Transportstyrelsens föreskrifter om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden), TSFS 2025:56

Definitioner

Allmänt

Transport i fartområde D, fartområde E och på inre vattenvägar

Tillämpning av Östersjöavtalet

Erkännande av utländskt godkännande och ömsesidighet

Särskilda krav

Provning, kontroll, certifiering m.m.

Språk

Dokumentation av utbildning

Undantag

Bilaga 1

DEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER, DEFINITIONER OCH UTBILDNING

7

Kap. 1

Bilaga 1

Kapitel 1.1

Allmänna bestämmelser

1.1.0 Inledande kommentar

Observera att det finns andra internationella och nationella regler för varje transportslag och att dessa regler kan omfatta hela eller delar av föreskrifternas bestämmelser. Dessutom ska hamnmyndigheter samt andra organ och organisationer följa föreskrifterna och kan använda dessa som en grund till lagstiftning för lagring och hantering inom lastnings- och lossningsområden.

1.1.1 Tillämpning och genomförande av föreskrifterna

1.1.1.1 Bestämmelserna i föreskrifterna är tillämpliga på alla Solas-fartyg som medför farligt gods enligt definitionen i regel 1, del A av kapitel VII i Solas-konventionen.

1.1.1.2 Bestämmelserna i regel 19, kapitel II-2 i Solas-konventionen avser passagerarfartyg och lastfartyg byggda den 1 juli 2002 eller senare.

För .1 passagerarfartyg byggda den 1 september 1984 eller senare men före den 1 juli 2002, eller .2 lastfartyg med en bruttodräktighet om minst 500, byggda den 1 september 1984 eller senare men före den 1 juli 2002, eller .3 lastfartyg med en bruttodräktighet under 500, byggda den 1 februari 1992 eller senare men före den 1 juli 2002

gäller bestämmelserna i regel 54, kapitel II-2 i Solas-konventionen, i dess ändrade lydelse enligt MSC.1(XLV), MSC.6(48), MSC.13(57), MSC.22(59), MSC.24(60), MSC.27(61), MSC.31(63) och MSC.57(67), (se regel 1.2, kapitel II-2).

För lastfartyg med en bruttodräktighet om högst 500, byggda den 1 september 1984 eller senare men före den 1 februari 1992, rekommenderas att behörig myndighet utökar tillämpningen till dessa lastfartyg i möjligaste mån.

1.1.1.3 Alla fartyg, oavsett typ och storlek, som medför ämnen, material eller föremål som i föreskrifterna definieras som vattenförorenande ämnen (marine pollutants) omfattas av bestämmelserna i dessa föreskrifter.

1.1.1.4 I vissa delar av föreskrifterna föreskrivs en särskild åtgärd, men någon särskild person utpekas inte specifikt som ansvarig för att utföra åtgärden. Sådant ansvar kan variera enligt lagar och praxis i olika länder, samt enligt de internationella konventioner som länderna har ingått. I dessa föreskrifter är det inte nödvändigt att göra detta utpekande, utan enbart att identifiera själva åtgärden. Varje stat har fortsatt rätt att utpeka vem som ska ansvara för utförandet av åtgärden.

1.1.1.5 Även om föreskrifterna juridiskt sett hanteras som bindande i enlighet med kapitel VII i Solaskonventionen, så förblir följande bestämmelser i föreskrifterna rekommendationer: .1 Punkt 1.1.1.8 (Anmälan av överträdelser) .2 Punkterna 1.3.1.4 till 1.3.1.7 (Utbildning) .3 Kapitel 1.4 (Skyddsbestämmelser), förutom 1.4.1.1 som är bindande .4 Avsnitt 2.1.0 i kapitel 2.1 (Klass 1 – explosiva ämnen, inledande kommentarer) .5 Avsnitt 2.3.3 i kapitel 2.3 (Fastställande av flampunkt) .6 Kolumnerna 15 och 17 i förteckningen över farligt gods i kapitel 3.2 .7 Flödesdiagrammet för lastseparering och exempel i bilagan till kapitel 7.2

8

Kap. 1

Bilaga 1

.8 Avsnitt 5.4.5 i kapitel 5.4 (Blankett för multimodal transport av farligt gods), avseende blankettens utformning .9 Kapitel 7.8 (Särskilda bestämmelser vid tillbud och brandskyddsåtgärder vid hantering av farligt gods) .10 Avsnitt 7.9.3 (Kontaktuppgifter till de viktigaste utsedda nationella behöriga myndigheterna), och .11 Tillägg B.

1.1.1.6 Tillämpning av standarder

När tillämpningen av en standard krävs och det finns motstridigheter mellan standarden och kraven i dessa föreskrifter, har kraven i dessa föreskrifter företräde. De krav i standarden som inte strider mot kraven i dessa föreskrifter ska tillämpas i enlighet med standarden. Detsamma gäller krav i andra standarder eller delar av standarder som anges under normativa referenser/ hänvisningar.

Anm. En standard tillhandahåller detaljer om hur kraven i dessa föreskrifter ska uppfyllas och kan innehålla krav utöver kraven som anges i dessa föreskrifter.

1.1.1.7 Transport av farligt gods som används för kylning eller konditionering

Farligt gods som enbart är kvävande (som tunnar ut eller tränger undan det syre som normalt finns i luften) och som används i lastbärare för kylning eller konditionering, omfattas endast av bestämmelserna i avsnitt 5.5.3.

Anm. När de medförs ombord som fartygets förråd eller utrustning, omfattas dessa kylmedel och konditioneringsmedel inte av föreskrifterna.

1.1.1.8 Underrättelse om överträdelser

Om en behörig myndighet har anledning att misstänka att säkerheten för transporten av farligt gods äventyras på grund av allvarliga eller upprepade överträdelser av dessa föreskrifter gjorda av ett företag med huvudkontor inom en annan behörig myndighets territorium, ska den om nödvändigt underrätta den andra behöriga myndigheten om dessa överträdelser.

1.1.1.9 Lampor som innehåller farligt gods

Följande lampor omfattas inte av bestämmelserna i föreskrifterna förutsatt att de inte innehåller radioaktiva ämnen och inte innehåller kvicksilver i mängder som överstiger de som anges i särbestämmelse 366 i kapitel 3.3: .1 Lampor som samlas in direkt från privatpersoner och hushåll för transport till en uppsamlingsplats eller återvinningsanläggning. .2 Lampor som innehåller högst 1 g farligt gods och är förpackade så att den totala mängden farligt gods per kolli inte överstiger 30 g, förutsatt att: (i) lamporna är tillverkade i enlighet med ett certifierat kvalitetsledningssystem,

Anm. ISO 9001 får användas i detta syfte, och

(i) varje lampa är antingen individuellt förpackad i innerförpackningar, separerad från övriga lampor genom skiljeväggar, eller är omgiven av stötdämpande material för att skydda lamporna, och är förpackade i kraftiga ytterförpackningar som uppfyller de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.1.1 och som klarar ett fallprov på 1,2 meter. .3 Begagnade, skadade eller defekta lampor innehållande högst 1 g farligt gods vardera och högst 30 g farligt gods per kolli när de transporteras från en uppsamlingsplats eller återvinningsanläggning. Lamporna ska vara förpackade i kraftiga ytterförpackningar som förhindrar att innehållet kommer ut under normala transportförhållanden. Ytterförpackningarna ska uppfylla de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.1.1 och ska klara ett fallprov på 1,2 meter.

Anm. För lampor som innehåller radioaktiva ämnen, se 2.7.2.2.2.2.

9

Kap. 1

Bilaga 1

.4 Lampor som endast innehåller gaser i delklass 2.2 (enligt 2.2.2.2), förutsatt att är förpackade så att splittereffekter förorsakade av att lampan går sönder förblir inneslutet i kollit.

1.1.1.10 Farligt gods i anordningar som används eller är avsedda att användas under transport

För farligt gods i anordningar som används eller är avsedda att användas under transport, se avsnitt 5.5.4.

1.1.2 Konventioner

1.1.2.1 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss (Solaskonventionen, International Convention for the Safety of Life at Sea)

Del A av kapitel VII i Solas-konventionen, i dess ändrade lydelse, avser transport av förpackat farligt gods och återges här i sin helhet:

Kapitel VII

Transport av farligt gods

Del A

Transport av förpackat farligt gods

Regel 1

Definitioner

I detta kapitel gäller följande definitioner, om inte annat uttryckligen anges: 1 IMDG-koden: (International Maritime Dangerous Goods Code) den internationella koden för sjötransport av farligt gods som har antagits av Sjösäkerhetskommittén i resolution MSC.122(75) och som får ändras av organisationen, förutsatt att sådana ändringar antas, tillämpas och gäller i enlighet med bestämmelserna i artikel VIII i nuvarande konvention avseende de ändringsförfaranden som är tillämpliga på annan bilaga än i kapitel I 2 farligt gods: ämnen, material och föremål som omfattas av IMDG-koden 3 förpackat: inneslutet på det sätt som anges i IMDG-koden.

Regel 2

1

Tillämpning

1 Om inte annat uttryckligen anges, gäller denna del transport av förpackat farligt gods på alla fartyg som omfattas av dessa regler och på lastfartyg med en bruttodräktighet under 500. 2 Bestämmelserna i denna del avser inte fartygens förråd och utrustning. 3 Transport av förpackat farligt gods är förbjuden om den inte utförs i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel.

1 Se: .1 Del D som innehåller särskilda bestämmelser för transport av INF-last, och .2 Regel 19, kapitel II-2 som innehåller särskilda bestämmelser för fartyg som transporterar farligt gods.

10

Kap. 1

Bilaga 1

4 Som komplement till bestämmelserna i denna del ska varje fördragsslutande stat, med .2 hänsyn till de riktlinjer som har utarbetats av organisationen , utfärda eller låta utfärda detaljerade instruktioner om nödsituations- och första hjälpen-åtgärder av relevans vid tillbud med förpackat farligt gods.

Regel 3

Bestämmelser vid transport av farligt gods

Transport av förpackat farligt gods ska ske i enlighet med relevanta bestämmelser i IMDGkoden.

Regel 4

Handlingar

1 Transportinformation avseende transport av förpackat farligt gods och stuvningsintyg för container/fordon ska vara utfärdat i enlighet med relevanta bestämmelser i IMDG-koden och göras tillgängliga för den person eller organisation som är utsedd av hamnstatens myndighet. 2 Varje fartyg som medför förpackat farligt gods ska ha en särskild förteckning, manifest eller stuvningsplan fastställd, i enlighet med relevanta bestämmelser i IMDG-koden om farligt gods ombord och placeringen därav. En kopia av någon av dessa handlingar ska vara tillgänglig före avgång för den person eller organisation som är utsedd av hamnstatens myndighet.

Regel 5

Lastsäkringsmanual

3 Last, lastenheter och lastbärare ska lastas, stuvas och under hela resan vara lastsäkrade i enlighet med den lastsäkringsmanual som har godkänts av administrationen. Lastsäkrings- 4 manualen ska minst motsvara de riktlinjer som har utarbetats av organisationen.

Regel 6

Rapportering av tillbud med farligt gods

1 När det inträffar ett tillbud med en förlust eller trolig förlust överbord av förpackat farligt gods, ska befälhavaren eller annan person som ansvarar för fartyget rapportera omständligheterna kring detta tillbud till närmaste kuststat, utan fördröjning och så utförligt som möjligt. Rapporten ska baseras på de allmänna principer och riktlinjer som har utarbetats av organisa- 5 tionen. 2 Om det fartyg som avses i punkt 1 överges, eller om en rapport från ett sådant fartyg är ofullständig eller inte går att erhålla, ska företaget enligt definitionen i regel 1.2, kapitel IX, i största möjliga utsträckning åta sig kaptenens förpliktelser enligt denna regel.

1.1.2.2. 1973 års internationella konvention till förhindrande av förorening från fartyg (Marpolkonventionen, International Convention for the Prevention of Pollution from Ships)

1.1.2.2.1 Bilaga III till Marpol-konventionen, ändrad genom protokollet från 1978, behandlar förebyggandet av föroreningar med skadliga ämnen som transporteras i förpackad form till sjöss och återges här i sin helhet med de ändringar som gjorts av IMO:s kommitté för skydd av den marina miljön (MEPC).

2 Se: .1 Revised Emergency Response Procedures for Ships Carrying Dangerous Goods (EmS-guide) (MSC.1/Circ.1588/Rev.1), och .2 Medical First Aid Guide for Use in Accidents Involving Dangerous Goods (MFAG). Dessa guider återges i tillägget (supplementet) till IMDG-koden som publiceras av organisationen. 3 Enligt definitionen i Code of Safe Practice for Cargo Stowage and Securing (resolution A.714(17), i dess ändrade lydelse). 4 Se Revised guidelines for the preparation of the Cargo Securing Manual (MSC/Circ.1353/Rev.2). 5 Se General principles for ship reporting systems and ship reporting requirements, including Guidelines for reporting incidents involving dangerous goods, harmful substances and/or marine pollutants (resolution A.851(20), i dess ändrade lydelse).

11

Kap. 1

Bilaga 1

Bilaga III

Regler för att förebygga föroreningar med skadliga ämnen som transporteras i förpackad form till sjöss

Kapitel 1 – Allmänt

Regel 1

Definitioner

I denna bilaga gäller följande definitioner: 1 Skadliga ämnen: de ämnen som identifieras som vattenförorenande ämnen (marine 6 pollutants) i IMDG-koden eller som uppfyller kriterierna i tillägget till denna bilaga 2 Förpackat: sådana inneslutningar av skadliga ämnen som anges i IMDG-koden 3 Revision: en systematisk, oberoende och dokumenterad process för att samla in revisionsbevis och utvärdera dessa objektivt i syfte att fastställa i hur hög grad revisionskriterierna uppfylls 4 Revisionsordningen: den revisionsordning för IMO-medlemsstater som har upprättats av 7 organisationen med hänsyn till de riktlinjer som har utarbetats av organisationen 5 Genomförandekoden: genomförandekoden för IMO-instrument (III-koden) som antogs av organisationen genom resolution A.1070(28) 6 Revisionsstandarden: genomförandekoden

Regel 2

Tillämpning

1 Transport av skadliga ämnen är förbjuden, såvida den inte utförs i enlighet med bestämmelserna i denna bilaga. 2 Som komplement till bestämmelserna i denna bilaga ska regeringen i varje konventionsstat utfärda eller låta utfärda detaljerade krav om förpackning, märkning, etikettering, dokumentation, stuvning, mängdbegränsningar och undantag för att förhindra att skadliga ämnen förorenar den marina miljön eller för att minimera sådana föroreningar. 3 Med avseende på bestämmelserna i denna bilaga ska tomma förpackningar som tidigare har använts för att transportera skadliga ämnen behandlas som skadliga ämnen, såvida inte lämpliga försiktighetsåtgärder har vidtagits för att säkerställa att de inte innehåller några rester som är skadliga för den marina miljön. 4 Kraven i denna bilaga gäller inte fartygets förråd och utrustning.

Regel 3

Förpackningar

Kollin ska, med hänsyn till specifikt innehåll, vara utformade så att riskerna för den marina miljön minimeras.

Regel 4

Märkning och etikettering

6 Se IMDG-koden (resolution MSC.122(75), i dess ändrade lydelse). 7 Se Framework and Procedures for the IMO Member State Audit Scheme (resolution A.1067(28)). 12

Kap. 1

Bilaga 1

1 Kollin som innehåller ett skadligt ämne ska förses med varaktig märkning eller etikett som visar att ämnet enligt relevanta bestämmelser i IMDG-koden är ett skadligt ämne. 2 Den metod som används för att märka eller etikettera kollin som innehåller skadliga ämnen, ska vara förenlig med relevanta bestämmelser i IMDG-koden.

8

Regel 5

Dokumentation

1 Transportinformation avseende transporten av skadliga ämnen ska vara förenlig med relevanta bestämmelser i IMDG-koden, och tillgänglig för den person eller organisation som är utsedd av hamnstatens myndighet. 2 Varje fartyg som transporterar skadliga ämnen ska ha en särskild förteckning, manifest eller stuvningsplan som, i enlighet med relevanta bestämmelser i IMDG-koden, talar om vilka skadliga ämnen som finns ombord och var de finns. En kopia av något av dessa dokument ska före avgång finnas tillgänglig för den person eller organisation som är utsedd av hamnstatens myndighet.

Regel 6

Stuvning

Skadliga ämnen ska stuvas och säkras korrekt, så att riskerna för den marina miljön minimeras utan att säkerheten för fartyget och personerna ombord äventyras.

Regel 7

Mängdbegränsningar

Transport av vissa skadliga ämnen kan av välgrundade vetenskapliga och tekniska skäl behöva förbjudas eller, med avseende på den mängd av ämnena som får transporteras ombord i ett och samma fartyg, begränsas. Vid mängdbegränsning ska hänsyn tas till fartygets storlek, konstruktion och utrustning samt till förpackningen och ämnenas inneboende egenskaper.

Regel 8

Undantag

1 Att lämpa skadliga ämnen i förpackad form överbord är förbjudet, förutom när det är nödvändigt för att tillgodose fartygets säkerhet eller för att rädda liv till sjöss. 2 Enligt bestämmelserna i denna konvention ska lämpliga åtgärder baserade på skadliga ämnens fysiska, kemiska och biologiska egenskaper vidtas för att reglera mängden läckage som sköljs överbord, förutsatt att efterlevnaden av dessa åtgärder inte försämrar säkerheten för fartyget och personer ombord.

Regel 9

9

Hamnstatskontroll av driftskrav

1 När ett fartyg befinner sig i en annan konventionsparts hamn eller offshore-terminal, kan det bli föremål för inspektion utförd av tjänstemän godkända av konventionsparten i fråga med avseende på driftskraven i enlighet med denna bilaga. 2 Om det finns uppenbara skäl att tro att befälhavaren eller besättningen inte känner till grundläggande ombordförfaranden för att förhindra föroreningar med skadliga ämnen, ska konventionsparten utföra en detaljerad inspektion och, om det är nödvändigt, säkerställa att fartyget inte avreser förrän situationen har klarats upp i enlighet med kraven i denna bilaga. 3 De förfaranden avseende hamnstatskontroll som föreskrivs i artikel 5 i denna konvention ska gälla i denna regel.

8 Referenser till dokument i denna regel utesluter inte användningen av elektronisk databehandling och elektroniskt datautbyte som underlättar pappersdokumentationen. 9 Se Procedures for port State control, 2019 (resolution A.1138(31)).

13

Kap. 1

Bilaga 1

4 Den konventionspart som utför kontroll av driftskrav som särskilt anges i denna konvention, har vissa rättigheter och skyldigheter. Ingenting i denna regel ska tolkas som en begränsning av sådana rättigheter och skyldigheter.

Kapitel 2 – Verifiering av överensstämmelse med bestämmelserna i denna bilaga

Regel 10

Tillämpning

Konventionsparterna ska använda bestämmelserna i genomförandekoden vid fullgörande av de skyldigheter och det ansvar som anges i denna bilaga.

Regel 11

Verifiering av överensstämmelse

1 Varje konventionspart ska underkastas periodiska revisioner utförda av organisationen i enlighet med revisionsstandarden för att överensstämmelsen med och genomförandet av denna bilaga ska kunna verifieras. 2 Organisationens generalsekreterare ska ha det administrativa ansvaret för revisionsordningen, baserat på de riktlinjer som har utarbetats av organisationen. 3 Det är varje konventionsparts ansvar att underlätta genomförandet av revisionen och att genomföra ett åtgärdsprogram, baserat på de riktlinjer som har utarbetats av organisationen, för 10 att ta itu med de upptäckter som gjorts. 4 Revisionerna av alla konventionsparter ska .1 baseras på ett övergripande schema framtaget av organisationens generalsekreterare, med beaktande av de riktlinjer som utarbetats av organisationen, och .2 genomföras med periodiska intervall med beaktande av de riktlinjer som utarbetats av organisationen.

10 Se Framework and Procedures for the IMO Member State Audit Scheme (resolution A.1067(28)). 14

Kap. 1

Bilaga 1

Tillägg till bilaga III

Kriterier för att identifiera skadliga ämnen i förpackad form

11

I denna bilaga är ämnen som inte är radioaktiva ämnen och som identifieras genom något av

12

följande kriterier, skadliga ämnen:

(a) Akut fara för vattenmiljön (kortvarig)

Kategori: Akut 1

96 h LC50 (för fisk) ≤ 1 mg/l och/eller 48 h EC50 (för kräftdjur) ≤ 1 mg/l och/eller 72 eller 96 h ErC50 (för alger eller andra vattenväxter) ≤ 1 mg/l

(b) Långsiktig fara för vattenmiljön

(i) Ämnen som ej är snabbt nedbrytbara, för vilka det finns tillräcklig data om kronisk toxicitet

Kategori: Kronisk 1

Kroniskt NOEC eller ECx (för fisk) ≤ 0,1 mg/l och/eller Kroniskt NOEC eller ECx (för kräftdjur) ≤ 0,1 mg/l och/eller Kroniskt NOEC eller ECx (för alger eller andra vattenväxter) ≤ 0,1 mg/l

Kategori: Kronisk 2

Kroniskt NOEC eller ECx (för fisk) ≤ 1 mg/l och/eller Kroniskt NOEC eller ECx (för kräftdjur) ≤ 1 mg/l och/eller Kroniskt NOEC eller ECx (för alger eller andra vattenväxter) ≤ 1 mg/l

(ii) Ämnen som är snabbt nedbrytbara, för vilka det finns tillräcklig data om kronisk toxicitet

Kategori: Kronisk 1

Kroniskt NOEC eller ECx (för fisk) ≤ 0,01 mg/l och/eller Kroniskt NOEC eller ECx (för kräftdjur) ≤ 0,01 mg/l och/eller Kroniskt NOEC eller ECx (för alger eller andra vattenväxter) ≤ 0,01 mg/l

Kategori: Kronisk 2

Kroniskt NOEC eller ECx (för fisk) ≤ 0,1 mg/l och/eller Kroniskt NOEC eller ECx (för kräftdjur) ≤ 0,1 mg/l och/eller Kroniskt NOEC eller ECx (för alger eller andra vattenväxter) ≤ 0,1 mg/l

(iii) Ämnen för vilka tillräcklig data om kronisk toxicitet inte är tillgänglig

Kategori: Kronisk 1

96 h LC50 (för fisk) ≤ 1 mg/l och/eller 48 h EC50 (för kräftdjur) ≤ 1 mg/l och/eller 72 eller 96 h ErC50 (för alger eller andra vattenväxter) ≤ 1 mg/l och ämnet är inte snabbt nedbrytbart och/eller den experimentellt fastställda BCF ≥ 500 (eller om värdet på BCF saknas används log Kow ≥ 4).

Kategori: Kronisk 2

96 h LC50 (för fisk) > 1 mg/l till ≤ 10 mg/l och/eller 48 h EC50 (för kräftdjur) > 1 mg/l till ≤ 10 mg/l och/eller 72 eller 96 h ErC50 (för alger eller andra vattenväxter) > 1 mg/l till ≤ 10 mg/l och ämnet är inte snabbt nedbrytbart och/eller den experimentellt fastställda BCF ≥ 500 (eller om värdet på BCF saknas används log Kow ≥ 4).

11 Se klass 7, enligt definition i kapitel 2.7 i IMDG-koden. 12 Kriterierna baseras på de som utvecklats i United Nations Globally Harmonized System of Classification and Labelling of Chemicals (GHS), i dess ändrade lydelse. För definitioner av förkortningar eller termer som används i detta tillägg, se relevanta punkter i IMDG-koden.

15

Kap. 1

Bilaga 1

Ytterligare vägledning om klassificeringen av ämnen och blandningar finns i IMDG-koden.

1.1.2.3 1972 års internationella konvention om säkra containrar (CSC-konventionen, International Convention for safe Containers)

1.1.2.3.1 Regel 1 och 2 i bilaga I till CSC-konventionen behandlar säkerhetsskyltar samt underhåll och egenkontroll av containrar, och återges i sin helhet.

Bilaga I

Regler om provning, inspektion, godkännande och underhåll av containrar

Kapitel I

Gemensamma regler för alla godkännandeförfaranden

Regel 1

Säkerhetsskylt

1. (a) En säkerhetsskylt i enlighet med beskrivningen i bihanget till denna bilaga ska varaktigt fästas på varje godkänd container på en väl synlig plats där den ej lätt kan skadas. Om det även finns en annan, för officiella ändamål utfärdad godkännandeskylt, ska de båda skyltarna sitta intill varandra. (b) På varje container ska alla märkningar om maximalt tillåten bruttovikt överensstämma med den uppgift om maximalt tillåten bruttovikt som anges på säkerhetsskylten. (c) Containerägaren ska avlägsna säkerhetsskylten från containern om: (i) containern har blivit modifierad på ett sätt som innebär att det ursprungliga godkännandet enligt säkerhetsskylten inte längre gäller, eller (ii) containern har blivit tagen ur drift och inte blir underhållen i enlighet med konventionen, eller (iii) godkännandet har blivit indraget av administrationen. 2. (a) Säkerhetsskylten ska innehålla följande uppgifter på åtminstone engelska eller franska:

”CSC SAFETY APPROVAL”

– Land där godkännande lämnats samt godkännandebeteckningen. – Tidpunkt (månad och år) då containern tillverkats. – Tillverkarens igenkänningsnummer på containern eller, om containerns nummer är okänt, det nummer som administrationen tilldelat containern. – Maximalt tillåten bruttovikt (kg och lb). – Tillåten staplingslast för 1,8g (kg och lb). – Belastning för provning av tvärstyvhet (newton). (b) På säkerhetsskylten ska det lämnas ett fritt utrymme där det går att anteckna gavel- och/eller sidoväggshållfasthetsvärden (faktorer) enligt punkt 3 i denna regel och bilaga 2, prov 6 och 7. Utrymme ska också lämnas fritt för anteckningar av tidpunkterna (månad och år) för den första och efterföljande egenkontrollerna av containern. 3. När administrationen finner att en ny container motsvarar säkerhetskraven enligt konventionen om säkra containrar, och om gavel- och/eller sidoväggshållfasthetsvärdena (faktorerna) för en sådan container är avsedda att vara större eller mindre än de som föreskrivs i bilaga 2, ska dessa värden anges på säkerhetsskylten. Då staplingsstyrkan eller tvärstyvhetsstyrkan understiger 192 000 kg respektive 150 kN, ska containern anses ha 13 begränsad staplingsstyrka eller tvärstyvhetsstyrka och vara tydligt märkt enligt tillämplig standard , senast vid nästa planerade egenkontroll eller innan annan tidpunkt godkänd av administrationen förutsatt att det inte är senare än den 1 juli 2015.

13 Standard SS-EN ISO 6346, Freight containers – Coding, identification and marking.

16

Kap. 1

Bilaga 1

4. Att en säkerhetsskylt finns innebär inte befrielse från skyldigheten att sätta upp sådana etiketter eller andra uppgifter, som kan vara föreskrivna i andra gällande bestämmelser. 5. På en container som är färdigtillverkad innan den 1 juli 2014 kan säkerhetsskylten vara kvar, så länge kraven enligt denna föreskrift är uppfyllda och inga strukturella modifieringar har gjorts med containern.

14

Regel 2

Underhåll och egenkontroll

1. Containerns ägare ska ansvara för att hålla den i säkert skick. 2. a Ägaren av en godkänd container ska utföra eller låta utföra egenkontroll av containern, med intervaller lämpliga för driftsförhållandena, enligt det förfarande som antingen föreskrivits eller godkänts av den berörda avtalsslutande parten. b Den tidpunkt (månad och år) före vilken en ny container ska genomgå sin första egenkontroll ska anges på säkerhetsskylten. c Den tidpunkt (månad och år) före vilken containern ska genomgå återkommande egenkontroll ska tydligt anges på containerns säkerhetsskylt eller så nära denna som möjligt och på ett sätt som kan godtas av den fördragsslutande part som har föreskrivit eller godkänt det särskilda egenkontrollsförfarandet i fråga. d Tiden mellan den dag då containern tillverkades och dagen då den ska genomgå sin första egenkontroll får inte överskrida fem år. Därpå återkommande egenkontroll ska ske med högst 30 månaders mellanrum. Vid alla egenkontroller ska det fastställas om containern uppvisar några fel som skulle kunna innebära fara för människor. 3. a Istället för vad som anges i punkt 2 får den berörda fördragsslutande parten godkänna ett program för fortlöpande egenkontroll om den berörda avtalsslutande parten, genom vad som visats av ägaren, är övertygad 15 om att ett sådant program medför minst den säkerhet som följer av punkt 2 . b En container som ingår i ett godkänt program för fortlöpande egenkontroll ska förses med en märkning som innehåller bokstäverna ”ACEP” och identitetsbeteckning tilldelad av den fördragsslutande parten. Märkningen ska placeras på eller så nära säkerhetsskylten som är praktiskt möjligt. c Vid alla egenkontroller som utförs enligt ett sådant program ska det fastställas huruvida en container uppvisar några fel som skulle kunna innebära fara för människor. Kontrollerna ska utföras i samband med större reparationer, återkommande underhåll eller vid påbörjande respektive avslutande av en hyres-/leasingperiod och minst en gång var 30:e månad. 4. Godkända program för egenkontroll bör granskas minst en gång vart 10:e år för att det ska vara säkerställt att de är fortsatt genomförbara. För att säkerställa att alla som är inblandade i inspektioner av containrar och containrars fortsatta driftsäkerhet använder sig av samma metoder, ska den berörda fördragsslutande parten säker- 16 ställa att följande avsnitt ingår i programmen för återkommande och fortlöpande egenkontroll : (a) Metod, omfattning och kriterier som ska användas i samband med kontrollerna. (b) Kontrollernas frekvens. (c) Vilka kvalifikationer personalen som ska utföra de fortlöpande kontrollerna har. (d) Ett system för registerhållning och dokumentation omfattande (i) ägarens unika serienummer på containern, (ii) datum då kontrollen utfördes, (iii) identifiering av den behöriga person som utförde kontrollen, (iv) namn på organisationen där kontrollen utfördes och organisationens adress, (v) resultatet av kontrollen, och (vi) vid periodisk kontroll (PES), nästa datum för kontroll (NED).

14 Motsvarar regel I, kapitel 2, i annex I till CSC-konventionen. 15 Riktlinjer för framtagande av ett program för fortlöpande egenkontroll (ACEP) framgår av bilaga 5, som motsvarar CSC.1/Circ.143 med ändring CSC.1/Circ.152. 16 Riktlinjer för framtagande av ett program för fortlöpande egenkontroll (ACEP) framgår av bilaga 5, som motsvarar CSC.1/Circ.143 med ändring CSC.1/Circ.152.

17

Kap. 1

Bilaga 1

(e) Ett system för registrering och uppdatering av identitetsnumren på alla containrar som omfattas av kontrollprogrammet. (f) Metoder och system för underhållskriterier med avseende på specifika containrars konstruktionsegenskaper. (g) Bestämmelser för underhåll av leasade containrar, om dessa bestämmelser avviker från dem som gäller för ägda containrar. (h) Villkor och förfaranden för hur man lägger till containrar till ett redan godkänt program. 5. Den fördragsslutande parten ska regelbundet granska godkända program, för att säkerställa att de följer de bestämmelser som den fördragsslutande parten har godkänt. Den fördragsslutande parten ska dra tillbaka godkännanden, som inte längre uppfyller villkoren för godkännande. 6. Vid tillämpningen av den här regeln godkänner den berörda fördragsslutande parten förfaranden och program samt utför granskning för sådana containrar vars ägare har sitt hemvist eller huvudkontor i det land där den fördragsslutande parten agerar. Om ägaren har sitt hemvist eller huvudkontor i ett land vars regering ännu inte har tagit fram bestämmelser eller system för godkännande av kontrollprogram, får ägaren använda förfaranden föreskrivna eller godkända av administrationen i en fördragsslutande stat som är villig att fungera som myndighet. Ägaren ska uppfylla den aktuella administrationens villkor för användning av förfarandena i fråga. 7. Administrationer ska offentliggöra information om godkända program för fortlöpande egenkontroll.

1.1.3 Farligt gods som är förbjudet att transportera

1.1.3.1 Såvida inte annat anges i dessa föreskrifter är följande förbjudet att transportera:

Varje ämne eller föremål som i det skick det överlämnas för transport, under normala transportförhållanden är benäget att 1. explodera, 2. reagera på ett farligt sätt, 3. alstra lågor eller generera farlig värmeutveckling, eller 4. avge giftiga, frätande eller brandfarliga gaser eller ångor.

I kapitel 3.3 förtecknas i särbestämmelserna 349, 350, 351, 352, 353 och 900 vissa ämnen som är förbjudna att transportera.

18

Kap. 1

Bilaga 1

Kapitel 1.2

Definitioner, måttenheter och förkortningar

1.2.1 Definitioner

Nedan visas en lista med definitioner som är allmänt tillämpbara och som används i föreskrifterna. Ytterligare definitioner som är mer specifika visas i relevanta kapitel.

I dessa föreskrifter gäller följande definitioner:

Aerosoler eller aerosolbehållare avser föremål som består av ett ej påfyllningsbart kärl, som uppfyller bestämmelserna i 6.2.4, är tillverkat av metall, glas eller plast, innehåller en komprimerad, kondenserad eller under tryck löst gas med eller utan ett flytande, pastaformigt eller pulverformigt ämne, och är utrustat med en utsläppsanordning, som möjliggör trycktömning av innehållet i form av en suspension av fasta eller flytande partiklar i en gas, i form av skum, pasta eller pulver eller i flytande eller gasformigt tillstånd.

Alternativt arrangemang avser ett godkännande beviljat av en behörig myndighet för en UNtank eller MEG-container som har konstruerats, tillverkats eller testats med tekniska krav eller metoder som skiljer sig från de som anges i föreskrifterna (se exempelvis 6.7.5.11.1).

Animalt material avser djurkadaver, kroppsdelar från djur, animaliska biprodukter, livsmedel med animaliskt ursprung eller foder med animaliskt ursprung.

Användningslivslängd för gasflaskor och storflaskor av kompositmaterial avser det antal år som gasflaskan eller storflaskan får användas.

Arbetstryck:

.1 för en kondenserad gas: avser det utvecklade trycket i ett fyllt tryckkärl vid en referenstemperatur på 15 °C, .2 för UN 1001 acetylen, löst: avser det beräknade utvecklade trycket vid en enhetlig referenstemperatur på 15 °C i en acetylengasflaska som innehåller det specificerade lösningsmedlet och det högsta innehållet av acetylen, och .3 för UN 3374 acetylen, utan lösningsmedel: avser det arbetstryck som beräknades för den motsvarande gasflaskan för UN 1001 acetylen, löst.

Avfall avser ämnen, lösningar, blandningar eller föremål som innehåller eller är kontaminerade med en eller flera beståndsdelar som omfattas av bestämmelserna i föreskrifterna, för vilka ingen omedelbar användning avses, men som transporteras till deponi, förbränning eller andra bortskaffningssätt.

Avsändare avser varje person, organisation eller myndighet som förbereder en sändning för transport.

Begränsande system avser, för transport av radioaktiva ämnen, den av konstruktören fastställda och av behörig myndighet godkända sammansättningen av fissila ämnen och förpackningskomponenter, som är avsedd att upprätthålla kriticitetssäkerheten.

Behörig myndighet avser ett organ eller en myndighet som är utsedd till något syfte i anslutning till föreskrifterna.

Bränslecell avser en elektrokemisk anordning som omvandlar bränslets kemiska energi till elektrisk energi, värme och reaktionsprodukter.

19

Kap. 1

Bilaga 1

Bränslecellsmotor avser en anordning som används för att driva utrustning, bestående av en bränslecell och dess bränsle, antingen integrerat i eller skiljt från bränslecellen, inklusive alla tillbehör nödvändiga för att fylla dess funktion.

Bulkcontainrar avser inneslutningssystem (inklusive beklädnad (liner) eller beläggning) som är avsedda att transportera fasta ämnen som är i direktkontakt med inneslutningssystemen. Förpackningar, IBC-behållare, storförpackningar och UN-tankar omfattas inte.

Bulkcontainrar: – är av varaktigt slag och därför tillräckligt motståndskraftiga för upprepad användning, – är särskilt konstruerade för att underlätta transporten av gods med ett eller flera transportmedel utan mellanliggande omlastning, – är försedda med anordningar som underlättar hanteringen, och 3 – har en kapacitet på minst 1 m .

Exempel på bulkcontainrar är containrar, offshorebulkcontainrar, tippbehållare, silor för gods i bulk, växelflak, trågformade containrar, rullcontainrar, lastutrymmen i fordon eller flexibla bulkcontainrar.

Bärgningsförpackningar avser specialförpackningar i vilka skadade, defekta, otäta eller icke överensstämmande kollin med farligt gods eller sådant farligt gods som spridits eller läckt ut kan placeras för transport till återvinning eller bortskaffande.

Bärgningsstorförpackningar avser specialförpackningar som

.1 är konstruerade för mekanisk hantering, och .2 har en nettovikt över 400 kg eller en kapacitet över 450 liter, men en högsta volym av 3 3 m

i vilka skadade, defekta, otäta eller icke överensstämmande kollin med farligt gods eller sådant farligt gods som spillts eller läckt ut kan placeras för transport till återvinning eller bortskaffande.

Bärgningstryckkärl avser ett tryckkärl med en vattenvolym av högst 3 000 liter i vilken skadade, defekta, otäta eller icke överensstämmande tryckkärl placeras för transport t.ex. till återvinning eller bortskaffande.

Cellindelade containerfartyg avser fartyg där containrar lastas under däck på specifikt avsedda platser som ger en permanent stuvning av containern under sjötransporten. Containrar som lastas under däck på sådana fartyg är specifikt staplade och säkrade.

Container avser transportutrustning av varaktigt slag som är tillräckligt motståndskraftig för upprepad användning. Den är särskilt konstruerad för att underlätta transport av gods med ett eller flera transportmedel utan mellanliggande omlastning, försedd med anordningar som underlättar säkring och hantering samt är godkänd i enlighet med CSC-konventionen, i dess ändrade lydelse. Dessutom: Med småcontainer avses en container som har en invändig 3 kapacitet på högst 3 m . En storcontainer är en container som har en invändig kapacitet på mer 3 än 3 m .

När containrar används vid transport av radioaktiva ämnen kan en container användas som förpackning. En småcontainer har antingen yttermått som är mindre än 1,5 m eller en invändig 3 kapacitet på högst 3 m . Varje annan container anses vara en stor container.

CTU-koden avser IMO/ILO/UNECE Code of Practice for Packing of Cargo Transport Units 17 (MSC.1/Circ.1497).

17 Ytterligare praktisk vägledning och bakgrundsinformation relaterad till CTU-koden finns som informationsmaterial (MSC.1/Circ.1498). CTU-koden och informationsmaterialet finns på www.unece.org/trans/wp24/guidelinespackingctus/intro.html

20

Kap. 1

Bilaga 1

Dammtäta förpackningar avser förpackningar som är ogenomsläppliga mot torrt innehåll, inklusive finpulveriserade fasta ämnen som uppstått under transporten.

Definierat däckområde avser det område på ett fartygs väderdäck, eller på ett fordonsdäck på ett ro-ro-fartyg, som är avsett för stuvning av farligt gods.

Dosraten avser miljödosekvivalenten eller riktningsdosekvivalenten, beroende på vilken som är tillämplig, per tidsenhet, uppmätt på en specifik punkt.

Driftsutrustning hos tryckkärl avser förslutning(ar), samlingsrör, rörledningar, porösa, absorberande eller adsorberande material samt alla strukturdelar för t.ex. hantering.

Dunkar avser metall- eller plastförpackningar med ett rektangulärt eller flersidigt tvärsnitt.

Enhetslast avser att ett antal kollin antingen: .1 placeras eller staplas på en lastplatta, t.ex. en pall, och säkras med plastband, krymp- eller sträckfilm eller på annat lämpligt sätt, .2 placeras i ett skyddande yttre hölje, såsom en pallbox, .3 säkras tillsammans permanent med stroppar.

Fasta ämnen avser annat farligt gods än gaser som inte uppfyller definitionen av vätskor i detta kapitel.

Fat avser cylindriska förpackningar med plana eller välvda gavlar av metall, papp, plast, plywood eller andra lämpliga material. Denna definition inkluderar även förpackningar av andra former, såsom runda förpackningar med kägelformad hals eller spannformade förpackningar Trätunnor och dunkar omfattas inte av denna definition.

Flampunkt avser den lägsta temperaturen hos en vätska, vid vilken dess ångor bildar en antändbar blandning med luft.

Fordon avser ett vägfordon (inklusive ett ledat fordon t ex en traktor med semitrailer) eller järnvägsvagn. Varje släpvagn anses vara ett separat fordon.

Fyllnadsgrad avser förhållandet, uttryckt i %, mellan den volym vätska eller fast ämne som vid 15°C överförts till inneslutningen, och volymen hos den inneslutning som är klar för användning.

Fyllningsförhållande avser förhållandet mellan gasens vikt och vikten hos vatten vid 15 °C, som helt skulle fylla ett för användning förberett tryckkärl.

Förflyttning avser det att en sändning flyttas från utgångspunkt till destination.

Förpackning avser ett eller flera kärl och alla övriga beståndsdelar och material som behövs för att kärlen ska fylla sin behållarfunktion och andra säkerhetsfunktioner.

Förslutning avser en anordning som tjänar till att försluta öppningen i ett kärl.

Anm. För tryckkärl är förslutningar till exempel ventiler, tryckavlasyningsanordningar, manometrar eller nivåmätare.

Gasflaskor avser tryckkärl med en vattenvolym upp till 150 liter.

Gasflaskpaket avser tryckkärl bestående av enheter med fast sammanbundna gasflaskor eller gasflaskbehållare, som är förbundna med varandra med ett samlingsrör och som transporteras som en odelbar enhet. Den totala vattenvolymen får inte överstiga 3 000 liter. För gasflaskpaket som är avsedda för att transportera gaser i delklass 2.3 är vattenvolymen begränsad till 1 000 liter.

21

Kap. 1

Bilaga 1

Genom eller in i avser genom eller in i de länder i vilka en sändning transporteras, men utesluter uttryckligen länder som sändningen ”passerar över” vid lufttransport, förutsatt att det inte finns planerade mellanlandningar i dessa länder.

GHS avser den nionde reviderade utgåvan av Globally Harmonized System of Classification and Labelling of Chemicals (globalt harmoniserat system för klassificering och etikettering av kemiska produkter), publicerad av Förenta Nationerna i dokument ST/SG/AC.10/30/Rev.9.

Godkännande

Multilateralt godkännande avser, för transport av radioaktiva ämnen, ett godkännande som utfärdas av berörd behörig myndighet i konstruktionens eller förflyttningens ursprungsland, beroende på vad som är tillämpligt, samt, i de fall sändningen ska transporteras genom eller in i något annat land, ett godkännande utfärdat av den behöriga myndigheten i det landet.

Unilateralt godkännande avser, för transport av radioaktiva ämnen, ett konstruktionsgodkännande som enbart behöver utfärdas av den behöriga myndigheten i konstruktionens ursprungsland.

Gränsöverskridande transport av avfall avser varje förflyttning av avfall från ett område under ett lands nationella jurisdiktion till eller genom ett område under ett annat lands nationella jurisdiktion, eller till eller genom ett område som inte är under något lands nationella jurisdiktion, förutsatt att minst två länder berörs av transporten.

Högsta nettovikt avser, som det används i 6.1.4, den högsta nettovikten av innehållet i en enskild förpackning eller den högsta summan av vikterna hos innerförpackningarna och deras innehåll uttryckt i kilo.

Högsta normala arbetstryck avser, för transport av radioaktiva ämnen, det högsta trycket över lufttrycket vid genomsnittlig havsnivå, som skulle utvecklas i inneslutningssystemet under ett år under de temperatur- och solinstrålningsbetingelser som motsvarar omgivningsförhållanden utan ventilation, yttre kylning med hjälpsystem eller operativa åtgärder under transport.

Högsta kapacitet avser, som det används i 6.1.4, den högsta invändiga volymen hos kärl eller förpackningar uttryckt i liter.

IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”avser en av utgåvorna av dessa bestämmelser enligt följande:

.1 för utgåvorna 1985 och 1985 (i ändrad version 1990): IAEA Safety Series No. 6,

.2 för utgåva 1996: IAEA Safety Series No. ST-1,

.3 för utgåva 1996 (reviderad): IAEA Safety Series No. TS-R-1 (ST-1, Revised),

.4 för utgåvorna 1996 (i ändrad version 2003), 2005 och 2009: IAEA Safety Standards Series No. TS-R-1,

.5 för utgåva 2012: IAEA Safety Standards Series No. SSR-6,

.6 för utgåva 2018: IAEA Safety Standards Series No. SSR-6 (Rev.1).

IBC-behållare (intermediate bulk containers) avser, med undantag för de som anges i kapitel 6.1, styva eller flexibla transporterbara förpackningar som .1 har en kapacitet av 3 .1 högst 3,0 m (3 000 liter) för fasta ämnen och vätskor i förpackningsgrupperna II och III, 3 .2 högst 1,5 m för fasta ämnen i förpackningsgrupp I när dessa är förpackade i flexibla IBC-behållare, IBC-behållare av plast, integrerade IBC-behållare, eller IBC-behållare av papp eller trä,

22

Kap. 1

Bilaga 1

3 .3 högst 3,0 m för fasta ämnen i förpackningsgrupp I när dessa är förpackade i IBCbehållare av metall, 3 .4 högst 3,0 m för radioaktiva ämnen i klass 7, .2 är konstruerade för mekanisk hantering, och .3 kan klara påkänningarna vid hantering och transport, vilket ska verifieras i provningar.

Regelbundet underhåll av flexibla IBC-behållare avser på flexibla IBC-behållare av plast eller flexibla IBC-behållare av textilväv regelbundet utfört arbete, såsom .1 rengöring, eller .2 utbyte av delar som inte är inbyggda, såsom ej integrerade invändiga beklädnader och förslutningsförbindelser, med delar som överensstämmer med tillverkarens ursprungliga specifikationer,

förutsatt att sådant arbete inte försämrar den flexibla IBC-behållarens behållarfunktion och inte förändrar konstruktionstypen.

Anm. För styva IBC-behållare, se ”Regelbundet underhåll av styva IBC-behållare”.

Regelbundet underhåll av styva IBC-behållare avser på IBC-behållare av metall eller styv plast eller integrerade IBC-behållare regelbundet utfört arbete, såsom .1 rengöring, .2 avmontering och återinsättning eller ersättning av förslutningar till behållarskalet (inklusive tillhörande tätningar) eller driftsutrustningen, motsvarande tillverkarens ursprungliga specifikationer och förutsatt att IBC-behållarens täthet kontrolleras, eller .3 återställning av strukturdelar, vilka inte direkt har funktionen att innesluta farligt gods eller upprätthålla ett tömningstryck, för att återställa överensstämmelsen med den provade behållartypen (t.ex. riktning av stödben eller lyftanordningar), förutsatt att IBC-behållarens funktion som behållare inte påverkas.

Anm. För flexibla IBC-behållare, se ”Regelbundet underhåll av flexibla IBC-behållare”.

Renoverade IBC-behållare avser IBC-behållare av metall eller styv plast eller av integrerad typ, vilka .1 tillkommit genom framställning av en UN-behållartyp som uppfyller bestämmelserna, utgående från en typ som inte motsvarat dessa bestämmelser, eller .2 tillkommit genom omvandling av en UN-behållartyp som uppfyller bestämmelserna, till en annan som uppfyller samma bestämmelser.

Renoverade IBC-behållare omfattas av samma bestämmelser i föreskrifterna som nya IBC-behållare av samma typ (se även bestämning av behållartyp i 6.5.6.1.1).

Reparerade IBC-behållare avser IBC-behållare av metall, styv plast eller integrerade IBC-behållare som, på grund av stötar eller annan orsak (t.ex. korrosion, försprödning eller andra tecken på nedsatt hållfasthet gentemot den provade behållartypen) har återställts så att de återigen motsvarar de provade behållartyperna och är i stånd att klara typprovningen. I dessa föreskrifter anses ett utbyte av den styva innerbehållaren i en integrerad IBC-behållare mot en behållare som motsvarar den ursprungliga behållartypen från samma tillverkare, vara en reparation. Regelbundet underhåll av styva IBC-behållare (se definition ovan) anses dock inte vara en reparation. Behållarskalet till en IBC-behållare av styv plast och innerbehållaren till en integrerad IBC-behållare kan inte repareras. Flexibla IBC-behållare kan inte repareras, såvida inte behörig myndighet tillåter detta.

IMO-tank av typ 4 avser ett tankfordon för transport av farligt gods i klass 3 till 9 med en semitrailer med en permanent monterad tank eller en tank som är monterad på ett chassi med minst fyra vridlås i enlighet med ISO-standard (t.ex. ISO 1161:1984).

IMO-tank av typ 6 avser ett tankfordon för transport av ej kylda kondenserade gaser i klass 2 med en semitrailer med en permanent monterad tank eller en tank som är monterad på ett

23

Kap. 1

Bilaga 1

chassi som är utrustat med den driftsutrustning och de strukturdelar som krävs vid transport av gaser.

IMO-tank av typ 8 avser ett tankfordon för transport av kylda kondenserade gaser i klass 2 med en semitrailer med en permanent monterad värmeisolerad tank som är utrustad med den driftsutrustning och de strukturdelar som krävs vid transport av kylda kondenserade gaser.

IMO-tank av typ 9 avser ett gastankfordon för transport av komprimerade gaser i klass 2 med delar som är anslutna till varandra med ett samlingsrör, permanent monterade på ett chassi som är utrustat med den driftsutrustning och de strukturdelar som krävs vid transport av gaser. Delarna är gasflaskor, storflaskor och gasflaskpaket, avsedda för transport av gaser enligt definitionen i 2.2.1.1.

Innerbeklädnad avser ett slangformat hölje eller en säck, som sätts in i en förpackning, inklusive storförpackning eller IBC-behållare, men inte utgör en beståndsdel av den. Förslutningsanordningar för dess öppningar ingår.

Innerförpackningar avser förpackningar där en ytterförpackning krävs vid transport.

Innerkärl avser kärl som kräver en ytterförpackning för att fylla sin behållarfunktion.

Innerkärl för ett slutet kryokärl avser det tryckkärl som är avsett för att innehålla den kylda kondenserade gasen.

Inneslutningssystem avser, för transport av radioaktiva ämnen, den sammansättning av förpackningens komponenter som specificerats av konstruktören och som är avsedd att förhindra att radioaktiva ämnen kommer ut under transporten.

Integrerade förpackningar avser förpackningar som består av en ytterförpackning och ett innerkärl som är tillverkade så att innerkärlet är integrerat med ytterförpackningen. När den en gång monterats ihop bildar den en odelbar enhet, vilken som sådan fylls, lagras, transporteras och töms.

Kolli avser slutprodukten av förpackningsprocessen och består av förpackningen och dess innehåll i transportfärdigt skick.

Komplett last avser, för transport av radioaktiva ämnen, att en enda avsändare använder ett transportmedel eller en storcontainer, och att all lastning, lossning och förflyttning då utförs i enlighet med anvisningarna från avsändaren eller mottagaren, när så krävs enligt bestämmelserna i dessa föreskrifter.

Konstruktion avser, för transport av radioaktiva ämnen, en beskrivning av ett fissilt ämne undantaget enligt 2.2.7.2.3.5.6, ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet, ett radioaktivt ämne med liten spridbarhet, ett kolli eller en förpackning, som medför att det blir fullt identifierbart. Beskrivningen kan innehålla specifikationer, konstruktionsritningar, rapporter som redovisar överensstämmelse med bestämmelserna och annat relevant underlag.

Konstruktionslivslängd avser, för gasflaskor och storflaskor av kompositmaterial, den maximala livslängd (i antal år) som gasflaskan eller storflaskan är konstruerad och godkänd för i enlighet med tillämplig standard.

Kontrollorgan avser ett oberoende kontroll- och provningsorgan som har godkänts av den behöriga myndigheten.

Kontrolltemperatur avser den högsta temperatur vid vilken vissa ämnen (såsom organiska peroxider, självreaktiva och liknande ämnen) kan transporteras säkert under en längre tidsperiod.

Häck avser en ytterförpackning med genombrutna ytor.

24

Kap. 1

Bilaga 1

Kort internationell resa avser en internationell resa under vilken ett fartyg inte befinner sig mer än 30 mil från en hamn eller plats där passagerare och besättning kan sätta sig i säkerhet. Varken avståndet mellan den sista anlöpshamnen i det land där resan börjar och den slutliga destinationshamnen, eller återresan, får överstiga 100 mil. Den slutliga destinationshamnen är den sista anlöpshamnen på den schemalagda resan där fartyget påbörjar sin återresa till det land där resan började.

Kriticitetssäkerhetsindex angivet för ett kolli, en overpack eller en container som innehåller fissila ämnen avser, för transport av radioaktiva ämnen, ett nummer som används för att kunna kontrollera ackumuleringen av kollin, overpacks eller containrar som innehåller fissila ämnen.

Kritisk temperatur avser den temperatur över vilken ett ämne inte kan förekomma i flytande form.

Kvalitetssäkring avser ett systematiskt tillsyns- och kontrollprogram som tillämpas av en organisation eller ett organ med målsättningen att säkerställa att den säkerhetsstandard som fastställs i föreskrifterna uppnås i praktiken.

Kärl avser inneslutande behållare, inklusive varje slag av förslutningsanordning, vilka kan fyllas med och rymma ämnen eller föremål.

Lastbärare avser ett vägfordon, en järnvägsvagn, en container, en UN-tank eller MEGcontainer.

Ledningssystem avser, för transport av radioaktiva ämnen, verktyg eller system som är direkt relaterade eller interagerande för fastställande av riktlinjer och mål och möjliggörande av att målen uppnås på ett effektivt sätt.

Livsmedel avser matvaror, foder eller andra ätliga ämnen som är avsedda att förtäras av människor eller djur.

Lådor avser rektangulära eller flersidiga förpackningar med hela väggar som är tillverkade av metall, trä, plywood, träfibermaterial, fiber, papp, plast eller annat lämpligt material. Såvida inte förpackningens integritet äventyras under transporten, så får små öppningar tas upp för att underlätta hantering eller öppnande eller för att uppfylla klassificeringskriterier.

Lång internationell resa avser en internationell resa som inte är en kort internationell resa.

MEG-containrar (multiple-element gas containers) avser för multimodal transport avsedda enheter av gasflaskor, storflaskor eller gasflaskpaket, som är förenade med ett samlingsrör och monterade i en ram. MEG-containrarna innehåller den driftsutrustning och de strukturdelar som är nödvändiga vid transport av gaser.

Mellanförpackningar avser förpackningar som placeras mellan innerförpackning eller föremål och en ytterförpackning.

Metallhydridlagringssystem avser ett helt komplett vätgaslagringssystem, inklusive tryckkärlsbehållare, metallhydrid, tryckavlastningsanordning, avstängningsventil, driftsutrustning och invändiga komponenter som endast används för transport av vätgas.

Mottagare avser varje person, organisation eller myndighet som har rätt att ta emot en sändning.

Nettovikt explosivt ämne (NEM (Net Explosive Mass)) avser den totala nettovikten av explosiva ämnen utan förpackningar, höljen, etc. (Uttrycken NEQ (Net Explosive Quantity), NEC (Net Explosive Contents) och NEW (Net Explosive Weight) används ofta för att uttrycka samma sak.).

25

Kap. 1

Bilaga 1

Neutronstrålningsdetektor avser en anordning som detekterar neutronstrålning. I en sådan anordning kan en gas inneslutas i ett hermetiskt tillslutet elektronrör som omvandlar neutronstrålning till en mätbar elektrisk signal.

Nödtemperatur avser den temperatur vid vilken nödåtgärder ska kopplas in i händelse av förlorad temperaturkontroll.

Offshorebulkcontainer avser en bulkcontainer som är speciellt konstruerad för upprepad användning vid transport av farligt gods till, från och mellan offshoreanläggningar. En offshorebulkcontainer konstrueras och tillverkas enligt Guidelines for the approval of offshore containers handled in open seas (MSC/Circ.860).

Overpack avser en omslutning som används av en enda avsändare för att rymma ett eller flera kollin och bilda en enhet som är lättare att hantera och stuva under transport. Exempel på overpack är ett antal kollin som antingen .1 ställs eller staplas på en lastplatta, exempelvis en pall, och säkras med plastband, krympeller sträckfilm eller på andra ändamålsenliga sätt, eller .2 placeras i en ytterförpackning, exempelvis en låda eller häck.

Provtryck avser det tryck som ska användas vid tryckprovning vid första eller återkommande kontroll (för UN-tankar, se 6.7.2.1).

Pråm avser ett fristående fartyg utan egen framdrivningskraft som är speciellt konstruerat och utrustat att kunna lyftas i lastat skick och stuvas ombord på ett pråmbärande fartyg eller pråmmatningsfartyg.

Pråmbärande fartyg avser ett fartyg som är specifikt konstruerat och utrustat för att transportera pråmar.

Pråmmatningsfartyg avser ett fartyg som är specifikt utformat och utrustat för att transportera pråmar till och från ett pråmbärande fartyg.

Radioaktivt innehåll avser, för transport av radioaktiva ämnen, det radioaktiva ämnet tillsammans med alla kontaminerade eller aktiverade fasta ämnen, vätskor och gaser inuti förpackningen.

Regelbundet underhåll av IBC-behållare (se vidare under IBC-behållare)

Rekonditionerade förpackningar innefattar: .1 fat av metall som: .1 rengjorts så att konstruktionsmaterialen återfått sitt ursprungliga utseende, varvid alla rester av det tidigare innehållet liksom invändig och utvändig korrosion samt utvändiga beläggningar och etikettering avlägsnats, .2 återförts till sin ursprungliga form och sin ursprungliga profil, varvid falsarna (om sådana finns) riktats och tätats och alla packningar, som inte är integrerade delar av förpackningen, bytts ut, och .3 undersökts efter rengöring men före ommålning, varvid förpackningar ska avvisas, som har synliga småhål, en väsentlig minskning av godstjockleken, utmattning av metall, skadade gängor eller förslutningar eller andra betydande brister.

.2 fat eller dunkar av plast som: .1 rengjorts så att konstruktionsmaterialen återfått sitt ursprungliga utseende, varvid alla rester av det tidigare innehållet liksom utvändiga beläggningar och etikettering avlägsnats, .2 vars packningar, som inte är integrerade delar av förpackningen, bytts ut, och .3 efter rengöring undersökts, varvid förpackningar ska avvisas, som har synliga skador, såsom sprickor, veck eller brottställen, skadade gängor eller förslutningar eller andra betydande brister.

26

Kap. 1

Bilaga 1

Renoverade förpackningar innefattar: .1 fat av metall som: .1 tillkommit genom framställning av en FN-förpackningstyp som uppfyller bestämmelserna, utgående från en typ som inte motsvarat dessa bestämmelser, .2 tillkommit genom omvandling av en FN-förpackningstyp, som uppfyller bestämmelserna, till en annan som uppfyller samma bestämmelser, eller .3 hos vilket fast inbyggda konstruktionskomponenter bytts ut (t.ex. fasta gavlar).

.2 fat av plast som: .1 tillkommit genom omvandling av en FN-förpackningstyp till en annan (t.ex. 1H1 till 1H2), eller .2 hos vilket fast inbyggda konstruktionskomponenter bytts ut.

Renoverade fat omfattas av samma bestämmelser i föreskrifterna som gäller för nya fat av samma typ.

Renoverade IBC-behållare (se vidare under IBC-behållare)

Renoverad storförpackning är en storförpackning av metall eller styv plast som: .1 tillkommit genom framställning av en UN-behållartyp som uppfyller bestämmelserna, utgående från en typ som inte motsvarat dessa bestämmelser, eller .2 tillkommit genom omvandling av en UN-behållartyp som uppfyller bestämmelserna, till en annan som uppfyller samma bestämmelser.

Renoverade storförpackningar omfattas av samma bestämmelser i föreskrifterna som en ny storförpackning av samma typ (se även definitionen på typ i 6.6.5.1.2).

Reparerade IBC-behållare (se vidare under IBC-behållare).

Ro-ro-fartyg avser ett fartyg med ett eller flera däck som antingen är slutna eller öppna, vanligtvis inte indelade på något sätt och i allmänhet sträcker sig över hela fartygets längd, vilket transporterar gods som normalt sett lastas och lossas i horisontell riktning.

Ro-ro-lastutrymmen avser utrymmen som vanligtvis inte är indelade på något sätt och som sträcker sig antingen över en avsevärd längd eller över fartygets hela längd och där gods (förpackat eller i bulk och lastat i eller på vägfordon, järnvägsvagnar, släpvagnar, containrar, lastpallar, avmonterbara tankar, eller i eller på liknande lastenheter eller andra kärl) kan lastas eller lossas, normalt i horisontell riktning.

SADT (självaccelererande sönderfallstemperatur) (Self-Accelerating Decomposition Temperature) avser den lägsta temperatur vid vilken ett ämne kan sönderfalla under självacceleration i förpackningen, IBC-behållaren eller UN-tanken som överlämnas för transport; SADT ska fastställas i enlighet med testmetoderna som anges i del II, avsnitt 28 i testhandboken.

Sammansatta förpackningar avser en kombination av förpackningar i transportsyfte, som består av en eller flera innerförpackningar som placeras i en ytterförpackning i enlighet med 4.1.1.5.

SAPT (självaccelererande polymerisationstemperatur) (Self-accelerating polymerization temperature) avser den lägsta temperatur vid vilken ett ämne kan polymerisera under självacceleration i förpackningen, IBC-behållaren eller UN-tanken som överlämnas för transport; SAPT ska fastställas i enlighet med testmetoderna framtagna för självaccelererande sönderfallstemperatur för självreaktiva ämnen i enlighet med del II, avsnitt 28 i testhandboken.

Semitrailer avser en släpvagn som är konstruerad för att kopplas till ett motorfordon på ett sådant sätt att en del av den vilar på motorfordonet och en väsentlig del av dess vikt och av dess lasts vikt bärs av motorfordonet.

27

Kap. 1

Bilaga 1

Sluten lastbärare avser, med undantag för klass 1, en lastbärare som helt innesluter innehållet med permanenta strukturer samt hela och fasta ytor. Lastbärare med sidor eller överdel av väv räknas inte som slutna lastbärare. Definitionen av sluten lastbärare för klass 1 finns i 7.1.2.

Slutna kryokärl avser värmeisolerade tryckkärl för kylda kondenserade gaser med en vattenvolym av högst 1 000 liter.

Storflaska avser ett tryckkärl gjutet i ett stycke eller av kompositmaterial med en vattenvolym över 150 liter och upp till och med 3 000 liter.

Storförpackningar avser förpackningar som består av en ytterförpackning som innehåller föremål eller innerförpackningar och som .1 är konstruerade för mekanisk hantering, och 3 .2 har en nettovikt över 400 kg eller en kapacitet över 450 liter, men en högsta volym av 3 m .

Strålningsdetektorsystem avser en anordning som innehåller strålningsdetektorer som komponenter.

Slutet ro-ro-lastutrymme avser ett lastutrymme som varken är ett öppet ro-ro-lastutrymme eller ett väderdäck.

Stuvad ovanpå avser att ett kolli eller en container stuvas direkt ovanpå ett annat kolli eller en annan container.

Säckar avser flexibla förpackningar som är tillverkade av papper, plastfolie, textil, vävt material eller andra lämpliga material.

Säkerställande av att bestämmelserna iakttas (compliance assurance) avser ett systematiskt åtgärdsprogram som tillämpas av en behörig myndighet med målet att säkerställa att bestämmelserna i dessa föreskrifter iakttas i praktiken.

Sändning avser varje förpackning eller kolli, eller last av farligt gods, som överlämnas av en avsändare för transport.

Tank avser en UN-tank (inklusive en tankcontainer), ett tankfordon, en järnvägsvagn eller ett kärl som innehåller fasta ämnen, vätskor eller kondenserade gaser, och när den används vid transport av gaser, definierade i 2.2.1.1, har en kapacitet över 450 liter.

Tankfordon avser ett fordon med en tank med kapacitet över 450 liter, utrustat med säkerhetsventiler.

Testhandboken avser den sjunde reviderade utgåvan av FN:s publikation med titeln Manual of Tests and Criteria (ST/SG/AC.10/11/Rev.7 and Amend.1).

Torrbulk avser allt material förutom vätska eller gas, vilket består av en kombination av partiklar, granulat eller större materialstycken, i allmänhet är enhetligt i sin sammansättning, och lastas oförpackat direkt i fartygets lastutrymmen (detta inkluderar material som lastas i en pråm på ett pråmbärande fartyg).

Transportindex (TI) avser, vid transport av radioaktiva ämnen, ett tal som används för att kontrollera strålningsexponeringen, och anges för ett kolli, en overpack eller en container, eller för oförpackat LSA-I, SCO-I eller SCO III.

Transportmedel avser .1 vid transport på väg eller järnväg: varje fordon, .2 vid transport till sjöss: varje fartyg, lastutrymme eller definierat däckområde på ett fartyg, .3 vid lufttransport: varje luftfartyg.

Transportör avser den person, organisation eller myndighet som genomför transporten av farligt gods oavsett transportsätt. Termen innefattar både transportörer för uthyrning eller mot

28

Kap. 1

Bilaga 1

betalning (kallas även för allmänna transportföretag eller avtalsslutande transportörer i vissa länder) och fristående transportörer (kallas även privata transportörer i vissa länder).

Tryckfat avser svetsade tryckkärl med en vattenvolym över 150 liter till och med 1 000 liter (t.ex. cylindriska kärl med rullringar och klotformiga kärl på medar).

Tryckkärl avser transportabla kärl avsedda för att innehålla ämnen under tryck, inklusive dess förslutning(ar) och annan driftsutrustning, och är ett samlingsbegrepp för gasflaskor, storflaskor, tryckfat, slutna kryokärl, metallhydridlagringssystem, gasflaskpaket och bärgningstryckkärl.

Tryckkärlsbehållare avser en gasflaska, en storflaska, ett tryckfat eller ett bärgningstryckkärl utan förslutningar eller annan driftsutrustning, men inklusive varaktigt fästa anordningar (t.ex halsring eller fotring).

Anm. Termerna ”gasflaskbehållare”, ”tryckfatsbehållare” och ”storflaskbehållare” används också.

Trätunnor avser förpackningar av naturträ med runt tvärsnitt och välvda väggar, som består av stavar och gavlar och är försedda med tunnband.

Utrymme av särskild kategori avser ett slutet utrymme, ovan eller under däck som är avsett för transport av motorfordon med bränsle i tanken för egen framdrivning, som sådana fordon kan köras in i och som passagerare har tillgång till.

Utvecklat tryck avser trycket av innehållet i ett tryckkärl vid temperatur- och diffusionsjämvikt.

Vattenreaktivt avser ett ämne som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten.

Väderdäck avser ett däck som är fullständigt utsatt för väder och vind ovanifrån och från minst två sidor.

Vätskor avser farligt gods som vid 50°C har ett ångtryck av högst 300 kPa (3 bar), som inte är fullständigt gasformiga vid 20 °C och ett tryck på 101,3 kPa och som har en smältpunkt eller initial smältpunkt på högst 20 °C vid ett tryck på 101,3 kPa. Ett visköst ämne där en specifik smältpunkt inte kan fastställas ska genomgå ASTM D 4359 90-testet eller testet för bestämning av fluiditet (penetrometertest) som beskrivs i avsnitt 2.3.4 i bilaga A till överenskommelsen om 18 internationell transport av farligt gods på väg (ADR).

Ytterförpackning avser det yttre skyddet i en integrerad eller sammansatt förpackning, inklusive absorberande och stötdämpande material och alla andra beståndsdelar som behövs för att innesluta och skydda innerkärl eller innerförpackningar.

Återanvända förpackningar avser förpackningar som efter undersökning befunnits fria från sådana brister som inverkar på deras förmåga att klara funktionsprovningen. Denna definition omfattar särskilt sådana förpackningar, som återfylls med likadant eller liknande kompatibelt gods och transporteras inom distributionskedjor som står under kontroll av produktens avsändare.

Återanvänd storförpackning avser en storförpackning som ska återfyllas och som efter undersökning befunnits fri från sådana brister som inverkar på dess förmåga att klara funktionsprovningen. Denna definition omfattar särskilt sådana storförpackningar, som återfylls med likadant eller liknande kompatibelt gods och transporteras inom distributionskedjor som står under kontroll av produktens avsändare.

Återvunnet plastmaterial avser material som återvunnits från använda industriförpackningar eller från annat plastmaterial som har försorterats och förberetts för bearbetning till nya förpackningar, inklusive IBC-behållare. De specifika egenskaperna hos återvunnet material

18 Publikation från Förenta Nationerna: ECE/TRANS/300 (Sales No. E.21.VIII.1).

29

Kap. 1

Bilaga 1

som används för tillverkning av nya förpackningar, inklusive IBC-behållare, ska vara säkerställda och regelbundet dokumenterade som en del av ett kvalitetssystem godtaget av behörig myndighet. Kvalitetssystemet ska innehålla dels en beskrivning av en ändamålsenlig försortering, dels en verifiering av att varje parti av återvunnet plastmaterial, som är av homogen sammansättning, överensstämmer med materialspecifikationerna (smältindex, densitet och draghållfasthetsegenskaper), hos förpackningstypen som tillverkats av sådant återvunnet material. Detta inkluderar kunskap om materialet från vilket den återvunna plasten har sitt ursprung, så väl som kännedom om plastmaterialets tidigare användning, inklusive tidigare innehåll, om den tidigare användningen kan försämra förmågan hos nya förpackningar, inklusive IBC-behållare, tillverkade av detta material. Därutöver ska förpacknings- eller IBCtillverkarens kvalitetssystem enligt 6.1.1.3 eller 6.5.4.1 innefatta genomförande av lämpliga mekaniska typprovningar enligt 6.1.5 eller 6.5.6 på förpackningar eller IBC-behållare tillverkade av varje parti av återvunnet plastmaterial. Vid denna provning får staplingsstyrkan visas genom en lämplig dynamisk kompressionsprovning i stället för en statisk lastprovning.

Anm. Standarden ISO 16103:2005 ”Förpackningar – Transportförpackningar för farligt gods – Återvunnet plastmaterial” ger ytterligare vägledning om förfarandet som kan användas för att godkänna användningen av återvunnet plastmaterial. Denna vägledning har utvecklats genom erfarenheter från tillverkningen av fat och dunkar från återvunnet plastmaterial och kan behöva anpassas för andra typer av förpackningar, IBC-behållare och storförpackningar som är tillverkade av återvunnet plastmaterial.

Ämne med förhöjd temperatur avser ett ämne som transporteras eller överlämnas för transport – i flytande form vid en temperatur på eller över 100 °C, – i flytande form med en flampunkt över 60 °C, vilket är avsiktligt upphettat till en temperatur över sin flampunkt, eller – i fast form vid en temperatur på eller över 240 °C.

Öppen lastbärare avser en lastbärare som inte är en sluten lastbärare.

Öppet kryokärl avser ett värmeisolerat transportabelt kärl för kylda kondenserade gaser, som hålls vid atmosfärstryck genom kontinuerlig avluftning av den kylda kondenserade gasen.

Öppet ro-ro-lastutrymme avser ett ro-ro-lastutrymme som antingen är öppet i båda ändar eller är öppet i ena änden och har tillräcklig naturlig ventilation som är effektiv över hela längden genom permanenta öppningar i sidobordläggningen eller i det ovanliggande däcket enligt administrationens krav.

1.2.1.1 Förtydligande exempel för vissa definierade termer

Följande förklaringar och exempel är avsedda att klargöra användningen av några av de förpackningstermer som definieras i detta kapitel.

Definitionerna i kapitlet överensstämmer med användningen av de definierade termerna i hela föreskrifterna. Några av de definierade termerna används dock vanligtvis på andra sätt. Detta är särskilt tydligt när det gäller termen ”innerkärl” som ofta har använts för att beskriva insidan i en sammansatt förpackning.

Insidan i sammansatta förpackningar kallas alltid ”innerförpackningar”, inte ”innerkärl”. En glasflaska är ett exempel på en sådan innerförpackning.

Insidan i integrerade förpackningar kallas vanligtvis ”innerkärl”. Till exempel är insidan i en integrerad 6HA1-förpackning (plastmaterial) ett sådant ”innerkärl” eftersom det normalt sett inte är konstruerat för att ha en inneslutningsfunktion utan sin ytterförpackning och därför inte är en innerförpackning.

30

Kap. 1

Bilaga 1

1.2.2 Måttenheter

19

1.2.2.1 Följande måttenheter används i koden:

a

Mätning av: SI-enhet Alternativ godtagen enhet Samband mellan enheterna

Längd m (meter) – – 2 Area m (kvadratmeter) – – 3 b -3 3 Volym m (kubikmeter) l (liter) 1 l = 10 m Tid s (sekund) min (minut) 1 min = 60 s h (timme) 1 h = 3 600 s d (dygn) 1 d = 86 400 s -3 Massa kg (kilogram) g (gram) 1 g = 10 kg = 3 t (ton) 1 t 10 kg / 3 = 3 3 Densitet kg m kg/l 1 kg/l 10 kg/m Temperatur K (kelvin) °C (grader Celsius) 0 °C = 273,15 K Temperaturskillnad K (kelvin) °C (grader Celsius) 1 °C = 1 K = · 2 Kraft N (newton) – 1 N 1 kg m/s = 5 Tryck Pa (pascal) bar (bar) 1 bar 10 Pa = 2 1 Pa 1 N/m 2 2 2 Spänning N/m N/mm 1 N/mm = 1 MPa Arbete kWh (kilowattimme) 1 kWh = 3,6 MJ Energi = · = · J (joule) 1 J 1 N m 1 W s Värmemängd -18 eV (elektronvolt) 1 eV = 0,1602 ×10 J Effekt W (watt) – 1 W = 1 J/s = 1 N·m/s 2 -3 -2 Resistans Ω (ohm) _ 1 Ω = 1 kg · m · s · A (Elektriskt motstånd) 2 2 2 -6 2 Kinematisk viskositet m /s mm /s 1 mm /s = 10 m /s -3 Dynamisk viskositet Pa·s mPa·s 1 mPa·s = 10 Pa·s Aktivitet Bq – – Dosekvivalent Sv – – Konduktivitet S/m – –

a) Det internationella enhetssystemet (SI: Système International d'Unités) är resultatet av beslut som fattats vid den allmänna konferensen för mått och vikt (Conférence Générale des Poids et Mesures, adress: Pavillon de Breteuil, Parc de St-Cloud, F-92312 Sèvres). b) Förkortningen ”L” för liter tillåts också i stället för förkortningen ”l” då förväxling kan ske i maskinskriven text.

19

Följande avrundade siffror tillämpas för omräkning till SI-enheter av de hittills använda enheterna.

31

Kap. 1

Bilaga 1

Kraft Mekanisk spänning

2 = 2 1 kg = 9,807 N 1 kg/mm 9,807 N/mm

2 = = 1 N/mm 1 N 0,102 kg 2 0,102 kg/mm

Tryck

2 -5 -5 -2 1 Pa = 1 N/m = 10 bar = 1,02 × 10 kg/cm2 = 0,75 × 10 torr = 5 = 2 = 1 bar 10 Pa 1,02 kg/cm 750 torr 2 = × 4 = = 1 kg/cm 9,807 10 Pa 0,9807 bar 736 torr 2 -3 -3 2 1 torr = 1,33 × 10 Pa = 1,33 × 10 bar = 1,36 × 10 kg/cm

Energi, arbete, värmemängd

-6 -3 1 J = 1 N·m = 0,278 × 10 kWh = 0,102 kg·m = 0,239 × 10 kcal = × 6 = × 3 · = 1 kWh 3,6 10 J 367 10 kg m 860 kcal -6 -3 1 kg·m = 9,807 J = 2,72 × 10 kWh = 2,34 × 10 kcal 3 -3 1 kcal = 4,19 ×10 J = 1,16 × 10 kWh = 427 kg·m

Effekt Kinematisk viskositet

= · = 2 = 4 1 W 0,102 kg m/s 0,86 kcal/h 1 m /s 10 St (stokes) -4 2 1 kg·m/s = 9,807 W = 8,43 kcal/h 1 St = 10 m /s 1 kcal/h = 1,16 W = 0,119 kg·m/s

Dynamisk viskositet

· = · 2 = = · 2 1 Pa s 1 N s/m 10 P (poise) 0,102 kg s/m 2 -2 2 1 P = 0,1 Pa·s = 0,1 N·s/m = 1,02 × 10 kg·s/m · 2 = · = · 2 = 1 kg s/m 9,807 Pa s 9,807 N s/m 98,07 P

Tiopotenser, positiva och negativa, av en enhet kan bildas med hjälp av prefix, som har följande betydelse och placeras framför enheten:

Faktor Prefix Tecken

1 000 000 000 000 000 000 = 18 triljon exa E 10 = 15 1 000 000 000 000 000 10 peta P 1 000 000 000 000 = 12 biljon tera T 10 1 000 000 000 = 9 miljard giga G 10 1 000 000 = 6 miljon mega M 10 1 000 = 3 tusen kilo k 10 = 2 100 10 hundra hekto h 10 = 1 tio deka da 10 -1 0,1 = 10 tiondel deci d -2 0,01 = 10 hundradel centi c -3 0,001 = 10 tusendel milli m -6 0,000 001 = 10 miljondel mikro μ -9 0,000 000 001 = 10 miljarddel nano n -12 0,000 000 000 001 = 10 biljondel piko p -15 0,000 000 000 000 001 = 10 femto f -18 0,000 000 000 000 000 001 = 10 triljondel atto a

-9

Anm. 109 = en billion i av FN använda engelska språket. Analogt 10 = en billiondel.

1.2.2.2 [Tills vidare blank]

1.2.2.3 När en förpacknings vikt nämns avses bruttovikten om inget annat anges. Vikten för de containrar eller tankar som används vid transporten av godset ingår inte i bruttovikten.

1.2.2.4 Om inte annat uttryckligen anges avser tecknet ”%” följande:

32

Kap. 1

Bilaga 1

.1 i fråga om blandningar av fasta ämnen eller vätskor, liksom lösningar eller fasta ämnen som fuktats med vätska: viktandelen i procent, beräknad på blandningens, lösningens eller det fuktade fasta ämnets totala vikt, .2 i fråga om blandningar av komprimerade gaser: då fyllning sker under tryck, den i procent angivna volymandelen, beräknad på gasblandningens totala volym. Då fyllning sker efter vikt, den i procent angivna viktandelen, beräknad på gasblandningens totala vikt, .3 i fråga om blandningar av kondenserade gaser eller gaser lösta under tryck anges viktandelen i procent, beräknad på blandningens totala vikt.

1.2.2.5 Alla tryck som avser kärl (t.ex. provtryck, invändigt tryck, säkerhetsventilers öppningstryck) anges alltid som övertryck (tryck överstigande lufttrycket). Ämnens ångtryck anges däremot alltid som absolut tryck.

1.2.2.6 Tabeller för likvärdighet

1.2.2.6.1 Tabeller för masskonvertering

1.2.2.6.1.1 Konverteringsfaktorer

Multiplicera med för att få

Gram 0,03527 Uns Gram 0,002205 Pund Kilogram 35,2736 Uns Kilogram 2,2046 Pund Uns 28,3495 Gram Pund 16 Uns Pund 453,59 Gram Pund 0,45359 Kilogram Centner 112 Pund Centner 50,802 Kilogram

1.2.2.6.1.2 Pund till kilogram och vice versa När det centrala värdet på en rad i masskonverteringstabellen ska vara i pund, visas dess motsvarande värde i kilogram till vänster. När det centrala värdet är i kilogram visas dess motsvarighet i pund till höger.

← → ← → ← →

kg lb kg lb kg lb kg lb kg lb kg lb

0,227 0,5 1,10 22,7 50 110 90,7 200 441 0,454 1 2,20 24,9 55 121 95,3 210 463 0,907 2 4,41 27,2 60 132 99,8 220 485 1,36 3 6,61 29,5 65 143 102 225 496 1,81 4 8,82 31,8 70 154 104 230 507 2,27 5 11,0 34,0 75 165 109 240 529 2,72 6 13,2 36,3 80 176 113 250 551 3,18 7 15,4 38,6 85 187 118 260 573 3,63 8 17,6 40,8 90 198 122 270 595 4,08 9 19,8 43,1 95 209 125 275 606 4,54 10 22,0 45,4 100 220 127 280 617 4,99 11 24,3 47,6 105 231 132 290 639 5,44 12 26,5 49,9 110 243 136 300 661 5,90 13 28,7 52,2 115 254 159 350 772 6,35 14 30,9 54,4 120 265 181 400 882 6,80 15 33,1 56,7 125 276 204 450 992 7,26 16 35,3 59,0 130 287 227 500 1 102 7,71 17 37,5 61,2 135 298 247 545 1 202 8,16 18 39,7 63,5 140 309 249 550 1 213 8,62 19 41,9 65,8 145 320 272 600 1 323 9,07 20 44,1 68,0 150 331 318 700 1 543 11,3 25 55,1 72,6 160 353 363 800 1 764 13,6 30 66,1 77,1 170 375 408 900 1 984

33

Kap. 1

Bilaga 1

← → ← → ← →

kg lb kg lb kg lb kg lb kg lb kg lb

15,9 35 77,2 79,4 175 386 454 1 000 2 205 18,1 40 88,2 81,6 180 397 20,4 45 99,2 86,2 190 419

1.2.2.6.2 Konverteringstabeller för flytande mått

1.2.2.6.2.1 Konverteringsfaktorer

Multiplicera med för att få

Liter 0,2199 Brittiska gallons

Liter 1,759 Brittiska pints

Liter 0,2643 Amerikanska gallons

Liter 2,113 Amerikanska pints

Gallons 8 Pints

Brittiska gallons 4,546 Liter

Amerikanska gallons Brittiska gallons

1,20095

Brittiska pints Amerikanska pints

}

Brittiska pints 0,568 Liter

Amerikanska gallons 3,7853 Liter

Brittiska gallons Amerikanska gallons

0,83268

Amerikanska pints Brittiska pints

}

Amerikanska pints 0,473 Liter

1.2.2.6.2.2 Brittiska pints till liter och vice versa När det centrala värdet på någon rad i konverteringstabellen för vätskemått ska vara i pints, visas dess motsvarande värde i liter till vänster. När det centrala värdet är i liter visas dess motsvarighet i pints till höger.

← →

L pt pt L

0,28 0,5 0,88 0,57 1 1,76 0,85 1,5 2,64 1,14 2 3,52 1,42 2,5 4,40 1,70 3 5,28 1,99 3,5 6,16 2,27 4 7,04 2,56 4,5 7,92 2,84 5 8,80 3,12 5,5 9,68 3,41 6 10,56 3,69 6,5 11,44 3,98 7 12,32 4,26 7,5 13,20 4,55 8 14,08

34

Kap. 1

Bilaga 1

1.2.2.6.2.3 Brittiska gallons till liter och vice versa När det centrala värdet på någon rad i konverteringstabellen för vätskemått ska vara i gallons, visas dess motsvarande värde i liter till vänster. När det centrala värdet är i liter visas dess motsvarighet i gallons till höger.

← → ← →

L gal L gal L gal L gal

2,27 0,5 0,11 159,11 35 7,70 4,55 1 0,22 163,65 36 7,92 9,09 2 0,44 168,20 37 8,14 13,64 3 0,66 172,75 38 8,36 18,18 4 0,88 177,29 39 8,58 22,73 5 1,10 181,84 40 8,80 27,28 6 1,32 186,38 41 9,02 31,82 7 1,54 190,93 42 9,24 36,37 8 1,76 195,48 43 9,46 40,91 9 1,98 200,02 44 9,68 45,46 10 2,20 204,57 45 9,90 50,01 11 2,42 209,11 46 10,12 54,55 12 2,64 213,66 47 10,34 59,10 13 2,86 218,21 48 10,56 63,64 14 3,08 222,75 49 10,78 68,19 15 3,30 227,30 50 11,00 72,74 16 3,52 250,03 55 12,09 77,28 17 3,74 272,76 60 13,20 81,83 18 3,96 295,49 65 14,29 86,37 19 4,18 318,22 70 15,40 90,92 20 4,40 340,95 75 16,49 95,47 21 4,62 363,68 80 17,60 100,01 22 4,84 386,41 85 18,69 104,56 23 5,06 409,14 90 19,80 109,10 24 5,28 431,87 95 20,89 113,65 25 5,50 454,60 100 22,00 118,19 26 5,72 613,71 135 29,69 122,74 27 5,94 681,90 150 32,98 127,29 28 6,16 909,20 200 43,99 131,83 29 6,38 1 022,85 225 49,48 136,38 30 6,60 1 136,50 250 54,97 140,92 31 6,82 1 363,80 300 65,99 145,47 32 7,04 1 591,10 350 76,6 150,02 33 7,26 1 818,40 400 87,99 154,56 34 7,48 2 045,70 450 98,95

35

Kap. 1

Bilaga 1

1.2.2.6.3 Tabeller för temperaturomvandling

Grader Fahrenheit till grader Celsius och vice versa

När det centrala värdet på någon rad i temperaturomvandlingstabellen ska vara i °F, visas dess motsvarande värde i °C till vänster. När det centrala värdet är i °C, visas dess motsvarighet i °F till höger.

Allmän formel:

← → ← → ← →

°C °F °C °F °C °F °C °F °C °F °C °F

-73,3 -100 -148 -21,1 -6 21,2 1,1 34 93,2 -67,8 -90 -130 -20,6 -5 23,0 1,7 35 95 -62,2 -80 -112 -20,0 -4 24,8 2,2 36 96,8 -56,7 -70 -94 -19,4 -3 26,6 2,8 37 98,6 -51,1 -60 -76 -18,9 -2 28,4 3,3 38 100,4

-45,6 -50 -58 -18,3 -1 30,2 3,9 39 102,2 -40 -40 -40 -17,8 0 32,0 4,4 40 104 -39,4 -39 -38,2 -17,2 1 33,8 5 41 105,8 -38,9 -38 -36,4 -16,7 2 35,6 5,6 42 107,6 -38,3 -37 -34,6 -16,1 3 37,4 6,1 43 109,4

-37,8 -36 -32,8 -15,6 4 39,2 6,7 44 111,2 -37,2 -35 -31 -15,0 5 41,0 7,2 45 113 -36,7 -34 -29,2 -14,4 6 42,8 7,8 46 114,8 -36,1 -33 -27,4 -13,9 7 44,6 8,3 47 116,6 -35,6 -32 -25,6 -13,3 8 46,4 8,9 48 118,4

-35 -31 -23,8 -12,8 9 48,2 9,4 49 120,2 -34,4 -30 -22 -12,2 10 50,0 10,0 50 122,0 -33,9 -29 -20,2 -11,7 11 51,8 10,6 51 123,8 -33,3 -28 -18,4 -11,1 12 53,6 11,1 52 125,6 -32,8 -27 -16,6 -10,6 13 55,4 11,7 53 127,4

-32,2 -26 -14,8 -10,0 14 57,2 12,2 54 129,2 -31,7 -25 -13 -9,4 15 59,0 12,8 55 131,0 -31,1 -24 -11,2 -8,9 16 60,8 13,3 56 132,8 -30,6 -23 -9,4 -8,3 17 62,6 13,9 57 134,6 -30 -22 -7,6 -7,8 18 64,4 14,4 58 136,4

-29,4 -21 -5,8 -7,2 19 66,2 15,0 59 138,2 -28,9 -20 -4 -6,7 20 68 15,6 60 140,0 -28,3 -19 -2,2 -6,1 21 69,8 16,1 61 141,8 -27,8 -18 -0,4 -5,6 22 71,6 16,7 62 143,6 -27,2 -17 1,4 -5 23 73,4 17,2 63 145,4

-26,7 -16 3,2 -4,4 24 75,2 17,8 64 147,2 -26,1 -15 5 -3,9 25 77 18,3 65 149,0 -25,6 -14 6,8 -3,3 26 78,8 18,9 66 150,8 -25,0 -13 8,6 -2,8 27 80,6 19,4 67 152,6 -24,4 -12 10,4 -2,2 28 82,4 20,0 68 154,4

-23,9 -11 12,2 -1,7 29 84,2 20,6 69 156,2 -23,3 -10 14,0 -1,1 30 86 21,1 70 158,0 -22,8 -9 15,8 -0,6 31 87,8 21,7 71 159,8 -22,2 -8 17,6 0 32 89,6 22,2 72 161,6 -21,7 -7 19,4 0,6 33 91,4 22,8 73 163,4

36

Kap. 1

Bilaga 1

← → ← → ← →

°C °F °C °F °C °F °C °F °C °F °C °F

23,3 74 165,2 37,8 100 212 52,2 126 258,8 23,9 75 167,0 38,3 101 213,8 52,8 127 260,6 24,4 76 168,8 38,9 102 215,6 53,3 128 262,4 25,0 77 170,6 39,4 103 217,4 53,9 129 264,2 25,6 78 172,4 40 104 219,2 54,4 130 266,0

26,1 79 174,2 40,6 105 221 55,0 131 267,8 26,7 80 176,0 41,1 106 222,8 55,6 132 269,6 27,2 81 177,8 41,7 107 224,6 56,1 133 271,4 27,8 82 179,6 42,2 108 226,4 56,7 134 273,2 28,3 83 181,4 42,8 109 228,2 57,2 135 275,0

28,9 84 183,2 43,3 110 230 57,8 136 276,8 29,4 85 185 43,9 111 231,8 58,3 137 278,6 30 86 186,8 44,4 112 233,6 58,9 138 280,4 30,6 87 188,6 45 113 235,4 59,4 139 282,2 31,1 88 190,4 45,6 114 237,2 60,0 140 284,0

31,7 89 192,2 46,1 115 239,0 65,6 150 302,0 32,2 90 194 46,7 116 240,8 71,1 160 320,0 32,8 91 195,8 47,2 117 242,6 76,7 170 338,0 33,3 92 197,6 47,8 118 244,4 82,2 180 356,0 33,9 93 199,4 48,3 119 246,2 87,8 190 374,0

34,4 94 201,2 48,9 120 248,0 93,3 200 392,0 35 95 203 49,4 121 249,8 98,9 210 410,0 35,6 96 204,8 50,0 122 251,6 104,4 220 428,0 36,1 97 206,6 50,6 123 253,4 110,0 230 446,0 36,7 98 208,4 51,1 124 255,2 115,6 240 464,0 37,2 99 210,2 51,7 125 257,0 121,1 250 482,0

1.2.3 Lista med förkortningar

ASTM American Society for Testing and Materials (ASTM International, 100 Barr Harbor Drive, P.O. Box C700, West Conshohocken, PA, 19428-2959, USA

CGA Compressed Gas Association (CGA, 14501 George Carter Way, Suite 103, Chantilly, VA 20151, USA)

CCC IMO: s underkommitté för transport av laster och containrar (Carriage of Cargoes and Containers)

CSC-konventionen Den internationella konventionen för säkra containrar, 1972 (CSC-konventionen), i dess ändrade lydelse (International Convention for Safe Containers)

ECOSOC FN:s ekonomiska och sociala råd (Economic and Social Council (UN))

EmS EmS-guiden: Reviderade nödåtgärder för fartyg som transporterar farligt gods (Revised Emergency Response Procedures for Ships Carrying Dangerous Goods (The EmS Guide))

EN (standard) Europeisk standard publicerad av Europeiska standardiseringskommittén (CEN) (European Committee for Standardization (CEN, 36 rue de Stassart, B-1050 Brussels, Belgium))

FAO FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) (Food and Agriculture Organization (FAO, Viale delle Terme di Caracalla, 00100 Rome, Italy))

37

Kap. 1

Bilaga 1

HNS-konventionen Den internationella konventionen om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga och skadliga ämnen (International Convention on Liability and Compensation for Damage in Connection with the Carriage of Hazardous and Noxious Substances by Sea (IMO)) IAEA Internationella atomenergiorganet (International Atomic Energy Agency, IAEA, P.O. Box 100, A – 1400 Vienna, Austria) ICAO Internationella civila luftfartsorganisationen (International Civil Aviation Organization, ICAO, 999 University Street, Montreal, Quebec H3C 5H7, Canada) IEC Internationella elektrotekniska kommissionen (International Electrotechnical Commission, IEC, 3 rue de Varembé, P.O. Box 131, CH-1211 Geneva 20, Switzerland) ILO Internationella arbetsorganisationen/byrån (International Labour Organization/Office, ILO, 4 route des Morillons, CH-1211 Geneva 22, Switzerland) IMGS Internationell medicinsk guide för fartyg (International Medical Guide for Ships) IMO Internationella sjöfartsorganisationen (International Maritime Organization, IMO, 4 Albert Embankment, London SE1 7SR, United Kingdom) IMDG-koden Internationella koden för sjötransport av förpackat farligt gods (International Maritime

Dangerous Goods Code)

IMSBC-koden Internationella koden för transport till sjöss av fast gods i bulk (International Maritime

Solid Bulk Cargoes Code)

INF-koden Internationella koden för säker transport ombord på fartyg av bestrålat kärnbränsle, plutonium och högaktivt radioaktivt avfall (International Code for the Safe Carriage of Packaged Irradiated Nuclear Fuel, Plutonium and High-Level Radioactive Wastes on

board Ships)

ISO (standard) En internationell standard publicerad av Internationella standardiseringsorganisationen (International Organization for Standardization, ISO, 1, ch. de la Voie-Creuse, CH- 1211 Geneva 20, Switzerland) Marpol- Den internationella konventionen till förhindrande av förorening från fartyg, 1973, konventionen i dess ändrade lydelse från 1978 och 1997 års protokoll (International Convention for

the Prevention of Pollution from Ships)

MAWP Högsta tillåtna arbetstryck

MEPC Kommittén för skydd av den marina miljön (Marine Environment Protection Committee (IMO)) MFAG Medicinsk första hjälpen-guide för användning vid olyckor med farligt gods (Medical First Aid Guide for use in Accidents Involving Dangerous Goods) MSC Sjösäkerhetskommittén (Maritime Safety Committee (IMO)) N.O.S Ej angivet på annat sätt (Not Otherwise Specified) SADT Självaccelererande sönderfallstemperatur (self-accelerating decomposition temperature) SAPT Självaccelererande polymerisationstemperatur (self-accelerating polymerization temperature Solas-konventionen 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss

(International Convention for the Safety of Life at Sea)

UNECE FN:s ekonomiska kommission för Europa (United Nations Economic Commission for Europé, UNECE, Palais des Nations, 8–14 avenue de la Paix, CH-1211 Geneva 10, Switzerland) UN-nummer Fyrsiffrigt FN-nummer som anges för de farliga och skadliga ämnen, material och föremål som mest frekvent transporteras

38

Kap. 1

Bilaga 1

UNEP FN:s miljöprogram (United Nations Environment Programme, United Nations Avenue, Gigiri, PO Box 30552, 00100, Nairobi, Kenya) UNESCO/IOC FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur/ Mellanstatliga oceanografiska kommissionen (UN Educational, Scientific and Cultural Organization/Intergovernmental Oceanographic Commission, UNESCO/IOC, 1 rue Miollis, 75732 Paris Cedex 15, France) WHO Världshälsoorganisationen (World Health Organization, Avenue Appia 20, CH-1211 Geneva 27, Switzerland) WMO Meteorologiska världsorganisationen (World Meteorological Organization, WMO, 7bis, avenue de la Paix, Case postale No. 2300, CH-1211 Geneva 2, Switzerland)

39

Kap. 1

Bilaga 1

Kapitel 1.3

Utbildning

1.3.0 Inledande kommentar

En framgångsrik tillämpning av reglerna om transport av farligt gods och att uppnå deras mål, är i hög grad beroende av att alla berörda personer är medvetna om riskerna och har en ingående förståelse för reglerna. Detta kan endast uppnås genom noga planerade och underhållna grund- och omskolningsprogram för alla personer som är involverade i transporten av farligt gods. Bestämmelserna i punkterna 1.3.1.4 till 1.3.1.7 förblir rekommendationer (se 1.1.1.5).

1.3.1 Utbildning av landbaserad personal

20 1.3.1.1 Landbaserad personal som är sysselsatt med transport av farligt gods, avsett att transporteras till sjöss, ska få utbildning i de krav som är relevanta för deras ansvarsområden. Personal ska utbildas i enlighet med bestämmelserna i 1.3.1 innan de får ansvar och ska endast utföra arbetsuppgifter där nödvändig utbildning ännu inte har tillhandahållits under direkt överinseende av en utbildad person. Utbildningen ska även innehålla de särskilda bestämmelser för skydd av transporter med farligt gods som tas upp i kapitel 1.4.

Enheter som anlitar landbaserad personal i sådan verksamhet ska avgöra vilken personal som ska utbildas, vilken utbildningsnivå de behöver och vilka utbildningsmetoder som ska användas för att de ska kunna uppfylla bestämmelserna i dessa föreskrifter. Denna utbildning ska tillhandahållas eller verifieras vid anställning i en befattning som innebär transport av farligt gods. För anställda som ännu inte har fått den utbildning som krävs, ska enheten säkerställa att den personalen endast får utföra arbetsuppgifter under direkt överinseende av en utbildad person. Utbildningen ska regelbundet kompletteras med fortbildning för att ta hänsyn till ändringar i regler och praxis. Den behöriga myndigheten, eller av denna utsett organ, kan komma att granska enheten för att kontrollera systemets effektivitet på plats, beträffande att utbilda personal i överensstämmelse med deras roll och ansvar i transportkedjan.

1.3.1.2 Landbaserad personal är de som: – klassificerar farligt gods och identifierar officiell transportbenämning (proper shipping name) på farligt gods, – förpackar farligt gods, – märker, etiketterar eller applicerar storetiketter på farligt gods, – lastar/lossar lastbärare, – förbereder transporthandlingar för farligt gods, – överlämnar farligt gods till transport, – tar emot farligt gods för transport, – hanterar farligt gods under transport, – utarbetar lastnings-/stuvningsplaner för farligt gods, – lastar/lossar farligt gods till/från fartyg, – transporterar farligt gods, – tillämpar, undersöker eller kontrollerar överensstämmelsen med tillämpliga regler, eller – i övrigt är inblandade i transporten av farligt gods och som enligt behörig myndighet ska utbildas i följande:

1.3.1.2.1 Allmän utbildning: .1 varje person ska vara förtrogen med de allmänna villkoren för transport av farligt gods, .2 sådan utbildning ska innehålla en beskrivning av klasserna för farligt gods, bestämmelser om etikettering, märkning, applicering av storetiketter, packning, stuvning, lastseparering och kompatibilitet, en beskrivning av syftet med och innehållet i godsdeklarationen för farligt gods

20 För utbildning av befäl och klassificeringar av lasthantering på fartyg som transporterar farliga ämnen i fast form i bulk eller i förpackad form, se STCW-koden, i dess ändrade lydelse.

41

Kap. 1

Bilaga 1

(såsom formuläret för multimodal transport av farligt gods och stuvningsintyg för containrar/fordon), samt en beskrivning av tillgängliga nödåtgärdsdokument.

1.3.1.2.2 Funktionsspecifik utbildning: Varje person ska utbildas i specifika transportbestämmelser för farligt gods som är tillämpliga för de arbetsuppgifter som personen utför. En vägledande lista med några av de arbetsuppgifter som vanligtvis utförs vid transport av farligt gods till sjöss samt utbildningskrav finns i punkt 1.3.1.6.

1.3.1.3 Arbetsgivaren ska förvara dokumentation över utbildning som har erhållits och ska på begäran göra dokumentation tillgänglig för den anställda eller behörig myndighet. Dokumentationen ska förvaras under den tidsperiod som behörig myndighet har fastställt.

1.3.1.4 Säkerhetsutbildning: I motsvarighet till risken för exponering till följd av tillbud vid transport av farligt gods och de arbetsuppgifter som utförs, bör varje person utbildas i: .1 metoder och förfaranden för att undvika olyckor, såsom korrekt användning av utrustning för förpackningshantering och lämpliga metoder för stuvning av farligt gods, .2 tillgänglig nödåtgärdsinformation och hur man använder den, .3 allmänna faror som kan uppstå i olika klasser av farligt gods och hur man kan förhindra exponering för dessa faror, inklusive i förekommande fall användning av personlig skyddsdräkt och utrustning, och .4 omedelbara förfaranden som ska följas vid oavsiktligt utsläpp av farligt gods, inklusive eventuella nödåtgärder som personen är ansvarig för och personliga skyddsförfaranden som ska följas.

1.3.1.5 Rekommenderat utbildningsbehov för landbaserad personal som arbetar med transport av farligt gods enligt dessa föreskrifter

Följande vägledande tabell är endast information, eftersom varje enhet organiseras på olika sätt och kan ha varierande roller och ansvar inom denna enhet.

Siffror i denna kolumn Funktion Särskilda utbildningskrav hänvisar till förteckningen på tillhörande regler och publikationer i 1.3.1.7

1 Klassificera farligt gods Klassificeringskrav, i synnerhet .1, .4, .5 och .12 och identifiera officiell – strukturen hos ämnesbeskrivningar transportbenämning – klasserna för farligt gods och principerna för (proper shipping name) klassificering – arten av farliga ämnen och föremål som transporteras (deras fysiska, kemiska och toxikologiska egenskaper) – metodiken för att klassificera lösningar och blandningar – identifiering med officiell transportbenämning – användning av förteckningen över farligt gods 2 Förpacka farligt gods Klasser .1 och .4 Förpackningskrav – förpackningstyper (IBC-behållare, storförpackning, tankcontainer och bulkcontainer) – UN-märkning på typgodkända förpackningar – separationskrav – begränsade mängder (limited quantities) och reducerade mängder (excepted quantities) Märkning och etikettering Första hjälpen-åtgärder Nödlägesåtgärder Rutiner för säker hantering

42

Kap. 1

Bilaga 1

Siffror i denna kolumn Funktion Särskilda utbildningskrav hänvisar till förteckningen på tillhörande regler och publikationer i 1.3.1.7

3 Märka, etikettera eller Klasser .1 applicera storetiketter på Krav på märkning, etikettering och applicering av farligt gods storetiketter – etiketter för primär- och sekundärfara – vattenförorenande ämnen (marine pollutants) – begränsade mängder (limited quantities) och reducerade mängder (excepted quantities) 4 Lasta/lossa lastbärare Handlingar .1, .6, .7 och .8 Klasser Märkning, etikettering och applicering av storetiketter Stuvningskrav, om tillämpligt Separationskrav Lastsäkringskrav (enligt CTU-koden) Nödlägesåtgärder Första hjälpen-åtgärder CSC-krav Rutiner för säker hantering 5 Förbereda Dokumentationskrav .1 transporthandlingar – godsdeklaration för farligt gods – stuvningsintyg för containrar/fordon – godkännanden från behöriga myndigheter – avfallstransporthanslingar – särskild dokumentation, om tillämpligt 6 Överlämna farligt gods Ingående kännedom om dessa föreskrifter .1 till .10 och .12 till transport Lokala föreskrifter vid lastning och lossning i hamn - hamnregler - nationella transportföreskrifter 7 Ta emot och godkänna Ingående kännedom om dessa föreskrifter .1 till .12 farligt gods för Lokala föreskrifter vid lastning och lossning i hamn transport - hamnregler, särskilt mängdbegränsningar - nationella transportföreskrifter 8 Hantera farligt gods Klasser och deras faror .1, .2, .3, .6, .7, .8 och .10 under transport Märkning, etikettering och applicering av storetiketter Nödlägesåtgärder Första hjälpen-åtgärder Rutiner för säker hantering, exempelvis – användning av utrustning – lämpliga verktyg – maximilaster CSC-krav, lokala föreskrifter vid lastning och lossning i hamn Hamnregler, särskilt mängdbegränsningar Nationella transportföreskrifter 9 Utarbeta lastnings- Handlingar .1, .10, .11 och .12 /stuvningsplaner för Klasser farligt gods Stuvningskrav Separationskrav Försäkran om överensstämmelse (Document of Compliance) Tillämpliga delar av dessa föreskrifter, lokala föreskrifter vid lastning och lossning i hamn Hamnregler, särskilt mängdbegränsningar

43

Kap. 1

Bilaga 1

Siffror i denna kolumn Funktion Särskilda utbildningskrav hänvisar till förteckningen på tillhörande regler och publikationer i 1.3.1.7

10 Lasta/lossa farligt gods Klasser och deras faror .1, .2, .3, .7, .9, .10 och .12 till/från fartyg Märkning, etikettering och applicering av storetiketter Nödlägesåtgärder Första hjälpen-åtgärder Rutiner för säker hantering, exempelvis – användning av utrustning – lämpliga verktyg – maximilaster Lastsäkringskrav CSC-krav, lokala föreskrifter vid lastning och lossning i hamn Hamnregler, särskilt mängdbegränsningar Nationella transportföreskrifter 11 Transportera farligt Handlingar .1, .2, .3, .6, .7, .10, .11 och gods Klasser .12 Märkning, etikettering och applicering av storetiketter Stuvningskrav, om tillämpligt Separationskrav Lokala bestämmelser vid lastning och lossning i hamn – hamnregler, särskilt mängdbegränsningar – nationella transportföreskrifter Lastsäkringskrav (enligt CTU-koden) Nödlägesåtgärder Första hjälpen-åtgärder CSC-krav Rutiner för säker hantering 12 Tillämpa, undersöka eller Kännedom om dessa föreskrifter, relevanta riktlinjer och .1 till .13 kontrollera säkerhetsförfaranden överensstämmelsen med tillämpliga regler 13 Är i övrigt inblandade i I enlighet med den behöriga myndighetens krav i – transporten av farligt samband med den uppgift som tilldelats gods, enligt fastställande av behörig myndighet

44

Kap. 1

Bilaga 1

1.3.1.6 Vägledande tabell som beskriver avsnitt i föreskrifterna eller andra relevanta instrument som kan vara lämpliga att överväga vid utbildning för transport av farligt gods

r te rif sk ing re er der nt tfö 9 /1 or gär ha I-2 sp der -åt er Funktion äk l I an tr gär pen s ite ler åt la en äl ör ap eg es hj k od r f Föreskrifterna del/avsnitt nr nel a -k läg as io ine * rst am at SC TU öd ut

1 2 2.0 3 4 5 6 6 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 7.7 7.8 7.9 Sol H N C C N Fö R

1 Klassificera X X X X X 2 Förpacka X X X X X X X X X X X X Märka, etikettera, applicera 3 X X X storetiketter 4 Lasta/lossa lastbärare X X X X X X X X X X X X X Förbereda 5 X X X X X X X transporthandlingar 6 Överlämna till transport X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Ta emot och godkänna för 7 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X transport 8 Hantera under transport X X X X X X X X X X X X Ta fram lastnings-/ 9 X X X X X X X X X X X X X X X X X stuvningsplaner 10 Lasta/lossa till/från fartyg X X X X X X X X X X X X X 11 Transportera X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X * Endast avsnitten 6.1.2, 6.1.3, 6.5.2, 6.6.3, 6.7.2.20, 6.7.3.16 och 6.7.4.15 gäller.

1.3.1.7 Tillhörande regler och publikationer som kan vara lämpliga vid funktionsspecifik utbildning

.1 Den internationella koden för sjötransport av förpackat farligt gods (IMDG-koden), i dess ändrade lydelse (International Maritime Dangerous Goods Code) .2 EmS-guiden: Reviderade nödåtgärder för fartyg som transporterar farligt gods (Revised Emergency Response Procedures for Ships Carrying Dangerous Goods (EmS)) .3 Medicinsk första hjälpen-guide för användning vid olyckor med farligt gods, i dess ändrade lydelse (Medical First Aid Guide for Use in Accidents Involving Dangerous Goods (MFAG)) .4 FN:s rekommendationer om transport av farligt gods – modellregelverk, i dess ändrade lydelse (United Nations Recommendations on the Transport of Dangerous Goods – Model Regulations) .5 FN:s rekommendationer om transport av farligt gods – testhandboken, i dess ändrade lydelse (United Nations Recommendations on the Transport of Dangerous Goods – Manual of Tests and Criteria) .6 IMO/ILO/UNECE Code of Practice for Packing of Cargo Transport Units (CTU Code) .7 Rekommendationer om säker transport av farliga laster och relaterade aktiviteter i hamnområden (Recommendations on the Safe Transport of Dangerous Cargoes and Related Activities in Port Areas) .8 1972 års internationella konvention om säkra containrar, (CSC-konventionen), i dess ändrade lydelse (International Convention for Safe Containers) .9 Code of Safe Practice for Cargo Stowage and Securing (CSS Code) .10 Reviderade rekommendationer om säker användning av pesticider på fartyg som är tillämpliga på gasbehandlade lastbärare (MSC.1/Circ.1361) (Revised Recommendations on the safe use of pesticides in ships applicable to the fumigation of cargo transport units) .11 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss, (Solaskonventionen), (International Convention for the Safety of Life at Sea)

45

Kap. 1

Bilaga 1

.12 Den internationella konventionen till förhindrande av förorening från fartyg, 1973, i dess ändrade lydelse från 1978 års protokoll (Marpol-konventionen) (International Convention for

the Prevention of Pollution from Ships, 1973)

.13 Kontrollprogram för lastbärare som transporterar farligt gods (MSC.1/Circ.1442, i dess ändrade lydelse i MSC.1/Circ.1521) (Inspection programmes for cargo transport units

carrying dangerous goods)

46

Kap. 1

Bilaga 1

Kapitel 1.4

Transportskydd

1.4.0 Tillämpningsområde

1.4.0.1 Bestämmelserna i detta kapitel avser skyddet av farligt gods vid sjötransport. Nationella behöriga myndigheter får tillämpa ytterligare bestämmelser för transportskydd, vars tillämpning bör övervägas vid överlämning eller transport av farligt gods. Bestämmelserna i kapitlet förblir rekommendationer, förutom 1.4.1.1 (se 1.1.1.5).

1.4.0.2 Bestämmelserna i 1.4.2 och 1.4.3 gäller inte för: .1 undantagna kollin med UN 2908 och UN 2909, .2 undantagna kollin med UN 2910 och UN 2911 med en aktivitetsnivå som inte överstiger A2 -värdet, och .3 UN 2912 LSA-I och UN 2913 SCO-I.

21

1.4.1 Allmänna bestämmelser för rederier, fartyg och hamnanläggningar

1.4.1.1 De relevanta bestämmelserna i kapitel XI-2 i Solas-konventionen och i del A i den internationella koden för sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar (ISPS-koden) (International Ship and Port Facility Security Code (ISPS Code)) gäller för rederier, fartyg och hamnanläggningar som är delaktiga vid transport av farligt gods och för vilka kapitel XI-2 i Solas-konventionen gäller med hänsyn till riktlinjerna i del B i ISPS-koden.

1.4.1.2 För lastfartyg med en bruttodräktighet under 500 som används för transport av farligt gods, rekommenderas att konventionsslutande stater till Solas-konventionen överväger tillämpning av bestämmelserna för transportskydd på dessa lastfartyg.

1.4.1.3 All landbaserad rederipersonal, fartygsbaserad personal och hamnanläggningspersonal som arbetar med transport av farligt gods bör uppmärksamma bestämmelserna i detta kapitel i den utsträckning det är motiverat med hänsyn till deras ansvar, utöver de krav som anges i ISPSkoden.

1.4.1.4 Utbildningen av rederiets skyddschef, landbaserad personal med särskilda skyddsuppgifter, hamnanläggningens skyddschef och hamnanläggningspersonal med särskilda uppgifter som arbetar med transport av farligt gods, bör också omfatta moment som handlar om skyddsmedvetenhet i relation till detta gods.

1.4.1.5 All fartygspersonal och hamnanläggningspersonal som inte nämns i 1.4.1.4 och som arbetar med transport av farligt gods, bör med hänsyn till deras ansvar känna till bestämmelserna i de relevanta skyddsplaner som avser sådant gods.

1.4.2 Allmänna bestämmelser för landbaserad personal

1.4.2.1 I detta avseende är landbaserad personal de personer som nämns i 1.3.1.2. Bestämmelserna i 1.4.2 avser dock inte: – rederiets skyddschef och landbaserad personal som nämns i 13.1 i del A i ISPS-koden, – fartygets skyddschef och fartygspersonal som nämns i 13.2 och 13.2 i del A i ISPS-koden, – hamnanläggningens skyddschef, lämplig skyddspersonal på hamnanläggningen och den hamnanläggningspersonal som har särskilda skyddsuppgifter som nämns i 18.1 och 18.2 i del A i ISPS-koden.

21 Se Guidelines on security-related training and familiarization for port facility personnel (MSC.1/Circ.1341) och Guidelines on training and certification for port facility security officers (MSC.1/Circ.1188).

47

Kap. 1

Bilaga 1

För utbildning av dessa chefer och personal, se den internationella koden för sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar (ISPS-koden). 1.4.2.2 Landbaserad personal som arbetar med transport av farligt gods till sjöss bör, med hänsyn till deras ansvar, ta hänsyn till skyddsbestämmelserna för transport av farligt gods.

1.4.2.3 Utbildning om transportskydd

1.4.2.3.1 Utbildningen av landbaserad personal som anges i kapitel 1.3, ska även omfatta transportskydd. 1.4.2.3.2 Utbildningen ska behandla olika typer av risker för kränkning av transportskyddet, hur man upptäcker sådana risker och metoder för att minimera dem. Utbildningen ska också omfatta vilka åtgärder som ska vidtas vid kränkning av skyddet. Den ska förmedla sådana kunskaper om skyddsplaner (när så är tillämpligt, se 1.4.3), som motsvarar var och ens ansvars- och arbetsområde, och roll vid genomförande av dessa planer. 1.4.2.3.3 Utbildningen ska tillhandahållas eller styrkas då en ny anställning påbörjas som omfattar transport av farligt gods och ska regelbundet kompletteras med uppdateringskurser. 1.4.2.3.4 Arbetsgivaren ska förvara dokumentation över all utbildning som har erhållits och ska på begäran göra dokumentation tillgänglig för den anställda eller behörig myndighet. Dokumentationen ska behållas under den tidsperiod som har fastställts av den behöriga myndigheten.

1.4.3 Bestämmelser för farligt gods med hög riskpotential

1.4.3.1 Definition av farligt gods med hög riskpotential

1.4.3.1.1 Som farligt gods med hög riskpotential definieras i denna föreskrift sådant gods som kan missbrukas vid terrorbrott och då leda till svåra konsekvenser, till exempel förlust av åtskilliga människoliv och storskalig förstörelse eller, särskilt avseende klass 7, storskalig samhällsekonomisk störning. 1.4.3.1.2 Farligt gods med hög riskpotential i andra klasser och riskgrupper än klass 7 anges i tabell 1.4.1 nedan. Tabell 1.4.1 – Förteckning över farligt gods med hög riskpotential Klass 1, Riskgrupp 1.1 explosiva ämnen och föremål Klass 1, Riskgrupp 1.2 explosiva ämnen och föremål Klass 1, Riskgrupp 1.3 explosiva ämnen och föremål i samhanteringsgrupp C Klass 1, Riskgrupp 1.4 UN 0104, 0237, 0255, 0267, 0289, 0361, 0365, 0366, 0440, 0441, 0455, 0456, 0500, 0512 och 0513 Klass 1, Riskgrupp 1.5 explosiva ämnen och föremål Klass 1, Riskgrupp 1.6 explosiva ämnen och föremål Delklass 2.1 brandfarliga gaser i volymer över 3 000 liter i tankfordon, järnvägsvagn eller UN-tank Delklass 2.3 giftiga gaser Klass 3 brandfarliga vätskor i förpackningsgrupp I och II i volymer över 3 000 liter i tankfordon, järnvägsvagn eller UN-tank 48

Kap. 1

Bilaga 1

Klass 3 okänsliggjorda flytande explosivämnen Klass 4.1 okänsliggjorda fasta explosivämnen

Klass 4.2 ämnen i förpackningsgrupp I i mängder över 3 000 kg eller 3 000 liter i tankfordon, järnvägsvagn, UN-tank eller bulkcontainer

Klass 4.3 ämnen i förpackningsgrupp I i mängder över 3 000 kg eller 3 000 liter i tankfordon, en järnvägsvagn, UN-tank eller bulkcontainer

Klass 5.1 oxiderande vätskor i förpackningsgrupp I i volymer över 3 000 liter i tankfordon, en järnvägsvagn eller UN-tank

Klass 5.1 perklorater, ammoniumnitrat, ammoniumnitratbaserade gödselmedel samt ammoniumnitratemulsioner eller -suspensioner eller -geler i mängder över 3 000 kg eller 3 000 liter i tankfordon, järnvägsvagn, UN-tank eller bulkcontainer

Klass 6.1 giftiga ämnen i förpackningsgrupp I

Klass 6.2 smittförande ämnen i kategori A (UN 2814 och 2900) och medicinskt avfall i kategori A (UN 3549)

Klass 8 frätande ämnen i förpackningsgrupp I i mängder över 3 000 kg eller 3 000 liter i tankfordon, järnvägsvagn, UN-tank eller bulkcontainer 1.4.3.1.3 För farligt gods i klass 7 är radioaktiva ämnen med hög riskpotential sådana ämnen vars aktivitet är lika med eller större än ett gränsvärde för transportskydd på 3 000 A2 för varje enskilt kolli (se även 2.2.7.2.2.1) utom för följande radionuklider vars gränsvärde för transportskydd anges i tabell 1.4.2 nedan.

Tabell 1.4.2 – Gränsvärden för transportskydd för specifika radionuklider

Ämne Radionuklid Gränsvärde för transportskydd (TBq)

Americium Am-241 0,6 Guld Au-198 2 Kadmium Cd-109 200 Californium Cf-252 0,2 Curium Cm-244 0,5 Kobolt Co-57 7 Kobolt Co-60 0,3 Cesium Cs-137 1 Järn Fe-55 8 000 Germanium Ge-68 7 Gadolinium Gd-153 10 Iridium Ir-192 0,8 Nickel Ni-63 600 Palladium Pd-103 900 Prometium Pm-147 400 Polonium Po-210 0,6

49

Kap. 1

Bilaga 1

Ämne Radionuklid Gränsvärde för transportskydd (TBq)

Plutonium Pu-238 0,6 Plutonium Pu-239 0,6 Radium Ra-226 0,4 Rutenium Ru-106 3 Selen Se-75 2 Strontium Sr-90 10 Tallium Tl-204 200 Tulium Tm-170 200 Ytterbium Yb-169 3

1.4.3.1.4 För att beräkna om gränsvärdet för transportskydd har nåtts eller överskridits för blandningar av radionuklider, summeras kvoterna av varje radionuklids aktivitet. Summan för respektive radionuklid divideras sedan med radionuklidens gränsvärde för transportskydd. Om summan av kvoterna är mindre än 1 har blandningens gränsvärde för radioaktivitet varken uppnåtts eller överskridits. Beräkningen kan göras med följande formel:

Ai 1

¦

i Ti

där:

Ai = är aktiviteten hos radionuklid i som förekommer i ett kolli (TBq) Ti = är gränsvärdet för transportskydd för radionuklid i (TBq).

1.4.3.1.5 När radioaktiva ämnen har sekundärfaror tillhörande andra klasser, ska även kriterierna i tabell 1.4.1 beaktas (se även 1.5.5.1).

1.4.3.2 Särskilda skyddsbestämmelser för farligt gods med hög riskpotential

1.4.3.2.1 Bestämmelserna i detta avsnitt gäller inte för fartyg och hamnanläggningar (se ISPS-koden för skyddsplaner för fartyg och hamnanläggningar). Anm. Förutom skyddsbestämmelserna i dessa föreskrifter får behöriga myndigheter införa ytterligare skyddsbestämmelser av andra skäl än säkerheten för farligt gods under transport. För att inte förhindra internationell och multimodal transport med olika säkerhetsmärkningar för explosiva ämnen, rekommenderas att sådan märkning utformas i enlighet med en internationellt harmoniserad standard (t.ex. EU-kommissionens direktiv 2008/43/EG).

1.4.3.2.2 Skyddsplaner

1.4.3.2.2.1 Avsändare och andra delaktiga i transport av farligt gods med hög riskpotential (se 1.4.3.1) bör upprätta, införa och följa en skyddsplan som minst omfattar de punkter som anges i 1.4.3.2.2.2. 1.4.3.2.2.2 Skyddsplanen bör minst omfatta: .1 särskild fördelning av ansvar inom transportskyddsområdet till personer som har kompetens och sakkunskap inom området och har befogenhet att genomföra tilldelade uppgifter, .2 förteckning över farligt gods eller typer av farligt gods som transporteras, .3 översikt över rutiner i verksamheten och bedömning av de risker för kränkning av skyddet som kan uppkomma på grund av verksamheten, inbegripet övergång mellan transportsätt, tillfällig transitlagring, hantering och distribution, enligt vad som är tillämpligt,

50

Kap. 1

Bilaga 1

.4 tydlig beskrivning av åtgärder, inbegripet utbildning, policyer (inbegripet åtgärder vid förhöjd hotbild, kontroll i samband med anställning av personal, osv.), driftrutiner (t.ex. vägval om detta är känt, åtkomst till farligt gods under tillfällig lagring, närhet till sårbar infrastruktur, osv.), utrustning och resurser som ska användas för att minska riskerna för kränkning av skyddet, .5 effektiva och uppdaterade metoder för rapportering och för åtgärder vid hot, nedsatt transportskydd eller tillbud, .6 metoder för värdering och test av skyddsplanerna och metoder för återkommande revision och uppdatering av planerna, .7 åtgärder för att säkerställa skyddet av den transportinformation skyddsplanen innehåller, och .8 åtgärder för att säkerställa att spridningen av transportinformationen begränsas i så stor utsträckning som möjligt (sådana åtgärder får inte hindra tillämpningen av de krav på godsdeklaration som föreskrivs i kapitel 5.4 i dessa föreskrifter).

1.4.3.2.3 För radioaktiva ämnen anses bestämmelserna i detta kapitel uppfyllda, om bestämmelserna i ”Convention on Physical Protection of Nuclear Material” (INFCIRC/274/Rev.1, IAEA, Vienna (1980)) och IAEA:s cirkulär ”Nuclear Security Recommendations on Physical Protection of Nuclear Material and Nuclear Facilities” (INFCIRC/225/Rev.5, IAEA, Vienna (2011)) tillämpas.

51

Kap. 1

Bilaga 1

Kapitel 1.5

Allmänna bestämmelser för radioaktiva ämnen

1.5.1 Giltighetsområde och tillämpning

1.5.1.1 Bestämmelserna i dessa föreskrifter fastställer säkerhetsstandarder som möjliggör tillräcklig kontroll av faror från strålning, kriticitet och värme för människor, egendom och miljö i samband med transport av radioaktiva ämnen. Dessa bestämmelser är baserade på 2018 års utgåva av IAEA:s ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”. Rådgivande text finns i ”Advisory Material for the IAEA Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material (utgåva 2018)”, IAEA Safety Standard Series No. SSG-26 (Rev.1), IAEA, Wien (2019).

1.5.1.2 Syftet med dessa föreskrifter är att fastställa bestämmelser som ska vara uppfyllda för att garantera säkerheten och skydda människor, egendom och miljö mot skadlig påverkan av joniserande strålning under transport av radioaktiva ämnen. Detta skydd uppnås genom krav på .1 inneslutning av det radioaktiva innehållet, .2 kontroll av yttre dosrater, .3 förhindrande av kriticitet, och . .4 förhindrande av skador orsakade av värme.

Dessa krav uppnås för det första genom tillämpning av ett anpassat tillvägagångssätt för att begränsa innehållet i kollin och fordon och för att ställa upp standarder, som tillämpas för aktuella kollikonstruktioner beroende på faran med det radioaktiva innehållet. För det andra uppnås de genom att villkor ställs på konstruktion och användning av kollin och på underhåll av förpackningar, inklusive hänsyn till slag av radioaktivt innehåll. För det tredje uppnås de genom att kräva administrativ kontroll vilket, i tillämpliga fall, inkluderar godkännande av behörig myndighet. Slutligen tillhandahålls ytterligare skydd genom planering och förberedelser för nödåtgärder för att skydda människor, egendom och miljö.

1.5.1.3 Bestämmelserna i dessa föreskrifter gäller för transport av radioaktiva ämnen till sjöss, inbegripen sådan transport som är förknippad med användningen av radioaktiva ämnen. Transport innefattar alla aktiviteter och åtgärder som har samband med förflyttning av radioaktiva ämnen och omfattas av densamma. Det innefattar såväl konstruktion, tillverkning, underhåll och reparation av förpackningar som förberedelse, avsändning, lastning, transport inklusive transitlagring, lossning och mottagande på den slutliga bestämmelseorten, av last med radioaktiva ämnen och kollin. För funktionskriterierna i dessa föreskrifter tillämpas en stegvis ansats karakteriserad av tre nivåer: .1 rutinmässiga transportförhållanden (fria från tillbud), .2 normala transportförhållanden (tillbud), och .3 olycksrelaterade transportförhållanden.

1.5.1.4 Bestämmelserna i föreskrifterna gäller inte för följande: .1 Radioaktiva ämnen, som är en integrerad beståndsdel av transportmedlet, .2 Radioaktiva ämnen som förflyttas inom en anläggning som omfattas av lämpliga säkerhetsbestämmelser och där förflyttningen inte sker på väg eller järnväg. .3 Radioaktiva ämnen som implanterats eller inkorporerats i en person eller ett levande djur för diagnostiska ändamål eller som medicinsk behandling. .4 Radioaktiva ämnen i eller på en person som ska transporteras för medicinsk behandling på grund av att personen oavsiktligt eller avsiktligt fått i sig radioaktiva ämnen eller blivit kontaminerad. .5 Radioaktiva ämnen i konsumentartiklar med föreskriftsenligt godkännande och som saluförts till den slutliga användaren. .6 I naturen förekommande material och malmer som innehåller naturligt förekommande radionuklider (vilka kan ha bearbetats), under förutsättning att materialets aktivitetskoncentration inte överstiger 10 gånger de värden som anges i tabell 2.7.2.2.1 eller som har beräknats enligt 2.7.2.2.2.1 och 2.7.2.2.3 till 2.7.2.2.6. För i naturen förekommande

52

Kap. 1

Bilaga 1

material och malmer som innehåller naturligt förekommande radionuklider som inte befinner sig i sekulär jämvikt ska beräkningen av aktivitetskoncentrationen utföras enligt 2.7.2.2.4. .7 Icke-radioaktiva föremål i fast form, med förekomst av radioaktiva ämnen på någon yta i mängder som inte överstiger det gränsvärde som framgår av definitionen av ”kontamination” i 2.7.1.2.

1.5.1.5 Särskilda bestämmelser för transport av undantagna kollin

1.5.1.5.1 Undantagna kollin som kan innehålla radioaktiva ämnen i begränsade mängder (limited quantities), instrument, tillverkade föremål eller tömda förpackningar i enlighet med 2.7.2.4.1 omfattas endast av följande bestämmelser i del 5 till och med del 7: .1 tillämpliga bestämmelser i 5.1.1.2, 5.1.2, 5.1.3.2, 5.1.5.2.2, 5.1.5.2.3, 5.1.5.4, 5.1.5.5, 5.2.1.7, 5.4.1.5.7.1.6.1 och .2, 5.4.1.5.7.1.9, 7.1.4.5.9, 7.1.4.5.10, 7.1.4.5.12, 7.8.4.1 till 7.8.4.6 och 7.8.9.1, .2 bestämmelserna för undantagna kollin i 6.4.4,

utom när det radioaktiva ämnet har andra farliga egenskaper och ska klassificeras i en annan klass än klass 7 i enlighet med kapitel 3.3, särbestämmelse 290 eller 369, där bestämmelserna som räknas upp i 1 och 2 ovan endast gäller när de är tillämpliga och i tillägg till de bestämmelser som gäller för den andra klassen eller riskgruppen.

1.5.1.5.2 Undantagna kollin omfattas av de tillämpliga bestämmelserna i alla andra delar av föreskrifterna.

1.5.2 Strålskyddsprogram

1.5.2.1 Transport av radioaktiva ämnen ska omfattas av ett systematiskt upplagt strålskyddsprogram med målet att säkerhetsställa ett tillräckligt beaktande av strålskyddsåtgärder.

1.5.2.2 Persondoser ska ligga under tillämpliga dosgränser. Skydd och säkerhet ska optimeras så att storleken på dos till individer, antalet exponerade personer samt sannolikheten att förorsaka exponering hålls så låg som rimligt möjligt, med hänsyn tagen till ekonomiska och sociala faktorer, och med begränsningen att exponeringen av enskilda personer ska vara föremål för dosrestriktioner. En strukturerad och systematisk metodik ska väljas, varvid hänsyn ska tas till samspelet mellan transporten och andra verksamheter.

1.5.2.3 Slag och omfattning av åtgärder som inkluderas i strålskyddsprogrammet ska stå i relation till storleken av och sannolikheten för strålningsexponering. Programmet ska innefatta bestämmelserna i 1.5.2.2, 1.5.2.4 och 7.1.4.5.13 till 7.1.4.5.18. Dokumentation av strålskyddsprogrammet ska på begäran stå till respektive behörig myndighets förfogande för granskning.

1.5.2.4 För yrkesmässig exponering som härrör från verksamhet med transport, där det uppskattas att den effektiva dosen antingen: .1 sannolikt ligger mellan 1 och 6 mSv per år, ska ett program genomföras för bestämning av doser genom dosövervakning av arbetsplatsen eller individuell dosövervakning, eller .2 sannolikt kan överstiga 6 mSv per år, ska en individuell dosövervakning genomföras.

När dosövervakning av arbetsplatsen eller en individuell dosövervakning genomförs så ska tillämplig registrering ske.

Anm. För yrkesmässig exponering som härrör från transportverksamhet där det kan anses som osannolikt att den effektiva dosen kan komma att överstiga 1 mSv per år, behövs varken särskilda arbetsrutiner, noggrann övervakning, dosbedömningsprogram eller uppföljning på individnivå.

53

Kap. 1

Bilaga 1

1.5.3 Ledningssystem

1.5.3.1 Ett ledningssystem som baseras på internationella, nationella eller andra standarder som är godtagbara av behörig myndighet, ska fastställas och genomföras för alla verksamheter inom tillämpningsområdet för föreskrifterna, vilka beskrivs i 1.5.1.3, för att säkerställa att tillämpliga bestämmelser i föreskrifterna följs. Intyg om att konstruktionsspecifikationerna är fullständigt uppfyllda ska ställas till behörig myndighets förfogande. Tillverkaren, avsändaren eller användaren ska vara beredd: .1 att bereda möjlighet för inspektion under tillverkning och användning, och .2 att visa för behörig myndighet att bestämmelserna i föreskrifterna är uppfyllda.

Där godkännande från behörig myndighet krävs, ska ett sådant godkännande beakta och vara villkorat på ett sätt som är betingat av tillräckligheten hos ledningssystemet.

1.5.4 Särskild överenskommelse

1.5.4.1 Med särskild överenskommelse avses de bestämmelser, godkända av behörig myndighet, enligt vilka sändningar som inte uppfyller alla krav som gäller för radioaktiva ämnen i föreskrifterna får transporteras.

1.5.4.2 Sändningar för vilka överensstämmelse med en eller flera bestämmelser för radioaktiva ämnen inte är möjlig, får endast transporteras enligt särskild överenskommelse. Förutsatt att den behöriga myndigheten är förvissad om att överensstämmelse med bestämmelserna för radioaktiva ämnen inte är möjlig, och att den nödvändiga säkerhetsstandard som fastställs i dessa föreskrifter har visats på något annat sätt än enligt bestämmelserna i dessa föreskrifter, så får den behöriga myndigheten medge transport enligt särskild överenskommelse för en enskild sändning eller för en planerad serie av flera sändningar. Den totala säkerhetsnivån vid transport ska vara minst likvärdig med den som skulle uppnås om alla tillämpliga bestämmelser i dessa föreskrifter vore uppfyllda. För internationella sändningar av detta slag krävs multilateralt godkännande.

1.5.5 Radioaktiva ämnen med andra farliga egenskaper

1.5.5.1 Vid dokumentation, förpackning, etikettering, märkning, märkning med storetiketter, stuvning, lastseparering och transport ska utöver de radioaktiva och fissila egenskaperna hänsyn tas till andra farliga egenskaper hos kollits innehåll, såsom explosivitet, brandfarlighet, benägenhet till självantändning, kemisk giftighet och frätande verkan, så att alla tillämpliga bestämmelser i föreskrifterna uppfylls. (Se även särbestämmelse 172 och för undantagna kollin särbestämmelse 290.)

1.5.6 Överskridna gränsvärden

1.5.6.1 Vid överskridande av något gränsvärde för dosrat eller kontamination i föreskrifterna .1 ska, utifrån vad som är tillämpligt, avsändaren, mottagaren, transportören och varje aktör som varit involverad i transporten och som kan ha påverkats, informeras om överskridandet av: .1 transportören, om överskridandet konstateras under transporten, eller .2 mottagaren, om överskridandet konstateras vid mottagandet, .2 ska, beroende på omständigheterna, avsändaren, transportören eller mottagaren: .1 vidta omedelbara åtgärder för att mildra konsekvenserna av överskridandet, .2 undersöka överskridandet och dess orsaker, omständigheter och konsekvenser, .3 vidta lämpliga åtgärder för att eliminera de orsaker och omständigheter som ledde till överskridandet, och förhindra upprepning av orsaker och omständigheter liknande de som ledde till överskridandet, och .4 meddela behöriga myndigheter om orsakerna till överskridandet och om de korrigerande eller förebyggande åtgärder som vidtagits eller ska vidtas, .3 ska meddelandet om överskridandet förmedlas till avsändaren och den eller de relevanta behöriga myndigheterna så snart som möjligt, och omedelbart, om en situation där bestrålning som kräver nödåtgärder har uppstått eller håller på att uppstå.

54

DEL 2

KLASSIFICERING

55

56

Kap. 2

Bilaga 1

Kapitel 2.0

Inledning

Anm. I dessa föreskrifter har det varit nödvändigt att klassificera farligt gods i olika klasser, att dela upp flera av dessa klasser, samt att definiera och beskriva egenskaperna hos de ämnen, material och föremål som finns i varje klass eller riskgrupp. I enlighet med kriterierna för vattenförorenande ämnen (marine pollutants) i bilaga III till Marpol-konventionen, har flera farliga ämnen i de olika klasserna också identifierats som ämnen som är skadliga för den marina miljön (MARINE POLLUTANTS).

2.0.0 Ansvarsområden

2.0.0.1 Klassificeringen ska göras av avsändaren eller av den relevanta behöriga myndigheten, där så anges i dessa föreskrifter.

2.0.0.2 En avsändare som på grundval av testdata har identifierat att ett ämne som anges med namn i kolumn 2 i listan med farligt gods i kapitel 3.2 uppfyller klassificeringskriterierna för en faroklass eller riskgrupp som inte är identifierad i listan, får sända ämnet efter godkännande av den behöriga myndigheten: – under den mest lämpliga ”gruppbenämningen” eller ”N.O.S.”-benämningen som avser alla faror, eller – under samma UN-nummer och namn men med ytterligare information om faran som anger eventuella sekundärfaror (dokumentation, etikett, storetikett), förutsatt att den primära faroklassen förblir oförändrad och att alla andra transportförhållanden (t.ex. begränsade mängder (limited quantities), förpackningar och tankbestämmelser) som normalt skulle gälla för ämnen med en sådan kombination av faror är desamma som de som gäller för ämnet i listan.

Anm. När en behörig myndighet beviljar sådant godkännande ska den informera FN:s underkommitté med experter på transport av farligt gods om detta och föreslå ett relevant ändringsförslag för förteckningen över farligt gods. Om den föreslagna ändringen avvisas, ska den behöriga myndigheten återkalla sitt godkännande.

2.0.1 Klasser, riskgrupper, förpackningsgrupper

2.0.1.1 Definitioner

Ämnen (inklusive blandningar och lösningar) och föremål som omfattas av bestämmelserna i dessa föreskrifter inordnas i en av klasserna 1–9 utifrån faran eller den mest dominerande av de faror som de utgör. Klass 1 är i sin tur indelad i riskgrupper. Dessa klasser och riskgrupper visas nedan:

Klass 1: Explosiva ämnen Riskgrupp 1.1: Ämnen och föremål med risk för massexplosion. Riskgrupp 1.2: Ämnen och föremål med risk för splitter och kaststycken men inte för massexplosion. Riskgrupp 1.3: Ämnen och föremål med risk för brand, och mindre risk för tryckvåg, splitter och kaststycken men inte för massexplosion. Riskgrupp 1.4: Ämnen och föremål som inte utgör någon betydande fara. Riskgrupp 1.5: Mycket okänsliga ämnen med risk för massexplosion. Riskgrupp 1.6: Extremt okänsliga föremål utan risk för massexplosion.

Klass 2: Gaser Delklass 2.1 Brandfarliga gaser Delklass 2.2: Icke brandfarliga, icke giftiga gaser Delklass 2.3: Giftiga gaser

57

Kap. 2

Bilaga 1

Klass 3: Brandfarliga vätskor

Klass 4: Brandfarliga fasta ämnen, självantändande ämnen, ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten Klass 4.1: Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen, fasta okänsliggjorda explosivämnen och polymeriserande ämnen Klass 4.2: Självantändande ämnen Klass 4.3: Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten

Klass 5: Oxiderande ämnen och organiska peroxider Klass 5.1: Oxiderande ämnen Klass 5.2: Organiska peroxider

Klass 6: Giftiga och smittförande ämnen Klass 6.1: Giftiga ämnen Klass 6.2: Smittförande ämnen

Klass 7: Radioaktiva ämnen

Klass 8: Frätande ämnen

Klass 9: Övriga farliga ämnen och föremål

Den numeriska ordningen på klasserna och riskgrupperna är inte efter graden av fara.

2.0.1.2 Vattenförorenande ämnen (marine pollutants)

2.0.1.2.1 Många av ämnena i klass 1 till 6.2, 8 och 9 anses vara vattenförorenande ämnen (se kapitel 2.10).

2.0.1.2.2 Kända vattenförorenande ämnen anges i förteckningen över farligt gods och i indexet.

2.0.1.3 I förpackningssyfte inordnas andra ämnen än de i klass 1, 2, 5.2, 6.2 och 7 samt andra än självreaktiva ämnen i klass 4.1, i tre förpackningsgrupper i enlighet med hur stor fara de utgör: Förpackningsgrupp I: ämnen som utgör hög fara, Förpackningsgrupp II: ämnen som utgör medelhög fara, och Förpackningsgrupp III: ämnen som utgör låg fara.

Förpackningsgruppen som ett ämne inordnas i finns i förteckningen över farligt gods i kapitel 3.2.

Föremål inordnas inte i förpackningsgrupper. För förpackningsändamål anges alla bestämmelser för en specifik förpacknings provningskrav i tillämplig förpackningsinstruktion.

2.0.1.4 Farligt gods utgör en eller flera av de faror som anges i klasserna 1 till 9, vattenförorenande ämnen och, i förekommande fall, graden av fara (förpackningsgrupp) på grundval av bestämmelserna i kapitel 2.1 till 2.10.

2.0.1.5 Farligt gods som utgör en fara som faller under en enda klass eller riskgrupp, inordnas i den klassen eller riskgruppen, och i den förpackningsgrupp, där så är tillämpligt, som har fastställts. När ett föremål eller ämne anges specifikt med namn i förteckningen över farligt gods i kapitel 3.2, hämtas dess klass eller riskgrupp, dess sekundärfara eller sekundärfaror och, i tillämpliga fall, dess förpackningsgrupp från förteckningen.

2.0.1.6 Farligt gods som uppfyller de definierande kriterierna för mer än en faroklass eller riskgrupp och som inte anges med namn i förteckningen över farligt gods, inordnas i en klass eller riskgrupp med sekundärfara eller sekundärfaror på grundval av de farobestämmelser som anges i 2.0.3.

58

Kap. 2

Bilaga 1

2.0.2 UN-nummer och officiella transportbenämningar (proper shipping names)

2.0.2.1 Farligt gods ges UN-nummer och officiell transportbenämning i enlighet med sin faroklassificering och sammansättning.

2.0.2.2 Farligt gods som ofta transporteras anges i förteckningen över farligt gods i kapitel 3.2. Om ett föremål eller ämne anges specifikt med sitt namn, ska det identifieras vid transport med officiell transportbenämning i förteckningen över farligt gods. Sådana ämnen kan innehålla tekniska orenheter (till exempel från produktionsprocessen) eller tillsatser för stabilitet eller andra ändamål som inte påverkar deras klassificering. Ett ämne som anges med namn och som innehåller tekniska orenheter eller tillsatser för stabilitet eller andra ändamål som påverkar dess klassificering ska dock betraktas som en blandning eller lösning (se 2.0.2.5). För farligt gods som inte specifikt anges med namn finns ”gruppbenämningar” eller ”N.O.S.”-benämningar (se 2.0.2.7) där föremålet eller ämnet som transporteras kan identifieras. De ämnen som anges med namn i kolumn (2) i förteckningen över farligt gods i kapitel 3.2 ska transporteras enligt klassificeringen i listan eller enligt de villkor som anges i 2.0.0.2.

Varje benämning i förteckningen över farligt gods har ett UN-nummer. Förteckningen innehåller också relevant information med avseende på varje benämning, såsom faroklass, eventuella sekundärfaror, förpackningsgrupp (om sådan anges), bestämmelser om förpackning och tanktransport, EmS, lastseparering och stuvning, egenskaper och observationer, etc.

Benämningarna i förteckningen över farligt gods är av följande fyra slag:

.1 individuella benämningar för väldefinierade ämnen eller föremål: t.ex. UN 1090 aceton UN 1194 etylnitrit, lösning

.2 gruppbenämningar för väldefinierade grupper av ämnen eller föremål: t.ex. UN 1133 lim UN 1266 parfymprodukter UN 2757 karbamatpesticid, fast, giftig UN 3101 organisk peroxid typ B, flytande

.3 specifika N.O.S.- benämningar som omfattar en grupp ämnen eller föremål av en viss kemisk eller teknisk struktur: t.ex. UN 1477 nitrater, oorganiska, N.O.S. UN 1987 alkoholer, N.O.S.

.4 allmänna N.O.S.- benämningar som omfattar en grupp ämnen eller föremål som uppfyller kriterierna för en eller flera klasser. t.ex. UN 1325 brandfarligt fast ämne, organiskt, N.O.S. UN 1993 brandfarlig vätska, N.O.S.

2.0.2.3 Alla självreaktiva ämnen i klass 4.1 inordnas under en av 20 gruppbenämningar i enlighet med de klassificeringsprinciper som beskrivs i 2.4.2.3.3.

2.0.2.4 Alla organiska peroxider i klass 5.2 inordnas under en av 20 gruppbenämningar i enlighet med de klassificeringsprinciper som beskrivs i 2.5.3.3.

2.0.2.5 En blandning eller lösning som uppfyller klassificeringskriterierna i dessa föreskrifter och som består av ett dominerande ämne som anges med namn i förteckningen över farligt gods och ett eller flera ämnen som inte omfattas av bestämmelserna i dessa föreskrifter och/eller spår av ett eller flera ämnen som anges med namn i förteckningen över farligt gods, ska ges UN-numret och den officiella transportbenämningen på det dominerande ämnet som anges med namn i förteckningen över farligt gods, såvida inte .1 blandningen eller lösningen identifieras med namn i förteckningen över farligt gods, .2 namnet på och beskrivningen av det ämne som anges i förteckningen över farligt gods anger särskilt att de endast gäller det rena ämnet,

59

Kap. 2

Bilaga 1

.3 faroklass eller riskgrupp, sekundärfara, förpackningsgrupp, eller blandningens eller lösningens fysiska tillstånd skiljer sig från det ämne som finns i förteckningen över farligt gods, eller .4 blandningens eller lösningens farliga egenskaper kräver nödåtgärder som skiljer sig från dem som krävs för det ämne som anges med namn i förteckningen över farligt gods.

I dessa andra fall, förutom det som beskrivs i .1, ska blandningen eller lösningen behandlas som ett farligt ämne som inte uttryckligen anges med namn i förteckningen över farligt gods.

2.0.2.6 Om klassen, det fysiska tillståndet eller förpackningsgruppen har ändrats i jämförelse med det rena ämnet, ska lösningen eller blandningen transporteras i enlighet med bestämmelserna för den ändrade faran enligt lämplig N.O.S.- benämning.

2.0.2.7 Ämnen eller föremål som inte är särskilt angivna med namn i förteckningen över farligt gods ska klassificeras under en ”gruppbenämning” eller ”N.O.S.-benämning” som officiell transportbenämning. Ämnet eller föremålet ska klassificeras enligt klassdefinitionerna och testkriterierna i denna del och under den gruppbenämning eller N.O.S.-benämning som officiell transportbenämning i förteckningen över farligt gods, som lämpligast beskriver föremålet eller ämnet. Detta innebär att ett ämne endast ska inordnas under en benämning av typ .3, enligt definitionen i 2.0.2.2, om det inte kan inordnas under en benämning av typ .2, och under en 1 benämning av typ .4 om det inte kan inordnas under en benämning av typ .2 eller .3.

2.0.2.8 Vid bedömningen av en lösning eller blandning i enlighet med 2.0.2.5 ska vederbörlig hänsyn tas till om den farliga beståndsdel som ingår i lösningen eller blandningen har identifierats som vattenförorenande. Om så är fallet ska bestämmelserna i kapitel 2.10 också tillämpas.

2.0.2.9 En blandning eller lösning som innehåller ett eller flera ämnen som identifieras med namn i dessa föreskrifter eller klassificeras under en N.O.S. eller gruppbenämning, och ett eller flera ämnen som inte omfattas av bestämmelserna i dessa föreskrifter, omfattas inte av bestämmelserna i dessa föreskrifter om blandningens eller lösningens farliga egenskaper är sådana att de inte uppfyller kriterierna (inklusive kriterier från mänskliga erfarenheter) i någon klass.

2.0.2.10 En blandning eller lösning som motsvarar klassificeringskriterierna i dessa föreskrifter och som inte anges med namn i förteckningen över farligt gods, samt som består av två eller flera farliga ämnen, ska inordnas under den benämning med officiell transportbenämning, beskrivning, faroklass eller riskgrupp, sekundärfara och förpackningsgrupp som mest exakt beskriver blandningen eller lösningen.

2.0.3 Klassificering av ämnen, blandningar och lösningar med flera faror (rangordning av farliga egenskaper)

2.0.3.1 Tabellen som visar rangordning av farliga egenskaper i 2.0.3.6 ska användas för att bestämma i vilken klass ett ämne, en blandning eller en lösning som har mer än en fara ska inordnas, när ämnet, blandningen eller lösningen inte uttryckligen anges med namn i dessa föreskrifter, eller för att inordna föremål som innehåller farligt gods N.O.S. (UN 3537 till 3548, se 2.0.6) under lämplig benämning. För ämnen, blandningar eller lösningar med flera faror som inte uttryckligen anges med namn, har den striktaste förpackningsgruppen av dem som anges för godsets respektive faror företräde framför andra förpackningsgrupper, oavsett vad som anges i tabellen i 2.0.3.6.

2.0.3.2 I tabellen i 2.0.3.6 anges vilken av farorna som ska anses vara den primära faran. Den klass som visas i skärningspunkten mellan den horisontella raden och den vertikala kolumnen är den primära faran, och den återstående klassen är sekundärfaran. Förpackningsgrupperna för var och en av de faror som associeras med ämnet, blandningen eller lösningen ska bestämmas med hänvisning till lämpliga kriterier. Den striktaste av de grupper som bestäms på detta sätt ska bli den förpackningsgrupp som gäller för ämnet, blandningen eller lösningen.

1 Se även den officiella transportbenämningen (gruppbenämning eller N.O.S.-benämning) i tillägg A.

60

Kap. 2

Bilaga 1

2.0.3.3 Officiell transportbenämning (proper shipping name) (se 3.1.2) för ett ämne, en blandning eller en lösning när de klassificerats i enlighet med 2.0.3.1 och 2.0.3.2 ska vara den lämpligaste N.O.S.- benämningen i dessa föreskrifter för den klass som anges som den primära faran.

2.0.3.4 Rangordning av farliga egenskaper hos följande ämnen, material och föremål tas inte upp i tabellen i 2.0.3.6, eftersom dessa primära faror alltid har företräde: .1 ämnen och föremål i klass 1, .2 gaser i klass 2, .3 okänsliggjorda flytande explosivämnen i klass 3, .4 självreaktiva ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen i klass 4.1, .5 pyrofora ämnen i klass 4.2, .6 ämnen i klass 5.2, .7 ämnen i klass 6.1 som uppfyller kriterierna för giftighet vid inandning i förpackningsgrupp I, .8 ämnen i klass 6.2, och .9 material i klass 7.

2.0.3.5 Bortsett från undantagna radioaktiva ämnen (där de andra farliga egenskaperna har företräde) ska radioaktiva ämnen med andra farliga egenskaper alltid klassificeras i klass 7, med fastställande av den största av de ytterligare farorna. För radioaktiva ämnen i undantagna kollin, med undantag för UN 3507, URANHEXAFLUORID, RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDAN- TAGET KOLLI, gäller särbestämmelse 290 i kapitel 3.3.

2.0.3.6 Rangordning av faror

Klass och

4.2 4.3 5.1 5.1 5.1 6.1 I 6.1 I 6.1 6.1 8 I 8 I 8 II 8 II 8 III 8 III förpacknings- I II III Dermal Oral II III Flytande Fast Flytande Fast Flytande Fast grupp

3 I* 4.3 3 3 3 3 3 – 3 – 3 – 3 II* 4.3 3 3 3 3 8 – 3 – 3 – 3 III* 4.3 6.1 6.1 6.1 3† 8 – 8 – 3 – 4.1 II* 4.2 4.3 5.1 4.1 4.1 6.1 6.1 4.1 4.1 – 8 – 4.1 – 4.1 4.1 III* 4.2 4.3 5.1 4.1 4.1 6.1 6.1 6.1 4.1 – 8 – 8 – 4.1 4.2 II 4.3 5.1 4.2 4.2 6.1 6.1 4.2 4.2 8 8 4.2 4.2 4.2 4.2 4.2 III 4.3 5.1 5.1 4.2 6.1 6.1 6.1 4.2 8 8 8 8 4.2 4.2 4.3 I 5.1 4.3 4.3 6.1 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 II 5.1 4.3 4.3 6.1 4.3 4.3 4.3 8 8 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 III 5.1 5.1 4.3 6.1 6.1 6.1 4.3 8 8 8 8 4.3 4.3 5.1 I 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 II 6.1 5.1 5.1 5.1 8 8 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 III 6.1 6.1 6.1 5.1 8 8 8 8 5.1 5.1 6.1 I, Dermal 8 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 I, Oral 8 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 II, Inhalation 8 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 II, Dermal 8 6.1 8 6.1 6.1 6.1 6.1 II, Oral 8 8 8 6.1 6.1 6.1 6 1 III 8 8 8 8 8 8

* Ämnen i klass 4.1 som inte är självreaktiva ämnen eller fasta okänsliggjorda explosivämnen och ämnen i klass 3 som inte är okänsliggjorda flytande explosivämnen. † 6.1 för pesticider. – Avser en omöjlig kombination.

För faror som inte visas i denna tabell, se 2.0.3.4 och 2.0.3.5.

61

Kap. 2

Bilaga 1

2.0.4 Transport av prover

2.0.4.1 Om klassen för ett ämne är osäker och ämnet transporteras för ytterligare provning, ska klassificering göras till en preliminär klass, officiell transportbenämning (proper shipping name) och UN-nummer baserat på avsändarens kännedom om ämnet och med tillämpning av .1 klassificeringskriterierna i dessa föreskrifter, och .2 dominerande fara som anges i 2.0.3.

Den mest stränga förpackningsgruppen för den valda officiella transportbenämningen ska användas.

Vid användning av denna bestämmelse ska den officiella transportbenämningen åtföljas av ordet ”SAMPLE” (t.ex. FLAMMABLE LIQUID, N.O.S., SAMPLE). I de fall då det finns en officiell transportbenämning (t.ex. UN 3167, GAS SAMPLE, NON-PRESSURIZED, FLAM- MABLE), för ett prov av ett ämne, som man antar motsvarar bestämda klassificeringskriterier, ska den officiella transportbenämningen användas. När en N.O.S.-benämning används vid transport av provet behöver den officiella transportbenämningen inte kompletteras med det tekniska namnet enligt särbestämmelse 274.

2.0.4.2 Ämnesprovet ska transporteras i enlighet med de bestämmelser som gäller för den preliminära officiella transportbenämningen, förutsatt att: .1 ämnet inte anses vara ett ämne som är förbjudet för transport enligt 1.1.3, .2 ämnet inte anses överensstämma med kriterierna för klass 1, eller anses vara ett smittförande eller radioaktivt ämne, .3 ämnet överensstämmer med 2.4.2.3.2.4.2 eller 2.5.3.2.5.1 om det är ett självreaktivt ämne eller en organisk peroxid, .4 provet transporteras i en sammansatt förpackning med en nettovikt på högst 2,5 kg per kolli, och .5 provet inte samemballeras med annat gods i ett kolli.

2.0.4.3 Prover av energetiska ämnen i testsyfte

2.0.4.3.1 Prover av organiska ämnen som har en eller flera funktionella grupper som anges i tabellerna A6.1 och/eller A6.3 i bilaga 6 (Screeningprocedures) i testhandboken får inordnas under UN 3224 (självreaktivt fast ämne, typ C) eller UN 3223 (självreaktiv vätska, typ C) i klass 4.1, utifrån vad som är tillämpligt, under förutsättning att: .1 Proverna inte innehåller några: – kända explosiva ämnen, – ämnen som uppvisar explosiva effekter vid testning, – föreningar som tillverkats för att framkalla en explosiv eller pyroteknisk effekt, eller – komponenter som består av syntetiska prekursorer för avsiktliga explosiva ämnen. .2 För blandningar, komplexa eller salter av oorganiska oxiderande ämnen i klass 5.1 med organiskt material, är koncentrationen av oorganiska oxiderande ämnen: – mindre än 15 vikt-% om ämnet tillhör förpackningsgrupp I (hög fara) eller II (medelfara), eller – mindre än 30 vikt-% om ämnet tillhör förpackningsgrupp III (låg fara). .3 tillgänglig data inte möjliggör en mer exakt klassificering, .4 provet inte förpackas tillsammans med annat gods, och .5 provet förpackas i enlighet med förpackningsinstruktion P520 och särbestämmelse PP94 eller PP95 i 4.1.4.1, utifrån vilken som är tillämplig.

2.0.5 Transport av avfall

2.0.5.1 Ingress

Avfall som är farligt gods ska transporteras i enlighet med relevanta internationella rekommendationer och konventioner och, särskilt när det gäller sjötransporter, i enlighet med bestämmelserna i dessa föreskrifter.

62

Kap. 2

Bilaga 1

2.0.5.2 Tillämplighet

2.0.5.2.1 Bestämmelserna i detta kapitel gäller transport av avfall med fartyg och ska beaktas tillsammans med övriga bestämmelser i dessa föreskrifter.

2.0.5.2.2 Ämnen, lösningar, blandningar eller föremål som innehåller eller kontamineras med radioaktiva ämnen omfattas av tillämpliga bestämmelser för radioaktiva ämnen i klass 7 och betraktas inte som avfall i detta kapitel.

2

2.0.5.3 Gränsöverskridande transporter enligt Baselkonventionen

2.0.5.3.1 Gränsöverskridande transporter av avfall får endast inledas om: .1 anmälan har skickats av den behöriga myndigheten i ursprungslandet, eller av generatorn eller exportören via den behöriga myndighetens kanal i ursprungslandet till det slutliga destinationslandet, och .2 den behöriga myndigheten i ursprungslandet har fått ett skriftligt medgivande från det slutliga destinationslandet om att avfallet kommer att förbrännas eller bortskaffas med säkra metoder och har gett tillstånd till transporten.

2.0.5.3.2 Utöver den godsdeklaration som krävs enligt kapitel 5.4 ska alla gränsöverskridande transporter av avfall åtföljas av ett dokument för avfallstransporten från den punkt där den gränsöverskridande transporten påbörjas till den plats där det bortskaffas. Detta dokument ska alltid vara tillgängligt för behöriga myndigheter och för alla personer som deltar i hanteringen av avfallstransporten.

2.0.5.3.3 Transport av fast avfall i bulk i lastärare och vägfordon är endast tillåten efter godkännande av den behöriga myndigheten i ursprungslandet.

2.0.5.3.4 Om kollin och lastbärare som innehåller avfall råkar ut för läckage och utspillt gods ska de behöriga myndigheterna i ursprungs- och destinationsländerna omedelbart informeras och ge anvisningar om vilka åtgärder som ska vidtas.

2.0.5.4 Klassificering av avfall

2.0.5.4.1 Avfall som endast innehåller ett farligt ämne som omfattas av bestämmelserna i dessa föreskrifter ska anses vara just detta ämne. Om ämnets koncentration är sådan att avfallet fortsätter att utgöra en inneboende fara i själva ämnet, ska den klassificeras enligt kriterierna i de tillämpliga klasserna.

2.0.5.4.2 Avfall som innehåller två eller farliga ämnen som omfattas av bestämmelserna i dessa föreskrifter ska klassificeras enligt tillämplig klass i enlighet med deras farliga egenskaper enligt beskrivningen i 2.0.5.4.3 och 2.0.5.4.4.

2.0.5.4.3 Klassificeringen enligt de farliga egenskaperna ska utföras på följande sätt: .1 bestämning av de fysikaliska och kemiska egenskaperna och fysiologiska egenskaperna genom mätning eller beräkning följt av klassificering enligt kriterierna för de tillämpliga klasserna, eller .2 om bestämningen inte är genomförbar ska avfallet klassificeras enligt det ämne som utgör den dominerande faran.

2.0.5.4.4 Vid fastställandet av den dominerande faran ska följande kriterier beaktas: .1 om ett eller flera ämnen tillhör en viss klass och avfallet utgör en inneboende fara i dessa ämnen, ska avfallet ingå i den klassen, eller .2 om det finns ämnen som tillhör två eller flera klasser ska klassificeringen av avfallet beakta den rangordning som gäller för farliga ämnen med flera faror enligt 2.0.3.

2 Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall (1989).

63

Kap. 2

Bilaga 1

2.0.5.4.5 Avfall som enbart är skadligt för den marina miljön ska transporteras i klass 9 under benämningarna för ENVIRONMENTALLY HAZARDOUS SUBSTANCE, LIQUID, N.O.S., UN 3082, eller ENVIRONMENTALLY HAZARDOUS SUBSTANCE, SOLID, N.O.S., UN 3077, med tillägg av ordet ”WASTE”. Detta är dock inte tillämpligt på ämnen som omfattas av individuella benämningar i dessa föreskrifter.

2.0.5.4.6 Avfall som inte på annat sätt omfattas av bestämmelserna i dessa föreskrifter, men som omfattas av Baselkonventionen, får transporteras i klass 9 under benämningarna för ENVIRONMENTALLY HAZARDOUS SUBSTANCE, LIQUID, N.O.S., UN 3082, eller ENVIRONMENTALLY HAZARDOUS SUBSTANCE, SOLID, N.O.S., UN 3077, med tillägg av ordet ”WASTE”.

2.0.6 Klassificering av föremål som innehåller farligt gods, N.O.S.

Anm. För föremål som inte har en officiell transportbenämning (proper shipping name) och som endast innehåller farligt gods inom de tillåtna mängderna för begränsad mängd (limited quantity) som anges i kolumn 7a i förteckningen för farligt gods, se UN 3363 och särbestämmelsen 301 i kapitel 3.3.

2.0.6.1 Föremål som innehåller farligt gods får klassificeras enligt bestämmelserna i dessa föreskrifter under den officiella transportbenämningen för det farliga gods de innehåller eller i enlighet med detta avsnitt. I detta avsnitt innefattar ”föremål” även maskiner, utrustning eller annan apparatur som innehåller en eller flera typer av farligt gods (eller rester därav) som är en integrerad del av föremålet, nödvändigt för dess funktion och som inte kan avlägsnas vid transport. En innerförpackning ska inte betraktas som ett föremål.

2.0.6.2 Föremålen får dessutom innehålla celler eller batterier. Litiummetall-, litiumjon- och natriumjonceller och -batterier som är integrerade i föremålet ska vara av en typ för vilken det verifierats att den uppfyller provningskraven i testhandboken, del III, delavsnitt 38.3. För föremål som innehåller produktionsprototyper av litiummetall-, litiumjon- eller natriumjonceller eller batterier som transporteras för provning eller för föremål som innehåller litiummetall-, litiumjon- eller natriumjonceller eller -batterier i produktionsserier på högst 100 celler eller batterier, gäller kraven i särbestämmelse 310 i kapitel 3.3. Om ett litiumbatteri som finns i ett föremål är skadat eller defekt ska batteriet tas bort.

2.0.6.3 Detta avsnitt gäller inte för föremål som redan har en mer specifik officiell transportbenämning i förteckningen över farligt gods i kapitel 3.2.

2.0.6.4 Detta avsnitt gäller inte för farligt gods i klass 1, klass 6.2, klass 7 eller för föremål innehållande radioaktiva ämnen. Däremot gäller detta avsnitt för föremål med explosiva ämnen som har uteslutits från klass 1 i enlighet med 2.1.3.4.2.

2.0.6.5 Föremål som innehåller farligt gods ska inordnas i relevant klass utifrån de faror som finns genom att, där så är tillämpligt, för varje typ av farligt gods som föremålet innehåller använda tabellen för rangordning av faror i 2.0.3.6. Om farligt gods klassificerat i klass 9 finns i föremålet, ska allt annat farligt gods i föremålet anses utgöra en större fara.

2.0.6.6 Sekundärfaror ska vara representativa för den primära fara som det övriga farliga godset i föremålet utgör. När föremålet endast innehåller en typ av farligt gods, utgörs den eventuella sekundärfaran eller -farorna av de faror som anges i kolumn 4 i förteckningen över farligt gods. Om föremålet innehåller mer än en typ av farligt gods och dessa kan reagera på ett farligt sätt med varandra under transporten, ska samtliga typer av farligt gods inneslutas separat (se 4.1.1.6).

64

Kap. 2

Bilaga 1

Kapitel 2.1

Klass 1 – Explosiva ämnen och föremål

2.1.0 Inledande anmärkningar (dessa anmärkningar är inte obligatoriska)

Anm. 1: Klass 1 är en begränsad klass där endast de explosiva ämnen och föremål som finns i förteckningen över farligt gods i kapitel 3.2 kan godkännas för transport. De behöriga myndigheterna har dock rätt att i samförstånd godkänna transport av explosiva ämnen och föremål för särskilda ändamål under vissa förhållanden. Därför har benämningar tagits med i förteckningen över farligt gods som ”Ämnen, explosiva ämnen, N.O.S.” och ”Föremål, explosiva ämnen, N.O.S.”. Avsikten är att dessa benämningar endast ska användas när ingen annan metod är möjlig.

Anm. 2: Allmänna benämningar som ”Sprängämne, typ A” används vid godkännande av transport av nya ämnen. Vid utarbetandet av dessa bestämmelser har militär ammunition och explosiva ämnen beaktats utifrån sannolikheten att de kommer att transporteras av kommersiella transportörer.

Anm. 3: Ett flertal ämnen och föremål i klass 1 beskrivs i tillägg B. Dessa beskrivningar anges eftersom en term kanske inte är välkänd eller kan skilja sig i användningen vid myndighetskontroll.

Anm. 4: Klass 1 är unik eftersom förpackningstypen ofta har en avgörande inverkan på faran och därmed på inordnandet i en viss riskgrupp. Den korrekta riskgruppen bestäms med hjälp av de förfaranden som finns i detta kapitel.

2.1.1 Definitioner och allmänna bestämmelser

2.1.1.1 Klass 1 omfattar: .1 explosiva ämnen (ämnen som inte själva är explosiva men som kan bilda en explosiv blandning av gas, ånga eller damm är inte ämnen i klass 1), utom sådana som är för farliga att transportera eller sådana där den dominerande faran är lämplig för en annan klass, .2 explosiva föremål, med undantag för föremål som innehåller explosivämnen i så liten mängd eller av sådant slag, att en oavsiktlig antändning eller initiering av dem under transport inte skulle ge upphov till någon verkan utanför föremålet genom splitter, brand, rök, värme eller högt ljud (se 2.1.3.4), och .3 ämnen och föremål som inte nämns under 1 eller 2 men som tillverkas med avsikt att framkalla en explosiv eller pyroteknisk effekt.

2.1.1.2 Transport av explosiva ämnen som är extremt känsliga, eller så reaktiva att de kan ge en spontan reaktion, är förbjuden.

2.1.1.3 Definitioner

I dessa föreskrifter används följande definitioner: .1 Explosiva ämnen är fasta eller flytande ämnen (eller blandningar av ämnen) som genom kemisk reaktion kan alstra gaser med sådan temperatur, sådant tryck och sådan hastighet att de kan skada omgivningen. Pyrotekniska ämnen ingår också, även om de inte utvecklar gaser. .2 Pyrotekniska ämnen är explosiva ämnen avsedda att framkalla en effekt genom värme, ljus, ljud, gas eller rök eller en kombination av dessa som resultat av icke detonativa självunderhållande exoterma kemiska reaktioner. .3 Explosiva föremål är föremål som innehåller ett eller flera explosivämnen. .4 Massexplosion är en explosion som påverkar så gott som hela lasten praktiskt taget ögonblickligen.

65

Kap. 2

Bilaga 1

.5 Flegmatiserat innebär att ett ämne (eller ”flegmatiseringsmedel”) har tillsatts ett explosivämne för att öka dess säkerhet vid hantering och transport. Flegmatiseringsmedlet gör explosivämnet okänsligt, eller mindre känsligt, för följande händelser: värme, slag, stöt, krock, slag eller friktion. Typiska flegmatiseringsmedel inkluderar, men är inte begränsade till: vax, papper, vatten, polymerer (t.ex. klor-fluor-polymerer), alkohol och oljor (t.ex. vaselin och paraffin). .6 Explosiv eller pyroteknisk effekt enligt 2.1.1.1.3: effekt skapad genom självunderhållande exoterma kemiska reaktioner inklusive stötar, tryckvågor, sönderdelning, splitter och kaststycken, värme, ljus, ljud, gas och rök.

2.1.1.4 Riskgrupper

De sex riskgrupperna i klass 1 är: Riskgrupp 1.1 Ämnen och föremål med risk för massexplosion

Riskgrupp 1.2 Ämnen och föremål med risk för splitter och kaststycken men inte för massexplosion

Riskgrupp 1.3 Ämnen och föremål med risk för brand, och mindre risk för tryckvåg, splitter och kaststycken men inte för massexplosion Riskgruppen består av ämnen och föremål: .1 som ger upphov till avsevärd strålningsvärme, eller .2 som brinner efter varandra och ger upphov till mindre verkningar genom tryckvåg eller splitter och kaststycken.

Riskgrupp 1.4 Ämnen och föremål med endast obetydlig fara Denna riskgrupp omfattar ämnen och föremål med endast obetydlig explosionsrisk i händelse av antändning eller initiering under transport. Verkningarna är i stort sett begränsade till kollit och det kan inte förväntas splitter av betydande storlek eller utbredning. Brand utifrån får inte förorsaka praktiskt taget samtidig explosion av så gott som hela kollits innehåll.

Anm. Ämnen och föremål i denna riskgrupp finns i samhanteringsgrupp S om de är så förpackade eller utformade att eventuella farliga effekter som uppstår till följd av oavsiktlig funktion är inneslutna i förpackningen, såvida inte förpackningen har försämrats genom brand, i vilket fall alla spräng- eller splittereffekter ska begränsas så att de inte påtagligt hindrar brandbekämpning eller andra räddningsinsatser i förpackningens omedelbara närhet.

Riskgrupp 1.5 Mycket okänsliga ämnen eller blandningar som medför fara för massexplosion Denna riskgrupp omfattar ämnen med risk för massexplosion som är så okänsliga att det finns mycket liten sannolikhet för initiering eller för övergång från brand till detonation under normala transportförhållanden.

Anm. Sannolikheten för övergång från brand till detonation är större när stora mängder transporteras i ett fartyg. Till följd av detta är bestämmelserna om stuvning av explosiva ämnen i riskgrupp 1.1 och riskgrupp 1.5 identiska.

Riskgrupp 1.6 Extremt okänsliga föremål utan risk för massexplosion. Riskgruppen omfattar föremål som till övervägande del innehåller extremt okänsliga ämnen och där sannolikheten för oavsiktlig antändning eller utbredning är försumbar.

Anm. Faran med föremål i riskgrupp 1.6 är begränsad till explosion av enstaka föremål.

66

Kap. 2

Bilaga 1

2.1.1.5 Varje ämne eller föremål som har eller misstänks ha explosiva egenskaper ska först beaktas för klassificering i klass 1 i enlighet med förfarandena i punkt 2.1.3. Gods klassificeras inte i klass 1 om: .1 det inte är särskilt godkänt, annars är transporten av explosiva ämnen förbjuden eftersom ämnets känslighet är betydande, .2 ämnet eller föremålet faller inom ramen för de explosiva ämnen och föremål som specifikt undantas från klass 1 i definitionen av denna klass, eller .3 ämnet eller föremålet inte har några explosiva egenskaper.

2.1.2 Samhanteringsgrupper och klassificeringskoder

2.1.2.1 Gods i klass 1 anses vara ”samhanterade” om de kan stuvas säkert eller transporteras tillsammans utan att avsevärt öka sannolikheten för en olycka eller, för en viss mängd, omfattningen av effekterna av en sådan olycka. Enligt detta kriterium har gods som anges i denna klass delats in i ett antal samhanteringsgrupper, där var och en betecknas med en bokstav från A till L (exklusive I), N och S. Dessa beskrivs i 2.1.2.2 och 2.1.2.3.

67

Kap. 2

Bilaga 1

2.1.2.2 Samhanteringsgrupper och klassificeringskoder

Samhanterings- Klassificerings- Beskrivning av ämne eller föremål som ska klassificeras grupp kod

Tändämne A 1.1A Föremål som innehåller tändämne och färre än två effektiva säkringsanordningar. B 1.1B Vissa föremål såsom sprängkapslar, apterade sprängkapslar och tändhattar ingår, 1.2B även om de inte innehåller något tändämne. 1.4B Krut (utom svartkrut) eller annat deflagrerande explosivämne eller föremål som C 1.1C innehåller sådant explosivämne. 1.2C 1.3C 1.4C Sprängämne, svartkrut eller föremål som innehåller sprängämne, i samtliga fall utan D 1.1D tändsystem och utan drivladdning, eller föremål som innehåller tändämne och som 1.2D har två eller fler effektiva säkringsanordningar. 1.4D 1.5D Föremål som innehåller sprängämne utan tändsystem, men med drivladdning (annan E 1.1E än sådan som innehåller brandfarlig vätska eller gel eller hypergola (spontantändande) 1.2E vätskor). 1.4E Föremål som innehåller sprängämne med eget tändsystem, med drivladdning (annan än F 1.1F sådan som innehåller brandfarlig vätska eller gel eller hypergola (spontantändande) 1.2F vätskor) eller utan drivladdning. 1.3F 1.4F Pyrotekniskt ämne, eller föremål innehållande pyrotekniskt ämne, eller föremål som G 1.1G innehåller både explosivämne och lyssats, brandsats, tårgassats eller röksats (utom 1.2G föremål som aktiveras av vatten eller innehåller vit fosfor, fosfider, pyrofort ämne, 1.3G brandfarlig vätska eller gel eller hypergola (spontantändande) vätskor). 1.4G Föremål som innehåller både explosivämne och vit fosfor. H 1.2H 1.3H Föremål som innehåller både explosivämne och brandfarlig vätska eller gel. J 1.1J 1.2J 1.3J Föremål som innehåller både explosivämne och giftigt kemiskt medel. K 1.2K 1.3K Explosivämne eller föremål som innehåller explosivämne med särskild risk (t.ex. L 1.1L beroende på aktivering vid kontakt med vatten eller på närvaro av hypergola 1.2L (spontantändande) vätskor, fosfider eller pyrofort ämne) som kräver separation av 1.3L varje enskilt slag. (se 7.2.7.1.4, DQP) Föremål som till övervägande del innehåller extremt okänsliga ämnen. N 1.6N Ämnen eller föremål så förpackade eller utformade att all verkan genom vådatändning, S 1.4S oavsiktlig initiering eller oavsiktlig funktion begränsas till kollit, såvida inte kollit har skadats av brand. I så fall är dock all verkan av tryckvåg eller splitter och kaststycken så begränsad att brandbekämpning eller andra nödåtgärder i kollits omedelbara närhet inte väsentligt inskränks eller förhindras.

Anm. 1: Föremål i samhanteringsgrupp D eller E får monteras eller samemballeras med egna tändsystem, förutsatt att dessa system har åtminstone två fungerande säkringsanordningar som förhindrar en explosion i händelse av en oavsiktlig antändning av tändsystemet. Sådana föremål och kollin ska inordnas i samhanteringsgrupp D eller E.

Anm. 2: Föremål i samhanteringsgrupp D eller E får monteras eller samemballeras med egna tändsystem, som saknar åtminstone två fungerande säkringsanordningar och enligt behörig myndighet i ursprungslandet en oavsiktlig antändning av systemet inte orsakar någon explosion vid normala transportförhållanden. Sådana kollin ska inordnas i samhanteringsgrupp D eller E.

68

Kap. 2

Bilaga 1

2.1.2.3 Schema för klassificering av sprängämnen, kombination av riskgrupp med samhanteringsgrupp

Samhanteringsgrupp Riskgrupp ∑ A–S A B C D E F G H J K L N S

1.1 1.1A 1.1B 1.1C 1.1D 1.1E 1.1F 1.1G 1.1J 1.1L 9 1.2 1.2B 1.2C 1.2D 1.2E 1.2F 1.2G 1.2H 1.2J 1.2K 1.2L 10 1.3 1.3C 1.3F 1.3G 1.3H 1.3J 1.3K 1.3L 7 1.4 1.4B 1.4C 1.4D 1.4E 1.4F 1.4G 1.4S 7 1.5 1.5D 1 1.6 1.6N 1 ∑ 1.1–1.6 1 3 4 4 3 4 4 2 3 2 3 1 1 35

2.1.2.4 Definitionerna av samhanteringsgrupper i 2.1.2.2 är avsedda att utesluta varandra, förutom för ämnen eller föremål som uppfyller kraven för samhanteringsgrupp S. Eftersom kriteriet för samhanteringsgrupp S är empiriskt, är inordnande i denna grupp med nödvändighet kopplat till test för inordnande i riskgrupp 1.4.

2.1.3 Klassificeringsförfarande

2.1.3.1 Alla ämnen eller föremål som har eller misstänks ha explosiva egenskaper ska övervägas för klassificering i klass 1. Ämnen och föremål som är klassificerade i klass 1 ska inordnas i lämplig riskgrupp och samhanteringsgrupp. Gods i klass 1 ska klassificeras i enlighet med testhandboken, i dess ändrade lydelse.

2.1.3.2 Före transport ska den behöriga myndigheten i tillverkningslandet ha godkänt klassificeringen av alla explosiva ämnen och föremål, tillsammans med inordningen i samhanteringsgrupp och den officiella transportbenämning (proper shipping name) under vilken ämnet eller föremålet ska transporteras. Ett nytt godkännande krävs för: .1 ett nytt explosivt ämne, eller .2 en ny kombination eller blandning av explosiva ämnen som skiljer sig väsentligt från andra kombinationer eller blandningar som tidigare tillverkats och godkänts, eller .3 en ny konstruktion av ett explosivt föremål, ett föremål som innehåller ett nytt explosivämne eller ett föremål som innehåller en ny kombination eller blandning av explosiva ämnen, eller .4 ett explosivt ämne eller föremål med ny konstruktion eller typ av förpackning, inklusive en ny typ av innerförpackning.

2.1.3.3 Riskgrupp fastställs vanligtvis på grundval av testresultaten. Ett ämne eller föremål ska inordnas i den riskgrupp som motsvarar resultaten av de tester som ämnet eller föremålet som ska överlämnas för transport har genomgått. Andra testresultat, och data från inträffade olyckor, kan också tas med i beräkningen.

2.1.3.4 Undantag från klass 1

2.1.3.4.1 Den behöriga myndigheten får utesluta ett föremål eller ämne från klass 1 i enlighet med testresultat och klass 1-definition.

2.1.3.4.2 Ett föremål kan uteslutas från klass 1 av den behöriga myndigheten när tre oförpackade artiklar, som var och en aktiveras individuellt med egna tändsystem eller antändningsmetoder, uppfyller följande testkriterier: .1 Ingen utvändig yta får ha en temperatur på mer än 65 °C. En kortvarig temperaturtopp på upp till 200 °C är tillåten. .2 Det yttre höljet får inte brytas sönder eller sönderdelas eller föremål och därav avlossade delar får inte röra sig mer än 1 meter i någon riktning.

69

Kap. 2

Bilaga 1

Anm. Om föremålets hållbarhet kan påverkas av utvändig brand, ska dessa kriterier undersökas genom brandtest. En sådan metod finns beskriven i ISO 14451-2 där en uppvärmningshastighet på 80 K/min används.

.3 Ingen ljudtopp får överstiga 135 dB(c) vid ett avstånd på 1 meter. .4 Ingen blixt eller flamma får avges som kan antända ett material såsom ett pappersark på 80± 10 g/m² som är i kontakt med föremålet. 3 .5 Ingen alstring av rök, gaser eller damm i sådana mängder att sikten, i en 1 m stor kammare som utrustats med lämpliga ventilationspaneler, inte minskas med mer än 50 % mätt med en kalibrerad ljusmätare (lux) eller radiometer, placerad 1 m från en konstant ljuskälla vilken placerats i mittpunkten på motsatt vägg. De generella anvisningar som finns i ISO 5659-1 för provning av optisk densitet samt i avsnitt 7.5 i ISO 5659-2 för det fotometriska systemet får användas, men även liknande metoder för mätning av optisk densitet får användas. En lämplig huv som täcker bakdel och sidorna av ljusmätaren ska användas för att minska effekterna av spridande eller läckande ljus som inte utsänds direkt från ljus källan.

Anm. 1: Om det visar sig att ingen eller mycket lite rök observeras under testerna avseende kriterierna i 1, 2, 3 och 4, får testet som beskrivs i 5 utelämnas.

Anm. 2: Behörig myndighet får kräva att tester genomförs av förpackat föremål, om det har bedömts att föremålet, förpackat för transport, kan utgöra en större fara.

2.1.3.5 Inordning av fyrverkeriartiklar i riskgrupper

2.1.3.5.1 Fyrverkerier ska normalt inordnas riskgrupperna 1.1, 1.2, 1.3 eller 1.4, baserat på testdata från testserie 6 i testhandboken. Men: .1 vattenfall som innehåller ”knallsats” (se Anm. 2 i 2.1.3.5.5) ska klassificeras som 1.1G oavsett resultaten från testserie 6, .2 eftersom utbudet av fyrverkerier är mycket omfattande och tillgången på testresurser kan vara begränsad, får inordnandet i riskgrupper även ske enligt metoden i 2.1.3.5.2.

2.1.3.5.2 Inordnande av fyrverkerier under UN 0333, 0334, 0335 eller 0336 samt inordnande av föremål under UN 0431, om dessa används för sceneffekter som faller under definitionen för artikeltyp och specifikationen för 1.4G i tabellen för klassificering av fyrverkeriartiklar i 2.1.3.5.5, får ske baserat på överensstämmelse, utan att test enligt testserie 6 behöver genomföras, i enlighet med klassificeringstabellen för fyrverkeriartiklar i 2.1.3.5.5. Ett sådant inordnande ska ske med den behöriga myndighetens samtycke. Föremål som inte förtecknas i tabellen ska klassificeras utifrån testdata från testserie 6 i testhandboken.

Anm. Tillägg av andra typer av fyrverkeriartiklar till kolumn 1 i tabellen i 2.1.3.5.5 får endast göras baserat på fullständiga testdata, som framlagts för FN:s subkommitté för transport av farligt gods för granskning.

2.1.3.5.3 Då fyrverkeriartiklar ur mer än en riskgrupp samemballeras i samma kolli, ska de klassificeras utgående från den farligaste riskgruppen, såvida inte testdata från testserie 6 i testhandboken ger annat resultat.

2.1.3.5.4 Klassificeringen som anges i tabellen i 2.1.3.5.5 gäller enbart föremål som förpackats i lådor av papp (4G).

3 2.1.3.5.5 Tabell för klassificering av fyrverkeriartiklar

Anm. 1: Referenser till procentsatser i tabellen gäller vikten av alla pyrotekniska ämnen (t.ex. raketmotorer, drivladdningar, isärskjutningsladdningar och effektladdningar), om inte annat anges.

3 Denna tabell innehåller en förteckning över klassificeringar av fyrverkeriartiklar, vilken kan användas i avsaknad av testdata från testserie 6 i testhandboken.(se 2.1.3.5.2).

70

Kap. 2

Bilaga 1

Anm. 2: Uttrycket ”knallsats” som används i tabellen, refererar till pyrotekniska ämnen i pulverform eller som pyrotekniska enheter, så som de förekommer i fyrverkerier som används i vattenfall, eller för att framkalla en akustisk knalleffekt eller som isärskjutningsladdning, eller drivladdning såvida: (a) det inte kan visas med knallsatstestet (HSL Flash Composition Test) i tillägg 7 i testhandboken att tiden för tryckstegringen överstiger 6 ms för 0,5 g av ett pyrotekniskt ämne, eller (b) det pyrotekniska ämnet ger ett negativt resultat ”–” i USA:s knallsatstest (US Flash Composition Test) i tillägg 7 i testhandboken.

Anm. 3: Dimensioner i mm avser: – För sfäriska bomber och bomber av typen ”peanut shell” (svenskt namn saknas men kan beskrivas som seriebomb eller ”jordnötsbomb”) diametern hos bomben. – För cylinderbomber längden hos bomben. – För fyrverkeribomber, romerska ljus, stjärnrör eller eldbägare innerdiametern hos röret som är en del av eller innehåller fyrverkeriartikeln. – För lösa eldbägare eller eldbägare innerdiametern hos det rör som är avsett att innehålla eldbägaren. * Denna tabell innehåller en förteckning över klassificeringar av fyrverkeriartiklar, vilken kan användas i avsaknad av testdata från testserie 6 i testhandboken (se 2.1.3.5.2).

71

Kap. 2

Bilaga 1

Typ Innefattar: / Synonym: Definition Specifikation Klassificering

Bomb, sfärisk Bomb: flerstegsbomb, pigmentbomb, Föremål med eller utan drivladdning, med fördröjningsstubin Alla salutbomber 1.1G eller cylindrisk fallskärmsbomb, rökbomb, stjärnbomb och isärskjutningsladdning, pyroteknisk(a) enhet(er) eller löst Stjärnbomb: ≥ 180 mm 1.1G pyrotekniskt ämne, konstruerad för att avfyras från rör (engelska: Shell spherical or cylindrical, aerial < > 1.1G Stjärnbomb: 180 mm med 25 % knallsats shell, colour shell, dye shell, multi-break shell, som lös sats och/eller knalleffekt multi-effect shell, nautical shell, parachute shell, smoke shell, star shell) Stjärnbomb: < 180 mm med ≤ 25 % knallsats 1.3G Salutbomb: maroon, salut, ljudbomb som lös sats och/eller knalleffekt

(engelska: maroon, salute, sound shell, Stjärnbomb: ≤ 50 mm, eller ≤ 60 g 1.4G thunderclap, aerial shell kit) pyrotekniskt ämne med ≤ 2 % knallsats som lös sats och/eller knalleffekt

Svensk synonym saknas. Kan beskrivas som Anordning med två eller flera sfäriska bomber i ett gemensamt hölje, Den farligaste bomben styr klassificeringen serie-bomb eller ”jordnötsbomb”. vilken skjuts upp med en gemensam drivladdning med separata, (engelska: peanut shell) externa fördröjningsstubiner

Fyrverkeribomb Sammansättning av en sfärisk eller cylindrisk bomb inuti ett rör, Alla salutbomber (engelska: preloaded mortar, shell in mortar) från vilken fyrverkeribomben är avsedd att avfyras. Stjärnbomb: ≥ 180 mm 1.1G

Stjärnbomb: > 25 % knallsats som 1.1G lös sats och/eller knalleffekt

Stjärnbomb: > 50 mm och < 180 mm 1.2G

Stjärnbomb: ≤ 50 mm, eller ≤ 60 g 1.3G pyrotekniskt ämne med ≤ 25% knallsats som lös sats och/eller knalleffekt Bomb med bomber (sfäriska) Föremål utan drivladdning, med fördröjningsstubin och isärskjutnings- > 120 mm 1.1G (Procentangivelser för denna laddning, som innehåller salutbomber och inert material och är artikel är bruttovikten av konstruerat för att avfyras från ett rör fyrverkeriartikeln) Föremål utan drivladdning, med fördröjningsstubin och isärskjut- ≤ 120 mm 1.3G ningsladdning, som innehåller salutbomber med ≤ 25 g knallsats per knallenhet, med ≤ 33 % knallsats och ≥ 60 % inert material och är konstruerat för att avfyras från ett rör

Föremål utan drivladdning, med fördröjningsstubin och isärskjut- > 300 mm 1.1G ningsladdning, som innehåller stjärnbomber och/eller pyrotekniska enheter och är konstruerat för att avfyras från ett rör

72

Kap. 2

Bilaga 1

Typ Innefattar: / Synonym: Definition Specifikation Klassificering

Föremål utan drivladdning, med fördröjningsstubin och > 200 mm och ≤ 300 mm 1.3G isärskjutningsladdning, som innehåller stjärnbomber ≤ 70 mm och/eller pyrotekniska enheter med ≤ 25 % knallsats och ≤ 60 % pyrotekniskt ämne och är konstruerat för att avfyras från ett rör

Föremål med drivladdning och med fördröjningsstubin och isärskjut- 1.3G ≤ 200 mm ningsladdning, som innehåller stjärnbomber ≤ 70 mm och/eller pyrotekniska enheter med ≤ 25 % knallsats och ≤ 60% pyrotekniskt ämne och är konstruerat för att avfyras från ett rör

Kombinations- Fyrverkeribatteri, multirör, bombtårta, Sammansättning av flera element av samma eller olika typ, som Den farligaste fyrverkeritypen styr fyrverkeri/- smällarbatteri, saluttårta motsvarar någon av de fyrverkerityper som finns listade i denna tabell, klassificeringen fyrverkeritårta (engelska: Battery/combination, barrage, med en eller två antändningspunkter bombardos, cakes, finale box, flowerbed, hybrid, multiple tubes, shell cakes, banger batteries, flash banger batteries)

Romerskt ljus Bombrör Rör, som innehåller en serie pyrotekniska enheter, växelvis Innerdiameter ≥ 50 mm, med knallsats, eller 1.1G (engelska: Roman candle, exhibition candle, bestående av pyrotekniskt ämne, drivladdning och < 50 mm med > 25 % knallsats candle, bombettes) överföringsstubin

Innerdiameter ≥ 50 mm utan knallsats 1.2G

Innerdiameter < 50 mm och≤ 25 % knallsats 1.3G

Innerdiameter ≤ 30 mm, varje pyroteknisk 1.4G enhet ≤ 25 g och ≤ 5 % knallsats

Stjärnrör Enskotts romerskt ljus Rör, som innehåller en pyroteknisk enhet bestående av pyrotekniskt Innerdiameter ≤ 30 mm och pyroteknisk 1.3G ämne, drivladdning och är med eller utan överföringsstubin enhet > 25 g, eller > 5 % och ≤ 25 % knall- (engelska: shot tube, single shot sats Roman candle, small preloaded mortar) Innerdiameter ≤ 30 mm, pyroteknisk enhet 1.4G ≤ 25 g och ≤ 5 % knallsats

Raket Signalraket, visselraket, flaskraket Hylsa, som innehåller pyrotekniskt ämne och/eller pyrotekniska Endast effekt från knallsats 1.1G (engelska: rocket, avalanche rocket, signal enheter, utrustad med pinne eller annan anordning för att stabilisera Knallsats > 25 % av det pyrotekniska ämnet 1.1G rocket, whistling rocket, bottle rocket, sky rocket, flykten och konstruerad för uppstigning i luften missile type rocket, table rocket) Pyrotekniskt ämne > 20 g och knallsats 1.3G ≤ 25 %

≤ 20 g pyrotekniskt ämne, isärskjutnings- 1.4G laddning av svartkrut och ≤ 0,13 g knallsats per knall och ≤ 1 g totalt

73

Kap. 2

Bilaga 1

Typ Innefattar: / Synonym: Definition Specifikation Klassificering

Eldbägare Eldbägare utan uppskjutningsrör, lösa Rör som innehåller drivladdning och pyrotekniska enheter avsett för > 25 % knallsats som lös sats och/eller 1.1G eldbägare placering på eller fastsättning i marken. Huvudeffekten består av knalleffekt (engelska: mine, pot-a-feu, ground mine, uppskjutning av alla pyrotekniska enheter i ett moment, vilket ger en ≥ 180 mm och ≤ 25 % knallsats, 1.1G bag mine, cylinder mine) vidsträckt visuell och/eller akustisk effekt i luften, eller: Som lös sats och/eller knalleffekt Tyg- eller papperspåse eller tyg- eller papperscylinder som innehåller drivladdning och pyrotekniska enheter och är avsedd för att sättas i ett < 180 mm och ≤ 25 % knallsats, 1.3G rör och är konstruerad för att fungera som eldbägare Som lös sats och/eller knalleffekt

≤ 150 g pyrotekniskt ämne med ≤ 5 % 1.4G knallsats, som lös sats och/eller knalleffekter. Varje pyroteknisk enhet ≤ 25 g, varje knalleffekt < 2 g; varje eventuell visseleffekt ≤ 3 g

Fontän Bengalisk eld, isfackla, tändrör Icke-metallisk behållare som innehåller ett hoppressat eller ≥ 1 kg pyrotekniskt ämne 1.3G (engelska: fountain, volcanos, gerbs, lances, komprimerat pyrotekniskt ämne, vilken framkallar gnistor Bengal fire, flitter sparkle, cylindrical fountains, och flammor < 1 kg pyrotekniskt ämne 1.4G cone fontains, illuminating torch) Anm. Fontäner avsedda att framkalla en vertikal kaskad eller ridå av gnistor räknas som vattenfall (se raden nedanför).

Vattenfall Kaskader, ”droppar” Pyroteknisk fontän avsedd att framkalla en vertikal kaskad eller ridå innehåller knallsats oavsett resultaten av 1.1G (engelska: Showers) av gnistor testserie 6 (se 2.1.3.5.1.1) innehåller inte knallsats 1.3G

Tomtebloss Tomtebloss avsedda att hållas i handen, Metalltråd, delvis belagd (vid ena änden) med långsamt brinnande Perkloratbaserade tomtebloss: > 5 g per 1.3G tomtebloss som ej är avsedda att hållas i pyrotekniskt ämne med eller utan tändknopp bloss eller > 10 bloss per förpackning handen, julgransbloss Perkloratbaserade tomtebloss: ≤ 5 g per 1.4G (engelska: sparkler, handheld sparklers, nonbloss eller ≤ 10 bloss per förpackning handheld sparklers, wire sparklers) Nitratbaserade tomtebloss: ≤ 30 g per bloss Bengalisk sticka Trästicka med pyrosats, guldregntändsticka, Icke-metallisk sticka, delvis belagd (vid ena änden) med långsamt Perkloratbaserade stickor: > 5 g per bloss 1.3G blomsterregntändsticka brinnande pyrotekniskt ämne och konstruerad för att hållas i handen eller > 10 bloss per förpackning (engelska: Bengal stick, dipped stick) Perkloratbaserade stickor: ≤ 5 g per sticka 1.4G eller ≤ 10 stickor per förpackning. Nitratbaserade stickor: ≤ 30 g per sticka

Party-, bords- Bordsbomber, rökeffekt, dimeffekt, dragsnöre, Anordning, avsedd att åstadkomma en mycket begränsad visuell Ryska smällare och dragsnören får inne- 1.4G och små- knallsnöre, partypoppers, ryska smällare och/eller akustisk effekt och som innehåller små mängder pyro- hålla upp till 1,6 mg silverfulminat, dragfyrverkeri (engelska: low hazard fireworks and novelties, tekniskt och/eller explosivt ämne snören och partypoppers får innehålla upp table bombs, throwdowns, crackling granules, till 16 mg blandning av kaliumklorat och röd smokes, fog, snakes, glow worm, serpents, fosfor, andra artiklar får innehålla upp till 5 g snaps, party poppers) pyrotekniskt ämne, dock ingen knallsats

74

Kap. 2

Bilaga 1

Typ Innefattar: / Synonym: Definition Specifikation Klassificering

Marksnurror eller Helikopter, humla, marksnurra Icke-metallisk hylsa (en eller flera), som innehåller en gas- eller Pyrotekniskt ämne per enhet > 20 g, inne- 1.3G uppstigande (engelska: spinner, aerial spinner, helicopter, gnistbildande pyrotekniskt ämne, med eller utan ljudframkallande hållande ≤ 3 % knallsats som knalleffekt, marksnurror chaser, ground spinner) sats och med eller utan påsatta vingar eller visslingsalstrande sats ≤ 5 g Pyrotekniskt ämne per enhet ≤ 20 g, 1.4G innehållande ≤ 3 % knallsats som knalleffekt, eller visslingsalstrande sats ≤ 5 g Fyrverkerisolar Inga andra svenska synonymer förekommer Anordning med drivhylsor, som innehåller ett pyrotekniskt ämne och är Totalt pyrotekniskt ämne ≥ 1 kg, ingen 1.3G (engelska: wheels, catherine wheels, saxon) utrustade med en fästanordning som möjliggör rotation knalleffekt, varje eventuell visseleffekt ≤ 25 g och ≤ 50 g visslingsalstrande sats per sol Totalt pyrotekniskt ämne < 1 kg, ingen knall- 1.4G effekt, varje eventuell visseleffekt ≤ 5 g och ≤ 10 g visslingsalstrande sats per sol Flygande krona Inga andra svenska synonymer förekommer Hylsor som innehåller drivladdningar och gnist-, flam- och/eller ljud- Totalt pyrotekniskt ämne > 200 g eller 1.3G (engelska: aerial wheel, flying saxon, UFO’s, pyrotekniskt ämne per drivenhet > 60 g, alstrande pyrotekniska ämnen och som fixerats vid en stödjande ring rising crown) knallsats som knalleffekt ≤ 3 %, varje eventuell visseleffekt ≤ 25 g och ≤ 50 g visslingsalstrande sats per krona

Totalt pyrotekniskt ämne ≤ 200 g och 1.4G pyrotekniskt ämne per drivenhet ≤ 60 g, knallsats som knalleffekt ≤ 3 %, varje eventuell visseleffekt ≤ 5 g och ≤ 10 g visslingsalstrande sats per krona

Fyrverkerisatser Inomhusfyrverkerisats, fyrverkeriblandning Förpackning med mer än en fyrverkerityp, där varje typ motsvarar Den farligaste fyrverkeritypen styr (engelska: display selection box, display någon av dem, som förtecknas i denna tabell klassificeringen selection pack, garden selection box, indoor selection box, assortment)

Smatterband Inga andra svenska synonymer förekommer Sammansättning av rör (papper eller kartong) avsedda för att Varje rör ≤ 140 mg knallsats eller ≤ 1 g 1.4G (engelska: firecracker, celebration roll, string framkalla en knalleffekt, sammanlänkade av en fyrverkarstubin svartkrut cracker)

Smällare Salut, kinapuff, knallskott, ett-öres Icke-metalliskt rör, innehållande en knallsats avsedd att ge en Knallsats per enhet > 2 g 1.1G (engelska: banger, salute, flash banger, lady knalleffekt cracker) Knallsats per enhet ≤ 2 g och 1.3G ≤ 10 g per innerförpackning Knallsats per enhet ≤ 1 g och ≤ 10 g per 1.4G innerförpackning eller ≤ 10 g svartkrut per enhet

75

Kap. 2

Bilaga 1

2.1.3.6 Klassificeringsdokument

2.1.3.6.1 När behörig myndighet klassificerar ett föremål eller ett ämne i klass 1 ska denna klassificering bekräftas skriftligt till den sökande.

2.1.3.6.2 Dokumentation från behörig myndighet får vara i vilken form som helst och får bestå av mer än en sida under förutsättning att sidnumrering anges i följd. Dokumentet ska ha en specifik referens.

2.1.3.6.3 Den information som tillhandahålls ska vara lätt att identifiera och den ska vara läsbar och varaktig.

2.1.3.6.4 Exempel på information som kan ingå i klassificeringsdokumenten är följande: .1 namnet på den behöriga myndigheten och de bestämmelser i nationell lagstiftning enligt vilken myndigheten har utsetts som behörig, .2 de transportslagsspecifika eller nationella bestämmelser för vilka klassificeringsdokumentet är tillämpligt, .3 bekräftelse på att klassificeringen har godkänts, genomförts eller överenskommits i enlighet med FN:s modellregelverk eller enligt relevanta bestämmelser för transport av farligt gods, .4 namn och adress på den juridiska person som klassificeringen har meddelats till och eventuell företagsregistrering som specifikt identifierar ett bolag eller annan juridisk person enligt nationell lagstiftning, .5 den benämning de explosiva ämnena och föremålen kommer att ha när de släpps ut på marknaden eller när de tillhandahålls för transport, .6 officiell transportbenämning (proper shipping name), UN-nummer, klass, riskgrupp och Motsvarande samhanteringsgrupp för de explosiva ämnena, .7 när det är tillämpligt, den högsta nettovikten för explosiva ämnen i kollit eller föremålet, .8 namn, underskrift, stämpel, sigill eller annan identifikation av den person som godkänts av den behöriga myndigheten för att utfärda klassificeringsdokumentet ska vara tydligt synlig, .9 när säkerheten vid transport eller när riskgrupp bedöms vara beroende av förpackningen, ska förpackningsmärkningen anges eller en beskrivning av de tillåtna: – innerförpackningarna – mellanförpackningarna – ytterförpackningarna .10 klassificeringsdokumentet anger artikelnummer, lagernummer eller annan identifierande hänvisning de explosiva ämnena kommer ha när de släpps ut på marknaden eller när de tillhandahålls på annat sätt för transport, .11 namn och adress på den juridiska person som tillverkat de explosiva ämnena och föremålen och en företagsregistrering som specifikt identifierar ett bolag eller annan juridisk person enligt nationell lagstiftning, .12 ytterligare information om tillämplig förpackningsinstruktion och särskilda förpackningsbestämmelser där detta är tillämpligt, .13 grunden för att ange klassificeringen, dvs. om det skett på grundval av testresultat, angiven klassificering för fyrverkerier, i analogi med redan klassificerade explosiva ämnen, genom definition i förteckningen över farligt gods, .14 eventuella särskilda villkor eller begränsningar som den behöriga myndigheten anser vara relevanta för säkerheten för transport av explosiva ämnen, farokommunikation och för internationella transporter, och .15 utgångsdatumet för klassificeringsdokumentet anges om den behöriga myndigheten anser ett datum vara lämpligt.

76

Kap. 2

Bilaga 1

Kapitel 2.2

Klass 2 – Gaser

2.2.0 Inledande kommentar

”Toxisk” har samma betydelse som ”giftig”.

2.2.1 Definitioner och allmänna bestämmelser

2.2.1.1 Gaser är ämnen som: .1 vid 50 °C har ett ångtryck över 300 kPa, eller .2 är fullständigt gasformiga vid 20 °C och normaltrycket 101,3 kPa.

2.2.1.2 Transporttillståndet för en gas beskrivs enligt dess fysiska tillstånd som: .1 Komprimerad gas: Gas som när den är förpackad under tryck för transport är fullständigt gasformig vid -50 °C, denna kategori innefattar alla gaser med en kritisk temperatur på högst -50 °C, .2 Kondenserad gas: Gas som när den är förpackad under tryck för transport är delvis flytande vid temperaturer över -50 °C. Skillnad görs mellan: under högt tryck kondenserad gas: gas med kritisk temperatur över -50 °C men högst +65 °C, och under lågt tryck kondenserad gas: gas med kritisk temperatur över +65°C, .3 Kyld kondenserad gas: Gas som när den är förpackad för transport är delvis flytande på grund av sin låga temperatur. .4 Löst gas: Gas som när den är förpackad under tryck för transport är löst i vätskefas i ett lösningsmedel. .5 Adsorberad gas: Gas som när den är förpackad för transport har adsorberats i ett fast poröst material vilket ger ett inre tryck på mindre än 101,3 kPa vid 20 °C och mindre än 300 kPa vid 50°C.

2.2.1.3 Klassen omfattar komprimerade gaser, kondenserade gaser, upplösta gaser, kylda kondenserade gaser, adsorberade gaser, blandningar av en eller flera gaser med en eller flera ångor av ämnen från andra klasser, föremål laddade med gas, aerosoler och kemikalier under tryck.

2.2.1.4 Gaser transporteras vanligtvis under tryck som varierar från högt tryck vid komprimerade gaser till lågt tryck när det gäller kylda gaser.

2.2.1.5 Enligt deras kemiska egenskaper eller fysiologiska effekter, som kan variera i hög grad, kan gaser vara: brandfarliga, icke brandfarliga, icke giftiga, giftiga, bidra till förbränning, frätande, eller innehålla två eller flera av dessa egenskaper samtidigt.

2.2.1.5.1 Vissa gaser är kemiskt och fysiologiskt inerta. Sådana gaser liksom andra gaser som vanligtvis godkänns som icke giftiga, kan dock orsaka kvävning i höga koncentrationer.

2.2.1.5.2 Många gaser i denna klass har narkotiska effekter som kan uppstå i relativt låga koncentrationer, eller kan utveckla mycket giftiga gaser när de utsätts för brand.

2.2.1.5.3 Alla gaser som är tyngre än luft utgör en potentiell fara om de samlas i botten av lastutrymmet.

77

Kap. 2

Bilaga 1

2.2.2 Klassens underavdelningar

Klass 2 är indelad ytterligare enligt gasens primära risk under transport:

Anm. För UN 1950 AEROSOLER, se även kriterierna i särbestämmelse 63. För kemikalier under tryck med UN 3500 till 3505, se även särbestämmelse 362. För UN 2037 ENGÅNGS- BEHÅLLARE FÖR GAS, se även särbestämmelse bestämmelse 303.

2.2.2.1 Delklass 2.1 Brandfarliga gaser

Gaser som vid 20 °C och normaltrycket 101,3 kPa: .1 är antändbara i en blandning med luft vid en koncentration av högst 13 volymprocent, eller .2 har ett brännbarhetsområde i luft om minst 12 procentenheter oberoende av den undre brännbarhetsgränsen. Brandfarligheten ska bestämmas genom test eller beräkning enligt metoder antagna av ISO (se ISO 10156:2017). Om tillgängliga data är otillräckliga för att dessa metoder ska kunna tillämpas, får test utföras enligt jämförbara metoder, godkända av behörig myndighet i avsändarlandet.

2.2.2.2 Delklass 2.2 Icke brandfarliga, icke giftiga gaser

Gaser som: .1 är kvävningsframkallande – gaser som späder ut eller ersätter syret som finns i atmosfären, .2 är oxiderande – gaser som genom att avge syre, kan förorsaka eller bidra till förbränning av andra ämnen i högre grad än vad enbart luft kan göra, eller .3 inte finns i de andra delklasserna.

Anm. I 2.2.2.2.2 avses ”gaser som orsakar eller bidrar till mer förbränning av annat material än luft gör” rena gaser eller gasblandningar med en oxiderande effekt som är större än 23,5 %, fastställt med en metod som anges i ISO 10156:2017.

2.2.2.3 Delklass 2.3 Giftiga gaser

Gaser som: .1 är kända för att vara så giftiga eller frätande för människan att de utgör en hälsofara, eller .2 förmodas vara giftiga eller frätande för människan, eftersom de har ett LC50-värde (enligt 3 definition i 2.6.2.1) som är lika med eller mindre än 5 000 mL/m (ppm).

Anm. Gaser som helt eller delvis uppfyller kriterierna för giftighet på grund av sina frätande egenskaper ska klassificeras som giftiga.

2.2.2.4 Gaser och gasblandningar med faror som är förknippade med mer än en delklass har följande företräde: .1 delklass 2.3 har företräde framför alla delklasser, .2 delklass 2.1 har företräde framför delklass 2.2.

2.2.2.5 Gaser i delklass 2.2 omfattas inte av bestämmelserna i dessa föreskrifter om de transporteras vid ett tryck mindre än 200 kPa vid 20 °C och inte är kondenserade eller kylda kondenserade gaser.

2.2.2.6 Gaser i delklass 2.2 omfattas inte av bestämmelserna i dessa föreskrifter när de finns i följande: .1 livsmedel (utom UN 1950), inklusive kolsyrade drycker, .2 bollar avsedda för användning i sport, eller .3 däck (förutom flygtransport).

Anm. Detta undantag gäller inte lampor. För lampor se 1.1.1.9.

78

Kap. 2

Bilaga 1

2.2.3 Blandningar av gaser

Vid klassificering av gasblandningar (inklusive ångor från ämnen från andra klasser) ska följande principer användas: .1 Brandfarligheten ska bestämmas genom test eller beräkning enligt metoder antagna av ISO (se ISO 10156:2017). Om otillräcklig information finns tillgänglig för att dessa metoder ska kunna tillämpas, får test utföras enligt jämförbara metoder som är godkända av behörig myndighet. .2 Toxicitetsnivån bestäms antingen genom test för att mäta LC50-värdet (enligt definition i 2.6.2.1) eller genom en beräkningsmetod med följande formel:

1 LC50 giftig (blandning) n fi

¦

i 1 Ti

där: fi = molbråket för beståndsdelen ”i” i blandningen, Ti = toxicitetsindex för beståndsdelen ”i” i blandningen (Ti motsvarar LC50-värdet om det är tillgängligt).

Om LC50-värdet inte är känt, fastställs toxicitetsindex med hjälp av det lägsta LC50-värdet för ämnen med liknande fysiologiska och kemiska effekter eller genom test, om det är det enda möjliga sättet.

.3 En gasblandning har en sekundärfara att vara frätande när blandningen är känd av mänsklig erfarenhet som destruktiv för hud, ögon eller slemhinnor, eller när LC50-värdet för frätande 3 komponenter i blandningen är lika med eller mindre än 5 000 mL/m (ppm) när LC50 beräknas med formeln:

1 LC50 frätande (blandning) n fci

¦

i 1 Tci

där: fci = molbråket för den frätande beståndsdelen ”i” i blandningen, Tci = toxicitetsindex för den frätande beståndsdelen ”i” i blandningen (Tci motsvarar LC50 -värdet när det finns tillgängligt).

.4 Den oxiderande förmågan bestäms antingen genom tester eller genom beräkningsmetoder som antagits av ISO (se anm. i 2.2.2.2).

2.2.4 Gaser som inte är godkända för transport

Kemiskt instabila gaser i klass 2 får inte godkännas för transport om inte nödvändiga försiktighetsåtgärder har vidtagits för att förhindra risken för farlig sönderdelning eller polymerisation under normala transportförhållanden, eller om de inte transporteras i enlighet med särskild förpackningsbestämmelse (r) i förpackningsinstruktionen P200 (5) i 4.1.4.1, i tillämpliga fall. För de försiktighetsåtgärder som krävs för att förhindra polymerisation, se särbestämmelse 386 i kapitel 3.3. Det ska därför särskilt noggrant tillses att kärl och tankar inte innehåller ämnen som kan framkalla sådana reaktioner.

79

Kap. 2

Bilaga 1

Kapitel 2.3

Klass 3 Brandfarliga vätskor

2.3.0 Inledande kommentar

Flampunkten för en brandfarlig vätska kan ändras om det finns orenheter. De ämnen som anges i klass 3 i listan över farligt gods i kapitel 3.2 anses i allmänhet vara kemiskt rena. Eftersom kommersiella produkter kan innehålla tillsatta ämnen eller orenheter kan flampunkterna variera, vilket kan påverka klassificeringen eller bestämningen av produktens förpackningsgrupp. Vid tveksamheter angående klassificeringen eller förpackningsgruppen för ett ämne, ska ämnets flampunkt bestämmas experimentellt.

2.3.1 Definitioner och allmänna bestämmelser

2.3.1.1 Klass 3 innefattar följande ämnen: .1 brandfarliga vätskor (se 2.3.1.2 och 2.3.1.3), .2 okänsliggjorda flytande explosivämnen (se 2.3.1.4).

2.3.1.2 Brandfarliga vätskor är vätskor, blandningar av vätskor, eller vätskor som innehåller fasta ämnen i en lösning eller suspension (t.ex. färg, fernissa, lack etc.), men som inte innehåller ämnen som på grund av andra farliga egenskaper har inkluderats i andra klasser) och som avger en brandfarlig ånga vid eller under 60 °C i test med sluten degel (motsvarande 65,6 °C i test med öppen degel), vanligtvis kallad ”flampunkt”.

Detta innefattar också: .1 vätskor som överlämnas till transport vid temperaturer på eller över sin flampunkt, och .2 ämnen som transporteras eller överlämnas till transport vid förhöjda temperaturer i flytande form, som avger en brandfarlig ånga vid temperaturer som är lika med eller under den maximala transporttemperaturen.

2.3.1.3 Bestämmelserna i dessa föreskrifter behöver dock inte tillämpas på sådana vätskor med en flampunkt på mer än 35 °C som inte medför förbränning. Vätskor anses inte kunna medföra förbränning i detta avseende om: .1 de har klarat tillämplig brännbarhetsprovning (se testet för underhåll av förbränning i del III, 32.5.2 i testhandboken), eller .2 deras antändningstemperatur enligt ISO 2592:1973 är högre än 100 °C, eller .3 de är lösningar som kan blandas med vatten, med en vattenhalt på mer än 90 viktprocent.

2.3.1.4 Flytande okänsliggjorda explosivämnen är explosiva ämnen som är upplösta eller suspenderade i vatten eller andra flytande ämnen för att en homogen flytande blandning som undertrycker deras explosiva egenskaper ska bildas. Benämningar i listan över farligt gods för flytande okänsliggjorda explosivämnen är UN 1204, UN 2059, UN 3064, UN 3343, UN 3357, UN 3379 och UN 3555.

2.3.2 Inordning i förpackningsgrupper

2.3.2.1 Kriterierna i 2.3.2.6 används för att bestämma inordning i förpackningsgrupp av en vätska som utgör en fara på grund av sin brandfarlighet.

2.3.2.1.1 För vätskor vars enda fara är brandfarligheten, är ämnets förpackningsgrupp den faroklass som visas i 2.3.2.6.

80

Kap. 2

Bilaga 1

2.3.2.1.2 För en vätska med ytterligare faror ska faroklassen som fastställs från 2.3.2.6 baseras på allvarlighetsgraden för den ytterligare risken, och klassificering samt förpackningsgrupp ska fastställas i enlighet med bestämmelserna i kapitel 2.0.

2.3.2.2 Viskösa brandfarliga vätskor, såsom färg, emaljlack, lack, fernissa, lim och polermedel, med en flampunkt under 23 °C får inplaceras i förpackningsgrupp III i enlighet med metoderna i testhandboken, del III, avsnitt 32.3, under förutsättning att:

4 .1 Viskositeten och flampunkten överensstämmer med följande tabell:

Kinematisk viskositet (extrapolerad) Flampunkt (sluten degel) Utloppstid t i sekunder Utloppsrörsdiameter (mm) v (vid skjuvhastighet nära 0) °C

2

mm /s vid 23 °C

20 < v ≤ 80 20 < t ≤ 60 4 över 17 80 < v ≤ 135 60 < t ≤ 100 4 över 10 135 < v ≤ 220 20 < t ≤ 32 6 över 5 220 < v ≤ 300 32 < t ≤ 44 6 över -1 300 < v ≤ 700 44 < t ≤ 100 6 över -5 700 < v 100 < t 6 ingen gräns .2 lösningsmedlets avskilda genomskinliga skikt uppgår till mindre än 3 % vid test av lösningsmedlets separeringsförmåga, .3 blandningen eller avskilt lösningsmedel inte uppfyller kriterierna för klass 6.1 eller klass 8, .4 ämnena är förpackade i kärl med en kapacitet på högst 450 liter.

2.3.2.3 [Tills vidare blank]

2.3.2.4 Ämnen som klassificeras som brandfarliga vätskor på grund av att de transporteras eller överlämnas till transport vid förhöjda temperaturer ingår i förpackningsgrupp III.

2.3.2.5 Viskösa vätskor som: – har en flampunkt på 23 °C eller högre upp till högst 60 °C, – inte är giftiga eller frätande, – inte är miljöfarliga eller transporteras på ett miljöfarligt sätt i enstaka eller sammansatta förpackningar som innehåller en nettomängd per enskild eller inre förpackning på högst 5 liter, förutsatt att förpackningarna uppfyller de allmänna bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.1.2 och 4.1.1.4 till 4.1.1.8, – inte innehåller mer än 20 % nitrocellulosa förutsatt att nitrocellulosan inte innehåller mer än 12,6 % kväve i torrsubstansen, och – är förpackade i kärl med en kapacitet på högst 450 liter, omfattas inte av bestämmelserna för märkning, etikettering och provning av kollin i kapitel 4.1, 5.2 och 6.1, om: .1 vid test av lösningsmedlets separeringsförmåga (se testhandboken, del III, delavsnitt 32.5.1), höjden av det avskilda skiktet av lösningsmedel är mindre än 3 % av den totala höjden, och .2 utloppstiden i viskositetstestet (se testhandboken, del III, delavsnitt 32.4.3), med en utloppsrördiameter på 6 mm är minst: .1 60 sekunder, eller .2 40 sekunder om den viskösa vätskan innehåller högst 60 % ämnen i klass 3.

Följande text ska finnas med i godsdeklarationen: ”Transport in accordance with 2.3.2.5 of the IMDG code” (se 5.4.1.5.10).

4 Bestämning av viskositeten: Om ämnet i fråga är icke-newtonskt eller då bestämning av viskositeten med hjälp av utloppsbägare är olämplig, ska en viskometer med variabel skjuvhastighet användas vid bestämningen av ämnets dynamiska viskositetskoefficient vid 23 ºC för olika skjuvhastigheter. De erhållna värdena jämförs med skjuvhastigheten och extrapoleras sedan mot skjuvhastigheten noll (0). Den på detta sätt erhållna dynamiska viskositeten, dividerad med densiteten, ger den fiktiva kinematiska viskositeten vid en skjuvhastighet nära noll (0).

81

Kap. 2

Bilaga 1

2.3.2.6 Faroklass baserad på brandfarlighet

Brandfarliga vätskor grupperas i förpackningssyfte efter deras flampunkt, kokpunkt och viskositet. Tabellen visar förhållandet mellan två av dessa egenskaper.

Förpackningsgrupp Flampunkt (sluten degel) i °C Begynnelsekokpunkt i °C

I – ≤ 35 II < 23 > 35 III ≥ 23 till ≤ 60 > 35

2.3.3 Fastställande av flampunkt

Anm. Bestämmelserna i detta avsnitt är inte bindande.

2.3.3.1 Flampunkten för en brandfarlig vätska innebär den lägsta temperaturen i vätskan vid vilken dess ånga bildar en antändbar blandning med luft. Det ger ett mått på risken att explosiva eller antändbara blandningar bildas om vätskan hamnar utanför förpackningen. En brandfarlig vätska kan inte antändas så länge temperaturen ligger under flampunkten.

Anm. Blanda inte ihop flampunkten med antändningstemperaturen, vilket är den temperatur som en explosiv blandning av ånga och luft måste värmas upp till för att orsaka en explosion. Det finns inget samband mellan flampunkten och antändningstemperaturen.

2.3.3.2 Flampunkten är inte en exakt fysisk konstant för en specifik vätska. Det beror till viss del på konstruktionen av den testanordning som används och på testförfarandet. Ange därför testanordningens namn när du tillhandahåller flampunktsdata.

2.3.3.3 Flera standardanordningar används för närvarande. De arbetar alla efter samma princip: en specificerad mängd vätska hälls i ett kärl vid en temperatur långt under förväntad flampunkt och upphettas sedan långsamt. Efter en stund skapas en liten flamma nära vätskans yta. Flampunkten är den lägsta temperatur då en ”blixt” observeras.

2.3.3.4 Testmetoderna kan delas in i två grupper, beroende på om en anordning med öppen degel eller stängd degel, som bara öppnas för att tillåta flamman, används. Som regel är de flampunkter som upptäcks i ett test med öppen degel några grader högre än i ett test med sluten degel.

2.3.3.5 I allmänhet är reproducerbarheten i anordningar med sluten degel bättre än med öppen degel.

2.3.3.5.1 Det rekommenderas därför att flampunkter runt 23 °C ska fastställas med metoder med stängd degel.

2.3.3.5.2 Flampunktsdata i dessa föreskrifter baseras vanligtvis på metoder med sluten degel. I länder där det är vanligt att fastställa flampunkter med öppen degel, måste temperaturerna från metoden minskas för att motsvara temperaturerna i dessa föreskrifter.

2.3.3.6 Fastställande av flampunkt

Följande metoder för att fastställa flampunkten för brandfarliga vätskor kan användas:

Internationella standarder:

ISO 1516 ISO 1523 ISO 2719 ISO 13736 ISO 3679 ISO 3680

82

Kap. 2

Bilaga 1

Nationella standarder:

American Society for Testing Materials International, 100 Barr Harbor Drive, PO Box C700, West Conshohocken, Pennsylvania, USA 19428-2959: ASTM D3828-07a, Standard Test Methods for Flash Point by Small Scale Closed Cup Tester ASTM D56-05, Standard Test Method for Flash Point by Tag Closed Cup Tester ASTM D3278-96(2004)e, Standard Test Methods for Flash Point of Liquids by Small Scale Closed-Cup Apparatus ASTM D93-08, Standard Test Methods for Flash Point by Pensky-Martens Closed Cup Tester

Association française de normalisation, AFNOR, 11, rue Francis de Pressensé, 93571 La Plaine Saint-Denis Cedex: Fransk standard NF M 07-019 Franska standarder NF M 07-011/NF T 30-050/NF T 66-009 Fransk standard NF M 07-036

Deutsches Institut für Normung, Burggrafenstr. 6, D-10787 Berlin: Standard DIN 51755 (flampunkter under 65 °C)

State Committee of the Council of Ministers for Standardization, 113813, GSP, Moscow, M-49 Leninsky Prospect, 9: GOST 12.1.044-84

2.3.4 Fastställande av begynnelsekokpunkt

Följande metoder kan användas för att bestämma begynnelsekokpunkten för brandfarliga vätskor:

Internationella standarder:

ISO 3924 ISO 4626 ISO 3405

Nationella standarder:

American Society for Testing Materials International, 100 Barr Harbor Drive, PO Box C700, West Conshohocken, Pennsylvania, USA 19428-2959: ASTM D86-07a, Standard Test Method for Distillation of Petroleum Products at Atmospheric Pressure ASTM D1078-05, Standard Test Method for Distillation Range of Volatile Organic Liquids

Ytterligare godkända metoder:

Metod A.2 enligt beskrivning i del A i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 5 440/2008.

2.3.5 Ämnen som inte är tillåtna för transport

Kemiskt instabila ämnen i klass 3 får endast transporteras om nödvändiga försiktighetsåtgärder vidtagits för att förhindra möjligheten att farligt sönderfall eller polymerisation sker under normala transportförhållanden. För de försiktighetsåtgärder som krävs för att förhindra polymerisation, se särbestämmelse 386 i kapitel 3.3. Utifrån detta ska även särskilt kontrolleras att kärl och tankar inte innehåller ämnen som gynnar sådana reaktioner.

5 Kommissionens förordning (EG) nr 440/2008 av den 30 maj 2008 om testmetoder enligt förordning (EG) nr. 1907/2006 från Europaparlamentet och rådet om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) (Europeiska unionens officiella tidning nr L 142 av 31.05.2008, sidorna 1–739 och nr L 143 av 03.06.2008, sidan 55).

83

Kap. 2

Bilaga 1

Kapitel 2.4

Klass 4 – Brandfarliga fasta ämnen, självantändande ämnen, ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten

2.4.0 Inledande kommentar

Eftersom metallorganiska ämnen kan klassificeras i klasserna 4.2 eller 4.3 med sekundärfaror, beroende på deras egenskaper, visas ett specifikt klassificeringsschema för dessa ämnen i 2.4.5.

2.4.1 Definitioner och allmänna bestämmelser

2.4.1.1 I dessa föreskrifter innehåller klass 4 andra ämnen än de som klassificeras som explosiva ämnen, som under transportförhållanden är lättantändliga, kan orsaka eller bidra till en brand. Klass 4 är indelad enligt följande:

Klass 4.1 – Brandfarliga fasta ämnen Fasta ämnen som under transport är lättantändliga, kan orsaka eller bidra till brand genom friktion, självreaktiva ämnen (fasta ämnen och vätskor) och polymeriserande ämnen där en kraftigt exoterm reaktion kan uppstå, fasta okänsliggjorda explosivämnen som kan explodera om de inte späds tillräckligt.

Klass 4.2 – Självantändande ämnen Ämnen (fasta ämnen och vätskor) som lätt värms upp av sig själva under normala transportförhållanden eller i kontakt med luft, och som då kan fatta eld,

Klass 4.3 – Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten Ämnen (fasta ämnen och vätskor) som vid interaktion med vatten kan bli spontant brandfarliga eller avge brandfarliga gaser i farliga mängder.

2.4.1.2 I detta kapitel visas testmetoder och kriterier med råd om tillämpningen av testerna i testhandboken för klassificering av följande typer av ämnen i klass 4: .1 brandfarliga fasta ämnen (klass 4.1), .2 självreaktiva ämnen (klass 4.1), .3 polymeriserande ämnen (klass 4.1), .4 pyrofora fasta ämnen (klass 4.2), .5 pyrofora vätskor (klass 4.2), .6 självupphettande ämnen (klass 4.2), och .7 ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten (klass 4.3).

Testmetoder och kriterier för självreaktiva ämnen och polymeriserande ämnen finns i del II i testhandboken och testmetoder och kriterier för andra typer av ämnen i klass 4 finns i testhandboken, del III avsnitt 33.

2.4.2 Klass 4.1– Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen, fasta okänsliggjorda explosivämnen och polymeriserande ämnen

2.4.2.1 Allmänt

Klass 4.1 innehåller följande typer av ämnen: .1 brandfarliga fasta ämnen (se 2.4.2.2), .2 självreaktiva ämnen (se 2.4.2.3), .3 fasta okänsliggjorda explosivämnen (se 2.4.2.4), och .4 polymeriserande ämnen (se 2.4.2.5).

84

Kap. 2

Bilaga 1

Vissa ämnen (som celluloidfilm) kan utveckla giftiga och brandfarliga gaser vid upphettning eller brand.

2.4.2.2 Klass 4.1 Brandfarliga fasta ämnen

2.4.2.2.1 Definitioner och egenskaper

2.4.2.2.1.1 I dessa föreskrifter avses med brandfarliga fasta ämnen lätt brännbara fasta ämnen och fasta ämnen som kan antändas genom friktion.

2.4.2.2.1.2 Lätt brännbara fasta ämnen är pulverformiga, korniga eller pastaartade ämnen, som är farliga om de lätt kan antändas genom en kortvarig kontakt med en tändkälla, t.ex. en brinnande tändsticka, och lågorna snabbt sprider sig. Faran kan då uppkomma inte endast av branden utan också av giftiga förbränningsprodukter. Metallpulver är särskilt farligt på grund av svårigheten att släcka en brand, då normala släckmedel som koldioxid eller vatten kan förvärra faran.

2.4.2.2.1.3 Metallpulver är pulver av metall eller metallegeringar.

2.4.2.2.2 Klassificering av brandfarliga fasta ämnen

2.4.2.2.2.1 Pulverformiga, granulerade eller pastaartade ämnen ska klassificeras som lätt brännbara fasta ämnen i klass 4.1 när brinntiden vid en eller flera av testkörningarna, som utförs i enlighet med den testmetod som beskrivs i testhandboken, del III, underavsnitt 33.2, är mindre än 45 sekunder eller brinnhastigheten är högre än 2,2 mm/s. Metallpulver ska inordnas i klass 4.1 om de kan antändas av en låga och reaktionen sprider sig över hela provet inom högst 10 minuter.

2.4.2.2.2.2 Fasta ämnen som kan antändas genom friktion ska analogt med existerande benämningar (till exempel tändstickor) inordnas i klass 4.1 tills ett definitivt kriterium har fastställts.

2.4.2.2.3 Fastställande av förpackningsgrupp

2.4.2.2.3.1 Vilken förpackningsgrupp som anges i förteckningen över farligt gods fastställs på grundval av de provningsmetoder som finns i 2.4.2.2.2.1. För lätt brännbara fasta ämnen (som inte är metallpulver) ska förpackningsgrupp II anges om brinntiden är kortare än 45 sekunder och lågan passerar det fuktade området. Förpackningsgrupp II ska anges för metallpulver om reaktionszonen utbreder sig över provets hela längd på högst fem minuter.

2.4.2.2.3.2 Vilken förpackningsgrupp som anges i förteckningen över farligt gods fastställs på grundval av de provningsmetoder som finns i 2.4.2.2.2.1. För lätt brännbara fasta ämnen (som inte är metallpulver) ska förpackningsgrupp III anges om brinntiden är kortare än 45 sekunder och om det fuktade området stoppar lågan under minst fyra minuter. Förpackningsgrupp III ska anges för metallpulver om reaktionen sprider sig över provets hela längd på mer än fem minuter men högst 10 minuter.

2.4.2.2.3.3 För fasta ämnen som kan ge upphov till brand genom friktion. ska förpackningsgruppen anges i analogi med existerande benämningar eller i överensstämmelse med tillämplig särbestämmelse.

2.4.2.2.4 Pyrofora metallpulver får, om de innehåller tillräckligt med vatten för att undertrycka deras pyrofora egenskaper, klassificeras som klass 4.1.

2.4.2.3 Klass 4.1 Självreaktiva ämnen

2.4.2.3.1 Definitioner och egenskaper

2.4.2.3.1.1 I dessa föreskrifter avses:

Självreaktiva ämnen är termiskt instabila ämnen som kan sönderfalla kraftigt exotermt, även utan medverkan av syre. Ämnen betraktas inte som självreaktiva ämnen i klass 4.1, om: .1 de är explosivämnen enligt kriterierna för klass 1,

85

Kap. 2

Bilaga 1

.2 de är oxiderande ämnen enligt klassificeringsförfarandet för klass 5.1 (se 2.5.2), med undantag av att blandningar av oxiderande ämnen som innehåller minst 5 % brännbara organiska ämnen ska genomgå klassificeringsförfarandet som anges i anm. 2, .3 de är organiska peroxider enligt kriterierna för klass 5.2, .4 deras sönderfallsvärme är lägre än 300 J/g, eller .5 deras självaccelererande sönderfallstemperatur (SADT) (se anm. 3 nedan) är över 75 °C för ett kolli om 50 kg

Anm. 1: Sönderfallsvärmen kan bestämmas genom valfri internationellt erkänd metod, t.ex. DSC (Differential Scanning Calorimetry) och adiabatisk kalorimetri.

Anm. 2: Varje ämne som visar egenskaperna hos ett självreaktivt ämne ska klassificeras som sådant, även om detta ämne ger ett positivt testresultat enligt 2.4.3.2 för införande i klass 4.2.

Anm. 3: Blandningar av oxiderande ämnen som uppfyller kriterierna för klass 5.1, vilka innehåller minst 5 % brännbara organiska ämnen och inte uppfyller kriterierna som nämns i 1, 2, 3 eller 4 ovan, ska genomgå klassificeringsförfarandet för självreaktiva ämnen.

En blandning som uppvisar egenskaperna för ett självreaktivt ämne, typ B till F, ska klassificeras som ett självreaktivt ämne i klass 4.1.

En blandning som enligt principen i 2.4.2.3.3.2.7 uppvisar egenskaperna för ett självreaktivt ämne, typ G, betraktas ur klassificeringssynpunkt som ett ämne i klass 5.1 (se 2.5.2).

2.4.2.3.1.2 Sönderfall av självreaktiva ämnen kan utlösas av värme, kontakt med katalytiska föroreningar (t.ex. syror, tungmetallföreningar, baser), friktion eller stöt. Sönderfallshastigheten ökar med temperaturen och varierar för olika ämnen. Sönderfall kan leda till utveckling av giftiga gaser eller ångor, speciellt då ingen antändning sker. För vissa självreaktiva ämnen ska temperaturen kontrolleras. Vissa självreaktiva ämnen kan sönderfalla explosionsartat, framför allt då de är inneslutna. Denna egenskap kan modifieras genom tillsats av spädmedel eller genom användning av lämplig förpackning. Vissa självreaktiva ämnen brinner häftigt. Självreaktiva ämnen är exempelvis vissa föreningar av de typer som nämns nedan: .1 alifatiska azoföreningar (-C-N=N-C-), .2 organiska azider (-C-N3), + - .3 diazoniumsalter (-CN2 Z ), .4 N-nitrosoföreningar (-N-N=O), och .5 aromatiska sulfonylhydrazider (-SO2-NH-NH2).

Denna uppräkning är inte fullständig. Ämnen med andra reaktiva grupper och vissa blandningar av ämnen kan ha liknande egenskaper.

2.4.2.3.2 Klassificering av självreaktiva ämnen

2.4.2.3.2.1 Självreaktiva ämnen indelas i sju typer beroende på deras farlighetsgrad. De går från typ A, som inte är tillåten för transport i den förpackning i vilken den är provad, till typ G, som inte omfattas av bestämmelserna för självreaktiva ämnen i klass 4.1. Klassificeringen av typ B till F är direkt relaterad till högsta tillåtna mängd i ett kolli.

2.4.2.3.2.2 Självreaktiva ämnen som får transporteras i förpackningar finns angivna i 2.4.2.3.2.3; de som får transporteras i IBC-behållare finns angivna i förpackningsinstruktion IBC520; och de som får transporteras i UN-tankar finns angivna i UN-tankinstruktion T23. Varje angivet tillåtet ämne är inordnat under en gruppbenämning i förteckningen över farligt gods (UN 3221 till 3240), och tillämpliga sekundärfaror och anmärkningar med relevant transportinformation anges. Gruppbenämningarna anger: .1 typ av självreaktiva ämnen (B till F), .2 fysiskt tillstånd (flytande eller fast), och .3 temperaturkontroll (när så krävs) (2.4.2.3.4).

86

Kap. 2

Bilaga 1

2.4.2.3.2.3 Förteckning över befintliga klassificerade självreaktiva ämnen i förpackningar

I kolumnen ”Förpackningsmetod” avser koderna ”OP1” till ”OP8” förpackningsmetoderna i förpackningsinstruktion P520. Självreaktiva ämnen som ska transporteras ska motsvara klassificeringen och kontroll- och nödtemperaturerna (fastställda utifrån SADT) enligt förteckningen. För ämnen som är tillåtna i IBC-behållare, se förpackningsinstruktion IBC520, och för de ämnen som är tillåtna i tankar, se UN-tankinstruktion T23. Beredningarna som inte anges i detta delavsnitt, men som är förtecknade i förpackningsinstruktion IBC520 i 4.1.4.2 och i UNtankinstruktionen T23 i 4.2.5.2.6 får också transporteras förpackade i enlighet med förpackningsmetod OP8 i förpackningsinstruktion P520 i 4.1.4.1, med samma kontroll- och nödtemperaturer, om tillämpligt.

Anm. Klassificeringen i denna tabell grundar sig på det tekniskt rena ämnet (utom när en koncentration på mindre än 100 % anges). För andra koncentrationer kan ämnena klassificeras olika enligt förfarandena i 2.4.2.3.3 och 2.4.2.3.4.

UN-nr Koncen- Kontroll- Nöd- (grupp- Förpack- Anmärk- Självreaktivt ämne tration temperatur temperatur benäm- ningsmetod ningar (%) (°C) (°C) ning)

3222 2-DIAZO-1-NAFTOL-4-SULFONYLKLORID 100 OP5 (2) 2-DIAZO-1-NAFTOL-5-SULFONYLKLORID 100 OP5 (2) 3223 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, PROV OP2 (8) 3224 2,2-AZODI(ISO-BUTYRONITRIL) som ≤ 50 OP6 vattenbaserad pasta AZODIKARBONAMID, BEREDNING TYP C < 100 OP6 (3) N,N-DINITROSO-N,N’-DIMETYL- 72 OP6 TEREFTALAMID som pasta N,N-DINITROSOPENTAMETYLENTETRAMIN 82 OP6 (7) SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, PROV OP2 (8) 3226 1,1-AZODI-(HEXAHYDROBENSONITRIL) 100 OP7 AZODIKARBONAMID, BEREDNING TYP D < 100 OP7 (5) BENSEN-1,3-DISULFONYLHYDRAZID, 52 OP7 som pasta BENSENSULFONYLHYDRAZID 100 OP7 4-(BENSYL(ETYL)AMINO)-3- 100 OP7 ETOXIBENSENDIAZONIUM- ZINKKLORID 2-DIAZO-1-NAFTOL-SULFONSYRAESTER, < 100 OP7 (9) BLANDNING, TYP D 2,5-DIETOXI-4-(4-MORFOLINYL)- 100 OP7 BENSENDIAZONIUMSULFAT DIFENYLOXID-4,4′-DISULFONYLHYDRAZID 100 OP7 4-DIPROPYLAMINOBENSEN- 100 OP7 DIAZONIUMZINKKLORID 3-KLOR-4-DIETYLAMINOBENSEN- 100 OP7 DIAZONIUMZINKKLORID 4-METYLBENSENSULFONYLHYDRAZID 100 OP7 NATRIUM-2-DIAZO-1-NAFTOL-4-SULFONAT 100 OP7 NATRIUM-2-DIAZO-1-NAFTOL-5-SULFONAT 100 OP7 3227 FENYLGLYOXYLNITRILOXIM-[(O,O- 82–91 OP8 (10) DIETYL)FOSFOROTIOAT] (FOXIM eller O,O- (Z-isomer) DIETYL-O-CYANOBENSYLIDENAMINOOXITIO- FOSFAT) 3228 ACETON-PYROGALLOL- (2-DIAZO-1-NAFTOL-5- 100 OP8 SULFONAT), SAMPOLYMER

4-DIMETYLAMINO-BENSENDIAZONIUM- 100 OP8 TRIKLORZINKAT(-1)

87

Kap. 2

Bilaga 1

UN-nr Koncen- Kontroll- Nöd- (grupp- Förpack- Anmärk- Självreaktivt ämne tration temperatur temperatur benäm- ningsmetod ningar (%) (°C) (°C) ning)

3228 2,5-DIBUTOXI-4-(4-MORFOLINYL)- 100 OP8 BENSENDIAZONIUM- TETRAKLORZINKAT (2:1) 3230 (7-METOXI-5- METYLBENSOTIOFEN-2- 88-100 OP7 (11) YL)BORSYRA 3232 AZODIKARBONAMID, BEREDNING TYP B, < 100 OP5 (1) (2) TEMPERATURKONTROLLERAD 3233 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, PROV, OP2 (8) TEMPERATURKONTROLLERAD 3234 2,2-AZODI(ISO-BUTYRONITRIL) 100 OP6 +40 +45 AZODIKARBONAMID, BEREDNING TYP C, < 100 OP6 (4) TEMPERATURKONTROLLERAD 3-METYL-4-(PYRROLIDIN-1-YL)- 95 OP6 +45 +50 BENSENDIAZONIUM-TETRAFLUOROBORAT SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, PROV, OP2 (8) TEMPERATURKONTROLLERAD TETRAMINOPALLADIUM-(II)-NITRAT 100 OP6 +30 +35 3235 2,2- AZODI(ETYL-2-METYLPROPIONAT) 100 OP7 +20 +25 3236 AZODIKARBONAMID, BEREDNING TYP < 100 OP7 (6) D, TEMPERATURKONTROLLERAD 2,2- AZODI(2,4-DIMETYL-4-METHOXIVALERONITRIL) 100 OP7 -5 +5

2,2- AZODI(2,4-DIMETYL-VALERONITRIL) 100 OP7 +10 +15 2,2- AZODI(2-METYLBUTYRO-NITRIL) 100 OP7 +35 +40 4-(BENSYL(METYL)AMINO)-3- 100 OP7 +40 +45 ETOXIBENSENDIAZONIUM-ZINKKLORID 2,5-DIETOXI-4-MORFOLINO- 67–100 OP7 +35 +40 BENSENDIAZONIUM-ZINKKLORID 2,5-DIETOXI-4-MORFOLINO- 66 OP7 +40 +45 BENSENDIAZONIUM-ZINKKLORID 2,5-DIETOXI-4-MORFOLINO- 100 OP7 +30 +35 BENSENDIAZONIUM- TETRAFLUOROBORAT 2,5-DIETOXI-4- 67 OP7 +40 +45 (FENYLSULFONYL)BENSEN- DIAZONIUMZINKKLORID 2,5- DIMETOXI-4-(4-METYL- 79 OP7 +40 +45 FENYLSULFONYL)BENSEN- DIAZONIUMZINKKLORID 4-DIMETYLAMINO-6-(2- 100 OP7 +40 +45 DIMETYLAMINOETOXI)-TOLUEN-2- DIAZONIUM-ZINKKLORID 2-(N,N-ETOXIKARBONYL-FENYLAMINO) 63–92 OP7 +40 +45 -3-METOXI-4-(N-METYL-N-CYKLO- HEXYLAMINO)BENSEN- DIAZONIUMZINKKLORID 2-(N,N-ETOXIKARBONYL-FENYLAMINO) 62 OP7 +35 +40 -3-METOXI-4-(N-METYL-N-CYKLO- HEXYLAMINO)BENSEN- DIAZONIUMZINKKLORID N-FORMYL-2-(NITROMETYLEN) 100 OP7 +45 +50 -1,3-PERHYDROTIAZIN 2-(2-HYDROXIETOXI)-1-(PYRROLIDIN-1-YL)- 100 OP7 +45 +50 BENSEN-4-DIAZONIUMZINKKLORID 3-(2-HYDROXIETOXI)-4-(PYRROLIDIN-1-YL)- 100 OP7 +40 +45 BENSEN-DIAZONIUMZINKKLORID 2-(N,N-METYLAMINOETYL-KARBONYL)- 96 OP7 +45 +50 4-(3,4-DIMETYL-FENYLSULFONYL)BENSEN- DIAZONIUMVÄTESULFAT 4-NITROSOFENOL 100 OP7 +35 +40

88

Kap. 2

Bilaga 1

UN-nr Koncen- Kontroll- Nöd- (grupp- Förpack- Anmärk- Självreaktivt ämne tration temperatur temperatur benäm- ningsmetod ningar (%) (°C) (°C) ning)

3237 DIETYLENGLYKOL-BIS- (ALLYLKARBONAT) + ≥ 88 + OP8 -10 0 DIISOPROPYL-PEROXIDIKARBONAT ≤ 12

Anmärkningar

(1) Azodikarbonamidberedningar, som uppfyller kriterierna i 2.4.2.3.3.2.2. Kontrolltemperaturen och nödtemperaturen ska bestämmas genom metoden i 7.3.7.2. (2) Etikett ”EXPLOSIVE” krävs (förlaga nr 1, se 5.2.2.2.2). (3) Azodikarbonamidberedningar, som uppfyller kriterierna i 2.4.2.3.3.2.3. (4) Azodikarbonamidberedningar, som uppfyller kriterierna i 2.4.2.3.3.2.3. Kontrolltemperaturen och nödtemperaturen ska bestämmas genom metoden i 7.3.7.2. (5) Azodikarbonamidberedningar, som uppfyller kriterierna i 2.4.2.3.3.2.4. (6) Azodikarbonamidberedningar, som uppfyller kriterierna i 2.4.2.3.3.2.4. Kontrolltemperaturen och nödtemperaturen ska bestämmas genom metoden i 7.3.7.2. (7) Med ett kompatibelt spädmedel med en kokpunkt av minst 150 °C. (8) Se 2.4.2.3.2.4.2. (9) Denna benämning avser blandningar av 2-DIAZO-1-NAFTOL-4-SVAVELSYRAESTER och 2-DIAZO-1-NAFTOL-5-SVAVELSYRAESTER, som uppfyller kriterierna i 2.4.2.3.3.2.4. (10) Denna benämning avser den tekniska blandningen i n-butanol inom de angivna koncentrationsgränserna för (Z)-isomeren. (11) Den tekniska föreningen med de specificerade koncentrationsgränserna får innehålla högst 12 % vatten och högst 1 % organiska föroreningar.

2.4.2.3.2.4 Klassificeringen av självreaktiva ämnen som inte är angivna i 2.4.2.3.2.3, förpackningsinstruktion IBC520, eller UN-tankinstruktion T23, samt inordnande av dessa ämnen under en gruppbenämning, ska utföras av behörig myndighet i avsändarlandet med en testrapport som underlag. Principer som gäller för klassificering av sådana ämnen finns i 2.4.2.3.3. Tillämpliga klassificeringsförfaranden, testmetoder och kriterier och ett exempel på en lämplig testrapport finns i testhandboken, del II. Godkännandet ska innehålla klassificeringen och relevanta transportförhållanden. .1 Aktiveringsämnen, såsom zinkföreningar, får tillsättas vissa självreaktiva ämnen för att förändra deras reaktivitet. Beroende på typ och koncentration av aktiveringsämnet, kan detta medföra en minskning av den termiska stabiliteten och en förändring av de explosiva egenskaperna. Om någon av dessa egenskaper ändras, ska den nya beredningen bedömas enligt klassificeringsanvisningarna. .2 Prover av självreaktiva ämnen och beredningar av självreaktiva ämnen som inte anges i 2.4.2.3.2.3, för vilka fullständiga testdata inte är tillgängliga och som ska transporteras för vidare test och utvärdering, ska inordnas under en passande benämning för självreaktiva ämnen av typ C, under följande förutsättning: .1 av tillgänglig information framgår att provet inte är farligare än ett självreaktivt ämne av typ B, .2 provet är förpackat enligt förpackningsmetod OP2 (se tillämplig förpackningsinstruktion) och dess vikt per lastbärare uppgår till högst 10 kg, och .3 tillgängliga data visar att kontrolltemperaturen, där sådan finns, är tillräckligt låg för att förhindra farligt sönderfall och tillräckligt hög för att förhindra farlig fasseparation.

2.4.2.3.3 Principer för klassificering av självreaktiva ämnen

Anm. Detta avsnitt avser endast de egenskaper hos självreaktiva ämnen som är avgörande för deras klassificering. Ett flödesdiagram som visar klassificeringsprinciperna i form av ett grafiskt ordnat frågeformulär om de avgörande egenskaperna tillsammans med de möjliga svaren, finns i figur 2.4.1 i kapitel 2.4 i FN: s rekommendationer om transport av farligt gods. Dessa egenskaper ska bestämmas experimentellt. Lämpliga testmetoder med relevanta utvärderingskriterier finns i testhandboken, del II.

89

Kap. 2

Bilaga 1

2.4.2.3.3.1 Ett självreaktivt ämne anses ha explosiva egenskaper om beredningen, i laboratorieförsök, är benägen att detonera, deflagrera snabbt eller reagera våldsamt vid uppvärmning i sluten behållare.

2.4.2.3.3.2 Följande principer gäller för klassificeringen av självreaktiva ämnen som inte anges i 2.4.2.3.2.3: .1 Varje ämne som kan detonera eller deflagrera snabbt i förpackat transportfärdigt skick, är förbjudet att transportera i förpackningen i fråga enligt bestämmelserna för självreaktiva ämnen i klass 4.1 (definieras som SJÄLVREAKTIVT ÄMNE, TYP A). .2 Varje ämne som har explosiva egenskaper och som, i förpackat transportfärdigt skick, varken detonerar eller deflagrerar snabbt, men som är benäget att genomgå en värmeexplosion i förpackningen i fråga, ska också vara försett med etiketten ”EXPLOSIVE” för sekundärfara (förlaga nr. 1, se 5.2.2.2.2). Ett sådant ämne får förpackas i mängder upp till 25 kg såvida inte den maximala kvantiteten måste begränsas till en lägre mängd för att förhindra detonation eller snabb deflagrering i förpackningen (definierad som SJÄLVREAKTIVT ÄMNE, TYP B). .3 Varje ämne som har explosiva egenskaper får transporteras utan etiketten ”EXPLOSIVE” för sekundärfara när ämnet i förpackat (högst 50 kg) transportfärdigt skick inte kan detonera eller deflagrera snabbt eller genomgå en värmeexplosion (definierad som SJÄLVREAKTIVT ÄMNE, TYP C), .4 Varje ämne som vid laboratorietester: .1 detonerar delvis, inte deflagrerar snabbt och inte reagerar våldsamt vid upphettning under inneslutning, eller .2 inte detonerar alls, deflagrerar långsamt och inte reagerar våldsamt vid upphettning under inneslutning, eller .3 varken detonerar eller deflagrerar, och reagerar medelkraftigt vid upphettning under inneslutning, får godkännas för transport i kollin med högst 50 kg nettovikt (definierad som SJÄLVREAKTIVT ÄMNE, TYP D). .5 Varje ämne som, vid laboratorietester, varken detonerar eller deflagrerar och uppvisar låg eller ingen reaktion vid upphettning under inneslutning får godkännas för transport i kollin på högst 400 kg/450 L (definierad som SJÄLVREAKTIVT ÄMNE, TYP E). .6 Varje ämne som, i laboratorieförsök, varken detonerar i kaviterat tillstånd eller deflagrerar, och endast uppvisar låg eller ingen reaktion vid upphettning under inneslutning och låg eller ingen explosionsförmåga, får övervägas för transport i IBCbehållare (definierad som SJÄLVREAKTIVT ÄMNE, TYP F), (för ytterligare bestämmelser se 4.1.7.2.2). .7 Varje ämne som, vid laboratorieförsök, varken detonerar i kaviterat tillstånd eller deflagrerar, och inte uppvisar någon reaktion vid upphettning under inneslutning eller någon explosionsförmåga, ska undantas från klassificering som ett självreaktivt ämne i klass 4.1., förutsatt att beredningen är termiskt stabil (självaccelererande sönderfallstemperatur 60 °C till 75 °C för ett kolli på 50 kg) och eventuellt spädmedel uppfyller bestämmelserna i 2.4.2.3.5 (definierad som SJÄLVREAKTIVT ÄMNE, TYP G). Om beredningen inte är termisk stabil eller ett kompatibelt utspädningsmedel med en kokpunkt mindre än 150 °C används för okänsliggörande, ska beredningen definieras som SJÄLVREAKTIV VÄTSKA/FAST ÄMNE, TYP F.

2.4.2.3.4 Bestämmelser om temperaturkontroll

2.4.2.3.4.1 Självreaktiva ämnen ska omfattas av temperaturkontroll vid transport om deras SADT (Självaccelererande sönderfallstemperatur (Self-Accelerating Decomposition Temperature)) är mindre än eller lika med 55 °C. För befintliga klassificerade självreaktiva ämnen visas kontroll- och nödtemperaturer i 2.4.2.3.2.3. Testmetoder för bestämning av SADT finns i testhandboken, del II, avsnitt. 28. Testet ska genomföras på ett representativt sätt med avseende på förpackningens storlek och material. Bestämmelser för temperaturkontroll finns i 7.3.7.

90

Kap. 2

Bilaga 1

2.4.2.3.5 Okänsliggöra självreaktiva ämnen

2.4.2.3.5.1 För att åstadkomma en säker transport av självreaktiva ämnen okänsliggörs de ofta med spädmedel. Vid användning av spädmedel ska det självreaktiva ämnet genomgå test med spädmedlet i den koncentration och form som används vid transporten.

2.4.2.3.5.2 Spädmedel som möjliggör att självreaktiva ämnen kan koncentreras i farlig utsträckning i händelse av läckage från en förpackning får inte användas.

2.4.2.3.5.3 Spädmedlet ska vara kompatibelt med det självreaktiva ämnet. I detta avseende är fasta eller flytande spädmedel kompatibla, om de inte har någon skadlig inverkan på det självreaktiva ämnets termiska stabilitet och typ av farlighet.

2.4.2.3.5.4 Flytande spädmedel med sammansättning som fordrar temperaturkontroll ska ha en kokpunkt på lägst 60 °C och en flampunkt på lägst 5 °C. Vätskans kokpunkt ska vara minst 50 °C högre än kontrolltemperaturen för det självreaktiva ämnet (se 7.3.7.2).

2.4.2.4 Klass 4.1 Fasta okänsliggjorda explosivämnen

2.4.2.4.1 Definitioner och egenskaper

2.4.2.4.1.1 Fasta okänsliggjorda explosivämnen är explosiva ämnen som fuktats med vatten eller alkohol eller spätts med andra ämnen för att en homogen fast blandning som undertrycker deras explosiva egenskaper ska bildas. Medlet för okänsliggörande ska fördelas jämnt i ämnet i det tillstånd i vilket det ska transporteras. När transport under förhållanden med låg temperatur förväntas för ämnen som innehåller eller fuktas med vatten kan ett lämpligt och kompatibelt lösningsmedel, såsom alkohol, behöva tillsättas för att sänka vätskans fryspunkt. Vissa av dessa ämnen klassificeras som explosivämnen i torrt tillstånd. När det gäller ett ämne som är fuktat med vatten, eller med någon annan vätska, får det transporteras som ämne i klass 4.1 endast i det angivna fuktade tillståndet. Benämningar i förteckningen över farligt gods i kapitel 3.2 för fasta okänsliggjorda explosivämnen är UN 1310, UN 1320, UN 1321, UN 1322, UN 1336, UN 1337, UN 1344, UN 1347, UN 1348, UN 1349, UN 1354, UN 1355, UN 1356, UN 1357, UN 1517, UN 1571, UN 2555, UN 2556, UN 2557, UN 2852, UN 2907, UN 3317, UN 3319, UN 3344, UN 3364, UN 3365, UN 3366, UN 3367, UN 3368, UN 3369, UN 3370, UN 3376, UN 3380 och UN 3474.

2.4.2.4.2 Ämnen som: .1 har godkänts provisoriskt i klass 1 enligt testserie 1 och 2 men undantagits från klass 1 genom testserie 6, .2 inte är självreaktiva ämnen i klass 4.1, .3 inte är ämnen i klass 5

är också inordnade i klass 4.1. UN 2956, UN 3241, UN 3242 och UN 3251 är sådana benämningar.

2.4.2.5 Klass 4.1 Polymeriserande ämnen och blandningar (stabiliserade)

2.4.2.5.1 Definitioner och egenskaper

Polymeriserande ämnen är ämnen som utan stabilisering kan genomgå en stark exoterm reaktion som resulterar i bildandet av större molekyler eller i bildandet av polymerer under förhållanden som normalt förekommer i transport. Sådana ämnen är att betrakta som polymeriserande ämnen i klass 4.1 när: .1 deras självaccelererande polymerisationstemperatur (SAPT) är 75 °C eller lägre under de villkor (med eller utan kemisk stabilisering vid överlämnandet för transport) och i den förpackning, IBC-behållare eller UN-tank som ämnet eller blandningen ska transporteras i, .2 de uppvisar en reaktionsvärme på mer än 300 J/g, och .3 de inte uppfyller några andra kriterier för inordning i klasserna 1–8.

91

Kap. 2

Bilaga 1

En blandning som uppfyller kriterierna för ett polymeriserande ämne ska klassificeras som ett polymeriserande ämne i klass 4.1.

2.4.2.5.2 Polymeriserande ämnen omfattas av temperaturkontroll vid transport om deras självaccelererande polymerisationstemperatur (SAPT) är: .1 50 °C eller lägre när ämnet förpackas och överlämnas för transport i en förpackning eller IBC-behållare, eller .2 45 °C eller lägre när ämnet överlämnas för transport i en UN-tank.

Anm. Ämnen som uppfyller kriterierna för att räknas som polymeriserande ämne liksom för inordnande i klass 1–8, omfattas av kraven i särbestämmelse 386 i kapitel 3.3.

2.4.3 Klass 4.2 – Självantändande ämnen

2.4.3.1 Definitioner och egenskaper

2.4.3.1.1 Klass 4.2 omfattar: .1 pyrofora ämnen, dvs. ämnen inklusive blandningar och lösningar (fasta eller flytande), som även i små mängder antänds inom 5 minuter vid kontakt med luft. Dessa ämnen utgör de lättast självantändande ämnena, och .2 självupphettande ämnen, dvs. ämnen inklusive blandningar och lösningar, som vid kontakt med luft är benägna till temperaturhöjning utan energitillförsel. Dessa ämnen kan fatta eld endast i stora kvantiteter (flera kg) och efter en längre tid (timmar eller dagar).

2.4.3.1.2 Självupphettning av ett ämne är en process där ämnet gradvis reagerar med syre (i luft) och genererar värme. Om mängden av den utvecklade värmen är större än den bortförda, stiger ämnets temperatur, vilket efter en induktionstid kan leda till självantändning och förbränning.

2.4.3.1.3 Vissa ämnen kan också avge giftiga gaser om de är inblandade i en brand.

2.4.3.2 Klassificering av ämnen i klass 4.2

2.4.3.2.1 Fasta ämnen betraktas som pyrofora fasta ämnen som ska klassificeras i klass 4.2 om provet antänds i ett test som utförs i enlighet med testmetoden i testhandboken, del III, underavsnitt 33.4.4.

2.4.3.2.2 Vätskor betraktas som pyrofora vätskor som ska klassificeras i klass 4.2 om vätskan antänds i den första delen av testet enligt testmetoden i testhandboken, del III, underavsnitt 33.4.5, eller om det antänder eller förkolnar filterpapperet.

2.4.3.2.3 Självupphettande ämnen

2.4.3.2.3.1 Ett ämne ska klassificeras som ett självupphettande ämne i klass 4.2 om i tester som utförs i enlighet med testmetoden i testhandboken, del III, underavsnitt 33.4.6: .1 ett positivt resultat erhålls med ett 25 mm kubprov vid 140 °C, .2 ett positivt resultat erhålls i ett test med ett 100 mm kubprov vid 140 °C och ett negativt resultat erhålls i ett test med användning av ett 100 mm kubprov vid 120 °C och ämnet 3 ska transporteras i kollin med en kapacitet på mer än 3 m , .3 ett positivt resultat erhålls i ett test med ett 100 mm kubprov vid 140 °C och ett negativt resultat erhålls i ett test med användning av ett 100 mm kubprov vid 100 °C och ämnet ska transporteras i kollin med en kapacitet på mer än 450 liter, .4 ett positivt resultat erhålls i ett test med ett 100 mm kubprov vid 140 °C och ett positivt resultat erhålls i ett test med ett 100 mm kubprov vid 100 °C.

Anm. Självreaktiva ämnen som också ger ett positivt resultat med denna testmetod ska inte klassificeras i klass 4.2 utan i klass 4.1 (se 2.4.2.3.1.1).

92

Kap. 2

Bilaga 1

2.4.3.2.3.2 Ett ämne ska inte klassificeras i klass 4.2 om: .1 ett negativt resultat erhålls med ett 100 mm kubprov vid 140 °C, .2 ett positivt resultat erhålls i ett test med ett 100 mm kubprov vid 140 °C och ett negativt resultat erhålls i ett test med användning av ett 25 mm kubprov vid 140 °C och ett negativt resultat erhålls i ett test med 100 mm kubprov vid 120 °C och ämnet ska transporteras 3 i kollin med en kapacitet som inte överstiger 3 m , .3 ett positivt resultat erhålls i ett test med ett 100 mm kubprov vid 140 °C och ett negativt resultat erhålls i ett test med användning av ett 25 mm kubprov vid 140 °C och ett negativt resultat erhålls i ett test med 100 mm kubprov vid 100 °C och ämnet ska transporteras i kollin med en kapacitet som inte överstiger 450 liter.

2.4.3.3 Inordning i förpackningsgrupper

2.4.3.3.1 Förpackningsgrupp I ska anges för alla pyrofora fasta ämnen och vätskor.

2.4.3.3.2 Förpackningsgrupp II ska anges för självupphettande ämnen som ger ett positivt resultat i ett test med ett 25 mm kubprov vid 140 °C.

2.4.3.3.3 Förpackningsgrupp III ska anges för självupphettande ämnen om: .1 ett positivt resultat erhålls i ett test med ett 100 mm kubprov vid 140 °C och ett negativt resultat erhålls i ett test med användning av ett 25 mm kubprov vid 140 °C och ämnet ska 3 transporteras i kollin med en kapacitet på mer än 3 m , .2 ett positivt resultat erhålls i ett test med ett 100 mm kubprov vid 140 °C och ett negativt resultat erhålls i ett test med användning av ett 25 mm kubprov vid 140 °C och ett positivt resultat erhålls i ett test med 100 mm kubprov vid 120 °C och ämnet ska transporteras i kollin med en kapacitet på mer än 450 liter, .3 ett positivt resultat erhålls i ett test med ett 100 mm kubprov vid 140 °C och ett negativt resultat erhålls i ett test med användning av ett 25 mm kubprov vid 140 °C och ett positivt resultat erhålls i ett test med 100 mm kubprov vid 100 °C.

2.4.4 Klass 4.3 – Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten

2.4.4.1 Definitioner och egenskaper

2.4.4.1.1 I dessa föreskrifter är ämnen i denna klass antingen vätskor eller fasta ämnen som vid interaktion med vatten kan bli spontant brandfarliga eller avge brandfarliga gaser i farliga mängder.

2.4.4.1.2 Vissa ämnen kan i kontakt med vatten avge brandfarliga gaser som kan bilda explosiva blandningar med luft. Sådana blandningar antänds lätt av vanliga antändningskällor som till exempel stearinljus, gnistbildande handverktyg eller oskyddade lampor. Sprängvågen och flammorna som kan uppstå kan skada både människor och miljö. Den testmetod som avses i 2.4.4.2 används för att avgöra om reaktionen mellan ett ämne och vatten leder till att det bildas en farlig mängd gaser som kan vara brandfarliga. Denna testmetod ska inte tillämpas på pyrofora ämnen.

2.4.4.2 Klassificering av ämnen i klass 4.3

2.4.4.2.1 Ämnen som i kontakt med vatten avger brandfarliga gaser ska klassificeras i klass 4.3 om vid test som utförs i enlighet med testmetoden i testhandboken, del III, 33.5: .1 spontan antändning sker under testförfarandet, eller .2 brandfarlig gas utvecklas i högre mängd än 1 liter/kg substans per timme.

2.4.4.3 Inordning i förpackningsgrupper

2.4.4.3.1 Förpackningsgrupp I ska anges för alla ämnen som reagerar kraftigt med vatten vid omgivningstemperaturer och där det generellt finns en tendens för att den producerade gasen antänds spontant, eller som reagerar lätt med vatten vid omgivningstemperaturer så att utvecklingshastigheten för brandfarlig gas är lika med eller större än 10 liter per kilo ämne under en minut.

93

Kap. 2

Bilaga 1

2.4.4.3.2 Förpackningsgrupp II ska anges för alla ämnen som reagerar lätt med vatten vid omgivningstemperaturer så att den maximala utvecklingshastigheten för brandfarlig gas är lika med eller större än 20 liter per kilo ämne per timme och som inte uppfyller kriterierna för förpackningsgrupp I.

2.4.4.3.3 Förpackningsgrupp III ska anges för alla ämnen som reagerar långsamt med vatten vid omgivningstemperaturer så att den maximala utvecklingshastigheten för brandfarlig gas är större än 1 liter per kilo ämne per timme och som inte uppfyller kriterierna för förpackningsgrupperna I eller II.

2.4.5 Klassificering av metallorganiska ämnen

Beroende på deras egenskaper kan metallorganiska ämnen klassificeras i klass 4.2 eller 4.3, i tillämpliga fall, i enlighet med följande flödesdiagram:

94

Kap. 2

Bilaga 1

6,7

Flödesdiagram för metallorganiska ämnen

Metallorganiskt fast ämne/beredning/lösning Pyrofort metallorganiskt fast ämne, UN 3391 nej

Pyrofort metallorganiskt flytande ämne, UN 3392 Är det ett Är det ett flytande pyrofort ämne? ja vattenreaktivt Test N.2 (fast) ämne? Test N.3 (flytande) Test N.5 fast Pyrofort metallorganiskt fast ämne, vattenreaktivt, UN 3393 nej ja Pyrofort metallorganiskt flytande ämne, vattenflytande reaktivt, UN 3394

nej Vattenreaktivt

metallorganiskt fast ämne, UN 3395

Är det ett ja Vattenreaktivt metallbrandfarligt fast ämne? organiskt fast ämne, Test N.1 brandfarligt, UN 3396

nej

Är det ett ja Vattenreaktivt metallsjälvupphetorganiskt fast ämne, tande ämne? ja självupphettande, Test N.4 UN 3397

Är det ett ja Klass 4.3, PG I, II vattenreaktivt nej Vattenreaktivt metalleller III. Är det ett ämne? organiskt flytande fast ämne? Test N.5 ämne, UN 3398

Innehåller ja nej ämnet ett lösnings- Vattenreaktivt metallnej medel med flampunkt organiskt flytande < 60 °C? ämne, brandfarligt,

UN 3399

Är det ett själv- Självupphettande ja upphettande metallorganiskt fast fast ämne? ämne, UN 3400 Test N.4

nej

Ämnet omfattas inte av klass 4.2 eller 4.3

6 Om tillämpligt och om ett test är påkallat med hänsyn till reaktionsegenskaperna, ska egenskaperna hos klasserna 6.1 och 8 bestämmas enligt tabellen för dominerande fara i 2.0.3.6. 7 Testmetoderna N.1-N.5 finns i testhandboken, del III, avsnitt 33.

95

Kap. 2

Bilaga 1

Kapitel 2.5

Klass 5 – Oxiderande ämnen och organiska peroxider

2.5.0 Inledande kommentar

På grund av de olika egenskaper som farligt gods uppvisar inom klass 5.1 och 5.2 är det omöjligt att fastställa ett enda kriterium för klassificering i endera klassen. Tester och kriterier för inordning i de två klasserna behandlas i detta kapitel.

2.5.1 Definitioner och allmänna bestämmelser

I dessa föreskrifter är klass 5 uppdelad i två klasser enligt följande:

Klass 5.1 – Oxiderande ämnen Klass 5.1 omfattar ämnen som inte nödvändigtvis är brännbara, men som kan orsaka brand eller underhålla brand hos andra ämnen, oftast genom att avge syre. Sådana ämnen kan finnas i ett föremål.

Klass 5.2 – Organiska peroxider Organiska ämnen som innehåller den bivalenta -O-O-strukturen och som kan anses som derivat av väteperoxid, där den ena eller båda väteatomerna har ersatts av organiska radikaler. Organiska peroxider är termiskt instabila ämnen som kan genomgå exoterm självaccelererande sönderdelning. De kan dessutom ha en eller flera av följande egenskaper: – De kan sönderfalla explosionsartat. – De kan brinna snabbt. – De kan vara känsliga för stötar eller friktion. – De kan reagera med andra ämnen på ett farligt sätt. – De kan orsaka ögonskador.

2.5.2 Klass 5.1 – Oxiderande ämnen

Anm. 1: Vid klassificering av oxiderande ämnen till klass 5.1, om det finns en avvikelse mellan testresultat och känd erfarenhet, ska bedömningen som baseras på känd erfarenhet ha företräde framför testresultat.

Anm. 2: I undantagsfall ska fasta ammoniumnitratbaserade gödningsmedel klassificeras i enlighet med förfarandet i testhandboken, del III, avsnitt 39.

2.5.2.1 Egenskaper

2.5.2.1.1 Ämnen i klass 5.1 utvecklar under vissa omständigheter syre direkt eller indirekt. Av detta skäl ökar oxiderande ämnen risken och intensiteten för brand i brännbart material som de kommer i kontakt med.

2.5.2.1.2 Blandningar av oxiderande ämnen med brännbart material och även med material som socker, mjöl, ätliga oljor, mineraloljor etc. är farliga. Dessa blandningar antänds lätt, i vissa fall genom friktion eller slag. De kan brinna våldsamt och kan leda till explosion.

2.5.2.1.3 Det blir en våldsam reaktion mellan de flesta oxiderande ämnen och flytande syror, som utvecklar giftiga gaser. Giftiga gaser kan också utvecklas när vissa oxiderande ämnen är inblandade i en brand.

96

Kap. 2

Bilaga 1

2.5.2.1.4 Ovan nämnda egenskaper är i allmänhet gemensamma för alla ämnen i denna klass. Dessutom har vissa ämnen specifika egenskaper som ska beaktas vid transport. Egenskaperna visas i förteckningen över farligt gods i kapitel 3.2.

2.5.2.2 Oxiderande fasta ämnen

2.5.2.2.1 Klassificering av fasta ämnen i klass 5.1

2.5.2.2.1.1 Tester utförs för att mäta risken för att det fasta ämnet ökar sin brinnhastighet eller brinnintensitet för ett brännbart ämne när de två har blandats noggrant. Förfarandet visas i testhandboken, del III, underavsnitt 34.4.1 (test O.1) eller i underavsnitt 34.4.3 (test O.3). Tester utförs på ämnet som ska undersökas blandat med torr fibrös cellulosa i blandningsförhållandena 1:1 och 4:1, i vikt, från prov till cellulosa. Blandningarnas brinnegenskaper jämförs: .1 i test O.1 med standardblandningen 3:7, i vikt, av kaliumbromat till cellulosa. Om brinntiden är lika med eller mindre än denna standardblandning, ska brinntiderna jämföras med de från referensstandarderna i förpackningsgrupp I eller II, med förhållandena 3:2 och 2:3, i vikt, från kaliumbromat till cellulosa, eller .2 i test O.3 med standardblandningen 1:2, i vikt, av kalciumperoxid till cellulosa. Om brinnhastigheten är lika med eller större än denna standardblandning, ska brinnhastigheterna jämföras med de från referensstandarderna i förpackningsgrupp I eller II, med förhållandena 3:1 och 1:1, i vikt, från kalciumperoxid till cellulosa.

2.5.2.2.1.2 Klassificeringens testresultat bedöms på grundval av: .1 jämförelsen mellan den genomsnittliga brinntiden (för test O.1) eller brinnhastigheten (för test O.3) med referensblandningarnas, och .2 om blandningen av ämnet och cellulosan antänds och brinner.

2.5.2.2.1.3 Ett fast ämne klassificeras i klass 5.1 om förhållandet 4:1 eller 1:1 för prov till cellulosa (i vikt) som har testats, uppvisar: .1 i test O.1 en genomsnittlig brinntid som är lika med eller mindre än den genomsnittliga brinntiden för en 3:7-blandning (i vikt) av kaliumbromat och cellulosa, eller .2 i test O.1 en genomsnittlig brinnhastighet som är lika med eller större än genomsnittlig brinnhastighet för en 1:2-blandning (i vikt) av kalciumperoxid och cellulosa.

2.5.2.2.2 Inordning i förpackningsgrupper

För fasta oxiderande ämnen anges en förpackningsgrupp enligt ett av testförfarandena i testhandboken, del III, underavsnitt 34.4.1 (test O.1) eller underavsnitt 34.4.3 (test O.3), i enlighet med följande kriterier: .1 Test O.1: .1 Förpackningsgrupp I: varje ämne som i förhållandet 4:1 eller 1:1 för prov till cellulosa (i vikt) uppvisar en genomsnittlig brinntid som är mindre än den genomsnittliga brinntiden för en 3:2-blandning, i vikt, av kaliumbromat och cellulosa, .2 Förpackningsgrupp II: varje ämne som i förhållandet 4:1 eller 1:1 för prov till cellulosa (i vikt) uppvisar en genomsnittlig brinntid som är lika med eller mindre än den genomsnittliga brinntiden för en 2:3-blandning (i vikt) av kaliumbromat och cellulosa, och kriterierna för förpackningsgrupp I inte är uppfyllda, .3 Förpackningsgrupp III: varje ämne som i förhållandet 4:1 eller 1:1 för prov till cellulosa (i vikt) uppvisar en genomsnittlig brinntid som är lika med eller mindre än den genomsnittliga brinntiden för en 3:7-blandning (i vikt) av kaliumbromat och cellulosa, och kriterierna för förpackningsgrupperna I och II inte är uppfyllda, .4 Inte klass 5.1: ämnen som i båda förhållandena 4:1 och 1:1 för prov till cellulosa (i vikt) inte antänds och brinner, eller uppvisar en genomsnittlig brinntid som är större än för en 3:7-blandning (i vikt) av kaliumbromat och cellulosa.

97

Kap. 2

Bilaga 1

.2 Test O.3: .1 Förpackningsgrupp I: varje ämne som i förhållandet 4:1 eller 1:1 för prov till cellulosa (i vikt) uppvisar en genomsnittlig brinnhastighet som är högre än den genomsnittliga brinnhastigheten för en 3:1-blandning (i vikt) av kalciumperoxid och cellulosa, .2 Förpackningsgrupp II: varje ämne som i förhållandet 4:1 eller 1:1 för prov till cellulosa (i vikt) uppvisar en genomsnittlig brinnhastighet som är lika med eller högre än den genom snittliga brinnhastigheten för en 1:1-blandning (i vikt) av kalciumperoxid och cellulosa, och kriterierna för förpackningsgrupp I inte är uppfyllda, .3 Förpackningsgrupp III: varje ämne som i förhållandet 4:1 eller 1:1 för prov till cellulosa (i vikt) uppvisar en genomsnittlig brinnhastighet som är lika med eller högre än den genom snittliga brinnhastigheten för en 1:2-blandning (i vikt) av kalciumperoxid och cellulosa, och kriterierna för förpackningsgrupperna I och II inte är uppfyllda, .4 Inte klass 5.1: varje ämne som i båda förhållandena 4:1 eller 1:1 för prov till cellulosa (i vikt) inte antänds eller brinner, utan uppvisar en genomsnittlig brinnhastighet som är mindre än den genomsnittliga brinnhastigheten för en 1:2-blandning (i vikt) av kalciumperoxid och cellulosa.

2.5.2.3 Oxiderande vätskor

2.5.2.2.1 Klassificering av flytande ämnen i klass 5.1

2.5.2.3.1.1 Ett test utförs för att fastställa risken för att ett flytande ämne ökar brinnhastigheten eller brinnintensiteten för ett brännbart ämne eller för att spontan antändning uppstår när de två blandas grundligt. Förfarandet visas i testhandboken, del III, 34.4.2 (test O.2). Det mäter tiden för tryckökning under förbränningen. Huruvida en vätska är ett oxiderande ämne i klass 5.1 och, om så är fallet, om förpackningsgrupp I, II eller III ska anges för ämnet, bestäms på grundval av testresultatet (se även rangordning av farliga egenskaper i 2.0.3).

2.5.2.3.1.2 Klassificeringens testresultat bedöms på grundval av: .1 om blandningen av ämne och cellulosa självantänder, .2 jämförelsen av den genomsnittliga tiden för att trycket ska stiga från 690 kPa till 2 070 kPa med referensämnena.

2.5.2.3.1.3 Ett flytande ämne klassificeras i klass 5.1 om 1:1-blandningen, i vikt, av testat ämne och cellulosa uppvisar en medeltid för tryckökning som är mindre än eller lika med den genomsnittliga medeltiden för tryckökning för en 1:1-blandning, i vikt, av 65 % vattenhaltig salpetersyra och cellulosa.

2.5.2.3.2 Inordning i förpackningsgrupper

2.5.2.3.2.1 För flytande oxiderande ämnen anges en förpackningsgrupp enligt testförfarandet i testhandboken, del III, 34.4.2, i enlighet med följande kriterier: .1 Förpackningsgrupp I: ämnen som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 1:1 självantänder eller uppvisar en kortare genomsnittlig tryckstegringstid än en blandning av 50-procentig perklorsyra och cellulosa med viktförhållandet 1:1, .2 Förpackningsgrupp II: ämnen som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 1:1 uppvisar en lika lång eller kortare genomsnittlig tryckstegringstid än en blandning av natriumklorat i 40-procentig vattenlösning och cellulosa med viktförhållandet 1:1 och inte uppfyller kriterierna för förpackningsgrupp I, .3 Förpackningsgrupp III: ämnen som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 1:1 uppvisar en lika lång eller kortare genomsnittlig tryckstegringstid än en blandning av 65procentig salpetersyra i vattenlösning och cellulosa med viktförhållandet 1:1 och inte uppfyller kriterierna för förpackningsgrupp I och II. .4 Ej klassificerad som klass 5.1: ämnen som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 1:1 uppvisar en tryckökning på mindre än 2 070 kPa, eller uppvisar en medeltid för tryckökning som är högre än medeltiden för tryckökning för en blandning i viktförhållandet 1:1 av 65-procentig salpetersyra i vattenlösning och cellulosa.

98

Kap. 2

Bilaga 1

2.5.3 Klass 5.2 – Organiska peroxider

2.5.3.1 Egenskaper

2.5.3.1.1 Organiska peroxider kan sönderfalla exotermt vid normal eller förhöjd temperatur. Sönderfallet kan utlösas av värme, kontakt med föroreningar (t.ex. syror, tungmetallföreningar, aminer), friktion eller stötar. Sönderfallshastigheten ökar med temperaturen och är beroende av den organiska peroxidens sammansättning. Vid sönderfallet kan hälsofarliga eller brandfarliga gaser eller ångor utvecklas. För vissa organiska peroxider ska temperaturen kontrolleras under transport. Vissa organiska peroxider kan sönderfalla explosionsartat, särskilt om de är inneslutna. Denna egenskap kan modifieras genom tillsats av spädmedel eller genom användning av lämplig förpackning. Många organiska peroxider brinner häftigt.

2.5.3.1.2 Det ska undvikas att organiska peroxider kommer i kontakt med ögonen. Redan efter mycket kortvarig kontakt orsakar vissa organiska peroxider allvarliga skador på hornhinna och hud.

2.5.3.2 Klassificering av organiska peroxider

2.5.3.2.1 Alla organiska peroxider ska betraktas som tillhörande klass 5.2, såvida inte beredningen med den organiska peroxiden innehåller:

.1 högst 1,0 % aktivt syre vid högst 1,0 % väteperoxidhalt, eller .2 högst 0,5 % aktivt syre vid en väteperoxidhalt över 1,0 %, dock högst 7,0 %.

Anm. Halten aktivt syre (%) i en beredning med organiska peroxider ges av formeln: 16 × Σ(ni × ci/mi) där: ni = antal peroxigrupper per molekyl av organisk peroxid ”i”, ci = koncentration (viktprocent) av organisk peroxid ”i”, mi = molekylvikt av organisk peroxid ”i”.

2.5.3.2.2 Organiska peroxider indelas i sju typer beroende på deras farlighetsgrad. De går från typ A, som inte är tillåten för transport i den förpackning i vilken den är provad, till typ G, som inte omfattas av bestämmelserna i klass 5.2. Klassificeringen av typ B till F är direkt relaterad till högsta tillåtna mängd i ett kolli.

2.5.3.2.3 Organiska peroxider som får transporteras i förpackningar finns angivna i 2.2.3.2.4; de som får transporteras i IBC-behållare finns angivna i förpackningsinstruktion IBC520; och de som får transporteras i UN-tankar finns angivna i UN-tankinstruktion T23. Varje angivet tillåtet ämne är inordnat under en gruppbenämning i förteckningen över farligt gods (UN 3101 till 3120), tillämpliga sekundärfaror anges, liksom anmärkningar med relevant transportinformation. Gruppbenämningarna anger: .1 typ (B till och med F) av organisk peroxid, .2 aggregationstillstånd (flytande/fast), och .3 temperaturkontroll, när så krävs (se 2.5.3.4).

2.5.3.2.3.1 Blandningar av de listade beredningarna får klassificeras som samma typ av organisk peroxid som den farligaste beståndsdelen klassificeras som, och transporteras under samma transportförhållanden som anges för denna typ. Men eftersom två stabila beståndsdelar kan bilda en termiskt mindre stabil blandning, ska blandningens självaccelererande sönderfallstemperatur (SADT) fastställas och, om så krävs, temperaturkontroll tillämpas i enlighet med 2.5.3.4.

99

2.5.3.2.4 Lista över befintliga klassificerade organiska peroxider i förpackningar Kap. 2

Anm. Förpackningsmetodens koder ”OP1” till ”OP8” avser förpackningsmetoder i förpackningsinstruktion P520. Peroxider som ska transporteras ska motsvara klassificering och kontrolloch nödtemperaturer (fastställda utifrån SADT) enligt förteckningen. För ämnen som är tillåtna i IBC-behållare, se förpackningsinstruktion IBC520, och för de ämnen som är tillåtna i tankar, se UN-tankinstruktion T23. Beredningarna som inte anges i detta delavsnitt, men som är förtecknade i förpackningsinstruktion IBC520 i 4.1.4.2 och i UN-tankinstruktion T23 i 4.2.5.2.6 får också transporteras förpackade i enlighet med förpackningsmetod OP8 i förpackningsinstruktion P520 i 4.1.4.1, med samma kontroll- och nödtemperaturer, om tillämpligt.

UN- Koncentra- Spädmedel Spädmedel Inert fast Vatten Förpack- Kontroll Nöd Sekundär nummer ORGANISK PEROXID tion (%) typ A typ B ämne (%) ningsmetod temperatur temperatur fara och (grupp- (%) (%) (1) (%) (°C) (°C) anmärkbenämning) ningar

3101 tert-BUTYLPEROXIACETAT >52–77 ≥ 23 OP5 (3) 1,1-DI-(tert-BUTYLPEROXI)CYKLOHEXAN > 80–100 OP5 (3) 1,1-DI-(tert-BUTYLPEROXI)-3,3,5- > 90–100 OP5 (3) TRIMETYLCYKLOHEXAN 2,5-DIMETYL-2,5-DI-(tert-BUTYLPEROXI)-HEX-3-YN > 86–100 OP5 (3) METYLETYLKETONPEROXID(ER) Se anm (8) ≥ 48 OP5 (3) (8) (13) 3102 tert-BUTYLMONOPEROXIMALEAT > 52–100 OP5 (3) DIBENZOYLPEROXID > 52–100 ≤ 48 OP2 (3) DIBENZOYLPEROXID >77–94 ≥ 6 OP4 (3) DIBÄRNSTENSSYRAPEROXID > 72–100 OP4 (3) (17) DI-(2,4-DIKLORBENSOYL)PEROXID ≤ 77 ≥ 23 OP5 (3) DI-(2-FENOXIETYL)PEROXIDIKARBONAT > 85–100 OP5 (3) 2,2-DIHYDROPEROXIPROPAN ≤ 27 ≥ 73 OP5 (3) DI-(4-KLORBENSOYL)PEROXID ≤ 77 ≥ 23 OP5 (3) 2,5-DIMETYL-2,5-DI-(BENSOYLPEROXI)HEXAN > 82–100 OP5 (3) 3-KLORPEROXIBENSOESYRA >57–86 ≥ 14 OP1 (3) 3103 tert-AMYLPEROXIBENSOAT ≤ 100 OP5 tert-AMYLPEROXIISOPROPYLKARBONAT ≤ 77 ≥ 23 OP5 n-BUTYL-4,4-DI-(tert-BUTYLPEROXI)VALERAT > 52–100 OP5 tert-BUTYLHYDROPEROXID >79–90 ≥ 10 OP5 (13) tert-BUTYLHYDROPEROXID + DI-tert- < 82 + > 9 ≥ 7 OP5 (13) BUTYLPEROXID tert- BUTYLMONOPEROXIMALEAT ≤ 52 ≥ 48 OP6 tert- BUTYLPEROXIACETAT >32–52 ≥ 48 OP6 tert- BUTYLPEROXIBENSOAT > 77–100 OP5 tert- BUTYLPEROXIISOPROPYLKARBONAT ≤ 77 ≥ 23 OP5 tert- BUTYLPEROXI-2-METYLBENSOAT ≤ 100 OP5

100

UN-

Kap. 2 Koncentra- Spädmedel Spädmedel Inert fast Vatten Förpack- Kontroll Nöd Sekundär

nummer ORGANISK PEROXID tion (%) typ A typ B ämne (%) ningsmetod temperatur temperatur fara och (grupp- (1) (%) (%) (%) (°C) (°C) anmärkbenämning) ningar

3103 1,1-DI-(tert-AMYLPEROXI)CYKLOHEXAN ≤82 ≥18 OP6 2,2-DI-(tert-BUTYLPEROXI)BUTAN ≤52 ≥48 OP6 1,1-DI-(tert-BUTYLPEROXI)CYKLOHEXAN > 52–80 ≥20 OP5 1,1-DI-(tert-BUTYLPEROXI)CYKLOHEXAN ≤72 ≥28 OP5 (30) 1,6-DI-(tert-BUTYLPEROXIKARBONYLOXI)HEXAN ≤72 ≥28 OP5 1,1-DI-(tert-BUTYLPEROXI)-3,3,5- > 57–90 ≥10 OP5 TRIMETYLCYKLOHEXAN 1,1-DI-(tert-BUTYLPEROXI)-3,3,5- ≤77 ≥23 OP5 TRIMETYLCYKLOHEXAN 1,1-DI-(tert-BUTYLPEROXI)-3,3,5- ≤90 ≥10 OP5 (30) TRIMETYLCYKLOHEXAN 2,5-DIMETYL-2,5-DI-(tert-BUTYLPEROXI)HEXAN > 90–100 OP5 2,5-DIMETYL-2,5-DI-(tert-BUTYLPEROXI)- > 52–86 ≥14 OP5 (26) HEX-3-YN ETYL-3,3-DI-(tert-BUTYLPEROXI)BUTYRAT > 77–100 OP5 ORGANISK PEROXID, FLYTANDE, PROV OP2 (11) 3104 CYKLOHEXANONPEROXID(ER) ≤91 ≥ 9 OP6 (13) DI-(2,4-DIKLORBENSOYL)PEROXID ≤ 52 som OP5 pasta med silikonolja DIBENZOYLPEROXID ≤77 ≥23 OP6 2,5-DIMETYL-2,5-DI-(BENSOYLPEROXI)HEXAN ≤82 ≥18 OP5 2,5-DIMETYL-2-5-DIHYDROPEROXIHEXAN ≤82 ≥18 OP6 ORGANISK PEROXID, FLYTANDE, PROV OP2 (11) 3105 ACETYLACETONPEROXID ≤42 ≥48 ≥ 8 OP7 (2) tert- AMYLPEROXIACETAT ≤62 ≥38 OP7 tert- AMYLPEROXI-2-ETYLHEXYLKARBONAT ≤100 OP7 tert- AMYLPEROXI-3,5,5-TRIMETYLHEXANOAT ≤100 OP7 tert- BUTYLHYDROPEROXID ≤80 ≥20 OP7 (4) (13) tert- BUTYLPEROXIBENSOAT > 52–77 ≥23 OP7 tert- BUTYLPEROXIBUTYLFUMARAT ≤52 ≥48 OP7 tert- BUTYLPEROXI-2-ETYLHEXANOAT ≤100 OP7 1-(2-tert-BUTYLPEROXI ≤77 ≥23 OP7 ISOPROPYL)-3-ISOPROPENYLBENSEN tert- BUTYLPEROXIISOPROPYLKARBONAT ≤62 ≥ 38 OP7 tert- BUTYLPEROXIKROTONAT ≤77 ≥23 OP7

101

UN- Kap. 2

Koncentra- Spädmedel Spädmedel Inert fast Vatten Förpack- Kontroll Nöd Sekundär nummer ORGANISK PEROXID tion (%) typ A typ B ämne (%) ningsmetod temperatur temperatur fara och (grupp- (1) (%) (%) (%) (°C) (°C) anmärkbenämning) ningar

tert- BUTYLPEROXI-3,5,5-TRIMETYLHEXANOAT > 37–100 OP7 CYKLOHEXANONPEROXID(ER) ≤72 ≥28 OP7 (5) 3105 2,2-DI-(tert-AMYLPEROXI)BUTAN ≤57 ≥ 43 OP7

IRUWV

DI-tert-BUTYLPEROXIAZELAT ≤52 ≥ 48 OP7 1,1-DI-(tert-BUTYLPEROXI)CYKLOHEXAN > 42– ≥ 48 OP7 52 1,1-DI-(tert-BUTYLPEROXI)CYKLOHEXAN + ≤ 43 + ≥41 OP7 tert-BUTYLPEROXI-2-ETYLHEXANOAT ≤ 16 DI-(tert-BUTYLPEROXI)FTALAT > 42–52 ≥ 48 OP7 2,2-DI-(tert-BUTYLPEROXI)PROPAN ≤52 ≥ 48 OP7 2,5-DIMETYL-2,5-DI-(tert-BUTYLPEROXI)HEXAN > 52–90 ≥10 OP7 2,5-DIMETYL-2-5-DI-(3,5,5- ≤77 ≥23 OP7 TRIMETYLHEXANOYL-PEROXI)HEXAN ETYL-3,3-DI-(tert-AMYLPEROXI)BUTYRAT ≤67 ≥ 33 OP7 ETYL-3,3-DI-(tert-BUTYLPEROXI)BUTYRAT ≤77 ≥23 OP7 p-MENTYLHYDROPEROXID > 72– OP7 (13) 100 METYLETYLKETONPEROXID(ER) se anm ≥ 55 OP7 (9) (9)

METYLETYLKETONPEROXID(ER) se anm ≥ 41 ≥ 9 OP8 (33)

(33) (34) METYLISOBUTYLKETONPEROXID(ER) ≤62 ≥19 OP7 (22) PEROXIÄTTIKSYRA, TYP D, stabiliserad ≤43 OP7 (13) (14) (19) (19) PINANYLHYDROPEROXID > 56– OP7 (13) 100 1,1,3,3-TETRAMETYLBUTYLHYDROPEROXID ≤100 OP7 3,6,9-TRIETYL-3,6,9-TRIMETYL-1,4,7 ≤42 ≥ 58 OP7 (28) TRIPEROXONAN 3106 ACETYLACETONPEROXID ≤ 32 som OP7 (20) pasta tert-BUTYLPEROXIBENSOAT ≤52 ≥48 OP7 tert-BUTYLPEROXI-2-ETYLHEXANOAT + ≤ 12 + ≥14 ≥60 OP7 2,2-DI-(tert-BUTYLPEROXI)-BUTAN ≤14 tert-BUTYLPEROXISTEARYLKARBONAT ≤100 OP7 tert-BUTYLPEROXI-3,5,5-TRIMETYLHEXANOAT ≤42 ≥58 OP7 CYKLOHEXANONPEROXID(ER) ≤ 72 som OP7 (5) (20) pasta ([3R-(3R,5aS,6S,8aS,9R,10R,12S,12aR**)]- ≤100 OP7 DEKAHYDRO-10-METOXI-3,6,9- TRIMETYL-3,12-EPOXY-12H-PYRANO[4,3-J]-1,2-

102

UN-

Kap. 2 Koncentra- Spädmedel Spädmedel Inert fast Vatten Förpack- Kontroll Nöd Sekundär

nummer ORGANISK PEROXID tion (%) typ A typ B ämne (%) ningsmetod temperatur temperatur fara och (grupp- (1) (%) (%) (%) (°C) (°C) anmärkbenämning) ningar

BENSODIOXEPIN) DIBENZOYLPEROXID ≤62 ≥28 ≥10 OP7 DIBENZOYLPEROXID > 52 – 62 OP7 (20) som pasta 3106 DIBENZOYLPEROXID > 35–52 ≥48 OP7

IRUWV

1,1-DI-(tert-BUTYLPEROXI)CYKLOHEXAN ≤42 ≥13 ≥45 OP7 DI-(tert-BUTYLPEROXI)FTALAT 52 som OP7 (20) ≤ pasta DI-(tert-BUTYLPEROXIISOPROPYL)BENSEN(ER) > 42–100 ≤57 OP7 2,2-DI-(tert-BUTYLPEROXI)PROPAN ≤42 ≥13 ≥45 OP7 2,2-DI-(4,4-DI-(tert- ≤42 ≥58 OP7 BUTYLPEROXI)CYKLOHEXYL)PROPAN

DI-(2-FENOXIETYL)PEROXIDIKARBONAT 85 ≥15 OP7 ≤ DI-(1-HYDROXICYKLOHEXYL)PEROXID ≤100 OP7 DI-ISOPROPYLBENSENDIHYDROPEROXID ≤82 ≥ 5 ≥ 5 OP7 (24) DI-(4-KLORBENSOYL)PEROXID ≤ 52 som OP7 (20) pasta DILAUROYLPEROXID ≤100 OP7 DI-(4-METYLBENSOYL)-PEROXID ≤ 52 som OP7 pasta med silikon-olja 2,5-DIMETYL-2,5-DI-(BENSOYLPEROXI)HEXAN ≤82 ≥18 OP7 2,5-DIMETYL-2,5-DI-(tert-BUTYLPEROXI)- ≤52 ≥48 OP7 HEX-3-YN ETYL-3,3-DI-(tert-BUTYLPEROXI)BUTYRAT ≤52 ≥ 48 OP7 3-KLORPEROXIBENSOESYRA ≤57 ≥ 3 ≥40 OP7 3-KLORPEROXIBENSOESYRA ≤77 ≥ 6 ≥17 OP7 3107 ACETYLACETONPEROXID ≤35 ≥ 57 ≥ 8 OP8 (32) tert-AMYLHYDROPEROXID 88 ≥ 6 6 OP8 ≤ ≥

tert-BUTYLHYDROPEROXID ≤79 > 14 OP8 (13) (23) DI-tert-AMYLPEROXID ≤100 OP8 DIBENZOYLPEROXID > 36–42 ≥18 ≤40 OP8 1,1-DI-(tert-BUTYLPEROXI)CYKLOHEXAN ≤27 ≥25 OP8 (21) DI-tert-BUTYLPEROXID > 52–100 OP8 DI-(tert-BUTYLPEROXI)FTALAT ≤42 ≥ 58 OP8

103

UN- Kap. 2

Koncentra- Spädmedel Spädmedel Inert fast Vatten Förpack- Kontroll Nöd Sekundär nummer ORGANISK PEROXID tion (%) typ A typ B ämne (%) ningsmetod temperatur temperatur fara och (grupp- (1) (%) (%) (%) (°C) (°C) anmärkbenämning) ningar

1,1-DI-(tert-BUTYLPEROXI)-3,3,5- ≤57 ≥ 43 OP8 TRIMETYLCYKLOHEXAN 3107 1,1-DI-(tert-BUTYLPEROXI)-3,3,5- ≤32 ≥26 ≥42 OP8 IRUWV TRIMETYLCYKLOHEXAN 2,2-DI-(4,4-DI-(tert- ≤22 ≥78 OP8 BUTYLPEROXI)CYKLOHEXYL)PROPAN KUMYLHYDROPEROXID > 90–98 ≤10 OP8 (13)

METYLETYLKETONPEROXID(ER) se anm ≥ 60 OP8 (10) (10) 3,3,5,7,7-PENTAMETYL-1,2,4-TRIOXEPAN ≤100 OP8 PEROXIÄTTIKSYRA, TYP E, stabiliserad ≤43 OP8 (13) (15) (19) POLYETER-POLY-tert-BUTYLPEROXIKARBONAT ≤52 ≥ 48 OP8 3108 n-BUTYL-4,4-DI-(tert-BUTYLPEROXI)VALERAT ≤52 ≥48 OP8 tert-BUTYLKUMYLPEROXID ≤52 ≥48 OP8 BUTYLMONOPEROXIMALEAT ≤52 ≥48 OP8 BUTYLMONOPEROXIMALEAT ≤ 52 som OP8 pasta 1-(2-tert-BUTYLPEROXIISOPROPYL)-3- ≤42 ≥58 OP8 ISOPROPENYLBENSEN DIBENZOYLPEROXID ≤ 56 .5 ≥15 OP8 som pasta DIBENZOYLPEROXID ≤ 52 som OP8 (20) pasta 2,5-DIMETYL-2,5-DI-(tert-BUTYLPEROXI)HEXAN ≤ 47 som OP8 pasta 2,5-DIMETYL-2,5-DI-(tert-BUTYLPEROXI)HEXAN ≤77 ≥23 OP8 3109 tert-BUTYLHYDROPEROXID ≤ 72 ≥ 28 OP8 (13) tert-BUTYLKUMYLPEROXID > 42–100 OP8 tert-BUTYLPEROXIACETAT ≤32 ≥68 OP8 tert-BUTYLPEROXI-3,5,5-TRIMETYLHEXANOAT ≤37 ≥63 OP8 DIBENZOYLPEROXID ≤42 ≥38 ≥ 13 OP8 DIBENZOYLPEROXID ≤ 42 OP8 som stabil dispersion i vatten 1,1-DI-(tert-BUTYLPEROXI)CYKLOHEXAN ≤42 ≥58 OP8 1,1-DI-(tert-BUTYLPEROXI)CYKLOHEXAN ≤13 ≥13 ≥74 OP8 DI-tert-BUTYLPEROXID 52 48 OP8 (25) ≤ ≥ DILAUROYLPEROXID ≤ 42 OP8 som stabil

104

UN-

Kap. 2 Koncentra- Spädmedel Spädmedel Inert fast Vatten Förpack- Kontroll Nöd Sekundär

nummer ORGANISK PEROXID tion (%) typ A typ B ämne (%) ningsmetod temperatur temperatur fara och (grupp- (1) (%) (%) (%) (°C) (°C) anmärkbenämning) ningar

dispersion i vatten 3109 2,5-DIMETYL-2,5-DI-(tert-BUTYLPEROXI)HEXAN ≤52 ≥ 48 OP8 (forts.) 62 1-FENYLETYLHYDROPEROXID ≤38 ≥ OP8 ISOPROPYLKUMYLHYDROPEROXID ≤72 ≥28 OP8 (13) KUMYLHYDROPEROXID ≤90 ≥10 OP8 (13) (18) p- MENTYLHYDROPEROXID ≤72 ≥28 OP8 (27) METYLISOPROPYLKETONPEROXID(ER) Se anm ≥70 OP8 (31) (31) PEROXIÄTTIKSYRA, TYP F, stabiliserad ≤43 OP8 (13) (16) (19) PINANYLHYDROPEROXID ≤ 56 ≥ 44 OP8 3110 1,1-DI-(tert-BUTYLPEROXI)-3,3,5- ≤ 57 ≥ 43 OP8 TRIMETYLCYKLOHEXAN DIKUMYLPEROXID 52–100 OP8 (12) > 3,6,9-TRIETYL-3,6,9-TRIMETYL-1,4,7 ≤ 17 ≥18 ≥65 OP8 TRIPEROXONAN 3111 tert-BUTYLPEROXIISOBUTYRAT > 52–77 ≥23 OP5 +15 +20 (3) DIISOBUTYRYLPEROXID > 32–52 ≥ 48 OP5 -20 -10 (3) ISOPROPYL-sek-BUTYLPEROXIDIKARBONAT + ≤ 52 + OP5 -20 -10 (3) DI-sek-BUTYLPEROXIDIKARBONAT + ≤ 28 + ≤22 DI-ISOPROPYLPEROXIDIKARBONAT 3112 ACETYLCYKLOHEXANSULFONYLPEROXID ≤82 ≥12 OP4 -10 0 (3) DICYKLOHEXYLPEROXIDIKARBONAT > 91–100 OP3 +10 +15 (3) DIISOPROPYLPEROXIDIKARBONAT > 52–100 OP2 -15 -5 (3) DI-(2- METYLBENSOYL)PEROXID ≤87 ≥13 OP5 +30 +35 (3) 3113 tert-AMYLPEROXIPIVALAT ≤77 ≥23 OP5 +10 +15 tert- BUTYLPEROXIDIETYLACETAT ≤100 OP5 +20 +25 tert- BUTYLPEROXI-2-ETYLHEXANOAT > 52–100 OP6 +20 +25 tert- BUTYLPEROXIPIVALAT > 67–77 ≥23 OP5 0 +10 DI-sek-BUTYLPEROXIDIKARBONAT > 52–100 OP4 -20 -10 DI-(2-ETYLHEXYL)PEROXIDIKARBONAT > 77–100 OP5 -20 -10 2,5-DIMETYL-2,5-DI-(2-ETYLHEXANOYL- ≤100 OP5 +20 +25 PEROXI)HEXAN DI-n-PROPYLPEROXIDIKARBONAT ≤100 OP3 -25 -15 DI-n-PROPYLPEROXIDIKARBONAT ≤77 ≥23 OP5 -20 -10 ORGANISK PEROXID, FLYTANDE, PROV, OP2 (11)

105

UN- Kap. 2

Koncentra- Spädmedel Spädmedel Inert fast Vatten Förpack- Kontroll Nöd Sekundär nummer ORGANISK PEROXID tion (%) typ A typ B ämne (%) ningsmetod temperatur temperatur fara och (grupp- (1) (%) (%) (%) (°C) (°C) anmärkbenämning) ningar

TEMPERATURKONTROLLERAD 3114 DI-(4-tert-BUTYLCYKLOHEXYL)-PEROXIDIKARBONAT ≤100 OP6 +30 +35 DICYKLOHEXYLPEROXIDIKARBONAT ≤91 ≥ 9 OP5 +10 +15 3114 IRUWV DIDEKANOYLPEROXID ≤100 OP6 +30 +35 DI-n-OKTANOYLPEROXID ≤100 OP5 +10 +15 ORGANISK PEROXID, FAST, PROV, OP2 (11) TEMPERATURKONTROLLERAD 3115 ACETYLCYKLOHEXANSULFONYLPEROXID ≤32 ≥ 68 OP7 -10 0 tert-AMYLPEROXI-2-ETYLHEXANOAT ≤100 OP7 +20 +25 tert-AMYLPEROXINEODEKANOAT ≤77 ≥23 OP7 0 +10 tert-BUTYLPEROXI-2-ETYLHEXANOAT + ≤ 31 + ≤36 ≥ 33 OP7 +35 +40 2,2-DI-(tert-BUTYLPEROXI)-BUTAN tert-BUTYLPEROXIISOBUTYRAT ≤52 ≥ 48 OP7 +15 +20 tert-BUTYLPEROXINEODEKANOAT > 77–100 OP7 -5 +5 tert-BUTYLPEROXINEOHEPTANOAT ≤77 ≥23 OP7 0 +10 tert-BUTYLPEROXINEOHEPTANOAT ≤77 ≥23 OP7 0 +10 tert-BUTYLPEROXIPIVALAT > 27–67 ≥ 33 OP7 0 +10 DIACETONALKOHOLPEROXIDER ≤57 ≥ 26 ≥ 8 OP7 +40 +45 (6) DIACETYLPEROXID ≤27 ≥73 OP7 +20 +25 (7) (13) DI-n-BUTYLPEROXIDIKARBONAT > 27–52 ≥ 48 OP7 -15 -5 DI-sek-BUTYLPEROXIDIKARBONAT ≤52 ≥ 48 OP7 -15 -5 DI-(2-ETOXIETYL)PEROXIDIKARBONAT ≤52 ≥ 48 OP7 -10 0 DI-(2-ETYLHEXYL)PEROXIDIKARBONAT ≤77 ≥23 OP7 -15 -5 DIISOBUTYRYLPEROXID ≤32 ≥ 68 OP7 -20 -10 DIISOPROPYLPEROXIDIKARBONAT ≤52 ≥ 48 OP7 -20 -10 DIISOPROPYLPEROXIDIKARBONAT ≤32 ≥ 68 OP7 -15 -5 DI-(3-METOXIBUTYL)PEROXIDIKARBONAT ≤52 ≥ 48 OP7 -5 +5 DI-(3-METYLBENSOYL)PEROXID + ≤ 20 + ≤ 18 ≥ 58 OP7 +35 +40 BENSOYL(3-METYLBENSOYL)PEROXID + + ≤ 4 DIBENSOYLPEROXID DI-(2-NEODEKANOYLPEROXIISOPROPYL) ≤52 ≥ 48 OP7 -10 0 BENSEN DI-(3,5,5-TRIMETYLHEXANOYL)PEROXID > 52–82 ≥18 OP7 0 +10 1-(2-ETYLHEXANOYLPEROXI)-1,3- ≤52 ≥ 45 ≥10 OP7 -20 -10 DIMETYLBUTYLPEROXIPIVALAT tert-HEXYLPEROXINEODEKANOAT ≤71 ≥ 29 OP7 0 +10

106

UN-

Kap. 2 Koncentra- Spädmedel Spädmedel Inert fast Vatten Förpack- Kontroll Nöd Sekundär

nummer ORGANISK PEROXID tion (%) typ A typ B ämne (%) ningsmetod temperatur temperatur fara och (grupp- (1) (%) (%) (%) (°C) (°C) anmärkbenämning) ningar

tert-HEXYLPEROXIPIVALAT ≤72 ≥28 OP7 +10 +15 3-HYDROXI-1,1-DIMETYLBUTYL ≤ 77 ≥ 23 OP7 -5 + 5 3115 PEROXINEODEKANOAT IRUWV ISOPROPYL-sek-BUTYLPEROXIDIKARBONAT + ≤ 32 + ≥ 38 OP7 -20 -10 DI-sek-BUTYLPEROXIDIKARBONAT + ≤ 15–18 + DIISOPROPYLPEROXIDIKARBONAT ≤ 12–15 KUMYLPEROXINEODEKANOAT ≤77 ≥23 OP7 -10 0

KUMYLPEROXINEODEKANOAT ≤87 ≥13 OP7 -10 0 KUMYLPEROXINEOHEPTANOAT ≤77 ≥23 OP7 -10 0 KUMYLPEROXIPIVALAT ≤77 ≥23 OP7 -5 +5

METYLCYKLOHEXANONPEROXID(ER) ≤ 67 ≥ 33 OP7 +35 +40 1,1,3,3-TETRAMETYLBUTYLPEROXI-2- ≤ 100 OP7 +15 +20 ETYLHEXANOAT 1,1,3,3-TETRAMETYLBUTYL- ≤ 72 ≥ 28 OP7 -5 +5 PEROXINEODEKANOAT 1,1,3,3-TETRAMETYLBUTYLPEROXIPIVALAT ≤ 77 ≥ 23 OP7 0 +10 3116 DIBÄRNSTENSSYRAPEROXID ≤ 72 ≥ 28 OP7 +10 +15 DIMYRISTYLPEROXIDIKARBONAT ≤ 100 OP7 +20 +25 DI-n-NONANOYLPEROXID ≤ 100 OP7 0 +10 3117 tert-BUTYLPEROXI-2-ETYLHEXANOAT > 32–52 ≥ 48 OP8 +30 +35 tert-BUTYLPEROXINEOHEPTANOAT ≤ 42 som OP8 0 +10 stabil dispersion i vatten DI-n-BUTYLPEROXIDIKARBONAT ≤ 27 ≥ 73 OP8 -10 0 1,1-DIMETYL-3- ≤ 52 ≥ 48 OP8 0 +10 HYDROXIBUTYLPEROXINEOHEPTANOAT DIPROPIONYLPEROXID ≤ 27 ≥ 73 OP8 +15 +20 tert-HEXYLPEROXIPIVALAT ≤ 52 som OP8 +15 +20 stabil dispersion i vatten 3-HYDROXI-1,1- ≤ 52 ≥ 48 OP8 -5 +5 DIMETYLBUTYLPEROXINEODEKANOAT 3118 tert-BUTYLPEROXI-2-ETYLHEXANOAT ≤ 52 ≥ 48 OP8 +20 +25 tert-BUTYLPEROXINEOHEPTANOAT ≤ 42 som OP8 0 +10 stabil dispersion i vatten (fryst)

107

UN- Kap. 2

Koncentra- Spädmedel Spädmedel Inert fast Vatten Förpack- Kontroll Nöd Sekundär nummer ORGANISK PEROXID tion (%) typ A typ B ämne (%) ningsmetod temperatur temperatur fara och (grupp- (1) (%) (%) (%) (°C) (°C) anmärkbenämning) ningar

DI-(4-tert- BUTYLCYKLOHEXYL)- ≤ 42 som OP8 +35 +40 PEROXIDIKARBONAT pasta 3118 DI-n-BUTYLPEROXIDIKARBONAT ≤ 42 som OP8 -15 -5 (forts.) stabil dispersion i vatten (fryst) DI-(2,4-DIKLORBENSOYL)PEROXID ≤ 52 som OP8 + 20 + 25 pasta PEROXILAURINSYRA ≤ 100 OP8 +35 +40

3119 tert-AMYLPEROXINEODEKANOAT ≤ 47 ≥ 53 OP8 0 + 10 tert-BUTYLPEROXI-2-ETYLHEXANOAT ≤ 32 ≥ 68 OP8 +40 +45 tert-BUTYLPEROXINEODEKANOAT ≤ 52 som OP8 0 +10 stabil dispersion i vatten tert-BUTYLPEROXINEODEKANOAT ≤ 32 ≥ 68 OP8 0 +10 tert-BUTYLPEROXIPIVALAT ≤ 27 ≥ 73 OP8 +30 +35 DI-(4-tert- ≤ 42 som OP8 +30 +35 BUTYLCYKLOHEXYL)- stabil PEROXIDIKARBONAT dispersion i vatten DICETYLPEROXIDIKARBONAT ≤ 42 som OP8 +30 +35 stabil dispersion i vatten DICYKLOHEXYLPEROXIDIKARBONAT ≤ 42 som OP8 +15 +20 stabil dispersion i vatten DI-(2-ETYLHEXYL)PEROXIDIKARBONAT ≤ 62 som OP8 -15 -5 stabil dispersion i vatten DIISOBUTYRYLPEROXID ≤ 42 som OP8 -20 -10 stabil dispersion i vatten DIMYRISTYLPEROXIDIKARBONAT ≤ 42 som OP8 +20 +25 stabil dispersion i vatten DI-(3,5,5-TRIMETYLHEXANOYL)PEROXID ≤ 52 som OP8 +10 +15 stabil dispersion i vatten

108

UN-

Kap. 2 Koncentra- Spädmedel Spädmedel Inert fast Vatten Förpack- Kontroll Nöd Sekundär

nummer ORGANISK PEROXID tion (%) typ A typ B ämne (%) ningsmetod temperatur temperatur fara och (grupp- (1) (%) (%) (%) (°C) (°C) anmärkbenämning) ningar

DI-(3,5,5-TRIMETYLHEXANOYL)PEROXID ≤ 38 ≥ 62 OP8 +20 +25 3119 DI-(3,5,5-TRIMETYLHEXANOYL)PEROXID > 38–52 ≥ 48 OP8 +10 +15

IRUWV

3-HYDROXI-1,1- ≤ 52 som OP 8 -5 + 5 DIMETYLBUTYLPEROXI- stabil NEODEKANOAT dispersion i vatten KUMYLPEROXINEO-DEKANOAT ≤ 52 som OP8 -10 0 stabil dispersion i vatten 1,1,3,3- ≤ 52 som OP8 -5 +5 TETRAMETYLBUTYLPEROX stabil INEODEKANOAT dispersion i vatten 3120 DI-(2-ETYLHEXYL)PEROXIDIKARBONAT ≤ 52 som OP8 -15 -5 stabil dispersion i vatten (fryst) DICETYLPEROXIDIKARBONAT ≤ 100 OP8 +30 +35 Undantaget CYKLOHEXANONPEROXID(ER) ≤ 32 ≥ 68 (29)

Undantaget DIBENZOYLPEROXID ≤ 35 ≥ 65 (29)

Undantaget DI-(tert-BUTYLPEROXIISOPROPYL)BENSEN(ER) ≤ 42 ≥ 58 (29) Undantaget DI-(4-KLORBENSOYL)PEROXID ≤ 32 ≥ 68 (29)

Undantaget DIKUMYLPEROXID ≤ 52 ≥ 48 (29)

Undantaget 2,5-DIMETYL-2,5-DI(tert-BUTYLPEROXI)HEXAN ≤ 22 ≥ 78 (29)

109

Kap. 2

Bilaga 1

Anmärkningar

(1) Spädmedel typ B får alltid ersättas med spädmedel typ A. Kokpunkten för spädmedel typ B ska vara åtminstone 60 °C högre än SADT för den organiska peroxiden (2) Aktivt syre ≤ 4,7 % (3) Etikett ”EXPLOSIVE” krävs (Förlaga 1, se 5.2.2.2.2) (4) Spädmedel får ersättas med di-tert-butylperoxid. (5) Aktivt syre≤ 9 % (6) Med ≤ 9 % väteperoxid, aktivt syre ≤ 10 % (7) Endast ickemetalliska förpackningar tillåtna (8) Aktivt syre > 10 % och ≤ 10,7 %, med eller utan vatten (9) Aktivt syre ≤ 10 %, med eller utan vatten (10) Aktivt syre ≤ 8,2 %, med eller utan vatten (11) Se 2.5.3.2.5.1 (12) Upp till 2 000 kg per kärl, inordnade under benämningen ORGANISK PEROXID TYP F utgående från storskaletest (13) Etikett ”CORROSIVE” krävs (förlaga 8, se 5.2.2.2.2) (14) Beredningar av peroxiättiksyra som uppfyller kriterierna i 2.5.3.3.2.4 (15) Beredningar av peroxiättiksyra, som uppfyller kriterierna i 2.5.3.3.2.5 (16) Beredningar av peroxiättiksyra, som uppfyller kriterierna i 2.5.3.3.2.6 (17) Genom tillsättning av vatten minskas den termiska stabiliteten hos denna organiska peroxid (18) För koncentrationer under 80 % krävs ingen etikett ”CORROSIVE” (19) Blandningar med väteperoxid, vatten och syra (syror) (20) Med spädmedel typ A, med eller utan vatten (21) Med ≥ 25 viktprocent spädmedel typ A, dessutom med etylbensen (22) Med ≥ 19 viktprocent spädmedel typ A, dessutom med metylisobutylketon (23) Med < 6 % di-tert-butylperoxid (24) Med ≤ 8 % 1-isopropylhydroperoxi-4-isopropylhydroxibensen (25) Spädmedel typ B med kokpunkt > 110 °C (26) Med < 0,5 % hydroperoxidhalt (27) För koncentrationer över 56 % krävs etikett ”CORROSIVE” (förlaga 8, se 5.2.2.2.2) (28) Tillgängligt aktivt syre ≤ 7,6 % i spädmedel typ A med 95%-ig avkokning i temperaturintervallet 200–260 °C (29) Omfattas inte av bestämmelserna för peroxider, klass 5.2 (30) Spädmedel typ B med kokpunkt > 130 °C (31) Aktivt syre ≤ 6,7 % (32) Aktivt syre ≤ 4,15 % (33) Tillgängligt syre ≤ 10 % (34) Summan av spädmedel typ A och vatten ≥ 55 %, dessutom med metyletylketon.

2.5.3.2.5 Klassificering av organiska peroxider som inte är angivna i 2.5.3.2.4, förpackningsinstruktion IBC520, eller UN-tankinstruktion T23, samt inordnande av dessa under en gruppbenämning, ska utföras av den behöriga myndigheten i ursprungslandet med en testrapport som underlag. Principer för klassificering av sådana ämnen finns i 2.5.3.3. Testmetoder och kriterier och exempel på en rapport finns i den aktuella utgåvan av testhandboken, del II. Den behöriga myndighetens utlåtande om godkännande ska innefatta klassificeringen och de relevanta transportförhållandena (se 5.4.4.1.3).

2.5.3.2.5.1 Sådana prover på nya organiska peroxider eller på nya beredningar av befintliga klassificerade peroxider, som saknar fullständiga testdata och ska transporteras för vidare test och utvärdering, får inordnas under en passande benämning för ORGANISK PEROXID, TYP C, förutsatt att följande villkor är uppfyllda: .1 Av tillgänglig information framgår att provet inte är farligare än ORGANISK PEROXID, TYP B, .2 Provet är förpackat enligt förpackningsmetod OP2 och mängden per lastbärare uppgår till högst 10 kg, och .3 Tillgängliga data visar att kontrolltemperaturen, där sådan finns, är tillräckligt låg för att förhindra farligt sönderfall och tillräckligt hög för att förhindra farlig fasseparation.

110

Kap. 2

Bilaga 1

2.5.3.3 Principer för klassificering av organiska peroxider

Anm. Detta avsnitt avser endast de egenskaper hos organiska peroxider som är avgörande för deras klassificering. Ett flödesdiagram som presenterar klassificeringsprinciperna i form av ett grafiskt ordnat frågeformulär om de avgörande egenskaperna tillsammans med de möjliga svaren, finns i figur 2.5 1 i kapitel 2.5 i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods. Dessa egenskaper ska bestämmas experimentellt. Lämpliga testmetoder med relevanta utvärderingskriterier finns i testhandboken, del II.

2.5.3.3.1 En beredning med organiska peroxider ska anses ha explosiva egenskaper när beredningen, vid laboratorietester, är benägen att sprängas, att deflagrera snabbt eller att reagera våldsamt vid upphettning.

2.5.3.3.2 Följande principer gäller för klassificeringen av sådana beredningar med organiska peroxider som inte finns angivna i 2.5.3.2.4: .1 En sådan beredning med organiska peroxider som kan detonera eller deflagrera snabbt i transportförpackningen får inte transporteras i den förpackningen under klass 5.2 (definierad som ORGANISK PEROXID, TYP A), .2 En sådan beredning med organiska peroxider som har explosiva egenskaper och som i transportförpackningen varken detonerar eller deflagrerar snabbt, men som är benägen att genomgå en värmeexplosion i denna förpackning, ska vara försedd med etiketten ”EXPLOSIVE” för sekundärfara (förlaga 1, se 5.2.2.2.2). En sådan organisk peroxid får förpackas i kvantiteter upp till 25 kg såvida inte den maximala kvantiteten måste begränsas till en lägre mängd för att utesluta detonation eller snabb deflagrering i förpackningen (definieras som ORGANISK PEROXID, TYP B), .3 En sådan beredning med organiska peroxider som har explosiva egenskaper får transporteras utan etiketten ”EXPLOSIVE” för sekundärfara när ämnet i transportfärdigt skick (högst 50 kg) inte kan detonera eller deflagrera snabbt eller genomgå en värmeexplosion (definieras som ORGANISK PEROXID, TYP C), .4 En sådan beredning med organiska peroxider som, vid laboratorietester, .1 detonerar delvis, inte deflagrerar snabbt och inte reagerar våldsamt vid upphettning under inneslutning, eller .2 inte detonerar alls, deflagrerar långsamt och inte reagerar våldsamt vid upphettning under inneslutning, eller .3 varken detonerar eller deflagrerar överhuvudtaget, och reagerar medelkraftigt vid upphettning under inneslutning, får godkännas för transport i kollin med högst 50 kg nettovikt (definieras som ORGANISK PEROXID, TYP D), .5 En sådan beredning med organiska peroxider som, vid laboratorietester, varken detonerar eller deflagrerar och som uppvisar låg eller ingen reaktion vid upphettning under inneslutning, får godkännas för transport i kollin på högst 400 kg/450 l (definieras som ORGANISK PEROXID, TYP E), .6 En sådan beredning med organiska peroxider som, vid laboratorietester, varken detonerar i kaviterat tillstånd eller deflagrerar alls och som endast uppvisar låg eller ingen reaktion vid upphettning under inneslutning samt låg eller ingen explosiv kraft, får övervägas för transport i IBC-behållare eller tankar (definieras som ORGANISK PEROXID, TYP F). För ytterligare bestämmelser se 4.1.7 och 4.2.1.13, .7 En organisk peroxid- beredning som, vid laboratorietester, varken detonerar i kaviterat tillstånd eller deflagrerar alls och inte uppvisar någon reaktion vid upphettning under inneslutning eller någon explosiv kraft, ska undantas från klass 5.2, förutsatt att beredningen är termiskt stabil (självaccelererande sönderfallstemperatur är 60 °C eller högre för en förpackning på 50 kg) och, för flytande beredningar, att spädmedel typ A används för okänsliggörande (definieras som ORGANISK PEROXID, TYP G). Om beredningen inte är termiskt stabil eller om ett annat spädmedel än typ A används för okänsliggörande, ska beredningen definieras som ORGANISK PEROXID, TYP F.

2.5.3.4 Bestämmelser för temperaturkontroll

2.5.3.4.0 Egenskaperna hos vissa organiska peroxider kräver att de transporteras under en kontrollerad temperatur. Tillämpliga kontroll- och nödtemperaturer för organiska peroxider är förtecknade i 2.5.3.2.4. Bestämmelserna för kontrollerad temperatur finns i kapitel 7.3.7.

111

Kap. 2

Bilaga 1

2.5.3.4.1 Följande organiska peroxider fordrar temperaturkontroll under transport: .1 organiska peroxider typ B och C med SADT ≤ 50 °C, 8 .2 organiska peroxider typ D som reagerar medelkraftigt vid upphettning underinneslutning med SADT ≤ 50 °C eller som reagerar svagt eller inte alls vid upphettning under inneslutning med SADT ≤ 45 °C, och .3 organiska peroxider typ E och F med SADT ≤ 45 °C.

2.5.3.4.2 Provningsmetoder för bestämning av SADT finns i testhandboken, del II, avsnitt 28. Testet ska genomföras på ett representativt sätt med avseende på förpackningens storlek och material.

2.5.3.4.3 Provningsmetoder för bestämning av brandfarlighet finns i testhandboken, del III, underavsnitt 32.4.

2.5.3.5 Åtgärd för att okänsliggöra organiska peroxider

2.5.3.5.1 För att åstadkomma en säker transport av organiska peroxider, okänsliggörs de ofta med organiska vätskor eller fasta ämnen, oorganiska fasta ämnen eller vatten. Där en procentsats av ett ämne föreskrivs, avses viktprocent, avrundat till närmaste heltal. I princip ska den organiska peroxiden okänsliggöras så att den inte koncentreras i farlig utsträckning om spill eller brand skulle uppstå.

2.5.3.5.2 Om inget annat föreskrivs för någon enskild beredning med organiska peroxider, ska följande definitioner gälla för spädmedel som används för att okänsliggöra: .1 spädmedel typ A är organiska vätskor med kokpunkt lägst 150 °C, som är kompatibla med den organiska peroxiden. Spädmedel typ A får användas för att okänsliggöra alla organiska peroxider. .2 spädmedel typ B är organiska vätskor med kokpunkt under 150 °C, dock lägst 60 °C, och flampunkt lägst 5 °C, som är kompatibla med den organiska peroxiden. Spädmedel typ B får användas för att okänsliggöra organiska peroxider förutsatt att vätskans kokpunkt är minst 60 °C högre än SADT i ett kolli på 50 kg.

2.5.3.5.3 Andra spädmedel än typ A eller B får tillsättas till beredningar med organiska peroxider som finns angivna i 2.5.3.2.4, förutsatt att de är kompatibla. Ersättning helt eller delvis av spädmedel av typ A eller typ B med annat spädmedel med annorlunda egenskaper kräver dock ny utvärdering av beredningen med organiska peroxider enligt det normala klassificeringsförfarandet för klass 5.2.

2.5.3.5.4 Vatten får endast tillsättas för att okänsliggöra sådana organiska peroxider, vilka i 2.5.3.2.4 eller i tillstånd från behörig myndighet enligt 2.5.3.2.5 betecknas ”med vatten” eller som ”stabil dispersion i vatten”.

2.5.3.5.5 Organiska och oorganiska fasta ämnen får användas för att okänsliggöra organiska peroxider förutsatt att de är kompatibla med dessa.

2.5.3.5.6 Vätskor och fasta ämnen räknas som kompatibla om de inte menligt påverkar vare sig termisk stabilitet eller farlighetstyp hos den beredningen med organiska peroxider.

8 Detta visas i testserie E som beskrivs i testhandboken, del II.

112

Kap. 2

Bilaga 1

Kapitel 2.6

Klass 6 – Giftiga och smittförande ämnen

2.6.0 Inledande kommentar

Anm. 1: Ordet ”toxisk” har samma betydelse som ”giftig”.

Anm. 2: Genetiskt modifierade mikroorganismer som inte faller under definitionen av ett giftigt eller smittförande ämne ska övervägas för klassificering i klass 9 och inordnas under UN 3245.

Anm. 3: Toxiner från växt-, djur- eller bakteriekällor som inte innehåller några smittförande ämnen, eller toxiner som finns i ämnen som inte är smittförande, ska övervägas för klassificering i klass 6.1 och inordnas under UN 3172 eller 3462.

2.6.1 Definitioner

Klass 6 är uppdelad i två klasser enligt följande:

Klass 6.1 – Giftiga ämnen Ämnen som antingen kan orsaka dödsfall eller allvarlig skada eller skada människors hälsa vid förtäring, inandning eller vid kontakt med huden.

Klass 6.2 – Smittförande ämnen Ämnen som är kända eller som rimligen förväntas innehålla patogener. Patogener är mikroorganismer (inklusive bakterier, virus, parasiter och svampar) eller andra smittförande substanser, exempelvis prioner, som kan orsaka sjukdomar hos människor eller djur.

2.6.2 Klass 6.1 – Giftiga ämnen

2.6.2.1 Definitioner och egenskaper

2.6.2.1.1 LD50-värde (dödlig mediandos) för akut giftighet vid förtäring är den statistiskt härledda engångsmängd av ett ämne som vid oralt intag förväntas leda till död inom 14 dagar hos 50 procent av unga, vuxna albinoråttor. LD50-värdet anges som vikten av provämnet genom försöksdjurets kroppsvikt (mg/kg).

2.6.2.1.2 LD50-värde för akut giftighet vid hudabsorption är den mängd av ett ämne som vid kontinuerlig kontakt under 24 timmer på bar hud hos albinokaniner med största sannolikhet dödar hälften av djuren i gruppen inom 14 dagar. Antalet djur som omfattas av försöket ska vara tillräckligt stort för att resultatet ska bli statistiskt signifikant och motsvara god farmakologisk sed. Resultatet anges i mg per kg kroppsvikt.

2.6.2.1.3 LC50-värde för akut giftighet vid inandning är den koncentration av ånga, dimma eller damm som när den kontinuerligt andas in under 1 timme av en grupp unga, vuxna albinoråttor, hanar och honor, med största sannolikhet dödar hälften av djuren i gruppen inom 14 dagar. Ett fast ämne ska testas om det finns risk för att minst 10 % av den totala vikten är damm i inandningsbar form, t.ex. när partiklarnas aerodynamiska diameter är högst 10 μm. Ett flytande ämne ska genomgå test, om det finns risk för att det kan uppstå dimma från en läckande transportbehållare. I ett för test förberett prov ska över 90 viktprocent av både fasta och flytande ämnen vara partiklar som kan andas in, så som beskrivs ovan. Resultatet anges i milligram per liter luft för damm och dimma och i milliliter per kubikmeter luft (ppm) för ånga.

113

Kap. 2

Bilaga 1

2.6.2.1.4 Egenskaper

.1 Farorna för förgiftning av dessa ämnen är beroende av kontakten med människokroppen, genom inandning av ångor av personer inom ett visst avstånd från lasten eller de omedelbara farorna vid fysisk kontakt med ämnet. Dessa har beaktats tillsammans med sannolikheten för att en olycka inträffar under sjötransport. .2 Nästan alla giftiga ämnen utvecklar giftiga gaser vid brand eller vid upphettning till sönderfall. .3 Ett ämne som anges som ”stabiliserat” får inte transporteras i ostabiliserat tillstånd.

2.6.2.2 Inordning av giftiga ämnen i förpackningsgrupper

2.6.2.2.1 Giftiga ämnen har i förpackningssyfte fördelats mellan förpackningsgrupper beroende på graden av deras giftiga faror vid transport: .1 Förpackningsgrupp I: ämnen och beredningar med hög toxicitetsrisk, .2 Förpackningsgrupp II: ämnen och beredningar med medelhög toxicitetsrisk, .3 Förpackningsgrupp III: ämnen och beredningar med låg toxicitetsrisk.

2.6.2.2.2 Vid denna gruppering har erfarenhet av förgiftningsfall hos människor legat till grund. Vidare har hänsyn tagits till särskilda egenskaper hos ämnet i fråga, såsom flytande form, hög flyktighet, stor sannolikhet för sorption genom huden och särskilda biologiska verkningar.

2.6.2.2.3 Om det inte finns erfarenheter från människor har giftighetsgraden fastställts genom utvärdering av djurförsök. Tre möjliga tillförselsätt har undersökts. Dessa vägar är exponering genom: – förtäring, – hudabsorption, och – inandning av damm, dimma eller ångor.

2.6.2.2.3.1 Djurförsöksdata för de olika exponeringsvägarna finns i 2.6.2.1. När ett ämne uppvisar olika grader av giftighet vid två eller flera tillförselsätt har den högsta farograden som indikerats vid djurförsöken legat till grund för vilken förpackningsgrupp som har angetts för ämnet.

2.6.2.2.4 Kriterierna som ska tillämpas för att gruppera ett ämne efter den toxicitet det uppvisar via alla tre tillförselsätten presenteras i nedanstående punkter.

2.6.2.2.4.1 Grupperingskriterierna för förtäring, hudabsorption samt vid inandning av damm och dimma visas i följande tabell:

Grupperingskriterier för tillförsel vid förtäring, hudabsorption och inandning av damm och dimma

Giftighet vid inandning av Förpackningsgrupp Giftighet vid förtäring Giftighet vid hudabsorption damm och dimma LC50 LD50(mg/kg) LD50(mg/kg) (mg/l)

I ≤ 5,0 ≤ 50 ≤ 0,2 II > 5,0 och ≤ 50 > 50 och ≤ 200 > 0,2 och ≤ 2,0 III* > 50 och ≤ 300 > 200 och ≤ 1 000 > 2,0 och ≤ 4,0 * Ämnen med tårgasliknande egenskaper ska inplaceras i förpackningsgrupp II, även om uppgifter om dess giftighet motsvarar förpackningsgrupp III.

Anm. Ämnen som uppfyller kriterierna för klass 8 och uppvisar en giftighet vid inandning av damm eller dimma (LC50) som motsvarar förpackningsgrupp I, får endast inordnas i klass 6.1 om giftigheten vid förtäring eller hudabsorption motsvarar åtminstone förpackningsgrupp I eller II. I annat fall ska ämnet om så krävs inordnas i klass 8 (se 2.8.2.4).

2.6.2.2.4.2 Kriterierna för ett ämnes giftighet vid inandning av dimma eller damm i 2.6.2.2.4.1 är baserade på LC50-värden vid en exponering under 1 timme. När sådana värden finns tillgängliga ska de användas. Om emellertid endast LC50-värden för exponering av damm eller dimma i 4 timmar finns tillgängliga kan dessa värden multipliceras med fyra och resultatet användas i stället för ovanstående kriterium, dvs. LC50 (4 h) × 4 anses motsvara LC50 (1 h).

114

Kap. 2

Bilaga 1

2.6.2.2.4.3 För vätskor som avger giftiga ångor ska följande förpackningsgrupper anges, där ”V” är den 3 mättade ångans koncentration uttryckt i ml/m luft vid 20 °C standardatmosfärstryck:

3 Förpackningsgrupp I: om V ≥ 10 LC50 och LC50 ≤ 1 000 ml/m . 3 Förpackningsgrupp II: om V ≥ LC50 och LC50 ≤ 3 000 ml/m och kriterierna för förpackningsgrupp I inte är uppfyllda. 3 Förpackningsgrupp III: om V ≥ 1 LC50 och LC50 ≤ 5 000 ml/m och kriterierna för förpackningsgrupp I eller II inte är uppfyllda.

Anm. Ämnen med tårgasliknande egenskaper ska inplaceras i förpackningsgrupp II, även om värdena för deras giftighet motsvarar kriterierna för förpackningsgrupp III.

2.6.2.2.4.4 I figur 2-3 presenteras kriterierna enligt 2.6.2.2.4.3 i grafisk form för att underlätta klassificeringen. På grund av den begränsade noggrannheten vid användning av grafisk framställning ska ämnen som hamnar på eller nära en skiljelinje kontrolleras med hjälp av de siffermässiga kriterierna.

3 FLYKTIGHET ml/m

Figur 2–3 – Giftighet vid inandning: gränslinjer för förpackningsgrupper

2.6.2.2.4.2 Dessa kriterier för giftighet vid inandning av ångor i 2.6.2.2.4.3 är baserade på LC50-värden vid exponering 1 timme, och sådana värden ska användas, där de finns tillgängliga. Om emellertid endast LC50-värden för exponering 4 timmar för ångor finns tillgängliga kan dessa värden multipliceras med två och resultatet användas i stället för ovanstående kriterium, dvs. LC50 (4 h) × 2 anses motsvara LC50 (1 h).

115

Kap. 2

Bilaga 1

2.6.2.2.4.6 Blandningar av vätskor som är giftiga vid inandning ska inplaceras i förpackningsgrupper enligt 2.6.2.2.4.7 eller 2.6.2.2.4.8.

2.6.2.2.4.7 Om LC50-värdet är känt för varje giftigt ämne som ingår i blandningen, kan förpackningsgruppen bestämmas enligt följande: .1 Beräkning av LC50 för blandningen med formeln:

LC50 (blandning) =

där: fi = molbråket för beståndsdelen ”i” i blandningen LC50i = medelvärdet av dödlig koncentration för ingående bestånds 3 del ”i” i ml/m .

.2 Beräkning av flyktighet för varje beståndsdel i blandningen med formeln:

Vi =

där: Pi = partialtrycket för beståndsdelen ”i” i kPa vid 20 °C och standardatmosfärtryck.

.3 Beräkning av förhållandet mellan flyktighet och LC50 med formeln:

R =

.4 De beräknade värdena på LC50 (blandning) och R, används sedan för att bestämma vilken förpackningsgrupp blandningen hör till:

3 Förpackningsgrupp I: R ≥ 10 och LC50 (blandning) ≤ 1 000 ml/m .

3 Förpackningsgrupp II: R ≥ 1 och LC50 (blandning) ≤ 3 000 ml/m , om blandningen inte uppfyller kriterierna för förpackningsgrupp I.

3 Förpackningsgrupp III: R ≥ _1 och LC50 (blandning) ≤ 5 000 ml/m , om blandningen inte uppfyller kriterierna för förpackningsgrupp I eller II.

2.6.2.2.4.8 Saknas uppgift om LC50-värde för de giftiga beståndsdelarna kan blandningen inplaceras i en förpackningsgrupp med nedan beskrivna förenklade test av tröskeltoxicitet som grund. När dessa tröskeltest används ska den strängaste förpackningsgruppen bestämmas och användas vid transport av blandningen. .1 En blandning inplaceras i förpackningsgrupp I endast om den uppfyller följande båda kriterier: – Ett prov av vätskeblandningen sprayas och späds ut med luft för att få en testatmosfär 3 av 1 000 ml/m vätskespray i luft. Tio albinoråttor (fem hanar och fem honor) exponeras för denna testatmosfär under 1 timme och observeras därefter under 14 dagar. Om fem eller fler av försöksdjuren dör under observationsperioden på 14 dagar ska 3 blandningen antas ha ett LC50-värde på 1 000 ml/m eller mindre. – Ett prov av ångan i jämvikt med vätskeblandningen vid 20 °C späds ut med nio volymdelar luft för att få en testatmosfär. Tio albinoråttor (fem hanar och fem honor) exponeras för denna testatmosfär under 1 timme och observeras därefter under 14 dagar. Om fem eller fler av försöksdjuren dör under observationsperioden på 14 dagar ska blandningen antas ha en flyktighet som är lika med eller större än 10 gånger blandningens LC50-värde.

116

Kap. 2

Bilaga 1

.2 En blandning inplaceras i förpackningsgrupp II endast om den uppfyller följande båda kriterier men inte kriterierna för förpackningsgrupp I: – Ett prov av vätskeblandningen sprayas och späds ut med luft för att få en testatmosfär 3 av 3 000 ml/m vätskespray i luft. Tio albinoråttor (fem hanar och fem honor) exponeras för denna testatmosfär under 1 timme och observeras därefter under 14 dagar. Om fem eller fler av försöksdjuren dör under observationsperioden på 14 dagar ska bland- 3 ningen antas ha ett LC50-värde på 3 000 ml/m eller mindre. – Ett prov av ångan i jämvikt med vätskeblandningen vid 20 °C används för att bilda en testatmosfär. Tio albinoråttor (fem hanar och fem honor) exponeras för denna testatmosfär under 1 timme och observeras därefter under 14 dagar. Om fem eller fler av försöksdjuren dör under observationsperioden på 14 dagar ska blandningen antas ha en flyktighet som är lika med eller större än blandningens LC50-värde. .3 En blandning inplaceras i förpackningsgrupp III endast om den uppfyller följande två kriterier men inte kriterierna för förpackningsgrupp I eller II: – Ett prov av vätskeblandningen sprayas och späds ut med luft för att få en testatmo- 3 sfär av 5 000 ml/m vätskespray i luft. Tio albinoråttor (fem hanar och fem honor) exponeras för denna testatmosfär under 1 timme och observeras därefter under 14 dagar. Om fem eller fler av försöksdjuren dör under observationsperioden på 3 14 dagar ska blandningen antas ha ett LC50-värde på 5 000 ml/m eller mindre. – Ångkoncentrationen (flyktigheten) för vätskeblandningen mäts. Är den lika med eller 3 större än 1 000 ml/m ska blandningen antas ha en flyktighet som är lika med eller större än 1 av blandningens LC50-värde.

2.6.2.3 Beräkningsmetoder för blandningars giftighet vid förtäring och hudabsorption

2.6.2.3.1 För klassificering av blandningar i klass 6.1 och bestämning av korrekt förpackningsgrupp i enlighet med kriterierna för giftighet vid förtäring och hudabsorption i 2.6.2.2, måste blandningens akuta LD50-värde beräknas.

2.6.2.3.2 När en blandning innehåller endast ett aktivt ämne vars LD50-värde är känt kan, om tillförlitliga uppgifter om akut giftighet vid förtäring och hudabsorption saknas, blandningens LD50-värden för förtäring och hudabsorption bestämmas enligt följande:

LD50-värde för beredningen = LD50-värde hos den aktiva substansen × 100 den aktiva substansens halt i viktprocent

2.6.2.3.3 Om en blandning innehåller mer än en aktiv komponent kan blandningens LD50-värde för förtäring och hudabsorption bestämmas på tre sätt. Den rekommenderade metoden är att ta fram tillförlitliga värden för akut giftighet vid förtäring och hudabsorption för den aktuella blandningen som ska transporteras. Om tillförlitliga, noggranna värden inte är tillgängliga, får en av följande metoder användas: .1 Klassificering av beredningen efter den farligaste beståndsdelen i blandningen under antagandet att komponenten har samma koncentration som den totala koncentrationen av alla aktiva beståndsdelar, eller .2 Tillämpning av formeln:

där:

TM = blandningens LD50-värde vid förtäring.

117

Kap. 2

Bilaga 1

Anm. Formeln kan även användas för giftighet vid hudabsorption, under förutsättning att information finns tillgänglig och är av samma slag för alla ingående beståndsdelar. Användning av denna formel tar inte hänsyn till eventuella potentierings- eller skyddseffekter.

2.6.2.4 Klassificering av pesticider (bekämpningsmedel)

2.6.2.4.1 Alla aktiva pesticidbeståndsdelar och beredningar av dessa, för vilka LC50- och/eller LD50värdena är kända och vilka har klassificerats i klass 6.1, ska klassificeras i förpackningsgrupper enlighet med kriterierna i 2.6.2.2. Ämnen och beredningar som uppvisar sekundärfaror ska klassificeras enligt tabellen för rangordning av faror i 2.0.3 med angivande av motsvarande förpackningsgrupp.

2.6.2.4.2 Om LD50-värdet för en pesticidberedning avseende förtäring eller hudabsorption inte är känt, men LD50-värdena för de aktiva ämnena är kända, så kan LD50-värdet för beredningen tas fram genom tillämpning av metoderna i 2.6.2.3.

Anm. LD50-värden för giftigheten hos ett visst antal vanliga pesticider kan fås från senaste utgåvan av dokumentet ”The WHO Recommended Classification of Pesticides by Hazard and Guidelines to Classification”, som kan beställas från Världshälsoorganisationen (WHO), International Programme on Chemical Safety, CH-1211 Genève 27, Schweiz. Även om detta dokument kan användas som uppgiftskälla för LD50-värden för pesticider, får dock klassifikationssystemet som anges där inte användas för klassificering för transport av pesticider eller bestämning av förpackningsgrupp, som ska ske enligt bestämmelserna i dessa föreskrifter.

2.6.2.4.3 Officiell transportbenämning (proper shipping name) för transport av en pesticid ska väljas med den aktiva beståndsdelen, pesticidens aggregationstillstånd och alla eventuellt förekommande sekundärfaror som grund.

2.6.2.5 Ämnen som inte är tillåtna för transport

Kemiskt instabila ämnen i klass 6.1 får endast transporteras om nödvändiga försiktighetsåtgärder har vidtagits för att förhindra möjligheten att farligt sönderfall eller polymerisation sker under normala transportförhållanden. För de försiktighetsåtgärder som krävs för att förhindra polymerisation, se särbestämmelse 386 i kapitel 3.3. Utifrån detta ska även särskilt kontrolleras att kärl och tankar inte innehåller ämnen som gynnar sådana reaktioner.

2.6.3 Klass 6.2 – Smittförande ämnen

2.6.3.1 Definitioner

I dessa föreskrifter avses med:

2.6.3.1.1 Smittsamma ämnen är ämnen som är kända för att eller sannolikt kan innehålla patogener. Patogener är mikroorganismer (inklusive bakterier, virus, parasiter och svampar) eller andra smittförande substanser, exempelvis prioner, som kan orsaka sjukdomar hos människor eller djur.

2.6.3.1.2 Biologiska produkter är produkter från levande organismer, som tillverkas och distribueras i överensstämmelse med bestämmelser från tillämpliga nationella myndigheter, vilka kan utge särskilda godkännandebestämmelser. Produkterna används antingen för att förebygga, behandla eller diagnostisera sjukdomar hos människor eller djur eller tillhörande utvecklings-, experiment- eller forskningsändamål. De innefattar, men är inte begränsade till, färdiga produkter och halvfabrikat, såsom vaccin.

2.6.3.1.3 Kulturer är resultatet av en process vid vilken patogener avsiktligt förökas. Definitionen omfattar inte prover tagna från människor eller djur enligt definition i 2.6.3.1.4.

118

Kap. 2

Bilaga 1

2.6.3.1.4 Patientprover är prover som tagits direkt från människor eller djur, som innefattar, men inte är begränsade till, exkrement, sekret, blod eller blodkomponenter, vävnad, provsticka, provremsa eller liknande med vävnadsprov samt kroppsdelar som transporteras i forsknings- eller diagnossyfte, för undersökning, behandling eller profylax.

2.6.3.1.5 [Tills vidare blank]

2.6.3.1.6 Medicinskt eller smittförande avfall är avfall som kommer från medicinsk behandling av människor, veterinärmedicinsk behandling av djur eller från biologisk forskning.

2.6.3.2 Klassificering av smittförande ämnen

2.6.3.2.1 Smittförande ämnen ska klassificeras i klass 6.2 och inordnas under UN 2814, UN 2900, UN 3291, UN 3373 eller UN 3549, beroende på egenskaper.

2.6.3.2.2 Smittförande ämnen delas in i följande kategorier:

2.6.3.2.2.1 Kategori A: Ett smittförande ämne som transporteras i en form som kan framkalla permanent invaliditet eller livshotande eller dödlig sjukdom hos annars friska människor eller djur som exponeras för det. Exempel på ämnen som uppfyller dessa kriterier anges i tabellen i denna punkt.

Anm. Exponering sker då ett smittförande ämne kommer ut ur sin skyddande förpackning och i fysisk kontakt med människor eller djur. .1 Smittförande ämnen som uppfyller dessa kriterier och som kan orsaka sjukdom hos människor eller såväl hos människor som hos djur ska inordnas under UN 2814. Smittförande ämnen som endast kan orsaka sjukdom hos djur ska inordnas under UN 2900. .2 Inordning under UN 2814 eller 2900 ska baseras på känd anamnes och symptom hos den insjuknade människan eller djuret, lokala endemiska förhållanden eller professionell bedömning angående det individuella tillståndet för den insjuknade människan eller djuret.

Anm. 1: Officiell transportbenämning (proper shipping name) för UN 2814 är INFECTIOUS SUBSTANCE, AFFECTING HUMANS. Officiell transportbenämning (proper shipping name) för UN 2900 är INFECTIOUS SUBSTANCE, AFFECTING ANIMALS.

Anm. 2: Följande tabell är inte fullständig. Smittförande ämnen, inklusive nya eller nyupptäckta patogener som inte är med i tabellen, men som uppfyller samma kriterier, ska inordnas i kategori A. Om det är oklart om ett ämne uppfyller kriterierna eller ej, ska det inkluderas i kategori A.

Anm. 3: I följande tabell är vissa mikroorganismer angivna i kursivstil. Dessa är bakterier eller svampar.

Exempel på smittförande ämnen som omfattas av kategori A i alla former, om inte annat anges (2.6.3.2.2.1.1)

UN-nummer och officiell transport- Mikroorganism benämning

UN 2814 Bacillus anthracis (endast kulturer) Smittförande ämne Brucella abortus (endast kulturer) som påverkar Brucella melitensis (endast kulturer) människor Rucella suis (endast kulturer) Burkholderia mallei – Pseudomonas mallei – rots (endast kulturer) Burkholderia pseudomallei – Pseudomonas pseudomallei (endast kulturer) Chlamydia psittaci – fågelburna stammar (endast kulturer) Clostridium botulinum (endast kulturer) Coccidioides immitis (endast kulturer)

119

Kap. 2

Bilaga 1

UN-nummer och officiell transport- Mikroorganism benämning

Coxiella burnetii (endast kulturer) Hemorragisk Krim-Kongofeber-virus Denguevirus (endast kulturer) Östlig ekvin encefalit-virus (endast kulturer) UN 2814 Escherichia coli, verotoxigen (endast kulturer) Smittförande ämne Ebolavirus som påverkar Flexalvirus

människor (forts.)

Francisella tularensis (endast kulturer) uanaritovirus Hantaanvirus Hantavirus, som orsakar hemorragisk feber (blödarfeber) med renalt (njur-) syndrom Hendravirus Hepatit B-virus (endast kulturer) Herpes B-virus (endast kulturer) HIV (endast kulturer) Högpatogent fågelinfluensavirus (endast kulturer) Japansk encefalit-virus (endast kulturer) Juninvirus Kyasanur forest disease-virus Lassavirus Machupovirus Marburgvirus Apkoppsvirus (endast kulturer) Mycobacterium tuberculosis (endast kulturer) Nipahvirus Hemorragisk Omskfeber-virus Poliovirus (endast kulturer) Rabiesvirus (endast kulturer) Rickettsia prowazekii (endast kulturer) Rickettsia rickettsii (endast kulturer) Rift Valley-febervirus (endast kulturer) Rysk sommar-vår-encefalitvirus (endast kulturer) Sabiavirus Shigella dysenteriae typ 1 (endast kulturer) Fästingburet encefalitvirus (TBE) (endast kulturer) Smittkoppsvirus (Variolavirus) Venezuelansk hästencefalit-virus (endast kulturer) Västnilvirus (endast kulturer) Gula febern-virus (endast kulturer) Yersinia pestis (endast kulturer) UN 2900 Afrikansk svinpest-virus (endast kulturer) Smittförande ämne Fågelburet paramyxovirus typ 1 – velogent Newcastlevirus (endast kulturer)

som endast

Klassisk svinpest (endast kulturer)

påverkar djur

Mul- och klövsjuke-virus (endast kulturer) Dermatitis nodularis-virus (lumpy skin disease) (endast kulturer) Mycoplasma mycoides – smittsam bovin pleuropneumoni (endast kulturer) Peste des petits ruminants-virus (endast kulturer) Rinderpestvirus (endast kulturer) Fårkoppsvirus (endast kulturer) Getkoppsvirus (endast kulturer) Swine Vesicular Disease-virus (endast kulturer) Vesikulär stomatit-virus (endast kulturer)

2.6.3.2.2.2 Kategori B: Ett smittförande ämne som inte uppfyller kriterierna för att omfattas av kategori A. Smittförande ämnen i kategori B ska inordnas under UN 3373.

Anm. Officiell transportbenämning (proper shipping name) för UN 3373 är BIOLOGICAL SUBSTANCE, CATEGORY B.

120

Kap. 2

Bilaga 1

2.6.3.2.3 Undantag

2.6.3.2.3.1 Ämnen som inte innehåller smittförande ämnen eller ämnen som har låg sannolikhet att orsaka sjukdom hos människor eller djur omfattas inte av bestämmelserna i dessa föreskrifter, såvida de inte uppfyller kriterier för att inkluderas i någon annan klass.

2.6.3.2.3.2 Ämnen som innehåller mikroorganismer, vilka inte är patogena för människor eller djur, omfattas inte av bestämmelserna i dessa föreskrifter, såvida de inte uppfyller kriterierna för att inkluderas i någon annan klass.

2.6.3.2.3.3 Ämnen i en form där alla smittämnen har neutraliserats eller inaktiverats, så att de inte längre utgör en hälsorisk, omfattas inte av bestämmelserna i dessa föreskrifter, såvida de inte uppfyller kriterierna för att inkluderas i någon annan klass.

Anm. Medicinsk utrustning som är tömd på kvarvarande vätska anses motsvara kraven i denna punkt och omfattas inte av bestämmelserna i dessa föreskrifter.

2.6.3.2.3.4 Ämnen där koncentrationen av smittämnen ligger på en naturligt förekommande nivå (inklusive livsmedel och vattenprover) och som inte kan antas medföra en betydande infektionsrisk, omfattas inte av bestämmelserna i dessa föreskrifter, såvida de inte uppfyller kriterierna för att inkluderas i någon annan klass.

2.6.3.2.3.5 Torkat blod som insamlats genom att applicera en bloddroppe på ett absorberande material omfattas inte av bestämmelserna i dessa föreskrifter.

2.6.3.2.3.6 Prov i samband med screeningtester av blod i avföring omfattas inte av bestämmelserna i dessa föreskrifter.

2.6.3.2.3.7 Blod eller blodbeståndsdelar, som har samlats in för transfusion eller för preparation av blodprodukter som ska användas vid transfusion eller transplantation, och vävnader eller organ som är avsedda för transplantation såväl som prover som har tagits för dessa ändamål omfattas inte av bestämmelserna i dessa föreskrifter.

2.6.3.2.3.8 Prover tagna från människor eller djur, hos vilka det är minimal sannolikhet att smittämnen förekommer, omfattas inte av bestämmelserna i dessa föreskrifter, om provet transporteras i en förpackning som förhindrar läckage och är märkt med ”EXEMPT HUMAN SPECIMEN” respektive ”EXEMPT ANIMAL SPECIMEN”. Förpackningen ska uppfylla följande villkor: .1 Förpackningen består av tre delar: .1 Ett eller flera täta primärkärl. .2 En tät sekundärförpackning .3 En ytterförpackning med tillräcklig hållfasthet med avseende på dess kapacitet, vikt och avsedda användning, där åtminstone en sida minst ska ha måtten 100 mm × 100 mm. .2 För vätskor ska ett absorberande material med tillräcklig kapacitet för att absorbera hela innehållet placeras mellan primärkärl och sekundärförpackning på ett sådant sätt att om det inträffar ett läckage eller utsläpp under transport, ska vätskan inte nå ytterförpackningen eller inverka menligt på det stötdämpande materialet. .3 Då flera bräckliga primärkärl placeras i en sekundärförpackning, ska de antingen slås in var för sig eller separeras från varandra så att ömsesidig kontakt förhindras.

Anm. Ett visst mått av sakkunnig bedömning krävs för att avgöra om ett ämne kan undantas enligt bestämmelserna i denna punkt. Bedömningen ska grundas på känd anamnes, symptom och individuella omständigheter hos patienten eller djuret i fråga, och lokala endemiska förhållanden. Exempel på prover som kan transporteras enligt bestämmelserna i denna punkt är bland annat blod- eller urinprover för att kontrollera kolesterolvärden, blodsockervärden, hormonvärden eller prostataspecifikt antigen (PSA), prover som krävs för att övervaka funktionen hos organ, såsom hjärta, lever eller njurar hos människor eller djur med icke-smittsamma sjukdomar, eller för terapeutisk kontroll av läkemedel, prover som tagits för försäkringseller anställningsändamål, i syfte att konstatera närvaro av droger eller alkohol, graviditetstest, biopsier för att upptäcka cancer och bestämning av antikroppar hos människor eller djur då

121

Kap. 2

Bilaga 1

infektionsmisstanke saknas (t.ex. utvärdering av vaccinrelaterad immunitet, diagnos av autoimmun sjukdom, m.m.).

2.6.3.2.3.9 Med undantag av: .1 medicinskt avfall (UN 3291 och 3549), .2 medicinska apparater eller utrustningar som förorenats med eller som innehåller smittförande ämnen i kategori A (UN 2814 eller 2900), och .3 medicinska apparater eller utrustningar som förorenats med eller som innehåller annat farligt gods som uppfyller definitionen för annan faroklass,

omfattas inte medicinska apparater eller utrustningar som kan vara förorenade med eller som kan innehålla smittförande ämnen och som transporteras för desinfektion, rengöring, sterilisering, reparation, eller för utvärdering av utrustning, av bestämmelserna i dessa föreskrifter förutsatt att de är förpackade i förpackningar konstruerade och tillverkade så att de, under normala transportförhållanden, inte kan gå sönder, punkteras eller läcka ut innehåll. Förpackningar ska vara konstruerade för att uppfylla tillverkningsbestämmelserna i 6.1.4 eller 6.6.4.

Dessa förpackningar ska uppfylla de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.1.1 och 4.1.1.2, och kunna kvarhålla de medicinska apparaterna och utrustningarna om de släpps från en höjd av 1,2 m.

Förpackningarna ska märkas med “USED MEDICAL DEVICE” eller “USED MEDICAL EQUIPMENT”. Om overpacks eller enhetslaster används ska de förses med likadan märkning, såvida inte märkningarna förblir synliga.

2.6.3.3 Biologiska produkter

2.6.3.3.1 I dessa föreskrifter indelas biologiska produkter i följande grupper: .1 sådana produkter, som tillverkas och förpackas i överensstämmelse med behöriga nationella myndigheters bestämmelser, transporteras till slutlig förpackning eller distribution och används av medicinsk personal eller av enskilda för behandling. Ämnen i denna grupp omfattas inte av bestämmelserna i dessa föreskrifter. .2 sådana produkter som inte omfattas av .1 och för vilka det är känt eller rimligt att anta att de innehåller smittförande ämnen, och vilka uppfyller kriterierna för att inkluderas i kategori A eller B. Ämnen i denna grupp ska efter egenskaper inordnas under UN 2814, 2900 eller 3373.

Anm. Hos några officiellt godkända biologiska produkter förekommer en biologisk risk endast i vissa delar av världen. I detta fall kan behörig myndighet föreskriva att dessa biologiska produkter ska uppfylla de lokala bestämmelserna för smittförande ämnen eller vidta andra restriktioner.

2.6.3.4 Genetiskt modifierade mikroorganismer och organismer

2.6.3.4.1 Genetiskt modifierade mikroorganismer som inte motsvarar definitionen av smittförande ämnen ska klassificeras enligt kapitel 2.9.

2.6.3.5 Medicinskt eller smittförande avfall

2.6.3.5.1 Medicinskt eller smittförande avfall som innehåller: .1 smittförande ämnen i kategori A ska inordnas under UN 2814, 2900 eller 3549, beroende på vad som är tillämpligt. Fast mediciniskt avfall som innehåller smittförande ämnen i kategori A som uppkommit från medicinsk behandling av människor eller veterinärmedicinsk behandling av djur, får tilldelas UN 3549. UN 3549 får inte användas för avfall från biologisk forskning eller för avfall i flytande form, .2 smittförande ämnen i kategori B ska inordnas under UN 3291.

2.6.3.5.2 Medicinskt eller smittförande avfall, där det finns skäl att anta att det är låg sannolikhet för närvaro av smittförande ämnen ska inordnas under UN 3291. Vid beslutet får internationella, regionala eller nationella förteckningar över avfallskategorier användas.

122

Kap. 2

Bilaga 1

Anm. Den officiella transportbenämningen (proper shipping name) för UN 3291 är CLINICAL WASTE, UNSPECIFIED, N.O.S. eller (BIO) MEDICAL WASTE, N.O.S. eller REGULATED MEDICAL WASTE, N.O.S.

2.6.3.5.3 Dekontaminerat medicinskt eller smittförande avfall, som tidigare innehållit smittförande ämnen, omfattas inte av bestämmelserna i dessa föreskrifter om de inte uppfyller kriterier för att inkluderas i någon annan klass.

2.6.3.6 Smittade djur

2.6.3.6.1 Levande djur får inte användas för att transportera smittförande ämnen, såvida inte det är omöjligt att transportera dessa på något annat sätt Levande djur som avsiktligt infekterats, och där det är känt att de innehåller eller misstänks innehålla ett smittförande ämne, får endast transporteras under villkor godkända av behörig myndighet.

123

Kap. 2

Bilaga 1

Kapitel 2.7

Klass 7 – Radioaktiva ämnen

Anm. I klass 7 kan förpackningstypen ha en avgörande effekt på klassificeringen.

2.7.1 Definitioner

2.7.1.1 Radioaktiva ämnen innehåller radionuklider där både aktivitetskoncentrationen och totalaktiviteten per sändning överstiger de i 2.2.7.2.2.1 till 2.2.7.2.2.6 angivna värdena.

2.7.1.2 Kontamination

2 Närvaron av ett radioaktivt ämne på en yta i mängder över 0,4 Bq/cm för beta- och gamma- 2 strålare och alfastrålare med låg radiotoxicitet eller 0,04 Bq/cm för alla andra alfastrålare.

Löst vidhäftande kontamination är kontamination som kan lösgöras från ytan under rutinmässiga transportförhållanden.

Fast vidhäftande kontamination är all annan kontamination än löst vidhäftande kontamination.

2.7.1.3 Definitioner av särskilda termer

A1 och A2

A1 är aktivitetsvärdet för radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet förtecknat i tabell 2.2.7.2.2.1 eller härlett enligt 2.2.7.2.2.2, som används för bestämning av gränsvärden för aktivitet för bestämmelserna i dessa föreskrifter. A2 är aktivitetsvärdet för radioaktiva ämnen, förutom för radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet, förtecknat i tabell 2.2.7.2.2.1 eller härlett enligt 2.2.7.2.2.2, och som används för bestämning av gränsvärden för aktivitet för bestämmelserna i dessa föreskrifter.

Fissila nuklider avser uran-233, uran-235, plutonium-239 och plutonium-241. Fissila ämnen avser ämnen som innehåller någon av de fissila nukliderna. Definitionen av fissila ämnen omfattar inte följande: .1 obestrålat naturligt uran eller obestrålat utarmat uran, .2 naturligt uran eller utarmat uran som endast bestrålats i termiska reaktorer, .3 ämnen med mindre än totalt 0,25 g fissila nuklider, .4 alla kombinationer av .1, .2 och/eller .3.

Dessa undantag gäller bara när det inte finns några andra ämnen med fissila nuklider i kollit eller i sändningen om dessa skickas oförpackade.

Radioaktivt ämne med liten spridbarhet innebär antingen ett fast radioaktivt ämne eller ett fast radioaktivt ämne i en försluten kapsel, som har begränsad spridbarhet och inte är i pulverform.

Ämnen med låg specifik aktivitet (LSA (Low Specific Activity)) innebär ett radioaktivt ämne med begränsad specifik egenaktivitet eller ett radioaktivt ämne för vilket gränsvärdena för den uppskattade specifika medelaktiviteten gäller. Yttre skärmningsmaterial som omger LSAämnet ska inte beaktas vid bestämning av den uppskattade specifika medelaktiviteten.

Alfastrålare med låg toxicitet: naturligt uran, utarmat uran, naturligt torium, uran-235 eller uran-238, torium-232, torium-228 och torium-230 när dessa förekommer i malm eller i fysikaliska eller kemiska koncentrat, eller alfastrålare med en halveringstid under tio dagar.

124

Kap. 2

Bilaga 1

Specifik aktivitet hos en radionuklid innebär aktiviteten per massenhet av radionukliden. Den specifika aktiviteten hos ett ämne är aktiviteten per massenhet av ämnet, i vilket radionukliden är väsentligen likformigt fördelad.

Anm. Termerna ”aktivitetskoncentration” och ”specifik aktivitet” är synonymer i dessa föreskrifter.

Radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet är antingen: .1 ett icke spridbart, fast radioaktivt ämne, eller .2 en försluten kapsel som innehåller radioaktiva ämnen.

Ytkontaminerat föremål (SCO (Surface Contaminated Object)) innebär ett fast föremål som inte är radioaktivt i sig självt, men där radioaktiva ämnen förekommer på dess yta.

Obestrålat torium är torium som innehåller högst 10-7 g uran-233 per gram torium-232.

Obestrålat uran är uran som innehåller högst 2 × 103 Bq plutonium per gram uran-235, högst 9 × 106 Bq klyvningsprodukter per gram uran-235 och högst 5 × 10-3 g uran-236 per gram uran-235.

Uran – naturligt, utarmat, anrikat: Naturligt uran är uran (som får vara kemiskt separerat) med den i naturen förekommande sammansättningen av uranisotoper (ca 99,28 viktprocent uran-238 och 0,72 viktprocent uran-235). Utarmat uran är uran med lägre viktandel uran-235 än naturligt uran.

Anrikat uran är uran med en viktandel uran-235 över 0,72 %. I samtliga fall förekommer en mycket liten viktandel uran-234.

2.7.2 Klassificering

2.7.2.1 Allmänna bestämmelser

2.7.2.1.1 Radioaktiva ämnen ska ges ett av de angivna UN-numren i tabell 2.2.7.2.1.1 i enlighet med bestämmelserna i 2.7.2.4 och 2.7.2.5, med beaktande av de ämnesegenskaper som fastställs i 2.7.2.3. Tabell 2.7.2.1.1 – UN-nummer för radioaktiva ämnen

a

UN-nr. Officiell transportbenämning (proper shipping name) och beskrivning

Undantagna kollin (1.5.1.5)

2908 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – TÖMD FÖRPACKNING 2909 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – FÖREMÅL TILLVERKADE AV NATURLIGT URAN eller UTARMAT URAN eller NATURLIGT TORIUM 2910 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – BEGRÄNSAD MÄNGD 2911 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – INSTRUMENT eller FÖREMÅL 3507 URANHEXAFLUORID, RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI mindre än 0,1 kg per kolli, b, c ej fissilt eller undantaget fissilt

Radioaktiva ämnen med låg specifik aktivitet (2.7.2.3.1)

b 2912 RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-I), ej fissilt eller undantaget fissilt b 3321 RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-II), ej fissilt eller undantaget fissilt 3322 b RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-III), ej fissilt eller undantaget fissilt 3324 RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-II), FISSILT 3325 RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-III), FISSILT

Ytkontaminerade föremål (2.7.2.3.2)

125

Kap. 2

Bilaga 1

a

UN-nr. Officiell transportbenämning (proper shipping name) och beskrivning

2913 RADIOAKTIVT ÄMNE, YTKONTAMINERADE FÖREMÅL (SCO-I, SCO-II eller SCO-III), b ej fissilt eller undantaget fissilt 3326 RADIOAKTIVT ÄMNE, YTKONTAMINERADE FÖREMÅL (SCO-I eller SCO-II), FISSILT

Kollin av typ A (2.7.2.4.4)

b 2915 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A, ej av speciell beskaffenhet, ej fissilt eller undantaget fissilt 3327 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A, FISSILT, ej av speciell beskaffenhet 3332 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A, SPECIELL BESKAFFENHET, ej fissilt eller undantaget b fissilt 3333 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A, SPECIELL BESKAFFENHET, FISSILT

Kollin av typ B(U) (2.7.2.4.6)

b 2916 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP B(U), ej fissilt eller undantaget fissilt 3328 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP B(U), FISSILT

Kollin av typ B(M) (2.7.2.4.6)

b 2917 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP B(M), ej fissilt eller undantaget fissilt 3329 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP B(M), FISSILT

Kollin av typ C (2.7.2.4.6)

b 3323 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP C, ej fissilt eller undantaget fissilt 3330 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP C, FISSILT

Särskild överenskommelse (2.7.2.5)

2919 RADIOAKTIVT ÄMNE, TRANSPORTERAT UNDER SÄRSKILD b ÖVERENSKOMMELSE, ej fissilt eller undantaget fissilt 3331 RADIOAKTIVT ÄMNE, TRANSPORTERAT UNDER SÄRSKILD ÖVERENSKOMMELSE, FISSILT

Uranhexafluorid (2.7.2.4.5)

2977 RADIOAKTIVT ÄMNE, URANHEXAFLUORID, FISSILT b 2978 RADIOAKTIVT ÄMNE, URANHEXAFLUORID, ej fissilt eller undantaget fissilt 3507 URANHEXAFLUORID, RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI mindre än 0,1 kg per kolli, b, c ej fissilt eller undantaget fissilt a

Den officiella transportbenämningen (proper shipping name) finns i kolumnen ”Officiell transportbenämning och beskrivning” och är begränsad till den del som visas med versaler. För UN-nummer 2909, 2911, 2913 och 3326, där alternativa officiella transportbenämningar är åtskilda av ordet ”eller”, ska endast officiell transportbenämning användas.

b

Termen ”undantaget fissilt” omfattar enbart ämnen som är undantagna enligt 2.7.2.3.5.

c

För UN-nummer 3507, se även särbestämmelse 369 i kapitel 3.3.

2.7.2.2 Bestämning av aktivitetsnivå

2.7.2.2.1 Följande grundläggande värden för enskilda radionuklider finns angivna i tabell 2.7.2.2.1: .1 A1 och A2 i TBq, .2 gränsvärden för aktivitetskoncentration för undantagna ämnen i Bq/g, och .3 gränsvärden för aktivitet för undantagna sändningar i Bq.

Tabell 2.7.2.2.1 – Grundläggande radionuklidvärden för enskilda radionuklider

Gränsvärde för Gränsvärde för aktivitetskoncent A1 A2 aktivitet för en Radionuklid (atomnummer) ration för undanundantagen tagna ämnen (TBq) (TBq) sändning (Bq) (Bq/g)

Aktinium (89)

-1 -3 1 4 Ac-225 (a) 8 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -5 -1 3 Ac-227 (a) 9 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10

126

Kap. 2

Bilaga 1

Gränsvärde för Gränsvärde för aktivitetskoncent A1 A2 aktivitet för en Radionuklid (atomnummer) ration för undanundantagen tagna ämnen (TBq) (TBq) sändning (Bq) (Bq/g)

-1 -1 1 6 Ac-228 6 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10

Silver (47)

0 0 2 6 Ag-105 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Ag-108m (a) 7 × 10 7 × 10 1 × 10 (b) 1 × 10 (b) -1 -1 1 6 Ag-110m (a) 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 3 6 Ag-111 2 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10

Aluminium (13)

-1 -1 1 5 Al-26 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10

Americium (95)

1 -3 0 4 Am-241 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -3 0 4 Am-242m (a) 1 × 10 1 × 10 1 × 10 (b) 1 × 10 (b) 0 -3 0 3 Am-243 (a) 5 × 10 1 × 10 1 × 10 (b) 1 × 10 (b)

Argon (18)

1 1 6 8 Ar-37 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 7 4 Ar-39 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 9 Ar-41 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10

Arsenik (33)

-1 -1 1 5 As-72 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 As-73 4 × 101 4 × 101 1 × 103 1 × 107 0 -1 1 6 As-74 1 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 5 As-76 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 3 6 As-77 2 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10

Astat (85)

1 -1 3 7 At-211 (a) 2 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10

Guld (79)

0 0 2 7 Au-193 7 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 1 6 Au-194 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 2 7 Au-195 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 2 6 Au-198 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 2 6 Au-199 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10

Barium (56)

Ba-131 (a) 2 × 100 2 × 100 1 × 102 1 × 106 Ba-133 3 × 100 3 × 100 1 × 102 1 × 106 1 -1 2 6 Ba-133m 2 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 2 6 Ba-135m 2 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Ba-140 (a) 5 × 10 3 × 10 1 × 10 (b) 1 × 10 (b)

Beryllium (4)

Be–7 1 1 3 7 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 5 6 Be–10 4 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10

Vismut (83)

-1 -1 1 6 Bi-205 7 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Bi-206 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Bi-207 7 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 3 6 Bi-210 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -2 1 5 Bi-210m (a) 6 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Bi-212 (a) 7 × 10 6 × 10 1 × 10 (b) 1 × 10 (b)

Berkelium (97)

0 -4 0 4 Bk-247 8 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 3 6 Bk-249 (a) 4 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10

Brom (35)

-1 -1 1 5 Br-76 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10

127

Kap. 2

Bilaga 1

Gränsvärde för Gränsvärde för aktivitetskoncent A1 A2 aktivitet för en Radionuklid (atomnummer) ration för undanundantagen tagna ämnen (TBq) (TBq) sändning (Bq) (Bq/g)

Br-77 0 0 2 6 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Br-82 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Kol (6) 0 -1 1 6 C-11 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 5 7 C-14 4 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10

Kalcium (20)

5 7 Ca-41 Obegränsat Obegränsat 1 × 10 1 × 10 1 0 4 7 Ca-45 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 1 6 Ca-47 (a) 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10

Kadmium (48)

Cd-109 1 0 4 6 3 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 3 6 Cd-113m 4 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 2 6 Cd-115 (a) 3 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 3 6 Cd-115m 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10

Cerium (58)

0 0 2 6 Ce-139 7 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 2 7 Ce-141 2 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 6 Ce-143 9 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 5 Ce-144 (a) 2 × 10 2 × 10 1 × 10 (b) 1 × 10 (b)

Californium (98)

1 -3 1 4 Cf-248 4 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -4 0 3 Cf-249 3 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -3 1 4 Cf-250 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -4 0 3 Cf-251 7 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -3 1 4 Cf-252 1 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -2 2 5 Cf-253 (a) 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 -3 -3 0 3 Cf-254 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10

Klor (17)

1 -1 4 6 Cl-36 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Cl-38 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10

Curium (96)

1 -2 2 5 Cm-240 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Cm-241 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -2 2 5 Cm-242 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -3 0 4 Cm-243 9 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -3 1 4 Cm-244 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -4 0 3 Cm-245 9 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -4 0 3 Cm-246 9 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -3 0 4 Cm-247 (a) 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 -2 -4 0 3 Cm-248 2 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10

Kobolt (27)

-1 -1 1 6 Co-55 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Co-56 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 2 6 Co-57 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 1 6 Co-58 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 4 7 Co-58m 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Co-60 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10

Krom (24)

Cr-51 3 × 101 3 × 101 1 × 103 1 × 107

Cesium (55)

0 0 2 5 Cs-129 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10

128

Kap. 2

Bilaga 1

Gränsvärde för Gränsvärde för aktivitetskoncent A1 A2 aktivitet för en Radionuklid (atomnummer) ration för undanundantagen tagna ämnen (TBq) (TBq) sändning (Bq) (Bq/g)

Cs-131 1 1 3 6 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Cs-132 0 0 1 5 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 4 Cs-134 7 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 3 5 Cs-134m 4 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Cs-135 4 × 101 1 × 100 1 × 104 1 × 107 -1 -1 1 5 Cs-136 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 1 4 Cs-137 (a) 2 × 10 6 × 10 1 × 10 (b) 1 × 10 (b)

Koppar (29)

Cu-64 0 0 2 6 6 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 2 6 Cu-67 1 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10

Dysprosium (66)

1 1 3 7 Dy-159 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 3 6 Dy-165 9 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 3 6 Dy-166 (a) 9 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Erbium (68) Er-169 1 0 4 7 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 6 Er-171 8 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10

Europium (63)

0 0 2 6 Eu-147 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Eu-148 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 2 7 Eu-149 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 3 6 Eu-150 (kortlivad) 2 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Eu-150 (långlivad) 7 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 Eu-152 0 0 1 6 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 6 Eu-152m 8 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Eu-154 9 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Eu-155 1 0 2 7 2 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Eu-156 7 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10

Fluor (9)

0 -1 1 6 F-18 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10

Järn (26)

-1 -1 1 6 Fe-52 (a) 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Fe-55 4 × 101 4 × 101 1 × 104 1 × 106 -1 -1 1 6 Fe-59 9 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 2 5 Fe-60 (a) 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10

Gallium (31)

0 0 2 6 Ga-67 7 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Ga-68 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Ga-72 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10

Gadolinium (64)

-1 -1 1 6 Gd-146 (a) 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -3 1 4 Gd-148 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 2 7 Gd-153 1 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 3 6 Gd-159 3 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10

Germanium (32)

-1 -1 1 5 Ge-68 (a) 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 Ge-69 0 0 1 6 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 Ge-71 4 × 101 4 × 101 1 × 104 1 × 108 -1 -1 1 5 Ge-77 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10

Hafnium (72)

-1 -1 1 6 Hf-172 (a) 6 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10

129

Kap. 2

Bilaga 1

Gränsvärde för Gränsvärde för aktivitetskoncent A1 A2 aktivitet för en Radionuklid (atomnummer) ration för undanundantagen tagna ämnen (TBq) (TBq) sändning (Bq) (Bq/g)

Hf-175 0 0 2 6 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 1 6 Hf-181 2 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 Hf-182 Obegränsat Obegränsat 2 6 1 × 10 1 × 10

Kvicksilver (80)

0 0 1 6 Hg-194 (a) 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 2 6 Hg-195m (a) 3 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 2 7 Hg-197 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 2 6 Hg-197m 1 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Hg-203 0 0 2 5 5 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10

Holmium (67)

-1 -1 3 5 Ho-166 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Ho-166m 6 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10

Jod (53)

I-123 0 0 2 7 6 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 I-124 0 0 1 6 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 I-125 1 0 3 6 2 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 I-126 0 0 2 6 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 I-129 Obegränsat Obegränsat 2 5 1 × 10 1 × 10 0 -1 2 6 I-131 3 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 I-132 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 I-133 7 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 I-134 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 I-135 (a) 6 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10

Indium (49)

In-111 0 0 2 6 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 In-113m 0 0 2 6 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 2 6 In-114m (a) 1 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 In-115m 0 0 2 6 7 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10

Iridium (77)

1 1 2 7 Ir-189 (a) 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Ir-190 7 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 1 4 Ir-192 1 × 10 (c) 6 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 4 7 Ir-193m 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 5 Ir-194 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10

Kalium (19)

-1 -1 2 6 K-40 9 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 6 K-42 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 K-43 7 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10

Krypton (36)

0 0 3 5 Kr-79 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 Kr-81 1 1 4 7 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Kr-85 1 1 5 4 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 Kr-85m 0 0 3 10 8 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 9 Kr-87 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10

Lantan (57)

1 0 3 7 La-137 3 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 La-140 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10

Lutetium (71)

-1 -1 1 6 Lu-172 6 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Lu-173 8 × 100 8 × 100 1 × 102 1 × 107 Lu-174 9 × 100 9 × 100 1 × 102 1 × 107

130

Kap. 2

Bilaga 1

Gränsvärde för Gränsvärde för aktivitetskoncent A1 A2 aktivitet för en Radionuklid (atomnummer) ration för undanundantagen tagna ämnen (TBq) (TBq) sändning (Bq) (Bq/g)

Lu-174m 1 1 2 7 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 3 7 Lu-177 3 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10

Magnesium (12)

-1 -1 1 5 Mg-28 (a) 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10

Mangan (25)

-1 -1 1 5 Mn-52 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 4 9 Mn-53 Obegränsat Obegränsat 1 × 10 1 × 10 0 0 1 6 Mn-54 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Mn-56 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10

Molybden (42)

Mo-93 1 1 3 8 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 2 6 Mo-99 (a) 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10

Kväve (7)

-1 -1 2 9 N-13 9 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10

Natrium (11)

-1 -1 1 6 Na-22 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Na-24 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10

Niob (41)

1 1 4 7 Nb-93m 4 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Nb-94 7 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 1 6 Nb-95 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Nb-97 9 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10

Neodym (60)

0 -1 2 6 Nd-147 6 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 6 Nd-149 6 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10

Nickel (28)

-1 -1 1 6 Ni-57 6 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Ni-59 Obegränsat Obegränsat 4 8 1 × 10 1 × 10 Ni-63 1 1 5 8 4 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Ni-65 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10

Neptunium (93)

1 1 3 7 Np-235 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 3 7 Np-236 (kortlivad) 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -2 2 5 Np-236 (långlivad) 9 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -3 0 3 Np-237 2 × 10 2 × 10 1 × 10 (b) 1 × 10 (b) 0 -1 2 7 Np-239 7 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10

Osmium (76)

0 0 1 6 Os-185 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 2 7 Os-191 1 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 3 7 Os-191m 4 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 2 6 Os-193 2 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 5 Os-194 (a) 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10

Fosfor (15)

-1 -1 3 5 P-32 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 P-33 1 0 5 8 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10

Protaktinium (91)

0 -2 1 6 Pa-230 (a) 2 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -4 0 3 Pa-231 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 2 7 Pa-233 5 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10

Bly (82)

0 0 1 6 Pb-201 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10

131

Kap. 2

Bilaga 1

Gränsvärde för Gränsvärde för aktivitetskoncent A1 A2 aktivitet för en Radionuklid (atomnummer) ration för undanundantagen tagna ämnen (TBq) (TBq) sändning (Bq) (Bq/g)

Pb-202 1 1 3 6 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 Pb-203 0 0 2 6 4 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Pb-205 Obegränsat Obegränsat 4 7 1 × 10 1 × 10 0 -2 1 4 Pb-210 (a) 1 × 10 5 × 10 1 × 10 (b) 1 × 10 (b) -1 -1 1 5 Pb-212 (a) 7 × 10 2 × 10 1 × 10 (b) 1 × 10 (b)

Palladium (46)

1 1 3 8 Pd-103 (a) 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Pd-107 Obegränsat Obegränsat 5 8 1 × 10 1 × 10 0 -1 3 6 Pd-109 2 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10

Prometium (61)

0 0 2 6 Pm-143 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Pm-144 7 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 3 7 Pm-145 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 4 7 Pm-147 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Pm-148m (a) 8 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 3 6 Pm-149 2 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 2 6 Pm-151 2 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10

Polonium (84)

1 -2 1 4 Po-210 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10

Praseodym (59)

-1 -1 2 5 Pr-142 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 4 6 Pr-143 3 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10

Platina (78)

0 -1 1 6 Pt-188 (a) 1 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Pt-191 4 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 4 7 Pt-193 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 3 7 Pt-193m 4 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 2 6 Pt-195m 1 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 3 6 Pt-197 2 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 2 6 Pt-197m 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10

Plutonium (94)

Pu-236 1 -3 1 4 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Pu-237 2 × 101 2 × 101 1 × 103 1 × 107 Pu-238 1 × 101 1 × 10-3 1 × 100 1 × 104 Pu-239 1 × 101 1 × 10-3 1 × 100 1 × 104 Pu-240 1 × 101 1 × 10-3 1 × 100 1 × 103 Pu-241 (a) 4 × 101 6 × 10-2 1 × 102 1 × 105 Pu-242 1 × 101 1 × 10-3 1 × 100 1 × 104 Pu-244 (a) 4 × 10-1 1 × 10-3 1 × 100 1 × 104

Radium (88)

Ra-223 (a) -1 -3 2 5 4 × 10 7 × 10 1 × 10 (b) 1 × 10 (b) Ra-224 (a) -1 -2 1 5 4 × 10 2 × 10 1 × 10 (b) 1 × 10 (b) Ra-225 (a) -1 -3 2 5 2 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Ra-226 (a) -1 -3 1 4 2 × 10 3 × 10 1 × 10 (b) 1 × 10 (b) Ra-228 (a) -1 -2 1 5 6 × 10 2 × 10 1 × 10 (b) 1 × 10 (b)

Rubidium (37)

0 -1 1 6 Rb-81 2 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Rb-83 (a) 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 1 6 Rb-84 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 5 Rb-86 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 4 7 Rb-87 Obegränsat Obegränsat 1 × 10 1 × 10

132

Kap. 2

Bilaga 1

Gränsvärde för Gränsvärde för aktivitetskoncent A1 A2 aktivitet för en Radionuklid (atomnummer) ration för undanundantagen tagna ämnen (TBq) (TBq) sändning (Bq) (Bq/g)

Rb (nat) Obegränsat Obegränsat 4 7 1 × 10 1 × 10

Rhenium (75)

0 0 1 6 Re-184 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Re-184m 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 3 6 Re-186 2 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 6 6 Re-187 Obegränsat Obegränsat 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 5 Re-188 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Re-189 (a) 0 -1 2 6 3 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Re (nat) Obegränsat Obegränsat 6 9 1 × 10 1 × 10

Rodium (45)

0 0 1 6 Rh-99 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 7 Rh-101 4 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Rh-102 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Rh-102m 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 4 8 Rh-103m 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 2 7 Rh-105 1 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10

Radon (86)

Rn-222 (a) -1 -3 1 8 3 × 10 4 × 10 1 × 10 (b) 1 × 10 (b)

Rutenium (44)

0 0 2 7 Ru-97 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Ru-103 (a) 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 1 6 Ru-105 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 5 Ru-106 (a) 2 × 10 2 × 10 1 × 10 (b) 1 × 10 (b)

Svavel (16)

1 0 5 8 S-35 4 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10

Antimon (51)

Sb-122 -1 -1 2 4 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Sb-124 -1 -1 1 6 6 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Sb-125 0 0 2 6 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 Sb-126 -1 -1 1 5 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10

Skandium (21)

-1 -1 1 5 Sc-44 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Sc-46 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 2 6 Sc-47 1 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Sc-48 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10

Selen (34)

0 0 2 6 Se-75 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 4 7 Se-79 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10

Kisel (14)

Si-31 -1 -1 3 6 6 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Si-32 1 -1 3 6 4 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10

Samarium (62)

1 1 2 7 Sm-145 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 4 Sm-147 Obegränsat Obegränsat 1 × 10 1 × 10 1 1 4 8 Sm-151 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 2 6 Sm-153 9 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10

Tenn (50)

Sn-113 (a) 4 × 100 2 × 100 1 × 103 1 × 107 Sn-117m 7 × 100 4 × 10-1 1 × 102 1 × 106 Sn-119m 4 × 101 3 × 101 1 × 103 1 × 107 Sn-121m (a) 4 × 101 9 × 10-1 1 × 103 1 × 107

133

Kap. 2

Bilaga 1

Gränsvärde för Gränsvärde för aktivitetskoncent A1 A2 aktivitet för en Radionuklid (atomnummer) ration för undanundantagen tagna ämnen (TBq) (TBq) sändning (Bq) (Bq/g)

Sn-123 -1 -1 3 6 8 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Sn-125 -1 -1 2 5 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Sn-126 (a) -1 -1 1 5 6 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10

Strontium (38)

-1 -1 1 5 Sr-82 (a) 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 1 6 Sr-83 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Sr-85 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 Sr-85m 0 0 2 7 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 Sr-87m 0 0 2 6 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Sr-89 -1 -1 3 6 6 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Sr-90 (a) -1 -1 2 4 3 × 10 3 × 10 1 × 10 (b) 1 × 10 (b) Sr-91 (a) -1 -1 1 5 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Sr-92 (a) 0 -1 1 6 1 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10

Tritium (1)

1 1 6 9 T (H-3) 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10

Tantal (73)

Ta-178 (långlivad) 0 -1 1 6 1 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 Ta-179 1 1 3 7 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Ta-182 9 × 10-1 5 × 10-1 1 × 101 1 × 104

Terbium (65)

-1 -1 1 6 Tb-149 8 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 4 7 Tb-157 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 1 6 Tb-158 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 Tb-160 0 -1 1 6 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Tb-161 1 -1 3 6 3 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10

Teknetium (43)

0 0 1 6 Tc-95m (a) 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Tc-96 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 3 7 Tc-96m (a) 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 3 8 Tc-97 Obegränsat Obegränsat 1 × 10 1 × 10 1 0 3 7 Tc-97m 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Tc-98 8 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 4 7 Tc-99 4 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 2 7 Tc-99m 1 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10

Tellur (52)

Te-121 2 × 100 2 × 100 1 × 101 1 × 106 Te-121m 5 × 100 3 × 100 1 × 102 1 × 106 Te-123m 8 × 100 1 × 100 1 × 102 1 × 107 Te-125m 2 × 101 9 × 10-1 1 × 103 1 × 107 1 -1 3 6 Te-127 2 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 3 7 Te-127m (a) 2 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 6 Te-129 7 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 3 6 Te-129m (a) 8 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Te-131m (a) 7 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 7 Te-132 (a) 5 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10

Torium (90)

Th-227 1 -3 1 4 1 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 Th-228 (a) -1 -3 0 4 5 × 10 1 × 10 1 × 10 (b) 1 × 10 (b) Th-229 0 -4 0 3 5 × 10 5 × 10 1 × 10 (b) 1 × 10 (b) Th-230 1 -3 0 4 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 Th-231 1 -2 3 7 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10

134

Kap. 2

Bilaga 1

Gränsvärde för Gränsvärde för aktivitetskoncent A1 A2 aktivitet för en Radionuklid (atomnummer) ration för undanundantagen tagna ämnen (TBq) (TBq) sändning (Bq) (Bq/g)

Th-232 Obegränsat Obegränsat 1 4 1 × 10 1 × 10 Th-234 (a) -1 -1 3 5 3 × 10 3 × 10 1 × 10 (b) 1 × 10 (b) Th (nat) Obegränsat Obegränsat 0 3 1 × 10 (b) 1 × 10 (b)

Titan (22)

-1 -1 1 5 Ti-44 (a) 5 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10

Tallium (81)

-1 -1 1 6 Tl-200 9 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 2 6 Tl-201 1 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Tl-202 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 4 4 Tl-204 1 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10

Tulium (69)

Tm-167 0 -1 2 6 7 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 Tm-170 0 -1 3 6 3 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Tm-171 1 1 4 8 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10

Uran (92)

1 -1 1 5 U-230 (snabb absorption i lungan) (a) (d) 4 × 10 1 × 10 1 × 10 (b) 1 × 10 (b) U-230 (medelabsorption i lungan) (a) (e) 1 -3 1 4 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 U-230 (långsam absorption i lungan) (a) (f) 1 -3 1 4 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 U-232 (snabb absorption i lungan) (d) 1 -2 0 3 4 × 10 1 × 10 1 × 10 (b) 1 × 10 (b) 1 -3 1 4 U-232 (medelabsorption i lungan) (e) 4 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -3 1 4 U-232 (långsam absorption i lungan) (f) 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -2 1 4 U-233 (snabb absorption i lungan) (d) 4 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 U-233 (medelabsorption i lungan) (e) 1 -2 2 5 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 U-233 (långsam absorption i lungan) (f) 1 -3 1 5 4 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 U-234 (snabb absorption i lungan) (d) 4 × 101 9 × 10-2 1 × 101 1 × 104 1 -2 2 5 U-234 (medelabsorption i lungan) (e) 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -3 1 5 U-234 (långsam absorption i lungan) (f) 4 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 U-235 (all slags absorption i lungan) 1 4 Obegränsat Obegränsat 1 × 10 (b) 1 × 10 (b) (a) (d) (e) (f) U-236 (snabb absorption i lungan) (d) Obegränsat Obegränsat 1 4 1 × 10 1 × 10 U-236 (medelabsorption i lungan) (e) 4 × 101 2 × 10-2 1 × 102 1 × 105 1 -3 1 4 U-236 (långsam absorption i lungan) (f) 4 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 U-238 (all slags absorption i lungan) 1 4 Obegränsat Obegränsat 1 × 10 (b) 1 × 10 (b) (d) (e) (f) U (naturligt) Obegränsat Obegränsat 0 3 1 × 10 (b) 1 × 10 (b) U (anrikat 20 % eller mindre) (g) Obegränsat Obegränsat 1 × 100 1 × 103 0 3 U (utarmat) Obegränsat Obegränsat 1 × 10 1 × 10

Vanadin (23)

V-48 -1 -1 1 5 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 V-49 4 × 101 4 × 101 1 × 104 1 × 107

Volfram (74)

W-178 (a) 0 0 1 6 9 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 W-181 3 × 101 3 × 101 1 × 103 1 × 107 1 -1 4 7 W-185 4 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 2 6 W-187 2 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 5 W-188 (a) 4 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10

Xenon (54)

-1 -1 2 9 Xe-122 (a) 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 2 9 Xe-123 2 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 Xe-127 0 0 3 5 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 Xe-131m 1 1 4 4 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10

135

Kap. 2

Bilaga 1

Gränsvärde för Gränsvärde för aktivitetskoncent A1 A2 aktivitet för en Radionuklid (atomnummer) ration för undanundantagen tagna ämnen (TBq) (TBq) sändning (Bq) (Bq/g)

Xe-133 1 1 3 4 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 Xe-135 3 × 100 2 × 100 1 × 103 1 × 1010

Yttrium (39)

Y-87 (a) 0 0 1 6 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 Y-88 4 × 10-1 4 × 10-1 1 × 101 1 × 106 -1 -1 3 5 Y-90 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 3 6 Y-91 6 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Y-91m 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 Y-92 -1 -1 2 5 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 Y-93 -1 -1 2 5 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Ytterbium (70) Yb-169 0 0 2 7 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 Yb-175 1 -1 3 7 3 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10

Zink (30)

0 0 1 6 Zn-65 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 Zn-69 0 -1 4 6 3 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Zn-69m (a) 0 -1 2 6 3 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10

Zirkonium (40)

Zr-88 0 0 2 6 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Zr-93 Obegränsat Obegränsat 3 7 1 × 10 (b) 1 × 10 (b) Zr-95 (a) 0 -1 1 6 2 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Zr-97 (a) 4 × 10 4 × 10 1 × 10 (b) 1 × 10 (b)

(a) A1 och/eller A2-värden för dessa modernuklider inkluderar bidrag från deras sönderfallsprodukter med halveringstid kortare än 10 dagar, enligt följande: Mg-28 Al-28 Ar-42 K-42 Ca-47 Sc-47 Ti-44 Sc-44 Fe-52 Mn-52m Fe-60 Co-60m Zn-69m Zn-69 Ge-68 Ga-68 Rb-83 Kr-83m Sr-82 Rb-82 Sr-90 Y-90 Sr-91 Y-91m Sr-92 Y-92 Y-87 Sr-87m Zr-95 Nb-95m Zr-97 Nb-97m, Nb-97 Mo-99 Tc-99m Tc-95m Tc-95 Tc-96m Tc-96 Ru-103 Rh-103m Ru-106 Rh-106 Pd-103 Rh-103m Ag-108m Ag-108 Ag-110m Ag-110 Cd-115 In-115m In-114m In-114 Sn-113 In-113m

136

Kap. 2

Bilaga 1

Sn-121m Sn-121 Sn-126 Sb-126m Te-118 Sb-118 Te-127m Te-127 Te-129m Te-129 Te-131m Te-131 Te-132 I-132 I-135 Xe-135m Xe-122 I-122 Cs-137 Ba-137m Ba-131 Cs-131 Ba-140 La-140 Ce-144 Pr-144m, Pr-144 Pm-148m Pm-148 Gd-146 Eu-146 Dy-166 Ho-166 Hf-172 Lu-172 W-178 Ta-178 W-188 Re-188 Re-189 Os-189m Os-194 Ir-194 Ir-189 Os-189m Pt-188 Ir-188 Hg-194 Au-194 Hg-195m Hg-195 Pb-210 Bi-210 Pb-212 Bi-212, Tl-208, Po-212 Bi-210m Tl-206 Bi-212 Tl-208, Po-212 At-211 Po-211 Rn-222 Po-218, Pb-214, At-218, Bi-214, Po-214 Ra-223 Rn-219, Po-215, Pb-211, Bi-211, Po-211, Tl-207 Ra-224 Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208, Po-212 Ra-225 Ac-225, Fr-221, At-217, Bi-213, Tl-209, Po-213, Pb-209 Ra-226 Rn-222, Po-218, Pb-214, At-218, Bi-214, Po-214 Ra-228 Ac-228 Ac-225 Fr-221, At-217, Bi-213, Tl-209, Po-213, Pb-209 Ac-227 Fr-223 Th-228 Ra-224, Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208, Po-212 Th-234 Pa-234m, Pa-234 Pa-230 Ac-226, Th-226, Fr-222, Ra-222, Rn-218, Po-214 U-230 Th-226, Ra-222, Rn-218, Po-214 U-235 Th-231 Pu-241 U-237 Pu-244 U-240, Np-240m Am-242m Am-242, Np-238 Am-243 Np-239 Cm-247 Pu-243 Bk-249 Am-245 Cf-253 Cm-249

(b) Modernuklider med sönderfallsprodukter i sekulär jämvikt är redovisade nedan (endast aktiviteten hos modernukliden ska beaktas). Sr-90 Y-90 Zr-93 Nb-93m Zr-97 Nb-97 Ru-106 Rh-106 Ag-108m Ag-108 Cs-137 Ba-137m Ce-144 Pr-144

137

Kap. 2

Bilaga 1

Ba-140 La-140 Bi-212 Tl-208 (0,36), Po-212 (0,64) Pb-210 Bi-210, Po-210 Pb-212 Bi-212, Tl-208 (0,36), Po-212 (0,64) Rn-222 Po-218, Pb-214, Bi-214, Po-214 Ra-223 Rn-219, Po-215, Pb-211, Bi-211, Tl-207 Ra-224 Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208 (0,36), Po-212 (0,64) Ra-226 Rn-222, Po-218, Pb-214, Bi-214, Po-214, Pb-210, Bi-210, Po-210 Ra-228 Ac-228 Th-228 Ra-224, Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208 (0,36), Po-212 (0,64) Th-229 Ra-225, Ac-225, Fr-221, At-217, Bi-213, Po-213, Pb-209 9 Th (nat) Ra-228, Ac-228, Th-228, Ra-224, Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208 (0,36),Po-212 (0,64) Th-234 Pa-234m U-230 Th-226, Ra-222, Rn-218, Po-214 U-232 Th-228, Ra-224, Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208 (0,36), Po-212 (0,64) U-235 Th-231 U-238 Th-234, Pa-234m U (nat)* Th-234, Pa-234m, U-234, Th-230, Ra-226, Rn-222, Po-218, Pb-214, Bi-214, Po-214, Pb-210, Bi-210, Po-210 Np-237 Pa-233 Am-242m Am-242 Am-243 Np-239

(c) Mängden kan bestämmas genom mätning av sönderfallshastigheten eller mätning av dosraten på ett föreskrivet avstånd från strålkällan. (d) Dessa värden gäller endast för uranföreningar, som både under normala och olycksrelaterade transportförhållanden antar den kemiska formen UF6, UO2F2 och UO2(NO3)2. (e) Dessa värden gäller endast för uranföreningar, som både under normala och olycksrelaterade transportförhållanden antar den kemiska formen UO3, UF4, UCl4 samt sexvärda föreningar. (f) Dessa värden gäller för alla uranföreningar, som inte nämnts i (d) och (e) ovan. (g) Dessa värden gäller endast för obestrålat uran.

2.7.2.2.2 För enskilda radionuklider: .1 som inte är förtecknade i tabell 2.7.2.2.1, ska bestämning av de nämnda grundläggande radionuklidvärdena i 2.7.2.2.1 kräva multilateralt godkännande. För dessa radionuklider ska gränsvärdena för aktivitetskoncentration för undantagna ämnen och gränsvärden för aktivitet för undantagna sändningar beräknas i enlighet med de principer som fastställts i normerna till skydd för arbetstagare och allmänhet mot joniserande strålning (”Radiation Protection and Safety of Radiation Sources: International Basic Safety Standards”, IAEA Safety Standards Series No. GSR Part 3, IAEA, Wien (2014)). Det är tillåtet att använda ett 2-värde som beräknats med användning av en doskoefficient för tillämplig lungabsorbtionstyp enligt rekommendationer från Internationella strålskyddskommissionen (ICRP, International Commission on Radiological Protection), såvida hänsyn tas till varje radionuklids kemiska former såväl under normala som olycksrelaterade transportförhållanden. Alternativt får radionuklidvärdena i tabell 2.7.2.2.2 användas utan godkännande av behörig myndighet. .2 I instrument eller föremål där det radioaktiva ämnet är inneslutet i eller inkluderat som en integrerad del av instrumentet eller annat tillverkat föremål och som uppfyller 2.7.2.4.1.3.3, är alternativa grundläggande värden för enskilda radionuklider, andra än som anges i tabell 2.7.2.2.1 för gränsvärden för aktivitet för en undantagen sändning, tillåtna och kräver multilateralt godkännande. Sådana alternativa gränsvärden för aktivitet för en undantagen sändning ska beräknas i enlighet med de principer som fastställts i normerna till skydd för arbetstagare och allmänhet mot joniserande strålning (GSR Del 3).

9 För Th (naturlig) är modernukliden Th-232 och för U (naturlig) är modernukliden U-238.

138

Kap. 2

Bilaga 1

Tabell 2.7.2.2.2 – Grundläggande radionuklidvärden för obekanta radionuklider eller blandningar

Gränsvärde för Gränsvärde för A1 A2 aktivitetskoncentration aktivitet för Radioaktivt innehåll för undantagna ämnen undantagna (TBq) (TBq) (Bq/g) sändningar (Bq)

1 4 Endast förekomst av nuklider, som emitterar 0,1 0,02 1 × 10 1 × 10 beta- eller gammastrålning är känd -5 -1 3 Förekomst av nuklider som emitterar 0,2 9 × 10 1 × 10 1 × 10 alfastrålning men inte neutronstrålning är känd -5 -1 3 Förekomst av nuklider som emitterar 0,001 9 × 10 1 × 10 1 × 10 neutronstrålning är känd, eller inga relevanta data är tillgängliga

2.7.2.2.3 Vid beräkning av A1 och A2 för en radionuklid som inte återfinns i tabell 2.7.2.2.1 ska en radioaktiv sönderfallskedja, i vilken radionukliderna finns i sina naturligt förekommande proportioner och i vilken ingen sönderfallsprodukt har en halveringstid som antingen är längre än 10 dygn eller längre än ursprungsnukliden, anses som en enda radionuklid. Den aktivitet som ska beaktas och det A1 eller A2-värde som ska användas är värdena för kedjans ursprungsnuklid. För radioaktiva sönderfallskedjor i vilka någon sönderfallsprodukt har en halveringstid antingen längre än 10 dygn eller längre än halveringstiden för ursprungsnukliden, ska ursprungsnukliden tillsammans med sådana sönderfallsprodukter betraktas som en blandning av olika radionuklider.

2.7.2.2.4 För blandningar av radionuklider kan de i 2.7.2.2.1 nämnda grundläggande radionuklidvärdena bestämmas enligt följande:

Xm =

där:

f(i) är andelen aktivitet eller aktivitetskoncentration av radionuklid ”i” i blandningen, X(i) är det tillämpliga A1- eller A2-värdet eller gränsvärdet för aktivitetskoncentrationen för undantaget ämne eller gränsvärdet för aktivitet för en undantagen sändning för tillämplig radionuklid ”i”, och Xm är för blandningar det härledda A1- eller A2-värdet eller gränsvärdet för aktivitetskoncentrationen för undantaget ämne eller gränsvärdet för aktivitet för en undantagen sändning.

2.7.2.2.5 När identiteten hos varje radionuklid är känd men de individuella aktiviteterna för några radionuklider inte är kända, får radionukliderna sammanställas i grupper och det lägsta radionuklidvärdet i respektive grupp användas vid tillämpning av formlerna i 2.7.2.2.4 och 2.7.2.4.4. Utgångspunkt för gruppindelningen kan vara den totala alfaaktiviteten och den totala beta/ gammaaktiviteten om dessa är kända, varvid de lägsta radionuklidvärdena för alfastrålare respektive beta-/gammastrålare ska användas.

2.7.2.2.6 För enstaka radionuklider eller radionuklidblandningar, för vilka inga relevanta data finns, ska värdena från tabell 2.7.2.2.2 användas.

2.7.2.3 Bestämning av andra ämnesegenskaper

2.7.2.3.1 Ämnen med låg specifik aktivitet (LSA)

2.7.2.3.1.1 [Tills vidare blank]

2.7.2.3.1.2 LSA-material ska indelas i en av följande tre grupper:

139

Kap. 2

Bilaga 1

.1 LSA-I .1 uran och toriummalm och koncentrat av sådana malmer samt andra malmer, som innehåller i naturen förekommande radionuklider, .2 naturligt uran, utarmat uran, naturligt torium eller deras föreningar eller blandningar som är obestrålade och i fast eller flytande form, .3 radioaktiva ämnen för vilka A2-värdet är obegränsat. Fissila ämnen får endast inkluderas om de är undantagna enligt 2.7.2.3.5, eller .4 andra radioaktiva ämnen i vilka aktiviteten är likformigt fördelad och den beräknade genomsnittliga specifika aktiviteten inte överstiger 30 gånger värdet av den angivna aktivitetskoncentrationen i 2.7.2.2.1 till 2.7.2.2.6. Fissila ämnen får endast inkluderas om de är undantagna enligt 2.7.2.3.5 .2 LSA-II .1 vatten med en tritiumkoncentration av upp till 0,8 TBq/l, .2 andra ämnen i vilka aktiviteten är likformigt fördelad och den beräknade genomsnittliga specifika aktiviteten inte överstiger 10-4A2/g för fasta ämnen och gaser och 10-5A2/g för vätskor, .3 LSA-III – Fasta ämnen (t.ex. solidifierat avfall, aktiverade ämnen), med undantag av ämnen i pulverform, hos vilka: .1 de radioaktiva ämnena är likformigt fördelade i ett fast föremål eller en samling av fasta föremål eller väsentligen likformigt fördelade i ett fast kompakt bindemedel (som betong, bitumen och keramik), och .2 den beräknade genomsnittliga specifika aktiviteten hos det fasta ämnet, utan hänsyn till skärmningsmaterialet, inte överstiger 2 × 10-3A2/g.

2.7.2.3.1.3 Borttagen.

2.7.2.3.1.4 Borttagen

2.7.2.3.1.5 Borttagen

2.7.2.3.2 Ytkontaminerat föremål (SCO)

SCO indelas i en av följande tre grupper: .1 SCO-I: Ett fast föremål, på vilket: .1 den löst vidhäftande kontaminationen på den åtkomliga ytan, som medelvärde över 2 2 300 cm (eller på den totala ytan om den är mindre än 300 cm ) inte överstiger 2 4 Bq/cm för beta- och gammastrålare samt alfastrålare med låg radiotoxicitet, eller 2 0,4 Bq/cm för alla andra alfastrålare, .2 den fast vidhäftande kontaminationen på den åtkomliga ytan, som medelvärde över 2 2 300 cm (eller på den totala ytan om den är mindre än 300 cm ) inte överstiger 4 × 2 104 Bq/cm för beta- och gammastrålare och alfastrålare med låg radiotoxicitet, eller 2 4 × 103 Bq/cm för alla andra alfastrålare, och .3 summan av löst vidhäftande och fast vidhäftande kontamination på den icke åtkomliga 2 ytan, som medelvärde över 300 cm (eller på den totala ytan om den är mindre än 2 2 300 cm ) inte överstiger 4 × 104 Bq/cm för beta- och gammastrålare och alfastrålare 2 med låg radiotoxicitet, eller 4 × 103 Bq/cm för alla andra alfastrålare, .2 SCO-II: Ett fast föremål på vars yta antingen den fast vidhäftande eller den löst vidhäftande kontaminationen överstiger de tillämpliga gränsvärdena för SCO-I i 2.7.2.3.2.1 ovan och på vilket: .1 den löst vidhäftande kontaminationen på den åtkomliga ytan, som medelvärde över 2 2 300 cm (eller på den totala ytan om den är mindre än 300 cm ) inte överstiger 2 400 Bq/cm för beta- och gammastrålare samt alfastrålare med låg radiotoxicitet, eller 2 40 Bq/cm för alla andra alfastrålare, .2 den fast vidhäftande kontaminationen på den åtkomliga ytan, som medelvärde över 2 2 300 cm (eller på den totala ytan om den är mindre än 300 cm ) inte överstiger 8 × 2 105 Bq/cm för beta- och gammastrålare och alfastrålare med låg radiotoxicitet, eller 2 8 × 104 Bq/cm för alla andra alfastrålare, och .3 summan av löst vidhäftande och fast vidhäftande kontamination på den icke åtkomliga 2 ytan, som medelvärde över 300 cm (eller på den totala ytan om den är mindre än

140

Kap. 2

Bilaga 1

2 2 300 cm ) inte överstiger 8 × 105 Bq/cm för beta- och gammastrålare och alfastrålare 2 med låg radiotoxicitet, eller 8 × 104 Bq/cm för alla andra alfastrålare. .3 SCO-III: Ett stort fast föremål som på grund av sin storlek inte kan transporteras i någon kollityp som anges i dessa föreskrifter och för vilket: .1 alla öppningar är förseglade för att förhindra utsläpp av radioaktiva ämnen under de villkor som definieras i 4.1.9.2.4.5, .2 insidan av föremålet är så torrt som möjligt, .3 den löst vidhäftande kontaminationen på utsidorna inte överstiger gränserna som anges i 4.1.9.1.2, och .4 summan av löst vidhäftande och fast vidhäftande kontamination på den icke åtkomliga 2 2 ytan, som medelvärde över 300 cm inte överstiger 8 × 105 Bq/cm för beta- och 2 gammastrålare och alfastrålare med låg radiotoxicitet, eller 8 × 104 Bq/cm för alla andra alfastrålare.

2.7.2.3.3 Radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet

2.7.2.3.3.1 .1 Ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet ska ha en dimension på minst 5 mm. .2 Om en försluten kapsel utgör en beståndsdel av det radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet, ska kapseln vara tillverkad så att den endast kan öppnas genom att den förstörs. .3 För konstruktionen av ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet krävs unilateralt godkännande.

2.7.2.3.3.2 Ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet ska vara beskaffat eller konstruerat så att det när det genomgått tester enligt 2.7.2.3.3.4 till 2.7.2.3.3.8 uppfyller följande bestämmelser: .1 Det får vid de tillämpliga stötkänslighets-, slag- och böjprovningarna enligt 2.7.2.3.3.5.1, 2.7.2.3.3.5.2, 2.7.2.3.3.5.3 och 2.7.2.3.3.6.1 varken brytas eller splittras, .2 Det får under den tillämpliga upphettningsprovningen enligt 2.7.2.3.3.5.4 eller 2.7.2.3.3.6.2 varken smälta eller spridas, .3 Aktiviteten i vatten får efter urlakningstest enligt 2.7.2.3.3.7 och 2.7.2.3.3.8 inte överstiga 2 kBq, alternativt får för slutna källor läckagehastigheten vid den volumetriska täthetsprovningsmetoden enligt ISO 9978:1992, ”Radiation Protection – Sealed Radioactive Sources – Leakage Test Methods”, inte överstiga det tillämpliga och av behörig myndighet accepterade gränsvärdet.

2.7.2.3.3.3 Verifiering av att funktionskriterierna i 2.7.2.3.3.2 är uppfyllda ska ske i enlighet med 6.4.12.1 och 6.4.12.2.

2.7.2.3.3.4 Provobjekt som utgör eller simulerar radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet ska genomgå stötkänslighetsprovning, slagprovning, böjprovning och upphettningsprovning enligt 2.7.2.3.3.5 eller den alternativa provningen enligt 2.7.2.3.3.6. För varje provningsmoment får ett nytt provobjekt användas. Efter varje provningsmoment ska provobjektet genomgå urlakningsprovning eller volumetrisk täthetsprovning enligt en metod som är minst lika känslig som de metoder som beskrivs i 2.7.2.3.3.7 för icke spridbara, fasta ämnen eller i 2.7.2.3.3.8 för inkapslade ämnen.

2.7.2.3.3.5 Tillämpliga provningsmetoder är: .1 Stötkänslighetsprovning: Provobjektet ska falla från 9 m höjd på ett anslagsfundament. Anslagsfundamentet ska vara utformat enligt 6.4.14. .2 Slagprovning: Provobjektet läggs på en blyplatta som ligger på ett glatt fast underlag. Det ges ett slag med den plana änden av en stålstång, så att verkan motsvarar fritt fall av 1,4 kg från 1 m höjd. Nedre änden av stången ska ha en diameter på 25 mm och kanterna avrundas till en radie på (3,0 ± 0,3) mm. Blyet med en Vickershårdhet på 3,5–4,5 och en tjocklek på högst 25 mm ska täcka en större yta än provobjektet. För varje provning ska en ny blyplatta användas. Stången ska träffa provobjektet så att största möjliga skada uppstår. .3 Böjprovning: Provningen gäller endast för långa, tunna strålkällor med en minsta längd av 10 cm och ett förhållande mellan längd och minsta bredd på minst 10. Provobjektet spänns

141

Kap. 2

Bilaga 1

in styvt och vågrätt, så att hälften av dess längd är utanför inspänningen. Provobjektet ska riktas så att det får största möjliga skada, när dess fria ände får ett slag med den plana sidan av en stålstång. Stången ska träffa provobjektet så att verkan av slaget mot svarar ett fritt fall av 1,4 kg från 1 m höjd. Nedre änden av stången ska ha en diameter på 25 mm och kanterna avrundas till en radie på (3,0 ± 0,3). .4 Upphettningsprovning: Provobjektet ska upphettas i luft till 800 °C och hållas vid denna temperatur i 10 min, varefter det får svalna.

2.7.2.3.3.6 Provobjekt som utgör eller simulerar radioaktiva ämnen inneslutna i en tät kapsel får undantas från: .1 De föreskrivna provningarna i 2.7.2.3.3.5.1 och 2.7.2.3.3.5.2, såvida provobjekten i stället genomgår stötkänslighetsprovning enligt ISO 2919:2012 ”Kärnenergi - Slutna radioaktiva strålkällor - Allmänna krav och klassificering” (Radiation Protection – Sealed Radioactive Sources – general Requirements and Classification): .1 stötkänslighetsprovning för klass 4 om vikten för det radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet är mindre än 200 g, och .2 stötkänslighetsprovning för klass 5 om vikten för det radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet är lika med eller mer än 200 g men mindre än 500 g, .2 Den föreskrivna provningen i 2.7.2.3.3.5.4, om provobjekten genomgår alternativ upphettningsprovning för klass 6 enligt ISO 2919:2012 ”Kärnenergi - Slutna radioaktiva strålkällor - Allmänna krav och klassificering” (Radiation Protection – Sealed Radioactive Sources – General Requirements and Classification).

2.7.2.3.3.7 För provobjekt som utgör eller simulerar icke spridbara, fasta ämnen ska följande urlakningsprovning genomföras: .1 Provobjektet ska under 7 dagar nedsänkas i vatten vid rumstemperatur. Den vattenvolym som används för testet ska vara tillräckligt stor, så att den fria volymen av det ej absorberade och obundna vattnet vid sjudagarsperiodens slut fortfarande uppgår till minst 10 % av volymen hos den fasta provobjektet. Vattnet ska inledningsvis ha ett pH-värde på 6–8 och en högsta ledningsförmåga av 1 mS/m vid 20 °C, .2 Vattnet och provobjektet ska sedan värmas till en temperatur på (50 ± 5) ° och hållas vid den temperaturen i 4 timmar, .3 Därefter ska vattnets aktivitet bestämmas, .4 Sedan ska provobjektet lagras minst 7 dagar i stillastående luft vid minst 30 °C och relativ fuktighet minst 90 %, .5 Provobjektet sänks sedan ner i vatten med samma beskaffenhet som i 2.7.2.3.3.7.1 ovan och vattnet och provobjektet värms till (50 ± 5) °C och hålls vid den temperaturen i 4 timmar, .6 Därefter ska vattnets aktivitet bestämmas.

2.7.2.3.3.8 För provobjekt som representerar eller simulerar radioaktiva ämnen i en sluten kapsel, ska antingen urlakningsprovning eller volumetrisk täthetsprovning genomföras enligt följande: .1 Urlakningsprovningen ska bestå av följande steg: .1 provobjektet ska nedsänkas i vatten vid rumstemperatur. Vattnet ska inledningsvis ha ett pH-värde på 6–8 och en högsta ledningsförmåga på 1 mS/m vid 20 °C, .2 vattnet och provobjektet värms sedan till en temperatur på (50 ± 5) °C och hålls vid den temperaturen i 4 timmar, .3 därefter ska vattnets aktivitet bestämmas, .4 sedan ska provobjektet lagras minst 7 dagar i stillastående luft vid minst 30 °C och relativ fuktighet minst 90 %, .5 momenten enligt .1, .2 och .3 upprepas. .2 Den alternativa volumetriska täthetsprovningen ska omfatta något av de i ISO 9978:1992 ”Radiation Protection – Sealed Radioactive Sources – Leakage Test Methods” beskrivna provningarna, under förutsättning att de är acceptabla av behörig myndighet.

2.7.2.3.4 Radioaktiva ämnen med liten spridbarhet

2.7.2.3.4.1 Konstruktionen för ett radioaktivt ämne med liten spridbarhet kräver multilateralt godkännande. Radioaktiva ämnen med liten spridbarhet ska vara beskaffade så att den totala mängden

142

Kap. 2

Bilaga 1

radioaktiva ämnen i ett kolli, med beaktande av bestämmelserna i 6.4.8.14, uppfyller följande bestämmelser: .1 Dosraten på ett avstånd av 3 m från det oskärmade materialet får inte överstiga 10 mSv/h, .2 Vid provning angiven i 6.4.20.3 och 6.4.20.4 får det luftburna utsläppet i gas- och partikel form av upp till 100 μm aerodynamisk ekvivalent diameter inte överstiga 100 A2. Ett separat provobjekt får användas för varje provning, och .3 Vid provningen angiven i 2.7.2.3.4.3 får aktiviteten i vatten inte överstiga 100 A2. Vid tillämpning av denna provning ska hänsyn tas till effekterna av skadorna från provningarna angivna i 2.7.2.3.4.1.2 ovan.

2.7.2.3.4.2 Radioaktiva ämnen med liten spridbarhet ska provas enligt följande:

Ett provobjekt som utgör eller simulerar radioaktivt ämne med liten spridbarhet, ska genomgå den utvidgade värmeprovningen enligt 6.4.20.3 och stötprovningen angiven i 6.4.20.4. För varje provningsmoment får ett nytt provobjekt användas. I anslutning till varje provningsmoment ska provobjektet genomgå urlakningsprovningen angivet i 2.7.2.3.1.4. Efter varje provningsmoment ska avgöras om de tillämpliga bestämmelserna i 2.7.2.3.4.1 har uppfyllts.

2.7.2.3.4.3 Ett fast materialprov, som representerar det totala innehållet i kollit, ska nedsänkas i vatten under sju dagar vid rumstemperatur. Den vattenvolym som används för testet ska vara tillräckligt stor, så att den fria volymen av det ej absorberade och obundna vattnet vid sjudagarsperiodens slut fortfarande uppgår till minst 10 % av volymen hos den fasta provobjektet. Vattnet ska inledningsvis ha ett pH-värde på 6-8 och en högsta ledningsförmåga av 1 mS/m vid 20°C. Efter den sju dagar långa nedsänkningen av provet ska totala aktiviteten hos den fria vattenvolymen mätas.

2.7.2.3.4.4 Verifiering av att funktionskriterierna i 2.7.2.3.4.1, 2.7.2.3.4.2 och 2.7.2.3.4.3 är uppfyllda ska ske i enlighet med 6.4.12.1 och 6.4.12.2.

2.7.2.3.5 Fissila ämnen

Fissila ämnen och kollin som innehåller fissila ämnen ska klassificeras under aktuell benämning som ”FISSILT” i enlighet med tabell 2.7.2.1.1, såvida de inte är undantagna genom en av bestämmelserna i punkterna .1 till .6 nedan och transporteras enligt kraven i 5.1.5.5. Alla bestämmelser gäller endast för ämnen i kollin som uppfyller kraven i 6.4.7.2 om det inte särskilt anges i bestämmelsen att oförpackat ämne är tillåtet. .1 uran som är anrikat med avseende på uran-235 till högst 1 viktprocent och med ett totalt innehåll av plutonium och uran-233 som inte överstiger 1 % av vikten av uran-235, förutsatt att de fissila nukliderna är väsentligen homogent fördelade i hela materialet. Dessutom får uran-235 inte vara geometriskt fördelat som ett gitter, om det är närvarande i metall-, oxid- eller karbidform. .2 flytande lösningar av uranylnitrat, anrikat med avseende på uran-235 till högst 2 viktprocent, med ett totalt innehåll av plutonium och uran-233, som inte överstiger 0,002 % av uranets vikt, och med ett atomförhållande mellan mängden kväve och uran (N/U) på 2, .3 uran som är anrikat med avseende på uran-235 till högst 5 viktprocent under förutsättning att: .1 det finns högst 3,5 g uran-235 per kolli, .2 det totala innehållet av plutonium och uran-233 per kolli inte överstiger 1 % av vikten av uran-235, .3 de begränsningar för sändningen som anges i 5.1.5.5.3 följs vid transport av kollit, .4 fissila nuklider som har en total vikt på högst 2 g per kolli under förutsättning att de begränsningar för sändningen som anges i 5.1.5.5.4 följs vid transport av kollit, .5 fissila nuklider med en total vikt på högst 45 g i förpackad eller oförpackad form under förutsättning att de krav som anges i 5.1.5.5.5 följs, .6 ett fissilt ämne som uppfyller kraven i 5.1.5.5.2, 2.7.2.3.6 och 5.1.5.2.1.

2.7.2.3.6 Fissila ämnen som är undantagna från klassificeringen som ”FISSILT” enligt 2.7.2.3.5.6 ska vara underkritiskt utan att kontroll av ansamling behövs under förutsättning att följande villkor uppfylls:

143

Kap. 2

Bilaga 1

.1 villkoren i 6.4.11.1 (a), .2 villkor likvärdiga med de krav som anges i 6.4.11.12 (b) och 6.4.11.13 (b) för kollin, och .3 villkor som anges i 6.4.11.11 (a), vid transport med flyg.

2.7.2.4 Klassificering av kollin eller oförpackade ämnen

Mängden radioaktiva ämnen i ett kolli får inte överstiga de nedan angivna gränsvärdena för förpackningstypen.

2.7.2.4.1 Klassificering som undantaget kolli

2.7.2.4.1.1 Ett kolli får klassificeras som ett undantaget kolli om det uppfyller ett av följande villkor: .1 det är ett tömt kolli som har innehållit radioaktiva ämnen, .2 det innehåller instrument eller föremål som inte överstiger de gränsvärden för aktivitet som anges i kolumn (2) och (3) i tabell 2.7.2.4.1.2, .3 det innehåller föremål tillverkade av naturligt uran, utarmat uran eller naturligt torium, .4 det innehåller radioaktiva ämnen som inte överstiger de gränsvärden för aktivitet som anges i kolumn (4) i tabell 2.7.2.4.1.2, eller .5 det innehåller mindre än 0,1 kg uranhexafluorid som inte överstiger de gränsvärden för aktivitet som anges i kolumn (4) i tabell 2.7.2.4.1.2.

2.7.2.4.1.2 Ett kolli som innehåller radioaktiva ämnen får klassificeras som undantaget kolli förutsatt att dosraten inte överstiger 5 μSv/h på någon punkt på kollits utvändiga yta.

Tabell 2.7.2.4.1.2 – Gränsvärden för aktivitet för undantagna kollin

Instrument eller föremål Innehållets fysikaliska Gränsvärde per Gränsvärde per a a tillstånd a Gränsvärde per kolli kolli föremål (1) (2) (3) (4)

Fasta ämnen

-2 1 -3 av speciell 10 A1 A 10 A1 -2 A2 -3 beskaffenhet 10 A2 10 A2 -3 -1 -4 Vätskor 10 A2 10 A2 10 A2

Gaser

-2 -1 -2 tritium av 2 × 10 A2 2 × 10 A2 2 × 10 A2 -3 -2 -3 speciell 10 A1 10 A1 10 A1 -3 -2 -3 beskaffenhet 10 A2 10 A2 10 A2 av annan form a För radionuklidblandningar se 2.7.2.2.4 till 2.7.2.2.6.

2.7.2.4.1.3 Radioaktiva ämnen som är inneslutna i ett instrument eller annat föremål eller utgör en komponent därav, får inordnas under UN 2911 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – INSTRUMENT eller FÖREMÅL under förutsättning att: .1 dosraten på 10 cm avstånd från varje punkt på den utvändiga ytan av varje oförpackat instrument eller föremål inte överstiger 0,1 mSv/h, och .2 varje instrument eller tillverkat föremål är försett med märkningen ”RADIOACTIVE”, på dess utvändiga yta med undantag av följande: .1 radioluminiscenta klockor eller apparater, .2 konsumentprodukter, som antingen fått ett föreskriftsmässigt godkännande i enlighet med 1.5.1.4.5 eller var för sig inte överskrider gränsvärdet för aktivitet för en undantagen sändning i kolumn 5 i tabell 2.7.2.2.1, förutsatt att sådana produkter transporteras i ett kolli som på sin insida är försett med märkningen ”RADIOACTIVE”, på ett sådant sätt att en varning för närvaron av radioaktiva ämnen syns då kollit öppnas, .3 andra instrument och föremål som är för små för att förses med märkningen ”RADIOACTIVE”, under förutsättning att de transporteras i ett kolli som på sin insida är försett med märkningen ”RADIOACTIVE” på ett sådant sätt att en varning för närvaron av radioaktiva ämnen syns då kollit öppnas, och

144

Kap. 2

Bilaga 1

.3 de aktiva ämnena är fullständigt inneslutna av icke-aktiva beståndsdelar (en anordning vars enda funktion består i att omsluta radioaktiva ämnen räknas inte som instrument eller föremål), .4 de angivna gränsvärdena i kolumn 2 och 3 i tabell 2.7.2.4.1.2 uppfylls för varje enskilt föremål och för varje kolli, .5 tills vidare blank, och .6 om kollit innehåller fissilt ämne gäller en av bestämmelserna i punkt .1 till .6 i 2.7.2.3.5.

2.7.2.4.1.4 Radioaktiva ämnen i andra former än de som anges i 2.7.2.4.1.3 och med en aktivitet som inte överstiger gränsvärdena i kolumn 4 i tabell 2.7.2.4.1.2, får inordnas under UN 2910 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – BEGRÄNSAD MÄNGD under förutsättning att: .1 kollit håller innehållet inneslutet under rutinmässiga transportförhållanden, .2 kollit är märkt ”RADIOACTIVE” på antingen: .1 en invändig yta, så att en tydlig varning för närvaron av radioaktiva ämnen syns när kollit öppnas, eller .2 på utsidan av kollit när det är olämpligt att påföra märkningen på en invändig yta, och .3 om kollit innehåller fissilt ämne gäller en av bestämmelserna i punkt .1 till .6 i 2.7.2.3.5.

2.7.2.4.1.5 Uranhexafluorid som inte överstiger gränsvärdena i kolumn 4 i tabell 2.7.2.4.1.2 får klassificeras som UN 3507 URANHEXAFLUORID, RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI, mindre än 0,1 kg per kolli, ej fissilt eller undantaget fissilt, under förutsättning att: .1 massan av uranhexafluorid i kollit är mindre än 0,1 kg, .2 villkoren i 2.7.2.4.5.1, 2.7.2.4.1.4.1 och 2.7.2.4.1.4.2 är uppfyllda.

2.7.2.4.1.6 Föremål tillverkade av naturligt uran, utarmat uran eller naturligt torium och föremål i vilka obestrålat naturligt uran, obestrålat utarmat uran eller obestrålat naturligt torium är de enda radioaktiva ämnena, får inordnas under UN 2909 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – FÖREMÅL TILLVERKADE AV NATURLIGT URAN eller AV UTARMAT URAN eller AV NATURLIGT TORIUM, under förutsättning att den utvändiga ytan av uranet eller toriumet omges av ett inaktivt hölje av metall eller annat motståndskraftigt material.

2.7.2.4.1.7 En tömd förpackning som förut innehållit radioaktiva ämnen får inordnas under UN 2908 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – TÖMD FÖRPACKNING under förutsättning att: .1 förpackningen är i gott skick och säkert försluten, .2 den utvändiga ytan hos uran eller torium i förpackningskonstruktionen har ett inaktivt hölje av metall eller annat motståndskraftigt material, 2 .3 den inre löst vidhäftande kontaminationen, med medelvärde över 300 cm , inte överstiger: 2 .1 400 Bq/cm för beta- och gammastrålare samt för alfastrålare med låg radiotoxicitet, och 2 .2 40 Bq/cm för alla andra alfastrålare, .4 de etiketter som i förekommande fall satts på förpackningen i överensstämmelse med 5.2.2.1.12.1 inte längre är synliga, och .5 om förpackningen har innehållit fissilt ämne, gäller en av bestämmelserna i punkt .1 till .6 i 2.7.2.3.5 eller en av bestämmelserna för undantag i 2.7.1.3.

2.7.2.4.2 Klassificering som ämnen med låg specifik aktivitet (LSA)

Radioaktiva ämnen får bara klassificeras som LSA-ämnen om definitionen av LSA i 2.7.1.3 och villkoren i 2.7.2.3.1, 4.1.9.2 och 7.1.4.5.1 är uppfyllda.

2.7.2.4.3 Klassificering som ytkontaminerade föremål (SCO)

Radioaktiva ämnen får bara klassificeras som SCO-föremål om definitionen av SCO i 2.7.1.3 och villkoren i 2.2.7.2.3.2, 4.1.9.2 och 7.1.4.5.1 är uppfyllda.

145

Kap. 2

Bilaga 1

2.7.2.4.4 Klassificering som kollin av typ A

Kollin som innehåller radioaktiva ämnen får klassificeras som kollin av typ A förutsatt att följande bestämmelser uppfylls:

Kollin av typ A får inte innehålla högre aktiviteter än något av följande: .1 radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet – A1, .2 alla andra radioaktiva ämnen – A2.

För blandningar av radionuklider, vars identiteter och aktiviteter är kända ska följande villkor tillämpas för det radioaktiva innehållet i ett kolli av typ A:

där:

B(i) är aktiviteten hos radionuklid ”i” som radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet, A1(i) är A1-värdet för radionuklid ”i”, C(j) är aktiviteten hos radionuklid ”j” som inte är radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet, A2(j) är A2-värdet för radionuklid ”j”.

2.7.2.4.5 Klassificering av uranhexafluorid

2.7.2.4.5.1 Uranhexafluorid får endast inordnas under: .1 UN 2977 RADIOAKTIVT ÄMNE, URANHEXAFLUORID, FISSILT, .2 UN 2978 RADIOAKTIVT ÄMNE, URANHEXAFLUORID, ej fissilt eller undantaget fissilt, eller .3 UN 3507 URANHEXAFLUORID, RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI mindre än 0,1 kg per kolli, ej fissilt eller undantaget fissilt.

2.7.2.4.5.2 Innehållet i ett kolli som innehåller uranhexafluorid ska uppfylla följande krav: .1 för UN 2977 och 2978 får vikten av uranhexafluorid inte avvika från den som kollikonstruktionen är tillåten för, och för UN 3507 ska vikten uranhexafluorid vara mindre än 0,1 kg, .2 vikten av uranhexafluorid får inte vara större än ett värde som skulle kunna leda till ett tomrum på mindre än 5 % vid den högsta temperatur hos kollit som anges för de anläggningssystem där kollit ska användas, och .3 uranhexafluoriden ska vara i fast form och det invändiga trycket får inte ligga över atmosfärstryck när det lämnas för transport.

2.7.2.4.6 Klassificering som kollin av typ B(U), typ B(M) eller typ C

2.7.2.4.6.1 Kollin som inte klassificerats på annat sätt enligt 2.7.2.4 (2.7.2.4.1 till 2.7.2.4.5), ska klassificeras i överensstämmelse med godkännandecertifikatet för kollit utfärdat av behörig myndighet i konstruktionens ursprungsland.

2.7.2.4.6.2 Innehållet i ett kolli av typ B(U), typ B(M) eller typ C ska motsvara det som specificerats i godkännandecertifikatet.

2.7.2.5 Särskilda överenskommelser

Radioaktiva ämnen ska klassificeras som transport enligt särskild överenskommelse om de avses transporteras enligt 1.5.4.

146

Kap. 2

Bilaga 1

Kapitel 2.8

Klass 8 – Frätande ämnen

2.8.1 Definitioner, allmänna bestämmelser och egenskaper

2.8.1.1 Definitioner

2.8.1.1.1 Frätande ämnen är ämnen som, genom kemisk inverkan, orsakar oåterkalleliga skador på huden, eller, som vid läckage, kommer att väsentligt skada, eller till och med förstöra, annat gods eller transportmedlet.

2.8.1.1.2 För ämnen och blandningar som är frätande på hud anges allmänna klassificeringsbestämmelser i avsnitt 2.8.2. Frätande verkan på hud avser upphov av irreversibel skada på huden, det vill säga synlig nekros (vävnadsdöd) genom epidermis (överhud) och i dermis (läderhud) som inträffar efter att huden exponerats för ett ämne eller en blandning.

2.8.1.1.3 Vätskor och fasta ämnen som kan bli flytande under transporten och som inte bedöms vara frätande på hud, ska hänsyn fortfarande tas till deras korrosionsverkan på vissa metallytor i enlighet med kriterierna i 2.8.3.3.3.2.

2.8.1.2 Egenskaper

2.8.1.2.1 I fall där särskilt allvarliga personskador kan förväntas, görs en anmärkning om detta i förteckningen över farligt gods i kapitel 3.2 med formuleringen ”orsakar (allvarliga) brännskador på hud, ögon och slemhinnor”.

2.8.1.2.2 Många ämnen är tillräckligt flyktiga för att utveckla ånga som irriterar näsan och ögonen. Om så är fallet nämns detta i förteckningen över farligt gods i kapitel 3.2 med formuleringen ”ånga irriterar slemhinnor”.

2.8.1.2.3 Några ämnen kan avge giftiga gaser när de sönderdelas av mycket höga temperaturer. I dessa fall anges ”utvecklar giftiga gaser vid brand” i förteckningen över farligt gods i kapitel 3.2.

2.8.1.2.4 Förutom direkt destruktiv verkan vid hudkontakt eller slemhinnor är vissa ämnen i denna klass giftiga eller skadliga. Förgiftning kan uppstå om de förtärs eller om deras ånga inandas. Vissa av dem kan även tränga in i huden. I förekommande fall görs en kommentar om detta i förteckningen över farligt gods i kapitel 3.2.

2.8.1.2.5 Alla ämnen i denna klass har en mer eller mindre destruktiv effekt på material som metaller och textilier.

2.8.1.2.5.1 I förteckningen över farligt gods betyder termen ”frätande för de flesta metaller” att någon metall som sannolikt finns i ett fartyg eller i dess last kan angripas av ämnet eller dess ånga.

2.8.1.2.5.2 Termen ”frätande för aluminium, zink och tenn” innebär att järn eller stål inte skadas vid kontakt med ämnet.

2.8.1.2.5.3 Några ämnen i denna klass kan korrodera glas, lergods och andra kiselhaltiga material. I förekommande fall anges detta i förteckningen över farligt gods i kapitel 3.2.

2.8.1.2.6 Många ämnen i denna klass blir frätande först efter att ha reagerat med vatten eller med fukt i luften. Detta anges i förteckningen över farligt gods i kapitel 3.2 med ordalydelsen ”i närvaro av fukt ...”. Reaktionen från vatten med många ämnen innebär en frisättning av irriterande och frätande gaser. Sådana gaser syns vanligtvis som ångor i luften.

147

Kap. 2

Bilaga 1

2.8.1.2.7 Några ämnen i denna klass genererar värme som reaktion med vatten eller organiska material, exempelvis trä, papper, papp, vissa stötdämpande material samt vissa fetter och oljor. I förekommande fall anges detta i förteckningen över farligt gods i kapitel 3.2.

2.8.2 Allmänna klassificeringsbestämmelser

2.8.2.1 Ämnen och blandningar i klass 8 ska utifrån sin farlighetsgrad vid transport inplaceras i någon av följande förpackningsgrupper: .1 Förpackningsgrupp I: mycket farliga ämnen och blandningar, .2 Förpackningsgrupp II: farliga ämnen och blandningar, .3 Förpackningsgrupp III: mindre farliga ämnen och blandningar.

2.8.2.2 Inplacering av ämnen angivna i förteckningen över farligt gods i kapitel 3.2 i förpackningsgrupperna i klass 8 har genomförts på erfarenhetsunderlag, med hänsyn tagen till ytterligare faktorer, såsom fara vid inandning (se 2.8.2.4) och reaktionsförmåga med vatten (inklusive uppkomst av farliga sönderfallsprodukter).

2.8.2.3 Nya ämnen och blandningar kan tilldelas förpackningsgrupper utifrån den exponeringstid som behövs för att åstadkomma irreversibel skada på huden enligt kriterierna i 2.8.3. För blandningar kan de alternativa kriterierna i 2.8.4 användas.

2.8.2.4 Ett ämne eller blandning som uppfyller kriterierna för klass 8 och som har en giftighet vid inandning av damm eller dimma (LC50) motsvarande förpackningsgrupp I, men där giftigheten vid förtäring eller hudabsorption motsvarar förpackningsgrupp III eller lägre, ska tillordnas klass 8 (se 2.6.2.2.4.1).

2.8.3 Inordning av ämnen och blandningar i förpackningsgrupper

2.8.3.1 I första hand ska existerande human- och djurdata inklusive information från enstaka eller upprepad exponering användas vid utvärdering, eftersom detta ger information direkt kopplad till effekterna på hud.

2.8.3.2 När förpackningsgrupp anges i enlighet med 2.8.2.3 ska hänsyn tas till erfarenheter från människor som oavsiktligt har exponerats för ämnet eller blandningen. Saknas sådana erfarenheter, 10 11 12 ska klassificering ske med testresultat enligt OECD:s testriktlinjer 404 , 435 , 431 , eller 13 430 som underlag. Ett ämne eller en blandning Ett ämne eller blandning som är fastställd som ej frätande i enlighet med en av dessa riktlinjer eller klassificerade som ej frätande i enlighet 14 med OECD:s testriktlinje 439 är fastställt som ej frätande, får i enlighet med dessa föreskrifter utan ytterligare provning anses vara icke frätande på hud. Om resultaten från testerna indikerar att ämnet eller blandningen är frätande och inte ska vara tillordnad förpackningsgrupp I, men där testmetoden inte visar en avgörande skillnad mellan förpackningsgrupp II och III, ska ämnet eller blandningen tillordnas förpackningsgrupp II. Om testresultaten visar att ämnet eller blandningen är frätande, men testmetoden visar ingen avgörande skillnad mellan förpackningsgrupper, ska ämnet eller blandningen tillordnas förpackningsgrupp I om inga andra testresultat visar en annan förpackningsgrupp.

2.8.3.3 Förpackningsgrupper anges för frätande ämnen i enlighet med följande kriterier (se tabell 2.8.3.4):

10 OECD Guideline for the testing of chemicals No. 404 Acute Dermal Irritation/Corrosion 2015. 11 OECD Guideline for the testing of chemicals No. 435 In Vitro Membrane Barrier Test Method for Skin Corrosion 2015. 12 OECD Guideline for the testing of chemicals No. 431 In Vitro Skin Corrosion: Reconstructed Human Epidermis (RHE) Test Method 2016. 13 OECD Guideline for the testing of chemicals No. 430 In Vitro Skin Corrosion: Transcutaneous Electrical Resistance Test Method (TER) 2015. 14 OECD Guideline for the testing of chemicals No. 439 In Vitro Skin Irritation: Reconstructed Human Epidermis Test Method 2015.

148

Kap. 2

Bilaga 1

.1 Förpackningsgrupp I anges för ämnen som efter en exponeringstid av högst 3 minuter förorsakar irreversibel skada på intakt hudvävnad under en observationsperiod på upp till och med 60 minuter efter exponeringstillfället. .2 Förpackningsgrupp II anges för ämnen som efter en exponeringstid av mer än 3 minuter och högst 60 minuter förorsakar irreversibel skada på intakt hudvävnad under en observationsperiod på upp till och med 14 dagar efter exponeringstillfället.

.3 I förpackningsgrupp III inplaceras ämnen: .1 som efter en exponeringstid av mer än 60 minuter och högst 4 timmar förorsakar irreversibel skada på intakt hudvävnad under en observationsperiod på upp till och med 14 dagar efter exponeringstillfället, .2 som inte antas förorsaka irreversibel skada på intakt hudvävnad, men vars korrosionshastighet på antingen stål- eller aluminiumytor överstiger 6,25 mm per år vid en testtemperatur på 55 °C, vid test på båda materialen. För testet för stål ska användas typ S235JR+CR (1.0037 resp. St 37-2), S275J2G3+CR (1.0144 resp. St 44-3), ISO 3574, Unified Numbering System (UNS) G10200 eller SAE 1020, och för aluminium de obelagda typerna 7075-T6 eller AZ5GU-T6. En godtagbar testmetod finns beskriven i testhandboken, del III, avsnitt 37.

Anm. När det vid ett första test på antingen stål eller aluminium konstateras att det testade ämnet är frätande, behöver det efterföljande testet inte utföras.

Tabell 2.8.3.4 – Tabell som sammanfattar kriterierna i 2.8.3.3

Förpackningsgrupp Exponeringstid Observationsperiod Effekt

I ≤ 3 min ≤ 60 min Irreversibel skada på intakt hudvävnad II > 3 min ≤ 1 h ≤ 14 d Irreversibel skada på intakt hudvävnad III > 1 h ≤ 4 h ≤ 14 d Irreversibel skada på intakt hudvävnad III – – Korrosionshastighet på antingen stål eller aluminiumytor överstiger 6,25 mm per år vid en testtemperatur på 55 °C vid test på båda materialen

2.8.4 Alternativ metod för inplacering av blandningar i förpackningsgrupper: Stegvis metod

2.8.4.1 Allmänna bestämmelser

2.8.4.1.1 För blandningar är det nödvändigt att ta fram eller härleda information som tillåter att kriterierna kan användas på blandningen i syfte att klassificera och inplacera blandningarna i förpackningsgrupper. Metoden för klassificering och inplacering i förpackningsgrupper sker stegvis och är beroende av vilken slags information som finns om själva blandningen, för liknande blandningar och/eller för de ingående beståndsdelarna. Flödesschemat i figur 2.8.4.1 nedan beskriver metodiken som ska följas:

149

Kap. 2

Bilaga 1

Klassificera och tilldela Finns testdata tillgängliga Använd kriterier i Ja förpackningsgrupp för blandningen som 2.8.3

Nej

Finns tillräckliga data för Använd överbryggnings- Klassificera och tilldela Ja liknande blandningar för att principerna i 2.8.4.2 förpackningsgrupp uppskatta de frätande farorna på hud?

Nej

Finns data för frätande Ja Använd beräknings- Klassificera och tilldela verkan på hud för alla metod i 2.8.4.3 förpackningsgrupp beståndsdelar? Figur 2.8.4.1 – Stegvis metod för klassificering och tilldelning av

förpackningsgrupp till frätande blandningar

2.8.4.2 Överbryggningsprinciper

2.8.4.2.1 När en blandning inte har testats för sin frätande verkan på hud, men där det finns tillräckliga data för både de individuella beståndsdelarna och för liknande testade blandningar för att tillfredsställande klassificera blandningen och tilldela en förpackningsgrupp, används dessa data i enlighet med följande överbryggningsprinciper. Detta säkerställer att klassificeringsprocessen använder tillgängliga data i största möjliga utsträckning för att karaktärisera farorna hos blandningen. .1 Utspädning: Om en testad blandning är utspädd med ett spädmedel som inte uppfyller kriterierna för klass 8 och som inte påverkar förpackningsgruppen hos övriga beståndsdelar, får den nya utspädda blandningen tilldelas samma förpackningsgrupp som den ursprungliga testade blandningen.

Anm. I vissa fall kan utspädningen av en blandning eller ett ämne leda till en ökning av de frätande egenskaperna. Om så är fallet får inte denna överbryggningsprincip användas.

.2 Produktionspartier: Om de frätande egenskaperna på hud för ett testat parti av en blandning kan antas vara väsentligen likvärdig med den av ett annat ej testat parti av samma kommersiella produkt, om den tillverkats eller stått under tillsyn av samma tillverkare, såvida det inte finns anledning att tro att en betydande variation i partiet finns så att de frätande egenskaperna på hud för det ej testade partiet har ändrats. I så fall är det nödvändigt med en ny klassificering. .3 Koncentration hos blandningar med förpackningsgrupp I: Om en testad blandning som uppfyller kriterierna för inplacering i förpackningsgrupp I koncentreras ytterligare, får den ej testade blandningen med högre koncentration tillordnas förpackningsgrupp I utan ytterligare test. .4 Interpolering inom en förpackningsgrupp: För tre blandningar (A, B och C) med samma beståndsdelar, om blandningarna A och B har testats och tillhör samma förpackningsgrupp för frätande verkan på hud och om den ej testade blandningen C innehåller samma beståndsdelar i klass 8 som blandningarna A och B, men har en koncentration av beståndsdelar i klass 8 som ligger mellan koncentrationerna i blandningarna A och B, så kan blandning C antas tillhöra samma förpackningsgrupp som A och B. .5 Väsentligen likartade blandningar: Antag följande: .1 två blandningar: (A+B) och (C+B), .2 koncentrationen av beståndsdel B är densamma i båda blandningarna, .3 koncentrationen av beståndsdel A i blandningen (A+B) är lika hög som koncentrationen av beståndsdel C i blandningen (C+B), och

150

Kap. 2

Bilaga 1

.4 data om frätande egenskaper för beståndsdelarna A och C finns tillgängliga och är i princip likartade, dvs. de tillhör samma förpackningsgrupp för frätande verkan på hud och påverkar inte de frätande egenskaperna hos B.

Om blandningen (A+B) eller (C+B) redan har klassificerats utifrån testdata, så får den andra blandningen tilldelas samma förpackningsgrupp.

2.8.4.3 Beräkningsmetod baserad på klassificeringen av ämnena

2.8.4.3.1 När en blandning inte har testats för bestämning av dess frätande verkan på hud och tillräcklig data saknas för liknande blandningar, ska de frätande egenskaperna hos ämnena i blandningen beaktas för att klassificera och tilldela en förpackningsgrupp.

Användning av beräkningsmetoden är endast tillåten när det inte finns några synergieffekter som gör blandningen mer frätande än summan av dess ingående ämnen. Denna begränsning gäller bara när förpackningsgrupp II eller III skulle tilldelas blandningen.

2.8.4.3.2 När beräkningsmetoden används, ska alla beståndsdelar i klass 8 som har en koncentration på ≥ 1 % beaktas, eller < 1 % om beståndsdelarna fortfarande är relevanta för att klassificera blandningen som frätande på hud.

2.8.4.3.3 För att bestämma om en blandning innehåller frätande ämnen ska anses vara en frätande blandning och för att tilldela en förpackningsgrupp, ska beräkningsmetoden i flödesschemat i figur 2.8.4.3 användas. För denna beräkningsmetod gäller de allmänna koncentrationsgränserna, där 1 % används i första steget för utvärderingen av ämnen i förpackningsgrupp I och där 5 % används i de övriga tillämpliga stegen.

2.8.4.3.4 När en specifik koncentrationsgräns (SCL) tilldelas ett ämne genom dess benämning i förteckningen över farligt gods eller i en särbestämmelse, ska denna gräns användas istället för de allmänna koncentrationsgränserna (GCL).

2.8.4.3.5 För detta syfte ska summeringsformeln anpassas i varje steg i beräkningsmetoden. Det innebär att den allmänna koncentrationsgränsen ska bytas ut mot den specifika koncentrationsgränsen som tilldelats ämnet eller ämnena (SCLi), när så är tillämpligt, och den anpassade formeln är ett viktat medelvärde av de olika koncentrationsgränserna som tilldelats de olika ämnena i blandningen:

Där:

PGxi = koncentrationen av ämne 1, 2 … i i blandningen, inordnad i förpackningsgrupp x (I, II eller III)

GCL = allmän koncentrationsgräns

SCLi = specifik koncentrationsgräns tilldelad ämne i

Kriteriet för en förpackningsgrupp är uppfyllt när resultatet av beräkningen är ≥ 1. De allmänna koncentrationsgränserna som används vid utvärderingen i varje steg av beräkningsmetoden är de som anges i figur 2 8.4.3.

Exempel på användning av ovanstående formel anges i anmärkningen nedan.

Anm. Exempel på användning av ovanstående formel

151

Kap. 2

Bilaga 1

Exempel 1: En blandning innehåller ett frätande ämne med en koncentration på 5 %, för vilket förpackningsgrupp I anges utan en specifik koncentrationsgräns: Beräkning för förpackningsgrupp I: tillordnas klass 8, förpackningsgrupp I. Exempel 2: En blandning innehåller tre ämnen som är frätande på hud. Två av dem (A och B) har specifika koncentrationsgränser och för den tredje (C) kan den allmänna koncentrationsgränsen användas. Det övriga innehållet i blandningen behöver inte beaktas.

Specifik Specifik Specifik Ämne X i blandningen och Koncentration koncentrationsgräns koncentrationsgräns koncentrationsgräns dess förpackningsgrupp (konc) i blandningen i % (SCL) för (SCL) för (SCL) för i klass 8 förpackningsgrupp I förpackningsgrupp II förpackningsgrupp III

A, förpackningsgrupp I 3 30 % ingen ingen B, förpackningsgrupp I 2 20 % 10 % ingen C, förpackningsgrupp III 10 ingen ingen ingen

Beräkning för förpackningsgrupp I:

Kriteriet för förpackningsgrupp I är inte uppfyllt.

Beräkning för förpackningsgrupp II: Kriteriet för förpackningsgrupp II är inte uppfyllt. Beräkning för förpackningsgrupp III: Kriteriet för förpackningsgrupp III är uppfyllt och blandningen ska inordnas i klass 8 och förpackningsgrupp III anges.

152

Kap. 2

Bilaga 1

2.8.5 Ämnen som inte är tillåtna för transport

Kemiskt instabila ämnen i klass 8 får endast transporteras om nödvändiga försiktighetsåtgärder vidtagits för att förhindra möjligheten att farligt sönderfall eller polymerisation sker under normala transportförhållanden. För de försiktighetsåtgärder som krävs för att förhindra polymerisation, se särbestämmelse 386 i kapitel 3.3. Utifrån detta ska även särskilt kontrolleras att kärl och tankar inte innehåller ämnen som gynnar sådana reaktioner.

153

Kap. 2

Bilaga 1

Kapitel 2.9

Övriga farliga ämnen och föremål (klass 9) samt miljöfarliga ämnen

Anm. 1: Vid tillämpningen av dessa föreskrifter gäller kriterierna för miljöfarliga ämnen (vattenmiljö) i detta kapitel vid klassificering av vattenförorenande ämnen (se 2.10). Anm. 2: Även om kriterierna för miljöfarliga ämnen (vattenmiljö) gäller för alla faroklasser, utom klass 7 (se punkterna 2.10.2.3, 2.10.2.5 och 2.10.3.2), har kriterierna inkluderats i detta kapitel.

2.9.1 Definitioner

2.9.1.1 Klass 9 omfattar ämnen och föremål som utgör en fara under transport, vilka inte omfattas av definitionen för andra klasser.

2.9.2 Inordning i klass 9

2.9.2.1 Klass 9 omfattar bland annat: .1 ämnen och föremål som inte omfattas av andra klasser som erfarenheten har visat eller kan visa att de är så farliga att bestämmelserna i del A av kapitel VII i Solaskonventionen ska tillämpas. .2 ämnen som inte omfattas av bestämmelserna i del A av kapitel VII i ovannämnda konvention, men för vilka bestämmelserna i bilaga III till Marpol-konventionen gäller. 2.9.2.2 Ämnen och föremål i klass 9 indelas enligt följande:

Ämnen som kan vara hälsofarliga vid inandning som fint damm

2212 ASBEST, AMFIBOL (amosit, tremolit, aktinolit, antofyllit, krokidolit) 2590 ASBEST, KRYSOTIL

Ämnen som avger brandfarliga ångor

2211 POLYMERKULOR, EXPANDERBARA som utvecklar brandfarliga ångor 3314 GJUTMASSA AV PLASTFÖRENING som massa deg, blad eller i sprutad/pressad form, som avger brandfarliga ångor

Litiumbatterier

3090 LITIUMMETALLBATTERIER (inklusive batterier med litiumlegering) 3091 LITIUMMETALLBATTERIER I UTRUSTNING (inklusive batterier med litiumlegering) eller 3091 LITIUMMETALLBATTERIER FÖRPACKADE MED UTRUSTNING (inklusive batterier med litiumlegering) 3480 LITIUMJONBATTERIER (inkl. litiumjon-polymerbatterier) 3481 LITIUMJONBATTERIER I UTRUSTNING (inkl. litiumjon-polymerbatterier), eller 3481 LITIUMJONBATTERIER, FÖRPACKADE MED UTRUSTNING (inkl. litiumjonpolymerbatterier) 154

Kap. 2

Bilaga 1

3536 LITIUMBATTERIER INSTALLERADE I LASTBÄRARE litiumjonbatterier eller litiummetallbatterier Anm. Se 2.9.4.

Natriumjonbatterier

3551 NATRIUMJONBATTERIER med organisk elektrolyt 3552 NATRIUMJONBATTERIER I UTRUSTNING eller NATRIUMJONBATTERIER FÖRPACKADE MED UTRUSTNING, med organisk elektrolyt

Kondensatorer

3499 KONDENSATOR, ELEKTROKEMISKT DUBBELSKIKT (med en energilagringskapacitet större än 0,3 Wh) 3508 KONDENSATOR, ASYMMETRISK (med en energilagringskapacitet större än 0,3 Wh)

Livräddningsutrustning

2990 LIVRÄDDNINGSUTRUSTNING, SJÄLVUPPBLÅSANDE 3072 LIVRÄDDNINGSUTRUSTNING, EJ SJÄLVUPPBLÅSANDE, innehållande farligt gods som utrustning 3268 SÄKERHETSUTRUSTNING, elektriskt initierad 3559 BRANDSLÄCKNINGSUTRUSTNING MED PYROTEKNISKT GENERERADE AEROSOLER

Ämnen och föremål som, i händelse av brand, kan bilda dioxiner

Gruppen med ämnen innefattar: 2315 POLYKLORERADE BIFENYLER, FLYTANDE 3432 POLYKLORERADE BIFENYLER, FASTA 3151 POLYHALOGENERADE BIFENYLER, FLYTANDE eller 3151 HALOGENERADE MONOMETYLDIFENYLMETANER, FLYTANDE eller 3151 POLYHALOGENERADE TERFENYLER, FLYTANDE 3152 POLYHALOGENERADE BIFENYLER, FASTA eller 3152 HALOGENERADE MONOMETYLDIFENYLMETANER, FASTA eller 3152 POLYHALOGENERADE TERFENYLER, FASTA Exempel på föremål är transformatorer, kondensatorer och apparater som innehåller dessa ämnen.

155

Kap. 2

Bilaga 1

Ämnen som transporteras eller överlämnas till transport vid förhöjda temperaturer

3257 VÄTSKA, FÖRHÖJD TEMPERATUR, N.O.S., vid eller över 100 ºC och under dess flampunkt (inkl smälta metaller, smälta salter, etc.) 3258 FASTA ÄMNEN, FÖRHÖJD TEMPERATUR, N.O.S., vid eller över 240 °C

Miljöfarliga ämnen

3077 MILJÖFARLIGT ÄMNE, FAST, N.O.S. 3082 MILJÖFARLIGT ÄMNE, FLYTANDE, N.O.S. Dessa benämningar används för ämnen och blandningar som är farliga för vattenmiljön och som inte uppfyller klassificeringskriterierna för någon annan klass eller annat ämne inom klass 9. Dessa benämningar kan också användas för avfall som inte annars omfattas av bestämmelserna i dessa föreskrifter men som omfattas av Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall och för ämnen som av behörig myndighet är definierade som miljöfarliga ämnen i ursprungs-, transit- och destinationsländerna som inte uppfyller kriterierna för ett miljöfarligt ämne enligt bestämmelserna i dessa föreskrifter eller någon annan faroklass. Kriterierna för ämnen som är farliga för vattenmiljön finns i avsnitt 2.9.3.

Genetiskt modifierade mikroorganismer och organismer

3245 GENETISKT MODIFIERADE MIKROORGANISMER eller 3245 GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER Genetiskt modifierade mikroorganismer och genetiskt modifierade organismer som inte faller under definitionen av giftiga ämnen (se 2.6.2) eller smittförande ämnen (se 2.6.3) ska inordnas under UN 3245. Genetiskt modifierade mikroorganismer eller genetiskt modifierade organismer omfattas inte av bestämmelserna i dessa föreskrifter när de är godkända för användning av behöriga myndigheter i ursprungs-, transit- och destinationsländerna. Farmaceutiska produkter (såsom vacciner) vilka är förpackade på ett sådant sätt att de är klara att användas, inklusive sådana som ingår i kliniska prövningar, och vilka innehåller genetiskt modifierade mikroorganismer eller organismer, omfattas inte av dessa föreskrifter. Genmodifierade levande djur ska transporteras enligt villkor och bestämmelser från de behöriga myndigheterna i ursprungs- och destinationsländerna.

Ammoniumnitratbaserade gödselmedel

2071 AMMONIUMNITRATBASERADE GÖDSELMEDEL Fasta ammoniumnitratbaserade gödselmedel ska klassificeras i enlighet med förfarandet i testhandboken, del III, avsnitt 39.

Övriga ämnen och föremål som utgör en fara under transport, men som inte omfattas av någon annan klass:

1841 AMMONIAKACETALDEHYD 1845 KOLDIOXID, FAST (TORRIS) 1931 ZINKDITIONIT (ZINKHYDROSULFIT)

156

Kap. 2

Bilaga 1

1941 DIBROMDIFLUORMETAN 1990 BENSALDEHYD 2216 FISKMJÖL (FISKRESTER), STABILISERAD 2807 MAGNETISKT MATERIAL 2969 RICINFRÖN eller 2969 RICINMJÖL eller 2969 RICINFRÖKAKOR eller 2969 RICINFLINGOR 3166 FORDON MED BRANDFARLIG GAS SOM DRIVMEDEL eller 3166 FORDON MED BRANDFARLIG VÄTSKA SOM DRIVMEDEL eller 3166 FORDON, BRÄNSLECELL, MED BRANDFARLIG GAS SOM DRIVMEDEL eller 3166 FORDON, BRÄNSLECELL, MED BRANDFARLIG VÄTSKA SOM DRIVMEDEL 3171 FORDON, BATTERIDRIVET eller 3171 UTRUSTNING, BATTERIDRIVEN 3316 KEMISATS eller 3316 FÖRSTA FÖRBANDSSATS 3334 VÄTSKA SOM OMFATTAS AV LUFTFARTSBESTÄMMELSER, N.O.S. 3335 FAST ÄMNE SOM OMFATTAS AV LUFTFARTSBESTÄMMELSER, N.O.S. 3359 GASBEHANDLAD LASTBÄRARE 3363 FARLIGT GODS I FÖREMÅL eller 3363 FARLIGT GODS I MASKINER eller 3363 FARLIGT GODS I UTRUSTNING 3496 BATTERIER, NICKELMETALLHYDRID 3509 FÖRPACKNINGAR, UTTJÄNTA, TÖMDA, EJ RENGJORDA 3530 FÖRBRÄNNINGSMOTOR, eller 3530 MASKIN, FÖRBRÄNNING 3548 FÖREMÅL SOM INNEHÅLLER ÖVRIGT FARLIGT GODS, N.O.S. 3556 FORDON, DRIVET AV LITIUMJONBATTERIER 3557 FORDON, DRIVET AV LITIUMMETALLBATTERIER

157

Kap. 2

Bilaga 1

3558 FORDON, DRIVET AV NATRIUMJONBATTERIER.

2.9.3 Miljöfarliga ämnen (vattenmiljön)

2.9.3.1 Allmänna definitioner

2.9.3.1.1 Miljöfarliga ämnen omfattar bland annat flytande eller fasta vattenförorenande ämnen samt lösningar och blandningar med sådana ämnen (som beredningar och avfall).

I dessa föreskrifter innebär, Ämne ett kemiskt grundämne och dess föreningar i naturlig eller framställd form, inbegripet tillsatser som är nödvändiga för att bevara en produkts stabilitet och eventuella föroreningar från tillverkningsprocessen, men ej inbegripet lösningsmedel som kan avskiljas från ämnet utan att påverka ämnets stabilitet eller ändra dess sammansättning.

2.9.3.1.2 Med vattenmiljön avses här både de vattenlevande organismerna och det akvatiska ekosystem 15 som de är en del av. Faran identifieras därför utifrån ämnets eller blandningens toxicitet i vattenmiljön, även om denna vid behov ska ändras genom att ytterligare information om nedbrytning och bioackumulering beaktas.

2.9.3.1.3 Följande klassificeringsförfarande är avsett att tillämpas för alla ämnen och landningar, men i några fall, t.ex. för metaller och svårlösliga oorganiska föreningar, kan det krävas särskild 16 vägledning.

2.9.3.1.4 Följande definitioner gäller för de förkortningar och termer som används i detta avsnitt:

BCF biokoncentrationsfaktor, BOD biokemiskt syrebehov, COD kemiskt syrebehov, GLP god laboratoriesed, ECx koncentrationen som är förenad med x % effekt, EC50 den verksamma koncentration av ämnet, som orsakar 50 % av den maximala effekten, ErC50 EC50 uttryckt som minskning av tillväxthastigheten, Kow fördelningskoefficient oktanol/vatten, LC50 (50 % dödlig den koncentration av ett ämne i vatten som leder till döden hos 50 % koncentration) (hälften) i en grupp försöksdjur, L(E)C50 LC50 eller EC50, NOEC nolleffekt- testkoncentrationen omedelbart under den lägst testade koncentrationen koncentrationen med statistiskt säkerställd skadlig effekt. (No Observed NOEC har ingen statistiskt säkerställd skadlig effekt i Effect Concentration) jämförelse med kontrollprovet, OECD- Riktlinjer för tester utgivna av Organisationen för ekonomiskt Riktlinjer samarbete och utveckling (OECD Test Guidelines).

2.9.3.2 Definitioner och krav på uppgiftsunderlag

2.9.3.2.1 Grundelementen för klassificering av miljöfarliga ämnen (vattenmiljön) är: .1 akut toxicitet i vattenmiljön, .2 kronisk toxicitet i vattenmiljön, .3 potentiell bioackumulerbarhet eller faktisk bioackumulering, och

15 Detta avser inte vattenföroreningar för vilka det kan finnas ett behov av att överväga effekter utöver vattenmiljön, såsom effekterna på människors hälsa etc. 16 Detta finns i bilaga 10 till GHS.

158

Kap. 2

Bilaga 1

.4 nedbrytbarhet (biotisk eller kemisk) av organiska kemikalier.

2.9.3.2.2 Även om data från internationellt harmoniserade testmetoder föredras, får i praktiken även data från nationella metoder användas i den mån de kan anses likvärdiga. I allmänhet har det beslutats att data för toxiciteten hos söt- och havsvattenarter kan anses som likvärdiga data och ska företrädesvis tas fram genom användning av OECD-riktlinjerna eller från metoder som är likvärdiga enligt principerna för god laboratoriesed (GLP). Om det inte finns några sådana uppgifter ska klassificeringen baseras på bästa tillgängliga data.

2.9.3.2.3 Akut toxicitet i vattenmiljön är ett ämnes inneboende förmåga att skada en organism vid en kortvarig exponering för ämnet i vattenmiljön. Akut (kortvarig) fara är i klassificeringssyfte ett ämnes farlighet orsakad av dess akuta toxicitet för en organism under kortvarig exponering av kemikalien i vattenmiljö. Akut toxicitet i vattenmiljön ska normalt bestämmas genom användning av ett 96-timmars LC50-värde för fisk (OECD 203 eller likvärdig metod), ett 48-timmars EC50-värde för kräftdjur (OECD 202 eller likvärdig metod) och/eller ett 72- eller 96-timmars EC50-värde (OECDriktlinje 201 eller likvärdig metod). Dessa arter räknas som representativa för alla vattenorganismer och hänsyn får också tas till data om andra arter, t.ex. andmatsväxter, om testmetoden är lämplig.

2.9.3.2.4 Kronisk toxicitet i vattenmiljön är ett ämnes inneboende förmåga att orsaka skadliga effekter på vattenlevande organismer i samband med exponering som bestäms i förhållande till organismens livscykel.

Fara för skadliga långtidseffekter är i klassificeringssyfte ett ämnes farlighet orsakad av dess kroniska toxicitet efter långvarig exponering i vattenmiljö. Det finns färre data om kronisk toxicitet än om akut toxicitet, och totalt sett är testmetoderna inte så standardiserade. Data som bestämts enligt OECD-riktlinje 210 (fisk i tidigt levnadsstadium) eller 211 (reproduktion av dafnior) och 201 (hämmad algtillväxt) kan godtas. Andra verifierade och internationellt erkända tester kan också användas. NOEC-värden eller andra motsvarande ECx-värden ska användas.

2.9.3.2.5 Bioackumulering innebär nettoresultatet vad gäller upptag, omvandling och eliminering av ett ämne i en organism där alla exponeringsvägar är medräknade (t.ex. luft, vatten, sediment/mark och livsmedel). Potentiell bioackumulerbarhet ska normalt bestämmas genom användning av fördelningskoefficienten oktanol/vatten, vanligen beskriven som log Kow, bestämd enligt OECD-riktlinje 107, 117 eller 123. Även om detta representerar en potential för bioackumulering, ger en experimentellt bestämd biokoncentrationsfaktor (BCF) ett bättre mått och ska föredras om den är tillgänglig. BCF ska bestämmas enligt OECD 305.

2.9.3.2.6 Nedbrytning innebär organiska molekylers sönderfall i mindre molekyler och slutligen till koldioxid, vatten och salter. Nedbrytning i miljön kan ske biotiskt eller kemiskt (t.ex. genom hydrolys) och de använda kriterierna återspeglar denna omständighet. Snabb biologisk nedbrytning konstateras enklast genom användning av biologisk lättnedbrytbarhet (A–F) i OECD-riktlinje 301. Att dessa riktlinjer uppfylls kan betraktas som en indikator på snabb nedbrytning i de flesta miljöer. Dessa är riktlinjer för test i sötvatten och följaktligen har även användning av resultat från OECD 306 inkluderats, vilka är bättre lämpade för test i havsmiljö. I den mån sådana uppgifter inte är tillgängliga, gäller att förhållandet BOD(5 dygn)/COD ≥ 0,5 räknas som indikation på snabb nedbrytning. Kemisk nedbrytning, såsom hydrolys, kemisk och biotisk primärnedbrytning, nedbrytning i icke-akvatiska media och verifierad snabb nedbrytning i miljön kan alla 17 bidra till att bestämma snabb nedbrytning. Ämnen räknas som snabbt nedbrytbara i miljön om följande kriterier är uppfyllda: .1 I undersökningar avseende biologisk lättnedbrytbarhet inom 28 dygn uppnås följande nedbrytningsnivåer:

17 Särskild vägledning för tolkning av data finns i kapitel 4.1 och bilaga 9 i GHS.

159

Kap. 2

Bilaga 1

.1 tester baserade på upplöst organiskt kol: 70 % .2 tester baserade på syreupptagning eller koldioxidbildning: 60 % av teoretiskt maximivärde. Dessa värden för biologisk nedbrytbarhet ska ha erhållits inom 10 dygn efter att nedbrytningen börjat. Då räknas nedbrytningens början som den tidpunkt vid vilken 10 % av ämnet brutits ned såvida inte ämnet är identifierat som ett komplext ämne bestående av flera komponenter med liknande strukturella beståndsdelar. I detta fall, och när det finns tillräckliga motiv, får 18 värdet tillämpas efter 28 dagar oavsett om tidsvillkoret inom 10 dygn uppnåtts eller inte, .2 i de fall endast BOD- och COD-data är tillgängliga, när förhållandet BOD5/COD är ≥ 0,5, eller .3 om andra övertygande vetenskapliga bevis är tillgängliga för verifiering av att ämnet kan brytas ned inom en tidsrymd av 28 dygn till ett värde över 70 % i vattenmiljön (biotisk och/eller kemisk).

2.9.3.3 Klassificeringskriterier och kategorier för ämnen

2.9.3.3.1 Ämnen ska klassificeras som ”miljöfarliga ämnen (vattenmiljö)” om de uppfyller kriterierna för kategorierna akut 1, kronisk 1 eller kronisk 2 enligt tabell 2.9.1. Kriterierna beskriver klassificeringskategorierna i detalj. De är schematiskt sammanfattade i tabell 2.9.2. Tabell 2.9.1 – Kategorier för ämnen som är farliga för vattenmiljön (se Anm. 1)

(a) Akut fara (för vattenmiljön)

Kategori: Akut 1 (se Anm. 2) 96 h LC50 (för fisk) ≤ 1 mg/l och/eller 48 h EC50 (för kräftdjur) ≤ 1 mg/l och/eller 72 eller 96 h ErC50 (för alger eller andra vattenväxter) ≤ 1 mg/l (se Anm. 3)

(b) Fara för skadliga långtidseffekter i vattenmiljön (se även figur 2.9.1)

(i) Ej snabbt nedbrytbara ämnen (se Anm. 4), för vilka det finns tillräcklig data om kronisk toxicitet

Kategori: Kronisk 1 (se Anm. 2) Kroniskt NOEC eller ECx (för fisk) ≤ 0,1 mg/l och/eller kroniskt NOEC eller ECx (för kräftdjur) ≤ 0,1 mg/l och/eller kroniskt NOEC eller ECx (för alger eller andra vattenväxter) ≤ 0,1 mg/l

Kategori: Kronisk 2

Kroniskt NOEC eller ECx (för fisk) ≤ 1 mg/l och/eller kroniskt NOEC eller ECx (för kräftdjur) ≤ 1 mg/l och/eller kroniskt NOEC eller ECx (för alger eller andra vattenväxter) ≤ 1 mg/l

(ii) Snabbt nedbrytbara ämnen för vilka det finns tillräcklig data om kronisk toxicitet

Kategori: Kronisk 1 (se Anm. 2) Kroniskt NOEC eller ECx (för fisk) ≤ 0,01 mg/l och/eller kroniskt NOEC eller ECx (för kräftdjur) ≤ 0,01 mg/l och/eller kroniskt NOEC eller ECx (för alger eller andra vattenväxter) ≤ 0,01 mg/l

Kategori: Kronisk 2

Kroniskt NOEC eller ECx (för fisk) ≤ 0,1 mg/l och/eller kroniskt NOEC eller ECx (för kräftdjur) ≤ 0,1 mg/l och/eller kroniskt NOEC eller ECx (för alger eller andra vattenväxter) ≤ 0,1 mg/l

(iii) Ämnen för vilka tillräcklig data om kronisk toxicitet inte är tillgänglig

18 Se kapitel 4.1 och bilaga 9, punkt A9.4.2.2.3 i GHS.

160

Kap. 2

Bilaga 1

Kategori: Kronisk 1 (se Anm. 2) 96 h LC50 (för fisk) ≤ 1 mg/l och/eller 48 h EC50 (för kräftdjur) ≤ 1 mg/l och/eller 72 eller 96 h ErC50 (för alger eller andra vattenväxter) ≤ 1 mg/l (se Anm. 3) och ämnet är inte snabbt nedbrytbart och/eller den experimentellt fastställda BCF ≥ 500 ((eller om värdet på BCF saknas används log Kow ≥ 4 (se Anm. 4 och 5)

Kategori: Kronisk 2

96 h LC50 (för fisk) > 1 till ≤ 10 mg/l och/eller 48 h EC50 (för kräftdjur) > 1 till ≤ 10 mg/l och/eller 72 eller 96 h ErC50 (för alger eller andra vattenväxter) > 1 till ≤ 10 mg/l och/eller (se Anm. 3) och ämnet är inte snabbt nedbrytbart och/eller den experimentellt fastställda BCF ≥ 500 ((eller om värdet på BCF saknas används log Kow ≥ 4 (se Anm. 4 och 5)

Anm. 1: Fisk, kräftdjur och alger testas som representanter för flera trofinivåer och taxa. Testmetoderna är i hög grad standardiserade. Data för andra organismer får även användas, förutsatt att de representerar likvärdiga arter och testresultatmått.

Anm. 2: När ett ämne klassificeras akut 1 och/eller kronisk 1 är det samtidigt nödvändigt att ange lämplig multiplikationsfaktor (M-faktor) (se 2.9.3.4.6.4) för användning av sammanräkningsmetoden.

Anm. 3: När toxiciteten för alger ErC50 (= EC50 (tillväxthastighet)) ligger mer än 100 gånger lägre än den näst mest känsliga arten och resulterar i klassificering endast baserad på denna effekt, ska det övervägas om den är representativ för toxiciteten för vattenväxter. När det kan visas att så inte är fallet, ska en fackmässig bedömning ligga till grund för att besluta om klassificering. Klassificeringen ska baseras på värdet för ErC50. Om grunden till EC50-värdet inte anges eller inget ErC50-värde registrerats ska klassificeringen baseras på det lägsta tillgängliga EC50-värdet.

Anm. 4: Brist på förmåga att brytas ner snabbt baseras antingen på bristande biologisk lättnedbrytbarhet eller andra bevis på bristande förmåga att brytas ner snabbt. Om inte användbar data för nedbrytbarhet är tillgänglig, varken experimentellt fastställd eller uppskattad, ska ämnet anses vara ej snabbt nedbrytbart.

Anm. 5: Potentiell bioackumulerbarhet, baserad på experimentellt härledd BCF ≥ 500 eller, om värdet på BCF saknas, log Kow ≥ 4 förutsatt att log Kow är en lämplig deskriptor för ämnets potentiella bioackumulerbarhet. Uppmätta log Kow-värden har prioritet före uppskattade värden och uppmätta BCF-värden har prioritet före log Kow-värden.

161

Kap. 2

Bilaga 1

Finns lämpliga

data om kronisk Ja

Klassificera enligt kriterierna i tabell toxicitet för alla 2.2.9.1.10.3.1 (b) (i) eller 2.2.9.1.10.3.1 (b) (ii) tre trofinivåer? Se beroende på information om snabb nedbrytbarhet Anm. 2 till tabell 2.9.1

Nej

Bedöm såväl: (a) enligt kriterierna i tabell 2. 9.1 (b) (i) eller 2.9.1 (b) (ii) (beroende på information om Finns lämpliga snabb nedbrytbarhet), som

data om kronisk Ja

toxicitet för en (b) (om det finns lämpliga data om akut toxicitet eller två för de andra trofinivåerna) enligt kriterierna i trofinivåer? tabell .2.9.1 (b) (iii),

och klassificera enligt det strängaste resultatet

Nej

ja

Finns lämpliga Klassificera enligt kriterierna i tabell 2.9.1 (b) data om akut (iii) toxicitet?

Figur 2.9.1 – Kategorier för ämnen som har skadliga långtidseffekter för vattenmiljön

2.9.3.3.2 Klassificeringsschemat i tabell 2.9.2 sammanfattar klassificeringskriterierna för ämnen.

Tabell 2.9.2 – Klassificeringsschema för ämnen som är farliga för vattenmiljön

Klassificeringskategorier

Akut fara Fara för skadliga långtidseffekter

(se Anm. 1) (se Anm. 2) Lämplig data om kronisk toxicitet finns Lämplig data om kronisk

toxicitet finns inte

Ej snabbt nedbrytbara ämnen Snabbt nedbrytbara (se Anm. 1) (se Anm. 3) ämnen (se Anm. 3)

Kategori: Akut 1 Kategori: Kronisk 1 Kategori: Kronisk 1 Kategori: Kronisk 1

162

Kap. 2

Bilaga 1

L(E)C50≤ 1,00 NOEC eller ECx ≤ 0,1 NOEC eller ECx ≤ 0,01 L(E)C50 ≤ 1,00 och brist på förmåga att brytas ner snabbt och/eller BCF ≥ 500 eller, om värde på BCF saknas, log Kow ≥ 4

Kategori: Kronisk 2 Kategori: Kronisk 2 Kategori: Kronisk 2

x 1,00 < L(E)C50 ≤ 10,0 och 0,1 < NOEC eller EC ≤ 1 0,01 < NOEC eller ECx ≤ 0,1 brist på förmåga att brytas ner snabbt och/eller BCF ≥ 500 eller, om värde på BCF saknas, log Kow ≥ 4

Anm. 1: Akut fara baserad på L(E)C50-värden i mg/l för fisk, kräftdjur och/eller alger eller andra vattenväxter (eller kvantitativa struktur-aktivitetssamband (Quantitative Structure Acti- 19 vity Relationships (QSAR)), om experimentell data saknas).

Anm. 2: Ämnen ska klassificeras i de olika kategorierna för kronisk toxicitet, såvida det inte finns lämplig data om kronisk toxicitet för alla tre trofinivåer över vattenlösligheten eller över 1 mg/l. (Med ”lämplig” avses data som i tillräcklig grad omfattar aktuellt resultatmått. Detta innebär i allmänhet uppmätt testdata, men för att undvika onödiga tester kan det från fall till fall även innebära uppskattad data, t.ex. (Q)SAR, eller för uppenbara fall expertbedömning).

Anm. 3: Kronisk toxicitet baserad på NOEC eller motsvarande ECx-värden i mg/l för fisk eller kräftdjur eller andra erkända enheter för kronisk toxicitet.

2.9.3.4 Kategorier och kriterier för klassificering av blandningar

2.9.3.4.1 Klassificeringssystemet för blandningar omfattar de klassificeringskategorier som används för ämnen, dvs. kategorierna akut 1 samt kronisk 1 och 2. För att använda alla tillgängliga data för klassificering av blandningens farliga egenskaper för vattenmiljön, görs följande antagande, som tillämpas i förekommande fall:

De ”relevanta beståndsdelarna” i en blandning är de som förekommer i en koncentration av minst 0,1 viktprocent för beståndsdelar klassificerade som akut och/eller kronisk 1, samt minst 1 viktprocent för andra beståndsdelar, såvida inte det förmodas (t.ex. när det rör sig om mycket toxiska beståndsdelar) att en beståndsdel som förekommer i en koncentration under 0,1 % ändå kan vara relevant för klassificeringen av blandningen på grund av dess vattenförorenande egenskaper.

2.9.3.4.2 Klassificeringen sker stegvis och är beroende av vilken slags information som finns om själva blandningen och de ingående ämnena. Den stegvisa ansatsen omfattar följande element: .1 klassificering baserade på testade blandningar, .2 klassificering baserad på överbryggningsprinciper, .3 användning av ”sammanräkning av klassificerade beståndsdelar” och/eller en ”additionsformel”.

Figur 2.9.2 beskriver metodiken att följa.

För blandningen som helhet finns testdata om toxiciteten i vatten tillgängliga

Klassificering efter akut Nej Ja fara eller fara för skadliga långtidseffekter (2.9.3.4.3)

19 Särskild vägledning finns i kapitel 4.1, punkt 4.1.2.13 och bilaga 9, avsnitt A9.6 i GHS.

163

Kap. 2

Bilaga 1

För uppskattning av Klassificering efter akut farorna finns tillräckligt Ja Användning av överbryggningsprinciper fara eller fara för med data om liknande (2.9.3.4.4) skadliga långtidseffekter blandningar Nej

Användning av sammanräkningsmetoden (2.9.3.4.6.1 – 2.9.3.4.6.4) med användning av:

För alla relevanta (a) procentsats av alla beståndsdelar som beståndsdelar finns Ja inordnats i kategorin kronisk toxicitet antingen data om Klassificering efter akut toxiciteten I vattenmiljön (b) procentsats av beståndsdelar som fara eller fara för eller klassificeringsdata inordnats i kategorin akut toxicitet skadliga långtidseffekter (c) procentsats av beståndsdelar med data om akut toxicitet. Användning av additionsformlerna (2.9.3.4.5.2) och konvertera det härledda L(E)C50 eller EqNOECm till aktuell kategori för akuta eller skadliga Nej

Användning av Användning av sammanräkningsmetoden Klassificering efter akut tillgängliga data om och additionsformeln (2.9.3.4.6.1 – fara eller fara för kända beståndsdelars 2.9.3.4.6.4) och tillämpning av 2.9.3.4.6.5 skadliga långtidseffekter farliga egenskaper

Figur 2.9.2 – Stegvis ansats för klassificering av blandningar beroende på deras farliga egenskaper (akuta och skadliga långtidseffekter) för vattenmiljön.

2.9.3.4.3 Klassificering av blandningar när toxicitetsdata finns tillgängliga för hela blandningen

2.9.3.4.3.1 Om blandningen i sig har testats med avseende på toxicitet i vattenmiljön, ska denna information användas för att klassificera blandningen enligt kriterierna som är överenskomna för ämnen. Klassificeringen baseras normalt sett på uppgifter om fisk, kräftdjur och alger/växter (se 2.9.3.2.3 och 2.9.3.2.4). Om lämpliga data för akut eller kronisk toxicitet saknas för blandningen i sig, ska ”överbryggningsprinciper” eller ”sammanräkningsmetod” tillämpas (se

2.9.3.4.4 till 2.9.3.4.6).

2.9.3.4.3.2 Klassificering av blandningars fara för skadliga långtidseffekter kräver ytterligare information om nedbrytbarhet och i vissa fall bioackumulering. Det finns inga data om nedbrytbarhet och bioackumulering för blandningar i sig. Tester av nedbrytbarhet och bioackumulering hos blandningar används inte då de vanligtvis är svåra att tolka och sådana tester är endast användbara för enskilda ämnen.

2.9.3.4.3.3 Klassificering i kategori akut 1 (a) Om det finns lämpliga testdata om akut toxicitet (LC50 eller EC50) för blandningen som helhet som visar L(E)C50 ≤ 1 mg/l: Klassificera blandningen i akut 1 enligt tabell 2.9.1 (a), (b) Om det finns testdata om akut toxicitet (LC50(s) or EC50(s)) för blandningen som helhet som visar L(E)C50(s) > 1 mg/l, eller över vattenlöslighet: Blandningen behöver inte klassificeras avseende akut fara enligt dessa föreskrifter.

2.9.3.4.3.4 Klassificering i kategori kronisk 1 och 2 (a) Om det finns lämpliga data om kronisk toxicitet (ECX eller NOEC) för blandningen som helhet som visar ECX eller NOEC hos den testade blandningen ≤ 1 mg/l: (i) klassificera blandningen i kronisk 1 eller kronisk 2 enligt tabell 2.9.1(b)(ii) (snabbt nedbrytbar) om tillgänglig information leder till slutsatsen att alla relevanta beståndsdelar i blandningen är snabbt nedbrytbara,

164

Kap. 2

Bilaga 1

Anm.: I det fall ECx eller NOEC hos den testade blandningen är >0,1 mg/l, behöver blandningen inte klassificeras avseende fara för skadliga långtidseffekter enligt dessa föreskrifter.

(ii) klassificera blandningen i kronisk 1 eller kronisk 2 i alla övriga fall enligt tabell 2.9.1(b)(i) (ej snabbt nedbrytbar), (b) Om det finns lämpliga data om kronisk toxicitet (ECX eller NOEC) för blandningen som helhet som visar ECX(s) eller NOEC(s) hos den testade blandningen > 1 mg/l eller över vattenlöslighet: Blandningen behöver inte klassificeras avseende fara för skadliga långtidseffekter enligt dessa föreskrifter.

2.9.3.4.4 Klassificering av blandningar om det inte finns toxicitetsdata om blandningen som helhet: Överbryggningsprinciper

2.9.3.4.4.1 Om blandningen i sig inte har testats med avseende på fara för vattenmiljön men det finns tillräckliga data om de enskilda beståndsdelarna och liknande testade blandningar för att korrekt definiera farorna med blandningen, ska dessa data användas i enlighet med nedanstående fastställda överbryggningsprinciper. Detta säkerställer att tillgänglig data i största möjliga mån används vid klassificeringsförfarandet för karakterisering av blandningens farlighet, utan ytterligare behov av djurförsök.

2.9.3.4.4.2 Utspädning

2.9.3.4.4.2.1 Om en ny blandning erhålls genom att en testad blandning eller ett ämne späds med ett spädmedel med samma eller lägre faroklassificering än den minst giftiga beståndsdelen i den ursprungliga blandningen, och som inte förväntas påverka andra beståndsdelars farliga egenskaper, ska den nya blandningen klassificeras i samma kategori som den ursprungliga blandningen eller det ursprungliga ämnet. Alternativt får metoden som beskrivs i 2.9.3.4.5 tillämpas.

2.9.3.4.4.2.2 Om en blandning erhålls genom att en blandning eller ett ämne som klassificerats späds med vatten eller annat helt ogiftigt ämne, kan toxiciteten för blandningen beräknas utifrån den ursprungliga blandningen eller det ursprungliga ämnet.

2.9.3.4.4.3 Produktionspartier

2.9.3.4.4.3.1 Klassificeringen med avseende på fara för vattenmiljön av ett testat parti av en blandning ska antas vara väsentligen likvärdig med den av ett annat ej testat parti av samma kommersiella produkt, om den tillverkats eller stått under tillsyn av samma tillverkare, såvida det inte finns anledning att tro att en betydande variation i det otestade partiet finns så att faroklassificeringen för vattenmiljön ändras. I så fall är det nödvändigt med en ny klassificering.

2.9.3.4.4.4 Koncentration hos blandningar som inordnats i de striktaste klassificeringskategorierna

(kronisk 1 och akut 1)

2.9.3.4.4.4.1 Om en testad blandning klassificerats i kategorin kronisk 1 och/eller akut 1, och beståndsdelar av blandningen som klassificerats i kategorin kronisk 1 och/eller akut 1 koncentreras ytterligare utan att testas, så ska blandningen med den högre koncentrationen klassificeras i samma kategori som den ursprungliga testade blandningen utan ytterligare test.

2.9.3.4.4.5 Interpolering inom en toxicitetskategori

2.9.3.4.4.5.1 För tre blandningar (A, B och C) med samma beståndsdelar: om blandningarna A och B har testats och tillhör samma toxicitetskategori, och om den ej testade blandningen C innehåller samma toxikologiskt aktiva beståndsdelar som blandningarna A och B, men har en koncentration av toxikologiskt aktiva beståndsdelar som ligger mellan koncentrationerna i blandningarna A och B, så kan blandning C antas tillhöra samma kategori som A och B.

165

Kap. 2

Bilaga 1

2.9.3.4.4.6 Väsentligen likartade blandningar

2.9.3.4.4.6.1 Antag följande: (a) Två blandningar: (i) A + B (ii) C + B b) Koncentrationen av beståndsdel B är i stort sett samma i båda blandningarna, c) Koncentrationen av beståndsdel A i blandning (i) är lika hög som koncentrationen av beståndsdel C i blandning (ii), (d) Data om faror för vattenmiljön för beståndsdelarna A och C finns tillgängliga och är i princip likartade, dvs. beståndsdelarna omfattas av samma farokategori och de förväntas inte påverka toxiciteten i vattenmiljön av beståndsdel B.

Om blandning (i) eller (ii) redan har klassificerats utifrån testdata, kan den andra blandningen placeras i samma kategori.

2.9.3.4.5 Klassificering av blandningar när toxicitetsdata finns tillgängliga för alla beståndsdelar eller endast för några beståndsdelar i blandningen

2.9.3.4.5.1 Klassificeringen av blandningar ska grundas på en sammanräkning av koncentrationerna av dess klassificerade beståndsdelar. Andelen beståndsdelar klassificerade för akut fara eller fara för skadliga långtidseffekter förs direkt in i sammanräkningsmetoden. En närmare beskrivning finns i 2.9.3.4.6.1 till 2.9.3.4.6.4.1.

2.9.3.4.5.2 Blandningar kan skapas genom kombination av såväl klassificerade beståndsdelar (akut 1 och/eller kronisk 1 och 2), som andra beståndsdelar för vilka adekvata testdata om toxicitet finns tillgängliga. Om adekvata toxicitetsdata finns för mer än en beståndsdel i blandningen beräknas den kombinerade toxiciteten för dessa beståndsdelar genom nedanstående additionsformler (a) eller (b) beroende på arten av toxicitetsdata. (a) Baserat på akut toxicitet i vattenmiljön:

där: Ci = koncentrationen av beståndsdel i (angivet som viktprocent),

L(E)C50i = LC50 eller EC50 för beståndsdel i (mg/l),

n = antalet beståndsdelar, varvid i går från 1 till n, och

L(E)C50m = L(E)C50 för den del av blandningen där testdata finns.

Den beräknade toxiciteten ska användas för att placera den delen av blandningen i kategorin för akut fara som sedan används i sammanräkningsmetoden. (b) Baserat på akut toxicitet i vattenmiljön:

där: Ci = koncentrationen av beståndsdel i (angivet som viktprocent) avseende snabbt nedbrytbara beståndsdelar,

Cj = koncentrationen av beståndsdel j (angivet som viktprocent) avseende ej snabbt nedbrytbara beståndsdelar,

166

Kap. 2

Bilaga 1

NOECi = NOEC (eller andra erkända enheter för kronisk toxicitet) för beståndsdel i avseende snabbt nedbrytbara beståndsdelar, i mg/l,

NOECj = NOEC (eller andra erkända enheter för kronisk toxicitet) för beståndsdel j avseende ej snabbt nedbrytbara beståndsdelar, i mg/l,

n = antalet beståndsdelar, varvid i och j går från 1 till n,

EqNOECm = NOEC-ekvivalent för den del av blandningen där testdata finns

Toxicitetsekvivalenten speglar således det faktum att ej snabbt nedbrytbara ämnen klassificeras i en farokategori strängare än snabbt nedbrytbara ämnen.

Den beräknade toxicitetsekvivalenten ska användas för att placera den delen av blandningen i kategorin för fara för skadliga långtidseffekter enligt kriterierna för snabbt nedbrytbara ämnen (tabell 2.9.1(b)(iii)), som sedan används i sammanräkningsmetoden.

2.9.3.4.5.3 När additionsformeln används för en del av blandningen är det bäst att beräkna toxiciteten för denna del genom att för varje beståndsdel använda toxicitetsvärden för samma taxonomiska grupp (t.ex. fisk, kräftdjur, alger) och sedan använda den högsta toxiciteten (det lägsta värdet) som erhålls (dvs. använda den mest känsliga av de tre taxonomiska grupperna). Om det för varje beståndsdel inte finns några toxicitetsdata för samma taxonomiska grupp, väljs toxicitetsvärdet för varje beståndsdel på samma sätt som när det gäller klassificering av ämnen, dvs. den högsta toxiciteten (från den känsligaste testorganismen) används. Den beräknade akuta och kroniska toxiciteten ska sedan användas för att bedöma om denna del av blandningen ska klassificeras akut 1 och/eller kronisk 1 eller 2 utifrån samma kriterier som för ämnen.

2.9.3.4.5.4 Om en blandning klassificerats på mer än ett sätt, ska den metod som ger den strängaste klassificeringen användas.

2.9.3.4.6 Sammanräkningsmetoden

2.9.3.4.6.1 Klassificeringsförfarande

2.9.3.4.6.1.1 I regel väger en strängare eller högre klassificering tyngre än en lägre, dvs. en klassificering i kronisk 1 väger tyngre än en klassificering i kronisk 2. I vårt exempel innebär det alltså att klassificeringen redan är klar om resultatet är kronisk 1. En högre klassificering än så finns inte. Med avseende på fara för skadliga långtidseffekter är det därför inte nödvändigt att gå vidare med klassificeringen.

2.9.3.4.6.2 Klassificering i kategorin akut 1

2.9.3.4.6.2.1 Först beaktas alla beståndsdelar klassificerade i kategorin akut 1. Om summan av koncentrationerna (i %) av dessa beståndsdelar är större än eller lika med än 25 %, ska hela blandningen klassificeras i akut 1. Om resultatet av beräkningen ger en klassificering av blandningen i kategorin akut 1 är klassificeringsförfarandet slutfört.

2.9.3.4.6.2.2 Klassificeringen av blandningar med avseende på akut fara utgående från summan av koncentrationerna av klassificerade beståndsdelar sammanfattas i tabell 2.9.3 nedan.

Tabell 2.9.3 – Klassificering av blandningar med avseende på akuta faror utgående från

summan av koncentrationen av klassificerade beståndsdelar

Summa av koncentrationen (i %) av Blandning klassificerad som: beståndsdelar klassificerade som:

Akut 1 × M* ≥ 25 % Akut 1 * För förklaring av faktorn M, se 2.9.3.4.6.4.

2.9.3.4.6.3 Klassificering i kategorierna kronisk 1 och 2

167

Kap. 2

Bilaga 1

2.9.3.4.6.3.1 Först ska alla beståndsdelar som klassificerats kronisk 1 beaktas. Om summan av koncentrationerna (i %) av dessa beståndsdelar är större än eller lika med 25 %, ska hela blandningen klassificeras i kronisk 1. Om resultatet från beräkningen är en klassificering av blandningen som kronisk 1, är klassificeringen klar.

2.9.3.4.6.3.2 Om blandningen inte klassificeras i kronisk 1 ska kronisk 2 övervägas. Om summan av koncentrationerna (i %) av alla beståndsdelar som klassificerats kronisk 1 multiplicerat med deras respektive M-faktor multiplicerat med 10, plus summan av koncentrationerna (i %) av alla beståndsdelar som klassificerats kronisk 2 är större eller lika med 25 %, ska blandningen klassificeras kronisk 2. Om resultatet från beräkningen är en klassificering av blandningen som kronisk 2, är klassificeringen klar.

2.9.3.4.6.3.3 Klassificering av blandningar med avseende på deras fara för skadliga långtidseffekter utgående från summan av koncentrationerna av klassificerade beståndsdelar, sammanfattas i nedanstående tabell 2.9.4.

Tabell 2.9.4 – Klassificering av en blandningar med avseende på fara för skadliga långtidseffekter utgående från summan av koncentrationerna av klassificerade beståndsdelar

Summa av koncentrationen (i %) av beståndsdelar Blandning klassificerad som: klassificerade som: Kronisk 1 × M* ≥ 25 % Kronisk 1 (M × 10 × Kronisk 1) + Kronisk 2 ≥ 25 % Kronisk 2 * För förklaring av faktorn M, se 2.9.3.4.6.4.

2.9.3.4.6.4 Blandningar med mycket toxiska beståndsdelar

2.9.3.4.6.4.1 Beståndsdelar klassificerade akut 1 eller kronisk 1 med akut toxicitet som ligger under 1 mg/l och/eller kronisk toxicitet som ligger under 0,1 mg/l (om ej snabbt nedbrytbar) och 0,01 mg/l (om snabbt nedbrytbar) bidrar till blandningens toxicitet även vid låga koncentrationer och ges ökad betydelse då sammanräkningsmetoden av klassificerade beståndsdelar ska användas. För en blandning som innehåller beståndsdelar klassificerade akut 1 eller kronisk 1 ska något av följande användas: Den stegvisa metoden i 2.9.3.4.6.2 och 2.9.3.4.6.3 där man använder en viktad summa genom att multiplicera koncentrationerna för beståndsdelarna som klassificerats akut 1 respektive kronisk 1 med en faktor i stället för att bara summera procentandelarna. Detta innebär att koncentrationen av akut 1 i den vänstra kolumnen i tabell 2.9.3 och koncentrationen av kronisk 1 i den vänstra kolumnen i tabell 2.9.4 multipliceras med lämplig faktor. Vilka multiplikationsfaktorer som ska användas för dessa beståndsdelar beror på toxicitetsvärdet enligt tabell 2.9.5 nedan. Vid klassificeringen av en blandning som innehåller beståndsdelar klassificerade akut 1 och/eller kronisk 1 måste den ansvarige således veta vilken M-faktor som ska användas för att kunna använda sammanräkningsmetoden. Alternativt kan additionsformeln användas (2.9.3.4.5.2), förutsatt att det finns toxicitetsdata för alla mycket toxiska beståndsdelar i blandningen samt övertygande belägg för att alla övriga beståndsdelar, inklusive sådana för vilka det inte finns några specifika uppgifter avseende akut och/eller kronisk toxicitet, har låg eller ingen toxicitet och att de inte avsevärt bidrar till blandningens miljöfarliga egenskaper.

Tabell 2.9.5 – Multiplikationsfaktorer för mycket toxiska beståndsdelar i blandningar

Akut toxicitet Multiplikationsfaktor (M) Kronisk toxicitet Multiplikationsfaktor (M)

Ej snabbt Snabbt

* †

L(E)C50-värde NOEC-värde nedbrytbara nedbrytbara beståndsdelar beståndsdelar

0,1 < L(E)C50 ≤ 1 1 0,01 < NOEC ≤ 0,1 1 – 0,01 < L(E)C50 ≤ 0,1 10 0,001 < NOEC ≤ 0,01 10 1 0,001 < L(E)C50 ≤ 0,01 100 0,0001 < NOEC ≤ 0,001 100 10 0,00001 < NOEC ≤ 0,0001 < L(E)C50 ≤ 0,001 1 000 1 000 100 0,0001

168

Kap. 2

Bilaga 1

0,000001 < NOEC ≤ 0,00001 < L(E)C50 ≤ 0,0001 10 000 10 000 1 000 0,00001 (Fortsättning i intervall om en faktor 10) (Fortsättning i intervall om en faktor 10) * Ej snabbt nedbrytbara. † Snabbt nedbrytbara.

2.9.3.4.6.5 Klassificering av blandningar med beståndsdelar utan användbar information

2.9.3.4.6.5.1 Om det inte finns någon användbar information avseende akut toxicitet eller fara för skadliga långtidseffekter för vattenmiljön för en eller flera relevanta beståndsdelar, kan blandningen inte placeras i en eller flera bestämda farokategorier. I detta fall ska blandningen klassificeras enbart utifrån kända beståndsdelar.

2.9.4 Litiumbatterier

Celler och batterier, celler och batterier i utrustning eller celler och batterier förpackade med utrustning, som innehåller någon form av litium ska inordnas under UN 3090, 3091, 3480 eller 3481 beroende på vilket som är tillämpligt. De får transporteras enligt dessa benämningar om de uppfyller följande bestämmelser: .1 Varje cell eller batteri ska vara av en typ för vilken det verifierats att den uppfyller alla provningskrav i testhandboken, del III, delavsnitt 38.3.

Celler och batterier som tillverkas enligt en typ som uppfyller kraven i underavsnitt 38.3 i testhandboken, översyn 3, ändring 1 eller varje senare översyn och ändring som är tillämplig vid tidpunkten för typprovningen får fortsätta att transporteras, om inte annat föreskrivs i dessa föreskrifter.

Celler och batterityper som endast uppfyller kraven i testhandboken, översyn 3, är inte längre giltiga. Celler och batterier som tillverkats i enlighet med sådana typer före den 1 juli 2003 får dock fortsätta att transporteras om alla andra tillämpliga krav är uppfyllda.

Anm. Batterier ska vara av en typ som uppfyller provningskraven i testhandboken, del III, delavsnitt 38.3, oavsett om de celler som batteriet består av uppfyller provningarna.

.2 Alla celler och batterier måste vara försedda med en ventileringsanordning mot inre övertryck eller vara utformade så att våldsam sprängning förhindras under normala transportförhållanden. .3 Alla celler och batterier måste vara utrustade med en effektiv anordning för att förhindra yttre kortslutning. .4 Alla batterier med flera celler eller med parallellkopplade celler ska vara utrustade med effektiva anordningar som förhindrar en farlig bakström (t.ex. dioder och säkringar osv.). .5 Celler och batterier ska tillverkas enligt ett kvalitetsledningsprogram som innehåller: .1 en beskrivning av organisationsstrukturen och personalens ansvar för konstruktion och produktkvalitet, .2 tillämpliga instruktioner som ska användas för kontroll och provning, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring samt arbetsrutiner, .3 tillverkningskontroll med lämpliga åtgärder för att förhindra och upptäcka inre kortslutning vid tillverkning av celler, .4 kvalitetsredovisningar som kontrollrapporter, provnings- och kalibreringsdata och intyg. Provningsdata ska förvaras och på begäran uppvisas för behörig myndighet, .5 ledningens granskning för att säkerställa att kvalitetsledningsprogrammet fungerar effektivt, .6 rutin för styrning av dokument och deras revision, .7 sätt för att kontrollera celler eller batterier som inte överensstämmer med typen som provats enligt 2.9.4.1 ovan, .8 utbildningsprogram och kvalificeringsförfaranden för berörd personal, och .9 metoder för att kontrollera att slutprodukten är fri från skador.

169

Kap. 2

Bilaga 1

Anm. Interna kvalitetsledningsprogram är tillåtna. Tredjepartcertifiering är inte nödvändig, men metoderna angivna i .1 till .9 ovan ska vara noggrant dokumenterade och spårbara. En kopia av kvalitetsledningsprogrammet ska på begäran uppvisas för behörig myndighet.

.6 Litiumbatterier, som innehåller både primära litiummetallceller och laddningsbara litiumjonceller, som inte är konstruerade för att laddas från extern källa (se särbestämmelse 387 i kapitel 3.3) ska uppfylla följande villkor: .1 laddningsbara litiumjonceller kan endast laddas från de primära litiummetallcellerna, .2 överladdning av laddningsbara litiumjonceller är förhindrad genom deras konstruktion, .3 batteriet har provats som ett primärt litiumbatteri, och .4 cellerna i batteriet ska vara av en typ som uppfyller respektive provningskrav i testhandboken, del III, delavsnitt 38.3.

.7 Förutom för knappceller installerade i utrustning (inklusive kretskort), ska tillverkare och efterföljande distributörer av celler eller batterier tillverkade efter den 30 juni 2003 ge åtkomst till den testsammanfattning som specificeras i testhandboken, del III, delavsnitt 38.3, punkt 38.3.5.

Anm. Uttrycket “ge åtkomst till” innebär här att tillverkare och efterföljande distributörer ska säkerställa att testsammanfattningen är tillgänglig, så att avsändare eller andra personer i leveranskedjan kan kontrollera att kraven uppfylls.

2.9.5 Natriumjonbatterier

Celler och batterier, celler och batterier i utrustning eller celler och batterier förpackade med utrustning, vilka innehåller natriumjoner och utgör ett uppladdningsbart elektrokemiskt system där både den positiva och den negativa elektroden är interkalations eller adsorptionsinterkalationsföreningar, och vilka är tillverkade utan metalliskt natrium (eller natriumlegering) i någon av elektroderna och med en organisk icke-vattenhaltig förening som elektrolyt, ska inordnas under UN 3551 eller 3552, beroende på vilket som är tillämpligt.

Anm. Interkalerat natrium förekommer i jonisk eller kvasi-atomär form i elektrodmaterialets gitter.

Natriumjonbatterier får transporteras under dessa benämningar om de uppfyller följande villkor:

.1 Varje cell eller batteri är av en typ för vilken det verifierats att den uppfyller tillämpliga provningskrav i testhandboken, del III, delavsnitt 38.3.

.2 Varje cell och batteri är försett med en ventileringsanordning mot inre övertryck eller är utformat så att våldsam bristning förhindras under normala transportförhållanden.

.3 Varje cell och batteri är utrustat med en effektiv anordning för att förhindra yttre kortslutning.

.4 Varje batteri med flera celler eller med parallellkopplade celler är efter behov utrustat med effektiva anordningar som förhindrar en farlig bakström (t.ex. dioder och säkringar osv.),

.5 Celler och batterier ska tillverkas enligt ett kvalitetsledningsprogram utifrån vad som anges i 2.9.4.5.

.6 Tillverkare och efterföljande distributörer av celler eller batterier ska ge åtkomst till den testsammanfattning som specificeras i testhandboken, del III, delavsnitt 38.3, stycke 38.3.5.

Anm. Uttrycket “ge åtkomst till” innebär här att tillverkare och efterföljande distributörer ska säkerställa att testsammanfattningen är tillgänglig, så att avsändare eller andra personer i leveranskedjan kan kontrollera att kraven uppfylls.

170

171

Kap. 2

Bilaga 1

Kapitel 2.10

Vattenförorenande ämnen (Marine pollutants)

2.10.1 Definitioner

Vattenförorenande ämnen avser ämnen som omfattas av bestämmelserna i bilaga III till Marpol-konventionen.

2.10.2 Allmänna bestämmelser

2.10.2.1 Vattenförorenande ämnen ska transporteras i enlighet med bestämmelserna i bilaga III till Marpol-konventionen.

2.10.2.2 I indexet markeras de ämnen, material och föremål som identifieras som vattenförorenande ämnen med symbolen P i MP-kolumnen.

2.10.2.3 Vattenförorenande ämnen ska transporteras med lämplig benämning utifrån sina egenskaper om de uppfyller något av kriterierna i klasserna 1 till 8. Om de inte uppfyller kriterierna i någon av dessa klasser, ska de transporteras under benämningen: MILJÖFARLIGT ÄMNE, FAST, N.O.S., UN 3077 eller MILJÖFARLIGT ÄMNE, FLYTANDE, N.O.S., UN 3082, enligt vad som är lämpligt, såvida det inte finns en specifik benämning i klass 9.

2.10.2.4 Kolumn 4 i förteckningen över farligt gods innehåller också information om vattenförorenande ämnen, vilka markeras med symbolen P i denna kolumn. Frånvaron av symbolen P eller förekomsten av ett ”–” i kolumn 4 hindrar inte tillämpningen av 2.10.3.

2.10.2.5 Om ett ämne, material eller föremål med egenskaper som gör att det uppfyller kriterierna för vattenförorenande ämne inte identifieras i dessa föreskrifter, ska detta ämne, material eller föremål transporteras som ett vattenförorenande ämne i enlighet med dessa föreskrifter.

2.10.2.6 Med den behöriga myndighetens godkännande (se 7.9.2) behöver ämnen, material eller föremål som identifieras som vattenförorenande ämnen i dessa föreskrifter men som inte längre uppfyller kriterierna för vattenförorenande ämne, inte transporteras i enlighet med de bestämmelser i dessa föreskrifter som är tillämpliga på vattenförorenande ämnen.

2.10.2.7 Vattenförorenande ämnen som också uppfyller kriterierna för inordnande i faroklass 1 till 9, förutom faroklass 7, och är förpackade i enkelförpackningar eller sammansatta förpackningar som innehåller en nettokvantitet per enkelförpackning eller innerförpackning på högst 5 liter för vätskor, eller en nettovikt per enkelförpackning eller innerförpackning på högst 5 kg för fasta ämnen, omfattas inte av bestämmelserna i 5.2.1.6, 5.3.2.3, 5.4.1.4.3.6 och 7.1.4.2 i dessa föreskrifter. Dessa bestämmelser gäller inte för ämnen som inordnas under UN 3077 eller UN 3082 (se särbestämmelse 375).

2.10.3 Klassificering

2.10.3.1 Vattenförorenande ämnen ska klassificeras i enlighet med kapitel 2.9.3.

2.10.3.2 Klassificeringskriterierna i 2.9.3 är inte tillämpliga på ämnen eller material i klass 7.

172

173

DEL 3

ÅTERFINNS I BAND 2

175

DEL 4

BESTÄMMELSER FÖR FÖRPACKNINGAR OCH TANKAR

175

Kap. 4

Bilaga 1

Kapitel 4.1

Användning av förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar

4.1.0 Definitioner

Väl tillsluten: vätsketät förslutning.

Hermetiskt tillsluten: ångtät förslutning.

Säkert tillsluten: tillsluten på ett sådant sätt att torrt innehåll inte kan komma ut vid normal hantering; minimibestämmelsen för alla typer av förslutningar.

4.1.1 Allmänna bestämmelser för förpackning av farligt gods i förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar

Anm. Vid förpackning av gods i klass 2, 6.2 och 7 gäller de allmänna bestämmelserna i detta avsnitt endast om detta är angivet i 4.1.8.2 (klass 6.2, UN 2814 och 2900), 4.1.9.1.5 (klass 7) och i de tillämpliga förpackningsinstruktionerna i 4.1.4 (P201 och LP02 för klass 2 samt P620, P621, P622, IBC620, LP621 och LP622 för klass 6.2).

4.1.1.1 Farligt gods ska förpackas i förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, av god kvalitet. De ska vara tillräckligt hållfasta för att motstå de stötar och belastningar som kan uppstå under normala transportförhållanden, inklusive omlastning mellan lastbärare samt mellan lastbärare och lagerlokaler samt förflyttning från pall eller overpack för efterföljande manuell eller mekanisk hantering. Förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, ska vara tillverkade och förslutna så att kollin i transportfärdigt skick inte läcker vid normala transportförhållanden, särskilt inte på grund av vibrationer, temperaturväxlingar eller ändringar i fuktighet eller tryck (t.ex. framkallade av höjdskillnader). Förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, ska vara förslutna enligt tillverkarens anvisningar. Under transporten får inga farliga rester häfta vid utsidan av förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar. Dessa bestämmelser gäller i tillämpliga fall både nya, återanvända, rekonditionerade och renoverade förpackningar, nya, återanvända, reparerade och renoverade IBC-behållare, samt nya, återanvända eller renoverade storförpackningar.

4.1.1.2 De delar av en förpackning, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, som har direkt kontakt med farligt gods: .1 får inte angripas eller påtagligt försvagas av det farliga godset, .2 får inte ge upphov till någon farlig effekt, t.ex. katalysera en reaktion eller reagera med det farliga godset, och .3 får inte tillåta permeation av farligt gods som kan utgöra fara under normala transportförhållanden.

De ska om så behövs ha lämplig invändig beläggning eller behandling.

4.1.1.3 Om inget annat föreskrivs i dessa föreskrifter ska alla förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, men med undantag av innerförpackningar, motsvara en typ som med godkänt resultat provats enligt tillämpliga bestämmelser i 6.1.5, 6.3.5, 6.5.6 eller 6.6.5. IBCbehållare tillverkade före den 1 januari 2011, vilka överensstämmer med en konstruktionstyp som inte har klarat vibrationsprovet i 6.5.6.13 eller som inte behövde uppfylla kriterierna i 6.5.6.9.5.4 vid den tidpunkt då den utsattes för fallprovet, får dock fortfarande användas.

4.1.1.3.1 Förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, får motsvara en eller flera typer som med godkänt resultat provats och får förses med fler än en märkning.

177

Kap. 4

Bilaga 1

1 4.1.1.4 När förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, fylls med vätskor , ska ett ofyllt utrymme lämnas för att säkerställa att vätskans utvidgning, på grund av temperaturer som kan uppträda under transport, inte framkallar vare sig läckage av vätska eller bestående deformation av förpackningen. Om inga särskilda bestämmelser finns, får inte förpackningar vara fullständigt fyllda med vätska vid en temperatur av 55 °C. I en IBC-behållare ska dock finnas tillräckligt ofyllt utrymme för att säkerställa att högst 98 % av dess vattenvolym är fylld 2 vid en medeltemperatur av 50 °C.

4.1.1.4.1 Vid lufttransport ska förpackningar som är avsedda att innehålla vätskor också kunna stå emot en tryckskillnad utan läckage i enlighet med de internationella bestämmelserna för lufttransport.

4.1.1.5 Innerförpackningar ska förpackas i en ytterförpackning så att de under normala transportförhållanden inte kan gå sönder eller punkteras, eller innehållet läcka ut i ytterförpackningen. Innerförpackningar som innehåller vätskor ska förpackas så att deras förslutningar är riktade uppåt och placeras i ytterförpackningar i överensstämmelse med den i 5.2.1.7.1 beskrivna orienteringsmärkningen i dessa föreskrifter. Bräckliga innerförpackningar eller sådana som lätt kan gå sönder eller punkteras, såsom kärl av glas, porslin eller stengods, vissa plastmaterial m.m., ska bäddas in i ytterförpackningen med lämpliga stötdämpande material. Läcker innehållet ut får de skyddande egenskaperna hos det stötdämpande materialet eller ytterförpackningen inte försämras nämnvärt.

4.1.1.5.1 När ytterförpackningen i en sammansatt förpackning eller en storförpackning genomgått godkända prov med olika slag av innerförpackningar får även olika sådana innerförpackningar samemballeras i ytterförpackningen eller storförpackningen. Dessutom är följande förändringar av innerförpackningarna tillåtna utan ytterligare provningar av kollit, så länge likvärdiga prestanda bibehålls: .1 Innerförpackningar med likadana eller mindre dimensioner får användas under förutsättning att: – innerförpackningarna motsvarar karaktären hos de provade innerförpackningarna (exempelvis formen: runda, rektangulära), – materialet i innerförpackningarna (glas, plast, metall etc.) uppvisar samma eller högre hållfasthet mot stötar och staplingskrafter, jämfört med den ursprungligen provade innerförpackningen, – innerförpackningarna har likadana eller mindre öppningar och förslutningen är utformad på liknande sätt (t.ex. skruvlock, friktionslock), – ytterligare stötdämpande material används i tillräcklig mängd för att fylla ut hålrum och förhindra nämnvärd förskjutning hos innerförpackningarna, – innerförpackningarna är orienterade på samma sätt i ytterförpackningen som i det provade kollit. .2 Färre provade innerförpackningar eller andra typer av innerförpackningar enligt .1 ovan får användas, förutsatt att tillräckligt med stötdämpande material tillsätts för att fylla ut hålrum och förhindra nämnvärd förskjutning av innerförpackningarna.

1 Med avseende endast på gränserna för minsta tillåtna ofyllda utrymme, får de bestämmelser som gäller för förpackningar för fasta ämnen tillämpas om det viskösa ämnets utflödestid genom en DIN-bägare med en öppning vars diameter är 4 mm överstiger 10 minuter vid 20°C (vilket motsvarar en utflödestid genom en Ford-bägare 4 på mer än 690 sekunder vid 20°C, eller en viskositet på mer än 2680 centistok vid 20°C). 2 Vid temperaturskillnader kan den maximala graden av fyllning bestämmas enligt följande: 98 Fyllnadsgrad = % av förpackningens kapacitet. 1+ α(50 − tF) I denna formel avser α medelkoefficienten för vätskans volymetriska expansion mellan 15 °C och 50 °C, dvs. för en största temperaturstegring av 35 °C.

d15 - d50 beräknas enligt formeln: α = 35× d50

där d15 och d50 är vätskans relativa densitet vid 15 °C respektive 50 °C och tF vätskans medeltemperatur vid fyllningstillfället.

178

Kap. 4

Bilaga 1

4.1.1.5.2 Användning av ytterligare förpackningar i en ytterförpackning (t.ex. en mellanförpackning eller en behållare i en föreskriven innerförpackning) utöver vad som krävs i förpackningsinstruktionerna är tillåten under förutsättning att alla relevanta krav följs, inklusive de i 4.1.1.3, och om tillämpligt, lämplig stötdämpning används för att förhindra rörelse i förpackningen.

4.1.1.5.3 Stötdämpande och absorberande material ska vara inerta och lämpa sig för innehållets egenskaper.

4.1.1.5.4 Ytterförpackningarnas karaktär och tjocklek ska vara sådana att friktion under transporten inte genererar någon värmeutveckling som kan antas förändra innehållets kemiska stabilitet på ett farligt sätt.

4.1.1.6 Farligt gods får inte förpackas tillsammans med vare sig annat farligt gods eller annat gods i samma ytterförpackning eller storförpackning, om de kan reagera farligt med varandra och orsaka: .1 förbränning eller avsevärd värmeutveckling, .2 utveckling av brandfarliga, kvävande eller giftiga gaser, .3 uppkomst av frätande ämnen, eller .4 uppkomst av instabila ämnen.

4.1.1.7 Förslutningar till förpackningar innehållande fuktade eller utspädda ämnen ska vara sådana att halten vätska (vatten, lösningsmedel eller flegmatiseringsmedel) inte sjunker under de föreskrivna gränsvärdena under transport.

4.1.1.7.1 Om två eller flera förslutningssystem är placerade i serie i en IBC-behållare ska systemet närmast det transporterade ämnet förslutas först.

4.1.1.7.2 Om inte annat anges i förteckningen över farligt gods, bör förpackningar vara hermetiskt tillslutna om de innehåller ämnen som: .1 utvecklar antändbara gaser eller ångor, .2 kan bli explosiva om de får torka, .3 utvecklar giftiga gaser eller ångor, .4 utvecklar frätande gaser eller ångor, eller .5 kan reagera på ett farligt sätt med atmosfären.

4.1.1.8 Om gas avges från innehållet i ett kolli (genom temperaturstegring eller av andra orsaker) och det därigenom kan uppstå ett övertryck, får förpackningen eller IBC-behållaren förses med en avluftningsanordning, förutsatt att den avgivna gasen inte orsakar fara, på grund av t.ex. sin giftighet, brandfarlighet eller den utsläppta mängden.

En avluftningsanordning ska finnas om det kan bildas ett farligt övertryck på grund av ämnenas normala sönderfall. Avluftningsanordningen ska vara utformad så att den med förpackningen eller IBC-behållaren i det läge den avses ha under transporten och under normala transportförhållanden hindrar att innehållet läcker ut eller att främmande ämnen tränger in.

4.1.1.8.1 Vätskor får endast fyllas i innerförpackningar som har tillräcklig hållfasthet mot det invändiga tryck som kan uppstå under normala transportförhållanden.

4.1.1.9 Nya, renoverade eller återanvända förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, eller rekonditionerade förpackningar, reparerade eller regelbundet underhållna IBC-behållare ska klara tillämpliga provningar som föreskrivs i 6.1.5, 6.3.5, 6.5.6 eller 6.6.5. Innan den fylls och lämnas till transport ska varje förpackning, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, granskas för att konstatera att den är fri från korrosion, förorening eller annan skada, och varje IBCbehållare kontrolleras med avseende på avsedd funktion hos driftsutrustningen. En förpackning som visar tecken på nedsatt hållfasthet i jämförelse med den godkända typen, får inte längre användas, eller ska rekonditioneras så att den kan klara typprovningarna. En IBC-behållare som

179

Kap. 4

Bilaga 1

visar tecken på nedsatt hållfasthet i jämförelse med den godkända typen får inte längre användas, eller ska repareras eller underhållas så att den kan klara typprovningarna.

4.1.1.10 Vätskor får endast fyllas i förpackningar, inklusive IBC-behållare, som har tillräcklig hållfasthet mot det invändiga tryck som kan uppstå under normala transportförhållanden. Eftersom ångtrycket hos vätskor med låg kokpunkt vanligtvis är högt ska hållfastheten hos behållare för dessa vätskor vara tillräcklig för att, med en väl tilltagen säkerhetsfaktor, motstå det invändiga tryck som sannolikt kommer att genereras. Förpackningar och IBC-behållare märkta med det hydrauliska testtryck som föreskrivs i 6.1.3.1 (d) respektive 6.5.2.2.1, ska endast fyllas med en vätska vars ångtryck: .1 är sådant att det totala övertrycket i förpackningen eller IBC-behållaren (dvs. ämnets ångtryck plus partialtrycket av luft eller andra inerta gaser, minus 100 kPa) vid 55 °C, uppmätt på basis av en högsta fyllnadsgrad enligt 4.1.1.4 och en fyllningstemperatur av 15 °C, inte överstiger 2/3 av det i märkningen angivna provtrycket, eller .2 vid 50 °C är mindre än 4/7 av summan av det i märkningen angivna provtrycket och 100 kPa, eller .3 vid 55 °C är mindre än 2/3 av summan av det i märkningen angivna provtrycket och 100 kPa.

IBC-behållare som är avsedda för transport av vätskor får inte användas för transport av vätskor med ett ångtryck över 110 kPa (1,1 bar) vid 50 °C eller 130 kPa (1,3 bar) vid 55 °C.

Exempel på provtryck som ska anges på förpackningar, inklusive IBC-behållare, och som har beräknats enligt 4.1.1.10.3

Lägsta Lägsta

(Vp55×1,5) provtryck provtryck Förpack- Vp55 Vp55×1,5

UN-nr Ämnes- Klass minus 100 enligt som ska nings- (kPa) (kPa) namn (kPa) 6.1.5.5.4.3 anges på grupp (kPa) förpackningen (kPa)

2056 Tetrahydrofuran 3 II 70 105 5 100 100 2247 n-Dekan 3 III 1,4 2,1 -97,9 100 100 1593 Diklormetan 6.1 III 164 246 146 146 150 1155 Dietyleter 3 I 199 299 199 199 250 Anm. 1: För rena vätskor kan ångtrycket vid 55 °C (Vp55) ofta hämtas i tabeller, som publicerats i vetenskaplig litteratur. Anm. 2: De i tabellen angivna minimiprovtrycken avser endast tillämpning av uppgifterna i 4.1.1.10.3, vilket innebär att det angivna provtrycket ska vara högre än 1,5 gånger ångtrycket vid 55 °C minus 100 kPa. Om t.ex. provtrycket för n-dekan bestäms enligt 6.1.5.5.4.1 kan minimiprovtrycket bli lägre. Anm. 3: För dietyleter uppgår det enligt 6.1.5.5.5 föreskrivna minimiprovtrycket till 250 kPa.

4.1.1.11 Tömda förpackningar, inklusive tömda IBC-behållare och tömda storförpackningar, som har innehållit farligt gods, omfattas av samma bestämmelser i dessa föreskrifter som fyllda förpackningar, såvida inte åtgärder vidtagits för att eliminera alla faror.

4.1.1.12 Varje förpackning enligt kapitel 6.1 som är avsedd att innehålla vätskor, ska med godkänt resultat genomgå lämplig täthetsprovning. Denna provning är en del av kvalitetssystemet angivet i 6.1.1.3, vilket visar förmågan att uppfylla tillämpliga provningskrav enligt 6.1.5.4.4: .1 före första användning för transport, .2 efter renovering eller rekonditionering av förpackningar innan de återanvänds för transport.

För denna provning är det inte nödvändigt att förse förpackningen med dess förslutningar. Innerkärlet till en integrerad förpackning får provas utan ytterförpackning, förutsatt att provningsresultaten inte påverkas. Provningen krävs inte för innerförpackningar i sammansatta förpackningar eller storförpackningar.

4.1.1.13 Förpackningar, inklusive IBC-behållare, för fasta ämnen som kan bli flytande vid de temperaturer som troligen uppträder under transporten, ska kvarhålla ett sådant ämne även i flytande form.

180

Kap. 4

Bilaga 1

4.1.1.14 Förpackningar, inklusive IBC-behållare, för pulverformiga eller granulerade ämnen ska vara dammtäta eller försedda med en innerbeklädnad.

4.1.1.15 Om inget annat fastställts av behörig myndighet, uppgår den tillåtna användningstiden för fat och dunkar av plast, IBC-behållare av styv plast och integrerade IBC-behållare med innerbehållare av plast för transport av farligt gods till fem år, räknat från tillverkningsdatum, utom då en kortare användningstid föreskrivs på grund av det transporterade ämnets egenskaper.

Anm. Användningstiden för integrerade IBC-behållare utgår från tillverkningsdatumet för innerbehållaren.

4.1.1.16 Då is används för kylning, får isen inte påverka förpackningens funktion.

4.1.1.17 Explosiva ämnen och föremål, självreaktiva ämnen och organiska peroxider

Om inget annat föreskrivs i dessa föreskrifter ska de förpackningar, IBC-behållare och storförpackningar som används för gods i klass 1, självreaktiva ämnen i klass 4.1 eller organiska peroxider i klass 5.2 uppfylla bestämmelserna för den mellersta farlighetsgruppen (förpackningsgrupp II).

4.1.1.18 Användning av bärgningsförpackningar och bärgningsstorförpackningar

4.1.1.18.1 Skadade, defekta, läckande eller icke överensstämmande kollin eller farligt gods som har spillts eller läckt ut får transporteras i bärgningsförpackningar enligt 6.1.5.1.11 och 6.6.5.1.9. Detta förhindrar inte användning av en större förpackning eller en storförpackning av lämpligt slag och med lämpliga provningskrav och i enlighet med villkoren i 4.1.1.18.2 och 4.1.1.18.3.

4.1.1.18.2 Lämpliga åtgärder ska vidtas för att förhindra alltför stora rörelser av de skadade eller läckande kollina inne i bärgningsförpackningen. Om bärgningsförpackningen innehåller vätskor ska en tillräcklig mängd inert absorberande material tillsättas för att eliminera förekomsten av fri vätska.

4.1.1.18.3 Lämpliga åtgärder ska vidtas för att förebygga farlig tryckökning.

4.1.1.19 Användning av bärgningstryckkärl

4.1.1.19.1 I händelse av skadade, defekta, läckande eller icke överensstämmande tryckkärl får bärgningstryckkärl enligt 6.2.3 användas.

Anm. Ett bärgningstryckkärl får användas som overpack i enlighet med 5.1.2. Vid användning som overpack ska märkning vara i enlighet med 5.1.2.1 i stället för 5.2.1.3.

4.1.1.19.2 Tryckkärl ska placeras i ett bärgningstryckkärl av lämplig storlek. Flera tryckkärl får endast placeras i samma bärgningstryckkärl om innehållet är känt och de inte kan reagera farligt med varandra (se 4.1.1.6). I detta fall får den sammanlagda vattenvolymen hos de tryckkärl som är placerade i bärgningstryckkärlet inte överstiga 3000 liter. Lämpliga åtgärder ska vidtas för att förhindra att tryckkärlen kan röra sig inuti bärgningstryckkärlet, t.ex. genom sektionering, säkring eller stötdämpande material.

4.1.1.19.3 Tryckkärl får endast placeras i ett bärgningstryckkärl om: .1 bärgningstryckkärlet uppfyller 6.2.3.5 och en kopia av godkännandecertifikatet är tillgängligt, .2 delar av bärgningstryckkärlet som är eller sannolikt kommer vara i direkt kontakt med det farliga godset inte angrips eller försvagas av det farliga godset och inte orsakar en farlig reaktion (t.ex.katalysera en reaktion eller reagera med det farliga godset), och .3 innehållet i de inneslutna tryckkärlen är begränsat i tryck och volym, så att trycket för bärgningstryckkärlet vid 65 °C inte överstiger provtrycket för bärgningstryckkärlet om tryckkärlen helt skulle tömmas inuti bärgningstryckkärlet (för gaser, se förpackningsinstruktion i P200 (3) i 4.1.4.1). Reduceringen av den användbara vattenvolymen för

181

Kap. 4

Bilaga 1

bärgningstryckkärlet, t.ex. genom inneslutande utrustning och stötdämpande material, ska tas i beaktande.

4.1.1.19.4 Vid transport ska bärgningstryckkärlet förses med officiell transportbenämning (proper shipping name), UN-nummer föregått av bokstäverna ”UN” och föreskrivna etiketter för kollin enligt kapitel 5.2, tillämpliga för det farliga godset i de inneslutna tryckkärlen.

4.1.1.19.5 Efter varje användning ska bärgningstryckkärlet rengöras, avgasas och kontrolleras visuellt invändigt och utvändigt. De ska genomgå återkommande kontroll och provning i enlighet med 6.2.1.6 minst vart femte år.

4.1.1.20 Under transport ska förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, sättas fast ordentligt på eller inneslutas i lastbäraren, så att rörelser eller stötar i sidled eller längsgående rörelser eller stötar förhindras och det yttre stödet är tillräckligt.

4.1.1.21 Med undantag för vad som anges i 4.1.1.18 och 4.1.1.19 får förpackningar, inklusive storförpackningar och IBC-behållare, inte fyllas eller lossas så länge de befinner sig ombord.

4.1.2 Allmänna tilläggsbestämmelser för användning av IBC-behållare

4.1.2.1 Om IBC-behållare används för transport av vätskor med flampunkt högst 60 °C (sluten degel) eller pulver som är benäget att orsaka dammexplosion, ska åtgärder vidtas för att förhindra farlig elektrostatisk uppladdning.

4.1.2.2.1 IBC-behållare av metall, styv plast och integrerade IBC-behållare ska enligt 6.5.4.4 eller 6.5.4.5 genomgå tillämplig provning och kontroll: .1 innan den tas i drift, .2 därefter, för olika fall, i intervall om högst två och ett halvt eller fem år, .3 efter reparation eller renovering före återanvändning till transport.

4.1.2.2.2 En IBC-behållare får inte fyllas och överlämnas för transport efter utgångsdatumet för den senaste återkommande provningen eller kontrollen. Dock får en IBC-behållare som fyllts före utgångsdatum för den senaste återkommande provningen eller kontrollen, transporteras inom en tidsperiod av högst tre månader efter utgångsdatum för den senaste återkommande provningen eller kontrollen. Dessutom får en IBC-behållare transporteras efter utgångsdatum för den senaste återkommande provningen eller kontrollen: .1 efter tömning men före rengöring, i syfte att genomföra nästa föreskrivna provning eller kontroll före återfyllning, och .2 om inget annat fastställts av behörig myndighet, under en tidsperiod av högst sex månader efter utgångsdatum för den senaste återkommande provningen eller kontrollen, för att möjliggöra återsändning av farligt gods eller restprodukter för korrekt bortskaffande eller återvinning. Hänvisning till detta undantag ska anges i godsdeklarationen.

4.1.2.3 IBC-behållare 31HZ2 ska vid transport av vätskor fyllas till minst 80 % av det yttre höljets kapacitet och transporteras i slutna lastbärare.

4.1.2.4 Med undantag av de fall då regelbundet underhåll av IBC-behållare av metall eller styv plast, integrerad IBC-behållare eller flexibel IBC-behållare genomförs av IBC-behållarens ägare, vars hemland och namn eller godkända märke är varaktigt fäst på IBC-behållaren, ska den som utför regelbundet underhåll av IBC-behållare placera följande varaktiga märkning på IBC-behållaren nära tillverkarens UN-typgodkännandemärkning: .1 landet i vilket det regelbundna underhållet utförts, och .2 namn eller godkänt märke för den som utfört det regelbundna underhållet.

182

Kap. 4

Bilaga 1

4.1.3 Allmänna bestämmelser för förpackningsinstruktioner

4.1.3.1 De förpackningsinstruktioner som gäller för farligt gods i klasserna 1 till och med 9 är angivna i avsnitt 4.1.4. De indelas i tre delavsnitt efter de förpackningsslag för vilka de gäller:

Delavsnitt 4.1.4.1 för förpackningar utom IBC-behållare och storförpackningar: dessa förpackningsinstruktioner är betecknade med en alfanumerisk kod som börjar med bokstaven ”P”

Delavsnitt 4.1.4.2 för IBC-behållare: dessa förpackningsinstruktioner är betecknade med en alfanumerisk kod som börjar med bokstäverna ”IBC”,

Delavsnitt 4.1.4.3 för storförpackningar: dessa förpackningsinstruktioner är betecknade med en alfanumerisk kod som börjar med bokstäverna ”LP”.

I allmänhet anges i förpackningsinstruktionerna att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och/eller 4.1.3 ska tillämpas. Förpackningsinstruktionerna kan i tillämpliga fall också kräva överensstämmelse med de särskilda bestämmelserna i avsnitten 4.1.5, 4.1.6, 4.1.7, 4.1.8 eller 4.1.9. I förpackningsinstruktionerna för vissa ämnen eller föremål kan även särbestämmelser för förpackningen vara angivna. Dessa betecknas likaså med en alfanumerisk kod som börjar med en av följande bokstäver: ”PP” för förpackningar utom IBC-behållare och storförpackningar ”B” för IBC-behållare ”L” för storförpackningar

Om inget annat föreskrivits ska varje förpackning uppfylla tillämpliga bestämmelser i del 6. I allmänhet ger förpackningsinstruktionerna ingen vägledning om kompatibilitet, varför användaren inte får välja ut någon förpackning utan att kontrollera om ämnet är kompatibelt med det valda förpackningsmaterialet (t.ex. är glaskärl olämpliga för de flesta fluorider). Om kärl av glas tillåts i förpackningsinstruktionerna är förpackningar av porslin, ler- och stengods också tillåtna.

4.1.3.2 Kolumn 8 i förteckningen över farligt gods visar för varje föremål eller ämne de förpackningsinstruktioner som ska tillämpas. Kolumn 9 innehåller de för enskilda ämnen eller föremål tillämpliga särbestämmelserna för förpackningen.

4.1.3.3 I varje förpackningsinstruktion finns, där så är tillämpligt, tillåtna enkelförpackningar och sammansatta förpackningar angivna. För sammansatta förpackningar anges tillåtna ytterförpackningar, innerförpackningar och om tillämpligt högsta tillåtna mängd för varje inner- eller ytterförpackning. Högsta nettovikt och högsta kapacitet definieras i 1.2.1. När förpackningar som inte behöver uppfylla kraven i 4.1.1.3 (t.ex. häckar, pallar) är tillåtna i en förpackningsinstruktion eller i särbestämmelserna angivna i tabell A i kapitel 3.2, omfattas inte dessa förpackningar av vikt- eller volymbegränsningarna som normalt gäller för förpackningar som motsvarar kraven i kapitel 6.1, såvida inte något annat anges i relevant förpackningsinstruktion eller särbestämmelse.

4.1.3.4 Följande förpackningar får inte användas, om de ämnen som ska transporteras kan bli flytande under transporten:

Förpackningar

Fat: 1D och 1G Lådor: 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G och 4H1 Säckar: 5L1, 5L2, 5L3, 5H1, 5H2, 5H3, 5H4, 5M1 och 5M2 Integrerade förpackningar: 6HC, 6HD1, 6HD2, 6HG1, 6HG2, 6PC, 6PD1, 6PD2, 6PG1, 6PG2 och 6PH1

Storförpackningar

Mjukplast: 51H (ytterförpackning)

183

Kap. 4

Bilaga 1

IBC-behållare

För ämnen i förpackningsgrupp I: Alla slag av IBC-behållare

För ämnen i förpackningsgrupp II och III: IBC-behållare av trä: 11C, 11D och 11F IBC-behållare av papp: 11G Flexibla IBC-behållare: 13H1, 13H2, 13H3, 13H4, 13H5, 13L1, 13L2, 13L3, 13L4, 13M1 och 13M2 Integrerade IBC-behållare: 11HZ2 och 21HZ2

4.1.3.5 Om förpackningsinstruktionerna i detta kapitel tillåter användning av ett särskilt slag av förpackning (t.ex. 4G, 1A2), får förpackningar med samma förpackningskod, kompletterad med bokstäverna ”V”, ”U” eller ”W” enligt bestämmelserna i del 6 (t.ex. 4GV, 4GU eller 4GW, respektive 1A2V, 1A2U eller 1A2W), också användas, om de uppfyller samma villkor och inskränkningar som är tillämpliga för användning av detta slag av förpackning enligt gällande förpackningsinstruktioner. Exempelvis får en sammansatt förpackning, märkt med förpackningskoden ”4GV”, användas i stället för en sammansatt förpackning märkt med ”4G” om bestämmelserna i gällande förpackningsinstruktion med avseende på slag av innerförpackningar och mängdbegränsningar iakttas.

4.1.3.6 Tryckkärl för vätskor och fasta ämnen

4.1.3.6.1 Om inget annat anges i dessa föreskrifter är tryckkärl, förutsatt att tryckkärlen uppfyller .1 tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.2, eller .2 de i tillverkningslandet tillämpade nationella eller internationella standarderna för utformning, konstruktion, tillverkning och kontroll, förutsatt att bestämmelserna i 4.1.3.6 och 6.2.3.3 uppfylls, tillåtna för transport av alla vätskor och fasta ämnen, med undantag av explosiva ämnen och föremål, termiskt instabila ämnen, organiska peroxider, självreaktiva ämnen, ämnen, hos vilka det genom uppkomst av en kemisk reaktion kan utvecklas ett avsevärt tryck, och radioaktiva ämnen (såvida dessa inte är tillåtna enligt 4.1.9).

Detta delavsnitt är inte tillämpligt på de ämnen som anges i 4.1.4.1 förpackningsinstruktion P200, tabell 3.

4.1.3.6.2 Varje konstruktionstyp av tryckkärl ska vara godkänd av behörig myndighet i tillverkningslandet eller enligt bestämmelserna i kapitel 6.2.

4.1.3.6.3 Om inget annat anges ska tryckkärl med ett minsta provtryck på 0,6 MPa användas.

4.1.3.6.4 Om inget annat anges får tryckkärl vara försedda med en tryckavlastningsanordning för nödläge, som är konstruerad så att sprängning vid överfyllnad eller brand förhindras.

Förslutningsventilerna hos tryckkärl ska vara utformade och konstruerade så att de antingen i sig själva klarar skador utan läckage av innehåll eller är skyddade genom någon av de angivna metoderna mot skador i 4.1.6.1.8 till 4.1.6.1.8.5, som kan leda till oavsiktligt utflöde av innehåll.

4.1.3.6.5 Fyllningsgraden får inte överstiga 95 % av tryckkärlets kapacitet vid 50 °C. Det ska återstå tillräckligt mycket ofyllt utrymme för att säkerställa att tryckkärlet inte är helt fyllt med vätska vid temperaturen 55 °C.

4.1.3.6.6 Om inget annat anges ska tryckkärl genomgå återkommande kontroll vart femte år. Den återkommande kontrollen ska omfatta utvändig undersökning, invändig undersökning eller en av behörig myndighet godkänd alternativ metod, tryckprovning eller med behörig myndighets tillstånd en lika effektiv oförstörande provning, och besiktning av alla tillbehör (t.ex. täthet hos förslutningsventilerna, tryckavlastningsventiler för nödläge eller smältsäkringarna). Tryckkärl får inte fyllas efter att intervallet för återkommande kontroll löpt ut, men de får dock transporteras. Reparation av tryckkärl ska uppfylla bestämmelserna i 4.1.6.1.11.

184

Kap. 4

Bilaga 1

4.1.3.6.7 Före fyllning ska förpackaren genomföra kontroll av tryckkärlet och försäkra sig om att tryckkärlet är godkänt för ämnet som ska transporteras och att bestämmelserna i dessa föreskrifter är uppfyllda. Efter fyllning ska förslutningsventilerna stängas och förbli stängda under transporten. Avsändaren ska kontrollera att förslutningarna och annan utrustning inte läcker.

4.1.3.6.8 Återfyllningsbara tryckkärl får inte fyllas med ett ämne som skiljer sig från det tidigare innehållet, såvida inte nödvändiga åtgärder vidtagits för sådant byte av användning.

4.1.3.6.9 Märkning av tryckkärl för vätskor och fasta ämnen enligt 4.1.3.6 (dem som inte uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.2) ska ske i överensstämmelse med tillverkningslandets behöriga myndighets bestämmelser.

4.1.3.7 Förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, som inte är uttryckligen tillåtna i tillämplig förpackningsinstruktion, får inte användas för transport av ett ämne eller föremål, såvida de inte uttryckligen har godkänts av den behöriga myndigheten och förutsatt att: .1 den alternativa förpackningen uppfyller de allmänna bestämmelserna i detta kapitel, .2 den alternativa förpackningen uppfyller bestämmelserna i del 6 om förpackningsinstruktionen som avses i förteckningen över farligt gods anger detta, .3 den behöriga myndigheten fastställer att den alternativa förpackningen ger minst samma säkerhetsnivå som om ämnet vore förpackat i enlighet med en metod som finns angiven i den särskilda förpackningsinstruktion som avses i förteckningen över farligt gods, och .4 en kopia av den behöriga myndighetens godkännande åtföljer varje sändning, eller godsdeklarationen visar att den alternativa förpackningen har godkänts av den behöriga myndigheten.

Anm. Behöriga myndigheter som utfärdar sådana godkännanden ska verka för att dessa föreskrifter på lämpligt sätt kompletteras med de villkor som godkännandet omfattar.

4.1.3.8 Oförpackade föremål med undantag av föremål i klass 1

4.1.3.8.1 Om stora och robusta föremål inte kan förpackas enligt bestämmelserna i kapitel 6.1 eller 6.6, och de måste transporteras tömda, ej rengjorda och oförpackade, kan behörig myndighet medge sådan transport. Behörig myndighet ska då ta hänsyn till följande: .1 Stora och robusta föremål ska vara tillräckligt motståndskraftiga för att hålla för stötar och belastningar som kan uppträda under normala transportförhållanden, inklusive omlastning mellan lastbärare och mellan lastbärare och lagerlokaler, samt förflyttning från pall för efterföljande manuell eller mekanisk hantering. .2 Alla förslutningar och öppningar ska vara tillslutna så att de under normala transportförhållanden förhindrar att innehållet kommer ut på grund av vibrationer, temperaturväxlingar eller ändringar i fuktighet eller tryck (t.ex. framkallade av höjdskillnader). Inga farliga rester får häfta vid utsidan av stora och robusta föremål. .3 De delar av stora och robusta föremål som har direkt kontakt med farligt gods: 1. får inte angripas eller påtagligt försvagas av det farliga godset, och 2. får inte ge upphov till någon farlig effekt, t.ex. katalysera en reaktion eller reagera med det farliga godset. .4 Stora och robusta föremål som innehåller vätskor ska vara lastade och säkrade så att läckage av vätska eller bestående deformation av förpackningen förebyggs. .5 De ska vara fixerade i vaggor eller häckar eller i andra hanteringsanordningar på ett sådant sätt att de under normala transportförhållanden inte kan rubbas.

4.1.3.8.2 Oförpackade föremål som är godkända av behörig myndighet enligt bestämmelserna i 4.1.3.8.1, omfattas av bestämmelserna för avsändning i del 5. Avsändaren av sådana föremål ska dessutom se till att en kopia av ett sådant tillstånd bifogas i transporten av de stora och robusta föremålen.

Anm. Ett stort och robust föremål kan vara en flexibel drivmedelstank, militär utrustning, en maskin eller utrustning, som innehåller farligt gods som överstiger de begränsade mängderna (limited quantities).

185

Kap. 4

Bilaga 1

4.1.3.9 När gasflaskor och andra tryckkärl för gaser är godkända för transport av något flytande eller fast ämne, i 4.1.3.6 och i den enskilda förpackningsinstruktionen, är det också tillåtet att använda gasflaskoroch tryckkärl av det slag som normalt används för gaser som överensstämmer med kraven från den behöriga myndigheten i det land där gasflaskan eller tryckkärlet har fyllts. Ventiler ska skyddas på lämpligt sätt. Tryckkärl med en kapacitet om 1 liter eller mindre ska förpackas i ytterförpackningar tillverkade av passande material med lämplig hållfasthet och utformning i förhållande till förpackningens kapacitet och dess avsedda användning, samt vara säkrade eller stötdämpade för att förhindra större rörelser inuti ytterförpackningen vid normala transportförhållanden.

4.1.4 Förteckning över förpackningsinstruktioner

4.1.4.1 Instruktioner för användning av förpackningar (utom IBC-behållare och storförpackningar)

P001 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (VÄTSKOR) P001

Följande förpackningar är tillåtna, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda.

Sammansatta förpackningar Högsta kapacitet/nettovikt (se 4.1.3.3)

Innerförpackningar Ytterförpackningar Förpacknings- Förpacknings- Förpackningsgrupp I grupp II grupp III

Glas 10 l Fat Plast 30 l Metall stål (1A1, 1A2) 75 kg 400 kg 400 kg 40 l aluminium (1B1, 1B2) 75 kg 400 kg 400 kg annan metall (1N1, 75 kg 400 kg 400 kg 1N2) plast (1H1, 1H2) 75 kg 400 kg 400 kg plywood (1D) 75 kg 400 kg 400 kg papp (1G) 75 kg 400 kg 400 kg

Lådor

stål (4A) 75 kg 400 kg 400 kg aluminium (4B) 75 kg 400 kg 400 kg annan metall (4N) 75 kg 400 kg 400 kg trä (4C1, 4C2) 75 kg 400 kg 400 kg plywood (4D) 75 kg 400 kg 400 kg träfibermaterial (4F) 75 kg 400 kg 400 kg papp (4G) 75 kg 400 kg 400 kg cellplast (4H1) 40 kg 60 kg 60 kg styv plast (4H2) 75 kg 400 kg 400 kg

Dunkar

stål (3A1, 3A2) 60 kg 120 kg 120 kg aluminium (3B1, 3B2) 60 kg 120 kg 120 kg plast (3H1, 3H2) 30 kg 120 kg 120 kg

Enkelförpackningar

Fat

stål med fast topp (1A1) 250 l 450 l 450 l stål med avtagbar topp (1A2) förbjudet 250 l 250 l aluminium med fast topp (1B1) 250 l 450 l 450 l aluminium med avtagbar topp (1B2) förbjudet 250 l 250 l annan metall med fast topp (1N1) 250 l 450 l 450 l annan metall med avtagbar topp (1N2) förbjudet 250 l 250 l plast med fast topp (1H1) 250 l* 450 l 450 l plast med avtagbar topp (1H2) förbjudet 250 l 250 l

Dunkar

stål med fast topp (3A1) 60 l 60 l 60 l stål med avtagbar topp (3A2) förbjudet 60 l 60 l aluminium med fast topp (3B1) 60 l 60 l 60 l aluminium med avtagbar topp (3H2) förbjudet 60 l 60 l plast med fast topp (3H1) 60 l* 60 l 60 l plast med avtagbar topp (3H2) förbjudet 60 l 60 l

186

Kap. 4

Bilaga 1

Integrerade förpackningar

Plastkärl i ett fat av stål, aluminium eller plast(6HA1, 6HB1, 250 l 250 l 250 l 6HH1) Plastkärl i ett fat av papp eller plywood (6HG1, 6HD1) 120 l* 250 l 250 l Plastkärl i en häck eller låda av stål eller aluminium eller 60 l* 60 l 60 l plastkärl i en låda av trä, plywood, papp eller styv plast (6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2 eller 6HH2) Glaskärl i ett fat av stål, aluminium, papp, plywood, 60 l 60 l 60 l cellplast eller styv plast (6PA1, 6PB1, 6PG1, 6PD1, 6PH1 eller 6PH2) eller i en låda av stål, aluminium, trä eller papp eller i en flätad korg (6PA2, 6PB2, 6PC, 6PG2 eller 6PD2)

Tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls.

* Inte tillåtet för klass 3, förpackningsgrupp I.

P001 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (VÄTSKOR) (forts.) P001

Särbestämmelser för förpackningen:

PP1 För UN 1133, 1210, 1263 och 1866 samt lim, tryckfärg, tryckfärgsrelaterat material, färg, färgrelaterat material och hartslösningar som inordnas under UN 3082, behöver förpackningar av metall eller plast för ämnen i förpackningsgrupp II och III, i mängder om högst 5 liter per förpackning, inte uppfylla provningarna i kapitel 6.1 om de transporteras: (a) som pallast, i pallboxar eller enhetslaster, t.ex. enkelförpackningar som ställs på en pall eller staplas och är säkrade till pallen med band, sträck- eller krympfilm eller annan lämplig metod. Vid sjötransport ska pallast, pallboxar eller enhetslaster vara ordentligt packade och säkrade i slutna lastbärare. På ro-ro-fartyg får enhetslaster transporteras i andra fordon än täckta fordon, förutsatt att fordonen i fråga har stabila räcken upp till den transporterade lastens fulla höjd, eller (b) som innerförpackningar i sammansatta förpackningar med en högsta nettovikt av 40 kg. PP2 För UN 3065 får fat av trä med högsta kapacitet 250 liter och som inte uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.1 användas. PP4 För UN 1774 ska förpackningarna motsvara provningskraven för förpackningsgrupp II. PP5 För UN 1204 ska förpackningarna vara konstruerade så att en explosion genom stegring av det invändiga trycket inte är möjlig. Gasflaskor och gaskärl får inte användas för dessa ämnen. PP10 För UN 1791, förpackningsgrupp II, ska förpackningen vara försedd med en luftningsanordning. PP31 För UN 1131, 1553, 1693, 1694, 1699, 1701, 2478, 2604, 2785, 3148, 3183, 3184, 3185, 3186, 3187, 3188, 3398 (PG II och III), 3399 (PG II och III), 3413 och 3414, ska förpackningarna vara hermetiskt tillslutna. PP33 För UN 1308, förpackningsgrupp I och II, tillåts endast sammansatta förpackningar med en högsta bruttovikt av 75 kg. PP81 För UN 1790 med över 60 %, dock högst 85 % vätefluorid och UN 2031 med över 55 % salpetersyra uppgår den tillåtna användningstiden för de fat och dunkar av plast som används som enkelförpackning till två år från tillverkningsdatum. PP93 För UN 3532 och 3534 ska förpackningar vara konstruerade och tillverkade så att gas eller ånga kan avges för att förhindra tryckökning som skulle kunna rämna förpackningarna om stabiliseringen upphör.

P002 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FASTA ÄMNEN) P002

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda.

Sammansatta förpackningar Högsta nettovikt (se 4.1.3.3) Innerförpackningar Ytterförpackningar Förpacknings- Förpacknings- Förpackningsgrupp I grupp II grupp III

Glas 10 kg Fat 1 Plast 30 kg stål (1A1, 1A2) 125 kg 400 kg 400 kg Metall 40 kg aluminium (1B1, 1B2) 125 kg 400 kg 400 kg 1, 2, 3 Papper 50 kg annan metall (1N1, 1N2) 125 kg 400 kg 400 kg Papp1, 2, 3 50 kg plast (1H1, 1H2) 125 kg 400 kg 400 kg plywood (1D) 125 kg 400 kg 400 kg papp (1G) 125 kg 400 kg 400 kg

Lådor

stål (4A) 125 kg 400 kg 400 kg aluminium (4B) 125 kg 400 kg 400 kg annan metall (4N) 125 kg 400 kg 400 kg trä (4C1) 125 kg 400 kg 400 kg trä med dammtäta 250 kg 400 kg 400 kg väggar (4C2) plywood (4D) 125 kg 400 kg 400 kg träfibermaterial (4F) 125 kg 400 kg 400 kg papp (4G) 75 kg 400 kg 400 kg 1 Dessa innerförpackningar ska vara dammtäta. cellplast (4H1) 40 kg 60 kg 60 kg styv plast (4H2) 125 kg 400 kg 400 kg

187

Kap. 4

Bilaga 1

P002 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FASTA ÄMNEN) P002

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda.

Sammansatta förpackningar Högsta nettovikt (se 4.1.3.3) Innerförpackningar Ytterförpackningar Förpacknings- Förpacknings- Förpackningsgrupp I grupp II grupp III

2 Dessa innerförpackningar får Dunkar inte användas om ämnena kan bli flytande under transporten (se stål (3A1, 3A2) 75 kg 120 kg 120 kg 4.1.3.4). aluminium (3B1, 3B2) 75 kg 120 kg 120 kg 3 Innerförpackningar av papper plast (3H1, 3H2) 75 kg 120 kg 120 kg och papp får inte användas för ämnen i förpackningsgrupp I.

Enkelförpackningar Fat

stål (1A1 eller 1A24) 400 kg 400 kg 400 kg 4 aluminium (1B1 eller 1B2 ) 400 kg 400 kg 400 kg metall, annan än stål eller aluminium (1N1 eller 1N24) 400 kg 400 kg 400 kg 4 400 kg 400 kg 400 kg plast (1H1 eller 1H2 ) 5 400 kg 400 kg 400 kg papp (1G ) 5 400 kg 400 kg 400 kg plywood (1D ) 4 Dessa förpackningar får inte användas för ämnen i förpackningsgrupp I som kan bli flytande under transporten (se 4.1.3.4). 5 Dessa förpackningar får inte användas för ämnen som kan bli flytande under transporten (se 4.1.3.4).

P002 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FASTA ÄMNEN) (forts.) P002

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda.

Högsta nettovikt (se 4.1.3.3) Enkelförpackningar (forts.) Förpacknings- Förpacknings- Förpackningsgrupp I grupp II grupp III Dunkar

4 120 kg 120 kg 120 kg stål (3A1 eller 3A2 ) aluminium (3B1 eller 3B24) 120 kg 120 kg 120 kg 4 plast (3H1 eller 3H2 ) 120 kg 120 kg 120 kg

Lådor

5 stål (4A) 400 kg 400 kg ej tillåtet aluminium (4B)5 ej tillåtet 400 kg 400 kg 5 annan metall (4N) ej tillåtet 400 kg 400 kg 5 trä (4C1) 400 kg 400 kg ej tillåtet trä med dammtäta väggar (4C2)5 ej tillåtet 400 kg 400 kg 5 plywood (4D) ej tillåtet 400 kg 400 kg 5 träfibermaterial (4F) ej tillåtet 400 kg 400 kg 5 papp (4G) ej tillåtet 400 kg 400 kg 5 styv plast (4H2) ej tillåtet 400 kg 400 kg

Säckar

5 säckar (5H3, 5H4, 5L3, 5M2) ej tillåtet 50 kg 50 kg

Integrerade förpackningar

Plastkärl i ett fat av stål, aluminium, plywood, papp eller 400 kg 400 kg 400 kg 5 5 plast (6HA1, 6HB1, 6HG1 , 6HD1 eller 6HH1) Plastkärl i en häck eller låda av stål eller aluminium eller 75 kg 75 kg 75 kg plastkärl i en låda av trä, plywood, papp eller styv plast 5 5 (6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2 , 6HG2 eller 6HH2) Glaskärl i ett fat av stål, aluminium, papp eller plywood (6PA1, 75 kg 75 kg 75 kg 5 5 6PB1, 6PD1 eller 6PG1 ) eller i en låda av stål, aluminium, 5 trä eller papp eller i en flätad korg (6PA2,6PB2, 6PC, 6PG2 5 eller 6PD2 ) eller i en förpackning av cellplast eller styv plast 5) (6PH1 eller 6PH2 4 Dessa förpackningar får inte användas för ämnen som kan bli flytande under transporten (se 4.1.3.4). 5 Dessa förpackningar får inte användas när ämnena som transporteras kan bli flytande under transport (se 4.1.3.4). Tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls.

Särbestämmelser för förpackningen:

PP7 UN 2000 CELLULOID får även transporteras oförpackad på pallar, inslagen i plastfilm och säkrad med lämpliga medel, såsom stålband, som komplett last i täckta fordon eller slutna containrar. Bruttovikten hos en pall får inte överstiga 1 000 kg. PP8 För UN 2002 ska förpackningarna vara konstruerade så att en explosion genom stegring av det invändiga trycket inte är möjlig. Gasflaskor och gaskärl får inte användas för dessa ämnen. PP9 För UN 3175, 3243 och 3244 ska förpackningarna motsvara en typ som har klarat täthetsprovningen för förpackningsgrupp II. För UN 3175 är täthetsprovningen inte nödvändig då vätskorna är helt absorberade i fast material förpackat i tätt förslutna säckar.

188

Kap. 4

Bilaga 1

P002 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FASTA ÄMNEN) P002

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda.

Sammansatta förpackningar Högsta nettovikt (se 4.1.3.3) Innerförpackningar Ytterförpackningar Förpacknings- Förpacknings- Förpackningsgrupp I grupp II grupp III

PP11 För UN 1309, förpackningsgrupp III och UN 1362 är säckar 5H1, 5L1 och 5M1 tillåtna, om dessa har en overpack i form av plastsäckar och är sträck- eller krympfilmade på pall. PP12 För UN 2213 och 3077 är säckar 5H1, 5L1 och 5M1 tillåtna, om dessa transporteras i slutna lastbärare. PP13 För föremål med UN 2870 är endast sammansatta förpackningar tillåtna, vilka uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp I. PP14 För UN 2211, 2698 och 3314 behöver förpackningarna inte genomgå provningarna enligt kapitel 6.1. PP15 För UN 1324 och 2623 ska förpackningarna uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp III. För UN 2217 får vilket dammtätt och rivsäkert kärl som helst användas. PP30 För UN 2471 är innerförpackningar av papper eller papp inte tillåtna. PP31 För UN 1362, 1463, 1565, 1575, 1626, 1680, 1689, 1698, 1868, 1889, 1932, 2471, 2545, 2546, 2881, 3048, 3088, 3170, 3174, 3181, 3182, 3189, 3190, 3205, 3206, 3341, 3342, 3448, 3449 och 3450, ska förpackningarna vara hermetiskt tillslutna. PP34 För UN 2969 (hela bönor) är säckar 5H1, 5L1 och 5M1 tillåtna. PP37 För UN 2212 och 2590 är säckar 5M1 tillåtna. Alla slags säckar ska transporteras i slutna lastbärare eller placeras i slutna, styva overpack. PP38 För UN 1309 är säckar tillåtna endast i slutna lastbärare eller som enhetslaster. PP84 För UN 1057 ska styva ytterförpackningar som uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp II användas. Förpackningarna ska konstrueras, tillverkas och utrustas så att rörelse, ofrivillig antändning av anordningarna eller ofrivilligt utsläpp av brandfarlig gas eller vätska förhindras. PP85 För UN 1748, 2208, 2880, 3485, 3486 och 3487 är säckar inte tillåtna. PP92 För UN 3531 och 3533 ska förpackningar vara konstruerade och tillverkade så att gas eller ånga kan avges för att förhindra tryckökning som skulle kunna rämna förpackningarna om stabiliseringen upphör. PP100 För UN 1309, 1323, 1333, 1376, 1435, 1449, 1457, 1472, 1476, 1483, 1509, 1516, 1567, 1869, 2210, 2858, 2878, 2968, 3089, 3096 och 3125 ska flexibla papp- eller träförpackningar vara dammtäta och vattentåliga eller vara försedda med en dammtät och vattentålig beklädnad.

P003 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P003

Det farliga godset ska placeras i lämpliga ytterförpackningar. Förpackningarna ska uppfylla bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2, 4.1.1.4 och 4.1.1.8 samt 4.1.3 och vara konstruerade så att de uppfyller konstruktionsbestämmelserna i 6.1.4. Ytterförpackningar ska användas som är tillverkade av lämpligt material och har tillräcklig hållfasthet med hänsyn till deras kapacitet och avsedda användning. Vid tillämpning av denna förpackningsinstruktion för transport av föremål eller innerförpackningar till sammansatta förpackningar ska förpackningen vara konstruerad och tillverkad så att oavsiktlig tömning av föremålen förhindras under normala transportförhållanden.

Särbestämmelser för förpackningen:

PP16 UN 2800 BATTERIER, VÅTA, SLUTNA ska vara skyddade mot kortslutning i förpackningarna. PP17 För UN 2037 får kollin med förpackning av papp inte överstiga nettovikten 55 kg eller 125 kg nettovikt för annan förpackning. PP18 För UN 1845 ska förpackningar vara konstruerade att möjliggöra utsläpp av koldioxidgas för att förhindra ansamling av tryck som kan spränga förpackningarna. PP19 För UN 1327, 1364, 1365, 1856 and 3360 är transport i balar tillåten. PP20 För UN 1363, 1386, 1408 och 2793 får vilket dammtätt och rivsäkert kärl som helst användas. PP32 UN 2857 och 3358 och robusta föremål inordnade under UN 3164 får transporteras oförpackade i häckar eller lämpliga overpacks. Anm. De tillåtna förpackningarna får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3). PP90 För UN 3506 och 3554 ska slutna och helt täta, punkteringsbeständiga och för kvicksilver eller gallium, beroende på vad som är tillämpligt, ogenomsläppliga innerbeklädnader eller säckar användas som oavsett kollits position eller orientering förhindrar läckage. PP91 För UN 1044 får stora brandsläckare också transporteras oförpackade under förutsättning att bestämmelserna i 4.1.3.8.1.1 till 4.1.3.8.1.5 är uppfyllda, ventilerna är skyddade med en av metoderna enligt 4.1.6.1.8.1 till 4.1.6.1.8.4 och annan utrustning monterad på brandsläckaren är skyddad för att förhindra oavsiktlig aktivering. I denna särbestämmelse för förpackningen avser ”stor brandsläckare” brandsläckare som beskrivs i punkterna .3 till .5 i särbestämmelse 225 i kapitel 3.3. PP96 För UN 2037 förbrukade engångsbehållare för gas transporterade i enlighet med särbestämmelse 327 ska förpackningarna vara tillräckligt ventilerade för att förhindra uppkomsten av farlig atmosfär och tryckökning. PP100 För UN 1408 och 2793 ska flexibla, papp- eller träförpackningar vara dammtäta och vattentåliga eller vara försedda med en dammtät och vattentålig beklädnad.

189

Kap. 4

Bilaga 1

P004 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P004

Denna instruktion gäller för UN 3473, 3476, 3477, 3478 och 3479. Följande förpackningar är tillåtna: (1) för bränslecellsbehållare, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2, 4.1.1.3, 4.1.1.6 och 4.1.3 är uppfyllda: Fat (1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D, 1G), Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1, 4H2) Dunkar (3A2, 3B2, 3H2). Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II. (2) För bränslecellsbehållare förpackade med utrustning: kraftiga ytterförpackningar som uppfyller de allmänna bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2, 4.1.1.6 och 4.1.3. När bränslecellsbehållare förpackas med utrustning, ska de förpackas i innerförpackningar eller placeras med stötdämpande material eller skiljevägg(ar) i ytterförpackningen så att bränslecellsbehållarna är skyddade mot skador som kan uppkomma genom förflyttning eller placering av innehållet i ytterförpackningen. Utrustningen ska vara säkrad så att den inte kan förskjutas i ytterförpackningen. I denna förpackningsinstruktion avser ”utrustning” en anordning som för dess funktion är beroende av de bränslecellsbehållare som den är förpackade tillsammans med. (3) För bränslecellsbehållare i utrustning: kraftiga ytterförpackningar som uppfyller de allmänna bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2, 4.1.1.6 och 4.1.3. Stora robusta föremål (se 4.1.3.8) som innehåller bränslecellsbehållare, får transporteras oförpackade. För bränslecellsbehållare i utrustning ska hela systemet vara skyddat mot kortslutning och oavsiktlig aktivering. Anm. Förpackningarna tillåtna i (2) och (3) får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3).

P005 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P005

Denna instruktion gäller för UN 3528, 3529 och 3530. Det krävs ingen ytterförpackning om motorn eller maskinen är tillverkad och konstruerad så att inneslutningen med det farliga godset är tillräckligt skyddad. Farligt gods i motorer eller maskiner ska i annat fall förpackas i ytterförpackningar tillverkade av lämpligt material och av tillräcklig hållfasthet och konstruktion i förhållande till förpackningens kapacitet och avsedda användning, och uppfylla de tillämpliga bestämmelserna i 4.1.1.1, eller så ska de säkras så att de inte kan lossna under normala transportförhåll anden, till exempel i vaggor, häckar eller andra hanteringsanordningar. Anm. De tillåtna förpackningarna får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3). Dessutom ska inneslutningen monteras i motorn eller maskinen på sådant sätt att skador på inneslutningen med det farliga godset förhindras under normala transportförhållanden. I det fall inneslutningen med flytande farligt gods skadas får inget läckage av det farliga godset från motorn eller maskinen ske (en tät beklädnad (liner) får användas för att uppfylla detta krav). Inneslutningar med farligt gods ska vara installerade, säkrade eller stötdämpade för att förhindra att de går sönder eller läcker och så att deras rörelser i motorn eller maskinen kan kontrolleras under normala transportförhållanden. Stötdämpande material får inte reagera på ett farligt sätt med innehållet i inneslutningen. Ett läckage av innehållet får inte nämnvärt försämra de skyddande egenskaperna hos det stötdämpande materialet.

Tilläggsbestämmelse:

Annat farligt gods (till exempel batterier, brandsläckare, gasackumulatorer med komprimerad gas eller säkerhetsutrustning) som krävs för användningen eller för säker drift av motorn eller maskinen ska vara säkert fastsatt i motorn eller maskinen.

190

Kap. 4

Bilaga 1

P006 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P006

Denna instruktion gäller för UN 3537, 3538, 3540, 3541, 3546, 3547 och 3548. (1) Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Fat (1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D, 1G); Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1, 4H2); Dunkar (3A2, 3B2, 3H2); Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II. (2) Dessutom är följande förpackningar tillåtna för robusta föremål: Kraftiga ytterförpackningar tillverkade av ändamålsenligt material med tillräcklig styrka och lämplig konstruktion i förhållande till förpackningens kapacitet och avsedda användningsområde. Förpackningarna ska uppfylla bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2, 4.1.1.8 samt 4.1.3 för att uppnå ett skydd som åtminstone är likvärdigt med det som fås i kapitel 6.1. Föremål får transporteras oförpackade eller på pall om det farliga godset får ett likvärdigt skydd av föremålet som godset är inbyggt i. Anm. De tillåtna förpackningarna får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3). (3) Dessutom ska följande villkor vara uppfyllda: (a) Behållare med vätskor eller fasta ämnen i föremålen ska tillverkas av ändamålsenligt material och säkras i föremålet så att de, under normala transportförhållanden, inte går sönder, punkteras eller läcker ut innehåll i föremålet eller i ytterförpackningen, (b) Behållare som har förslutningar och innehåller vätskor ska förpackas så att förslutningarna är riktade uppåt. Behållarna ska dessutom kunna klara provningskraven i 6.1.5.5 om provning med invändigt tryck, (c) Behållare som lätt kan gå sönder eller punkteras, såsom kärl av glas, porslin eller stengods, vissa plastmaterial m.m. ska bäddas in i ytterförpackningen. Läcker innehållet ut får de skyddande egenskaperna hos föremålet eller ytterförpackningen inte försämras nämnvärt, (d) Behållare med gas i föremålen, ska uppfylla kraven i avsnitt 4.1.6 och kapitel 6.2 utifrån vad som är tillämpligt eller kunna ge ett skydd likvärdigt det som uppnås i förpackningsinstruktion P200 eller P208, (e) När det inte finns någon behållare i föremålet ska föremålet helt innesluta de farliga ämnena och förhindra att de läcker ut under normala transportförhållanden. (4) Föremålen ska förpackas så att förskjutning och oavsiktlig aktivering förhindras under normala transportförhållanden. (5) Föremål som innehåller produktionsprototyper av litiumceller eller -batterier eller natriumjonceller eller -batterier när dessa prototyper transporteras för provning eller litiumceller eller -batterier eller natriumjonceller eller -batterier från produktionsserier på högst 100 celler eller batterier som är av en typ som inte uppfyller provningskraven i testhandboken, del III, avsnitt 38.3, ska dessutom uppfylla följande: (a) Förpackningar ska uppfylla kraven i stycke (1) i denna förpackningsinstruktion, (b) Lämpliga åtgärder ska vidtas för att minimera påverkan av vibrationer och stötar och förhindra förskjutning av föremålet i kollit som kan leda till ytterligare skador och farliga betingelser under transport. När stötdämpande material används för att uppfylla detta krav, ska det vara svårbrännbart och icke elektriskt ledande. (c) Brännbarheten hos det stötdämpande materialet ska bedömas enligt en standard som godtagits i landet där förpackningen är konstruerad eller tillverkad. (d) Föremålet får transporteras oförpackat enligt villkor fastställda av behörig myndighet. Ytterligare villkor som kan övervägas i proceduren för godkännande inkluderar, men är inte begränsade till: (i) Föremålet ska vara tillräckligt hållfast så att det motstår de stötar och belastningar som normalt kan uppträda under transport, inklusive omlastning mellan lastbärare och mellan lastbärare och lagerlokaler samt förflyttning från pall för efterföljande manuell eller mekanisk hantering, och (ii) Föremålet ska säkras i vaggor, häckar eller andra hanteringsanordningar så att det inte kan lossna under normala transportförhållanden.

P010 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P010

Följande förpackningar är tillåtna under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:

Sammansatta förpackningar Högsta nettovikt (se 4.1.3.3) Innerförpackningar Ytterförpackningar

glas 1 l stål Fat 40 l stål (1A1, 1A2) 400 kg plast (1H1, 1H2) 400 kg plywood (1D) 400 kg papp (1G) 400 kg

Lådor

stål (4A) 400 kg trä (4C1, 4C2) 400 kg plywood (4D) 400 kg träfibermaterial (4F) 400 kg papp (4G) 400 kg cellplast (4H1) 60 kg styv plast (4H2) 400 kg

Enkelförpackningar Högsta kapacitet (se 4.1.3.3) Fat

stål med fast topp (1A1) 450 l

191

Kap. 4

Bilaga 1

Dunkar

stål med fast topp (3A1) 60 l

Integrerade förpackningar

plastkärl i ett fat av stål (6HA1) 250 l

Tryckkärl av stål

under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 är uppfyllda.

P099 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P099

Endast förpackningar som har godkänts av behörig myndighet får användas för detta slags gods (se 4.1.3.7). Med varje sändning ska en kopia av behörig myndighets godkännande bifogas, eller så ska godsdeklarationen innehålla uppgift om att förpackningen är godkänd av behörig myndighet.

P101 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P101

Endast förpackningar som har godkänts av behörig myndighet får användas. Nationalitetsbeteckningen som används på fordon i internationell vägtrafik* i det land som myndigheten agerar för ska anges i godsdeklarationen enligt följande: ” Packaging approved by the competent authority of …”

*Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med

Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

P110(a) FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P110(a)

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3, samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda.

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Säckar Fat

plast plast stål (1A1, 1A2) textilväv med beklädnad eller textilväv med beklädnad eller metall, annan än stål eller aluminium beläggning av plast eller gummi beläggning av plast eller gummi (1N1, 1N2) textilväv, gummibelagd textilväv, gummibelagd plast (1H1, 1H2)

Kärl Kärl

trä plast metall trä

Tilläggsbestämmelser:

1 Mellanförpackningarna ska fyllas med vattenmättat material, såsom en frostskyddslösning eller fuktad stötdämpning. 2 Ytterförpackningar ska fyllas med vattenmättat material, såsom en frostskyddslösning eller fuktad stötdämpning. Ytterförpackningar ska vara konstruerade och förseglade för att förhindra avdunstning av vätmedelslösningen, med undantag för UN 0224 när den transporteras torr.

P110(b) FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P110(b)

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3, samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda.

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Behållare Fackinredning Lådor

metall metall trä plast trä med dammtäta väggar (4C2) trä papp plywood (4D) gummi, ledande träfibermaterial (4F) plast, ledande

Säckar

gummi, ledande plast, ledande

Särbestämmelser för förpackningen:

PP42 För UN 0074, 0113, 0114, 0129, 0130, 0135 och 0224 ska följande villkor vara uppfyllda: .1 innerförpackningar får inte innehålla mer än 50 g explosivämne (mängd torrsubstans), .2 facken i fackinredningen får inte innehålla mer än en innerförpackning, stadigt fastsatt, och .3 ytterförpackningen får vara indelad i högst 25 fack.

192

Kap. 4

Bilaga 1

P111 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P111

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3, samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda.

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Lådor

papper, vattenbeständigt Krävs inte stål (4A) plast aluminium (4B) textilväv, gummibelagd annan metall (4N) trä, ordinära (4C1) Omslag trä med dammtäta väggar (4C2) plast plywood (4D) textilväv, gummibelagd träfibermaterial (4F) papp (4G) Behållare cellplast (4H1) trä styv plast (4H2)

Fat

stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (1G) plast (1H1, 1H2)

Särbestämmelser för förpackningen:

För UN 0159 behövs inga innerförpackningar, om fat av metall (1A1,1A2, 1B1, 1B2, 1N1 eller 1N2) eller plast (1H1 eller 1H2) används som ytterförpackning.

P112(a) FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P112(a) (fuktat fast ämne, 1.1D)

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3, samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda.

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Säckar Lådor

papper, flerskikts, vattenbeständigt plast stål (4A) plast textilväv, med beklädnad eller aluminium (4B) textilväv beläggning av plast annan metall (4N) textilväv, gummibelagd trä, ordinära (4C1) plastväv Behållare trä med dammtäta väggar (4C2) metall plywood (4D) Behållare plast träfibermaterial (4F) metall trä papp (4G) plast cellplast (4H1) trä styv plast (4H2)

Fat

stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (1G) plast (1H1, 1H2)

Tilläggsbestämmelse:

Vid användning av täta fat med avtagbar topp som ytterförpackningar behövs inga mellanförpackningar.

Särbestämmelser för förpackningen:

PP26 För UN 0004, 0076, 0078, 0154, 0219 och 0394 ska förpackningarna vara blyfria. PP45 För UN 0072 och 0226 behövs inga mellanförpackningar.

P112(b) FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P112(b) (torrt, ej pulverformigt fast ämne 1.1D)

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3, samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda.

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Säckar (endast för UN 0150) Säckar kraftpapper plast plastväv, dammtäta (5H2) plastväv, vattenbeständiga (5H3)

193

Kap. 4

Bilaga 1

P112(b) FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P112(b) (torrt, ej pulverformigt fast ämne 1.1D)

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3, samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda.

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

papper, flerskikts, vattenbeständigt textilväv, med beklädnad eller plastfolie (5H4) plast beläggning av plast textilväv, dammtäta (5L2) textilväv textilväv, vattenbeständig (5L3) textilväv, gummibelagd papper, flerskikts, vattenbeständig (5M2) plastväv

Lådor

stål (4A) aluminium (4B) annan metall (4N) trä, ordinära (4C1) trä med dammtäta väggar (4C2) plywood (4D) träfibermaterial (4F) papp (4G) cellplast (4H1) styv plast (4H2)

Fat

stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (1G) plast (1H1, 1H2)

Särbestämmelser för förpackningen:

PP26 För UN 0004, 0076, 0078, 0154, 0216, 0219 och 0386 ska förpackningarna vara blyfria. PP46 För UN 0209 rekommenderas säckar, dammtäta (5H2), för TNT i fling- eller pärlform i torrt tillstånd och med en högsta nettovikt på 30 kg. PP47 För UN 0222 behövs inga innerförpackningar om ytterförpackningen är en säck.

P112c FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P112c (torrt, pulverformigt fast ämne 1.1D)

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3, samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda.

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar Säckar Säckar Lådor

papper, flerskikts, vattenbeständigt papper, flerskikts, vattenbeständigt, stål (4A) plast med innerbeläggning aluminium (4B) plastväv plast annan metall (4N) trä, ordinära (4C1) Behållare Behållare trä med dammtäta väggar (4C2) papp metall plywood (4D) metall plast träfibermaterial (4F) plast trä papp (4G) trä styv plast (4H2)

Fat

stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (1G) plast (1H1, 1H2)

Tilläggsbestämmelser:

1 Vid användning av fat som ytterförpackningar behövs inga innerförpackningar. 2 Förpackningarna ska vara dammtäta.

Särbestämmelser för förpackningen:

PP26 För UN 0004, 0076, 0078, 0154, 0216, 0219 och 0386 ska förpackningarna vara blyfria. PP46 För UN 0209 rekommenderas säckar, dammtäta (5H2), för TNT i fling- eller pärlform i torrt tillstånd och med en högsta nettovikt på 30 kg.. PP48 För UN 0504 får inga förpackningar av metall användas. Förpackningar av annat material med en liten mängd metall, till exempel förslutningar av metall eller andra utrustningsdetaljer av metall som anges i 6.1.4, anses inte vara förpackningar av metall.

194

Kap. 4

Bilaga 1

P113 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P113

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3, samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda.

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Lådor

papper Krävs inte stål (4A) plast aluminium (4B) textilväv, gummibelagd annan metall (4N) trä, ordinära (4C1) Behållare trä med dammtäta väggar (4C2) papp plywood (4D) metall träfibermaterial (4F) plast papp (4G) trä styv plast (4H2)

Fat

stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (1G) plast (1H1, 1H2)

Tilläggsbestämmelse:

Förpackningarna ska vara dammtäta.

Särbestämmelser för förpackningen:

PP49 För UN 0094 och 0305 får en innerförpackning innehålla högst 50 g av ämnet. PP50 För UN 0027 behövs inga innerförpackningar om fat används som ytterförpackningar. PP51 För UN 0028 får omslag av kraftpapper eller vaxat papper användas som innerförpackning.

P114(a) FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P114(a) (fuktat fast ämne)

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3, samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda.

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Säckar Lådor

plast plast stål (4A) textilväv textilväv, med beklädnad eller beläggning metall, annan än stål eller aluminium (4N) plastväv av plast trä, ordinära (4C1) trä med dammtäta väggar (4C2) Behållare Behållare plywood (4D) metall metall träfibermaterial (4F) plast plast papp (4G) trä styv plast (4H2)

Fackinredning

trä

Fat

stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (1G) plast (1H1, 1H2)

Tilläggsbestämmelse:

Vid användning av täta fat med avtagbar topp som ytterförpackningar behövs inga mellanförpackningar.

Särbestämmelser för förpackningen:

PP26 För UN 0077, 0132, 0234, 0235 och 0236 ska förpackningarna vara blyfria. PP43 För UN 0342 behövs inga innerförpackningar, om fat av metall (1A1,1A2, 1B1, 1B2, 1N1 eller 1N2) eller plast (1H1 eller 1H2) används som ytterförpackning.

195

Kap. 4

Bilaga 1

P114(b) FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P114(b) (torrt fast ämne)

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3, samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda.

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Lådor

kraftpapper Krävs inte trä, ordinära (4C1) plast trä med dammtäta väggar (4C2) textilväv, dammtät plywood (4D) plastväv, dammtät träfibermaterial (4F) papp (4G)

Behållare

papp Fat metall stål (1A1, 1A2) papper aluminium (1B1, 1B2) plast annan metall (1N1, 1N2) plastväv, dammtät plywood (1D) trä papp (1G) plast (1H1, 1H2)

Särbestämmelser för förpackningen:

PP26 För UN 0077, 0132, 0234, 0235 och 0236 ska förpackningarna vara blyfria. PP48 För UN 0508 och 0509 får metallförpackningar inte användas. Förpackningar av annat material med en liten mängd metall, till exempel förslutningar av metall eller andra utrustningsdetaljer av metall som anges i 6.1.4, anses inte vara förpackningar av metall. PP50 För UN 0160, 0161 och 0508 behövs inga innerförpackningar om fat används som ytterförpackningar. PP52 För UN 0160 och 0161 när fat av metall (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1 eller 1N2) används som ytterförpackning, ska de vara tillverkade så att explosionsfara på grund av stegring av det invändiga trycket av inre eller yttre orsaker förhindras.

P115 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P115

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3, samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda.

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Behållare Säckar Lådor

plast plast i behållare av metall trä, ordinära (4C1) trä med dammtäta väggar (4C2) trä Fat plywood (4D) metall träfibermaterial (4F)

Behållare Fat

trä stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (1G) plast (1H1, 1H2)

Särbestämmelser för förpackningen:

PP45 För UN 0144 behövs inga mellanförpackningar PP53 För UN 0075, 0143, 0495 och 0497 vid användning av lådor som ytterförpackningar ska innerförpackningarna vara förslutna med inkapslade skruvförslutningar och deras kapacitet får inte överstiga 5 liter. Innerförpackningarna ska omges med absorberande, obrännbart stötdämpande material. Mängden absorberande stötdämpande material ska vara tillräcklig för att fullständigt absorbera vätskeinnehållet. Metallbehållarna ska skyddas gentemot varandra med stötdämpande material. Om lådor används som ytterförpackning är nettovikten av drivmedel begränsad till 30 kg per kolli. PP54 För UN 0075, 0143, 0495 och 0497 vid användning av fat som ytterförpackningar och fat som mellanförpackningar ska de omges med obrännbart stötdämpande material, i en mängd som är tillräcklig för att fullständigt absorbera vätskeinnehållet. I stället för inner- och mellanförpackningar får en integrerad förpackning användas, som består av ett plastkärl i ett fat av metall. Nettovolymen drivmedel får inte uppgå till mer än 120 liter per kolli. PP55 För UN 0144 ska absorberande stötdämpande material tillsättas. PP56 För UN 0144 får metallkärl användas som innerförpackningar. PP57 För UN 0075, 0143, 0495 och 0497 ska säckar användas som mellanförpackningar, då lådor används som ytterförpackningar. PP58 För UN 0075, 0143, 0495 och 0497 ska fat användas som mellanförpackningar, då fat används som ytterförpackningar. PP59 För UN 0144 får lådor av papp (4G) användas som ytterförpackningar. PP60 För UN 0144 får fat av aluminium (1B1 och 1B2) samt fat av metall, annan än stål eller aluminium (1N1 och 1N2) inte användas.

196

Kap. 4

Bilaga 1

P116 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P116

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Säckar

papper, vatten- och oljebeständigt Krävs inte plastväv (5H1, 5H2, 5H3) plast papper, flerskikts, vattenbeständigt (5M2) textilväv, med innerbeklädnad eller plastfolie (5H4) beläggning av plast textilväv, dammtät (5L2) plastväv, dammtät textilväv, vattenbeständig (5L3)

Behållare Lådor

papp, vattenbeständig stål (4A) metall aluminium (4B) plast annan metall (4N) trä, dammtät trä, ordinära (4C1) trä med dammtäta väggar (4C2) Omslag plywood (4D) papper, vattenbeständigt träfibermaterial (4F) vaxat papper papp (4G) plast styv plast (4H2)

Fat

stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) papp (1G) plast (1H1, 1H2) plywood (1D)

Dunkar

stål (3A1, 3A2) plast (3H1, 3H2)

Särbestämmelser för förpackningen:

PP61 För UN 0082, 0241, 0331 och 0332 behövs inga innerförpackningar, om täta fat med avtagbar topp används som ytterförpackningar. PP62 För UN 0082, 0241, 0331 och 0332 behövs inga innerförpackningar, om explosivämnet är inneslutet i ett material som är ogenomträngligt för vätska. PP63 För UN 0081 behövs inga innerförpackningar, om ämnet är inneslutet i styv plast som är ogenomträngligt för salpetersyraestrar. PP64 För UN 0331 behövs inga innerförpackningar, om säckar (5H2, 5H3 eller 5H4) används som ytterförpackningar. PP65 [Borttagen] PP66 För UN 0081 får inga säckar användas som ytterförpackningar.

197

Kap. 4

Bilaga 1

P130 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P130

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3, samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda.

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar Lådor

Krävs inte Krävs inte stål (4A) aluminium (4B) annan metall (4N) trä, ordinära (4C1) trä med dammtäta väggar (4C2) plywood (4D) träfibermaterial (4F) papp (4G) cellplast (4H1) styv plast (4H2)

Fat

stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (1G) plast (1H1, 1H2)

Särbestämmelser för förpackningen:

PP67 Följande bestämmelser gäller för UN 0006, 0009, 0010, 0015, 0016, 0018, 0019, 0034, 0035, 0038, 0039, 0048, 0056, 0137, 0138, 0168, 0169, 0171, 0181, 0182, 0183, 0186, 0221, 0243, 0244, 0245, 0246, 0254, 0280, 0281, 0286, 0287, 0297, 0299, 0300, 0301, 0303, 0321, 0328, 0329, 0344, 0345, 0346, 0347, 0362, 0363, 0370, 0412, 0424, 0425, 0434, 0435, 0436, 0437, 0438, 0451, 0488, 0502 och 0510: Stora och robusta explosiva föremål som normalt är avsedda för militär användning och utan eget tändsystem eller vars tändsystem har minst två effektiva säkringsanordningar får transporteras oförpackade. Om dessa föremål innehåller drivladdningar eller är självdrivande ska deras tändsystem skyddas mot störningar som kan uppträda under normala transportförhållanden. Är resultat vid provning av ett oförpackat föremål enligt provserie 4 i testhandboken negativt, kan föremålet transporteras oförpackat. Sådana oförpackade föremål får fästas i vaggor eller placeras i en häck eller annan lämplig hanteringsanordning. Anm. De tillåtna förpackningarna får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3).

P131 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P131

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3, samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda.

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Lådor

papper Krävs inte stål (4A) plast aluminium (4B) annan metall (4N) Behållare trä, ordinära (4C1) papp trä med dammtäta väggar (4C2) metall plywood (4D) plast träfibermaterial (4F) trä papp (4G) styv plast (4H2)

Spolar Fat

stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (1G) plast (1H1, 1H2)

Särbestämmelser för förpackningen:

PP68 För UN 0029, 0267 och 0455 får inte säckar och spolar användas som innerförpackningar.

198

Kap. 4

Bilaga 1

P132(a) FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P132(a) (föremål som består av ett slutet hölje av metall, plast eller papp och innehåller ett detonerande explosivämne eller består av ett plastbundet detonerande explosivämne)

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3, samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda.

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Lådor

Krävs inte Krävs inte stål (4A) aluminium (4B) annan metall (4N) trä, ordinära (4C1) trä med dammtäta väggar (4C2) plywood (4D) träfibermaterial (4F) papp (4G) styv plast (4H2)

P132(b) FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P132(b) (föremål utan slutet hölje)

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3, samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda.

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Behållare Lådor

papp Krävs inte stål (4A) metall aluminium (4B) plast annan metall (4N) trä trä, ordinära (4C1) trä med dammtäta väggar (4C2) Omslag plywood (4D) papper träfibermaterial (4F) plast papp (4G) styv plast (4H2)

P133 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P133

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3, samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda.

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Behållare Behållare Lådor

papp papp stål (4A) metall metall aluminium (4B) plast plast annan metall (4N) trä trä trä, ordinära (4C1) trä med dammtäta väggar (4C2) Brickor utrustade med fackinredning plywood (4D) papp träfibermaterial (4F) plast papp (4G) trä styv plast (4H2)

Tilläggsbestämmelse:

Behållare behövs som mellanförpackning endast om innerförpackningarna är brickor.

Särbestämmelser för förpackningen:

PP69 För UN 0043, 0212, 0225, 0268 och 0306 får inte brickor användas som innerförpackningar.

199

Kap. 4

Bilaga 1

P134 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P134

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3, samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda.

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Lådor

vattenbeständiga Krävs inte stål (4A) aluminium (4B) Behållare annan metall (4N) papp trä, ordinära (4C1) metall trä med dammtäta väggar (4C2) plast plywood (4D) trä träfibermaterial (4F) papp (4G)

Omslag

cellplast (4H1) wellpapp styv plast (4H2) Hylsor Fat papp stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (1G) plast (1H1, 1H2)

P135 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P135

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3, samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda.

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Lådor

papper Krävs inte stål (4A) plast aluminium (4B) annan metall (4N)

Behållare

trä, ordinära (4C1) papp trä med dammtäta väggar (4C2) metall plywood (4D) plast träfibermaterial (4F) trä papp (4G) Omslag cellplast (4H1) papper styv plast (4H2) plast Fat stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (1G) plast (1H1, 1H2)

P136 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P136

Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3, samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda.

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Lådor

plast Krävs inte stål (4A) textilväv aluminium (4B) annan metall (4N) Lådor trä, ordinära (4C1) papp trä med dammtäta väggar (4C2) plast plywood (4D) trä träfibermaterial (4F) papp (4G)

Fackinredning i ytterförpackningen

styv plast (4H2)

Fat

stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (1G) plast (1H1, 1H2)

200

Kap. 4

Bilaga 1

P137 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P137

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3, samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda.

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Lådor

plast Krävs inte stål (4A) aluminium (4B)

Lådor

papp annan metall (4N) trä trä, ordinära (4C1) trä med dammtäta väggar (4C2) Hylsor plywood (4D) papp träfibermaterial (4F) metall papp (4G) plast styv plast (4H2)

Fackinredning i Fat

ytterförpackningen stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (1G) plast (1H1, 1H2)

Särbestämmelser för förpackningen:

PP70 Om för UN 0059, 0439, 0440 och 0441 RSV-laddningarna förpackas en och en, ska de koniska urtagen riktas neråt och kollit ska märkas som visas i figurerna i 5.2.1.7.1. Om laddningarna förpackas parvis ska deras koniska urtag vändas mot varandra, för att minimera effekten i händelse av oavsiktlig antändning.

P138 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P138

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3, samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda.

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Lådor

plast Krävs inte stål (4A) aluminium (4B) annan metall (4N) trä, ordinära (4C1) trä med dammtäta väggar (4C2) plywood (4D) träfibermaterial (4F) papp (4G) styv plast (4H2)

Fat

stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (1G) plast (1H1, 1H2)

Tilläggsbestämmelse:

Om föremålens ändar är förslutna behövs inga innerförpackningar.

201

Kap. 4

Bilaga 1

P139 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P139

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3, samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda.

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Lådor

plast Krävs inte stål (4A) aluminium (4B) Behållare annan metall (4N) papp trä, ordinära (4C1) metall trä med dammtäta väggar (4C2) plast plywood (4D) trä träfibermaterial (4F) papp (4G) Spolar styv plast (4H2)

Omslag Fat

papper stål (1A1, 1A2) plast aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (1G) plast (1H1, 1H2)

Särbestämmelser för förpackningen:

PP71 För UN 0065, 0102, 0104, 0289 och 0290 ska stubinens ändar vara förslutna, t.ex. med hjälp av en förslutningsanordning, som är så stadigt tillsluten att inget explosivämne kan komma ut. Ändarna på flexibel detonerande stubin ska vara infästa. PP72 För UN 0065 och 0289 behövs inga innerförpackningar, om föremålen finns på rullar.

P140 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P140

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3, samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda.

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Lådor

plast Krävs inte stål (4A) aluminium (4B) Spolar annan metall (4N) trä, ordinära (4C1) Omslag trä med dammtäta väggar (4C2) kraftpapper plywood (4D) plast träfibermaterial (4F) papp (4G)

Behållare

styv plast (4H2) trä

Fat

stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (1G) plast (1H1, 1H2)

Särbestämmelser för förpackningen:

PP73 Om ändarna på UN 0105 är förslutna behövs inga innerförpackningar. PP74 Förpackningen för UN 0101 ska vara dammtät, såvida inte fyrverkarstubinen befinner sig i en hylsa av papper och hylsans båda ändar är täckta med avtagbara lock. PP75 För UN 0101 får inga lådor eller fat av stål, aluminium eller annan metall användas.

202

Kap. 4

Bilaga 1

P141 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P141

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3, samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda.

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Behållare Lådor

papp Krävs inte stål (4A) metall aluminium (4B) plast annan metall (4N) trä trä, ordinära (4C1) trä med dammtäta väggar (4C2) Brickor utrustade med fackinredning plywood (4D) plast träfibermaterial (4F) trä papp (4G) styv plast (4H2)

Fackinredning i ytterförpackningen Fat

stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (1G) plast (1H1, 1H2)

P142 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P142

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3, samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda.

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Lådor

papper Krävs inte stål (4A) plast aluminium (4B) annan metall (4N) Behållare trä, ordinära (4C1) papp trä med dammtäta väggar (4C2) metall plywood (4D) plast träfibermaterial (4F) trä papp (4G) styv plast (4H2)

Omslag

papper

Fat

stål (1A1, 1A2)

Brickor utrustade med fackinredning

aluminium (1B1, 1B2) plast annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (1G) plast (1H1, 1H2)

203

Kap. 4

Bilaga 1

P143 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P143

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3, samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda.

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Lådor

kraftpapper Krävs inte stål (4A) plast aluminium (4B) textilväv annan metall (4N) textilväv, gummibelagd trä, ordinära (4C1) trä med dammtäta väggar (4C2) Behållare plywood (4D) papp träfibermaterial (4F) metall papp (4G) plast styv plast (4H2) trä

Fat

Brickor utrustade med fackinredning stål (1A1, 1A2) plast aluminium (1B1, 1B2) trä annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (1G) plast (1H1, 1H2)

Tilläggsbestämmelse:

I stället för ovannämnda inner- och ytterförpackningar får integrerade förpackningar (6HH2) (plastkärl i en låda av styv plast) användas.

Särbestämmelser för förpackningen:

PP76 För UN 0271, 0272, 0415 och 0491 där förpackningar av metall används, ska de vara tillverkade så att explosionsfara på grund av stegring av det invändiga trycket av inre eller yttre orsaker förhindras.

P144 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P144

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3, samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda.

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar Behållare Lådor

papp Krävs inte stål (4A) metall aluminium (4B) plast annan metall (4N) trä trä, ordinära med inklädnad av metall (4C1) Fackinredning i ytterförpackningen plywood (4D) med inklädnad av metall träfibermaterial (4F) med inklädnad av metall cellplast (4H1) styv plast (4H2)

Fat

stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plast (1H1, 1H2)

Särbestämmelser för förpackningen:

PP77 För UN 0248 och 0249 ska förpackningarna vara skyddade mot vatteninträngning. Om vattenaktiverade anordningar transporteras oförpackade, ska de innehålla minst två av varandra oberoende skyddsåtgärder för att förhindra inträngning av vatten. Anm. De tillåtna förpackningarna får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3).

204

Kap. 4

Bilaga 1

P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P200

För tryckkärl ska de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.6.1 uppfyllas. För MEG-containrar ska dessutom de allmänna kraven i 4.2.4 vara uppfyllda. Gasflaskor, storflaskor, tryckfat och gasflaskpaket, tillverkade enligt specifikationen i 6.2, och MEG-containrar tillverkade enligt specifikationen i 6.7.5 är godkända för transport av ett specifikt ämne när det anges i följande tabeller. För vissa ämnen kan de särskilda förpackningsbestämmelserna förbjuda en viss typ av gasflaskor, storflaskor, tryckfat eller gasflaskpaket. 1) Tryckkärl, som innehåller giftiga ämnen med LC50-värde högst 200 ml/m3 (ppm) enligt tabell, får inte vara utrustade med någon tryckavlastningsanordning. Tryckkärl för transport av UN 1013 koldioxid och UN 1070 dikväveoxid ska vara utrustade med tryckavlastningsanordningar. Andra tryckkärl ska vara försedda med en tryckavlastningsanordning om det anges av den behöriga myndigheten i användningslandet. Typ av tryckavlastningsanordning, öppningstryck och avlastningskapacitet för tryckavlastningsanordningar, om så krävs, ska specificeras av den behöriga myndigheten i användningslandet. 2) Följande tre tabeller omfattar komprimerade gaser (tabell 1), kondenserade och lösta gaser (tabell 2) och ämnen som inte omfattas av klass 2 (tabell 3). De innehåller uppgifter om: (a) UN-nummer, officiell transportbenämning (proper shipping name) och beskrivning samt ämnets klassificering, (b) LC50-värdet för giftiga ämnen, (c) De med bokstaven ”X” betecknade slag av tryckkärl, som är godkända för ämnet, (d) Längsta tillåtna kontrollintervall för återkommande kontroll av tryckkärlen, Anm. För tryckkärl av kompositmaterial ska det längsta kontrollintervallet vara 5 år. Kontrollintervallet får förlängas till den tid som anges i tabellerna 1 och 2 (dvs. upp till 10 år) om det godkänts av behörig myndighet i användningslandet. (e) Minimiprovtryck för tryckkärlen, (f) Tryckkärlens högsta arbetstryck för komprimerade gaser (om inget värde anges får arbetstrycket inte överstiga två tredjedelar av provtrycket) eller högsta tillåtna fyllningsförhållande beroende av provtryck för kondenserade och lösta gaser, (g) Särbestämmelserna för förpackningen, vilka gäller för ämnet i fråga. (3) Tryckkärl får aldrig fyllas över den i nedanstående bestämmelser tillåtna gränsen: (a) För komprimerade gaser får arbetstrycket inte överstiga två tredjedelar av tryckkärlens provtryck. Inskränkningar med avseende på denna övre gräns för arbetstrycket finns angivna i (5), särbestämmelse för förpackning ”o”. Det invändiga trycket vid 65 °C får aldrig överstiga provtrycket. (b) För under högt tryck kondenserade gaser ska fyllningsförhållandet väljas så att det vid 65°C utvecklade trycket inte överstiger tryckkärlens provtryck. Användning av andra provtryck och fyllningsförhållanden än i tabellen är tillåten med undantag av de fall då (5), särbestämmelsen för förpackning ”o” gäller, förutsatt att: (i) kriteriet i (5), särbestämmelse för förpackning ”r” är uppfyllt i tillämpliga fall, eller (ii) det ovannämnda kriteriet är uppfyllt i alla övriga fall. För under högt tryck kondenserade gaser eller gasblandningar, för vilka motsvarande uppgifter inte är tillgängliga, ska högsta tillåtna fyllningsförhållande (FR) fastställas enligt följande: −4

FR = 8,5×10 ×dg ×Ph

där: FR = högsta tillåtna fyllningsförhållande (kg/l) ° 3 dg = gasdensitet (vid 15 C, 1 bar) (kg/m ) Ph = lägsta provtryck (bar) Om gasens densitet är okänd, ska högsta tillåtna fyllningsförhållande fastställas enligt följande: −3

Ph ×MM×10 FR = R× 338

där: FR = högsta tillåtna fyllningsförhållande (kg/l) Ph = lägsta provtryck (bar) MM = molmassa (g/mol) × -2 ⋅⋅ -1⋅ -1 R = 8,31451 10 bar l mol K (allmänna gaskonstanten) För gasblandningar beräknas den genomsnittliga molmassan med hänsyn till volymkoncentrationerna hos de olika beståndsdelarna. (c) För under lågt tryck kondenserade gaser är innehållets högsta tillåtna fyllningsförhållande lika med 0,95 gånger densiteten för vätskefasen vid 50 °C (i kg/l), dessutom får vätskefasen inte helt fylla tryckkärlet vid temperatur upp till 60 °C. Tryckkärlets provtryck är minst lika med vätskans ångtryck vid 65 °C, minus 100 kPa (1 bar). För under lågt tryck kondenserade gaser eller gasblandningar, för vilka motsvarande uppgifter inte är tillgängliga, ska högsta tillåtna fyllningsförhållande (FR) fastställas enligt följande: FR = (0,0032 × BP – 0,24) ×d1 där: FR = högsta tillåtna fyllningsförhållande (kg/l)

205

Kap. 4

Bilaga 1

P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P200

BP = kokpunkt (K) d1 = vätskans densitet vid kokpunkten (kg/l). (d) För UN 1001 acetylen, löst, och UN 3374 acetylen, utan lösningsmedel, se (5), särbestämmelse för förpackning ”p”. (e) För kondenserade gaser trycksatta med komprimerade gaser måste hänsyn tas till båda komponenterna (den kondenserade gasen och den komprimerade gasen) vid beräkningen av det invändiga trycket i tryckkärlet. Innehållets högsta tillåtna fyllningsförhållande får inte överstiga 0,95 gånger densiteten för vätskefasen vid 50 °C (i kg/l), dessutom får vätskefasen inte helt fylla tryckkärlet vid temperatur upp till 60 °C. Efter fyllning får det invändiga trycket vid 65 °C inte överstiga tryckkärlens provtryck. Hänsyn ska tas till ångtryck och volymetrisk expansion för alla ämnen i tryckkärlen. Om inga experimentella data finns tillgängliga, ska följande steg genomföras: (i) beräkning av ångtrycket hos den kondenserade gasen och av partialtrycket hos den komprimerade gasen vid 15 °C (fyllningstemperatur), (ii) beräkning av den volymetriska expansionen hos vätskefasen vid upphettning från 15 °C till 65 °C och beräkning av den återstående volymen hos gasfasen, (iii) beräkning av partialtrycket hos den komprimerade gasen vid 65 °C med hänsyn till den volymetriska expansionen hos vätskefasen, Anm. Kompressibilitetsfaktorn hos den komprimerade gasen vid 15 °C och vid 65 °C ska beaktas. (iv) beräkning av ångtrycket hos den kondenserade gasen vid 65 °C, (v) totaltrycket är summan av ångtrycket hos den kondenserade gasen och partialtrycket hos den komprimerade gasen vid 65 °C, (vi) beaktande av lösligheten för den komprimerade gasen vid 65 °C i vätskefasen. Provtrycket för tryckkärlet får inte understiga det beräknade totaltrycket minus 100 kPa (1 bar). Om lösligheten för den komprimerade gasen i vätskefasen inte är känd för beräkningen, får provtrycket beräknas utan att lösligheten för gasen (punkt (vi)) beaktas. (4) Fyllning av tryckkärl får endast utföras av kvalificerad personal med ändamålsenliga metoder och utrustning. Metoderna ska innefatta kontroll av följande: (a) överensstämmelse hos kärl och utrustningsdetaljer med dessa föreskrifter, (b) kompatibilitet med produkten som ska transporteras, (c) frånvaro av skador som kan påverka säkerheten, (d) iakttagande av fyllningsförhållande eller fyllningstryck, beroende på vilket av de båda som är tillämpligt, (e) märkning och påskrifter. Dessa krav anses vara uppfyllda om följande standarder tillämpas:

ISO 10691:2004 Gas cylinders – Refillable welded steel cylinders for liquefied petroleum gas (LPG) – Procedures for checking before, during and after filling (Gasflaskor – Påfyllningsbara svetsade stålcylindrar för kondenserad petroleumgas (LPG) – Förfaranden för kontroll före, under och efter fyllning) ISO 11372:2011 Gas cylinders – Acetylene cylinders – Filling conditions and filling inspection (Gasflaskor – Acetylenflaskor – Påfyllningsförhållanden och påfyllningskontroll) ISO 11755:2005 Gas cylinders – Cylinder bundles for compressed and liquefied gases (excluding acetylene) – Inspection at time of filling (Gasflaskor – Gasflaskpaket för komprimerade och kondenserade gaser (exklusive acetylen) – Kontroll vid tiden för påfyllning) ISO 13088:2011 + Gas cylinders – Acetylene cylinder bundles – Filling conditions and filling inspection Amd 1:2020 (Gasflaskor – Acetylenflaskpaket – Påfyllningsförhållanden och påfyllningskontroll) ISO 24431:2016 Gas cylinders – Seamless, welded and composite cylinders for compressed and liquefied gases (excluding acetylene) – Inspection at time of filling (Gasflaskor – Sömlösa, svetsade och kompositgasflaskor för komprimerade och kondenserade gaser (exklusive acetylen) – Kontroll vid tidpunkten för påfyllning) (5) Särbestämmelser för förpackning:

Materialkompatibilitet

a: Tryckkärl av aluminiumlegeringar får inte användas. b: Ventiler av koppar får inte användas. c: Metalldelar som kan komma i kontakt med innehållet får innehålla högst 65 % koppar. d: När tryckkärl av stål eller tryckkärl av kompositmaterial med liner av stål används, är endast kärl försedda med märkningen ”H” enligt 6.2.2.7.4 (p) tillåtna. Bestämmelser för giftiga ämnen med LC -värde högst 200 ml/m3 (ppm)

50

k: Ventilöppningar ska vara försedda med tryckhållande gastäta pluggar eller blindmuttrar vars gängor passar ventilöppningarnas. Varje gasflaska i ett gasflaskpaket ska vara utrustad med en separat ventil, som ska vara stängd under transporten. Efter fyllning ska samlingsröret tömmas, rengöras och tillslutas. Gasflaskpaket som innehåller UN 1045 fluor, komprimerad, får ha skiljeventiler på grupper av gasflaskor med högst 150 l vattenvolym i stället för en skiljeventil på varje gasflaska.

206

Kap. 4

Bilaga 1

P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P200

Gasflaskor och enskilda gasflaskor i ett gasflaskpaket ska ha ett provtryck på minst 200 bar och en minsta godstjocklek på 3,5 mm för aluminiumlegering respektive 2 mm för stål. Enskilda gasflaskor som inte uppfyller detta krav ska transporteras i en styv ytterförpackning, som ger tillräckligt skydd åt gasflaskan och dess armatur samt motsvarar provningskraven för förpackningsgrupp I. Tryckfat ska ha en minsta godstjocklek enligt vad behörig myndighet anger. Tryckkärl får inte vara utrustade med tryckavlastningsanordning. Vattenvolymen hos gasflaskor och separata gasflaskor i ett paket ska vara begränsad till högst 85 liter. Varje ventil ska kunna motstå tryckkärlets provtryck och vara direkt ansluten till tryckkärlet genom antingen en konisk gänga eller annat sätt som uppfyller kraven i ISO 10692-2:2001. Varje ventil ska antingen vara av en typ utan packning med operforerat membran eller av en typ som förhindrar läckage genom eller bakom packningen. Varje tryckkärl ska täthetsprovas efter fyllning.

Särskilda bestämmelser för gaser

l: UN 1040 etylenoxid får även förpackas i hermetiskt tillslutna innerförpackningar av glas eller metall, som placeras med ändamålsenligt stötdämpande material i lådor av papp, trä eller metall, vilka uppfyller kraven för förpackningsgrupp I. Högsta tillåtna mängd i innerförpackningar av glas uppgår till 30 g och högsta tillåtna mängd i innerförpackningar av metall är 200 g. Efter fyllning ska varje förpackning täthetsprovas genom nedsänkning i ett varmvattenbad, varvid temperatur och provningsvaraktighet ska vara tillräckliga för att säkerställa att ett invändigt tryck i nivå med etylenoxids ångtryck vid 55°C uppnås. Högsta nettovikt i en ytterförpackning får inte överstiga 2,5 kg. m: Tryckkärlen ska fyllas till ett arbetstryck som inte överstiger 5 bar. n: Gasflaskor och enskilda gasflaskor i ett gasflaskpaket får innehålla högst 5 kg av gasen. När gasflaskpaket innehållande UN 1045 fluor, komprimerad, är indelade i grupper av gasflaskor enligt särbestämmelsen för förpackning ”k” får varje grupp innehålla högst 5 kg av gasen. o: Det i tabellerna angivna arbetstrycket eller fyllningsförhållandet får aldrig överskridas. p: För UN 1001 acetylen, löst, och UN 3374, acetylen, utan lösningsmedel: Gasflaskorna ska vara fyllda med ett homogent monolitiskt poröst material. Arbetstrycket och mängden acetylen får inte överstiga de i godkännandet eller i ISO 3807- 1:2000 respektive ISO 3807-2:2000 eller ISO 3807:2013 angivna värdena. För UN 1001 acetylen, löst: Gasflaskorna ska innehålla en i godkännandet fastställd mängd aceton eller lämpligt lösningsmedel (se ISO 3807-1:2000 respektive ISO 3807-2:2000 eller ISO 3807:2013). Gasflaskor som är utrustade med tryckavlastningsanordningar eller är förbundna med ett samlingsrör ska transporteras upprättstående. Ett provtryck på 52 bar ska endast tillämpas på de flaskor som försetts med smältsäkring. q: Ventilöppningarna på tryckkärl för pyrofora gaser eller brandfarliga gasblandningar, som innehåller över 1 % pyrofora föreningar, ska vara försedda med gastäta pluggar eller blindmuttrar. Om dessa tryckkärl är förbundna i ett paket med ett samlingsrör, ska varje tryckkärl vara utrustat med en separat ventil som ska vara stängd under transporten, och samlingsrörets ventil vara försedd med en tryckhållande gastät plugg eller blindmutter. Gastäta pluggar eller blindmuttrar ska ha gängor som passar ventilöppningarnas gängor. r: Fyllningsförhållandet för denna gas ska begränsas så att trycket inte överstiger två tredjedelar av tryckkärlets provtryck i händelse av fullständigt sönderfall. ra: Denna gas får även förpackas i kapslar under följande villkor: (i) Vikten hos gasen får inte överstiga 150 g per kapsel, (ii) Kapslarna ska vara fria från fel som kan reducera deras hållfasthet, (iii) Förslutningens täthet ska säkerställas genom en ytterligare anordning (lock, blindmutter, försegling, ombindning osv.), som är lämpad för att förhindra läckage i förslutningssystemet under transport, (iv) Kapslarna ska placeras i en ytterförpackning med tillräcklig hållfasthet. Ett kolli får väga högst 75 kg. s: Tryckkärl av aluminiumlegeringar: (a) får endast vara utrustade med ventiler av mässing eller rostfritt stål, och (b) ska vara rengjorda enligt ISO 11621:1997 och får inte vara förorenade med olja. t: (a) Tryckkärlens väggtjocklek måste vara minst 3 mm. (b) Före transporten ska det säkerställas att trycket inte har ökat på grund av potentiell vätgasproduktion.

Återkommande kontroll

u: Intervallet mellan återkommande kontroller får förlängas till 10 år för tryckkärl av aluminiumlegeringar om legeringen i tryckkärlet genomgått provning för spänningskorrosion enligt ISO 7866:2012 + Cor 1:2014. v: Intervallet mellan återkommande kontroller av gasflaskor av stål får förlängas till 15 år efter godkännande av behörig myndighet i användningslandet.

Bestämmelser för N.O.S.-benämningar och blandningar

z: Materialen i tryckkärlen och deras utrustningsdetaljer ska vara kompatibla med innehållet och får inte bilda skadliga eller farliga föreningar med detta. Provtrycket och fyllningsförhållandet ska beräknas enligt tillämpliga bestämmelser i (3). 3 Giftiga ämnen med LC50 högst 200 ml/m får inte transporteras i storflaskor, tryckfat eller MEG-containrar och ska uppfylla särbestämmelse för förpackning ”k”. UN 1975 kväveoxid- och dikvävetetraoxidblandning får dock transporteras i tryckfat. Tryckkärl som innehåller pyrofora gaser eller brandfarliga blandningar av gaser med över 1 % pyrofora föreningar ska uppfylla särbestämmelse för förpackning ”q”. Nödvändiga åtgärder för att förhindra farliga reaktioner (t.ex. polymerisering, sönderfall) under transport ska vidtas. Om

207

Kap. 4

Bilaga 1

P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P200

nödvändigt ska stabilisering genomföras eller en inhibitor tillsättas. Blandningar med UN 1911 diboran ska fyllas till ett sådant tryck att två tredjedelar av tryckkärlets provtryck inte överskrids i händelse av fullständigt sönderfall av diboranet. Blandningar med UN 2192 german, med undantag av blandningar med upp till 35 % german i väte eller kväve eller upp till 28 % german i helium eller argon, ska fyllas till ett tryck sådant att två tredjedelar av tryckkärlets provtryck inte överskrids i händelse av fullständigt sönderfall av germanet. Blandningar av fluor och kväve med en fluorkoncentration under 35 volymprocent får fyllas i tryckkärl upp till högsta tillåtna arbetstryck om partialtrycket av fluor inte överstiger 3.1 MPa (31 bar) absoluttryck.

Arbetstryck (bar)

Där xf = fluorkoncentrationen i volymprocent/100

Blandningar av fluor och inerta gaser med en fluorkoncentration under 35 volymprocent får fyllas i tryckkärl upp till högsta tillåtna arbetstryck om partialtrycket av fluor inte överstiger 3.1 MPa (31 bar) absoluttryck, och dessutom med beaktande av koefficienten för kväveekvivalenten i enlighet med ISO 10156:2017 när partialtrycket beräknas.

Arbetstryck (bar)

Där xf = fluorkoncentrationen i volymprocen/100,

Kk = koefficienten för ekvivalenten av en inert gas i relation till kväve (koefficienten för kväveekvivalenten), xk = koncentrationen av inert gas i volymprocent/100.

Däremot får arbetstrycket för blandningen av fluor och inert gas inte överstiga 20 MPa (200 bar). Minimiprovtrycket för tryckkärlen för blandningar av fluor och inert gas motsvarar 1,5 gånger arbetstrycket eller 20 MPa (200 bar), av vilka det högsta värdet ska tillämpas.

208

Kap. 4

Bilaga 1

P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (forts.) P200 Tabell 1: KOMPRIMERADE GASER

r år * se ar r or et el ng

3 nr ni ar r ak ai riod, ba m UN- Officiell transportbenämning rf m or k, ck ck

/ ko kp lpe äm

nr (Proper shipping name) sk at ont yc ry pa las kf las -c rol tr ta st , ml fla kundä 50 best för lass asf or yc asf EG ont ov ögs bet K Se LC G St Tr G M K Pr H ar Sär för

1002 LUFT, KOMPRIMERAD (TRYCKLUFT) 2.2 X X X X X 10 1006 ARGON, KOMPRIMERAD 2.2 X X X X X 10 1016 KOLMONOXID, KOMPRIMERAD 2.3 2.1 3 760 X X X X X 5 u 1023 KOLGAS, KOMPRIMERAD 2.3 2.1 X X X X X 5 1045 FLUOR, KOMPRIMERAD 2.3 5.1, 8 185 X X 5 200 30 a, k, n, o 1046 HELIUM, KOMPRIMERAD 2.2 X X X X X 10 1049 VÄTE, KOMPRIMERAD 2.1 X X X X X 10 d 1056 KRYPTON, KOMPRIMERAD 2.2 X X X X X 10 1065 NEON, KOMPRIMERAD 2.2 X X X X X 10 1066 KVÄVE, KOMPRIMERAD 2.2 X X X X X 10 1071 OLJEGAS, KOMPRIMERAD 2.3 2.1 X X X X X 5 1072 SYRE (OXYGEN), KOMPRIMERAD 2.2 5.1 X X X X 10 s 1612 HEXAETYLTETRAFOSFAT OCH KOMPRIMERAD 2.3 X X X X 5 z GAS, BLANDNING 1660 KVÄVEOXID, KOMPRIMERAD 2.3 5.1, 8 115 X X 5 225 33 k, o 1953 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, 2.3 2.1 ≤ 5 000 X X X X X 5 z N.O.S. 1954 KOMPRIMERAD GAS, BRANDFARLIG, N.O.S. 2.1 X X X X X 10 z 1955 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, N.O.S. 2.3 ≤ 5 000 X X X X X 5 z 1956 KOMPRIMERAD GAS, N.O.S. 2.2 X X X X X 10 z 1957 DEUTERIUM, KOMPRIMERAD 2.1 X X X X X 10 d 1964 KOLVÄTEGAS, BLANDNING, KOMPRIMERAD, 2.1 X X X X X 10 z N.O.S. 1971 METAN, KOMPRIMERAD eller NATURGAS, 2.1 X X X X X 10 KOMPRIMERAD, med hög metanhalt 2034 VÄTE OCH METAN, BLANDNING, KOMPRIMERAD 2.1 X X X X X 10 d 2190 SYREDIFLUORID, KOMPRIMERAD 2.3 5.1, 8 2.6 X X 5 200 30 a, k, n, o 3156 KOMPRIMERAD GAS, OXIDERANDE, N.O.S. 2.2 5.1 X X X X X 10 z 3303 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, 2.3 5.1 ≤ 5 000 X X X X X 5 z N.O.S. 3304 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, FRÄTANDE, N.O.S. 2.3 8 ≤ 5 000 X X X X X 5 z 3305 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, 2.3 2.1, 8 ≤ 5 000 X X X X X 5 z FRÄTANDE, N.O.S. 3306 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, 2.3 5.1, 8 ≤ 5 000 X X X X X 5 z FRÄTANDE, N.O.S.

209

Kap. 4

Bilaga 1

P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (forts.) P200 Tabell 2: KONDENSERADE OCH LÖSTA GASER

ör r nde r f å lla se ar r or et hå el UN- Officiell transportbenämning 3 nr ar r ak riod, ba m nr (Proper shipping name) m or ai för ng

rf / k,

ko kp lpe äm ni sk at ont yc -c rol ngs ck , ml las fla kf las tr

50 best pa kundä or yc EG ov llni lass asf asf ont K Se LC G St Tr G M K Pr Fy Sär för

1001 ACETYLEN, LÖST 2.1 X X 10 60 c, p 52 c, p 1005 AMMONIAK, VATTENFRI 2.3 8 4 000 X X X X X 5 29 0,54 b 1008 BORTRIFLUORID 2.3 8 864 X X X X X 5 225 0,715 a 300 0,86 a 1009 BROMTRIFLUORMETAN 2.2 X X X X X 10 42 1,13 (KÖLDMEDIUM R 13B1) 120 1,44 250 1,60 1010 BUTADIENER, 2.1 X X X X X 10 10 0,59 STABILISERADE (1,2butadien), eller 1010 BUTADIENER, 2.1 X X X X X 10 10 0,55 STABILISERADE (1,3butadien), eller 1010 BUTADIENER OCH KOLVÄTEN, BLANDNING, 2.1 X X X X X 10 v, z STABILISERAD med mer än 20 % butadiener 1011 BUTAN 2.1 X X X X X 10 10 0,52 v 1012 BUTENER, BLANDNING, eller 2.1 X X X X X 10 10 0,50 z 1012 1-BUTEN eller 2.1 X X X X X 10 10 0,53 1012 cis-2-BUTEN eller 2.1 X X X X X 10 10 0,55 1012 trans-2-BUTEN 2.1 X X X X X 10 10 0,54 1013 KOLDIOXID 2.2 X X X X X 10 190 0,68 250 0,76 1017 KLOR 2.3 5.1, 293 X X X X X 5 22 1,25 a 8 1018 KLORDIFLUORMETAN 2.2 X X X X X 10 27 1,03 (KÖLDMEDIUM R 22) 1020 KLORPENTAFLUORETAN 2.2 X X X X X 10 25 1,05 (KÖLDMEDIUM R 115) 1021 1-KLOR-1,2,2,2-TETRAFLUORETAN 2.2 X X X X X 10 11 1,20 (KÖLDMEDIUM R 124) 1022 KLORTRIFLUORMETAN 2.2 X X X X X 10 100 0,83 (KÖLDMEDIUM R 13) 120 0,90 190 1,04 250 1,11 1026 DICYAN 2.3 2.1 350 X X X X X 5 100 0,70 u 1027 CYKLOPROPAN 2.1 X X X X X 10 18 0,55 1028 DIKLORDIFLUORMETAN 2.2 X X X X X 10 16 1,15 (KÖLDMEDIUM R 12) 1029 DIKLORFLUORMETAN 2.2 X X X X X 10 10 1,23 (KÖLDMEDIUM R 21) 1030 1,1-DIFLUORETAN 2.1 X X X X X 10 16 0,79 (KÖLDMEDIUM R 152a) 1032 DIMETYLAMIN, VATTENFRI 2.1 X X X X X 10 10 0,59 b 1033 DIMETYLETER 2.1 X X X X X 10 18 0,58 1035 ETAN 2.1 X X X X X 10 95 0,25 120 0,30 300 0,40 1036 ETYLAMIN 2.1 X X X X X 10 10 0,61 b 1037 ETYLKLORID 2.1 X X X X X 10 10 0,80 a, ra 1039 ETYLMETYLETER 2.1 X X X X X 10 10 0,64 1040 ETYLENOXID eller ETYLENOXID MED KVÄVE 2.3 2.1 2 900 X X X X X 5 15 0,78 l upp till ett högsta tillåtna totaltryck av 1 MPa (10 bar) vid 50 °C

210

Kap. 4

Bilaga 1

P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (forts.) P200

Tabell 2: KONDENSERADE OCH LÖSTA GASER (forts.)

ör r nde r f å lla se ar r UN- Officiell transportbenämning or et el

3 nr hå nr (Proper shipping name) ar r ak riod, ba m m ai för ng rf or k,

/ ko kp lpe äm ni

sk at ont yc las las -c rol tr ngs ck , ml fla kf kundä 50 best pa asf or yc asf EG ov llni lass ont K Se LC G St Tr G M K Pr Fy Sär för

1041 ETYLENOXID OCH KOLDIOXID, 2.1 X X X X X 10 190 0,66 BLANDNING, med över 9 % men högst 87 % etenoxid 250 0,75 1043 GÖDSELMEDEL, LÖSNING, 2.2 X X X 5 b, z med fri ammoniak 1048 VÄTEBROMID, VATTENFRI 2.3 8 2 860 X X X X X 5 60 1,51 a, d 1050 VÄTEKLORID, VATTENFRI 2.3 8 2 810 X X X X X 5 100 0,30 a, d 120 0,56 a, d 150 0,67 a, d 200 0,74 a, d 1053 SVAVELVÄTE 2.3 2.1 712 X X X X X 5 48 0,67 d, u 1055 ISOBUTEN 2.1 X X X X X 10 10 0,52 1058 KONDENSERADE GASER, ej brandfarliga, 2.2 X X X X X 10 z överlagrade med kväve, koldioxid eller luft. 1060 METYLACETYLEN OCH PROPADIEN, 2.1 X X X X X 10 c, z BLANDNING, STABILISERAD eller 1060 METYLACETYLEN OCH PROPADIEN, 2.1 X X X X X 10 22 0,52 c BLANDNING, STABILISERAD (Propadien med 1–4 % metylacetylen) 1061 METYLAMIN, VATTENFRI 2.1 X X X X X 10 13 0,58 b 1062 METYLBROMID, med högst 2.3 850 X X X X X 5 10 1,51 a 2 % klorpikrin 1063 METYLKLORID (KÖLDMEDIUM R 40) 2.1 X X X X X 10 17 0,81 a 1064 METYLMERKAPTAN 2.3 2.1 1 350 X X X X X 5 10 0,78 d, u 1067 DIKVÄVETETROXID (KVÄVEDIOXID) 2.3 5.1, 115 X X X 5 10 1,30 k 8 1069 NITROSYLKLORID 2.3 8 35 X X 5 13 1,10 k 1070 DIKVÄVEOXID 2.2 5.1 X X X X X 10 180 0,68 225 0,74 250 0,75 1075 PETROLEUMGASER, KONDENSERADE 2.1 X X X X X 10 v, z 1076 FOSGEN 2.3 8 5 X X X 5 20 1,23 k, a 1077 PROPEN 2.1 X X X X X 10 27 0,43 1078 KÖLDMEDIUM N.O.S. 2.2 X X X X X 10 z 1079 SVAVELDIOXID 2.3 8 2 520 X X X X X 5 12 1,23 1080 SVAVELHEXAFLUORID 2.2 X X X X X 10 70 1,06 140 1,34 160 1,38 1081 TETRAFLUORETEN, STABILISERAD 2.1 X X X X X 10 200 m, o 1082 TRIFLUORKLORETEN, STABILISERAD 2.3 2.1 2 000 X X X X X 5 19 1,13 u (KÖLDMEDIUM R 1113) 1083 TRIMETYLAMIN, VATTENFRI 2.1 X X X X X 10 10 0,56 b 1085 VINYLBROMID, STABILISERAD 2.1 X X X X X 10 10 1,37 a 1086 VINYLKLORID, STABILISERAD 2.1 X X X X X 10 12 0,81 a 1087 METYLVINYLETER, STABILISERAD 2.1 X X X X X 10 10 0,67 1581 KLORPIKRIN OCH METYLBROMID, 2.3 850 X X X X X 5 10 1,51 a BLANDNING med över 2 % klorpikrin 1582 KLORPIKRIN OCH METYLKLORID, 2.3 X X X X X 5 17 0,81 a BLANDNING 1589 CYANKLORID, STABILISERAD 2.3 8 80 X X 5 20 1,03 k 1741 BORTRIKLORID 2.3 8 2 541 X X X X X 5 10 1,19 a

211

Kap. 4

Bilaga 1

P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (forts.) P200 Tabell 2: KONDENSERADE OCH LÖSTA GASER (forts.)

ör r nde r f å lla se ar r UN- Officiell transportbenämning or et hå el

3 nr ar r ak riod, ba m nr (Proper shipping name) ai för ng rf m or k,

/ ko kp lpe äm ni

sk at ont yc las las -c rol tr ngs ck , ml fla kf kundä 50 best pa asf or yc asf EG ov llni lass ont K Se LC G St Tr G M K Pr Fy Sär för

1749 KLORTRIFLUORID 2.3 5.1, 299 X X X X X 5 30 1,40 a 8 1858 HEXAFLUORPROPEN 2.2 X X X X X 10 22 1,11 (KÖLDMEDIUM R 1216) 1859 KISELTETRAFLUORID, KOMPRIMERAD 2.3 8 922 X X X X X 5 200 0,74 a 300 1,10 a 1860 VINYLFLUORID, STABILISERAD 2.1 X X X X X 10 250 0,64 a 1911 DIBORAN 2.3 2.1 80 X X 5 250 0,07 d, k, o 1912 METYLKLORID OCH METYLENKLORID, 2.1 X X X X X 10 17 0,81 a BLANDNING 1952 ETYLENOXID OCH KOLDIOXID, BLANDNING 2.2 X X X X X 10 190 0,66 med högst 9 % etylenoxid 250 0,75 1958 1,2-DIKLOR-1,1,2,2-TETRAFLUORETAN 2.2 X X X X X 10 10 1,30 (KÖLDMEDIUM R 114) 1959 1,1-DIFLUORETEN 2.1 X X X X X 10 250 0,77 (KÖLDMEDIUM R 1132A) 1962 ETEN 2.1 X X X X X 10 225 0,34 300 0,38 1965 KOLVÄTEGASBLANDNING, KONDENSERAD, 2.1 X X X X X 10 v, z N.O.S. 1967 INSEKTICID, GAS, GIFTIG, N.O.S. 2.3 X X X X X 5 z 1968 INSEKTICID, GAS, N.O.S. 2.2 X X X X X 10 z 1969 ISOBUTAN 2.1 X X X X X 10 10 0,49 v 1973 KLORDIFLUORMETAN OCH KLORPENTA- 2.2 X X X X X 10 31 1,01 FLUORETAN, BLANDNING, med konstant kokpunkt och ca 49 % klordifluormetan (KÖLDMEDIUM R 502) 1974 KLORDIFLUORBROMMETAN 2.2 X X X X 10 10 1,61 (KÖLDMEDIUM R 12B1) 1975 KVÄVEOXID OCH DIKVÄVETETRAOXID, 2.3 5.1, 115 X X X 5 k, z BLANDNING (KVÄVEMONOXID OCH 8 KVÄVEDIOXID, BLANDNING) 1976 OKTAFLUORCYKLOBUTAN 2.2 X X X X X 10 11 1,32 (KÖLDMEDIUM RC 318) 1978 PROPAN 2.1 X X X X X 10 23 0,43 v 1982 TETRAFLUORMETAN 2.2 X X X X X 10 200 0,71 (KÖLDMEDIUM R 14) 300 0,90 1983 1-KLOR-2,2,2-TRIFLUORETAN 2.2 X X X X X 10 10 1,18 (KÖLDMEDIUM R 133A) 1984 TRIFLUORMETAN 2.2 X X X X X 10 190 0,88 (KÖLDMEDIUM R 23) 250 0,96 2035 1,1,1-TRIFLUORETAN 2.1 X X X X X 10 35 0,73 (KÖLDMEDIUM R 143A) 2036 XENON 2.2 X X X X X 10 130 1,28 2044 2,2-DIMETYLPROPAN 2.1 X X X X X 10 10 0,53 2073 AMMONIAKLÖSNING, i vatten, relativ densitet 2.2 under 0,880 vid 15 °C, – med över 35 % och högst 40 % X X X X X 5 10 0,80 b ammoniak – med över 40 % och högst 50 % X X X X X 5 12 0,77 b ammoniak 2188 ARSIN (ARSENIKVÄTE) 2.3 2.1 178 X X 5 42 1,10 d, k

212

Kap. 4

Bilaga 1

P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (forts.) P200

Tabell 2: KONDENSERADE OCH LÖSTA GASER (forts.)

ör r nde r f å lla se UN- Officiell transportbenämning ar r or et hå el

3 nr nr (Proper shipping name) ar r ak ai riod, ba m rf m or för ng

/ k, äm

ko kp lpe ni sk at ont yc las las -c rol tr ngs ck , ml fla kf

50 best pa kundä or yc EG ov llni lass asf asf ont K Se LC G St Tr G M K Pr Fy Sär för

2189 DIKLORSILAN 2.3 2.1, 314 X X X X X 5 10 0,90 a 8 200 1,08 a 2191 SULFURYLFLUORID 2.3 3 020 X X X X X 5 50 1,10 u 2192 GERMAN 2.3 2.1 620 X X X X X 5 250 0,064 d, q, r 2193 HEXAFLUORETAN 2.2 X X X X X 10 200 1,13 (KÖLDMEDIUM R 116) 2194 SELENHEXAFLUORID 2.3 8 50 X X 5 36 1,46 k 2195 TELLURHEXAFLUORID 2.3 8 25 X X 5 20 1,00 k 2196 VOLFRAMHEXAFLUORID 2.3 8 218 X X X X X 5 10 3,08 a 2197 VÄTEJODID, VATTENFRI 2.3 8 2 860 X X X X X 5 23 2,25 a, d 2198 FOSFORPENTAFLUORID 2.3 8 261 X X X X X 5 200 0,90 300 1,25 2199 FOSFIN 2.3 2.1 20 X X 5 225 0,30 d, k, q 250 0,45 d, k, q 2200 PROPADIEN, STABILISERAD 2.1 X X X X X 10 22 0,50 2202 SELENVÄTE, VATTENFRI 2.3 2.1 51 X X 5 31 1,60 k 2203 SILAN 2.1 X X X X X 10 225 0,32 q 250 0,36 q 2204 KARBONYLSULFID 2.3 2.1 1 700 X X X X X 5 30 0,87 u 2417 KARBONYLFLUORID 2.3 8 360 X X X X X 5 200 0,47 300 0,70 2418 SVAVELTETRAFLUORID 2.3 8 40 X X 5 30 0,91 k, a 2419 BROMTRIFLUORETYLEN 2.1 X X X X X 10 10 1,19 2420 HEXAFLUORACETON 2.3 8 470 X X X X X 5 22 1,08 2421 DIKVÄVETRIOXID 2.3 5.1, 57 X X 5 k 8 2422 OKTAFLUORBUT-2-EN 2.2 X X X X X 10 12 1,34 (KÖLDMEDIUM R 1318) 2424 OKTAFLUORPROPAN 2.2 X X X X X 10 25 1,04 (KÖLDMEDIUM R 218) 2451 KVÄVETRIFLUORID 2.2 5.1 X X X X X 10 200 0,50 2452 ETYLACETYLEN, STABILISERAD 2.1 X X X X X 10 10 0,57 c 2453 ETYLFLUORID (KÖLDMEDIUM R 161) 2.1 X X X X X 10 30 0,57 2454 METYLFLUORID, (KÖLDMEDIUM R 41) 2.1 X X X X X 10 300 0,63 2455 METYLNITRIT 2.2 (se särbestämmelse 900) 2517 1-KLOR-1,1-DIFLUORETAN 2.1 X X X X X 10 10 0,99 (KÖLDMEDIUM R 142B) 2534 METYLKLORSILAN 2.3 2.1, 2 810 X X X X X 5 z 8 2548 KLORPENTAFLUORID 2.3 5.1, 122 X X 5 13 1,49 a, k 8 2599 KLORTRIFLUORMETAN OCH TRIFLUORMETAN, 2.2 X X X X X 10 31 0,12 AZEOTROP BLANDNING, med ca 60 % 42 0,17 klortrifluormetan (KÖLDMEDIUM R 503) 100 0,64 2601 CYKLOBUTAN 2.1 X X X X X 10 10 0,63 2602 DIKLORDIFLUORMETAN OCH 1,1- 2.2 X X X X X 10 22 1,01 DIFLUORETAN, AZEOTROP BLANDNING med ca 74 % diklordifluormetan (KÖLDMEDIUM R 500) 2676 STIBIN (ANTIMONVÄTE) 2.3 2.1 178 X X 5 200 0,49 k, r

213

Kap. 4

Bilaga 1

P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (forts.) P200 Tabell 2: KONDENSERADE OCH LÖSTA GASER (forts.)

ör r nde r f å lla se ar r or et hå el UN- Officiell transportbenämning 3 nr ar r ak riod, ba m nr (Proper shipping name) m or ai för ng

rf / k,

ko kp lpe äm ni sk at ont yc las las -c rol ngs ck , ml fla kf tr

50 best pa kundä or yc EG ov llni lass asf asf ont K Se LC G St Tr G M K Pr Fy Sär för

2901 BROMKLORID 2.3 5.1, 290 X X X X X 5 10 1,50 a 8 3057 TRIFLUORACETYLKLORID 2.3 8 10 X X X 5 17 1,17 k 3070 ETYLENOXID OCH DIKLORDIFLUORMETAN, 2.2 X X X X X 10 18 1,09 BLANDNING, med högst 12,5 % etylenoxid 3083 PERKLORYLFLUORID 2.3 5.1 770 X X X X X 5 33 1,21 u 3153 PERFLUOR(METYLVINYL)ETER 2.1 X X X X X 10 20 0,75 3154 PERFLUOR(ETYLVINYL)ETER 2.1 X X X X X 10 10 0,98 3157 KONDENSERAD GAS, OXIDERANDE, N.O.S. 2.2 5.1 X X X X X 10 z 3159 1,1,1,2-TETRAFLUORETAN 2.2 X X X X X 10 18 1,05 (KÖLDMEDIUM R 134A) 3160 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, 2.3 2.1 ≤ 5 000 X X X X X 5 z N.O.S. 3161 KONDENSERAD GAS, BRANDFARLIG, N.O.S, 2.1 X X X X X 10 z 3162 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, N.O.S. 2.3 ≤ 5 000 X X X X X 5 z 3163 KONDENSERAD GAS, N.O.S. 2.2 X X X X X 10 z 3220 PENTAFLUORETAN 2.2 X X X X X 10 49 0,95 (KÖLDMEDIUM R 125) 35 0,87 3252 DIFLUORMETAN (KÖLDMEDIUM GAS R 32) 2.1 X X X X X 10 48 0,78 3296 HEPTAFLUORPROPAN 2.2 X X X X X 10 13 1,21 (KÖLDMEDIUM R 227) 3297 ETYLENOXID OCH 2.2 X X X X X 10 10 1,16 KLORTETRAFLUORETAN, BLANDNING, med högst 8,8 % etylenoxid 3298 ETYLENOXID OCH PENTAFLUORETAN, 2.2 X X X X X 10 26 1,02 BLANDNING, med högst 7,9 % etylenoxid

3299 ETYLENOXID OCH TETRAFLUORETAN, 2.2 X X X X X 10 17 1,03 BLANDNING, med högst 5,6 % etenoxid 3300 ETYLENOXID OCH KOLDIOXID, BLANDNING, 2.3 2.1 Mer X X X X X 5 28 0,73 med över 87 % etylenoxid än 2 900 3307 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, 2.3 5.1 ≤ 5 000 X X X X X 5 z N.O.S. 3308 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, FRÄTANDE, N.O.S. 2.3 8 ≤ 5 000 X X X X X 5 z 3309 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, 2.3 2.1, ≤ 5 000 X X X X X 5 z BRANDFARLIG, FRÄTANDE, N.O.S. 8 3310 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, 2.3 5.1, ≤ 5 000 X X X X X 5 z OXIDERANDE, FRÄTANDE, N.O.S. 8 3318 AMMONIAKLÖSNING i vatten, relativ densitet 2.3 8 X X X X 5 b under 0,880 vid 15 °C, med över 50 % ammoniak 3337 KÖLDMEDIUM R 404A 2.2 X X X X X 10 36 0,82 3338 KÖLDMEDIUM R 407A 2.2 X X X X X 10 32 0,94 3339 KÖLDMEDIUM R 407B 2.2 X X X X X 10 33 0,93 3340 KÖLDMEDIUM R 407C 2.2 X X X X X 10 30 0,95 3354 INSEKTICID, GAS, BRANDFARLIG, N.O.S. 2.1 X X X X X 10 z 3355 INSEKTICID, GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. 2.3 2.1 X X X X X 5 z 3374 ACETYLEN, UTAN LÖSNINGSMEDEL 2.1 X X 5 60 c, p 52 c, p 3553 DISILAN 2.1 X X X X 10 225 0.39 q

214

Kap. 4

Bilaga 1

P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (forts.) P200

Tabell 3: ÄMNEN SOM INTE OMFATTAS AV KLASS 2

ör r nde r f å lla se ar r UN- Officiell transportbenämning or et el

3 nr hå nr (Proper shipping name) ar r ak riod, ba m m ai för ng

rf / or k,

ko kp lpe äm ni sk at ont yc las las -c rol tr ngs ck , ml fla kf kundä 50 best pa asf or yc asf EG ov llni lass ont K Se LC G St Tr G M K Pr Fy Sär för

1051 VÄTECYANID, STABILISERAD, med mindre än 6.1 3 40 X X 5 100 0,55 k 3 % vatten 1052 VÄTEFLUORID, VATTENFRI 8 6.1 1307 X X X 5 10 0,84 t, a 1745 BROMPENTAFLUORID 5.1 6.1, 25 X X X 5 10 * k 8 1746 BROMTRIFLUORID 5.1 6.1, 50 X X X 5 10 * k 8 2495 JODPENTAFLUORID 5.1 6.1, 120 X X X 5 10 * k 8 * Ett tomt utrymme på 8 volym-% är föreskriven.

P201 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P201

Denna förpackningsinstruktion gäller för UN 3167, 3168 och 3169.

Följande förpackningar är tillåtna: (1) Gasflaskor och gaskärl som uppfyller av behörig myndighet godkända bestämmelser för tillverkning, provning och fyllning. (2) Följande sammansatta förpackningar, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Ytterförpackningar: Fat: (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D och 1G), Lådor: (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2), Dunkar: (3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1 och 3H2). Innerförpackningar: (a) för ej giftiga gaser, hermetiskt tillslutna innerförpackningar av glas eller metall med en högsta tillåtna kapacitet av 5 liter per kolli, (b) för giftiga gaser, hermetiskt tillslutna innerförpackningar av glas eller metall med en högsta tillåtna kapacitet av 1 liter per kolli. Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp III.

P202 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P202

(Tills vidare blank.)

215

Kap. 4

Bilaga 1

P203 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P203

Denna instruktion gäller för kylda kondenserade gaser i klass 2.

Bestämmelser för slutna kryokärl:

(1) De allmänna bestämmelserna i 4.1.6.1 ska vara uppfyllda. (2) Bestämmelserna i kapitel 6.2 ska vara uppfyllda. (3) Slutna kryokärl ska vara isolerade så att de inte blir täckta med frost. (4) Provtryck Kylda vätskor ska fyllas i slutna kryokärl med följande lägsta provtryck: (a) För slutna kryokärl med vakuumisolering ska provtrycket vara lägst 1,3 gånger summan av högsta invändiga tryck i det fyllda kärlet, inklusive under fyllning och tömning, plus 100 kPa (1 bar), (b) För andra slutna kryokärl ska provtrycket vara lägst 1,3 gånger högsta invändiga tryck i det fyllda kärlet, varvid hänsyn ska tas till det tryck som utvecklas under fyllning och tömning. (5) Fyllning För ej brandfarliga, ej giftiga, kylda kondenserade gaser får volymen av vätskefasen vid fyllningstemperaturen och ett tryck av 100 kPa (1 bar) inte överstiga 98 % av vattenvolymen för tryckkärlet. För brandfarliga kylda kondenserade gaser ska gas som är fylld i kärlet ligga under den nivå vid vilken, om innehållet värms upp till en temperatur där ångtrycket är samma som öppningstrycket för tryckavlastningsanordningen, vätskefasens volym når 98 % av vattenvolymen vid den temperaturen. (6) Tryckavlastningsanordningar Slutna kryokärl ska vara utrustade med minst en tryckavlastningsanordning. (7) Kompatibilitet Material som används för att säkerställa tätheten hos fogar eller underhåll av förslutningsanordningar ska vara kompatibla med innehållet. Om kärlen är avsedda för transport av oxiderande gaser (t.ex. med sekundärfara i 5.1), får dessa material inte reagera på ett farligt sätt med dessa gaser. (8) Återkommande kontroll Kontrollintervallen mellan de återkommande kontrollerna av tryckavlastningsventiler i enlighet med 6.2.1.6.3 får inte överstiga fem år.

Bestämmelser för öppna kryokärl:

Endast följande icke oxiderande kylda kondenserade gaser i delklass 2.2 får transporteras i öppna kryokärl: UN 1913, 1951, 1963, 1970, 1977, 2591, 3136 och 3158. När dessa gaser används som kylmedel, ska bestämmelserna i 5.5.3 tillämpas. Öppna kryokärl ska vara tillverkade så att de uppfyller följande bestämmelser: (1) Kärlen ska vara konstruerade, tillverkade, provade och utrustade så att de motstår alla förhållanden, inklusive utmattning, som de kommer att utsättas för under normal användning och normala transportförhållanden. (2) Kapaciteten får högst vara 450 liter. (3) Kärlet ska ha en dubbelväggig konstruktion, vars utrymme mellan inner- och ytterväggen är lufttomt (vakuumisolerat). Isoleringen ska förhindra att rimfrost bildas på utsidan av kärlet. (4) Konstruktionsmaterialen ska ha lämpliga mekaniska egenskaper vid drifttemperaturen. (5) Material som är i direkt kontakt med farligt gods får inte angripas eller försvagas av det farliga godset som avses att transporteras och får inte ge upphov till någon farlig effekt, t.ex. katalysera en reaktion eller reagera med det farliga godset. (6) Kärl av glas med dubbelväggig konstruktion ska placeras i en ytterförpackning med lämpliga stötdämpande eller absorberande material, vilken motstår tryck och stötar som kan uppkomma vid normala transportförhållanden. (7) Kärlet ska vara konstruerat för att förbli i upprätt läge under transport, t.ex. ha en bas vars mindre horisontella dimension är större än tyngdpunktshöjden av ett fullständigt fyllt kärl, eller vara monterat i kardansk upphängning. (8) Kärlens öppningar ska vara försedda med gasgenomsläppliga anordningar som förhindrar att vätska stänker ut, och vara så utformade att de förblir på plats under transport. (9) Öppna kryokärl ska vara försedda med följande märkning, permanent fastsatt, t.ex. genom prägling, gravering eller etsning: (a) Tillverkarens namn och adress, (b) Typnummer eller typbeteckning, (c) Serie- eller chargenummer, (d) UN-nummer och officiell transportbenämning (proper shipping name) för gaser vilka kärlet är avsett för, (e) kärlets kapacitet i liter.

216

Kap. 4

Bilaga 1

P205 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P205

Denna instruktion gäller för UN 3468. (1) Metallhydridlagringssystem ska uppfylla de särskilda förpackningsbestämmelserna i 4.1.6. (2) Endast tryckkärl med en vattenvolym ej överstigande 150 liter och med ett högsta utvecklat tryck ej överstigande 25 MPa omfattas av denna förpackningsinstruktion. (3) Metallhydridlagringssystem som uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.2 om tillverkning och provning av tryckkärl innehållande gas, är tillåtna endast för transport av vätgas. (4) Då tryckkärl av stål eller tryckkärl av kompositmaterial med liner av stål används, får endast kärl som enligt 6.2.2.9.2 (j) är försedda med märkningen ”H” användas. (5) Metallhydridlagringssystem ska uppfylla driftvillkor, konstruktionskriterier, nominella volymer, typprovningar, provning av partier, rutinprovningar, provtryck, nominella fyllningstryck och bestämmelser om tryckavlastningsanordningar för transportabla metallhydridlagringssystem angivna i ISO 16111:2008 eller ISO 16111:2018 (Transportable gas storage devices – Hydrogen absorbed in reversible metal hydride), och deras överensstämmelse och godkännande ska bedömas i enlighet med 6.2.2.5. (6) Metallhydridlagringssystem ska fyllas med vätgas vid ett tryck ej överstigande det nominella fyllningstrycket, vilket anges i de permanenta märkningarna på systemet enligt ISO 16111:2008 eller ISO 16111:2018. (7) Bestämmelserna om återkommande kontroll av metallhydridlagringssystem ska överensstämma med ISO 16111:2008 eller ISO 16111:2018 och genomföras i enlighet med 6.2.2.6 och intervallet mellan återkommande kontroller får vara högst 5 år. Se 6.2.2.4 för att bestämma vilken standard som är tillämplig vid tiden för den återkommande kontrollen och provningen.

P206 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P206

Denna instruktion gäller för UN 3500, 3501, 3502, 3503, 3504 och 3505. Om inget annat anges i dessa föreskrifter är gasflaskor och tryckfat som uppfyller tillämpliga krav i kapitel 6.2 tillåtna. (1) De allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.6.1 ska vara uppfyllda. (2) Det längsta tillåtna kontrollintervallet för återkommande kontroll är 5 år. (3) Gasflaskor och tryckfat ska fyllas så att den icke gasformiga fasen vid 50 °C utgör högst 95 % av vattenvolymen och så att de inte är fullständigt fyllda vid 60°C. Efter fyllning får det invändiga trycket vid 65 °C inte överstiga gasflaskornas och tryckfatens provtryck. Hänsyn ska tas till ångtryck och den volymetriska expansionen hos alla ämnena i gasflaskorna och tryckfaten. För vätskor trycksatta med en komprimerad gas måste hänsyn tas till båda komponenterna (vätskan och den komprimerade gasen) vid beräkningen av det invändiga trycket i tryckkärlet. Om inga experimentella data finns tillgängliga, ska följande steg genomföras: (a) Beräkning av ångtrycket hos vätskan och av partialtrycket hos den komprimerade gasen vid 15 °C (fyllningstemperatur), (b) Beräkning av den volymetriska expansionen hos vätskefasen vid upphettning från 15 °C till 65 °C och beräkning av den återstående volymen hos gasfasen, (c) Beräkning av partialtrycket hos den komprimerade gasen vid 65 °C med hänsyn till den volymetriska expansionen hos vätskefasen, Anm. Kompressibilitetsfaktorn hos den komprimerade gasen vid 15 °C och vid 65 °C ska beaktas. (d) Beräkning av ångtrycket hos vätskan vid 65 °C, (e) Totaltrycket är summan av ångtrycket hos vätskan och partialtrycket hos den komprimerade gasen vid 65 °C, (f) Beaktande av lösligheten för den komprimerade gasen vid 65 °C i vätskefasen. Provtrycket för gasflaskorna eller tryckfaten får inte understiga det beräknade totaltrycket minus 100 kPa (1 bar). Om lösligheten för den komprimerade gasen i vätskefasen inte är känd för beräkningen, får provtrycket beräknas utan att lösligheten för gasen (punkt (f)) beaktas. (4) Minimiprovtrycket för drivgas ska vara i enlighet med P200, men får inte vara lägre än 20 bar.

Tilläggsbestämmelse:

Gasflaskor och tryckfat får inte överlämnas för transport när de är kopplade till sprayutrustning såsom en slang med spraymunstycke.

Särbestämmelser för förpackningen:

PP89 För UN 3501, 3502, 3503, 3504 och 3505 får gasflaskor som inte är återfyllningsbara, oavsett 4.1.6.1.9.2, ha en vattenvolym i liter som överstiger 1000 liter dividerat med provtrycket uttryckt i bar, förutsatt att kapacitets- och tryckrestriktioner i tillverkningsstandarden är i överensstämmelse med avsnitt 1 i ISO 11118:2015 + Amd 1:2019, vilken begränsar högsta tillåtna kapacitet till 50 liter. PP97 För brandsläckningsmedel inordnade under UN 3500 är längsta tillåtna kontrollintervall för återkommande kontroll av tryckkärlen 10 år. De får transporteras i storflaskor med en vattenvolym på högst 450 l och som uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.2.

217

Kap. 4

Bilaga 1

P207 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P207

Denna instruktion gäller för UN 1950. Följande förpackningar är tillåtna under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (a) Fat (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G), Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1, 4H2). Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II. (b) Styva ytterförpackningar med högsta nettovikt enligt följande: Papp: 55 kg Annat än papp: 125 kg Bestämmelserna i 4.1.1.3 behöver inte vara uppfyllda. Förpackningarna ska vara konstruerade och tillverkade så att oönskad förskjutning av aerosolbehållarna och oavsiktlig tömning förhindras under normala transportförhållanden.

Särbestämmelser för förpackningen:

PP87 För UN 1950 förbrukade aerosolbehållare som transporteras enligt särbestämmelse 327, ska förpackningarna vara försedda med något material som håller kvar all fri vätska som kan läcka ut under transporten, t.ex. absorberande material. Förpackningen ska vara tillräckligt ventilerad för att förhindra uppkomsten av farlig atmosfär och tryckökning.

P208 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P208

Denna instruktion gäller för adsorberade gaser i klass 2. (1) Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.6.1 är uppfyllda: (a) gasflaskor angivna i kapitel 6.2 och enligt ISO 11513:2011, ISO 11513:2019, ISO 9809-1:2010 eller ISO 9809-1:2019och (b) gasflaskor tillverkade före den 1 januari 2016 i enlighet med 6.2.3 och en specifikation som är godkänd av de behöriga myndigheterna i länderna för transport och användning. (2) Trycket i varje fylld gasflaska ska vara lägre än 101,3 kPa vid 20 °C och lägre än 300 kPa vid 50 °C. (3) Lägsta provtryck för gasflaskan ska vara 21 bar. (4) Lägsta sprängtryck för gasflaskan ska vara 94,5 bar. (5) Det invändiga trycket vid 65 °C i den påfyllda gasflaskan får aldrig överstiga provtrycket för gasflaskan. (6) Det adsorberande materialet ska vara kompatibelt med gasflaskan och får inte bilda skadliga eller farliga föreningar med gasen som ska adsorberas. Gasen i kombination med det adsorberande materialet får inte angripa eller försvaga gasflaskan eller orsaka en farlig reaktion (t.ex. katalysera en reaktion). (7) Kvaliteten på det adsorberande materialet ska kontrolleras vid tidpunkten för varje fyllning för att säkerställa att trycket och de kemiska beständighetsbestämmelserna i denna förpackningsinstruktion följs varje gång ett kolli med adsorberad gas överlämnas för transport. (8) Det adsorberande materialet får inte uppfylla kriterierna för någon klass i dessa föreskrifter. 3 (9) Bestämmelser för gasflaskor och förslutningar som innehåller giftiga ämnen med LC50-värde högst eller lika med 200 ml/m (ppm) (se tabell 1) ska vara enligt följande: (a) Ventilöppningar ska vara försedda med tryckhållande gastäta pluggar eller blindmuttrar vars gängor passar ventilöppningarnas gängor. b) Varje ventil ska antingen vara av en typ utan packning med operforerat membran, eller av en typ som förhindrar läckage genom eller bakom packningen. c) Varje gasflaska och förslutning ska täthetsprovas efter fyllning. (d) Varje ventil ska kunna motstå gasflaskans provtryck och vara direkt ansluten till gasflaskan genom antingen en konisk gänga eller annat sätt som uppfyller kraven i ISO 10692-2:2001. (e) Gasflaskor och ventiler får inte vara utrustade med en tryckavlastningsanordning. (10) Ventilöppningar för gasflaskor som innehåller pyrofora gaser ska vara försedda med tryckhållande gastäta pluggar eller blindmuttrar vars gängor passar ventilöppningarnas gängor. (11) Förfarandet för fyllning ska vara enligt bilaga A i ISO 11513:2011 (giltig till och med den 31 december 2024) eller Bilaga A i ISO 11513:2019. (12) Längsta period för återkommande kontroll är fem år. (13) Särbestämmelser för förpackningen som gäller för ämnet i fråga (se tabell 1).

Materialkompatibilitet

a: Gasflaskor av aluminiumlegeringar får inte användas. d: När gasflaskor av stål används, är endast kärl försedda med märkningen ”H” enligt 6.2.2.7.4 (p) tillåtna.

Bestämmelser för vissa gaser

r: Fyllningsförhållandet för denna gas ska begränsas så att trycket inte överstiger två tredjedelar av gasflaskans provtryck i händelse av fullständigt sönderfall. Materialkompatibilitet för adsorberade gaser med N.O.S.-benämningar z: Materialen i gasflaskorna och deras utrustningar ska vara kompatibla med innehållet och får inte bilda skadliga eller farliga

218

Kap. 4

Bilaga 1

föreningar med innehållet.

P208 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (forts.) P208

Tabell 1: ADSORBERADE GASER

UN- Officiell transportbenämning Klass eller Sekundär-- LC50 Särbestämmelser (Proper shipping name) 3 för förpackning nr delklass fara ml/m

3510 ADSORBERAD GAS, BRANDFARLIG, N.O.S. 2.1 z 3511 ADSORBERAD GAS, N.O.S. 2.2 z 3512 ADSORBERAD GAS, GIFTIG, N.O.S. 2.3 ≤ 5 000 z 3513 ADSORBERAD GAS, OXIDERANDE, N.O.S. 2.2 5.1 z 3514 ADSORBERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. 2.3 2.1 ≤ 5 000 z 3515 ADSORBERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, N.O.S. 2.3 5.1 ≤ 5 000 z 3516 ADSORBERAD GAS, GIFTIG, FRÄTANDE, N.O.S. 2.3 8 ≤ 5 000 z 3517 ADSORBERAD GAS, GIFTIG, 2.3 2.1 ≤ 5 000 z BRANDFARLIG, FRÄTANDE, N.O.S. 8 3518 ADSORBERAD GAS, GIFTIG, 2.3 5.1 ≤ 5 000 z OXIDERANDE, FRÄTANDE, N.O.S. 8 3519 BORTRIFLUORID, ADSORBERAD 2.3 8 387 a 3520 KLOR, ADSORBERAD 2.3 5.1 293 a 8 3521 KISELTETRAFLUORID, ADSORBERAD 2.3 8 450 a 3522 ARSIN (ARSENIKVÄTE), ADSORBERAD 2.3 2.1 20 d 3523 GERMAN, ADSORBERAD 2.3 2.1 620 d, r 3524 FOSFORPENTAFLUORID, ADSORBERAD 2.3 8 190 3525 FOSFIN, ADSORBERAD 2.3 2.1 20 d 3526 SELENVÄTE, VATTENFRI, ADSORBERAD 2.3 2.1 2

P300 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P300

Denna instruktion gäller för UN 3064. Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Sammansatta förpackningar som består av burkar av metall med en kapacitet på högst 1 liter som innerförpackningar och lådor av trä (4C1, 4C2, 4D eller 4F) som ytterförpackning, vilken innehåller högst 5 liter lösning.

Tilläggsbestämmelser:

1 Burkar av metall ska vara fullständigt omgivna av absorberande stötdämpande material. 2 Lådor av trä ska invändigt vara fullständigt klädda med ett lämpligt vatten- och nitroglycerintätt material.

P301 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P301

Denna instruktion gäller för UN 3165. Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2, 4.1.1.4, 4.1.1.5, 4.1.1.6 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Ett tryckkärl av aluminium, som består av en cylinder med påsvetsade gavlar Huvudbehållaren för drivmedlet inuti detta kärl ska bestå av en svetsad aluminiumblåsa med en högsta invändig volym av 46 liter. Ytterkärlet ska ha ett minsta beräkningstryck av 1 275 kPa och ett minsta sprängtryck av 2 755 kPa. Varje kärl ska täthetsprovas under tillverkningen och före avsändning. Det får inte vara otätt. Den kompletta invändiga enheten ska vara säkert förpackad med ett obrännbart stötdämpande material, såsom vermiculit, i en kraftig, tätt försluten ytterförpackning av metall som effektivt skyddar all utrustning. Högsta drivmedelsmängd per huvudbehållare och kolli uppgår till 42 liter. (2) Tryckkärl av aluminium Huvudbehållaren för drivmedlet inuti detta kärl ska bestå av ett ångtätt svetsat drivmedelsfack med en blåsa av elastomer med en högsta invändig volym av 46 liter. Tryckkärlet ska ha ett minsta beräkningstryck av 2 860 kPa och ett minsta sprängtryck av 5 170 kPa. Varje kärl ska täthetsprovas under tillverkningen och före avsändning och vara säkert förpackat med ett obrännbart stötdämpande material, såsom vermiculit, i en kraftig, tätt försluten ytterförpackning av metall som effektivt skyddar all utrustning. Högsta drivmedelsmängd per huvudbehållare och kolli uppgår till 42 liter.

219

Kap. 4

Bilaga 1

P302 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P302

Denna instruktion gäller för UN 3269. Följande sammansatta förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Ytterförpackningar: Fat (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G). Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1, 4H2). Dunkar (3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1, 3H2). Innerförpackningar: Aktiveringsmedlet (organisk peroxid) ska begränsas till 125 ml per innerförpackning för vätskor och 500 g per innerförpackning för fasta ämnen. Grundprodukten och aktiveringsmedlet ska vara förpackade i skilda innerförpackningar. Komponenterna får placeras i samma ytterförpackning förutsatt att de inte reagerar farligt med varandra i händelse av läckage. Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II eller III i överensstämmelse med de kriterier i klass 3 som tillämpas på grundprodukten.

P303 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P303

Denna instruktion gäller för UN 3555. Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 samt 4.1.5.12 är uppfyllda: Fat av plast med fast topp (1H1) med en högsta kapacitet på 250 liter.

Tilläggsbestämmelser:

Förpackningar ska transporteras i upprätt läge.

Särbestämmelser för förpackningen

PP26 För UN 3555 ska förpackningarna vara blyfria.

P400 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P400

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls. De ska vara av stål och genomgå en första kontroll och en vart tionde år återkommande kontroll med ett tryck på minst 1 MPa (10 bar, övertryck). Under transport ska vätskan befinna sig under ett skikt av inert gas med ett övertryck på minst 20 kPa (0,2 bar). (2) Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F eller 4G), fat (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1D eller 1G) eller dunkar (3A1, 3A2, 3B1 eller 3B2), vilka innehåller hermetiskt tillslutna burkar av metall med innerförpackningar av glas eller metall, med en kapacitet på högst 1 liter vardera och som har förslutning med tätning. Innerförpackningar ska ha skruvförslutningar eller förslutningar som är fysiskt fixerade genom en anordning som förhindrar att förslutningen slås av eller lossnar genom stöt eller vibration under transporten. Innerförpackningarna ska från alla sidor vara omgivna av ett torrt, absorberande, obrännbart material i tillräcklig mängd för att absorbera hela innehållet. Innerförpackningarna får fyllas till högst 90 % av sin kapacitet. Ytterförpackningarna får ha en högsta nettovikt av 125 kg. (3) Fat av stål, aluminium eller annan metall (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1 eller 1N2), dunkar (3A1, 3A2, 3B1 eller 3B2) eller lådor (4A, 4B eller 4N) med en högsta nettovikt på vardera 150 kg, vilka innehåller hermetiskt tillslutna burkar av metall, med en kapacitet på högst 4 liter vardera och som har förslutning med tätning. Innerförpackningar ska ha skruvförslutningar eller förslutningar som är fysiskt fixerade genom en anordning som förhindrar att förslutningen slås av eller lossnar genom stöt eller vibration under transporten. Innerförpackningarna ska från alla sidor vara omgivna av ett torrt, absorberande, obrännbart i tillräcklig mängd för att absorbera hela innehållet. De olika lagren av innerförpackningar ska vara skilda från varandra förutom av det stötdämpande materialet även genom fackinredning. Innerförpackningarna får fyllas till högst 90 % av sin kapacitet.

Särbestämmelser för förpackningen:

PP86 För UN 3392 och 3394 ska luft avlägsnas från ångfasutrymmet med kväve eller på annat sätt.

220

Kap. 4

Bilaga 1

P401 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P401

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls. De ska vara av stål och genomgå en första kontroll och en vart tionde år återkommande kontroll med ett tryck på minst 0,6 MPa (6 bar, övertryck). Under transport ska vätskan befinna sig under ett skikt av inert gas med ett övertryck på minst 20 kPa (0,2 bar).

(2) Sammansatta förpackningar Ytterförpackningar: Fat (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G); Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1, 4H2); Dunkar (3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1, 3H2). Innerförpackningar: Glas, metall eller plast som har skruvförslutning med högsta kapacitet 1 liter. Varje innerförpackning ska vara omgiven av inert stötdämpande absorberande material i tillräcklig mängd för att absorbera hela innehållet. Den högsta nettovikten per ytterförpackning får inte överstiga 30 kg.

Särbestämmelser för förpackningen:

PP31 För UN 1183, 1242, 1295 och 2988 ska förpackningarna vara hermetiskt tillslutna.

P402 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P402

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls. De ska vara av stål och genomgå en första kontroll och en vart tionde år återkommande kontroll med ett tryck på minst 0,6 MPa (6 bar, övertryck). Under transport ska vätskan befinna sig under ett skikt av inert gas med ett övertryck på minst 20 kPa (0,2 bar). (2) Sammansatta förpackningar Ytterförpackningar: Fat (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G); Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1, 4H2); Dunkar (3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1, 3H2). Innerförpackningar med högsta nettovikt: Glas 10 kg Metall eller plast 15 kg Varje innerförpackning ska vara försedd med skruvförslutning. Varje innerförpackning ska vara omgiven av inert stötdämpande absorberande material i tillräcklig mängd för att absorbera hela innehållet. Den högsta nettovikten per ytterförpackning får inte överstiga 125 kg. (3) Fat av stål (1A1) med högsta kapacitet 250 liter. (4) Integrerade förpackningar som består av en plastbehållare i ett fat av stål eller aluminium (6HA1 eller 6HB1) med högsta kapacitet 250 liter.

Särbestämmelser för förpackningen:

PP31 För UN 1389, 1391, 1392, 1420, 1421, 1422, 3148, 3184 (PG II), 3185 (PG II), 3187 (PG II), 3188 (PG II), 3398 (PG I), 3399 (PG I) och 3482 ska förpackningarna vara hermetiskt tillslutna.

221

Kap. 4

Bilaga 1

P403 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P403

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda.

Sammansatta förpackningar Högsta nettovikt

Innerförpackningar Ytterförpackningar

Glas 2 kg Fat Plast 15 kg stål (1A1, 1A2) 400 kg Metall 20 kg aluminium (1B1, 1B2) 400 kg annan metall (1N1, 1N2) 400 kg Innerförpackningar ska vara lufttätt plast (1H1, 1H2) 400 kg förslutna (t.ex. genom tejpning eller 400 kg plywood (1D) skruvförslutning). papp (1G) 400 kg

Lådor

stål (4A) 400 kg aluminium (4B) 400 kg annan metall (4N) 400 kg trä (4C1) 250 kg trä med dammtäta väggar (4C2) 250 kg

plywood (4D) 250 kg träfibermaterial (4F) 125 kg papp (4G) 125 kg cellplast (4H1) 60 kg styv plast (4H2) 250 kg

Dunkar

stål (3A1, 3A2) 120 kg aluminium (3B1, 3B2) 120 kg plast (3H1, 3H2) 120 kg

Enkelförpackningar

Fat

stål (1A1, 1A2) 250 kg aluminium (1B1, 1B2) 250 kg metall, annan än stål eller aluminium (1N1, 1N2) 250 kg plast (1H1, 1H2) 250 kg

Dunkar

stål (3A1, 3A2) 120 kg aluminium (3B1, 3B2) 120 kg plast (3H1, 3H2) 120 kg

Integrerade förpackningar

Plastkärl i ett fat av stål eller aluminium (6HA1 eller 6HB1) 250 kg Plastkärl i ett fat av, papp, plast eller plywood (6HG1, 6HH1 eller 6HD1) 75 kg Plastkärl i en låda av stål, aluminium, trä, plywood, papp eller styv plast (6HA2, 75 kg 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2 eller 6HH2)

Tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls

Särbestämmelser för förpackningen:

PP31 För UN 1360, 1397, 1402, 1404, 1407, 1409, 1410, 1413, 1414, 1415, 1418, 1419, 1423, 1426, 1427, 1428, 1432, 1433, 1436, 1714, 1870, 2010, 2011, 2012, 2013, 2257, 2463, 2806, 2813, 3131, 3132, 3134, 3135, 3208, 3209, 3395, 3396, 3397, 3401, 3402, 3403 och 3404 ska förpackningarna vara hermetiskt tillslutna. PP83 Borttagen

222

Kap. 4

Bilaga 1

P404 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P404

Denna instruktion gäller för pyrofora fasta ämnen: UN 1383, 1854, 1855, 2008, 2441, 2545, 2546, 2846, 2881, 3200, 3391 och 3393. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Sammansatta förpackningar: Ytterförpackningar: Fat (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G) Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G eller 4H2).

Innerförpackningar: Kärl av metall med en högsta nettovikt av vardera högst 15 kg. Innerförpackningarna ska vara lufttätt förslutna. Glaskärl, med en högsta nettovikt av vardera 1 kg, som har förslutning med tätning, omgivna av stötdämpande materiel från alla sidor och inneslutna i lufttätt förslutna burkar av metall.

Ytterförpackningarna får ha en högsta nettovikt av 125 kg. Innerförpackningar ska ha skruvförslutningar eller förslutningar som är fysiskt fixerade genom en anordning som förhindrar att förslutningen slås av eller lossnar genom stöt eller vibration under transporten. (2) Förpackningar av metall: Fat (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2) Dunkar (3A1, 3A2, 3B1 och 3B2). Högsta bruttovikt: 150 kg. (3) Integrerade förpackningar: Plastkärl i ett fat av stål eller aluminium (6HA1 eller 6HB1). Högsta bruttovikt: 150 kg. (4) Tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls

Särbestämmelser för förpackningen:

PP31 För UN 1383, 1854, 1855, 2008, 2441, 2545, 2546, 2846, 2881 och 3200 ska förpackningarna vara hermetiskt tillslutna. PP86 För UN 3391 och 3393 ska luft avlägsnas från ångfasutrymmet med kväve eller på annat sätt.

P405 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P405

Denna instruktion gäller för UN 1381. Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) För UN 1381, FOSFOR, I VATTEN: .1 Sammansatta förpackningar Ytterförpackningar: Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D eller 4F), högsta nettovikt: 75 kg Innerförpackningar: (i) hermetiskt tillslutna burkar av metall med en nettovikt av högst 15 kg, eller (ii) innerförpackningar av glas, med en nettovikt på högst 2 kg, som från alla sidor är omgivna av ett torrt, absorberande, obrännbart material i tillräcklig mängd för att absorbera hela innehållet, eller .2 Fat (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1 eller 1N2) med en nettovikt av högst: 400 kg Dunkar (3A1 eller 3B1) med en nettovikt av högst: 120 kg Dessa förpackningar ska klara den i 6.1.5.4 beskrivna täthetsprovningen med provningskraven för förpackningsgrupp II. (2) För UN 1381 FOSFOR, TORR: .1 I smält form, fat (1A2, 1B2 eller 1N2) med en nettovikt av högst 400 kg, eller .2 I projektiler eller i föremål med fast mantel, när dessa transporteras utan komponenter från klass 1 enligt

Särbestämmelser för förpackningen:

PP31 För UN 1381 ska förpackningarna vara hermetiskt tillslutna.

223

Kap. 4

Bilaga 1

P406 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P406

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Sammansatta förpackningar Ytterförpackningar: (4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1, 4H2, 1G, 1D, 1H1, 1H2, 3H1 eller 3H2) Innerförpackningar ska vara vattenbeständiga. (2) Fat av plast, plywood eller papp: (1H2, 1D eller 1G) eller lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G och 4H2) med vattenbeständig innersäck, innerbeklädnad av plastfolie eller vattenbeständig invändig beläggning. (3) Fat av metall (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1 eller 1N2), fat av plast (1H1 eller 1H2), dunkar av metall (3A1, 3A2, 3B1 eller 3B2), dunkar av plast (3H1 eller 3H2), plastkärl i fat av stål eller aluminium (6HA1 eller 6HB1), plastkärl i fat av papp, plast eller plywood (6HG1, 6HH1 eller 6HD1), plastkärl i låda av stål, aluminium, trä, plywood, papp eller styv plast (6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2 eller 6HH2).

Tilläggsbestämmelser:

1 Förpackningarna ska vara konstruerade och tillverkade för att förhindra att halten av vatten, alkohol eller flegmatiseringsmedel minskar. 2 Förpackningarna ska vara tillverkade och förslutna så att explosionsövertryck eller tryckstegring på mer än 300 kPa (3 bar) förhindras. 3 Förpackningstyp och högsta tillåtna mängd per förpackning är begränsad enligt bestämmelserna i 2.1.3.4.

Särbestämmelser för förpackningen:

PP24 UN 2852, 3364, 3365, 3366, 3367, 3368 och 3369 får inte transporteras i större mängder än 500 g per kolli. PP25 UN 1347 får inte transporteras i mängder som överstiger 15 kg per kolli. PP26 För UN 1310, 1320, 1321, 1322, 1344, 1347, 1348, 1349, 1517, 2907, 3317, 3344 och 3376 ska förpackningarna vara blyfria. PP31 För UN 1310, 1320, 1321, 1322, 1336, 1337, 1344, 1347, 1348, 1349, 1354, 1355, 1356, 1357, 1517, 1571, 2555, 2556, 2557, 2852, 3317, 3364, 3365, 3366, 3367, 3368, 3369, 3370 och 3376 ska förpackningarna vara hermetiskt tillslutna. PP48 För UN 3474 får metallförpackningar inte användas. Förpackningar av annat material med en liten mängd metall, till exempel förslutningar av metall eller andra utrustningsdetaljer av metall som anges i 6.1.4, anses inte vara förpackningar av metall. PP78 UN 3370 får inte transporteras i mängder som överstiger 11,5 kg per kolli. PP80 För UN 2907 och 3344 ska förpackningarna uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II. Förpackningar som uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp I får inte användas.

P407 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P407

Denna instruktion gäller för UN 1331, 1944, 1945 och 2254. Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt attt de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Ytterförpackningar: Fat (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G); Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1, 4H2); Dunkar (3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1, 3H2). Innerförpackningar: Tändstickor ska förpackas tätt i säkert förslutna innerförpackningar för att förhindra oavsiktlig antändning under normala transportförhållanden. Kollits högsta bruttovikt får inte överstiga 45 kg, med undantag av lådor av papp, vars högsta bruttovikt inte får överstiga 30 kg. Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp III.

Särbestämmelser för förpackningen:

PP27 UN 1331 TÄNDSTICKOR, ”STRIKE ANYWHERE”, får inte förpackas tillsammans med annat farligt gods i samma ytterförpackning, med undantag av säkerhetständstickor eller vaxtändstickor, vilka ska vara förpackade i skilda innerförpackningar. Innerförpackningar får innehålla högst 700 tändstickor, ”strike anywhere”.

224

Kap. 4

Bilaga 1

P408 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P408

Denna instruktion gäller för UN 3292. Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) För celler: Fat (1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D, 1G); Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1, 4H2); Dunkar (3A2, 3B2, 3H2). Det ska finnas tillräckligt med stötdämpande material för att förhindra såväl kontakt mellan cellerna eller mellan celler och ytterförpackningens insidor som farliga rörelser hos cellerna inne i ytterförpackningen under transport. Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II. (2) Batterier får transporteras oförpackade eller i skyddsförpackning (t.ex. helt tillslutna skyddsförpackningar eller i häckar av trä). Polerna får inte belastas med vikten av andra batterier eller av annat med batterierna förpackat material. Förpackningar behöver inte uppfylla kraven i 4.1.1.3. Anm. De tillåtna förpackningarna får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3).

Tilläggsbestämmelse:

Celler och batterier ska vara skyddade mot kortslutning och isolerade på sådant sätt att kortslutning förhindras.

P409 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P409

Denna instruktion gäller för UN 2956, 3242 och 3251. Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Fat av papp (1G), som får vara försett med en innerbeklädnad eller invändig beläggning, högsta nettovikt: 50 kg. (2) Sammansatta förpackningar: Enkel innersäck av plast i en låda av papp (4G), högsta nettovikt: 50 kg. (3) Sammansatta förpackningar: Innerförpackningar av plast med en högsta nettovikt på vardera 5 kg i en låda av papp (4G) eller ett fat av papp (1G), högsta nettovikt: 25 kg.

225

Kap. 4

Bilaga 1

P410 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P410

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda.

Sammansatta Högsta nettovikt förpackningar Innerförpackningar Ytterförpackningar Förpacknings- Förpackningsgrupp II grupp III

Glas 10 kg Fat 1 stål (1A1, 1A2) 400 kg 400 kg Plast 30 kg Metall 40 kg aluminium (1B1, 1B2) 400 kg 400 kg 1, 2 annan metall (1N1, 1N2) 400 kg 400 kg Papper 10 kg 1, 2 plast (1H1, 1H2) 400 kg 400 kg Papp 10 kg plywood (1D) 400 kg 400 kg 1 papp (1G) 400 kg 400 kg

Lådor

stål (4A) 400 kg 400 kg aluminium (4B) 400 kg 400 kg annan metall (4N) 400 kg 400 kg trä (4C1) 400 kg 400 kg trä med dammtäta väggar (4C2) 400 kg 400 kg

plywood (4D) 400 kg 400 kg träfibermaterial (4F) 400 kg 400 kg papp (4G)1 400 kg 400 kg cellplast (4H1) 60 kg 60 kg styv plast (4H2) 400 kg 400 kg 1 Dunkar Förpackningar ska vara dammtäta. 2 stål (3A1, 3A2) 120 kg 120 kg Dessa innerförpackningar får inte användas aluminium (3B1, 3B2) om ämnena kan bli flytande under transporten 120 kg 120 kg (se 4.1.3.4). plast (3H1, 3H2) 120 kg 120 kg

Enkelförpackningar

Fat

stål (1A1 eller 1A2) 400 kg 400 kg aluminium (1B1 eller 1B2) 400 kg 400 kg metall, annan än stål eller aluminium (1N1 eller 1N2) 400 kg 400 kg plast (1H1 eller 1H2) 400 kg 400 kg

Dunkar

stål (3A1 eller 3A2) 120 kg 120 kg aluminium (3B1 eller 3B2) 120 kg 120 kg plast (3H1 eller 3H2) 120 kg 120 kg

Lådor

3 stål (4A) 400 kg 400 kg 3 aluminium (4B) 400 kg 400 kg 3 annan metall (4N) 400 kg 400 kg 3 trä (4C1) 400 kg 400 kg 3 trä med dammtäta väggar (4C2) 400 kg 400 kg 3 plywood (4D) 400 kg 400 kg 3 träfibermaterial (4F) 3 400 kg 400 kg papp (4G) 3 400 kg 400 kg styv plast (4H2) 400 kg 400 kg

Säckar

3,4 Säckar (5H3, 5H4, 5L3, 5M2) 50 kg 50 kg

Integrerade förpackningar

Plastkärl i ett fat av stål, aluminium, plywood, papp eller plast 400 kg 400 kg (6HA1, 6HB1, 6HG1, 6HD1 eller 6HH1) Plastkärl i en häck eller låda av stål eller aluminium eller i en låda av trä, 75 kg 75 kg plywood, papp eller styv plast (6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2 eller 6HH2) Glaskärl i ett fat av stål, aluminium, plywood eller papp (6PA1, 6PB1, 75 kg 75 kg 6PD1 eller 6PG1) eller i en låda av stål, aluminium, trä eller papp eller i en flätad korg (6PA2, 6PB2, 6PC, 6PG2 eller 6PD2) eller i en förpackning av cellplast eller styv plast (6PH1 eller 6PH2)

3 Dessa förpackningar får inte användas när ämnena som transporteras kan bli flytande under transport (se 4.1.3.4). 4 För ämnen i förpackningsgrupp II får dessa förpackningar endast användas när transporten sker i slutna lastbärare.

Tryckkärl, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls

226

Kap. 4

Bilaga 1

P410 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (forts.) P410

Särbestämmelser för förpackningen:

PP31 För UN 1326, 1339, 1340, 1341, 1343, 1352, 1358, 1373, 1374, 1378, 1379, 1382, 1384, 1385, 1390, 1393, 1394, 1395, 1396, 1398, 1400, 1401, 1402, 1405, 1409, 1417, 1418, 1431, 1436, 1437, 1871, 1923, 1929, 2004, 2008, 2318, 2545, 2546, 2624, 2805, 2813, 2830, 2835, 2844, 2881, 2940, 3078, 3088, 3131, 3132, 3134, 3135, 3170, 3182, 3189, 3190, 3205, 3206, 3208, 3209, 3395, 3396 och 3397 ska förpackningarna vara hermetiskt tillslutna. PP39 För UN 1378 krävs en luftningsanordning vid användning av förpackningar av metall. PP40 För följande UN-nummer i förpackningsgrupp II är säckar inte tillåtna: 1326, 1340, 1352, 1358, 1374, 1378, 1382, 1390, 1393, 1394, 1395, 1396, 1400, 1401, 1402, 1405, 1409, 1417, 1418, 1436, 1437, 1871, 2624, 2805, 2813, 2830, 2835, 3078, 3131, 3132, 3134, 3170, 3182, 3208 och 3209. PP83 Borttagen PP100 För UN 2950 ska flexibla papp- eller träförpackningar vara dammtäta och vattenbeständiga eller vara försedda med en dammtät och vattenbeständig beklädnad.

P411 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P411

Denna instruktion gäller för UN 3270. Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Fat (1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D, 1G); Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1, 4H2); Dunkar (3A2, 3B2, 3H2), förutsatt att en explosion på grund av invändig tryckstegring inte kan inträffa. Den högsta nettovikten får inte överstiga 30 kg.

P412 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P412

Denna instruktion gäller för UN 3527. Följande sammansatta förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Ytterförpackningar: Fat (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G) Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1, 4H2) Dunkar (3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1, 3H2), (2) Innerförpackningar: (a) Aktiveringsmedlet (organisk peroxid) ska begränsas till 125 ml per innerförpackning för vätskor och 500 g per innerförpackning för fasta ämnen. (b) Grundprodukten och aktiveringsmedlet ska vara förpackade i skilda innerförpackningar. Komponenterna får placeras i samma ytterförpackning förutsatt att de inte reagerar farligt med varandra i händelse av läckage. Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II eller III i överensstämmelse med de kriterier i klass 4.1 som tillämpas på grundprodukten.

P500 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P500

Denna instruktion gäller för UN 3356. Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Fat (1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D, 1G); Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1, 4H2); Dunkar (3A2, 3B2, 3H2). Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II. Generatorer ska transporteras i ett kolli som i fall en generator aktiveras inuti kollit uppfyller följande krav: (1) Andra generatorer i kollit får inte aktiveras, (2) Förpackningsmaterialet får inte antändas, och (3) Temperaturen på kollits utsida får inte överstiga 100 °C.

227

Kap. 4

Bilaga 1

P501 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P501

Denna instruktion gäller för UN 2015.

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda.

Innerförpackningar Ytterförpackningar Sammansatta förpackningar högsta kapacitet högsta nettovikt

Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4H2) 5 l 125 kg eller fat (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2 1H1, 1H2, 1D) eller dunkar (3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1, 3H2) med innerförpackningar av glas, plast eller metall

Låda av papp (4G) eller fat av papp (1G) med 2 l 50 kg innerförpackningar av plast eller metall, var och en i en säck av plast

Enkelförpackningar Högsta kapacitet

Fat

stål (1A1) 250 l aluminium (1B1) 250 l metall, annan än stål eller aluminium (1N1) 250 l plast (1H1) 250 l

Dunkar

stål (3A1) 60 l aluminium (3B1) 60 l plast (3H1) 60 l

Integrerade förpackningar

Plastkärl i ett fat av stål eller aluminium (6HA1 eller 6HB1) 250 l

Plastkärl i ett fat av papp, plast eller plywood (6HG1, 6HH1, 6HD1) 250 l

Plastkärl i en häck eller låda av stål eller aluminium eller plastkärl 60 l i en låda av trä, plywood, papp eller styv plast (6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2 eller 6HH2)

Glaskärl i ett fat av stål, aluminium, papp eller plywood (6PA1, 6PB1, 6PD1 eller 60 l 6PG1) eller i en låda av stål, aluminium, trä eller papp eller i en flätad korg (6PA2, 6PB2, 6PC, 6PG2 eller 6PD2) eller i en förpackning av cellplast eller styvplast (6PH1 eller 6PH2)

Tilläggsbestämmelser:

1 Förpackningarnas högsta fyllnadsgrad uppgår till 90 %. 2 Förpackningarna ska vara försedda med luftningsanordning.

228

Kap. 4

Bilaga 1

P502 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P502

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda.

Sammansatta förpackningar Högsta nettovikt

Innerförpackningar Ytterförpackningar

Glas 5 l Fat Metall 5 l stål (1A1, 1A2) 125 kg aluminium (1B1, 1B2) 125 kg Plast 5 l annan metall (1N1, 1N2) 125 kg plywood (1D) 125 kg papp (1G) 125 kg plast (1H1, 1H2) 125 kg

Lådor

stål (4A) 125 kg aluminium (4B) 125 kg annan metall (4N) 125 kg trä (4C1) 125 kg trä med dammtäta väggar (4C2) 125 kg

plywood (4D) 125 kg träfibermaterial (4F) 125 kg papp (4G) 125 kg cellplast (4H1) 60 kg styv plast (4H2) 125 kg

Enkelförpackningar Högsta kapacitet

Fat

stål (1A1) 250 l aluminium (1B1) 250 l plast (1H1) 250 l

Dunkar

stål (3A1) 60 l aluminium (3B1) 60 l plast (3H1) 60 l

Integrerade förpackningar

Plastkärl i ett fat av stål eller aluminium (6HA1 eller 6HB1) 250 l Plastkärl i ett fat av papp, plast eller plywood (6HG1, 6HH1 eller 6HD1) 250 l Plastkärl i en häck eller låda av stål eller aluminium eller plastkärl i 60 l en låda av trä, plywood, papp eller styv plast (6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2 eller 6HH2) Glaskärl i ett fat av stål, aluminium, papp eller plywood (6PA1, 6PB1, 6PD1 eller 60 l 6PG1) eller i en låda av stål, aluminium, trä eller papp eller i en flätad korg (6PA2, 6PB2, 6PC, 6PG2 eller 6PD2) eller i en förpackning av cellplast eller styvplast (6PH1 eller 6PH2)

Särbestämmelser för förpackningen:

PP28 För UN 1873 ska de delar av förpackningarna som är i direkt kontakt med perklorsyra vara tillverkade av glas eller plast.

229

Kap. 4

Bilaga 1

P503 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P503

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda.

Sammansatta förpackningar Högsta nettovikt

Innerförpackningar Ytterförpackningar

Glas 5 kg Fat Metall 5 kg stål (1A1, 1A2) 125 kg Plast 5 kg aluminium (1B1, 1B2) 125 kg annan metall (1N1, 1N2) 125 kg papp (1G) 125 kg plywood (1D) 125 kg plast (1H1, 1H2) 125 kg

Lådor

stål (4A) 125 kg aluminium (4B) 125 kg annan metall (4N) 125 kg trä (4C1) 125 kg trä med dammtäta väggar (4C2) 125 kg plywood (4D) 125 kg träfibermaterial (4F) 125 kg papp (4G) 40 kg cellplast (4H1) 60 kg styv plast (4H2) 125 kg

Enkelförpackningar Högsta nettovikt

Fat av metall (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1 eller 1N2) 250 kg Fat av papp (1G) eller plywood (1D) med innerbeklädnad 200 kg

P504 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P504

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda.

Sammansatta Högsta nettovikt förpackningar

(1) Ytterförpackningar: (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G, 4A, 4B, 4N, 4C1, 75 kg 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H2) Innerförpackningar: Glaskärl med högsta kapacitet 5 liter (2) Ytterförpackningar: (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G, 4A, 4B, 4N, 4C1, 75 kg 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H2) Innerförpackningar: Plastkärl med högsta kapacitet 30 liter (3) Ytterförpackningar: (1G, 4F eller 4G) 125 kg Innerförpackningar: Kärl av metall med högsta kapacitet 40 liter (4) Ytterförpackningar: (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 225 kg 4D, 4H2) Innerförpackningar: Kärl av metall med högsta kapacitet 40 liter

Enkelförpackningar Högsta kapacitet

Fat

stål med fast topp (1A1) 250 l aluminium med fast topp (1B1) 250 l metall, annan än stål eller aluminium, med fast topp (1N1) 250 l plast med fast topp (1H1) 250 l

Dunkar

stål med fast topp (3A1) 60 l aluminium med fast topp (3B1) 60 l plast med fast topp (3H1) 60 l

Integrerade förpackningar

Plastkärl i ett fat av stål eller aluminium (6HA1 eller 6HB1) 250 l Plastkärl i ett fat av papp, plast eller plywood (6HG1, 6HH1, 6HD1) 120 l Plastkärl i en häck eller låda av stål eller aluminium eller plastkärl i en låda av trä, plywood, 60 l papp eller styv plast (6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2 eller 6HH2) Glaskärl i ett fat av stål, aluminium, papp eller plywood (6PA1, 6PB1, 6PD1 eller 6PG1) 60 l eller i en låda av stål, aluminium, trä eller papp eller i en flätad korg (6PA2, 6PB2, 6PC, 6PG2 eller 6PD2) eller i en förpackning av cellplast eller styv plast (6PH1 eller 6PH2)

Särbestämmelser för förpackningen:

PP10 För UN 2014 och 3149 ska förpackningen vara försedd med avluftningsanordning. PP31 För UN 2626 ska förpackningarna vara hermetiskt tillslutna.

230

Kap. 4

Bilaga 1

P505 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P505

Denna instruktion gäller för UN 3375. Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda.

Sammansatta förpackningar Högsta kapacitet/högsta nettovikt Ytterförpackningar Innerförpackningar

Lådor

Glas 5 l aluminium (4B) 125 kg Plast 5 l trä (4C1) 125 kg Metall 5 l Trä med dammtäta väggar (4C2) 125 kg plywood (4D) 125 kg papp (4G) 125 kg styv plast (4H2) 125 kg

Fat

aluminium, med avtagbar topp 125 kg (1B2) papp (1G) 125 kg metall, annan än stål eller aluminium, med avtagbar topp (1N2) 125 kg plast, med avtagbar topp (1H2) 125 kg plywood (1D) 125 kg

Dunkar

aluminium, med avtagbar topp (3B2) 125 kg plast, med avtagbar topp (3H2) 125 kg

Enkelförpackningar

Fat

aluminium (1B1, 1B2) 250 l plast (1H1, 1H2) 250 l

Dunkar

aluminium (3B1, 3B2) 60 l plast (3H1, 3H2) 60 l

Integrerade förpackningar

plastkärl i ett ytterfat av aluminium (6HB1) 250 l plastkärl i ett ytterfat av papp, plast eller plywood 250 l (6HG1, 6HH1, 6HD1) plastkärl i en ytterhäck eller ytterlåda av aluminium eller plastkärl i en ytterlåda av trä, 60 l plywood, papp eller styv plast (6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2, 6HH2) glaskärl i ett ytterfat av aluminium, papp eller plywood (6PB1, 6PG1, 6PD1) 60 l eller i ett ytterkärl av cellplast eller styv plast (6PH1, 6PH2) eller i en ytterhäck eller ytterlåda av aluminium eller i en ytterlåda av trä eller papp eller i en flätad ytterkorg (6PB2, 6PC, 6PG2, 6PD2)

P520 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P520

Denna instruktion gäller för organiska peroxider i klass 5.2 och självreaktiva ämnen i klass 4.1.

231

Kap. 4

Bilaga 1

P520 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P520

Följande förpackningar är tillåtna om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.7 är uppfyllda: Förpackningsmetoderna betecknas OP1 till OP8. De förpackningsmetoder som gäller för de enskilda befintliga klassificerade organiska peroxiderna och självreaktiva ämnena är förtecknade i 2.4.2.3.2.3 och 2.5.3.2.4. De mängder som anges för varje förpackningsmetod är de högsta tillåtna mängderna per kolli. Följande förpackningar är tillåtna: (1) Sammansatta förpackningar med lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2), fat (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1G, 1H1, 1H2 och 1D) och dunkar (3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1 och 3H2) som ytterförpackningar, (2) Enkelförpackningar som består av fat (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1G, 1H1, 1H2 och 1D) och dunkar (3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1 och 3H2), (3) Integrerade förpackningar med innerkärl av plast (6HA1, 6HA2, 6HB1, 6HB2, 6HC, 6HD1, 6HD2, 6HG1, 6HG2, 6HH1 och 6HH2).

1

Högsta tillåtna mängd per förpackning/kolli för förpackningsmetoderna OP1–OP8

1 1 OP1 OP2 OP3 OP4 OP5 OP6 OP7 OP8

4002 Högsta tillåtna vikt (kg) för fasta ämnen och 0,5/10 5 5/25 25 50 50 för sammansatta förpackningar (flytande och fasta ämnen)

3 4 Högsta tillåtna innehåll i liter för vätskor 0,5 – 5 – 30 60 60 225

1 Om två värden är angivna gäller det första för den högsta tillåtna nettovikten per innerförpackning och det andra för den högsta tillåtna nettovikten för hela kollit. 2 60 kg för dunkar/200 kg för lådor och, för fasta ämnen, 400 kg i sammansatta förpackningar med lådor som ytterförpackning (4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2) och med innerförpackningar av plast eller papp med högsta nettovikt 25 kg. 3 Viskösa ämnen behandlas som fasta ämnen, om de inte uppfyller kriterierna i definitionen för vätska i 1.2.1. 4 60 liter för dunkar.

Tilläggsbestämmelser:

1 Förpackningar av metall inklusive innerförpackningar i sammansatta förpackningar och ytterförpackningar i sammansatta eller integrerade förpackningar får endast användas för förpackningsmetoderna OP7 och OP8. 2 I sammansatta förpackningar får glaskärl endast användas som innerförpackningar, varvid högsta tillåtna mängd uppgår till 0,5 kg för fasta ämnen och 0,5 liter för vätskor. 3 I sammansatta förpackningar får stötdämpande material inte vara lättantändligt. 4 Förpackningar för en organisk peroxid eller ett självreaktivt ämne för vilken en etikett för sekundärfara ”EXPLOSIVE” (förlaga 1, se 5.2.2.2.2) krävs, ska också uppfylla bestämmelserna i 4.1.5.10 och 4.1.5.11.

Särbestämmelser för förpackningen:

PP21 För vissa självreaktiva ämnen av typ B eller C (UN 3221, 3222, 3223, 3224, 3231, 3232, 3233 och 3234) ska en mindre förpackning än vad som tillåts i förpackningsmetod OP5 eller OP6 användas (se 4.1.7 och 2.4.2.3.2.3). PP22 UN 3241 2-BROM-2-NITROPROPAN-1,3-DIOL ska förpackas i överensstämmelse med förpackningsmetod OP6. PP94 Mycket små mängder av energetiska prov enligt 2.0.4.3, får transporteras enligt UN 3223 eller 3224, beroende på vilket som är tillämpligt, under förutsättning att: .1 endast sammansatta förpackningar med ytterförpackningar bestående av lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2) används, .2 proverna transporteras i mikrotiter- eller multititerplattor gjorda av plast, glas, porslin eller stengods som innerförpackning, .3 den högsta mängden per individuell brunn inte överstiger 0,01 g för fasta ämnen eller 0,01 ml för vätskor, .4 den högsta nettomängden per ytterförpackning är 20 g för fasta ämnen eller 20 ml för vätskor, eller att summan av gram och milliliter vid samemballering inte överstiger 20, och .5 när torris eller flytande kväve används som kylmedel ur kvalitetskontrollsyfte, uppfylls kraven i 5.5.3. Innerförpackningen ska förses med invändig säkring för att förbli i sitt ursprungliga läge. Inner- och Ytterförpackningarnas funktion får inte påverkas av köldmediets temperatur eller av de temperaturer och tryck som kan uppstå om kylningen upphör. PP95 Små mängder av energetiska prov enligt 2.0.4.3, får transporteras enligt UN 3223 eller 3224, beroende på vilket som är tillämpligt, under förutsättning att: .1 ytterförpackningen består av wellpapp av typen 4G med minsta dimensionerna 60 cm (längd) x 40,5 cm (bredd) x 30 cm (höjd) och med minsta väggtjocklek på 1,3 cm, .2 det enskilda ämnet innesluts i en innerförpackning av glas eller plast med kapacitet av högst 30 ml placerad i en skumdyna av expanderbar polyeten med en tjocklek på minst 130 mm och med densiteten 18 ± 1 g/l, 3 innerförpackningarna placerade i skumdynan är separerade från varandra med ett avstånd på minst 40 mm samt Minst 70 mm från väggen på ytterförpackningen. Kollit får innehålla upp till två lager av sådana skumdynor, där varje dyna får innehålla upp till 28 innerförpackningar, .4 den högsta mängden i varje innerförpackning inte överstiger 1 g för fasta ämnen och 1 ml för vätskor, .5 den högsta nettomängden per ytterförpackning är 56 g för fasta ämnen eller 56 ml för vätskor, eller att

232

Kap. 4

Bilaga 1

P520 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P520

summan av gram och milliliter vid samemballering inte överstiger 56, och .6 när torris eller flytande kväve används som kylmedel ur kvalitetskontrollsyfte, uppfylls kraven i 5.5.3. Innerförpackningen ska förses med invändig säkring för att förbli i sitt ursprungliga läge. Inner- och ytterförpackningarnas funktion får inte påverkas av köldmediets temperatur eller av de temperaturer och tryck som kan uppstå om kylningen upphör.

P600 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P600

Denna instruktion gäller för UN 1700, 2016 och 2017. Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Fat: (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G): Lådor: (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H2), Ytterförpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II. Föremålen ska förpackas separat och skiljas från varandra genom fackinredning, skiljeväggar, innerförpackningar eller stötdämpande material, för att förhindra oavsiktlig initiering under normala transportförhållanden. Högsta nettovikt: 75 kg.

233

Kap. 4

Bilaga 1

P601 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P601

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda och förpackningarna är hermetiskt tillslutna: (1) Sammansatta förpackningar med bruttovikt högst 15 kg, bestående av: (a) en eller flera innerförpackningar av glas med mängd om högst 1 liter vardera, som är fyllda till högst 90 % av sin kapacitet. Förslutningen till varje innerförpackning ska vara fysiskt fixerad genom en anordning, som förhindrar att förslutningen slås av eller lossnar genom stöt eller vibration under transporten. Innerförpackningarna ska placeras en och en i (b) kärl av metall, tillsammans med stötdämpande och absorberande material i tillräcklig mängd för att absorbera det totala innehållet i innerförpackningarna av glas, och som ytterligare förpackas i (c) ytterförpackningar 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G eller 4H2. (2) Sammansatta förpackningar med innerförpackningar av metall eller plast, vars kapacitet inte överstiger 5 liter och som är förpackade en och en med absorberande material i tillräcklig mängd för att absorbera det totala innehållet, samt inert stötdämpande material i ytterförpackningar 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G eller 4H2 med en högsta bruttovikt av 75 kg. Innerförpackningarna får fyllas till högst 90 % av sin kapacitet. Förslutningen till varje innerförpackning ska vara fysiskt fixerad genom en anordning, som förhindrar att förslutningen slås av eller lossnar genom stöt eller vibration under transporten. (3) Förpackningar som består av: Ytterförpackningar: Fat av stål eller plast (1A1, 1A2, 1H1 eller 1H2), som provats enligt provningsbestämmelserna i 6.1.5 med en vikt motsvarande det sammansatta kollits vikt, antingen som förpackning avsedd att innehålla innerförpackningar, eller som enkelförpackning för fasta ämnen eller vätskor, och märkt i enlighet med detta. Innerförpackningar: Fat och integrerade förpackningar (1A1, 1B1, 1N1, 1H1 eller 6HA1) som motsvarar bestämmelserna i kapitel 6.1 för enkelförpackningar och uppfyller följande krav: .1 vätsketryckprovningen ska genomföras med ett tryck av minst 3 bar (övertryck); .2 täthetsprovningarna i samband med konstruktion och tillverkning ska genomföras med ett provtryck av 0,30 bar; .3 de ska vara isolerade från ytterfatet genom användning av ett inert stötdämpande material, vilket omger innerförpackningen på alla sidor, .4 deras kapacitet får inte överstiga 125 liter, .5 förslutningarna ska vara skruvförslutningar, som: (i) är fysiskt fixerade genom en anordning som förhindrar att förslutningen slås av eller lossnar genom slag eller vibrationer under transporten, och (ii) är utrustade med en locktätning, .6 Ytter- och innerförpackningarna ska med högst två och ett halvt års intervall genomgå återkommande täthetsprovning enligt .2, och .7 Ytter- och innerförpackningarna ska lätt läsbart och varaktigt märkas med: (i) datum (månad, år) för första och senast genomförda återkommande provning, (ii) namnet eller stämpeln för den part som genomfört provningar och visuella kontroller. (4) Tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls. De ska genomgå en första kontroll och en vart tionde år återkommande kontroll med ett tryck på minst 1 MPa (10 bar) (övertryck). Tryckkärlen får inte vara utrustade med tryckavlastningsanordningar. Varje tryckkärl som innehåller en vid inandning giftig vätska med LC50-värde 3 högst 200 ml/m (ppm) ska vara förslutet med en plugg eller en förslutningsventil, som ska uppfylla följande krav: (a) Varje förslutningsplugg eller förslutningsventil ska vara förbunden direkt med tryckkärlet genom en konisk gänga och ska kunna klara tryckkärlets provtryck utan skador eller läckage, (b) Varje förslutningsventil ska vara av packningslös typ med operforerat membran, med undantag för frätande ämnen får ventilen vara av packningstyp med en anordning som gjorts gastät med hjälp av ett tätningslock, fäst med tätning på ventilhuset eller på tryckkärlet, för att förhindra utflöde av ämnen genom eller förbi packningen. (c) Varje utloppsöppning på förslutningsventiler ska tätas med ett skruvlock eller en stabil gängplugg och inert tätningsmaterial. (d) Konstruktionsmaterialen för tryckkärlet, förslutningsventiler, förslutningspluggar, utloppslock, tätningskitt och packningar ska vara kompatibla med varandra och med innehållet. Varje tryckkärl vars godstjocklek på något ställe är mindre än 2,0 mm och varje tryckkärl som inte är utrustat med ventilskydd, ska transporteras i en ytterförpackning. Tryckkärl får inte vara försedda med samlingsrör eller vara förbundna med varandra.

234

Kap. 4

Bilaga 1

P602 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P602

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda och förpackningarna är hermetiskt tillslutna: (1) Sammansatta förpackningar med bruttovikt högst 15 kg, bestående av: (a) en eller flera innerförpackningar av glas med mängd om högst 1 liter vardera, som är fyllda till högst 90 % av sin kapacitet. Förslutningen till varje innerförpackning ska vara fysiskt fixerad genom en anordning som förhindrar att förslutningen slås av eller lossnar genom stöt eller vibration under transporten. Innerförpackningarna ska placeras en och en i (b) kärl av metall, tillsammans med stötdämpande och absorberande material i tillräcklig mängd för att absorbera det totala innehållet i innerförpackningarna av glas, och som ytterligare förpackas i (c) ytterförpackningar 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G eller 4H2. (2) Sammansatta förpackningar med innerförpackningar av metall eller plast, som är förpackade en och en med absorberande material i tillräcklig mängd för att absorbera det totala innehållet, samt inert stötdämpande material i ytterförpackningar 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G eller 4H2 med en högsta bruttovikt av 75 kg. Innerförpackningarna får fyllas till högst 90 % av sin kapacitet. Förslutningen till varje innerförpackning ska vara fysiskt fixerad genom en anordning, som förhindrar att förslutningen slås av eller lossnar genom stöt eller vibration under transporten. Innerförpackningarnas kapacitet får inte överstiga 5 liter. (3) Fat och integrerade förpackningar (1A1, 1B1, 1N1, 1H1, 6HA1 eller 6HH1) som uppfyller följande krav: .1 vätsketryckprovningen ska genomföras med ett tryck av minst 3 bar (övertryck), .2 täthetsprovningarna i samband med konstruktion och tillverkning ska genomföras med ett provtryck av 0,30 bar, och .3 förslutningarna ska vara skruvförslutningar som: (i) är fysiskt fixerade genom en anordning som förhindrar att förslutningen slås av eller lossnar genom slag eller vibrationer under transporten, och (ii) är utrustade med en locktätning, (4) Tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls. De ska genomgå en första kontroll och en vart tionde år återkommande kontroll med ett tryck på minst 1 MPa (10 bar) (övertryck). Tryckkärlen får inte vara utrustade med tryckavlastningsanordningar. Varje tryckkärl som innehåller en vid inandning giftig vätska med LC50-värde högst 200 ml/m3 (ppm) ska vara förslutet med en plugg eller en förslutningsventil som ska uppfylla följande krav: (a) Varje förslutningsplugg eller förslutningsventil ska vara förbunden direkt med tryckkärlet genom en konisk gänga och ska kunna klara tryckkärlets provtryck utan skador eller läckage, (b) Varje förslutningsventil ska vara av packningslös typ med operforerat membran, med undantag för frätande ämnen får ventilen vara av packningstyp med en anordning som gjorts gastät med hjälp av ett tätningslock, fäst med tätning på ventilhuset eller på tryckkärlet, för att förhindra utflöde av ämnen genom eller förbi packningen. (c) Varje utloppsöppning på förslutningsventiler ska tätas med ett skruvlock eller en stabil gängplugg och inert tätningsmaterial. (d) Konstruktionsmaterialen för tryckkärlet, förslutningsventiler, förslutningspluggar, utloppslock, tätningskitt och packningar ska vara kompatibla med varandra och med innehållet. Varje tryckkärl vars godstjocklek på något ställe är mindre än 2,0 mm och varje tryckkärl som inte är utrustat med ventilskydd, ska transporteras i en ytterförpackning. Tryckkärl får inte vara försedda med samlingsrör eller vara förbundna med varandra.

P603 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P603

Denna instruktion gäller för UN 3507. Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda och särbestämmelserna för förpackningen i 4.1.9.1.2, 4.1.9.1.4 och 4.1.9.1.7 är uppfyllda: Förpackningar som består av: (a) Ett eller flera primärkärl i metall eller plast, i (b) En eller flera täta styva sekundärförpackningar,i (c) En styv ytterförpackning: Fat (1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D, 1G); Lådor (4A, 4B, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1, 4H2); Dunkar (3A2, 3B2, 3H2).

Tilläggsbestämmelser:

1 Primära innerkärl ska förpackas i sekundärförpackningar så att de, under normala transportförhållanden, inte går sönder, punkteras eller läcker ut innehåll i sekundärförpackningen. Sekundärförpackningarna ska placeras i ytterförpackningarna med lämpligt stötdämpande material för att förhindra rörelse. Om flera kärl placeras i en sekundärförpackning, ska de antingen slås in var för sig eller separeras från varandra, så att kontakt inte förekommer. 2 Innehållet ska uppfylla bestämmelserna i 2.7.2.4.5.2. 3 Bestämmelserna i 6.4.4 ska vara uppfyllda.

235

Kap. 4

Bilaga 1

4. I fråga om undantaget fissilt material ska angivna begränsningar i 2.7.2.3.5 vara uppfyllda

P620 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P620

Denna instruktion gäller för UN 2814 och 2900.

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de särskilda bestämmelserna i 4.1.8 är uppfyllda: Förpackningar som uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.3 och är godkända enligt dessa, och vilka består av: .1 Innerförpackningar som består av: (i) ett eller flera täta kärl som primärkärl, (ii) en tät sekundärförpackning, (iii) med undantag för smittförande fasta ämnen, absorberande material i tillräcklig mängd för att absorbera hela innehållet mellan primärkärlen och sekundärförpackningen. Om flera primärkärl placeras i en sekundärförpackning, ska de antingen slås in var för sig eller separeras från varandra, så att kontakt inte förekommer, .2 En styv ytterförpackning: Fat (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G), Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1, 4H2), Dunkar (3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1, 3H2). Det minsta utvändiga måttet får inte vara mindre än 100 mm.

Tilläggsbestämmelser:

1 Innerförpackningar som innehåller smittförande ämnen får inte sammanföras med innerförpackningar som innehåller andra slag av gods. Kompletta kollin får placeras i overpack enligt bestämmelserna i 1.2.1 och 5.1.2. En sådan overpack får innehålla torris. När torris eller andra kylmedel som utgör en risk för kvävning används för kylning, ska bestämmelserna i 5.5.3 tillämpas. 2 Frånsett undantagssändningar, t.ex. vid sändning av hela organ som kräver en särskild förpackning, gäller följande bestämmelser: (a) Ämnen som försänds vid omgivningstemperatur eller förhöjd temperatur. Primärkärlen ska vara av glas, metall eller plast. Effektiva medel för att säkerställa tät förslutning ska finnas, t.ex. värmeförsegling, kantförstärkt propp eller metallflänsförslutning. Om skruvlock används ska de förstärkas med effektiva medel, t.ex. tejp, paraffinförseglingstejp eller för ändamålet tillverkad låssäkring, (b) Ämnen som försänds nedkylda eller frysta. Omkring sekundärförpackningen eller alternativt i en overpack med ett eller flera kompletta kollin, vilka är märkta enligt 6.3.3, ska is, torris eller annat kylmedel placeras. För att sekundärförpackningen eller kollina ska vara säkrade i sitt ursprungliga läge efter att isen smält eller torrisen förångats, ska invändig säkring anordnas. När torris eller andra kylmedel som utgör en risk för kvävning används för kylning, ska bestämmelserna i 5.5.3 tillämpas. Vid användning av is ska ytterförpackning eller overpack vara täta. Vid användning av torris ska koldioxid kunna avgå från ytterförpackningen eller en overpack. Primärkärlets och sekundärförpackningens funktion får inte påverkas av temperaturen hos det använda köldmedlet. (c) Ämnen som försänds i flytande kväve. När flytande kväve används för kylning, ska bestämmelserna i 5.5.3 tillämpas. Primärkärl av plast ska användas, som är beständiga mot mycket låga temperaturer. Sekundärförpackningen ska likaså vara beständig mot mycket låga temperaturer och behöver i de flesta fall vara anpassad till de enskilda primärkärlen. Bestämmelserna för transport av flytande kväve ska likaså uppfyllas. Primärkärlets och sekundärförpackningens funktion får inte påverkas av temperaturen hos det flytande kvävet. (d) Lyofiliserade ämnen får också transporteras i primärkärl som ska vara hopsmälta ampuller av glas eller med gummiproppar tillslutna kolvar av glas med metalltätningar. 3 Oberoende av den avsedda temperaturen för sändningen ska primärkärlet eller sekundärförpackningen kunna motstå ett invändigt tryck, som motsvarar en tryckskillnad på minst 95 kPa, utan att läckage uppstår. Primärkärlet eller sekundärförpackningen ska även kunna motstå temperaturer i intervallet -40 °C till +55 °C. 4 Annat farligt gods får inte samemballeras med smittförande ämnen i klass 6.2, såvida dess innehåll inte är nödvändigt för att hålla liv i de smittförande ämnena, stabilisera dem eller förhindra nedbrytning av dem eller för att neutralisera farorna med dem. Farligt gods i klass 3, 8 eller 9 får förpackas i mängder om högst 30 ml i varje primärkärl som innehåller smittförande ämnen. Dessa små mängder av farligt gods i klass 3, 8 eller 9 omfattas inte av några ytterligare bestämmelser i dessa föreskrifter om de förpackas i enlighet med denna förpackningsinstruktion. 5 Alternativa förpackningar för transport av animalt material får godkännas av behörig myndighet enligt bestämmelserna i 4.1.3.7.

236

Kap. 4

Bilaga 1

P621 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P621

Denna instruktion gäller för UN 3291. Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, utom 4.1.1.15, och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Förutsatt att det finns tillräcklig mängd absorberande material för att absorbera de vätskor som finns i förpackningen och att förpackningen kan kvarhålla vätskor: Fat (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G); Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1, 4H2); Dunkar (3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1, 3H2). Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II för fasta ämnen. (2) För kollin som innehåller större mängder vätskor: Fat (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G); Dunkar (3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1, 3H2); Integrerade förpackningar (6HA1, 6HB1, 6HG1, 6HH1, 6HD1, 6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2, 6HH2, 6PA1, 6PB1, 6PG1, 6PD1, 6PH1, 6PH2, 6PA2, 6PB2, 6PC, 6PG2 eller 6PD2). Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II för vätskor.

Tilläggsbestämmelse:

Förpackningar som är avsedda för vassa eller spetsiga föremål, såsom glasskärvor eller nålar, ska vara punkteringsbeständiga och kunna kvarhålla vätskor under provningsbetingelserna i kapitel 6.1.

237

Kap. 4

Bilaga 1

P622 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P622

Denna instruktion gäller för avfall med UN 3549 som transporteras för bortskaffande.

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

metall metall Lådor plast plast stål (4A) aluminium (4B) plywood (4D) papp (4G) annan metall (4N) styv plast (4H2)

Fat

stål (1A2) aluminium (1B2) plywood (1D) papp (1G) annan metall (1N2) plast (1H2)

Dunkar

stål (3A2) aluminium (3B2) plast (3H2) Ytterförpackningen ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp I för fasta ämnen.

Tilläggsbestämmelser:

1. Bräckliga föremål ska vara inneslutna i antingen en styv innerförpackning eller styv mellanförpackning. 2. Innerförpackningar som innehåller vassa eller spetsiga föremål såsom glasskärvor eller nålar ska vara styva och punkteringsbeständiga. 3. Innerförpackningen, mellanförpackningen och ytterförpackningen ska kunna kvarhålla vätskor. Ytterförpackningar som inte är konstruerade att kvarhålla vätskor ska vara försedda med en innerbeklädnad eller på annat lämpligt sätt vara utrustade för att kvarhålla vätskor. 4. Innerförpackningen och/eller mellanförpackningen får vara flexibel. När flexibla förpackningar används ska de klara slaghållfasthetsprovning av åtminstone 165 g enligt ISO 7765-1:1988 Plast – Film och folie – Bestämning av slaghållfasthet med fallande dommetoden – Del 1: Trappstegsmetoder och rivhållfasthetsprovning av åtminstone 480 g i både parallella och vinkelräta plan med avseende på påsens längd enligt ISO 6383-2:1983 Plast – Film och folie – Bestämning av rivhållfasthet - Del 2: Elmendorfmetoden. Nettovikten av varje flexibel innerförpackning får vara högst 30 kg. 5. Varje flexibel mellanförpackning får endast innehålla en innerförpackning. 6. Innerförpackningar som innehåller en liten mängd fri vätska får placeras i mellanförpackningar förutsatt att det finns tillräckligt med absorberande eller stelnande material i inner- eller mellanförpackningen för att absorbera vätskan eller så att all närvarande vätska stelnar. Lämpligt absorberande material som klarar temperaturerna och vibrationerna som kan uppstå under normala transportförhållanden ska användas. 7. Mellanförpackningar ska placeras i ytterförpackningarna med lämpligt stötdämpande och/eller absorberande material.

238

Kap. 4

Bilaga 1

P650 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P650

Denna instruktion gäller för UN 3373. (1) Förpackningarna ska vara av god kvalitet och tillräckligt motståndskraftiga för att hålla för de stötar och belastningar som kan uppträda under normala transportförhållanden, inklusive omlastning mellan lastbärare och mellan lastbärare och lagerlokaler samt förflyttning från pall eller overpack för efterföljande manuell eller mekanisk hantering. Förpackningarna ska vara tillverkade och förslutna så att kollin i transportfärdigt skick inte läcker vid normala transportförhållanden på grund av vibrationer, temperaturväxlingar eller ändringar i fuktighet eller tryck. (2) Förpackningen ska bestå av minst tre komponenter: (a) ett primärkärl, (b) en sekundärförpackning, och (c) en ytterförpackning varvid antingen sekundärförpackningen eller ytterförpackningen ska vara styv. (3) Primärkärlen ska förpackas i sekundärförpackningar så att de inte under normala transportförhållanden går sönder, punkteras eller läcker ut innehåll i sekundärförpackningen. Sekundärförpackningarna ska placeras i ytterförpackningarna med lämpligt stötdämpande material. Läckage av innehåll får inte inverka menligt på det stötdämpande materialets skyddande egenskaper eller på ytterförpackningen. (4) Vid transport ska märkningen nedan placeras på utsidan av ytterförpackningen mot en kontrasterande bakgrund. Den ska vara tydligt synlig och läsbar. Märkningen ska ha formen av en kvadrat vinklad 45° (diamantformad) med minsta längdmått på 50 × 50 mm, linjebredden ska vara minst 2 mm och bokstäver och siffror ska vara minst 6 mm höga. Bredvid den kvadratformade märkningen ska officiella transportbenämningen (proper shipping name) ”BIOLOGICAL SUBSTANCE, CATEGORY B” anges på ytterförpackningen med minst 6 mm höga bokstäver.

(5) Åtminstone en av ytterförpackningens sidor ska ha en minsta dimension på 100 mm × 100 mm. (6) Det kompletta kollit ska kunna klara ett fall på 1,2 m, oavsett hur kollit landar, utan läckage från primärkärl(en), vilka ska förbli skyddade av det absorberande materialet, om sådant krävs, i sekundärförpackningen. Anm. Denna ”förmåga” får verifieras genom provning, bedömning eller erfarenhet. (7) För vätskor gäller att: (a) Primärkärl ska vara täta. (b) Sekundärförpackningen ska vara tät. (c) Om flera bräckliga primärkärl placeras i en sekundärförpackning ska de antingen slås in var för sig eller separeras från varandra så att kontakt förhindras. (d) Mellan primärkärlet och sekundärförpackningen ska absorberande material placeras. Det absorberande materialet ska vara tillräckligt för att absorbera hela den mängd som finns i primärkärlet/en, så att läckage av vätska inte inverkar menligt på det dämpande materialet eller ytterförpackningen, och (e) Primärkärlet eller sekundärförpackningen ska kunna motstå ett invändigt tryck på 95 kPa (0,95 bar) utan att läckage uppstår. Anm. Denna ”förmåga” får verifieras genom provning, bedömning eller erfarenhet (8) För fasta ämnen gäller att (a) Primärkärl ska vara dammtäta. (b) Sekundärförpackningen ska vara dammtät. (c) Om flera bräckliga primärkärl placeras i en sekundärförpackning, ska de antingen slås in var för sig eller separeras från varandra så att kontakt förhindras, och (d) Om det är oklart huruvida det kan finnas resterande vätska i primärkärlet under transporten, ska en för vätskor lämpad förpackning med absorberande material användas. (9) Nedkylda eller frysta prover: is, torris och flytande kväve (a) Då torris eller flytande kväve används för kylning ska bestämmelserna i 5.5.3 tillämpas. När is används ska den placeras omkring sekundärförpackningarna, i ytterförpackningen eller i en overpack. Sekundärförpackningen ska förses med invändig säkring för att förbli i sitt ursprungliga läge. Vid användning av is ska ytterförpackning eller overpack vara tät, och (b) Primärkärlet och sekundärförpackningen får inte påverkas i sin funktion av temperaturen hos det använda köldmedlet eller av de temperaturer och tryck som kan uppstå om kylningen bortfaller

239

Kap. 4

Bilaga 1

P650 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P650

(10) Om kollin placeras i en overpack ska kollimärkningen som föreskrivs i denna förpackningsinstruktion antingen synas tydligt eller återges på utsidan av overpacken. (11) Smittförande ämnen inordnade under UN 3373 vilka är förpackade och märkta i enlighet med denna förpackningsinstruktion, omfattas inte av några andra bestämmelser i dessa föreskrifter. (12) Förpackningstillverkare och efterföljande distributörer ska till avsändaren eller den person som gör i ordning kollit (t.ex. patient) överlämna tydliga instruktioner för fyllning och förslutning av sådana förpackningar för att kollit ska kunna förberedas på rätt sätt inför transport. (13) Annat farligt gods får inte samemballeras med smittförande ämnen i klass 6.2, såvida dess innehåll inte är nödvändigt för att hålla liv i de smittförande ämnena, för att stabilisera dem, för att förhindra nedbrytning av dem eller för att neutralisera farorna med dem. Farligt gods i klass 3, 8 eller 9 får förpackas i mängder om högst 30 ml i varje primärkärl som innehåller smittförande ämnen. Om dessa små mängder av farligt gods förpackas med smittförande ämnen i överensstämmelse med denna förpackningsinstruktion, behöver övriga bestämmelser i dessa föreskrifter inte vara uppfyllda.

Tilläggsbestämmelse:

Alternativa förpackningar för transport av animalt material får godkännas av behörig myndighet enligt bestämmelserna i 4.1.3.7.

P800 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P800

Denna instruktion gäller för UN 2803 och 2809. Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 är uppfyllda. (2) Kolvar eller flaskor av stål med skruvförslutning och en kapacitet av högst 3 liter; eller (3) Sammansatta förpackningar som uppfyller följande bestämmelser: (a) Innerförpackningarna ska vara av glas, metall eller styv plast och varje innerförpackning ska vara lämpad för att innehålla vätskor med en högsta nettovikt av 15 kg. (b) Innerförpackningarna ska vara förpackade med tillräckligt med stötdämpande material för att förhindra att de går sönder. (c) Antingen innerförpackningarna eller ytterförpackningarna ska ha helt täta, punkteringshållfasta och för innehållet ogenomsläppliga innerbeklädnader eller säckar, som fullständigt omsluter innehållet och oavsett läge eller orientering förhindrar läckage från kollit. (d) Följande ytterförpackningar och högsta nettovikter är tillåtna:

Ytterförpackning Högsta nettovikt

Fat

stål (1A1, 1A2) 400 kg metall, annan än stål eller aluminium (1N1, 1N2) 400 kg plast (1H1, 1H2) 400 kg plywood (1D) 400 kg papp (1G) 400 kg

Lådor

stål (4A) 400 kg metall, annan än stål eller aluminium (4N) 400 kg trä (4C1) 250 kg trä med dammtäta väggar (4C2) 250 kg plywood (4D) 250 kg träfibermaterial (4F) 125 kg papp (4G) 125 kg cellplast (4H1) 60 kg styv plast (4H2) 125 kg

Särbestämmelse för förpackningen:

PP41 Om det är nödvändigt att transportera UN 2803 GALLIUM vid låg temperatur för att hålla det i fullständigt fast form, får de ovan angivna förpackningarna omges av en stadig vattenbeständig ytterförpackning, som innehåller torris eller annat kylmedel. När torris eller andra kylmedel som utgör en kvävningsrisk används för kylning, ska bestämmelserna i 5.5.3 tillämpas. Om kylmedel används ska alla ovan angivna material för förpackningen vara kemiskt och fysikaliskt motståndskraftiga mot köldmedlet och slaghållfasta vid det använda köldmedlets låga temperatur. Används torris ska gasformig koldioxid kunna avgå ur ytterförpackningen. Invändig säkring ska finnas för att förhindra förflyttning efter att kylmedlet har försvunnit.

240

Kap. 4

Bilaga 1

P801 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P801

Denna instruktion gäller för UN 2794, 2795 och 3028. Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2, 4.1.1.6 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Styva ytterförpackningar, häckar av trä eller pallar. Dessutom ska följande villkor vara uppfyllda: (a) För staplade batterier ska varje lager åtskiljas av ett skikt av icke elektriskt ledande material, (b) Batteriernas poler får inte utsättas för vikten av andra ovanpå liggande enheter, (c) Batterierna ska vara förpackade eller säkrade så att oavsiktlig rörelse förhindras, (d) Batterierna får inte läcka under normala transportförhållanden, eller så ska lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra att elektrolyt läcker ut från kollit (t.ex. individuellt förpackade batterier eller andra lika effektiva metoder), och (e) Batterierna ska vara skyddade mot kortslutning. (2) Batteribehållare av stål eller plast får även användas vid transport av begagnade batterier. Dessutom ska följande villkor vara uppfyllda: (a) Batteribehållarna ska vara beständiga mot elektrolyten som batterierna innehåller, (b) Batteribehållarna får inte lastas med batterier ovanför höjden på sina väggar, (c) Utsidan av batteribehållaren ska vara fri från rester av elektrolyt som finns i batterierna, (d) Under normala transportförhållanden får ingen elektrolyt läcka från batteribehållarna, (e) Åtgärder ska vidtas för att säkerställa att fyllda batteribehållare inte förlorar sitt innehåll, och (f) Åtgärder ska vidtas för att förhindra kortslutning (t.ex. att batterierna är urladdade eller att batteripolerna är individuellt skyddade) . Anm. Förpackningarna tillåtna i (1) och (2) får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3).

P802 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION 802

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Sammansatta förpackningar Ytterförpackningar: 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G eller 4H2; högsta nettovikt: 75 kg. Innerförpackningar: glas eller plast, högsta kapacitet: 10 l. (2) Sammansatta förpackningar Ytterförpackningar: 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G eller 4H2; högsta nettovikt: 125 kg. Innerförpackningar: metall, högsta kapacitet: 40 l. (3) Integrerade förpackningar: Glaskärl i ett fat av stål, aluminium eller plywood (6PA1, 6PB1 eller 6PD1) eller i låda av stål, aluminium eller trä eller i en flätad korg (6PA2, 6PB2, 6PC eller 6PD2) eller i en förpackning av styv plast (6PH2), högsta kapacitet: 60 l. (4) Fat av stål (1A1) med högsta kapacitet 250 liter. (5) Tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 är uppfyllda.

Särbestämmelser för förpackningen:

PP79 För UN 1790 med mer än 60 % men inte mer än 85 % vätefluorid, se P001. PP81 För UN 1790 med högst 85 % vätefluorid och UN 2031 med över 55 % salpetersyra uppgår den tillåtna användningstiden för de fat och dunkar av plast som används som enkelförpackning till två år från tillverkningsdatum.

P803 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION 803

Denna instruktion gäller för UN 2028. Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Fat (1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D, 1G); Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H2); Förpackningarna ska motsvara provningskraven för förpackningsgrupp II. Föremålen ska vara förpackade ett och ett och skilda från varandra genom fackinredning, skiljeväggar, innerförpackningar eller stötdämpande material, för att förhindra oavsiktlig initiering under normala transportförhållanden.

Högsta nettovikt: 75 kg.

241

Kap. 4

Bilaga 1

P804 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION 804

Denna instruktion gäller för UN 1744. Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda och förpackningarna är hermetiskt tillslutna: (1) Sammansatta förpackningar med bruttovikt högst 25 kg, bestående av en eller flera innerförpackningar av glas med kapacitet högst 1.3 liter vardera, som är fyllda till högst 90 % av sin kapacitet. Förslutningen till varje innerförpackning ska vara fysiskt fixerad genom en anordning som förhindrar att förslutningen slås av eller lossnar genom stöt eller vibration under transporten. Innerförpackningarna ska placeras en och en i: (a) kärl av metall eller styv plast, tillsammans med stötdämpande och absorberande material i tillräcklig mängd för att absorbera det totala innehållet i innerförpackningarna av glas, och som ytterligare förpackas i: (b) ytterförpackningar 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G eller 4H2. (2) Sammansatta förpackningar bestående av innerförpackningar av metall eller polyvinyldifluorid (PVDF) som inte får vara större än 5 liter och som är förpackade en och en med absorberande material i tillräcklig mängd för att absorbera hela innehållet och inert stötdämpande material i ytterförpackningar 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G eller 4H2, med bruttovikt på högst 75 kg. Innerförpackningarna får fyllas till högst 90 % av sin kapacitet. Förslutningen till varje innerförpackning ska vara fysiskt fixerad genom en anordning, som förhindrar att förslutningen slås av eller lossnar genom stöt eller vibration under transporten. (3) Förpackningar bestående av: Ytterförpackningar: Fat av stål eller plast (1A1, 1A2, 1H1 eller 1H2) som provats enligt provningsbestämmelserna i 6.1.5 med en vikt motsvarande det sammansatta kollits vikt, antingen som förpackning avsedd att innehålla innerförpackningar eller som enkelförpackning avsedd för fasta ämnen eller vätskor, och märkt i enlighet med detta, Innerförpackningar: Fat och integrerade förpackningar (1A1, 1B1, 1N1, 1H1 eller 6HA1) som motsvarar bestämmelserna i kapitel 6.1 för enkelförpackningar och uppfyller följande krav: (a) Vätsketryckprovningen ska genomföras med ett tryck av minst 300 kPa (3 bar) (övertryck), (b) Täthetsprovningarna i samband med konstruktion och tillverkning ska genomföras med ett provtryck av 30 kPa (0,3 bar), (c) De ska vara isolerade från ytterfatet genom användning av ett inert stötdämpande material, vilket omger innerförpackningen på alla sidor, (d) Deras kapacitet får inte överstiga 125 liter, (e) Förslutningarna ska vara skruvförslutningar som: (i) Är fysiskt fixerade genom en anordning som förhindrar att förslutningen slås av eller lossnar genom slag eller vibrationer under transporten, (ii) Är utrustade med en locktätning, (f) Ytter- och innerförpackningarna ska genomgå återkommande täthetsprovning enligt (b) med högst två och ett halvt års intervall, och (g) Ytter- och innerförpackningarna ska märkas läsbart och varaktigt med: (i) datum (månad, år) för första och senast genomförda återkommande provning och kontroll av innerförpackningen, och (ii) namnet eller godkänd symbol för den kontrollant som utfört provning och kontroll. (4) Tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls. (a) De ska genomgå en första kontroll och vart tionde år en återkommande kontroll med ett tryck på minst 1 MPa (10 bar) (övertryck); (b) De ska genomgå en återkommande invändig kontroll och täthetsprovning med högst två och ett halvt års intervall; (c) De får inte vara utrustade med tryckavlastningsanordningar; (d) Varje tryckkärl ska vara förslutet med en förslutningsplugg eller en eller flera förslutningsventiler, som är utrustade med en ytterligare förslutningsanordning; och (e) Konstruktionsmaterialen för tryckkärlet, förslutningsventiler, förslutningspluggar, utloppslock, tätningskitt och packningar ska vara kompatibla med varandra och med innehållet.

242

Kap. 4

Bilaga 1

P900 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P900

Denna instruktion gäller för UN 2216. Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Förpackningar enligt P002, eller (2) Säckar (5H1, 5H2, 5H3, 5H4, 5L1, 5L2, 5L3, 5M1 eller 5M2) med en högsta nettovikt på 50 kg. Fiskmjöl kan också transporteras oförpackat när det lastas i slutna lastbärare och fritt luftutrymme har begränsats till ett minimum.

P901 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P901

Denna instruktion gäller för UN 3316. Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Fat (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G); Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1, 4H2); Dunkar (3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1, 3H2). Förpackningar ska uppfylla provningskraven för den förpackningsgrupp som satsen som helhet är inordnad i (se 3.3.1, särbestämmelse 251). När satsen endast innehåller farligt gods som inte inordnats i någon förpackningsgrupp, ska förpackningar motsvara provningskraven för förpackningsgrupp II. Högsta tillåtna mängd farligt gods per ytterförpackning: 10 kg, där vikten av den koldioxid, fast (torris), som används för kylning får räknas bort. Om torris används som kylmedel, ska bestämmelserna i 5.5.3 tillämpas.

Tilläggsbestämmelse:

Farliga ämnen i satser ska förpackas i innerförpackningar och vara skyddade från andra ämnen som satserna innehåller.

P902 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P902

Denna instruktion gäller för UN 3268. (1) Förpackade föremål: Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Fat (1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D, 1G); Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1, 4H2); Dunkar (3A2, 3B2, 3H2). Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp III. Förpackningarna ska vara konstruerade och tillverkade så att förskjutning av föremålen och oavsiktlig aktivering förhindras under normala transportförhållanden. (2) Oförpackade föremål: Utom för UN 3559, får föremålen även transporteras oförpackade i särskilt utrustade hanteringsanordningar, fordon eller containrar när de flyttas till, från eller mellan tillverkningsställe och en monteringsanläggning samt mellanliggande platser där hantering sker.

Tilläggsbestämmelse:

Tryckkärl ska uppfylla behörig myndighets bestämmelser för de ämnen som tryckkärlet innehåller.

243

Kap. 4

Bilaga 1

P903 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P903

Denna instruktion gäller för UN 3090, 3091, 3480, 3481, 3551 och 3552. När ”utrustning” används i denna förpackningsinstruktion avses utrustning där cellerna eller -batterierna är elektrisk strömkälla för dess funktion. Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) För celler och batterier: Fat (1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D, 1G); Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1, 4H2); Dunkar (3A2, 3B2, 3H2). Celler eller batterier ska förpackas i förpackningar så att cellerna eller batterierna är skyddade mot skador som kan uppkomma genom förflyttning eller placering av cellerna eller batterierna i förpackningen. Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II. (2) Dessutom, för en cell eller ett batteri med en bruttovikt på 12 kg eller mer med ett motståndskraftigt, stöttåligt hölje: (a) Kraftiga ytterförpackningar, (b) Skyddsinneslutningar (t.ex. helt tillslutna skyddsförpackningar eller i häckar av trä), eller (c) Pall eller andra hanteringsanordningar. Celler eller batterier ska vara säkrade mot oavsiktlig rörelse och polerna får inte belastas med vikten av ovanpå staplade element. Förpackningar behöver inte uppfylla kraven i 4.1.1.3. (3) För celler eller batterier förpackade med utrustning: Förpackningar som uppfyller kraven i punkt (1) i denna förpackningsinstruktion, som sedan placeras med utrustningen i en ytterförpackning, eller Förpackningar som helt innesluter cellerna eller batterierna, som sedan placeras med utrustningen i en förpackning som uppfyller kraven i punkt (1) i denna förpackningsinstruktion. Utrustningen ska vara säkrad så att den inte kan förskjutas i ytterförpackningen. (4) För celler eller batterier i utrustning: Kraftiga ytterförpackningar tillverkade av ändamålsenligt material med tillräcklig styrka och lämplig konstruktion i förhållande till förpackningens kapacitet och avsedda användningsområde. De ska vara tillverkade på sådant sätt att oavsiktlig drift under transporten förhindras. Förpackningar behöver inte uppfylla kraven i 4.1.1.3. Stor utrustning får överlämnas för transport oförpackade eller på pall om celler eller batterier får ett likvärdigt skydd av utrustningen som de är inbyggda i. I avsiktligt aktivt tillstånd, får anordningar såsom RFID-transpondrar (RFID-taggar), klockor och temperaturlogger, som inte kan generera farlig värmeutveckling, transporteras i kraftiga ytterförpackningar. (5) För förpackningar som innehåller både celler eller batterier förpackade med utrustning och i utrustning: (a) För celler och batterier, förpackningar som helt innesluter cellerna eller batterierna, som sedan placeras med utrustningen i en förpackning som uppfyller kraven i punkt (1) i denna förpackningsinstruktion, eller (b) Förpackningar som uppfyller kraven i punkt (1) i denna förpackningsinstruktion, som sedan placeras med utrustningen i en kraftig ytterförpackning tillverkad av ändamålsenligt material med tillräcklig styrka och lämplig konstruktion i förhållande till förpackningens kapacitet och avsedda användningsområde. Ytterförpackningen ska vara tillverkad på sådant sätt att oavsiktlig drift under transporten förhindras och behöver inte uppfylla kraven i 4 1 3.3. Utrustningen ska vara säkrad så att den inte kan förskjutas i ytterförpackningen. I avsiktligt aktivt tillstånd, får anordningar såsom RFID-transpondrar (RFID-taggar), klockor och temperaturlogger, som inte kan generera farlig värmeutveckling, transporteras i kraftiga ytterförpackningar. Dessa anordningar ska, när de är aktiva, uppfylla definierade standarder för elektromagnetisk strålning för att säkerställa att driften av anordningarna inte stör flygplanssystem. Anm. Förpackningarna tillåtna i (2), (4) och (5) får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3).

Tilläggsbestämmelse:

Celler och batterier ska vara skyddade mot kortslutning.

244

Kap. 4

Bilaga 1

P904 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P904

Denna instruktion gäller för UN 3245. Följande förpackningar är tillåtna: (1) Förpackningar som uppfyller bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2, 4.1.1.4, 4.1.1.8 och 4.1.3, och är så konstruerade att de uppfyller konstruktionsbestämmelserna i 6.1.4. Ytterförpackningar ska användas som är tillverkade av lämpligt material och har tillräcklig hållfasthet med hänsyn till deras kapacitet och avsedda användning. Vid tillämpning av denna förpackningsinstruktion för transport av innerförpackningar till sammansatta förpackningar ska förpackningen vara konstruerad och tillverkad så att oavsiktlig tömning förhindras under normala transportförhållanden. (2) Förpackningar som inte behöver uppfylla provningsbestämmelserna för förpackningar i del 6, men som uppfyller följande bestämmelser: (a) Innerförpackning som består av: (i) primärkärl och sekundärförpackning, primärkärlen eller sekundärförpackningarna ska vara täta för vätskor och för fasta ämnen, (ii) för vätskor, absorberande material placerat mellan primärkärlet och sekundärförpackningen. Det absorberande materialet ska vara tillräckligt för att absorbera hela den mängd som finns i primärkärlet/en, så att läckage av vätska inte inverkar menligt på det dämpande materialet eller ytterförpackningen. (iii) om flera bräckliga primärkärl placeras i en sekundärförpackning, ska de antingen slås in var för sig eller separeras från varandra så att kontakt förhindras. (b) En ytterförpackning ska vara tillräckligt motståndskraftig med avseende på sin kapacitet, vikt och avsett användningsområde, och dess minsta utvändiga dimension ska uppgå till minst 100 mm. Vid transport ska märkningen nedan placeras på utsidan av ytterförpackningen mot en kontrasterande bakgrund. Den ska vara tydligt synlig och läsbar. Märkningen ska ha formen av en kvadrat vinklad 45 ° (diamantformad), minsta dimension på 50 × 50 mm, linjebredden ska vara minst 2 mm och bokstäver och siffror ska vara minst 6 mm höga.

Tilläggsbestämmelse:

Då torris eller flytande kväve används för kylning ska bestämmelserna i 5.5.3 tillämpas. När is används ska den placeras omkring sekundärförpackningarna, i ytterförpackning eller overpack. För att sekundärförpackningen ska förbli säker i sitt ursprungliga läge ska invändig säkring anordnas. Vid användning av is ska ytterförpackning eller overpack vara täta.

P905 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P905

Denna instruktion gäller för UN 2990 och 3072. Alla lämpliga förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda, med undantag av att förpackningen inte behöver uppfylla bestämmelserna i del 6. Anm. De tillåtna förpackningarna får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3). Om livräddningsanordningarna är tillverkade för inbyggnad i styva väderbeständiga yttre skydd (som för räddningsbåtar) eller utgör innehåll i dessa, får de transporteras oförpackade.

Tilläggsbestämmelser:

1 Alla farliga ämnen och föremål som ingår som utrustning i anordningarna, ska skyddas mot oavsiktlig rörelse och dessutom ska: (a) signalutrustning i klass 1 förpackas i innerförpackningar av plast eller papp; (b) gaser (delklass 2.2) ska inneslutas i av behörig myndighet föreskrivna gasflaskor, vilka får vara anslutna till anordningarna; (c) batterier (ackumulatorer) (klass 8) och litiumbatterier och natriumjonbatterier (klass 9) vara urkopplade eller elektriskt isolerade och säkrade mot spill av vätska, och (d) små mängder av annat farligt gods (t.ex. klasserna 3, 4.1 och 5.2) förpackas i kraftiga innerförpackningar. 2 Förberedelserna för transport och för förpackning ska innefatta åtgärder för att förhindra oavsiktlig uppblåsning av anordningarna.

245

Kap. 4

Bilaga 1

P906 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P906

Denna instruktion gäller för UN 2315, 3151, 3152 och 3432.

Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) För vätskor och fasta ämnen som innehåller eller är förorenade med PCB, polyhalogenerade bifenyler, polyhalogenerade terfenyler eller halogenerade monometyldifenylmetaner: Förpackningar enligt P001 eller P002, utifrån vad som är tillämpligt. (2) För transformatorer, kondensatorer och andra föremål: (a) Förpackningar enligt förpackningsinstruktion P001 eller P002. Föremålen ska skyddas med lämpligt stötdämpande material mot oavsiktlig rörelse under normala transportförhållanden, eller (b) Täta förpackningar som klarar att, utöver föremålen, rymma åtminstone 1,25 gånger volymen av flytande PCB, polyhalogenerade bifenyler, polyhalogenerade terfenyler eller halogenerade monometyldifenylmetaner som de innehåller. I förpackningarna ska finnas tillräckligt med absorberande material för att kunna absorbera minst 1,1 gånger volymen av den vätska som föremålen innehåller. I allmänhet ska transformatorer och kondensatorer transporteras i täta förpackningar av metall som klarar att, utöver transformatorerna och kondensatorerna, rymma åtminstone 1,25 gånger volymen av den vätska som de innehåller. Anm 1. De tillåtna förpackningarna får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3). Oavsett ovan angivna bestämmelser får fasta ämnen och vätskor som inte är förpackade enligt P001 eller P002, samt oförpackade transformatorer och kondensatorer transporteras i lastbärare som är utrustade med ett tätt kar av metall med en minimihöjd av 800 mm, vilket innehåller absorberande inert material i tillräcklig mängd för att absorbera åtminstone 1,1 gånger volymen av eventuell fri vätska. Anm 2. De tillåtna förpackningarna får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3).

Tilläggsbestämmelse:

För tätning av transformatorer och kondensatorer ska lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra läckage under normala transportförhållanden.

P907 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P907

Denna instruktion gäller föremål, såsom maskiner, utrustning och apparatur, med UN 3363. Det krävs ingen ytterförpackning om föremålet är tillverkat och konstruerat så att behållarna med det farliga godset är tillräckligt skyddade. Föremål innehållande farligt gods ska i annat fall förpackas i ytterförpackningar tillverkade av lämpligt material och av tillräcklig hållfasthet och konstruktion i förhållande till förpackningens kapacitet och avsedda användning, och uppfylla de tillämpliga bestämmelserna i 4.1.1.1. Behållare med farligt gods ska uppfylla de allmänna bestämmelserna 4.1.1, förutom att 4.1.1.3, 4.1.1.4, 4.1.1.12 och 4.1.1.14 inte behöver tillämpas. För gaser i delklass 2.2 ska innerflaskan eller behållaren, dess innehåll och fyllnadsförhållande uppfylla bestämmelser som anges av behörig myndighet i landet där flaskan eller behållaren fyllts. Dessutom ska behållarna monteras i föremålet på sådant sätt att skador på behållaren med det farliga godset förhindras under normala transportförhållanden. I det fall behållaren med flytande eller fast farligt gods skadas får inget läckage av det farliga godset från föremålet ske (en tät beklädnad (liner) får användas för att uppfylla detta krav). Behållare med farligt gods ska vara installerade, säkrade eller stötdämpade för att förhindra att de går sönder eller läcker och så att deras rörelser i föremålet kan kontrolleras under normal transportförhållanden. Stötdämpande material får inte reagera på ett farligt sätt med innehållet i behållarna. Ett läckage av innehållet får inte nämnvärt försämra de skyddande egenskaperna hos det stötdämpande materialet. Anm. De tillåtna förpackningarna får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3).

246

Kap. 4

Bilaga 1

P908 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P908

Denna instruktion gäller för skadade eller defekta celler och -batterier, inklusive sådana i utrustning, med UN 3090, 3091, 3480, 3481, 3551 och 3552. Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: För celler och batterier samt utrustning som innehåller celler och batterier: Fat (1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D, 1G) Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1, 4H2) Dunkar (3A2, 3B2, 3H2) Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II. Förpackningar ska även uppfylla följande krav: (a) Varje skadad eller defekt cell eller batteri eller utrustning som innehåller sådana celler eller batterier ska vara individuellt förpackade ett och ett i en innerförpackning och vara placerade i en ytterförpackning. Innerförpackningen eller ytterförpackningen ska vara tät för att förhindra eventuellt läckage av elektrolyt. (b) Varje innerförpackning ska omges av ett svårbrännbart och icke elektriskt ledande värmeisolerande material i tillräcklig mängd för att skydda mot farlig värmeutveckling. (c) Förslutna förpackningar ska, i tillämpliga fall, vara utrustade med en avluftningsanordning. (d) Lämpliga åtgärder ska vidtas för att minimera påverkan av vibrationer och stötar och förhindra förskjutning av celler eller batterier i kollit som kan leda till ytterligare skador och farliga betingelser under transport. Svårbrännbart och icke elektriskt ledande stötdämpande material kan användas för att uppfylla detta krav. (e) Brännbarheten hos det värmeisolerande materialet och det stötdämpande materialet ska bedömas enligt en standard som godtagits i landet där förpackningen är konstruerad eller tillverkad. För läckande celler eller batterier ska inert absorberande material i tillräcklig mängd användas i inner- eller ytterförpackningen för att absorbera eventuellt läckage av elektrolyt. När en cell eller ett batteri har en nettovikt på mer än 30 kg får endast en cell eller ett batteri förpackas i varje ytterförpackning.

Tilläggsbestämmelse:

Celler och batterier ska vara skyddade mot kortslutning.

P909 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P909

Denna instruktion gäller för UN 3090, 3091, 3480, 3481, 3551 och 3552 som transporteras för bortskaffande eller till återvinning, endera förpackade tillsammans med eller utan andra batterier (icke litium). (1) Celler och batterier ska förpackas enligt följande: (a) Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Fat (1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D, 1G); Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H2); och Dunkar (3A2, 3B2, 3H2). (b) Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II. (c) Förpackningar av metall ska förses med icke elektriskt ledande material i beklädnad (liner) (t.ex. plast) med tillräcklig hållfasthet för sitt användningsområde. (2) Litium- eller natriumjonceller med en nominell energi i wattimmar om högst 20 Wh, litium- eller natriumjonbatterier med en nominell energi i wattimmar om högst 100 Wh, litiummetallceller som innehåller högst 1 g litium och litiummetallbatterier som innehåller en totalmängd på högst 2 g litium får däremot förpackas enligt följande: (a) I kraftiga ytterförpackningar upp till en bruttovikt av 30 kg och som uppfyller de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, utom 4.1.1.3 och 4.1.3. (b) Förpackningar av metall ska förses med icke elektriskt ledande material i beklädnad (liner) (t.ex. plast) med tillräcklig hållfasthet för sitt användningsområde. (3) För celler eller batterier i utrustning får kraftiga ytterförpackningar tillverkade av ändamålsenligt material med tillräcklig styrka och lämplig konstruktion i förhållande till förpackningens kapacitet och avsedda användningsområde användas. Förpackningar behöver inte uppfylla kraven i 4.1.1.3. Utrustning får även överlämnas för transport oförpackad eller på pall om celler eller batterier skyddas på likvärdigt sätt av utrustningen som den är inbyggd i. (4) Dessutom för celler eller batterier med en bruttovikt på 12 kg eller mer med ett motståndskraftigt, stöttåligt hölje får kraftiga ytterförpackningar tillverkade av ändamålsenligt material med tillräcklig styrka och lämplig konstruktion i förhållande till förpackningens kapacitet och avsedda användningsområde användas. Förpackningar behöver inte uppfylla kraven i 4.1.1.3. Anm. Förpackningarna tillåtna i (3) och (4) får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3).

Tilläggsbestämmelser:

1 Celler eller batterier ska vara konstruerade eller förpackade så att kortslutning och farlig värmeutveckling förhindras. 2 Skydd mot kortslutning och farlig värmeutveckling omfattar, men är inte begränsad till, (a) individuellt skydd av batteriernas poler, (b) innerförpackningar för att förhindra kontakt mellan celler och batterier, (c ) batterier med infällda poler konstruerade för skydd mot kortslutning, eller (d) användning av icke elektriskt ledande och svårbrännbart stötdämpande material för att fylla upp tomrum mellan celler och batterier i förpackningen. 3 Celler och batterier ska vara säkrade i ytterförpackningen för att förhindra alltför stora rörelser under transport (t.ex. genom användning av icke elektriskt ledande och svårbrännbart stötdämpande material eller genom användning av en tät försluten plastpåse).

247

Kap. 4

Bilaga 1

P910 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P910

Denna instruktion gäller för UN 3090, 3091, 3480, 3481, 3552 och 3552 på högst 100 celler eller batterier och för produktionsprototyper av celler eller batterier när dessa prototyper transporteras till provning. Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) För celler och batterier samt sådana förpackade med utrustning: Fat (1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D, 1G); Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1, 4H2); Dunkar (3A2, 3B2, 3H2). Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II och uppfylla följande krav: (a) Batterier och celler, inklusive utrustning, av olika storlekar, former eller vikter, ska vara förpackade i en ytterförpackning av godkänd typ enligt listan ovan förutsatt att den totala bruttovikten för kollit inte överstiger den bruttovikt som förpackningen har provats med; (b) Varje cell eller batteri ska vara individuellt förpackat ett och ett i en innerförpackning och placeras i en ytterförpackning; (c) Varje innerförpackning ska omges av ett tillräckligt svårbrännbart och icke elektriskt ledande värmeisolerande material i tillräcklig mängd för att skydda mot farlig värmeutveckling; (d) Lämpliga åtgärder ska vidtas för att minimera påverkan av vibrationer och stötar och förhindra förskjutning av celler eller batterier i kollit som kan leda till skador och farliga betingelser under transport. Svårbrännbart och icke elektriskt ledande stötdämpande material kan användas för att uppfylla detta krav; (e) Brännbarheten hos det värmeisolerande materialet och det stötdämpande materialet, ska bedömas enligt en standard som godtagits i landet där förpackningen är konstruerad eller tillverkad; (f) När en cell eller ett batteri har en nettovikt på mer än 30 kg får endast en cell eller ett batteri förpackas i varje ytterförpackning. (2) För celler och batterier i utrustning: Fat (1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D, 1G); Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1, 4H2); Dunkar (3A2, 3B2, 3H2). Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II och uppfylla följande krav: (a) Utrustning av olika storlekar, former eller vikter, ska vara förpackade i en ytterförpackning av godkänd typ enligt listan ovan förutsatt att den totala bruttovikten för kollit inte överstiger den bruttovikt som konstruktionstypen har provats med; (b) Utrustningen ska vara tillverkad eller förpackad på sådant sätt att oavsiktlig drift under transporten förhindras; (c) Lämpliga åtgärder ska vidtas för att minimera påverkan av vibrationer och stötar och förhindra förskjutning av utrustningen i kollit som kan leda till skador och farliga betingelser under transport. När stötdämpande material används för att uppfylla detta krav, ska materialet vara svårbrännbart och icke elektriskt Ledande; och (d) Brännbarheten hos det stötdämpande materialet ska bedömas enligt en standard som godtagits i landet där förpackningen är konstruerad eller tillverkad. (3) Utrustningen eller batterierna får transporteras oförpackade enligt villkor fastställda av behörig myndighet. Ytterligare villkor som kan övervägas i proceduren för godkännande inkluderar, men är inte begränsade till: (a) Utrustningen eller batteriet ska vara tillräckligt hållfast så att de motstår de stötar och belastningar som normalt kan uppträda under transport, inklusive omlastning mellan lastbärare och mellan lastbärare och lagerlokaler samt förflyttning från pall för efterföljande manuell eller mekanisk hantering, och (b) Utrustningen eller batteriet ska säkras i vaggor, häckar eller andra hanteringsanordningar så att det inte kan lossna under normala transportförhållanden. Anm. De tillåtna förpackningarna får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3).

Tilläggsbestämmelser:

Cellerna och batterierna ska vara skyddade mot kortslutning. Skydd mot kortslutning omfattar, men är inte begränsad till, (a)individuellt skydd av batteriernas poler, (b)innerförpackningar för att förhindra kontakt mellan celler och batterier, (c) batterier med infällda poler konstruerade för skydd mot kortslutning, eller (d) användning av icke elektriskt ledande och svårbrännbart stötdämpande material för att fylla upp tomrum mellan celler och batterier i förpackningen.

P911 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P911

Denna instruktion gäller för skadade eller defekta celler och batterier med UN 3090, 3091, 3480, 3481, 3551 och 3552 som är benägna att snabbt falla isär, reagera farligt, alstra lågor eller generera farlig värmeutveckling eller avge giftiga, frätande eller brandfarliga gaser eller ångor under normala transportförhållanden. Följande förpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: För celler och batterier samt utrustning som innehåller celler och batterier: Fat (1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D, 1G);

248

Kap. 4

Bilaga 1

Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1, 4H2); Dunkar (3A2, 3B2, 3H2). Förpackningarna ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp I.

(1) Förpackningen ska kunna uppfylla följande tilläggsbestämmelser vid provningen om cellerna eller batterierna snabbt faller isär, reagerar farligt, alstrar lågor eller genererar farlig värmeutveckling eller avger giftiga, frätande eller brandfarliga gaser eller ångor: (a) Temperaturen på kollits utsida får inte vara högre än 100 °C.En kortvarig temperaturtopp upp till 200 °C är tillåten; (b) Ingen flamma får gå igenom kollit; (c) Inga projektiler får avges från kollit; (d) Funktionen hos kollit ska bibehållas; (e) Förpackningarna ska ha ett system för gashantering (t.ex. filtersystem, luftcirkulation, inneslutning för gas, gastät förpackning, etc.), beroende på vad som är lämpligt. (2) Tilläggsbestämmelserna för provningen av förpackningar ska verifieras genom ett test som fastställs av behörig myndighet.* En verifikationsrapport ska göras tillgänglig på begäran. Som ett minimikrav ska cellens eller batteriets namn, nummer, vikt, typ, energiinnehåll, förpackningsidentifikation och testdata enligt den verifieringsmetod som fastställs av behörig myndighet anges i verifikationsrapporten. (3) Då torris eller flytande kväve används för kylning ska bestämmelserna i 5.5.3 tillämpas. Inner- och ytterförpackningens funktion får inte påverkas i sin funktion av temperaturen hos det använda köldmedlet eller av de temperaturer och tryck som kan uppstå om kylningen bortfaller.

Tilläggsbestämmelse:

Celler och batterier ska vara skyddade mot kortslutning. * Följande kriterier, om tillämpligt, kan användas vid utvärdering av förpackningen: (a) Utvärderingen ska genomföras enligt ett kvalitetsledningssystem (som t.ex. beskrivs i 2.9.4.5 som möjliggör spårbarhet till testresultat, referensdata och använda bedömningsmodeller; (b) Listan över förväntade faror vid en termisk rusning (thermal runaway) hos cell- eller batteritypen, i det skick som den transporteras (t.ex. användning av innerförpackning, laddningsnivå (SOC), användning av tillräcklig mängd svårbrännbart, icke elektriskt ledande, absorberande, stötdämpande material etc.), ska vara tydligt identifierbar och kvantifierad. Referenslistan över möjliga faror hos celler och batterier (t.ex. snabbt sönderfall, farlig reaktion, alstring av lågor eller generering av farlig värmeutveckling eller avgivande av giftiga, frätande eller brandfarliga gaser eller ångor) kan användas för detta syfte. Kvantifieringen av dessa faror ska baseras på tillgänglig vetenskaplig litteratur; (c) Förpackningens inneslutningseffekter måste bestämmas och karaktäriseras utifrån det befintliga skyddets karaktär och tillverkningsmaterialets egenskaper. En lista över tekniska egenskaper och ritningar ska användas som stöd för utvärderingen (densitet [kg·m-3], specifik värmekapacitet -1 -1 -1 -1 -1 [J·kg ·K ], värmevärde [kJ·kg ], värmeledningsförmåga [W·m ·K ], smälttemperatur och antändningstemperatur [K], värmeöverföringskoefficient i ytterförpackningen [W·m-2·K-1], …); (d) Provningen och stödberäkningar ska utvärdera resultatet av en termisk rusning (thermal runaway) hos cellen eller batteriet inuti förpackningen vid normala transportförhållanden; (e) Om laddningstillstånd (SOC) hos cellen eller batteriet är okänd, ska utvärderingen göras med utgångspunkt från det högsta möjliga laddningstillstånd (SOC) som motsvarar cellens eller batteriets normala användningsförhållanden; (f) De omgivande förhållanden där förpackningen kan användas eller transporteras ska finnas beskrivna (tillsammans med möjliga konsekvenser för miljön av gas- eller rökutsläpp, från t.ex. ventilation eller andra metoder) utifrån systemet för gashantering hos förpackningen; (g) Provningarna eller modellberäkningarna ska beakta ett ”worst case scenario” för initiering och spridning av en termisk rusning (thermal runaway) i cellen eller batteriet: detta scenario inkluderar det värsta möjliga som kan ske under det normala transportförhållandet, den högsta värmeutstrålningen och alstring av lågor vid en möjlig fortplantning av reaktionen; (h) Konsekvenserna från scenarierna ska utvärderas över en tidsperiod som täcker alla möjliga konsekvenser (t.ex. en period av 24 timmar). (i) I det fall en förpackning innehåller flera batterier och flera utrustningar som innehåller batterier, ska ytterligare krav beaktas, såsom maximalt antal batterier och utrustningar, totalt maximalt energiinnehåll hos batterierna samt konfigurationen inne i kollit, inklusive separationsmetoder och skydd av delarna.

P912 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P912

Denna instruktion gäller för UN 3556, 3557 och 3558.

Fordonet ska vara säkrat i en kraftig styv ytterförpackning tillverkad av ändamålsenligt material med tillräcklig styrka och lämplig konstruktion i förhållande till förpackningens kapacitet och avsedda användningsområde. Det ska vara tillverkat på sådant sätt att oavsiktlig drift under transporten förhindras. Förpackningar behöver inte uppfylla kraven i 4.1.1.3. Fordonet ska vara säkrat så det hålls kvar i ytterförpackningen och inte kan förskjutas under transporten, vilket skulle kunna förändra positionen eller orsaka skador på batteriet i fordonet. Fordon som transporteras i en förpackning får ha vissa delar, förutom batteriet, demonterade från fordonsramen för att fordonet ska få plats i förpackningen. Anm Förpackningarna får överstiga nettovikten 400 kg (se 4.1.3.3). Fordon med en individuell nettovikt på 30 kg eller mer: (a) får lastas i häckar eller säkras på pallar, (b) får transporteras oförpackade förutsatt att fordonet förblir upprätt under transporten utan ytterligare stöd och att fordonet kan tillhandahålla tillräckligt skydd för batteriet så att inga skador kan uppstå på batteriet, eller (c) får, om de kan välta under transporten (t.ex. motorcyklar), transporteras oförpackade i en lastbärare som är försedd med utrustning, såsom stag, ramar eller ställningar, som förhindrar att fordonet välter under transporten.

249

Kap. 4

Bilaga 1

4.1.4.2 Förpackningsinstruktioner för användningen av IBC-behållare

IBC01 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC01

Följande IBC-behållare är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 är uppfyllda: Metall (31A, 31B och 31N).

IBC02 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC02

Följande IBC-behållare är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 är uppfyllda: Metall (31A, 31B och 31N); Styv plast (31H1 och 31H2); Integrerad IBC-behållare (31HZ1).

Särbestämmelser för förpackningen:

B5 För UN 1791, 2014, 2984 och 3149 ska IBC-behållare vara försedda med en anordning för ventilation under transporten. Inloppet till ventilationsanordningen ska vid högsta fyllnadsgrad befinna sig i behållarens ångfas under transporten. B8 Detta ämne får inte transporteras i ren form i IBC-behållare, då det är känt att det har ett ångtryck över 110 kPa vid 50 °C eller 130 kPa vid 55 °C. B15 För UN 2031 med mer än 55 % salpetersyra, är tillåten användningstid för IBC-behållare av styv plast och styva innerbehållare av plast i integrerade IBC-behållare två år efter tillverkningsdatum. B16 För UN 3375 är IBC-behållare av typerna 31A och 31N inte tillåtna utan godkännande av behörig myndighet. B20 För UN 1716, 1717, 1736, 1737, 1738, 1742, 1743, 1755, 1764, 1768, 1776, 1778, 1782, 1789, 1790, 1796, 1826, 1830, 1832, 2031, 2308, 2353, 2513, 2584, 2796 och 2817 i PG II, ska IBC-behållare vara utrustade med två avstängningsanordningar.

IBC03 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC03

Följande IBC-behållare är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 är uppfyllda: Metall (31A, 31B och 31N); Styv plast (31H1 och 31H2); Integrerad IBC-behållare (31HZ1 och 31HA2, 31HB2, 31HN2, 31HD2 och 31HH2).

Särbestämmelser för förpackningen:

B8 Detta ämne får inte transporteras i ren form i IBC-behållare, då det är känt att det har ett ångtryck över 110 kPa vid 50 °C eller 130 kPa vid 55 °C. B11 Oavsett bestämmelserna i det andra stycket i 4.1.1.10, får UN 2672 AMMONIAKLÖSNING transporteras i IBCbehållarei koncentrationer som inte överstiger 25 % B19 För UN 3532 och 3534 ska IBC-behållare vara konstruerade och tillverkade så att gas eller ånga kan avges för att förhindra tryckökning som skulle kunna rämna IBC-behållarna i det fall stabiliseringen upphör.

IBC04 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC04

Följande IBC-behållare är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 är uppfyllda: Metall (11A, 11B, 11N, 21A, 21B, 21N, 31A, 31B och 31N).

Särbestämmelse för förpackningen:

B1 För ämnen i förpackningsgrupp I ska IBC-behållare transporteras i slutna lastbärare eller containrar/ fordon med styva sidor eller räcken som åtminstone når upp till samma höjd som IBC-behållaren.

IBC05 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC05

Följande IBC-behållare är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 är uppfyllda: Metall (11A, 11B, 11N, 21A, 21B, 21N, 31A, 31B och 31N); Styv plast (11H1, 11H2, 21H1, 21H2, 31H1 och 31H2); Integrerad IBC-behållare (11HZ1, 21HZ1 och 31HZ1).

Särbestämmelser för förpackningen:

B1 För ämnen i förpackningsgrupp I ska IBC-behållare transporteras i slutna lastbärare eller containrar/ fordon med styva sidor eller räcken som åtminstone når upp till samma höjd som IBC-behållaren. B21 För fasta ämnen i andra IBC-behållare än i metall eller plast, ska IBC-behållaren transporteras i slutna lastbärare eller containrar/fordon med styva sidor eller räcken som åtminstone når upp till samma höjd som IBC-behållaren.

250

Kap. 4

Bilaga 1

IBC06 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC06

Följande IBC-behållare är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 är uppfyllda: Metall (11A, 11B, 11N, 21A, 21B, 21N, 31A, 31B och 31N); Styv plast (11H1, 11H2, 21H1, 21H2, 31H1 och 31H2); Integrerad IBC-behållare (11HZ1, 11HZ2, 21HZ1, 21HZ2 och 31HZ1).

Tilläggsbestämmelse:

Då det fasta ämnet kan bli flytande under transport se 4.1.3.4.

Särbestämmelser för förpackningen:

B1 För ämnen i förpackningsgrupp I ska IBC-behållare transporteras i slutna lastbärare eller containrar/ fordon med styva sidor eller räcken som åtminstone når upp till samma höjd som IBC-behållaren. B12 För UN 2907 ska IBC-behållarna uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II. IBC-behållare som uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp I får inte användas. B21 För fasta ämnen i andra IBC-behållare än i metall eller plast, ska IBC-behållare transporteras i slutna lastbärare eller containrar/fordon med styva sidor eller räcken som åtminstone når upp till samma höjd som IBC-behållaren.

IBC07 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC07

Följande IBC-behållare är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 är uppfyllda: Metall (11A, 11B, 11N, 21A, 21B, 21N, 31A, 31B och 31N); Styv plast (11H1, 11H2, 21H1, 21H2, 31H1 och 31H2); Integrerad IBC-behållare (11HZ1, 11HZ2, 21HZ1, 21HZ2 och 31HZ1); Trä (11C, 11D och 11F).

Tilläggsbestämmelser:

1 Då det fasta ämnet kan bli flytande under transporten se 4.1.3.4. 2 Innerbeklädnad till IBC-behållare av trä ska vara dammtät.

Särbestämmelser för förpackningen:

B1 För ämnen i förpackningsgrupp I ska IBC-behållare transporteras i slutna lastbärare eller containrar/ fordon med styva sidor eller räcken som åtminstone når upp till samma höjd som IBC-behållaren. B4 Flexibla IBC-behållare, IBC-behållare av papp och av trä ska vara dammtäta och vattenbeständiga, eller försedda med dammtät och vattenbeständig beklädnad. B18 För UN 3531 och 3533 ska IBC-behållare vara konstruerade och tillverkade så att gas eller ånga kan avges för att förhindra tryckökning som skulle kunna rämna IBC-behållarna i det fall stabiliseringen upphör. B21 För fasta ämnen i andra IBC-behållare än i metall eller plast, ska IBC-behållaren transporteras i slutna lastbärare eller containrar/fordon med styva sidor eller räcken som åtminstone når upp till samma höjd som IBC-behållaren. B40 UN 3550 får transporteras i flexibla IBC-behållare (13H3 eller 13H4) med dammtät innerbeklädnad (liners) för att förhindra spridning av damm under transport.

IBC08 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC08

Följande IBC-behållare är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 är uppfyllda: Metall (11A, 11B, 11N, 21A, 21B, 21N, 31A, 31B och 31N); Styv plast (11H1, 11H2, 21H1, 21H2, 31H1 och 31H2); Integrerad IBC-behållare (11HZ1, 11HZ2, 21HZ1, 21HZ2 och 31HZ1); Papp (11G); Trä (11C, 11D och 11F); Flexibla (13H1, 13H2, 13H3, 13H4, 13H5, 13L1, 13L2, 13L3, 13L4, 13M1 eller 13M2).

Tilläggsbestämmelser:

Då det fasta ämnet kan bli flytande under transporten se 4.1.3.4.

Särbestämmelser för förpackningen:

B3 Flexibla IBC-behållare ska vara dammtäta och vattenbeständiga, eller försedda med dammtät och vattenbeständig beklädnad. B4 Flexibla IBC-behållare, IBC-behållare av papp och av trä ska vara dammtäta och vattenbeständiga, eller försedda med dammtät och vattenbeständig beklädnad. B6 För UN 1327, 1363, 1364, 1365, 1386, 1408, 1841, 2211, 2217, 2793 och 3314 behöver IBC-behållare inte uppfylla provningskraven i kapitel 6.5. B21 För fasta ämnen i andra IBC-behållare än i metall eller plast, ska IBC-behållaren transporteras i slutna lastbärare eller containrar/fordon med styva sidor eller räcken som åtminstone når upp till samma höjd som IBC-behållaren.

IBC99 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC99

Endast IBC-behållare som har godkänts av behörig myndighet får användas för detta slags gods (se 4.1.3.7). Med varje sändning ska en kopia av behörig myndighets godkännande bifogas, eller så ska godsdeklarationen innehålla uppgift om att förpackningen är godkänd av behörig myndighet.

251

Kap. 4

Bilaga 1

IBC100 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC100

Denna instruktion gäller för UN 0082, 0222, 0241, 0331 och 0332. Följande IBC-behållare är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda: Metall (11A, 11B, 11N, 21A, 21B, 21N, 31A, 31B och 31N); Flexibla (13H2, 13H3, 13H4, 13L2, 13L3, 13L4 och 13M2); Styv plast (11H1, 11H2, 21H1, 21H2, 31H1 och 31H2); Integrerad IBC-behållare (11HZ1, 11HZ2, 21HZ1, 21HZ2, 31HZ1 och 31HZ2).

Tilläggsbestämmelser:

1 IBC-behållare får endast användas för fritt flytande ämnen. 2 Flexibla IBC-behållare får endast användas för fasta ämnen.

Särbestämmelser för förpackningen:

B2 För UN 0222 i andra IBC-behållare än metall och styv plast ska IBC-behållarna transporteras i slutna lastbärare. B3 För UN 0222 ska flexibla IBC-behållare vara dammtäta och vattenbeständiga, eller vara försedda med dammtät och vattenbeständig beklädnad. B9 För UN 0082 får denna förpackningsinstruktion endast användas då ämnena består av blandningar av ammoniumnitrat eller andra oorganiska nitrater med andra brännbara ämnen som inte utgör explosiva beståndsdelar. Sådana explosivämnen får inte innehålla nitroglycerin, liknande flytande organiska nitrater eller klorater. IBC-behållare av metall är inte tillåtna. B10 För UN 0241 får denna förpackningsinstruktion endast användas för ämnen som innehåller vatten som avgörande beståndsdel och höga halter av ammoniumnitrat eller andra oxiderande ämnen, varav några eller alla befinner sig i lösning. De andra beståndsdelarna får innehålla kolväten eller aluminiumpulver, men inga nitroföreningar såsom trinitrotoluen (TNT). IBC-behållare av metall är inte tillåtna. B17 För UN 0222 är IBC-behållare av metall inte tillåtna.

IBC520 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC520

Denna instruktion gäller för organiska peroxider och självreaktiva ämnen av typ F. Följande IBC-behållare är tillåtna för nedan förtecknade beredningar, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.7.2 är uppfyllda. Beredningar som inte anges i 2.4.2.3.2.3 eller 2.5.3.2.4., men som är förtecknade nedan får också transporteras förpackade i enlighet med förpackningsmetod OP8 i förpackningsinstruktion P520 i 4.1.4.1 och med samma kontroll- och nödtemperaturer, om tillämpligt. För beredningar som inte är förtecknade nedan, får endast IBC-behållare godkända av behörig myndighet användas (se 4.1.7.2.2).

Högsta Kontroll- Nöd- UN- Slag av Organisk peroxid mängd tempera- temperatur nr IBC (liter) tur

3109 ORGANISK PEROXID, TYP F, FLYTANDE

tert-butylkumylperoxid 31HA1 1 000 tert-butylhydroperoxid, högst 72 % med vatten 31A 1 250 31HA1 1 000 tert-butylperoxiacetat, högst 32 % i spädmedel typ A 31A 1 250 31HA1 1 000 tert-butylperoxibensoat, högst 32 % i spädmedel typ A 31A 1 250 tert-butylperoxi-3,5,5-trimetylhexanoat, högst 37 % i spädmedel 31A 1 250 typ A 31HA1 1 000 kumylhydroperoxid, högst 90 % i spädmedel typ A 31HA1 1 250 dibensoylperoxid, högst 42 % som stabil dispersion 31H1 1 000 di-tert-butylperoxid, högst 52 % i spädmedel typ A 31A 1 250 31HA1 1 000 1,1-di-(tert-butylperoxi)-cyklohexan, högst 37 % i spädmedel typ A 31A 1 250 1,1-di-(tert-butylperoxi)-cyklohexan, högst 42 % i spädmedel typ A 31H1 1 000 dilauroylperoxid, högst 42 %, stabil dispersion i vatten 31HA1 1 000 2,5-dimetyl-2,5-di-(tert-butylperoxi)hexan, högst 52 % i spädmedel 31HA1 1 000 typ A isopropylkumylhydroperoxid, högst 72 % i spädmedel typ A 31HA1 1 250 p-mentylhydroperoxid, högst 72 % i spädmedel typ A 31HA1 1 250 peroxiättiksyra, stabiliserad, högst 17 % 31H1 1 500 31H2 1 500 31HA1 1 500 31A 1 500 3,6,9-trietyl-3,6,9-trimetyl-1,4,7-triperoxonan, högst 31HA1 1 000 27 % i spädmedel typ A

3110 ORGANISK PEROXID, TYP F, FAST

dikumylperoxid 31A 2 000 31H1 31HA1

252

Kap. 4

Bilaga 1

IBC520 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (forts.) IBC520

Högsta UN- Slag av Kontroll- Nödmängd nr Organisk peroxid tempera-tur temperatur IBC (liter)

3119 ORGANISK PEROXID, TYP F, FLYTANDE,

TEMPERATURKONTROLLERAD + ° + ° 15 C 20 C tert-amylperoxi-2-etylhexanoat, högst 62 % i spädmedel typ A 31HA1 1 000 tert-amylperoxipivalat, högst 32 % i spädmedel typ A 31A 1 250 +10 °C +15 °C tert-amylperoxipivalat, högst 42 % som stabil dispersion 31HA1 1 000 0 °C +10 °C i vatten tert-butylperoxi-2-etylhexanoat, högst 32 % i spädmedel typ B 31HA1 1 000 +30 °C +35 °C 31A 1 250 +30 °C +35 °C tert-butylperoxineodekanoat, högst 32 % i spädmedel typ A 31A 1 250 0 +10 °C °C tert-butylperoxineodekanoat, högst 42 % som stabil dispersion i 31A 1 250 -5 °C +5 °C vatten tert-butylperoxineodekanoat, högst 52 % som stabil dispersion i 31A 1 250 -5 °C +5 °C vatten tert-butylperoxipivalat, högst 27 % i spädmedel typ B 31HA1 1 000 +10 °C +15 °C 31A 1 250 +10 °C +15 °C tert-butylperoxipivalat, högst 42 % i spädmedel typ A 31HA1 1 000 +10 °C +15 °C 31A 1 250 +10 °C +15 °C di-(2-neodekanoylperoxiisopropyl)bensen, 31A 1 250 -15 °C -5 °C högst 42 % som stabil dispersion i vatten 3-hydroxi-1,1-dimetylbutyl-peroxineodekanoat, 31A 1 250 -15 °C -5 °C högst 52 % som stabil dispersion i vatten kumylperoxineodekanoat, högst 52 % som stabil dispersion 31A 1 250 -15 °C -5 °C i vatten di-(4-tert-butylcyklohexyl)-peroxidikarbonat, 31HA1 1 000 +30 °C +35 °C högst 42 % som stabil dispersion i vatten dicetylperoxidikarbonat, högst 42 % som stabil dispersion 31HA1 1 000 +30 °C +35 °C i vatten dicyklohexylperoxidikarbonat, högst 42 % som stabil 31A 1 250 +10 °C +15 °C dispersion i vatten di-(2-etylhexyl)-peroxidikarbonat, högst 62 % som stabil dispersion i 31A 1 250 -20 °C -10 °C vatten 31HA1 1 000 -20 °C -10 °C dimyristylperoxidikarbonat, högst 42 % som stabil dispersion 31HA1 1 000 +15 °C +20 °C i vatten di-(3,5,5-trimetylhexanoyl)-peroxid, högst 52 % i spädmedel 31HA1 1 000 +10 °C +15 °C typ A 31A 1 250 +10 °C +15 °C di-(3,5,5-trimetylhexanoyl)-peroxid, högst 52 % som stabil 31HA1 1000 +10 °C +15 °C dispersion i vatten 31A 1250 +10 °C +15 °C Diisobutyrylperoxid, högst 28 % som stabil dispersion i vatten 31HA1 1 000 -20 °C -10 °C 31A 1 250 -20 °C -10 °C Diisobutyrylperoxid, högst 42 % som stabil dispersion i vatten 31HA1 1 000 -25 °C -15 °C 31A 1 250 -25 °C -15 °C 1,1,3,3-tetrametylbutylperoxi-2-etylhexanoat, högst 67 % i 31HA1 1 000 +15 °C +20 °C spädmedel typ A 1,1,3,3-tetrametylbutylperoxineodekanoat, högst 52 % som stabil 31A 1 250 -5 °C +5 °C dispersion i vatten 31HA1 1 000 -5 °C +5 °C

3120 ORGANISK PEROXID, TYP F, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD

Tilläggsbestämmelser:

1 IBC-behållare ska vara försedda med en anordning för avluftning under transporten. Inloppet till ventilationsanordningen ska vid högsta fyllnadsgrad befinna sig i behållarens ångfas under transporten. 2 För att undvika en explosionsartad sprängning av IBC-behållare av metall eller integrerade IBC-behållare med hel metallvägg, ska ventilationsanordningarna för nödläge vara konstruerade så att alla sönderfallsprodukter och ångor leds bort, vilka utvecklas vid självaccelererande sönderfall eller brandpåverkan under en tidsrymd av minst en timme, beräknat enligt den formel som ges i 4.2.1.13.8. Kontroll- och nödtemperaturer som anges i denna förpackningsinstruktion är baserade på en oisolerad IBC-behållare. När en organisk peroxid avsänds i en IBC-behållare enligt denna instruktion är det avsändarens ansvar att tillse: (a) att tryckavlastningsanordningar, inklusive sådana för nödläge, som är installerade på IBC-behållaren är konstruerade för att ta tillräcklig hänsyn till självaccelererande sönderfall av den organiska peroxiden och omvälvning av brand, och (b) att i tillämpliga fall angivna kontroll- och nödtemperaturer är lämpliga med hänsyn till konstruktionen (t.ex. isoleringen) av den IBC-behållare som ska användas.

253

Kap. 4

Bilaga 1

IBC620 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC620

Denna instruktion gäller för UN 3291. Följande IBC-behållare är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, utom 4.1.1.15, 4.1.2 och 4.1.3 är uppfyllda: Styva, täta IBC-behållare som uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp II.

Tilläggsbestämmelser:

1 Det ska finnas tillräcklig mängd absorberande material för att absorbera den totala mängd vätskor som finns i IBC-behållaren. 2 IBC-behållaren ska kunna kvarhålla vätskor. 3 IBC-behållare som är avsedda för vassa eller spetsiga föremål såsom glasskärvor eller nålar, ska vara beständiga mot punktering.

4.1.4.3 Förpackningsinstruktioner för användningen av storförpackningar

LP01 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (VÄTSKOR) LP01

Följande storförpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:

Innerförpackningar Storförpackning som Förpacknings- Förpacknings- Förpackningsytterförpackning grupp I grupp II grupp III

Glas 10 l Stål (50A) 3 Plast 30 l Aluminium (50B) Ej tillåten Ej tillåten 3 m Metall 40 l Metall, annan än stål eller aluminium (50N) Styv plast (50H) Trä (50C) Plywood (50D) Träfibermaterial (50F) Styv papp (50G)

LP02 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FASTA ÄMNEN) LP02

Följande storförpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:

Innerförpackningar Storförpackning som Förpacknings- Förpacknings- Förpackningsytterförpackning grupp I grupp II grupp III

Glas 10 kg Stål (50A) b 3 Aluminium (50B) Ej tillåten Ej tillåten 3 m Plast 50 kg Metall 50 kg Metall, annan än stål eller a, b aluminium (50N) Papper 50 kg a, b Styv plast (50H) Papp 50 kg Trä (50C) Plywood (50D) Träfibermaterial (50F) Styv papp (50G) c Mjukplast (51H) a Dessa innerförpackningar får inte användas om ämnena kan bli flytande under transporten. b Innerförpackningarna ska vara dammtäta. c Får endast användas med flexibla innerförpackningar.

Särbestämmelse för förpackningen:

L2 Borttagen L3 För UN 1309, 1376, 1483, 1869, 2793, 2858 och 2878 ska flexibla innerförpackningar eller innerförpackningar av papp vara dammtäta och vattenbeständiga, eller ha en dammtät och vattenbeständig beklädnad. L4 För UN 1932, 2008, 2009, 2545, 2546, 2881 och 3189 ska flexibla innerförpackningar och innerförpackningar av papp vara hermetiskt tillslutna.

254

Kap. 4

Bilaga 1

LP03 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION LP03

Denna instruktion gäller för UN 3537, 3538, 3540, 3541, 3546, 3547 och 3548. (1) Följande storförpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Styva storförpackningar som uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp II, tillverkade av: stål (50A); aluminium (50B); metall, annan än stål eller aluminium (50N); styv plast (50H); trä (50C); plywood (50D); träfibermaterial (50F); styv papp (50G). (2) Dessutom ska följande villkor vara uppfyllda: (a) Behållare med vätskor eller fasta ämnen i föremålen ska tillverkas av ändamålsenligt material och säkras i föremålet så att de, under normala transportförhållanden, inte går sönder, punkteras eller läcker ut innehåll i föremålet eller i ytterförpackningen; (b) Behållare som har förslutningar och innehåller vätskor ska förpackas så att förslutningarna är riktade uppåt. Behållarna ska dessutom kunna klara provningskraven i 6.1.5.5 om provning med invändigt tryck; (c) Behållare som lätt kan gå sönder eller punkteras, såsom kärl av glas, porslin eller stengods, vissa plastmaterial m.m. ska bäddas in i ytterförpackningen. Läcker innehållet ut får de skyddande egenskaperna hos föremålet eller ytterförpackningen inte försämras nämnvärt; (d) Behållare i föremål som innehåller gaser, ska uppfylla kraven i avsnitt 4.1.6 och kapitel 6.2 utifrån vad som är tillämpligt eller kunna ge ett skydd likvärdigt förpackningsinstruktion P200 eller P208; och (e) När det inte finns någon behållare i föremålet ska föremålet helt innesluta de farliga ämnena och förhindra att de läcker ut under normala transportförhållanden. (3) Föremålen ska förpackas så att förskjutning och oavsiktlig aktivering förhindras under normala transportförhållanden.

(4) Föremål som innehåller produktionsprototyper av litiumceller eller -batterier eller natriumjonceller eller -batterier när dessa prototyper transporteras för provning eller litiumceller eller -batterier från produktionsserier på högst 100 celler eller batterier som är av en typ som inte uppfyller provningskraven i testhandboken, del III, avsnitt 38.3, ska dessutom uppfylla följande: (a) Förpackningar ska uppfylla kraven i stycke (1) i denna förpackningsinstruktion, (b) Lämpliga åtgärder ska vidtas för att minimera påverkan av vibrationer och stötar och förhindra förskjutning av föremålet i kollit som kan leda till ytterligare skador och farliga betingelser under transport. När stötdämpande material används för att uppfylla detta krav, ska det vara svårbrännbart och icke elektriskt ledande. (c) Brännbarheten hos det stötdämpande materialet ska bedömas enligt en standard som godtagits i landet där förpackningen är konstruerad eller tillverkad.

LP99 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION LP99

Endast storförpackningar som har godkänts av behörig myndighet får användas för detta slags gods (se 4.1.3.7). Med varje sändning ska en kopia av behörig myndighets godkännande bifogas, eller så ska godsdeklarationen innehålla uppgift om att förpackningen är godkänd av behörig myndighet.

LP101 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION LP101

Följande storförpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:

Innerförpackningar Mellanförpackningar Storförpackningar

Stål (50A) Krävs inte Krävs inte Aluminium (50B) Metall, annan än stål eller aluminium (50N) Styv plast (50H) Trä (50C) Plywood (50D) Träfibermaterial (50F) Styv papp (50G)

Särbestämmelse för förpackningen:

L1 För UN 0006, 0009, 0010, 0015, 0016, 0018, 0019, 0034, 0035, 0038, 0039, 0048, 0056, 0137, 0138, 0168, 0169, 0171, 0181, 0182, 0183, 0186, 0221, 0243, 0244, 0245, 0246, 0254, 0280, 0281, 0286, 0287, 0297, 0299, 0300, 0301, 0303, 0321, 0328, 0329, 0344, 0345, 0346, 0347, 0362, 0363, 0370, 0412, 0424, 0425, 0434, 0435, 0436, 0437, 0438, 0451, 0488, 0502 och 0510: Stora och robusta föremål med explosivämne, som normalt är avsedda för militär användning och inte innehåller tändsystem eller vars tändsystem är försedda med minst två effektiva säkringsanordningar, får transporteras oförpackat. Om föremålen innehåller drivladdningar eller drivs av sig själva, ska deras tändsystem skyddas mot sådana belastningar som kan initiera tändsystemen under normala transportförhållanden. Om resultatet av

255

Kap. 4

Bilaga 1

genomförda provningar i provserie 4 på ett oförpackat föremål är negativt, kan föremålet transporteras oförpackat. Sådana oförpackade föremål får fästas i vaggor eller placeras i en häck eller annan lämplig hanteringsanordning.

LP102 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION LP102

Följande storförpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

Säckar Stål (50A) vattenbeständiga Krävs inte Aluminium (50B) Metall, annan än stål eller Behållare aluminium (50N) papp Styv plast (50H) metall plast Trä (50C) trä Plywood (50D) Träfibermaterial (50F)

Omslag

Styv papp (50G) wellpapp

Hylsor

papp

LP200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION LP200

Denna instruktion gäller för UN 1950 och 2037.

Följande storförpackningar är tillåtna för aerosolbehållare och engångsbehållare för gas, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Styva storförpackningar som uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp II, tillverkade av: stål (50A); aluminium (50B); metall, annan än stål eller aluminium (50N); styv plast (50H); trä (50C); plywood (50D); träfibermaterial (50F); styv papp (50G).

Särbestämmelse för förpackningen:

L2 Storförpackningarna ska vara konstruerade och tillverkade så att farlig förskjutning och oavsiktlig tömning förhindras under normala transportförhållanden. För förbrukade aerosolbehållare som transporteras enligt särbestämmelse 327, ska storförpackningarna vara försedda med material som håller kvar all fri vätska som kan läcka ut under transporten, t.ex. absorberande material. För förbrukade aerosolbehållare och förbrukade engångsbehållare för gas, ska storförpackningarna vara tillräckligt ventilerad för att förhindra uppkomsten av farlig atmosfär och tryckökning.

LP621 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION LP621

Denna instruktion gäller för UN 3291.

Följande storförpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) För sjukvårdsavfall som är förpackat i innerförpackningar: Styva, täta storförpackningar, som motsvarar bestämmelserna i kapitel 6.6 för fasta ämnen och uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp II, förutsatt att det finns tillräcklig mängd absorberande material för att absorbera de vätskor som finns i storförpackningen, och storförpackningen kan kvarhålla vätskor. (2) För kollin som innehåller större mängder vätskor: Styva storförpackningar som motsvarar bestämmelserna i kapitel 6.6 för vätskor och uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp II.

Tilläggsbestämmelse:

Storförpackningar som är avsedda för vassa eller spetsiga föremål såsom glasskärvor eller nålar, ska vara punkteringsbeständiga och kunna kvarhålla vätskor under provningsbetingelserna i kapitel 6.6.

256

Kap. 4

Bilaga 1

LP622 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION LP622

Denna instruktion gäller för avfall med UN 3549 som transporteras för bortskaffande. Följande storförpackningar är tillåtna om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:

Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar

metall metall Stål (50A) plast plast Aluminium (50B) Metall, annan än stål eller aluminium (50N) Plywood (50D) Styv papp (50G) Styv plast (50H) Ytterförpackningen ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp I för fasta ämnen.

Tilläggsbestämmelse:

1. Bräckliga föremål ska vara inneslutna i antingen en styv innerförpackning eller styv mellanförpackning. 2. Innerförpackningar som innehåller vassa eller spetsiga föremål såsom glasskärvor eller nålar ska vara styva och punkteringsbeständiga. 3. Innerförpackningen, mellanförpackningen och ytterförpackningen ska kunna kvarhålla vätskor. Ytterförpackningar som inte är konstruerade att kvarhålla vätskor ska vara försedda med en innerbeklädnad eller på annat lämpligt sätt vara utrustade för att kvarhålla vätskor. 4. Innerförpackningen och/eller mellanförpackningen får vara flexibel. När flexibla förpackningar används ska de klara slaghållfasthetsprovning av åtminstone 165 g enligt ISO 7765-1:1988 ”Plastfilm och folie – Bestämning av slaghållfasthet med fallande dommetoden – Del 1: Trappstegsmetoder” och rivhållfasthetsprovning av åtminstone 480 g i både parallella och vinkelräta plan med avseende på påsens längd enligt ISO 6383-2:1983 ”Plast – Film och folie – Bestämning av rivhållfasthet – Del 2: Elmendorfmetoden”. Nettovikten av varje flexibel innerförpackning får vara högst 30 kg. 5. Varje flexibel mellanförpackning får endast innehålla en innerförpackning. 6. Innerförpackningar som innehåller en liten mängd fri vätska får placeras i mellanförpackningar förutsatt att det finns tillräckligt med absorberande eller stelnande material i inner- eller mellanförpackningen för att absorbera vätskan eller så att all närvarande vätska stelnar. Lämpligt adsorberande material som klarar temperaturerna och vibrationerna som kan uppstå under normala transportförhållanden ska användas. 7. Mellanförpackningar ska säkras i ytterförpackningarna med lämpligt stötdämpande och/eller absorberande material.

LP902 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION LP902

Denna instruktion gäller för UN 3268. 1. Förpackade föremål: Följande storförpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Styva storförpackningar som uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp III, tillverkade av: stål (50A), aluminium (50B), metall, annan än stål eller aluminium (50N), styv plast (50H), trä (50C), plywood (50D), träfibermaterial (50F), styv papp (50G). Förpackningarna ska vara konstruerade och tillverkade så att förskjutning av föremålen och oavsiktlig aktivering förhindras under normala transportförhållanden. 2. Oförpackade föremål: Föremålen får även transporteras oförpackade i särskilt utrustade hanteringsanordningar, fordon, containrar eller vagnar när de flyttas till, från eller mellan tillverkningsställe och monteringsanläggning samt mellanliggande

Tilläggsbestämmelse:

Tryckkärl ska uppfylla behörig myndighets bestämmelser för de ämnen som tryckkärlet innehåller.

257

Kap. 4

Bilaga 1

LP903 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION LP903

Denna instruktion gäller för stora celler med en bruttovikt på mer än 500 g, stora batterier med en bruttovikt på mer än 12 kg, och utrustning som innehåller stora celler eller stora batterier med UN 3090, 3091, 3480, 3481, 3551 och 3552.

Följande storförpackningar är tillåtna för celler, batterier och utrustning som innehåller celler eller batterier, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Styva storförpackningar som uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp II, tillverkade av: stål (50A), aluminium (50B), metall, annan än stål eller aluminium (50N), styv plast (50H), trä (50C), plywood (50D), träfibermaterial (50F), styv papp (50G). Celler, batterier eller utrustning ska vara placerade i innerförpackningar eller hållas åtskilda med hjälp av andra lämpliga metoder, som t.ex. placering i brickor eller genom skiljeväggar, för att säkerställa skydd mot skada som under normala transportförhållanden kan orsakas av : (a) dess rörelse eller placering inuti storförpackningen, (b) kontakt med andra celler, batterier eller utrustning inuti storförpackningen, och (c) belastning från vikten av andra celler, batterier, utrustning och förpackningskomponenter som ligger på cellen, batteriet eller utrustningen inuti storförpackningen. När flera celler, batterier eller utrustning är placerade i storförpackningar, får inte enbart säckar (t.ex. av plast) användas

för att uppfylla dessa krav.

Tilläggsbestämmelse:

Batterier ska vara skyddade mot kortslutning.

LP904 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION LP904

Denna instruktion gäller för ett enstaka skadat eller defekt batteri och för enstaka utrustningar som innehåller skadade eller defekta celler och batterier med UN 3090, 3091, 3480, 3481, 3551 och 3552. Följande storförpackningar är tillåtna för ett enstaka skadat eller defekt batteri och för en enstaka utrustning som innehåller skadade eller defekta celler och batterier, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: För batterier och för utrustning som innehåller celler och batterier: Styva storförpackningar som uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp II, tillverkade av: stål (50A) aluminium (50B) metall, annan än stål eller aluminium (50N) styv plast (50H) plywood (50D) Storförpackningar ska även uppfylla följande krav: (a) Det skadade eller defekta batteriet eller utrustningen som innehåller sådana celler eller batterier ska vara individuellt förpackade ett och ett i en innerförpackning och vara placerade i en ytterförpackning. Innerförpackningen eller ytterförpackningen ska vara tät för att förhindra eventuellt läckage av elektrolyt. (b) Innerförpackningen ska omges av ett svårbrännbart, icke elektriskt ledande, värmeisolerande material i tillräcklig mängd för att skydda mot farlig värmeutveckling. (c) . Förslutna förpackningar ska, i tillämpliga fall, vara utrustade med en avluftningsanordning. (d) Lämpliga åtgärder ska vidtas för att minimera påverkan av vibrationer och stötar och förhindra förskjutning av batteriet eller utrustningen i kollit som kan leda till ytterligare skador och farliga betingelser under transport. Svårbrännbart, icke elektriskt ledande stötdämpande material kan användas för att uppfylla detta krav. (e) Brännbarheten hos det värmeisolerande materialet och det stötdämpande materialet, ska bedömas enligt en standard som godtagits i landet där förpackningen är konstruerad eller tillverkad. För läckande celler och batterier ska inert absorberande material i tillräcklig mängd användas i inner- eller ytterförpackningen för att absorbera eventuellt läckage av elektrolyt.

Tilläggsbestämmelse:

Celler och batterier ska vara skyddade mot kortslutning.

258

Kap. 4

Bilaga 1

LP905 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION LP905

Denna instruktion gäller för UN 3090, 3091, 3480, 3481, 3551 och 3552 på högst 100 celler eller batterier och för produktionsprototyper av celler eller batterier när dessa prototyper transporteras till provning. Följande storförpackningar är tillåtna för ett enstaka batteri och för enstaka utrustning som innehåller celler eller batterier, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) För ett enstaka batteri: Styva storförpackningar som uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp II, tillverkade av: stål (50A), aluminium (50B), metall, annan än stål eller aluminium (50N), styv plast (50H), trä (50C), plywood (50D), träfibermaterial (50F), styv papp (50G). Storförpackningar ska även uppfylla följande krav: (a) Ett batteri av olika storlek, form och vikt får förpackas i en ytterförpackning av godkänd typ enligt listan ovan, förutsatt att den totala bruttovikten för kollit inte överstiger den bruttovikt som förpackningen har provats med, (b) Batteriet ska vara förpackat i en innerförpackning och placeras i en ytterförpackning, (c) Innerförpackningen ska omges fullständigt av ett tillräckligt svårbrännbart, icke elektriskt ledande, värmeisolerande material i tillräcklig mängd för att skydda mot farlig värmeutveckling, (d) Lämpliga åtgärder ska vidtas för att minimera påverkan av vibrationer och stötar och förhindra förskjutning av batteriet i kollit som kan leda till skador och farliga betingelser under transport. När stötdämpande material används för att uppfylla detta krav, ska det vara svårbrännbart och icke elektriskt ledande, och (e) Brännbarheten hos det värmeisolerande materialet och det stötdämpande materialet, ska bedömas enligt en standard som godtagits i landet där storförpackningen är konstruerad eller tillverkad. (2) För celler eller batterier i enstaka utrustning: Styva storförpackningar som uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp II, tillverkade av: stål (50A), aluminium (50B), metall, annan än stål eller aluminium (50N), styv plast (50H), trä (50C), plywood (50D), träfibermaterial (50F), styv papp (50G). Storförpackningar ska även uppfylla följande krav: (a) En enstaka utrustning av olika storlek, form och vikt får förpackas i en ytterförpackning av godkänd typ enligt listan ovan förutsatt att den totala bruttovikten för kollit inte överstiger den bruttovikt som förpackningen har provats med, (b) Utrustningen ska vara tillverkad eller förpackad på sådant sätt att oavsiktlig drift under transporten förhindras, (c) Lämpliga åtgärder ska vidtas för att minimera påverkan av vibrationer och stötar och förhindra förskjutning av utrustningen i kollit som kan leda till skador och farliga betingelser under transport. När stötdämpande material används för att uppfylla detta krav, ska materialet vara svårbrännbart och icke elektriskt ledande, och (d) Brännbarheten hos det stötdämpande materialet ska bedömas enligt en standard som godtagits i landet där storförpackningen är konstruerad eller tillverkad.

Tilläggsbestämmelse:

Celler och batterier ska vara skyddade mot kortslutning.

259

Kap. 4

Bilaga 1

LP906 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION LP906

Denna instruktion gäller för skadade eller defekta batterier med UN 3090, 3091, 3480, 3481, 3551 och 3552 som är benägna att snabbt falla isär, reagera farligt, alstra lågor eller generera farlig värmeutveckling eller avge giftiga, frätande eller brandfarliga gaser eller ångor under normala transportförhållanden. Följande storförpackningar är tillåtna, förutsatt att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: För batterier och utrustningar som innehåller batterier: Styva storförpackningar som uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp I, tillverkade av: stål (50A), aluminium (50B), metall, annan än stål eller aluminium (50N), styv plast (50H), plywood (50D), styv papp (50G). (1) Storförpackningen ska kunna uppfylla följande tilläggsbestämmelser vid provningen om batteriet snabbt faller isär, reagerar farligt, alstrar lågor eller genererar farlig värmeutveckling eller avger giftiga, frätande eller brandfarliga gaser eller ångor: (a) Temperaturen på kollits utsida får inte vara högre än 100 °C.En kortvarig temperaturtopp upp till 200 °C är tillåten, (b) Ingen flamma får gå igenom kollit, (c) Inga projektiler får avges från kollit, (d) Funktionen hos kollit ska bibehållas, och (e) Storförpackningarna ska ha ett system för gashantering (t.ex. filtersystem, luftcirkulation, inneslutning för gas, gastät förpackning, etc.), beroende på vad som är lämpligt. (2) Tilläggsbestämmelserna för provningen av storförpackningar ska verifieras genom ett test som fastställs av behörig myndighet.* En verifikationsrapport ska finnas tillgänglig på begäran. Som ett minimikrav ska namnen på batterierna, typ av batterier som definieras i avsnitt 38.3.2.3 i testhandboken, maximalt antal batterier, batteriernas totala vikt, totalt energiinnehåll hos batterierna, storförpackningens identifikation och testdata enligt den verifieringsmetod som fastställs av behörig myndighet anges i verifikationsrapporten. Specifika instruktioner som beskriver hur kollit ska användas, ska också infogas som en del i verifikationsrapporten. (3) Då torris eller flytande kväve används för kylning ska bestämmelserna i 5.5.3 tillämpas. Inner- och ytterförpackningens funktion får inte påverkas i sin funktion av temperaturen hos det använda köldmedlet eller av de temperaturer och tryck som kan uppstå om kylningen bortfaller. (4) De specifika instruktionerna för användning av kollit ska göras tillgängliga av förpackningstillverkarna och efterföljande distributörer åt avsändaren. De ska åtminstone innehålla identifikationen av batterierna och utrustning som kan finnas inuti förpackningen, maximalt antal batterier i kollit och totalt maximalt energiinnehåll hos batterierna, såväl som konfigurationen inne i kollit, inklusive de separeringar och skydd som använts under verifikationstestet.

Tilläggsbestämmelse:

Batterier ska vara skyddade mot kortslutning. * Följande kriterier, om tillämpligt, kan användas vid utvärdering av storförpackningen: (a) Utvärderingen ska genomföras enligt ett kvalitetsledningssystem (som t.ex. beskrivs i 2.9.4.5) som möjliggör spårbarhet till testresultat, referensdata och använda bedömningsmodeller, (b) Listan över förväntade faror vid en termisk rusning (thermal runaway) hos batteritypen, under de förutsättningar den transporteras (t.ex. användning av innerförpackning, laddningstillstånd (SOC), användning av tillräcklig mängd svårbrännbart, icke elektriskt ledande, absorberande, stötdämpande material etc.), ska vara tydligt identifierbar och kvantifierad. Referenslistan över möjliga faror hos batterier (t.ex. snabbt sönderfall, farlig reaktion, alstring av lågor eller generering av farlig värmeutveckling eller avgivande av giftiga, frätande eller brandfarliga gaser eller ångor) kan användas för detta syfte. Kvantifieringen av dessa faror ska baseras på tillgänglig vetenskaplig litteratur, (c) Förpackningens inneslutningseffekter måste bestämmas och karaktäriseras utifrån det befintliga skyddets karaktär och tillverkningsmaterialets 3 egenskaper. En lista över tekniska egenskaper och ritningar ska användas som stöd för utvärderingen (densitet [kg·m ], specifik värmekapacitet -1 -1 -1 -1 -1 [J·kg ·K ], värmevärde [kJ·kg ], värmeledningsförmåga [W·m ·K ], smälttemperatur och antändningstemperatur [K], värmeöverföringskoefficient -2 -1 i ytterförpackningen [W·m ·K ], …), (d) Provningen och stödberäkningar ska utvärdera resultatet av en termisk rusning (thermal runaway) hos batteriet inuti storförpackningen vid normala transportförhållanden, (e) Om laddningstillstånd (SOC) hos batteriet är okänd, ska utvärderingen göras med utgångspunkt från det högsta möjliga laddningstillstånd (SOC) som motsvarar normala användningsförhållanden för batteriet, (f) De omgivande förhållanden där storförpackningen kan användas eller transporteras, ska finnas beskrivna (tillsammans med möjliga konsekvenser för miljön av gas- eller rökutsläpp, från t.ex. ventilation eller andra metoder) enligt systemet för gashantering hos storförpackningen, (g) Provningarna eller modellberäkningarna ska beakta ett ”worst case scenario” för initiering och spridning av en termisk rusning (thermal runaway) i batteriet. Detta scenario inkluderar det värsta möjliga som kan ske under det normala transportförhållandet, den högsta värmeutstrålningen och alstring av lågor vid en möjlig fortplantning av reaktionen, (h) Konsekvenserna från scenarierna ska utvärderas över en tidsperiod som täcker alla möjliga konsekvenser (t.ex. en period av 24 timmar). i) I fall förpackningen innehåller flera batterier och flera utrustningar som innehåller batterier, ska ytterligare krav beaktas, såsom maximalt antal batterier och utrustningar, totalt maximalt energiinnehåll hos batterierna samt konfigurationen inne i kollit, inklusive separationsmetoder och skyddet av delarna.

4.1.5 Särskilda förpackningsbestämmelser för gods i klass 1

4.1.5.1 De allmänna bestämmelserna i 4.1.1 ska vara uppfyllda.

4.1.5.2 Alla förpackningar för klass 1 ska vara konstruerade och utförda så att:

260

Kap. 4

Bilaga 1

.1 de explosiva ämnena och föremålen skyddas, läckage av dem förhindras och ingen ökad risk för oönskad antändning uppstår under normala transportförhållanden, inklusive förutsägbara ändringar i temperatur, fuktighet eller tryck, .2 det kompletta kollit kan hanteras säkert under normala transportförhållanden, och .3 kollina klarar belastning genom stapling, som kan förutses under normala transportförhållanden, utan att farorna som följer med de explosiva ämnena och föremålen ökar, förpackningarnas förmåga att innehålla gods inte påverkas eller kollina deformeras så att deras hållfasthet minskar eller att det leder till instabilitet i staplar med sådana kollin.

4.1.5.3 Alla explosiva ämnen och föremål i transportfärdigt skick ska klassificeras enligt de beskrivna metoderna i 2.1.3.

4.1.5.4 Gods i klass 1 ska förpackas i överensstämmelse med motsvarande förpackningsinstruktion som anges i kolumn 8 och 9 i förteckningen över farligt gods som är beskriven i 4.1.4.

4.1.5.5 Om inget annat anges i dessa föreskrifter ska förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, överensstämma med tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.5 eller 6.6 och uppfylla provningsbestämmelserna för förpackningsgrupp II.

4.1.5.6 Förslutningsanordningen till förpackningar för flytande explosivämnen ska ge dubbelt skydd mot läckage.

4.1.5.7 Förslutningsanordningen till fat av metall ska ha lämplig packning. Om förslutningsanordningen har gängor ska inträngning av explosivämnen i gängorna förhindras.

4.1.5.8 Förpackningar för vattenlösliga ämnen ska vara vattenbeständiga. Förpackningar för okänsliggjorda eller flegmatiserade ämnen ska vara förslutna så att koncentrationsförändringar under transport förhindras.

4.1.5.9 Om förpackningen innehåller ett dubbelväggigt omslag fyllt med vatten som kan frysa under transport, ska en tillräcklig mängd frostskyddsmedel tillsättas till vattnet för att förhindra frysning. Frostskyddsmedel som kan medföra brandfara på grund av dess inneboende brandfarlighet får inte användas.

4.1.5.10 Spik, häftklammer och annan förslutningsanordning av metall utan skyddsöverdrag får inte tränga genom ytterförpackningen, såvida inte de explosiva varorna skyddas effektivt av innerförpackningen mot kontakt med metallen.

4.1.5.11 Innerförpackningar, distansmaterial och stötdämpande material liksom placeringen av explosiva ämnen eller föremål i kollin ska utföras så att de explosiva ämnena och föremålen inte kan spridas i ytterförpackningen under normala transportförhållanden. Metalldelar på föremål med explosivämne får inte komma i kontakt med metallförpackningarna. Explosiva föremål som inte är inneslutna i ett yttre omslag, ska separeras från varandra för att förhindra friktion och stötar. Stötdämpande material, brickor, skiljeväggar i ytter- eller innerförpackningen, formpressade detaljer eller behållare får användas för detta ändamål.

4.1.5.12 Förpackningar ska vara tillverkade av material som är kompatibla med de explosiva ämnen eller föremål som finns i kollit och ogenomsläppliga gentemot dem, på ett sådant sätt att varken växelverkan mellan de explosiva ämnena eller föremålen och materialen i förpackningen eller läckage ur förpackningen orsakar att de explosiva ämnena eller föremålen inverkar på transportsäkerheten eller att riskgrupp eller samhanteringsgrupp förändras.

4.1.5.13 Inträngning av explosivämnen i mellanrummen i fogarna på falsade förpackningar av metall ska förhindras.

4.1.5.14 För plastförpackningar får det inte finnas risk för uppkomst eller ansamling av sådana mängder statisk elektricitet att en urladdning kan förorsaka initiering, antändning eller funktion av de förpackade explosiva ämnena eller föremålen.

261

Kap. 4

Bilaga 1

4.1.5.15 Stora och robusta explosiva föremål som normalt är avsedda för militär användning och utan eget tändsystem eller vars tändsystem har minst två effektiva säkringsanordningar får transporteras oförpackade. Om dessa föremål innehåller drivladdningar eller är självdrivande ska deras tändsystem skyddas mot störningar som kan uppträda under normala transportförhållanden. Är resultatet vid provning av ett oförpackat föremål enligt provserie 4 negativt, kan föremålet transporteras oförpackat. Sådana oförpackade föremål får fixeras i vaggor eller placeras i en häck eller annan lämplig hanterings-, lagrings- eller utskjutningsanordning, så att de inte kan lossna under normala transportförhållanden. När sådana stora explosiva föremål, inom ramen för kontroll av deras funktionssäkerhet och lämplighet, provats med metoder som uppfyller kraven i dessa föreskrifter, och föremålen klarat dessa provningar, kan behörig myndighet godkänna att sådana föremål transporteras enligt dessa föreskrifter.

4.1.5.16 Explosiva ämnen får inte förpackas i inner- eller ytterförpackningar där skillnader i inre eller yttre tryck, beroende på termiska eller andra effekter, skulle kunna orsaka en explosion eller att förpackningen bryts sönder.

4.1.5.17 Om lösa explosivämnen eller explosivämnen i ett föremål som saknar eller endast delvis är försett med hölje kan komma i kontakt med insidan av metallförpackningar (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 4A, 4B och behållare av metall), ska metallförpackningen förses med innerbeklädnad eller invändig beläggning (se 4.1.1.2).

4.1.5.18 Förpackningsinstruktion P101 får användas för alla explosiva ämnen och föremål, under förutsättning att förpackningen är godkänd av behörig myndighet, oavsett om förpackningen motsvarar den förpackningsinstruktion som anges i förteckningen över farligt gods eller inte.

4.1.5.19 Militärt farligt gods som tillhör statsmakten, förpackat före den 1 januari 1990 i enlighet med då gällande föreskrifter, får transporteras under förutsättning att förpackningarnas skick är oförändrat och godset deklareras som farligt gods tillhörande statsmakten förpackat före den 1 januari 1990.

4.1.6 Särskilda förpackningsbestämmelser för gods i klass 2

4.1.6.1 Allmänna bestämmelser

4.1.6.1.1 Detta avsnitt innehåller allmänna bestämmelser för användning av tryckkärl för transport av gaser i klass 2 och annat farligt gods i tryckkärl (t.ex. UN 1051 Cyanväte, stabiliserat). Tryckkärl ska vara tillverkade och förslutna så att innehållet inte kan läcka ut under normala transportförhållanden, inklusive vibrationer, temperaturväxlingar och ändringar i fuktighet eller tryck (t.ex. på grund av höjdskillnader).

4.1.6.1.2 Delar av tryckkärl som har direkt kontakt med farligt gods får inte angripas eller försvagas av sådant farligt gods och får inte ge upphov till någon farlig effekt (t.ex. katalysera en reaktion eller reagera med det farliga godset). Tillämpliga bestämmelser i ISO 11114-1:2020 och ISO 11114-2:2021 ska vara uppfyllda.

4.1.6.1.3 Tryckkärl och deras förslutningar som ska innehålla gas eller gasblandning, ska väljas enligt bestämmelserna i 6.2.1.2 och bestämmelserna i tillämpliga förpackningsinstruktioner i 4.1.4.1. Detta stycke gäller även tryckkärl som ingår i MEG-containrar.

4.1.6.1.4 Återfyllningsbara tryckkärl ska inte fyllas med en annan gas eller gasblandning än den som tryckkärlen innehöll innan dess, såvida inte nödvändiga procedurer för byte av gasslag har genomförts. Byte av gasslag med avseende på komprimerade och kondenserade gaser ska göras i enlighet med ISO 11621:1997, enligt vad som är tillämpligt. Dessutom får ett tryckkärl som tidigare innehållit ett frätande ämne i klass 8 eller ett ämne i någon annan klass med frätande verkan som sekundärfara, inte användas för transport av ett ämne i klass 2, såvida inte den angivna kontrollen i 6.2.1.6 har utförts.

4.1.6.1.5 Före fyllning ska förpackaren genomföra en kontroll av tryckkärlet och försäkra sig om att kärlet är godkänt för gasen och, avseende en kemikalie under tryck, för drivgasen, som ska

262

Kap. 4

Bilaga 1

transporteras och att dessa föreskrifter är uppfyllda. Avstängningsventiler ska stängas efter fyllning och förbli stängda under transporten. Avsändaren ska verifiera att förslutningar och utrustning inte läcker.

4.1.6.1.6 Tryckkärl ska fyllas under de arbetstryck, fyllningsförhållanden och bestämmelser som anges i den förpackningsinstruktion som gäller för ämnet som fylls och där det lägsta kalkyltrycket hos varje komponent ska beaktas. Driftsutrustning som har ett kalkyltryck som är lägre än för andra komponenter ska oavsett uppfylla 6.2.1.3.1. Reaktiva gaser och gasblandningar ska fyllas till ett tryck som innebär att tryckkärlets arbetstryck inte överskrids om gasen genomgår fullständigt sönderfall.

4.1.6.1.7 Tryckkärl och deras förslutningar ska uppfylla bestämmelserna för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning angivna i kapitel 6.2. Om ytterförpackningar är föreskrivna ska tryckkärlen förpackas säkert och stadigt i dem. Om inget annat föreskrivs i de enskilda förpackningsinstruktionerna, får en eller flera innerförpackningar placeras i en ytterförpackning.

4.1.6.1.8 Ventiler ska konstrueras och tillverkas så att de i sig har förmåga att motstå skador utan att innehållet läcker ut, eller så ska de vara skyddade genom en eller flera av följande metoder mot skador som kan förorsaka att tryckkärlets innehåll oavsiktligt läcker ut: .1 Ventiler är placerade inuti tryckkärlets hals och skyddas av en påskruvad plugg eller en skyddskåpa, .2 Ventiler är skyddade med skyddskåpor eller andra skydd. Skyddskåporna ska vara försedda med avluftningshål med tillräckligt tvärsnitt, så att gaserna kan försvinna om ventilerna blir otäta, .3 Ventiler är skyddade av kragar eller permanenta skyddsanordningar, .4 Tryckkärl transporteras i skyddsramar (t.ex. gasflaskor i paket), eller .5 Tryckkärl transporteras i en ytterförpackning. Förpackningen ska i transportfärdigt skick kunna klara den i 6.1.5.3 angivna fallprovningen med provningskraven för förpackningsgrupp I.

För tryckkärl med ventiler enligt beskrivningen i .2 ska kraven i antingen ISO 11117:1998, ISO 11117:2008 + Cor 1:2009 eller ISO 11117:2019 vara uppfyllda. Krav för kragar och permanenta skyddsanordningar som används som ventilskydd enligt .3 finns i relevanta standarder för konstruktion av tryckkärlsbehållare, se 6.2.2.1. Ventiler med inbyggt skydd som används för återfyllningsbara tryckkärl ska uppfylla kraven i 4.6.2 i ISO 10297:2006 eller i 5.5.2 i ISO 10297:2014 + Amd 1:2017, eller, i fråga om självstängande ventiler, i 5.4.2 i ISO 17879:2017. För ventiler med inbyggt skydd som används för ej återfyllningsbara gasflaskor, ska kraven i 9.2.5 i ISO 11118:2015 eller i 9.2.5 i ISO 11118:2015 + Amd 1:2019 vara uppfyllda. För metallhydridlagringssystem ska ventilskyddskraven som anges i ISO 16111:2008 eller ISO 16111:2018 vara uppfyllda.

4.1.6.1.9 Ej återfyllningsbara tryckkärl: .1 ska transporteras i en ytterförpackning, såsom en låda, häck eller brickor med sträck- eller krympfilm, .2 ska om de fyllts med brandfarlig eller giftig gas ha en vattenvolym på högst 1,25 liter, 3 .3 får inte användas för giftiga gaser med LC50-värde 200 ml/m och lägre, .4 får inte repareras efter att ha tagits i bruk.

4.1.6.1.10 Återfyllningsbara tryckkärl, med undantag av slutna kryokärl, ska genomgå återkommande kontroll i enlighet med bestämmelserna i 6.2.1.6 och förpackningsinstruktion P200, P205, P206 eller P208 enligt vad som är tillämpligt. Tryckavlastningsventiler för slutna kryokärl omfattas av återkommande kontroll och provning enligt bestämmelserna i 6.2.1.6.3 och förpackningsinstruktion P203. Tryckkärl får inte fyllas om tidpunkten för nästa återkommande kontroll har passerat, men de får transporteras.

4.1.6.1.11 Reparationer ska utföras i överensstämmelse med bestämmelserna för tillverkning och provning i tillämpliga konstruktions- och tillverkningsstandarder och är tillåtna endast om detta anges i motsvarande standarder för återkommande kontroll, som anges i 6.2.2.4. Tryckkärl,

263

Kap. 4

Bilaga 1

med undantag av yttre manteln på slutna kryokärl, får inte genomgå reparation av nedanstående brister: .1 sprickor eller andra fel i svetsfogar, .2 sprickor i kärlväggen, .3 otätheter eller materialfel i väggen, överdelen eller botten av kärlen.

4.1.6.1.12 Tryckkärl får inte överlämnas för fyllning: .1 om de är så kraftigt skadade att tryckkärlets eller dess driftsutrustnings fullgoda skick kan påverkas, .2 om inte tryckkärlet och dess driftsutrustning har kontrollerats och konstaterats fungera väl, eller .3 om föreskriven märkning för godkännande, återkommande kontroll och fyllning inte är läslig.

4.1.6.1.13 Fyllda tryckkärl får inte överlämnas för transport: .1 om de är otäta, .2 om de är så kraftigt skadade att tryckkärlets eller dess driftsutrustnings fullgoda skick kan påverkas, .3 om inte tryckkärlet och dess driftsutrustning har kontrollerats och konstaterats fungera väl, eller .4 om föreskriven märkning för godkännande, återkommande kontroll och fyllning inte är läslig.

4.1.6.1.14 Om det i förpackningsinstruktionen P200 är tillåtet med gasflaskor och andra tryckkärl för gaser som överensstämmer med kraven i detta underavsnitt och kapitel 6.2, är det också tillåtet att använda gasflaskor och tryckkärl som överensstämmer med kraven från den behöriga myndigheten i det land där gasflaskan eller tryckkärlet har fyllts. Ventiler ska skyddas på lämpligt sätt. Tryckkärl med en kapacitet om 1 liter eller mindre ska förpackas i ytterförpackningar tillverkade av passande material med lämplig hållfasthet och utformning i förhållande till förpackningens kapacitet och dess avsedda användning, samt vara säkrade eller stötdämpade för att förhindra större rörelser inuti ytterförpackningen vid normala transportförhållanden.

4.1.7 Särskilda förpackningsbestämmelser för organiska peroxider i klass 5.2 och självreaktiva ämnen i klass 4.1

4.1.7.0 Allmänt

4.1.7.0.1 För organiska peroxider ska alla kärl vara ”effektivt förslutna”. Om ett avsevärt invändigt tryck kan uppstå i ett kolli på grund av gasutveckling, får en luftningsanordning sättas fast, förutsatt att den utströmmande gasen inte innebär någon fara. I annat fall ska fyllningsförhållandet begränsas. Luftningsanordningar ska vara konstruerade så att inget flytande ämne kan komma ut då kollit är i upprätt läge och att inträngning av föroreningar förhindras. Eventuell ytterförpackning ska vara konstruerad så att den inte inverkar på luftningsanordningens funktion.

4.1.7.1 Användning av förpackningar (utom IBC-behållare)

4.1.7.1.1 Förpackningar för organiska peroxider och självreaktiva ämnen ska överensstämma med bestämmelserna i kapitel 6.1 och uppfylla provningsbestämmelserna för förpackningsgrupp II.

4.1.7.1.2 Förpackningsmetoderna för organiska peroxider och självreaktiva ämnen är angivna i förpackningsinstruktion P520 och betecknas OP1 till OP8. De för varje förpackningsmetod angivna mängderna är de högsta tillåtna mängderna per kolli.

4.1.7.1.3 De förpackningsmetoder som gäller för de enskilda befintliga klassificerade självreaktiva ämnena och organiska peroxiderna finns förtecknade i 2.4.2.3.2.3 och 2.5.3.2.4.

4.1.7.1.4 För nya organiska peroxider, nya självreaktiva ämnen eller nya beredningar av befintliga klassificerade organiska peroxider eller självreaktiva ämnen, ska följande förfarande användas för fastställande av lämplig förpackningsmetod:

264

Kap. 4

Bilaga 1

.1 ORGANISK PEROXID TYP B eller SJÄLVREAKTIVT ÄMNE TYP B: Förpackningsmetod OP5 ska tillämpas om den organiska peroxiden (eller det självreaktiva ämnet) uppfyller kriterierna i 2.5.3.3.2.2 (respektive 2.4.2.3.3.2.2) i en godkänd förpackning enligt förpackningsmetoden i fråga. Kan den organiska peroxiden (eller det självreaktiva ämnet) endast uppfylla dessa kriterier i en mindre förpackning än den som tillåts i förpackningsmetod OP5 (dvs. i en av de i OP1–OP4 förtecknade förpackningarna) ska motsvarande förpackningsmetod med det lägre OP-numret tillämpas.

.2 ORGANISK PEROXID TYP C eller SJÄLVREAKTIVT ÄMNE TYP C: Förpackningsmetod OP6 ska tillämpas om den organiska peroxiden (eller det självreaktiva ämnet) uppfyller kriterierna i 2.5.3.3.2.3 (respektive 2.4.2.3.3.2.3) i en godkänd förpackning enligt förpackningsmetoden i fråga. Kan den organiska peroxiden (eller det självreaktiva ämnet) endast uppfylla dessa kriterier i en mindre förpackning än den som tillåts i förpackningsmetod OP6 ska motsvarande förpackningsmetod med det lägre OPnumret tillämpas.

.3 ORGANISK PEROXID TYP D eller SJÄLVREAKTIVT ÄMNE TYP D: För denna typ av organisk peroxid eller självreaktivt ämne ska förpackningsmetod OP7 tillämpas.

.4 ORGANISK PEROXID TYP E eller SJÄLVREAKTIVT ÄMNE TYP E: För denna typ av organisk peroxid eller självreaktivt ämne ska förpackningsmetod OP8 tillämpas.

.5 ORGANISK PEROXID TYP F eller SJÄLVREAKTIVT ÄMNE TYP F: För denna typ av organisk peroxid eller självreaktivt ämne ska förpackningsmetod OP8 tillämpas.

4.1.7.2 Användning av IBC-behållare

4.1.7.2.1 Befintliga klassificerade organiska peroxider som uttryckligen anges i förpackningsinstruktion IBC520 får transporteras i IBC-behållare i enlighet med denna förpackningsinstruktion. IBCbehållare ska överensstämma med bestämmelserna i kapitel 6.5 och uppfylla dess provningsbestämmelser för förpackningsgrupp II.

4.1.7.2.2 Andra organiska peroxider och självreaktiva ämnen av typ F får transporteras i IBC-behållare under förhållanden fastställda av den behöriga myndigheten i ursprungslandet, om denna behöriga myndighet på grundval av lämpliga provningar är förvissad om att en sådan transport kan genomföras på ett säkert sätt. Provningarna ska inkludera sådana provningar som krävs för att .1 visa att den organiska peroxiden (eller det självreaktiva ämnet) överensstämmer med principerna för klassificering, .2 visa kompatibiliteten med alla material som normalt kommer i kontakt med ämnet under transporten, .3 i tillämpliga fall, bestämma kontroll- och nödtemperatur, fastställda utifrån SADT, för transport av produkten i avsedd IBC-behållare, .4 i tillämpliga fall, konstruera tryckavlastningsanordningar och avlastningsanordningar för nödläge, och .5 avgöra om några särbestämmelser krävs för säker transport av ämnet.

4.1.7.2.3 För självreaktiva ämnen krävs temperaturkontroll enligt 2.4.2.3.4. För organiska peroxider krävs temperaturkontroll enligt 2.5.3.4.1. Bestämmelser för temperaturkontroll finns i 7.3.7.

4.1.7.2.4 Självaccelererande sönderfall och brandpåverkan ska beaktas som nödlägen. För att undvika explosionsartad sprängning av IBC-behållare av metall eller integrerade IBC-behållare med metallhölje ska anordningar för tryckavlastning i nödläge vara konstruerade så att alla sönderfallsprodukter och ångor leds bort, vilka utvecklas vid självaccelererande sönderfall eller

265

Kap. 4

Bilaga 1

brandpåverkan under en tid av minst en timme, beräknade enligt den i 4.2.1.13.8 angivna formeln.

4.1.8 Särskilda förpackningsbestämmelser för smittförande ämnen i kategori A (klass 6.2, UN 2814 och UN 2900)

4.1.8.1 Avsändaren av smittförande ämnen ska säkerställa att kollina är förberedda så att de når sin bestämmelseort i gott skick och inte utgör någon fara för personer eller djur under transporten.

4.1.8.2 Definitionerna i 1.2.1 och de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.1.1 till 4.1.1.14, med undantag av 4.1.1.10 till 4.1.1.12, gäller för kollin med smittförande ämnen. Flytande ämnen får endast fyllas i förpackningar som är tillräckligt hållfasta mot sådant invändigt tryck som kan utvecklas under normala transportförhållanden.

4.1.8.3 En detaljerad innehållsförteckning ska finnas mellan sekundärförpackningen och ytterförpackningen. Om de smittförande ämnen som ska transporteras inte är kända, men det finns misstanke om att de motsvarar kriterierna för att ingå i kategori A, ska texten ”Suspected category A infectious substance” anges inom parentes efter den officiella transportbenämningen (proper shipping name) i dokumentet i ytterförpackningen.

4.1.8.4 Innan en tömd förpackning återlämnas till avsändaren eller skickas någon annanstans, ska den desinficeras eller steriliseras för att eliminera alla risker. Etiketter och märkningar som visar att förpackningen har innehållit ett smittförande ämne ska tas bort eller utplånas.

4.1.8.5 Så länge likvärdiga prestanda bibehålls får följande varianter av primärkärl placeras i en mellanförpackning, utan ytterligare provning av det kompletta kollit: .1 Primärkärl av motsvarande eller mindre storlek än de provade primärkärlen får användas under förutsättning att: (a) primärkärlen är av liknande utförande som det provade primärkärlet (exempelvis formen: runda, rektangulära), (b) materialet i primärkärlen (t.ex. glas, plast, metall) uppvisar samma eller högre hållfasthet mot stötar och staplingskrafter jämfört med det provade primärkärlet, (c) primärkärlen har likadana eller mindre öppningar och förslutningen är utformad på liknande sätt (t.ex. skruvlock, friktionslock), (d) ytterligare stötdämpande material används i tillräcklig mängd för att fylla ut hålrum och förhindra nämnvärd förskjutning av primärkärlen, och (e) primärkärlen är orienterade på samma sätt i mellanförpackningen som i det provade kollit. .2 Ett mindre antal provade primärkärl eller andra typer av primärkärl enligt .1 ovan får användas under förutsättning att tillräckligt med stötdämpande material tillsätts för att fylla ut hålrum och förhindra nämnvärd förskjutning hos primärkärlen.

4.1.9 Särskilda förpackningsbestämmelser för radioaktiva ämnen

4.1.9.1 Allmänt

4.1.9.1.1 Radioaktiva ämnen, förpackningar och kollin ska uppfylla bestämmelserna i kapitel 6.4. Mängden av radioaktiva ämnen i ett kolli får inte överstiga de angivna begränsningarna i 2.7.2.2, 2.7.2.4.1, 2.7.2.4.4, 2.7.2.4.5, 2.7.2.4.6 och 4.1.9.3.

De typer av kollin för radioaktiva ämnen som omfattas av bestämmelserna i denna kod är följande: .1 Undantaget kolli (se 1.5.1.5), .2 Industrikolli av typ 1 (typ IP-1), .3 Industrikolli av typ 2 (typ IP-2), .4 Industrikolli av typ 3 (typ IP-3), .5 Kolli av typ A, .6 Kolli av typ B(U),

266

Kap. 4

Bilaga 1

.7 Kolli av typ B(M), .8 Kolli av typ C.

Kollin som innehåller fissila ämnen eller uranhexafluorid omfattas av ytterligare bestämmelser.

4.1.9.1.2 Löst vidhäftande kontamination på utsidan av ett kolli ska vara så låg som det är praktiskt möjligt och får under rutinmässiga transportförhållanden inte överstiga följande gränsvärden: 2 (a) 4 Bq/cm för beta- och gammastrålare samt för alfastrålare med låg radiotoxicitet, och 2 (b) 0,4 Bq/cm för alla andra alfastrålare.

2 Dessa gränsvärden är tillämpbara som medelvärde över varje area av 300 cm av varje del av ytan.

4.1.9.1.3 Ett kolli får inte innehålla några andra föremål än sådana som är nödvändiga för användningen av det radioaktiva ämnet. Växelverkan mellan dessa föremål och kollit i fråga får under de för kollikonstruktionen tillämpliga transportförhållandena inte reducera kollits säkerhet.

4.1.9.1.4 Såvida inget annat föreskrivs i 7.1.4.5.11 får nivån från löst vidhäftande kontamination på utsidan och insidan av overpacks, lastbärare och transportmedel inte överstiga de i 4.1.9.1.2 angivna gränsvärdena. Detta krav gäller inte för de invändiga ytorna hos containrar som används som förpackningar, oavsett om de är lastade eller tomma.

4.1.9.1.5 För radioaktiva ämnen med andra farliga egenskaper ska kollikonstruktionen ta hänsyn till dessa egenskaper. Radioaktiva ämnen med sekundärfara, förpackade i kollin vilka inte behöver vara godkända av behörig myndighet, ska transporteras i förpackningar, IBC-behållare, tankar eller bulkcontainrar som fullständigt uppfyller bestämmelserna i tillämpligt kapitel i del 6 samt för denna sekundärfara tillämpliga bestämmelser i kapitel 4.1, 4.2 eller 4.3.

4.1.9.1.6 Innan en förpackning används första gången för att transportera radioaktiva ämnen ska det fastställas att den har tillverkats i enlighet med konstruktionsspecifikationerna för att säkerställa överensstämmelse med tillämpliga bestämmelser i dessa föreskrifter och i gällande godkännandecertifikat. Följande krav ska också vara uppfyllda, om de är tillämpliga: .1 om inneslutningssystemets kalkyltryck överstiger 35 kPa (övertryck) ska det kontrolleras att inneslutningssystemet för varje förpackning överensstämmer med de godkända konstruktionskraven beträffande systemets förmåga att bibehålla sin täthet under detta tryck. .2 för varje förpackning som är avsedd att användas som ett kolli av typ B(U), typ B(M) eller typ C samt för varje förpackning som är avsedd att innehålla fissila ämnen ska det kontrolleras att dess strålskärm och inneslutningssystem och, om så krävs, dess värmeledningsförmåga och begränsade system ligger inom de gränser som är tillämpliga eller specificerade för den godkända konstruktionen. .3 för varje förpackning som är avsedd att innehålla fissila ämnen ska det kontrolleras att effektiviteten hos dess karaktäristiska funktioner med avseende på kriticitetssäkerhet ligger inom de gränser som är tillämpliga eller som anges för konstruktionen och särskilt då neutronabsorbatorer uttryckligen ingår för att uppfylla bestämmelserna i 6.4.11.1, ska kontroll utföras för att bekräfta närvaron och fördelningen av dessa neutronabsorbatorer.

4.1.9.1.7 Före varje förflyttning av ett kolli ska det kontrolleras att kollit varken innehåller: .1 radionuklider som avviker från vad som anges för kollikonstruktionen, eller .2 innehåll som till form, fysikaliskt eller kemiskt tillstånd avviker från vad som anges för kollikonstruktionen.

4.1.9.1.8 Före varje förflyttning av ett kolli ska det säkerställas att alla krav i tillämpliga bestämmelser i föreskrifterna och i gällande godkännandecertifikat är uppfyllda. Följande krav ska också uppfyllas, om tillämpliga: .1 det ska kontrolleras att lyftdon som inte uppfyller bestämmelserna i 6.4.2.2 har monterats bort eller på annat sätt gjorts obrukbara för att lyfta kollit i enlighet med 6.4.2.3. .2 varje kolli av typ B(U), typ B(M) och typ C ska förvaras tills dess jämviktstillstånd har uppnåtts i tillräcklig omfattning för att verifiera överensstämmelse med temperatur- och

267

Kap. 4

Bilaga 1

tryckbestämmelserna, såvida inte undantag från dessa krav har fått unilateralt godkännande. .3 varje kolli av typ B(U), typ B(M) och typ C ska kontrolleras genom besiktning eller lämpliga provningar så att alla förslutningar, ventiler eller andra öppningar i inneslutningssystemet, genom vilka det radioaktiva innehållet skulle kunna komma ut, är ordentligt förslutna och i förekommande fall förseglade på det sätt som gjordes för att visa överensstämmelse med bestämmelserna i 6.4.8.8 och 6.4.10.3. .4 för kollin som innehåller fissila ämnen ska den angivna mätningen i 6.4.11.5 (b) och de angivna provningarna för kontroll av förslutningen av varje kolli i 6.4.11.8 genomföras. .5 för kollin avsedda att användas för förflyttning efter lagring ska det säkerställas att alla förpackningskomponenter och allt radioaktivt innehåll har bibehållits under lagringen på ett sätt så att kraven som anges i relevanta bestämmelser i dessa föreskrifter och i tillämpliga godkännandecertifikat har uppfyllts.

4.1.9.1.9 Avsändaren ska också ha en kopia av eventuella instruktioner för korrekt förslutning av kollit och eventuella förberedelser för förflyttning innan avsändaren genomför en förflyttning enligt villkoren i dessa certifikat sker.

4.1.9.1.10 Utom för sändningar som komplett last får transportindex för varje kolli eller overpack inte överstiga 10 och kriticitetssäkerhetsindex för varje enskilt kolli eller overpack inte överstiga 50.

4.1.9.1.11 Utom för kollin och overpacks transporterade som komplett last på järnväg eller väg i enlighet med de villkor som anges i 7.1.4.5.5.1, eller med fartyg som komplett last och enligt särskild överenskommelse, i enlighet med de villkor som anges i 7.1.4.5.7, får den högsta dosraten i någon punkt på ytan av ett kolli eller en overpack inte överstiga 2 mSv/h.

4.1.9.1.12 Den högsta dosraten får inte i någon punkt på ytan av ett som komplett last transporterat kolli, eller ett som komplett last transporterat overpack, överstiga 10 mSv/h.

4.1.9.1.13 Pyrofora radioaktiva ämnen ska förpackas i kollin av typ A, typ B(U), typ B(M) eller typ C och ska också ha gjorts ändamålsenligt inerta.

4.1.9.2 Bestämmelser och kontrollåtgärder för transport av radioaktiva ämnen med låg specifik aktivitet (LSA-material) och ytkontaminerade föremål (SCO)

4.1.9.2.1 Mängden av LSA-material eller SCO i ett kolli av typ IP-1, typ IP-2, typ IP-3 eller föremål eller samling av föremål, vilket som är tillämpligt, ska begränsas så att den externa dosraten på ett avstånd av 3 meter från det oskärmade materialet, föremålet eller samlingen av föremål inte överstiger 10 mSv/h.

4.1.9.2.2 För LSA-material och SCO som utgör eller innehåller fissila ämnen som inte är undantagna enligt 2.7.2.3.5, ska tillämpliga bestämmelser i 7.1.4.5.15 och 7.1.4.5.16 vara uppfyllda.

4.1.9.2.3 För LSA-material och SCO som utgör eller innehåller fissila ämnen ska tillämpliga bestämmelser i 6.4.11.1 vara uppfyllda. 4.1.9.2.4 LSA-material och SCO i grupperna LSA-I, SCO-I och SCO-III får transporteras oförpackade under följande villkor: .1 alla oförpackade ämnen, utom malm som uteslutande innehåller naturligt förekommande radionuklider, ska transporteras så att under rutinmässiga transportförhållanden inget av innehållet frigörs från transportmedlet och ingen strålskärmning går förlorad, .2 varje transportmedel ska gå som komplett last, såvida det inte transporterar endast SCO-I, på vilka kontaminationen på åtkomliga och icke åtkomliga ytor inte överstiger 10 gånger det tillämpliga värdet enligt definitionen i 2.7.1.2, .3 när det kan antas för SCO-I att det finns löst vidhäftande kontamination på icke åtkomliga ytor överstigande de fastställda värdena i 2.7.2.3.2.1.1 ska åtgärder vidtas som säkerställer att radioaktiva ämnen inte kan frigöras i transportmedlet, och .4 oförpackade fissila ämnen ska uppfylla kraven i 2.7.2.3.5.5. .5 för SCO-III, .1 transport ska ske som komplett last på väg, järnväg, inre vattenvägar eller till sjöss, .2 stapling är inte tillåten,

268

Kap. 4

Bilaga 1

.3 alla aktiviteter som är förknippade med förflyttningen, inklusive strålskydd, nödåtgärder och särskilda försiktighetsmått eller särskilda administrativa eller driftmässiga kontroller som ska användas under transport, ska finnas beskrivna i en transportplan. Transportplanen ska visa att den övergripande säkerhetsnivån vid transport åtminstone är likvärdig med den som skulle erhållas om kraven i 6.4.7.14 (endast för testet som anges i 6.4.15.6, föregånget av testerna som anges i 6.4.15.2 och 6.4.15.3) hade uppfyllts. .4 kraven i 6.4.5.1 och 6.4.5.2 för ett kolli av typ IP-2 ska vara tillgodosedda, förutom att den maximala skada som avses i 6.4.15.4 får fastställas utifrån bestämmelserna i transportplanen, och kraven i 6.4.15.5 är inte tillämpliga. .5 föremålet och strålskärmningar är säkrade i transportmedlet enligt 6.4.2.1. .6 förflyttningen omfattas av kravet på multilateralt godkännande.

4.1.9.2.5 LSA-material och SCO ska om inget annat föreskrivs i 4.1.9.2.4 förpackas enligt tabell 4.1.9.2.5.

Tabell 4.1.9.2.5 – Bestämmelser för typ av industrikollin innehållande LSA-material och SCO

Typ av industrikolli Radioaktivt innehåll Komplett last Ej komplett last

LSA-I a Fast Typ IP-1 Typ IP-1 Flytande Typ IP-1 Typ IP-2 LSA-II Fast Typ IP-2 Typ IP-2 Flytande och gasformigt Typ IP-2 Typ IP-3 LSA-III Typ IP-2 Typ IP-3 a SCO-I Typ IP-1 Typ IP-1 SCO-II Typ IP-2 Typ IP-2 a Under angivna villkor i 4.1.9.2.4 får LSA-I och SCO-I transporteras oförpackade.

4.1.9.3 Kollin som innehåller fissila ämnen

Innehållet i kollin med fissila ämnen ska överensstämma med vad som anges för kollikonstruktionen i dessa föreskrifter eller i godkännandecertifikatet.

269

Kap. 4

Bilaga 1

Kapitel 4.2

Användning av UN-tankar och MEG-containrar

Bestämmelserna i detta kapitel gäller även för tankfordon i den utsträckning som anges i kapitel 6.8.

4.2.0 Övergångsbestämmelser

4.2.0.1 Bestämmelserna för användning och konstruktion av UN-tankar i detta kapitel och kapitel 6.7 är baserade på FN:s rekommendationer om transport av farligt gods. UN-tankar av IMO-typ och tankfordon som är certifierade och godkända före den 1 januari 2003 i enlighet med bestämmelserna i IMDG-koden från den 1 juli 1999 (amendment 29), får fortsätta att användas förutsatt att de uppfyller tillämpliga bestämmelser för återkommande kontroller och provning. De ska uppfylla bestämmelserna angivna i kolumnerna (13) och (14) i kapitel 3.2. Detaljerade förklaringar och konstruktionsbestämmelser finns i CCC.1/Circ.3. Revised guidance on the continued use of existing IMO type portable tanks and road tank vehicles for the transport of dangerous goods.

Anm. För enkelhetens skull ingår följande beskrivningar av befintliga IMO-tankar:

En IMO-tank av typ 1: är en UN-tank för transport av ämnen i klass 3 till 9 som är utrustad med tryckavlastningsanordningar och har ett högsta tillåtna arbetstryck på minst 1,75 bar. En IMO-tank av typ 2: är en UN-tank som är utrustad med tryckavlastningsanordningar, med ett högsta tillåtna arbetstryck lika med eller över 1,0 bar men under 1,75 bar, avsedd för transport av vissa farliga vätskor med låg fara och vissa fasta ämnen. En IMO-tank av typ 4: är ett tankfordon för transport av farligt gods i klass 3 till 9 med en semitrailer med en permanent monterad tank eller en tank som är monterad på ett chassi med minst fyra vridlås i enlighet med ISO-standard (t.ex. ISO 1161:1984). En IMO-tank av typ 5: är en UN-tank som är utrustad med tryckavlastningsanordningar som används för ej kylda kondenserade gaser i klass 2. En IMO-tank av typ 6: är ett tankfordon för transport av ej kylda kondenserade gaser i klass 2 med en semitrailer med en permanent monterad tank eller en tank som är monterad på ett chassi som är utrustat med den driftsutrustning och de strukturdelar som krävs vid transport av gaser. En IMO-tank av typ 7: är en värmeisolerad UN-tank som är utrustad med den driftsutrustning och de strukturdelar som är nödvändiga vid transport av kylda kondenserade gaser. UN-tanken ska kunna transporteras, lastas och lossas utan att dess strukturdelar behöver tas bort och ska kunna lyftas när den är full. Den ska inte vara permanent säkrad ombord på fartyget. En IMO-tank av typ 8: är ett tankfordon för transport av kylda kondenserade gaser i klass 2 med en semitrailer med en permanent monterad värmeisolerad tank som är utrustad med den driftsutrustning och de strukturdelar som krävs vid transport av kylda kondenserade gaser. En IMO-tank av typ 9: är ett gastankfordon för transport av komprimerade gaser i klass 2 med delar som är anslutna till varandra med ett samlingsrör, permanent monterade på ett chassi som är utrustat med den driftsutrustning och de strukturdelar som krävs vid transport av gaser. Delarna är gasflaskor, storflaskor och gasflaskpaket, avsedda för transport av gaser enligt definitionen i 2.2.1.1.

Anm. Tankfordon med IMO-tankar av typ 4, 6 och 8 får tillverkas efter den 1 januari 2003 i enlighet med bestämmelserna i kapitel 6.8.

4.2.0.2 UN-tankar och MEG-containrar som är tillverkade enligt ett godkännandecertifikat för konstruktionen som har utfärdats före den 1 januari 2008 får fortsätta att användas, under förutsättning att de uppfyller tillämpliga bestämmelser för återkommande kontroller och provning.

4.2.0.3 UN-tankar och MEG-containrar tillverkade före den 1 januari 2012, vilka överensstämmer med märkningsbestämmelserna i 6.7.2.20.1, 6.7.3.16.1, 6.7.4.15.1 eller 6.7.5.13.1 i den version av

271

Kap. 4

Bilaga 1

dessa föreskrifter som var gällande 1 januari 2010 (ändring 34-08), enligt vad som är relevant, får användas även fortsättningsvis, förutsatt att övriga tillämpliga bestämmelser i den aktuella versionen av dessa föreskrifter är uppfyllda, inklusive, där så är tillämpligt, bestämmelserna i 6.7.2.20.1 (g) om märkning på tankskylten med symbolen ”S” när tankskalet eller tankfacket är indelat med skvalpskott i fack om högst 7 500 liter kapacitet. Om tankskalet eller tankfacket redan var indelat med skiljeväggar eller skvalpskott i fack om högst 7 500 liter kapacitet före den 1 januari 2012, behöver tankskalets respektive tankfackets kapacitet inte kompletteras med symbolen ”S” förrän när nästa återkommande kontroll, enligt 6.7.2.19.5, utförs.

UN-tankar som tillverkats före den 1 januari 2014 behöver inte märkas med den UN-tankinstruktion som krävs enligt 6.7.2.20.2, 6.7.3.16.2 och 6.7.4.15.2 förrän vid nästa återkommande kontroll och provning.

UN-tankar och MEG-containrar som tillverkats före den 1 januari 2014 behöver inte uppfylla kraven enligt 6.7.2.13.1.6, 6.7.3.9.1.5, 6.7.4.8.1.5 och 6.7.5.6.1 (d) beträffande märkningen av tryckavlastningsanordningarna.

I enlighet med 6.7.2.20.2, 6.7.3.16.2 och 6.7.4.15.2 ska UN-tankar av IMO-typ tillverkade före den 1 januari 2003 märkas så att det framgår vilken UN-tankinstruktion de uppfyller med avseende på minsta tillåtna provtryck, minsta tillåtna godstjocklek hos tankskalet, tryckavlastningskrav och bottenöppningskrav i 4.2.5.2.6. Dessa UN-tankar behöver inte märkas med UNtankinstruktion förrän vid nästa återkommande kontroll och provning.

4.2.1 Allmänna bestämmelser för användning av UN-tankar för transport av ämnen i klass 1 och klass 3 till och med 9

4.2.1.1 Detta avsnitt anger allmänna bestämmelser för användning av UN-tankar för transport av ämnen i klass 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9. Utöver dessa allmänna bestämmelser ska UN-tankar uppfylla kraven för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning som beskrivs i 6.7.2. Ämnen ska transporteras i UN-tankar som överensstämmer med tillämplig UN-tankinstruktion och de särbestämmelser för UN-tankar som anges för varje ämne i förteckningen över farligt gods.

4.2.1.2 Under transport ska UN-tankar vara tillräckligt skyddade mot skador på tankskalet och driftsutrustningen av stötar i sidled och längsled samt vältning. Om tanken med sin driftsutrustning är byggd för att motstå stötar och vältning, behöver den inte skyddas på detta sätt. Exempel på sådant skydd ges i 6.7.2.17.5.

4.2.1.3 Vissa ämnen är kemiskt instabila. De får transporteras endast om nödvändiga åtgärder har vidtagits för att förhindra att de sönderfaller, omvandlas eller polymeriserar på ett sätt som medför fara under transport. Därför ska även särskilt kontrolleras att tankskalen inte innehåller ämnen som kan befrämja sådana reaktioner.

4.2.1.4 Temperaturen på den utvändiga ytan av tankskalet, med undantag av öppningar och förslutningar, eller av värmeisoleringen får inte överstiga 70 °C under transport. Tankskalet ska om så krävs vara värmeisolerat.

4.2.1.5 Tömda, ej rengjorda och ej gasfria UN-tankar ska uppfylla samma krav som UN-tankar fyllda med det ursprungliga ämnet.

4.2.1.6 Ämnen får inte transporteras i samma eller angränsande tankfack om de kan reagera på ett farligt sätt med varandra och orsaka: .1 förbränning och/eller avsevärd värmeutveckling, .2 utveckling av brandfarliga, kvävande eller giftiga gaser, .3 uppkomst av frätande ämnen, .4 uppkomst av instabila ämnen, .5 farlig tryckökning.

4.2.1.7 Typgodkännandecertifikatet, provningsrapporten och intyget som visar resultaten av den första kontrollen för varje UN-tank utfärdat av behörig myndighet eller av denna utsett organ, ska

272

Kap. 4

Bilaga 1

förvaras av myndigheten eller organet samt av ägaren. Ägare ska kunna uppvisa dessa handlingar på begäran av behörig myndighet.

4.2.1.8 Såvida inte benämningen på de ämnen som transporteras finns på metallskylten enligt 6.7.2.20.2 ska en kopia av intyget som beskrivs i 6.7.2.18.1 finnas tillgängligt på begäran av behörig myndighet eller av denna utsett organ och omedelbart kunna uppvisas av avsändare, mottagare eller representant, efter vad som är lämpligt.

4.2.1.9 Fyllnadsgrad

4.2.1.9.1 Innan fyllning ska avsändaren se till att lämplig UN-tank används och att UN-tanken inte fylls med ämnen som i kontakt med tankmaterial, packningar, driftsutrustning och skyddsbeklädnad kan reagera på ett farligt sätt med dessa och bilda farliga produkter eller avsevärt försvaga materialet. Avsändaren kan behöva konsultera tillverkaren av ämnet i samråd med behörig myndighet för vägledning om ämnets kompatibilitet med materialen i UN-tanken.

4.2.1.9.1.1 UN-tankar får inte fyllas över vad som föreskrivs i 4.2.1.9.2 till 4.2.1.9.6. Tillämpligheten av 4.2.1.9.2, 4.2.1.9.3 eller 4.2.1.9.5.1 på enskilda ämnen anges i tillämpliga instruktioner för UN-tankar eller särbestämmelser för UN-tankar i 4.2.5.2.6 eller 4.2.5.3 och kolumnerna 13 och 14 i förteckningen över farligt gods.

4.2.1.9.2 Högsta fyllnadsgrad (i %) för allmän användning bestäms av formeln:

97 Fyllnadsgrad = 1+ α t(R − tF)

4.2.1.9.3 Högsta fyllnadsgrad (i %) för vätskor i klass 6.1 och klass 8 i förpackningsgrupp I och II och vätskor med ett absolut ångtryck över 175 kPa (1,75 bar) vid 65 °C, eller för vätskor som definieras som vattenförorenande ämnen bestäms av formeln:

95 Fyllnadsgrad = 1+ α t(R − t F)

4.2.1.9.4 I dessa formler anger α medelkoefficienten för vätskans volymutvidgning mellan medeltemperaturen hos vätskan vid fyllning (tF) och högsta medeltemperatur hos bulken under transporten (tR) (båda i °C). För vätskor som transporteras under omgivningsbetingelser ska α beräknas enligt formeln:

d15 − d50 α = 35× d50

där d15 och d50 är vätskans densitet vid 15 °C respektive 50 °C.

4.2.1.9.4.1 Högsta medeltemperatur hos bulken (tR) ska väljas till 50 °C, dock får för transport under tempererade eller extrema klimatförhållanden behörig myndighet medge en lägre eller kräva en högre temperatur, efter vad som är påkallat.

4.2.1.9.5 Kraven i 4.2.1.9.2 till 4.2.1.9.4.1 gäller inte UN-tankar som innehåller ämnen vilka hålls vid en temperatur över 50 °C under transporten (t.ex. med hjälp av en uppvärmningsanordning). För UN-tankar utrustade med en uppvärmningsanordning, ska en temperaturreglering användas för att säkerställa att högsta fyllnadsgrad blir högst 95 % under hela transporten.

4.2.1.9.5.1 Högsta fyllnadsgrad (i %) för fasta ämnen som transporteras över sin smältpunkt och vätskor som transporteras vid förhöjd temperatur, bestäms av formeln:

dR Fyllnadsgrad = 95 dF

273

Kap. 4

Bilaga 1

där dF och dR är vätskans densitet vid medeltemperaturen hos vätskan vid fyllning respektive högsta medeltemperatur hos bulken under transporten.

4.2.1.9.6 UN-tankar får inte överlämnas för transport: 2 .1 med en fyllnadsgrad för vätskor med viskositet under 2 680 mm /s vid 20 °C eller vid ämnets maximitemperatur under transport för uppvärmda ämnen, på över 20 % och under 80 % såvida inte tankarna är indelade med skiljeväggar eller skvalpskott i utrymmen på högst 7 500 liters kapacitet, .2 med rester av tidigare transporterat gods, häftande vid utsidan av tanken eller driftsutrustningen, .3 om de läcker eller är skadade i sådan utsträckning att funktionen hos UN-tanken eller dess lyft- eller säkringsanordningar kan påverkas, och .4 om inte driftsutrustningen har kontrollerats och konstaterats fungera väl. För vissa farliga ämnen kan en lägre fyllningsgrad krävas.

4.2.1.9.7 Gaffeltunnlar hos UN-tankar ska blockeras när tanken fyllts. Denna bestämmelse gäller inte UN-tankar som enligt 6.7.2.17.4 inte behöver vara försedda med möjlighet att blockera gaffeltunnlarna.

4.2.1.9.8 UN-tankar får inte fyllas eller tömmas när de är ombord.

4.2.1.10 Tilläggsbestämmelser för transport av ämnen i klass 3 i UN-tankar

Alla UN-tankar avsedda för transport av brandfarliga vätskor ska vara förslutna och utrustade med tryckavlastningsanordningar enligt 6.7.2.8 till 6.7.2.15.

4.2.1.11 Tilläggsbestämmelser för transport av ämnen i klass 4 (utom självreaktiva ämnen i klass 4.1) i UN-tankar

[Tills vidare blank]

Anm. För självreaktiva ämnen i klass 4.1, se 4.2.1.13.

4.2.1.12 Tilläggsbestämmelser för transport av ämnen i klass 5.1 i UN-tankar

[Tills vidare blank]

4.2.1.13 Tilläggsbestämmelser för transport av ämnen i klass 5.2 och självreaktiva ämnen i klass 4.1 i UN-tankar

4.2.1.13.1 Varje ämne ska ha provats och en rapport ha överlämnats till behörig myndighet i ursprungslandet för godkännande. Anmälan om detta ska skickas till behörig myndighet i mottagarlandet. Anmälan ska innehålla relevant transportinformation och rapporten med provningsresultat. Provningarna som genomförs ska innefatta följande obligatoriska moment: .1 att visa kompatibiliteten hos alla material som normalt är i kontakt med ämnet under transport, .2 att ta fram underlag för konstruktion av tryckavlastningsanordningar och avlastningsanordningar för nödläge, med hänsyn till UN-tankens konstruktionsegenskaper.

Varje tilläggsbestämmelse som krävs för säker transport av ämnet ska beskrivas tydligt i rapporten.

4.2.1.13.2 Följande krav gäller UN-tankar avsedda för transport av organiska peroxider av typ F eller självreaktiva ämnen av typ F, med en självaccelererande sönderfallstemperatur (SADT) av 55 °C eller däröver. I händelse av motstridighet ska dessa krav ha företräde gentemot dem som anges i 6.7.2. Nödlägen som ska beaktas är självaccelererande sönderfall av ämnet och brandomvälvning enligt beskrivning i 4.2.1.13.8.

274

Kap. 4

Bilaga 1

4.2.1.13.3 Ytterligare krav för transport av organiska peroxider eller självreaktiva ämnen med SADT under 55 °C i UN-tankar ska anges av behörig myndighet i ursprungslandet. Anmälan om detta ska skickas till behörig myndighet i mottagarlandet.

4.2.1.13.4 UN-tanken ska konstrueras för ett provtryck på minst 0,4 MPa (4 bar).

4.2.1.13.5 UN-tankar ska vara utrustade med temperatursensorer.

4.2.1.13.6 UN-tankar ska vara utrustade med tryckavlastningsanordningar och avlastningsanordningar för nödläge. Vakuumventiler får också användas. Tryckavlastningsanordningar ska träda i funktion vid tryck som bestäms utifrån både ämnets egenskaper och UN-tankens konstruktionsegenskaper. Smältsäkringar är inte tillåtna i tanken.

4.2.1.13.7 Tryckavlastningsanordningar ska bestå av fjäderbelastade ventiler, inställda för att förhindra signifikant tryckökning inuti UN-tanken från sönderfallsprodukter och ångor, som avges vid en temperatur av 50 °C. Kapacitet och öppningstryck hos avlastningsventilerna ska baseras på resultat från provningarna som anges i 4.2.1.13.1. Öppningstrycket får emellertid aldrig sättas så att vätska kan komma ut genom ventilerna om tanken välter.

4.2.1.13.8 Avlastningsanordningar för nödläge får vara av fjäderbelastad typ eller sprängbleck, eller en kombination av båda, konstruerade för att leda bort alla sönderfallsprodukter och avgivna ångor under en tid av minst en timmes total brandomvälvning, enligt beräkning med följande formel:

0,82 q = 70961FA

där: q = värmeupptagning (W) 2 A = vätt yta (m ) F = isoleringsfaktor, F = 1 för oisolerade tankar, eller

U(923− T)

F = för isolerade tankar

47032

där:

-1 -1 K = värmeledningsförmågan hos isolerskiktet (Wm K ) L = isolerskiktets tjocklek (m) -2 -1 U = K/L = värmegenomgångstal hos isoleringen (Wm K ) T = temperaturen hos ämnet vid avlastningsbetingelserna (K)

Öppningstrycket hos avlastningsanordningarna för nödläge ska vara högre än det som anges i 4.2.1.13.7 och baserat på resultat av provningarna som beskrivs i 4.2.1.13.1. Avlastningsanordningarna för nödläge ska dimensioneras så att högsta trycket i tanken aldrig överstiger dennas provtryck.

Anm. Ett exempel på en metod för att bestämma storleken på avlastningsanordningar för nödläge ges i tillägg 5 i testhandboken.

4.2.1.13.9 För isolerade UN-tankar ska kapacitet och inställning av avlastningsanordningar för nödläge bestämmas under antagande av förlust av isolering från 1 % av ytans area.

4.2.1.13.10 Vakuumventiler och fjäderbelastade ventiler ska vara försedda med flamskydd. Vederbörlig uppmärksamhet ska ägnas åt minskningen i avlastningskapacitet orsakad av flamskyddet.

4.2.1.13.11 Driftsutrustning såsom ventiler och utvändig rördragning ska ordnas så att inget av ämnet finns i dem efter fyllning av UN-tanken.

275

Kap. 4

Bilaga 1

4.2.1.13.12 UN-tankar kan vara antingen isolerade eller skyddade av en solskärm. Om ämnets SADT i tanken är 55 °C eller lägre, eller UN-tanken är tillverkad av aluminium, ska UN-tanken vara fullständigt isolerad. Den utvändiga ytan ska vara vitmålad eller utförd i blank metall. 4.2.1.13.13 Fyllnadsgraden får inte överstiga 90 % vid 15 °C. 4.2.1.13.14 Märkningen som föreskrivs i 6.7.2.20.2 ska inkludera UN-nummer och teknisk benämning med godkänd koncentration av aktuellt ämne. 4.2.1.13.15 Organiska peroxider och självreaktiva ämnen särskilt förtecknade i UN-tankinstruktion T23 i 4.2.5.2.6 får transporteras i UN-tankar.

4.2.1.14 Tilläggsbestämmelser för transport av ämnen i klass 6.1 i UN-tankar

[Tills vidare blank]

4.2.1.15 Tilläggsbestämmelser för transport av ämnen i klass 6.2 i UN-tankar

[Tills vidare blank]

4.2.1.16 Tilläggsbestämmelser för transport av ämnen i klass 7 i UN-tankar

4.2.1.16.1 UN-tankar som använts för transport av radioaktiva ämnen får inte användas för transport av annat gods. 4.2.1.16.2 Fyllnadsgraden för UN-tankar får inte överstiga 90 % eller alternativt ett annat värde, vilket fastställts av behörig myndighet.

4.2.1.17 Tilläggsbestämmelser för transport av ämnen i klass 8 i UN-tankar

4.2.1.17.1 Tryckavlastningsanordningar för UN-tankar som används för transport av ämnen i klass 8 ska kontrolleras med högst ett års intervall.

4.2.1.18 Tilläggsbestämmelser för transport av ämnen i klass 9 i UN-tankar

[Tills vidare blank]

4.2.1.19 Tilläggsbestämmelser för transport av fasta ämnen vid en temperatur över deras smältpunkt

4.2.1.19.1 Fasta ämnen som transporteras eller överlämnas för transport vid en temperatur över sin smältpunkt, och för vilka ingen UN-tankinstruktion anges i kolumn 13 i förteckningen över farligt gods i kapitel 3.2, eller för vilka den angivna UN-tankinstruktionen inte avser transport vid temperaturer över smältpunkten, får transporteras i UN-tankar, under förutsättning att de fasta ämnena omfattas av klass 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 6.1, 8 eller 9 och inte har någon sekundärfara förutom i klass 6.1 eller 8, och att de inplacerats i förpackningsgrupp II eller III. 4.2.1.19.2 Om inget annat anges i förteckningen över farligt gods ska UN-tankar som används för att transportera dessa fasta ämnen vid temperaturer över deras smältpunkt, uppfylla bestämmelserna i UN-tankinstruktion T4 för fasta ämnen i förpackningsgrupp III eller UN-tankinstruktion T7 för fasta ämnen i förpackningsgrupp II. En UN-tank som ger samma eller högre säkerhetsnivå får väljas i enlighet med 4.2.5.2.5. Högsta fyllnadsgraden (i %) ska bestämmas i enlighet med 4.2.1.9.5 (TP3).

276

Kap. 4

Bilaga 1

4.2.2 Allmänna bestämmelser för användning av UN-tankar för transport av ej kylda kondenserade gaser och kemikalier under tryck

4.2.2.1 Detta avsnitt anger allmänna bestämmelser för användning av UN-tankar för transport av ej kylda kondenserade gaser i klass 2 och kemikalier under tryck.

4.2.2.2 UN-tankar ska uppfylla bestämmelserna för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning som beskrivs i 6.7.3. Ej kylda kondenserade gaser och kemikalier under tryck ska transporteras i UN-tankar som överensstämmer med instruktion T50, enligt beskrivning i 4.2.5.2.6, och med särbestämmelser för UN-tankar för vissa ej kylda kondenserade gaser i förteckningen över farligt gods, enligt beskrivning i 4.2.5.3.

4.2.2.3 Under transport ska UN-tankar vara tillräckligt skyddade mot skador på tankskalet och driftsutrustningen av stötar i sidled och längsled och vältning. Om tanken med sin driftsutrustning är byggd för att motstå stötar och vältning, behöver den inte skyddas på detta sätt. Exempel på sådant skydd ges i 6.7.3.13.5.

4.2.2.4 Vissa ej kylda kondenserade gaser är kemiskt instabila. De får endast transporteras om nödvändiga åtgärder har vidtagits för att förhindra att de sönderfaller, omvandlas eller polymeriserar på ett sätt som medför fara under transport. Därför ska även särskilt kontrolleras att UN-tankarna inte innehåller några ej kylda kondenserade gaser som kan befrämja sådana reaktioner.

4.2.2.5 Såvida inte benämningen på de gaser som transporteras finns på metallskylten enligt 6.7.3.16.2 ska en kopia av intyget som beskrivs i 6.7.3.14.1 finnas tillgängligt på begäran av behörig myndighet och omedelbart kunna uppvisas av avsändare, mottagare eller representant, efter vad som är lämpligt.

4.2.2.6 Tömda, ej rengjorda och ej gasfria UN-tankar ska uppfylla samma krav som UN-tankar fyllda med den ursprungliga ej kylda kondenserade gasen.

4.2.2.7 Fyllning

4.2.2.7.1 Innan fyllning ska avsändaren säkerställa att UN-tanken är godkänd för den ej kylda kondenserade gasen eller drivgasen för kemikalien under tryck som ska transporteras, och att UNtanken inte lastas med ej kylda kondenserade gaser eller kemikalier under tryck, som i kontakt med material i tankskalet, packningar eller driftsutrustning kan reagera på ett farligt sätt med dessa och bilda farliga produkter eller avsevärt försvaga materialet. Under fyllning ska temperaturen hos den ej kylda kondenserade gasen eller drivgasen för kemikalien under tryck ligga inom beräkningstemperaturområdets gränser.

4.2.2.7.2 Högsta fyllningsförhållande av ej kyld kondenserad gas (kg/l tankkapacitet) får inte överstiga densiteten hos den ej kylda kondenserade gasen vid 50 °C, multiplicerad med 0,95. Dessutom får tanken inte vara stumfylld med vätska vid 60 °C.

4.2.2.7.3 UN-tankar får inte fyllas över sin högsta tillåtna bruttovikt och specificerad högsta tillåtna lastvikt för varje gas som ska transporteras.

4.2.2.7.4 UN-tankar får inte fyllas eller tömmas när de är ombord.

4.2.2.8 UN-tankar får inte överlämnas för transport: .1 med en fyllnadsgrad som kan medföra en oacceptabel hydraulisk kraft, beroende på skvalp inuti UN-tanken, .2 om de är otäta, .3 om de är skadade i sådan utsträckning att funktionen hos tanken eller dess lyft- eller säkringsanordningar kan påverkas, och .4 om inte driftsutrustningen har kontrollerats och konstaterats fungera väl.

277

Kap. 4

Bilaga 1

4.2.2.9 Gaffeltunnlar hos UN-tankar ska blockeras när tanken fyllts. Denna bestämmelse gäller inte UN-tankar som enligt 6.7.3.13.4 inte behöver vara försedda med möjlighet att blockera gaffeltunnlarna.

4.2.3 Allmänna bestämmelser för användning av UN-tankar för transport av kylda kondenserade gaser i klass 2

4.2.3.1 Detta avsnitt anger allmänna bestämmelser för användning av UN-tankar för transport av kylda kondenserade gaser.

4.2.3.2 UN-tankar ska uppfylla bestämmelserna för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning som beskrivs i 6.7.4. Kylda kondenserade gaser ska transporteras i UN-tankar som överensstämmer med UN-tankinstruktion T75, enligt beskrivning i 4.2.5.2.6, och med särbestämmelser för UN-tankar angivna för varje ämne i kolumn 14 i förteckningen över farligt gods, enligt beskrivning i 4.2.5.3.

4.2.3.3 Under transport ska UN-tankar vara tillräckligt skyddade mot skador på tankskalet och driftsutrustningen av stötar i sidled och längsled och vältning. Om tanken med sin driftsutrustning är byggd för att motstå stötar och vältning, behöver den inte skyddas på detta sätt. Exempel på sådant skydd ges i 6.7.4.12.5.

4.2.3.4 Såvida inte benämningen på de gaser som transporteras finns på metallskylten enligt 6.7.4.15.2 ska en kopia av intyget som beskrivs i 6.7.4.13.1 finnas tillgängligt på begäran av behörig myndighet och omedelbart kunna uppvisas av avsändare, mottagare eller representant, efter vad som är lämpligt.

4.2.3.5 Tömda, ej rengjorda och ej gasfria UN-tankar ska uppfylla samma krav som UN-tankar fyllda med det ursprungliga ämnet.

4.2.3.6 Fyllning

4.2.3.6.1 Innan fyllning ska UN-tanken granskas av avsändaren för att säkerställa att den är godkänd för den kylda kondenserade gas som ska transporteras, och att UN-tanken inte är lastad med kylda kondenserade gaser som i kontakt med material i tankskalet, packningar och driftsutrustning kan reagera på ett farligt sätt med dessa och bilda farliga produkter eller avsevärt försvaga materialet. Under fyllning ska temperaturen hos den kylda kondenserade gasen ligga inom beräkningstemperaturområdets gränser.

4.2.3.6.2 Då den initiala mängden gas som är fylld i tankskalet ska uppskattas ska nödvändig hålltid för den avsedda transporten beaktas, inklusive alla förseningar som kan inträffa. Initial mängd gas som är fylld i tankskalet, med undantag av vad som anges i 4.2.3.6.3 och 4.2.3.6.4, ska vara sådan att om innehållet, helium oräknat, skulle höjas till en temperatur vid vilken ångtrycket är lika med högsta tillåtna arbetstryck, får inte volymen som upptas av vätska överstiga 98 %.

4.2.3.6.3 Tankar avsedda för transport av helium får fyllas upp till men inte över inloppet till tryckavlastningsanordningen.

4.2.3.6.4 En högre initial mängd gas som är fylld i tankskalet kan tillåtas, förutsatt godkännande av behörig myndighet, om avsedd varaktighet hos transporten är avsevärt kortare än hålltiden.

4.2.3.6.5 UN-tankar får inte fyllas eller tömmas när de är ombord.

4.2.3.7 Faktisk hålltid

4.2.3.7.1 Faktisk hålltid ska beräknas för varje transport enligt en metod som godtagits av behörig myndighet, baserat på följande: .1 referenshålltiden för den kylda kondenserade gas som ska transporteras (se 6.7.4.2.8.1) (angiven på skylten som beskrivs i 6.7.4.15.1), .2 faktisk fyllnadsdensitet,

278

Kap. 4

Bilaga 1

.3 faktiskt fyllningstryck, .4 lägsta inställda tryck på tryckavlastningsanordningarna.

4.2.3.7.2 Faktisk hålltid ska märkas antingen på själva UN-tanken eller på en metallskylt som är stadigt fäst på UN-tanken, enligt 6.7.4.15.2.

4.2.3.7.3 Datumet då den faktiska hålltiden löper ut ska vara infört i godsdeklarationen (se 5.4.1.5.13).

4.2.3.8 UN-tankar får inte överlämnas för transport: .1 med en fyllnadsgrad som kan medföra en oacceptabel hydraulisk kraft, beroende på skvalp inuti tanken, .2 om de är otäta, .3 om de är skadade i sådan utsträckning att funktionen hos UN-tanken eller dess lyft- eller säkringsanordningar kan påverkas, .4 om inte driftsutrustningen har kontrollerats och konstaterats fungera väl, .5 om faktisk hålltid för den kylda kondenserade gas som transporteras inte har bestämts i enlighet med 4.2.3.7 och UN-tanken inte är märkt i enlighet med 6.7.4.15.2, och .6 om transporttiden, inberäknat alla förseningar som kan uppstå, överstiger den faktiska hålltiden.

4.2.3.9 Gaffeltunnlar hos UN-tankar ska blockeras när tanken är fylld. Denna bestämmelse gäller inte UN-tankar som enligt 6.7.4.12.4 inte behöver vara försedda med möjlighet att blockera gaffeltunnlarna.

4.2.4 Allmänna bestämmelser för användning av MEG-containrar

4.2.4.1 Detta avsnitt anger allmänna bestämmelser för användning av MEG-containrar för transport av ej kylda gaser.

4.2.4.2 MEG-containrar ska uppfylla bestämmelserna för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning som beskrivs i 6.7.5. MEG-containerns element ska återkommande kontrolleras enligt bestämmelserna i förpackningsinstruktion P200 och i 6.2.1.6.

4.2.4.3 Under transport ska MEG-containrar vara skyddade mot skador på elementen och driftsutrustningen av stötar i sidled och längsled och vältning. Om elementen och driftsutrustningen är byggda för att motstå stötar och vältning, behöver de inte skyddas på detta sätt. Exempel på sådant skydd ges i 6.7.5.10.4.

4.2.4.4 Bestämmelserna för återkommande kontroll av MEG-containrar finns angivna i 6.7.5.12. MEG-containern eller dess element får efter utgången av intervallet för återkommande kontroll inte trycksättas eller fyllas, men får transporteras även efter utgången av detta intervall.

4.2.4.5 Fyllning

4.2.4.5.1 Innan fyllning ska MEG-containern granskas för att säkerställa att den är godkänd för den gas som ska transporteras och att tillämpliga bestämmelser i dessa föreskrifter är uppfyllda.

4.2.4.5.2 Elementen i MEG-containern ska fyllas enligt de arbetstryck, fyllningsförhållanden och fyllningsbestämmelser som är angivna i förpackningsinstruktion P200 för den gas som ska fyllas i enskilda element. En MEG-container eller en grupp av element får aldrig, som en enhet, fyllas över det lägsta arbetstrycket hos något av elementen.

4.2.4.5.3 MEG-containrar får inte fyllas över sin högsta tillåtna bruttovikt.

4.2.4.5.4 Skiljeventilerna ska stängas efter fyllning och förbli stängda under transport. Giftiga gaser i delklass 2.3 får endast transporteras i MEG-containrar, i vilka varje element är utrustat med en skiljeventil.

279

Kap. 4

Bilaga 1

4.2.4.5.5 Öppningar för fyllning ska förslutas med blindmuttrar eller pluggar. Efter fyllning ska förslutningarnas och utrustningens täthet kontrolleras av avsändaren.

4.2.4.5.6 MEG-containrar får inte överlämnas för fyllning: .1 om de är skadade i sådan utsträckning att funktionen hos tryckkärlen eller dessas strukturdelar eller driftsutrustning kan påverkas, .2 om inte tryckkärlen och dessas strukturdelar eller driftsutrustning har kontrollerats och konstaterats fungera väl, och .3 om föreskriven märkning för godkännande, återkommande kontroll och fyllning inte är läslig.

4.2.4.5.7 MEG-containrar får inte fyllas eller tömmas när de är ombord.

4.2.4.6 Fyllda MEG-containrar får inte överlämnas för transport: .1 om de är otäta, .2 om de är skadade i sådan utsträckning att funktionen hos tryckkärlen eller dessas strukturdelar eller driftsutrustning kan påverkas, .3 om inte tryckkärlen och dessas strukturdelar eller driftsutrustning har kontrollerats och konstaterats fungera väl, och .4 om föreskriven märkning för godkännande, återkommande kontroll och fyllning inte är läslig.

4.2.4.7 Tömda, ej rengjorda och ej avgasade MEG-containrar ska uppfylla samma bestämmelser som MEG-containrar som är fyllda med det tidigare transporterade ämnet.

4.2.5 UN-tankinstruktioner och särskilda bestämmelser för UN-tankar

4.2.5.1 Allmänt

4.2.5.1.1 Detta avsnitt omfattar UN-tankinstruktioner och särbestämmelser för farligt gods som är tillåtet för transport i UN-tankar. Varje UN-tankinstruktion kännetecknas av en alfanumerisk beteckning (T1 till T75). I kapitel 3.2 i förteckningen över farligt gods visas vilken UN-tankinstruktion som ska användas för varje ämne som är tillåtet för transport i UN-tank. Om ingen UNtankinstruktion finns i förteckningen över farligt gods är transport av ämnet i UN-tank inte tillåten, såvida inte behörig myndighet har utfärdat ett tillstånd, så som beskrivs i 6.7.1.3. Särbestämmelser för UN-tankar anges för vissa ämnen i kapitel 3.2 i förteckningen över farligt gods. Varje särbestämmelse för UN-tankar kännetecknas av en alfanumerisk beteckning (t.ex. TP1). En förteckning över särbestämmelser för UN-tankar ges i 4.2.5.3.

Anm. Gaser som är tillåtna för transport i MEG-containrar har bokstaven ”M” angiven i tabell 1 och 2 i förpackningsinstruktion P200 i 4.1.4.1.

4.2.5.2 UN-tankinstruktioner

4.2.5.2.1 UN-tankinstruktioner gäller för farligt gods i klass 1 till och med 9. UN-tankinstruktionerna ger specifik information om bestämmelser för UN-tankar gällande vissa ämnen. Dessa bestämmelser ska uppfyllas utöver de allmänna bestämmelserna i detta kapitel och kapitel 6.7 eller kapitel 6.10.

4.2.5.2.2 För ämnen i klass 1 och klass 3 till och med 9 anger UN-tankinstruktionerna tillämpligt minsta provtryck, minsta godstjocklek hos tankskalet (för referensstål eller minsta godstjocklek för fiberarmerad plast), krav på bottenöppningar och på tryckavlastning. I T23 finns självreaktiva ämnen i klass 4.1 och organiska peroxider i klass 5.2, vilka får transporteras i UN-tank, förtecknade tillsammans med gällande kontroll- och nödtemperaturer.

4.2.5.2.3 Ej kylda kondenserade gaser är tillordnade UN-tankinstruktion T50. T50 anger högsta tillåtna arbetstryck, krav öppningar under vätskenivån, krav på tryckavlastning och krav på högsta fyllningsförhållande för ej kylda kondenserade gaser som är tillåtna för transport i UN-tankar.

280

Kap. 4

Bilaga 1

4.2.5.2.4 För kylda kondenserade gaser gäller UN-tankinstruktion T75.

4.2.5.2.5 Bestämning av tillämplig UN-tankinstruktion

Om en viss UN-tankinstruktion är angiven i förteckningen över farligt gods, får även andra UN-tankar användas, som har högre minsta provtryck, större godstjocklek och striktare användning av bottentömning och tryckavlastningsanordningar. Följande riktlinjer avser bestämning av vilka UN-tankar som kan användas för transport av vissa ämnen:

Angiven UNtankinstruk- Annan tillåten UN-tankinstruktion tion

T1 T2, T3, T4, T5, T6, T7, T8, T9, T10, T11, T12, T13, T14, T15, T16, T17, T18, T19, T20, T21, T22 T2 T4, T5, T7, T8, T9, T10, T11, T12, T13, T14, T15, T16, T17, T18, T19, T20, T21, T22 T3 T4, T5, T6, T7, T8, T9, T10, T11, T12, T13, T14, T15, T16, T17, T18, T19, T20, T21, T22 T4 T5, T7, T8, T9, T10, T11, T12, T13, T14, T15, T16, T17, T18, T19, T20, T21, T22 T5 T10, T14, T19, T20, T22 T6 T7, T8, T9, T10, T11, T12, T13, T14, T15, T16, T17, T18, T19, T20, T21, T22 T7 T8, T9, T10, T11, T12, T13, T14, T15, T16, T17, T18, T19, T20, T21, T22 T8 T9, T10, T13, T14, T19, T20, T21, T22 T9 T10, T13, T14, T19, T20, T21, T22 T10 T14, T19, T20, T22 T11 T12, T13, T14, T15, T16, T17, T18, T19, T20, T21, T22 T12 T14, T16, T18, T19, T20, T22 T13 T14, T19, T20, T21, T22 T14 T19, T20, T22 T15 T16, T17, T18, T19, T20, T21, T22 T16 T18, T19, T20, T22 T17 T18 , T19, T20, T21, T22 T18 T19, T20, T22 T19 T20, T22 T20 T22 T21 T22 T22 Ingen T23 Ingen T50 Ingen

4.2.5.2.6 UN-tankinstruktioner

UN-tankinstruktionerna anger kraven på en UN-tank som används för transport av ett visst ämne. UN-tankinstruktion T1 till och med T22 anger tillämpliga minsta provtryck, minsta godstjocklek hos tankskalet (i mm referensstål för tankskal av metalliska material eller minsta godstjocklek hos tankskal av fiberarmerad plast) och bestämmelserna för tryckavlastningsanordningar och bottenöppningar.

T1–T22 UN-TANKINSTRUKTIONER T1–T22

Dessa UN-tankinstruktioner gäller för flytande och fasta ämnen i klass 1 och klass 3 till och med 9. Allmänna bestämmelser i 4.2.1 och bestämmelserna i 6.7.2 ska vara uppfyllda. Instruktionerna för UN-tankar med tankskal av fiberarmerad plast gäller för ämnen i klasserna 1, 3, 5.1, 6.1, 6.2, 8 och 9. Dessutom gäller bestämmelserna i kapitel 6.10.

Minsta

a b

godstjocklek Tryckavlastningskrav Bottenöppningar UN-tankinstruktion Minsta provtryck (bar) (mm referensstål) (se 6.7.2.8) (se 6.7.2.6) (se 6.7.2.4)

T1 1,5 Se 6.7.2.4.2 Normala Se 6.7.2.6.2 T2 1,5 Se 6.7.2.4.2 Normala Se 6.7.2.6.3 T3 2,65 Se 6.7.2.4.2 Normala Se 6.7.2.6.2 T4 2,65 Se 6.7.2.4.2 Normala Se 6.7.2.6.3 T5 2,65 Se 6.7.2.4.2 Se 6.7.2.8.3 Ej tillåten T6 4 Se 6.7.2.4.2 Normala Se 6.7.2.6.2 T7 4 Se 6.7.2.4.2 Normala Se 6.7.2.6.3 T8 4 Se 6.7.2.4.2 Normala Ej tillåten T9 4 6 mm Normala Ej tillåten T10 4 6 mm Se 6.7.2.8.3 Ej tillåten

281

Kap. 4

Bilaga 1

T1–T22 UN-TANKINSTRUKTIONER T1–T22

Dessa UN-tankinstruktioner gäller för flytande och fasta ämnen i klass 1 och klass 3 till och med 9. Allmänna bestämmelser i 4.2.1 och bestämmelserna i 6.7.2 ska vara uppfyllda. Instruktionerna för UN-tankar med tankskal av fiberarmerad plast gäller för ämnen i klasserna 1, 3, 5.1, 6.1, 6.2, 8 och 9. Dessutom gäller bestämmelserna i kapitel 6.10.

Minsta

a b

godstjocklek Tryckavlastningskrav Bottenöppningar UN-tankinstruktion Minsta provtryck (bar) (mm referensstål) (se 6.7.2.8) (se 6.7.2.6) (se 6.7.2.4)

T11 6 Se 6.7.2.4.2 Normala Se 6.7.2.6.3 T12 6 Se 6.7.2.4.2 Se 6.7.2.8.3 Se 6.7.2.6.3 T13 6 6 mm Normala Ej tillåten T14 6 6 mm Se 6.7.2.8.3 Ej tillåten T15 10 Se 6.7.2.4.2 Normala Se 6.7.2.6.3 T16 10 Se 6.7.2.4.2 Se 6.7.2.8.3 Se 6.7.2.6.3 T17 10 6 mm Normala Se 6.7.2.6.3 T18 10 6 mm Se 6.7.2.8.3 Se 6.7.2.6.3 T19 10 6 mm Se 6.7.2.8.3 Ej tillåten T20 10 8 mm Se 6.7.2.8.3 Ej tillåten T21 10 10 mm Normala Ej tillåten T22 10 10 mm Se 6.7.2.8.3 Ej tillåten a

Där uttrycket ”normala” anges, gäller samtliga bestämmelser i 6.7.2.8, med undantag av 6.7.2.8.3.

b

Då denna kolumn anger ”Ej tillåtna”, är bottenöppningar inte tillåtna om ämnet som ska transporteras är en vätska (se 6.7.2.6.1). Om ämnet som ska transporteras är ett fast ämne vid alla temperaturer som uppträder vid normala transportförhållanden, är bottenöppningar som överensstämmer med bestämmelserna i 6.7.2.6.2 tillåtna.

T23 UN-TANKINSTRUKTION T23

Denna UN-tankinstruktion gäller självreaktiva ämnen i klass 4.1 och organiska peroxider i klass 5.2. Allmänna bestämmelser i 4.2.1 och bestämmelserna i 6.7.2 ska uppfyllas. Bestämmelser som avser självreaktiva ämnen i klass 4.1 och organiska peroxider i klass 5.2 ska också uppfyllas. Beredningarna som inte anges i 2.4.2.3.2.3 eller 2.5.3.2.4, men som är förtecknade nedan får också transporteras förpackade i enlighet med förpackningsmetod OP8 i förpackningsinstruktion P520 i 4.1.4.1 och med samma kontroll- och nödtemperaturer, om tillämpligt.

Minsta gods- Tryck- UN- Minsta tjocklek Botten- avlast- Fyllnads- Kontroll- Nöd- Ämne nr provtryck (mm öppning- nings- grad tempe- temperatur (bar) referens- ar anord- ratur stål) ningar

3109 ORGANISK PEROXID, TYP F, 4 Se Se Se Se FLYTANDE 6.7.2.4.2 6.7.2.6.3 6.7.2.8.2, 4.2.1.13.13 tert-Butylhydroperoxid,* högst 4.2.1.13.6, 72 % med vatten 4.2.1.13.7, 4.2.1.13.8 tert-Butyl hydroperoxid, högst 56 % i spädmedel typ B† Kumylhydroperoxid, högst 90 % i spädmedel typ A di-Tert-butylperoxid, högst 32% i spädmedel typ A Isopropylkumyl-hydroperoxid, högst 72 % i spädmedel typ A p-Mentylhydroperoxid, högst 72 % i spädmedel typ A Pinanylhydroperoxid, högst 56 % i spädmedel typ A 3110 ORGANISK PEROXID, TYP F, 4 Se Se Se Se FAST 6.7.2.4.2 6.7.2.6.3 6.7.2.8.2, 4.2.1.13.13 Dikumylperoxid ‡ 4.2.1.13.6, 4.2.1.13.7, 4.2.1.13.8 3119 ORGANISK PEROXID, TYP F, 4 Se Se Se Se § § FLYTANDE, TEMPERATUR- 6.7.2.4.2 6.7.2.6.3 6.7.2.8.2, 4.2.1.13.13 KONTROLLERAD 4.2.1.13.6, tert-Amylperoxi-neodekanoat, 4.2.1.13.7, högst 47 % i spädmedel av typ A 4.2.1.13.8 -10°C -5°C tert-Butylperoxi-acetat, högst 32 % i spädmedel typ B +30°C +35°C tert-Butylperoxi-2-etylhexanoat, högst 32 % i spädmedel typ B +15°C +20°C

282

Kap. 4

Bilaga 1

T23 UN-TANKINSTRUKTION T23

Denna UN-tankinstruktion gäller självreaktiva ämnen i klass 4.1 och organiska peroxider i klass 5.2. Allmänna bestämmelser i 4.2.1 och bestämmelserna i 6.7.2 ska uppfyllas. Bestämmelser som avser självreaktiva ämnen i klass 4.1 och organiska peroxider i klass 5.2 ska också uppfyllas. Beredningarna som inte anges i 2.4.2.3.2.3 eller 2.5.3.2.4, men som är förtecknade nedan får också transporteras förpackade i enlighet med förpackningsmetod OP8 i förpackningsinstruktion P520 i 4.1.4.1 och med samma kontroll- och nödtemperaturer, om tillämpligt.

Minsta gods- Tryck- UN- Minsta tjocklek Botten- avlast- Fyllnads- Kontroll- Nöd- Ämne nr provtryck (mm öppning- nings- grad tempe- temperatur (bar) referens- ar anord- ratur stål) ningar

tert-Butylperoxipivalat, högst 27 % i spädmedel typ B +5°C +10°C tert-Butylperoxi-3,5,5-trimetylhexanoat, högst 32 % i spädmedel typ B +35°C +40°C Di-(3,5,5-trimetylhexanoyl)peroxid, högst 38 % i spädmedel typ A eller typ B 0°C +5°C Peroxiättiksyra, destillerad, stabiliserad 1* +30°C +35°C 3120 ORGANISK PEROXID, TYP F, 4 Se Se Se Se § § FAST, TEMPERATUR- 6.7.2.4.2 6.7.2.6.3 6.7.2.8.2, 4.2.1.13.13 KONTROLLERAD 4.2.1.13.6, 4.2.1.13.7, 4.2.1.13.8

* Förutsatt att åtgärder vidtagits för att uppnå en ekvivalent säkerhet motsvarande 65 % tert-butylhydroperoxid och

35 % vatten.

† Spädmedel typ B är tert-Butylalkohol. ‡ Högsta mängd per UN-tank: 2 000 kg. §Enligt godkännande av behörig myndighet. 1*Beredning härledd från destillering av peroxiättiksyra, framställd från peroxiättiksyra i koncentrationer av högst 41

% i vatten, totalt aktivt syre (peroxiättiksyra + H2O2) ≤ 9,5 %, vilket uppfyller kraven i 2.5.3.3.2.6. ”CORROSIVE” storetikett för sekundärfaran krävs (förlaga nr. 8, se 5.2.2.2.2).

T23 UN-TANKINSTRUKTION (forts.) T23

Minsta gods- Tryck- UN- Minsta tjocklek Botten- avlast- Fyllnads- Kontroll- Nödtempe- Ämne nr provtryck (mm öppning- nings- grad tempe- ratur (bar) referens- ar anord- ratur stål) ningar

3229 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, 4 Se Se Se Se TYP F 6.7.2.4.2 6.7.2.6.3 6.7.2.8.2, 4.2.1.13.13 4.2.1.13.6, 4.2.1.13.7, 4.2.1.13.8 3230 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, 4 Se Se Se Se TYP F 6.7.2.4.2 6.7.2.6.3 6.7.2.8.2, 4.2.1.13.13 4.2.1.13.6, 4.2.1.13.7, 4.2.1.13.8

3239 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP 4 Se Se Se Se * *

F, TEMPERATURKONTROLL- 6.7.2.4.2 6.7.2.6.3 6.7.2.8.2, 4.2.1.13.13 ERAD 4.2.1.13.6, 4.2.1.13.7, 4.2.1.13.8

3240 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE 4 Se Se Se Se * *

TYP F, 6.7.2.4.2 6.7.2.6.3 6.7.2.8.2, 4.2.1.13.13 TEMPERATURKONTROLLERAT 4.2.1.13.6, 4.2.1.13.7, 4.2.1.13.8

* Enligt godkännande av behörig myndighet.

283

Kap. 4

Bilaga 1

T50 UN-TANKINSTRUKTION T50

Denna UN-tankinstruktion gäller för ej kylda kondenserade gaser och kemikalier under tryck (UN 3500, 3501, 3502, 3503, 3504 och 3505). Allmänna bestämmelser i 4.2.2 och bestämmelserna i 6.7.3 ska uppfyllas.

Högsta tillåtna arbetstryck (bar) Öppningar Tryckavlast- Högsta UN- Ej kylda kondenserade små, stora, under ningsanord- fyllningsnr gaser b solskärm, resp. vätske- ningar förhållande

a

isolerade nivån (se 6.7.3.7) (kg/l)

1005 Ammoniak, vattenfri 29,0 Tillåtna Se 6.7.3.7.3 0,53 25,7 22,0 19,7 1009 Bromtrifluormetan 38,0 Tillåtna Normala 1,13 (köldmedium R 13B1) 34,0 30,0 27,5 1010 Butadiener, stabiliserade 7,5 Tillåtna Normala 0,55 7,0 7,0 7,0 1010 Butadiener och kolväten, blandning, Se definition av högsta Tillåtna Normala Se 4.2.2.7 stabiliserad med mer än 40 % buta- tillåtna arbetstryck i diener 6.7.3.1 1011 Butan 7,0 Tillåtna Normala 0,51 7,0 7,0 7,0 1012 Buten 8,0 Tillåtna Normala 0,53 7,0 7,0 7,0 a

”Små” avser tankar med tankskal med diameter högst 1,5 m, ”Stora” avser tankar med tankskal med diameter över 1,5 m utan isolering eller solskärm (se 6.7.3.2.12), ”Solskärm” avser tankar med tankskal med diameter över 1,5 m och med solskärm (se 6.7.3.2.12), ”Isolerade” avser tankar med tankskal med diameter över 1,5 m och med isolering (se 6.7.3.2.12), (se definitionen för ”beräkningsreferenstemperatur” i 6.7.3.1).

b

Uttrycket ”normala” i kolumnen för tryckavlastningsanordningar innebär att sprängbleck enligt 6.7.3.7.3 inte krävs.

T50 UN-TANKINSTRUKTION (forts.) T50

Högsta tillåtna arbetstryck (bar) Öppningar Tryckavlast- Högsta UN- Ej kylda kondenserade små, stora, under ningsanord- fyllningsnr gaser b solskärm, resp. vätske- ningar förhållande

a

isolerade nivån (se 6.7.3.7) (kg/l)

1017 Klor 19,0 Ej tillåten Se 6.7.3.7.3 1,25 17,0 15,0 13,5 1018 Klordifluormetan 26,0 Tillåtna Normala 1,03 (köldmedium R 22) 24,0 21,0 19,0 1020 Klorpentafluoretan 23,0 Tillåtna Normala 1,06 (köldmedium R 115) 20,0 18,0 16,0 1021 1-Klor-1,2,2,2- 10,3 Tillåtna Normala 1,20 tetrafluoretan 9,8 (köldmedium R 124) 7,9 7,0 1027 Cyklopropan 18,0 Tillåtna Normala 0,53 16,0 14,5 13,0 1028 Diklordifluormetan 16,0 Tillåtna Normala 1,15 (köldmedium R 12) 15,0 13,0 11,5 1029 Diklorfluormetan 7,0 Tillåtna Normala 1,23 (köldmedium R 21) 7,0 7,0 7,0

284

Kap. 4

Bilaga 1

T50 UN-TANKINSTRUKTION (forts.) T50

Högsta tillåtna arbetstryck (bar) Öppningar Tryckavlast- Högsta UN- Ej kylda kondenserade små, stora, under ningsanord- fyllningsnr gaser b solskärm, resp. vätske- ningar förhållande

a

isolerade nivån (se 6.7.3.7) (kg/l)

1030 1,1-Difluoretan 16,0 Tillåtna Normala 0,79 (köldmedium R 152a) 14,0 12,4 11,0 1032 Dimetylamin, vattenfri 7,0 Tillåtna Normala 0,59 7,0 7,0 7,0 1033 Dimetyleter 15,5 Tillåtna Normala 0,58 13,8 12,0 10,6 1036 Etylamin 7,0 Tillåtna Normala 0,61 7,0 7,0 7,0 1037 Etylklorid 7,0 Tillåtna Normala 0,80 7,0 7,0 7,0 1040 Etylenoxid med kväve – Ej tillåten Se 6.7.3.7.3 0,78 upp till ett totaltryck av 1 MPa – (10 bar) vid 50 °C – 10,0 1041 Etenoxid och koldioxid, blandning, Se definition av högsta Tillåtna Normala Se 4.2.2.7 med över 9 % men högst 87 % tillåtna arbetstryck i etenoxid 6.7.3.1

a

”Små” avser tankar med tankskal med diameter högst 1,5 m, ”Stora” avser tankar med tankskal med diameter över 1,5 m utan isolering eller solskärm (se 6.7.3.2.12), ”Solskärm” avser tankar med tankskal med diameter över 1,5 m och med solskärm (se 6.7.3.2.12), ”Isolerade” avser tankar med tankskal med diameter över 1,5 m och med isolering (se 6.7.3.2.12), (se definitionen för ”beräkningsreferenstemperatur” i 6.7.3.1).

b

Uttrycket ”normala” i kolumnen för tryckavlastningsanordningar innebär att sprängbleck enligt 6.7.3.7.3 inte krävs.

T50 UN-TANKINSTRUKTION (forts.) T50

Högsta tillåtna arbetstryck (bar) Öppningar Tryckavlast- Högsta UN- Ej kylda kondenserade små, stora, under ningsanord- fyllningsnr gaser b solskärm, resp. vätske- ningar förhållande

a

isolerade nivån (se 6.7.3.7) (kg/l)

1055 Isobuten 8,1 Tillåtna Normala 0,52 7,0 7,0 7,0 1060 Metylacetylen och propadien, 28,0 Tillåtna Normala 0,43 blandning, stabiliserad 24,5 22,0 20,0 1061 Metylamin, vattenfri 10,8 Tillåtna Normala 0,58 9,6 7,8 7,0 1062 Metylbromid, med högst 2 % 7,0 Ej tillåten Se 6.7.3.7.3 1,51 klorpikrin 7,0 7,0 7,0 1063 Metylklorid 14,5 Tillåtna Normala 0,81 (köldmedium R40) 12,7 11,3 10,0 1064 Metylmerkaptan 7,0 Ej tillåten Se 6.7.3.7.3 0,78 7,0 7,0 7,0

285

Kap. 4

Bilaga 1

T50 UN-TANKINSTRUKTION (forts.) T50

Högsta tillåtna arbetstryck (bar) Öppningar Tryckavlast- Högsta UN- Ej kylda kondenserade små, stora, under ningsanord- fyllningsnr gaser b solskärm, resp. vätske- ningar förhållande

a

isolerade nivån (kg/l) (se 6.7.3.7)

1067 Dikvävetetroxid (kvävedioxid) 7,0 Ej tillåten Se 6.7.3.7.3 1,30 7,0 7,0 7,0 1075 Petroleumgaser, kondenserade Se definition av högsta Tillåtna Normala Se 4.2.2.7 tillåtna 1077 Propen 28,0 Tillåtna Normala 0,43 24,5 22,0 20,0 1078 Köldmedium N.O.S. Se definition av högsta Tillåtna Normala Se 4.2.2.7 tillåtna 1079 Svaveldioxid 11,6 Ej tillåten Se 6.7.3.7.3 1,23 10,3 8,5 7,6 1082 Trifluorkloreten, 17,0 Ej tillåten Se 6.7.3.7.3 1,13 stabiliserad 15,0 (köldmedium R 1113) 13,1 11,6 1083 Trimetylamin, vattenfri 7,0 Tillåtna Normala 0,56 7,0 7,0 7,0 1085 Vinylbromid, stabiliserad 7,0 Tillåtna Normala 1,37 7,0 7,0 7,0 1086 Vinylklorid, stabiliserad 10,6 Tillåtna Normala 0,81 9,3 8,0 7,0 a

”Små” avser tankar med tankskal med diameter högst 1,5 m, ”Stora” avser tankar med tankskal med diameter över 1,5 m utan isolering eller solskärm (se 6.7.3.2.12), ”Solskärm” avser tankar med tankskal med diameter över 1,5 m och med solskärm (se 6.7.3.2.12), ”Isolerade” avser tankar med tankskal med diameter över 1,5 m och med isolering (se 6.7.3.2.12), (se definitionen för ”beräkningsreferenstemperatur” i 6.7.3.1).

b

Uttrycket ”normala” i kolumnen för tryckavlastningsanordningar innebär att sprängbleck enligt 6.7.3.7.3 inte krävs.

T50 UN-TANKINSTRUKTION (forts.) T50

Högsta tillåtna arbetstryck (bar) Öppningar Tryckavlast- Högsta UN- Ej kylda kondenserade små, stora, under ningsanord- fyllningsnr gaser b solskärm, resp. vätske- ningar förhållande

a

isolerade nivån (se 6.7.3.7) (kg/l)

1087 Metylvinyleter, stabiliserad 7,0 Tillåtna Normala 0,67 7,0 7,0 7,0 1581 Klorpikrin och metylbromid, 7,0 Ej tillåten Se 6.7.3.7.3 1,51 blandning med över 2 % klorpikrin 7,0 7,0 7,0 1582 Klorpikrin och metylklorid, 19,2 Ej tillåten Se 6.7.3.7.3 0,81 blandning 16,9 15,1 13,1 1858 Hexafluorpropen 19,2 Tillåtna Normala 1,11 (köldmedium R 1216) 16,9 15,1 13,1 1912 Metylklorid och metylenklorid, 15,2 Tillåtna Normala 0,81 blandning 13,0 11,6 10,1

286

Kap. 4

Bilaga 1

1958 1,2-Diklor-1,1,2,2- 7,0 Tillåtna Normala 1,30 tetrafluoretan 7,0 (köldmedium R 114) 7,0 7,0 1965 Kolvätegas, blandning, Se definition av högsta Tillåtna Normala Se 4.2.2.7 kondenserad, N.O.S. tillåtna 1969 Isobutan 8,5 Tillåtna Normala 0,49 7,5 7,0 7,0 1973 Klordifluormetan och 28,3 Tillåtna Normala 1,05 klorpentafluoretan, blandning, med 25,3 konstant kokpunkt och ca 22,8 49 % klordifluormetan 20,3 (köldmedium R 502)

1974 Klordifluorbrommetan 7,4 Tillåtna Normala 1,61 (köldmedium R 12B1) 7,0 7,0 7,0 1976 Oktafluorcyklobutan 8,8 Tillåtna Normala 1,34 (köldmedium RC 318) 7,8 7,0 7,0 1978 Propan 22,5 Tillåtna Normala 0,42 20,4 18,0 16,5 1983 1-Klor-2,2,2-trifluoretan 7,0 Tillåtna Normala 1,18 (köldmedium R 133a) 7,0 7,0 7,0 2035 1,1,1-Trifluoretan 31,0 Tillåtna Normala 0,76 (köldmedium R 143a) 27,5 24,2 21,8 a

”Små” avser tankar med tankskal med diameter högst 1,5 m, ”Stora” avser tankar med tankskal med diameter över 1,5 m utan isolering eller solskärm (se 6.7.3.2.12), ”Solskärm” avser tankar med tankskal med diameter över 1,5 m och med solskärm (se 6.7.3.2.12), ”Isolerade” avser tankar med tankskal med diameter över 1,5 m och med isolering (se 6.7.3.2.12), (se definitionen för ”beräkningsreferenstemperatur” i 6.7.3.1).

b

Uttrycket ”normala” i kolumnen för tryckavlastningsanordningar innebär att sprängbleck enligt 6.7.3.7.3 inte krävs.

T50 UN-TANKINSTRUKTION (forts.) T50

Högsta tillåtna arbetstryck (bar) Öppningar Tryckavlast- Högsta UN- Ej kylda kondenserade små, stora, under ningsanord- fyllningsnr gaser b solskärm, resp. vätske- ningar förhållande

a

isolerade nivån (kg/l) (se 6.7.3.7)

2424 Oktafluorpropan 23,1 Tillåtna Normala 1,07 (köldmedium R 218) 20,8 18,6 16,6 2517 1-Klor-1,1-di-fluoretan 8,9 Tillåtna Normala 0,99 (köldmedium R 142b) 7,8 7,0 7,0 2602 Diklordifluormetan och 1,1-di- 20,0 Tillåtna Normala 1,01 fluoretan, azeotrop blandning 18,0 med ca 74 % diklordifluormetan 16,0 (köldmedium R 500) 14,5

3057 Trifluoracetylklorid 14,6 Ej tillåten Se 6.7.3.7.3 1,17 12,9 11,3 9,9 3070 Etenoxid och diklordifluor- 14,0 Tillåtna Se 6.7.3.7.3 1,09 metan, blandning, med 12,0 högst 12,5 % etenoxid 11,0 9,0

287

Kap. 4

Bilaga 1

3153 Perfluor(metylvinyl)eter 14,3 Tillåtna Normala 1,14 13,4 11,2 10,2 3159 1,1,1,2-Tetrafluoretan 17,7 Tillåtna Normala 1,04 (köldmedium R 134a) 15,7 13,8 12,1 3161 Kondenserad gas, brandfarlig, Se definition av högsta Tillåtna Normala Se 4.2.2.7 N.O.S. tillåtna 3163 Kondenserad gas, N.O.S. Se definition av högsta Tillåtna Normala Se 4.2.2.7 tillåtna 3220 Pentafluoretan 34,4 Tillåtna Normala 0,87 (köldmedium R 125) 30,8 27,5 24,5 3252 Difluormetan 43,0 Tillåtna Normala 0,78 (köldmedium R 32) 39,0 34,4 30,5 3296 Heptafluorpropan 16,0 Tillåtna Normala 1,20 (köldmedium R 227) 14,0 12,5 11,0 3297 Etenoxid och klortetrafluoretan, 8,1 Tillåtna Normala 1,16 blandning, med högst 8,8 % 7,0 etenoxid 7,0 7,0 3298 Etenoxid och pentafluoretan, 25,9 Tillåtna Normala 1,02 blandning, med högst 7,9 % 23,4 etenoxid 20,9 18,6 3299 Etenoxid och tetrafluoretan, 16,7 Tillåtna Normala 1,03 blandning, med högst 5,6 % 14,7 etenoxid 12,9 11,2 a

”Små” avser tankar med tankskal med diameter högst 1,5 m, ”Stora” avser tankar med tankskal med diameter över 1,5 m utan isolering eller solskärm (se 6.7.3.2.12), ”Solskärm” avser tankar med tankskal med diameter över 1,5 m och med solskärm (se 6.7.3.2.12), ”Isolerade” avser tankar med tankskal med diameter över 1,5 m och med isolering (se 6.7.3.2.12), (se definitionen för ”beräkningsreferenstemperatur” i 6.7.3.1).

b

Uttrycket ”normala” i kolumnen för tryckavlastningsanordningar innebär att sprängbleck enligt 6.7.3.7.3 inte krävs.

T50 UN-TANKINSTRUKTION (forts.) T50

Högsta tillåtna arbetstryck (bar) Öppningar Tryckavlastning Högsta UN- Ej kylda kondenserade b små, stora, under sanordningar fyllningsnr gaser solskärm, resp. vätske- förhållande a (se 6.7.3.7) isolerade nivån (kg/l)

3318 Ammoniaklösning relativ densitet Se definition av högsta Tillåtna Se 6.7.3.7.3 Se 4.2.2.7 under 0,880 vid 15°C i vatten med tillåtna arbetstryck i över 50 % ammoniak 6.7.3.1 3337 Köldmedium R 404A 31,6 Tillåtna Normala 0,82 28,3 25,3 22,5 3338 Köldmedium R 407A 31,3 Tillåtna Normala 0,94 28,1 25,1 22,4 3339 Köldmedium R 407B 33,0 Tillåtna Normala 0,93 29,6 26,5 23,6 3340 Köldmedium R 407C 29,9 Tillåtna Normala 0,95 26,8 23,9 21,3 3500 Kemikalie under tryck, N.O.S. Se definition av högsta Tillåtna Se 6.7.3.7.3 TP4c tillåtna 3501 Kemikalie under tryck, Se definition av högsta Tillåtna Se 6.7.3.7.3 TP4c brandfarlig, N.O.S. tillåtna

288

Kap. 4

Bilaga 1

3502 Kemikalie under tryck, giftig, Se definition av högsta Tillåtna Se 6.7.3.7.3 TP4c N.O.S. tillåtna 3503 Kemikalie under tryck, Se definition av högsta Tillåtna Se 6.7.3.7.3 TP4c frätande, N.O.S. tillåtna 3504 Kemikalie under tryck, Se definition av högsta Tillåtna Se 6.7.3.7.3 TP4c brandfarlig, giftig, N.O.S. tillåtna 3505 Kemikalie under tryck, Se definition av högsta Tillåtna Se 6.7.3.7.3 TP4c brandfarlig, frätande, N.O.S. tillåtna a ”Små” avser tankar med tankskal med diameter högst 1,5 m, ”Stora” avser tankar med tankskal med diameter över 1,5 m utan isolering eller solskärm (se 6.7.3.2.12), ”Solskärm” avser tankar med tankskal med diameter över 1,5 m och med solskärm (se 6.7.3.2.12), ”Isolerade” avser tankar med tankskal med diameter över 1,5 m och med isolering (se 6.7.3.2.12), (se definitionen för ”beräkningsreferenstemperatur” i 6.7.3.1). b Uttrycket ”normala” i kolumnen för tryckavlastningsanordningar innebär att sprängbleck enligt 6.7.3.7.3 inte krävs. c För UN 3500, 3501, 3502, 3503, 3504 och 3505 gäller fyllnadsgrad i stället för högsta fyllningsförhållande.

T75 UN-TANKINSTRUKTION T75

Denna UN-tankinstruktion gäller för kylda kondenserade gaser. Allmänna bestämmelser i 4.2.3 och bestämmelserna i 6.7.4 ska uppfyllas.

4.2.5.3 Särbestämmelser för UN-tankar

Särbestämmelser för UN-tankar anges för vissa ämnen för att ange krav som är tillägg till eller ersätter dem som ges i UN-tankinstruktionerna eller bestämmelserna i kapitel 6.7. Särbestämmelser för UN-tankar identifieras med en alfanumerisk beteckning inledd med bokstäverna ”TP” och anges för bestämda ämnen i kolumn 14 i förteckningen över farligt gods i kapitel 3.2. Följande är en förteckning över särbestämmelserna för UN-tankar:

TP1 Fyllningsbegränsningarna föreskrivna i 4.2.1.9.2 får inte överskridas.

TP2 Fyllningsbegränsningarna föreskrivna i 4.2.1.9.3 får inte överskridas.

TP3 Den maximala fyllnadsgraden (i %) för fasta ämnen som transporteras över sin smältpunkt och för vätskor med förhöjd temperatur ska bestämmas i överensstämmelse med 4.2.1.9.5.

TP4 Fyllnadsgraden för UN-tankar får inte överstiga 90 %, om inte annat värde godkänts av behörig myndighet (se 4.2.1.16.2).

TP5 Fyllningsrestriktioner som föreskrivs i 4.2.3.6 ska uppfyllas.

TP6 För att förhindra att tanken brister vid någon omständighet, inklusive omvälvning av brand, ska den vara försedd med tryckavlastningsanordningar, som är tillräckliga i förhållande till tankens kapacitet och arten av det transporterade ämnet. Anordningen ska också vara kompatibel med ämnet.

TP7 Luft ska elimineras från gasfasutrymmet med kväve eller på annat sätt.

TP8 Provtrycket för UN-tanken får minskas till 1,5 bar när flampunkten hos de transporterade ämnena är över 0 °C.

TP9 Ett ämne med denna beskrivning får transporteras i UN-tank endast med godkännande från behörig myndighet.

TP10 En blybeklädnad, minst 5 mm tjock, vilken ska kontrolleras årligen, eller annat lämpligt beklädnadsmaterial som godkänts av behörig myndighet krävs. I syfte att genomföra den obligatoriska provningen eller kontrollen innan återfyllning, får en tömd men ej rengjord UN-tank överlämnas för transport under en tidsperiod av högst tre månader efter att slutdatumet för den senaste kontrollen av beklädnaden har löpt ut.

TP11 [Tills vidare blank]

289

Kap. 4

Bilaga 1

TP12 [Tills vidare blank] TP13 Komplett andningsapparat ska finnas tillgänglig när detta ämne transporteras, såvida inte komplett andningsapparat, enligt kraven i regel 19, kapitel II-2 i Solaskonventionen (regel 54, kapitel II-2) finns ombord. TP14 [Tills vidare blank]

TP15 [Tills vidare blank] TP16 Tanken ska utrustas med en särskild anordning för att förhindra undertryck och onormalt tryck under normala transportförhållanden. Denna anordning ska vara godkänd av behörig myndighet. Tryckavlastningsanordning ska uppfylla bestämmelserna i 6.7.2.8.3 för att förhindra kristallisering av produkten i anordningen.

TP17 Endast oorganiska obrännbara material får användas för värmeisolering av tanken. TP18 Temperaturen ska hållas mellan 18°C och 40°C. UN-tankar som innehåller stelnad metakrylsyra får inte återupphettas under transporten.

TP19 Vid tiden för tillverkning ska den minsta godstjockleken som bestäms enligt 6.7.3.4 ökas med 3 mm som marginal mot korrosion. Godstjockleken ska kontrolleras med ultraljud med intervall mittemellan återkommande vätsketryckprovningar och får aldrig vara mindre än den minsta godstjockleken bestämd enligt 6.7.3.4. TP20 Detta ämne får endast transporteras i isolerade tankar under kvävgasatmosfär.

TP21 Godstjockleken ska vara minst 8 mm. Tankar ska vara vätsketryckprovade och invändigt kontrollerade med intervall som inte överstiger 2,5 år. TP22 Smörjmedel för fogar och andra anordningar ska vara kompatibla med syre.

TP23 [Tills vidare blank] TP24 UN-tanken får utrustas med en anordning, som vid maximal fyllning sitter i gasfasutrymmet på tanken, för att förhindra att onormalt tryck utvecklas på grund av långsamt sönderfall av det transporterade ämnet. Denna anordning ska också förhindra att en oacceptabel mängd läcker ut om tanken skulle välta eller att främmande material kommer in i tanken. Anordningen ska vara godkänd av behörig myndighet eller av denna utsett organ. TP25 Svaveltrioxid med en renhetsgrad av minst 99,95 % får transporteras i tankar utan stabilisator, förutsatt att den hålls vid en temperatur på minst 32,5 °C.

TP26 Vid transport under uppvärmning ska uppvärmningsanordningen vara placerad utanför tankskalet. För UN 3176 gäller detta krav endast om ämnet reagerar på ett farligt sätt med vatten.

TP27 En UN-tank med ett minsta provtryck av 4 bar får användas om det visas att ett provtryck av 4 bar eller lägre är godtagbart enligt definitionen på provtryck i 6.7.2.1.

TP28 En UN-tank med ett minsta provtryck av 2,65 bar får användas om det visas att ett provtryck av 2,65 bar eller lägre är godtagbart enligt definitionen på provtryck i 6.7.2.1. TP29 En UN-tank med ett minsta provtryck av 1,5 bar får användas om det visas att ett provtryck av 1,5 bar eller lägre är godtagbart enligt definitionen på provtryck i 6.7.2.1. TP30 Detta ämne ska transporteras i isolerade tankar.

290

Kap. 4

Bilaga 1

TP31 Detta ämne får transporteras i tankar endast i fast form.

TP32 För UN 0331, 0332 och 3375 får UN-tankar användas under följande villkor: .1 För att undvika onödig instängdhet ska varje UN-tank av metall eller fiberarmerad plast vara utrustad med en fjäderbelastad tryckavlastningsanordning, ett sprängbleck eller en smältsäkring. Utlösningstrycket respektive sprängtrycket får vara högst 2,65 bar för UN-tankar med lägsta provtryck över 4 bar. .2 Endast för UN 3375 ska lämpligheten för transport i tank visas. En metod för att konstatera lämpligheten är provningsmetod 8 (d) i provningsserie 8 (se testhandboken, del 1, delavsnitt 18.7). .3 Ämnen får inte vara kvar i UN-tanken under en tid som kan medföra klumpbildning. Lämpliga åtgärder ska vidtas för att förhindra klumpbildning och vidhäftning av ämnen i tanken (t.ex. rengöring osv.).

TP33 UN-tankinstruktionen som tilldelats detta ämne gäller granulerade och pulverformiga ämnen, samt fasta ämnen som lastas och lossas vid temperaturer över sin smältpunkt men kyls och transporteras i fast form. För fasta ämnen som transporteras över sin smältpunkt, se 4.2.1.19.

TP34 UN-tankar behöver inte utsättas för krockprovningen enligt 6.7.4.14.1 om de på skylten som anges i 6.7.4.15.1 är märkta ”NOT FOR RAIL TRANSPORT” med en textstorlek på minst 10 cm på båda sidor av det yttre höljet.

TP35 Borttagen

TP36 Smältsäkringar i ång-/gasfasutrymmet får användas på UN-tankar.

TP37 Borttagen

TP38 Borttagen

TP39 Borttagen

TP40 UN-tankar får inte transporteras när sprayutrustning är inkopplad.

TP41 Efter överenskommelse med behörig myndighet får den 2,5-årsvisa invändiga kontrollen utelämnas eller ersättas med andra kontrollförfaranden, förutsatt att UN-tanken är avsedd för transport av metallorganiska ämnen till vilka denna tanksärbestämmelse för UN-tankar har tilldelats. Denna kontroll krävs däremot när villkoren i 6.7.2.19.7 är uppfyllda.

TP42 UN-tankar är inte tillåtna för transport av cesium- eller rubidiumdispersioner.

TP90 Tankar med bottenöppningar kan användas på korta internationella resor.

TP91 UN-tankar med bottenöppningar kan också användas på långa internationella resor.

4.2.6 Tilläggsbestämmelser för användningen av tankfordon och gastankfordon

4.2.6.1 Tanken på ett tankfordon eller elementen i ett gastankfordon ska vara fastsatta vid fordonet under normal verksamhet med fyllning, tömning och transport. IMO-tankar av typ 4 ska vara fästa på chassit vid transport ombord på fartyg. Tankfordon och gastankfordon får inte fyllas eller tömmas när de är ombord. Tankfordon eller gastankfordon ska köras ombord på egna hjul och vara utrustade med permanenta fastsättningsanordningar för säkring ombord på fartyget.

4.2.6.2 Tankfordon och gastankfordon ska uppfylla bestämmelserna i kapitel 6.8. IMO-tankar av typen 4, 6, 8 och 9 får endast användas enligt bestämmelserna i kapitel 6.8 för korta internationella resor.

291

Kap. 4

Bilaga 1

4.2.6.3 För ämnen som får transporteras i IMO-tankar av typ 9 gäller särbestämmelse 974.

292

Kap. 4

Bilaga 1

Kapitel 4.3

Användning av bulkcontainrar

Anm. Presenningsförsedda bulkcontainrar (BK1) får inte användas för sjötransport, förutom det som anges i 4.3.3.

4.3.1 Allmänna bestämmelser

4.3.1.1 Dessa allmänna bestämmelser är tillämpliga vid användning av containrar för transport av fasta ämnen i bulk. Ämnen ska transporteras i bulkcontainrar som överensstämmer med tillämplig bulkcontainerinstruktion, angiven med bokstäverna BK, i kolumn 13 i förteckningen över farligt gods med följande betydelse:

BK1: transport i presenningsförsedda bulkcontainrar är tillåten, BK2: transport i slutna bulkcontainrar är tillåten, BK3: transport i flexibla bulkcontainrar är tillåten.

Den använda bulkcontainern ska överensstämma med kraven i kapitel 6.9.

4.3.1.2 Med undantag av vad som anges i 4.3.1.3 får bulkcontainrar användas endast då ett ämne tilldelats en bulkcontainerkod i kolumn 13 i förteckningen över farligt gods.

4.3.1.3 När BK2 eller BK3 inte anges i kolumn 13 för ett ämne i förteckningen över farligt gods, kan ett tillfälligt godkännande för transport utfärdas av behörig myndighet i ursprungslandet. Godkännandet ska ingå i sändningens handlingar och innefatta minst den information som normalt anges i bulkcontainerinstruktionen och de förhållanden som ämnet ska transporteras under. Lämpliga åtgärder bör vidtas av den behöriga myndigheten för att bulkcontainerinstruktionen ska inkluderas i förteckningen över farligt gods. När ett ämne inte får transporteras i en BK1container kan ett undantag utfärdas i enlighet med 7.9.1.

4.3.1.4 Ämnen, som kan övergå i flytande form vid temperaturer som kan förväntas vid transport, får inte transporteras i bulkcontainrar.

4.3.1.5 Bulkcontainrar ska vara dammtäta och förslutna så att inget av innehållet kan komma ut under normala transportförhållanden, inklusive påverkan av vibration eller temperatur-, fukt- eller tryckändringar.

4.3.1.6 Ämnen ska lastas och fördelas jämnt på ett sätt som minimerar rörelser, vilka skulle kunna resultera i skador på containern eller läckage av farligt gods.

4.3.1.7 Om ventilationsanordningar finns monterade ska de hållas fria och fungerande.

4.3.1.8 Ämnen får inte reagera farligt med eller påtagligt försvaga materialet i bulkcontainern, packningar, utrustning inklusive lock och presenningar eller skyddsinklädnader som är i kontakt med innehållet. Bulkcontainrar ska vara konstruerade eller anpassade så att innehållet inte kan tränga mellan springor i trägolv eller komma i kontakt med sådana delar av bulkcontainern, som kan påverkas av det farliga godset eller av kvarvarande rester av det.

4.3.1.9 Innan den fylls och överlämnas för transport ska varje bulkcontainer kontrolleras och rengöras, för att säkerställa att inga rester kvarstår på in- eller utsidan, som skulle kunna: – orsaka en farlig reaktion med ämnet som ska transporteras, – ha en skadlig inverkan på bulkcontainerns konstruktion, – påverka förmågan hos bulkcontainern att hålla kvar det farliga godset.

4.3.1.10 Under transport får inga farliga rester sitta på utsidan av en bulkcontainer.

293

Kap. 4

Bilaga 1

4.3.1.11 Om flera förslutningssystem är monterade i serie, ska det som sitter närmast ämnet som ska transporteras stängas innan lastning sker.

4.3.1.12 Tömda bulkcontainrar som har transporterat ett farligt fast ämne ska behandlas på samma sätt som dessa föreskrifter föreskriver för fyllda bulkcontainrar, om inte lämpliga åtgärder för att eliminera alla risker har vidtagits.

4.3.1.13 Om bulkcontainrar används för att transportera gods i bulk, som kan orsaka dammexplosion eller avge brandfarliga ångor (till exempel vissa avfallsprodukter), ska åtgärder vidtas för att undvika antändningskällor och för att förebygga farlig elektrostatisk urladdning under transport, lastning och lossning av godset.

4.3.1.14 Ämnen, exempelvis avfall, som kan reagera farligt med varandra, och ämnen ur olika klasser samt gods som inte omfattas av dessa föreskrifter, som kan reagera farligt med varandra, får inte blandas i samma bulkcontainer. Farliga reaktioner innefattar: .1 förbränning och/eller utvecklande av avsevärd hetta, .2 utveckling av brandfarliga och/eller giftiga gaser, .3 bildande av frätande vätskor, eller .4 uppkomst av instabila ämnen.

4.3.1.15 Innan en bulkcontainer lastas ska den kontrolleras visuellt för att säkerställa att den är strukturellt funktionsduglig, att innerväggar, tak och golv inte har utbuktningar eller skador, och att fodring eller utrustning för att hålla kvar lasten är utan skåror, revor eller andra skador, som skulle kunna inverka menligt på bulkcontainerns förmåga att hålla kvar lasten. Strukturellt funktionsduglig innebär att bulkcontainern inte har några allvarliga defekter på sina bärande delar, såsom övre och nedre sidobalkar, övre och nedre tvärbalkar, dörrtröskel, dörrbalkar, tvärgående golvbalkar, hörnstolpar och containerhörnbeslag. Allvarliga defekter inkluderar: .1 utbuktningar, sprickor eller brott på konstruktionselement eller bärande delar, som kan inverka menligt på containerns hållfasthet, .2 mer än en skarv eller en oduglig skarv (t.ex. en överlappsskarv) i övre eller nedre tvärbalkar eller dörrbalkar, .3 mer än två skarvar i någon av de övre eller nedre sidobalkarna, .4 varje skarv i en dörrtröskel eller hörnstolpe, .5 gångjärn och beslag som är hopklämda, förvridna, sönder, saknas eller på annat sätt är ur funktion, .6 otäta förslutningar eller tätningar, .7 all slags åverkan på konstruktionen som är kraftig nog för att omöjliggöra korrekt positionering av hanteringsutrustning, placering och säkring på chassin eller fordon eller placering i fartygs lastrum, .8 all slags åverkan på lyftanordningar eller anordningar för hanteringsutrustning, eller .9 all slags åverkan på service- eller driftutrustning.

4.3.1.16 Innan en flexibel bulkcontainer fylls ska den kontrolleras visuellt för att säkerställa att den är strukturellt funktionsduglig och att dess textillyftband, bärande strukturremmar, presenning, låsanordningar samt metall- och textildelar är utan utbuktningar eller skador och att innerbeklädnader är utan skåror, revor eller andra skador.

4.3.1.16.1 För flexibla bulkcontainrar ska användningstiden för transport av farligt gods vara två år från tillverkningsdatumet för den flexibla bulkcontainern.

4.3.1.16.2 En ventilationsanordning ska monteras om en farlig ansamling av gaser kan utvecklas i den flexibla bulkcontainern. Ventilen ska vara så utformad att inträngning av främmande ämnen eller inträngande av vatten förhindras under normala transportförhållanden.

294

Kap. 4

Bilaga 1

4.3.2 Tilläggsbestämmelser för bulkgods i klass 4.2, 4.3, 5.1, 6.2, 7 och 8

4.3.2.1 Bulkgods i klass 4.2

Endast slutna bulkcontainrar (BK2) får användas. Den totala massan som transporteras i en bulkcontainer ska vara anpassad så att dess självantändningstemperatur är över 55°C.

4.3.2.2 Bulkgods i klass 4.3

Endast slutna bulkcontainrar (BK2) får användas. Detta gods ska transporteras i vattentäta bulkcontainrar.

4.3.2.3 Bulkgods i klass 5.1

Bulkcontainrar ska vara konstruerade eller anpassade så att godset inte kan komma i kontakt med trä eller något annat inkompatibelt material.

4.3.2.4 Bulkgods i klass 6.2

4.3.2.4.1 Transport i bulkcontainrar av animalt material i klass 6.2

Animalt material som innehåller smittförande ämnen (UN 2814, 2900 och 3373) är tillåtna för transport i bulkcontainrar, förutsatt att följande villkor är uppfyllda: .1 Slutna bulkcontainrar och deras öppningar ska vara täta genom sin konstruktion eller genom montering av lämplig inklädnad. .2 Det animala materialet ska behandlas noggrant med ett lämpligt desinficeringsmedel innan lastning sker för transport. .3 Slutna bulkcontainrar får inte återanvändas förrän de blivit grundligt rengjorda och desinficerade.

Anm. Ytterligare bestämmelser kan krävas av behörig myndighet.

4.3.2.4.2 Bulkavfall i klass 6.2 (UN 3291)

.1 endast slutna bulkcontainrar (BK2) är tillåtna, .2 slutna bulkcontainrar och deras öppningar ska vara täta genom sin konstruktion. Dessa bulkcontainrar får inte ha porösa invändiga ytor och ska vara fria repor eller andra egenskaper som kan leda till skador på de förpackningar de innehåller, förhindra desinficering eller oavsiktligt utflöde, .3 avfall med UN 3291 ska i den slutna bulkcontainern förvaras i UN-typprovade och UNgodkända, tätt förslutna plastsäckar, som är provade för fasta ämnen i förpackningsgrupp II och märkta enligt 6.1.3.1. Dessa plastsäckar ska vara i stånd att klara provningarna av riv- och slaghållfasthet enligt ISO 7765-1:1988, ”Plast- Film och folie – Bestämning av slaghållfasthet med fallande dornmetoden – Del 1: Trappstegsmetoder” och ISO 6383- 2:1983, ”Plast – Film och folie – Bestämning av rivhållfasthet – Del 2: Elmendorfmetoden”. Varje plastsäck ska ha en slaghållfasthet på minst 165 g och en rivhållfasthet på minst 480 g, både parallellt med och vinkelrätt mot plastsäckens längdriktning. Nettovikten för en sådan plastsäck får uppgå till högst 30 kg. .4 enstaka föremål med vikt över 30 kg, som nedsmutsade madrasser, får transporteras utan plastsäck med behörig myndighets tillstånd, .5 avfall med UN 3291 som innehåller vätskor, får endast transporteras i plastsäck som innehåller tillräckligt med absorberande material för att suga upp den totala mängden vätska, utan att något av den kommer ut i bulkcontainern, .6 avfall med UN 3291 som innehåller vassa föremål, får endast transporteras i UN-typprovade och UN-godkända styva förpackningar, vilka uppfyller bestämmelserna i förpackningsinstruktion P621, IBC620 eller LP621,

295

Kap. 4

Bilaga 1

.7 styva förpackningar enligt förpackningsinstruktion P621, IBC620 eller LP621 får också användas. De ska vara ordentligt säkrade för att förhindra skador under normala transportförhållanden. Avfall i styva förpackningar och plastsäckar, som transporteras tillsammans i samma slutna bulkcontainer, ska vara tillräckligt åtskilda, t.ex. genom lämpliga styva avspärrningar eller skiljeväggar, nät eller annan säkringsmateriel, för att förhindra skador på förpackningarna under normala transportförhållanden, .8 avfall med UN 3291 i plastsäckar får inte komprimeras så kraftigt i slutna bulkcontainrar att säckarna inte längre är täta, .9 efter varje transport ska den slutna bulkcontainern undersökas beträffande läckage och utspillt gods. Om avfall med UN 3291 läckt ut eller spillts i en sluten bulkcontainer, får denna användas igen först efter grundlig rengöring och om nödvändigt desinficerats eller sanerats med lämpligt medel. Med undantag av medicinskt eller veterinärmedicinskt avfall får inget annat gods transporteras tillsammans med UN 3291. Sådant annat avfall som transporteras i samma slutna bulkcontainer, ska undersökas beträffande eventuell kontaminering.

4.3.2.5 Bulkämnen i klass 7

Beträffande transport av oförpackade radioaktiva ämnen, se 4.1.9.2.4.

4.3.2.6 Bulkgods i klass 8

Endast slutna bulkcontainrar (BK2) får användas. Detta gods ska transporteras i vattentäta bulkcontainrar.

4.3.3 Ytterligare bestämmelser för användningen av presenningsförsedda bulkcontainrar (BK1)

4.3.3.1 Presenningsförsedda bulkcontainrar (BK1) får inte användas för sjötransport, förutom för UN 3077 som inte uppfyller kriterierna i 2.9.3 som får transporteras på korta internationella resor.

4.3.4 Ytterligare bestämmelser för användningen av flexibla bulkcontainrar (BK3)

4.3.4.1 Flexibla bulkcontainrar är endast tillåtna i lastrum på general torrlastfartyg. De får inte transporteras i lastbärare.

296

DEL 5

BESTÄMMELSER FÖR AVSÄNDNING

295

Kap. 5

Bilaga 1

Kapitel 5.1

Allmänna bestämmelser

5.1.1 Tillämpning och allmänna bestämmelser

5.1.1.1 Denna del innehåller bestämmelser för avsändning av farligt gods med avseende på tillstånd för avsändningar och på förhandsmeddelanden, märkning, etikettering, dokumentation (genom manuella metoder, elektronisk databehandling (EDP) eller elektronisk dataöverföring (EDImetoder)) samt applicering av storetikett.

5.1.1.2 Om inte annat anges i dessa föreskrifter, får ingen överlämna farligt gods till transport om inte godset är korrekt märkt, etiketterat, försett med storetiketter, beskrivet och intygat i en godsdeklaration samt i övrigt i transportfärdigt skick enligt kraven i denna del.

Anm. Enligt GHS så får ett GHS-piktogram som inte krävs enligt dessa föreskrifter endast visas vid transport som en del av en fullständig GHS-etikett och inte fristående (se GHS 1.4.10.4.4).

5.1.1.3 En transportör får inte ta emot farligt gods för transport om inte: .1 en kopia av godsdeklarationen och andra dokument eller information som krävs enligt bestämmelserna i dessa föreskrifter tillhandahålls, eller .2 information gällande det farliga godset tillhandahålls i elektronisk form.

5.1.1.4 Informationen gällande det farliga godset ska åtfölja godset till slutdestinationen. Denna information kan finnas i godsdeklarationen eller i ett annat dokument. Informationen ska överlämnas till mottagaren när det farliga godset levereras.

5.1.1.5 När informationen gällande det farliga godset överlämnas till transportören i elektronisk form, ska informationen vara tillgänglig för transportören under hela transporten till slutdestinationen. Informationen ska kunna framställas utan dröjsmål som pappersdokument.

5.1.1.6 Syftet med att ange den officiella transportbenämningen (proper shipping name; se 3.1.2.1 och 3.1.2.2) och UN-numret på ett ämne, material eller föremål som överlämnas för transport och, ifråga om vattenförorenande ämnen (marine pollutants), att lägga till ”MARINE POLLUTANT” i dokumentationen som medföljer sändningen och, ifråga om kollin inklusive IBC-behållare som rymmer godset, att märka dem med officiell transportbenämning enligt 5.2.1, är att säkerställa att ämnet, materialet eller föremålet lätt kan identifieras under transport.

Sådan enkel identifiering är särskilt viktig i händelse av en olycka där dessa godstyper är inblandade, för att avgöra vilka nödåtgärder som är nödvändiga för att hantera situationen korrekt och, om vattenförorenande ämnen (marine pollutants) förekommer, för att befälhavaren ska kunna uppfylla rapporteringskraven i protokoll I till Marpol-konventionen.

5.1.2 Användning av overpacks och enhetslaster

5.1.2.1 Overpacks och enhetslaster ska vara märkta med den officiella transportbenämningen (proper shipping name) och UN-numret samt vara märkta och etiketterade, enligt vad som krävs för kollin i kapitel 5.2, för varje artikel med farligt gods som overpacken eller enhetslasten innehåller, såvida inte märkningar och etiketter representerande allt farligt gods i overpacken eller enhetslasten är synliga. En overpack ska dessutom vara märkt med ordet ”OVERPACK”, såvida inte märkningar och etiketter representerande allt farligt gods, enligt kraven i kapitel 5.2, i overpacken är synliga. Bokstäverna i ”OVERPACK” ska vara minst 12 mm höga. Etikettering av overpacks innehållande radioaktiva ämnen ska vara enligt 5.2.2.1.12.

297

Kap. 5

Bilaga 1

5.1.2.2 De enskilda kollin som utgör en enhetslast eller overpack ska vara märkta och etiketterade i enlighet med kapitel 5.2. Varje kolli med farligt gods i en enhetslast eller overpack ska uppfylla alla tillämpliga bestämmelser i dessa föreskrifter. Märkningen ”OVERPACK” på en overpack visar på överensstämmelse med denna bestämmelse. Den avsedda funktionen hos varje enskild förpackning får inte försämras av en enhetslast eller overpack.

5.1.2.3 Varje kolli som är försett med den i 5.2.1.7.1 beskrivna orienteringsmärkningen och placerat i en overpack eller enhetslast, eller används som innerförpackning i en storförpackning, ska vara orienterat i enlighet med denna märkning.

5.1.3 Tömda, ej rengjorda förpackningar eller enheter

5.1.3.1 Med undantag av klass 7 ska en förpackning, inklusive IBC-behållare, som tidigare har innehållit farligt gods vara identifierad, märkt, etiketterad och försedd med storetiketter på det sätt som krävs för sådant farligt gods, såvida inte åtgärder av typen rengöring, avgasning eller fyllning med ett ofarligt ämne vidtagits för att eliminera faran.

5.1.3.2 Containrar, tankar och IBC-behållare, såväl som andra förpackningar och overpacks som använts för transport av radioaktiva ämnen, får inte användas för transport av annat gods, 2 såvida de inte dekontaminerats till ett värde under 0,4 Bq/cm för beta- och gammastrålare 2 samt för alfastrålare med låg radiotoxicitet, och ett värde under 0,04 Bq/cm för alla andra alfastrålare.

5.1.3.3 Tömda lastbärare som fortfarande innehåller rester av farligt gods eller är lastade med tömda, ej rengjorda förpackningar eller tömda, ej rengjorda bulkcontainrar, ska uppfylla de bestämmelser som gäller för det gods som senast fanns i lastbärarna, förpackningarna eller bulkcontainrarna.

5.1.4 Samemballering

Om två eller flera sorters farligt gods förpackas tillsammans i samma ytterförpackning ska kollit vara försett med föreskrivna etiketter och märkning för varje ämne. Etiketter för sekundärfaror behöver inte användas om faran redan representeras av en etikett för primär fara.

5.1.5 Allmänna bestämmelser för klass 7

5.1.5.1 Förflyttningsgodkännande och förhandsmeddelande

5.1.5.1.1 Allmänt

Utöver det i kapitel 6.4 beskrivna godkännandet av kollikonstruktioner, krävs under vissa omständigheter även ett multilateralt godkännande för förflyttning (5.1.5.1.2 och 5.1.5.1.3). Under vissa omständigheter är det också nödvändigt med ett förhandsmeddelande om förflyttningen till behöriga myndigheter (5.1.5.1.4).

5.1.5.1.2 Förflyttningsgodkännande

Multilateralt godkännande krävs för: .1 förflyttning av kollin av typ B(M) som inte överensstämmer med bestämmelserna i 6.4.7.5 eller som är konstruerade för tillfällig, kontrollerad avluftning, .2 förflyttning av kollin av typ B(M) innehållande radioaktiva ämnen vars aktivitet är större än 3000 A1 eller i förekommande fall 3000 A2, eller 1000 TBq, varvid det lägsta av dessa värden gäller, .3 förflyttning av kollin innehållande fissila ämnen om summan av kriticitetssäkerhetsindex för kollina i en enskild container eller ett transportmedel överstiger 50; förflyttningar med

298

Kap. 5

Bilaga 1

sjögående fartyg ska undantas från detta krav, om summan av kriticitetssäkerhetsindex inte överstiger 50 för något lastrum, någon avdelning eller någon avgränsad däcksyta och det avstånd på 6 meter mellan grupper av kollin eller overpacks som krävs i tabell 7.1.4.5.3.4 är uppfyllt, och .4 strålskyddsprogram för förflyttningar med specialfartyg enligt 7.1.4.5.8, och .5 förflyttning av SCO-III.

Behörig myndighet får dock, genom ett särskilt villkor i kollikonstruktionscertifikatet (se 5.1.5.2.1) medge förflyttning in i eller genom sitt land utan transportgodkännande.

5.1.5.1.3 Förflyttningsgodkännande enligt särskild överenskommelse

Behörig myndighet får godkänna bestämmelser enligt vilka sändningar som inte uppfyller alla tillämpliga bestämmelser i dessa föreskrifter, får transporteras enligt särskild överenskommelse (se 1.5.4).

5.1.5.1.4 Förhandsmeddelanden

Förhandsmeddelande till behörig myndighet föreskrivs i följande fall: .1 Före den första förflyttningen av ett kolli som kräver godkännande av behörig myndighet, ska avsändaren säkerställa att kopior av alla tillämpliga certifikat från behöriga myndigheter som krävs för kollikonstruktionen i fråga, har skickats till den behöriga myndigheten i avsändarlandet och i varje land som sändningen kommer att transporteras genom eller in i. Avsändaren behöver inte invänta bekräftelse från den behöriga myndigheten, och denna behöver inte heller bekräfta mottagandet av certifikatet. .2 Avsändaren ska förhandsmeddela den behöriga myndigheten i avsändarlandet och den behöriga myndigheten i varje land som sändningen transporteras genom eller in i, vid var och en av följande typer av förflyttningar: .1 kollin av typ C innehållande radioaktiva ämnen vars aktivitet är större än 3000 A1, eller 3000 A2, vilket som är tillämpligt, eller 1000 TBq, varvid det lägsta av dessa värden gäller, .2 kollin av typ B(U) innehållande radioaktiva ämnen vars aktivitet är större än 3000 A1, eller 3000 A2, vilket som är tillämpligt, eller 1 000 TBq, varvid det lägsta av dessa värden gäller, .3 kollin av typ B(M), .4 förflyttning enligt särskild överenskommelse.

Sådant förhandsmeddelande ska vara varje behörig myndighet tillhanda innan förflyttningen påbörjas, och helst minst 7 dagar innan.

.3 Avsändaren behöver inte sända separat förhandsmeddelande om nödvändig information har angetts i ansökan om förflyttningsgodkännande (se 6.4.23.2). .4 Förhandsmeddelandet ska innehålla: .1 tillräckliga uppgifter för att möjliggöra identifieringen av kollit eller kollina, inklusive alla tillämpliga certifikatnummer och igenkänningsmärken, .2 uppgifter om datum för förflyttningen, förväntat ankomstdatum och avsedd färdväg, .3 namnen på de radioaktiva ämnena eller nukleiderna, .4 beskrivning av det radioaktiva ämnets fysikaliska och kemiska tillstånd, eller uppgift om att det rör sig om ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet eller ett radioaktivt ämne med liten spridbarhet, och .5 den maximala aktiviteten av det radioaktiva innehållet under transporten, uttryckt i becquerel (Bq) med tillämpligt tecken för SI-prefix (se 1.2.2.1). För fissila ämnen får den totala massan av det fissila ämnet (eller i förekommande fall för blandningar, massan för varje fissil nukleid) i gram (g) eller multiplar av gram anges i stället för aktiviteten.

299

Kap. 5

Bilaga 1

5.1.5.2 Certifikat utfärdade av behörig myndighet

5.1.5.2.1 Certifikat utfärdade av behörig myndighet krävs för följande: .1 konstruktion av: .1 radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet, .2 radioaktiva ämnen med liten spridbarhet, .3 fissila ämnen som är undantagna enligt 2.7.2.3.5.6, .4 kollin med 0,1 kg eller mer uranhexafluorid, .5 kollin med fissila ämnen, såvida dessa inte är undantagna enligt 2.7.2.3.5, 6.4.11.2 eller 6.4.11.3, .6 kollin av typ B(U) och typ B(M), .7 kollin av typ C, .2 särskilda överenskommelser, .3 vissa förflyttningar (se 5.1.5.1.2), .4 av de grundläggande radionuklidvärden som det hänvisas till i 2.7.2.2.1 för enskilda radionuklider som inte finns angivna i tabell 2.7.2.2.1 (se 2.7.2.2.2.1), .5 alternativa gränsvärden för aktivitet för en undantagen sändning av instrument eller föremål (se 2.7.2.2.2.2.2).

Certifikaten ska styrka att tillämpliga bestämmelser är uppfyllda, och vid konstruktionsgodkännanden ska kollikonstruktionen tilldelas ett igenkänningsmärke.

Godkännandecertifikaten för kollikonstruktionen respektive förflyttningen får kombineras i ett enda certifikat.

Certifikat och ansökningar om certifikaten ska uppfylla bestämmelserna i 6.4.23.

5.1.5.2.2 Avsändaren ska inneha en kopia av alla nödvändiga certifikat.

5.1.5.2.3 För kollikonstruktioner för vilka det inte krävs att behörig myndighet utfärdar ett godkännandecertifikat, ska avsändaren på begäran av behörig myndighet ställa dokumentation som visar kollikonstruktionens överensstämmelse med alla tillämpliga bestämmelser till förfogande för granskning.

5.1.5.3 Bestämning av transportindex (TI) och kriticitetssäkerhetsindex (CSI)

5.1.5.3.1 Transportindex (TI) för ett kolli, en overpack eller en container, för oförpackat LSA-I, SCO-I eller SCO-III, ska bestämmas enligt följande: .1 Bestäm högsta dosraten i millisievert per timme (mSv/h) på ett avstånd av 1 meter från den utvändiga ytan på kollit, overpacken, containern, eller från oförpackat LSA-I, SCO-I eller SCO-III. Det erhållna värdet multipliceras med 100 och resultatet utgör transportindex. För uran- och toriummalmer och koncentrat av dessa får följande värden antas som den högsta dosraten i varje punkt på avståndet 1 meter från den utvändiga ytan:

0,4 mSv/h för malmer och fysikaliska koncentrat av uran eller torium, 0,3 mSv/h för kemiska toriumkoncentrat, 0,02 mSv/h för kemiska urankoncentrat utom uranhexafluorid.

.2 För tankar, containrar och för oförpackat LSA-I, SCO-I och SCO-III ska värdet som erhålls enligt 5.1.5.3.1.1 multipliceras med tillämplig faktor ur nedanstående tabell 5.1.5.3.1. .3 Värdena som erhålls enligt 5.1.5.3.1.1 och 5.1.5.3.1.2 ska avrundas uppåt till en decimal (t.ex. så att 1,13 blir 1,2) med undantaget att ett värde på 0,05 eller mindre får sättas lika med noll och resultatet utgör TI (utan enhet).

300

Kap. 5

Bilaga 1

Tabell 5.1.5.3.1 – Multiplikationsfaktorer för tankar,

containrar och oförpackat LSA-I, SCO-I och SCO-III

a

Lastens yta Multiplikationsfaktor

2 1 upp till och med 1 m 2 2 2 större än 1 m till och med 5 m 2 2 3 större än 5 m till och med 20 m 2 10 större än 20 m a Största uppmätta tvärsnittsyta hos lasten.

5.1.5.3.2 TI för varje styv overpack, container eller transportmedel ska bestämmas som summan av TI för alla medförda kollin. För en förflyttning från en enda avsändare får avsändaren bestämma TI genom direkt mätning av dosraten.

TI för en icke styv overpack ska bestämmas endast som summan av TI för alla kollin i denna overpack.

5.1.5.3.3 Kriticitetssäkerhetsindex (CSI) för varje overpack eller varje container ska bestämmas som summan av CSI för alla ingående kollin. Samma förfarande ska tillämpas för bestämning av totalsumman av CSI i en sändning eller i ett transportmedel.

5.1.5.3.4 Kollin, overpacks och containrar ska inplaceras i någon av kategorierna I-VIT, II-GUL eller III-GUL i överensstämmelse med de villkor som anges i tabell 5.1.5.3.4 och med följande bestämmelser: .1 Vid bestämning av tillämplig kategori för ett kolli, en overpack eller en container ska hänsyn tas till såväl transportindex som dosrat på ytan. Då transportindex överensstämmer med villkoren för en kategori, medan dosraten på ytan överensstämmer med en annan kategori, ska kolli, overpack eller container inplaceras i den högre kategorin. För detta ändamål ska kategori I-VIT betraktas som den lägsta kategorin. .2 TI ska bestämmas enligt den metod som anges i 5.1.5.3.1 och 5.1.5.3.2. .3 Om dosraten på ytan är högre än 2 mSv/h, ska ett kolli eller overpack transporteras som komplett last och enligt tillämpliga bestämmelser i 7.1.4.5.6 eller 7.1.4.5.7, beroende på vad som är lämpligt. .4 Ett kolli som transporteras enligt särskild överenskommelse ska inplaceras i kategori III- GUL, enligt bestämmelserna i 5.1.5.3.5. .5 En overpack eller container som innehåller kollin som transporteras enligt särskild överenskommelse ska inplaceras i kategori III-GUL, enligt bestämmelserna i 5.1.5.3.5.

Tabell 5.1.5.3.4 – Kategorier för kollin, overpacks och containrar

Villkor

Högsta dosrat i någon punkt på Transportindex Kategori den utvändiga ytan

a 0 Högst 0,005 mSv/h I-VIT a Större än 0, men ej större än 1 Över 0,005 mSv/h, men högst 0,5 mSv/h II-GUL Större än 1, men ej större än 10 Över 0,5 mSv/h, men högst 2 mSv/h III-GUL b Större än 10 Över 2 mSv/h, men högst 10 mSv/h III-GUL a Om uppmätt transportindex är högst 0,05 får värdet sättas till noll enligt 5.1.5.3.1.3. b Ska även transporteras som ”komplett last” utom för containrar (se tabell 7.1.4.5.3.1).

5.1.5.3.5 Vid all internationell transport av kollin för vilka det krävs behörig myndighets godkännande av konstruktion eller förflyttning, och för vilka olika godkännandetyper gäller i de olika länderna som berörs av förflyttningen, ska kategoriseringen överensstämma med godkännandeintyget från konstruktionens ursprungsland.

301

Kap. 5

Bilaga 1

5.1.5.4 Särskilda bestämmelser för undantagna kollin innehållande radioaktiva ämnen i klass 7

5.1.5.4.1 Undantagna kollin innehållande radioaktiva ämnen i klass 7 ska märkas tydligt och varaktigt på förpackningens utsida med: .1 UN-nummer föregånget av bokstäverna ”UN”, .2 uppgift om antingen avsändarens eller mottagarens namn och adress eller båda, och .3 tillåten bruttovikt om den överstiger 50 kg.

5.1.5.4.2 Bestämmelserna om dokumentation i kapitel 5.4.1 och 5.4.5 gäller inte för undantagna kollin innehållande radioaktiva ämnen i klass 7, med undantag av följande: .1 UN-numret föregånget av bokstäverna ”UN” och avsändarens och mottagarens namn och adress samt, om tillämpligt, igenkänningsmärket för varje behörig myndighets godkännandecertifikat (se 5.4.1.5.7.1.7) ska anges i ett transportdokument såsom ”bill of lading (sjöfraktsedel)”, ”air waybill” (flygfraktsedel) eller liknande dokument som uppfyller bestämmelserna i 5.4.1.2.1 till 5.4.1.2.4, och .2 bestämmelserna i 5.4.1.6.2 samt om tillämpligt bestämmelserna i 5.4.1.5.7.1.7, 5.4.1.5.7.3 och 5.4.1.5.7.4.

5.1.5.4.3 Tillämpliga bestämmelser i 5.2.1.5.8 och 5.2.2.1.12.5 gäller.

5.1.5.5 Särskilda bestämmelser för sändning av fissila ämnen

Fissila ämnen som uppfyller en av bestämmelserna i 2.7.2.3.5.1 till 2.7.2.3.5.6 ska uppfylla följande krav: .1 Endast en av bestämmelserna i 2.7.2.3.5.1 till 2.7.2.3.5.6 är tillåten per sändning. .2 Endast ett godkänt fissilt ämne i kollin som klassificerats i enlighet med 2.7.2.3.5.6 är tillåtet per sändning om inte flera ämnen är tillåtna i godkännandecertifikatet. .3 Fissila ämnen i kollin som är klassificerade enligt 2.7.2.3.5.3 ska transporteras i en sändning med högst 45 g fissila nuklider. .4 Fissila ämnen i kollin som är klassificerade enligt 2.7.2.3.5.4 ska transporteras i en sändning med högst 15 g fissila nuklider. .5 Oförpackade eller förpackade fissila ämnen som är klassificerade enligt 2.7.2.3.5.5 skall transporteras som komplett last i ett transportmedel med högst 45 g fissila nuklider.

5.1.6 Kollin lastade i en lastbärare

5.1.6.1 Oavsett bestämmelserna för storetikettering och märkning för lastbärare ska alla kollin som innehåller farligt gods och är lastade i en lastbärare, vara märkta och etiketterade enligt bestämmelserna i kapitel 5.2.

302

Kap. 5

Bilaga 1

Kapitel 5.2

Märkning och etikettering av kollin inklusive IBC-behållare

Anm. Dessa bestämmelser avser i första hand märkning och etikettering av farligt gods i enlighet med dess egenskaper. Dock får ytterligare märkning eller symboler som visar försiktighetsåtgärder som ska vidtas vid hantering och lagring av ett kolli anges på kollit där det är tillämpligt (t.ex. en symbol föreställande ett paraply som visar att kollit ska hållas torrt).

5.2.1 Märkning av kollin inklusive IBC-behållare

5.2.1.1 Såvida inget annat föreskrivs i dessa föreskrifter ska den officiella transportbenämningen (proper shipping name) för det farliga godset enligt 3.1.2 och motsvarande UN-nummer, föregånget av bokstäverna ”UN”, anges på varje kolli. UN-numret och bokstäverna ”UN” ska vara minst 12 mm höga, utom på förpackningar med en kapacitet på högst 30 liter eller med en nettovikt på högst 30 kg samt på gasflaskor med en vattenvolym på högst 60 liter, där UNnumret och bokstäverna ”UN” ska vara minst 6 mm höga och utom på förpackningar med en kapacitet på högst 5 liter eller en nettovikt på högst 5 kg, där UN-numret och bokstäverna ”UN” ska vara av lämplig storlek. När det gäller oförpackade föremål ska märkningen placeras på föremålet eller dess vagga, hanterings- lagrings- eller avskjutningsanordning. I fråga om kollin i riskgrupp 1.4, samhanteringsgrupp S, ska märkningen också inbegripa riskgruppen och bokstaven för samhanteringsgruppen, såvida inte etiketten för 1.4S används. Typisk kollimärkning är följande:

CORROSIVE LIQUID, ACIDIC, ORGANIC, N.O.S. (caprylyl chloride) UN 3265.

Anm. Gasflaskor med en vattenvolym på högst 60 liter som är märkta med ett UN-nummer i enlighet med bestämmelserna i IMDG-koden fram till och med den 31 december 2013 och som inte överensstämmer med bestämmelserna i 5.2.1.1 avseende storleken på UN-numret och bokstäverna ”UN” som gäller från och med den 1 januari 2014, får användas fram till nästa återkommande kontroll, dock senast till den 1 juli 2018.

5.2.1.2 All märkning som föreskrivs i 5.2.1.1 .1 ska vara väl synlig och läsbar, .2 ska vara sådan att dessa uppgifter fortfarande kan avläsas på kollin som befunnit sig minst tre månader i havet; då lämpliga märkningsmetoder övervägs ska hänsyn tas till beständigheten hos förpackningsmaterialet och kollits yta, .3 ska visas mot en bakgrund i kontrasterande färg på kollits utsida, och .4 får inte placeras tillsammans med sådan annan kollimärkning som väsentligt skulle kunna försämra dess ändamålsenlighet.

5.2.1.3 Bärgningsförpackningar, inklusive bärgningsstorförpackningar, och bärgningstryckkärl ska förses med tilläggsmärkningen ”SALVAGE”. Bokstäverna i märkningen ”SALVAGE” ska vara minst 12 mm höga.

5.2.1.4 IBC-behållare med kapacitet över 450 liter samt storförpackningar ska förses med märkning på två motstående sidor.

5.2.1.5 Särskilda bestämmelser för märkning av radioaktiva ämnen

5.2.1.5.1 Varje kolli ska på förpackningens utsida vara tydligt och varaktigt märkt med uppgift om antingen avsändarens eller mottagarens namn och adress, eller båda. Varje overpack ska vara tydligt och varaktigt märkt på utsidan med uppgift om antingen avsändarens eller mottagarens namn och adress, eller båda, såvida inte dessa märkningar är tydligt synliga på samtliga kollin som overpacken innehåller.

303

Kap. 5

Bilaga 1

5.2.1.5.2 Märkningen av undantagna kollin med radioaktiva ämnen i klass 7 skall vara den som krävs enligt 5.1.5.4.1.

5.2.1.5.3 Varje kolli med bruttovikt över 50 kg ska ha tillåten bruttovikt tydligt och varaktigt märkt på utsidan av förpackningen.

5.2.1.5.4 Varje kolli som överensstämmer med: .1 konstruktionen för ett kolli av typ IP-1, typ IP-2 eller typ IP-3 ska förses med märkningen ”TYPE IP-1”, ”TYPE IP-2” respektive ”TYPE IP-3” tydligt och varaktigt på utsidan av förpackningen, .2 konstruktionen för ett kolli av typ A ska förses med märkningen ”TYPE A” tydligt och varaktigt på utsidan av förpackningen, .3 konstruktionen för ett kolli av typ IP-2 eller typ IP-3 eller ett kolli av typ A ska på utsidan av förpackningen förses tydligt och varaktigt med godkännandebeteckningen för fordon (VRI-kod) för det land där konstruktionstypen har sitt ursprung, samt antingen tillverkarens namn eller annan av behörig myndighet i konstruktionstypens ursprungsland fastställd identifikation av förpackningen.

5.2.1.5.5 Varje kolli som överensstämmer med en kollikonstruktion som är godkänd enligt ett eller flera av delavsnitten 5.1.5.2.1, 6.4.22.1- 6.4.22.4, 6.4.23.4- 6.4.23.7 och 6.4.24.2 ska vara tydligt och varaktigt märkt på utsidan av kollit med följande uppgifter: .1 det av behörig myndighet tilldelade igenkänningsmärket för den kollikonstruktionen, .2 ett serienummer som medger entydig identifiering av enskilda förpackningar som överensstämmer med kollikonstruktionen, .3 ”TYPE B(U)”, ”TYPE B(M)” eller ”TYPE C” för ett kolli av typ B(U) typ B(M) eller typ C.

5.2.1.5.6 Varje kolli som överensstämmer med en kollikonstruktion av typ B(U), typ B(M) eller typ C ska vara märkt på utsidan av den yttersta behållaren som är brand- och vattenbeständig med den nedan avbildade symbolen för joniserande strålning, genom stansning, prägling eller annat sätt som är beständigt mot brand och vatten.

Symbol för joniserande strålning. Proportionerna baseras på en inre cirkel med radien X. X ska vara minst 4 mm.

Varje märkning som kollit försetts med i enlighet med kraven i 5.2.1.5.4.1 och .2 samt 5.2.1.5.5.3 med avseende på kollityp, och som inte har samband med det UN-nummer och den officiella transportbenämning (proper shipping name) som sändningen har betecknats med, ska avlägsnas eller täckas över.

304

Kap. 5

Bilaga 1

5.2.1.5.7 Om LSA-I- eller SCO-I-material placerats i behållare eller förpackningsmaterial och transporteras som komplett last enligt 4.1.9.2.4 ska utsidan av behållarna eller förpackningsmaterialen förses med texten ” RADIOACTIVE LSA-I”, respektive ”RADIOACTIVE SCO-I”.

5.2.1.5.8 Vid all internationell transport av kollin för vilka det krävs behörig myndighets godkännande av konstruktion eller förflyttning, och för vilka olika godkännandetyper gäller i de olika länderna som berörs av förflyttningen, ska märkningen överensstämma med godkännandeintyget från konstruktionens ursprungsland.

5.2.1.6 Särskilda bestämmelser för märkning av vattenförorenande ämnen (marine pollutants)

5.2.1.6.1 Med undantag av det som framgår av bestämmelserna i 2.10.2.7, ska kollin med vattenförorenande ämnen som motsvarar kriterierna i 2.9.3 vara varaktigt märkta med märkningen för vattenförorenande ämne.

5.2.1.6.2 Märkningen för vattenförorenande ämne ska placeras intill den i 5.2.1.1 föreskrivna märkningen. Bestämmelserna i 5.2.1.2 och 5.2.1.4 ska uppfyllas.

5.2.1.6.3 Märkningen för vattenförorenande ämne ska motsvara nedanstående figur.

Märkning för vattenförorenande ämne

Märkningen ska ha formen av en kvadrat vinklad 45° (diamantformad). Symbolen (fisk och träd) ska vara svart på vit eller lämplig kontrasterande bakgrund. Minsta dimension ska vara 100 mm × 100 mm och ytterlinjen som bildar diamantformen ska vara minst 2 mm bred. Om storleken på kollit så kräver, får dimensionerna ovan minskas, förutsatt att märkningen förblir tydligt synlig. Där dimensioner inte anges, ska alla delar i märkningen vara i ungefärlig proportion till de dimensioner som visas.

Anm. Utöver bestämmelserna att förpackningar ska förses med märkningen för vattenförorenande ämne gäller bestämmelser för etikettering i 5.2.2.

5.2.1.7 Riktningspilar

5.2.1.7.1 Om inget annat föreskrivs i 5.2.1.7.2 ska: – sammansatta förpackningar med innerförpackningar innehållande vätskor, – enkelförpackningar som är utrustade med luftningsanordningar, – slutna eller öppna kryokärl för transport av kylda kondenserade gaser, och – maskiner eller utrustning som innehåller flytande farligt gods när det är nödvändigt att säkerställa att vätskan hålls kvar (se särbestämmelse 301 i kapitel 3.3),

vara tydligt märkta med pilar för kollits orientering, som liknar nedanstående figur eller uppfyller specifikationen i ISO-standard 780:1997. Riktningspilarna ska placeras på två motsatta sidor av kollit, med pilarna visande uppåt. De ska vara rektangulära och så stora att de i förhållande till kollits storlek är tydligt synliga. Det är valfritt att ha en rektangulär avgränsning runt pilarna.

305

Kap. 5

Bilaga 1

5

eller

Två svarta eller röda pilar på vit eller på lämpligt sätt kontrasterande bakgrund. Den rektangulära avgränsningen är valfri. Alla delar i märkningen ska vara i ungefärlig proportion så som visas i figuren.

5.2.1.7.2 Riktningspilar krävs inte för kollin med: .1 ytterförpackningar som innehåller tryckkärl, med undantag av slutna eller öppna kryokärl, .2 ytterförpackningar som innehåller farligt gods i innerförpackningar med en kapacitet av högst 120 ml vardera, med en tillräcklig mängd absorberande material mellan inner- och ytterförpackningarna för att uppta hela vätskeinnehållet, .3 ytterförpackningar som innehåller smittförande ämnen i klass 6.2 i primärkärl med en kapacitet av högst 50 ml vardera, .4 kollin av typ IP-2, typ IP-3, typ A, typ B(U), typ B(M) eller typ C som innehåller radioaktiva ämnen i klass 7, .5 ytterförpackningar som innehåller föremål som är täta i alla lägen (t.ex. alkohol eller kvicksilver i termometrar, aerosolbehållare m.m.), eller .6 ytterförpackningar som innehåller farligt gods i hermetiskt tillslutna innerförpackningar innehållande högst 500 ml vardera.

5.2.1.7.3 På ett kolli som är märkt i överensstämmelse med detta avsnitt får inga pilar visas för andra syften än att ange rätt kolliorientering.

5.2.1.8 Märkning för reducerad mängd (excepted quantity)

5.2.1.8.1 Kollin som innehåller reducerade mängder av farligt gods ska vara märkta enligt 3.5.4.

5.2.1.9 Märkning för begränsad mängd (limited quantity)

5.2.1.9.1 Kollin som innehåller begränsade mängder av farligt gods ska vara märkta enligt 3.4.5.

5.2.1.10 Märkning för litiumbatterier eller natriumjonbatterier

5.2.1.10.1 Kollin som innehåller litiumceller eller –batterier eller natriumjonceller eller -batterier iordningställda för transport enligt särbestämmelse 188 ska vara märkta enligt figuren nedan.

5.2.1.10.2 Märkningen ska visa UN-numret föregånget av bokstäverna ”UN”, dvs. ”UN 3090” för litiummetallceller eller -batterier, ”UN 3480” för litiumjonceller eller –batterier eller ”UN 3551” för natriumjonceller eller -batterier. När celler eller -batterier är inbyggda i, eller förpackade med utrustning, ska UN-numret anges föregånget av bokstäverna ”UN”, d.v.s. ”UN 3091”, ”UN 3481 eller UN 3552”, beroende på vad som är tillämpligt. När ett kolli innehåller celler eller batterier klassificerade under olika UN-nummer, ska alla tillämpliga UN-nummer anges på en eller flera märkningar.

306

Kap. 5

Bilaga 1

Märkning för litiumbatteri eller natriumjonbatteri

5

* Plats för UN-nummer

Märkningen ska ha formen av en rektangel eller kvadrat med randad kant. Bredden ska vara minst 100 mm och höjden ska vara minst 100 mm och minsta bredd på den randade kanten ska vara 5 mm. Symbolen (grupp av batterier, ett skadat med en brinnande flamma, ovanför UNnumret eller –numren) ska vara svart på vit eller lämplig kontrasterande bakgrund. Den randade kanten ska vara röd. Om storleken på kollit kräver det får märkningen minskas till som minst 100 mm på bredden och 70 mm på höjden. Där dimensioner inte anges ska alla delar i märkningen vara i ungefärlig proportion till de dimensioner som visas.

Anm. Märkningen för litiumbatteri enligt 5.2.1.10.2 som innehåller telefonnummer för ytterligare information får fortsätta att tillämpas fram till 31 december 2026.

5.2.2 Etikettering av kollin, inklusive IBC-behållare

5.2.2.1 Etiketteringsbestämmelser

Dessa bestämmelser avser väsentligen varningsetiketter. Dock får ytterligare märkning eller symboler som visar försiktighetsåtgärder som ska vidtas vid hantering och lagring av ett kolli anges på kollit där det är tillämpligt (t.ex. en symbol föreställande ett paraply som visar att kollit ska hållas torrt).

5.2.2.1.1 Etiketter som anger primär och sekundärfaror ska överensstämma med förlagorna nr 1–9 som visas i 5.2.2.2.2. Etiketten för sekundärfara ”EXPLOSIVE” är förlaga nr 1.

5.2.2.1.2 Då föremål eller ämnen är uttryckligen nämnda i förteckningen över farligt gods, ska en varningsetikett anbringas för den fara som visas i kolumn 3 i förteckningen. En etikett för sekundärfara ska också anbringas för varje fara som indikeras av numret för en klass eller riskgrupp i kolumn 4 i förteckningen över farligt gods. Dock kan särbestämmelser som anges i kolumn 6 också innehålla krav på etikett för sekundärfara även om sekundärfara inte anges i kolumn 4, eller innehålla undantag från kravet om etikett för sekundärfara även om faran i fråga finns angiven i förteckningen över farligt gods.

5.2.2.1.2.1 Ett kolli som innehåller ett farligt ämne med låg farlighetsgrad får undantas från dessa etiketteringskrav. I detta fall anger en särbestämmelse i kolumn 6 i förteckningen över farligt gods att

307

Kap. 5

Bilaga 1

ingen varningsetikett krävs för ämnet ifråga. Emellertid ska för vissa ämnen kollit märkas med tillämplig text enligt vad som anges i särbestämmelsen, till exempel:

Ämne UN-nr Klass Märkning som krävs på balar

Balat hö i lastbärare 1327 4.1 Ingen Balat hö, ej i lastbärare 1327 4.1 Klass 4.1 Balade torra växtfibrer i 3360 4.1 Ingen lastbärare

Ämne UN-nr Klass Märkning som krävs på kollin, utöver officiell transportbenämning (proper shipping name) och UN-nummer

Fiskmjöl* 1374 4.2 Klass 4.2†

* Gäller endast fiskmjöl i förpackningsgrupp III.

† Undantaget från märkning av klass, om det lastats i lastbärare som endast innehåller fiskmjöl, UN 1374.

5.2.2.1.3 Med undantag för vad som anges i 5.2.2.1.3.1, ska bestämmelserna i kapitel 2.0 användas för att avgöra primärfaran för godset om ett ämne motsvarar definitionen för mer än en klass och detta inte uttryckligen nämns i förteckningen över farligt gods i kapitel 3.2. Förutom etiketten som krävs för primärfaran ska etiketter för sekundärfaror också anbringas enligt vad som anges i förteckningen över farligt gods.

5.2.2.1.3.1 Kollin som innehåller ämnen i klass 8 behöver inte ha en etikett för sekundärfara enligt förlaga nr 6.1 om giftigheten enbart härrör från den nedbrytande effekten på vävnad. Ämnen i klass

4.2 behöver inte ha en etikett för sekundärfara enligt förlaga nr 4.1.

5.2.2.1.4 Etiketter för gaser i klass 2 med en eller flera sekundärfaror

Sekundärfara-/faror Delklass Etikett för primärfara Etikett(er) för angiven i kapitel 2.2 sekundärfara/-faror

2.1 Ingen 2.1 Ingen 2.2 Ingen 2.2 Ingen 5.1 2.2 5.1 2.3 Ingen 2.3 Ingen 2.1 2.3 2.1 5.1 2.3 5.1 5.1,8 2.3 5.1,8 8 2.3 8 2.1,8 2.3 2.1,8

5.2.2.1.5 Tre separata etiketter har angetts för klass 2, en för brandfarliga gaser i delklass 2.1 (röd), en för icke brandfarliga, icke giftiga gaser i delklass 2.2 (grön) och en för giftiga gaser i delklass

2.3 (vit). Då förteckningen över farligt gods visar att en gas i klass 2 har en eller flera sekundärfaror, ska etiketter enligt tabellen i 5.2.2.1.4 användas.

5.2.2.1.6 Frånsett bestämmelserna i 5.2.2.2.1.2 ska varje etikett: .1 placeras på samma sida av kollit i närheten av märkningen med officiell transportbenämning (proper shipping name), om kollits dimensioner medger detta,

308

Kap. 5

Bilaga 1

.2 placeras på kollit så att de inte täcks eller skyms av någon del av förpackningen, någon detalj som är fäst på förpackningen, någon annan etikett eller någon märkning, och .3 placeras intill varandra, om etiketter för både primärfara och sekundärfara krävs.

Om ett kollis form är för oregelbunden eller kollit för litet, så att etiketten inte kan sättas fast på ett tillfredsställande vis, får den fästas vid kollit med ett snöre eller på annat lämpligt sätt.

5.2.2.1.7 IBC-behållare med kapacitet över 450 liter samt storförpackningar ska förses med etiketter på två motstående sidor.

5.2.2.1.8 Etiketter ska fästas på en yta med kontrasterande färg.

5.2.2.1.9 Särskilda bestämmelser för etikettering av självreaktiva ämnen

En etikett för sekundärfara ”EXPLOSIVE” (förlaga nr 1) ska användas för självreaktiva ämnen av typ B, såvida inte behörig myndighet har godkänt att denna etikett kan utelämnas för en viss förpackning eftersom provningsresultat har visat att det självreaktiva ämnet inte uppvisar något explosivt beteende i en sådan förpackning.

5.2.2.1.10 Särskilda bestämmelser för etikettering av organiska peroxider

Etiketten för klass 5.2 (förlaga nr 5.2) ska anbringas på kollin som innehåller organiska peroxider, klassificerade som typ B, C, D, E eller F. Etiketten visar också att produkten kan vara brandfarlig, så någon etikett för sekundärfara ”FLAMMABLE LIQUID” (förlaga nr 3) behövs därför inte. Dessutom ska följande etiketter för sekundärfara ska användas: .1 En etikett ”EXPLOSIVE” (förlaga nr 1) för organiska peroxider typ B, såvida inte behörig myndighet har godkänt att denna etikett kan utelämnas för en viss förpackning eftersom provningsresultat har visat att den organiska peroxiden inte uppvisar något explosivt beteende i en sådan förpackning, .2 En etikett ”CORROSIVE” (förlaga nr 8), om ämnet motsvarar kriterierna för förpackningsgrupp I eller II i klass 8.

5.2.2.1.11 Särskilda bestämmelser för etikettering av kollin med smittförande ämnen

Utöver etiketten för primärfara (förlaga nr 6.2) ska kollin med smittförande ämnen vara försedda med alla andra etiketter som krävs på grund av innehållets egenskaper.

5.2.2.1.12 Särskilda bestämmelser för etikettering av radioaktiva ämnen

5.2.2.1.12.1 Bortsett från när förstorade varningsetiketter enligt 5.3.1.1.3 används, ska varje kolli, overpack och container som innehåller radioaktiva ämnen vara försedd med etiketter enligt tillämplig förlaga nr 7A, 7B eller 7C i enlighet med tillämplig kategori. Etiketterna ska fästas på utsidan på två motstående sidor av ett kolli eller en overpack eller på alla fyra utsidorna av en container eller tank. Dessutom ska varje kolli, overpack och container som innehåller fissila ämnen, utom fissila ämnen undantagna enligt bestämmelserna i 2.7.2.3.5, vara försedda med etiketter enligt förlaga nr 7E; sådana etiketter ska, i tillämpliga fall, placeras bredvid etiketterna som motsvarar tillämplig förlaga nr 7A, 7B eller 7C. Etiketterna får inte skymma märkningen som anges i detta kapitel. Etiketter som inte har samband med innehållet ska avlägsnas eller täckas över.

5.2.2.1.12.2 Etiketter enligt tillämplig förlaga nr 7A, 7B och 7C ska kompletteras med följande information: .1 Innehåll: .1 Utom för LSA-I material ska namnet på radionukliderna enligt tabell 2.2.7.2.2.1 anges med där angivna beteckningar. För blandningar av radionuklider ska de mest begränsande nukliderna anges så långt utrymmet på raden tillåter. Gruppbeteckningen för LSA eller SCO ska anges efter namnet på radionukliderna. Beteckningarna ”LSA-II”, ”LSA-III”, ”SCO-I” och ”SCO-II” ska användas för detta ändamål.

309

Kap. 5

Bilaga 1

.2 För LSA-I material behövs endast beteckningen ”LSA-I”, namnet på radionukliden behövs inte. .2 Aktivitet: Den maximala aktiviteten hos det radioaktiva innehållet under transport uttryckt i becquerel (Bq) med tillämpligt tecken för SI-prefix (se 1.2.2.1). För fissila ämnen får den totala massan av fissila nuklider uttryckt i gram (g), eller multiplar därav, användas i stället för aktivitet. .3 För overpacks och containrar ska ”innehåll” och ”aktivitet” på etiketten motsvara de uppgifter som krävs i 5.2.2.1.12.2.1 respektive 5.2.2.1.12.2.2, sammanräknat för hela innehållet i overpack eller container. Detta gäller inte för etiketter på overpacks eller containrar innehållande blandad last av kollin med olika radionuklider, där man under ”innehåll” och ”aktivitet” får ange ”See Transport Documents”. .4 Transportindex: Det tal som bestäms enligt 5.1.5.3.1 och 5.1.5.3.2 (förutom för kategori I-VIT).

5.2.2.1.12.3 Varje etikett enligt förlaga nr 7E ska kompletteras med det kriticitetssäkerhetsindex (CSI) som anges i det godkännandecertifikat som gäller i de länder som transporten går igenom eller till och som har utfärdats av behörig myndighet eller det CSI som anges i 6.4.11.2 eller 6.4.11.3.

5.2.2.1.12.4 För overpacks och containrar ska summan av kriticitetssäkerhetsindex för alla kollin de innehåller anges på etiketten enligt förlaga nr 7E.

5.2.2.1.12.5 Vid all internationell transport av kollin för vilka det krävs behörig myndighets godkännande av konstruktion eller förflyttning, och för vilka olika godkännandetyper gäller i de olika länderna som berörs av förflyttningen, ska etiketteringen överensstämma med godkännandeintyget från konstruktionens ursprungsland.

5.2.2.1.13 Etikettering av föremål som innehåller farligt gods och transporteras som UN 3537, 3538,

3539, 3540, 3541, 3542, 3543, 3544, 3545, 3546, 3547 och 3548

.1 Kollin som innehåller föremål, eller föremål som transporteras oförpackade ska vara försedda med etiketter enligt 5.2.2.1 som motsvarar den fara som har fastställts enligt 2.0.6. Om föremålet innehåller ett eller flera litiumbatterier eller natriumjonbatterier med, för litiummetallbatterier, ett sammanlagt litiuminnehåll på högst 2 g, och för litiumjon- eller natriumjonbatterier, en nominell energi i wattimmar på högst 100 Wh, ska märkningen för litiumbatterier eller natriumjonbatterier (5.2.1.10.2) fästas på kollit eller det oförpackade föremålet. Om föremålet innehåller ett eller flera litiumbatterier eller natriumjonbatterier med, för litiummetallbatterier, ett sammanlagt litiuminnehåll på mer än 2 g, och för litiumjon- eller natriumjonbatterier, en nominell energi i wattimmar på mer än 100 Wh, ska batterietiketten (5.2.2.2.2 nr 9A) fästas på förpackningen eller det oförpackade föremålet. .2 När det krävs för att säkerställa att föremål som innehåller flytande farligt gods hålls upprätt, ska riktningspilar som uppfyller 5.2.1.7.1 fästas och vara synliga på minst två motsatta sidor av kollit eller det oförpackade föremålet, med pilarna uppåt.

5.2.2.2 Bestämmelser för etiketter

5.2.2.2.1 Etiketter ska uppfylla bestämmelserna i detta avsnitt, och avseende färg, symboler, numrering och allmän utformning motsvara förlagorna i 5.2.2.2.2.

Anm. I vissa fall framställs etiketterna i 5.2.2.2.2 med en streckad ytterlinje enligt 5.2.2.2.1.1. Denna krävs inte, om etiketterna placeras mot en bakgrund med kontrasterande färg.

5.2.2.2.1.1 Etiketter ska vara utformade som i nedanstående figur:

310

Kap. 5

Bilaga 1

  

 



Etikett för klass

* I det nedre hörnet anges klass, eller för klasserna 4.1, 4.2 och 4.3 siffran 4, eller för klasserna 6.1 och 6.2 siffran 6. ** Tilläggsinformation i form av text/siffror/symbol/bokstäver ska (om den är obligatorisk) eller får (om den är frivillig) anges i den nedre halvan. *** I den övre halvan anges klassens eller riskgruppens symbol eller, för riskgrupperna 1.4, 1.5 och 1.6, riskgruppsnumret, och för förlaga nr 7E uttrycket ”FISSILE”.

5.2.2.2.1.1.1 Etiketterna ska placeras mot en bakgrund med kontrasterande färg eller avgränsas med antingen en streckad eller en heldragen yttre begränsningslinje.

5.2.2.2.1.1.2 Etiketter ska ha formen av en kvadrat vinklad 45° (diamantformad). Minsta dimension ska vara 100 mm x 100 mm. De ska vara försedda med en linje som löper parallellt med och ungefär 5 mm innanför den ytterkant som bildar diamantformen. Där dimensioner inte anges ska alla delar i märkningen vara i ungefärlig proportion till de dimensioner som visas.

5.2.2.2.1.1.3 Om kollits storlek kräver det, får dimensionerna minskas proportionellt, förutsatt att symboler och andra delar i etiketten förblir tydligt synliga. När det gäller gasflaskor ska dimensionerna överensstämma med 5.2.2.2.1.2.

5.2.2.2.1.2 Gasflaskor för klass 2 får, om det är nödvändigt på grund av deras form, position och fastsättningssystem för transport, vara försedda med etiketter som motsvarar de som beskrivs i detta avsnitt och i tillämpliga fall märkning för miljöfarliga ämnen, vilka har minskats i storlek i enlighet med dimensionerna som anges i ISO 7225:2005 ”Gasflaskor – Varningsetiketter”, så att de kan placeras på gasflaskans icke-cylindriska del (bröstet). Etiketterna får överlappa varandra i högst den utsträckning som anges i ISO 7225:2005. Dock ska etiketterna för primärfaran och siffrorna på alla etiketter vara helt synliga och symbolerna förbli igenkännliga.

Anm. När diametern på gasflaskan är för liten för att den förminskade etiketten ska kunna placeras på den icke-cylindriska övre delen på flaskan, får den förminskade etiketten placeras på den cylindriska delen.

5.2.2.2.1.3 Med undantag av etiketter för riskgrupperna 1.4, 1.5 och 1.6 i klass 1, ska övre halvan av etiketten innehålla symbolen och den nedre halvan ska innehålla klassens nummer 1, 2, 3, 4, 5.1, 5.2, 6, 7, 8 och 9 enligt vad som är tillämpligt. För etikettförlaga nr 9A ska den övre halvan av etiketten endast innehålla de sju lodräta ränderna i symbolen och den nedre halvan ska enbart innehålla batterigruppen i symbolen samt numret på klassen. Förutom för etikett nr 9A får etiketterna enligt 5.2.2.2.1.5 innehålla en text, såsom UN-numret eller en textbeskrivning av faran (t.ex. ”flammable”), under förutsättning att texten inte skymmer eller påverkar andra föreskrivna delar av etiketten.

311

Kap. 5

Bilaga 1

5.2.2.2.1.4 Dessutom, med undantag av riskgrupperna 1.4, 1.5 och 1.6, ska numret på riskgruppen och ämnets eller föremålets samhanteringsgrupp anges i nedre halvan av etiketter för klass 1. På etiketter för riskgrupperna 1.4, 1.5 och 1.6 anges riskgruppens nummer i övre halvan och numret på klassen samt bokstaven för samhanteringsgruppen i nedre halvan. För riskgrupp 1.4, samhanteringsgrupp S, behövs i regel ingen etikett. Dock ska den i de fall en etikett anses nödvändig för sådant gods, baseras på förlaga nr 1.4.

5.2.2.2.1.5 På etiketter, utom etiketter för klass 7, får en eventuell text i området under bildsymbolen (utöver klassens eller riskgruppens nummer) endast omfatta frivilliga uppgifter om farans art och de försiktighetsåtgärder som ska iakttas vid hantering. För etikett nr 9A får ingen annan text än klassmärkningen finnas i etikettens nedre del.

5.2.2.2.1.6 Symboler, text och siffror ska anges i svart på alla etiketter utom: .1 etiketter för klass 8, där eventuell text och klassens nummer ska anges i vitt, .2 etiketter med grön, röd eller blå bakgrund, där symboler, text och siffror får anges i vitt, .3 etiketter för klass 5.2, där symbolen får anges i vitt, och .4 etiketter enligt förlaga 2.1, fästa på gasflaskor och engångsbehållare för kondenserade petroleumgaser, där symbol, text och siffror vid tillräcklig kontrastverkan får anges med samma färg som kärlet.

5.2.2.2.1.7 Sättet att anbringa etiketter eller kopior av etiketter på kollin som innehåller farligt gods ska vara sådant att etiketterna eller kopiorna fortfarande kan avläsas på kollin som befunnit sig minst tre månader i havet. Då lämpliga etiketteringsmetoder övervägs ska hänsyn tas till beständigheten hos förpackningsmaterialet och kollits yta.

5.2.2.2.2 Förlagor för etiketter

Anm. Etiketterna ska uppfylla bestämmelserna nedan och med avseende på färg, symboler och allmänt format överensstämma med förlagorna som visas i 5.2.2.2.2. Motsvarande förlagor som krävs för andra transportsätt, med mindre variationer som inte påverkar etikettens uppenbara betydelse, är också godtagbara.

312

Bilaga 1

5.2.2.2.2 Förlagor för etiketter

Etikett enligt Klass, riskgrupp eller kategori Symbol och symbolfärger Bakgrund Siffra i nedre hörnet Förlagor för etiketter Anmärkning (och dess färg) förlaga nr.

Klass 1: Explosiva ämnen och föremål

 1 Riskgrupp 1.1, 1.2 och 1.3 Exploderande bomb: svart Orange 1 Plats för angivelse av (svart) riskgrupp – anges inte när den explosiva egenskapen utgör sekundärfara

 Plats för angivelse av samhanteringsgrupp – anges inte när den explosiva egenskapen utgör sekundärfara

 1.4 Riskgrupp 1.4 1.4: svart Orange 1 Plats för angivelse av samhanteringsgrupp Siffror ska ha en teckenhöjd av 30 mm och en (svart) tjocklek av 5 mm (för en etikett 100 mm × 100 mm)

 1.5 Riskgrupp 1.5 1.5: svart Orange 1 Plats för angivelse av samhanteringsgrupp Siffror ska ha en teckenhöjd av 30 mm och en (svart) tjocklek av 5 mm (för en etikett 100 mm × 100 mm)

 1.6 Riskgrupp 1.6 1.6: svart Orange 1 Plats för angivelse av samhanteringsgrupp Siffror ska ha en teckenhöjd av 30 mm och en (svart) tjocklek av 5 mm (för en etikett 100 mm × 100 mm)

313

Kap. 5

Bilaga 1

Etikett enligt Klass, riskgrupp eller kategori Symbol och symbolfärger Bakgrund Siffra i nedre hörnet Förlagor för etiketter Anmärkning (och dess färg) förlaga nr.

Etikett Siffra i nedre Klass, riskgrupp Symbol och enligt Bakgrund hörnet (och Förlagor för etiketter Anmärkning eller kategori symbolfärger förlaga nr. dess färg)

Klass 2: Gaser

2.1 Delklass 2.1: Flamma: svart Röd 2 - Brandfarliga gaser eller vit (svart eller vit) (utom så som (utom så som anges i anges i 5.2.2.2.1.6.4) 5.2.2.2.1.6.4)

2.2 Delklass 2.2: Gasflaska: svart Grön 2 - Ej brandfarliga, ej eller vit (svart eller vit) giftiga gaser

2.3 Delklass 2.3: Dödskalle med Vit 2 - Giftiga gaser korsade (svart) benknotor: svart

Klass 3: Brandfarliga vätskor

3 - Flamma: svart Röd 3 eller vit (svart eller vit)

314

Bilaga 1

Etikett enligt Klass, riskgrupp eller kategori Symbol och symbolfärger Bakgrund Siffra i nedre hörnet Förlagor för etiketter Anmärkning (och dess färg) förlaga nr.

Klass 4.1: Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen, polymeriserande ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen

4.1 Klass 4.1: Flamma: svart Vit med 7 lodräta röda ränder 4 - Brandfarliga (svart) fasta ämnen, självreaktiva ämnen, polymeriserande ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen

Klass 4.2: Självantändande ämnen

4.2 Klass 4.2: Flamma: svart Övre halvan vit, nedre halvan röd 4 - Självantändande (svart) ämnen

Klass 4.3: Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten

4.3 Klass 4.3: Flamma: svart Blå 4 - Ämnen som eller vit (svart eller utvecklar vit) brandfarlig gas vid kontakt med vatten

315

Kap. 5

Bilaga 1

Etikett enligt Klass, riskgrupp eller kategori Symbol och symbolfärger Bakgrund Siffra i nedre hörnet Förlagor för etiketter Anmärkning (och dess färg) förlaga nr.

Klass 5.1: Oxiderande ämnen

5.1 Klass 5.1: Flamma över Gul 5.1 - Oxiderande cirkel: (svart) ämnen svart

Klass 5.2: Organiska peroxider

5.2 Klass 5.2: Flamma: svart Övre halvan röd, nedre halvan gul 5.2 - Organiska eller vit (svart) peroxider

Klass 6.1: Giftiga ämnen

6.1 Klass 6.1: Dödskalle Vit 6 - Giftiga ämnen med korsade (svart) benknotor: svart

Klass 6.2: Smittförande ämnen

6.2 Klass 6.2: Cirkel Vit 6 På etikettens nedre Smittförande överlagrad halva får (svart) ämnen med tre “INFECTIOUS skärformade SUBSTANCE” och “In tecken: svart case of damage or leakage immediately notify Public Health

316

Bilaga 1

Etikett enligt Klass, riskgrupp eller kategori Symbol och symbolfärger Bakgrund Siffra i nedre hörnet Förlagor för etiketter Anmärkning (och dess färg) förlaga nr.

Authority” anges med svart text

317

Kap. 5

Bilaga 1

Etikett Klass, Siffra i nedre enligt Symbol och riskgrupp Bakgrund hörnet (och Förlagor för etiketter Anmärkning förlaga symbolfärger eller kategori dess färg) nr.

Klass 7: Radioaktiva ämnen

7A Kategori I - Strålnings- Vit 7 Text (obligatorisk), svart på etikettens nedre halva: VIT symbol: (svart) “RADIOACTIVE” svart “CONTENTS ...” “ACTIVITY ...” Efter ordet ”RADIOACTIVE” följer ett lodrätt rött streck

7B Kategori II - Strålnings- Övre halvan gul med vit kant, nedre halvan vit 7 Text (obligatorisk), svart på GUL symbol: etikettens nedre halva: (svart) “RADIOACTIVE” Svart “CONTENTS ...” “ACTIVITY ...” I ett fält med svart inramning: ”TRANSPORT INDEX” Efter ordet ”RADIOACTIVE” följer två lodräta röda streck

Text (obligatorisk), svart på 7C Kategori III Strålnings- Övre halvan gul med vit kant, nedre halvan vit 7 - GUL symbol: etikettens nedre halva: (svart) “RADIOACTIVE” svart “CONTENTS ...” “ACTIVITY ...” I ett fält med svart inramning: ”TRANSPORT INDEX” Efter ordet ”RADIOACTIVE” följer tre lodräta röda streck

318

Bilaga 1

Etikett Klass, Siffra i nedre enligt Symbol och riskgrupp Bakgrund hörnet (och Förlagor för etiketter Anmärkning förlaga symbolfärger eller kategori dess färg) nr.

Text (obligatorisk), svart på 7E Fissila - Vit 7 ämnen etikettens övre halva: (svart) “FISSILE” I ett fält med svart inramning på etikettens nedre halva: ”CRITICALITY SAFETY INDEX”

Klass 8: Frätande ämnen

8 - Vätskor som Övre halvan vit, nedre halvan svart med vit kant 8 hälls ur två (vit) provrör och angriper en hand och ett metallstycke: svart

Klass 9: Övriga farliga ämnen och föremål, inklusive miljöfarliga ämnen

- 9 - 7 lodräta Vit 9 ränder på övre understruken halvan: svart (svart)

- 9A - 7 lodräta Vit 9 ränder på övre understruken halvan: svart (svart) Grupp av batterier, ett skadat och med en brinnande flamma på nedre halvan: svart

319

Kap. 5

Bilaga 1

Kapitel 5.3

Storetiketter och märkning på lastbärare och bulkcontainrar

5.3.1 Storetiketter

5.3.1.1 Bestämmelser om storetikettering

5.3.1.1.1 Allmänna bestämmelser

.1 Förstorade varningsetiketter (storetiketter) samt märkning och skyltar ska fästas på utsidan av en lastbärare eller bulkcontainer för att varna om att enhetens eller bulkcontainerns innehåll är farligt gods och innebär fara, såvida inte etiketterna eller märkningen på kollina syns tydligt från lastbärarens eller bulkcontainerns utsida. .2 De metoder som används för att applicera eller fästa storetiketter och märkning på lastbärare och bulkcontainrar, i enlighet med 5.3.1.1.4 och 5.3.2, ska vara sådana att informationen fortfarande kan avläsas på lastbärare och bulkcontainrar som befunnit sig minst tre månader nedsänkta i havet. Då lämpliga märkningsmetoder övervägs ska hänsyn tas till hur lätt lastbärarens eller bulkcontainerns yta kan märkas. .3 Så snart det farliga gods, eller resterna av detta, som föranlett användning av storetiketter, orangefärgade tavlor, märken och skyltar, har lossats, ska alla dessa storetiketter, orangefärgade tavlor, märken och skyltar tas bort från lastbärare och bulkcontainrar, eller täckas över.

5.3.1.1.2 Storetiketter ska fästas på utsidan av lastbärare och bulkcontainrar för att varna om att enheten innehåller farligt gods och innebär fara. Storetiketter ska motsvara primärfaran med godset som lastbäraren och bulkcontainern innehåller, utom i följande fall: .1 Storetiketter krävs inte på lastbärare som transporterar explosivämnen i riskgrupp 1.4, samhanteringsgrupp S, oavsett mängd. .2 Endast storetiketter som visar den största faran krävs på lastbärare som transporterar ämnen och föremål i mer än en riskgrupp i klass 1.

Storetiketter ska placeras mot en bakgrund i kontrasterande färg eller uppvisa antingen en streckad eller en heldragen yttre begränsningslinje.

För farligt gods i klass 9 ska storetiketten motsvara etiketten enligt förlaga nr 9 i 5.2.2.2.2, eftersom etiketten enligt förlaga nr 9A inte ska användas som storetikett.

5.3.1.1.3 Storetiketter ska också användas för de sekundärfaror för vilka etikett för sekundärfara krävs enligt 5.2.2.1.2. Dock behöver inte lastbärare och bulkcontainrar som innehåller gods i mer än en klass ha storetikett för sekundärfaran om faran i fråga redan anges av en storetikett för primärfaran.

5.3.1.1.4 Krav på storetiketter

5.3.1.1.4.1 En lastbärare eller bulkcontainer som innehåller farligt gods eller rester av farligt gods ska ha väl synliga storetiketter enligt följande: .1 Container, semitrailer, sluten eller presenningsförsedd bulkcontainer eller UN-tank: på båda sidorna och på varje gavel. UN-tankar med en kapacitet på högst 3 000 liter får ha storetiketter eller istället etiketteras på endast två motstående sidor. .2 Järnvägsvagn: åtminstone på vardera långsidan. .3 Tank med flera fack innehållande mer än ett farligt ämne eller rester därav: tillämplig storetikett på respektive tankfack utmed vardera långsidan. Om alla tankfack ska förses med likadana storetiketter, behöver bara en storetikett placeras på vardera långsidan på lastbäraren. .4 Flexibel bulkcontainer: åtminstone på två motstående positioner. .5 Annan lastbärare: åtminstone på båda sidorna och baktill.

321

Kap. 5

Bilaga 1

5.3.1.1.5 Särskilda bestämmelser för klass 7

5.3.1.1.5.1 Storcontainrar som transporterar oförpackat LSA-I material eller SCO-I eller SCO-III eller kollin som inte är undantagna samt tankar, ska ha fyra storetiketter som överensstämmer med förlaga nr 7D, som visas i figuren. Storetiketterna ska fästas i vertikalt läge på vardera sidoväggen och vardera gaveln på containern eller tanken. Alla storetiketter som inte har samband med innehållet ska avlägsnas. I stället för att använda både etiketter och storetiketter är det tillåtet att som alternativ använda endast förstorade etiketter, så som visas i förlaga nr 7A, 7B och 7C, med det minimimått som visas i figuren under 5.3.1.2.2.

5.3.1.1.5.2 Järnvägsvagnar och vägfordon som transporterar kollin, overpacks eller containrar, etiketterade med någon av etiketterna som visas i 5.2.2.2.2 som förlaga nr 7A, 7B, 7C eller 7E, eller som transporterar sändningar som komplett last, ska ha storetiketten som visas i figuren (förlaga nr 7D) på vardera av: .1 de två utvändiga sidoväggarna, i fallet järnvägsvagn, .2 de två utvändiga sidoväggarna och den utvändiga bakväggen, i fallet vägfordon.

För ett fordon utan sidor får storetiketterna placeras direkt på den lastbärande enheten, under förutsättning att de är tydligt synliga; för stora tankar eller containrar är storetiketterna på dessa tillräckliga. För fordon som har otillräckligt utrymme för större storetiketter får måtten på storetiketterna enligt beskrivning i figuren minskas till 100 mm. Alla storetiketter som inte har samband med innehållet ska avlägsnas.

5.3.1.2 Beskrivning av storetiketter

5.3.1.2.1 Med undantag av vad som anges i 5.3.1.2.2 om storetiketten för klass 7 och i 5.3.2.3.2 om märkning för vattenförorenande ämne (marine pollutant), ska en storetikett utformas enligt figuren nedan.

Storetikett (utom för klass 7)

Storetiketten ska ha formen av en kvadrat vinklad 45° (diamantformad). Minsta dimension ska vara 250 mm x 250 mm (till storetikettens ytterkant). Linjen innanför ytterkanten ska vara 12,5 mm från storetikettens ytterkant och löpa parallellt med denna. Färgen på denna linje samt på symbolen ska motsvara färgen på etiketten för den klass eller riskgrupp som det farliga godset i fråga tillhör. Klassens eller riskgruppens symbol och siffror ska vara placerade och dimensionerade i proportion till vad som beskrivs i 5.2.2.2 för motsvarande klass eller riskgrupp för det farliga godset i fråga. Storetiketten ska visa numret på klassen eller riskgruppen (och för gods i klass 1 samhanteringsgruppens bokstavsbeteckning), på det sätt som föreskrivs i 5.2.2.2 för motsvarande etikett för det farliga godset i fråga, med siffror som

322

Kap. 5

Bilaga 1

är minst 25 mm höga. Där dimensioner inte anges ska alla delar i märkningen vara i ungefärlig proportion till de dimensioner som visas.

5.3.1.2.2 Storetiketten för klass 7 ska vara minst 250 × 250 mm (utom då annat tillåts enligt 5.3.1.1.5.2), med en svart linje 5 mm innanför kanten och parallell med denna och i övrigt enligt figuren nedan. Om andra mått används ska proportionerna bibehållas. Siffran ”7” ska vara minst 25 mm hög. Bakgrundsfärgen på etikettens övre hälft ska vara gul och på nedre hälften vit, medan färgen på strålningssymbolen och skriften ska vara svart. Användning av ordet ”RADIOACTIVE” på nedre hälften är valfri för att möjliggöra att denna storetikett i stället används för att visa tillämpligt UN-nummer för sändningen. 5 m m

10 mm MINIMUM

RADIOACTIVE

MIN N IM SIO UM EN 250 D IM IM D m m m m EN UM SIO IM 250

N 7

MIN

Storetikett för radioaktiva ämnen i klass 7

(Nr 7D) Symbol (strålningssymbol): svart. Bakgrund: övre hälften gul med vit bård, nedre hälften vit. Nedre hälften ska visa ordet ”RADIOACTIVE” eller alternativt (se 5.3.2.1) tillämpligt UN-nummer, och siffran ”7” i nedre hörnet.

5.3.2 Märkning

5.3.2.0 Märkning med officiell transportbenämning (proper shipping name)

5.3.2.0.1 Officiell transportbenämning för godset ska märkas varaktigt på åtminstone båda sidorna av: .1 tanklastbärare som innehåller farligt gods, .2 bulkcontainrar som innehåller farligt gods, och .3 andra lastbärare som innehåller förpackat farligt gods av ett enda slag, för vilket inte storetikett, UN-nummer eller märkning med vattenförorenande ämne (marine pollutant) krävs. Som alternativ kan UN-numret visas.

5.3.2.0.2 Officiell transportbenämning för godset ska visas med tecken som är minst 65 mm höga. Den officiella transportbenämningen ska ha kontrasterande färg mot bakgrunden. Detta kan minskas till 12 mm för UN-tankcontainrar med en kapacitet på högst 3000 liter.

5.3.2.1 Märkning med UN-nummer

5.3.2.1.1 Med undantag för gods i klass 1, ska sändningarna i punkt 1-5 märkas med UN-numret enligt kraven i detta kapitel: .1 fasta ämnen, vätskor eller gaser som transporteras i tanklastbärare; märkningen ska också finnas på varje fack i tanklastbärare med flera fack,

323

Kap. 5

Bilaga 1

.2 förpackat farligt gods som är lastat till över 4000 kg bruttovikt, vilket har betecknats med endast ett UN-nummer och vilket är det enda farliga godset i lastbäraren, .3 oförpackat LSA-I material, SCO-I material eller SCO-III material i klass 7 i eller på ett fordon, i en container eller i en tank, .4 förpackade radioaktiva ämnen med ett enda UN-nummer i eller på ett fordon, eller i en container, när ämnena måste transporteras som komplett last, .5 farligt gods i fast form i bulkcontainrar.

5.3.2.1.2 Godsets UN-nummer ska utgöras av svarta siffror som är minst 65 mm höga, antingen: .1 mot en vit bakgrund i området under symbolen och ovanför klassnumret och samhanteringsgruppens bokstavsbeteckning på ett sätt som inte skymmer eller inskränker andra föreskrivna uppgifter på storetiketten (se 5.3.2.1.3), eller .2 på en orange rektangulär tavla, minst 120 mm hög och 300 mm bred, med en 10 mm svart bård, som placeras alldeles intill varje storetikett eller märke för vattenförorenande ämne (marine pollutant) (se 5.3.2.1.3); UN-tankar med en kapacitet på högst 3000 liter får märkas med UN-numret på en orange rektangulär tavla vars storlek minskats i lämplig omfattning, på tankens utsida med tecken som är minst 25 mm höga. När storetikett eller märke för vattenförorenande ämne inte krävs, ska UN-numret placeras alldeles intill den officiella transportbenämningen (proper shipping name).

5.3.2.1.3 Exempel på märkning med UN-nummer

eller **

** * *

eller eller

eller **

** * *

* placering av klass- eller riskgrupssnummer ** placering av UN-nummer

5.3.2.2 Märkning för ämnen som transporteras vid förhöjd temperatur

5.3.2.2.1 Lastbärare som innehåller ett ämne som transporteras eller överlämnas för transport i flytande form vid en temperatur på minst 100 °C eller i fast form vid en temperatur på minst 240 °C, ska på varje sida och varje ände av lastbäraren vara försedda det märke som visas i figuren nedan.

324

Kap. 5

Bilaga 1

Märkning för ämnen som transporteras vid förhöjd temperatur

Märkningen ska vara en liksidig triangel och färgen ska vara röd. Minsta dimension på sidorna ska vara 250 mm, förutom för UN-tankar med en kapacitet på högst 3000 liter där sidornas dimensioner får minskas till 100 mm. Där dimensioner inte anges ska alla delar i märkningen vara i ungefärlig proportion till de som visas i figuren.

5.3.2.2.2 Utöver märkningen för förhöjd temperatur ska båda sidor av UN-tanken eller isoleringsskalet, omedelbart intill märkningen för förhöjd temperatur, förses med varaktig märkning med minst 100 mm höga tecken, vilken visar den högsta temperaturen ämnet förväntas uppnå under transporten.

5.3.2.3 Märkning för vattenförorenande ämne (marine pollutant)

5.3.2.3.1 Förutom vad som undantas enligt 2.10.2.7, ska lastbärare eller bulkcontainrar som innehåller vattenförorenande ämnen tydligt visa märkningen för vattenförorenande ämne, enligt vad som anges i 5.3.1.1.4.1.

5.3.2.3.2 Märkningen för vattenförorenande ämne på lastbärare och bulkcontainrar ska överensstämma med beskrivningen i 5.2.1.6.3, förutom att dess minsta dimension ska vara 250 mm × 250 mm. För UN-tankar med en kapacitet på högst 3000 liter, får dimensionerna minskas till 100 mm × 100 mm.

5.3.2.4 Begränsade mängder (limited quantities)

Lastbärare som innehåller farligt gods i begränsade mängder ska märkas med storetiketter och märkning enligt 3.4.5.5.

325

Kap. 5

Bilaga 1

Kapitel 5.4

Dokumentation

Anm. 1: Bestämmelserna i dessa föreskrifter utesluter inte användning av elektronisk databehandlingsteknik (EDP) eller elektronisk dataöverföringsteknik (EDI) som ett alternativ till skriftliga handlingar. Alla hänvisningar till ”godsdeklaration” i detta kapitel inkluderar också tillhandahållande av den information som krävs med hjälp av EDP- och EDI-överföringstekniker.

Anm. 2: När farligt gods överlämnas för transport ska handlingar iordningställas liknande dem som krävs för andra godskategorier. Utformningen av dessa handlingar, vilka uppgifter som ska anges i dem och vilka åtaganden de innebär kan vara fastställda i internationella överenskommelser för vissa transportslag eller i nationell lagstiftning.

Anm. 3: Ett av de primära kraven på en godsdeklaration är att den ska förmedla grundläggande information om farorna med godset. Det är därför nödvändigt att ta med viss grundinformation i handlingen för en sändning med farligt gods, såvida detta inte är på annat sätt undantaget eller reglerat i denna kod.

Anm. 4: Utöver bestämmelserna i detta kapitel kan andra uppgifter krävas av behörig myndighet.

Anm. 5: Utöver bestämmelserna i detta kapitel kan annan ytterligare information inkluderas. Denna information ska dock inte: .1 avleda uppmärksamheten från den säkerhetsinformation som krävs i detta kapitel eller av den behöriga myndigheten, .2 motsäga säkerhetsinformationen som krävs i detta kapitel eller av den behöriga myndigheten, eller .3 duplicera information som redan tillhandahållits.

5.4.1 Godsdeklaration för farligt gods

5.4.1.1 Allmänt

5.4.1.1.1 Om inget annat anges ska den avsändare som överlämnar farligt gods till transport beskriva det farliga godset i en transporthandling och tillhandahålla ytterligare information och dokumentation, enligt vad som anges i dessa föreskrifter. Informationen kan tillhandahållas i en godsdeklaration eller, efter överenskommelse med transportören, genom EDP- eller EDI-tekniker.

5.4.1.1.2 När transportinformationen för farligt gods lämnas till transportören i form av EDP-eller EDIteknik, ska avsändaren utan dröjsmål kunna ge informationen till transportören som en skriftlig handling, med informationen angiven i den ordningsföljd som föreskrivs i detta kapitel.

5.4.1.2 Formkrav avseende godsdeklaration

5.4.1.2.1 En godsdeklaration får vara utförd på valfritt sätt, förutsatt att alla uppgifter finns med som krävs i bestämmelserna i dessa föreskrifter.

5.4.1.2.2 Om både farligt gods och icke farligt gods förtecknas i samma handling, ska det farliga godset anges först eller framhävas på annat sätt.

5.4.1.2.3 Fortsättningssida

En godsdeklaration får bestå av mer än en sida, om sidorna är numrerade i ordningsföljd.

5.4.1.2.4 Uppgifterna i en godsdeklaration ska vara lätta att identifiera, läsliga och varaktiga.

326

Kap. 5

Bilaga 1

5.4.1.2.5 Exempel på godsdeklaration för farligt gods

1 Formuläret som visas i figur 5.4.5 är ett exempel på en godsdeklaration för farligt gods.

5.4.1.3 Avsändare, mottagare och datum

Namn och adress till avsändare och mottagare av det farliga godset ska ingå i godsdeklarationen. Det datum när godsdeklarationen eller en elektronisk kopia färdigställdes eller överlämnades till den förste transportören, ska också anges.

5.4.1.4 Uppgifter som ska finnas i godsdeklarationen för farligt gods

5.4.1.4.1 Beskrivning av det farliga godset

Godsdeklarationen ska innehålla följande uppgifter för varje ämne eller föremål som överlämnas till transport: .1 UN-nummer föregånget av bokstäverna ”UN”. .2 Officiell transportbenämning (proper shipping name) enligt 3.1.2, tillsammans med den tekniska benämningen inom parentes, enligt vad som är tillämpligt (se 3.1.2.8). .3 Primärfaroklass eller, i förekommande fall, godsets riskgrupp, för klass 1 inkluderande bokstavsbeteckningen för samhanteringsgruppen. Orden ”Class” eller ”Division” får inkluderas före numren för primärfaroklass eller riskgrupp. .4 I förekommande fall ska nummer för sekundärfaroklass/-klasser eller riskgrupp/-grupper motsvarande den eller de föreskrivna etiketterna för sekundärfara/faror, anges omedelbart efter primärfaroklassen eller riskgruppen och omges av parentestecken. Orden ”Class” eller ”Division” får inkluderas före numren för sekundärfaroklass eller riskgrupp. .5 I förekommande fall, förpackningsgruppen för ämnet eller föremålet, vilket får föregås av ”PG” (t.ex. ”PG II”).

5.4.1.4.2 Ordningsföljd i beskrivningen av det farliga godset

De fem delar som beskrivningen av farligt gods består av, enligt 5.4.1.4.1, ska visas i ordningen som angetts ovan (dvs. .1, .2, .3, .4, .5) utan mellanliggande information, utom då annat anges i dessa föreskrifter. Om inte annat tillåts eller krävs enligt dessa föreskrifter ska annan information placeras efter beskrivningen av det farliga godset.

5.4.1.4.3 Uppgifter som kompletterar officiell transportbenämning (proper shipping name) i beskrivningen av farligt gods

Officiell transportbenämning (se 3.1.2) i beskrivningen av farligt gods ska kompletteras enligt följande: .1 Tekniska benämningar för ”n.o.s.” och andra gruppbenämningar: officiella transportbenämningar som omfattas av särbestämmelse 274 eller 318 i kolumn 6 i förteckningen över farligt gods, ska kompletteras med sina tekniska eller kemiska gruppnamn, så som beskrivs i 3.1.2.8. .2 Tömda, ej rengjorda förpackningar, bulkcontainrar och tankar: Tömda inneslutningar (däribland förpackningar, IBC-behållare, bulkcontainrar, UN-tankar, tankfordon och järnvägstankvagnar), som innehåller rester av farligt gods i andra klasser än klass 7 ska beskrivas som sådana genom att till exempel texten ”EMPTY UNCLEANED” eller ”RESIDUE LAST CONTAINED” placeras före eller efter beskrivningen av farligt gods som anges i 5.4.1.4.1.1 till 5.

1 För standardiserade format, se även relevanta rekommendationer från UNECE United Nations Centre for Trade Facilitation and Electronic Business (UN/CEFACT), särskilt Recommendation No. 1 (United Nations Layout Key for Trade Documents) (ECE/TRADE/137, edition 81.3), UN Layout Key for Trade Documents – Guidelines for Applications (ECE/TRADE/270, edition 2002), Revised Recommendation No. 11 (Documentary Aspects of the International Transport of Dangerous Goods) (ECE/TRADE/C/CEFACT/2008/8) och Recommendation No. 22 (Layout Key for Standard Consignment Instructions) (ECE/TRADE/168, edition 1989). Hänvisa även till UN/CEFACT Summary of Trade Facilitation Recommendations (ECE/TRADE/346, edition 2006) och United Nations Trade Data Elements Directory (UNTDED) (ECE/TRADE/362, edition 2005).

327

Kap. 5

Bilaga 1

.3 Avfall: För farligt gods i form av avfall (utom radioaktivt avfall), som transporteras för bortskaffande eller bearbetning, ska officiell transportbenämning föregås av uttrycket ”WASTE”, såvida det inte redan utgör en del av den officiella transportbenämningen. .4 Ämnen i smält tillstånd: När ett ämne som är fast i enlighet med definitionen i 1.2.1 överlämnas för transport i smält tillstånd, ska uttrycket ”MOLTEN” läggas till den officiella transportbenämningen, såvida det inte redan utgör en del av den officiella transportbenämningen (se 3.1.2.5). .5 Ämnen med förhöjd temperatur: Om officiell transportbenämning för ett ämne som transporteras eller överlämnas för transport i flytande form vid en temperatur på minst 100 °C eller i fast form vid en temperatur på minst 240 °C, inte beskriver att det rör sig om ett ämne som transporteras vid förhöjd temperatur (t.ex. genom användning av uttrycket ”MOLTEN” eller ”ELEVATED TEMPERATURE” som en del av den officiella transportbenämningen, ska uttrycket ”HOT” läggas till omedelbart före den officiella transportbenämningen. .6 Vattenförorenande ämnen (marine pollutants): Om godset som ska transporteras är vattenförorenande ämnen, ska det, med undantag av det som framgår av bestämmelserna i 2.10.2.7, identifieras som ”MARINE POLLUTANT” och för ”not otherwise specified” (N.O.S.) ska officiell transportbenämning kompletteras med vedertagen kemisk benämning för det aktuella vattenförorenande ämnet (se 3.1.2.9). Uttrycket ”MARINE POLLU- TANT” får kompletteras med uttrycket ”ENVIRONMENTALLY HAZARDOUS”. .7 Flampunkt: Om det flytande farliga godset som ska transporteras har en primär- eller sekundärfara i klass 3 och en flampunkt på 60 °C eller lägre (i °C closed cup (c.c.) (sluten degel)) ska lägsta flampunkt anges. På grund av förekomst av föroreningar kan flampunkten vara lägre eller högre än referenstemperaturen som anges för ämnet i förteckningen över farligt gods. .8 Skadade/defekta litiumceller eller -batterier och litiumceller eller -batterier som ska bortskaffas eller återvinnas: När litiumceller eller -batterier överlämnas till transport enligt särbestämmelse 376 eller 377, ska ”DAMAGED/DEFECTIVE”, ”LITHIUM BATTERIES FOR DISPOSAL” eller ”LITHIUM BATTERIES FOR RECYCLING” anges, beroende på vad som är lämpligt. .9 Stabiliserade och temperaturkontrollerade ämnen: Om det inte redan utgör en del av den officiella transportbenämningen ska ordet ”STABILIZED” läggas till den officiella transportbenämningen om stabilisering används, och ordet ”TEMPERATURE CONTROLLED” ska läggas till den officiella transportbenämningen om stabilisering sker genom temperaturkontroll eller genom en kombination av kemisk stabilisering och temperaturkontroll (se även 3.1.2.6).

5.4.1.4.4 Exempel på beskrivningar av farligt gods:

UN 1603, ETHYL BROMOACETATE 6.1 (3) II (58°C c.c.)

UN 1603, ETHYL BROMOACETATE, class 6.1, (class 3), PG II, (58°C c.c.)

UN 1092, Acrolein, stabilized, class 6.1 (3), PG I, (-24 °C c.c.), MARINE POLLUTANT/ENVIRONMENTALLY HAZARDOUS

UN 2761, Organochlorine pesticide, solid, toxic, (Aldrin 19 %), class 6.1, PG III, MARINE POLLUTANT

5.4.1.5 Uppgifter som krävs utöver beskrivningen av farligt gods

Följande uppgifter utöver beskrivningen av farligt gods ska anges efter denna i godsdeklarationen för farligt gods.

328

Kap. 5

Bilaga 1

5.4.1.5.1 Total mängd farligt gods

Utom för tömda, ej rengjorda förpackningar, ska den totala mängden farligt gods som omfattas av beskrivningen (i volym eller vikt, beroende på vad som är tillämpligt) av varje slag av farligt gods med en egen officiell transportbenämning (proper shipping name), ett eget UN-nummer eller en egen förpackningsgrupp, anges. För farligt gods i klass 1 ska mängden som anges vara nettovikten explosivämne. För farligt gods som transporteras i bärgningsförpackningar ska en uppskattning av mängden farligt gods anges. Antal och förpackningsslag (t.ex. fat, låda) ska också framgå. UN-förpackningskoder får användas endast som komplettering till beskrivningen av förpackningsslaget (t.ex. en låda (4G)). Förkortningar får användas för att specificera måttenheten för totalmängden.

Anm. Antal, typ och kapacitet för varje innerförpackning i ytterförpackningen för en sammansatt förpackning behöver inte anges.

5.4.1.5.2 Begränsade mängder (Limited quantities)

5.4.1.5.2.1 Om farligt gods transporteras enligt undantagen för farligt gods förpackat som begränsad mängd enligt vad som anges i förteckningen över farligt gods, kolumn 7a, och kapitel 3.4, ska texten ”limited quantity” eller ”LTD QTY” ingå.

5.4.1.5.2.2 När en förflyttning ska genomföras i enlighet med 3.4.4.1.2, ska följande text ingå i godsdeklarationen: ”Transport in accordance with 3.4.4.1.2 of the IMDG Code”.

5.4.1.5.3 Bärgningsförpackningar inklusive bärgningsstorförpackningar och bärgningstryckkärl

När farligt gods transporteras i en bärgningsförpackning i enlighet med 4.1.1.18, inklusive bärgningsstorförpackningar, större förpackningar eller storförpackningar av lämpligt slag och med lämpliga provningskrav för att användas som bärgningsförpackning, ska följande anges i godsdeklarationen efter beskrivningen av godset: ”SALVAGE PACKAGING”..

När farligt gods transporteras i ett bärgningstryckkärl i enlighet med 4.1.1.19, ska följande anges i godsdeklarationen efter beskrivningen av godset: ”SALVAGE PRESSURE RECEPTACLE”.

5.4.1.5.4 Ämnen som är stabiliserade genom temperaturkontroll

Om orden ”TEMPERATURE CONTROLLED” utgör en del av den officiella transportbenämningen (proper shipping name) (se även 3.1.2.6) ska kontroll- och nödlägestemperaturerna (se 7.3.7.2) anges i transporthandlingen på följande vis:

”Control temperature: … °C” ”Emergency temperature: … °C”.

5.4.1.5.5 Självreaktiva ämnen, polymeriserande ämnen och organiska peroxider

För självreaktiva ämnen, polymeriserande ämnen och organiska peroxider, vilka fordrar temperaturkontroll under transport, ska kontroll- och nödlägestemperaturerna (se 7.3.7.2) anges i godsdeklarationen på följande vis:

”Control temperature: … °C” ”Emergency temperature: … °C”.

5.4.1.5.5.1 För vissa självreaktiva ämnen i klass 4.1 och för vissa organiska peroxider i klass 5.2, där behörig myndighet har tillåtit att etiketten för sekundärfara ”EXPLOSIVE” (förlaga nr 1) kan utelämnas för en viss förpackning, ska en notering om detta göras i godsdeklarationen.

5.4.1.5.5.2 När självreaktiva ämnen och organiska peroxider transporteras under förhållanden för vilka godkännande krävs (för organiska peroxider, se 2.5.3.2.5, 4.1.7.2.2, 4.2.1.13.1 och 4.2.1.13.3 och för självreaktiva ämnen, se 2.4.2.3.2.4 och 4.1.7.2.2), ska en notering om detta göras i

329

Kap. 5

Bilaga 1

godsdeklarationen. En kopia av klassificeringsgodkännandet och transportförhållanden för ej förtecknade organiska peroxider och självreaktiva ämnen ska bifogas godsdeklarationen.

5.4.1.5.5.3 När ett prov av en organisk peroxid (se 2.5.3.2.5.1) eller ett självreaktivt ämne (se 2.4.2.3.2.4.2) transporteras, ska en notering om detta göras i godsdeklarationen.

5.4.1.5.6 Smittförande ämnen

Fullständig adress till mottagaren ska framgå av godsdeklarationen tillsammans med namnet på ansvarig person och dennes telefonnummer.

5.4.1.5.7 Radioaktiva ämnen

5.4.1.5.7.1 Följande uppgifter ska om tillämpligt anges för varje sändning med ämnen i klass 7 i angiven ordningsföljd: .1 namnet eller symbolen för varje radionuklid eller, för blandningar av radionuklider, en tillämplig allmän beteckning eller en förteckning över de mest begränsande nukliderna, .2 en beskrivning av ämnets fysikaliska och kemiska tillstånd eller en uppgift om att det rör sig om ett radioaktivt ämne ”av speciell beskaffenhet eller ett radioaktivt ämne med liten spridbarhet. För det kemiska tillståndet är en allmän beskrivning tillräcklig, .3 maximal aktivitet hos det radioaktiva innehållet under transporten i becquerel (Bq) med tillämpligt tecken för SI-prefix (se 1.2.2.1). För fissila ämnen får den totala massan av det fissila ämnet (eller i förekommande fall för blandningar, massan av varje fissil nuklid) i gram (g) eller multiplar därav anges i stället för aktivitet, .4 den kategori som kolli, overpack eller container inplacerats i enligt 5.1.5.3.4, dvs. I- WHITE, II-YELLOW eller III-YELLOW, .5 TI bestämt enligt 5.1.5.3.1 och 5.1.5.3.2 (utom för kategori I-WHITE), .6 För fissila ämnen: .1 som sänds enligt ett av undantagen i 2.7.2.3.5.1 till 2.7.2.3.5.6, en hänvisning till detta delavsnitt, .2 som sänds enligt 2.7.2.3.5.3 till 2.7.2.3.5.5, den totala massan av fissila nuklider, .3 i ett kolli för vilken en av bestämmelserna i 6.4.11.2 (a) – (c) eller 6.4.11.3 tillämpas, en hänvisning till detta delavsnitt, .4 kriticitetssäkerhetsindex, om tillämpligt. .7 igenkänningsmärket för varje godkännandecertifikat från behörig myndighet (för radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet, radioaktiva ämnen med liten spridbarhet, fissila ämnen undantagna enligt 2.7.2.3.5.6, särskild överenskommelse, kollikonstruktion eller förflyttning) såvida tillämpligt på sändningen, .8 för sändningar med mer än ett kolli ska för varje kolli anges de i 5.4.1.4.1.1 till .3 och 5.4.1.5.7.1.1 till .7 föreskrivna uppgifterna. För kollin i en overpack, en container eller ett transportmedel ska en detaljerad redovisning av innehållet i varje kolli i en overpack, containern eller transportmedlet och i förekommande fall innehållet i varje overpack, container eller transportmedel i sändningen bifogas. Om enskilda kollin ska avlägsnas ur en overpack, containern eller transportmedlet vid en mellanliggande lossningsplats, ska tillhörande transporthandlingar finnas tillgängliga, .9 om en sändning ska transporteras som komplett last: noteringen ”EXCLUSIVE USE SHIPMENT”, och .10 för LSA-II, LSA-III, SCO-I, SCO-II och SCO-III, totalaktivitet hos sändningen som multipel av A2-värdet. För radioaktiva ämnen med obegränsat A2-värde, ska multipeln av A2 vara noll.

5.4.1.5.7.2 Godsdeklarationen ska innehålla en beskrivning av åtgärder som transportören i förekommande fall ska vidta. Dessa uppgifter ska vara skrivna på de språk som transportör eller behörig myndighet bedömer som nödvändiga, och innehålla åtminstone följande information: .1 ytterligare åtgärder vid lastning, stuvning, transport, hantering och lossning av kolli, overpack eller container, inklusive särskilda stuvningsbestämmelser för avledning av värme, (se 7.1.4.5.2) eller uppgift om att sådana åtgärder inte behövs, .2 inskränkningar med avseende på transportslag eller transportmedel och nödvändiga uppgifter om färdväg,

330

Kap. 5

Bilaga 1

.3 för sändningen tillämpliga nödåtgärder.

5.4.1.5.7.3 Vid all internationell transport av kollin för vilka det krävs behörig myndighets godkännande av konstruktion eller förflyttning, och för vilka olika godkännandetyper gäller i de olika länderna som berörs av förflyttningen, ska UN-numret och den officiella transportbenämningen (proper shipping name) som föreskrivs i 5.4.1.4.1 överensstämma med godkännandeintyget från konstruktionens ursprungsland.

5.4.1.5.7.4 De certifikat som krävs från behörig myndighet behöver inte nödvändigtvis bifogas sändningen. Avsändaren ska hålla dem tillgängliga för transportören före lastning och lossning.

5.4.1.5.8 Aerosoler

Om en aerosols volym överstiger 1000 ml ska detta anges i godsdeklarationen.

5.4.1.5.9 Explosivämnen

Följande uppgifter ska i tillämpliga fall ingå för varje sändning av gods i klass 1: .1 Benämningar har införts för ”SUBSTANCES, EXPLOSIVE, N.O.S.”, ”ARTICLES, EXPLOSIVE, N.O.S.” och ”COMPONENTS, EXPLOSIVE TRAIN, N.O.S.”. Om en viss benämning inte finns ska behörig myndighet i ursprungslandet använda den benämning som passar till riskgrupp och samhanteringsgrupp. Godsdeklarationen ska innehålla texten: ”Transport under this entry approved by the competent authority of …”, följt av 2 landets identitetsbokstäver för motorfordon i internationell trafik för det land som myndigheten representerar. .2 Transport av explosiva ämnen för vilka ett minsta tillåtna innehåll av vatten eller flegmatiseringsmedel anges för det enskilda ämnet i förteckningen över farligt gods, är förbjuden om innehållet av vatten eller flegmatiseringsmedel är lägre än det angivna minsta tillåtna innehållet. Sådana ämnen får endast transporteras med särskilt godkännande från den behöriga myndigheten i ursprungslandet. Godsdeklarationen ska innehålla texten ”Transport under this entry approved by the competent authority of …”, följt av 2 landets identitetsbokstäver för motorfordon i internationell trafik för det land som myndigheten representerar. .3 När explosiva ämnen och föremål förpackas ”enligt godkännande av behörig myndighet” ska godsdeklarationen innehålla texten ”Packaging approved by the competent authority 2 of …”, följt av landets identitetsbokstäver för motorfordon i internationell trafik för det land som myndigheten representerar. .4 Det finns vissa faror som inte framgår av riskgrupp och samhanteringsgrupp för ett ämne. Avsändaren ska göra en notering om alla sådana faror i dokumentationen av det farliga godset.

5.4.1.5.10 Viskösa ämnen

När viskösa ämnen transporteras i enlighet med 2.3.2.5, ska följande text ingå i godsdeklarationen: ”Transport in accordance with 2.3.2.5 of the IMDG Code”.

5.4.1.5.11 Särbestämmelser för separering

5.4.1.5.11.1 För ämnen, blandningar, lösningar eller beredningar klassificerade under N.O.S.-benämningar som inte innefattas i separeringsgrupperna förtecknade i 3.1.4.4, men som enligt avsändarens bedömning hör till en av dessa grupper (se 3.1.4.2), ska namnet på separeringsgruppen eller dess kod (SGG) enligt 7.2.5.2, föregånget av texten ”IMDG Code segregation group”, ingå i transporthandlingen efter beskrivningen av farligt gods. Till exempel:

”UN 1760 CORROSIVE LIQUID, N.O.S. (phosphoric acid, acetic acid) 8 III IMDG Code segregation”, eller

2 Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

331

Kap. 5

Bilaga 1

”UN 1760 CORROSIVE LIQUID, N.O.S. (phosphoric acid, acetic acid) 8 III IMDG Code segregation group SGG1” 5.4.1.5.11.2 När ämnen samlastas i en lastbärare i överensstämmelse med 7.2.6.3 ska följande text ingå i godsdeklarationen: ”Transport in accordance with 7.2.6.3 of the IMDG Code”. 5.4.1.5.11.3 När syror och alkaliska ämnen i klass 8 transporteras i samma lastbärare, oavsett om det är i samma kolli eller inte, i överensstämmelse med 7.2.6.5, ska följande meddelande finnas med i godsdeklarationen: ”Transport in accordance with 7.2.6.5 of the IMDG Code”.

5.4.1.5.12 Transport av fast farligt gods i bulkcontainrar

För andra bulkcontainrar än containrar ska följande text ingå i godsdeklarationen (se 6.9.4.6): ”Bulk container BK(x) approved by the competent authority of …” Anm. (x) ska ersättas med ”1” eller ”2”, beroende på vad som är tillämpligt.

5.4.1.5.13 Transport av IBC-behållare eller UN-tankar efter utgångsdatum för senaste återkommande provning eller kontroll

För transport enligt 4.1.2.2.2.2, 6.7.2.19.6.2, 6.7.3.15.6.2 eller 6.7.4.14.6.2 ska en text om detta ingå i godsdeklarationen enligt följande: ”Transport in accordance with 4.1.2.2.2.2”, ”Transport in accordance with 6.7.2.19.6.2”, ”Transport in accordance with 6.7.3.15.6.2”, respektive ”Transport in accordance with 6.7.4.14.6.2”.

5.4.1.5.14 Farligt gods i reducerade mängder (excepted quantities)

5.4.1.5.14.1 När farligt gods transporteras enligt de undantag som gäller för farligt gods i reducerade mängder, vilka anges i kolumn 7b i förteckningen över farligt gods och kapitel 3.5, ska texten ”dangerous goods in excepted quantities” ingå.

5.4.1.5.15 Klassificeringsbeteckning för fyrverkerier

Vid transport av fyrverkerier med UN-nummer 0333, 0334, 0335, 0336 och 0337, ska godsdeklarationen innehålla en klassificeringsbeteckning från behörig myndighet. Klassificeringsbeteckningen ska bestå av den behöriga myndighetens identitetsbokstäver för 3 motorfordon i internationell trafik, identifiering av den behöriga myndigheten och ett unikt referensnummer. Exempel på sådana klassificeringsbeteckningar är: – GB/HSE123456 – D/BAM1234 – USA EX20091234

5.4.1.5.16 Klassificering där nya uppgifter finns tillgängliga (se 2.0.0.2)

Vid transport i enlighet med 2.0.0.2 skall en text om detta ingå i godsdeklarationen enligt följande: ”Classified in accordance with 2.0.0.2”.

5.4.1.5.17 Ytterligare information när särbestämmelser används

När ytterligare information är nödvändig enligt en särbestämmelse i kapitel 3.3, ska denna information anges i godsdeklarationen.

5.4.1.5.18 Transport av UN 1361

3 Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968. 332

Kap. 5

Bilaga 1

Vid transport av UN 1361 ska godsdeklarationen innehålla följande ytterligare information (se särbestämmelse 978 i kapitel 3.3):

.1 Produktionsdatum …

.2 Datum för förpackning i förpackningar …

.3 Materialets temperatur den dag då det förpackas i förpackningarna … °C".

5.4.1.5.19 Faktisk hålltid

Vid transport av UN-tankar med kylda kondenserade gaser ska avsändaren i godsdeklarationen ange datum då den faktiska hålltiden upphör, på följande sätt:

”END OF HOLDING TIME:………… . . (DD/MM/YYYY)”

5.4.1.6 Intyg

5.4.1.6.1 Godsdeklarationen för farligt gods ska innehålla ett intyg eller en försäkran om att den överlämnade sändningen kan accepteras för transport och att godset är korrekt förpackat, märkt och etiketterat och i fullödigt skick för transport enligt tillämpliga regler. Texten till denna försäkran lyder:

” I hereby declare that the contents of this consignment are fully and accurately described 4 above/below by the proper shipping name, and are classified, packaged, marked and labelled/placarded, and are in all respects in proper condition for transport according to applicable international and national government regulations.”

Intyget ska signeras och dateras av avsändaren. Underskrifter i faksimil är tillåtna, om tillämpliga lagar och bestämmelser stöder den rättsliga giltigheten av faksimilunderskrifter.

5.4.1.6.2 När transportinformationen för farligt gods överförs till transportören genom teknik för elektronisk databehandling (EDP) eller elektronisk dataöverföring (EDI), får underskrifter vara elektroniska eller ersättas med att underskriftsberättigade personers namn anges (med versaler).

5.4.1.6.3 När transportinformationen för farligt gods överlämnas till en transportör genom EDP- eller EDI-tekniker och det farliga godset därefter lämnas över till en transportör som kräver skriftlig transportinformation om det farliga godset, ska transportören säkerställa att den skriftliga informationen innehåller noteringen ”Original received electronically” och namnet på undertecknaren ska anges med versaler.

5.4.2 Stuvningsintyg för containrar/fordon

5 5.4.2.1 Om farligt gods stuvas eller lastas i något slag av container eller fordon, ska de som ansvarar för stuvningen av containern eller fordonet utfärda ett stuvningsintyg. Intyget ska ange containerns/fordonets identifieringsnummer och intyga att stuvningen utförts enligt nedanstående villkor: .1 Containern/fordonet var rent, torrt och uppenbart lämpligt för stuvning av godset, .2 Kollin som ska separeras från varandra enligt tillämpliga separeringsbestämmelser har inte stuvats tillsammans i containern/fordonet (såvida inte tillstånd getts av behörig myndighet enligt 7.3.4.1), .3 Alla kollin har kontrollerats med avseende på yttre skador och endast felfria kollin har lastats,

4 Enligt vad som är tillämpligt. 5 Se definition av ”container” i 1.2.1.

333

Kap. 5

Bilaga 1

.4 Fat har stuvats upprätt, såvida inget annat godkänts av den behöriga myndigheten, och allt gods har lastats på ett riktigt sätt och vid behov säkrats tillräckligt med surrningsmaterial 6 för att passa transportmedlen för den avsedda rutten, .5 Gods lastat i bulk har fördelats jämnt i containern/fordonet, .6 För sändningar innehållande gods i klass 1, med undantag av riskgrupp 1.4: containern/fordonet är i konstruktionsmässigt felfritt skick enligt 7.1.2, .7 Containern/fordonet och kollina är korrekt märkta, etiketterade och försedda med storetiketter, .8 När ämnen som utgör en kvävningsrisk används i syfte att kyla eller konditionera (såsom koldioxid, fast (torris) (UN 1845) eller kväve, kyld, flytande (UN 1977) eller argon, kyld, flytande (UN 1951)) ska containern/fordonet vara märkt på utsidan i enlighet med 5.5.3.6; och .9 En godsdeklaration enligt 5.4.1 har mottagits för varje sändning med farligt gods som är lastad i containern/fordonet.

Anm. Stuvningsintyg för containrar/fordon krävs inte för UN-tankar.

5.4.2.2 Informationen som krävs i godsdeklarationen och stuvningsintyget för containern/fordonet får sammanföras i en enda handling. I annat fall ska dessa dokument häftas samman. Om informationen är sammanförd i en enda handling, ska denna handling ha en undertecknad försäkran, med ordalydelsen: ”It is declared that the packing of the goods into the container/vehicle has been carried out in accordance with the applicable provisions”. Denna försäkran ska vara daterad och personen som undertecknar denna försäkran ska vara identifierad i handlingen. Underskrifter i faksimil är tillåtna, om tillämpliga lagar och bestämmelser stöder den rättsliga giltigheten av faksimilunderskrifter.

5.4.2.3 Om stuvningsintyget för containrar/fordon ställs till transportörens förfogande genom elektronisk databehandlingsteknik (EDP) eller elektronisk dataöverföringsteknik (EDI), får underskrifter vara elektroniska eller ersättas med att underskriftsberättigade personers namn anges (med versaler).

5.4.2.4 När stuvningsintyget för containrar/fordon för farligt gods lämnas till transportören genom EDP-teknik eller EDI-teknik och det farliga godset därefter lämnas över till en transportör som kräver skriftlig transportdokumentation om det farliga godset, ska transportören säkerställa att den skriftliga dokumentationen innehåller noteringen ”Original received electronically” och namnet på undertecknaren ska anges med versaler.

5.4.3 Dokumentation som krävs ombord på fartyg

5.4.3.1 Varje fartyg som transporterar farligt gods och vattenförorenande ämnen (marine pollutants) 7 ska ha särskild förteckning, manifest eller stuvningsplan i enlighet med regel 4.2, kapitel VII i Solas-konventionen och med regel 5.2 i bilaga III till Marpol-konventionen för farligt gods (förutom farligt gods i undantagna kollin i klass 7), vattenförorenande ämnen och placeringen därav. Den särskilda förteckningen eller manifestet ska baseras på den dokumentation och de intyg som krävs i dessa föreskrifter och ska åtminstone innehålla, utöver uppgifterna i 5.4.1.4 och 5.4.1.5 och för UN 3359 i 5.5.2.4.1.1, placeringen vid stuvning samt den totala mängden farligt gods och vattenförorenande ämnen. En detaljerad stuvningsplan, som identifierar det farliga godset genom primär faroklass eller primära faroklasser och genom sekundärfara eller sekundärfaror samt anger var allt farligt gods och alla vattenförorenande ämnen finns, får användas i stället för en sådan särskild förteckning eller ett sådant manifest.

5.4.3.2 Varje fartyg som transporterar undantagna kollin i klass 7 ska ha en särskild förteckning, manifest eller stuvningsplan som innehåller dessa undantagna kollin och placeringen av dessa. Denna särskilda förteckning eller manifest ska baseras på de dokument som anges i 5.1.5.4.2.1.

6 Se CTU-koden. 7 Se ändringar i bilagan till Convention on Facilitation of International Maritime Traffic, 1965, (resolution FAL.12(40), antagen den 8 april 2016).

334

Kap. 5

Bilaga 1

5.4.3.3 En kopia av en av dessa handlingar enligt 5.4.3.1, och om tillämpligt 5.4.3.2, ska finnas tillgänglig före avsegling för den person eller organisation som har utsetts av hamnstatsmyndigheten.

5.4.3.4 Information om nödåtgärder

5.4.3.4.1 För sändningar med farligt gods ska ändamålsenlig information alltid vara omedelbart tillgänglig för användning vid räddningsinsatser vid olyckor och tillbud som innefattar farligt gods under transport. Informationen ska vara tillgänglig på avstånd från kollin som innehåller farligt gods och kunna nås omedelbart i händelse av ett tillbud. Rutiner för att uppfylla detta innefattar: .1 lämpliga benämningar i den särskilda förteckningen, manifestet eller godsdeklarationen, eller .2 tillhandahållande av ett separat dokument, exempelvis ett säkerhetsdatablad, eller .3 tillhandahållande av separat dokumentation, exempelvis ” Revised Emergency Response Procedures for Ships Carrying Dangerous Goods” (EmS-guiden) för användning tillsammans med godsdeklarationen och ”Medical First Aid Guide for Use in Accidents Involving Dangerous Goods” (MFAG).

5.4.4 Annan obligatorisk information och dokumentation

5.4.4.1 Under vissa omständigheter krävs särskilda intyg eller andra handlingar, exempelvis: .1 ett vädertålighetsintyg, när det krävs för enskilda benämningar i förteckningen över farligt gods, .2 ett intyg som undantar ett ämne, material eller föremål från bestämmelserna i dessa föreskrifter, .3 för nya självreaktiva ämnen och organiska peroxider eller för en ny beredning av befintliga klassificerade självreaktiva ämnen och organiska peroxider, ett utlåtande från behörig myndighet i ursprungslandet om godkänd klassificering och godkända transportförhållanden.

5.4.4.2 Ett intyg som undantar ett ämne, material eller föremål från bestämmelserna i dessa föreskrifter och som det hänvisas till i en särbestämmelse som gäller för en enskild benämning i farligt godslistan, ska lämnas in tillsammans med den lastinformation som krävs enligt regel 2, kapitel VI i Solas-konventionen.

5.4.5 Formulär för multimodal transport av farligt gods

5.4.5.1 Formuläret uppfyller kraven i regel 4, kapitel VII i Solas-konventionen, regel 5 i bilaga III till Marpol-konventionen och bestämmelserna i detta kapitel. Uppgifterna som föreskrivs i bestämmelserna i detta kapitel är obligatoriska, men formulärets utseende måste inte vara som nedan.

Formuläret kan användas som en kombination av en godsdeklaration och ett stuvningsintyg för containrar/fordon vid multimodal transport av farligt gods.

335

MULTIMODAL DANGEROUS GOODS FORM

1 Shipper/Consignor/Sender 2 Transport document number 3 Page 1 of pages 4 Shipper’s reference 5 Freight forwarder’s reference

6 Consignee 7 Carrier (to be completed by the carrier) SHIPPER’S DECLARATION I hereby declare that the contents of this consignment are fully and accurately described below by the proper shipping name, and are classified, packaged, marked and labelled/placarded and are in all respects in proper condition for transport according to the applicable international and national governmental regulations. 8 This shipment is within the limitations prescribed for: 9 Additional handling information (Delete non-applicable) PASSENGER AND CARGO CARGO AIRCRAFT AIRCRAFT ONLY

10 Vessel/flight No. and date 11 Port/place of loading

12 Port/place of discharge 13 Destination

14 Shipping marks Number and kind of packages; description of goods1 Gross mass (kg) Net mass (kg) Cube (m3)

15 Container identification No./ 16 Seal number(s) 17 Container/vehicle size 18 Tare mass 19 Total gross mass vehicle registration No. and type (kg) (including tare) (kg)

CONTAINER/VEHICLE PACKING CERTIFICATE 21 RECEIVING ORGANISATION RECEIPT I hereby declare that the goods described above have been packed/ Received the above number of packages/containers/trailers in apparent good loaded into the container/vehicle identified above in accordance with order and condition, unless stated hereon: the applicable provisions.2 RECEIVING ORGANISATION REMARKS:

MUST BE COMPLETED AND SIGNED FOR ALL CONTAINER/ VEHICLE LOADS BY PERSON RESPONSIBLE FOR PACKING/ LOADING

20 Name of company Haulier’s name 22 Name of company (OF SHIPPER PREPARING THIS NOTE) Vehicle registration No. Name/status of declarant Name/status of declarant Signature and date Place and date Place and date

Place and date DRIVER’S SIGNATURE Signature of declarant

1

FÖR FARLIGT GODS: Följande ska anges: UN-nummer, officiell transportbenämning (proper shipping name), klass, förpackningsgrupp (om sådan finns angiven), vattenförorenande ämne (marine pollutant). Bindande krav i tillämpliga nationella och internationella regler ska uppfyllas. Avseende IMDG-koden, se 5.4.1.4.

2

Avseende IMDG-koden, se 5.4.2.

336

Documentary Aspects of the International Transport of Dangerous Goods Container/Vehicle Packing Certificate

The signature given overleaf in box 20 must be When materials are transported in bulk that of the person controlling the container/ packagings, the cargo has been evenly vehicle operation. distributed in the container/vehicle.

It is certified that: The packages and the container/vehicle have been properly marked, labelled and placarded. The container/vehicle was clean, dry and Any irrelevant mark, labels and placards have apparently fit to receive the goods. been removed.

If the consignments include goods of class 1, When substances presenting a risk of asphyother than division 1.4, the container/vehicle is xiation are used for cooling or conditioning structurally serviceable. purposes (such as dry ice (UN 1845) or nitrogen, refrigerated liquid (UN 1977) or argon, No incompatible goods have been packed into refrigerated liquid (UN 1951)), the container/ the container/vehicle unless specially vehicle is externally marked in accordance with authorized by the competent authority. 5.5.3.6.

All packages have been externally inspected When this Dangerous Goods Form is used as for damage and only sound packages packed. a container/vehicle packing certificate only, not a combined document, a dangerous goods Drums have been stowed in an upright position Declaration signed by the shipper or supplier unless otherwise authorized by the competent must have been issued/received to cover each authority. dangerous goods consignment packed in the container/vehicle. All packages have been properly packed and secured in the container/vehicle. Note: The container/vehicle packing certificate is not required for tanks.

337

Bilaga 1

MULTIMODAL DANGEROUS GOODS FORM Continuation sheet

1 Shipper/Consignor/Sender 2 Transport document number 3 Page of pages 4 Shipper’s reference 5 Freight forwarder’s reference

14 Shipping marks Number and kind of packages; description of goods10 Gross mass (kg) Net mass (kg) Cube (m3)

10 FÖR FARLIGT GODS: Följande ska anges: UN-nummer, officiell transportbenämning (proper shipping name), klass, förpackningsgrupp (om sådan finns), vattenförorenande ämne (marine pollutant). Bindande krav i tillämpliga nationella och internationella regler ska uppfyllas. Avseende IMDG-koden, se 5.4.1.4.

339

Kap. 5

Bilaga 1

5.4.6 Bevarande av transportinformation om farligt gods

5.4.6.1 Avsändaren och transportören ska bevara en kopia av godsdeklarationen och tilläggsinformation och handlingar som anges i dessa föreskrifter under en period av minst tre månader. 5.4.6.2 När handlingarna lagras elektroniskt eller i ett datorsystem, ska avsändaren och transportören kunna återge dem i tryckt form.

340

Kap. 5

Bilaga 1

Kapitel 5.5

Särskilda bestämmelser

5.5.1 [Tills vidare blank]

11

5.5.2 Särskilda bestämmelser för gasbehandlade lastbärare (UN 3359)

5.5.2.1 Allmänt

5.5.2.1.1 Lastbärare som är behandlade med gas (UN 3359) och som inte innehåller annat farligt gods, omfattas inte av några andra bestämmelser i dessa föreskrifter förutom bestämmelserna i detta kapitel. 5.5.2.1.2 Då den gasbehandlade lastbäraren, förutom gasbehandlingsmedel, även är lastad med farligt gods, gäller dessutom alla för godset tillämpliga bestämmelser i dessa föreskrifter (inklusive storetiketter, märkning och dokumentation), utöver bestämmelserna i detta kapitel. 5.5.2.1.3 Endast lastbärare som kan förslutas så att utsläpp av gas är reducerat till ett minimum får användas för transport av gasbehandlad last. 5.5.2.1.4 Bestämmelserna i 3.2 och 5.4.3 gäller för alla gasbehandlade lastbärare (UN 3359).

5.5.2.2 Utbildning

Personer som är involverade i hantering av gasbehandlade lastbärare ska vara utbildade i proportion till sitt ansvar.

5.5.2.3 Märkning och storetiketter

5.5.2.3.1 En varningsmärkning enligt 5.5.2.3.2 ska placeras vid varje ingång på en gasbehandlad lastbärare, på ett väl synligt ställe för personer som öppnar eller går in i lastbäraren. Denna märkning ska finnas kvar på lastbäraren tills dess att följande bestämmelser är uppfyllda: .1 den gasbehandlade lastbäraren har ventilerats för att ta bort skadliga koncentrationer av gasbehandlingsmedlet, och .2 det gasbehandlade godset eller materialet har lossats. 5.5.2.3.2 Varningsmärkningen för gasbehandling ska vara utformad enligt figuren nedan.

11 Hänvisar till Revised Recommendations on the safe use of pesticides in ships applicable to the fumigation of cargo transport units (MSC.1/Circ.1361). 341

Kap. 5

Bilaga 1

DANGER

m m 300 n io THIS UNIT IS UNDER FUMIGATION WITH ens ( fumigant name* ) APPLIED ON m di ( date* ) um ( time* ) m ini VENTILATED ON ( date* ) M

DO NOT ENTER

* Tillämpliga uppgifter införs

Minimum dimension 400 mm

Varningsmärkning för gasbehandlad lastbärare

Märkningen ska vara rektangulär. Dess dimensioner ska vara minst 400 mm bred och 300 mm hög och den yttre begränsningslinjen ska vara minst 2 mm bred. Märkningen ska vara i svart mot vit bakgrund och bokstävernas höjd minst 25 mm. Där dimensioner inte anges ska alla delar i märkningen vara i ungefärlig proportion till de dimensioner som visas i figuren.

Märkningen ska vara sådan att dessa uppgifter fortfarande kan avläsas på lastbärare som befunnit sig minst tre månader i havet. Då lämpliga märkningsmetoder övervägs ska hänsyn tas till hur lätt lastbärarens yta kan märkas.

5.5.2.3.3 Om den gasbehandlade lastbäraren har ventilerats fullständigt antingen genom att enhetens dörrar har öppnats eller genom mekanisk ventilering efter gasbehandling, ska datumet för ventilering anges på varningsmärkningen för gasbehandling.

5.5.2.3.4 När den gasbehandlade lastbäraren har ventilerats och lossats ska varningsmärkningen för gasbehandling tas bort.

5.5.2.3.5 Storetiketter för klass 9 (förlaga nr 9, se 5.2.2.2.2) ska inte fästas på gasbehandlade lastbärare, såvida de inte krävs för andra ämnen eller föremål i klass 9 förpackade däri.

5.5.2.4 Dokumentation

5.5.2.4.1 Handlingar kopplade till transport av gasbehandlade lastbärare och som inte har ventilerats fullständigt före transporten ska innehålla följande uppgifter: .1 ”UN 3359, fumigated cargo transport unit, 9” eller ”UN 3359, fumigated cargo transport unit, class 9”, .2 Datum och tidpunkt för gasbehandlingen, och .3 Typ och mängd av gasbehandlingsmedlet som har använts.

5.5.2.4.2 Godsdeklarationen får vara i vilken form som helst, förutsatt att den innehåller uppgifterna enligt 5.5.2.4.1. Dessa uppgifter ska vara lätta att identifiera, läsbara och varaktiga.

5.5.2.4.3 Instruktioner för borttagning av rester av gasbehandlingsmedlet inklusive uppgifter om den (i förekommande fall) använda gasbehandlingsutrustningen ska tillhandahållas.

5.5.2.4.4 Det behövs ingen handling om den gasbehandlade lastbäraren har ventilerats fullständigt och datumet för ventileringen har angetts på varningsmärkningen (se 5.5.2.3.3 och 5.5.2.3.4).

342

Kap. 5

Bilaga 1

5.5.2.5 Tilläggsbestämmelser

5.5.2.5.1 Gasbehandlingsmedel får inte användas på innehållet i en lastbärare när den har lastats ombord på fartyget. 5.5.2.5.2 För att säkerställa att tillräcklig tid har gått för att uppnå en rimligt jämn gaskoncentration i hela lasten ska lastbärare gasbehandlas i enlighet med de krav som fastställts av den behöriga myndigheten. Tjugofyra timmar räcker normalt för detta ändamål. 5.5.2.5.3 Befälhavaren ska informeras innan lastning av en gasbehandlad lastbärare.

5.5.3 Särskilda bestämmelser för kollin och lastbärare innehållande ämnen som medför risk

för kvävning när dessa används i syfte att kyla eller konditionera (såsom torris (UN 1845) eller kväve, kyld, flytande (UN 1977) eller argon, kyld, flytande (UN 1951) eller kväve)

Anm. 1: Se även 1.1.1.7. Anm. 2: I detta avsnitts kontext får termen ”konditionering” användas i bredare bemärkelse och inkluderar även skyddsmedium.

5.5.3.1 Tillämpningsområde

5.5.3.1.1 Detta avsnitt gäller inte för ämnen som kan användas i syfte att kyla eller konditionera i de fall i de fall de utgör last av transport av farligt gods. Om de utgör last ska de transporteras under tillämplig benämning i förteckningen över farligt gods i kapitel 3.2 i enlighet med de bestämmelser för transport som gäller för ämnet i fråga. 5.5.3.1.2 Detta avsnitt är inte tillämpligt för gaser i kylsystem. 5.5.3.1.3 Farligt gods som används i syfte att kyla eller konditionera UN-tankar eller MEG-containrar under transport omfattas inte av detta avsnitt. 5.5.3.1.4 Lastbärare som innehåller ämnen som används i syfte att kyla eller konditionera inkluderar lastbärare som innehåller ämnen som används i syfte att kyla eller konditionera inuti kollin, samt lastbärare med oförpackade ämnen som används i syfte att kyla eller konditionera.

5.5.3.2 Allmänt

5.5.3.2.1 Lastbärare som innehåller ämnen som under transport används i syfte att kyla eller konditionera (annat än gasbehandling) omfattas inte av några andra bestämmelser i dessa föreskrifter förutom bestämmelserna i detta avsnitt. 5.5.3.2.2 När farligt gods lastas i lastbärare som innehåller ämnen som används i syfte att kyla eller konditionera, gäller alla för godset tillämpliga bestämmelser i dessa föreskrifter i tillägg till bestämmelserna i detta avsnitt. För farligt gods där temperaturkontroll krävs, se även 7.3.7. 5.5.3.2.3 [Tills vidare blank] 5.5.3.2.4 Personer som är involverade i hantering eller transport av lastbärare som innehåller ämnen som används i syfte att kyla eller konditionera, ska vara utbildade i proportion till sitt ansvar.

5.5.3.3 Kollin innehållande kyl- eller konditioneringsmedel

5.5.3.3.1 Förpackat farligt gods som kräver kylning eller konditioneringoch som omfattas av förpackningsinstruktion P203, P620, P650 eller P800 i 4.1.4.1, ska uppfylla tillämpliga krav i förpackningsinstruktionen.

343

Kap. 5

Bilaga 1

5.5.3.3.2 För förpackat farligt gods som kräver kylning eller konditionering tilldelat andra förpackningsinstruktioner, ska kollit kunna motstå mycket låga temperaturer och inte påverkas eller påtagligt försvagas av kyl- eller konditioneringsmedlet. Kollin ska vara konstruerade och tillverkade så att gas kan avgå för att förhindra en tryckökning som skulle kunna rämna förpackningen. Farligt gods ska förpackas så att rörelser förhindras efter avlägsnandet av kyl- och konditioneringsmedel.

5.5.3.3.3 Kollin innehållande kyl- eller konditioneringsmedel ska transporteras i väl ventilerade lastbärare.

5.5.3.4 Märkning av kollin innehållande kyl- eller konditioneringsmedel

5.5.3.4.1 Kollin innehållande farligt gods som används i syfte att kyla eller konditionera ska märkas med officiell transportbenämning (proper shipping name) för det farliga godset följt av tillämpligt uttryck ”AS COOLANT” eller ”AS CONDITIONER”.

5.5.3.4.2 Märkningarna ska vara varaktiga, läsbara samt placerade på ett sådant ställe och vara, i förhållande till kollit, av sådan storlek att de är väl synliga.

5.5.3.5 Lastbärare innehållande oförpackad torris

5.5.3.5.1 Vid användning av oförpackad torris får den inte komma i direkt kontakt med lastbärarens metallstruktur för att undvika försprödning av metallen. Åtgärder ska vidtas för att tillgodose tillräcklig isolering mellan torrisen och lastbäraren genom minst 30 mm separering (t.ex. genom användning av lämpliga material med låg värmeledningsförmåga såsom träplankor, pallar, etc.).

5.5.3.5.2 Om torris placeras omkring kollin ska åtgärder vidtas för att säkerställa att kollina förblir i sitt ursprungliga läge under transport när torrisen har förångats.

5.5.3.6 Märkning av lastbärare

5.5.3.6.1 Lastbärare innehållande farligt gods som används i syfte att kyla eller konditionera ska förses med en varningsmärkning enligt 5.5.3.6.2. Märkningen ska placeras vid varje ingång och på ett ställe som är väl synligt för personer som öppnar eller går in i lastbäraren. Denna märkning ska finnas kvar på lastbäraren tills dess att följande bestämmelser är uppfyllda: .1 lastbäraren har ventilerats för att ta bort skadliga koncentrationer av kyl- eller konditioneringsmedel, och .2 det kylda eller konditionerade godset har lossats.

5.5.3.6.2 Varningsmärkningen ska vara utformad enligt figuren nedan.

344

Kap. 5

Bilaga 1

Varningsmärkning för lastbärare innehållande kvävningsframkallande ämnen

* Här införs officiell transportbenämning (proper shipping name) eller namnet på den kvävningsframkallande gas som används som kylmedel/konditioneringsmedel. Bokstäverna ska vara i versaler, vara på samma rad och vara minst 25 mm höga. Om den officiella transportbenämningen är för lång för att få plats på en och samma rad så får bokstävernas storlek minskas till den största storlek de kan ha för att få plats. Till exempel: ”CARBON DIOXIDE, SOLID”. Ytterligare information såsom ”AS COOLANT” eller ”AS CONDITIONER” får läggas till.

Märkningen ska vara rektangulär. Dess dimensioner ska vara minst 150 mm bred och 250 mm hög. Ordet ”WARNING” ska vara rött eller vitt och minst 25 mm högt. Där dimensioner inte anges ska alla delar i märkningen vara i ungefärlig proportion till de som visas i figuren.

Märkningen ska vara sådan att dessa uppgifter fortfarande kan avläsas på lastbärare som befunnit sig minst tre månader i havet. Då lämpliga märkningsmetoder övervägs ska hänsyn tas till hur lätt lastbärarens yta kan märkas.

5.5.3.7 Dokumentation

5.5.3.7.1 Handlingar kopplade till transport av lastbärare som innehåller eller har innehållit ämnen som används i syfte att kyla eller konditionera och som inte har ventilerats fullständigt före transporten, ska innehålla följande uppgifter: .1 UN-numret föregånget av bokstäverna ”UN”, och .2 officiell transportbenämning (proper shipping name) följt av, när tillämpligt,”AS COOLANT” eller ”AS CONDITIONER”.

Till exempel: UN 1845, UN 1845 CARBON DIOXIDE, SOLID, AS COOLANT.

5.5.3.7.2 Godsdeklarationen får vara i vilken form som helst, förutsatt att den innehåller uppgifterna i 5.5.3.7.1. Dessa uppgifter ska vara lätta att identifiera, läsbara och varaktiga.

345

Kap. 5

Bilaga 1

5.5.4 Farligt gods i anordningar som används eller är avsedda att användas under transport

5.5.4.1 Anordningar vilka innehåller farligt gods och används eller är avsedda att användas under transport, såsom dataloggar, sensorer och enheter för lastspårning, och vilka fästs på eller placerats i kollin, overpacks, bulkcontainrar, fraktcontainrar eller andra typer av lastbärare, omfattas inte av bestämmelserna i dessa föreskrifter förutom av kraven i 5.5.4.1.1–5.5.4.5, enligt följande: .1 Anordningen ska användas eller vara avsedd att användas under transport. .2 Det farliga godset i anordningen (t.ex. litiumbatterier, bränsleceller) ska uppfylla alla tillämpliga bestämmelser om tillverkning och provning som anges i dessa föreskrifter. .3 Anordningen ska kunna motstå de stötar och lastpåkänningar som kan inträffa under transport och vara säker att använda i farliga miljöer som den kan exponeras för.

5.5.4.2 När sådan utrustning med farligt gods transporteras som en sändning, ska relevant benämning i förteckningen över farligt gods i kapitel 3.2 användas och alla tillämpliga bestämmelser i dessa föreskrifter ska gälla.

5.5.4.3 Dataloggar, sensorer och enheter för lastspårning vilka är fästa på kollin och overpacks i en sluten lastbärare, omfattas av 7.3.5 om farligt gods transporteras i lastbäraren ifråga.

5.5.4.4 Dataloggar, sensorer och enheter för lastspårning vilka är fästa direkt på insidan eller utsidan av lastbärare, ska uppfylla följande kriterier i IEC 60079-0:2017 och IEC 60529:2013:

.1 Temperaturklass T4: den maximala yttemperatur som enheten når vid användning under de mest ogynnsamma förhållandena är högst 135°C.

.2 Utrustningsgrupp IIB: enheten är avsedd för användning på platser med explosiv gasatmosfär, med undantag för gruvor som är känsliga för gruvgas, och i explosiva gasatmosfärer som inte innehåller väte.

.3 Skyddsgrad IP65: Enhetens kapsling skyddar den interna utrustningen mot inträngning av damm och mot skadliga effekter av vattenstrålar som träffar kapslingen, oavsett från vilket håll.

Anm. För enheter i en kylkontrollbox är kravet i 5.5.4.4.3 uppfyllt när kontrollboxens hölje överensstämmer med 5.5.4.4.3.

5.5.4.5 Enheter som omfattas av 5.5.4.4 ska uppfylla kraven från och med den 1 januari 2028, med undantag för fasta enheter på eller i kylcontainrar. Sådana fasta enheter ska uppfylla kraven i 5.5.4.4 så snart som möjligt, men senast den 1 januari 2032.

346

DEL 6

TILLVERKNING OCH PROVNING AV FÖRPACKNINGAR, IBC-BEHÅLLARE, STORFÖRPACKNINGAR, UN-TANKAR, MEG-CONTAINRAR OCH TANKFORDON

347

Kap. 6

Bilaga 1

Kapitel 6.1

Bestämmelser för tillverkning och provning av förpackningar

6.1.1 Tillämpningsområde och allmänna bestämmelser

6.1.1.1 Tillämpningsområde

Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte: .1 tryckkärl, .2 kollin med radioaktiva ämnen som ska uppfylla regler från internationella atomenergibyrån (IAEA), med undantag av att: (i) radioaktiva ämnen som har andra farliga egenskaper (sekundärfaror), också ska uppfylla särbestämmelse 172 i kapitel 3.3, och (ii) ämnen med låg specifik aktivitet (LSA) och ytkontaminerade föremål (SCO) får transporteras i vissa förpackningar som anges i dessa föreskrifter, förutsatt att tilläggsbestämmelserna angivna i IAEA:s regler också uppfylls, .3 kollin vars nettovikt är över 400 kg, .4 förpackningar för vätskor, andra än sammansatta förpackningar, som har en kapacitet över 450 liter, och .5 kollin med smittförande ämnen i klass 6.2 i kategori A, förutom UN 3549.

6.1.1.2 Allmänna bestämmelser

6.1.1.2.1 Bestämmelserna i 6.1.4 är baserade på förpackningar som för närvarande är i bruk. För att ta hänsyn till vetenskaplig och teknisk utveckling får förpackningar vars specifikationer avviker från dem i 6.1.4 användas, under förutsättning att de likvärdiga, godkända av behörig myndighet och uppfyller de i 6.1.1.2 och 6.1.5 beskrivna kraven. Andra provningar än de som beskrivs i detta kapitel är tillåtna, under förutsättning att de är likvärdiga.

6.1.1.2.2 Varje förpackning som är avsedd att innehålla vätskor ska med godkänt resultat genomgå lämplig täthetsprovning. Denna provning är en del av kvalitetssystemet angivet i 6.1.1.3, vilket visar förmågan att uppfylla tillämpliga provningskrav enligt 6.1.5.4.4: .1 innan den används för transport för första gången, .2 innan den återanvänds för transport efter renovering eller rekonditionering. Vid denna provning behöver förpackningarna inte vara utrustade med sina egna förslutningar.

Innerförpackningen i en integrerad förpackning får provas utan sin ytterförpackning, under förutsättning att provningsresultaten inte påverkas. Denna provning krävs inte för innerförpackningar i sammansatta förpackningar.

6.1.1.2.3 Kärl, delar av kärl och förslutningar (proppar) tillverkade av plast som kan komma i direkt kontakt med ett farligt ämne, ska vara beständiga mot detta och får inte innehålla material som kan reagera på ett farligt sätt, bilda farliga föreningar eller medföra uppmjukning, försvagning eller brott i kärlet eller förslutningen.

6.1.1.2.4 Plastförpackningar ska vara tillräckligt motståndskraftiga mot åldrande och nedbrytning som beror på innehållet eller på ultraviolett strålning. Ingen permeation av innehållet får utgöra någon fara under normala transportförhållanden.

6.1.1.3 Förpackningar ska vara tillverkade, rekonditionerade och provade enligt ett kvalitetssystem som godtagits av behörig myndighet, för att säkerställa att varje förpackning uppfyller bestämmelserna i detta kapitel.

349

Kap. 6

Bilaga 1

Anm. Standarden ISO 16106:2020, Transport packages for dangerous goods- Dangerous goods packagings, intermediate bulk containers (IBCs) and large packagings- Guidelines for the application of ISO 9001, ger ytterligare vägledning om förfarandet.

6.1.1.4 Tillverkare och återförsäljare av förpackningar ska lämna information om vilka metoder som ska följas, samt en beskrivning av typ och dimension hos förslutningarna (inklusive erforderliga packningar) och alla andra komponenter som är nödvändiga, för att säkerställa att kollina i transportfärdigt skick uppfyller tillämpliga provningar i detta kapitel.

6.1.2 Kod för att beteckna förpackningstyp

6.1.2.1 Koden består av: .1 en siffra som anger förpackningsslaget, t.ex. fat eller dunk, följd av .2 en eller flera versaler som anger material, t.ex. stål eller trä, i förekommande fall följda av .3 en siffra som anger förpackningskategorin inom förpackningsslaget i fråga.

6.1.2.2 För integrerade förpackningar ska i kodens andra position två versaler i följd användas. Den första anger innerkärlets material och den andra ytterförpackningens material.

6.1.2.3 För sammansatta förpackningar ska endast koden för ytterförpackningen användas.

6.1.2.4 Bokstäverna ”T”, ”V” eller ”W” får följa efter förpackningskoden. Bokstaven ”T” betecknar en bärgningsförpackning enligt 6.1.5.1.11. Bokstaven ”V” betecknar en specialförpackning enligt 6.1.5.1.7. Bokstaven ”W” visar att förpackningen, trots att den är av det slag som koden anger, är tillverkad enligt en specifikation som avviker från den som ges i 6.1.4 men anses likvärdig i enlighet med bestämmelserna i 6.1.1.2.

6.1.2.5 Följande siffror ska användas för förpackningsslagen: 1 Fat 2 [Tills vidare blank] 3 Dunk 4 Låda 5 Säck 6 Integrerad förpackning

6.1.2.6 Följande versala bokstäver ska användas för att ange materialslag: A Stål (alla typer och ytbehandlingar) B Aluminium C Trä D Plywood F Träfibermaterial G Papp H Plastmaterial L Textilväv M Papper, flerskikts N Metall (annan än stål eller aluminium) P Glas, porslin eller stengods

Anm. Uttrycket ”plastmaterial ”innefattar även andra polymera material, såsom gummi.

350

Kap. 6

Bilaga 1

6.1.2.7 Följande tabell visar vilka koder som ska användas för att beteckna förpackningstypen beroende på förpackningsslag, material som används vid tillverkningen samt förpackningskategori. Den ger också hänvisning till de delavsnitt där respektive bestämmelser finns att läsa:

Förpackningsslag Material Kategori Kod Delavsnitt

1 Fat A Stål fast topp 1A1 6.1.4.1 avtagbar topp 1A2 B Aluminium fast topp 1B1 6.1.4.2 avtagbar topp 1B2 D Plywood – 1D 6.1.4.5 G Papp – 1G 6.1.4.7 H Plast fast topp 1H1 6.1.4.8 avtagbar topp 1H2 N Metall, annan än stål fast topp 1N1 6.1.4.3 eller aluminium avtagbar topp 1N2 2 [Tills vidare blank] 3 Dunkar A Stål fast topp 3A1 6.1.4.4 avtagbar topp 3A2 B Aluminium fast topp 3B1 6.1.4.4 avtagbar topp 3B2 H Plast fast topp 3H1 6.1.4.8 avtagbar topp 3H2 4 Lådor A Stål – 4A 6.1.4.14 B Aluminium – 4B 6.1.4.14 C Trä ordinära 4C1 6.1.4.9 med dammtäta väggar 4C2 D Plywood – 4D 6.1.4.10 F Träfibermaterial – 4F 6.1.4.11 G Papp – 4G 6.1.4.12 H Plast cellplast 4H1 6.1.4.13 styv plast 4H2 N Metall, annan än stål – 4N 6.1.4.14 eller aluminium 5 Säckar H Plastväv utan innerbeklädnad eller beläggning 5H1 6.1.4.16 dammtät 5H2 vattenbeständig 5H3 H Plastfolie – 5H4 6.1.4.17 L Textilväv utan innerbeklädnad eller beläggning 5L1 6.1.4.15 dammtät 5L2 vattenbeständig 5L3 M Papper flerskikts 5M1 6.1.4.18 flerskikts, vattenbeständigt 5M2 6 Integrerade H Plastkärl i fat av stål 6HA1 6.1.4.19 förpacki häck eller låda av stål 6HA2 6.1.4.19 ningar i fat av aluminium 6HB1 6.1.4.19 i häck eller låda av aluminium 6HB2 6.1.4.19 i låda av trä 6HC 6.1.4.19 i fat av plywood 6HD1 6.1.4.19 i låda av plywood 6HD2 6.1.4.19 i fat av papp 6HG1 6.1.4.19 i låda av papp 6HG2 6.1.4.19 i fat av plast 6HH1 6.1.4.19 i låda av styv plast 6HH2 6.1.4.19

351

Kap. 6

Bilaga 1

Förpackningsslag Material Kategori Kod Delavsnitt

P Kärl av glas, porslin i fat av stål 6PA1 6.1.4.20 eller stengods i häck eller låda av stål 6PA2 6.1.4.20 i fat av aluminium 6PB1 6.1.4.20 i häck eller låda av aluminium 6PB2 6.1.4.20 i låda av trä 6PC 6.1.4.20 i fat av plywood 6PD1 6.1.4.20 i flätverkskorg 6PD2 6.1.4.20 i fat av papp 6PG1 6.1.4.20 i låda av papp 6PG2 6.1.4.20 i förpackning av cellplast 6PH1 6.1.4.20 i förpackning av styv plast 6PH2 6.1.4.20

6.1.3 Märkning

Anm. 1: Märkningen anger att förpackningen som har dem motsvarar en provad och godkänd förpackningstyp och uppfyller de bestämmelser i detta kapitel som avser tillverkningen men inte användningen av förpackningen. Således behöver inte märkningen nödvändigtvis betyda att förpackningen får användas för vilket ämne som helst. Förpackningsslaget (t.ex. fat av stål), högsta tillåtna kapacitet eller vikt liksom eventuella särskilda bestämmelser finns angivna för varje ämne eller föremål i del 3 i dessa föreskrifter.

Anm. 2: Märkningen är avsedd att vara till hjälp för tillverkare av förpackningar, rekonditionerare, förpackningsanvändare, transportörer och myndigheter. Vid användning av en ny förpackning är originalmärkningen ett sätt för tillverkaren att identifiera förpackningstypen och visa på vilka provningsbestämmelser den uppfyller.

Anm. 3: Märkningen ger inte alltid fullständiga detaljer om provningsnivåer m.m., utan dessa kan behöva preciseras ytterligare, t.ex. genom referens till provningsintyg, provningsrapport eller till en förteckning över provade och godkända förpackningar. T.ex. får en förpackning som är märkt med X eller Y användas för ämnen till vilka en förpackningsgrupp med en lägre 1 farlighetsgrad associerats och vars högsta tillåtna relativa densitet bestämts med hänsyn till respektive faktor 1,5 eller 2,25 såsom anges i provningsbestämmelserna i 6.1.5, dvs. förpackningar för förpackningsgrupp I, provade för produkter med en relativ densitet av 1,2 får användas som förpackning i förpackningsgrupp II för produkter med en relativ densitet av 1,8 eller som förpackning i förpackningsgrupp III för produkter med relativ densitet av 2,7, förutsatt att alla funktionskriterier fortfarande uppfylls med produkter med den högre relativa densiteten.

6.1.3.1 Varje förpackning som är avsedd för användning enligt dessa föreskrifter ska vara försedd med en varaktig och läsbar märkning på en icke avtagbar del, placerad så, och med sådan storlek i förhållande till förpackningen, att den är väl synlig. På kollin med en bruttovikt över 30 kg ska märkningen, eller en dubblett av denna, finnas på ovansidan eller någon av förpackningens sidor. Bokstäver, siffror och symboler ska vara minst 12 mm höga, med undantag för förpackningar med en kapacitet av högst 30 liter eller 30 kg, där de ska vara minst 6 mm höga, och för förpackningar på högst 5 liter eller 5 kg, där de ska vara av passande storlek.

Anm. Bestämmelserna i 6.1.3.1 i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2022:52) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden), version 41-22, får fortsätta att tillämpas till och med den 31 december 2026. Förpackningar som tillverkats före den 1 januari 2027 i enlighet med de bestämmelser som gällde vid tillverkningsdatumet får fortsatt användas.

1 Relativ densitet (d) betraktas som synonymt med densitet och används genomgående i texten.

352

Kap. 6

Bilaga 1

Märkningen ska bestå av:

(a) FN:s förpackningssymbol:

Denna symbol får inte användas i annat syfte än att visa att en förpackning, flexibel bulkcontainer, UN-tank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.7 eller 6.9. För förpackningar av metall, på vilka märkningen sker genom prägling, får i stället för symbolen bokstäverna ”UN” användas.

(b) Koden som betecknar förpackningsslaget enligt 6.1.2.

(c) En tvådelad kod:

(i) en bokstav som anger den eller de förpackningsgrupper för vilka förpackningstypen provats och godkänts:

”X” för förpackningsgrupp I, II och III

”Y” för förpackningsgrupp II och III

”Z” för endast förpackningsgrupp III,

(ii) för förpackningar utan innerförpackningar avsedda för vätskor, uppgift om den relativa densiteten (avrundad till en decimal) för vilken förpackningstypen har provats. Angivelsen kan dock utelämnas om den relativa densiteten är högst 1,2. På förpackningar avsedda för fasta ämnen eller för innerförpackningar, uppgift om högsta bruttovikt i kg,

(d) Antingen en bokstav ”S” som markerar att förpackningen är avsedd för fasta ämnen eller innerförpackningar, eller, uppgift om provtrycket i kPa, avrundat nedåt till närmaste tiotal kPa, när förpackningen (med undantag av sammansatta förpackningar) är avsedd för vätskor och med godkänt resultat har genomgått en vätsketryckprovning,

(e) De två sista siffrorna i tillverkningsåret. Förpackningar av typ 1H och 3H ska dessutom ha uppgift om tillverkningsmånad. Denna del av märkningen kan sättas på ett annat ställe än övriga uppgifter. Ett lämpligt sätt är följande:

* De två sista siffrorna i tillverkningsåret får visas på detta ställe. I detta fall och när klockan är placerad intill UN-märkningen behöver tillverkningsåret inte anges. När klockan däremot inte har placerats intill UN-märkningen ska de två sista siffrorna i tillverkningsåret i märkningen och i klockan vara identiska.

Anm. Andra märkningsmetoder som återger motsvarande information är också tillåtna, förutsatt att märkningen är varaktig, synlig och läsbar.

(f) Beteckningen för den stat där märkningstillståndet utfärdats, angiven med nationalitets- 2 beteckningen som används på motorfordon i internationell trafik.

2 Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

353

Kap. 6

Bilaga 1

(g) Namn på tillverkaren eller annan av behörig myndighet fastställd märkning för att identifiera förpackningen.

6.1.3.2 Förutom den i 6.1.3.1 beskrivna varaktiga märkningen ska nya fat av metall med en kapacitet över 100 liter vara försedda med den i 6.1.3.1 (a)-(e) angivna märkningen på bottengaveln, tillsammans med uppgift om nominell godstjocklek åtminstone i manteln (i mm, + 0,1 mm), i permanent form (genom t.ex. prägling). Om den nominella godstjockleken är mindre i någon av gavlarna än i manteln, ska respektive nominella godstjocklek i övre gavel, mantel och bottengavel anges permanent (genom t.ex. prägling) på bottengaveln, t.ex. ”1.0-1.2-1.0” eller ”0.9-1.0-1.0”. Nominell godstjocklek hos metallen ska bestämmas enligt respektive ISO-standard, t.ex. ISO 3574:1999 för stål. Den i 6.1.3.1 (f) och (g) angivna märkningen får inte sättas fast permanent (t.ex. genom prägling), såvida inte annat anges i 6.1.3.5.

6.1.3.3 Varje förpackning, med undantag av de som nämns i 6.1.3.2, som kan komma att genomgå en rekonditioneringsprocess, ska märkas permanent med uppgifter enligt 6.1.3.1 (a)-(e). En märkning anses permanent om den klarar en rekonditioneringsprocess (t.ex. prägling). Denna permanenta märkning får användas på förpackningar i stället för den i 6.1.3.1 beskrivna varaktiga märkningen, med undantag av fat av metall med en kapacitet över 100 liter.

6.1.3.4 På renoverade fat av metall behöver den föreskrivna märkningen inte nödvändigtvis vara permanent (t.ex. präglad), om varken ändring av förpackningstypen eller utbyte eller borttagning av fasta konstruktionsdetaljer genomförts. Andra renoverade fat av metall ska vara försedda med märkning enligt 6.1.3.1 (a)–(e) i permanent form (t.ex. genom prägling) på övre gaveln eller på manteln.

6.1.3.5 Fat av metall gjorda av material (exempelvis rostfritt stål) som är konstruerade för flergångsbruk får vara försedda med märkning enligt 6.1.3.1 (f) och (g) i permanent form (t.ex. genom prägling).

6.1.3.6 Förpackningar tillverkade av återvunnen plast enligt definition i 1.2.1 ska märkas med ”REC”. Denna märkning ska placeras intill den i 6.1.3.1 föreskrivna märkningen.

6.1.3.7 Märkningen ska placeras i den ordning som följer av punkterna i 6.1.3.1, och varje föreskriven del i märkningen som krävs i dessa punkter och i förekommande fall i 6.1.3.8 (h)–(j), ska vara tydligt avgränsad, t.ex. genom ett snedstreck eller mellanrum, för att lätt kunna identifieras. Se 6.1.3.10 för exempel. Eventuella ytterligare märkningar godkända av behörig myndighet får inte äventyra korrekt identifiering av i 6.1.3.1 föreskrivna delar av märkningen.

6.1.3.8 Efter rekonditionering av förpackningar ska den som utfört rekonditioneringen sätta fast i ordningsföljd, varaktiga märkningar som anges nedan: (h) beteckningen för den stat i vilken rekonditioneringen utförts, angiven med nationalitets- 3 beteckningen som används på motorfordon i internationell vägtrafik , (i) rekonditionerarens namn eller annan av behörig myndighet fastställd identifikation av förpackningen, (j) rekonditioneringsåret, bokstaven ”R” och, på de förpackningar som med godkänt resultat genomgått täthetsprovning enligt 6.1.1.2.2, dessutom bokstaven ”L”.

6.1.3.9 Om den föreskrivna märkningen enligt 6.1.3.1 (a) - (d) inte syns efter rekonditioneringen, vare sig på övre gaveln eller på manteln hos fat av metall, ska den som utfört rekonditioneringen fästa denna på ett varaktigt sätt, följt av den föreskrivna märkningen enligt 6.1.3.8 (h), (i) och (j). Denna märkning får inte ange högre prestanda än vad den ursprungliga förpackningstypen blivit provad och märkt för.

3 Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

354

Kap. 6

Bilaga 1

6.1.3.10 Exempel på märkning av nya förpackningar

4G/Y145/S/02 enligt 6.1.3.1 (a), (b), (c), (d) och (e) för en ny låda av papp NL/VL823 enligt 6.1.3.1 (f) och (g) 1A1/Y1.4/150/98 enligt 6.1.3.1 (a), (b), (c), (d) och (e) för ett nytt fat av stål för NL/VL824 enligt 6.1.3.1 (f) och (g) transport av flytande ämnen 1A2/Y150/S/01 enligt 6.1.3.1 (a), (b), (c), (d) och (e) för ett nytt fat av stål för NL/VL825 enligt 6.1.3.1 (f) och (g) transport av fasta ämnen eller innerförpackningar 4HW/Y136/S/98 enligt 6.1.3.1 (a), (b), (c), (d) och (e) för en ny låda av plast NL/VL826 enligt 6.1.3.1 (f) och (g) med likvärdig specifikation

1A2/Y/100/01 enligt 6.1.3.1 (a), (b), (c), (d) och (e) för ett renoverat fat av USA/MM5 enligt 6.1.3.1 (f) och (g) stål för transport av flytande ämnen

6.1.3.11 Exempel på märkning av rekonditionerade förpackningar

1A1/Y1.4/150/97 enligt 6.1.3.1 (a), (b), (c), (d) och (e) NL/RB/01 RL enligt 6.1.3.8 (h), (i) och (j) 1A2/Y150/S/99 enligt 6.1.3.1 (a), (b), (c), (d) och (e) USA/RB/00 R enligt 6.1.3.8 (h), (i) och (j)

6.1.3.12 Exempel på märkning av bärgningsförpackningar

1A2T/Y300/S/01 enligt 6.1.3.1 (a), (b), (c), (d) och (e) USA/abc enligt 6.1.3.1 (f) och (g)

Anm. Den märkning som i 6.1.3.10, 6.1.3.11 och 6.1.3.12 visas som exempel får sättas på en eller flera rader, förutsatt att den korrekta ordningsföljden respekteras.

6.1.3.13 När en förpackning motsvarar en eller fler provade typer av förpackningar, inklusive en eller fler provade typer av IBC-behållare eller storförpackningar, får förpackningen ha fler än en märkning för att visa de tillämpliga provningskraven som har uppfyllts. När fler än en märkning anges på en förpackning, ska märkningarna vara placerade nära varandra och varje märkning ska visas i sin helhet.

6.1.4 Bestämmelser för förpackningar

6.1.4.0 Allmänna bestämmelser

Permeation av ämnen inneslutna i förpackningen får inte utgöra någon fara under normala transportförhållanden.

6.1.4.1 Fat av stål

1A1 fast topp 1A2 avtagbar topp

6.1.4.1.1 Mantel och gavlar ska vara tillverkade av ändamålsenlig stålplåt och ha tillräcklig tjocklek för fatets kapacitet och avsedda användning.

355

Kap. 6

Bilaga 1

Anm. För fat av kolstål är ”ändamålsenliga” stål de upptagna i standarderna ISO 3573:1999 (Hot-rolled carbon steel sheet of commercial and drawing qualities) och ISO 3574:1999 (Coldreduced carbon steel sheet of commercial and drawing qualities).

För fat av kolstål med kapacitet under 100 liter är ”ändamålsenliga” stål utöver de upptagna i ovan nämnda standarder även de upptagna i standarderna ISO 11949:1995 (Cold-reduced electrolytic tinplate), ISO 11950:1995 (Cold-reduced electrolytic chromium/ chromium oxidecoated steel) och ISO 11951:1995 (Cold-reduced blackplate in coil form for the production of tinplate or electrolytic chromium/chromium oxide-coated steel).

6.1.4.1.2 Mantelfogar i fat avsedda att innehålla mer än 40 liter vätska ska vara svetsade. Mantelfogar i fat avsedda att innehålla fasta ämnen eller högst 40 liter vätska ska vara maskinellt falsade eller svetsade.

6.1.4.1.3 Förbanden ska vara maskinellt falsade eller svetsade. Separata förstärkningsband får användas.

6.1.4.1.4 Fat får vara försedda med rullringar, antingen expanderade eller påpressade. Om påpressade rullringar används, ska de omsluta manteln tätt och vara fästa så att de inte kan flytta sig. Rullringar får inte fästas med punktsvetsning.

6.1.4.1.5 Diametern hos öppningar för fyllning, tömning och ventilation i manteln eller gavlarna på fat med fast topp (1A1) får inte vara större än 7 cm. Fat med större öppningar räknas som fat med avtagbar topp (1A2). Förslutningar till mantel- eller gavelöppningar i fat ska vara utformade och fästa så att de förblir säkert tillslutna och täta under normala transportförhållanden. Flänsar får fästas genom maskinell falsning eller svetsning. Förslutningarna ska vara försedda med packningar eller andra tätningselement, såvida de inte i sig själva är täta.

6.1.4.1.6 Förslutningsanordningar på fat med avtagbar topp ska vara utformade och fästa så att de förblir säkert tillslutna och faten täta under normala transportförhållanden. Avtagbara gavlar ska vara försedda med packningar eller andra tätningselement.

6.1.4.1.7 Om de material som används till mantel, gavlar, förslutningar och utrustningsdetaljer inte är tåliga mot de ämnen som ska transporteras, ska insidan förses med ändamålsenlig skyddsbeläggning eller ytbehandling. Sådana beläggningar eller ytbehandlingar ska behålla sina skyddande egenskaper under normala transportförhållanden.

6.1.4.1.8 Fatens maximala kapacitet: 450 liter.

6.1.4.1.9 Maximal nettovikt: 400 kg.

6.1.4.2 Fat av aluminium

1B1 fast topp, 1B2 avtagbar topp

6.1.4.2.1 Mantel och gavlar ska tillverkas av aluminium med minst 99 % renhetsgrad eller av en aluminiumlegering. Materialet ska vara ändamålsenligt och uppvisa tillräcklig tjocklek för fatets kapacitet och avsett användningsområde.

6.1.4.2.2 Alla fogar ska vara svetsade. Kantfogar ska, om sådana finns, vara förstärkta genom användning av särskilda förstärkningsringar.

6.1.4.2.3 Fat får vara försedda med rullringar, antingen expanderade eller påpressade. Om påpressade rullringar används, ska de omsluta manteln tätt och vara fästa så att de inte kan flytta sig. Rullringar får inte fästas med punktsvetsning.

6.1.4.2.4 Diametern hos öppningar för fyllning, tömning och ventilation i manteln eller gavlarna på fat med fast topp (1B1) får inte vara större än 7 cm. Fat med större öppningar räknas som fat med avtagbar topp (1B2). Förslutningar till mantel- eller gavelöppningar i fat ska vara utformade och fästa så att de förblir säkert tillslutna och täta under normala transportförhållanden. Flänsar

356

Kap. 6

Bilaga 1

ska svetsas fast och svetsfogen ska bilda ett tätt förband. Förslutningarna ska vara försedda med packningar eller andra tätningselement, såvida de inte i sig själva är täta.

6.1.4.2.5 Förslutningsanordningar på fat med avtagbar topp ska vara utformade och fästa så att de förblir säkert tillslutna och faten täta under normala transportförhållanden. Avtagbara gavlar ska vara försedd med packningar eller andra tätningselement.

6.1.4.2.6 Om de material som används till mantel, gavlar, förslutningar och utrustningsdetaljer inte är tåliga mot de ämnen som ska transporteras, ska insidan förses med ändamålsenlig skyddsbeläggning eller ytbehandling. Sådana invändiga beläggningar eller ytbehandlingar ska behålla sina skyddande egenskaper under normala transportförhållanden.

6.1.4.2.7 Fatens maximala kapacitet: 450 liter.

6.1.4.2.8 Maximal nettovikt: 400 kg.

6.1.4.3 Fat av annan metall än stål eller aluminium

1N1 fast topp, 1N2 avtagbar topp

6.1.4.3.1 Mantel och gavlar ska tillverkas av annan metall eller annan metallegering än stål eller aluminium. Materialet ska vara ändamålsenligt och uppvisa tillräcklig tjocklek för fatets kapacitet och avsett användningsområde.

6.1.4.3.2 Kantfogar ska, om sådana finns, vara förstärkta genom användning av särskilda förstärkningsringar. Fogar ska vara utförda (svetsade, lödda etc.) med för den använda metallen eller metalllegeringen aktuell teknik.

6.1.4.3.3 Fat får vara försedda med rullringar, antingen expanderade eller påpressade. Om påpressade rullringar används, ska de omsluta manteln tätt och vara fästa så att de inte kan flytta sig. Rullringar får inte fästas med punktsvetsning.

6.1.4.3.4 Diametern hos öppningar för fyllning, tömning och ventilation i manteln eller gavlarna på fat med fast topp (1N1) får inte vara större än 7 cm. Fat med större öppningar räknas som fat med avtagbar topp (1N2). Förslutningar till mantel- eller gavelöppningar i fat ska vara utformade och fästa så att de förblir säkert tillslutna och täta under normala transportförhållanden. Flänsar ska fästas (svetsas, lödas etc.) med för den använda metallen eller metallegeringen aktuell teknik, för att säkerställa att fogen är tät. Förslutningarna ska vara försedda med packningar eller andra tätningselement, såvida de inte i sig själva är täta.

6.1.4.3.5 Förslutningsanordningar på fat med avtagbar topp ska vara utformade och fästa så att de förblir säkert tillslutna och faten täta under normala transportförhållanden. Avtagbara gavlar ska vara försedda med packningar eller andra tätningselement.

6.1.4.3.6 Om de material som används till mantel, gavlar, förslutningar och utrustningsdetaljer inte är tåliga mot de ämnen som ska transporteras, ska insidan förses med ändamålsenlig skyddsbeläggning eller ytbehandling. Sådana beläggningar eller ytbehandlingar ska behålla sina skyddande egenskaper under normala transportförhållanden.

6.1.4.3.7 Fatens maximala kapacitet: 450 liter.

6.1.4.3.8 Maximal nettovikt: 400 kg.

6.1.4.4 Dunkar av stål eller aluminium

3A1 av stål, med fast topp, 3A2 av stål, med avtagbar topp 3B1 av aluminium, med fast topp, 3B2 av aluminium, med avtagbar topp.

357

Kap. 6

Bilaga 1

6.1.4.4.1 Plåten i mantel och gavlar ska vara av stål, av aluminium med minst 99 % renhetsgrad, eller av en aluminiumbaserad legering. Materialet ska vara av ändamålsenlig typ och ha tillräcklig tjocklek med hänsyn till dunkens kapacitet och avsett användningsområde.

6.1.4.4.2 Kantfogar på alla dunkar av stål ska vara maskinellt falsade eller svetsade. Mantelfogar på dunkar av stål avsedda att innehålla mer än 40 liter vätska ska vara svetsade. Mantelfogar på dunkar av stål avsedda för högst 40 liter vätska ska vara maskinellt falsade eller svetsade. På dunkar av aluminium ska alla fogar vara svetsade. Kantfogarna ska i förekommande fall vara förstärkta med en separat förstärkningsring.

6.1.4.4.3 Diametern hos öppningar i dunkar med fast topp (3A1 och 3B1) får inte vara större än 7 cm. Dunkar med större öppningar räknas som dunkar med avtagbar topp (3A2 och 3B2). Förslutningar ska vara utformade så att de förblir säkert tillslutna och täta under normala transportförhållanden. Förslutningarna ska vara försedda med packningar eller andra tätningselement, såvida de inte i sig själva är täta.

6.1.4.4.4 Om de material som används till mantel, topp och botten, förslutningar och utrustningsdetaljer inte är tåliga mot det ämne som ska transporteras, ska insidan förses med ändamålsenlig skyddsbeläggning eller lämplig ytbehandling. Sådan beläggning eller ytbehandling ska behålla sina skyddande egenskaper under normala transportförhållanden.

6.1.4.4.5 Dunkarnas maximala kapacitet: 60 liter.

6.1.4.4.6 Maximal nettovikt: 120 kg.

6.1.4.5 Fat av plywood

1D

6.1.4.5.1 Ingående trävirke ska vara vällagrat, handelstorrt och fritt från brister som kan inverka på fatets duglighet för avsett användningsområde. Om annat material än plywood används för tillverkning av gavlarna, ska det ha egenskaper som är likvärdiga med plywood.

6.1.4.5.2 Plywooden som används för manteln ska bestå av minst två skikt och för gavlarna av minst tre skikt. De enskilda skikten ska limmas ihop med vattenfast lim och med fiberriktningen korsvis.

6.1.4.5.3 Utformningen av fatets mantel, gavlar och förband ska vara anpassad till fatets kapacitet och användningsområde.

6.1.4.5.4 För att förhindra läckage av innehåll ska locken fodras med kraftpapper eller annat likvärdigt material, som ska fästas säkert på locket och täcka kanten runt om.

6.1.4.5.5 Fatens maximala kapacitet: 250 liter.

6.1.4.5.6 Maximal nettovikt: 400 kg.

6.1.4.6 [Tills vidare blank]

6.1.4.7 Fat av papp

1G

6.1.4.7.1 Fatets mantel ska bestå av flera skikt av kraftigt papper eller papp (inte well), fastlimmade eller hoppressade, och får innehålla ett eller flera skyddande lager av bitumen, vaxat kraftpapper, metallfolie, plast, osv.

6.1.4.7.2 Gavlarna ska bestå av trä, papp, metall, plywood, plast eller annat ändamålsenligt material och får innehålla ett eller flera skyddande lager av bitumen, vaxat kraftpapper, metallfolie, plast osv.

358

Kap. 6

Bilaga 1

6.1.4.7.3 Utformningen av fatets mantel, gavlar och förband ska anpassas till fatets kapacitet och avsett användningsområde.

6.1.4.7.4 Den färdigtillverkade förpackningen ska vara tillräckligt vattenbeständig för att skikten inte ska separera under normala transportförhållanden.

6.1.4.7.5 Fatens maximala kapacitet: 450 liter.

6.1.4.7.6 Maximal nettovikt: 400 kg.

6.1.4.8 Fat och dunkar av plast

1H1 fat med fast topp 1H2 fat med avtagbar topp 3H1 dunkar med fast topp 3H2 dunkar med avtagbar topp

6.1.4.8.1 Förpackningen ska tillverkas av ändamålsenligt plastmaterial och dess hållfasthet ska vara anpassad till kapacitet och avsett användningsområde. Utom för återvinningsplast enligt definition i 1.2.1 får inget begagnat material användas, annat än produktionsrester eller plastgranulat från samma tillverkningsprocess. Förpackningen ska vara tillräckligt motståndskraftig mot åldring och kvalitetsminskning, som beror antingen på innehållet eller på ultraviolett strålning.

6.1.4.8.2 Krävs skydd mot ultraviolett strålning, ska det tillgodoses genom tillsats av kimrök eller andra ändamålsenliga pigment eller stabilisatorer. Dessa tillsatser får inte påverkas av innehållet och ska ha kvar sin effekt under förpackningens hela användningstid. Används kimrök, pigment eller stabilisatorer som skiljer sig från vad som använts vid tillverkningen av den provade konstruktionstypen, är omprovning inte nödvändig så länge kimrökhalten är högst 2 viktprocent eller pigmentinnehållet är högst 3 viktprocent. Innehållet av stabilisatorer för ultraviolett strålning är inte begränsat.

6.1.4.8.3 Tillsatser för andra ändamål än skydd mot ultraviolett strålning får blandas i plastmaterialet under förutsättning att de inte försämrar förpackningsmaterialets kemiska och fysikaliska egenskaper. I så fall behöver inte provningen göras om.

6.1.4.8.4 Godstjockleken ska genomgående anpassas till förpackningens kapacitet och användningsområde, varvid hänsyn tas till påkänningarna i varje enskild punkt.

6.1.4.8.5 Diametern hos öppningar för fyllning, tömning och ventilation i manteln eller gavlarna på fat med fast topp (1H1) och dunkar med fast topp (3H1) får inte vara större än 7 cm. Fat och dunkar med större öppningar räknas som fat eller dunkar med avtagbar topp (1H2 och 3H2). Förslutningar till mantel- eller gavelöppningar i fat eller dunkar ska vara utformade och fästa så att de förblir säkert tillslutna och täta under normala transportförhållanden. Förslutningarna ska vara försedda med packningar eller andra tätningselement, såvida de inte i sig själva är täta.

6.1.4.8.6 Förslutningsanordningar hos fat och dunkar med avtagbar topp ska vara utformade och fästa så att de håller sig fast förslutna och täta under normala transportförhållanden. Till alla avtagbara gavlar ska packningar användas, såvida inte fatet eller dunken i sig själv är tät när den avtagbara toppen sätts fast på rätt sätt.

6.1.4.8.7 Fatens och dunkarnas maximala kapacitet: 1H1, 1H2: 450 l 3H1, 3H2: 60 l

6.1.4.8.8 Maximal nettovikt: 1H1, 1H2: 400 kg 3H1, 3H2: 120 kg

359

Kap. 6

Bilaga 1

6.1.4.9 Lådor av trä

4C1 ordinära 4C2 med dammtäta väggar

6.1.4.9.1 Det använda virket ska vara vällagrat, handelstorrt och fritt från brister så att väsentlig reducering av hållfastheten hos enskilda delar av lådan förhindras. Hållfastheten hos det använda materialet liksom tillverkningssättet ska vara anpassade till lådans kapacitet och avsett användningsområde. Ovansidor och bottnar får vara av vattenfast träfibermaterial, som hårdfiberskiva eller spånskiva, eller annan ändamålsenlig konstruktion.

6.1.4.9.2 Fästelement ska tåla de vibrationer som uppstår under normala transportförhållanden. Spikning i ändträ ska undvikas så långt som möjligt. De skarvar som riskerar stora påfrestningar ska utföras genom användning av återbockad eller kamgängad spik eller likvärdiga fästelement.

6.1.4.9.3 Lådor 4C2: Varje del av lådan ska vara i ett stycke eller likvärdigt. Delar anses likvärdiga med ett stycke när någon av följande limförbandstyper används: Lindermannfog (laxstjärt), spontade fogar, överlappsfogar eller stumfogar med minst två korrugerade metallfästelement i varje fog.

6.1.4.9.4 Maximal nettovikt: 400 kg.

6.1.4.10 Lådor av plywood

4D

6.1.4.10.1 Den använda plywooden ska bestå av minst tre skikt. Den ska vara tillverkad av vällagrat, svarvat, skuret eller sågat faner, handelstorrt och fritt från brister som kan försvaga lådans hållfasthet. Hållfastheten hos det använda materialet liksom tillverkningssättet ska vara anpassade till lådans kapacitet och avsett användningsområde. De enskilda skikten ska vara hoplimmade med vattenfast lim. Andra ändamålsenliga material kan användas tillsammans med plywood för tillverkning av lådorna. Lådorna ska vara stadigt spikade eller fästade till hörnposter eller gavlar eller monteras med andra likvärdiga fästelement.

6.1.4.10.2 Maximal nettovikt: 400 kg.

6.1.4.11 Lådor av träfibermaterial

4F

6.1.4.11.1 Lådväggarna ska bestå av vattenbeständiga träfibermaterial, såsom hårdfiberplattor eller spånplattor eller andra ändamålsenliga sorter. Det använda materialets hållfasthet och tillverkningssättet ska vara anpassade till lådans kapacitet och avsett användningsområde.

6.1.4.11.2 Övriga delar av lådan kan bestå av andra ändamålsenliga material.

6.1.4.11.3 Lådorna ska vara stadigt sammanfogade med lämpliga metoder.

6.1.4.11.4 Maximal nettovikt: 400 kg.

6.1.4.12 Lådor av papp (inklusive wellpapp)

4G

6.1.4.12.1 Solid papp eller dubbelsidig wellpapp (enwell eller flerwell) ska användas, som är stadig och av hög kvalitet, vilken är anpassad till lådans kapacitet och avsett användningsområde. Ytans vattenavvisande egenskaper ska vara sådana att viktökningen, mätt under en 30 minuter lång 2 provning av vattenabsorptionen enligt Cobbmetoden, blir högst 155 g/m – se ISO 535:2014. Pappen ska ha tillräcklig böjhållfasthet. Den ska vara tillskuren, veckad utan bristningar och slitsad så att den inte knäcks vid hopfogningen, och ytan inte rivs sönder eller buktar ut för mycket. Vågskikten hos wellpappen ska vara stadigt limmade till planskikten.

360

Kap. 6

Bilaga 1

6.1.4.12.2 Lådornas gavlar kan ha träram eller vara helt av trä eller annat ändamålsenligt material. Förstärkningar av träribbor eller andra ändamålsenliga material får användas.

6.1.4.12.3 Lådornas fogar ska vara tejpade, överlappande och limmade eller överlappande och häftade med metallklammer. Överlappsfogar ska ha tillräckligt stor överlappning.

6.1.4.12.4 Där förslutningen utförs genom limning eller tejpning ska ett vattenfast bindemedel användas.

6.1.4.12.5 Lådans dimensioner ska vara anpassade till innehållet.

6.1.4.12.6 Maximal nettovikt: 400 kg.

6.1.4.13 Lådor av plastmaterial

4H1 lådor av cellplast 4H2 lådor av styv plast

6.1.4.13.1 Lådorna ska tillverkas av ändamålsenliga plastmaterial och deras hållfasthet ska vara anpassad till kapacitet och avsett användningsområde. Lådorna ska vara tillräckligt beständiga mot åldring och nedbrytning, orsakad antingen av innehållet eller av ultraviolett strålning.

6.1.4.13.2 Lådor av cellplast ska bestå av två formade cellplastdelar, en underdel med urholkning för innerförpackningar och en överdel som med god passning täcker underdelen. Både under- och överdelen ska vara utformade så att innerförpackningarna sitter stadigt. Innerförpackningarnas lock får inte komma i kontakt med insidan av lådans överdel.

6.1.4.13.3 Vid transport ska lådor av cellplast vara förslutna med självhäftande tejp, med tillräcklig draghållfasthet för att hindra att lådan går upp. Tejpen ska vara vattenfast och dess bindemedel får inte reagera med cellplasten i lådan. Andra likvärdiga förslutningsanordningar får användas.

6.1.4.13.4 För lådor av styv plast ska eventuellt nödvändigt skydd mot ultraviolett strålning tillgodoses genom tillsats av kimrök eller andra ändamålsenliga pigment eller stabilisatorer. Dessa tillsatser får inte påverkas av innehållet och ska behålla sin effekt under lådans hela användningstid. Används kimrök, pigment eller stabilisatorer som skiljer sig från vad som använts vid tillverkningen av den provade konstruktionstypen, är omprovning inte nödvändig så länge kimrökhalten är högst 2 viktprocent eller pigmentinnehållet är högst 3 viktprocent. Innehållet av stabilisatorer för ultraviolett strålning är inte begränsat.

6.1.4.13.5 Tillsatser för andra ändamål än skydd mot ultraviolett strålning får blandas i plastmaterialet under förutsättning att de inte försämrar förpackningsmaterialets kemiska och fysikaliska egenskaper. I så fall behöver inte provningen göras om.

6.1.4.13.6 Lådor av styv plast ska ha förslutningsanordningar av ändamålsenligt material med tillräcklig hållfasthet och utformade så att de förhindrar att lådan öppnas oavsiktligt.

6.1.4.13.7 Maximal nettovikt: 4H1: 60 kg 4H2: 400 kg

6.1.4.14 Lådor av stål, aluminium eller annan metall

4A lådor av stål 4B lådor av aluminium 4N lådor av metall, annan än stål eller aluminium

6.1.4.14.1 Metallens hållfasthet och lådornas tillverkning ska vara anpassade till lådornas kapacitet och avsedda användningsområde.

6.1.4.14.2 Lådorna ska vid behov vara fodrade med papp eller filtstoppning eller ha innerbeklädnad eller insidesbeläggning av ändamålsenligt material. Om en dubbelfalsad metall insats används ska

361

Kap. 6

Bilaga 1

åtgärder vidtas för att hindra att ämnen, i synnerhet explosiva ämnen, tränger in i fogarnas springor.

6.1.4.14.3 Förslutningar av alla ändamålsenliga typer godtas. De ska förbli tillslutna under normala transportförhållanden.

6.1.4.14.4 Maximal nettovikt: 400 kg.

6.1.4.15 Säckar av textilväv

5L1 utan innerbeklädnad eller invändig beläggning 5L2 dammtäta 5L3 vattenbeständiga

6.1.4.15.1 Textilier som används ska vara av god kvalitet. Vävens styrka och säckens tillverkning ska vara anpassade till säckens kapacitet och avsett användningsområde.

6.1.4.15.2 Säckar, dammtäta, 5L2: Säcken ska göras dammtät t.ex. med hjälp av: .1 papper klistrat på säckens insida med något vattenfast bindemedel, t.ex. bitumen, eller .2 plastfolie som klistras på säckens insida, eller .3 ett eller flera innerbeklädnader av papper eller plast.

6.1.4.15.3 Säckar, vattenbeständiga, 5L3: Säcken ska göras tät mot inträngande fukt t.ex. med hjälp av: .1 separat innerbeklädnad av vattenbeständigt papper (t.ex. vaxat kraftpapper, tjärat papper eller plastbelagt kraftpapper), .2 plastfolie som klistras på säckens insida, eller .3 ett eller flera innerbeklädnader av plast.

6.1.4.15.4 Maximal nettovikt: 50 kg.

6.1.4.16 Säckar av plastväv

5H1 utan innerbeklädnad eller invändig beläggning 5H2 dammtäta 5H3 vattenbeständiga

6.1.4.16.1 Säckarna ska vara tillverkade av sträckta band eller sträckt enkeltråd av ändamålsenligt plastmaterial. Materialets styrka och säckens tillverkning ska vara anpassade till säckens kapacitet och avsedda användningsområde.

6.1.4.16.2 Om väven är planvävd ska säckarna tillverkas genom att botten och ena sidan sys ihop eller hopfogas på annat sätt. Om väven är rundvävd ska säcken tillslutas genom sömnad, vävning eller annan metod med samma hållfasthet.

6.1.4.16.3 Säckar, dammtäta, 5H2: Säcken ska göras dammtät t.ex. med hjälp av: .1 papper eller plastfolie som klistrats på säckens insida, eller .2 en eller flera separata innerbeklädnader av papper eller plast.

6.1.4.16.4 Säckar, vattenbeständiga, 5H3: Säcken ska göras tät mot inträngande fukt t.ex. med hjälp av: .1 separat innerbeklädnad av vattenbeständigt papper (t.ex. vaxat kraftpapper, på båda sidor tjärat papper eller plastbelagt kraftpapper), eller .2 plastfolie som klistras på säckens insida eller utsida, eller .3 en eller flera innerbeklädnader av plast.

6.1.4.16.5 Maximal nettovikt: 50 kg.

6.1.4.17 Säckar av plastfolie

5H4

362

Kap. 6

Bilaga 1

6.1.4.17.1 Säckarna ska vara tillverkade av ändamålsenligt plastmaterial. Materialets styrka och säckens tillverkning ska vara anpassade till säckens kapacitet och avsedda användningsområde. Fogar och förslutningar ska tåla de tryck- och stötpåkänningar som uppträder under normala transportförhållanden.

6.1.4.17.2 Maximal nettovikt: 50 kg.

6.1.4.18 Säckar av papper

5M1 flerskikts 5M2 flerskikts, vattenbeständiga

6.1.4.18.1 Säckarna ska vara tillverkade av ändamålsenligt kraftpapper eller likvärdigt papper med minst tre skikt där mellanskiktet får bestå av en med de yttre pappersskikten förbunden armeringsväv samt lim. Papperets styrka och säckens tillverkning ska vara anpassade till säckens kapacitet och avsedda användningsområde. Fogar och förslutningar ska vara dammtäta.

6.1.4.18.2 Papperssäckar 5M2: För att hindra fukt från att tränga in, ska en säck med fyra eller fler skikt göras vattentät, antingen genom att använda ett vattenbeständigt skikt i ett av de två yttersta skikten, eller genom att ett vattenbeständigt skikt av lämpligt spärrmaterial placeras mellan de två yttersta skikten. En säck med tre skikt ska göras vattentät genom att använda ett vattenbeständigt papper som yttersta skikt. När det finns en risk att det avsedda innehållet reagerar med fukt, eller när det packas i fuktigt tillstånd, ska det finnas ett vattenbeständigt papper eller skikt, t.ex. dubbelt tjärat kraftpapper, plastbelagt kraftpapper, plastfilmsbeläggning på säckens insida eller ett eller flera insidesbeläggningar av plast, även i direktkontakt med innehållet. Fogar och förslutningar ska vara vattentäta.

6.1.4.18.3 Maximal nettovikt: 50 kg.

6.1.4.19 Integrerade förpackningar (plast)

6HA1 plastkärl med ytterfat av stål 6HA2 plastkärl med ytterhäck eller -låda av stål 6HB1 plastkärl med ytterfat av aluminium 6HB2 plastkärl med ytterhäck eller -låda av aluminium 6HC plastkärl med ytterlåda av trä 6HD1 plastkärl med ytterfat av plywood 6HD2 plastkärl med ytterlåda av plywood 6HG1 plastkärl med ytterfat av papp eller pappersfiber 6HG2 plastkärl med ytterlåda av papp 6HH1 plastkärl med ytterfat av plast 6HH2 plastkärl med ytterlåda av hårdplast

6.1.4.19.1 Innerkärl

.1 För innerkärl av plast gäller bestämmelserna i 6.1.4.8.1 och 6.1.4.8.3–6.1.4.8.6. .2 Innerkärl av plast ska passa väl i ytterförpackningen, vilken inte får ha någon utstående del som kan skava på plasten. .3 Innerkärlets maximala kapacitet: 6HA1, 6HB1, 6HD1, 6HG1, 6HH1 250 liter 6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2, 6HH2 60 liter .4 Maximal nettovikt: 6HA1, 6HB1, 6HD1, 6HG1, 6HH1 400 kg 6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2, 6HH2 75 kg

6.1.4.19.2 Ytterförpackning

.1 Plastkärl med ytterfat av stål (6HA1) eller aluminium (6HB1): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.1 eller 6.1.4.2. .2 Plastkärl med ytterhäck eller -låda av stål (6HA2) eller aluminium (6HB2): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.14.

363

Kap. 6

Bilaga 1

.3 Plastkärl med ytterlåda av trä (6HC): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.9. .4 Plastkärl med ytterfat av plywood (6HD1): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.5. .5 Plastkärl med ytterlåda av plywood (6HD2): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.10. .6 Plastkärl med ytterfat av papp eller pappersfiber (6HG1): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.7.1–6.1.4.7.4. .7 Plastkärl med ytterlåda av papp (6HG2): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.12. .8 Plastkärl med ytterfat av plast (6HH1): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.8.1 och 6.1.4.8.2–6.1.4.8.6. .9 Plastkärl med ytterlåda av styv plast (inklusive korrugerad plast) (6HH2): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.13.1 och 6.1.4.13.4– 6.1.4.13.6.

6.1.4.20 Integrerade förpackningar (glas, porslin eller stengods)

6PA1 kärl med ytterfat av stål 6PA2 kärl med ytterhäck eller -låda av stål 6PB1 kärl med ytterfat av aluminium 6PB2 kärl med ytterhäck eller -låda av aluminium 6PC kärl med ytterlåda av trä 6PD1 kärl med ytterfat av plywood 6PD2 kärl med yttre flätverkskorg 6PG1 kärl med ytterfat av papp eller pappersfiber 6PG2 kärl med ytterlåda av papp 6PH1 kärl med ytterförpackning av cellplast 6PH2 kärl med ytterförpackning av styv plast

6.1.4.20.1 Innerkärl

.1 Kärlet ska vara format på lämpligt sätt (cylindriskt eller päronformat) och tillverkat av ett material av god kvalitet och fritt från brister som kan minska kärlets hållfasthet. Väggarna ska ha tillräcklig tjocklek överallt. .2 Skruvgängade plastförslutningar, inslipade glasproppar eller andra likvärdiga förslutningar ska användas vid förslutning av kärlet. Alla delar av förslutningen som kan komma i kontakt med innehållet i kärlet ska vara beständiga mot innehållet. Åtgärder ska vidtas för att säkerställa att förslutningarna passar väl och är täta samt att de hålls på plats och är så säkrade att de inte går upp under transport. Om förslutningar med luftnings anordning är nödvändiga ska de svara mot 4.1.1.8. .3 Kärlen ska sättas fast i ytterförpackningarna med stötdämpande och/eller absorberande material. .4 Kärlens maximala kapacitet: 60 liter. .5 Maximal nettovikt: 75 kg.

6.1.4.20.2 Ytterförpackning

.1 Kärl i fat av stål (6PA1): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.1. Den hos detta förpackningsslag nödvändiga avtagbara toppen får emellertid vara utformad som en huv. .2 Kärl i ytterhäck eller -låda av stål (6PA2): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.14. För cylindriska kärl ska ytterförpackningen nå högre i vertikal riktning än kärlet och dess förslutning. Om häcken omsluter ett päronformat kärl och är anpassad till kärlets form, ska ytterförpackningen förses med en skyddande täckanordning (huv). .3 Kärl i fat av aluminium (6PB1): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.2. .4 Kärl i ytterhäck eller -låda av aluminium (6PB2): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.14.

364

Kap. 6

Bilaga 1

.5 Kärl i låda av trä (6PC): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.9. .6 Kärl i fat av plywood (6PD1): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.5. .7 Kärl i flätad korg (6PD2): Korgarna ska vara korrekt tillverkade av material av god kvalitet. De ska förses med en skyddande täckanordning (huv) så att skador på kärlet undviks. .8 Kärl i fat av papp eller pappersfiber (6PG1): För tillverkning av ytterförpackning en gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.7.1–6.1.4.7.4. .9 Kärl med i låda av papp (6PG2): För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.12. .10 Kärl med ytterförpackning av cellplast eller styv plast (6PH1 eller 6PH2): För materialen i dessa båda ytterförpackningar gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.13. Förpackningar av styv plast ska tillverkas av polyeten med hög densitet eller annat jämförbart plastmaterial. Den avtagbara toppen på detta förpackningsslag får dock vara utformad som en huv.

6.1.5 Bestämmelser för provning av förpackningar

6.1.5.1 Genomförande och upprepning av provningar

6.1.5.1.1 Varje förpackningstyp ska genomgå de i detta avsnitt beskrivna provningarna enligt metoder fastställda metoder av behörig myndighet.

6.1.5.1.2 Innan en förpackning används ska förpackningstypen ha klarat de föreskrivna provningarna i detta kapitel. En förpackningstyp definieras av dess konstruktion, storlek, material, materialtjocklek, tillverkningssätt och monteringssätt men kan även innefatta olika ytbehandlingar. Hit räknas också förpackningar som skiljer sig från konstruktionstypen endast genom sin lägre höjd.

6.1.5.1.3 Provningarna ska genomföras på exemplar ur produktionen med intervall som fastställs av behörig myndighet. Sker sådan provning på förpackningar av papper eller papp räknas konditionering i aktuell miljö som likvärdig med de bestämmelser som anges i 6.1.5.2.3.

6.1.5.1.4 Provningarna ska även upprepas efter ändring av konstruktion, material eller tillverkningssätt för förpackningarna.

6.1.5.1.5 Behörig myndighet kan medge selektiv provning av förpackningar som endast marginellt skiljer sig från en redan provad typ, t.ex. förpackningar som innehåller innerförpackningar av mindre storlek eller lägre nettovikt, eller förpackningar som fat, lådor och säckar, där ett eller flera yttermått har reducerats något.

6.1.5.1.6 [Tills vidare blank]

Anm. För villkoren att använda olika innerförpackningar i en ytterförpackning och tillåtna variationer hos sådana innerförpackningar, se 4.1.1.5.1. Dessa villkor begränsar inte användningen av innerförpackningar när 6.1.5.1.7 tillämpas.

6.1.5.1.7 Föremål eller innerförpackningar av valfri typ för fasta eller flytande ämnen får packas tillsammans och transporteras i en ytterförpackning utan att de har genomgått provning, om följande förutsättningar är uppfyllda: .1 Ytterförpackningen med bräckliga innerkärl (t.ex. av glas) innehållande vätska, ska ha genomgått godkänd provning enligt 6.1.5.3 med en fallhöjd motsvarande förpackningsgrupp I. .2 Den totala bruttovikten på innerförpackningarna får inte överstiga hälften av bruttovikten på de innerförpackningar som använts vid den i .1 nämnda fallprovningen. .3 Tjockleken hos det stötdämpande materialet mellan innerförpackningarna, respektive mellan innerförpackningarna och ytterväggen, får inte minskas så att den ligger under motsvarande tjocklek i den ursprungligen provade förpackningen. Om en ensam innerförpackning använts vid den ursprungliga provningen får tjockleken av det

365

Kap. 6

Bilaga 1

stötdämpande materialet mellan innerförpackningarna inte vara mindre än vad den var mellan innerförpackningarna och ytterväggen vid den ursprungliga provningen. Om färre eller mindre innerförpackningar används (jämfört med dem som använts vid fallprovningen) ska tillräckligt med stötdämpande material tillföras för att fylla ut hålrum. .4 Ytterförpackningen ska i tomt tillstånd ha klarat den i 6.1.5.6 beskrivna staplingsprovningen. Den sammanlagda vikten av likadana kollin bestäms av totalvikten av innerförpackningarna som använts vid den i .1 omtalade fallprovningen. .5 Innerförpackningar som innehåller vätska ska vara fullständigt inbäddade i ett absorberande material av tillräcklig mängd för att kunna absorbera deras totala vätskeinnehåll. .6 Om ytterförpackningen är avsedd att innehålla innerförpackningar för vätskor eller fasta ämnen vilka inte är täta, krävs någon form av tät beläggning, plastsäck eller annat likvärdigt komplement, som i händelse av läckage håller kvar det flytande eller fasta innehållet. För förpackningar som innehåller vätskor ska det i .5 föreskrivna absorberande materialet finnas innanför detta kvarhållande skikt. .7 Förpackningarna ska vara försedda med märkning enligt bestämmelserna i 6.1.3, av vilken framgår att förpackningarna genomgått funktionsprovning för förpackningsgrupp I för sammansatta förpackningar. Högsta bruttovikten, som anges i kilogram, ska motsvara summan av vikten på ytterförpackningen och halva vikten av de i fallprovningen enligt .1 använda innerförpackningarna. Märkningen ska även innehålla bokstaven ”V” enligt 6.1.2.4.

6.1.5.1.8 Behörig myndighet har rätt att när som helst kräva att det visas genom provning enligt detta avsnitt att förpackningar ur serietillverkningen uppfyller bestämmelserna för typprovningen.

6.1.5.1.9 Om innerbehandling eller invändig beläggning krävs av säkerhetsskäl ska den bibehålla sina skyddande egenskaper även efter provningen.

6.1.5.1.10 Under förutsättning att provningsresultatens giltighet inte påverkas och efter godkännande av behörig myndighet får flera provningsmoment genomföras med ett och samma provföremål.

6.1.5.1.11 Bärgningsförpackningar

6.1.5.1.11.1 Bärgningsförpackningar (se 1.2.1) ska vara provade och märkta enligt de bestämmelser som gäller för förpackningar i förpackningsgrupp II avsedda för transport av fasta ämnen eller innerförpackningar, med undantag av följande: .1 vid provningens genomförande ska vatten användas som provningsmedium och förpackningarna ska vara fyllda till minst 98 % av sin maximala kapacitet. Det är tillåtet att placera tyngder, såsom säckar med blyhagel, för att uppnå den totalvikt som krävs hos kollit, under förutsättning att provningsresultaten inte påverkas av tyngdernas placering. Alternativt får fallhöjden vid fallprovningen varieras enligt 6.1.5.3.5 (b), .2 förpackningarna ska dessutom ha klarat täthetsprovning vid 30 kPa. Resultatet av provningen ska anges i provningsrapporten som beskrivs i 6.1.5.7, och .3 förpackningarna ska märkas med bokstaven ”T” så som anges i 6.1.2.4.

6.1.5.2 Förberedelser för provning av förpackningar

6.1.5.2.1 Provningar ska genomföras med förpackningar i transportfärdigt skick, inklusive innerförpackningar i sammansatta förpackningar. Innerförpackningar och innerkärl eller fristående kärl och enkelförpackningar, dock inte säckar, ska fyllas till minst 98 % av sin maximala kapacitet för vätskor eller minst 95 % för fasta ämnen. Säckar ska fyllas till den högsta vikt de får användas för. För sammansatta förpackningar där innerförpackningarna är avsedda att innehålla såväl flytande som fasta ämnen krävs separata provningar för båda typerna av innehåll. De ämnen eller föremål för vilka förpackningarna är avsedda får ersättas med andra ämnen eller föremål så länge detta inte förvanskar provningsresultaten. Ersätts fasta ämnen med andra ämnen ska dessa ha likadana fysikaliska egenskaper (vikt, partikelstorlek etc.) som det ämne som ska transporteras. Det är tillåtet att placera tyngder, såsom säckar med blyhagel, för att uppnå den totalvikt som krävs hos kollit, under förutsättning provningsresultaten inte påverkas av tyngdernas placering.

366

Kap. 6

Bilaga 1

6.1.5.2.2 När ett ersättningsämne används vid fallprovningen för vätskor, ska det ha likartad relativ densitet och viskositet som det ämne som ska transporteras. Under förutsättningarna i 6.1.5.3.5 får även vatten användas för fallprovningen.

6.1.5.2.3 Förpackningar av papper eller papp ska konditioneras under minst 24 timmar i en atmosfär med kontrollerad temperatur och relativ luftfuktighet. Av följande tre alternativ ska då ett väljas. Den rekommenderade atmosfären är 23 °C ± 2 °C och 50 % ± 2 % relativ luftfuktighet. De två andra alternativen är 20 °C ± 2 °C och 65 % ± 2 % relativ luftfuktighet eller 27 °C ±

2 °C och 65 % ± 2 % relativ luftfuktighet.

Anm. Medelvärdena ska hamna inom dessa gränser. Kortvariga fluktuationer och mätningsbegränsningar kan orsaka att individuella mätningar varierar med upp till ± 5 % relativ luftfuktighet utan att det har signifikant inverkan på provningsresultatens reproducerbarhet.

6.1.5.2.4 Ytterligare åtgärder ska vidtas för att säkerställa att plastmaterialet, som används vid tillverkning av fat och dunkar av plast och integrerade förpackningar (plast) avsedda att innehålla vätskor, uppfyller bestämmelserna i 6.1.1.2, 6.1.4.8.1 och 6.1.4.8.3. Detta kan exempelvis ske genom att ett urval förpackningar får genomgå en förberedande provning som sträcker sig över en längre tid, till exempel sex månader. Under denna tid ska provföremålen stå fyllda med de ämnen som de är avsedda att innehålla och därefter ska de genomgå tillämpliga provningsmoment angivna i 6.1.5.3, 6.1.5.4, 6.1.5.5 och 6.1.5.6. För ämnen som kan orsaka spänningssprickbildning eller försvagning i fat och dunkar av plast ska provföremålet, fyllt med ämnet i fråga eller ett annat ämne som är känt för att ha minst lika stor spänningssprickbildande påverkan på plastmaterialet i fråga, utsättas för en pålagd belastning, lika med sammanlagda vikten av likadana kollin som kan staplas ovanpå det under transport. Minsta staplingshöjd med provföremålet inräknat ska vara 3 meter.

6.1.5.3 Fallprovning

6.1.5.3.1 Antal provföremål (per förpackningstyp och tillverkare) samt fallorientering

För andra än platta fall ska tyngdpunkten ligga lodrätt över anslagspunkten.

Förpackning Antal provföremål Fallorientering

Fat av stål Sex Första fallet (med tre provföremål): Fat av aluminium (tre för varje Förpackningen ska träffa anslags- Fat av annan metall än stål eller fallprovningsmoment) plattan diagonalt mot gavelfalsen, aluminium eller, om sådan inte finns, på en kant Dunkar av stål eller runtgående fog. Dunkar av aluminium Andra fallet (med de övriga tre Fat av plywood provföremålen): förpackningen ska Fat av papp träffa anslagsplattan med den Fat och dunkar av plast svagaste delen som inte provats vid Integrerade förpackningar i fatform det första momentet, t.ex. förslutningen, eller för vissa cylindriska fat den svetsade längsgående mantelfogen Lådor av trä Fem Första fallet: platt mot botten Lådor av plywood (ett för varje Andra fallet: platt mot ovansidan Lådor av träfibermaterial fallprovningsmoment) Tredje fallet: platt mot ena långsidan Lådor av papp Fjärde fallet: platt mot ena kortsidan Lådor av plastmaterial Femte fallet: mot ett hörn Lådor av stål eller aluminium Integrerade förpackningar i lådform

Säckar – enskikts med sidosöm Tre Första fallet: platt mot en bredsida (tre fallprovningsmoment per Andra fallet: platt mot en smal sida säck) Tredje fallet: mot säckbotten

Säckar – enskikts utan Tre Första fallet: platt mot en bredsida sidosöm eller flerskikts (två fallprovningsmoment per Andra fallet: mot säckbotten säck)

367

Kap. 6

Bilaga 1

Om i ett visst fallförsök mer än en orientering är möjlig, ska den orientering väljas vid vilken risken för brott på förpackningen är som störst.

6.1.5.3.2 Särskilda förberedelser av provföremålet för fallprovningen

För nedan listade förpackningar ska provföremålet och dess innehåll konditioneras till en temperatur av -18 °C eller lägre: .1 fat av plast (se 6.1.4.8), .2 dunkar av plast (se 6.1.4.8), .3 lådor av plast, med undantag för lådor av cellplast (se 6.1.4.13), .4 integrerade förpackningar (plast) (se 6.1.4.19), och .5 sammansatta förpackningar med innerförpackningar av plast, med undantag av säckar och påsar av plast för fasta ämnen och föremål.

Konditioneras provföremålen på detta sätt behöver konditioneringen enligt 6.1.5.2.3 inte ske. Provvätskor ska hållas i flytande form, om så behövs genom tillsats av frostskyddsmedel.

6.1.5.3.3 Förpackningar med avtagbar topp för vätskor får inte genomgå fallprovning förrän minst 24 h efter fyllning och förslutning, för att ta hänsyn till eventuell relaxation i packningen.

6.1.5.3.4 Anslagsplatta

Anslagsplattan ska ha en icke-fjädrande och horisontell yta och: .1 vara fast inbyggd och tillräckligt massiv för att inte förskjutas, .2 vara plan, varvid ytan ska vara fri från punktvisa brister som kan påverka provningsresultaten, .3 vara tillräckligt styv, så att den inte deformeras under provningsförhållandena och inte kan skadas under provningen, och .4 vara tillräckligt stor för att säkerställa att kollit som ska provas faller helt och hållet på ytan.

6.1.5.3.5 Fallhöjd

För fasta ämnen och flytande ämnen om provningen genomförs med det fasta eller flytande ämne som ska transporteras, eller med ett annat ämne med väsentligen samma fysikaliska egenskaper:

Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III

1,8 m 1,2 m 0,8 m

För flytande ämnen i enkelförpackningar och för innerförpackningar i sammansatta förpackningar, om provningen genomförs med vatten:

Anm. Begreppet vatten innefattar vatten/frostskyddsmedellösningar med minsta relativa densitet 0,95 för provning vid -18 °C.

(a) när ämnet som ska transporteras har relativ densitet av högst 1,2:

Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III

1,8 m 1,2 m 0,8 m

(b) när ämnet som ska transporteras har en relativ densitet över 1,2 ska fallhöjden beräknas utgående från den relativa densiteten av detta ämne, avrundad uppåt till en decimal enligt följande:

Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III

d × 1,5 m d × 1,0 m d × 0,67 m

368

Kap. 6

Bilaga 1

6.1.5.3.6 Kriterier för godkännande av provresultat

.1 Varje förpackning som innehåller vätska ska vara tät efter utjämning mellan det invändiga och det utvändiga trycket, med undantag av innerförpackningar i sammansatta förpackningar om sådan tryckutjämning inte behövs för dessa. .2 Om en förpackning för fasta ämnen genomgått en fallprovning och med sin övre gavel träffat anslagsplattan, har den klarat provningen om innehållet hålls kvar fullständigt av en innerförpackning (t.ex. en säck av plast) eller ett innerkärl, även om förslutningen med bibehållen återhållande funktion inte längre är dammtät. .3 Förpackningen eller ytterförpackningen i integrerade eller sammansatta förpackningar får inte uppvisa sådana skador som kan inverka på transportsäkerheten. Innerkärl, innerförpackningar eller föremål ska finnas kvar helt och hållet i ytterförpackningen och inget innehåll får läcka ur innerkärl eller innerförpackningar. .4 Varken det yttersta skiktet i en säck eller en ytterförpackning får uppvisa sådana skador som kan inverka på transportsäkerheten. .5 Ett litet utflöde av innehåll från någon förslutning vid själva anslaget räknas inte som underkännande av förpackningen, under förutsättning att fortsatt läckage inte förekommer. .6 För förpackningar för klass 1 tillåts inga bristningar, som kan möjliggöra spill av fritt explosivämne eller av föremål med explosivämne från ytterförpackningen.

6.1.5.4 Täthetsprovning

6.1.5.4.1 Täthetsprovning ska genomföras på alla förpackningar avsedda för vätskor, men krävs dock inte för innerförpackningar i sammansatta förpackningar.

6.1.5.4.2 Antal provföremål: Tre provföremål för varje förpackningstyp och tillverkare.

6.1.5.4.3 Särskilda förberedelser av provföremål för provningen: Förslutningar med ventilationsanordningar ska ersättas med liknande förslutningar utan ventilationsanordning eller så ska ventilationsanordningarna tillslutas tätt.

6.1.5.4.4 Provningsmetod och tillämpligt provtryck: Förpackningarna inklusive deras förslutningar ska hållas under vatten i 5 minuter medan de utsätts för ett invändigt luftövertryck. Sättet att hålla dem under vatten får inte påverka provningsresultaten.

Följande lufttryck ska användas:

Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III

Minst Minst Minst 30 kPa (0,3 bar) 20 kPa (0,2 bar) 20 kPa (0,2 bar)

Andra metoder får användas, om de är minst lika effektiva.

6.1.5.4.5 Kriterium för godkännande av provningsresultat: Inget läckage får förekomma.

6.1.5.5 Provning med invändigt tryck (vätsketryckprovning)

6.1.5.5.1 Förpackningar som ska provas: Vätsketryckprovning ska genomföras på alla förpackningstyper av metall och plast, samt på alla integrerade förpackningar avsedda att innehålla vätskor. Provning erfordras dock inte för innerförpackningar i sammansatta förpackningar.

6.1.5.5.2 Antal provföremål: Tre provföremål för varje förpackningstyp och tillverkare.

6.1.5.5.3 Särskilda förberedelser av förpackningarna för provningen: Förslutningar med ventilationsanordningar ska ersättas med liknande förslutningar utan ventilationsanordning eller så ska ventilationsanordningarna tillslutas tätt.

369

Kap. 6

Bilaga 1

6.1.5.5.4 Provningsmetod och tillämpligt provtryck: Förpackningar av metall och integrerade förpackningar (glas, porslin eller stengods) ska tillsammans med sina förslutningar utsättas för provtrycket under fem minuter. Förpackningar av plast och integrerade förpackningar (plast) ska tillsammans med sina förslutningar utsättas för provtrycket under 30 minuter. Provtrycket är det som enligt 6.1.3.1(d) ska anges i märkningen. Sättet på vilket förpackningen hålls på plats får inte påverka provningsresultaten. Provtrycket ska appliceras kontinuerligt och jämnt och ska hållas konstant under hela provningstiden. Det tryck (övertryck) som ska användas bestäms enligt någon av följande metoder och ska vara: .1 lägst det totala trycket uppmätt inuti förpackningen (dvs. vätskans ångtryck plus partialtryck från luft eller inerta gaser minus 100 kPa) vid 55 °C, multiplicerat med en säkerhetsfaktor av 1,5. Detta totalövertryck ska bestämmas på grundval av högsta fyllningsgrad enligt 4.1.1.4 och en fyllningstemperatur av 15 °C, eller .2 lägst 1,75 gånger vätskans ångtryck vid 50 °C och resultatet minskat med 100 kPa, dock med ett minsta provtryck av 100 kPa, eller .3 lägst 1,5 gånger vätskans ångtryck vid 55 °C och resultatet minskat med 100 kPa, dock med ett minsta provtryck av 100 kPa.

6.1.5.5.5 Dessutom ska förpackningar som är avsedda att innehålla vätskor i förpackningsgrupp I provas under 5 eller 30 minuter med ett minsta provtryck av 250 kPa. Provningstiden beror på vilket material förpackningen är tillverkad av.

6.1.5.5.6 Kriterium för godkänd provning: Ingen förpackning får läcka.

6.1.5.6 Staplingsprovning

Staplingsprovning ska genomföras med alla förpackningstyper, med undantag av säckar.

6.1.5.6.1 Antal provföremål: Tre provföremål för varje förpackningstyp och tillverkare.

6.1.5.6.2 Provningsmetod: Provföremålet ska utsättas för en kraft som verkar på ovansidans hela yta och motsvarar totalvikten av likadana kollin, som kan staplas på den under transport. I de fall innehållet i provföremålet är vätska vars relativa densitet skiljer sig från det avsedda flytande ämnets densitet, ska kraftens storlek beräknas med avseende på det sistnämnda ämnet. Staplingshöjden inklusive provföremålet ska vara minst 3 meter. Provningstiden ska vara 24 timmar, med undantag för fat och dunkar av plast och integrerade förpackningar av typ 6HH1 och 6HH2 avsedda för vätskor, vilka ska utsättas för staplingsprovning under 28 dygn och vid en temperatur av minst 40 °C.

6.1.5.6.3 Kriterier för godkänd provning: Inget provföremål får läcka. I integrerade eller sammansatta förpackningar får inget läckage av innehållet förekomma från innerkärlen eller innerförpackningarna. Provföremålen får inte uppvisa skador som kan äventyra transportsäkerheten, eller deformationer som kan nedsätta hållfastheten eller orsaka instabilitet i staplar. Plastförpackningar ska kylas till rumstemperatur innan bedömning av resultatet görs.

6.1.5.7 Provningsrapport

6.1.5.7.1 En provningsrapport med minst följande uppgifter ska upprättas och vara tillgänglig för användare av förpackningen: .1 provningsorganets namn och adress, .2 uppdragsgivarens namn och adress (i tillämpliga fall), .3 ett unikt identifieringsnummer på provningsrapporten, .4 datum för provningsrapporten, .5 förpackningstillverkaren, .6 beskrivning av förpackningstypen (t.ex. dimensioner, material, förslutningar, gods tjocklek), inklusive tillverkningsmetoden (t.ex. formblåsning), eventuellt kompletterad med ritningar och/eller fotografier, .7 maximal kapacitet, .8 karakteristiska egenskaper hos innehållet vid provningen, t.ex. viskositet, relativ densitet hos vätskor och partikelstorlek hos fasta ämnen. För plastförpackningar som omfattas av

370

Kap. 6

Bilaga 1

provning med invändigt tryck (vätsketryckprovning) enligt 6.1.5.5, ska temperaturen på vattnet som använts anges, .9 beskrivning av provningen och provningsresultaten, och .10 signatur med angivande av namn och befattning.

6.1.5.7.2 Provningsrapporten ska innehålla en redogörelse om att kollit i transportfärdigt skick har provats i enlighet med tillämpliga bestämmelser i detta avsnitt och att provningsrapporten kan bli ogiltig om andra förpackningssätt eller andra beståndsdelar i förpackningen används. Ett exemplar av provningsrapporten ska finnas tillgänglig för behörig myndighet.

371

Kap. 6

Bilaga 1

Kapitel 6.2

Bestämmelser för tillverkning och provning av tryckkärl, aerosolbehållare, engångsbehållare för gas och bränslecellsbehållare för kondenserad brandfarlig gas

Anm. Aerosolbehållare, engångsbehållare för gas samt bränslecellsbehållare för kondenserad brandfarlig gas omfattas inte av bestämmelserna i 6.2.1 till 6.2.3.

6.2.1 Allmänna bestämmelser

6.2.1.1 Konstruktion och tillverkning

6.2.1.1.1 Tryckkärl ska vara konstruerade, tillverkade, provade och utrustade på ett sådant sätt att de tål alla de påkänningar, inklusive utmattning, som de kan utsättas för under normala transportförhållanden och avsedd användning.

6.2.1.1.2 Med hänsyn till vetenskapliga och tekniska framsteg och till att andra tryckkärl än sådana som har godkännandemärkning får användas på nationella eller regionala grunder, får tryckkärl som uppfyller andra krav än de som anges i dessa föreskrifter användas, om de är godkända av behöriga myndigheter i de länder i vilka de transporteras och används.

6.2.1.1.3 Minsta godstjocklek får aldrig vara mindre än den godstjocklek, som anges i tekniska normer för konstruktion och tillverkning.

6.2.1.1.4 För svetsade tryckkärl får endast metaller av svetsningsbar kvalitet svetsas.

6.2.1.1.5 För tryckkärlsbehållare och gasflaskpaket ska provtrycket vara enligt förpackningsinstruktion P200, eller för kemikalier under tryck enligt förpackningsinstruktion P206. För slutna kryokärl ska provtrycket vara enligt förpackningsinstruktion P203. För metallhydridlagringssystem ska provtrycket vara enligt förpackningsinstruktion P205. För en gasflaskbehållare för adsorberad gas ska provtrycket vara enligt förpackningsinstruktion P208.

6.2.1.1.6 Gasflaskor eller gasflaskbehållare som är sammansatta i paket ska vara försedda med en bärande konstruktion och sammanhållna som en enhet. Tryckkärlen ska vara säkrade så att rörelser avseende hela konstruktionen och rörelser som kan leda till koncentration av skadliga lokala spänningar förhindras. Samlingsrörsystemet (t.ex. rörledningar, ventiler och manometrar) ska konstrueras och tillverkas så att de är skyddade mot skador genom stötar och mot påkänningar, som uppträder under normala transportförhållanden. Samlingsrör ska ha minst samma provtryck som gasflaskorna. För giftiga kondenserade gaser ska varje gasflaskbehållare ha en individuell avstängningsventil, för att säkerställa att varje gasflaska kan fyllas separat och att inget ömsesidigt utbyte av innehåll i gasflaskan kan ske under transport.

6.2.1.1.7 Kontakt mellan olika metaller, som kan leda till skador genom galvanisk verkan, ska undvikas.

6.2.1.1.8 Följande tilläggsbestämmelser gäller för tillverkning av slutna kryokärl för kylda kondenserade gaser: .1 För varje tryckkärl ska den använda metallens mekaniska egenskaper inklusive slagseghet och böjkoefficient verifieras. .2 Tryckkärlen ska vara värmeisolerade. Värmeisoleringen ska skyddas mot stötar av en omgivande mantel. Är utrymmet mellan innerkärl och mantel lufttomt (vakuumisolering), ska manteln konstrueras så att den håller för ett beräknat utvändigt tryck på minst 100 kPa (1 bar) i överensstämmelse med ett vedertaget tekniskt regelverk, eller ett beräknat kritiskt deformationstryck på minst 200 kPa (2 bar) övertryck, utan kvarstående deformation. Om manteln är gastätt försluten (t.ex. vid vakuumisolering), ska en anordning förebygga att det vid otillräcklig gastäthet hos innerkärlet eller dess driftsutrustning uppstår

372

Kap. 6

Bilaga 1

ett farligt tryck i isoleringsskiktet. Anordningen ska förhindra inträngning av fukt i isoleringen. .3 Slutna kryokärl som är konstruerade för transport av kylda kondenserade gaser med kokpunkt under -182 °C vid atmosfärstryck, får inte innehålla material som kan reagera med syre eller syreanrikad atmosfär på farligt sätt, om sådana material finns i delar av värmeisoleringen där det finns risk för kontakt med syre eller någon syreanrikad vätska. .4 Slutna kryokärl ska vara konstruerade och tillverkade med ändamålsenliga lyft- och säkringsanordningar.

6.2.1.1.9 Tilläggsbestämmelser för tillverkning av acetylenflaskor

Gasflaskbehållare för UN 1001 acetylen, löst, och UN 3374, acetylen, utan lösningsmedel, ska vara fyllda med ett likformigt fördelat poröst material av sådant slag som uppfyller bestämmelser och provningar angivna i en standard eller teknisk norm som godtagits av behörig myndighet, och som: .1 inte angriper gasflaskbehållaren eller bildar skadliga eller farliga föreningar, varken med acetylenet eller med lösningsmedelet i UN 1001, och .2 förmår förhindra att ett sönderfall av acetylenet utbreder sig i det porösa materialet.

För UN 1001 ska lösningsmedlet vara kompatibelt med de delar av gasflaskan som det kommer i kontakt med.

6.2.1.2 Material

6.2.1.2.1 Material för tillverkning av tryckkärl som har direkt kontakt med farligt gods, får inte angripas eller försvagas av det farliga godset avsett för transport och får inte ge upphov till någon farlig effekt, t.ex. katalysera en reaktion eller reagera med det farliga godset.

6.2.1.2.2 Tryckkärl - ska vara tillverkade av material som anges i de tekniska standarderna för konstruktion och tillverkning och i den tillämpliga förpackningsinstruktionen för de ämnen som är avsedda att transporteras i tryckkärlen. Materialen ska vara okänsliga mot sprödbrott och spänningskorrosion, så som anges i de tekniska standarderna för konstruktion och tillverkning.

6.2.1.3 Driftsutrustning

6.2.1.3.1 Driftsutrustning under tryck, med undantag av porösa, absorberande eller adsorberande material, tryckavlastningsanordningar, manometrar och nivåmätare, ska vara konstruerade och tillverkade så att sprängtrycket motsvarar minst 1,5 gånger tryckkärlets provtryck.

6.2.1.3.2 Driftsutrustningen ska vara utformad eller konstruerad för att förhindra skador och oavsiktligt öppnande som kan ge upphov till att tryckkärlets innehåll kommer ut under normala hanterings- och transportförhållanden. Alla förslutningar ska vara skyddade på samma sätt som krävs för ventiler i 4.1.6.1.8. Den samlingsrörledning som leder till avstängningsventilerna ska vara tillräckligt flexibel för att skydda avstängningsventiler och rörledning så att inte skjuvning uppstår eller tryckkärlets innehåll strömmar ut.

6.2.1.3.3 Tryckkärl som inte kan hanteras manuellt eller rullas, ska vara försedda med hanteringsanordningar (medar, öglor, hakar) som säkerställer betryggande hantering av kärlen med mekaniska hjälpmedel och är fästa så att de varken försvagar kärlen eller orsakar otillåtna spänningar i dessa.

6.2.1.3.4 Individuella tryckkärl ska vara utrustade med tryckavlastningsanordningar enligt förpackningsinstruktion P200(1) eller i 6.2.1.3.6.4 och 6.2.1.3.6.5. Tryckavlastningsanordningarna ska vara konstruerade så att inga främmande ämnen kan tränga in, inga gaser läcka ut och inget farligt övertryck kan bildas. Då tryckavlastningsanordningarna är monterade på horisontella tryckkärl som är fyllda med brandfarlig gas och sammansatta genom samlingsrör, ska de vara anordnade så att avblåsning kan ske fritt ut i luften och så att den utströmmande gasen inte påverkar själva tryckkärlet under normala transportförhållanden.

373

Kap. 6

Bilaga 1

6.2.1.3.5 Tryckkärl, som fylls efter volym, ska vara försedda med nivåindikering.

6.2.1.3.6 Tilläggsbestämmelser för slutna kryokärl

6.2.1.3.6.1 Varje fyllnings- och tömningsöppning i ett slutet kryokärl för transport av brandfarliga kylda kondenserade gaser ska vara försedda med minst två av varandra oberoende avstängningsanordningar i serie, där den första ska vara en avstängningsventil och den andra en blindfläns eller likvärdig anordning.

6.2.1.3.6.2 I rörsektioner som kan tillslutas i båda ändar, och där vätska kan bli instängd, ska ett system för automatisk tryckavlastning finnas för att förhindra onormal tryckstegring i rörsystemet.

6.2.1.3.6.3 Varje anslutning till ett slutet kryokärl ska vara tydligt för att ange dess funktion (t.ex. ångfas eller vätskefas).

6.2.1.3.6.4 Tryckavlastningsanordningar

6.2.1.3.6.4.1 Varje slutet kryokärl ska vara utrustat med minst en tryckavlastningsanordning. Tryckavlastningsanordningen ska vara av en typ som håller för dynamiska påkänningar, inklusive vätskeskvalp.

6.2.1.3.6.4.2 Slutna kryokärl får parallellt med fjäderbelastade anordningar dessutom vara försedda med ett sprängbleck för att uppfylla bestämmelserna i 6.2.1.3.6.5.

6.2.1.3.6.4.3 Anslutningarna för tryckavlastningsanordningarna ska vara tillräckligt dimensionerade så att nödvändig avblåsningsmängd obehindrat kan nå tryckavlastningsanordningen.

6.2.1.3.6.4.4 Alla ingående öppningar till tryckavlastningsanordningarna ska befinna sig i det slutna kryokärlets ångfas vid maximala fyllningsbetingelser. Anordningarna ska monteras så att den utströmmande ångan töms utan hinder.

6.2.1.3.6.5 Avblåsningskapacitet och inställning av tryckavlastningsanordningar

Anm. I samband med tryckavlastningsanordningar för slutna kryokärl betyder högsta tillåtna arbetstryck det högsta tillåtna effektiva övertrycket i det fyllda slutna kryokärlets topp under drift, inklusive det högsta effektiva trycket under fyllning och tömning.

6.2.1.3.6.5.1 Tryckavlastningsanordningarna ska öppna automatiskt vid ett tryck på minst högsta tillåtna arbetstrycket och vara helt öppna vid ett tryck lika med 110 % av högsta tillåtna arbetstrycket. Dessa anordningar ska efter utsläppet stänga vid ett tryck som är högst 10 % under öppningstrycket och ska förbli stängda vid alla lägre tryck.

6.2.1.3.6.5.2 Sprängbleck ska vara inställda så att de brister vid ett nominellt tryck som är det lägre av antingen provtrycket eller 150 % av högsta tillåtna arbetstryck.

6.2.1.3.6.5.3 I händelse av förlust av vakuum i ett vakuumisolerat slutet kryokärl, ska den sammanlagda avblåsningskapaciteten hos tryckavlastningsanordningarna vara tillräcklig för att trycket (inklusive tryckstegring) i det slutna kryokärlet inte ska överstiga 120 % av högsta tillåtna arbetstryck.

6.2.1.3.6.5.4 Nödvändig kapacitet hos tryckavlastningsanordningarna ska beräknas enligt en vedertagen 4 teknisk norm som godtagits av behörig myndighet.

6.2.1.4 Godkännande av tryckkärl

6.2.1.4.1 Tryckkärlens överensstämmelse ska bedömas vid tidpunkten för tillverkning vilket krävs enligt behörig myndighet. Den tekniska dokumentationen ska omfatta såväl fullständig specifikation

4 Se till exempel CGA S-1.2-2003 – Pressure Relief Device Standards – Part 2 – Cargo and Portable Tanks for Compressed Gases och S-1.1- 2003 – Pressure Relief Device Standards – Part 1 – Cylinders for Compressed Gases.

374

Kap. 6

Bilaga 1

om konstruktion och tillverkning, och fullständig dokumentation över tillverkning och provning.

6.2.1.4.2 Kvalitetssystemet ska uppfylla behörig myndighets bestämmelser.

6.2.1.4.3 Tryckkärlsbehållare och innerkärl i slutna kryokärl ska kontrolleras, provas och godkännas av ett kontrollorgan.

6.2.1.4.4 För återfyllningsbara flaskor, tryckfat och storflaskor får bedömningen av överensstämmelse av behållaren och förslutningen eller förslutningarna utföras separat. I dessa fall krävs inte någon ytterligare bedömning av det slutliga montaget.

För gasflaskpaket, får gasflaskbehållaren och ventilen eller ventilerna bedömas separat, men då krävs en ytterligare bedömning av det slutliga montaget.

För slutna kryokärl får innerkärlen och förslutningarna bedömas separat, men då krävs en ytterligare bedömning av det slutliga montaget.

För acetylenflaskor ska bedömning av överensstämmelse innefatta antingen:

.1 en bedömning av överensstämmelse som täcker både gasflaskbehållaren och det inneslutna porösa materialet, eller

.2 en separat bedömning av överensstämmelse för den tomma gasflaskbehållaren och en ytterligare bedömning av överensstämmelse som täcker gasflaskbehållaren med det inneslutna porösa materialet.

6.2.1.5 Första kontroll och provning

6.2.1.5.1 Nya tryckkärl, med undantag av slutna kryokärl, metallhydridlagringssystem och gasflaskpaket, ska under och efter tillverkningen genomgå provning och kontroll enligt tillämpliga konstruktionsstandarder eller vedertagna tekniska normer, som omfattar följande:

På ett lämpligt urval av tryckkärlsbehållare utförs: .1 provning av materialets mekaniska egenskaper, .2 verifiering av minsta godstjocklek, .3 verifiering av materialets homogenitet i varje tillverkad charge, .4 utvändig och invändig kontroll, .5 kontroll av gängor som används för att montera förslutningar, .6 verifiering av överensstämmelsen med konstruktionsstandarden,

På alla tryckkärlsbehållare utförs: .7 vätsketryckprovning. Tryckkärlsbehållare ska uppfylla acceptanskriterierna som anges i den tekniska standarden eller tekniska normen för konstruktion och tillverkning.

Anm. Efter medgivande av behörig myndighet kan vätsketryckprovningen ersättas av en provning med gas, om ett sådant förfarande inte medför någon fara.

.8 kontroll och bedömning av tillverkningsfel och antingen reparation eller kassation av tryckkärlsbehållare. För svetsade tryckkärlsbehållare ska svetsfogarnas kvalitet ges särskild uppmärksamhet, .9 kontroll av märkningen på tryckkärlsbehållare, .10 dessutom på gasflaskbehållare för UN 1001 acetylen, löst, och UN 3374 acetylen, utan lösningsmedel, kontroll av det porösa materialets tillstånd och riktiga applicering samt i förekommande fall mängden lösningsmedel.

På ett lämpligt urval av förslutningar utförs: .11 verifiering av material, .12 verifiering av dimensioner, .13 verifiering av renhet,

375

Kap. 6

Bilaga 1

.14 kontroll av det slutliga montaget, och .15 verifiering av märkningar som ska finnas.

På alla förslutningar utförs: .16 täthetsprovning.

6.2.1.5.2 Slutna kryokärl ska genomgå kontroll och provning under och efter tillverkning i enlighet med tillämpliga konstruktionsstandarder eller vedertagna tekniska normer. Kontrollerna och provningarna ska omfatta följande:

På ett lämpligt urval av innerkärl: .1 provning av konstruktionsmaterialets mekaniska egenskaper, .2 verifiering av minsta godstjocklek, .3 utvändig och invändig kontroll, .4 verifiering av överensstämmelsen med konstruktionsstandarden eller den tekniska normen, .5 kontroll av svetsar genom radiografi, ultraljud eller annan lämplig oförstörande provningsmetod i enlighet med den tillämpliga standarden eller tekniska normen för konstruktion och tillverkning.

På alla innerkärl: .6 vätsketryckprovning; innerkärlet ska uppfylla acceptanskriterierna som anges i standarden eller tekniska normen för konstruktion och tillverkning.

Anm. Efter medgivande av behörig myndighet får vätsketryckprovningen ersättas av en provning med gas, om ett sådant förfarande inte medför någon fara.

.7 kontroll och bedömning av tillverkningsfel och antingen reparation eller kassering av innerkärlet, och .8 kontroll av märkningarna.

På ett lämpligt urval av förslutningar: .9 verifiering av materialen, .10 verifiering av dimensioner, .11 verifiering av renhet, .12 kontroll av det slutliga montaget, och .13 verifiering av märkningar som ska finnas.

På alla förslutningar: .14 täthetsprovning.

På ett lämpligt urval av kompletta slutna kryokärl: .15 provning av driftsutrustningen så att den fungerar tillfredsställande, .16 verifiering av överensstämmelsen med standarden eller den tekniska normen för konstruktion.

På alla kompletta slutna kryokärl: .17 täthetsprovning.

Anm. Slutna kryokärl som har konstruerats i enlighet med kraven för första kontroll och provning i 6.2.1.5.2 i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2015:66) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden), version 40-20, men som dock inte uppfyller kraven för första kontroll och provning enligt 6.2.1.5.2 i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2022:52) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden), version 41-22, får fortsatt användas.

6.2.1.5.3 För metallhydridlagringssystem ska det kontrolleras att kontroller och provningar angivna i 6.2.1.5.1.1, .2, .3, .4, .5 om tillämpligt, .6, .7, .8 och .9 har genomförts på ett lämpligt urval av tryckkärlsbehållare som används i systemet. Därutöver ska ett lämpligt urval av metallhydrid-

376

Kap. 6

Bilaga 1

lagringssystem genomgå kontroller och provningar angivna i 6.2.1.5.1.3 och .6, samt, i förekommande fall, i 6.2.1.5.1.5, och kontroll av det utvändiga skicket på metallhydridlagringssystemet.

Dessutom ska alla metallhydridlagringssystem genomgå första kontroll och provning enligt 6.2.1.5.1.8 och .9 samt även täthetsprovning och funktionskontroll av driftsutrustningen.

6.2.1.5.4 För gasflaskpaket ska gasflaskbehållaren och förslutningar genomgå den första kontroll och provning som anges i 6.2.1.5.1. Ett lämpligt urval av ramar ska belastningsprovas till två gånger den maximala bruttovikten av gasflaskpaketen.

Dessutom ska alla samlingsrör i gasflaskpaketet genomgå vätsketryckprovning och hela det kompletta gasflaskpaketet ska genomgå täthetsprovning.

Anm. Efter medgivande av behörig myndighet får vätsketryckprovningen ersättas av en provning med gas, om ett sådant förfarande inte medför någon fara.

6.2.1.6 Återkommande kontroll och provning

6.2.1.6.1 Återfyllningsbara tryckkärl, med undantag av kryokärl, ska genomgå återkommande kontroller och provningar av ett kontrollorgan som är godkänt av behörig myndighet i enlighet med följande: .1 Kontroll av tryckkärlets utvändiga skick och verifiering av utrustning och utvändiga märkningar. .2 Kontroll av tryckkärlets invändiga skick (t.ex. genom invändig granskning och verifiering av minsta godstjocklek). .3 Kontroll av gängorna antingen: .1 om det finns tecken på korrosion, eller .2 om förslutningar eller annan driftsutrustning har avlägsnats. .4 Vätsketryckprovning av tryckkärlsbehållaren samt, när det behövs, verifiering av materialegenskaperna genom lämplig provning.

Anm. 1: Efter medgivande av behörig myndighet får vätsketryckprovningen ersättas av en provning med gas, om ett sådant förfarande inte medför någon fara.

Anm. 2: För sömlösa gasflaskbehållare och storflaskbehållare av stål får kontrollen enligt 6.2.1.6.1.2 och vätsketryckprovningen enligt 6.2.1.6.1.4 ersättas med en metod som överensstämmer med ISO 16148:2016 + Amd 1:2020 Gasflaskor – Återfyllningsbara sömlösa gas-flaskor och storflaskor av stål – Akustisk emissionsprovning (AT) och ultraljudskontroll (UT) för återkommande kontroll och provning.

Anm. 3: Kontrollen av det invändiga skicket enligt 6.2.1.6.1.2 och vätsketryckprovningen enligt 6.2.1.6.1.4 får ersättas av ultraljudstest som utförs enligt ISO 18119:2018 + Amd 1:2021 för sömlösa gasflaskbehållare av stål eller aluminiumlegeringar. Under en övergångsperiod till och med den 31 december 2026, får standarden ISO 18119:2018 användas för samma ändamål.

Anm. 4: För gasflakspaket ska vätsketryckprovningen enligt .4 ovan utföras på gasflaskbehållarna och på samlingsrören.

.5 kontroll av driftsutrustning vid återtagning i drift; denna kontroll får utföras separat från kontrollen av tryckkärlsbehållaren, och

Anm. Beträffande intervall för återkommande kontroll och provning, se förpackningsinstruktion P200 i 4.1.4.1 eller, för kemikalier under tryck, förpackningsinstruktion P206 i 4.1.4.1.

.6 Täthetsprovning av gasflaskpaketen efter att de sätts samman på nytt.

377

Kap. 6

Bilaga 1

6.2.1.6.2 Gasflaskor avsedda för transport av UN 1001 acetylen, löst, och UN 3374 acetylen, utan lösningsmedel, behöver endast kontrolleras enligt 6.2.1.6.1.1, 6.2.1.6.1.3 och 6.2.1.6.1.5. Dessutom ska det porösa materialets tillstånd (t.ex. sprickor, tomutrymme upptill, uppluckring eller sättning) kontrolleras.

6.2.1.6.3 Tryckavlastningsventiler för slutna kryokärl ska genomgå återkommande kontroller och provningar.

6.2.1.7 Krav på tillverkare

6.2.1.7.1 Tillverkaren ska vara tekniskt skicklig och inneha alla resurser som krävs för en tillfredsställande tillverkning av tryckkärl, i synnerhet avses kvalificerad personal: .1 för att övervaka hela tillverkningsprocessen, .2 för sammanfogning av material, och .3 för att genomföra tillämpliga provningar.

6.2.1.7.2 Kompetensprövning av tillverkare av tryckkärlsbehållare och innerkärlen i slutna kryokärl ska alltid utföras av ett kontrollorgan, som godkänts av behörig myndighet i godkännandelandet. Kompetensprövning av tillverkare av förslutningar ska utföras om behörig myndighet kräver det. Denna prövning ska utföras antingen vid första typgodkännandet eller vid produktionskontroll och godkännande.

6.2.1.8 Krav på kontrollorgan

6.2.1.8.1 Kontrollorgan ska vara oberoende från tillverkarföretag och uppvisa nödvändig kompetens för att utföra den provning, kontroll och godkännande som krävs.

6.2.2 Bestämmelser för UN-tryckkärl

Utöver de allmänna bestämmelserna i 6.2.1 ska UN-tryckkärl uppfylla tillämpliga bestämmelser i detta avsnitt, inklusive standarder. Tillverkning av nya tryckkärl eller driftsutrustning är inte tillåten enligt någon standard i 6.2.2.1 och 6.2.2.3 efter det datum som anges i den högra kolumnen i tabellerna.

Anm. 1: Med tillstånd av behörig myndighet får eventuella, senare utgivna versioner av standarderna användas.

Anm. 2: UN-tryckkärl tillverkade enligt standarder som var tillämpliga vid datumet för tillverkning får fortsätta att användas om bestämmelserna för återkommande kontroll i dessa föreskrifter följs.

6.2.2.1 Konstruktion, tillverkning samt första kontroll och provning

6.2.2.1.1 För konstruktion, tillverkning samt första kontroll och provning av återfyllningsbara UNgasflaskbehållare gäller följande standarder, med undantag av bestämmelserna gällande systemet för bedömning av överensstämmelse samt godkännande ska vara enligt 6.2.2.5:

Tillämplig för Referens Titel tillverkning

ISO 9809-1:1999 Gas cylinders – Refillable seamless steel gas cylinders – Design, construction Till och med den and testing – Part 1: Quenched and tempered steel cylinders with tensile 31 december strength less than 1 100 MPa. 2018 Anm. Anmärkningen som avser faktorn F i avsnitt 7.3 i standarden gäller inte för UN-godkända gasflaskor. ISO 9809-1:2010 Gasflaskor – Återfyllningsbara sömlösa gasflaskor av stål – Konstruktion, Till och med den tillverkning och provning – Del 1: Gasflaskor av seghärdningsstål med brott- 31 december gräns mindre än 1 100 MPa 2026 ISO 9809-1:2019 Gasflaskor - Återfyllningsbara sömlösa gasflaskor och storflaskor av stål - Tills vidare Konstruktion, tillverkning och provning - Del 1: Gasflaskor och storflaskor av seghärdningsstål med brottgräns mindre än 1 100 MPa

378

Kap. 6

Bilaga 1

Tillämplig för Referens Titel tillverkning

ISO 9809-2:2000 Gasflaskor – Återfyllningsbara sömlösa gasflaskor av stål – Konstruktion, Till och med den tillverkning och provning – Del 2: Gasflaskor av seghärdningsstål med 31 december brottgräns större än eller lika med 1 100 MPa 2018 ISO 9809-2:2010 Gasflaskor – Återfyllningsbara sömlösa gasflaskor av stål – Konstruktion, Till och med den tillverkning och provning – Del 2: Gasflaskor av seghärdningsstål med 31 december brottgräns större än eller lika med 1 100 MPa 2026 ISO 9809-2:2019 Gasflaskor - Återfyllningsbara sömlösa gasflaskor och storflaskor av stål - Tills vidare Konstruktion, tillverkning och provning - Del 2: Gasflaskor och storflaskor av seghärdningsstål med brottgräns större än eller lika med 1 100 MPa ISO 9809-3:2000 Gasflaskor – Återfyllningsbara sömlösa gasflaskor av stål – Konstruktion, Till och med den tillverkning och provning – Del 3: Gasflaskor av normaliserade stål 31 december 2018 ISO 9809-3:2010 Gasflaskor – Återfyllningsbara sömlösa gasflaskor av stål – Konstruktion, Till och med den tillverkning och provning – Del 3: Gasflaskor av normaliserade stål 31 december 2026 ISO 9809-3:2019 Gasflaskor - Återfyllningsbara sömlösa gasflaskor och storflaskor av stål - Tills vidare Konstruktion, tillverkning och provning - Del 3: Gasflaskor och storflaskor av normaliserat stål ISO 9809-4:2014 Gasflaskor – Återfyllningsbara sömlösa gasflaskor av stål – Konstruktion, Till och med tillverkning och provning – Del 4: Gasflaskor av rostfritt stål med brottgräns den 31 mindre än 1 100 MPa december 2028 ISO 9809-4:2021 Gasflaskor - Återfyllningsbara sömlösa gasflaskor och storflaskor av stål - Tills vidare Konstruktion, tillverkning och provning - Del 4: Gasflaskor av rostfritt stål med brottgräns mindre än 1 100 MPa

Anm. Små mängder är ett parti av flaskor som inte överstiger 200 stycken. ISO 7866:1999 Gas cylinders – Refillable seamless aluminium alloy gas cylinders – Design, Till och med den construction and testing 31 december Anm. Anmärkningen som avser faktorn F i avsnitt 7.2 i standarden får inte 2020 tillämpas på UN-gasflaskor Aluminiumlegeringen 6351A-T6 och likvärdiga legeringar är inte tillåtna. ISO 7866:2012+ Gasflaskor – Återfyllningsbara sömlösa gasflaskor av aluminiumlegeringar – Tills vidare Cor 1:2014 Konstruktion, tillverkning och provning Anm. Aluminiumlegeringen 6351A och likvärdiga legeringar är inte tillåtna. ISO 4706:2008 Gas cylinders – Refillable welded steel cylinders – Test pressure 60 bar and Tills vidare below ISO 18172-1:2007 Gasflaskor – Återfyllningsbara svetsade flaskor av rostfritt Tills vidare stål – Del 1: Provtryck 6 MPa och lägre ISO 20703:2006 Gas cylinders – Refillable welded aluminium-alloy cylinders – Tills vidare Design, construction and testing

ISO 11119-1:2002 Gas cylinders of composite construction – Specification and test methods – Till och med den Part 1: Hoop wrapped composite gas cylinders 31 december 2020 ISO 11119-1:2012 Gas cylinders – Refillable composite gas cylinders and tubes – Design, Till och med construction and testing – Part 1: Hoop wrapped fibre reinforced composite den 31 gas cylinders and tubes up to 450 l december 2028 ISO 11119-1:2020 Gasflaskor - Konstruktion, tillverkning och provning for återfyllningsbara Tills vidare flaskor och storflaskor av kompositmaterial - Del 1: Dellindade fiberförstärkta gasflaskor och storflaskor av kompositmaterial, med kapacitet till och med 450 l ISO 11119-2:2002 Gas cylinders of composite construction – Specification and test methods – Till och med den Part 2: Fully wrapped fibre reinforced composite gas cylinders with load- 31 december sharing metal liners 2020 ISO 11119-2:2012 Gasflaskor – Återfyllningsbara flaskor och storflaskor av kompositmaterial – Till och med + Amd 1:2014 Konstruktion, tillverkning och provning - Del 2: Hellindade fiberförstärkta den 31 flaskor och storflaskor av kompositmaterial med metallisk lastbärande december innerbehållare, med kapacitet till och med 450 l 2028 ISO 11119-2:2020 Gasflaskor - Konstruktion, tillverkning och provning för återfyllningsbara Tills vidare flaskor och storflaskor av kompositmaterial - Del 2: Hellindade fiberförstärkta flaskor och storflaskor av kompositmaterial med metallisk lastbärande innerbehållare, med kapacitet till och med 450 l ISO 11119-3:2002 Gas cylinders of composite construction – Specification and test methods – Till och med den Part 3: Fully wrapped fibre reinforced composite gas cylinders with non-load- 31 december sharing metallic or non-metallic liners 2020

379

Kap. 6

Bilaga 1

Tillämplig för Referens Titel tillverkning

Anm. Denna standard får inte användas för gasflaskor utan beklädnad tillverkade av två delar som sammanfogats. ISO 11119-3:2013 Gasflaskor – Återfyllningsbara flaskor och storflaskor av kompositmaterial – Till och med Konstruktion, tillverkning och provning - Del 3: Hellindade fiberförstärkta den 31 flaskor och storflaskor av kompositmaterial med metallisk och icke metallisk december ej lastbärande innerbehållare, med kapacitet till och med 450 l 2028 Anm. Denna standard får inte användas för gasflaskor utan beklädnad tillverkade av två delar som sammanfogats. ISO 11119-3:2020 Gasflaskor - Konstruktion, tillverkning och provning för återfyllningsbara Tills vidare flaskor och storflaskor av kompositmaterial - Del 3: Hellindade fiberförstärkta flaskor och storflaskor av kompositmaterial med metallisk och icke metallisk ej lastbärande innerbehållare, med kapacitet till och med 450 l ISO 11119-4:2016 Gasflaskor – Återfyllningsbara flaskor av kompositmaterial – Konstruktion, Tills vidare tillverkning och provning – Del 4: Hellindade fiberförstärkta flaskor av kompositmaterial med svetsad metallisk lastbärande innerbehållare, med kapacitet till och med 150 l

Anm. 1: I de standarder som hänvisas till ovan ska gasflaskbehållare av kompositmaterial vara konstruerade för en konstruktionslivslängd på minst 15 år.

Anm. 2: Gasflaskbehållare av kompositmaterial med en konstruktionslivslängd på mer än

15 år får inte fyllas senare än 15 år efter tillverkningsdatum om inte konstruktionen har klarat ett provningsprogram för användningslivslängd. Programmet ska vara en del av det första typgodkännandet och ange kontroller och provningar som visar att gasflaskbehållare som tillverkats förutsätts vara säkra ända till slutet på deras konstruktionslivslängd. Provningsprogrammet för användningslivslängd och resultaten ska vara godkända av behörig myndighet i det land som är ansvarigt för det första godkännandet av gasflaskkonstruktionen. Användningslivslängden för en gasflaskbehållare av kompositmaterial får inte utökas efter den första godkända konstruktionslivslängden för flaskan.

6.2.2.1.2 För konstruktion, tillverkning samt första kontroll och provning av UN-storflaskbehållare gäller följande standarder, med undantag av att bestämmelserna gällande systemet för bedömning av överensstämmelse samt godkännande ska vara enligt 6.2.2.5:

Tillämplig för Referens Titel tillverkning

ISO 11120:1999 Gasflaskor – Återfyllningsbara sömlösa storflaskor av stål, för transport av Till och med den komprimerad gas, med vattenkapacitet mellan 150 l och 3000 l – Konstruktion, 31 december tillverkning och provning Anm. Anmärkningen som avser faktorn F i avsnitt 7.1 2022 i standarden får inte tillämpas på UN-storflaskor. ISO 11120:2015 Gasflaskor – Återfyllningsbara sömlösa storflaskor av stål med vattenkapacitet Tills vidare mellan 150 l och 3000 l – Konstruktion, tillverkning och provning ISO 11119-1:2012 Gas cylinders – Refillable composite gas cylinders and tubes – Design, Till och med construction and testing – Part 1: Hoop wrapped fibre reinforced composite den 31 gas cylinders and tubes up to 450 l december 2028 ISO 11119-1:2020 Gasflaskor - Konstruktion, tillverkning och provning for återfyllningsbara Tills vidare flaskor och storflaskor av kompositmaterial - Del 1: Dellindade fiberförstärkta gasflaskor och storflaskor av kompositmaterial, med kapacitet till och med 450 l ISO 11119-2:2012 Gasflaskor – Återfyllningsbara flaskor och storflaskor av kompositmaterial – Till och med + Amd 1:2014 Konstruktion, tillverkning och provning – Del 2: Hellindade fiberförstärkta den 31 flaskor och storflaskor av kompositmaterial med metallisk lastbärande december innerbehållare, med kapacitet till och med 450 l 2028 ISO 11119-2:2020 Gasflaskor - Konstruktion, tillverkning och provning för återfyllningsbara Tills vidare flaskor och storflaskor av kompositmaterial - Del 2: Hellindade fiberförstärkta flaskor och storflaskor av kompositmaterial med metallisk lastbärande innerbehållare, med kapacitet till och med 450 l ISO 11119-3:2013 Gasflaskor – Återfyllningsbara flaskor och storflaskor av kompositmaterial – Till och med Konstruktion, tillverkning och provning – Del 3: Hellindade fiberförstärkta den 31 flaskor och storflaskor av kompositmaterial med metallisk och icke metallisk december ej lastbärande innerbehållare, med kapacitet till och med 450 l 2028 Anm. Denna standard får inte användas för gasflaskor utan beklädnad tillverkade av två delar som sammanfogats. ISO 11119-3:2020 Gasflaskor - Konstruktion, tillverkning och provning för återfyllningsbara Tills vidare flaskor och storflaskor av kompositmaterial - Del 3: Hellindade

380

Kap. 6

Bilaga 1

Tillämplig för Referens Titel tillverkning

fiberförstärkta flaskor och storflaskor av kompositmaterial med metallisk och icke metallisk ej lastbärande innerbehållare, med kapacitet till och med 450 l ISO 11515: 2013 Gas cylinders – Refillable composite reinforced tubes of water capacity Till och med den between 450 l and 3 000 l – Design, construction and testing 31 december 2026 ISO 11115:2013 Gasflaskor - Återfyllningsbara förstärkta storflaskor av kompositmaterial med Tills vidare + Amd 1:2018 vattenkapacitet från 450 l till och med 3000 l - Beräkning, konstruktion och provning ISO 9809-1:2019 Gasflaskor - Återfyllningsbara sömlösa gasflaskor och storflaskor av stål - Tills vidare Konstruktion, tillverkning och provning - Del 1: Gasflaskor och storflaskor av seghärdningsstål med brottgräns mindre än 1 100 MPa ISO 9809-2:2019 Gasflaskor - Återfyllningsbara sömlösa gasflaskor och storflaskor av stål - Tills vidare Konstruktion, tillverkning och provning - Del 2: Gasflaskor och storflaskor av seghärdningsstål med brottgräns större än eller lika med 1 100 MPa ISO 9809-3:2019 Gasflaskor - Återfyllningsbara sömlösa gasflaskor och storflaskor av stål - Tills vidare Konstruktion, tillverkning och provning - Del 3: Gasflaskor och storflaskor av normaliserat stål

Anm. 1: I de standarder som hänvisas till ovan ska storflaskbehållare av kompositmaterial vara konstruerade för en konstruktionslivslängd på minst 15 år.

Anm. 2: Storflaskbehållare av kompositmaterial med en konstruktionslivslängd på mer än

15 år får inte fyllas 15 år efter tillverkningsdatum såvida inte konstruktionen har genomgått och klarat ett provningsprogram för användningslivslängd. Programmet ska vara en del av det ursprungliga typgodkännandet och ska ange de kontroller och provningar som visar att storflaskbehållare som tillverkats i enlighet med detta fortsätter att vara säkra ända till slutet av deras konstruktionslivslängd. Provningsprogrammet för användningslivslängd och resultaten ska vara godkända av behörig myndighet i det land som är ansvarigt för det ursprungliga godkännandet av storflaskkonstruktionen. Användningslivslängden för en storflaskbehållare av kompositmaterial får inte utökas längre än den ursprungliga godkända konstruktionslivslängden.

6.2.2.1.3 För konstruktion, tillverkning samt första kontroll och provning av UN-gasflaskor för acetylen gäller följande standarder, med undantag av att bestämmelserna gällande systemet för bedömning av överensstämmelse samt godkännande ska vara i enligt med 6.2.2.5:

För materialet i gasflaskan:

Tillämplig för Referens Titel tillverkning

ISO 9809-1:1999 Gasflaskor – Återfyllningsbara sömlösa gasflaskor av stål – Konstruktion, Till och med den tillverkning och provning – Del 1: Gasflaskor av seghärdningsstål med 31 december brottgräns mindre än 1 100 MPa 2018 Anm. Anmärkningen som avser faktorn F i avsnitt 7.3 i standarden får inte tillämpas på UN-gasflaskor ISO 9809-1:2010 Gasflaskor – Återfyllningsbara sömlösa gasflaskor av stål – Konstruktion, Till och med den tillverkning och provning – Del 1: Gasflaskor av seghärdningsstål med 31 december brottgräns mindre än 1 100 MPa 2026 ISO 9809-1:2019 Gasflaskor - Återfyllningsbara sömlösa gasflaskor och storflaskor av stål - Tills vidare Konstruktion, tillverkning och provning - Del 1: Gasflaskor och storflaskor av seghärdningsstål med brottgräns mindre än 1 100 MPa ISO 9809-3:2000 Gasflaskor – Återfyllningsbara sömlösa gasflaskor av stål – Konstruktion, Till och med den tillverkning och provning – Del 3: Gasflaskor av normaliserade stål 31 december 2018 ISO 9809-3:2010 Gasflaskor – Återfyllningsbara sömlösa gasflaskor av stål – Konstruktion, Till och med den tillverkning och provning – Del 3: Gasflaskor av normaliserade stål 31 december 2026 ISO 9809-3:2019 Gasflaskor - Återfyllningsbara sömlösa gasflaskor och storflaskor av stål - Tills vidare Konstruktion, tillverkning och provning - Del 3: Gasflaskor och storflaskor av normaliserat stål ISO 4706:2008 Gas cylinders – Refillable welded steel cylinders – Test pressure 60 bar and Tills vidare below ISO 7866:2012 + Gasflaskor – Återfyllningsbara sömlösa gasflaskor av aluminiumlegeringar Tills vidare Cor 1:2014 – Konstruktion, tillverkning och provning Anm. Aluminiumlegeringen 6351A och likvärdiga legeringar är inte tillåtna.

381

Kap. 6

Bilaga 1

För acetylenflaskor inklusive det porösa materialet i flaskan:

Tillämplig för Referens Titel tillverkning

ISO 3807-1:2000 Cylinders for acetylene – Basic requirements – Part 1: Cylinders without fusible Till och med den plugs 31 december 2020 ISO 3807-2:2000 Cylinders for acetylene – Basic requirements – Part 2: Cylinders with fusible Till och med den plugs 31 december 2020 ISO 3807-2:2013 Gasflaskor – Acetylenflaskor – Grundläggande krav och typprovning Tills vidare

6.2.2.1.4 För konstruktion, tillverkning samt första kontroll och provning av slutna UN-kryokärl gäller följande standard, med undantag av att bestämmelserna gällande systemet för bedömning av överensstämmelse samt godkännande ska vara enligt 6.2.2.5:

Tillämplig för Referens Titel tillverkning

ISO 21029-1:2004 Cryogenic vessels – Transportable vacuum insulated vessels of not more than Till och med den 1 000 l volume – Part 1: Design, fabrication, inspection and tests 31 december 2026

ISO 21029-1:2018 Cryogenic vessels – Transportable vacuum insulated vessels of not more than 1 Tills vidare + Amd.1:2019 000 litres volume – Part 1: Design, fabrication, inspection and tests

6.2.2.1.5 För konstruktion, tillverkning och första kontroll och provning av UN-metallhydridlagringssystem gäller följande standard, med undantag av att bestämmelserna gällande systemet för bedömning av överensstämmelse samt godkännande ska vara enligt 6.2.2.5:

Tillämplig för Referens Titel tillverkning

ISO 16111:2008 Transportable gas storage devices – Hydrogen absorbed in reversible metal Till och med den hydride 31 december 2026 ISO 16111:2018 Transportable gas storage devices – Hydrogen absorbed in reversible metal Tills vidare hydride

6.2.2.1.6 För konstruktion, tillverkning samt första kontroll och provning av UN-gasflaskpaket gäller följande standard. Varje gasflaska i ett UN-gasflaskpaket ska vara en UN-gasflaska eller en UN-gasflaskbehållare som uppfyller bestämmelserna i 6.2.2. Bestämmelserna gällande systemet för bedömning av överensstämmelse samt godkännande av UN-gasflaskpaket ska vara i enlighet med 6.2.2.5.

Tillämplig för Referens Titel tillverkning

ISO 10961:2010 Gasflaskor – Flaskpaket – Konstruktion, tillverkning, provning och kontroll Till och med den 31 december 2026

ISO 10961:2019 Gasflaskor - Flaskpaket - Konstruktion, tillverkning, provning och kontroll Tills vidare

Anm. Ändring av en eller flera gasflaskor eller gasflaskbehållare av samma konstruktionstyp, inklusive samma provtryck, i ett befintligt UN-gasflaskpaket kräver inte en ny bedömning av överensstämmelse av det befintliga gasflaskpaketet. Gasflaskpaketets driftsutrustning får också ersättas utan att en ny bedömning av överensstämmelse krävs, om driftsutrustningen överensstämmer med typgodkännandet.

6.2.2.1.7 För konstruktion, tillverkning samt första kontroll och provning av UN-gasflaskor för adsorberade gaser gäller följande standarder med undantag av att bestämmelserna gällande systemet för bedömning av överensstämmelse samt godkännande ska vara i enlighet med 6.2.2.5.

382

Kap. 6

Bilaga 1

Tillämplig för Referens Titel tillverkning

ISO 11513:2011 Gas cylinders – Refillable welded steel cylinders containing materials for Till och med sub-atmospheric gas packaging (excluding acetylene) – Design, construction, den 31 testing, use and periodic inspection december 2026 ISO 11513:2019 Gasflaskor - Återfyllningsbara svetsade stålflaskor innehållande material för lagring av Tills vidare gas vid sub-atmosfäriskt tryck (exklusive acetylen) - Konstruktion, tillverkning, provning, användning och återkommande kontroll ISO 9809-1:2010 Gasflaskor – Återfyllningsbara sömlösa gasflaskor av stål – Konstruktion, Till och med tillverkning och provning – Del 1: Gasflaskor av seghärdningsstål med den 31 brottgräns mindre än 1 100 MPa december 2026 ISO 9809-1:2019 Gasflaskor - Återfyllningsbara sömlösa gasflaskor och storflaskor av stål - Tills vidare Konstruktion, tillverkning och provning - Del 1: Gasflaskor och storflaskor av seghärdningsstål med brottgräns mindre än 1 100 MPa

6.2.2.1.8 För konstruktion, tillverkning samt första kontroll och provning av UN-tryckfat gäller följande standarder, med undantag av att bestämmelserna gällande systemet för bedömning av överensstämmelse samt godkännande ska vara enligt 6.2.2.5:

Tillämplig för Referens Titel tillverkning

ISO 21172-1:2015 Gasflaskor – Svetsade behållare av stål med kapacitet till och med 3000 l – Till och med Konstruktion och tillverkning – Del 1: Tryckfat med volym till och med 1000 l den 31 Anm. Oavsett avsnitt 6.3.3.4 i denna standard, får svetsade tryckfat av stål december med kupade gavlar konvexa mot trycket användas vid transport av frätande 2026 ämnen under förutsättning att alla tillämpliga krav i dessa föreskrifter är uppfyllda. ISO 21172-1:2015 Gasflaskor - Svetsade tryckfat av stål med kapacitet till och med 3000 l - Tills vidare + Amd 1:2018 Konstruktion och tillverkning - Del 1: Tryckfat med volym till och med 1000 l ISO 4706:2008 Gas cylinders – Refillable welded steel cylinders – Test pressure 60 bar and Tills vidare below ISO 18172-1:2007 Gasflaskor – Återfyllningsbara svetsade flaskor av rostfritt stål – Del 1: Tills vidare Provtryck 6 MPa och lägre

6.2.2.1.9 För konstruktion, tillverkning och första kontroll och provning av icke återfyllningsbara UNgasflaskor gäller följande standarder med undantag av att kontrollbestämmelserna gällande systemet för bedömning av överensstämmelse samt godkännande ska vara i enlighet med 6.2.2.5.

Tillämplig för Referens Titel tillverkning

ISO 11118:1999 Gasflaskor - Ej återfyllningsbara metalliska gasflaskor - Specifikation och Till och med provningsmetoderämnen under förutsättning att alla tillämpliga krav i dessa den 31 föreskrifter är uppfyllda. december 2020 ISO 13340:2001 Gasflaskor - Ventiler för ej återfyllningsbara gasflaskor - Specifikation för Till och med prototypprovning den 31 december 2020 ISO 11118:2015 Gasflaskor – Ej återfyllningsbara metalliska gasflaskor – Specifikationer och Till och med testmetoder den 31 december 2026 ISO 11118:2015 + Gasflaskor – Ej återfyllningsbara metalliska gasflaskor – Specifikationer Tills vidare Amd.1:2019 och testmetoder

6.2.2.2 Material

Utöver de materialbestämmelser som anges i standarderna för konstruktion och tillverkning och de angivna begränsningarna i tillämplig förpackningsinstruktion för gasen eller gaserna som ska transporteras (t.ex. förpackningsinstruktion P 200 eller P 205), gäller följande standarder för materialets kompatibilitet:

383

Kap. 6

Bilaga 1

Referens Titel

ISO 11114-1:2020 Gasflaskor – Kompatibilitet mellan material i gasflaska respektive ventil med gasinnehåll – Del 1: Metalliska material ISO 11114-2:2021 Gasflaskor – Kompatibilitet mellan material i gasflaska respektive ventil med gasinnehåll – Del 2: Icke-metalliska material

6.2.2.3 Förslutningar och deras skydd

Följande standarder gäller för konstruktion, tillverkning och första kontroll och provning av förslutningarna och deras skydd:

Tillämplig för Referens Titel tillverkning

ISO 11117:1998 Gas cylinders – Valve protection caps and valve guards for industrial and Till och med den medical gas cylinders – Design, construction and tests 31 december 2014 ISO 11117:2008 + Gasflaskor – Ventilkåpor och ventilskydd – Konstruktion, Till och med den Cor 1:2009 tillverkning och provning 31 december 2026 ISO 11117:2019 Gasflaskor – Ventilkåpor och ventilskydd – Konstruktion, Tills vidare tillverkning och provning ISO 10297:1999 Gas cylinders – Refillable gas cylinder valves – Specification and type testing Till och med den 31 december 2008 ISO 10297:2006 Gas cylinders – Refillable gas cylinder valves – Specification and type testing Till och med den 31 december 2020 ISO 10297:2014 Gasflaskor – Gasflaskventiler – Specifikation och typprovning Till och med den 31 december 2022 ISO 10297:2014 Gasflaskor – Gasflaskventiler – Specifikation och typprovning Tills vidare + Amd 1:2017

ISO 14246:2014 Gasflaskor – Gasflaskventiler – Tillverkningsprovning och kontroller Till och med den 31 december 2024 ISO 14246:2014 Gasflaskor – Gasflaskventiler – Tillverkningsprovning och kontroller Tills vidare + Amd 1:2017 ISO 17871:2015 Gasflaskor – Gasflaskventiler för snabb tömning – Specifikationer och Till och med den typprovning 31 december Anm. Denna standard får inte användas för brandfarliga gaser. 2026 ISO 17871:2020 Gasflaskor - Gasflaskventiler för snabb tömning - Specifikationer och typprovning Tills vidare ISO 17879:2017 Gasflaskor – Självstängande gasflaskventiler – Specifikationer och Tills vidare typprovning Anm. Denna standard får inte tillämpas på självstängande ventiler i acetylenflaskor. ISO 23826:2021 Gasflaskor - Kulventiler - Specifikation och provning Tills vidare

För UN-metallhydridlagringssystem gäller bestämmelserna angivna i nedanstående standard för förslutningarna och deras skydd:

Tillämplig för Referens Titel tillverkning

ISO 16111:2008 Transportable gas storage devices – Hydrogen absorbed in reversible metal Till och med den hydride 31 december 2026

ISO 16111:2018 Transportable gas storage devices – Hydrogen absorbed in reversible metal Tills vidare hydride

384

Kap. 6

Bilaga 1

6.2.2.4 Återkommande kontroll och provning

Följande standarder gäller vid återkommande kontroll och provning av UN-tryckkärl:

Referens Titel Tillämplig

ISO 6406:2005 Seamless steel gas cylinders – Periodic inspection and testing Till och med den 31 december 2024

ISO 18119:2018 Gasflaskor - Sömlösa gasflaskor och storflaskor av stål och av Till och med den aluminiumlegering - Återkommande kontroll och provning 31 december 2026 ISO 18119:2018 + Gasflaskor - Sömlösa gasflaskor och storflaskor av stål och av Tills vidare Amd 1:2021 aluminiumlegering - Återkommande kontroll och provning

ISO 10460:2005 Gasflaskor – Svetsade gasflaskor av kolstål – Återkommande kontroll och Till och med den provning 31 december Anm. Reparation av svetsfogar enligt avsnitt 12.1 i denna standard är inte 2024 tillåten. Reparationer av svetsfogar enligt avsnitt 12.2 kräver godkännande av den behöriga myndigheten som har godkänt organet för återkommande kontroll i enlighet med 6.2.2.6. ISO 10460:2018 Gasflaskor - Svetsade gasflaskor av aluminiumlegeringar, kolstål och rostfritt Tills vidare stål - Återkommande kontroll och provning ISO 10461:2005/ Gasflaskor - Sömlösa gasflaskor av olegerat och legerat aluminium - Till och med den Amd 1:2006 Återkommande kontroll och provning 31 december 2024

ISO 10462:2013 Gasflaskor – Acetylenflaskor – Återkommande kontroll och underhåll Till och med den 31 december 2024

ISO 10462:2013 + Gasflaskor – Acetylenflaskor – Återkommande kontroll och underhåll Tills vidare Amd.1:2019 ISO 11513:2011 Gas cylinders – Refillable welded steel cylinders containing materials for sub- Till och med den atmospheric gas packaging (excluding acetylene) – Design, construction, testing, 31 december use and periodic inspection 2024

ISO 11513:2019 Gasflaskor - Återfyllningsbara svetsade stålflaskor innehållande material för Tills vidare lagring av gas vid sub-atmosfäriskt tryck (exklusive acetylen) - Konstruktion, tillverkning, provning, användning och återkommande kontroll

ISO 11623:2015 Gasflaskor – Återkommande kontroll och provning av flaskor av Tills vidare kompositmaterial ISO 22434:2006 Gasflaskor – Kontroll och underhåll av ventiler för gasflaskor Anm. Dessa Tills vidare krav får uppfyllas vid andra tidpunkter än vid den återkommande kontrollen och provningen av UN-gasflaskor. ISO 20475:2018 Gasflaskor – Flaskpaket – Återkommande kontroll och provning Tills vidare

ISO 23088:2020 Gasflaskor - Återkommande kontroll och provning av svetsade tryckfat av stål - Tills vidare Med kapacitet till och med 1000 l

Följande standard gäller vid återkommande kontroll och provning av UN-metallhydridlagringssystem:

Tillämplig för Referens Titel tillverkning

ISO 16111:2008 Transportable gas storage devices – Hydrogen absorbed in reversible metal Till och med den hydride 31 december 2024

ISO 16111:2018 Transportable gas storage devices – Hydrogen absorbed in reversible metal Tills vidare hydride

385

Kap. 6

Bilaga 1

6.2.2.5 System för bedömning av överensstämmelse och godkännande för tillverkning av tryckkärl

6.2.2.5.0 Definitioner

I detta delavsnitt avses med

konstruktionstyp: en i en särskild tryckkärlsstandard fastställd tryckkärlstyp,

system för bedömning av överensstämmelse: ett system för behörig myndighets godkännande av en tillverkare, vilket omfattar typgodkännande av tryckkärlet, godkännande av tillverkarens kvalitetssäkringssystem och godkännande av kontrollorganen, och

verifiera: bekräfta genom undersökning eller framläggande av objektiva bevis att angivna krav har uppfyllts.

Anm. I detta delavsnitt, när separat bedömning används, avser termen ”tryckkärl” tryckkärl, tryckkärlsbehållare, innerkärl i det slutna kryokärlet eller förslutning, beroende på vad som är lämpligt.

6.2.2.5.1 Kraven i 6.2.2.5 ska användas vid bedömningar av överensstämmelse av tryckkärlen. Delavsnitt 6.2.1.4.4 innehåller detaljer om vilka delar av tryckkärlen som får bedömas separat. Kraven i 6.2.2.5 får dock ersättas av krav som anges av behörig myndighet vid 1. bedömning av överensstämmelse av förslutningar, 2. bedömning av överensstämmelse av de kompletta gasflaskpaketen under förutsättning att bedömningarna av överensstämmelse av gasflaskbehållaren har utförts i enlighet med kraven i 6.2.2.5, och 3. bedömning av överensstämmelse av de kompletta slutna kryokärlen under förutsättning att bedömning av överensstämmelse av innerkärlet har utförts i enlighet med kraven i 6.2.2.5.

6.2.2.5.2 Allmänna bestämmelser

Behörig myndighet

6.2.2.5.2.1 Den behöriga myndighet som godkänner tryckkärlet ska godkänna systemet för bedömning av överensstämmelse för att säkerställa att tryckkärlen uppfyller bestämmelserna i dessa föreskrifter. I de fall då behörig myndighet som godkänner ett tryckkärl inte är tillverkningslandets behöriga myndighet ska godkännandelandets och tillverkningslandets nationalitetsmärkning anges i tryckkärlets märkning (se 6.2.2.7 och 6.2.2.8).

Godkännandelandets behöriga myndighet ska på begäran framlägga bevis för att systemet för bedömning av överensstämmelse är uppfyllt för motsvarande behöriga myndighet i användarlandet.

6.2.2.5.2.2 Behörig myndighet får helt eller delvis delegera sina uppgifter i systemet för bedömning av överensstämmelse.

6.2.2.5.2.3 Behörig myndighet ska se till att en aktuell förteckning över godkända kontrollorgan och deras märkning samt godkända tillverkare och deras märkning finns tillgänglig.

Kontrollorgan

6.2.2.5.2.4 Kontrollorganet ska vara godkänt av behörig myndighet för kontroll av tryckkärl och: .1 ha en organisationsstruktur med lämplig personal som har tillräcklig utbildning, kompetens och erfarenhet, och som kan utföra sina tekniska uppgifter på tillfredsställande sätt,

386

Kap. 6

Bilaga 1

.2 ha tillgång till ändamålsenlig och lämplig anläggning och utrustning, .3 arbeta oberoende och vara fri från påverkan som kan förhindra detta, .4 iaktta affärsmässig sekretess beträffande företagsmässigt och äganderättsligt skyddad verksamhet hos tillverkaren och andra kontrollorgan, .5 dra en tydlig gräns mellan den egentliga funktionen som kontrollorgan och andra orelaterade funktioner, .6 tillämpa ett dokumenterat kvalitetssystem, .7 säkerställa att provningar och kontroller, angivna i tillämplig tryckkärlsstandard och enligt dessa föreskrifter utförs, och .8 upprätthålla ett effektivt och ändamålsenligt rapporterings- och redovisningssystem enligt 6.2.2.5.6

6.2.2.5.2.5 Kontrollorganet ska genomföra typgodkännande, provning och kontroll av tryckkärlsproduktionen samt utfärda intyg som verifierar överensstämmelse med tillämplig tryckkärlsstandard (se 6.2.2.5.4 och 6.2.2.5.5).

Tillverkare

6.2.2.5.2.6 Tillverkaren ska: .1 arbeta enligt ett dokumenterat kvalitetssystem enligt 6.2.2.5.3, .2 ansöka om typgodkännande enligt 6.2.2.5.4, .3 välja ett kontrollorgan från den av godkännandelandets behöriga myndighet upprättade förteckningen över godkända kontrollorgan, och .4 spara redovisning enligt 6.2.2.5.6.

Provningslaboratorium

6.2.2.5.2.7 Provningslaboratoriet ska ha: .1 en organisationsstruktur med personal i tillräckligt antal och med tillräcklig kompetens och erfarenhet, och .2 ändamålsenlig och lämplig anläggning och utrustning för att utföra de i tillverkningsstandarden föreskrivna provningarna på ett för kontrollorganet godtagbart sätt.

6.2.2.5.3 Tillverkarens kvalitetssystem

6.2.2.5.3.1 Kvalitetssystemet ska innefatta alla moment, krav och bestämmelser som åligger tillverkaren. Det ska dokumenteras på ett systematiskt och noggrant sätt i form av skriftliga principer, metoder och anvisningar.

Innehållet ska i synnerhet omfatta tillfredsställande beskrivningar av: .1 organisationsstruktur och personalens ansvar för konstruktion och produktkvalitet, .2 de tekniker, processer och metoder för konstruktionskontroll och konstruktionsverifiering som kommer att användas vid konstruktionen av tryckkärlen, .3 relevant tryckkärlstillverkning, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring samt arbetsrutiner, .4 kvalitetsredovisningar, som kontrollrapporter, provnings- och kalibreringsdata, .5 ledningens uppföljningar till följd av revisionen enligt 6.2.2.5.3.2 för att säkerställa kvalitetssystemets effektiva funktion, .6 metod som beskriver sättet att uppfylla kundkraven, .7 metod för kontroll av dokument och revidering av dessa, .8 åtgärder för kontrollera av icke överensstämmande tryckkärl, av inköpta detaljer, halvfabrikat och färdiga detaljer, och .9 utbildningsprogram och kvalificeringsförfarande för berörd personal.

6.2.2.5.3.2 Revision av kvalitetssystemet

Kvalitetssystemet ska genomgå en första bedömning för att fastställa om det uppfyller kraven i 6.2.2.5.3.1 på ett för behörig myndighet godtagbart sätt.

387

Kap. 6

Bilaga 1

Tillverkaren ska informeras om resultatet av revisionen. Informationen ska omfatta slutsatserna av revisionen och eventuellt nödvändiga korrigerande åtgärder.

Återkommande revisioner ska genomföras på ett för behörig myndighet godtagbart sätt för att se till att tillverkaren upprätthåller och tillämpar kvalitetssystemet. Rapporter över den återkommande granskningen ska ställas till tillverkarens förfogande.

6.2.2.5.3.3 Upprätthållande av kvalitetssystemet

Tillverkaren ska upprätthålla kvalitetssystemet i den godkända formen så att det förblir ändamålsenligt och effektivt. Tillverkaren ska upplysa behörig myndighet, som har godkänt kvalitetssystemet, om planerade ändringar. De föreslagna ändringarna ska utvärderas för att fastställa om det förändrade kvalitetssystemet fortsatt uppfyller kraven i 6.2.2.5.3.1.

6.2.2.5.4 Godkännandeförfarande

Första typgodkännande

6.2.2.5.4. Första typgodkännandet ska bestå av ett godkännande av tillverkarens kvalitetssystem och ett godkännande av konstruktionen av det tryckkärl som ska tillverkas. En ansökan om ett första typgodkännande ska uppfylla kraven i 6.2.2.5.3, 6.2.2.5.4.2–6.2.2.5.4.6 och 6.2.2.5.4.9.

6.2.2.5.4.2 En tillverkare, som avser att tillverka tryckkärl i överensstämmelse med en tryckkärlsstandard och dessa föreskrifter, ska ansöka om, erhålla och spara ett typgodkännandecertifikat, som utfärdas av godkännandelandets behöriga myndighet för minst en tryckkärlstyp enligt det i 6.2.2.5.4.9 angivna förfarandet. Detta certifikat ska på begäran visas för behörig myndighet i användarlandet.

6.2.2.5.4.3 En ansökan ska göras för varje produktionsanläggning och ska omfatta följande: .1 tillverkarens namn och officiella adress och, om ansökan framläggs av en befullmäktigad representant, dennes namn och adress, .2 adressen till produktionsanläggningen (om den avviker från ovanstående), .3 namn och titel på den eller de som ansvarar för kvalitetssystemet, .4 tryckkärlets benämning och den tillämplig tryckkärlsstandard, .5 upplysningar om ett eventuellt avslag av en annan behörig myndighet på en liknande ansökan om typgodkännande, .6 namn på kontrollorganet för typgodkännandet, .7 dokumentation över produktionsanläggningen, så som beskrivs i 6.2.2.5.3.1, och .8 den för typgodkännandet nödvändiga tekniska dokumentation som ska möjliggöra verifiering av tryckkärlens överensstämmelse med bestämmelserna i tillämplig konstruktionsstandard för tryckkärl. Den tekniska dokumentationen ska täcka konstruktion och tillverkningsförfarande och, om det är relevant för bedömningen, åtminstone omfatta följande: .1 standard för tryckkärlskonstruktionen samt ritningar över konstruktion och tillverkning, av vilka i förekommande fall detaljer och tillverkningselement framgår, .2 nödvändiga beskrivningar och förklaringar för förståelsen av ritningarna och den avsedda användningen av tryckkärlet, .3 en förteckning över standarder som behövs för en fullständig beskrivning av tillverkningsförfarandet, .4 konstruktionsberäkningar och materialspecifikationer, och .5 provningsrapporter för typgodkännandet, i vilka resultaten av de enligt 6.2.2.5.4.9 genomförda undersökningarna och provningarna är beskrivna.

6.2.2.5.4.4 En första revision enligt 6.2.2.5.3.2 ska genomföras på ett för behörig myndighet godtagbart sätt.

6.2.2.5.4.5 Om tillverkaren nekas godkännande ska behörig myndighet framlägga skriftliga detaljerade skäl för ett sådant avslag.

388

Kap. 6

Bilaga 1

6.2.2.5.4.6 Efter godkännandet ska ändringar av information, som meddelats avseende det första godkännandet enligt 6.2.2.5.4.3, framläggas för behörig myndighet.

Efterföljande typgodkännanden

6.2.2.5.4.7 En ansökan om ett efterföljande typgodkännande ska uppfylla kraven i 6.2.2.5.4.8 och 6.2.2.5.4.9, under förutsättning att tillverkaren har ett första typgodkännande. I detta fall ska tillverkarens kvalitetssystem enligt 6.2.2.5.3 ha godkänts vid det första typgodkännandet och vara tillämpligt för den nya konstruktionstypen.

6.2.2.5.4.8 Ansökan ska omfatta: .1 tillverkarens namn och officiella adress och, om ansökan framläggs av en befullmäktigad representant, dennes namn och adress, .2 upplysningar om ett eventuellt avslag av en annan behörig myndighet på en liknande ansökan om typgodkännande, .3 bevis på att det första typgodkännandet har beviljats, och .4 den i 6.2.2.5.4.3.8 beskrivna tekniska dokumentationen.

Tillvägagångssätt för typgodkännande

6.2.2.5.4.9 Kontrollorganet ska: .1 granska den tekniska dokumentationen för att verifiera att: .1 konstruktionen överensstämmer med tillämpliga bestämmelser i standarden, och .2 prototypserien har tillverkats i överensstämmelse med den tekniska dokumentationen och är representativ för konstruktionstypen, .2 verifiera att produktionskontroller enligt bestämmelserna i 6.2.2.5.5 har genomförts, .3 utifrån vad som krävs i standarden eller den tekniska normen för tryckkärl, genomföra eller övervaka de provningar på tryckkärlen som krävs för typgodkännande, .4 genomföra eller ha genomfört de i tryckkärlsstandarden angivna provningarna och kontrollerna för att fastställa om: .1 standarden har tillämpats och dess krav är uppfyllda, och .2 tillverkarens metoder uppfyller standardens krav, och .5 säkerställa att de olika typprovningarna och typkontrollerna genomförs på ett korrekt och kompetent sätt.

Efter att prototypprovning genomförts med tillfredsställande resultat och alla tillämpliga krav i 6.2.2.5.4 uppfyllts, ska ett typgodkännandecertifikat utfärdas, vilket ska innehålla tillverkarens namn och adress, resultat och slutsatser från undersökningen och nödvändiga uppgifter för identifiering av konstruktionstypen. Om det inte var möjligt att noggrant utvärdera tillverkningsmaterialens kompatibilitet med tryckkärlets innehåll när certifikatet utfärdades, ska ett utlåtande införas i typgodkännandecertifikatet som anger att bedömningen av överensstämmelse inte var fullständig.

Om tillverkaren nekas godkännande ska behörig myndighet framlägga skriftliga detaljerade skäl för ett sådant avslag.

6.2.2.5.4.10 Ändringar av godkända konstruktionstyper

Tillverkaren ska antingen: (a) underrätta den behöriga myndigheten om ändringar av den godkända konstruktionstypen, såvida dessa ändringar inte utgör någon ny konstruktion enligt definitionerna i tryckkärlsstandarden, eller (b) ansöka om ett efterföljande typgodkännande, om dessa ändringar innebär en ny konstruktion enligt den tillämpliga tryckkärlsstandarden. Detta kompletterande godkännande ska utfärdas i form av ett tillägg till det ursprungliga typgodkännandecertifikatet.

6.2.2.5.4.11 Den behöriga myndigheten ska på begäran informera andra behöriga myndigheter om typgodkännanden, ändringar av godkännanden och indragna godkännanden.

389

Kap. 6

Bilaga 1

6.2.2.5.5 Produktionskontroll och godkännande av tryckkärl

Ett kontrollorgan eller dess representant ska utföra kontroll och utfärda intyg på varje tryckkärl. Det kontrollorgan som väljs ut av tillverkaren för kontroll och provning under produktionen får vara ett annat än det kontrollorgan som anlitats för provning för typgodkännande.

Under förutsättning att det kan visas på ett för kontrollorganet godtagbart sätt att tillverkaren förfogar över utbildade och sakkunniga kontrollanter, som är oberoende från tillverkningsprocessen, får kontrollen genomföras av dessa kontrollanter. I detta fall ska tillverkaren bevara en redovisning av kontrollanternas utbildning.

Kontrollorganet ska verifiera att tillverkarens kontroll och de provningar som utförs på tryckkärlen fullständigt uppfyller standarden och dessa föreskrifter. Skulle bristande överensstämmelse konstateras i samband med denna kontroll och provning kan tillståndet för att genomföra kontroll med tillverkarens kontrollanter dras in.

Tillverkaren ska efter kontrollorganets godkännande avge en försäkran om överensstämmelse med den godkända konstruktionstypen. Placering av godkännandemärkningen på tryckkärlet räknas som försäkran om att tryckkärlet uppfyller tillämpliga tryckkärlsstandarder och kraven i detta system för bedömning av överensstämmelse och dessa föreskrifter. På varje godkänt tryckkärl ska kontrollorganet eller tillverkaren på kontrollorganets uppdrag fästa tryckkärlets godkännandemärkning och kontrollorganets registrerade symbol.

Innan tryckkärlen fylls ska ett av kontrollorganet och tillverkaren undertecknat intyg om överensstämmelse utfärdas.

6.2.2.5.6 Redovisning

Tillverkaren och kontrollorganet ska spara redovisning av typgodkännande och intyg om överensstämmelse i minst 20 år.

6.2.2.6 Godkännandesystem för återkommande kontroll och provning av tryckkärl

6.2.2.6.1 Definitioner

I detta delavsnitt avses med:

Godkännandesystem avser ett system för behörig myndighets godkännande av ett organ, som utför återkommande kontroll och provning av tryckkärl (nedan kallat ”organ för återkommande kontroll och provning”), inklusive godkännande av detta organs kvalitetssystem.

6.2.2.6.2 Allmänna bestämmelser

Behörig myndighet

6.2.2.6.2.1 Behörig myndighet upprätta ett godkännandesystem för att säkerställa att den återkommande kontrollen och provningen av tryckkärl uppfyller bestämmelserna i dessa föreskrifter. I de fall då den behöriga myndighet som godkänner ett organ för återkommande kontroll och provning av tryckkärl inte är behörig myndighet i det land som godkänt tryckkärlets tillverkare, ska godkännandelandets märkning för återkommande kontroll och provning anges i märkningen av tryckkärlet (se 6.2.2.7). Godkännandelandets behöriga myndighet för återkommande kontroll och provning ska på begäran framlägga bevis på överensstämmelse med detta godkännandesystem, inklusive protokoll från den återkommande kontrollen och provningen, för motsvarande behöriga myndighet i användarlandet. Godkännandelandets behöriga myndighet kan dra in godkännandecertifikatet enligt 6.2.2.6.4.1 vid påvisad avvikelse från godkännandesystemet.

6.2.2.6.2.2 Behörig myndighet får helt eller delvis delegera sina uppgifter i detta godkännandesystem.

6.2.2.6.2.3 Behörig myndighet ska se till att en aktuell förteckning över godkända organ för återkommande kontroll och provning och deras märkning finns tillgänglig.

390

Kap. 6

Bilaga 1

Organ för återkommande kontroll och provning

6.2.2.6.2.4 Organ för återkommande kontroll och provning ska vara godkänt av behörig myndighet och ska: .1 ha en organisationsstruktur med lämplig personal med tillräcklig utbildning, kompetens och erfarenhet för att utföra sina tekniska uppgifter på tillfredsställande sätt, .2 ha tillgång till ändamålsenlig och lämplig anläggnind och utrustning, .3 arbeta oberoende och vara fri från påverkan som kan förhindra detta, .4 iaktta affärsmässig sekretess, .5 dra en tydlig gräns mellan den egentliga funktionen som organ för återkommande kontroll och provning och andra orelaterade funktioner, .6 tillämpa ett dokumenterat kvalitetssystem enligt 6.2.2.6.3, .7 ansöka om godkännande enligt 6.2.2.6.4 .8 säkerställa att återkommande kontroller och provningar utförs enligt 6.2.2.6.5, och .9 upprätthålla ett effektivt och ändamålsenligt rapporterings- och redovisningssystem i överensstämmelse med 6.2.2.6.6.

6.2.2.6.3 Kvalitetssystem och revision av organet för återkommande kontroll och provning

6.2.2.6.3.1 Kvalitetssystem. Kvalitetssystemet ska innefatta alla moment, krav och bestämmelser som åligger organet för återkommande kontroll och provning. Det ska dokumenteras på ett systematiskt och noggrant sätt i form av skriftliga principer, metoder och anvisningar. Kvalitetssystemet ska omfatta: .1 en beskrivning av organisationsstruktur och ansvar, .2 tillämpliga instruktioner som ska användas för kontroll och provning, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring samt arbetsrutiner, .3 kvalitetsredovisningar som besiktningsrapporter, provnings- och kalibreringsdata och intyg, .4 ledningens uppföljning till följd av revisionen enligt 6.2.2.6.3.2 för att säkerställa kvalitetssystemets effektiva funktion, .5 en metod för kontroll av dokument och revidering av dessa, .6 medel för kontroll av icke överensstämmande tryckkärl, och .7 utbildningsprogramr och kvalificeringsförfarande för berörd personal.

6.2.2.6.3.2 Revision. Organet för återkommande kontroll och provning och dess kvalitetssystem ska genomgå en revision för att fastställa om bestämmelserna i dessa föreskrifter uppfylls på ett för behörig myndighet godtagbart sätt. En revision ska utföras som del av det inledande godkännandeförfarandet (se 6.2.2.6.4.3). En revision kan krävas som del i förfarandet för ändring av godkännandet (se 6.2.2.6.4.6). Återkommande revisioner ska genomföras på ett för behörig myndighet godtagbart sätt för att se till att organet för återkommande kontroll och provning fortsatt uppfyller bestämmelserna i dessa föreskrifter. Organet för återkommande kontroll och provning ska informeras om resultatet av revisionen. Informationen ska omfatta slutsatserna av revisionen och eventuellt nödvändiga korrigerande åtgärder.

6.2.2.6.3.3 Upprätthållande av kvalitetssystemet. Organet för återkommande kontroll och provning ska upprätthålla kvalitetssystemet i den godkända formen så att det förblir ändamålsenligt och effektivt. Det ska också upplysa behörig myndighet som har godkänt kvalitetssystemet, om planerade ändringar, i enlighet med förfarandet för ändring av godkännande enligt 6.2.2.6.4.6.

6.2.2.6.4 Godkännandeförfarande för organ för återkommande kontroll och provning

Första godkännande

6.2.2.6.4.1 Ett organ som avser att utföra återkommande kontroll och provning av tryckkärl i enligt med en tryckkärlsstandard och dessa föreskrifter, ska ansöka om, erhålla och spara ett godkännandecertifikat som utfärdas av behörig myndighet. Detta certifikat ska på begäran visas för behörig myndighet i användarlandet.

391

Kap. 6

Bilaga 1

6.2.2.6.4.2 En ansökan ska göras för varje organ för återkommande kontroll och provning och ska omfatta följande: .1 namn och adress till organet för återkommande kontroll och provning och, om ansökan framläggs av en befullmäktigad representant, dennes namn och adress, .2 adress till varje anläggning som utför återkommande kontroll och provning, .3 namn och titel på den eller dem som ansvarar för kvalitetssystemet, .4 tryckkärlens benämning, metoderna för återkommande kontroll och provning, samt tillämpliga tryckkärlsstandarder som kvalitetssystemet omfattar, .5 dokumentation över varje anläggning och utrustning samt det i 6.2.2.6.3.1 beskrivna kvalitetssystemet, .6 kvalificerings- och utbildningsförteckning för den personal som utför återkommande kontroll och provning, och .7 upplysningar om ett eventuellt avslag av en annan behörig myndighet på en liknande ansökan om godkännande.

6.2.2.6.4.3 Behörig myndighet ska: .1 granska dokumentationen för att fastställa om metoderna överensstämmer med bestämmelserna i respektive tryckkärlsstandarder och i dessa föreskrifter, och .2 utföra en revision enligt 6.2.2.6.3.2 för att fastställa om kontroller och provningar utförs enligt bestämmelserna i respektive tryckkärlsstandarder och dessa föreskrifter på ett för behörig myndighet godtagbart sätt.

6.2.2.6.4.4 Efter att revisionen genomförts med tillfredsställande resultat och uppfyllande av alla bestämmelser i 6.2.2.6.4, ska ett godkännandecertifikat utfärdas. Det ska omfatta kontrollorganets namn och det registrerade märket, adress till varje anläggning och nödvändiga uppgifter för identifiering av den godkända verksamheten (t.ex. tryckkärlens benämning, metoder för återkommande kontroll och provning samt tryckkärlsstandarder).

6.2.2.6.4.5 Om organet för återkommande kontroll och provning nekas godkännande, ska behörig myndighet framlägga skriftliga detaljerade skäl för ett sådant avslag.

Ändringar av godkännanden av organ för återkommande kontroll och provning

6.2.2.6.4.6 Efter godkännandet ska organet för återkommande kontroll och provning underrätta den behöriga myndigheten som utfärdat godkännandet om alla ändringar av den information som inlämnades enligt 6.2.2.6.4.2 inom ramen för det första godkännandet. Sådana ändringar ska bedömas för att fastställa om bestämmelserna i respektive tryckkärlsstandarder och i dessa föreskrifter uppfylls. En revision enligt 6.2.2.6.3.2 kan krävas. Behörig myndighet ska skriftligen godta eller avslå dessa ändringar, och om nödvändigt ska ett ändrat godkännandecertifikat utfärdas.

6.2.2.6.4.7 Den behöriga myndigheten ska på begäran informera andra behöriga myndigheter om första godkännanden, ändringar av godkännanden och indragna godkännanden.

6.2.2.6.5 Återkommande kontroll och provning samt intygande

Märkning för återkommande kontroll och provning som placeras på tryckkärlet räknas som en försäkran om att tryckkärlet uppfyller tillämpliga tryckkärlsstandarder och dessa föreskrifter. Organet för återkommande kontroll och provning ska fästa märkningen för återkommande kontroll och provning, inklusive sitt registrerade märke på varje godkänt tryckkärl (se 6.2.2.7.7). Innan tryckkärlet fylls, ska ett dokument utfärdas av organet för återkommande kontroll och provning, i vilket intygas att tryckkärlet blivit godkänt vid den återkommande kontrollen och provningen.

6.2.2.6.6 Redovisning

Organet för återkommande kontroll och provning ska spara protokollen från återkommande kontroll och provning av tryckkärl (både godkända och underkända), inklusive platsen för kontrollanläggningen, i minst 15 år. Ägaren till ett tryckkärl ska bevara ett identiskt protokoll fram till nästa återkommande kontroll, såvida inte tryckkärlet permanent tas ur bruk.

392

Kap. 6

Bilaga 1

6.2.2.7 Märkning av återfyllningsbara UN-tryckkärl

Anm. Bestämmelser om märkning av UN-metallhydridlagringssystem anges i 6.2.2.9, bestämmelser om märkning av UN-gasflaskpaket anges i 6.2.2.10 och bestämmelser om märkning av förslutningar anges i 6.2.2.11.

6.2.2.7.1 Återfyllningsbara UN-tryckkärlsbehållare och slutna kryokärl ska förses med tydlig och läsbar godkännande-, drifts- och tillverkningsmärkning. Sådan märkning ska vara permanent fastsatt (t.ex. genom prägling, gravering eller etsning). Märkningen ska finnas på tryckkärlsbehållarens bröst, överdel eller hals, eller på en permanent fäst del på tryckkärlet (t.ex. påsvetsad krage eller för ett slutet kryokärl, en korrosionsbeständig skylt påsvetsad på den yttre manteln). Med undantag av UN-förpackningssymbolen ska märkningens storlek vara minst 5 mm för tryckkärl med en diameter av minst 140 mm och 2,5 mm för tryckkärl med en diameter under 140 mm. UN-förpackningssymbolens höjd ska minst vara 10 mm för tryckkärl med en diameter av minst 140 mm och 5 mm för tryckkärl med en diameter under 140 mm.

6.2.2.7.2 Följande godkännandemärkning ska finnas: (a) UN-förpackningssymbolen:

Denna symbol får inte användas i annat syfte än att intyga att en förpackning, flexibel bulkcontainer, UN-tank eller MEG-container uppfyller relevanta bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.7 eller 6.9.

(b) Den tekniska standard som använts för konstruktion, tillverkning och kontroll (t.ex. ISO 9809-1).

Anm. För acetylenflaskor ska standarden ISO 3807 också ingå i märkningen.

(c) Bokstäver för att ange godkännandeland, genom nationalitetsbeteckningen som används 5 på fordon i internationell vägtrafik.

Anm. För denna märkning avser godkännandelandet det land som har godkänt den första kontrollen och provningen av det enskilda kärlet vid tillverkningstidpunkten.

(d) Kontrollorganets märke eller stämpel, som är registrerad hos behörig myndighet i landet där tillståndet för märkning utfärdats.

(e) Datum för första kontroll genom uppgift om året (fyra siffror), följt av månad (två siffror), skilda åt med ett snedstreck (dvs. ”/”).

Anm. När en acetylenflaska är bedömd för överensstämmelse i enlighet med 6.2.1.4.4.2 och kontrollorganen för gasflaskbehållaren och acetylenflaskan är olika, krävs deras respektive märkning (d). Endast datumet för den första kontrollen (e) av den kompletta acetylenflaskan krävs. Om det är ett annat land som har godkänt det kontrollorgan som ansvarar för den första kontrollen och provningen, ska acetylenflaskan förses med en andra märkning (c).

6.2.2.7.3 Följande driftsmärkning ska finnas: (f) Provtryck i bar, föregånget av bokstäverna ”PH” och följt av bokstäverna ”BAR”. (g) Det tomma tryckkärlets vikt inklusive alla varaktigt fästa delar (t.ex. halsring, fotring, osv.) i kilogram, följd av bokstäverna ”KG”. Denna vikt får inte innefatta vikten av förslutning(ar), ventilskyddskåpa eller ventilskydd, eventuell ytbeläggning eller poröst

5 Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

393

Kap. 6

Bilaga 1

material för acetylen. Vikten ska uttryckas med tre signifikanta siffror, avrundad uppåt. För gasflaskor med vikt under 1 kg, ska vikten uttryckas med två signifikanta siffror, avrundad uppåt. För tryckkärl för UN 1001 acetylen, löst, och UN 3374 acetylen, utan lösningsmedel, ska minst en decimal anges efter decimalkommat respektive minst två decimaler för tryckkärl med vikt under 1 kg. (h) Garanterad minsta godstjocklek hos tryckkärlet i millimeter, följd av bokstäverna ”MM”. Denna märkning behövs inte för tryckkärl med vattenvolym högst 1 liter, för flaskor av kompositmaterial eller för slutna kryokärl. (i) För tryckkärl för komprimerade gaser, UN 1001 acetylen, löst, och UN 3374 acetylen, utan lösningsmedel, arbetstrycket i bar, föregånget av bokstäverna ”PW”. För slutna kryokärl högsta tillåtna arbetstryck, föregånget av bokstäverna ”MAWP”. Anm. När en gasflaskbehållare är avsedd för användning som en acetylenflaska (inklusive det porösa materialet), krävs inte märkningen för arbetstrycket förrän acetylenflaskan är komplett. (j) För tryckkärl för kondenserade, kylda kondenserade gaser och lösta gasertryckkärlets vattenvolym i liter, uttryckt med tre signifikanta siffror, avrundad nedåt, och följd av bokstaven ”L”. Är värdet för minsta eller nominell vattenvolym ett heltal får decimalerna försummas. (k) För gasflaskor för UN 1001 acetylen, löst:

(i) Taran i kilogram bestående av totalvikten av den tomma gasflaskbehållaren, driftsutrustning (inklusive poröst material) som inte tas bort under fyllning, eventuell ytbeläggning, lösningsmedlet och mättningsgasen, uttryckt med tre signifikanta siffror, avrundad nedåt, och följd av bokstäverna ”KG”. Minst en decimal ska anges efter decimalkommat. För tryckkärl med totalvikt under 1 kg ska vikten anges med minst två decimaler, avrundade nedåt.

(ii) Identifiering av det porösa materialet (t.ex. namn eller varumärke), och

(iii) Totalvikten av den fyllda acetylenflaskan i kilogram följd av bokstäverna ”KG”,

(l) För tryckkärl för UN 3374 acetylen, utan lösningsmedel:

(i) Taran i kilogram bestående av totalvikten av den tomma gasflaskbehållaren, driftsutrustning (inklusive poröst material) som inte tas bort under fyllning och eventuell ytbeläggning, uttryckt med tre signifikanta siffror, avrundad nedåt, och följd av bokstäverna ”KG”. Minst en decimal ska anges efter decimalkommat. För tryckkärl med totalvikt under 1 kg ska vikten anges med minst två decimaler, avrundade nedåt,

(ii) Identifiering av det porösa materialet (t.ex. namn eller varumärke), och

(iii) Totalvikten av den fyllda acetylenflaskan i kilogram följd av bokstäverna ”KG”.

Anm. Acetylenflaskor som är tillverkade i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2015:66) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden), version 40-20, och som inte är märkta i enligt 6.2.2.7.3 (k) eller (l) i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2022:52) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden), version 41-22, får fortsätta att användas fram till nästa återkommande kontroll och provning två år efter det att dessa föreskrifter trätt i kraft. Därefter måste de märkas enligt dessa föreskrifter, eller tas ur bruk.

6.2.2.7.4 Följande tillverkningsmärkning ska finnas: (m) Identifikation av flaskgängan (t.ex. 25E). Denna märkning behövs inte för slutna kryokärl. Anm. Information om märkningar som får användas för att identifiera gängor på gasflaskor anges i ISO/TR 11364, Gasflaskor – Sammanställning av nationella och internationella halsgängor till ventilanslutningar/gasflaskor och deras system av identifiering och märkning.

394

Kap. 6

Bilaga 1

(n) Det av behörig myndighet registrerade märket för tillverkaren. Är tillverkningslandet inte samma som godkännandelandet ska tillverkarens märke föregås av bokstäver för tillverkningslandet, angivna genom nationalitetsbeteckningen som används på motorfordon i 6 internationell vägtrafik. Beteckningen för landet och tillverkarens märke ska skiljas åt av ett tomrum eller ett snedstreck.

Anm. För acetylenflaskor krävs endast märket för tillverkaren av den kompletta acetylenflaskan om acetylenflaskan och gasflaskbehållaren har olika tillverkare.

(o) Det av tillverkaren tilldelade serienumret. (p) För tryckkärl av stål och tryckkärl av kompositmaterial med liner av stål som är avsedda för gaser med risk för väteförsprödning, bokstaven ”H”, som anger stålets beständighet (se ISO-standard 11114-1:2020). (q) För gasflaskor och storflaskor av kompositmaterial med en begränsad konstruktionslivslängd, bokstäverna ”FINAL” följt av konstruktionslivslängden med uppgift om år (fyra siffror), följt av månad (två siffror), skilda åt med ett snedstreck (dvs. ”/”). (r) För gasflaskor och storflaskor av kompositmaterial med en begränsad konstruktionslivslängd längre än 15 år och för gasflaskor och storflaskor med en obegränsad konstruktionslivslängd, bokstäverna ”SERVICE” följt av datumet 15 år från datumet för tillverkning (första kontroll) med uppgift om år (fyra siffror), följt av månad (två siffror), skilda åt med ett snedstreck (dvs. ”/”).

Anm. När den första konstruktionstypen har klarat provningsprogrammet för användningslivslängd enligt 6.2.2.1.1 Anm. 2 eller 6.2.2.1.2 Anm. 2, krävs inte längre denna märkning för första användningslivslängd för framtida produktion. Märkningen för första användningslivslängd ska göras oläslig på gasflaskor och storflaskor av en konstruktionstyp som har uppfyllt kraven i provningsprogrammet för användningslivslängd.

6.2.2.7.5 Den ovan angivna märkningen ska vara placerad i tre grupper.

– Tillverkningsmärkningen ska utgöra den översta gruppen och ska visas i den ordning som anges i 6.2.2.7.4 utom för märkningar beskrivna i 6.2.2.7.4 (q) och (r) vilka ska placeras i anslutning till märkningarna för återkommande kontroll och provning enligt 6.2.2.7.7. – Driftsmärkningen i 6.2.2.7.3 ska utgöra den mellersta gruppen och provtrycket (f) ska omedelbart föregås av arbetstrycket (i), när sådant föreskrivs. – Godkännandemärkningen ska utgöra den nedersta gruppen och ska visas i den ordning som anges i 6.2.2.7.2.

6.2.2.7.2. Nedanstående är ett exempel på märkning av en gasflaska.

(m) (n) (o) (p)

25E D MF 765432 H

(i) (f) (g) (j) (h)

PW200 PH300BAR 62,1KG 50L 5,8MM

(a) (b) (c) (d) (e)

ISO 9809-1 F IB 2000/12

6 Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

395

Kap. 6

Bilaga 1

6.2.2.7.6 Annan märkning är tillåten på andra ställen än sidoväggen, förutsatt att den placeras i lågpåkända områden och inte har storlek och djup som kan leda till skadliga spänningskoncentrationer. På slutna kryokärl får sådan märkning anges på en separat skylt som är fäst på den yttre manteln. Sådan märkning får inte strida mot den föreskrivna märkningen.

6.2.2.7.7 Utöver den föregående märkningen ska varje återfyllningsbart tryckkärl som uppfyller bestämmelserna för återkommande kontroll i 6.2.2.4, vara försett med en märkning som i en följd innehåller följande uppgifter: (a) nationalitetsbokstav (-bokstäver) för det land som godkänt det organ som genomfört den återkommande kontrollen och provningen, genom nationalitetsbeteckningen som används 7 på motorfordon i internationell vägtrafik. Denna märkning är inte nödvändig om godkännandet utfärdats av behörig myndighet i samma land som där tillverkningsgodkännandet utfärdats, (b) det registrerade märket för det av behörig myndighet godkända organet för återkommande kontroll och provning, (c) datum för återkommande kontroll och provning, angivet med år (två siffror), följt av månad (två siffror), skilda åt med ett snedstreck (dvs. ”/”). För att ange året får även fyra siffror användas.

6.2.2.7.8 Märkningarna enligt 6.2.2.7.7 får ingraveras på en metallring som sätts fast på gasflaskan eller tryckfatet när ventilen monteras och som endast kan avlägsnas genom att ventilen demonteras från gasflaskan eller tryckfatet.

6.2.2.8 Märkning av ej återfyllningsbara UN-gasflaskor

6.2.2.8.1 Ej återfyllningsbara UN-gasflaskor ska vara försedda med tydlig och läsbar godkännandemärkning och särskild märkning för gaser och gasflaskor. Sådan märkning ska vara permanent fastsatt på gasflaskan (t.ex. genom schablonskrift, prägling, gravering eller etsning). Märkningen ska, såvida den inte fästs med schablon, finnas på gasflaskans bröst, överdel eller hals eller på en permanent fäst del av gasflaskan (t.ex. påsvetsad krage). Med undantag av UN-förpackningssymbolen och påskriften ”DO NOT REFILL” ska märkningens storlek vara minst 5 mm för gasflaskor med en diameter av minst 140 mm och 2,5 mm för gasflaskor med en diameter under 140 mm. UN-förpackningssymbolens höjd ska vara minst 10 mm för gasflaskor med en diameter av minst 140 mm och 5 mm för gasflaskor med en diameter under 140 mm. Påskriften ”DO NOT REFILL” ska minst ha storleken 5 mm.

6.2.2.8.2 De i 6.2.2.7.2–6.2.2.7.4 angivna märkningarna med undantag av (g), (h) och (m) ska finnas. Serienumret (o) får ersättas med chargenummer. Därutöver ska påskriften ”DO NOT REFILL” anges med en bokstavshöjd på minst 5 mm.

6.2.2.8.3 Bestämmelserna i 6.2.2.7.5 gäller.

Anm. På ej återfyllningsbara gasflaskor får, med hänsyn till deras storlek, denna permanenta märkning ersättas med en etikett.

6.2.2.8.4 Annan märkning är tillåten på andra ställen än sidoväggen, förutsatt att den placeras i lågpåkända områden och inte har storlek och djup som kan leda till skadliga spänningskoncentrationer. Sådan märkning får inte strida mot den föreskrivna märkningen.

6.2.2.9 Märkning av UN-metallhydridlagringssystem

6.2.2.9.1 UN-metallhydridlagringssystem ska vara försedda med tydlig och läsbar märkning enligt nedan. Sådan märkning ska vara permanent fastsatt på metallhydridlagringssystemet (t.ex. genom prägling, gravering eller etsning). Märkningen ska finnas på metallhydridlagringssystemets bröst, överdel eller hals, eller på en permanent fast del på metallhydridlagringssystemet. Med undantag av UN-förpackningssymbolen ska märkningens storlek vara minst 5 mm för metallhydridlagringssystem med minsta totalmått 140 mm eller över och 2,5 mm för

7 Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

396

Kap. 6

Bilaga 1

metallhydridlagringssystem med minsta totalmått under 140 mm. UN-förpackningssymbolens höjd ska vara minst 10 mm för metallhydridlagringssystem med minsta totalmått 140 mm eller över och 5 mm för metallhydridlagringssystem med minsta totalmått under 140 mm.

6.2.2.9.2 Följande märkning ska finnas:

(a) UN-förpackningssymbolen

Denna symbol får inte användas i annat syfte än att intyga att en förpackning, flexibel bulkcontainer, UN-tank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.7 eller 6.9.

(b) ”ISO 16111” (den tekniska standard som använts för konstruktion, tillverkning och kontroll).

(c) Bokstäver för att ange godkännandeland, genom nationalitetsbeteckningen som används 8 på fordon i internationell vägtrafik.

Anm. För denna märkning avser godkännandelandet det land som har godkänt den första kontrollen och provningen av det enskilda systemet vid tillverkningstidpunkten.

(d) Kontrollorganets märke eller stämpel, som är registrerad hos behörig myndighet i landet där tillståndet för märkning utfärdats. (e) Datum för första kontroll genom uppgift om året (fyra siffror), följt av månad (två siffror), skilda åt med ett snedstreck (dvs. ”/”). (f) Kärlets provtryck i bar, föregånget av bokstäverna ”PH” och följt av bokstäverna ”BAR”. (g) Metallhydridlagringssystemets nominella fyllningstryck i bar, föregånget av bokstäverna ”RCP” och följt av bokstäverna ”BAR”. (h) Det av behörig myndighet registrerade märket för tillverkaren. Är tillverkningslandet inte samma som godkännandelandet ska tillverkarens märke föregås av bokstäver för tillverkningslandet, angivna genom nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell 9 trafik. Beteckningen för landet och tillverkarens märke ska skiljas åt av ett tomrum eller ett snedstreck. (i) Det av tillverkaren tilldelade serienumret. (j) För tryckkärl av stål och tryckkärl av kompositmaterial med liner av stål, bokstaven ”H” som anger stålets beständighet (se ISO 11114-1:2020). (k) För metallhydridlagringssystem med begränsad livslängd, utgångsdatum, angivet med bokstäverna ”FINAL” följt av året (fyra siffror), följt av månad (två siffror), skilda åt med ett snedstreck (dvs. ”/”).

Godkännandemärkningen enligt (a) till (e) ovan ska åskådliggöras i angiven ordningsföljd. Provtrycket (f) ska omedelbart föregås av det nominella fyllningstrycket (g). Tillverkningsmärkningen enligt (h) till (k) ovan, ska åskådliggöras i angiven ordningsföljd.

6.2.2.9.3 Annan märkning är tillåten på andra ställen än sidoväggen, förutsatt att den placeras i lågpåkända områden och inte har storlek och djup som kan leda till skadliga spänningskoncentrationer. Sådan märkning får inte strida mot den föreskrivna märkningen.

6.2.2.9.4 Utöver den föregående märkningen ska varje metallhydridlagringssystem som uppfyller bestämmelserna om återkommande kontroll och provning i 6.2.2.4, vara försett med en märkning som innehåller följande uppgifter: (a) Nationalitetsbokstav (-bokstäver) för det land som godkänt det organ som genomfört den återkommande kontrollen och provningen, angivna genom nationalitetsbeteckningen som

8 Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968. 9 Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

397

Kap. 6

Bilaga 1

10 används på motorfordon i internationell vägtrafik. Denna märkning är inte nödvändig om godkännandet utfärdats av behörig myndighet i samma land som där tillverkningsgodkännandet utfärdats, (b) Det registrerade märket för det av behörig myndighet godkända organet för återkommande kontroll och provning, (c) Datum för återkommande kontroll och provning, angivet med år (två siffror), följt av månad (två siffror) skilda åt med ett snedstreck (dvs. ”/”). För att ange året får även fyra siffror användas.

Ovan angiven märkning ska åskådliggöras i angiven ordningsföljd.

6.2.2.10 Märkning av UN-gasflaskpaket

6.2.2.10.1 Enskilda gasflaskbehållare i ett gasflaskpaket ska vara märkta enligt 6.2.2.7. Enskilda förslutningar i ett gasflaskpaket ska vara märkta enligt 6.2.2.11.

6.2.2.10.2 Återfyllningsbara UN-gasflaskpaket ska förses med tydlig och läsbar godkännande-, drifts- och tillverkningsmärkning. Sådan märkning ska vara permanent fastsatt (t.ex. genom prägling, gravering eller etsning) på en skylt permanent fastsatt på gasflaskpaketets ram. Med undantag av UN-förpackningssymbolen ska märkningens höjd vara minst 5 mm. UN-förpackningssymbolens höjd ska vara minst 10 mm.

6.2.2.10.3 Följande märkningar ska finnas: (a) Godkännandemärkningen som anges i 6.2.2.7.2 (a), (b), (c), (d) och (e). (b) Driftsmärkningen som anges i 6.2.2.7.3 (f), (i), (j) och totalvikten av ramen och alla permanent fästa delar (gasflaskbehållare och driftsutrustning). Paket avsedda för transport av UN 1001 acetylen, löst och UN 3374 acetylen, utan lösningsmedel ska märkas med taran som specificeras i avsnitt B.4.2 i ISO 10961:2010. (c) Tillverkningsmärkningen som anges i 6.2.2.7.4 (n), (o) och, i tillämpliga fall, (p).

6.2.2.10.4 Märkningarna ska vara placerade i tre grupper: (a) Tillverkningsmärkningen ska utgöra den översta gruppen och ska visas i den ordning som anges i 6.2.2.10.3 (c). (b) Driftsmärkningen i 6.2.2.10.3 (b) ska utgöra den mellersta gruppen och driftsmärkningen angiven i 6.2.2.7.3 (f) ska omedelbart föregås av driftsmärkningen angiven i 6.2.2.7.3 (i) när sådan föreskrivs. (c) Godkännandemärkningen ska utgöra den nedersta gruppen och ska visas i den ordning som anges i 6.2.2.10.3 (a).

6.2.2.11 Märkning av förslutningar för återfyllningsbara UN-tryckkärl

För förslutningar ska följande tydliga och läsbara permanenta märkningar anbringas (t.ex. genom prägling, gravering eller etsning):

.1 tillverkarens identifikationsmärke, .2 konstruktionsstandard eller beteckning för konstruktionsstandard, .3 tillverkningsdatum (år och månad eller år och vecka), och .4 kontrollorganets märke som är ansvarigt för första kontroll och provning, om tillämpligt.

Ventilens provtryck ska anges när detta är lägre än provtrycket som finns angivet genom värdet för ventilens fyllningsanslutning.

Anm. Förslutningar på återfyllningsbara tryckkärl som är tillverkade före den 1 januari 2027 i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2015:66) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden), version 40-20, och som inte är märkta enligt 6.2.2.11 i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2022:52) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden), version 41-22, får fortsätta att användas.

10 Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

398

Kap. 6

Bilaga 1

6.2.3 Bestämmelser för icke UN-tryckkärl

6.2.3.1 Tryckkärl som inte är konstruerade, tillverkade, kontrollerade, provade och godkända enligt bestämmelserna i 6.2.2 ska vara konstruerade, tillverkade, kontrollerade, provade och godkända i enlighet med en av behörig myndighet godkänd teknisk norm och med de allmänna bestämmelserna i 6.2.1.

6.2.3.2 Tryckkärl som är konstruerade, tillverkade, kontrollerade, provade och godkända enligt bestämmelserna i detta avsnitt får inte märkas med UN-förpackningssymbolen.

6.2.3.3 För gasflaskor, storflaskor, tryckfat och gasflaskpaket av metall ska konstruktionen vara sådan att minsta sprängförhållande (sprängtryck delat med provtryck) är: 1,50 för återfyllningsbara tryckkärl, 2,00 för ej återfyllningsbara tryckkärl.

6.2.3.4 Märkningen ska vara enligt behörig myndighets krav i användarlandet.

6.2.3.5 Bärgningstryckkärl

Anm. Bestämmelserna i 6.2.3.5 för bärgningstryckkärl får tillämpas på nya bärgningstryckkärl från och med den 1 januari 2013, om inte annat godkänns, och ska tillämpas på alla nya bärgningstryckkärl från och med den 1 januari 2014. Bärgningstryckkärl som har godkänts i enlighet med nationella föreskrifter får användas med godkännande av behöriga myndigheter i användarländerna.

6.2.3.5.1 För att tillåta säker hantering och bortskaffande av tryckkärl som transporteras i bärgningstryckkärl, får konstruktionen bestå av utrustning som normalt inte används för gasflaskor eller tryckfat, såsom luckor eller snabböppningsanordningar och öppningar i den cylindriska delen.

6.2.3.5.2 Instruktioner för säker hantering och användning av bärgningstryckkärl ska tydligt framgå av dokumentationen i ansökan till behörig myndighet i godkännandelandet och den ska vara en del av godkännandecertifikatet. I godkännandecertifikatet ska det framgå vilka tryckkärl som är tillåtna för transport i bärgningstryckkärlet. Dessutom ska en förteckning inkluderas där tillverkningsmaterialet som kan antas komma i kontakt med det farliga godset inkluderas.

6.2.3.5.3 En kopia av godkännandecertifikatet ska av tillverkaren överlämnas till ägaren av bärgningstryckkärlet.

6.2.3.5.4 Märkning av bärgningstryckkärl enligt 6.2.3 ska bestämmas av behörig myndighet i godkännandelandet med beaktande av lämpliga bestämmelser om märkning i 6.2.2.7. Märkningen ska innehålla vattenvolym och provtryck hos bärgningstryckkärlet.

6.2.4 Bestämmelser för aerosolbehållare, engångsbehållare för gas (gaspatroner) och bränslecellsbehållare med kondenserad brandfarlig gas

6.2.4.1 Det invändiga trycket hos aerosolbehållare får vid 50 °C inte överskrida 1,2 MPa (12 bar) vid användning av brandfarliga kondenserade gaser, 1,32 MPa (13,2 bar) vid användning av ej brandfarliga kondenserade gaser och 1,5 MPa (15 bar) vid användning av ej brandfarliga komprimerade eller lösta gaser. Vid en blandning av flera gaser gäller den strängaste gränsen.

6.2.4.2 Alla fyllda aerosolbehållare, engångsbehållare för gas eller bränslecellsbehållare ska genomgå provning i ett varmvattenbad enligt 6.2.4.2.1 eller godkänt vattenbadsalternativ enligt 6.2.4.2.2.

399

Bilaga 1

6.2.4.2.1 Provning i varmvattenbad

6.2.4.2.1.1 Badets temperatur och provningstid ska vara så att det invändiga trycket uppnår det invändiga tryck som skulle ha uppnåtts vid 55 °C (50 °C om vätskefasen inte överstiger 95 % av aerosolbehållarens, engångsbehållaren för gas eller bränslecellsbehållarens kapacitet vid 50 °C). Om innehållet är värmekänsligt eller om aerosolbehållarna, engångsbehållarna för gas eller bränslecellsbehållarna är tillverkade av plast som mjuknar vid denna provningstemperatur, ska temperaturen hos vattenbadet ställas in mellan 20 °C och 30 °C, men då ska dessutom 1 av 2 000 aerosolbehållare, engångsbehållare för gas eller bränslecellsbehållare provas vid den högre temperaturen.

6.2.4.2.1.2 Varken läckage eller kvarstående deformation får uppstå hos en aerosolbehållare, engångsbehållare för gas eller bränslecellsbehållare, med undantag av aerosolbehållare, engångsbehållare för gas eller bränslecellsbehållare av plast, vilka får deformeras genom att de blir mjuka förutsatt att de förblir täta.

6.2.4.2.2 Alternativa metoder

Med godkännande av behörig myndighet får alternativa metoder som medför likvärdig säkerhetsnivå användas under förutsättning att bestämmelserna i 6.2.4.2.2.1 och, 6.2.4.2.2.2 eller 6.2.4.2.2.3 när så är tillämpligt, är uppfyllda.

6.2.4.2.2.1 Kvalitetssystem

Fyllare av aerosolbehållare, engångsbehållare för gas eller bränslecellsbehållare och tillverkare av delar till sådana behållare ska ha ett kvalitetssystem. Kvalitetssystemet ska innehålla rutiner för att säkerställa att alla aerosolbehållare, engångsbehållare för gas eller bränslecellsbehållare som är otäta eller deformerade sorteras bort och inte överlämnas till transport.

Kvalitetssystemet ska omfatta: (a) en beskrivning av organisationsstruktur och ansvar, (b) tillämpliga instruktioner som ska användas för kontroll och provning, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring samt arbetsrutiner, (c) kvalitetsredovisningar som kontrollrapporter, provnings- och kalibreringsdata och intyg, (d) ledningens genomgång för att säkerställa kvalitetssystemets effektiva funktion, (e) metod för kontroll av dokument och revidering av dessa, (f) medel för kontroll av icke överensstämmande aerosolbehållare, engångsbehållare för gas eller bränslecellsbehållare, (g) utbildningsprogram och kvalificeringsförfarande för berörd personal, och (h) rutiner för att kontrollera att inga skador finns på slutprodukten.

Kvalitetssystemet ska genomgå en första revision samt återkommande revisioner på ett för behörig myndighet godtagbart sätt. Dessa revisioner ska säkerställa att det godkända systemet är och förblir ändamålsenligt och effektivt. Alla ändringar som föreslås för det godkända systemet ska i förväg anmälas till behörig myndighet.

6.2.4.2.2.2 Aerosolbehållare

6.2.4.2.2.2.1 Tryck- och täthetsprovning av aerosolbehållare före fyllning

Varje tom aerosolbehållare ska utsättas för ett tryck som ska vara minst lika högt som det som förväntas i en fylld aerosolbehållare vid 55 °C (50 °C om vätskefasen inte överstiger 95 % av aerosolbehållarens kapacitet vid 50 °C). Detta ska uppgå till minst två tredjedelar av kalkyltrycket för aerosolbehållaren. Om en aerosolbehållare vid provtrycket visar tecken på läckage -2 om minst 3,3 × 10 mbar l/s, deformationer eller andra brister, ska den sorteras bort.

400

Kap. 6

Bilaga 1

6.2.4.2.2.2.2 Kontroll av aerosolbehållare efter fyllning

Före fyllning ska fyllaren kontrollera att krympningsutrustningen är rätt inställd och att korrekt drivgas används.

Varje fylld aerosolbehållare ska vägas och genomgå täthetsprovning. Utrustningen för att bestämma läckage ska vara tillräckligt känslig för att vid 20 °C detektera ett läckage ner till -3 2,0 × 10 mbar l/s.

Varje fylld aerosolbehållare som visar tecken på läckage, deformation eller övervikt ska sorteras bort.

6.2.4.2.2.3 Engångsbehållare för gas och bränslecellsbehållare

6.2.4.2.2.3.1 Tryckprovning av engångsbehållare för gas och bränslecellsbehållare

Varje engångsbehållare för gas eller bränslecellsbehållare ska utsättas för ett tryck som ska vara minst lika högt som det som förväntas i en fylld behållare vid 55 °C (50 °C om vätskefasen inte överstiger 95 % av behållarens kapacitet vid 50 °C). Detta provtryck ska vara det som anges för engångsbehållaren för gas eller bränslecellsbehållaren och ska uppgå till minst två tredjedelar av kalkyltrycket för engångsbehållaren för gas eller bränslecellsbehållaren. Om någon engångsbehållare för gas eller bränslecellsbehållare vid tryckprovning visar tecken på -2 läckage om minst 3,3 × 10 mbar l/s, deformationer eller andra brister, ska den sorteras bort.

6.2.4.2.2.3.2 Täthetsprovning av engångsbehållare för gas och bränslecellsbehållare

Före fyllning och förslutning ska fyllaren säkerställa att förslutningar (om det finns några) och tillhörande förslutningsanordningar är förslutna på lämpligt sätt och att korrekt gas används. Varje fylld engångsbehållare för gas eller bränslecellsbehållare ska vara kontrollerad med avseende på korrekt gasvikt och vara täthetsprovad. Utrustningen för att bestämma läckage ska vara -3 tillräckligt känslig för att vid 20 °C detektera ett läckage ner till 2,0 × 10 mbar l/s. Varje engångsbehållare för gas eller bränslecellsbehållare som har en gasvikt som inte överensstämmer med angiven viktbegränsning eller som visar tecken på läckage eller deformation, ska sorteras bort.

6.2.4.2.3 Efter godkännande av behörig myndighet får aerosolbehållare och engångsbehållare för gas undantas från bestämmelserna i 6.2.4.2.1 och 6.2.4.2.2 om det krävs att de är sterila men kan påverkas skadligt av provning i vattenbad, förutsatt att: (a) De innehåller ej brandfarlig gas och antingen (i) innehåller andra ämnen som utgör beståndsdelar i farmaceutiska produkter avsedda för medicinska, veterinärmedicinska eller liknande ändamål, (ii) innehåller andra ämnen som används i tillverkningsprocessen av farmaceutiska produkter, eller (iii) används i medicinska, veterinärmedicinska eller liknande områden, (b) En likvärdig säkerhetsnivå uppnås genom att tillverkaren tillämpar alternativa metoder för att konstatera läckage och tryckhållfasthet, såsom heliumdetektering och provning i vattenbad av ett statistiskt urval om minst 1 av 2 000 behållare ur varje tillverkningsomgång, och (c) De farmaceutiska produkterna som avses enligt (a)(i) och (iii) ovan tillverkas under tillsyn av en statlig hälsoförvaltning. Om behörig myndighet kräver det, ska principerna om god tillverkningspraxis (GMP, Good Manufacturing Practice) som tagits fram av Världs- 11 hälsoorganisationen WHO följas.

11 Se WHO-publikation: Quality assurance of pharmaceuticals. A compendium of guidelines and related materials. Volume 2: Good manufacturing practices and inspection.

401

Kap. 6

Bilaga 1

Kapitel 6.3

Bestämmelser för konstruktion och provning av förpackningar för smittförande ämnen av kategori A i klass 6.2 (UN 2814 och UN 2900)

6.3.1 Allmänt

6.3.1.1 Bestämmelserna i detta kapitel gäller för förpackningar för transport av smittförande ämnen av kategori A, UN 2814 och 2900.

6.3.2 Bestämmelser för förpackningar

6.3.2.1 Bestämmelserna i detta avsnitt är baserade på förpackningar som för närvarande är i bruk på det sätt som de är definierade i 6.1.4. För att ta hänsyn till vetenskaplig och teknisk utveckling, får förpackningar vars specifikationer avviker från dem i detta kapitel användas, under förutsättning att de är lika effektiva, godkända av behörig myndighet och klarar att uppfylla kraven beskrivna i 6.3.5. Andra provningar än dem som beskrivs i dessa föreskrifter är tillåtna, under förutsättning att de är likvärdiga.

6.3.2.2 Förpackningarna ska vara tillverkade och provade enligt ett kvalitetssystem som godtagits av behörig myndighet för att säkerställa att varje förpackning uppfyller bestämmelserna i detta kapitel.

Anm. Standarden ISO 16106:2020, Förpackningar för farligt gods, bulkbehållare och stora förpackningar – Riktlinjer för tillämpning av ISO 9001, innehåller tillfredsställande riktlinjer om metoder som får tillämpas.

6.3.2.3 Tillverkare och återförsäljare av förpackningar ska lämna information om vilka metoder som ska följas, samt en beskrivning av typ och dimension hos förslutningarna (inklusive nödvändiga packningar) och alla andra komponenter som är nödvändiga, för att säkerställa att kollin i transportfärdigt skick klarar tillämpliga provningar i detta kapitel.

6.3.3 Kod för att beteckna förpackningstyp

6.3.3.1 Koderna för beteckning av förpackningstyp är angivna i 6.1.2.7.

6.3.3.2 Bokstaven ”U” eller ”W” kan anges efter förpackningskoden. Bokstaven ”U” betecknar en specialförpackning enligt 6.3.5.1.6. Bokstaven ”W” betecknar att förpackningen, trots att den är av det slag som koden anger, är tillverkad enligt en specifikation som avviker från den som ges i 6.1.4 och anses likvärdig i enlighet med bestämmelserna i 6.3.2.1.

6.3.4 Märkning

Anm. 1: Märkningarna anger att förpackningen som har dem motsvarar en provad och godkänd förpackningstyp och uppfyller de bestämmelser i detta kapitel, som avser tillverkningen men inte användningen av förpackningen.

Anm. 2: Märkningen är avsedd att vara till hjälp för tillverkare av förpackningar, rekonditionerare, användare av förpackningar, transportörer och myndigheter.

Anm. 3: Märkningen ger inte alltid fullständiga uppgifter om, exempelvis provningsnivån, etc., varför det kan bli nödvändigt att ta ytterligare hänsyn till referenser som t.ex. provningsintyg, provningsrapport eller till en förteckning över provade och godkända förpackningar.

402

Kap. 6

Bilaga 1

6.3.4.1 Varje förpackning som är avsedd för användning enligt dessa föreskrifter, ska vara försedd med en varaktig och läsbar märkning, placerad, och med sådan storlek i förhållande till förpackningen, så att den är väl synlig. På kollin med en bruttovikt över 30 kg ska märkningen, eller en kopia av denna, finnas på ovansidan eller på någon av förpackningens sidor. Bokstäver, siffror och symboler ska vara minst 12 mm höga, med undantag för förpackningar med en kapacitet av högst 30 liter eller en nettovikt på högst 30 kg där de ska vara minst 6 mm höga, och med undantag för förpackningar med en kapacitet av högst 5 liter eller en nettovikt på högst 5 kg där de ska vara av passande storlek.

6.3.4.2 En förpackning som uppfyller bestämmelserna i detta avsnitt och i avsnitt 6.3.5 ska märkas med:

(a) FN:s förpackningssymbol:

Denna symbol får inte användas i annat syfte än att visa att en förpackning, flexibel bulkcontainer, UN-tank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.7 eller 6.9, (b) koden som betecknar förpackningsslaget enligt bestämmelserna i 6.1.2, (c) texten ”CLASS 6.2”, (d) de två sista siffrorna i tillverkningsåret, (e) beteckningen för den stat där märkningstillståndet utfärdats, angiven med 12 nationalitetsbeteckningen som används på motorfordon i internationell vägtrafik, (f) namn på tillverkaren eller annan av behörig myndighet fastställd märkning för att identifiera förpackningen, och (g) på förpackningar som uppfyller bestämmelserna i 6.3.5.1.6, bokstaven ”U” direkt efter den i (b) föreskrivna märkningen.

6.3.4.3 Märkningen ska placeras i den ordning som följer av styckena (a)–(g) i 6.3.4.2. Varje föreskriven del i märkningen enligt dessa punkter ska vara tydligt avskild, t.ex. genom ett snedstreck eller mellanrum, för att lätt kunna identifieras. Se 6.3.4.4 för exempel.

Ytterligare märkningar godkänd av behörig myndighet, ska fortfarande göra det möjligt att identifiera annan märkning som krävs i 6.3.4.1.

6.3.4.4 Exempel på märkning

4G/KLASS 6.2/06/ enligt 6.3.4.2 (a), (b), (c) och (d) S/SP-9989-ERIKSSON enligt 6.3.4.2 (e) och (f)

6.3.5 Bestämmelser för provning av förpackningar

6.3.5.1 Genomförande och upprepning av provningar

6.3.5.1.1 Varje förpackningstyp ska genomgå de i detta avsnitt beskrivna provningarna enligt metoder, fastställda av behörig myndighet.

6.3.5.1.2 Innan en förpackning används ska förpackningstypen ha klarat de föreskrivna provningarna i detta kapitel. En förpackningstyp definieras av dess konstruktion, storlek, material, materialtjocklek, tillverkningssätt och monteringsssätt men kan även innefatta olika ytbehandlingar. Hit räknas också förpackningar som skiljer sig från konstruktionstypen endast genom sin lägre höjd.

12 Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

403

Kap. 6

Bilaga 1

6.3.5.1.3 Provningarna ska genomföras på exemplar ur produktionen, med intervall som fastställs av behörig myndighet.

6.3.5.1.4 Provningarna ska även upprepas efter ändring av konstruktion, material eller tillverkningssätt för förpackningarna.

6.3.5.1.5 Behörig myndighet får medge selektiv provning av förpackningar som endast marginellt skiljer sig från en redan provad typ, t.ex. förpackningar som innehåller primärkärl av mindre storlek eller lägre nettovikt, eller förpackningar som fat och lådor, där ett eller flera yttermått har reducerats något.

6.3.5.1.6 Primärkärl av alla slag får samlas i en sekundärförpackning och utan provning transporteras i en styv ytterförpackning under följande förutsättningar: .1 den styva ytterförpackningen ska ha klarat fallprovning enligt 6.3.5.2.2 innehållande bräckliga primärkärl (t.ex. av glas), .2 primärkärlens sammanlagda bruttovikt får inte överstiga halva bruttovikten av de primärkärl som använts vid fallprovningen enligt .1 ovan, .3 tjockleken av det stötdämpande materialet mellan primärkärl och mellan primärkärl och sekundärförpackning får inte vara mindre än motsvarande i den ursprungligen provade förpackningen. Om endast ett primärkärl använts i den ursprungliga provningen, får tjockleken av det stötdämpande materialet mellan primärkärlen inte vara mindre än den mellan sekundärförpackning och primärkärl vid den ursprungliga provningen. När antingen färre eller mindre primärkärl används, jämfört med betingelserna vid fallprovningen, ska ytterligare stötdämpande material användas för att fylla hålrummen, .4 den styva ytterförpackningen som är tom, ska klara staplingsprovningen enligt 6.1.5.6. Den totala vikten av likadana kollin ska motsvara den sammanlagda vikten av förpackningarna som används vid fallprovningen enligt (a), .5 primärkärl innehållande vätskor ska vara inbäddade i tillräcklig mängd absorptionsmedel för att absorbera primärkärlens hela vätskeinnehåll, .6 om den styva ytterförpackningen är avsedd att innehålla primärkärl för vätskor och själv inte är vätsketät, eller om den är avsedd att innehålla primärkärl för fasta ämnen och själv inte är dammtät, ska åtgärder vidtas, i form av en tät beklädnad, en plastsäck eller annat lika effektivt inneslutningssätt, för att vid läckage hålla inne alla flytande eller fasta ämnen, och .7 utöver märkningen enligt 6.3.4.2 (a)–(f) ska förpackningarna förses med märkning enligt 6.3.4.2(g).

6.3.5.1.7 Behörig myndighet har rätt att när som helst kräva att det visas genom provning enligt detta avsnitt, att förpackningar ur serietillverkningen uppfyller bestämmelserna för typprovningen.

6.3.5.1.8 Under förutsättning att provningsresultatens giltighet inte påverkas och efter godkännande av behörig myndighet får flera provningsmoment genomföras med ett och samma provföremål.

6.3.5.2 Förberedelser för provning av förpackningar

6.3.5.2.1 Provföremålen ska förberedas som för transport, förutom att ett flytande eller fast smittförande ämne ska ersättas med vatten eller, när en konditionering vid -18 °C föreskrivs, med en blandning av vatten och frostskyddsmedel. Varje primärkärl ska fyllas till minst 98 % av sin maximala kapacitet.

Anm. Begreppet ”vatten” innefattar vatten-/frostskyddsmedelslösning med relativ densitet på minst 0,95 för provning vid -18 °C.

404

Kap. 6

Bilaga 1

6.3.5.2.2 Obligatoriska provningsmoment och antal provföremål

Provningsmoment som krävs för olika förpackningsslag

Förpackningsslaga Föreskrivna provningar

Styv Primärkärl Begjutning Konditionering Fall Ytterligare Penetration Stapling ytterför- med vatten i kyla 6.3.5.3 fall 6.3.5.4 6.1.5.6 packning 6.3.5.3.5.1 6.3.5.3.5.2 6.3.5.3.5.3

Plast Annat Antal Antal Antal Antal Antal Antal provföremål provföremål provföremål provföremål provföremål provföremål

Låda av papp x 5 5 10 Obligatoriskt 2 Obligatoriskt på ett prov- på tre provx 5 0 5 föremål när 2 föremål vid Fat av papp x 3 3 6 förpackning- 2 provning av en är avsedd en ”U”-märkt x 3 0 3 att innehålla 2 förpackning Låda av plast x 0 5 5 torris. 2 enligt 6.3.5.1.6 för x 0 5 5 2 särskilda Fat/dunk x 0 3 3 2 bestämav plast melser. x 0 3 3 2 Lådor av x 0 5 5 2 annat material x 0 0 5 2 Fat/dunk av x 0 3 3 2 annat material x 0 0 3 2 a ”Förpackningsslag” kategoriserar förpackningar för provningsändamål efter förpackningens utseende och dess materialegenskaper.

Anm. 1: I de fall primärkärlet är tillverkat av minst två material, avgör det material som lättast tenderar att skadas, vilken provning som ska tillämpas.

Anm. 2: Materialet i sekundärförpackningen beaktas inte vid val av provning eller konditionering för provningen.

Förklaring till tabellen: Om förpackningen som ska provas består av en ytterlåda av papp med ett primärkärl av plast, ska fem provföremål genomgå begjutningsprovning med vatten (se 6.3.5.3.5.1) före fallprovningen och ytterligare fem provföremål ska konditioneras till -18 °C (se 6.3.5.3.5.2) före fallprovningen. Om förpackningen är avsedd att innehålla torris, ska ett extra enstaka provföremål genomgå fallprovning enligt 6.3.5.3.5.3.

Förpackningar förberedda för transport ska utsättas för provningarna enligt 6.3.5.3 och 6.3.5.4. För ytterförpackningar relaterar rubrikerna i tabellen till papp eller liknande material vars funktionsförmåga kan påverkas av fukt, till plaster som kan bli spröda vid låg temperatur och till andra material, som metall, vars funktionsförmåga inte påverkas av fukt eller temperatur.

6.3.5.3 Fallprovning

6.3.5.3.1 Fallhöjd och anslagsplatta

Provningsföremål ska utsättas för provning med fritt fall från en höjd av 9 meter mot en icke fjädrande, horisontell, plan, massiv och styv yta enligt bestämmelserna i 6.1.5.3.4.

6.3.5.3.2 Antal provningsföremål och fallorientering

6.3.5.3.2.1 När provningsföremålet har formen av en låda, ska fem provföremål fallprovas, en i vardera av följande fallorienteringar: .1 platt mot lådans botten, .2 platt mot lådans översida,

405

Kap. 6

Bilaga 1

.3 platt mot den längsta sidan, .4 platt mot den kortaste sidan, och .5 mot ett hörn.

6.3.5.3.2.2 När provningsföremålet har formen av ett fat eller en dunk, ska tre provföremål fallprovas, en i vardera av följande fallorienteringar: .1 diagonalt mot toppgavelskanten, med tyngdpunkt rakt ovanför islagspunkten, .2 diagonalt mot bottengavelskanten/bottens kant, och .3 platt mot kärlet eller sidan.

6.3.5.3.3 Även om provföremålet ska släppas med föreskriven orientering, är det tillåtet att islaget sker med en annan riktning av aerodynamiska skäl.

6.3.5.3.4 Efter lämplig fallserie, får primärkärl, som ska förbli skyddade av stötdämpande material i sekundärförpackningen, inte läcka.

6.3.5.3.5 Särskilda förberedelser av provföremålen för fallprovning

6.3.5.3.5.1 Papp – begjutningsprovning med vatten

Ytterförpackning av papp: Provföremålet ska duschas med vatten under minst en timme, så att regnpåverkan motsvarande cirka 50 mm per timme simuleras. Det ska därpå utsättas för den beskrivna provningen i 6.3.5.3.1.

6.3.5.3.5.2 Plast – konditionering i kyla

Primärkärl eller ytterförpackning av plast: Temperaturen hos provföremålet och dess innehåll ska sänkas till -18 °C eller lägre under minst 24 timmar, och inom 15 minuter efter uttagningen ur konditioneringsmiljön ska provningsföremålet utsättas för provningen i 6.3.5.3.1. När provföremålet innehåller torris får konditioneringstiden kortas av till 4 timmar.

6.3.5.3.5.3 Kollin som är avsedda att innehålla torris – extra fallprovning

Om förpackningen är avsedd att innehålla torris ska ytterligare en fallprovning enligt 6.3.5.3.1, och i förekommande fall till 6.3.5.3.5.1 eller 6.3.5.3.5.2, utföras. Ett provföremål ska lagras till dess att all torris försvunnit och därefter utsättas för fall i någon av de beskrivna orienteringarna i 6.3.5.3.2.1 eller i 6.3.5.3.2.2, utifrån vad som är tillämpligt, som innebär störst risk att förpackningen brister.

6.3.5.4 Penetrationsprovning

6.3.5.4.1 Förpackningar med en bruttovikt om högst 7 kg

Provföremålet ska placeras på en hård och slät yta. En cylindrisk stång av stål med en vikt av minst 7 kg, en diameter på 38 mm och en anslagsändyta med en kantradie av högst 6 mm (se nedan) ska släppas vertikalt i fritt fall från en höjd av 1 meter, räknat från anslagsytan på stången till träffytan på provföremålet. Ett provföremål ska placeras med bottenytan nedåt. Ett andra provföremål ska placeras vinkelrätt i förhållande till det första.Vid varje försök ska stången vara riktad mot primärkärlet i förpackningen. Penetration av sekundärförpackningen är tillåten, förutsatt att det inte sker något läckage från primärkärlet.

6.3.5.4.2 Förpackningar med en bruttovikt över 7 kg

Provföremålet ska släppas mot änden på en cylindrisk stång av stål. Stången ska vara fäst vertikalt på en hård och slät yta. Den ska ha en diameter på 38 mm och anslagsändytan en kantradie av högst 6 mm (se nedan). Stången ska skjuta ut från ytan med minst lika mycket som avståndet mellan primärkärlets (-kärlens) medelpunkt och den utvändiga ytan på ytterförpackningen, dock minst 200 mm. Ett provföremål ska släppas med ovansidan neråt från en höjd av 1 meter, räknat från stångens anslagsyta. Ett andra provföremål ska släppas från samma höjd, vinkelrätt i förhållande till det första. Vid varje försök ska förpackningen vara

406

Kap. 6

Bilaga 1

riktad så att stången har möjlighet att penetrera primärkärlen. Vid varje försök är penetration av sekundärförpackningen tillåten, förutsatt att primärkärlen inte uppvisar något läckage.

6.3.5.5 Provningsrapport

6.3.5.5.1 En skriftlig provningsrapport som innehåller minst följande uppgifter ska upprättas och vara tillgänglig för användarna av förpackningen: .1 Provningsorganets namn och adress, .2 Uppdragsgivarens namn och adress (där så är tillämpligt), .3 Ett unikt identifieringsnummer på provningsrapporten, .4 Datum för provningen och provningsrapporten, .5 Tillverkare av förpackningen, .6 Beskrivning av förpackningstypen (t.ex. dimensioner, material, förslutningar, godstjocklek), inklusive tillverkningsmetoden (t.ex. formblåsning), eventuellt kompletterad med ritningar och fotografier, .7 Maximal kapacitet, .8 Innehållet vid provningen, .9 Beskrivning av provningen och dess resultat, .10 Provningsrapporten ska undertecknas med angivande av undertecknarens namn och befattning.

6.3.5.5.2 Provningsrapporten ska innehålla en redogörelse om att förpackningen i transportfärdigt skick har provats i överensstämmelse med tillämpliga bestämmelser i detta kapitel och att provningsrapporten kan bli ogiltig om andra förpackningssätt eller andra beståndsdelar i förpackningen används. Ett exemplar av provningsrapporten ska finnas tillgänglig för behörig myndighet.

407

Kap. 6

Bilaga 1

Kapitel 6.4

Bestämmelser för tillverkning, provning och godkännande av kollin för radioaktiva ämnen och för godkännanden av sådana ämnen

Anm. Detta kapitel innehåller bestämmelser, vilka gäller tillverkning, provning och godkännande av vissa kollin och material endast vid transport med flyg. Även om dessa bestämmelser inte gäller kollin och material som transporteras till sjöss, återges bestämmelserna i informations- och identifikationssyfte, eftersom sådana kollin och material, konstruerade, provade och godkända för flygtransport, även kan transporteras till sjöss.

6.4.1 [Tills vidare blank]

6.4.2 Allmänna bestämmelser

6.4.2.1 Ett kolli ska vara konstruerat så i förhållande till sin vikt, kapacitet och form att det kan transporteras enkelt och säkert. Dessutom ska kollit vara konstruerat så att det kan säkras effektivt i eller på transportmedlet under transport.

6.4.2.2 Konstruktionen ska vara sådan att lyftanordningar på kollit inte fallerar vid användning på avsett sätt och att, om detta ändå skulle inträffa, förmågan hos kollit att uppfylla andra bestämmelser i dessa föreskrifter inte påverkas. Konstruktionen ska innefatta en tillräcklig säkerhetsmarginal för att ta hänsyn till ryck vid lyft.

6.4.2.3 Fästanordningar eller andra detaljer på kollits utsida som kan användas för att lyfta det, ska vara konstruerade så att de antingen bär upp kollits vikt i enlighet med bestämmelserna i 6.4.2.2 eller kan avmonteras eller på annat sätt göras oanvändbara under transporten.

6.4.2.4 Så långt det är praktiskt möjligt ska förpackningen konstrueras och behandlas så att utvändiga ytor saknar utskjutande delar och lätt kan dekontamineras.

6.4.2.5 Så långt det är praktiskt möjligt ska kollits utsida vara utformad så att vatten inte kan samlas och kvarhållas.

6.4.2.6 Allt som bifogas till kollit vid transporttillfället, utan att utgöra en del av kollit, får inte försämra dess säkerhet.

6.4.2.7 Kollit ska kunna motstå påverkan av acceleration, vibration eller resonans, som kan uppstå under rutinmässiga transportbetingelser, utan försämring av funktionen av förslutningsanordningarna hos de olika kärlen eller skicket hos kollit som helhet. Särskilt ska muttrar, bultar och andra fästanordningar vara konstruerade så att de inte oavsiktligt kan lossna eller gå förlorade, ens efter upprepat användande.

6.4.2.8 Vid konstruktionen av kollit ska hänsyn tas till åldringsfaktorer.

6.4.2.9 Materialen i förpackningen och dess komponenter och strukturdelar ska vara fysikaliskt och kemiskt kompatibla med varandra och med det radioaktiva innehållet. Hänsyn ska även tas till materialens egenskaper under bestrålning.

6.4.2.10 Alla ventiler, genom vilka det radioaktiva innehållet skulle kunna komma ut, ska skyddas mot obehörig användning.

6.4.2.11 Konstruktionen av kollit ska ta hänsyn till omgivande temperatur och tryck som kan förekomma under rutinmässiga transportbetingelser.

6.4.2.12 Ett kolli ska vara så konstruerat att skärmningens effekt är tillräckligt stor för att säkerställa, under rutinmässiga transportförhållanden och med det maximala radioaktiva innehåll som

408

Kap. 6

Bilaga 1

kollit är konstruerat för att innehålla, att dosraten på kollits utvändiga yta inte på något ställe överstiger de värden som anges i 2.7.2.4.1.2, 4.1.9.1.11 och 4.1.9.1.12, beroende på vad som är tillämpligt, med beaktande av 7.1.4.5.3.3 och 7.1.4.5.5.

6.4.2.13 För radioaktiva ämnen med andra farliga egenskaper ska konstruktionen av kollit ta hänsyn till dessa egenskaper, se 4.1.9.1.5, 2.0.3.1 och 2.0.3.2.

6.4.2.14 Tillverkare och återförsäljare av förpackningar ska lämna information om vilka metoder som ska följas samt en beskrivning av typ och dimension hos förslutningarna (inklusive nödvändiga packningar) och alla andra komponenter som är nödvändiga för att säkerställa att kollin i transportfärdigt skick uppfyller tillämpliga provningar i detta kapitel.

6.4.3 Tilläggsbestämmelser för kollin som transporteras med flyg

6.4.3.1 För kollin som ska transporteras med flyg får temperaturen på åtkomliga ytor inte överstiga 50 °C vid en omgivningstemperatur på 38 °C, och där påverkan av solinstrålning ej är medräknad.

6.4.3.2 Kollin som ska transporteras med flyg ska vara konstruerade så att om de utsätts för omgivningstemperaturer som går från -40 °C till +55 °C så får inneslutningens funktion inte försämras.

6.4.3.3 Kollin som innehåller radioaktiva ämnen, som ska transporteras med flyg, ska utan läckage kunna motstå ett invändigt tryck vilket medför en tryckskillnad minst lika med högsta normala arbetstrycket plus 95 kPa.

6.4.4 Bestämmelser för undantagna kollin

Ett undantaget kolli ska vara konstruerat så att bestämmelserna i 6.4.2.1–6.4.2.13 uppfylls och dessutom bestämmelserna i 6.4.7.2 om kollit innehåller fissila ämnen tillåtna genom en av bestämmelserna i 2.7.2.3.5 .1 till .6 och bestämmelserna i 6.4.3 om transporten sker med flyg.

6.4.5 Bestämmelser för industrikollin

6.4.5.1 Ett kolli av typ IP-1 ska vara konstruerat så att bestämmelserna i 6.4.2 och 6.4.7.2 uppfylls samt om transporten sker med flyg även bestämmelserna i 6.4.3.

6.4.5.2 Ett kolli ska, för att räknas som typ IP-2, vara konstruerat så att det uppfyller bestämmelserna för typ IP-1 i 6.4.5.1 och dessutom, om det utsätts för provningen enligt bestämmelserna 6.4.15.4 och 6.4.15.5, förhindrar: .1 förlust eller spridning av det radioaktiva innehållet, och .2 en mer än 20-procentig ökning av den högsta dosraten på alla utvändiga ytor på kollit.

6.4.5.3 Ett kolli ska, för att räknas som typ IP-3, vara konstruerat så att det uppfyller bestämmelserna för typ IP-1 enligt 6.4.5.1 samt även bestämmelserna i 6.4.7.2–6.4.7.15.

6.4.5.4 Alternativa bestämmelser för kollin av typ IP-2 och typ IP-3

6.4.5.4.1 Kollin får användas som typ IP-2, förutsatt att: .1 de uppfyller bestämmelserna för typ IP-1 i 6.4.5.1, .2 de är konstruerade så att bestämmelserna som anges för förpackningsgrupp I eller II i kapitel 6.1 i dessa föreskrifter uppfylls, och .3 de, när de utsätts för provningarna som krävs för förpackningsgrupp I eller II enligt kapitel 6.1, förhindrar: (i) förlust eller spridning av det radioaktiva innehållet, och (ii) en mer än en 20-procentig ökning av den högsta dosraten på alla utvändiga ytor på

409

Kap. 6

Bilaga 1

kollit.

6.4.5.4.2 UN-tankar får även användas som kollin av typ IP-2 och IP-3 förutsatt att: .1 de uppfyller bestämmelserna för typ IP-1 i 6.4.5.1, .2 de är konstruerade så att bestämmelserna som anges i kapitel 6.7 i dessa föreskrifter uppfylls och att de motstår ett provtryck på 265 kPa, och .3 de är konstruerade så att en extra skärmning, som de kan förses med, ska kunna motstå de statiska och dynamiska påkänningarna vid hantering och rutinmässiga transportförhåll anden och förhindra en mer än 20-procentig ökning av den högsta dosraten på alla utvändiga ytor på UN-tankarna.

6.4.5.4.3 Tankar, som inte är UN-tankar, får även användas som kollin av typ IP-2 och IP-3 för transport av LSA-I och LSA-II, så som beskrivs i tabell 4.1.9.2.5, förutsatt att: .1 de uppfyller bestämmelserna i 6.4.5.1, .2 de är konstruerade så att de uppfyller bestämmelserna i regionala eller nationella regelverk för transport av farligt gods och kan motstå ett provningstryck på 265 kPa, och .3 de är konstruerade så att varje extra skärmning som förekommer kan motstå de statiska och dynamiska påkänningarna vid hantering och rutinmässiga transportförhållanden och så att en ökning med mer än 20 % av den högsta dosraten på alla utvändiga ytor på tanken förhindras.

6.4.5.4.4 Containrar som har egenskapen varaktig omslutning, får även användas som kollin av typ IP-2 eller typ IP-3 förutsatt att: .1 det radioaktiva innehållet begränsas till fasta ämnen, .2 de uppfyller bestämmelserna för typ IP-1 i 6.4.5.1, och .3 de är konstruerade i överensstämmelse med ISO 1496-1:1990(E): ”Series 1 Freight Containers – Specifications and Testing – Part 1: General Cargo Containers” och efterföljande ändringar 1:1993, 2:1998, 3:2005, 4:2006 och 5:2006, med undantag av dimensioner och totalvikt. De ska konstrueras så, att om de utsätts för provningarna föreskrivna i standarden och de accelerationer som uppstår under rutinmässiga transportförhållanden, ska de förhindra: .1 förlust eller spridning av det radioaktiva innehållet, och .2 en mer än 20-procentig ökning av den högsta dosraten på alla utvändiga ytor på containrarna.

6.4.5.4.5 IBC-behållare av metall får även användas som kollin av typ IP-2 och IP-3 förutsatt att: .1 de uppfyller bestämmelserna för typ IP-1 i 6.4.5.1, och .2 de är konstruerade så att bestämmelserna som anges för förpackningsgrupp I eller II i kapitel 6.5 i dessa föreskrifter uppfylls och så att de, om de utsätts för de föreskrivna provningsmomenten i kapitlet men med fallprovningen utförd i den orientering som leder till största möjliga skada, förhindrar följande: .1 förlust eller spridning av det radioaktiva innehållet, och .2 en mer än 20-procentig ökning av den högsta dosraten på alla utvändiga ytor på IBC-behållarna.

6.4.6 Bestämmelser för kollin innehållande uranhexafluorid

6.4.6.1 Kollin som är konstruerade för att innehålla uranhexafluorid ska uppfylla bestämmelserna som hänför sig till ämnets radioaktiva och fissila egenskaper föreskrivna på andra ställen i dessa föreskrifter. Om inget annat medges i 6.4.6.4, ska uranhexafluorid i mängder om 0,1 kg eller mer även förpackas och transporteras enligt bestämmelserna i ISO 7195:2005 ”Nuclear Energy – Packaging of uranium hexafluoride (UF6) for transport” (Kärnenergi – Transportbehållare för uranhexafluorid (UF6)) och bestämmelserna i 6.4.6.2 och 6.4.6.3.

6.4.6.2 Varje kolli konstruerat för att innehålla 0,1 kg eller mer uranhexafluorid ska vara konstruerat så att kollit motstår: .1 hållfasthetsprovningen enligt 6.4.21 utan läckage och utan otillåtna spänningar, enligt ISO 7195:2005, förutom vad som tillåts i 6.4.6.4,

410

Kap. 6

Bilaga 1

.2 fallprovningen enligt 6.4.15.4, utan förlust eller spridning av uranhexafluorid, och .3 värmeprovningen enligt 6.4.17.3, utan brott på inneslutningssystemet förutom vad som tillåts i 6.4.6.4.

6.4.6.3 Kollin konstruerade för att innehålla 0,1 kg eller mer uranhexafluorid, får inte vara försedda med tryckavlastningsanordningar.

6.4.6.4 Förutsatt att det finns ett multilateralt godkännande får kollin konstruerade för att innehålla 0,1 kg eller mer uranhexafluorid transporteras, om kollina är konstruerade: (a) enligt andra internationella eller nationella standarder än ISO 7195:2005, förutsatt att likvärdig säkerhetsnivå bibehålls, (b) att tåla ett provtryck på mindre än 2,76 MPa i enlighet med 6.4.21 utan läckage och utan otillåtna spänningar, och/eller (c) för att innehålla 9 000 kg eller mer uranhexafluorid och kollina inte uppfyller bestämmelsen i 6.4.6.2.3. I alla avseenden ska bestämmelserna i 6.4.6.1–6.4.6.3 uppfyllas.

6.4.7 Bestämmelser för kollin av typ A

6.4.7.1 Kollin av typ A ska vara konstruerade så att de uppfyller de allmänna bestämmelserna i 6.4.2, bestämmelserna i 6.4.3 om de transporteras med flyg, samt bestämmelserna i 6.4.7.2–6.4.7.17.

6.4.7.2 Kollits minsta utvändiga mått överallt ska vara minst 10 cm.

6.4.7.3 Kollits utsida ska vara försedd med en anordning, exempelvis en försegling, som inte går lätt att bryta och som i obrutet tillstånd ska utgöra bevis för att kollit inte har öppnats.

6.4.7.4 Fästanordningar på kollit ska vara konstruerade så att krafterna i dem, under såväl normala som olycksrelaterade transportförhållanden, inte försämrar kollits förmåga att uppfylla bestämmelserna i dessa föreskrifter.

6.4.7.5 Konstruktionen av kollit ska ta hänsyn till temperaturer som sträcker sig från -40 °C till +70 °C för förpackningens komponenter. Hänsyn ska tas till vätskors frystemperaturer och till möjlig försämring av förpackningsmaterialens egenskaper inom det angivna temperaturintervallet.

6.4.7.6 Konstruktion och tillverkningsmetoder ska vara i överensstämmelse med nationella eller internationella standarder eller andra bestämmelser, som kan godtas av behörig myndighet.

6.4.7.7 Konstruktionen ska innefatta ett inneslutningssystem, säkert förslutet med en förslutningsanordning som inte kan öppnas oavsiktligt eller på grund av tryck som kan uppkomma inuti kollit.

6.4.7.8 Radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet får betraktas som en komponent av inneslutningssystemet.

6.4.7.9 Om ett inneslutningssystem utgör en separat del av kollit, ska inneslutningssystemet kunna förslutas säkert med en förslutningsanordning som är oberoende av andra delar av förpackningen.

6.4.7.10 Konstruktionen av komponenter i inneslutningssystemet ska i tillämpliga fall ta hänsyn till radiolytisk sönderdelning av vätskor och andra känsliga material samt gasbildning genom kemiska reaktioner och radiolys.

6.4.7.11 Inneslutningssystemet ska hålla kvar det radioaktiva innehållet vid en sänkning av det omgivande trycket till 60 kPa.

6.4.7.12 Alla ventiler förutom tryckavlastningsventiler ska vara utrustade med ett hölje som fångar upp eventuellt läckage från ventilen.

411

Kap. 6

Bilaga 1

6.4.7.13 En strålskärm som omsluter en komponent av kollit, som är specificerad som en del av inneslutningssystemet, ska vara konstruerad så att komponenten ej oavsiktligt kan frigöras från skärmen. Om strålskärmen tillsammans med en dylik komponent utgör en separat enhet, ska strålskärmen kunna förslutas säkert med en förslutningsanordning som är oberoende av andra delar av förpackningen.

6.4.7.14 Ett kolli ska vara konstruerat så att om det utsätts för provningarna enligt 6.4.15, ska det förhindra: (a) förlust eller spridning av det radioaktiva innehållet, och (b) en mer än 20-procentig ökning av den högsta dosraten på alla utvändiga sidor på kollit.

6.4.7.15 Konstruktionen av ett kolli, som är avsett för radioaktiva vätskor, ska ha ett expansionsutrymme för att ta upp temperaturvariationer i innehållet, dynamiska effekter och fyllningsrörelser.

Kollin av typ A för vätskor

6.4.7.16 Ett kolli av typ A konstruerat för att innehålla radioaktiva ämnen i vätskeform ska dessutom: .1 uppfylla bestämmelserna i 6.4.7.14(a) ovan, om kollit utsätts för provningen enligt 6.4.16, och .2 antingen (i) vara försett med tillräcklig mängd absorberande material för att absorbera två gånger volymen av vätskeinnehållet. Sådant absorberande material ska vara placerat så att det kommer i kontakt med vätskan i händelse av läckage, eller (ii) vara försett med ett inneslutningssystem, bestående av primära inre och sekundära yttre inneslutningskomponenter, konstruerat för att inom de sekundära yttre inneslutningskomponenterna fullständigt innesluta vätskeinnehållet och säkerställa att det hålls på plats, även om de primära inre komponenterna läcker.

Kollin av typ A för gaser

6.4.7.17 Ett kolli av typ A avsett för gaser ska förhindra förlust eller spridning av det radioaktiva innehållet om kollit utsätts för provning enligt 6.4.16. Ett kolli av typ A konstruerat för gasformigt tritium eller för ädelgaser är undantaget från denna bestämmelse.

6.4.8 Bestämmelser för kollin av typ B(U)

6.4.8.1 Kollin av typ B(U) ska vara konstruerade så att bestämmelserna i 6.4.2, bestämmelserna i 6.4.3 om de transporteras med flyg, bestämmelserna i 6.4.7.2– 6.7.15, med undantag av 6.4.7.14 (a), samt även bestämmelserna i 6.4.8.2–6.4.8.15 uppfylls.

6.4.8.2 Under de omgivningsförhållanden som anges i 6.4.8.5 och 6.4.8.6 ska ett kolli, under normala transportförhållanden och verifierat genom provning enligt 6.4.15, vara konstruerat så att värmen som utvecklats i kollit av det radioaktiva innehållet inte kan påverka kollit på ett sådant sätt att det inte längre uppfyller tillämpliga bestämmelser om inneslutning och skärmning om det lämnas utan tillsyn under en vecka. Särskilt ska värmeeffekter uppmärksammas, vilka kan: (a) förändra den interna dispositionen, den geometriska formen eller det fysikaliska tillståndet hos det radioaktiva innehållet, eller, om det radioaktiva materialet är inkapslat eller inneslutet i en behållare (till exempel kapslade bränsleelement), orsaka att inkapslingen, behållaren eller det radioaktiva materialet deformeras eller smälter, (b) försämra förpackningens effektivitet genom ojämn värmeutvidgning eller sprickbildning eller leda till smältning av materialet i strålskärmen, (c) påskynda korrosion när värmen kombineras med fukt.

6.4.8.3 Ett kolli ska konstrueras så att, under de omgivningsförhållanden som anges i 6.4.8.5 och i frånvaro av solinstrålning, temperaturen på kollits åtkomliga ytor inte överstiger 50 °C, såvida det inte transporteras som komplett last.

6.4.8.4 Med undantag av vad som krävs i 6.4.3.1 för ett kolli som transporteras med flyg, får högsta temperaturen på alla ytor som är lätt åtkomliga under transport av ett kolli som komplett last, inte överstiga 85 °C i frånvaro av solinstrålning, under de omgivningsförhållanden som anges

412

Kap. 6

Bilaga 1

i 6.4.8.5. Sköldar eller skärmar avsedda att skydda personer får tas med i beräkningen utan att dessa sköldar eller skärmar behöver utsättas för någon provning.

6.4.8.5 Omgivningstemperaturen ska antas vara 38 °C.

6.4.8.6 Solinstrålningsbetingelser ska antas vara de som anges i följande tabell.

Data för solinstrålning

Solinstrålning under Fall Form eller läge hos ytan 2

12 timmar per dag (W/m )

1 Plan yta som transporteras i vågrätt läge – riktad nedåt 0 2 Plan yta som transporteras i vågrätt läge – riktad uppåt 800 * 3 Ytor som transporteras i lodrätt läge 200 * 4 Andra nedåtriktade ytor (ej vågräta) 200 * 5 Alla andra ytor 400 * Alternativt får en sinusfunktion användas med en antagen absorptionskoefficient, varvid effekterna av eventuell reflektion från närliggande föremål försummas.

6.4.8.7 Ett kolli med ett värmeskydd för att uppfylla bestämmelserna för värmeprovningen i 6.4.17.3 ska konstrueras så att skyddet förblir effektivt om kollit utsätts för provningarna enligt 6.4.15 och 6.4.17.2(a) och (b), eller i tillämpliga fall enligt 6.4.17.2 (b) och (c). Sådant skydd på kollits utsida får inte försämras genom rivning, skärning, glidning, nötning eller ovarsam hantering.

6.4.8.8 Ett kolli ska vara konstruerat så att om det utsätts för: -6 .1 provningarna enligt 6.4.15, det begränsar förlusten av radioaktivt innehåll till högst 10 A2 per timme, och .2 provningarna enligt 6.4.17.1, 6.4.17.2(b), 6.4.17.3 och 6.4.17.4 samt antingen provningen i: (i) 6.4.17.2(c), när kollit har en vikt på högst 500 kilo, en total densitet på högst 3 1000 kg/m baserad på yttermåtten och radioaktivt innehåll, som inte utgörs av radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet, över 1 000 A2, eller (ii) 6.4.17.2(a), för alla andra kollin, så ska det uppfylla följande bestämmelser: – skärmningens effekt ska förbli tillräckligt stor för att säkerställa att dosraten 1 meter från kollits utvändiga yta inte överstiger 10 mSv/h med det maximala radioaktiva innehåll som kollit är konstruerat för att innehålla, och – den samlade förlusten av radioaktivt innehåll under en vecka får inte överstiga 10 A2 för krypton-85 och inte överstiger A2 för alla andra radionuklider.

Där blandningar av olika radionuklider är närvarande, ska bestämmelserna i 2.7.2.2.4–2.7.2.2.6 tillämpas, förutom att för krypton-85 får ett effektivt A2(i)-värde lika med 10 A2 användas. I fallet .1 ovan ska bedömningenn ta hänsyn till gränsvärdena för löst vidhäftande yttre kontamination i 4.1.9.1.2.

5 6.4.8.9 Ett kolli för radioaktivt innehåll med aktivitet över 10 A2 ska konstrueras så att inget brott i inneslutningssystemet uppstår, om kollit utsätts för den utvidgade vattennedsänkningsprovningen enligt 6.4.18.

6.4.8.10 Uppfyllande av de tillåtna gränsvärdena för aktivitetsutsläpp får varken bero på filter eller på ett mekaniskt kylningssystem.

6.4.8.11 Inneslutningssystemet hos ett kolli får inte innehålla en tryckavlastningsanordning, genom vilket radioaktiva ämnen kan läcka ut till omgivningen under provningsbetingelserna i 6.4.15 och 6.4.17.

6.4.8.12 Ett kolli ska konstrueras så att vid högsta normala arbetstryck och då det utsätts för provningen enligt 6.4.15 och 6.4.17, spänningarna i inneslutningssystemet inte uppnår värden som försämrar kollit så att det inte längre uppfyller tillämpliga bestämmelser.

6.4.8.13 Ett kolli får inte ha ett högsta normalt arbetstryck som överstiger ett övertryck på 700 kPa.

413

Kap. 6

Bilaga 1

6.4.8.14 Ett kolli som innehåller radioaktiva ämnen med liten spridbarhet, ska vara konstruerat så att det radioaktiva ämnets prestanda inte påverkas skadligt av tillförda anordningar som inte utgör beståndsdelar av det radioaktiva ämnet eller av invändiga komponenter i förpackningen.

6.4.8.15 Ett kolli ska konstrueras för en omgivningstemperatur från -40 °C till +38 °C.

6.4.9 Bestämmelser för kollin av typ B(M)

6.4.9.1 Kollin av typ B(M) ska uppfylla kraven för kollin av typ B(U) angivna i 6.4.8.1. För kollin som kommer att transporteras uteslutande inom ett visst land eller uteslutande mellan vissa länder, får andra villkor antas än de som anges i 6.4.7.5, 6.4.8.4 - 6.4.8.6 och 6.4.8.9 - 6.4.8.15 ovan, efter godkännande av behöriga myndigheter i dessa länder. Bestämmelserna för kollin av typ B(U) i 6.4.8.4 och 6.4.8.9 - 6.4.8.15 ska uppfyllas så långt som möjligt.

6.4.9.2 Återkommande tryckutjämning av kollin av typ B(M) kan tillåtas under transport, förutsatt att övervakningsåtgärder för tryckutjämningen är godtagbara för berörd behörig myndighet.

6.4.10 Bestämmelser för kollin av typ C

6.4.10.1 Kollin av typ C ska vara konstruerade så att de uppfyller bestämmelserna i 6.4.2 och 6.4.3 samt i 6.4.7.2 till 6.4.7.15, med undantag av vad som anges i 6.4.7.14, bestämmelserna i 6.4.8.2– 6.4.8.6, 6.4.8.10–6.4.8.15 samt 6.4.10.2–6.4.10.4.

6.4.10.2 Ett kolli ska kunna uppfylla bedömningskriterierna som anges för provning i 6.4.8.8.2 och 6.4.8.12 efter att ha varit nedgrävt i marken i en miljö som definieras av en värmeledningsförmåga på 0,33 W/(m·K) och en temperatur på 38 °C i stationärt tillstånd. Begynnelsevillkoren för bedömningen ska antas vara att värmeisolering på kollit förblir intakt, att kollit är vid högsta normala arbetstryck och att omgivningstemperaturen är 38 °C.

6.4.10.3 Ett kolli ska vara konstruerat så att, om det är vid det högsta normala arbetstrycket och utsätts för: (a) provningarna enligt 6.4.15, det begränsar förlusten av radioaktivt innehåll till högst -6 10 A2 per timme, och (b) provningsserierna enligt 6.4.20.1, (i) skärmningens effekt förblir tillräckligt stor för att säkerställa att dosraten 1 meter från kollits utvändiga yta inte överstiger 10 mSv/h med det maximala radioaktiva innehåll som kollit är konstruerat för att innehålla, och (ii) den samlade förlusten av radioaktivt innehåll under en vecka inte överstiger 10 A2 för krypton-85 och inte överstiger A2 för alla andra radionuklider.

Där blandningar av olika radionuklider är närvarande, ska bestämmelserna i 2.7.2.2.4–2.7.2.2.6 tillämpas, förutom att för krypton-85 får ett effektivt A2(i)-värde lika med 10 A2 användas. I fallet (a) ovan ska bedömningen ta hänsyn till gränsvärdena för yttre kontamination i 4.1.9.1.2.

6.4.10.4 Ett kolli ska konstrueras så att inget brott i inneslutningssystemet uppstår, om kollit utsätts för den utvidgade vattennedsänkningsprovningen enligt 6.4.18.

6.4.11 Bestämmelser för kollin som innehåller fissila ämnen

6.4.11.1 Fissila ämnen ska transporteras så att: (a) underkriticitet råder under såväl rutinmässiga, normala som olycksrelaterade transportförhållanden, särskilt ska hänsyn tas till följande omständigheter: (i) vatten som läcker in i eller ut ur kollin, (ii) förlust av funktion hos inbyggda neutronabsorbatorer eller moderatorer, (iii) förändring av innehållets placering antingen inuti kollit eller som resultat av läckage ur kollit,

414

Kap. 6

Bilaga 1

(iv) minskning av avstånd inuti eller mellan kollin, (v) kollin som blir nedsänkta i vatten eller begravda i snö, och (vi) temperaturändringar, och (b) följande bestämmelser uppfylls: (i) bestämmelserna i 6.4.7.2 utom för oförpackade ämnen när det särskilt tillåts enligt 2.7.2.3.5.5, (ii) bestämmelser på annat ställe i dessa föreskrifter, vilka beror på ämnenas radioaktiva egenskaper, (iii) bestämmelserna i 6.4.7.3, såvida ämnet inte är undantaget genom 2.7.2.3.5, (iv) bestämmelserna i 6.4.11.4–6.4.11.14, såvida ämnet inte är undantaget genom 2.7.2.3.5, 6.4.11.2 eller 6.4.11.3.

6.4.11.2 Kollin som innehåller fissila ämnen som uppfyller bestämmelserna i (d) och en av bestämmelserna i (a) till (c) nedan är undantagna från bestämmelserna i 6.4.11.4 till 6.4.11.14. (a) Kollin som innehåller fissila ämnen i någon form under förutsättning att: (i) minsta yttermått hos varje enskilt kolli är minst 10 cm, (ii) kriticitetssäkerhetsindex (CSI) för kollit har beräknats genom följande formel:

vikt av uran− 235 ikolli (g) vikt av andra fissila nuklider* ikolli (g)

CSI = 50x 5x( + )

Z 280

* Plutonium får ha vilken isotopsammansättning som helst under förutsättning att mängden av

Pu-241 är mindre än mängden av Pu-240 i kollit.

där värden för Z hämtas från tabell 6.4.11.2, (iii) kriticitetssäkerhetsindex (CSI) för varje enskilt kolli inte överstiger 10. (b) Kollin som innehåller fissila ämnen i någon form under förutsättning att: (i) minsta yttermått hos varje enskilt kolli är minst 30 cm, (ii) kollit, efter att ha utsatts för provningarna enligt 6.4.15.1 till 6.4.15.6: – håller kvar sitt innehåll av fissila ämnen, – har bibehållna yttre dimensioner på minst 30 cm överallt på kollit, – det förhindrar att en kub med sidan 10 cm kan penetrera kollit, (iii) kriticitetssäkerhetsindex (CSI) för kollit har beräknats genom följande formel:

vikt av uran− 235 i kolli (g) vikt av andra fissila nuklider* i kolli(g)

CSI = 50x 2 x( + )

Z 280

* Plutonium får ha vilken isotopsammansättning som helst under förutsättning att mängden av

Pu-241 är mindre än mängden av Pu-240 i kollit.

där värden för Z hämtas från tabell 6.4.11.2. (iv) kriticitetssäkerhetsindex (CSI) för varje enskilt kolli inte överstiger 10. (c) Kollin som innehåller fissila ämnen i någon form under förutsättning att: (i) minsta yttermått hos varje enskilt kolli är minst 10 cm, (ii) kollit, efter att ha utsatts för provningarna enligt 6.4.15.1 till 6.4.15.6: – håller kvar sitt innehåll av fissila ämnen, – har bibehållna yttre dimensioner på minst 10 cm överallt på kollit, – det förhindrar att en kub med sidan 10 cm kan penetrera kollit, (iii) kriticitetssäkerhetsindex (CSI) för kollit har beräknats genom följande formel:

vikt av uran− 235 ikolli(g) vikt av andra fissila nuklider* ikolli (g)

CSI = 50 x2x( + )

450 280

* Plutonium får ha vilken isotopsammansättning som helst under förutsättning att mängden av

Pu-241 är mindre än mängden av Pu-240 i kollit.

415

Kap. 6

Bilaga 1

(iv) Den totala vikten av fissila nuklider i varje kolli inte överstiger 15 g. (d) Den totala vikten av beryllium, vätehaltiga ämnen anrikade med deuterium, grafit och andra allotropa former av kol i ett enskilt kolli får inte vara större än vikten av fissila nuklider i detta kolli, förutom när den totala koncentrationen av dessa ämnen inte överstiger 1 g per 1000 g i någon del av ämnet. Beryllium i kopparlegeringar upp till 4 % av den totala vikten av legeringen behöver inte beaktas.

Tabell 6.4.11.2 – Värden för Z vid beräkning av kriticitetssäkerhetsindex enligt 6.4.11.2

a

Anrikning Z

Uran anrikat upp till 1,5 % 2200 Uran anrikat upp till 5 % 850 Uran anrikat upp till 10 % 660 Uran anrikat upp till 20 % 580 Uran anrikat upp till 100 % 450 a Om ett kolli innehåller uran med varierande anrikning av U-235, ska det värde som motsvarar den högsta anrikningen användas för Z.

6.4.11.3 Kollin som innehåller högst 1000 g plutonium är undantagna från tillämpningen av 6.4.11.4 till 6.4.11.14 under förutsättning att: (a) högst 20 viktprocent av plutoniumet är fissila nuklider, (b) kriticitetssäkerhetsindex för kollit har beräknats genom följande formel:

vikt avplutonium (g) CSI = 50 x2 x 1000

(c) om uran finns närvarande tillsammans med plutonium får vikten av uran inte vara högre än 1 viktprocent av plutoniumet.

6.4.11.4 Där kemisk eller fysikalisk form, isotopsammansättning, vikt eller koncentration, modereringsförhållande eller densitet eller geometrisk konfiguration är okänd, ska bestämningarna i 6.4.11.8 till 6.4.11.13 utföras med antagandet att varje okänd parameter har det värde som i överensstämmelse med vid bestämningen kända förhållanden och parametrar ger maximal neutronmultiplikation.

6.4.11.5 För bestrålat kärnbränsle ska bestämningarna i 6.4.11.8 till 6.4.11.13 baseras på en isotopsammansättning som har visats ge endera: (a) maximal neutronmultiplikation under tidigare bestrålning, eller (b) en konservativ uppskattning av neutronmultiplikationen vid bedömningen av kollit. Efter bestrålning, men innan förflyttning, ska en mätning utföras för att verifiera konservatis men i isotopsammansättningen.

6.4.11.6 Kollit ska efter att ha utsatts för provningen enligt 6.4.15: (a) ha bibehållna yttre dimensioner på minst 10 cm överallt på kollit, och (b) förhindra inträngning av en kub med sidlängden 10 cm.

6.4.11.7 Kollit ska konstrueras för en omgivningstemperatur av -40 °C till +38 °C, såvida inte behörig myndighet anger annat i godkännandecertifikatet för kollikonstruktionen.

6.4.11.8 För ett enskilt kolli ska antas att vatten kan läcka in i eller ut ur alla tomma utrymmen i kollit, inklusive sådana inne i inneslutningssystemet. Om konstruktionen emellertid innefattar särskilda anordningar för att förhindra sådant läckage av vatten in i eller ut ur bestämda tomma utrymmen, även som ett resultat av fel, får frånvaro av läckage antas med avseende på dessa utrymmen. Sådana särskilda anordningar ska omfatta någon av följande: (a) flera högeffektiva barriärer mot vatten, där minst två förblir vattentäta om kollit utsätts för provning enligt 6.4.11.13(b), väl utvecklad kvalitetsstyrning vid tillverkning, underhåll och reparation av förpackningar samt provning för att kontrollera förslutningen av kollit före varje förflyttning, eller

416

Kap. 6

Bilaga 1

(b) för kollin innehållande enbart uranhexafluorid med en högsta anrikning av 5 viktprocent uran-235: (i) kollin, där det efter provning enligt 6.4.11.13(b) inte finns någon fysisk kontakt mellan ventilen eller pluggen och någon annan del av förpackningen, utom vid dess ursprungliga fästpunkt, och där dessutom ventilerna eller pluggarna förblir täta efter provning enligt 6.4.17.3, och (ii) väl utvecklad kvalitetsstyrning vid tillverkning, underhåll och reparation av förpackningar, i förening med provning för att kontrollera förslutningen av kollit före varje förflyttning.

6.4.11.9 Det ska antas att det begränsande systemet är tätt reflekterat av minst 20 cm vatten eller en större reflektion som ytterligare kan fås av förpackningsmaterialet. Emellertid, när det kan visas att det begränsande systemet stannar i förpackningen efter provning enligt 6.4.11.13(b), får en tät reflektion hos kollit av minst 20 cm vatten antas i 6.4.11.10(c).

6.4.11.10 Kollit ska vara underkritiskt under förhållandena i 6.4.11.8 och 6.4.11.9, under de betingelser hos kollit som ger maximal neutronmultiplikation, i överensstämmelse med följande punkter: (a) rutinmässiga transportförhållanden (fria från tillbud), (b) provning enligt 6.4.11.12(b), (c) provning enligt 6.4.11.13(b).

6.4.11.11 För kollin som ska transporteras med flyg: (a) ska kollit vara underkritiskt under förhållanden som överensstämmer med provningen av typ C-kollin enligt 6.4.20.1, under antagande om reflektion av minst 20 cm vatten utan inläckage av vatten, och (b) vid bedömning av 6.4.11.10 ska särskilda anordningar enligt 6.4.11.8 inte till godoräknas, såvida inte vattenläckage ut ur och in i tomma utrymmen förhindras efter provningen för typ C-kollin, enligt 6.4.20.1 och därefter vattenläckageprovningen enligt 6.4.19.3.

6.4.11.12 Ett tal ”N” ska härledas, sådant att fem gånger ”N” kollin för den uppställning och de betingelser hos kollina som ger maximal neutronmultiplikation, ska vara underkritiska med hänsyn till följande: (a) ingenting får finnas mellan kollina, och kolliuppställningen ska reflekteras på alla sidor av minst 20 cm vatten, och (b) tillståndet hos kollina ska vara deras bedömda eller verifierade skick sedan de utsatts för provning enligt 6.4.15.

6.4.11.13 Ett tal ”N” ska härledas, sådant att två gånger ”N” kollin för den uppställning och de betingelser hos kollina som ger maximal neutronmultiplikation, ska vara underkritiska med hänsyn till följande: (a) moderering av vätehaltigt material mellan kollina, och kolliuppställningen reflekterad på alla sidor av minst 20 cm vatten, och (b) provning enligt 6.4.15 följd av det mest begränsande av följande: (i) provning enligt 6.4.17.2(b) och antingen 6.4.17.2(c) för kollin med en vikt av högst 500 kg och en total densitet på högst 1000 kg/m3 baserat på yttermåtten, eller 6.4.17.2(a) för alla andra kollin, följd av provning enligt 6.4.17.3 och avslutad med provning enligt 6.4.19.1–6.4.19.3, eller (ii) provning enligt 6.4.17.4, och (c) om någon del av det fissila ämnet kommer ut från inneslutningssystemet efter provning enligt 6.4.11.13(b), ska det antas att fissila ämnen kommer ut från varje kolli i uppställningen och alla fissila ämnen ska ordnas i den konfiguration och moderering som ger maximal neutronmultiplikation med tät reflektion av minst 20 cm vatten.

6.4.11.14 Kriticitetssäkerhetsindex (CSI) för kollin med fissila ämnen erhålls genom att dividera talet 50 med det minsta av de båda värdena för ”N”, som härleds från 6.4.11.12 och 6.4.11.13 (dvs. CSI = 50/N). Värdet på kriticitetssäkerhetsindex kan vara noll, förutsatt att ett obegränsat antal kollin är underkritiska (dvs. N är i båda fallen i praktiken oändlig).

417

Kap. 6

Bilaga 1

6.4.12 Provningsmetoder och verifiering av överensstämmelse

6.4.12.1 Verifiering av överensstämmelse med funktionskraven i 2.7.2.3.3.1, 2.7.2.3.3.2, 2.7.2.3.4.1, 2.7.2.3.4.2, 2.7.2.3.4.3 och 6.4.2–6.4.11 ska ske med någon av nedan angivna metoder eller en kombination av dessa: (a) Utförande av provningar med provföremål som representerar radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet eller radioaktiva ämnen med liten spridbarhet, eller med prototyper eller provexemplar av förpackningen, där innehållet i provföremålet eller förpackningen vid provningarna så långt möjligt ska simulera det förväntade radioaktiva innehållet och provföremål eller förpackningar som ska provas ska förberedas på det sätt som de över lämnas för transport. (b) Hänvisning till tidigare tillfredsställande och tillräckligt likartad verifiering, (c) Utförande av provning med modeller i lämplig skala, vilka har alla egenskaper som är väsentliga från undersökningssynpunkt, om teknisk erfarenhet har visat att resultat från sådana provningar är lämpliga för konstruktionsändamål. När en skalmodell används ska hänsyn tas till att vissa provningsparametrar, såsom diametern hos penetrationsstången eller staplingsbelastningen, behöver korrigeras, (d) Beräkning eller motiverat resonemang, när beräkningsmetoder och parametrar är allmänt erkända för att vara tillförlitliga eller konservativa.

6.4.12.2 Efter att provföremålet, prototypen eller provförpackningen har utsatts för provningarna, ska lämpliga metoder för utvärdering användas för att säkerställa att bestämmelserna för provningsmetoderna har uppfyllts i överensstämmelse med de funktions- och acceptanskriterier som anges i kapitlet (se 2.7.2.3.3.1, 2.7.2.3.3.2, 2.7.2.3.4.1, 2.7.2.3.4.2, 2.7.2.3.4.3 och 6.4.2– 6.4.11).

6.4.12.3 Alla provföremål ska granskas före provning för att identifiera och notera brister eller skador, inklusive följande: (a) avvikelser från konstruktionen, (b) defekter i tillverkningen, (c) korrosion eller annan påverkan, och (d) deformation av enskilda delar.

Inneslutningssystemet i kollit ska vara entydigt specificerat. Provföremålets utvändiga delar ska märkas entydigt så att hänvisning kan göras enkelt och otvetydigt till vilken del som helst i provföremålet.

6.4.13 Provning av inneslutningssystemets och skärmningens integritet samt utvärdering av kriticitetssäkerhet

Efter varje provning eller grupp av provningar eller sekvens av tillämpliga provningar, beroende på vad som är tillämpligt, enligt 6.4.15 till 6.4.21: (a) ska brister och skador identifieras och noteras, (b) ska det avgöras huruvida inneslutningssystemets och skärmningens integritet har bevarats i den utsträckning som krävs i detta kapitel för kollit som provats, och (c) ska det för kollin innehållande fissila ämnen avgöras om de antaganden och förutsättningar är uppfyllda, som använts i de bedömningar som krävs i enlighet med 6.4.11.1 till 6.4.11.14 för ett eller flera kollin.

6.4.14 Träffyta för fallprovning

Träffytan för fallprovningen enligt 2.7.2.3.3.5.1, 6.4.15.4, 6.4.16(a), 6.4.17.2 och 6.4.20.2 ska vara en plan, horisontell yta av sådant slag, att en ökning av dess motstånd mot förskjutning eller deformation efter träff av provföremålet inte skulle leda till nämnvärt större skador på provföremålet.

418

Kap. 6

Bilaga 1

6.4.15 Provning för att verifiera förmågan att motstå normala transportförhållanden

6.4.15.1 Provningsmomenten är: vattenbesprutningsprovning, fallprovning, staplingsprovning och penetrationsprovning. Provexemplar av kollit ska utsättas för fallprovning, staplingsprovning och penetrationsprovning, och ska i varje moment föregås av vattenbesprutningsprovningen. Ett provexemplar får användas för alla momenten, förutsatt att bestämmelserna i 6.4.15.2 är uppfyllda.

6.4.15.2 Tidsintervallet mellan avslutning av vattenbesprutningsprovningen och det följande provningsmomentet ska vara sådant att vattnet har absorberats i största möjliga utsträckning, utan att provexemplarets utsida påtagligt har torkat. Om inget annat är motiverat ska detta intervall sättas till två timmar, om vattenbesprutningen sker från fyra riktningar samtidigt. Ingen mellanliggande paus får förekomma om vattenbesprutningen sker från var och en av de fyra riktningarna efter varandra.

6.4.15.3 Vattenbesprutningsprovning: Provexemplaret ska utsättas för en vattenbesprutningsprovning som simulerar exponering för regn med ungefär 50 mm per timme under minst en timme.

6.4.15.4 Fallprovning: Provexemplaret ska falla på träffytan så att det erhåller maximal skada med avseende på de säkerhetskarakteristika som ska provas. (a) Fallhöjden, mätt från provexemplarets lägsta punkt till träffytans yta, ska vara minst lika med avståndet som anges i tabellen nedan för tillämplig vikt. Träffytan ska vara utformad enligt 6.4.14. (b) För rektangulära kollin av papp eller trä med en vikt av högst 50 kg, ska ett separat provexemplar utsättas för ett fritt fall mot varje hörn från en höjd av 0,3 meter. (c) För cylindriska kollin av papp med en vikt av högst 100 kg, ska ett separat provexemplar utsättas för ett fritt fall mot varje kvadrant av båda kanterna från en höjd av 0,3 meter.

Fallhöjd för provning av kollin för normala transportförhållanden

Kollivikt (kg) Fallhöjd (m)

Kollivikt < 5 000 1,2 5 000 ≤ Kollivikt < 1 0000 0,9 10 000 ≤ Kollivikt < 15 000 0,6 15 000 ≤ Kollivikt 0,3

6.4.15.5 Staplingsprovning: Såvida inte förpackningens form effektivt förhindrar stapling, ska provexemplaret under 24 timmar utsättas för en kompressionsbelastning lika med det största av följande: (a) motsvarande 5 gånger kollits högsta vikt, och (b) motsvarigheten till 13 kPa, multiplicerat med den vertikalt projicerade kolliarean.

Belastningen ska läggas likformigt på två motsatta sidor av provexemplaret, där den ena ska vara bottenytan på vilken kollit normalt vilar.

6.4.15.6 Penetrationsprovning: Provexemplaret ska placeras på en styv, plan, horisontell yta som inte rör sig påtagligt under provningen. (a) En stång med diametern 3,2 cm, en halvsfärisk ändyta och vikten 6 kg ska släppas så att den faller med sin längdaxel vertikal mot mitten av provexemplarets svagaste del, varvid den om den tränger igenom tillräckligt långt kommer att träffa inneslutningssystemet. Stången får inte deformeras påtagligt vid provningen. (b) Fallhöjden för stången, mätt från dess nedre ändyta till den avsedda islagspunkten på provexemplarets översta yta, ska vara 1 meter.

419

Kap. 6

Bilaga 1

6.4.16 Tilläggsprovning av kollin av typ A för vätskor och gaser

Ett provexemplar eller separata provexemplar ska utsättas för vart och ett av följande provningsmoment, såvida det inte kan verifieras att ett provningsmoment är strängare för provexemplaret ifråga än det andra, i vilket fall ett provexemplar ska utsättas för det strängaste provningsmomentet. (a) Fallprovning: Provexemplaret ska falla mot träffytan så att inneslutningssystemet erhåller största möjliga skada. Fallhöjden mätt från provexemplarets lägsta del till träffytan ska vara 9 meter. Träffytan ska vara utförd enligt 6.4.14. (b) Penetrationsprovning: Provexemplaret ska utsättas för provning enligt 6.4.15.6, varvid fallhöjden ska ökas till 1,7 m från de 1 meter som anges i 6.4.15.6(b).

6.4.17 Provning för att verifiera förmågan att motstå olycksrelaterade transportförhållanden

6.4.17.1 Provexemplaret ska utsättas för den samlade effekten av provningsmomenten enligt 6.4.17.2 och 6.4.17.3, i den ordningen. Efter provningarna ska antingen detta provexemplar eller ett separat provexemplar genomgå vattennedsänkningsprovningen enligt 6.4.17.4 och i tillämpliga fall 6.4.18.

6.4.17.2 Mekanisk provning: Den mekaniska provningen består av tre olika fallprovningsmoment. Varje provexemplar ska utsättas för tillämplig fallprovning enligt 6.4.8.8 eller 6.4.11.13. Provningsmomentens ordningsföljd ska vara sådan, att när den mekaniska provningen är avslutad ska provexemplaret ha fått sådana skador, som kommer att leda till största möjliga skada i den efterföljande värmeprovningen. (a) Vid fallprovning I ska provexemplaret falla mot träffytan så att det erhåller största möjliga skada, och fallhöjden mätt från provexemplarets lägsta punkt till träffytan ska vara 9 meter. Träffytan ska vara utförd enligt 6.4.14. (b) Vid fallprovning II ska provexemplaret falla mot en stång som är fast monterad vinkelrätt mot träffytan, så att det erhåller största möjliga skada. Fallhöjden mätt från den avsedda islagspunkten på provexemplaret till stångens översta yta ska vara 1 meter. Stången ska vara av solitt kolstål med cirkulärt tvärsnitt, 15,0±0,5 cm i diameter och 20 cm lång, såvida inte en längre stång skulle orsaka större skada, i vilket fall en stång med tillräcklig längd för att orsaka största möjliga skada ska användas. Övre ändytan av stången ska vara plan och horisontell, med kanten avrundad till en radie på högst 6 mm. Träffytan på vilken stången monteras ska vara utformad enligt 6.4.14. (c) Vid fallprovning III ska provexemplaret utsättas för en dynamisk krossprovning genom att det placeras på träffytan så att det erhåller största möjliga skada vid fall av en vikt på 500 kg från 9 meter mot provexemplaret. Vikten ska bestå av en solid kolstålsplatta, 1 meter × 1 meter, och den ska falla med horisontell orientering. Nedre ändytan av stålplattan ska ha sina kanter och hörn rundade till en radie av högst 6 mm. Fallhöjden ska mätas från plattans undersida till provexemplarets högsta punkt. Träffytan på vilken provexemplaret vilar ska vara utformad enligt 6.4.14.

6.4.17.3 Värmeprovning: Provexemplaret ska vara i termisk jämvikt vid en omgivningstemperatur på 38 °C, vid solinstrålningsbetingelser enligt tabell 6.4.8.6 och vid den högsta värmeeffekten orsakad av det radioaktiva innehållet enligt kolliprototypen. Alternativt får någon av dessa parametrar ha andra värden före och under provningen, förutsatt att tillbörlig hänsyn tas till dem under den efterföljande bedömningen av påverkan på kollit. Värmeprovningen ska sedan bestå av: (a) exponering av ett provexemplar under 30 minuter för en termisk miljö som ger ett värmeflöde åtminstone likvärdigt med det från en brand i en kolväte/luftblandning i tillräckligt lugna omgivningsbetingelser för att ge ett minsta medelemissionstal för flamman på 0,9 och en medeltemperatur på minst 800 °C, heltomvärvande provexemplaret, med en absorbans för ytan av 0,8 eller det värde som kollit kan visas ha om det exponeras för den angivna branden, följt av: (b) exponering av provexemplaret för en omgivningstemperatur av 38 °C, solinstrålningsbetingelser enligt tabell 6.4.8.6 och högsta beräkningsvärdet för den av det radioaktiva

420

Kap. 6

Bilaga 1

innehållet i kollit genererade värmeeffekten, tillräckligt länge för att säkerställa att temperaturerna i provexemplaret minskar i alla delar i provexemplaret och/eller närmar sig det ursprungliga jämviktstillståndet. Alternativt får dessa parametrar ha andra värden efter att uppvärmningen upphört, förutsatt att tillbörlig hänsyn tas till dem under den följande bedömningen av påverkan på kollit. Under och efter provningen får inte provexemplaret kylas ner artificiellt och all förbränning av material i provexemplaret ska tillåtas att fortsätta.

6.4.17.4 Vattennedsänkningsprovning: Provexemplaret ska nedsänkas under en vattenpelare på minst 15 meter under en tid av minst åtta timmar i den orientering som kommer att ge största möjliga skada. För demonstrationsändamål ska ett utvändigt övertryck på minst 150 kPa anses uppfylla dessa villkor.

6.4.18 Utvidgad vattennedsänkningsprovning för kollin av typ B(U), typ B(M)

5

innehållande mer än 10 A2 och för kollin av typ C

Utvidgad vattennedsänkningsprovning: Provexemplaret ska nedsänkas under en vattenpelare på minst 200 meter under en tid av minst en timme. För demonstrationsändamål ska ett utvändigt övertryck på minst 2 MPa anses uppfylla dessa villkor.

6.4.19 Vattenläckageprovning för kollin som innehåller fissila ämnen

6.4.19.1 När vattenläckage in i eller ut ur kollin har antagits i den omfattning som ger största reaktivitet för bedömningen enligt 6.4.11.8 till 6.4.11.13 är kollina undantagna från provning.

6.4.19.2 Innan provexemplaret utsätts för nedanstående vattenläckageprovning, ska det utsättas för provning enligt 6.4.17.2(b) och enligt kraven i 6.4.11.13 antingen 6.4.17.2(a) eller (c) samt provning enligt 6.4.17.3.

6.4.19.3 Provexemplaret ska nedsänkas under en vattenpelare på minst 0,9 meter under en tid av minst åtta timmar och i den orientering vid vilken största möjliga läckage förväntas.

6.4.20 Provningar för kollin av typ C

6.4.20.1 Provföremål ska utsättas för effekten av var och en av följande provningsserier i angiven ordning: (a) provningarna som anges i 6.4.17.2(a), 6.4.17.2(c), 6.4.20.2 och 6.4.20.3, och (b) provningen som anges i 6.4.20.4.

Separata provföremål får användas för vardera av serierna (a) och (b).

6.4.20.2 Punkterings-/rivprovning: Provföremålet ska utsättas för den skadebringande effekten av en vertikal fast provkropp av kolstål. Orienteringen hos provkollit och islagspunkten på kollits yta ska vara sådan att den orsakar största möjliga skada vid avslutning av provningsserien enligt 6.4.20.1(a). (a) Provföremålet, som representerar ett kolli med en vikt under 250 kg, ska placeras på en träffyta och utsättas för en provkropp med vikten 250 kg som faller från höjden 3 meter ovanför avsedd islagspunkt. För denna provning ska provkroppen vara en cylindrisk stång med 20 cm diameter, med islagsänden utformad som en stympad rät cirkulär kon med följande mått: 30 cm höjd och 2,5 cm diameter vid toppen, varvid dess kant avrundas till en radie på högst 6 mm. Träffytan som provföremålet placeras på ska vara utförd enligt 6.4.14. (b) För kollin med en vikt på 250 kg eller mer ska provkroppens basyta placeras på en träffyta och provföremålet släppas mot provkroppen. Fallhöjden, mätt från islagspunkten på provföremålet till provkroppens ovansida, ska vara 3 meter. För denna provning ska prov-

421

Kap. 6

Bilaga 1

kroppen ha samma egenskaper och mått som specificerats i (a) ovan, utom att prov kroppens längd och vikt ska vara sådan att den orsakar största möjliga skada på provföremålet. Träffytan som provkroppens basyta placeras på ska vara utförd enligt 6.4.14.

6.4.20.3 Utvidgad värmeprovning: Betingelserna för denna provning ska vara så som anges i 6.4.17.3, utom att exponeringen för värme ska ske under en tid av 60 minuter.

6.4.20.4 Stötprovning: Provföremålet ska utsättas för en stöt mot en träffyta med en hastighet på minst 90 m/s, i den orientering som orsakar störst skada. Träffytan ska vara utförd enligt 6.4.14, med undantag av att träffytan får ha godtycklig orientering så länge ytan står vinkelrätt mot provobjektets islagsriktning.

6.4.21 Kontroll av förpackningar avsedda för uranhexafluorid

Provföremål som innehåller eller representerar förpackningar konstruerade för att innehålla 0,1 kilo eller mer av uranhexafluorid ska utsättas för en vätsketryckprovning vid ett invändigt tryck på minst 1,38 MPa, dock behöver konstruktionstypen ett multilateralt godkännande om provtrycket är mindre än 2,76 MPa. För återkommande provning av förpackningar får annan likvärdig oförstörande provning användas under förutsättning av multilateralt godkännande.

6.4.22 Konstruktionsgodkännande av kollin och ämnen

6.4.22.1 För konstruktionsgodkännande av kollin som innehåller 0,1 kg eller mer av uranhexafluorid gäller att: (a) Varje kollikonstruktion som uppfyller bestämmelserna i 6.4.6.4 kräver multilateralt godkännande, (b) Varje kollikonstruktion som uppfyller bestämmelserna i 6.4.6.1 till 6.4.6.3 kräver unilateralt godkännande av behörig myndighet i ursprungslandet för kollikonstruktionen, såvida inte multilateralt godkännande föreskrivs på något annat ställe i dessa föreskrifter.

6.4.22.2 Varje kollikonstruktion av typ B(U) och typ C kräver unilateralt godkännande, utom för: (a) en kollikonstruktion för fissila ämnen, vilken även omfattas av 6.4.22.4, 6.4.23.7 och 5.1.5.2.1, som kräver multilateralt godkännande, och (b) en kollikonstruktion av typ B(U) för radioaktivt ämne med liten spridbarhet, som kräver multilateralt godkännande.

6.4.22.3 Varje kollikonstruktion av typ B(M), inklusive sådana för fissila ämnen som även omfattas av 6.4.22.4, 6.4.23.7 och 5.1.5.2.1, och sådana för radioaktivt ämne med liten spridbarhet kräver multilateralt godkännande.

6.4.22.4 Varje kollikonstruktion för fissila ämnen som inte är undantagen enligt punkterna 2.7.2.3.5.1 till 2.7.2.3.5.6, 6.4.11.2 och 6.4.11.3 kräver multilateralt godkännande.

6.4.22.5 Konstruktionen av ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet kräver unilateralt godkännande. En konstruktion för radioaktivt ämne med liten spridbarhet kräver multilateralt godkännande (se även 6.4.23.8).

6.4.22.6 Konstruktionen av ett fissilt ämne undantaget från klassificeringen ”FISSILE” enligt 2.7.2.3.5.6 kräver multilateralt godkännande.

6.4.22.7 Alternativa gränsvärden för aktivitet för en undantagen sändning av instrument eller föremål enligt 2.7.2.2.2.2 kräver multilateralt godkännande.

6.4.23 Ansökningar och godkännande för transport av radioaktiva ämnen

6.4.23.1 [Tills vidare blank]

422

Kap. 6

Bilaga 1

6.4.23.2 En ansökan om förflyttningsgodkännande ska innehålla: (a) tidsperioden för förflyttningen, för vilken godkännande söks, (b) aktuellt radioaktivt innehåll, avsedda transportätt, typ av transportmedel och sannolik eller föreslagen transportsträcka, och (c) utförliga uppgifter om hur försiktighetsåtgärder och administrativ kontroll eller operativa åtgärder, angivna i godkännandecertifikatet för kollikonstruktionen, om tillämpligt, utfärdade enligt 5.1.5.2.1.1.3, 5.1.5.2.1.1.6 eller 5.1.5.2.1.1.7, ska verkställas.

6.4.23.2.1 En ansökan om förflyttningsgodkännande av SCO-III ska innehålla: (a) en redogörelse för i vilka avseenden och av vilka skäl sändningen anses vara SCO-III, (b) motivering till varför SCO-III har valts som visar att: (i) ingen lämplig förpackning existerar för tillfället, (ii) varken konstruktion och/eller tillverkning av en förpackning eller segmentering av föremålet är praktiskt, tekniskt eller ekonomiskt möjlig, (iii) inga andra uppenbara alternativ existerar, (c) en detaljerad beskrivning av föreslaget radioaktivt innehåll med uppgift om dess fysikaliska och kemiska tillstånd samt arten av angiven strålning, (d) en detaljerad redogörelse om konstruktionen av SCO-III, inklusive fullständiga ritningar, materialdatablad och tillverkningsmetoder, (e) all nödvändig information som visar behörig myndighet att kraven i 4.1.9.2.4.5 och i 7.1.4.5.1 är uppfyllda, om de är tillämpliga, (f) en transportplan, (g) en beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.5.3.1.

6.4.23.3 En ansökan om förflyttningsgodkännande enligt särskild överenskommelse ska innehålla alla uppgifter som krävs för att försäkra behörig myndighet om att den totala säkerhetsnivån under transporten är åtminstone likvärdig med den som skulle råda, om alla tillämpliga bestämmelser i dessa föreskrifter vore uppfyllda. Ansökan ska också innehålla: (a) en redogörelse för i vilka avseenden och av vilka skäl förflyttningen inte kan genomföras i full överensstämmelse med tillämpliga bestämmelser, och (b) en redogörelse för särskilda försiktighetsåtgärder eller särskild administrativ kontroll eller operativa åtgärder som ska genomföras under transporten för att kompensera för att tillämpliga bestämmelser inte uppfylls.

6.4.23.4 En ansökan om godkännande av kollin av typ B(U) eller C ska innehålla: (a) en detaljerad beskrivning av det föreslagna radioaktiva innehållet med uppgift om dess fysikaliska och kemiska tillstånd samt arten av avgiven strålning, (b) en detaljerad redogörelse för konstruktionen, inklusive fullständiga tekniska ritningar, materialdatablad och tillverkningsmetoder, (c) en redogörelse för utförda provningar och resultaten av dessa, eller verifiering med beräkningsmetoder eller på annat sätt av att konstruktionen uppfyller tillämpliga bestämmelser, (d) föreslagna drift- och underhållsinstruktioner för förpackningen, (e) om kollit är konstruerat för ett högsta normala arbetstryck över 100 kPa övertryck, uppgifter om material som används för tillverkning av inneslutningssystemet, prover som ska tas och provningar som ska genomföras, (f) om kollit ska användas för förflyttning efter lagring, en motivering av de hänsynstaganden som gjorts till åldringsfaktorer i säkerhetsanalysen och inom de föreslagna driftsoch underhållsinstruktionerna, (g) om det föreslagna radioaktiva innehållet är bestrålat kärnbränsle, redogörelse och motivering för alla antaganden som gjorts i säkerhetsanalysen avseende bränslets egenskaper, samt beskrivning av varje mätning som ska utföras före förflyttning i enlighet med 6.4.11.5(b), (h) alla särskilda stuvningsbestämmelser som är nödvändiga för att åstadkomma en säker värmeavledning från kollit, med hänsyn till de olika transportslag som ska användas och typ av transportmedel eller container, (i) en reproducerbar illustration, högst 21 cm × 30 cm, som visar kollits uppbyggnad, (j) en beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.5.3.1, och

423

Kap. 6

Bilaga 1

(k) för kollin som ska användas för förflyttning efter lagring, ett program för gap-analys som beskriver en systematisk procedur för en återkommande utvärdering av ändringar av gällande bestämmelser, ändringar i teknisk kunskap och ändringar av kollikonstruktionens tillstånd under lagring.

6.4.23.5 En ansökan om godkännande av en kollikonstruktion av typ B(M) ska utöver uppgifterna som krävs för kollin av typ B(U) i 6.4.23.4 innehålla (a) en förteckning över de i 6.4.7.5, 6.4.8.4 till 6.4.8.6 och 6.4.8.9 till 6.4.8.15 angivna bestämmelser, som kollit inte uppfyller, (b) varje föreslagen ytterligare åtgärd som ska vidtas under transport, och som inte är föreskriven i dessa föreskrifter, men som är nödvändig för att tillgodose kollits säkerhet eller kompensera för de brister som anges i (a) ovan, (c) uppgift om restriktioner med avseende på transportslag och särskilda lastnings-, transport-, lossnings- eller hanteringsrutiner, och (d) ett utlåtande om de olika typerna av omgivningsbetingelser (temperatur, solinstrålning) som kan förväntas under transporten och som det tagits hänsyn till vid konstruktionen.

6.4.23.6 Ansökan om godkännande av kollikonstruktioner som innehåller 0,1 kg eller mer uranhexafluorid ska innehålla all information som behövs för att försäkra behörig myndighet att konstruktionen uppfyller de tillämpliga bestämmelserna i 6.4.6.1 och en beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.5.3.1.

6.4.23.7 En ansökan om godkännande av kolli för fissila ämnen ska innehålla all information som behövs för att försäkra behörig myndighet att konstruktionen uppfyller de tillämpliga bestämmelserna i 6.4.11.1 och en beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.5.3.1.

6.4.23.8 En ansökan om godkännande av konstruktion av radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet och av radioaktivt ämne med liten spridbarhet ska innehålla: (a) en detaljerad beskrivning av de radioaktiva ämnena eller innehållet, om det är inkapslat, speciellt ska uppgifter om fysikaliskt och kemiskt tillstånd ingå, (b) en detaljerad beskrivning av konstruktionen för kapslar som används, (c) en rapport över utförda provningar och resultaten av dessa, eller verifiering med beräkningar av att det radioaktiva ämnet uppfyller funktionskraven eller verifiering på annat sätt av att det radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet eller det radioaktiva ämnet med liten spridbarhet uppfyller tillämpliga bestämmelser i dessa föreskrifter, (d) en beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.5.3.1, och (e) alla förslag till åtgärder som ska vidtas före förflyttning av radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet eller radioaktiva ämnen med liten spridbarhet.

6.4.23.9 En ansökan om godkännande av konstruktion av fissilt ämne undantaget från klassificeringen ”FISSILE” i enlighet med tabell 2.7.2.1.1, enligt 2.7.2.3.5.6 ska innehålla: (a) en detaljerad beskrivning av ämnet, speciellt ska uppgifter om fysikaliskt och kemiskt tillstånd ingå, (b) ett utlåtande över utförda provningar och resultaten av dessa, eller verifiering genom beräkningsmetoder som visar att det radioaktiva ämnet uppfyller bestämmelserna som anges i 2.7.2.3.6, (c) en beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.5.3.1, (d) ett utlåtande om särskilda åtgärder som ska vidtas före förflyttningen.

6.4.23.10 En ansökan om godkännande av alternativa gränsvärden för aktivitet för undantagen sändning av instrument eller föremål ska innehålla följande uppgifter: (a) identifiering och en detaljerad beskrivning av instrumentet eller föremålet, dess avsedda användningsområden och den eller de radionuklider som ingår, (b) maximal aktivitet hos den eller de radionuklider som finns i instrumentet eller föremålet, (c) maximala yttre dosrater från instrumentet eller föremålet, (d) fysikaliskt och kemiskt tillstånd hos den eller de radionuklider som finns i instrumentet eller föremålet,

424

Kap. 6

Bilaga 1

(e) detaljer om tillverkning och konstruktion av instrumentet eller föremålet, speciellt avseende inneslutning och skärmning av radionukliden vid rutinmässiga, normala och olycksrelaterade transportförhållanden, (f) det ledningssystem som används, inklusive kvalitetsprovningen och verifieringsrutinerna som tillämpas på de radioaktiva strålkällorna, komponenterna och slutprodukterna för att säkerställa att den angivna maximala aktiviteten för det radioaktiva ämnet eller de maximala dosraterna som angetts för instrumentet eller föremålet inte överskrids samt att instrumenten eller föremålen har tillverkats enligt konstruktionsspecifikationerna, (g) maximalt antal instrument eller föremål som förväntas bli förflyttade vid varje avsändning och årligen, (h) dosbedömningar i enlighet med de principer och metoder som fastställts i normerna till skydd för arbetstagare och allmänhet mot joniserande strålning ”Radiation Protection and Safety of Radiation Sources: International Basic Safety Standards”, IAEA Safety Standards Series No. GSR Part 3, IAEA, Wien (2014), inklusive individdoser för transportpersonal och personer ur allmänheten samt, om tillämpligt, kollektivdoser som uppkommer vid rutinmässiga, normala och olycksrelaterade transportförhållanden, baserade på representativa transportscenarier som sändningarna utsätts för.

6.4.23.11 Varje godkännandecertifikat utfärdat av behörig myndighet ska ges ett igenkänningsmärke. Märkningen ska vara av följande allmänna slag: VRI/nummer/typbeteckning (a) Såvida inget annat anges i 6.4.23.12(b) representerar ”VRI” registreringsbeteckningen 13 som används på motorfordon i internationell vägtrafik för det land som utfärdat certifikatet. (b) Numret ska tilldelas av den behöriga myndigheten och vara unikt. Det får endast avse en bestämd konstruktion eller en bestämd förflyttning eller alternativt gränsvärde för aktivitet för en undantagen sändning. Igenkänningsmärket för förflyttningsgodkännandet ska vara tydligt relaterat till igenkänningsmärket för konstruktionsgodkännandet, (c) Följande typbeteckningar ska användas i nedanstående ordningsföljd för att ange slag av utfärdade godkännandecertifikat: AF Kollikonstruktion av typ A för fissila ämnen B(U) Kollikonstruktion av typ B(U) (”B(U)F” för fissila ämnen) B(M) Kollikonstruktion av typ B(M) (”B(M)F” för fissila ämnen) C Kollikonstruktion av typ C (”CF” för fissila ämnen) IF industrikollikonstruktion för fissila ämnen S radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet LD radioaktivt ämne med liten spridbarhet FE fissila ämnen som uppfyller kraven i 2.7.2.3.6 T förflyttning X särskild överenskommelse AL alternativa gränsvärden för aktivitet för undantagen sändning av instrument eller föremål.

För kollikonstruktioner för ej fissil eller undantagen fissil uranhexafluorid, där ingen av beteckningarna ovan är tillämplig, ska följande typbeteckningar användas: H(U) unilateralt godkännande H(M) multilateralt godkännande.

6.4.23.12 Dessa typbeteckningar ska användas som följer: (a) varje certifikat och varje kolli ska förses med tillämpligt igenkänningsmärke, som omfattar de i 6.4.23.11(a), (b) och (c) föreskrivna symbolerna ovan, med undantag av att för kollin ska endast tillämpligt igenkänningsmärke för konstruktionen visas efter det andra snedstrecket, dvs. ”T” eller ”X” ska inte förekomma i märkningen på kollit. När konstruktionsgodkännande och förflyttningsgodkännande är kombinerade, behöver inte tillämplig typbeteckning upprepas. Till exempel:

13 Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

425

Kap. 6

Bilaga 1

A/132/B(M)F: en kollikonstruktion av typ B(M) godkänd för fissila ämnen, som kräver multilateralt godkännande, för vilken den behöriga myndigheten i Österrike har tilldelat konstruktionsnummer 132 (som ska anges både på kollit och i kollikonstruktionscertifikatet), A/132/B(M)/FT: förflyttningsgodkännande utfärdat för ett kolli med den ovan beskrivna märkningen (införs endast i certifikatet), A/137/X: ett godkännande enligt särskild överenskommelse, utfärdat av den behöriga myndigheten i Österrike, för vilket nummer 137 har tilldelats (anges endast i certifikatet), A/139/IF: en industrikollikonstruktion för fissila ämnen godkänd av den behöriga myndigheten i Österrike, för vilken nummer 139 har tilldelats (som ska anges både på kollit och i kollikonstruktionscertifikatet), och A/145/H(U): en kollikonstruktion för undantagen fissil uranhexafluorid godkänd av den behöriga myndigheten i Österrike, för vilken nummer 145 har tilldelats (som ska anges både på kollit och i kollikonstruktionscertifikatet), (b) där multilateralt godkännande ges genom bekräftelse av originalcertifikatet i enlighet med 6.4.23.20, ska endast den märkning användas som tilldelats av ursprungslandet för konstruktionen eller förflyttningen. Där multilateralt godkännande ges genom att länder i tur och ordning utfärdar certifikat, ska varje certifikat uppvisa tillämpligt igenkänningsmärke och kollikonstruktionen som godkänts på detta sätt ska vara försedd med alla tillämpliga igenkänningsmärken. Till exempel:

A/132/B(M)F CH/28/B(M)F

utgör igenkännings märket för ett kolli som ursprungligen godkänts av Österrike och därefter godkänts i ett separat certifikat av Schweiz. Ytterligare igenkänningsmärken torde placeras på liknande sätt på kollit, (c) revision av ett certifikat ska anges med ett uttryck inom parentes efter igenkänningsmärket på certifikatet. Till exempel skulle A/132/B(M)F (Rev.2) beteckna revision 2 av det österrikiska kollikonstruktionscertifikatet, eller A/132/B(M)F (Rev.0) det ursprungliga utfärdandet av det österrikiska kollikonstruktionscertifikatet. För ursprungliga utfärdanden är angivelsen inom parentes inte obligatorisk och andra uttryck såsom ”original issuance” får också användas i stället för ”Rev.0”. Revisionsnummer för certifikat får endast utges av det land som utfärdat det ursprungliga kollikonstruktions-certifikatet, (d) ytterligare symboler (vilka kan krävas i nationella bestämmelser) får läggas till inom parentes i slutet av igenkänningsmärket. Till exempel A/132/B(M)F (SP503), och (e) det är inte nödvändigt att ändra igenkänningsmärket på förpackningen varje gång en revision av kollikonstruktionscertifikatet har skett. Sådan ommärkning krävs endast i de fall när revisionen av kollikonstruktionscertifikatet medför en förändring av typbeteckningsbokstäverna för kollikonstruktionen efter det andra snedstrecket.

6.4.23.13 Varje godkännandecertifikat för radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet eller radioaktivt ämne med liten spridbarhet utfärdat av behörig myndighet ska innehålla följande uppgifter: (a) Typ av certifikat. (b) Den behöriga myndighetens igenkänningsmärke. (c) Utfärdandedatum och giltighetstid. (d) Förteckning över tillämpliga nationella och internationella bestämmelser, inklusive den utgåva av IAEA:s ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”, enligt vilken det radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet eller det radioaktiva ämnet med liten spridbarhet är godkända. (e) Tillverkarbeteckning för det radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet eller det radioaktiva ämnet med liten spridbarhet, (f) En beskrivning av det radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet eller med liten spridbarhet. (g) En beskrivning av konstruktionen för det radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet eller med liten spridbarhet, vilken kan innefatta hänvisning till ritningar. (h) En beskrivning av det radioaktiva innehållet, inkluderande aktivitet och i förekommande fall fysikaliskt och kemiskt tillstånd. (i) En beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.5.3.1. (j) Hänvisning till information som sökanden lämnat beträffande särskilda åtgärder som ska vidtas före förflyttningen. (k) Om det bedöms lämpligt av behörig myndighet, uppgift om sökandens identitet.

426

Kap. 6

Bilaga 1

(l) Signatur och identitet av den tjänsteman som utfärdar certifikatet.

6.4.23.14 Varje godkännandecertifikat utfärdat för ämnen undantagna från klassificeringen ”FISSILE” utfärdat av behörig myndighet ska innehålla följande information: (a) Typ av certifikat. (b) Den behöriga myndighetens igenkänningsmärke. (c) Utfärdandedatum och giltighetstid. (d) Förteckning över tillämpliga nationella och internationella bestämmelser, inklusive den utgåva av IAEA:s ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”, enligt vilken undantaget är godkänt. (e) En beskrivning av det undantagna ämnet. (f) Begränsande specifikationer för det undantagna ämnet. (g) En beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.5.3.1. (h) Hänvisning till information som sökanden lämnat beträffande särskilda åtgärder som ska vidtas före förflyttningen. (i) Om det bedöms lämpligt av behörig myndighet, uppgift om sökandens identitet. (j) Signatur och identitet av den tjänsteman som utfärdar certifikatet. (k) Referenser till dokumentation som visar att 2.7.2.3.6 uppfylls.

6.4.23.15 Varje godkännandecertifikat för en särskild överenskommelse utfärdat av behörig myndighet ska innehålla följande uppgifter: (a) Typ av certifikat. (b) Den behöriga myndighetens igenkänningsmärke. (c) Utfärdandedatum och giltighetstid. (d) Transportsätt. (e) Alla restriktioner beträffande transportsätt, typ av transportmedel eller container och alla nödvändiga vägvalsanvisningar. (f) Förteckning över tillämpliga nationella och internationella bestämmelser, inklusive den utgåva av IAEA:s ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”, enligt vilken den särskilda överenskommelsen är godkänd. (g) Följande text: ” This certificate does not relieve the consignor from compliance with any requirement of the government of any country through or into which the package will be transported.” (h) Hänvisning till certifikat för alternativt radioaktivt innehåll, validering av annan behörig myndighet eller ytterligare tekniska data eller uppgifter, som bedöms nödvändiga av behörig myndighet. (i) Beskrivning av förpackningen genom hänvisning till ritningar eller specifikation av konstruktionen. Om det bedöms nödvändigt av behörig myndighet ska också en reproducerbar illustration bifogas, som är högst 21 cm × 30 cm och visar kollits uppbyggnad, kompletterad med en kort beskrivning av förpackningen, inkluderande tillverkningsmaterial, bruttovikt, huvudyttermått och utseende. (j) Specifikation av det tillåtna radioaktiva innehållet, inklusive alla begränsningar av det radioaktiva innehållet som inte framgår tydligt av förpackningens art. Den ska innefatta fysikaliskt och kemiskt tillstånd, aktivitet (inklusive aktivitet för de olika isotoperna där så är tillämpligt), massan i gram (för fissila ämnen eller, i förekommande fall, varje fissil nuklid) och ett konstaterande huruvida det är fråga om radioaktivt ämne av speciell beskaff enhet, radioaktivt ämne med liten spridbarhet eller fissilt ämne undantaget enligt 2.7.2.3.5.6, om det är tillämpligt, (k) Dessutom för kollin för fissila ämnen: (i) en detaljerad beskrivning av det tillåtna radioaktiva innehållet, (ii) värdet på kriticitetssäkerhetsindex, (iii) hänvisning till dokumentation som verifierar kriticitetssäkerheten hos kollit, (iv) de särskilda anordningar som ligger till grund för att frånvaro av vatten i vissa tomma utrymmen har antagits i kriticitetsbedömningen, (v) den hänsyn som tagits (baserad på 6.4.11.5(b)) till förändring av neutronmultiplika tionen, som antas i kriticitetsbedömningen som resultat av verkliga bestrålningsdata, och (vi) det omgivningstemperaturintervall för vilket den särskilda överenskommelsen har godkänts.

427

Kap. 6

Bilaga 1

(l) En detaljerad förteckning på alla kompletterande åtgärder som krävs för förberedelse, lastning, transport, lossning och hantering av sändningen, inklusive särskilda stuvningsbestämmelser för säker avledning av värme. (m) Skäl för transport enligt särskild överenskommelse, om det bedöms vara nödvändigt av behörig myndighet. (n) Beskrivning av de kompenserande åtgärder som ska vidtas som resultat av att förflyttningen sker enligt särskild överenskommelse. (o) Hänvisning till uppgifter som sökanden gett för användning av förpackningen eller med särskilda åtgärder att vidta före förflyttningen. (p) Beskrivning av de omgivningsbetingelser som antagits vid konstruktionen, i de fall dessa inte överensstämmer med dem som anges i 6.4.8.5, 6.4.8.6 och 6.4.8.15 i tillämplig omfattning. (q) Alla nödåtgärder som bedöms nödvändiga av behörig myndighet. (r) En beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.5.3.1. (s) Om det bedöms lämpligt av behörig myndighet, uppgift om sökandens identitet samt transportörens identitet. (t) Signatur och identitet av den tjänsteman som utfärdar certifikatet.

6.4.23.16 Varje godkännandecertifikat för en förflyttning utfärdat av behörig myndighet ska innehålla följande uppgifter: (a) Typ av certifikat. (b) Den behöriga myndighetens igenkänningsmärke. (c) Utfärdandedatum och giltighetstid. (d) Förteckning över tillämpliga nationella och internationella bestämmelser, inklusive den utgåva av IAEA:s ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”, enligt vilken förflyttningen är godkänd. (e) Alla restriktioner beträffande transportsätt, typ av transportmedel eller container och alla nödvändiga vägvalsanvisningar. (f) Följande text: ” This certificate does not relieve the consignor from compliance with any requirement of the government of any country through or into which the package will be transported.” (g) En detaljerad förteckning på alla kompletterande åtgärder som krävs för förberedelse, lastning, transport, lossning och hantering av sändningen, inklusive särskilda stuvningsbestämmelser för säker avledning av värme eller uppehållande av kriticitetssäkerhet. (h) Hänvisning till uppgifter som sökanden lämnat beträffande särskilda åtgärder som ska vidtas före förflyttningen. (i) Hänvisning till tillämpliga kollikonstruktionscertifikat. (j) Specifikation av det tillåtna radioaktiva innehållet, inklusive alla begränsningar på det radioaktiva innehållet som inte framgår tydligt av förpackningens utformning. Den ska innefatta fysikaliskt och kemiskt tillstånd, total aktivitet (inklusive aktivitet för de olika isotoperna, om så är tillämpligt), massan i gram (för fissila ämnen den totala massan av fissila nuklider eller, i förekommande fall, massan för varje fissil nuklid) och huruvida det är fråga om radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet, radioaktivt ämne med liten spridbarhet eller fissilt ämne undantaget enligt 2.7.2.3.5.6, om det är tillämpligt. (k) Alla nödåtgärder som bedöms nödvändiga av behörig myndighet. (l) En beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.5.3.1. (m) Om det bedöms lämpligt av behörig myndighet, uppgift om sökandens identitet. (n) Signatur och identitet av den tjänsteman som utfärdar certifikatet.

6.4.23.17 Varje kollikonstruktionscertifikat utfärdat av behörig myndighet ska innehålla följande information: (a) Typ av certifikat. (b) Den behöriga myndighetens igenkänningsmärke. (c) Utfärdandedatum och giltighetstid. (d) Alla tillämpliga restriktioner beträffande transportsätt. (e) Förteckning över tillämpliga nationella och internationella bestämmelser, inklusive den utgåva av IAEA:s ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”, enligt vilken kollikonstruktionen är godkänd.

428

Kap. 6

Bilaga 1

(f) Följande text: ” This certificate does not relieve the consignor from compliance with any requirement of the government of any country through or into which the package will be transported.” (g) Hänvisning till certifikat för alternativt radioaktivt innehåll, validering av annan behörig myndighet eller ytterligare tekniska data eller uppgifter, som bedöms tillämpliga av behörig myndighet. (h) Medgivande om tillåtelse för förflyttning, i de fall förflyttningsgodkännande krävs enligt 5.1.5.1.2 och om ett sådant medgivande är lämpligt. (i) Tillverkarbeteckning på förpackningen. (j) En beskrivning av förpackningen genom hänvisning till ritningar eller specifikation av konstruktionen. Om det bedöms nödvändigt av behörig myndighet ska också en reproducerbar illustration bifogas, som är högst 21 cm × 30 cm och visar kollits uppbyggnad, kompletterad med en kort beskrivning av förpackningen, inkluderande tillverkningsmaterial, bruttovikt, huvudyttermått och utseende. (k) Uppgifter om konstruktion genom hänvisning till ritningar. (l) Specifikation av det tillåtna radioaktiva innehållet, inklusive alla begränsningar på det radioaktiva innehållet som inte framgår tydligt av förpackningens utformning. Den ska innefatta fysikaliskt och kemiskt tillstånd, total aktivitet (inklusive aktivitet för de olika isotoperna där så är tillämpligt), vikten i gram (för fissila ämnen eller, i förekommande fall, varje fissil nuklid) och huruvida det är fråga om radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet, radioaktivt ämne med liten spridbarhet eller fissilt ämne undantaget enligt 2.7.2.3.5.6, om det är tillämpligt. (m) Beskrivning av inneslutningssystemet. (n) För kollikonstruktioner innehållande fissila ämnen som kräver multilateralt godkännande av kollikonstruktionen i enlighet med 6.4.22.4: (i) en detaljerad beskrivning av det tillåtna radioaktiva innehållet, (ii) beskrivning av det begränsande systemet, (iii) värdet på kriticitetssäkerhetsindex, (iv) hänvisning till dokumentation som verifierar kriticitetssäkerheten hos kollit, (v) de särskilda anordningar som ligger till grund för att frånvaro av vatten i vissa tomma utrymmen har antagits i kriticitetsbedömningen, (vi) den hänsyn som tagits (baserad på 6.4.11.5(b)) till förändring av neutronmultiplikationen, som antas i kriticitetsbedömningen som resultat av verkliga bestrålningsdata, och (vii) det omgivningstemperaturintervall för vilket kollikonstruktionen har godkänts. (o) För kollin av typ B(M), en förteckning över de bestämmelser i 6.4.7.5, 6.4.8.4, 6.4.8.5, 6.4.8.6 och 6.4.8.9–6.4.8.15 som kollit inte uppfyller, och all kompletterande information som kan vara till nytta för andra behöriga myndigheter. (p) För kollikonstruktioner som omfattas av övergångsbestämmelser i 6.4.24.2, en beskrivning som specificerar de krav i gällande regler som kollit inte uppfyller. (q) För kollin som innehåller mer än 0,1 kg uranhexafluorid, i förekommande fall uppgift om vilka delar av bestämmelserna i 6.4.6.4 som är tillämpliga och all ytterligare information som kan vara till nytta för andra behöriga myndigheter. (r) En detaljerad förteckning på alla kompletterande åtgärder som krävs för förberedelse, lastning, transport, lossning och hantering av sändningen, inklusive särskilda stuvningsbestämmelser för säker avledning av värme. (s) Hänvisning till uppgifter som sökanden lämnat för användning av förpackningen eller särskilda åtgärder som ska vidtas före förflyttningen. (t) Uppgift om de omgivningsbetingelser som antagits vid konstruktionen, i de fall dessa inte överensstämmer med dem som anges i 6.4.8.5, 6.4.8.6 och 6.4.8.15, om tillämpliga. (u) En beskrivning av det tillämpliga ledningssystemet som krävs enligt 1.5.3.1. (v) Alla nödåtgärder som bedöms nödvändiga av behörig myndighet. (w) Om det bedöms lämpligt av behörig myndighet, uppgift om sökandens identitet. (x) Signatur och identitet av den tjänsteman som utfärdar certifikatet.

6.4.23.18 Varje godkännandecertifikat för alternativa gränsvärden för aktivitet för en undantagen sändning av instrument eller föremål utfärdat av behörig myndighet enligt 5.1.5.2.1.4 ska innehålla följande information: (a) Typ av certifikat. (b) Den behöriga myndighetens igenkänningsmärke.

429

Kap. 6

Bilaga 1

(c) Utfärdandedatum och giltighetstid. (d) Förteckning över tillämpliga nationella och internationella bestämmelser, inklusive den utgåva av IAEA:s ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”, enligt vilken undantaget är godkänt. (e) Identifikation av instrumentet eller föremålet. (f) En beskrivning av instrumentet eller föremålet. (g Konstruktionsspecifikationer för instrumentet eller föremålet. (h) En beskrivning av radionukliden eller radionukliderna och de godkända alternativa gränsvärdena för aktivitet för en undantagen sändning av instrument eller föremål. (i) Referenser till dokumentation som visar att 2.7.2.2.2.2 uppfylls. (j) Om det bedöms lämpligt av behörig myndighet, uppgift om sökandens identitet. (k) Signatur och identitet av den tjänsteman som utfärdar certifikatet.

6.4.23.19 Behörig myndighet ska informeras om serienumret på varje förpackning som tillverkats enligt en kollikonstruktionstyp som godkänts enligt 6.4.22.2, 6.4.22.3, 6.4.22.4 och 6.4.24.2.

6.4.23.20 Multilateralt godkännande kan ske genom en bekräftelse av originalcertifikatet som utfärdats av den behöriga myndigheten i ursprungslandet för konstruktionen eller förflyttningen. Sådan bekräftelse kan ske i form av en påskrift på originalcertifikatet eller genom utfärdande av en separat bekräftelse, bilaga, tillägg eller dylikt av den behöriga myndigheten i det land genom eller in i vilket förflyttningen sker.

6.4.24 Övergångsbestämmelser för klass 7

Kollin för vilka inget konstruktionsgodkännande av behörig myndighet krävts enligt utgåvorna 1985 och 1985 (i ändrad version 1990), 1996, 1996 (ändrad), 1996 (i ändrad version 2003), 2005, 2009 eller 2012 av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”

6.4.24.1 Kollin för vilka det inte krävs konstruktionsgodkännande av behörig myndighet (undantagna kollin, kollin av typ IP 1, typ IP 2, typ IP 3 och typ A) ska uppfylla alla tillämpliga bestämmelser i dessa föreskrifter, förutom att: (a) Kollin som uppfyller bestämmelserna i utgåvorna 1985 eller 1985 (i ändrad version 1990) av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”: (i) får fortsatt transporteras förutsatt att de förbereddes för transport före den 31 december 2003 och uppfyller bestämmelserna i 6.4.24.5, om tillämpligt, eller (ii) får fortsatt användas, förutsatt att alla följande villkor är uppfyllda: – de inte har konstruerats för att innehålla uranhexafluorid, – de tillämpliga bestämmelserna i 1.5.3.1 i dessa föreskrifter är uppfyllda, – aktivitetsgränserna och klassificeringskriterierna i kapitel 2.7 i dessa föreskrifter är uppfyllda, – bestämmelserna och kontrollerna för transport i delarna 1, 3, 4, 5 och 7 i dessa föreskrifter är uppfyllda, och – förpackningen har inte tillverkats eller ändrats efter den 31 december 2003, (b) Kollin som uppfyller bestämmelserna i utgåvorna 1996, 1996 (ändrad), 1996 (i ändrad version 2003), 2005, 2009 eller 2012 av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”: (i) får fortsatt transporteras förutsatt att de förbereddes för transport före den 31 december 2025 och uppfyller bestämmelserna i 6.4.24.5, om tillämpligt, eller (ii) får fortsatt användas, förutsatt att alla följande villkor är uppfyllda: – De tillämpliga bestämmelserna i 1.5.3.1 i dessa föreskrifter är uppfyllda, – Aktivitetsgränserna och klassificeringskriterierna i kapitel 2.7 i dessa föreskrifter är uppfyllda, – Bestämmelserna och kontrollerna för transport i delarna 1, 3, 4, 5 och 7 i dessa föreskrifter är uppfyllda, och – Förpackningen har inte tillverkats eller ändrats efter den 31 december 2025.

430

Kap. 6

Bilaga 1

Kollikonstruktioner som godkänts enligt bestämmelserna i utgåvorna 1985, 1985 (i ändrad version 1990), 1996, 1996 (ändrad), 1996 (i ändrad version 2003), 2005, 2009 eller

2012 av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”

6.4.24.2 Kollin för vilka det krävs konstruktionsgodkännande av behörig myndighet ska uppfylla alla tillämpliga bestämmelser i dessa föreskrifter förutom att: (a) Förpackningar som tillverkats i enlighet med en kollikonstruktion godkänd av behörig myndighet enligt bestämmelserna i utgåvorna 1985 eller 1985 (i ändrad version 1990) av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material” får fortsatt användas förutsatt att alla följande villkor är uppfyllda: (i) kollikonstruktionen har erhållit multilateralt godkännande, (ii) de tillämpliga bestämmelserna i 1.5.3.1 i dessa föreskrifter är uppfyllda, (iii) aktivitetsgränserna och klassificeringskriterierna i kapitel 2.7 i dessa föreskrifter är uppfyllda, (iv) bestämmelserna och kontrollerna för transport i delarna 1, 3, 4, 5 och 7 i dessa föreskrifter är uppfyllda, och (v) för ett kolli som innehåller fissila ämnen och transporteras med flyg att bestämmelsen 6.4.11.11 är uppfylld; (b) Förpackningar som tillverkats i enlighet med en kollikonstruktion godkänd av behörig myndighet enligt bestämmelserna i utgåvorna 1996, 1996 (ändrad), 1996 (i ändrad version 2003), 2005, 2009 eller 2012 av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material” får fortsatt användas förutsatt att alla följande villkor är uppfyllda: (i) kollikonstruktionen har erhållit multilateralt godkännande efter den 31 december 2025, (ii) de tillämpliga bestämmelserna i 1.5.3.1 i dessa föreskrifter är uppfyllda, (iii) aktivitetsgränserna och materialbegränsningarna i kapitel 2.7 i dessa föreskrifter är uppfyllda, (iv) bestämmelserna och kontrollerna för transport i delarna 1, 3, 4, 5 och 7 i dessa föreskrifter är uppfyllda.

6.4.24.3 Ingen nytillverkning får påbörjas av förpackningar som tillverkats enligt en kollikonstruktion som uppfyller bestämmelserna i utgåvorna 1985 eller 1985 (i ändrad version 1990) av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”.

6.4.24.4 Ingen nytillverkning av förpackningar som tillverkats enligt en kollikonstruktion som uppfyller bestämmelserna i utgåvorna 1996, 1996 (ändrad), 1996 (i ändrad version 2003), 2005, 2009 eller 2012 av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material” får påbörjas efter den 31 december 2028.

Kollin som undantas från bestämmelserna för fissila ämnen enligt reglerna som bifogas den 16:e eller 17:e reviderade utgåvan av FN:s rekommendationer om transport av farligt gods (utgåva 2009 av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material)

6.4.24.5 Kollin som innehåller fissila ämnen som undantas från klassificering som ”FISSILT” enligt 2.7.2.3.5.1.1(i) eller (iii) i IMDG-kodens utgåva 35-10 eller 36-12 (punkterna 417(a)(i) eller (iii) i utgåva 2009 av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”)) och som har förberetts för transport före den 31 december 2014, får fortsätta att transporteras och får fortsätta att klassificeras som ej fissilt eller undantaget fissilt förutom att de viktbegränsningar per sändning som anges i tabell 2.7.2.3.5 i dessa utgåvor ska tillämpas för transportmedlet. Sändningen ska transporteras som komplett last.

431

Kap. 6

Bilaga 1

Radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet, godkända enligt utgåvorna 1985, 1985 (i ändrad version 1990), 1996, 1996 (ändrad), 1996 (i ändrad version 2003), 2005, 2009 eller

2012 av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”

6.4.24.6 Radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet som tillverkades med den behöriga myndighetens unilaterala godkännande enligt utgåvorna 1985, 1985 (i ändrad version 1990), 1996, 1996 (ändrad), 1996 (i ändrad version 2003), 2005, 2009 eller 2012 av IAEA:s ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material” får fortsatt användas om de överensstämmer med det bindande ledningssystemet i enlighet med tillämpliga bestämmelser i 1.5.3.1.

Det får inte finnas någon nytillverkning av radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet som fick den behöriga myndighetens unilaterala godkännande enligt utgåvorna 1985 eller 1985 (i ändrad version 1990) av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material”. Ingen nytillverkning av radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet som har fått den behöriga myndighetens unilaterala godkännande enligt utgåvorna 1996, 1996 (ändrad), 1996 (i ändrad version 2003), 2005, 2009 eller 2012 av IAEA ”Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material” ska få påbörjas efter den 31 december 2025.

432

Kap. 6

Bilaga 1

Kapitel 6.5

Bestämmelser för tillverkning och provning av IBC-behållare

6.5.1 Allmänna bestämmelser

6.5.1.1 Tillämpningsområde

6.5.1.1.1 Bestämmelserna i detta kapitel avser IBC-behållare som är avsedda för transport av vissa farliga ämnen och material.

6.5.1.1.2 Bestämmelserna om IBC-behållare i 6.5.3 är baserade på de IBC-behållare som för närvarande är i bruk. För att ta hänsyn till vetenskaplig och teknisk utveckling, får IBC-behållare vars specifikationer avviker från dem i 6.5.3 och 6.5.5 användas, under förutsättning att de är lika effektiva, godkända av behörig myndighet och klarar att uppfylla kraven i 6.5.4 och 6.5.6. Andra metoder för kontroll och provning än de som beskrivs i dessa föreskrifter är tillåtna, under förutsättning att de är likvärdiga.

6.5.1.1.3 Konstruktion, utrustning, provning, märkning och användning av IBC-behållare ska uppfylla kraven ställda av behörig myndighet i det land där behållarna godkänts.

6.5.1.1.4 Tillverkare och återförsäljare av IBC-behållare ska lämna information om vilka metoder som ska följas, samt en beskrivning av typ och dimension hos förslutningarna (inklusive erforderliga packningar) och alla andra komponenter som är nödvändiga, för att säkerställa att IBCbehållare i transportfärdigt skick uppfyller tillämpliga provningar i detta kapitel.

6.5.1.2 Definitioner

Behållarskal (för alla slags IBC-behållare utom integrerade IBC-behållare) avser den egentliga behållaren, inklusive öppningar och deras förslutningar, men innefattar inte driftsutrustning.

Driftsutrustning avser fyllnings- och tömningsanordningar och, beroende på slag av IBCbehållare, eventuella tryckutjämnings- eller luftningsanordningar, säkerhets-, uppvärmningsoch värmeskyddsanordningar samt mätinstrument.

Hanteringsanordning (för flexibla IBC-behållare) avser lyftband, stroppar, öglor eller ramar, vilka är fästa på behållarskalet till IBC-behållaren eller formas av en fortsättning av materialet i detta.

Högsta tillåtna bruttovikt avser vikten hos IBC-behållaren jämte driftsutrustning och strukturdelar tillsammans med högsta tillåtna nettovikt.

Plastmaterial, när det används i samband med innerbehållare till integrerade IBC-behållare, ska antas innefatta andra polymera material, exempelvis gummi.

Plastväv (för flexibla IBC-behållare) är ett material av dragna band eller enkeltrådar av lämplig plast.

Skyddad (för IBC-behållare av metall) betyder att IBC-behållaren är försedd med extra skydd mot stötar, där skyddet kan t.ex. bestå av en flerskikts- (sandwich-) eller dubbelväggskonstruktion eller av en ram med galler av metall.

Strukturdelar (för alla slag av IBC-behållare utom flexibla IBC-behållare) avser förstärknings-, fäst-, hanterings-, skydds-, eller stabiliseringsdetaljer på behållarskalet, inklusive pallsockeln för integrerade IBC-behållare med innerbehållare av plast, samt IBC-behållare av papp och trä.

433

Kap. 6

Bilaga 1

6.5.1.3 Kategorier av IBC-behållare

6.5.1.3.1 IBC-behållare av metall utgörs av ett behållarskal av metall samt ändamålsenlig driftsutrustning och strukturdelar.

6.5.1.3.2 Flexibla IBC-behållare utgörs av ett behållarskal som är bildat av folie, väv eller annat flexibelt material eller av kombinationer av dessa och om så erfordras med invändig beläggning eller beklädnad, och som är försett med ändamålsenlig driftsutrustning och hanteringsanordningar.

6.5.1.3.3 IBC-behållare av styv plast utgörs av ett behållarskal av hårdplast, som kan ha strukturdelar tillsammans med ändamålsenlig driftsutrustning.

6.5.1.3.4 Integrerade IBC-behållare består av strukturdelar i form av en styv ytterförpackning runt en plastinnerbehållare tillsammans med driftsutrustning eller andra strukturdelar. Den är konstruerad så att innerbehållaren och ytterförpackningen efter sammansättning bildar en odelbar enhet, vilken som sådan fylls, lagras, transporteras eller töms.

6.5.1.3.5 IBC-behållare av papp består av ett behållarskal av papp med eller utan separata topp- och bottenhuvar, i förekommande fall med innerbeklädnad (men inga innerförpackningar), samt ändamålsenlig driftsutrustning och strukturdelar.

6.5.1.3.6 IBC-behållare av trä består av ett styvt eller hopfällbart behållarskal av trä med innerbeklädnad (men inga innerförpackningar) samt ändamålsenlig driftsutrustning och strukturdelar.

6.5.1.4 Kodsystem för märkning av IBC-behållare

6.5.1.4.1 Koden ska bestå av två siffror enligt beskrivningen i .1, följda av en eller flera versaler enligt beskrivningen i .2, samt, i den mån det anges i något enskilt avsnitt, en siffra som betecknar en variant av IBC-behållare. .1

För fasta ämnen vid fyllning eller tömning

under tryck över 10 kPa Slag genom självtryck För vätskor (0,1 bar)

Styv 11 21 31 Flexibel 13 – – .2 Material A Stål (alla typer och ytbehandlingar) B Aluminium C Trä D Plywood F Träfibermaterial G Papp H Plastmaterial L Textilväv M Papper, flerskikts N Metall (annan än stål eller aluminium)

6.5.1.4.2 För integrerade IBC-behållare ska i kodens andra position två versaler användas. Den första anger innerbehållarens material och den andra ytterförpackningens material.

434

Kap. 6

Bilaga 1

6.5.1.4.3 Följande slag och koder för IBC-behållare tilldelas:

Material Kategori Kod Delavsnitt

Metall 6.5.5.1 A Stål för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck 11A för fasta ämnen som fylls eller töms under tryck 21A för vätskor 31A

B Aluminium för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck 11B för fasta ämnen som fylls eller töms under tryck 21B för vätskor 31B

N Annan metall än för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck 11N stål eller för fasta ämnen som fylls eller töms under tryck 21N aluminium för vätskor 31N

Flexibla 6.5.5.2 H Plastmaterial plastväv, utan ytbeläggning eller 13H1 beklädnad plastväv, ytbelagd 13H2 plastväv med beklädnad 13H3 plastväv, ytbelagd och med beklädnad 13H4 plastfolie 13H5

L Textilväv utan ytbeläggning eller 13L1 beklädnad ytbelagd 13L2 med beklädnad 13L3 ytbelagd och med beklädnad 13L4 M Papper flerskikts 13M1 6.5.5.2 flerskikts, vattenbeständigt 13M2 Styv plast 11H1 6.5.5.3 H Styv plast för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck, med strukturdelar 11H2 för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck, fribärande 21H1 för fasta ämnen som fylls eller töms under tryck, med strukturdelar 21H2 för fasta ämnen som fylls eller töms under tryck, fribärande för 31H1 vätskor, med strukturdelar 31H2 för vätskor, fribärande HZ Integrerad, med för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck, med styv 11HZ1 6.5.5.4 innerbehållare av plast* innerbehållare av plast för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck, med 11HZ2 flexibel innerbehållare av plast för fasta ämnen som fylls eller töms under tryck, med styv 21HZ1 innerbehållare av plast för fasta ämnen som fylls eller töms under tryck, med flexibel 21HZ2 innerbehållare av plast för vätskor, med styv innerbehållare av plast 31HZ1 för vätskor, med flexibel innerbehållare av plast 31HZ2

Papp

G Papp för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck 11G 6.5.5.5

Trämaterial 6.5.5.6 C Trä för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck, med 11C innerbeklädnad D Plywood för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck, med 11D innerbeklädnad F Träfibermaterial för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck, med 11F innerbeklädnad

* Rätt kod erhålls genom att ersätta bokstaven Z med den bokstav som enligt 6.5.1.4.1.2 ska beteckna materialet i ytterhöljet.

6.5.1.4.4 IBC-behållarkoden kan kompletteras med bokstaven ”W”. Bokstaven W visar att IBCbehållaren visserligen tillhör den med koden i fråga betecknade IBC-behållarslaget, men är tillverkad enligt en specifikation som avviker från den som ges i 6.5.3 och anses likvärdig i enlighet med bestämmelserna i 6.5.1.1.2.

435

Kap. 6

Bilaga 1

6.5.2 Märkning

6.5.2.1 Grundläggande märkning

6.5.2.1.1 Varje IBC-behållare som är tillverkad och avsedd för användning enligt dessa bestämmelser ska vara försedd med en varaktig och läsbar märkning, placerad så att den är tydligt synlig. Bokstäver, siffror och symboler ska vara minst 12 mm höga och ange följande uppgifter:

.1 FN:s förpackningssymbol,

Denna symbol får endast användas för att visa att en förpackning, flexibel bulkcontainer, UN-tank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.7 eller 6.9. För IBC-behållare av metall, på vilka märkningen sker genom stansning eller prägling, får i stället för symbolen bokstäverna ”UN” användas, .2 koden som betecknar IBC-behållarslaget enligt 6.5.1.4, .3 en versal som anger den eller de förpackningsgrupper för vilka konstruktionstypen har godkänts: ”X” för förpackningsgrupp I, II och III (gäller endast IBC-behållare för fasta ämnen), ”Y” för förpackningsgrupp II och III, eller ”Z” för endast förpackningsgrupp III, .4 tillverkningsmånad och -år (de två sista siffrorna), .5 beteckningen för den stat där märkningstillståndet utfärdats, angiven med 14 nationalitetsbeteckningen som används på motorfordon i internationell vägtrafik, .6 namn eller symbol för tillverkaren och eventuell annan av behörig myndighet fastställd märkning för aktuell IBC-behållare, .7 belastning vid staplingsprovningen i kg. För IBC-behållare som inte har konstruerats för stapling ska ”0” anges, .8 högsta tillåtna bruttovikt i kilogram.

Denna grundläggande märkning ska anges i s i den ordningsföljd som visas i punkterna ovan. Den märkning som föreskrivs i 6.5.2.2, liksom all annan märkning utfärdad av behörig myndighet, ska placeras så att de grundläggande märkningarna utan svårighet kan identifieras.

Varje märkning enligt .1 till .8 och enligt 6.5.2.2 ska vara tydligt avskild, t.ex. genom ett snedstreck eller ett mellanrum, för att lätt kunna identifieras.

6.5.2.1.2 IBC-behållare tillverkade av återvunnet plastmaterial enligt definitionen i 1.2.1 ska vara märkta med ”REC”. För styva IBC-behållare ska denna märkning vara placerad intill den föreskrivna märkningen i 6.5.2.1.1. För innerbehållare av plast i en IBC-behållare ska detta märke vara placerad intill den föreskriva märkningen i 6.5.2.2.4.

6.5.2.1.3 Exempel på märkning av olika slag av IBC-behållare enligt .1 till .8 ovan: 11 A/Y/02 99/ IBC-behållare av stål för transport av fasta ämnen, som NL/...* 007/ töms genom självtryck/ för förpackningsgrupp II och III/ 5500/1500 tillverkad februari 1999/ typgodkänd i Nederländerna/ tillverkad av. . . *(företagets namn) enligt en behållartyp, till vilken behörig myndighet tilldelat serienumret 007/ använd belastning vid staplingsprovningen i kg/ högsta tillåtna bruttovikt i kg.

13H3/Z/03 01/ Flexibel IBC-behållare för transport av fasta ämnen som F/...* 1713/ töms genom självtryck, tillverkad av plastväv med 0/1500 innerbeklädnad/ ej konstruerad för stapling.

31H1/Y Y/04 99/ IBC-behållare av styv plast för transport av vätskor, GB/...* 9099/ tillverkad av plast och med en bärande struktur som håller 10800/1200 för staplingsbelastning.

14 Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

436

Kap. 6

Bilaga 1

31HA1/Y/05 01/ Integrerad IBC-behållare för transport av vätskor, med D/...* 1683/ innerbehållare av styv plast och ytterhölje av stål.

10800/1200

11 C/X/01 02/ S/...* 9876/ IBC-behållare av trä för transport av fasta ämnen, med 3000/910 innerbeklädnad och typgodkänd för fasta ämnen i förpackningsgrupp I, II och III.

11 G/Z/06 02/ IBC-behållare av papp, ej konstruerad för stapling.

I/...* 962/ 0/500

11 D/Y/07 02/ IBC-behållare av plywood med innerbeklädnad.

E/...* 261/ 3240/600

6.5.2.1.4 När en IBC-behållare motsvarar en eller fler provade typer av IBC-behållare, inklusive en eller fler provade typer av förpackningar eller storförpackningar, får IBC-behållaren ha fler än en märkning för att visa de tillämpliga provningskraven som har uppfyllts. När fler än en märkning anges på en IBC-behållare, ska märkningarna vara placerade nära varandra och varje märkning ska visas i sin helhet.

6.5.2.2 Tilläggsmärkning

6.5.2.2.1 Alla IBC-behållare ska, förutom den i 6.5.2.1 föreskrivna märkningen, vara försedda med följande uppgifter, vilka får sättas på en skylt av korrosionsbeständigt material, som är varaktigt fäst på ett för kontroll lättillgängligt ställe:

Anm. För IBC-behållare av metall ska skylten vara en korrosionsbeständig metallskylt.

IBC-behållarslag Tilläggsmärkning Metall Styv plast Integrerad Papp Trä

a X X X Kapacitet i liter vid 20 °C a Taravikt i kg X X X X X a Provtryck i kPa eller i bar , om tillämpligt X X

Högsta tillåtna fyllnings-/tömningstryck a X X X i kPa eller i bar , om tillämpligt Använt material för behållarskalet och minsta godstjocklek i mm X

Datum för senaste täthetsprovning (månad och år), X X X om tillämpligt Datum för senaste kontroll (månad och år) X X X

Tillverkarens serienummer X a

Använda måttenheter ska anges.

6.5.2.2.2 Högsta tillåtna staplingslast som är tillämplig ska anges med en symbol enligt figurerna nedan. Symbolen ska vara varaktig och tydligt synlig.

437

Kap. 6

Bilaga 1

IBC-behållare som får staplas IBC-behållare som inte får staplas

Minsta dimension ska vara minst 100 mm × 100 mm. Bokstäver och siffror som anger vikten ska vara minst 12 mm höga. Arean inom de markeringar som indikeras av de dimensionerande pilarna ska vara fyrkantig. Där dimensioner inte anges ska alla delar i märkningen vara i ungefärlig proportion till de dimensioner som visas. Den vikt som anges ovanför symbolen får inte vara större än den vid typprovningen pålagda lasten (se 6.5.6.6.4) dividerad med 1,8.

Anm. Bestämmelserna i 6.5.2.2.2 gäller för alla IBC-behållare som tillverkas, repareras eller renoveras från och med den 1 januari 2011. Bestämmelserna i 6.5.2.2.2 i IMDG-koden (amendment 36-12) kan fortsätta att tillämpas på alla IBC-behållare som tillverkats, reparerats eller renoverats mellan den 1 januari 2011 och den 31 december 2016.

6.5.2.2.3 Flexibla IBC-behållare får även förses med en eller flera illustrationer som visar rekommenderade lyftmetoder.

6.5.2.2.4 Innerbehållaren i en integrerad IBC-behållare ska kunna identifieras med hjälp av märkningarna enligt 6.5.2.1.1.2, .3, .4 där detta datum är tillverkningsdatum för innerbehållare av plast, .5 och .6. FN:s förpackningssymbol får inte användas. Märkningarna ska placeras i den ordningsföljd som anges i 6.5.2.1.1. De ska vara varaktiga och läsbara samt placerade på en plats så att de är tydligt synliga vid kontroll när innerbehållaren har placerats i ytterhöljet. När märkningarna på innerbehållaren inte är tydligt synliga vid kontroll på grund av ytterhöljets konstruktion, ska en kopia av de märkningar som krävs på innerbehållaren vara placerad på ytterhöljet föregången av ordet ”Inner receptable”. Denna kopia ska vara varaktig, läsbar och placerad på en plats så att den är tydligt synlig vid kontroll.

Tillverkningsdatumet för innerbehållaren av plast får alternativt märkas på innerbehållaren i anslutning till övrig märkning. I detta fall får datumet utelämnas från resten av märkningarna. Exempel på lämplig märkningsmetod är:

Anm. 1: Andra märkningsmetoder som återger motsvarande information är också tillåtna, förutsatt att märkningen är varaktig, synlig och läsbar.

Anm. 2: Tillverkningsdatumet för innerbehållaren får avvika från det datum för tillverkning (se 6.5.2.1), reparation (se 6.5.4.5.3) eller renovering (se 6.5.2.4) som den integrerade IBCbehållaren har märkts med.

438

Kap. 6

Bilaga 1

6.5.2.2.5 Om ytterhöljet på integrerade IBC-behållare kan tas bort för transport i tömt tillstånd (t.ex. för retursändning av en IBC-behållare till avsändaren för återanvändning), ska alla avmonterbara delar i avtaget skick märkas med tillverkningsmånad och -år och tillverkarens namn eller symbol eller eventuell annan av behörig myndighet fastställd märkning av IBC-behållaren (se 6.5.2.1.1.6).

6.5.2.3 Överensstämmelse med behållartypen

Märkningen anger att IBC-behållarna motsvarar en med godkänt resultat provad behållartyp, och att de i typgodkännandebeviset angivna villkoren är uppfyllda.

6.5.2.4 Märkning av renoverade integrerade IBC-behållare (31HZ1)

Märkning enligt 6.5.2.1.1 och 6.5.2.2 ska tas bort från den ursprungliga IBC-behållaren eller göras permanent oläslig och nya märkningar ska placeras på IBC-behållare som renoverats i enlighet med dessa föreskrifter.

6.5.3 Tillverkningsbestämmelser

6.5.3.1 Allmänna bestämmelser

6.5.3.1.1 IBC-behållare ska vara beständiga eller tillräckligt skyddade mot miljöbetingade skador.

6.5.3.1.2 IBC-behållare ska vara konstruerade och förslutna så att inget av innehållet kan läcka under normala transportförhållanden, vilka innefattar inverkan av vibrationer, temperaturförändringar, fukt eller tryck.

6.5.3.1.3 IBC-behållare och deras förslutningar ska tillverkas av material som är beständiga mot innehållet, eller skyddas invändigt så att dessa material: .1 inte angrips av innehållet på ett sådant sätt att användning av behållaren medför fara, .2 inte orsakar någon reaktion eller sönderfall av innehållet, eller genom inverkan av innehållet bildar hälsovådliga eller farliga föreningar.

6.5.3.1.4 Packningar, där sådana används, ska tillverkas av material som inte angrips av IBC-behållarens innehåll.

6.5.3.1.5 All driftsutrustning ska placeras eller skyddas så att risken för läckage av innehållet vid skador under hantering eller transport blir så liten som möjligt.

6.5.3.1.6 IBC-behållare, deras tillbehör samt deras driftsutrustning och strukturdelar ska vara konstruerade för att motstå det invändiga trycket av innehållet och påkänningarna vid normala hanterings- och transportförhållanden, utan läckage av innehållet. IBC-behållare som är avsedda för stapling ska vara konstruerade för det. Alla lyft- och fastsättningsanordningar på IBCbehållare ska ha tillräcklig hållfasthet för att motstå normala hanterings- och transportförhållanden utan nämnvärd deformation eller skada, och vara placerade så att inga alltför höga påkänningar uppstår i någon del av IBC-behållaren.

6.5.3.1.7 Om en IBC-behållare består av ett behållarskal i en ram ska den konstrueras så att: .1 behållarskalet inte skrapar eller skaver mot ramen och skadas på så sätt, .2 behållarskalet alltid förblir inom ramen, .3 utrustningsdetaljer är fästa på ett sådant sätt att de inte kan skadas, om förbanden mellan behållarskal och ram medger relativ utvidgning eller förskjutning.

6.5.3.1.8 Om IBC-behållaren är utrustad med en bottentömningsventil ska denna kunna säkras i stängt läge, och hela tömningssystemet ska vara effektivt skyddat mot skador. Ventiler som stängs med spak ska kunna säkras mot oavsiktligt öppnande, och öppet respektive stängt läge ska vara

439

Kap. 6

Bilaga 1

lätt att identifiera. På IBC-behållare för vätskor ska utloppsöppningen vara försedd med en ytterligare förslutningsanordning, t.ex. en blindfläns eller en likvärdig anordning.

6.5.4 Provning, typgodkännande och kontroll

6.5.4.1 Kvalitetssäkring

IBC-behållare ska vara tillverkade, renoverade, reparerade och provade enligt ett kvalitetssystem som godtagits av behörig myndighet för att säkerställa att varje tillverkad, renoverad eller reparerad IBC-behållare uppfyller bestämmelserna i detta kapitel.

Anm. Standarden ISO 16106:2020, Förpackningar för farligt gods, bulkbehållare och stora förpackningar – Riktlinjer för tillämpning av ISO 9001, ger ytterligare vägledning om förfarandet.

6.5.4.2 Provningsbestämmelser

IBC-behållarna ska genomgå typprovningen och i förekommande fall första och återkommande kontroll och provning enligt 6.5.4.4.

6.5.4.3 Typgodkännande

För alla IBC-behållartyper ska ett typgodkännandebevis och en märkning (enligt 6.5.2) tilldelas, varigenom det bekräftas att behållartypen inklusive dess utrustning uppfyller provningsbestämmelserna.

6.5.4.4 Kontroll och provning

Anm. Se även 6.5.4.5 om provning och kontroll på reparerade IBC-behållare.

6.5.4.4.1 IBC-behållare av metall, styv plast och integrerade IBC-behållare ska genomgå för behörig myndighet godtagbar kontroll: .1 innan de tas i drift (även efter renovering) och därefter i intervall om högst fem år och med avseende på: .1 överensstämmelse med den godkända behållartypen, inklusive märkningen, .2 invändigt och utvändigt skick, och .3 funktionsduglighet hos driftsutrustningen. En eventuell värmeisolering behöver endast avlägsnas i den mån det behövs för en korrekt undersökning av IBC-behållarskalet. .2 i intervall om högst två och ett halvt år med avseende på: .1 utvändigt skick, och .2 funktionsduglighet hos driftsutrustningen. En eventuell värmeisolering behöver endast avlägsnas i den mån det behövs för en korrekt undersökning av IBC-behållarskalet.

Varje IBC-behållare ska i alla avseenden motsvara sin konstruktionstyp.

6.5.4.4.2 Varje IBC-behållare av metall, styv plast och integrerade IBC-behållare för vätskor, eller fasta ämnen som fylls eller töms under tryck, ska genomgå lämplig täthetsprovning. Denna provning är en del av kvalitetssystemet angivet i 6.5.4.1, vilket visar förmågan att uppfylla tillämpliga provningskrav enligt 6.5.6.7.3: (a) före första användning för transport, (b) i intervall om högst två och ett halvt år.

För denna provning ska IBC-behållaren vara utrustad med den första bottenförslutningen. Innerkärlet i en integrerad IBC-behållare får provas utan sitt ytterhölje, förutsatt att provningsresultaten inte påverkas.

440

Kap. 6

Bilaga 1

6.5.4.4.3 En rapport över varje kontroll eller provning ska sparas av IBC-behållarens ägare, åtminstone fram till nästa kontroll eller provning. Rapporten ska innehålla resultaten av kontrollen eller provningen och ange den som har genomfört kontrollen eller provningen (se även märkningsbestämmelserna i 6.5.2.2.1).

6.5.4.4.4 Behörig myndighet kan när som helst kräva verifiering att IBC-behållare uppfyller bestämmelserna för typprovning genom provning enligt detta kapitel.

6.5.4.5 Reparerade IBC-behållare

6.5.4.5. När en IBC-behållare har skadats på grund av en stöt (t.ex. vid en olycka) eller annan orsak, ska den repareras eller på annat sätt återställas (se definition för ”Regelbundet underhåll av IBC-behållare” i 1.2.1) för att motsvara konstruktionstypen. Skadade behållarskal till IBCbehållare av styv plast och skadade innerkärl till integrerade IBC-behållare ska bytas ut.

6.5.4.5.2 Utöver annan provning och kontroll enligt dessa föreskrifter ska en IBC-behållare, då den reparerats, genomgå fullständig provning och kontroll enligt 6.5.4.4, och de föreskrivna provningsrapporterna ska utfärdas.

6.5.4.5.3 Den som genomför provning och kontroll efter reparation ska märka IBC-behållaren i närheten av tillverkarens UN-märkning med följande varaktiga uppgifter: .1 landet i vilket provning och kontroll genomförts, .2 namn eller godkänd symbol för den som genomfört provning och kontroll, och .3 datum (månad, år) för provning och kontroll.

6.5.4.5.4 För enligt 6.5.4.5.2 genomförd provning och kontroll kan det antas att den uppfyller bestämmelserna för den återkommande kontroll som ska genomföras med två och ett halvt års respektive fem års intervall.

6.5.5 Särskilda bestämmelser för IBC-behållare

6.5.5.1 Särskilda bestämmelser för IBC-behållare av metall

6.5.5.1.1 Dessa bestämmelser är tillämpliga på IBC-behållare av metall avsedda för transport av fasta ämnen eller vätskor. Det finns tre slags IBC-behållare av metall: .1 IBC-behållare för transport av fasta ämnen som fylls eller töms genom självtryck (11A, 11B, 11N), .2 IBC-behållare för transport av fasta ämnen som fylls eller töms genom ett övertryck större än 10 kPa (0,1 bar) (21A, 21B, 21N), och .3 IBC-behållare för transport av vätskor (31A, 31B, 31N).

6.5.5.1.2 Behållarskalet ska tillverkas av ändamålsenlig formbar metall, vars svetsbarhet är utan anmärkning. Svetsförband ska utföras fackmässigt och ge fullständig säkerhet. Materialets prestanda vid låga temperaturer ska beaktas där så är tillämpligt.

6.5.5.1.3 Försiktighet ska iakttas för att undvika skador genom galvanisk inverkan orsakad av kontakt mellan olikartade metaller.

6.5.5.1.4 IBC-behållare av aluminium för transport av brandfarliga vätskor får inte ha rörliga delar, såsom lock, förslutningar m.m., tillverkade av oskyddat rostbenäget stål som kan orsaka en farlig reaktion vid kontakt genom friktion eller slag mot aluminiummaterialet.

6.5.5.1.5 IBC-behållare av metall ska tillverkas av ett metalliskt material som uppfyller följande krav: .1 För stål ska brottförlängningen, i procent, vara lägst 10 000/Rm med ett absolut minimum 2 på 20 %. Här är Rm = garanterad minsta brottgräns hos referensstålet i N/mm . .2 För aluminium och legeringar därav ska brottförlängningen, i procent, vara lägst 10 000/6Rm med ett absolut minimum på 8 %.

441

Kap. 6

Bilaga 1

Provstavar för bestämning av brottförlängningen ska tas tvärs valsriktningen och vara infästa så att: Lo = 5d, eller

Lo = 5,65√A

där: Lo = provstavens mätlängd före provning, d = diameter, och A = provstavens tvärsnittsarea.

6.5.5.1.6 Minimigodstjocklek

IBC-behållare av metall med en kapacitet över 1500 l ska uppfylla följande krav på minimigodstjocklek: .1 För ett referensstål som har en produkt Rm × Ao = 10 000 ska godstjockleken vara minst:

Godstjocklek (T) mm

Behållarslag: 11A, 11B, 11N Behållarslag: 21A, 21B, 21N, 31A, 31B, 31N

Oskyddad Skyddad Oskyddad Skyddad

T = C/2 000 + 1,5 T = C/2 000 + 1,0 T = C/1 000 + 1,0 T = C/2 000 + 1,5

där:

Ao = minsta förlängning (i procent) hos det använda referensstålet vid brott under dragspänning (se 6.5.5.1.5).

.2 för andra metaller än det i (.1) nämnda referensstålet beräknas minimigodstjockleken med följande formel:

21,4×e0 e1 =

3

Rm1 × A1

där: e1 = likvärdig godstjocklek som krävs för den använda metallen (i mm),

eo = minsta godstjocklek som krävs för referensstålet (i mm),

2 Rm1 = garanterad minsta brottgräns hos den använda metallen (i N/mm )

A1 = minimiförlängning (i procent) hos den använda metallen vid brott under dragspänning (se 6.5.5.1.5).

Godstjockleken får dock aldrig vara under 1,5 mm.

.3 För beräkningsändamål enligt .2 är den garanterade minsta brottgränsen för den använda metallen (Rm1) det i nationella eller internationella materialstandarder fastställda minimivärdet. För austenitiska stål får det enligt materialstandard definierade minimivärdet på Rm dock höjas med upp till 15 %, om ett högre värde framgår av materialintyget. Finns ingen standard för materialet i fråga, motsvarar värdet på Rm det i materialintyget angivna värdet.

6.5.5.1.7 Bestämmelser för tryckavlastning

IBC-behållare för vätskor ska kunna avlufta en tillräcklig mängd ånga för att undvika att behållarskalet brister under inverkan av brand. Detta kan åstadkommas genom konventionella tryckavlastningsanordningar eller andra konstruktiva medel. Öppningstrycket hos dessa anordningar får uppgå till högst 65 kPa och minst det beräknade totalövertrycket i behållaren (dvs. innehållets ångtryck plus partialtrycket hos luft eller andra inerta gaser vid 55 °C, minskat med

442

Kap. 6

Bilaga 1

100 kPa), beräknat utgående från maximal fyllnadsgrad enligt 4.1.1.4. Tryckavlastningsanordningarna ska placeras i gasfasutrymmet.

6.5.5.2 Särskilda bestämmelser för flexibla IBC-behållare

6.5.5.2.1 Dessa bestämmelser gäller för flexibla IBC-behållare av följande slag: 13H1 plastväv, utan invändig beläggning eller innerbeklädnad 13H2 plastväv, ytbelagd 13H3 plastväv, med innerbeklädnad 13H4 plastväv, ytbelagd och med innerbeklädnad 13H5 plastfolie 13L1 textilväv, utan invändig beläggning eller innerbeklädnad 13L2 textilväv, ytbelagd 13L3 textilväv, med innerbeklädnad 13L4 textilväv, ytbelagd och med innerbeklädnad 13M1 papper, flerskikts 13M2 papper, flerskikts, vattenbeständigt

Flexibla IBC-behållare är uteslutande avsedda för fasta ämnen.

6.5.5.2.2 Behållarskalen ska tillverkas av ändamålsenliga material. Materialets styrka och utformningen av den flexibla IBC-behållaren ska vara anpassade till dess kapacitet och avsedda användning.

6.5.5.2.3 Alla material som används för tillverkning av flexibla IBC-behållare av behållarslagen 13M1 och 13M2, ska efter fullständig nedsänkning i vatten i minst 24 timmar behålla minst 85 % av den ursprungliga draghållfastheten hos materialet, uppmätt efter konditionering till jämvikt vid högst 67 % relativ luftfuktighet.

6.5.5.2.4 Fogning i IBC-behållaren ska utföras med stygn, svetsning, limning eller annan likvärdig metod. Alla sydda fogar ska säkras.

6.5.5.2.5 Flexibla IBC-behållare ska uppvisa tillräcklig beständighet mot åldring och nedbrytning, orsakad av ultraviolett strålning, klimatiska förhållanden eller innehållet, för att vara ändamålsenliga för sin avsedda användning.

6.5.5.2.6 För flexibla IBC-behållare av plast, för vilka det krävs skydd mot ultraviolett strålning, ska detta ordnas genom tillsats av kimrök eller andra lämpliga pigment eller stabilisatorer. Dessa tillsatser ska vara kompatibla med innehållet och behålla sin verkan under IBC-behållarens hela användningstid. Vid användning av kimrök, pigment eller stabilisatorer, som skiljer sig från dem som använts vid tillverkningen av typprovningsexemplaren, behöver omprovning inte göras, om förändringen i halten kimrök, pigment eller stabilisatorer inte försämrar materialets fysikaliska egenskaper.

6.5.5.2.7 Tillsatsmedel kan blandas i behållarmaterialet för att förbättra beständigheten mot åldring eller för andra ändamål, förutsatt att de inte försämrar de fysikaliska eller kemiska egenskaperna hos materialet.

6.5.5.2.8 Återvunnet material från använda behållare får inte användas vid tillverkning av nya IBC-behållare. Produktionsöverskott eller rester från samma tillverkningsprocess får dock användas. Delar som tillbehör och pallsocklar får återanvändas, förutsatt att de inte på något sätt skadats vid tidigare användning.

6.5.5.2.9 På fyllda behållare får förhållandet mellan höjd och bredd vara högst 2:1.

6.5.5.2.10 Innerbeklädnad ska bestå av ändamålsenligt material. Hållfastheten hos det använda materialet och utformningen av innerbeklädnaden ska vara anpassade till IBC-behållarens kapacitet och avsedda användningsområde. Förband och förslutningar ska vara dammtäta och i stånd att stå emot de tryck och stötar som kan uppträda under normala förhållanden vid transport och hantering.

443

Kap. 6

Bilaga 1

6.5.5.3 Särskilda bestämmelser för IBC-behållare av styv plast

6.5.5.3.1 Dessa bestämmelser gäller för IBC-behållare av styv plast för transport av fasta ämnen eller vätskor. Följande slag av IBC-behållare av styv plast finns: 11H1 för fasta ämnen, som fylls eller töms med självtryck, försedda med strukturdelar, som är konstruerade för att ta upp hela belastningen vid stapling av IBC-behållaren 11H2 för fasta ämnen, som fylls eller töms med självtryck, fribärande 21H1 för fasta ämnen, som fylls eller töms under tryck, försedda med strukturdelar, som är konstruerade för att ta upp hela belastningen vid stapling av IBC-behållaren 21H2 för fasta ämnen, som fylls eller töms under tryck, fribärande 31H1 för vätskor, försedda med strukturdelar, konstruerade för att ta upp hela belastningen vid stapling av IBC-behållaren 31H2 för vätskor, fribärande.

6.5.5.3.2 Behållarskalet ska tillverkas av ändamålsenligt plastmaterial med känd sammansättning och dess styrka ska vara anpassad till dess kapacitet och avsedda användning. Förutom återvunnet plastmaterial enligt definitionen i 1.2.1, får inget använt material användas annat än produktionsrester eller söndermalet material från samma tillverkningsprocess. Materialet ska på lämpligt sätt vara resistent mot åldring och nedbrytning, som kan orsakas av innehållet eller i förekommande fall av ultraviolett strålning. I förekommande fall ska hänsyn tas till prestanda vid låga temperaturer. Permeation av innehåll får inte utgöra någon fara under normala transportförhållanden.

6.5.5.3.3 Om det krävs skydd mot ultraviolett strålning, ska detta tillgodoses genom tillsats av kimrök eller andra lämpliga pigment eller stabilisatorer. Dessa tillsatser ska vara förenliga med innehållet och behålla sin verkan under IBC-behållarens hela användningstid. Vid användning av kimrök, pigment eller stabilisatorer, som skiljer sig från dem som använts vid tillverkningen av typprovningsexemplaren, behöver omprovning inte göras om förändringen i halten kimrök, pigment eller stabilisatorer inte försämrar materialets fysikaliska egenskaper.

6.5.5.3.4 Tillsatser kan blandas i behållarmaterialet för att förbättra beständigheten mot åldring eller för andra ändamål, förutsatt att de inte försämrar materialets fysikaliska eller kemiska egenskaper.

6.5.5.3.5 Borttagen.

6.5.5.4 Särskilda bestämmelser för integrerade IBC-behållare med innerbehållare av plast

6.5.5.4.1 Dessa bestämmelser gäller för integrerade IBC-behållare av följande slag, avsedda för transport av flytande och fasta ämnen: 11HZ1 integrerad IBC-behållare med styv innerbehållare av plast för fasta ämnen, som fylls eller töms med självtryck 11HZ2 integrerad IBC-behållare med flexibel innerbehållare av plast för fasta ämnen, som fylls eller töms med självtryck 21HZ1 integrerad IBC-behållare med styv innerbehållare av plast för fasta ämnen, som fylls eller töms under tryck 21HZ2 integrerad IBC-behållare med flexibel innerbehållare av plast för fasta ämnen, som fylls eller töms under tryck 31HZ1 integrerad IBC-behållare med styv innerbehållare av plast för vätskor 31HZ2 integrerad IBC-behållare med flexibel innerbehållare av plast för vätskor

Koden ska kompletteras genom ersättning av bokstaven Z med en versal enligt 6.5.1.4.1.2, som anger vilket materialslag som används i ytterhöljet.

6.5.5.4.2 Innerbehållaren är inte avsedd att ha någon egen inneslutningsfunktion utan sitt ytterhölje. En styv innerbehållare innebär en behållare som bibehåller sin vanliga form i tomt tillstånd, utan att förslutningar är på plats och utan stöd av ytterhöljet. Innerbehållare som inte är styva räknas som flexibla.

444

Kap. 6

Bilaga 1

6.5.5.4.3 Ytterhöljet består i regel av styvt material utformat så att det skyddar innerbehållaren från fysiska skador under hantering och transport, men det är inte konstruerat för att ensamt kunna innesluta produkten. I förekommande fall innefattas även bottenpallen.

6.5.5.4.4 En integrerad IBC-behållare, vars ytterhölje helt omsluter innerbehållaren, ska vara utformad så att innerbehållarens felfria tillstånd lätt kan bedömas efter täthetsprovningen och vätsketryckprovningen.

6.5.5.4.5 Kapaciteten hos IBC-behållare av typ 31HZ2 ska vara begränsad till 1 250 liter.

6.5.5.4.6 Innerbehållaren ska tillverkas av ändamålsenligt plastmaterial med känd sammansättning och dess styrka ska vara anpassad till dess kapacitet och avsedda användning. Förutom återvunnet plastmaterial enligt definitionen i 1.2.1, får inget använt material användas annat än produktionsrester eller söndermalet material från samma tillverkningsprocess. Materialet ska på lämpligt sätt vara resistent mot åldring och nedbrytning, som kan orsakas av innehållet eller i förekommande fall av ultraviolett strålning. I förekommande fall ska hänsyn tas till prestanda vid låga temperaturer. Permeation av innehåll får inte utgöra någon fara under normala transportförhållanden.

6.5.5.4.7 Om det krävs skydd mot ultraviolett strålning, ska detta tillgodoses genom tillsats av kimrök eller andra lämpliga pigment eller stabilisatorer. Dessa tillsatser ska vara förenliga med innehållet och behålla sin verkan under innerbehållarens hela användningstid. Vid användning av kimrök, pigment eller stabilisatorer, som skiljer sig från dem som nyttjats vid tillverkningen av typprovningsexemplaren, behöver omprovning inte göras om förändringen i halten kimrök, pigment eller stabilisatorer inte försämrar materialets fysikaliska egenskaper.

6.5.5.4.8 Tillsatsmedel kan blandas i materialet till innerbehållarna för att förbättra beständigheten mot åldring eller för andra ändamål, förutsatt att de inte försämrar materialets fysikaliska eller kemiska egenskaper.

6.5.5.4.9 Innerbehållare för IBC-behållare av typ 31HZ2 ska bestå av minst tre folieskikt.

6.5.5.4.10 Materialets hållfasthet och ytterhöljets konstruktion ska vara anpassade till den integrerade IBC-behållarens kapacitet och avsedda användningsområde.

6.5.5.4.11 Ytterhöljet får inte ha några utstående delar som kan skada innerbehållaren.

6.5.5.4.12 Ytterhöljen av stål eller aluminium ska tillverkas av ändamålsenligt metalliskt material med tillräcklig tjocklek.

6.5.5.4.13 Ytterhöljen av trä ska bestå av väl lagrat, handelstorrt trä som är fritt från brister, så att väsentlig nedsättning av hållfastheten hos någon enskild del av höljet förhindras. Topp- och bottendelar får bestå av vattenbeständiga träfibermaterial, såsom träfiberskivor, spånskivor eller andra ändamålsenliga sorter.

6.5.5.4.14 Ytterhöljen av plywood ska bestå av väl lagrat, svarvat, skuret eller sågat faner, handelstorrt och fritt från brister, så att väsentlig nedsättning av hållfastheten hos höljet förhindras. De enskilda skikten ska vara hoplimmade med vattenfast lim. För tillverkning av höljen får också andra lämpliga material användas tillsammans med plywood. Höljenas väggar ska vara spikade eller häftade till hörnposter eller gavlar eller sammanfogas med andra ändamålsenliga metoder.

6.5.5.4.15 Väggarna i ytterhöljen av träfibermaterial ska bestå av vattenbeständiga träfibermaterial, såsom spånskivor, träfiberskivor eller andra ändamålsenliga material. Övriga delar av höljena får bestå av andra ändamålsenliga material.

6.5.5.4.16 För ytterhöljen av papp ska kraftig solidpapp eller kraftig dubbelsidig wellpapp (enwell eller flerwell) av god kvalitet användas, vilken är anpassad till höljets kapacitet och avsedda användningsområde. Ytans vattenbeständighet ska vara sådan att viktökningen under en 30 minuter lång 2 provning av vattenabsorptionen enligt Cobbmetoden blir högst 155 g/m - se ISO 535:2014. Pappen ska ha tillräcklig böjhållfasthet. Den ska vara tillskuren, veckad utan bristningar och

445

Kap. 6

Bilaga 1

slitsad så att den inte knäcks vid hopfogningen, och ytan inte rivs sönder eller buktar ut för mycket. Vågskikten hos wellpappen ska vara stadigt limmade till planskikten.

6.5.5.4.17 Gavlarna på ytterhöljen av papp får ha träram eller vara helt av trä. Förstärkningar av träribbor får användas.

6.5.5.4.18 Fogarna i ytterhöljen av papp ska vara tejpade, överlappande och limmade eller överlappande och häftade med metallklamrar. Överlappsfogar ska ha tillräckligt stor överlappning. Där förslutningen utförs genom limning eller tejpning ska ett vattenfast bindemedel användas.

6.5.5.4.19 Består ytterhöljena av plast gäller motsvarande bestämmelser i 6.5.5.4.6 till 6.5.5.4.8.

6.5.5.4.20 Ytterhöljet till en IBC-behållare av typ 31HZ2 ska omsluta alla sidor av innerbehållaren.

6.5.5.4.21 En pallsockel som utgör en fast beståndsdel av IBC-behållaren eller en löstagbar pall ska vara lämpad för mekanisk hantering av den till högsta tillåtna bruttovikt fyllda IBC-behållaren.

6.5.5.4.22 En löstagbar pall eller pallsockel ska vara konstruerad så att deformation av IBC-behållarens botten, som kan orsaka skador vid hanteringen, undviks.

6.5.5.4.23 När en löstagbar pall används ska ytterhöljet vara stadigt fäst till pallen så att stabiliteten under hantering och transport säkerställs. Ovansidan ska dessutom vara fri från ojämnheter som kan skada IBC-behållaren.

6.5.5.4.24 För att höja staplingsförmågan får exempelvis trästöttor användas som förstärkningsanordningar, vilka emellertid ska befinna sig utanför innerbehållaren.

6.5.5.4.25 På IBC-behållare avsedda för stapling ska den bärande ytan vara sådan att belastningen fördelas på ett säkert sätt. Sådana IBC-behållare ska vara utformade så att belastningen inte upptas av innerbehållaren.

6.5.5.5 Särskilda bestämmelser för IBC-behållare av papp

6.5.5.5.1 Dessa bestämmelser gäller för IBC-behållare av papp för transport av fasta ämnen, vilka fylls eller töms med självtryck. Behållarslaget är 11G.

6.5.5.5.2 IBC-behållare av papp får inte vara utrustade med anordningar för topplyft.

6.5.5.5.3 Behållarskalet ska vara tillverkat av stadig solidpapp eller stadig dubbelsidig wellpapp (enwell eller flerwell) av god kvalitet och som är anpassad till behållarens kapacitet och avsedda användning. Ytans vattenavvisande egenskaper ska vara sådana att viktökningen, mätt under en 30 min- 2 uter lång provning av vattenabsorptionen enligt Cobbmetoden, blir högst 155 g/m – se ISO 535:2014. Pappen ska ha tillräcklig böjhållfasthet. Den ska vara tillskuren, veckad utan bristningar och slitsad så att den inte knäcks vid hopfogningen, och ytan inte rivs sönder eller buktar ut för mycket. Vågskikten hos wellpappen ska vara stadigt limmade till planskikten.

6.5.5.5.4 Väggarna, inklusive ovansida och botten, ska ha en punkteringshållfasthet på minst 15 J, uppmätt enligt ISO 3036:1975.

6.5.5.5.5 Behållarskalets fogar ska ha tillräcklig överlappning och ska vara tejpade, limmade, häftade med metallklammer eller andra minst lika bra fästsystem. Om fogarna limmas eller tejpas ska ett vattenfast bindemedel användas. Metallklamrarna ska passera igenom alla delar som ska fästas och vara utformade eller skyddade så att innerbeklädnaden varken skavs eller punkteras av dem.

6.5.5.5.6 Innerbeklädnaden ska vara tillverkad av ändamålsenligt material. Det använda materialets hållfasthet och beklädnadens utformning ska vara anpassade till IBC-behållarens kapacitet och avsedda användningsområde. Fogar och förslutningar ska vara dammtäta och i stånd till att motstå de tryck- och stötpåkänningar som uppkommer vid normala hanterings- och transportförhållanden.

446

Kap. 6

Bilaga 1

6.5.5.5.7 En pallsockel, som utgör en fast beståndsdel av IBC-behållaren, såväl som en löstagbar pall ska vara lämpad för mekanisk hantering av den till högsta tillåtna bruttovikt fyllda IBCbehållaren.

6.5.5.5.8 En löstagbar pall eller pallsockel ska vara konstruerad för att undvika deformation av IBCbehållarens botten, som kan orsaka skador vid hanteringen.

6.5.5.5.9 När en löstagbar pall används ska behållarskalet vara stadigt fäst till pallen så att stabiliteten under hantering och transport säkerställs. Ovansidan ska dessutom vara fri från ojämnheter som kan skada IBC-behållaren.

6.5.5.5.10 För att höja staplingsförmågan får exempelvis trästöttor användas som förstärkningsanordningar, vilka emellertid ska befinna sig utanför innerbehållaren.

6.5.5.5.11 På IBC-behållare avsedda för stapling ska den bärande ytan vara sådan att belastningen fördelas på ett säkert sätt.

6.5.5.6 Särskilda bestämmelser för IBC-behållare av trä

6.5.5.6.1 Dessa bestämmelser gäller för IBC-behållare av trä för transport av fasta ämnen, som fylls eller töms med självtryck. Följande behållarslag finns: 11C trä med innerbeklädnad 11D plywood med innerbeklädnad 11F träfibermaterial med innerbeklädnad.

6.5.5.6.2 IBC-behållare av trä får inte vara utrustade med anordningar för topplyft.

6.5.5.6.3 Hållfastheten hos det använda materialet liksom tillverkningssättet ska vara anpassade till IBCbehållarens kapacitet och avsedda användningsområde.

6.5.5.6.4 Består behållarskalet av trävirke ska detta vara väl lagrat, handelstorrt och fritt från brister så att väsentlig nedsättning av hållfastheten hos enskilda delar av IBC-behållaren förhindras. Varje del av IBC-behållaren ska vara i ett stycke eller därmed likvärdigt. Delar anses likvärdiga med ett stycke när: – lämplig limförbandstyp, som exempelvis Lindermannfog (laxstjärt), spontade fogar eller överlappsfogar används, eller – stumfogar med minst två korrugerade metallfästelement i varje fog används, eller – eller annan lika effektiv metod används.

6.5.5.6.5 Om behållarskalet är av plywood ska denna bestå av minst tre skikt. Det ska vara tillverkat av väl lagrat, svarvat, skuret eller sågat faner, handelstorrt och fritt från brister som kan försämra behållarskalets hållfasthet. De enskilda skikten ska vara hoplimmade med vattenfast lim. Andra ändamålsenliga material kan användas tillsammans med plywood för tillverkning av behållarskalen.

6.5.5.6.6 Består behållarskalet av träfibermaterial, som spånskivor, träfiberskivor eller andra ändamålsenliga typer, ska detta vara vattenbeständigt.

6.5.5.6.7 Väggskivor i IBC-behållare ska vara stadigt spikade eller häftade till hörnposter eller gavlar eller hopfogade med andra likaså ändamålsenliga medel.

6.5.5.6.8 Innerbeklädnaden ska vara tillverkad av ändamålsenligt material. Det använda materialets hållfasthet och beklädnadens utformning ska vara anpassade till IBC-behållarens kapacitet och avsedda användningsområde. Fogar och förslutningar ska vara dammtäta och i stånd till att motstå de tryck- och stötpåkänningar som uppkommer vid normala hanterings- och transportförhållanden.

447

Kap. 6

Bilaga 1

6.5.5.6.9 En pallsockel som utgör en fast beståndsdel av IBC-behållaren, såväl som en löstagbar pall, ska vara lämpad för mekanisk hantering av den till högsta tillåtna bruttovikt fyllda IBCbehållaren.

6.5.5.6.10 En löstagbar pall eller pallsockel ska vara konstruerad för att undvika deformation av IBCbehållarens botten, som kan orsaka skador vid hanteringen.

6.5.5.6.11 När en löstagbar pall används ska behållarskalet vara stadigt fäst till pallen så att stabiliteten under hantering och transport säkerställs. Ovansidan ska dessutom vara fri från ojämnheter som kan skada IBC-behållaren.

6.5.5.6.12 För att höja staplingsförmågan får exempelvis trästöttor användas som förstärkningsanordningar, vilka emellertid ska befinna sig utanför innerbehållaren.

6.5.5.6.13 På IBC-behållare avsedda för stapling ska den bärande ytan vara sådan att belastningen fördelas på ett säkert sätt.

6.5.6 Provningsbestämmelser för IBC-behållare

6.5.6.1 Genomförande och upprepning av provningar

6.5.6.1.1 Varje IBC-behållartyp ska ha klarat provningen som beskrivs i detta kapitel innan den börjar användas. IBC-behållarens typ bestäms av konstruktionen, storleken, det använda materialet och dess tjocklek, tillverkningssättet och metoden som den fylls och töms på, men samma typ kan ha olika ytbehandlingar; samma typ innefattar också IBC-behållare som skiljer sig från konstruktionstypen endast genom att yttermåtten är mindre.

6.5.6.1.2 Provningar ska genomföras med IBC-behållare i transportfärdigt skick. IBC-behållare ska fyllas enligt vad som anges i respektive avsnitt. De ämnen för vilka behållarna är avsedda får ersättas med andra ämnen så länge detta inte förvanskar provningsresultaten. Ersätts fasta ämnen med andra ämnen ska dessa ha likadana fysikaliska egenskaper (vikt, partikelstorlek etc.) som det ämne som ska transporteras. Det är tillåtet att placera tyngder, såsom säckar med blyhagel, för att uppnå den totalvikt som krävs hos kollit, under förutsättning att provningsresultaten inte påverkas av tyngdernas placering.

6.5.6.2 Typprovning

6.5.6.2.1 För varje behållartyp, storlek, godstjocklek och tillverkningssätt ska en enda IBC-behållare med godkänt resultat genomgå provningarna enligt delavsnitten 6.5.6.4 till 6.5.6.13 i den ordning som anges i 6.5.6.3.5. Dessa typprovningsmoment ska genomföras i enlighet med behörig myndighets krav.

6.5.6.2.2 Behörig myndighet kan medge selektiv provning av IBC-behållare som endast marginellt skiljer sig från den provade typen, t.ex. då ett eller flera yttermått har reducerats något.

6.5.6.2.3 Om löstagbara pallar används för provningarna, ska den enligt 6.5.6.14 upprättade provningsrapporten innehålla en teknisk beskrivning av de använda pallarna.

6.5.6.3 Förberedelse av IBC-behållare för provning

6.5.6.3.1 IBC-behållare av papper, IBC-behållare av papp och integrerade IBC-behållare med ytterhölje av papp ska konditioneras i minst 24 timmar i en atmosfär med reglerad temperatur och relativ luftfuktighet. Det finns tre alternativ, varav ett ska väljas. Den rekommenderade atmosfären är 23 °C±2 °C och 50 %±2 % relativ luftfuktighet. De två andra alternativen är 20 °C ± 2 °C och 65 % ± 2 % relativ luftfuktighet eller 27 °C ± 2 °C och 65 % ± 2 % relativ luftfuktighet.

448

Kap. 6

Bilaga 1

Anm. Medelvärdena ska hamna inom dessa gränser. Kortvariga fluktuationer och mätningsbegränsningar kan orsaka att individuella mätningar varierar med upp till ± 5 % relativ luftfuktighet utan att det har signifikant inverkan på provningsresultatens reproducerbarhet.

6.5.6.3.2 Ytterligare åtgärder ska vidtas för att säkerställa att det plastmaterial som används vid tillverkning av IBC-behållare av styv plast (typ 31H1 och 31H2) och integrerade IBC-behållare (typ 31HZ1 och 31HZ2) överensstämmer med bestämmelserna i 6.5.5.3.2 till 6.5.5.3.4 respektive 6.5.5.4.6 till 6.5.5.4.8.

6.5.6.3.3 För verifiering av tillräcklig kemisk beständighet mot innehållet ska IBC-behållare avsedda för provning utsättas för en sex månaders förlagring, under vilken provföremålen ska vara fyllda med avsett innehåll eller med ämnen som man vet har minst likartad spänningssprickutlösande, svällande eller nedbrytande verkan på respektive plastmaterial. Efter förlagringen ska provföremålen genomgå de i tabellen i 6.5.6.3.5 uppräknade provningsmomenten.

6.5.6.3.4 När tillfredsställande egenskaper hos plastmaterialet fastställts på andra sätt, behöver ovanstående beständighetsprovning inte utföras.

6.5.6.3.5 Nödvändiga typprovningsmoment och deras ordningsföljd:

f a b c

IBC-typ Vibration Bottenlyft Topplyft Stapling Täthet Vätske- Fall Rivning Vältning Uppriktning tryck

Metall: a e 11A, 11B, 11N – 1:a 2:a 3:e – – 4:e – – – a e 21A, 21B, 21N – 1:a 2:a 3:e 4:e 5:e 6:e – – – a e 31A, 31B, 31N 1:a 2:a 3:e 4:e 5:e 6:e 7:e – – – d c Flexibla – – x x – – x x x x Styv plast: a 11H1, 11H2 – 1:a 2:a 3:e – – 4:e – – – a 21H1, 21H2 – 1:a 2:a 3:e 4:e 5:e 6:e – – – a 31H1, 31H2 1:a 2:a 3:e 4:e 5:e 6:e 7:e – – – Integrerade: a e 11HZ1, 11HZ2 – 1:a 2:a 3:e – – 4:e – – – a e 21HZ1, 21HZ2 – 1:a 2:a 3:e 4:e 5:e 6:e – – – a e 31HZ1, 31HZ2 1:a 2:a 3:e 4:e 5:e 6:e 7:e – – – Papp – 1:a – 2:a – – 3:e – – – Trä – 1:a – 2:a – – 3:e – – – a För IBC-behållare konstruerade för att hanteras på detta sätt. b När IBC-behållaren är konstruerad för att staplas. c När IBC-behållaren är konstruerad för att lyftas från toppen eller från sidan. d De obligatoriska provningsmomenten visas med ”x”. En IBC-behållare som genomgått ett provningsmoment får användas för andra provningsmoment i valfri ordningsföljd. e En annan IBC-behållare av samma behållartyp får användas för fallprovningen. f En annan IBC-behållare av samma typ får användas för vibrationsprovningen.

6.5.6.4 Bottenlyftprovning

6.5.6.4.1 Tillämpningsområde

För alla IBC-behållare av papp och av trä, samt för alla typer av IBC-behållare som är försedda med någon anordning för att lyftas från botten, som typprovningsmoment.

6.5.6.4.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning

IBC-behållaren ska fyllas. En last ska läggas på och fördelas jämnt. Vikten av den fyllda IBCbehållaren och den pålagda lasten ska motsvara 1,25 gånger den maximalt tillåtna bruttovikten.

6.5.6.4.3 Provningsmetod

IBC-behållaren ska höjas och sänkas två gånger med en gaffeltruck, vars gafflar är centrerade och med ett inbördes avstånd som är lika med tre fjärdedelar av anfartssidans bredd (såvida

449

Kap. 6

Bilaga 1

inte införingspunkterna är fasta). Gafflarna ska skjutas in till tre fjärdedelar av behållarens djup. Provningen ska upprepas från varje möjlig anfartssida.

6.5.6.4.4 Kriterium för godkänd provning

Ingen bestående deformation av IBC-behållaren, inklusive eventuell pallsockel, som kan försämra transportsäkerheten, och inget läckage av innehåll.

6.5.6.5 Topplyftprovning

6.5.6.5.1 Tillämpningsområde

För alla IBC-behållare som är konstruerade för lyft ovanifrån eller vad gäller flexibla IBCbehållare som är konstruerade för lyft ovanifrån eller från sidan, som typprovningsmoment.

6.5.6.5.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning

IBC-behållare av metall, IBC-behållare av styv plast och integrerade IBC-behållare ska fyllas. En last ska läggas på och fördelas jämnt. Vikten av den fyllda IBC-behållaren och den pålagda lasten ska motsvara två gånger den maximalt tillåtna bruttovikten. Flexibla IBC-behållare ska fyllas med ett representativt ämne och därefter belastas till sex gånger sin högsta tillåtna bruttovikt, varvid lasten ska fördelas jämnt.

6.5.6.5.3 Provningsmetod

IBC-behållare av metall och flexibla IBC-behållare ska lyftas på det sätt de konstruerats för, tills de hänger fritt över golvet, och sedan hållas fem minuter i denna position.

IBC-behållare av styv plast och integrerade IBC-behållare ska: .1 lyftas under fem minuter i vardera paret av diagonalt motsatta lyftanordningar, så att lyftkrafterna verkar vertikalt, och .2 lyftas under fem minuter i vardera paret av diagonalt motsatta lyftanordningar, så att lyftkrafterna verkar mot behållarens mittpunkt i 45° vinkel mot lodlinjen. 6.5.6.5.4 För flexibla IBC-behållare får även andra minst lika effektiva metoder för topplyftprovningen och för förberedelserna användas.

6.5.6.5.5 Kriterier för godkänd provning

.1 IBC-behållare av metall, IBC-behållare av styv plast, integrerade IBC-behållare: IBC-behållaren förblir säker under normala transportförhållanden, ingen konstaterbar bestående deformation av IBC-behållaren, inklusive eventuell pallsockel, och inget läckage av innehåll. .2 Flexibla IBC-behållare: Ingen skada på behållaren eller dess lyftanordningar som gör IBC-behållaren oduglig för transport eller hantering och inget läckage av innehåll.

6.5.6.6 Staplingsprovning

6.5.6.6.1 Tillämpningsområde

För alla slag av IBC-behållare som är konstruerade för stapling, som typprovningsmoment.

6.5.6.6.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning

IBC-behållaren ska fyllas till sin högsta tillåtna bruttovikt. Om densiteten hos den produkt som används för provningen inte medger detta, ska en tilläggsbelastning läggas på, så att IBCbehållaren kan provas vid sin högsta tillåtna bruttovikt, varvid lasten ska fördelas jämnt.

450

Kap. 6

Bilaga 1

6.5.6.6.3 Provningsmetod

.1 IBC-behållaren ska placeras med botten på ett horisontellt och hårt underlag och utsättas för en likformigt fördelad pålagd provningsbelastning (se 6.5.6.6.4). IBC-behållarna ska utsättas för provningsbelastningen minst: – fem minuter för IBC-behållare av metall, – 28 dagar vid 40 °C, för IBC-behållare av styv plast av typ 11H2, 21H2 och 31H2, samt för integrerade IBC-behållare med ytterhöljen av plast som bär upp staplingslasten (dvs. av typ 11HH1, 11HH2, 21HH1, 21HH2, 31HH1 och 31HH2), – 24 timmar för alla andra slag av IBC-behållare. .2 Provningsbelastningen ska sättas fast enligt någon av följande metoder: – en eller flera IBC-behållare av samma typ lastade till sin högsta tillåtna bruttovikt staplas ovanpå provningsexemplaret, – lämpliga vikter placeras på en plan platta eller på en reproduktion av IBCbehållarens botten, vilken läggs ovanpå provningsexemplaret.

6.5.6.6.4 Beräkning av pålagd provningsbelastning

Belastningen som placeras på IBC-behållaren ska vara minst 1,8 gånger den sammanlagda högsta tillåtna bruttovikten av det antal likadana behållare som får staplas på IBC-behållaren under transport.

6.5.6.6.5 Kriterier för godkänd provning

.1 Alla IBC-behållare utom flexibla IBC-behållare: Ingen bestående deformation av IBCbehållaren, inklusive eventuell pallsockel, som kan försämra transportsäkerheten, och inget läckage av innehåll. .2 Flexibla IBC-behållare: Ingen skada på behållarskalet som kan försämra transportsäkerheten, och inget läckage av innehåll.

6.5.6.7 Täthetsprovning

6.5.6.7.1 Tillämpningsområde

För alla slag av IBC-behållare för transport av vätskor eller av fasta ämnen som fylls eller töms under tryck, som typprovningsmoment och återkommande provning.

6.5.6.7.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning

Provningen ska genomföras innan eventuell värmeisolering sätts fast. Ventilförslutningar ska antingen ersättas med liknande ej ventilerade förslutningar eller så ska förslutningen förslutas lufttätt.

6.5.6.7.3 Provningsmetod och provtryck

Provningen ska utföras under minst 10 minuter med tryckluft vid ett övertryck av minst 20 kPa (0,2 bar). IBC-behållarens lufttäthet ska bestämmas med lämplig metod, t.ex. genom mätning av lufttrycksdifferensen, nedsänkning av IBC-behållaren i vatten eller för IBC-behållare av metall bestrykning av fogar och förband med en såplösning. I fallet nedsänkning ska en korrigeringsfaktor för det hydrostatiska trycket tillämpas.

6.5.6.7.4 Kriterier för godkänd provning

Inget läckage av luft.

451

Kap. 6

Bilaga 1

6.5.6.8 Provning med invändigt tryck (vätsketryckprovning)

6.5.6.8.1 Tillämpningsområde

För alla slag av IBC-behållare för transport av vätskor eller av fasta ämnen som fylls eller töms under tryck, som typprovningsmoment.

6.5.6.8.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning

Provningen ska genomföras innan eventuell värmeisolering sätts fast. Tryckavlastningsanordningar ska sättas ur funktion eller tas bort, och de öppningar som uppstår tillslutas.

6.5.6.8.3 Provningsmetod

Provningen ska pågå i minst 10 minuter med ett hydrauliskt tryck som inte får vara mindre än det i 6.5.6.8.4 angivna trycket. IBC-behållaren får inte ha mekaniskt stöd under provningen.

6.5.6.8.4 Provtryck

6.5.6.8.4.1 IBC-behållare av metall: .1 För IBC-behållare av typ 21A, 21B och 21N avsedda för fasta ämnen i förpackningsgrupp I: ett provtryck på 250 kPa (2,5 bar), .2 För IBC-behållare av typ 21A, 21B, 21N, 31A, 31B och 31N avsedda för ämnen i förpackningsgrupp II och III: ett provtryck på 200 kPa (2 bar), .3 Därutöver för IBC-behållare av typ 31A, 31B och 31N: ett provtryck på 65 kPa (0,65 bar). Denna provning ska genomföras före provningen med 200 kPa (2 bar).

6.5.6.8.4.2 IBC-behållare av styv plast och integrerade IBC-behållare: .1 För IBC-behållare av typ 21H1, 21H2, 21HZ1 och 21HZ2: ett provtryck på 75 kPa (0,75 bar), .2 För IBC-behållare av typ 31H1, 31H2, 31HZ1 och 31HZ2: det vid vart tillfälle högsta av de båda värden, där det ena bestäms enligt någon av följande metoder: – det totala övertrycket uppmätt i IBC-behållaren (dvs. ångtrycket av ämnet som ska transporteras och partialtrycket av luften eller andra inerta gaser, minus 100 kPa) vid 55 °C, multiplicerat med en säkerhetsfaktor av 1,5. Detta totalövertryck ska bestämmas på grundval av högsta fyllningsgrad enligt 4.1.1.4 och en fyllningstemperatur av 15 °C, eller – 1,75 gånger ångtrycket vid 50 °C hos ämnet som ska transporteras, därefter minus 100 kPa, dock minst 100 kPa, eller – 1,5 gånger ångtrycket vid 55 °C hos ämnet som skall transporteras, därefter minus 100 kPa, dock minst 100 kPa, och det andra bestäms enligt följande metod: – det dubbla statiska trycket hos ämnet som skall transporteras, dock lägst det dubbla statiska vattentrycket.

6.5.6.8.5 Kriterier för godkänd provning

.1 För IBC-behållare av slagen 21A, 21B, 21N, 31A, 31B och 31N när dessa utsätts för provtrycket enligt 6.5.6.8.4.1.1 eller .2: inget läckage får uppstå, .2 För IBC-behållare av slagen 31A, 31B och 31N när dessa utsätts för provtrycket enligt 6.5.6.8.4.1.3: varken någon varaktig deformation, varigenom IBC-behållaren blir oduglig för transport, eller något läckage får uppstå, och .3 För IBC-behållare av styv plast och integrerade IBC-behållare: varken någon varaktig deformation, varigenom IBC-behållaren blir oduglig för transport, eller något läckage får uppstå.

452

Kap. 6

Bilaga 1

6.5.6.9 Fallprovning

6.5.6.9.1 Tillämpningsområde

På alla slags IBC-behållare som typprovningsmoment.

6.5.6.9.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning

.1 IBC-behållare av metall: IBC-behållaren ska för fasta ämnen fyllas till minst 95 %, och för vätskor till minst 98 % av sin maximala kapacitet. Tryckavlastningsanordningar ska sättas ur funktion eller tas bort, och de öppningar som uppstår tillslutas. .2 Flexibla IBC-behållare: IBC-behållaren ska fyllas till sin högsta tillåtna bruttovikt, varvid innehållet ska fördelas jämnt. .3 IBC-behållare av styv plast och integrerade IBC-behållare: IBC-behållaren ska för fasta ämnen fyllas till minst 95 %, och för vätskor till minst 98 % av sin maximala kapacitet. Tryckavlastningsanordningar får sättas ur funktion eller tas bort, och de öppningar som uppstår tillslutas. Provningen av IBC-behållaren ska äga rum efter att temperaturen hos provföremålet och dess innehåll sänkts till -18 °C eller kallare. Såvida provföremålen för integrerade IBC-behållare förberetts på detta sätt kan den i 6.5.6.3.1 föreskrivna konditioneringen slopas. De vätskor som används för provningen ska hållas i flytande tillstånd, eventuellt genom tillsats av frostskyddsmedel. Konditioneringen kan slopas om materialen uppvisar tillräcklig formbarhet och draghållfasthet i låg temperatur. .4 IBC-behållare av papp eller trä: behållaren ska fyllas till minst 95 % av sin maximala kapacitet.

6.5.6.9.3 Provningsmetod

IBC-behållaren ska släppas med botten mot en icke fjädrande, horisontell, plan, massiv och styv yta enligt bestämmelserna i 6.1.5.3.4 på ett sådant sätt att behållaren slår emot på det ställe 3 på botten som bedöms vara svagast. IBC-behållare med en kapacitet av högst 0,45 m ska dessutom släppas enligt följande: .1 IBC-behållare av metall: på det svagaste stället, bortsett från det ställe på bottenytan som testades i första fallprovningsmomentet, .2 Flexibla IBC-behållare: på den svagaste sidan, .3 IBC-behållare av styv plast, integrerade IBC-behållare samt IBC-behållare av papp och trä: platt mot ena sidan, platt på ovandelen och mot ett hörn. Samma IBC-behållare eller en annan av samma typ får användas för varje fallprov.

6.5.6.9.4 Fallhöjd

För fasta ämnen och flytande ämnen om provningen genomförs med det fasta eller flytande ämne som ska transporteras, eller med ett annat ämne med väsentligen samma fysikaliska egenskaper:

Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III

1,8 m 1,2 m 0,8 m För flytande ämnen, om provningen genomförs med vatten: (a) när ämnet som ska transporteras har relativ densitet av högst 1,2:

Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III

1,2 m 0,8 m (b) när ämnet som ska transporteras har en relativ densitet över 1,2 ska fallhöjden beräknas utgående från den relativa densiteten (d) av detta ämne, avrundad uppåt till en decimal enligt följande:

Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III

d × 1,0 m d × 0,67 m

453

Kap. 6

Bilaga 1

6.5.6.9.5 Kriterier för godkänd provning

.1 IBC-behållare av metall: inget läckage av innehållet. .2 Flexibla IBC-behållare: inget läckage av innehållet. Ett litet utflöde av innehåll från någon förslutning eller söm vid islaget räknas inte som underkännande av behållaren, under förutsättning att fortsatt läckage inte förekommer efter att IBC-behållaren lyfts upp från golvet. .3 IBC-behållare av styv plast, integrerade IBC-behållare samt IBC-behållare av papp och trä: inget läckage av innehållet. Ett litet utflöde av innehåll från någon förslutning vid islaget räknas inte som underkännande av behållaren, under förutsättning att fortsatt läckage inte förekommer. .4 Alla IBC-behållare: ingen skada som skulle göra IBC-behållaren osäker att transportera för bärgning eller bortskaffande och inget läckage av innehållet. Dessutom ska IBCbehållaren vara i stånd att lyftas med lämpliga medel, så att den befinner sig fritt över marken under fem minuter.

Anm. Kriteriet i 6.5.6.9.5.4 gäller för konstruktionstyper av IBC-behållare, som tillverkas från och med den 1 januari 2011.

6.5.6.10 Rivprovning

6.5.6.10.1 Tillämpningsområde

På alla slags flexibla IBC-behållare som typprovningsmoment.

6.5.6.10.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning

IBC-behållaren ska fyllas till minst 95 % av sin kapacitet och till sin högsta tillåtna bruttovikt, med innehållet jämnt fördelat.

6.5.6.10.3 Provningsmetod

När IBC-behållaren befinner sig på golvet ska bredsidan helt genomskäras med en kniv till en 100 mm lång skåra i 45° vinkel mot IBC-behållarens huvudaxel, mitt emellan behållarens bottenyta och innehållets översta nivå. Behållaren ska sedan utsättas för en jämnt fördelad pålagd belastning motsvarande två gånger den högsta tillåtna bruttovikten. Belastningen ska verka under minst fem minuter. IBC-behållare konstruerade att lyftas uppifrån eller från sidan ska sedan den pålagda belastningen avlägsnats lyftas tills den blir fri från golvet och hållas i detta läge i fem minuter.

6.5.6.10.4 Kriterier för godkänd provning

Skåran får ej utbreda sig mer än 25 % av sin ursprungslängd.

6.5.6.11 Vältningsprovning

6.5.6.11.1 Tillämpningsområde

På alla slags flexibla IBC-behållare som typprovningsmoment.

6.5.6.11.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning

IBC-behållaren ska fyllas till minst 95 % av sin kapacitet och till sin högsta tillåtna bruttovikt, med innehållet jämnt fördelat.

6.5.6.11.3 Provningsmetod

IBC-behållaren ska vältas så att valfri del av dess överdel faller på en styv, icke fjädrande, jämn, plan och horisontell yta.

454

Kap. 6

Bilaga 1

6.5.6.11.4 Vältningshöjd

Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III

1,8 m 1,2 m 0,8 m

6.5.6.11.5 Kriterium för godkänd provning

Inget läckage av innehåll. Ett litet utflöde av innehåll från någon förslutning eller söm vid islaget räknas inte som underkännande av IBC-behållaren, under förutsättning att fortsatt läckage inte förekommer.

6.5.6.12 Uppriktningsprovning

6.5.6.12.1 Tillämpningsområde

För alla flexibla IBC-behållare, konstruerade för att lyftas från toppen eller sidan, som typprovningsmoment.

6.5.6.12.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning

IBC-behållaren ska fyllas till minst 95 % av sin kapacitet och till sin högsta tillåtna bruttovikt, med innehållet jämnt fördelat.

6.5.6.12.3 Provningsmetod

IBC-behållaren ska liggande på sidan lyftas i en lyftanordning, eller i två lyftanordningar om det finns fyra, med en hastighet av minst 0,1 m/s tills den hänger i upprätt läge, fritt över golvet.

6.5.6.12.4 Kriterium för godkänd provning

Ingen skada på IBC-behållaren eller dess lyftanordningar varigenom den blir oduglig för transport eller hantering.

6.5.6.13 Vibrationsprovning

6.5.6.13.1 Tillämpningsområde

Som typprovning för alla IBC-behållare som används för vätskor. Anm. Denna provning gäller alla typer av IBC-behållare som tillverkas från och med den 1 januari 2011.

6.5.6.13.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning

En IBC-behållare ska väljas ut slumpmässigt som provföremål, utrustas och förslutas som för en transport. IBC-behållaren ska fyllas med vatten till minst 98 % av sin maximala kapacitet.

6.5.6.13.3 Provningsmetod och varaktighet

6.5.6.13.3.1 IBC-behållaren ska placeras i mitten av provningsmaskinens plattform, som har en vertikal, sinusformad, dubbel amplitud (förskjutning topp-till-topp) på 25 mm ± 5 %. Om det behövs ska fästanordningar finnas på plattformen för att förhindra att provföremålet rör sig horisontellt bort från plattformen utan att inskränka den vertikala rörelsen. 6.5.6.13.3.2 Provningen ska genomföras under en timme vid en frekvens som medför att en del av IBCbehållarens botten tillfälligt lyfter från vibrationsplattformen tillräckligt kraftigt för att en distansplatta av metall tidvis ska kunna skjutas in fullständigt i minst en punkt mellan IBCbehållarens botten och vibrationsplattformen. Det kan bli nödvändigt att anpassa frekvensen 455

Kap. 6

Bilaga 1

efter ursprungsvärdet för att förhindra att resonanssvängningar uppstår i förpackningen. Inte desto mindre ska provningsfrekvensen alltjämt möjliggöra det i detta stycke beskrivna införandet av distansplattan av metall under IBC-behållaren. Den ständiga möjligheten att skjuta in distansplattan av metall är ett nödvändigt krav för att klara provningen. Den distansplatta av metall som används vid denna provning, ska ha tjockleken minst 1,6 mm, en bredd på minst 50 mm och tillräcklig längd för att den ska kunna skjutas in minst 100 mm mellan IBC-behållaren och vibrationsplattformen för provningens genomförande.

6.5.6.13.4 Kriterier för godkänd provning

Inget läckage eller bristningar får konstateras. Dessutom får ingen bristning eller kollaps av strukturella utrustningsdetaljer, såsom brott i svetsförband eller trasiga fästelement konstateras.

6.5.6.14 Provningsrapport

6.5.6.14.1 En provningsrapport med minst följande uppgifter ska upprättas och vara tillgänglig för den som använder IBC-behållaren: .1 provningsorganets namn och adress, .2 uppdragsgivarens namn och adress (där så är tillämpligt), .3 ett unikt identifieringsnummer på provningsrapporten, .4 datum för provningsrapporten, .5 tillverkare av IBC-behållaren, .6 beskrivning av behållartypen (t.ex. dimensioner, material, förslutningar, godstjocklek), inklusive tillverkningsmetoden (t.ex. formblåsning), eventuellt kompletterad med ritningar och fotografier, .7 maximal kapcitet, .8 karakteristiska egenskaper hos innehållet vid provningen, t.ex. viskositet och relativ densitet hos vätskor och partikelstorlek hos fasta ämnen. För IBC-behållare av styv plast eller integrerade IBC-behållare som genomgår vätsketryckprovningen i 6.5.6.8 ska temperaturen på vattnet som använts anges, .9 beskrivning av provningen och dess resultat, och .10 provningsrapporten ska undertecknas med angivande av undertecknarens namn och befattning.

6.5.6.14.2 Provningsrapporten ska innehålla en redogörelse om, att behållaren i transportfärdigt skick har provats i enlighet med tillämpliga bestämmelser i detta kapitel, och att provningsrapporten kan bli ogiltig vid användning av andra förpackningssätt eller andra beståndsdelar i förpackningen. Ett exemplar av provningsrapporten ska finnas tillgänglig för behörig myndighet.

456

Kap. 6

Bilaga 1

Kapitel 6.6

Bestämmelser för tillverkning och provning av storförpackningar

6.6.1 Allmänt

6.6.1.1 Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte: – förpackningar för klass 2, med undantag av storförpackningar för föremål, inklusive aerosoler, – förpackningar för klass 6.2, med undantag av storförpackningar för smittförande avfall med UN 3291, – kollin med radioaktiva ämnen i klass 7.

6.6.1.2 Storförpackningar ska vara tillverkade, provade och renoverade enligt ett kvalitetssystem som godtagits av behörig myndighet, i syfte att säkerställa att varje tillverkad eller renoverad storförpackning uppfyller bestämmelserna i detta kapitel.

Anm. Standarden ISO 16106:2020, Förpackningar för farligt gods, bulkbehållare och stora förpackningar – Riktlinjer för tillämpning av ISO 9001, ger ytterligare vägledning om förfarandet.

6.6.1.3 De särskilda bestämmelserna för storförpackningar i 6.6.4 är baserade på storförpackningar som för närvarande är i bruk. För att ta hänsyn till vetenskaplig och teknisk utveckling får storförpackningar vars specifikationer avviker från dem i 6.6.4 användas, under förutsättning att de är lika effektiva, godkända av behörig myndighet och klarar att uppfylla kraven i 6.6.5. Andra metoder för provning än de som beskrivs i dessa föreskrifter är tillåtna, under förutsättning att de är likvärdiga.

6.6.1.4 Tillverkare och återförsäljare av förpackningar ska lämna information om vilka metoder som ska följas, samt en beskrivning av typ och dimension hos förslutningarna (inklusive nödvändiga packningar) och alla andra komponenter som är nödvändiga för att säkerställa att kollin i transportfärdigt skick uppfyller tillämpliga provningar i detta kapitel.

6.6.2 Kod för att beteckna slag av storförpackning

6.6.2.1 Koden för storförpackningar består av: (a) två siffror: ”50” för styva storförpackningar, eller ”51” för flexibla storförpackningar, och (b) en versal som anger material, t.ex. stål eller trä, Versalerna som används ska vara de som visas i 6.1.2.6.

6.6.2.2 Storförpackningskoden kan kompletteras med bokstäverna ”T” eller ”W”. Bokstaven ”T” betecknar en bärgningsstorförpackning enligt 6.6.5.1.9. Bokstaven ”W” visar att storförpackningen, trots att den är av det slag som koden anger, är tillverkad enligt en specifikation som avviker från den som ges i 6.6.4 men anses likvärdig i enlighet med bestämmelserna i 6.6.1.3.

6.6.3 Märkning

6.6.3.1 Grundläggande märkning

Varje storförpackning som är tillverkad och avsedd för användning enligt dessa föreskrifter ska vara försedd med en varaktig och läsbar märkning, placerad så att den är tydligt synlig. Bokstäver, siffror och symboler ska vara minst 12 mm höga och ange följande uppgifter:

457

Kap. 6

Bilaga 1

(a) FN:s förpackningssymbol,

Denna symbol får endast användas för att visa att en förpackning, flexibel bulkcontainer, UN-tank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitlen 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.7 eller 6.9. För storförpackningar av metall, på vilka märkningen sker genom stansning eller prägling, får i stället för symbolen bokstäverna ”UN” användas. (b) Koden ”50” för styva storförpackningar, eller ”51” för flexibla storförpackningar, följd av materialslag enligt 6.5.1.4.1.2. (c) En versal som anger den eller de förpackningsgrupper för vilka förpackningstypen provats och godkänts: ”X” för förpackningsgrupp I, II och III ”Y” för förpackningsgrupp II och III ”Z” för endast förpackningsgrupp III. (d) Tillverkningsmånad och -år (de två sista siffrorna). (e) Beteckningen för den stat där märkningstillståndet utfärdats, angiven med nationalitets- 15 beteckningen som används på motorfordon i internationell vägtrafik (f) Namn eller symbol för tillverkaren och eventuell annan av behörig myndighet fastställd märkning för aktuell storförpackning, (g) Belastning vid staplingsprovningen i kg. För storförpackningar som inte konstruerats för stapling ska siffran ”0” anges. (h) Högsta tillåtna bruttovikt i kg.

Denna grundläggande märkning ska placeras i ordningsföljd enligt ovan. Varje del i märkningen enligt (a) till (h) ska vara tydligt åtskilt, t.ex. genom ett snedstreck eller ett mellanrum, för att underlätta identifiering.

6.6.3.2 Exempel på märkning

50A/X/0501/N/PQRS Storförpackning av stål, tillåten för stapling,

belastning vid staplingsprovning 2500 kg, högsta

2500/1000

bruttovikt 1000 kg.

50AT/Y/05/01/B/PQRS Bärgningsstorförpackning av stål, tillåten för 2500/1000 stapling, belastning vid staplingsprovning 2500

kg, högsta bruttovikt 1000 kg.

50H/Y/0402/D/ABCD 987 Storförpackning av plast, som inte får staplas,

högsta bruttovikt 800 kg.

0/800

51H/Z/0601/S/1999 Flexibel storförpackning, som inte får staplas,

högsta bruttovikt 500 kg.

0/500

6.6.3.3 Högsta tillåtna staplingslast som är tillämplig ska anges med en symbol enligt figurerna nedan. Symbolen ska vara varaktig och tydligt synlig.

15 Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

458

Kap. 6

Bilaga 1

Storförpackning som får staplas Storförpackning som inte får staplas

Minsta dimension ska vara 100 mm × 100 mm. Bokstäver och siffror som anger vikten ska vara minst 12 mm höga. Arean inom de markeringar som indikeras av de dimensionerande pilarna ska vara fyrkantig. Där dimensioner inte anges ska alla delar i märkningen vara i ungefärlig proportion till de dimensioner som visas. Den vikt som anges ovanför symbolen får inte vara större än den vid typprovningen pålagda lasten (se 6.6.5.3.3.4) dividerad med 1,8.

Anm. Bestämmelserna i 6.6.3.3 gäller för alla storförpackningar som tillverkats, reparerats eller renoverats från och med den 1 januari 2015. Bestämmelserna i 6.6.3.3 i IMDG-koden (amendment 36-12) kan fortsätta att tillämpas på alla storförpackningar som tillverkats, reparerats eller renoverats mellan den 1 januari 2015 och 31 december 2016.

6.6.3.4 När en storförpackning motsvarar en eller fler provade typer av storförpackningar, inklusive en eller fler provade typer av förpackningar eller IBC-behållare, får storförpackningen ha fler än en märkning för att visa de tillämpliga provningskraven som har uppfyllts. När fler än en märkning anges på en storförpackning, ska märkningarna vara placerade nära varandra och varje märkning ska visas i sin helhet.

6.6.4 Särskilda bestämmelser för storförpackningar

6.6.4.1 Särskilda bestämmelser för storförpackningar av metall

50A stål 50B aluminium 50N metall (annan än stål eller aluminium)

6.6.4.1.1 Storförpackningen ska tillverkas av ändamålsenlig formbar metall, vars svetsbarhet är utan anmärkning. Svetsförband ska utföras fackmässigt och ge fullständig säkerhet. Materialets prestanda vid låga temperaturer ska beaktas där så är tillämpligt.

6.6.4.1.2 Försiktighet ska iakttas för att undvika skador genom galvanisk inverkan orsakad av kontakt mellan olikartade metaller.

6.6.4.2 Särskilda bestämmelser för flexibla storförpackningar

51H flexibel plast 51M papper

6.6.4.2.1 Storförpackningen ska tillverkas av ändamålsenliga material. Materialets styrka och utformningen av den flexibla storförpackningen ska vara anpassade till dess kapacitet och avsedda användning.

6.6.4.2.2 Alla material, som används för tillverkning av flexibla storförpackningar av typ 51M, ska efter fullständig nedsänkning i vatten i minst 24 timmar behålla minst 85 % av den ursprungliga

459

Kap. 6

Bilaga 1

draghållfastheten hos materialet, uppmätt efter konditionering till jämvikt vid högst 67 % relativ luftfuktighet.

6.6.4.2.3 Fogning ska utföras med stygn, svetsning, limning eller annan likvärdig metod. Alla sydda fogar ska säkras.

6.6.4.2.4 Flexibla storförpackningar ska uppvisa tillräcklig beständighet mot åldring och nedbrytning, orsakad av ultraviolett strålning, klimatiska förhållanden eller innehållet, för att vara ändamålsenliga för sin avsedda användning.

6.6.4.2.5 För flexibla storförpackningar av plast, för vilka det krävs skydd mot ultraviolett strålning, ska detta ordnas genom tillsats av kimrök eller andra lämpliga pigment eller stabilisatorer. Dessa tillsatser ska vara förenliga med innehållet och behålla sin verkan under storförpackningens hela användningstid. Vid användning av kimrök, pigment eller stabilisatorer som skiljer sig från dem som nyttjats vid tillverkningen av typprovningsexemplaren, behöver omprovning inte göras om förändringen i halten kimrök, pigment eller stabilisatorer inte försämrar materialets fysikaliska egenskaper.

6.6.4.2.6 Tillsatser kan blandas i materialet i storförpackningen för att förbättra beständigheten mot åldring eller för andra ändamål, förutsatt att de inte försämrar de fysikaliska eller kemiska egenskaperna.

6.6.4.2.7 På fyllda behållare får förhållandet mellan höjd och bredd vara högst 2:1.

6.6.4.3 Särskilda bestämmelser för storförpackningar av styv plast

50H styv plast

6.6.4.3.1 Storförpackningar ska tillverkas av ändamålsenligt plastmaterial med känd sammansättning och deras styrka ska vara anpassad till deras kapacitet och avsedda användning. Materialet ska på lämpligt sätt vara resistent mot åldring och nedbrytning, som kan orsakas av innehållet eller i förekommande fall av ultraviolett strålning. I förekommande fall ska hänsyn tas till prestanda vid låga temperaturer. Permeation av innehåll får inte utgöra någon fara under normala transportförhållanden.

6.6.4.3.2 Om det krävs skydd mot ultraviolett strålning ska detta tillgodoses genom tillsats av kimrök eller andra lämpliga pigment eller stabilisatorer Dessa tillsatser ska vara förenliga med innehållet och behålla sin verkan under storförpackningens hela användningstid. Vid användning av kimrök, pigment eller stabilisatorer, som skiljer sig från dem som nyttjats vid tillverkningen av typprovningsexemplaren, behöver omprovning inte göras om förändringen i halten kimrök, pigment eller stabilisatorer inte försämrar materialets fysikaliska egenskaper.

6.6.4.3.3 Tillsatser kan blandas i materialet i storförpackningen för att förbättra beständigheten mot åldring eller för andra ändamål, förutsatt att de inte försämrar de fysikaliska eller kemiska egenskaperna.

6.6.4.4 Särskilda bestämmelser för storförpackningar av papp

50G styv papp

6.6.4.4.1 Storförpackningen ska vara tillverkad av stadig solidpapp eller stadig dubbelsidig wellpapp (enwell eller flerwell) av god kvalitet och som är anpassad till storförpackningens kapacitet och avsedda användning. Ytans vattenavvisande egenskaper ska vara sådana att viktökningen, mätt under en 30 minuter lång provning av vattenabsorptionen enligt Cobbmetoden, blir högst 2 155 g/m – se ISO 535:2014. Pappen ska ha tillräcklig böjhållfasthet. Den ska vara tillskuren, veckad utan bristningar och slitsad så att den inte knäcks vid hopfogningen, och ytan inte rivs sönder eller buktar ut för kraftigt. Vågskikten hos wellpappen ska vara stadigt limmade till planskikten.

460

Kap. 6

Bilaga 1

6.6.4.4.2 Väggarna, inklusive ovansida och botten, ska ha en punkteringshållfasthet på minst 15 J, uppmätt enligt ISO 3036:1975.

6.6.4.4.3 Fogar i ytterförpackningen hos storförpackningar ska ha tillräcklig överlappning och ska vara tejpade, limmade, häftade med metallklammer eller andra minst lika bra fästsystem. Om fogarna limmas eller tejpas ska ett vattenfast bindemedel användas. Metallklamrarna ska passera igenom alla delar som ska fästas och vara utformade eller skyddade så att innerbeklädnaden varken skavs eller punkteras av dem.

6.6.4.4.4 En pallsockel, som utgör en fast beståndsdel av storförpackningen, såväl som en löstagbar pall, ska vara lämpad för mekanisk hantering av den till högsta tillåtna bruttovikt fyllda storförpackningen.

6.6.4.4.5 En löstagbar pall eller pallsockel ska vara konstruerad för att undvika deformation av storförpackningens botten, som kan orsaka skador vid hanteringen.

6.6.4.4.6 När en löstagbar pall används ska storförpackningen vara stadigt fäst till pallen så att stabiliteten under hantering och transport säkerställs. Ovansidan ska dessutom vara fri från ojämnheter som kan skada storförpackningen.

6.6.4.4.7 För att höja staplingsförmågan får exempelvis trästöttor användas som förstärkningsanordningar, vilka emellertid ska befinna sig utanför innerbeklädnaden.

6.6.4.4.8 På storförpackningar avsedda för stapling ska den bärande ytan vara sådan att belastningen fördelas på ett säkert sätt.

6.6.4.5 Särskilda bestämmelser för storförpackningar av trä

50C trä 50D plywood 50F träfibermaterial

6.6.4.5.1 Hållfastheten hos det använda materialet liksom tillverkningssättet ska vara anpassade till storförpackningens kapacitet och användningsområde.

6.6.4.5.2 Består storförpackningen av trävirke ska detta vara väl lagrat, handelstorrt och fritt från brister så att väsentlig reducering av hållfastheten hos enskilda delar av storförpackningen förhindras. Varje del av storförpackningen ska vara i ett stycke eller därmed likvärdigt. Delar anses likvärdiga med ett stycke när lämplig limförbandstyp, som exempelvis Lindermannfog (laxstjärt), spontade fogar, överlappsfogar eller stumfogar med minst två korrugerade metallfästelement i varje fog, eller annan lika effektiv metod används.

6.6.4.5.3 Om storförpackningen är av plywood ska denna bestå av minst tre skikt. Den ska vara tillverkad av väl lagrat, svarvat, skuret eller sågat faner, handelstorrt och fritt från brister som kan försämra storförpackningens hållfasthet. De enskilda skikten ska vara hoplimmade med vattenfast lim. Andra ändamålsenliga material kan användas tillsammans med plywood för tillverkning av storförpackningarna.

6.6.4.5.4 Består storförpackningen av träfibermaterial, som spånskivor, träfiberskivor eller andra ändamålsenliga typer, ska detta vara vattenbeständigt.

6.6.4.5.5 Väggskivor i storförpackningen ska vara stadigt spikade eller häftade till hörnposter eller gavlar eller hopfogade med andra ändamålsenliga medel.

6.6.4.5.6 En pallsockel, som utgör en fast beståndsdel av storförpackningen, såväl som en löstagbar pall, ska vara lämpad för mekanisk hantering av den till högsta tillåtna bruttovikt fyllda storförpackningen.

6.6.4.5.7 En löstagbar pall eller pallsockel ska vara konstruerad för att undvika deformation av storförpackningens botten, vilket kan orsaka skador vid hanteringen.

461

Kap. 6

Bilaga 1

6.6.4.5.8 När en löstagbar pall används ska storförpackningen vara stadigt fäst till pallen så att stabiliteten under hantering och transport säkerställs. Ovansidan ska dessutom vara fri från ojämnheter som kan skada storförpackningen.

6.6.4.5.9 För att höja staplingsförmågan får exempelvis trästöttor användas som förstärkningsanordningar, vilka emellertid ska befinna sig utanför innerbeklädnaden.

6.6.4.5.10 På storförpackningar avsedda för stapling ska den bärande ytan vara sådan att belastningen fördelas på ett säkert sätt.

6.6.5 Provningsbestämmelser för storförpackningar

6.6.5.1 Genomförande och upprepning av provningar

6.6.5.1.1 Varje storförpackningstyp ska genomgå den beskrivna provningen i 6.6.5.3 enligt metoder fastställda av behörig myndighet.

6.6.5.1.2 Innan en storförpackning används ska förpackningstypen ha klarat de föreskrivna provningarna i detta kapitel. En storförpackningstyp bestäms av dess konstruktion, storlek, material, materialtjocklek, tillverkningssätt och monteringssätt men kan även innefatta olika ytbehandlingar. Hit räknas också storförpackningar som skiljer sig från typen endast genom sin lägre höjd.

6.6.5.1.3 Provningarna ska genomföras på exemplar ur produktionen med intervall som fastställs av behörig myndighet. Sker sådan provning på storförpackningar av papp räknas konditionering i aktuell miljö som likvärdig med de bestämmelser som anges i 6.6.5.2.4.

6.6.5.1.4 Provningarna ska även upprepas efter varje ändring av konstruktion, material eller tillverkningssätt för storförpackningarna.

6.6.5.1.5 Behörig myndighet kan medge selektiv provning av storförpackningar som endast marginellt skiljer sig från en redan provad typ, t.ex. med innerförpackningar av mindre storlek eller lägre nettovikt, eller storförpackningar där ett eller flera yttermått har reducerats något.

6.6.5.1.6 [Tills vidare blank]

Anm. För bestämmelserna för att placera olika innerförpackningar i en ytterförpackning och tillåtna variationer hos sådana innerförpackningar, se 4.1.1.5.1.

6.6.5.1.7 Behörig myndighet har rätt att när som helst kräva att det visas genom provning enligt detta avsnitt, att storförpackningar ur serietillverkningen uppfyller bestämmelserna för typprovningen.

6.6.5.1.8 Under förutsättning att provningsresultatens giltighet inte påverkas och efter godkännande av behörig myndighet får flera provningsmoment genomföras med ett och samma provföremål.

6.6.5.1.9 Bärgningsstorförpackningar

Bärgningsstorförpackningar ska vara provade och märkta enligt de bestämmelser som gäller för storförpackningar i förpackningsgrupp II avsedda för transport av fasta ämnen eller innerförpackningar, med undantag av följande: (a) Vid provningens genomförande ska vatten användas som provningsmedium och bärgningsstorförpackningarna ska vara fyllda till minst 98 % av sin maximala kapacitet. För att uppnå den nödvändiga totalvikten hos kollit får t.ex. påsar med blyhagel läggas i, så länge de placeras på ett sätt som inte påverkar provningsresultaten. Alternativt får fallhöjden vid fallprovningen varieras enligt 6.6.5.3.4.4.2(b), (b) Bärgningsstorförpackningarna ska dessutom ha klarat täthetsprovning vid 30 kPa. Resultatet av provningen ska anges i provningsrapporten som beskrivs i 6.6.5.4, och

462

Kap. 6

Bilaga 1

(c) Bärgningsstorförpackningarna ska märkas med bokstaven ”T” så som anges i 6.6.2.2.

6.6.5.2 Förberedelser för provning

6.6.5.2.1 Provning ska genomföras med storförpackningar i transportfärdigt skick, inklusive innerförpackningar eller föremål som ska transporteras. Innerförpackningar ska fyllas till minst 98 % av sin maximala kapacitet för vätskor eller minst 95 % för fasta ämnen. För storförpackningar där innerförpackningarna är avsedda att innehålla såväl flytande som fasta ämnen krävs separata provningar för båda typerna av innehåll. Ämnen i innerförpackningar eller föremål för vilka storförpackningarna är avsedda, får ersättas med andra ämnen eller föremål så länge detta inte förvanskar provningsresultaten. Om andra innerförpackningar eller föremål används ska dessa ha likadana fysikaliska egenskaper (vikt etc.) som de innerförpackningar eller föremål som ska transporteras. Det är tillåtet att placera tyngder, såsom säckar med blyhagel, för att uppnå den totalvikt som krävs hos kollit, under förutsättning att provningsresultaten inte påverkas av tyngdernas placering.

6.6.5.2.2 När ett ersättningsämne används vid fallprovningen för vätskor, ska detta ha jämförbar relativ densitet och viskositet som det ämne som ska transporteras. Vatten får också användas vid fallprovning för vätskor enligt villkoren i 6.6.5.3.4.4.

6.6.5.2.3 Storförpackningar av plast och storförpackningar som innehåller innerförpackningar av plast, med undantag av säckar avsedda för fasta ämnen eller föremål, ska fallprovas när provföremålet och dess innehåll konditionerats till en temperatur av -18 °C eller lägre. Denna konditionering kan utgå om materialen i fråga har tillräcklig seghet och draghållfasthet vid låg temperatur. Konditioneras provföremålen på detta sätt, behöver konditioneringen enligt 6.6.5.2.4 inte genomföras. Provvätskor ska hållas i flytande tillstånd, om så behövs genom tillsats av frostskyddsmedel.

6.6.5.2.4 Storförpackningar av papp ska konditioneras under minst 24 timmar i en atmosfär med kontrollerad temperatur och relativ luftfuktighet. Av följande tre alternativ ska då ett väljas. Den rekommenderade atmosfären är 23 °C±2 °C och 50 %±2 % relativ luftfuktighet. De två andra alternativen är 20 °C±2 °C och 65 %±2 % relativ luftfuktighet eller 27 °C±2 °C och 65 %±2 % relativ luftfuktighet.

Anm. Medelvärdena ska hamna inom dessa gränser. Kortvariga fluktuationer och mätningsbegränsningar kan orsaka att individuella mätningar varierar med upp till ± 5 % relativ luftfuktighet utan att det har signifikant inverkan på provningsresultatens reproducerbarhet.

6.6.5.3 Provningsbestämmelser

6.6.5.3.1 Bottenlyftprovning

6.6.5.3.1.1 Tillämpningsområde För alla typer av storförpackningar som är försedda med anordningar för att lyftas från botten, som typprovningsmoment.

6.6.5.3.1.2 Förberedelse av storförpackningen för provning Storförpackningen ska fyllas till 1,25 gånger sin maximalt tillåtna bruttovikt med lasten jämnt fördelad.

6.6.5.3.1.3 Provningsmetod Storförpackningen ska höjas och sänkas två gånger med en gaffeltruck, vars gafflar är centrerade och med ett inbördes avstånd som är lika med tre fjärdedelar av anfartssidans bredd (såvida inte införingspunkterna är fast). Gafflarna ska skjutas in till tre fjärdedelar av behållarens djup. Provningen ska upprepas från varje möjlig anfartssida.

6.6.5.3.1.4 Kriterier för godkänd provning Ingen bestående deformation av storförpackningen, som kan försämra transportsäkerheten, och inget läckage av innehåll.

463

Kap. 6

Bilaga 1

6.6.5.3.2 Topplyftprovning

6.6.5.3.2.1 Tillämpningsområde För alla typer av storförpackningar, som är konstruerade för lyft ovanifrån och är försedda med lyftanordningar, som typprovningsmoment.

6.6.5.3.2.2 Förberedelse av storförpackningen för provning Storförpackningen ska fyllas till två gånger sin högsta tillåtna bruttovikt. En flexibel storförpackning ska fyllas till sex gånger sin högsta tillåtna bruttovikt, varvid lasten ska fördelas jämnt.

6.6.5.3.2.3 Provningsmetod Storförpackningen ska lyftas på det sätt de konstruerats för, tills den hänger fritt över golvet, och sedan hållas fem minuter i denna position.

6.6.5.3.2.4 Kriterier för godkänd provning .1 Alla typer av storförpackningar förutom flexibla: Ingen bestående deformation av storförpackningen, inklusive eventuell pallsockel, som kan försämra transportsäkerheten och inget läckage av innehåll. .2 Flexibla storförpackningar: Ingen skada på storförpackningen eller dess lyftanordningar som gör storförpackningen oduglig för transport eller hantering, och inget läckage av innehåll.

6.6.5.3.3 Staplingsprovning

6.6.5.3.3.1 Tillämpningsområde För alla slag av storförpackningar som är konstruerade för att staplas på varandra, som typprovningsmoment.

6.6.5.3.3.2 Förberedelse av storförpackningen för provning Storförpackningen ska fyllas till sin högsta tillåtna bruttovikt.

6.6.5.3.3.3 Provningsmetod Storförpackningen ska placeras med botten på ett horisontellt och hårt underlag och utsättas för en likformigt fördelad pålagd provningsbelastning (se 6.6.5.3.3.4) under minst fem minuter. Storförpackningar av trä, papp och plast ska utsättas för belastningen under minst 24 timmar.

6.6.5.3.3.4 Beräkning av pålagd provningsbelastning Belastningen som placeras på storförpackningen ska vara 1,8 gånger den sammanlagda högsta tillåtna bruttovikten av det antal likadana storförpackningar som får staplas på storförpackningen under transport.

6.6.5.3.3.5 Kriterier för godkänd provning .1 Alla slags storförpackningar, utom flexibla storförpackningar: ingen bestående deformation av storförpackningen, inklusive eventuell pallsockel, som kan försämra transportsäkerheten och inget läckage av innehåll. .2 Flexibla storförpackningar: ingen skada på förpackningen som försämrar transportsäkerheten och inget läckage av innehåll.

6.6.5.3.4 Fallprovning

6.6.5.3.4.1 Tillämpningsområde För alla slag av storförpackningar som typprovningsmoment.

6.6.5.3.4.2 Förberedelse av storförpackningen för provning Storförpackningen ska fyllas enligt 6.6.5.2.1.

464

Kap. 6

Bilaga 1

6.6.5.3.4.3 Provningsmetod Storförpackningen ska släppas mot en icke fjädrande, horisontell, plan, massiv och styv yta enligt bestämmelserna i 6.1.5.3.4 på ett sådant sätt att storförpackningen slår emot på det ställe på botten som bedöms vara svagast.

6.6.5.3.4.4 Fallhöjd

Anm. Storförpackningar för ämnen och föremål i klass 1 ska provas på nivån för förpackningsgrupp II.

6.6.5.3.4.4.1 För innerförpackningar innehållande fasta eller flytande ämnen eller föremål, om provningen genomförs med det fasta eller flytande ämnet eller föremålet som ska transporteras, eller med ett annat ämne eller föremål med väsentligen samma egenskaper:

Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III

1,8 m 1,2 m 0,8 m 6.6.5.3.4.4.2 För innerförpackningar innehållande flytande ämnen, om provningen genomförs med vatten: (a) När ämnet som ska transporteras har en relativ densitet av högst 1,2:

Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III

1,8 m 1,2 m 0,8 m (b) När ämnet som ska transporteras har relativ densitet över 1,2 ska fallhöjden beräknas utgående från den relativa densiteten (d) av detta ämne, avrundad uppåt till en decimal enligt följande:

Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III

d × 1,5 m d × 1,0 m d × 0,67 m

6.6.5.3.4.5 Kriterier för godkänd provning

6.6.5.3.4.5.1 Storförpackningen får inte uppvisa någon skada, som kan inverka på transportsäkerheten. Inget innehåll får läcka ur innerförpackningar eller föremål.

6.6.5.3.4.5.2 För storförpackningar för klass 1 tillåts inga bristningar som kan möjliggöra spill av löst explosivämne eller av föremål med explosivämne från storförpackningen.

6.6.5.3.4.5.3 Om en storförpackning genomgått en fallprovning, har den klarat provningen om innehållet hålls kvar fullständigt, även om förslutningen inte längre är dammtät.

6.6.5.4 Typgodkännande och provningsrapport

6.6.5.4.1 För varje typ av storförpackning ska ett typgodkännandecertifikat med märkning (enligt 6.6.3) utfärdas, som intygar att förpackningstypen och dess utrustning uppfyller provningsbestämmelserna.

6.6.5.4.2 En provningsrapport med minst följande uppgifter ska upprättas och göras tillgänglig för den som använder förpackningen: .1 provningsorganets namn och adress, .2 uppdragsgivarens namn och adress (där så är tillämpligt), .3 ett unikt identifieringsnummer på provningsrapporten, .4 datum för provningsrapporten, .5 tillverkaren av storförpackningen, .6 beskrivning av storförpackningstypen (t.ex. dimensioner, material, förslutningar, godstjocklek) och/eller fotografier, .7 maximal kapacitet/högsta tillåtna bruttovikt, .8 karakteristiska egenskaper hos innehållet vid provningen, t.ex. typ och beskrivning av använda innerförpackningar eller föremål, .9 beskrivning av provningen och dess resultat,

465

Kap. 6

Bilaga 1

.10 provningsrapporten ska undertecknas med angivande av undertecknarens namn och befattning.

6.6.5.4.3 Provningsrapporten ska innehålla en redogörelse om, att storförpackningen i transportfärdigt skick har provats i enlighet med tillämpliga bestämmelser i detta kapitel, och att provningsrapporten kan bli ogiltig vid användning av andra förpackningssätt eller andra beståndsdelar i förpackningen. Ett exemplar av provningsrapporten ska finnas tillgänglig för behörig myndighet.

466

Kap. 6

Bilaga 1

Kapitel 6.7

Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av UN-tankar och MEG-containrar

Anm.1 Bestämmelserna i detta kapitel gäller även för tankfordon i den utsträckning som anges i kapitel 6.8.

Anm.2 Bestämmelserna i detta kapitel gäller även för UN-tankar med tankskal av fiberarmerad plast (FRP) i enlighet med vad som anges i kapitel 6.10.

6.7.1 Tillämpning och allmänna bestämmelser

6.7.1.1 Bestämmelserna i detta kapitel gäller UN-tankar avsedda för transport av farligt gods och MEG-containrar för transport av ej kylda gaser i klass 2 med alla transportslag. Utöver bestämmelserna i detta kapitel, och såvida inget annat föreskrivs, ska tillämpliga bestämmelser i CSCkonventionen uppfyllas av alla multimodala UN-tankar och MEG-containrar som motsvarar definitionen av ”container” i konventionen. Ytterligare bestämmelser kan gälla för offshoretankar och MEG-containrar som hanteras i öppen sjö.

6.7.1.1.1 CSC-konventionen gäller inte offshoretankcontainrar som hanteras i öppen sjö. Konstruktion och provning av offshoretankcontainrar ska ta hänsyn till de dynamiska lyft- och stötkrafter som kan uppträda då en tank hanteras i öppen sjö i dåliga väder- och sjöförhållanden. Bestämmelser för sådana tankar ska fastställas av godkännande behörig myndighet (se även Guidelines for the approval of offshore containers handled in open seas (MSC/Circ.860)).

6.7.1.2 För att ta hänsyn till vetenskapliga och tekniska framsteg får de tekniska bestämmelserna i detta kapitel ersättas med alternativa arrangemang. Dessa alternativa arrangemang ska erbjuda en säkerhetsnivå som inte är lägre än den som ges av bestämmelserna i detta kapitel, med avseende på kompatibilitet med transporterade ämnen och förmåga hos UN-tanken och MEGcontainern att motstå stöt, belastning och brand. För internationell transport ska UN-tankar och MEG-containrar som är byggda med alternativa arrangemang vara godkända av tillämpliga behöriga myndigheter.

6.7.1.3 Om ett ämne inte har tillordnats en UN-tankinstruktion (T1 till T75) i förteckningen över farligt gods i kapitel 3.2, får ett interimsgodkännande för transport utfärdas av behörig myndighet i avsändarlandet. Godkännandet ska innefattas i transporthandlingarna för sändningen och innehålla minst den information som normalt anges i instruktionerna för UN-tankar och de villkor under vilka ämnet ska transporteras. Lämpliga åtgärder ska initieras av behörig myndighet för att innefatta tillordningen i förteckningen över farligt gods.

6.7.2 Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av UN-tankar avsedda för transport av ämnen i klass 1 och 3 till och med 9

6.7.2.1 Definitioner

I detta avsnitt gäller följande definitioner:

Beräkningstemperaturområde ska för tankskalet vara mellan -40 °C och 50 °C för ämnen som transporteras under omgivningsbetingelser. För de andra ämnena som fylls, töms eller transporteras över 50 °C ska beräkningstemperaturen vara minst lika med högsta temperaturen hos ämnet under fyllning, tömning eller transport. Strängare beräkningstemperaturer ska övervägas för UN-tankar som utsätts för strängare klimatbetingelser,

Beräkningstryck avser trycket som används i beräkningar enligt en erkänd tryckkärlskod. Beräkningstrycket får inte vara lägre än det högsta av följande tryck: .1 högsta effektiva som är tillåtet i tanken under fyllning eller tömning, eller .2 summan av:

467

Kap. 6

Bilaga 1

.1 ämnets absoluta ångtryck (i bar) vid 65 °C (eller den högsta temperaturen under fyllning, tömning eller transport för ämnen som fylls, töms eller transporteras över 65 °C), minus 1 bar, .2 partialtrycket (i bar) av luft och andra gaser i expansionsutrymmet, bestämt med en högsta temperatur i utrymmet på 65 °C och en utvidgning av vätskan på grund av en ökning av medeltemperaturen hos bulken på tr – tf (tf = fyllningstemperatur, vanligtvis 15 °C, tr = 50 °C, högsta medeltemperatur hos bulken), och .3 ett vätskepelartryck som bestäms baserat på de statiska krafter som anges i 6.7.2.2.12, dock minst 0,35 bar, eller .3 två tredjedelar av minimiprovtrycket som anges i tillämplig UN-tankinstruktion i 4.2.5.2.6.

Driftsutrustning avser mätinstrument och anordningar för fyllning, tömning, luftning, säkerhet, uppvärmning, kylning och isolering,

Finkornstål avser ett stål som har en ferritisk kornstorlek av högst 6 vid bestämning enligt ASTM E 112-96 eller enligt definition i EN 10028-3, del 3.

Högsta tillåtna arbetstryck avser ett tryck minst lika med det högsta av följande tryck, uppmätt överst i tanken i driftläge: .1 högsta effektiva tryck som är tillåtet i tanken under fyllning eller tömning, eller .2 högsta effektiva tryck som tanken är konstruerad för och som inte får vara lägre än summan av: .1 ämnets absoluta ångtryck (i bar) vid 65 °C (eller den högsta temperaturen under fyllning, tömning eller transport för ämnen som fylls, töms eller transporteras över 65 °C) minus 1 bar, och .2 partialtrycket (i bar) av luft och andra gaser i expansionsutrymmet, bestämt med en högsta temperatur i utrymmet på 65 °C och en utvidgning av vätskan på grund av en ökning av medeltemperaturen hos bulken på tr – tf (tf = fyllningstemperatur, vanligtvis 15 °C, tr = 50 °C, högsta medeltemperatur hos bulken),

Högsta tillåtna bruttovikt avser summan av taravikten hos UN-tanken och den tyngsta last som tillåts för transport,

2 Konstruktionsstål avser stål med garanterad minsta brottgräns på mellan 360 N/mm och 2 440 N/mm och garanterad minsta brottförlängning enligt 6.7.2.3.3.3,

Offshoretank avser en transporterbar tank, som är särskilt konstruerad för upprepad användning för transport till, från och mellan offshoreanläggningar. En offshoretank konstrueras och tillverkas enligt Guidelines for the approval of offshore containers handled in open seas (MSC/ Circ.860).

Provtryck avser det högsta övertrycket överst i tankskalet under vätsketryckprovningen, minst lika med 1,5 gånger beräkningstrycket. Minimiprovtrycket för UN-tankar avsedda för vissa ämnen anges i tillämplig UN-tankinstruktion i 4.2.5.2.6.

2 Referensstål avser stål med brottgräns på 370 N/mm och brottförlängning på 27 %,

Smältsäkring avser en ej återstängande tryckavlastningsanordning som aktiveras termiskt,

Strukturdelar avser element för förstyvning, fastsättning, skydd och stabilitet utanför tankskalet,

Tankskal avser den del av UN-tanken som innehåller ämnet som ska transporteras (själva tanken), inklusive öppningar och deras förslutningar, men utan driftsutrustning och utvändiga strukturdelar,

Täthetsprovning avser en provning där gas används för att utsätta tankskalet och dess driftutrustning för ett effektivt övertryck på minst 25 % av högsta tillåtna arbetstrycket,

468

Kap. 6

Bilaga 1

UN-tank avser en tank för flera transportslag, vilken används för transport av ämnen i klass 1 och klass 3 till 9. UN-tanken innefattar ett tankskal, försett med driftsutrustning och strukturdelar som behövs för transport av farligt gods. UN-tanken ska kunna fyllas och tömmas utan att strukturdelar tas bort. Den ska ha stabiliserande element utanför tankskalet och kunna lyftas fullastad. I första hand ska den konstrueras för att lastas på ett fordon eller fartyg och vara utrustad med medar, beslag eller tillbehör för att möjliggöra mekanisk hantering. Tankfordon, cisternvagnar, ickemetalliska tankar (utom UN-tankar med tankskal av FRP, se kapitel 6.10), gasflaskor, storflaskor och IBC-behållare räknas inte som UN-tankar.

6.7.2.2 Allmänna bestämmelser för konstruktion och tillverkning

6.7.2.2.1 Tankskal ska konstrueras och tillverkas i överensstämmelse med bestämmelserna i en tryckkärlskod som godkänts av behörig myndighet. Tankskal ska tillverkas av metalliska material som är lätt formbara. Materialen ska i princip överensstämma med nationella eller internationella materialstandarder. För svetsade tankskal får endast ett material användas, vars svetsbarhet har fullständigt klarlagts. Svetsar ska vara fackmässigt utförda och ge fullständig säkerhet. När tillverkningsprocessen eller materialen så kräver, ska tankskal genomgå en värmebehandling för att garantera tillräcklig seghet i svetsfogen och i värmepåverkade zoner. Vid val av material ska beräkningstemperaturområdet beaktas med hänsyn till risken för sprödbrott och spänningskorrosion samt slagsegheten. När finkornstål använts ska det garanterade värdet på 2 sträckgränsen vara högst 460 N/mm och det garanterade värdet på övre brottgränsen ska vara 2 högst 725 N/mm enligt materialspecifikationen. Aluminium får användas som konstruktionsmaterial endast när det anges i en särbestämmelse för UN-tankar, som tillordnats ett visst ämne i förteckningen över farligt gods kapitel 3.2, eller med godkännande av behörig myndighet. När aluminium är tillåtet ska det vara isolerat för att förhindra påtaglig försämring av dess 2 fysikaliska egenskaper när det utsätts för en värmebelastning på 110 kW/m under en period på minst 30 minuter. Isoleringen ska förbli effektiv vid alla temperaturer under 649 °C och ska inneslutas av ett material med en smältpunkt på minst 700 °C. Materialen i UN-tankar ska vara lämpliga för de yttre miljöbetingelser som kan uppkomma under transport.

6.7.2.2.2 Tankskal, armatur och rörsystem hos UN-tankar ska tillverkas av material som är: .1 i hög grad motståndskraftiga mot de ämnen som avses transporteras, eller .2 ordentligt passiviserade eller neutraliserade genom kemiska reaktioner, eller .3 beklätt med korrosionståligt material, som är klistrat direkt på tankskalet eller fäst på likvärdigt sätt.

6.7.2.2.3 Packningar ska vara av material som inte påverkas av ämnena som avses transporteras.

6.7.2.2.4 Om tankskalen har innerbeklädnad, får denna inte påverkas nämnvärt av ämnena som avses transporteras, och den ska vara homogen, inte porös, fri från perforeringar, tillräckligt elastisk och anpassad till tankens värmeutvidgningsegenskaper. Beklädnaden i tankskal, armatur och rörsystem ska vara i ett stycke och gå runt ytan på flänsar. När utvändig armatur är svetsad på tanken, ska beklädnaden gå i ett stycke genom den och runt ytan på utvändiga flänsar.

6.7.2.2.5 Fogar och sömmar i innerbeklädnaden ska åstadkommas genom att smälta ihop materialet eller med andra lika effektiva metoder.

6.7.2.2.6 Kontakt mellan olika metaller, som kan resultera i skador genom galvanisk verkan, ska undvikas.

6.7.2.2.7 Materialen i UN-tanken, inklusive alla anordningar, packningar, beklädnader och tillbehör, får inte menligt påverka ämnena som avses transporteras i UN-tanken.

6.7.2.2.8 UN-tankar ska vara konstruerade och tillverkade med underrede som utgör ett säkert underlag vid transport och med lämpliga lyft- och surrningsbeslag.

6.7.2.2.9 UN-tankar ska vara konstruerade för att utan förlust av innehåll motstå åtminstone det invändiga tryck som beror på innehållet och de statiska, dynamiska och termiska belastningar, som uppstår under normala hanterings- och transportbetingelser. Av konstruktionen ska framgå att hänsyn tagits till utmattningseffekter, orsakade av upprepade sådana belastningar under UNtankens förväntade livslängd.

469

Kap. 6

Bilaga 1

6.7.2.2.9.1 För UN-tankar avsedda för användning offshore ska hänsyn tas till de dynamiska påkänningar som kan uppstå vid hantering i öppen sjö.

6.7.2.2.10 Ett tankskal, som ska utrustas med vakuumventil ska vara konstruerat så att det utan bestående deformation motstår ett utvändigt tryck på minst 0,21 bar över det invändiga trycket. Vakuumventilen ska ställas in så att den öppnar vid ett undertryck på högst -0,21 bar, såvida inte tankskalet är konstruerat för ett högre utvändigt övertryck, varvid vakuumventilens öppningstryck inte får vara högre än det undertryck tanken är konstruerad för. Tankskal som endast används för transport av fasta ämnen i förpackningsgrupp II eller III, som inte övergår i vätskeform under transporten, får med tillstånd av behörig myndighet konstrueras för ett lägre utvändigt övertryck. I detta fall ska vakuumventilen ställas in så att den öppnar vid detta lägre tryck. Ett tankskal, som inte ska utrustas med vakuumventil, ska vara konstruerat så att det utan bestående deformation motstår ett utvändigt övertryck på minst 0,4 bar över det invändiga trycket.

6.7.2.2.11 Vakuumventiler, som används på UN-tankar, avsedda för transport av ämnen som motsvarar flampunktskriterierna i klass 3, inklusive ämnen med förhöjd temperatur som transporteras vid eller över sin flampunkt, ska förhindra omedelbar inträngning av lågor i tankskalet, eller så ska UN-tanken ha ett tankskal som kan motstå en invändig explosion, orsakad av att lågor trängt in i tankskalet, utan att tanken blir otät.

6.7.2.2.12 UN-tankar och deras fastsättningsanordningar ska med högsta tillåtna last kunna uppta följande separat verkande statiska krafter: .1 i färdriktningen: två gånger högsta tillåtna bruttovikten, multiplicerad med tyngdaccelera- 16 tionen (g), .2 horisontellt, vinkelrätt mot färdriktningen: högsta tillåtna bruttovikten (om färdriktningen inte är klart bestämd, två gånger högsta tillåtna bruttovikten), multiplicerad med tyngd- 16 accelerationen (g), 16 .3 lodrätt uppåt: högsta tillåtna bruttovikten, multiplicerad med tyngdaccelerationen (g), och .4 lodrätt nedåt: två gånger högsta tillåtna bruttovikten (sammanlagd last inklusive verkan av 16 tyngdkraften), multiplicerad med tyngdaccelerationen (g).

6.7.2.2.13 Under var och en av krafterna i 6.7.2.2.12 ska säkerhetsfaktorn vara följande: .1 för metaller med tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till garanterad sträckgräns, eller .2 för metaller utan tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till den garanterade 0,2 % förlängningsgränsen (1 % förlängningsgräns för austenitiska stål).

6.7.2.2.14 Värdena på sträckgräns eller förlängningsgräns ska vara enligt nationell eller internationell materialstandard. När austenitiska stål används, får de angivna minimivärdena för sträckgräns eller förlängningsgräns enligt materialstandard ökas med upp till 15 %, om dessa högre värden är styrkta i materialintyget. Om ingen materialstandard finns för metallen ifråga ska det använda värdet på sträckgräns eller förlängningsgräns vara godkänt av behörig myndighet.

6.7.2.2.15 UN-tankar ska kunna jordas elektriskt, om de är avsedda för transport av ämnen som motsvarar flampunktskriterierna i klass 3, inklusive ämnen med förhöjd temperatur som transporteras vid eller över sin flampunkt. Åtgärder ska vidtas för att förhindra farlig elektrostatisk urladdning.

6.7.2.2.16 När det krävs för vissa ämnen i tillämplig UN-tankinstruktion, angiven i kolumn 13 i förteckningen över farligt gods, eller i en särbestämmelse för UN-tankar, angiven i kolumn 14 i förteckningen över farligt gods, ska UN-tankar vara försedda med extra skydd, som kan bestå av större godstjocklek hos tankskalet eller högre provtryck, där den större godstjockleken eller det högre provtrycket ska bestämmas mot bakgrund av den inneboende fara som följer med transport av de aktuella ämnena.

16 2 Av beräkningsskäl, g = 9,81 m/s .

470

Kap. 6

Bilaga 1

6.7.2.2.17 Värmeisolering i direkt kontakt med ett tankskal avsett för ämnen som transporteras vid förhöjd temperatur ska ha en antändningstemperatur som är minst 50 °C högre än den högsta temperatur tanken har konstruerats för.

6.7.2.3 Konstruktionskriterier

6.7.2.3.1 Tankskal ska ha en konstruktion som kan spänningsanalyseras matematiskt eller experimentellt med töjningsgivare, eller med andra metoder som godkänts av behörig myndighet.

6.7.2.3.2 Tankskal ska konstrueras och tillverkas så att de motstår ett provtryck vid vätsketryckprovningen på minst 1,5 gånger beräkningstrycket. För vissa ämnen finns särskilda bestämmelser i tillämplig UN-tankinstruktion, angiven i kolumn 13 i förteckningen över farligt gods och beskriven i 4.2.5.2.6, eller i en särbestämmelse för UN-tankar, angiven i kolumn 13 i förteckningen över farligt gods och beskriven i 4.2.5.3. Minsta godstjocklek får inte understiga den som anges för dessa tankar i 6.7.2.4.1 till 6.7.2.4.10.

6.7.2.3.3 För metaller med tydlig sträckgräns, eller garanterad förlängningsgräns (0,2 % i allmänhet eller 1 % för austenitiska stål), får den primära membranspänningen σ (sigma) i tankskalet vid provtrycket inte överstiga det lägsta av värdena 0,75 Re eller 0,50 Rm, där:

Re = sträckgräns i N/mm2, eller 0,2 % förlängningsgräns, eller för austenitiska stål 1 % förlängningsgräns, 2 Rm = minsta brottgräns i N/mm .

6.7.2.3.3.1 Värdena på Re och Rm som ska användas, ska vara minimivärden angivna i nationell eller internationell materialstandard. När austenitiska stål används, får de i materialstandarderna angivna minimivärdena för Re och Rm enligt materialstandard ökas med upp till 15 %, om dessa högre värden är styrkta i materialintyget. Om ingen materialstandard finns för metallen ifråga ska det använda värdet på Re och Rm vara godkänt av behörig myndighet eller av denna utsett organ.

6.7.2.3.3.2 Stål med ett förhållande Re/Rm över 0,85 får inte användas för tillverkning av svetsade tankskal. Värdena på Re och Rm som ska användas för att bestämma detta förhållande ska vara de värden som anges i materialintyget.

6.7.2.3.3.3 Stål som används för tillverkning av tankskal ska ha en brottförlängning i procent på minst 10 000/Rm, dock med ett absolut minimum på 16 % för finkornstål och 20 % för andra stål. Aluminium och aluminiumlegeringar som används för tillverkning av tankar ska ha en brottförlängning i procent på minst 10 000/6Rm, dock med ett absolut minimum på 12 %.

6.7.2.3.3.4 För bestämning av faktiska materialvärden ska observeras att för plåt ska dragprovstavens axel vara i rät vinkel (transversell) mot valsningsriktningen. Brottförlängningen ska mätas på provstavar med rektangulärt tvärsnitt enligt ISO 6892:1998 med 50 mm mätlängd.

6.7.2.4 Minsta godstjocklek

6.7.2.4.1 Minsta godstjocklek ska vara den största tjockleken som erhålls av: .1 minimitjockleken bestämd enligt bestämmelserna i 6.7.2.4.2 till 6.7.2.4.10, .2 minimitjockleken bestämd enligt den godkända tryckkärlskoden och med hänsyn till bestämmelserna i 6.7.2.3, och .3 minimitjockleken, enligt tillämplig UN-tankinstruktion, angiven i kolumn 13 i förteckningen över farligt gods, eller enligt en särbestämmelse för UN-tankar, angiven i kolumn 14.

6.7.2.4.2 Mantel, gavlar och manluckor på tankar med diameter högst 1,80 m ska vara minst 5 mm tjocka för referensstål eller ha likvärdig tjocklek för den metall som ska användas. Tankskal med diameter över 1,80 m ska vara minst 6 mm tjocka med undantag av att för pulverformiga eller granulära fasta ämnen i förpackningsgrupp II eller III får kravet på minimitjocklek minskas till minst 5 mm tjocklek i referensstål eller likvärdig tjocklek för den metall som ska användas.

471

Kap. 6

Bilaga 1

6.7.2.4.3 När det finns extra skydd mot skada på tankskalet, får UN-tankar med provtryck under 2,65 bar ha minimigodstjockleken reducerad i proportion till skyddet i fråga, med godkännande av behörig myndighet. Dock ska tankar med diameter under 1,80 m vara minst 3 mm tjocka för referensstål eller ha likvärdig tjocklek för den metall som ska användas. Tankar med diameter över 1,80 m ska vara minst 4 mm tjocka för referensstål eller ha likvärdig tjocklek för den metall som ska användas.

6.7.2.4.4 Godstjockleken på mantel, gavlar och manluckor hos tankskal ska vara minst 3 mm, oavsett konstruktionsmaterial.

6.7.2.4.5 Det extra skydd som anges i 6.7.2.4.3 får utformas som ett komplett utvändigt strukturellt skydd, såsom en ändamålsenlig ”sandwich”-konstruktion med den yttre manteln fastsatt vid tankskalet, en dubbelväggskonstruktion eller inneslutning av tankskalet i ett fullständigt ramverk med längs- och tvärgående balkar.

6.7.2.4.6 Likvärdig tjocklek hos en metall, annan än tjockleken som krävs för referensstålet i 6.7.2.4.3 ska bestämmas med följande formel:

21,4e0 e1 =

3

R m1 × A1

där:

e1 = likvärdig godstjocklek (i mm) som krävs för den metall som ska användas,

e0 = minsta godstjocklek (i mm) för referensstålet, enligt tillämplig UN-tankinstruktion,

eller i en särbestämmelse för UN-tankar i kolumn 13 eller 14 i förteckningen över farligt gods,

2

Rm1 = garanterad minsta brottgräns (i N/mm ) för den metall som ska användas

(se 6.7.2.3.3),

A1 = minsta brottförlängning (i procent) för den metall som ska användas, enligt nationell och internationell standard.

6.7.2.4.7 När en minsta godstjocklek på 8 mm eller 10 mm anges i tillämplig UN-tankinstruktion i 4.2.5.2.6 ska observeras att dessa tjocklekar är baserade på egenskaperna hos referensstålet och en tankdiameter på 1,80 m. När en annan metall än konstruktionsstål (se 6.7.2.1) används eller om tankens diameter är över 1,80 m ska godstjockleken bestämmas med följande formel:

21,4e0d1 e1 =

3

,18 R m1 × A1

där:

e1 = ekvivalent godstjocklek (i mm) som krävs för den metall som ska användas,

e0 = minsta godstjocklek (i mm) för referensstålet, enligt tillämplig UN-tankinstruktion,

eller i en särbestämmelse för UN-tankar i kolumn 13 eller 14 i förteckningen över farligt gods,

d1 = tankskalets diameter (i m), dock minst 1,80 m,

2

Rm1 = garanterad minsta brottgräns (i N/mm ) för den metall som ska användas

(se 6.7.2.3.3),

472

Kap. 6

Bilaga 1

A1 = minsta brottförlängning (i procent) för den metall som ska användas, enligt nationell och internationell standard.

6.7.2.4.8 Godstjockleken får aldrig vara mindre än vad som anges i 6.7.2.4.2, 6.7.2.4.3 och 6.7.2.4.4. Alla delar av tankskalet ska ha en minimitjocklek enligt 6.7.2.4.2 till 6.7.2.4.4. Denna tjocklek gäller exklusive eventuella korrosionstillägg.

6.7.2.4.9 När konstruktionsstål används (se 6.7.2.1) krävs ingen beräkning med formeln i 6.7.2.4.6.

6.7.2.4.10 Det får inte finnas någon plötslig förändring av plåttjocklek där gavlarna är fästa vid tankskalets mantel.

6.7.2.5 Driftsutrustning

6.7.2.5.1 Driftsutrustning ska vara placerad så att den skyddas mot risken att slitas av eller skadas under hantering och transport. När förbandet mellan tankskal och ram medger relativ rörelse mellan delarna, ska utrustningen fästas så att sådan rörelse inte medför skador på delarna. Den utvändiga tömningsarmaturen (röranslutningar, avstängningsanordningar), den invändiga avstängningsventilen och dess säte ska skyddas mot risken att slitas av yttre krafter (till exempel med användning av skjuvsektioner). Fyllnings- och tömningsanordningar (med flänsar och skruvproppar) och alla skyddskåpor ska kunna säkras mot att öppnas oavsiktligt.

6.7.2.5.1.1 För offshoretankcontainrar, när det gäller placering av driftsutrustning och konstruktion och hållfasthet för skydd av sådan utrustning, ska hänsyn tas till den ökade faran för stötskador när sådana tankar hanteras i öppen sjö.

6.7.2.5.2 Alla öppningar i tankskalet, avsedda för fyllning eller tömning av UN-tanken ska vara försedda med en manuellt manövrerad avstängningsventil, placerad så nära tankskalet som är praktiskt möjligt. Andra öppningar, med undantag av öppningar som leder till avluftnings- eller tryckavlastningsanordningar, ska vara utrustade med antingen en avstängningsventil eller annat lämpligt förslutningssätt, placerat så nära tankskalet som är praktiskt möjligt.

6.7.2.5.3 Alla UN-tankar ska vara försedda med ett manhål eller annan inspektionsöppning med lämplig storlek för att medge invändig kontroll och tillräcklig åtkomst för underhåll och reparation av tankens inre. Fackindelade UN-tankar ska ha ett manhål eller annan inspektionsöppning för varje fack.

6.7.2.5.4 Så långt det är praktiskt möjligt ska utvändig armatur finnas samlad i grupper. För isolerade UN-tankar ska anslutningar upptill omges av en uppsamlingsreservoar med lämplig dränering.

6.7.2.5.5 Varje anslutning till en UN-tank ska vara tydligt märkt för att ange dess funktion.

6.7.2.5.6 Varje avstängningsventil eller annat förslutningssätt ska konstrueras och tillverkas för ett nominellt tryck minst lika med högsta tillåtna arbetstryck i tankskalet med hänsyn till förväntade temperaturer under transport. Alla avstängningsventiler med skruvad spindel ska stängas med en medurs rattrörelse. För andra avstängningsventiler ska läge (öppen och stängd) och stängningsriktning vara tydligt markerade. Alla avstängningsventiler ska konstrueras för att förhindra oavsiktlig öppning.

6.7.2.5.7 Inga rörliga delar, såsom lock, förslutningsanordningar etc. får tillverkas av oskyddat rostbenäget stål, om de kan komma i kontakt genom friktion eller slag med UN-tankar av aluminium, avsedda för transport av ämnen som motsvarar flampunktskriterierna i klass 3, inklusive ämnen med förhöjd temperatur som transporteras vid eller över sin flampunkt.

6.7.2.5.8 Rörsystem ska konstrueras, tillverkas och installeras så att risk för skada genom värmeutvidgning och -sammandragning eller mekanisk stöt och vibration undviks. Alla rör ska vara av lämpligt metalliskt material. Svetsade rörskarvar ska användas då det är möjligt.

473

Kap. 6

Bilaga 1

6.7.2.5.9 Skarvar i kopparrör ska hårdlödas eller ha ett lika starkt metallförband. Smältpunkten hos lödningsmaterialen ska vara lägst 525 °C. Skarvarna får inte reducera rörsystemets styrka, vilket kan inträffa vid gängskärning.

6.7.2.5.10 Sprängtrycket hos alla rör och röranslutningar ska vara minst lika med det högsta av antingen fyra gånger högsta tillåtna arbetstryck hos tanken eller fyra gånger det tryck som de kan utsättas för i drift genom inverkan av en pump eller annan utrustning (utom säkerhetsventiler).

6.7.2.5.11 Sega metaller ska användas vid tillverkning av ventiler och tillbehör.

6.7.2.5.12 Värmesystem ska vara konstruerade eller kontrollerade så att ett ämne inte kan nå en temperatur vid vilket trycket överstiger tankens högsta tillåtna arbetstryck eller orsakar andra faror (t.ex. farligt termiskt sönderfall).

6.7.2.5.13 Värmesystem ska vara konstruerade eller kontrollerade så att spänningen till invändiga uppvärmningsanordningar inte är tillgänglig såvida inte uppvärmningsanordningarna är fullständigt nedsänkta. Temperaturen på ytan av uppvärmningsanordningarna för den invändiga värmeutrustningen eller temperaturen på tanksskalet för den yttre värmeutrustningen får aldrig överstiga 80 % av självantändningstemperaturen (i °C) för ämnet som transporteras.

6.7.2.5.14 Om ett elektriskt värmesystem är installerat på insidan av tanken, ska det vara utrustat med en jordfelsbrytare som löser ut vid mindre än 100 mA.

6.7.2.5.15 Elektriska kopplingsskåp monterade på tankar får inte ha direkt anslutning till tankens insida och ska ge ett skydd som åtminstone motsvarar IP56 enligt IEC 144 eller IEC 529.

6.7.2.6 Bottenöppningar

6.7.2.6.1 Vissa ämnen får inte transporteras i UN-tankar med bottenöppningar. När tillämplig UN-tankinstruktion, angiven i förteckningen över farligt gods kapitel 3.2 och beskriven i 4.2.5.2.6, visar att bottenöppningar är förbjudna, får det inte finnas några öppningar under vätskenivån i tanken, när den är fylld till sin högsta tillåtna fyllnadsgrad. När en befintlig öppning förseglas, ska detta åstadkommas genom invändig och utvändig svetsning av en platta mot tankskalet.

6.7.2.6.2 Bottentömningsutlopp för UN-tankar som transportera vissa fasta, kristalliserbara eller mycket viskösa ämnen ska vara utrustade med minst två av varandra oberoende avstängningsanordningar, monterade i serie. Konstruktionen av utrustningen ska tillfredsställa behörig myndighet eller av denna utsett organ och ska innefatta: .1 en utvändig avstängningsventil placerad så nära tankskalet som är praktiskt möjligt, och som har ett sådant utförande att oavsiktlig öppning genom stöt eller oavsiktlig handling förhindras, och .2 en vätsketät förslutning i änden på tömningsröret, vilken kan vara en bultad blindfläns eller ett skruvlock.

6.7.2.6.3 Alla öppningar för bottentömning, med undantag av vad som föreskrivs i 6.7.2.6.2, ska vara utrustade med tre av varandra oberoende avstängningsanordningar, monterade i serie. Konstruktionen av utrustningen ska tillfredsställa behörig myndighet eller av denna utsett organ och ska innefatta: .1 en självstängande invändig avstängningsventil, dvs. en avstängningsventil innanför tankskalet eller inne i en svetsad fläns eller dess motfläns, sådan att: .1 reglagen för manövrering av ventilen är konstruerade så att all oavsiktlig öppning genom stöt eller annan ovarsam åtgärd förhindras, .2 ventilen kan manövreras uppifrån eller nerifrån, .3 om möjligt ventilens inställning (öppen eller stängd) ska kunna avgöras från marken, .4 med undantag av UN-tankar med kapacitet på högst 1 000 liter, det går att stänga ventilen från en åtkomlig plats på UN-tanken, som är avsides belägen från själva ventilen, och .5 ventilen ska vara fortsatt funktionsduglig i händelse av skada på dess utvändiga manöverorgan, .2 en utvändig avstängningsventil placerad så nära tankskalet som är praktiskt möjligt, och

474

Kap. 6

Bilaga 1

.3 en vätsketät förslutning i änden på tömningsröret, vilken kan vara en bultad blindfläns eller ett skruvlock.

6.7.2.6.4 För tank med beklädnad får den invändiga avstängningsventilen som krävs i 6.7.2.6.3.1 ersättas av en extra utvändig avstängningsventil. Tillverkaren ska uppfylla kraven från behörig myndighet eller av denna utsett organ.

6.7.2.7 Säkerhetsanordningar

6.7.2.7.1 Alla UN-tankar ska vara utrustade med minst en tryckavlastningsanordning. Alla sådana ska vara konstruerade, tillverkade och märkta på sätt som tillfredsställer behörig myndighet eller av denna utsett organ.

6.7.2.8 Tryckavlastningsanordningar

6.7.2.8.1 Alla UN-tankar med en kapacitet på minst 1 900 liter och alla oberoende fack i en UN-tank med sådan kapacitet ska vara försedda med en eller flera tryckavlastningsanordningar av fjäderbelastad typ och får dessutom ha ett sprängbleck eller smältsäkring parallellt med de fjäderbelastade anordningarna, utom när detta är förbjudet genom hänvisning till 6.7.2.8.3 i tillämplig UN-tankinstruktion i 4.2.5.2.6. Tryckavlastningsanordningarna ska ha tillräcklig kapacitet för att förhindra att tankskalet brister på grund av övertryck eller vakuum, som uppkommer av fyllning, tömning eller uppvärmning av innehållet.

6.7.2.8.2 Tryckavlastningsanordningar ska konstrueras så att inträngning av främmande ämnen, vätskeläckage och utveckling av farligt övertryck förhindras.

6.7.2.8.3 När det krävs för vissa ämnen i en UN-tankinstruktion, angiven i förteckningen över farligt gods kapitel 3.2 och beskriven i 4.2.5.2.6, ska UN-tankar ha en tryckavlastningsanordning som är godkänd av behörig myndighet. Såvida inte UN-tanken uteslutande är avsedd för transport av ett enda ämne och är utrustad med godkänd tryckavlastningsanordning av ett material som är kompatibelt med detta ämne, ska tryckavlastningsanordningen bestå av ett sprängbleck, följt av en fjäderbelastad tryckavlastningsanordning. Om ett sprängbleck monteras i serie med den nödvändiga tryckavlastningsanordningen, ska utrymmet mellan sprängblecket och tryckavlastningsanordningen förses med en tryckmätare eller annat lämpligt kontrollinstrument för detektering av brott, porer eller läckage i sprängblecket, som skulle kunna orsaka felfunktion hos tryckavlastningssystemet. Sprängblecket ska brista vid ett nominellt tryck som är 10 % över öppningstrycket hos anordningen.

6.7.2.8.4 Alla UN-tankar med kapacitet under 1 900 liter ska vara försedda med en tryckavlastningsanordning, som får vara ett sprängbleck om detta uppfyller bestämmelserna i 6.7.2.11.1. Om ingen fjäderbelastad tryckavlastningsventil används, ska sprängblecket inställas på att brista vid ett nominellt tryck lika med provtrycket. Därutöver får även smältsäkringar som uppfyller 6.7.2.10.1 användas.

6.7.2.8.5 Om tanken är utrustad för trycktömning ska inloppsledningen vara försedd med lämplig tryckavlastningsanordning, som öppnas vid ett tryck högst lika med tankskalets högsta tillåtna arbetstryck, och en avstängningsventil placerad så nära tankskalet som är praktiskt möjligt.

6.7.2.9 Inställning av tryckavlastningsanordningar

6.7.2.9.1 Det ska observeras att tryckavlastningsanordningar endast får träda i funktion under onormala temperaturstegringsbetingelser, för att tanken inte ska utsättas för onödiga tryckvariationer under normala transportförhållanden (se 6.7.2.12.2).

6.7.2.9.2 Tryckavlastningsanordningen som krävs ska inställas på att öppna vid ett nominellt tryck på fem sjättedelar av provtrycket för tankskal som har ett provtryck på högst 4,5 bar och 110 % av två tredjedelar av provtrycket för tankskal med ett provtryck över 4,5 bar. Efter utsläpp ska anordningen stänga vid ett tryck högst 10 % under öppningstrycket. Anordningen ska förbli stängd vid alla lägre tryck. Denna bestämmelse utesluter inte användning av vakuumventiler eller en kombination av tryckavlastnings- och vakuumventiler.

475

Kap. 6

Bilaga 1

6.7.2.10 Smältsäkringar

6.7.2.10.1 Smältsäkringar ska träda i funktion vid en temperatur mellan 100 °C och 149 °C under förutsättning att trycket i tankskalet vid smälttemperaturen inte överstiger provtrycket. De ska placeras överst i tankskalet med sina inlopp i ångfasutrymmet och när de används i transportsäkerhetssyften får de inte avskärmas från utvändig värme. Smältsäkringar får inte användas på UNtankar med ett provtryck över 2,65 bar, såvida det inte anges i kolumn 14 i förteckningen över farligt gods kapitel 3.2, särbestämmelse TP36. Smältsäkringar som används på UN-tankar avsedda för transport av ämnen med förhöjd temperatur ska konstrueras för att träda i funktion vid en temperatur som är högre än den högsta temperatur som uppträder under transport och ska tillfredsställa kraven från behörig myndighet eller av denna utsett organ.

6.7.2.11 Sprängbleck

6.7.2.11.1 Om inget annat föreskrivs i 6.7.2.8.3 ska sprängbleck ställas in för att brista vid ett nominellt tryck lika med provtrycket genom hela beräkningstemperaturområdet. Särskild uppmärksamhet ska ges bestämmelserna i 6.7.2.5.1 och 6.7.2.8.3 om sprängbleck används.

6.7.2.11.2 Sprängbleck ska vara anpassade till det undertryck som kan uppstå i UN-tanken.

6.7.2.12 Kapacitet hos tryckavlastningsanordningar

6.7.2.12.1 De fjäderbelastade tryckavlastningsanordningar som krävs i 6.7.2.8.1 ska ha en minsta avblåsningsarea likvärdig med ett munstycke på 31,75 mm diameter. Eventuella vakuumventiler ska 2 ha en avblåsningsarea på minst 284 mm .

6.7.2.12.2 Den sammanlagda avblåsningskapaciteten hos tryckavlastningssystemet (med hänsyn tagen till det minskade flödet om UN-tanken är utrustad med sprängbleck följt av fjäderbelastade tryckavlastningsanordningar eller om de fjäderbelastade tryckavlastningsanordningarna är utrustade med en anordning som hindrar inträngning av lågor), under förhållanden med UN-tanken fullständigt omvärvd av lågor, ska vara tillräcklig för att begränsa trycket i tanken till 20 % över öppningstrycket hos tryckbegränsningsanordningen. Tryckavlastningsanordningar för nödläge får användas för att uppnå den totala föreskrivna avblåsningskapaciteten. Dessa anordningar kan vara smältsäkringar, fjäderbelastade anordningar eller sprängbleck eller en kombination av fjäderbelastad anordning och sprängbleck. Den totala nödvändiga kapaciteten hos avlastningsanordningarna kan bestämmas genom användning av formeln i 6.7.2.12.2.1 eller tabellen i 6.7.2.12.2.3.

6.7.2.12.2.1 För att bestämma den totala nödvändiga kapaciteten hos avlastningsanordningen, vilken ska anses vara summan av de olika anordningarnas individuella kapacitet, ska följande formel användas:

0,82 FA ZT Q =12,4 LC M

där:

3 Q = minsta avblåsningskapacitet i kubikmeter luft per sekund (m /s) som krävs vid normalbetingelserna 1 bar och 0 °C (273 K),

F = en koefficient med följande värde:

för oisolerade tankar: F = 1,

för isolerade tankar: F = U(649 - t)/13,6, dock aldrig mindre än 0,25,

476

Kap. 6

Bilaga 1

där: -2 -1 U = värmeöverföringskoefficienten hos isoleringen i kWm K , vid 38 °C t = faktisk temperatur hos ämnet under fyllning (i °C); om denna temperatur är okänd sätts t = 15 °C: Det ovan angivna värdet på F för isolerade tankar får användas, förutsatt att isoleringen uppfyller bestämmelserna i 6.7.2.12.2.4, A = total utvändig yta hos tankskalet i kvadratmeter, Z = gaskompressibilitetsfaktorn under ackumuleringsbetingelser (avblåsningsbetingeleser) (om denna faktor är okänd sätts Z = 1,0), T = absolut temperatur i Kelvin (°C + 273) ovanför tryckavlastningsanordningen under ackumuleringsbetingelser (avblåsningsbetingelser), L = ångbildningsvärme hos vätskan i kJ/kg under ackumuleringsbetingelser (avblåsningsbetingelser), M = molekylvikt hos den utsläppta gasen, C = en konstant som härleds ur en av följande formler som funktion av förhållandet k mellan specifika värmetal:

cp k = c v

där:

Cp är det specifika värmet vid konstant tryck, och

Cv är det specifika värmet vid konstant volym.

När k > 1: k+1 k−1

 2  C = k   k +1

När k = 1 eller k är okänt: 1 C = = 0,607 e där e är den matematiska konstanten 2,7183. C kan även hämtas ur följande tabell:

k C k C k C

1,00 0,607 1,26 0,660 1,52 0,704 1,02 0,611 1,28 0,664 1,54 0,707 1,04 0,615 1,30 0,667 1,56 0,71 1,06 0,620 1,32 0,671 1,58 0,713 1,08 0,624 1,34 0,674 1,60 0,716 1,10 0,628 1,36 0,678 1,62 0,719 477

Kap. 6

Bilaga 1

k C k C k C

1,12 0,633 1,38 0,681 1,64 0,722 1,14 0,637 1,40 0,685 1,66 0,725 1,16 0,641 1,42 0,688 1,68 0,728 1,18 0,645 1,44 0,691 1,70 0,731 1,20 0,649 1,46 0,695 2,0 0,77 1,22 0,652 1,48 0,698 2,2 0,793 1,24 0,656 1,50 0,701

6.7.2.12.2.2 Som alternativ till formeln ovan får tankar konstruerade för transport av vätskor ha sina avlastningsventiler dimensionerade enligt tabellen i 6.7.2.12.2.3. Denna tabell förutsätter ett isoleringsvärde på F =1 och ska korrigeras i motsvarande grad när tankskalet är isolerat. Andra värden som använts för framtagning av denna tabell är:

M = 86,7 T = 394 K L = 334,94 kJ/kg C = 0,607 Z = 1

6.7.2.12.2.3 Minsta avblåsningskapacitet i nödläge, Q, i kubikmeter luft per sekund vid 1 bar och 0 °C (273 K):

A Q A Q Exponerad yta (kubikmeter luft Exponerad yta (kubikmeter luft (kvadratmeter) per sekund) (kvadratmeter) per sekund)

2 0,230 14 1,132 3 0,320 16 1,263 4 0,405 18 1,391 5 0,487 20 1,517 6 0,565 22,5 1,670 7 0,641 25 1,821 8 0,715 27,5 1,969 9 0,788 30 2,115 10 0,859 32,5 2,258 12 0,998 35 2,400 37,5 2,539 62,5 3,860 40 2,677 65 3,987 42,5 2,814 67,5 4,112 45 2,949 70 4,236 47,5 3,082 75 4,483 50 3,215 80 4,726 52,5 3,346 85 4,967 55 3,476 90 5,206 57,5 3,605 95 5,442 60 3,733 100 5,676

6.7.2.12.2.4 Isoleringssystem som används för att minska avblåsningskapaciteten ska vara godkända av behörig myndighet eller av denna utsett organ. I samtliga fall ska isoleringssystem som är godkända för detta ändamål: (a) förbli effektiva vid alla temperaturer upp till 649 °C, och (b) ha ett hölje av ett material med smältpunkt på minst 700 °C.

6.7.2.13 Märkning av tryckavlastningsanordningar

6.7.2.13.1 Varje tryckavlastningsanordning ska vara tydligt och varaktigt märkt med följande: .1 öppningstrycket (i bar eller kPa) eller öppningstemperaturen (i °C), .2 tillåten tolerans för öppningstrycket hos fjäderbelastade anordningar,

478

Kap. 6

Bilaga 1

.3 referenstemperaturen som motsvarar det nominella sprängtrycket hos sprängbleck, .4 tillåten temperaturtolerans för smältsäkringar, .5 den nominella avblåsningskapaciteten hos de fjäderbelastade tryckavlastningsanord- 3 ningarna, sprängblecken eller smältsäkringarna i kubikmeter luft per sekund (m /s), och .6 avblåsningsarean hos de fjäderbelastade tryckavlastningsanordningarna, sprängblecken 2 och smältsäkringarna i mm . När det låter sig göras ska följande information också anges: .7 tillverkarens namn och aktuellt artikelnummer.

6.7.2.13.2 Nominella avblåsningskapaciteten som anges på de fjäderbelastade tryckavlastningsanordningarna ska bestämmas enligt ISO 4126-1:2004 och ISO 4126-7:2004.

6.7.2.14 Anslutningar till tryckavlastningsanordningar

6.7.2.14.1 Anslutningar till tryckavlastningsanordningar ska ha tillräcklig storlek för att tillåta nödvändigt flöde att passera utan hinder till säkerhetsventilen. Ingen avstängningsventil får installeras mellan tankskalet och tryckavlastningsanordningarna, utom då dubbla anordningar finns för underhåll eller andra skäl, och avstängningsventilerna till de anordningar som vid tillfället används är låsta i öppet läge eller avstängningsventilerna är kopplade så att åtminstone en av de dubbla anordningarna alltid är i bruk. Det får inte finnas något hinder i en öppning som leder till en avluftningsanordning eller tryckavlastningsanordning, som kan hindra eller stänga av flödet från tankskalet till den anordningen. Utblåsningsledning från tryckavlastningsanordningen ska när sådan används avge den utsläppta ångan eller vätskan till atmosfären med ett minimum av tryckfall i ledningen.

6.7.2.15 Placering av tryckavlastningsanordningar

6.7.2.15.1 Varje inlopp till tryckavlastningsanordningar ska vara beläget ovanpå tankskalet i ett läge så nära mitten av tanken, sett i längs- och tvärsriktningen, som praktiskt är möjligt. Alla inlopp till tryckavlastningsanordningar ska under maximala fyllningsbetingelser vara belägna i ångfasutrymmet i tanken, och anordningarna ska monteras så att den utströmmande ångan töms utan hinder. För brandfarliga ämnen ska den utströmmande ångan ledas bort från tanken på ett sådant sätt att den inte kan träffa tankskalet. Skyddsanordningar som avleder ångflödet är tillåtna, förutsatt att de inte minskar den nödvändiga avblåsningskapaciteten.

6.7.2.15.2 Åtgärder ska vidtas för att förhindra åtkomst till tryckavlastningsordningarna av obehöriga och för att skydda anordningarna från skada som orsakas av att tanken välter.

6.7.2.16 Mätarutrustning

6.7.2.16.1 Nivåmätare av glas och annat bräckligt material, vilka är i direkt förbindelse med innehållet i tanken, får inte användas.

6.7.2.17 Tankunderrede, ramar, lyft- och surrningsbeslag för UN-tankar

6.7.2.17.1 UN-tankar ska konstrueras och tillverkas med ett underrede som ger ett säkert underlag vid transport. Hänsyn ska härvid tas till krafterna som anges i 6.7.2.2.12 och säkerhetsfaktorn som anges i 6.7.2.2.13 vid konstruktionen. Medar, ramar, vaggor eller andra liknande strukturer är tillåtna.

6.7.2.17.2 De sammanlagda spänningarna som orsakas av UN-tankens montering (t.ex. vaggor, ram etc.) och tanklyft- och surrningsbeslag får inte orsaka för höga spänningar i någon del av tankskalet. Permanenta lyft- och surrningsbeslag ska fästas på alla UN-tankar. Helst ska de fästas på underredet, men de får också monteras på förstärkningsplattor som är fästa i tankens stödpunkter.

6.7.2.17.3 Vid konstruktion av underreden och ramar ska hänsyn tas till effekterna av miljöbetingad korrosion.

479

Kap. 6

Bilaga 1

6.7.2.17.4 Gaffeltunnlar ska kunna tillslutas. Utrustning för tillslutning av gaffeltunnlar ska utgöra en permanent del av ramen eller vara permanent fäst vid ramen. UN-tankar med ett fack och med en längd under 3,65 meter behöver inte ha tillslutna gaffeltunnlar, under förutsättning att: .1 tankskalet inklusive all armatur, är väl skyddat från att träffas av truckgafflarna, och .2 avståndet mellan gaffeltunnlarnas mittlinjer är minst lika med UN-tankens halva maximilängd.

6.7.2.17.5 När UN-tankar inte är skyddade under transport enligt 4.2.1.2, ska tankskalet och driftsutrustningen skyddas mot skador som kan uppstå på grund av sidledes eller längsgående stöt eller vältning. Utvändig armatur ska skyddas så att utflöde av tankinnehåll efter stöt eller vältning av tanken på dess armatur förhindras. Exempel på skyddsåtgärder: .1 skydd mot sidledes stöt, som kan bestå av längsgående balkar vilka skyddar tankskalet på båda sidor i nivå med mittlinjen, .2 skydd av UN-tanken mot vältning, vilket kan bestå av förstärkningsringar eller stänger, fästa tvärs över ramen, .3 skydd mot stöt bakifrån, vilket kan bestå av en stötfångare eller ram, .4 skydd av tankskalet mot skada genom stöt eller vältning genom användning av en ISOram i enlighet med ISO 1496-3:1995.

6.7.2.18 Typgodkännande

6.7.2.18.1 Behörig myndighet eller av denna utsett organ ska utfärda ett typgodkännandecertifikat för varje ny konstruktionstyp av UN-tankar. Detta certifikat ska utvisa att UN-tanken har undersökts av myndigheten, är lämplig för sitt avsedda ändamål och motsvarar bestämmelserna i detta kapitel och i förekommande fall bestämmelserna för ämnen i kapitel 4.2 och i förteckningen över farligt gods kapitel 3.2. När en serie UN-tankar tillverkas utan förändring av konstruktionen, ska certifikatet gälla för hela serien. Certifikatet ska hänvisa till typprovningsrapporten, ämnena eller ämnesgrupperna som är tillåtna för transport, materialen för tillverkning av tankskal och beklädnad (om sådan finns) och ett godkännandenummer. Typgodkännandenumret ska bestå av nationalitetsbeteckningen för den stat på vars territorium typgodkännandet utfärdats, dvs. angiven med nationalitetsbeteckningen som används på motorfordon 17 i internationell vägtrafik , och ett registreringsnummer. Eventuella alternativa arrangemang enligt 6.7.1.2 ska framgå av certifikatet. Ett typgodkännande kan gälla för godkännande av mindre UN-tankar, tillverkade av material av samma slag och tjocklek, med samma tillverkningsteknik och med identiska underreden samt likvärdiga förslutningsanordningar och andra tillbehör.

6.7.2.18.2 Typprovningsrapporten för typgodkännandet ska innefatta åtminstone följande: .1 resultaten av tillämplig ramprovning enligt ISO 1496-3:1995, .2 resultaten av första kontroll och provning i 6.7.2.19.3, och .3 resultaten av krockprovningen i 6.7.2.19.1, där så är tillämpligt.

6.7.2.19 Kontroll och provning

6.7.2.19.1 UN-tankar som uppfyller definitionen på containrar i CSC-konventionen får inte användas, såvida de inte har kvalificeringstestats med framgång, genom att en representativ prototyp av varje konstruktionstyp utsatts för krockprovningen beskriven i testhandboken, del IV, avsnitt 41. Denna bestämmelse gäller endast UN-tankar som är tillverkade enligt ett typgodkännandecertifikat utgivet tidigast den 1 januari 2008.

6.7.2.19.2 Tankskal och tillbehör på varje UN-tank ska kontrolleras innan de tas i bruk för första gången (första kontroll och provning) och därefter med högst fem års intervall (femårsvis återkommande kontroll och provning) med en mellanliggande återkommande kontroll och provning (2,5-årsvis återkommande kontroll och provning) mitt emellan de femårsvisa återkommande kontrollerna och provningarna. Sådan 2,5-årsvis kontroll får genomföras inom tre månader från angivet datum. En revisionskontroll ska genomföras oavsett datum för senaste återkommande kontroll och provning där så är nödvändigt enligt 6.7.2.19.7.

17 Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

480

Kap. 6

Bilaga 1

6.7.2.19.3 Första kontroll och provning av en UN-tank ska innefatta en tillverkningskontroll, en invändig och utvändig kontroll av UN-tanken och dess tillbehör med vederbörlig hänsyn till ämnena som ska transporteras, och en tryckprovning. Innan UN-tanken tas i bruk, ska också en täthetsprovning och en kontroll av tillfredsställande funktion hos all driftsutrustning genomföras. När tankskalet och dess tillbehör har tryckprovats separat, ska de efter montering täthetsprovas tillsammans.

6.7.2.19.4 Femårsvis återkommande kontroll och provning ska innefatta en invändig och utvändig kontroll och som regel en vätsketryckprovning. För tankar som endast används för transport av fasta ämnen, andra än giftiga och frätande ämnen som inte övergår i vätskefas under transporten, får vätsketryckprovningen ersättas av en lämplig metod för tryckprovning vid 1,5 gånger högsta tillåtna arbetstryck, efter godkännande av behörig myndighet. Skärmning, värmeisolering och liknande ska avlägsnas endast i den utsträckning som behövs för tillförlitlig uppskattning av UN-tankens tillstånd. När tankskalet och dess tillbehör har tryckprovats separat, ska de efter montering täthetsprovas tillsammans.

6.7.2.19.4.1 Värmesystemet ska genomgå kontroll och provning, inklusive tryckprovning på värmebatterier eller transmissionsledningar, under den femårsvisa återkommande kontrollen.

6.7.2.19.5 Mellanliggande 2,5-årsvis återkommande kontroll och provning ska åtminstone innefatta en invändig och utvändig kontroll av UN-tanken och dess tillbehör med vederbörlig hänsyn till ämnena som ska transporteras, en täthetsprovning och en kontroll av tillfredsställande funktion hos all driftsutrustning. Skärmning, värmeisolering och liknande ska avlägsnas endast i den utsträckning som behövs för tillförlitlig uppskattning av UN-tankens tillstånd. För UN-tankar avsedda för transport av ett enda ämne får den 2,5-årsvisa invändiga kontrollen utelämnas eller ersättas med andra kontrollförfaranden fastställda av behörig myndighet eller av denna utsett organ.

6.7.2.19.6 En UN-tank får inte fyllas och överlämnas till transport efter utgångsdatum för den senaste femårsvisa eller 2,5-årsvisa återkommande kontroll och provning som krävs enligt 6.7.2.19.2. Dock får en UN-tank som fyllts före utgångsdatum för senaste återkommande kontroll och provning transporteras under en period som inte får överstiga tre månader efter utgångsdatum. Därutöver får en UN-tank transporteras efter utgångsdatum för senaste återkommande kontroll och provning: .1 efter tömning men före rengöring, för att genomföra nästa obligatoriska kontroll och provning före återfyllning, och .2 såvida inte behörig myndighet godkänt annat, under en period som inte får överstiga 6 månader efter utgångsdatum för senaste återkommande kontroll och provning, för att medge retur av farligt gods för bortskaffande eller återvinning. Hänvisning till detta undantag ska finnas i godsdeklarationen.

Förutom vad som anges i denna punkt får UN-tankar som har missat tidsramen för den planerade femårs- eller 2,5-årsvisa återkommande kontrollen och provningen endast fyllas och överlämnas för transport när en ny femårsvis återkommande kontroll och provning har genomförts enligt 6.7.2.19.4.

6.7.2.19.7 Revisionskontroll är nödvändig när UN-tanken uppvisar tecken på skadade eller korroderade områden eller läckage eller annat tillstånd som visar på en brist som kan påverka UN-tankens hållfasthet och funktion. Omfattningen av revisionskontrollen och provningen ska avgöras av skadans storlek eller UN-tankens grad av försämring. Den ska innefatta åtminstone den 2,5årsvisa kontrollen enligt 6.7.2.19.5.

6.7.2.19.8 Invändig och utvändig kontroll ska säkerställa att: .1 tankskalet har kontrollerats med avseende på gropfrätning, korrosion, nötning, bucklor, deformationer, defekter i svetsar eller något annat tillstånd inklusive läckage som kan göra UN-tanken osäker vid transport. Godstjockleken ska kontrolleras genom lämplig mätmetod om kontrollen tyder på att godstjockleken har minskat,

481

Kap. 6

Bilaga 1

.2 rörsystem, ventiler, uppvärmnings-/kylsystem och packningar har kontrollerats med avseende på korroderade områden, defekter och andra tillstånd inklusive läckage, som kan göra UN-tanken osäker för fyllning, tömning eller transport, .3 anordningar för att försluta manluckor fungerar och inget läckage förekommer vid manluckor eller packningar, .4 felande eller lösa bultar eller muttrar på flänsanslutningar eller blindflänsar ersätts eller dras åt, .5 alla säkerhetsanordningar och -ventiler är fria från korrosion, deformation eller någon skada eller defekt som kan förhindra deras normala funktion. Fjärrstyrda säkerhetsanordningars och självstängande avstängningsanordningars funktionsduglighet ska kontrolleras, .6 beklädnad, om sådan finns, har kontrollerats i enlighet med kriterier som angetts av tillverkaren, .7 märkningar som krävs på UN-tanken är läsliga och i enlighet med tillämpliga bestämmelser, och .8 ram, underrede och anordningar för lyft av UN-tanken är i tillfredsställande skick.

6.7.2.19.9 Kontroll och provning enligt 6.7.2.19.1, 6.7.2.19.3, 6.7.2.19.4, 6.7.2.19.5 och 6.7.2.19.7 ska utföras eller bevittnas av en kontrollant, som är godkänd av behörig myndighet eller av denna utsett organ. När tryckprovning utgör en del av kontrollen och provningen, ska provtrycket vara det som anges på skylten på UN-tanken. UN-tanken ska medan den är trycksatt kontrolleras med avseende på läckor i tankskalet, rörsystemet och utrustningen.

6.7.2.19.10 Alltid när skärning, bränning eller svetsning har utförts på tankskalet ska arbetet vara godkänt av behörig myndighet eller av denna utsett organ, med beaktande av tryckkärlskoden som använts vid tillverkning av tankskalet. En tryckprovning med det ursprungliga provtrycket ska genomföras efter att arbetet är färdigt.

6.7.2.19.11 När felaktigheter upptäcks, som kan sätta säkerheten i fara, får UN-tanken inte åter tas i bruk förrän den har reparerats och provningen har gjorts om med godkänt resultat.

6.7.2.20 Märkning

6.7.2.20.1 Varje UN-tank ska förses med en korrosionsbeständig metallskylt permanent fäst på tanken på ett framträdande ställe, lätt åtkomligt för kontroll. När på grund av tankspecifika omständligheter skylten inte kan fästas permanent på tankskalet, ska detta märkas med åtminstone den information som krävs i tryckkärlskoden. Åtminstone följande information ska märkas på skylten genom prägling eller liknande metod: (a) Ägarinformation (i) Ägarens registreringsnummer, (b) Tillverkningsinformation (i) Tillverkningsland, (ii) Tillverkningsår, (iii) Tillverkarens namn eller märke, (iv) Tillverkarens serienummer, (c) Godkännandeinformation (i) FN:s förpackningssymbol

Denna symbol får endast användas för att visa att en förpackning, flexibel bulkcontainer, UN-tank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.7 eller 6.9, (ii) Godkännandeland, (iii) Auktoriserat organ för typgodkännandet, (iv) Typgodkännandenummer,

482

Kap. 6

Bilaga 1

(v) Bokstäverna ”AA”, om typen är godkänd enligt alternativa arrangemang (se 6.7.1.2), (vi) Tryckkärlskod som tankskalet har konstruerats efter, (d) Tryck 18 (i) Högsta tillåtna arbetstryck (i bar eller kPa (övertryck)) 18 (ii) Provtryck (i bar eller kPa (övertryck)) (iii) Datum för första tryckprovning (månad och år), (iv) Identifieringsmärket för kontrollanten som bevittnat första tryckprovning, 19 18 (v) Utvändigt beräkningstryck (i bar eller kPa (övertryck)) 18 (vi) Högsta tillåtna arbetstryck för uppvärmnings-/kylsystem (i bar eller kPa (övertryck)) (om tillämpligt), (e) Temperaturer 18 (i) Beräkningstemperaturområde (i °C), (f) Material, (i) Material i tankskal och referens till materialstandarder, 18 (ii) Likvärdig tjocklek i referensstål (i mm), och (iii) Material i beklädnad (om tillämpligt), (g) Volym 18 (i) Tankens vattenvolym vid 20 °C (i liter), Denna uppgift ska följas av bokstaven ”S” om tankskalet är indelat genom skvalpskott i sektioner om högst 7 500 liters kapacitet, 18 (ii) Vattenvolym för varje tankfack vid 20 °C (i liter) (om tillämpligt, för fackindelade tankar). Denna uppgift ska följas av bokstaven ”S” om tankfacket är indelat genom skvalpskott i sektioner om högst 7 500 liters kapacitet, (h) Återkommande kontroll och provning (i) Typ av senaste återkommande kontroll (2,5-årsvis, 5-årsvis eller revisionskontroll), (ii) Datum för senaste återkommande kontroll (månad och år), 18 (iii) Provtryck (i bar eller kPa (övertryck)) vid senaste återkommande kontroll (om tillämpligt), (iv) Identifieringsmärket för det auktoriserade organet som utfört eller bevittnat senaste provning.

18 Använd enhet ska anges. 19 Se 6.7.2.2.10.

483

Kap. 6

Bilaga 1

Figur 6.7.2.20.1: Exempel på märkningsskylt

Ägarens registreringsnummer

TILLVERKNINGSINFORMATION

Tillverkningsland Tillverkningsår Tillverkare Tillverkarens serienummer

GODKÄNNANDEINFORMATION

Godkännandeland Auktoriserat organ för typgodkännandet Typgodkännandenummer ”AA” (om tillämpligt) Kod för konstruktion av tankskalet (tryckkärlskod)

TRYCK

Högsta tillåtna arbetstryck bar eller kPa Provtryck bar eller kPa Datum för första tryckprovning: (mm/åååå) Kontrollantens stämpel: Utvändigt beräkningstryck bar eller kPa Högsta tillåtna arbetstryck för uppvärmnings-/kylsystem bar eller kPa (om tillämpligt)

TEMPERATURER

Beräkningstemperaturområde °C till °C

MATERIAL

Material i tankskal och referens till materialstandarder Likvärdig tjocklek i referensstål mm Material i beklädnad (om tillämpligt)

VOLYM

Tankens vattenvolym vid 20 °C liter ”S” (om tillämpligt) Vattenvolym för tackfack ⎯⎯ vid 20 °C (om tillämpligt, liter ”S” (om tillämpligt) för fackindelade tankar)

ÅTERKOMMANDE KONTROLL/PROVNING

Kontrollantens stämpel och Kontrollantens stämpel och Typ av Datum för a Typ av Datum för a provtryck provtryck provning provning provning provning (mm/åååå) bar eller kPa (mm/åååå) bar eller kPa

a

Provtryck, om tillämpligt.

484

Kap. 6

Bilaga 1

6.7.2.20.2 Följande information ska märkas varaktigt antingen på själva UN-tanken eller på en metallskylt som är fast förbunden med tanken: Brukarens namn Högsta tillåtna bruttovikt. . . . . . . . . . kg Taravikt. . . . . . . . . . kg UN-tankinstruktion i enlighet med 4.2.5.2.6.

6.7.2.20.3 Om en UN-tank är konstruerad och godkänd för hantering i öppen sjö, ska texten ”OFFSHORE PORTABLE TANK” sättas på skylten.

6.7.3 Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av UNtankar avsedda för transport av ej kylda kondenserade gaser i klass 2

Anm. Dessa krav gäller även för UN-tankar avsedda för transport av kemikalier under tryck (UN 3500, 3501, 3502, 3503, 3504 och 3505).

6.7.3.1 Definitioner

I detta avsnitt avses med:

Beräkningsreferenstemperatur avser den temperatur vid vilken innehållets ångtryck bestäms för att beräkna högsta tillåtna arbetstryck. Beräkningsreferenstemperaturen ska vara lägre än den kritiska temperaturen hos den ej kylda kondenserade gasen eller den kondenserade drivgasen hos kemikalier under tryck som avses transporteras, för att säkerställa att gasen alltid är flytande. Detta värde är för varje UN-tank enligt följande: .1 tankskal med diameter högst 1,5 m: 65 °C, .2 tankskal med diameter över 1,5 m: .1 utan isolering eller solskärm: 60 °C, .2 med solskärm (se 6.7.3.2.12): 55 °C, och .3 med isolering (se 6.7.3.2.12): 50 °C,

Beräkningstemperaturområdet ska för tankskalet vara mellan -40 °C och 50 °C för ej kylda kondenserade gaser som transporteras under omgivningsbetingelser. Strängare beräkningstemperaturer ska övervägas för UN-tankar som utsätts för strängare klimatbetingelser,

Beräkningstryck avser trycket som används i beräkningar som krävs av en erkänd tryckkärlskod. Beräkningstrycket får inte vara lägre än det högsta av följande tryck: .1 högsta effektiva tryck som är tillåtet i tanken under fyllning eller tömning, eller .2 summan av: .1 högsta effektiva arbetstryck som tankskalet är konstruerat för enligt .2 i definitionen för högsta tillåtna arbetstryck (se ovan), och: .2 ett vätskepelartryck som bestäms utgående från de statiska krafter som anges i 6.7.3.2.9, dock minst 0,35 bar,

Driftsutrustning avser mätinstrument och anordningar för fyllning, tömning, luftning, säkerhet och isolering,

Fyllningsdensitet avser medelvikten av ej kyld kondenserad gas per liter tankkapacitet (kg/l). Fyllningsdensiteten ges i UN-tankinstruktion T50 i 4.2.5.2.6,

Högsta tillåtna arbetstryck avser ett tryck minst lika med det högsta av följande tryck, uppmätt överst i tanken i driftläge, dock aldrig under 7 bar: .1 högsta effektiva övertryck som är tillåtet i tanken under fyllning eller tömning, eller .2 högsta effektiva tryck som tanken är konstruerad för, vilket ska vara: .1 för en ej kyld kondenserad gas, angiven i UN-tankinstruktion T50 i 4.2.5.2.6, högsta tillåtna arbetstryck (i bar) som anges i UN-tankinstruktion T50 för gasen i fråga, .2 för andra ej kylda kondenserade gaser, minst lika med summan av: absoluta ångtrycket (i bar) för den ej kylda kondenserade gasen vid beräkningsreferenstemperaturen, minus 1 bar, och

485

Kap. 6

Bilaga 1

– partialtrycket (i bar) av luft och andra gaser i expansionsutrymmet, bestämt med beräkningsreferenstemperaturen och en utvidgning av vätskan på grund av en ökning av medeltemperaturen hos bulken på tr – tf (tf = fyllningstemperatur, vanligtvis 15 °C, tr = 50 °C, högsta medeltemperatur hos bulken), .3 för kemikalier under tryck, högsta tillåtna arbetstryck (i bar) angivet i UN-tankinstruktion T50 för vätskefasen av drivgasen angiven i T50 i 4.2.5.2.6,

Högsta tillåtna bruttovikt avser summan av taravikten hos UN-tanken och den tyngsta last som tillåts för transport,

2 Konstruktionsstål avser stål med garanterad minsta brottgräns på mellan 360 N/mm och 2 440 N/mm och garanterad minsta brottförlängning enligt 6.7.3.3.3.3,

Provtryck avser det högsta övertrycket i översta delen av tankskalet under vätsketryckprovning,

2 Referensstål avser stål med en brottgräns på 370 N/mm och brottförlängning på 27 %,

Strukturdelar avser element för förstyvning, fastsättning, skydd och stabilitet utanför tankskalet,

Tankskal avser den del av UN-tanken som innehåller den ej kylda kondenserade gas som ska transporteras (själva tanken) inklusive öppningar och deras förslutningar, men utan driftsutrustning eller utvändiga strukturdelar,

Täthetsprovning avser en provning där gas används för att utsätta tankskalet och dess driftsutrustning för ett effektivt övertryck på minst 25 % av högsta tillåtna arbetstrycket.

UN-tank avser en tank för flera transportslag med kapacitet över 450 liter, vilken används för transport av ej kylda kondenserade gaser i klass 2. UN-tanken innefattar ett tankskal, försett med driftsutrustning och strukturdelar som behövs för transport av gaser. UN-tanken ska kunna fyllas och tömmas utan att strukturdelar tas bort. Den ska ha stabiliserande element utanför tankskalet och kunna lyftas fullastad. I första hand ska den konstrueras för att lyftas ombord på ett fordon eller ett fartyg och vara utrustad med medar, beslag eller tillbehör för att möjliggöra mekanisk hantering. Tankfordon, cisternvagnar, ickemetalliska tankar, IBC-behållare, gasflaskor och storflaskor räknas inte som UN-tankar.

6.7.3.2 Allmänna bestämmelser för konstruktion och tillverkning

6.7.3.2.1 Tankskal ska konstrueras och tillverkas i överensstämmelse med bestämmelserna i en tryckkärlskod som godkänts av behörig myndighet. Tankskal ska tillverkas av stål som är lätt formbart. Materialen ska i princip överensstämma med nationella eller internationella materialstandarder. För svetsade tankskal får endast ett material användas, vars svetsbarhet har fullständigt klarlagts. Svetsar ska vara fackmässigt utförda och ge fullständig säkerhet. När tillverkningsprocessen eller materialen så kräver, ska tankskal genomgå en värmebehandling för att garantera tillräcklig seghet i svetsfogen och i värmepåverkade zoner. Vid val av material ska hänsyn tas till beräkningstemperaturområdet med avseende på risken för sprödbrott och spänningskorrosion samt slagsegheten. När finkornstål använts ska det garanterade värdet på sträck- 2 gränsen vara högst 460 N/mm och det garanterade värdet på övre brottgränsen ska vara högst 2 725 N/mm enligt materialspecifikationen. Materialen i UN-tankar ska vara lämpliga för de yttre miljöbetingelser som kan uppkomma under transport.

6.7.3.2.2 Tankskal, armatur och rörsystem hos UN-tankar ska tillverkas av material som är: .1 i hög grad motståndskraftiga mot de ej kylda kondenserade gaser som avses transporteras, eller .2 ordentligt passiviserade eller neutraliserade genom kemiska reaktioner.

6.7.3.2.3 Packningar ska vara av material som är kompatibla med de ej kylda kondenserade gaser som avses transporteras.

486

Kap. 6

Bilaga 1

6.7.3.2.4 Kontakt mellan olika metaller, som kan leda till skador genom galvanisk verkan, ska undvikas.

6.7.3.2.5 Materialen i UN-tanken, inklusive alla anordningar, packningar och tillbehör, får inte menligt påverka de ej kylda kondenserade gaser som avses transporteras i UN-tanken.

6.7.3.2.6 UN-tankar ska vara konstruerade och tillverkade med underrede som utgör ett säkert underlag vid transport och med lämpliga lyft- och surrningsbeslag.

6.7.3.2.7 UN-tankar ska vara konstruerade för att utan förlust av innehåll motstå åtminstone det invändiga tryck som beror på innehållet och de statiska, dynamiska och termiska belastningar, som uppstår under normala hanterings- och transportbetingelser. Av konstruktionen ska framgå att hänsyn tagits till utmattningseffekter, orsakade av upprepade sådana belastningar under UNtankens förväntade livslängd.

6.7.3.2.7.1 För UN-tankar avsedda för användning offshore ska hänsyn tas till de dynamiska påkänningar som kan uppstå vid hantering i öppen sjö.

6.7.3.2.8 Tankskal ska konstrueras för att motstå ett utvändigt tryck på minst 0,4 bar övertryck över det invändiga trycket utan bestående deformation. När tanken kommer att utsättas för ett avsevärt vakuum innan fyllning eller under tömning ska den konstrueras för att motstå ett utvändigt tryck på minst 0,9 bar övertryck över det invändiga trycket och ska provas vid det trycket.

6.7.3.2.9 UN-tankar och deras fastsättningsanordningar ska med högsta tillåtna last kunna absorbera följande separat verkande statiska krafter: .1 i färdriktningen: två gånger högsta tillåtna bruttovikten, multiplicerad med tyngdaccelera- 20 tionen (g), .2 horisontellt, vinkelrätt mot färdriktningen: högsta tillåtna bruttovikten (om färdriktningen inte är klart bestämd, två gånger högsta tillåtna bruttovikten), multiplicerad med tyngd- 20 accelerationen (g) 20 .3 lodrätt uppåt: högsta tillåtna bruttovikten, multiplicerad med tyngdaccelerationen (g) och .4 lodrätt nedåt: två gånger högsta tillåtna bruttovikten (sammanlagd last inklusive verkan av 20 tyngdkraften), multiplicerad med tyngdaccelerationen (g).

6.7.3.2.10 Under var och en av krafterna i 6.7.3.2.9 ska säkerhetsfaktorn vara följande: .1 för metaller med tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till garanterad sträckgräns, eller .2 för metaller utan tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till den garanterade 0,2 % förlängningsgränsen och 1 % förlängningsgräns för austenitiska stål.

6.7.3.2.11 Värdena på sträckgräns eller förlängningsgräns ska vara enligt nationell eller internationell materialstandard. När austenitiska stål används, får de angivna minimivärdena för sträckgräns och förlängningsgräns enligt materialstandard ökas med upp till 15 %, om dessa högre värden är styrkta i materialintyget. Om ingen materialstandard finns för stålet ifråga ska det använda värdet på sträckgräns eller förlängningsgräns vara godkänt av behörig myndighet.

6.7.3.2.12 När tankskal avsedda för transport av ej kylda kondenserade gaser är försedda med värmeisolering, ska värmeisoleringssystemet uppfylla följande bestämmelser: .1 Det ska bestå av en solskärm som täcker minst den övre tredjedelen, dock inte mer än övre halvan av tankskalets yta, och skiljs från tankskalet av en luftspalt på cirka 40 mm, eller .2 Det ska bestå av en fullständig beklädnad med tillräcklig tjocklek av isolerande material, skyddade så att fuktupptagning och skador förhindras under normala transportbetingelser, och så att en värmeöverföringskoefficient på högst 0,67 W/m·K erhålls, .3 När isoleringshöljet är så slutet att det är gastätt ska en anordning finnas som förhindrar att farligt tryck utvecklas i isoleringsskiktet i händelse av otillräcklig gastäthet hos tankskalet eller dess tillbehör, .4 Värmeisoleringen får inte förhindra åtkomst till armatur och tömningsanordningar.

20 2 Av beräkningsskäl, g = 9,81 m/s .

487

Kap. 6

Bilaga 1

6.7.3.2.13 UN-tankar avsedda för transport av brandfarliga ej kylda kondenserade gaser ska kunna jordas elektriskt.

6.7.3.3 Konstruktionskriterier

6.7.3.3.1 Tankskal ska ha ett cirkulärt tvärsnitt.

6.7.3.3.2 Tankskal ska konstrueras och tillverkas så att de motstår ett provtryck på minst 1,3 gånger beräkningstrycket. Vid konstruktionen av tankskalet ska hänsyn tas till minimivärdena på högsta tillåtna arbetstryck som ges i UN-tankinstruktion T50 i 4.2.5.2.6 för varje ej kyld kondenserad gas avsedd för transport. Observera bestämmelserna i 6.7.3.4 om minsta godstjocklek hos tankskalen.

6.7.3.3.3 För stål med tydlig sträckgräns, eller garanterad förlängningsgräns (0,2 % i allmänhet eller 1 % för austenitiska stål), får den primära membranspänningen σ (sigma) i tankskalet inte överstiga det lägsta värdet av 0,75 Re eller 0,50 Rm vid provtrycket, där: 2 Re = sträckgräns i N/mm , eller 0,2 % förlängningsgräns, eller för austenitiska stål 1 % förlängningsgräns. 2 Rm = minsta brottgräns i N/mm .

6.7.3.3.3.1 Värdena på Re och Rm som ska användas, ska vara minimivärden angivna i nationell eller internationell materialstandard. När austenitiska stål används, får de i materialstandarderna angivna minimivärdena för Re och Rm ökas med upp till 15 %, om dessa högre värden är styrkta i materialintyget. Om ingen materialstandard finns för stålet ifråga ska det använda värdet på Re och Rm vara godkänt av behörig myndighet eller av denna utsett organ.

6.7.3.3.3.2 Stål med ett förhållande Re/Rm över 0,85 får inte användas för tillverkning av svetsade tankskal. Värdena på Re och Rm som ska användas för att bestämma detta förhållande ska vara de värden som anges i materialintyget.

6.7.3.3.3.3 Stål som används för tillverkning av tankskal ska ha en brottförlängning i procent på minst 10 000/Rm, dock med ett absolut minimum på 16 % för finkornstål och 20 % för andra stål.

6.7.3.3.3.4 För bestämning av faktiska materialvärden ska observeras att för plåt ska dragprovstavens axel vara i rät vinkel (transversell) mot valsningsriktningen. Brottförlängningen ska mätas på provstavar med rektangulärt tvärsnitt enligt ISO 6892:1998 med 50 mm mätlängd.

6.7.3.4 Minsta godstjocklek

6.7.3.4.1 Minsta godstjocklek ska vara den största tjockleken som erhålls av: .1 minimitjockleken bestämd enligt bestämmelserna i 6.7.3.4, och .2 minimitjockleken bestämd enligt den godkända tryckkärlskoden och med hänsyn till bestämmelserna i 6.7.3.3. Dessutom ska hänsyn tas till varje relevant särbestämmelse för UN-tankar angiven i kolumn 14 i förteckningen över farligt gods och beskriven i 4.2.5.3.

6.7.3.4.2 Mantel, gavlar och manluckor på tankar med diameter högst 1,80 m ska vara minst 5 mm tjocka för referensstål eller ha likvärdig tjocklek för det stål som ska användas. Tankar med diameter över 1,80 m ska vara minst 6 mm tjocka för referensstål eller ha likvärdig tjocklek för det stål som ska användas.

6.7.3.4.3 Godstjockleken på mantel, gavlar och manluckor hos tankskal ska vara minst 4 mm, oavsett konstruktionsmaterial.

6.7.3.4.4 Likvärdig tjocklek hos ett stål, annan än tjockleken som krävs för referensstålet i 6.7.3.4.2 ska bestämmas med följande formel:

488

Kap. 6

Bilaga 1

21,4e0 e1 =

3

Rm1 × A1

där:

e1 = likvärdig godstjocklek (i mm) som krävs för det stål som ska användas,

e0 = minsta godstjocklek (i mm) för referensstålet, angiven i 6.7.3.4.2,

2

Rm1 = garanterad minsta brottgräns (i N/mm ) för det stål som ska användas (se

6.7.3.3.3),

A1 = garanterad minsta brottförlängning (i %) för det stål som ska användas, enligt nationell eller internationell standard.

6.7.3.4.5 Godstjockleken får aldrig vara mindre än vad som anges i 6.7.3.4.1 till 6.7.3.4.3. Alla delar av tankskalet ska ha en minimitjocklek enligt 6.7.3.4.1 till 6.7.3.4.3. Denna tjocklek gäller exklusive eventuella korrosionstillägg.

6.7.3.4.6 När konstruktionsstål används (se 6.7.3.1) krävs ingen beräkning med formeln i 6.7.3.4.4.

6.7.3.4.7 Det får inte finnas någon plötslig förändring av plåttjocklek där gavlarna är fästa vid tankskalets mantel.

6.7.3.5 Driftsutrustning

6.7.3.5.1 Driftsutrustning ska vara placerad så att den skyddas mot risken att slitas av eller skadas under hantering och transport. När förbandet mellan tankskal och ram medger relativ rörelse mellan delarna, ska utrustningen fästas så att sådan rörelse inte medför skador på delarna. Den utvändiga tömningsarmaturen (röranslutningar, avstängningsanordningar), den invändiga avstängningsventilen och dess säte ska skyddas mot risken att slitas av yttre krafter (till exempel med användning av skjuvsektioner). Fyllnings- och tömningsanordningar (med flänsar och skruvproppar) och alla skyddskåpor ska kunna säkras mot att öppnas oavsiktligt.

6.7.3.5.1.1 För offshoretankcontainrar, när det gäller placering av driftsutrustning och konstruktion och hållfasthet för skydd av sådan utrustning, ska hänsyn tas till den ökade faran för stötskador när sådana tankar hanteras i öppen sjö.

6.7.3.5.2 Alla öppningar i tankskalet med diameter över 1,5 mm, med undantag av öppningar för tryckavlastningsanordningar, inspektionsöppningar och tillslutna pysöppningar, ska vara försedda med minst tre av varandra oberoende avstängningsanordningar i serie, där den första ska vara en invändig avstängningsventil, rörbrottsventil eller likvärdig anordning, den andra en utvändig avstängningsventil och den tredje en blindfläns eller likvärdig anordning.

6.7.3.5.2.1 När en UN-tank är försedd med rörbrottsventil ska denna vara monterad så att dess säte är inne i tankskalet eller innanför en svetsad fläns, eller om den är monterad utvändigt ska dess fästen vara konstruerade så att dess funktion bibehålls i händelse av stöt. Rörbrottsventilerna ska väljas ut och monteras så att de stänger automatiskt när det av tillverkaren angivna märkflödet uppnås. Anslutningar och tillbehör som leder till eller från en sådan ventil ska ha kapacitet för ett flöde över märkflödet för rörbrottsventilen.

6.7.3.5.3 För öppningar för fyllning och tömning ska den första avstängningsanordningen vara en invändig avstängningsventil och den andra en avstängningsventil, placerad på ett tillgängligt ställe på varje tömnings- och fyllningsrör.

6.7.3.5.4 För bottenöppningar för fyllning och tömning i UN-tankar avsedda för transport av brandfarliga och/eller giftiga ej kylda kondenserade gaser eller kemikalier under tryck, ska den invändiga avstängningsventilen vara av snabbstängande typ som stänger automatiskt i händelse av oavsiktlig rörelse hos UN-tanken under fyllning eller tömning eller vid omvälvning av

489

Kap. 6

Bilaga 1

brand. Med undantag för UN-tankar med kapacitet högst 1 000 liter ska denna anordning även kunna manövreras med fjärrkontroll.

6.7.3.5.5 Förutom öppningar för fyllning, tömning och gastryckutjämning får tankskal ha öppningar i vilka mätare, termometrar och manometrar kan monteras. Anslutningar för sådana instrument ska tillverkas av lämpliga svetsade stutsar eller fickor och får inte vara iskruvade anslutningar genom tankskalet.

6.7.3.5.6 Alla UN-tankar ska vara försedda med ett manhål eller annan inspektionsöppning med lämplig storlek för att medge invändig kontroll och tillräcklig åtkomst för underhåll och reparation av tankens inre.

6.7.3.5.7 Så långt det är möjligt ska utvändig armatur finnas samlad i grupper.

6.7.3.5.8 Varje anslutning till en UN-tank ska vara tydligt märkt för att ange dess funktion.

6.7.3.5.9 Varje avstängningsventil eller annat förslutningssätt ska konstrueras och tillverkas för ett nominellt tryck minst lika med högsta tillåtna arbetstryck i tankskalet med hänsyn till förväntade temperaturer under transport. Alla avstängningsventiler med skruvad spindel ska stängas med en medurs rattrörelse. För andra avstängningsventiler ska läge (öppen och stängd) och stängningsriktning vara tydligt markerade. Alla avstängningsventiler ska konstrueras för att förhindra oavsiktlig öppning.

6.7.3.5.10 Rörsystem ska konstrueras, tillverkas och installeras så att risk för skada genom värmeutvidgning och -sammandragning eller mekanisk stöt och vibration undviks. Alla rör ska vara av lämpligt metalliskt material. Svetsade rörskarvar ska användas då det är möjligt.

6.7.3.5.11 Skarvar i kopparrör ska hårdlödas eller ha ett lika starkt metallförband. Smältpunkten hos lödningsmaterialen ska vara lägst 525 °C. Skarvarna får inte reducera rörsystemets styrka, vilket kan inträffa vid gängskärning.

6.7.3.5.12 Sprängtrycket hos alla rör och röranslutningar ska vara minst lika med det högsta av antingen fyra gånger högsta tillåtna arbetstryck hos tanken, eller fyra gånger det tryck som de kan utsättas för i drift genom inverkan av en pump eller annan utrustning (utom tryckavlastningsanordningar).

6.7.3.5.13 Sega metaller ska användas vid tillverkning av ventiler och tillbehör.

6.7.3.6 Bottenöppningar

6.7.3.6.1 Vissa ej kylda kondenserade gaser får inte transporteras i UN-tankar med bottenöppningar, när det anges i UN-tankinstruktion T50 i 4.2.5.2.6 att bottenöppningar är förbjudna. Det får inte finnas några öppningar under vätskenivån i tanken, när den är fylld till sin högsta tillåtna fyllningsgräns.

6.7.3.7 Tryckavlastningsanordningar

6.7.3.7.1 UN-tankar ska vara försedda med en eller flera fjäderbelastade tryckavlastningsanordningar. Tryckavlastningsanordningarna ska öppna automatiskt vid ett tryck på minst högsta tillåtna arbetstrycket och vara helt öppna vid ett tryck lika med 110 % av högsta tillåtna arbetstrycket. Dessa anordningar ska efter utsläppet stängas vid ett tryck, som är lägst 10 % under öppningstrycket, och ska förbli stängda vid alla lägre tryck. Tryckavlastningsanordningarna ska vara av en typ som motstår dynamiska krafter inklusive vätskeskvalp. Sprängbleck som inte är monterade i serie med en fjäderbelastad tryckavlastningsanordning är inte tillåtna.

6.7.3.7.2 Tryckavlastningsanordningar ska konstrueras så att inträngning av främmande ämnen, gasläckage och utveckling av farligt övertryck förhindras.

6.7.3.7.3 UN-tankar avsedda för transport av vissa ej kylda kondenserade gaser upptagna i UN-tankinstruktion T50 i 4.2.5.2.6 ska ha en tryckavlastningsanordning som är godkänd av behörig

490

Kap. 6

Bilaga 1

myndighet. Såvida inte UN-tanken uteslutande är avsedd för transport av ett enda ämne och är utrustad med godkänd tryckavlastningsanordning av ett material som är kompatibelt med detta ämne, ska tryckavlastningsanordningen bestå av ett sprängbleck, följt av en fjäderbelastad tryckavlastningsanordning. Mellan sprängblecket och tryckavlastningsanordningen ska finnas en tryckmätare eller annat lämpligt kontrollinstrument för detektering av brott, porer eller läckage i sprängblecket, som skulle kunna orsaka felfunktion hos tryckavlastningssystemet. Sprängblecket ska brista vid ett nominellt tryck som är 10 % över öppningstrycket hos anordningen.

6.7.3.7.4 För UN-tankar, som är avsedda för transport av olika gaser, ska tryckavlastningsanordningen öppnas vid det tryck som anges i 6.7.3.7.1 för den gas som har det högsta värdet på högsta tillåtna arbetstryck av de gaser som får transporteras i UN-tanken.

6.7.3.8 Kapacitet hos tryckavlastningsanordningar

6.7.3.8.1 Den sammanlagda avblåsningskapaciteten hos avlastningsanordningarna ska vara tillräcklig för att om UN-tanken är fullständigt omvärvd av lågor trycket (inklusive tryckackumulering) i tanken inte ska överstiga 120 % av högsta tillåtna arbetstryck. Fjäderbelastade tryckavlastningsanordningar ska användas för att uppnå den föreskrivna avblåsningskapaciteten. För UN-tankar, som är avsedda för transport av olika gaser, ska den sammanlagda avblåsningskapaciteten hos avlastningsanordningarna beräknas för den gas som kräver den högsta avblåsningskapaciteten av de gaser som får transporteras i UN-tanken.

6.7.3.8.1.1 För att bestämma den totala nödvändiga kapaciteten hos avlastningsanordningen, vilken ska anses vara summan av de olika anordningarnas individuella kapacitet, ska följande formel användas:

Anm. Denna formel gäller endast för ej kylda kondenserade gaser som har kritisk temperatur klart över temperaturen i ackumulerat tillstånd. För gaser som har kritisk temperatur nära eller under temperaturen i ackumulerat tillstånd ska hänsyn tas till gasens övriga termodynamiska egenskaper vid beräkningen av tryckavlastningsanordningens avblåsningskapacitet (se exempelvis CGA S-1.2-2003 ”Pressure Relief Device Standards – Part 2 – Cargo and Portable Tanks for Compressed Gases”).

0,82 FA ZT Q =12,4 LC M

där:

3 Q = minsta avblåsningskapacitet i kubikmeter luft per sekund (m /s) som krävs vid normalbetingelserna 1 bar och 0 °C (273 K),

F = en koefficient med följande värde:

för oisolerade tankar: F = 1,

för isolerade tankar: F = U(649 - t)/13,6, dock aldrig mindre än 0,25,

där:

-2 -1 U = värmeöverföringskoefficienten hos isoleringen i kWm K , vid 38 °C

t = faktisk temperatur hos ämnet under fyllning (i °C), om denna temperatur är okänd sätts t = 15 °C:

Det ovan angivna värdet på F för isolerade tankar får användas, förutsatt att isoleringen uppfyller bestämmelserna i 6.7.3.8.1.2, där:

A = total utvändig yta hos tankskalet i kvadratmeter,

491

Kap. 6

Bilaga 1

Z = gaskompressibilitetsfaktorn under ackumuleringsbetingelser(avblåsningsbetingelser) (om denna faktor är okänd sätts Z = 1,0),

T = absolut temperatur i Kelvin (°C + 273) ovanför tryckavlastningsanordningen under ackumuleringsbetingelser (avblåsningsbetingelser),

L = ångbildningsvärme hos vätskan i kJ/kg under ackumuleringsbetingelser (avblåsningsbetingelser),

M = molekylvikt hos den utsläppta gasen,

C = en konstant som härleds ur en av följande formler som funktion av förhållandet k mellan specifika värmetal:

cp k = c v

där:

Cp är det specifika värmet vid konstant tryck, och

Cv är det specifika värmet vid konstant volym.

När k > 1:

k+1 k−1

 2  C = k   k +1

När k = 1 eller k är okänt:

1 C = = 0,607 e

där e är den matematiska konstanten 2,7183.

C kan även hämtas ur följande tabell:

k C k C k C

1,00 0,607 1,26 0,660 1,52 0,704 1,02 0,611 1,28 0,664 1,54 0,707 1,04 0,615 1,30 0,667 1,56 0,71 1,06 0,620 1,32 0,671 1,58 0,713 1,08 0,624 1,34 0,674 1,60 0,716 1,10 0,628 1,36 0,678 1,62 0,719 1,12 0,633 1,38 0,681 1,64 0,722 1,14 0,637 1,40 0,685 1,66 0,725 1,16 0,641 1,42 0,688 1,68 0,728 1,18 0,645 1,44 0,691 1,70 0,731 1,20 0,649 1,46 0,695 2,0 0,77 1,22 0,652 1,48 0,698 2,2 0,793 1,24 0,656 1,50 0,701

6.7.3.8.1.2 Isoleringssystem som används för att minska avblåsningskapaciteten ska vara godkända av behörig myndighet eller av denna utsett organ. I samtliga fall ska isoleringssystem som är godkända för detta ändamål: .1 förbli effektiva vid alla temperaturer upp till 649 °C, och

492

Kap. 6

Bilaga 1

.2 ha ett hölje av ett material med smältpunkt på minst 700 °C.

6.7.3.9 Märkning av tryckavlastningsanordningar

6.7.3.9.1 Varje tryckavlastningsanordning ska vara tydligt och varaktigt märkt med följande: .1 öppningstrycket (i bar eller kPa), .2 tillåten tolerans för öppningstrycket hos fjäderbelastade anordningar, .3 referenstemperaturen som motsvarar det nominella sprängtrycket hos sprängbleck, .4 den nominella avblåsningskapaciteten hos anordningen i kubikmeter luft per sekund 3 (m /s), och .5 avblåsningsarean hos de fjäderbelastade tryckavlastningsanordningarna och sprängblecken i mm².

När det låter sig göras ska följande information också anges: .6 tillverkarens namn och aktuellt artikelnummer.

6.7.3.9.2 Nominella avblåsningskapaciteten som anges på tryckavlastningsanordningar ska bestämmas enligt ISO 4126-1:2004 och ISO 4126-7:2004.

6.7.3.10 Anslutningar till tryckavlastningsanordningar

6.7.3.10.1 Anslutningar till tryckavlastningsanordningar ska ha tillräcklig storlek för att tillåta nödvändigt flöde att passera utan hinder till säkerhetsventilen. Ingen avstängningsventil får installeras mellan tankskalet och tryckavlastningsanordningarna, utom då dubbla anordningar finns för underhåll eller andra skäl, och avstängningsventilerna till de anordningar som vid tillfället används är låsta i öppet läge eller avstängningsventilerna är kopplade så att åtminstone en av de dubbla anordningarna alltid är i bruk och i skick att uppfylla bestämmelserna i 6.7.3.8. Det får inte finnas något hinder i en öppning, som leder till en avluftningsanordning eller tryckavlastningsanordning, som kan hindra eller stänga av flödet från tankskalet till den anordningen. Utblåsningsledning från tryckavlastningsanordningen ska när sådan används avge den utsläppta ångan eller vätskan till atmosfären med ett minimum av tryckfall i ledningen.

6.7.3.11 Placering av tryckavlastningsanordningar

6.7.3.11.1 Varje inlopp till tryckavlastningsanordningar ska vara beläget ovanpå tankskalet i ett läge så nära mitten av tanken, sett i längs- och tvärsriktningen, som praktiskt är möjligt. Alla inlopp till tryckavlastningsanordningar ska under maximala fyllningsbetingelser vara belägna i ångfasutrymmet i tankskalet, och anordningarna ska monteras så att den utströmmande ångan töms utan hinder. För brandfarliga ej kylda kondenserade gaser ska den utströmmande ångan ledas bort från tanken på ett sådant sätt att den inte kan träffa tankskalet. Skyddsanordningar som avleder ångflödet är tillåtna, förutsatt att de inte minskar den nödvändiga avblåsningskapaciteten.

6.7.3.11.2 Åtgärder ska vidtas för att förhindra åtkomst till tryckavlastningsordningarna av obehöriga och för att skydda anordningarna från skada som orsakas av att tanken välter.

6.7.3.12 Mätarutrustning

6.7.3.12.1 Såvida inte en UN-tank är avsedd att fyllas efter vikt ska den vara utrustad med en eller flera nivåmätare. Nivåmätare av glas och annat bräckligt material, vilka är i direkt förbindelse med innehållet i tanken, får inte användas.

6.7.3.13 Tankunderrede, ramar, lyft- och surrningsbeslag för UN-tankar

6.7.3.13.1 UN-tankar ska konstrueras och tillverkas med ett underrede som ger ett säkert underlag vid transport. Hänsyn ska härvid tas till krafterna som anges i 6.7.3.2.9 och säkerhetsfaktorn som anges i 6.7.3.2.10 vid konstruktionen. Medar, ramar, vaggor eller andra liknande strukturer är tillåtna.

493

Kap. 6

Bilaga 1

6.7.3.13.2 De sammanlagda spänningarna som orsakas av tankens montering (t.ex. vaggor, ram etc.) och tanklyft- och surrningsbeslag får inte orsaka för höga spänningar i någon del av tankskalet. Permanenta lyft- och surrningsbeslag ska fästas på alla UN-tankar. Helst ska de fästas på underredet, men de får också monteras på förstärkningsplattor som är fästa i tankens stödpunkter.

6.7.3.13.3 Vid konstruktion av underreden och ramar ska hänsyn tas till effekterna av miljöbetingad korrosion.

6.7.3.13.4 Gaffeltunnlar ska kunna tillslutas. Utrustning för tillslutning av gaffeltunnlar ska utgöra en permanent del av ramen eller vara permanent fäst vid ramen. UN-tankar med ett fack och med en längd under 3,65 meter behöver inte ha tillslutna gaffeltunnlar, under förutsättning att: .1 tankskalet inklusive all armatur är väl skyddat från att träffas av truckgafflarna, och .2 avståndet mellan gaffeltunnlarnas mittlinjer är minst lika med UN-tankens halva maximilängd.

6.7.3.13.5 När UN-tankar inte är skyddade under transport enligt 4.2.2.3, ska tankskalet och driftsutrustningen skyddas mot skador som uppstår på grund av sidledes eller längsgående stöt eller vältning. Utvändig armatur ska skyddas så att utflöde av tankinnehåll efter stöt eller vältning av tanken på dess armatur förhindras. Exempel på skyddsåtgärder: .1 skydd mot sidledes stöt, vilket kan bestå av längsgående balkar som skyddar tankskalet på båda sidor i nivå med mittlinjen, .2 skydd av UN-tanken mot vältning, vilket kan bestå av förstärkningsringar eller stänger, fästa tvärs över ramen, .3 skydd mot stöt bakifrån, vilket kan bestå av en stötfångare eller ram, .4 skydd av tankskalet mot skada genom stöt eller vältning genom användning av en ISOram i enlighet med ISO 1496-3:1995.

6.7.3.14 Typgodkännande

6.7.3.14.1 Behörig myndighet eller av denna utsett organ ska utfärda ett typgodkännandecertifikat för varje ny konstruktionstyp av UN-tankar. Detta certifikat ska utvisa att UN-tanken har undersökts av myndigheten, är lämplig för sitt avsedda ändamål och motsvarar bestämmelserna i detta kapitel och i förekommande fall bestämmelserna för gaser som anges i UN-tankinstruktion T50 i 4.2.5.2.6. När en serie UN-tankar tillverkas utan förändring av konstruktionen, ska certifikatet gälla för hela serien. Certifikatet ska hänvisa till typprovningsrapporten, de gaser som är tillåtna för transport, materialen för tillverkning av tankskalet och ett typgodkännandenummer. Typgodkännandenumret ska bestå av nationalitetsbeteckningen för den stat på vars territorium typgodkännandet utfärdats, dvs. angiven med nationalitetsbeteckningen som 21 används på motorfordon i internationell vägtrafik , och ett registreringsnummer. Eventuella alternativa arrangemang enligt 6.7.1.2 ska framgå av certifikatet. Ett typgodkännande kan gälla för godkännande av mindre UN-tankar, tillverkade av material av samma slag och tjocklek, med samma tillverkningsteknik och med identiska underreden samt likvärdiga förslutningsanordningar och andra tillbehör.

6.7.3.14.2 Typprovningsrapporten för typgodkännande ska innefatta åtminstone följande: .1 resultaten av tillämplig ramprovning angiven i ISO 1496-3:1995, .2 resultaten av första kontroll och provning enligt i 6.7.3.15.3, och .3 resultaten av krockprovningen enligt 6.7.3.15.1, där så är tillämpligt.

6.7.3.15 Kontroll och provning

6.7.3.15.1 UN-tankar som uppfyller definitionen på container i CSC-konventionen får inte användas, såvida de inte har kvalificeringstestats med framgång, genom att en representativ prototyp av varje konstruktionstyp utsatts för krockprovningen beskriven i testhandboken, del IV, avsnitt 41. Denna bestämmelse gäller endast UN-tankar som är tillverkade enligt ett typgodkännandecertifikat utgivet tidigast den 1 januari 2008.

21 Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

494

Kap. 6

Bilaga 1

6.7.3.15.2 Tankskal och tillbehör på varje UN-tank ska kontrolleras innan de tas i bruk för första gången (första kontroll och provning) och därefter med högst fem års intervall (femårsvis återkommande kontroll och provning) med en mellanliggande återkommande kontroll och provning (2,5-årsvis återkommande kontroll och provning) mitt emellan de femårsvisa återkommande kontrollerna och provningarna. Sådan 2,5-årsvis kontroll och provning får genomföras inom tre månader från angivet datum. En revisionskontroll och provning ska genomföras oavsett datum för senaste återkommande kontroll och provning där så är nödvändigt enligt 6.7.3.15.7.

6.7.3.15.3 Första kontroll och provning av en UN-tank ska innefatta en tillverkningskontroll, en invändig och utvändig kontroll av UN-tanken och dess tillbehör med vederbörlig hänsyn till de ej kylda kondenserade gaser som ska transporteras, och en tryckprovning med användning av ett provtryck enligt 6.7.3.3.2. Tryckprovningen får utföras som vattentryckprovning eller med användning av annan vätska eller gas med tillstånd av behörig myndighet eller av denna utsett organ. Innan UN-tanken tas i bruk ska också en täthetsprovning och en kontroll av tillfredsställande funktion hos all driftsutrustning genomföras. När tankskalet och dess tillbehör har tryckprovats separat, ska de efter montering täthetsprovas tillsammans. Alla svetsar i tankskalet, som utsätts för full spänningsnivå, ska kontrolleras under installationskontrollen genom radiografi, ultraljud eller annan oförstörande provningsmetod. Detta gäller inte ytterskal.

6.7.3.15.4 Femårsvis återkommande kontroll och provning ska innefatta en invändig och utvändig kontroll och som regel en vätsketryckprovning. Skärmning, värmeisolering och liknande ska avlägsnas endast i den utsträckning som behövs för tillförlitlig uppskattning av UN-tankens tillstånd. När tankskalet och dess tillbehör har tryckprovats separat, ska de efter montering täthetsprovas tillsammans.

6.7.3.15.5 Mellanliggande 2,5-årsvis återkommande kontroll och provning ska åtminstone innefatta en invändig och utvändig kontroll av UN-tanken och dess tillbehör med vederbörlig hänsyn till de ej kylda kondenserade gaser som ska transporteras, en täthetsprovning och en kontroll av tillfredsställande funktion hos all driftsutrustning. Skärmning, värmeisolering och liknande ska avlägsnas endast i den utsträckning som behövs för tillförlitlig uppskattning av UN-tankens tillstånd. För UN-tankar avsedda för transport av en enda ej kyld kondenserad gas får den 2,5årsvisa invändiga kontrollen utelämnas eller ersättas med andra kontrollförfaranden fastställda av behörig myndighet eller av denna utsett organ.

6.7.3.15.6 En UN-tank får inte fyllas och överlämnas för transport efter utgångsdatum för den senaste femårsvisa eller 2,5-årsvisa återkommande kontroll och provning som krävs enligt 6.7.3.15.2. Dock får en UN-tank som fyllts före utgångsdatum för senaste återkommande kontroll och provning transporteras under en period som inte får överstiga tre månader efter utgångsdatum. Därutöver får en UN-tank transporteras efter utgångsdatum för senaste återkommande kontroll och provning: .1 efter tömning men före rengöring, för att genomföra nästa obligatoriska kontroll och provning före återfyllning, och .2 såvida inte behörig myndighet godkänt annat, under en period som inte får överstiga 6 månader efter utgångsdatum för senaste återkommande kontroll, för att medge retur av farligt gods för bortskaffande eller återvinning. Hänvisning till detta undantag ska finnas i godsdeklarationen. Förutom vad som anges i denna punkt får UN-tankar som har missat tidsramen för den planerade femårs- eller 2,5-årsvisa återkommande kontrollen och provningen endast fyllas och överlämnas till transport när en ny femårsvis återkommande kontroll och provning har genomförts enligt 6.7.3.15.4.

6.7.3.15.7 Revisionskontroll och provning är nödvändig när UN-tanken uppvisar tecken på skadade eller korroderade områden eller läckage eller annat tillstånd som visar på en brist som kan påverka UN-tankens hållfasthet och funktion. Omfattningen av revisionskontrollen och provningen ska avgöras av skadans storlek eller UN-tankens grad av försämring. Den ska innefatta åtminstone den 2,5-årsvisa kontrollen och provningen enligt 6.7.3.15.5.

495

Kap. 6

Bilaga 1

6.7.3.15.8 Invändig och utvändig kontroll ska säkerställa att: .1 tankskalet har kontrollerats med avseende på gropfrätning, korrosion, nötning, bucklor, deformationer, defekter i svetsar eller något annat tillstånd inklusive läckage som kan göra UN-tanken osäker vid transport. Godstjockleken ska kontrolleras genom lämplig mätmetod om kontrollen tyder på att godstjockleken har minskat, .2 rörsystem, ventiler och packningar har kontrollerats med avseende på korroderade områden, defekter och andra tillstånd inklusive läckage, som kan göra UN-tanken osäker för fyllning, tömning eller transport, .3 anordningar för att försluta manluckor fungerar och inget läckage förekommer vid manluckor eller packningar, .4 felande eller lösa bultar eller muttrar på flänsanslutningar eller blindflänsar ersätts eller dras åt, .5 alla säkerhetsanordningar och -ventiler är fria från korrosion, deformation eller någon skada eller defekt som kan förhindra deras normala funktion. Fjärrstyrda säkerhetsanordningars och självstängande avstängningsanordningars funktionsduglighet ska kontrolleras, .6 märkningar som krävs på UN-tanken är läsliga och i enlighet med tillämpliga bestämmelser, och .7 ram, underrede och anordningar för lyft av UN-tanken är i tillfredsställande skick.

6.7.3.15.9 Kontroll och provning enligt 6.7.3.15.1, 6.7.3.15.3, 6.7.3.15.4, 6.7.3.15.5 och 6.7.3.15.7 ska utföras eller bevittnas av en expert, som är godkänd av behörig myndighet eller av denna utsett organ. När tryckprovning utgör en del av kontrollen och provningen, ska provtrycket vara det som anges på skylten på UN-tanken. UN-tanken ska medan den är trycksatt kontrolleras med avseende på läckor i tankskalet, rörsystemet och utrustningen.

6.7.3.15.10 Alltid när skärning, bränning eller svetsning har utförts på tankskalet ska arbetet vara godkänt av behörig myndighet eller av denna utsett organ, med beaktande av tryckkärlskoden som använts vid tillverkning av tankskalet. En tryckprovning med det ursprungliga provtrycket ska genomföras efter att arbetet är färdigt.

6.7.3.15.11 När felaktigheter upptäcks, som kan sätta säkerheten i fara, får UN-tanken inte åter tas i bruk förrän den har reparerats och tryckprovningen har gjorts om med godkänt resultat.

6.7.3.16 Märkning

6.7.3.16.1 Varje UN-tank ska förses med en korrosionsbeständig metallskylt permanent fäst på tanken på ett framträdande ställe, lätt åtkomligt för kontroll. När på grund av tankspecifika omständligheter skylten inte kan fästas permanent på tankskalet, ska detta märkas med åtminstone den information som krävs i tryckkärlskoden. Åtminstone följande information ska märkas på skylten genom prägling eller liknande metod: (a) ägarinformation (i) ägarens registreringsnummer, (b) tillverkningsinformation (i) tillverkningsland, (ii) tillverkningsår, (iii) tillverkarens namn eller märke, (iv) tillverkarens serienummer, (c) godkännandeinformation (i) FN:s förpackningssymbol

Denna symbol får endast användas för att visa att en förpackning, flexibel bulkcontainer, UNtank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.7 eller 6.9,

496

Kap. 6

Bilaga 1

(ii) godkännandeland, (iii) auktoriserat organ för typgodkännandet, (iv) typgodkännandenummer, (v) bokstäverna ”AA”, om typen är godkänd enligt alternativa arrangemang (se 6.7.1.2), (vi) tryckkärlskod som tankskalet har konstruerats efter, (d) tryck 22 (i) högsta tillåtna arbetstryck (i bar eller kPa (övertryck)) , 23 (ii) provtryck (i bar eller kPa (övertryck)) , (iii) datum för första tryckprovning (månad och år), (iv) identifieringsmärket för kontrollanten som bevittnat första tryckprovning, 23 23 (v) utvändigt beräkningstryck (i bar eller kPa (övertryck)) , (e) temperaturer 23 (i) beräkningstemperaturområde (i °C) , 23 (ii) beräkningsreferenstemperatur (i °C) , (f) material (i) material i tankskal och referens till materialstandarder, 23 (ii) likvärdig tjocklek i referensstål (i mm) , (g) volym 23 (i) tankens vattenvolym vid 20 °C (i liter) , (h) återkommande kontroll och provning (i) typ av senaste återkommande kontroll (2,5-årsvis, 5-årsvis eller revisionskontroll), (ii) datum för senaste återkommande kontroll (månad och år), 23 (iii) provtryck (i bar eller kPa (övertryck)) vid senaste återkommande kontroll (om tillämpligt), (iv) identifieringsmärket för det auktoriserade organet som utfört eller bevittnat senaste kontroll.

22 Använd enhet ska anges. 23 Se 6.7.3.2.8.

497

Kap. 6

Bilaga 1

Figur 6.7.3.16.1: Exempel på märkningsskylt

Ägarens registreringsnummer

TILLVERKNINGSINFORMATION

Tillverkningsland Tillverkningsår Tillverkare Tillverkarens serienummer

GODKÄNNANDEINFORMATION

Godkännandeland Auktoriserat organ för typgodkännandet Typgodkännandenummer ”AA" (om tillämpligt) Kod för konstruktion av tankskalet (tryckkärlskod)

TRYCK

Högsta tillåtna arbetstryck bar eller kPa Provtryck bar eller kPa Datum för första Kontrollantens stämpel:

(mm/åååå)

tryckprovning: Utvändigt beräkningstryck bar eller kPa

TEMPERATURER

Beräkningstemperaturområde °C till °C Beräkningsreferenstemperatur °C

MATERIAL

Material i tankskal och referens till materialstandarder Likvärdig tjocklek i referensstål mm

VOLYM

Tankens vattenvolym vid 20 °C liter

ÅTERKOMMANDE KONTROLL

Typ av Datum för Kontrollantens stämpel Typ av Datum för Kontrollantens stämpel a a kontroll kontroll och provtryck kontroll kontroll och provtryck (mm/åååå) bar eller kPa (mm/åååå) bar eller kPa

a Provtryck, om tillämpligt.

6.7.3.16.2 Följande information ska märkas varaktigt antingen på själva UN-tanken eller på en metallskylt som är fast förbunden med tanken: Brukarens namn Benämning på ej kylda kondenserade gaser godkända för transport Högsta tillåtna lastvikt för varje tillåten ej kyld kondenserad gas. ……………….kg Högsta tillåtna bruttovikt……………….kg Taravikt.……………….kg UN-tankinstruktion i enlighet med 4.2.5.2.6.

6.7.3.16.3 Om en UN-tank är konstruerad och godkänd för hantering i öppen sjö, ska texten ”OFFSHORE PORTABLE TANK” sättas på skylten.

498

Kap. 6

Bilaga 1

6.7.4 Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av UNtankar avsedda för transport av kylda kondenserade gaser i klass 2

6.7.4.1 Definitioner

I detta avsnitt avses med:

Driftsutrustning avser mätinstrument och anordningar för fyllning, tömning, luftning, säkerhet, trycksättning, kylning och värmeisolering,

Hålltid avser tiden som åtgår från att initialt fyllt tillstånd erhållits tills att trycket på grund av värmeinflöde har stigit till det lägsta inställda trycket på tryckbegränsningsanordningen,

Högsta tillåtna arbetstryck avser det högsta tillåtna effektiva övertrycket i översta delen av en lastad UN-tank under drift, inklusive högsta effektiva övertrycket under fyllning eller tömning,

Högsta tillåtna bruttovikt avser summan av taravikten hos UN-tanken och den tyngsta last som tillåts för transport,

Lägsta beräkningstemperatur avser den temperatur som används för konstruktion och tillverkning av tankskalet, högst lika med den lägsta (kallaste) temperatur (drifttemperatur) innehållet har under normala fyllnings-, tömnings- och transportförhållanden,

Provtryck avser det högsta övertrycket i översta delen av tankskalet under tryckprovning,

Referensstål avser stål med brottgräns på 370 N/mm2 och brottförlängning på 27 %,

Strukturdelar avser element för förstyvning, fastsättning, skydd och stabilitet utanför tankskalet,

Tank avser en konstruktion som normalt består av antingen: (a) ett ytterskal och ett eller flera inre tankskal, där utrymmet mellan tankskal och ytterskal är lufttomt (vakuumisolering) och kan innehålla ett värmeisoleringssystem, eller (b) ett ytterskal och ett inre tankskal med ett mellanliggande skikt av fast isoleringsmaterial (t.ex. cellplast),

Tankskal avser den del av UN-tanken som innehåller den kylda kondenserade gas som ska transporteras (själva tanken), inklusive öppningar och deras förslutningar, men utan driftsutrustning och utvändiga strukturdelar,

Täthetsprovning avser en provning där gas används för att utsätta tankskalet och dess driftsutrustning för ett effektivt övertryck på minst 90 % av högsta tillåtna arbetstrycket,

UN-tank avser en värmeisolerad tank för flera transportslag med kapacitet över 450 liter, försedd med driftsutrustning och strukturdelar som krävs för transport av kylda kondenserade gaser. UN-tanken ska kunna fyllas och tömmas utan att strukturdelar tas bort. Den ska ha stabiliserande element utanför tankskalet och kunna lyftas fullastad. I första hand ska den konstrueras för att lyftas ombord på ett fordon eller ett fartyg och vara utrustad med medar, beslag eller tillbehör för att möjliggöra mekanisk hantering. Tankfordon, cisternvagnar, ickemetalliska tankar, IBC-behållare, gasflaskor och storflaskor räknas inte som UN-tankar,

Ytterskal avser ett yttre isoleringsöverdrag eller hölje, som kan utgöra en del av isoleringssystemet,

6.7.4.2 Allmänna bestämmelser för konstruktion och tillverkning

6.7.4.2.1 Tankskal ska konstrueras och tillverkas i överensstämmelse med bestämmelserna i en tryckkärlskod som godkänts av behörig myndighet. Tankskal och ytterskal ska tillverkas av metalliska material som är lätt formbara. Ytterskal ska tillverkas av stål. Ickemetalliska

499

Kap. 6

Bilaga 1

material får användas för infästning och stöd mellan tankskal och ytterskal, förutsatt att deras materialegenskaper vid lägsta beräkningstemperatur har visats vara tillräckliga. Materialen ska i princip överensstämma med nationella eller internationella materialstandarder. För svetsade tankskal och ytterskal får endast material användas, vars svetsbarhet har fullständigt klarlagts. Svetsar ska vara fackmässigt utförda och ge fullständig säkerhet. När tillverkningsprocessen eller materialen så kräver, ska tankskal genomgå en värmebehandling för att garantera tillräcklig seghet i svetsfogen och i värmepåverkade zoner. Vid val av material ska hänsyn tas till lägsta beräkningstemperatur med avseende på risken för sprödbrott, väteförsprödning och spänningskorrosion samt materialets slagseghet. När finkornstål använts ska det garanterade 2 värdet på sträckgränsen vara högst 460 N/mm och det garanterade värdet på övre brottgränsen 2 ska vara högst 725 N/mm enligt materialspecifikationen. Materialen i UN-tankar ska vara lämpliga för de yttre miljöbetingelser som kan uppkomma under transport.

6.7.4.2.2 Alla delar av en UN-tank, inklusive armatur, packningar och rörsystem, vilka normalt kan förväntas komma i kontakt med den kylda kondenserade gas som transporteras, ska vara kompatibla med denna.

6.7.4.2.3 Kontakt mellan olika metaller, som kan leda till skador genom galvanisk verkan, ska undvikas.

6.7.4.2.4 Värmeisoleringssystemet ska omfatta en fullständig övertäckning av tankskalet med effektivt isoleringsmaterial. Utvändig isolering ska skyddas av ett ytterskal för att förhindra inträngning av fukt eller annan skada under normala transportförhållanden.

6.7.4.2.5 När ett ytterskal är så slutet att det är gastätt ska en anordning finnas för att förhindra att farligt tryck utvecklas i isoleringsutrymmet.

6.7.4.2.6 UN-tankar avsedda för transport av kylda kondenserade gaser med en kokpunkt under -182 °C vid atmosfärstryck får inte innehålla material som kan reagera farligt med syre eller syreberikad atmosfär, när de befinner sig i värmeisoleringen och det finns risk för kontakt med syre eller syreberikad vätska.

6.7.4.2.7 Isoleringsmaterialets kvalitet får inte försämras onormalt under drift.

6.7.4.2.8 En referenshålltid ska bestämmas för varje kyld kondenserad gas avsedd för transport i en UNtank.

6.7.4.2.8.1 Referenshålltiden ska bestämmas med en av behörig myndighet godtagen metod, utgående från följande faktorer: .1 effektiviteten hos isoleringssystemet, bestämd enligt 6.7.4.2.8.2, .2 lägsta öppningstryck hos tryckavlastningsanordningar, .3 ursprungliga fyllningsbetingelser, .4 en antagen omgivningstemperatur på 30 °C, .5 de fysikaliska egenskaperna hos de enskilda kylda kondenserade gaser som avses transporteras.

6.7.4.2.8.2 Effektiviteten hos värmeisoleringssystemet (värmeinflöde i watt) ska bestämmas genom typprovning av UN-tanken enligt en av behörig myndighet godtagen metod. Denna provning ska bestå av antingen: .1 en provning med konstant tryck (till exempel vid atmosfärstryck), då förlusten av kyld kondenserad gas mäts under ett visst tidsintervall, eller .2 en provning med slutet system, då tryckstegringen i tankskalet mäts under ett visst tidsintervall.

När en provning med konstant tryck utförs ska hänsyn tas till variationer i atmosfärstrycket. För båda provningarna ska korrektion göras för eventuella variationer av omgivningstemperaturen från det antagna referensvärdet på 30 °C.

Anm. Beträffande bestämning av faktisk hålltid före varje transport hänvisas till 4.2.3.7.

500

Kap. 6

Bilaga 1

6.7.4.2.9 Ytterskalet hos en vakuumisolerad dubbelväggig tank ska ha antingen ett utvändigt beräkningstryck på minst 100 kPa (1 bar), beräknat enligt en vedertagen teknisk norm, eller ett beräknat kritiskt kollapstryck på minst 200 kPa (2 bar). In- och utvändiga förstärkningar får tas med vid beräkning av ytterskalets förmåga att motstå utvändigt tryck.

6.7.4.2.10 UN-tankar ska vara konstruerade och tillverkade med underrede som utgör ett säkert underlag vid transport och med lämpliga lyft- och surrningsbeslag.

6.7.4.2.11 UN-tankar ska vara konstruerade för att utan förlust av innehåll motstå åtminstone det invändiga tryck som beror på innehållet och de statiska, dynamiska och termiska belastningar, som uppstår under normala hanterings- och transportbetingelser. Av konstruktionen ska framgå att hänsyn tagits till utmattningseffekter, orsakade av upprepade sådana belastningar under UNtankens förväntade livslängd.

6.7.4.2.11.1 För tankar avsedda för användning offshore ska hänsyn tas till de dynamiska påkänningar som kan uppstå vid hantering i öppen sjö.

6.7.4.2.12 UN-tankar och deras fastsättningsanordningar ska, med största tillåtna last, kunna absorbera följande separat verkande statiska krafter: .1 i färdriktningen: två gånger högsta tillåtna bruttovikten, multiplicerad med tyngdaccelera- 24 tionen (g), .2 horisontellt, vinkelrätt mot färdriktningen: högsta tillåtna bruttovikten (om färdriktningen inte är klart bestämd, två gånger högsta tillåtna bruttovikten), multiplicerad med 25 tyngdaccelerationen (g), 25 .3 lodrätt uppåt: högsta tillåtna bruttovikten, multiplicerad med tyngdaccelerationen (g), och .4 lodrätt nedåt: två gånger högsta tillåtna bruttovikten (sammanlagd last inklusive verkan av 25 tyngdkraften), multiplicerad med tyngdaccelerationen (g).

6.7.4.2.13 Under var och en av krafterna i 6.7.4.2.12 ska säkerhetsfaktorn vara följande: .1 för material med tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till garanterad sträckgräns, eller .2 för material utan tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till den garanterade 0,2 % förlängningsgränsen eller 1 % förlängningsgräns för austenitiska stål.

6.7.4.2.14 Värdena på sträckgräns eller förlängningsgräns ska vara enligt nationell eller internationell materialstandard. När austenitiska stål används får de angivna minimivärdena för sträckgräns eller förlängningsgräns enligt materialstandard ökas med upp till 15 %, om dessa högre värden är styrkta i materialintyget. Om ingen materialstandard finns för metallen ifråga, eller om ickemetalliska material används, ska det använda värdet på sträckgräns eller förlängningsgräns vara godkänt av behörig myndighet.

6.7.4.2.1 UN-tankar avsedda för transport av kylda kondenserade brandfarliga gaser ska kunna jordas elektriskt.

6.7.4.3 Konstruktionskriterier

6.7.4.3.1 Tankskal ska ha ett cirkulärt tvärsnitt.

6.7.4.3.2 Tankskal ska konstrueras och tillverkas så att de motstår ett provtryck på minst 1,3 gånger högsta tillåtna arbetstrycket. För tankskal med vakuumisolering ska provtrycket vara minst 1,3 gånger summan av högsta tillåtna arbetstrycket och 100 kPa (1 bar). Provtrycket får aldrig understiga 300 kPa (3 bar) övertryck. Observera bestämmelserna i 6.7.4.4.2 till 6.7.4.4.7 om minsta godstjocklek hos tankskalen.

6.7.4.3.3 För metaller med tydlig sträckgräns eller garanterad förlängningsgräns (0,2 % i allmänhet eller 1 % för austenitiska stål), får den primära membranspänningen σ (sigma) i tankskalet inte överstiga det lägsta av värdena 0,75 Re eller 0,50 Rm vid provtrycket, där:

24 2 Av beräkningsskäl, g = 9,81 m/s .

501

Kap. 6

Bilaga 1

2 Re = sträckgräns i N/mm eller 0,2 % förlängningsgräns, eller för austenitiska stål 1 % förlängningsgräns, 2 Rm = minsta brottgräns i N/mm .

6.7.4.3.3.1 Värdena på Re och Rm som ska användas ska vara minimivärden angivna i nationell eller internationell materialstandard. När austenitiska stål används får de i materialstandarderna angivna minimivärdena för Re och Rm ökas med upp till 15 % om dessa högre värden är styrkta i materialintyget. Om ingen materialstandard finns för metallen ifråga ska det använda värdet på Re och Rm vara godkänt av behörig myndighet eller av denna utsett organ.

6.7.4.3.3.2 Stål med ett förhållande Re/Rm över 0,85 får inte användas för tillverkning av svetsade tankskal. Värdena på Re och Rm som ska användas för att bestämma detta förhållande ska vara de värden som anges i materialintyget.

6.7.4.3.3.3 Stål som används för tillverkning av tankskal ska ha en brottförlängning i procent på minst 10 000/Rm, dock med ett absolut minimum på 16 % för finkornstål och 20 % för andra stål. Aluminium och aluminiumlegeringar som används för tillverkning av tankar ska ha en brottförlängning i procent på minst 10 000/6Rm, dock med ett absolut minimum på 12 %.

6.7.4.3.3.4 För bestämning av faktiska materialvärden ska observeras att för plåt ska dragprovstavens axel vara i rät vinkel (transversell) mot valsningsriktningen. Brottförlängningen ska mätas på provstavar med rektangulärt tvärsnitt enligt ISO 6892:1998 med 50 mm mätlängd.

6.7.4.4 Minsta godstjocklek

6.7.4.4.1 Minsta godstjocklek ska vara den största tjockleken som erhålls av: .1 minimitjockleken bestämd enligt bestämmelserna i 6.7.4.4.2 till 6.7.4.4.7, och .2 minimitjockleken bestämd enligt den godkända tryckkärlskoden och med hänsyn till bestämmelserna i 6.7.4.3.

6.7.4.4.2 Tankskal med diameter högst 1,80 m ska ha minst 5 mm godstjocklek för referensstål eller likvärdig tjocklek för den metall som ska användas. Tankskal med diameter över 1,80 m ska ha minst 6 mm godstjocklek för referensstål eller likvärdig tjocklek för den metall som ska användas.

6.7.4.4.3 Tankskal hos vakuumisolerade tankar med diameter högst 1,80 m ska ha minst 3 mm godstjocklek för referensstål eller likvärdig tjocklek för den metall som ska användas. Sådana tankskal med diameter över 1,80 m ska ha minst 4 mm godstjocklek för referensstål eller likvärdig tjocklek för den metall som ska användas.

6.7.4.4.4 För vakuumisolerade tankar ska den sammanlagda tjockleken hos ytterskalet och tankskalet motsvara minimitjockleken som föreskrivs i 6.7.4.4.2, varvid tjockleken hos själva tankskalet ska vara minst lika med minimitjockleken som föreskrivs i 6.7.4.4.3.

6.7.4.4.5 Tankskal ska ha minst 3 mm tjocka väggar, oavsett konstruktionsmaterialet.

6.7.4.4.6 Likvärdig tjocklek hos en metall med undantag av tjockleken som krävs för referensstålet i 6.7.4.4.2 och 6.7.4.4.3 ska bestämmas med följande formel:

21,4e0 e1 =

3

R m1 × A1

där: e1 = likvärdig godstjocklek (i mm) som krävs för den metall som ska användas, e0 = minimigodstjocklek (i mm) för referensstålet, angiven i 6.7.4.4.2 och 6.7.4.4.3, 2 Rm1 = garanterad minsta brottgräns (i N/mm ) för den metall som ska användas (se 6.7.4.3.3),

502

Kap. 6

Bilaga 1

A1 = garanterad minsta brottförlängning (i %) för den metall som ska användas, enligt nationell och internationell standard.

6.7.4.4.7 Godstjockleken får aldrig vara mindre än vad som anges i 6.7.4.4.1 till 6.7.4.4.5. Alla delar av tankskalet ska ha en minimitjocklek enligt 6.7.4.4.1 till 6.7.4.4.6. Denna tjocklek gäller exklusive eventuella korrosionstillägg.

6.7.4.4.8 Det får inte finnas någon plötslig förändring av plåttjocklek där gavlarna är fästa vid tankskalets mantel.

6.7.4.5 Driftsutrustning

6.7.4.5.1 Driftsutrustning ska vara placerad så att den skyddas mot risken att slitas av eller skadas under hantering och transport. När förbandet mellan ram och tank eller ytterskal och tankskal medger en relativ rörelse mellan delarna, ska utrustningen fästas så att sådan rörelse inte medför skador på delarna. Den utvändiga tömningsarmaturen (röranslutningar, avstängningsanordningar), avstängningsventilen och dess säte ska skyddas mot risken att slitas loss av yttre krafter (till exempel med användning av skjuvsektioner). Fyllnings- och tömningsanordningar (med flänsar och skruvproppar) och alla skyddskåpor ska kunna säkras mot att öppnas oavsiktligt.

6.7.4.5.1.1 För offshoretankcontainrar, när det gäller placering av driftsutrustning och konstruktion och hållfasthet för skydd av sådan utrustning, ska hänsyn tas till den ökade faran för stötskador när sådana tankar hanteras i öppen sjö.

6.7.4.5.2 Alla öppningar för fyllning och tömning i UN-tankar använda för transport av brandfarliga kylda kondenserade gaser ska vara försedda med minst tre av varandra oberoende avstängningsanordningar i serie, där den första ska vara en avstängningsventil placerad så nära ytterskalet som möjligt, den andra en avstängningsventil och den tredje en blindfläns eller likvärdig anordning. Avstängningsanordningen närmast ytterskalet ska vara av snabbstängande typ, som stänger automatiskt i händelse av oavsiktlig rörelse hos UN-tanken under fyllning eller tömning eller omvälvning av brand. Denna anordning ska även kunna manövreras med fjärrkontroll.

6.7.4.5.3 Alla öppningar för fyllning och tömning i UN-tankar använda för transport av ej brandfarliga kylda kondenserade gaser ska vara försedda med minst två av varandra oberoende avstängningsanordningar i serie, där den första ska vara en avstängningsventil placerad så nära ytterskalet som möjligt och den andra en blindfläns eller likvärdig anordning.

6.7.4.5.4 I rörsektioner som kan tillslutas i båda ändar och där vätska kan bli instängd, ska ett system för automatisk tryckavlastning finnas för att förhindra onormal tryckstegring i rörsystemet.

6.7.4.5.5 Vakuumisolerade tankar behöver inte ha inspektionsöppningar.

6.7.4.5.6 Så långt det är möjligt ska utvändig armatur finnas samlad i grupper.

6.7.4.5.7 Varje anslutning till en UN-tank ska vara tydligt märkt för att ange dess funktion.

6.7.4.5.8 Varje avstängningsventil eller annat förslutningssätt ska konstrueras och tillverkas för ett nominellt tryck minst lika med högsta tillåtna arbetstryck i tankskalet med hänsyn till förväntade temperaturer under transport. Alla avstängningsventiler med skruvad spindel ska stängas med en medurs rattrörelse. För andra avstängningsventiler ska läge (öppen och stängd) och stängningsriktning vara tydligt markerade. Alla avstängningsventiler ska konstrueras för att förhindra oavsiktlig öppning.

6.7.4.5.9 När tryckstegringsenheter används ska vätske- och gasanslutningarna till en sådan vara försedda med en ventil så nära ytterskalet som praktiskt är möjligt för att förhindra förlust av innehåll i händelse av skada på tryckstegringsenheten.

6.7.4.5.10 Rörsystem ska konstrueras, tillverkas och installeras så att risk för skada genom värmeutvidgning och -sammandragning eller mekanisk stöt och vibration undviks. Alla rör ska vara av lämpligt material. För att förhindra läckage på grund av brand, ska endast stålrör och svetsade

503

Kap. 6

Bilaga 1

rörskarvar användas mellan ytterskalet och anslutningen till den första förslutningen på utloppen. Sättet att montera förslutningen på denna anslutning ska uppfylla kraven från behörig myndighet eller av denna utsett organ. På andra ställen ska rörskarvar vara svetsade då så krävs.

6.7.4.5.11 Skarvar i kopparrör ska hårdlödas eller ha ett lika starkt metallförband. Smältpunkten hos lödningsmaterialen ska vara lägst 525 °C. Skarvarna får inte reducera rörsystemets styrka, vilket kan inträffa vid gängskärning.

6.7.4.5.12 Konstruktionsmaterialen till ventiler och tillbehör ska ha tillfredsställande egenskaper vid UNtankens lägsta drifttemperatur.

6.7.4.5.13 Sprängtrycket hos alla rör och röranslutningar ska vara minst lika med det högsta av antingen fyra gånger högsta tillåtna arbetstryck hos tanken eller fyra gånger det tryck som de kan utsättas för i drift genom inverkan av en pump eller annan utrustning (utom tryckavlastningsanordningar).

6.7.4.6 Tryckavlastningsanordningar

6.7.4.6.1 Alla tankskal ska vara försedda med minst två av varandra oberoende fjäderbelastade tryckavlastningsanordningar. Tryckavlastningsanordningarna ska öppna automatiskt vid ett tryck på minst högsta tillåtna arbetstrycket och vara helt öppna vid ett tryck lika med 110 % av det högsta tillåtna arbetstrycket. Dessa anordningar ska efter utsläppet stängas vid ett tryck, som är lägst 10 % under öppningstrycket, och ska förbli stängda vid alla lägre tryck. Tryckavlastningsanordningarna ska vara av en typ som motstår dynamiska krafter inklusive vätskeskvalp.

6.7.4.6.2 Tankar för ej brandfarliga kylda kondenserade gaser och väte får dessutom ha sprängbleck parallellt med de fjäderbelastade anordningarna, enligt vad som anges i 6.7.4.7.2 och 6.7.4.7.3.

6.7.4.6.3 Tryckavlastningsanordningar ska konstrueras så att inträngning av främmande ämnen, gasläckage och utveckling av farligt övertryck förhindras.

6.7.4.6.4 Tryckavlastningsanordningar ska vara godkända av behörig myndighet eller av denna utsett organ.

6.7.4.7 Kapacitet och inställning hos tryckavlastningsanordningar

6.7.4.7.1 I händelse av förlust av vakuum i en vakuumisolerad tank eller förlust av 20 % av isoleringen i en tank isolerad med fasta material, ska den sammanlagda avblåsningskapaciteten hos avlastningsanordningarna vara tillräcklig för att trycket (inklusive ackumulering) i tanken inte ska överstiga 120 % av högsta tillåtna arbetstryck.

6.7.4.7.2 För ej brandfarliga kylda kondenserade gaser (utom syre) och väte får denna kapacitet uppnås genom användning av sprängbleck parallellt med de anordningar som krävs. Sprängbleck ska brista vid ett nominellt tryck lika med tankens provtryck.

6.7.4.7.3 Under de omständigheter som beskrivs i 6.7.4.7.1 och 6.7.4.7.2 tillsammans med fullständig omvälvning av brand ska den sammanlagda kapaciteten hos alla installerade tryckavlastningsanordningar vara tillräcklig för att begränsa trycket i tanken till provtrycket.

6.7.4.7.4 Nödvändig kapacitet hos avlastningsanordningarna ska beräknas enligt en vedertagen teknisk 25 norm som godtagits av behörig myndighet.

6.7.4.8 Märkning av tryckavlastningsanordningar

6.7.4.8.1 Varje tryckavlastningsanordning ska vara enkelt och varaktigt märkt med följande: .1 öppningstrycket (i bar eller kPa),

25 Se exempelvis CGA S-1.2-2003 ”Pressure Relief Device Standards – Part 2 – Cargo and Portable Tanks for Compressed Gases”.

504

Kap. 6

Bilaga 1

.2 tillåten tolerans för tömningstrycket hos fjäderbelastade anordningar, .3 referenstemperaturen som motsvarar nominella sprängtrycket hos sprängbleck, .4 den nominella avblåsningskapaciteten hos anordningen i kubikmeter luft per sekund 3 (m /s), och .5 avblåsningsarean hos de fjäderbelastade tryckavlastningsanordningarna och sprängblecken i mm².

När det låter sig göras ska följande information också anges: .6 tillverkarens namn och aktuellt artikelnummer.

6.7.4.8.2 Nominella avblåsningskapaciteten som anges på tryckavlastningsanordningar ska bestämmas enligt ISO 4126-1:2004 och ISO 4126-7:2004.

6.7.4.9 Anslutningar till tryckavlastningsanordningar

6.7.4.9.1 Anslutningar till tryckavlastningsanordningar ska ha tillräcklig storlek för att tillåta nödvändigt flöde att passera utan hinder till säkerhetsventilen. Ingen avstängningsventil får installeras mellan tankskalet och tryckavlastningsanordningarna, utom då dubbla anordningar finns för underhåll eller andra skäl, och avstängningsventilerna till de anordningar som vid tillfället används är låsta i öppet läge eller avstängningsventilerna är kopplade så att de alltid kan uppfylla bestämmelserna i 6.7.4.7. Det får inte finnas något hinder i en öppning som leder till en avluftningsanordning eller tryckavlastningsanordning, som kan hindra eller stänga av flödet från tankskalet till den anordningen. Utblåsningsledning från tryckavlastningsanordningen ska när sådan används avge den utsläppta ångan eller vätskan till atmosfären med ett minimum av tryckfall i ledningen.

6.7.4.10 Placering av tryckavlastningsanordningar

6.7.4.10.1 Varje inlopp till tryckavlastningsanordningar ska vara beläget ovanpå tankskalet i ett läge så nära mitten av tanken, sett i längs- och tvärsriktningen, som praktiskt är möjligt. Alla inlopp till tryckavlastningsanordningar ska under maximala fyllningsbetingelser vara belägna i ångfasutrymmet i tanken, och anordningarna ska monteras så att den utströmmande ångan töms utan hinder. För kylda kondenserade gaser ska den utströmmande ångan ledas bort från tanken på ett sådant sätt att den inte kan träffa tankskalet. Skyddsanordningar som avleder ångflödet är tillåtna, förutsatt att de inte minskar den nödvändiga avblåsningskapaciteten.

6.7.4.10.2 Åtgärder ska vidtas för att förhindra åtkomst till tryckavlastningsordningarna av obehöriga och för att skydda anordningarna från skada som orsakas av att tanken välter.

6.7.4.11 Mätarutrustning

6.7.4.11.1 Såvida inte en UN-tank är avsedd att fyllas efter vikt ska den vara utrustad med en eller flera nivåmätare. Nivåmätare av glas och annat bräckligt material, vilka är i direkt förbindelse med innehållet i tanken, får inte användas.

6.7.4.11.2 En anslutning för vakuummätare ska finnas i ytterskalet till vakuumisolerade UN-tankar.

6.7.4.12 Tankunderrede, ramar, lyft- och surrningsbeslag för UN-tankar

6.7.4.12.1 UN-tankar ska konstrueras och tillverkas med ett underrede som ger ett säkert underlag vid transport. Hänsyn ska härvid tas till krafterna som anges i 6.7.4.2.12 och säkerhetsfaktorn som anges i 6.7.4.2.13 vid konstruktionen. Medar, ramar, vaggor eller andra liknande strukturer är tillåtna.

6.7.4.12.2 De sammanlagda spänningarna som orsakas av tankens montering (t.ex. vaggor, ram etc.) och tanklyft- och surrningsbeslag får inte orsaka för höga spänningar i någon del av tanken. Permanenta lyft- och surrningsbeslag ska fästas på alla UN-tankar. Helst ska de fästas på underredet, men får också monteras på förstärkningsplattor som är fästa i tankens stödpunkter.

505

Kap. 6

Bilaga 1

6.7.4.12.3 Vid konstruktion av underreden och ramar ska hänsyn tas till effekterna av miljöbetingad korrosion.

6.7.4.12.4 Gaffeltunnlar ska kunna tillslutas. Utrustning för tillslutning av gaffeltunnlar ska utgöra en permanent del av ramen eller vara permanent fäst vid ramen. UN-tankar med ett fack och med en längd under 3,65 meter behöver inte ha tillslutna gaffeltunnlar, under förutsättning att: .1 tanken inklusive all armatur är väl skyddat från att träffas av truckgafflarna, och .2 avståndet mellan gaffeltunnlarnas mittlinjer är minst lika med UN-tankens halva maximilängd.

6.7.4.12.5 När UN-tankar inte är skyddade under transport enligt 4.2.3.3, ska tankskalet och driftsutrustningen skyddas mot skador som uppstår på grund av sidledes eller längsgående stöt eller vältning. Utvändig armatur ska skyddas så att utflöde av tankinnehåll efter stöt eller vältning av tanken på dess armatur förhindras. Exempel på skyddsåtgärder: .1 skydd mot sidledes stöt, vilket kan bestå av längsgående balkar som skyddar tankskalet på båda sidor i nivå med mittlinjen, .2 skydd av UN-tanken mot vältning, vilket kan bestå av förstärkningsringar eller stänger, fästa tvärs över ramen, .3 skydd mot stöt bakifrån, vilket kan bestå av en stötfångare eller ram, .4 skydd av tankskalet mot skada genom stöt eller vältning genom användning av en ISOram i enlighet med ISO 1496-3:1995, .5 skydd av UN-tanken mot stöt eller vältning genom ytterskalet till vakuumisoleringen.

6.7.4.13 Typgodkännande

6.7.4.13.1 Behörig myndighet eller av denna utsett organ ska utfärda ett typgodkännandecertifikat för varje ny konstruktionstyp av UN-tankar. Detta certifikat ska visa att UN-tanken har undersökts av myndigheten, är lämplig för sitt avsedda ändamål och motsvarar bestämmelserna i detta kapitel. När en serie UN-tankar tillverkas utan förändring av konstruktionen, ska certifikatet gälla för hela serien. Certifikatet ska hänvisa till typprovningsrapporten, de kylda kondenserade gaser som är tillåtna för transport, materialen för tillverkning av tankskalet och ytterskalet och ett typgodkännandenummer. Typgodkännandenumret ska bestå av nationalitetsbeteckningen för den stat på vars territorium typgodkännandet utfärdats, dvs. angiven med nationalitets- 26 beteckningen som används på motorfordon i internationell vägtrafik och ett registreringsnummer. Eventuella alternativa arrangemang enligt 6.7.1.2 ska framgå av certifikatet. Ett typgodkännande kan gälla för godkännande av mindre UN-tankar tillverkade av material av samma slag och tjocklek, med samma tillverkningsteknik och med identiska underreden samt likvärdiga förslutningsanordningar och andra tillbehör.

6.7.4.13.2 Typprovningsrapporten för typgodkännande ska innefatta åtminstone följande: .1 resultaten av tillämplig ramprovning enligt ISO 1496-3:1995, .2 resultaten av första kontroll och provning enligt 6.7.4.14.3, och .3 resultaten av krockprovningen enligt 6.7.4.14.1, där så är tillämpligt.

6.7.4.14 Kontroll och provning

6.7.4.14.1 UN-tankar som uppfyller definitionen på container i CSC-konventionen får inte användas, såvida de inte har kvalificeringstestats med framgång, genom att en representativ prototyp av varje konstruktionstyp utsatts för krockprovningen beskriven i testhandboken, del IV, avsnitt 41. Denna bestämmelse gäller endast UN-tankar som är tillverkade enligt ett typgodkännandecertifikat utgivet tidigast den 1 januari 2008.

6.7.4.14.2 Tanken och tillbehör på varje UN-tank ska kontrolleras innan de tas i bruk för första gången (första kontroll och provning) och därefter med högst fem års intervall (femårsvis återkommande kontroll och provning) med en mellanliggande återkommande kontroll och provning (2,5-årsvis återkommande kontroll och provning) mitt emellan de femårsvisa återkommande kontrollerna och provningarna. Sådan 2,5-årsvis kontroll och provning får genomföras inom tre

26 Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

506

Kap. 6

Bilaga 1

månader från angivet datum. En revisionskontroll ska genomföras oavsett datum för senaste återkommande kontroll och provning där så är nödvändigt enligt 6.7.4.14.7.

6.7.4.14.3 Första kontroll och provning av en UN-tank ska innefatta en tillverkningskontroll, en invändig och utvändig kontroll av UN-tanken och dess tillbehör med vederbörlig hänsyn till de kylda kondenserade gaser som ska transporteras, och en tryckprovning med användning av ett provtryck enligt 6.7.4.3.2. Tryckprovningen får utföras som vattentryckprovning eller med användning av annan vätska eller gas med tillstånd av behörig myndighet eller av denna utsett organ. Innan UN-tanken tas i bruk ska också en täthetsprovning och en kontroll av tillfredsställande funktion hos all driftsutrustning genomföras. När tankskalet och dess tillbehör har tryckprovats separat, ska de efter montering täthetsprovas tillsammans. Alla svetsar i tankskalet, som utsätts för full spänningsnivå, ska kontrolleras under installationskontrollen genom radiografi, ultraljud eller annan oförstörande provningsmetod. Detta gäller inte ytterskal.

6.7.4.14.4 Femårsvis och 2,5-årsvis återkommande kontroll och provning ska innefatta en utvändig kontroll av UN-tanken och dess tillbehör med vederbörlig hänsyn till de kylda kondenserade gaser som ska transporteras, en täthetsprovning, en kontroll av tillfredsställande funktion hos all driftsutrustning och en vakuumavläsning där så är tillämpligt. För icke vakuumisolerade tankar ska ytterskal och isolering avlägsnas under den 2,5-årsvis och femårsvis återkommande kontrollen och provningen, men endast i den utsträckning som behövs för tillförlitlig bedömning.

6.7.4.14.5 [Tills vidare blank]

6.7.4.14.6 En UN-tank får inte fyllas och överlämnas för transport efter utgångsdatum för den senaste femårsvis eller 2,5-årsvis återkommande kontroll och provning som krävs enligt 6.7.4.14.2. Dock får en UN-tank som fyllts före utgångsdatum för senaste återkommande kontroll och provning transporteras under en period som inte får överstiga tre månader efter utgångsdatum. Därutöver får en UN-tank transporteras efter utgångsdatum för senaste återkommande kontroll och provning: .1 efter tömning men före rengöring, för att genomföra nästa obligatoriska kontroll och provning före återfyllning, och .2 såvida inte behörig myndighet godkänt annat, under en period som inte får överstiga 6 månader efter utgångsdatum för senaste återkommande kontroll, för att medge retur av farligt gods för bortskaffande eller återvinning. Hänvisning till detta undantag ska anges i godsdeklarationen.

Förutom vad som anges i denna punkt får UN-tankar som har missat tidsramen för den planerade femårs- eller 2,5-årsvisa återkommande kontrollen och provningen endast fyllas och överlämnas för transport när en ny femårsvis återkommande kontroll och provning har genomförts enligt 6.7.4.14.4.

6.7.4.14.7 Revisionskontroll och provning är nödvändig när UN-tanken uppvisar tecken på skadade eller korroderade områden, läckage eller annat tillstånd som visar på en brist som kan påverka UNtankens hållfasthet och funktion. Omfattningen av revisionskontrollen och provningen ska avgöras av skadans storlek eller UN-tankens grad av försämring. Den ska innefatta åtminstone den 2,5-årsvisa kontrollen och provningen enligt 6.7.4.14.4.

6.7.4.14.8 Den invändiga kontrollen i samband med första kontroll och provning ska säkerställa att tankskalet har kontrolleras med avseende på gropfrätning, korrosion, nötning, bucklor, deformationer, defekter i svetsar eller något annat tillstånd inklusive läckage som kan göra UN-tanken osäker vid transport.

6.7.4.14.9 Utvändig kontroll ska säkerställa att: .1 rörsystem, ventiler, system för trycksättning/kylning där så är tillämpligt, och packningar har kontrollerats med avseende på korroderade områden, defekter och andra tillstånd inklusive läckage, som kan göra UN-tanken osäker för fyllning, tömning eller transport, .2 inget läckage förekommer vid manluckor eller packningar, .3 felande eller lösa bultar eller muttrar på flänsanslutningar eller blindflänsar ersätts eller dras åt,

507

Kap. 6

Bilaga 1

.4 alla säkerhetsanordningar och -ventiler är fria från korrosion, deformation eller någon skada eller defekt som kan förhindra deras normala funktion. Fjärrstyrda säkerhetsanordningars och självstängande avstängningsanordningars funktionsduglighet ska kontrolleras, .5 märkningar som krävs på UN-tanken är läsliga och i enlighet med tillämpliga bestämmelser, och .6 ram, underrede och anordningar för lyft av UN-tanken är i tillfredsställande skick.

6.7.4.14.10 Kontroll och provning enligt 6.7.4.14.1, 6.7.4.14.3, 6.7.4.14.4 och 6.7.4.14.7 ska utföras eller bevittnas av en kontrollant som är godkänd av behörig myndighet eller av denna utsett organ. När tryckprovning utgör en del av kontrollen och provningen, ska provtrycket vara det som anges på skylten på UN-tanken. UN-tanken ska medan den är trycksatt kontrolleras med avseende på läckor i tankskalet, rörsystemet och utrustningen.

6.7.4.14.11 Alltid när skärning, bränning eller svetsning har utförts på tankskalet ska arbetet vara godkänt av behörig myndighet eller av denna utsett organ, med beaktande av tryckkärlskoden som använts vid tillverkning av tankskalet. En tryckprovning med det ursprungliga provtrycket ska genomföras efter att arbetet är färdigt.

6.7.4.14.12 När felaktigheter upptäcks, som kan sätta säkerheten i fara, får UN-tanken inte åter tas i bruk förrän den har reparerats och provningen har gjorts om med godkänt resultat.

6.7.4.15 Märkning

6.7.4.15.1 Varje UN-tank ska förses med en korrosionsbeständig metallskylt permanent fäst på tanken på ett framträdande ställe, lätt åtkomligt för kontroll. När på grund av tankspecifika omständligheter skylten inte kan fästas permanent på tankskalet, ska detta märkas med åtminstone den information som krävs i tryckkärlskoden. Åtminstone följande information ska märkas på skylten genom prägling eller liknande metod: (a) ägarinformation (i) ägarens registreringsnummer, (b) tillverkningsinformation (i) tillverkningsland, (ii) tillverkningsår, (iii) tillverkarens namn eller märke, (iv) tillverkarens serienummer, (c) godkännandeinformation (i) FN:s förpackningssymbol

Denna symbol får endast användas för att visa att en förpackning, flexibel bulkcontainer, UNtank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.7 eller 6.9, (ii) godkännandeland, (iii) auktoriserat organ för typgodkännandet, (iv) typgodkännandenummer, (v) bokstäverna ”AA”, om typen är godkänd enligt alternativa arrangemang (se 6.7.1.2), (vi) tryckkärlskod som tankskalet har konstruerats efter, (d) tryck 27 (i) högsta tillåtna arbetstryck (i bar eller kPa (övertryck)) , 28 (ii) provtryck (i bar eller kPa (övertryck)) , (iii) datum för första tryckprovning (månad och år), (iv) identifieringsmärket för kontrollanten som bevittnat första tryckprovning, (e) temperaturer 28 (i) minsta beräkningstemperatur ,

27 Använd enhet ska anges.

508

Kap. 6

Bilaga 1

(f) material (i) material i tankskal och referens till materialstandarder, 28 (ii) likvärdig tjocklek i referensstål (i mm) , (g) volym 28 (i) tankens vattenvolym vid 20 °C (i liter) , (h) isolering (i) antingen ”Värmeisolerad” eller ”Vakuumisolerad”, enligt vad som är tillämpligt, 29 (ii) isoleringssystemets effektivitet (värmeinflöde) (i watt) , (i) Hålltider – för varje kyld kondenserad gas som är tillåten för transport i UN-tanken (i) fullständig benämning på den kylda kondenserade gasen, 29 (ii) referenshålltid (i dagar eller timmar) , 29 (iii) begynnelsetryck (i bar eller kPa (övertryck)) , 29 (iv) högsta tillåtna massan av den fyllda gasen (i kg) , (j) återkommande kontroll och provning (i) typ av senaste återkommande kontroll (2,5-årsvis, 5-årsvis eller revisionskontroll), (ii) datum för senaste återkommande kontroll (månad och år), (iv) identifieringsmärket för det auktoriserade organet som utfört eller bevittnat senaste kontroll.

28 Använd enhet ska anges.

509

Kap. 6

Bilaga 1

Figur 6.7.4.15.1: Exempel på märkningsskylt

Ägarens registreringsnummer

TILLVERKNINGSINFORMATION

Tillverkningsland Tillverkningsår Tillverkare Tillverkarens serienummer

GODKÄNNANDEINFORMATION

Godkännandeland Auktoriserat organ för typgodkännandet Typgodkännandenummer ”AA" (om tillämpligt) Kod för konstruktion av tankskalet (tryckkärlskod)

TRYCK

Högsta tillåtna arbetstryck bar eller kPa Provtryck bar eller kPa Datum för första Kontrollantens stämpel:

(mm/åååå)

tryckprovning:

TEMPERATURER

Minsta beräkningstemperatur °C

MATERIAL

Material i tankskal och referens till materialstandarder Likvärdig tjocklek i referensstål mm

VOLYM

Tankens vattenvolym vid 20 °C liter

ISOLERING

”Värmeisolerad” eller ”Vakuumisolerad” (enligt vad som är tillämpligt) Värmeinflöde watt

HÅLLTIDER

Tillåtna kylda Högsta tillåtna massan Referenshålltid Begynnelsetryck kondenserade gaser av den fyllda gasen dagar eller timmar bar eller kPa kg

ÅTERKOMMANDE KONTROLL

Datum för Kontrollantens Datum för Kontrollantens Typ av kontroll Typ av kontroll kontroll stämpel kontroll stämpel

(mm/åååå) (mm/åååå)

510

Kap. 6

Bilaga 1

6.7.4.15.2 Följande information ska märkas varaktigt antingen på själva UN-tanken eller på en metallskylt som är fast förbunden med tanken: Ägarens och brukarens namn Benämning på den kylda kondenserade gas som transporteras (och minsta medeltemperatur hos bulken) Högsta tillåtna bruttovikt……………………..kg Taravikt. ……………………..kg Faktisk hålltid för gasen som transporteras. ……………………..dagar (eller timmar) UN-tankinstruktion i enlighet med 4.2.5.2.6.

6.7.4.15.3 Om en UN-tank är konstruerad och godkänd för hantering i öppen sjö, ska texten ”OFFSHORE PORTABLE TANK” sättas på skylten.

6.7.5 Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av MEG-containrar avsedda för transport av ej kylda gaser

6.7.5.1 Definitioner

I detta avsnitt avses med:

Driftsutrustning avser mätinstrument och anordningar för fyllning, tömning, luftning och säkerhet,

Element avser gasflaskor, storflaskor eller gasflaskpaket,

Högsta tillåtna bruttovikt avser summan av taravikten hos MEG-containern och den tyngsta last som tillåts för transport,

Samlingsrör avser en konstruktionsenhet av rör och ventiler, vilken förbinder elementens fyllnings- och/eller tömningsöppningar med varandra,

Strukturdelar avser element för förstyvning, fastsättning, skydd och stabilisering, placerade utvändigt på elementen,

Täthetsprovning avser en provning där med användning av gas MEG-containerns element och driftsutrustning belastas med ett effektivt invändigt tryck på minst 20 % av provtrycket,

6.7.5.2 Allmänna bestämmelser för konstruktion och tillverkning

6.7.5.2.1 MEG-containern ska kunna fyllas och tömmas utan att strukturdelar för den skull behöver avlägsnas. Den ska ha utvändiga på elementen fästa stabiliseringselement för att tillgodose konstruktionens integritet vid hantering och transport. MEG-containrar ska konstrueras och tillverkas med ett underrede som tillgodoser en säker uppställning under transport och med ändamålsenliga lyft- och säkringsmöjligheter, som är lämpliga för att lyfta MEG-containern, även då den är fylld till sin högsta tillåtna bruttovikt. MEG-containern ska vara konstruerad för att kunna lastas på ett fordon eller ett fartyg och vara utrustad med medar, bärelement eller tillbehör för att underlätta mekanisk hantering.

6.7.5.2.2 MEG-containrar ska konstrueras, tillverkas och utrustas så att de håller för alla förhållanden som uppträder under normal hantering och transport. Vid konstruktionen ska hänsyn tas till påverkan av dynamisk belastning och utmattning.

6.7.5.2.3 Elementen i en MEG-container ska vara tillverkade av stål utan fogar eller av kompositmaterial och byggda och provade enligt kapitel 6.2. Alla element i en MEG-container ska motsvara samma konstruktionstyp.

6.7.5.2.4 Elementen i en MEG-container med utrustning och rörledningar ska vara: .1 kompatibla med de ämnen som avses transporteras (för gaser se ISO 11114-1:2020 och ISO 11114-2:2021), eller

511

Kap. 6

Bilaga 1

.2 effektivt passiviserade eller neutraliserade genom kemisk reaktion.

6.7.5.2.5 Kontakt mellan olika metaller, som kan resultera i skador genom galvanisk verkan, ska undvikas.

6.7.5.2.6 Materialen i MEG-containern, inklusive alla anordningar, tätningar och tillbehör, får inte påverka de gaser som MEG-containern är avsedd att transportera.

6.7.5.2.7 MEG-containrar ska vara konstruerade för att utan förlust av innehåll motstå åtminstone det invändiga tryck som beror på innehållet och de statiska, dynamiska och termiska belastningar som uppstår under normala hanterings- och transportförhållanden. Av konstruktionen ska framgå att hänsyn tagits till utmattningseffekter, orsakade av upprepade sådana belastningar under MEG-containerns förväntade livslängd.

6.7.5.2.8 MEG-containrar och deras fastsättningsanordningar ska, med största tillåtna last, kunna absorbera följande separat verkande statiska krafter: .1 i färdriktningen: två gånger högsta tillåtna bruttovikten, multiplicerad med 29 tyngdaccelerationen (g), .2 horisontellt, vinkelrätt mot färdriktningen: högsta tillåtna bruttovikten (om färdriktningen inte är klart bestämd, två gånger högsta tillåtna bruttovikten), multiplicerad med 30 tyngdaccelerationen (g), 30 .3 lodrätt uppåt: högsta tillåtna bruttovikten, multiplicerad med tyngdaccelerationen (g), och .4 lodrätt nedåt: två gånger högsta tillåtna bruttovikten (sammanlagd last inklusive verkan av 30 tyngdkraften), multiplicerad med tyngdaccelerationen (g).

6.7.5.2.9 Under inverkan av de definierade krafterna ovan får spänningen i elementens mest utsatta punkt inte överstiga värdena som är angivna antingen i tillämplig standard i 6.2.2.1 eller, om elementen inte är konstruerade, tillverkade och provade enligt dessa standarder, i det tekniska regelverket eller den norm som är vedertagen eller godkänd av behörig myndighet i användningslandet (se 6.2.3.1).

6.7.5.2.10 Under inverkan av var och en av de i 6.7.5.2.8 nämnda krafterna ska följande säkerhetsfaktor för ramverk och fastsättning beaktas: .1 för metaller med tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till garanterad sträckgräns, eller .2 för metaller utan tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till den garanterade 0,2 % förlängningsgränsen och 1 % förlängningsgräns för austenitiska stål.

6.7.5.2.11 MEG-containrar avsedda för transport av brandfarliga gaser ska kunna jordas elektriskt.

6.7.5.2.12 Elementen ska vara säkrade så att rörelser avseende hela konstruktionen och rörelser som kan leda till koncentration av skadliga lokala spänningar förhindras.

6.7.5.3 Driftsutrustning

6.7.5.3.1 Driftsutrustning ska vara placerad eller konstruerad så att sådana skador förhindras som kan ge upphov till utströmning av tryckkärlens innehåll under normala hanterings- och transportförhållanden. När förbandet mellan elementen och ramen medger relativ rörelse mellan konstruktionsgrupperna, ska utrustningen fästas så att sådan rörelse inte medför skador på delarna. Samlingsrören, tömningsarmaturen (röranslutningar, förslutningsanordningar) och avstängningsanordningar ska vara skyddade mot att slitas loss av yttre krafter. Samlingsrörledning som leder till avstängningsventiler ska vara tillräckligt böjlig för att skydda ventilerna och rörledningen mot att skjuvas av och mot utströmning av tryckkärlets innehåll Fyllnings- och tömningsanordningar (med flänsar och skruvproppar) och alla skyddskåpor ska kunna säkras mot att öppnas oavsiktligt.

29 2 Av beräkningsskäl, g = 9,81 m/s .

512

Kap. 6

Bilaga 1

6.7.5.3.2 Varje element som är avsett för transport av gaser i delklass 2.3 ska vara utrustat med en ventil. Rörledningarna för kondenserade gaser i delklass 2.3 ska vara konstruerade så att varje element kan fyllas separat och hållas åtskilt genom en tättslutande ventil. Vid transport av gaser i delklass 2.1 ska elementen vara indelade i grupper om högst 3 000 liter, varje isolerad med en ventil.

6.7.5.3.3 Vid öppningarna för fyllning och tömning av MEG-containern ska två avstängningsanordningar vara monterade i serie på en åtkomlig plats på varje utlopps- eller fyllningsstuts. En av dessa får vara en backslagsventil. Fyllnings- och tömningsanordningarna får vara monterade på ett samlingsrör. För rörledningspartier som kan förslutas i båda ändar och i vilka vätska kan stängas in, ska en tryckavlastningsanordning finnas, för att förhindra för stor tryckuppbyggnad. Huvudskiljeventilerna i en MEG-container ska vara tydligt märkta med uppgift om vridriktningen för stängning. Varje avstängningsanordning eller annan förslutningsanordning ska konstrueras och tillverkas så att de håller för ett tryck som är minst 1,5 gånger MEG-containerns provtryck. Alla avstängningsanordningar med gängspindel ska stängas genom att vrida kranen medurs. För övriga avstängningsanordningar ska inställningen (öppen och stängd) och vridriktningen för stängning anges entydigt. Alla avstängningsanordningar ska konstrueras och monteras så att oavsiktlig öppning förebyggs. Ventiler och tillbehör ska tillverkas av metalliska material som är lätt formbara.

6.7.5.3.4 Rörledningarna ska konstrueras, tillverkas och monteras så att skada på grund av utvidgning, krympning, mekanisk skakning och vibration undviks. Rörledningarnas skarvar ska vara hårdlödda eller tillverkade av annan metallisk fog med samma hållfasthet. Smältpunkten hos hårdlödda material får inte understiga 525 °C. Nominella trycket hos driftsutrustningen och samlingsröret får inte understiga två tredjedelar av elementens provtryck.

6.7.5.4 Tryckavlastningsanordningar

6.7.5.4.1 De element i MEG-containrar som används för transport av UN 1013 koldioxid och UN 1070 dikväveoxid, ska vara indelade i grupper om högst 3 000 liter, varje isolerad med en ventil. Varje grupp ska vara försedd med en eller flera tryckavlastningsanordningar. Om behörig myndighet i användningslandet kräver det, ska MEG-containrar för andra gaser vara försedda med tryckavlastningsanordningar enligt vad som fastställts av denna behöriga myndighet.

6.7.5.4.2 Om tryckavlastningsanordningar är monterade ska varje separerbart element eller varje separerbar grupp av element i en MEG-container vara försedd med en eller flera tryckavlastningsanordningar. Tryckavlastningsanordningarna ska vara av en konstruktionstyp som står emot dynamiska krafter, inklusive vätskeskvalp, och konstrueras så att inträngning av främmande ämnen och gasläckage inte kan ske och inget farligt övertryck kan utvecklas.

6.7.5.4.3 MEG-containrar som används för transport av vissa ej kylda gaser, som är nämnda i instruktion T50 för UN-tankar i 4.2.5.2.6, får ha en tryckavlastningsanordning som är föreskriven av behörig myndighet i användningslandet. Tryckavlastningsanordningen ska bestå av ett sprängbleck, följt av en fjäderbelastad tryckavlastningsanordning, såvida inte MEG-containern är avsedd för transport av en enda gas och är utrustad med en godkänd tryckavlastningsanordning av material som är kompatibelt med den transporterade gasen. Mellan sprängblecket och den fjäderbelastade anordningen får en tryckmätare eller annat lämpligt kontrollinstrument sättas. Denna anordning medger detektering av brott, porer eller läckage i sprängblecket, som skulle kunna orsaka felfunktion hos tryckavlastningssystemet. Sprängblecket ska brista vid ett nominellt tryck som är 10 % över öppningstrycket hos den fjäderbelastade anordningen.

6.7.5.4.4 För MEG-containrar som används för transport av olika under lågt tryck kondenserade gaser, ska tryckavlastningsanordningarna öppna vid det tryck, som anges i 6.7.3.7.1 för den gas av dem som tillåts för transport i MEG-containrar som har det högsta tillåtna arbetstrycket.

6.7.5.5 Kapacitet hos tryckavlastningsanordningar

6.7.5.5.1 Om tryckavlastningsanordningar är monterade ska den sammanlagda avblåsningskapaciteten hos avlastningsanordningarna vid fullständig brandinverkan på MEG-containern vara tillräck-

513

Kap. 6

Bilaga 1

lig för att trycket (inklusive tryckackumulering) i elementen ska uppgå till högst 120 % av öppningstrycket hos tryckavlastningsanordningen. För bestämning av den minsta totala genomflödesmängden hos systemet av tryckavlastningsanordningar ska den i CGA S-1.2-2003 ”Pressure Relief Device Standards – Part 2 – Cargo and Portable Tanks for Compressed Gases” angivna formeln användas. För bestämning av avblåsningsmängden hos enskilda element får CGA S-1.1-2003 ”Pressure Relief Device Standards – Part 1 – Cylinders for Compressed Gases” användas. För under lågt tryck kondenserade gaser får fjäderbelastade tryckavlastningsanordningar användas för att uppnå den föreskrivna avblåsningskapaciteten. För MEG-containrar som är avsedda för transport av olika gaser, ska den sammanlagda avblåsningskapaciteten hos avlastningsanordningarna beräknas för den gas som kräver den högsta avblåsningskapaciteten av de gaser som får transporteras i MEG-containern.

6.7.5.5.2 Vid bestämning av den totala avblåsningskapaciteten hos de tryckavlastningsanordningar som är monterade på elementen för transport av kondenserade gaser ska hänsyn tas till gasens termodynamiska egenskaper (se exempelvis CGA S-1.2-2003 ”Pressure Relief Device Standards – Part 2 – Cargo and Portable Tanks for Compressed Gases” för under lågt tryck kondenserade gaser och CGA S-1.1-2003 ”Pressure Relief Device Standards – Part 1 – Cylinders for Compressed Gases” för under högt tryck kondenserade gaser).

6.7.5.6 Märkning av tryckavlastningsanordningar

6.7.5.6.1 Tryckavlastningsanordningar ska vara tydligt och varaktigt märkta med följande uppgifter: (a) tillverkarens namn och aktuellt artikelnummer, (b) öppningstryck och/eller öppningstemperatur, (c) datum för senaste kontroll, och (d) avblåsningsarean hos de fjäderbelastade tryckavlastningsanordningarna och sprängblecken i mm².

6.7.5.6.2 Nominella avblåsningskapaciteten som anges på fjäderbelastade tryckavlastningsanordningar för under lågt tryck kondenserade gaser ska bestämmas enligt ISO 4126-1:2004 och ISO 4126- 7:2004.

6.7.5.7 Anslutningar till tryckavlastningsanordningar

6.7.5.7.1 Anslutningar till tryckavlastningsanordningar ska ha tillräcklig storlek för att tillåta det nödvändiga avblåsningsflödet att passera obehindrat till tryckavlastningsanordningen. Ingen avstängningsventil får installeras mellan elementet och tryckavlastningsanordningarna, utom då dubbla anordningar finns för underhåll eller andra skäl och avstängningsventilerna till de anordningar som vid tillfället används är låsta i öppet läge, eller avstängningsventilerna är kopplade så att åtminstone en av de dubbla anordningarna alltid är i drift och kan uppfylla bestämmelserna i 6.7.5.5. Det får inte finnas något hinder i en öppning, som leder till en avluftnings- eller tryckavlastningsanordning, som kan begränsa eller stoppa flödet från elementet till den anordningen. Genomgångsöppningarna hos alla rörledningar och avblåsningsledningar ska ha minst samma flödestvärsnitt som inloppet till tryckavlastningsanordningen som de är förenade med. Nominell storlek på avblåsningsledningarna ska vara minst lika stor som tryckavlastningsanordningens utlopp. Utblåsningsledning från tryckavlastningsanordningen ska när sådan används avge den utsläppta ångan eller vätskan till atmosfären så att endast ett minimalt mottryck verkar på tryckavlastningsanordningen.

6.7.5.8 Placering av tryckavlastningsanordningar

6.7.5.8.1 Varje tryckavlastningsanordning ska under maximala fyllningsbetingelser stå i förbindelse med ångfasen hos elementen för transport av kondenserade gaser. Anordningarna ska om de är monterade placeras så att den utströmmande ångan obehindrat kan avledas uppåt och inverkan av den utströmmande gasen eller utströmmande vätskan på MEG-containern, dess element eller personalen förhindras. För brandfarliga, pyrofora och oxiderande gaser ska gasen ledas bort från elementet på ett sådant sätt att den inte kan träffa andra element. Värmebeständiga skyddsanordningar som avleder gasflödet är tillåtna, förutsatt att de inte minskar den nödvändiga avblåsningskapaciteten.

514

Kap. 6

Bilaga 1

6.7.5.8.2 Åtgärder ska vidtas för att förhindra åtkomst till tryckavlastningsordningarna av obehöriga och för att skydda anordningarna från skada som orsakas av att MEG-containern välter.

6.7.5.9 Mätarutrustning

6.7.5.9.1 Om en MEG-container är avsedd att fyllas efter vikt ska den utrustas med en eller flera nivåmätare. Nivåmätare av glas eller annat bräckligt material får inte användas.

6.7.5.10 Underrede, ramar, lyft- och surrningsbeslag för MEG-containrar

6.7.5.10.1 MEG-containrar ska konstrueras och tillverkas med ett underrede som ger ett säkert underlag vid transport. Hänsyn ska härvid tas till krafterna som anges i 6.7.5.2.8 och säkerhetsfaktorn som anges i 6.7.5.2.10 vid konstruktionen. Medar, ramar, vaggor eller andra liknande strukturer är tillåtna.

6.7.5.10.2 De sammanlagda spänningarna som orsakas av påbyggnader på elementen (t.ex. vaggor, ram etc.) och lyft- och surrningsbeslag får inte orsaka för höga spänningar i något element. Alla MEG-containrar ska utrustas med permanenta lyft- och surrningsbeslag. Påbyggnader eller infästningar får aldrig svetsas fast på elementen.

6.7.5.10.3 Vid konstruktion av underreden och ramar ska hänsyn tas till effekterna av miljöbetingad korrosion.

6.7.5.10.4 När MEG-containrar inte är skyddade under transport enligt 4.2.4.3, ska elementen och driftsutrustningen skyddas mot skador som uppstår på grund av sidledes eller längsgående stöt eller vältning. Utvändig utrustning ska skyddas så att utflöde av elementens innehåll efter stöt eller vältning av MEG-containern på dess utrustningsdelar inte kan inträffa. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot skydd av samlingsröret. Exempel på skyddsåtgärder: .1 skydd mot sidledes stöt, som kan bestå av längsgående balkar, .2 skydd mot vältning, vilket kan bestå av förstärkningsringar eller -stänger, fästa tvärs över ramen, .3 skydd mot stöt bakifrån, vilket kan bestå av en stötfångare eller ram, .4 skydd av elementen och driftsutrustningen mot skada genom stöt eller vältning genom användning av en ISO-ram enligt tillämpliga bestämmelser i ISO 1496-3:1995.

6.7.5.11 Typgodkännande

6.7.5.11.1 Behörig myndighet eller av denna utsett organ ska utfärda ett typgodkännandecertifikat för varje ny MEG-containertyp. Detta certifikat ska utvisa att MEG-containern har undersökts av myndigheten, är lämplig för sitt avsedda ändamål och motsvarar bestämmelserna i detta kapitel och de bestämmelser i kapitel 4.1 och förpackningsinstruktion P200 som är tillämpliga på gaser. När en serie MEG-containrar tillverkas utan förändring av konstruktionen, gäller certifikatet för hela serien. I certifikatet ska typprovningsrapporten, materialen i samlingsröret, standarderna efter vilka elementen tillverkats och ett godkännandenummer anges. Typgodkännandenumret ska bestå av nationalitetsbeteckningen för det land i vilket typgodkännandet utfärdats, dvs. angiven med nationalitetsbeteckningen som används på motorfordon i internationell 30 vägtrafik och ett registreringsnummer. Eventuella alternativa arrangemang enligt 6.7.1.2 ska framgå av certifikatet. Ett typgodkännande kan även utgöra underlag för godkännande av mindre MEG-containrar, tillverkade av material av samma slag och tjocklek, med samma tillverkningsteknik och med identiska underreden samt likvärdiga förslutningsanordningar och andra tillbehör.

6.7.5.11.2 Typprovningsrapporten för typgodkännandet ska innefatta åtminstone följande: .1 resultaten av tillämplig ramprovning enligt ISO 1496-3:1995, .2 resultaten av första kontroll och provning i 6.7.5.12.3, .3 resultaten av krockprovningen i 6.7.5.12.1, och .4 intyg som verifierar att gasflaskorna och storflaskorna uppfyller tillämpliga standarder.

30 Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

515

Kap. 6

Bilaga 1

6.7.5.12 Kontroll och provning

6.7.5.12.1 MEG-containrar som uppfyller definitionen på container i CSC-konventionen får inte användas, såvida de inte har kvalificeringstestats med framgång, genom att en representativ prototyp av varje konstruktionstyp utsatts för krockprovningen beskriven i testhandboken, del IV, avsnitt 41. Denna bestämmelse gäller endast MEG-containrar som är tillverkade enligt ett typgodkännandecertifikat utgivet tidigast den 1 januari 2008.

6.7.5.12.2 Element och tillbehör på varje MEG-container ska kontrolleras innan de tas i bruk för första gången (första kontroll och provning) och därefter med högst fem års intervall (femårsvis återkommande kontroll och provning). En revisionskontroll ska genomföras oavsett datum för senaste återkommande kontroll då det visar sig nödvändigt enligt 6.7.5.12.5.

6.7.5.12.3 Första kontroll och provning av en MEG-container ska innefatta tillverkningskontroll, utvändig kontroll av MEG-containern och dess tillbehör med hänsyn tagen till gaserna som ska transporteras, och en tryckprovning med användning av provtryck enligt förpackningsinstruktion P200. Tryckprovningen av samlingsröret får utföras som vattentryckprovning eller med användning av annan vätska eller gas med tillstånd av behörig myndighet eller av denna utsett organ. Innan MEG-containern tas i bruk ska också en täthetsprovning och en kontroll av tillfredsställande funktion hos all driftsutrustning genomföras. När elementen och dess tillbehör har tryckprovats separat, ska de efter montering täthetsprovas tillsammans.

6.7.5.12.4 Femårsvis återkommande kontroll och provning ska innefatta en utvändig kontroll av konstruktionen, elementen och driftsutrustningen enligt 6.7.5.12.6. Element och rörledningar ska kontrolleras inom de i förpackningsinstruktion P200 angivna intervallen och i överensstämmelse med bestämmelserna i 6.2.1.6. När elementen och dess tillbehör har tryckprovats separat, ska de efter montering täthetsprovas tillsammans.

6.7.5.12.5 Revisionskontroll och provning är nödvändig när MEG-containern uppvisar tecken på skador, korrosion, läckage eller annat tillstånd som visar på en brist som kan påverka MEG-containerns hållfasthet och funktion. Omfattningen av revisionskontrollen och provningen ska avgöras av skadans storlek eller MEG-containerns grad av försämring. Den ska innefatta åtminstone den i 6.7.5.12.6 föreskrivna kontrollen.

6.7.5.12.6 Undersökningarna ska säkerställa att: .1 elementens yttre har kontrolleras med avseende på gropfrätning, korrosion, nötning, bucklor, deformationer, defekter i svetsar eller något annat tillstånd inklusive läckage som kan göra MEG-containern osäker vid transport, .2 rörsystem, ventiler och packningar har kontrollerats med avseende på korrosion, defekter och andra tillstånd inklusive läckage, som kan göra MEG-containern osäker vid fyllning, tömning eller transport, .3 felande eller lösa bultar eller muttrar på flänsanslutningar eller blindflänsar ersätts eller dras åt, .4 alla säkerhetsanordningar och -ventiler är fria från korrosion, deformation eller någon skada eller defekt som kan förhindra deras normala funktion. Fjärrstyrda säkerhetsanordningars och självstängande avstängningsanordningars funktionsduglighet ska kontrolleras, .5 märkningar som krävs på MEG-containern är läsliga och i enlighet med tillämpliga bestämmelser, och .6 ram, underrede och anordningar för lyft av MEG-containern är i tillfredsställande skick.

6.7.5.12.7 Kontroll och provning enligt 6.7.5.12.1, 6.7.5.12.3, 6.7.5.12.4 och 6.7.5.12.5 ska utföras eller bevittnas av ett av behörig myndighet utsett organ. När tryckprovning utgör en del av kontrollen, ska provtrycket vara det som anges på skylten på MEG-containern. MEG-containern ska medan den är trycksatt kontrolleras med avseende på läckor i elementen, rörsystemet eller utrustningen.

6.7.5.12.8 När felaktigheter upptäcks, som kan sätta säkerheten i fara, får MEG-containern inte åter tas i bruk förrän den har reparerats och tillämplig kontroll har gjorts om med godkänt resultat.

516

Kap. 6

Bilaga 1

6.7.5.13 Märkning

6.7.5.13.1 Varje MEG-container ska förses med en korrosionsbeständig metallskylt permanent fäst på ett framträdande ställe, lätt åtkomligt för kontroll. Metallskylten får inte vara fastsatt på elementen. Elementen ska vara märkta enligt kapitel 6.2. Åtminstone följande information ska anges på skylten genom prägling eller liknande metod: (a) ägarinformation (i) ägarens registreringsnummer, (b) tillverkningsinformation (i) tillverkningsland, (ii) tillverkningsår, (iii) tillverkarens namn eller märke, (iv) tillverkarens serienummer, (c) godkännandeinformation (i) FN:s förpackningssymbol

Denna symbol får endast användas för att visa att en förpackning, flexibel bulkcontainer, UNtank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.7 eller 6.9, (ii) godkännandeland, (iii) auktoriserat organ för typgodkännandet, (iv) typgodkännandenummer, (v) bokstäverna ”AA”, om typen är godkänd enligt alternativa arrangemang (se 6.7.1.2), (d) tryck 31 (i) provtryck (i bar (övertryck)) , (ii) datum för första tryckprovning (månad och år), (iii) identifieringsmärket för kontrollanten som bevittnat första tryckprovning, (e) temperaturer 32 (i) beräkningstemperaturområde (i °C) , (f) element/volym (i) antal element, 32 (ii) total vattenvolym (i liter) , (g) återkommande kontroll och provning (i) typ av senaste återkommande kontroll (5-årsvis eller revisionskontroll), (ii) datum för senaste återkommande kontroll (månad och år), (iii) identifieringsmärket för det auktoriserade organet som utfört eller bevittnat senaste kontroll.

31 Använd enhet ska anges.

517

Kap. 6

Bilaga 1

Figur 6.7.5.13.1: Exempel på märkningsskylt

Ägarens registreringsnummer

TILLVERKNINGSINFORMATION

Tillverkningsland Tillverkningsår Tillverkare Tillverkarens serienummer

GODKÄNNANDEINFORMATION

Godkännandeland Auktoriserat organ för typgodkännandet Typgodkännandenummer ”AA" (om tillämpligt)

TRYCK

Provtryck bar Datum för första tryckprovning: (mm/åååå) Kontrollantens stämpel:

TEMPERATURER

Beräkningstemperaturområde °C till °C

ELEMENT/ VOLYM

Antal element Total vattenvolym liter

ÅTERKOMMANDE KONTROLL

Typ av Datum för Kontrollantens Typ av Datum för Kontrollantens kontroll kontroll stämpel kontroll kontroll stämpel

(mm/åååå) (mm/åååå)

6.7.5.13.2 Följande uppgifter ska märkas varaktigt på en metallskylt som är fast förbunden med MEGcontainern: Brukarens namn Högsta tillåtna fyllningsvikt…………………..kg Arbetstryck vid 15 °C: …………………..bar (övertryck) Högsta tillåtna bruttovikt. …………………..kg Taravikt. …………………..kg

518

Kap. 6

Bilaga 1

Kapitel 6.8

Bestämmelser för tankfordon och gastankfordon

6.8.1 Allmänt

32

6.8.1.1 Tankunderrede, ramar, armatur och surrningsutrustning

6.8.1.1.1 Tankfordon och gastankfordon ska konstrueras och tillverkas med ett underrede som ger ett säkert underlag vid transport och med lämpliga surrningsbeslag. Surrningsbeslagen ska finnas på tankunderredet eller fordonsstrukturen på ett sådant sätt att fordonsupphängningssystemet inte kan fjädra fritt. 6.8.1.1.2 Tankar får endast transporteras på fordon vars fastsättningsanordningar är kapabla att under förhållanden med högsta tillåtna last i tankarna, ta upp krafterna som anges i 6.7.2.2.12, 6.7.3.2.9 och 6.7.4.2.12.

6.8.2 Tankfordon för långa internationella sjötransporter för ämnen i klass 3 till och med 9

6.8.2.1 Konstruktion och tillverkning

6.8.2.1.1 Ett tankfordon för långa internationella sjötransporter ska vara försett med en tank som uppfyller bestämmelserna i kapitel 4.2 och 6.7, och ska uppfylla tillämpliga bestämmelser om 33 tankunderrede, ramar, lyft- och surrningsutrustning med undantag av bestämmelserna för gaffeltunnlar, samt även uppfylla bestämmelserna i 6.8.1.1.1.

6.8.2.2 Godkännande, kontroll och märkning

6.8.2.2.1 Beträffande godkännande, kontroll och märkning av tanken, se 6.7.2. 33 6.8.2.2.2 Tankunderrede och surrningsutrustning hos fordon för långa internationella sjötransporter ska ingå i den visuella utvändiga kontrollen som föreskrivs i 6.7.2.19. 6.8.2.2.3 Tankfordonet, utom själva tanken, ska kontrolleras enligt vägtransportbestämmelserna från den behöriga myndigheten i det land där fordonet brukas.

6.8.3 Tankfordon och gastankfordon för korta internationella sjötransporter

6.8.3.1 Tankfordon för ämnen i klass 3 till och med 9 (IMO-typ 4)

6.8.3.1.1 Allmänna bestämmelser

6.8.3.1.1.1 En IMO-tank av typ 4 ska uppfylla antingen: .1 bestämmelserna i 6.8.2, eller .2 bestämmelserna i 6.8.3.1.2 och 6.8.3.1.3.

6.8.3.1.2 Konstruktion och tillverkning

6.8.3.1.2.1 En IMO-tank av typ 4 ska uppfylla bestämmelserna i 6.7.2, med undantag av: .1 6.7.2.3.2, dock ska den ha utsatts för ett provtryck minst lika med det som anges i tillämplig tankinstruktion som tillordnats till ämnet, .2 6.7.2.4, dock ska godstjockleken i cylindriska delar och gavlar i referensstål vara: 32, 33 Se även resolution MSC.479(102) av den 11 november 2020, ”Revised guidelines for securing arrangements for the transport of road vehicles on ro-ro ships”.

519

Kap. 6

Bilaga 1

.1 högst 2 mm tunnare än den tjocklek som anges i tillämplig tankinstruktion som tillordnats till ämnet, .2 ha en absolut minsta godstjocklek på 4 mm i referensstål, och .3 för andra material, ha en absolut minsta godstjocklek på 3 mm. .3 6.7.2.2.13, dock ska säkerhetsfaktorn vara minst 1,3, .4 6.7.2.2.1 till 6.7.2.2.7, dock ska konstruktionsmaterialen uppfylla behörig myndighets bestämmelser för vägtransport, .5 6.7.2.5.1, dock ska skyddet för ventiler och tillbehör uppfylla behörig myndighets bestämmelser för vägtransport, .6 6.7.2.5.3, dock ska IMO-tankar av typ 4 vara försedda med manhål eller andra öppningar i tanken, vilka uppfyller behörig myndighets bestämmelser för vägtransport, .7 6.7.2.5.2 och 6.7.2.5.4, dock ska tankmunstycken och utvändig armatur uppfylla behörig myndighets bestämmelser för vägtransport, .8 6.7.2.6, dock får IMO-tankar av typ 4 med bottenöppningar inte användas för ämnen för vilka bottenöppningar inte är tillåtna i tillämplig tankinstruktion som tillordnats till ämnet. Dessutom ska befintliga öppningar och handhål vara förslutna, antingen med bultade flänsar, monterade både utvändigt och invändigt och försedda med packningar som är tåliga mot produkten, eller med svetsning enligt 6.7.2.6.1. Förslutningen av öppningar och handhål ska vara godkänd av behörig myndighet för sjötransport, .9 6.7.2.7 till 6.7.2.15, dock ska IMO-tankar typ 4 vara utrustade med tryckavlastningsanordningar av den typ som krävs enligt tillämplig tankinstruktion som tillordnats till ämnet. Anordningarna ska vara godtagbara för behörig myndighet för vägtransport för de ämnen som ska transporteras. Öppningstrycket hos de fjäderbelastade tryckavlastningsanordningarna får aldrig vara lägre än högsta tillåtna arbetstryck, inte heller högre än 25 % över detta tryck, och .10 6.7.2.17, dock ska tankunderreden på permanent fästa IMO-tankar av typ 4 uppfylla behörig myndighets bestämmelser för vägtransport.

6.8.3.1.2.2 För IMO-tankar av typ 4 får det högsta effektiva övertryck som utvecklas av de ämnen som ska transporteras inte överstiga tankens högsta tillåtna arbetstryck.

6.8.3.1.3 Godkännande, kontroll och märkning

6.8.3.1.3.1 IMO-tankar av typ 4 ska vara godkända för vägtransport av behörig myndighet.

6.8.3.1.3.2 Behörig myndighet för sjötransport ska dessutom för en IMO-tank av typ 4 utfärda ett certifikat som visar överensstämmelse med tillämpliga konstruktions-, tillverknings- och utrustningsbestämmelser i detta avsnitt, samt med tillämpliga särbestämmelser för vissa ämnen.

6.8.3.1.3.3 IMO-tankar av typ 4 ska genomgå återkommande kontroll och provning enligt behörig myndighets bestämmelser för vägtransport.

6.8.3.1.3.4 En IMO-tank av typ 4 ska märkas i enlighet med 6.7.2.20. Dock är det, i fall märkning som krävs av behörig myndighet för vägtransport i huvudsak överensstämmer med den i 6.7.2.20, tillräckligt att metallskylten som är fastsatt på IMO-tanken av typ 4 får påskriften ”IMO 4”.

6.8.3.1.3.5 IMO-tankar av typ 4 som inte är permanent fastsatta på chassit ska märkas ”IMO type 4” med minst 32 mm höga bokstäver.

6.8.3.2 Tankfordon för ej kylda kondenserade gaser i klass 2 (IMO-typ 6)

6.8.3.2.1 Allmänna bestämmelser

6.8.3.2.1.1 En IMO-tank av typ 6 ska uppfylla antingen: .1 bestämmelserna i 6.7.3, eller .2 bestämmelserna i 6.8.3.2.2 och 6.8.3.2.3.

6.8.3.2.1.2 För en IMO-tank av typ 6 skall, beträffande beräkningstemperaturområdet som definieras i 6.7.3.1, temperaturen som ska väljas överenskommas med behörig myndighet för vägtransport.

520

Kap. 6

Bilaga 1

6.8.3.2.2 Konstruktion och tillverkning

6.8.3.2.2.1 En IMO-tank av typ 6 ska uppfylla bestämmelserna i 6.7.3, med undantag av: .1 säkerhetsfaktorn 1,5 i 6.7.3.2.10, dock ska säkerhetsfaktorn vara minst 1,3, .2 6.7.3.5.7, .3 6.7.3.6.1, om bottenöppningar är godkända av behörig myndighet för sjötransport, .4 6.7.3.7.1, dock ska anordningarna öppnas vid ett tryck minst lika med högsta tillåtna arbetstrycket och vara helt öppna vid ett tryck som inte överstiger tankens provtryck, .5 6.7.3.8, om avblåsningskapaciteten hos tryckavlastningsanordningarna godkänts av behöriga myndigheter för sjö- och vägtransport, .6 placeringen av tryckavlastningsanordningens inlopp i 6.7.3.11.1, som inte behöver vara i tankskalets längsgående centrumaxel, .7 bestämmelserna för gaffeltunnlar, och .8 6.7.3.13.5.

6.8.3.2.2.2 Om stödbenen på en IMO-tank av typ 6 ska användas som stödunderrede, ska hänsyn tas till de belastningar som anges i 6.7.3.2.9 för deras konstruktion och fastsättningssätt. Alla böjspänningar som uppkommer i tankskalet på grund av detta stödsätt ska också ingå i konstruktionsberäkningen.

6.8.3.2.2.3 Säkringsarrangemang (surrningsfästen) ska anbringas på tankunderredet och dragfordonet till en IMO-tank av typ 6. Påhängsvagnar utan dragfordon får accepteras för förflyttning endast om vagnsunderrede och säkringsarrangemang samt lastplacering godtagits av behörig myndighet för sjötransport, såvida inte den godkända lastsäkringsmanualen innefattar det aktuella arrangemanget.

6.8.3.2.3 Godkännande, kontroll och märkning

6.8.3.2.3.1 IMO-tankar av typ 6 ska vara godkända för vägtransport av behörig myndighet.

6.8.3.2.3.2 Behörig myndighet för sjötransport ska dessutom för en IMO-tank av typ 6 utfärda ett certifikat som visar överensstämmelse med tillämpliga konstruktions-, tillverknings- och utrustningsbestämmelser i detta kapitel, samt med tillämpliga särbestämmelser för de gaser som förtecknas i förteckningen över farligt gods. Certifikatet ska ange de gaser som tillåts för transport.

6.8.3.2.3.3 IMO-tankar av typ 6 ska genomgå återkommande kontroll och provning enligt behörig myndighets bestämmelser för vägtransport,

6.8.3.2.3.4 En IMO-tank av typ 6 ska märkas enligt 6.7.3.16. Dock är det, i fall märkning som krävs av behörig myndighet för vägtransport i huvudsak överensstämmer med den i 6.7.3.16.1, tillräckligt att metallskylten som är fastsatt på IMO-tanken av typ 6 får påskriften ”IMO 6”.

6.8.3.3 Tankfordon för kylda kondenserade gaser i klass 2 (IMO-typ 8)

6.8.3.3.1 Allmänna bestämmelser

6.8.3.3.1.1 En IMO-tank av typ 8 ska uppfylla antingen: .1 bestämmelserna i 6.7.4, eller .2 bestämmelserna i 6.8.3.3.2 och 6.8.3.3.3.

6.8.3.3.1.2 En IMO-tank av typ 8 får inte överlämnas för sjötransport i ett tillstånd som vid normala transportförhållanden skulle medföra avluftning under sjöresan.

6.8.3.3.2 Konstruktion och tillverkning

6.8.3.3.2.1 En IMO-tank av typ 8 ska uppfylla bestämmelserna i 6.7.4, med undantag av: .1 att aluminiumytterskal får användas med godkännande av behörig myndighet för sjötransport,

521

Kap. 6

Bilaga 1

.2 att IMO-tankar av typ 8 får ha en godstjocklek under 3 mm, förutsatt godkännande av behörig myndighet för sjötransport, .3 att för IMO-tankar av typ 8 som används för ej brandfarliga kylda gaser, får en ventil ersättas med ett sprängbleck. Sprängblecket ska brista vid ett nominellt tryck lika med provtrycket, .4 bestämmelserna i 6.7.4.7.3 för den sammanlagda kapaciteten hos alla tryckavlastningsanordningar under fullständig brandomvälvning, .5 säkerhetsfaktorn 1,5 i 6.7.4.2.13, dock ska säkerhetsfaktorn vara minst 1,3, .6 6.7.4.8, och .7 bestämmelserna för gaffeltunnlar.

6.8.3.3.2.2 Om stödbenen på en IMO-tank av typ 8 ska användas som stödunderrede, ska hänsyn tas till vedertagna belastningar, som i 6.7.4.2.12, för deras konstruktion och fastsättningssätt. Alla böjspänningar som uppkommer i tankskalet på grund av detta stödsätt ska också ingå i konstruktionsberäkningen.

6.8.3.3.2.3 Säkringsarrangemang (surrningsfästen) ska anbringas på tankunderredet och dragfordonet till en IMO-tank av typ 8. Påhängsvagnar utan dragfordon får accepteras för förflyttning endast om vagnsunderrede och säkringsarrangemang samt lastplacering godtagits av behörig myndighet för sjötransport, såvida inte den godkända lastsäkringsmanualen innefattar det aktuella arrangemanget.

6.8.3.3.3 Godkännande, kontroll och märkning

6.8.3.3.3.1 IMO-tankar av typ 8 ska vara godkända för vägtransport av behörig myndighet.

6.8.3.3.3.2 Behörig myndighet för sjötransport ska dessutom för en IMO-tank av typ 8 utfärda ett certifikat som visar överensstämmelse med tillämpliga konstruktions-, tillverknings- och utrustningsbestämmelser i detta avsnitt, samt med tillämpliga särbestämmelser för de gaser som förtecknas i förteckningen över farligt gods. Certifikatet ska ange de gaser som tillåts för transport.

6.8.3.3.3.3 IMO-tankar av typ 8 ska genomgå återkommande kontroll enligt behörig myndighets bestämmelser för vägtransport.

6.8.3.3.3.4 En IMO-tank av typ 8 ska märkas enligt 6.7.4.15. Dock är det, i fall märkning som krävs av behörig myndighet för vägtransport i huvudsak överensstämmer med den i 6.7.4.15.1, tillräckligt att metallskylten som är fastsatt på IMO-tanken av typ 8 får påskriften ”IMO type 8” och referens till hålltid kan då utelämnas.

6.8.3.4 Gastankfordon för komprimerade gaser i klass 2 (IMO-typ 9)

6.8.3.4.1 Allmänna bestämmelser

6.8.3.4.1.1 En IMO-tank av typ 9 ska uppfylla bestämmelserna i 6.8.3.4.2 och 6.8.3.4.3.

6.8.3.4.1.2 En IMO-tank av typ 9 får inte överlämnas för sjötransport i ett tillstånd som vid normala transportförhållanden skulle medföra avluftning under sjöresan.

6.8.3.4.2 Konstruktion och tillverkning

6.8.3.4.2.1 En IMO-tank av typ 9 ska uppfylla bestämmelserna i 6.7.5 med undantag för att de horisontella krafterna vinkelrätt mot körriktningen ska vara högsta tillåtna bruttovikt multiplicerad med 34 tyngdaccelerationen (g), och att kontroll och provning ska ske i enlighet med den behöriga myndighet där gastankfordonet är godkänt.

34 2 Av beräkningsskäl, g = 9,81 m/s .

522

Kap. 6

Bilaga 1

6.8.3.4.2.2 Om stödbenen på en IMO-tank av typ 9 ska användas som stödunderrede, ska hänsyn tas till de belastningar som anges i 6.7.5.2.8 för deras konstruktion och fastsättningssätt. Alla böjspänningar som uppkommer i tankskalet eller elementen på grund av detta stödsätt ska också ingå i konstruktionsberäkningen.

6.8.3.4.2.3 Säkringsarrangemang (surrningsfästen) ska anbringas på gastankfordonets stödunderrede och dragfordonet till en IMO-tank av typ 9. Påhängsvagnar utan dragfordon får accepteras för förflyttning endast om vagnsunderrede och säkringsarrangemang samt lastplacering godtagits av behörig myndighet för sjötransport, såvida inte den godkända lastsäkringsmanualen innefattar det aktuella arrangemanget.

6.8.3.4.3 Godkännande, kontroll och märkning

6.8.3.4.3.1 IMO-tankar av typ 9 ska vara godkända för vägtransport av behörig myndighet.

6.8.3.4.3.2 Behörig myndighet för sjötransport ska dessutom för en IMO-tank av typ 9 utfärda ett certifikat som visar överensstämmelse med tillämpliga konstruktions-, tillverknings- och utrustningsbestämmelser i detta kapitel, samt med tillämpliga särbestämmelser för de gaser som förtecknas i förteckningen över farligt gods. Certifikatet ska ange de gaser som tillåts för transport.

6.8.3.4.3.3 IMO-tankar av typ 9 ska genomgå återkommande kontroll och provning enligt behörig myndighets bestämmelser för vägtransport där gastankfordonet är godkänt.

6.8.3.4.3.4 En IMO-tank av typ 9 ska märkas i enlighet med 6.7.5.13, om tillämpligt. Dock är det, i fall märkning som krävs av behörig myndighet för vägtransport i huvudsak överensstämmer med den i 6.7.5.13.1, tillräckligt att metallskylten som är fastsatt på IMO-tanken av typ 9 får påskriften ”IMO 9”.

523

Kap. 6

Bilaga 1

Kapitel 6.9

Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av bulkcontainrar

Anm. Presenningsförsedda bulkcontainrar (BK1) får inte användas för sjötransport, förutom det som anges i 4.3.3.

6.9.1 Definitioner

I detta avsnitt avses med:

3 Flexibel bulkcontainer avser en flexibel container med en kapacitet på högst 15 m , innefattande innerbeklädnader (liners) samt fastsatta hanteringsanordningar och driftsutrustningar. Presenningsförsedd bulkcontainer avser en upptill öppen bulkcontainer med styvt golv (inklusive trattformad botten), styva sidoväggar, styva gavlar och en icke-styv övertäckning.

Sluten bulkcontainer avser en fullständigt sluten bulkcontainer med styvt tak, styva sidoväggar, styva gavlar och styvt golv (inklusive trattformad botten). Begreppet innefattar bulkcontainrar med öppningsbart tak, öppningsbara sidoväggar eller öppningsbara gavlar, som kan tillslutas under transport. Slutna bulkcontainrar får vara försedda med öppningar som medger utbyte av ångor och gaser med omgivande luft och som under normala transportförhållanden förhindrar att det fasta innehållet kommer ut och att regn- eller skvättvatten tränger in.

6.9.2 Tillämpning och allmänna bestämmelser

6.9.2.1 Bulkcontainrar och deras driftsutrustning och strukturdelar ska vara konstruerade och tillverkade så att de motstår det invändiga trycket av innehållet och påkänningarna vid normal hantering och transport utan läckage av innehåll.

6.9.2.2 Om en tömningsventil är monterad ska den kunna säkras i stängt läge, och hela tömningssystemet ska vara effektivt skyddat mot skador. Ventiler som stängs med spak ska kunna säkras mot oavsiktligt öppnande, och öppet respektive stängt läge ska vara lätt att identifiera.

6.9.2.3 Kod för beteckning av bulkcontainertyper

I följande tabell anges de koder som ska användas för att beteckna bulkcontainertyper:

Bulkcontainertyp Kod

Presenningsförsedd bulkcontainer BK1 Sluten bulkcontainer BK2 Flexibel bulkcontainer BK3

6.9.2.4 För att ta hänsyn till vetenskaplig och teknisk utveckling kan behörig myndighet beakta alternativa arrangemang, som erbjuder en säkerhet minst likvärdig med bestämmelserna i detta kapitel.

524

Kap. 6

Bilaga 1

6.9.3 Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av containrar som används som BK1- och BK2-bulkcontainrar

6.9.3.1 Bestämmelser för konstruktion och tillverkning

6.9.3.1.1 De allmänna bestämmelserna i detta avsnitt för konstruktion och tillverkning anses som uppfyllda om bulkcontainern uppfyller kraven i ISO 1496-4:1991 (Series 1 freight containers – Specification and testing – Part 4: Non-pressurized containers for dry bulk) och är dammtät.

6.9.3.1.2 Containrar som är konstruerade och provade i överensstämmelse med ISO 1496-1:1990 (Series 1 freight containers – Specification and testing – Part 1: General cargo containers for general purposes), ska vara försedda med strukturdelar som, inklusive deras förband med containern, är konstruerade så att gavlarna förstärks och motståndet mot påkänningar i längsriktningen höjs i den utsträckning som behövs för att uppfylla tillämpliga provningskrav i ISO 1496-4:1991.

6.9.3.1.3 Bulkcontainrar ska vara dammtäta. Om en innerbeklädnad används för att åstadkomma dammtäthet, ska den vara av ändamålsenligt material. Det använda materialets styrka och utförandet av innerbeklädnaden ska vara anpassade till containerns kapacitet och avsedda användningsområde. Förband och förslutningar i innerbeklädnaden ska motstå tryck och stötar, som kan uppträda under normala hanterings- och transportförhållanden. För ventilerade bulkcontainrar får innerbeklädnaden inte försämra ventilationsanordningarnas funktion.

6.9.3.1.4 Strukturdelarna i bulkcontainrar som är konstruerade för tipptömning ska vara i stånd att hålla emot innehållets totala vikt i tippat läge.

6.9.3.1.5 Rörliga tak eller rörliga stycken i sidoväggar, gavlar eller tak ska vara försedda med förslutningsanordningar som innefattar en säkringsanordning och är konstruerade så att stängt läge kan ses av en iakttagare på marken.

6.9.3.2 Driftsutrustning

6.9.3.2.1 Fyllnings- och tömningsanordningar ska vara tillverkade och placerade så att de är skyddade mot risken att slitas av eller skadas under transport och hantering. Fyllnings- och tömningsanordningarna ska kunna säkras mot oavsiktligt öppnande. Öppet respektive stängt läge och stängningsriktningen ska vara tydligt angivna.

6.9.3.2.2 Tätningar till öppningar ska vara placerade så att skador under drift samt vid fyllning och tömning av bulkcontainern undviks.

6.9.3.2.3 När ventilation föreskrivs ska bulkcontainrar vara utrustade med anordning för luftväxling antingen genom naturlig konvektion (t.ex. genom öppningar) eller genom aktiva komponenter (t.ex. fläktar). Ventilationen ska vara konstruerad så att det inte bildas undertryck i containern vid något tillfälle. I bulkcontainrar för transport av brandfarliga ämnen eller ämnen som avger brandfarliga gaser eller ångor, ska de komponenter som ingår i ventilationen vara konstruerade så att de inte utgör en tändkälla.

6.9.3.3 Kontroll och provning

6.9.3.3.1 Containrar använda, underhållna och kvalificerade som bulkcontainrar enligt bestämmelserna i detta avsnitt, ska vara provade och godkända i överensstämmelse med CSC-konventionen.

6.9.3.3.2 Containrar använda och kvalificerade som bulkcontainrar ska genomgå återkommande kontroll i överensstämmelse med den konventionen.

6.9.3.4 Märkning

6.9.3.4.1 Containrar använda som bulkcontainrar ska märkas med en godkännandeskylt i överensstämmelse med CSC-konventionen.

525

Kap. 6

Bilaga 1

6.9.4 Bestämmelser för konstruktion, tillverkning och godkännande av BK1- och BK2bulkcontainrar som inte uppfyller CSC-konventionen

6.9.4.1 De bulkcontainrar som behandlas i detta avsnitt innefattar tippbehållare, offshorebulkcontainrar, silor för gods i bulk, växelflak, trågformade containrar, rullcontainrar och lastutrymmen i fordon. 6.9.4.2 Dessa bulkcontainrar ska vara konstruerade och tillverkade så att de är tillräckligt motståndskraftiga för att hålla för stötar och påkänningar som normalt uppträder vid transport, inklusive eventuell omlastning mellan olika transportmedel. 6.9.4.3 Lastutrymmen i fordon ska överensstämma med kraven hos, och vara godtagbara för, behörig myndighet ansvarig för landtransport av det farliga godset i bulk. 6.9.4.4 Dessa bulkcontainrar ska vara godkända av behörig myndighet. Godkännandet ska innehålla koden som anger bulkcontainertypen enligt 6.9.2.3 och då det är tillämpligt även bestämmelser för kontroll och provning. 6.9.4.5 När det är nödvändigt att använda innerbeklädnad för att hålla det farliga godset inneslutet, ska denna uppfylla bestämmelserna i 6.9.3.1.3. 6.9.4.6 Följande text ska anges i godsdeklarationen: ”Bulk container BK(x) approved by the competent authority of …” Anm. (x) ska ersättas med ”1” eller ”2”, beroende på vad som är tillämpligt.

6.9.5 Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av BK3 flexibla bulkcontainrar

6.9.5.1 Konstruktion och tillverkningsbestämmelser

6.9.5.1.1 Flexibla bulkcontainrar ska vara dammtäta. 6.9.5.1.2 Flexibla bulkcontainrar ska vara fullständigt förslutna för att förhindra utsläpp av innehåll. 6.9.5.1.3 Flexibla bulkcontainrar ska vara vattentäta. 6.9.5.1.4 De delar av den flexibla bulkcontainern som kommer i direkt kontakt med farligt gods: (a) får inte angripas eller påtagligt försvagas av det farliga godset, (b) får inte ge upphov till någon farlig effekt, t.ex. katalysera en reaktion eller reagera med det farliga godset, och (c) får inte tillåta permeation av farligt gods som kan utgöra fara under normala transportförhållanden.

6.9.5.2 Driftsutrustning och hanteringsanordningar

6.9.5.2.1 Fyllnings- och tömningsanordningar ska vara tillverkade så att de skyddas mot skador under transport och hantering. Fyllnings- och tömningsanordningarna vara säkrade mot oavsiktligt öppnande. 6.9.5.2.2 Stroppar (slings) fastsatta på flexibla bulkcontainrar ska motstå tryck och dynamiska krafter som kan uppträda under normala hanterings- och transportförhållanden. 6.9.5.2.3 Hanteringsanordningarna ska vara tillräckligt motståndskraftiga för att klara upprepad användning.

526

Kap. 6

Bilaga 1

6.9.5.3 Kontroll och provning

6.9.5.3.1 Varje slag av flexibel bulkcontainer ska klara provningarna enligt detta kapitel innan de används.

6.9.5.3.2 Provningarna ska även upprepas efter varje modifiering av typen som ändrar konstruktion, material eller tillverkningssätt för en flexibel bulkcontainer.

6.9.5.3.3 Provningar ska genomföras med flexibla bulkcontainrar i transportfärdigt skick. Flexibla bulkcontainrar ska fyllas till den högsta vikt de får användas för och innehållet ska fördelas jämnt. De ämnen som ska transporteras i den flexibla bulkcontainern får ersättas med andra ämnen så länge detta inte förvanskar provningsresultaten. Om ett annat ämne används ska detta ha likadana fysikaliska egenskaper (vikt, partikelstorlek etc.) som det ämne som ska transporteras. Det är tillåtet att placera tyngder, såsom säckar med blyhagel, för att uppnå den totalvikt som krävs hos den flexibla bulkcontainern, under förutsättning att provningsresultaten inte påverkas av tyngdernas placering.

6.9.5.3.4 Flexibla bulkcontainrar ska vara tillverkade och provade enligt ett kvalitetssystem som godtagits av behörig myndighet i syfte att säkerställa att varje tillverkad flexibel bulkcontainer uppfyller bestämmelserna i detta kapitel.

6.9.5.3.5 Fallprovning

6.9.5.3.5.1 Tillämpningsområde För alla slag av flexibla bulkcontainrar som typprovningsmoment.

6.9.5.3.5.2 Förberedelse för provning Den flexibla bulkcontainern ska fyllas till sin högsta tillåtna bruttovikt.

6.9.5.3.5.3 Den flexibla bulkcontainern ska släppas mot en icke fjädrande och horisontell anslagsplatta. Anslagsplattan ska vara: (a) integrerad och tillräckligt massiv så att den inte kan förskjutas, (b) plan med en yta som ska vara fri från lokala defekter som kan påverka provningsresultaten, (c) tillräckligt styv för att inte deformeras under provningsförhållandena och så att den inte kan skadas under provningen, och (d) vara tillräckligt stor för att säkerställa att den flexibla bulkcontainern som ska provas faller helt och hållet på ytan. Efter fallprovet ska den flexibla bulkcontainern återställas i upprätt läge för observation.

6.9.5.3.5.4 Fallhöjden ska vara: Förpackningsgrupp III: 0,8 m

6.9.5.3.5.5 Kriterier för godkänd provning: (a) det får inte förekomma läckage av innehåll. Ett litet utflöde av innehåll, t.ex. från någon förslutning eller söm, vid islaget räknas inte som underkännande av den flexibla bulkcontainern under förutsättning att fortsatt läckage inte förekommer efter att containern återställts i upprätt läge, (b) det får inte förekomma skador som skulle göra den flexibla bulkcontainern osäker att transportera för bärgning eller bortskaffande.

6.9.5.3.6 Topplyftprovning

6.9.5.3.6.1 Tillämpningsområde För alla slag av flexibla bulkcontainrar som typprovningsmoment.

6.9.5.3.6.2 Förberedelse för provning Flexibla bulkcontainrar ska fyllas till sex gånger sin högsta tillåtna nettovikt, varvid lasten ska fördelas jämnt.

527

Kap. 6

Bilaga 1

6.9.5.3.6.3 Flexibla bulkcontainrar ska lyftas på det sätt de konstruerats för och tills de hänger fritt över golvet. De ska sedan hållas fem minuter i denna position.

6.9.5.3.6.4 Kriterier för godkänd provning: det får inte förekomma skador på den flexibla bulkcontainern eller dess lyftanordningar som gör den osäker för transport eller hantering och det får inte förekomma läckage av innehåll.

6.9.5.3.7 Vältningsprovning

6.9.5.3.7.1 Tillämpningsområde För alla slag av flexibla bulkcontainrar som typprovningsmoment.

6.9.5.3.7.2 Förberedelse för provning Den flexibla bulkcontainern ska fyllas till sin högsta tillåtna bruttovikt.

6.9.5.3.7.3 En flexibel bulkcontainer ska vältas så att den faller mot en robust och horisontell anslagsyta, och landar på valfri del av dess överdel. Anslagsplattan ska vara: (a) integrerad och tillräckligt massiv så att den inte kan förskjutas, (b) plan med en yta som ska vara fri från lokala defekter som kan påverka provningsresultaten, (c) tillräckligt styv för att inte deformeras under provningsförhållandena och så att den inte kan skadas under provningen, och (d) vara tillräckligt stor för att säkerställa att den flexibla bulkcontainern som ska provas faller helt och hållet på ytan.

6.9.5.3.7.4 För alla flexibla bulkcontainrar anges vältningshöjden enligt följande: Förpackningsgrupp III: 0,8 m

6.9.5.3.7.5 Kriterium för godkänd provning: det får inte förekomma läckage av innehåll. Ett litet utflöde av innehåll, t.ex. från någon förslutning eller söm, vid islaget räknas inte som underkännande av den flexibla bulkcontainern under förutsättning att det inte fortsätter läcka.

6.9.5.3.8 Uppriktningsprovning

6.9.5.3.8.1 Tillämpningsområde För alla slag av flexibla bulkcontainrar konstruerade för att lyftas från dess topp eller sida, som typprovningsmoment.

6.9.5.3.8.2 Förberedelse för provning Den flexibla bulkcontainern ska fyllas till minst 95 % av sin kapacitet och till sin högsta tillåtna bruttovikt.

6.9.5.3.8.3 Den flexibla bulkcontainern ska, liggandes på sidan, lyftas av högst hälften av lyftanordningarna med en hastighet av minst 0,1 m/s tills den hänger fritt över golvet i upprätt läge.

6.9.5.3.8.4 Kriterium för godkänd provning: det får inte förekomma några skador på den flexibla bulkcontainern eller dess lyftanordningar som gör den osäker för transport eller hantering.

6.9.5.3.9 Rivprovning

6.9.5.3.9.1 Tillämpningsområde För alla slag av flexibla bulkcontainrar som typprovningsmoment.

6.9.5.3.9.2 Förberedelse för provning Den flexibla bulkcontainern ska fyllas till sin högsta tillåtna bruttovikt.

6.9.5.3.9.3 Med den flexibla bulkcontainern liggande på golvet ska alla lager av en bredsida helt genomskäras av en 300 mm lång skåra. Skåran ska läggas i 45° vinkel mot containerns huvudaxel, mitt emellan behållarens bottenyta och innehållets översta nivå. Den flexibla bulkcontainern ska sedan utsättas för en jämnt fördelad belastning motsvarande två gånger den högsta tillåtna

528

Kap. 6

Bilaga 1

bruttovikten. Belastningen ska kvarstå under minst femton minuter. Flexibla bulkcontainrar konstruerade att lyftas uppifrån eller från sidan ska, efter att belastningen avlägsnats, lyftas tills de hänger fritt över golvet och hållas i detta läge i femton minuter.

6.9.5.3.9.4 Kriterium för godkänd provning: skåran får inte breda ut sig mer än 25 % av sin ursprungslängd.

6.9.5.3.10 Staplingsprovning

6.9.5.3.10.1 Tillämpningsområde För alla slag av flexibla bulkcontainrar som typprovningsmoment.

6.9.5.3.10.2 Förberedelse för provning Den flexibla bulkcontainern ska fyllas till sin högsta tillåtna bruttovikt.

6.9.5.3.10.3 Den flexibla bulkcontainern ska under 24 timmar utsättas för en kraft som verkar på dess ovansida, som motsvarar fyra gånger den beräknade lastbärande kapaciteten.

6.9.5.3.10.4 Kriterium för godkänd provning: det får inte förekomma något läckage av innehåll under provningen eller efter att belastningen avlägsnats.

6.9.5.4 Provningsrapport

6.9.5.4.1 En provningsrapport med minst följande uppgifter ska upprättas och vara tillgänglig för den som använder den flexibla bulkcontainern: 1. provningsorganets namn och adress, 2. uppdragsgivarens namn och adress (när så är tillämpligt), 3. ett unikt identifieringsnummer på provningsrapporten, 4. datum för provningsrapporten, 5. tillverkare av den flexibla bulkcontainern, 6. beskrivning av containertypen (t.ex. dimensioner, material, förslutningar, godstjocklek, etc.) och/eller fotografier, 7. maximal kapacitet/högsta tillåtna bruttovikt, 8. karakteristiska egenskaper hos innehållet vid provningen, t.ex. partikelstorlek hos fasta ämnen, 9. beskrivning av provningen och provningsresultaten, 10. provningsrapporten ska undertecknas med namn och undertecknarens befattning.

6.9.5.4.2 Provningsrapporten ska innehålla en redogörelse om att den flexibla bulkcontainern har provats i transportfärdigt skick och i enlighet med tillämpliga bestämmelser i detta kapitel, samt att provningsrapporten kan bli ogiltig om andra inneslutningar eller andra beståndsdelar i förpackningen används. Ett exemplar av provningsrapporten ska finnas tillgänglig för behörig myndighet.

6.9.5.5 Märkning

6.9.5.5.1 Varje flexibel bulkcontainer som är tillverkad och avsedd för användning enligt dessa föreskrifter ska vara försedd med varaktig och läsbar märkning, placerad så att den är tydligt synlig. Bokstäver, siffror och symboler ska vara minst 24 mm höga och ange följande uppgifter:

(a) FN:s förpackningssymbol

Denna symbol får endast användas för att visa att en förpackning, flexibel bulkcontainer, UN-tank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitlen 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.7 eller 6.9,

(b) koden BK3,

529

Kap. 6

Bilaga 1

(c) en versal som anger den eller de förpackningsgrupper för vilka behållartypen provats och godkänts: Z endast för förpackningsgrupp III, (d) tillverkningsmånad och -år (de två sista siffrorna), (e) beteckningen för det land där märkningen utfärdats, angiven med nationalitetsbeteck- 35 ningen för motorfordon i internationell vägtrafik, (f) namn eller symbol för tillverkaren och eventuell annan av behörig myndighet fastställd märkning för aktuell flexibel bulkcontainer, (g) belastning vid staplingsprovningen i kg, (h) högsta tillåtna bruttovikt i kg.

Märkningen ska placeras i den ordning som följer av (a) till (h). Varje föreskriven del i märkningen enligt dessa stycken ska vara tydligt åtskild, t.ex. genom ett snedstreck eller ett mellanrum, så att det säkerställs att alla delar av märkningen är lätta att identifiera.

6.9.5.5.2 Exempel på märkning

BK3/Z/11 09 RUS/NTT/MK-14-10 56000/14000

35 Nationalitetsbeteckningen för registreringslandet som används på motorfordon och släpvagnar i internationell vägtrafik, t.ex. i enlighet med Genèvekonventionen om vägtrafik från 1949 eller Wienöverenskommelsen om vägtrafik från 1968.

530

Kap. 6

Bilaga 1

Kapitel 6.10

Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av UN-tankar med tankskal av fiberarmerade plastmaterial (FRP)

6.10.1 Tillämpning och allmänna bestämmelser

6.10.1.1 Bestämmelserna i avsnitt 6.10.2 gäller UN-tankar med tankskal av FRP avsedda för transport av farligt gods i klasserna 1, 3, 5.1, 6.1, 6.2, 8 och 9 med alla transportslag. Utöver bestämmelserna i detta kapitel, och såvida inget annat föreskrivs, ska tillämpliga krav i CSC-konventionen uppfyllas av alla UN-tankar med tankskal av FRP som motsvarar definitionen av ”container” i konventionen.

6.10.1.2 Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte för UN-tankar till sjöss (offshore).

6.10.1.3 UN-tankar med tankskal av FRP omfattas av bestämmelserna i kapitel 4.2 och avsnitt 6.7.2, med undantag för de bestämmelser som avser användning av metallmaterial för tillverkningen av ett UN-tankskal och tilläggsbestämmelser som anges i detta kapitel.

6.10.1.4 För att ta hänsyn till vetenskapliga och tekniska framsteg får de tekniska bestämmelserna i detta kapitel ersättas med alternativa arrangemang (”alternative arrangements”, AA). Dessa alternativa arrangemang ska erbjuda en säkerhetsnivå som inte är lägre än den som ges av bestämmelserna i detta kapitel, med avseende på kompatibilitet med transporterade ämnen och förmåga hos UN-FRP-tanken att motstå stöt, belastning och brand. För internationell transport ska UN-FRP-tanken som är byggda med alternativa arrangemang vara godkända av tillämpliga behöriga myndigheter.

6.10.2 Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av UN-FRPtankar

6.10.2.1 Definitioner

I detta avsnitt gäller definitionerna i 6.7.2.1 förutom definitionerna kopplade till metallmaterial (”Finkornstål”, ”Konstruktionsstål” och ” Referensstål”) för tillverkningen av tankskalet till en UN-tank.

Dessutom gäller följande definitioner för UN-tankar med tankskal av FRP:

Bärande skikt: Det skikt av fiberarmerad plast (FRP) som krävs för att motstå påkänningarna på konstruktionen.

Fiberarmerad plast (FRP): se 1.2.1.

Fiberlindning: en process för att tillverka strukturer av FRP där kontinuerliga förstärkningar (tråd, band eller annat), antingen tidigare impregnerade med ett matrismaterial eller impregnerade under lindning, placerats över en roterande dorn. Formen är normalt en rotationsyta och kan inkludera gavlar.

FRP-tank: en UN-tank tillverkad av ett tankskal av FRP och gavlar, driftsutrustning, säkerhetsanordningar och annan installerad utrustning.

Glasövergångstemperatur (Tg): ett karakteristiskt värde för det temperaturområde inom vilket glasövergången äger rum.

Handuppläggning: en process för formning av armerad plast där armering och harts placeras på en form.

531

Kap. 6

Bilaga 1

Hartsinfusion: en tillverkningsmetod för FRP genom vilken torr armering placerats i en anpassad form, enkelsidig form med vacuumpåse eller på annat sätt, och flytande harts tillförs delen genom externt applicerat tryck vid inloppet och/eller genom fullt eller partiellt applicerat vakuumtryck vid ventilen.

Liner (skikt): ett lager på den invändiga ytan av ett FRP-tankskal som förhindrar kontakt med det farliga gods som transporteras.

Matta: en fiberförstärkning gjord av slumpmässigt hackade eller tvinnade fibrer sammanbundna till ark av varierande längd och tjocklek.

Parallellt tankskalsprovstycke: ett FRP-prov, vilket måste vara representativt för tankskalet, tillverkat parallellt med tankskalskonstruktionen om det inte är möjligt att använda provstycken utskurna från själva tankskalet. Det parallella tankskalsprovstycket kan vara platt eller böjt.

Representativt provstycke: ett provstycke utskuret från tankskalet.

Tankskal av FRP: en sluten cylinderformad del med en inre volym avsedd för transport av kemiska ämnen.

Ytmatta: en tunn matta med hög absorptionsförmåga som används i produktskikt av FRP där överskottsfraktioner av polymermatris krävs (ytjämnhet, kemikaliebeständighet, läckagesäker, etc.).

Ytterskikt: den del av tankskalet som har direkt kontakt med omgivningen.

6.10.2.2 Allmänna bestämmelser för konstruktion och tillverkning

6.10.2.2.1 Bestämmelserna i 6.7.1 och 6.7.2.2 gäller för UN-FRP-tankar. För de delar av tankskalet som är tillverkade av FRP, är följande bestämmelser undantagna: 6.7.2.2.1, 6.7.2.2.9.1, 6.7.2.2.13 och 6.7.2.2.14. Tankskal ska vara konstruerade och tillverkade i överensstämmelse med bestämmelserna i en tryckkärlskod, tillämplig för FRP-material, som godkänts av behörig myndighet.

Dessutom gäller följande bestämmelser.

6.10.2.2.2 Tillverkarens kvalitetssystem

6.10.2.2.2.1 Kvalitetssystemet ska innefatta alla moment, krav och bestämmelser som antagits av tillverkaren. Det ska dokumenteras på ett systematiskt och noggrant sätt i form av skriftliga principer, metoder och anvisningar.

6.10.2.2.2.2 Innehållet ska särskilt omfatta tillräckliga beskrivningar av .1 organisationsstruktur och personalens ansvar för konstruktion och produktkvalitet, .2 de tekniker, processer och metoder för konstruktionskontroll och konstruktionsverifiering som kommer att användas när UN-tankarna konstrueras, .3 de relevanta instruktioner för tillverkning, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring och arbetsrutiner som kommer att användas, .4 kvalitetsredovisningar som kontrollrapporter, provnings- och kalibreringsdata, .5 ledningens uppföljningar till följd av revisionen enligt 6.10.2.2.2.4 för att säkerställa kvalitetssystemets effektiva funktion, .6 metod som beskriver sättet att uppfylla kundkraven, .7 metod för kontroll av dokument och revidering av dessa, .8 sätt för att kontrollera icke överensstämmande UN-tankar, inköpta detaljer, halvfabrikat och färdiga detaljer, och .9 utbildningsprogram och kvalificeringsförfarande för berörd personal.

6.10.2.2.2.3 Enligt kvalitetssystemet ska följande minimikrav uppfyllas för varje UN-FRP-tank som tillverkats: .1 användning av en plan för kontroll och provning (ITP),

532

Kap. 6

Bilaga 1

.2 visuell kontroll, .3 verifiering av fiberriktningen och masshalt genom en dokumenterad kontrollprocess, .4 verifiering av fiber- och hartskvalitet och egenskaper genom certifikat eller annan dokumentation, .5 verifiering av linerns kvalitet och egenskaper genom certifikat eller annan dokumentation, .6 verifiering av egenskaper hos den formade termoplasten eller av härdningsgrad hos härdplasten, beroende på vilket som är tillämpligt, genom direkt eller indirekt mätmetod (t.ex. Barcol-provning eller differentiell svepkalorimetri (DSC)), som ska bestämmas i enlighet med 6.10.2.7.1.2 (h), eller genom krypprovning av ett representativt provstycke eller parallellt tankskalsprovstycke i enlighet med 6.10.2.7.1.2 (e) under en period på 100 timmar, .7 dokumentation av termoplastiska hartsbildande processer eller härdplasthartshärdningsoch efterhärdningsprocesser, beroende på vilket som är tillämpligt, och .8 bevarande och arkivering i fem år av tankskalsprovstycken för framtida kontroller och tankskalsverifieringar (t.ex. från utskurna manluckor).

6.10.2.2.2.4 Revision av kvalitetssystemet Kvalitetssystemet ska genomgå en första bedömning för fastställande av huruvida det uppfyller kraven i 6.10.2.2.2.1 – 6.10.2.2.2.3 på ett för behörig myndighet godtagbart sätt.

Tillverkaren ska underrättas om resultatet av revisionen. Underrättelsen ska innefatta slutsatserna av revisionen och eventuella nödvändiga korrigerande åtgärder.

Återkommande revisioner ska genomföras på ett för behörig myndighet godtagbart sätt för att se till att tillverkaren upprätthåller och tillämpar kvalitetssystemet. Rapporter över den återkommande revisionen ska tillhandahållas tillverkaren.

6.10.2.2.2.5 Upprätthållande av kvalitetssystemet Tillverkaren ska upprätthålla det godkända kvalitetssystemet så att det förblir ändamålsenligt och effektivt.

Tillverkaren ska upplysa behörig myndighet, som har godkänt kvalitetssystemet, om planerade ändringar. De föreslagna ändringarna ska utvärderas för att fastställa om det förändrade kvalitetssystemet fortsatt uppfyller kraven i 6.10.2.2.2.1 – 6.10.2.2.2.3.

6.10.2.2.3 Tankskal av FRP

6.10.2.2.3.1 Tankskal av FRP ska sitta fast i UN-tankens ramkonstruktion. Tankskalets stöd och fästen i ramen får inte orsaka några lokala spänningskoncentrationer som överstiger tankskalskonstruktionens konstruktionsgränser i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel för alla drifts- och provningsförhållanden.

6.10.2.2.3.2 Tankskalen ska vara tillverkade av lämpliga material, som ska kunna användas åtminstone inom temperaturintervallet -40 °C till +50 °C, såvida inte den behöriga myndigheten i det land där transporten genomförs särskilt anger temperaturintervall för specifika svårare klimat- eller driftsförhållanden (t.ex. uppvärmningsanordningar).

6.10.2.2.3.3 Om ett värmesystem är installerat, ska det uppfylla 6.7.2.5.12 – 6.7.2.5.15 och följande krav: .1 Den högsta driftstemperaturen för de uppvärmningsanordningar som är integrerade eller anslutna till tankskalet får inte överstiga den högsta temperaturen som tanken har konstruerats för. .2 Uppvärmningsanordningarna ska konstrueras, kontrolleras och användas så att temperaturen hos det transporterade ämnet inte kan överstiga den högsta temperaturen som tanken har konstruerats för eller ett värde vid vilket det inre trycket överstiger maximalt arbetstryck (MAWP). .3 Tankens struktur och dess uppvärmningsanordningar ska möjliggöra undersökning av tankskalet med avseende på eventuella effekter av överhettning.

6.10.2.2.3.4 Tankskalen ska bestå av följande tre delar: – liner,

533

Kap. 6

Bilaga 1

– bärande skikt, – yttre skikt.

Anm. Delarna får kombineras om alla tillämpliga funktionskriterier är uppfyllda.

6.10.2.2.3.5 Linern utgör tankskalets inre del och är konstruerad som en första barriär för att säkerställa långsiktig kemisk beständighet gentemot de ämnen som ska transporteras. Syftet är att förhindra farliga reaktioner med innehållet eller uppkomst av farliga föreningar och väsentlig försvagning av det bärande skiktet på grund av diffusion av ämnen genom linern. Kemisk kompatibilitet ska verifieras i enlighet med 6.10.2.7.1.3.

Linern kan vara av fiberarmerad plast (FRP) eller av termoplast.

6.10.2.2.3.6 FRP-liner ska bestå av följande två komponenter: (a) Ytskikt (”gelcoat”): ett hartsrikt ytskikt, armerat med en ytmatta, som är kompatibel med hartset och innehållet. Detta skikt ska ha en högsta viktsandel fibrer på 30 % och tjockleken ska vara minst 0,25 mm och högst 0,60 mm. (b) Förstärkningslager: ett eller flera lager med en minimitjocklek av 2 mm, som innehåller en glasmatta eller sprutad fiber om minst 900 g/m2 och har en glashalt på minst 30 viktsprocent, såvida inte likvärdig säkerhet kan påvisas för en lägre glashalt.

6.10.2.2.3.7 Om linern består av plattor av termoplast, ska de svetsas ihop till den form som krävs. Svetsningen ska utföras enligt en kvalificerad svetsprocedur och av kvalificerad personal. Svetsade liners ska ha ett skikt av elektriskt ledande media placerat mot svetsfogarnas ickevåta kontaktyta för att underlätta gnistprovning. Ett hållbart förband mellan liner och bärande skikt ska åstadkommas genom användning av lämpliga lim.

6.10.2.2.3.8 Det bärande skiktet ska vara konstruerat så att det motstår påkänningarna på konstruktionen enligt 6.7.2.2.12, 610.2.2.3.1, 6.10.2.3.2, 6.10.2.3.4 and 6.10.2.3.6.

6.10.2.2.3.9 Ytterskiktet av harts eller färg ska ge det bärande skiktet hos tanken tillräckligt skydd mot miljö- och driftspåverkan inklusive ultraviolett strålning och saltdimma och mot tillfälligt stänk på lasten.

6.10.2.2.3.10 Hartser Bearbetningen av hartsblandningen ska ske helt enligt leverantörens rekommendationer. Hartserna kan vara – omättat polyesterharts, – vinylesterharts, – epoxiharts, – fenolharts, – termoplast.

Hartsformbeständighetstemperaturen (HDT) bestämd enligt 6.10.2.7.1.1 ska ligga minst 20 °C över den högsta temperaturen som tanken har konstruerats för och får i inget fall vara lägre än 70 °C.

6.10.2.2.3.11 Armeringsfibrer Armeringsmaterialet i de bärande skikten ska väljas så att de uppfyller bestämmelserna för bärande skikt. För linern ska glasfiber av åtminstone typ C eller ECR enligt ISO 2078:1993 + Amd 1:2015 användas. Termoplast får endast användas till linern om dess kompatibilitet med det avsedda innehållet verifierats.

6.10.2.2.3.12 Tillsatser Tillsatser som är nödvändiga för bearbetning av hartset, t.ex. katalysatorer, acceleratorer, härdare och tixotroperingsämnen, samt ämnen som används för att förbättra tankens egenskaper, såsom fyllmedel, färgämnen, pigment etc. får inte leda till försvagning av materialet med hänsyn till konstruktionslivslängd och -temperatur.

534

Kap. 6

Bilaga 1

6.10.2.2.3.13 Tankskal av FRP, deras fästelement samt deras driftsutrustning och strukturdelar, ska vara konstruerade så att de, under sin konstruktionslivslängd, tål belastningarna som anges i 6.7.2.2.12, 6.10.2.2.3, 6.10.2.3.2, 6.10.2.3.4 och 6.10.2.3.6 utan förlust av innehåll (så när som på gasmängder som kommer ut er eventuella avluftnings-anordningar).

6.10.2.2.3.14 Särskilda bestämmelser för transport av ämnen med flampunkt högst 60 °C.

6.10.2.2.3.14.1 FRP-tankar för transport av brandfarliga vätskor med flampunkt på högst 60 °C ska tillverkas så att farlig elektrostatisk uppladdning av de olika beståndsdelarna förhindras.

6.10.2.2.3.14.2 Det på tankskalets inner- och yttersida uppmätta värdet på elektriskt ytmotstånd får inte över- 9 stiga 10 Ω. Detta kan uppnås genom användning av tillsatser i hartset eller genom interlaminära ledande skikt som metall- eller kolfibernät.

7 6.10.2.2.3.14.3 Det uppmätta elektriska jordningsmotståndet får inte överstiga 10 Ω.

6.10.2.2.3.14.4 Alla komponenter hos tankskalet ska förbindas elektriskt med varandra och med metalldelar i tankens driftsutrustning och strukturdelar samt, i förekommande fall, med fordonet. Det elektriska motståndet mellan delar i kontakt med varandra får inte överstiga 10 Ω.

6.10.2.2.3.14.5 Det elektriska yt- och jordningsmotståndet ska först uppmätas med en av behörig myndighet godkänd metod på varje tillverkad tank eller på en uttagen del av tankskalet. I händelse av en skada på tankskalet som kräver reparation, ska det elektriska motståndet mätas på nytt.

6.10.2.2.3.15 Tanken ska konstrueras så att den, utan väsentligt läckage, klarar effekterna av 30 minuters totalt omgivande brand, enligt vad som närmare anges i provningsbestämmelserna i 6.10.2.7.1.5. Om tillräcklig data från provning av jämförbara tanktyper finns, kan provningen utelämnas efter medgivande av behörig myndighet.

6.10.2.2.3.16 Tillverkningsprocess för tankskal av FRP

6.10.2.2.3.16.1 Fiberlindning, handuppläggning, hartsinfusion eller en annan tillämplig kompositproduktionsprocess ska användas för tillverkning av tankskal av FRP.

6.10.2.2.3.16.2 Fiberarmeringens vikt ska överensstämma med den som anges i metodbeskrivningen med en tolerans på +10 % och -0 %. En eller flera av de fibertyper som anges i 6.10.2.2.3.11 och i metodbeskrivningen ska användas för armering av tankskalen.

6.10.2.2.3.16.3 Hartssystemet ska vara ett av de hartssystem som specificerats i 6.10.2.2.3.10. Inga fyllmedel, pigment eller färgtillsatser får användas som kan påverka hartsens naturliga färg förutom vad som tillåts enligt metodbeskrivningen.

6.10.2.3 Konstruktionskriterier

6.10.2.3.1 Tankskal ska ha en konstruktion som kan spänningsanalyseras matematiskt eller experimentellt med töjningsgivare eller med andra metoder som godkänts av behörig myndighet.

6.10.2.3.2 Tankskal av FRP ska konstrueras och tillverkas så att de motstår provtrycket. För vissa ämnen finns särskilda bestämmelser i tillämplig tankinstruktion, angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (10), och beskriven i 4.2.5, eller i en särbestämmelse för UN-tankar, angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (11), och beskriven i 4.2.5.3. FRP-tankskalets minsta godstjocklek får inte vara mindre än den som anges i 6.10.2.4.

6.10.2.3.3 Vid det specificerade provtrycket får den maximala töjningen mätt i mm/mm i tankskalet inte resultera i bildning av mikrosprickor och får därför inte vara större än den första uppmätta punkten för töjningsbaserat brott eller skada på hartset, uppmätt under draghållfasthetsprovningar föreskrivna i 6.10.2.7.1.2 (c).

6.10.2.3.4 För invändigt provtryck, utvändigt beräkningstryck angivet i 6.7.2.2.10, statisk belastning angiven i 6.7.2.2.12 och statisk egenbelastning som uppkommer på grund av innehållet med för

535

Kap. 6

Bilaga 1

tanktypen fastställd högsta densitet och högsta fyllnadsgrad, får brottkriterier (FC (failure criteria)) i längsgående riktning, i tvärriktningen och i alla andra riktningar i planet för kompositupplägget inte överstiga följande värde:

1 𝐹𝐹𝐹𝐹 ≤ 𝐾𝐾

där:

𝐾𝐾 = 𝐾𝐾0 × 𝐾𝐾1 × 𝐾𝐾2 × 𝐾𝐾3 × 𝐾𝐾4 × 𝐾𝐾5

där K inte får understiga 4.

K0 = hållfasthetfaktor. För allmän konstruktion uppgår minimivärdet för K0 till 1,5. Värdet på K0 ska fördubblas, såvida inte tankskalet är utrustat med ett extra skydd i form av en metallram som fullständigt omsluter tanken och har längsgående och överliggande balkar.

K1 = faktor som har samband med försämringen av materialegenskaper på grund av krypning och åldring. Den ska beräknas enligt formeln:

1

𝐾𝐾1 =

𝛼𝛼𝛼𝛼

där α är krypfaktorn och β åldringsfaktorn, bestämda i enlighet med 6.10.2.7.1.2 (e) respektive (f). När de används i beräkningar, ska faktorerna α och β ska ha ett värde mellan 0 och 1.

Alternativt får ett konservativt värde på K1 = 2 användas i syfte att genomföra den numeriska valideringsberäkningen i 6.10.2.3.4 (fortfarande behöver provning genomföras för att fastställa α och β).

K2 = faktor som har samband med drifttemperaturen och hartsets termiska egenskaper och som bestäms med följande ekvation med ett minimivärde på 1:

K2=1,25 – 0,0125 (HDT - 70)

där HDT är hartsets formbeständighetstemperatur i °C.

K3 = faktor som har samband med utmattning i materialet. Värdet K3 = 1,75 ska användas om inget annat värde medges av behörig myndighet. För konstruktion mot dynamiska laster enligt 6.7.2.2.12 ska värdet K3 = 1,1 användas.

K4 = faktor som har samband med härdningstekniken och har följande värden:

1,0 när härdning sker enligt en dokumenterad och godkänd metod, och kvalitetssystemet beskrivet i 6.10.2.2.2 även inkluderar en verifiering av härdningsgrad för varje UN-FRP-tank med hjälp av en direkt mätmetod, såsom differentiell svepkalorimetri (DSC) bestämd genom ISO 11357-2:2016, enligt 6.10.2.7.1.2.8.1,

1,1 där formning av termoplastisk harts eller härdning av härdplastharts sker i enlighet med en godkänd och dokumenterad process, och kvalitetssystemet som beskrivs i 6.10.2.2.2 inkluderar verifiering av egenskaper hos den formade termoplasten eller härdningsgrad hos härdplasthartsen, beroende på vilket som är tillämpligt, för varje UN-FRP-tank där indirekt mätmetod används enligt 6.10.2.7.1.2.8, såsom Barcol-provning genom ASTM D2583:2013-03 eller EN 59:2016, HDT genom ISО 75-1:2013, termomekanisk analys (TMA) genom

536

Kap. 6

Bilaga 1

ISO 11359-1:2014, eller dynamisk termomekanisk analys (DMA) genom ISO 6721-11:2019,

1,5 i övriga fall.

K5 = faktor kopplad till UN-tankinstruktionen i 4.2.5.2.6:

1,0 för T1-T19,

1,33 för T20,

1,67 för T21-T22.

En konstruktionsvalidering med hjälp av numerisk analys och ett lämpligt sammansatt brottkriterium ska utföras för att verifiera att spänningarna i skikten i tankskalet ligger under de tillåtna värdena. Lämpliga sammansatta brottkriterier inkluderar, men är inte begränsade till, Tsai-Wu, Tsai-Hill, Hashin, Yamada-Sun, Strain Invariant Failure Theory, Maximum Strain, eller Maximum Stress. Andra relationer för hållfasthets-kriterierna är tillåtna efter överenskommelse med behörig myndighet. Metoden och resultaten från denna konstruktionsvalidering ska lämnas till den behöriga myndig-heten.

Tillåtna värden ska bestämmas med hjälp av experiment för att få fram parametrar som krävs genom de valda brottskriterierna i kombination med en säkerhetsfaktor K, hållfasthetsvärden uppmätta enligt 6.10.2.7.1.2 (c) och de maximala töjningskrite-rierna som anges i 6.10.2.3.5. Analysen av förband ska vara utförd i enlighet med de tillåtna gränsvärdena som fastställts i 6.10.2.3.7 och hållfasthetsvärdena mätta enligt 6.10.2.7.1.2 (g). Buckling ska beaktas i enlighet med 6.10.2.3.6. Konstruktionen av öppningar och metalliska kopplingar ska beaktas i enlighet med 6.10.2.3.8.

6.10.2.3.5 Inte vid någon av de definierade spänningarna i 6.7.2.2.12 och 6.10.2.3.4 får den resulterande förlängningen i varje riktning överstiga värdet som anges i följande tabell eller 1/10 av hartsets brottförlängning bestämd genom ISO 527-2:2012, beroende på vilket som är det lägsta.

Exempel på kända gränsvärden anges i nedanstående tabell.

Maximal förlängning vid Typ av harts spänning (%)

Omättad polyester eller fenol 0,2 Vinylester 0,25 Epoxy 0,3 Termoplast Se 6.10.2.3.3

6.10.2.3.6 För det utvändiga beräkningstrycket ska den minsta säkerhetsfaktorn för linjär bucklingsanalys av tankskalet överensstämma med definitionen i den tillämpliga tryckkärlskoden, men får inte vara mindre än tre.

6.10.2.3.7 De limmade fogarna och/eller laminatbeläggningen som används i förbanden, inklusive förbanden mellan gavlar, i koppling mellan utrustning och tankskal samt i skvalpskottens och tankfackens förband med tankskalet, ska vara i stånd att ta upp belastningarna som anges i 6.7.2.2.1.2, 6.10.2.2.3.1, 6.10.2.3.2, 6.10.2.3.4 och 6.10.2.3.6. För att undvika spänningskoncentrationer i laminatbeläggningen ska böjningar med ett stigningsförhållande högst 1:6 användas. Skjuvhållfastheten mellan laminatbeläggningen och de med denna förbundna tankdelarna får inte vara mindre än

𝑄𝑄 𝜏𝜏𝑅𝑅 𝜏𝜏 = γ 𝑙𝑙 ≤ 𝐾𝐾

537

Kap. 6

Bilaga 1

där:

τR är den interlaminära skjuvhållfastheten enligt ISO 14130:1997 +Cor 1:2003,

Q är belastningen per breddenhet på sammankopplingen,

K är säkerhetsfaktorn beräknad enligt 6.10.2.3.4,

l är längden på laminatbeläggningen,

γ är formfaktorn som är kopplad till genomsnittlig fogspänning för maximal fogspänning vid brottpunkten.

Andra beräkningsmetoder för fogarna är tillåtna efter godkännande av behörig myndighet.

6.10.2.3.8 Metalliska flänsar och deras förslutningar får användas i FRP-tankskal enligt konstruktionskraven i 6.7.2. Öppningar i FRP-tankskal ska vara förstärkta, för att ge minst samma säkerhetsfaktorer mot de statiska och dynamiska belastningarna angivna i 6.7.2.2.12, 6.10.2.3.2, 6.10.2.3.4 och 6.10.2.3.6, som själva tankskalet ger. Antalet öppningar ska minimeras. Vid ovala öppningar får förhållandet mellan de båda axlarna inte överstiga 2.

Om metalliska flänsar eller komponenter är integrerade i FRP-tankskalet genom limning, ska karakteriseringsmetoden angiven i 6.10.2.3.7 gälla för skarven mellan metallen och den fiberarmerade plasten. Om de metalliska flänsarna eller komponenterna är fixerade på annat sätt, t.ex. med gängade fästdonsanslutningar, gäller de tillämpliga bestämmelserna i den relevanta tryckkärlsstandarden.

6.10.2.3.9 Kontrollberäkningar av tankskalets hållfasthet ska genomföras med FEM-metoden (Finita Elementmetoden, Finite Element Method) vilken ska simulera tankskalsupplag, förband inom FRP-tankskalet, fogar mellan FRP-tankskalet och containerramen samt öppningar. Behandling av enstaka delar ska utföras med en lämplig metod enligt tillämplig tryckkärlskod.

6.10.2.4 Tankskalets minsta godstjocklek

6.10.2.4.1 FRP-tankskalets minsta godstjocklek ska bekräftas genom kontrollberäkningar av tankskalets hållfasthet med beaktande av hållfasthetskraven som anges i 6.10.2.3.4.

6.10.2.4.2 Minsta tjocklek på FRP-tankskalets bärande skikt ska bestämmas i enlighet med 6.10.2.3.4. Dock ska det bärande skiktets minsta tjocklek alltid vara minst 3 mm.

6.10.2.5 Utrustningskomponenter för UN-tankar med tankskal av FRP

Driftsutrustning, bottenöppningar, tryckavlastningsanordningar, mätarutrustning, stativ, ramar, lyft- och surrningsbeslag för UN-tankar ska uppfylla bestämmelserna i 6.7.2.5- 6.7.2.17. Om några andra metallanordningar måste integreras i FRP-tankskal, gäller bestämmelserna i 6.10.2.3.8.

6.10.2.6 Typgodkännande

6.10.2.6.1 Typgodkännandet för UN-FRP-tankar ska uppfylla kraven i 6.7.2.18. Följande tilläggsbestämmelser gäller för UN-FRP-tankar.

6.10.2.6.2 Rapport gällande prototypprovning för typgodkännande ska dessutom innefatta följande: (a) Resultat från materialprovningarna som använts för tillverkning av FRP-tankskal i enlighet med kraven i 6.10.2.7.1, (b) Resultat från stötprovet med fallande kula i enlighet med bestämmelserna i 6.10.2.7.1.4, (c) Resultat från brandhärdighetsprovningen i enlighet med bestämmelserna i 6.10.2.7.1.5.

6.10.2.6.3 Som en del av driftmanualen ska ett kontrollprogram för användningslivslängden upprättas för att övervaka tankens status vid återkommande kontroller. Kontrollprogrammet ska fokusera på

538

Kap. 6

Bilaga 1

de kritiska spänningsområdena som identifierats i konstruktionsanalysen utförd enligt 6.10.2.3.4. Kontrollmetoden ska ta hänsyn till det potentiella skadeläget vid det kritiska spänningsområdet (t.ex. dragspänning eller interlaminatspänning). Kontrollen ska vara en kombination av visuell och oförstörande provning (t.ex. akustiska emissioner, ultraljudsutvärdering, termografi). När det gäller uppvärmningsanordningar ska kontrollprogrammet för användningslivslängd tillåta en undersökning av tankskalet eller dess representativa platser för att ta hänsyn till effekterna av överhettning.

6.10.2.6.4 En representativ prototyp ska genomgå nedan beskrivna provningar. Om så krävs får driftsutrustning ersättas av andra detaljer för detta ändamål.

6.10.2.6.4.1 Prototypen ska kontrolleras med avseende på överensstämmelse med typspecifikationen. Detta innefattar en invändig och utvändig kontroll och måttkontroll av väsentliga dimensioner.

6.10.2.6.4.2 Prototypen, utrustad med töjningsgivare på alla ställen med stark töjning, utifrån vad som identifierats genom valideringsberäkningen för konstruktionen enligt 6.10.2.3.4, ska utsättas för följande belastningar, varvid töjningarna ska noteras: .1 Fyllning med vatten till högsta tillåtna fyllnadsgrad. Mätresultaten ska användas för kontroll av konstruktionsberäkningen enligt 6.10.2.3.4. .2 Fyllning med vatten till maximal fyllnadsgrad och statiska belastningar i alla tre riktningar; belastningarna ska monteras vid hörnfästena utan att extra belastning appliceras utvändigt på tankskalet. För jämförelse med den beräknade konstruktionen enligt 6.10.2.3.4 ska de noterade töjningarna extrapoleras som förhållande mellan kvoten av de accelerationer som krävs i 6.7.2.2.12 och de uppmätta accelerationsvärdena. .3 Fyllning med vatten och belastning med fastställt provtryck. Under denna belastning får tanken inte uppvisa synliga skador eller läckage. Spänningen som motsvarar den uppmätta töjningsnivån får inte överstiga den lägsta säkerhetsfaktorn som räknats fram i 6.10.2.3.4 under något av dessa belastningsförhållanden.

6.10.2.7 Ytterligare bestämmelser som gäller för UN-FRP-tankar

6.10.2.7.1 Materialprovning

6.10.2.7.1.1 Hartser Hartsets brottförlängning ska bestämmas i enlighet med ISO 527-2:2012. Formbeständighetstemperaturen (HDT) för hartset ska bestämmas i enlighet med EN ISO 75- 1:2013.

6.10.2.7.1.2 Tankskal Före provningen ska alla beläggningar tas bort från provstyckena. Om det inte är möjligt att skära ut ett tankskalsprovstycke får ett parallellt tankskalsprovstycke användas. Provningarna ska omfatta följande: .1 Tjocklek hos laminatskikten i tankmantel och tankgavlar. .2 Vikthalt och sammansättning på armeringskompositen genom ISO 1172:1996 eller ISO 14127:2008 samt orientering och uppbyggnad av armeringslagren. .3 Brottgräns, brottförlängning och elasticitetsmodul enligt ISO 527-4:1997 eller ISO 527- 5:2009 i de i tvärgående och längsgående riktningarna på tankskalet. På delar av FRPtankskalet ska provning genomföras på representativa laminat i enlighet med ISO 527- 4:1997 eller ISO 527-5:2009, för att möjliggöra utvärdering av lämpligheten av säkerhetsfaktor (K). Minst sex prover per brottgränsmätning ska användas, och brottgränsen ska bestämmas från medelvärdet minus två standardavvikelser. .4 Böjhållfasthet ska fastställas genom provning av trepunkts- eller fyrpunktsböjning enligt ISO 14125:1998 +Amd 1:2011 med hjälp av ett provstycke med en minimibredd av 50 mm och ett stödpunktsavstånd på minst tjugo gånger godstjockleken. Minst fem prover ska användas. .5 Krypfaktorn ska bestämmas utifrån medelvärdet av resultaten från minst två prover med konfigurationen beskriven i (d), utsatta för krypning i trepunkts- eller fyrpunktsböjning, vid den maximala konstruktionstemperaturen angiven i 6.10.2.2.3.2, i 1 000 timmar. Följande provning ska utföras för varje prov:

539

Kap. 6

Bilaga 1

.1 Placera provet i böjningsapparaten, obelastad, i ugn inställd på maximal konstruktionstemperatur och låt acklimatisera sig i minst 60 minuter. .2 Belasta provböjning i enlighet med EN ISO 14125:1998 + Amd 1:2011 vid böjspänning motsvarande hållfastheten som fastställts i (d) dividerat med fyra. Bibehåll mekanisk belastning vid maximal konstruktionstemperatur utan avbrott i minst 1 000 timmar. .3 Mät den initiala deformationen sex minuter efter full belastning i (e) (ii). Provet ska förbli belastat i provriggen. .4 Mät den slutliga deformationen 1 000 timmar efter full belastning i (e) (ii). .5 Beräkna krypfaktorn α genom att dividera den initiala deformationen från (e) (iii) med den slutliga deformationen från (e) (iv). .6 Åldringsfaktor β bestämd utifrån medelvärdet av resultaten från minst två prover med konfigurationen som beskrivs i (d), utsatt för belastning i statisk trepunkts- eller fyrapunktsböjning, i samband med nedsänkning i vatten vid den maximala konstruktionstemperaturen angiven i 6.10.2.2.3.2, i 1 000 timmar. Följande test ska utföras för varje prov: .1 Före provning eller konditionering ska proverna torkas i en ugn vid 80 °C i 24 timmar. .2 Provet ska belastas i trepunkts- eller fyrpunktsböjning vid rumstemperatur, i enlighet med ISO 14125:1998 + Amd 1:2011, vid böjspänningsnivån motsvarande hållfastheten som fastställts i (d) dividerat med fyra. Mät den initiala deformationen sex minuter efter full belastning. Ta bort provet från provriggen. .3 Sänk ned det obelastade provet i vatten vid den maximala konstruktionstemperaturen i minst 1 000 timmar utan avbrott i vattenkonditioneringsperioden. När konditioneringsperioden har löpt ut, ta bort proverna, håll dem fuktiga vid rumstemperatur och slutför (f) (iv) inom tre dagar. 4. Provet ska utsättas för den andra omgången av statisk belastning, på ett sätt som är identiskt med (f) (ii). Mät den slutliga deformationen sex minuter efter full belastning. Ta bort provet från provriggen. 5. Beräkna åldringsfaktorn β genom att dela den initiala deformationen från (f) (ii) med den slutliga deformationen från (f) (iv). .7 Förbandens interlaminära skjuvhållfasthet ska mätas genom provning av representativa provstycken i enlighet med ISO 14130:1997. .8 Effektiviteten av termoplastiska hartsbildande egenskaper eller härdplasthartshärdningsoch efterhärdningsprocesser för laminat, beroende på vilket som är tillämpligt, ska bestämmas med en eller flera av följande metoder: .1 Direkt mätning av bildade termoplastiska hartsegenskaper eller härdplasthartshärdningsgrad: glasövergångstemperatur (Tg) eller smälttemperatur (Tm) bestämd med hjälp av differentiell svepkalorimetri (DSC) via ISO 11357- 2:2016; eller .2 Indirekt mätning av bildade termoplastiska hartsegenskaper eller härdplasthartshärdningsgrad: – HDT genom ISО 75-1:2013, – Tg eller Tm med termomekanisk analys (TMA) genom ISO 11359-1:2014, – Dynamisk termomekanisk analys (DMA) genom ISO 6721-11:2019, – Barcol-provning genom ASTM D2583:2013-03 eller EN 59:2016.

6.10.2.7.1.3 Den kemiska kompatibiliteten mellan linern och de ämnen som ska transporteras samt mellan driftsutrustningens kemiska kontaktytor och de ämnen som ska transporteras, ska visas med en av följande metoder. I samband med detta ska man redogöra för alla aspekter av kompatibiliteten hos materialen i tankskalet och dess utrustning med de ämnen som ska transporteras, inklusive kemiska angrepp på tankskalet, initiering av kritiska reaktioner i innehållet och farliga reaktioner mellan dessa båda. .1 För att påvisa angrepp på tankskalet ska representativa provstycken uttagna från tankskalet, inklusive eventuella liners med svetsfogar, genomgå kemisk beständighetsprovning enligt EN 977:1997 i 1000 timmar vid 50 °C eller vid den högsta temperatur för vilken ett specifikt ämne är godkänt för transport. I jämförelse med ett oanvänt provstycke, får nedgången i hållfasthet och elasticitetsmodul som uppmätts i böjprovningen enligt EN 978:1997, inte överstiga 25 %. Sprickor, blåsor, punktformiga skador, separation av lager och liner samt kornighet är inte tillåtna.

540

Kap. 6

Bilaga 1

.2 Intygade och dokumenterade uppgifter om positiva erfarenheter med avseende på de aktuella fyllnadsmaterialens kompatibilitet med material i tankskalet som de kommer i kontakt med vid givna temperaturer, tider och andra relevanta driftförhållanden. .3 I facklitteratur, standarder eller andra källor publicerade tekniska data, vilka godtas av behörig myndighet. .4 Efter överenskommelse med behörig myndighet får andra metoder för att verifiera kemisk kompatibilitet användas.

6.10.2.7.1.4 Stötprov med fallande kula enligt EN 976-1:1997 Prototypen ska genomgå stötprov med fallande kula enligt EN 976-1:1997 nr 6.6. Då får ingen synlig inre eller yttre skada uppträda.

6.10.2.7.1.5 Brandhärdighetsprovning

6.10.2.7.1.5.1 En representativ prototyptank tillsammans med driftsutrustning och strukturdelar fylld till 80 % av sin maximala vattenkapacitet, ska utsättas för 30 minutersomvälvande brandbelastning genom en oljekarsbrand (bonfire) eller annat slags brand med samma verkan. Branden ska motsvara en teoretisk brand med flamtemperatur på 800 °C, emmissionstal på 0,9 och för tanken en värmeöverföringskoefficient på 10 W/(m²K) och en absorbans för ytan av 0,8. Ett minsta nettovärmeflöde på 75 kW/m² ska kalibreras enligt ISO 21843:2018. Karets dimensioner ska vara minst 50 cm större än tanken åt alla håll och avståndet mellan bränslenivån och tanken- ska vara mellan 50 och 80 cm. Under vätskenivån i tanken ska alla delar av tanken, inklusive öppningar och förslutningar, förbli täta, så när som på droppläckage.

6.10.2.8 Kontroll och provning

6.10.2.8.1 Kontroll och provning av UN-FRP-tankar ska genomföras enligt 6.7.2.19. Dessutom ska svetsade termoplastiska liners gnistprovas enligt en lämplig standard efter den tryckprovning som utförts i enlighet med den återkommande kontrollen angiven i 6.7.2.19.4.

6.10.2.8.2 Dessutom ska den första och de återkommande kontrollerna följa kontrollprogrammet för användningslivslängd och eventuella tillhörande kontrollmetoder enligt 6.10.2.6.3.

6.10.2.8.3 Vid den första kontrollen och provningen ska det verifieras att tillverkningen av tanken är genomförd i enlighet med kvalitetssystemet som krävs i 6.10.2.2.2.

6.10.2.8.4 Vid kontroll av tankskalet ska dessutom de områden som värms av uppvärmningsanordningar pekas ut eller markeras, finnas angivna i konstruktionsritningar eller göras synliga med en lämplig teknik (t.ex. infrarött ljus). Undersökningen av tank-skalet ska beakta effekterna av överhettning, korrosion, erodering, övertryck och mekanisk överbelastning.

6.10.2.9 Bevarande av tankskalsprovstycken

Tankskalsprovstycken (t.ex. från platser där manluckor har skurits ut) från varje tillverkad tank ska bevaras för framtida kontroller och tankskalsverifieringar i fem år från datumet för den första kontrollen och provningen och tills den föreskrivna femåriga återkommande kontrollen har genomförts med lyckat resultat.

6.10.2.10 Märkning

6.10.2.10.1 Kraven i 6.7.2.20.1, förutom (f) och (ii), gäller för UN-tankar med FRP-tankskal.

6.10.2.10.2 Den information som krävs i 6.7.2.20.1 (f) (i) ska vara ”Konstruktionsmaterial i mantlar/gavlar: Fiberarmerad plast”, armeringsfibern t.ex. ”Förstärkning: E-glas”, och harts t.ex. ”Harts: Vinylester”.

6.10.2.10.3 Kraven i 6.7.2.20.2 gäller för UN-tankar med FRP-tankskal.

541

DEL 7

BESTÄMMELSER OM TRANSPORTFÖRFARANDEN

545

Kap. 7

Bilaga 1

Kapitel 7.1

Allmänna stuvningsbestämmelser

7.1.1 Inledning

Detta kapitel innehåller allmänna bestämmelser för stuvning av farligt gods på alla typer av fartyg. Särskilda bestämmelser som gäller containerfartyg, ro-ro-fartyg, torrlastfartyg och pråmbärande fartyg anges i kapitel 7.4 till 7.7.

7.1.2 Definitioner

Anm. 1: Termen ”magasin” används inte längre i dessa föreskrifter. Ett magasin som inte är en fast del av fartyget ska uppfylla bestämmelserna för en sluten lastbärare i klass 1 (se 7.1.2). Ett magasin som är en fast del av fartyget, såsom en avdelning, ett område under däck eller ett lastrum, ska uppfylla bestämmelserna i 7.6.2.4.

Anm. 2: Lastrum får inte anses vara slutna lastbärare.

Fritt från bostadsutrymmen avser att kollin eller lastbärare ska stuvas minst 3 meter från bostäder, luftintag, maskineriutrymmen och andra slutna arbetsutrymmen.

Sluten lastbärare för klass 1 avser en lastbärare som helt innesluter innehållet med permanenta strukturer, kan säkras vid fartygskonstruktionen och, med undantag för riskgrupp 1.4, är strukturellt funktionsduglig enligt definitionen i detta avsnitt. Lastbärare med sidor eller överdel av väv räknas inte som slutna lastbärare. En sluten lastbärare ska antingen ha ett tätt golv av trä eller medge att godset stuvas på trall, pallar eller mellanlägg av trä.

Brännbart material avser material som kan men inte behöver vara farligt gods, men som är lättantändligt och gynnar förbränning. Exempel på brännbara material är trä, papper, halm, vegetabiliska fibrer liksom produkter tillverkade av sådana material, samt kol, smörjmedel och oljor. Denna definition avser inte förpackningsmaterial och utfyllnadsmaterial.

Potentiella antändningskällor avser, men är inte begränsade till, öppen eld; maskiners avgassystem; ventilationsutsläpp från kök; eluttag och elektrisk utrustning inklusive sådana som sitter på kylda eller uppvärmda lastbärare, såvida eluttagen och den elektriska utrustningen inte 1 är av certifierad säker typ.

Skyddad från värmekällor avser att kollin och lastbärare ska stuvas minst 2,4 meter från uppvärmda fartygskonstruktioner, där yttemperaturen kan komma att överstiga 55 °C. Exempel på uppvärmda konstruktioner är ångrör, värmespiraler, överdelar eller sidoväggar på uppvärmda bränsle- och lasttankar, samt skott i maskineriutrymmen. Dessutom ska kollin som inte lastats i en lastbärare och som stuvas på däck skyddas mot direkt solljus. Ytan på en lastbärare kan bli varm snabbt i direkt solljus under nästan vindlösa förhållanden, och lasten kan också bli uppvärmd. Beroende på vilket slags gods som finns i lastbäraren och på den planerade resan, ska försiktighetsåtgärder vidtas för att säkerställa att exponeringen för direkt solljus minskas.

Stuvning avser korrekt placering av farligt gods ombord på ett fartyg för att säkerställa säkerhet och miljöskydd under transport.

Stuvning på däck avser stuvning på väderdäcket. För öppna ro-ro-lastutrymmen, se 7.5.2.6.

1 För lastutrymmen, se regel 19.3.2, kapitel II-2 i Solas-konventionen och för kylda eller uppvärmda lastbärare, se de rekommendationer som publicerats av Internationella elektrotekniska kommissionen, särskilt IEC 60079.

547

Kap. 7

Bilaga 1

Stuvning under däck avser all stuvning som inte görs på väderdäcket. För containerfartyg utan lastrumsluckor, se 7.4.2.1.

Strukturellt funktionsduglig för klass 1 avser att lastbäraren inte får ha några allvarliga defekter i sina konstruktionsdetaljer, t.ex. övre och nedre sidobalkar, övre och nedre tvärbalkar, dörrtröskel och dörrbalk, tvärgående golvbalkar samt hörnstolpar och hörnbeslag i en container. Som allvarliga defekter räknas 1. bucklor eller utbuktningar på konstruktionselement, djupare än 19 mm, oavsett längd, 2. sprickor eller brott på konstruktionselement, 3. mer än en skarv (t.ex. en överlappsskarv) i övre eller nedre tvärbalkar eller dörrbalkar, 4. mer än två skarvar i någon av de övre eller nedre sidobalkarna, eller varje skarv i en dörrtröskel eller hörnstolpe, 5. gångjärn och beslag som är hopklämda, förvridna, trasiga, saknas eller på annat sätt är ur funktion, och 6. otäta förslutningar eller tätningar, eller 7. för containrar, all slags åverkan på konstruktionen som är kraftig nog att omöjliggöra korrekt positionering av hanteringsutrustning, placering och säkring på chassin eller fordon eller placering i fartygets lastrum. . Därutöver är det inte tillåtet med nedslitning av lastbärarens komponenter, oavsett konstruktionsmaterial, såsom genomrostade ställen i metallsidoväggar eller splittrad fiber i komponenter av glasfiber. Det är dock tillåtet med normalt slitage, inklusive korrosion (rost), mindre bucklor och revor och andra skador som inte påverkar funktionen eller väderbeständigheten.

7.1.3 Stuvningskategorier

7.1.3.1 Stuvningskategorier för klass 1

Farligt gods i klass 1, förutom riskgrupp 1.4, samhanteringsgrupp S som är förpackat i begränsade mängder, ska stuvas enligt vad som anges i kolumn 16a i förteckningen över farligt gods i enlighet med någon av kategorierna nedan. Stuvnings- Lastfartyg På däck i sluten lastbärare eller under däck kategori 01 (upp till 12 passagerare) Passagerarfartyg På däck i sluten lastbärare eller under däck Stuvnings- Lastfartyg På däck i sluten lastbärare eller under däck kategori 02 (upp till 12 passagerare) Passagerarfartyg På däck i sluten lastbärare eller under däck i sluten lastbärare i enlighet med 7.1.4.4.6 Stuvnings- Lastfartyg På däck i sluten lastbärare eller under däck kategori 03 (upp till 12 passagerare) Passagerarfartyg Förbjudet, förutom i enlighet med 7.1.4.4.6 Stuvnings- Lastfartyg På däck i sluten lastbärare eller under däck i kategori 04 (upp till 12 passagerare) sluten lastbärare Passagerarfartyg Förbjudet, förutom i enlighet med 7.1.4.4.6 Stuvnings- Lastfartyg Enbart på däck i sluten lastbärare kategori 05 (upp till 12 passagerare) Passagerarfartyg Förbjudet, förutom i enlighet med 7.1.4.4.6

548

Kap. 7

Bilaga 1

7.1.3.2 Stuvningskategorier för klass 2 till 9

Farligt gods i klass 2 till 9 och i riskgrupp 1.4, samhanteringsgrupp S som är förpackat i begränsade mängder (limited quantities), ska stuvas enligt vad som anges i kolumn 16a i förteckningen över farligt gods i enlighet med någon av kategorierna nedan:

Stuvningskategori A

Lastfartyg eller passagerarfartyg, vars passagerarantal är begränsat till högst 25 eller PÅ DÄCK ELLER UNDER DÄCK

till en passagerare per 3 meter av totala längden, }

där det största värdet gäller Andra passagerarfartyg, på vilka begränsningen PÅ DÄCK ELLER UNDER DÄCK

av passagerarantalet överskrids }

Stuvningskategori B

Lastfartyg eller passagerarfartyg, vars passagerarantal är begränsat till högst 25 eller PÅ DÄCK ELLER UNDER DÄCK

till en passagerare per 3 meter av totala längden, }

där det största värdet gäller Andra passagerarfartyg, på vilka begränsningen

av passagerarantalet överskrids } ENDAST PÅ DÄCK

Stuvningskategori C

Lastfartyg eller passagerarfartyg, vars passagerarantal är begränsat till högst 25 eller ENDAST PÅ DÄCK

till en passagerare per 3 meter av totala längden, }

där det största värdet gäller Andra passagerarfartyg, på vilka begränsningen

av passagerarantalet överskrids } ENDAST PÅ DÄCK

Stuvningskategori D

Lastfartyg eller passagerarfartyg, vars passagerarantal är begränsat till högst 25 eller ENDAST PÅ DÄCK

till en passagerare per 3 meter av totala längden, }

där det största värdet gäller Andra passagerarfartyg, på vilka begränsningen av passagerarantalet överskrids FÖRBJUDET

}

Stuvningskategori E

Lastfartyg eller passagerarfartyg, vars passagerarantal är begränsat till högst 25 eller PÅ DÄCK ELLER UNDER DÄCK

till en passagerare per 3 meter av totala längden, }

där det största värdet gäller Andra passagerarfartyg, på vilka begränsningen av passagerarantalet överskrids FÖRBJUDET

}

7.1.4 Särskilda stuvningsbestämmelser

7.1.4.1 Stuvning av tömda ej rengjorda förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar

Trots de stuvningsbestämmelser som anges i förteckningen över farligt gods, får tömda ej rengjorda förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, som endast ska stuvas på däck när de är fulla, stuvas på däck eller under däck i ett mekaniskt ventilerat lastutrymme. Tömda ej rengjorda tryckkärl märkta med delklass 2.3 ska dock endast stuvas på däck (se även 4.1.1.11) och förbrukade aerosolbehållare ska endast stuvas enligt kolumn 16a i förteckningen över farligt gods.

549

Kap. 7

Bilaga 1

7.1.4.2 Stuvning av vattenförorenande (marine pollutants) och smittförande ämnen som inordnas under UN 2814, UN 2900 och UN 3549

Om stuvning är tillåten på däck eller under däck, är stuvning under däck att föredra. Om endast stuvning på däck tillåts, ska företräde ges till stuvning på väl skyddade däck eller stuvning inombords på skyddade områden på exponerade däck.

7.1.4.3 Stuvning av begränsade mängder (limited quantities) och reducerade mängder (excepted quantities)

När det gäller stuvning av begränsade mängder och reducerade mängder, se kapitel 3.4 och 3.5.

7.1.4.4 Stuvning av gods i klass 1

7.1.4.4.1 I lastfartyg med en bruttodräktighet om 500 eller mer och i passagerarfartyg byggda före den 1 september 1984, samt i lastfartyg med en bruttodräktighet under 500 byggda före den 1 februari 1992, ska gods i klass 1 med undantag för riskgrupp 1.4, samhanteringsgrupp S, endast stuvas på däck, såvida inte annat godkänns av administrationen.

7.1.4.4.2 Gods i klass 1 med undantag för riskgrupp 1.4 ska stuvas med ett horisontellt avstånd på minst 2 12 meter från bostadsutrymmen, livräddningsutrustning och områden som fartygets passagerare har åtkomst till utan tillstånd eller begränsning.

7.1.4.4.3 Gods i klass 1 med undantag för riskgrupp 1.4 får inte placeras närmare fartygssidan än ett avstånd som är lika med en åttondel av skeppsbredden eller 2,4 meter, beroende på vilket som är kortast.

7.1.4.4.4 Gods i klass 1 får inte stuvas inom ett horisontellt avstånd på 6 meter från potentiella antändningskällor.

7.1.4.4.5 Transport till eller från offshore-oljeplattformar, mobila offshore-borrningsenheter och andra offshore-installationer

Oaktat den stuvningskategori som anges i kolumn 16a i förteckningen över farligt gods, får UN 0124 PERFORERINGSANORDNINGAR, MED RSV-LADDNING och UN 0494 PERFOR- ERINGSANORDNINGAR, MED RSV-LADDNING som transporteras till eller från offshoreoljeplattformar, mobila offshore-borrningsenheter och andra offshore-installationer stuvas på däck i verktygspallar, vaggor eller korgar, förutsatt att: .1 antändningsanordningar är åtskilda från varandra och från alla perforeringsanordningar i enlighet med bestämmelserna i 7.2.7, och från annat farligt gods i enlighet med bestämmelserna i 7.2.4 och 7.6.3.2, om inte annat godkänts av den behöriga myndigheten, .2 perforeringsanordningar hålls säkert på plats under transport, .3 varje RSV-laddning som sitter fast på en perforeringsanordning inte innehåller mer än 112 g explosiva ämnen, .4 varje RSV-laddning, om den inte är helt innesluten i glas eller metall, är helt skyddad av ett metallhölje efter att den införts i vapnet, .5 båda ändarna av perforeringsanordningar skyddas med ändlock i stål som möjliggör tryckfrigöring vid brand, .6 det totala explosiva innehållet inte överstiger 95 kg per verktygspall, vagga eller korg, och .7 om mer än en verktygspall, vagga eller korg stuvas ”på däck” ett horisontellt minsta avstånd på 3 meter finns mellan dem.

7.1.4.4.6 Stuvning på passagerarfartyg

7.1.4.4.6.1 Gods i riskgrupp 1.4, samhanteringsgrupp S, får transporteras i valfri mängd på passagerarfartyg. Inget annat gods i klass 1 får transporteras på passagerarfartyg, förutom:

2 Se den enhetliga tolkningen i 7.1.4.4.2 i dessa föreskrifter angående ”livräddningsutrustning” (MSC.1/Circ.1626).

550

Kap. 7

Bilaga 1

.1 gods i samhanteringsgrupperna C, D och E och föremål i samhanteringsgrupp G, förutsatt att den totala nettovikten för explosiva ämnen inte överstiger 10 kg per fartyg och att de transporteras i slutna lastbärare på däck eller under däck. .2 föremål i samhanteringsgrupp B, om den totala nettovikten för explosiva ämnen inte överstiger 10 kg per fartyg och om de endast transporteras på däck i slutna lastbärare.

7.1.4.4.7 Andra arrangemang än de som föreskrivs i kapitel 7.1 för klass 1 får godkännas av administrationen.

7.1.4.5 Stuvning av gods i klass 7

7.1.4.5.1 Den totala aktiviteten i ett enskilt lastutrymme i ett sjögående fartyg vid transport av LSAmaterial eller SCO i typ IP 1-, typ IP 2- eller typ IP 3-förpackningar eller oförpackade, får inte överskrida gränserna som visas i tabellen här nedan. För SCO-III får gränserna i tabellen nedan överskridas, förutsatt att transportplanen innehåller försiktighetsåtgärder som ska tillämpas vid transport för att uppnå en övergripande säkerhetsnivå som minst motsvarar den som skulle ha uppnåtts om gränserna inte hade överskridits.

Gränsvärden för aktivitet i transportmedel för LSA-material och SCO i industrikollin eller oförpackade

Materialslag Gränsvärden för aktivitet i sjögående fartyg

LSA I Ingen gräns

LSA II och LSA III, icke brännbara fasta ämnen Ingen gräns

LSA II och LSA III, brännbara fasta ämnen samt 100 A2 alla vätskor och gaser SCO 100 A2

2 7.1.4.5.2 Förutsatt att dess genomsnittliga ytvärmeflöde inte överstiger 15 W/m och att den omedelbart omgivande lasten inte finns i säckar eller påsar, kan ett kolli eller en overpack transporteras eller förvaras bland förpackat allmänt gods utan några särskilda stuvningsbestämmelser, med undantag för eventuella specifika krav från den behöriga myndigheten i ett tillämpligt godkännandeintyg.

7.1.4.5.3 Lastning av containrar och ansamling av kollin, overpacks och containrar ska kontrolleras enligt följande: .1 Med undantag för när det totala antalet kollin, overpacks och containrar ombord på ett enskilt transportmedel transporteras som komplett last, ska detta totala antal vara begränsat så att den totala summan av transportindex ombord på transportmedlet inte överstiger de värden som visas i tabellen här nedan. För sändningar av LSA I-material får det inte finnas någon gräns för summan av transportindex.

Transportindexgränser för containrar och transportmedel som inte används för komplett last

Begränsning av den totala summan av Typ av container eller transportmedel transportindex i en container eller ombord på ett transportmedel

Container Småcontainer 50 Storcontainer 50 Fordon 50 Fartyg för inre vattenvägar (pråm) 50 a Sjögående fartyg 1 Lastrum, avdelning eller definierat däckområde Kollin, overpacks, småcontainrar 50 Storcontainrar (slutna containrar) 200

551

Kap. 7

Bilaga 1

Begränsning av den totala summan av Typ av container eller transportmedel transportindex i en container eller ombord på ett transportmedel

2 Totalt för fartyg Kollin, overpacks, småcontainrar 200 Storcontainrar (slutna containrar) Ingen gräns

a Kollin eller overpacks som transporteras i eller på ett fordon enligt bestämmelserna i 7.1.4.5.5 får transporteras med fartyg under förutsättning att de inte avlägsnas från fordonet ombord på fartyget.

.2 Om en sändning transporteras som komplett last får det inte finnas någon gräns för summan av transportindex ombord på ett enskilt transportmedel. .3 Dosraten under rutinmässiga transportförhållanden får inte överstiga 2 mSv/h någonstans på fordonets eller containerns utsida, och 0,1 mSv/h 2 meter från fordonets eller containerns utsida, med undantag för sändningar som transporteras som komplett last på väg eller järnväg där dosratsgränserna runt fordonet anges i 7.1.4.5.5.2 och 7.1.4.5.5.3. .4 Den totala summan av kriticitetssäkerhetsindex i en container och ombord på ett transportmedel får inte överstiga värdena i tabellen här nedan.

CSI-gränser i containrar och transportmedel som innehåller fissila ämnen

Gräns för den totala summan av kriticitetssäkerhetsindex i en container eller Typ av container eller transportmedel ombord på ett transportmedel

Ej komplett last Komplett last

Container Småcontainer 50 N/A Storcontainer 50 100 Fordon 50 100 Fartyg för inre vattenvägar (pråm) 50 100 a Sjögående fartyg 1 Lastrum, avdelning eller definierat däckområde Kollin, overpacks, småcontainrar 50 100 Storcontainrar (slutna containrar) 50 100 2 Totalt för fartyg b c Kollin, overpacks, småcontainrar 200 200 b c Storcontainrar (slutna containrar) Ingen gräns Ingen gräns a Kollin eller overpacks som transporteras i eller på ett fordon enligt bestämmelserna i 7.1.4.5.5 får transporteras med fartyg under förutsättning att de inte avlägsnas från fordonet ombord på fartyget. I dessa fall gäller villkoren under rubriken ”Komplett last”. b Sändningen ska hanteras och stuvas så att den totala summan av CSI inte överstiger 50 i någon grupp, och så att varje grupp hanteras och stuvas med ett bibehållet avstånd på minst 6 meter från andra grupper. c Sändningen ska hanteras och stuvas så att den totala summan av CSI inte överstiger 100 i någon grupp, och så att varje grupp hanteras och stuvas med ett bibehållet avstånd på minst 6 meter från andra grupper. Mellanliggande utrymme mellan grupperna kan upptas av annan last.

7.1.4.5.4 Varje kolli eller overpack med transportindex över 10 och varje sändning med kriticitetssäkerhetsindex över 50 får endast transporteras som komplett last.

7.1.4.5.5 För sändningar som transporteras som komplett last får dosraten inte överstiga: .1 10 mSv/h på någon punkt på den utvändiga ytan av ett kolli eller en overpack, och får endast överstiga 2 mSv/h under förutsättning att .1 fordonet är utrustat med en avgränsning som under rutinmässiga transportförhållanden förhindrar att obehöriga får tillträde till utrymmet innanför avgränsningen, och .2 åtgärder har vidtagits för att lastsäkra kollit eller overpacken så att dess läge inom avgränsningen i fordonet förblir oförändrat under rutinmässig transport, och .3 ingen lastning eller lossning sker under förflyttningen, .2 2 mSv/h på någon punkt på fordonets utvändiga yta, inklusive tak- och bottenytor, eller, i fråga om öppna fordon, på någon punkt på de lodräta plan som sticker ut från fordonets ytterkanter, lastens övre yta och fordonets nedre ytteryta, och

552

Kap. 7

Bilaga 1

.3 0,1 mSv/h på någon punkt på 2 meters avstånd från de lodräta plan som bildas av fordonets utvändiga ytor, eller, om lasten transporteras i ett öppet fordon, på någon punkt på 2 meters avstånd från de lodräta plan som sticker ut från fordonets ytterkanter.

7.1.4.5.6 När det gäller vägfordon är inga andra personer än förare och medhjälpare tillåtna i fordon som transporterar kollin, overpacks eller containrar med etiketter för kategori II-GUL eller III-GUL.

7.1.4.5.7 Kollin eller overpacks med en dosrat på ytan som är större än 2 mSv/h, såvida de inte transporteras i eller på ett fordon som komplett last i enlighet med tabellen under 7.1.4.5.3, fotnot (a), får inte transporteras med fartyg förutom enligt särskild överenskommelse.

7.1.4.5.8 Transport av sändningar med hjälp av ett specialfartyg vilket genom sin konstruktion eller på grund av att det är befraktat, är avsett för transport av radioaktiva ämnen, ska undantas från bestämmelserna i 7.1.4.5.3 förutsatt att följande villkor är uppfyllda: .1 Ett strålskyddsprogram för förflyttningen ska godkännas av administrationen och, på begäran, av behörig myndighet vid varje anlöpshamn. .2 Stuvningsarrangemang ska vara fastställda i förväg för hela resan, inklusive för eventuella sändningar som ska lastas i anlöpshamnar under resans gång. .3 Lastning, transport och lossning av sändningarna ska övervakas av personer som är kvalificerad inom transport av radioaktiva ämnen.

7.1.4.5.9 Alla transportmedel och all utrustning som används regelbundet vid transport av radioaktiva ämnen ska regelbundet kontrolleras för att fastställa kontaminationsnivån. Frekvensen för sådana kontroller ska stå i relation till sannolikheten för kontaminering och den utsträckning i vilken radioaktiva ämnen transporteras.

7.1.4.5.10 Med undantag för vad som anges i 7.1.4.5.11 ska alla transportmedel, all utrustning eller delar av dessa som under transporten av radioaktiva ämnen har kontaminerats så att de gränser som anges i 4.1.9.1.2 överskrids, eller som uppvisar en dosrat över 5 µSv/h på ytan, dekontamineras så snart som möjligt av en kvalificerad person och får inte återanvändas om inte följande villkor är uppfyllda: .1 Den löst vidhäftande kontaminationen får inte överskrida gränserna som anges i 4.1.9.1.2. .2 Dosraten som härrör från den fasta kontamineringen får inte överstiga 5 µSv/h på ytan.

7.1.4.5.11 En container eller ett transportmedel som är avsett för transport av oförpackade radioaktiva ämnen som komplett last, ska undantas från bestämmelserna i 4.1.9.1.4 och 7.1.4.5.10 enbart med avseende på inre ytor, och endast så länge som containern eller transportmedlet används för just denna kompletta last.

7.1.4.5.12 Vid obeställbarhet hos sändningen ska den placeras på en säker plats, behörig myndighet ska snarast möjligt underrättas och en begäran om anvisningar för det fortsatta agerandet göras.