Kungörelse (1947:847) med vissa bestämmelser rörande tillämpningen av lagen den 20 december 1946 (nr 817) om bevisupptagning vid utländsk domstol

Har framställning om bevisupptagning vid utländsk domstol kommit in till Justitiedepartementet skall departementet vid behov se till att framställningen översätts till den andra statens språk eller annat språk som den staten godtar. Uppgift om kostnaden för översättningen skall omedelbart överlämnas till den svenska domstolen.

Gör svensk domstol framställning enligt den i Haag den 18 mars 1970 dagtecknade konventionen om bevisupptagning i utlandet i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur direkt till det centrala organet i den andra staten eller i Österrike, skall vad som sägs om Justitiedepartementet i första stycket första meningen gälla domstolen. Förordning (2000:708).

Har i fall, då kostnad för bevisupptagning vid utländsk domstol enligt lag skall utgivas av enskild part, rätten självmant förordnat om bevisupptagningen, må rätten, om föreläggande att ställa säkerhet för kostnaden icke efterkommes, genast låta uttaga det belopp som angivits i föreläggandet.

Vid tingsrätt skall belopp, som sålunda indrivits eller som part enligt givet föreläggande erlagt till domstolen, ofördröjligen insättas på tjänstepostgirokonto. Förordning (1970:527).

Sedan uppgift om samtliga kostnader för bevisupptagningen inkommit till den svenska domstolen har denna, om kostnaden enligt lag skall utgivas av part, att såvitt täckning ej kan erhållas ur inbetalt förskott vidtaga erforderliga åtgärder för kostnadsbeloppets uttagande samt översända det till

1. 1 Justitiedepartementet eller
2. 2 om omedelbar skriftväxling ägt rum med den utländska domstolen, till denna, eller
3. 3 om bevisupptagningen ägt rum enligt den i 1 § andra stycket nämnda konventionen, till det centrala organet i den främmande staten.

Skall kostnaden betalas av allmänna medel, verkställs utbetalningen i den ordning som är föreskriven för ersättning av allmänna medel till vittnen. Förordning (2000:708).

I framställning om bevisupptagning vid utländsk domstol anges

1. 1 den ansökande domstolens namn och postadress samt, om det är möjligt, den domstol som skall ta upp beviset,
2. 2 parternas namn och postadress och i förekommande fall motsvarande uppgifter beträffande ombud,
3. 3 målets beskaffenhet och en kort redogörelse för saken,
4. 4 den åtgärd som skall vidtas.

I förekommande fall anges dessutom

1. 1 namn och postadress i fråga om den som skall höras,
2. 2 de frågor som skall ställas till den som skall höras eller de omständigheter som han skall höras om,
3. 3 den skriftliga handling som skall företes eller den egendom beträffande vilken syn skall hållas,
4. 4 om visst förfarande skall iakttas vid bevisupptagningen,
5. 5 i vad mån den som skall höras eller fullgöra något enligt svensk lag är berättigad eller skyldig att vägra göra vad som begärs av honom. Förordning (2000:708).

Har svensk domstol beslutat om bevisupptagning vid domstol i Danmark, Finland, Island eller Norge, äger i målet eller ärendet omedelbar skriftväxling rum med den utländska domstolen.

Skall bevisupptagningen ske i Finland eller Island, får den svenska domstolen begära att protokoll och andra handlingar över bevisupptagningen översättes till svenska, danska eller norska språket. Förordning (1975:619).

Översättning av framställning enligt 4 § skall var bestyrkt. Sådant bestyrkande skall i fråga om framställning som sägs i 1 § andra stycket ske av diplomatisk eller konsulär tjänsteman eller av notarius publicus.

Kostnad för översättning betalas i fall som avses i första stycket andra meningen av den svenska domstolen. I fråga om sådan kostnad äger 3 § andra stycket motsvarande tillämpning. Förordning (1975:306).

I bilaga till denna förordning framgår de centrala organ som avses i 1 § andra stycket och de krav som de staterna ställer på vilket språk en framställning skall vara översatt till. Förordning (2000:708).