Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Departement
Arbetsmarknadsdepartementet ARM
Utfärdad
1976-06-10
Ändring införd
SFS 1976:580 i lydelse enligt SFS 2017:362
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2018-08-19
Övrigt
Rättelseblad 2007:1095 har iakttagits.

Huvudförfattare: Tizian Tang och Daniel Berger

Lagen om medbestämmande i arbetslivet (medbestämmandelagen eller MBL) reglerar den kollektiva arbetsrätten. Dess namn syftar på lagens målsättning om att främja arbetstagarsidans medbestämmande över arbetsvillkor och företagsledning. Lagen öppnar därmed upp för möjligheter till att kunna påverka en arbetsplats med ett kollektivt inflytande. Detta arbete bedrivs oftast av fackförbund, fackföreningar och klubbar på arbetsplatsen.

De rättigheter som ges till arbetstagarsidan är bl.a. förhandlingsrätt (10-17 §§), rätten till information (18-22 §§), rätten till medbestämmande genom kollektivavtal (32 §), fackligt tolkningsföreträde (33-37 §§) och facklig vetorätt (38-40 §§). En stor del av lagen tillämpas på förhållanden där kollektivavtal för arbetsplatsen finns. Är parterna bundna av kollektivavtal råder fredsplikt (41 §). Att parter får vidta stridsåtgärder vid kollektivavtalslösa förhållanden omnämns ej uttryckligen men förutsätts i lagen då fredsplikten endast omfattar kollektivavtalsbärande parter.

An unofficial translation is available from the Government Offices

Inledande bestämmelser

1 §  Denna lag äger tillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Som arbetstagare anses i lagen även den som utför arbete åt annan och därvid ej är anställd hos denne men har en ställning av väsentligen samma slag som en anställd. Den för vars räkning arbetet utföres skall i sådant fall anses som arbetsgivare.

För att MBL ska vara tillämplig krävs att ett anställningsförhållande föreligger.

  • AD 2003 nr 18:Lunds stift har genom stiftsstyrelsen beslutat om indelningsändringar avseende flera olika församlingar, kyrkliga samfälligheter och pastorat. Med anledning av Lunds stifts beslut har tvist uppstått i fråga om stiftet, före besluten om aktuella indelningsändringar, varit skyldigt att förhandla enligt 11 § medbestämmandelagen med Kyrkans akademikerförbund. Avgörande för bedömningen i målet har varit huruvida Lunds stift fattat besluten om indelningsändringarna i egenskap av arbetsgivare i den mening som avses i nyss nämnda lagrum.
  • AD 2006 nr 24:Ett antal personer har ostridigt utfört arbete för ett bolags räkning vid två av bolagets arbetsställen. Fråga om personerna är att anse som arbetstagare hos bolaget eller om de varit inhyrd arbetskraft och därmed inte arbetstagare hos bolaget.
  • AD 1994 nr 130:Ett försäkringsbolag har träffat samarbetsavtal med aktiebolag som ägs av tidigare anställda om försäljning och beståndsvård av försäkring. I målet har gjorts gällande att ett kringgående av gällande kollektivavtal för försäkringstjänstemän föreligger och att de tidigare anställda rätteligen är att anse som arbetstagare i förhållande till försäkringsbolaget samt att bolaget därför är skyldigt att tillämpa gällande kollektivavtal på de tidigare anställdas arbete. Arbetsdomstolen finner vid en sammanvägning av framkomna omständigheter och under särskilt beaktande av att de arbetspresterande parterna enligt samarbetsavtalen utgörs av aktiebolag att de tidigare anställda inte är att anse som arbetstagare hos försäkringsbolaget och att bolaget inte är skyldigt att tillämpa kollektivavtalen på det arbete de utför enligt samarbetsavtalen. - Arbetsdomstolen tillmäter inte någon betydelse om de tidigare anställda skulle vara att betrakta som jämställda uppdragstagare.

2 §  Arbetsgivares verksamhet som är av religiös, vetenskaplig, konstnärlig eller annan ideell natur eller som har kooperativt, fackligt, politiskt eller annat opinionsbildande ändamål undantages från lagens tillämpningsområde såvitt avser verksamhetens mål och inriktning.

3 §  Innehåller lag eller med stöd av lag meddelad författning särskild föreskrift som avviker från denna lag, gäller den föreskriften.

Det kan i vissa fall finnas lagar som strider mot bestämmelserna i MBL. Dessa lagar ska då ha företräde framför MBL.

  • AD 2010 nr 35:En arbetstagares barn var sjukt fyra dagar under arbetstagarens semesterledighet och arbetstagaren hade då rätt till ledighet med tillfällig föräldrapenning enligt föräldraledighetslagen. Arbetsgivaren nekade arbetstagaren att få avräkna dessa dagar från semesterledigheten. Fråga om kommunen därigenom gjort sig skyldig till brott mot semesterlagen alternativt kollektivavtalsbrott. Även fråga om preskriptionsregleringen i semesterlagen eller den mellan parterna gällande förhandlingsordningen är tillämplig på tvisten.
  • AD 2004 nr 72:Föreningsrättskränkning? En facklig förtroendeman utsågs till en befattning som medförde visst personalansvar, beordringsrätt och lönetillägg. Arbetsdomstolen har funnit bl.a. att arbetsgivarens senare beslut att inte låta arbetstagaren tillträda befattningen utgjorde en åtgärd i den mening begreppet har i 8 § medbestämmandelagen. Arbetsdomstolen har emellertid också funnit att arbetstagarsidan inte har lyckats styrka att arbetsgivaren uttalat att åtgärden berott på arbetstagarens fackliga arbete och därigenom inte heller gjort sannolikt att någon föreningsrättskränkning förekommit. Vidare har Arbetsdomstolen funnit bl.a. att arbetsgivaren har åsidosatt skyldighet enligt 5 § förtroendemannalagen att varsla den lokala arbetstagarorganisationen innan beslutet fattades.
  • AD 2016 nr 61:En barnskötare hos en kommun, som varit medlem i både en kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisation och en arbetstagarorganisation utan kollektivavtal, har med sin arbetsgivare ingått en överenskommelse om arbetsbefrielse och sedan träffat ett avtal om att hennes anställning ska upphöra. Bland annat frågor om kommunen brutit mot förhandlingsskyldigheten enligt 13 § första stycket medbestämmandelagen eller vid möten med barnskötaren gjort sig skyldig till åtgärd som inneburit en föreningsrättskränkning enligt 8 § medbestämmandelagen.
  • AD 2018 nr 30:Fråga om en arbetstagarorganisations talan för egen respektive en medlems räkning ska avvisas på grund av en skiljeklausul i ett kollektivavtal som medlemmens anställningsavtal hänvisar till, men som arbetstagarorganisationen inte är bunden av. Även fråga om arbetsgivaren har haft skyldighet att på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisationen enligt 13 § medbestämmandelagen innan medlemmens enligt kollektivavtalet tidsbegränsade anställning avslutades.

4 §  Ett avtal är ogiltigt i den mån det innebär att rättighet eller skyldighet enligt denna lag upphävs eller inskränks.

Genom ett kollektivavtal får det dock göras avvikelser från 11, 12, 14 och 19 §§, 20 § första stycket, 21, 22 och 28 §§, 29 § tredje meningen, 3340 §§, 43 § andra stycket samt 64 och 65 §§. Kollektivavtalet får inte innebära att mindre förmånliga regler ska tillämpas för arbetstagarsidan än som följer av rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar, eller av rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter, båda i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1794.

I ett kollektivavtal får det också föreskrivas längre gående fredsplikt än som anges i 41, 41 a, 41 b och 44 §§ eller ett längre gående skadeståndsansvar än som följer av denna lag. Lag (2017:362).

Prop. 2016/17:120: Paragrafen ändras så att det framgår av lagtexten att hänvisningen gäller direktivet om kollektiva uppsägningar respektive överlåtelsedirektivet samt vilken lydelse som avses av direktiven.

Vidare görs en redaktionell ändring. Förslaget behandlas i avsnitt 4.3.

Prop. 2004/05:148: I paragrafens andra stycke har 19 a och 19 b §§ samt 20 § andra stycket undantagits från möjligheten att i kollektivavtal göra avvikelser från bestämmelserna. Det innebär att 19 a och 19 b §§ samt 20 § andra stycket är tvingande. Ändringarna behandlas i avsnitt 6.1.

Vidare har i paragrafens andra stycke redaktionella ändringar gjorts.

  • AD 2016 nr 76:Fråga om staten har fullgjort sin skyldighet att förhandla enligt 11 § medbestämmandelagen i samband med ombildningen av 21 polismyndigheter och Rikspolisstyrelsen till en sammanhållen myndighet.

5 §  Vad i denna lag föreskrivs innebär inte rätt till insyn för en part i sådana förhållanden hos motparten, som har betydelse för en förestående eller redan utbruten arbetskonflikt, eller rätt till inflytande över motpartens beslut rörande sådan konflikt.

Föreskrifterna i 11, 12, 19, 34, 35, 38 och 39 §§ skall tillämpas även när kollektivavtal tillfälligt inte gäller. Lag (1994:1686).

6 §  Med arbetstagarorganisation avses sådan sammanslutning av arbetstagare som enligt sina stadgar skall tillvarataga arbetstagarnas intressen i förhållandet till arbetsgivaren. Med arbetsgivarorganisation avses motsvarande sammanslutning på arbetsgivarsidan.

Med lokal arbetstagarorganisation avses sådan sammanslutning av arbetstagare som är part i lokal förhandling med arbetsgivare. Med central arbetstagarorganisation avses förbund eller därmed jämförlig sammanslutning av arbetstagare.

Bestämmelser som avser arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation gäller i tillämpliga delar sammanslutning av flera sådana organisationer. Vad som sägs om medlem i organisation gäller i sådant fall de anslutna organisationerna och deras medlemmar.

För att en arbetstagarorganisation eller arbetsgivarorganisation ska anses ha bildats måste det finnas stadgar. Vidare krävs det att det är en sammanslutning av medlemmar. Några fler krav ställs inte i paragrafen.

Föreningsrätt

7 §  Med föreningsrätt avses rätt för arbetsgivare och arbetstagare att tillhöra arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation, att utnyttja medlemskapet och att verka för organisationen eller för att sådan bildas.

I den här paragrafen finns skyddet för den positiva föreningsrätten (se även RF 2 kap. 1 § 5 p.)

Skyddet för den negativa föreningsrätten, d.v.s. rätten att inte tillhöra en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation, återfinns inte i svensk lagstiftning. Den är dock uttryckt genom Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna vilken Sverige har antagit och gäller som svensk rätt (se Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, artikel 11). EG-domstolen har slagit fast att den negativa föreningsrätten inte är lika långtgående som den positiva föreningsrätten.

Ang. negativ föreningsfrihet, se AD 1998 nr 17 - Kellerman.

  • AD 2012 nr 35:Interimistisk prövning av fråga om stridsåtgärder vidtagits i föreningsrättskränkande syfte.
  • AD 2008 nr 110:En facklig förtroendeman som på visst sätt begärt ledigt för det fackliga uppdraget fick inte denna ledighet beviljad av arbetsgivaren. Innan han fick vetskap om att ledighetsansökningarna inte hade godkänts använde han en del av den ansökta ledighetstiden för sitt fackliga arbete. Arbetsgivaren utfärdade sedan en skriftlig erinran mot den facklige förtroendemannen för olovlig frånvaro under de tider som han inte hade beviljats ledighet. Fråga om arbetsgivaren genom att tilldela den facklige förtroendemannen denna erinran har gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning och brott mot förtroendemannalagen. Fråga även om betydelsen av att arbetstagarorganisationen utnyttjat sin rätt till tolkningsföreträde och då särskilt betydelsen av att detta åberopats först sedan den facklige förtroendemannen redan varit ledig en del av den omstridda ledighetstiden.
  • AD 2005 nr 30:En arbetstagare har lämnat sin arbetsplats efter det att en ställföreträdare för arbetsgivaren har tagit ett tag runt arbetstagarens nacke och föst eller knuffat iväg honom. Fråga bl.a. om arbetstagaren haft rätt att frånträda anställningen enligt 4 § tredje stycket anställningsskyddslagen och om frånträdandet är att jämställa med ett avskedande. Även fråga om arbetsgivaren gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning.
  • AD 2008 nr 34:Fråga om bl.a. föreningsrättskränkning. Arbetsdomstolen finner inte visat att arbetsgivaren vidtagit den åtgärd som påståtts vara föreningsrättskränkande. Därutöver fråga om brott mot 9 och 13 §§ medbestämmandelagen. Talan i dessa delar avvisas enligt 4 kap. 7 § lagen om rättegången i arbetstvister då Arbetsdomstolen inte finner visat att dessa frågor varit föremål för förhandling.

8 §  Föreningsrätten skall lämnas okränkt. Kränkning av föreningsrätten föreligger, om någon på arbetsgivar- eller arbetstagarsidan vidtager åtgärd till skada för någon på andra sidan för att denne har utnyttjat sin föreningsrätt eller om någon på ena sidan vidtager åtgärd mot någon på andra sidan i syfte att förmå denne att icke utnyttja sin föreningsrätt. Sådan kränkning föreligger även om åtgärden vidtages för att åtagande mot annan skall uppfyllas.

Arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation är icke skyldig att tåla sådan kränkning av föreningsrätten som innebär intrång i dess verksamhet. Finns både lokal och central organisation, gäller vad som nu har sagts den centrala organisationen.

Sker kränkning av föreningsrätten genom avtalsuppsägning eller annan sådan rättshandling eller genom bestämmelse i kollektivavtal eller annat avtal, är rättshandlingen eller bestämmelsen ogiltig.

Vid tillämpningen av denna bestämmelse måste den kränkte fullt ut kunna bevisa att åtgärden är utförd (förändrade arbetsuppgifter, uppsägning, lönesänkning, etc.) men behöver bara göra det sannolikt att åtgärden utfördes beroende av föreningsrätten.

Ett exempel på föreningsrättslig kränkning är AD 2004 nr 49 där en provanställd (se LAS 6 §) blev uppsagd. Det gick att bevisa att hon förlorade sin anställning till följd av hennes propagerande för införande av kollektivavtal på arbetsplatsen. Att säga upp henne p.g.a. detta skäl utgjorde därmed en föreningsrättslig kränkning. Påföljden av denna kränkning utgjordes av skadestånd enligt 54-55 §§.

  • AD 2005 nr 68:Fråga om en arbetsgivare, genom att underrätta en facklig förtroendeman om avskedande på grund av dennes uttalanden i en tidningsartikel, har kränkt arbetstagarens och förbundets föreningsrätt samt även därigenom brutit mot förtroendemannalagen.
  • AD 2016 nr 1:Arbetstagare har kontaktat sin arbetstagarorganisation för att få till stånd kollektivavtal på arbetsplatsen varefter informationsmöte om kollektivavtal har hållits mellan arbetsgivaren och organisationens ombudsman. Arbetsgivaren har en tid senare sagt upp alla sina arbetstagare. Fråga bl.a. om uppsägningarna och vissa andra händelser inneburit föreningsrättskränkningar.
  • AD 2011 nr 78:Fråga huvudsakligen om det har förelegat laga grund för avskedande, alternativt saklig grund för uppsägning, av en stiftsjurist som påstås bland annat ha misskött sina arbetsuppgifter och uttalat sig kränkande om kollegor.
  • AD 1999 nr 66:Vid en slakterianläggning vägrade de anställda vid slaktlinjen i en gemensam aktion att använda föreskrivet skyddsförkläde. Aktionen tvingade företaget att avbryta produktionen. Totalt varade produktionsstoppet knappt två timmar. Tre av arbetstagarna, vilka alla ingick i en ackordskommitté, blev till följd av aktionen avskedade. Fråga om avskedandena varit lagligt grundade. Även fråga om arbetsgivaren gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning och brott mot förtroendemannalagen.
  • AD 2012 nr 35:Interimistisk prövning av fråga om stridsåtgärder vidtagits i föreningsrättskränkande syfte.
  • AD 2004 nr 89:En anställd hos en ideell förening deltog vid bildandet av en facklig organisation på sin arbetsplats och var därefter aktiv i organisationens arbete. Fråga bl.a. om föreningen gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning. Arbetsdomstolen har vid denna prövning funnit bl.a. att negativa uttalanden från representanter för arbetsgivaren som riktats dels mot den anställda personligen och hennes arbete i den fackliga organisationen, dels mot organisationen inte utgör åtgärder i den mening som avses i 8 § medbestämmandelagen, oavsett om uttalandena gjorts muntligt eller skriftligt eller hur de distribuerats.
  • AD 2007 nr 53:En arbetsgivare har avskedat en facklig förtroendeman och avstängt honom från arbete. Fråga om avskedandet inneburit föreningsrättskränkning och brott mot anställningsskyddslagen. Även frågor om arbetsgivarens skyldighet att varsla och underrätta i samband med avstängningen.
  • AD 2009 nr 51:Fråga om ett bolag har gjort sig skyldigt till föreningsrättskränkning genom att ha nekat tre arbetstagare lönekompensation därför att de vänt sig till sin fackliga organisation som förhandlat för dem om villkoren för att arbeta med ett högre arbetstidsmått. Även fråga om bolagets åtgärd att utöka lunchrasterna på fredagarna från en halvtimme till en timme har inneburit föreningsrättskränkning avseende 13 av arbetstagarorganisationens medlemmar.
  • AD 1996 nr 67:Ägaren till och ledaren av två bolag beslutar att det ena bolaget, som tidigare haft egna anställda, skall drivas utan sådana. De flesta av de anställda anställs i det andra bolaget men fyra av de anställda anställs inte där utan sägs upp på grund av arbetsbrist. I målet har domstolen att ta ställning till om föreningsrättskränkning skett, om uppsägningarna var sakligt grundade och om det skett ett brott mot eller ett kringgående av reglerna om företrädesrätt till anställning.
  • AD 2013 nr 72:En byggnadsarbetare som var facklig förtroendeman har avskedats under påståenden om att han ska ha hotat en kollega och ha haft omfattande samarbetsproblem. Arbetsdomstolen har funnit att avskedandet varit i strid med 18 § anställningsskyddslagen. Tvisten gäller även om avskedandet varit föreningsrättskränkande samt om arbetsgivaren genom andra åtgärder hindrat arbetstagaren från att fullgöra sitt fackliga uppdrag och utsatt honom för föreningsrättskränkning. Slutligen även fråga arbetsgivaren brutit mot 4 och 5 §§ förtroendemannalagen samt om arbetsgivaren brutit mot byggavtalet genom att begära förstadagsintyg.
  • AD 1998 nr 108:En arbetsgivare säger upp en arbetstagare, tillika facklig förtroendeman, och åberopar till stöd för att uppsägningen skall anses sakligt grundad främst samarbetsproblem. Fråga om arbetsgivaren genom uppsägningen gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning och om uppsägningen är sakligt grundad. Även fråga om arbetstagaren varit avstängd från arbetet i strid mot anställningsskyddslagens regler.
  • AD 2009 nr 3:Fråga om ett bolag gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att i förhandlingsunderlaget vid lönerevisionsförhandlingar avidentifiera löneuppgifter m.m. avseende de arbetstagare som inte var med i den kollektivavtalsslutande organisationen. Även fråga om bolaget genom att uppmana ett antal av arbetstagarorganisationens medlemmar, att besvara om de var fackligt anslutna, om de ville att deras fackliga organisation skulle förhandla för dem eller om de ville att deras fackliga organisation skulle ha rätt att se deras individuella lön har gjort sig skyldigt till föreningsrättskränkning och brott mot förtroendemannalagen.
  • AD 2006 nr 12:En processoperatör med skiftgång omplacerades av personliga skäl till arbete på dagtid som driftstekniker. I målet uppkommer frågor dels om omplaceringen utgjort en föreningsrättskränkning, dels om det förelegat godtagbara skäl för omplaceringen.
  • AD 2004 nr 49:Fråga om arbetsgivare har gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning genom att avbryta en provanställning i förtid.
  • AD 2001 nr 33:En lagerarbetare, som även är facklig förtroendeman, har avskedats. Till stöd för att avskedandet är lagligen grundat har arbetsgivaren åberopat framför allt att arbetstagaren kört truck på arbetsplatsen sedan arbetsgivaren dragit in hans tillstånd att köra truck där. Fråga om arbetsgivaren genom avskedandet gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning och om avskedandet är lagligen grundat.
  • AD 2008 nr 62:Fråga om en arbetsgivare har gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning i samband med att det klarlagts att vissa fackligt organiserade arbetstagare avsåg att delta i en politisk strejk. Påståenden bl.a. om att arbetsgivaren med hot försökt förmå organisationens medlemmar att avstå från att delta i strejken. Arbetsdomstolen har funnit att omständigheterna varit sådana att arbetsgivarens agerande, som grundat sig på en i god tro framförd uppfattning om strejkens lovlighet och konsekvenserna av ett deltagande, inte är att bedöma som en föreningsrättskränkning. - Även fråga om brott mot tidsfristen i 16 § andra stycket medbestämmandelagen.
  • AD 2001 nr 9:I ett lokalt kollektivavtal har föreskrivits att ett personligt lönetillägg skall utgå till medlemmar i den avtalsslutande organisationen. Fråga om två arbetstagare är berättigade till detta tillägg även sedan de lämnat denna organisation och blivit medlemmar i en annan organisation samt om arbetsgivaren gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning genom att inte längre betala ut lönetillägget till dem.
  • AD 2013 nr 16:Fråga om en arbetsgivare vidtagit vissa åtgärder mot en arbetstagare, bl.a. hotat arbetstagaren till livet, och därigenom kränkt arbetstagarens föreningsrätt. Även fråga om arbetsgivaren brutit mot förhandlingsreglerna i 10 och 16 §§ medbestämmandelagen.
  • AD 2008 nr 36:Fråga om ett bussbolag gjort sig skyldigt till föreningsrättskränkning genom att vidta åtgärder mot en vid bolaget anställd chaufför i samband med att denne meddelade att han avsåg att delta i en politisk strejk. Även fråga om brott mot reglerna i 16 § andra stycket medbestämmandelagen.
  • AD 2018 nr 10:En facklig företrädare för en arbetstagarorganisation, som inte är bunden av kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor med arbetsgivaren, har under lång tid fått lön för fackligt arbete. Fråga om det varit avtalsbaserat eller en av arbetsgivaren ensidigt reglerad förmån. Fråga också om arbetsgivarens indragning av lön för fackligt arbete och beslut att den fackliga företrädaren ska återgå till produktionen inneburit ett avskedande, en olovlig stridsåtgärd enligt 41 a § medbestämmandelagen eller föreningsrättskränkning respektive om arbetsgivaren före indragningen av lönen borde ha förhandlat enligt 13 § medbestämmandelagen. – Även fråga om vissa löneavdrag för andra arbetstagare inneburit kvittning i kvittningslagens mening.
  • AD 2004 nr 72:Föreningsrättskränkning? En facklig förtroendeman utsågs till en befattning som medförde visst personalansvar, beordringsrätt och lönetillägg. Arbetsdomstolen har funnit bl.a. att arbetsgivarens senare beslut att inte låta arbetstagaren tillträda befattningen utgjorde en åtgärd i den mening begreppet har i 8 § medbestämmandelagen. Arbetsdomstolen har emellertid också funnit att arbetstagarsidan inte har lyckats styrka att arbetsgivaren uttalat att åtgärden berott på arbetstagarens fackliga arbete och därigenom inte heller gjort sannolikt att någon föreningsrättskränkning förekommit. Vidare har Arbetsdomstolen funnit bl.a. att arbetsgivaren har åsidosatt skyldighet enligt 5 § förtroendemannalagen att varsla den lokala arbetstagarorganisationen innan beslutet fattades.
  • AD 2016 nr 54:Fråga om en arbetsgivares yttranden vid ett personalmöte utgjort en föreningsrättskränkande åtgärd.
  • AD 2012 nr 90:En lokal facklig organisation har anmält till arbetsgivaren, ett byggentreprenadbolag, att en viss byggnadsarbetare utsetts till skyddsombud hos bolaget. Tvisten gäller om bolaget har hindrat byggnadsarbetaren att utföra uppdraget som skyddsombud och kränkt hans föreningsrätt. Vid bedömningen uppkommer frågan om ett uppdrag som skyddsombud hos bolaget omfattar alla bolagets arbetsplatser eller om det från tid till annan är begränsat till varje sådan arbetsplats där skyddsombudet valts av arbetstagarna och ingått i skyddsorganisationen. Även fråga om bolaget har brutit mot kollektivavtalets regler om rätt till biträde när arbetstagaren inte fått ta med sig en facklig företrädare till ett möte med bolaget.
  • AD 2006 nr 100:Fråga om föreningsrättskränkning, brott mott förhandlingsskyldigheten i medbestämmandelagen samt otillåten avstängning enligt anställningsskyddslagen. Arbetsdomstolen finner att arbetsgivaren brutit mot förhandlingsskyldigheten genom att vid förhandlingar inte ge en något närmare beskrivning av vad som låg till grund för en uppsägning och avstängning av en arbetstagare samt att arbetsgivaren inte visat att den hade fog för avstängningen.
  • AD 2005 nr 24:En arbetstagare på ett tryckeri skickades hem av sin arbetsgivare efter ett gräl med denne. Dagen därpå vägrade arbetstagaren diskutera konflikten med arbetsgivaren, som ånyo sade åt arbetstagaren att gå hem. Arbetsgivaren ångrade sig dock direkt och beordrade i stället arbetstagaren att tvätta färgburkar, en arbetsuppgift som har bedömts vara en enformig och okvalificerad syssla och som inte var en normal arbetsuppgift för arbetstagaren. I målet är utrett att arbetsgivaren dessförinnan mottagit en förhandlingsframställan från arbetstagarens fackliga organisation angående konflikten den föregående dagen. Arbetstagaren slutförde inte den beordrade uppgiften utan gick hem. Han sjukskrev sig senare samma dag. Åtta dagar senare frånträdde arbetstagaren sin anställning under den förhandling som kom till stånd med anledning av förhandlingsframställningen. I tvisten uppkommer huvudsakligen följande frågor. Har arbetsgivarens order till den anställde att rengöra färgburkar inneburit en kränkning av dennes föreningsrätt? Har samma order inneburit att arbetsgivaren i strid mot 62 § medbestämmandelagen vidtagit en disciplinär åtgärd mot den arbetstagaren? Har arbetsgivaren agerat på ett sådant sätt att arbetstagarens frånträdande av anställningen bör jämställas med ett avskedande eller en uppsägning från arbetsgivarens sida?
  • AD 2008 nr 110:En facklig förtroendeman som på visst sätt begärt ledigt för det fackliga uppdraget fick inte denna ledighet beviljad av arbetsgivaren. Innan han fick vetskap om att ledighetsansökningarna inte hade godkänts använde han en del av den ansökta ledighetstiden för sitt fackliga arbete. Arbetsgivaren utfärdade sedan en skriftlig erinran mot den facklige förtroendemannen för olovlig frånvaro under de tider som han inte hade beviljats ledighet. Fråga om arbetsgivaren genom att tilldela den facklige förtroendemannen denna erinran har gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning och brott mot förtroendemannalagen. Fråga även om betydelsen av att arbetstagarorganisationen utnyttjat sin rätt till tolkningsföreträde och då särskilt betydelsen av att detta åberopats först sedan den facklige förtroendemannen redan varit ledig en del av den omstridda ledighetstiden.
  • AD 2007 nr 88:En visstidsanställd arbetstagare blev, under tid då hon på sin arbetsplats deltog i en av hennes fackliga organisation utlyst stridsåtgärd, erbjuden ett vikariat på en annan arbetsplats. Hon underrättades samtidigt om att hon på grund av arbetsbrist inte kunde få fortsatt arbete efter det att detta vikariat upphört. Fråga bl.a. om arbetsgivaren gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning.
  • AD 2016 nr 61:En barnskötare hos en kommun, som varit medlem i både en kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisation och en arbetstagarorganisation utan kollektivavtal, har med sin arbetsgivare ingått en överenskommelse om arbetsbefrielse och sedan träffat ett avtal om att hennes anställning ska upphöra. Bland annat frågor om kommunen brutit mot förhandlingsskyldigheten enligt 13 § första stycket medbestämmandelagen eller vid möten med barnskötaren gjort sig skyldig till åtgärd som inneburit en föreningsrättskränkning enligt 8 § medbestämmandelagen.
  • AD 1994 nr 13:En polisassistent, som är medlem i SAC, underrättades om att han skulle komma att förordnas på en av honom sökt tjänst som kansliinspektör. Sedermera utsåg emellertid polismyndigheten en annan sökande på tjänsten. Fråga huruvida polismyndigheten härigenom gjorde sig skyldig till föreningsrättskränkning.
  • AD 2013 nr 34:Under avtalsrörelsen 2012 vidtog ett fackförbund stridsåtgärder mot ett antal medlemsföretag i två arbetsgivarorganisationer. Arbetsgivarorganisationerna har gjort gällande att förbundet kränkt företagens föreningsrätt eftersom stridsåtgärderna dels vidtagits som en reaktion på att medlemsföretagen deltagit i arbetsgivarsamverkan inom Svenskt Näringsliv, dels särskilt riktats mot medlemsföretag vars representanter är verksamma i organ på arbetsgivarsidan.
  • AD 2000 nr 74:En facklig förtroendeman vid en statlig myndighet medverkar vid tillkomsten av ett brev som är ställt verkets generaldirektör och som innehåller kritik mot en tilltänkt myndighetschef. Förtroendemannens organisation gör i målet gällande att den anställde, sedan han avslutat det fackliga uppdraget och den tilltänkte chefen tillträtt som chef, med anledning av sin medverkan vid brevets tillkomst utsatts för åtgärder från arbetsgivarens sida och därvid bl.a. fråntagits arbetsuppgifter. Frågor om arbetsgivaren brutit mot 8 och 11 §§ medbestämmandelagen, 4 § förtroendemannalagen och grunderna för anställningsskyddslagen.
  • AD 2007 nr 31:Ett antal medlemmar i en facklig organisation har haft flera på varandra följande visstidsanställningar hos ett bolag. Arbetstagarorganisationen har gjort gällande att bolaget beslutat att införa ett stopp för tillsvidareanställning med verkan för dessa medlemmar för att de hade vänt sig till sin fackliga organisation. Vidare har organisationen påstått bl.a. att bolaget ställt som villkor för att arbetstagarna skulle få en anställning tills vidare att de gick över från den arbetstagarorganisation de var medlemmar i till den organisation som bolaget hade kollektivavtal med. Fråga om bolaget gjort sig skyldigt till föreningsrättskränkning. I andra hand fråga om bolaget vidtagit olovliga stridsåtgärder.
  • AD 2014 nr 77:En arbetstagare som är facklig förtroendeman har vid flera tillfällen ansökt om ledighet för fackliga uppdrag som avslagits av arbetsgivaren. Förbundet har lagt tolkningsföreträden så att den sökta ledigheten kommit till stånd. Fråga om arbetsgivaren genom att neka den fackliga förtroendemannen ledigt har hindrat honom från att utföra sina fackliga uppdrag i strid med 3 § förtroendemannalagen och 6 kap 10 § arbetsmiljölagen samt om agerandet även inneburit kollektivavtalsbrott samt föreningsrättskränkning.
  • AD 2008 nr 63:En systemadministratör har omplacerats till arbete som vaktmästare. Fråga dels om arbetstagaren enligt sitt anställningsavtal varit skyldig att tjänstgöra som vaktmästare, dels om arbetsgivaren genom omplaceringen skilt arbetstagaren från hans anställning och - när den senare frågan besvarats nekande - om beslutet om omplacering kan underkastas rättslig prövning. Även fråga om föreningsrättskränkning och brott mot 3, 4 och 5 §§ förtroendemannalagen.
  • AD 2000 nr 38:Två spårvagnsförare, båda medlemmar i en syndikalistisk arbetstagarorganisation, blev efter intresseanmälan föreslagna av sin arbetsgivare att ingå i en grupp spårvagnsförare som under en begränsad tid skulle arbeta utomlands. Vid förhandlingar med den arbetstagarorganisation med vilken arbetsgivaren var bunden av kollektivavtal krävde denna att endast medlemmar i den egna organisationen skulle tas ut till arbetet i fråga. Arbetsgivaren accepterade detta krav. Ingen av de två nämnda spårvagnsförarna togs därför ut till utlandsarbetet. Fråga om arbetsgivaren härigenom gjorde sig skyldig till föreningsrättskränkning. - Arbetsdomstolen, som konstaterade att de båda arbetstagarna i och för sig inte hade något rättsligt grundat anspråk på det aktuella arbetet, fann att arbetsgivaren gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning. Arbetstagarna ansågs nämligen ha haft befogad anledning att räkna med att bli uttagna till arbetet och den uteblivna uttagningen ansågs uteslutande ha haft sin grund i deras organisationstillhörighet. I målet uppkom även frågan om en arbetsgivare är skyldig att försöka ta reda på en arbetstagares organisationstillhörighet för att kunna undgå skadeståndsansvar för föreningsrättskränkning.
  • AD 2015 nr 29:Vid ett bolag som bedriver bussverksamhet förekom samarbetsproblem mellan trafikledningen och ett skyddsombud. Bolaget påkallade förhandling med den arbetstagarorganisation som utsett skyddsombudet. Vid förhandlingen framförda bolaget kritik mot skyddsombudet och uttryckte att bolaget ville att arbetstagarorganisationen skulle avsätta honom som skyddsombud. Arbetstagarorganisationen avvisade bolagets krav. Bolaget lade därefter ut information på bolagets hemsida om sin syn på konflikten med skyddsombudet. Fråga om bolaget genom förhandlingsframställningen, genom sitt agerande vid förhandlingen och genom informationen kränkt skyddsombudets föreningsrätt, samt om detta agerande hindrat honom från att fullgöra sina uppgifter som skyddsombud och facklig förtroendeman i strid med 6 kap. 10 § arbetsmiljölagen och 3 § förtroendemannalagen.
  • AD 2005 nr 30:En arbetstagare har lämnat sin arbetsplats efter det att en ställföreträdare för arbetsgivaren har tagit ett tag runt arbetstagarens nacke och föst eller knuffat iväg honom. Fråga bl.a. om arbetstagaren haft rätt att frånträda anställningen enligt 4 § tredje stycket anställningsskyddslagen och om frånträdandet är att jämställa med ett avskedande. Även fråga om arbetsgivaren gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning.
  • AD 1995 nr 40:Fråga om ett pastorats uppsägning av en organist berott på arbetsbrist eller personliga skäl. Även frågor om arbetsgivaren gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning och brott mot förtroendemannalagen.
  • AD 2002 nr 6:En arbetsgivare inleder ett förfarande för att avskeda en facklig förtroendeman genom att underrätta denne och varsla hans organisation om avskedande. Avskedandet kom därefter inte att fullföljas. Fråga om arbetsgivaren brutit bl.a. mot 8 § medbestämmandelagen och grunderna för anställningsskyddslagen.
  • AD 2008 nr 107:Fråga om en arbetsgivares brev till en facklig förtroendeman med bl.a. kritiska uttalanden om dennes agerande i en viss fråga som gällt skyddsarbetet på arbetsplatsen utgör föreningsrättskränkning, brott mot förtroendemannalagen och en otillåten disciplinär åtgärd.
  • AD 2013 nr 5:En vd lovade en anställd att betala för en middag för en grupp anställda. Den anställde satte upp en inbjudan där det bl.a. angavs att inbjudan gällde alla utom de som var fackligt anslutna. Förbundet påtalade detta för bolaget. Middagen hölls därefter som planerat och bolaget betalade för den. Förbundet gör gällande att en föreningsrättskränkning förekommit. Fråga dels om den anställde som satte upp inbjudan haft sådan ställning att arbetsgivaren ansvarat för hans handlande, dels om bolaget gjort sig skyldigt till föreningsrättskränkning genom att vidhålla beslutet om betalning trots kännedom om formuleringen i inbjudan.
  • AD 2008 nr 34:Fråga om bl.a. föreningsrättskränkning. Arbetsdomstolen finner inte visat att arbetsgivaren vidtagit den åtgärd som påståtts vara föreningsrättskränkande. Därutöver fråga om brott mot 9 och 13 §§ medbestämmandelagen. Talan i dessa delar avvisas enligt 4 kap. 7 § lagen om rättegången i arbetstvister då Arbetsdomstolen inte finner visat att dessa frågor varit föremål för förhandling.

9 §  Det åligger arbetsgivar- och arbetstagarorganisation att söka hindra, att medlem vidtager åtgärd som kränker föreningsrätten, Har medlem vidtagit sådan åtgärd, är organisationen skyldig att söka förmå honom att upphöra därmed.

  • AD 2008 nr 34:Fråga om bl.a. föreningsrättskränkning. Arbetsdomstolen finner inte visat att arbetsgivaren vidtagit den åtgärd som påståtts vara föreningsrättskränkande. Därutöver fråga om brott mot 9 och 13 §§ medbestämmandelagen. Talan i dessa delar avvisas enligt 4 kap. 7 § lagen om rättegången i arbetstvister då Arbetsdomstolen inte finner visat att dessa frågor varit föremål för förhandling.

Förhandlingsrätt

10 §  Arbetstagarorganisation har rätt till förhandling med arbetsgivare i fråga rörande förhållande mellan arbetsgivaren och sådan medlem i organisationen, som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivaren. Arbetsgivare har motsvarande rätt att förhandla med arbetstagarorganisation.

Förhandlingsrätt enligt första stycket tillkommer arbetstagarorganisationen även i förhållande till organisation som arbetsgivaren tillhör och arbetsgivarens organisation i förhållande till arbetstagarorganisationen.

I den här paragrafen återfinns arbetsgivarens allmänna förhandlingsskyldighet.

  • AD 1996 nr 117:Tvist uppkommer med anledning av att en arbetstagare skilts från sin anställning. I målet uppkommer frågor om arbetsgivaren gjort sig skyldig till förhandlingsvägran, om arbetstagaren var tillsvidareanställd eller provanställd och om saklig grund för uppsägning förelåg. Vidare uppkommer fråga om arbetstagaren är berättigad till ekonomiskt skadestånd för inkomstbortfall som inträffar några månader efter det att han skilts från sin anställning och efter det att han innehaft ett par tillfälliga anställningar.
  • AD 2011 nr 46:En arbetstagarorganisation har begärt förhandling med en arbetsgivare, ett bolag. Fråga om bolaget har gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran, dels genom att inte medverka till en förhandling inom två veckor , dels genom att inte medverka till sakliga förhandlingar. Även fråga om bolaget haft rätt att frånträda förhandlingen.
  • AD 2009 nr 85:Förhandling enligt 10 § medbestämmandelagen har inte kommit till stånd trots vissa kontakter mellan den arbetstagarorganisation som begärt förhandling och det förhandlingsskyldiga bolaget. Fråga om bolaget genom sitt agerade gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran.
  • AD 2002 nr 25:En arbetstagare som efter att på arbetsplatsen ha blivit utsatt för ringa misshandel från en arbetskamrats sida har efter långvarig sjukskrivning erbjudits att återgå i arbete. Sedan han avböjt de erbjudna arbetsuppgifterna sades han upp under åberopande av arbetsbrist. Fråga bl.a. om uppsägningen varit sakligt grundad.
  • AD 2012 nr 28:En arbetstagare har blivit avskedad. Mot arbetstagarens skadeståndskrav har arbetsgivaren invänt att talan är preskriberad enligt 41 § anställningsskyddslagen. Fråga om den förhandling som ägt rum mellan arbetsgivaren och arbetstagarens fackliga organisation är att anse som en förhandling enligt 10 § medbestämmandelagen eller som en överläggning enligt 30 § anställningsskyddslagen. Arbetsdomstolen finner att förhandlingen, som skett före avskedandet, ska ses som en överläggning. Den tidsfrist som gäller för att väcka talan ska därför inte räknas från avslutandet av förhandlingen. Tiden ska i stället räknas från det att tiden för att underrätta arbetsgivaren om skadeståndsanspråket har gått ut. Med den utgångspunkten kommer domstolen fram till att talan inte är preskriberad.
  • AD 1993 nr 116:Fråga huruvida en arbetsgivare gjort sig skyldig till förhandlingsvägran. - Vidare, fråga om en arbetstagares rätt till semesterersättning. Därvid tvist bl.a. huruvida arbetstagaren under anställningen åtnjutit mer semesterledighet än hon påstått.
  • AD 2006 nr 115:En arbetstagarorganisation påkallade förhandling med ett bolag och påstod därvid att en av organisationens medlemmar oriktigt hade blivit skild från sin tillsvidareanställning hos bolaget. Bolaget, som avböjde att förhandla, har gjort gällande att medlemmen aldrig varit anställd hos bolaget utan endast arbetssökande och att det därför inte haft skyldighet att förhandla. Fråga om bolaget gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran.
  • AD 2006 nr 25:Sedan en arbetstagare sagts upp från sin anställning med stöd av en så kallad avtalsturlista, genomförde bolaget en förhandling på lokal nivå med arbetstagarens fackliga organisation, som saknade kollektivavtal med bolaget. Därefter genomfördes även en förhandling på central nivå, utan att frågan om preskription berördes. Organisationen väckte därefter talan med yrkande om skadestånd på grund av föreningsrättskränkning. Arbetsgivarparterna invände att preskription skett. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget visserligen fullgjort sin förhandlingsskyldighet efter endast en förhandlingsomgång, men genom sitt handlande får anses ha medgett en förlängning av preskriptionsfristen. Talan har emellertid befunnits preskriberad eftersom den väckts när mer än en månad förflutit sedan den centrala förhandlingen avslutades.
  • AD 2010 nr 48:Fråga om förhandlingsvägran.
  • AD 2008 nr 19:Frågor om förhandlingsvägran. Arbetsdomstolen finner att kravet, i 4 kap. 7 § lagen om rättegången i arbetstvister, på förhandling för att få väcka talan i Arbetsdomstolen inte behöver var uppfyllt då talan i målet avsett förhandlingsvägran. Därutöver fråga om ett bolag gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran genom att inte inställa sig till förhandling visst datum.
  • AD 2012 nr 22:En arbetstagarorganisation påkallade förhandling med en enskild näringsidkare efter att i en pågående process mot ett bolag avseende lönefordringar till vissa medlemmar ha fått uppgifter om att den enskilde näringsidkaren uppgett att det varit han som varit arbetsgivare för medlemmarna. Den enskilda näringsidkaren inställde sig inte till förhandlingen och har bl.a. gjort gällande att han inte varit förhandlingsskyldig eftersom något formellt arbetsgivaransvar inte uppstått. Han har vidare gjort gällande att han inte varit skadeståndsskyldig eftersom han kallats till förhandling i utpressningssyfte och eftersom han bibringades uppfattningen att han inte behövde inställa sig. Arbetsdomstolen har funnit att han varit förhandlingsskyldig och att han ådragit sig skadeståndsskyldighet för förhandlingsvägran.
  • AD 2013 nr 16:Fråga om en arbetsgivare vidtagit vissa åtgärder mot en arbetstagare, bl.a. hotat arbetstagaren till livet, och därigenom kränkt arbetstagarens föreningsrätt. Även fråga om arbetsgivaren brutit mot förhandlingsreglerna i 10 och 16 §§ medbestämmandelagen.
  • AD 2003 nr 18:Lunds stift har genom stiftsstyrelsen beslutat om indelningsändringar avseende flera olika församlingar, kyrkliga samfälligheter och pastorat. Med anledning av Lunds stifts beslut har tvist uppstått i fråga om stiftet, före besluten om aktuella indelningsändringar, varit skyldigt att förhandla enligt 11 § medbestämmandelagen med Kyrkans akademikerförbund. Avgörande för bedömningen i målet har varit huruvida Lunds stift fattat besluten om indelningsändringarna i egenskap av arbetsgivare i den mening som avses i nyss nämnda lagrum.
  • AD 2013 nr 38:Fråga om ett bolag gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran och därvid bl.a. om bolaget anmält förhinder.
  • AD 2004 nr 74:Fråga om arbetstagarorganisation som vill kräva skadestånd kan anses ha underättat motparten om fordringsanspråket inom den tid som föreskrivs i 41 § anställningsskyddslagen. Även fråga om brott mot förhandlingsskyldigheten i 10 § medbestämmandelagen och om rätt till ersättning för ej uttagen kompensationsledighet.
  • AD 2008 nr 3:Ett bolag fattade beslut om driftinskränkning. Beslutet föregicks av förhandlingar. Fråga om bolaget brutit mot 11 § medbestämmandelagen genom att i realiteten ha fattat beslut i förhandlingsfrågan innan initiativ togs till primärförhandlingar eller om förhandlingarna i vart fall inletts för sent samt om bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten genom att inte ha realförhandlat och avbrutit de lokala förhandlingarna för tidigt och den centrala förhandlingens betydelse för bedömningen. Vidare fråga om brott mot informationsskyldigheten i 19 § medbestämmandelagen, fråga om bolaget brutit mot 15 och 18 §§ medbestämmandelagen genom att inte lämna över vissa efterfrågade handlingar och om bolaget förhandlingsvägrat med anledning av en förhandlingsframställan enligt 10 § medbestämmandelagen.
  • AD 2007 nr 65:I ett skriftligt anställningsavtal har angivits att anställningen var en visstidsanställning och ett vikariat. Fråga om anställningen varit en tillåten tidsbegränsad anställning i enlighet med teknikavtalet och en lokal överenskommelse eller ett otillåtet vikariat. Även fråga om arbetsgivaren brutit mot anställningsskyddslagens regler om en arbetsgivares skyldighet att informera den anställde om de villkor som gäller för anställningen när arbetsgivaren lämnat uppgift om att anställningen var ett vikariat och om arbetsgivaren därutöver gjort sig skyldig till brott mot förhandlingsskyldigheten i medbestämmandelagen.

11 §  Innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av sin verksamhet, skall han på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal. Detsamma skall iakttagas innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör organisationen.

Om synnerliga skäl föranleder det, får arbetsgivaren fatta och verkställa beslut innan han har fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt första stycket.

I den här paragrafen anges arbetsgivarens primära förhandlingsskyldighet som rör två typer av fall: verksamhetsfallet och arbetstagarfallet.

I andra stycket finns ett undantag till arbetsgivarens förhandlingsskyldighet, nämligen om synnerliga skäl föranleder det. Synnerliga skäl är ett uttryck som ska tolkas snävt och av förarbetena framgår att arbetsgivaren endast i undantagssituationer ska gå fri från skyldigheten att förhandla. Dessa undantagssituationer kan t.ex. vara när säkerheten på arbetsplatsen äventyras, när arbetsgivaren oförberedd har försatts i en situation som kräver ett omedelbart beslut eller brådskande affärstransaktioner. Arbetsdomstolen har även fastslagit att behov av sekretess kan utgöra synnerliga skäl (AD 1990 nr 107).

Observera att skyldigheten enligt denna paragraf endast gäller i förhållande till kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisation.

  • AD 1997 nr 7:En civilingenjör vid en enhet i en kommun har sagts upp på grund av arbetsbrist. Drygt ett par år tidigare hade ett lokalt kollektivavtal träffats om turordningskretsar vid övertalighet bland civilingenjörer/ingenjörer inom denna enhet. Fråga i första hand om den lokala överenskommelsen är ogiltig enligt den s.k. förutsättningsläran, och i andra hand om överenskommelsen gällt endast den arbetsbrist som var aktuell vid tiden för överenskommelsen och om arbetsbristen vid tiden för uppsägningen var en annan. Vidare fråga om arbetsgivaren har brutit mot sin förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen inför beslutet att säga upp arbetstagaren.
  • AD 2017 nr 62:Mellan ett kommunalförbund och en arbetstagarorganisation gäller bara ett kollektivavtal. Det kollektivavtalet är tillämpligt enbart på arbetstagare som är anställda för beredskapstjänst inom räddningstjänsten och inte på t.ex. heltidsanställda brandmän. Arbetstagarorganisationen har hos kommunalförbundet medlemmar som omfattas av kollektivavtal och medlemmar - heltidsanställda brandmän - som inte omfattas av det. -.Kommunalförbundet, som delat in räddningstjänsten i sex distrikt, har beslutat att tillsätta en ny distriktschef i ett distrikt utan att först förhandla med arbetstagarorganisationen enligt 11 § medbestämmandelagen. I det distriktet, som bara har heltidsanställda brandmän, tillämpas inte kollektivavtalet med arbetstagarorganisationen. Arbetstagarorganisationen har dock en klar majoritet av de heltidsanställda brandmännen i distriktet som medlemmar. - Tillsättningsbeslutet har inte ansetts som en viktigare förändring av kommunalförbundets hela verksamhet. Kommunalförbundet har dock ansetts förhandlingsskyldig enligt 11 § medbestämmandelagen gentemot arbetstagarorganisationen, eftersom det varit fråga om en viktigare förändring av kommunalförbundets verksamhet vid arbetsstället (distriktet) och arbetstagarorganisationen haft en betydande andel av de stadigvarande arbetstagarna i berörd yrkeskategori på arbetsstället som medlemmar.
  • AD 2006 nr 92:Fråga om en arbetsgivare, som driver en förskola, haft saklig grund för uppsägning av en arbetstagare som sagts upp med hänvisning till att arbetsbrist förelegat.
  • AD 1995 nr 122:En kapten vid Försvarsmakten har sagts upp och avstängts från sin anställning som officer. Bakom Försvarsmaktens beslut låg omständigheter hänförliga till kaptenens medlemskap i en motorcykelklubb och denna klubbs ansökan om medlemskap i motorcykelorganisationen Hell´s Angels. - På grundval av den utredning som arbetsdomstolen fått tillgång till i målet kommer arbetsdomstolen fram till att Försvarsmakten inte haft vare sig saklig grund för uppsägningen eller rätt att avstänga kaptenen. I målet är även fråga om Försvarsmakten fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen och om vissa ordningsföreskrifter följts.
  • AD 2008 nr 76:Fråga om en arbetsgivare i samband med ett bolagsförvärv brutit mot reglerna om förhandlings- och informationsskyldighet i 11 och 19 §§ medbestämmandelagen. Påståenden bl.a. om att förhandling skett på fel nivå och utan att arbetstagarorganisationen varit företrädd på rätt sätt vid förhandlingen.
  • AD 2008 nr 9:Fråga om kollektivavtalsbrott och brott mot reglerna om tolkningsföreträde enligt 33 § medbestämmandelagen. Arbetsdomstolen har funnit att en överenskommelse i ett protokoll från en förhandling enligt 11 § medbestämmandelagen inte utgör ett kollektivavtal eftersom arbetsgivaren får anses ha saknat avtalsavsikt och motparterna inte heller haft anledning att anta arbetsgivaren haft sådan avsikt. Arbetsgivaren har inte heller haft skyldighet att iaktta av motparterna hävdat tolkningsföreträde eftersom något kollektivavtal med föreskrifter om medbestämmanderätt inte visat sig föreligga.
  • AD 1993 nr 24:Fråga om arbetsgivares primära förhandlingsskyldighet enligt 11 § första stycket första meningen medbestämmandelagen. - En arbetsgivare är sedan år 1982 medlem i en arbetsgivarorganisation och därmed bunden av kollektivavtal avseende löner och andra anställningsvillkor i förhållande till arbetstagarorganisationen A.A.rbetsgivaren är vidare bunden av ett år 1989 av arbetsgivaren ingånget kollektivavtal med arbetstagarorganisationen B avseende löner och andra anställningsvillkor. Oavsett huruvida de båda kollektivavtalen är s.k. konkurrerande kollektivavtal med företräde vid avtalstillämpningen för avtalet med organisationen A har arbetsgivaren funnits förhandlingsskyldig enligt 11 § medbestämmandelagen (även) i förhållande till organisationen B, som när förhandlingsskyldigheten aktualiserades hade en medlem anställd hos arbetsgivaren.
  • AD 2009 nr 32:Ett byggbolag anställde en person som löneingenjör. Arbetet innefattade bl.a. ackordsförhandlingar med den lokala fackliga organisationen och bemanningsplanering beträffande yrkesarbetarna vid bolaget. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget inte har varit skyldigt att primärförhandla enligt 11 § medbestämmandelagen inför beslutet om anställning av löneingenjören.
  • AD 2016 nr 76:Fråga om staten har fullgjort sin skyldighet att förhandla enligt 11 § medbestämmandelagen i samband med ombildningen av 21 polismyndigheter och Rikspolisstyrelsen till en sammanhållen myndighet.
  • AD 2006 nr 5:Arbetsdomstolen har i en tidigare dom funnit att den part som i ett kollektivavtal fört in ett begrepp som är vedertaget inom avtalsområdet men gett begreppet en annan innebörd än den vanliga står risken för den oklarhet som har uppkommit vid tolkningen av kollektivavtalet i detta hänseende. Arbetsdomstolen har nu funnit bl.a. att parternas tillämpning av kollektivavtalet i tiden efter den tidigare domen inte ändrat betydelsen av det vedertagna begreppet i kollektivavtalet.
  • AD 1996 nr 146:En arbetsgivare, SAS, beslutar att bl.a. köpa 35 nya flygplan. I målet prövar arbetsdomstolen frågan om SAS före beslutet har förhandlat med de tre pilotföreningarna och, när denna fråga besvaras nekande, även frågan om det förelegat synnerliga skäl för att besluta innan förhandlingsskyldigheten fullgjorts.
  • AD 2002 nr 9:En kyrklig samfällighet beslutade - mot bakgrund av svåra personalproblem som förelåg i en församling - att erbjuda församlingens personal att vara hemma med full lön i två veckor. Fråga om samfälligheten uteslutit ett regionalt skyddsombud från den process som ledde fram till detta beslut på ett sådant sätt att skyddsombudet skall anses ha hindrats från att fullgöra sina uppgifter. - Även fråga om det förekommit brott mot förtroendemannalagen och medbestämmandelagen.
  • AD 1994 nr 103:Fråga huruvida arbetsgivare åsidosatte den primära förhandlingsskyldigheten enligt 11 § medbestämmandelagen genom att inte alls förhandla innan en verksamhetsgren överläts eller genom att uppta och genomföra förhandling för sent.
  • AD 2011 nr 24:Ett landsting har gjort gällande att en arbetstagare, en skötare, under nattskiftet sovit under ett extravak och att hon dessförinnan, under ett annat nattskift, ertappats nerbäddad som för att sova. Fråga om så varit fallet och om det förelegat laga skäl för avskedande. Därutöver fråga om ett möte som föregick ett beslut om avstängning av arbetstagaren var en förhandling och om landstinget fullgjort sin förhandlingsskyldighet.
  • AD 1996 nr 43:Fråga om en arbetsgivare, ett bageriföretag, brutit mot 11 § medbestämmandelagen genom att inte förhandla före ett beslut som rörde förändringar av bröddistributionen och som innebar bl.a. visst merarbete för de anställda säljarna av bröd.
  • AD 2001 nr 26:Tvist om tillämpningen av en bestämmelse i AB 98, vilken innebär att vissa hälsoundersökningar skall genomföras i nära samförstånd med arbetstagaren. - Efter sammanträde mellan företrädare för en kommun och en hos kommunen anställd idrottslärare undertecknas en överenskommelse om slumpvisa alkoholtester på arbetstid under en viss tid. Sedan ett alkoholtest gett positivt resultat hålls ett nytt sammanträde, som avslutas med att det undertecknas en ny överenskommelse av innebörd dels att alkoholtest skall utföras varje morgon under en viss tid, dels bl.a. att idrottsläraren skall vara hemma från arbetet under två dagar med bibehållen lön. I målet uppkommer följande frågor: a) Har läraren undertecknat överenskommelserna under sådana förhållanden att alkoholtesterna inte har genomförts i nära samförstånd med honom? - b) Har läraren avstängts i strid med bestämmelserna i AB 98? - c) Har kommunen åsidosatt sin förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen?
  • AD 2010 nr 69:Sex arbetstagare har varit anställda på ett biluthyrningsföretag. De har haft blandade tjänster, innebärande att det utfört både arbete med bilvård och administrativt arbete. Arbetsgivaren har för samtliga arbetstagare tillämpat tjänstemannaavtalet på området. Arbetsgivaren har även hyrt in personal från bemanningsföretag. I målet uppkommer i huvudsak följande frågor: - 1. Har bolaget begått kollektivavtalsbrott genom att inte tillämpa bilvårdsavtalet på de aktuella arbetstagarna? - 2. Är bolaget i så fall också skyldigt att utge ersättning till arbetstagarna för övertid avseende beredskap? - 3. Har bolaget enligt arbetstagarnas enskilda anställningsavtal skyldighet att utge ersättning till dem för övertid avseende uteblivna måltidsraster? - 4. Har bolaget åsidosatt sin förhandlingsskyldighet enligt 11 och 38 §§ medbestämmandelagen innan bolaget beslutade att hyra in personal för arbete som faller under bilvårdsavtalet?
  • AD 2004 nr 72:Föreningsrättskränkning? En facklig förtroendeman utsågs till en befattning som medförde visst personalansvar, beordringsrätt och lönetillägg. Arbetsdomstolen har funnit bl.a. att arbetsgivarens senare beslut att inte låta arbetstagaren tillträda befattningen utgjorde en åtgärd i den mening begreppet har i 8 § medbestämmandelagen. Arbetsdomstolen har emellertid också funnit att arbetstagarsidan inte har lyckats styrka att arbetsgivaren uttalat att åtgärden berott på arbetstagarens fackliga arbete och därigenom inte heller gjort sannolikt att någon föreningsrättskränkning förekommit. Vidare har Arbetsdomstolen funnit bl.a. att arbetsgivaren har åsidosatt skyldighet enligt 5 § förtroendemannalagen att varsla den lokala arbetstagarorganisationen innan beslutet fattades.
  • AD 2007 nr 98:Ett bolag har fattat beslut om neddragning av produktionen, vilket bl.a. inneburit att 35 arbetstagare kom att sägas upp. Bolaget har före beslutet förhandlat med den arbetstagarorganisation vars medlemmar direkt kom att beröras av uppsägningarna. Frågan om bolaget även varit förhandlingsskyldigt enligt 11 § medbestämmandelagen gentemot en annan arbetstagarorganisation, vars medlemmar inte direkt berördes av uppsägningarna. Arbetsdomstolen finner att bolaget varit förhandlingsskyldigt enligt 11 § medbestämmandelagen. Vidare uppkommer fråga om förhandlingsskyldigheten har fullgjorts. Domstolen uttalar att det i princip är arbetsgivaren som har bevisbördan för att han har fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen.
  • AD 2008 nr 28:Anställda hos ett städbolag har under annandag pingst år 2006 utfört arbete trots att gällande kollektivavtal angav att annandag pingst var en s.k. avtalsenlig fridag. De anställda har i stället varit lediga på nationaldagen, som sedan den 1 april 2005, i stället för annandag pingst, utgör en allmän helgdag. Fråga om bolaget genom att träffa överenskommelse med de anställda om byte av arbetsfri dag brutit mot kollektivavtalet. Även fråga om bolaget varit skyldigt att på eget initiativ förhandla med förbundet inför bytet av arbetsfri dag.
  • AD 2003 nr 18:Lunds stift har genom stiftsstyrelsen beslutat om indelningsändringar avseende flera olika församlingar, kyrkliga samfälligheter och pastorat. Med anledning av Lunds stifts beslut har tvist uppstått i fråga om stiftet, före besluten om aktuella indelningsändringar, varit skyldigt att förhandla enligt 11 § medbestämmandelagen med Kyrkans akademikerförbund. Avgörande för bedömningen i målet har varit huruvida Lunds stift fattat besluten om indelningsändringarna i egenskap av arbetsgivare i den mening som avses i nyss nämnda lagrum.
  • AD 1997 nr 33:En kammarrätt beslutar och verkställer uppsägningar på grund av arbetsbrist av 52 arbetstagare. Beslutet föregås av förhandlingar enligt 11 § medbestämmandelagen. Efter uppsägningarna beslutar och verkställer kammarrätten vid skilda tillfällen uppsägning på grund av arbetsbrist av ytterligare fyra arbetstagare. Fråga huruvida kammarrätten varit skyldig att inför de senare uppsägningarna ta initiativ till förhandling enligt 11 § medbestämmandelagen. Även fråga om brott mot turordningsbestämmelsen i 3 § TurA-S.
  • AD 2016 nr 61:En barnskötare hos en kommun, som varit medlem i både en kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisation och en arbetstagarorganisation utan kollektivavtal, har med sin arbetsgivare ingått en överenskommelse om arbetsbefrielse och sedan träffat ett avtal om att hennes anställning ska upphöra. Bland annat frågor om kommunen brutit mot förhandlingsskyldigheten enligt 13 § första stycket medbestämmandelagen eller vid möten med barnskötaren gjort sig skyldig till åtgärd som inneburit en föreningsrättskränkning enligt 8 § medbestämmandelagen.
  • AD 2004 nr 7:Fråga bl.a. om tjänstgöringshinder förelegat för en deltidsanställd brandman som genomgått utredning med anledning av misstanke om hjärtfel.
  • AD 1995 nr 62:En kommun har ansetts förhandlingsskyldig enligt 11 § första stycket första meningen medbestämmandelagen före beslut om utseende av stadsdirektör.
  • AD 2010 nr 52:En polis som har haft en tidsbegränsad anställning som livvakt har efter en händelse i tjänsten omplacerats till andra arbetsuppgifter. I målet uppkommer i huvudsak följande frågor: - 1. Har det varit fråga om en särskilt ingripande omplacering som vidtagits utan att det har förelegat godtagbara skäl? - 2. Utgjorde omplaceringen en enligt 62 § medbestämmandelagen otillåten disciplinpåföljd? - 3. Har staten rättsstridigt orsakat arbetstagarens senare sjukskrivning och därigenom ådragit sig ansvar för ekonomisk skada? - 4. Har omplaceringen beslutats och verkställts innan förhandlingar enligt 11 § medbestämmandelagen avslutats?
  • AD 2000 nr 74:En facklig förtroendeman vid en statlig myndighet medverkar vid tillkomsten av ett brev som är ställt verkets generaldirektör och som innehåller kritik mot en tilltänkt myndighetschef. Förtroendemannens organisation gör i målet gällande att den anställde, sedan han avslutat det fackliga uppdraget och den tilltänkte chefen tillträtt som chef, med anledning av sin medverkan vid brevets tillkomst utsatts för åtgärder från arbetsgivarens sida och därvid bl.a. fråntagits arbetsuppgifter. Frågor om arbetsgivaren brutit mot 8 och 11 §§ medbestämmandelagen, 4 § förtroendemannalagen och grunderna för anställningsskyddslagen.
  • AD 2008 nr 63:En systemadministratör har omplacerats till arbete som vaktmästare. Fråga dels om arbetstagaren enligt sitt anställningsavtal varit skyldig att tjänstgöra som vaktmästare, dels om arbetsgivaren genom omplaceringen skilt arbetstagaren från hans anställning och - när den senare frågan besvarats nekande - om beslutet om omplacering kan underkastas rättslig prövning. Även fråga om föreningsrättskränkning och brott mot 3, 4 och 5 §§ förtroendemannalagen.
  • AD 2008 nr 3:Ett bolag fattade beslut om driftinskränkning. Beslutet föregicks av förhandlingar. Fråga om bolaget brutit mot 11 § medbestämmandelagen genom att i realiteten ha fattat beslut i förhandlingsfrågan innan initiativ togs till primärförhandlingar eller om förhandlingarna i vart fall inletts för sent samt om bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten genom att inte ha realförhandlat och avbrutit de lokala förhandlingarna för tidigt och den centrala förhandlingens betydelse för bedömningen. Vidare fråga om brott mot informationsskyldigheten i 19 § medbestämmandelagen, fråga om bolaget brutit mot 15 och 18 §§ medbestämmandelagen genom att inte lämna över vissa efterfrågade handlingar och om bolaget förhandlingsvägrat med anledning av en förhandlingsframställan enligt 10 § medbestämmandelagen.
  • AD 2014 nr 71:Inför tillsättning av kyrkoherde hölls en förhandling mellan ett pastorat och berörda arbetstagarorganisationer om ett förslag att anställa en viss sökande. Vid förhandlingen enades parterna om att pastoratet istället skulle utlysa anställningen på nytt. Kyrkonämnden, som var det organ som beslutade om anställning av kyrkoherde, beslutade dock att anställa den aktuella sökanden. Arbetsdomstolen har funnit att pastoratet, enligt 11 § medbestämmandelagen, varit skyldigt att på eget initiativ förhandla på nytt med arbetstagarorganisationerna innan kyrkonämnden beslutade att anställa kyrkoherden.
  • AD 2012 nr 26:Ett bolag har fattat beslut om hyra in personal från bemanningsföretag. Beslutet föregicks av förhandlingar. Fråga om bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten i 11 och 38 §§ medbestämmandelagen genom att inte lämna information till arbetstagarorganisationen om exakt antal inhyrda, arbetsuppgifter och kontraktsperiod för varje inhyrd samt vilken erfarenhet och utbildning varje inhyrd har.
  • AD 1993 nr 180:Våren 1991 överlät Malmö kommun samtliga aktier i det av kommunen helägda energibolaget. Fråga huruvida kommunen brutit mot den primära förhandlingsskyldigheten i 11 § medbestämmandelagen genom att inte före beslutet om försäljningen påkalla och genomföra förhandlingar med berörd arbetstagarorganisation.
  • AD 2003 nr 40:Fråga om förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen inför ett beslut om driftsinskränkning. I målet uppkommer särskilt frågan om betydelsen av att det reella beslutet har fattats av ett utländskt moderbolag.
  • AD 2017 nr 6:Ett hamnbolag bundet av ett kollektivavtal mellan Sveriges Hamnar och Svenska Transportarbetareförbundet har i sina hamnar förlagt arbetstid och betalat ersättning för vissa arbetstagare inte enligt kollektivavtalet utan enligt lokala överenskommelser med Svenska Hamnarbetarförbundet. Fråga om bolaget brutit mot kollektivavtalet eller om Sveriges Hamnar och Svenska Transportarbetareförbundet känt till och accepterat avvikelserna. Även fråga om bolaget har brutit mot sin förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen i samband med att bolaget vid ett tillfälle hyrt in arbetskraft samt storleken på allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtal och medbestämmandelagen.
  • AD 1997 nr 110:Fråga huruvida ett pastorat har fullgjort sin primära förhandlingsskyldighet enligt 11 § första stycket och 38 § första stycket medbestämmandelagen innan kyrkorådet i pastoratet beslutade bl.a. om en förändring av den kamerala organisationen. Vid prövningen har domstolen att ta ställning till bl.a. om det var ett godtagbart skäl för en facklig organisation att utebli från ett förhandlingssammanträde med hänsyn till att förhandlingen utgjorde en fortsatt förhandling med andra fackliga organisationer och om vilken betydelse det har att organisationen hade ett rättsligt sett befogat anspråk på att få förhandla självständigt med pastoratet.
  • AD 1993 nr 14:Fråga om förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen rörande dels förberedande av ett sammanförande av företagets verksamhet med ett konkurrentföretags verksamhet, dels överlåtelse av maskiner och inventarier m.m., dels nedläggning av verksamheten och dels underhandsackord.

12 §  När arbetstagarorganisation som avses i 11 § påkallar det, skall arbetsgivare även i annat fall än där anges förhandla med organisationen innan han fattar eller verkställer beslut, som rör medlem i organisationen. Om särskilda skäl föranleder det, får arbetsgivaren dock fatta och verkställa beslutet innan han har fullgjort sin förhandlingsskyldighet.

Detta är det s.k. påkallandefallet som rör situationer som arbetsgivaren har bedömt vara inte särskilt betydelsefulla, och att de därmed inte faller in under den primära förhandlingsskyldigheten, men arbetstagarorganisationen är av en annan uppfattning. Arbetsgivaren har dock här lite större handlingsutrymme och får enligt andra meningen fatta och verkställa beslut innan förhandlingsskyldigheten uppfyllts om särskilda skäl föranleder det. Bedömningen är inte särskilt hård och som särskilda skäl räcker det med att arbetsgivaren kan visa att ett uppskjutande av beslutet skulle ha lett till praktiska olägenheter.

Observera att även denna paragraf enbart gäller i förhållande till kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisation.

  • AD 2016 nr 76:Fråga om staten har fullgjort sin skyldighet att förhandla enligt 11 § medbestämmandelagen i samband med ombildningen av 21 polismyndigheter och Rikspolisstyrelsen till en sammanhållen myndighet.
  • AD 2008 nr 28:Anställda hos ett städbolag har under annandag pingst år 2006 utfört arbete trots att gällande kollektivavtal angav att annandag pingst var en s.k. avtalsenlig fridag. De anställda har i stället varit lediga på nationaldagen, som sedan den 1 april 2005, i stället för annandag pingst, utgör en allmän helgdag. Fråga om bolaget genom att träffa överenskommelse med de anställda om byte av arbetsfri dag brutit mot kollektivavtalet. Även fråga om bolaget varit skyldigt att på eget initiativ förhandla med förbundet inför bytet av arbetsfri dag.

13 §  Om en fråga särskilt angår arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör en arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal, är arbetsgivaren skyldig att förhandla enligt 11 och 12 §§ med den organisationen.

Om arbetsgivaren inte är bunden av något kollektivavtal alls, är arbetsgivaren skyldig att förhandla enligt 11 § med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist eller en sådan övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet som omfattas av 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Detta gäller dock inte om arbetsgivaren endast tillfälligt inte är bunden av något kollektivavtal. Lag (1994:1686).

Första stycket innehåller en skyldighet för arbetsgivaren att förhandla med minoritetsorganisation i frågor som särskilt angår dess medlemmar på arbetsplatsen, d.v.s. vid arbetstagarfall, däremot inte vid verksamhetsfall.

Andra stycket reglerar den förhandlingsskyldighet som uppkommer när arbetsgivaren inte är bunden av något kollektivavtal alls och gäller i förhållande till alla berörda arbetstagarorganisationer, d.v.s. alla organisationer som har medlemmar på arbetsplatsen. Denna förhandlingsskyldighet uppkommer bara i de två situationer som anges i stycket.

  • AD 2006 nr 99:I mål om skadestånd för uppsägning av en anställning som anställningsskyddslagen inta varit tillämplig på har Arbetsdomstolen funnit att arbetsgivaren brutit mot förhandlingsskyldigheten enligt 13 § medbestämmandelagen.
  • AD 2002 nr 25:En arbetstagare som efter att på arbetsplatsen ha blivit utsatt för ringa misshandel från en arbetskamrats sida har efter långvarig sjukskrivning erbjudits att återgå i arbete. Sedan han avböjt de erbjudna arbetsuppgifterna sades han upp under åberopande av arbetsbrist. Fråga bl.a. om uppsägningen varit sakligt grundad.
  • AD 2007 nr 94:Fråga om en arbetsgivare i städbranschen åsidosatte förhandlingsskyldighet enligt 13 § medbestämmandelagen i samband med förändring av en arbetstagares arbetsförhållanden. Vidare fråga bl.a. om arbetsgivaren har vidtagit en stridsåtgärd i strid mot 41 a § medbestämmandelagen genom att, efter arbetstagarorganisations blockad mot visst arbete, göra avdrag från den berörde arbetstagarens lön.
  • AD 1998 nr 73:Ett företag har träffat kollektivavtal om avvikelse från anställningsskyddslagens turordningsregler med en facklig organisation. Med stöd av avtalet har företaget därefter sagt upp en anställd som varit medlem i en annan facklig organisation. Har en giltig turordningsöverenskommelse kommit till stånd? Fråga om det av SAF och PTK antagna omställningsavtalet blivit gällande mellan företaget och den senare organisationen. - Fråga tillika om företaget varit skyldigt att förhandla med den andra fackliga organisationen på grund av bestämmelsen i 13 § medbestämmandelagen.
  • AD 2018 nr 10:En facklig företrädare för en arbetstagarorganisation, som inte är bunden av kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor med arbetsgivaren, har under lång tid fått lön för fackligt arbete. Fråga om det varit avtalsbaserat eller en av arbetsgivaren ensidigt reglerad förmån. Fråga också om arbetsgivarens indragning av lön för fackligt arbete och beslut att den fackliga företrädaren ska återgå till produktionen inneburit ett avskedande, en olovlig stridsåtgärd enligt 41 a § medbestämmandelagen eller föreningsrättskränkning respektive om arbetsgivaren före indragningen av lönen borde ha förhandlat enligt 13 § medbestämmandelagen. – Även fråga om vissa löneavdrag för andra arbetstagare inneburit kvittning i kvittningslagens mening.
  • AD 2016 nr 63:En barnskötare har varit frånvarande från arbetet eftersom hon inte ansett sig kunna ta sig till arbetet på grund av hot mot familjen. Fråga om hon avslutat anställningen själv eller om arbetsgivaren avskedat eller sagt upp henne samt om det funnits skäl för avskedande eller uppsägning till följd av att hennes frånvaro. Även fråga om arbetsgivaren ska åläggas att betala allmänt skadestånd för överträdelse av bl.a. föreskrifterna i 19, 20 och 30 §§ anställningsskyddslagen då denne utgick från att barnskötaren själv avslutat anställningen (s.k. konsekvensskadestånd). Därutöver fråga bl.a. om bolaget brutit mot viss förhandlingsskyldighet.
  • AD 2016 nr 61:En barnskötare hos en kommun, som varit medlem i både en kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisation och en arbetstagarorganisation utan kollektivavtal, har med sin arbetsgivare ingått en överenskommelse om arbetsbefrielse och sedan träffat ett avtal om att hennes anställning ska upphöra. Bland annat frågor om kommunen brutit mot förhandlingsskyldigheten enligt 13 § första stycket medbestämmandelagen eller vid möten med barnskötaren gjort sig skyldig till åtgärd som inneburit en föreningsrättskränkning enligt 8 § medbestämmandelagen.
  • AD 2008 nr 24:Fråga om en arbetsgivare varit skyldig att förhandla enligt 13 § medbestämmandelagen inför ett besked om att arbetstagaren inte skulle få fortsatt anställning hos arbetsgivaren. Arbetsdomstolen finner att förhandlingsskyldighet inte förelegat då anställningsskyddslagens regler om varsel- och överläggningsskyldighet i stället varit tillämpliga.
  • AD 2003 nr 64:Fråga om en arbetsgivare brutit mot 13 § medbestämmandelagen genom att fatta ett beslut om viktigare förändring av en arbetstagares anställningsvillkor utan att dessförinnan ta initiativ till förhandling med arbetstagarens organisation.
  • AD 2008 nr 34:Fråga om bl.a. föreningsrättskränkning. Arbetsdomstolen finner inte visat att arbetsgivaren vidtagit den åtgärd som påståtts vara föreningsrättskränkande. Därutöver fråga om brott mot 9 och 13 §§ medbestämmandelagen. Talan i dessa delar avvisas enligt 4 kap. 7 § lagen om rättegången i arbetstvister då Arbetsdomstolen inte finner visat att dessa frågor varit föremål för förhandling.
  • AD 2018 nr 30:Fråga om en arbetstagarorganisations talan för egen respektive en medlems räkning ska avvisas på grund av en skiljeklausul i ett kollektivavtal som medlemmens anställningsavtal hänvisar till, men som arbetstagarorganisationen inte är bunden av. Även fråga om arbetsgivaren har haft skyldighet att på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisationen enligt 13 § medbestämmandelagen innan medlemmens enligt kollektivavtalet tidsbegränsade anställning avslutades.

14 §  Finns lokal arbetstagarorganisation, skall förhandlingsskyldigheten enligt 11-13 §§ fullgöras i första hand genom förhandling med denna.

Uppnås icke enighet vid förhandling enligt första stycket, skall arbetsgivaren på begäran förhandla även med central arbetstagarorganisation.

15 §  En part som är skyldig att förhandla skall själv eller genom ombud inställa sig vid förhandlingssammanträde och, om det behövs, lägga fram ett motiverat förslag till lösning av den fråga som förhandlingen avser. Parterna kan gemensamt välja någon annan form för förhandling än sammanträde.

En arbetsgivare skall i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om

  1. skälen till de planerade uppsägningarna,
  2. antalet arbetstagare som avses bli uppsagda och vilka kategorier de tillhör,
  3. antalet arbetstagare som normalt sysselsätts och vilka kategorier de tillhör,
  4. den tidsperiod under vilken uppsägningarna är avsedda att verkställas, och
  5. beräkningsmetoden för eventuella ersättningar utöver vad som följer av lag eller kollektivavtal vid uppsägning.

Arbetsgivaren skall också lämna motparten en kopia av de varsel som har lämnats till Arbetsförmedlingen enligt 2 a § första och andra styckena lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder. Lag (2007:402).

  • AD 1996 nr 117:Tvist uppkommer med anledning av att en arbetstagare skilts från sin anställning. I målet uppkommer frågor om arbetsgivaren gjort sig skyldig till förhandlingsvägran, om arbetstagaren var tillsvidareanställd eller provanställd och om saklig grund för uppsägning förelåg. Vidare uppkommer fråga om arbetstagaren är berättigad till ekonomiskt skadestånd för inkomstbortfall som inträffar några månader efter det att han skilts från sin anställning och efter det att han innehaft ett par tillfälliga anställningar.
  • AD 2011 nr 46:En arbetstagarorganisation har begärt förhandling med en arbetsgivare, ett bolag. Fråga om bolaget har gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran, dels genom att inte medverka till en förhandling inom två veckor , dels genom att inte medverka till sakliga förhandlingar. Även fråga om bolaget haft rätt att frånträda förhandlingen.
  • AD 2016 nr 76:Fråga om staten har fullgjort sin skyldighet att förhandla enligt 11 § medbestämmandelagen i samband med ombildningen av 21 polismyndigheter och Rikspolisstyrelsen till en sammanhållen myndighet.
  • AD 2010 nr 47:Fråga om en arbetsgivare har gjort sig skyldig till förhandlingsvägran. För bedömningen av den frågan är avgörande om, som arbetsgivaren hävdat, förhandlingar har hållits och slutförts genom den telefonkontakt som ägt rum mellan arbetsgivaren och företrädare för den fackliga organisationen.
  • AD 2008 nr 19:Frågor om förhandlingsvägran. Arbetsdomstolen finner att kravet, i 4 kap. 7 § lagen om rättegången i arbetstvister, på förhandling för att få väcka talan i Arbetsdomstolen inte behöver var uppfyllt då talan i målet avsett förhandlingsvägran. Därutöver fråga om ett bolag gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran genom att inte inställa sig till förhandling visst datum.
  • AD 2011 nr 24:Ett landsting har gjort gällande att en arbetstagare, en skötare, under nattskiftet sovit under ett extravak och att hon dessförinnan, under ett annat nattskift, ertappats nerbäddad som för att sova. Fråga om så varit fallet och om det förelegat laga skäl för avskedande. Därutöver fråga om ett möte som föregick ett beslut om avstängning av arbetstagaren var en förhandling och om landstinget fullgjort sin förhandlingsskyldighet.
  • AD 2005 nr 46:Ett verkstadsföretag anlitade under sommaren 2004 fem litauiska arbetstagare för utförande av bl.a. vissa svetsarbeten, vilka ostridigt var sådana att primär förhandlingsskyldighet förelåg enligt 38 § medbestämmandelagen. Fråga om bolaget åsidosatte denna bestämmelse genom att anlita de fem arbetstagarna utan att dessförinnan ha tagit initiativ till förhandling.
  • AD 2006 nr 100:Fråga om föreningsrättskränkning, brott mott förhandlingsskyldigheten i medbestämmandelagen samt otillåten avstängning enligt anställningsskyddslagen. Arbetsdomstolen finner att arbetsgivaren brutit mot förhandlingsskyldigheten genom att vid förhandlingar inte ge en något närmare beskrivning av vad som låg till grund för en uppsägning och avstängning av en arbetstagare samt att arbetsgivaren inte visat att den hade fog för avstängningen.
  • AD 2015 nr 34:Fråga om det finns skäl att, enligt 34 § tredje stycket anställningsskyddslagen interimistiskt förordna att anställningen ska upphöra. - En uppsagd arbetstagare har yrkat ogiltigförklaring av uppsägningen av henne och arbetsgivaren har invänt att talan om ogiltighet är preskriberad. Vid bedömningen av preskriptionsfrågan har fråga uppkommit om när den tvisteförhandling som har begärts har avslutats och därvid den fackliga organisationens passivitet att få en förhandling till stånd.
  • AD 2012 nr 2:Ett bolag som övervägde att genomföra en omorganisation innebärande uppsägningar på grund av arbetsbrist kallade en arbetstagarorganisation till förhandling enligt 13 § andra stycket medbestämmandelagen. Förhandlingssammanträde kom till stånd nio dagar senare och bolaget frånträdde förhandlingen senare samma dag. Fråga om bolaget fullgjort förhandlingsskyldigheten enligt 15 § medbestämmandelagen.
  • AD 2008 nr 3:Ett bolag fattade beslut om driftinskränkning. Beslutet föregicks av förhandlingar. Fråga om bolaget brutit mot 11 § medbestämmandelagen genom att i realiteten ha fattat beslut i förhandlingsfrågan innan initiativ togs till primärförhandlingar eller om förhandlingarna i vart fall inletts för sent samt om bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten genom att inte ha realförhandlat och avbrutit de lokala förhandlingarna för tidigt och den centrala förhandlingens betydelse för bedömningen. Vidare fråga om brott mot informationsskyldigheten i 19 § medbestämmandelagen, fråga om bolaget brutit mot 15 och 18 §§ medbestämmandelagen genom att inte lämna över vissa efterfrågade handlingar och om bolaget förhandlingsvägrat med anledning av en förhandlingsframställan enligt 10 § medbestämmandelagen.

16 §  Part som vill förhandla skall göra framställning hos motparten om förhandling. Om motparten begär det, skall framställningen vara skriftlig och ange den fråga om vilken förhandling påkallas.

I annat fall än som avses i 11-13 §§ skall, om parterna ej enas om annat, sammanträde för förhandling hållas inom två veckor efter det att motparten har fått del av förhandlingsframställning, när motparten är enskild arbetsgivare eller lokal arbetstagarorganisation, och annars inom tre veckor efter det att framställningen har kommit motparten till handa. Det ankommer i övrigt på parterna att bestämma tid och plats för förhandlingssammanträde.

Förhandling skall bedrivas skyndsamt. Om part begär det, skall föras protokoll som justeras av båda parter. Enas parterna ej om annat, skall förhandling anses avslutad, när part som har fullgjort sin förhandlingsskyldighet har givit motparten skriftligt besked om att han frånträder förhandligen.

  • AD 2008 nr 62:Fråga om en arbetsgivare har gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning i samband med att det klarlagts att vissa fackligt organiserade arbetstagare avsåg att delta i en politisk strejk. Påståenden bl.a. om att arbetsgivaren med hot försökt förmå organisationens medlemmar att avstå från att delta i strejken. Arbetsdomstolen har funnit att omständigheterna varit sådana att arbetsgivarens agerande, som grundat sig på en i god tro framförd uppfattning om strejkens lovlighet och konsekvenserna av ett deltagande, inte är att bedöma som en föreningsrättskränkning. - Även fråga om brott mot tidsfristen i 16 § andra stycket medbestämmandelagen.
  • AD 2008 nr 36:Fråga om ett bussbolag gjort sig skyldigt till föreningsrättskränkning genom att vidta åtgärder mot en vid bolaget anställd chaufför i samband med att denne meddelade att han avsåg att delta i en politisk strejk. Även fråga om brott mot reglerna i 16 § andra stycket medbestämmandelagen.
  • AD 2005 nr 65:Interimistiskt beslut om upphörande av anställning. - I mål om bl.a. ogiltigförklaring av uppsägning invänder arbetsgivarsidan att ogiltighetstalan förlorats på grund av preskription. Vid bedömningen av preskriptionsfrågan uppkommer bevisfrågor vad avser tidpunkten för den centrala tvisteförhandlingens avslutande. Talan har väckts i tid endast för det fall domstolen kan godta förbundets uppfattning att förhandlingen ajournerats. Domstolen finner att utredningen på målets nuvarande stadium är sådan att det får anses mer eller mindre klart att talan är preskriberad. Yrkandet om interimistiskt förordnande har därför bifallits.
  • AD 2014 nr 62:En kyrkoherde har avskedats. Fråga huvudsakligen om församlingen haft rätt att skilja kyrkoherden från anställningen, varvid bl.a. gjorts gällande att kyrkoherden ägnat en övervägande del av sin arbetstid åt privat affärsverksamhet. Även fråga om kyrkoherden omfattats av företagsledarundantaget i anställningsskyddslagen. Arbetsdomstolen har funnit att så inte varit fallet. I avskedandedelen även fråga om beräkningen av lönefordran med anledning av att Arbetsdomstolen ogiltigförklarat avskedandet. Därutöver fråga om rätt till ränta på semesterersättning som utbetalats, rätt till allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen och kvittningslagen, rätt till viss bilersättning och om brott mot bilersättningsavtalet och slutligen om församlingen brutit mot 16 § tredje stycket medbestämmandelagen, genom att inte upprätta och tillställa förbundet protokoll från den lokala tvisteförhandlingen.
  • AD 2011 nr 46:En arbetstagarorganisation har begärt förhandling med en arbetsgivare, ett bolag. Fråga om bolaget har gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran, dels genom att inte medverka till en förhandling inom två veckor , dels genom att inte medverka till sakliga förhandlingar. Även fråga om bolaget haft rätt att frånträda förhandlingen.
  • AD 2009 nr 85:Förhandling enligt 10 § medbestämmandelagen har inte kommit till stånd trots vissa kontakter mellan den arbetstagarorganisation som begärt förhandling och det förhandlingsskyldiga bolaget. Fråga om bolaget genom sitt agerade gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran.
  • AD 2010 nr 48:Fråga om förhandlingsvägran.
  • AD 2008 nr 19:Frågor om förhandlingsvägran. Arbetsdomstolen finner att kravet, i 4 kap. 7 § lagen om rättegången i arbetstvister, på förhandling för att få väcka talan i Arbetsdomstolen inte behöver var uppfyllt då talan i målet avsett förhandlingsvägran. Därutöver fråga om ett bolag gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran genom att inte inställa sig till förhandling visst datum.
  • AD 2005 nr 88:Fråga om en arbetstagarorganisations lokalavdelning vidtagit en olovlig stridsåtgärd riktad mot ett bolag i byggbranschen som anlitade polsk arbetskraft med F-skattsedel. Även fråga om lokalavdelningen gjort sig skyldig till förhandlingsvägran.
  • AD 2013 nr 16:Fråga om en arbetsgivare vidtagit vissa åtgärder mot en arbetstagare, bl.a. hotat arbetstagaren till livet, och därigenom kränkt arbetstagarens föreningsrätt. Även fråga om arbetsgivaren brutit mot förhandlingsreglerna i 10 och 16 §§ medbestämmandelagen.
  • AD 2005 nr 46:Ett verkstadsföretag anlitade under sommaren 2004 fem litauiska arbetstagare för utförande av bl.a. vissa svetsarbeten, vilka ostridigt var sådana att primär förhandlingsskyldighet förelåg enligt 38 § medbestämmandelagen. Fråga om bolaget åsidosatte denna bestämmelse genom att anlita de fem arbetstagarna utan att dessförinnan ha tagit initiativ till förhandling.
  • AD 2006 nr 100:Fråga om föreningsrättskränkning, brott mott förhandlingsskyldigheten i medbestämmandelagen samt otillåten avstängning enligt anställningsskyddslagen. Arbetsdomstolen finner att arbetsgivaren brutit mot förhandlingsskyldigheten genom att vid förhandlingar inte ge en något närmare beskrivning av vad som låg till grund för en uppsägning och avstängning av en arbetstagare samt att arbetsgivaren inte visat att den hade fog för avstängningen.
  • AD 2015 nr 34:Fråga om det finns skäl att, enligt 34 § tredje stycket anställningsskyddslagen interimistiskt förordna att anställningen ska upphöra. - En uppsagd arbetstagare har yrkat ogiltigförklaring av uppsägningen av henne och arbetsgivaren har invänt att talan om ogiltighet är preskriberad. Vid bedömningen av preskriptionsfrågan har fråga uppkommit om när den tvisteförhandling som har begärts har avslutats och därvid den fackliga organisationens passivitet att få en förhandling till stånd.
  • AD 2007 nr 65:I ett skriftligt anställningsavtal har angivits att anställningen var en visstidsanställning och ett vikariat. Fråga om anställningen varit en tillåten tidsbegränsad anställning i enlighet med teknikavtalet och en lokal överenskommelse eller ett otillåtet vikariat. Även fråga om arbetsgivaren brutit mot anställningsskyddslagens regler om en arbetsgivares skyldighet att informera den anställde om de villkor som gäller för anställningen när arbetsgivaren lämnat uppgift om att anställningen var ett vikariat och om arbetsgivaren därutöver gjort sig skyldig till brott mot förhandlingsskyldigheten i medbestämmandelagen.

17 §  Arbetstagare som har utsetts att företräda sin organisation vid förhandling får ej vägras skälig ledighet för att deltaga i förhandlingen.

Rätt till information

18 §  Part som vid förhandling åberopar skriftlig handling skall hålla den tillgänglig för motparten, om denne begär det.

Detta kallas även för editionsplikten. Som exempel kan en arbetstagarorganisation begära att få se skriftliga arbetsinstruktioner om arbetsgivaren åberopar att arbetstagaren har brutit mot dessa instruktioner som grund för en uppsägning av arbetstagaren.

  • AD 2004 nr 57:Fråga om det förelegat grund för avskedande av en arbetstagare som var anställd hos Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik som s.k. trygghetsansvarig. Till stöd för avskedandet åberopades bl.a. att arbetstagaren haft illojala kontakter med underleverantörer till bolaget. Även fråga om bolaget gjort sig skyldigt till brott mot gällande kollektivavtal och brott mot 18 § medbestämmandelagen.
  • AD 2008 nr 3:Ett bolag fattade beslut om driftinskränkning. Beslutet föregicks av förhandlingar. Fråga om bolaget brutit mot 11 § medbestämmandelagen genom att i realiteten ha fattat beslut i förhandlingsfrågan innan initiativ togs till primärförhandlingar eller om förhandlingarna i vart fall inletts för sent samt om bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten genom att inte ha realförhandlat och avbrutit de lokala förhandlingarna för tidigt och den centrala förhandlingens betydelse för bedömningen. Vidare fråga om brott mot informationsskyldigheten i 19 § medbestämmandelagen, fråga om bolaget brutit mot 15 och 18 §§ medbestämmandelagen genom att inte lämna över vissa efterfrågade handlingar och om bolaget förhandlingsvägrat med anledning av en förhandlingsframställan enligt 10 § medbestämmandelagen.

19 §  Arbetsgivare skall fortlöpande hålla arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal underrättad om hur hans verksamhet utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken. Arbetsgivaren skall dessutom bereda arbetstagarorganisationen tillfälle att granska böcker, räkenskaper och andra handlingar, som rör arbetsgivarens verksamhet, i den omfattning som organisationen behöver för att tillvarataga medlemmarnas gemensamma intressen i förhållande till arbetsgivaren.

Om det kan ske utan oskälig kostnad eller omgång, skall arbetsgivaren på begäran förse arbetstagarorganisationen med avskrift av handling och biträda organisationen med utredning, som den behöver för nyss angivet ändamål.

Arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal omfattas av informationsskyldigheten. De ska på eget initiativ lämna information angående verksamheten till arbetstagarorganisationen. Det kan exempelvis handla om framtida ändringar av personalstyrkan eller arbetsvillkor.

  • AD 2008 nr 76:Fråga om en arbetsgivare i samband med ett bolagsförvärv brutit mot reglerna om förhandlings- och informationsskyldighet i 11 och 19 §§ medbestämmandelagen. Påståenden bl.a. om att förhandling skett på fel nivå och utan att arbetstagarorganisationen varit företrädd på rätt sätt vid förhandlingen.
  • AD 2018 nr 4:Kollektivavtal gäller mellan en arbetstagarorganisation och arbetsgivaren. Arbetstagarorganisationen begärde att få ta del av önskemål om nya positioner, s.k. biddingar, som arbetstagarna lämnat till arbetsgivaren. Fråga om arbetsgivaren brutit mot 19 § medbestämmandelagen genom att inte låta organisationen ta del av uppgifterna.
  • AD 2008 nr 3:Ett bolag fattade beslut om driftinskränkning. Beslutet föregicks av förhandlingar. Fråga om bolaget brutit mot 11 § medbestämmandelagen genom att i realiteten ha fattat beslut i förhandlingsfrågan innan initiativ togs till primärförhandlingar eller om förhandlingarna i vart fall inletts för sent samt om bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten genom att inte ha realförhandlat och avbrutit de lokala förhandlingarna för tidigt och den centrala förhandlingens betydelse för bedömningen. Vidare fråga om brott mot informationsskyldigheten i 19 § medbestämmandelagen, fråga om bolaget brutit mot 15 och 18 §§ medbestämmandelagen genom att inte lämna över vissa efterfrågade handlingar och om bolaget förhandlingsvägrat med anledning av en förhandlingsframställan enligt 10 § medbestämmandelagen.

19 a §  En arbetsgivare som inte är bunden av något kollektivavtal alls skall fortlöpande hålla arbetstagarorganisationer som har medlemmar som är arbetstagare hos arbetsgivaren underrättade om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken. Lag (2005:392).

Prop. 2004/05:148: Paragrafen är ny och anger att en arbetsgivare som inte är bunden av något kollektivavtal alls fortlöpande skall hålla arbetstagarorganisationer som har medlemmar som är arbetstagare hos arbetsgivaren underrättade om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken.

Bestämmelsen gäller endast arbetsgivare som inte är bundna av något kollektivavtal överhuvudtaget. Arbetsgivarens informationsskyldighet gäller i förhållande ...

19 b §  Arbetstagare som har utsetts att företräda sin organisation för att ta emot information enligt 19 a § får inte vägras skälig ledighet för att ta emot informationen. Lag (2005:392).

20 §  Finns lokal arbetstagarorganisation, skall informationsskyldigheten enligt 19 § fullgöras mot denna. Vid förhandling enligt 14 § andra stycket skall skyldigheten fullgöras även mot central arbetstagarorganisation, i den mån informationen är av betydelse för förhandlingsfrågan.

Informationsskyldigheten enligt 19 a § skall fullgöras mot lokal arbetstagarorganisation om sådan finns. Lag (2005:392).

Prop. 2004/05:148: Paragrafen har ändrats genom att ett nytt andra stycke har införts. Bestämmelsen har liknande innehåll som första stycket första meningen.

Det nya andra stycket innebär att informationsskyldigheten enligt 19 a § skall fullgöras mot lokal arbetstagarorganisation om sådan finns. Om det inte finns någon lokal arbetstagarorganisation skall arbetsgivaren i stället informera arbetstagarorganisationen centralt.

Förslaget har behandlats i ...

21 §  Part som skall lämna information har rätt till förhandling med motparten om tystnadsplikt rörande den information som skall lämnas. Om förhandlingen avser information enligt 19 §, äger 14 § motsvarande tillämpning.

Uppnås icke enighet vid förhandling enligt första stycket, kan parten väcka talan vid domstol om tystnadsplikt. Sådan talan skall väckas inom tio dagar efter det att förhandling har avslutats. Domstolen skall förordna om tystnadsplikt, i den mån det kan antagas att det annars skulle föreligga risk för väsentlig skada för part eller annan.

Har part påkallat förhandling om tystnadsplikt och iakttager han föreskrifterna i första och andra styckena, gäller till dess frågan har blivit slutligt avgjord den tystnadsplikt som han kräver. Är kravet obefogat och har parten insett eller bort inse detta, föreligger dock ej tystnadsplikt. Lag (1977:532).

22 §  Den som med tystnadsplikt har mottagit information för lokal eller central arbetstagarorganisations räkning får utan hinder av tystnadsplikten föra informationen vidare till ledamot i styrelsen för organisationen. I sådant fall gäller tystnadsplikten även för styrelseledamoten.

Kollektivavtal

23 §  Med kollektivavtal avses skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation om anställningsvillkor för arbetstagare eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Avtal anses skriftligt även när dess innehåll har upptagits i justerat protokoll eller när förslag till avtal och godkännande därav har upptagits i skilda skrifter.

  • AD 2004 nr 61:Tvisten handlar om huruvida ett bolag har gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att inte tillämpa en ackordsöverenskommelse som träffades den 27 november 2001 förrän i samband med löneutbetalningar i februari 2002. Det är ostridigt i målet att ackordsöverenskommelsen fick skriftlig form först den 18 januari 2002. Bl.a. fråga om vid vilken tidpunkt ackordsöverenskommelsen fått rättsverkan som kollektivavtal samt huruvida bestämmelsen i byggnadsavtalet § 3 c 2 om att en överenskommelse om prestationslön skall vara skriftlig innebär ett formkrav för sådana avtal eller endast utgör en ordningsföreskrift.
  • AD 1995 nr 79:Vid revisionsförhandlingar i ett landsting överlämnade den fackliga organisationen en handling med underlag för sina yrkanden. Landstingets företrädare överlämnade på arbetstagarpartens begäran en handling med minnesanteckningar från förhandlingen och upprättade ett protokoll, vari angavs att parterna hade kommit överens. Handlingarna med underlag och minnesanteckningar samt protokollet innehåller till en viss del likalydande sifferuppgifter. Varken handlingen med minnesanteckningar eller protokollet har underskrivits. Fråga dels om överenskommelse i anledning av revisionsförhandlingarna måste ha kollektivavtals form, dels om kollektivavtal har uppkommit.
  • AD 1996 nr 147:Mellan Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation och Försäkringstjänstemannaförbundet (FTF) gäller ett kollektivavtal för tjänstemän i försäkringsbranschen om löner och allmänna anställningsvillkor. Tidigare gällde mellan dessa parter (dess föregångare) bl.a. ett kollektivavtal som började tillämpas år 1981, det s.k. kontorsavtalet. Detta kollektivavtal och ytterligare ett annat ersattes år 1994 av det nu gällande kollektivavtalet. - Kontorsavtalet gällde endast tjänstemän med en arbetstid om 50 procent eller mer av ordinarie arbetstid. När avtalsparterna år 1980 träffade kontorsavtalet skrevs i förhandlingsprotokollet in en anteckning som gällde anställning av tjänstemän med en arbetstid understigande 50 procent av den ordinarie. - I målet prövar arbetsdomstolen om det nu gällande kollektivavtalet - mot bakgrund av denna protokollsanteckning - skall tolkas så att arbetsgivaren inte har rätt att anställa försäkringstjänstemän på deltid understigande 50 procent utan lokal överenskommelse därom. Domstolen besvarar denna fråga nekande. Därefter prövar arbetsdomstolen om det gällande kollektivavtalet hindrar FTF att vidta stridsåtgärder i syfte att införa regler i kollektivavtalet med innebörd att försäkringstjänstemän med kortare arbetstid än 50 procent får anställas först efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och FTF:s lokala organisation. Domstolen finner att kollektivavtalet utgör ett sådant hinder.
  • AD 2005 nr 53:En cateringarbetare som var helt sjukskriven uteblev från ett rehabiliteringsmöte och blev i nära anslutning till detta uppsagd. Som skäl för uppsägningen angavs arbetsbrist. Arbetsgivaren hänvisade till en överenskommelse som ingåtts mellan honom och den lokala fackliga organisationen rörande uppsägning av cateringarbetaren. I tvist om giltigheten av uppsägningen finner Arbetsdomstolen att denna inte har vidtagits av personliga skäl utan på grund av arbetsbrist. Domstolen finner vidare att det mellan de lokala parterna har ingåtts ett kollektivavtal i turordningsfrågan innebärande att cateringarbetaren skulle sägas upp. Avtalet har inte ansetts vara stridande mot god sed på arbetsmarknaden eller annars otillbörligt trots att de lokala parterna utan att kontrollera cateringarbetarens inställning har utgått från att denne önskade lämna sin anställning hos arbetsgivaren.
  • AD 2004 nr 73:Fråga om giltigt kollektivavtal om tidsbegränsad anställning har träffats samt, i sådant fall, om det finns stöd i kollektivavtalet och de enskilda anställningsavtalen för att tidsbegränsa anställningarna på sätt som skett. Vidare fråga bl.a. om det förelegat företrädesrätt till återanställning.
  • AD 2011 nr 27:En arbetsgivare har, efter förhandlingar om driftsinskränkningar, sagt upp ett antal arbetstagare. Företrädare för arbetsgivaren respektive arbetstagarorganisationen har vid en förhandling avseende arbetstagare vid en viss region signerat en lista med namnen på arbetstagarna vid den regionen. I listan markerades alla arbetstagare utom tre stycken som ”OK”. Arbetstagarna sades sedan upp. Förbundet har väckt talan mot arbetsgivarparterna med yrkande om allmänt och ekonomiskt skadestånd på visst sätt för brott mot bestämmelsen om turordning i 22 § anställningsskyddslagen.
  • NJA 2011 s. 67:Fråga om jämkning enligt 36 § avtalslagen i samband med kollektivavtal.
  • AD 2016 nr 52:Fråga om ett flygbolag brutit mot gällande kollektivavtal när det inte betalat full lön till en pilot som förklarats tillfälligt inte få flyga i avvaktan på utredning och slutligt beslut om att återkalla trafikflygarcertifikat. Även fråga om det förelegat en praxis på bolaget som ger piloten rätt till lön i den aktuella situationen.
  • AD 1995 nr 108:I ett företag har inför uppsägningar av anställda på grund av arbetsbrist upprättats en turordningslista. Listan har överlämnats till fackklubbens ordförande för granskning. Denne har därefter i brev lämnat ett för arbetsgivaren positivt besked om granskningen. Arbetsdomstolen finner att ett kollektivavtal därmed har kommit till stånd mellan arbetsgivaren och fackklubben. - Fråga huruvida lokalt träffade kollektivavtal rörande företrädesrätt till återanställning varit förenliga med det mellan SAF och PTK gällande trygghetsavtalet (numera ersatt av omställningsavtalet den 1 september 1994). - Arbetsdomstolen har ansett att inför förestående uppsägningar träffade kollektivavtal om avvikelse från anställningsskyddslagens regler om företrädesrätt till återanställning utgjort en sådan urholkning av arbetstagares rättigheter som måste anses stridande mot lagens grunder och därmed ogiltiga. I domen görs uttalanden rörande föreliggande begränsning i möjligheterna att göra avsteg från semidispositiva lagbestämmelser i eljest tvingande arbetsrättslig lagstiftning.

24 §  Avser kollektivavtal arbetstagares hyresförhållande, har avtalet i den delen verkan som kollektivavtal endast i den mån det är fråga om partsställning och innehåll är sådant som anges i 12 kap. 67 § jordabalken.

25 §  Avtal saknar verkan som kollektivavtal i den mån det har annat innehåll än sådant som avses i 23 och 24 §§.

25 a §  Ett kollektivavtal som är ogiltigt enligt utländsk rätt på den grunden att det tillkommit efter en stridsåtgärd är trots detta giltigt här i landet, om stridsåtgärden var tillåten enligt denna lag. Lag (1991:681).

Denna bestämmelse är en del av lagstiftningspaketet Lex Britannia, som av EG-domstolen funnits vara direkt diskriminerande i Lavalmålet, (EG-domstolen C-341/05).

  • AD 2005 nr 49:En svensk arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärder mot ett lettiskt bolag, som hyr ut arbetskraft från Lettland till företag som bedriver verksamhet i Sverige. En annan svensk arbetstagarorganisation har vidtagit sympatiåtgärder mot det lettiska bolaget. Bolaget är inte bundet av kollektivavtal i förhållande till någon av de svenska arbetstagarorganisationerna. Bolaget är däremot bundet av två kollektivavtal med en lettisk arbetstagarorganisation. Tvisten i målet gäller frågan huruvida de stridsåtgärder och sympatiåtgärder som vidtagits mot bolaget är lovliga eller inte. Bolaget har påstått att nämnda stridsåtgärder strider mot EG-rätten, vilket bestritts av arbetstagarparterna. Arbetsdomstolen finner att det, mot bakgrund av de EG-rättsliga frågeställningar som aktualiseras i målet, finns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen.
  • AD 2015 nr 70:Sedan två svenska fackförbund 2001 respektive 2003 vidtagit stridsåtgärder mot ett norskt bolag har kollektivavtal träffats för arbete ombord på fartyget Sava Star, som var registrerat i Panamas skeppsregister. - Tvist har uppkommit om stridsåtgärderna är otillåtna och om kollektivavtalen är ogiltiga eller oskäliga. Bolaget har yrkat att förbunden dels ska återbetala viss avgifter som bolaget i enlighet med kollektivavtalen betalat till förbunden, dels ska betala skadestånd för ekonomisk förlust som bolaget lidit till följd av stridsåtgärderna. Ett av förbundet har yrkat att bolaget ska betala allmänt skadestånd för att inte ha följt kollektivavtalen i vissa avseenden. - Arbetsdomstolen har inhämtat förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om EES-avtalets regler om fri rörlighet för tjänster, som motsvarar EU-rättens regler om fri rörlighet, är tillämpliga i en situation som den aktuella. - Arbetsdomstolen har, med beaktande av EU-domstolens förhandsavgörande, funnit att bolaget varit tillhandahållare av de sjötransporttjänster som utfördes med Sava Star och att sjötransporttjänsterna omfattades av reglerna om fri rörlighet för tjänster. Arbetsdomstolen har vidare funnit följande. Stridsåtgärderna, som syftade till att kollektivt reglera villkoren för arbetet ombord, försvårade för bolaget att utöva rätten till fri rörlighet för tjänster. Syftet med stridsåtgärderna - att i medlemmarnas intresse säkerställa att skäliga anställningsvillkor tillämpas på besättning i internationell sjöfart och därmed att konkurrerande företag som betalar en rimlig lön till sina anställda inte bestraffas i konkurrenshänseende - utgjorde berättigade mål som är förenligt med fördraget och som kan rättfärdiga begränsningar i den fria rörligheten för tjänster. De krav som förbunden framställde för att avsluta stridsåtgärderna har dock gått utöver vad som varit nödvändigt för att uppnå detta mål och stridsåtgärderna har därför stått i strid med EU-rätten.
  • AD 2007 nr 2:Fråga huvudsakligen om huruvida ett kollektivavtal, som ingåtts mellan ett cypriotiskt bolag och ett svensk fackförbund avseende ett på Bahamas registrerat fartyg, är ogiltigt. Avtalet ingicks efter det att fartyget försatts i blockad. Arbetsdomstolen finner att bahamansk rätt skall tillämpas på frågan om fackförbundet haft behörighet att ingå avtalet och att avtalet är ogiltigt på grund av bristande behörighet enligt den bahamanska rättsordningen. Arbetsdomstolen finner vidare dels att de bahamanska behörighetsreglerna inte kan lämnas utan avseende på grund av ordre public, dels att 25 a § medbestämmandelagen inte är tillämplig vid ogiltighet på grund av bristande behörighet. Därutöver också fråga om den av bolaget förda fastställelsetalan är tillåten och om domstolen ska inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen.

26 §  Kollektivavtal som har slutits av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation binder inom sitt tillämpningsområde även medlem i organisationen. Detta gäller oavsett om medlemmen har trätt in i organisationen före eller efter avtalets tillkomst, dock ej i den mån han redan är bunden av annat kollektivavtal.

Utträder medlem ur organisation som har slutit kollektivavtal, upphör han ej därmed att vara bunden av avtalet.

  • AD 2017 nr 36:En arbetsgivarorganisation får enligt sina stadgar inte utan särskild fullmakt träffa kollektivavtal som binder sina medlemsföretag. Fråga om ett medlemsföretag blivit bundet av ett avtal som organisationen träffat och om företaget var bundet av avtalet även efter att detta utträtt ur organisationen.
  • AD 2005 nr 111:Fråga huruvida en arbetsgivarorganisation A haft skyldighet att på begäran av en arbetstagarorganisation träda i central tvisteförhandling rörande en uppsägningsfråga som berörde en arbetsgivare som nyligen trätt in i A och som fört lokal tvisteförhandling enligt ett kollektivavtal som varit gällande för arbetsgivaren på grund av tidigare medlemskap i arbetsgivarorganisationen B. Vid ställningstagandet till A:s förhandlingsskyldighet uppkommer särskilt frågan om arbetsgivaren vid den aktuella tidpunkten varit bunden av kollektivavtalet mellan arbetstagarorganisationen och A. Sedan denna fråga besvarats nekande har domstolen funnit att A inte har varit skyldig att träda i förhandling.
  • AD 2006 nr 76:Fråga om ett villkor i ett enskilt anställningsavtal att tillämpa ett visst kollektivavtal är ogiltigt på den grunden att arbetsgivaren är skyldig att tillämpa annat kollektivavtal på den aktuella anställningen. Även fråga om villkoret skall lämnas utan avseende enligt 36 § avtalslagen.
  • AD 1996 nr 16:År 1987 träffade Stockholms stad ett trygghetsavtal med Svenska Facklärarförbundet. Vid denna tid hade flertalet av de lärare som var anställda hos staden, bl.a. hemspråkslärarna, anställningar med statligt reglerade villkor. Genom den s.k. kommunaliseringen av lärartjänsterna upphörde den statliga regleringen av tjänsterna vid årsskiftet 1990/91. Samtidigt bildades Lärarförbundet genom en sammanslagning av Svenska Facklärarförbundet och Sveriges Lärarförbund. - Våren 1993 sade staden på grund av arbetsbrist upp ett antal hemspråkslärare, medlemmar i Lärarförbundet. Tvist har därefter uppkommit mellan parterna, där Lärarförbundet bl.a. påstår att staden med uppsägningarna brutit mot trygghetsavtalet. Staden har häremot invänt i första hand att avtalet över huvud taget inte omfattar de i målet aktuella lärarna. - Arbetsdomstolen finner vid sin prövning av denna fråga att trygghetsavtalet inte gäller för de aktuella lärarna.
  • AD 2001 nr 9:I ett lokalt kollektivavtal har föreskrivits att ett personligt lönetillägg skall utgå till medlemmar i den avtalsslutande organisationen. Fråga om två arbetstagare är berättigade till detta tillägg även sedan de lämnat denna organisation och blivit medlemmar i en annan organisation samt om arbetsgivaren gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning genom att inte längre betala ut lönetillägget till dem.
  • AD 2014 nr 31:Ett konditori var bundet av kollektivavtal. Fråga om konditoriet var skadeståndsskyldigt gentemot förbundet för att inte ha tillämpat kollektivavtalet på en konditor som inte var medlem i förbundet. Även fråga om konditorn haft rätt till vissa ersättningar som föreskrevs i kollektivavtalet. Arbetsdomstolen fann att kollektivavtalet inte hade tillämpats på arbetsplatsen och att kollektivavtalets villkor därför inte fyllt ut konditorns anställningsavtal.
  • NJA 2011 s. 67:Fråga om jämkning enligt 36 § avtalslagen i samband med kollektivavtal.

27 §  Arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal kan ej med giltig verkan träffa överenskommelse som strider mot avtalet.

  • AD 2008 nr 61:Efter verksamhetsövergång enligt 6 b § anställningsskyddslagen tillämpade den nya arbetsgivaren under ett år efter övergången lönevillkoren i det kollektivavtal som överlåtaren var bunden av. Dessa villkor innebar för vissa av arbetstagarna sämre förmåner än de villkor som gällde enligt det kollektivavtal för verksamheten i fråga som den nya arbetsgivaren var bunden av. Fråga om förfarandet utgjort kollektivavtalsbrott.
  • AD 2000 nr 29:Några arbetstagare utför ostridigt arbete under helger, för vilket de enligt det för arbetet gällande kollektivavtalet är berättigade till viss ersättning. Sedan arbetstagarnas organisation några månader efter det att ersättningarna skulle ha utbetalats påtalat att dessa inte har betalats, undertecknar arbetstagarna en handling som enligt parterna i målet innefattar ett avstående från rätten till dessa ersättningar. Fråga om detta avstående enligt 27 § medbestämmandelagen är ogiltigt.
  • AD 2012 nr 9:Ett parkeringsbolag har träffat överenskommelser med ett antal arbetstagare om att höja veckoarbetstiden från 37,5 timmar till 40 timmar per vecka med i övrigt oförändrade anställningsvillkor. Fråga om bolaget, genom att träffa överenskommelser med de anställda om en längre arbetstid men med oförändrad lön, har brutit mot det centrala löneavtalet.
  • AD 2006 nr 76:Fråga om ett villkor i ett enskilt anställningsavtal att tillämpa ett visst kollektivavtal är ogiltigt på den grunden att arbetsgivaren är skyldig att tillämpa annat kollektivavtal på den aktuella anställningen. Även fråga om villkoret skall lämnas utan avseende enligt 36 § avtalslagen.
  • AD 1995 nr 130:Ett kollektivavtals - vägavtalet - bestämmelser om reskostnadsersättning innehåller en regel om att rätt till sådan ersättning inte föreligger vid arbetstagares dagliga resor från bostaden till fast tjänsteställe. Vid ett företag har emellertid i stor omfattning med avvikelse från kollektivavtalsregeln träffats överenskommelser mellan arbetsgivaren och enskilda arbetstagare om reskostnadsersättning. Arbetsgivaren upphörde vid en senare tidpunkt med att utge ersättning under hänvisning till kollektivavtalsregeln. Den huvudsakliga tvistefrågan i målet gäller om överenskommelserna varit ogiltiga i enlighet med 27 § medbestämmandelagen såsom en otillåten avvikelse från kollektivavtalet. - Vägavtalets bestämmelser om reseersättning och traktamente är likalydande med motsvarande bestämmelser i byggnadsavtalet. Dessa senare bestämmelser har normerande verkan. Vilken betydelse har detta förhållande för tolkningen av vägavtalet? I målet berörs också frågan om betydelsen av lokal praxis.
  • AD 2008 nr 28:Anställda hos ett städbolag har under annandag pingst år 2006 utfört arbete trots att gällande kollektivavtal angav att annandag pingst var en s.k. avtalsenlig fridag. De anställda har i stället varit lediga på nationaldagen, som sedan den 1 april 2005, i stället för annandag pingst, utgör en allmän helgdag. Fråga om bolaget genom att träffa överenskommelse med de anställda om byte av arbetsfri dag brutit mot kollektivavtalet. Även fråga om bolaget varit skyldigt att på eget initiativ förhandla med förbundet inför bytet av arbetsfri dag.
  • AD 1993 nr 61:I anställningsavtal har funnits regler om rätt för den anställde att disponera en av arbetsgivarens bilar på sin fritid. Arbetsgivaren har önskat avveckla bilförmånen. För att åstadkomma detta erbjöd arbetsgivaren ett engångsbelopp mot att den anställde avstod från bilförmånen. Några anställda accepterade erbjudandet. Anställda som avvisade erbjudandet sades upp med erbjudande om återanställning utan bilförmån. Är överenskommelserna om avveckling av bilförmånen ogiltiga enligt 27 § medbestämmandelagen såsom stridande mot kollektivavtalet? Är uppsägningarna sakligt grundade enligt 7 § första stycket anställningsskyddslagen?
  • NJA 2011 s. 67:Fråga om jämkning enligt 36 § avtalslagen i samband med kollektivavtal.

28 §  När ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet övergår från en arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal till en ny arbetsgivare, genom en sådan övergång som omfattas av 6 b § i lagen (1982:80) om anställningsskydd, gäller avtalet i tillämpliga delar för den nya arbetsgivaren. Detta gäller dock inte om den nya arbetsgivaren redan är bunden av något annat kollektivavtal som kan tillämpas på de arbetstagare som följer med.

I det fall som avses i första stycket får arbetstagarparten säga upp avtalet inom trettio dagar efter det att den har underrättats om övergången. Görs uppsägning inom denna tid, upphör avtalet att gälla vid övergången eller, om uppsägningen görs efter övergången, vid tidpunkten för uppsägningen. Kollektivavtalet gäller inte heller för den nya arbetsgivaren, om den tidigare arbetsgivaren säger upp avtalet före övergången. Görs en sådan uppsägning senare än sextio dagar före övergången, gäller dock avtalet för den nya arbetsgivaren till dess sextio dagar har förflutit från uppsägningen.

När arbetstagares anställningsavtal och anställningsförhållanden har övergått till en ny arbetsgivare enligt 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd, är den nya arbetsgivaren skyldig att under ett år från övergången tillämpa anställningsvillkoren i det kollektivavtal som då gällde för den tidigare arbetsgivaren. Villkoren skall tillämpas på samma sätt som den tidigare arbetsgivaren var skyldig att tillämpa dessa villkor. Detta gäller dock inte sedan kollektivavtalets giltighetstid har löpt ut eller sedan ett nytt kollektivavtal har börjat gälla för de övertagna arbetstagarna.

Om två eller flera arbetsgivar- eller arbetstagarorganisationer slås samman, skall kollektivavtal som gäller för organisation som upplöses, gälla för den sammanslagna organisationen som om avtalet hade slutits av denna. Lag (1994:1686).

Tredje stycket innehåller den s.k. ettårsregeln som innebär en skyldighet för förvärvaren att tillämpa de anställningsvillkor som stod fastslagna i överlåtarens kollektivavtal på de överlåtna arbetstagarna under ett år. Det gäller alltså enbart de individuella anställningsvillkoren och inte kollektivavtalet i sin helhet.

För mer om företagsöverlåtelser, se LAS 6 b § med tillhörande kommentar.

  • AD 1995 nr 44:Ett kommanditbolag har inlett verksamhet i lokaler som dessförinnan utnyttjats av ett aktiebolag. Kommanditbolaget har använt befintlig kontorsutrustning och kvarvarande kontorsmaterial såsom blanketter för offerter och fakturor m.m. med aktiebolagets firma. Viss speciell verksamhet, fönsterrenoveringar, som kräver licens, har formlöst flyttats över från aktiebolaget till kommanditbolaget. Flertalet av de anställda i aktiebolaget har övergått till anställningar i kommanditbolaget. Oavsett att något formellt överlåtelseavtal inte träffats har kommanditbolaget ansetts ha blivit bundet av kollektivavtal genom att aktiebolagets verksamhet har övergått till kommanditbolaget. - Enligt kollektivavtal gäller att om förhandlingsframställan översänts med rekommenderat brev anses mottagandet ha skett senast 10 dagar efter det att brevet lämnats till posten. I det föreliggande fallet har brev med förhandlingsframställan adresserats till arbetsgivarens gatuadress och inte till box-adressen. Arbetsgivaren har därmed inte ansetts kallad på ett formellt korrekt sätt.
  • AD 2008 nr 61:Efter verksamhetsövergång enligt 6 b § anställningsskyddslagen tillämpade den nya arbetsgivaren under ett år efter övergången lönevillkoren i det kollektivavtal som överlåtaren var bunden av. Dessa villkor innebar för vissa av arbetstagarna sämre förmåner än de villkor som gällde enligt det kollektivavtal för verksamheten i fråga som den nya arbetsgivaren var bunden av. Fråga om förfarandet utgjort kollektivavtalsbrott.
  • AD 2014 nr 69:Arbetsdomstolen har beslutat inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om det är förenligt med överlåtelsedirektivet att, under vissa närmare angivna förutsättningar, vid tillämpning av en kollektivavtalsbestämmelse om förlängd uppsägningstid hos förvärvaren, inte beakta anställningstid hos överlåtaren.
  • AD 1996 nr 30:Fråga om tillämpningen av 28 § medbestämmandelagen när övergång av företag har skett i flera led.
  • AD 1996 nr 12:Byggnadsstyrelsens verksamhet övergick år 1993 till bl.a. ett antal bolag. Ett av bolagen träffade före verksamhetens övergång, och innan byggnadsstyrelsens personal sagts upp, en överenskommelse med en central facklig organisation om bemanningen i den verksamhet som skulle övergå till bolaget. Arbetsdomstolen finner överenskommelsen utgöra en enligt anställningsskyddslagen tillåten avvikelse från bestämmelserna om företrädesrätt till återanställning.
  • AD 2000 nr 8:Fråga om förvärvaren av en verksamhet är bunden enligt 28 § medbestämmandelagen av det kollektivavtal som överlåtaren var bunden av. I målet behandlas frågan om bundenheten till följd av regeln i 28 § tredje stycket medbestämmandelagen varit tidsbegränsad till högst ett år från verksamhetsövergången.
  • AD 2013 nr 6:Fråga om ett lokalt kollektivavtal, som överlåtaren av en verksamhet var bunden av, övergår till förvärvaren av verksamheten när både överlåtare och förvärvare var bundna av samma centrala kollektivavtal och det lokala kollektivavtalet utgjorde en tillåten lokal anpassning enligt det centrala kollektivavtalet.
  • AD 2018 nr 35:Frågan om det är förenligt med överlåtelsedirektivet att, under vissa närmare angivna förutsättningar, vid tillämpning av en kollektivavtalsbestämmelse om förlängd uppsägningstid hos förvärvaren, inte beakta anställningstid hos överlåtaren.
  • AD 1996 nr 16:År 1987 träffade Stockholms stad ett trygghetsavtal med Svenska Facklärarförbundet. Vid denna tid hade flertalet av de lärare som var anställda hos staden, bl.a. hemspråkslärarna, anställningar med statligt reglerade villkor. Genom den s.k. kommunaliseringen av lärartjänsterna upphörde den statliga regleringen av tjänsterna vid årsskiftet 1990/91. Samtidigt bildades Lärarförbundet genom en sammanslagning av Svenska Facklärarförbundet och Sveriges Lärarförbund. - Våren 1993 sade staden på grund av arbetsbrist upp ett antal hemspråkslärare, medlemmar i Lärarförbundet. Tvist har därefter uppkommit mellan parterna, där Lärarförbundet bl.a. påstår att staden med uppsägningarna brutit mot trygghetsavtalet. Staden har häremot invänt i första hand att avtalet över huvud taget inte omfattar de i målet aktuella lärarna. - Arbetsdomstolen finner vid sin prövning av denna fråga att trygghetsavtalet inte gäller för de aktuella lärarna.

29 §  Är kollektivavtal på den ena sidan eller på båda sidor slutet av flera parter och kräves uppsägning för att avtalet skall upphöra att gälla, får part för egen del säga upp avtalet hos en eller flera parter på andra sidan. Har sådan uppsägning skett till viss tid, får annan part säga upp avtalet till samma tidpunkt. Dennes uppsägning skall dock göras inom tre veckor efter det att uppsägningen annars skulle ha skett eller, om den avtalade uppsägningstiden understiger sex veckor, inom hälften av uppsägningstiden.

30 §  Uppsägning av kollektivavtal skall ske skriftligen.

Har meddelande om uppsägning avsänts under motpartens senast kända adress så tidigt att det hade bort komma denne till handa innan uppsägning senast skulle ha skett, skall uppsägning anses ha ägt rum i tid även om meddelandet icke kommer fram eller kommer fram för sent.

31 §  Har arbetsgivare, arbetstagare eller organisation som är bunden av kollektivavtal grovt brutit mot sådant avtal eller mot denna lag och har förfarandet väsentlig betydelse för avtalsförhållandet i dess helhet, får domstol på yrkande av motpart förklara att kollektivavtal som binder parterna icke längre skall gälla mellan dem.

Är kollektivavtal på den ena sidan eller på båda sidor slutet av flera parter och har förklaring enligt första stycket gjorts för endast vissa av dem, får annan part inom tre veckor därefter med omedelbar verkan säga upp samma avtal för egen del.

Finner domstol att visst förfarande strider mot kollektivavtal eller mot denna lag, får domstolen på yrkande befria arbetsgivare, arbetstagare eller organisation från förpliktelse enligt kollektivavtal eller enligt lagen, i den mån det med hänsyn till det otillåtna förfarandet icke skäligen kan krävas att förpliktelsen fullgöres. Lag (1977:532).

31 a §  Är en arbetsgivare bunden av ett kollektivavtal som denna lag inte är direkt tillämplig på och träffar han därefter ett kollektivavtal enligt bestämmelserna i 23--24 §§ skall i de delar avtalen är oförenliga det senare avtalet gälla. Lag (1991:681).

I klarspråk säger den här paragrafen att om en arbetsgivare som sedan tidigare är bunden av ett utländskt kollektivavtal träffar ett nytt kollektivavtal med en svensk arbetstagarorganisation, har det svenska kollektivavtalet företräde framför det utländska i de delar avtalen är oförenliga med varandra.

Detta är ett avsteg från det första avtalets princip.

Denna bestämmelse är en del av lagstiftningspaketet Lex Britannia, som av EG-domstolen funnits vara direkt diskriminerande i Lavalmålet, (EG-domstolen C-341/05).

  • AD 2005 nr 49:En svensk arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärder mot ett lettiskt bolag, som hyr ut arbetskraft från Lettland till företag som bedriver verksamhet i Sverige. En annan svensk arbetstagarorganisation har vidtagit sympatiåtgärder mot det lettiska bolaget. Bolaget är inte bundet av kollektivavtal i förhållande till någon av de svenska arbetstagarorganisationerna. Bolaget är däremot bundet av två kollektivavtal med en lettisk arbetstagarorganisation. Tvisten i målet gäller frågan huruvida de stridsåtgärder och sympatiåtgärder som vidtagits mot bolaget är lovliga eller inte. Bolaget har påstått att nämnda stridsåtgärder strider mot EG-rätten, vilket bestritts av arbetstagarparterna. Arbetsdomstolen finner att det, mot bakgrund av de EG-rättsliga frågeställningar som aktualiseras i målet, finns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen.

Medbestämmanderätt genom kollektivavtal

32 §  Mellan parter som träffar kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor bör, om arbetstagarparten begär det, även träffas kollektivavtal om medbestämmanderätt för arbetstagarna i frågor som avser ingående och upphörande av anställningsavtal, ledningen och fördelningen av arbetet och verksamhetens bedrivande i övrigt.

I kollektivavtal om medbestämmanderätt kan parterna, med beaktande av vad som föreskrives i 3 §, bestämma att beslut, som annars skulle fattas av arbetsgivaren, skall fattas av företrädare för arbetstagarna eller av särskilt inrättat partssammansatt organ. Lag (1977:529).

  • AD 2008 nr 9:Fråga om kollektivavtalsbrott och brott mot reglerna om tolkningsföreträde enligt 33 § medbestämmandelagen. Arbetsdomstolen har funnit att en överenskommelse i ett protokoll från en förhandling enligt 11 § medbestämmandelagen inte utgör ett kollektivavtal eftersom arbetsgivaren får anses ha saknat avtalsavsikt och motparterna inte heller haft anledning att anta arbetsgivaren haft sådan avsikt. Arbetsgivaren har inte heller haft skyldighet att iaktta av motparterna hävdat tolkningsföreträde eftersom något kollektivavtal med föreskrifter om medbestämmanderätt inte visat sig föreligga.
  • AD 1996 nr 147:Mellan Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation och Försäkringstjänstemannaförbundet (FTF) gäller ett kollektivavtal för tjänstemän i försäkringsbranschen om löner och allmänna anställningsvillkor. Tidigare gällde mellan dessa parter (dess föregångare) bl.a. ett kollektivavtal som började tillämpas år 1981, det s.k. kontorsavtalet. Detta kollektivavtal och ytterligare ett annat ersattes år 1994 av det nu gällande kollektivavtalet. - Kontorsavtalet gällde endast tjänstemän med en arbetstid om 50 procent eller mer av ordinarie arbetstid. När avtalsparterna år 1980 träffade kontorsavtalet skrevs i förhandlingsprotokollet in en anteckning som gällde anställning av tjänstemän med en arbetstid understigande 50 procent av den ordinarie. - I målet prövar arbetsdomstolen om det nu gällande kollektivavtalet - mot bakgrund av denna protokollsanteckning - skall tolkas så att arbetsgivaren inte har rätt att anställa försäkringstjänstemän på deltid understigande 50 procent utan lokal överenskommelse därom. Domstolen besvarar denna fråga nekande. Därefter prövar arbetsdomstolen om det gällande kollektivavtalet hindrar FTF att vidta stridsåtgärder i syfte att införa regler i kollektivavtalet med innebörd att försäkringstjänstemän med kortare arbetstid än 50 procent får anställas först efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och FTF:s lokala organisation. Domstolen finner att kollektivavtalet utgör ett sådant hinder.

Bestämmanderätt om tvist om tolkning av avtal

33 §  Innehåller kollektivavtal föreskrifter om medbestämmanderätt för arbetstagarna i fråga som avses i 32 § och uppkommer tvist om tillämpning i visst fall av sådan föreskrift eller av beslut som har fattats med stöd därav, gäller arbetstagarpartens mening till dess tvisten har slutligt prövats. Detsamma gäller tvist om kollektivavtal rörande påföljd för arbetstagare som har begått avtalsbrott. Vad som nu har sagts ger dock ej arbetstagarparten rätt att verkställa beslut på arbetsgivarens vägnar.

Intager två eller flera arbetstagarparter oförenliga ståndpunkter i sådan tvist som avses i första stycket, får arbetsgivaren ej fatta eller verkställa beslut som beröres av tvisten förrän denna har slutligt prövats.

Arbetsgivaren behöver ej iakttaga vad som föreskrives i första och andra styckena, om synnerliga skäl föreligger eller om arbetstagarparts mening är oriktig och parten har insett eller bort inse detta. Lag (1977:529).

Bestämmelsen reglerar det fackliga tolkningsföreträdet i frågor som rör tvister om kollektivavtalets innehåll. Arbetstagarorganisationens tolkning av ett kollektivavtal gäller tills vidare eller till dess det prövats av domstol. Utövandet av det fackliga tolkningsföreträdet är dock förenat med skadeståndsansvar enligt 57 §.

  • AD 2008 nr 9:Fråga om kollektivavtalsbrott och brott mot reglerna om tolkningsföreträde enligt 33 § medbestämmandelagen. Arbetsdomstolen har funnit att en överenskommelse i ett protokoll från en förhandling enligt 11 § medbestämmandelagen inte utgör ett kollektivavtal eftersom arbetsgivaren får anses ha saknat avtalsavsikt och motparterna inte heller haft anledning att anta arbetsgivaren haft sådan avsikt. Arbetsgivaren har inte heller haft skyldighet att iaktta av motparterna hävdat tolkningsföreträde eftersom något kollektivavtal med föreskrifter om medbestämmanderätt inte visat sig föreligga.
  • AD 2009 nr 36:Fråga om två miljöarbetare som i tjänsten framfört tunga fordon varit skyldiga att medverka till att lämna utandningsprov i ett alkoskåp och om deras vägran att göra detta har utgjort saklig grund för uppsägning. Vidare fråga om installationen av alkoskåpet har utgjort brott mot ett vid företaget gällande kollektivavtal om alkolås. Även fråga om giltigheten av tolkningsföreträden enligt 33 och 34 §§ medbestämmandelagen m.m.

34 §  Uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation, som är bundna av samma kollektivavtal, tvist om medlems arbetsskyldighet enligt avtal, gäller organisationens mening till dess tvisten har slutligt prövats.

Föreligger enligt arbetsgivarens uppfattning synnerliga skäl mot att omtvistat arbete uppskjutes, får han utan hinder av första stycket kräva att arbetet utföres enligt hans mening i tvisten. Arbetstagaren är då skyldig att utföra arbetet. Sådan skyldighet föreligger dock ej, om arbetsgivarens mening i tvisten är oriktig och arbetsgivaren har insett eller bort inse detta eller om arbetet innebär fara för liv eller hälsa eller därmed jämförligt hinder möter.

Blir arbetet utfört enligt andra stycket, skall arbetsgivaren omedelbart påkalla förhandling i tvisten. Kan tvisten icke lösas vid förhandling, skall han väcka talan vid domstol. Lag (1977:532).

Bestämmelsen reglerar det fackliga tolkningsföreträdet i frågor som rör tvister om arbetsskyldigheten. Arbetstagarorganisationens mening om arbetsskyldigheten gäller tills vidare eller tills dess det prövats av domstol. Utövandet av det fackliga tolkningsföreträdet är dock förenat med skadeståndsansvar enligt 57 §.

Tillämpas även när kollektivavtal för tillfället inte gäller, se 5 §.

  • AD 2012 nr 66:En kommun och ett landsting har träffat avtal om den kommunala räddningstjänstens deltagande vid olika former av larm inom den s.k. IVPA-verksamheten. Tvist har uppkommit om det enligt kollektivavtal, och utan särskild överenskommelse med de berörda arbetstagarna, ingår i arbetsskyldigheten för kommunens räddningstjänstpersonal att delta vid dessa larm och därvid utföra olika förekommande arbetsuppgifter. Även bland annat fråga om ett tolkningsföreträde enligt 34 § medbestämmandelagen har utövats felaktigt på så sätt att det har föranlett skadeståndsskyldighet för arbetstagarorganisationen.
  • AD 2013 nr 79:Sedan tvist uppkommit om lön till ett antal arbetstagare har en arbetsgivare och ett fackförbund träffat ett avtal som bl.a. innebar att arbetsgivaren skulle betala visst belopp till arbetstagarna. Tvist har uppkommit om vad som omfattades av avtalet. Arbetsgivaren, som vid förhandlingarna biträtts av en förhandlare från sin arbetsgivarorganisation, har vid tolkningen av avtalet tillräknats vad förhandlaren insett om fackförbundets uppfattning om avtalets innebörd. Även fråga bl.a. om bolaget brutit mot kvittningslagen genom att dra av visst belopp från arbetstagarnas slutlön och om betalningsskyldighet enligt 35 § medbestämmandelagen uppkommit.
  • AD 2001 nr 78:Två montörer har beordrats att utföra elektriska installationsarbeten på övertid under en natt. De har fått använda del av den ordinarie arbetstiden morgonen därpå för nattvila. Med anledning av den tvist som uppkommer tar Arbetsdomstolen ställning till följande frågor. Kräver installationsavtalet samtycke av arbetstagarna till att arbeta övertid? Utgör ett eventuellt brott mot nattarbetsförbudet i 13 § arbetstidslagen även ett brott mot installationsavtalet eller grunderna för detta avtal? Har den lokala arbetstagarorganisationen utövat tolkningsföreträde? Har arbetsgivaren rätt att göra avdrag på arbetstagarnas lön eller på deras kompensationsledighetssaldon för den tid som de har använt till nattvila?
  • AD 2001 nr 10:En arbetstagarorganisation beslutar att utöva tolkningsföreträde enligt 34 § första stycket medbestämmandelagen. Enligt organisationen har arbetsskyldighet inte förelegat beträffande en viss arbetsuppgift, i första hand på grund av att den enligt organisationens mening inneburit fara för arbetstagarnas liv eller hälsa. Arbetsdomstolen finner att arbetstagarorganisationens uppfattning i tolkningstvisten varit oriktig, samt att felbedömningen varit sådan att tolkningsföreträdet får anses ha utövats utan fog. Arbetstagarorganisationen har därför ålagts att enligt 57 § medbestämmandelagen utge ekonomiskt och allmänt skadestånd till arbetsgivaren.
  • AD 2004 nr 102:En arbetsgivare har stadigvarande förflyttat en tandläkare från en klinik till en annan. Fråga om förflyttningen stått i strid med tandläkarens enskilda anställningsavtal. Sedan den frågan besvarats nekande har prövats om det har funnits sådana vägande skäl som enligt bestämmelserna i 8 § mom. 1 i AB 01 krävs för en stadigvarande förflyttning mot arbetstagarens önskan. Vidare fråga om arbetstagarorganisationen ådragit sig skadeståndsskyldighet för obefogat tolkningsföreträde.
  • AD 1998 nr 61:Sedan en arbetstagare sagts upp uppkommer tvist om hans skyldighet att utföra visst arbete under uppsägningstiden. Arbetstagarens fackliga organisation uttalar med hänvisning till 34 § medbestämmandelagen att arbetstagaren enligt organisationens mening inte är skyldig att utföra arbetet. Samtidigt förklarar organisationen att den inte har för avsikt att företräda sin medlem i ärendet vid förhandlingar med arbetsgivaren. Skall i denna situation organisationens mening i tvistefrågan gälla?
  • AD 2004 nr 5:Fråga om innebörden av bestämmelser om ändring av tjänstgöringsprogram i ett kollektivavtal för piloter, det s.k. Skywaysavtalet, i förhållandet till detta avtals reglering av fritidsperioder. Vidare fråga om den fackliga organisationen utövat tolkningsföreträde på sådant sätt att det föranleder skyldighet för organisationen att betala skadestånd till flygbolaget.
  • AD 2009 nr 36:Fråga om två miljöarbetare som i tjänsten framfört tunga fordon varit skyldiga att medverka till att lämna utandningsprov i ett alkoskåp och om deras vägran att göra detta har utgjort saklig grund för uppsägning. Vidare fråga om installationen av alkoskåpet har utgjort brott mot ett vid företaget gällande kollektivavtal om alkolås. Även fråga om giltigheten av tolkningsföreträden enligt 33 och 34 §§ medbestämmandelagen m.m.
  • AD 2014 nr 81:Interimistiskt beslut. Vid ett pappersbruk har tvist uppkommit mellan en arbetsgivare och en arbetstagarorganisation om vilken årsarbetstid som ska tillämpas efter att bruket upphört med s.k. året runt drift. Arbetstagarorgani-sationen har åberopat tolkningsföreträde enligt 34 § medbestämmandelagen. Arbetsgivarparterna har framställt yrkande om interimistiskt förordnande.
  • AD 2001 nr 75:Fråga huruvida flygbolag brutit mot gällande kollektivavtal genom att ålägga piloter att tjänstgöra fler än tre nätter i följd, samt om bolaget i sammanhanget har åsidosatt facklig organisations tolkningsföreträde enligt medbestämmandelagen.
  • AD 1998 nr 33:Fråga om schemaläggning för journalister vid en dagstidning. Ett lokalt kollektivavtal om arbetstiden har upphört efter uppsägning. Föreligger efterverkan? Har arbetstagarorganisationen lagt tolkningsföreträde utan fog?
  • AD 2006 nr 41:Ett elinstallationsföretag A utförde löpande underhållsarbeten för ett större företag B i processindustrin. B begärde att A skulle utföra ett installationsarbete i anslutning till ett driftsavbrott under påskhelgen. B:s begäran innebar att A skulle tillhandahålla fyra montörer som skulle utföra arbetet den aktuella dagen med början kl. 06.00. Eftersom den ordinarie arbetstiden enligt installationsavtalet började kl. 07.00 innebar detta att de fyra montörerna skulle arbeta på övertid under en timme. Den lokala fackliga organisationen gällande att montörerna inte var skyldiga att utföra arbete på övertid och utövade tolkningsföreträde för sin uppfattning. A bröt igenom tolkningsföreträdet genom att ändå beordra arbetet, som också kom att utföras med början kl. 06.00. I målet uppkommer följande frågor: - 1. Är ett av arbetsgivarsidan framställt fastställelseyrkande rörande de fyra montörernas arbetsskyldighet otillåtet enligt 4 kap. 6 § arbetstvistlagen? - 2. Har den lokala fackliga organisationen ådragit sig skadeståndsskyldighet genom att utan fog utöva tolkningsföreträde för sin ståndpunkt i tvisten? - 3. Har A ådragit sig skadeståndsskyldighet genom att trots tolkningsföreträdet kräva av montörerna att de skulle arbeta på övertid?

35 §  Uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation, som är bundna av samma kollektivavtal, rättstvist om lön eller annan ersättning till medlem i organisationen, är arbetsgivaren skyldig att omedelbart påkalla förhandling i tvisten. Kan tvisten icke lösas vid förhandling, skall han väcka talan vid domstol. Underlåter arbetsgivaren att påkalla förhandling eller väcka talan, är han såvitt avser det omtvistade beloppet skyldig att utge ersättning enligt arbetstagarorganisationens mening, om kravet ej är oskäligt. Lag (1977:532).

Bestämmelsen reglerar det fackliga tolkningsföreträdet i frågor som rör tvister om lön. Arbetstagarorganisationens mening om arbetsskyldigheten gäller tills vidare eller tills dess det prövats av domstol.

Tillämpas även när kollektivavtal för tillfället inte gäller, se 5 §.

  • AD 1998 nr 95:En lärarförening har träffat ett kollektivavtal med kommunen. Föreningen har framställt vissa krav på ersättning till lärare för sommarlov och jullov. Kommunen har underlåtit att påkalla förhandling när kraven framställts. Fråga om kraven enligt 35 § medbestämmandelagen är oskäliga.
  • AD 2006 nr 92:Fråga om en arbetsgivare, som driver en förskola, haft saklig grund för uppsägning av en arbetstagare som sagts upp med hänvisning till att arbetsbrist förelegat.
  • AD 2003 nr 43:Fråga om visst krav på s.k. ackordstagartillägg var oskäligt i den mening som avses i 35 § medbestämmandelagen.
  • AD 2017 nr 46:En målare, som efter en stroke var sjukskriven på deltid, har efter ett möte med arbetsgivaren skickats hem med uppmaning från arbetsgivaren att ta vissa kontakter med läkare och Försäkringskassan. Målaren har efter mötet inte arbetat under en månads tid. Fråga är om arbetsgivaren har stängt av målaren och inte berett denne några arbetsuppgifter eller om målaren varit olovligen frånvarande från arbetet och inte stått till arbetsgivarens förfogande. Därvid fråga om målaren har rätt till lön och semesterersättning och om arbetsgivaren har brutit mot kollektivavtalet genom att inte betala lön till honom.
  • AD 1996 nr 108:Fråga i visst fall om en tvist är en sådan rättstvist om lön eller annan ersättning som avses i 35 § medbestämmandelagen och om arbetstagarorganisationens krav är oskäligt.
  • AD 2013 nr 79:Sedan tvist uppkommit om lön till ett antal arbetstagare har en arbetsgivare och ett fackförbund träffat ett avtal som bl.a. innebar att arbetsgivaren skulle betala visst belopp till arbetstagarna. Tvist har uppkommit om vad som omfattades av avtalet. Arbetsgivaren, som vid förhandlingarna biträtts av en förhandlare från sin arbetsgivarorganisation, har vid tolkningen av avtalet tillräknats vad förhandlaren insett om fackförbundets uppfattning om avtalets innebörd. Även fråga bl.a. om bolaget brutit mot kvittningslagen genom att dra av visst belopp från arbetstagarnas slutlön och om betalningsskyldighet enligt 35 § medbestämmandelagen uppkommit.
  • AD 2011 nr 4:Lönetvist enligt 35 § medbestämmandelagen och fråga om talan ska avvisas enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen. Ett bolag är i förhållande till en arbetstagarorganisation bundet av ett kollektivavtal. Det är tvistigt om kollektivavtalet är tillämpligt på det arbete som de berörda arbetstagarna utför. Såvitt avser avvisningsfrågan är det bl.a. tvistigt om förhandlingsordningen i kollektivavtalet är tillämplig i tvisten, om förhandlingsordningen ställer krav på central förhandling i tvister enligt 35 § medbestämmandelagen samt om betydelsen av att central förhandling hållits sedan talan väckts i Arbetsdomstolen.
  • AD 1997 nr 45:En kyrkoherde har begärt ersättning för tjänstedubbleringstillägg under ett år. Han åberopar till stöd för kravet bestämmelser i ett kollektivavtal som domkapitlet i hans stift tecknat med hans fackliga organisation. I målet åberopar kyrkoherdens fackförbund att betalningsskyldighet föreligger enligt 35 § medbestämmandelagen. - I målet kommer arbetsdomstolen fram till att domkapitlet inte hade rätt att ingå avtal i den åberopade delen, varför betalingsskyldighet inte föreligger på grund av det lokala avtalet. Eftersom domstolen anser det oskäligt att trots detta ålägga pastoratet en betalningsskyldighet, avslås förbundets talan.
  • AD 2004 nr 80:Fråga om förhandlingskravet i 4 kap. 7 § arbetstvistlagen kunde anses uppfyllt när central förhandling inte ägt rum innan talan väcktes, men innan invändning om bristande förhandling gjordes.
  • AD 2003 nr 90:Fråga om en 18-åring som under pågående utbildning till kock innehaft feriearbete i restaurangkök har utfört kvalificerat yrkesarbete i kollektivavtalets mening. Fråga även om han har haft rätt till lön för heltid, som angetts i anställningsbeviset, eller för den tid han faktiskt har arbetat, samt om utfående av lönekraven enligt 35 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
  • AD 2009 nr 34:I en tvist om avskedande uppkommer bl.a. frågan om rättsverkan enligt 35 § medbestämmandelagen inträffat beträffande en arbetstagares anspråk på lön och semesterersättning avseende tiden före avskedandet.
  • AD 2000 nr 57:Fråga om en arbetsgivare enligt det mellan parterna gällande kollektivavtalet (riksavtalet för slakteri- och charkuteribranschen) hade rätt att utan lokal överenskommelse förlägga den ordinarie arbetstiden som tvåskift enligt ett schema som innebar bland annat att skiftlagens bemanning varierade mellan veckans dagar och att arbete bedrevs på söndagar. Vid jakande svar på denna fråga uppkom spörsmålet om arbetstagarorganisationen ändå haft fog för sin uppfattning när den utövade tolkningsföreträde i tvistefrågan.
  • AD 1998 nr 117:En arbetstagarorganisation har för en medlems räkning riktat ett lönekrav mot en arbetsgivare. Arbetsgivaren är genom medlemskap i en arbetsgivarorganisation bunden av ett kollektivavtal i förhållande till arbetstagarorganisationen. Arbetsgivarorganisationen vill inte föra talan för arbetsgivaren. I syfte att hindra att rättsverkan enligt 35 § medbestämmandelagen inträder har arbetsgivaren väckt en negativ fastställelsetalan mot arbetstagarorganisationen vid tingsrätt men inte velat föra talan mot arbetstagaren personligen. Föreligger hinder mot att ta upp den väckta talan till prövning med hänsyn till att ett rättskraftigt avgörande inte kan uppnås i lönetvisten?
  • AD 2015 nr 42:Två lokala lönerevisionsöverenskommelser har träffats vari ingått en reglering om sammanlagt två ledighetsdagar. Överenskommelserna har sagts upp av arbetsgivaren, varefter arbetstagare nekats att få ut de två ledighetsdagarna. Tvisten har i första hand rört frågan om överenskommelserna till följd av uppsägningen upphört att gälla och därvid om överenskommelserna varit möjliga att säga upp, vilket domstolen funnit. Därefter fråga om arbetstagarna ändå haft rätt till två ledighetsdagar på grund av s.k. efterverkan i de enskilda anställningsavtalen. Arbetsdomstolen har funnit att principen om kollektivavtals efterverkan inte varit tillämplig.

36 §  Arbetstagarpartens rätt enligt 33-35 §§ tillkommer den avtalsslutande arbetstagarorganisationen och utövas av lokal arbetstagarorganisation, om sådan finns. Har central förhandling påkallats, utövas rätten av den centrala arbetstagarorganisationen.

37 §  Skall enligt föreskrift i kollektivavtal förhandling enligt 34 § tredje stycket eller 35 § äga rum både lokalt och centralt, skall central förhandling påkallas inom tio dagar efter det att den lokala förhandlingen har avslutats. Talan vid domstol skall väckas inom tio dagar efter det att förhandling har avslutats. Lag (1977:532).

  • AD 2011 nr 4:Lönetvist enligt 35 § medbestämmandelagen och fråga om talan ska avvisas enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen. Ett bolag är i förhållande till en arbetstagarorganisation bundet av ett kollektivavtal. Det är tvistigt om kollektivavtalet är tillämpligt på det arbete som de berörda arbetstagarna utför. Såvitt avser avvisningsfrågan är det bl.a. tvistigt om förhandlingsordningen i kollektivavtalet är tillämplig i tvisten, om förhandlingsordningen ställer krav på central förhandling i tvister enligt 35 § medbestämmandelagen samt om betydelsen av att central förhandling hållits sedan talan väckts i Arbetsdomstolen.
  • AD 2004 nr 80:Fråga om förhandlingskravet i 4 kap. 7 § arbetstvistlagen kunde anses uppfyllt när central förhandling inte ägt rum innan talan väcktes, men innan invändning om bristande förhandling gjordes.

Facklig vetorätt i vissa fall

38 §  Innan en arbetsgivare beslutar att låta någon utföra visst arbete för hans räkning eller i hans verksamhet utan att denne därvid ska vara arbetstagare hos honom, ska arbetsgivaren på eget initiativ förhandla med den arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal för sådant arbete. Arbetsgivaren är vid förhandlingen skyldig att lämna den information om det tilltänkta arbetet som arbetstagarorganisationen behöver för att kunna ta ställning i förhandlingsfrågan.

Första stycket gäller inte, om arbetet är av kortvarig och tillfällig natur eller kräver särskild sakkunskap och det inte är fråga om att anlita arbetstagare enligt lagen (2012:854) om uthyrning av arbetstagare. Första stycket gäller inte heller om den tilltänkta åtgärden i allt väsentligt motsvarar en åtgärd som har godtagits av arbetstagarorganisationen. Om organisationen i ett särskilt fall begär det, är arbetsgivaren dock skyldig att förhandla innan han fattar eller verkställer ett beslut.

Om synnerliga skäl föranleder det, får arbetsgivaren fatta och verkställa ett beslut innan förhandlingsskyldigheten enligt första stycket har fullgjorts. Begärs förhandling enligt andra stycket, är arbetsgivaren inte skyldig att skjuta upp beslutet eller verkställigheten till dess förhandlingsskyldigheten har fullgjorts, om det finns särskilda skäl mot uppskov. I fråga om förhandling enligt första och andra styckena ska 14 § tillämpas.

Har förhandling begärts enligt första eller andra stycket är arbetsgivaren skyldig att på begäran av arbetstagarorganisationen lämna sådan information om det tilltänkta arbetet som organisationen behöver för att kunna ta ställning i frågan. Lag (2012:855).

38-40 §§ reglerar det fackliga inflytandet vid inhyrning och anlitande av entreprenör. Förhandlingsrätten och vetot enligt 38-40 §§ tillfaller endast kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisation och gäller endast beträffande entreprenad inom kollektivavtalets tillämpningsområde, d.v.s. om t.e.x. en arbetsgivare skulle anlita en konsultfirma för att utföra tjänstemannauppgifter skulle det inte föreligga någon skyldighet att förhandla med något fackförbund på LO-sidan.

Arbetsgivaren är skyldig enligt denna paragraf till att begära och genomföra förhandling med facket innan denne anlitar någon till att utföra arbete i arbetsgivarens räkning eller dennes verksamhet. Ett vanligt exempel på det sistnämnda är när en del av arbetsgivarens lokal upplåts till en självständig företagare som demonstrerar sina varor.

Syftet med förhandlingarna är att granska förutsättningarna för inhyrningen eller entreprenaden, under vilka villkor arbetet ska utföras samt för att klargöra om det finns någon anledning för facket att avge en vetoförklaring mot inhyrningen eller entreprenaden enligt 39 §.

Andra stycket innehåller tre undantag från arbetsgivarens skyldighet att begära förhandling:

1. När arbetet är av kortvarig och tillfällig natur.
2. När arbetet kräver en särskild sakkunskap.
3. När arbetet motsvarar vad som tidigare godtagits av arbetstagarorganisationen.

Arbetsgivaren är dock skyldig att förhandla även i dessa fall om arbetstagarorganisationen begär detta innan arbetsgivaren har fattat beslut om eller genomfört åtgärden.

Legotillverkning omfattas inte av förhandlingsskyldigheten.

Vid tolkningen av synnerliga skäl och särskilda skäl gäller samma bedömning som anges i kommentarerna till 11 § och 12 §.

Prop. 2011/12:178: I andra stycket har en följdändring gjorts med anledning av ikraftträdandet av uthyrningslagen.

Vidare har vissa redaktionella ändringar gjorts. Förslaget behandlas i avsnitt 8.

  • AD 1995 nr 106:Mellan Scanair och de svenska, danska och norska pilotföreningarna har träffats en överenskommelse om inhyrning av externa flygbolag. Tvist huruvida Scanair i visst fall har åsidosatt vad som överenskommits om förhandlingsskyldighet före inhyrning.
  • AD 1993 nr 123:Mellan Scandinavian Airlines System (SAS) och de danska, norska och svenska pilotföreningarna har träffats en överenskommelse om inhyrning av externa flygbolag samt en tillämpningsöverenskommelse till denna. Tvist huruvida SAS i visst fåll har åsidosatt vad som överenskommits om förhandlingsskyldighet före inhyrning.
  • AD 2005 nr 88:Fråga om en arbetstagarorganisations lokalavdelning vidtagit en olovlig stridsåtgärd riktad mot ett bolag i byggbranschen som anlitade polsk arbetskraft med F-skattsedel. Även fråga om lokalavdelningen gjort sig skyldig till förhandlingsvägran.
  • AD 2012 nr 57:Ett tv-bolag har åren 2009 och 2010 anlitat ett produktionsbolag för produktionen av ett tv-program, s.k. utläggning. Fråga om bolaget brutit mot den primära förhandlingsskyldigheten enligt 38 § medbestämmandelagen. Den första tvistefrågan har avsett om bolaget över huvud taget varit förhandlingsskyldigt. Arbetsdomstolen har här funnit att anställningar av förbundets medlemmar hos bolaget förekommit med sådan regelbundenhet att det förelegat en förhandlingsskyldighet. Såvitt avser 2009 års beslut har tvisten rört frågan om jämkning av skadeståndet. När det gäller 2010 års beslut har tvistefrågan rört om bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten genom att inleda förhandlingarna för sent och om det förelegat synnerliga skäl för bolaget att inte avvakta den centrala förhandlingen. Även fråga om det förelegat förutsättningar för veton och skadeståndets storlek.
  • AD 2009 nr 10:Ett bolag och en lokal fackklubb träffade ett antal kollektivavtal avseende inhyrning av arbetskraft från bemanningsföretag. Fråga om bolaget gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att överskrida i kollektivavtalen överenskomna antal inhyrda personer. Även fråga om partsställningen i målet.
  • AD 2004 nr 99:Arbetsdomstolen har vid interimistisk prövning av ett yrkande om förbud mot stridsåtgärd funnit att det ifrågasatta handlandet inte utgjorde en stridsåtgärd.
  • AD 2010 nr 69:Sex arbetstagare har varit anställda på ett biluthyrningsföretag. De har haft blandade tjänster, innebärande att det utfört både arbete med bilvård och administrativt arbete. Arbetsgivaren har för samtliga arbetstagare tillämpat tjänstemannaavtalet på området. Arbetsgivaren har även hyrt in personal från bemanningsföretag. I målet uppkommer i huvudsak följande frågor: - 1. Har bolaget begått kollektivavtalsbrott genom att inte tillämpa bilvårdsavtalet på de aktuella arbetstagarna? - 2. Är bolaget i så fall också skyldigt att utge ersättning till arbetstagarna för övertid avseende beredskap? - 3. Har bolaget enligt arbetstagarnas enskilda anställningsavtal skyldighet att utge ersättning till dem för övertid avseende uteblivna måltidsraster? - 4. Har bolaget åsidosatt sin förhandlingsskyldighet enligt 11 och 38 §§ medbestämmandelagen innan bolaget beslutade att hyra in personal för arbete som faller under bilvårdsavtalet?
  • AD 2010 nr 40:Mellan ett bolag och vissa arbetstagarorganisationer hade tidigare gällt kollektivavtal angående bolagets anlitande av konsulter. I avtalen reglerades hur många konsulter bolaget vid viss tidpunkt fick anlita. Så länge bolaget höll sig inom denna ram ansågs bolaget uppfylla den förhandlingsskyldighet som följer av 38 § medbestämmandelagen. Sedan bolaget hade sagt upp det senast gällande s.k. ramavtalet presenterade bolaget vid förhandlingar med arbetstagarorganisationerna en lista med de företag som bolaget ville anlita konsulter från. Fråga om bolaget ådragit sig skadeståndsskyldighet för sin underlåtenhet att under en viss period förhandla enligt 38 § medbestämmandelagen inför anlitandet av personer från företag som inte funnits med på listan.
  • AD 2015 nr 40:Sveriges Television Aktiebolag (SVT) kallade Svenska Musikerförbundet till förhandling inför en planerad utläggning av ett par säsonger i ett TV-program till ett externt produktionsbolag. Fråga om SVT har varit förhandlingsskyldigt enligt 38 § medbestämmandelagen inför produktionsutläggningen samt om SVT i så fall har uppfyllt sin informationsskyldighet enligt detta lagrum genom den information som lämnats vid förhandlingen.
  • AD 2012 nr 26:Ett bolag har fattat beslut om hyra in personal från bemanningsföretag. Beslutet föregicks av förhandlingar. Fråga om bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten i 11 och 38 §§ medbestämmandelagen genom att inte lämna information till arbetstagarorganisationen om exakt antal inhyrda, arbetsuppgifter och kontraktsperiod för varje inhyrd samt vilken erfarenhet och utbildning varje inhyrd har.
  • AD 2017 nr 6:Ett hamnbolag bundet av ett kollektivavtal mellan Sveriges Hamnar och Svenska Transportarbetareförbundet har i sina hamnar förlagt arbetstid och betalat ersättning för vissa arbetstagare inte enligt kollektivavtalet utan enligt lokala överenskommelser med Svenska Hamnarbetarförbundet. Fråga om bolaget brutit mot kollektivavtalet eller om Sveriges Hamnar och Svenska Transportarbetareförbundet känt till och accepterat avvikelserna. Även fråga om bolaget har brutit mot sin förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen i samband med att bolaget vid ett tillfälle hyrt in arbetskraft samt storleken på allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtal och medbestämmandelagen.
  • AD 2018 nr 50:Ett flygbolag i Sverige genomförde viss utbildning, line training, för piloter hos ett schweiziskt flygbolag. Under utbildningen flög piloterna det utbildande bolagets flygplan i kommersiell linjetrafik med en särskild instruktör ombord. Huvudsakligen fråga om piloterna under line training utförde arbete för det utbildande flygbolagets räkning eller i dess verksamhet och om bolaget därmed brutit mot förhandlingsskyldigheten i 38 § medbestämmandelagen genom att inte påkalla förhandling innan flygbolaget lät piloterna genomgå line training hos bolaget.
  • AD 1997 nr 110:Fråga huruvida ett pastorat har fullgjort sin primära förhandlingsskyldighet enligt 11 § första stycket och 38 § första stycket medbestämmandelagen innan kyrkorådet i pastoratet beslutade bl.a. om en förändring av den kamerala organisationen. Vid prövningen har domstolen att ta ställning till bl.a. om det var ett godtagbart skäl för en facklig organisation att utebli från ett förhandlingssammanträde med hänsyn till att förhandlingen utgjorde en fortsatt förhandling med andra fackliga organisationer och om vilken betydelse det har att organisationen hade ett rättsligt sett befogat anspråk på att få förhandla självständigt med pastoratet.

39 §  Har förhandling enligt 38 § ägt rum och förklarar den centrala arbetstagarorganisationen eller, om en sådan inte finns, den arbetstagarorganisation som har slutit kollektivavtalet, att den av arbetsgivaren tilltänkta åtgärden kan antas medföra att lag eller kollektivavtal för arbetet åsidosätts eller att åtgärden på annat sätt strider mot vad som är allmänt godtaget inom parternas avtalsområde, får åtgärden inte beslutas eller verkställas av arbetsgivaren.

Vid upphandling enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner, lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet eller lagen (2008:962) om valfrihetssystem får en förklaring enligt första stycket göras endast om den grundar sig på omständigheter som anges i

Paragrafen reglerar den fackliga vetorätten vid inhyrning och entreprenad. Reglerna om vetorätt är i första hand till för att förhindra brott mot olika arbetsrättsliga regler, t.ex. försök att kringgå arbetstagarbegreppet, men vetorätten kan även användas vid brott mot annan lagstiftning, såsom skattelagstiftning eller lagstiftning om socialförsäkringar.

Vid användandet av vetot ska arbetstagarorganisationen göra en bedömning av vad en framtida entreprenad kan leda till. Den facklig organisationen måste alltså inte bevisa någonting utan det räcker med att den kan göra det sannolikt att entreprenaden kommer att leda till åsidosättande av lag eller avtal.

Vid offentlig upphandling finns det specialregler vilka hänvisas till i paragrafen.

Prop. 2009/10:146: Paragrafen reglerar arbetstagarorganisationers vetorätt. Vid offentlig upphandling får vetorätten grundas endast på sådana omständigheter som kan utgöra grund för att utesluta en leverantör från en upphandling, t.ex. att leverantören är i konkurs eller likvidation eller är underkastad näringsförbud. Ett tillägg har gjorts beträffande 7 kap. 1 § lagen (2008:962) ...

  • AD 2006 nr 43:Till ett kollektivavtal har parterna fogat en bilaga benämnd entreprenörsbilagan. När ett bolag planerade att lägga ut viss verksamhet på entreprenad avgav arbetstagarorganisationen en vetoförklaring, under åberopande av 39 § medbestämmandelagen, mot den tilltänkta åtgärden. Arbetstagarorganisationen gjorde gällande att den tilltänkta entreprenaden stred mot entreprenörsbilagan. Fråga har uppkommit dels om arbetstagarorganisationen utan grund utnyttjat sin vetorätt, dels om bolaget genom att genomföra den planerade entreprenaden gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott.
  • AD 2005 nr 88:Fråga om en arbetstagarorganisations lokalavdelning vidtagit en olovlig stridsåtgärd riktad mot ett bolag i byggbranschen som anlitade polsk arbetskraft med F-skattsedel. Även fråga om lokalavdelningen gjort sig skyldig till förhandlingsvägran.
  • AD 2004 nr 99:Arbetsdomstolen har vid interimistisk prövning av ett yrkande om förbud mot stridsåtgärd funnit att det ifrågasatta handlandet inte utgjorde en stridsåtgärd.
  • AD 2003 nr 4:Sedan en arbetsgivare sagt upp ett antal arbetstagare på grund av arbetsbrist uppkom behov av ytterligare arbetskraft. Arbetsgivaren tillgodosåg detta behov genom inhyrning av personal från ett bemanningsföretag. Fråga om detta handlande har inneburit ett kringgående av de uppsagda arbetstagarnas företrädesrätt till återanställning enligt anställningsskyddslagen. Vidare fråga om arbetsgivaren har ådragit sig skadeståndsansvar genom att åsidosätta en vetoförklaring enligt 39 § medbestämmandelagen som den centrala fackliga organisationen hade framställt avseende inhyrningen av personal.

40 §  Förbud enligt 39 § inträder inte, om arbetstagarorganisationen saknar fog för sin ståndpunkt. Förbud inträder inte heller, om arbetstagarorganisationen vid sådan upphandling som avses i 39 § andra stycket har grundat sin förklaring på andra omständigheter än som anges i de bestämmelser som räknas upp där.

Har arbetsgivaren med stöd av 38 § tredje stycket verkställt beslut i den fråga som förhandlingen avser, ska 39 § inte tillämpas. Lag (2016:1149).

Andra stycket är ett undantag till det fackliga vetot i 30 §, nämligen när arbetsgivaren har synnerliga skäl enligt 38 § 3 st. till att besluta om entreprenad utan att först ha förhandlat med kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisation.

Synnerliga skäl är ett uttryck som ska tolkas snävt och av förarbetena framgår att arbetsgivaren endast i undantagssituationer ska gå fri från skyldigheten att förhandla. Dessa undantagssituationer kan t.ex. vara när säkerheten på arbetsplatsen äventyras, när arbetsgivaren oförberedd har försatts i en situation som kräver ett omedelbart beslut eller brådskande affärstransaktioner. Arbetsdomstolen har även fastslagit att behov av sekretess kan utgöra synnerliga skäl (AD 1990 nr 107).

Prop. 2009/10:146: I paragrafen anges när ett veto enligt 39 § inte inträder. Ett tillägg har gjorts beträffande 7 kap. 1 § lagen om valfrihetssystem, som innehåller bestämmelser om uteslutning av leverantörer.

Förslaget behandlas i avsnitt 7.

  • AD 2003 nr 4:Sedan en arbetsgivare sagt upp ett antal arbetstagare på grund av arbetsbrist uppkom behov av ytterligare arbetskraft. Arbetsgivaren tillgodosåg detta behov genom inhyrning av personal från ett bemanningsföretag. Fråga om detta handlande har inneburit ett kringgående av de uppsagda arbetstagarnas företrädesrätt till återanställning enligt anställningsskyddslagen. Vidare fråga om arbetsgivaren har ådragit sig skadeståndsansvar genom att åsidosätta en vetoförklaring enligt 39 § medbestämmandelagen som den centrala fackliga organisationen hade framställt avseende inhyrningen av personal.

Fredsplikt

41 §  Arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal får inte vidta eller delta i arbetsinställelse (lockout eller strejk), blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig stridsåtgärd, om avtalet har ingåtts av en organisation och denna organisation inte i behörig ordning har beslutat åtgärden, om åtgärden strider mot en bestämmelse om fredsplikt i kollektivavtal eller om åtgärden har till ändamål

  1. att utöva påtryckning i en tvist om ett kollektivavtals giltighet, bestånd eller rätta innebörd eller i en tvist huruvida ett visst förfarande strider mot avtalet eller mot denna lag,
  2. att åstadkomma ändring i avtalet,
  3. att genomföra bestämmelse, som är avsedd att tillämpas sedan avtalet har upphört att gälla, eller
  4. att stödja någon annan, när denne inte själv får vidta stridsåtgärd.

Stridsåtgärder som har vidtagits i strid mot första stycket betecknas som olovliga.

Första stycket hindrar inte arbetstagare att delta i en blockad som har beslutats av en arbetstagarorganisation i behörig ordning och som har till ändamål att utverka betalning av klar och förfallen fordran på lön eller på någon annan ersättning för utfört arbete (indrivningsblockad). En sådan stridsåtgärd är inte olovlig. Lag (1993:1498).

Fredsplikten omfattar endast arbetstagare och arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal. I det fall ett kollektivavtalslöst förhållande föreligger är huvudregeln fri stridsrätt.

Stridsåtgärder får vidtas om det inte går emot bestämmelser om fredsplikt i kollektivavtal.

Det är inte tillåtet att använda sig av stridsåtgärder för att få igenom ens mening i en tvist om hur ett kollektivavtal ska tillämpas. Där gäller istället det fackliga tolkningsföreträdet med skadeståndspåföljder (se 33 §). När ett kollektivavtal har slutits kan det ej genom en stridsåtgärd ändras, pacta sunt servanda gäller. Att använda stridsåtgärder som medel för att få igenom något annat avtal än kollektivavtal är inte tillåtet.

Trots det ovan sagda är det alltid tillåtet att använda sig av stridsåtgärder för att en arbetstagare ska få sin lön utbetald.

  • AD 2005 nr 49:En svensk arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärder mot ett lettiskt bolag, som hyr ut arbetskraft från Lettland till företag som bedriver verksamhet i Sverige. En annan svensk arbetstagarorganisation har vidtagit sympatiåtgärder mot det lettiska bolaget. Bolaget är inte bundet av kollektivavtal i förhållande till någon av de svenska arbetstagarorganisationerna. Bolaget är däremot bundet av två kollektivavtal med en lettisk arbetstagarorganisation. Tvisten i målet gäller frågan huruvida de stridsåtgärder och sympatiåtgärder som vidtagits mot bolaget är lovliga eller inte. Bolaget har påstått att nämnda stridsåtgärder strider mot EG-rätten, vilket bestritts av arbetstagarparterna. Arbetsdomstolen finner att det, mot bakgrund av de EG-rättsliga frågeställningar som aktualiseras i målet, finns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen.
  • AD 2012 nr 14:En arbetstagarorganisation har, i syfte att få till stånd ett kollektivavtal, varslat om stridsåtgärder mot ett av staten helägt bolag. Med anledning av varslet har en annan arbetstagarorganisation, som står i kollektivavtalsförhållande med bolaget, varslat om sympatiåtgärder mot bolaget. Arbetsgivarparterna har yrkat att Arbetsdomstolen genom interimistiskt beslut förklarar att sympatiåtgärderna är olovliga. Arbetsdomstolen har funnit att det inte föreligger något rättsligt hinder mot sympatiåtgärderna.
  • AD 2012 nr 13:En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärder mot en arbetsgivare i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal. Arbetsgivaren, ett bolag som är helt ägt av staten, är dock bunden av kollektivavtal med annan arbetstagarorganisation. Med anledning av en fredspliktsinvändning från arbetsgivaren yrkar arbetstagarorganisationen interimistisk prövning av de varslade stridsåtgärdernas tillåtlighet. Arbetsdomstolen har funnit att det inte finns något rättsligt hinder mot dessa stridsåtgärder.
  • AD 1993 nr 3:Fråga om arbetstagare gjort sig skyldiga till olovlig stridsåtgärd genom nedsättning av arbetstakten, s.k. maskning. Även fråga om en lokal arbetstagarorganisation medverkat till stridsåtgärd och underlåtit att verka för dess upphörande.
  • AD 1999 nr 65:Med anledning av en konflikt som utbröt på den danska arbetsmarknaden skedde bland medlemmar i en svensk arbetstagarorganisation en blockad mot vissa arbetsuppgifter vid bl.a. Arlanda flygplats. Fråga om denna åtgärd utgjort en olovlig stridsåtgärd eller en i behörig ordning beslutad sympatiåtgärd. Vidare fråga om arbetstagarorganisationen brutit mot varselreglerna i 45 § medbestämmandelagen.
  • AD 1995 nr 77:En arbetsplats har en dag varit föremål för lovlig strejk och lockout. Fråga om arbetsgivaren på grund av lockouten haft rätt att göra avdrag på lönen för ett antal arbetstagare som den aktuella konfliktdagen skulle ha haft fridag.
  • AD 2009 nr 89:Ett lettiskt bolag, som utstationerade arbetskraft från Lettland för arbete vid byggnadsentreprenader i Sverige, utsattes för stridsåtgärder från svenska fackliga organisationer. Stridsåtgärderna, som syftade till att förmå det lettiska bolaget att teckna s.k. hängavtal till byggnadsavtalet, medförde att arbetena avbröts i förtid och att de lettiska arbetstagarna lämnade Sverige. Vid prövning av frågan om stridsåtgärdernas tillåtlighet fann Arbetsdomstolen att det fanns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen och vilandeförklarade målet. EG-domstolen fann i sin dom med förhandsavgörande bl.a. att stridsåtgärderna stod i strid mot EG-fördraget eftersom de innebar en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster som inte ansågs motiverad. Arbetsdomstolen har nu prövat de skadeståndsyrkanden som bolaget framställt i målet och funnit att de fackliga organisationerna är skadeståndsskyldiga gentemot bolaget för de brott mot EG-rätten som stridsåtgärderna innebar. Beträffande det yrkade ekonomiska skadeståndet har Arbetsdomstolen ansett att det visserligen får anses klart att bolaget drabbats av ekonomisk skada till följd av stridsåtgärderna, men bolaget har inte kunnat visa att det lidit ekonomisk skada med yrkat belopp. Yrkandet har avslagits. Arbetsdomstolen har ålagt de fackliga organisationerna att betala allmänt skadestånd till bolaget och att stå för merparten av bolagets rättegångskostnader. - Även fråga om tillåtligheten av bolagets fastställelsetalan.
  • AD 2005 nr 88:Fråga om en arbetstagarorganisations lokalavdelning vidtagit en olovlig stridsåtgärd riktad mot ett bolag i byggbranschen som anlitade polsk arbetskraft med F-skattsedel. Även fråga om lokalavdelningen gjort sig skyldig till förhandlingsvägran.
  • AD 2004 nr 6:Interimistisk prövning bl.a. av frågan om facklig organisation vidtagit otillåten stridsåtgärd.
  • AD 2004 nr 99:Arbetsdomstolen har vid interimistisk prövning av ett yrkande om förbud mot stridsåtgärd funnit att det ifrågasatta handlandet inte utgjorde en stridsåtgärd.
  • AD 2004 nr 111:En svensk arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärder mot ett lettiskt bolag, som hyr ut arbetskraft från Lettland till företag som bedriver verksamhet i Sverige. En annan svensk arbetstagarorganisation har vidtagit sympatiåtgärder mot det lettiska bolaget. Bolaget är inte bundet av kollektivavtal i förhållande till någon av de svenska arbetstagarorganisationerna. Bolaget, som är bundet av två kollektivavtal med en lettisk arbetstagarorganisation, hävdar bl.a. att stridsåtgärderna strider mot EG-rätten. Interimistisk prövning av stridsåtgärdernas tillåtlighet.
  • AD 2005 nr 116:En arbetstagarorganisation varslade om total arbetsnedläggelse och blockad av allt arbete som arbetsgivarna utförde på vissa arbetsplatser. Fråga om arbetsgivarna i samband med denna stridsåtgärd i sin tur vidtagit en stridsåtgärd mot förbundet. Enligt förbundet har arbetsgivarna vidtagit stridsåtgärder genom att utestänga arbetstagare, som enligt förbundet inte omfattades av den av förbundet varslade arbetsnedläggelsen, från deras arbetsplatser och inte betala lön till dem för den tiden. I andra hand fråga om arbetsgivarna varit skyldiga att enligt kollektivavtalet betala lön, alternativt permitteringslön till arbetstagarna.
  • AD 2011 nr 95:En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärd mot dels en utländsk ägare till ett fartyg, dels ett utländskt bolag som sköter bemanningen av fartyget. Arbetstagarorganisationen är inte bunden av kollektivavtal i förhållande till vare sig ägarbolaget eller bemanningsbolaget. Med anledning av en fredspliktsinvändning från arbetsgivarsidan yrkar arbetstagarorganisationen interimistisk prövning av den varslade stridsåtgärdens tillåtlighet. Även fråga om sympatiåtgärder från en annan arbetstagarorganisation.
  • AD 2018 nr 14:Olovlig stridsåtgärd. Ett renhållningsföretag har begärt att renhållningsarbetarna ska medverka vid en inventering av samtliga nycklar till bolagets trakter (sophämtningsområden). Sedan bolaget genomfört nyckelinventeringen under två dagar har arbetstagarna den tredje dagen inte utfört något arbete och arbetsledarna har låst in nycklarna. Arbetsdomstolen har kommit fram till att det har varit fråga om en arbetsnedläggelse från arbetstagarnas sida i syfte att få bolaget att upphöra med inventeringen, och att detta utgjort en olovlig stridsåtgärd. Därtill fråga om ett stort antal sjukanmälningar och uppsägningar varit led i stridsåtgärden samt om det allmänna skadeståndets storlek.
  • AD 2007 nr 31:Ett antal medlemmar i en facklig organisation har haft flera på varandra följande visstidsanställningar hos ett bolag. Arbetstagarorganisationen har gjort gällande att bolaget beslutat att införa ett stopp för tillsvidareanställning med verkan för dessa medlemmar för att de hade vänt sig till sin fackliga organisation. Vidare har organisationen påstått bl.a. att bolaget ställt som villkor för att arbetstagarna skulle få en anställning tills vidare att de gick över från den arbetstagarorganisation de var medlemmar i till den organisation som bolaget hade kollektivavtal med. Fråga om bolaget gjort sig skyldigt till föreningsrättskränkning. I andra hand fråga om bolaget vidtagit olovliga stridsåtgärder.
  • AD 1996 nr 119:Interimistiskt beslut rörande tillåtlighet av varslade stridsåtgärder. - En arbetstagarorganisation A varslar under avtalslöst tillstånd om blockad mot ett företag. A varslar vidare arbetsgivarorganisationerna B, C och D om sympatiåtgärder. Mellan å ena sidan A samt å andra sidan B, C och D gäller skilda kollektivavtal. B, C och D gör invändning om fredsplikt under påstående att de varslade sympatiåtgärderna syftar till att åstadkomma ändring i dessa kollektivavtal eller till att genomföra bestämmelser som är avsedda att tillämpas sedan avtalen har upphört att gälla. - Arbetsdomstolen finner att den i målet föreliggande utredningen inte ger stöd för slutsatsen att de varslade sympatiåtgärderna har ett syfte som är otillåtet enligt 41 § medbestämmandelagen.
  • AD 1994 nr 155:Sedan en arbetsmarknadskonflikt utbrutit våren 1993 på elinstallationsavtalets område beslutade styrelsen för en arbetsgivarorganisation att dess medlemsföretag hade rätt att i den mån denna konflikts verkningar inte kunde mildras med permittering vidta sympatiåtgärder mot arbetstagare inom aktuella arbetstagarförbunds avtalsområden. Vidare översände organisationen, såvitt är av intresse i målet, till ett av arbetstagarförbunden en skrivelse med rubriken "Varsel om sympatilockout" i vilken man närmare underrättade förbundet om beslutet. Förbundet erhöll senare från medlemsföretag hos arbetsgivarorganisationen skriftliga varsel om sympatilockout för ett antal anställda. - I målet är fråga om dels huruvida arbetsgivarorganisationen genom sitt beslut som sådant eller i vart fall genom sin underrättelse till arbetstagarförbundet företagit en olovlig stridsåtgärd, dels huruvida arbetsgivarorganisationen genom sitt beslut föranlett en olovlig stridsåtgärd genom de varsel som medlemsföretagen utfärdat.
  • AD 2006 nr 58:En arbetstagarorganisation har varslat ett företag om stridsåtgärd. Något kollektivavtal föreligger inte mellan organisationen och det berörda företaget. Företaget har gjort gällande bl.a. att tvisten mellan parterna är en rättstvist och att stridsåtgärden är olovlig eftersom den strider mot en allmän rättsgrundsats om fredsplikt i rättstvister. Interimistisk prövning av stridsåtgärdens tillåtlighet.
  • AD 2006 nr 10:En arbetsplats var försatt i blockad av SEKO. På arbetsplatsen arbetade arbetstagare som var medlemmar i Byggnadsarbetareförbundet. Arbetstagarna lade ned arbetet. Arbetsdomstolen finner att oavsett om arbetstagarna hade en rätt att stå neutrala i konflikten eller ej utgjorde avdelningens uppmaning att lägga ned arbetet en stridsåtgärd och att eftersom något beslut om sympatiåtgärd ej hade fattats var stridsåtgärden olovlig. Även fråga om förbundet bl.a. genom vissa uttalanden från förbundets sida var jämte avdelningen ansvarig för den vidtagna olovliga stridsåtgärden.
  • AD 2016 nr 31:Två arbetstagarförbund har varslat om stridsåtgärder i form av bl.a. arbetsinställelse mot tre arbetsgivarförbund och vissa av deras medlemmar till stöd för bl.a. krav på s.k. flexpension som skulle innebära att kompletterande avgifter för pension betalas in i det s.k. ITP-systemet. Arbetsgivarförbunden har gjort en fredspliktsinvändning och anfört att fredsplikt råder beträffande pensionsfrågor i företag där ITP-planen - som finns i ett mellan parterna i respektive mål gällande kollektivavtal - gäller. Arbetstagarförbunden har med anledning av arbetsgivarförbundens fredspliktsinvändning begärt en interimistisk prövning av de varslade stridsåtgärdernas tillåtlighet. Arbetsdomstolen har avslagit arbetstagarförbundens yrkanden om interimistiska beslut.
  • AD 2008 nr 26:Interimistiskt beslut om tillåtligheten av pågående stridsåtgärder. Fråga om vidtagna och pågående stridsåtgärder är olovliga och ska hävas därför att de riktas mot ett företag som inte har några arbetstagare och som enligt 41 b § medbestämmandelagen inte får utsättas för stridsåtgärder som har till ändamål att företaget ska träffa kollektivavtal.

41 a §  En arbetsgivare får inte såsom stridsåtgärd eller som ett led i en stridsåtgärd hålla inne lön eller någon annan ersättning för utfört arbete som har förfallit till betalning. Arbetsgivaren får inte heller hålla inne lön eller någon annan ersättning för utfört arbete, som har förfallit till betalning, med anledning av att arbetstagarna deltar i en strejk eller någon annan stridsåtgärd.

Sådana åtgärder som avses i första stycket är att anse som olovliga stridsåtgärder. Lag (1993:1498).

  • AD 2007 nr 94:Fråga om en arbetsgivare i städbranschen åsidosatte förhandlingsskyldighet enligt 13 § medbestämmandelagen i samband med förändring av en arbetstagares arbetsförhållanden. Vidare fråga bl.a. om arbetsgivaren har vidtagit en stridsåtgärd i strid mot 41 a § medbestämmandelagen genom att, efter arbetstagarorganisations blockad mot visst arbete, göra avdrag från den berörde arbetstagarens lön.
  • AD 2018 nr 10:En facklig företrädare för en arbetstagarorganisation, som inte är bunden av kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor med arbetsgivaren, har under lång tid fått lön för fackligt arbete. Fråga om det varit avtalsbaserat eller en av arbetsgivaren ensidigt reglerad förmån. Fråga också om arbetsgivarens indragning av lön för fackligt arbete och beslut att den fackliga företrädaren ska återgå till produktionen inneburit ett avskedande, en olovlig stridsåtgärd enligt 41 a § medbestämmandelagen eller föreningsrättskränkning respektive om arbetsgivaren före indragningen av lönen borde ha förhandlat enligt 13 § medbestämmandelagen. – Även fråga om vissa löneavdrag för andra arbetstagare inneburit kvittning i kvittningslagens mening.
  • AD 2007 nr 50:Fråga om lovligheten enligt 41 a § medbestämmandelagen av en stridsåtgärd som inneburit att arbetsgivaren - ett flygbolag - hållit inne förmånen att låta personalen göra flygresor till reducerat pris.

41 b §  En arbetstagare får inte vidta eller delta i en stridsåtgärd som har till ändamål att kollektivavtal skall träffas med ett företag som inte har några arbetstagare eller där bara företagaren eller företagarens familjemedlemmar är arbetstagare och ensamma ägare. Detsamma gäller när en stridsåtgärd har till ändamål att stödja någon som vill träffa kollektivavtal med ett sådant företag. Vad som nu sagts hindrar inte en arbetstagare från att delta i en anställningsblockad som riktar sig mot ett sådant företag och som har beslutats i behörig ordning av en arbetstagarorganisation.

Stridsåtgärder som har vidtagits i strid mot första stycket är att anse som olovliga. Förändringar i anställnings- eller ägarförhållanden som har inträffat sedan en stridsåtgärd har varslats eller inletts skall inte beaktas vid bedömningen av om en stridsåtgärd är att anse som olovlig enligt första stycket. Lag (2000:166).

  • AD 2008 nr 26:Interimistiskt beslut om tillåtligheten av pågående stridsåtgärder. Fråga om vidtagna och pågående stridsåtgärder är olovliga och ska hävas därför att de riktas mot ett företag som inte har några arbetstagare och som enligt 41 b § medbestämmandelagen inte får utsättas för stridsåtgärder som har till ändamål att företaget ska träffa kollektivavtal.
  • AD 2008 nr 5:Fråga om en vidtagen stridsåtgärd varit olovlig därför att den riktats mot ett sådant familjeföretag som enligt bestämmelserna i 41 b § medbestämmandelagen inte får utsättas för stridsåtgärder som har till ändamål att företaget ska träffa kollektivavtal. Även fråga om en avdelning inom förbundet kan hållas ansvarig för den vidtagna stridsåtgärden.

41 c §  En stridsåtgärd som vidtas i strid mot 5 a § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare är olovlig. Lag (2017:321).

Prop. 2016/17:107: Förslaget behandlas i avsnitt 5.3.

I paragrafen görs en följdändring vad gäller omfattningen av vilka stridsåtgärder som är olovliga. De stridsåtgärder som är olovliga är de som vidtas i strid med 5 a § utstationeringslagen. Bestämmelsen berör endast stridsåtgärder som vidtas i syfte att få till stånd en reglering av arbets- och anställningsvillkoren för utstationerade arbetstagare.

Stridsåtgärder ...

Prop. 2011/12:178: Paragrafen har ändrats genom att hänvisning nu även görs till 5 b § utstationeringslagen. Detta innebär att stridsåtgärder som vidtas i strid mot den bestämmelsen är olovlig.

Förslaget behandlas i avsnitt 6.2.

42 §  En arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation får inte anordna eller på något annat sätt föranleda en olovlig stridsåtgärd. En sådan organisation får inte heller genom understöd eller på något annat sätt medverka vid en olovlig stridsåtgärd.

En organisation som själv är bunden av ett kollektivavtal är skyldig att, om en olovlig stridsåtgärd av en medlem förestår eller pågår, försöka hindra åtgärden eller verka för att den upphör.

Om någon har vidtagit en olovlig stridsåtgärd, får ingen annan delta i den. Lag (2010:229).

Tredje stycket säger i klarspråk att förbudet mot olovliga stridsåtgärder i paragrafen endast gäller då ett kollektivavtal är tecknat med en svensk facklig organisation. Bestämmelsen är en del av lagstiftningspaketet Lex Britannia, som av EG-domstolen funnits vara direkt diskriminerande i Lavalmålet, (EG-domstolen C-341/05).

  • AD 2005 nr 49:En svensk arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärder mot ett lettiskt bolag, som hyr ut arbetskraft från Lettland till företag som bedriver verksamhet i Sverige. En annan svensk arbetstagarorganisation har vidtagit sympatiåtgärder mot det lettiska bolaget. Bolaget är inte bundet av kollektivavtal i förhållande till någon av de svenska arbetstagarorganisationerna. Bolaget är däremot bundet av två kollektivavtal med en lettisk arbetstagarorganisation. Tvisten i målet gäller frågan huruvida de stridsåtgärder och sympatiåtgärder som vidtagits mot bolaget är lovliga eller inte. Bolaget har påstått att nämnda stridsåtgärder strider mot EG-rätten, vilket bestritts av arbetstagarparterna. Arbetsdomstolen finner att det, mot bakgrund av de EG-rättsliga frågeställningar som aktualiseras i målet, finns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen.
  • AD 2012 nr 14:En arbetstagarorganisation har, i syfte att få till stånd ett kollektivavtal, varslat om stridsåtgärder mot ett av staten helägt bolag. Med anledning av varslet har en annan arbetstagarorganisation, som står i kollektivavtalsförhållande med bolaget, varslat om sympatiåtgärder mot bolaget. Arbetsgivarparterna har yrkat att Arbetsdomstolen genom interimistiskt beslut förklarar att sympatiåtgärderna är olovliga. Arbetsdomstolen har funnit att det inte föreligger något rättsligt hinder mot sympatiåtgärderna.
  • AD 2012 nr 13:En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärder mot en arbetsgivare i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal. Arbetsgivaren, ett bolag som är helt ägt av staten, är dock bunden av kollektivavtal med annan arbetstagarorganisation. Med anledning av en fredspliktsinvändning från arbetsgivaren yrkar arbetstagarorganisationen interimistisk prövning av de varslade stridsåtgärdernas tillåtlighet. Arbetsdomstolen har funnit att det inte finns något rättsligt hinder mot dessa stridsåtgärder.
  • AD 2004 nr 96:En arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärd mot en arbetsgivare i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal. Interimistisk prövning av stridsåtgärdens tillåtlighet.
  • AD 1993 nr 3:Fråga om arbetstagare gjort sig skyldiga till olovlig stridsåtgärd genom nedsättning av arbetstakten, s.k. maskning. Även fråga om en lokal arbetstagarorganisation medverkat till stridsåtgärd och underlåtit att verka för dess upphörande.
  • AD 2009 nr 89:Ett lettiskt bolag, som utstationerade arbetskraft från Lettland för arbete vid byggnadsentreprenader i Sverige, utsattes för stridsåtgärder från svenska fackliga organisationer. Stridsåtgärderna, som syftade till att förmå det lettiska bolaget att teckna s.k. hängavtal till byggnadsavtalet, medförde att arbetena avbröts i förtid och att de lettiska arbetstagarna lämnade Sverige. Vid prövning av frågan om stridsåtgärdernas tillåtlighet fann Arbetsdomstolen att det fanns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen och vilandeförklarade målet. EG-domstolen fann i sin dom med förhandsavgörande bl.a. att stridsåtgärderna stod i strid mot EG-fördraget eftersom de innebar en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster som inte ansågs motiverad. Arbetsdomstolen har nu prövat de skadeståndsyrkanden som bolaget framställt i målet och funnit att de fackliga organisationerna är skadeståndsskyldiga gentemot bolaget för de brott mot EG-rätten som stridsåtgärderna innebar. Beträffande det yrkade ekonomiska skadeståndet har Arbetsdomstolen ansett att det visserligen får anses klart att bolaget drabbats av ekonomisk skada till följd av stridsåtgärderna, men bolaget har inte kunnat visa att det lidit ekonomisk skada med yrkat belopp. Yrkandet har avslagits. Arbetsdomstolen har ålagt de fackliga organisationerna att betala allmänt skadestånd till bolaget och att stå för merparten av bolagets rättegångskostnader. - Även fråga om tillåtligheten av bolagets fastställelsetalan.
  • AD 2012 nr 10:Efter att stridsåtgärder vidtagits har två kollektivavtal, ITF Special Agreements, undertecknats vid två olika tillfällen mellan svenska fackliga organisationer och ett norskt bolag, avseende ett fartyg registrerat i Panamas skeppsregister. Målen rör bl.a. frågorna om kollektivavtalen är giltiga och därvid om stridsåtgärderna var lovliga. Arbetsdomstolen har, efter huvudförhandling i målen, beslutat att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om regleringen i EES-avtalet om fri rörlighet för tjänster - sjötransporttjänster - och som har sin motsvarighet i EG-fördraget, gäller för ett bolag med säte i en EFTA-stat såvitt avser dess verksamhet i form av transporttjänster med ett fartyg som är registrerat i ett tredje land utanför EG/EES.
  • AD 2005 nr 29:I ett mål om skadestånd med anledning av en olovlig stridsåtgärd har arbetsgivarorganisationen yrkat skadestånd av både förbundet och en avdelning inom förbundet. Förbundet har medgett talan. Fråga om även avdelningen kan hållas ansvarig för åtgärden enligt 42 § medbestämmandelagen.
  • AD 2004 nr 111:En svensk arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärder mot ett lettiskt bolag, som hyr ut arbetskraft från Lettland till företag som bedriver verksamhet i Sverige. En annan svensk arbetstagarorganisation har vidtagit sympatiåtgärder mot det lettiska bolaget. Bolaget är inte bundet av kollektivavtal i förhållande till någon av de svenska arbetstagarorganisationerna. Bolaget, som är bundet av två kollektivavtal med en lettisk arbetstagarorganisation, hävdar bl.a. att stridsåtgärderna strider mot EG-rätten. Interimistisk prövning av stridsåtgärdernas tillåtlighet.
  • AD 2011 nr 95:En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärd mot dels en utländsk ägare till ett fartyg, dels ett utländskt bolag som sköter bemanningen av fartyget. Arbetstagarorganisationen är inte bunden av kollektivavtal i förhållande till vare sig ägarbolaget eller bemanningsbolaget. Med anledning av en fredspliktsinvändning från arbetsgivarsidan yrkar arbetstagarorganisationen interimistisk prövning av den varslade stridsåtgärdens tillåtlighet. Även fråga om sympatiåtgärder från en annan arbetstagarorganisation.
  • AD 2018 nr 14:Olovlig stridsåtgärd. Ett renhållningsföretag har begärt att renhållningsarbetarna ska medverka vid en inventering av samtliga nycklar till bolagets trakter (sophämtningsområden). Sedan bolaget genomfört nyckelinventeringen under två dagar har arbetstagarna den tredje dagen inte utfört något arbete och arbetsledarna har låst in nycklarna. Arbetsdomstolen har kommit fram till att det har varit fråga om en arbetsnedläggelse från arbetstagarnas sida i syfte att få bolaget att upphöra med inventeringen, och att detta utgjort en olovlig stridsåtgärd. Därtill fråga om ett stort antal sjukanmälningar och uppsägningar varit led i stridsåtgärden samt om det allmänna skadeståndets storlek.
  • AD 2008 nr 26:Interimistiskt beslut om tillåtligheten av pågående stridsåtgärder. Fråga om vidtagna och pågående stridsåtgärder är olovliga och ska hävas därför att de riktas mot ett företag som inte har några arbetstagare och som enligt 41 b § medbestämmandelagen inte får utsättas för stridsåtgärder som har till ändamål att företaget ska träffa kollektivavtal.
  • AD 2008 nr 5:Fråga om en vidtagen stridsåtgärd varit olovlig därför att den riktats mot ett sådant familjeföretag som enligt bestämmelserna i 41 b § medbestämmandelagen inte får utsättas för stridsåtgärder som har till ändamål att företaget ska träffa kollektivavtal. Även fråga om en avdelning inom förbundet kan hållas ansvarig för den vidtagna stridsåtgärden.
  • AD 1994 nr 155:Sedan en arbetsmarknadskonflikt utbrutit våren 1993 på elinstallationsavtalets område beslutade styrelsen för en arbetsgivarorganisation att dess medlemsföretag hade rätt att i den mån denna konflikts verkningar inte kunde mildras med permittering vidta sympatiåtgärder mot arbetstagare inom aktuella arbetstagarförbunds avtalsområden. Vidare översände organisationen, såvitt är av intresse i målet, till ett av arbetstagarförbunden en skrivelse med rubriken "Varsel om sympatilockout" i vilken man närmare underrättade förbundet om beslutet. Förbundet erhöll senare från medlemsföretag hos arbetsgivarorganisationen skriftliga varsel om sympatilockout för ett antal anställda. - I målet är fråga om dels huruvida arbetsgivarorganisationen genom sitt beslut som sådant eller i vart fall genom sin underrättelse till arbetstagarförbundet företagit en olovlig stridsåtgärd, dels huruvida arbetsgivarorganisationen genom sitt beslut föranlett en olovlig stridsåtgärd genom de varsel som medlemsföretagen utfärdat.
  • AD 2005 nr 110:En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärder mot en arbetsgivare i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal. Arbetsgivaren är dock bunden av kollektivavtal med annan arbetstagarorganisation. Med anledning av en fredspliktsinvändning från arbetsgivarsidan yrkar arbetstagarorganisationen interimistisk prövning av de varslade stridsåtgärdernas tillåtlighet. Arbetsdomstolen har funnit att det inte finns något rättsligt hinder mot dessa stridsåtgärder.
  • AD 2017 nr 32:En arbetstagarorganisation, ett arbetarförbund, har för att få träffa ett kollektivavtal varslat om stridsåtgärder mot en arbetsgivare i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal. Arbetsgivaren är dock bunden av ett kollektivavtal med arbetstagarorganisationer på tjänstemannasidan. Med anledning av en fredspliktsinvändning från arbetsgivaren yrkar arbetstagarorganisationen interimistisk prövning av de varslade stridsåtgärdernas tillåtlighet. Arbetsdomstolen har funnit att det inte finns något rättsligt hinder mot dessa stridsåtgärder.
  • AD 2006 nr 10:En arbetsplats var försatt i blockad av SEKO. På arbetsplatsen arbetade arbetstagare som var medlemmar i Byggnadsarbetareförbundet. Arbetstagarna lade ned arbetet. Arbetsdomstolen finner att oavsett om arbetstagarna hade en rätt att stå neutrala i konflikten eller ej utgjorde avdelningens uppmaning att lägga ned arbetet en stridsåtgärd och att eftersom något beslut om sympatiåtgärd ej hade fattats var stridsåtgärden olovlig. Även fråga om förbundet bl.a. genom vissa uttalanden från förbundets sida var jämte avdelningen ansvarig för den vidtagna olovliga stridsåtgärden.

42 a §  Bestämmelserna i 42 § första stycket ska inte tillämpas när en organisation vidtar åtgärder med anledning av arbetsförhållanden som denna lag inte är direkt tillämplig på.

Trots första stycket ska 42 § första stycket tillämpas när åtgärder vidtas mot en arbetsgivare som är etablerad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller Schweiz och som utstationerar arbetstagare i Sverige enligt lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare. Lag (2017:321).

Prop. 2016/17:107: Förslaget behandlas i avsnitt 5.5.

I paragrafen görs en följdändring med hänsyn till att bestämmelserna i utstationeringslagen om när en stridsåtgärd får vidtas mot en utstationerande arbetsgivare begränsas till att gälla bara om den utstationerande arbetsgivaren är etablerad inom EES eller Schweiz, se kommentaren till 1 a § utstationeringslagen.

43 §  Har olovlig stridsåtgärd vidtagits av arbetstagare som är bundna av kollektivavtal, åligger det arbetsgivaren och berörd arbetstagarorganisation att omedelbart taga upp överläggning med anledning av stridsåtgärden och att gemensamt verka för dess upphörande.

Första stycket gäller lokal arbetstagarorganisation, om sådan finns.

  • AD 1993 nr 3:Fråga om arbetstagare gjort sig skyldiga till olovlig stridsåtgärd genom nedsättning av arbetstakten, s.k. maskning. Även fråga om en lokal arbetstagarorganisation medverkat till stridsåtgärd och underlåtit att verka för dess upphörande.
  • AD 2018 nr 34:Tvisten i målet gäller bl.a. om 25 hamnarbetare har vidtagit olovliga stridsåtgärder genom att lägga ned arbetet under en del av dagen och om de därför ska betala skadestånd till bolaget.

44 §  Har vid förhandling om kollektivavtal part begärt, att i avtalet eller i särskilt avtal skall regleras fråga som avses i 32 §, men blir frågan ej uttryckligt reglerad när kollektivavtal träffas mellan parterna, skall den icke till följd av det träffade avtalet anses omfattad av fredsplikt enligt 41 § vid senare förhandling om frågans reglering i särskilt avtal.

Varsel

45 §  När en arbetsgivarorganisation, arbetsgivare eller arbetstagarorganisation avser att vidta en stridsåtgärd eller att utvidga en pågående stridsåtgärd, skall den skriftligen varsla motparten och Medlingsinstitutet minst sju arbetsdagar i förväg. Som arbetsdag räknas varje dag utom lördag, söndag, annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Tidsfristen skall räknas från samma tidpunkt på dagen som den då stridsåtgärden skall inledas.

Omfattar en stridsåtgärd från arbetsgivarsidan även arbetstagare som inte är medlemmar i berörd arbetstagarorganisation, bör de varslas genom allmänt synliga anslag på arbetsplatsen eller på annat lämpligt sätt.

Varselskyldigheten gäller inte om det finns giltigt hinder mot att varsla. Skyldighet att varsla finns inte i fråga om stridsåtgärd som avses i 41 § tredje stycket.

Varsel enligt första och andra styckena skall innehålla uppgift om anledningen till stridsåtgärden och om stridsåtgärdens omfattning. Lag (2000:163).

Prop. 1999/2000:32: Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 9.2.1.

Genom en ändring i första stycket förlängs varseltiden från minst sju dagar till sju arbetsdagar. Med arbetsdag avses då inte lördag, söndag, annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton. Tiden beräknas med utgångspunkt från den tidpunkt stridsåtgärden är avsedd att påbörjas. Om en stridsåtgärd skall påbörjas t.ex. måndag kl. ...

  • AD 2004 nr 71:En arbetstagarorganisation har åsidosatt den i 45 § medbestämmandelagen föreskrivna varselskyldigheten genom att utvidga en pågående stridsåtgärd utan att skriftligen varsla motparten minst sju arbetsdagar i förväg. Fråga om det allmänna skadeståndets storlek.
  • AD 1999 nr 65:Med anledning av en konflikt som utbröt på den danska arbetsmarknaden skedde bland medlemmar i en svensk arbetstagarorganisation en blockad mot vissa arbetsuppgifter vid bl.a. Arlanda flygplats. Fråga om denna åtgärd utgjort en olovlig stridsåtgärd eller en i behörig ordning beslutad sympatiåtgärd. Vidare fråga om arbetstagarorganisationen brutit mot varselreglerna i 45 § medbestämmandelagen.
  • AD 2008 nr 45:Fråga om en arbetstagarorganisation brutit mot bestämmelserna i 45 § medbestämmandelagen genom att inte varsla ett berört företag om en förestående stridsåtgärd.
  • AD 2005 nr 116:En arbetstagarorganisation varslade om total arbetsnedläggelse och blockad av allt arbete som arbetsgivarna utförde på vissa arbetsplatser. Fråga om arbetsgivarna i samband med denna stridsåtgärd i sin tur vidtagit en stridsåtgärd mot förbundet. Enligt förbundet har arbetsgivarna vidtagit stridsåtgärder genom att utestänga arbetstagare, som enligt förbundet inte omfattades av den av förbundet varslade arbetsnedläggelsen, från deras arbetsplatser och inte betala lön till dem för den tiden. I andra hand fråga om arbetsgivarna varit skyldiga att enligt kollektivavtalet betala lön, alternativt permitteringslön till arbetstagarna.
  • AD 2016 nr 13:Inför valet till riksdag, landsting och kommun år 2014 har ett politiskt parti köpt annonsplats på ett bussföretags bussar. En arbetstagarorganisation har satt arbete med att framföra eller på annat sätt hantera bussar med partiets reklam i blockad. Fråga om arbetstagarorganisationen har brutit mot 45 § medbestämmandelagen genom att utlösa stridsåtgärder utan att ha varslat bussföretaget minst sju arbetsdagar i förväg och utan att giltigt hinder härför har förelegat. Även fråga om varslet på sätt som föreskrivs i nämnda lagrum innehållit uppgift om stridsåtgärdens omfattning.
  • AD 2007 nr 31:Ett antal medlemmar i en facklig organisation har haft flera på varandra följande visstidsanställningar hos ett bolag. Arbetstagarorganisationen har gjort gällande att bolaget beslutat att införa ett stopp för tillsvidareanställning med verkan för dessa medlemmar för att de hade vänt sig till sin fackliga organisation. Vidare har organisationen påstått bl.a. att bolaget ställt som villkor för att arbetstagarna skulle få en anställning tills vidare att de gick över från den arbetstagarorganisation de var medlemmar i till den organisation som bolaget hade kollektivavtal med. Fråga om bolaget gjort sig skyldigt till föreningsrättskränkning. I andra hand fråga om bolaget vidtagit olovliga stridsåtgärder.
  • AD 2018 nr 34:Tvisten i målet gäller bl.a. om 25 hamnarbetare har vidtagit olovliga stridsåtgärder genom att lägga ned arbetet under en del av dagen och om de därför ska betala skadestånd till bolaget.

Medling

46 §  För medling i arbetstvister mellan å ena sidan en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och å andra sidan en arbetstagarorganisation finns Medlingsinstitutet. Institutet ska verka för en väl fungerande lönebildning. Lag (2013:615).

Läs mer om medlingsinstitutet på deras hemsida

Prop. 1999/2000:32: Statens förlikningsmannaexpedition har ersatts av Medlingsinstitutet. Innebörden av begreppet ”en väl fungerande lönebildning” har utvecklats närmare i avsnittet 8.2.1.

Innehållet i bestämmelsen såvitt avser utseende av medlare återfinns numera i 47 a § och 47 b §, såvitt avser medlarens uppgift i 48 § och såvitt avser att ge råd och upplysningar i 47 §.

Prop. 2012/13:143: Ändringen är ett tydliggörande av att Medlingsinstitutet ska medla i tvister som gäller slutande av kollektivavtal och inte i tvister där en enskild arbetstagare är part.

Förslaget behandlas i avsnitt 8.

47 §  Medlingsinstitutet skall genom överläggningar med parter eller på annat sätt informera sig om kommande eller pågående avtalsförhandlingar.

Institutet skall också ge råd och upplysningar till parterna på arbetsmarknaden om förhandlingar och kollektivavtal.

En part som träffat kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor skall på begäran ge in en kopia av avtalet till Medlingsinstitutet. Lag (2000:163).

Prop. 1999/2000:32: Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 8.2.2.

Enligt första stycket skall Medlingsinstitutet kalla parter till överläggningar eller på annat sätt informera sig om kommande eller pågående avtalsförhandlingar. En närmare redogörelse för syftet med sådana överläggningar återfinns i det nämnda avsnittet. Bestämmelsen innebär ett förtydligande och en mer uttalad möjlighet för institutet att agera ...

47 a §  Efter samtycke från parter som förhandlar om kollektivavtal kan Medlingsinstitutet utse en eller flera förhandlingsledare eller medlare. Lag (2000:163).

Prop. 1999/2000:32: Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 9.1.1.

Enligt bestämmelsen kan förhandlingsledare eller medlare utses. Att förhandlingsledare kan utses är nytt. Att medlare kan utses innan stridsåtgärd hotar är också nytt. Utseende av förhandlingsledare är tänkt att kunna ske redan vid en tidpunkt när parterna ännu inte har klarlagt sina ståndpunkter. Även när så har skett skall en förhandlingsledare kunna ...

47 b §  Om Medlingsinstitutet bedömer att det i en tvist finns risk för stridsåtgärder eller om stridsåtgärder redan har påbörjats, får institutet även utan samtycke från parterna utse en eller flera medlare för att medla i tvisten.

Medlingsinstitutets beslut enligt första stycket får inte överklagas.

Parter som är ense om att de är bundna av ett avtal om förhandlingsordning som innehåller tidsplaner för förhandlingar, tidsramar och regler för tillsättning av medlare, regler om medlarens befogenheter och regler om uppsägning av avtalet kan anmäla avtalet till Medlingsinstitutet för registrering. När avtalet har registrerats, får under dess giltighetstid medlare inte utses utan samtycke från parterna. Lag (2000:163).

Prop. 1999/2000:32: Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 9.1.2.

Medlingsinstitutet kan enligt första stycket utse en eller flera medlare utan samtycke från parterna om institutet bedömer att det i en tvist finns risk för stridsåtgärder eller om stridsåtgärder redan har inletts. Ett sådant beslut får enligt andra stycket inte överklagas.

I tredje stycket undantas fall när parterna ...

48 §  En medlare som utsetts av Medlingsinstitutet skall försöka få till stånd en överenskommelse mellan parterna. Medlaren skall för det ändamålet kalla parterna till förhandling eller vidta annan lämplig åtgärd. För att främja en god lösning av tvisten, kan medlaren lägga fram egna förslag till överenskommelse.

Medlaren skall också verka för att en part uppskjuter eller inställer en stridsåtgärd. Lag (2000:163).

Prop. 1999/2000:32: Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 9.1.3.

Av bestämmelsen framgår hur medlare skall gå till väga vid medlingsarbetet. Bestämmelsen motsvarar delvis den tidigare regleringen i 46 § andra stycket samt i 48 §. Medlaren är numera något friare i sin medling och det anges inte längre uttryckligen att medlaren skall utgå från förslag som kommer från parterna själva. I praktiken innebär den föreslagna ...

49 §  Om det främjar en god lösning av tvisten, får Medlingsinstitutet på medlarens begäran besluta att en part skall skjuta upp varslade stridsåtgärder under en sammanhängande tid av högst 14 dagar för varje stridsåtgärd eller utvidgning av en stridsåtgärd. Ett sådant beslut får meddelas endast en gång för varje medlingsuppdrag. Tidsfristen skall räknas från den dag då åtgärden enligt varselmeddelandet skall påbörjas eller utvidgas. Beslutet skall om möjligt föregås av samråd med parterna.

Medlingsinstitutets beslut enligt första stycket får inte överklagas. Lag (2000:163).

Prop. 1999/2000:32: Bestämmelsen är ny och har behandlats i avsnitt 9.2.3.

Enligt första stycket får Medlingsinstitutet på medlares begäran meddela beslut, varigenom varslade stridsåtgärder skjuts upp i högst 14 dagar. Förutsättningen är att det främjar en god lösning av tvisten att besluta om uppskjutande.

Ett beslut om uppskjutande, får meddelas endast en gång för varje medlingsuppdrag. Med ...

50 §  En parts skyldighet enligt 18 § att vid förhandling hålla skriftlig handling tillgänglig för motparten gäller även i förhållande till en medlare som medverkar vid förhandlingen. Lag (2000:163).

Prop. 1999/2000:32: Ändringen är redaktionell och innebär att ordet förlikningsman ersätts av ordet medlare.

51 §  En medlare kan föreslå parterna att låta en tvist avgöras genom skiljeförfarande.

Medlingsinstitutet kan medverka vid utseende av skiljemän.

Om stridsåtgärder har påbörjats, kan Medlingsinstitutet uppmana parterna att låta tvisten avgöras genom skiljeförfarande.

En medlare får inte åta sig skiljemannauppdrag i arbetstvist, om inte Medlingsinstitutet i särskilt fall medger det. Lag (2000:163).

Prop. 1999/2000:32: Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 9.3.

Bestämmelsen reglerar medlarens och Medlingsinstitutets förhållningssätt till skiljeförfarande. Enligt första stycket kan medlare föreslå parter att låta en tvist avgöras genom skiljeförfarande. Enligt andra stycket kan institutet medverka vid utseende av skiljemän. Förändringen i dessa delar är i huvudsak redaktionell.

Enligt ...

52 §  Om en part har kallats till en överläggning enligt 47 § första stycket och inte infinner sig, kan Medlingsinstitutet förelägga parten vid vite att komma till en överläggning.

Om en part, som enligt 10 § är förhandlingsskyldig, har kallats till en förhandling inför medlare men inte infinner sig eller om parten på annat sätt underlåter att fullgöra sina skyldigheter enligt 15 § första stycket, kan Medlingsinstitutet på begäran av medlaren förelägga parten vid vite att fullgöra sin förhandlingsskyldighet.

Medlingsinstitutets beslut enligt första och andra styckena får inte överklagas.

Talan om utdömande av vite förs av Medlingsinstitutet vid Arbetsdomstolen. I mål om utdömande av vite får Arbetsdomstolen bedöma även vitets lämplighet. Lag (2000:163).

Prop. 1999/2000:32: Bestämmelsen i första stycket har behandlats i avsnitt 9.1.3. Av första stycket framgår att Medlingsinstitutet vid vite kan förelägga en part som tidigare inte infunnit sig, att komma till en överläggning enligt 47 §.

Av andra stycket framgår att en part, som vägrar att delta i förhandling inför medlare, kan tvingas att göra det genom vitesföreläggande. Bestämmelsen motsvarar regleringen ...

53 §  Om en part underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt 47 § tredje stycket att ge in en kopia av ett kollektivavtal, kan Medlingsinstitutet förelägga parten vid vite att ge in kopian.

Medlingsinstitutets beslut enligt första stycket får inte överklagas.

Talan om utdömande av vite förs av Medlingsinstitutet vid Arbetsdomstolen. I mål om utdömande av vite får Arbetsdomstolen bedöma även vitets lämplighet. Lag (2000:163).

Prop. 1999/2000:32: Bestämmelsen är ny och har behandlats i avsnitt 8.2.2.

En part som träffat kollektivavtal skall enligt 47 § tredje stycket på begäran tillställa Medlingsinstitutet en kopia av träffat kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor. För det fall en part underlåter att göra detta kan Medlingsinstitutet enligt första stycket förelägga parten att vid vite inkomma med avtalet.

I ...

Skadestånd och andra påföljder

54 §  Arbetsgivare, arbetstagare och organisation som bryter mot denna lag eller mot kollektivavtal skall ersätta uppkommen skada, om ej annat följer av vad nedan sägs.

Bestämmelsen reglerar det s.k. ekonomiska skadeståndet. Ersättningens storlek ska motsvara ett belopp som den skadelidande har gått miste om på grund av att motparten har brutit mot lagen eller kollektivavtalsbestämmelserna.

  • AD 1998 nr 80:Tre arbetstagare A, B och C lämnade sina anställningar hos ett företag D, som bedrev personaluthyrning. De bildade ett aktiebolag och inledde verksamhet i konkurrens med D. I mål om skadestånd på grund av denna verksamhet uppkommer i huvudsak följande frågor: 1) Bedrev A, B och C den konkurrerande verksamheten under bestående anställningar med åsidosättande av lojalitetsplikt gentemot D? - 2) Bedrevs den konkurrerande verksamheten genom utnyttjande av D:s företagshemligheter? - 3) Vilka skadeståndsbestämmelser är tillämpliga? - 4) Vilken skada uppkom hos D?
  • AD 2005 nr 68:Fråga om en arbetsgivare, genom att underrätta en facklig förtroendeman om avskedande på grund av dennes uttalanden i en tidningsartikel, har kränkt arbetstagarens och förbundets föreningsrätt samt även därigenom brutit mot förtroendemannalagen.
  • AD 2006 nr 84:I enlighet med bestämmelserna i byggnadsavtalet träffade arbetsgivaren och berörd s.k. MB-grupp en överenskommelse om att viss verksamhet skulle vara indelad i två turordningsområden. Efter en omorganisation sades alla arbetstagare i det ena turordningsområdet upp på grund av arbetsbrist. Fråga om arbetsgivaren brutit mot parternas kollektivavtal och ådragit sig skadeståndsskyldighet genom att inte ha slagit ihop de två turordningsområdena och tillämpat en gemensam turordningslista för de båda turordningsområdena vid uppsägningarna. Arbetsdomstolen har besvarat frågan nekande.
  • AD 2017 nr 46:En målare, som efter en stroke var sjukskriven på deltid, har efter ett möte med arbetsgivaren skickats hem med uppmaning från arbetsgivaren att ta vissa kontakter med läkare och Försäkringskassan. Målaren har efter mötet inte arbetat under en månads tid. Fråga är om arbetsgivaren har stängt av målaren och inte berett denne några arbetsuppgifter eller om målaren varit olovligen frånvarande från arbetet och inte stått till arbetsgivarens förfogande. Därvid fråga om målaren har rätt till lön och semesterersättning och om arbetsgivaren har brutit mot kollektivavtalet genom att inte betala lön till honom.
  • AD 2009 nr 51:Fråga om ett bolag har gjort sig skyldigt till föreningsrättskränkning genom att ha nekat tre arbetstagare lönekompensation därför att de vänt sig till sin fackliga organisation som förhandlat för dem om villkoren för att arbeta med ett högre arbetstidsmått. Även fråga om bolagets åtgärd att utöka lunchrasterna på fredagarna från en halvtimme till en timme har inneburit föreningsrättskränkning avseende 13 av arbetstagarorganisationens medlemmar.
  • AD 1998 nr 6:Mellan SAS och Norske SAS-Flygeres Forening gäller avtalsbestämmelser om pensioner till piloter med tjänstgöringsplacering i Norge. Fråga bl.a. om ett pensionstillägg som införts fr.o.m. den 1 januari 1992 skall utgå till en viss pilot. Denne pilot hade före den dagen blivit uppsagd från sin anställning på grund av att hans trafikflygarcertifikat återkallats av medicinska orsaker, men hans anställning upphörde först efter den dagen.
  • AD 2012 nr 31:Frågan om ett bolag är skyldigt att betala allmänt skadestånd till en arbetstagarorganisation med anledning av att bolaget brutit mot kollektivavtalet. Därvid bl.a. fråga om bolaget gjort en kostnadsbesparing genom att bryta mot kollektivavtalet vilken bör ligga till grund för bedömningen av skadeståndets storlek eller om det föreligger skäl för jämkning, i första hand till noll.
  • AD 2015 nr 70:Sedan två svenska fackförbund 2001 respektive 2003 vidtagit stridsåtgärder mot ett norskt bolag har kollektivavtal träffats för arbete ombord på fartyget Sava Star, som var registrerat i Panamas skeppsregister. - Tvist har uppkommit om stridsåtgärderna är otillåtna och om kollektivavtalen är ogiltiga eller oskäliga. Bolaget har yrkat att förbunden dels ska återbetala viss avgifter som bolaget i enlighet med kollektivavtalen betalat till förbunden, dels ska betala skadestånd för ekonomisk förlust som bolaget lidit till följd av stridsåtgärderna. Ett av förbundet har yrkat att bolaget ska betala allmänt skadestånd för att inte ha följt kollektivavtalen i vissa avseenden. - Arbetsdomstolen har inhämtat förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om EES-avtalets regler om fri rörlighet för tjänster, som motsvarar EU-rättens regler om fri rörlighet, är tillämpliga i en situation som den aktuella. - Arbetsdomstolen har, med beaktande av EU-domstolens förhandsavgörande, funnit att bolaget varit tillhandahållare av de sjötransporttjänster som utfördes med Sava Star och att sjötransporttjänsterna omfattades av reglerna om fri rörlighet för tjänster. Arbetsdomstolen har vidare funnit följande. Stridsåtgärderna, som syftade till att kollektivt reglera villkoren för arbetet ombord, försvårade för bolaget att utöva rätten till fri rörlighet för tjänster. Syftet med stridsåtgärderna - att i medlemmarnas intresse säkerställa att skäliga anställningsvillkor tillämpas på besättning i internationell sjöfart och därmed att konkurrerande företag som betalar en rimlig lön till sina anställda inte bestraffas i konkurrenshänseende - utgjorde berättigade mål som är förenligt med fördraget och som kan rättfärdiga begränsningar i den fria rörligheten för tjänster. De krav som förbunden framställde för att avsluta stridsåtgärderna har dock gått utöver vad som varit nödvändigt för att uppnå detta mål och stridsåtgärderna har därför stått i strid med EU-rätten.
  • AD 2009 nr 89:Ett lettiskt bolag, som utstationerade arbetskraft från Lettland för arbete vid byggnadsentreprenader i Sverige, utsattes för stridsåtgärder från svenska fackliga organisationer. Stridsåtgärderna, som syftade till att förmå det lettiska bolaget att teckna s.k. hängavtal till byggnadsavtalet, medförde att arbetena avbröts i förtid och att de lettiska arbetstagarna lämnade Sverige. Vid prövning av frågan om stridsåtgärdernas tillåtlighet fann Arbetsdomstolen att det fanns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen och vilandeförklarade målet. EG-domstolen fann i sin dom med förhandsavgörande bl.a. att stridsåtgärderna stod i strid mot EG-fördraget eftersom de innebar en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster som inte ansågs motiverad. Arbetsdomstolen har nu prövat de skadeståndsyrkanden som bolaget framställt i målet och funnit att de fackliga organisationerna är skadeståndsskyldiga gentemot bolaget för de brott mot EG-rätten som stridsåtgärderna innebar. Beträffande det yrkade ekonomiska skadeståndet har Arbetsdomstolen ansett att det visserligen får anses klart att bolaget drabbats av ekonomisk skada till följd av stridsåtgärderna, men bolaget har inte kunnat visa att det lidit ekonomisk skada med yrkat belopp. Yrkandet har avslagits. Arbetsdomstolen har ålagt de fackliga organisationerna att betala allmänt skadestånd till bolaget och att stå för merparten av bolagets rättegångskostnader. - Även fråga om tillåtligheten av bolagets fastställelsetalan.
  • AD 2009 nr 3:Fråga om ett bolag gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att i förhandlingsunderlaget vid lönerevisionsförhandlingar avidentifiera löneuppgifter m.m. avseende de arbetstagare som inte var med i den kollektivavtalsslutande organisationen. Även fråga om bolaget genom att uppmana ett antal av arbetstagarorganisationens medlemmar, att besvara om de var fackligt anslutna, om de ville att deras fackliga organisation skulle förhandla för dem eller om de ville att deras fackliga organisation skulle ha rätt att se deras individuella lön har gjort sig skyldigt till föreningsrättskränkning och brott mot förtroendemannalagen.
  • AD 2005 nr 50:I byggnadsavtalet föreskrivs att in- och utlåning av arbetskraft mellan företag skall föregås av förhandling med arbetstagarparten. Någon förhandling behövs emellertid inte vid in- och utlåning under högst fem arbetsdagar. Ett bolag lånade in två arbetstagare från ett annat företag. Arbetstagarna arbetade hos bolaget i sammanlagt sex respektive sju arbetsdagar under en treveckorsperiod. De arbetade dagarna låg inte i en följd. Arbetstagarna hade också bl.a. varit sjuka och haft semester under den aktuella treveckorsperioden. Tvisten rör frågan om bolaget brutit mot kollektivavtalet genom att inte förhandla om inlåningen. Arbetsgivarparternas ståndpunkt är att det inte behövdes någon förhandling eftersom det enligt dem var fråga om flera inlåningstillfällen som vart och ett inte uppgått till fem arbetsdagar.
  • AD 2005 nr 88:Fråga om en arbetstagarorganisations lokalavdelning vidtagit en olovlig stridsåtgärd riktad mot ett bolag i byggbranschen som anlitade polsk arbetskraft med F-skattsedel. Även fråga om lokalavdelningen gjort sig skyldig till förhandlingsvägran.
  • AD 1996 nr 95:Fråga bl.a. om ett företag ådragit sig skadeståndsansvar för kollektivavtalsbrott genom att i ett bageri schemalägga ordinarie arbetstid på söndagsdygn före kl. 18.00 utan att ha dispens enligt riksavtalets bestämmelser därom. Har arbetsgivarorganisation blivit skadeståndsskyldig genom att understödja avtalstillämpningen?
  • AD 2006 nr 123:Fråga om det förelegat vägande skäl för att stadigvarande förflytta en lärare mot hennes vilja på grund av två händelser som inträffat med två elever och om det förelegat grund för avskedande. Arbetsdomstolen finner inte visat att det förelegat vägande skäl till förflyttningen efter det att en lång tid passerat utan att kommunen vidtagit några åtgärder och finner att förflyttningen haft grund i lärarens religiösa tillhörighet. Arbetsdomstolen finner vidare att kommunen varit förhindrad att avskeda läraren på grund av den s.k. tvåmånadersregeln.
  • AD 2012 nr 90:En lokal facklig organisation har anmält till arbetsgivaren, ett byggentreprenadbolag, att en viss byggnadsarbetare utsetts till skyddsombud hos bolaget. Tvisten gäller om bolaget har hindrat byggnadsarbetaren att utföra uppdraget som skyddsombud och kränkt hans föreningsrätt. Vid bedömningen uppkommer frågan om ett uppdrag som skyddsombud hos bolaget omfattar alla bolagets arbetsplatser eller om det från tid till annan är begränsat till varje sådan arbetsplats där skyddsombudet valts av arbetstagarna och ingått i skyddsorganisationen. Även fråga om bolaget har brutit mot kollektivavtalets regler om rätt till biträde när arbetstagaren inte fått ta med sig en facklig företrädare till ett möte med bolaget.
  • AD 2009 nr 76:Mellan parterna är det ostridigt att arbetsgivaren dels brutit mot det mellan parterna gällande kollektivavtalet när en hos arbetsgivaren anställd pilot fick påbörja sin tjänstgöring ca en och en halv timme för tidigt, dels brutit mot tvåveckorsfristen i 16 § andra stycket medbestämmandelagen. Fråga om några allmänna skadestånd ska utgå och i så fall om skadeståndens storlek.
  • AD 2007 nr 13:Enligt 2003 års bussbranschavtal skall lönetillägg utgå till bussförare anställda hos bussbolag och busstationer, vilka utför linjetrafik för AB Storstockholms Lokaltrafik under tid bussföraren utför sådan trafik, den s.k. Stockholmssulan. En bussförare som är anställd hos ett bolag som utför närtrafik efter upphandling av Stockholms läns landstings färdtjänstnämnd har inte erhållit något lönetillägg. Fråga bl.a. om avtalet skall tolkas så att det innebär att lönetillägg skall utgå endast till anställda vid bussbolag och busstationer som utför linjetrafik för bolaget SL eller om det innebär att sådant lönetillägg skall utges även till anställda hos bolag som utför linjetrafik för landstinget, om trafiken tidigare varit upphandlad av SL.
  • AD 1994 nr 155:Sedan en arbetsmarknadskonflikt utbrutit våren 1993 på elinstallationsavtalets område beslutade styrelsen för en arbetsgivarorganisation att dess medlemsföretag hade rätt att i den mån denna konflikts verkningar inte kunde mildras med permittering vidta sympatiåtgärder mot arbetstagare inom aktuella arbetstagarförbunds avtalsområden. Vidare översände organisationen, såvitt är av intresse i målet, till ett av arbetstagarförbunden en skrivelse med rubriken "Varsel om sympatilockout" i vilken man närmare underrättade förbundet om beslutet. Förbundet erhöll senare från medlemsföretag hos arbetsgivarorganisationen skriftliga varsel om sympatilockout för ett antal anställda. - I målet är fråga om dels huruvida arbetsgivarorganisationen genom sitt beslut som sådant eller i vart fall genom sin underrättelse till arbetstagarförbundet företagit en olovlig stridsåtgärd, dels huruvida arbetsgivarorganisationen genom sitt beslut föranlett en olovlig stridsåtgärd genom de varsel som medlemsföretagen utfärdat.
  • AD 2007 nr 54:Fråga om tolkning av transportavtalet och om det av avtalet följer att förutom grundlön även lönetillägg i form av premiekompensation och befattningstillägg skall utgå vid terminalarbete för sådan tid då en arbetstagare antingen får extra lön eller kompensationsledigt för att han eller hon arbetar tvåskift. Arbetsdomstolen har funnit att så är fallet.
  • AD 2006 nr 10:En arbetsplats var försatt i blockad av SEKO. På arbetsplatsen arbetade arbetstagare som var medlemmar i Byggnadsarbetareförbundet. Arbetstagarna lade ned arbetet. Arbetsdomstolen finner att oavsett om arbetstagarna hade en rätt att stå neutrala i konflikten eller ej utgjorde avdelningens uppmaning att lägga ned arbetet en stridsåtgärd och att eftersom något beslut om sympatiåtgärd ej hade fattats var stridsåtgärden olovlig. Även fråga om förbundet bl.a. genom vissa uttalanden från förbundets sida var jämte avdelningen ansvarig för den vidtagna olovliga stridsåtgärden.
  • AD 2006 nr 65:Fråga om arbetsgivare gjort sig skyldiga till kollektivavtalsbrott. Arbetsdomstolen har haft att ta ställning till om markarbeten som utförts på två arbetsplatser skulle ha anmälts enligt anläggningsavtalets huvudregel om arbetsplatsanmälan eller om det undantag som gäller varit tillämpligt. Undantaget gäller arbetsplatser som är så små och tillfälliga att en arbetsplatsanmälan inte fyller något rimligt syfte.
  • AD 2018 nr 34:Tvisten i målet gäller bl.a. om 25 hamnarbetare har vidtagit olovliga stridsåtgärder genom att lägga ned arbetet under en del av dagen och om de därför ska betala skadestånd till bolaget.

55 §  Vid bedömande om och i vad mån skada har uppkommit för någon skall hänsyn tagas även till dennes intresse av att lagens eller kollektivavtalets bestämmelser iakttages och till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.

Bestämmelsen reglerar det s.k. allmänna skadeståndet. Detta skadestånd betalas vid kollektivavtalsbrott och vid brott mot bestämmelser MBL. Skadeståndsbeloppet bestäms utifrån ett flertal faktorer och är ej direkt anknutet till skadans storlek. Paragrafens uppgift är att avskräcka parter från att begå kollektivavtalsbrott eller brott mot MBL och kan därför medföra att det allmänna skadeståndet blir mycket högre än det ekonomiska skadeståndet.

  • AD 2005 nr 68:Fråga om en arbetsgivare, genom att underrätta en facklig förtroendeman om avskedande på grund av dennes uttalanden i en tidningsartikel, har kränkt arbetstagarens och förbundets föreningsrätt samt även därigenom brutit mot förtroendemannalagen.
  • AD 1998 nr 6:Mellan SAS och Norske SAS-Flygeres Forening gäller avtalsbestämmelser om pensioner till piloter med tjänstgöringsplacering i Norge. Fråga bl.a. om ett pensionstillägg som införts fr.o.m. den 1 januari 1992 skall utgå till en viss pilot. Denne pilot hade före den dagen blivit uppsagd från sin anställning på grund av att hans trafikflygarcertifikat återkallats av medicinska orsaker, men hans anställning upphörde först efter den dagen.
  • AD 2012 nr 31:Frågan om ett bolag är skyldigt att betala allmänt skadestånd till en arbetstagarorganisation med anledning av att bolaget brutit mot kollektivavtalet. Därvid bl.a. fråga om bolaget gjort en kostnadsbesparing genom att bryta mot kollektivavtalet vilken bör ligga till grund för bedömningen av skadeståndets storlek eller om det föreligger skäl för jämkning, i första hand till noll.
  • AD 2015 nr 70:Sedan två svenska fackförbund 2001 respektive 2003 vidtagit stridsåtgärder mot ett norskt bolag har kollektivavtal träffats för arbete ombord på fartyget Sava Star, som var registrerat i Panamas skeppsregister. - Tvist har uppkommit om stridsåtgärderna är otillåtna och om kollektivavtalen är ogiltiga eller oskäliga. Bolaget har yrkat att förbunden dels ska återbetala viss avgifter som bolaget i enlighet med kollektivavtalen betalat till förbunden, dels ska betala skadestånd för ekonomisk förlust som bolaget lidit till följd av stridsåtgärderna. Ett av förbundet har yrkat att bolaget ska betala allmänt skadestånd för att inte ha följt kollektivavtalen i vissa avseenden. - Arbetsdomstolen har inhämtat förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om EES-avtalets regler om fri rörlighet för tjänster, som motsvarar EU-rättens regler om fri rörlighet, är tillämpliga i en situation som den aktuella. - Arbetsdomstolen har, med beaktande av EU-domstolens förhandsavgörande, funnit att bolaget varit tillhandahållare av de sjötransporttjänster som utfördes med Sava Star och att sjötransporttjänsterna omfattades av reglerna om fri rörlighet för tjänster. Arbetsdomstolen har vidare funnit följande. Stridsåtgärderna, som syftade till att kollektivt reglera villkoren för arbetet ombord, försvårade för bolaget att utöva rätten till fri rörlighet för tjänster. Syftet med stridsåtgärderna - att i medlemmarnas intresse säkerställa att skäliga anställningsvillkor tillämpas på besättning i internationell sjöfart och därmed att konkurrerande företag som betalar en rimlig lön till sina anställda inte bestraffas i konkurrenshänseende - utgjorde berättigade mål som är förenligt med fördraget och som kan rättfärdiga begränsningar i den fria rörligheten för tjänster. De krav som förbunden framställde för att avsluta stridsåtgärderna har dock gått utöver vad som varit nödvändigt för att uppnå detta mål och stridsåtgärderna har därför stått i strid med EU-rätten.
  • AD 2009 nr 89:Ett lettiskt bolag, som utstationerade arbetskraft från Lettland för arbete vid byggnadsentreprenader i Sverige, utsattes för stridsåtgärder från svenska fackliga organisationer. Stridsåtgärderna, som syftade till att förmå det lettiska bolaget att teckna s.k. hängavtal till byggnadsavtalet, medförde att arbetena avbröts i förtid och att de lettiska arbetstagarna lämnade Sverige. Vid prövning av frågan om stridsåtgärdernas tillåtlighet fann Arbetsdomstolen att det fanns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen och vilandeförklarade målet. EG-domstolen fann i sin dom med förhandsavgörande bl.a. att stridsåtgärderna stod i strid mot EG-fördraget eftersom de innebar en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster som inte ansågs motiverad. Arbetsdomstolen har nu prövat de skadeståndsyrkanden som bolaget framställt i målet och funnit att de fackliga organisationerna är skadeståndsskyldiga gentemot bolaget för de brott mot EG-rätten som stridsåtgärderna innebar. Beträffande det yrkade ekonomiska skadeståndet har Arbetsdomstolen ansett att det visserligen får anses klart att bolaget drabbats av ekonomisk skada till följd av stridsåtgärderna, men bolaget har inte kunnat visa att det lidit ekonomisk skada med yrkat belopp. Yrkandet har avslagits. Arbetsdomstolen har ålagt de fackliga organisationerna att betala allmänt skadestånd till bolaget och att stå för merparten av bolagets rättegångskostnader. - Även fråga om tillåtligheten av bolagets fastställelsetalan.
  • AD 2005 nr 50:I byggnadsavtalet föreskrivs att in- och utlåning av arbetskraft mellan företag skall föregås av förhandling med arbetstagarparten. Någon förhandling behövs emellertid inte vid in- och utlåning under högst fem arbetsdagar. Ett bolag lånade in två arbetstagare från ett annat företag. Arbetstagarna arbetade hos bolaget i sammanlagt sex respektive sju arbetsdagar under en treveckorsperiod. De arbetade dagarna låg inte i en följd. Arbetstagarna hade också bl.a. varit sjuka och haft semester under den aktuella treveckorsperioden. Tvisten rör frågan om bolaget brutit mot kollektivavtalet genom att inte förhandla om inlåningen. Arbetsgivarparternas ståndpunkt är att det inte behövdes någon förhandling eftersom det enligt dem var fråga om flera inlåningstillfällen som vart och ett inte uppgått till fem arbetsdagar.
  • AD 1996 nr 95:Fråga bl.a. om ett företag ådragit sig skadeståndsansvar för kollektivavtalsbrott genom att i ett bageri schemalägga ordinarie arbetstid på söndagsdygn före kl. 18.00 utan att ha dispens enligt riksavtalets bestämmelser därom. Har arbetsgivarorganisation blivit skadeståndsskyldig genom att understödja avtalstillämpningen?
  • AD 2009 nr 56:Arbetsgivaren, en kyrklig samfällighet, har vid en årlig löneöversyn inte gett en föräldraledig komminister någon löneökning. Fråga om arbetsgivaren därigenom har brutit mot föräldraledighetslagens förbud mot missgynnande och gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott. Även fråga om tillämpning av 35 kap. 5 § rättegångsbalken såvitt avser den ekonomiska skadan.
  • AD 2012 nr 90:En lokal facklig organisation har anmält till arbetsgivaren, ett byggentreprenadbolag, att en viss byggnadsarbetare utsetts till skyddsombud hos bolaget. Tvisten gäller om bolaget har hindrat byggnadsarbetaren att utföra uppdraget som skyddsombud och kränkt hans föreningsrätt. Vid bedömningen uppkommer frågan om ett uppdrag som skyddsombud hos bolaget omfattar alla bolagets arbetsplatser eller om det från tid till annan är begränsat till varje sådan arbetsplats där skyddsombudet valts av arbetstagarna och ingått i skyddsorganisationen. Även fråga om bolaget har brutit mot kollektivavtalets regler om rätt till biträde när arbetstagaren inte fått ta med sig en facklig företrädare till ett möte med bolaget.
  • AD 2009 nr 76:Mellan parterna är det ostridigt att arbetsgivaren dels brutit mot det mellan parterna gällande kollektivavtalet när en hos arbetsgivaren anställd pilot fick påbörja sin tjänstgöring ca en och en halv timme för tidigt, dels brutit mot tvåveckorsfristen i 16 § andra stycket medbestämmandelagen. Fråga om några allmänna skadestånd ska utgå och i så fall om skadeståndens storlek.
  • AD 2001 nr 82:Ett trettiotal chaufförer på ett åkeri har utfört övertidsarbete utan att få övertidsersättning utbetald i enlighet med kollektivavtalet. Åkeriets underlåtenhet att utbetala övertidsersättning har bedömts som brott mot kollektivavtalet i fråga om såväl medlemmar i den avtalsslutande arbetstagarorganisationen som utanförstående arbetstagare. Sedan flertalet av medlemmarna i arbetstagarorganisationen förklarat at de inte vill kräva övertidsersättning har organisationen framställt hela kravet såsom allmänt skadestånd för dess egen räkning. Arbetsdomstolen har bestämt det allmänna skadeståndet till arbetstagarorganisationen med utgångspunkt i den ekonomiska vinst som åkeriet gjort på förfarandet.
  • AD 2006 nr 65:Fråga om arbetsgivare gjort sig skyldiga till kollektivavtalsbrott. Arbetsdomstolen har haft att ta ställning till om markarbeten som utförts på två arbetsplatser skulle ha anmälts enligt anläggningsavtalets huvudregel om arbetsplatsanmälan eller om det undantag som gäller varit tillämpligt. Undantaget gäller arbetsplatser som är så små och tillfälliga att en arbetsplatsanmälan inte fyller något rimligt syfte.
  • AD 2018 nr 34:Tvisten i målet gäller bl.a. om 25 hamnarbetare har vidtagit olovliga stridsåtgärder genom att lägga ned arbetet under en del av dagen och om de därför ska betala skadestånd till bolaget.

56 §  Bryter arbetsgivare eller arbetstagare mot tystnadsplikt som avses i denna lag eller utnyttjar han obehörigen vad han under sådan tystnadsplikt har fått kännedom om, skall han ersätta uppkommen skada.

Om någon som företräder arbetsgivare eller organisation gör sig skyldig till handling som avses i första stycket, svarar arbetsgivaren eller organisationen för skadan.

I fall som avses i denna paragraf skall ej följa ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

57 §  Arbetstagarorganisation skall ersätta uppkommen skada, om den i tvist som avses i 33 eller 34 § har föranlett eller godkänt felaktig tillämpning av avtal eller av denna lag och organisationen har saknat fog för sin ståndpunkt i tvisten. Detsamma gäller om organisationen har saknat fog för förklaring enligt 39 §.

Arbetstagarorganisation svarar vidare för skada, som tillfogas arbetsgivaren genom att företrädare för organisationen i förhållande till honom missbrukar sin ställning som ledamot i särskilt genom avtal inrättat beslutsorgan eller i sådan ställning förfar grovt vårdslöst. Lag (1994:1686).

  • AD 2004 nr 102:En arbetsgivare har stadigvarande förflyttat en tandläkare från en klinik till en annan. Fråga om förflyttningen stått i strid med tandläkarens enskilda anställningsavtal. Sedan den frågan besvarats nekande har prövats om det har funnits sådana vägande skäl som enligt bestämmelserna i 8 § mom. 1 i AB 01 krävs för en stadigvarande förflyttning mot arbetstagarens önskan. Vidare fråga om arbetstagarorganisationen ådragit sig skadeståndsskyldighet för obefogat tolkningsföreträde.
  • AD 2012 nr 66:En kommun och ett landsting har träffat avtal om den kommunala räddningstjänstens deltagande vid olika former av larm inom den s.k. IVPA-verksamheten. Tvist har uppkommit om det enligt kollektivavtal, och utan särskild överenskommelse med de berörda arbetstagarna, ingår i arbetsskyldigheten för kommunens räddningstjänstpersonal att delta vid dessa larm och därvid utföra olika förekommande arbetsuppgifter. Även bland annat fråga om ett tolkningsföreträde enligt 34 § medbestämmandelagen har utövats felaktigt på så sätt att det har föranlett skadeståndsskyldighet för arbetstagarorganisationen.
  • AD 2001 nr 10:En arbetstagarorganisation beslutar att utöva tolkningsföreträde enligt 34 § första stycket medbestämmandelagen. Enligt organisationen har arbetsskyldighet inte förelegat beträffande en viss arbetsuppgift, i första hand på grund av att den enligt organisationens mening inneburit fara för arbetstagarnas liv eller hälsa. Arbetsdomstolen finner att arbetstagarorganisationens uppfattning i tolkningstvisten varit oriktig, samt att felbedömningen varit sådan att tolkningsföreträdet får anses ha utövats utan fog. Arbetstagarorganisationen har därför ålagts att enligt 57 § medbestämmandelagen utge ekonomiskt och allmänt skadestånd till arbetsgivaren.
  • AD 2006 nr 43:Till ett kollektivavtal har parterna fogat en bilaga benämnd entreprenörsbilagan. När ett bolag planerade att lägga ut viss verksamhet på entreprenad avgav arbetstagarorganisationen en vetoförklaring, under åberopande av 39 § medbestämmandelagen, mot den tilltänkta åtgärden. Arbetstagarorganisationen gjorde gällande att den tilltänkta entreprenaden stred mot entreprenörsbilagan. Fråga har uppkommit dels om arbetstagarorganisationen utan grund utnyttjat sin vetorätt, dels om bolaget genom att genomföra den planerade entreprenaden gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott.
  • AD 2004 nr 5:Fråga om innebörden av bestämmelser om ändring av tjänstgöringsprogram i ett kollektivavtal för piloter, det s.k. Skywaysavtalet, i förhållandet till detta avtals reglering av fritidsperioder. Vidare fråga om den fackliga organisationen utövat tolkningsföreträde på sådant sätt att det föranleder skyldighet för organisationen att betala skadestånd till flygbolaget.
  • AD 2006 nr 41:Ett elinstallationsföretag A utförde löpande underhållsarbeten för ett större företag B i processindustrin. B begärde att A skulle utföra ett installationsarbete i anslutning till ett driftsavbrott under påskhelgen. B:s begäran innebar att A skulle tillhandahålla fyra montörer som skulle utföra arbetet den aktuella dagen med början kl. 06.00. Eftersom den ordinarie arbetstiden enligt installationsavtalet började kl. 07.00 innebar detta att de fyra montörerna skulle arbeta på övertid under en timme. Den lokala fackliga organisationen gällande att montörerna inte var skyldiga att utföra arbete på övertid och utövade tolkningsföreträde för sin uppfattning. A bröt igenom tolkningsföreträdet genom att ändå beordra arbetet, som också kom att utföras med början kl. 06.00. I målet uppkommer följande frågor: - 1. Är ett av arbetsgivarsidan framställt fastställelseyrkande rörande de fyra montörernas arbetsskyldighet otillåtet enligt 4 kap. 6 § arbetstvistlagen? - 2. Har den lokala fackliga organisationen ådragit sig skadeståndsskyldighet genom att utan fog utöva tolkningsföreträde för sin ståndpunkt i tvisten? - 3. Har A ådragit sig skadeståndsskyldighet genom att trots tolkningsföreträdet kräva av montörerna att de skulle arbeta på övertid?

58 §  Har arbetsgivare utan fog utkrävt arbete enligt 34 § andra stycket utan att sådana synnerliga skäl som där avses har förelegat, skall han ersätta uppkommen skada.

  • AD 2006 nr 41:Ett elinstallationsföretag A utförde löpande underhållsarbeten för ett större företag B i processindustrin. B begärde att A skulle utföra ett installationsarbete i anslutning till ett driftsavbrott under påskhelgen. B:s begäran innebar att A skulle tillhandahålla fyra montörer som skulle utföra arbetet den aktuella dagen med början kl. 06.00. Eftersom den ordinarie arbetstiden enligt installationsavtalet började kl. 07.00 innebar detta att de fyra montörerna skulle arbeta på övertid under en timme. Den lokala fackliga organisationen gällande att montörerna inte var skyldiga att utföra arbete på övertid och utövade tolkningsföreträde för sin uppfattning. A bröt igenom tolkningsföreträdet genom att ändå beordra arbetet, som också kom att utföras med början kl. 06.00. I målet uppkommer följande frågor: - 1. Är ett av arbetsgivarsidan framställt fastställelseyrkande rörande de fyra montörernas arbetsskyldighet otillåtet enligt 4 kap. 6 § arbetstvistlagen? - 2. Har den lokala fackliga organisationen ådragit sig skadeståndsskyldighet genom att utan fog utöva tolkningsföreträde för sin ståndpunkt i tvisten? - 3. Har A ådragit sig skadeståndsskyldighet genom att trots tolkningsföreträdet kräva av montörerna att de skulle arbeta på övertid?

59 §  Har organisation, som är bunden av kollektivavtal, eller överordnad organisation anordnat eller föranlett olovlig stridsåtgärd, kan skadestånd ej åläggas enskild arbetsgivare eller arbetstagare för att han har deltagit i åtgärden.

Skadestånd kan icke åläggas arbetstagare, om han med sin organisations godkännande har vägrat att utföra arbete som arbetsgivaren har krävt enligt 34 § andra stycket.

60 §  Om det är skäligt kan skadestånd sättas ned eller helt falla bort.

Vid bedömande enligt första stycket av arbetstagares skadeståndsskyldighet för deltagande i olovlig stridsåtgärd skall särskild hänsyn tas till omständigheter, som har framkommit vid överläggning enligt 43 §, och verkningarna av överläggningen.

I mål om skadestånd för arbetstagares deltagande i en olovlig stridsåtgärd skall domstolen, om arbetskonflikten ännu pågår och om domstolen finner den olovlig, så snart som möjligt ålägga arbetstagarna att återgå till arbetet. Lag (1992:440).

Denna jämkningsregel ger domstolen rätt sätta ned skadeståndet beroende på de förhållanden som råder vid det aktuella tillfället. Vid bedömningen av vad som anses vara skäligt tas hänsyn till bl.a. den ansvariges betalningsförmåga.

  • AD 1996 nr 22:Fråga om allmänt skadestånd för deltagande i en olovlig strejk. Enligt förarbetsuttalanden bör skadeståndet för en olovlig konflikt som varken innehåller försvårande eller förmildrande omständigheter ligga på nivån 2 000 kr i dagens penningvärde. Arbetsdomstolen gör uttalanden om vad som kan utgöra en "normalkonflikt". I det aktuella fallet anser domstolen att det föreligger ett par omständigheter som är ägnade att inverka i sänkande riktning på skadeståndets storlek. Strejken var sålunda redan från början avsedd att vara kortvarig och den avbröts också efter mindre än ett dygn. Vidare var strejken att uppfatta inte i första hand som ett påtryckningsmedel i syfte att påverka kollektivavtalsregleringen utan främst som en protestaktion. Särskilt med hänsyn till de allvarliga följder som konflikten fick för företaget i form av två dygns produktionsbortfall anser domstolen dock att ett betydande skadestånd är motiverat. Det allmänna skadeståndet bestäms till 1 700 kr för var och en av arbetstagarna.
  • AD 2016 nr 76:Fråga om staten har fullgjort sin skyldighet att förhandla enligt 11 § medbestämmandelagen i samband med ombildningen av 21 polismyndigheter och Rikspolisstyrelsen till en sammanhållen myndighet.
  • AD 2015 nr 70:Sedan två svenska fackförbund 2001 respektive 2003 vidtagit stridsåtgärder mot ett norskt bolag har kollektivavtal träffats för arbete ombord på fartyget Sava Star, som var registrerat i Panamas skeppsregister. - Tvist har uppkommit om stridsåtgärderna är otillåtna och om kollektivavtalen är ogiltiga eller oskäliga. Bolaget har yrkat att förbunden dels ska återbetala viss avgifter som bolaget i enlighet med kollektivavtalen betalat till förbunden, dels ska betala skadestånd för ekonomisk förlust som bolaget lidit till följd av stridsåtgärderna. Ett av förbundet har yrkat att bolaget ska betala allmänt skadestånd för att inte ha följt kollektivavtalen i vissa avseenden. - Arbetsdomstolen har inhämtat förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om EES-avtalets regler om fri rörlighet för tjänster, som motsvarar EU-rättens regler om fri rörlighet, är tillämpliga i en situation som den aktuella. - Arbetsdomstolen har, med beaktande av EU-domstolens förhandsavgörande, funnit att bolaget varit tillhandahållare av de sjötransporttjänster som utfördes med Sava Star och att sjötransporttjänsterna omfattades av reglerna om fri rörlighet för tjänster. Arbetsdomstolen har vidare funnit följande. Stridsåtgärderna, som syftade till att kollektivt reglera villkoren för arbetet ombord, försvårade för bolaget att utöva rätten till fri rörlighet för tjänster. Syftet med stridsåtgärderna - att i medlemmarnas intresse säkerställa att skäliga anställningsvillkor tillämpas på besättning i internationell sjöfart och därmed att konkurrerande företag som betalar en rimlig lön till sina anställda inte bestraffas i konkurrenshänseende - utgjorde berättigade mål som är förenligt med fördraget och som kan rättfärdiga begränsningar i den fria rörligheten för tjänster. De krav som förbunden framställde för att avsluta stridsåtgärderna har dock gått utöver vad som varit nödvändigt för att uppnå detta mål och stridsåtgärderna har därför stått i strid med EU-rätten.
  • AD 2009 nr 89:Ett lettiskt bolag, som utstationerade arbetskraft från Lettland för arbete vid byggnadsentreprenader i Sverige, utsattes för stridsåtgärder från svenska fackliga organisationer. Stridsåtgärderna, som syftade till att förmå det lettiska bolaget att teckna s.k. hängavtal till byggnadsavtalet, medförde att arbetena avbröts i förtid och att de lettiska arbetstagarna lämnade Sverige. Vid prövning av frågan om stridsåtgärdernas tillåtlighet fann Arbetsdomstolen att det fanns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen och vilandeförklarade målet. EG-domstolen fann i sin dom med förhandsavgörande bl.a. att stridsåtgärderna stod i strid mot EG-fördraget eftersom de innebar en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster som inte ansågs motiverad. Arbetsdomstolen har nu prövat de skadeståndsyrkanden som bolaget framställt i målet och funnit att de fackliga organisationerna är skadeståndsskyldiga gentemot bolaget för de brott mot EG-rätten som stridsåtgärderna innebar. Beträffande det yrkade ekonomiska skadeståndet har Arbetsdomstolen ansett att det visserligen får anses klart att bolaget drabbats av ekonomisk skada till följd av stridsåtgärderna, men bolaget har inte kunnat visa att det lidit ekonomisk skada med yrkat belopp. Yrkandet har avslagits. Arbetsdomstolen har ålagt de fackliga organisationerna att betala allmänt skadestånd till bolaget och att stå för merparten av bolagets rättegångskostnader. - Även fråga om tillåtligheten av bolagets fastställelsetalan.
  • AD 2004 nr 36:En arbetsgivare har vid ett löneutbetalningstillfälle reducerat lönen för ett antal arbetstagare med ett belopp motsvarande fyra timmars arbete. Tvisten i målet rör frågan om arbetsgivaren genom sitt handlande har vidtagit en otillåten disciplinär bestraffning i strid med 62 § medbestämmandelagen.
  • AD 2018 nr 14:Olovlig stridsåtgärd. Ett renhållningsföretag har begärt att renhållningsarbetarna ska medverka vid en inventering av samtliga nycklar till bolagets trakter (sophämtningsområden). Sedan bolaget genomfört nyckelinventeringen under två dagar har arbetstagarna den tredje dagen inte utfört något arbete och arbetsledarna har låst in nycklarna. Arbetsdomstolen har kommit fram till att det har varit fråga om en arbetsnedläggelse från arbetstagarnas sida i syfte att få bolaget att upphöra med inventeringen, och att detta utgjort en olovlig stridsåtgärd. Därtill fråga om ett stort antal sjukanmälningar och uppsägningar varit led i stridsåtgärden samt om det allmänna skadeståndets storlek.
  • AD 2009 nr 76:Mellan parterna är det ostridigt att arbetsgivaren dels brutit mot det mellan parterna gällande kollektivavtalet när en hos arbetsgivaren anställd pilot fick påbörja sin tjänstgöring ca en och en halv timme för tidigt, dels brutit mot tvåveckorsfristen i 16 § andra stycket medbestämmandelagen. Fråga om några allmänna skadestånd ska utgå och i så fall om skadeståndens storlek.
  • AD 2018 nr 34:Tvisten i målet gäller bl.a. om 25 hamnarbetare har vidtagit olovliga stridsåtgärder genom att lägga ned arbetet under en del av dagen och om de därför ska betala skadestånd till bolaget.

61 §  Är flera ansvariga för skada, skall skadeståndsskyldigheten fördelas mellan dem efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.

  • AD 1998 nr 80:Tre arbetstagare A, B och C lämnade sina anställningar hos ett företag D, som bedrev personaluthyrning. De bildade ett aktiebolag och inledde verksamhet i konkurrens med D. I mål om skadestånd på grund av denna verksamhet uppkommer i huvudsak följande frågor: 1) Bedrev A, B och C den konkurrerande verksamheten under bestående anställningar med åsidosättande av lojalitetsplikt gentemot D? - 2) Bedrevs den konkurrerande verksamheten genom utnyttjande av D:s företagshemligheter? - 3) Vilka skadeståndsbestämmelser är tillämpliga? - 4) Vilken skada uppkom hos D?
  • AD 2018 nr 25:Tre arbetstagare vid ett logistikföretag har sagt upp sig för att arbeta hos ett konkurrerande företag. Fråga om arbetstagarna under sin anställning hos logistikföretaget brutit mot lojalitetsplikten och företagshemlighetslagen och om de därför är skyldiga att betala allmänt och ekonomiskt skadestånd till bolaget. Även fråga om det nya företaget är skadeståndsskyldigt mot logistikföretaget för att i strid med företagshemlighetslagen ha röjt och utnyttjat företagshemligheter som angripits av arbetstagarna.
  • AD 2006 nr 10:En arbetsplats var försatt i blockad av SEKO. På arbetsplatsen arbetade arbetstagare som var medlemmar i Byggnadsarbetareförbundet. Arbetstagarna lade ned arbetet. Arbetsdomstolen finner att oavsett om arbetstagarna hade en rätt att stå neutrala i konflikten eller ej utgjorde avdelningens uppmaning att lägga ned arbetet en stridsåtgärd och att eftersom något beslut om sympatiåtgärd ej hade fattats var stridsåtgärden olovlig. Även fråga om förbundet bl.a. genom vissa uttalanden från förbundets sida var jämte avdelningen ansvarig för den vidtagna olovliga stridsåtgärden.

62 §  Kan enligt denna lag skadestånd följa på åtgärd eller underlåtenhet av arbetstagare, får annan påföljd icke åläggas arbetstagaren utan stöd i författning eller kollektivavtal. Detsamma gäller i fall när av 56 § andra stycket eller 59 § följer, att arbetstagare icke kan åläggas skadestånd.

Är annan påföljd än skadestånd föreskriven i kollektivavtal, får den utan hinder av första stycket tillämpas även på arbetstagare som ej är medlem av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men sysselsätts i sådant arbete som avses med avtalet.

Här finns ett förbud mot att arbetsgivaren vidtar åtgärder mot arbetstagaren i bestraffningssyfte, såvida det inte har stöd i lag eller kollektivavtal. Det som vanligtvis faller in under den här paragrafen är omplaceringar av arbetstagare som arbetsgivare har vidtagit i bestraffningssyfte. Det räknas som en disciplinär påföljd och är alltså som huvudregel otillåtet enligt denna paragraf.

Även en omplacering utan ett bestraffningssyfte kan vara olovlig enligt den s.k. bastubadarprincipen.


  • AD 1995 nr 146:Fråga om saklig grund förelegat för uppsägning av försäljare av flygbiljetter. Även fråga huruvida arbetsgivarens i sammanhanget vidtagna indragning av arbetstagarens personalbiljettförmån utgjort en mot 62 § medbestämmandelagen stridande disciplinpåföljd.
  • AD 2004 nr 36:En arbetsgivare har vid ett löneutbetalningstillfälle reducerat lönen för ett antal arbetstagare med ett belopp motsvarande fyra timmars arbete. Tvisten i målet rör frågan om arbetsgivaren genom sitt handlande har vidtagit en otillåten disciplinär bestraffning i strid med 62 § medbestämmandelagen.
  • AD 2005 nr 24:En arbetstagare på ett tryckeri skickades hem av sin arbetsgivare efter ett gräl med denne. Dagen därpå vägrade arbetstagaren diskutera konflikten med arbetsgivaren, som ånyo sade åt arbetstagaren att gå hem. Arbetsgivaren ångrade sig dock direkt och beordrade i stället arbetstagaren att tvätta färgburkar, en arbetsuppgift som har bedömts vara en enformig och okvalificerad syssla och som inte var en normal arbetsuppgift för arbetstagaren. I målet är utrett att arbetsgivaren dessförinnan mottagit en förhandlingsframställan från arbetstagarens fackliga organisation angående konflikten den föregående dagen. Arbetstagaren slutförde inte den beordrade uppgiften utan gick hem. Han sjukskrev sig senare samma dag. Åtta dagar senare frånträdde arbetstagaren sin anställning under den förhandling som kom till stånd med anledning av förhandlingsframställningen. I tvisten uppkommer huvudsakligen följande frågor. Har arbetsgivarens order till den anställde att rengöra färgburkar inneburit en kränkning av dennes föreningsrätt? Har samma order inneburit att arbetsgivaren i strid mot 62 § medbestämmandelagen vidtagit en disciplinär åtgärd mot den arbetstagaren? Har arbetsgivaren agerat på ett sådant sätt att arbetstagarens frånträdande av anställningen bör jämställas med ett avskedande eller en uppsägning från arbetsgivarens sida?
  • AD 2010 nr 52:En polis som har haft en tidsbegränsad anställning som livvakt har efter en händelse i tjänsten omplacerats till andra arbetsuppgifter. I målet uppkommer i huvudsak följande frågor: - 1. Har det varit fråga om en särskilt ingripande omplacering som vidtagits utan att det har förelegat godtagbara skäl? - 2. Utgjorde omplaceringen en enligt 62 § medbestämmandelagen otillåten disciplinpåföljd? - 3. Har staten rättsstridigt orsakat arbetstagarens senare sjukskrivning och därigenom ådragit sig ansvar för ekonomisk skada? - 4. Har omplaceringen beslutats och verkställts innan förhandlingar enligt 11 § medbestämmandelagen avslutats?
  • AD 2008 nr 107:Fråga om en arbetsgivares brev till en facklig förtroendeman med bl.a. kritiska uttalanden om dennes agerande i en viss fråga som gällt skyddsarbetet på arbetsplatsen utgör föreningsrättskränkning, brott mot förtroendemannalagen och en otillåten disciplinär åtgärd.
  • AD 2018 nr 34:Tvisten i målet gäller bl.a. om 25 hamnarbetare har vidtagit olovliga stridsåtgärder genom att lägga ned arbetet under en del av dagen och om de därför ska betala skadestånd till bolaget.

Varselavgift

62 a §  Den som underlåter att varsla Medlingsinstitutet enligt 45 § skall åläggas att betala en varselavgift till staten. Varselavgiften skall bestämmas till lägst 30 000 kr och högst 100 000 kr. Om det finns särskilda skäl kan varselavgiften bestämmas till ett lägre belopp eller helt falla bort.

Den som vidtar en stridsåtgärd i strid mot Medlingsinstitutets beslut enligt 49 § att en varslad stridsåtgärd skall skjutas upp skall åläggas att betala en förhöjd varselavgift om minst 300 000 kr och högst 1 000 000 kr till staten. Om det finns särskilda skäl kan varselavgiften bestämmas till ett lägre belopp eller helt falla bort.

Varselavgiften åläggs av tingsrätt på talan av Medlingsinstitutet. Talan skall väckas inom ett år från den dag varsel skulle ha lämnats eller, när det gäller förhöjd varselavgift enligt andra stycket, den dag då stridsåtgärden vidtogs. Försummas det får talan inte väckas. Lag (2000:163).

Tvisteförhandling och rättegång

63 §  I mål, vari denna lag skall tillämpas, gäller lagen (1974:371) om rätttegången i arbetstvister.

I fråga om mål enligt 62 a § tillämpas för rättegången vad som är föreskrivet om tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten. Överklagande av tingsrättens avgörande sker till Arbetsdomstolen. I sådant fall tillämpas lagen om rättegången i arbetstvister med beaktande av första meningen i detta stycke.

I fråga om mål om utdömande av vite enligt 52 § fjärde stycket och 53 § tredje stycket gäller vad som i 8 § lagen (1985:206) om viten föreskrivs om allmän domstols handläggning av mål om vitets utdömande. Lag (2000:163).

Prop. 1999/2000:32: Förändringen i första stycket innebär att förutvarande andra meningen tagits bort. I andra meningen reglerades två fall, då lagen om rättegången i arbetstvister inte skulle gälla. Det ena var då någon enligt 47 § skall dömas till penningböter, vilket inte längre skall förekomma (se avsnitt 9.2.2). Det andra var vid tillämpning av 53 § som tidigare har upphävts.

Enligt det nya andra stycket ...

64 §  Vill någon som har förhandlingsrätt enligt 10 § yrka skadestånd eller annan fullgörelse enligt denna lag eller kollektivavtal, skall han påkalla förhandling inom fyra månader efter det att han har fått kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år efter det att omständigheten har inträffat. Skall enligt föreskrift i kollektivavtal förhandling äga rum både lokalt och centralt, gäller vad som nu har sagts den lokala förhandlingen. Central förhandling skall i sådant fall påkallas inom två månader efter det att den lokala förhandlingen har avslutats.

Första stycket äger motsvarande tillämpning, när part som avses där vill vinna förklaring att rättshandling eller avtalsbestämmelse är ogiltig av det skälet att den innebär kränkning av föreningsrätten.

Påkallar part ej förhandling inom föreskriven tid, förlorar han rätten till förhandling.

  • AD 2006 nr 25:Sedan en arbetstagare sagts upp från sin anställning med stöd av en så kallad avtalsturlista, genomförde bolaget en förhandling på lokal nivå med arbetstagarens fackliga organisation, som saknade kollektivavtal med bolaget. Därefter genomfördes även en förhandling på central nivå, utan att frågan om preskription berördes. Organisationen väckte därefter talan med yrkande om skadestånd på grund av föreningsrättskränkning. Arbetsgivarparterna invände att preskription skett. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget visserligen fullgjort sin förhandlingsskyldighet efter endast en förhandlingsomgång, men genom sitt handlande får anses ha medgett en förlängning av preskriptionsfristen. Talan har emellertid befunnits preskriberad eftersom den väckts när mer än en månad förflutit sedan den centrala förhandlingen avslutades.
  • AD 2018 nr 7:Fråga om från vilken tidpunkt frist för preskription ska börja löpa. Enligt arbetstagarna ska fristen räknas från den dag då bolaget skulle ha utbetalat slutlön – förfallodagen. Enligt bolaget ska fristen i stället räknas från den dag då en lokal förhandling avslutades i oenighet.
  • AD 2004 nr 8:Preskription? Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, har väckt talan och yrkat skadestånd för brott mot lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet och jämställdhetslagen i samband med tillsättning av ett vikariat. Skadeståndsyrkandet bestrids i första hand under åberopande av att DO:s talan är preskriberad. Vid prövningen av om preskription inträtt uppkommer frågan om när den arbetssökandes fackliga organisation kan anses ha fått kännedom om de omständigheter vartill DO:s yrkande i målet hänför sig.
  • AD 2003 nr 22:Sedan Handikappombudsmannen; HO, väckt talan och yrkat skadestånd för brott mot lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder bestrids yrkandet av arbetsgivarsidan som därvid i första hand gör gällande att HO:s talan är preskriberad. Arbetsdomstolen prövar i mellandom frågan om HO förlorat rätten till talan på grund av preskription.

65 §  Talan i fall som avses i 64 § skall väckas inom tre månader efter det att förhandling har avslutats. När både lokal och central förhandling har ägt rum, räknas tiden från det att den centrala förhandlingen har avslutats. Har mot förhandling förelegat hinder som ej har berott av käranden, räknas tiden från det att förhandling senast skulle ha hållits.

  • AD 2006 nr 25:Sedan en arbetstagare sagts upp från sin anställning med stöd av en så kallad avtalsturlista, genomförde bolaget en förhandling på lokal nivå med arbetstagarens fackliga organisation, som saknade kollektivavtal med bolaget. Därefter genomfördes även en förhandling på central nivå, utan att frågan om preskription berördes. Organisationen väckte därefter talan med yrkande om skadestånd på grund av föreningsrättskränkning. Arbetsgivarparterna invände att preskription skett. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget visserligen fullgjort sin förhandlingsskyldighet efter endast en förhandlingsomgång, men genom sitt handlande får anses ha medgett en förlängning av preskriptionsfristen. Talan har emellertid befunnits preskriberad eftersom den väckts när mer än en månad förflutit sedan den centrala förhandlingen avslutades.
  • AD 2004 nr 8:Preskription? Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, har väckt talan och yrkat skadestånd för brott mot lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet och jämställdhetslagen i samband med tillsättning av ett vikariat. Skadeståndsyrkandet bestrids i första hand under åberopande av att DO:s talan är preskriberad. Vid prövningen av om preskription inträtt uppkommer frågan om när den arbetssökandes fackliga organisation kan anses ha fått kännedom om de omständigheter vartill DO:s yrkande i målet hänför sig.
  • AD 2006 nr 78:Fråga om arbetstagarorganisationens talan preskriberats på grund av att organisationen väckt talan först efter genomförda centrala förhandlingar och inte direkt efter genomförd lokal förhandling. Arbetsdomstolen har haft att pröva, i första hand, huruvida Svenska kyrkan på nationell nivå, genom en protokollsanteckning till ett mellan parterna gällande kollektivavtal, är bunden av kommunala huvudavtalet KHA och dess förhandlingsordning med krav på både lokal och central förhandling.
  • AD 2003 nr 22:Sedan Handikappombudsmannen; HO, väckt talan och yrkat skadestånd för brott mot lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder bestrids yrkandet av arbetsgivarsidan som därvid i första hand gör gällande att HO:s talan är preskriberad. Arbetsdomstolen prövar i mellandom frågan om HO förlorat rätten till talan på grund av preskription.

66 §  Har organisation ej iakttagit föreskriven tid för förhandling eller väckande av talan, får den som är eller har varit medlem i organisationen och som beröres av tvisten väcka talan inom en månad efter det att tiden har löpt ut. Skall enligt 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister talan föregås av förhandling men har sådan ej ägt rum, gäller vad som nu har sagts i stället rätt att påkalla förhandling. Talan skall i sådant fall väckas inom tid som anges i 65 §.

I tvist, vari arbetstagare ej kan företrädas av organisation, skall han väcka talan inom fyra månader efter det att han fått kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år efter det att omständigheten har inträffat.

  • AD 2018 nr 7:Fråga om från vilken tidpunkt frist för preskription ska börja löpa. Enligt arbetstagarna ska fristen räknas från den dag då bolaget skulle ha utbetalat slutlön – förfallodagen. Enligt bolaget ska fristen i stället räknas från den dag då en lokal förhandling avslutades i oenighet.
  • AD 2004 nr 8:Preskription? Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, har väckt talan och yrkat skadestånd för brott mot lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet och jämställdhetslagen i samband med tillsättning av ett vikariat. Skadeståndsyrkandet bestrids i första hand under åberopande av att DO:s talan är preskriberad. Vid prövningen av om preskription inträtt uppkommer frågan om när den arbetssökandes fackliga organisation kan anses ha fått kännedom om de omständigheter vartill DO:s yrkande i målet hänför sig.
  • AD 1994 nr 5:Sedan en arbetstagare mot sin förutvarande arbetsgivare väckt talan om skadestånd på grund av påstått avskedande i strid med anställningsskyddslagen uppkommer fråga, huruvida arbetstagarens talan såsom för sent väckt är förlorad på grund av preskription enligt 42 § jämfört med 41 § andra stycket andra meningen anställningsskyddslagen. - När preskriptionstiden för väckande av talan enligt 41 § andra stycket andra meningen anställningsskyddslagen löpte ut deltog arbetsgivaren i förlikningsförhandlingar utom rätta med arbetstagaren. Under förlikningsförhandlingarna berördes preskriptionsfrågan över huvud taget inte parterna emellan. Arbetsdomstolen finner att arbetsgivaren får anses ha konkludent medgett arbetstagaren en förlängning av preskriptionstiden enligt den nämnda bestämmelsen. - I frågan om vilken frist för väckande av talan som då i stället skulle anses gälla har arbetsdomstolen funnit att arbetstagaren endast bör medges en så lång ytterligare frist, räknat från tidpunkten då förlikningsförhandlingarna avslutats, att arbetstagaren får skäligt rådrum för att överväga frågan om att väcka talan och inge ansökan om stämning eller den handling som eljest fordras för att talan i tvisten skall anses väckt. - Vid bestämmandet av denna frist har ledning ansetts böra hämtas från bestämmelsen i 66 § första stycket medbestämmandelagen, enligt vilken bestämmelse medlem i en organisation, i fall då organisationen försuttit föreskriven tid för förhandling eller väckande av talan, får väcka talan inom en månad efter det att nyssnämnd tid löpt ut. - Eftersom arbetstagaren i det aktuella fallet väckt sin talan först närmare fyra månader efter det att förlikningsförhandlingarna mellan parterna avslutats, finner arbetsdomstolen att arbetstagaren får anses ha förlorat sin talan på grund av preskription.
  • AD 2005 nr 27:En arbetstagare för talan om övertidsersättning. Arbetsgivaren gör gällande att arbetstagaren har förlorat sin rätt till talan på grund av preskription. Fråga om arbetsgivaren genom de kontakter som förevarit mellan parterna kan anses ha medgett arbetstagaren en förlängning av preskriptionstiden.
  • AD 2003 nr 22:Sedan Handikappombudsmannen; HO, väckt talan och yrkat skadestånd för brott mot lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder bestrids yrkandet av arbetsgivarsidan som därvid i första hand gör gällande att HO:s talan är preskriberad. Arbetsdomstolen prövar i mellandom frågan om HO förlorat rätten till talan på grund av preskription.

67 §  Talan om skadestånd eller annan fullgörelse med anledning av olovlig stridsåtgärd får ej i något fall väckas senare än tre månader efter det att stridsåtgärden har avslutats.

68 §  Väcker part ej talan inom föreskriven tid, förlorar han rätten till talan.

  • AD 2004 nr 8:Preskription? Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, har väckt talan och yrkat skadestånd för brott mot lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet och jämställdhetslagen i samband med tillsättning av ett vikariat. Skadeståndsyrkandet bestrids i första hand under åberopande av att DO:s talan är preskriberad. Vid prövningen av om preskription inträtt uppkommer frågan om när den arbetssökandes fackliga organisation kan anses ha fått kännedom om de omständigheter vartill DO:s yrkande i målet hänför sig.
  • AD 2005 nr 27:En arbetstagare för talan om övertidsersättning. Arbetsgivaren gör gällande att arbetstagaren har förlorat sin rätt till talan på grund av preskription. Fråga om arbetsgivaren genom de kontakter som förevarit mellan parterna kan anses ha medgett arbetstagaren en förlängning av preskriptionstiden.
  • AD 2003 nr 22:Sedan Handikappombudsmannen; HO, väckt talan och yrkat skadestånd för brott mot lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder bestrids yrkandet av arbetsgivarsidan som därvid i första hand gör gällande att HO:s talan är preskriberad. Arbetsdomstolen prövar i mellandom frågan om HO förlorat rätten till talan på grund av preskription.

69 §  Föreskrifterna i 33--35 och 39 §§ utgör inte hinder mot beslut enligt 15 kap.rättegångsbalken. Lag (1994:1686).

  • AD 2002 nr 84:Fråga om förutsättningar förelegat för interimistiskt förordnande om arbetstidsförläggning sedan vissa arbetstagare, med hänvisning till att deras resp. fackliga organisation utövat tolkningsföreträde, inte accepterat ett arbetstidsschema innefattande viss kvällstjänstgöring.
  • AD 2014 nr 81:Interimistiskt beslut. Vid ett pappersbruk har tvist uppkommit mellan en arbetsgivare och en arbetstagarorganisation om vilken årsarbetstid som ska tillämpas efter att bruket upphört med s.k. året runt drift. Arbetstagarorgani-sationen har åberopat tolkningsföreträde enligt 34 § medbestämmandelagen. Arbetsgivarparterna har framställt yrkande om interimistiskt förordnande.
70 § har upphävts genom lag (1980:238).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Förarbeten
Prop. 1975/76:105
Ikraftträder
1977-01-01

Lag (1977:529) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Förarbeten
Prop. 1976/77:137
Omfattning
ändr. 32, 33, 57 §§
Ikraftträder
1977-07-01

Lag (1977:532) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Förarbeten
Prop. 1976/77:141
Omfattning
ändr. 21, 31, 34, 35, 37, 70 §§
Ikraftträder
1977-07-01

Lag (1980:238) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Förarbeten
Prop. 1979/80:80
Omfattning
upph. 53, 70 §§
Ikraftträder
1981-01-01

Lag (1984:817) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. De nya bestämmelserna i 60 § tillämpas när skadeståndsskyldigheten har uppkommit efter ikraftträdandet. I annat fall tillämpas 60 § i dess äldre lydelse.
Förarbeten
Prop. 1983/84:165
Omfattning
ändr. 41, 60 §§
Ikraftträder
1985-01-01

Lag (1991:306) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Förarbeten
Prop. 1990/91:68
Omfattning
ändr. 47 §
Ikraftträder
1992-01-01

Lag (1991:681) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Förarbeten
Prop. 1990/91:162
Omfattning
ändr. 42 §; nya 25 a, 31 a §§
Ikraftträder
1991-07-01

Lag (1991:747) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Förarbeten
Prop. 1990/91:124
Omfattning
ändr. 38 §
Ikraftträder
1992-01-01

Lag (1992:440) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992. I fråga om skadeståndsansvar som har uppkommit före ikraftträdandet gäller 60 § i sin äldre lydelse.
Förarbeten
Prop. 1991/92:155
Omfattning
ändr. 60 §
Ikraftträder
1992-07-01

Lag (1993:441) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Förarbeten
Rskr. 1992/93:345, Prop. 1992/93:218, Bet. 1992/93:AU16
Omfattning
ändr. 38 §
Ikraftträder
1993-07-01

Lag (1993:1498) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Förarbeten
Prop. 1993/94:67, Bet. 1993/94:AU4
Omfattning
upph. 38, 39, 40 §§, rubr. närmast före 38 §; ändr. 4, 5, 41, 45, 57, 69 §§; nya 41 a, 41 b §§
Ikraftträder
1994-01-01

Lag (1994:1686) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. En arbetsgivare är dock inte skyldig att förhandla eller underrätta enligt de nya bestämmelserna i 13 § andra stycket och 15 § andra stycket, om det skulle innebära att förhandling skulle ha inletts eller underrättelse skulle ha lämnats före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 1994/95:123, Prop. 1994/95:76, Bet. 1994/95:AU4
Omfattning
upph. 41 b §; ändr. 4, 5, 13, 15, 28, 57, 69 §§; nya 38, 39, 40 §§, rubr. närmast före 38 §
Ikraftträder
1995-01-01

Lag (2000:163) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:149, Prop. 1999/2000:32, Bet. 1999/2000:AU5
Omfattning
upph. 52 §; nuvarande 49 § betecknas 52 §; ändr. 45, 46, 47, 48, 50, 51, den nya 52, 63 §§; nya 47 a, 47 b, 49, 53, 62 a §§, rubr. närmast före 45, 62 a §§
Ikraftträder
2000-06-01

Lag (2000:166) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:149
Omfattning
ändr. 4 §; ny 41 b §
Ikraftträder
2000-06-01

Lag (2005:392) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:261, Prop. 2004/05:148, Bet. 2004/05:AU9
Omfattning
ändr. 4, 20 §§; nya 19 a, 19 b §§
Ikraftträder
2005-07-01

Lag (2007:402) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:179, Prop. 2006/07:89, Bet. 2006/07:AU13
Omfattning
ändr. 15 §
Ikraftträder
2008-01-01

Lag (2007:1095) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om upphandlingar på vilka lagen (1992:1528) om offentlig upphandling är tillämplig.
Förarbeten
Rskr. 2007/08:31, Prop. 2006/07:128, Bet. 2007/08:FiU7
Omfattning
ändr. 39, 40 §§
Ikraftträder
2008-01-01

Lag (2010:229) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:211, Prop. 2009/10:48, Bet. 2009/10:AU5
Omfattning
ändr. 42 §; nya 41 c, 42 a §§
Ikraftträder
2010-04-15

Lag (2010:537) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:267, Prop. 2009/10:146, Bet. 2009/10:AU11
Omfattning
ändr. 39, 40 §§
Ikraftträder
2010-07-01

Lag (2011:1033) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2011/12:4, Prop. 2010/11:150, Bet. 2011/12:FiU8
Omfattning
ändr. 39, 40 §§
Ikraftträder
2011-11-01

Lag (2012:855) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2012/13:53, Prop. 2011/12:178, Bet. 2012/13:AU5
Omfattning
ändr. 38, 41 c §§
Ikraftträder
2013-01-01

Lag (2013:615) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2012/13:284, Prop. 2012/13:143
Omfattning
ändr. 46 §
Ikraftträder
2013-08-01

Lag (2016:1149) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för upphandlingar som har påbörjats före den 1 januari 2017.
Förarbeten
Rskr. 2016/17:66, Prop. 2015/16:195, Bet. 2016/17:FiU7
Omfattning
ändr. 39, 40 §§
Ikraftträder
2017-01-01

Lag (2017:321) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:226, Prop. 2016/17:107, Bet. 2016/17:AU9
Omfattning
ändr. 41 c, 42 a §§
Ikraftträder
2017-06-01

Lag (2017:362) om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:241, Prop. 2016/17:120, Bet. 2016/17:AU11
Omfattning
ändr. 4 §
Ikraftträder
2017-10-01