Förordning om arbetsmarknadsutbildning

Arbetsmarknadsutbildning är en utbildning för enskilda personer som länsarbetsnämnden beslutar om och som berättigar till utbildningsbidrag.

Ansökan om arbetsmarknadsutbildning görs hos länsarbetsnämnden.

Bestämmelser om arbetsmarknadsutbildning och om förmåner vid arbetsmarknadsutbildning finns förutom i denna förordning också i förordningen (1995:711) om arbetsplatsintroduktion, förordningen (1995:713) om datortek, förordningen (1987:409) om bidrag till arbetshjälpmedel samt i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd.

Om arbetsmarknadsutbildning i form av viss IT-utbildning finns särskilda bestämmelser i förordningen (1997:1159) om IT- utbildning. Förordning (1997:1160).

Arbetsmarknadsutbildning bedrivs vid särskilt upphandlade utbildningar eller genom att platser i det reguljära utbildningsväsendet utnyttjas.

Innan upphandling görs av arbetsmarknadsutbildning som är av längre varaktighet och betydande omfattning skall länsarbetsnämnden samråda med länsstyrelsen i fråga om utbildningens inriktning, lokalisering och dimensionering.

Länsarbetsnämnden skall delta i det regionala samrådet mellan offentliga utbildningsanordnare. Förordning (1996:1103).

Arbetsmarknadsutbildning skall vara yrkesinriktad och antas kunna leda till ett arbete. Den skall stärka den enskildes möjligheter att komma tillbaka i arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

För arbetslösa invandrare kan arbetsmarknadsutbildning även vara sådan utbildning som bidrar till att den arbetslöse får en kompetens av värde vid återinvandring.

Arbetsmarknadsutbildning kan också användas för att deltagarna skall få möjlighet att utveckla egna affärsidéer för att starta egna företag eller kooperativ. Förordning (1996:1103).

Som arbetsmarknadsutbildning räknas också följande:

1. 1.Allmänteoretisk eller orienterande utbildning som är en nödvändig förberedelse för en yrkesutbildning.
2. 2.Kurs i svenska för invandrare som förbereder för eller integreras med en annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd eller ett arbete. Sådan svenskundervisning som kommunen är skyldig att ge nyanlända invandrare (sfi) får dock inte vara arbetsmarknadsutbildning.
3. 3.Praktik som anordnas för högst sex månader i samband med kompletterande utbildning eller liknande för invandrare med utländsk universitets- eller högskoleutbildning som inte har haft anställning i Sverige inom sitt yrkesområde. Förordning (1995:717).

En utbildning på högskolenivå eller därmed jämförlig utbildning får vara arbetsmarknadsutbildning om den omfattar högst 40 studieveckor och inte är en del av en längre eftergymnasial utbildning.

För funktionshindrade finns ytterligare bestämmelser i 10 § om sådan utbildning som avses i första stycket. Förordning (1996:1103).

Utbildning inom det reguljära utbildningsväsendet på grundskole- och gymnasienivå får i vissa fall vara arbetsmarknadsutbildning. Bestämmelser om detta finns i 11 §. Förordning (1996:1103).

Utbildning som äger rum utanför Sverige får vara arbetsmarknadsutbildning om utbildningen bedrivs i Sveriges närområde. Förordning (1996:123).

Personer får beviljas arbetsmarknadsutbildning från och med den dag de fyller 20 år. Som ytterligare förutsättning gäller att de skall vara eller riskera att bli arbetslösa samt att de söker arbete genom den offentliga arbetsförmedlingen.

I 9 § och 10 § första stycket finns bestämmelser om undantag från vad som föreskrivs i första stycket. Förordning (1998:571).

Följande personer får beviljas arbetsmarknadsutbildning trots att de inte är arbetslösa eller riskerar att bli arbetslösa.

1. 1.Flyktingar som har fått uppehålls- och arbetstillstånd under de tre senaste åren.
2. 2.Intagna på kriminalvårdsanstalt som har beviljats frigång eller på annat sätt getts tillfälle att delta i utbildningen. Förordning (1995:717).

Ungdomar med funktionshinder som inte har fyllt 20 år får beviljas arbetsmarknadsutbildning om de är eller riskerar att bli arbetslösa och söker arbete genom den offentliga arbetsförmedlingen.

Även utbildning på högskolenivå eller därmed jämförlig utbildning får beviljas som arbetsmarknadsutbildning till arbetslösa med funktionshinder som inte kan erbjudas ett lämpligt arbete. Förordning (1996:1103).

Utbildning inom det reguljära utbildningsväsendet på grundskole- och gymnasienivå får beviljas som arbetsmarknadsutbildning till

1. 1.arbetslösa utomnordiska medborgare som under två år eller längre har varit anmälda som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som Arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver, samt
2. 2.arbetslösa arbetshandikappade som saknar grundläggande utbildning. Förordning (1996:1103).

Länsarbetsnämnden beslutar i fråga om

1. 1.rätt att delta i arbetsmarknadsutbildning, och
2. 2.inskrivning vid arbetsmarknadsinstitut.

Arbetsmarknadsstyrelsen får för visst slag av arbetsmarknadsutbildning bestämma att endast viss eller vissa länsarbetsnämnder skall besluta i frågor om rätt att delta i sådan utbildning. Förordning (1995:717).

Ett beslut om arbetsmarknadsutbildning upphör att gälla, om den som har beviljats utbildningen

1. 1.inte inställer sig och inte anmäler giltigt förfall senast den dag då utbildningen skall börja, eller
2. 2.är frånvarande fem dagar i följd utan att anmäla giltigt förfall.

Om en deltagare på grund av misskötsamhet eller av andra skäl inte kan tillgodogöra sig utbildningen, får länsarbetsnämnden besluta att deltagaren skall skiljas från utbildningen. Detsamma gäller om en deltagare allvarligt stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen.

I ett ärende om att skilja en deltagare från utbildningen får länsarbetsnämnden, om det finns särskilda skäl, med omedelbar verkan avstänga deltagaren från utbildningen. Ett sådant beslut om avstängning får inte överklagas. Det gäller till dess ärendet har avgjorts slutligt. Förordning (1994:1843).

Länsarbetsnämndens beslut att inte bevilja en sökande arbetsmarknadsutbildning får inte överklagas. Beslutet skall dock omprövas av länsarbetsnämnden om det begärs av en enskild som beslutet angår.

Rätten att överklaga beslut följer i övrigt av 50 och 51 §§ förordning- en (1988:1139) med instruktion för Arbetsmarknadsverket. Förordning (1996:1103).

Bestämmelse om vad som gäller vid arbetskonflikter Förordning (1996:1103).

Vid tillämpningen av denna förordning anses risk för arbetskonflikt vid en arbetsplats inte innebära risk för arbetslöshet. Förordning (1996:1103).

Arbetsmarknadsstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter som behövs för att tillämpa denna förordning. Förordning (1996:1103).