lagen.
SFS 1979:560

Lag (1979:560) om transportförmedling

Utfärdad
1979-06-14
Upphävd
1998-10-01
Källa
SFS 1979:560 i lydelse enligt SFS 1995:50

Källa

Upphävd författningUpphörde att gälla 1998-10-01 genom SFS 1998:504.
Jämför lydelser 1

Hänvisat till av

1 kap.

1 kap. Inledande bestämmelser

Denna lag gäller förmedling av godstransporter med bilar.

Med transportförmedling avses sådan verksamhet i vilken någon yrkesmässigt åt allmänheten

  1. 1 samlar ihop eller tar emot gods till en eller flera upplagsplatser för regelbundna transporter mellan vissa orter,
  2. 2 förmedlar anbud om regelbundna godstransporter mellan vissa orter eller om tillhandahållande av gods för sådana transporter.

Med regelbundna transporter avses sådana transporter som vanligen utförs två eller flera gånger varje vecka i samma riktning.

Denna lag gäller inte:

  1. 1 Sådan transportförmedling som drivs av utövare av yrkesmässig trafik och som endast sker i den omfattning som behövs för att de fordon som används i trafiken skall kunna utnyttjas.
  2. 2 Anordnande av uppsamlingsplatser vid hamnar eller järnvägsstationer för sådant gods som efter fartygs- eller järnvägstransport skall transporteras vidare med bil. Detsamma gäller förmedling av anbud om utförande av transporter av sådant gods eller om tillhandahållande av sådant gods.
  3. 3 Sådan transportförmedling som drivs endast som en underordnad del av en handelsrörelse eller därmed jämförlig rörelse, om förmedlingen genomsnittligt inte omfattar transport av mer än 1000 kilogram gods i veckan eller med mer än en bil.

2 kap.

2 kap. Meddelande av tillstånd till transportförmedling

Transportförmedling får drivas endast av den som har tillstånd till det. Särskilda villkor får föreskrivas. Lag (1987:42).

Tillstånd till transportförmedling får ges endast till den som med hänsyn till personliga och ekonomiska förhållanden samt andra omständigheter av betydelse bedöms vara lämplig att driva verksamheten.

3 § har upphävts genom lag (1987:42).

Frågan om tillstånd till transportförmedling prövas av länsstyrelsen i det län där sökanden är folkbokförd eller, om sökanden är en juridisk person, där företagets ledning finns. Lag (1991:521).

Tillstånd till transportförmedling gäller tills vidare. Om det finns särskilda skäl, kan tillståndet begränsas till viss tid.

Om tillståndshavaren dör, övergår tillståndet på dödsboet. Om tillståndshavaren försätts i konkurs, övergår tillståndet på konkursboet. Tillståndet gäller under högst ett år räknat från dödsfallet eller konkursbeslutet.

För verksamheten skall det finnas en föreståndare som har godkänts av tillståndsmyndigheten. I fråga om denne skall 2 § tillämpas.

Om en föreståndare inte har anmälts till tillståndsmyndigheten inom två månader från dödsfallet eller konkursbeslutet, upphör tillståndet. Detsamma gäller om föreståndaren inte godkänns och en annan föreståndare inte anmäls inom den tid som tillståndsmyndigheten bestämmer. Godkänns inte heller den andre föreståndaren, upphör tillståndet att gälla tre veckor efter det att beslutet härom har vunnit laga kraft. Lag (1988:1500).

3 kap.

3 kap. Återkallelse av tillstånd

Om det i transportförmedlingen har förekommit sådana missförhållanden att tillståndshavaren inte kan anses lämplig att fortsätta verksamheten, skall tillståndet återkallas. Om missförhållandena inte är så allvarliga att det finns skäl för återkallelse men det finns anledning att anta att frågan om återkallelse kommer att tas upp till prövning om rättelse inte sker, skall tillståndshavaren tilldelas en varning.

Ett tillstånd till transportförmedling som inte används skall återkallas, om inte särskilda skäl talar emot det.

Frågan om återkallelse av tillstånd till transportförmedling eller om varning prövas av den länsstyrelse som har meddelat tillståndet. Lag (1988:1500).

4 kap.

4 kap. Ansvarsbestämmelse

Den som driver transportförmedling utan tillstånd eller en tillståndshavare som bryter mot någon särskild föreskrift som har meddelats i tillståndet döms till böter. Lag (1987:42).

5 kap.

5 kap. Övrigt

Regeringen får föreskriva eller i enskilda fall medge undantag från denna lag. När undantag medges får särskilda villkor föreskrivas. Regeringen får också utfärda ytterligare föreskrifter i de avseenden som anges i denna lag. Detsamma gäller i fråga om registrering av tillståndsinnehav.

Regeringen får överlåta de nämnda befogenheterna åt förvaltningsmyndigheter.

Länsstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Beslut om varning får inte överklagas.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:50).

Ändringar och övergångsbestämmelser

SFS 1979:560

Förarbeten
Prop. 1978/79:111

Ändring, SFS 1987:42

Förarbeten
Prop. 1986/87:5
Omfattning
upph. 2 kap 3 §; ändr. 2 kap 1 §, 4 kap 1 §
Ikraftträder
1987-04-01

Ändring, SFS 1988:1500

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Ärenden som avser överklagande av länsstyrelsens beslut enligt denna lag och som inte har avgjorts före ikraftträdandet skall vid ikraftträdandet överlämnas till kammarrätten. Överklaganden av beslut som transportrådet har meddelat före ikraftträdandet skall även därefter prövas av regeringen.

Förarbeten
Prop. 1988/89:26
Omfattning
ändr. 2 kap 4, 6 §§, 3 kap 3 §, rubr. till 5 kap; ny 5 kap 2 §
Ikraftträder
1989-01-01

Ändring, SFS 1991:521

Förarbeten
Prop. 1990/91:153
Omfattning
ändr. 2 kap 4 §
Ikraftträder
1991-07-01

Ändring, SFS 1995:50

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.

Förarbeten
Bet. 1994/95:JuU6, Prop. 1994/95:27, Rskr. 1994/95:165
Omfattning
ändr. 5 kap 2 §
Ikraftträder
1995-04-01

Ändring, SFS 1998:504

Förarbeten
Bet. 1997/98:TU9, Prop. 1997/98:63, Rskr. 1997/98:192
Omfattning
upph.