Ledighetslagstiftningen - en översyn

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Ledighetslagstiftningen

Översyn

en

-

M

1994:41

-

Betänkande

n av Utredningen om ledighetslagstiftningen

i;

Tile

P1

Statens offentliga utredningar

WW 1994:41

w Arbetsmarknadsdepartementet

Ledighetslagstiftningen

en översyn

-

Betänkande Utredningen ledighetslagstiftningen

av om Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets forvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

ISBN 91-38-13609-O

gfggggggçgyguEls

ISSN 0375-250X Stockholm 1994

Till statsrådet och chefen för

Arbetsmarknadsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 19 november 1992 statsrådet och chefen för Arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av ledighetslagstiftningen. Med stöd av detta bemyndigande förordnade departementschefen den 11 januari 1993 justitiekanslern Johan Hirschfeldt särskild utredare. att vara From. samma dag förordnades som sakkunnig byråchefen Håkan Lavén samt som experter revisionsdirektören Britt Bergendahl, Riksrevisionsverket, språkexperten Stina Malmberg, Justitiedepartementet, departementssekreteraren Katarina Sjölander, Arbetsmarknadsdepartementet, departementssekreteraren Kerstin Stridsberg, Socialdepartementet, departementssekreteraren Barbro Wickberg, Utbildningsdepartementet och hovrättsassessom Inga Åkerlund, Arbetsmarknadsdepartementet. Fr.o.m. den 22 februari 1993 ersattes Katarina Sjölander av departementssekreteraren Anders Jeppson, Arbetsmarknadsdepartementet. Till sekreterare förordnades den ll januari 1993 hovrättsassessorn Karin Renman. Genom beslut den 23 november 1993 utsågs ñLmag. Sara Hector att fr.o.m. den 1 december 1993 biträdande vara sekreterare. Utredningen har assisterats av Karin Lancer. Utredningen har bedrivits under namnet Utredningen ledighetslagstiftom ningen ULL. Utredningen får härmed överlämna betänkandet Ledighetslagstiftningen en översyn . Uppdraget är därmed slutfört.

Stockholm i mars 1994

Johan Hirschfeldt

Karin Renman

Sara Hector

Innehåll 5

Innehållsförteckning Sid

Förkortningar 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förslag till studielcdighetslag 1994:000 21 . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till föräldraledighetslag 1994:000 25 . . . . . . . . . . . . . . 3 Förslag till lag om ändring i semesterlagen

1977:480 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Förslag till lag om ändring i lagen 1962:381 om allmän försäkring 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Förslag till lag om upphävande av lagen

1979:1184 om rätt till ledighet för vissa

föreningsuppdrag inom skolan, m.m. 40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Förslag till lag om ändring i arbetsrättslig

beredskapslag 1987:1262 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Inledning 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Bakgrund 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Våra direktiv 44 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3 Utredningsarbetet 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Gällande rätt 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Studieledighetslagen 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Föräldraledighetslagen 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Sñ-ledighetslagen 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Sia-ledighetslagen 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5 Närståendevârdslagen 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6 Vissa övriga ledighetsregler m.m . . . . . . . . . . 55 . . . . . . . . . . . 2.7 Semesterlönegrundande frånvaro 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll

3 Översynsarbetet åren 1980 1982 65

- . . . . . . . . . . . . . . . .

3.1 Bakgrunden 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 3.2 RRV:s rapport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 SNS 66 rapport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Departementspromemorian 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Den fortsatta handläggningen 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Reformkrav i riksdagen 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Ledighetslagarna 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Semesterlönegrundande frånvaro 74 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Synpunkter från organisationer

på arbetsmarknaden 79 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Studieledighetslagens tillämpningsområde 79 . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Förfarandereglerna 84 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Missbruk ledighetsreglerna 88 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Ledighetslagstiftningens tillämpning vid

de mindre arbetsplatserna 90 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5 Semesterlönegrundande frånvaro 92 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.6 Övrigt 97

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Ledighetslagarna i praktisk tillämpning -

undersökningar och diskussion om effekter 99 . . . . . . . . . . 6.1 Omfattningen ledighetslagarnas tillämpning 99 av . . . . . . . . . . . .

6.1.1 Sammanfattning 99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.2 Metod, urval 100 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.3 Några utvecklingstendenser pá den svenska

arbetsmarknaden 102 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.4 Omfattningen studieledighet, sia-ledighet av

och sñ-ledighet 105 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.5 Föräldraledighetens omfattning 115 . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.6 Omfattningen deltidsarbete 118 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Företagens inställning till ledighetslagarna en enkätstudie 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.1 Inledande beskrivning enkätundersökningen 121 av . . . . . . . .

Innehåll

6.2.2 Studieledighetslagen 122 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.3 Föräldraledighetslagen 126 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.4 De fackliga företrädarnas synpunkter 127 . . . . . . . . . . . 6.2.5 Sammanfattning 127 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.3 Fallstudier 128

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.1 Intervjuer i tio olika företag 128 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.2 Stor variation i företagens kostnader för ledighet 128 . . . . . . 6.3.3 Problem vid återgång i arbete 129 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.4 Problem med underrättelsetider och deltidsledigheter 129 . . . . 6.3.5 Inga säkra slutsatser 130 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4 Småföretagens situation 130 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.1 Skillnader mellan små och stora företag 131 . . . . . . . . . . . . 6.4.2 Ledighet och övrig frånvaro i små företag 132 . . . . . . . . . . 6.5 Företagsekonomiska effekter 133 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5.1 Faktorer som påverkar kostnaderna för ledighet 134 . . . . . . . 6.5.2 Att beräkna kostnader för ledighet utifrån

personalekonomiska kalkyler 137 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.6 Samhällsekonomiska effekter 140 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.6.1 Ledighetslagarna ett samhällsekonomiskt perspektiv ur 140 . .

7 Internationella förhållanden 145 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Internationella överenskommelser 145 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 EG-direktivet 9285EEG åtgärder för om att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare

som är gravida, nyligen har fött barn eller 150 ammar m.m. . . . . . . 7.3 Några nordiska länder 152 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8 Allmänna överväganden 157 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1 Allmänt om vårt utredningsarbete 157 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1.1 Hur vi arbetat 157 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1.2 Ledighetslagstiftningen måste i långsiktigt ses ett

perspektiv 158 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1.3 Lagtekniska utgångspunkter 159 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1.4 Vår språkliga översyn 160 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2 Studieledighetslagen och sñ-ledighetslagen . . . . . . . . . . . . . . 8.2.1 Några utgångspunkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll

till studieledighet 167 8.2.2 Rätten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ledighetens förläggning 173 8.2.3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Återgång i arbete 178

8.2.4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Skadestånd 180 8.2.5 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Övriga frågor 182 8.2.6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Föräldraledighetslagen 186 8.3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Inledning 186 8.3.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.3.2 Tillämpningen föräldraledighetslagen en av -

sammanfattning resultaten våra undersökningar 189 av av . . . .

8.3.3 Några materiella frågor rörande föräldraledighetslagen 190

. . .

lagtekniska översynen föräldraledighetslagen 191 8.3.4 Den av . . . .

8.3.5 Den internationella anpassningen 192

. . . . . . . . . . . . . . . .

Övriga ledighetsregler 203 8.4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sia-ledighetslagen 203 8.4.1 . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.4.2 Närståendevårdslagen och lagen om förbud mot

uppsägning eller avskedande av arbetstagare med

anledning värnpliktstjänstgöring 203 av m.m. . . . . . . . . . . .

Andra ledighetsregler 204 8.4.3 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Semesterlönegrundande frånvaro 205 8.5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.5.1 Inriktningen och avgränsningen vårt arbete 205 av . . . . . . . .

Frånvaro på grund sjukdom och arbetsskada 206 8.5.2 av . . . . . . .

8.5.3 Frånvaro på grund vård barn m.m. 215 av av . . . . . . . . . . .

8.5.4 Ledighet för smittbärare 216

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.5.5 Frånvaro på grund utbildning 216 av . . . . . . . . . . . . . . . .

8.5.6 Frånvaro på grund värnplikt 218 av m.m. . . . . . . . . . . . . .

Frånvaro på grund sfi-studier 218 8.5.7 av . . . . . . . . . . . . . . . .

8.5.8 Frånvaro grund närståendevård 218 av . . . . . . . . . . . . .

8.6 Konsekvenser våra förslag 219 av m.m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.6.1 Fortsatt kontinuerlig uppföljning ledighetslagarna 219 av . . . .

Effekter våra lagförslag 220 8.6.2 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9 Specialmotivering 225

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9.1 Förslaget till studieledighetslag 225

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förslaget till föräldraledighetslag 241 9.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9.3 Förslaget till lag ändring i semesterlagen 1977:480 260 om . . . . . .

Innehåll 9

9.4 Förslaget till lag om ändring i lagen 1962:381

om allmän försäkring 261 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.5 Förslaget till lag om ändring i arbetsrättslig

beredskapslag 1987:1262 261 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga l 263 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 2 265 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förkortningar

AD Arbetsdomstolen AFL lagen 1962:381 allmän försäkom ring AKU arbetskraftsundersökningar AMS Arbetsmarknadsstyrelsen arbetstvistlagen lagen 1974:371 rättegången i om arbetstvister AU Arbetsmarknadsutskottets betänkande bet. betänkande dir. direktiv EES Europeiska ekonomiska samarbetsomrâdet EFT A Europeiska frihandelssammanslutningen EG Europeiska gemenskaperna EU Europeiska unionen FML lagen 1974:358 om facklig förtroendemans ställning arbetsplatsen FR Företagarnas Riksorganisation ILO Internationella arbetsorganisationen KFO Kooperationens Förhandlingsorganisation KL kommunallagen 1991:900 LAF lagen 1976:380 arbetsskadeforom säkring LAS lagen 1982:80 om anställningsskydd LO Landsorganisationen i Sverige MBL lagen 1976:580 om medbestämmande i arbetslivet

Förkortningar 12

närståendevårdslagen lagen 1988:1465 om ersättning och ledighet för närstâendevârd proposition prop. Privattjänstemannakartellen regeringsformen Riksförsäkringsverket Riksrevisionsverket riksdagsskrivelse Sveriges Akademikers Centralorganisation Svenska Arbetsgivareföreningen Statens arbetsgivarverk Statistiska centralbyrån sñ svenskundervisning för invandrare sñ-ledighetslagen lagen 1986: 163 om rätt till ledighet för svenskundervisning för invandrare sia skolans inre arbete sia-ledighetslagen lagen 1979:1184 om rätt till ledighet för vissa föreningsuppdrag inom skolan, m.m.

Studieförbundet Näringsliv Jch

SNS Samhälle SOU statens offentliga utredningar studieledighetslagen lagen 1974:981 om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning TCO Tjänstemännens Centralorganisation TFA Trygghetsförsäkring vid artetsskada

Sammanfattning

Kort översikt

I betänkandet redovisas resultatet av vår utredning om ledighetslagstiftningen. Utredningsarbetet har främst tagit sikte på studieledighetslagen och föräldraledighetslagen men även annan lagstiftning på ledighetsomrâdet har behandlats. Vi har också gjort en översyn av reglerna om semesterlönegrundande frånvaro i semesterlagen. Under utredningsarbetet har vi genomfört vissa undersökningar hur om ledighetslagarna tillämpas i praktiken. Vi har också haft överläggningar med parterna på arbetsmarknaden om hur lagstiftningen på ledighetsområdet har fungerat under åren. Våra förslag till lagändringar grundar sig bl.a. på detta material. I enlighet med våra direktiv har vi sökt inrikta förslagen på regler som bättre än i dag skall kunna anpassas till de små företagens situation och administrativa kapacitet. I betänkandet lägger vi fram ett förslag till en ny studieledighetslag. Förslaget bygger på grundprinciperna i den nuvarande studieledighetslagen men innefattar åtskilliga förändringar bl.a. vad gäller rätten till studieledighet, reglerna i samband med förläggningen av ledighet och skadestånd. Vi har försökt föreslå lösningar som leder till att lagen blir enklare att förstå, överblicka och tillämpa för dem som berörs av den. Den nuvarande lagen om rätt till ledighet för svenskundervisning för invandrare sñ-ledighetslagen har inarbetats i förslaget till ny studieledighetslag. Vi föreslår vidare en ny föräldraledighetslag. Den föreslagna lagen nya motsvarar i huvudsak vad som gäller i dag. Vi har emellertid helt omarbetat lagen för att på så sätt göra den enklare och lättillgänglig. Vissa materimer ella ändringar har föreslagits för att uppfylla krav enligt ett EG-direktiv på området. Vi föreslår vissa förändringar i reglerna semesterlönegrundande frånom varo i semesterlagen.

14 Sammanfattning

Kapitel 1 Inledning

Under denna rubrik vårt uppdrag och hur arbetet har bedrivits. Vi anger redogör vidare för de undersökningar ledighetslagstiftningen som vi har om låtit genomföra.

Kapitel 2 Gällande rätt

I detta kapitel redogör vi för gällande rätt avseende ledighetslagstiftningen och bestämmelserna i semesterlagen om semesterlönegrundande frånvaro.

Kapitel 3 Översynsarbetet åren 1980-1982

Här redovisar vi det översynsarbete genomfördes åren 1980 1982 i som fråga ledighetslagarna. Det gäller dels studie från Riksrevisionsverket om en RRV, dels rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle SNS en och dels departementspromemoria från Arbetsmarknadsdepartementet. en

Kapitel 4 Reformkrav i riksdagen

Vi redogör i stora drag för hur frågor om ledighetslagstiftningen har behandlats i riksdagen åren 1983 1994. Vi redovisar även riksdagsbehandlingen avseende semesterlönegrundande frånvaro.

Kapitel 5 Synpunkter från organisationer på arbetsmarknaden

Under utredningens gång har vi haft ett flertal sammanträffanden med företrädare för organisationer på arbetsmarknaden. Organisationerna har beretts tillfälle att lämna synpunkter på ledighetslagstiftningen m.m. I detta kapitel sammanfattar vi dessa synpunkter.

Kapitel 6 Ledighetslagarna i praktisk tillämpning undersökningar och diskussion om effekter

Under denna rubrik redovisar vi resultaten de undersökningar vi låtit av utföra. Det statistiska materialet består i huvudsak av Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar AKU. Vidare redovisas resultat av vissa

Sammanfattning

fallstudier från olika företag utförda av konsultföretaget Cepro och enkäten undersökning angående ledighetslagstiftningen utförd professor Sören av Wibe vid Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå. Därefter följer tre avsnitt som handlar om småföretagens situation samt företagsekonomiska och samhällsekonomiska effekter av ledighetslagarna.

Kapitel 7 Internationella förhållanden

Här redovisar vi Sveriges internationella åtaganden och EG-direktiv på aktuella områden. Vidare ges en kortfattad redogörelse för regler studie- och om föräldraledighet i några av de nordiska länderna.

Kapitel 8 Allmänna överväganden

En ny studieledighetslag

Vi lägger i betänkandet fram en helt ny studieledighetslag. Den lagen nya föreslås omfatta även rätt till ledighet för sñ-studier. Enligt förslaget avskaffas därmed den nuvarande sñ-ledighetslagen. I fråga om utbildning och kompetens i arbetslivet kommer det enligt vår bedömning att framöver krävas omfattande satsningar över hela arbetsmarknaden. Arbetskraftens utbildning är, såvitt kan bedömas, i flera hänseenden otillräcklig för de framtida krav kommer att ställas i arbetslivet. Det som finns också stora behov av att förbättra baskunskaperna hos delar arbetsav kraften. Våra förslag har utformats med hänsyn härtill. Den studieledighetslag föreslår tillerkänner arbetstagaren rätt till ledighet för utbildning av tre slag. Arbetstagaren skall ha rätt ledig från att vara arbetet för att kunna delta i skolutbildning högst gymnasiekompesom ger tens. Vidare skall utbildning som syftar till kompetens i arbetslivet ge rätt till ledighet liksom facklig utbildning. Arbetstagaren får ledig för utvara en bildning under en sammanhängande tid högst två år. För skolutbildning av som ger högst gymnasiekompetens gäller dock inte det kravet. Rätten till ledighet för utbildning som syftar till kompetens i arbetslivet skall enligt förslaget vara vidsträckt. Den är inte begränsad till sådan utbildning som är knuten till den arbetsplatsen. Gränsen dras dock vid sådana egna utbildningar som saknar anknytning till arbetslivet, hobbybetonade t.ex. kurser eller utbildningar som arbetstagaren inte avser att lägga till grund för

16 Sammanfattning

sin yrkesverksamhet. Det avgörande är alltså vilket syfte arbetstagaren har med den tänkta utbildningen. Vi det inte längre finnas skäl att upprätthålla den särreglering för anser fackliga studier finns i dag. Facklig utbildning jämställs således med som andra typer utbildningar i fråga kvaliñkationstid, uppskovsrätt och av om skall företräde i händelse av konkurrens mellan flera arbetsvem som ges tagare. Vi föreslår att kvalifikationskravet för rätt till ledighet enligt lagen, i dag månaders anställningstid, skärps till tolv månaders anställningsnormalt sex tid. För sfi-studier krävs dock inte någon kvaliñkationstid. En arbetstagare vill ledig för studier skall enligt vårt förslag som vara samråda med arbetsgivaren ledighetens förläggning och andra frågor som om rör ledigheten. Om det inte medför olägenhet för arbetstagaren, skall han försöka lägga ledigheten så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig störning. Den period arbetstagaren begär ledigt för skall avse den sökta utbildningen i dess helhet, inte arbetstagaren och arbetsgivaren kommer överens om om En arbetsgivare bör redan i samband med ledighetens början få klart annat. för sig under vilken tid arbetstagaren kommer att vara frånvarande från arbetet för studier. Den som vill återgå i tjänst t.ex. under ett sommarlov har alltså inte rätt till detta med stöd studieledighetslagen utan får själv komav sådan ordning med arbetsgivaren. Detta gäller dock inte ma överens om en arbetstagaren endast kan antas till utbildningen för en termin i taget och om det därmed inte är säkert att han blir antagen till kommande terminer eller kurser. Arbetsgivaren kommer även i fortsättningen att ha rätt att under viss tid skjuta begärd ledighet. De nuvarande reglerna om samtycke från den en fackliga organisationen och domstolsprövning har vi dock utmönstrat i förslaget. Arbetsgivarens uppskovsrätt är knuten till hur den begärda ledigheten påverkar verksamheten. Arbetsgivaren har rätt att skjuta upp en begärd ledighet endast ledigheten skulle medföra att allvarlig störning uppkommer i om verksamheten. Vi anser att sex månader är en rimlig längsta tid för uppskov. Vi föreslår företrädesregel går ut på att ledighet i första hand skall en som beviljas den att genomgå skolutbildning som ger högst gymnasiesom avser kompetens, i andra hand den vars utbildning syftar till kompetens i arbets-

Sammanfattning 17

livet och i sista hand den som skall delta i facklig utbildning. Om dessa regler inte är tillräckliga för att bestämma företrädesfrågan bör, i likhet med vad som gäller nu, företräde den inte har utbildning motsvarande ges som nioårig grundskola och vid turordningen dem emellan den har obe- - - som kväm arbetstid. En arbetstagare har rätt och skyldighet att omedelbart återuppta sitt arbete vid studieledighetens slut. Arbetstagaren skall då tillförsäkrad vara samma eller likvärdig ställning i fråga om arbetsförhållanden och arbetsvillkor som 0n1 han eller hon inte hade varit ledig. Om studieledigheten avbryts i förtid har arbetstagaren rätt att återgå i arbete. Arbetstagaren skall i sådant fall underrätta arbetsgivaren när han vill om återuppta arbetet. Arbetsgivaren har rätt att skjuta återgången högst två månader, om en återgång i enlighet med arbetstagarens begäran skulle medföra olägenheter för honom. Arbetstagaren är även i denna situation tillförsäkrad samma eller likvärdig ställning i fråga arbetsförhållanden och om arbetsvillkor. Reglerna om skadestånd har utformats så att även arbetstagare en som bryter mot lagen kan få betala skadestånd. Denna regel skall dock tillämpas restriktivt. Den som vill kräva skadestånd skall väcka talan vid domstol inom tre månader från det skadan inträffade. Gör han inte det har han förlorat sin rätt till talan. Vi har i denna del beaktat 1992 års arbetsrättskommittés förslag i motsvarande delar. Tvister skall som hittills handläggas enligt arbetstvistlagen. Den föreslagna nya lagen tillåter parterna att träffa överenskommelser genom kollektivavtal som i vissa fall avviker från lagens regler. Lagen bör dock enligt vår mening vara neutral och inte att sådana kollektivavtal ange skall träffas eller godkännas en viss nivå för att giltiga. Vi har även vara här utgått från Arbetsrättskommitténs förslag. Om det uppkommer en tvist om studieledigheten och arbetstagaren företräds av en arbetstagarorganisation har träffat kollektivavtal som med arbetsgivaren, har organisationen tolkningsföreträde angående lagens tillämpning. Vi anser att den nya studieledighetslagen kan träda i kraft tidigast den 1 januari 1995.

18 Sammanfattning

föräldraledighetslag En ny

föreslår det införs föräldraledighetslag. Förslaget är resultatet av Vi att en ny och språklig översyn den nuvarande föräldraledighetslagen. en lagteknisk av inte några större förändringar i sak annat än i de fall där det är Vi föreslår lagstiftningen till EG-direktiv eller andra motiverat av önskemålet att anpassa

internationella åtaganden. reglerna rätt till omplacering och ledighet i vissa fall för De nuvarande om kvinnor föreslås i enlighet med ett EG-direktiv utvidgade i tiden och gravida kvinnor nyligen fött barn eller ammar och där kvintill att avse även som hälsa och säkerhet fordrar förändrade arbetsförhållanden. nans nuvarande tidsgränsen för omplaceringsskyldighet upp till 60 dagar Den beräknade förlossningen avskaffas. Rätt till omplacering föreligger före den det är nödvändigt för att skydda den kvinnliga arenligt förslaget så länge säkerhet under havandeskap och amning. I övriga fall betstagarens hälsa och till omplacering efter barnets födelse begränsad till tre föreslås tiden för rätt

månader efter förlossningen. kvinnliga arbetstagare i samband med graviditet och Rätten till ledighet för föreslås förlängd från nuvarande veckor före och efter efter förlossning sex till sju veckor före den beräknade förlossningen och sju veckor förlossningen

efter förlossningen. skall, liksom enligt förslaget till studieledighetslag, samråda Arbetstagaren med arbetsgivaren ledighetens förläggning och om andra frågor som om det inte medför olägenhet skall arbetstagaren försöka berör ledigheten. Om verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan pålägga ledigheten så att

taglig störning. preskriptionsbestärnmelserna har utformats i huvudsaklig Skadestånds- och med motsvarande bestämmelser i förslaget till ny studieleöverensstämmelse

dighetslag. avvikelser avtal har i sak endast ändrats så sätt att Reglerna om genom liksom i förslaget till studieledighetslag inte anges att kollektivavtal det - måste träffas eller godkännas viss nivå för att vara giltiga. en

Semesterlönegrundande frånvaro

arbetet grund sjukdom och arbetsskada skall liksom Frånvaro från av hittills semesterlönegrundande. Vi föreslår dock som en konsekvens av vara

Sammanfattning 19

de nya ersättningsregler för arbetsskada som trädde i kraft den 1 juli 1993 att särregleringen för arbetsskadefallen i semesterlagen avskaffas. Endast den sjukfrånvaro under intjänandeâret, inklusive sådan beror arbetsskada, som som inte överstiger 180 dagar skall vara semesterlönegrundande. Vi föreslår vidare att den s.k. 90-dagarsregeln avskaffas. För att en ny tvâârsperiod, under vilken sjukfrånvaro är semesterlönegrundande, skall börja löpa måste arbetstagaren enligt vårt förslag ha återgått i arbete under minst 14 dagar. Frånvaro på grund av utbildning, inklusive svenskundervisning för invandrare sñ, skall inte längre vara semesterlönegrundande.

Övrigt

Såvitt vi har kunnat utröna tillämpas inte sia-ledighetslagen. Vi föreslår därför att den avskaffas.

Kapitel 9 Specialrnotivering

Detta kapitel innehåller specialmotiveringar till vara lagförslag.

Författningsförslag 21

Författningsförslag

1 Förslag till studieledighetslag 1994:000

Härigenom föreskrivs följande.

Rätten till ledighet

l § En arbetstagare har rätt till ledighet enligt denna lag för att delta i skolutbildning som ger högst gymnasiekompetens, 2. utbildning som syftar till kompetens i arbetslivet, eller 3. facklig utbildning. En arbetstagare får vara ledig under en sammanhängande tid av högst tvâ år. Den begränsningen gäller dock inte i fråga om skolutbildning enligt första stycket

2 § Rätt till ledighet har arbetstagare som vid ledighetens början har varit anställd hos arbetsgivaren de senaste tolv månaderna. Någon viss anställningstid krävs dock inte om utbildningen avser svenskundervisning för invandrare sñ. I anställningstiden medräknas den tid som arbetstagaren har varit anställd hos något annat företag inom samma koncern som arbetsgivaren tillhör. Om ett företag har övergått till en ny arbetsgivare, medräknas i anställningstiden den tid som arbetstagaren har varit anställd hos den tidigare arbetsgivaren eller hos ett företag inom samma koncern som den arbetsgivaren tillhörde.

Överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare

3 § Ett avtal som innebär att en arbetstagares rättigheter enligt denna lag inskränks är ogiltigt i den delen. Genom kollektivavtal får dock avvikelser från lagen göras i fråga om ledighetens förläggning, såvitt avser 4 och 6 §§, tolkningsföreträde enligt 9 -

22 Författningsförslag

Innehåller ett kollektivavtal regler rätt till ledighet för utbildning av om annat slag än i 1 gäller bestämmelserna i 4 9 §§ denna lag som anges om inte annat föreskrivs i avtalet.

Ledighetens förläggning

4 § Arbetstagaren skall samråda med arbetsgivaren om ledighetens förläggning och i andra frågor rör ledigheten. Om det kan ske utan olägenhet, som skall arbetstagaren försöka lägga ledigheten så att verksamheten hos arbetsgikan fortgå utan påtaglig störning. Den begärda ledighetsperioden skall varen den sökta utbildningen i dess helhet, om inte arbetstagaren och arbetsgiavse varen kommer överens om annat.

5 § Arbetsgivaren har rätt att under högst månader skjuta på den ledighet sex arbetstagare har begärt, om ledigheten medför allvarlig störning i som en verksamheten. I så fall skall arbetsgivaren genast underrätta arbetstagaren och berörd arbetstagarorganisation om uppskovet och skälen för detta.

6 § Om flera arbetstagare inom kollektivavtalsområde inte kan få samma ledigt samtidigt, skall företräde i första hand lämnas för utbildning i den ordning anges i 1 § första stycket. I andra hand skall företräde lämnas som inte har utbildning motsvarande nioårig grundskola och, vid arbetstagare som turordningen dem emellan, den som har obekväm arbetstid.

Ãtergáng i arbete

7 § En arbetstagare har rätt att omgående återuppta sitt arbete vid studieledighetens slut. Arbetstagaren skall då tillförsäkrad samma eller likvärdig ställning i vara fråga arbetsförhållanden och arbetsvillkor som om han eller hon inte om hade varit ledig.

8 § En arbetstagare som avbryter sin studieledighet i förtid och vill återuppta arbetet tidigare än avsett, skall underrätta arbetsgivaren om det.

Författningsförslag 23

Om det skulle medföra olägenheter för arbetsgivaren att arbetstagaren återupptar arbetet vid den begärda tidpunkten, får arbetsgivaren skjuta på återgången högst två månader efter det att arbetsgivaren tagit emot underrättelsen. Arbetsgivaren skall i sådant fall genast underrätta arbetstagaren och berörd arbetstagarorganisation om detta och samtidigt när arbetstagaange ren kan återuppta arbetet. Bestämmelsen i 7 § andra stycket tillämpas även i fråga arbetstagare om som avbryter sin studieledighet i förtid.

Tolkningsföreträde

9 § Om det uppkommer en tvist om tillämpningen denna lag och arbetsav tagaren företräds av en arbetstagarorganisation är bunden kollektivsom av avtal i förhållande till arbetsgivaren, gäller organisationens mening till dess tvisten har prövats slutligt.

Skadestånd

10 § En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala arbetstagaren ekonomiskt skadestånd för den förlust uppkommer som och allmänt skadestånd för den kränkning som lagbrottet innebär. På motsvarande sätt skall en arbetsgivare ha rätt att få skadestånd om en arbetstagare har vilselett arbetsgivaren i fråga sitt deltagande i om utbildning, eller 2. en arbetstagarorganisation har utnyttjat sitt tolkningsföreträde enligt 9 § på ett sådant sätt att lagen har tillämpats felaktigt och organisationen insåg eller uppenbarligen borde ha insett felaktigheten. Det allmänna skadeståndet skall bestämmas till ett skäligt belopp efter en helhetsbedömning av samtliga omständigheter. Därvid skall inte bara intresset att avhålla från lagbrott beaktas utan även den skadeståndsansvariges större eller mindre skuld till lagbrottet och i vad mån den skadeståndsberättigade har föranlett eller medverkat till detta. Allmänt skadestånd skall inte dömas ut, om lagbrottet framstår ursäktligt. som Om det är skäligt, kan såväl ekonomiskt som allmänt skadestånd sättas ned eller helt falla bort.

24 Författningsförslag

ll § Den vill kräva skadestånd enligt 10 § skall väcka talan vid domstol som inom tre månader från det att skadan inträffade. Om talan inte väcks i rätt tid, har parten förlorat sin rätt till talan.

Rättegång

12 § Mål tillämpningen denna lag handläggs enligt lagen 1974:371 om av om rättegången i arbetstvister.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995, då lagen 1974:981 om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning och lagen 1986: 163 om rätt till ledighet för svenskundervisning för invandrare upphör att gälla. En arbetstagare har påbörjat en ledighet för utbildning före ikraftsom trädandet den lagen, har rätt till fortsatt ledighet för att slutföra utav nya bildningen även utbildningen inte omfattas av den nya lagen. om Bestämmelserna i 10 11 §§ skadestånd och preskription skall till- - om lämpas den omständighet yrkandet hänför sig till har inträffat efter om som ikraftträdandet den lagen. I annat fall tillämpas äldre bestämmelser. av nya

Författningsförslag

2 Förslag till föräldraledighetslag 1994:000

Härigenom föreskrivs följande.

Vilka arbetstagare omfattas lagen

av 1 § En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt bestämmelserna i denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som utan att vara förälder är rättslig vårdnadshavare och har vård ett om bam, har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem, stadigvarande sammanbor med en förälder under förutsättning att arbetstagaren är eller har varit gift med eller har eller har haft barn med denna förälder.

Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare

2 § Ett avtal som innebär att arbetstagares rättigheter enligt denna lag inskränks är ogiltigt i den delen. Genom kollektivavtal får dock avvikelser från eller kompletteringar till lagen göras i fråga om anmälan om ledighet 13 §, tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete 15 § andra stycket, den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta arbetstagarens återgång till - upp arbete 15 § tredje stycket. Genom kollektivavtal får även bestämmas den närmare tillämpningen i fråga om - ledighetens förläggning 11 och 12 §§, skyddet för anställningsförmånerna 17 §. -

Författningsförslag 26

Rätten till ledighet

Översikt över de olika formerna av föräldraledighet för arbetstagare

3 § Det finns följande fem former föräldraledighet för vård av barn av m.m.: Hel ledighet för kvinnlig arbetstagare i samband med hennes barns en födelse mammaledighet, 4 §. 2. Hel ledighet för förälder tills barnet blivit 18 månader eller, under en förutsättning föräldern då har hel föräldrapenning, för tid därefter hel att ledighet med eller utan föräldrapenning, 5 §. Ledighet för förälder i form förkortning normal arbetstid med en av av hälften eller fjärdedel medan föräldern har halv respektive fjärdedels en föräldrapenning delledighet med föräldrapenning, 6 §. 4. Ledighet för förälder i form förkortning av normal arbetstid med en av fjärdedel tills, i huvudfallet, barnet fyllt åtta år delledighet utan föräldraen penning, 7 §. Ledighet för förälders tillfälliga vård barn ledighet med tillfällig 5. en av föräldrapenning m.m., 8 §. För mammaledighet och ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m. fordras inte arbetstagaren skall ha varit anställd hos arbetsgivaren en viss tid att kvalifikationstid. För övriga former föräldraledighet krävs kvalifikationav stid enligt 9

Mammaledighet

4 § En kvinnlig arbetstagare har rätt till hel ledighet i samband med sitt barns födelse under sammanhängande tid minst sju veckor före den en av beräknade tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förlossningen. Hon har också rätt att vara ledig för att amma barnet. Mammaledighet behöver inte vara förenad med att föräldrapenning betalas Kvaliñkationstid i anställningen krävs inte. Vid ledighet för att amma ut. barnet gäller inte heller bestämmelserna i 10 15 §§. - Särskilda bestämmelser ledighet och omplacering för kvinnliga arbetsom väntar barn, nyligen fött barn eller som ammar finns i 18 tagare som -

Färfattningsförslag 27

21 §§. Bestämmelser om havandeskapspenning finns i 3 kap. 9 § och 9 § a lagen 1962:381 om allmän försäkring.

Hel ledighet med eller utan föräldrapenning

5 § En förälder har rätt till hel ledighet för vård av barn till dess barnet är 18 månader oavsett om föräldern får föräldrapenning eller inte. En förälder har därutöver rätt till hel ledighet medan han eller hon får hel föräldrapenning. För en arbetstagare som har adopterat ett barn eller tagit barn i emot ett avsikt att adoptera det skall tiden 18 månader i stället räknas från den tidpunkt då arbetstagaren fått barnet i sin vård. Är det fråga adoption om av arbetstagarens makes barn eller av ett eget barn, har arbetstagaren inte rätt till ledighet utöver vad skulle ha gällt adoptionen inte hade som om ägt rum. Rätten till ledighet för adoptivföräldrar upphör när barnet fyllt åtta år eller vid den senare tidpunkt dä barnet har avslutat det första skolåret. Kvaliñkationstid i anställningen krävs enligt 9

Delledighet med föräldrapenning

6 § Under den tid då en förälder fär halv eller fjärdedels föräldrapenning enligt 4 kap. lagen 1962:381 om allmän försäkring har han eller hon rätt till förkortning av normal arbetstid med hälften respektive fjärdedel. en Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9

Delledighet utan föräldrapenning

7 § En förälder har rätt till förkortning av normal arbetstid med fjärdedel en för vård av ett barn som inte har fyllt åtta år eller är äldre som än så men ännu inte har avslutat sitt första skolår. Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9

Författningsförslag 28

Ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m.

Under den tid då förälder får tillfällig föräldrapenning enligt 4 kap. 8 § en 10, 10 eller 11 §§ lagen 1962:381 allmän försäkring har han eller a om hon rätt till ledighet. förälder behöver vårda sitt barn när den ordinarie vårdaren blivit En som eller smittad har rätt till ledighet även föräldern inte har rätt till sjuk om tillfällig föräldrapenning på grund av att barnet är yngre än 240 dagar. Kvalifikationstid i anställningen krävs inte.

Kvalifikationstid

9 § Som villkor för rätt till ledighet enligt 5 7 gäller att arbetstagaren vid ledighetens början varit anställd hos arbetsgivaren antingen under de månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste senaste sex två åren. I anställningstiden medräknas den tid som arbetstagaren har varit anställd hos något företag inom koncern som arbetsgivaren tillhör. Om annat samma har övergått till arbetsgivare, medräknas i anställningstiden ett företag en ny den tid arbetstagaren har varit anställd hos den tidigare arbetsgivaren som hos företag inom koncern den arbetsgivaren tillhörde. eller ett samma som

Ledighetens förläggning

Antalet ledighetsperioder

10 § Ledigheten får delas på högst tre perioder för varje kalenderår. Om upp ledighetsperiod löper över ett ârsskifte, skall den anses höra till det kalenen derâr då ledigheten påbörjades. Trots begränsningen i första stycket får ledighet delas upp när det gäller en antingen ledighet för föräldrautbildning enligt 4 kap. 4 § andra stycket m.m. lagen 1962:381 allmän försäkring eller ledighet med tillfällig föräldraom penning.

Färfattningsförslag 29

Hur ledigheten får tas ut vid hel ledighet

11 § Arbetstagaren skall få ta ut hel ledighet den eller de dagar han som eller hon begär.

Hur ledigheten får tas ut vid förkortad arbetstid

12 § Vid förkortning med hälften eller med fjärdedel normal arbetstid en av

skall ledigheten spridas över arbetsveckans samtliga dagar, inte särskilda

om skäl ger anledning till att den förläggs på annat sätt.

Anmälan och beslut om ledighet

13 § En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet enligt 3 §1 4 4 skall anmäla detta till arbetsgivaren minst tvâ månader före ledighetens början eller, det inte kan ske, så snart möjligt. I samband om som med sin

anmälan skall arbetstagaren ange hur lång tid ledigheten är planerad att pågå.

En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet med tillfällig föräldra-

penning enligt 3 § 5 skall anmäla ledigheten till arbetsgivaren minst en vecka

före ledighetens början. Om ledigheten beror sjukdom eller smitta, gäller

dock inte någon anmälningstid.

14 § Arbetstagaren skall samråda med arbetsgivaren ledighetens

om förlägg-

ning och om andra frågor rör ledigheten. Om det

som kan ske utan olägen-

het, skall arbetstagaren försöka lägga ledigheten så att verksamheten hos

arbetsgivaren kan fortgå påtaglig störning.

utan

Kan överenskommelse V för-

inte träffas om hur ledigheten skall tas ut vid kortad arbetstid, bestämmer arbetsgivaren i fråga om ledighetens närmare förläggning därmed

och sammanhängande frågor i den mån annat inte har

avtalats. Arbetsgivaren får dock inte utan arbetstagarens samtycke dela upp ledigheten under arbetsdagen eller förlägga den till någon tid än annan arbetsdagens början eller slut.

Författningsförslag 30

beslut i sådan fråga i andra stycket träffats annat sätt Har en som avses överenskommelse med arbetstagaren, skall arbetsgivaren underän genom arbetstagaren och berörd arbetstagarorganisation om beslutet. Detta rätta skall möjligt göras senast två veckor före ledighetens början. om

Återgång i arbete

arbetstagare får avbryta sin påbörjade ledighet och återuppta sitt 15 § En arbete i omfattning som före ledigheten. samma Om arbetstagaren vill utnyttja sin rätt att återuppta sitt arbete, skall han eller hon möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. snarast ledigheten varit avsedd pågå månad eller mer, får arbetsgi- I det fall att en återgången högst månad efter det att arbetsgivaren tagit varen skjuta en emot underrättelsen.

Anställningsskydd

§ En arbetstagare får inte sägas eller avskedas enbart på grund av att 16 upp begär eller i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag. arbetstagaren tar Sker det ändå, skall uppsägningen eller avskedandet ogiltigförklaras, om

arbetstagaren begär det.

En arbetstagare begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt 17 § som denna lag är inte skyldig att bara detta skäl godta av några andra minskade anställningsförmåner eller försämrade arbetsvillkor än sådana är nödvändig följd av ledigheten, eller som en någon omplacering än sådan kan ske inom ramen för anannan en som ställningsavtalet och är nödvändig följd av ledigheten. som en

Författningsförslag 3 1

Särskilda bestämmelser om arbetstagare väntar barn, nyligen fött som barn eller ammar

18 § En kvinnlig arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller ammar har rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställningsförmåner under förutsättning att hon har förbjudits att fortsätta sitt vanliga arbete enligt föreskrift som har meddelats med stöd bestämmelserna i av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen 1977:1160.

19 § En kvinnlig arbetstagare väntar barn, nyligen fött barn eller som ammar och som på grund av detta inte kan utföra fysiskt påfrestande eller andra för hennes hälsa och säkerhet riskfyllda arbetsuppgifter, har rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställningsförmåner. Denna rätt till omplacering gäller så länge det krävs för skydda kvinatt nans hälsa och säkerhet under havandeskapet och amningen samt för övriga fall längst till och med tre månader efter barnets födelse.

20 § Rätt till omplacering enligt 18 och 19 §§ gäller endast det skäligen om kan krävas att arbetsgivaren ordnar kvinnan arbete hos sig. annat Är omplacering inte möjlig, har kvinnan enligt vad som föreskrivs i 18 och 19 §§ rätt till ledighet så länge det krävs för att skydda hennes hälsa och säkerhet, dock utan bibehållna anställningsförmâner under den tid som-ledigheten avser. Om det uppkommer möjlighet till en omplacering, som bedöms kunna avse minst en månad, skall arbetsgivaren erbjuda kvinnan arbetet.

21 § Den som vill utnyttja sin rätt till omplacering enligt 18 eller 19 §§ skall anmäla detta till arbetsgivaren. Beror omplaceringsbehovet att kvinnan på grund av sitt havandeskap inte kan utföra sina arbetsuppgifter, skall anmälan göras minst en månad i förväg. l övriga fall skall anmälan göras så snart det kan ske. Sedan anmälan har gjorts skall arbetsgivaren snarast möjligt lämna besked om möjligheten till omplacering. Kan omplacering inte ske, skall arbetsgivaren fortlöpande pröva möjligheten till omplacering.

Författningsförslag 32

Skadestånd

22 § En arbetsgivare bryter mot denna lag skall betala arbetstagaren som skadestånd för den förlust uppkommer och allmänt skadeekonomiskt som den kränkning lagbrottet innebär. På motsvarande sätt skall en stånd för som få skadestånd arbetstagaren vilseleder honom i arbetsgivare ha rätt att om fråga om sin föräldraledighet. allmänna skadeståndet skall bestämmas till ett skäligt belopp efter en Det helhetsbedömning samtliga omständigheter. Därvid skall inte bara intresav avhålla från lagbrott beaktas utan även den skadeståndsansvariges set att skuld till lagbrottet och i vad mån den skadeståndsbestörre eller mindre rättigade har föranlett eller medverkat till detta. Allmänt skadestånd skall inte

dömas lagbrottet framstår som ursäktligt. ut, om skäligt, kan såväl ekonomiskt allmänt skadestånd sättas ned Om det är som eller helt falla bort.

vill kräva skadestånd enligt 22 § skall väcka talan vid domstol 23 § Den som inom tre månader från det att skadan inträffade. Om talan inte väcks i rätt tid, har parten förlorat sin rätt till talan.

Rättegång

Mål tillämpningen denna lag handläggs enligt lagen 1974:371 24 § om av rättegången i arbetstvister. om

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995, då lagen 1978:410 om

rätt till ledighet för vård barn, m.m. upphör att gälla. av Bestämmelserna i 22 23 §§ skadestånd och preskription skall till- 2. - om den omständighet yrkandet hänför sig till har inträffat efter lämpas om som ikraftträdandet den lagen. I annat fall tillämpas äldre bestämmelser. av nya

Författningsfärslag 33

3 Förslag till lag ändring i semesterlagen

om

1977:480

Härigenom föreskrivs att 17 § semesterlagen 1977:480 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är om

ledighet grund av sjukdom, i ledighet på grund sjukdom, i av den mån frånvaron under intjänan- den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar deåret icke överstiger 180 dagar, eller om frånvaron beror på arbetsskada,

ledighet enligt lagen 1978:410 2. ledighet enligt föräldraledigom rätt till ledighet för vård av hetslagen 1994:000 dels under tid barn, m. m. dels under tid för för vilken havandeskapspenning vilken havandeskapspenning utges utges enligt 3 kap. 9 § lagen enligt 3 kap. 9 § lagen 1962:381 1962:381 om allmän försäkring, om allmän försäkring, dels under dels under tid för vilken föräldratid för vilken föräldrapenning utges penning utges i anledning barns av i anledning av barns födelse eller födelse eller adoption enligt 4 kap. adoption enligt 4 kap. 3 och 5 §§ 3 och 5 §§ samma lag, i den mån samma lag, i den mån frånvaron frånvaron för varje barn, eller vid för varje barn, eller vid flerbarns- flerbarnsbörd sammanlagt, icke börd sammanlagt, icke överstiger överstiger 120 dagar eller för 120 dagar eller för ensamstående ensamstående förälder, 180 dagar, förälder, 180 dagar, dels under tid dels under tid för vilken tillfällig för vilken tillfällig föräldrapenning föräldrapenning utges enligt 4 kap. utges enligt 4 kap. 10 och 11 §§ 10 och 11 §§ lag, samma samma lag,

ledighet på grund av risk för överförande smitta, arbetstagaren är av om berättigad till ersättning enligt lagen 1989:225 om ersättning till smittbärare, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar,

34 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ledighet för utbildning, som enligt lag medför rätt till annan semesterlön, om arbetstagaren erhåller korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag eller utbildningsanode enligt studiestödslagen 1973:349 eller om utbildningen till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanhängande frågor, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar,

ledighet grund sådan i 4. ledighet på grund av sådan i 5. av värnpliktslagen 1941:967 27 § värnpliktslagen 1941:967 27 § eller med stöd därav föreskriven eller med stöd därav föreskriven tjänstgöring högst 60 dagar, tjänstgöring om högst 60 dagar, om beredskapsövning och är beredskapsövning och som är som direkt ansluter sig till grund- heller direkt ansluter sig till grundheller utbildning, eller ledighet grund utbildning, eller ledighet på grund motsvarande vapenfri tjänst, i motsvarande vapenfri tjänst, i av av frånvaron under intjänan- den mån frånvaron under intjänanden mån deåret icke överstiger 60 dagar, deåret icke överstiger 60 dagar,

ledighet grund att arbets- 5. ledighet grund av att arbetsav efter det kalenderår då han tagaren efter det kalenderår då han tagaren tjugotvå år fullgör tjänstgöring fyllt tjugotvå år fullgör tjänstgöring fyllt på tid än då i civilförsvaret på annan tid än då i civilförsvaret annan civilförsvarsberedskap råder eller civilförsvarsberedskap råder eller beredskapsövning får anordnas vid beredskapsövning får anordnas vid försvarsmakten, i den mån frånva- försvarsmakten, i den mån frånvaunder intjänandeåret icke under intjänandeåret icke ron ron överstiger 60 dagar, överstiger 60 dagar, eller

ledighet enligt lagen 1986:163 rätt till ledighet för svenskom undervisning för invandrare, eller

Författningsförslag 35

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ledighet enligt lagen 1988: 1465 ledighet enligt lagen 1988:1465 om ersättning och ledighet för om ersättning och ledighet för närståendevård, i den mån frånva- närståendevård, i den mån frånvaron under intjänandeåret inte över- ron under intjänandeåret inte överstiger 45 dagar. stiger 45 dagar.

Vid tillämpning av första stycket 1 Har arbetstagare anledning av som skall frånvaro under de första 90 anges i första stycket 1 varit fråndagarna av frånvaroperiod i varande från arbetet utan längre något fall anses bero på arbets- avbrott i frånvaron än fjorton skada. Har arbetstagare av an- dagar i följd under två hela en ledning som anges i första stycket intjänandeår, grundar därefter l varit oavbrutet frånvarande från infallande dag frånvaroperioden av arbetet under två hela intjänandeår, icke rätt till semesterlön. grundar därefter infallande dag av frånvaroperioden icke rätt till semesterlön.

I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Är arbetstagare frånvarande på en grund av en arbetsskada vid ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

Författningsförslag 36

4 Förslag till lag om ändring i lagen 1962:381 om

allmän försäkring.

föreskrivs 3 kap. 5 och 9 §§ lagen om allmän försäkring Härigenom att 1962:381 skall ha följande lydelse.

allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en 5 § Den besluta den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäkförsäkrad om fråga försäkrad i 1 § första stycket skall kassan ringen. I om en som avses fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst och, om samtidigt delvis är hänföra till anställning, dennes ârsarbetstid. inkomsten helt eller att fastställelse skall också ske för försäkrad som avses i 1 § andra styck- Sådan anmälan hans inkomstförhållanden gjorts hos kassan. Av et så snart om skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att beslutet till anställning eller till annat förvärvsarbete. sjukpenningförsäkhänföra ringen skall omprövas kännedom den försäkrades inkomstförhållanden,

a när kassan fått om att

omständigheter har undergått ändring betydelse för arbetstid eller andra av rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek, förtidspension eller särskild efterlevandepension enligt denna lag b när försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänbeviljas den till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid särskild eftersyn levandepension, förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbe-

te, delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan ut-

c när

gående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades

arbets- eller inkomstförhållanden, samt d när tjänstepension beviljas den försäkrade.

Ändring i första stycket a skall ske från och med den dag då

som avses ändrade omständigheterna. Ändring försäkringskassan fått kännedom om de skall i fall i 8 § fjärde stycket andra meningen och 12 a § gälla som avses med den första dagen med sjukpenning. Ändring skall i annat fall från och

Författningsförslag 37

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

än som avses i första stycket a ske så snart anledning till ändringen upp-

kommit. Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får i annat fall än som avses i första stycket b, c eller d sänkas under tid då den försäkrade

bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen 1973:349, studiestöd enligt lagen 1983:1030 om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller bidrag enligt förordningen 1976:536 om utbildningsbidrag för doktorander, genomgår kommunal vuxenutbildning komvux, vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda särvux eller svenskundervisning för invandrare sñ och uppbär timersättning för studierna, 3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller genomgår arbetsmarknadsutbildning som beslutats av en arbetsmarknadsmyndighet, 4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5. är helt eller delvis ledig från är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, förvärvsarbete för vård barn, av om den försäkrade är förälder till den försäkrade är förälder till om barnet eller likställs med förälder barnet eller likställs med förälder enligt 1 § lagen 1978:410 om rätt enligt 1 § färäldraledighetslagen till ledighet för vård av bam, m.m. 1994:000 och barnet inte har fyllt och barnet inte har fyllt ett år. ett år. Motsvarande gäller vid Motsvarande gäller vid adoption av adoption av barn som fyllt tio år barn som fyllt tio år eller vid eller vid mottagande sådant av mottagande av sådant barn i avsikt barn i avsikt att adoptera det, om att adoptera det, om mindre än ett mindre än ett år har förflutit sedan år har förflutit sedan den försäk- den försäkrade fick barnet i sin rade fick barnet i sin värd, vård,

Författningsförslag 38

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

fullgör värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst eller genomgår militär

grundutbildning för kvinnor.

försäkrad i tredje stycket 1 eller 3 skall försäkringskassan, För en som avses sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenvid ninggrundande inkomst har fastställts på grundval av enbart den inkomst som arbete den försäkrade kan antas få under denna tid. Om därvid av eget som sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att hänföra till den anställning, skall årsarbetstiden beräknas grundval av enbart det antal den försäkrade kan antas ha i ifrågavarande förvärvsarbete arbetstimmar som under utbildningstiden. får sådan behandling eller rehabilitering som avses i För en försäkrad som eller 22 kap. 7 § och under denna tid får livränta enligt lagen 7 b § som arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt en 1976:380 om skall försäkringskassan, vid sjukdom under den tid då annan författning beräkna sjukpenningen på sjukpenninggrundande livränta betalas ut, en fastställts på grundval enbart den inkomst av eget arbete inkomst som har av den försäkrade kan antas få under denna tid. som i 10 § första stycket 1 eller 2 skall dock För en försäkrad som avses c mellan vâr- och hösttermin, då den försäkrade inte under studieuppehåll studiesocial förmån i tredje stycket sjukpenningen uppbär som anges sjukpenninggrundande inkomst följer av första tredje beräknas på den som -sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad den styckena, om sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket. stycket tillämpas även för försäkrad avses i tredje stycket 6 när Fjärde som försäkrade genomgår grundutbildning eller därtill omedelbart anslutande den repetitionsutbildning. 9 § försäkrad kvinna har rätt till En försäkrad kvinna har rätt till En havandeskapspenning, havan- havandeskapspenning, om havanom har ned hennes förmå- deskap har satt ned hennes förmådeskap satt utföra uppgifterna i sitt att utföra uppgifterna i sitt ga att ga

Författningsförslag 39

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

förvärvsarbete med minst en fjär- förvärvsarbete med minst tjären dedel och hon inte kan omplaceras dedel och hon inte kan omplaceras till annat mindre ansträngande till annat mindre ansträngande arbete enligt bestämmelserna i 12 § arbete enligt bestämmelserna i 19 § lagen 1978:410 om rätt till ledig- föräldraledighetslagen 1 994.000. het för vård av barn, m. m.

En kvinna har även rätt till havan- En kvinna har även rätt till havandeskapspenning om hon inte fâr deskapspenning hon inte fâr om sysselsättas i sitt förvärvsarbete sysselsättas i sitt förvärvsarbete på grund av en föreskrift om förbud grund föreskrift förbud av en om mot arbete under havandeskap, mot arbete under havandeskap, som har meddelats med stöd har meddelats med stöd av som av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen 1977:1160, och hon inte kan 1977:1160, och hon inte kan omplaceras till annat arbete enligt omplaceras till arbete enligt annat bestämmelserna i 12 § lagen om bestämmelserna i 18 § föräldralerätt till ledighet för vård av barn, dighetslagen. m. m.

Havandeskapspenning utges i fall i första stycket för varje dag som avses som nedsättningen består, dock tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse, och i fall i som avses andra stycket för varje dag som förbudet gäller. Havandeskapspenning utges längst till och med den elfte dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. Havandeskapspenning utges med belopp kvinnans sjukpensom motsvarar ning enligt 4

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

40 Författningsförslag

5 Förslag till lag om upphävande av lagen

rätt till ledighet för vissa 1979:1184 om

inom skolan,

föreningsuppdrag m.m.

1979:1184 rätt till ledighet för vissa Härigenom föreskrivs att lagen om skolan, skall upphöra att gälla vid utgången av föreningsuppdrag inom m.m. år 1994.

Författningsförslag 41

6 Förslag till lag ändring i arbetsrättslig

om

beredskapslag 1987:1262

Härigenom föreskrivs att 5 och 6 §§ arbetsrättslig beredskapslag 1987: 1262 och 5 i bilagan till lagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5§ Lagen 1976:580 om medbestäm- Lagen 1976:580 medbestämom mande i arbetslivet, lagen mande i arbetslivet, lagen 1974:358 om facklig förtroende- 1974:358 facklig förtroendeom mans ställning på arbetsplatsen, ställning pá arbetsplatsen, mans lagen 1982:80 om anställnings- lagen 1982:80 anställningsom skydd, semesterlagen 1977:480 skydd, semesterlagen 1977:480 och lagen 1978:410 om rätt till 1994:000, tillämpas med de ändledighet för vård av barn, m. m., ringar och tillägg i som anges en tillämpas med de ändringar och till denna lag fogad förteckning tillägg som anges i till denna bilaga. en lag fogad förteckning bilaga.

6§ När denna lag skall tillämpas, När denna lag skall tillämpas, gäller inte lagen 1974:981 om gäller inte studieledighetslagen arbetstagares rätt till ledighet för 1994:000. utbildning, lagen 1979:1184 om rätt till ledighet för vissa föreningsuppdrag i skolan och lagen 1986:163 om rätt till ledighet för svenskundervisning för invandrare.

42 Författningsförslag

Bilaga

5. lagen 1978:410 rätt till 5. Färäldraledighetslagen om ledighet för vård bam, m. m. 1994:000 av

I fråga lagen 1978:410 om I fråga 01n föräldraledighetslagen om rätt till ledighet för vård barn, 1994:000 skall 1§ ha följande av skall 1 § ha följande lydel- lydelse. m. m. se.

1 § Arbetstagare har förälder rätt till ledighet från sin anställning enligt som bestämmelserna i denna lag. Sådan rätt har även arbetstagare som förälder är rättslig vårdnadshavare och har ård om ett a. utan att vara barn, b. har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem, stadigvarande sammanbor med förälder och som är eller har varit gift c. med eller har eller haft barn med föräldern. Regeringen får genom föreskrifinskränka rätten till ledighet enligt denna lag, om det krävs för att tillter godose totalförsvarets behov.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Ett inslag i de rättsliga reformer arbetslivets omrâde genomfördes som under 1970-talet var att möjligheterna till ledighet från arbetet utökades genom ny lagstiftning. Syftet med ledighetsrefonnerna skapa ökad var att valfrihet och välfärd för anställda. Reformerna har också förbättrat förutsättningarna för de anställda att förena förvärvsarbete med familjeansvar, studier, fackliga uppdrag m.m. De kan också antas ha bidragit till höja att kunskapsnivân hos arbetstagarna, den yrkesmässiga rörligheten på arbetsmarknaden och att höja förvärvsfrekvensen bland kvinnor i Sverige. Fördelarna med lagreformerna har inte kunnat erhållas kostnader och utan andra problem för arbetsgivarna. Reglerna inte heller alltid ha tillämanses pats på det sätt som förutsattes vid deras tillkomst. Företrädare för arbetsgivarsidan har uppgett att särskilt de små företagen upplever lagarna som svårförståeliga och svârhanterliga. Under 1980-talet påbörjades ett utrednings- och kartläggningsarbete avseende ledighetslagstiftningen bestod olika delprojekt. som av tre Ett av dessa projekt innebar en lagteknisk översyn lagarna och av utfördes inom Ar-

betsmarknadsdepartementet. Översynen redovisades i

promemorian Ds A 1982:5 Ledighetslagarna En lagteknisk granskning. De två övriga projekten utgjordes av dels en studie de ekonomiska konsekvenserna av av den samlade frånvaron från arbetet, utförd av Riksrevisionsverket RRV, Fränvaron i arbetet omfattning, utveckling och kostnader, dels studie - en av hur verksamheten hos myndigheter och företag påverkas av de förändrade

närvaromönstren, utförd av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle SNS, Mot ökat flexliv Ledighetslagar - och dessas konsekvenser för verksamhet i företag och myndigheter. Någon lagstiftning grundval detta utredav nings- och kartläggningsarbete genomfördes dock inte.

Till ledighetslagarna brukar förutom semesterlagen 1977:480 följande - lagar räknas.

Inledning 44

lagen 1974:981 arbetstagares rätt till ledighet för utbildning studieom ledighetslagen 2. lagen 1978:410 rätt till ledighet för vård av barn, m.m. föräldraom ledighetslagen 1979:1184 rätt till ledighet för vissa föreningsuppdrag inom lagen om sia-ledighetslagen skolan, m.m. lagen 1986:163 rätt till ledighet för svenskundervisning för in- 4. om vandrare sñ-ledighetslagen 5. lagen 1988:1465 ersättning och ledighet för närståendevård närom ståendevárdslagen Bland ledighetsbestämmelser i andra lagar kan nämnas reglerna om rätt till ledighet för fackligt arbete i 6 § lagen 1974:358 om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen FML och i 17 § lagen 1976:580 om medbestämmande i arbetslivet MBL samt ledighet för uppdrag som skyddsombud och ledamot skyddskommitté i 6 kap. 5 § 15 § arbetsmiljölagen av resp. 1977:1160. Andra sådana enstaka ledighetsregler finns i 14 § andra stycket 1982:80 anställningsskydd LAS och 12 a § fjärde stycket lagen lagen om 1970:943 arbetstid i husligt arbete ledighet för att söka nytt om m.m. arbete under uppsägningstid samt ledighet för politiska uppdrag i 4 kap. 6 § regeringsformen RF och i 4 kap. 11 § kommunallagen 1991:900, KL. Sedan riksmötet 198283 har det årligen begärts i motioner i riksdagen att nämnda översynsarbetet skall fullföljas, bl.a. i syfte att åstadkomma det nyss anpassning till de mindre företagens situation. Arbetsmarknadsutskottet en AU har i betänkandet 199192:AU2 Arbetstid, semester och annan ledighet i princip ställt sig bakom sådan översyn av ledighetslagstiftningen. en

1.2 Våra direktiv

I direktiven dir. 1992:98 till utredningen anför chefen för Arbetsmarknadsdepartementet bl.a. följande.

skall göras bör omfatta den lagstiftning ledighet Den översyn som nu om omnämnts inledningsvis, med undantag för ledighetsreglerna i försom troendemannalagen. Som jag nämnt i direktiven till arbetsrättskommittén

SOU 1994: 41 Inledning 45

har dessa regler ett så nära samband med reglerna om arbetstagarinflytande att översynen av dem i stället bör höra till uppgifterna för den kommittén. Semesterlagen bör inte omfattas av uppdraget, med undantag för reglerna 17 § om semesterlönegrundande frånvaro. Utredaren bör ta sin utgångspunkt i det material som blev resultatet av det ovan nämnda utredningsarbetet i början 1980-talet och arbeta vidare av med det. Till skillnad från vad som gällde vid det tidigare utredningsarbetet bör arbetet nu inte begränsas till lagtekniska aspekter. Även lagreglernas materiella innehåll bör omfattas av översynen, som skall inriktas på regler som bättre skulle kunna anpassas till särskilt de små företagens situation och administrativa kapacitet. Därigenom bör också de anställdas möjligheter att överblicka sina rättigheter öka. En uppföljning i relevanta delar av de studier utfördes Riksrevisom av sionsverket resp. Studieförbundet Näringsliv och samhälle bör ske. Fallstudier bör göras i syfte att så konkret möjligt belysa lagstiftningens som konsekvenser på olika slag av arbetsplatser. Uppföljningen av de ekonomiska studierna bör koncentreras till de företagsekonomiska effekterna av frånvaron. Arbetet bör omfatta hela arbetsmarknaden, både den privata och den offentliga sektorn.

Översynen bör leda till konkreta förslag till lagändringar.

I direktiven uttalas vidare att studieledighetslagens ändamål bör avgränsas, att regelsystemet som helhet bör bli enklare och enhetligt, möjligmer att heten att införa regler mot missbruk rätten till ledighet av bör övervägas samt att rätten till semesterlön vid olika slag ledighet bör över. Utav ses redningen skulle enligt direktiven slutfört sitt arbete senast den 31 december 1993.

1.3 Utredningsarbetet

Vi påbörjade vårt arbete i februari 1993. En av våra första uppgifter var att inleda undersökningar om ledighetslagarnas tillämpning i företagen på det sätt som förutsätts i direktiven. Under våren 1993 initierades därför tre skilda undersökningar i syfte att belysa lagstiftningens konsekvenser på olika typer av arbetsplatser. Vi gav till en början Statistiska centralbyrån SCB i uppdrag att genomföra en s.k. tilläggsundersökning till de ordinarie arbetskraftsundersökningar-

46 Inledning

AKU under andra kvartalet 1993. Avsikten med tilläggsundersökningen na att få detaljerade kunskaper omfattningen av ledighetsuttaget i var mera om företag och myndigheter. Vidare gav vi professorn vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, Sören Wibe, i uppdrag att göra en enkätundersökning angående arbetsgivarnas och de fackliga företrädarnas inställning till studieledighets- och föräldraledighetslagarna. Enkäten skickades ut till 1 000 företag. Slutligen vi ett konsultföretag, Cepro AB, i uppdrag att genom gav fallstudier i olika företag konkreta exempel på vad som händer när ledigge hetslagstiftningen tillämpas i företagen. De angivna undersökningarna redovisades till oss under hösten 1993. I nu betänkandet behandlas de i kap. 6. Under utredningsarbetets bedrivande har vi haft ett flertal sammanträden

med kontaktmän för organisationer se bilaga 1 på arbetsmarknaden. Vid

dessa sammanträden har vi inhämtat organisationernas synpunkter på den aktuella lagstiftningen och även gett organisationerna tillfälle att under hand ta del och kommentera resultaten av de undersökningar som vi genomav fört. Dessa synpunkter finns intagna i kap. 5 i betänkandet. Vi har vidare samrått i olika frågor med 1992 års arbetsrättskommitté och med Statens skolverk i anslutning till ett uppdrag till verket om regelförenklingar beträffande bl.a. svenskundervisning för invandrare. Vi har också haft underhandskontakter tillsatt arbetsgrupp med en inom Socialdepartmentet med uppgift att se över föräldraförsäkringen.

2 Gällande rätt

I detta avsnitt redovisar vi var för sig de olika lagstiftningar och regler om ledighet m.m. som omfattas vårt uppdrag. Vi har under vårt arbete av även upprättat en omfattande promemoria i vilken ledighetsreglerna sammanställts horisontellt, dvs. likartade regler i de olika lagarna har jämförts i ett sammanhang. Promemorian, som inte biläggs betänkandet, finns arkiverad hos utredningen.

Studieledighetslagen

Enligt lagen 1974:981 arbetstagares rätt till ledighet för utbildning om studieledighetslagen har varje arbetstagare rätt till ledighet från sin anställning för att undergå utbildning. Lagen gäller anställda i såväl allmän som enskild tjänst och avser både större och mindre arbetsplatser 1 §. Lagen är i princip tvingande till arbetstagarnas förmån. Avvikelser från lagens regler medges i viss utsträckning. Det gäller bl.a. reglerna om kvalifikationstid för rätt till ledighet och bestämmelserna ledighetens förläggom ning. Dessa lagbestämmelser kan sättas spel föreskrift i kollektivur genom avtal. För att ett avtal om en sådan avvikelse skall giltigt skall vara överenskommelsen ha träffats eller godkänts på central nivå 2 §. Däremot medges inte avsteg från lagens bestämmelser anställningsskydd, om skadeständsskyldighet för arbetsgivaren och frågor Arbetsdomstolens behörighet om att pröva mål om lagens tillämpning. Arbetsgivaren har rätt att tillämpa ett kollektivavtal som avviker från lagen även på arbetstagare som inte är medlem den avtalsslutande av organisationen. Som krav härför gäller dock att arbetstagaren sysselsätts i arbete som avses med avtalet och inte omfattas av annat tillämpligt kollektivavtal 2 § tredje stycket. Vid lagens tillkomst förordades att lagen skulle utformas ramlagsom en stiftning som förutsattes bli kompletterad bestämmelser i kollektivavtal. av För rätt till ledighet enligt studieledighetslagen fordras normalt att arbetstagaren vid tiden för ledighetens början har varit anställd hos arbetsgivaren

48 Gällande rätt

månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de de senaste sex två åren. Vid beräkningen anställningstidens längd tas hänsyn till senaste av tidigare anställning hos arbetsgivare inom samma koncern. Den tid som varit anställd hos arbetsgivare företag helt eller delvis arbetstagaren en vars övergått till ägare skall även medräknas i kvalifikationsticen 3 §. annan Arbetstagaren får själv avgöra inriktningen utbildningen. I princip all utbildning, allmän och facklig utbildning såväl som yrkesutbildning, omfattas Rena självstudier omfattas dock inte. För att marken denna beav lagen. rätten till ledighet endast gälla den som skäl undergå gränsning anges utbildning . Ledighetens längd regleras inte i lagen. När lagen infördes ansågs det inte finnas något större behov sådan spärr i lagen. En spärr skulle som av en leda till vissa längre utbildningar ine skulle bli regel kunna att typer av tillgängliga för arbetstagarna, vilket ansågs otillfredsställande. Studieledighetslagen innehåller utförliga regler om hur begird ledighet skall förläggas. Arbetsgivaren har möjlighet att skjuta upp begird ledighet månader. En arbetsgivare vill göra detta skall genas underrätta sex som och den berörda kollektivavtalsbundna arbetstagarorganisatioarbetstagaren uppskovet. Arbetsgivaren är därvid skyldig att ange skälen för det nen om önskade uppskovet. Underrättelseskyldighet gäller även när den arbetstagare begär ledighet är oorganiserad. Arbetstagarorganisationen har rätt att som påkalla överläggning med arbetsgivaren i saken 4 §. Om arbetsgivaren vill att ledigheten skall börja senare än sex månader efter arbetstagarens begäran, krävs samtycke till uppskovet av aibetstagarorganisationen eller, frågan hänskjutits till centrala överlägningar, av om vederbörande huvudorganisation arbetstagarsidan 5 §. arbetstagare, fått sin ledighet uppskjuten, får efter enväntetid om En som tvâ år påkalla domstols prövning frågan ledighetens förläggning 6 §. av om Lagen innehåller inte någon inskränkning i arbetsgivarens prinära bestämmanderätt i fråga ledighetens förläggning i de fall när arbetsgivaren inte om eller brukar bunden kollektivavtal i förhållande till len kategori är vara av som arbetstagaren tillhör. Facklig utbildning har i vissa hänseenden en prioriterad ställiing. Kravet viss kvaliñkationstid för ledighet gäller inte facklig utbildting. Om en

Gällande rätt 49

arbetsgivare önskar skjuta upp ledighet avseende facklig utbildning än mer tvâ veckor, krävs samtycke från arbetstagarorganisationen 5 §. Vid konkurrens mellan flera anställda om ledighet under samma tid prioriteras facklig utbildning 7 §. Om flera arbetstagare inte kan beredas ledighet samtidigt har den som vill delta i facklig utbildning, som nyss nämnts, företräde. I andra hand skall företräde ges till den som inte har utbildning motsvarande nioårig grundsko- 1a, och vid turordningen dem emellan, den har obekväm arbetstid. som Turordning sker inom varje kollektivavtalsomrâde för sig 7 §. Vid tvist om tillämpning av lagen är det den fackliga organisationen som bestämmer lagens tillämpning till dess tvisten har prövats. Organisationen har således s.k. tolkningsföreträde 11 §. En arbetstagare som avbryter sina studier har rätt återgå i arbete att men måste då underrätta arbetsgivaren detta i förväg. Arbetsgivaren har i om vissa fall rätt att skjuta âtergången till månad 10 §. upp en Om uppsägning eller avskedande sker enbart av det skälet att arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet, skall åtgärden på yrkande av arbetstagaren förklaras ogiltig 8 §. Om tvist uppkommer om en uppsägning är giltig, löper anställningen vidare till dess tvisten slutligt har avgjorts. Arbetstagaren fâr inte avstängas från sitt arbete grund av de omständigheter har föranlett som uppsägningen, om inte särskilda skäl föreligger. Arbetstagaren har rätt till lönoch andra förmåner enligt bestämmelserna i 12 14 §§ LAS. Domstol kan dock interi- mistiskt förordna att anställningen skall upphöra. Det är inte heller tillåtet att arbetstagare försämrade ge en arbetsförhållan-

den eller en minskning löneförmânerna pâ grund arbetstagaren

av av att har utnyttjat sin rätt till ledighet för studier 9 §. En arbetsgivare som bryter mot lagen eller kollektivavtal, som slutits med stöd av lagen, är skadeståndsskyldig arbetstagaren. gentemot Arbetstagarorganisationen kan åläggas skadeståndsskyldighet mot arbetsgivaren vid felaktig tillämpning av tolkningsföreträdet organisationen om insett eller uppenbarligen borde ha insett att tolkningen fel. var

50 Gällande rätt

2.2 Föräldraledighetslagen

1978:410 rätt till ledighet för vård barn, m.m. föräldraledig- Lagen om av innebär arbetstagare i egenskap av förälder har rätt till hetslagen att en från sin anställning för vård barn till dess barnet uppnått ett och ledighet av Arbetstagaren har vidare rätt att förkorta arbetstiden till ett halvt års ålder. fjärdedelar normal arbetstid till dess barnet har uppnått åtta års ålder tre av barnet har avslutat det första skolåret, om det sker senare eller till dess 1 och 3 §§. till ledighet gäller även för den som utan att vara förälder är Samma rätt vårdnadshavare och har vård ett barn, fosterföräldrar och den rättslig om sammanbor med förälder är eller har varit gift med som stadigvarande som eller har eller har haft barn med föräldern 1 §. till ledighet är fristående från föräldraförsäkringens förmånsregler. Rätten har dock alltid rätt att få ledigt under den tid då föräldrapen- Arbetstagaren förkortning arbetstiden till hälften eller tre fjärdedelar ning utgår och av då arbetstagaren uppbär halv eller fjärdedels föräldrapenning 4 §. under tid arbetstagare har vidare rätt till hel ledighet i samband med barns Kvinnliga födelse under minst veckor före den beräknade tidpunkten för nedkomsex veckor efter nedkomsten. De har även rätt till ledighet för sten och sex amning 4 §. arbetstagare har adopterat ett barn eller tagit emot ett barn för För en som adoptera det, skall tiden ett och ett halvt år i stället räknas från den tidatt punkt när arbetstagaren fick barnet i sin vård 3 §. kvaliñkationskrav för ledighet gäller förutom ledighet vid barnsbörd Som amning då arbetstagaren uppbär tillfällig föräldrapenning att aroch samt vid ledighetens början har varit anställd hos arbetsgivaren antingbetstagaren månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de en de senaste sex senaste två åren 5 §. skall i princip förläggas till de dagar som arbetstagaren begär. Ledigheten Ledighet i form arbetstidsförkortning skall dock som huvudregel spridas av jämnt över arbetsveckans samtliga dagar. överläggning skett med arbetstagarens fackliga organisation, skall Om inte samråda med arbetstagaren ledighetens förläggning under arbetsgivaren om

Gällande rätt 51

dagen. Kommer man inte överens, bestämmer arbetsgivaren om inte annat avtalats. Arbetsgivaren får dock inte utan arbetstagarens samtycke dela upp ledigheten under arbetsdagen eller förlägga den till annan tid än arbetsdagens början eller slut 8 §. Föräldraledigheten får delas upp på högst tre perioder per kalenderår. Denna begränsning gäller dock inte ledighet under tid när arbetstagaren uppbär föräldrapenning enligt 4 kap. 4 § andra stycket lagen 1962:381 om allmän försäkring AFL eller tillfällig föräldrapenning 6 §. Den arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet skall som huvudregel anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början. Om detta inte kan ske, skall anmälan göras så snart som möjligt. För ledighet i samband med tillfällig vård av barn är underrättelsetiden en vecka. Beror ledigheten sjukdom eller smitta gäller över huvud taget inte någon underrättelsetid 7 §. Arbetstagaren har rätt att avbryta påbörjad ledighet och återuppta arbetet i samma omfattning som före ledigheten. Arbetstagaren måste i sådant fall underrätta arbetsgivaren snarast möjligt. Vid föräldraledighet om en månad eller mer gäller viss varseltid inför återgången 9 §. Föräldraledighetslagens regler om anställningsskydd överensstämmer i huvudsak med studieledighetslagens. Arbetstagaren tillerkänns även skydd mot minskning anställningsförmâav ner eller försämring av arbetsförhållandena på annat sätt än beror på som uppehållet i arbetet. Därtill är arbetstagaren inte skyldig att tåla annan omplacering än sådan som kan ske inom för anställningsavtalet och ramen som är en nödvändig följd av ledigheten 10 och 11 §§. En arbetsgivare som bryter mot lagen kan åläggas skadeståndsskyldighet 13 §. En kvinnlig arbetstagare har bl.a. rätt att under tiden från och med den sextionde dagen före den beräknade nedkomsten bli omplacerad, om hon på grund av havandeskapet inte kan utföra fysiskt påfrestande arbetsuppgifter. Rätten till omplacering föreligger endast det skäligen kan krävas om att arbetsgivaren bereder henne annat arbete hos sig 12 §. Arbetstagaren skall anmäla att hon önskar omplacering minst en månad dessförinnan 12 §. a Det finns vidare i 12 § en regel om rätt till omplacering för havande, kvinn-

52 Gällande rätt

lig arbetstagare inte får sysselsättas i sitt arbete på grund av arbetsmilsom jöföreskrifter. Lagens regler är i allt väsentligt tvingande. Reglerna om underrättelsetid i samband med begäran ledighet samt om arbetstagarens skyldighet att om anmäla till arbetsgivaren att arbetstagaren vill avbryta påbörjad ledighet och den tid efter vilken arbetstagaren sedan har rätt att återgå i arbete, är dock dispositiva. Även den närmare tillämpningen av ledighetens förläggning m.m. får bestämmas genom kollektivavtal som slutits eller godkänts central nivå 2 §.

2.3 Sñ-ledighetslagen

Enligt lagen 1986:163 rätt till ledighet för svenskundervisning för om invandrare sfi-ledighetslagen har en arbetstagare som antagits till sådan undervisning sfi rätt att vara ledig för att delta i denna. I och med att en arbetstagare har antagits till undervisningen är alltså förutsättningarna för tillämpning av sñ-ledighetslagen uppfyllda. Ledighet enligt denna lag anses arbetad tid vid tillämpning av andra författningar l §. som En kommun har enligt 13 kap. skollagen 1985:1100 ansvar för att samråd sker med arbetsgivare och berörda arbetstagarorganisationer om arbetstagarnas deltagande i undervisningen. Syftet med samrådet är att lösa samtliga frågor kring utbildningen och dess förläggning. Målet är att undervisningens pedagogiska krav skall tillgodoses och att olägenheter för såväl arbetsgivare undviks. Arbetstagarens rätt till ledighet har i arbetstagare som sñ-ledighetslagcn gjorts beroende av att en överenskommelse träffas vid samrådet i fråga om undervisningen och dess förläggning. Om arbetsgivaren, kommunenstudieanordnaren och i förekommande fall arbetstagarorganisationen enas, är arbetsgivaren skyldig att ge en arbetstagare som vill delta i undervisningen erforderlig ledighet för undervisning och restid 3 § första stycket, jfr prop. 198586:67 s. 48. Om överenskommelse om undervisningen inte kan träffas regleras arbetstagarens rätt till ledighet i 3 § andra stycket. Där anges att arbetstagare som bedriver heltidsstudier har rätt att vara helt ledig från anställningen. Arbets-

Gällande rätt 53

tagare som bedriver deltidsstudier har rätt att förkorta arbetstiden till hälften av den för arbetsplatsen normala arbetstiden. För arbetstagare med korta deltider gäller att dessa alltid får vara helt lediga från anställningen. Arbetsgivaren skall underrättas om att arbetstagaren vill utnyttja sin rätt till ledighet minst en månad före ledighetens början 4 §. Arbetstagaren får avbryta en påbörjad ledighet och återuppta arbetet i samma omfattning som före ledigheten. Arbetsgivaren skall underrättas härom snarast möjligt. Arbetsgivaren är dock inte skyldig att låta arbetstagaren återgå i arbete tidigare än två veckor efter det att underrättelse har lämnats 5 §- Lagen innehåller slutligen regler om anställningsskydd, skadeståndsskyldighet samt processuella bestämmelser 6 9 §§. Reglerna bygger på studiele- dighetslagens motsvarande bestämmelser. Lagen är i princip tvingande till arbetstagarens förmån. De regler som anger inom vilka tider olika underrättelser i samband med ledigheten skall ske är dispositiva. De får ersättas genom kollektivavtal som arbetstagarsidan har slutits eller godkänts central nivå. Den närmare tilllämpningen av en bestämmelse om löneskydd m.m. får också bestämmas på det sättet 2 §. Regeringen har nyligen förelagt riksdagen en proposition prop. 199394: 126 med förslag till vissa ändringar i sfi.

2.4 Sia-ledighetslagen

Lagen 1979:1184 om rätt till ledighet för vissa föreningsuppdrag inom skolan, m.m. sia-ledighetslagen ger en arbetstagare rätt att ledig från vara sin anställning för att utföra vissa uppdrag en ideell förening eller annan liknande sammanslutning som arbetstagaren tillhör. Uppdragen skall avse en uppgift som föreningen har åtagit sig gentemot en kommun och insatsen skall fullgöras under skoldag i grundskolan eller på dagtid inom allmän fritidsverksamhet för skolpliktiga barn i anslutning till skoldagen 1 §. Arbetstagaren har rätt till ledighet under högst nittio arbetstimmar per kalenderår. Om arbetstagarens tjänstgöring kan antas bli mindre än l 600

54 Gällande rätt

under kalenderåret begränsas rätten till ledighet i motsvarande arbetstimmar mån 3 §. skall anmälas till arbetsgivaren minst två veckor i förväg 4 §. Ledigheten ledigheten överstiger tjugo arbetstimmar per kalendermånad eller uppgår Om femton den antagliga tjänstgöringstiden under kalentill mer än procent av dermånaden får arbetgivaren vägra ledigheten. Arbetsgivaren får vidare ledighet, denna skulle medföra väsentlig olägenhet för vägra även annan om verksamhet 5 §. Arbetsgivaren måste huvudregel underarbetsgivarens som arbetstagaren inom vecka efter det att ledigheten amnäldes, om rätta en arbetsgivaren att vägra arbetstagaren ledighet 6 §. avser innehåller vidare motsvarande regler som studieledighetslagen om Lagen anställningsskydd, skadestånd samt processuella bestämmelser. bestämmelser är tvingande till förmån för arbetstagaren. Lagen in- Lagens andra ledighetslagar någon ventil där avvikelser från nehåller inte som - lagens bestämmelser medges genom kollektivavtal.

2.5 Närståendevårdslagen

ersättning och ledighet för närståendevård närståen- Lagen 1988: 1465 om devårdslagen innehåller bl.a. regler rätt till ledighet för arbetstagare som om vårdar svårt sjuk närstående person 1 §. en för lagens tillämpning gäller att vården här i landet och att Som villkor ges den sjuke är inskrivna hos allmän försäkringskassa 3 §. både vårdaren och har rätt till hel ledighet från arbetet under tid då han uppbär Arbetstagaren ersättning enligt lagen och till förkortning arbetstiden till hälften eller hel av fjärdedelar under tid då han uppbär halv eller tjärdedels ersättning till tre 20 §. Ersättning för högst 30 dagar sammanlagt för varje person som utges vårdas 6 §. Genom lagändring, trädde i kraft den l juni 1993, har en som med rätt till ledighet och ersättning för närståendevård ökats till antalet dagar vård hiv-smittats inom den svenska hälso- och 240 för av en person som sjukvården 4 och 6 §§.

Gällande rätt 55

Arbetstagaren skall så snart som möjligt underrätta arbetsgivaren om han vill vara ledig samt i samband därmed om möjligt ange hur länge han - avser att vara ledig 22 §. Arbetstagaren har rätt att avbryta en påbörjad ledighet och återuppta arbetet i samma omfattning som före ledigheten 23 §. Lagen innehåller vidare bestämmelser om anställningsskydd, skadeståndsskyldighet samt processuella bestämmelser 24 27 §§. Dessa bestämmelser har sina motsvarigheter i föräldraledighetslagen. Reglerna om rätt till ledighet är tvingande till arbetstagarens förmån 21 §- I 1994 års budgetproposition prop.l99394:100 Bilaga 6 föreslås uten byggnad av tiden för rätt till ersättning och därmed även ledighet till 60 - dagar.

2.6 Vissa övriga ledighetsregler

m.m.

Förtroendemannalagen

Lagen 1974:358 om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen FML ger förtroendemän i fackföreningar, är eller brukar bundna som vara av kollektivavtal för arbetsplatsen, vissa förmåner. Förmånerna gäller förtroendemän som är anställda hos arbetsgivaren på arbetsplatsen. Förtroendemannen har bl.a. rätt till ledighet för uppdraget. Om ledigheten den avser fackliga verksamheten den egna arbetsplatsen, har förtroendemannen också rätt till bibehållna anställningsförmåner under den lediga tiden. Den fackliga verksamhet som omfattas av FML indelas således i två kategorier. Är det fråga verksamhet förtroendemannens om som avser egen arbetsplats har denne rätt till ledighet med bibehållna anställningsförmáner 7 §. Ledigheten kan avse deltagande i lokal eller central tvisteförhandling som avser förhållande arbetsplatsen. Det kan även fråga utbildvara om ning av direkt betydelse för förhållandena på arbetsplatsen. Den andra kategorin av facklig verksamhet är sådan kan röra som anses förhållandena mellan arbetsgivare och arbetstagare men som inte, eller i vart fall inte enbart, avser förtroendemannens arbetsplats. För verksamhet på som

Gällande rätt 56

berör andra arbetsplatser har förtroendemannen rätt till ledighet det sättet enligt FML förtroendemannen har inte rätt till betalning för från arbetet men Det kan fråga att förtroendemannen deltar i fackledigheten 6 §. vara om ligt förhandlingsarbete andra arbetsplatser, avtalskonferenser, kongresser, representantskap och liknande. förtroendemannen skall ha rätt till ledighet och i förekommande För att betalning krävs den aktivitet förtroendemannen skall fall rätt till att som inom för hans uppdrag förtroendeman. Ledigheten delta i faller ramen som heller ha större omfattning än vad som är skäligt med hänsyn till får inte på arbetsplatsen och ledigheten får inte medföra betydande förhållandena hinder för arbetets behöriga gång 6 § andra stycket. Ledighetsreglerna i FML är dispositiva.

Medbestämmandelagen

1976:580 medbestämmande i arbetslivet MBL får Enligt 17 § lagen om har företräda sin organisation vid förhandling en arbetstagare som utsetts att inte vägras skälig ledighet för att delta i denna. Reglerna om ledighet för förtroendeman enligt FML gäller framför bestämmelsen i 17 § MBL. facklig MBL får därför sin egentliga betydelse för förhandlingar mellan Regeln i inte står i kollektivavtalsförhâllande till varandra. Regeln gäller i parter som princip för alla slag förhandlingar enligt MBL. Den är tvingande 4 § av MBL.

Anställningsskyddslagen

Enligt 14 § andra stycket lagen 1982:80 anställningsskydd LAS har om arbetstagare har från sin anställning under uppsägningsen som sagts upp tiden rätt till skälig ledighet med bibehållna anställningsförmåner för att besöka arbetsförmedlingen eller annat sätt söka arbete. Motivet för bearbetstagarna möjligheter utnyttja tiden före anställstämmelsen är att ge att ningens upphörande till att söka nytt arbete. Detta motiv väger tungt när det arbetsgivaren säger Lagtexten har mot bakgrund härav utforär som upp.

Gällande rätt 57

mats så att de särskilda rättigheterna enligt bestämmelsen enbart tillkommer arbetstagare som har blivit uppsagda. En arbetstagare som själv säger upp sig har således inte några särskilda rättigheter under uppsägningstiden utöver dem som följer av anställningsavtalet och det kollektivavtal som reglerar förhållandena arbetsplatsen.

Lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete

I 12 a § fjärde stycket lagen 1970:943 om arbetstid m.m. i husligt arbete finns en bestämmelse som motsvarar 14 § andra stycket LAS. Bestämmelsen ger en uppsagd arbetstagare under uppsägningstiden rätt till skälig ledighet från anställningen med bibehâllna anställningsförmåner för att besöka arbetsförmedlingen eller på annat sätt söka arbete. De arbetstagare som lagen avser omfattas inte av LAS och en särreglering har därför varit nödvändig.

Arbetsmilj

Arbetsmiljölagen 1977:1160 innehåller bestämmelser som har till syfte att säkerställa en arbetsmiljö som bl.a. inte utsätter arbetstagare för ohälsa eller olycksfall. Lagens regler syftar även till att främja samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Som ett led i arbetet att förverkliga lagens syften finns bestämmelser om bl.a. skyddsombud och skyddskommitté. På arbetsställe, där minst fem arbetstagare regelbundet sysselsätts, skall bland arbetstagarna utses ett eller flera skyddsombud. skyddsombud skall även utses på annat arbetsställe om arbetsförhållandena påkallar detta. Skyddsombudet lokal arbetstagarutses av organisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Om sådan organisation inte finns utses skyddsombudet av arbetstagarna 6 kap. 2 §. För arbetsställe där minst femtio arbetstagare regelbundet sysselsätts skall det finnas skyddskommitté 6 kap. 8 §. När skyddsombud utsetts av kollektivavtalsbärande fackförening har skyddsombudet ställning av facklig förtroendeman enligt FML, regler bl.a. vars om ledighet gäller i sådant fall.

58 Gällande rätt

FML ger de allmänna ramarna för den fackliga verksamheten arbetsplatsen. Har i lag meddelats bestämmelser som avviker från FML gäller emellertid de bestämmelserna. Enligt 6 kap. 5 § i arbetsmiljölagen har ett skyddsombud rätt till den ledighet som fordras för uppdraget och bibehåller sina anställningsförmåner vid sådan ledighet. Bestämmelsen gäller även för ledamot av skyddskommitté 6 kap. 15 §. Vid tvist om hur lång ledighet som behövs t.ex. i akuta farosituationer har det enskilda skyddsombudet tolkningsföreträde i avvaktan yrkesinspektionens ställningstagande 6 kap. 7 §.

Kommunallagen

I kommunallagen 1991:900 finns en regel om ledighet för arbetstagare som i egenskap av förtroendevald skall fullgöra kommunala uppdrag 4 kap. 11 §. Enligt den bestämmelsen har arbetstagaren rätt till den ledighet från anställningen som behövs för sitt uppdrag jfr prop. 1990912117, s. 168.

Regeringsformen

Enligt 4 kap. 6 § regeringsformen får en riksdagsledamot och ersättare för denne fullgöra uppdrag som ledamot utan hinder av tjänsteuppgift eller annan sådan förpliktelse som åligger honom jfr prop. 1973:90 s. 262.

Lagen 1939:727 om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring m.m.

Denna lag innehåller ett förbud mot uppsägning eller avsked grund av tjänstgöring som åligger en arbetstagare enligt värnpliktslagen eller som en arbetstagare annars enligt stadgande i lag är skyldig att utföra staten. Lagen gäller även reservpersonal och den som antagits som frivillig inom försvaret eller den som enligt frivilligt åtagande blivit tjänstgöringsskyldig

Gällande rätt 59

inom det totala försvarets krigsorganisation. Den gäller vidare den som enligt frivilligt åtagande blivit tjänstgöringsskyldig vid avdelning inom försvaret för att ställas till Förenta Nationernas förfogande under förutsättning att denne ofördröjligen underrättat arbetsgivaren om sitt åtagande 1 §. Lagens regler är tvingande till arbetstagarens förmån 2 a §. En arbetstagare som beordrats till ifrågavarande tjänstgöring bör ofördröjligen meddela arbetsgivaren när tjänstgöringen skall börja och hur lång tid den beräknas pågå. Arbetstagaren bör vidare i god tid meddela arbetsgivaren vilken dag han kan âterinträda i arbetet. Om den beordrade tjänstgöringen pågått mer än tre månader är arbetsgivaren inte skyldig att låta arbetstagaren träda i tjänst tidigare än två veckor från det att arbetsgivaren mottog meddelandet 3 §. Lagen innehåller vidare bestämmelser om bl.a. anställningsskydd, skadestånd och rättegång.

Räddningstj änstlagen

I räddningstjänstlagen 1986:1102 finns i 44 § en bestämmelse förutsom sätter ledighet för arbetstagare. I bestämmelsen föreskrivs bl.a. att den som under året fyller lägst arton och högst sextiofem år är när så behövs skyldig att medverka i räddningstjänst, i den mån hans kunskaper, hälsa och kroppskrafter tillåter det. Den som har tagits ut är skyldig att delta i övning med räddningsvärnet under högst tjugo timmar årligen.

Sjukledighet

Rätten för en arbetstagare att vara ledig från arbetet vid sjukdom är inte reglerad i lag.

60 Gällande rätt

2.7 Semesterlönegrundande frånvaro

Huvudregeln i semesterlagen 1977:480 är att en arbetstagares rätt till semesterlön baseras på den lön arbetstagaren har tjänat in genom sitt arbete. Vissa frånvaro grundar dock rätt till semesterlön. Dessa finns antyper av givna i 17 § semesterlagen. Paragrafen innehåller vissa begränsningsregler vad gäller den tid som arbetstagaren har frånvarande från arbetet med grundad rätt till rätt att vara semesterlön. Vid beräkningen antalet frånvarodagar skall man räkna in av arbetsfria dagar under perioden. Det betyder att man även räknar in arbetsfria lördagar och söndagar i en frånvaroperiod. 17 § första stycket omfattar åtta olika typer av ledighet, nämligen: ledighet på grund av sjukdomarbetsskada 2. ledighet vid havandeskap eller för vård av barn när föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning utges ledighet grund av risk för överförande av smitta . studieledighet . ledighet för militärtjänst . ledighet för civilförsvarstjänst . ledighet för svenskundervisning för invandrare sfi . ledighet för vård av närstående .

Ledighet på grund av sjukdomarbetsskada punkt 1

Punkt 1 omfattar frånvaro från arbetet på grund av sjukdom eller arbetsskada. Rätten till semesterlönegrundande frånvaro är begränsad till högst 180 dagar under intjänandeåret i de fall sjukdomen inte beror på en arbetsskada. Av lagrummets tredje stycke framgår att i frånvaroperioden skall inräknas även de dagar under perioden när arbetstagaren inte skulle ha arbetat. l de 180 dagarna inräknas t.ex. arbetsfria lördagar och söndagar. Om orsaken är arbetsskada gäller inte ISO-dagarsgränsen. Om arbetstagaren varit oavbrutet frånvarande grund av sjukdom eller arbetsskada under två hela intjänandeår, grundar därefter infallande dag av frånvaroperioden inte rätt till semesterlön. Vid tillämpningen av denna bestämmelse skall frånvaro under de

Gällande rätt 61

första 90 dagarna av frånvaroperioden inte i något fall anses bero arbetsskada. Begränsningen om 90 dagar hänger samman med att frågan om arbetsskada enligt tidigare regler inte prövades enligt lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring LAF förrän efter 90 dagar efter det att skadan inträffat. Se avsnitt 8.5.2. För den som under ett år drabbas av både arbetsskada sjukdom kan den privilegierade tiden bli olika lång beroende på i och annan vilken ordningsföljd frånvarotyperna inträffat.

Havandeskaps- och föräldraledighet punkt 2

Båda föräldrarna har rätt att grunda semesterlön under 120 dagar med föräldrapenning vid barns födelse eller adoption. För ensamstående förälder har tiden utsträckts till 180 dagar. Rätten till semesterlönegrundande frånvaro i samband med att havandeskapspenning eller tillfällig föräldrapenning utges är inte tidsbegränsad. Däremot är rätten till tillfällig föräldrapenning begränsad. Sådan föräldrapenning utges enligt 4 kap. 12 § lagen 1962:381 om allmän försäkring AFL under 120 dagar per barn och år förutom i samband med sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare då ersättningstiden är begränsad til 60 dagar. För de särskilda pappadagarna vid barns födelse och s.k. kontaktdagar gäller särskilda regler.

Ledighet på grund smittorisk punkt 3 av En arbetstagares ledighet grund av risk för överförande av smitta är semesterlönegrundande under förutsättning att arbetstagaren har rätt till ersättning enligt lagen 1989:225 om ersättning till smittbärare: Rätt till smittbärarpenning föreligger, om arbetstagaren måste avstå från förvärvs-

arbete grund av ett beslut enligt smittskyddslageni1988:1472 eller livs-

medelslagen 1971:511 eller föreskrifter, meddelats enligt livsmedelsla-

som gen. Smittbärarpenning utgår även i fall då en arbetstagare måste avstå från förvärvsarbete på grund av vissa typer av läkarundersökningar eller hälsokontroller.

Gällande rätt 62

Rätten till semesterlönegrundande frånvaro grund av smittorisk har tidsbegränsats sätt i 17 § första stycket samma som

Ledighet för utbildning punkt 4 frånvarande från arbete för studier och samtidigt grunda rätt Rätten att vara till semesterlön förutsätter viss form studiestöd utgår eller att utbildatt av ningen till väsentlig del fackliga eller med facklig verksamhet sammanavser hängande frågor. De ersättningsformer ger rätt till semesterlön vid som studier utan facklig anknytning är korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag eller utbildningsarvode enligt studiestödslagen 1973:349. Dessa ersättningsforär främst riktade till förvärvsarbetande som har en kort och bristfällig mer grundutbildning. Ersättning skall utgå i stället för inkomst under studietiden. Om arbetstagare erhåller sådan ersättning för inkomstbortfall anses studierna ha sådan anknytning till förvärvslivet att ledigheten för utbildningen skall semesterlönegrundande. vara

Ledighet för militärtjänst och vapenfri tjänst punkt 5

En arbetstagares rätt till semesterlönegrundande frånvaro vid värnpliktsutbildningen är i praktiken begränsad till den tid som han utför repetitionsövningar. Rätten att grunda semesterlön vid frånvaro från arbetet är begränsad till 60 dagar.

Ledighet för civilfdrsvarstjänst punkt 6 En arbetstagare har fyllt 22 år och är uttagen i en civilförsvarsövning som under tid då det inte råder civilförsvarsberedskap i landet har rätt att grunda semesterlön vid frånvaron. Denna rätt är samma sätt som vid militärtjänst och vapenfri tjänst begränsad till 60 dagar.

Gällande rätt 63

Ledighet för svenskundervisning för invandrare, sfi punkt 7

Invandrare har enligt sñ-ledighetslagen rätt till ledighet för att lära sig svenska. Rätten att grunda semesterlön vid denna typ av frånvaro gäller så länge undervisningen pågår.

Ledighet för närståendevård punkt 8

Frånvaro för en arbetstagare som är ledig enligt närstâendevårdslagcn är semesterlönegrundande högst 45 dagar.

Tvåårsregeln

I 17 § andra stycket semesterlagen finns en specialregel, tvåårsregeln, som enbart gäller sjukfrånvaro. Har arbetstagare grund av sjukdom eller arbetsskada varit oavbrutet frånvarande från arbetet under tvâ hela intjänandeâr grundar därefter infallande dag av frånvaroperioden inte rätt till semesterlön.

Halvtidsfrånvaro

Vid tolkning av kvaliñkationsgränsen 180 dagar vid halv sjukskrivning i 17 § första stycket, punkt skall dag dâ arbetstagare delvis varit frånvarande på grund av halv sjukskrivning räknas som en dag AD 1983 nr 149. Den som är halvt sjukskriven anses inte som frånvarande i den mening som förutsätts i tvåârsregeln. AD fastslog i ett avgörande AD 1982 nr 72 att en arbetstagare, som först varit halvt sjukskriven och sedan erhållit halvt sjukbidrag, inte skulle anses ha varit oavbrutet frånvarande från arbetet. Arbetsgivarens organisation hade yrkat att arbetstagaren inte skulle ha rätt till semesterlön efter den tidpunkt från vilken han varit frånvarande från arbetet under halva dagen i tvâ hela intjänandeâr. AD anförde bl.a. att vissa konsekvenser för arbetsgivarens del kunde undvikas om han med beaktande av LAS regler om saklig grund för uppsägning omreglerade arbetstagarens anställningsförhållande till en halvtidsanställning.

3 Översynsarbetet åren 1980 - 1982

3.1 Bakgrunden

l en proposition till riksdagen i april 1980 prop. 1979802150 anmälde den dåvarande regeringen att tiden var mogen för en översyn lagstiftningen av om ledighet. Föredragande statsrådet konstaterade att ingen samlad analys hade gjorts av de konsekvenser som den snabba utvecklingen av ledighetsmöjligheterna medfört och att frågorna nu borde studeras. Bl.a. borde den samlade frånvaron och kostnaderna i olika avseenden kartläggas.

Översynens närmare inriktning i proposition år

angavs en senare samma om besparingar i statsverksamheten, m.m. prop. 198081:21. Där uttalades att syftet med översynen skulle vara att förbättra samspelet mellan olika lagar och därmed arbetsmarknadens funktionssätt utan att för den skull rubba lagstiftningens grundläggande inriktning.

Översynen ledighetslagstiftningen kom sedermera innefatta

av att en granskning från samhällsekonomiska, organisatoriska och rättstekniska synpunkter. Den lades upp i tre olika delprojekt. För det första fick Riksrevisionsverket RRV i uppdrag att göra en studie av de ekonomiska konsekvenserna av den samlade frånvaron på arbetet. För det andra uppdrogs åt Studieförbundet Näringsliv och Samhälle SNS att som konsult göra studie en av hur verksamheten i myndigheter och företag påverkas de förändrade av närvaromönstren. Det tredje delprojektet bestod av en lagteknisk översyn, som skulle utföras av Arbetsmarknadsdepartementets rättssekretariat. En redogörelse för resultatet av Översynsarbetet, som presenterades hösten 1981 våren 1982, lämnas i det följande. -

3.2 RRV:s rapport

RRV:s studie redovisades i rapporten 1980:1242 Frånvaron i arbetet - omfattning, utveckling och kostnader. RRV studerade omfattningen av frånvaron dels genom att sammanställa befintlig statistik, dels att genomföra tilläggsundersökning till genom en

Översynsarbetet åren 1980 1982 66 -

dels specialstudie vid fem myndigheter. Dessa studier AKU och genom en visade sjukfrånvaron och semestern var de helt dominerande frånvaroanatt Enligt tilläggsundersökningen uppgick arbetstidsbortfallet för ledningarna. frånvaro till 9,2 procent under andra kvartalet 1981. annan än semester för vård barn och för studier svarade i den undersökningen för Frånvaro av arbetstidsbortfall 1,9 respektive 1,4 procent av arbetstidsvolymen. ett om RRV belyste kostnaderna för frånvaron från arbetet med utgångspunkt i tre olika ekonomiska perspektiv, nämligen ett samhällsekonomiskt, ett företags-

ekonomiskt och ett statsfmansiellt perspektiv. I den samhällsekonomiska studien värderades frånvarons samhällsekonomiska kostnads- och intäktssida mot bakgrund några antagna förändringar av i rätten till ledighet. Den företagsekonomiska studien genomfördes för att belysa vilka faktorer påverkar de indirekta kostnader, åsamkas företagen i samband med som som frånvaron. Kostnadernas storlek syntes starkt beroende av faktorer som vara specifika för förhållandena i varje särskilt företag. RRV ansåg det inte är möjligt med ledning de uppgifter erhållits i utförda fallstudier vara att av som beräkna kostnaderna sig för viss bransch eller för näringslivet i dess vare helhet. redovisade vidare kartläggning statens inkomster och utgifter RRV en av frånvaron avseende tidsperioden 197576 197980. Vidare för den ersatta redovisades i känslighetskalkyl hur förändringar i den ersatta frånvarons en omfattning påverkade inkomster och utgifter. Kalkylen belyste samstatens mellan ersättningar, inkomstskatter, indirekta skatter och arbetsgivarbanden avgifter vid förändringar i olika typer av ersatt frånvaro.

3.3 SNS rapport

Den studie SNS utförde redovisades i oktober 1981 i rapporten Mot ökat Ledighetslagar och deras konsekvenser för verksamhet i företag och flexliv myndigheter. presenterades och analyserades nationell frånvarostatistik. I rapporten Vidare diskuterades betydelsen arbetskraftens sammansättning och arbetsav

Översynsarbetet åren 1980 1982 67

-

marknadens regelsystem för frånvaro och frânvarostatistik. Storleken av frånvaron med stöd av ledighetslagar och frånvarons konsekvenser för verksamheten i företag och myndigheter diskuterades med utgångspunkt i fallstudier och intervjuer. I studien framkom att ledighet enligt ledighetslagarna vanligare i ofvar fentlig verksamhet, främst på grund den större andelen kvinnlig arbetsav kraft. De slutsatser undersökningen ledde fram till följande. Regelsystemet var behövde förenklas. De små företagens situation borde särskilt uppmärksammas. Den fortsatta utvecklingen av ledighetsrätt borde präglas mindre av detaljerad lagstiftning och mer av generella principer för individuell avvägning mellan betalt arbete och andra uppgifter. Organisationen av verksamheten i företag och myndigheter måste anpassas till de förändrade förhållandena på arbetsmarknaden.

3.4 Departementspromemorian

Den lagtekniska översynen som gjordes Arbetsmarknadsdepartementets av rättssekretariat redovisades i promemorian Ds A 1982:5 Ledighetslagarna - En lagteknisk granskning i april 1982. Till sitt förfogande hade sekretariatet en särskild referensgrupp bestående representanter för på arbetsav parterna marknaden. LO hade dock avböjt att delta. Promemorian innehåller en inventering och diskussion kring olika av problem men inga preciserade förslag till lagändringar. Problem som tas upp är bl.a. ledigheternas ändamål, kvaliñkationsregler, ledigheternas längd, anmälan om anspråk på ledighet, olika ledighetsperioder, ledigheternas förläggning, deltidsledigheter, återgång i arbete och sanktionsregler. l promemorian konstateras att det knappast torde möjligt att samordna vara de olika ledigheterna i en enda ledighetslag, framför allt beroende på de att olika ämnesområdena skiljer sig alltför mycket åt. Vissa ledighetsregler står i så omedelbart samband med övriga lagregler på ett visst omrâde att det inte är lämpligt att bryta ut dem och placera dem i allmän ledighetslag. Men en ett betydande mått av samordning skulle kunna göras inom för varje ramen

Översynsarbetet åren 1980 1982

68 -

inom för ett visst ämnesområde. Svenskundervisning särskild lag eller ramen skulle kunna föras in prioriterad form av utför invandrare t.ex. som en studieledighetslag. Samordning kan också ske genom att de bildning i en ny likartade regler på rad punkter t.ex. i fråga om kvalifiolika lagarna får en kationstid för ledighet, ansökningstider och återgång i arbete.

det volymmässigt kan slås fast att de s.k. ledig- I promemorian noteras att den mest omfattande frånvaron; sjukfrånvaron hetslagarna inte representerar fränvaroanledningen, följd semesterledighet och ledighet för är den största av

vård av bam. I departementspromemorian uttalades vidare bl.a. följande. ledighetsreglerna kan skapa problem för det enskilda företaget De olika myndigheten. Det råder inte heller någon tvekan om att vissa typer av eller framför allt deltidsledigheter eller ledigheter som återkommer ofta ledigheter, eller varsel, kan skapa särskilda problem. Sådana proeller periodvis utan politisk bedömning ställas mot arbetstagarens intresse av blem måste vid en få ut ledigheten vid det aktuella tillfället. att arbetsgivarkritiken kan sägas inriktad på vissa enskil- En del av vara mera inte har någon större volym, där det som kritiseras uppda fall, vilka men orättfärdigt arbetsgivaren och arbetskamraterna och därför levs som mot eller rättas till. Lagens rykte skulle därmed återupprättas. bör mönstras ut studieledighetslagens område kan hämtas exempel hur hobbybetona- Från används för förlänga semestern eller förläggs till perioder de studier att jourtjänstgöring eller särskild arbetsanhopning, högskolestudier avmed återgång i arbete vid långhelger och studier anges som skäl när bryts för

annan ledighet har vägrats. initieras eller prioriteras arbetsgivaren eller som passar Ledigheter som av allmänhet för under i varje fall en tid slippa en viss denne i största t.ex. att eller för det råder brist arbete i företaget nämns sällan i arbetstagare att kring ledighetslagarna. Om det befogat att på sikt göra debatten man anser medveten prioritering mellan olika ledigheter, måste självfallet en mera sakligt motiverade i de frivilligt överenskomna ledigheterna tas också det

med i bilden. Uppenbarligen finns det rad gränsfall där dagens lagmotiv tiger men där en direkt ställningstagande från lagstiftarens sida till om det det kan krävas ett

Översynsarbetet åren 1980 1982 69

-

bör vara ett tillåtet ledighetsfall eller ej, t.ex. kurser i meditation eller studier under makes utlandstjänstgöring. Av samma karaktär är frågeställningen om ledigheter skall kunna avbrytas inför de större helgerna eller när företaget stänger för semester. Det kan i dessa fall behövas en ändring gällanav de kollektivavtal eller en fastare arbetsgivarattityd eller ett fackligt ställningstagande mot vad som upplevs som avarter. Andra fall där det kan övervägas en stramare reglering än den gällande exemplifieras av reglerna om ledigheternas avbrytande i förtid. Här kommer bl.a. vikariernas intressen med i bilden. Många anser att studieledighetslagens tillämpningsområde är för vidsträckt och att de mer lyxbetonade studierna borde få stå tillbaka till förmån för utbildning som upplevs som mera angelägen från den enskildes, arbetsgivarens eller samhällets synpunkt, t.ex. fortbildning inom yrket, vidareutbildning av de lågutbildade osv. I varje fall gäller detta, när det är svårt att tillgodose flera ledigheter samtidigt. Även till den tekniska uppbyggnaden företer studieledighetslagen många särdrag. Bland annat gäller detta reglerna om ledighetens förläggning. Arbetsgivaren har t.ex. fått obegränsad rätt att skjuta de en t.o.m. mest angelägna studier under en första sexmånadersperiod utan att vare sig den anställde eller den berörda fackföreningen kan göra något saken. Under en därpå följande längre tidsperiod är den enskilde arbetstagaren helt utlämnad fackföreningens ställningstaganden inom sitt avtalsområde. När ledighetsönskemålet först efter två år kan underkastas domstols prövning, torde studiebenägenheten hos den anställde ha avtagit. För den som vill studera svenska med ledighet enligt sfi-ledighetslagen eller undergå föräldrautbildning eller t.ex. själv medverka inom ramen för ett föreningsuppdrag när grundskolan tillämpar s.k. samlad skoldag sia-skolan är förutsättningarna klart mera gynnsamma. Med föräldraledighetslagen har studieledighetslagen vidare det gemensamma problem som gäller administrationen av deltidsledigheterna, något som uppenbarligen skapar betydande problem inom vissa verksamheter. Även om den frågan också inrymmer lagtekniska aspekter hur skall man t.ex. sovra ut de fall som anses böra tillåtas och hur skall lösa frågan omplaceman om ring av den som endast delvis vill ägna sig sina tidigare arbetsuppgifter -

70 Översynsarbetet åren 1980 1982

-

är det dock i grund och botten fråga om en rättspolitisk bedömning. Det blir då inte bara fråga om en förnyad bedömning av de tidigare uppställda politiska målen, utan också om en förnyad avvägning mellan arbetsgivarens och arbetstagarnas intressen, generellt och i det enskilda fallet, eller om en omprioritering värdet i olika ledighetsändamål från samhällets eller individerur nas sida.

3.5 Den fortsatta handläggningen

RRV:s och SNS rapporter liksom departementspromemorian remissbehand-

lades sedvanligt sätt under år 1982. Åtskilliga remissinstanser betonade

vikten av samordning och förenkling av ledighetsreglerna och en begränsning av studieledighetslagens tillämpningsområde. Från de fackliga organisationersida framhölls de positiva effekterna av olika former av ledighet och de nas angivna problemen ansågs i flera fall överdrivna. Nödvändiga förändringar borde enligt arbetstagarorganisationerna kunna hanteras kollektivavtalsvägen. Efter regeringsskiftet hösten 1982 vidtogs inte några ytterligare åtgärder i fråga om översynen av ledighetslagstiftningen. Någon remissammanställning gjordes inte heller.

4 Reformkrav i

riksdagen

4.1 Ledighetslagarna

Sedan översynsarbetet åren 1980 - 1982 genomfördes har omkring 200 motioner väckts i riksdagen med olika yrkanden ledighetsområdet. Synpunkter och krav har framförts om dels ändringar i gällande ledighetslagar, dels införande av lagstiftning för ledighetsändamål. nya

Krav åren 1983 1993 på återupptagande översynsarbetet - av m.m.

I flera motioner vid riksmötet 198283 begärdes att det översynsarbete som bedrevs under åren 1980 1982 skulle fullföljas se 198283:1507 - t.ex. mot. och 19828321530. Arbetsmarknadsutskottet AU hänvisade i betänkande AU ett 198384:2 till att tillämpningsproblem teknisk och liknande av art beträffande t.ex. studieledighetslagen kunde behandlas av den då verksamma arbetsrättsliga beredningsgruppen inom Arbetsmarknadsdepartementet. Utskottet ansåg däremot inte att målsättningen med de olika lagarna skulle omprövas eller att de anställdas rättigheter till ledighet skulle beskäras. Även följande år begärdes i flera motioner att en översyn ledighetslagav stiftningen skulle göras. AU AU 198485:2 avstyrkte samtliga motioner med motiveringen att det inte kunde godtas försämringar gjordes att beträffande arbetstagarnas rätt till ledighet för bl.a. vård av barn. Utskottet uteslöt dock inte att det kunde finnas behov lagteknisk ett av en översyn av ledighetslagarna. Utskottet avstyrkte vidare tvâ motioner med förslag till begränsningar i ledighetsuttaget. Under de följande sex åren framställdes varje år i likalydande stort sett motioner om översyn ledighetslagstiftningen. Behovet av av översyn utifrån de små företagens behov betonades. Utskottet vidhöll varje år sin tidigare angivna inställning se AU 19858625, AU 198687:6, AU 198788:5, AU 198788120, 198990:AU2 och 199091:AU2. Sedan regeringen år 1987 tillkallat en kommitté med uppdrag att utreda konsekvenserna av olika ar-

Reformkrav i riksdagen 72

betstldsreformer och förändrade arbetstidsmönster hänvisade utskottet till pågående arbete med den frågan och med semesterfrågorna. skedde vid riksmötet 199192. Även då förekom motioner En förändring med krav på översyn av ledighetslagstiftningen. en AU 199192:AU02 konstaterade att ledighetslagstiftningen inneburit problem inte minst för de mindre företagen. Utskottet hänvisade till regeringsförklaringen enligt vilken det största möjliga vikt för Sveriges angavs vara av ekonomiska utveckling att små- och nyföretagandet ñck en renässans. Mot den bakgrunden hade utskottet förväntningar att regler som kunde hämma företagen och i synnerhet småföretagen skulle komma att granskas. I en sådan bedömning, uttalade utskottet, måste även ledighetslagarna ingå. Med hänvisning till det anförda fann utskottet att någon riksdagens åtgärd inte var påkallad när det gällde motionernas krav översyn av ledighetslagstiftning- Riksdagen avslog motionerna. en. år, den 19 december 1991, beslutade regeringen om direk- Senare samma tiv för den arbetsrättsliga lagstiftningen dir. 1991:118. I direktiöversyn av uttalade chefen för Arbetsmarknadsdepartementet att han delade AU:s ven uppfattning även ledighetslagarna skulle ingå i en översyn av det arbetsatt rättsliga regelsystemet eftersom de kunde ha en hämmande inverkan företagen och i synnerhet de små företagen. Det uttalades vidare i direktiven eftersom bestämmelserna ledighet i FML har ett så nära samband med att om reglerna arbetstagarinflytande borde översynen av dem höra till uppgifom för kommittén för översyn den arbetsrättsliga lagstiftningen, medan terna av ledighetslagstiftningen i övrigt borde ske i annat sammanhang. översynen av Även till riksmötet 199293 inlämnades en motion om översyn av ledighetslagstiftningen 199192:A7l2. AU uttalade i sitt betänkande l99293:AU04 att ingen åtgärd var påkallad med anledning av motionen, sådan översyn planerades i regeringskansliet. Riksdagen avslog eftersom en motionen.

Reformkrav i riksdagen 73

Reformkrav åren 1983 1994 angående föräldraledighet - m.m. Under den aktuella perioden har en mängd synpunkter och krav framförts angående föräldraledighet och därmed sammanhängande frågor. Med hänsyn till att vår översyn enligt direktiven, såvitt gäller föräldraledighetslagen, i första hand bör syfta till lagtekniska förändringar finns inte anledning att i detalj redovisa de olika reformkraven på detta område. Som exempel på olika reformkrav kan dock nämnas följande. Förslag har framförts om ändring i föräldraledighetslagen så att den anställde fâr större möjlighet att påverka när under dagen ledigheten skall förläggas. Vidare har under följd år begärts förlängning till âr en av tre av rätten för småbarnsföräldrar till tjänstledighet heltid. Återkommande krav har vidare framställts om utökning rätten till deltidsledighet till dess barav net fyllt 12 âr samt utökning rätten till ledighet för föräldrar i samband av med utvecklingsstörda ungdomars sjukdom. Några motionärer har begärt lagändringar så att det tydligt framgår att deltidsföräldraledighet skall sammanhängande och den inte skall kunna vara att delas upp utan arbetstagarens samtycke. Yrkande har framförts bättre om möjligheter för ensamstående föräldrar att förkorta sin arbetstid. En kartläggning av förekomsten av omplaceringar småbarnsföräldrar av som utnyttjat sin föräldraledighet har begärts. På samma sätt har åtgärder krävts mot diskriminering på grund av föräldraledighet.

Reformkrav avseende övriga ledighetsändamål

Inte heller under detta avsnitt har funnit anledning att fullständigt redovisa de olika reformkrav som har framförts. Här lämnas endast några exempel. Under åren har återkommande krav framställts om ledighet för att medverka i det svenska katastrofbiståndet. I flera motioner har föreslagits ledighet för föreningsarbete av olika slag.

Kraven på sådana ledigheter har gällt rätt till ledighet för socialt förenings-

arbete, arbete i föräldrakooperativt daghem och ledighet för funktionärer inom handikapprörelsen. Yrkande har vidare framställts lagändring om som

Reformkrav i riksdagen 74

jämställer föreningsarbete inom boendet med facklig och politisk verksamhet vad gäller rätten till ledighet från arbetet. Yrkanden har framställts rätt till ledighet för att medverka i skolans om undervisning och samlad översyn övervakarnas möjligheter till om en av ledighet och ersättningar.

4.2 Semesterlönegrundande frånvaro

Motionskrav i riksdagen åren 1983 1990 m.m. -

Socialutskottet SOU l98283z38, 12 f. behandlade vid riksmötet 198283 s. motion med krav att den förmånliga regeln för frånvaro på grund av en om arbetsskada skulle tas bort. Utskottet uttalade bl.a. att ett borttagande av regeln skulle medföra att kostnaden för semesterlönen skulle flyttas över från arbetsgivarna till trygghetsförsäkringen. Dessutom, påpekade utskottet, omfattas inte alla trygghetsförsäkring. Utskottet hänvisade till att samordav ifrågavarande förslag fick belysas när 1978 års semesterkomningsfrågor av mittés arbete skulle upptas. Utskottet avstyrkte motionen. Vidare begärdes 1977 års semesterlag innebärande bl.a. beöversyn av gränsningar rätten till semesterlönegrundande frånvaro. av AU AU 198485:6 avstyrkte motionskravet samt ytterligare ett mo- tionskrav översyn semesterlagen med hänvisning till den särskilda om av beredningsgruppen för arbetsrättsfrågor som var knuten till Arbetsmarknadsdepartementet. Efter krav från LO våren 1985 tillsattes senare samma år en parlamentarisk utredning, 1986 års semesterkommitté, bl.a. skulle utreda frågor som semesterlön och semesterlönegrundande frånvaro. om Nya krav ändring reglerna semesterlönegrundande frånvaro med av om hänsyn till konsekvenserna för mycket små företag väcktes härefter. Vidare framfördes önskemål utökad rätt till semesterlönegrundande frånvaro och om att också arbetslöshet borde vara semesterlönegrundande. om Utskottet 198889:AU3 anförde bl.a. att utgångspunkten för gällande lagstiftning att arbetsgivaren skall vara skyldig att svara för scmesterlönen var för sådan frånvaro från anställning som arbetsgivaren normalt bör ha att en

Reformkrav i riksdagen 75

räkna med. Utskottet hänvisade till att 1986 års semesterkommitté behandlade frågor som hänger samman med semesterlönegrundande frånvaro. Följande år begärdes dels översyn av semesterlagen i syfte att uppnå en förenkling, dels ändring av reglerna om semesterlönegrundande frånvaro. Utskottet 198990:AU2 utgick ifrån att även de små företagens situation liksom konsekvenserna för företag med främst kvinnlig arbetskraft skulle komma att beaktas vid det beredningsarbete, som då pågick inom regeringskansliet i arbetstids- och semesterfrågor. Motionen avstyrktes. Även en motion om kostnadsfördelningen av semesterlön vid frånvaro avstyrktes av samma skäl.

Riksdagen begär ändring av reglerna om semesterlönegrundande frånvaro

Härefter återkom motionärer med förslag att den som betalar ut ersättning under semesterlönegrundande frånvaro även bör ha ansvaret för semesterlönen under denna tid. Motionärerna framhöll de ekonomiska konsekvenserna för särskilt små och kvinnodominerade företag samt effekterna för den som drabbas av arbetsskada. En motion om kostnadsutjämning för semesterlön vid frånvaro återkom även nu. Utskottet 198990:AU21 besvarade båda motionerna med konstaterandet att en ny arbetstidsutredning skulle tillsättas. Enligt utskottet skulle direktiven till denna utredning innehålla ett uppdrag på den semesterlönegrundanatt se de frånvarons konsekvenser för små företag med få anställda. Utskottet avstyrkte vidare två motioner om att studier respektive arbetslöshet under vissa förutsättningar skulle ge rätt till betald semesterledighet med hänvisning till den fortsatta beredningen av semesterfrågorna. Frågan om semesterlönegrundande frånvaro behandlades även i Utbildningsutskottet 198990:UbU27. Anledningen var att SAF i skrivelse till en utskottet uttalat sitt missnöje med att regeringens proposition om reformerad svenskundervisning för vuxna invandrare innebar en utvidgning av arbetsgivarens skyldighet att svara för semesterlön under ledighet. Utskottet hänvisade i sitt betänkande till AU:s ovan redovisade uttalande och hemställde

Reformkrav i riksdagen 76

riksdagen skulle regeringen till känna att frågan om semesterlön vid att ge ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare borde tas upp i den ifrågavarande översynen rskr. 279. I motion till riksdagen 19909l:A758 behandlades frågan om dubbelkompensation semesterlön i och med att ersättningarna från försäkringskassan av inkluderar semesterlön. Utskottet 199192:AU2 hänvisade till sitt uttalande i närmast föregående betänkande 198990:AU21 och konstaterade vidare att regeringen i februari 1991 beslutat tillsätta särskild utredning mer flexibla arbetstidsregler en om och den utredningen också skulle se över olika frågor om semesterm.m. att lönegrundande frånvaro. Samma år föreslogs i motion att rätten till semesterlön vid svenskunderen visning för invandrare skulle slopas. Därmed skulle enligt motionärerna ett hinder för invandrare få arbete undanröjas. Som kompensation borde att enligt motionen de statliga timersättningarna till deltagare i svenskundervisning till invandrare höjas. Utbildningsutskottet 19909l:UbU16 hänvisade till det ovan nämnda beriksdagen vid föregående riksmöte och konstaterade bl.a. att frågan slutet av semesterlönegrundande frånvaro ingick i utredningen om mer flexibla om arbetstider m.m. Utskottet avslog motionen.

Semesterlöneförsäkring för små företag

Regeringen beslutade i februari 1991 att tillsätta en utredning med uppdrag dels undersöka flexibla regler för arbetstid och semester borde att om mer införas i svensk lagstiftning, dels se över semesterlagens regler om semesterlönegrundande frånvaro dir. 1991:7. Utredningen lämnade sitt delbetänkande SOU 1991:109 Semesterlöneförsäkring för små företag i december 1991. Utredningens förslag innebar att små företag skall få rätt att hos försäkringskassan teckna försäkring för vissa semesterlönekostnader en uppkommit under semesterlönegrundande frånvaro. Förslagen har lett som till lagstiftning prop. 199293:40, bet. AUS, rskr. 72, SFS 1993:16-18, med ikraftträdande den 1 juli 1993.

Reformkrav i riksdagen 77

Några ändringar i reglerna i 17 § semesterlagen föreslogs inte i det nämnda utredningsbetänkandet. Krav om minskad rätt till semesterlönegrundande frånvaro fann sig utredningen enligt direktiven vara förhindrad att behandla. Av dessa framgår, som nämnts ovan, att förslag till ändringar i regelsystemet inte fick inskränka löntagarnas rätt till ersättning.

Motionskrav åren 1992 1994 - Kravet att sjukdom och arbetsskada, föräldraledighet och ledighet för närståendevård inte skall vara semesterlönegrundande har även framställts de senaste åren. Det har vidare bl.a. begärts att semesterlagen skall förenklas. Synpunkter har framförts om att reglerna om semesterlönegrundande frånvaro ger orimliga konsekvenser och är alltför omfattande. Problemet med överkompensation av semesterlön vid t.ex. frånvaro grund av sjukdom har påtalats. Flera motionärer har ansett att det bör övervägas om längden av de perioder som är semesterlönegrundande kan reduceras. Utskottet 199293:AU4 hänvisade till propositionen om semesterlöneförsäkring för små företag och till den planerade utredningen för översyn av ledighetslagstiftningen och avstyrkte motionerna. Krav har vidare framförts om att arbetsskada skall likställas med sjukdom i fråga om den s.k. 180-dagarsbegränsningen i 17 § första stycket 1 semesterlagen.

Förslag om ändring av den s.k. tvåårsregeln i 17 § semesterlagen

Den nu gällande tvåârsfristen vid sjukfrånvaro innebär att oavbruten sjukfrånvaro efter två hela s.k. intjänandeår inte grundar någon rätt till semesterlön. Om en arbetstagare återgår i arbete en enstaka dag börjar en ny sådan tvåårsfrist att löpa. I betänkandet SOU 1992:27 Årsarbetstid Ny lag - om arbetstid och semester föreslås att tvårsfristen skall avbrytas först om arbetstagaren har arbetat mer än 14 dagar i en följd. Förslaget har remissbehandlats men ännu inte resulterat i lagstiftning.

5 från

Synpunkter organisationer på arbetsmarknaden

Vi har under utredningsarbetets bedrivande haft överläggningar med kontaktmän för ett flertal organisationer på arbetsmarknaden angående ledighetslagstiftningen se bilaga 1. De frågor som har diskuterats har gällt bl.a. studieledighetslagens tillämpningsområde, förfarandereglerna i lagstiftningen, missbruk av ledighetsreglerna, lagarnas tillämpning vid de mindre företagen och semesterlönegrundande frånvaro. I det följande redovisas organisationernas synpunkter i dessa frågor.

5. l Studieledighetslagens tillämpningsområde

Svenska Arbetsgivareföreningen SAF framhåller att lagens främsta målgrupp personer med sjuårig folkskola knappast längre existerar. Lagen - kan därmed sägas ha fullgjort sin uppgift att i princip alla kan begenom redas plats i gymnasieskolan. Den enskilde bör själv få hantera sina numera utbildningsbehov. Behovet av utbildning med direkt anknytning till arbetet, den s.k. kompetensutvecklingen, tillgodoses av arbetsgivarna själva. Mot denna bakgrund anser SAF att studieledighetslagen bör kunna avskaffas helt. Om lagen skall behållas bör enligt SAF:s mening studier som innebär kompetensutveckling prioriteras. Det bör i sådant fall tydligt lagen anges att endast skall omfatta studier som har direkt anknytning till arbetstagarens arbete hos arbetsgivaren eller har direkt betydelse för arbetsgivarens verksamhet. Det är inte rimligt att arbetsgivaren skall behöva tåla produktionsstörningar, kostnader och andra olägenheter till följd ledighet för studier av som inte har nära anknytning till arbetstagarens arbetsuppgifter i hans befintliga yrkesroll eller till arbetsgivarens verksamhet. SAF anser vidare att det inte finns någon anledning att särbehandla facklig utbildning i förhållande till andra utbildningar. typer av Den som har en tidsbegränsad anställning bör enligt SAF inte ha rätt till studieledighet. Rätten till ledighet för studier bör vidare tidsbegränsas. Lagen

80 Synpunkter från organisationer

bör dessutom innehålla en möjlighet att vägra ledighet med hänsyn till produktionens krav. SAF anser att krav bör ställas på en arbetstagare som är studieledig att fortlöpande visa studieresultat och även visa att studierna framskrider i en acceptabel takt i förhållande till en gällande studieplan. SAF påpekar att deltidsledigheter vållar stora problem för arbetsgivarnas verksamhet. För vissa verksamheter och yrkeskategorier är ledigheter under del arbetstiden omöjliga. Som exempel anför SAF sådan verksamhet som av bedrivs ombord pâ fartyg. Statens arbetsgivarverk SAV anser att arbetstagarna inte bör ha en ovillkorlig rätt till studieledighet om de tilltänkta studierna inte är av betydelse för arbetet pä den egna arbetsplatsen. SAV anser dock att viss ledighet kan medges för lågutbildade arbetstagare, om avsikten är att skaffa utbildning för att kunna byta yrke. Om avsikten med studierna är att byta yrke skall dock arbetsgivaren, enligt SAV:s uppfattning, ensam ha rätt att besluta i fråga om ledigheten. SAV anser vidare att de som redan är under utbildning, t.ex. notarier och âklagaraspiranter, inte bör ha rätt till ledighet för studier. Inte heller bör rätt till ledighet föreligga för studier som tar sikte fritiden, t.ex. en navigationskurs. SAV anser att rätt till studieledighet bör finnas endast för viss tid, t.ex. två âr. Om den studieledige därefter önskar fortsätta studierna får han eller hon, om arbetsgivaren inte beviljar ytterligare ledighet, säga upp sig från sin anställning. Svenska Kommunförbundet Kommunförbundet och Landstingsförbundet anser att ledighet enligt studieledighetslagen bör tidsbegränsas. Förbunden menar vidare att studierna bör vara yrkesinriktade, såvida det inte rör sig om grundläggande skolutbildning och verksamhetsrelaterad utbildning. Ren hobbyutbildning bör inte få förekomma. Kommunförbundet har inhämtat synpunkter lagstiftningen från ett antal kommuner. Kommunerna anser att det bör ske en precisering av vad som utgör studier enligt lagens mening. Hobbykurser bör därvid falla utanför och inte berättiga till ledighet. Vidare anser kommunerna att utbildningens ändamål skall vara att höja grundutbildningen till gymnasiekompetens eller yrkes-

Synpunkter från organisationer 81

inriktad utbildning med anknytning till arbetstagarens dokumenterade eller kommande arbetsuppgifter och därmed förbättra den anställdes yrkesskicklighet. Studierna bör så sätt enligt kommunerna även vara till nytta för arbetsgivaren. Kommunerna anser vidare att det bör införas en begränsning av studieledighetens längd, vilken skall stå i relation till den utbildning som arbetstagaren skall genomgå. Om utbildningen inte har samband med den tjänst arbetstagaren begärt ledigt från, bör det enligt kommunerna införas en maximitid efter vilken arbetsgivaren skall kunna tillsätta aktuell tjänst med annan arbetstagare, om inte den studieledige arbetstagaren har för avsikt att återgå i tjänst inom föreskriven tid. Kooperationens förhandlingsorganisation KFO anser att studieledighetslagens tillämpningsområde är för vidsträckt. KFO efterlyser en starkare koppling mellan yrket, arbetsuppgifterna och studierna. KFO anser att företräde bör ges för grundläggande skolutbildning, främst upp till årskurs nio, för språkutbildning samt att lagen inriktas mot eller eventuellt begränsas till kompetensutveckling. KFO föreslår den konstruktionen i lagstiftningen att studieledighet skall bygga en överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren och att ledigheten skall gälla viss utbildning som är till nytta i anställningen. Företagarnas Riksorganisation FR anser att studieledighetslagens tillämpningsområde skall begränsas och att arbetsgivaren bör ha ett långtgående inflytande över vilka studier skall få bedrivas. Rätten till ledighet bör som enligt FR:s uppfattning begränsas till studier är direkt relaterade till som företagets verksamhet och behov. Rätten till ledighet skall således enligt FR enbart tillförsäkras den arbetstagare som vill förkovra sig i anställningen eller inom yrket. FR anser att det inte är acceptabelt att den anställde får studieledighet för en utbildning som syftar till att arbetstagaren skall lämna företaget. Enligt FR:s mening bör ledighet för grundläggande skolutbildning och för facklig utbildning tillåtas i studieledighetslagen enbart om det gagnar företaget och dess produktion. Landsorganisationen i Sverige LO framhåller att en ökning personalutav bildningen i och för sig kan komma att minska kravet ledighet. Ä andra sidan bör möjligheten till utbildning inte göras beroende av arbetsgivarens

82 Synpunkter från organisationer

ensambestämmanderått i ett läge när återkommande utbildning är nödvändig för att arbetstagarna skall hinna hålla sig kvar på arbetsmarknaden. Den enskilde arbetstagaren måste ges rätt till egna initiativ om han vill förbättra sina kunskaper. Studieledighetslagen bör vara den ventil som gör det möjligt för arbetstagarna att skaffa sig sådana kvalifikationer som arbetsgivaren i ett kortare perspektiv kanske inte är intresserad av. Det finns vissa typer av studier som enligt LO:s uppfattning skulle kunna undantas från lagens tillämpningsområde, t.ex. korrespondensstudier i utlandet. Men om sådana studier inte förekommer i någon större omfattning är en lagändring inte värd de gränsdragningsproblem som den samtidigt kan skapa. Fackliga studier förekommer mycket sällan med stöd av studieledighetslagen. De flesta fackliga studier sker inom ramen för lagen 1974:358 om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen FML. Sveriges Akademikers Centralorganisation SACO anser att kompetensutveckling behövs alla nivåer i arbetslivet. Både bland hög- och lågutbildade. Någon konkurrens om ledighetsutrymmet uppkommer sällan, eftersom hög- och lågutbildade oftast inte arbetar på samma arbetsplatsenhet. Det finns därför inte något behov av inbördes turordning för ledighet. Tjänstemännens Centralorganisation TCO har framfört bl.a. följande. Ökade kvalifikationskrav generellt höjd kompetensnii arbetslivet kräver en vå. Detta gäller inte bara dem som har den kortaste utbildningen, utan alla nivåer. Bredd i kompetensen ger ökad flexibilitet och därmed ökade möjligheter till överlevnad och utveckling i verksamheterna. Många utbildningsbehov kan inte tillgodoses enbart genom kompetensutveckling arbetsgivarens initiativ eller genom kvällskurser. Utbildning är en medborgerlig rättighet. Delaktighet och aktivitet i medborgarrollen förutsätter att varje individ har möjlighet att hantera och kritiskt granska ökade informationsmängder. Snabb förändringstakt kräver öppenhet i tanke- och synsätt. Försämrade utvecklingsmöjligheter motverkar detta. Det finns en generell tendens i hela Europa, inklusive i vårt eget land, att arbeten som kan klaras av med låga kvalifikationer minskar sin andel av arbetsmarknaden, medan de arbeten som kräver höga kvalifikationer ökar relativt sett.

Synpunkter från organisationer 83

Om rätten till ledighet enligt studieledighetslagen görs arbetsplatsanknuten, finns det risk för att arbetstagarna endast får ta del sådan utbildning av som arbetsgivaren ensam bestämmer. Det hävdas ibland att studieledighetslagen försvårar planeringen i företagen. Men framtidens konkurrenskraft kommer att kräva att kompetensutveckling planeras in på varje arbetsplats. För att driva vidare en verksamhet blir kompetensutveckling en förutsättning, och ett frivilligt sökande efter kunskap eget ansvar en merit. En försämring av studieledighetslagen i ett sådant läge är kortsynt och i direkt strid emot samhällets och arbetslivets behov. Basen för högskoleutbildning måste breddas kraftigt, och detta är bara möjligt med ordentlig en satsning på vuxenutbildning. En laglig rätt till studieledighet för fackliga studier både medborgerlig ger styrka och därmed stärkt demokrati samtidigt som den ger ökad kompetens i arbetslivet. TCO har utvecklat sin uppfattning om rätten till studieledighet i en särskild promemoria. Denna promemoria finns tillgänglig i utredningens arkiv. Enligt SACO:s uppfattning vore det olyckligt om rätten till ledighet knöts till studiernas direkta nytta för arbetsplatsen, eftersom arbetsgivaren och arbetstagaren i vissa fall har olika uppfattningar om behovet av utbildning. Ämneskombinationer i dag inte ha anknytning som anses till anställningen kan i framtiden bedömas vara väsentliga för arbetet. Även det ämne om arbetstagaren önskar studera är helt främmande för verksamheten arbetsplatsen ger utbildning i sig färdigheter i ett längre perspektiv kommer som arbetsgivaren till godo. Om begränsningar vad gäller utbildningar typ av införs i lagen och arbetsgivaren inte är villig att medverka till kompetensutveckling, kommer vissa grupper att sakna lagligt stöd till ledighet för utbildning. Studieledighet med avsikt att få kompetens för söka sig bort att från arbetsplatsen används bl.a. i samband med befarad övertalighet. Denna möjlighet bör inte inskränkas. SACO kan dock tänka sig att diskutera införande krav på visat studiereav sultat vid längre utbildningar.

84 Synpunkter från organisationer

5.2 Förfarandereglerna

Förläggningen av ledighet

SAF att ledighetslagstiftningens förfaranderegler bör förenklas och anser göras enhetliga. De är enligt SAF:s uppfattning i dagsläget svära att överblicka och tillämpa. SAF anser vidare att arbetsgivaren bör få ett större inflytande över förläggningen av olika ledigheter än vad som gäller i dag. Lagstiftningen bör konstrueras så att den ger uttryck för att en intresseavvägning skall göras och att utslagsgivande för den avvägningen skall vara kravet på att produktionen

kan bedrivas på ett effektivt och rationellt sätt. Om arbetsgivaren och arbets-

tagaren inte kommer överens i förläggningsfrägorna bör reglerna utformas sä att arbetsgivaren bestämmer med hänvisning till de krav produktionen uppställer. Vid denna intresseavvägning skulle hänsyn kunna tas till ledighetens längd, antalet arbetstagare som begär ledighet samma period, ledighetens art, arbetsplatsens storlek, verksamhetens art m.m. LO har inte några invändningar i och för sig mot att en avvägningsregel införs i lagen gör rätten till ledighet beroende av de krav produktionen som ställer. LO förbehåller sig dock rätten att ta slutlig ställning till ett sådant förslag när det föreligger. KFO anser att ansökan om studieledighet skall avse hela ledigheten och att ansökan skall ske vid ett och samma tillfälle.

Kvalifikationstid

SAF anser att kvalifikationstiderna, dvs. den tid arbetstagaren har arbetat hos arbetsgivaren, för att fä rätt till ledighet avsevärt bör förlängas. SAV anser att kvalifikationstiden för ledighet enligt studieledighetslagen bör förlängas till åtminstone tvâ år samt att sammanräkning av arbetad tid hos olika arbetstagare inom samma koncern inte skall ske vid beräkning av kvaliñkationstiden.

Synpunkter från organisationer

Även FR anser att rätt till studieledighet inte bör tillkomma arbetstagare förrän efter ett par ârs anställningstid. FR anser även att övriga ledigheter som huvudregel inte bör beviljas förrän efter några års anställning. SACO tror inte att det är vanligt att nyanställda begär lång studieledighet. Om det skulle visa sig att det föreligger sådana problem anser SACO att det är rimligt att förlänga kvalifikationstiden för rätt till ledighet med t.ex. sex månader. Kommunerna anser att kvalifikationstiden enligt studieledighetslagen bör förlängas till minst ett år.

Varseltider och uppskovsrätt m.m.

SAF anser det vara viktigt att olika tidsfrister för anmälan om ledighet och ledighetens upphörande samordnas, avsevärt förlängs samt förenklas. SAF anser att en förlängning av tidsfristen för anmälan om ledighet och för anmälan om återgång i arbete är nödvändig för att arbetsgivaren skall kunna överblicka sitt behov av arbetskraft och kunna planera sin verksamhet ett rimligt sätt. För att kunna få en lämplig vikarie är det nödvändigt att vikarien möjlighet att planera sin tid. Även detta skäl bör tillämpliga ges en av varseltider enligt SAF:s mening förlängas. FR anser att det för varje typ av ledighet i lagen skall anges klara i må- nader angivna tidsfrister för anmälan om anspråk på ledighet. - Kommunerna framför samma uppfattning. De att det med hänsyn till anser arbetsgivarens planering bör finnas en tidsfrist förslagsvis tre månader - inom vilken underrättelse om anspråk på studieledighet skall lämnas till denne. Landstingsförbundet föreslår en varseltid om tre månader för föräldraledighet. LO har inte något emot att förfarandereglerna enligt ledighetslagstiftningen förenklas och samordnas men menar att ändringarna inte får gå ut över väsentliga intressen. SAV föredrar längre varseltider vid begäran av studieledighet, hellre än en möjlighet för arbetsgivaren att skjuta upp begärd studieledighet.

86 Synpunkter från organisationer

Ett återkommande krav från LO-förbunden är. enligt LO, att längden på den tid arbetsgivaren kan skjuta begärd studieledighet skall förkortas till upp tre månader. SACO att studieledighetslagen kan innehålla endera regler om viss anser kortare uppskjutandetid eller regler om preliminär anmälan med motsvarande tid. FR att den fackliga arbetstagarorganisationen inte bör ha förhandanser lingsrätt i frågan om uppskov av studieledighet.

Ãtergång i arbete

SAF att återgång i arbete vid studieledighet under kortare tid än tre anser månader inte bör accepteras. SAF anser att det inte skall vara möjligt att lägga studieledighet så att arbetstagaren ges rätt att återgå till arbetet upp en under ferier och lânghelger. Vid återgång under ferier etc. är det osäkert om arbetsgivaren kan bereda arbetstagaren arbete. Följden blir att arbetsgivaren måste permittera och utge permitteringslön. Arbetsgivaren drabbas därmed ökade kostnader ett sätt som enligt SAF inte kan anses skäligt; av Kommunerna anser att det uppstår planeringsproblem när långtidslediga anhåller att få tjänstgöra under exempelvis jullov, sportlov ochunder om ferier i övrigt. Kommunerna därför att en begränsning bör införas i anser lagen så att arbetsgivaren kan förhindra återinträde vid kortare tidsperioder,

framför allt när ferierna ingår i utbildningstiden. Återgångsfristen bör enligt

kommunerna vara sex månader. Kommunerna anser även att villkoren beträffande anställningsförmåner och arbetsvillkor vid återgång i arbete bör ändras och förtydligas. Arbetsgivaren bör enligt kommunernas uppfattning kunna arbetstagaren nya arbetsuppgifter vid återinträde i tjänst, om förge hållandena motiverar det. SAV samt Kommun- och Landstingsförbunden anser att det behövs längre varseltid i de fall arbetstagaren avbryter sin ledighet i förtid. -Vid kortare tids studieledighet bör det, enligt SAV:s mening, inte finnas någon rätt att återgå i arbete före den beviljade ledighetsperiodens slut.

Synpunkter från organisationer 87

KFO anser att återgångstiden bör vara kopplad till längden för frånvaron. Enligt KFO bör varseltiden vid återgång förlängas, förslagsvis till tvâ månader. FR anser att de flesta tidsfrister för återgång i arbete enligt nuvarande lagstiftning är alltför korta. SACO anser att den nuvarande regeln i studieledighetslagen två veckom ors frist för återgång i arbete är för kort. Tidsfrister för återgång i arbete skulle kunna kopplas till längden utbildningen.

Föräldraledighet

Kommunförbundet anser att kvalifikationstiden för ledighet enligt föräldraledighetslagen bör förlängas till ett år. SAV anser att bestämmelsen om deltidtjänstgöring visst antal perioder enligt föräldraledighetslagen bör avskaffas och att föräldraledigheten bör tas ut i ett sammanhang. Kommun- och Landstingsförbunden att antalet anser perioder bör begränsas till tvâ. Enligt SACO är det positivt att rätten till deltidsledighet utökats till tre perioder. Kommunerna efterlyser förtyden ligande definition av begreppet period. SACO vill i stort sett behålla nuvarande förläggningsregler enligt föräldraledighetslagen, som ger föräldrarna möjlighet att planera föräldraledigheten sinsemellan. SAV anser det besvärande att det i föräldraledighetslagen anges när deltidsledigheter skall förläggas. Kommunerna anser att en begränsning bör införas vad arbetstagarens avser möjligheter att byta från ledighet med föräldrapenning till ledighet för tillfällig vård av barn. Kommunerna vidare antalet ersättningsdagar anser att vid tillfällig vård av barn bör ses över. eftersom det upplevs att omfattsom ningen överstiger behovet. SAF anser att ledighetslagarnas omplaceringsregler har blivit alltför stränga. SAV efterlyser större möjligheter att omplacera den har varit föräldralesom dig under lång tid. Landstingsförbundet anser att det överhuvud taget bör finnas större möjlighet att vid återgång i arbete omplacera arbetstagare. en FR anser att det vore önskvärt med klara kriterier för omplacering efter

88 Synpunkter från organisationer

återgång från ledighet. Med hänsyn till gränsdragningsproblem anser dock FR att det kan bättre att begränsa möjligheterna till ledighet kraftigt och vara förlänga varseltiderna för återgång i arbete efter ledighet. TCO anser att omplaceringsregeln enligt föräldraledighetslagen bör göras snävare än vad för närvarande gäller, eftersom det ofta sker felaktiga omplaceringar. som Enligt SAV:s uppfattning bör fördelningen av ledighet mellan föräldrarna vara jämnare.

5.3 Missbruk av ledighetsreglerna

Enligt SAF förekommer visst missbruk av ledighetsreglerna men det är inte någon stor omfattning. Det missbruk som enligt SAF förekommer är att av studieledighet används för andra ändamål än för studier eller för studier som ledigheten inte varit avsedd för. Som exempel det förra nämner SAF tjänstledighet under längre utlandsvistelser. Enligt SAF kan det även betraktas missbruk att periodisera studielesom digheten återgång i arbete under helger och ferier. Missbruk av genom ledighetsreglerna från arbetsgivarhâll förekommer inte enligt SAF. SAF tillägger följande. Genom den kravlöshet som studieledighetslagen ger uttryck för döljs lätt ett missbruk. Genom att i princip inga krav ställs utbildningens art, inget krav studieresultat, inget krav på att studierna fullgörs inom viss tid etc. inbjuder studieledighetslagen till att den används täckmantel för annat än studier. Det händer t.ex. att arbetstagare begär som tjänstledighet för längre period utan att det finns någon laglig rätt till en ledigheten. Om arbetstagaren då får avslag sin begäran händer det att han återkommer med en ansökan om ledighet enligt studieledighetslagen. Enligt vad SAV inhämtat är det myndigheternas uppfattning att överutnyttjande reglerna förekommer men att direkt missbruk av ledighetsav reglerna inte är särskilt omfattande. Enligt SAV händer det att arbetstagare söker studieledighet för att möjliggöra en utlandsvistelse eller för att prova en annan anställning. Ett annat exempel missbruk är enligt SAV att en arbetstagare, är missnöjd med förläggningen av sin semester, begär försom äldraledighet under den tid han eller hon ville ha semester. SAV menar att

Synpunkter från organisationer 89

eventuellt missbruk skulle kunna stävjas med uttryckliga regler om skadestândsskyldighet för arbetstagare, varvid gränsen för åläggande av skadeståndsskyldighet inte får sättas för högt. Enligt Kommunförbundet kan det hända att missbruk förekommer i fråga om studieledighetslagen och föräldraledighetslagen. På skolområdet utnyttjas reglerna enligt Kommunförbundet maximalt. Ett exempel är att när en anställd har nekats ledighet enligt FML begär denne i stället ledighet enligt studieledighetslagen. Enligt Kommun- och Landstingsförbunden kan en förälder, genom att begära studieledigt några timmar per vecka för språkstudier, erhålla föräldraledighet även efter det att barnet fyllt åtta âr. På skolområdet förekommer det att studieledig skolpersonal avbryter studierna och återgår i tjänst under lov och andra ledigheter. Därigenom får de lön under denna tid utan att behöva tjänstgöra aktivt. Enligt KFO förekommer inte faktiskt missbruk av ledighetsreglerna i den meningen att någon bryter mot lagens regler. Däremot utnyttjas reglerna enligt KFO på ett sätt som inte står i samklang med lagstiftarens intentioner. KFO känner inte till något fall av missbruk från arbetsgivarháll. FR anser sig inte ha någon grund för att påstå att missbruk av ledighetsreglerna förekommer. Däremot talas det enligt FR inom flera småföretagarbranscher om överutnyttjande från arbetstagarnas sida av ledighetsreglerna. De exempel som därvid oftast nämns är ledighet för fackligt arbete. Enligt FR:s uppfattning bör det finnas regler som kraftigt begränsar rätten till ledighet för fackligt arbete och fackliga studier. Därutöver bör det enligt FR finnas regler i syfte att begränsa antalet anställda som samtidigt i ett företag kan erhålla rätt till ledighet för fackligt arbete och för fackliga studier. FR känner till fall där föräldraledighet begärts när semester nekats. Vid tillämpningen av föräldraledighetslagen förekommer vidare enligt FR ett överutnyttjande genom att arbetstagarna kryssar fram mellan reglerna för att kunna utnyttja rätten till ledighet så länge möjligt. Som exempel som på överutnyttjande av studieledighetslagens regler nämner FR det fallet att en anställd, för att kunna följa med maken fått tjänst i del landet, som annan av läser en kurs t.ex. i portugisiska och därmed erhåller tjänstledighet. LO har svårt att anse att periodisering, dvs. studieledigas återgång i arbete vid ferier eller liknande, skulle vara att betrakta som missbruk inte

Synpunkter från organisationer 90

minst med hänsyn till att t.ex. vuxenstudiestöd utgår terminsvis. LO känner inte till något fall missbruk reglerna från arbetsgivarnas sida. av av TCO ifrågasätter missbruk av ledighetsreglerna verkligen förekommer om omfattningen missbruket utreds förändringar i lagstiftoch emotser att av om ningen övervägs med hänsyn till detta. Ett missbruk från arbetsgivarnas sida, TCO kunnat konstatera, är när arbetstagare önskar förkortning av som en arbetstiden enligt föräldraledighetslagen. Vissa arbetsgivare förmår då den anställde medverka till omskrivning anställningsavtalet så att helatt en av

omvandlas till deltidstjänst. Det har vidare enligt TCO visat

tidstjänsten en har haft lång ledighet eller flera på varandra följande sig att den som en ledigheter förlorat sin plats i turordningen vid arbetsbristuppsägningar. Enligt TCO är anställningsskyddet i många fall otillräckligt för dem som utnyttjat sin rätt till ledighet. SACO har inte någon erfarenhet missbruk av ledighetsreglerna. Förhålav återgå i tjänst under sommarferierna kan enligt SACO:s mening landet att knappast missbruk reglerna. Eftersom studier vanligen inte anses som av bedrivs under och studiestöd inte utgår under den tiden, ligger det sommaren i arbetstagaren vill återgå i tjänst under sommarloven. systemets natur att Enligt SACO:s erfarenhet träffas dock oftast överenskommelser mellan arbetsgivaren och arbetstagaren detta. Det finns enligt SACO ofta ett om intresse hos arbetsgivaren att den studieledige återkommer i tjänst under för ersätta semesterlediga. SACO känner inte till någon form sommaren att missbruk från arbetsgivarnas sida. av Kommunerna att visst missbruk förekommer när arbetstagare inte uppger får sin planerade semester beviljad, utan i förekommande fall i stället begär föräldraledigt.

5.4 Ledighetslagstiftningens tillämpning vid

de mindre arbetsplatserna

Enligt SAF medför ledighetslagarna särskilt stora problem för de mindre företagen. De har svårt att göra omflyttningar och andra omdisponeringar av arbetsstyrkan för att motverka de störningar som uppkommer när någon av

Synpunkter från organisationer 91

de anställda begär ledighet. Varje anställd i ett litet företag är en nyckelperson som ofta är mycket svår att ersätta. Ett litet företag kan därför drabbas orimligt hårt om någon av de anställda tar ledigt t.ex. grund av studier. Om en arbetstagare på ett företag med fem anställda är ledig innebär det 20 procent av arbetsstyrkan. Detta kan motsvara hundratals anställda på ett stort företag. Är två arbetstagare lediga det 40 arbetsstyrmotsvarar procent av kan. Det säger sig självt att det i ett sådant fall kan uppstå förödande konsekvenser för verksamheten. Liknande problem kan uppstå även i större företag där man arbetar i särskilda arbetslag och där varje arbetstagare har en kompetens och en ställning som är svår att ersätta. SAF anser att särregler för små företag inte är någon bra lösning. Enligt SAF:s uppfattning är det bättre att lagarna inte alls gäller för företag viss av storlek dvs. enligt den modell som finns i lagen 1987:1245 om styrelse- representation för de privatanställda. Ett alternativ enligt SAF är att i lagarna ha en särskild regel om att produktionens villkor skall beaktas och att i förarbetena till den regeln utveckla att skall ta hänsyn till företagets man storlek. SAV poängterar att de problem som förekommer hos små arbetsgivare även förekommer vid mindre enheter hos större arbetsgivare. SAV påpekar vidare att stora problem kan föreligga grund av en arbetsplats geografiska läge. En arbetsgivare som måste rekrytera ersättare för studielediga från annan ort kan få kraftigt ökade kostnader i form av reseersättningar och traktamenten. KFO anser att en liten verksamhet kan få stora problem nyckelperom en son är ledig. KFO föreslår att en regel införs av innebörd att när de anställda understiger ett visst antal, skall ledighet för studier bygga på överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. För att företag med olika strukturer skall kunna jämställas menar KFO att begreppet arbetsenhet bör vara styrande. Enligt KFO:s uppfattning bör således inte skillnad göras för företag som bedrivs under en juridisk med flera små enheter jämfört person med enheter som formellt är självständiga juridiska personer. Även FR framhåller som ett problem att vid mindre företag ersätta anställda, särskilt nyckelpersoner, med vikarier. Problemen gäller enligt FR

från organisationer 92 Synpunkter

ledighetens omfattning tidsfrister för anmälan om anspråk såväl som förläggning ledighet och rätt att återgå i arbete vid avbrott. FR ledighet, av deltidsledighet är särskilt svår att hantera i mindre företag då sådan anser att ledighet svår inpassa i ett arbetsschema, särskilt om det är fråga om är att lagarbete eller ambulerande verksamhet. avstår anställda vid små företag ofta frivilligt från att utnyttja Enligt LO sina rättigheter enligt ledighetslagstiftningen. LO anser inte att det bör göras åtskillnad mellan små och stora företag när det gäller dessa rättignågon heter. TCO inte ledighetslagarna har inneburit nâgra större problem på anser att de små arbetsplatserna. Enligt TCO tar de anställda i småföretagen i mycket utsträckning hänsyn till företagets behov och i många fall avstår de även stor från sina rättigheter för att inte störa relationerna eller driften. TCO menar det är de anställda vid småföretagen, som framför allt skulle behöva att skydd mot trakasserier när de utnyttjar sina lagliga rättigheter. ifrågasätter de problem kan finnas med nuvarande ledig- SACO om som hetslagstiftning verkligen enbart är smäföretagarproblem. För att elimineett misstanken mytbildning i denna fråga efterlyser SACO fakta som ra om underbygger påståendet problem verkligen föreligger för de mindre föreatt Om sä skulle visa sig fallet undrar SACO om arbetsgivarna tagen. vara utnyttjar möjligheten såvitt gäller studieledighetslagen att skjuta verkligen - upp begärd ledighet.

5.5 semesterlönegrundande frånvaro

Enligt SAF är den frånvaro är semesterlönegrundande alltför omfattansom de. Den bör därför enligt SAF begränsas avsevärt. De nya typer av frånvaro har tillkommit under åren har medfört betydande kostnader speciellt för som småföretagare. Reglerna bör dessutom renodlas och förenldas. SAF framhåller att ett företag kan drabbas av betydande kostnader för den semesterlönegrundande frånvaron. Inte minst för små företag kan denna kostnad bli ekonomiskt betungande. Nämnas kan att inom ett av SAF:s förbund, maskinentreprenörernas, har tvingats införa en särskild l man . .

Synpunkter från organisationer 93

för att ekonomiskt bistå de mindre företagen vid längre arbetsskador och sjukdomsperioder såvitt gäller semesterlön för frånvaron. Det är vidare enligt SAF ett problem vid tillämpningen 17 § första av stycket 4 semesterlagen att veta om det bidrag någon fått är ett sådant som som avses i lagen. Särregeln om facklig utbildning i samma punkt bör slopas. Studieledighet bör över huvud taget inte semesterlönegrundande. vara Det bör vara tillräckligt att utbildning enligt FML är semesterlönegrundande. Regeln om semesterlönegrundande ledighet för svenskundervisning för invandrare sfi bör också kunna avskaffas. Tvåårsregeln i 17 § andra stycket bör enligt SAF inte endast gälla sjukdom. Samma begränsning bör finnas för studieledighet. En påbörjad tvåårsfrist bör avbrytas först om arbetstagaren har arbetat mer än 14 dagar i följd. Det är oskäligt menar SAF att en arbetsskada har uppstått hos som en arbetsgivare skall kunna medföra semesterlön vid anställning hos en annan arbetsgivare. Endast under förutsättning att det alltjämt existerar anställett ningsförhållande skall det kunna bli fråga semesterlönegrundande frånom varo i förhållande till den arbetsgivare där arbetsskadan uppstått. En fråga som vållar problem är de retroaktiva arbetsskadebesluten, vilka kan avse flera år tillbaka i tiden. I sådana fall bör semesterlön inte betalas ut. SAF anser vidare med hänsyn till samordningen sjukförsäkringen och - av arbetsskadeförsäkringen att arbetsskada bör avskaffas - som särskild grund för semesterlön. Enligt SAF:s uppfattning är risken uppenbar att problemet med utredning av arbetsskador förs över till tillämpningen semesterlagen. av Det kan bli fråga om tusentals rättstvister årligen semesterområdet. Arbetsdomstolen skulle utsättas för belastning inte går bemästra. en som att SAF anser det således orimligt att behålla uppdelningen i vanlig sjukdom och arbetsskada i 17 § semesterlagen. SAV anser att det inte är tillfredsställande att ledighet skall grunda rätt en till ny ledighet samt att arbetsgivaren skall bekosta semester som grundar sig på en ledighet som denne inte har haft något intresse SAV av. menar vidare att det innebär ett administrativt merarbete när semesterlönegrundande frånvaro kopplas till olika typer av ersättning, den ledige kan uppbära för som sina studier eller under sin föräldraledighet. Detta innebär nämligen enligt SAV att arbetsgivaren måste hålla reda på enligt vilken studiestödsform som

94 Synpunkter från organisationer

arbetstagaren studerar eller under vilka dagar den föräldraledige tar ut föräldrapenning. Landstingsförbundet att 17 § semesterlagen bör harmonieras med anser lagstiftning för att undvika överkompensation. Förbundet vänder sig annan det förhållandet att det är tillräckligt att en anställd som är långtidsemot sjukskriven återgår i arbete dag för att få tillgodoräkna sig ytterligare tvâ en intjänandeår. Förbundet vidare att det mot bakgrund av de ändringar menar skett i LAF torde vara förenat med stora administrativa problem att som bibehålla nuvarande uppdelning i semesterlagen mellan sjukdom och arbetsskada. Enligt Kommunförbundet är 17 § semesterlagen svårtillämpad och enhetligare regler bör eftersträvas. Förbundet anser att arbetsskada bör tas bort särskild grund för semesterlön vid sidan av sjukdom. Skälet härför är de som svårigheter föranleds de administrativa problem som uppkommer vid som av retroaktiva arbetsskada. Det finns inte heller enligt förbundets beslut om mening skäl att betala dubbla ersättningar i form av sjukpenning enligt lagen 1962:381 allmän försäkring AFL i förhållande till semesterlön enligt om semesterlagen. KFO ifrågasätter att det överhuvud taget skall finnas ledighet som är semesterlönegrundande. KFO delar SAF:s farhågor att utredningar av arbetsskador kan komma att överföras till semestertvister. KFO anser att problemet enklast torde lösas genom att inte göra åtskillnad mellan arbetsskada och annan sjukdom i semesterlagen. FR att studier, inklusive eventuell semester under studierna, i sin anser helhet bör bekostas arbetstagaren eller genom det stöd som arbetstagaren av åtnjutit för att bedriva studierna. Enligt FR:s mening bör regeln om semesterlönegrundande frånvaro ändras sä sätt att enbart arbetad tid skall grunda rätt till semesterlön av arbetsgivaren. FR vill således avskaffa 17 § semesterlagen. FR anser att en sjukledig arbetstagares semester skall bekostas av försäkringssystemet. Företagare har framfört till FR att det allmänna genom det är svårt att planera verksamheten eftersom reglerna om semesterlönegrundande frånvaro och rehabilitering inte stämmer överens med varandra i praktiken. Det tar bl.a. alldeles för lång tid att utföra rehabiliteringsutred-

Synpunkter från organisationer 95

ningar och arbetsgivaren svävar under denna tid i ovisshet om arbetstagarens status: arbetsskadad, förtidspensionerad eller långtidssjukskriven. L025 allmänna syn på semesterlönegrundande frånvaro är betald att semesterledighet, särskilt under sommartid, är omistlig del välfärden. Dess en av värde för t.ex. en familj kan enligt LO inte ersättas ledighet för de i av ledighetslagarna reglerade ändamålen under tid under året. LO annan anser att all sjukledighet och militärtjänstgöring bör semesterlönegrundande, vara även om dessa önskemål för tillfället inte aktualiseras i rådande ekonomiska läge. Den ojämna fördelning av kostnader mellan arbetsgivare och enskilda olika år som följer av att den betalda semestern inte är helt proportionell till faktiskt arbetad tid bör, enligt LO:s uppfattning, kunna utjämnas små genom att företag erbjuds en försäkringslösning. I andra hand, LO, kan menar man överväga om den som står för lönekompensationen under ledigheten också borde stå för semesterersättningen. LO kan inte godta att någon rätt till ekonomisk kompensation för inkomstbortfall till följd av arbetsskada dras in. De administrativa problem som anförts som skäl för att begränsa rätten till semesterlönegrundande frånvaro vid arbetsskada är enligt LO:s uppfattning betydligt överdrivna. Vid olycksfall och annan skadlig inverkan från arbetet medför allvarlig personskasom da skall arbetsgivaren alltid göra anmälan till yrkesinspektionen. Detta torde enligt LO fånga upp en stor del den sjukfrånvaro överstiger 180 av som dagar och är att betrakta arbetsskada. Även andra olycksfall som och sådan skadlig inverkan från arbetet som är väl känd på arbetsplatsen torde utan tvistighet kunna identifieras som arbetsskada. LO framhåller vidare att redan kortare frånvaro en regelmässigt skall leda till kontakt mellan försäkringskassa och arbetsgivare i syfte utreda att om och när den sjuke kan återgå till arbetet och vilka rehabiliteringsåtgärder som kan komma i fråga. I den kontakten kommer enligt LO arbetsmiljön som eventuell orsak till sjukdomen att bedömas.- Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada TFA ger rätt till ersättning för sveda och värk i vissa fall from. trettionde frånvarodagen i och övriga fall från den nittionde dagen efter den dag skadan visade sig. Arbetsskadefallen blir således föremål för utredning och bedömning i god tid före 180 dagar.

96 Synpunkter från organisationer

SAF och LO förhandlar om ändringar och kompletteringar av TFA som kan innebära att utredning anmälda fall arbetsskada kommer att göras vid om av ännu tidigare tidpunkt. en LO framhåller att endast de fall där den anställde inte omfattas av kollekanslutning till TFA-försäkringen teoretiskt sett kan förbli outtivavtal om redda ännu efter 180 dagar. LO att SAF:s förutskickande av en stor mängd tvister om inte ändanser ring görs saknar grund. TCO att de gällande reglerna om semesterlönegrundande frånvaro anser nu inte bör ändras. TCO att utformningen av 17 § semesterlagen vad menar den semesterlönegrundande frånvaron från arbetet grund av arbetsavser skada hör med den framtida finansieringen av arbetsskadeförsäksamman ringen och de frågor har samband med denna. Frågan hör enligt TCO:s som mening inte till ifrågavarande utredningsuppdrag utan bör överlämnas till den pågående Beredningen för ordning för sjuk- och arbetsskadeförsäkringen ny arna. SACO att föräldraledigheten bör vara semesterlönegrundande i större anser omfattning än vad är fallet. Enligt SACO:s uppfattning har semestersom nu lagen inte följt med utvecklingen föräldrapenningen för värd av barn, av vilket även är jämställdhetsfråga. SACO anser vidare att all semesterlöen negrundande frånvaro bör behandlas lika och att reglerna bör vara enkla att administrera. Kommunerna att 17 § semesterlagen är svårtillämpad och efterlyser anser enhetligare regler. Kommunerna menar att antalet frânvarodagar som grundar semesterlön bör begränsas. Kommunerna har däremot inte några direkta invändningar mot att ledigheten är semesterlönegrundande under den tid arbetsgivaren betalar ut ersättning. Kommunerna det inte rimligt att en arbetstagare som återgår i arbete anser för att antingen pröva möjligheterna till detta eller som tvingas därtill av försäkringskassan och då det visar sig inom några dagar eller veckor att arbetstagaren inte kan arbeta skall vara berättigad till semesterlöneförmå- - Kommunerna anser att det vore befogat att införa en tidsfrist inom ner. vilken den fortsatta sjukskrivningen inte skall vara semesterlönegrundande.

Synpunkter från organisationer 97

Kommunerna anser att regeln om semesterlönegrundande frånvaro avseende studier är stötande genom att den som får visst studiestöd även får semesterlön. Dessutom kommunerna att det är omotiverat att lägga just anser denna kostnad på arbetsgivaren, om inte denne själv varit med och planerat ledigheten i samråd med berörd arbetstagare.

5.6 Övrigt

SAF har inte någon erfarenhet av lagen 1979:1184 om rätt till ledighet för vissa föreningsuppdrag inom skolan, m.m. sia-ledighetslagen och anser att den kan upphävas. FR känner inte till om sia-ledighetslagen tillämpas. Enligt kommunerna utnyttjas sia-ledighetslagen inte alls eller i mycket liten omfattning. Kommunerna menar att lagstiftningen borde kunna upphöra eller ingå i annat regelsystem. Lagen 1988: 1465 om ersättning och ledighet för närståendevård närståendevårdslagen har enligt SAF inte vållat några problem. Kommunerna anger att lagen används i liten utsträckning och vid dess tillämpning uppkommer inte några svårigheter. Varken Kommun- eller Landstingsförbundet har fått några propåer om att lagen 1986:163 om rätt till ledighet för svenskundervisning för invandrare sfi-ledighetslagen skulle utgöra något problem. Kommunerna uppger att lagen utnyttjas i mycket liten omfattning eftersom flertalet invandrare redan före anställningens början inhämtat kunskaper i svenska språket. Kommunerna anser att arbetstagaren i ett sådant fall skall ha rätt till studieledighet samma villkor som gäller för andra studier och att tiden för ledighet inte skall räknas som arbetad tid.

Landstingsförbundet det otillfredsställande med hänsyn till kravet på

anser lagarnas begriplighet att det förekommer olika begrepp i olika lagar. KFO anser att språk-, begriplighets- och förenklingsfrägorna är viktiga. Kommunerna efterlyser en mer enhetlig och förenklad uppbyggnad av ledighetslagstiftningen, framför allt av studieledighets- och föräldraledighetslagarna. Annan ledighetslagstiftning, t.ex. för värnplikt och politiska uppdrag, inrymmer enligt KFO inte några problem.

98 Synpunkter från organisationer

FR anser att lagstiftaren bör formulera reglerna utförligt i lag och skriva så litet som möjligt i motiven samt undvika regler som förutsätter bedömningar av typen särskilda skäl.

6 i

Ledighetslagarna praktisk

tillämpning - undersökningar och

diskussion om effekter

Följande kapitel inleds med redovisningar av tre undersökningar som beskriver hur ledighetslagarna tillämpas i praktiken. Därefter följer ett avsnitt om småföretagens situation, varefter en diskussion följer om företagsrespektive samhällsekonomiska effekter av ledighetslagarna.

6.1 Omfattningen av ledighetslagarnas tillämpning

I detta avsnitt beskrivs i vilken omfattning ledighetslagarna tillämpas. Syftet är att ge en överblick över utvecklingen sedan år 1981, då det senaste utrednings- och kartläggningsarbetet i fråga om ledighetslagarna utfördes. Vi vill också visa vad som kännetecknar tillämpningen av ledighetslagarna i dagsläget. Ledighetslagarnas tillämpning under andra kvartalet 1993 beskrivs därför mer utförligt.

6.1. l Sammanfattning

Med undantag av 1980-talets första år, kännetecknades 1970- och 1980-talen av en ökning i både arbetskraftsutbudet och sysselsättningen. Under samma period har andelen frånvarande av den sysselsatta befolkningen i stort sett följt samma mönster som arbetskraftsutbudet och sysselsättningen. Sedan år 1990 har dock arbetskraftsutbudet och sysselsättningen minskat, och frånvaron har sjunkit sedan år 1989. Den enda frânvaroanledningen som ökat sedan år 1981 är föräldraledigheten. Omfattningen av föräldraledighet ökade kraftigt under 1980-talet. Under åren 1981 1993 ökade föräldraledigheten från 1,9 till 3,3 procent av arbetstidsvolymen. En utbyggnad av föräldraförsäkringen torde vara en del av förklaringen till föräldraledighetens ökning. Under år 1993 har emellertid

100 Ledighetslagarna i praktisk

föräldraledigheten sjunkit och i genomsnitt var då ca 145 000 personer föräldralediga. Sedan år 1987 har männens andel av det totala antalet föräldralediga personer ökat från 16 till 22 procent. Med avseende pâ studieledigheten kännetecknades 1980-talet av en sjunkande trend. Studieledigheten minskade, mätt dels i antal personer, dels som andel sysselsättningen, dels som andel av arbetstidsvolymen. Sedan år av 1981 har studieledigheten halverats till 0,7 procent av arbetstidsvolymen. Under år 1993 var ca 30 000 personer studieledlga på heltid. Majoriteten av de studielediga bedriver studier på högre nivå. Det vanligaste syftet med studierna är att få bättre möjligheter på arbetsmarknaden. Vidare framgår att fler kvinnor än män är studielediga och en större andel kvinnor studerar i syfte att få bättre möjligheter inom företaget. Omfattningen ledighet för svenskundervisning för invandrare har visat av sig mycket låg. Vad beträffar lagen 1979: l 184 om rätt till ledighet för vara vissa föreningsuppdrag inom skolan, m.m. sia-ledighetslagen, har vi inte påträffat något fall där den tillämpas. Nästan miljon personer, eller 24 procent av samtliga sysselsatta, var en deltidsarbetande under andra kvartalet 1993. Antalet föräldralediga personer arbetade deltid uppgick till 156 000. Antalet personer som arbetade som deltid pâ grund av studier var 64 000 samma siffra som år 1981. Det är emellertid osäkert hur många deltidsarbetande som är lediga med stöd ledighetslagstiftningen och när som helst kan återgå till att arbeta av heltid. Om den partiella studieledigheten deltidsarbetande som har rätt att återgå till heltidsarbete skulle visa sig ligga kvar på samma nivå i nuläget som år 1981, omfattar den endast ca 500 personer.

6.1.2 Metod, urval m.m.

Vi har undersökt ledighetslagarnas tillämpning genom att studera omfattningen av deltidsarbete och frånvaro från arbete på grund av tjänstledighet. Särskild vikt har lagts vid studie- och föräldraledighet. Den statistik som ligger till grund för detta kapitel består i första hand av Statistiska Centralbyråns SCB:s Arbetskraftsundersökningar AKU. Vi har

Ledighetslagarna i praktisk 101

studerat AKU från tidigare år för att. belysa de övergripande förändringarna i tillämpningen av ledighetslagarna. För att skulle kunna beskriva den nuvarande omfattningen av ledighetslagarnas tillämpning mer detaljerat, än vad som är möjligt med ordinarie AKU, gav SCB i uppdrag att komplettera ordinarie AKU med tilläggsfrågor under andra kvartalet 1993. Det övriga underlaget består av statistik och utredningar från Arbetsmarknadsdepartementet, Riksförsäkringsverket RFV, Riksrevisionsverket RRV och SCB samt en enkätundersökning utförd av Sören Wibe se avsnitt 6.2.1 för en beskrivning av enkätundersökningen. SCB genomför AKU löpande i syfte att belysa aktuella sysselsättningsförhållanden den svenska arbetsmarknaden. Undersökningspopulationen, dvs. den mängd personer som undersöks, består av personer mellan 16 och 64 år som är folkbokförda i Sverige. AKU genomförs med hjälp av standardiserade datorstödda intervjuer per telefon. I urvalet ingår ca 18 000 personer per månad. Intervjufrågorna avser sysselsättningssituationen under en viss vecka. före intervjutillfället. Sedan informationen samlats in och bearbetats sammanställs varje månad statistik över sysselsättning och frånvaro. , I vår tilläggsundersökrting fick en del de intervjuade i AKU besvara av ytterligare frågor, som mer utförligt berörde omfattningen och grunderna av för ledigheten. De personer som undersöktes var dels de varit frånvasom rande hela eller en del av veckan på grund tjänstledighet, dels anställda av som uppgett att de arbetar deltid. - . t Tilläggsundersökningens urval utgjorde ungefär 75 AKU:s procent av ordinarie urval. I övrigt följde tilläggsundersökningen SCB:s rutiner för genomförandet av AKU. AKU:s statistik över frånvaro från arbete den tid då de anställda avser

skulle ha arbetat, men där de av olika skäl varit frånvarande från sitt arbete.

I frånvaron inkluderas semester, sjukdom, tjänstledighet, helger, kompensationsledighet m.m. I AKU definieras personer har förkortad arbetstid som och arbetar deltid inte som frånvarande, såvida de inte är frånvarande från sitt deltidsarbete. Arbetslösa räknas inte heller som frånvarande.

102 Ledighetslagama i praktisk

6.1.3 Några utvecklingstendenser på den svenska arbetsmarknaden

Arbetskraften och sysselsättningen

1980-talet kännetecknades ökning av antalet personer i arbetskraften av en söker eller har arbete. Mellan åren 1980 och 1990 ökade arbetsde som kraftsutbudet från 4 248 000 till 4 577 000 SCB, AKU. Under 1980-talets sista år tillväxten särskilt stark och tillskottet till arbetsmarknaden uppvar gick till 50 000 âr i genomsnitt. År 1990 stagnerade emellertid personer per arbetskraftsutbudet och sedan dess har det sjunkit snabbt till en nivå omkring 4 300 000. Enligt Arbetsmarknadsstyrelsens AMS prognos kommer arbetskraften att fortsätta att minska under år 1994. Även Konjunkturinstitutet förutser negativ arbetskraftsutveckling en bit in pâ år 1994. Därefter en förutses en svag ökning av arbetskraftsutbudet. Ett viktigt inslag i utvecklingen under 1970- och 1980-talen var det kraftigt stigande arbetskraftsutbudet bland kvinnor. Kvinnornas andel av arbetskraften ökade och år 1993 uppgick den till 48 procent. Antalet sysselsatta personer i arbete och personer som är frånvarande från anställning ökade kraftigt under 1970- och 1980-talen, med undantag för en 1980-talets första år. Efter lågkonjunkturen i början 1980-talet steg sysselsättningen snabbt, i synnerhet under åren 1987 1989. Under åren 1990 - - 1993 minskade antalet sysselsatta emellertid med en halv miljon till en nivå strax under fyra miljoner SCB, Arbetskraftsbarometer 1993.

Deltidsarbetet

Efter en successiv uppgång sedan mitten av 1970-talet, minskade antalet deltidsarbetande efter år 1983, då det uppgick till drygt en miljon personer. 1980-talet minskade dock antalet deltidsarbetande. Under senare hälften av Sedan år 1990 har antalet deltidsarbetande minskat ytterligare och âr 1993 uppgick de till 987 000. Drygt 80 procent av antalet deltidsarbetande var kvinnor.

Ledighetslagama i praktisk 103

Frånvaron .. . , .-.. Enligt AKU ökade andelen frånvarande av den sysselsatta befolkningen från 12,6 till 17,8 procent under perioden 1970 1980. Efter tillfällig minsk- - en ning under de första åren på 1980-talet fortsatte frånvaron sedan att öka kraftigt fram till år 1989. Därefter sjönk frånvaron igen och dess andel av sysselsättningen var ungefär lika stor år 1990 som den år 1980, dvs. var ca 17 procent. En jämförelse mellan två tilläggsundersökningar till AKU från åren 1981 och 1993 visar att andelen frånvarande under hela veckan sjunkit från 7,7 till 6,8 procent av arbetstidsvolymen den arbetstidsvolym skulle ha som uppnåtts om ingen frånvaro förekom, vilket även kan betecknas arbetssom ett tidsbortfall på grund av frånvaro. Den totala frånvaron minskade från 9,2 till 8,2 procent av arbetstidsvolymen. Frånvaron kan eventuellt ha minskat något mer än vad uppgifterna i tabell 6:1 visar. Orsaken till detta är att grupper som generellt sett har högre frånvaro än genomsnittet, egna företagare och personer i åldersgruppen 65 75 år, inte ingår i 1993 års undersökning.

104 Ledighetslagama i praktisk ...

Tabell 6:1 Frånvaron under andra kvartalet 1981 och 1993 PROCENT AV ARBETSTIDS VOLYMEN 1981 1993 FRÅNVA RO- Lång Kort Total Lång Kort Total ORSAKER: Sjukdom 3,6 0.8 4,4 3,1 0,9 3,9 Värnplikt 0,6 0,6 0,1 l Föräldraledighet

som varar Lång frånvaro är frånvaro under hela mätveckan. På grund av avrundningar stämmer inte alltid summan av delarna med totalsumman.

Källa: SCB:s tilläggsundersökning andra kvartalet 1993.

Av de särredovisade frånvaroorsakerna är sjukdom den mest dominerande. har sjunkit från 4,4 till 3,9 arbetstidsvolymen. Även studie- Den procent av ledigheten har minskat och halverats till 0,7 procent av arbetstidsvolymen. Vad gäller studieledighet bör noteras att uppgifterna i tilläggsundersökningen frånvaro såväl med utan stöd av ledighetslagstiftningen. Det går anger som därför inte att utläsa av materialet hur många personer som t.ex. tar tjänstle-

Ledighetslagama i praktisk 105

digt med stöd av lagen 1974:981 arbetstagares rätt till ledighet för om utbildning studieledighetslagen. Den totala föräldraledigheten har ökat från 1,9 till 3,3 arbetsprocent av

tidsvolymen. Ökningen torde i huvudsak kunna förklaras utbyggnaden

av av föräldraförsäkringen år 1989. I tilläggsundersökningen år 1981 exkluderades semesterfránvaron eftersom kvartalsuppgifterna inte var representativa för hela âret. Om semesterfrânvaron inkluderas i den totala frånvaron under andra kvartalet 1993, uppgår frånvaron till ca 22 procent den möjliga arbetstidsvolymen. av

6.1.4 Omfattningen av studieledighet, sia-ledighet och sfi-ledighet

Studieledigheten har minskat

Enligt AKU minskade studieledighetens omfattning under 1980-talet samt under de första åren 1990-talet. Uppgifterna från AKU:s årsmedeltal för åren 1981 1993 har sammanställts i diagram 6:1. Studieledigheten redovi- sas i det genomsnittliga antalet personer som varje år haft tjänstledigt för att studera under en hel vecka eller längre.

106 Ledighetslagarna i praktisk ...

Diagram 6:1 Studieledighetens omfattning åren 1981 1993 -

Studielediga personer under hela mätveckan

500 450 400 350

z

Hundratal

Anm. Skattningarna för åren 1981 1986 har reviderats med hänsyn tagen till de förändringar som genomfördes i AKU 1987.

Källa: AKU ârsmedeltal, SCB.

Av diagrammet framgår att studieledigheten successivt minskade under 1980-talet från 50 000 till 40 000 studielediga personer under hela mätveck- Under de första åren på 1990-talet sjönk studieledigheten ytterligare och an. dessutom i högre takt. År 1993 29 500 studielediga heltid. var personer En omfattande förändring AKU ägde rum âr 1987. SCB:s modifierade av insamlingsförfarande från och med år 1987 kan eventuellt förklara en del av minskningen studieledighet. Definitionen av vissa variabler förändrades, av bl.a. variabeln studieledighet. Tidigare deñnierades studier med lön i förestudieledighet. Från och med år 1987 räknas emellertid studier taget som

Ledighetslagarna i praktisk 107

med lön i företaget som arbete. Med anledning av denna förändring i AKU har uppgifterna för åren 1981 1986 justerats. Skattningarna för dessa år har räknats ned med koefñcienten 0,928 för att underlätta jämförelse en av hela 1980-talet. Nedräkningen av värdena för åren 1981 1986 förrycker alltså inte den allmänna tendensen att en tydlig minskning av studieledigheten har ägt rum under 1980-talet och under de första åren 1990-talet. Det kan finnas anledning att ställa sig frågan uttaget studieledighet om av har samband med förändringar i konjunkturerna. Har studieledigheten en tendens att öka i högkonjunkturer För att i viss mån på denna fråga svar har vi relaterat studieledigheten till sysselsättningen. Diagram 6:2 visar studieledighetens procentuella andel av sysselsättningen under perioden 1981 1993. -

108 Ledighetslagarna i praktisk ...

Diagram 6:2 studieledigheten i procent av sysselsättningen åren 1981 - 1993

Antal studielediga under hela veckan i procent av antalet sysselsatta personer personer

1,4 T

1,2 --

0,8 --

0,6 --

- - - - - - - i - - - -

Källor: Information från Arbetskraftsundersökningarna 1993:1, SCB. AKU årsmedeltal, SCB.

Studieledigheten sjönk från nästan 1,3 till 0,7 procent av den totala sysselsättningen under perioden 1981 1993. Att studieledigheten har minskat kraftigt under 1990-talet skulle kunna vara beroende av den djupa lågkonjunkturen. De anställda kan mindre benägna att begära tjänstledigantas vara het i lågkonjunktur. Det bör emellertid observeras att studieledigheten en minskade under 1980-talet trots 1980-talets högkonjunktur. Det är därför vanskligt att dra några bestämda slutsatser om konjunkturernas inverkan de anställdas benägenhet att ta tjänstledigt för att studera. Sedan âr 1987 inhämtas även information om studieledighet under del av mätveckan, dvs. frånvaro som varar mindre än en arbetsvecka. De som är

Ledighetslagarna i praktisk 109

studielediga under del av veckan utgör en relativt liten del av den totala studieledigheten och påverkar således inte den allmänna slutsatsen att studieledigheten har sjunkit över tiden. Studieledigheten under del av mätveckan har dessutom inte ändrats i någon bestämd riktning.

Vidareutbildning för att få bättre möjligheter på arbetsmarknaden

Av tilläggsundersökningen framgår nivån på studierna och syftet med studierna vid studieledighet. Ungefär 62 procent studerar på högre nivå. Andelen studielediga personer som studerar på gymnasienivå är 26 procent. Ungefär en tiondel av dem som är studielediga på heltid studerar på grundskolenivå se diagram 6:3. Siffrorna i materialet är mycket små när det gäller andra studier. Vi har emellertid studerat de enskilda fallen som endast bestod av 7 personer. Av dessa var det en person som bedrev fackliga studier med stöd av studieledighetslagen. Omfattningen av fackliga studier med stöd av studieledighetslagen torde därför vara mycket liten. Fackliga studier bedrivs annars med stöd av lagen 1974:358 om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen FML. Omfattningen av dessa studier ingår i AKU.

110 Ledighetslagarna i praktisk

Diagram 6:3 De studieledigas studienivå

Procent av antalet studielediga personer

70 - 60 .. 50 -- 40 .. 30 u 20 -- 10 .. O . Gymnasium Högre studier Andra studier Grundskola Studienivå

SCB:s tilläggsundersökning andra kvartalet 1993. Källa: undersökningen att det vanligaste syftet med studieledig- Vidare framgår av individerna vill få bättre möjligheter arbetsmarknaden. Nästan heten är att De resterande studielediga personerna studerar för 70 procent uppgav detta. möjligheter inom företaget 15 procent eller av ett allmänt att få bättre intresse 18 procent, se diagram 6:4.

Ledighetslagarna i praktisk lll

Diagram 6:4 De studieledigas syften med utbildningen Procent av antalet studielediga personer

70 -w 60 -- 50 -- 40 -- 30 -- 20 --

Bättre möjligheter i Bättre möjligheter Allmänt intresse företaget arbetsmarknaden Syfte

Källa: SCB:s tilläggsundersökning andra kvartalet 1993.

Fler kvinnor än män är studielediga

Kvinnors och mäns studieledigheter är ungefär lika långa. Däremot är dubbelt sâ många kvinnor som män studielediga. Kvinnors andel den totala av studieledigheten, antingen denna mäts i antal eller studielediga personer timmar, är 66 procent. Skillnaden i studienivå mellan män och kvinnor skiljer sig inte nämnvärt åt. Som framgår av diagram 6:5 har ungefär lika stor andel kvinnor som män ledigt för att studera på gymnasienivå. En något större andel män än kvinnor bedriver högre studier. Diagrammet visar också att en något större andel kvinnor än män har ledigt från sina arbeten för att studera på grundskolenivå. När det gäller grundskolenivån är siffrorna i materialet dock för små för att man skall kunna dra några säkra slutsatser.

112 Ledighetslagarna i praktisk SOU 1994:4

Diagram 6:5 Kvinnors och mäns studienivå Procent antalet kvinnor respektive män som är studielediga av

70 ..

50 -- 40 E] Kvinnor -- U Män 30 -- 20 4. .10

Grundskola Gymnasium Högre studier Andra studier Stixdienivâ

Källa: SCB:s tilläggsundersökning andra kvartalet 1993.

Kvinnors och mäns syften med studierna skiljer sig delvis se

diagram 6:6. Fler kvinnor än män uppger att de studerar för att få bättre möjligheter inom företaget eller för att de har ett allmänt intresse av att studera. En större andel män än kvinnor är studielediga för att fâ bättre möjligheter på arbetsmarknaden.

Ledighetslagarna i praktisk 113

Diagram 6:6 Kvinnor och mäns syften med studierna Procent av antalet kvinnor respektive män som är studielediga

90 v 8 l 80 -e 70 -- 60 --

Bättre möjligheter i Bättre möjligheter Allmänt intresse företaget arbetsmarknaden Syfte

Källa: SCB:s tilläggsundersökning andra kvartalet 1993.

Andelen studielediga varierar betydligt mellan olika åldersgrupper. Diagram 6:7 visar att den största gruppen studielediga personer är 25 34 år och ca - 75 procent är 25 44 år. I undersökningen har det inte påträffats några studielediga personer som är över 54 år.

i praktisk 114 Ledighetslagarna

6:7 Studieledighetens fördelning mellan åldersgrupperna Diagram Procent av antalet studielediga personer

60 T

50 --

40 -

30 --

20 -

l0 -

0 16-l9 20-24 25-34 35-44 45-54 Ålder

Källa: SCB:s tilläggsundersökning andra kvartalet 1993.

Sia-ledighetslagen tillämpas inte

Wibes enkätundersökning, redovisas i avsnitt 6.2, anges att I Sören som 154 svarande sade sig ha erfarenhet sia-ledighetslaendast fyra företag av av kontroll dessa fyra arbetsplatser framgick att frågeställgen. Vid närmare av missuppfattats och ingen dem hade erfarenhet av sia-ledighetslaningarna av har vidare gjorts hos berörd handläggare på Kommunförgen. En förfrågan och hos vissa kommuner. Inte heller därvid har någon tillämpning av bundet sia-ledighetslagen påträffats. Vi har alltså inte träffat på någon arbetsplats där sia-ledighetslagen tillämpas.

Låg omfattning ledighet för svenskundervisning för invandrare av

Enkätundersökningen avsnitt 6.2 visar att omfattningen av ledighet för

se

svenskundervisning för invandrare sñ är mycket låg. Endast två företag av

Ledighetslagarna i praktisk 115

de 154 svarande hade erfarenhet av lagen 1986:163 om rätt till ledighet för svenskundervisning för invandrare sfi-ledighetslagen. I dessa fall hade totalt fyra personer varit tjänstlediga i genomsnitt 30 dagar. Liknande resultat presenterades i en rapport Tillämpningen rätten till av ledighet för grund-sfi, dnr 20-90-1248, som RRV gav ut år 1990. RRV fick i uppdrag av regeringen att kartlägga hur tillämpningen rätten till ledighet av för sfi fungerat i praktiken. Kartläggningen visade att en relativt låg andel sfi-studerande 6 7 procent hade tagit ledigt från arbetet för delta i - att undervisningen. Flera anledningar till den låga omfattningen av sfi-ledighet En är anges. invandrarnas svårigheter att komma in den svenska arbetsmarknaden. Detta kan i sin tur ha orsakats av att arbetsförmedlingarna i allmänhet kräver genomgången sfi innan planering sker av invandrarens inträde arbetsmarknaden. Andra förklaringar till det låga ledighetsuttaget kan bristanvara de flexibilitet i undervisningens förläggning, arbetsgivarens agerande, ekonomiska faktorer och invandrarens motivation. Vidare visar RRV:s kartläggning att invandrarna i allmänhet prioriterade arbete framför svenskundervisning, då de befann sig i valsituationer.

6.1.5 Föräldraledighetens omfattning

Föräldraledigheten ökade tydligt under 1980-talet enligt AKU. Under den senare hälften av 1980-talet var ökningen extra kraftig. Från ha legat på att en nivå omkring 70 000 80 000 lediga under hel - personer som var en veckas tid eller längre i början på 1980-talet, ökade föräldraledigheten till nästan 130 000 personer år 1990. Under de senaste tre åren har föräldraledigheten dock sjunkit till en nivå på ca 102 000 år. I diagram 6:8 visas per antalet föräldralediga personer i genomsnitt år för perioden 1981 1993. per - En utbyggnad av föräldraförsäkringen år 1989 torde förklara del en av ökningen av föräldraledigheten. Den maximala ersättningstiden för föräldrapenning utökades år 1989 från 360 till 450 ersättningsdagar. En viktig faktor för omfattningen föräldraledigheten är förutom förav äldraförsäkringen antalet nyfödda barn. Liksom föräldraledigheten, sjönk

116 Ledighetslagarna i praktisk

antalet nyfödda barn år något i början av 1980-talet och ökade under per Från âr 1983 fram till år 1990 ökade antalet senare hälften av 1980-talet. nyfödda barn âr successivt från 94 000 till ca 124 000. Under 1990per ca talet har emellertid antalet nyfödda barn minskat. Antalet nyfödda barn uppgick ungefär till 118 000 år 1992.

Diagram 6:8 Föräldraledighetens omfattning åren 1981 1993 - Föräldralediga personer under hela mätveckan

1400 T 1200 - 1000 - 800 600 400 200

3-

Hundratal Källa: AKU ársmedeltal, SCB.

Ledighetslagama i praktisk l 17 . . .

I diagram 6:9 nedan illustreras männens och kvinnornas andelar av föräldraledigheten sedan år 1987. Som framgår av diagrammet uppgick antalet som var föräldralediga under både längre och kortare tid än en personer vecka till drygt 170 000 personer per år under de första åren 1990-talet. Under året 1993 minskade dock föräldraledigheten till 145 000 personer. Männens andel av den totala föräldraledigheten ökade under år 1993 från 16 till 22 procent.

Diagram 6:9 Föräldraledigheten åren 1987 1993 - Föräldralediga personer under del av och under hela mätveckan

1800 1600 1400 Kvinnor och män 1200 1000 Män ----° 800 600 ------- - - Kvinnor 400 200 0 .

Hundratal

Källa: AKU årsmedeltal, SCB.

Omfattningen av männens föräldraledighet varierar betydligt med vilken typ av föräldraledighet som tillämpas, eller med vilken ersättning som betalas ut. Enligt RFV:s statistik Socialförsäkringsstatistik 1993 svarade fáderna för ca nio procent av antalet ersatta dagar med föräldrapenning år 1992. Detta innebar en ökning med tre procentenheter från år 1986. Männens andel av ersättningen för vård av barn med tillfällig föräldrapenning var .33- 35 procent under perioden 1981 1992. -

118 Ledighetslagarna i praktisk

6.1.6 Omfattningen av deltidsarbete

Nästan en miljon anställda, eller 24 procent av samtliga sysselsatta, arbetade deltid under andra kvartalet 1993. Samtliga deltidsarbetande tillfrågades om skälet till att de arbetar deltid. Antalet personer som arbetade deltid för att ta hand om sina barn uppgick till 156 000. De utgjorde 16 procent av samtliga deltidsarbetande. Av de deltidsarbetande föräldrarna var det 124 000, eller 3 procent, som hade barn under 8 år. Antalet personer som arbetade deltid på grund av studier uppgick till 64 000, eller 7 procent av samtliga deltidsarbetande. När RRV gjorde sin undersökning Frånvaro i arbetet omfattning, utveck- ling och kostnader, uppgick antalet deltidsarbetande grund av studier även då till 64 000 personer. Det är dock osäkert om antalet deltidsarbetande grund av studier har varierat i antal under åren 1981 1993. Det kan emel- lertid inte uteslutas att antalet ökade något efter år 1981 för att sedan minska igen. Det totala antalet deltidsarbetande ökade t.ex. fram till år 1983 och har sedan dess avtagit. Den totala sysselsättningen ökade väsentligt under senare 1980-talet och minskade sedan kraftigt under 1990-talet. hälften av Det bör noteras att samtliga deltidsarbetande inte har s.k. partiell tjänstledighet. Med partiell tjänstledighet menas heltidstjänst med förkortad arbetstid. Det är dock osäkert hur stora de båda grupperna är med deltidstjänster respektive heltidstjänster med förkortad arbetstid. Det gär inte heller utifrån tilläggsundersökningen att fastställa hur stor andel av de deltidsarbetande personerna som har ledigt med stöd av ledighetslagstiftningen. Av RRV:s tidigare nämnda rapport frän år 1981 framgår att den partiella tjänstledigheten för studier endast utgjorde en liten del av deltidsysselsättningen 0,8 procent. Om andelen partiella studieledigheter av det totala antalet deltidsarbetande på grund av studier inte har ändrats sedan år 1981, skulle de partiella studieledigheterna endast ha utgjort ca 500 under andra kvartalet 1993. Tilläggsundersökningens resultat visar att utbildningsnivån skiljer sig mellan dem som arbetar deltid för att studera och dem som är studielediga heltid. Studienivån är generellt sett högre för dem som är tjänstlediga på heltid än för dem som arbetar deltid för att studera. Av dem som var tjänst-

SOU 1994: 41 Ledighetslagama i praktisk 119 . . .

lediga på heltid för att studera var det endast 17 procent som inte hade gymnasiekompetens innan studieledigheten inleddes, medan motsvarande siffra för deltidsarbetande studerande uppgick till 53 procent. Diagram 6:10 och 6:11 illustrerar utbildningsnivån som hade uppnåtts innan deltidsarbetet respektive tjänstledigheten heltid inleddes.

Diagram 6:10 Utbildningsnivån innan deltidsarbetet inleddes på grund av studier Procent av antalet studielediga personer

60 50 40 o

Grundskola Gymnasium Eftergymnasial Högre studier utbildning Utbildningsnivå

Källa: SCB:s tilläggsundersökning andra kvartalet 1993.

120 Ledighetslagarna i praktisk

Diagram 6:11 Utbildningsnivån innan studieledigheten inleddes på heltid Procent av antalet studielediga personer

45 45 -- 40 -- 35 - 30 -

ho 3

l m. Grundskola Gymnasium Eftergymnasial Högre utbildning utbildning Utbildningsnivå

Källa: SCB:s tilläggsundersökning andra kvartalet 1993.

Arbetstidens förläggning varierar med orsaken till att arbetstagarna arbetar deltid. Den vanligaste arbetstiden för dem som arbetar deltid grund av studier är att förlägga denna till helger. I tilläggsundersökningen var det nästan 40 procent av de deltidsarbetande studerande som valde detta alternativ. Av dem som deltidsarbetade för att ta hand om sina barn var det drygt 50 procent som valde att ha daglig arbetstidsförkortning

1994:41 Lediglzetslagzlmcz i praktisk 121 lOU -

6.2 Företagens inställning till ledighetslagarna en

enkätstudie

6.2.1 Inledande beskrivning av enkätundersökningen

Professor Sören Wibe har på vårt uppdrag genomfört en enkätundersökning. syftar till belysa inställningen till ledighetslagarna och deras till- Denna att lämpning vid olika arbetsplatser runt om i landet. Två enkäter riktades till 1 000 slumpmässigt valda arbetsplatser. Urvalet fram SCB:s företagarregister och utgör samma urval som använts för togs ur undersökning 1992 års arbetsrättskommitté i delbetänkandet Ny anen av ställningsskyddslag SOU 1993:32. Fortsättningsvis använder vi benämningen företag för såväl privata offentliga arbetsplatser som omfattas av som enkäten. Frågorna i de båda enkäterna inriktades de problem och kostnader som företagen ansåg förenade med ledighetslagstiftningen och dess tillämpvar ning. Den enkäten koncentrerades på frågor om studieledighetslagen. ena Den andra enkäten behandlade frågor lagen 1978:410 om rätt till ledigom het för vård barn, föräldraledighetslagen, sia-ledighetslagen och av m.m. sfi-ledighetslagen. Den förstnämnda enkäten sändes till 700 företag, medan den sistnämnda enkäten sändes till 300 företag. Sören Wibe riktade också enkät till 186 fackliga förtroendemän för att en inhämta arbetstagarsidans åsikter om erfarenheterna av ledighetslagstiftning- Sören Wibe tog fram ett urval, som representerade Civilingenjörsfören. bundet, Förbundet för jurister, samhällsvetare och ekonomer Jusek, Kommunalarbetareförbundet, Lärarnas riksförbund, och Metallindustriarbetareförbundet. Denna enkät innehöll frågor om både studieledighetslagen och föräldraledighetslagen. Enkäterna skickades ut i mitten av maj. Svarsfrekvensen uppgick till 51 procent i de två företagsenkäterna. I förtroendemannaenkäten var svarsfreknågot högre och uppgick till 60 procent. I syfte att öka den statistiska vensen signifikansen gjordes ett stickprov av bortfallet. Ett hundra enkäter skickades

122 Ledighetslagarna i praktisk

pâ nytt ut till de företag som inte hade kommit in med något svar. Av dessa erhölls 32 svar, som i stort sett inte avvek från resultatet från det tidigare. Bortfallets storlek försvagar den statistiska signifikansen, vilket medför att enkätundersökningens resultat bör betraktas med viss försiktighet. Bortfallet är dock relativt jämnt fördelat över företagens storlek, branscher och regio- Svarens innehåll från de sent inkomna svaren avviker inte från de tidigt ner. inkomna. De företag i enkätundersökningen som inte hade erfarenhet av ledighetslahar inte tagits med i sammanställningen. Diagrammen i detta avsnitt garna redovisar sålunda endast från de företag som har erfarenhet av respektisvar lag. Det ungefär 70 procent av de svarande som hade erfarenhet av ve var studieledighet respektive föräldraledighet.

6.2.2 studieledighetslagen

Problem med studieledighetslagen

De flesta företag uppgav att studieledighetslagen inte föranledde några problem. Ca 80 procent av företagen som hade erfarenhet av lagen svarade att de antingen inte upplevt några problem eller att deras problem varit mycket små. Vid en jämförelse av problemens utbredning mellan olika företag framkom ingen nämnvärd skillnad mellan företag i storstad och landsbygd. Inga skillnader kunde heller upptäckas mellan privat, offentlig och statlig sektor. Däremot fanns det en skillnad mellan mans- och kvinnodominerade företag. I de företag där personalen består till mer än 70 procent av kvinnor ansågs studieledigheterna medföra mer problem än i de företag där personalen består till mer än 70 procent av män. Företagens administrativa problem med studieledighetslagen varierar med företagens storlek. Som framgår av diagram 12 nedan synes småföretagen ha färre problem med studieledigheten.

OU 1994:41 Ledighetslagarna i praktisk 123

Diagram 6:12 Företagens problem med administrationen Procent av antalet företag inom varje storleksklass

Inga eller mycket små problem o U Måttliga eller stora problem

0 : 0-5 6-25 26- 101- 351- 10 350 Antal anställda

Källa: Tre enkäter om den svenska ledighetslagstiftningen av Sören Wibe.

I diagram 6: 13 illustreras företagens problem med produktionen vid ledighet. Även dessa mindre i småföretagen än i de större företagen. Vid synes vara en jämförelse mellan diagram 6: 12 och 13 framkommer det att problemen generellt sett ansågs vara större för produktionen än för administrationen.

124 Ledighetslagarna i praktisk

Diagram 6:13 Företagens problem med produktionen Procent av antalet företag inom varje storleksklass

El inga eller mycket små problem Måttliga eller stora problem

0-5 6-25 26- 10l 35 l l 350 Antal anställda

Källa: Tre enkäter den svenska ledighetslagstiftningen av Sören Wibe. om

Av enkäten framgick det vidare att 12 procent av företagen haft problem med den praktiska tillämpningen av lagen. Drygt hälften av dessa ansåg att underrättelsetiden före ledigheten var för kort, medan en tredjedel ansåg att underrättelsetiden för återgång i tjänst efter ledigheten var för kort.

Kostnadsejjfekter av studieledighetslagen

En klar majoritet av företagen uppgav att studieledigheten inte påverkade företagens kostnader i någon speciell riktning. Över 70 procent de svaranav de ansåg att kostnaderna förblev oförändrade. Det fanns här ingen större skillnad i åsikter beroende företagens storlek förutom att de allra minsta företagen, med 0 5 anställda, ansåg sig ha minst kostnader förknippade med studieledighet. Företag med 101 350 anställda ansåg sig ha störst kostnader.

Ledighetslagarna i praktisk 12 i 4

Det bör dock uppmärksammas att en stor andel av de som hade erfarenhet av studieledighetslagen, ungefär en tredjedel, inte svarade på frågorna om lagarnas kostnadseffekter. Detta skulle möjligen kunna tolkas så att många företag inte följer upp studieledighelslagens faktiska kostnadseffekter.

Sammanfattande omdöme om studieledighetslagen

Diagram 6:14 nedan visar företagens sammanfattande omdöme om studieledighetslagen. Det framgår att 50 procent av de svarande är neutralt inställda till lagen. Bland de små företagen är det sammanfattande omdömet om lagen mer negativt än bland de större företagen. Skillnaden är dock inte markant.

Diagram 6:14 Företagens sammanfattande omdöme studieledighetsom lagen Procent av antalet företag inom varje storleksklass

Något eller starkt positiv U Neutral E Något eller starkt negativ

Antal anställda

Källa: Tre enkäter om den svenska ledighetslagstiftningen Sören Wibe. av

126 Ledighetslagarna i praktisk

6.2.3 Föräldraledighetslagen

Enligt enkätundersökningen varierar föräldraledighetens omfattning med andelen kvinnor i företagen. Det genomsnittliga antalet föräldralediga dagar i företag där personalen består än 70 procent kvinnor är högre än i av mer företag där personalen består mer än 70 procent män. I de kvinnodomiav nerade företagen uppgick den genomsnittliga föräldraledigheten per företag till 17 dagar och i de mansdominerade företagen uppgick den till 5 dagar år 1992. I den offentliga sektorn var den genomsnittliga föräldraledigheten också högre än i den privata sektorn. I de kvinnodominerade företagen ansågs problemen orsakas av föräldraledigheten vara större än i de manssom dominerade företagen. Problemen med föräldraledigheten ansågs även vara större i den offentliga sektorn än i den privata sektorn. Nästan 60 samtliga företag ansåg att de inte hade några adminiprocent av strativa problem förknippas med föräldraledigheten eller att de var som mycket små. De små företagen ansåg sig inte ha större problem som förknippas med föräldraledighet än de större företagen. Bland de minsta föremed färre än fem anställda var det 83 procent som ansåg att de inte tagen, hade några administrativa problem som förknippades med föräldraledigheten eller att problemen mycket små. De största problemen med föräldraledigvar heten förefaller i stället storföretagen ha. Bland företagen med 350 eller fler anställda det 75 procent som ansåg att de hade måttliga eller stora var ca problem med administrationen. Företagen ansåg överlag att problemen som förknippas med föräldraledigheten större för produktionen än för administrationen. Ungefär 45 provar företagen ansåg att problemen för produktionen måttliga eller cent av var mycket stora. Motsvarande siffra för administrationen uppgick till 40 procent. Småföretagen ansåg sig ha mindre problem med produktionen än vad de stora företagen gjorde. Det kan slutligen tilläggas att fler företag ansåg att föräldraledigheten medförde problem än vad som var fallet med studieledigheten.

i Ledighetslagarna i praktisk 127

6.2.4 De fackliga företrädarnas synpunkter

De fackliga representanternas avvek inte nämnvärt från de svar svar som företagen uppgav. Mönstren var desamma när det t.ex. gäller problemen för administrationen respektive produktionen. Problemen för produktionen framstod också för de fackliga företrädarna som större än problemen för administrationen. I enkäten fick de fackliga företrädarna dessutom svara frågan om de ansåg att studieledighetslagen påverkade tjänstledigheten för studier. Av svaren framgår att 70 procent av de fackliga representanterna ansåg att lagstiftningen hade påverkat studieledigheten ett sådant sätt den underatt lättades. Vidare ansåg de fackliga representanterna att ledighet för vård sjukt av barn medför mer problem för företaget än vad föräldraledighet i samband med barns födelse gör.

6.2.5 Sammanfattning

En klar majoritet av de företag som hade erfarenhet studieledighet upplevav de den inte som kostnadskrävande eller problematisk. Det ungefär 80 var procent som ansåg att studieledigheten antingen inte medförde några problem alls, eller att problemen mycket små. var De problem som studieledigheten trots allt föranledde varierade med företagens storlek. Smâföretagen hade mindre problem än storföretagen. Som orsak till problemen nämndes först och främst den korta underrättelsetiden före ledigheten. Även kort underrättelsetid en vid återgång i arbete ansågs förorsaka problem för företagen. Vid en jämförelse mellan de olika lagarna framkom färre företag att uppgav att studieledigheten medförde problem än vad som var fallet med föräldraledigheten. De fackliga företrädarnas överensstämde i med företagens svar stort svar. Det framkom dessutom att 70 procent de fackliga företrädarna ansåg av att lagstiftningen hade påverkat studieledigheten på ett positivt sätt.

128 Ledighetslagarna i praktisk ...

6.3 Fallstudier

I våra direktiv att fallstudier bör utföras i syfte att så konkret som anges möjligt belysa lagstiftningens konsekvenser. Konsultföretaget Cepro fick därför i uppdrag att genomföra en fallstudieundersökning. Syftet med undersökningen att beskriva vad som händer när ledighetslagarna tillämpas vid var olika arbetsplatser. Undersökningen sammanställdes i rapporten Ledighetslai praktiken. För innehållet i rapporten svarar helt Ph D Lennart Arvedgar och civ. ing. Anders Ferntoft. Deras beskrivning av fallstudierna kapison tel 3 i rapporten bifogas i bilaga 2 till detta betänkande. Fallstudierna diskuteras i det följande.

6.3.1 Intervjuer i tio olika företag

Tio fallstudier genomfördes i företag som representerade olika verksamheter: offentlig och privat, tjänste- och varuproduktion. Företagens storlek varierade mellan 15 och 7 000 anställda. Vidare hade företagen en viss geografisk spridning. Informationen ledighetslagarnas effekter erhölls genom personliga om intervjuer vid respektive företag. Intervjuerna genomfördes med företrädare för företagsledning, personalansvariga, fackliga företrädare och övriga anställda. Företagen hade erfarenhet av både föräldra- och studieledighet.

6.3.2 Stor variation i företagens kostnader för ledighet

Arvedson och Ferntoft kunde inte något tydligt samband mellan ledigse heternas karaktär eller volym och störningar i företagens verksamhet. En liten ökning i frånvarovolymen ledde i vissa fall till att problem och kostnader växte kraftigt, medan en stor ökning i andra fall inte innebar några märkbart ökade problem eller kostnader. Fallstudierna visade snarare att det genomgående var många olika faktorer som påverkade företagens problem och kostnader vid ledighet. Fallstudierna förmedlar således en komplex bild

Ledigherslagarna i praktisk 129

där en mängd olika faktorer indirekt eller direkt påverkar effekterna av ledigheten.

6.3.3 Problem vid återgång i arbete

Vissa aspekter av ledighetslagstiftningen ifrågasattes av företagen som ingick i fallstudieundersökningen. Framför allt ifrågasattes den tidsmässigt obegränsade rätten till studieledighet. Ledighetens varaktighet har i huvudsak betydelse för företagens verksamhet när ledigheten avslutas. När den anställde kommer tillbaka efter lång ledighet, är riskerna större att han eller hon inte kan eller vill återgå till sin tidigare tjänst. En av orsakerna till detta är att efter en lång ledighet ökar risken att den studieledige är överkvalificerad för sina tidigare uppgifter, vilket i många fall säkert också varit syftet med utbildningen. För en majoritet av de studielediga har avsikten med studierna varit att få bättre möjligheter på arbetsmarknaden och ett naturligt resultat är att den studieledige inte att behålla avser samma tjänst efter avslutad utbildning. En annan orsak till att den långtidsledige inte kan eller vill återgå till samma tjänst är att företaget i fråga har genomgått genomgripande omorganien sation under den anställdes studieledighet. Detta kan leda till att den studielediges tjänst har förändrats eller att den överhuvudtaget inte finns kvar. Ytterligare en anledning till att återgången i arbete efter lång ledighet kan vara problematisk är att vissa branscher kännetecknas ständig utveckling, av som det kan vara svårt för den studieledige att följa under tjänstledigheten.

6.3.4 Problem med underrättelsetider och deltidsledigheter

För många företag är behovet stort att få underrättelse ledigheten så av om tidigt som möjligt. Därigenom företaget naturligtvis större möjligheter ges att planera verksamheten under ledigheten och att vidta åtgärder för att dämpa eventuella negativa effekter. I vissa fall kan det emellertid vara svårt att påverka underrättelsetiden. En del ledigheter är helt enkelt lättare att förutse än andra, vilket gäller för såväl föräldraledighet som studieledighet.

Ledighetslagarna i praktisk 130

Det har vidare framhållits i Cepros rapport att ledighet i form av reducerad arbetstid ibland orsakar problem när den tjänstledige skall ersättas under endast någon timme per dag eller någon dag per vecka.

6.3.5 Inga säkra slutsatser

Det är svårt dra några generella slutsatser om de ekonomiska effekterna att frånvaro utifrån fallstudiematerialet. Två aspekter är särskilt viktiga i av detta avseende. För det första är det många olika faktorer, både inom och utanför företaget, påverkade de totala effekterna av ledighet. För det som andra är det ekonomiska underlaget otillräckligt, eftersom de flesta företag i fallstudierna inte följde de ekonomiska konsekvenserna av frånvaro. upp Vissa aspekter resultatet fallstudierna diskuteras vidare i de följande av av två avsnitten.

6.4 Småföretagens situation

I olika sammanhang betonas vikten av att samhället stimulerar nyföretagandet. Det sägs att framtidens sysselsättningstillväxt i hög grad kommer att skapas inom de små och medelstora företagen. Det är därför angeläget att samhället stöder sådan utveckling och att gynnsamma förutsättningar en skapas. ha betydelse för företagens, och då särskilt de Olika typer av ledighet kan små företagens, möjligheter att bedriva verksamhet. Vi har därför funnit det nödvändigt att belysa ledigheter i de små företagen och behovet av regler anpassade särskilt till de små företagens situation. Ledigheterna som studerats i förhållande till företagens storlek har koncentrerats till studie- och föräldraledighet.

Ledighetslagarna i praktisk 131

6.4.1 Skillnader mellan små och stora företag

Det vanligaste måttet småföretag är antalet anställda eller företagets omsättning. Begreppet småföretag är emellertid inte entydigt. Vad som räknas som småföretag inom en bransch behöver inte detsamma inom vara en annan bransch. Faktorer som ägandeform, beroendeförhållande mellan företaget och omvärlden, företagskultur etc. har dessutom fått ökad betydelse för begreppet småföretag. Inom Europeiska unionen EU indelas generellt små och medelstora företag i samma grupp av företag med till 500 anställda. I Sverige används upp emellertid oftast snävare definitioner. En del räknar småföretag företag som med mindre än 200 anställda. Andra begränsar antalet anställda ytterligare. I våra undersökningar har särskilt företag med 0 25 anställda belysts. - De allra minsta företagen, med mindre än fem anställda, utgjorde år 1993 89 procent av de privata företagen i Sverige. Företag med 5 9 - anställda utgjorde 6 procent och företag med 10 19 anställda 3 den privata - procent av sektorn. Företag med mer än 20 anställda utgjorde således 2 de procent av privata företagen SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret, 1993-11-30. Några av småföretagens utmärkande drag är att de präglas självständigav het, lättrörlighet, och möjlighet till anpassning. Småföretagen utgör för var sig en väl sammanhållen enhet där ett fåtal äger och leder företaget. personer För dem är det relativt enkelt och mindre tungrott att utveckla företagets Verksamhetsinriktning. Andra fördelar i en liten organisation kan vara att det är lättare för arbetsgivare och arbetstagare att kommunicera och att det kan lättare för vara personalen att känna sig delaktig i företagets verksamhet, vilket bl.a. kan resultera i ett ökat ansvarstagande. Till småföretagens nackdelar hör framför allt en utsatthet för yttre förändringar. Lågkonjunkturen liksom andra förändringar i omvärlden, har ofta direkt effekt på det lilla företagets förutsättningar att bedriva lönsam verken samhet.

132 Ledighetslagama i praktisk

6.4.2 Ledighet och övrig frånvaro i små företag

Frånvaron i små företag skulle kunna antas ge upphov till större effekter företagens verksamhet än i stora företag. Frånvaron skulle kunna orsaka större störningar i produktionen, eftersom varje anställd sätt och vis utgör s.k. nyckelperson inte utan vidare låter sig ersättas. Det stora föreen som kan ha andra möjligheter att omfördela arbetsuppgifter mellan anställda taget utför liknande uppgifter. Vidare skulle kostnaderna för frånvaron i små som företag kunna bli oproportionellt höga och därför få allvarliga effekter för verksamheten. Våra undersökningar dock inte belägg för att så är fallet. I Sören ger Wibes enkätundersökning ansåg smâföretagen inte att studieledigheten var problematisk än vad företag med fler än 25 anställda ansåg. Småföremer tenderade t.o.m. att ha mindre problem med studieledighetslagen än de tagen företagen. Andelen företag inom varje storleksgrupp som angav att de stora haft problem med den praktiska tillämpningen studieledighetslagen minsav kade med antalet anställda. En något större andel av de stora företagen hade emellertid positivt sammanfattande omdöme om studieledighetslagen. ett mer Denna skillnad var dock inte markant. Vidare indikerar enkätundersökningen att studieledighetens längd och omfattning varierar med företagens storlek. Enligt undersökningen tenderar studieledigheten kortare i företag med 0 5 anställda, samtidigt som att vara andelen studielediga ökar färre anställda företaget har. Enligt personer Sören Wibes undersökning skulle således relativt fler personer vara studielediga i små företag och deras ledighet skulle pågå under kortare tid. Uppgiffrån Sören Wibes undersökning bygger emellertid ett relativt litet terna statistiskt underlag. I den tilläggsundersökning som SCB utförde pâ var begäran inom ramen för sina ordinarie arbetskraftsundersökningar AKU finns det ingenting som tyder pâ att det skulle föreligga ett samband mellan ledighetens omfattning enligt ledighetslagarna och företagens storlek. Enligt AKU varierar omfattningen föräldraledigheten mellan de olika företagsgrupperna än vad av mer studieledigheten gör. Det finns dock inget tydligt samband mellan dessa variationer.

Ledighetslagarna i praktisk 133 i

Tilläggsundersökningen visar emellertid att den totala frånvaron relativt sett är högre i stora företag än i små företag. Frånvaron Ökar successivt med företagens storlek. Detta samband gäller dock endast för sjukdom och övrig frånvaro semester, ledighet vid helger och kompensationsledighet. Utredningen om mer flexibla regler för arbetstid och semester belyste särskilt småföretagens kostnader för semesterlönegrundande frånvaro i betänkandet Semesterlöneförsäkring för små företag SOU 1991:109. Resultatet visade att småföretagens situation i detta avseende inte sämre än för var de stora företagen. Utredningen undersökte olika arbetsgivargruppers kostnader för semesterlönegrundande frånvaro. Kostnaderna belystes i förhållande till bl.a. företagens storlek. Det framkom att den semesterlönegrundande frånvaron relativt sett inte var större i småföretagen. Det visade sig snarare att det motsatta förhållandet gällde, nämligen att småföretagens kostnader för semesterlönegrundande frånvaro understeg genomsnittet. Sammanfattningsvis har vi således inte funnit belägg för att ledighet enligt ledighetslagarna i allmänhet skulle orsaka mer problem i de små företagen än i de stora. Vi har inte heller funnit belägg för att det skulle föreligga ett samband mellan företagens storlek och omfattningen av föräldra- respektive studieledighet. Däremot visar AKU att frånvaron på grund sjukdom, av semester, helg- och kompensationsledighet är högre i stora företag. Det kan dock inte uteslutas att uttaget av ledighet kan få stora konsekvenser i enskilda fall bland småföretag. Följderna av ledighet skulle också kunna accentueras i de fall där den övriga frånvaron är hög.

6.5 Företagsekonomiska effekter

När RRV genomförde sin undersökning av frånvaro från arbete år 1981 bedömdes bl.a. kostnaderna av den samlade frånvaron utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv. RRV:s rapport visade att det inte föreligger något enkelt samband mellan frånvarons omfattning och de kostnader som frånvaron leder till. Något sådant samband föreligger inte heller för den frånvaro som ledighetslagarna ger upphov till, vilket framkom både i studie en av ledighetslagarna som Studieförbundet Näringsliv och Samhälle SNS utförde

134 Ledighetslagarna i praktisk

fallstudieundersökningen vi uppdrog åt konsultföretaget år 1981 samt i som Cepro att göra. ledigheten upphov till påverkas av en mängd fakto- De kostnader som ger produktionsprocessens uppläggning, ledighetens planerbarhet, rer, t.ex. i ledigheten de åtgärder vidtas i företaget. Av detta variationema samt som svårt avgöra vilken typ ledighet som medför de största följer att det är att av för företagen eller hur kostnaderna varierar med ledighetens kostnaderna karaktär eller omfattning. generellt fastslå vad de faktiska kostnaderna för Det går således inte att dels beskriva vilka faktorer som påverkar ledighet är. Det går däremot att dels beräkna dessa kostnader i enskilda företag vid kostnaderna för ledighet, ett givet tillfälle.

påverkar kostnaderna för ledighet 6.5.1 Faktorer som

beskriva de faktorer påverkar kostnaderna för ledighet år att Ett sätt att som kostnaderna i förhållande till variationer i ledigheten, företagets orgabelysa produktionsprocess, de åtgärder företaget vidtar med annisation och som faktorer. Exempel på dessa faktorer visas ledning av ledigheten samt externa schematiskt i bild på nästa sida.

Ledighetslagarna i praktisk 135 H

B

136 Ledighetslagarna i praktisk

Variationer i ledigheten

många olika sätt bl.a. dess omfattning, ledigheten kan variera på genom förläggning Ledighetens planerbarhet eller förutsägbarhet är en längd, etc. ökar företagets möjligheter att minska kostnaderna som faktor som allmänt I RRV:s studie från år 1981 framkom bl.a. uppstår till följd av ledigheten. variationer, exempelvis korttidsfrânvaro, att den frånvaro som orsakar stora sådan frånvaro är jämnt fördelad eller styrbar. vanligen kostar mer än som

Variationer i företagets organisation och produktionsprocess

produktionsprocessen är bl.a. avgörande för hur företaget kan Flexibiliteten i när personal är ledig. Om denna anpassning inte är anpassa verksamheten produktionsstopp uppstå. Konsekvenserna för produktionen är möjlig kan ledighet, hur företaget är organiserat samt det inbörberoende uttaget av produktionsenheter. Om de produktionsdes förhållandet mellan företagets grund ledighet skulle sprida sig från en enhet störningar som uppstår på av andra enheter, kan kostnaderna för ledigheten öka. till utbytbarhet, dvs. dess möjligheter och kunnande att utföra Arbetskraftens arbetsuppgift, ofta avgörande för vilka konsekvenser en viss mer än en är specialiserad arbetskraften är desto svårare kan det ledighet kan få. Ju mer att finna ersättare vid ledigheter. vara

Variationer i företagets åtgärder

konsekvenser kan också påverkas vilka åtgärder som före- Ledighetens av allt kort ledighet är det inte ovanligt att den lediges taget vidtar. Vid framför omfördelas den övriga personalen eller om det är arbetsuppgifter antingen den anställde själv utför uppgifterna före eller under ledigheten. möjligt att den ledige med vikarie påverkas kostnaderna för När företaget ersätter en rekryteringsförfarandet. Företagets möjligheter att välja ledigheten även av

Ledighetslagarna i praktisk

mellan olika åtgärder kan dock variera beroende på företagets personalens kompetens, ledighetens förutsägbarhet etc.

Variationer i externa faktorer

Det finns även externa faktorer som påverkar kostnaderna för ledighet, t.cx.

utbudet av lämpliga vikarier. Efterfrågan på företagets produkter eller tjänster kan också vid ett givet tillfälle påverka kostnaderna för ledighet.

6.5.2 Att beräkna kostnader för ledighet utifrån personalekonomiska kalkyler

Fallstudierna visar att kostnaderna för frånvaro kan variera kraftigt mellan olika företag. Bland de studerade företagen förekom det dock endast i undantagsfall att företagen följde frånvarons

upp kostnader med avseende såväl

direkta som indirekta kostnader. Framställning och användning statistik av över frånvarons omfattning och fördelning varierar för olika företag. Viss statistik har företaget dock alltid tillgänglig, eftersom den ligger till grund för löneutbetalningar, semesterlön och samordning med försäkringskassan. Med hjälp av personalekonomiska kalkyler kan företagen fram beslutsta underlag som visar vilka olika åtgärder kan vidtas vid ledighet som samt vilka konsekvenser åtgärderna skulle få. Personalekonomiska kalkyler kan även underlätta företagens uppföljning av de faktiska kostnaderna för frånvaro. Under senare år har användningen personalekonomiska kalkyler av utvecklats. Det finns numera olika metoder och kalkylprogram använda att inom detta område. I stora drag innebär användning avpersonalekonomiska kalkyler de en att tänkbara handlingsalternativen först kartläggs. Sedan beskrivs konsekvenserna av varje alternativ så konkret som möjligt. Nästa steg, kanske är det som svåraste när det gäller personalekonomiska kalkyler, är kvantifiera konseatt kvenserna, genom att i möjligaste mån prissätta dem. I det följande exemplet s. 139 har vi uppskattat kostnaderna för ledighet när en studieledig sekreterare alternativt administrativ personal annan ersätts med en vikarie i sex månader. Exemplet illustrerar enskilt fall och ett är

138 Ledighetslagarna i praktisk

därmed inte representativt. Syftet med exemplet är endast att belysa hur en personalekonomisk kalkyl kan användas och vilka olika typer av kostnader kan aktuella att ta hänsyn till. Exemplet visar också hur viktigt det som vara är korrekt uppskatta de stora kostnaderna. Om dessa nedvärderas eller att uppvärderas förändras hela kalkylen i exemplet. Det är i vissa fall möjligt att specificera kostnaderna ytterligare, genom att uppskatta de enskilda kostnaderna för bl.a. löneadministration, eventuellt produktionsbortfall, nedsatt kvalitet, sämre service, längre leveranstider etc. Dessa kostnader är emellertid svåra att kvantifiera varför man ofta måste nöja sig med att uppskatta dem. Det bör nämnas Cepros rapport innehåller tre exempel kostnadskalatt kyler där spännvidden de uppskattade effekterna är utomordentligt stor. Det bör emellertid också noteras att det finns fall där ledigheten inte alls leder till några kostnader.

Ledighetslagarna i

praktisk 139

EXEMPEL PÅ KOSTNADSKALKYLV|D LEDIGHET- ANSTÃLLNING AV VIKARIE SEX I MÅNADER

Inbesparade Iönekostnader Lön 6 månader á 13 000 kr -78000 Semesterlönetillágg -101 1 Arbetsgivaravgifter, inkl. LKP 38.5 % -30420 Summa -109431

Lönekostnader för vikarie Lön 6 månader á 11 500 kr 69000 Semesterlönetiliägg 894 Arbetsgivaravgifter, inkl. LKP 38,5 °o 26910 Summa 96804

Rekryteringskostnader Annons rubricerad 4450 Arbetstid för administration och intervjuer 30 tim. á 150 kr 4500 Summa 8950

Kostnader för inskolning och introduktion till den nya arbetsplatsen

Handledningen veckas lön för handledare 9659

Kurs introduktion till datasystemet 2000 Summa 5659

Summa, totala kostnader 1 962

140 Ledighetslagarna i praktisk ...

6.6 samhällsekonomiska effekter

I enlighet med direktiven har vi i huvudsak koncentrerat oss de företagsekonomiska effekterna frånvaro, se avsnitten 6.5 och 8.6. Nedan förs av även vissa samhällsnyttan de två vanligaste ledighetslaresonemang om av studieledighetslagen och föräldraledighetslagen. garna:

6.6.1 Ledighetslagarna ett samhällsekonomiskt perspektiv ur

På uppdrag regeringen har RRV arbetat fram en generell modell för att av beslutsunderlag i den offentliga sektorn. Modellen är avsedd att presentera användas för konsekvensanalyser myndigheters förslag till förändringar. av Den i rapporten Bättre beslutsunderlag i den offentliga sektorn presenteras presentationsmodell, Riksrevisionsverket Fi 1991:2. Modellen bygger - en de teoretiska grunder professor Peter Bohm beskrivit i boken Samsom hällsekonomisk effektivitet. Det har dock varit svårt att tillämpa presentationsmodellen fullt ut med avseende ledighetslagarna, bl.a. beroende bristande underlag i form av ekonomisk information. För sådan analys överhuvudtaget skulle ha att en varit meningsfull, hade det krävts omfattande studie än som varit en mer möjlig att genomföra inom för vår utredning. I det följande gör vi i ramen huvudsak kvalitativ bedömning effekterna av studie- respektive för en av äldraledighet.

Studieledighet

Studieledighetslagen bidrar till flera positiva samhällsekonomiska effekter. Investeringar i utbildning och forskning utgör bl.a. grunden för att öka konkurrenskraften och härigenom skapas möjligheter till ekonomisk tillväxt, arbetstillfällen och ökad rörlighet arbetsmarknaden. nya Vissa undersökningar Lucas, R.E. 1990, Why doesnt Capital Flow from Rich to Poor Countries, American Economic Review, 80, Nadiri, M.I. 1990, Innovationer och teknikspridning, i Expertrapport nr 10 till

Ledighetslagarna i praktisk 141

produktivitetsdelegationen, SOU 1991:82 visar att utbildning har viss en karaktär av kollektiv nyttighet, som kommer fler personer än de som utbildat sig till nytta. När en anställds utbildningsnivå höjs ökar även de nära medarbetarnas produktivitet. Dessa externa effekter sprids inte enbart inom företagets gränser utan även mellan företag och branscher. Vidare kan studieledighetslagen bidra till ökad jämlikhet och jämställdhet, eftersom lågutbildade och eftersatta i samhället ges möjligheter att studera. Majoriteten av dem som är studielediga är i åldrarna 25 34 år. Vidare är två tredjedelar av de studielediga kvinnor. En diffus men icke desto mindre viktig effekt av utbildning är att individens personliga kompetens rent allmänt ökar. Genom utbildning ökar individens förmåga att överblicka konsekvenserna av sina egna beslut. En hög utbildningsnivå underlättar det politiska samtalet och förutsättning för är en en väl fungerande demokrati Nya villkor för ekonomi och politik, SOU 1993:16. En annan faktor som påverkar storleken de positiva samhällsekonomiska effekterna av studieledighet är vilken typ studier bedrivs. Efterav som som lagens styrsignal i fråga om valet av utbildning till individen är svag, prioriteras inte utbildningar som är mer viktiga ett samhällsekonomiskt ur perspektiv än andra. SCB:s tilläggsundersökning visar emellertid klar att en majoritet av alla studielediga bedriver studier i syfte att förbättra sina egna möjligheter arbetsmarknaden. Vidare framgick att de flesta bedriver högre studier. Det finns även negativa effekter av studieledighet. Den totala frånvaron från arbete ökar och leder i vissa fall bl.a. till produktionsstörningar. Studieledigheten svarar dock för en relativt liten del arbetstidsvolymen. År 1993 av var i genomsnitt nästan 30 000 personer studielediga heltid och den sammanlagda studieledigheten utgjorde ca 0,7 procent av arbetstidsvolymen. De negativa effekterna framstår alltså som relativt sett ganska små, särskilt när de vägs mot de positiva effekter som studieledigheten kan i form högre ge av utbildningsnivå, ökad jämställdhet etc.

142 Ledighetslagarna i praktisk ...

Föräldraledighet

utgångspunkt för samhällets fortbeständ att barn föds och Det är en självklar förutsättningar finns för att på bästa sätt vårda barnen. Möjligheten att att föräldraledig får mot bakgrund detta. Omfattningen av föräldralevara ses av digheten har successivt ökat i takt med utbyggnaden av föräldraförsäkringen. I RRV:s undersökning från år 1981 framgår av de samhällsekonomiska beräkningarna att föräldraledigheten utgör en intäkt för samhället. I beräkningarna föräldraledigheten som en alternativ produktion, eftersom ses föräldrarna värdar eller tar hand sina barn. Därutöver finns positiva om faktorer handlar barns möjligheter att i ett system som förutsätter att som om båda föräldrarna förvärvsarbetar få växa upp under större trygghet med närhet till föräldrarna etc. Föräldraledigheten leder till flera positiva effekter bl.a. för jämställdhet och ekonomisk tillväxt. De ökade möjligheterna att vara föräldraledig, och i synnerhet de förbättrade ekonomiska möjligheterna som beror en utbyggföräldraförsäkringen, torde bl.a. ha bidragit till kvinnorna i ökad nad av att utsträckning trädde ut i förvärvslivet under 1970- och 1980-talen Arbetsmarknadsdepartementet, Den svenska arbetsmarknaden under 100 år. Kvinförvärvsfrekvens ökade under hela 1980-talet från 75,5 procent till nornas 82,6 procent SCB, AKU. Under samma period fyllde kvinnorna den arbetskraftsefterfrägan då förelåg, vilket ledde till ökad sysselsättning och som ekonomisk tillväxt. Föräldraledighetslagen, inte helt hör med reglerna om försom samman äldraförsäkring, kan liksom studieledighetslagen ge upphov till negativa effekter. Dessa är i huvudsak företagsekonomisk natur och kan framför av allt uppstå i form ökad administration samt störningar i produktionen. av Som framgår av vara undersökningar anser företagen att de har större problem med föräldraledigheten än med studieledigheten. Föräldraledigheten emellertid också för en betydligt större andel av den totala ledigheten svarar än vad studieledigheten gör. Den del föräldraledigheten som är obetald, av dvs. faller utanför föräldraförsäkringen, är emellertid nästan försumbar i sammanhanget. En del de negativa effekterna kan, i de fall frånvaron gått av att förutse, motverkas god planering, samförståndslösningar etc. I genom

Ledighetslagama i praktisk 143

fallstudierna finns exempel pâ detta. De produktionsstörningar som trots åtgärder inte går att förhindra får vägas mot de positiva effekter nämnts som tidigare, men som svårligen låter sig kvantiñeras. Till detta får även läggas de intäkter som samhället erhåller att föräldraledigheten kan betraktas genom som en alternativ produktion.

7 Internationella förhållanden

7. 1 Internationella överenskommelser

Genom sin anslutning till Nationernas förbund den 9 mars 1920 inträdde Sverige såsom medlem av Internationella arbetsorganisationen ILO i Geneve. Beslut av organisationens beslutande församling Internationella arbets- konferensen skall resultera antingen i ett förslag till internationell kon- - en vention, avsedd att ratificeras av organisationens medlemmar, eller också i en rekommendation, avsedd att övervägas vid lagstiftning eller på annat sätt men utan den bindande karaktär, tillkommer ratificerad konvention som en

se prop. 1971:5, s. 2 f..

Enligt direktiven till vår utredning skall ILO-konventionen nr 140 om betald ledighet för studier och ILO-konventionen nr 132 om semester beaktas i vårt arbete. Dessa två konventioner har Sverige ratificerat. För vår utredning gäller också kommittédirektiven dir. 1988:43 till kommittéer och särskilda utredare angående beaktande EG-aspekter i utredningsverksamheten. Sverige är bundet av avtalet Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om EES-avtalet mellan EG och vissa EFTA-stater trädde i kraft den 1 som januari 1994. Genom avtalet tar EFTA-staterna på sig att följa de EG-regler som har betydelse för ett inträde den s.k. inre marknaden. Rättsakter som är antagna inom EG efter den 31 juli 1991 skall dock till början inte gälla en inom samarbetsomrädet. Parterna i EES-avtalet har dock allmän förpliken telse att pâ olika sätt stärka och bredda sitt samarbete, vartill kommer planer

på kompletterande avtal skall fånga de rättsakter har antagits

som som efter den angivna dagen jfr prop. 1991921170, del bilaga 129 f.. s. EG har den 19 oktober 1992 antagit ett direktiv 9285EEG vidtaganom de av åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller Vidare föreammar. ligger ett EG-direktiv vissa aspekter förläggning arbetstid om av 93l04 EG.

146 Internationella förhållanden

Den europeiska sociala stadgan ingår i det system av rättsakter som Europarådet har antagit. Stadgan undertecknades år 1961 och Sverige ratiñcerade huvuddelen av stadgan året därpå. I det följande lämnas en redogörelse för dels vissa ILO-konventioner på ledighetsområdet m.m., dels en artikel i den europeiska stadgan om skydd för kvinnliga arbetstagare och dels i avsnitt 7.2 EG-direktivet om förbätt- - ringar för gravida arbetstagare m.m.

ILO-konventionen nr 140 om betald ledighet för studier

Sverige ratiñcerade denna konvention år 1975 se prop. 1975:63. Enligt konventionen åtar sig medlemsstaterna att stegvis främja beviljandet av betald studieledighet för utbildning. I samband med utbildning skall arbetstagaren åtnjuta lämpliga ekonomiska förmåner. Finansieringen skall tryggas genom regelbundna och tillräckliga anslag. Ledigheten skall vara tillgänglig för alla arbetstagare utan åtskillnad. Förutsättningarna för ledighet kan däremot variera beroende på vad det är för slags utbildning det är fråga om. En period av betald ledighet för studier skall enligt artikel 11 i konventionen jämställas med en period av faktisk tjänstgöring i och för fastställande av anspråk sociala förmåner och andra rättigheter. Dessa skall grundas på anställningsförhållandet i enlighet med nationell lagstiftning, kollektivavtal, skiljedom eller annat sätt, som är förenligt med nationell praxis. l det remissförfarande som föregick regeringens och riksdagens beslut i frågan om ratifikation av konvention nr 140 hänvisade remissinstanserna till prop. 1974:148 med förslag till lag om arbetstagares utbildning. ILO-kommitten påpekade att konventionen inte krävde fullständigt förverkligande omedelbart utan syftade till successiva reformer. Med hänsyn till detta förklarade departementschefen prop. 1975:63 s. 18 att den dä nyligen utfärdade studieledighetslagen i förening med det i Sverige väl utvecklade studiestödssystemet, fick anses vara tillräckligt för att svara mot begreppet betald ledighet för studier i konventionen. Departementschefen tillfogade att fler viktiga steg var väg att tas i Sverige i riktning mot det mål som uppställts

Internationella förhållanden 147

i konventionen. Med hänsyn till att konventionen inte omedelbart krävde ett fullständigt förverkligande, ansåg departementschefen konventionen skulle att ratificeras av Sverige. Såvitt gällde kravet i artikel 11 förordade departementschefen att texterna till konventionen och rekommendationen om betald ledighet för studier skulle överlämnas till 1974 ârs semesterkommitté. Så skedde också och semesterkommittén föreslog att viss betald studieledighet skulle semesterlönegrunvara dande. l propositionen 197677:90 133-134 ställde sig departementsches. fen bakom detta förslag. Han påpekade samtidigt att detta innebar att ytterligare ett steg togs mot förverkligandet av principerna i den då ratiñcerade konventionen.

ILO-konventionerna nr 132 och 146 semester om

År 1978 ratiñcerade Sverige tvâ konventioner som behandlar arbetstagarens rätt till semester, nämligen konvention 132 frän år 1970 nr om semester, som omfattar alla arbetstagare utom sjömän, och konvention 146 från år nr . 1976 om semester för sjöfolk. Konventionerna har huvudsakligen samma

uppläggningoch innehåll. Vi begränsar till deras betydelse för

oss semesterlönegrundande frånvaro och gör här en kortare genomgång konventionerav I na. i Enligt artikel 3 i konventionen nr 132 om semester och motsvarande artikel i konventionen 146 semester för sjöfolk skall alla nr om arbetstagare vara berättigade till en årlig betald semester angiven minimilängd. Varje av medlemsstat, som ratiñcerar konventionerna, skall i till ratiñkationerna bifogade deklarationer ange minimilängden i det landet. semestern egna Minimilängden får inte understiga tre veckor. För Sveriges del skall den enligt deklarationerna vara fyra veckor. Enligt artikel 4 i konventionerna kan semestern under vissa omständigheter vara kortare än vad som angetts i de svenska deklarationema. Om arbetstagaren under ett år har en tjänstetid som understiger vad krävs för full som

semesterrätt skall han vara berättigad till en semester som är proportionell

mot längden tjänstetiden under året.

148 Internationella förhållanden

Medlemsstaterna har vid konventionernas tillkomst velat värna om semesterrätten för arbetstagare som varit frånvarande grund av sjukdom, skada eller liknande. Denna vilja har kommit till uttryck i konventionernas artiklar 5 och Enligt artikel 5 kan en minsta tjänstetid krävas för att arbetstagaren skall rätt till semester. Denna tid fâr inte vara längre än sex månader. Om arbetstagaren har varit frånvarande pâ grund av sjukdom, skada eller liknande skall frånvarotiden räknas in i denna tjänstetid. I konventionen nr 146 om semester för sjöfolk gör man ett tillägg för sjömans frånvaro för deltagande i godkänd kurs för yrkesutbildning inom sjöfarten. I artikel fjärde en punkten, anges följande. Under betingelser som skall fastställas av behörig myndighet eller genom tillämpliga metoder i varje land skall frånvaro från arbetet av sådana skäl varöver arbetstagaren råder som sjukdom, skada eller havandeskap räknas in i tjänstetiden. I artikel 6 att perioder av arbetsoförmåga grund av sjukdom inte anges får räknas in i den minsta årliga semestern. l konventionen för sjöfolk anges utöver denna bestämmelse ytterligare fall som inte får räknas in. Sverige har inte någon regel motsvarande den i artikel 5 om att en arbetstagare skall ha varit anställd en viss tid för att få rätt till semester. Däremot skall rätten till semesterlön arbetas in. Bestämmelserna i 17 § semesterlagen 1977:480 syftar till att skydda arbetstagare som av olika skäl har varit frånvarande och därför inte har arbetat in en fullständig rätt till semesterlön.

ILO-konventionen nr 158 om uppsägning av anställningsavtal på arbetsgivarens initiativ

Till konventionen ansluter en rekommendation nr 166. Av rekommendationens sextonde punkt följer att när en arbetstagare har blivit uppsagd bör denne ha rätt till viss ledighet med bibehållna anställningsförmâner för att kunna söka ett nytt arbete. Sverige anses uppfylla rekommendationen genom bestämmelsen i 14§ andra stycket lagen 1982:80 om anställningsskydd LAS.

Internationella förhållanden 149

ILO-konventionen nr 121 förmåner vid yrkesskada om

ILO antog konventionen år 1964. Sverige ratificerade den med verkan från år 1970. Konventionen är en s.k. minimistandardkonvention, vilket innebär att den innehåller bestämmelser vilka förmåner minst skall utgå om som enligt en ratiñcerande stats lagstiftning. Konventionen omfattar arbetsskador och dess förmåner utgörs dels av olika former av hälso- och sjukvård, dels kontantförmåner. av Kontantförmånerna kan enligt artikel 13 i konventionen beräknas två sätt. Enligt det ena beräkningssättet artikel 19 skall kontantförmånerna inklusive eventuella familjebidrag för en standardförmånstagare utgöra minst 60 procent av dennes tidigare arbetsförtjänst ökat med de familjebidrag som utgår till en skyddad person med försörjningsplikt. Man har med samma detta beräkningssätt dock rätt att lämna inkomster överstiger medelsom inkomsten för en yrkesutbildad manlig industriarbetare utan kompensation. Enligt det andra beräkningssättet som konventionen anvisar artikel 20 skall kontantförmânerna för alla standardförmånstagare tidigare oavsett inkomst inklusive familjebidrag utgöra minst 60 oskolad manlig procent av en industriarbetares lön ökad med de familjebidrag ugår till skyddad som en person med samma försörjningsplikt. För förmånstagare skall förannan månen stå i rimlig relation till standardfönnânstagarens förmån. Varje land kan fritt välja beräkningssätt för uppfyllande av kraven kontantförmånernas storlek. Konventionen stadgar vidare att varje land har skyldighet att inom sitt territorium behandla dem som inte är medborgare i landet lika med landets egna medborgare.

Den europeiska sociala stadgan

Stadgan innehåller regler skydd för kvinnliga arbetstagare om artikel 8. Enligt artikel 8.1 föreligger en skyldighet att till att kvinnliga arbetstagare se

150 Internationella förhållanden

kan få ledigt med ekonomisk kompensation sammanlagt tolv veckor i samband med barns födelse. Detta stadgande har tolkats så att sex veckors ledighet efter förlossningen skall obligatorisk. Artikel 8.3 stadgar rätt till vara ledighet för amning. Denna artikel har tolkats så att ledigheten skall anses arbetad tid och betalas sådan. Sverige har ratiñcerat båda dessa som som artiklar. Enligt artikel 8.2 skall staterna genomföra en ordning som innebär att en arbetsgivares uppsägning av en kvinnlig arbetstagare är olaglig om den företas under hennes frånvaro grund av havandeskap eller bamsbörd. Detsamma gäller uppsägningen sker vid en sådan tidpunkt att anställom ningen upphör under frånvaron. Denna regel har Sverige emellertid inte ratiñcerat. På svensk sida har man ansett sig i huvudsak kunna stämma i det syfte ligger bakom regeln. Däremot har den fått en utformning som som inte kunnat godtas prop. 1962:175 s.1l och SOU 1993:32, s. 175 f..

7.2 EG-direktivet åtgärder för att

9285EEG om

förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen

för arbetstagare som är gravida, nyligen har

fött barn eller ammar m.m.

Syftet med direktivet är att få till stånd åtgärder som uppmuntrar till förbättringar inom området för säkerhet och hälsa arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar. Om arbetsgivare efter i direktivets artikel 4 närmare angiven bedömning en kommer fram till att det ñmis en risk för gravida. de som nyligen fött barn eller ammar, skall arbetsgivaren enligt artikel 5 vidta de åtgärder som är nödvändiga. Arbetsgivaren skall därvid tillfälligt ändra arbetsförhållandena eller arbetstiderna för de berörda arbetstagarna. Om detta av tekniska eller andra objektiva skäl inte är möjligt eller av klart redovisade skäl inte rimligen kan begäras, skall arbetsgivaren vidta åtgärder för att omplacera arbetstagaren till ett annat arbete. Om inte heller detta är möjligt skall arbetstagaha rätt till tjänstledighet så länge det erfordras För att skydda hennes ren hälsa och säkerhet.

Internationella förhållanden 151

Kravet på omplaceringsrätt tillgodoses till viss del i den svenska lagstiftningen genom 12 och 12 a §§ lagen 1978:410 rätt till ledighet för vård om av barn, m.m. föräldraledighetslagen. Kravet rätt till tjänstledighet för det fall omplacering inte kan ske respektive ersättning under sådan ledighet tillgodoses i den svenska lagstiftningen genom 4 § föräldraledighetslagen och 4 kap. 3 och 4 §§ lagen 1962:381 om allmän försäkring AFL. Av artikel 8 följer att medlemsstaterna skall till gravida arbetstagare, se att arbetstagare som nyligen fött barn och arbetstagare se artikel 2 som ammar har rätt till en sammanhängande barnledighet under minst 14 veckor under tiden före eller efter förlossningen enligt nationell lagstiftning eller praxis. Någon sådan obligatorisk ledighet föreskrivs inte i den svenska lagstiftningen. Enligt artikel 9 skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att se till att gravida arbetstagare i artikel 2 skall ha rätt till ledighet som avses utan löneavdrag för undersökningar under graviditeten sådana undersökom ningar måste ske på arbetstid. Sådan rätt finns inte enligt svensk lagstiftning

se avsnitt 8.3.5.

Av artikel 10 framgår att medlemsstaterna skall till att gravida kvinnor se inte får sägas upp från början av graviditeten till slutet barnledigheten av utom i undantagsfall, som inte har med deras tillstånd göra och att som enligt nationell lagstiftning eller praxis utgör tillräcklig grund för uppsägning, samt i tillämpliga fall, medgivande föreligger från behörig myndighet. Om uppsägning ändå sker skall arbetsgivaren skriftligt ange skälen därför. Regler om anställningsskydd finns i LAS. Särskilda bestämmelser om anställningsskydd finns också i 10 och 11 §§ föräldraledighetslagen. Dessa bestämmelser avser inte anställningsskydd specifikt för gravida utan för dem som begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt föräldraledighetslagen. Rättigheterna i artiklarna 6 och 7 rörande anställningskontraktet skall enligt artikel 11 tillförsäkras i nationell lagstiftning eller nationell praxis. Detta rör bestämmelser om åtgärder arbetsgivaren skall vidta, t.ex. omplacering. Det gäller också arbetsmiljö och nattarbete. Även rätten till lön 0chel-

152 Internationella förhållanden

ler bidrag för arbetstagare enligt artikel 2 måste tillförsäkras i nationell lagstiftning eller nationell praxis. l fall nämns i artikel 8 barnledighet måste rättigheter som har att som - göra med anställningskontraktet för arbetstagare enligt artikel 2 tillförsäkras. Vidare måste rätt till bibehållen lön ocheller tillräckligt stort bidrag för arbetstagarare enligt artikel 2 tillförsäkras. Bidraget skall anses tillräckligt det garanterar inkomst är åtminstone lika stor som den som stort om en som arbetstagaren skulle fâ i fall hon avbröt sitt arbete av hälsoskäl, om inte någon form övre gräns gäller enligt nationell lag. Medlemsstaterna annan av får göra bidraget beroende att arbetstagaren har kvalificerat sig för en av sådan förmån enligt nationell lag. Sådana villkor fâr dock inte fordra att arbetstagaren har varit anställd under mer än 12 månader omedelbart före den beräknade tidpunkten för nedkomsten. Av 5 § föräldraledighetslagen följer att som villkor för rätt till ledighet gäller att arbetstagaren vid ledighetens början varit anställd hos arbetsgivaren månaderna eller sammanlagt minst tolv månader antingen de senaste sex under de senaste två åren. Medlemsstaterna skall utforma sin lagstiftning så att arbetstagare som anser de inte fått del rättigheterna i direktivet kan föra talan i rättegång eller att av myndighet. En arbetstagare i Sverige kan väcka talan i domstol gentemot en för brott mot föräldraledighetslagen. Medlemsstaterna skall enligt artikel 14 till att bestämmelser som erfordse för att uppfylla direktivet träder i kraft senast inom tvâ år från det att ras direktivet antogs. Medlemsstaterna kan alternativt se till att arbetsmarknadens parter inför motsvarande regler i kollektivavtal. Medlemsstaterna skall dock alltid svara för att direktivet uppfylls.

7.3 Några nordiska länder

Nedan lämnas kortfattad redogörelse för viss ledighetslagstiftning i Danen mark, Finland och Norge.

Internationella förhållanden 153

Danmark

Från och med den 1 januari 1994 gäller en särskild tjänstledighetslag i Danmark. Lagen medger under viss begränsad tid ledigheter för olika ändamål. Avsikten är bl.a. att höja kompetensen i arbetslivet och öka rörligheatt ten på arbetsmarknaden. Lagen reglerar tjänstledigheter. tre typer av Tjänstledighet för studier medges huvudregel för studier inom vissa som fastställda ramar om minst en vecka till sammanlagt år. Ledigheten upp ett kan delas upp i flera perioder. Arbetstagaren måste minst 25 år vara gammal, medlem av en arbetslöshetskassa och ha haft fulltidssysselsättning minst tre år de senaste fem åren. Det föreligger inte något krav på vikarie att en skall tillsättas under ledigheten men arbetsgivaren kan få viss ersättning om så sker. Ledighetstypen gäller till den 31 december 1996 när tjänstledigheten skall vara avslutad. Tjänstledighet för barnpassning tidigare föräldraledighet medges för arbetstagare med barn under nio år. Var och en av föräldrarna har rätt till 26 veckors ledighet för vård av barn antingen var för sig eller samtidigt. Om arbetstagaren och arbetsgivaren kommer överens kan envar av föräldrarna erhålla 52 veckors ledighet per barn. Ledigheten kan uppdelas i flera perioder. En period skall dock vara minst 13 veckor. Ersättning utgår huvudsom regel av det allmänna. Det föreligger inte något krav vikarie skall att en anställas under ledigheten men arbetsgivaren kan få viss ersättning så om sker. Ledighetstypen gäller till den 31 december 1996 när ledigheten skall vara avslutad. Den tredje typen av tjänstledighet enligt lagen kan utnyttjas till det ändamål som arbetstagaren själv önskar. För att erhålla denna ledighet typ av skall arbetstagaren ha fyllt 25 år, vara medlem i en arbetslöshetskassa och ha haft fulltidssysselsättning under minst år de fem åren. tre senaste Tjänstledigheten förutsätter att arbetsgivaren och arbetstagaren är överens om denna. Överenskommelsen skall godkännas av arbetsförmedlingen. Tjänstledigheten förutsätter vidare att arbetsgivaren anställer arbetslös vikarie en person som under tjänstledigheten. Vikarien skall erhålla de löne- och andra anställningsvillkor som gäller för den tjänstledige arbetstagaren. Arbetsgivaren kan få ersättning för lön till vikarien. Den tjänstledige arbetstagaren erhåller viss

154 Internationella förhållanden

ersättning det allmänna. Denna ledighetstyp gäller till den 31 december av 1995.

Finland Enligt Finlands studieledighetslag har arbetstagare som varit anställd ett år en rätt till studieledighet högst två år under en tid av fem âr för vissa närmare angivna studier. Om beviljande sökt studieledighet skulle medföra kännav bar olägenhet för arbetsgivarens verksamhet, har denne som huvudregel rätt att uppskjuta ledigheten med högst sex månader. Arbetstagaren kan uppskjuledighet beviljats för längre tid än fem dagar, om detta inte medför ta som kännbar olägenhet för arbetsgivaren. Om inte samtliga som begärt ledighet kan beredas sådan, skall den som ansökt om ledighet för att erhålla yrkesutbildning och för att fullgöra grundskolans lärokurs komma i fråga i första hand. I andra hand skall företräde ges dem som fått minst utbildning. Arbetstagaren skall på arbetsgivarens begäran uppvisa studieintyg. Om arbetstagaren försummat studierna och därför inte kunnat erhålla studieintyg får arbetsgivaren vägra studieledighet under de två följande åren. Lagen innehåller vidare bl.a. regler om återgång i arbete, anställningsskydd och straffstadganden vid brott mot lagen. För åtal krävs dock åtalsangivelse och straffskalan innehåller endast böter. Enligt lagen arbetsavtal har arbetstagare grund av havandeskap och om barnsbörd eller vård av barn rätt till moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet under den tid motsvarande ersättning utgår enligt sjukförsäkringsla- Arbetstagaren har dessutom rätt till vårdledighet till dess barnet fyllt tre gen. år. Den andra föräldern får inte samtidigt utnyttja rätten till vårdledighet. Arbetstagare har rätt till föräldraledighet i högst två perioder. Varje period skall omfatta minst tolv vardagar. Lagen innehåller vidare bestämmelser om bl.a. återgång i arbete och anställningsskydd. Enligt de senare bestämmelsergäller bl.a. att arbetsgivaren inte får säga upp arbetstagaren på grund av na havandeskap. Om arbetsgivaren säger upp en gravid arbetstagare, anses uppsägningen ske på grund av graviditeten, om inte arbetsgivaren visar att den skett på grund. Arbetstagaren har vidare rätt till tillfällig ledighet annan

Internationella förhållanden 155

vid vård av sjukt barn samt förkortning arbetstiden enligt vissa närmare av angivna regler. Moderskapspenning kan utgå till gravid arbetstagare som måste vara borta från arbetet på grund att förhållandena hennes arbetsav plats bedöms medföra risk för fostrets utveckling eller havandeskapet och omplacering inte kan ske.

Norge

Det finns inte några lagregler i norsk rätt om rätt till ledighet för studier. Det finns, såvitt vi har erfarit, inte heller några kollektivavtal detta område vare sig inom den offentliga eller den privata sektorn. Regler om rätt till föräldraledighet finns intagna i arbetsmiljölagen. Föräldrar har tillsammans rätt till ledighet under graviditet och i samband med barns födelse under ett år. En gravid arbetstagare har rätt till tolv veckors ledighet under graviditeten och hon skall ledig de första veckorna vara sex efter förlossningen. Den resterande ledigheten kan föräldrarna dela sinsemellan. Fadern har dessutom rätt till två veckors ledighet vid barnets födelse. En arbetstagare som arbetar mer än halvtid har rätt till deltidsledighet i form av arbetstidsförkortning till 90, 80, 75, 60 eller 50 procent av full arbetstid. Denna typ ledighet är kopplad till av särskilda regler om s.k. födelsepengar. En ammande kvinna har rätt till den ledighet hon behöver för att amma. Arbetstagare har som huvudregel rätt till tio dagars ledighet kalenderår per för vård av sjukt barn till och med det kalenderår barnet fyller tolv âr. Rätten till föräldraledighet är utökad för den har vård än två som om mer barn och för ensamstående arbetstagare. Därutöver finns en rätt till reducerad arbetstid i arbetsmiljölagen som kan utnyttjas av föräldrar som önskar tid att umgås med sina små barn. mer Lagen innehåller vidare bl.a. särskilda regler om rätt till ledighet vid adoption av bam.

8 Allmänna

överväganden

8.1 Allmänt vårt utredningsarbete

om

De centrala ledighetslagarna tillkom under 1970-talet. I början av 1980-talet genomfördes viss översyn av denna lagstiftning i fråga om dess effekter och från lagtekniska synpunkter. Detta arbete ledde inte till några förändringar. Vad som hänt därefter är att möjligheten till ledighet i några avseenden utvidgats på det sociala området. Det gäller förändringar av föräldraledigheten och tillkomsten av närståendevârdslagen. Under hela ledighetslagstiftningens existens har ett stort antal motioner förts fram i riksdagen med krav på både inskränkningar och utvidgningar av lagstiftningen. Sedan riksdagen uttalat krav på översyn beslutade en regeringen direktiv för vår översyn. Direktiven innebär kortfattat lagen att 1974:981 om arbetstagares rätt till utbildning studieledighetslagen bör inskränkas materiellt, att lagen 1978:410 om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. föräldraledighetslagen skall över från tekniska utgångsses punkter och att lagstiftningens effekter, särskilt småföretagen, skall beaktas. Slutligen skall utredningen behandla frågan om semesterlönegrundande frånvaro. I två avseenden har utvidgningar av ledighetslagstiftningen föreslagits sedan vårt uppdrag gavs. Det gäller dels en förlängning av tiden för föräldraledighet i anslutning till förslaget att införa ett vårdnadsbidrag, dels om en förlängning av tiden för ledighet enligt närstâendevärdslagen. Dessa propositionsförslag, som nu är under riksdagens behandling, har inga beröringspunkter med våra förslag.

8.1. l Hur vi arbetat

Vår utredning är sammansatt som en s.k. expertutredning. Till den har till skillnad från Arbetsrättskommittén inte förordnats företrädare för sig - vare riksdagspartierna eller arbetsmarknadens organisationer. Med den valda sammansättningen av vår utredning har det blivit naturligt inom utredatt,

Allmänna överväganden 158

ningsdirektivens inte låta de intressepolitiska faktorerna i sammanram, hanget prägla arbetet i så hög grad. Vi har dock haft en strävan att, trots de skilda ståndpunkterna arbetsgivar- arbetstagarsidan, söka finna resp. lösningar i stort kan tänkas vinna bred anslutning. som Vårt arbete har naturligtvis också präglats att det enligt direktiven skulle av genomföras kort tid och klart vid årsskiftet 199394. Av flera skäl vara har vi inte helt kunnat iaktta denna tidsfrist. I praktiken har vårt arbete dock genomförts på ett år. Vi har till stöd för analysen problemen haft kontaktmän i berörda orgaav nisationer dessa organisationer utsett. Vi har mött kontaktmännen i som enskilda samtal och i Detta har varit ett sätt att få tillämpningsfrågorgrupp. belysta. Organisationernas företrädare har i våra samtal angivit sina inna tressepolitiska utgångspunkter men främst redovisat sina erfarenheter av lagstiftningens praktiska tillämpning och de positiva och negativa konsekvenhar uppkommit vid tillämpningen. Dessa intervjuer har ser som de anser varit betydelse för utredningen när det gäller att urskilja de tillämpav stor ningsfrågor framstått mest angelägna att behandla inom ramen för som som de givna direktiven. Vi har kompletterat detta erfarenhetsunderlag med statistik, fallstudier och enkäter. Resultatet dessa undersökningar har gett utredningen ett fördjupat av underlag inför ställningstagandena. Även måste vara försiktig med om man dra bestämda slutsatser detta material får det dock anses ge en tillatt av räckligt god bakgrund för den avgränsning av förslagens omfattning som vi

gjort.

8.1.2 Ledighetslagstiftningen måste ses i ett långsiktigt perspektiv

Ett förhållande i sammanhanget bör beaktas är att krav inskränksom ningar i ledigheten kan starka särskilt i högkonjunktur men att vår vara utredning kommit att genomföras under en lågkonjunktur då företagens problem med ledighet enligt denna lagstiftning nog inte är så accentuerade. Vårt utredningsarbete har vidare bedrivits under en tid då kraven att dels

Allmänna överväganden 159

förbättra smâföretagens förhållanden, dels satsa kompetensutveckling och utbildning för arbetslivets behov kraftigt understrukits i olika sammanhang. Det nu sagda synes också flera sätt avspeglas i de undersökningar som vi under det gångna årets utredningsarbete låtit genomföra och utvärderat - i fråga om ledighetslagstiftningens tillämpning och effekter. Vi vill understryka att man bör se ledighetslagstiftningen i ett långsiktigt perspektiv. Det är här fråga om ett socialt betonat lagstiftningsområde med påtaglig betydelse för produktionen och förhållandena arbetsplatserna. Därför är det viktigt att söka åstadkomma en bättre kontinuerlig uppföljning på detta område. På så sätt skulle man kunna få ett underlag för de långsiktigt verkande bedömningarna av högre kvalitet än hittills. Vi den saken i det följande tar upp avsnitt 8.6.

8.1.3 Lagtekniska utgångspunkter

Vi har funnit att vårt arbete med att över ledighetslagstiftningen bör se avgränsas så att inga helt nya ledighetsgrunder föreslås införda. Inte heller nu har vi ansett att man bör söka samla alla ledighetsregler i enda lag. Det en innebär bl.a. att en del ledighetsformer, t.ex. den kanske viktigaste, sjukdom, fortfarande kommer att kvarstå helt oreglerad i lag. Vår principiella uppfattning är att ytterligare ledighetsformer i första hand, om de skall komma till, bör genomföras avtalsvägen av parterna själva. Lagstiftarens uppgifter området bör begränsas till att ange vissa centrala miniminormer, närmast med karaktär social rättighetslagstiftning. av Detta är ett skäl till återhållsamhet när det gäller att överväga ändringar den av nuvarande lagstiftningens innehåll. Det betyder också kravet att enhetlighet och generalitet bör upprätthållas så långt som möjligt. Vår utgångspunkt i arbetet har alltså varit att även denna del arbetsrätten bör generellt av vara utformad.

160 Allmänna överväganden

8.1.4 Vår språkliga översyn

nuvarande ledighetslagstijñningen är svårtillgänglig Den

har riktats ledighetslagstiftningen har gällt En del av den kritik som mot samordning och uppbyggnad. Många har haft svårt brister i överskådlighet, överblicka de olika reglerna och deras verkningar. att önskemål förts fram har handlat om enhetligare Några av de konkreta som begreppsbildning och samordning likartade regler i lagarna, t.ex. om av

förfarandereglerna. därför föreslå enklare och enhetligt regell vårt uppdrag ingår att ett mer fritt från onödig detaljreglering. system,

ledighetslagarnas uppbyggnad och rubriksystem Samordning av

omfattande ledighetslagarna ingår i vårt uppdrag är närma- De två mest som studieledighetslagen tillkom år 1974 och föräldraledigre tjugo år gamla, Lagarna är svåröverskådliga och den äldsta saknar helt hetslagen år 1978. vår lagtekniska bearbetning har varit att i dessa båda rubriker. Syftet med

lagar åstadkomma

en likartad struktur, jämförbara rubriker, renodlade regler och tydligare hänvisningar. - färre men

Ett modernt och könsneutralt språk

i den gällande studieledighetslagen präglas onödigt långa mening- Språket av och ålderdomliga ordformer. Även föräldraledighetsar, stela formuleringar språklig utformning i vissa avseenden känns onödigt stel lagen har en som

och ålderdomlig. Ledighetslagarna berör mycket stor del befolkningen. Det är därför en av viktigt de är skrivna med ett språk inte hindrar förståelsen. Läsarna att som

Allmänna överväganden 161

bör helst inte lägga märke till själva språkformen. Först då kan de helt koncentrera sig på det sakliga innehållet. Till den språkliga utformningen hör också valet Det av pronomen. personliga pronomenet han har i alla tider använts i två funktioner i svenskan: dels som en maskulin beteckning, dels könsneutral beteckning. Men som en under de senaste årtiondena har den könsneutrala användningen kritiserats av jämställdhetsskäl. I Statsrådsberedningens promemoria 1979:2 Några riktlinjer för författningsspråket uttalas bl.a. att så långt möjligt bör kritiman ken till mötes. Vi anser att detta är särskilt viktigt i dessa lagar, som vänder sig direkt till stora både kvinnor och män. grupper av I vår språkliga bearbetning har alltså strävat efter att - skriva kortare meningar med enklare meningsbyggnad, undvika stela fraser, välja normala former av substantiv och verb, och i första hand undvika personliga pronomen och i andra hand skriva han eller hon när syftningen skall vara könsneutral.

studieledighetslagen och sfi-ledighetslagen

8.2.1 Några utgångspunkter

Förslagens allmänna inriktning

Vid de överläggningar vi har haft med arbetsmarknaden parterna har framkommit att frågor kring studieledighet och studieledighetslagen i praktiken inte har vållat några stora tillämpningsproblem på arbetsplatserna. Pâ de arbetsplatser där frågor om studieledighet har kommit har de inblandade upp parterna i allmänhet kunnat komma överens. Tvisteförhandlingar eller rättegång i anledning av en begäran studieledighet har enligt vad har om som upplysts förekommit endast undantagsvis eller inte alls. Att frågor om studieledighet i allmänhet har kunnat lösas i godo arbetsplatserna bekräftas också av de undersökningar har låtit genomföra. som Som framgår av kap. 6 det stora flertalet de företag anser av som har erfarenhet av lagen att problemen varit mycket små eller inga alls. Detta gäller

överväganden 162 Allmänna

inom såväl privat offentlig sektor. Särskilt i de små företagen, företag som ledighetsperioderna ofta är korta, ledigheternas inverkan på prodär synes duktion och administration ha varit mycket begränsad. Även många håll således ha utvecklats rutiner för att tillom det synes studieledighetsfrågorna, finns det naturligtvis också fredsställande hantera hur lagen skulle kunna förbättras i olika hänseenden. åtskilliga åsikter om liksom på andra områden finns det i grunden påtagliga intressemotsätt- Här mellan De synpunkter har framförts till utredningen ningar parterna. som organisationerna arbetsmarknaden gäller såväl den nuvarande lagens från inriktning och den intresseavvägning som lagen bygger på som allmänna detaljerade synpunkter på enskildheter i lagstiftningen som har ansetts mera otillfredsställande utifrån de egna erfarenheterna. arbetsgivarhåll har framhållits att den nuvarande studieledighetslagen Från utsträckning den enskilde arbetstagaren rättigheter bei alltför stor ger kostnad verksamheten sådan. Det är inte rimligt, har det sagts, att av som enskilde arbetsgivaren skall behöva tåla produktionsstörningar, kostnader den olägenheter till följd ledighet för studier som många gånger och andra av anknytning till arbetstagarens arbetsuppgifter eller till verksaminte ens har hos arbetsgivaren. Särskilt de mindre företagen kan drabbas orimligt heten hårt eller flera begär studieledigt utan att ta hänsyn till verkom en personer samheten. Arbetsgivarsidan att lagstiftningen bör konstrueras så att menar den bättre uttryck för intresseavvågning skall göras i det enskilda ger att en fallet vid bedömningen ledigheten och att arbetsgivarens intresse av att av produktionen kan bedrivas effektivt och rationellt måste få genomslag i

lagstiftningen. Arbetsmarknadens företrädare i och för sig vara eniga om att möjligsynes heten till ledighet för utbildning är värdefull. På arbetstagarsidan vill man emellertid inte dra gränsen så snävt att ledighet för utbildning enbart skall tillåtas utbildningen är betydelse för det enskilda företag där arbetsom av är anställd. Man har i stället framhållit att kompetensutveckling är tagaren både för arbetstagarna och för näringslivet i stort, och att det måste till gagn den enskilde arbetstagaren initiativ till utbildning finnas utrymme för att ta siktar till kompetens också utanför den egna arbetsplatsen. som

Allmänna överväganden 163

Vid bedömningen av för vilka ändamål och i vilken utsträckning studieledighet lämpligen bör kunna komma i fråga finns det skäl att uppmärksamma vissa ställningstaganden som under senare år har gjorts i olika sammanhang vad gäller utbildning och kompetensutveckling. En iakttagelse som har gjorts i sådant sammanhang är utbildningsnivån att i Sverige är låg i förhållande till många våra främsta konkurrentländer. I av rapporten Långt kvar till kunskapssamhället SIND 1991:2 görs jämförelser av utbildningsnivån i Sverige i förhållande till de främsta konkurrentländerna. Undersökningarna visar att svensk industri i många avseenden har en sämre utbildad arbetskraft än dessa länder. I konstateras rapporten att utbildningsnivån i industrin behöver höjas för företagen konkurrensatt ge ett kraftigt utgångsläge. Flera studier visar också att nära hälften av de anställda inom svensk industri enbart har folkskola eller grundskola formell som utbildning. Detta innebär att kunskaperna i basämnen som svenska, matematik och engelska relativt sett är svaga hos ett stort antal arbetstagare. Brist på välutbildad arbetskraft anses i första hand påverka konkurrenskraften hos industrin på låg eller medelhög teknologisk nivå. Dessa industrier utgör en dominerande del av industrisektorn. Brister i fråga kunskap och om kompetens hos arbetskraften anses också utgöra ett hinder för den högteknologiska industrins utveckling. Produktivitetsdelegationen konstaterar i rapporten Drivkrafter för produktivitet och välstånd SOU 1991:82 att en förändrad arbetsorganisation, snabb teknisk utveckling och mer inriktning på att möta kundernas krav ställer personalutbildningen inför stora uppgifter, i både privat och offentlig sektor. Stora insatser kommer att krävas, framhåller delegationen, både vad gäller bred teoretisk vidareutbildning och mer specifik kunskapsuppbyggnad i olika företag och förvaltningar. Även i den finansplan som regeringen förelade riksdagen i januari 1994 diskuteras utbildningens och kunskapens betydelse för det svenska samhällets

konkurrenskraft se prop. 199394:100 Bilaga 49 f.. I finansplanen

s. anförs i detta hänseende bl.a. följande.

Genom den förnyelse utbildningen och forskningen av som

nu pågår förbättras Sveriges internationella konkurrensförmå-

ga. Andå är det som redan gjorts bara början på utvecken

Allmänna överväganden 164

ling Sverige till ett verkligt kunskapssamhälle där medav arbetarnas förmåga kommer till maximal användning. Två frågor yttersta vikt är därvid behoven av att finna av former och villkor för kontinuerlig utveckling av kompeen livet igenom, behovet av starkare individuella tens resp. incitament för utveckling personlig kompetens. Utbildning av människor med låga inkomster är det i längden mest av verkningsfulla sättet att bidra till en rättvis inkomst- och förmögenhetsfördelning. Under den period då Sverige gradvis förändras till ett kunskapsinriktat samhälle, kommer övergångssvårigmera heter att bli ofrånkomliga. Redan i dag märks t.ex. en tendens hos företagen att inte ta i anspråk välutbildad arbetskraft på något längre sikt måste ha. som man Det är viktigt att understryka det ansvar företag och andra till inte minst ungdomar sända rätt långsiktiga signaler har att sitt kompetensbehov. Sker inte detta är risken stor att om kompetensen inte kommer att finnas tillgänglig när den akut behövs. Kortsiktighet i dessa hänseenden riskerar att långsiktigt undergräva ekonomins expansionsförmåga.

Det anförda enligt vår mening vid handen att det i fråga om utnu ger bildning och kompetens kommer att krävas omfattande satsningar över hela arbetsmarknaden. Arbetskraftens utbildning är såvitt kan bedömas i flera avseenden otillräcklig för de framtida krav kommer att ställas i arbetssom livet. Det finns också allt att döma stora behov som behöver tillgodoses av när det gäller att förbättra baskunskaperna hos delar av arbetskraften. Även utbildning och kompetensutveckling kommer om en hel del av denna äga inom företagen, finns det enligt vår mening starka skäl för att att rum också arbetstagarna bör stora möjligheter att själva påverka sin utbildges ningssituation och sin kompetensutveckling i arbetslivet. En sådan möjlighet till utbildning bör utformas med beaktande av arbetsgivarens krav på att verksamheten skall kunna drivas effektivt och rationellt. Enligt vår mening bör siktet, när studieledighetslag övervägs, vara inställt att skapa en ny förutsättningar för att förbättra arbetstagarnas och företagens behov av utbildning och kompetens i arbetslivet. De behov som kan finnas vid sidan arbetslivet, t.ex. hobbykaraktär eller för den enskildes personliga av av välbefinnande, får tillgodoses på annat sätt.

Allmänna överväganden 165

Förekommer missbruk av studieledighezslagen

En uppgift för utredningen är att komma till rätta med del förfaranden en som har betecknats som missbruk eller överutnyttjande studieledighetslaav gen. Ett egentligt missbruk såsom att ledighet används för än - en annat studier förekommer, såvitt kan bedömas, endast i liten omfattning. När det talas om missbruk handlar det i stället ofta ett överutnyttjande lagen, om av dvs. ett utnyttjande som lagstiftaren kanske inte i första hand tänkte sig när rätten till ledighet för utbildning infördes. Som exempel på sådant överutnyttjande av lagen har anförts att arbetsen tagare begär studieledighet för att kunna följa med sin utlandsstationerade make under en tid utomlands eller när studielediga periodiserar sin ledighet genom att söka ledigt endast för terminerna för att kunna återgå i tjänst under sommaruppehåll och vid jul- och nyårshelger. Dessa ledigtyper av heter och förfaranden, som i och för sig inte står i strid med lagen, på synes det hela taget numera vara mindre vanliga. I del fall handlar det säkert en också om några särskilda exempel som vandrat runt i diskussionen. De har emellertid på sina håll gett lagen ett dåligt rykte. Mot denna bakgrund och med stöd av direktiven har sett som en uppgift att söka begränsa utrymmet för åtgärder av sådant slag.

särregler för små företag

Enligt direktiven har vi att särskilt beakta de små företagens situation. Som tidigare nämnts har inte annat framkommit vid de undersökningar vi som har genomfört än att de små företagen i praktiken har begränsade numera problem med studieledighetslagen. Det finns redan det skälet anledning av att vara försiktig när det gäller att införa särregler för de mindre företagen. Härtill kommer att det både hos arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer allmänt sett finns en utbredd skepsis ha skilda regler beroende mot att på vilken storlek ett företag har. Vi har därför stannat för att inte föreslå några särregler för de mindre företagen. Det nu sagda betyder emellertid inte att de små företagens situation inte skulle behöva uppmärksammas särskilt. Som har framhållits från arbets-

Allmänna överväganden 166

givarhåll får varje ledighet i de små företagen relativt sett större betydelse för företagets verksamhet än vad är fallet i de större företagen. Det är som inte ovanligt anställda i småföretag är nyckelpersoner som inte utan t.ex. att vidare låter sig ersättas vikarier. Ett litet företag kan därför ibland drabav bas hårt någon eller några av de anställda är lediga från arbetet. Motsvaom rande kan naturligtvis gälla i fråga om en mindre arbetsenhet en större arbetsplats. Vi de problem kan uppkomma i de små företagen i första anser att som hand bör lösas generella arbetsrättsliga regler. Dessa kan emellertid genom i olika hänseenden utformas ett sådant sätt att utrymme ges för en intresseavvägning där särskild hänsyn kan tas till de små företagens situation. En arbetstagare har för avsikt att begära ledighet för studier bör enligt vår som uppfattning kunna åläggas att inom rimliga gränser beakta också företagets verksamhet. Om t.ex. den ledighet arbetstagare har behov av utan oläen genhet kan ut vid ett tillfälle, bör man kunna kräva att arbetstas senare försöker lägga ledigheten så att inte påtaglig störning uppkommer i tagaren verksamheten. Vi att den typen av regler ett tillfredsställande sätt anser tillgodoser de särskilda krav de små företagen kan ha i fråga om studiesom ledighet. Med dessa allmänna utgångspunkter övergår vi nu till att närmare behandla frågor rätten till studieledighet, ledighetens förläggning, återgång i om arbetet, skadestånd samt vissa övriga frågor.

Allmänna överväganden

8.2.2 Rätten till studieledighet

Vårt förslag En arbetstagare skall ha rätt att vara ledig från arbetet för att kunna delta i skolutbildning som ger högst gymnasiekompetens, 2. utbildning som syftar till kompetens i arbetslivet, eller 3. facklig utbildning. Arbetstagaren får vara ledig för studierna under sammanhängande en tid av högst två år. I fråga skolutbildning om enligt första punkten gäller dock ingen sådan tidsgräns. Arbetstagaren har rätt att ledig för studier endast vara om han har varit anställd hos arbetsgivaren de senaste tolv månaderna kvalifikationstid. Rätten till ledighet för skolutbildning som ger högst gymnasiekompetens omfattar även svenskundervisning för invandrare sfi. Den som vill delta i sfi-undervisning har rätt till ledighet även han eller hon om inte har uppnått den kvalifikationstid tolv månaders anställning som annars gäller. Den nuvarande sñ-ledighetslagen upphävs.

Grundläggande skolutbildning

Kraven grundläggande skolkunskaper är alltjämt av största betydelse på de flesta områden av arbetslivet. Det finns i modernt samhälle ett få yrken eller arbetsområden inte kräver god skolunderbyggnad som en och en social kompetens. Även flertalet om av de elever som i dag lämnar grundskolan fortsätter till gymnasial utbildning, finns det alltjämt stora behov för olika kategorier av arbetstagare att förbättra sina kunskaper vad gäller grundläggande skolutbildning. Enligt vår uppfattning bör en arbetstagare som vill förbättra sina grundläggande skolkunskaper ha rätt att vara ledig från arbetet för att genomgå sådan utbildning. Det naturliga utbildning synes vara att såväl grundskole- som

168 Allmänna överväganden

Sedan den 1 juli 1991 har alla som är gymnasienivå ger rätt till ledighet. grundläggande vuxenutbildning om de saknar bosatta i Sverige rätt att delta i normalt uppnås i grundskolan. Varje kommun ansådana färdigheter som kommuninnevånare har rätt till utbildningen och som svarar för att de som önskar delta i den får göra det. utbildning på grundskole- och gymnasie- Vi att de olika formerna av anser sammanhang så att ledighet är möjlig att få även nivå bör jämställas i detta studiecirkel i grundskole- eller gymnasieengelska för t.ex. deltagande i en folkhögskoleutbildning på högst gymnasienivå. Detta eller för att delta i en tillämpning skolutbildningsbegreppet. Vi kan te sig som en rätt vidsträckt av göra avgränsningen på annat sätt och ser inte har dock funnit det svårt att detta. Med begränsade möjligheter till heller några större problem med i praktiken begränsning ske av den tid studiestöd kommer vidare även en arbetstagarna i samband med sådana utbildoch omfattning under vilken lediga. Vidare innebär reglerna att den som redan ningar kommer att vara gymnasiekompetens inte skall kunna få ledigt med tidigare har fullvärdig regler ledighet för skolutbildning som ger högst gymstöd av lagens om ytterligare kurser högst gymnasienivå. Därnasiekompetens för att läsa i sådant fall få ledigt med stöd lagen, om utbildemot kan arbetstagaren av arbetslivet och då med den begränsning i tid ningen syftar till kompetens i som vi föreslår. Även beträffande svenskundervisning för invandrare sfi finns en motsva-

utbildning och skyldighet för kommunerna att erbjuda den se

rande rätt till specialmotiveringen utvecklas närmare vilka olika typer av vidare nedan. I innefattas i begreppet skolutbildning som ger högst gymutbildningar som nasiekompetens, se avsnitt 9.1.

Svenskundervisning för invandrare sfi

sfi-ledighetslagen har arbetstagare antagits till sådan under- Enligt en som ledig från sin anställning för att delta i undervisningen. visning rätt att vara enligt 13 kap. skollagen 1985:1100 erbjuda svensk- Varje kommun skall Skyldigheten gäller över 16 år och undervisning för invandrare. personer eleven har uppnått sådana kunskaper som utbildningen avser att upphör när

Allmänna överväganden 169

ge. Undervisningen kan också upphöra eleven saknar förutsättningar om att tillgodogöra sig undervisningen eller inte gör tillfredsställande framannars steg. Enligt vår mening bör deltagande i sfi-undervisning liksom hittills rätt ge till ledighet från arbetet. Den nuvarande regleringen ledigheten i av en särskild lag, sñ-ledighetslagen, förefaller inte längre motiverad. Reglervara na om ledighet för sñ sammanfaller i de flesta avseenden med vad som gäller enligt studieledighetslagen och det bör möjligt hålla vara att samman regleringen i en enda lag. l de avseenden särregler krävs för sfi bör detta kunna ske inom ramen för en sammanhållen lag studieledighet. om Vi föreslår att den nuvarande sñ-ledighetslagen avskaffas och reglerna att om ledighet för sådan undervisning tas in i den studieledighetslagen. Sfi nya är en del av det offentliga skolväsendet och ligger på lägre nivå än en gymnasienivå. Det förefaller därför vara lämpligt att jämställa stl-undervisning med skolutbildning som ger högst gymnasiekompetens och utforma att gemensamma ledighetsregler för dessa typer av utbildningar.

Utbildning som syftar till kompetens i arbetslivet

Enligt vår uppfattning är det angeläget att understödja den enskildes intresse

av att utvecklas i arbetslivet. Som har framhållits i det föregående är brist på välutbildad arbetskraft ett allvarligt hinder för utvecklingen och av varutjänsteproduktionen i samhället. Det finns därför anledning positivt på att se utbildning som syftar till kompetens i arbetslivet. Från arbetsgivarhåll har under utredningens arbete framförts tanken på att begränsa rätten till ledighet till att avse endast sådana utbildningar är som av betydelse för den egna arbetsplatsen. Skälet till det skulle att det inte är vara rimligt att en enskild arbetsgivare skall stå för de kostnader och besvär som förorsakas av en ledighet när arbetstagaren har för avsikt lämna att senare arbetsplatsen. Även vi kan ha förståelse för om att den enskilde arbetsgivaren för egen del kan ha svårt att någon med utbildning på detta se nytta som sätt inte kan tillgodogöras i verksamheten, talar allmänna eller samhälmer leliga skäl för att ledighet för utbildning kan ha denna konsekvens bör som

170 Allmänna överväganden

därför även utbildning som kan leda till att arbetstagatillåtas. Vi anser att lämna arbetsplatsen bör rätt till ledighet. ren sikt kan komma att ge finns det emellertid mycket talar för att det i fråga Enligt vår mening som utbildningar syftar till kompetens i arbetslivet bör göras en annan om som närvarande i lagen mellan arbetsgivare och arbetsintresseavvägning än för utbildningar pågår längre tid, ibland tagare. I många fall gäller det som en uppfattning är det rimligt att även arbetstagaren i kanske flera år. Enligt vår del ansvaret samma sätt som studerande som dessa fall får bära en av falla tillbaka på. När utbildningen pågått en inte har någon anställning att till arbetstagaren kommer att fullfölja viss tid förstärks skälen att anta att då finnas anledning att lägga det fulla ansvaret för den studierna. Det kan på arbetstagaren själv. Vi att en sådan tidsgräns fortsatta utbildningen anser införas efter två år för utbildningar som syftar till kompetens lämpligen bör i arbetslivet. för utbildning detta slag bör vara vidsträckt. Så Rätten till ledighet av till kompetens i arbetslivet bör den berättiga till länge utbildningen syftar bör dock dras sådana utbildningar som saknar ledighet. En yttre gräns mot arbetslivet. Det kan gälla hobbybetonade kurser eller utbildanknytning till inte har för avsikt att lägga till grund för sin yrningar som arbetstagaren avgörande bör vilket syfte arbetstagaren har med kesverksamhet. Det vara den utbildning som avses. gäller renodlad yrkesutbildning, t.ex. utbildning till sjuk- I de fall det en tandläkarutbildning, uppkommer normalt inga svårigheter att gymnast eller utbildningen. I andra fall, t.ex. arbetstagaren begär bedöma syftet med om språkutbildning i italienska, kan situationen vara svårare att beledigt för Uppger arbetstagaren att utbildningen syftar till en förbättrad kompedöma. arbetslivet och det grund omständigheterna inte finns anledning tens i av uppgiften, skall det fråga om en utbildning som att betvivla den anses vara bestämmelser ledighet för utbildning som syftar till omfattas av lagens om i arbetslivet. Det bör dock kunna krävas att den plan arbetstagakompetens sin fortsatta yrkesverksamhet är avsedd att förverkligas någorren har för i tiden. Att allmänt hänvisa till att kursen i italienska komlunda nära rent förbättra kompetensen i arbetslivet utan att kunna ange vilket sätt mer att sammanhang, bör inte tillräckligt för ledighet. Det kan i ett och i vilket vara

Allmänna överväganden 171

sådant fall antas att utbildningen i själva verket är avsedd för andra ändamål än yrkeslivet. Sedan är det sak att vissa språkutbildningar kan en annan godtas inom ramen för skolutbildning högst gymnasiekompetens. som ger Den närmare regleringen av lagstiftningen i detta hänseende redogörs för i specialmotiveringen, avsnitt 9.1.

Facklig utbildning

Enligt den gällande studieledighetslagen har en arbetstagare rätt att vara ledig för facklig utbildning. I lagen ges facklig utbildning i flera avseenden en särställning. En arbetstagare som vill delta i sådan utbildning behöver t.ex. inte ha uppnått den kvalifikationstid gäller för övrig studieledigsom het. Vidare är arbetsgivarens uppskjutanderätt betydligt kortare beträffande ledighet för facklig utbildning än för andra studier. Även det när gäller företräde mellan flera arbetstagare om rätt till ledighet finns särregler. Om flera arbetstagare inte kan ledigt samtidigt skall den önskar ledigt för som fackliga studier ges företräde. Merparten av den fackliga utbildning är nödvändig för det fackliga som arbetet på arbetsplatserna sker i dag med stöd av lagen 1974:358 om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen FML. Enligt den lagen har en facklig förtroendeman i princip rätt till den ledighet krävs för det facksom liga uppdraget. Om utbildningen avser den fackliga verksamheten på den egna arbetsplatsen, har den facklige förtroendemannen även rätt till bibehållna anställningsförrnåner. De arbetstagare utnyttjar studieledighetslagen som för facklig utbildning är främst sådana inte är fackliga förtroendemän som men som behöver kunskaper för att senare kunna introduceras i det fackliga arbetet. Enligt uppgift från organisationer på arbetsmarknaden utnyttjas studieledighetslagen i mycket begränsad omfattning när det gäller fackliga studier. Även omfattningen om av studieledighet för fackliga studier med stöd av studieledighetslagen i dag mycket begränsad, synes vara anser vi att det inte finns anledning att avskaffa möjligheten till ledighet för sådan utbildning. Åtminstone till en del kan den nuvarande omfattningen av ledighetsutnytt-

Allmänna överväganden 172

konjunkturbetonad och läget kan komma att förändras längre jandet vara sikt. Enligt vår uppfattning finns det emellertid knappast längre skäl att upprätthålla särreglering för fackliga studier i de avseenden som tidigare en nämndes. Den särställning facklig utbildning getts i den gällande studieledighetslagen sig knappast motiverad om man ser till utbildningens omfattter och vilka arbetstagare grundar sin ledighet på lagen. Facklig ning som utbildning bör alltså enligt vår uppfattning jämställas med andra typer av utbildningar i fråga kvalifikationstid, uppskovsrätt och vem som skall om företräde i händelse konkurrens mellan flera arbetstagare om rätt till ges av ledighet.

Kvalifikationstid m. m.

Enligt den gällande studieledighetslagen krävs för rätt till ledighet att arbetsvid ledighetens början har varit anställd hos arbetsgivaren de senaste tagaren månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två sex åren. Rätt till ledighet för facklig utbildning föreligger även om arbetstagainte har uppnått denna kvalifikationstid. ren Enligt vår uppfattning är det angeläget att den samverkan om ledighetsvi förordar i förslaget bygger förtroende parterna emellan. frågor som ett Ett sådant förtroende mellan arbetsgivaren och arbetstagaren uppstår naturliförst sedan anställningsförhållandet fått viss varaktighet. Vi anser därför gen den nuvarande kvaliñkationstiden bör utökas något samtidigt som regleatt ringen kan förenklas. Enligt vår uppfattning finns det i praktiken tvâ möjliga alternativ; antingen kvaliñkationstid på 12 månader eller en 18 måen nader. Vi har stannat för det förra alternativet. Värt förslag innebär alltså att rätt till ledighet enligt lagen inträder först sedan arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren under de senaste tolv månaderna. Undantag bör göras för utbildning sfi. Sådan utbildning bör även fortsättningssom avser vis kunna berättiga till ledighet även utan kvalifikationstid. Som tidigare har nämnts föreslår att en arbetstagare inte bör ha rätt till sammanhängande ledighet för längre tid än två år i fråga om utbildning syftar till kompetens i arbetslivet. Regeln föreslås gälla också vid facksom

Allmänna överväganden 173

lig utbildning, medan däremot skolutbildning högst gymnasiekomsom ger petens bör berättiga till sammanhängande ledighet även för längre tid än två år.

8.2.3 Ledighetens förläggning

Vårt förslag En arbetstagare som vill vara studieledig skall samråda med arbetsgivaren om ledighetens förläggning och andra frågor som rör ledigheten. Om det inte medför olägenhet för arbetstagaren, skall han eller hon försöka lägga ledigheten så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig störning. Den period arbetstagaren begär ledigt för skall avse den sökta utbildningen i dess helhet, om inte arbetstagaren och arbetsgivaren kommer överens om annat.

Samråd mellan arbetstagare och arbetsgivare

Den gällande studieledighetslagen innehåller inte nâgra regler om att arbetstagaren inom någon viss i lagen angiven tid innan ledigheten skall tas ut måste anmäla till arbetsgivaren att han eller hon önskar få ledigt för studier. Inte heller ges i lagen några föreskrifter arbetstagaren vid om att ansökan om ledighet skall beakta förhållandena i företaget eller hos myndigheten, t.ex. i fråga om produktionen eller verksamhetens bedrivande i övrigt. Om olägenheter uppkommer för arbetsgivaren i anledning begäran av en om ledighet, finns det i stället regler som ger arbetsgivaren rätt skjuta på att en begärd ledighet. Enligt vad vi har erfarit sker i många företag ett samråd mellan arbetstagare och arbetsgivare inför ledighetens förläggning. Pâ sådana arbetsplatser anmäler arbetstagaren sina utbildningsönskemäl i god tid till arbetsgivaren, som då får möjlighet att vidta åtgärder kan som vara nödvändiga på

överväganden 174 Allmänna

grund ledigheten, t.ex. att anskaffa vikarie. På en del håll, inte sällan av en i de mindre företagen, sker också ett samråd parterna emellan som kan leda arbetstagaren sin ledighetsbegäran till vad som är rimligt till att anpassar med hänsyn till företagets verksamhet. Enligt vår mening är det angeläget att ta fasta på den praxis i fråga om samråd i ledighetsfrâgor har utbildats på olika håll. Vi anser att ett som sådant samråd bör ske regelmässigt och att detta också på ett tydligt sätt bör komma till uttryck i lagtext. Frågor ledighet för studier hanteras bäst om om samarbetar och det kan därför ligga i båda parters intresse att studieparterna ledighetslagen stöd ett sådant synsätt jfr 3 § sñ-ledighetslagen. ger Lagen bör enligt vår mening vidare uttryck för att arbetstagaren bör ge beakta företagets verksamhet och att han det kan ske utan olägenheter - om för honom själv bör försöka lägga sin ledighet på ett sätt som innebär att verksamheten hos företaget kan fortgå utan påtaglig störning.

Arbetstagarens begäran om ledighet

Som tidigare nämnts ställs i den gällande studieledighetslagen inga formella krav på ansökan ledighet. En tanke har framförts under utreden om som ningsarbetet införa anmälningsskyldighet för arbetstagaren med är att en särskilt angiven varseltid i lagen vid begäran om ledighet för studier. Vi ställer tveksamma till sådan ordning. Vissa utbildningsanordare ger oss en besked antagning till dem sökt olika utbildningar mycket sent. I om som vissa fall kan de blivande eleverna med ytterst liten marginal, kanske ett par dagar eller någon vecka, få besked att de antagits till en viss utbildning. om med anmälningsskyldighet med varseltid för att få ledigt skulle i Ett system sådana situationer kunna leda till att arbetstagare för säkerhets skull anmäler anspråk på studieledighet därefter kanske inte kommer att tas ut. Med som hänsyn till de svårigheter ett system med anmälningsskyldighet med som varseltid skulle kunna leda till vill vi inte föreslå en sådan ordning. En sak är att det från arbetslivets intressen skulle vara av värde om annan besked antagning till olika utbildningar såvitt möjligt kunde ges med om längre varsel.

Allmänna överväganden 175

l studieledighetslagen finns idag inte något krav begäran att en om studieledighet skall avse hela den tänkta utbildningen. Arbetsdomstolen har i ett avgörande berört frågan AD 1984:123. En sjuksköterska, hade som begärt ledighet för studier på läkarlinjens tredje och fjärde terminer, beviljades ledighet av arbetsgivaren för hela den beräknade utbildningen. Arbetsdomstolen konstaterade att det inte fanns laglig möjlighet för arbetsgivaren att mot arbetstagarens vilja fastställa en annan sista dag för tjänstledigheten än den som angetts i ansökan. Vid våra överläggningar med organisationer arbetsmarknaden har den nuvarande möjligheten till s.k. periodisering av ledigheten tagits Perioupp. disering av ledigheten innebär att arbetstagare önskar genomgå en som en längre utbildning kan förlägga ledigheten så att han eller hon studerar under terminerna men har möjlighet att återgå i arbetet under sommarferier och längre helger, t.ex. vid jul och nyår. I del fall kan detta säkert till en vara fördel för arbetsgivaren. Flera arbetsgivarföreträdare har emellertid framhållit de olägenheter som kan uppstå med den nuvarande ordningen. Arbetsgivarsidan menar att en sådan tillämpning lagen förrycker arbetsgivarens av möjligheter att långsiktigt planera sin verksamhet, inte minst vad gäller vikariefrågan under utbildningstiden. Enligt arbetsgivarsidan bör en ansökan om studieledighet avse den sökta utbildningen i dess helhet och ansökan bör ske vid ett och samma tillfälle. Vi har förståelse för dessa synpunkter. En arbetsgivare bör redan i samband med att ledigheten påbörjas klart för sig under vilken tid arbetstagaren avser att studera. De överväganden kan behöva göras inom som ramen för företagets verksamhet kan ställa sig olika beroende på om arbetstagaren avser att vara ledig under en termin eller avsikten är att om vara ledig under flera år. Vi förordar därför att en bestämmelse införs i lagen av innebörd att den av arbetstagaren begärda ledighetsperioden skall den avse sökta utbildningen i dess helhet, inte arbetstagaren och arbetsgivaren om kommer överens om annat. Den som vill återgå i tjänst under t.ex. ett sommarlov bör alltså inte med stöd av studieledighetslagen ha rätt till det utan får själv, möjligt, om göra upp om en sådan ordning med sin arbetsgivare. Detta gäller inte arbetsom tagaren endast antas för en termin i taget och det inte är säkert arbetsatt

överväganden 176 Allmänna

till kommande terminer eller kurser. Förslaget kommentagaren blir antagen närmare i specialmotiveringen, avsnitt 9.1. teras

Arbetsgivarens uppskovsrätt

gällande studieledighetslagen arbetsgivaren rätt att skjuta en Den ger månader. Några särskilda skäl behöver arbetsgibegärd ledighet under sex inte för sitt beslut uppskov. Om arbetsgivaren vill skjuta varen ange om ledigheten längre tid än månader måste han dock utverka samtycke av sex fackliga organisationen. Har arbetstagare inte fått påbörja sin ledigden en två år, kan arbetstagaren begära domstolsprövning av frågan. het inom arbetsgivaren även i fortsättningen bör ha rätt att under viss Vi anser att skjuta pä begärd ledighet. De nuvarande reglerna om samtycke från tid en organisationen och domstolsprövning är emellertid invecklade den fackliga fall såvitt gäller domstolsprövning, knappast tillämpats i och har, i vart därför dessa regler bör kunna utmönstras till praktiken. Vi anser att senare förmån för enklare och mera enhetlig ordning. en Enligt vår uppfattning bör arbetsgivarens uppskovsrätt vara knuten till hur den begärda ledigheten påverkar verksamheten. Som framgår av vad som i det föregående har vi föreslagit att arbetstagaren inför ledighetens sagts förläggning skall samråda med arbetsgivaren och, om det kan ske utan olägenhet, förlägga ledigheten ett sådant sätt att inte påtaglig störning uppkommer i verksamheten. Starka skäl talar då för att arbetstagarens rätt till ledighet inte skall kunna skjutas på det inte finns allvarliga hinder om ledigheten det sätt arbetstagaren har begärt. Vi anser därför mot att tas ut arbetsgivarens rätt att besluta uppskov endast bör kunna utnyttjas om att om ledigheten skulle medföra att allvarlig störning uppkommer i verksamheten. Vad med begreppet allvarlig störning behandlas i som närmare avses specialmotiveringen se avsnitt 9.1. En sådan regel bör kunna få särskild betydelse för de små företagen, som i allmänhet känsliga för störningar i produktionen. Vid tvist om är mer vad är allvarlig störning har den fackliga organisationen tolkningsföresom

träde se vidare avsnitt 8.2.6.

Allmänna överväganden 177

När det gäller uppskjutandetidens längd anser att sex månader är en rimlig tid. En sådan tidsgräns gäller för närvarande och enligt vad vi har erfarit har den tiden som regel visat sig tillräcklig för att lösa de problem som kan uppstå på en arbetsplats när en begäran studieledighet kommer om olägligt. Det bör under en sådan tidrymd också finnas goda möjligheter för arbetsgivaren att anskaffa en vikarie för den studieledige. Med hänsyn till att arbetstagaren enligt vårt förslag har en skyldighet att samråda med arbetsgivaren inför ledigheten bör tiden för arbetsgivaren att lösa uppkommande problem i anledning av ledigheten i praktiken komma att bli något längre än sex månader. Reglerna i den gällande studieledighetslagen om arbetsgivarens underrättelseskyldighet gentemot arbetstagaren och den fackliga organisationen bör i sak överföras oförändrade till den nya lagen.

F öreträde till ledighet

Arbetsplatsens storlek och möjligheterna till omplacering arbetstagarna av har givetvis betydelse för en arbetsgivares vilja och förmåga att medverka till att studieledighet kan förläggas till den tid arbetstagaren har begärt. som Särskilt gäller detta om flera arbetstagare på en arbetsplats begär ledigt för studier samtidigt. Den gällande studieledighetslagen innehåller vissa regler företräde om mellan arbetstagarna när flera begär ledigt för studier samtidigt. l utredningsarbetet har inte framkommit något som anledning att ifrågasätta ger behovet av sådana regler. Vi därför att reglerna bör överföras till den anser nya studieledighetslagen än i något modifierad form. om en Under utredningsarbetet har diskuterats vid sidan företrädesom man av regler skulle kunna införa en begränsningsregel i lagen i syfte att reglera det totala ledighetsuttaget på en arbetsplats. För närvarande finns inte någon sådan regel. De undersökningar som har gjorts under utredningsarbetet tyder dock inte att det skulle föreligga särskilt stora problem såvitt det avser totala ledighetsuttaget för studier olika arbetsplatser. Vi har därför inte funnit skäl att föreslå någon sådan regel.

Allmänna överväganden 178

Den företrädesregel vi har stannat för går ut att ledighet i första som hand skall beviljas den att genomgå skolutbildning som ger högst som avser gymnasiekompetens, i andra hand den vars utbildning syftar till kompetens arbetslivet och i sista hand den skall delta i facklig utbildning. Om de i som angivna reglerna inte är tillräckliga för att bestämma företrädesfrâgan nu i likhet med vad gäller, företräde den som inte har utbildbör, som nu ges motsvarande nioårig grundskola och vid turordningen dem emellan ning - obekväm arbetstid jfr 6 § specialmotiveringen, avsnitt 9.1. den som har

8.2.4 Ãtergång i arbete

Vårt förslag En arbetstagare har rätt att omedelbart återuppta sitt arbete vid studieledighetens slut. Arbetstagaren skall då vara tillförsäkrad samma eller likvärdig ställning i fråga arbetsförhållanden och arbetsvillkor som om han eller hon inte hade varit ledig. om Avbryts studieledigheten i förtid har arbetstagaren också rätt att återgå i arbetet. Arbetstagaren skall i sådant fall underrätta arbetsgivanär han eller hon vill återuppta arbetet. Arbetsgivaren har rätt ren om skjuta på återgången högst två månader, om en återgång i enlighet att med arbetstagarens begäran skulle medföra olägenheter för honom. Arbetstagaren är även i denna situation tillförsäkrad samma eller likvärdig ställning i fråga arbetsförhållanden och arbetsvillkor. om

Den gällande studieledighetslagen innehåller regler som berättigar en arbetstagare att avbryta påbörjad ledighet och återgå i arbete. Arbetsen skall då underrätta arbetsgivaren om sitt önskemål att återuppta tagaren arbetet. Enligt lagen är arbetstagaren inte berättigad att återgå tidigare än två veckor eller, ledigheten har varat i minst ett år, en månad efter underom rättelsen. Några regler att arbetstagaren skall ha rätt och är skyldig att om återuppta arbetet när utbildningen är slutförd finns inte i lagen. En sådan

Allmänna överväganden

rätt resp. skyldighet föreligger givetvis, men det har inte kommit till uttryck i lagtexten. Rätten att avbryta en pågående ledighet är enligt gällande lag inte knuten till att arbetstagaren kan visa ett godtagbart skäl för avbrottet. Med hänsyn till de kostnader eller det besvär som ledigheten kan ha förorsakat arbetsgi varen och de förväntningar som har getts en vikarie för den ledige arbetstagaren, kan givetvis diskuteras om man för återgång i arbete skulle kräva att avbrottet berott omständigheter som arbetstagaren inte har kunnat råda över eller att det rör sig om andra godtagbara skäl. Vi har inte velat så långt. Reglerna återgång i arbete vid studieavom brott har, såvitt kan bedömas, inte orsakat några sådana allvarliga problem vid tillämpningen av lagen att det skulle nödvändigt frångå den vara att huvudregel som nu gäller att arbetstagaren, eventuellt efter viss tidsfrist, om skall kunna återuppta arbetet. Vi har därför stannat för att föreslå fören längning av den tid under vilken arbetsgivaren kan skjuta på âtergången. Förslaget innebär att arbetsgivaren kan skjuta återgång under högst tvâ en månader. Detta kan dock ske först om det skulle medföra olägenheter för arbetsgivaren att arbetstagaren återupptar arbetet vid den begärda tidpunkten

se vidare specialmotiveringen till 8 §. Arbetsgivaren

skall i sådant fall genast underrätta arbetstagaren om detta och samtidigt ange när arbetstagaren kan återuppta arbetet; I förenklingssyfte görs i förslaget inte någon skillnad med avseende på hur lång tid arbetstagaren har varit ledig.

Enligt vår uppfattning bör vidare en särskild regel införas i lagen

som ut-

tryckligen anger att eniarbetstagare har rätt att omgående återuppta arbetet vid studieledighetens slut. i

Det särskilda problem gäller som återgång i arbete vid sommarferier och längre helger har behandlats i dét föregående avsnitt 8.2.3. Vi har i den delen föreslagit vissa ändringar av reglerna ledighetens förläggning om som syftar till att komma till rätta med de olägenheter som kan uppkomma när en arbetstagare periodiserar sin ledighet under en längre tid. En arbetstagare som utnyttjar sin rätt till ledighet enligt lagen bör liksom för närvarande ha ett betydande anställningsskydd. Vårt förslag innebär i praktiken inga ändringar i det avseendet. Den nuvarande regeln i 8 § studieledighetslagen om uppsägning eller avskedande i anledning av en arbets-

180 Allmänna överväganden

utnyttjande studieledighet har i förenklingssyfte tagares begäran eller av lagen. Ett motsvarande skydd för anställningen finns utmönstrats i den nya främst reglerna i LAS och regeln har därför ansetts i princip redan genom obehövlig.

8.2.5 Skadestånd m.m.

Vårt förslag skadestånd har utformats så att även en arbetstagare som Reglerna om lagen kan få betala skadestånd. Avsikten är att de nya bryter mot reglerna skall tillämpas restriktivt. skadestånd skall väcka talan vid domstol inom tre Den som vill kräva inträffade. I annat fall har han förlorat sin månader från det att skadan rätt till talan.

Skadestånd

gällande studieledighetslagen kan endast arbetsgivare och arbets- Enligt den tagarorganisationer åläggas skadestånd för brott mot lagen. studieledighetslagen infördes uttalades bl.a. att de principer beträffan- När skadeståndsskyldighet kommer till uttryck i 4 kap. 1 § de arbetstagares som skadeståndslagen, dvs. skadestånd endast utgår om synnerliga skäl föreatt till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, ligger med hänsyn och övriga omständigheter, borde gälla även för de arbetsgivarens intresse lurat till sig ledighet eller på ett bedrägligt fall där en arbetstagare t.ex. en sig verksamhet klart strider mot syftet med ledigheten. sätt ägnat som Någon särskild bestämmelse skadeståndsskyldighet för arbetstagaren om ansågs därför inte nödvändig i studieledighetslagen. Vidare uttalades det vid kontraktsbrott inte var uteslutet att även att grova påföljder skulle kunna drabba arbetstagaren, t.ex. skulle det kunna andra

saklig grund för uppsägning enligt LAS se prop. 1974:148

föreligga

Allmänna överväganden 181

s. 81 f.. Ett anställningsavtal kännetecknas såsom andra avtal av att parterna har både skyldigheter och rättigheter. Att på ett bedrägligt sätt använda sig av ledighetsregler innebär i de flesta fall ett brott mot anställningsavtalet och kan då också beivras som ett sådant. Enligt vår mening är den obalans som för närvarande råder mellan arbetsgivare och arbetstagare i fråga om reglerna om skadestånd inte bra. Att brott mot lagen medför skadeståndsskyldighet för den i ena parten ett anställningsförhållande men inte för den andra parten har på arbetsgivarsidan uppfattats som en brist i lagstiftningen. Lagen kan därmed ha bidragit till föreställningen att arbetstagarna har alla rättigheter enligt lagen och att arbetsgivarna har fâ möjligheter att påverka ledighetsuttaget föreställ- - en ning som har gett lagen ett visst vanrykte i arbetsgivarkretsar. Vi anser därför att, vid sidan av reglerna skadeståndsansvar för arbetsgivar- och om arbetstagarorganisationer, motsvarande regler skadestånd för arbetstagaom re bör införas. Med hänsyn till lagens karaktär av rättighetslagstiftning för arbetstagarna är utrymmet för skadeståndsansvar begränsat. Ett fall där skadeståndsskyldighet skulle kunna införas är dock om arbetstagaren vilseleder arbetsgivaren om sitt deltagande i utbildning i strid med vad lagen Vi föreslår anger. att en sådan regel införs i lagen. När det gäller skadeståndsreglernas utformning i övrigt har vi beaktat vad 1992 års arbetsrättskommitté har föreslagit i motsvarande delar se SOU 1993:32 s. 613 f.. I detta hänseende hänvisas till specialmotiveringen, avsnitt

Preskription

1992 års arbetsrättskommitté hari sitt förslag till anställningsskyddslag

ny

föreslagit genomgripande förändringar av de anställningsskyddets område

gällande preskriptionsreglerna SOU 1993:32 651 f.. Avsikten med s. förslaget uppges vara bl.a. att förenkla regelsystemet och skapa en större rättssäkerhet för den enskilde arbetstagaren. Förslaget har kritiserats under remissbehandlingen, bl.a. av Arbetsdomstolen och de fackliga organisatio-

182 Allmänna överväganden

förenklingen kan leda till svårigheter i tvisteförhandnerna som anser att eventuella domstolsprocesser. I den proposition till ändringar i lingar och i regeringen lade fram i november 1993 behandanställningsskyddslagen som Arbetsrättskommitténs betänkande gäller preskriplas inte de delar av som Arbetsrättskommitténs förslag i denna del har regeringen alltså ännu tion. inte tagit ställning till. för del frågor preskription av talan bör lösas ett Vi anser egen att om arbetsrättsliga lagstiftningen. Det finns mot den baklikartat sätt i den anledning för i det läge råder överväga andra grunden inte oss att som nu preskription än de Arbetsrättskommittén har föreregler i fråga om som fram förslag ansluter till Arbetsrättskommitténs förslagit. Vi lägger ett som överlämnar till statsmakterna att slutligt ta ställning i denna fråga. slag och

Rättegång

studieledighetslagens område bör hittills handläggas enligt Tvister som arbetstvistlagen. l fråga den närmare utformningen av bestämmelserna om hänvisas till specialmotiveringen, avsnitt 9.1.

8.2.6 Övriga frågor

Vårt förslag Liksom enligt gällande lag bör det tillåtet att genom kollektivavtal vara träffa överenskommelser i vissa fall avviker från lagens regler. som dock neutral och inte att sådana kollektivavtal Lagen bör vara ange skall träffas viss nivå inom organisationerna för att vara giltiga. en De nuvarande reglerna tolkningsföreträde behålls i sak men om omarbetas språkligt och redaktionellt.

Allmänna överväganden 183

Undantag genom avtal

Studieledighetslagen bygger, liksom t.ex. LAS, på tanken att de grundläggande reglerna om skydd för den enskilde skall vara tvingande. Avtal mellan enskilda parter är ogiltiga i den mån de upphäver eller inskränker arbetstagarnas rättigheter. Kollektivavtalsslutande parter kan dock på vissa områden göra avsteg från lagen för att anpassa lagreglerna till de förhållanden som råder inom branschen i fråga. Sådana kollektivavtal skall dock enligt nuvarande 2 § andra stycket studieledighetslagen på arbetstagarsidan ha slutits eller godtagits av en central arbetstagarorganisation. Sådant kollektivavtal får även tillämpas arbetstagare som inte är medlemmar av den kollektivavtalsslutande organisationen sysselsätts i men som arbete som avses med avtalet och inte omfattas av annat tillämpligt kollektivavtal. Tanken med detta system har varit att lagreglerna härigenom kan kompletteras med bransch- eller företagsanpassade föreskrifter. Vi anser i likhet med 1992 års arbetsrättskommitté att den arbetsrättsliga lagstiftningen bör vara neutral det sättet att den inte bör utpeka viss en organisationsnivå där kollektivavtalen träffas eller utpeka vilket hos organ arbetsmarknadens organisationer som skall bärare olika rättigheter vara av jfr SOU 1993:32 s. 256. Det är en uppgift för organisationen själv att ange det organ som företräder organisationen i olika sammanhang. Kompetensen och kunnandet i dessa frågor finns hos det övervägande antalet organisationer, och av föreningsrättsliga skäl bör det inte komma i fråga att behandla organisationerna olika. Vi föreslår att de regler skall utmönstras i nuvarande 2 § studieledigsom hetslagen anger att kollektivavtal på den fackliga sidan måste ha träffats eller godkänts central nivå. Därmed lägger inte lagreglerna några hinder i vägen för lokala anpassningar av lagreglerna. Utgångspunkten bör alltjämt vara att studieledighetslagen såsom skyddslagstiftning bör innehålla bestämmelser är tvingande till den enskilde som arbetstagarens förmån. Avsteg skall dock i vissa fall kunna göras genom kollektivavtal. De fall som därvid kommer i fråga är enligt vår mening vissa regler om ledighetens förläggning och tolkningsföreträde. En redogörelse för

överväganden 184 Allmänna

innebörden dessa regler finns i specialmotiveringen, avsnitt den närmare av 9.1. för närvarande bör möjligheten att träffa kollektivavtal om andra Liksom utbildningar än de anges i lagen finnas kvar. som

Tolkningsföreträde

Enligt nuvarande bestämmelser i studieledighetslagen gäller vid tvist om tillämpningen lagen eller kollektivavtal som trätt i stället för lagen av om berörda lokala arbetstagarorganisationens mening om lagens eller kolden lektivavtalets rätta innebörd intill dess tvisten slutligt har prövats. Någon möjlighet för arbetsgivaren att i vissa situationer bryta igenom ett utnyttjat tolkningsföreträde finns inte jfr t.ex. 34 § andra stycket MBL. tolkningsföreträde har såvitt vi har erfarit knappast aktualise- Reglerna om alls i den praktiska tillämpningen studieledighetslagen. Några särskilrats av problem med de regler finns har inte heller påtalats från arbetsmarkda som De nuvarande reglerna har utformats under tidigt 1970-tal nadens parter. och avviker något till sin uppläggning från motsvarande regler i bl.a. MBL och FML. Bilden är emellertid splittrad och någon enhetlig utformning av tolkningsföreträdesreglerna finns för närvarande inte. Arbetsrättskommittén har bl.a. till uppgift att över reglerna om tolkse ningsföreträde, främst i MBL. Enligt vår mening skulle det vara en fördel regler tolkningsföreträde fick likartad utformning i de olika arom om en betsrättsliga lagarna. l det läge råder har vi inte funnit anledning att som nu överväga några genomgripande förändringar studieledighetslagens regler. av Vi har valt i sak behålla de nuvarande reglerna med vissa redaktionella att och språkliga förändringar.

Internationella åtaganden

Sverige har ratificerat ILO-konvention nr 140 om betald ledighet för

en studier se avsnitt 7.1. Våra framlagda förslag studieledighet innebär nu om

Allmänna överväganden 185

inga sådana förändringar i förhållande till gällande lagstiftning området att Sveriges åtaganden enligt konventionen kan ifrågasättas på den grunden.

Ikrajiträdande m.m.

Vi anser att den nya studieledighetslagen kan träda i kraft tidigast den 1 januari 1995. Samtidigt med ikraftträdandet bör den nuvarande studieledighetslagen upphöra att gälla. Som framgår av vad sagts i det tidigare som föreslår vi att den lagen skall omfatta även SFI-ledighet. Även den nya nu gällande sfi-ledighetslagen bör alltså upphöra att gälla vid ikraftträdandet. En mer detaljerad redogörelse för övergångsbestämmelserna finns i specialmotiveringen, avsnitt 9.1.

Allmänna överväganden 186

8.3 Föräldraledighetslagen

8.3.1 Inledning

Vårt förslag Ett förslag till föräldraledighetslag läggs fram som resultatet av en ny lagteknisk och språklig översyn nuvarande föräldraledighetslag. av Därvid föreslås inte nâgra egentliga ändringar i sak annat än då så är motiverat önskemålet att i möjligaste mån likforma de olika ledigav anpassning till EG-direktiv eller då det är motivehetslagarna, göra en rat av lagtekniska skäl. Reglerna skadestånd och tvistelösning har dock anpassats till om motsvarande bestämmelser i förslaget till studieledighetslag. Vissa förändringar rätten till ledighet m.m. föreslås som en anav passning till EG-direktiv ledighet för modern i samband med ett om graviditet och efter förlossning. Rätten till ledighet i sådana fall föreslås förlängd från veckor före den beräknade tidpunkten för resex efter förlossningen till sju veckor före den beräkspektive sex veckor nade tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förlossningen. De nuvarande reglerna rätt till omplacering och ledighet i vissa fall om för gravida kvinnor föreslås i enlighet med EG-direktivet utvidgade i tiden och även till att kvinnor som nyligen fött barn eller som avse och där kvinnans hälsa och säkerhet fordrar förändrade arbetsammar förhållanden.

Direktiven föräldraledighetslagen till översynen av

I direktiven att utredningens uppgift i fråga om föräldraledighetslagen anges i första hand gäller att göra lagteknisk anpassning till de övriga förslag en utredningen lägger fram. Vidare är det en uppgift för utredningen att gå som igenom de internationella konventionerna området. Vårt uppdrag har alltså inte primärt varit inriktat på att vi skall föreslå materiella förändringar i föräldraledighetslagen. Vår granskning i denna del

Allmänna överväganden 187

hari stället haft karaktären av en lagteknisk översyn i samordningssyfte och även rört frågan om behovet av en eventuell EG-anpassning bestämmelav serna om föräldraledighet. Vissa frågor rörande tillämpningen föräldraav försäkringen redovisas översiktligt senare i detta kapitel. Dessa tillämpningsfrågor faller utanför vår uppgift. De har uppmärksammats inom Socialdepartementet och får tas upp till behandling i annat sammanhang.

Sambandet mellan föräldraledighetslagen och bestämmelserna föräldraom försäkringvörnzâner i AFL

En viktig utgångspunkt för föräldraledighetslagens regelsystem är bestämmelserna om föräldraförsäkringsförmâner i 4 kap. lagen 1962:381 om allmän försäkring AFL. Rätten till ledighet är grundläggande föruten sättning för att statsmakternas familjepolitiska intentioner med föräldraförsäkringen skall kunna förverkligas. Vissa former föräldraledighet är dock av inte alls kopplade till föräldraförsäkringsförmåner. Även härvid gör sig dock de familjepolitiska och jämställdhetspolitiska intentionerna gällande.

Aktuella frågor på föräldraförsäkringen område

En arbetsgrupp inom Socialdepartementet har i rapporten Ds 1993:70 Vårdnadsbidrag m.m. redovisat förslag till den tekniska utformningen och konsekvenserna av att införa rätt till vårdnadsbidrag fr.o.m. den 1 juli 1994. Arbetsgruppen har föreslagit bl.a. att vårdnadsbidrag skall införas för barn som har fyllt ett men inte tre år, att rätten till s.k. garantidagar slopas samt att rätten till hel ledighet för vård av barn förlängs från 18 månader till tre år från barnets födelse, eller i fråga om adoptivbarn, från den tidpunkt då arbetstagaren fick barnet i sin vård. Förslaget om förlängd ledighet fordrar en ändring i 3 § föräldraledighetslagen. Regeringen har nyligen förelagt riksdagen en proposition prop. 199394:l48 med förslag vårdnadsbiom drag. En arbetsgrupp för översyn av vissa frågor inom föräldraförsäkringen har i en delrapport Ds 1993:87 Alternativa metoder öka att pappors uttag av

188 Allmänna överväganden

metoder öka fädernas uttag av föräldraföräldrapenning redovisat två att

begränsning möjligheterna för en penning varav den ena innebär en av

till förmån för den andra föräldern. 1 förälder att överlåta föräldrapenning

föräldrapenningdagar inte skall få överlåtas och att rapporten föreslås att 30

dessa dagar det totala antalet föräldrai den mån förälder inte utnyttjar en

motsvarande mån. Regeringen har nyligen penningdagar skall minskas i

199394: 147 jämställdhetspoliförelagt riksdagen proposition prop. om en

föräldraförsäkringens tolv måtiken. 1 propositionen föreslås bl.a. att av

förbehållas månad vardera. En förälder nader skall respektive förälder en

föräldrapenningdagar till den andre skall kunna överlåta dessa 30 egna

grund bestående sjukdom eller handiföräldern endast om föräldern av

Samtidigt föreslås att ersättningsnivån kapp saknar förmåga att vårda barnet.

från 90 till 80 procent den sjukpenningför föräldrapenning skall sänkas av

två månader år förbehållna respektigrundande inkomsten utom för de som

skall ersättningsnivån även i fortsättningen förälder. För dessa månader ve

föräldrar föreslås få rätt till två månader 90 procent. Ensamstående vara

nyssnämnda arbetsgruppen för översyn av vissa med 90 procent. Den

i slutrapport Ds 1994:12 Vissa frågor inom föräldraförsäkringen har en

föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning föreslagit dels frågor rörande

föräldrapenning, dels vissa förbättringar vad vissa inskränkningar i rätten till

föräldrapenning. Arbetsgruppen har bl.a. föreslagit gäller rätten till tillfällig

skall för tid normalt är arbetsfri, t.ex. att hel föräldrapenning utges som

föräldern uppbär hel föräldrapenning i lördagar och söndagar, endast om

arbetsfria tiden att föräldrapenning inte skall direkt anslutning till den samt

Arbetsgruppen har vidare föreslagit att ensamståutges för semesterdag.

överlåta tillfällig föräldrapenning till närstående som i ende förälder skall få

från förvärvsarbete i samband med sjukdom eller förälderns ställe avstår

barnets ordinarie vårdare. sistnämnda förslag medför smitta hos barnet eller

6 §§ föräldraledighetslagen och i 17 § semesterlagen. följdändring i 5 och

redovisade förslag bereds för närvarande inom regerings- Arbetsgruppens nu

proposition skall föreläggas riksdagen för beslut kansliet med sikte att en

under våren 1994.

socialförsäkringen och EG har nyligen avgivit sitt slutbe- Utredningen om

1993:115 Social trygghet och EES. I betänkandet redogör tänkande SOU

Allmänna överväganden 189

utredningen för de konsekvenser som EES-avtalet för med sig i fråga om olika socialförsäkringsförmâner och det ekonomiska stödet till barnfamiljer däribland föräldraförsäkringen. Utredningen har lämnat del förslag till en ändringar i den svenska lagstiftningen. Dessa är huvudsakligen av praktisk natur och redovisas inte närmare här.

8.3.2 Tillämpningen av föräldraledighetslagen

- en sammanfattning av resultaten våra undersökningar av

Enligt Statistiska Centralbyråns arbetskraftsundersökningar AKU ökade

omfattningen av föräldraledigheten under l980-talet. Ökningen extra

var kraftig under senare hälften av 1980-talet, vilket i huvudsak torde kunna förklaras av en utbyggnad av föräldraförsäkringen år 1989. Under 1990-talet har emellertid föräldraledigheten sjunkit. Antalet i genomsnitt personer som var föräldralediga under en veckas tid eller kortare år 1993 nästan motsvarar 1989 års nivå på knappt 150 000 personer. Under år 1993 ökade männens andel av föräldraledigheten från 16 till 22 procent. Arbetstidsbortfallet på grund föräldraledighet uppgick till 3,3 av procent under andra kvartalet år 1993. Detta innebär en ökning från år 1981 då arbetstidsbortfallet uppgick till 1,9 procent av den normala arbetstiden. Utöver detta var det ca 156 000 personer som arbetade deltid under andra kvartalet 1993 för att ta hand om sina barn. Enkätundersökningen se avsnitt 6.2 visar att omfattningen föräldraleav digheten varierar med andelen kvinnor i företagen. Föräldraledigheten är vanligare i de s.k. kvinnodominerade företagen än i mansdominerade företag. Omfattningen av föräldraledigheten var också större i den offentliga sektorn än i den privata sektorn. De problem som förknippas med föräldraledighetslagen i enkäten uppgavs vara större i stora företag än i mindre företag. Problemen ansågs också vara större i den offentliga sektorn och i kvinnodominerade än i den privata sektorn och i mansdominerade företag. Vidare ansåg fler företag att problemen som förknippas med föräldraledighetslagen större för produkvar tionen än för administrationen. Föräldraledigheten ansågs också medföra större problem än vad som var fallet med studieledigheten.

190 Allmänna överväganden

materiella frågor rörande föräldraledighetslagen 8.3.3 Några

Ledighetsperioder

arbetsgivarorganisationer framförts kritik mot att föräldrale- Det har av flera så mycket perioder varje kalenderår. digheten får delas upp som tre föräldraledigheten fick delas upp högst två perio- Ursprungligen gällde att utökning till högst tre perioder skett. Vi har sett en der. Därefter har en ledighetsperioder så inskränkande ingrepp minskning av antalet som ett pass kan sägas ligga inom ramen för vårt uppdrag. i gällande rätt att det knappast det motiverat föreslå någon förändring denna Vi har därför inte ansett att

punkt. avsnitt 9.2, utvecklas närmare vad som i vissa fall I specialmotiveringen, avses med en period.

Anmälningsskyldigheten

Även arbetsgivarsynpunkt finns starka praktiska skäl för att i om det från införa anmälningsskyldighet i relativt god tid före föräldraledighetslagen en syfte och dess praktiska tillämpning i barnfaledighetens början, talar lagens detta. En sådan ordning skulle inte främja de miljernas vardag bestämt emot strävanden och de jämställdhetsintressen som ligger bakom familjepolitiska lagen. det föräldraledighetslagen tydligt bör framgå att Vi föreslår dock att av plikt samråda med arbetsgivaren om den kommande arbetstagaren har en att och även produktionens intressen skall beaktas vid föräldraledigheten att ligger i linje med vårt motsvarande förslag på sådant samråd. Förslaget studieledighetsomrâdet.

Anställningsskydd och omplaceringsregler m.m.

lagstiftningens karaktär rättighetslagstiftning centrala om- På dessa för av råden föreslår inga förändringar i sak.

Allmänna överväganden 191

Deltidsledigheter

SAF menar att föräldraledighetslagen ofta vållar stora problem bl.a. med deltidsledigheterna och genom att den medger alltför omfattande ledighet. en Föräldraledighetslagen innehåller prioriteringsregel innebär en som att arbetstagaren som huvudregel skall förlägga sin deltidsledighet till samtliga arbetsdagar i veckan. Syftet med denna regel är att mer varaktigt förbättra möjligheterna till samvaro mellan föräldrar och barn och göra det möjligt att avkorta de långa dagliga vistelsetiderna för barn i bl.a. daghem. Utan närmare stöd i direktiven anser oss inte kunna föreslå någon ändring i sak i dessa delar. Parterna ha möjlighet själva initiativ till synes att ta avtal i fråga om deltidsledighetens förläggning.

8.3.4 Den lagtekniska översynen föräldraledighetslagen

av

Vi har i enlighet med direktiven företagit en lagteknisk och språklig översyn av föräldraledighetslagen. Detta har skett bakgrund den mot av genomgång som skett i materiellt, lagtekniskt och språkligt hänseende studieledigav hetslagen. Med utgångspunkt från den genomgången och det förslag till ny studieledighetslag som vi lägger fram har även förslag till ett en ny föräldraledighetslag utarbetats. I lagförslaget har rubriker förts in för att öka överskådligheten. I samma syfte har reglerna om de olika formerna föräldraledighet delats av upp och presenterats var för sig. De regler som gäller förfarandet i ledighetsfrâgor

på arbetsplatserna samt reglerna skadestånd och tvistelösning

om har i möjligaste mån anpassats till motsvarande bestämmelser i förslaget till studieledighetslag. I ett avseende har sakliga ändringar av betydelse föreslagits. Det gäller

lagens anpassning till ett EG-direktiv se avsnitt 8.3.5. Därutöver innebär

lagförslaget endast ett punkter det uppkommer par att någon ändring i sak. I den delen och för en närmare redovisning lagförslaget i övrigt av hänvisas till specialmotiveringen, avsnitt 9.1.

överväganden 192 Allmänna

8.3.5 Den internationella anpassningen

EES-avtalet har trätt i kraft den 1 januari 1994. Avtalet baseras delar av laquis communautaire. Inför EES-avtalets ikraftträdande EG:s regelverk - EG-rättsakter är relevanta för EES-samarbetet ha införlivats i skall de som BETA-ländernas rättsordningar. rättsakter ingår i EES-avtalet omfattar alla de direktiv, förord- De som ningar antagits EG till och med den 31 juli 1991. m.m. som av inom EG efter den 31 juli 1991 skall till en bör- Rättsakter som är antagna inom samarbetsområdet. Parterna i EES-avtalet har dock en jan inte gälla förpliktelse olika sätt stärka och bredda sitt samarbete. Tanken allmän att kompletterande avtal skall fånga de rättsakter som har antagits efter är att den angivna dagen prop. 199192:l70, del bil. s. 129 f. införlivande dessa rättsakter kommer att fattas av EES-kom- Beslut om av mittén, dvs. den kommittén mellan EFTA och EG med ansvar gemensamma EES-samarbetets löpande administration art. 102 och 103 i EES-avför fattas EES-kommittén utgör folkrättsliga avtal talet. De beslut som av nya för BETA-ländernas del. Dessa avtal skall i sin tur införlivas med den na-

tionella lagstiftningen i varje land. EG-direktivet 9285EEG, den 19 oktober 1992, tillhör därsom antogs rättsakter införlivas i svensk rätt. Direktivet gäller för med de som avses att gravida arbetstagare, arbetstagare nyligen fött barn eller som ammar, som graviditeten anmälts till arbetsgivaren enligt nationell lagförutsatt att etc. eller praxis. Direktivet omfattar 15 artiklar och två bilagor. Det stiftning reglerar i huvudsak arbetsgivarens för att utföra en riskvärdering i ansvar undersöka särskilda risker kan föreligga för berörda kvinnor. syfte att om En förteckning med exempel arbetsmiljöfaktorer som kan innebära risker

finns införd i bilaga direktivet uppställs krav resultatet arbetsgivarens riskvärdering l att av skall delges berörda arbetstagare. Detsamma gäller även arbetsgivarens skyldighet vidta åtgärder så att expositionsrisken för en skadlig faktor i att elimineras för aktuella Om detta inte är möjligt, är arbetsgiarbetet grupper. enligt direktivet skyldig att omplacera arbetstagaren. Skulle inte heller varen omplacering möjlig, skall arbetstagaren garanteras betald ledighet en vara

Allmänna överväganden 193

för den period som erfordras för att skydda hennes hälsa i enlighet med respektive lands lagstiftning eller praxis. Direktivet innehåller även bl.a. krav på mödraledighet och ledighet för läkarundersökningar. Reglerna mödraledighet innebär gravida arbetsom att tagare skall tillförsäkras ett minimum 14 veckors sammanhängande möav draledighet före eller efter förlossningen. Av de 14 veckorna skall ledigen het om två veckor före eller efter förlossningen obligatorisk. vara Direktivet skall införlivas av medlemsstaterna den 19 oktober 1994. senast En närmare redogörelse för innehållet i direktiven har lämnats i avsnitt 7.2. En arbetsgrupp inom Arbetsmarknadsdepartementet har i departementspromemorian Ds 1993:82 Nya EG-regler arbetsmiljöområdet redovisat en översyn av behovet av ändringar i lagstiftningen arbetsmiljöområdet vid ett krav införlivande av EG-rättsakter tillkommit efter EES-avtalets som brytdatum . I avsnitt 7.1 har vi redogjort för vissa delar av innehållet i den europeiska sociala stadgan. I det följande analyserar frågan om det fordras förändringar i svensk lagstiftning på grund EG-direktivet 9285EEG eller grund av av den europeiska sociala stadgan avseende de delar som rör vår utredning. EG-direktivet om förbättringar för gravida arbetstagare har m.m. som nyss nämnts till syfte att få till stånd åtgärder uppmuntrar till förbättsom ringar inom området för säkerhet och hälsa arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller under förutsättning ammar, att detta anmälts till arbetsgivaren. Arbetsgivaren skall därvid vidta nödvändiga åtgärder såsom att ändra arbetsförhållandena eller arbetstiderna för arbetstagaren eller omplacera henne. Om detta inte är möjligt skall arbetstagaren ha rätt till tjänstledighet så länge det erfordras för att skydda hennes hälsa och säkerhet. Av artikel 4 framgår att för alla aktiviteter är ägnade som att medföra särskild fara för att arbetstagare exponeras för ämnen, eller arbetsprocesser förhållanden som anges närmare i bilaga skall arbetsgivaren bedöma arten, graden och varaktigheten av exponeringen i det berörda företaget när det gäller arbetstagare som är gravid, nyligen fött barn eller Detta ammar.

överväganden 194 Allmänna

antingen självständigt eller med hänsyn tagen till skyddsåtgärder skall göras eller förebyggande åtgärder enligt artikel 7 i direktivet 89391EEC som bestämmelser bl.a. skyddsombud för att bedöma riskerna för innehåller om och säkerhet och varje möjlig inverkan på graviditeten eller amningen hälsa nämnda arbetstagare. Arbetsgivaren skall vidare besluta vilka för grupper av skall vidtas. åtgärder som Enligt artikel 5 skall arbetsgivaren resultatet av bedömningen enligt - om finns där angivna risker för gravida arbetstagare, arbetsartikel 4 är att det nyligen fött barn eller ammar vidta vissa åtgärder för att tagare som som ändra arbetsförhållandena eller arbetstiderna. tekniska eller andra objektiva skäl inte är möjligt eller av Om detta av redovisade skäl inte rimligen kan begäras, skall arbetsgivaren vidta klart åtgärder för omplacera arbetstagaren till ett annat arbete. Om inte heller att möjligt skall arbetstagaren ha rätt till tjänstledighet enligt nationell detta är lagstiftning eller praxis så länge det erfordras för att skydda hennes hälsa

och säkerhet. Bestämmelserna skall i tillämpliga delar gälla om arbetstagare, som sysselsätts med något är förbjudet enligt artikel vilken hänvisar till närmasom angivna ämnen och arbetsförhållanden i vissa bilagor, blir gravid, fött re barn eller börjar och informerar arbetsgivaren om detta. Rättigheterna amma rörande anställningskontraktet och rätten till lön eller bidrag för de här berörda arbetstagarna måste enligt artikel 11 tillförsäkras i nationell lagstiftning eller nationell praxis.

Barnledighet i samband med förlossning

Av EG-direktivets artikel 8 följer att medlemsstaterna skall se till att gravida arbetstagare, arbetstagare som nyligen fött barn och arbetstagare som ammar har rätt till sammanhängande barnledighet under minst 14 veckor under tiden före eller efter förlossningen enligt nationell lagstiftning eller praxis. den angivna ledigheten måste arbetstagaren ta ut minst två veckors obli- Av gatorisk ledighet under tiden före eller efter förlossningen i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis.

Allmänna överväganden 195

Som nämnts ovan har kvinnliga arbetstagare enligt 4 § andra stycket gällande föräldraledighetslag alltid rätt till hel ledighet i samband med barns födelse under minst sex veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sex veckor efter förlossningen. Enligt 4 § första stycket samma lag har arbetstagare rätt till hel ledighet under tid då arbetstagaren uppbär hel föräldrapenningsförmån enligt 4 kap. AFL. En kvinnlig arbetstagare har enligt 4 kap. 4 § tredje stycket andra meningen AFL alltid rätt till föräldrapenning till och med den tjugonionde dagen efter förlossningsdagen, även om hon inte har barnet i sin vård. Den svenska lagstiftningen måste enligt vår bedömning för att vara förenlig med direktivet tillförsäkra varje kvinnlig arbetstagare rätt till en oavbruten ledighet i minst 14 veckor under tiden före eller efter förlossningen. Här torde det ligga närmast till hands att förlänga den enligt 4 § andra stycket föräldraledighetslagen medgivna ledigheten till sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förlossningen. Fråga är härefter om vär gällande tillämpning kan tillgodose nu anses EGdirektivets krav en obligatorisk ledighet för kvinnliga arbetstagare tvâ veckor under tiden före eller efter förlossningen i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis. Den svenska föräldraledighetslagstiftningen bygger att föräldrarna frivilligt kan avgöra de önskar om vara lediga i samband med barns födelse och att de tillförsäkras anställningstrygghet i samband med utnyttjande av föräldraledighet. Av vad vi erfarit efter kontakter med Riksförsäkringsverket RFV utnyttjar gravida arbetstagare i första hand eventuell möjlighet till sjukskrivning eller ledighet med havandeskapspenning enligt 3 kap. 9 § AFL. Om dessa ersättningsformer inte kommer i fråga utnyttjas i sista hand rätten till ledighet enligt 4 § andra stycket föräldraledighetslagen med föräldrapenning enligt 4 kap. 4 § första stycket AFL. Av de undersökningar vi inhämtat och av de kontakter vi haft med organisationer på arbetsmarknaden har det inte framkommit något som tyder på att problem skulle föreligga för gravida arbetstagare eller arbetstagare som nyligen fött barn eller som ammar att få ledighet. Det har inte heller i lagstiftningsarbetet framförts något allmänt krav obligatorisk ledighet i

överväganden 196 Allmänna

samband med barns födelse. Föräldraledighetslagen tillerkänner arbetstagarledighet enligt där närmare angivna regler och det har inte framna rätt till något tyder detta regelverk inte skulle fungera på avsett kommit som att sätt. För svenska förhållanden framstår det mot denna bakgrund som främmanoch omotiverat med regel obligatorisk ledighet för kvinnliga arde en om betstagare under 14 dagar enligt angivna direktiv. Det har upplysts oss ovan i princip alla kvinnliga arbetstagare fött barn är lediga i från RFV att som uppskattats till 98 procent. Övriga anslutning till förlossningen. Andelen har sjukskrivna. Vi har dock inte funnit någon statistik som belägger antas vara detta antagande. i direktivet gäller två veckors obligatorisk ledighet under tiden före Kravet efter förlossningen i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis. eller vad vi har funnit finns det svensk praxis innebär att kvinnliga Efter en som nyligen fött barn verkligen utnyttjar den rätt till ledighet arbetstagare som lagstiftningen tillerkänner dem. Vi därför att svensk nationell som anser uppfyller EG-direktivets krav i denna del. Vi föreslår därför praxis redan nu inte någon lagändring i anledning av denna punkt i direktivet. Detsamma gäller motsvarande krav enligt den europeiska sociala stadgan.

omplacering och tjänstledighet vid riskfyllda arbetsförhållanden Allmänt om

Vi konstaterar till att börja med att kravet i direktivets artikel 5 om att arbetsgivaren skall vidta vissa åtgärder för att ändra på arbetsförhållandena eller arbetstiderna vid konstaterade risker för gravida arbetstagare, arbetsfött barn eller ligger utanför vårt utredningstagare som nyss som ammar uppdrag. De arbetsmiljömässiga konsekvenserna direktivet har behandlats av Ds 1993:82 Nya EG-regler på arbetsmiljöområdet. Utanför i rapporten uppdraget ligger också de eventuella konsekvenser för föräldraförsäkringen direktivet kan ha. Vi har dock en utgångspunkt att svensk lagstiftsom som sjukpenning, havandeskapspenning och föräldrapenning får ning om anses ett sådant tillförsäkrat bidrag som uppfyller kraven enligt artikel 11. ge

Allmänna överväganden 197

Rätt till omplacering enligt artikel 5

Om det av tekniska eller andra objektiva skäl inte är möjligt eller klart av redovisade skäl inte rimligen kan begäras att arbetsgivaren ändrar arbetsförhållandena eller arbetstiderna, skall arbetsgivaren vidta åtgärder för att omplacera arbetstagaren till ett annat arbete. I den del artikel 5 avser gravida arbetstagare tillgodoses kravet på omplacering till viss del bestämmelsen i 12 § gällande föräldralediggenom hetslag. l paragrafens första stycke föreskrivs: Om en kvinnlig arbetstagare inte får sysselsättas i sitt arbete grund av en föreskrift om förbud mot arbete under havandeskap, som har meddelats med stöd 4 kap. 6 § av arbetsmiljölagen, har hon rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anstållningsförmåner. Av 2 § Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter medicinsk om kontroll vid dykeriarbete AFS 1986:8 framgår arbetsgivare inte får att sysselsätta kvinnlig arbetstagare i dykeriarbete han känner till om att hon är gravid samt att kvinnlig arbetstagare under 50 års ålder arbetsgivaren av skall upplysas om denna regel. Vidare finns bestämmelse en i 39 § Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om bly AFS 1992:17, som stadgar att kvinnlig arbetstagare, omfattas periodisk kontroll, som av och som är gravid eller ammar och anmält detta för arbetsgivaren inte får sysselsättas blyarbete. Kvinnlig i arbetstagare, som omfattas periodisk kontroll, av skall snarast anmäla konstaterad graviditet till arbetsgivaren. Periodisk kontroll skall enligt 26 § ske av arbetstagare som sysselsätts i blyarbete. Enligt uppgift från Arbetarskyddsstyrelsen är dessa de enda föreskrifter styrelsen meddelat om förbud mot visst arbete för gravida arbetstagare. Det är således inom ett begränsat område gravida arbetstagare i dag som har rätt att bli omplacerade enligt 12 § första stycket föräldraledighetslagen. Den möjligheten finns för övrigt inte alls för arbetstagare nyligen fött som barn eller ammar. Detta synes punkt där ändring den vara en en av svenska normgivningen är påkallad för att uppfylla de krav EG-direktivet som ställer. Frågan bör enligt vår mening kunna finna sin lösning inom ramen för Arbetarskyddsstyrelsens föreskriftsrätt. I anslutning därtill föreslår vi en utvidgning av den bestämmelse finns i gällande 12 § första som nu stycket

Allmänna överväganden 198

föräldraledighetslagen till även kvinnor som nyligen fött barn eller att avse som ammar. Av 12 § andra och tredje styckena gällande föräldraledighetslag följer att kvinnlig arbetstagare, grund havandeskap inte kan utföra en som av fysiskt påfrestande arbetsuppgifter, har rätt att bli omplacerad till ett mindre ansträngande arbete med bibehållna anställningsförmåner. Detta gäller dock endast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse och endast det skäligen kan krävas av arbetsgivaren att om denne bereder arbetstagaren annat arbete hos sig. För rätt till omplacering enligt denna bestämmelse gäller således att arbetstagaren på grund havandeskap inte kan utföra fysiskt påfrestande av arbetsuppgifter. Genom denna bestämmelse skyddas dock arbetstagaren endast under havandeskap och därvid endast mot fysiskt påfrestande arbetsuppgifter. Tillämpningsområdet begränsas vidare förbehållet att rätten till av omplacering endast gäller det skäligen kan krävas av arbetsgivaren att om denne bereder arbetstagaren annat arbete hos sig. Bestämmelsen täcker inte helt de krav som uppställs i direktivet. Det krävs således enligt vår bedömning lagändring, som ger inte endast en gravida arbetstagare, utan även arbetstagare som nyligen fött barn eller som rätt till omplacering för det fall det inte rimligen kan begäras att ammar, arbetsgivaren vidtar åtgärder ändrar arbetsförhållandena eller arbets- tiderna är nödvändiga för att undvika risker för kvinnans hälsa och - som säkerhet. Eftersom direktivet förutsätter att det kan förekomma situationer där omplacering inte kan ske, och då hänvisar till tjänstledighet, bör bestämmelsen, att det skäligen skall kunna krävas av arbetsgivaren att denne bereder arbetstagaren annat arbete hos sig, behållas. Tidsgränsen i gällande svensk rätt för omplaceringsskyldigheten till 60 dagar före den beräknade förlossningen kan enligt vår mening inte bibehållas. Det blir grund av EG-direktivets annorlunda och mer materiellt utformade reglering av rätten för havande kvinnor till omplacering nödvändigt att utforma en regel om rätten till omplacering för havande kvinnor ett annat mera generellt sätt. Rätt till omplacering bör föreligga så länge det är nödvändigt för att skydda kvinnans hälsa och säkerhet samt under amningen. I övrigt bör tiden för rätt till omplacering efter barnets födelse kunna bestämmas till tre månader efter

Allmänna överväganden 199

förlossningen. Vi anser att detta medför att direktivet i praktiken får anses uppfyllt. En generös tillämpning skyddsregler till förmån för kvinnliga av arbetstagare som är gravida eller nyligen fött barn hör och har länge hört till god sed på svensk arbetsmarknad. Vi räknar därför i praktiken varken med tillämpningssvárigheter eller med att de föreslagna bestämmelserna kommer att verka särskilt betungande för arbetsgivarna.

Rätt till tjänstledighet enligt artikel 5

Om inte omplacering är möjlig skall arbetstagaren enligt artikel 5 i direktivet ha rätt till tjänstledighet så länge det erfordras för skydda hennes att hälsa och säkerhet.

Tjänstledighet för gravida

Av 4 § andra stycket gällande föräldraledighetslag följer att kvinnliga arbetstagare har rätt till hel ledighet i samband med barns födelse under minst sex veckor före den beräknade förlossningen och sex veckor efter förlossningen. Även med vårt förslag att denna s.k. mammaledighet skall utökas till sju veckor före och efter förlossningen måste det konstateras att EG-direktivet fordrar att kvinnan, om hon inte kan beredas omplacering i dessa fall, skall ha rätt till tjänstledighet så länge det erfordras för att skydda hennes hälsa och säkerhet. Vi föreslår en lagändring med den innebörden.

Tjänstledighet för den nyligen fött barn som

Enligt 3 § gällande föräldraledighetslag har arbetstagare rätt till ledighet för vård av barn dels i form hel ledighet, dels i form av av förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid. Rätten till hel ledighet gäller under ett och ett halvt år från barnets födelse. Därutöver har arbetstagaren enligt 4 § samma lag rätt till hel ledighet under tid då arbetstagaren uppbär hel föräldrapenningsförmån enligt 4 kap. AFL och förkortning av arbetstiden enligt vissa närmare angivna regler. Som villkor för rätt till

200 Allmänna överväganden

ledigheten gäller dock enligt 5 § att arbetstagaren vid ledigheters början varit anställd hos arbetstagaren antingen de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Dårtiil har en kvinnlig arbetstagare, nämnts, enligt 4 § andra stycket rätt till sex som ovan veckors ledighet efter förlossningen. Vi bedömer att svensk lagstiftning enligt våra redovisade förslag tillgodokravet i direktivet ledighet för arbetstagare som nyligen fött barn. ser

Tjänstledighet för den som ammar

Av 4 § andra stycket andra och tredje meningarna gällande föräldraledighetslag framgår kvinnlig arbetstagare vidare har rätt att vara ledig för att en barnet. För denna ledighet finns inte något kvalilikationsatt amma typ av krav. Däremot är arbetstagaren inte tillförsäkrad lön för denna tid. Föräldrapenning för vård barn kan utges enligt reglerna i 4 kap. AFL. av EG-direktivets krav rätt till ledighet för arbetstagare som amnar uppfylls enligt vår mening i svensk lag dels redovisade regler, dels genom nu föreslagen ändring beträffande omplacering m.m. Se 20 § andra genom stycket. Detsamma gäller kraven enligt den europeiska sociala stadgan i dmna del.

Ledighet för undersökningar under graviditeten

Av artikel 9 i EG-direktivet framgår att medlemsstaterna skall vidtz nödvändiga åtgärder för till gravida arbetstagare i enlighet med nationell att se att lag eller praxis skall ha rätt till ledighet utan inkomstförlust för mölravårdsundersökningar, sådana undersökningar måste ske på arbetstid om Svensk lagstiftning innehåller i denna del en bestämmelse om att föräldrapenning kan utgå även i samband med föräldrautbildning och då iven före barnets födelse 4 kap. 4 § andra stycket AFL. På den statliga sidan gäller enligt avtal att en arbetstagare har rät till s.k. tjänstebefrielse det behövs för besök för kontroll eller undersökning på om mödravårdscentral Statens arbetsgivarverks cirkulär 1992 A en

Allmänna överväganden

Det har vid kontakterna med organisationer på arbetsmarknaden inte framförts några krav i dessa delar. Denna typ av ledighet torde för övrigt enligt svensk arbetsrättslig tradition typiskt sett fråga löses avtalsvara en som vägen. Vi har mot bakgrund härav funnit att svensk lagstiftning och praxis inte strider mot EG-direktivet i denna del. Någon lagändring föreslås därför inte.

Anställningsskyddet för gravida arbetstagare fl. m.

Av artikel 10 i EG-direktivet framgår att medlemsstaterna skall till se att gravida kvinnor inte får sägas upp under perioden från början graviditeav ten till slutet av barnledigheten enligt artikel Detta gäller dock inte de fall som inte har att göra med deras tillstånd. Denna reglering skall tillämpas i enlighet med nationell lag eller praxis och, där det är tillämpligt, medgivande föreligger från behörig myndighet. Om uppsägning ändå sker skall arbetsgivaren utförligt, i skriftlig form ange skälen för uppsägningen. Medlemsstaterna skall vidare skydda arbetstagare från följderna av sådana olagliga uppsägningar. Genom de regler om anställningsskydd i 10 och ll §§ gällande förnu äldraledighetslag förbjuds uppsägning grund någon av att tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt föräldraledighetslagen. Reglerna föreslås oförändrade överförda till den nya lagen. Till detta kommer att uppsägning även en i annat fall alltid måste sakligt grundad enligt LAS. vara

Rätt till ekonomiskt bidrag under ledighet

Enligt artikel 11 skall rättigheterna i artiklarna 6 och 7 rörande anställningskontraktet och rätten till lön ocheller bidrag för gravida arbetstagare, arbetstagare som nyligen fött barn eller tillförsäkras i nationell som ammar lagstiftning eller nationell praxis. Bidraget skall tillräckligt anses stort om det garanterar en inkomst är åtminstone lika som stor som den som arbetstagaren skulle i fall hon avbröt sitt arbete hälsoskäl, av om inte någon annan form av övre gräns gäller enligt nationell lag. Medlemsstaterna får

överväganden 202 Allmänna

bidraget beroende att arbetstagaren har kvalificerat sig för en sådan göra av förmån enligt nationell lag. Sådana villkor får dock inte fordra att arbetshar varit anställd under än 12 månader omedelbart före den tagaren mer beräknade tidpunkten för förlossningen. Med hänsyn till gällande bestämmelser havandeskapspenning och förom äldraförsäkringsförmåner gör vi, som primärt inte anser oss berörda av frågan, inför den fortsatta beredningen direktivens förenlighet med av svensk rätt dock den bedömningen, att svensk lagstiftning och praxis uppfyller de krav EG-direktivet i fråga om bidrag ställer upp.

Talerätt

Medlemsstaterna skall utforma sin lagstiftning sådant sätt att en arbetsatt hon inte fått del rättigheterna i direktivet kan föra tagare som anser av talan i rättegång eller gentemot en myndighet. Av 13 § gällande föräldraledighetslag framgår att en arbetsgivare som bryter mot lagen skall betala skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning har skett. Bestämmelsen föreslås Överförd till den som föräldraledighetslagen. I 20 kap. 10, 10 a och ll AFL finns bestämnya melser omprövning försäkringskassans beslut om försäkring enligt om av lagen samt om talerätt. Svensk lagstiftning får härigenom bedömas uppfylla kravet på möjlighet att föra talan till skydd för de aktuella rättigheterna.

Sammanfattning

Vi föreslår sammanfattningsvis följande ändringar i föräldraledighetslagen i syfte att uppfylla Sveriges förpliktelser enligt det aktuella EG-direktivet. Rätten till ledighet för kvinnan i samband med barns födelse dvs. ledighet kvalifikationskrav och utan samband med föräldrapenning utvidgas utan från till sju veckor före respektive efter barnets födelse eller från samsex manlagt 12 till 14 veckor.

Allmänna överväganden 203

Skyddet för kvinnor som väntar barn, nyligen fött barn eller och ammar som löper risk till hälsa och säkerhet i sitt arbete utvidgas genom en rätt till omplacering eller, om det inte är möjligt, tjänstledighet under havandeskapet och amningen samt i övrigt till tre månader efter barnets födelse. upp

8.4 Övriga ledighetsregler

Vårt förslag Vi föreslår att lagen 1979:1184 rätt till ledighet för vissa föreom ningsuppdrag inom skolan, sia-ledighetslagen avskaffas. m.m. För övrigt föreslås inga förändringar i form av utvidgningar eller inskränkningar på ledighetslagstiftningens område.

8.4.1 Sia-ledighetslagen

Sia-ledighetslagen reglerar frågor ledighet för deltagande i föreningsom arbete i grundskola m.m. Såvitt framkommit- dels Sören Wibes genom enkät, dels vid förfrågningar som gjort hos Kommunförbundet och i vissa kommuner tillämpas lagen överhuvud inte. Vi föreslår - taget därför att sialedighetslagen avskaffas.

8.4.2 Närstâendevårdslagen och lagen förbud

om mot uppsägning eller avskedande arbetstagare med av

anledning av värnpliktstjänstgöring

m.m.

Det har vid vårt arbete inte framkommit någon särskild kritik mot dessa lagar. För att skapa mer enhetliga regler i sak beträffande de olika ledighetsreglerna vore det dock önskvärt lagarnas skadeståndsatt och preskriptionsregler samordnas med reglerna enligt förslaget till studieledighetslag

m.fl. lagar. Det förslaget se avsnitt 8.2.5.

bygger i sin tur 1992 års

överväganden Allmänna

arbetsrättskommittés förslag. Om lagstiftning i enlighet med Arbetsrättsen kommitténs förslag införs, bör ändringar i nu berörda lagar övervägas. Arbetsrättskommittén har utarbetat förslag till sådana lagändringar SOU

1993:32.

8.4.3 Andra ledighetsregler m.m.

ledighet återfinns även i 17 § MBL, 14 § LAS, 6 kap. 5 och Regler om arbetsmiljölagen, 12 § lagen arbetstid m.m. i husligt arbete, 15 §§ a om 6 § RF och 4 kap. 11 § KL. Vidare förutsätter 44 § räddningstjänst- 4 kap. lagen att ledighet beviljas. Önskemål i riksdagen framförts ledighetsformer bl.a. för förehar om nya olika slag se avsnitt 4.1. ningsarbete av Frivillig verksamhet för totalförsvaret Ett mål- och resultat- I betänkandet SOU 1992:132 har föreslagits att studieledighetslagen ändras perspektiv tillägg, varigenom arbetsgivarens möjlighet att uppskjuta en begenom ett tjänstledighet i någon mån begränsas såvitt gäller utbildning inom den gärd frivilliga försvarsverksamheten. funnit skäl föreslå några förändringar, i form av utvidg- Vi har inte att ningar eller inskränkningar, i fråga om de nuvarande ledighetsregler som behandlas under denna rubrik. Vi har inte heller ha grund att föreslå några nya regler avseende ansett oss ledighet för frivillig försvarsutbildning eller att i övrigt föreslå utökningar av ledighetslagstiftningen för nya ledighetsändamål. följdändringar krävs i lagen 1962:381 allmän försäkring och i Vissa om arbetsrättslig beredskapslag 1987:1262. Vi har utarbetat förslag härtill. Vissa följdändringar bör även göras i tjänstledighetsförordningen 1984:111, förordningen 1985:335 tillgodoräknande av tid för förom äldraledighet vid tillsättningen statligt reglerade tjänster och förordningen av 1992:330 ungdomspraktikanter. Vi har inte ansett det behövligt att nu om utarbeta förslag till sådana åtgärder.

Allmänna överväganden 205

8.5 semesterlönegrundande frånvaro

8.5.1 Inriktningen och avgränsningen vårt arbete av

Frågan om vad bör innefattas i begreppet semesterlönegrundande som frånvaro är ytterst intressefråga med ekonomiska konsekvenser en för både arbetsgivare och arbetstagare. Vi har vår uppgift sett som att genomlysa frågan i ett sammanhang för att därefter i stora drag redovisa ett underlag på detta mycket komplicerade område. Det har dock inom ramen för utredningsuppdraget inte varit möjligt göra närmare bedömningar att av de ekonomiska konsekvenserna på området. Detta får belysas i ett fortsatt beredningsarbete. Intresset av att likabehandla ledighet med arbetad tid har gjort systemet administrativt krångligt. Vi har mot bakgrund direktiven inte av sett det som en uppgift för oss att föreslå några utvidgningar listan av med semesterlönegrundande frånvaro utan i stället koncentrerat överväga vissa oss att begränsade förenklingar och ändringar framstår nödvändiga som som av systematiska skäl eller för att motverka eventuell överkompensation eller missbruk av reglerna. Frågan semesterlönegrundande om frånvaro på föräldraledighetens område bör dock knuten till föräldraförsäkringens anses regelsystem och bör därför övervägas närmare i annat sammanhang där föräldraförsäkringens utformning behandlas. Däremot har vi ansett att reglema om semesterlönegrundande frånvaro grund av utbildning i vissa fall är en fråga som vi har anledning att ta ställning till. En övergripande administrativ förenkling utjämning de ekonosamt av miska effekterna kan enligt vår uppfattning inte genomföras annat än genom ett helt nytt system, som kan avlösa den nuvarande regleringen. I avvaktan därpå får man i första hand inom semesterlöneförsäkringens ram söka lösa de mest akuta problemen inte minst för de mindre företagen. Vi anser oss inte ha förutsättningar för här föreslå omfattande att ändringar pâ de områden som ligger utanför kärnan i vårt utredningsuppdrag. En central fråga, nämligen den om frånvaro grund sjukdom och av arbetsskada, tas dock särskilt. upp Vi har emellertid inte haft möjlighet att behandla den så ingående som varit önskvärt.

överväganden 206 Allmänna

8.5.2 Frånvaro på grund sjukdom och arbetsskada av

Vårt förslag Sjukdomsfallen och arbetsskadefallen behandlas lika i fortsättningen. den sjukfrånvaro, inklusive sådan beror på arbetsskada, Endast som under intjänandeåret som inte överstiger 180 dagar skall vara semesterlönegrundande. Den s.k. 90-dagarsregeln avskaffas. tvåårsperiod, varunder sjukdomsfrånvaro är semesterlö- För att en ny negrundande, skall börja löpa måste arbetstagaren ha återgått i arbete under minst 14 dagar.

ISO-dagarsbegränsningen i 17 § första stycket I

Ursprungligen endast frånvaro grund av yrkesskada semesterlönevar grundande. År 1954 gjordes även sjukdom semesterlönegrundande, annan dock längst under 90 dagar kvaliñkationsåret. Bestämmelsens tillkomst av hängde med 1954 års lagstiftning yrkesskadeförsäkring och den samman om däri föreskrivna samordningen mellan den allmänna sjukförsäkringen och yrkesskadeförsäkringen. Samordningen, som behölls vid tillkomsten av lagen 1976:380 arbetsskadeförsäkring LAF, innebar bl.a. att under om de första 90 dagarna sjukdomstiden den s.k. samordningstiden fick av arbetstagaren sjukersättning från den allmänna sjukförsäkringen, oavsett om arbetstagaren led arbetsskada eller sjukdom. Först därefter utgavs av annan i arbetsskadefallen tidigare yrkesskadefallen ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Från socialförsäkringsorganens synpunkt medförde samordningen den fördelen, att sjukdomsorsaken inte behövde prövas förrän 90 dagar förflutit. Ett de skäl vid sidan av en önskan att vidga semesterrätten vid av sjukdom under kvaliñkationsâret anfördes då bestämmelsen om privi- - som legiering av vanlig sjukdom under 90 dagar tillkom, var att man genom denna undvek prövning sjukdomsorsaken blev nödvändig bara för att att av

Allmänna överväganden 207

semesterrätten skulle kunna fastställas. Wikrén m.fl. Semesterlagen med kommentarer, tredje upplagan, 1990, s. 121 f.. Såväl samordningstiden enligt LAF som den tid varunder frånvaro på grund av sjukdom är semesterlönegrundande utökades sedermera till 180 dagar. Arbetsskadeförsäkringen omfattar anställda, uppdragstagare och egenföretagare och ger ersättning för inkomstbortfall till den som ådrar sig en skada i sitt arbete. LAF omfattar skador enligt ett generellt arbetsskadebegrepp. Som arbetsskada anses skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. Även olycksfall vid färd till eller från arbetsstället räknas som olycksfall i arbetet, om färden föranleds av och står i nära samband med arbetet. För skada som framkallats av smitta gäller särskilda regler. Om en försäkrad varit utsatt för olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet gällde före den 1 januari 1993 att skada som han ådragit sig skulle anses vara orsakad av den skadliga inverkan om inte betydligt starkare skäl talade mot det. Sedan den 1 januari 1993 gäller beträffande annan skadlig inverkan i arbetet än olycksfall att kravet på skadlighet hos en arbetsmiljöfaktor som förutsättning för rätt till ersättning enligt LAF höjts från sannolikhet till hög grad av sannolikhet. Samtidigt har kravet orsakssamband mellan skadlig inverkan i arbetet och den försäkrades skada skärpts så att samband skall anses föreligga om övervägande skäl talar för det. För skador inträffat som före den 1 januari 1993 och som anmälts till försäkringskassan senast den 30 juni 1993 tillämpas dock alltjämt äldre lag. Arbetsskadeförsäkringen var tidigare samordnad med den allmänna sjukförsäkringen på så sätt att ersättning utgavs från sjukförsäkringen under de första 180 dagarna 90 dagar före den l januari 1992 efter det att skadan visade sig, den s.k. samordningstiden. Från arbetsskadeförsäkringen utgavs efter samordningstidens slut ersättning för sjukvårdskostnader inklusive resor och andra till skadan hänförliga kostnader liksom arbetsskadesjukpenning. Sedan den 1 juli 1993 gäller att rätten till arbetsskadesjukpenning har slopats för den som är sjukförsäkrad enligt lagen 1962:381 allmän försäkom

överväganden 208 Allmänna

från tidpunkt inte längre ersättning från ring AFL. Vidare utges samma arbetsskadeförsäkringen för andra kostnader än för sjukvård utom riket, tandvård och särskilda hjälpmedel.

90-dagarsregeln i 17 § andra stycket

första meningen semesterlagen framgår, att man vid Av 17 § andra stycket bestämmelserna semesterlönegrundande frånvaro enligt tillämpningen av om stycket 1 sjukdom inklusive arbetsskada inte i något fall skall anse första de första 90 dagarna frånvaroperiod bero arbetsskada. frånvaro av en kvarstå efter det att samordningstiden enligt LAF och Denna regel kom att semesterlönegrundande frånvaro grund sjukdom utökats till tiden för av 180 dagar. utgången de första 90 dagarna måste sjukdomen hänföras till an- Efter av tingen arbetsskada eller annan sjukdom. har kritiserats eftersom den sin konstruktion medför Bestämmelsen genom semesterförmânerna blir olika stora, beroende på om i det enskilda fallet att arbetsskada eller sjukdom inträffar först. annan beskrevs i 1974 års semesterkommittés betänkande Fem veck- Problemet semester SOU 1975:88 s. 101 enligt följande. ors arbetstagare varit frånvarande från arbetet på grund av sjukdom i Har en exempelvis sju månader år, sista fyra månaderna till följd av av ett varav yrkesskada, får han tillgodoräkna sig hela frånvarotiden som kvalifikationstid. En arbetstagare däremot är frånvarande under lika lång tid annan som med den skillnaden frånvaron de fyra första månaderna beror yrkesatt skada och återstoden vanlig sjukdom får endast tillgodoräkna sig de fyra

första månaderna. Detta problem fanns således även i tidigare semesterlagar men var då av betydelse eftersom den privilegierade tiden vid vanlig sjukdom endast större 90 dagar. Problemet behandlades utförligt av såväl 1960 års som 1974 var års semesterkommittéer. 1986 års semesterkommitté uttalade i betänkandet Om semester SOU 1988:54 357 f. i denna del bl.a. följande. s.

Allmänna överväganden 209

Den egentliga orsaken till problemet är samordningen mellan sjukförsäkringen och arbetsskadelagstiftningen. Prövning av om arbetsskada föreligger anses böra ske först efter 90 dagar. Om 90-dagarsregeln i semesterlagen upphävs kan detta medföra, att fråga om arbetsskada föreligger, måste prövas särskilt i semesterärendet. Vi anser i likhet med tidigare utredningar att 90-dagarsregeln måste behållas. Eftersom den semesterlönegrundande fránvarotiden vid sjukdom förlängdes till 180 dagar genom 1977 års semesterlag har de beskrivna olägenheterna fått avsevärt minskad betydelse. Fallen torde vara ovanliga.

I uppställningen nästa sida lämnas en schematisk översikt om frân vilken tidpunkt frågan om arbetsskada föreligger måste fastställas enligt regeln om semesterlönegrundande frånvaro i 17 § första stycket

överväganden 210 Allmänna 8

w 8 m w a a

m.. m 8

Allmänna överväganden 21 1

l arbetsskadefallen rörande arbetstagare som inte är försäkrade enligt AFL, får arbetsgivaren fortsättningsvis vägledning bedömningen i arbetsav skadeärendet. Om den s.k. 90-dagarsregeln avskaffas förskjuts tidpunkten vid vilken arbetsgivaren måste ta ställning i semesterärendet till arbetsom skada föreligger till 180 dagar efter skadetillfället. Den s.k. 90-dagarsregeln har förlorat sin funktion. På grund härav och då arbetsskadefallen enligt förslaget skall likställas med övrig sjukdom föreslår att regeln nu avskaffas.

Särskilt om problem vid längre halvtidsfrånvaro

Vid tolkning av kvalifikationsgränsen 180 dagar vid halv sjukskrivning skall dag då arbetstagare delvis varit frånvarande grund av halv sjukskrivning räknas som en dag AD 1983 nr 149. Bestämmelsen har kritiserats eftersom semesterlönen kan bli olika stor beroende på hur sjukskrivningen är förlagd. För den som är halvt sjukskriven och arbetar varannan dag räknas endast dag frânvarodag, varannan som vilket innebär klara semesterfördelar jämfört med den som arbetar halvtid varje dag. 1986 års semesterkommitté ansåg att bestämmelserna i semesterlagen inte borde innebära olika stora semesterförmäner beroende vilket mönster t.ex. en sjukskrivning i rehabiliteringssyfte följer. Kommittén övervägde därför ett tillägg i 17 § med innebörd att två dagar med halv sjukskrivning räknas som en dag vid tillämpning av första stycket första punkten. Kommittén påpekade att 180-dagarsregeln skall tillämpas kalendariskt, varför beräkningen borde knytas till graden sjukskrivning och inte till i vilken av utsträckning sjukpenning uppbärs SOU 1988:54 347 f.. Förslaget har s. ännu inte lett tilllagstiftning. Frågan om halvtidsfrånvaro är sådan att inte böra föreslå föranser oss ändringar nu. Problemet bör lösas i annat sammanhang.

överväganden 212 Allmänna

Enhetliga regler för sjukdom och arbetsskada

framställdes i riksdagen i början 1980-talet om att den förmånliga Krav av arbetsskada i 17 § första stycket 1 skulle tas bort. Vid riksmötet regeln för krav återkommit. Socialutskottet SoU 198283:38 s. 12 f. 199394 har detta borttagande den aktuella regeln skulle medföra har påpekat bl.a. att ett av för semesterlönen skulle flyttas över från arbetsgivarna till att kostnaden trygghetsförsäkringen. försäkringsskydd den allmänna försäkringen och i viss mån ar- Det som betsskadeförsäkringen kompletteras för flertalet anställda av förmåner ger arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommit överens om som kollektivavtal, trygghetsförsäkring vid arbetsskada TFA. genom t.ex. TFA den drabbats personskada i arbetet skall Syftet med är att som av få ersättning enligt skadeståndsrättens normer för sådana anspråk som kunna arbetsskadeförsäkringen utan att behöva visa att arbetsgiinte ersätts genom någon vårdslöshet är skadeståndsskyldig. Störst varen eller annan genom betydelse har TFA:s ersättning för ideell skada, dvs. för sveda och värk,

lyte och samt för olägenheter i övrigt. men Den redovisade samordningen arbetsskade- och sjukförsäkringen, ovan av till arbetsskadesjukpenning, kan komma att medföra dvs. slopandet av rätten i samband med prövning rätten till semesterlönegrundande att det först av enligt semesterlagen blir nödvändigt att i praktiken göra skillnad frånvaro sjukdom och arbetsskada. Vad detta kan komma att betyda i fråga mellan antal ärenden, administrativt arbete och tvister är svårt att bedöma. Att om förändringen får vissa effekter och att dessa inte bör negligeras synes dock

stå klart. Om arbetsskada likställs med övrig sjukdom vad gäller semesterlönegrundande frånvaro kan detta vidare få betydelse för de avtalsbundna försäkringarna i form ökade kostnader. Vi har inte särskilt beräknat effekterna av detta. Detta skulle fordra sådan genomgång av problemet som vi inte av en har haft tillfälle att utföra inom ramen för detta utredningsuppdrag. Att kunna likställa arbetsskada med övrig sjukdom i semesterlönehänseklara administrativa fördelar för arbetsgivarna. En sådan ende synes, ge ändring skulle innebära relativt måttliga effekter för de enskilda arbetstagar-

Allmänna överväganden 213

na. Effekterna för berörda domstolsorganisationer, främst Arbetsdomstolen, skulle troligen också bli positiva, även om det är svårt att säkert bemera döma dessa. Sammantaget talar detta starkt för en sådan ändring. Som en följd av samordningen av sjuk- och arbetsskadeförsäkringen och i syfte att åstadkomma mer enhetliga regler föreslår att särregleringen nu för arbetsskada i 17 § första stycket 1 avskaffas. Den där stadgade 180dagarsgränsen kommer således även att gälla arbetsskadefallen. Vi anser inte att förslaget strider vare sig mot ILO-konventionen nr 121 förmåner om vid yrkesskada eller mot lLO-konventionerna nr 132 och 146 semester. om Ingen av dessa konventioner innehåller såvitt vi har kunnat finna föreskrifter som hindrar att sjukdom som beror på arbetsskada betraktas som annan sjukdom i detta sammanhang se avsnitt 7.1. Vi bedömer att förtjänsterna av förslaget är så stora att de uppväger eventuella nackdelar. Vi är dock medvetna om att denna fråga i en fortsatt beredning kan visa sig fordra ytterligare överväganden. Ett sammanhang där detta möjligen skulle kunna ske är, som TCO påpekat, i Beredningen för en ny ordning för sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna.

Allmänt om tvåårs regeln

Tvåårsregeln se avsnitt 2.7 gällde även enligt 1963 års semesterlag. - - 1974 års semesterkommitté anförde att en obegränsad rätt att tjäna in semesterlön vid sjukdom och annan semesterlönegrundande frånvaro i viss mån stred mot grundtanken bakom semestern. Arbetstagarnas behov att koppla av av från arbetet tunnas ut och semesterrätten förvandlas och till mer mer en ren löneförstärkning. Kommittén föreslog därför att tvåårsregeln skulle införas även i 1977 års semesterlag och all semesterlönegrundande avse frånvaro. Det bör härvid observeras att tvåårsregeln skulle bli den enda begränsningen enligt kommittéförslaget. Den särskilda begränsningen till 180 dagar per år i 17 § första stycket infördes först i propositionen. Samtidigt behölls tvåårsregeln men fick då uttrycklig begränsning till en att avse frånvaro på grund av sjukdom eller arbetsskada. Möjligen berodde detta på

överväganden 214 Allmänna

oavbruten frånvaro under än två år för övriga ledigheter inte antogs att mer bli vanlig. 1986 års semesterkommitté ansåg att tvåårsregeln kunde utvidgas på så den även skulle frånvaro med anledning av studier. De viktisätt att avse skälen härför desamma 1974 års semesterkommitté anfört gaste var som nämligen behovet att koppla från arbetet tunnas ut och att semesteratt av förvandlas till löneförstärkning vid frånvaro. Man ansåg vidare rätten en ren det inte rimligt att frånvaro med anledning av studier skulle vara mer att var privilegierad än exempelvis frånvaro på grund sjukdom SOU 1988:54 av 360. Förslaget remissbehandlades men lämnades utan kommentarer av s. remissinstanserna. Tvåårsregeln inte uttryck för någon princip. Gränsen om två år är ger resultatet skälighetsbedömning. Vi har inte funnit skäl att föreslå vara av en sig avskaffa tvåårsregeln eller att bygga ut den till att omfatta även övriatt ga frånvaroorsaker.

sjukfrånvaro under tvåårsfristen Särskilt om avbrott i

Tvåårsregeln innebär således att oavbruten sjukfrånvaro efter två hela intjånandeår inte grundar rätt till semesterlön. Frågan uppkommer då om ett avbrott i sjukfrånvaron skall viss längd för att en ny utgångspunkt vara av för beräkningen skall bestämmas. Enligt förarbetena till semesterlagen. avbryts tvåårsfristen arbetstagaren återgår till arbetet någon enstaka dag. om Om arbetstagare, varit sjuk, återgår i arbete men tvingas avbryta en som arbetet på grund sjukdom redan första dagen har således tvåårsfristen av brutits SOU 1975:90 s.176. 1986 års semesterkommitté ansåg att detta borde gälla även fortsättningsvis SOU 1988:54 s. 361. g I betänkandet Årsarbetstid Ny lag om arbetstid och semester SOU - 1992:27 behandlas frågan längden av den semesterlönegrundande frånom vid rehabilitering. Enligt direktiven skulle utredningen föreslå ändvaron ringar inte endast i syfte att åstadkomma en mer rättvis fördelning mellan olika arbetsgivare utan också ändring som skulle hindra att en enskild en arbetsgivare drabbas orimligt hårt i samband med rehabilitering. Utredning-

Allmänna överväganden 215

en har föreslagit att tvåârsfristen skall avbrytas först arbetstagaren har om arbetat mer än 14 dagar i följd SOU 1992:27, 256 och 286. en s. Betänkandet har remissbehandlats. Socialstyrelsen, Televerket, Sjöfartsverket, SAV, Riksskatteverket, SAF, Landstingsförbundet, Kommunförbundet, FR, Tidningarnas Arbetsgivareförening och Sveriges Industriförbund är positiva till denna begränsning i rätten till semesterlönegrundande frånvaro. Sjöfartsverket vill längre än utredningen och låta tvåårsfristen fortsätta att löpa till dess arbetstagaren varit tillbaka i arbete i fyra veckor. Enligt SAV bör arbetstagaren i vart fall ha arbetat minst 180 dagar innan tvåârsen ny frist börjar löpa. SAV anser det inte rimligt med dubbelbetalning vara av sjuklön eller sjukpenning och semesterlön vid långtidssjukdom. SAF och FR anser inte heller att förslaget går tillräckligt långt och att gällande menar nu regler i 17 § semesterlagen helt bör revideras. Vi ansluter oss till förslaget att en påbörjad tvåårsfrist avbryts först om avbrottet är längre än 14 dagar i en följd.

Frågan om överkompensation semesterlön vid sjukskrivning av

I underlaget för sjukpenninggrundande inkomst ingår även semesterlön. Detta kan i vissa fall innebära att en arbetstagare blir överkompenserad vid sjukdom. Genom att semesterersättning ingår i underlaget för beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst uppstår viss överkompensation. en 1993 års sjukförsäkringsreform med införande karensdag och sänkta av ersättningsnivåer har medfört att problemet vad gäller överkompensationsfrågan blivit mindre uttalat. Fråga är om saken fortsättningsvis skall behandlas inom sjukförsäkringen eller i semesterlagen. Vi den bör prövas anser att i annat sammanhang än inom för vårt utredningsuppdrag. ramen

8.5.3 Frånvaro på grund vård barn av av m.m.

Lagstiftaren har i fråga frånvaro grund vård barn om av av satt gränsen för semesterlönegrundande frånvaro till 120 dagar. Gränsen är ett uttryck för en intresseavvägning. Vi denna punkt förhindrade anser oss att inom

SOU l994z4l 216 Allmänna överväganden

utredningsuppdrag föreslå ingripande förändringar i sak. ramen för vårt enligt vår mening i stället behandlas i samband med en eventuell Frågan bör föräldraförsäkringen. framtida översyn av

8.5.4 Ledighet för smittbärare

ligger bakom denna regel rör så starka samhälle- De argument som ytterst smittbärare avhåller sig från arbete att det inte finns liga intressen att - semesterlön vid påtvingad frånvaro i enlighet med skäl att förvägra dessa nuvarande bestämmelse. Denna bör således kvarstå. förenklingsskäl och likväl kan tänkas motivera en ändring i De annat som får vid behov bli fråga att utreda i särskild ordning. denna bestämmelse en

8.5.5 Frånvaro på grund av utbildning

Vårt förslag utbildning, inklusive sñ, skall inte längre vara Frånvaro som beror semesterlönegrundande.

alla har behov det, en utbildning som Samhället garanterar vuxna som av nioâriga grundskolan. Det starka intresse som således finns motsvarande den medborgarna skall erhålla denna utbildning talar i och för sig för att att ledighet för denna också skulle semesterlönegrundande. Frånvaro från vara på grund studier är enligt gällande regler semesterlönegrunarbetet av nu mån vissa studiestöd korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidande iden typer av eller utbildningsarvode enligt studiestödslagen utgår för studierna. Det drag har från arbetsgivarhåll framhållits att det föreligger problem för arbetshålla reda på enligt vilken studiestödsform arbetstagaren givarna att som eventuellt uppbär ersättning för sina studier.

Allmänna överväganden 217

Våra överväganden

Vuxenstudier är i dag normalt upplagda terminsvis på sätt studisamma som er i ungdomsskolan. Studiestöd utgår endast för den tid som eleven studerar och under högst tio månader per år. Under de studiefria loven uppbär den vuxenstuderande således inte någon ersättning utan är hänvisad till att försörja sig pâ annat sätt. Det får numera anses vara ett berättigat krav, att även den studerar som får möjlighet till vila och rekreation under sin studietid, för pâ att ett meningsfullt sätt kunna genomföra sina studier. Att avskaffa regeln om semesterlönegrundande frånvaro för studier kan därför betänkligt. synas vara Att utbildning till viss del är semesterlönegrundande innebär å andra sidan dels en viss ekonomisk börda, dels administrativ börda för arbetsgivaren na särskilt de mindre företagen bl.a. genom att dessa måste hålla reda - vilken typ av studiestöd som utgår för den anställdes studier. Det är vidare en tämligen liten andel studerande har denna rättighet. Utanför som denna grupp står dels studerande inom ungdomsskolan och högskolorna, dels vuxenstuderande som inte erhåller de i lagen angivna bidragen. Mot bakgrund av det anförda vi att det inte föreligger några betyanser dande hinder mot att inskränka rätten till semesterlönegrundande ledighet för utbildning. Förenklings- och kostnadsskäl talar övervägande för att avskaffa rätten till semesterlönegrundande frånvaro för studier. Detta ligger vidare väl i linje med synsättet att det för studieledighet skall krävas än i dag mera även av arbetstagarna. Studier enligt FML, för vilka arbetstagaren uppbär lön, kommer genom sin konstruktion dock, det bör understrykas, inte omfattas den att av nu föreslagna inskränkningen. Genom att vi i värt förslag till studieledighetslag inarbetat rätten till ny ledighet för sfi-utbildning kommer även den särskilda typen av semesterlönegrundande frånvaro att tas bort se avsnitt 8.5.7.

Sverige har ratificerat en ILO-konvention nr 140 betald ledighet för

om studier. Enligt denna åtar sig medlemsstaterna att stegvis främja beviljandet av betald studieledighet för utbildning. Se vidare avsnitt 7.1.

överväganden 2 l 8 Allmänna

inskränka rätten till semesterlön vid frånvaro för Att på föreslaget sätt i de få studieledighetssituationer där det nu förekommer, anser vi studier, inte strida mot konventionen.

8.5.6 Frånvaro på grund av värnplikt m.m.

Högst 60 dagars frånvaro är enligt denna bestämmelse semesterlönegrunföreligger starka sociala skäl för att behålla nuvarande regel dande. Här såsom den är. Vi föreslår därför inte någon ändring.

8.5.7 Frånvaro på grund sfi-studier av

under avsnitt 8.5.5, har föreslagit att sfi-ledighetslagen skall Som nämnts i studieledighetslagen, vilket medför att ledighet för sfi inte kominarbetas semesterlönegrundande. För denna ordning talar även intresset mer att vara i praktiken underlätta för invandrare att få arbete. Härigenom gynnas av att också likställdheten mellan olika på arbetsmarknaden. grupper

8.5.8 Frånvaro på grund närståendevård av

Med anledning den nyligen genomförda ändringen i närståendevârdslaav vilken trädde i kraft den 1 juni 1993, ändrades även 17 § första gen, stycket 8 semesterlagen. Ändringarna i närstâendevårdslagen innebär ett tillägg till bestämmelserna ersättning och ledighet för närståendevârd. Tillägget innehåller att närom ståendepenning skall kunna utges för högst 240 dagar vid vård av hiv-smittade smittats användning av blodprodukter inom den personer, som genom svenska hälso- och sjukvården. Ändringen i semesterlagen innebär att ledigheter över 45 dagar per år i samband med närståendevärd inte skall vara semesterlönegrundande prop. 199293:178 s. 29 f..

Allmänna överväganden 219

I 199394 års budgetproposition prop. l99394:10O Bilaga 6 föreslås en utbyggnad av tiden för rätt till ersättning och därmed ledighet även till 60 dagar. Fråga är nu om skall föreslå ytterligare förändringar i denna del. Starka sociala skäl talar för att även denna typ frånvaro skall grunda av rätt till semesterlön. Å andra sidan är frågan, om arbetsgivaren skall drabbas av merkostnader för att denne råkar ha anställd närstående svårt en vars är sjuk, givetvis berättigad att ställas. En begränsning av den semesterlönegrundande frånvarotiden har införts just för minska risken för nu att att utvidgningen av rätten till närståendevård i vissa fall skall öka belastningen på den enskilde arbetsgivaren.

8.6 Konsekvenser våra

av förslag m.m.

8.6.1 Fortsatt kontinuerlig uppföljning ledighetslagarna

av

Vårt förslag Arbetsmarknadsdepartementet bör ha uppgiften att följa och utvärdera ledighetslagarna.

Som framgått i det föregående genomfördes i början av 1980-talet tre utredningar vars syfte var att belysa ledighetsreglerna ur olika perspektiv. Utredningarna ledde dock inte till ändrad lagstiftning. Flera motioner i riksdagen har därefter behandlat ledigheten ur olika perspektiv. Ledighetslagarna har emellertid inte följts upp alltsedan 1981 års undersökning. Bristen pâ relevant statistik uppmärksammades redan år 1981 i RRV:s utredning. Vi har i denna utredning också kunnat konstatera att beslutsunderlaget är magert och har låtit utföra särskild tilläggsundersökning en till ordinarie AKU. Denna undersökning har erfarenheter gett som bör tas tillvara. För en kontinuerlig uppföljning ledighetslagarna av finns det behov av att fortlöpande ta fram utförlig statistik över olika ledighetsuttag. mer En fortlö-

överväganden 220 Allmänna

framställning utförlig statistik över ledighet skulle eventuellt kunna pande av inom för AKU. Vi bedömer att det bör vara en uppgift för utvecklas ramen Arbetsmarknadsdepartementet, med sitt för arbetslivsfrågor, att i ansvar framtiden kontinuerligt följa utvecklingen ledighetslagarna och därmed få av tillgång till viktigt underlag för bedömningen av lagstiftningens effekter. ett

8.6.2 Effekter av våra lagförslag

positiva effekter förslagen upphov till är i huvudsak företags- De som ger ekonomiska. De totala effekterna förslagen kan dock bedömas bli beav Det kan emellertid inte uteslutas att de positiva effekterna blir gränsade. stora i det enskilda fallet. Vi har tagit del det samhällsekonomiska resonemang som förs i beav tänkandet Frivillig verksamhet för totalförsvaret Ett mål- och resultatper- spektiv SOU 1992:132, 126 f. Utredningen om frivillig medverkan i s. av Vi har också prövat utifrån denna modell beräkna möjliga totalförsvaret. att våra förslag. Vi har emellertid kommit fram till att det är ytterst effekter av vanskligt dra slutsatser är möjliga att kvantifiera varför vi i det att som följande i huvudsak för kvalitativa resonemang.

Studieledighetslagen

föreslagna studieledighetslagen kunna förbättra företagens möjlig- Den synes förutse nödvändiga åtgärder när personal skall vara studieledig. heter att Genom förslaget företagen möjlighet till ökad framförhållning, vilket ges bör göra det lättare att planera och verksamheten vid studieledighet. anpassa De förslag begränsar arbetstagarens rätt till ledighet viss tidsmässig som begränsning, förlängd kvalifikationstid och begränsning av studiernas inriktning torde i någon mån leda till lägre administrativa kostnader samt lägre kostnader för produktionsstörningar. Genom att tidsbegränsa arbetslivsanknuten utbildning till högst tvâ år, bör arbetsgivarens problem i samband med arbetstagarens återgâng efter långa utbildningar kunna motverkas. Att den tidsmässigt obegränsade studieledigheten i många fall framstår

Allmänna överväganden 221

som ett problem, framkommer bl.a. i fallstudieundersökningen. Förslaget att utöka kvalifikationstiden för studieledighet från till tolv månaders sex anställning bör kunna leda till minskad personaladministration och mindre störningar i företagens verksamhet. Arbetstagarens rått till ledighet föreslås bli begränsad till grundläggande skolutbildning som ger högst gymnasiekompetens, utbildning syftar till som kompetens i arbetslivet och facklig utbildning. Denna förändring understryker betydelsen av arbetstagarens kompetensutveckling i arbetslivet. I vissa fall bör det kunna leda till att högre krav ställs på individen förklara att syftet med sin utbildning. I den föreslagna studieledighetslagen uppmanas arbetstagaren samråda att med arbetsgivaren om ledighetens förläggning. En utgångspunkt är att arbetstagaren bör ta ett ökat ansvar vid konflikt med arbetsgivaren. Att även arbetstagaren i vissa fall kan bli skadeståndsskyldig understryker vikten av att både arbetsgivare och arbetstagare finner praktiska lösningar tillsom godoser verksamhetens krav. Detta kan leda till färre tvister. Sfi-ledighetslagen föreslås upphöra att gälla enskild lag. Rätten till som sfi-ledighet föreslås i stället bli reglerad i studieledighetslagen. Denna samordning bör underlätta tillämpningen av lagstiftningen. Sammantaget bör våra förslag leda till vissa företagsekonomiska effekter. Dessa bör i sin tur ge positiva samhällsekonomiska effekter även de om förmodligen blir små. En positiv effekt kan vara att företagen får förbättrade förutsättningar att öka produktiviteten, vilket leder till ökad tillväxt. En annan positiv samhällsekonomisk effekt är att den föreslagna samrâdsskyldigheten mellan arbetsgivare och arbetstagare om ledighetens förläggning kan antas leda till färre tvister. En negativ effekt som skulle kunna uppstå den föreslagna studieledigav hetslagen är dock att arbetstagarens möjligheter studera kan komma att att fördröjas eller begränsas. Detta kan i sin tur leda till att den enskilde i vissa fall helt avstår från att studera. De eventuella samhällsekonomiska effekterna av detta bedöms emellertid bli begränsade. Förslaget till ny studieledighetslag är könsneutralt. Det torde därför inte ge upphov till några jämställdhetspolitiska effekter. Våra förslag bör inte heller leda till några särskilda regionalpolitiska effekter.

Allmänna överväganden 222

Föräldraledighetslagen

En språkligt och tekniskt omarbetad lag föreslås ersätta nuvarande lag. Den omarbetade föräldraledighetslagen torde leda till inte helt obetydliga förenklingseffekter, vilket är till fördel för både arbetsgivaren och arbetstagaren. Den föreslagna lagen blir enklare att förstå och lättare att tillämpa. Detta bör också leda till minskad personaladministration. Överlag innebär inte förslagen några större förändringar i sak. Ett par förändringar kan dock urskiljas i det lagförslaget. Den s.k. mammaledignya heten utökas från veckor före och veckor efter förlossning till sju sex sex veckor före och sju veckor efter förlossning. Detta förslag samt förslaget om omplaceringsrätt vid amning innebär en anpassning till EU. Det unm.m. derstryker vikten ett hänsynstagande i arbetslivet till mors och barns av hälsa. Ändringarna torde dock inte leda till några större förändringar av vad som i praktiken gäller i dag.

Semesterlönegrundande frånvaro

Förslaget till ändring i 17 § semesterlagen innebär tre förändringar. Den första förändringen innebär att frånvaro som beror arbetsskada jämställs med frånvaro grund sjukdom och blir semesterlönegrundande i 180 av dagar. Arbetsgivaren behöver således inte redan i semesterärendet ta ställning till sjukfrånvaro skall bedömas som arbetsskada eller inte. Förom en slaget kan antas leda till att arbetsgivarens direkta kostnader för semesterlönegrundande frånvaro minskar och att personaladministrationen minskar. Den andra förändringen är att semesterlönegrundande frånvaro på grund sjukdom inklusive arbetsskada inskränks. Det skall krävas 14 dagars av närvaro i arbete efter en sjukdomsperiod om tvâ hela intjänande år för att en tvåårsperiod skall börja löpa. Förslaget antas minska företagens direkta ny kostnader i samband med frånvaro grund av sjukdom inklusive arbetsskada. Den tredje förändringen är att studieledigheten inklusive sfi-ledigheten semesterlönegrundande. Förändringen medför vissa förenkupphör att vara lingseffekter. Det kommer även att minska företagens kostnader för semes-

Allmänna överväganden 223

terlönegrundande frånvaro. Enligt gällande regler är emellertid studieledigheten semesterlönegrundande endast i undantagsfall. För den enskilde arbetstagaren kan förslagen i vissa fall medföra negativa ekonomiska effekter. Dessa har dock inte bedömts bli särskilt stora, vilket även gäller i de individuella fall där verkningarna förslagen skulle kunna av gå längst.

Specialmotivering 225

9 Specialmotivering

9.1 Förslaget till

studieledighetslag

Rätten till ledighet

Under denna rubrik finns två paragrafer som reglerar rätten till ledighet för studier. I 1 § anges vilka typer av studier som berättigar en arbetstagare till ledighet enligt lagen och hur lång tid arbetstagaren får vara ledig. Bestämmelsen i 2 § anger det kvalitikationskrav i fråga anställningstid om som föreslås gälla för rätt till studieledighet och hur anställningstiden skall beräknas.

1 § En arbetstagare har rätt till ledighet enligt denna lag för att delta i skolutbildning som ger högst gymnasiekonzpetens, utbildning som syftar till kompetens i arbetslivet, eller facklig utbildning. En arbetstagare får vara ledig under en sammanhängande tid högst två av år. Den begränsningen gäller dock inte i fråga skolutbildning enligt om första stycket

I paragrafen anges lagens tillämpningsområde, dvs. vilka utbildtyper av ningar som berättigar arbetstagare att ledig för studier. Som framgår en vara av den allmänna motiveringen har tillämpningsområdet för den föreslagna lagen begränsats och preciserats i förhållande till den gällande studieledighetslagen. Paragrafen är tvingande jfr 3 §. Lagen gäller för arbetstagare i såväl allmän som enskild tjänst. Detta sägs inte uttryckligen i paragrafen men följer av att lagen gälla för arbetsanges tagare utan att någon särskild begränsning Liksom enligt gällande anges. rätt är lagen vidare tillämplig oavsett vilken anställningsform har valts som för anställningsförhållandet. Lagen gäller således inte bara för tillsvidareanställda utan också för olika typer visstidsanställningar. Som framgår av av 2 § gäller dock som regel en kvalifikationstid på tolv månader för rätten till ledighet.

226 Specialmotivering

stycke under punkter vilka utbildningar som I paragrafens första anges tre grundar rätt till ledighet enligt lagen. arbetstagare rätt till ledighet för att delta i Enligt första punkten har en gymnasiekompetens. Till sådan skolutbildning skolutbildning som ger högst såväl grundskole- gymnasienivå. Grundlägganhänförs alltså studier som gymnasial vuxenutbildning inom komvux och vid de vuxenutbildning och inbegrips i sådan utbildning. Det gör också utbildstatens skolor för vuxna folkhögskolor ligger på grundskole- eller gymnasienivå liksom ning vid som fristående skolor. Även den särskilda utmotsvarande utbildning t.ex. vid svenskundervisning för invandrare sfi enligt 13 kap. bildningstypen innefattas i begreppet skolutbildning som ger högst skollagen 1985:1100 gymnasiekompetens. gjorts så första punkten enbart avser utbildning som En avgränsning har att För den redan har sådan utbildning blir högst gymnasiekompetens. som ger tillämplig, han eller hon vill få ledigt för att komi stället andra punkten om plettera sin utbildning på gymnasienivå. avgångsbetyg med fullständig eller Med gymnasiekompetens avser vi ett från linje i den gymnasieskola, som nu är under avutökad studiekurs en slutbetyg från ett nationellt program fullständigt eller veckling, eller ett den reformerade gymnasieskolan, som nu är under utökat program från avgångsbetyg respektive slutbetyg från motsvarande utbildinförande, eller ning i komvux eller vid statens skolor för vuxna. föreligger enligt andra punkten om utbildningen syftar till Rätt till ledighet arbetslivet. Denna rätt gäller alla typer av utbildningar som kompetens i arbetstagarens möjligheter att utvecklas i arbetslivet. syftar till att förbättra yrkesinriktade allmänna högre studier vid Det kan avse såväl direkt som mer högskola och kompletteringar på gymnasienivå. Rätten till universitet eller gäller inte bara vid längre sammanhängande utbildningar, även ledighet enstaka kurser berättigar till ledighet syftet är att höja arbetstagarens om kompetens i arbetslivet. vissa fall kan tänka sig att den utbildning som arbetstagaren avser I man arbetsplatsanknuten. Ett sjukvårdsbiträde som t.ex. vill utatt genomgå är sjuksköterska har rätt ledig för att genomgå den utbildbilda sig till att vara är emellertid inte nödvändigt att utbildningen är arbetsplatsanningen. Det

Specialmotivering 227

knuten. Även utbildning leder till som ett annat yrke än det arbetstagaren innehar eller som finns representerat arbetsplatsen omfattas reglerna. av En bussförare som vill utbilda sig till läkare har således enligt den föreslagna lagen i princip rätt att få ledigt för att påbörja sådan utbildning. En betydelsefull omständighet vid bedömningen rätt till ledighet av om föreligger enligt bestämmelsen i denna punkt är syftet med den begärda ledigheten. En sekreterare t.ex. på grund företagets som av omfattande internationella kontakter önskar genomgå kurs i franska har enligt fören slaget rätt till ledighet. Om sekreteraren däremot vill utbilda sig i franska av andra skäl än vad arbetslivets förhållanden motiverar, för kunna t.ex. att resa utomlands på semestern, finns inte någon motsvarande rätt enligt denna punkt; en sådan utbildning kan inte syfta till kompetens i arbetslivet anses eftersom sekreteraren vill den av privata skäl utan anknytning till arbetsplatsen eller annan yrkesverksamhet. Det ankommer arbetstagaren för att arbetsgivaren redovisa vad som år avsikten med utbildningen och på vilket sätt den kommer att förbättra arbetstagarens möjligheter i arbetslivet. Enligt 4 § i lagförslaget skall arbetstagaren samråda med arbetsgivaren om ledigheten, och det är naturligt att frågor detta slag tas i det sammanhangav upp et. Enligt tredje punkten föreligger rätt till ledighet för utbildning en som avser facklig verksamhet. Facklig utbildning avseende är fackliga förtroendemän personer som omfattas av reglerna i lagen 1974:358 facklig om förtroendemans ställning arbetsplatsen FML. Vid sidan av dessa regler i studieledighetslagen ges möjlighet till facklig utbildning även för arbetstagare inte fackliga som är förtroendemän men som skall genomgå utbildning för kunna att medverka i den fackliga verksamheten. Lagförslaget innebär inte någon ändring i sak av gällande rätt i det hänseendet. Av andra stycket framgår att rätten till ledighet endast gäller under en sammanhängande tid av två år. En arbetstagare har för avsikt som att genomgå en längre utbildning får alltså räkna med att hans anställning hos arbetsgivaren kan komma att upphöra efter två år. Skälen till sådan att en tidsgräns har föreslagits har utvecklats i allmänmotiveringen avsnitt 8.2.2. I bestämmelsen har gjorts undantag för skolutbildning enligt första stycket

228 Specialmotivering

sådan utbildning kan ledigheten alltså pågå under längre tid än I fråga om två år. Bestämmelsen lägger inte hinder i vägen för en arbetstagare att under t.ex. tioårsperiod genomgå olika kurser för sig understiger tvâ år men en som var totala utbildningstiden överstiger två år. Detta följer av att begränsdär den gäller i fråga sammanhängande ledighet av högst två ningsregeln endast om år. framgår 4 § tredje meningen skall den begärda ledighetsperioden Som av i dess helhet, inte arbetstagaren och arbetsgiavse den sökta utbildningen om Arbetstagaren är alltså i princip skyldig att varen kommer överens om annat. den tid den sökta utbildningen är avsedd att pågå. begära ledigt för hela utbildning kan arbetstagaren, nämnts, med Gäller det en längre som nyss kräva ledig under högst två år. Den omständigheten att stöd av lagen att vara under ferieuppehåll tillfälligt återgår i arbete innebär arbetstagaren t.ex. ett sker i den löpande tvåårsperioden, såvida inte arbetstagaren inte att avbrott och arbetsgivaren kommer överens om att så skall vara fallet. reglerna i 1 § andra stycket studieledighetslagen om giltighet De nuvarande bestämmelser har meddelats i lag eller annan författning av avvikande som upptagits i lagförslaget. Några sådana författningar har såvitt vi har inte kunnat finna inte utfärdats och regeln framstår som obehövlig.

till ledighet har arbetstagare vid ledighetens början har varit 2 § Rätt som anställd hos arbetsgivaren de senaste tolv månaderna. Någon viss anställningstid krävs dock inte utbildningen svenskundervisning för inom avser vandrare sfi. anställningstiden medräknas den tid arbetstagaren har varit anställd I som hos något företag inom koncern som arbetsgivaren tillhör. Om annat samma företag har övergått till arbetsgivare, medräknas i anszällningstiden ett en ny arbetstagaren har varit anställd hos den tidigare arbetsgivaren den tid som hos företag inom koncern den arbetsgivaren tillhörde. eller ett samma som

Bestämmelserna i första stycket innehåller regler om s.k. kvalifikationstid ledighet för studier och närmast reglerna i nuvarande 3 § vid motsvarar första stycket studieledighetslagen. Bestämmelserna är tvingande jfr 3 §.

Specialmotivering 229

Kvaliñkationstiden för rätt till ledighet har i förslaget som huvudregel utökats till tolv månaders anställningstid. I fråga ledighet för sfi-studier om föreslås dock att någon kvalifikationstid inte skall gälla. Motiven till de föreslagna ändringarna har behandlats i avsnitt 8.2.2. Den nuvarande särregleringen i 3 § andra stycket studieledighetslagen beträffande kvalifikationstid avseende ledighet för facklig utbildning har inte bedömts nödvändig att upprätthålla jfr avsnitt 8.2.2. Den har därför utmönstrats ur förslaget. Facklig utbildning jämställs alltså i detta hänseende med flertalet andra utbildningar. Andra stycket i paragrafen motsvarar med mindre språklig justering en nuvarande 3 § tredje stycket studieledighetslagen. Regeln är inte tillämplig i fråga om anställningar det offentliga myndighetsområdet.

Överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare

Bestämmelserna under denna rubrik innehåller regler om i vilken utsträckning det är möjligt att avtala avvikelser från studieledighetslagen. om

3 § Ett avtal som innebär att en arbetstagares rättigheter enligt denna lag inskränks är ogiltigt i den delen. Genom kollektivavtal får dock avvikelser från lagen göras i fråga om ledighetens förläggning, såvitt avser 4 och 6 §§, tolkningsföreträde enligt 9 - Innehåller ett kollektivavtal regler rätt till ledighet för utbildning om av annat slag än som anges i 1 gäller bestämmelserna i 4 9 §§ denna lag om inte annat föreskrivs i avtalet.

Paragrafen motsvarar närmast nuvarande 2 § studieledighetslagen. Av första stycket framgår att lagen huvudregel är tvingande som såvitt gäller en arbetstagares rättigheter enligt lagen men att avsteg genom kollektivavtal får göras i vissa fall. Detta får ske i fråga om regler som avser ledighetens förläggning och tolkningsföreträde. I jämförelse med nuvarande regler innebär förslaget viss inskränkning det avtalsbara en av området.

230 Specialmotivering

varit stärka den enskilde arbetstagarens ställning i frågor som Syftet har att har ansetts vitala för rätten till ledighet. framhållas den tvingande regleringen till förmån för arbets- Det bör att enligt lagen endast innebär ett förbud att avtala i en för tagarnas rättigheter arbetstagaren oförmånlig riktning, dvs. ett sätt som inskränker rättigheterkollektivavtal arbetstagarna i ett företag förmånligare regler na. Ett som ger än vad följer lagen är alltså inte ogiltigt. som av gällande reglerna i studieledighetslagen att en central arbets- De nu om tagarorganisation skall ha slutit eller godkänt ett kollektivavtal med avvikelhar utmönstrats. Motiven för detta har behandlats i den allser från lagen männa motiveringen, avsnitt 8.2.6. Bestämmelserna i l § i den föreslagna lagen är tvingande och kan inte kollektivavtal. Däremot kan kollektivavtal träffas om rätt till ersättas av ledighet för utbildningar annat slag än som anges i 1 Bestämmelsen i av stycket, är sikte på den situationen. Om ett sådant kollekandra som ny, tar tivavtal har träffats gäller bestämmelserna i 4 9 §§ i den föreslagna la- inte annat föreskrivs i avtalet. gen, om

Ledighetens förläggning

Under denna rubrik finns ett antal bestämmelser om ledighetens förläggning. I 4 § åläggs arbetstagaren skyldighet att samråda med arbetsgivaren. en bestämmelsen vissa riktlinjer för förläggningen ledigheten. Vidare anges i av I 5 § återfinns bestämmelse arbetsgivarens rätt att skjuta på begärd en om ledighet. Bestämmelsen i 6 § reglerar turordningen mellan arbetstagarna i de fall där flera arbetstagare inte samtidigt kan ges ledigt. Som framgår av 3 § är reglerna i 4 och 6 §§ dispositiva.

4 § Arbetstagaren skall samråda med arbetsgivaren om ledighetens förläggning och i andra frågor rör ledigheten. Om det kan ske utan olägenhet, som skall arbetstagaren försöka lägga ledigheten så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå påtaglig störning. Den begärda ledighetsperioden utan

Specialmøtivering 231

skall avse den sökta utbildningen i dess helhet, inte arbetstagaren om och arbetsgivaren kommer överens annat. om

Bestämmelserna i 4 § ger uttryck för en grundläggande tanke i lagstiftningen, nämligen att arbetstagaren och arbetsgivaren skall söka nå samförstånd i frågor om ledighet. Enligt första meningen i paragrafen åläggs arbetstagaren en samrådsskyldighet i förhållande till arbetsgivaren i fråga ledighetens om förläggning och i andra frågor rör ledigheten. Arbetstagaren bör så som snart det kan ske med arbetsgivaren ta upp frågan ledighet för om att genomgå utbildning. Arbetstagaren bör i det sammanhanget redovisa vilken utbildning som avses, när utbildningen är tänkt att påbörjas och hur lång tid han avser att vara ledig. Avsikten är alltså att arbetsgivaren ett tidigt stadium skall få klart för sig vilka planer arbetstagaren har beträffande sin utbildning och ledigheten. På arbetstagaren ställs vidare det kravet att denne, det kan om ske utan olägenhet, skall försöka lägga ledigheten så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig störning. Det ligger i sakens natur att en arbetstagares ledighet i många fall kan innebära störningar i verksamheten, särskilt om det gäller ett mindre företag med endast ett fåtal anställda. Meningen är inte att varje sådan störning skall kunna hindra arbetstagaren från att få den begärda ledigheten. Endast i sådana fall där störningen är påtaglig, dvs. det finns omständigheter i det enskilda fallet gör verksamheten hos som att arbetsgivaren om ledigheten förläggs i enlighet med - arbetstagarens begäran kommer att utsättas för stora påfrestningar, kan det krävas arbetstaga- - att ren försöker lägga ledigheten ett annat sätt. Som exempel kan nämnas att arbetsgivaren vid det tillfälle då arbetstagaren begär ledigt har inneliggande order som innebär ett betydande arbetstidsuttag för de anställda med övertidsarbete och att arbetstagarens ledighet i den situationen skulle komma att medföra ett mycket ansträngt läge för verksamheten och övriga anställda pâ arbetsplatsen. Arbetstagarens skyldighet att i sådana situationer försöka lägga ledigheten vid tidpunkt föreligger dock en annan endast om det kan ske utan olägenhet för arbetstagaren. Om arbetstagaren t.ex. vill vara ledig för tvåveckorsen kurs som det finns möjlighet att genomgå under senare samma termin, bör

232 Specialmotivering

regel skyldig i det angivna fallet att påtaglig arbetstagaren som vara - nyss i verksamheten avvakta med att genomgå utbildstörning uppkommer - att till under terminen. Har arbetstagaren däremot antagits till en ningen senare utbildning där nästa antagningstillfálle kanske uppkommer först nästlängre det regel att sådan olägenhet föreligger för följande termin kan som antas han inte kan skyldig att skjuta på ledigheten. arbetstagaren att anses bestämmelsen i tredje meningen skall den begärda ledighetsperioden Enligt utbildningen i dess helhet. Om arbetstagaren är antagen till en utbildavse pågå under flera år, kan arbetstagaren inte söka ledigt ningslinje som avses första terminens studier utan måste söka ledigt för hela utbildför enbart Regeln syftar till komma till rätta med det tillvägagångssätt som ningen. att förekommit del håll innebörd att arbetstagaren begär ledigt för har en av termin i för sedan återkommande kräva att få återgå i endast en taget att under sommaruppehäll och vid jul- och nyårshelger jfr avsnitt 8.2.3. arbete fall arbetstagare inte direkt antas till utbildningen i dess helhet utan I de en ansöka antagning till de olika kurserna i en utbildning är hänvisad till att om etappvis, blir bestämmelsen inte tillämplig. I ett sådant fall bör dock arbetsupplysa arbetsgivaren om hur lång tid han sammantaget avser att tagaren studera. Som framgår 1 § får arbetstagare dock vara ledig under en av en sammanhängande tid högst två år det gäller utbildning som syftar till av om kompetens i arbetslivet eller facklig utbildning. Bestämmelserna i denna paragraf kan frångås genom kollektivavtal jfr

3 §.

Arbetsgivaren har rätt under högst månader skjuta på den ledig- 5 § att sex arbetstagare har begärt, ledigheten medför allvarlig störning het som en om i verksamheten. I så fall skall arbetsgivaren genast underrätta arbetstagaren och berörd arbetstagarorganisation uppskovet och skälen för detta. om

Paragrafen, närmast motsvarar nuvarande 4 § studieledighetslagen, som innehåller bestämmelser arbetsgivarens rätt att skjuta på begärd ledighet. om Till skillnad från gällande uppskovsbestämmelser i studieledighetslagen är arbetsgivarens rätt att skjuta ledigheten enligt förslaget knuten till att ledigheten medför allvarlig störning i verksamheten. Med allvarlig störning

Specialmøtivering 233

avses att verksamheten kraftigt kommer att försvåras till följd av ledigheten, t.ex. genom att arbeten försenas ett oacceptabelt sätt eller att tillfälligt avbrott måste göras i produktionen. Som exempel kan nämnas arbetsgivaatt ren vid det tillfälle då arbetstagaren begär ledigt är i färd med att slutföra en stor kundbeställning och att arbetstagarens ledighet riskerar försena arbeatt tet till skada för arbetsgivaren. Arbetsgivarens rätt att skjuta på ledigheten gäller dock endast under den tid varunder den allvarliga störningen i verksamheten skulle komma att pågå om ledigheten togs ut. Kan störningen antas upphöra efter t.ex. två månader, kan arbetsgivaren alltså skjuta på ledigheten endast under den tiden. Vid bedömningen av om ledigheten medför allvarlig störning i verksamheten mäste emellertid även andra omständigheter kunna vägas in. Har arbetsgivaren en längre tid känt till att arbetstagaren haft för avsikt att genomviss utbildning men inte vidtagit några åtgärder i syfte skaffa vikarie att under tiden, kan omständigheterna vara sådana att störningen får betraktas som mindre allvarlig. Den begärda ledigheten skall i sådant fall beviljas. Om arbetstagaren å andra sidan inte har uppfyllt sin samrådsskyldighet enligt 4 kan i många fall allvarlig störning uppkomma i verksamheten, antas åtminstone inledningsvis, redan därigenom att arbetsgivaren inte getts tillräckliga möjligheter att planera inför ledigheten. Bestämmelsen i andra meningen har sin motsvarighet i nuvarande 4 § andra och tredje styckena studieledighetslagen. Vissa regler om underrättelse, överläggning i praktiken inte har m.m., som tillämpats i någon omfattning, har utmönstrats i den nya lagen i syfte att förenkla och skapa bättre överblick i regelsystemet jfr avsnitt 8.2.3.

6 § Om flera arbetstagare inom kollektivavtalsomráde samma inte kan få ledigt samtidigt, skall företräde i första hand lämnas för utbildning i den ordning som anges i 1 § första stycket. I andra hand skall företräde lämnas arbetstagare som inte har utbildning motsvarande nioårig grundskola och, vid turordningen dem emellan, den har obekväm arbetstid. som

Bestämmelsen har sin motsvarighet i nuvarande 7 § andra stycket studieledighetslagen. Enligt dessa regler ges vid konkurrens mellan ledigheter före-

Specialmotivering 234

tråde för facklig utbildning. Som närmare har utvecklats i den allmänna vi ledighet för facklig utbildning är väl tillgodosedd motiveringen anser att för FML och det inte finns skäl att ge ledighet för facklig inom ramen att utbildning enligt studieledighetslagen någon särställning se avsnitt 8.2.2. Enligt bestämmelsen i den föreslagna lagen skall företrädet mellan arbetsi första hand bestämmas med utgångspunkt i den ordning som anges tagarna i l § första stycket. Företräde till ledighet skall således ges arbetstagare som skall genomgå skolutbildning högst gymnasiekompetens. De ledigsom ger därefter kan komma i fråga är ledighet för utbildning som hetsändamål som till kompetens i arbetslivet och i sista hand ledighet för facklig utbildsyftar ning. Prövningen skall fortfarande göras inom varje kollektivavtalsområde för

sig. Andra meningen i bestämmelsen motsvarar helt nuvarande 7 § andra stycket andra meningen studieledighetslagen. Bestämmelserna kan belysas med följande exempel. Fyra arbetstagare har få lediga grund studier, tre för utbildning som syftar till begärt att vara av i arbetslivet och för skolutbildning som ger högst gymnasiekompetens en kompetens. Endast arbetstagarna kan samtidigt beredas ledighet på tre av grund allvarlig störning i verksamheten annars uppkommer. l den av att situationen skall arbetsgivaren till att börja med bevilja ledighet för den arbetstagare skall genomgå skolutbildning som ger högst gymnasiekomsom Bland de tre återstående arbetstagarna, som avser att genomgå utpetens. bildning syftar till kompetens i arbetslivet, skall företräde ges till den som inte har utbildning motsvarande nioårig grundskola. Om flera arbetssom skulle uppfylla det kriteriet skall den har obekväm arbetstid ges tagare som företräde. I förslaget inte några fler regler om prioritetsordningen. Om prioritetsges problem ändå skulle kvarstå bör parterna söka lösa dessa i samförstånd. En tänkbar möjlighet är att i sådant fall ge förtur den som först ansökt om ledighet. Som framgår 3 § första stycket kan bestämmelserna i denna paragraf av frångås genom kollektivavtal.

Specialmotivering 235

Återgång i arbete

Under denna rubrik har samlats regler om återgång i arbete. Bestämmelsen i 7 § reglerar den situationen att arbetstagaren har slutfört sin utbildning medan 8 § reglerar det fall då arbetstagaren avbryter sig utbildning i förtid. Bestämmelserna är tvingande jfr 3 §.

7 § En arbetstagare har rätt att omgående återuppta sitt arbete vid studieledighetens slut. Arbetstagaren skall då vara tillförsäkrad eller likvärdig ställning i samma fråga om arbetsförhållanden och arbetsvillkor som om han eller hon inte hade varit ledig.

I paragrafens första stycke slås uttryckligen fast att en arbetstagare har rätt att omgående återgå i arbete vid studieledighetens slut. Den nuvarande lagen vilar samma grundsats det sägs inte uttryckligen i lagtexten. men Andra stycket i paragrafen motsvarar den nuvarande bestämmelsen i 9 § första stycket studieledighetslagen Bestämmelsen har bearbetats något i språkligt hänseende.

8 § En arbetstagare som avbryter sin studieledighet i förtid och vill återuppta arbetet tidigare än avsett, skall underrätta arbetsgivaren det. om Om det skulle medföra olägenheter för arbetsgivaren att arbetstagaren återupptar arbetet vid den begärda tidpunkten, får arbetsgivaren skjuta på återgången högst två månader efter det att arbetsgivaren tagit emot underrättelsen. Arbetsgivaren skall i sådant fall genast underrätta arbetstagaren och berörd arbetstagarorganisation om detta och samtidigt när arbetsange tagaren kan återuppta arbetet. Bestämmelsen i 7 § andra stycket tillämpas även i fråga om arbetstagare som avbryter sin studieledighet i förtid.

Paragrafens första stycke motsvarar i sak nuvarande 10 § första stycket och andra stycket första meningen studieledighetslagen.

236 Specialmotivering

motsvarighet i 10 § andra stycket andra och tredje Andra stycket har sin studieledighetslagen. Enligt gällande regler har arbetsgivaren en meningarna återgången tvâ veckor eller, om ledigheten varat ovillkorlig rätt att skjuta månad efter det han tog emot underrättelse om återgång. minst ett år, en att ändrats så det krävs att den begärda återgångl förslaget har reglerna att nu för arbetsgivaren för att denne skall ha rätt att en skall medföra olägenheter Å andra sidan har uppskjutanderätten utökats till två månader skjuta den. arbetsgivaren underrättelsen. Den regeln gäller oavsett från det att tog emot hur lång tid ledigheten har pågått. utgöra olägenheter kan inte ställas alltför Kravet på vad som skall anses vikarie för den studieledige har påbörjat ett arbete som högt. Om t.ex. en kan det innebära olägenheter för arbetsgivakommer att slutföras inom kort, anställningen innan arbetet är slutfört och att ren att vikarien måste lämna in i arbetsuppgifterna. I sådan situation kan den studieledige måste sättas en skjuta återgången, dock högst två månader eller arbetsgivaren ha rätt att den kortare tid varunder olägenheten består. innehåller hänvisning till bestämmelsen om anställnings- Tredje stycket en motsvarande sätt gälla när en arbetsskydd i 7 § andra stycket som avses avbryter sin studieledighet i förtid. tagare

Tolkningsföreträde

tvist tillämpningen denna lag och arbets- 9 § Om det uppkommer en om av arbetstagarorganisation är bunden av kollektivtagaren företräds av en som förhållande till arbetsgivaren, gäller organisationens mening till dess avtal i tvisten har prövats slutligt.

har sin motsvarighet i nuvarande 11 § studieledighetsla- Paragrafen, som bestämmelser arbetstagarorganisationens tolkningsföregen, innehåller om enligt lagen. Reglerna motsvarar i sak vad som nu gäller. träde vid tvister bestämmelserna i 10 § framgår att arbetstagarorganisation som insåg Av en uppenbarligen borde ha insett tolkningsföreträdet utnyttjades på ett eller att felaktigt sätt kan bli skadeståndsansvarig.

Specialmotivering 237

Som framgår av 3 § första stycket kan bestämmelsen i denna paragraf frångâs genom kollektivavtal.

Skadestånd

Under denna rubrik finns bestämmelser om skadestånd och preskription av talan. I 10 § finns regler om i vilka fall en arbetsgivare, en arbetstagare eller en arbetstagarorganisation skall betala allmänt eller ekonomiskt skadestånd för brott mot reglerna i studieledighetslagen. I paragrafen finns också riktlinjer för bestämmande av skadeståndet. I ll § regleras preskription talan. av

10 § En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala arbetstagaren ekonomiskt skadestånd för den förlust som uppkommer och allmänt skadestånd för den kränkning som lagbrottet innebär. På motsvarande sätt skall en arbetsgivare ha rätt att få skadestånd om en arbetstagare har vilselett arbetsgivaren i fråga sitt deltagande i om utbildning, eller

en arbetstagarorganisation har utnyttjat sitt tolkningsföreträde enligt

9 § på ett sådant sätt att lagen har tillämpats felaktigt och organisationen insåg eller uppenbarligen borde ha insett felaktigheten. Det allmänna skadeståndet skall bestämmas till ett skäligt belopp efter en helhetsbedömning av samtliga omständigheter. Därvid skall inte bara intresset att avhålla från lagbrott beaktas utan även den skadestándsansvariges större eller mindre skuld till lagbrottet och i vad mån den skadeståndsberättigade har föranlett eller medverkat till detta. Allmänt skadestånd skall inte dömas ut, om lagbrottet framstår ursäktligt. som Om det är skäligt, kan såväl ekonomiskt allmänt skadestånd sättas ned som eller helt falla bort.

Regler om arbetsgivares och arbetstagarorganisationers skadestándsskyldighet återfinns i nuvarande 13 § studieledighetslagen.

Specialmotivering 238

Regeln i första stycket arbetsgivares skadeståndsskyldighet motsvarar om

i huvudsak gällande bestämmelser. Vissa redaktionella ändringar har dock

nu gjorts. stycket andra meningen har under två punkter införts bestämmel- I andra skadeståndsskyldighet för arbetstagare och arbetstagarorganisationer. ser om skadeständsskyldighet för arbetstagare saknar motsvarighet i Regeln om lag medan regeln arbetstagarorganisationers skadeståndsansvar gällande om huvudsak gällande regler. Förslaget innebär att en arbetstagare i motsvarar arbetstagarorganisation kan få betala ekonomiskt och allmänt skadeoch en stånd om de bryter mot lagen. Enligt första punkten kan arbetstagare drabbas av skadeståndsansvar om en arbetsgivaren i fråga sitt deltagande i utbildning. Bestämhan vilseleder om bli tillämplig arbetstagare uppger att han skall vara melsen kan t.ex. om en genomgå viss utbildning i stället använder ledigheten för ledig för att en men att genomföra en resa utomlands. andra punkten föreskrivs skadeståndsansvar för en arbetstagarorganisa- I utnyttjar sitt tolkningsföreträde enligt 9 § ett sådant sätt att lagen tion som tillämpas felaktigt. Den begränsningen gäller dock att skadeståndsansvar organisationen insåg eller uppenbarligen borde ha insett inträder endast om Bestämmelsen arbetstagarorganisationers skadeståndsansvar felaktigheten. om har omarbetats redaktionellt och i språkligt hänseende. Bestämmelserna i tredje stycket innehåller regler om skadeståndets beräkoch närmast bestämmelserna i 13 § första stycket andra ning m.m. motsvarar tredje meningarna i studieledighetslagen. Bestämmelserna har sin föreoch arbetsrättskommittés förslag till anställningsskyddslag bild i 1992 ârs ny 46 § tredje stycket. Beträffande motiven till bestämmelsen SOU 1993:32, hänvisas till Arbetsrättskommitténs betänkande, avsnitt 20.4.3. Även jämkningsregeln i fjärde stycket, har sin motsvarighet i nuvasom rande 13 § tredje stycket, har omarbetats språkligt.

vill kräva skadestånd enligt 10 § skall väcka talan vid dom- 11 § Den som månader från det att skadan intråfade. stol inom tre Om talan inte väcks i rätt tid, har parten förlorat sin rätt till talan.

Specialmotivering 239

Paragrafen, som behandlar preskription skadeståndsanspråk, av motsvarar delar av nuvarande 14 § studieledighetslagen. Förslaget har utformats med beaktande av 1992 års arbetsrättskommittés förslag till preskriptionsregel ny i 48 § anställningsskyddslagen SOU 1993:32 s. 854 f.. Enligt första stycket uppgår preskriptionsfristen för skadeståndsansprâk i den föreslagna studieledighetslagen till tre månader. Inom denna tid skall talan väckas. I förtydligande syfte har angetts att talan skall väckas vid domstol. I förslaget har kravet att den som vill framställa ett yrkande först skall underrätta motparten utmönstrats. Fristen att väcka skadestândstalan har blivit kortare och är absolut. Några särskilda undantag för det fall tvisteförhandling har påkallats finns alltså inte. Reglerna är desamma i alla situationer, vilket medför en förenkling. Arbetsrättskommittén har pekat den särskilda komplikation utgörs som av regeln i 4 kap. 7 § arbetstvistlagen. I den anges att talan inte får upptas till prövning om inte förhandlingskravet är uppfyllt. Kommittén har föreslagit en kompletterande regel i den paragrafen som avses utvidga möjligheterna att undantagsvis ta talan, förhandlingskravet inte upp trots att är uppfyllt se SOU 1993:32 s. 855 och 908. En motsvarande justering i 4 kap. 7 § arbetstvistlagen bör göras med hänsyn till preskriptionsbestämmelsen i studieledighetslagen. I bestämmelsen i andra stycket, som motsvarar nuvarande 14 § tredje stycket studieledighetslagen, rättsföljden. Om talan inte väcks i tid, anges rätt har parten förlorat sin talan. Förslaget överensstämmer med Arbetsrättskommitténs förslag i motsvarande del.

Rättegång

12 § Mål om tillämpningen av denna lag handläggs enligt lagen 1974:371 om rättegången i arbetstvister.

Bestämmelsen har sin motsvarighet i nuvarande 15 § första stycket första meningen studieledighetslagen.

240 Specialmotivering

bestämmelsen i 15 § andra stycket studieledighetslagen om Den nuvarande

interimistiska beslut förordnande i tvistefrådomstols möjlighet att meddela -

slutligt har prövats har såvitt utredningen för tiden intill dess tvisten gan

gång tillämpats. Bestämmelsen har därför utmönstrats. känner till inte någon

förändring i sak. Även utan en särskild regel Detta betyder dock inte någon

möjligt för part att med stöd av de i studieledighetslagen bör det vara en

åtgärder i 15 kap. 3 § rättegångsbalken allmänna reglerna om interimistiska

motsvarande förordnande Arbetsdomstolen. utverka ett av

Övergångsbestämmelser

1 januari 1995, då lagen 1974:981 om Denna lag träder i kraft den

för utbildning och lagen 1986:163 om rätt arbetstagares rätt till ledighet

svenskundervisning för invandrare upphör att gälla. till ledighet för

påbörjat ledighet för utbildning före ikraft- 2. En arbetstagare som har en

har rätt till fortsatt ledighet för att slutföra utträdadet av den nya lagen,

utbildningen inte omfattas av den nya lagen. bildningen även om

skadestånd och preskription skall till- Bestämmelserna i 10 11 §§ om -

omständighet yrkandet hänför sig till har intrayfat efter Iämpas om den som

lagen. I fall tillämpas äldre bestämmelser. ikraftträdandet av den nya annat

föreskrivs ikraftträdandet. Den nya studieledighetsla- I första punkten om

1 januari 1995. Samtidigt med ikraftträdandet avses träda i kraft den gen

studieledighetslagen och sñ-ledighetslagen upphöra att skall den nu gällande

gälla.

arbetstagare har påbörjat en ledighet Av andra punkten följer att en som

ikraftträdandet den lagen har rätt till ledighet för för utbildning före av nya

den inte omfattas den nya lagen. En att slutföra utbildningen även om av

genomgår språkkurs utan anknytning till arbetslivet arbetstagare som t.ex. en

slutföra språkkursen även ledighet för den utbildningen skall ha rätt att om

lagen. I den angivna situationen gäller dock inte är möjlig enligt den nya nu

lagen, rätten för arbetsgivare enligt 8 § övriga regler i den nya t.ex. en

skjuta återgång i arbete arbetstagaren avbryter sina andra stycket att om

Specialmotivering 241

studier. Särskilda Övergångsbestämmelser gäller i fråga skadestånd och om preskription, se tredje punkten. Enligt tredje punkten skall skadestånd och preskription bedömas med beaktande av när den omständighet som ligger till grund för ett yrkande om skadestånd har inträffat. Om en arbetstagare vilselett sin arbetsgivare i fråga om sitt deltagande i utbildning och detta inträffat före den nya lagens ikraftträdande, kan något skadestånd enligt den nya lagen inte åläggas arbetstagaren. I sådant fall skall äldre bestämmelser tillämpas.

9.2 Förslaget till föräldraledighetslag

Av utredningens direktiv framgår att översynen föräldraledighetslagen av primärt bör syfta till lagtekniska förändringar följer samordningen som av mellan de olika ledighetslagarna. Detta kan dock enligt direktiven medföra mindre, materiella förändringar av lagens innehåll. Lagen har nu språkligt och tekniskt helt arbetats Rubriken har förom. kortats och ändrats till det i dagligt tal använda namnet föräldraledighetslagen. För att underlätta läsningen har lagens regler delats flera rubriupp ker än vad den nuvarande lagen innehåller. De olika ledighetstyperna har systematiserats och presenterats i ett sammanhang. Vid hänvisningar till andra lagrum har i korthet dessas innehåll angetts i samband med hänvisningen. Språket har moderniserats. Slutligen har nödvändiga anpassningar av reglerna skett till de krav som ställs i EG-direktivet 9285EEG vidtaganom de av åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller Då dessa regler i ammar. viss mån rör arbetsmiljöfrågor och en rätt till omplacering, har de inte ett helt systematiskt samband med övriga regler i föräldraledighetslag. I en samband med utfárdande föräldraledighetslag förutsätts av en ny att en redaktionell hänvisning görs till det aktuella direktivet.

242 Specialmotivering

Vilka arbetstagare omfattas av lagen

förälder ledig från sin anställning 1 § En arbetstagare har som rätt att vara enligt bestämmelserna i denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som förälder är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett 1 utan att vara . barn, barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem, har tagit emot ett sammanbor med förälder under förutsättning att arstadigvarande en varit gift med eller har eller har haft barn med betstagaren är eller har

denna förälder.

nuvarande 1 lagens tillämpningsom- I paragrafen, som motsvarar anges har endast bearbetats i språkligt hänseende och innebär råde. Bestämmelsen inte någon ändring i sak.

Överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare

innebär arbetstagares rättigheter enligt denna lag 2 § Ett avtal som att en inskränks är ogiltigt i den delen. kollektivavtal får dock avvikelser från eller kompletteringar till Genom lagen göras i fråga om ledighet 13 §, - anmälan om underrättelse återgång till arbete 15 § andra tiden för arbetstagarens om stycket, skjuta arbetstagarens återgång till den tid arbetsgivaren har rätt att upp arbete 15 § tredje stycket. får bestämmas den närmare tillämpningen i Genom kollektivavtal även

fråga om ledighetens förläggning I 1 och 12 §§, skyddet för anställningsförmånerna 17 §. -

Specialmotivering 243

Paragrafen, som motsvarar nuvarande 2 innehåller bestämmelser om i vilka fall och under vilka förutsättningar det är tillåtet att avtala om avvikelser från lagen. I förhållande till nuvarande 2 § har kravet på att en central arbetstagarorganisation skall ha slutit eller godkänt ett kollektivavtal med avvikelser från lagen utmönstrats. Motiven för detta har behandlats i den allmänna motiveringen till ny studieledighetslag, avsnitt 8.2.6. Av paragrafen framgår att det är tillåtet att kollektivavtal göra genom avvikelser från 13 § anmälan om ledighet, 15 § andra stycket tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete, 15 § tredje stycket den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång till arbete. Vidare anges att det kollektivavtal får bestämmas genom om den närmare tillämpningen av reglerna i 11 och 12 §§ ledighetens förläggning samt 17 § skyddet för anställningsförmånerna. Förslaget innebär inte någon ändring i sak. Av förarbetena till den nuvarade lagstiftningen prop. 197778:104, 44 framgår s. att skillnaden mellan kollektivavtal i de förra och i de senare fallen är att de senare inte får leda till att arbetstagarnas förmåner allmänt sett sänks under den nivå som lagen garanterar eller till att lagens syften urholkas. Denna skillnad markeras genom skillnaden i ordalagen i andra och tredje stycket i bestämmelsen.

Rätten till ledighet

Under rubriken Rätten till ledighet har bestämmelserna de olika ledigom heterna samlats. I 3 § ges en översikt över de olika formerna föräldraleav dighet för arbetstagare. De olika typerna presenteras i var sin punkt. Härefter följer fem paragrafer 4 - 8 §§ där reglerna för de olika typerna av ledighet anges närmare. För varje ledighetstyp har särskilt angetts om det föreligger något kvalifikationskrav för till rätt ledigheten eller inte. Allmänna bestämmelser kvalifikationstid om samlas därefter upp i 9

Specialmotivering 244

Översikt över de olika formerna föräldraledighet för arbetstagare av

finns följande fem former föräldraledighet för vård av barn 3 § Det av

Hel ledighet för kvinnlig arbetstagare i samband med hennes barns en födelse mammaledighet, 4 §. ledighet för förälder tills barnet blivit 18 månader eller, under 2. Hel en föräldern då har hel föräldrapenning, för tid därefter hel förutsättning att ledighet med eller utan föräldrapenning, 5 §. Ledighet för förälder i form förkortning av normal arbetstid med en av eller fjärdedel medan föräldern har halv respektive fjärdedels hälften en föräldrapenning delledighet med föräldrapenning, 6 §. Ledighet för förälder i form förkortning av normal arbetstid med en av tills, i huvudfallet, barnet fyllt åtta år delledighet utan föräldraen jjärdedel penning, 7 §. Ledighet för förälders tillfälliga vård barn ledighet med tillfällig 5. en av föräldrapenning m.m., 8 §. För mammaledighet och ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m. fordskall ha varit anställd hos arbetsgivaren en viss tid ras inte att arbetstagaren kvalifikationstid. För övri former föräldraledighet krävs kvalifikationsga av tid enligt 9

Paragrafens första punkt motsvarar nuvarande 4 § andra stycket. Ledighetstypen har i förslaget kallats mammaledighet. Punkten kommenteras närmare under 4 Andra punkten motsvarar delar nuvarande 3 § första och andra styckena av delar 4 § första stycket. Bestämmelsen innebär inte någon ändring i samt av sak. En arbetstagare har således rätt till hel ledighet under ett och ett halvt år arton månader från barnets födelse. Därutöver har arbetstagaren rätt till hel ledighet under den tid då denne uppbär hel föräldrapenningsförmån enligt 4 kap. lagen 1962:381 allmän försäkring AFL. Föräldrapenning med om anledning barns födelse under högst 450 dagar sammanlagt för av ett utges föräldrarna. Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning under ytterligare 180 dagar för varje barn utöver det första 4 kap. 3 § AFL. l paragrafen be-

Specialmotivering 245

tecknas de två typerna av ledighet för hel ledighet med eller föräldrautan penning. Bestämmelsen innebär inte någon ändring i sak. Vad ledighetstyperna närmare innebär anges i 5 Tredje punkten motsvarar delar av nuvarande 4 § första stycket. Enligt den nuvarande bestämmelsen har arbetstagaren rätt till förkortning av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar under tid då arbetstagaren uppbär halv eller fjärdedels föräldrapenningsförmån. Bestämmelsen innebär inte någon ändring i sak. Ledigheten betecknas del|edighet med föräldrapenning. Ledigheten beskrivs närmare i 6 Fjärde punkten motsvarar delar nuvarande 3 § första och tredje av styckena. Bestämmelsen behandlar ledighet i form av förkortning normal arbetsav tid med en fjärdedel till dess barnet fyllt åtta år. Bestämmelsen innebär inte någon ändring i sak. Ledigheten benämns i förslaget delledighet utan föräldrapenning och behandlas närmare i 7 Femte punkten, som motsvarar delar av nuvarande 4 § första stycket, avser ledighet för en förälders tillfälliga vård barn. av Ledigheten betecknas i förslaget ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m.. Bestämmelsen innebär inte någon ändring i sak. Ledigheten behandlas närmare i 8

Mammaledighet

4 § En kvinnlig arbetstagare har rätt till hel ledighet i samband med sitt barns födelse under en sammanhängande tid minst sju av veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förlossningen. Hon har också rätt att vara ledig för att amma barnet. Mammaledighet behöver inte förenad med vara att föräldrapenning betalas ut. Kvalifikationstid i anställningen krävs inte. Vid ledighet för att amma barnet gäller inte heller bestämmelserna i 10 15 §§. - Särskilda bestämmelser om ledighet och omplacering för kvinnliga arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller finns i 18 som ammar - 21 §§. Bestämmelser om havandeskapspenning finns i 3 kap. 9 § och 9 a § lagen 1962:381 om allmän försäkring.

Specialmotivering 246

I paragrafen, motsvarar nuvarande 4 § andra stycket, behandlas mamsom Den kvinnlig arbetstagares rätt till ledighet i samband maledigheten. avser och ledighet för amning. Förslaget innebär att ledigheten i med förlossning förlossning utökas till sammanhängande tid av minst sju samband med en veckor före den beräknade tidpunkten och sju veckor efter förlossningen nuvarande veckor före respektive efter förlossningen. Gejämfört med sex denna ändring uppfylls kravet på rätt till oavbruten mödraledighet om nom minst 14 veckor enligt EG-direktivet 9285EEG. Se vidare den allmänna

motiveringen avsnitt 8.3.5. andra stycket har överförts den i 4 § andra stycket gällande lag in- Till rätten till ledighet för att amma barnet. tagna I tredje stycket har i förtydligande syfte angetts dels att ledigheten inte behöver förenad med att föräldrapenning utges, dels att något kvalifikavara tionskrav inte gäller för ledigheten. Utökningen från 12 till 14 veckors ledigsamband med förlossningen innebär ökning av rätten till ledighet het i en utan krav kvalifikationstid. Enligt nuvarande lagstiftning, 5 § tredje stycket, gäller vid ledighet för amning inte någon kvaliñkationstid. Inte heller gäller då bestämmelserna om ledighetens förläggning eller återgång i arbete. I tredje stycket har m.m. om motsvarande regler tagits in. Regleringen är i överensstämmelse med nyss

nämnda EG-direktiv. I fjärde stycket hänvisning dels till de särskilda bestämmelser som ges en med utgångspunkt i bestämmelserna i 12 12 a §§ gällande lag och det nyss nämnda EG-direktivet tagits in i 18 21 §§, dels till bestämmelserna om havandeskapspenning i 3 kap. 9 § och 9 a § AFL.

Hel ledighet med eller utan föräldrapenning

5 § En förälder har rätt till hel ledighet för vård av barn till dess barnet är 18 månader föräldern får föräldrapenning eller inte. oavsett om En förälder har därutöver rätt till hel ledighet medan han eller hon får hel

föräldrapenning.

Specialmotivering 247

För en arbetstagare som har adopterat ett barn eller tagit emot ett barn i avsikt att adoptera det skall tiden 18 månader i stället räknas från den tidpunkt då arbetstagaren fått barnet i sin vård. Är det fråga adoption om av arbetstagarens makes barn eller av ett eget barn, har arbetstagaren inte rätt till ledighet utöver vad som skulle ha gällt om adoptionen inte hade ägt rum. Rätten till ledighet för adoptivförälder upphör när barnet fyllt åtta år eller vid den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skalåret. Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9

Första stycket har sin motsvarighet i del av nuvarande 3 § första stycket och andra stycket första meningen. I förslaget har det förtydligandet gjorts att ledigheten gäller oavsett om föräldern har föräldrapenning eller ej. Förslaget innebär inte någon ändring i sak. Andra stycket motsvarar del av nuvarande 4 § första stycket. Tredje stycket har sin motsvarighet i nuvarande 3 § andra stycket samt del av tredje stycket. Bestämmelsen har endast bearbetats något i språkligt hänseende. Fjärde stycket hänvisar till det i 9 § angivna kvalifikationskravet för rätt till ledighet enligt dessa bestämmelser.

Delledighet med föräldrapenning

6 § Under den tid då en förälder får halv eller jjärdedels föräldrapenning enligt 4 kap. lagen 1962:381 om allmän försäkring har han eller han rätt till förkortning av normal arbetstid med hälften respektive en fjärdedel. Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9

Paragrafens första stycke har sin motsvarighet i delar av nuvarande 4 § första stycket. Om arbetstagaren önskar en längre och obetald ledighet och sådan ytterligare ledighet är förenlig även med arbetsgivarens intressen, skall givetvis en sådan överenskommelse kunna få träffas. Andra stycket hänvisar till det i 9 § angivna kvalifikationskravet för rätt till ledighet. I övrigt har inte någon förändring i sak föreslagits.

248 Specialrnotiirering

Delledighet utan föräldrapenning

till förkortning normal arbetstid med en fjärdedel 7 § En förälder har rätt av inte har fyllt åtta år eller som är äldre än så men för vård av ett barn som ännu inte har avslutat sitt första skolår. Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9

första stycke delar nuvarande 3 § första och Paragrafens motsvarar av Innehållet har endast justerats i språkligt hänseende. tredje styckena. hänvisar till det i 9 § angivna kvalifikationskravet för rätt Andra stycket till ledighet.

Ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m.

tid då förälder får tillfällig föräldrapenning enligt 4 kap. 8 § Under den en eller 1I §§ lagen 1962:381 allmän försäkring har han eller 10, 10 a om hon rätt till ledighet. behöver värda sitt barn när den ordinarie vårdaren blivit En förälder som till ledighet även föräldern inte har rätt till sjuk eller smittad har rätt om tillfällig föräldrapenning på grund att barnet är yngre än 240 dagar. av

Kvalifikationstid i anställningen krävs inte.

stycket del nuvarande 4 § första stycket. Stycket Första motsvarar av endast förtydligande nuvarande regler. Bestämmelsen innefatinnebär ett av den s.k. pappaledigheten enligt 4 kap. 10 § sista stycket AFL. tar även andra stycket behandlas det fall rätt till ledighet som tas upp i nuva- I av till tillfällig föräldrapenning enligt bestämmelserna i rande 7 a § och där rätt 4 kap. 10 § andra stycket första meningen AFL inte föreligger. tredje stycket, nuvarande 5 § andra stycket, har i förtyd- I som motsvarar ligande syfte kvaliñkationskrav inte gäller för rätt till ledighet angetts att enligt denna bestämmelse.

Specialmotivering 249

Kvalifikationstid

9 § Som villkor för rätt till ledighet enligt 5 7 §§ gäller att arbetstagaren vid ledighetens början varit anställd hos arbetsgivaren antingen under de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. I anställningstiden medräknas den tid som arbetstagaren har varit anställd hos något annat företag inom samma koncern som arbetsgivaren tillhör. Om ett företag har övergått till en ny arbetsgivare, medräknas i anställningstiden den tid som arbetstagaren har varit anställd hos den tidigare arbetsgivaren eller hos ett företag inom samma koncern som den arbetsgivaren tillhörde.

Paragrafens första stycke, som motsvarar nuvarande 5 § första stycket första meningen, har justerats i språkligt hänseende och innebär inte någon ändring i sak. Bestämmelsen är tvingande jfr 2 §. I andra stycket, som motsvaras av nuvarande 5 § första stycket andra meningen, anges principerna för beräkning av anställningstid. Hänvisningen till LAS regler om beräkning av anställningstid har därmed utmönstrats. Anledningen till denna systematiska förändring är att förenkla läsningen av bestämmelsen. Samma förenkling har gjorts i förslaget till 2 § andra stycket studieledighetslagen. Regeln är inte tillämplig i fråga om anställningar pâ det offentliga myndighetsområdet.

Ledighetens förläggning

Antalet ledighetsperioder

10 § Ledigheten får delas upp på högst tre perioder för varje kalenderår. Om en ledighetsperiod löper över ett årsskifte, skall den höra till det anses kalenderår då ledigheten påbörjades. Trots begränsningen i första stycket får en ledighet delas upp när det gäller antingen ledighet fär föräldrautbildning m.m. enligt 4 kap. 4 § andra stycket lagen 1962:381 om allmän försäkring eller ledighet med tillfällig föräldrapenning.

Specialmotivering

stycket nuvarande 6 § första stycket. Bestämmelsen har Första motsvarar i språkligt hänseende. Med period förhand bestämd bearbetats avses en tidsperiod för ledigheten. Om arbetstagare har begärt och fått delledighet en varje torsdag tolv veckor framåt eller daglig arbetstidsförkortning under t.ex. månader, ledigheten sammanhängande period. Om arbetssex anses vara en i stället har begärt och fått hel ledighet för t.ex. två på varandra tagaren följande fredagar, två perioder ha förbrukats. Det viktiga i sammananses alltså dels det är fråga hel ledighet eller delledighet, dels hanget är om om arbetstagarens och arbetsgivarens Överenskommelse om ledighetens varaktigoch omfattning se även 14 §. Om arbetstagaren begär förlängning av het ledigheten, påbörjas period. Så snart arbetstagaren avbryter ledigheten en ny enligt överenskommelse eller tidigare år den perioden förbrukad, med undantag för de fall då arbetstagaren blivit sjuk, tagit semester eller på arbetsgivarens begäran tillfälligt återupptagit arbetet under ledighetsperioden. Andra stycket motsvarar nuvarande 6 § andra stycket. Bestämmelsen har bearbetats i språkligt hänseende. Bestämmelserna i 10 § är tvingande jfr 2 §.

Hur ledigheten får tas ut vid hel ledighet

11 § Arbetstagaren skall ta ut hel ledighet den eller de dagar som han eller hon begär.

Paragrafen, motsvarar nuvarande 8 § första stycket första meningen, som har bearbetats i språkligt hänseende. Den närmare tillämpningen av regeln får bestämmas genom kollektivavtal jfr 2 §.

Hur ledigheten får tas ut vid förkortad arbetstid

12 § Vid förkortning med hälften eller med en fjärdedel av normal arbetstid skall ledigheten spridas över arbetsveckans samtliga dagar, om inte särskilda skäl ger anledning till att den förläggs på annat sätt.

Specialmotivering 251

Bestämmelsen. som motsvaras nuvarande 8 § första stycket andra av meningen, har bearbetats i språkligt hänseende. Den närmare tillämpningen av regeln får bestämmas genom kollektivavtal jfr 2 §.

Anmälan och beslut om ledighet

13 § En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet enligt 3 § 1 4 -

skall anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader före ledighetens bör-

jan eller, omidet inte kan ske, snart som möjligt. I samband med sin

anmälan skall arbetstagaren ange hur lång tid ledigheten är planerad att pågå. .

En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet med tillfällig föräldra-

penning enligt 3 §5 skall anmäla ledigheten till arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens början. Om ledigheten beror på sjukdom eller smitta, gäller dock inte någon anmälningstid.

Första stycket, som motsvaras nuvarande 7 § första av stycket, har bearbetats i språkligt hänseende.

Andra stycket, motsvaras nuvarande 7 § andra stycket,

som av har be-

arbetats i språkligt hänseende. i

Att avvikelser från eller kompletteringar till bestämmelserna om amnälan

om ledighet får ske kollektivavtal framgår

genom av 2

14 § Arbetstagaren skall samråda med arbetsgivaren ledighetens förom läggning och om andra frågor rör ledigheten. som Om det kan ske utan olägenhet, skall arbetstagaren försöka lägga ledigheten så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig störning. Kan överenskommelse inte träjfas om hur ledigheten skall tas ut vid förkortad arbetstid, bestämmer arbetsgivaren i fråga om ledighetens närmare förläggning och därmed sammanhängande frågor i den mån annat inte har avtalats. Arbetsgivaren får dock inte utan arbetstagarens samtycke dela upp ledigheten under arbetsdagen eller förlägga den till någon annan tid än arbetsdagens början eller slut.

252 Specialmotivering

i sådan fråga i andra stycket träffats på annat sätt Har beslut en som avses överenskommelse med arbetstagaren, skall arbetsgivaren underän genom och berörd arbetstagarorganisation om beslutet. Detta rätta arbetstagaren möjligt göras senast två veckor före ledighetens början. skall om

har sin utgångspunkt i nuvarande 8 § andra stycket första Första stycket förslaget arbetstagaren skall samråda med arbetsgivameningen. I anges att förläggning, vilket är skillnad mot nuvarande bestämren om ledighetens en dels lagt samrådsinitiativet hos arbetsgivaren, dels anger att sammelse som i fråga ledighetens förläggning under dagen och andra rådet skall ske om sammanhängande frågor. Att sättet och området för samrådet med ledigheten ändras något skall ett uttryck för den ökade betoning som härigenom ses som görs i våra förslag värdet samråd i ledighetsfrâgorna melallmänt sett av av och arbetsgivare. I fråga den närmare innebörden av lan arbetstagare om bestämmelsen, bl.a. i fråga andra meningens krav att arbetstagaren om ledigheten så verksamheten hos arbetsgivaren kan skall försöka lägga att påtaglig störning hänvisas till vad anförts i specialmotivefortgå utan som ringen till 4 § studieledighetslagen. nuvarande 8 § andra stycket andra och Andra stycket, som motsvaras av tredje meningarna, har bearbetats i språkligt hänseende. stycket nuvarande 8 § tredje stycket. l förslaget Tredje motsvaras av underrättelsen skall lämnas till berörd arbetstagarorganisation, anges att förändring till gällande lydelse, stadgar att underrättelse vilket är en nu som lämnas till arbetstagarens lokala arbetstagarorganisation. Någon skall ändring i sak är härmed inte avsedd.

Ãtergång i arbete

15 § En arbetstagare får avbryta sin påbörjade ledighet och återuppta sitt arbete i samma omfattning som före ledigheten. Om arbetstagaren vill utnyttja sin rätt att återuppta sitt arbete, skall han eller hon snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta.

Specialmotivering 253

I det fall ledigheten varit avsedd att pågå månad eller får arbetsgien mer, varen skjuta på återgången högst en månad efter det att arbetsgivaren tagit emot underrättelsen.

Paragrafens första stycke, som motsvaras av nuvarande 9 § första stycket, har bearbetats i språkligt hänseende. Nuvarande 9 § andra stycket har delats upp i två stycken, andra och tredje stycket, och har bearbetats i språkligt hänseende. Av 2 § följer att avvikelser från eller kompletteringar till bestämmelserna i andra och tredje stycket får ske genom kollektivavtal.

Anställningsskydd

16 § En arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas enbart på grund av att arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag. Sker det ändå, skall uppsägningen eller avskedandet ogiltigförklaras, om arbetstagaren begär det.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande lO Den har bearbetats i språkligt hänseende.

17 § En arbetstagare som begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet

enligt denna lag år inte skyldig att bara detta skäl godta av 1 några andra minskade anställningsförrrtáner eller försämrade arbets- . villkor än sådana som är nödvändig följd ledigheten, eller en av någon annan omplacering än sådan kan ske inom för en som ramen anställningsavtalet och som är en nödvändig följd ledigheten. av

Bestämmelsen, som motsvarar nuvarande 11 har bearbetats i språkligt hänseende.

254 Specialmotivering

bestämmelser arbetstagare väntar barn, nyligen fött Särskilda om som barn eller ammar

18 § En kvinnlig arbetstagare väntar barn, nyligen fött barn eller amsom bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställmar har rätt att ningsförmâner under förutsättning att hon har förbjudits att fortsätta sitt arbete enligt föreskrift har meddelats med stöd av bestämmelservanliga som i 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen 1977:1160. na

Paragrafen, såvitt gäller gravida arbetstagare motsvaras av bestämmelsom i nuvarande 12 § första stycket, har i enlighet med kraven i EG-direktisen 9285 EEG utvidgats till även arbetstagare som nyligen fött barn vet att avse och arbetstagare Det blir genom behövliga justeringar i arbetssom ammar. miljöföreskrifterna det närmare omfånget bestämmelsen läggs fast. som av har bearbetats även i språkligt hänseende. Bestämmelsen är tvingande. Den

19 § En kvinnlig arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller amoch på grund detta inte kan utföra fysiskt påfrestande eller mar som av andra för hennes hälsa och säkerhet riskjyllda arbetsuppgifter, har rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställningsförmåner. Denna rätt till omplacering gäller så länge det krävs för att skydda kvinhälsa och säkerhet under havandeskapet och amningen samt för övriga nans fall längst till och med tre månader efter barnets födelse.

Första stycket har beträffande gravida arbetstagare sin utgångspunkt i nuvarande 12 § andra stycket första meningen. På grund av EG-direktivet 9285EEG har dock styckets tillämpningsområde utvidgats i två avseenden, dels till att även kvinnor som nyligen fött barn och kvinnor som amavse dels till inte endast i gällande rätt fysiskt påfrestande mar, att avse som arbetsuppgifter utan även, i överensstämmelse med direktivet, de arbetsuppgifter kan riskfyllda för kvinnans hälsa och säkerhet. Vad som som vara närmare skall med för kvinnans hälsa och säkerhet riskfyllda arbetsavses uppgifter bör med ledning EG-direktivets innehåll kunna överlämnas till av praxis att avgöra. Härvid bör stöd även kunna ges från arbetsmiljörätten och

Specialmotivering 255

arbetsmedicinen. Det får förutsättas kvinnans behov att av omplacering utreds under medverkan av läkare. Andra stycket har sin utgångspunkt i nuvarande 12 § andra stycket andra meningen och har vidare anpassats till kraven i EG-direktivet. Vi har funnit att den nu gällande 60-dagarsregeln är oförenlig med direktivet. I enlighet med direktivets krav föreslår därför huvudregel rätten till som att omplacering skall gälla så länge det är nödvändigt för att skydda kvinnans hälsa och säkerhet under havandeskapet och amningen. Det är för den praktiska tillämpningen naturligtvis mest ändamålsenligt med regel en som uttryckligen anger hur lång tid omplacering skall medges. Vi har dock mot bakgrund av de speciella förhållanden som kan råda i dessa fall inte funnit det möjligt att uppställa någon sådan tidsgräns. Om en ammande kvinna t.ex. arbetar i kyla, kan hon för sin hälsas skull behöva omplaceras till annat arbete under hela den tid som hon ammar sitt barn. Den längsta tiden för omplacering för tiden efter barnets födelse som i praktiken är nödvändig i övriga fall till uppfyllande av dessa direktiv bör uppgå till högst anses tre månader efter barnets födelse. Paragrafen har även bearbetats i språkligt hänseende. Bestämmelsen är tvingande.

20 § Rätt till omplacering enligt 18 och 19 §§ gäller endast om det skäligen kan krävas att arbetsgivaren ordnar kvinnan annat arbete hos sig. Är omplacering inte möjlig, har kvinnan enligt vad som föreskrivs i 18 och 19 rätt till ledighet så länge det krävs för att skydda hennes hälsa och säkerhet, dock utan bibehållna anställningsfömzåner under den tid ledigsom heten avser. Om det uppkommer möjlighet till en omplacering, som bedöms kunna avse minst en månad, skall arbetsgivaren erbjuda kvinnan arbetet.

Paragrafens första stycke, som motsvaras nuvarande 12 § tredje styckav et, har bearbetats i språkligt hänseende på grund de föreslagna men av ändringarna i 18 och 19 givits en vidare syftning. Andra stycket har lagts till för uppfylla de krav att som uppställts i EGdirektivet. Att redan gällande svensk rätt i och för sig uppfyller direktivet i

Specialmotivering 256

arbetstagare nyligen fött barn framgår vad som anförts i fråga om som av motiveringen. Av redaktionella skäl bör dock en särskild regel den allmänna rätten till ledighet när omplacering inte skäligen kan krävas. Det finnas om intresse och i överensstämmelse med allmänna arbetsrättsliga har i klarhetens angivits denna form ledighet inte är förenad med bibehållna principer att av anställningsförmåner under den tid ledigheten EG-direktivets krav avser. ekonomiska förhållanden under sådan ledighet får anses bli upptryggade de föräldraförsäkringsförmåner som i sådana fall kan fyllda genom m.m. erhållas. stycket nuvarande 12 § andra stycket andra meningen. Tredje motsvarar a Bestämmelsen har bearbetats i språkligt hänseende.

vill utnyttja sin rätt till omplacering enligt 18 och 19 §§ skall 21 § Den som till arbetsgivaren. Beror omplaceringsbehovet på att kvinnan på anmäla detta inte kan utföra sina arbetsuppgifter, skall anmälan grund av sitt havandeskap minst månad i förväg. I övriga fall skall anmälan göras så snart det göras en ske. Sedan anmälan har gjorts skall arbetsgivaren snarast möjligt lämna kan möjligheten till omplacering. Kan omplacering inte ske, skall besked om arbetsgivaren fortlöpande pröva möjligheten till omplacering.

Paragrafen, nuvarande 12 § första stycket och del av som motsvaras av a andra stycket, har bearbetats i språkligt hänseende. Den ändringen har dock

gjorts att arbetsgivarens skyldighet att fortlöpande pröva möjligheten till

omplacering, har utvidgats till omfatta även de fall som avses i 19 § i att Bestämmelsen bedöms i överensstämmelse med kraven i EGförslaget. vara direktivet 9285EEG.

Skadestånd

Under denna rubrik finns bestämmelser om skadestånd och preskription av talan. I 22 § finns regler i vilka fall arbetsgivare, en arbetstagare eller om en arbetstagarorganisation skall betala allmänt eller ekonomiskt skadestånd en brott reglerna i föräldraledighetslagen. I paragrafen finns också för mot

Specialmotivering 257

riktlinjer för bestämmande skadeståndet. I 23 § regleras preskription av av talan.

22 § En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala arbetstagaren ekonomiskt skadestånd för denförlust som uppkommer och allmänt skadestånd för den kränkning som lagbrottet innebär. På motsvarande sätt skall en arbetsgivare ha rätt att få skadestånd arbetstagaren vilseleder honom i om fråga om sin föräldraledighet. Det allmänna skadeståndet skall bestämmas till ett skäligt belopp efter en helhetsbedömning av samtliga omständigheter. Därvid skall inte bara intresset att avhålla från lagbrott beaktas utan även den skadeståndsansvariges större eller mindre skuld till lagbrottet och i vad mån den skadeståndsberättigade har föranlett eller medverkat till detta. Allmänt skadestånd skall inte dömas ut, om lagbrottet framstår som ursäktligt. Om det är skäligt, kan såväl ekonomiskt som allmänt skadestånd sättas ned eller helt falla bort.

Första stycket har sin motsvarighet i nuvarande 13 § första stycket. Regeln om arbetsgivares skadeståndsskyldighet i huvudsak gällanmotsvarar nu de bestämmelse. Vissa redaktionella ändringar har dock gjorts. Som nyhet har i paragrafens första stycke andra mening införts en bestämmelse om skadeståndsskyldighet för arbetstagare vilseleder arbetsgivaren som i fråga om sin föräldraledighet. Detta torde i realiteten inte innebära någon förändring i förhållande till vad redan följer som nu av allmänna arbetsrättsliga principer i anställningsförhållande. En uttrycklig regel arbetstagarens om skadeståndsskyldighet klar vägledning vad gäller ger en om som samtidigt som den uttrycker viss kongruens i avtalsförhâllandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Andra stycket innehåller regler skadeståndets beräkning om m.m. och motsvarar närmast bestämmelsen i nuvarande 13 § andra stycket. Bestämmelserna har sin förebild i 1992 års arbetsrättskommittés förslag till ny anställningsskyddslag SOU 1993:32, 46 § tredje stycket. Beträffande motiven till bestämmelsen hänvisas till Arbetsrättskommitténs betänkande, avsnitt 20.4.3.

Specialmotivering 258

vill kräva skadestånd enligt 22 § skall väcka talan vid dom- 23 § Den som stol inom tre månader från det att skadan inträffade. Om talan inte väcks i rätt tid, har parten förlorat sin rätt till talan.

Paragrafen, behandlar preskription skadeståndsanspråk, har sin som av i 1992 års arbetsrättskommittés förslag till preskriptionsregel i förebild ny 48 § anställningsskyddslagen SOU 1993:32, s. 854 f.. Enligt paragrafen uppgår preskriptionsfristen i den föreslagna föräldraledighetslagen alltid till månader. Inom denna tid skall talan väckas. I tre förtydligande syfte har att talan skall väckas vid domstol. l förslaget angetts har kravet den vill framställa ett yrkande först skall underrätta att som utmönstrats. Fristen att väcka skadeståndstalan har blivit kortare. motparten Fristen är absolut. Några särskilda undantag för det fall tvisteförhandling har påkallats finns alltså inte. Reglerna är desamma i alla situationer, vilket medför en avsevärd förenkling. Arbetsrättskommittén har påpekat den särskilda komplikation som utgörs regeln i 4 kap. 7 § arbetstvistlagen. I den anges att talan inte får upptas av till prövning inte förhandlingskravet är uppfyllt. Kommittén har föreom slagit kompletterande regel i den paragrafen som skall utvidga möjligen heterna undantagsvis ta talan trots att förhandlingskravet inte är att upp uppfyllt SOU 1993:32 855 och 908. En motsvarande justering i 4 kap. s. 7 § arbetstvistlagen bör göras med hänsyn till preskriptionsbestämmelsen i föräldraledighetslagen. I bestämmelsens andra stycke rättsföljden. Om talan inte väcks i rätt anges tid, har parten förlorat sin talan. Förslaget överensstämmer med Arbetsrättskommitténs förslag i motsvarande del. Vi har funnit det lämpligt att även denna punkt falla tillbaka på vad som gälla inom arbetsrätten i stort. Därför har vi arbetat Arbetsrättskomavses mitténs förslag till preskriptionsregel. Vi är dock medvetna om att vissa tillämpningsfrågor i föräldraledighetslagen rör situationer där en preskriptionsfrist endast tre månader kan tänkas bli väl kort. Som exempel kan om nämnas frågor omplacering eller ledighet för en kvinnlig arbetstagare om fött barn. Vi att denna fråga bör uppmärksammas i den som nyss anser fortsatta beredningen av ärendet.

Specialmotivering 259

Rättegång

24 § Mål om tillämpningen denna lag handläggs av enligt lagen 1974:371 om rättegången i arbetstvister.

Bestämmelsen har sin motsvarighet i nuvarande 14 § första stycket. Andra

stycket i bestämmelsen i nuvarande lag har utmönstrats som överflödigt.

lkraftträdandebestämmelser m.m.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995, då lagen 1978:410 om rätt till ledighet för vård barn, upphör gälla. av m.m. att Bestämmelserna i 22 23 §§ om skadestånd och preskription skall till- lämpas om den omständighet yrkandet hänför som sig till har intranät efter ikraftträdandet av den lagen. 1 fall tillämpas äldre bestämmelser. nya annat

I första punkten föreskrivs om ikraftträdandet. Den föräldraledighetsnya lagen avses träda i kraft den 1 januari 1995. Samtidigt med ikraftträdandet skall den nu gällande föräldraledighetslagen upphöra gälla. att Enligt andra punkten skall skadestånd och preskription bedömas med beaktande av när den omständighet ligger till som grund för ett yrkande om skadestånd har inträffat. Om en arbetstagare vilselett sin arbetsgivare i fråga

om sin föräldraledighet och detta inträffat före den nya lagens ikraftträdande, kan något skadestånd enligt den nya lagen inte åläggas arbetstagaren. l så-

dant fall skall äldre bestämmelser tillämpas.

260 Specialmotiverirzg

9.3 till lag ändring i semesterlagen Förslaget om

1977:480

I7§

regleringen i den nuvarande 17 § semesterlagen. Rätten Förslaget bygger semesterlönegrundande frånvaro har behandlats i den allmänna motivetill ringen under avsnitt 8.5.

Första stycket

nuvarande första stycket 6 och 8 Bestämmelserna motsvarar semesterlagen. från 180-dagarbegränsningen i första punkten för frånvaro Undantaget arbetsskada avskaffas. grund av till semesterlönegrundande frånvaro för utbildning Vidare avskaffas rätten svenskundervisning för invandrare nuvarande första stycket 4 och 7. och för

Andra stycket

nuvarande bestämmelsen i andra stycket första meningen, som avser Den 90 dagar vid frånvaro grund arbetsskada, avskafsamordningstid om av bestämmelsen inte längre fyller sin avsedda funktion. fas. Skälet härför är att skall nämligen arbetsskada inte längre särbehandlas enligt Enligt vårt förslag Oavsett detta är bestämmelsen överspelad dels eftersom första stycket 1976:380 arbetsskadeförsäkring LAF inte samordningstid enligt lagen om eftersom den tid varunder frånvaro grund av sjukdom längre finns, dels semesterlönegrundande utsträckts från 90 dagar till 180 dagar. är grund sjukdom skall även i fortsättningen vara semesterlö- Frånvaro av under högst tvâ hela intjänandeår. Till skillnad från vad som negrundande regler skall dock mindre avbrott i frånvaron inte gäller enligt nuvarande tvåårsfristen. Om arbetstagaren återgår i arbete men påbörjar en ny bryta frånvaroperiod inom 14 dagar skall tváårsfristen fortsätta att löpa. Bestämförebild förslaget Utredningen om mer flexibla melsen är utformad efter av av

Specialmotivering 261

regler för arbetstid och semester i betänkandet SOU 1992:27 Årsarbetstid s. 286.

lkraftträdandebestämmelsen

Enligt 3 § semesterlagen utgör ett semesterår tiden från och med den 1 april ett år till och med den 31 mars påföljande år. Med hänsyn till denna ordning föreslås ändringarna träda i kraft den 1 april 1995.

9.4 Förslaget till lag om ändring i lagen 1962:381

om allmän försäkring.

3 kap. 5 och 9 §§

Förslaget innebär att rubrikerna till studieledighetslagen och föräldraledighetslagen ändras i förekommande fall.

9.5 Förslaget till lag

om ändring i arbetsrättslig beredskapslag 1987 : 1262

5 och 6 §§ samt p. 5 i bilagan till lagen.

Förslaget innebär dels att rubrikerna till studieledighetslagen och föräldraledighetslagen ändras i förekommande fall, dels att hänvisningarna till sialedighetslagen och sñ-ledighetslagen utmönstras ur lagtexterna.

Bilaga I 263

Förtecknin över de organisationer på arbetsmarkna-

den vi har aft kontakter med

Svenska Arbetsgivareföreningen SAF Statens arbetsgivarverk SAV Svenska Kommunförbundet Landstingsförbundet Kooperationens Förhandlingsorganisation KFO Företagarnas Riksorganisation FR Landsorganisationen i Sverige LO Tjänstemännens Centralorganisation TCO Sveriges Akademikers Centralorganisation SACO

R1 laga Z

KAPITEL 3 FALLSTUDIERNA Uppläggningen av fallstudiema Enligt regeringens direktiv skall utredningen så konkret som möjligt belysa lagstiftningens konsekvenser på olika slag av arbetsplatser. Direktiven anger vidare att fallstudier bör användas som metod Denna metod kan ge information som är illustrativ och relevant för att förstå konsekvensen av ledighetslagstiftningeni företagen.Däremot kan resultaten inte ansesvara representativai statistisk mening. Fallstudieföretagenhar valts för att återgeerfarenheterfrån olika verksamheter,offentlig och privat, tjänste- och varuproduktion. En del av företagen är stora, andra små. Såväl avanceradekunskapsföretag som traditionell tillverkningsindustri har studerats. Urvalet har präglats av en strävan efter att spegla förhållanden inom olika delar av arbetsmarknaden men att undvika företeelser som kan betraktas som udda De företag vi studerat beskrivs kortfattat i tabell Företag Verksamhet Antal anställda Halmstad Gummifabrik Tillverkar gummidetaljer för bilindustrin 90 Barnstugan Lövsångaren, Kommunalt daghem.64 platser 16 Dataföretaget Ett internationellt dataföretagssvenska 380 dotterbolag Ericsson Telecom AB, Utvecklingsenhet inom Ericssonkottcenten 900 Core Unit Basic Systems Ericsson Telecom AB Produktionsenhetinom Ericssonkoncemen. 960 Core Unit Supply and Distr. Tillverkar komponenter till AXE Kamstedt Allköp AB ICA-hall. Dagligvaruhandel 64 Patentbyrån Litet ktmskapsföretag, hjälper innovatörer 15 att söka patent Pilkington Floatglas AB Prooessindustri.tillverkar planglas 412 SahlgrenskaSjukhuset Sveriges största sjukhus ca 7000 SL Buss, Homsbergsgaraget Bussákeri i Stockholm 428

Dessa företag föredrog att vara anonyma.

9 53

kontakt med ytterligare mellan 20 och 30 företag med vilka Vi har under studien varit i

dessa kontakter utgjorde del av urvalsprocessen, vi haft informella samtal.En del av en datafångst och på så sätt informellt validera andra initierades av oss för att öka vår

Under dessa kontakter framkom ingenting som våra intryck från fallstudieforetagen.

våra iakttagelser i fallstudiema. strider mot

har varit påfallande stort. Frågeställningen anses vara Intresset för undersökningen med sig erfarenheter samtidigt som de relevant; många är villiga an dela av egna inställningen har bidragit till att fallvälkomnar möjligheten att lära sig av andra. Den

bli färgstarka och skildra problem och möjligheter studierapportema ofta kunnat rätt - -

anställdes och verksamhetens perspektiv. kring ledigheter från både den

Intervjumetod

halvstrukturerade intervjuer med företrädare för Vid företagsbesöken genomfördes

personalansvariga facklig företrädare, någon eller några medarbetare företagsledningen, metod valdes för ta del av uppfattningar och regel 4 6 personer. Denna att - som ledighetslagstiftningen så de formuleras av människor i företagen. erfarenheter av som ungefär uppläggning. Vi bad om en orientering om Samtliga intervjuer följde samma organisation, antalet anställda män, kvinnor, företagets verksamhet och dess om

principer för arbetstiders förläggning. Statistik heldeltid, om driftstidens omfattning och

i regel sammanställts på vår begäran före vån med avseende på ledighetsñånvam hade

besök.

med anledning ledighetslagstifmingen Handläggning och erfarenheter av ärenden av

redogjorde för faktiska händelser som enligt deras diskuterades genom att de intervjuade företaget. Vilka åtgärder vidtogs Vilka uppfattning fångade erfarenheter inom

anställde, företaget Vilka konsekvenser i olika överväganden gjordes av den av - ledighetslagstiftningen skulle har kunnat iakttas Om förändringar av avseenden önskvärda eller angelägna Efter besöken upprättades aktualiseras; vilka vore i så fall och godkänts de intervjuade, i skriftliga fallstudiebeskrivningar, som har granskats av

antal fall har vi i efterhand åter kontaktat företaget för några fall efter revidering. I ett

kompletterande information.

detta kapitel återger vi valda exempel Våra iakttagelser redovisas på två sätt. Iresten av

fallstudieföretagen både den anställdes och på erfarenheter ledighetslagar i ur av Exemplen återges med endast kortfattade kommentarer för att företagets perspektiv. dessa framställts när vi intervjuade ledning belysa erfarenheter lagstiftningen så som av anställda på olika slag arbetsplatser. Dessa beskrivningar, som och fack, chefer och av för arbetsgrupp eller ett projektteam. i många fall är på individnivå inom ramen en företaget ifråga eller den relevanta delen av kompletteras med statistiska uppgifter för

detta

föräldraledighet och studieledighet. Inget av våra Våra iakttagelser gäller uteslutande övriga lagar som ingår i ledighetslagstiftfallstudieföretag hade aktuella erfarenheter av

ningen.

10 S3

Halmstads Gummifabrik

Halmstads Gummifabrik tillverkar gummiprodukter. som i huvudsak är avseddaför bilindustrin. 60-65 % av produktionen exporteras. Tillverkningen är till stora delar manuell med en hel del tunga, repetitiva lyft. Den fysiska arbetsmiljön anses vara förklaringen till tidigare problem med arbetsskador. För närvarande genomgårföretaget en förändringsprocess nya maskiner och verktyg har tagits i bruk; organisationen rör sig bort från det traditionella en man en maskin i riktning mot självstyrande grupper. -

Antalet anställda 1992 var 93 varav 12 var långtidssjukskrivna och tre lediga för studier. 78 personer var verksamma:

Ledigheters omfattning 19925 Fyra anställda var föräldralediga under 1992.Två kvinnor återkom i arbete efter 18 resp 11 månadersledighet. Två män var föräldralediga en dag veckan, i som regel fredagen. Tre anställda var studielediga. två kvinnor under hela året, en man under fyra månader. l samtliga fall hade studierna en inriktning som inte anses ha sambandmed företagets verksamhet. En av de studielediga bedriver akademiskastudier. två kompletterar sin gymnasiekompetens och den man som var studieledig under fyra månader genomgick vidareutbildning för att prova ett annat yrke. Han valde dock att återvända till Halmstad Gummifabrik. Omfattningen av ledighet för vård av sjukt barn beskrivs som marginell.

5 Enjämfömrüemüsüskmmmmsmümngavkdiglwwmonüamüngvidfaüsmdiefaemgen Arergcssistideuakapirel. ll 53

Föräldraledighet

vecka är arbetsledare. Sá här beskrevs En de män var föräldraledig en dag per av som ledde fram till förläggningen av hans Föräldraledighet. den process som

arbetsledare lagret. vilket innebär att han arbetar Leif har arbetat sjuår pd företaget. Hanär Rollen arbetsledare lagretår inte särskilt dagtid. från 06.45 till 15.30 alla vardagar. 80m uppgifter ocksa Leif beskriver sin roll som arbetsledare: betungande, såhan har en hel del andra

ska Färdiga produkter kanoner hit från De sköter sig själva och vet exakt vad de göra. och lägger deti färdigvarulagret i väntan pd pressningen och packar deti olika förpackningar administration transporter. Det endajag egentligen leverans. Jag sköter bokning och annan av verksamheten följa leveransplaner, se till att levererarrätt behövergöra är att planera -

produkter ochsäga till trucldörarna vad de ska lasta.

datasystem för elektronisk överföring Leif är den ende företaget som behärskar ODETFE.ett skulle lära sig ODETFE, men dokument. s k EDI. Det har diskuterats att ytterligare person en av ännu har detta realiserats.

Leif förklarar situationen:

under högkønjunlcruren. mycket pd grund av att jag fdr Jag har högre arbetsbelastning nu än transpønbøkrtingen. Jag måste vara flexibel utökade arbetsuppgifter tidigare skötte jag inte ens - det för alla mina uppgifter och har svårt borta. Har ingen egentligersättare även om att vara hand någon kan det. Planeringschefen ta kan om utom hanteringen av ODEIT E - fun: annan .rom tidigare lagerchef ochvdr VD-selcreterare skötte tidigare leveransplaneringen, kvalitetschefen var

Men, för ODEITE-arbete finns ingen ersättare. bokning transporter av etc.

och den tre nrånader. Ungefär ett halvår innan Leif är tvabamsfar. den äldste sonen ar tvåår yngre han för produktionschefen att han dels ville vara Leif skulle bli far för andra gången talade om sammanhängande period därefter någon gång. ledig 10dagar vid barnets födelse. dels en längre det blev aktuellt.Att Leif kunde vara ledigöver huvudet De komöverens om att harttua frågannär diskussioner vid första barnet då var det rätt heta inte föremål för lika omfattande som tagetvar Leif stod sig diskussioner. Företaget menade att då Leif inte kunde vara frånvarande men alls.

ochdet visade sig fungera.

vilket ledde till att det uppstod lite cirkus. Andra barnet föddes två veckor före planerat datum. unde kortare tid. men ODETTE skötte leif De löpande uppgifterna kunde tas over av andra en tjänstledig i 10dagar. Nuu: Leifi princip fötäldraledig ändå trotsatt han egentligen skulle vara - målsättning. om det inte skullefungera någon varje fredag. l princip betyder andelar en men ledigheten. Leif har kommit Uverens med vecka Leif antingen en annan dag eller hopparöver tar Dettafungerartackvareattmammanharmycket ledningenomatttadertdagsom pastaist. flexiblaarbetstider-honkanvarahanmaellerarbetautedkmvarsel. Detttringertpafelrtlüsning

för Leif:

sammanhängande period. men det fungerar inte med Jag ville egentligen vara hemma en längre inte varför detar inte lönen mitt jobb.Jag känner en stark lojalitet medföretaget, fan jag vet fått mycket och tycker om det. sd alla fall...Nä. det har med ansvar att göra. Jag har ansvar i nog ODETTE. detar roligt att halla pd med da rar jag ansvar också.Dessutom tyckerjag att

6 Alla personnamn är fmgerade.

12 53

Företaget har san in någonvikarieeller sen till att någontagit över arbetsuppgifter hanLeif. Leif fårheltenkelt till se att himla meddet hanskapåfyra dagari veckan.Fördet mesta går det bra. Leif avslutar:

Även om dethar varit litehetadiskussioner bdda vid mina barnledigheter, sdharfacket inteMarit inblandatvid ndgottillfälle. Det fungerar inte sdhär jag skulle aldrigkommapd tanken att blanda facket.

Exemplet med den föräldralediga arbetsledaren illustrerar en situation där den anställdes lagenliga rätt av ledningen, och även av den anställde. anses förorsaka problem för produktionen. Efter diskussioner kommer man fram till en lösning som den anställde ñnner acceptabel trots att den inte är den han ursprungligen tänkt sig.

Exempel på studieledighet

Ett exempel på när studieledighetbidrar till personlig utveckling:

Soñavardrygtctoargammal ochhadearbetatipressrtirtgeni 12-13år. Honvar fackligtengagetad och kändedärmedtill lagstiftningen vaLPersonalansvarig berättar.

Sdia dr en ntdngsialig kvinna, men honhade arbetsam en skolgångbakom sig.För ndgradr sedannämndehonför mig aa hon var trätt pd att arbetaharochfunderade pd att göra ndgot annat, men vissteintevad.Efter en mindreoperationi annen stärktes tankarna pd studier. Sofia ochpersonalansvarig diskuterade varför sig ochtillsammans medförsäkringskassan, arbetsförmedlingen ochföretagshälsovården hennes situation. Medekonomisk hjälpkunde hon läsain grundskolekompetens ocherhöllstudieledighet under och halvtdr. Ytterligare ett eu studieledighet år nu beviljad ochSofia .åkrar pd en akademisk examen.

Detta exempel illustrerar hur någon vågat spränger med lagens stöd. Rätten att återgå till arbete har inte förorsakat problem:

Sofiaarbetarpáfüetagatmderlovenbetharhitüllsinteleuüllnâgrapmblem förtbretagetmat den personalansvarige tillägger:

Tank om det varit 10 styckenDdfdr problem.eftersomvi inte har behov av sd mdnga feriearbetare.

Kommentar

De första intervjuerna för denna studie genomfördes under sommaren 1993. Vid en förnyad kontakt i november visade det sig att företaget under de senaste månaderna anställt ytterligare 16 medarbetare. Erfarenheterna av ledighetslagama är i huvudsak att ledning och medarbetare funnit lösningar som anses acceptabla av båda parter.

13 53

Barnstugan Lövsångaren, Segeltorp

inom Segeltorps kommundelsförvaltning KDF i Lövsângaren är en av bamstugoma för 64 barn på fyra avdelningar. 16 anställda delar på Huddinge kommun med plats barnstugans 12.75 tjänster.

Segeltorps barnstugor 138, 3 män. 101 var heltids- Antalet anställda 1992 vid var varav anställda, 37 deltid.

Ledigheters omfattning 1992

lediga hela året; övriga inledde ocheller avslutade 17 anställda var föräldralediga; 10 var

sin ledighet under året.

fyra under hela året. i 10 månader, en i sex månader 13 anställda var studielediga, en augusti 1992. Samtliga studieledigheter avser utbildning inom och övriga fem o m Barnskötare blir förskollärare; förskollärare vidareutbildar sig. yrket.

vård sjukt barn under året 1.117; uppgifter om Antalet frånvarodagar för av var ocheller antal tillfällen är inte tillgängliga fördelningen på personer

arbetade med reducerad arbetstid 75% under hela âret. 22 av de heltidsanställda

samlade bilden ledigheter i Segeltorps kommundelsförvalming hör även att Till den av mellan och månader för att pröva annat arbete och 18 fyra anställda var lediga i en sex angelägenheter i perioder omfattade några dagar till anställda var lediga för egna som

flera månader.

kommundelsförvalmingens barnstugor var således 52 personer Av de 138 anställda vid lediga under hela eller delar av år 1992.

Konsekvenser för verksamhet och anställda

i förening med omflyttningar och förändringar inom andra Det stora antalet ledigheter för både verksamhet och anställda. Under ett a: hade konsekvenser delar av kommunen under längre eller kortare tid på tva av de tre tjänstgjorde sjutton olika personer avdelningar. Verksamhetens kvalitet blev eftersatt vilket tjänsterna vid en av barnstugans föreståndaren kunde märka på barnen. Kvalitet i barnomsorg både föräldrar och och bland personalen, enligt föreståndaren: förutsätter kontinuitet samsyn

Auarbemmedbarrlhandlarmwbmaomanbehârskawaiaochmemdmmanmyckaom

känslor.Viärallauppfosuadepåolikasanochharoükaidéaomhmdetskallgåüll-vadaom ärüüåwtochmwardetPasmalmmåueüüsammamkmmmovamsomvadsomgüluoch

sedmmâfasviddeLDärförñrdetvüügtmdekännavmmmvüxhfömkhmdemgeru iolikasituationer.Detlrrukartaungcüiretthalvárfrânattennymedarbetarekommerinpåar

avdelning tills fungerar smidigtigen.

14 53

Ur en anställds perspektiv kunde det te sig följande sätt:

Olivia är barnskötare ochharvarit anställdi kommunen sedan 1983.Hela tiden framtill sin föräldraledighet arbetade honpåbarnstugan Trädgardssångaren. I maj1992 påbörjade Oliviasin föräldraledighet med planerad återkomst i maj 1993.

Under föräldraledigheten brukade Oliviatitta pa sinavdelning på Trådgårdssángaren åtminstone en gang per manad för att inte tappa kontakten med barnen.Honarbetar en snräbamsavdelning och trivsmeddeL Tidigare arbetade honmed större bam. men harmed åren förstått det att ar med smabamhon fungerarbäst.

Av personliga skaländrades Oliviasplaner.Hon meddelade i september hon att ville komma tillbakatill sintjänst Trädgardssängaren i december. Både förestándaren Trädgardssángaren ochtjänstemännen påKDF gav klartecken. Förestandaren föreslog emellertid au Oliviaskulle ta ut kvarvarande semester i december ochsedan börja ijanuariistället. Påsä sän skulle en vikarie på Trädgârdssângaren slippa gå före jul. Vikarienhade tidigare haft fast anställning inom kommunen, sagts upp ochhade nu endastvikariat.Hon hade fattlöfte om au vara kvar till men i maj.eftersomdet var den ursprungligen planerade återkomsten. Oliviagick med att ta ut semester.

I november fick Olivia ett telefonmeddelande fran en tjänsteman från KDF. att när hon återvände ijanuari skulle honinte komma få till Trädgårdssângaren utan till Lövsângaren. Orsaken var att denl januari skulletva barnskötare Trädgardssângaren sluta p g a nedskärningarna i kommunen de lag sistpå LAS-listan. OliviaochTina, fran enannan bamstuga skullekomma istället. Tina uppsagd frånsin tjänstpå annan bamstuga. men hade salang tid i kommunen att hon lade var en räntillennyfasttjänst-ochenav vikariernapâTr-ädgárdssângarenvikariaarlepaentjärtstutan ordinariebefauningsltavare. Alltsåñck vikariengafdr att beredaplats Tina. som skulle a den fastatjänsten.

Föräldrarna pa avdelningen hade reagerat kraftigt pa detta och protesterat till politikerna i kommunen och i kommundelsnämnden samt till tjänstemännen KDF. Föräldrarna ville inte att båda vikariernaskulle sluta samtidigL Följdenblev att Tina. som hade17 tjänstgöringsår bakom sig.hade företräde bre Oliviamed aina9 tjänstgöringsär. Tina började sinfastatjänst i januari. Olivias vikarieñck varakvarochOliviatickettvikar-iatpâwvsángaren.

Olivia reagerade starkt padetta:

Jag blevjdttearg. Har hadejag ställt upp ochtagit semester en mdnadför au hjälpamina gamla arbetskamrater. Och vad blir lackenPd förvaltningen förstoddemig. sa de. men de kunde inte göra något.Jag tyckte att skulle hitta någon annan lösning, men de vägrade. Hadejag barafdttveta tidvadsom varpdgdngkitøtdejagrnáløtpdpengarnamera, sdattjaglartrde varit hemma längre. jick jag besked sd rent. Nu kom vi i en situation där jag slog: mot min mennu jag känner har arbetatihop tidigare ochhon vill självklart stanna ochgör som - alltför att fd vara kvar. Det var enormt jobbigt

Tjänstemännen paKDF kontaktade facket for anstämmaav hur frågan skirllehanteras. Enligt mglumskøuesñägankmmh-Timhadejuñertjâmmüukomágodtmdedümedforwüde.

SA.Oliviaborjadepásinvikariatpamvsángarertijanuari,menvaravnanniigaskalirtte entusiastisk.Honñckinteüllbakasinmspnmgügatjämtsanhønrivdesbmmedochdessluøm blevhonplaeeradpâenavdelningmedstaabammärhennesinnesseärattarbetamedsutåbarrt.

15 53

Reducerad arbetstid

arbetstid till 75 %, vilket ibland kan leda till 22 de 138 anställda har reducerad av schemaläggningen. Personalansvarig tjänsteman berättar: problem vid

till problem.Det vanligasteår att någon begår 75% Partiella färäldraledigheter kan ställa

anställda på barnstuga går det att lösa med att anställa tjänstgöring. Omdet gäller två samma

blir det värre. Det gårinte att anställa någon på 10timmar någon på halvtid, men är detbara en arbeta påflera detär perfela. eftersom vecka. En läsning till det kan vara att stugor.men per den anställdeinte känner sig hemma någonstans.

sjukt barn gVAB Vård av

barn VAB 1117 dagar inom kommundelens Totalt omfattade ledighet för vård av sjukt

år 1992, dvs i genomsnitt åtta dagar per anställd. barnstugor under

föreståndare berättar hur hon burkar tillväga: En om

avdelning hon borta ifrån Hur många barn har de idag - Först kollarjag schemat vilken är - fär dag.En barnen År det barn kanske jag kan slåihop två avdelningar en är några sjuka av länge eller det bara är för en dag. Om detvisar sig att frågaär om hon ska vara borta om annan kan över eller någon ersättare kanske det finns någon på en annan avdelning som det behövs en utväg. Jag har sju före detta kan arbeta övertid Att ringa efter är en annan som Ibland väljerjag ringa till förkanringa till ochhära de kan jobba. att anställdasom jag om rycka hjälpa till det kanñnnas någon på en annan stugasom kan valtningen och hära om dekan direkt ellermitt på dagen. Då ringer jag till in. Som sista utväg kan jag stänga avdelningen en och hämta sina ochsäger till de redanhar lämnat får helt enkeltkomma alla föräldrar - som

barn.

Kommentar

ledighetslagar och även andra skäl, i förening med Omfattande ledigheter med stöd i av

medförde rad konsekvenser för organisatoriska förändringar inom Huddinge kommun en

Det gällde verksamhetens kvalitet och verksamhet och anställda inom bamomsorgen.

anställda. Det är emellertid inte uppenbart kostnader såväl arbetsförhållanden för de som någon större grad skulle kunna förändra denna förändringar av lagstiftningen i att

situation.

16 53

Dataföretaget

Företagetär ett försäljnings- och serviceföretag i databranschen. Företaget, som är ett dotterbolag inom internationellt dataforetag, marknadsför datorer. skrivare och ett stort annan kringutrustning samt mjukvara.

Dataföretaget har 379 anställda, 227 män och 152 kvinnor. Fem män och 23 kvinnor arbetar deltid, övriga heltid. Medelåldern lir låg; ca 30 år.

Ledigheters omfattning under 1992

Sjutton anställda alla kvinnor föräldralediga under en längre tid. 120medarbetare. - - var lediga for vård av sjukt barn under sammanlagt ca 600 dagar. var .

Elva anställda nio män och två kvinnor var studielediga under längre perioder. - - Studierna har i regel anknytning till yrket, vilket emellertid inte betyder att de är av direkt intresse för arbetsgivaren.

Erfarenheter av ledighetslagar

Medarbetare vid Dataföretaget beskriver ledningens inställning till ledigheten som positiv, det bekräftas, det, att även VD varit töräldraledig en tid och senast anses av veckan före vår intervju varit ledig för vård av sjukt bam några dagar. senaste

Detta är den bild som vara samtal har givit oss:

Narnágmvinvmfdrüdra-dkrsmdiebdigbörjardumedanmedarbemmmlmmedán avdelningschef.IaHmänhuskerdeuaigodüd-nárdetgaüafüäldmbdighemkømntermmalt medarbetarenåuninstorteettlmlvârimrvag. En avdelningschefberánar:

Alla deras frånvarokommer att påverka arbetskamraterna. .rddärför försöker alla .råga vetatt all isd god tid som nøjügt.

Damñakmnharmedarbemwsjüvdaradmüüsüaümarhamanbdighemhaumdepâhm frånvaron ska avgdr avdelningschefeai om någonbehover nyanstlllas ella ej. Tidigare ling vara vardetinnenrojligtanansullavikañazdefarulshdtenbhinteanllNulr azammnmarimmfüemgaummweksamdüauhavihüerundasálângüdsømdakanbü ñågaomvidsmdieledighetet.

Medmbamenochavdemhgxhefwdüshrtamüusmmmigenanhmvubmhamshbedüm mdañånmmvissalbmndeubemppgifw.smitum-mwmpm.måmanddgorabessa ubetmmgifmrlüsesgunmmnâgmmnmmødarbammrøvademundaüanvarmmdra uppgiftausamejgârauüyuaoverünmuumnindivütexgmoøimmrtdetavenvisshusdár hmadenüánvmndehudenbdrøvügakømpetmsemplanaassámdemwgammfarsmda frånvaroperioden.

17 53

och kunder. Konsulterna har dessutom långa Varje konsult har unika kunskaper om produkter konsult ska frånvarande måste detta avtalade relationer med kunderna. vilketgör att om en vara företaget kommer överens med kunden att diskuteras med kunden. Detta kan t ex innebära att

levererasenare än planerat.

normaltinte on-line-support kunderna om en viss individ är Däremot. på supportsidan. märker relation-deringerjubaraochvilllnenlösningpáetttelnriskt bortaDeharintedentypenav än individ som kan komma fram till problem. For de flesta problem finns detdesutom mer en varje medarbetare ansvarar för år det annorlunda. lösningen. Men, medde utvalda kunder som

Medarbetamaharintekundkontaktvarjedagmeddermmenskullehanvarabortaenlangretid

håller han kontakten med kunderna hemifrån

lbranschenrâderensásnabbtekniskutvecklingattrtágon somarbortaenlangretidrnulnue

frånvaron att för inte tappa för mycket kunskap. De som lr månader. måste utbilda sig under kommunicera med företaget och ta del av informahemma kan via en hemmarerminal och modem gruppsamtal Det är vanligt att. de som år långlediga kommer ett par tion. delta i möten. mm. normalt hem ett gånger varje manad gånger i månaden. Avdelningschefen ringer också sett par några speciella problem behöver lösas det dels för att höra hur det gar au vara hemma. dels om tekniska område där den frånvarande har sin specialkompetens kan t ex vara ett problem inom det

ochingenannan har lyckats lösa det

avdelningschef förklarar varför medarbetarna gärna haller kontakten: En

kunskap. dr stoltöver och vill Vi lever pd kunskap. Var och en har .vin egen unika .rom man alla deinte pdfrdgor blir gruppen eller företaget utvecklaintetappa. Dessutom vet att om svarar samhörighet. lidande- alla känner

till frånvarande kollega for att få hjälp när Man drar sig inte heller för att ringa hem en

också barnen får komma med till jobbet. det kniper. Det händer att

speciella område. Hon var under sin föräldraledighet Mariaär konsult och mycket kunniginom sitt Under ledigheten hände det att hon behövde delta i i företagets state projekt. involverad ett av utföra uppgifterna. demonstrationer. Hon vu den som var bäst skickad att möten och genomföra arbetsplatsen. Den administrativa personalen tog vid dessa tillfällen hade hon med sig sin son till uppgiften genomfördes. En avdelningschef berättar: barntillsynen under tiden som handom

engagerade är. folk En del ar som Maria. andraintar attityden Det arförrtás individberoende hur Självklart respekterar vi båda inställningarna. att de verkligen ska vara lediga.

Återkomst från studieledighet kan ställa till problem.

långalediglreteriraudetblirproblenr medöverrekryteringvidtillbakagárrgen. Enkonsekvensav vardeuaingetproblemdeafarursalltidbetrov duktigtfolkpaarrdraplataer Dadetvar tillväxt av

i organisationen.

l994rakrrarmanmedansju :trrdieledigakonrnrertillbaka efter avslutade studie Undersommaren

vidtekniskhögskola.Detjänstadelårmratlefüfyraârsedanñnnsintekvanbetlrokimvüh

de kommer an få; en följdkan bli övertalighet. arbetsuppgifter

Företagergarantuarcjattdensomarledigfisamnrajobbvidsinârerkunnllarintefránvarm vantformnggârmedarbemrmnmmdtmimmmdüümüjösomüdigambukwpünvmje

telnriltutvecklingmmföreragetfbrsøkerhálla individattuppdarer-axigvadsom hantavseenrle

sammatjänståtdenhanvamndeinágotânmendetgâroftaintemnmfârbehâüasmvseuvüku

kommer tillbaka till. jobbman

18 53

Kommentar

Dataförctagets sätt att arbeta visar att den gräns mellan arbeteoch fri tid, som i många företag är mycket skarp, håller på att suddas ut. Många som är lediga håller kontakt och står i viss utsträckning till kunders och kollegors förfogande via modem. telefon och personligakontakter. Detta är önskvärt ur verksamhetens perspektiv, framhålls det. men även nödvändigt ur de anställdas vars kompetens skulle bli föråldrad om de under en längre ledighet inte höll kontakt och fortlöpande tillägnade sig vad som händer inom deras ktmskapsomráde. Dessa iakttagelser ger en delvis ny innebörd det som i direktiven beskrivs som ett av lagstiftningens syften, nämligen att göra det möjligt att förena förvärvsarbete med familjeansvar, studier, fackliga uppdrag m. m.

19 53

Ericsson Telecom, Core Unit Basic Systems

områden systemförvaltning, produktutveck- Core Unit Basic Systems arbetar med tre avdelning framställer manualer och ling och utvecklingsstöd. Design Support är en som 6.500 MG-konstruktörer och provare i 50-talet stöd Ericssons ca rutiner som ger

Business Units runt om i världen.

anställda, 680 är män. Alla är Totalt har Core Unit Basic Systems 903 varav ca

tjänstemän.

Ledigheters omfattning under 1992

S4 män föräldralediga i genomsnitt 26 84 anställda föräldralediga under året; var var 120 män och 41 kvinnor var lediga arbetsdagar och 30 kvinnor snitt 124 arbetsdagar. -

sjukt bam i genomsnitt fem dagar under året. för vård av

studielediga under hela eller stora delar av året. Studierna 32 män och 6 kvinnor var och ligga i linje med företagets intressen. avser i regel tekniska ämnen anses

händer inom arbetsgrupp i samband med Detta är den statistiska bilden; vad som en

ledigheter âskådliggörs följande exempel. av

Föräldraledighet ett i tidspressat ggjekt

sektioner med olika inriktning. Vi besökte en sådan Inom Design Support finns ett antal där arbetet bedrivs i projektfonn och ofta under sektion med 14 anställda varav 12 män,

stark tidspress.

StunebesltrivssomenavdeduktigastetelnükemapåsektionaLHanärnybüvenpappaochlrmr

narvarandefötaklxaledigifymnümdazsuiretoginteutnágon ledighetallsvidbametsmdelse,

mentardesistafyramánadanapâförüldtaledigheteneñaanmatnman tagitdentbtstadeleu.

Sturessekxiaitickiuppdraganutvecklaeustödverktygimmeuomrádmdârnágoumedsmrc

skede i projektet. Sture själv var också mycket intresserad an. av kompetens behövdes underett

deltamjektetvmmycketüdshiüshmhmdmñânbüümvarühvarmseananüdphnmm

orealistiskmmandcskulleklamavdetiallafall. ,

uppvardetkllntattsmreshillevmförüldraledigochplmeángen

Narpmjelnüdplanen kmvarutidshitisktandetintefarmnâgotuuynmtekkandelatspp ladesuppefterdemPt-o

projektetbetmabbastevaransmregioxüeaütsjalmsuneansvmde

Suites attetsuppgifteri honominnanhanknuntle varafranvaranmvilketresulsjalv foranhinnameddetsomkravdcsav

hanunderdeuesistamânadenmforeñânvuonubetalewümmarovetüdpamâmd.

tetadeian

Sektionsehefenberattar:

också problem pd hemmaplan. Mamman hade det Mot slutet han märkbart sliten och hade var kväll.För visa wlr med arbetade framåt tio varje att självklart jobbigt också en pappa sam resultatet projekteti Finland. fastän han var uppskattning valdesjust han utför att presentera av

20 53

pappaledig. Resan planerades sd att detocksåfanns utrymme för avkoppling får Sture ochhan: hustru.I ett mindre projekthade onfördelatarbetsuppgüer, sd att någon annan kunde tagitöver under Stures frdnvaro.

Kommentar

Historien om dennaföräldraledighet illustrerar hur ledning och medarbetarnai ett litet företag som i detta fall utgjorde en del inom ett ston företag hanterade en situation - där verksamhetenskrav och den enskildes önskemål och rätt syntes motstridiga Det som gjorde situationen besvärlig var projektets tidspress å ena sidan. och teknikerns särprägladekompetenså den andra.

En sekreteraresföräldraledighet

När den anställdeskompetens är mindre sår-prägladblir de organisatoriskaåtgärdernai samband med en ledighet mer rutinmässiga:

MargaremksehuamemrwAsekümupáDedgnSuppmHmnmuhmwgiftabesüravm mangdsmátmpgiñmümmmmmwmüulönaappønaochüdambefamwdemünlünkømmeç honproduoerarOl-l-bilder. kopierar,bestallerresoroch skriverreserlklilzar.skbtetomverksamhesparmerusanvarjesektimmástelnaüigtlsowwoertiñaingaomm

MarpruapåbüjahsinlüñüdeäghaiapülwLlgodüdmhndlánntmamchdmhm vargravidochhadefdravsüaanvarabamsålangehonhutdeHmñzkadesjllvpersomhneddehndetüHl6nmmreu@mahvdemmgw.ngimuüxgm.mmnddnmgmochdHmbenpå Ixmuumavhmncsmrmahuhamppgiüuangüañdimünbâgbaaylpasømlmøddølandeangamanattmmskavmburtatillsvidame.

TvåvxhrinnmMugueushdbpábkhsinhdiglmhodademnysdauumpåMngamm tjännmwâgickpøalkmmdadeamüdmraudalnyashmeüaägbeunyeñøkfast mmuningJastmMmguemiánmmlhingsawdummUdmmsüaampAmvissuküm. Detinnebarnlltsânndetfannstvñfastansülldaindividerpáentjâna

Efternágnmânadahannnkomeuhrøvñánlünümuudkmgammmdødesmnhom hwlmgelxmludeüavdktmwnhemmUnderñánvumhsMmvrctabjuditsindU julfesterochvârfateryvilluhonoekmharddugitlbessunømharhnplegetirtiüaüvhesøh ubetsphtsemllenneschefángdehemwgângfürmdishrmalørmwüm

Umulwzgickaüanuumedenabjudaødeamuvgángxvedeüagüdannmudeuppüg ñiviuigtbmnymaálmuhetamennøppødepøabjndmøaoøhñøkmamáøaáaswni avgangsvedahgeftammvuitmstalldeaânHmdumdearmhmimnnMmgmemskuue konmatillbaka.

Mugaruanmhdeanamkmnammânadamnmhønshüekømmmviddmüdpmhm visaemwsdnbnsschdwmdennymsmudesekrummhademravitmdumMxwemvük helsttillhakatillsingamlatjlnsnmennârhonñckbeskedetatt detmgvrsvârtmordnablev hmimespeddhaoügumnvimemfüuagetshüleaümugauatükvüdigtmhmdet darllegeherlrteutbjligltetangørarügotanrm

21 53

börjasitt arbete direkt, någon introduktion eller handledning Vid återkomsten kundeMargareta ganska likt fastän det hade varit en omorganisation emellan. Margareta behövdes allt var sig - tidigare. skickade uten nyu personalmeddelande på samma sätt som

och ledig varje fredag. Efter en tid gickhon tillbaka på heltid Till en början arbetade hon 80% var klara kombinera ett heltidsarbete och långa och har tagit sig mer arbetsuppgifter. att För av att barnet på dagis några dagar varje vecka. Dessa dagar restider med barntillsyn hämtar pappan

arbetarMargaretalnngreftkattkunnaarbetamindrededagarhonskahamtapadagisNlirhamet

ersättning från försäkringskassan p g a att hon då år sjukt försöker Margareta undvika att ta

förlorar Istället tar hon heldagsflex. penpr.

Studieledighet kort varsel

studieledighet, där företaget speciella skäl inte Följande är ett exempel på en av studieledighet i månader utan istället tog på utnyttjade sin rättighet att skjuta upp en sex

sig en stor merkostnad:

studietidbakom sig med folkhögskola toppen. pa Han hade Svenar ung. Han har en splittrad Ericsson. innan han anställdes Design Support. I och med tidigare arbetat annat pa hall inom hade han teknikerkaniär framförsig. med av företaget betald anställningen Design Support en vilket innebär att tillgänglig kort varsel för utbildning.Hanvar placerad på helpdesk. vara mycket kritisk verksamhet där maste det kundersom har problem med sitt system. Dettahr en uppstårfort kundmissnoje. En sektionschef berättar: finnas folk som kan ta emot kunderna, annars

han han hade kommitin pd reservplats pd lärarutbildning pd En torsdagtidigt t höstas sa att en följande mdndag. Jag blev förvånad dels p g a hans val av Universitetet och skulle börja pd någonting helt annorlunda dn den teknikerkarridr han hade utbildning,att vara läraredr varslet. Som persønalvdrdare kunde jag intesaga dt honom att framför sig. deLr p g a detkorta honom chansen. Jag hade speciella skal för detta. skjuta upp det utan var tvungen att ge han junior Vi drog pd oss en mängd Konsekvenserna blev dock dramatiska även om varen person.

kundmissnåje under en period.

arbete på helpdesk med två arbetsdagars varsel.Den akuta lösningen Sven försvann alltsa fran sitt in konsult. Konsulter: kunde produkten och behövde pa vakans som maste fyllas blev att hyra en en helpdesk. Han egentligen i produktkannedom. men han passade inte att sina i var utbildas veckor med konsulten i helpdesk sattes ytterligare anlitad an för arbeta med utveckling. Bier sex hadedadragitpdsig enmangdkttrtdmissrtöjefrttmstpgaattdetundu en konsultin Sektionen enperstxusomkundeprodukten-konsulten-ochhanvarfránvarande periodenbaiahadeftuirtits

vid ettpar kritiska tillfällen

konsult för att fylla vakanseu. Denne hade ingen podukt- Eftersex veckor eagtgerades eu ny

kamedanmhbehovdedarföruwildrüngxhhamlednmgbmfürswkonmhatückbda

utbildningen och fungera som handledare i 8 vecka.

Följande direkta och indirekta kostnader uppstod:

konsulten egentligen skulle bedrivitunder de 14 det utvecklingsarbete den förste - Bortfallav

veckorna

Kosundfkdentörswkmmulwnöveckorhdpdesk+8veckmumüdningllmmkdnmg

l440700392 000

konsult under utbildningstid 840465 148 800 Kostnad ny för -

22 53

Utnyttjande sektionsscltefens av tidökade.Normaltåtgår1-2timmaveckaförfråga kring produktenpositiva timmar hantering utvecklingsidéer - av mm. underde 14veckorna åtgick åtminstonel0 timmarveckanegativa timmar hantaing - av klagomålfrån kunderna

Kommentar

Denna ledighet och dess konsekvenserillustrerar det värde en enskild medarbetares kompetens representerar i ktmskapsintensiva företag och därmed de kostnader som uppkommer vid oplanerad frånvaro. Ericsson intar medvetet en positiv inställning till både studie- och föräldraledighet En personalansvarig sammanfattar. cheferna är positiva till föräldraledighet för både män och kvinnor. De problem som kan uppstå i produktionen är till för att lösas.

23 53

Ericsson Telecom, Kmtrineholmsfabriken

huvrdsakligen komponenter och delar for AXE-systemet. Fabriken tillverkar

delar manuella arbetsuppgifter av Produktionsprocessen bestod tidigare till stora av arbetsuppgifter automatiserade och Frånvaronvar hö Idag är många repetitiv . med resultatansvar i självstyrande medarbetarna övergår gradvis till att arbeta personalomsättningen minskat från 18% till tlödesgrupper. Under d: senaste åren har 30-40%. Detta beror bland annat på och produktiviteten har förbättrats med 4% förändring: arbetsorganisationen. omfattande av

580 kvinnor är kollektivanställda och har 960 arutällda. 830 250 män och Fabriken ca

130 105 män och 25 kvinnor är tjänstemän.

det finns 34 olika arbetstider och inte hel- och deltidsarbetande, eftersom Man skiljer för driftstid på 14 timmar per de anställdas arbetstid varierar över tiden inom ramen en och helgarbete. På avdelningar med dygn. Vid efterfrågetoppar förekommer även nattvilka arbetstider skall gälla från bestämmergruppen själv som självstyrande grupper

vecka till vecka.

medarbetare får ligga max 60 arbetstid eller avdelning tillämpas flextid. En Oavsett anställdetar flex när situationen tillåter tillgodo och 40 timmar back. Den timmar mzx 1% tillgodo vid tillfälle och alltså vara ledig Det är möjligt att ut 60 timmar ett det. n skuld slutar. Tillgodohavande betalas ut i pengar, vecka. Flexkontot stäms av när man

den anställd: får betala till företaget. innebär att

Ledigheters omfattning 1992

i volym inte uppdelat på antal individer statistik redovisar frånvaro endast - Företagets

eller tillfällen.

Kvinnor Totalt Män

årsanst. 000 årsanst.

000 årsanst. 000

tim ca tim ca um ca

Vård av sjukt

kollektivanställda. Det vanliga mönstret är att nästan uteslutande Studieledigheteravser i allmänhet vidare i arbets vet. Anställda ansöker studierna leder ut från företaget och ansökan terminsvis förekommer emellertid som studieledighet för ett år i taget; om framgår ett exempel nedan. av

24 53

Beslut på golvet

Den nya arbetsorganisationenhar inneburit att beslut om viktiga bemanninçfrágor fattas bokstavligen talat på vexkstadsgolvet.Det kan t ex gälla hur gruppen skall agera när någon skall vara studieledig.

Gruppentarställningtillom dextbehovercnetsáuaxeellaejlâttbeslutsvanahdârledighetens längd. Rördet sig om kortare ledigheten till omkring upp sex månader. kan gruppm klarasig man antainenersättamlvaijegiuppñnnsenvissovettaligheteftemømdetalltidkuágonsomár på utbildning.Gruppen kanunder begränsad en tiddm ner de övrigasutbildning ochellerjämna utmedövenidsarbete.Rdrdetsigotnlllngreperiodertasdockialhnmhetenvihñeimm kommerptoduktionsledaien in i bildenför att hjälpa till vid relayteringw.

Studieledighet utan ankngging till arbetet

I debatten om studieledighetframförs ibland synpunkten att studieledighet inteär avsedd för utbildning som leder bon ifrån det nuvarande arbetet. Här följer eu exempel på studier med en sådaninriktning:

Anitaharvaiitanställdiwtaltfemochenhalvtår.Sedantvâârtillbakamdemhonlill förskollärare. Under løvenarbetarhcmpåfabrikemmestilagxet.

Isambammodmmimbestâmdcágüknnsøkaüüfüskálküulbüüüngmmübhwlmdsh arbetsledateochntedpetsamlchefenbenavanedanifelruaxi IWLI-lmpábütjahsinutbildning hbsuennirten l99l.Anitaharmdahelasinsuidieädansoktombdighettamümü.Houansoka omsmdidediglntsexmânadaüumnrespeküvetummstmummfbülmaxvufü:

Jag vill jobbapd somrarna ochpdjulen. ochmed l att min :mdieleäghelsluta då ut jag att jag har garanterat jobb. Det dr för att skyddamig sjalv jag gor sd.Minarbetsledare vet vilken utbildningjag gdr och när jag räknarmed att vara heltklar. sd det kommer inte som någon överraskning för dem jag aa ansöker om :ludicledighel varje Iialvdr.

AmmhåüasjmvkmmhennwdánubemphmmdasumimÅmimtmewgángpawmh hardekmtaktnágonmAnadmnmAnitaskaMxjaubemigemHonñngaforannhommhou kmmaiâroeksamhuhântmwuhañkønühnwdubøtsphøenavmmmmdammüm. texföranhötaotndetünnsbdiovavexuaarbetskiaftpâcvrigalov.

Vidmmsuppmpadeuakømstakmhønbüunpávükaükvüdigtamewsømhelapáükm avdelningsomhelsnmathoubehâuaainlömAnimaeceptaaranhoppammpåolikajobhHcn unmxdefkmmmüdaamümxhkmløpmmdünolüañødøsgnøpumhtbemppgiüu Mndagtilldagünderwüharhonubaatiueoükaflødesguppa.

Animsuwüdningdmuegendigmünjubnl993.menlwnhnmdangauwüdnmpüunmmum l994omhmvilLAnitaska gomdetbatefterplanøarbonanarbetamtdersommsmmfabükeu somvanligtochsamtidigtüatsastelthâwpâattüjobhdvsvikøxül. inombanomsxgentill boawmümmHmunkerseüümbmmrmmåmdssaneswaanmññnfabrimodilwppa mdadaiüdaibinmaablmágnmtörskdláxwvikmiemimubaeüdansuzwpágñán fahrikenforantlmöjligltetantavimiatinombamomsagext.

25 53

Kommentar

varit kvinnodominerad arbetsplats. vilket Denna fabrik har sedan länge, cirka 40 år, en

arbetsorganisation och arbetstider därefter. bidragit till att företaget lin sig att anpassa

i företaget. Former och mönster för Kvinnor har alltid fött barn, säger man

vanliga mönstret är att kvirmor är törledigheter har skiftar med lagstiftningen. Det nu

under tid arbeta 75 % innan de återgår till lång period för att sedan en äldralediga en i

heltidsarbcte.

studieledighet är positiv, vilket bland annat tar sig Den principiella inställningen till

arbeta under lov och mellan terminer. uttryck i att alla srudieledigaär välkomna att

har samband med företagets verksamhet, t Företaget uppmuntrar aktivt till studier som

med liknande inriktning genom att svara för elteknisk linje gymnasiet och kurser ex avgifter och böcker. Erfarenheten visar, säger man. att en del av kostnaderna fö

period studier är oslagbar Vi satsar därför arbete och sedan kombinationen av en

få tillbaka dem varit studielediga. det goda arbetet för att som

26 53

Kamstedt Allköp AB

I denna ganska stora ICA hall i Halmstad säljs dagligvaror och vissa specialvaror för cirka 90 miljoner kronor årligen. Butiken har egen tillverkning av kan. bemannad delikatessdisk och bemannad brödavdelning. Öppettidema är 8-20 måndagtill lördag. På söndagar är det Öppet 11-17. Kamstedt Allköp har en stabil kundkrets, många är stamkunder. På somrarna ökar kundtillströmningen kraftigt p g a turismen

Antalet anställda är 64, 16 män och 48 kvinnor. Flertalet 7 män och 43 kvinnor arbetar deltid.

Ledigheters omfattning under 1992

Tre kvinnor var föräldralediga under längre perioder. Tre kvinnor var lediga för vård av sjukt barn vid totalt fem tillfällen ca 40 tim. Under hösten 1993 avsåg en av männen att vara föräldraledig under 10 veckor. En kvinna var studieledig under hela året.

Studieledighet innebar besparing

När efterfrågan på ett företags tjänster ökar eller minskar förändras även behovet av arbetskraft. Det innebär också att ansökningar om ledighet kan vara välkomna av sådana skäl:

Annaharsedanhösttemürten 1991varittjärtstledigføratxsusduatillfriüdspedagogHonkonrma attvaramrdigtilljulen 1993.Annaberanar:

Fd vintern 1991börjadejag tröttna pd att sitta i kassan. Jaghadedäarbetathä fyra dr och i ville göra ndgot annat. Närjag pd sommaren fick besked att jag var antagen till frizidrpedagoglinjen talade jag om detför min avdelningschef. Det var första gängen taladeanför henne jag att jag ville studera vidare.Hon talademed Torsten dåvarandeVD. som talat medKarin. fackordföranden. sd att allt skullegd rätt till. Det var aldrignågontvekan oma: jag skulle ledigt.Någonsbifllig ansökan harjag aldrigfyllt utan vi korn överens muntligen om att jag skulle vara tjänstledigtillsjag var klarmed mina studier.Jag tänktealdrigpd om pg baraskulle ansöka om ledighetunderterminenutan såldeledigtfär helaperioden i ett svep

Nhmmhadeberámtmhmviüevmüänmbügsamlødøsvnavdølüngsøhámihmnoch f6ranl6m Amastjñmtpå20ümmupavecbdmEemchs upppånågmsanNågmvürariefdrArmavarintenödvlndigeñusomñmwdendm delüdsanstäluaganmvükgâuppiüdsamüdigtsmnansámmgmbüjadegámmgaoch pusmdbehwadmfcrmimüUrfömmgemperspdcüvmdarüAmmsdansiediglm valkommm-dekundemmshpasamktyrhnumnmnâgmbelüvdeñütánammfaümøc

Under helamin studietidharjag arbetat extra pä helgerochlov. Det var Tors-ta som frågade om jag inte ville göra det.Jag arbetar tre söndagar och en lördag per månadunderterwrinerna och pä laven gär jag in pä semesterschema, dvs ersätter någon som är ledig p g e serna-ter. Nu ärjagjusnartklartochsømøbetmtarbtadenserutnulärjagintefänägøtjøbtsømjagär utbildadför. Sd jag blir nog kvar.Vi harinte pratatom det ännu. När jag kanoner ülbakagäller

27 53

min arbetstid 20timmar per vecka, men det tidigare artstâllningsaval igat och enligt det är mitt

del brukar det bli. blir säkertmer-

arbetsugggig och -tider Anpassning av

arbetsorganisationanpassa både arbetsupp lilla företagets med informell Inom det ram

gifter och arbetstider.

och gick i slutet 80-talet igenom butiksledaruthar arbetat på ICA Allkbp sedan 1984 av Lena gravid fasta gången arbetade Hon har två småbam. När Lena blev bildningen ICA-skolan. nu graviditeten Lena sjukskriventre i månadssamt heltid medkassa och inpackning. Under var hon kontoret att for undvika ubetadedessutom halvtid några veckor på hade havandeskapspenning. Hon

arbetsuppgiftema Lena beskriver vad som hände: detunga

avdelningschef i god tid.Hon talade medVD. med barn färga gången sa jag till min Nar jag blev fem månader jag skulle borta. När jag varit hemma i Vi bestämde inte något om hur lange vara jobbadelite då och når då det behövdes. men bara ville jag börja jobba extra och det fick jag. Jag och kunde hand om barnet. Ndr hade kvällstid eller på helger rd att min man var hemma ta på dagisplats. Därför kundejag villejag komma tillbaka. men fick ingen slut pd färtildrapenningen Vi visste medTorsten att arbeta halvtid etttag. gå tillbaka till min heltid. utan komöverens om inte färåldraledig igen. Jag och så det bara tills jag skulle vara ju att vi ville ha fler bara var jag få kom tillbaka efter det andra barnet skulle hade kommitöverens om att når jag Torsten

tillbaka min heltid.

behövde varken sjukskrivas eller ha andra gxaviditecn mådde Lena bättre och Under den enstaka gång. förudraledigheten arbetade Lena bara extra någon men havandeskapspenning. Under ocksåarbetar ICA Allköp. Eñer en kmtakten med arbetsplasen via släktingar. som höll ända och undrade hon nuvarande VD. kontakt medLena om års föräldraledighet tog Gunnar. företagets

skullebörjaigemlmarbexadetillenbörjandeltidendagperveckapâkontoretmed

inte

inte

ochbenavillegåtillbakatill sin heltid. I vintrasordnadedetupp sig medbamtillsynen uppgifter. Lenaavslutarsinberattelse: dåerbjudartdecmmdek arbetapakontoret. dels pålagret. Lena fick

färåldraledigheter sagt något om hur länge jag tänker vara Vi har inte vid någon av nina långa jag kommer tillbaka. Jag vet att vare sig har aldrig varit osäker på hur det ska bli när borta. Jag andra gången kunde skullegåra något orätt. Nar jag kom tillbaka dåvarande eller nuvarande VD och så oregelbundna arbetstider semeswscheønat om jag ville vara i kassan jag bara tider ur jåmhade Istället fick jag på lagret och tillsammans gårju inte att kombinera med dagis. vara

ihopminaarbetstidersåaadepauadeossbådaJagtr-ivsbåttrenuanjaggiordeikassan-det

allafall jag packar upp ute i butiken. Vi harju stillasittande. Kunderna infor jag i når var så och småprata de marker direkt jag år borta. De brukar stanna ganska många stamltunder och om jag i kassan. genom att jag kan följa kan faktist: bättre service nu dn når satt lite ochjag ge

med dem ochvisa var saker ñnnsf

totalt 40 timmar vid fem olika kvinnor lediga för vård av sjukt bam Under 1992 var tre

kommenterar en av de anställda tillfällen. sa här

varit sjukanår jag varit hemma eller så tagit VAB har. Antingen har barnen Jag har aldrig ut slut på VAB sitt jobb och så villjag inte riskera att min varit herrarna. Hår äter man har man kundedet jag var død tagit kontaktdag -jag visste inte att man dagar. Nyligen har jag ut en

Vifåralltidledigtnarvibeløverdenbaravisågerfråni

ntedettavtrtinabarnpålágerskola. ledigt,nästa gång rycker jag in för någon uppför vartadra. Ena gången får jag täcker tid -

på min lediga dag.

28 53

Kommentar

Omfattningen av ledigheter vid detta företag är låg i förhållande till övriga fallszudieföretag. Arbetsorganisation och samarbetsformermellan ledning och anställda ger enligt vad som uppges goda möjligheter till lösningar. Det ñnns inga fasta mtiner Rix vad som händer när någon blir ledig för en längre tid. Den lediges arbetsuppgifter kan absorberas av andra; i regel finns det någon deltidsarbetande som vill utöka sin arbetstid och ibland anställs någon av dem som annars jobbar extra som vikarie.

29 53

Patentbyrån

fungerar mellanhand mellan den Patentbyrånär ett privat konsultföretag, som som en

ansöka patent och Patentverket privatperson eller företag som står i begrepp att om - - Patentbyråns gäller varumärken och mönsterskydd. Patentbyrån utför även uppdrag mm

advokatbyrå, bl när det gäller krav verksamhet har drag som påminner om en a

diskretion.

kvinnor. Någon erfarenhet av studieledig- Byrån har femton anställda, tre män och tolv

utfallit pä sätt som företagets VD het har man inte, däremot av flkiildraledighet som

anser olyckligt:

själv vid anställningsintervjuema att hon var mycket Lena anställdes påkontoret. Hm menade

åtminstone påpamervet. fina meriter. Lena hade dä en son. duktigoch hade.

särskilt lämpad för arbetet och att både hon NärLena börjar visade det sig m hou inte alls var

aldrig in i gänget. var lite stñddig och inte speciellt själv ochhennes sonvar sjuka om. Hon korn arbetsuppgifter vikariesattes in och omtyckt. Arbetskamraterrta Ed milk-a hennes - -

avlastning alla hade förväntat sig.Lena hann aldrig anställningen Lena innebar ine aik den av komma in i jobbet orderttligt p g a all frånvaro.

i tjänst fram till förlossningen utan blev sjukskriven Efterett halvår blev hon gravid Hon var

har företaget omorganiserats och anställt flera nya halvårinnan. Under foraldnledigheten en med tillsvidare m: lem anställdes Karin inte som vikarieutan medarbetare. Som ersättare framtid.men omorganisationen göratt hon utställning.Lena ska komma tillaaka inom en snar

helt annorlundaän ut den hon lämnade. VD och övriga kommer tillbaka till en organisatfm som ser

medarbetare förhurdetskagä:

dels har mycket att göra, delsdr honinte den Vi kanintesäga henne a p g arbetsbrirt upp länge har hon bara variti gdi sådana fall. Även hon har varit anställd förstasom skulle om efter henne har längre tjänstgåringrtid. men cirka 10 månader flera av de som anställdes tjänst - vill hit igen jag kan Vi har haft reldønkøntald nyligen ochhon rd räknas det inte, tyvärr. ändrats. Vi fdr alltsa uppfinna ett jobb dt henne, jobbet, sager hon, detdr mycket som har men för direkta behov Hon fdr vdl jobba i receptionen, ansvara ävenom inte har nägra nu. koka haft och sånt också. Vi fdr val se. Vi fdr telefonvdxeln och utföra diverse sysslor kanske - vilket detintedr någon fdr välkompensera medatt 1a in fler uppdrag, en viss övertalighet. sd

brist pd.

Kommentar

ansåg sig ha med en anställd med intervjun Rsrknippades de problem som företaget Vid rekrytering tänkbara: Var det en misslyckad föräldraledigheten. Andra förklaringar är

svårigheterna med LAS turordningsregler Var det rimligare att förknippa

30 53

Pilkington Floatglas

Pilkington Floatglas AB tillhör den engelskakonoemenPilkington plc som är världens ledande glasföretag. Glasbruket i Halmstad, som togs i drift 1976, är en utpräglad processindustri. Floatmetoden, som användsvid ett hundratal anläggningari olika delar av världen varav Pilkington driver ett tjugotal, innebär att flytande glasmassaflyter ut i ett band över ytan på ett bad av smält tenn. Produktionen är kontinuerlig år efter år. Avbrott planeras till var tionde år för renovering och ombyggnad av smältugnarna I Halmstadsfabriken produceras ca 200.000 ton glas om âret till ett värde av ca 800 miljoner kronor.

Antalet anställda lir ca 410, se tabell.

Lediglgeg omfattning under 1992 31 män och sju kvinnor var Riräldralediga under 66 manmânadervid 88 tillfällen. Søtmänochsexkvirmorvarledigatbrvârdav sjuktbamvidütillfällemvaravenlâng period. i sammanlagt23 manmånader. Tieuonanstlllda-elvamänochwâkvinnm-vusmdieledigaundersammamagtw manmånader. dvs i genomsnitt 79 arbetsdagar. Studierna avser nästan uteslutande utbildning som inte har anknytning till arbetet.

§tudier ggh ghabilitering Vid Pilkington finns flera exempel på hur studieledigheter kommit till användning som euvikügtinshgimhabiüteángsinsatserförmstäüdasomuvoükaskälmtehmm fortsätta med sina tidigare arbetsuppgifter. 31 53

ekonomiska linje kommunala Vuxenskolan. Antonär studieledig att för lasa gymnasieskolans arbetade operatör i den kalla avdelningen Han har tidigare gått processteknisk linje.Anton som det arbetsskada eller utredning pågår. när hans knä skadades. är Det oklart huruvida är en han inte kunde räkna med att återgå till sina Det konstaterades att Antons knä var så illa datanatt behövde mindre fysiskt påfrestande arbetsuppgifter. Representanter tidigare arbetsuppgifter. Han arbetsftimedlirtgen. facketsamt Anton själv samladw för att från företaget. försäkringskassan. Resultatet blev Anton gav sig en helt ny yrkeskomma fram till vad som skullegths. att sjukpemirrg och därefter via rehabiliteringsersätming. karriär med finansiering via

augusti-juli varje år. Detta för att vara säker att få arbeta Antonär studieledig perioden gjort de senaste somrarna. Han arbetar då Pilkington under sommarferierna. vilket han tre kontakten med arbetsplatsen under terminema. kontoret. Anton har själv sen till att halla

Åtminstone termh tittar han till arbetskamraterna. ettpar gångerper

in ekonomisk högskoleutbildning eller ochhar Nu vantar Anton besked om hankommer också. Om han blir antagen har Pilkington lovat att därför ansökt om studieledigt till hösten

ordna nagot tills han kommer in.

Missbruk

exempel på misstänkt missbruk av lagstiftningen: Ett

utomlands. De hade varitborta i ungefär två år, Tvåman ansökte om studieledigt att fi studera drev ett eget företag istallet. Pilkingtort nar ryktet började an de inte alls studerade utan

ochdetvisadesigmmännenintekundebevisaattdestuderadebeñckdáett

undersöktesaken sig. Devaldedetsenare. Effekten hadearutars antingenåtergåitjänstella sagaupp ultimatum- eventuella uppsägningar. istallet för dem som var blivit att andra ntanniskor hade drwbats vid

frånvarande utan giltiga skal.

Reducerad arbetstid

kombinera med partiell föräldraledighet i form Företagets arbetstidssystempassar inte att med några timmar arbetspass blir arbetsdag. Au förkorta arbetstiden per av 6 timmars och den lokala fackklubben avtalat alltför omständlig procedur. Däriü har företaget en minskar deras årsarbetstid har rätt till 6 timmars arbetsdag. Istället att skiftarbetare mängd, dvs de har inte samma krav på sig att göra utfyllnadstid, som med motsvarande

de heltidsanställda har.

Kommentar

bemanningsplaneringär till följd av proeessindusuins Pilldngtons arbetstidssystem och utformad för säkerställa tillräcklig bemanning särskilda villkor i ovanligt hög grad att

även vid variationer i närvaro.

inställning till ledigheten men ifrågasätter den Inom företaget har man en positiv framförallt med tanke på, den osäkerhet tidsmässigt obegränsaderätten till suidieledighet

det skapar för vikarier. som

32 53

Sahlgrenska sjukhuset

Sjukhuset är ett av Sveriges största sjukhus. 1992 hade sjukhusetdrygt 62.000 intagna patienterpå 1.255 vårdplatser.374.000läkarbesök och 177.000besök med sjukvardande behandling, t ex sjukgymnastik, genomfördes. Omsättningen var 2.5 miljarder kronor, varav 1,5 miljarder var personalkostnader.

Antalet anställda vid Sahlgrenska var 1992 ca 7.000, varav drygt 5.300 sjukvårdande personal läkare, sjuksköterskor och 1.700 administrativ personal,kök, städ, transport. tekniker och hantverkare.

Två tredjedelar av de utställda arbetar heltid. Resten arbetardeltid, är timanstllllda eller tjänstlediga.

Ledigheters omfattning under 1992

Enligt sjukhusets personalstatistik motsvarade omfattningen av förâldraledigheter8,8 av totalt tillgänglig arbetstid. Häri ingar såväl längre föräldraledighet som tillfällig ledighet för vård av sjuka bam. Studieledighetensvolym var 2.9 %.

Sjukhusets statistik visar inte hur manga individer som var töräldra- resp studielediga, inte heller antalet franvarotillilillen och dessas varaktighet.

Exempel på studie- och föräldraledighet

Johan lir en sjuksköterska som nu arbetar heltid på en vårdavdelning. Hans erfarenheter under sina drygt tio år på Sahlgrenskaillustrerar hur ledighetslagarskapat möjligheter för honom, först att vidareutbilda sig sedan att förena arbete med tödlldraansvar:

Undamiuenavm-mktmlohmmomdammdaskmaskmsuüidedigførmvümwüiüasig üusjtrkskømrskalohmubemdemdahehsnrdieüdmükmklmekmanmüdmüdwvw detenkeltauarbetaexuadetfannsgouomtilltlllmdaexuapasonalbdrøvdeslohanvardl ümmswüdwhgickmpáolüuwdelnügxvidbdwmiüumdükdighamkømløhmülmah ochñckentjanstsomsjukskøterska.

Duuvmügtanbádemdie-ochüküldmkdizühbüutmáaünhdigltuberyckuürnm vümiermedkmvuseLjobhruuaplhelgacm.FdrmlngawddnhguudetrMdnmgmm hasüuüngledigaannünnkdetuwânmhunmmavøhingmbetmsesoøksâvmüam denbdige-hmnnnkmdármedhåüaágajaumeduwecklügønhomáuamádelmtmdaw langretidsfrånvam.

Vidatugângüntjanaüngadenñánvumdeodtulxanauhaühmvünbødabaünmax plmaatdanmfcråtukomapabdiglmmmükamhdmumlüdehtehørtavsigska avdehmgsfaestámmmmkmnnvikmámskambeskedámümnmnümdüumhadhønüa sluta.

Pmmkkühmüldrüedigahuwüighemanürvannanâtükønaiádbembammügta avde pAmdemwvuandeübummsagdlaeiA berittarhtndethutdegatillüdigale-rlürdetvubristpápersotnl:

33 53

komma tillbaka I augusti. Som avdelnings- Antag att har en mamma. som pd papperet ska får höranär hon tänker komma tillbaka. Hon förestdndare ringer jag till henne senast den l juli att sd fort hon fdr det vill hon börja. Besked om säger att dd honinte vet när hon fdr dagisplats. men veckas varsel. Sdjag måste se till att ha vikarie dagisplatsfinns kan komma med bara någon atten och fdtt arbete månad till. Den vikarierar för den ledige kan ha sökt ett annat åtminstone en som och rekrytera vikarie. Personalen ser till att ha under tiden naturligtvis. Sdjag fdr ge :tig ut en - vikariat pd gäng, ligger framme. häller långa vikariat de försöker själva se till att de har nya kontakten.

så kallad förhöjd grundbemanning vilket innebär Vid Sahlgrenska sjukhuset tillämpas utsträckning tar hänsyn till normal avdelningarna tilldelas personal i en som att det vanligt inom sjukvården med ofta mycket korttidsfrånvaxo. I början av 1980-talet var kunde avdelningarna rekvirera ersättare ur dessa personalpooler. Vid frånvaro stora avdelningsföteståndare och ersätts normalt inte pooler. Kontidsftânvato anmäls nu till

genom vikarie.

Reducerad arbetstid

arbetstid i utsträckning.Ett exempel på Vid sjukhuset förekommer också reducerad stor

hur det kan gå till är Johans partiella Rräldraledighet:

skulleblipappalaladehan medsinavdelttingsfötestándatefüaü Närlohan förnágxaârsedan Hanvilledockvaraledigheladagariställetfü meddelaatthanvillevatapattielltibráldtaledig. dagbarnvårdare ochhan ville umynja ledigheten få at ta ut någon timme perarbetspas. Fru: var något annat.Detta innebar att han gick ner från 100% nu ta sin son medsig hemifrån ochgen

till 87%.Johan berättar:

ñck ville. Vi tog helt enkeltbort vissa dagar Dd, 1989-90. var detinga problem. ma: som man heltidsschema har 23 arbetspass under den mitt schema. schemat täcker fern wekar. Ett ur varje femveckorsperiød iställetför Jag hade 20 arbetspass och vw alltså ledig 15 dagar perioden.

12,som heltidstjänsterna är.

vikariesamesejimutanviddetillmlettdalohanvarbonahadeavdeltüngeulagte

Någon arrangemanget.. om även de ñck dm ett :were bemanning än norrnalL sa ingetom

lassändefåugümatmamExempelvisdetkvallspasssomJohanvarbonapAñckdeumdra

skbtaskmmmsamñmxviunuünøednbøhhadedetdwkaüüdwmsñmsjukskmøskm

ingenting ella ovanligt. Patienterna mätkerlxella vissa tideazsådetvar egentlig: nytt varensam

inteomnâgmarbotmpádcttasm.Dattypeaavlângatelationertáderintenteüanpatiezltoch

petsonalpáenvanligvátdavdelning.

villeattloltananlingetl skullegåtillbahtillbeltid NuharJohan gåtttillbakalillheltidheüitngeu

euamkommubaspasüdvujeammimHaJdImnwmransimüomnpåubamuhmdm.

göranteamngmanarumndwnnodtudenmagamngsmmeuvupmtypavteáishegm

hanhadetidigare.

Johanbaaumvidamauhmmubemrüsammmuwdmsjukskøtashsømubüuüavâku förtwnnesdelümebümhongårhanlhüdigatemvmmlnmmsäguvüvadeamaspm.bu

säusmtemnágmasümmmhaxmdábnükdigldagünmmgeüpemmalpødaüpløckafok

urvidbebomlmlletharmatftörlwjdgxwxibetnatmingforantackauppftñnvaxoidrlohamdel

fårdeteñektmauhanñrubemsomathsjukskbtaümnâgmümmupâvzjeubetspüs.

34 53

Kommentarer

Johanserfarenhetervisar hur ledighetslagstiftningenunder ett antal år förefaller ha givit en individ precis de möjligheter som lagstiftningen syftat till. Han har kunnat vidareutbilda sig med bibehållen anställningsnygghet. Han har senare kunnat förena föräldraansvar med yrkesansvarpå det sätt som passat honom och hansfamiljesituation bäst. Hans valfrihet i detta avseendehar reduceratsunder senare tid när förhållandena på arbetsmarknadenförändrats.

Johans erfarenheter visar också hur den som är ledig kunnat bibehålla kontakten med arbetsplatsen genom tillfälliga vikariat och inhopp när andra varit frånvarande av olika skäl. Det innebär att han har haft inkomster, arbetet har också bidragit till att Johans kompetens underhållits och utvecklats till fördel för honom själv och också för verksamheten. - Ur företagets perspektiv innebär de talrika ledighetema ett omfattande administrativt arbete.En avdelningsföreståndare angav att hälften eller mer av hennestid går till att lägga och ändra tjänstgöringsschemanoch jaga vikarier.

Vid Sahlgrenskasjukhuset tillämpas i praktiken principen att den som är ledig har en viss tjänst eller befattning som honhan har rätt att återvändatill. Formellt sägs att den ledige har rätt att återvändatill en likvärdig tjänst inte en viss befattning; men praxis har blivit en arman.

Vi ser också att planeringen av tjänstgöringsschemanpåverkasinte bara av de anställdas egna önskemål utan även av andra institutioner. Tidpunkten för den föräldralediga återkomst från ledighet kan även påverkas av när beskedet om plats på daghemmetkan lämnas.

35 53

SL Buss AB, Hornsbergsgaraget

med buss inom Stockholms län. Homsbergsgaraget SL Buss AB bedriver persontrafik bedrivs. Arbetsplatsen har drygt 400 anställda, de Åkerier i vilket verksamheten är ett av

95% är chaufförer.

Kollektivanställda Tjänstemän Totalt

12 337 Män 325

245 12 257 hel 80 del 80 -

9 91 Kvinnor 82

9 70 hel 61

21 del 21 -

21 428 Totalt 407

21 327 hel 306 101 del 101 -

Ledigheters omfattning 1992

under sammanlagt ca 100 manmânader. Fem män och fem kvinnor var föräldraledig med undantag för viss tjänstgöring och fyra kvinnor studielediga hela året 16 män var kompletterar sin gymnasiekompetens; övriga under ferier. Sex de tjugu studielediga av ledighet Ungefär hälften de studielediga ansöker om fjorton studerar vid högskolan. av lagenlig rätt till arbete under ferietid. för termin i taget så att de har en

Ledigheters konsekvenser

utbytbara; alla chaufförer kan köra alla I denna arbetsorganisationär de anställda helt

dagligen besätta de 200 tjänster som linjer. Det saken gäller för ledningen är att

erfordras för trafiken skall rulla enligt plan. att

Behovet av varseltid

respektive föräldraledighet anfördes av En kvinnlig bussmrares ansökan om semester efter anställdas lagenliga rättigheter kan exempel på hur anpassningar ledningen som ett

kostnader skulle kunna undvikas: valla som

36 53

Enligt ledningens direktiv skall semcsteransökningar lämnas in senast den 15 mars. Stinaansökte inte om någon semester över huvudet taget då. Däremot komhon i början av majochville ha semester i juli.

Det uppges att det år svårt att hittakompetenta vikarier med bådebusskortoch linjektmskap - medsåkortvarselochdetår dyrt att utbilda nya. Ledningen beviljadedärför semesteransökan. Dagen därpåkom Stinain med en ansökan om att vara föråldraledig underjuli och augusti.Den här gången ktmde inte ledningenneka. eftersomStinauppfylldekraven på varseltid inför ledigheten. De personalansvariga har nu ett problem lösa: att

Hon slöcarverkligen till detför oss och kan inte göra någotför att undvikaledigheten i sommar. Folk sparar oftaföräldraledighet till sommaren ochläggerdet i samband medsin semiter. Vi har i och för .dy någotlägre personalbehov pd sommaren. sd att det stör inte sd hemsktrycketbarade säger till godtid i

Att rekrytera kompetent en vikariepåkortvarsel år svårt.Vikarienmåstedelskunna körabuss. delskunnade olika mrerrta vid l-lornsbagsgaraget. Att utbildanågon ny blir kostsamt. mellan70 000 och 100000kronor kostnaden år för att utbilda en chaufför. Detta omfattardå bådebusskort och linjekunskap. Återstår an låtaövrigachaufförerarbeta övertid.

Den som avbryter en studieledighet efter några månader har rätt att med två veckors varsel återgå i arbete.I följande fall passade det bra för företaget:

Kristinabörjadesmdetaheltidpåhösten.Mensmdicrrtagickintesåbmochhonhoppadeaviapril förattbdrjaomföljandehöallortvillgivetvisbtkjakürabussmedertgånghonhadefanatsitt besluLDaIhårgångettgickdetbrmbehov avenchaufftkförelågjustdåUndadenpågående müomhseñngmbüraganisanonmbåmepåmphmmpasonalbdnvetOmnågmpåkmmsel återgårtillarbetekanfölidendåbliextrakosmaderpgaövertalighet.

Kommentar

Företagetsprincipiella inställning till studier är positiv; det finns ingen anledning att tro, menar man, att den som blir bussförare vid 20 års ålder skall fortsätta med det resten av livet. Men man ifrågasätter att studieledighetenkan pågå år efter år och anser att en begränsning till något år eller två förefaller rimlig. Man ifrågasätter även möjligheten att dela längre ledigheter så at: den ledige har lagenlig rätt till tjänstgöring under upp ferier, vilket har lett till övertalighet vid en del tillfällen.

Avslutning

Ett genomgående tema i dessa exempel är att problem som sammanhänger med ledighet blir mindre när människor år utbytbara ocheller mångkunniga.Men eftersom särpräglad kompetens blir allt väsentlig liksom behovet av kontinuitet i relationer inom mer arbetsplatsen och med ktmderklienter så ökar också behovet av framförhållning. Det är också tydligt att ansträngningar ledning och anställda för att finna lösningar som av tillgodoser både verksamhetens krav och den anställdes behov och önskemål år viktiga villkor för att undvika problem. Det år inte bara lagstiftningen utformning som orsakar konsekvenser utan även det sätt på vilken den tillämpas.

37 53

o m m n o m v N ä 2

8 ä

ä u a

v s s

m o n v . v n n v u w o a

2 m

o u o o m m m o m : 8

w N m v

n n m o

m a 8 s : ä

2 8 2 2 n

a ä e.

u S m o m

8 8 s

n n N 2 2 u 9 o v u n

8 o G R ä 5

: v n 8 B E a.

8 E

o a m u v o n v w m n v .s

ä o 8 n o m B v a a 2 o 2 2 :

m 5 e R ä 5

3 s ä

m

a u e a ä n n n m n e s n. : N 8 2 v

m m m .

E n

n 2 . 8 a o a n n 8 a 8 8 a o u 2 u n 8 8 u 2 n n m 9 a

Statens offentliga 1994

utredningar

Kronologisk förteckning

Ändradansvarsfördelning för denstatliga 35.Vårandes stämma ochandras. . - V statistiken. Fi. Kulturpolitikochinternationalisering. Ku.

Kommunerna. Landstingen ochEuropa 36. Miljö ochfysiskplanering. M. . + Bilagedel.C. 37.Sexualupplysning ochreproduktiv hälsaunder

Mänsföreställningar kvinnorochChefskap. om l900-taIetiSverige. UD. . vapenlagen ochEG.Ju. 38.Kvinnor,barnocharbeteiSverigel850-l993.UD. . Kriminalvårdochpsykiatri.Ju. 39.Gamla ör ungasom blivitäldre. Omsolidaritet . SverigeochEuropa.Ensamhällsekonomisk mellangenerationerna. Europeiska äldreåret1993. . kuuwkensanalysFl 40.Långsiktig strålskyddsforskning. M. . . EU,EESochmiljön.M. Ledighetslagstiñningenöversyn.A. en . . - Historisktvägval FöljdemaförSverigeiutrikes- - . ochsäkerhetspolitiskt hänseende av att bli,

respektive intebli medlemiEuropeiska unionen. UD.

0 Förnyelse ochkontinuitet- om konstochkultur . i framtiden. Ku.

Anslutningtill EU Förslagtill övergripande -

lagstiftning. UD.

Omkrigetkommit...Förberedelser förmottagande . av militärtbistånd19494969 Bilagedel. + SB.

Suveränitet ochdemokrati . + bilagedel med expertuppsatser. UD.

.JlK-metoden, m.m. Fi.

Konsumcntpolitik i enny tid.C. . På våg. K. . Skoterköming påjordbruks-ochskogsmark. . Kartläggning ochåtgärdsförslag. M. Års-ochkoncemredovisning enligtEG-direktiv. . Dell ochll. Ju.

Kvaliteti kommunal verksamhet- nationell . uppföljningochutvärdering. C.

19.Renarolleri biståndet-styrningocharbetsfördelning

i en effektivbiståndsförvaltning. UD.

20.Reformerat pensionssystem.

2I. Reformerat pensionssystem. BilagaA.

Kostnader individeffekter. och

22.Reformerat pensionssystem. BilagaB.

KvinnorsATPochavtalspensioner.

Förvaltabostäder. Ju. . Svenskalkoholpolitik en strategiförframtiden. S. . - Svensk alkoholpolitik bakgrund ochnuläge. . - Att förebygga alkoholproblem. S. . Vård alkoholmissbrukare. av . Kvinnorochalkohol. . Barn Föräldrar Alkohol.S. - - . Vallagen.Ju. . Vissamervärdeskatteñågor lll Kultur m.m. Fi. . - MycketUnderSamma Tak.C. . Vandelns betydelse i medborgarskapsårenden, m.m. . Ku.

Tekniskt utrymme förytterligare TV dningar. Ku. .

Statens 1994

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Finansdepartementet Om krigetkommit... Förberedelser förmottagande av Ändrad ansvarsfördelning fördenstatligastatistiken. [l] militärtbistånd1949-1969+ Bilagedel. [11] Sverige ochEuropa.Ensamhällsekonomisk konsekvensanalys. [6] Justitiedepartementet J1K-metoden, m.m. [13] Vapenlagen ochEG [4] Vissa mervårdeskattefrágor Kultur lll - m.m. Kriminalvård och psykiatri.[5] Års- och koncemredovisning enligt EG-direktiv. Kulturdepartementet Del och l ll. Ju. [17] Förnyelse och kontinuitet- om konstochkultur Förvalta bostäder. [23] i framtiden. [9] Vallagen. [30] Vandelns betydelse i medborgarskapsärenden, m.m. [33] Teknisktutrymme förytterligare TV-sändningar. [34] Utrikesdepartementet Vårandesstämma ochandras. - Historisktvägval Följderna förSverigeiutrikes- och Kulturpolitikochinternationalisering. [35] säkerhetspolitiskt hänseendeatt av bli, respektive intebli medlemi Europeiska unionen. [8] Arbetsmarknadsdepartementet Anslutning till EU Förslag till övergripande Ledighetslagstiftningenöversyn en - lagstiftning. [10] Suveränitet ochdemokrati Civildepartementet + bilagedel medexpertuppsatser. [l2] Kommunerna, Landstingen ochEuropa. Renarolleri biståndetstyrningoch arbetsfördelning + Bilagedel. [2] i en effektivbiståndsförvaltning. [19] Konsumentpolitik ien tid.[14] ny Sexualupplysning och reproduktiv hälsa under1900-talet Kvaliteti kommunal verksamhetnationell i Sverige. [37] uppföljning ochutvärdering. [18] Kvinnor,bamocharbetei Sverige1850-1993. [38] MycketUnderSamma Tak.[32]

Socialdepartementet Miljö- och naturresursdepartementet Mäns föreställningar om kvinnoroch chefsskap. [3] EU,EES och miljön.[7] Reformerat pensionssystem. [20] Skoterköming påjordbruks-och skogsmark. Refomterat pensionssystem. Bilaga A. Kartläggning âtgärdsforslag. och [16] Kostnader ochindivideffekter. [21] Miljöoch fysiskplanering. [36] Reformerat pensionssystem. Bilaga B. Långsiktig strálskyddsforskning. [40] Kvinnors ATPoch avtalspensioner. [22] Svensk alkoholpolitik en strategiför framtiden. [24] - Svensk alkoholpolitik bakgrund ochnuläge. [25] - Att förebygga alkoholproblem. [26] Vårdav alkoholmissbmkare. [27] Kvinnorochalkohol.[28] Barn Föräldrar Alkohol.[29] w w Gamlaärungasom blivitäldre.Om solidaritet mellan generationerna. Europeiska äldreáret 1993. [39]

Kommunikationsdepartementet Pâ väg. [15]