Särskoleförordning (1986:573)

I denna förordning meddelas föreskrifter om den obligatoriska särskolan (grundsärskolan och träningsskolan) utöver vad som föreskrivs i skollagen (1985:1100). Förordning (1994:622).

I denna förordning avses med nedan angivna ord följande:

Den som har det ledningsansvar som enligt 2 kap. 2 § skollagen (1985:1100) vilar på rektor skall också benämnas rektor. Förordning (1993:754)

Sådana uppgifter i fråga om skolhälsovård som enligt skollagen (1985:1100) sköts av kommunen såsom huvudman för utbildningen, får i stället fullgöras av ett landsting, om kommunen och landstinget är ense om detta. Förordning (1992:743).

Statens skolverk fastställer de formulär som fordras för tillämpningen av denna förordning. Förordning (1992:743).

6 och 7 §§ har upphävts genom förordning (1991:1085).

I 9 § finns allmänna föreskrifter om samverkan mellan olika intressegrupper. I 10--13 §§ finns särskilda föreskrifter om elevvårdskonferens och klassråd.

Formerna för samverkan mellan olika intressegrupper inom rektors arbetsområde skall utvecklas med beaktande av de lokala förhållandena. Detta gäller i den mån det inte enligt författning eller kollektivavtal gäller särskilda bestämmelser för behandling av en viss fråga.

Det skall finnas en elevvårdskonferens för att behandla elevvårdsfrågor.

I elevvårdskonferensen skall som ledamöter ingå

1. 1 rektor,
2. 2 företrädare för elevvården,
3. 3 berörd klassföreståndare eller motsvarande och annan berörd personal.

Rektor beslutar om den närmare sammansättningen av elevvårdskonferensen. Rektor eller den arbetstagare som rektor utser är ordförande.

Elevvårdskonferensen får tillåta att även andra än ledamöter är närvarande och yttrar sig vid sammanträdena.

Elevvårdskonferensen är beslutför när mer än hälften av ledamöterna är närvarande.

Vid sammanträde med elevvårdskonferensen förs protokoll.

För en klass i särskolan där det med hänsyn till elevernas utvecklingsnivå är möjligt skall det finnas ett klassråd.

Ledamöter i klassrådet är samtliga elever i klassen och deras klassföreståndare eller motsvarande.

Klassrådet skall behandla frågor som är av gemensamt intresse för klassens elever. Förordning (1992:743).

Verksamheten i särskolan skall bedrivas i så nära överensstämmelse med vad som gäller i grundskolan som är möjligt och lämpligt. Förordning (1994:622).

Skoldagen i särskolan omfattar för eleverna dels timplanebunden undervisning i ämnen och övrig verksamhet enligt denna förordning eller läroplanen, dels raster, måltidsuppehåll och eventuella andra uppehåll mellan lektionerna. Förordning (1994:622).

I läroplan för särskolan anges mål och riktlinjer för skolans arbete samt allmänna anvisningar för skolans verksamhet. Läroplanen skall i övrigt innefatta timplaner och kursplaner samt anvisningar och kommentarer för undervisningen i ämnen, ämnesgrupper och kurser.

Läroplanen fastställs av Statens skolverk.

Föreskrifterna om hemspråksundervisning och om undervisning i svenska som andraspråk i 5 kap. 4--7 och 9--13 §§ grundskoleförordningen (1988:655) skall tillämpas på särskolan. Förordning (1994:622).

Föreskrifterna om friluftsdagar i 4 kap. 5 § grundskoleförordningen (1988:655) skall tillämpas på särskolan. Förordning (1994:622).

Styrelsen beslutar om fördelning av elever på klasser och grupper. Klasser får föras samman till arbetsenheter.

En elev som är inskriven i särskolan kan få sin utbildning i grundskolan (integrerad elev), om elevens vårdnadshavare medger det. Om ett landsting är huvudman för särskolan, krävs dessutom att berörda skolhuvudmän kommer överens om denna ändring. Förordning (1994:622).

Föreskrifterna om schema och lärotider m. m. i 4 kap. 3, 4, 6, 9--12 och 15 §§ grundskoleförordningen (1988:655) skall tillämpas på särskolan. Styrelsen får besluta om kortare undervisningstid och annan fördelning av undervisningstiden på dagar och lektioner. Förordning (1994:622).

För elever som behöver särskilt stöd anordnas specialundervisning. Sådan undervisning anordnas antingen i specialklass eller samordnas med den vanliga undervisningen.

I ett ärende om uttagning av elev till specialundervisning skall elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig. Yttrande skall även inhämtas från eleven, om det kan ske och denne har fyllt 15 år.

Beslut om uttagning till specialundervisning fattas av rektor.

Särskild undervisning enligt 10 kap. 3 § skollagen (1985:1100) får ges en elev endast om läkare som ansvarar för elevens vård medger det.

Särskild undervisning får anordnas i elevens hem om elevens vårdnadshavare medger det.

Särskild undervisning anordnas efter beslut av rektor och skall så långt möjligt motsvara den undervisning eleven inte kan delta i.

Huvudmannen för ett sjukhus eller en motsvarande institution får i skolhuvudmannens ställe anordna särskild undervisning för skolpliktiga barn som vistas på institutionen, om berörda huvudmän kommer överens om det.

Bestämmelser i denna förordning om styrelsen gäller i tillämpliga delar också för sådana huvudmän och för institutionens ledning. Förordning (1994:622).

Stödundervisning kan ges elever som företräder eleverna vid sådan samverkan som avses i 9 § samt elevskyddsombud, om de gått miste om lektioner på grund av sina uppdrag och behöver stödundervisning.

Om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad efter elevens intressen och förutsättningar, får styrelsen besluta att anpassad studiegång skall anordnas för eleven. Styrelsen ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning inom skolan. I läroplanen finns närmare föreskrifter om anpassad studiegång.

I 6 kap. 3 § skollagen (1985:1100) föreskrivs att styrelsen avgör om en elev som tas emot i särskolan skall gå i grundsärskolan eller träningsskolan.

Styrelsen avgör vid vilken skola eleven skall placeras. Förordning (1994:622).

Elever i årskurserna 9 och 10 i grundsärskolan skall få betyg i slutet av varje årskurs. Om det finns särskilda skäl, får dock rektor besluta att betyg i ett eller flera ämnen skall bytas ut mot intyg att eleven deltagit i undervisningen.

Elever i träningsskolan skall få intyg om avslutad skolgång efter fullgjord skolplikt. Förordning (1994:622).

Fråga om uppflyttning av en elev avgörs av rektor. Denne skall före sitt beslut samråda med eleven och dennes vårdnadshavare.

Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolans verksamhet under skoldagen skall detta snarast anmälas till skolan.

Styrelsen får föreskriva att intyg om anledningen till frånvaro skall lämnas.

Av 3 kap. 11 § skollagen (1985:1100) följer att en skolpliktig elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter.

Rektor får bevilja sådan ledighet sammanlagt högst tio skoldagar under ett läsår. Rektor får därvid delegera till klassföreståndare eller motsvarande att bevilja ledighet för högst två dagar i följd.

Styrelsen får bevilja längre ledighet än som följer av andra stycket.

Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som utsetts till elevskyddsombud skall få den ledighet från lektioner och annat skolarbete som behövs för uppdraget. Rektor beslutar om sådan ledighet.

Om en elev har begått en mindre förseelse eller uppträtt olämpligt, skall läraren på lämpligt sätt uppmana honom att ändra sitt uppförande. Om han inte bättrar sig, skall läraren försöka utreda orsaken till beteendet. Samråd med vårdnadshavaren skall ske, om det behövs. Förordning (1992:743).

Om en elev gjort sig skyldig till upprepade förseelser eller fortsatt olämpligt uppträdande eller en allvarligare förseelse skall rektor försöka utreda orsaken till beteendet. Vid behov skall skolläkare och annan företrädare för elevvården medverka vid utredningen.

Med ledning av vad som kommit fram vid utredningen skall rektor försöka få eleven att bättra sig. Om detta inte lyckas eller om det finns andra särskilda skäl, skall rektor efter att ha hört elevvårdskonferensen anmäla förhållandet till styrelsen för överväganden om lämplig åtgärd. Förordning (1992:743).

Beslut av Statens skolverk i ärenden enligt denna förordning får inte överklagas.