lagen.nu
SFS 1988:1465/konsolidering/2017:1125 · äldre lydelse

Lag om ledighet för närståendevård

Titel
Lag (1988:1465) om ledighet för närståendevård
Ikraftträder
1989-07-01
Ändring införd t.o.m.
SFS 2017:1125
Jämför lydelser 10
Äldre lydelseFörfattningen i dess lydelse t.o.m. ändringar genom SFS 2017:1125. Visa gällande lydelse.

Inledande bestämmelser

1 §

Denna lag innehåller bestämmelser om rätt till ledighet i samband med att en svårt sjuk person vårdas av en närstående. Lag (2010:1241).

2 § Har upphävts genom lag (2010:1241).

3 § Har upphävts genom lag (2010:1241).

Ersättning

4 § Har upphävts genom lag (2010:1241).

5 § Har upphävts genom lag (2010:1241).

6 § Har upphävts genom lag (2010:1241).

7 § Har upphävts genom lag (2010:1241).

8 § Har upphävts genom lag (2010:1241).

9 § Har upphävts genom lag (2010:1241).

10 § Har upphävts genom lag (2010:1241).

11 § Har upphävts genom lag (2010:1241).

12 § Har upphävts genom lag (2010:1241).

Ansökan och beslut om ersättning m. m.

13 § Har upphävts genom lag (2010:1241).

14 § Har upphävts genom lag (2010:1241).

15 § Har upphävts genom lag (2010:1241).

16 § Har upphävts genom lag (2010:1241).

Återbetalningsskyldighet

17 § Har upphävts genom lag (2010:1241).

Överklagande m. m. av beslut om ersättning

18 § Har upphävts genom lag (2010:1241).

Övriga bestämmelser om ersättning m. m.

19 § Har upphävts genom lag (2010:1241).

Rätt till ledighet m. m.

20 §

En arbetstagare har rätt till hel ledighet från sitt arbete under tid då han eller hon uppbär hel närståendepenning enligt 47 kap. socialförsäkringsbalken och till förkortning av arbetstiden till en fjärdedel, till hälften eller till tre fjärdedelar under tid då han eller hon uppbär tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning.

Under den tid då en arbetstagare skulle ha haft rätt till ersättning enligt nyssnämnda kapitel, om han eller hon inte omfattats av bestämmelserna i 37 kap. 3 § socialförsäkringsbalken, har arbetstagaren rätt till ledighet. lag (2017:1125).

21 §

Avtal är ogiltiga i den mån de upphäver eller inskränker en arbetstagares rätt till ledighet enligt denna lag.

22 §

Om en arbetstagare vill utnyttja sin rätt till ledighet skall han så snart som möjligt underrätta arbetsgivaren. I samband med underrättelsen skall arbetstagaren ange hur länge han avser att vara ledig, om det kan ske.

23 §

En arbetstagare får avbryta en påbörjad ledighet och återuppta arbetet i samma omfattning som före ledigheten.

24 §

En arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas enbart av det skälet att arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag. Sker det ändå, skall uppsägningen eller avskedandet ogiltig- förklaras, om arbetstagaren begär det.

25 §

En arbetstagare är inte skyldig att enbart av det skälet att arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag vidkännas minskning av de förmåner som är förenade med anställningen eller försämring av arbetsförhållandena i annan mån än som följer av uppehållet i arbetet. Arbetstagaren är inte heller skyldig att av skäl som nu har sagts vidkännas annan omplacering än sådan som kan ske inom ramen för anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av ledigheten.

26 §

En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala arbetstagaren skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som har skett. Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ner eller helt falla bort.

27 §

Mål om tillämpning av 21--26 §§ handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Förs talan med anledning av uppsägning eller avskedande, skall 34 och 35 §§, 37 §, 38 § andra stycket andra meningen, 39--42 §§ samt 43 § första stycket andra meningen och andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd gälla i tillämpliga delar. I fråga om annan talan tillämpas 64--66 och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet på motsvarande sätt.