Semesterlöneförsäkring för små företag : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

SESTERLNE

?RS/KRING PR @ SM PRETG

Betän an e av om mer flexibla utredningen r för arbetstid och semester

SMD 1991:109

Statens offentliga utredningar

WW 1991:109

g

Arbetsmarknadsdepartementet

Semesterlöneförsäkring

för små

företag

Delbetänkande av om mer flexibla

u_tredningen regler

för arbetstid och semester Stockholm 1991

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesöxjer xemissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08/7 39 96 30 Telefax: 08/739 95 48

Publikationema kan också köpas i Infonnationsbokhandeln, Malmtorgsgatan 5, Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-10952-2 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-25 OX Stockholm 1991

Till statsrådet och chefen för

arbetsmarknadsdepartenrentet

Den 14 februari 1991 dåvarande

bemyndigade regeringen

chefen för att tillkalla en

arbetsmarknadsdepartementet,

särskild utredare med att dels undersöka om mer

uppdrag

flexibla för arbetstid och semester bör införas i svensk

regler

och dels se över beträffan-

lagstiftning semesterlagens regler

de små kostnader för de anställdas semesterlöne-

företags

frånvaro. Departementschefen bemyndigades grundande

också att besluta om sakkunniga, referensgrupper, experter

och annat biträde åt utredaren.

Med stöd av bemyndigandet förordnade departementschefen

samma dag f.d. förste ombudsmannen Rune Larson som särskild utredare.

Som ledamöter i en referensgrupp om den semesterlönegrundande frånvaron förordnades fr.o.m. den 3 juni 1991 direktören Kent Brorsson, Svenska

Arbetsgivareförereningen,

ombudsmannen Lise-Lotte Ewerhard, Tjänstemännens Centralorganisation, förhandlaren Peter Hattendorff, Landstingsförbundet, enhetsdiefen Göran Karlsson, Landsorganisa-

tionen, förhandlingsdirektören Margareta Sjöberg, Statens

Arbetsgivarverk, sekreteraren Claes Strömberg, Svenska direktören Anders

Kommunförbundet, Åberg, Företagarnas

Riksorganisation och förhandlingschefen Leif Åkerblom,

Sveriges Akademikers Centralorganisation.

Som experter beträffande den semesterlönegrundande frånvaron förordnades departementsrådet socialde- Inger Rydén,

paitementet, avdelningsdirektören Anna-Stina Röcklinger,

Katarina

Riksförsäkringsverket, departementssekreteraren

Sjölander, arbetsmarknadsdepartementet och hovrättsassessom Marianne Tejning, arbetsmarknadsdepartementet.

Till huvudsekreterare åt utredaren förordnades fr.o.m. den 8 1991 Karl Pfeifer och som sekreterare

april förbundsjuristen

fr.o.m. den 16 april 1991 jur.kand. Eva Schömer. Till assistent förordnades fr.o.m. den 1 juli 1991 Karlsson. Margot

har namnet om mer

Utredningen antagit Utredningen flexibla

regler för arbetstid och semester (A 1991:1).

Härmed överlänmar vi ett delbetänkande med en redovis-

av hur kostnadema för de semesterlönegrundande

ning fördelas mellan olika små förmånema arbetsgivargrupper, m.m. samt till en lag och en föroch stora företag förslag om mot vissa semesterlönekostnader. ordning försäkring innebär att små företag skall få rätt att hos försäk- Förslagen teckna en försäkring för de semesterlöne-

ringskassan kostnader som under semesterlönegrundande

uppkommit frånvaro.

ledamöter och experterna står bakom Referensgruppens förslagen.

Utredningsarbetet fortsätter.

Stockholm i december 1991

Rune Larson

/Karl Pfeifer

Eva Schömer

2.1,: 132x512

INNEHÅLL Sid.

FÖRKORTNINGAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

SAMMANFATTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

FÖRSLAG TILL LAG OM FÖRSÄKRING MOT VISSA SEMESTERLONEKOSTNADER . . . . . . . . 15

FÖRSLAG TILL OM FÖRSÄKRING

FÖRORDNING

MOT VISSA SEMESTERLONEKOSTNADER . . . . 19

1 BAKGRUNDEN TILL VÅRT UPPDRAG I DENNA DEL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

1.1 av . . . . . . . . . . . 26

Avgränsning uppdraget

1.2 Utredningsarbetets bedrivande . . . . . . . . 27

2 TIDIGARE UTREDNINGAR OCH LAGSTIFTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

2.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Inledning

2.2 1936 års semestersakkunniga och 1938

års . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

semesterlag

2.3 1942 års semesterkommitté och 1945

års lag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

2.4 1960 års semesterkommitté och 1963 års . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

lag

2.5 1974 års semesterkommitté . . . . . . . . . . . 32 2.6 över betänkandet från

Remissyttranden

1974 års semesterkommitté . . . . . . . . . . 34

2.7 Propositionen 1976/77:90 om ny

semesterlag och riksdagsbehandlingen

av denna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 2.8 1978 års semesterkommitté . . . . . . . . . . 37

2.9 för arbetstidsfrågor

Delegationen

(DELFA) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

2.10 om svenskundervisning för Lag

invandrare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 2.11 1986 års semesterkommitté . . . . . . . . . . 40 2.12 Närståendevård . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 2.13 efter 1988 . . . . . . . . . . . . . 41

Utvecklingen

NUVARANDE LAGSTIFTNING M.M. . . . 43

Semesterlagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 3.1.1 Allmänt 3.1.2 Beräkning, förläggning och sparande av . . . . . . . . . . . . . . . 44

semesterledighet

3.1.3 Semesterlön m.m . . . . . . . . . . . . . . . 45 3.1.4 Skadestånd m.m. . . . . . . . . . . . . . . 46 3.2 Rätten till semesterlönegrundande frånvaro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 3.2.1 . . . . . . . . . 48

Ledighet p.g.a. sjukdom

3.2.2 Havandeskaps- och föräldraledighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 3.2.3 Ledighet p.g.a. smittorisk . . . . . . . . 53 3.2.4 Ledighet för utbildning . . . . . . . . . . 54 3.2.5 Ledighet för militärtjänst och vapenfri tjänst . . . . . . . . . . . . . . . 55 3.2.6 Ledighet för civilförsvarstjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 3.2.7 för

Ledighet svenskundervisning

för invandrare . . . . . . . . . . . . . . . . 56 3.2.8 Ledighet för närståendevård . . . . . . 59 3.3 Nuvarande småföretagarförsäkringar . . . . . 59 3.4 Internationella bestämmelser . . . . . . . . . . 60 3.4.1 lLOs konvention nr 140 om betald ledighet för studier . . . . . . . . 60 3.4.2 Konventionerna nr 132 och 146 om semester

ORSAKERNA TILL OCH KOSTNADERNA FÖR DEN SEMESTERLÖNEGRUNDANDE FRANVARON . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

4.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 4.2 Den sjukpenninggrundande inkomsten . . . 65 4.2.1 Sjukpenningens storlek . . . . . . . . . . 66 4.2.2 . . . . . . . . 67

Föräldrapenningförmåner

4.3 av semesterlöne-

Omfattningen

grundande frånvaro . . . . . . . . . . . . . . . 67 4.4 Kartläggning genomförd av Statistiska centralbyråns arbets- (SCB/AKU) . . . . . . 69

kraftsundersökningar

4.5 av SCB/AKUs . . 70

Bearbetning kartläggning

4.5.1 Utbetalningsformer för semester-

lönegrundande frånvaro

4.5.2 Fördelning av de semesterlönegrundande kostnaderna på olika företagstyper (arbetsgivargrupper) . . . . . . . . . . . . 71 4.5.3 Kostnadernas fördelning på kvinnor och män . . . . . . . . . . . . . 75 4.5.4 Uppdehiing av kostnaderna för sjukfrånvaro . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 4.5.5 Uppdelning av föräldrapenningförmånema . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 4.5.6 Uppdelning av kostnaderna för tjänstgöring inom totalförsvaret . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 4.5.7 Uppdelning av kostnaderna för studieledighet . . . . . . . . . . . . . . . . 80

4.5.8 Sammanfattning av kartläggning

och bearbetning . . . . . . . . . . . . . . 81

KQSTNADER FÖR SEMESTER- FRANVARO SOM

LONEGRUNpANDE

SAMMANHANGER__MED SVENSK- UNDERVISNING FOR INVANDRARE . 33

5.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 5.2 Invandrares utnyttjande av rätten till undervisning i svenska . . . . . . . . . . . 84 5.3 Kostnaderna för invandrares studieledighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85

ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG . . . . 87

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Att inrätta en semesterlönefond . . . . . . . . 88 Att överföra betalningsansvaret till staten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 En försäkring för de semesterlönekostnader som uppkommit under semesterlönegrundande frånvaro . . . . . . . 94 6.4.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 6.4.2 Semesterlöneförsäkringen . . . . . . . . . 95 6.4.3 Ersättningsgilla kostnader . . . . . . . . 98 6.4.4 Försäkringsavgift . . . . . . . . . . . . . 100 6.4.5 Giltighetstid . . . . . . . . . . . . . . . . 101 6.4.6 Ansökan om försäkring . . . . . . . . . 103

6.4.7 Utbetalning av försäkringsersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104

Bilagor

1 direktiv (dir. 1991:7) . . 105 Bilaga Utredningens Bilaga 2 Sammanställning av samtliga diagram i 4 . . . . . . . . . . . . 118

kapitel

FÖRKORTNINGAR

AFL (1962:381) om allmän försäkring Lag AKU Arbetskraftsundersökningar AU arbetsmarknadsutskott Riksdagens CSN Centrala studiestödsnämnden DELFA för arbetstidsfrågor Delegationen

FFO Försäkringskassomas förhandlingsorganisation

ILO Internationella (International

arbetsorganisationen

Labour Organisation)

(1976:380) om arbetsskadeförsäkring Lag LO Landsorganisationen PTOP Proposition

Riksförsäkringsverket

RRV Riksrevisionsverket rskr Riksdagens skrivelse SACO Akademikers Centralorganisation Sveriges SAF Svenska

Arbetsgivareföreningen

SAV Statens Arbetsgivarverk

SCB Statistiska Centralbyrån

sfi för invandrare Svenskundervisnjng SFO SFO

Arbetsgivarföreningen

SFS Svensk författningssamling

SfU Riksdagens socialförsäkringsutskott

SGI inkomst

Sjukpenninggrundande

S0U socialutskott Riksdagens

Statens offentliga utredningar

Skolöverstyrelsen

TCO Tjänstemännens Centralorganisation UbU Riksdagens utbildningsutskott

SAMMANFATTNING

V1 föreslår att det i införs en möjlighet för små företag lag en för semester-

att teckna försäkring, semesterlöneförsákring,

lönekostnader som förorsakats av semesterlönegrundande

fram till och en förfrånvaro Vi lägger förslag en ny lag ordning.

till vårt är att kostnadema för den Bakgrunden förslag frånvaron har i de

semesterlönegrundande uppmärksammats

små Vi har kartlagt hur olika arbetsgivargruppers företagen.

och branschers kostnader för den semesterlönegrundande

frånvaron förhåller till varandra. Vid kartläggningen har sig det inte framkommit att små sett, skulle ha

företag, generellt

kostnader för frånvaro än

högre semesterlönegrundande

andra visar snarare på att företagsgrupper. Genomgången

det motsatta förhållandet skulle gälla, nämligen att små

företags kostnader understiger genomsnittet.

Emellertid kan små vara mer för

företag känsliga höga

kostnader för de anställdas semesterlönegrundande frånvaro. Vi har därför olika att komma till rätta med prövat vägar detta kom-

problem och har efter noggranna överväganden

nnit fram till att införa en semesterlöneförsäkring. förslaget

fram efter samråd med företrädare för Riks- Förslaget läggs (RFV) och har utformats efter förebild av försäkringsverket den särskilda mot kostnader för sjuklön som försäkring kommer att finnas för små fr.o.m. den 1 januari företag 1992.

Rätt att teckna semesterlöneförsäkringen föreslås - i likhet med vad som - avse vars gäller enligt sjuklönelagen företag lönesumma per kalenderår beräknas motsvara 60 högst

basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

(jfr. 17 § sjuklönelagen). Det motsvarar, i december 1991, 1 932 000 kr, eller ungefär tio heltidsanställda. Regeringen avser att i december 1991 till fram

riksdagen lägga förslag

om höjning av nu nämnda till 90 basbasbeloppsgräns belopp.

Semesterlöneförsäkringen rubbar på intet sätt förhållandet

mellan arbetsgivare och arbetstagare. På samma sätt som i dag skall den som tecknar en semesterlöne-

arbetsgivare

betala ut all semesterlön som och

försäkring gäller enligt lag

avtal. Därefter får arbetsgivaren mot redovisning ersättning från för de semesterlönekostnader som

försäkringskassan

har uppkommit till av 17 § (1977:480).

följd semesterlagen

På en är inte vårt beträf-

punkt förslag komplett, nämligen

fande vilken avgift som skall gälla för semesterlöneförsäkringen. På samma sätt som har skett för mot försäkring kostnader för sjuklön bör den första fastställas av avgiften regeringen. Därefter bör RFV inom ramen för sitt övriga ansvar för administrationen också besluta om avgiften.

För att kunna föreslå en avgift krävs mer bedömingående ningar av de små företagens kostnader och den administration som behövs hos än som varit

försäkringskassorna

möjligt för att De vi har

utredningen göra. överläggningar

haft med företrädare för RFV tyder emellertid på att de administrativa kostnaderna skulle kunna bli rimliga om semesterlöneförsäkringen samordnas med mot

försäkringen

kostnader för sjuklön.

Om avgiften för försäkringen beräknas så att den kommer att täcka utgifterna och administrationen av

försäkringen

blir försäkringen självbärande och några ökade kostnader

uppkommer inte för staten. Även om detta inte skulle innebära en av de totala kostnaderna för små-

minskning

företagen som så bör inte värdet av att kunna budgrupp, getera kostnaderna i förväg underskattas. Genom att RFV årligen prövar avgiften skapas också möjligheter att anpassa avgiften till de förhållanden som råder vid tillfälle. varje

FÖRSLAG TILL LAG OM FÖRSÄKRING MOT VISSA SEMESTERLÖNEKOSTNADER

1§

En vars lönekostnader under ett arbetsgivare sammanlagda kalenderår inte beräknas 60 gånger det för året överstiga 1 6 § (1962:381) om

gällande basbeloppet enligt kap. lagen

allmän kan försäkra hos den allmänna förförsäkring sig för kostnader för den del av en arbetstagares säkringskassan semesterlön som sig på frånvaro enligt 17 § semes-

grundar

(1977:480). Vid beräkningen av de sammanlagda terlagen lönekostnadema bortses från (1981:691)

avgifter enligt lagen

om och (1982:423) om allmän löneavgift

socialavgifter lagen

samt skatt (1990:659) om särskild löneskatt på

enligt lagen vissa förvärvsinkomster.

föreskriver närmare villkor för försäkringen. Regeringen

2§

Ärende om 1 § av den allmänna

försäkring enligt handläggs

inom vars område arbetsgivaren är registre-

försäkringskassa

rad hos för och redovisning av

skattemyndighet inbetalning

skatt. Om inte är registrerad

arbetstagares arbetsgivaren ärendet av den förenligt vad som nu sagts, handläggs inom vars område är bosatt. I

säkringskassa arbetsgivaren

fall det av Stockholms läns allmänna övriga handläggs försäkringskassa.

Den får uppdra åt en arman behöriga försäkringskassan att handlägga ärenden enligt 1 § semesterförsäkringskassa lagen.

3§

I om av ärende enligt fråga försäkringskassans handläggning föreskrifter i 1 § tillämpas följande lagen (1962:381) om allmän försäkring:

18 kap. 2 § om riksförsäkringsverkets tillsyn,

20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,

20 kap. 4 § om âterbetalningsskyldighet,

20 kap. 5 § om preskription, 20 6 § om förbud mot utmätning och om kap. överlåtelse

20 kap. 8 och 9 §§ om uppgiftsskyldighet,

20 9 a § om undantag från sekretess. kap.

4§

De föreskrifter om och ändring av försäkringsomprövning kassans beslut som finns i 20 kap. 10 och om allmän försäkring skall tilläm- 10 a §§ lagen (1962:381)

motsvarande sätt i fråga om beslut enligt 1 §. pas pâ

Föreskrifterna i 20 11-13 §§ samma lag om överklakap. av eller dornstols beslut skall tilläm-

gande försäkringskassas

motsvarande sätt i fråga om beslut enligt pas på

innebär att inte får teckna 1 §, om beslutet arbetsgivaren försäkring.

Denna träder i kraft den lag

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING OM FÖRSÄKRING MOT VISSA SEMESTERLÖNEKOSTIVADER

Ansökan m.m. 1 § om försäkring mot vissa semes- Försäkring enligt lagen terlönekostnader meddelas, efter skriftlig ansökan från en av den allmänna som i arbetsgivare, försäkringskassa anges 2 § samma lag.

Ansökan blankett som fastställts av Riksförsäk-

görs på

ringsverket.

2 § Den som ansöker om skall styrka sin rätt att försäkring teckna försäkringen.

3 § skall till den allmänna försäkrings- Försäkringstagaren kassa, hos vilken försäkringen anmäla förhållanden

gäller,

som medför att försäkringen skall föras över till en annan kassa. Efter en sådan skall gälla i

överföring försäkringen

samma omfattning i den nya kassan.

Giltighetstid 4 § från och med det månadsskifte som

Försäkringen gäller

inträffar en kalendermånad efter det att ansökan kommit in till Om sökanden begär att försäkringen försäkringskassan.

skall från ett senare månadsskifte skall giltighetstiden gälla

bestämmas i enlighet med sökandens begäran.

5 § tecknas för tiden till det årsskifte som Försäkringen närmast efter första

följer försäkringens giltighetsdag.

giltighetstid förlängs automatiskt med ett Försäkringens kalenderår, om försäkringstagaren eller försäkringskassan inte försäkringen före årsskiftet. säger upp

Om inte längre villkoren för att

försäkringstagaren uppfyller

vara försäkrad, får försäkringskassan säga upp försäkringen att att från det månadsskifte som följer närupphöra gälla mast efter det att försäkringskassan fått kännedom om förhållandet.

6 § Försäkringskassan får säga upp försäkringen att upp-

höra omedelbart, om försäkringstagaren medvetet eller av vårdslöshet lämnat eller vilseledande uppgift grov oriktig om ett förhållande, som är av betydelse för rätten att vara försäkrad eller för rätten till ersättning från försäkringen.

Om försäkringen upphört att gälla av en sådan orsak som anges i första stycket, får en ny försäkring inte börja gälla förrän minst ett år förflutit sedan den tidigare försäkringen upphörde.

Avgifter 7 § Avgift för försäkringen bestäms för kalenderår. För en

månad är en tolftedel av det belopp som bestämts avgiften

för kalenderåret. avrundas nedåt till helt Månadsbeloppet krontal.

betalas in kvartalsvis i förskott. Vid nyteckning

Avgiften enligt 4 § kan en annan betalningsterrnin tillämpas.

8 § för kalenderår skall utgöra en viss procent- Avgiften andel av beräknade sammanlagda lönearbetsgivarens kostnader. skall även täcka kostnaderna för ad- Avgiften ministration av Samma skall

försäkringen. procentandel

gälla för alla försäkringstagare.

9 § meddelar föreskrifter om avgift Riksförsäkringsverket enligt 8 § för tid från och med år xx.

10 § Betalas inte en avgift in trots skall för-

påminnelse,

att med verkan från ingången av

säkringen upphöra gälla

det kvartal som avgiften avser, om det inte finns särskilda skäl för att försäkringen ändå bör bestå.

Om att av en sådan orsak som

försäkringen upphört gälla

i första inte anges stycket, får en ny försäkring börja gälla förrän minst ett år förflutit sedan den tidigare försäkringen

upphörde.

11 § Om endast en del av avgiften har betalats för ett kvartal och försäkringen har att skall det

upphört gälla,

återbetalas till försäkringstagaren.

erlagda beloppet

Har försäkringen sagts upp enligt 5 § tredje stycket skall erlagd avgift som avser tid efter det att försäkringen upphört återbetalas. Belopp under 50 kronor återbetalas inte.

12 § Om det beräknade löneunderlaget förändrats väsentskall jämkning ske av den avgift som försäkringstaligt, garen skall betala under löpande kalenderår.

skall anmäla förhållanden som kan Försäkringstagaren medföra jämkad avgift.

Iämkad avgift gäller från och med det kvartal som börjar efter det att förändringen inträtt.

Ersättning 13 § Försäkringen ersätter försäkringstagarens kostnader för den del av semesterlönen som intjänats genom arbetstagares frånvaro 17 § (1977:480) under försäk-

enligt semesterlagen

ringens giltighetstid. Försäkringen ersätter även dennes (1981:691) om socialavgifter och lagen avgifter enligt lagen (1982:423) om allmän löneavgift samt skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster till den del avgifterna och skatten är hänförliga till utbetald semesterlön som är grundad på 17 § semesterlagen (1977:480).

14 § från betalas ut endast om Ersättning försäkringen för till fullo betalats för den

avgiften försäkringen period

som ersättningen avser.

15 § skall, om försäkringskassan begär

Försäkringstagaren det, förete de som behövs för att ersättningshandlingar skall kunna bedömas. frågan

av från skall ske 16 § Utbetalning ersättning försäkringen månadsvis i efterskott.

om blankett som fastställs av

Begäran utbetalning görs på

Riksförsäkringsverket.

Övrigt

17 § De föreskrifter om och ändring av föromprövning beslut som finns i 20 kap. 10 och säkringskassans

(1962:381)

om allmän skall tilläm- 10 a §§ lagen försäkring om beslut enligt denna förordning. pas också ifråga

i 20 om allmän Föreskrifterna kap. 11-13 §§ lagen (1962:381) om av försäkringskassas eller domförsäkring överklagande stols beslut motsvarande sätt i fråga om sådant tillämpas på beslut som innebär att en arbetsgivare inte får teckna försäkring.

18 § Riksförsäkringsverket får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.

Denna träder i kraft den

förordning

1 BAKGRUNDEN TILL VÅRT lIPPDRAG I DENNA DEL

har under vissa förutsättningar rätt till betald Arbetstagare semesterledighet även om han eller hon har varit frånvarande från arbetet. Rätten till semesterlönegrundande frânvaro är reglerad i 17 § semesterlagen (1977:480). Där räknas ett antal olika typer av frånvarodagar som grundar rätt upp till semesterlön. Gemensamt för dessa dagar är enligt förarbetena till lagen att de avser frånvaro som arbetsgivaren normalt har att räkna med.

Kostnaderna för den semesterlönegrundande frånvaron har under tid, bl.a. utifrån förhållandena

uppmärksammats lång

i små företag.

I direktiven anför departementschefen bl.a.:

Utredaren bör ta reda om det så att

på faktiskt förhåller sig

små företag har oproportionerligt stora kostnader för semesterlönegrundande frånvaro. Kartläggningen bör särskilt visa

hur det förhåller sig när det gäller de mest betydande anled-

ningarna för semesterlönegrundande frånvaro, nämligen sjukdom och vård av barn. En bör

ledighet för sürredovisning också göras beträffande ledighet för grundläggande svensk-

undervisning för invandrare. Utredaren bör därvid ta del av den kartläggning som RRV nyligen har

genomfört.

Om det skulle visa sig att kostnaderna för den semester-

lönegrundande frånvaron är högre för små företag än vad

som gäller för övriga skall utredaren, utan att

arbetsgivare

inskränka löntagarnas rätt till ersättning, komma med

förslag

till ändringar i Om föreslås skall

regelsystemet. ändringar

de till att åstadkomma en rättvis fördelning mellan syfta olika och dessutom hindra att en enskild arbetsgivare drabbas hårt i samband med en rehaarbetsgivare orimligt bilitering.

1.1 Avgränsning av uppdraget

Vi har vårt uppdrag på så sätt att vi ska söka uppfattat stora och små (motsvarande) kostnader för belysa företags

den semesterlönegrundande frånvaron enligt 17 § semester-

Vi skall således inte studera de kostnader som ett lagen. kan ha i samband med en arbetstagares frånvaro företag med stöd av andra än Det ingår inte lagar semesterlagen. heller i vårt att en kostnadsbedömning av uppdrag göra rätt till frånvaro enligt

arbetstagares semesterlönegrundande

kollektivavtal, som än Utanför uppdragets

går längre lagen.

ramar faller också en diskussion om arbetstagarnas materiella rättigheter enligt semesterlagen.

om en arbetstagares rätt att spara semesterdagar Frågorna under den tid som han eller hon är från en

tjänstledig

för att ett och huruvida en

anställning fullgöra uppdrag

kan drabbas hårt i samband med en arbetsgivare orimligt med utformningen av semesrehabilitering sammanhänger I huvudbetänkandet som avser mer flexibla regler terlagen. i för arbetstid och semester kommer vi att föreslå förändi nuvarande Vi har funnit det lämpligt ringar semesterlag. att behandla de nämnda i det betänkandet.

frågorna

1.2 Utredningsarbetets bedrivande

Vi har kostnader för den semesterkartlagt arbetsgivamas frånvaron. har av

lönegrundande Kartläggningen genomförts

Statistiska Centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökningar

(AKU). SCB har de faktorer, som har betydelse för belyst olika kostnader för semesterlönegrunarbetsgivargruppers dande frånvaro. Kostnaderna har i förhållande till belysts (motsvarande) storlek, bransch och geografiska företagets placering.

Vi har särredovisat de kostnader för semesterlönegrundande frånvaro som till av svenskunder-

uppkommer följd

visning för invandrare.

2 TIDIGARE UTREDNINGAR OCH LAGSTHTNHVG

2.1 Inledning

om av en rätt till semes- Frågan finansieringen arbetstagares frånvaro har behandlats i en rad ut-

terlönegrundande

Första var redan 1936. Här följer en redningar. gången av hur rätten till från-

beskrivning semesterlönegrundande

varo har vuxit fram samt hur har hante-

finansieringsfrågan

rats fram till i dag.

2.2 1936 års semestersakkunniga och 1938 års semesterlag

1936 års i sitt betänkande (SOU semestersakkunniga föreslog att semester, i arbetet, och

1937:49) olycksfall yrkessjukdom

viss skulle

kortvarig militärtjänst (repetitionsövning) utgöra

s.k. frånvaro.

privilegierad

När det rätt till semesterersättning gällde arbetstagarnas olika som på all

övervägdes tillvägagångssätt, tog sikte

En som var ett fondsystem

semesterersättning. väg prövades

som skulle innebära att arbetstagare hade rätt till semes-

redan efter en veckas anställning. Det byggde

terersättning att det skulle inrättas en central semesterans-

på antingen

talt eller ett flertal semesterkassor. Systemet ansågs emellertid vara för svåradministrerat. Utredningen föreslog i stället ett kvalifikationssystem.

Semesterlagen från 1938 (SOU 1937:49 och prop. 1938:286) var den första av sitt slag i Sverige och innebar att alla arbetstagare i såväl som offentlig med privat tjänst, undantag för statstjånstemän, fick 12 dagars semester. Semesterrätten var villkorad på så vis att den endast om-

fattade de arbetstagare som hade varit hos samma arbets-

givare under minst 180 dagar. Semestern tjänades in genom att arbetstagaren fick en semesterdag för varje månad som

han eller hon hade arbetat under minst 16 dagar. Härvid fick

arbetstagaren även räkna in den tid som han eller hon hade varit frånvarande från arbetet på grund av semester, yrkesskada och militärtjänst, den s.k. privilegierade frånvaron.

2.3 1942 års semesterkommitté och 1945 års lag

1942 års semesterkommitté hade i uppdrag att se över dels frågan om den privilegierade frånvaron vid i deltagande militära övningar dels kvinnliga arbetstagares rätt till semesterlön under den tid som de var hemma från arbetet på grund av bamsbörd och havandeskap. Även denna utred-

ning ansåg att det fanns betydande skäl som talade emot

att inrätta ett allmänt semesterkassesystem (SOU 1944:59). Kommittén menade att de fördelar som man kunde uppnå genom att inrätta en form av semesterkassor inte stod i proportion till de administrativa som ett sådant

åtgärder

system nödvändiggjorde. Det diskuterade förslaget innebar

att postgirot skulle administrera den samlade semesterersätt-

ningen. Medlen skulle sedan hållas för arbetsta-

tillgängliga

garen vid semestern.

På av kommitténs betänkande förelades 1945 års

grundval

en med förslag till ny semesterlag (SFS riksdag proposition 1945:273). med mindre ändringar. Lagen Förslaget antogs trädde i kraft den 1 1946 och innebar att rätten till januan semester kom att ändras en rad För vår del är på punkter. det emellertid endast om den från-

reglerna privilegierade

varon som är av intresse. Dessa ändrades så att frånvaro på av blev jämställd med arbetad tid, dock högst grund havandeskap under 12 veckor.

2.4 1960 års semesterkommitté och 1963 års lag

1960 års semesterkommitté hade i att bl.a. närmare

uppgift

utreda av en om fyra veckors utformningen lagstiftning semester. Kommittén lämnade i 1962 ett betän-

september

kande med till semesterlag (SOU 1962:44). förslag ny

Kommittén diskuterade olika möjligheter att finansiera den frånvaron. Även denna kommitté kom fram

privilegierade

till att de som var förenade med ett

praktiska problem

inte gick att övervinna. semesterkassesystem

Kommitténs betänkande lades till för en proposition

grund

med till som förelades 1963 års förslag ny semesterlag 1963:68). Den semesterlagen (1963:114) riksdag (prop. nya

trädde i kraft den 1 juli 1963. Reglerna om privilegierad

frånvaro ändrades inte.

Genom en lagändring år 1965 fördes vapenfri tjänst utom krigsmakten in under reglerna om privilegierad frånvaro

på

samma sätt som redan gällde vid militära övningar (prop. 1966:107).

2.5 1974 års semesterkommitté

1974 års semesterkommitté lade i sitt betänkande, Fem veckors semester (SOU 1975:88), frarn ett förslag som innebar en kraftig ökning av den frånvaro som grundade rätt till semester. Till semestergrundande frånvaro ville kommittén föra ledighet för sjukdom eller vård av barn som berättigade till sjukpenning, föräldrapenning, ersättning från eller Dit skulle

yrkesskadeförsäkringen smittbärarersättning.

vidare höra ledighet för viss utbildning. Det gällde svenskundervisning för invandrare, facklig utbildning och utbildmed vissa av studiestöd som utbetalades till ning typer med kort eller

personer bristfällig grundutbildning. Slutligen

föreslog kommittén att all värnplikts-, tjänstgöring enligt vapenfri- eller civilförsvarslagarna skulle vara semestergrundande. Rätten att grunda semester vid frånvaro

på

grund av sjukdom eller arbetsskada skulle upphöra om en hade varit frånvarande under två hela

arbetstagare intjänan-

deâr.

Kommittén framhöll att den nu nämnda av

utbyggnaden

den frånvaron förutsatte att det inrätta-

semestergrundande

des en fond så att kostnaderna fördelades jämnt över alla arbetsgivare. Kommittén föreslog att semesterlönen skulle delas upp i tvâ delar, nämligen semesterlön för arbetad tid

och semesterlön för semestergrundande frånvaro. Den semesterlön som tjänades in vid semestergrundande frånvaro skulle beräknas och betalas ut av Riksförsäkringsverket enligt bestämmelserna i en föreslagen lag.

Kommitténs förslag innebar att det skulle inrättas en riskfond för sådan semesterlön som tjänats in under semestergrundande frånvaro. Fonden skulle byggas upp med en koppling till sjukförsäkringens ADB-system (SOU 1975:88, sid 205). Enligt kommittén förutsatte riskfonden att administrationen av semesterlönen för den semestergrundande frånvaron samlades på ett ställe. Tanken var således att arbetsgivaren skulle svara för den del av semesterlönen som arbetstagaren hade tjänat in genom sitt arbete, medan riskfonden skulle svara för den del av semesterlönen som var

grundad på arbetstagarens semestergrundande frånvaro.

En utbyggnad av den semestergrundande frånvaron utan ett för av kostnaderna skulle kom-

system fördelning enligt

mittén kunna drabba en enskild

arbetsgivare orimligt hårt,

om en av hans anställda skulle råka ut för en

långvarig

sjukdom eller annan frånvaro som rätt till

längre grundade

semesterlön. Detta skulle också kunna medföra att vissa grupper på arbetsmarknaden kunde få det svårare att få arbete. Härvid nämnde kommittén småbarnsföräldrar och värnpliktiga som ännu inte hade sin

fullgjort militärtjänst-

göring.

2.6 Remissyttranden över betänkandet från 1974 års semesterkommitté

Semesterkomrnitténs förslag att inrätta en till RFV knuten fond för administration av den särskilda semesterlönen, som

avsåg semestergrundande frånvarotid, fick ett blandat mot-

tagande under rernissbehandlingen.

Ett tiotal remissinstanser uttalade till förmån för försig slaget att inrätta en fond, under hänvisning till de skäl som kommittén anfört. Hit hörde hovrätten för Västra Sverige, kammarrätten i SAV, två av de fakul-

Göteborg, juridiska

teterna, ett par länsstyrelser, FFO och Försäkringskasseförbundet.

Flertalet av de remissinstanser som yttrade sig över semes-

terfondförslaget var emellertid starkt kritiska till detta.

Postverket och S] avstyrkte i vart fall för de stat-

förslaget,

liga affärsdrivande verkens del. Postverket att en ansåg utökad privilegiering för dess del ändå kunde genomföras och att även det privata näringslivet skulle klara en utvidgning av den semestergrundande frånvaron utan ett riskfondsystem.

Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet underströk att ett fondsystem skulle medföra betydande adrninistrativa kostnader för såväl som för RFV.

arbetsgivarna

Omfattningen var svår att förutse, men de skäl som anför-

des i betänkandet för att inrätta en semesterlönefond hade

inte giltighet för de offentliga arbetsgivarna.

SAF sade inte kunna biträda förslaget om en särskild sig semesterlönefond. Förslaget innebar enligt föreningen sådana

svårigheter för arbetsgivarens planering av semesterledighet

och bestämmande av betald semestertid samt uträkning av semesterlön och av att det inte kunde semesterersättning Vissa skulle vidare kunna

accepteras. egendomligheter

i form av avvikelser från semesterlagens grunduppstå konstruktion, vilken är att semesterlönen utgör en förmån i om en särskild semester-

anställningsförhållandet. Förslaget

lön, baserad på den sjukpenninggrundande inkomsten,

skulle medföra att man tvingades till avvikelser från det arbetstagarbegreppet. Andra konsekvenser civilrättsliga bestod i att även sådan tid, då arbete ändå inte skulle ha

utförts, exempelvis vid frånvaro på grund av tjänstledighet

eller arbetskonflikt, skulle räknas som arbetstid. Även tid som över huvud inte omfattades av ett

taget anställningsför-

hållande skulle komma att räknas som arbetstid och ge rätt

till semesterlön. Detta skulle t.ex. komma att gälla i fråga

om och vid arbetslöshet. uppdragsförhållanden

SFO ansåg det med privilegierad frånvaro gällande systemet

överlägset det av kommittén föreslagna och skulle hellre se viss utvidgning av det systemet. I konsekvens härmed ställde sig SFO avvisande till tanken på en särskild semesterlönefond.

Ett par av remissinstanserna, RFV och försäkringsdom-

stolen, hade begränsat sin granskning till att avse den

juridisk-tekniska av det

utformningen föreslagna fondsys-

temet. RFV det vara en konsekvent att socialföransåg linje

säkringen, som svarar för för förlorad inkomst,

ersättning också skulle bära ansvaret för semesterlön, grundad på samma inkomstbortfall. I yttrandet dock att pekades på varken RFV eller försäkringskassorna hade

någon fullständig

registrering av och Det

arbetsgivare anställningsperioder.

förekom exempelvis att i inte den obetydlig omfattning

sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis

grundades på korta, där kassan i allmän-

tillfälliga anställningar,

het inte hade kännedom om de olika och arbetsgivarna anställningsperioderna. Vidare ingick uppdragsinkomst i

sjukpenninggrundande inkomst av RFV anställning. Enligt

kunde man alltså inte utgå från att sjukpenninggrundande inkomst av anställning och pågående alltid anställning överensstämde. Verket menade inte ha att sig möjlighet kunna konstruera de av kommittén om

föreslagna reglerna

rätt till särskild semesterlön. Om skulle förslaget genomföras, måste såväl som antalet

uppgiftsskyldigheten registre-

rade uppgifter ökas för att verket skulle få bebehövligt Som att

slutsunderlag. exempel angavs uppdragsinkomster

var som man måste kunna

något avskilja.

2.7 Propositionen 1976/77:90 om ny och semesterlag

riksdagsbehandlingen av denna

I 1976 års proposition om ny semesterlag förklarade departementschefen att han mot av remisskritiken inte

bakgrund

kunde förorda ett sådant administrativt förfarande som det kommittén hade Under hade

föreslagit. remissbehandlingen

det framställts önskemål om fortsatt av de utredning frågor

som hängde samman med ett fondsystem för administration

av semesterlön. att en utredning Departementschefen ansåg

om detta skulle tillsättas och att även frågan om ett begränsat fondsystem för semesterlön som tjänades in vid semesterlönegrundade frånvaro skulle tas upp i det sammanhanget.

I sitt betänkande, Ny semesterlag (SoU 1976/ 77:32), förklarade Socialutskottet att det delade departementschefens om att reformarbetet på semesterrättens område

uppfattning

måste fortsätta. Utskottet underströk vikten av att utredningsarbetet skulle bedrivas skyndsamt och anförde bl.a. att om en av den frånvaron

frågan utvidgning privilegierade

vid militärtjänst och motsvarande vapenfri tjänst borde

övervägas. Utskottet förordade också en viss utvidgning av den privilegierade föräldraledigheten. Avslutningsvis framhöll utskottet att en fond för administration av semesterlön sannolikt var en förutsättning för att de förordade förbättringarna skulle kunna åstadkommas och att frågan om införande av en sådan fond hade hög

angelägenhetsgrad.

Utskottets inställning delades av riksdagen (rskr. 1976/ 771315).

2.8 1978 års semes terkommitté

Den nu gällande (1977:480) trädde i kraft den

semesterlagen

1 januari 1978. Sedan hade trätt i kraft tillsattes 1978

lagen

års semesterkommitté (A 1977:02). Kommittén fick bl.a. till att undersöka att finansiera den se-

uppgift möjligheterna

mesterlönegrundande frånvaron. Enligt kommittédirektiven

borde utredningsarbetet till en inriktas ett början på begränsat fondsystem för semesterlön som skulle in vid tjänas

semesterlönegrundande frånvaro. Härvid skulle det särskilt

övervägas om sådan semesterlön som vid intjänas sjukdom m.m. skulle kunna knytas till och bli en

socialförsäkringen socialförsäkringsförmån. En sådan konstruktion innebar att

semesterlönen vid sjukdom m.m. inte skulle grundas på semesterlagen utan i stället bli knuten till

socialförsäkringen.

Om ett skulle föreslås borde

fondsystem kommittén sam-

tidigt överväga i vad mån att in semesmöjligheterna tjäna ter vid frånvaro skulle kunna Vidare borde komutvidgas. mittén undersöka om det var att inom ramen för en möjligt begränsad fond lösa andra semesterproblem, exempelvis intjänande av semesterlön vid arbetslöshet, arbetsmarknads-

utbildning, militärtjänstgöring och motsvarande vapenfri

tjänst m.m.

1978 års semesterkommitté lades ned den 1 oktober 1981. Som för detta anfördes bl.a. motivering att nya semesterreformer eller inte inom de

finansieringssystem rymdes

samhällsekonomiska som då rådde i landet

förutsättningar

(prop. 1981/82:100 bil 15).

Delegationen för arbetstidsfrågor (DELFA)

Med av en motion i år 1982

anledning riksdagen föreslog

Socialutskottet att det skulle

nedlagda utredningsarbetet

återupptas (SoU 1982/ 83:4). Riksdagen biföll detta

förslag

(rskr. 1982/ 83:18). I en skrivelse (1984/85:67) om utredning av vissa semesterfrågor redovisade för regeringen riksdagen hur det fortsatta skulle bedrivas. utredningsarbetet Regeringen ansåg inte att en ny semesterkommitté skulle tillsättas. I stället skulle utredningsarbetet semesterrättens på område begränsas dels till vissa mindre dels

reforrnfrågor,

till vissa andra frågor av närmast lagteknisk natur. Arbetet skulle tas upp inom den år 1974 tillsatta för delegationen

arbetstidsfrågor (DELFA) som hade i att överblicka uppdrag

och kontinuerligt arbete inom arbetstidsomfölja pågående rådet.

DELFA, som inte publicerade betänkande rörande något semester, lades ner i maj 1987 samtidigt som regeringen beslutade att tillsätta en kommitté med att se över uppgift konsekvenserna av olika arbetstidsreformer.

2.10 Lag om invandrare

svenskundervisning för

Lagen om rätt til] för svenskunderledighet grundläggande visning för invandrare (SFS 1986:163), trädde i kraft den 1 juli 1986. I härtill beslutade att sådan

anslutning riksdagen

ledighet som invandrare hade för att delta i svenskunder-

visning skulle bli Detta skedde

semesterlönegrundande.

genom ett till 17 §

tillägg semesterlagen (prop. 1985/ 86:67,

UbU 10, rskr. 143 och SFS 1986:164).

2.11 1986 års semesterkommitté

för 1986 års semesterkommitté var framför allt Uppgifterna att de olika semesterförmånema och överväga kartlägga kravet en mellan olika arbetstagare

på utjämning genom

Vidare skulle kommittén en rad olika lagstiftning. överväga reformkrav, b1.a. om det att sammanföra olika slag av gick till ett mer generellt Detta befintliga ledighetsregler system. kunna att skulle exempelvis ske genom varje arbetstagare vid sidan av den semestern, skulle att ta reguljära ges rätt ut ett antal från en lediga dagar per år med ersättning gemensam fond för hela arbetsmarknaden.

1986 års semesterkommitté redovisade sitt arbete i betänkandet Om semester (SOU 1988:54). Kommittén fann det inte att sammanföra de befintliga ledighetsreglerna möjligt till ett och ansåg inte heller att det fanns generellt system förutsättningar för att inrätta en gemensam semesterlönefond.

2.12 Närstående-vård

1988 införde om och riksdagen en ny lag ersättning ledighet vid närståendevård (SFS 1988:1465). I anslutning härtill fr.o.m. den 1 juli 1988 en lagändring (SFS genomfördes 1988:1468), som innebar att reglerna om den semesterlönegrundande även skulle vid närstâendevård.

frånvaron omfatta ledighet

2.13 Utvecklingen efter år 1988

I propositionen Den sjätte semesterveckan (SFS 1989/90:59), föreslogs en utvidgning av den lagstadsemestern till sex veckor. Samtidigt förklarade chefen gade

för arbetsmarknadsdepartementet att frågan om en mer

rättvis fördelning av kostnaderna för den semesterlönegrundande frånvaron skulle komma att övervägas.

I betänkandet Semesterlön m.m. (1989/90:AU21) konstaterade arbetsmarknadsutskottet att de nuvarande reglerna i semesterlagen skulle kunna leda till att småföretagare av ekonomiska skäl avstår från att anställa t.ex. unga kvinnor. Av såväl järnställdhets- som rättviseskäl ansåg utskottet att regler om semesterlönegrundande frånvaro semesterlagens borde ses över i syfte att undanröja de betydande negativa konsekvenserna för små företag. Enligt utskottet borde regeringen snarast återkomma till riksdagen med förslag till förändring av reglerna för frånvaro

semesterlönegrundande

(rskr. 143).

Även i ett från utbildningsutskottet

förslag

(1989/90:UbU27) behandlades frågan om den semesterlönegrundande frånvaron. Anledningen var att SAF i en skrivelse till utskottet uttalat sitt missnöje över att regeringens proposition om reformerad svenskundervisning för vuxna invandrare (prop. 1989/ 902102) innebar en utvidgning av arbetsgivarens skyldighet att svara för semesterlön under ledighet.

Utbildningsutskottet hänvisade i sitt betänkande till arbetsmarknadsutskottets ovan redovisade uttalande och hemställde att riksdagen skulle till känna att ge regeringen frågan om semesterlön vid för ledighet grundläggande för invandrare borde svenskundervisning tas upp i den ifrågavarande översynen (rskr. 279).

Mot bakgrund av de nyss redovisade uttalandena från

riksdagen beslutade regeringen den 14 februari 1991 att

tillsätta den nu aktuella utredningen med uppgift att bl.a. se över om

semesterlagens regler semesterlönegrundande

frånvaro.

3 NUVARANDE LAGSTIFTNING M.M.

3.1 Semes terlagen

3.1.1 Allmänt

är alla Den i

Semesterlagen tillämplig på arbetstagare. gäHer

såväl offentlig som enskild tjänst. Ordet arbetstagare definieras utifrån det civilrättsliga arbetstagarbegreppet. Semesär i stora delar en skyddslagstiftning. Reglerna i terlagen lagen är i stor utsträckning tvingande till arbetstagarens

förmån. Lagen skiljer mellan rätten till semesterledighet och

rätten till semesterlön.

behöver inte in. Alla arbetstagare

semesterledighet tjänas

har i princip rätt till 27 dagars semesterledighet. Arbetstagare som anställs under tiden den 31 till den 1 augusti har dock endast rätt till fem under det

april semesterdagar

första anställningsåret.

Att har skilt från semester-

lagstiftaren semesterledigheten

lönen innebär att en arbetstagare kan vara berättigad till en semesterledighet som endast delvis eller kanske inte alls

motsvaras av en rätt till semesterlön. Arbetstagaren har

alltid rätt att avstå från obetald

semesterledighet.

Rätten till semesterlön måste tjänas in. Det sker under det s.k. intjänandeåret, d.v.s. den tolvmånadersperiod som föregår den period då semestern skall tas ut, det s.k. semes-

teråret. Båda avser tiden från och med den 1

perioderna

april ett år till och med den 31 mars påföljande år.

Det är tillåtet och inte heller ovanligt att parterna på arbetsmarknaden träffar avtal om att semesteråret och intjänandeåret skall vara förlagt till någon annan tolvmânadersperiod än den som anges i lagen. Det förekommer också att intjänandeåret och semesteråret sammanfaller så att betald semester kan tas ut redan samma år som den tjänas in.

3.1.2 Beräkning, förläggning och av sparande semesterledighet

En arbetstagare har sedan den 1 1991 rätt till 27 april

semesterdagar varje semesterår (SFS 1990:102). Semester-

dagar räknas i hela dagar och man räknar normalt inte in lördagar och söndagar i semesterledigheten. Som semesterledighet anses enligt inte endast utan

lagen semesterdagarna

också vissa arbetsfria som av

dagar omges semesterdagar.

Det finns särskilda regler för de som arbetar arbetstagare under veckosluten. De har kommit till för att sådana arbetstagare skall kunna få lika som arbetstalång ledighet övriga gare.

Arbetstagaren har rätt att få ut veckors samfyra

manhängande ledighet under tiden juni till Betaugusti.

räffande sådan sommarsemester är den att

huvudregeln

och den lokala skall arbetsgivaren arbetstagarorganisationen försöka komma överens om förläggningen.

Finns inte kollektivavtal skall samråda direkt arbetsgivaren med Detsamma när det är om

arbetstagaren. gäller fråga

av återstående Kan inte förläggning semesterdagar. parterna komma överens om har rätt att förläggningen arbetsgivaren bestämma om när semestern skall läggas ut. slutligt

I 1977 års semesterlag tillkom möjligheten att spara semester. En som under ett semesterår har rätt till arbetstagare

mer än tjugo betalda semesterdagar får spara överskjutande

dagar.

3.1.3 Semesterlön m.m.

Semesterlönen 13 av

utgör enligt semesterlagen procent

under förfallna lön i anställ-

arbetstagarens intjänandeåret

På områden har kollektivavtal träffats om en ningen. många Semesterlönen skall normalt betalas ut till högre procentsats. i samband med semesterledigheten. Arbetsarbetstagaren vars anställning upphör innan intjänad semesterlön tagare betalats ut är i stället till Den

berättigad semesterersättning.

beräknas enligt samma regler som för beräkning av gäller

semesterlönen.

Semesterlönen beräknas alltså av arbetstagarens på grundval

inkomst under Vid tas hänsyn

intjänandeâret. beräkningen

dels till arbetstagarens faktiska inkomst, dels till en tänkt

inkomst under semesterlönegmndande frånvaro. Arbetstagarens semesterlön skall vara 13 procent av summan av dessa båda belopp.

Den tänkta inkomsten under den semesterlönegrundande frånvaron beräknas med utgångspunkt från genomsnittsinkomsten per arbetad dag under intjänandeåret.

Enligt den tidsbegränsade lagen (1990:631) om avvikelser från vissa bestämmelser i semesterlagen kan en arbetstagare också avstå från ledighet under en eller flera av de semesterdagar som överstiger fyra veckor om arbetsgivaren och är överens om detta. En som på arbetstagaren arbetstagare så sätt avstår från semesterledighet har rätt att få ut inarbetad semesterlön utöver lön för utfört arbete. Lagen upphör att gälla efter mars 1992 och en utvärdering av tillämppågår när detta betänkande ningen avges.

3.1.4 Skadestånd m.m.

En som bryter mot semesterlagen skall betala arbetsgivare ersättning för den skada som har uppkommit till följd av brottet. Mål om tillämpning av semesterlagen skall hand- (1974:371) om rättegången i arbetstvister. läggas enligt lagen

Den som vill göra gällande ett ersättningskrav måste göra detta inom två år från utgången av det semesterår då förmånen skulle ha

utgått.

3.2 Rätten till semesterlönegrundande frånvaro

Rätten för arbetstagare att vara frånvarande och ändå grunda rätt till semester reglerades redan i 1938 års semesterlag. Från var denna rätt tiH att endast omfatta början begränsad frånvaro från arbetet av och viss på grund yrkesskada

militärtjänstgöring.

I 1974 års semesterlag ändrades begreppet semestergrundande frånvaro till frånvaro.

semesterlönegrundande

Orsaken var att den nya lagen skilde på semesterledighet och semesterlön.

Arbetstagarens rätt att vara frånvarande och samtidigt grunda rätt till semesterlön finns nu inskriven i 17 § semesterlagen. Paragrafen innehåller vissa begränsningsregler vad gäller den tid som arbetstagaren har rätt att vara frånvarande. När det finns en sådan tidsgräns skall frånvaron beräknas kalendariskt, d.v.s. med semes-

varje kalenderdag

frånvaro skall dras av från det

terlönegrundande angivna

antalet tillåtna dagar. Vid av antalet frånvaberäkningen rodagar skall man räkna in arbetsfria dagar under perioden. Det betyder att man även räknar in arbetsfria lördagar och söndagar i en sjukdomsperiod.

omfattar åtta olika av 17 § första stycket typer

ledighet, nämligen:

av sjukdom ledighet på grund

vid eller vård av barn när ledighet havandeskap för

eller tillfällig föräldrapenning utgår föräldrapenning

av risk av smitta ledighet på grund för överförande

studieledighet

ledighet för militärtjänst

ledighet för civilförsvarstjänst

för invandrare ledighet för svenskundervisning

ledighet för vård av närstående

3.2.1 Ledighet p.g.a. sjukdom

av i den mån frånvaron

Ledighet på grund sjukdom,

under icke 180 dagar eller om

intjänandeåret överstiger

beror på arbetsskada frånvaron

Den här bör läsas tillsammans med paragrafens punkten

andra som har följande lydelse: stycke

Vid av 1 skall frånvaro under

tillämpning första stycket

de 90 av ej i något fall

första dagarna frånvaroperiod

anses bero arbetsskada. Har arbetstagare av anledning på

som i 1 varit oavbrutet frånvarande

anges första stycket arbetet under två hela där-

från intjänandeår, grundar

av icke rätt till

efter infallande dag frånvaroperioden

semesterlön.

1 omfattar alltså frånvaro från arbetet på av

Punkt grund

eller arbetsskada. Rätten till semesterlönegrundande sjukdom

frånvaro är begränsad till högst 180 dagar under intjänandeåret i de fall sjukdomen inte är beroende av en arbetsskada. Om orsaken är arbetsskada inte gäller 180-dagarsgränsen. En kan ha rätt till full semesterlön till tre arbetstagare upp år vid frånvaro arbetsskada och till halv semesterlön p.g.a. upp till tre år p.g.a. annan sjukdom.

Med arbetsskada menas arbetsskada enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF). Begreppet definieras i 2 kap 1 § LAF enligt följande:

Med arbetsskada i denna skada till av förstås lag följd olycksfall eller annan inverkan i arbetet. skadlig Olycksfall vid färd till eller från arbetsstället räknas som olycksfall i arbetet, om färden föranleddes av och stod i nära samband med arbetet.

Har skada som beror annat än

på olycksfall framkallats

av smitta, anses den som arbetsskada i den män regeringen föreskriver det.

Från och med den 1 januari 1992 kommer den, som till följd av en arbetsskada har fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en fjärdedel, att erhålla under de sjukpenning första 180 dagarna. Den s.k. samordningstiden är fram till dess 90 dagar. Förlängningen av samordningstiden saknar emellertid såvitt avser om semesterlönebetydelse frågan frånvaro. grundande

3.2.2 Havandeskaps- och föräldraledighet

2. (1978:410) om rätt till ledighet ledighet enligt lagen vård av barn, m.m. dels under tid för vilken havanför enligt 3 kap. 9 § lagen (1962:381) deskapspenning utges om allmän dels under tid för vilken föräldraförsäkring, anledning av barns födelse eller adoppenning utges i

tion enligt 4 kap. 3 och 5 §§ eller vid flerbarnsbörd

icke 120 dagar eller för ensamsammanlagt, överstiger stående 180 dagar, dels under tid för vilken förälder, 4 10 och 11 tillfällig föräldrapenning utges enligt kap. §§ samma lag

har en arbetstagare som är

Enligt föräldraledighetslagen

förälder rätt till från sin Denna rätt ledighet anställning.

omfattar även den som utan att vara förälder är rättslig

vårdnadshavare och har vård om ett barn, eller har tagit

emot ett barn för vård och fostran i sitt hem. stadigvarande

Den omfattar också den som sammanbor med

stadigvarande

en förälder och som är eller har varit gift med eller har,

eller har haft barn med den föräldern.

Rätten till förutsätter att arbetstagaren har varit ledighet

anställd hos under de senaste sex arbetsgivaren antingen

månaderna eller under minst tolv månader sammanlagt

under de senaste två åren. har dock Kvinnliga arbetstagare

alltid rätt till under sex veckor före och sex veckor ledighet

efter en förlossning.

får tas ut dels i form av hel ledighet och

Föräldraledigheten dels i form av av arbetstiden till tre fjärdedelar

förkortning

av normal arbetstid. Rätten till hel till dess

ledighet gäller

barnet har blivit ett och ett halvt år. Rätten till förkortning

av arbetstiden till dess barnet har fyllt åtta år eller

gäller

av arbetstiden till dess barnet har fyllt åtta år eller gäller till den senare då det har avslutat sitt första skoltidpunkt år.

Rätten till till dess att barnet

tillfällig föräldrapenning gäller

har tolv år. Dessutom har en rätt till fyllt arbetstagare

under tid för vilken föräldrapenningförmân utges.

ledighet En som kan an-

arbetstagare uppbär föräldrapenningförmån

vara helt eller arbeta halvtid eller trekvartstid. tingen ledig

En kvinna har (1962:381) om allmän försäkring enligt lagen (AFL) rätt till med ett som havandeskapspenning belopp motsvarar hennes om havandeskapet har satt sjukpenning ned hennes att sina med

förmåga fullgöra arbetsuppgifter

minst en En kvinna har också rätt till havandefjärdedel. om hon inte får i sitt arbete på skapspenning, sysselsättas av en föreskrift om förbud mot arbete under

grund

som har meddelats med stöd av arbetsmiljöhavandeskap,

bara om omplacering

lagen. Havandeskapspenning utges inte kan ske. fr.0.m. Havandeskapspenningen utgår tidigast den sextionde och t.o.m. den elfte före dagen längst dagen för den beräknade nedkomsten. dagen

Envar av föräldrarna har rätt att semesterlön under grunda 120 av vid barns födelse eller dagar föräldraledigheten För ensamstående förälder har tiden utsträckts till adoption. 180 dagar.

föräldrapenning kan enligt 4 kap. 10 och

Tillfällig

11 §§ AFL t.ex. vid vård av ett barn, vid kon-

utgå sjukt

och vid s.k. Den här

taktdagar pappaledighet. punkten

avser ledighet enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. Rätten till

(föräldraledighetslagen).

semesterlön för sådan frånvaro förutsätter att vissa av typer ersättning betalats under ledigheten.

Förälder till barn som år har rätt till

fyllt fyra tillfällig

för och besök i barnets

föräldrapenning föräldrautbildning

skola, förskola eller fritidshem. Dessa är kontaktdagar högst två per barn och år och måste tas ut senast under det kalenderår då barnet 12 år. fyller

Rätten till pappaledighet, till under tio ger rätt ersättning dagar i samband med barns födelse eller vid Vid adoption. flerbarnsfödsel erhålls tio dagar barn. per Pappaledigheten måste tas ut inom 60 efter den som barnet

dagar dag,

kommer hem från sjukhuset eller inom 60 efter den dagar dag föräldrarna får barnet i sin vård.

Rätten till frånvaro i samband med

semesterlönegrundande

att tillfällig föräldrapenning är inte utges tidsbegränsad. Däremot är rätten till

tillfällig föräldrapenning begränsad.

Ersättningen 4 12 § AFL endast under 60

enligt kap. utges

dagar per barn och år förutom de särskilda pappadagarna och kontaktdagarna. I vissa fall dock rätt till föreligger ytterligare 60 dagar.

3.2.3 Ledighet pga. smittorisk

3. ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbetstagaren är berättigad till ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare, i den mån under icke 180

frånvaron intjänandeäret överstiger

dagar

En arbetstagares ledighet på grund av risk för överförande av smitta är under att

semesterlönegrundande förutsättning

arbetstagaren har rätt till ersättning enligt lagen om ersättning till srnittbärare.

Med smittbärare förstås i lagen en person, som har eller kan antas ha en smittsam sjukdom utan att ha förlorat sin till av sjukdomen. Smittbärare är också

arbetsförmåga följd

den, som kan antas kunna smitta utan att vara sjuk i en smittsam sjukdom. Under frånvarotiden erhåller smittbäraren en s.k. som motsvarar hans eller

smittbärarpenning,

hennes sjukpenning.

Rätt till smittbärarpenning om

föreligger, arbetstagaren

måste avstå från förvärvsarbete på grund av ett beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen

(1971:511) eller på grund av en läkarundersökning eller

föreskrifter, som meddelats enligt Smitt-

livsmedelslagen.

bärarpenning utgår även i fall då en arbetstagare måste avstå från förvärvsarbete av en

på grund läkarundersökning

eller en hälsokontroll, som syftar till att klarlägga om han eller hon är smittad av en eller har

samhällsfarlig sjukdom

en sjukdom, en smitta, ett sår eller en annan skada, som kan livsmedel som han eller hon hanterar otjänligt till göra människoföda.

Rätten till semesterlönegrundande frånvaro smittorisk p.g.a. har tidsbegränsats på samma sätt som i 17 § punkt 1 (se 3.2.1).

3.2.4 Ledighet för utbildning

4. för utbildning, som ej enligt annan lag ledighet medför rätt till semesterlön, om arbetstagaren erhåller korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag eller utbildningsarvode enligt studiestödslagen (1973:349) eller om utbildningen till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanhängande frågor, i den rrzån frånvaron under intjänandeâret icke överstiger 180 dagar

(1974:981) om rätt till ledighet för Enligt lagen arbetstagares utbildning (studieledighetslagen) har en arbetstagare en tämligen omfattande rätt att vara ledig för studier.

Rätten att vara frånvarande från arbetet och samtidigt grunda rätt till semesterlön är mera begränsad. Den förutsätter antingen att arbetstagaren erhåller korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag eller utbildningsarvode enligt studiestödslagen, eller att utbildningen till väsentlig del avser fackliga eller med verksamhet

facklig sammanhängande frågor.

De ersättningsformer, som ger rätt till semesterlön vid studier utan är främst riktade till för-

facklig anknytning,

värvsarbetande som har en kort och bristfällig grund-

utbildning. Ersättning skall utgå i stället för inkomst under

studietiden. Om erhåller sådan ersättning för arbetstagare inkomstbortfall anses studierna ha sådan anknytning till

förvärvslivet att för skall vara seledigheten utbildningen

mesterlönegrundande.

En som har varit med lön för att bedriva arbetstagare ledig studier är alltid till semesterlön. Detta följer av berättigad att erhåller lön under Det

arbetstagaren ledigheten. gäller

t.ex. företrädares rätt till betald ledighet enligt 1 § fackliga (1974:358) och rätt

förtroendemannalagen skyddsombuds

att vara i enligt 6 kap. 5 § arbetsmiljölagen (1977:1160) ledig

den som fordras för uppdraget. omfattning

3.2.5 och vapenfri tjänst Ledighet för militärtjänst

5. ledighet på grund av sådan i 27 § värnpliktslagen

(1941:967) eller med stöd därav föreskriven tjänstgöring

om 60 som är beredskapsövning och ej högst dagar, ej heller direkt ansluter till eller

sig grundutbildning,

av motsvarande vapenfri tjänst, i den

ledighet på grund

män under icke överstiger 60

frånvaron intjänandeäret

dagar

är enligt värnpliktslagen uppdelad

Vämpliktstjänstgöringen och Det finns möj-

på grundutbildning repetitionsövningar.

att hos ansöka om

lighet vapenfrinämnden vapenfri tjänst.

De som fullgör vapenfri tjänstgöring genomgår grund-

och repetitionsövning i ett sammanhang. utbildning

En rätt till frånvaro

arbetstagares semesterlönegrundande

vid är i till den

värnpliktsutbildningen praktiken begränsad

tid som han utför Rätten till att repetitionsövningar. grunda

semesterlön vid frånvaro från arbetet är till 60 begränsad

dagar.

3.2.6 Ledighet för civilförsvars tjänst

6. av att det

ledighet på grund arbetstagaren efter

kalenderår då han fyllt tjugotvå år i

fullgör tjänstgöring

civilförsvaret på annan tid än då civilförsvarsberedskap råder eller anordnas vid

beredskapsövning får försvars-

makten, i den mån frånvaron under icke intjänandeäret överstiger 60 dagar.

En som har 22 år och är i en

arbetstagare fyllt uttagen

civilförsvarsövning under tid då det inte råder Civilförsvars-

beredskap i landet har rätt att semesterlön vid

grunda

frånvaron. Denna rätt är på samma sätt som vid repeti-

tionsövningar begränsad till 60 dagar.

3.2.7 Ledighet invandrare för svenskundervisning för

7. ledighet enligt lagen (1986:163) om rätt till ledighet

för svenskundervisning för invandrare

Invandrare har under vissa rätt till

förutsättningar ledighet

för att lära sig svenska. Detta i (1986:163) om regleras lagen

rätt till ledighet för för invandrare

svenskundervisning

(ledighetslagen). Rätten att delta i svenska för invandrare

(sfi) i (1985:1100). Vilka invandrare som regleras skollagen

omfattas inte omfattas framgår av 13 kap. 6 och 7 §§ i resp.

denna lag:

6 § Rätt att delta i en kommuns sfi har, med det un-

dantag som följer av 7 §, följande personer:

1. Utländsk som antingen är bosatt i medborgare,

kommunen eller som utan att vara bosatt där, regel-

vistas i kommunen att ha ansökt om

mässigt efter

i avsikt att bosätta sig i riket.

uppehållstillstånd Beträffande sådan i kommunen icke bosatt person gäller dessutom att han skall ha väntat på uppehållstillstånd

under minst den tid som regeringen bestämmer. Rättigheten gäller dock inte under tid den utländske med-

borgaren vistas på en statlig förläggning för asylsökande.

2. Svensk som är bosatt i kommunen, men medborgare, som har varit bosatt utom landet och som tidigare

saknar i svenska språket. grundläggande kunskaper

3. Finländsk som arbetar i medborgare, stadigvarande kommunen, men som är bosatt i Finland nära gränsen till Sverige.

Om inte annat av tredje stycket gäller något följer

rätten under sammanlagt högst två år. Tiden räknas för dem som avses i 1 och 2 från det att de första stycket bosatt i landet eller, om rättigheten inträtt tidigare, sig

från den tidpunkten. För dem som avses i första stycket

3 räknas tiden det att de började arbeta i Sverige.

från

Om av särskilda skäl inte kunnat någon på grund under den tid som anges i

påbörja undervisningen

andra rätten under ett år.

stycket gäller ytterligare

7 § En utländsk medborgare som har svenska, danska eller norska som modersmål eller den som eljest har

sådana kunskaper i av dessa språk att grundnågot

svenskundervisning inte kan anses nödvändig,

läggande har inte rätt att delta i sfi.

Den tid som är för att delta i svenskarbetstagaren ledig för invandrare skall räknas som arbetad tid undervisning enligt 1 § andra stycket ledighetslagen.

i av samråd mellan kom-

Deltagande undervisning föregås

munen, den berörda och den lokala arbetsarbetsgivaren som är bunden till av tagarorganisation arbetsgivaren kollektivavtal (13 5 § skollagen). Samrådet skall gälla kap såväl i som arbetstagarens deltagande undervisningen Vid samrådet skall man söka undervisningens förläggning. komma överens om när skall vara ledig för arbetstagaren att läsa svenska.

Om det inte träffas en överenskommelse vid samrådet, har rätt till för att delta i sfi dels i form arbetstagaren ledighet av hel i samband med heltidsstudier, dels i form ledighet av av arbetstiden till hälften av den för arbetsförkortning normala arbetstiden i samband med deltidsstudier platsen (3 § andra En vars nor-

stycket ledighetslagen). arbetstagare

mala arbetstid är mindre än hälften av den för arbetsplatsen

normala arbetstiden har rätt till hel ledighet även i samband med deltidsstudier.

Rätten att semesterlön vid denna

grunda typ av frånvaro

så i kommunens regi pågår. gäller länge undervisningen

3.2.8 Ledighet för närståendevârd

om och 8. ledighet enligt lagen (1988:1465) ersättning närståendevärd ledighet för

som är svårt har Om en har en närstående sjuk arbetstagare vara för att vårda denne. Ersätträtt att ledig arbetstagaren

med motsvarande vårdarens sjukpenning.

ning utges belopp finns inte inskriven i lagen. Själva Det någon tidsgräns

rätten till och är emellertid begränsad.

ersättning ledighet till den - inte till - och Den är knuten sjuke arbetstagaren under 30 för samtliga perutgår högst dagar sammanlagt

soner som tar och vårdar den sjuke.

ledigt

3.3 Nuvarande småföretagarförsükringar

som är inriktad att företag

Någon försäkring på ge små

för semesterlönekostnader som under

ersättning uppkommer

frånvaro finns inte. Små företag har

semesterlönegrundande

vissa att teckna försäkringar mot

dock möjligheter privata

kostnader som har till av anställds eller egen

uppstått följd

arbetsoförmåga.

endast vid frånvaro som har

Försäkringsersättningama utgår

till av hos särskilt namn-

uppkommit följd arbetsoförmåga

i Med arbetsoförmåga givna personer försäkringsbreven.

eller av som har avses förlust nedsättning arbetsförmåga, av eller som berättigar till

förorsakats sjukdom olycksfall,

eller förtidspension enligt lagen sjukpenning, sjukbidrag

(1962:381) om allmän försäkring. Normalt utgår försäkrings ersättningama under 12 månader (den s.k. ansvarstiden), varav ca 30 karens. dagar utgör

Försäkringarna avser att täcka det bortfall av bidrag till företagets fasta kostnader som belöper den försäkrade.

på

Med fasta kostnader avses enligt försäkringsvillkoren bl.a. avtalade löner och lönebikostnader (sociala kostnader) för de försäkrade. Härvid kan de kostnader, som är att hänföra till de försäkrades semesterlöner grundade på sjukfrånvaro utöver 30 dagar, komma att ersättas.

3.4 Internationella bestämmelser

Sverige har varit medlem i Internationella arbetsorganisationen (ILO) sedan år 1920 och och riksdag har regering ratificerat (antagit) en lång rad ILO-konventioner.

3.4.1 ILOs konvention nr 140 om betald ledighet för studier

År 1975 ratificerade Sverige ILOs konvention (nr 140) om betald ledighet för studier (prop. 1975:63).

Enligt konventionen åtar sig medlemsstaterna att stegvis främja av betald för I

beviljandet studieledighet utbildning.

samband med utbildning skall

arbetstagaren åtnjuta lämp-

liga ekonomiska förmåner. Finansieringen skall tryggas

genom regelbundna och tillräckliga anslag. Ledigheten skall vara tillgänglig för alla arbetstagare utan åtskillnad. Förut-

för kan däremot variera beroende på

sättningama ledighet vad det är för det är fråga om. slags utbildning

En av betald för studier skall enligt artikel

period ledighet

11 i konventionen med en av faktisk

jämställas period

i och för fastställande av sociala

tjänstgöring anspråk på

fönnåner och andra Dessa skall grundas på rättigheter.

i med nationell lagstiftning, anställningsförhållandet enlighet

kollektivavtal, eller på annat sätt, som är förenligt

skiljedom

med nationell praxis.

I det rernissförfarande som och riksföregick regeringens beslut i om ratifikation av konvention nr 140 dagens frågan hänvisade remissinstansema till propositionen 1974:148 med till om arbetstagares utbildning. ILO-kommittén förslag lag att konventionen inte krävde fullständigt förverk-

påpekade

omedelbart utan till successiva reformer.

ligande syftade

Med hänsyn till detta förklarade departementschefen (prop.

1975:63 sid 18), att den då utfärdade

nyligen lagen

(1974:981) om rätt till utbildning, i förening arbetstagares med det i väl utvecklade fick

Sverige studiestödssystemet,

anses vara för att svara mot begreppet betald tillräckligt

för studier i konventionen. Departementschefen

ledighet att fler att tas i i

tillfogade, viktiga steg var på väg Sverige

riktning mot det mål som i konventionen. Med

uppställts

till att konventionen inte omedelbart krävde ett hänsyn att

fullständigt förverkligande, ansåg departementschefen

konventionen skulle ratificeras av Sverige.

Såvitt gällde kravet i artikel 11 förordade departementschefen, att texterna till konventionen och rekommendationen om betald ledighet för studier skulle överlämnas till 1974 års semesterkommitté. Så skedde också och semesterkommittén att viss betald

föreslog studieledighet

skulle vara I (1976/ 77:90 semestergrundande. propositionen

s. 133-134) ställde sig departementschefen bakom detta

Han att detta innebar förslag. påpekade samtidigt, att ytterligare ett steg togs mot förverkligandet av principerna i den då ratificerade konventionen.

3.4.2 Konventionerna nr 132 och 146 om semester

År 1978 ratificerade tvâ konventioner som behandlar

Sverige

arbetstagarens rätt till semester, konvention nr 132 nämligen från 1970 om semester, som omfattar alla utom

arbetstagare

sjömän och konvention nr 146 från 1976 om semester för sjöfolk. Konventionerna har samma

huvudsakligen upp-

läggning och innehåll. Vi oss till deras

begränsar betydelse

för frånvaro och här en kortare

semesterlönegrundande gör

genomgång av konventionerna.

Enligt artiklarna 3 i konventionen nr 132 om semester och

nr 146 om semester för skall alla vara sjöfolk arbetstagare berättigade till en årlig betald semester av ministipulerad

milängd. Varje medlemsstat, som ratificerar konventionema,

skall i till ratifikationerna deklarationer mini-

bifogade ange

milängden på semestern i det egna landet. Minimilängden får inte tre veckor. För del skall

understiga Sveriges den

enligt deklarationema vara fyra veckor.

artiklarna 4 i konventionema kan semestern under Enligt vissa vara kortare än vad som angivits i de omständigheter svenska deklarationerna. Om arbetstagaren under ett år har en som understiger vad som krävs för full semestjänstetid terrätt skall han vara till en semester som är berättigad mot under året.

proportionell längden på tjänstetiden

artiklarna 5 kan en minsta krävas för att

Enligt tjänstetid

skall få rätt till semester. Denna tid får inte arbetstagaren vara än sex månader. Om arbetstagaren har varit längre frånvarande av skada eller liknande

på grund sjukdom,

skall frånvarotiden räknas in i I konventionen

tjänstetiden.

nr 146 om semester för man ett tillägg för sjösjöfolk gör mans frånvaro för deltagande i en godkänd kurs för yrkesutbildning inom sjöfarten.

I artiklarna 6 anges att perioder av arbetsoförmåga på

av inte får räknas in i den minsta årliga grund sjukdom

semestern. Utöver denna bestämmelse fall i anges ytterligare konventionen för Dessa är sådan tillfällig

sjöfolk. tillägg

i land, som beviljas när sjömannen är påmönstrad

ledighet och under betingelser, som skall

kompensationsledighet

fastställas av behörig eller tillämpliga myndighet genom

metoder i varje land.

Medlemsstaterna har vid konventionemas tillkomst velat värna om semesterrätten för arbetstagare, som varit frånvarande av skada eller liknande. Denna på grund sjukdom, har kommit till uttryck i konventionemas artiklar 5 och vilja

6. Sverige har inte motsvarande den i artiklarn någon regel 5 om att en arbetstagare skall ha varit anställd en viss tid för att få rätt till semester. Däremot skall rätten till semesterlön arbetas in. Bestämmelserna i 17 § semesterlagen syftar till att som av olika skäl har skydda arbetstagare varit frånvarande och därför inte har arbetat in en fullständig rätt till semesterlön.

Det är inte klarlagt vad åtagandena i dessa två konventioner har för betydelse när det bestämmelserna i gäller 17 § semesterlagen. Vi har emellertid inte funnit det nödvändigt att utreda den närmare.

frågan

TILL OCH KOSTNADERNA FÖR 4. ORSAKERNA DEN SEMESTERLÖNEGRUNDANDE

FRÄNVARON

4.1 Inledning

det att undersöka hur det faktiskt

I vårt uppdrag ingår

kostnader för

förhåller med olika arbetsgivargruppers sig

frånvaron. är om små

den semesterlönegrundande Frågan

har kostnader för den semesterlönegrundande

företag högre än stora (motsvarande) har. frånvaron företag

i 3 behandlat de som arbetstagarna

Vi har kapitel regler ger

frånvarande från sina arbeten och samtidigt

rätt att vara

rätt till semesterlön enligt 17 § semesterlagen. grunda

kommer vi att behandla de regler på

Här inledningsvis

område som samman med arbets-

sjukförsäkringens hänger

rätt till frånvaro (avsnitt

tagarnas semesterlönegrundande

har vi försökt den totala

4.2). I nästa avsnitt (43) belysa

och därefter redovisar vi hur kostnaderna

omfattningen

mellan olika (avsnitt 4.4 och

fördelar sig arbetsgivargrupper

4.5).

4.2 Den inkomsten

sjukpenninggrundande

som har en inkomst

Alla försäkrade sjukpenninggrundande

minst 6 000 kronor berättigade till sjuk-

(SGI) på per år är

Den inkomsten omfattar

penning. sjukpenninggrundande

inkomsten inklusive de naturaför-

den årliga skattepliktiga

måner som en av förvärvsarbete.

arbetstagare uppbär

av den inkomsten

Beräkningen sjukpenninggrundande

baseras de den försäkrade eller dennes arbets-

på uppgifter

lämnar till Vid av

givare försäkringskassan. beräkningen

den inkomsten bortser man från de

sjukpenninggrundande

inkomster som överstiger 7,5 gånger basbeloppet.

4.2.1 storlek

Sjukpenningens

om

Den 1 januari 1992 införs en ny lag (1991:1047) sjuklön,

För närvarande att det för de första

sjuklönelagen. gäller,

med 65 och för

tre sjukdagarna utges sjukpenning procent

tid till den 90:e med 80 av den sjuk-

upp dagen procent

inkomsten. Därefter utgör sjukpenningen

penninggrundande

90 För tiden före den 1 mars 1991 utgjorde sjuk-

procent.

90 av den sjukpenningpenningen enligt lag procent

inkomsten.

grundande

med eller

Ersättningen utges hel, halv, trefjärdedels fjärde-

dels beroende av hur mycket arbetsförrnågan sjukpenning

har satts ned De som den för-

genom sjukdomen. dagar

säkrade får minskas En sjukförsjukhusvård sjukpenningen.

som får sin inkomst fastställd

säkrad, sjukpenninggrundande

för annat förvärvsarbete än kan välja en föranställning,

utan karenstid eller med en karenstid 3

säkring på antingen

eller 30 Den som inte har 55 år och har god

dagar. fyllt

hälsa kan till en kortare karenstid eller till en för-

övergå

utan karenstid.

säkring

De kan i få under

sjukförsäkrade princip sjukpenning

som 70 år eller dessförinnan tid. För dem fyllt obegränsad

hel dock sjukpenningen ålderspension utgår börjat uppbära

för 180 dagar. högst

allmänna i vilken sjukförsäkringen ingår Den försäkringen

Alla som är bosatta i är försäkrade. är Sverige obligatorisk.

anses fortfarande bosatt i En försäkrad som lämnar Sverige

är avsedd att vara ett år. riket om utlandsvistelsen längst

4.2.2 Förüldrapenningfönnåner

av och utgörs föräldrapenning

Föräldrapenningförrnånema

60 kr Föräldrapenning utgör lägst tillfällig föräldrapenning.

och under de första

dag (det s.k. garantibeloppet) utgår

per

som motsvarar 90 av 180 med det belopp procent dagarna

inkomst, om föräldern

förälderns sjukpenninggrundande

före barnets beräknade föunder minst 240 dagar i följd

härför har varit fördelse eller den beräknade tidpunkten

säkrad för en över garantinivån.

sjukpenning

med 80 av Den föräldrapenningen utges procent tillfälliga

den inkomsten.

sjukpenninggrundande

utges med och tillfällig föräldrapenning Föräldrapenning

hel, halv eller fjärdedels föräldrapenningförmån.

4.3 av semesterlönegvundande frånvaro Omfattningen

finns ersätt- I inkomst- och förmögenhetsregistret följande

registrerade: sjukpenning m.m., föräldrapenning, ningar

vid inom tillfällig föräldrapenning, dagpenning tjänstgöring

totalförsvaret och ersättning från vuxenutbildningsnämnd.

Vi har undersökt att utifrån dessa uppgifter möjligheterna

en av i vilken hela arbets-

göra sammanställning omfattning

kraften är frånvarande från sina arbeten och samtidigt

från samhället.

uppbär ersättning

Vi har emellertid funnit att en sådan sammanställning

skulle innehålla avsevärda brister.

I alla tillfällen då av

registret ingår visserligen arbetstagare

olika orsaker haft frånvaro. Samma

semesterlönegrundande

individer har emellertid varit hemma från arbetet och uppvid en eller flera särskild

burit sjukpenning tidpunkter,

vid andra

föräldrapenning resp tillfällig föräldrapenning

för inom totalförsvaret,

tidpunkter, dagpenning tjänstgöring

från vid andra tillfällen

ersättning vuxenutbildningsnämnd

o.s.v. kan inte avskiljas från långtidssjuka. Korttidssjuka

förutom de

Dessutom ingår i gruppen sjukpenning m.m.,

som är frånvarande från sina arbeten eller

p.g.a. sjukdom

arbetsskada, även de som är och den s.k.

lediga uppbär

och de som är lediga och uppbär srnittbärarpenningen

havandeskapspenning.

Det enda detta material med säkerhet bekräftar beträffande den totala frånvaron är de inte särskilt sensationella slutatt den största frånvaroorsaken är

satserna, ledighet p.g.a.

att kvinnor i större utsträckning än män uppbär

sjukdom,

och att vid tjänstgöring inom föräldrapenning dagpenning

totalförsvaret nästan enbart går till män.

Vi har därför i stället låtit SCB i in-

jämföra uppgifterna

komst- och med utbetalda löne-

förmögenhetsregistret

summor. Jämförelsen visar förhållandet mellan utbetalda löner och från Den kvot

utbetalningar försäkringskassan.

mått kostna-

som uppstår vid jämförelsen utgör ett grovt på

derna för den frånvaron. När vi i

semesterlönegrundande

det följande skriver kostnaderna för semesterlönegrundande

är det denna kvot som avses.

frånvaro

4.4 genomförd av Statistiska Kartläggning

Centralbyråns arbetskraftsundersökningar

(SCB/AKU)

För att få svar om de små kostnader

på frågan företagens

för den frånvaron är större än vad

semesterlönegrundande

motsvarande kostnader är för övriga arbetsgivare har

SCB/AKU för utredningens räkning tagit fram och redovisat

material

följande

- alla utbetalningar från försäkringskassan och CSN för

de (se avsnitt 4.5.1)

angivna frånvarogrunderna

- alla lönesummor

- av och lönesummorna

fördelning utbetalningarna på

arbetsgivargrupper (se avsnitt 4.5.2) branscher, län och arbetstagarnas kön

- kostnaderna för den frånvaron

semesterlönegrundande

inom branscher och län

Materialet grundas på 1989 års förhållanden, som är de

senast tillgängliga SCB/AKU har inte kunnat ta

uppgifterna.

hänsyn till de tidsfrister, som finns inskrivna i 17 § semes-

Man har fått från att all frånvaro, som har

terlagen. utgå

varit med ersättning från försäkringskassan

förknippad

CSN, rätt till semesterlön. Utbetalrespektive grundar dock i mån till frånvaro utöver ningarna anknyter någon tidsfrister, eller till annan frånvaro som inte är lagens Eftersom detta problem berör hela semesterlönegrundande. arbetsmarknaden saknar det emellertid betydelse i den nu aktuella utredningen.

4.5 Bearbetning av SCB/AKlIs kartläggning

Den av materialet från SCB/AKU, som redobearbetning visas i detta avsnitt i ett antal diagram med kommentarer och i bilaga 2 har utförts inom utredningen.

Genomgångarna visar hur de semesterlönegrundande kost-

naderna fördelar mellan privata företag av olika storlek, sig inom sektor samt mellan kvinnor privat respektive offentlig och män. Dessutom har en uppdelning av kostnaderna på frånvaroorsakerna: sjukdom, föräldraledighet, gjorts inom totalförsvaret och studieledighet. tjänstgöring

4.5.1 Utbetalningsformer för semesterlönegrundande frånvaro

Utbetalningar från den allmänna försäkringskassan

I de belopp som utbetalas från den allmänna försäkrings-

kassan ingår

a) sjukpenning (sjukpenning, havandeskapspenning, smittbürarpenning, arbetsskadeersättning och närståendepenning)

b) föräldrapenningfönnäner (föräldrapenning och tillfällig

föräldrapenning) c) dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret d) ersättning från vuxenutbildningsnämnd (vuxenstudiebidrag inklusive barntillägg, korttidsstudiestöd, timersättning vid särskild grundutbildning för vuxna samt

ersättning till deltagande i svenskundervisning för

invandrare)

4.5.2 Fördelning av de semesterlönegrundande kostnaderna på olika färetagstyper (arbetsgivargrupper)

Vid av kostnaderna för

fördelningen semesterlönegrun-

dande frånvaro har vi gjort ett antagande om att de olika ersättningama fördelar sig jämnt över de anställdas lönesummor. För att göra materialet mera har vi

lättöverskådligt

omvandlat siffrorna till stapeldiagram. Staplamas längd visar hur de offentliga utbetalningarna förhåller till de sig anställdas lönesummor. av kontroll-

Sammanställningen

uppgifterna och de anställdas lönesurnrnor har fördelats på

14 arbetsgivargrupper. Dessa är

0-5 anställda 6-10 anställda 11-20 anställda 21-50 anställda

$°.°°.\l9\$t“-$”f°l“

51-100 anställda 101-200 anställda 201-500 anställda Mer än 500 anställda

Okänd företagsgrupp

10. Kommuner och landsting 11. Statliga myndigheter

12.

Affärsverk

13. sektor

Övrig offentlig

14. Okänd sektor

15. Genomsnitt

1-9 avser den sektorn och 10-13 den

Grupp privata grupp

offentliga sektorn.

Diagram 1

Fördelning av de semesterlönegrundande kostnaderna

15 - III III rocent 10 - III III III lll lll III GW 5- III V III V V

020202020 III III V III V III to: 12 3 4 5 6 7 8 9101112131415 Arbetsgivargrupper

Av diagram 1 framgår att kostnaderna för de anställdas

semesterlönegrundande frånvaro generellt sett inte är högre

för små företag än för genomsnittet. Tvärtom visar

diagrammet att kostnaderna är lägre i

arbetsgivargrupper

med upp till 20 anställda. Den genomsnittliga kostnaden för

samtliga arbetsgivargrupper är 9 procent. För företag med

0-5 anställda är siffran 8 procent, för företag med 6-10

anställda 6,4 procent och för företag med 11-20 anställda 7

procent.

Den arbetsgivargrupp som uppvisar de högsta kostnaderna

är kommuner och landsting med 11,9 procent.

Materialet visar inte heller att kostnaderna sett

generellt

skulle vara högre för små företag om man studerar kostna-

derna branschvis. En av 33 branscher visar att

genomgång

kostnaderna för den semesterlönegrundande frånvaron bara

var högre för små företag än för genomsnittet i följande

branscher, vilka bortsett från den förstnämnda gruppen

knappast domineras av småföretag

- och fiske, fiskevârd fiskodling - och râpetroleum naturgasutvinning el-, gas- och värmeförsörjning vattenförsörjning

banker och annan finansverksamhet

- och försäkringsverksamhet offentlig förvaltning - och försvars-, polis- brandskyddsverksamhet

Inte heller en liinsindelad kartläggning visar på särskilt höga

kostnader för små företag. Bara i Stockholms län var kost-

naderna högre för små företag än för genomsnittet.

4.5.3 Kostnadernas kvinnor och män

fördelning på

Diagram 2

Semesterlönegrundande kostnader uppdelat på

män och kvinnor

15 I Män recent 10 E Kvinnor

12 3 4 5 6 7 8 9101112131415

Arbetsgivargrupper

Diagram 2 visar hur kostnaderna fördelas mellan män och

kvinnor. De genomsnittliga kostnaderna för männen uppgår

till och för kvinnorna till 8,4 procent 8,2 procent. Kvinnors löner är emellertid sett än mäns. Därav

generellt lägre följer

att fler kvinnor än män får för semester-

ersättning

lönegrundande frånvaro.

Kostnaderna för män inom 0-5 anställda

uppgår gruppen

till samma som Inom 6-10 anställda

genomsnittet. gruppen

uppgår kostnaderna till 6,2 procent och inom 11-

gruppen 20 anställda 6,7 procent. För kvinnor kostnaderna i

uppgår

grupperna med högst 10 anställda till och i

7,0 procent gruppen 11-20 anställda är siffran 7,7 procent.

Högst är kostnaderna för män inom kommuner och lands-

ting med 15,3 procent och för kvinnor i med mer än företag

500 anställda med 12,2 procent.

4.5.4 uppdelning av kostnaderna för sjukfrånvaro

Diagram 3

Uppdelning av scmesterlönegrundandc kostnader för sjukfrånvaro

15 I Män Procent 10 E Kvinnor

12 3 4 5 6 7 8 9101112131415

Arbetsgivargrupper

Diagram 3 visar att de kostnaderna för genomsnittliga

männens till

sjukersättningar uppgår 5,5 procent och för

kvinnornas till 8,9 procent.

Kostnaderna för män

utgör i gruppen 0-5 anställda 6,5

procent, i gruppen 6-10 anställda 4,4 procent och i gruppen

11-20 anställda För kvinnor kostnaden i

4,8 procent. uppgår

gruppen 0-5 anställda 6,7 procent, i gruppen 6-10 anställda 6,3 procent och i gruppen 11-20 anställda 7 procent.

Den högsta kostnaden för kvinnors förekomsjukfrånvaro mer i företag med mer än 500 anställda med

11,2 procent. Kostnaderna för män stora variationer mellan

uppvisar inga

olika

arbetsgivargrupper.

4.5.5 av

Uppdelning föräldrapenningförmånerna

Diagram 4

Uppdelning av semesterlönegrundande kostnader för föräldrapenning

3 I Män Procent E Kvinnor

12 3 4 5 6 7 8 9101112131415 Arbetsgivargrupper

Diagram 4 visar att den kostnaden för genomsnittliga

föräldrapenning uppgår till 3,6 procent för kvinnor och till

0,24 procent för män.

I grupperna med upp till 20 anställda utgör kostnaderna för

kvinnor mellan 3,2 och 3,3 procent och för män mellan 0,18 och 0,2 procent. De kostnaderna finner man

högsta inom

kommuner och med

landsting 4 procent för kvinnor och

0,37 procent för män.

Diagram 5

Uppdelning av semesterlönegrundande kostnader för tillfällig

föräldrapenning

.Män Procent 0,5 E Kvinnor

12 3 4 5 6 7 8 9101112131415

Arbetsgivargrupper

Diagram 5 visar att den kostnaden för tillgenomsnittliga

fällig föräldrapenning uppgår till 0,44 procent för män och

till 0,69 procent för kvinnor.

I grupperna 0-5 anställda, 6-10 anställda och 11-20 anställda är kostnaderna för män 0,01, 0,38 resp 0,41 procent och för kvinnor mellan 0,47 och 0,49 procent.

De högsta kostnaderna för kvinnor finner man inom övrig sektor med 0,85 procent. Kostna-

gruppen offentlig

derna för män uppvisar inga stora variationer mellan olika arbetsgivargrupper.

4.5.6 uppdelning av kostnaderna för tjänstgöring inom totalförsvaret

De genomsnittliga kostnaderna i samband med tjänstgöring inom totalförsvaret uppgår till knappt 0,1 procent av de utbetalda lönerna. Kostnaderna faller nästan helt på männen och uppvisar inga stora variationer mellan de olika arbetsgivargmpperna.

4.5.7 uppdelning av kostnaderna för studieledighet

Diagram 6

av semesterlönegrundande kostnader för Uppdelning studieledighet

0,5

.Män Procent . E Kvmnor

12 3 4 5 6 7 8 9101112131415

Arbetsgivargrupper

6 visar att den kostnaden för stu-

Diagram genomsnittliga

uppgår till 0,36 procent för kvinnor och 0,1 dieledighet

för män.

procent

till 20 anställda kostnaderna

I grupperna med upp utgör

mellan 0,21 och 0,24 procent för kvinnor samt 0,06 och 0,07 procent för män.

4.5.8 av kartläggning och bearbetning Sammanfattning

SCB har för vår fram alla utbetalningar för räkning tagit frånvaro och alla lönesummor samt

semesterlönegrundande

fördelat dessa på olika arbetsgivargrupper, branscher, län m.m. har utförts av SCBs Kartläggningen

och baseras på 1989 års inkomst-

arbetskraftsundersökningar och Inom har vi därefter förmögenhetsregister. utredningen bearbetat detta material och fram diagram l - 6 med tagit kommentarer samt en sammanställning av hela bearbet- 2). Materialet visar inte att de små företagens ningen (bilaga kostnader för de anställdas frånvaro

semesterlönegrundande

är stora. Av redovisningen framgår i

oproportionerligt

stället att det är verksamhet och stora företag som offentlig har relativt sett större kostnader än andra för semesterlönefrånvaro. Det emellertid inte i direktiven

grundande ingår

till denna att närmare undersöka orsakerna härutredning till.

Vi kan således konstatera att små företags kostnader för semesterlönegrundande frånvaro inte är större än inom andra Små företag kan emellertid vara arbetsgivargrupper. mer än andra för höga kostnader för de anställdas känsliga semesterlönegrundande frånvaro. Vi har därför funnit anresultatet av den vi

ledning att, oavsett kartläggning gjort,

undersöka möjligheterna att utforma ett förslag som kan minska för de små företagen att hantera de problemen anställdas semesterlönekostnader.

5 KOSTNADER FÖR SEMESERLÖNEGRUNDANDE PRÅNVARO SOM SAMMANHÅNGER MED SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE

5.1 Inledning

direktiven skall göra en särredovisning Enligt utredningen kostnader för frånvaro

av sådana semesterlönegrundande

som i samband med ledighet för grund-

uppkommer

svenskundervisning för invandrare (grund-sä). läggande

till att fått detta uppdrag är en Anledningen utredningen skrivelse till bl.a. i från

utbildningsutskottet riksdagen

Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF).

I skrivelsen framhöll SAF att regeringens förslag i propositionen 1989/ 902102 om reformerad svenskundervisning för vuxna invandrare innebar en ökning av arbetsgivarens kostnader för semesterlön. SAF hemställde att arbetsgivamas att betala semesterlön under skulle

skyldighet ledigheten

avskaffas. SAFs skrivelse ledde till två olika utredningsfrån regeringen, ett till Riksrevisionsverket (RRV) uppdrag och ett till denna Vi har tagit del av RRVs kartutredning.

av rätten till ledighet för grund-sfi

läggning Tillämpningen (RRV Dnr 20-90-1248).

Av direktiven till denna att de förslag utredning framgår,

till i som kan komma ändringar regelsystemet, utredningen att föreslå, inte får inskränka löntagarnas rätt till ersättning.

är därmed förhindrad att i behandla de Utredningen övrigt som aktualiseras i SAFs skrivelse. frågor

5.2 Invandrares utnyttjande av rätten till undervisning i svenska

Rätten till för att delta i sfi i lagen ledighet regleras om rätt till för svenskundervisning för (1986:163) ledighet invandrare. En av bestämmelsema finns i redovisning avsnitt 3.2.7. Där bl.a. att namn. Det som framgår lagen bytt numera kallas för invandrare (sfi) kallasvenskundervisning des svenskundervisning för invand-

tidigare grundläggande

rare (grund-sfi).

RRV under hösten 1990 en kartläggning av hur

genomförde i Kartläggningen baserades på lagen fungerade praktiken.

från Statistiska Centralbyrån (SCB), Skolöveruppgifter

och Centrala Studiestödsnämnden (CSN). styrelsen (sö)

SCB var 1986 30 000 och 1989 drygt 45 000 Enligt drygt invandrare till Under budgetåret

beättigade grund-sfi.

1986/87 och CSN drygt 21 000 och 1989/90 deltog enligt sö 32 000 invandrare i Trots att invandiingen

drygt grund-sfi.

nästan fördubblades under 1986-1989 ökade delperioden i bara med drygt 50 procent. Antalet tagandet grund-sfi

invandrare som deltog i och samtidigt var lediga från grund-sfi

arbete var budgetåret 1986/ 87 drygt 600 och budgetåret

1989/ 90 4 000. Mellan 1986/ 87 och 1989/90 har det drygt således skett en Trots detta var det väsentlig ökning. som var 1989/ 90 endast knappt 9 procent av alla invandrare

till och 12,5 % av alla invandrare som

berättigade grund-sfi

erhöll som var från arbete.

grund-sfi, samtidigt lediga

Av RRVs också att under perioden kartläggning framgår

i 1986/87 - 1989/90 har varje år ca 60 procent av deltagare som från arbete varit män och ca 40 grund-sfi tagit ledigt kvinnor. av dem som är lediga från procent Majoriteten för att erhålla är således män. Enligt arbets-

arbete grund-sfi

Invandrare på arbetsmarknadsdepartementets rapport, marknaden (Ds 1990:35), kan detta delvis förklaras av att de män som invandrat sedan 1984 i större utsträckning återfinns i arbete än de invandrarkvinnor som anlänt under

motsvarande period.

5.3 Kostnaderna invandrares siudieledighet för

I 4 redovisas orsakerna till och kostnaderna för den

kapitel

frånvaro, som uppkommer grundat

semesterlönegrundande

De största kostnaderna förorsakas av på semesterlagen. och för vård av bam. Den del av kost-

sjukdom ledighet

naderna som till följd av studieledighet utgör

uppkommer

en liten del av de totala kostnaderna. Vi har i av-

mycket

snitt 4.5.7 behandlat de kostnaderna

semesterlönegrundande

för all 6 visar beträffande dessa studieledighet. Diagram kostnader, att de för samtliga arbetsgivar-

genomsnittligt

av den totala lönesumrnan till 0,36 procent

grupper uppgår

för män. Den för kvinnor och 0,10 procent fullständiga av kostnaderna olika arbetsgivargmpper

fördelningen på

av 6 och 2, 7.

framgår diagram bilaga punkt

frånvaro

Kostnaden för invandrares semesterlönegrundande

av i en mycket

med anledning deltagande grund-sfi utgör

liten del av de totala kostnaderna för semesterlönei samband med Av alla

grundande frånvaro studieledighet.

vuxenstuderande under 1989/90 var det endast

budgetåret

kvinnor som ersätt-

1,8 procent män och 1,2 procent uppbar

för i Den del av de semesterlöne-

ning deltagande grund-sfi.

kostnaderna för som hänförs till

grundande studieledighet

i under

invandrares deltagande svenskundervisning utgjorde

av den totala löne-

budgetåret 1989/ 90 genomsnittligt

summan för män 0,0018 och för kvinnor 0,0043 procent Siffrorna visar att de kostnader för semesterlöneprocent. frånvaro, som med svensk-

grundande sammanhänger

för invandrare sett är mycket

undervisning genomsnittligt

små. För ett enskilt kan dock kostnaden bli kännbar.

företag

Vid av kostnaderna för semesterlönegrundan-

bedömningen

de frånvaro bör beaktas, att lön för den tid

arbetstagarens

han eller hon har arbetat en dag då semesterlönegrundande

frånvaro förekommit inte skall räknas in i den lönesumma,

som bildar för beräkningarna. Semesterlönen

utgångspunkt

för dessa beräknas att arbetstagarens inkomst dagar genom

ökas med ett som motsvarar arbetstagarens genombelopp,

inkomst under tid av Invand-

snittliga övrig intjänandeåret.

. rare, som varvar t.ex. arbete på förmiddagen med under-

förlorar sin rätt till den semester-

visning på eftermiddagen,

lön han eller hon har arbetat in och får i

på förmiddagen

stället rätt till semesterlön beräknad på en genornsnitts-

inkomst för hela dagen.

6 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

6.1 Inledning

Vi har i 4 bl.a. redovisat hur olika arbets-

kapitel

och branschers kostnader för den semestergivargmppers frånvaron förhåller till varandra. Kart-

lönegrundande sig

har inte visat att det skulle finnas för ett

läggningen fog

om att små har högre kostnader

generellt påstående företag

för frånvaro än stora företag. semesterlönegrundande visar i stället att små företags kostnader Genomgången understiger genomsnittet.

Små kan emellertid vara mer känsliga för höga företag kostnader för de anställdas frånvaro.

semesterlönegrundande

Om t.ex. två av tre anställda är frånvarande med rätt att semesterlön under frånvarotiden och ersättare angrunda ställs kommer kostnader för semesterlön att bli företagets avsevärt än normalt. De kan t.0.m. komma att dubbhögre leras att både den fast anställde, som har varit genom frånvarande och dennes vikarie, har in semesterlön tjänat Om däremot inte anställer vikarier samtidigt. arbetsgivaren det i stället normalt ett Inom

uppstår produktionsbortfall.

stora kan man som regel räkna med utjämningsföretag effekter som kostnader för semesterlön tämligen förutgör sebar. Små kan däremot drabbas av en ojämn frånföretag varo som kan leda till mycket oförutsedda kostnader

höga

under ett semesterår.

Flera vägar har diskuterats för att komma till rätta med detta problem. Vi har prövat två tidigare aktualiserade förslag. Dessa är

Att inrätta en semesterlönefond (avsnitt 6.2). Att överföra betalningsansvaret till staten (avsnitt 6.3).

Som kommer att framgå anser vi inte att något av dessa är att De konsekvenser som är

förslag möjligt genomföra.

förenade med dessa förslag är så negativa att de inte är acceptabla. Vi har därför en helt för att prövat ny väg förbättra de små företagens situation, som ligger i med

linje

regeringens proposition (1991 /92:51) om en ny småföretagspolitik. Därvid har vi tagit de små företagens situation som då vi har utformat vårt

utgångspunkt förslag. Förslaget

innebär:

Att det införs en försäkring för de semesterlönekostnader som uppkommit under seznesterlönegrundande frånvaro (avsnitt 6.4).

6.2 Att inrätta en semesterlönefond

Ett alternativ, som tidigare har diskuterats är att inrätta en semesterlönefond för att ha hand om förvaltningen av all semesterlön.

En utjämning av kostnaderna för den

semesterlönegrun-

dande frånvaron mellan alla arbetsgivare skulle naturligtvis kunna vara till fördel för småföretagare som då skulle

att riskera stora oförutsedda semesterlönekostnader. slippa Den effekten med skulle dock inte stå i positiva förslaget till de nackdelar som skulle uppkomma. rimlig proportion

De som har varit föremål för utredfondförslag tidigare har bemötts med en så omfattande kritik att denna ningar varken kan anses vara framkomlig eller lämplig väg (se avsnitt 2.6). Det skulle inte vara att

acceptabelt

ett system som skulle omfatta arbetsmarknadens förespråka för att lösa ett problem som samtliga arbetsgivargrupper bara berör småföretag.

Härtill kommer att kostnaderna för en semesterlönefond skulle bli mycket omfattande. 1974 års semesterkomrnitté

beräknade att driftskostnaderna för en fond skulle uppgå

till omkring 14 milj.kr. per år i 1975 års kostnadsläge (SOU 1975:88 sid. 211). I 1991 års kostnadsläge innebär det ca 55 milj.kr. per år.

6.3 Att till staten överföra betalningsansvaret

Riksor-

Frisörföreningen

Svenska och Småföretagens

har i skrivelser till arbetsmarknadsdepartementet

ganisation hemställt att kostnaderna fördelas på samtliga arbetsgivare så att den som betalar ut ersättning under frånvarotiden också svarar för semesterlönen. Det innebär att staten försäkringskassan, CSN eller någon annan tar över genom kostnaderna. Vi har vid av förutsättningarna

genomgången

för att införa ett sådant system funnit en rad problem som,

såvitt vi kan bedöma, inte kan lösas.

Rätten till semesterlön är till

enligt semesterlagen kopplad

tid som har innehaft en under den arbetstagaren anställning

och till under intjänandeåret intjänandeåret arbetstagarens

förfallna lön. Vare eller Riksförsig försäkringskassoma har av och

säkringsverket någon registrering arbetsgivare

Inte heller i de framtida lokala sjukför-

anställningsperioder.

av säkringsregistren planeras någon fullständig registrering En sådan skulle sannolikt

ifrågavarande slag. registrering

vid en (1973:289) också ifrågaprövning enligt datalagen

sättas av datainspektionen.

innebär också att arbetslösa skulle Ett system av detta slag bli till semesterlön för tid då de erhållit sjukberättigade från RFV eller studiestöd från CSN. Sjuka arbetspenning lösa skulle således ha bättre förmåner än friska arbetslösa.

En sådan effekt år naturligtvis helt oacceptabel.

Inom beräknas den försäkrades

försäkringsadministrationen

inkomst (SGI) som den in-

sjukpenninggrundande årliga

komst som den försäkrade tills vidare kan antas komma att I flera situationer t.ex. vid vissa av få för eget arbete. typer studier och vid arbetslöshet har den försäkrade dessutom under vissa rätt till som beräkförutsättningar sjukpenning nats av inkomst trots att han eller hon på grundval tidigare faktiskt inte har Genom att anställningsnågon anställning. inte av de försäkringskassan får

perioder framgår uppgifter

skulle man inte kunna ut de som skulle vara beskilja rättigade till semesterlön.

Om semesterlön till viss del SGI skulle även

grundades på

vissa rätt till semesterlön kunna komma att löntagares inskränkas. Vid av SGI bortser man nämligen beräkning från sådan inkomst som sju och en halv gånger överstiger En som mer än så skulle få basbeloppet. arbetstagare tjänar

mindre semesterlön än idag vid semesterlönegrundande

frånvaro eftersom semesterlönen idag beräknas på grundval

av hela inkomsten.

Som inkomst av anställning anses i

sjukpenninggiundande vissa fall också inkomst av arbete som utförs av uppdrags-

om vilken inkomst det är fråga om tagare. Uppgifter slags inte särskilt hos försäkringskassoma. registreras

inom är såle-

Uppgifterna socialförsäkringsadministrationen

des inte för att underlag för beräkning av tillräckliga utgöra semesterlön nuvarande bestämmelser i semesterlagen. enligt Givetvis skulle kunna lämnas av den

nödvändiga uppgifter

enskilde och/ eller av inför utbetalning av arbetsgivaren

semesterlön. Detta skulle dock innebära att en stor mängd

måste i Socialförsäkringens databas.

nya uppgifter registreras

Härtill kommer nödvändigt utrednings- och kontrollarbete hos De administrativa kostnaderna för

försäkringskassorna.

dessa bedöms bli avsevärda.

nya arbetsuppgifter

Semesterlönen utgör enligt semesterlagen 13 procent av lön under Om man skulle

arbetstagarens intjänandeåret.

överföra för semesterlönen staten

betalningsansvaret på

skulle man bli tvungen att ändra reglerna i semesterlagen

så att den nu nämnda till anställning och för-

kopplingen

fallen lön Semesterlönen skulle därvid komma att togs bort. den faktiska från socialförgrundas på utbetalningen säkringen.

Denna diskussion har endast förts utifrån semesterlagens bestämmelser. Förmåner utöver lagen kan över huvud taget inte hanteras av Kollektivavtal med försäkringskassorna. sådant innehåll finns stora delar av arbetsmarknaden.

på

Det skulle således bli för arbetsgivarna att trots nödvändigt omläggningen bibehålla sin nuvarande administration.

Det finns olika former för utbetalning av den del av semesterlönen som är semesterlöne-

grundad på arbetstagares

grundande frånvaro. Ett alternativ skulle kunna vara att semesterlönen betalades ut löpande som ett

procentuellt

den som betalades ut från antingen

påslag på ersättning

eller CSN. Ett annat alternativ skulle vara försäkringskassan att semesterlön betalades ut vid en i förväg bestämd tid- Båda dessa skulle emellertid kunna komma att punkt. vägar stå i strid med Sveriges ILO-konven-

åtaganden enligt

tionema nr 132 om semester och 136 om semester för sjöfolk. Enligt artiklarna 7 moment 2 i dessa konventioner, skall semesterlönen betalas ut till arbetstagaren före semestern, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren träffar överenskommelse om att en annan ordning skall tillämpas. Syftet är att skall ha att

arbetstagarna möjlighet fullgöra

sina ekonomiska under Här-

åtaganden semesterledigheten.

till kommer att en skyldighet för försäkringskassan eller

CSN att betala ut semesterlön vid en i förväg bestämd

tidpunkt skulle komma att innebära ökade administrativa

kostnader för staten.

Ett tredje alternativ skulle vara att semesterlön för semesterlönegrundande frånvaro skulle betalas ut först efter en anmälan från till försäkringskassan. En sådan arbetstagaren konstruktion skulle emellertid leda till osäkerhet beträffande rätten till semesterlön.

1974 års semesterkommitté beräknade kostnaderna för den semesterlönegrundande frånvaron till ca 1 250 milj.kr. per år i 1974 års löneläge (SOU 1975:88). I 1991 års löneläge uppgår motsvarande kostnader till ca 5 000 n\i1j.kr. Härtill kommer administrativa kostnader. 1974 års semester-

kommitté beräknade att det skulle krävas ungefär åtta

årsarbetare samt ett ökat behov av datautrustning. Till detta skulle det komma kostnader för ny administration vid försäkringskassorna.

Finansieringen av ett systern där semesterlönen skulle betalas ut av eller CSN skulle kunna ske via försäkringskassan

en arbetsgivaravgift, som skulle tas ut på samma sätt som

arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift. Eftersom avgiften skulle betalas i förskott under intjänandeåret skulle det uppstå vissa ränteintäkter för staten. 1974 års semesterkommitté beräknade att dessa 1974 skulle uppgå till omkring 29 milj.kr., ca 100 milj.kr. i 1991 års kostnadsläge, samtidigt som driftskostnaderna skulle komma att till

uppgå ungefär

hälften av dessa ränteintäkter.

årliga

Sammanfattningsvis konstaterar vi att nackdelarna även i detta förslag är mycket stora. Vissa problem går dessutom inte att lösa på ett acceptabelt sätt. Att överföra betalningsansvaret till staten skulle medföra ökad statlig administra-

tion, ökade arbetsgivaravgifter samt risk för över-

kompensation till bl.a. arbetslösa och i vissa fall försämring av de anställdas rätt till semesterlön. Den som utjämning skulle ske av de små företagens semesterlönekostnader står inte i till dessa olägenheter. proportion

6.4 En försäkring för de semesterlönekostnader som uppkommit under semesterlönegrundande frånvaro

6.4.1 Inledning

I detta avsnitt vi ett om att i framlägger förslag lag ge små rätt att teckna en för de semester-

företag försäkring

lönekostnader som uppkommit under semesterlönegrundande frånvaro. fram efter samråd med Förslaget läggs företrädare för RFV och har utformats efter förebild av den särskilda mot kostnader för som riks-

försäkring sjuklön

dagen i år har beslutat införa (prop. 1990/ 912181, SfU 18, rskr. 372). Den träder i kraft den

nya sjuklönelagen

1 januari 1992. Lagen innebär att arbetsgivaren skall betala sjuklön till en arbetstagare som är under de första 14 sjuk dagarna av sjukperioden. Först därefter skall arbetstagaren få sjukpenning från

försäkringskassan.

För att skydda små mot effekter av

företag ogynnsamma

innehåller lagen en bestämmelse, som ger

sjuklönereformen

vissa rätt att teckna en mot kostnader för företag försäkring

17 § första stycket första meningen sjuklönelagen sjuklön.

har följande lydelse:

En vars lönekostnader under arbetsgivare sammanlagda ett kalenderår inte beräknas 60 gånger det för överstiga året 1 kap. 6 § lagen gällande basbeloppet enligt (1962:381) om allmän kan hos

försäkring försäkra sig den allmänna för kostnader för sjuklön försäkringskassan

enligt denna lag.

har den 31 oktober 1991 utfärdat förordningen Regeringen (1991:1395) om mot kostnader för sjuklön enligt försäkring

17 § (1991:1047) om sjuklön.

lagen

6.4.2 Semesterlöneförsäkringen

De som har befarats kunna

olägenheter, sjuklönereformen

leda till för småföretag, har stora likheter med de problem

vi har fått i att lösa när det kostnader för

uppgift gäller

semesterlön. Det har därför nära till hands att under-

legat

söka om också skulle kunna lösas

semesterlöneproblemen

med en Efter kontakter med RFV har

semesterlöneförsäkring.

vi funnit att en särskild försäkring mot kostnader för

semesterlön utan alltför stora administrativa merkostnader

skulle kunna inrättas vid sidan av den nya försäkringen

mot Om de båda försäkringarna utformas på sjuklön.

samma sätt kan hantera de båda för-

försäkringskassorna

Genom att försäkringen blir frivillig säkringarna samtidigt. och enbart riktad till små kan man undvika de företag som skulle i de tidigare beskrivna

problem uppkomma

systemen (se avsnitt 6.2 och 6.3).

Semesterlöneförsäkringen bör rikta till samma kategori sig av mindre som mot En arbetsföretag försäkringen sjuklön. som ansluter sig till försäkringen riskerar inte att givare drabbas av oförutsedda utgifter för semesterlön. Avgiften för försäkringen innebär givetvis en kostnad, men det blir en kostnad som är fastställd i förväg. Genom att den är känd kan den planeras in i företagets verksamhet och budgeteras i vanlig ordning.

Rätt att teckna semesterlöneförsäkringen bör tillkomma samma företag som enligt sjuklönelagen, nämligen de företag vars lönesumma per kalenderår beräknas motsvara 60 (1962:381) om allmän förhögst basbelopp enligt lagen

säkring (jfr. 17 § sjuklönelagen). Det motsvarar år 1991

1 932 000 kr. Vid beräkning av lönesumman skall man

bortse från avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter

och lagen (1982:423) om allmän löneavgift samt skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Lönesumman kan sägas motsvara ca tio heltidsanställda. Regeringen planerar att i december 1991 lägga fram propositioner till riksdagen om höjning av 60 basbelopp till 90 och om att avskaffa lagen (1982:423) om allmän löneavgift.

Uppgifter om lönesummor för år är lätt

företagens tidigare

åtkomliga och verifierbara. De bör kunna hämtas från senast tillgängliga total lönesumma har

årsredovisningar. Uttrycket

valts eftersom man därigenom kan undvika problem som

annars kan uppstå för företag med deltids- och säsongs- Genom att i fonn av anställda. uttrycka begränsningen undviks också behov av av basbelopp årliga justeringar för vilka som skall att teckna förgränsen företag ges rätt säkringen.

skall tecknas hos försäkringskassan semesterlöneförsäkringen ansökan från Mot hos den förefter företaget. redovisning där tecknats skall företaget sedan säkringskassa försäkringen kunna få för kostnaderna för den del av semesersättning terlönen som är en semestergrundad på arbetstagares frånvaro. Denna bör kunna ske

lönegrundande redovisning

månadsvis i efterskott.

På samma sätt som vid försäkringen enligt sjuklöne-

gäller bör utformas så att den blir lagen semesterlöneförsäkringen så enkel som att administrera. Försäkringen skall möjlig endast förhållandet mellan den försäkrade arbetsreglera och kommer således

givaren försäkringskassan. Härigenom

mellan och att vara förhållandet arbetsgivare arbetstagare orubbat. Det innebär att samma sätt som

arbetsgivaren, på

skall betala ut all semesterlön vid den som

idag, tidpunkt

och avtal. får mot gäller enligt lag Därefter arbetsgivaren från för de semes-

redovisning ersättning försäkringskassan

som har vid arbets-

terlönekostnader enligt lag uppkommit

frånvaro. från

tagares semesterlönegrundande Ersättning

skall således omfatta de kostnader som

försäkringskassan

Däremot omfattar försäk-

grundas på 17 § semesterlagen.

inte sådana kostnader som är på kollektivringen grundade

avtal och innebär rättigheter för

semesterlönegrundande

arbetstagarna utöver lagen.

De närmare villkor, som i behövs för försäkringen, övrigt bör inte I stället bör genom en för-

lagregleras. regeringen

meddela föreskrifter. Vi har efter samordning erforderliga råd med RFV utformat förslag till en sådan förordning. till innehåller endast de tekniska lös- Förslaget förordning som krävs vid införande av en semesterlöneningar I avsnitten 6.4.3 - 6.4.7 behandlar vi sådana delar försäkring. av vårt som bör regleras i förordningen. förslag

6.4.3 kostnader

Ersüttningsgilla

till om semesterlöneförsäkring har Förslaget förordning utformats så att skall ersätta semesterlön som försäkringen frånvaro enligt

tjänats in genom semesterlönegrundande

under För-

17 § semesterlagen försäkringens giltighetstid.

skall också ersätta kostnader säkringen försäkringstagarens för (1981:691) om och

avgifter enligt lagen socialavgifter

(1982:423) om allmän samt skatt enligt lagen löneavgift om särskild löneskatt vissa förvärvsin-

lagen (1990:659) på

till den del som de är att hänföra till semesterlön komster, som under frånvaro.

uppkommit semesterlönegrundande

De kostnaderna för en arbetstagares semesterlönehögsta frånvaro vid eller vid föräldragrundande uppstår sjukdom i samband med barns födelse. Som vi redovisat i ledighet kapitel 3 finns det vissa tidsgränser i 17 § semesterlagen. Frånvaro av som beror på arbetsskada på grund sjukdom

kan vara till tre intjänandeår. semesterlönegrundande upp

Samma annan dock med den begränsningen gäller sjukdom

180 Från-

att högst dagar per år är semesterlönegrundande.

varo i samband med barns födelse är semesterlönei fall 180 Det

grundande högst 120, i vissa dagar per barn.

att kan ha rätt till full semesterlön

betyder arbetstagaren

till tre år vid frånvaro av arbetsskada, till

upp på grund

halv semesterlön till tre år vid frånvaro på grund av

upp annan och till en en halv

sjukdom högst tredjedels resp.

semesterlön under ett år vid frånvaro av barns

på grund

födelse.

skall inte ersätta kostnader

Försäkringen försäkringstagarens

för semesterlön som är frånvaro som inträffat

grundad på

innan blivit En som

försäkringen gällande. fråga upp-

kommer i det här sammanhanget är huruvida försäkrings-

skall ha rätt till även för kostnader som

tagaren ersättning

kan förutses redan när tecknas. Det finns

försäkringen

risk för att vissa skulle välja att naturligtvis arbetsgivare

endast teckna så snart kostnader för arbets-

försäkringen

frånvaro kan förutses. Prob-

tagares semesterlönegrundande

lernet med att tecknas först då frånvaro kan

försäkringen förutses och därför inte borde ersättas kan lösas på olika

sätt. Vi har emellertid funnit, att de administrativa merkost-

naderna för kontroll, beräkningar och beslut i dessa frågor

inte skulle stå i till de kostnader som

rimlig proportion

om inte villkoras. Ett sätt att

uppkommer försäkringen

villkora skulle emellertid kunna vara att införa

försäkringen

en om att skall ha varit oavbrutet

regel försäkringstagaren

ansluten till under en viss tid före den aktuella

försäkringen

frånvaron.

6.4.4 F örsükringsavgift

skall en viss

Avgiften för försäkringen utgöra procentandel

av beräknade lönekostnader. företagets sammanlagda bör tills vidare för alla som Samma procentsats gälla företag att teckna Den procentsats väljer semesterlöneförsäkringen. som skall för av bör årligen gälla beräkningen avgiften

fastställas av RFV. Den första för årsavgiften

procentsatsen bör emellertid bestämmas av regeringen.

skall inbetalas kvartalsvis i förskott under decem- Avgiften ber (kvartal 1), mars (kvartal 2), juni (kvartal 3) och septemav skall kunna ske om de

ber (kvartal 4). jämkning avgiften

lönekostnaderna väsentligt förberäknade sammanlagda ändras. skall härvid vara skyldig att Försäkringstagaren

anmäla förhållanden som kan medföra av avgif-

jämkning skall från och med det kvartal som

ten. Jämkad avgift gälla

efter det att förändringen har inträtt. börjar

av lönekostnader Väsentliga förändringar försäkringstagarens skall kunna både och nedåt. I RFVs

påverka avgiften uppåt

rekommendation om av försäkring mot kosttillämpningen nader för framhålls det, att avvikelserna bör vara

sjuklön

minst 10 för att de skall betraktas som väsentlig procent förändring.

föreslå en krävs mer bedöm-

För att kunna avgift ingående

av de små kostnader och den adminingar företagens

som behövs hos än som varit nistration försäkringskassorna för att De överläggningar vi har möjligt utredningen göra. för RFV emellertid att de

haft med företrädare tyder på

kostnaderna skulle kunna bli om administrativa rimliga samordnas med försäkringen mot semesterlöneförsäkringen kostnader för sjuklön.

Om för beräknas så att den kommer avgiften försäkringen att täcka och administrationen av försäkringen

utgifterna

blir och ökade kostnader

försäkringen självbärande några

inte för staten. Även om detta inte skulle uppkommer innebära en av de totala kostnaderna för de minskning berörda så bör inte värdet av att kunna småföretagen, kostnaderna i underskattas. Genom att budgetera förväg RFV också möjligheter att

årligen prövar avgiften skapas

till de förhållanden som råder vid varje anpassa avgiften tillfälle.

6.4.5 Giltighetstid

bör från och med

Semesterlöneförsäkringen gälla tidigast

andra månadsskiftet efter det att ansökan har inkommit till av när ansökan skall anses ha försäkringskassan. Bedömning

kommit in till skall grundas på 10 § försäkringskassan

(1986:223). En försäkringstagares begäran förvaltningslagen om att skall vid ett senare månadsförsäkringen börja gälla skifte bör tillgodoses.

Om eller inte har sagt försäkringstagaren försäkringskassan före årsskiftet bör den automatiskt förupp försäkringen

med ett kalenderår. bör att längas Försäkringen upphöra att den av antingen försäkrings-

gälla genom sägs upp

eller försäkringskassan. Har försäkringen sagts upp tagaren av att villkoren inte t.ex. om de

på grund längre uppfylls,

beräknade lönekostnaderna 60

sammanlagda överstiger

det för året upphör förgånger gällande basbeloppet, vid månadsskiftet efter det att försäkringskassan säkringen fått kännedom om detta.

Har trots inte skett inom föreskriven

betalning påminnelse

tid skall att från ingången av

försäkringen upphöra gälla

det kvartal som den obetalda avser, såvida det inte avgiften finns särskilda skäl som föranleder att ändå försäkringen skall bestå. skall emellertid ha rätt att

Försäkringskassan

med omedelbar verkan försäkringen om försäga upp medvetet eller vårdslöshet säkringstagaren genom grov lämnat eller vilseledande för-

oriktig uppgift angående

hållanden, som är av för rätten att vara försäkrad betydelse eller rätten till ersättning från försäkringen.

av skall endast ske om en del av avgif-

Återbetalning avgift

ten betalats för ett kvartal och försäkringen på av

grund

upphört att gälla. Har försäkringen

betalningsförsummelse

av av att villkoren

sagts upp försäkringskassan på grund

för inte längre är uppfyllda skall återbetalning försäkringen ske av erlagd som avser tid efter det att försäkringen

avgift

upphört att gälla.

skall inte kunna förrän minst ett år

Ny försäkring beviljas

förflutit från det att att om

försäkringen upphört gälla

den av betalningsför-

försäkringskassan sagt upp på grund

summelse eller av att försäkringstagaren medvetet på grund vårdslöshet lämnat eller vilseeller genom grov oriktig ledande förhållanden som är av betydelse

uppgift angående

för rätten att vara försäkrad eller rätten till ersättning.

skall endast ha rätt att säga upp för- Försäkringstagare från ett kalenderårsskifte. Säger försäkringstagaren säkringen i tid, utan enbart underlåter att betala inte upp försäkringen inträder rätten att teckna först

avgiften, försäkringen på nytt

efter ett års tid.

6.4.6 Ansökan om försäkring

om skall ske till Ansökan semesterlöneförsäkring skriftligen särskild blankett, som har fastställts av försäkringskassan på Ansökan om skall av den för- _RFV. försäkring prövas

inom vars område arbetsgivaren är registrerad

säkringskassa hos för och redovisning av

skattemyndighet inbetalning

skatt. Är inte hos

arbetstagarens arbetsgivaren registrerad

skall ansökan i stället av den för-

skattemyndighet prövas

inom vars område är bosatt. I

säkringskassa arbetsgivaren

fall skall av Stockholms läns allövriga prövningen göras

männa försäkringskassa.

Ansökan om skall kunna återkallas om detta sker försäkring innan Den som ansöker om för-

försäkringen börjat gälla.

bör kunna sin att teckna för-

säkringen styrka behörighet

kunna hos det säkringen, vilket skulle ske genom kontroll lokala skattekontoret.

6.4.7 Utbetalning av försäkringsersättning

om från semesterlöneförsäkringen skall Begäran ersättning särskild blankett, som har fastställts av RFV. Förgöras på skall vara att på begäran av försäkringstagaren skyldig förete de handlingar som behövs för att säkringskassan kunna bedöma ersättningsfrågan. Försäkringskassan bör infordra handlingar från försäkringstagarna. stickprovsvis

skall endast betalas ut om försäkrings- Försäkringsersättning har betalats in till fullo för den som ersätt-

avgiften period

ningen avser.

Bilaga 1 KOMMITTEDIREKTIV

Flexibla arbetstidsregler m.m.

Dir. 1991:7

Beslut vid regeringssammanträde 1991-02-14

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet, statsrådet Mona

Sahlin, anför.

Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att undersöka om mer flexibla regler för arbetstid och semester bör införas i svensk Utredaren bör vidare se

lagstiftning.

över semesterlagens regler om semesterlönegrundande frånvaro.

Flexibla arbetstidsregler

Nu gällande bestämmelser Bestämmelser om arbetstid finns i

arbetstidslagen

(1982:673). Den ordinarie arbetstiden får enligt lagen

uppgå

till högst 40 timmar i veckan. Lagen innehåller också bestämmelser om jourtid, övertid och mertid samt om regler hur arbetstiden skall förläggas för att skall få arbetstagaren

tillräcklig vila. är så sätt att Arbetstidslagen dispositiv på

avsteg från lagens regler får kollektivavtal. göras genom Rätten till semester regleras i semesterlagen (1977:480). Den semestern kommer från och

lagstadgade

med den 1 april 1991 att vara 27 dagar. Semesterlagen innehåller - förutom bestämmelser om ledighetens längd och - om semesterlön, av semesterförläggning regler sparande m.m. De i semesterlagen

dagar grundläggande rättigheterna

är tvingande till arbetstagarens förmån.

Den 1 juli 1990 trädde en tidsbegränsad lag (1990:631) om avvikelser från vissa bestämmelser i semesteri kraft. Enligt denna lag, som skall gälla till utgången lagen av mars månad 1992, kan arbetstagare avstå från de semessom veckor om arbetsgivaren och terdagar överstiger fyra är överens om detta. erhåller då arbetstagaren Arbetstagaren förutom sin lön semesterlön för dessa dagar. I sedvanliga den (1989/902150 bil. 5) som nämnda

proposition föregick

att effekterna av de åtgärder som föreslås lagstiftning anges bör följas En sådan uppföljning kommer bl.a. att upp. kunna ge besked om vilken ökning av arbetskraftsutbudet som skett och vilka grupper av arbetstagare som utnyttjat att avstå från semesterledighet. Därefter bör en möjligheten förlängning av lagen prövas. Såväl arbetstid som semester bestäms i stor utsträckning genom kollektivavtal. Både arbetstidens och semesterns längd varierar. Om man ser till den totala årsarbetstiden kan det vara stora skillnader för arbetstagare inom olika avtalsområden. Det är dock inte lätt att göra sådana jämförelser eftersom arbetstiden normalt mäts i närvarotimmar och semestern i frånvarodagar per vecka per år. I vissa centrala avtal ugår man dock från den totala arbetstiden, dvs. årsarbetstiden.

Tidigare utredningar

Under 1900-talet har det ett flertal

genomförts

semester- och arbetstidsutredningar. I huvudsak har det

skett utan inbördes samordning mellan arbetstid och någon

semester.

1986 års semesterkommitté gick i sitt betänkande

(SOU 1988:54) Om semester olika reform-

grundligt igenom

krav avseende Kommittén behandlade fram-

semesterlagen.

för allt om en semestervecka men också andra

frågan sjätte

reformer som t.ex. sparande av semesterdagar

förslag på

och inflytande över semestems förläggning.

1987 års arbetstidskommitté hade i att utreda kon-

uppgift

sekvenserna av olika arbetstidsreformer och arbetstidsmönster. Kommittén uttalade i betänkandet (SOU 1989:53) Arbetstid och välfärd att det bör om det att

prövas går

till en ny modell för arbetstidspolitiken. Enligt övergå

kommittén behövs en mer samlande norm för heltidsarbete. Normen bör vara likartad över hela arbetsmarknaden och

kan av den totala årsarbetstiden. Årsarbetstidsutgöras

normen skulle i form av bättre överblick samt ge fördelar större flexibilitet och frihet vid uttag av arbets-

tidsförkortningar och ledigheter.

Mer arbetstider

flexibla

arbetstiden i veckoarbetstid och detta

Enligt lagen regleras

har blivit normerande för de flesta avtal. Normema för hur arbetstiden skall vara och hur den skall

lång förläggas

formas i ett samspel mellan lagstiftning, avtalsregler och

faktiska förhållanden på arbetsplatserna.

Idén att använda av andra utgångspunkter, t.ex. en sig viss årsarbetstid, skall ses mot av re-

bakgrund tidigare

former arbetstidsområdet. Veckoarbetstiden har förpå kortats. Semestern har förlängts. Pensionsåldem har sänkts. Det har blivit att vara ledig på heltid eller deltid möjligt t.ex. för vård av barn eller för studier. En sak i det reforrnarbete som skett under väsentlig senare år har varit att det för såväl öppnats möjligheter arbetsmarknadens som den enskilde individen att i parter större än arbetstids- och ledigutsträckning tidigare påverka Maximum för har bort.

hetsuttag. dygnsarbetstiden tagits

har helt dispositiv. Det har blivit Arbetstidslagen gjorts till senare år. möjligt att spara en viss del av semestern Pensionsåldem har på olika sätt mer rörlig. gjorts Även har blivit mer flexibla. Inom

kollektivavtalsreglerna

en del avtalsområden har det blivit möjligt för lokala parter och enskilda arbetstagare att i viss mån påverka förläggav arbetstiden. Det har också skett stora förändningen enskilda arbetsplatser. Ett betydande mått av ringar på deltidsarbete har att arbetstidens varierar mellan gjort längd olika arbetstagare. Det är dock inte alltid den enskilde arbetstagarens bästa som styrt utvecklingen. Under 1980-talet har allt fler fått oregelbundna och obekväma arbetstider i sitt arbetsschema. Genom flexibel arbetstid har dock vissa arbetstagare fått möjlighet att inom en fastlagd arbetstidsram välja när de vill börja och sluta sin arbetsdag. Förläggningen av arbetstiden varierar i stor

utsträckning mellan olika kategorier på arbetsmarknaden.

Möjlighet till flexibel arbetstid tillkommer sällan de

grupper som har oregelbunden eller obekväm arbetstid.

Ett viktigt motiv för tidigare reformer har varit önskemål om att skapa rättvisa mellan löntagare inom skilda avtalsområden. av den lagstadgade semestern har Förlängningen motiverats av sådana skäl. Även vid förkortningen av veckoarbetstiden till 40 timmar i veckan spelade rättviseargumentet en betydande roll. Behovet av en högre grad av flexibilitet i lag- eller avtalsarbetstidsregler skall även ses mot bakgrund av reglerade krav på en bättre anpassning av arbets-tidsuttaget till variationer i produktionen. En sådan anpassning kan bidra till

en förbättrad produktivitet.

Mot en alltför långtgående produktionsmässig anpassning av arbetstiden talar dels arbetsmiljöskäl, dels löntagarnas behov av arbetstidsscheman som att förena med familje-

går

livets krav och att kunna planera och förutse sin arbetstid. Det torde emellertid finnas möjligheter att nå fram till arbetstidsavtal som förenar ökade möjligheter för individen att få inflytande över arbetstidens förläggning med ett ur mer rationellt

produktionssynpunkt arbetstidsuttag.

Förvärvsfrekvensen är internationellt sett

mycket hög på

den svenska arbetsmarknaden. År 1989 tillhörde 85 procent av kvinnorna i åldern 20-64 år arbetskraften liksom 90 procent av männen i motsvarande ålder. I ett samhälle där både kvinnor och män förvärvsarbetar i så stor utsträckning ställs stora krav på en flexibel arbetstidspolitik.

Vid remissbehandlingen av semesterkommitténs och

arbetstidskommitténs betänkanden har det visat sig att det finns ett brett stöd för reformer som ger en större grad av flexibilitet och valfrihet i arbetstiden. min är

Enligt mening

det också väsentligt att beakta de önskemål som finns om

större rättvisa i om arbetstider.

fråga

Den vi står inför på 1990-talet på arbetstidens utmaning område är att förena löntagarnas önskemål om inflytande över de egna arbetstidema, rättvisa mellan olika löntagargrupper och de krav som finns på en rationell produktion. Det gäller att skapa en balans mellan dessa olika önskemål. Det är rimligt att lagstiftningen på arbetstidens område inte avviker från de förhållanden som rent faktiskt råder på arbetsmarknaden.

Semesterlönegrundande frånvaro

Bakgrund En arbetstagare skall normalt arbeta in rätten till betalda semesterdagar. Utöver sådan inarbetad semesterlön kan arbetstagaren vara berättigad till semesterlön för s.k. semesterlönegrundande frånvaro.

Sverige antog år 1977 ILO:s konvention (nr 132) om semester. Enligt konventionen skall frånvaro i arbetet av sådana skäl, varöver arbetstagaren ej råder räknas in i tjänstetiden. Som exempel på sådan frånvaro nämns sjukdom, skada eller

havandeskap.

Redan i den första semesterlagen, som trädde i kraft 1938, fanns bestämmelser om att viss frånvaro var semesterlönegrundande. Det gällde då endast arbetsskada samt viss militärtjänst. Sedan har den semesterlönegrundande frånvaron gradvis utökats. Den frånvaron numera i

semesterlönegrundande regleras

17 § semesterlagen. Där räknas upp ett antal olika typer av

som rätt till semesterlön. Gemensamt frånvarodagar grundar för dessa är enligt förarbetena till lagen att de avser dagar frånvaro som normalt bör ha att räkna med arbetsgivaren t.ex. på av viss ledighet för vård

ledighet grund sjukdom,

av barn, och viss i samband med utbildning eller ledighet militärtjänst. Genom den nu som trädde i kraft gällande semesterlagen, den 1 1978, gjordes en kraftig utvidgning av den januari frånvaron. Detta skedde på grund-

semesterlönegrundande

val av ett från 1974 års semesterkomrnitté. förslag Kommittén hade en ännu större utvidgning men föreslagit hade förutsatt att kostnaderna skulle fördelas på alla arbetsför att inte en enskild arbetsgivare skulle drabbas givare, hårt om av råkade ut för t.ex. orimligt någon arbetstagarna

en långvarig eller annan frånvaro som grundade sjukdom

rätt till semesterlön. Kostnaderna borde enligt kommitténs inrättaförslag jämnas ut genom att en begränsad riskfond

des hos riksförsäkringsverket.

I propositionen 1976/ 77:90 (s. 124) avvisade departementschefen tanken på en fond. Detta förslag hade kritiserats av remissinstanserna. förklarade

kraftigt Departementschefen

att han skulle återkomma till frågan och föreslå en förnyad utredning rörande tänkbara system för en kostnadsfördel- En sådan utredning tillsattes år 1978 men lades ner år ning. 1980 med hänsyn till de dåvarande samhällsekonomiska förutsättningarna. . Den orsaken till från-

vanligaste semesterlönegrundande

varo är År 1988 uppgick det totala antalet sjuk-

sjukdom.

hos arbetsgivare utanför den statliga sektorn till 11,9 dagar Antalet för vård av barn

milj. semesterlönegrundande dagar

var 3,6 milj. och för övrig semesterlönegrundande frånvaro

ca 0,1 milj. Den semesterlön som avser frånvaro på grund

av sjukdom kan antas vara mer fördelad över arbetsjämnt marknaden än den som avser ledighet för vård av bam. innehåller vissa bestämmelser om

Semesterlagen sparande

av semester (18-23 §§). En arbetstagare, som under ett semesterår har rätt till mer än tjugo betalda semesterdagar med lön, får av överskjutande sådana dagar spara en eller flera till ett senare semesterår. semesterdagar som inte är förenade med rätt till lön får inte sparas. som är för att

Arbetstagare tjänstlediga fullgöra uppdrag

kan helt eller delvis förlora sin rätt till semesterdagar med lön från arbetsgivaren. En följd av detta blir att de inte har samma möjlighet att spara semester som andra.

Reformkrav

Kostnaderna för den semesterlönegrundande frånvaron har under lång tid uppmärksammats av vissa arbetsgivarorganisationer. Svenska och Småföre-

Frisörföreningen

tagens Riksorganisation har i skrivelser till arbetsmarknadsdepartementet hemställt att kostnaderna borde fördelas

på

samtliga arbetsgivare så att den som betalar ut ersättning under frånvarotiden också svarar för semesterlönen. Skrivelser har också inkommit från företag som vad

pekar på

det innebär när en rehabilitering en avbryter sjukfrånvaroperiod. Har denna varat över 180 är den inte

dagar längre

semesterlönegrundande. Misslyckas rehabiliteringen, börjar

en ny semesterlönegrundande sjukfrånvaroperiod löpa med

åtföljande kostnader för

arbetsgivaren.

I propositionen 1989/ 90:59 Den semesterveckan sjätte

förklarade den dåvarande chefen för arbetsmarknadsdepartementet att frågan om en mer rättvis fördelning av kostnaderna för den semesterlönegrundande frånvaron skulle komma att övervägas. I betänkande 1989/90:AU21 konstaterar arbetsmarknadsutskottet att nuvarande regler kan föranleda att småföretagare av ekonomiska skäl avstår från att anställa t.ex. unga kvinnor. Av såväl jämställdhetssom rättviseskäl anser utskottet att semesterlagens regler om

semesterlönegrundande frånvaro bör ses över i syfte att

undanröja de negativa konsekvenser de har för små företag. Enligt utskottet bör regeringen snarast till riks-

återkomma

dagen med förslag till förändring av reglerna för den se-

mesterlönegrundande frånvaron (rskr. 143). Även i ett betänkande från utbildningsutskottet (1989/90:UbU27) behandlas frågan om den semesterlönegrundande frånvaron. Anledningen är en skrivelse den 22 mars 1990 till bl.a. utbildningsutskottet från Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). I skrivelsen utvecklar SAF sitt missnöje över att regeringens förslag i propositionen 1989/902102 om refonnerad svenskundervisning för vuxna

invandrare innebär en utvidgning av arbetsgivarens skyl-

dighet att svara för semesterlön under ledighet. Utbildningsutskottet hänvisar i sitt betänkande till arbetsmarknadsutskottets ovan redovisade uttalande och hemställer att riksdagen bör regeringen till känna att

ge frågan

om semesterlön vid ledighet för grundläggande svenskför invandrare bör

undervisning tas upp i den ifrågavaran-

de översynen (rskr. 279). Regeringen uppdrog den 23 1990 åt Riksaugusti revisionsverket (RRV) att kartlägga av

tillämpningen lagen

om rätt till vid deltagande i

(1986:163) ledighet grund-

svenska för invandrare. redovisades 19 läggande Uppdraget oktober 1990 och för närvarande inom regeringsövervägs kansliet.

Utredningsuppdraget föreslår att en särskild utredare tillsätts för att under- Jag söka om mer flexibla för arbetstid och semester bör regler införas i svensk samt se över semesterlagens

lagstiftning

om frånvaro.

regler semesterlönegrundande

Mer flexibla arbetstidsregler

Utredaren bör undersöka att öka flexibilimöjligheterna teten i arbetstids- och semesterlagstiftningen så att lönöver den arbetstiden och möjlig-

tagarnas inflytande egna

heterna till en rationell produktion kan öka. En som utredaren därvid bör pröva är att införa väg bestämmelser om en årsarbetstid. En övergång till årsarbetstid skulle beröra både arbetstids- och semesterlagen. Utredaren bör undersöka om det är lämpligt att föra samman dessa i en Om en sådan lösning inte förordas bör lagar lag. utredaren i stället undersöka möjligheterna att åstadkomma flexibilitet inom ramen för nu befintliga lagar. Det kan ske förändrade bestämmelser i sak eller genom att genom så att det blir möjligt att träffa semesterlagen görs dispositiv kollektivavtal om mer flexibla arbetstids- och semesterregler. Oberoende av vilken lösning utredaren väljer måste det även i framtiden finnas bestämmelser som på självfallet olika sätt och arbetsbegränsar arbetstidsuttaget garanterar

tagarna möjlighet till vila och rekreation. Skyddet för arbetsi detta hänseende måste upprätthållas. tagarna Utredaren bör också föreslå hur sådana begränsningsregler bör vara utformade samt anvisa hur man skall lösa

de problem som kan uppstå vid övergången till ett ev. nytt

system. En allmän utgångspunkt för uppdraget är att de enskilda arbetstagarna bör ges bättre möjligheter att påverka sina arbetstider och sin semester. Utredaren bör t.ex. undersöka dels om man bör skapa möjligheter för arbetstagare att ta ut en del av semestern i form av under

arbetstidsförkortning

en viss tid, dels om man bör öka möjligheterna att variera arbetstiden och semestern från ett år till ett annat. Förutom den tidigare nämnda ILO-konventionen om semester har Sverige ILO:s konvention (nr 47) om

godkänt

arbetstidens till 40 timmar i veckan.

förkortning Åtagandena

de båda konventionerna skall beaktas av

enligt självfallet

utredaren. Utredaren bör redovisa uppdraget i denna del senast den 31 mars 1992.

Semesterlönegrundande frånvaro Utredaren bör ta reda om det faktiskt förhåller så

på sig

att små har stora kostnader för

företag oproportionerligt

semesterlönegrundande frånvaro. Kartläggningen bör särskilt Visa hur det förhåller sig när det gäller de mest betydande anledningarna för frånvaro, näm-

semesterlönegrundande

ligen sjukdom och ledighet för vård av bam. En särredovisbör också beträffande för

ning göras ledighet grundläggande

svenskundervisning för invandrare. Utredaren bör därvid ta

del av den kartläggning som RRV nyligen har genomfört. Utredaren bör därefter, utan att inskränka löntagarnas rätt

till ersättning, föreslå ändringar i regelsystemet. Ändringar-

na skall dels åstadkomma en mer rättvis fördelning mellan olika arbetsgivare, dels hindra att en enskild arbetsgivare drabbas orimligt hårt i samband med en rehabilitering. Vidare skall utredaren föreslå ändringar i semesterlagen som gör det möjligt för den som är tjänstledig från en anställning för att fullgöra ett uppdrag och som därvid förlorar en eller flera semesterdagar med lön att kunna spara samma antal semesterdagar som han annars skulle ha haft rätt att spara. Reglerna bör utformas så att de inte leder till överkompensation för arbetstagarna. Utredaren bör redovisa uppdraget i denna del senast den 1 juli 1991.

Ramar för utredningens arbete För utredarens arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående dels utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:5), dels beaktande av EG-aspekten i utredningsverksarnheten (dir. 1988:43). Utredningen skall vidare analysera och redovisa effekterna av sina förslag ur ett

jämställdhetsperspektiv.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag

att regeringen bemyndigar chefen för

arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en särskild ut-

redare - ornfattad av (1976:119) - med

kommittéförordningen

uppdrag att utreda om mer flexibla regler för arbetstid och

semester skall införas i svensk samt se över

lagstiftning

semesterlagens regler om semesterlönegrundande frånvaro, att besluta om sakkunniga, referensgrupper, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut Regeringen ansluter sig till

föredragandens överväganden

och bifaller hennes hemställan.

(Arbetsmarknadsdepartementet)

Bilaga 2

av i avsnitt 4.5.2 med Sammanställning samtliga diagram detaljerad beskrivning av kostnadsfördelning

1. Fördelning av de semesterlönegrundande

kostnaderna för 1989

Män och Kvinnor % Arbetsgivargrupper

2. kostnader på män och

Semesterlönegrundande uppdelat

kvinnor 1989

Män % Kvinnor % Arbetsgivargrupper

3. av kostnader för

Uppdelning semesterlönegrundande

sjukfrånvaro 1989

Män % Kvinnor %

Arbetsgivargrupper

4. Uppdelning av kostnader för

semesterlönegnmdande

föräldrapenning 1989

9. Okänd

företagsgrupp 0,20 4,1

10. Kommuner och 0,37 4,0

landsting

11.

5. av semesterlönegrundande kostnader för Uppdelning tillfällig föräldrapenning 1989

Män % Kvinnor % Arbetsgivargrupper

gPWNWS-PPNF

6. av kostnader för

Uppdelning semesterlönegrundande

inom totalförsvaret 1989

tjänstgöring

Män % Kvinnor %

Arbetsgivargrupper

Övrig offentlig

14. Okänd sektor 0,07 O 15. Genomsnitt 0,10 0,004

7. av semesterlönegrundande kostnader för Uppdelning studieledighet 1989

myndigheter i

Statens 1991

offentliga utredningar

l l

iKronologisk förteckning

l. Flykting- och immigrationspolitiken. A. 33. Branden på Sally Albatross. Den 9-12januari 1990. 2. Finansiell tillsyn. Fr. FÖ. 3. Statens roll vid främjande av export. UD. 34. ilIV-snrittade - ersättning för ideell skada. Ju. 4, Miljölagstiftningen i framtiden. M. 35. Några frågor i anslutning till en arbetsgivarperiod i. Miljölagstiftningen i framtiden. Bilagedel. inom sjukpenningförsåkringen. S. Sekretariatets kartläggning och analys. M. 36. Ny kunskap och förnyelse. C. 6. Utvärdering av SBU. Statens Beredning för Ut- 37. Räkna med miljön! Förslag till natur- och värdering av medicinsk metodik. S. miljörákenskaper. Fr. 7. sportslig och ekonomisk utveckling inom trav- 38. Räkna med miljön! Förslag till natur- och och galoppsporten. Fi. miljöråkenskaper. Bilagedel. Fi. 8. Beskattning av kraftföretag. Fi 39. Säkrare förare. K. 9. Lokala sjukförsäkringsregister. S. 40. Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny 10. Affärstidenra. C. organisation av stödet till myndigheter och rege- 11. Affärstidema. Bilagedel. C. r-ingskansli. C. l2.Ungdom och makt. C. 41. Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny 13. Spelreglema på arbetsmarknaden. A. organisation av stödet till myndigheter och rege- 14. Den regionala bil- och körkortsadministrationen. K. ringskansli. Bilagedel. C. 15. Inforrnationens roll som handlingsunderlag - 42. Aborterade foster, m.m. S. styrning och ekonomi. S. 43. Den framtida länsbostadsnämnden. Bo. 16. Gemensamma regler - lagstiftning, klassiñkationer 44. Examination som kvalitetskontroll i högskolan. U. och informationsteknologi. S. 45.Påföljdsfrågor. Frigivning från anstalt. m.m. Ju. 17.Forskning och utveckling - epidemiologi, kvalitets- 46. Handikapp, Välfärd, Rättvisa. S. säkring och Spris utvecklingsprojekt. S. 47.lå väg - exempel på förändringsarbeten inom 18. lnforrnationsstruktur för hälso- och sjukvården - en verksamheter för psykiskt störda. S. utvecklingsprocess. S. 48. Bistånd genom internationella organisationer. UD. 19. Storstadens trañksystem. överenskommelser om 49. Bistånd genom internationella organisationer. trafik och miljö i Stockholms- Göteborgs- och Annex 1. Det multilaterala biståndets organisationer. Malmöregionema. K. . UD. 20. Kapitalkosmaöer inom försvaret. Nya former för 50. Bistånd genom internationella organisationer. Finansiell styrning. Fö. Annex 2. Sverige och u-låndema i FN - en återblick. 2l.Personregistrering inom arbetslivs-, forsknings- och UD. massmedieuurrâdcrua. m.m. JU. S1. Bistånd genom internationella organisationer. 22. Översyn av lagstiftningen om träfrberråvara. I. Annex 3. Sårstudier. UD. 23.Ett nytt BFR - Byggforskningen på 90-talet. Bo. 52. Alkoholbeskattrtingen. Fi. 24. Visst går det an! Del l, 2 och 3. C. 53. Forskning och teknik för flyget Fö. 25. Frikommunförsöket. Efarenheter av försöken med $4.Skola - skolbarnsomsorg - en helhet. U. en friare nämndorganisation. C. 55.Sveriges nationalrapport till FNs konferens om miljö 26. Kommunala entreprenader. Vad är möjligt? En och utveckling - UNCED 1992.M. analys av rättsläget ochdet statliga regelverkets 56. Kompetensutveckling - en utmaning. A. roll. C. 57. Arbetslöshetsförsäkringen - finansierings- 27. Kapitalavkastningen i bytesbalartsen. Tre systemet. A. expertrapporter. Fi. 58. Ett nytt turistrad. I. 28. Konkurrensen i Sverige - en kartläggning av konkur- 59. Konkurrens för ökad välfärd Del 1. rensförhållandena i 61 branscher. Del l och 2. C. Konkurrens för ökad välfärd. Del 2. 29. Periodiska halsoundersölaiingar i vissa statliga, Konkurrens för ökad välfärd. Bilagor. C. kommunala och landstingskommunala anställningar. 60. Olika men ändå lika. Om invandrar-ungdomar i det C. mångkulturella Sverige. C. 30. Särskolan -en primårkommunal skola U. 61. Statens bostadsbedimåmnd - organisation och 31. Statens arkivdepáer. En utvecklingsplan till år 2000. dimensionering. Bo. U. 62. Vissa särskilda frågor beträffande integritets- 12. Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. M. skyddet på ADB-området. Ju.

Statens 1991

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

63. Tillsynen över hälso- och sjukvården. S. 97. En väg till delaktighet och inflytande 64. Att förvalta kulturmiljöer. U. - tolk för döva, dövblinda, vuxendöva. hörselska- 65. Ett samordnat vuxenstudiestöd. U. dade och talskadade. S. 66. Hemslöjd i samverkan. I. 98. Kommunal ekonomi i samhallsekonomisk balans 67. Samhall i går, i dag. i morgon. A. - statsbidrag för ökat handlingsutrymme och nya 68. Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverk- samarbetsfonner. Fi. samheten med avsteg från statlig reglering m.m. C. 99. Statistiken inom livsmedelssektom - förslag till 69. Frikommuniörsöket. Erfarenheter av försöksverk- förändringar. Jo. samheten med avsteg från statlig reglering m.m. 100. Neutral företagsbeskattning. Fi. Särskild bilaga. C. 101. Landskap Näring Kunskap, del l - 4. Jo. 70. Ombudsman för barn och ungdom. S. 102. Svenska kyrkans medlemmar och kyrka- 71 . Teaterns kostnadsutveckling 1975-1990 statfrágan. C. med särskilda studier av Operan. Dramaten 103. En ny sjömanslagstiftning. K. och Riksteatern. U. 104. Konkurrensen inom den kommunala sektorn. C. 72. En kreativ studiemiljö - högskolebiblioteket som 105. Filmkultur och filmkulturell verksamhet i Sverige. pedagogisk resurs. U. Ku. 73. Vänersjöfarten. K. 106. Domstolarna inför 2000-talet. Del A-B. Ju. 74. Krediter för utveckling. UD. 107. Lag om radiokommunikation, m.m. K. 75. Organiserad rasism. A. 108. Tekniskt utrymme för reklamñnansierad 76. Miljön och förpackningarna. M. radio. Ku. 77. Miljön och förpackningarna. Livscykelanalyser 109. Semesterlöneförsäkring för små företag. A. för förpackningsmaterial -beräkning av miljöbelastning. Bilaga. M. 78. Krav pâ förändring - synpunkter från psykiskt störda och anhöriga. S. 79. Det framtida trafrksäkerhetsarbetet. K. 80. Kommunalt partistöd. C. 81. Fastighetsleasing. Ju. 82. Drivkrafter för produktivitet och välstånd. I. 83. FoU för industriell utveckling. Svensk kollektivforskning 1991. l. 84. smuggling och tullbedrägeri. Fi. 85. Historiska arrenden - förslag till friköpslag. Ju. 86. Ny hyreslag. Bo. 87. Yrkesofliceramas pensionsålder och âldersstrtrktur. Fö. 88. Stöd och samordning kring psykiskt störda - ett kunskapsunderlag. S. 89. Försäkringsrörelse i förändring 1. Fi. 90. Konkurrensncutral energibeskatming. Fi. 91. Forskning och utveckling för totalförsvaret. Kartläggning och probleminventering. Fö. 92. Rätt till bostad - om psykiskt stördas boende. S. 93. El frán biobränslen. Det industriella utvecklingsarbetet. N. 94. ELSU 91. Förslag till omfattning, organisation och finansiering av det svenska elsäkerhetsarbetet. N. 95. Översyn av lagstiftningen på kämenergiomrâdet. M. 96. Lantmäteriutbildningar i Luleå och Lund. Bo.

Statens offentliga utredningar 1991

Systematisk förteckning

ustitiedepartementet Pa väg - exempel på förändringsarbeten inom verksamheter för psykiskt störda. [47] ersonregistrering inom arbetslivs-, forsknings- och massm d-ieontrådena, m.m. [21] Tillsynen över halso- och sjukvården. [63] Ombudsman för barn och ungdom. [70] HIV-smittade - ersättning för ideell skada. [34] Krav på förändring - synpunkter från psykiskt Pâföljdsfrågor. Frigivning från anstalt, m.m. [45] störda och anhöriga. [78] Vissa särskilda frågor beträffande integritetsskyddet Stöd och samordning kring psykiskt störda på ADB-området. [62] - ett kunskapsunderlag. [88] Fastighetsleasing. [81] Rätt till bostad - om psykiskt stördas boende. [92] Historiska arrenden - förslag till friköpslag. [85] En våg till delaktighet och inflytande Domstolarna inför 2000-talet. Del A-B. [106] - tolk för döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade och talskadade. [97] Utrikesdepartementet Statens roll vid främjande av export. [3] Kommunikationsdepartementet Bistånd genom internationella organisationer. [48] Den regionala bil- och körkortsadministrationen. [14] Bistånd genom internationella organisationer. Annex 1. Storstadens lrañksystem. överenskommelser om Det multilaterala bistandets organisationer. [49] trafik och miljö i Stockholms- Göteborgs- och Malmö- Bistånd genom internationella organisationer. Annex 2. regionerna. [19] Sverige och u-länderna i FN - en återblick. [50] Säkrare förare [39] Bistånd genom internationella organisationer. Annex 3. Värtersjöfarten [73] Särstudier. [51] Det framtida uafiksåkerhetsarbetet. [79] Krediter för utveckling. [74] En ny sjömanslagstifming; [103] Lag om radiokommunikation, m.m. [107]

örsvarsdepartementet Finansdepartementet pitalkostnader inom försvaret. Nya former för finansiell styrning. [20] Finansiell tillsyn. [2] Branden på Sally Albatross. Den 9-12 januari 1990.[33] sportslig och ekonomisk utveckling inom trav- och Forskning och teknik för flyget. [53] zaloppsponen. [73 Yrkesofficeramas pensionsålder och åldeisstrttktur. [87] Beskattning av kraftfötetag. [8] Forskning och utveckling för totalförsvaret. Kapitalavkasmingen i bytesbalansen. Tre expertrapporter. [27] anläggning och probleminventering. [91] Räkna med miljön! Förslag till natur- och miljöräkenskaper. [37] ocialdepartementet Räkna med miljön! Förslag till natur- och miljö- :värdering av SBU. Statens Beredning för Ut-värde- räkenskaper. Bilagedel. [38] ng av medicinsk metodik. [6] Alkoholbeskattrtingen. [52] .okala sjukförsakringsregister [9] smuggling och tullbedrägeri. [84] nformationens roll som handlingsunderlag - styming Försäkringsrörelse i förändring l. [89] h ekonomi. [15]. Konkurrensneunal energibeskattning. [90] emensamma regler - lagstiftning. klassiñkationer och Kommunal ekonomi i samhållsekonomisk balans nformationsteknologi. [l6]. - statsbidrag för ökat handlingsutrymme och nya orskning och utveckling - epidemiologi, kvalitetssä- samarbetsfonner. [98] ng och Spris utvecklingsprojekt [17]. Neutral företagsbeskattrting. [100] nfonnationsstrukttrr för hälso- och sjukvården - en tvecklingsprocess. [l8]. Utbildningsdepartementet ågra fragor i anslutning till en arbetsgivarperiod inom Särskolan -en primärkommunal skola. [30] jukpenningförsäkringen. [35] Statens arkivdepaer. En utvecklingsplan till borterade foster. m.m. [42] år 2000. [31] dikapp, Välfärd. Rättvisa. [46]

Statens

offentliga

utredningar

Systematisk förteckning

Examination som kvalitetskontroll i högskolan. [44] Civildepartementet Skola - skolbarnsomsorg - en helhet. [54] Aftärstidema. [10] Att förvalta kulturmiljöer. [64] Affärstidema. Bilagedel. [11] Ett samordnat vuxenstudiestöd. [65] Ungdom och makt.[12] Teaterns kostnadsutveckling 1975-1990 Visst går det an! Del 1, 2 och 3. [24] med särskilda studier av Operan, Dramaten Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöken med och Riksteatern. [71] en friare nämndorganisation. [25] En kreativ studiemiljö - högskolebiblioteket som Kommunala entreprenader. Vad är möjligt? En analys pedagogisk resurs. [72] av rättsläget och det statliga regelverkets roll. [26] Konkurrensen i Sverige - en kartläggning av konkur- Jordbruksdepartementet rensförhållandena i 61 branscher. Del 1 och 2. [28] Statistiken inom livsmedelssektom - förslag till Periodiska hälsoundersökningar i vissa statliga, komförändringar. [99] munala och landstingskommunala anställningar. [29] Landskap Näring Kunskap. del 1 - 4. [101] Ny kunskap och fömyelse. [36] Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny Arbetsmarknadsdepartementet organisation av stödet till myndigheter och rege- Flykting- och immigrationspolitiken. [1] ringskansli. [40] Spelreglema pá arbetsmarknaden. [13] Marknadsanpassade service- och stabsfttnktioner - ny Kompetensutveckling - en utmaning. [56] organisation av stödet till myndigheter och rege- - ñnansieringssystemeL ringskansli. Bilagedel. [41] Arbetslöshetsförsälcringen [57] Konkurrens för ökad välfärd. Del 1. Samhall i går, i dag, imorgon. [67] Konkurrens för ökad välfärd. Del 2. Organiserad rasism. [75] Konkurrens för ökad välfärd. Bilagor. [59] Semesterlöneförsäkring för små företag. [109] Olika men ända lika. Om invandrarungdomar i det mångkulturella Sverige. [60] Bostadsdepartemntet Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverk- Ett nytt BFR - Byggforskningen på 90-talet. [23] samheten med avsteg från statlig reglering m.m. [68] Den framtida länsbostadsnåmnden. [43] Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverk- Statens bostadskredimämnd - organisation och samheten med avsteg från statlig reglering m.m.

dimensionering. [6 l] Särskild bilaga. [69] Ny hyreslag. [86] Kommunalt partistöd. [80] Lantmäteriutbildningar i Luleå och Lund. [96] Svenska kyrkans medlemmar och kyrka-

statfrâgan. [102] Konkurrensen inom den kommunala sektorn. [104] Industridepartementet Översyn av lagstiftningen om träftberrávara. [22] Ett nytt turistråd. [58] Miljödepartementet Hemslöjd i samverkan [66] Drivkrafter för produktivitet och välstånd. [82] Miljölagstiftningen i framtiden. [4] FoU för industriell utveckling. Svensk kollektiv- Miljölagstiftttingen i framtiden. Bilagedel. Sekretariatets kartläggning och analys. [5] forskning 1991. [83] Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. [32] Näringsdepartementet Sveriges nationalrapport till FNs konferens om miljö och utveckling - UNCED 1992.[55] El fran biobränslen. Det industriella utvecklingsarbetet. [93] ELSU 91. Förslag till omfattning, organisation och finansiering av det svenska elsäkerhetsarbetet. [94]

Statens 1991

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Miljön och förpackningarna. [76] Miljön och förpackningarna. Livscykelanalyser för föipackningsmalerial - beräkning av miljöbclasming. Bilaga. [77] Översyn av lagstiftningen på kämenergiområdel.[95]

Kulturdepartementet Filmkultur och ñlmkulturell verksamhet i Sverige. [105] Tekniskt utrymme för reklamñnansierad radio. [108]

NSSI

ALLMÄNNA FÖRLAGET

XOSZ-SLCO

BESTÄLLNINGAR: ALLMÄNNA FÖRLAGET, KUNDTJÄNST, 10647 STOCKHOLM, TEL: 08-739 9630, FAX: 08-739 9548. INFORMATIONSBOKHANDELN, MALMTORGSGATAN 5 (v10 BRUNKEBERGSTORG), STOCKHOLM.