Ledningsrättskungörelse (1973:1148)

Bestämmelserna i 6-18 §§ fastighetsbildningskungörelsen (1971:762) äger motsvarande tillämpning i fråga om ärende som avses i ledningsrättslagen (1973:1144).

Har ett inskrivet servitut eller en inskriven nyttjanderätt förändrats till ledningsrätt, skall lantmäterimyndigheten när uppgift om ledningsbeslutet införts i fastighetsregistrets allmänna del underrätta inskrivningsmyndigheten om detta enligt 75 § förordningen (2000:308) om fastighetsregister. Detsamma gäller, om ledningsförrättning innebär att nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft som inskrivits upphör att gälla i viss fastighet eller inskriven tomträtt.

Underrättelse till inskrivningsmyndigheten enligt förordningen om fastighetsregister skall även lämnas, om fastighet i dess helhet har inlösts enligt ledningsrättslagen (1973:1144) eller om vid inlösen har förordnats att särskild rätt som har inskrivits skall lämnas orubbad enligt 12 § fjärde stycket samma lag. Förordning (2000:316).

Bestämmelserna i 24-26 och 29 §§ fastighetsbildningskungörelsen (1971:762) äger motsvarande tillämpning i fråga om förrättning enligt ledningsrättslagen (1973:1144).

Sedan en förrättning enligt ledningsrättslagen (1973:1144) har avslutats ska lantmäterimyndigheten, om det finns skäl för det, upplysa sakägarna om de åtgärder som behövs för att verkställa förrättningsbeslut och på annat sätt verka för att ledningsbeslut inte förfaller.

Om lantmäterimyndigheten får kännedom om att ett ledningsbeslut kan ha förfallit, ska myndigheten försöka klarlägga om så har skett. En uppgift om att ett ledningsbeslut har förfallit får inte föras in i fastighetsregistrets allmänna del utan att berörda sakägare, en kommunal nämnd som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och länsstyrelsen har fått tillfälle att yttra sig över åtgärden. Förordning (2014:209).

Lantmäteriet får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av ledningsrättslagen (1973:1144) samt denna kungörelse. Förordning (2008:681).