Lag (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m.

Den som ådrar sig skada som Försäkringskassan har godkänt enligt bestämmelserna om statligt personskadeskydd i 43 kap. socialförsäkringsbalken eller den som ådrar sig skada som Pensionsmyndigheten har godkänt enligt bestämmelserna om statligt personskadeskydd i 87 och 88 kap. socialförsäkringsbalken har rätt till ersättning av staten enligt denna lag.

Om skadan har ådragits under ledighet eller annan fritid vid vistelse utanför förläggningsplats eller annan plats där verksamheten i fråga bedrivs, och skadan inte har orsakats av olycksfall vid färd till eller från nämnda plats då färden föranleddes av och stod i nära samband med verksamheten, utges ersättning endast till den som fullgör grundutbildning eller repetitionsutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt samt till den som genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryt och som har skadats under tjänstgöringen. Lag (2017:555).

Rätten till ersättning avser de förmåner och belopp som skulle ha utgått om den skadade hade haft rätt till ersättning enligt avtalet om ersättning vid personskada (PSA).

Den som avses i 7 kap. 2 § 3–6 socialförsäkringsbalken har dock endast rätt till ersättning för sveda och värk, lyte eller annat stadigvarande men samt olägenheter i övrigt till följd av skadan.

Vid skada som avses i 1 § andra stycket utges ersättning endast för sveda och värk, lyte eller annat stadigvarande men samt olägenheter i övrigt till följd av skadan.

Bestämmelserna i 43 kap. 20 § socialförsäkringsbalken har motsvarande tillämpning i fråga om ersättning enligt denna lag. Lag (2010:1221).

Staten inträder i den skadades rätt till skadestånd eller trafikskadeersättning intill belopp som utges enligt denna lag.

Om ersättning enligt denna lag endast utges för ideell skada inträder staten dock endast i den skadades rätt till skadestånd eller trafikskadeersättning för sådan skada. Lag (1991:469).

Om ersättning enligt denna lag beslutar den myndighet som regeringen bestämmer.

Den som är missnöjd med ett beslut enligt denna lag får hänskjuta frågan till prövning inför Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor.

Bestämmelserna i avtalet om ersättning vid personskada (PSA) och för den angivna nämnden gäller även i övrigt i tillämpliga delar i ärende enligt denna lag. Lag (2002:230).