Förordning (1986:572) med vissa tillämpningsföreskrifter till skollagen (1985:1100)

Denna förordning innehåller föreskrifter som ansluter till vissa bestämmelser i skollagen (1985:1100).

Specialskolan har fem enheter med regionala upptagningsområden (regionskolor) och tre enheter för elever från hela Sverige (riksskolor).

Regionskolorna är

1. 1 Birgittaskolan i Örebro med Södermanlands, Östergötlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Kopparbergs län som upptagningsområde,
2. 2 Kristinaskolan i Härnösand med Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län som upptagningsområde,
3. 3 Manillaskolan i Stockholm med Stockholms, Uppsala och Gotlands län som upptagningsområde,
4. 4 Vänerskolan i Vänersborg med Jönköpings, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län som upptagningsområde samt
5. 5 Östervångsskolan i Lund med Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län som upptagningsområde.

Regionskolorna är avsedda för döva eller hörselskadade elever som inte på grund av ytterligare handikapp eller av annat skäl behöver utbildning med särskilda insatser vid en riksskola.

Riksskolorna är

1. 1 Ekeskolan i Örebro för synskadade elever, även elever som också är döva eller hörselskadade eller psykiskt utvecklingsstörda,
2. 2 Åsbackaskolan i Gnesta för döva eller hörselskadade elever som också är psykiskt utvecklingsstörda,
3. 3 Hällsboskolan i Sigtuna för talskadade elever.

Hällsboskolan är också avsedd för döva eller hörselskadade elever som inte kan gå i en regionskola på grund av beteendestörningar eller av andra speciella skäl än sådana ytterligare handikapp som avses i första stycket 1 och 2.

Huvudmannen för ett sjukhus, ett barnhem eller en motsvarande institution får i skolhuvudmannens ställe anordna särskild undervisning enligt 10 kap. 3 § skollagen )1985:1100) för skolpliktiga barn som vistas på institutionen, om berörda huvudmän kommer överens härom. Förordning (1991:961).

Sådana uppgifter i fråga om skolhälsovård, som enligt skollagen ankommer på kommunen såsom skolhuvudman, får i stället fullgöras av en landstingskommun, om kommunen och landstingskommunen är ense om detta.

I fall där skolhälsovård enligt skollagen ankommer på en landstingskommun eller staten såsom skolhuvudman, får sådana uppgifter i stället fullgöras av en kommun eller landstingskommun efter överenskommelse mellan å ena sidan landstingskommunen eller den lokala styrelsen för den statliga skolan och å andra sidan kommunen eller landstingskommunen.

Beslut om befrielse från skyldigheten att delta i annars obligatoriska inslag i verksamheten fattas i det offentliga skolväsendet av rektor, såvida inte elevens vårdnadshavare med stöd av 3 kap. 12 § tredje stycket skollagen (1985:1100) har begärt att frågan skall prövas av den behöriga styrelsen. Förordning (1991:961).

Elever i det offentliga skolväsendet som har befriats från undervisning i religionskunskap med stöd av 3 kap. 12 § skollagen (1985:1100) skall i fråga om betyg, uppflyttning i högre årskurs och intagning i gymnasieskolan behandlas som om religionskunskap inte ingick i läroplanen. Förordning (1991:961).

Barn som vistas i Sverige i avvaktan på beslut i ärende om uppehållstillstånd eller under liknande omständigheter och som skulle ha vanlig skolplikt, om de var bosatta i riket, skall tas emot i grundskolan i den kommun där de vistas, så snart skolgång är lämplig för dem med hänsyn till deras förhållanden.

Barn vilka räknas som bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare har samma rätt till skolgång i grundskolan som barn bosatta i Sverige, om vårdnadshavarna eller en av dem är svensk medborgare. De skall på framställning från sina vårdnadshavare tas emot i grundskolan i den kommun där de vistas stadigvarande. Förordning (1991:961).

Styrelsen för utbildningen får i enskilda fall medge att ett barn tas emot i specialskolan, trots att barnet inte är bosatt i Sverige, om

1. 1 barnet vistas i Sverige i avvaktan på beslut i ärende om uppehållstillstånd eller under liknande omständigheter eller
2. 2 det finns andra särskilda skäl, såsom att barnet är svenskspråkigt.

Elever som tas emot i specialskolan med stöd av denna paragraf har inte rätt att av statliga medel få ersättning för resor mellan skolan och hemorten i utlandet. Förordning (1991:961).

Ungdomar under 18 år vilka räknas som bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare skall vid intagning i gymnasieskolan likställas med sökande från den kommun där de har sökt gymnasieutbildning, om vårdnadshavarna eller en av dem är svensk medborgare. Förordning (1991:961).

I fråga om sökande bosatta i annat nordiskt land finns särskilda föreskrifter i förordningen (1989:372) om intagning i gymnasieskolan av sökande bosatta i annat nordiskt land. Föreskrifterna gäller inte i fall som avses i 4 §. Förordning (1989:373).

Om inte något annat följer av 4 § eller av föreskrifter som avses i 4 a § eller av andra föreskrifter som meddelas av regeringen får sökande som inte är bosatt i Sverige tas emot som elev i gymnasieskolan endast om

1. 1 den sökande har erforderliga förkunskaper och
2. 2 mottagandet inte medför att en sökande som är bosatt i Sverige eller som är jämställd med sökande bosatta här blir utan plats på sökt utbildning. Förordning (1991:961).