Förordning (1970:333) om riksinternatskolor

I 10 kap. 1 § skollagen (1985:1100) finns grundläggande bestämmelser om riksinternatskolor.

Denna förordning innehåller ytterligare föreskrifter om sådana skolor. Förordning (1986:533).

Privatskolförordningen (1967:270) skall, med undantag av 1--4, 12 a, 15 och 16 §§, 48 § första stycket, samt i övrigt på det sätt som följer av denna förordning, tillämpas på riksinternatskola.

I fråga om redovisning och revision gäller första stycket endast i den mån inte regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, skolöverstyrelsen bestämmer annat för en viss riksinternatskola. Förordning (1990:1220).

En riksinternatskola omfattar de skolformer som regeringen bestämmer och de studievägar på gymnasieskolenivå som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, skolöverstyrelsen bestämmer.

Skolformer och studievägar bestäms efter framställning av skolans styrelse.

Skolöverstyrelsen bestämmer för varje riksinternatskola antalet klasser av årskurs 1 i utbildningar på gymnasieskolenivå. Förordning (1983:201).

Ledningen av en riksinternatskola utövas av en för skolan särskilt utsedd styrelse.

Om huvudmannen för en riksinternatskola är en enskild juridisk person, som inte bedriver annan verksamhet av nämnvärd omfattning och som låter nästan all sin egendom utgöra ekonomisk grund för riksinternatskolan, kan regeringen medge att skolan leds av huvudmannens egen styrelse. I ett sådant fall gäller inte 7 och 8 §§.

Det åligger styrelsen särskilt att

svara för driften av skolan med därtill hörande mark och anläggningar,

anställa personal för skolan,

fastställa elevavgifter,

årligen upprätta budget och lämna redovisning för verksamheten,

tillse att verksamheten fortgår enligt gällande föreskrifter samt

verka för samarbete mellan hem och skola och mellan skolan och berörda kommuner. Förordning (1990:1220).

Styrelsen består av åtta ledamöter. För ledamöterna finns fyra suppleanter, om ej regeringen bestämmer annat för viss riksinternatskola. Ledamöter och suppleanter utses för högst tre år.

Regeringen utser fyra ledamöter och två suppleanter för dem, om ej annat följer av fjärde stycket. Om utseende av övriga ledamöter och suppleanter meddelas bestämmelser i det reglemente för skolan som avses i 7 § privatskolförordningen (1967:270).

Regeringen förordnar en av ledamöterna i styrelsen att vara ordförande, om ej annat följer av fjärde stycket. Styrelsen utser inom sig vice ordförande.

Om huvudmannen vid sidan av riksinternatskolan driver annan verksamhet, skall huvudmannen, i enlighet med förslag av regeringen, dels utse de ledamöter och suppleanter som eljest utses av regeringen, dels förordna ordföranden. Förordning (1978:529).

Styrelsen är beslutför, när mer än halva antalet ledamöter eller suppleanter för dem är närvarande. Suppleanterna skall kallas till alla styrelsens sammanträden.

Om det framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning tillämpas reglerna i 18 § förvaltningslagen (1986:223) om omröstning. Förordning (1986:990).

Vid riksinternatskola intages dels internatelever dels externatelever.

Som internatelever intages barn och ungdom som 1. har utlandssvenska föräldrar, 2. har behov av miljöbyte eller 3. är från glesbygd och icke kan beredas tillfredsställande inackordering.

Antalet internatplatser bör vara ungefär lika stort för pojkar och för flickor.

Av internatplatserna vid riksinternatskola bör högst 60 procent förbehållas barn och ungdom som har utlandssvenska föräldrar.

För att öka möjligheterna för internatleverna att välja studieväg eller visst ämne skall riksinternatskola verka för att eleverna vid behov skall kunna beredas undervisning i kommunal skola eller närbelägen riksinternatskola.

Ärende om intagning av internatelev prövas av en särskild intagningsnämnd som är gemensam för alla riksinternatskolorna.

Regeringen utser ordförande och övriga ledamöter i nämnden samt det antal suppleanter som behövs. Vid prövning av ärende om intagning av internatelev i viss interatskola är även rektor för skolan ledamot i nämnden.

Nämnden utser inom sig vice ordförande. Förordning (1978:529).

Som externatelever intages sökande från den kommun, där riksinternatskolan är belägen, och från närliggande kommuner.

Ärenden om intagning av externatelever till riksinternatskolas grundskola prövas av skolans styrelse.

Ärenden om intagning av externatelev till annan utbildning prövas av den intagningsnämnd enligt 9 kap. 45 § första stycket gymnasieförordningen (1987:743) inom vars verksamhetsområde riksinternatskolan är belägen. Förordning (1987:732).

Vid riksinternatskola med minst 60 elevhemsplatser finns en heltidstjänst som förste föreståndare. Dessutom finns för varje påbörjat 30-tal elevhemsplatser en heltidstjänst som föreståndare och en heltidstjänst som biträdande föreståndare.

Heltidstjänst enligt första stycket får utbytas mot deltidstjänster med en tjänstgöring som motsvarar sammanlagt en heltidstjänst.

Behörig till tjänst som avses i 16 § är den som

1. a är fri från sjukdom eller lyte som medför olämplighet för tjänsten,
2. b har intresse för eleverna och förståelse för deras studier, fritid och personliga förhållanden samt god förmåga att leda personal och
3. c på grundval av utbildning och praktisk erfarenhet bedömes vara lämplig för tjänsten.

Vid riksinternatskola finns tjänst eller tjänster som fritidsledare som sammanlagt motsvarar en heltidstjänst.

Vid riksinternatskola finns skolkurator.

Statsbidrag