Drivkrafter för produktivitet och välstånd : Produktivitetsdelegationens betänkande
Hänvisat till av
- Prop. 1991/92:100: med förslag till statsbudget för budgetåret 1992/93, avsnitt 1, 10 och 12
- Prop. 1991/92:51: om en ny småföretagspolitik, avsnitt 2.2
- Prop. 1992/93:169: om högre utbildning för ökad kompetens, avsnitt 3
- Prop. 1992/93:170: Forskning för kunskap och framsteg, avsnitt 6.2 och 150
- Prop. 1992/93:56: Ny konkurrenslagstiftning, avsnitt 2
- Prop. 1993/94:162: Handel med el i konkurrens, avsnitt 4.2
- Prop. 1995/96:25: En politik för arbete, trygghet och utveckling, avsnitt 2.1
- Prop. 1996/97:53: Infrastrukturinriktning för framtida transporter, avsnitt 1
- SOU 2025:96: Fler möjligheter till ökat välstånd, avsnitt 1.1, 7.3, 12.1.2 och 17.4.2
- SOU 1992:19: Långtidsutredningen 1992 Bil. 19,[LU 92]., avsnitt 1
- SOU 1992:7: Kompetensutveckling : en nationell strategi : slutbetänkande, avsnitt 3.3 och 4.1.4
- SOU 1993:16: Nya villkor för ekonomi och politik Bilagedel 1,Ekonomikommissionens förslag. Bilagedel 1,, avsnitt 4.2, 104, 196, 198 och 200
- SOU 1993:70: Strategi för småföretagsutveckling, avsnitt 3
- SOU 1994:132: Landstingens ansvar för kliniskt forsknings- och utvecklingsarbete : delbetänkande, avsnitt 9
- SOU 1994:41: Ledighetslagstiftningen - en översyn, avsnitt 6.6 och 8.2.1
- SOU 1994:45: Grunden för livslångt lärande, avsnitt 8
- SOU 1994:48: Kunskap för utveckling betänkande. Bilagedel, avsnitt 1
- SOU 1994:6: Sweden and Europe committee of enquiry: Consequences of the EU for Sweden - the economy : summary and conclusions, avsnitt 458
- SOU 1994:94: Dagspressen i 1990-talets medielandskap : en expertrapport från Pressutredningen -94, avsnitt 3.2 och 8
- SOU 1995:4: Långtidsutredningen 1995. Bil. 2,, avsnitt 2.4, 2.6, 6.2, 7.4 och 554 m.fl.
+18 fler
- SOU 1996:27: En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande : delbetänkande, avsnitt 78
- SOU 1996:34: Aktiv arbetsmarknadspolitik betänkande. Expertbilaga, avsnitt 3.2 och 390
- SOU 1996:70: Samverkan mellan högskolan och näringslivet : huvudbetänkande, avsnitt 10
- SOU 1996:90: Sammanhållet studiestöd : slutbetänkande, avsnitt 10
- SOU 1997:17: Skatter, tjänster och sysselsättning betänkande. Bilagor, avsnitt 7.7 och 378
- SOU 1997:25: Svensk mat - på EU-fat, avsnitt 60
- SOU 1997:35: Heading for a new transport policy final report, avsnitt 5, 318 och 350
- SOU 1999:141: Från Kunskapslyftet till en strategi för livslångt lärande ett perspektiv på svensk vuxenutbildningspolitik : rapport från Kunskapslyftskommittén, avsnitt 94
- SOU 1999:27: DELTA utredningen om deltidsarbete, tillfälliga jobb och arbetslöshetsersättning : betänkande, avsnitt 9.1
- SOU 1999:39: Vuxenutbildning för alla? andra året med kunskapslyftet : delbetänkande, avsnitt 454
- SOU 1999:69: Individen och arbetslivet perspektiv på det samtida arbetslivet kring sekelskiftet 2000 : slutbetänkande från Arbetslivsdelegationen, avsnitt 246
- Ds 2002:30: Arbetskraftsutbudet och välfärden - Aktuell politik och framtida utmaningar, avsnitt 5.2 och 1990
- Dir. 1991:118: Översyn av den arbetsrättsliga lagstiftningen
- Dir. 1992:106: Kommission om den ekonomiska politiken
- Dir. 1992:30: Hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation, avsnitt 2.3
- Dir. 1992:48: Effektivare vuxenutbildning
- Dir. 1993:39: Utredning om förlängd skolgång och sänkt skolpliktsålder
- Dir. 1995:67: Ett nationellt kunskapslyft för vuxna
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2014
å å E å f
å E i
BETÄN KAN DE
PRODU KTIVlTETS DELEGATION ENS
SOU 199182
Drivkrafter
för produktivitet
och välstånd
Drivkrafter för
produktivitet
välstånd och
PRODUKTIVITETSDELEGATIONENS BETÄNKANDE SOU 1991 82
Produktivitetsdelegationens betänkande och expertrapporter
Adress Allmänna Förlaget
Kundtjänst
106 47 Stockholm Tel 08 739 96 30 Telefax 08739 95 48
Publikationerna kan också köpas
i Informationsbokhandeln,
Malmtorgsgatan Stockholm
Stockholm l99l
Norstedts Tryckeri
ISBN ISBN 9l-38-1088l-X ISSN ISSN 0375-25OX Best. nr 38-82966-5
Till regeringen
Genom beslut den 289 1989 bemyndigade regeringen dåva-
rande industriministern Nordberg att tillkalla delegation en
med uppdrag att genomföra utredning om produktivitetens
en utveckling i Sverige.
Som ordförande tillkallades generaldirektör Allan Larsson och
huvudsekreterare fil. kand. Rolf Skog. Under utredningsom
arbete entledigades Larsson på begäran from 1990-
ens egen 02-27 och Skog fr.o.m 1990-12-01. Ny ordförande fr.o.m 1990- 04-01 blev ekon. lic. Klas Eklund och huv-udsekreterare ny fr.o.m 1991-01-01 blev ekon. dr. Urban Karlström. Fil. dr. Lennart Erixon anställdes biträdande sekreterare fr.o.m som 1990-02-26 för bistå delegationen med visst utredningsaratt
bete och fil. kand. Peter Blomquist fr.o.m 1991-08-12 för hjälp
med administrativa göromål.
Ledamöter i delegationen har varit ekonom Dan Andersson,
professor Sven-Erik Andersson, docent Villy Bergström, statis-
tikchef Ann-Marie Brâthén, överdirektör Alf Carling tom
1991-04-30, generaldirektör Birgit Erngren, professor Hans G. Forsberg, professor Marianne Frankenhaeuser, fil. dr. Hans- Olof Hagén [from 1990-10-09, finansråd Lars 1-leikensten
direktör Jan Herin, direktör Lars Hillbom,
from 1990-02-15,
professor Lennart Hjalmarsson, sakkunnig Mats Isaksson [from 1990-05-21 t.o.m 1991-09-30, direktör Olle Johansson 1990-02-01, professor Lars Lundberg, koncernchef
from
Kjell Nilsson, utredningschef Roland Spånt, professor Eskil
Wadensjö och utredningschef Christer Öhman tom 1990-
09-09.
Delegationen får härmed överlämna sitt huvudbetänkande.
Två särskilda yttranden har lämnats Jan Herin, Olle Johans-
av
och Kjell Nilsson, samt Dan Andersson, Villy Bergström
son
och Roland Spånt. Som underlag för sitt arbete har delegatio-
nen utgivit ett antal böcker och rapporter, förtecknas i som en bilaga till detta betänkande.
Stockholm den 310 1991
Klas Eklund
Dan Andersson Sven-Erik Andersson Villy Bergström Ann-Marie Brâthén Birgit Erngren Hans G Forsberg
Marianne Frankenhaeuser Hans-Olof Hagen
Lars Heikensten Jan Herin Lars Hillbom
Lennart Hjalmarsson Olle Johansson Lars Lundberg Kjell Nilsson Roland Spånt Eskil Wadensjö
Urban Karlström
Innehåll
Sammanfattning 15
Utredningsuppdraget 45
1.1 Direktiv 45 1.2 Delegationens arbete 46 1.3 Disposition betänkandet 48 av
Del Vad är problemet
Inledning 53 2.1 Produktivitetsstagnationen 53
2.2 Vad produktivitetstillväxt 56
ger
2.3 Varför har produktivitetstillväxten dämpats 57
Produktivitet och välfärd 60 3.1 Välfärd, tillväxt och produktivitet 60
3.1.1 Välfärdsbegreppet 60
3.1.2 Tillväxtmåttet 61 3.1.3 Produktivitet och välstånd 62 i Kritiken tillväxten 67 3.2 mot 3.2.1 Tillväxtens sociala kostnader 67 3.2.2 Tillväxten och miljön 68
3.2.3 Tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft 70
3.3 90-talets krav 72 3.4 Slutsats 73
4. Vad är produktivitet 74
4.1 Produktivitet och effektivitet 74 4.1.1 Effektivitet 75
4.1.2 Relationen effektivitet-produktivitet 76
4.1.3 Kvalitet och lönsamhet 78
4.2 Olika produktivitetsbegrepp 81
4.2.1 Totala eller partiella mått 81
4.2.2 Arbetsproduktivitet 82
4.2.3 Arbetsproduktivitet och välstånd 84
4.2.4 Mått på den totala produktiviteten 85
4.3 Slutsatser 89
8 Innehåll
Del
II.
Hur är läget
Den statistiska bilden 93 5.1 Den svenska produktivitetsstatistiken 93 5.2 En statistisk bild 95 ny 5.2.1 Näringslivet som helhet 95
5.2.2 Utvecklingen i delsektorer 97
5.3 Nationalräkenskaper och primärstatistik 104
5.4 Kvalitets- och prismätningsproblemet 108 5.4.1 Olika mätmetoder 109 5.4.2 Fallstudier 111 5.4.3 Hur stort är problemet 112
5.5 Tumregler i tjänstesektorn 114
5.5.1 Finansiell sektor 115
5.5.2 Den offentliga sektorn 115
5.5.3 Alternativa beräkningar 117
5.6 Svensk statistik jämfört med utländsk 120
5.7 Behovet förbättrad statistik 122 av 5.8 Slutsats 123
Sverige jämfört med omvärlden 125
6.1 Utvecklingen i ett längre perspektiv 125
6.2 Sveriges långsiktiga tillväxt jämfört med andra
länders 128
6.3 Sveriges tillväxt under år jämfört med
senare omvärldens 131
6.4 Utvecklingen BNP capita 133
av per
6.4.1 Sverige jämfört med OECD 133
6.4.2 Sverige jämfört med mindre 135
en grupp
6.4.3 Behandlingen den offentliga sektorn 136
av 6.5 Den relativa utvecklingen produktiviteten 137 av
6.6 Produktivitetsutvecklingen inom industrin 141
6.6.1 Svensk industriproduktivitet jämförd med andra
länders 141
6.6.2 När inträffade nedgången 142
6.7 Slutsats 146
Det svenska produktivitetsproblemet 148
7.1 Vad menas med produktivitetsproblem 148
7.2 Sverige i omvärlden 149 7.2.1 Konvergensteorin 149 7.2.2 Kostnader och växelkurser 152
7.3 Produktivitetsutvecklingens betydelse för intern
balans 153
7.3.1 Demografi och växande tjänstesektor 154
Innehåll 9
7.3.2 Skattekvoten 155 7.3.3 Scenarier för svensk ekonomi 156 7.4 Kraven på 90-talet 159 7.5 Slutsats 160
lII. Vad har hänt
Vad bestämmer produktiviteten 165
8.1 Produktivitetens bestämningsfaktorer 165
8.1.1 Produktionsfaktorernas kvalitet 166
8.1.2 Efterfrågetryck och resursutnyttjande 167
8.1.3 Drivkrafter bakom omvandling och tillväxt 168
8.2 Hypoteser produktivitetsstagnationen 170
om 8.3 Analysens uppläggning 172
Arbetskraft och arbetsmarknad 174 9.1 Drivkrafter och produktivitet 174 9.2 Arbetskraftens sammansättning 175 9.3 Utbildning 177
9.3.1 Utbildningens effekter på produktiviteten 178
9.3.2 Utbildningens omfattning 179
9.3.3 Var finns de utbildade 180 9.3.4 Utbildningens kvalitet 182 9.3.5 Slutsats 189 9.4 Arbetsmarknadens funktionssätt 190 9.4.1 Den externa arbetsmarknaden 190 9.4.2 Interna arbetsmarknader 192 9.5 Lönebildning och belöningssystem 194
9.5.1 Lönenivåns och löneskillnadernas betydelse 194
9.5.2 Lönesystemens betydelse 198
9.5.3 Vad skall belönas 201 9.5.4 Andra belöningar 202 9.6 Skatterna 204 9.7 Arbetsorganisation 206
9.7.1 Från ordergivande till lärande organisation 206
9.7.2 Har Sverige hängt med 208 9.8 Frånvaro och arbetstider 211
9.8.1 Arbetstidens längd 211
9.8.2 Frånvaron 213
9.9 Arbetslöshet och produktivitet 219
9.9.1 Arbetslöshetens påverkan på produktiviteten 219
9.9.2 Arbetslöshetens betydelse enligt olika
ansatser 220 9.9.3 Den svenska utvecklingen 222 9.10 Slutsatser 224
10 Innehåll
10. Kapitalbildningen 226
10.1 Drivkrafter för produktivitet 226 10.2 Investeringarna och produktiviteten 227 l0.2.l Investeringarna under tidigare perioder 227
10.2.2 Investeringarnas betydelse för produktivi-
tetstillväxten 229 10.2.3 Investeringarna och stagnationen 232
lO.2.4 Kort- och långsiktiga faktorer 236
l0.2.5 Slutsats 239 10.3 Drivkrafter för investeringar 240
l0.3.l Lönsamhet och relativ avkastning 241 l0.3.2 Skattesystemet 245
10.4 Sparandet 248 10.5 Kapitalets produktivitet 251
l0.5.1 Kapitalproduktivitetens utveckling 252
lO.5.2 Obsolet kapital 253 10.5.3 Driftstiderna 254
l0.5.4 Lagerhållning 257 lO.5.5 Utnyttjandet fastighetskapitalet 258
av 10.6 Kapitalmarknadens funktionssätt 259 10.7 Infrastrukturen 262 lO.7.l Infrastruktur och produktivitet 262
l0.7.2 Infrastrukturkapitalet i Sverige 263
10.8 Den sociala organisationens betydelse 266 10.9 Slutsatser 267
ll. Strukturomvandling och teknikspridning 269
11.1 Drivkrafter för produktivitet 269
11.2 Branschstruktur och överflyttningseffekter 270
1l.2.1 Överflyttningseffekter 270
ll.2.2 Branschstruktur och komparativa fördelar 273
ll.2.3 Effekter på totalfaktorproduktiviteten 275
11.3 Har Sverige för lite high-tech 275 1l.3.l Omfattningen den högteknologiska
av produktionen 276 ll.3.2 Effekter på produktiviteten 279
11.4 Hur snabbt går strukturomvandlingen 281
11.5 Omvandlingstryck och drivkrafter för strukturomvandling 282 l1.5.1 Internationaliseringen 283
1l.5.2 Inhemska drivkrafter för strukturom-
vandling 283
11.6 FoU, teknikspridning och produktivitet 285
11.6.1 FoUs effekter på produktiviteten 285 1l.6.2 Svensk FoU-verksamhet 286
11.6.3 Teknikspridning 290
Innehåll 11
11.7 Finansieringsfrågor 291 ll.7.l Statligt innovationsstöd 292
1l.7.2 Venture-capital-marknaden 294 11.8 Slutsatser 295
12. Konkurrens och regleringar 298
12.1 Konkurrens och omvandlingstryck 298
12.2 Bristande konkurrens 299 l2.2.l Olika former konkurrensbegränsningar 300 av l2.2.2 Effekter bristande konkurrens 302 av 12.3 Konkurrensen i Sverige 304 l2.3.l Utvecklingen konkurrensen 305 av l2.3.2 Sektorskillnader 307 12.3.3 Effekter på produktiviteten 308 12.4 Internationalisering, konkurrens och produktivitet 311 l2.4.l Internationalisering och produktivitet i teorin 31 1 l2.4.2 Internationaliseringen i praktiken 313
l2.4.3 Effekter på produktiviteten 316
12.5 Regleringar och produktivitet 318
12.5.1 Motiv för regleringar 319
12.5.2 Regleringars effekter 321
125.3 Påverkan på produktiviteten 324 12.6 Fallstudier 325
12.6. 1 Miljöregleringar 325
12.62 Byggsektorn 327
l2.6.3 Jordbruk och livsmedel 329 12.6.4 Skogen 331
12.6.5 Transportsektorn 333
12.66 Slutsats 334
12.7 Den offentliga sektorn 335
l2.7.l Huvudmannaskap och konkurrens 335 l2.7.2 Sjuk- och hälsovård 338 12.7.3 Skattekvoten 339 12.8 Ny konkurrenslag 340 12.9 Slutsatser 342
IV.
Del Vad bör göras
13. Utgångspunkter för strategi för höjd produktivitet 345
en 13.1 Varför har produktivitetstillväxten dämpats 345 l3.l.1 Nedgången under 1970-talet 346 l3.l.2 Varför växer Sverige långsamt 347
13.2 Utgångspunkter för politiken 350
12 Innehåll
13.3 Rollfördelningen i ekonomin 353 13.3.1 Behovet politiska insatser 353 av 13.3.2 Statens och företagens 354 ansvar 13.4 Slutsats 354
14. Företagens och organisationernas 356 ansvar 14.1 Delat ansvar 356 14.2 Arbetsorganisationen 357 l4.2.l Samtidigt och långsiktigt förändringsarbete 357 14.2.2 En modern organisation 359 14.3 Kapitalrationalisering 361 14.4 Kvalitetssäkring 362 14.5 Omvandlingstryck 364 l4.5.l Yttre och inre tryck 364 l4.5.2 Tryck genom kortade cykeltider 366 14.6 Lönebildning 367 14.6.1 Lönenivån 367 l4.6.2 En produktivitetsbefrämjande lönestruktur 368 14.7 Organisationerna 371 14.8 Hur påverka attityder 371 l4.8.1 Ledningens 372 ansvar I4.8.2 Kunskapsspridning 373
15. Statsmakternas uppgift 375 15.1 Vad kan staten göra 375 l5.1.l Nya förutsättningar för ekonomisk politik 375 l5.l.2 Den ekonomiska politikens uppgift 376 15.2 Stabiliseringspolitiken 378 15.3 Det mänskliga kapitalet 379 l5.3.l Utbildning 379 15.3.2 Arbetsmarknaden och arbetsmarknadspolitiken 385 15.3.3 Arbetsmiljö och arbetsorganisation 386 15.4 Realkapitalet 387 l5.4.1 Kapitalbildningen 388 l5.4.2 Infrastrukturen 391 15.4.3 Sparandet 394 l5.4.4 Kapitalutnyttjandet 396 15.5 Teknisk utveckling 397 15.6 Konkurrens och resursallokering 399 l5.6.l Internationaliseringen 400 15.6.2 Konkurrenspolitik 402 15.6.3 Regleringar 403
Innehåll 13
15.7 Skattesystemet och den offentliga sektorn 404 l5.7.l Höjd produktivitet i offentlig sektor 405
l5.7.2 skattesystemet 407 15.8 En helhetsstrategi för produktivitet 409
Särskilda yttranden 4 l 4
Bilagor
Delegationens ledamöter 427 Direktiven 429 Uppdrag samarbete med arbetslivfonden 436 om
Tilläggsdirektiv 437 Förteckning över publicerade rapporter 438
Sammanfattning
Sverige har produktivitetsproblem de kan övervinnas drivkrafterna - men om för förnyelse och förkovran förstärks och omvandlingstrycket i den svenska ekonomin skärps. Detta är huvudslutsatsen i produktivitetsdelegationens betänkande.
Produktivitetstillväxten har dämpats under 1970- och 80-talen, i Sverige liksom i andra västländer. Den svenska tillväxten har dock fallit Nedmer. gången har skett vid två perioder; vid mitten 1970-talet och under slutet av av 1980-talet. En viktig orsak till eftersläpningen under dessa perioder är utformningen stabiliseringspolitiken, minskat omvandlingstrycket och försvaav som gat drivkrafterna för kapitalbildning i Sverige. Det finns också strukturella tillväxtproblem i svensk ekonomi. Mot denna bakgrund föreslår produktivitetsdelegationen strategi för en tillväxt med tre huvudinslag
l Skärpt konkurrens för att stärka drivkrafterna för produktivitet och öka
omvandlingstrycket. Detta innefattar bl. a. fast växelkurs, stängd akutmottagning, EG-medlemskap och introduktion av mer konkurrens i fler branscher, inte minst i den offentliga sektorn. 2 Förbättrade drivkrafter för människors arbete och förkovran; bättre utbildning, effektiv arbetsorganisation samt lönebildning premien mer en som erar kompetensutveckling och ansvar. 3 Förbättrade drivkrafter för realkapitalbildning; fasta stabiliseringspolitiska spelregler, bättre relativ avkastning på reala investeringar, bättre stimulans för sparande och för modernisering infrastrukturen. ett program av Delegationen menar att programmet för tillväxt bör genomföras snarast och samlat. En fortsatt svag produktivitetsutveckling kommer att medföra svåra ekonomiska problem, med försämrad konkurrenskraft och risk för stora skattehöjningar.
Utgångspunkter
I
Produktivitetsdelegationen
Produktivitetsdelegationen tillsattes 1989 med uppdrag att utreda bakgrunden till den långsamma produktivitetstillväxten och regeringen underlag för tillväxtbefrämjande politik. ge en Delegationen expertkommitté, med ledamöter från näär en ringsliv, intresseorganisationer, administration och forskning och har haft till uppgift att besvara fyra frågor
I-Iur skall mäta produktivitet i avancerad, internatio- 0 man en naliserad tjänsteekonomi 0 Vad bestämmer produktivitetsutvecklingen i Sverige Har Sverige produktivitetsproblem, och vad beror de i så fall 0 på Vad kan göra åt dem 0 man
Delegationen har aktivt samarbetat med arbetslivsfonden, för studera samspelet mellan arbetsorganisation och produktiatt vitet och initiera praktiskt förändringsarbete på några arbetsplatser. Vidare har delegationen genomfört ett omfattande utredningsarbete, vilket resulterat i tio volymer med expertrapporter. Dessutom har delegationen låtit publicera en debattbok vad kan göras för att modernisera arbetsorgaom som nisationen. Föreliggande betänkande summerar delegationens slutsatser och rekommendationer.
Bakgrunden
Bakgrunden till tillsättandet delegationen är den nedgång av av produktivitetstillväxten som drabbat hela västvärlden sedan mitten l970-talet. Produktivitetstillväxten i OECD-områav det under 1970- och 80-talen bara hälften 1960-talets. var av Utvecklingen är i stort sett densamma i alla västliga industriländer. En rad utredningar har genomförts runtom i världen för att utröna orsakerna till dämpningen tillväxten. Fyra typer av av förklaringar har presenterats
Att nedgången skulle följd akuta chocker under vara en av 1970-talet, då framför allt oljekriserna.
18 Sammanfattning
2 Att nedgången återgång till det normala, efter 1950är en och 60-talens extremt goda tillväxt. Den sistnämnda skulle då följden ett antal tillväxtbefrämjande faktorer vara av som förelåg efter det andra världskriget, och som bl.a hängde med återuppbyggnaden efter kriget. När dessa samman faktorer gradvis klingade ut, dämpades tillväxten. 3 Att nedgången skulle vara en följd av att västländernas ekonomier fungerat trögare, framför allt pga högre skatter och fler regleringar. 4 Att stagnationen skulle resultatet dålig och alltmer vara av kortsiktig företagsledning, samt en alltmer otidsenlig arbetsorganisation.
Iden svenska debatten har samtliga dessa förklaringar diskuterats. Dessutom har stort intresse ägnats frågan hur den svenska tillväxten förhållit sig till den i jämförbara länder. Vad som särskilt diskuterats i detta sammanhang har varit skattesystemet, omfattningen av den offentliga sektorn och effekterna av olika regleringar. Delegationen har undersökt alla dessa frågor, inte känt men sig bunden dem. Under utredningsarbetets gång har vi av funnit det nödvändigt att omformulera hypoteser och bredda för undersökningen. ramen
Drivkrafter och omvandlingstryck
Delegationens analys har utgått från två centrala begrepp. För det första vilka finns för människor och företag
drivkrafter som
att höja produktiviteten. För det andra vilket omvandlingstryck som riktas mot ekonomin. Produktivitet är vad får ut insatta resurser. Man kan man av antingen mäta arbetsproduktiviteten [produktionen per arbetad timme] eller totalproduktiviteten produktionsresultatet i förhållande till insatserna såväl arbete som kapital. Produkav tivitetsutvecklingen beror därmed kvalitet och på resursernas hur väl de utnyttjas.
0 Med arbetskraftens kvalitet menas människors motivation, utbildning, kreativitet och förmåga att hantera förändringar. O Med kapitalets kvalitet hur modern kapitalstocken är, menas dess tekniska nivå, etc. 0 Med effektiviteten i resursutnyttjandet menas att varje människa skall hamna på plats, där hon får tillfälle att utveckla en hela sin potential i rätt företag, i rätt bransch och på rätt -
Sammanfattning 19
plats inom företaget. På sätt skall kapitalet investeras
samma där det störst resultat. ger
Allt detta bestämmer produktiviteten i ett statiskt perspektiv
hur de givna utnyttjas. I det långa loppet är - resurserna emellertid inte produktionsresurser gång för alla givna; de en
kan utvecklas, förbättras och förnyas. Produktiva
resurser, konkurrenskraft och komparativa fördelar är därmed något
skapas och förädlas. I detta perspektiv blir det centrala
som
vilka drivkrafter finns för att höja produktionsresursernas
som kvalitet och förbättra resursutnyttjandet. Det handlar, för att konkret, att det skall löna vara mer om sig för individen förkovra sig, utbilda sig, arbeta att ta ansvar,
och spara. För företagen skall det löna sig mer att investera i produktion, utveckla teknik och höja kvaliteten än att söka
ny monopol eller spekulera i statspapper. Det innebär också att strategi för produktivitet senare en
inte handlar att garantera företagen lönsamhet eller en
om bred, bekväm och asfalterad väg framåt. Tvärtom handlar det
att ett tydligt omvandlingstryck måste finnas. Företagen
om strävar normalt inte efter produktivitet, utan efter lönsamhet;
de får ökad lönsamhet genom monopol och subventioner,
om
kommer de att sträva efter detta snarare än höjd produktivitet. De måste därför veta, att de inte ständigt förbättrar
om produktivitet och kvalitet, så kommer de att drabbas genom --
konkurrensen och detta utan att statsmakterna rycker in för
-
att rädda dem med devalveringar, skattesänkningar eller sub-
ventioner.
Det är således i spänningsfältet mellan omvandlingstryck och drivkrafter produktivitetsutvecklingen avgörs. Ett
som
hårt omvandlingstryck, drabbar den inte ständigt
som som
förbättrar sig och samtidigt drivkrafter belönar den som
- som
lyckas; detta är grunden för snabb produktivitetstillväxt.
en
Det är denna väglett delegationens analys av det
syn som
svenska produktivitetsproblemet.
Varför produktivitet
Produktivitetens utveckling är grunden för det materiella välståndet. Om den totala produktionen skall räcka till höjda reallöner, god offentlig service och tillräckligt stor export för att betala importen och det dessutom skall vara möjligt att
arbeta färre timmar och slita mindre på naturresurserna då -
måste produktiviteten ökas.
20 Sammanfattning
Under det sekel gått sedan industrialiseringen Sveri-
som av
ge tog sin början, har produktiviteten mångdubblats. Detta är
grunden för den historiskt exempellösa stegring välståndet av som skett under samma tid. Sverige har förvandlats från ett
fattigt land till ett välfärdssamhälle. Arbetstiderna har kortats, reallönerna flerdubblats, boendestandarden lyfts, folkhälsan förbättrats och utbildningsnivån höjts.
För att det materiella välståndet skall fortsätta att växa,
måste produktiviteten fortsätta att stiga. Också för långsik-
en
tigt hållbar förbättring miljön, krävs resurssnål
av en mer produktion. Samtidigt har Sveriges ekonomi akuta problem, för sin som
lösning kräver ökad produktivitet.
0 Under de senaste decennierna har lönekostnaderna stigit
långt snabbare än produktiviteten och snabbare än i kon-
kurrentländerna. Under delen 1980-talet ökade senare av produktionen per timme med procent året, medan de en om nominella timlönerna ökade med l0 procent år. Det har per lett till inflation och försämrad konkurrenskraft. Problemen
har kunnat skylas över med devalveringar. Denna väg är inte längre framkomlig. Det ställer kravet att snabbt kost-
pressa
nadsstegringen och samtidigt höja produktiviteten.
Även andra krav har snabbare produktiviteten. När O växt än summan av alla krav med bred marginal överstigit den ekono-
miska tillväxten har resultatet blivit bytesbalansunderskott
och inflation. För att inflationen skall kunna brytas utan
stora sociala kostnader, krävs snabbare produktivitetstill-
en växt.
0 En fortsatt produktivitetsökning skulle medföra struk-
svag
turella obalanser i den inhemska ekonomin. Den offentliga sektorn finansieras med skatter. Vid långsam produktivitetsökning i offentlig verksamhet, krävs att en allt större andel av
de arbetade timmarna utförs där. Det innebär att skattekvo-
ten måste höjas. Om detta skall kunna undvikas, måste
pro-
duktivitetstillväxtenen ökas i den offentliga sektorn. Kraven skärps av att det största transfereringssystemet, ATP, för att fungera kräver relativt god ekonomisk tillväxt.
en
Sverige har således produktivitetsproblem i den meningen att dagens produktivitetstillväxt är för låg i förhållande till människors krav och önskningar, såväl vad gäller privat offentlig
som konsumtion. Detta medför problem med konkurrenskraften
och finansieringen den offentliga sektorn. En fortsatt
av svag
produktivitetstillväxt leder också i sin förlängning till hårdnan-
Sammanfattning 21
de strid mellan olika fördelningen, med risk för
grupper om
skärpta sociala konflikter. Det är därför väsentligt att arbeta för ökad produktivitet oavsett Sverige halkar efter eller
om ej.
Produktivitetstillvâxten jämfört med omvärldens är dock viktig perspektiv. Den påverkar konkurrenskraf-
ur ett annat medborgarnas relativa standard, dvs standarden i ten och avgör förhållande till levnadsnivån i andra länder. Långsam tillväxt
produktiviteten jämfört med andra länder medför att Sveri-
av
gradvis måste börja konkurrera med varor och tjänster som
ge
lägre reallöner jämfört med omvärlden. Långsam produkti-
ger vitetstillväxt därför successiv eftersläpning standardger en av utvecklingen. Sveriges medborgare skall kunna ha hög För att
standard i förhållande till andra, krävs således en produktivi-
tetstillväxt minst i takt med konkurrenternas.
Kan vi lita på statistiken
En del delegationens arbete har bestått i att granska vad vi
av
produktivitetens utveckling. Därvid har konstaterats
vet om
att statistiken fått allt svårare att fånga förändringar av pro-
duktiviteten.
En orsak produktionen blir allt intemationali-
är att mer serad. Därmed blir det allt svårare att särskilja nationella kom-
ponenter och bidrag till de färdiga produkterna. En orsak är, att produktionen blir allt differentie-
annan mer
rad och tjänsteinriktad. Kvalitetsförbättringar blir ett allt vikti-
konkurrensmedel. Det gör det svårare att avgöra hur stor gare
del prishöjning är att betrakta inflation och hur
av en som som del är ersättning för ökad kvalitet. Problemet är stor som
särskilt stort vid tjänsteproduktion eftersom konsumtion av tjänster i hög grad handlar just upplevd kvalitet. I takt med
om
tjänstesektorn ökat sin andel ekonomin, har därför
att av produktivitetsmåtten blivit allt osäkra. mer
Särskilt stora är problemen vad gäller mätning av produktivii den offentliga sektorn. I de svenska nationalräkenska-
teten
produktivitetsökningen i offentlig verksamhet till
perna sätts
noll. Också för några branscher i den privata tjänstesektorn
utnyttjas likartade tumregler.
Svårigheterna att mäta kvalitetsförändringar har medfört att produktivitetsökningen i delar tjänstesektorn sannolikt
av un-
derskattats i statistiken. Några detaljstudier som delegationen låtit utföra den privata tjänstesektorn tyder på att den
av
verkliga produktivitetsökningen, då hänsyn tas till förbättrad
22 Sammanfattning
produktkvalitet, varit högre än den noterats i nationalräsom kenskaperna. Osäkerheten den offentliga sektorn är Delegatioom större. nens uppfattning är att stora delar den offentliga sektorn av
uppvisade en mycket sannolikt t.0.m. negativ produkti-
svag vitetsutveckling under den snabba utbyggnaden på 1960- och
70-talen. Sannolikt har emellertid produktivitetsutvecklingen
i den offentliga verksamheten förbättrats under l980-talet.
På grund dessa och andra mätproblem, olika av samt met0der att lösa dem, föreligger betydande svårigheter det när gäller att jämföra den svenska utvecklingen med den i omvärlden. Allmänt gäller därför att bör visa varsamhet vid man stor internationella produktivitetsjämförelser.
Förbättrad statistik
Statistiken i alla länder är således osäker. Det går dock - inte att hävda att eventuell statistisk missvisning under en senare år skulle ökat så kraftigt och så systematiskt i unde-rskattande riktning att den i sig förklarar den uppmätta nedgången av tillväxten. Inte heller kan statistikbrister förklara det svenska tillväxtmönstret i förhållande till andra länder. Det finns ingen anledning att tro att den svenska statistiken under de senaste åren plötsligt skulle blivit sämre andra länders än när det gäller att fånga produktivitetsökningar. Tvärtom tyder det mesta på att den svenska statistiken förhållandevis är av hög kvalitet.
Likväl bör statistiken förbättras. I Sverige saknas officiell produktivitetsstatistik. De mått i den allmänna som anges debatten är oftast sammanställningar från olika statistikkällor, inte alltid är inbördes konsistenta. Delegationen som anser att detta brist. rekommenderar är en Vi därför följande
0 SCB bör i uppdrag att utveckla och för löpande ansvara en produktivitetsstatistik, bör omfatta såväl arbetsproduksom tivitet som totalfaktorproduktivitet. 0 Ett mål bör att ersätta tumregler och antaganden för vara
olika sektorer inklusive den offentliga sektorn] med konkre-
ta, löpande mätningar på så många områden möjligt. som 0 Produktivitetsstatistiken bör förenlig med nationalrävara kenskaperna.
Vid analysen har vi måst utgå från den statistik finns, som om än med vissa reservationer och kompletteringar. Trots brister
Sammanfattning 23
visar den otvetydigt att en reell nedgång av produktivitetstillväxten ägt Detta är utgångspunkten för den analys som i
rum.
det följande skall redovisas.
Vad har hänt
Ett allmänt produktivitetsfall
Produktivitetstillväxten i Sverige den snabbaste i världen var under första hälften l900-talet. Sverige kunde importera av
teknik från andra länder. Kapitalbildningen snabb och
var
utbildningsnivån jämförelsevis hög och stigande. Relationerna på arbetsplatserna förbättrades, symboliserat bl.a. salt-
genom
sjöbadsavtalet, samtidigt villkoren för företagande var
som
goda. Många viktiga svenska innovationer gjorde svensk indu-
stri tekniskt ledande. Under 1950- och 60-talen tillväxten i industrivärlden var
snabb. Orsakerna framför allt ett starkt efterfrågetryck som
var
kom från de återuppbyggnadsbehoven efter kriget samt
stora
liberaliseringen handeln, den breda användningen av viktiga
av
teknologier elektricitetsmotorn och förbränningsmotorn]
samt en stark kapitalbildning. Den svenska produktivitetstillväxten blev under denna peri-
od snabbare någonsin tidigare. Ändå den, relativt sett, än var långsammare i flera andra länder. Orsaken framför allt än var
dessa började från lägre nivå, efter kriget, för att bygga
att en
sönderslagen ekonomi. Redan från 1950-talet började
upp en
således svensk eftersläpning i tillväxttakt; flera andra euro-
en
peiska länder började växa i kapp oss.
Under 1970- och 80-talen bröts tillväxtmönstret i alla väst-
länder. Efter snabb tillväxt under 1960-talet, följde ett
en dramatiskt fall vid mitten l970-talet, i samband med oljeav Även viss återhämtning har skett i prisstegringarna. om en
några länder, har tillväxten i de flesta länder varit låg även under l980-talet. Den samlade produktivitetstillväxten i
OECD-området under l980-talet inte än hälften av var mer
1960-talets. Detta indikerar att grunden för tillbakagången är och hänger med allmänna förändringar av
gemensam samman tillväxtförutsättningarna i världsekonomin.
De tillväxtbefrämjande faktorer varit för handen vid det
som
andra världskrigets slut klingade gradvis ut. När återuppbyggnaden genomförd dämpades nyinvesteringsbehovet. När
var
24 Sammanfattning
handelsliberaliseringen pågått ett tag och de stora initiala vinsterna därav tagits hem, dämpades dess effekter på ytterligare produktivitetstillväxt. Den fulla sysselsättningen drev in-
upp
flationen och dämpade arbetsproduktivitetens tillväxt. Ovanpå försvagningen de långsiktiga tillväxtförutsätt-
av
ningarna kom råvaruprishöjningarna vid mitten 1970-talet,
av som utlöste en akut ekonomisk kris i hela västvärlden. Kapacitetsutnyttjandet och investeringarna föll med negativa ef- fekter på produktiviteten.
Bakom nedgången ligger således rad faktorer, såväl lång-
en
siktiga som kortsiktiga, är för hela västvärl-
som gemensamma den. Nedgången den svenska produktivitetstillväxten är av en del av denna internationella stagnation.
Halkar Sverige efter
Dämpningen av den svenska produktivitetstillväxten har dock varit starkare än i västvärlden helhet. Spridningen
som av tillväxten har varit betydande; vissa har vuxit snabbare, andra
långsammare, och ibland har positionerna växlat. Redan på 1950-talet växte emellertid Sverige långsammare
än genom-
snittet för västländerna. Under 1970-talet blev nedgången
av
produktivitetstillväxten betydligt starkare i Sverige än i
omvärlden. Mellan 1974 och 1977 föll den absoluta produktivi-
tetsnivån i Sverige. Därefter kom period starkare tillväxt,
en av
då Sverige växte ungefär i samma takt övriga industrilän-
som der. Från mitten 1980-talet inträffade emellertid av en ny
stagnationsperiod, som innebar svensk eftersläpning.
en ny Sammantaget innebär detta, att den svenska produktivitetstillväxten under 1970- och 80-talet har varit något än i svagare
omvärlden. Utfallet jämförelsen är i hög grad beroende
av av
med vilka länder samt för vilka perioder och sektorer jämförelsen görs. De säkraste jämförelserna gäller industrins arbetsproduktivitet. Jämförelser totalfaktorproduktivitet för hela
av
ekonomin är vanskliga, dels svårigheter att jämföra kapi-
pga
talstockar dels för att den offentliga sektorns omfång varierar. Om jämför med större länder, såsom hela
man en grupp
OECD-området, blir den svenska eftersläpningen
mer mar-
kant. Detta är delvis följd att omfattar flera
en av gruppen
länder som startar från ett relativt lågt utgångsläge och
som
bl.a därför kan växa tämligen snabbt. Om jämförelsen inskränks till färre, rikare länder, finner Sveriges tillväxt
man att varit i stort sett densamma deras. Jämför arbetsprosom man
duktivitetens utveckling i svensk industri med viktiga konkur-
Sammanfattning 25
rentländer finner påtaglig eftersläpning under 1970-
man en och 80-talen.
Detta har medfört att Sverige sedan 1970 sjunkit från
en
position med ungefär 10 procent högre materiell standard per
capita än OECD-genomsnittet ned till en position mitt i grup-
Sverige är med andra ord inte längre ett land som är rikare
pen. än västländernas genomsnitt, mätt på detta vis.
Tillväxtmönstret
Sveriges rörelse mot mitten har inte varit jämn eller rätlinjig. Eftersläpningen har gått i hack. Den stora nedgången kom vid mitten l970-talet. En nedgång kom under andra
av annan hälften l980-talet. av
Detta mönster är väsentligt för analysen orsakerna bakom
av
stagnationen. Cykliska variationer har uppenbarligen spelat en stor roll för svängningarna i tillväxten. Detta gör det viktigt att skilja mellan kort- och långsiktiga faktorer. Delegationens analys visar att den underliggande, långsiktiga tillväxten totalfaktorproduktiviteten, då den från
av rensas effekter variationer i kapacitetsutnyttjandet, rör sig betydav
ligt stabilt än den årliga, uppmätta produktivitetsföränd-
mer
ringen. Den sjunker gradvis från 1960-talets höga nivå, når
en botten vid slutet 1970-talet och återhämtar sig något vid av mitten 1980-talet, dock utan att nå till GO-talsnivån. av upp
Denna underliggande trend uppvisar inte de kraftiga doppen
vid mitten av 1970-talet och slutet av l980-talet.
Analysen produktivitetsutvecklingen måste därför ske i
av
två steg. För det första måste frågan ställas vad som orsakat de kortsiktiga svängningarna, för det andra måste den långsiktiga, underliggande nedgången analyseras. I båda fallen måste svaret i huvudsak sökas inom Sveriges gränser; delegationen har inte funnit tillräckligt starka belägg
för att den relativt svaga tillväxten av industrins produktivitet i förhållande till viktiga konkurrentländer under 1970- och 80talen kan förklaras med att andra länder kunnat växa snabbare
för att de startat från lägre nivå.
en
Stabiliseringspolitikens betydelse
Att den svenska eftersläpningen under de två senaste decenni-
ut den gör ett hack nedåt vid mitten av 1970erna ser som -
talet, därefter en svag uppgång, och så nedgång vid slutet
en ny
26 Sammanfattning
l980-talet tyder på att den har ett nära samband med av -
stabiliseringspolitiken och utvecklingen på arbetsmarknaden. Att produktivitetsstagnationen vid mitten 1970-talet blev
av så djup i Sverige i förhållande till flera andra länder beror på två faktorer
0 Efterfrågefallet och därmed fallet i kapacitetsutnyttjande
blev större för Sverige än för de flesta andra. Det starka -
oljeberoendet och en energitung industrisammansättning gjorde att oljekriserna slog hårt. Dessutom fick svensk ekonokostnadskris, orsakad snabba löne- och avgifts-
mi en egen av
höjningar. Det medförde ett stort produktionsbortfall.
0 De kortsiktigt negativa effekter på produktiviteten detta gav förstärktes labour hoarding; arbetskraft hölls kvar i före-
av tagen i högre utsträckning än i andra länder. Industripoliti-
ken höll krisföretagen under Trögheterna i den
armarna. svenska ekonomin tycks i denna mening ha varit större.
Resultatet blev ond cirkel Produktionsfallet ledde till minsen
kat kapacitetsutnyttjande, vilket höga fasta kostnader och
pga
inlåsning arbetskraft ledde till både lägre produktivitet och
av
fallande investeringar vilket i sin tur medförde lägre kapital-
-
intensitet dvs att de anställda fick mindre kapital att arbeta
med, och därmed ännu långsammare tillväxt arbetsprodukav tiviteten. Problemen förstärktes politisk vindkantring, som inneav en
bar missnöje med strukturomvandlingen, ovilja till rörlighet och protester mot skrotning av gammalt kapital. En allmän misstro mot industrisamhället bidrog till att dämpa tillväxten. Samtidigt omvandlingstrycket skärptes radikalt, ökade
som omvandlingsmotståndet. Produktivitetstillväxten återhämtade sig först efter två stora
devalveringar i början 1980-talet, vilka höjde kapacitetsut-
av
nyttjande och drog igång investeringarna. De cykliskt negativa effekterna den tidigare periodens labour hoarding vändes då
av
i cykliskt positiv effekt. Under 1983-85 den svenska
en var
produktivitetstillväxten snabbare än i viktiga konkurrentlän-
der.
1980-talets
nedgång
Uppgången blev dock kortvarig. Från mitten l980-talet
av
började en ny, successiv stagnation, och under slutet av 1980-
talet upphörde produktiviteten i industrin nästan helt att
Sammanfattning 27
växa. Här skilde sig Sverige från konkurrenterna, inte som upplevde någon större tillbakagång under period. samma Utvecklingen på arbetsmarknaden är central för att förstå nedgången under senare delen l980-talet. Företagen drog av ned på takten i att ersätta arbete med kapital. Sysselsättningframför allt i industrin, utvecklades långt starkare än i en, andra länder. Näringslivet valde att öka sina investeringar utomlands snabbare än i Sverige. Kapitalintensitetens ökningstakt i den svenska industrin dämpades. Ovanpå det kom desorganisationsfenomen på arbetsmarknaden i samband med överhettningen 1988-1990. De yttrade sig i arbetskraftsbrist, flaskhalsar, stor frånvaro, och hög personalomsättning. Detta orsakade i sin tur stora kostnader i företag och kommuner.
Problemen har djupa rötter
Stabiliseringspolitikens utformning tycks med andra ord vara en viktig förklaring till produktivitetens fluktuationer över tiden, jämfört med andra länder. Stabiliseringspolitiken har dock i sin tur styrts centrala politiska överväganden och av prioriteringar. Problemen har således djupa rötter.
0 Ett centralt element under de senaste decenniernas ekonomiska politik var de stora devalveringarna. De kortvagav en rig produktivitetstillväxt ökat kapacitetsutnyttjande. genom De räddade företagen lönsamhetskriser, minskade ur men samtidigt omvandlingstrycket i ekonomin. 0 Den bristande eftervården devalveringarna inte bara av var ett slumpmässigt misslyckande, utan resultatet att det av svenska politiska och ekonomiska systemet helhet som regering, riksdag och intresseorganisationer inte tillräckligt förmådde prioritera långsiktig tillväxt och inflationsbekämpning. Politiken blev alltför expansiv, vilket inflation och gav överhettning. Problemen förstärktes att avregleringen av av kreditmarknaden kraftigt spådde på konsumtionen. 0 Lönebildningen har inte förmått hålla sig inom de samhällsekonomiska Detta låg i hög grad bakom både inflaramarna. tionen under senare delen l980-talet och den kostnadskris av som gav konkurrenskraftsförluster och fall i kapacitetsutnyttjandet vid mitten l970-talet. Vissa skattehöjningar av har förvärrat kostnadsproblemen.
28 Sammanfattning
Sammantaget kan långsiktig försvagning drivkraftervi se en av för produktivitet den yttersta förklaringen till vad na som som skedde. Samspelet mellan lönebildning, skatte- och transfereringssystem och valutapolitik gjorde att länken mellan insatser för produktivitet å ena sidan och de reala ersättningarna å den andra försvagades. Det nödvändigt att lönsamheten efter den djupa var upp 1970-talskrisen. De stora devalveringarna 1981-82 belönade emellertid företagen med höga vinster utan att de hade slagits för det ökad produktivitet. Det premierade de existegenom rande verksamheterna. Samtidigt medförde devalveringarna att reallönerna pressades ned medan realräntan efter några ökade valutarisker, pressades Drivkrafterna för år, pga av upp. ny kapitalbildning försvagades. Den misslyckade eftervården devalveringarna gjorde av dessutom att den för utlandskonkurrens utsatta sektorn fick svårare att konkurrera med den skyddade, som om resurserna har lättare att vältra över kostnadshöjningar på konsumenterna. Detta medförde, sammantaget, att takten i strukturomvandlingen saktade av jämfört med flera konkurrentländer. Under 1980-talet bröts den tidigare tydliga rörelsen i det svenska specialiseringsmönstret i riktning mot produktion med högt real- och humankapitalinnehåll. Det verkar som om Sverige har tappat en del av de komparativa fördelar vad gäller kapitalintensiv och därmed högproduktiv produktion tidigare - - som styrde tillväxtmönstret. Detta är allvarliga, långsiktiga problem, som låter sig förklaras enbart med att stabiliseringspolitiken misslyckats. Det är viktigt att söka också efter långsiktiga faktorer till den mer trendmässigt svagare produktivitetstillväxten.
10.
Strukturproblem
Delegationens analys har identifierat ett antal strukturella problem, som inverkat negativt på human- och realkapitalbildningen samt på effektiviteten i resursutnyttjandet. Huvuddelen betänkandet [del III] belyser dessa i detalj. Här listas av endast huvudslutsatserna, ytterst kortfattat. Arbetskraftens kvalitet och utnyttjande har påverkats negativt av problem i utbildningssystemet, vilket bl.a medfört att för välutbildade finns i den konkurrensutsatta sektorn. Arbetsorganisationen har ibland haft svårt att ta människors hela potential i bruk. Gammalmodiga styrsystem i den offentliga
Sammanfattning 29
sektorn har gjort att personalen på golvet inte haft drivkraf-
ter att hushålla med eller öka produktiviteten. Utresurser
formningen av vissa transfereringssystem har höjt frånvaron
och kostnaderna.
Realkapitalbildningen har påverkats negativt av stabiliseringspolitiken. Energipolitiken och i mindre grad förmö-
- -
genhetsskatten i småföretag kan dessutom ha påverkat investeringsviljan negativt. Pensionssystemets uppbyggnad har varit faktor bakom det försvagade privata sparandet. Det gamla
en skattesystemet hade starkt snedvridande effekter på låntagande och sparande. Delar infrastrukturen har blivit omoderna av
och otillräckliga. Resursallokeringen har påverkats negativt av regleringar i vissa sektorer. Konkurrens och kundinflytande har ofta varit svaga i den offentliga sektorn. Lönebildningen har inte tillräckligt premierat ansvarstagande och kompetensutveckling. Det bör påpekas, att vi inte kunnat belägga att skattekvoten på makronivå eller omfattningen det offentliga ägandet haft
av
någon tydlig inverkan på produktivitetens utveckling.
Flera av faktorerna här ovan går in i varandra. Åtskilliga av
dem återfinns även i andra länder. Sammantaget finner vi, än
en gång, en allmän, gradvis urholkning drivkrafterna för
av produktivitet inte bara i Sverige utan i de flesta länder. Dock förefaller del dessa krafter ha varit starkare i Sverige än en av på andra håll. i
I ndustriklimatet
Utvecklingen reser därmed också frågor om det industriella klimatet i Sverige. Ett problem har varit den ringa omfattning-
en av utländska investeringar i Sverige. Fler utländska investeringar skulle ge mer kapital, teknik och kanske hårdare ny
konkurrens. För att företagen i internationaliserad värld
en
skall öka sina investeringar i vårt land, måste emellertid det långsiktiga investeringsklimatet vara tillräckligt attraktivt jämfört med andra länder. Det villkoret har inte uppfyllts. Delvis beror detta på naturliga faktorer, vårt perifera
som
geografiska läge. Till detta kommer andra faktorer osäker-
som het energi- och Europapolitiken. Sådana hinder kan dock om övervinnas, genom moderniserad infrastruktur och en genom att skapa ett ekonomiskt klimat i andra avseenden är som mer gynnsamt än i andra länder. Så har emellertid inte skett. Gradvis har politiken under senaste tid vridits i om mer
tillväxtbefrämjande riktning. Skattereformen, de sjukreg-
nya
lerna, ansökan medlemskap i EG och beslutet fast
om om en
30 Sammanfattning
förbindelse med kontinenten är de främsta tecknen. De har dock ännu hunnit verka. Mycket återstår att göra.
för ökad
ll. En strategi produktivitet
Erfarenheterna från 1980-talet måste tas till för att formuvara lera strategi för tillväxt. Delegationen lämnar dels rekomen mendationer till företagen om vad de kan göra för att skynda på produktivitetstillväxten, dels förslag till statsmakterna om för produktivitet bör utformas. Förslagen baseras hur en politik dels på de utredningar delegationen låtit göra, dels på delegationens allmänna erfarenheter och kompetens. Våra reegna kommendationer har två utgångspunkter.
För det första att produktivitetsproblemen har rad orsaker. 0 en Det finns inte någon enda, övergripande faktor kan som pekas den viktigaste. Det finns därför inte heller ut som några möjligheter att enkel formel eller enda genom en en stor åtgärd komma tillrätta med produktivitetsproblemen. I stället krävs rad olika åtgärder, stora små, för att en som tålmodigt och i alla sammanhang förstärka drivkrafterna för produktivt arbete och sparande, förbättra produktionsfaktokvalitet och öka effektiviteten i resursutnyttjandet. rernas OFÖr det andra att uppgiften att öka produktiviteten kräver insatser såväl från statsmakternas sida från företagens som och organisationernas. Statsmakternas uppgift är att utforma ramverket och bidra till att skapa betingelser för långsiktig tillväxt. Viaskatter, transfereringar, lagstiftning, infrastruktur, utbildning, etc, skall statsmakterna lägga en grund för en god produktivitetstillväxt. Det är de enskilda företagens, entreprenörernas och individernas uppgift att utnyttja förutsättningarna till att producera, investera, skapa modern en arbetsorganisation, utveckla teknik, etc. Det är bara ny geenskilda individers konkreta beslut på dessa områden nom politik för produktivitet kan resultat. som en ge
Tillväxtpolitiken skall innefatta stabil stabiliseringspolitik, en via fasta spelregler håller omvandlingstrycket i ekosom uppe nomin. Tillväxtpolitiken måste också sikta till att skapa långsiktiga drivkrafter för tre ting
l Humankapitalbildning
Att stimulera arbetskraftens utbildning, förkovran, vilja att och förmåga hantera ändrade betingelser. ta ansvar att
Sammanfattning 31
2 Realkapitalbildning Att stimulera till sparande och investeringar, skrotning
av
gammalt kapital och förnyelse infrastrukturen.
av
3 Teknisk och organisatorisk förnyelse
Att stimulera till snabb teknisk omvandling, produktut-
veckling samt införandet arbetsorganisation
av en som förmår assimilera teknik. ny
Delegationens uppgift är att lägga förslag till strategi för
en
ökad produktivitet, inte att presentera ett heltäckande, detalje-
rat ekonomiskt-politiskt Det ligger utanför vårt program. uppdrag. Vi har mot denna bakgrund valt att presentera allmänna
riktlinjer snarare än preciserade regelförslag, skattesatser och
tidtabeller.
En del våra förslag kan ha bieffekter på andra områden,
av
vi inte kunnat ta hänsyn till. Det finns också rad viktiga
som en ekonomisk-politiska åtgärder kan motiveras från andra som utgångspunkter än produktivitet och inte återfinns i delesom
gationens förslag.
Där strategi för produktivitet kan komma i konflikt med en
andra mål har delegationen, i enlighet med våra direktiv, sökt belysa målkonflikten, därefter lagt de förslag
men som gynnar
produktivitetstillväxten. Det är andras uppgift att göra avväg-
ningen mellan olika mål. Att åtgärd rekommenderas i detta en
betänkande betyder inte att den från alla aspekter skulle
vara den bästa.
Dock är delegationen övertygad att den strategi här
om som
föreslås gör det möjligt att nå högt ställda sociala mål.
Vad företagen
bör
göra
12. En modern
arbetsorganisation
Den äldre, tayloristiska organisationen inom näringslivet kännetecknades hierarkisk ordning och sönderdelning arbe-
av av
tet. Den anställde blev utbytbar kugge. Denna organisation
en blir alltmer omodern. nu
Sammanfattning
j Konsumenterna har blivit sofistikerade. De kräver högre mer
kvalitet och skräddarsydda produkter. Den tekniken gör
nya det möjligt att i allt fler branscher utnyttja massproduktionens kostnadsfördelar och ändå tillverka ett stort antal varianter av
produkt. Samtidigt ökar de anställdas kompetens, liksom
en deras krav på bättre arbetsmiljö och varierande arbetsuppmer
gifter.
Sammantaget medför detta snabb förändring av synen på en industriell organisation. Många företag, såväl inom industri
tjänsteproduktion, har kunnat kraftigt öka sin produktivi-
som tet att modernisera sin arbetsorganisation. Den nya genom
modellen brukar innehålla följande element
Simultaneous engineering, vilket innebär att olika led i 0
produktionsprocessen utveckling, design, konstruktion, tillverkning i ökad utsträckning sker simultant. skall möjligt krävs samarbete mellan avdel-
0 För att detta vara ningar och bredare kompetens hos de anställda. Plattare organisationer med färre beslutsled. Resultatansva- 0 förs så långt ned i organisationen möjligt. ret som
Mer lagarbete, där tar över varandras uppgifter och där
0 man gamla befattningsgränser suddas ut. .
Rotation mellan uppgifter, för att bredda kompetens och
0 undvika skador kommer ensidigt och monotont arbesom av te.
Bättre personalutbildning, inte är separat funktion,
0 som en
frikopplad från produktionen, utan ligger invävd i arbetet.
De olika inslagen hänger Möjligheten att lyckas med
samman. förändringarna ökar de görs samtidigt och helhet. om som en Detta gäller även offentlig sektor. Också där tyder erfarenhe-
terna på att stora produktivitetsvinster står att vinna genom en arbetsorganisation. Sannolikt är de ofta ännu större än i ny
näringslivet, eftersom omvandlingstrycket varit mindre. Ibland
har också kundkontakterna där varit svagare.
13. Kvalitet och cykeltider
I de främsta företagen är arbetet för bättre kvalitet en integre-
rad del arbetsorganisationen och strävan efter att utnyttja av
företagets alla tillgångar så effektivt som möjligt.
Kvalitet innebär dels att producera det kunderna vill ha som
och beredda betala för, dels att själva tillverkningen skall
är att
fungera väl, med kassationer, reparationer och produktions-
Sammanfattning 33
avbrott. För att uppnå detta tillverkas i den moderna organisa-
tionen enbart det kunden vill ha, så snabbt som möjligt,
som med så mellanlager möjligt och med målet att göra rätt som från början, så att inget behöver kasseras eller repareras. Det kräver medarbetarna har drivkrafter att ständigt öka att kvaliteten. Genom de anställda får större och befoatt ansvar
genheter för kvalitetskontroll och produktutveckling och
-
belönas i enlighet med uppnådda kvalitetsresultaten kan
-
bättre kontroll och löpande uppgradering av produktkvaliteten byggas in i själva arbetsorganisationen. Snabb uppföljning av
uppmätta resultat höjer motivationen. Det interna omvandlingstrycket är ofta hårt. I äldre organi-
sationer försökte minska störningskänsligheten genom
man
buffertlager och reservpersonal. I modernare organisationer gäller den motsatta principen. Produktion och företag skall inte
skyddas utsättas för tryck tvingar dem till utan tvärtom som
ständiga förändringar. Just-in-time-produktion gör företaget
känsligt för störningar. Det driver därmed alla anställextremt da ständigt förbättra kvalitet och driftssäkerhet. Risken är att dock det också skapar så hård att arbetskraften att en press förslits snabbt. Det gäller därför att tillgodogöra sig den resurssnåla organisationens fördelar utan att äventyra de anställdas hälsa och välbefinnande. Ett sätt att höja produktiviteten är att sätta konkreta och
höga mål för hur cykeltiderna från start till färdig produkt
skall kortas. Detta tvingar olika avdelningar att samordna sitt arbete bättre. Det driver därmed på utvecklingen mot att fler
lär sig varandras arbetsuppgifter. En fördel med tidsbaserade mått är att de gör det möjligt att följa tjänstemännens produk-
tivitetsutveckling. Kortade ledtider blir därmed också ett viktigt instrument att
mäta och stimulera produktivitet i den offentliga sektorn. Kortade handläggningstider och kötider innebär ökad kvalitet för medborgarna, och bör påverka lönesättningen för de offentlig-
anställda.
14. Ett produktivitetsbefrämjande
belöningssystem
Lönebildningen ställs inför hårda krav. Den ekonomisknu
politiska handlingsfriheten inskränks den ekonomiska
genom
integrationen. En väl fungerande lönebildning blir därmed än
avgörande för kapacitetsutnyttjande, sysselsättning och mer
produktivitet.
Z 11-1129
34 Sammanfattning
Lönesystemen måste utformas så att de bidrar till höjd produktivitet. Delegationen ser framför sig ett framtida lönesystem med flera inslag.
Lönesystemet skall drivkrafter till utbildning och utge veckling i arbetet. Grunden är att kompetensutveckling bör belönas än i dag. Ökade kunskaper och större mer ansvar
bör avgöra den individuella löneutvecklingen, inte den for-
mella kompetensen eller organisationstillhörigheten. Ju
svårare arbetsuppgifter man utför och fler arbetsuppgif-
ter i kombination kan utföra, desto högre bör lönen bli. man Det finns belägg för att individuella eller gruppbaserade prestationslöner ger ökad produktivitet. Traditionella ackord kan dock ge arbetsskador och sjukskrivningar. Det är viktigt att i det produktionsmått som är basen för prestationslönen inkludera kvalitetsindikatorer. Ovanpå dessa med säkerhet dominerande inslag kan läggas tredje, resultatberoende komponent. Det är då viktigt en
att lösa frågan hur man dels skall belöna dem som arbetar i
verksamheter där resultat inte mäts, dels skall kunna undvika att lönestegringarna sprids på ett inflationsdrivande sätt till andra områden. Vidare är det väsentligt att resultatkomponenten inte baseras på monopolvinster.
När det gäller konjunkturberoende inslag i lönebildningen, föreligger uppenbar målkonflikt. Konjunkturberoende löne-
en sättning innebär att omvandlingstrycket minskar, också men
att anställningstiderna förlängs och möjligheterna till intern kunskapsuppbyggnad ökar. Det förstnämnda har negativa och det sistnämnda positiva effekter på produktivitetstillväxten.
Delegationens bedömning är att de positiva effekterna motiveett visst konjunkturberoende element i lönebildningen. rar Därutöver delegationen att avtal om arbetstider bör menar
kunna träffas, som innebär effektivare utnyttjande av resurser-
längre driftstider. Produktionens krav på flexibilitet na genom och individernas behov valfrihet bör att kombinera. av Redan i dag förekommer kortare skift på obekväm arbetstid. Obekväm arbetstid är dock olika för olika människor. Det understryker vikten mer flexibla arbetstider. av Längre anställningstid, innebär att medarbetaren lär sig som
nya arbetsuppgifter, bör premieras med högre lön. Ingångslö-
för okvalificerad arbetskraft bör inte ligga så högt att nerna
företagen berövas drivkrafter att nyanställa och utbilda
personal. Det här lönesättningen gäller i princip också som sagts om
Sammanfattning 35
för offentlig sektor. Också där bör lönesystemen kunna bli mer produktivitetsbefrämjande de utvecklas i riktning mot
om inslag såväl individuell lönesättning resultatstörre av som löner. De förändringar arbetsorganisation och lönesättning som av här diskuterats, innebär att traditionella fackliga gränser kan
bli föråldrade. Nu gällande befattningsbeskrivningar kommer
att bli obsoleta. Delegationen utveckling framför sig och mer ser en som mer suddar skiljelinjerna mellan arbetare och tjänstemän. Gamut strukturer kan dock blockera önskvärda förändringar av arbetsorganisationen och relativlönerna, och därmed verka
produktivitetshindrande. Parterna bör verka för att utforma
sina organisationer så att de bidrar till att utveckla proegna duktiviteten. Om förändringarna skall ske avtal, samgenom
manslagning organisationer eller på sätt är fråga för
av annat en parterna.
bör
Vad
IV staten
göra
l5. En stabil stabiliseringspolitik
Stabiliseringspolitikens utformning är ett centralt inslag i en politik för att öka omvandlingstrycket. Uppgiften blir att sätta
för den ekonomiska aktiviteten på ett stabilt sätt. ramar mer Statsmakterna bör sålunda inte, det heter, ackommodesom
ra företagens lönsamhetsproblem, sig via skatter, subven-
vare tioner eller växelkurspolitik. Akutmottagningen måste således hållas stängd. Det skall möjligt för företag kompensera för höga kostnader inte vara att eller dålig kvalitet med subventioner. Det minskar drivkrafterför omvandling, rationalisering och kvalitetsförbättringar. na Växelkursen skall fast. Devalveringar kan visserligen ge vara
kortsiktiga produktivitetseffekter via ökat kapacitetsutnytt-
jande, på längre sikt dämpar de omvandlingstrycket. och men
försvagar drivkrafterna för produktivitet. Devalveringar ger
företagen ökad lönsamhet utan att dessa gjort några egna produktiva De sänker reallönerna och dämpar drivkrafinsatser. substituera arbetskraft med kapital. terna att
36 Sammanfattning
Ett inslag i stabiliseringspolitiken är åtgärder för skapa
att
bättre balans i löneförhandlingssystemet. Konfliktvapnen bör
vara jämbördiga. Dagens system med en partssammansatt
nämnd för bedömning samhällsfarliga konflikter bör föränd-
av
ras. Olovliga konflikter bör stävjas.
16. Driv
på internationaliseringen
Internationaliseringen av ekonomin driver fram ökad produkti-
vitet. Internationell konkurrens medför ett starkt omvandlingstryck. Ett centralt inslag i strategi för ökad produktivien
tet är därför att frihandelslinjen i handelspolitiken fullföljs. En viktig uppgift är att söka öppna fler sektorer, framför allt i den
skyddade tjänstesektorn, för internationell konkurrens. Importkonkurrens bör t.ex bidra till att öka effektiviteten i den
finansiella sektorn samt kostnaderna i bygg- och byggi-
pressa materielindustrin. Harmoniseringen med den europeiska gemenskapen bör full-
följas. Sverige bör sträva efter att så snabbt möjligt få
som
tillgång till den inre marknaden. Vi bör därför fullfölja strävan
efter ett EES-avtal, eller ett bilateralt avtal med EG EESom avtalet inte kan nås. Ett EG-medlemskap torde större positiva effekter på ge pro-duktivitetstillväxten än ett avtal. Ett skäl är att utländska investeringar i Sverige stimuleras. Ambitionen bör därför vara att så snart som möjligt bli medlemmar i EG.
Om Sverige blir medlem bör vi verka för liberalisering
en av EGs yttre handelspolitik. En snabb produktivitetsutveckling
kräver frihandel med så många handelspartners möjligt.
som Sverige bör också arbeta för avreglering den av gemensamma jordbrukspolitiken även inom EG.
17.
Skärpt konkurrens
Det är nödvändigt att föra målmedveten politik för öka
en att konkurrensen och öppna tidigare skyddade sektorer. Flera åtgärder krävs.
En konkurrenslag bör stiftas förbjuder prissamarbete
ny som
och uppdelning marknaden, ökar möjligheten förhindra
av att fusioner monopol, och innebär hårdare sanktioner som ger som
mot otillåtna konkurrensbegränsningar. Det är dock viktigt,
att
inte förhindra sådana omstruktureringar som är nödvändiga för att säkra svenskt näringslivs slagkraft på de internationella
marknaderna.
Sammanfattning 37
Olika regleringar bör automatiskt omprövas vart tredje år. En rad regleringar bör avskaffas. På flera områden är konkur-
satt spel på ett sätt hämmar produktiviten.
rensen ur som Några viktiga områden, där ingrepp bör ske, är dessa
Olordbruket och livsmedelssektorn. Gå vidare i att avskaffa
jordbruksregleringen och gränsskyddet. Bryt dessutom upp
koncentrationen inom livsmedelsindustrin.
0 Skogen. Ge den enskilde skogsägaren större frihet att sköta
sin skog.
Byggsektom. Skär ned antalet byggnormer och andra regle-
0 ringar, driver kostnaderna. som upp
0 Byggmaterial. Underlätta för utlandskonkurrens. Transportsektorn. Avreglera inrikesflyget. Marknadstillträdet
till järnvägsnätet bör avregleras. Slopa regleringen av långvä-
busstrafik. ga
Takten i dessa avregleringar blir i hög grad beroende dels
av takten i harmoniseringen med EG, dels den takt med vilken av
EG själv genomför avregleringar på ovan nämnda områden.
18. Förnya den offentliga sektorn
Delegationen produktivitetspotential finns
menar att en stor
den offentliga verksamheten. För att utrymme för
inom
skattesänkningar och samtidigt säkerställa en högkvalitativ of-
fentlig service måste produktiviteten höjas.
Också inom den offentliga verksamheten kan produktivite-
ten stimuleras genom en mer effektiv arbetsorganisation. Löne-
sättningen bör i högre grad stimulera till ansvarstagande och kompetensutveckling. Hierarkier bör plattas till och antalet
beslutsnivåer minskas. Kostnadspressen bör hållas Detta kan ske på tre sätt uppe. Via fortsatt skattestopp i kommuner och landsting, fortsatt
osthyvel på flera områden samt direkta krav på minskad perso-
nal verksamheter. Samtidigt bör strategi för ökad i vissa en
produktivitet via förändrade styrsystem fullföljas. En tydlig åtskillnad mellan finansiering och produktion bör
göras. Huruvida finansieringen skall vara offentlig via skatten]
eller fördelningsfråga. Vad gäller produktionen kan
är en
produktivitet och kvalitet ökas att olika alternativ,
genom
också privata, tillåts verka inom stora delar den offentliga
av verksamheten. Strikt kvalitetskontroll bör upprättas för att
garantera att högt ställda sociala ambitioner upprätthålles.
38 Sammanfattning
Rollerna bör renodlas. Politikernas uppgift är att sätta mål,
att detaljstyra. Ansvaret för själva verksamheten bör decentra-
liseras. Detta kommer att innebära att olika profiler och alter-
nativ utvecklas. Medborgarna skall kunna välja friare än i dag
vilka enheter de vill utnyttja. Enheter bör i ökad omfattning
belönas utifrån vad de faktiskt presterar.
För sjukvården kan detta innebära stora förändringar. En
kommission på hög nivå och med stor auktoritet bör tillsättas
för att snabbt utarbeta ett förslag till organisation och styrsys-
tem för framtida sjukvård, utifrån här angivna riktlinjer.
Därutöver krävs förändring de stora transfereringssys-
en av
temen för sjuk- och arbetsskadeföräkring. Kostnaderna ri-
skerar att tränga ut andra viktiga åtgärder, samtidigt systesom men i sig är byråkratiska och har bidragit till att öka frånvaron.
Sjuk- och arbetsskadeförsäkringen bör därför samordnas. Avgifterna bör stå i bättre relation till skadeutfallet. Regelverkat
bör över, så att missbruk stävjas. Man bör överväga att ses bygga in ekonomiska självrisker i systemet. mer av
19. Bättre
utbildning
Såväl omfånget kvaliteten i utbildningen är stor vikt
av som av för att öka arbetskraftens kompetens. Detta gäller alla nivåer och stadier utbildningssystemet. av Skolan måste förbättras. Utbildningsvolymen bör ökas avsevärt. Tydliga kunskapskrav bör känneteckna undervisningen.
Lärarnas kompetens måste höjas; kunskapskraven på deras
utbildning bör inte minskas. Gymnasiet bör bli treårigt för alla,
utan att omfattningen av de teoretiska linjerna minskas. Gym-
nasieskolan bör ha breda linjer för eleverna ökad valfriatt ge het i arbetslivet. Medvetna satsningar bör göras för att utexa-
minera fler högskoleingenjörer.
Decentraliseringen av skolan bör vidare. Det bör således
bli möjligt för skolorna att själva välja viss typ inriktning.
av Skolans ledning bör utvidgade möjligheter att styra verksam-
heten, såväl vad gäller inriktning lokalutnyttjande.
som Högskolan måste byggas ut. Långt fler platser behövs. Dimensioneringen den högre utbildningen bör i högre grad av
avgöras av antalet sökande, snarare än spikas uppifrån. Där
platsbrist uppstår bör lämplighetsprov spela större roll. Elever-
studieresultat bör avgöra större del sållningen under
nas en av studietiden. En fortsatt satsning bör ske för att öka examinationen civilingenjörer. av
Dagens styrsystem bör läggas Detaljstyrningen uppifrån
om.
Sammanfattning 39
bör minska. Pengarna bör inte knutna till hur många som vara börjar, utan till hur väl utbildningen uppnår sina mål. En hårdare kvalitetsutvärdering utifrån internationella kvalitets-
jämförelser bör ske.
De interna arbetsmarknaderna blir allt viktigare, vilket gör att arbete och utbildning blir allt sammanvävda i de enmer skilda företagen. Stora insatser kommer att krävas för kompe-
tensutveckling och personalutbildning. Staten bör ändra stödet
till vuxenutbildningen i den riktningen.
l20. Snabbare
kapitalbildning
Produktivitetsstagnationen hänger i hela västvärlden samman med långsammare ökningstakt i kapitalbildningen. En polien tik för snabbare kapitalbildning bör innehålla fem huvudingredienser
O Acceptera minst lönsamhet för produktiva investesamma ringar i omvärlden, för drivkrafter för investeringsom att ge och kapitalbildning. ar Ett hårt omvandlingstryck, gratis lönsamhet för 0 som ger icke-produktiv verksamhet och inte förhindrar som att gammalt kapital skrotas. Förbättrade drivkrafter för privat sparande för att underlätta 0
försörjningen med riskkapital.
Drivkrafter att förbättra den existerande kapitalstockens 0 produktivitet. En strategi för modernisering och utbyggnad infrastruktu- O av ren.
Produktivitetstillväxt kräver investeringar. Det kräver i sin tur sparande, låga kapitalkostnader och god avkastning. Därför en krävs stram finanspolitik håller inflationen och en som nere därmed räntan. Sverige är redan del europeisk kapitalmarknad. en av en Spar- och investeringsbeslut fattas alltmer utifrån relativa avkastningsrelationer för olika sparformer och placeringar, oavsett nation eller bransch. För att behålla kapital och locka utländska investerare krävs då i än högre grad än i dag god
lönsamhet och ett förmånligt investeringsklimat.
En faktor som bromsat utländska investeringar i Sverige är
reglerna för företagsförvärv. Ett led i politik kan attra-
en som hera utländska investeringar bör att reglerna för företagsvara förvärv ändras så att de överensstämmer med internationell
praxis.
40 Sammanfattning
Kapitalstocken kan utnyttjas bättre driftstiderna förom längs. Arbetstiderna bör ändras i riktning mot valfrihet mer och flexibilitet. Grunden bör årsarbetstid, med vara en en friare på dag- och veckoarbetstid. syn
Insatser bör göras för att till stånd väl fungerande
en kreditmarknad med låga transaktionskostnader. De transaktionsskatter bidragit till att driva ut handeln med svenska som värdepapper ur landet bör avskaffas. En strävan måste att vara på olika sätt till stånd skarpare konkurrens mellan banen kerna, t.ex. att uppmuntra ökade utländska etableringgenom i den finansiella sektorn. ar Kapitalbildning gäller inte bara nyinvesteringar. Förnyelse kapitalstocken förutsätter också att gammalt kapital skroav tas. Lönsamheten på äldre kapital skall hållas via uppe politiska åtgärder. Devalveringar, höjer lönsamheten även som på äldre kapital, bör därför undvikas. Industridepartementets
akutmottagning bör hållas stängd.
21. En modern infrastruktur
Utbyggnad och modernisering av infrastrukturen är en grund-
bult i en strategi för tillväxt och produktivitet inför ZOOO-talet. Bakom denna övertygelse ligger tre faktorer den ekonomiska integrationen, den ökade betydelsen just-in-time-produkav
tion samt behovet att underlätta människors rörlighet. För beslut framtida infrastruktursatsningar krävs bättre
om urvalskriterier, som mer tar hänsyn till ekonomiska faktorer och förmår analysera hur olika system kan knytas samman. Inom för dagens infrastruktur är den för produktiviteramen
ten viktigaste uppgiften allmän förbättring vägnätet,
en av framför allt runt de större städerna. Det förbättrar den allmänna tillgängligheten, och i synnerhet rörelsemöjligheten för ut-
bildad arbetskraft. För industrin är också tillgängligen till flygkapacitet och internationella varumarknader väsentlig. Mot denna bakgrund rekommenderar delegationen följande
insatser under det kommande decenniet
0 Utbyggnad av vägnätet till ett sammanhängande, robust nät med hög och jämn standard. Det innebär motorvägskvalitet mellan Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall.
0 Förnyelse och utbyggnad järnvägsnäten för höghastighets-
av tåg mellan storstadsregionerna och kapacitetsstark linje en för godstransporter. Därutöver prioritering banor i Mälarav
dalen samt förnyelse Västkustbanan.
av
Sammanfattning 41
Utbyggnad Arlanda till ett nordeuropeiskt internationellt O av
flygnav.
O En Oresundsbro för både väg- och spårtrafik.
Ansvaret för modern och effektiv nationell infrastruktur en bör i huvudsak statens. I praktiken är det relativt större vara
projekt är möjliga att delprivatisera och avgiftsfinansiera.
som
Det gäller Arlandabanan, Öresundsbron och några andra stora
projekt med stora och betalningsstarka trafikflöden. Man bör skilja mellan ansvaret för nätet å sidan och den ena affärsmässiga driftsdelen å den andra. Koncessionsrättigheter för användning eller tillgång till infrastruktur bör utsättas för anbudskonkurrens.
22.
Höjt sparande
För investeringar krävs sparande samt drivkrafter för att sparandet skall omvandlas till produktiva investeringar.
Inom landet finns två sparkällor vid sidan av företagen; den
offentliga sektorn hushållen. Ökat offentligt sparande samt
innebär i praktiken krav på mycket stram finanspolitik och framgångar när det gäller att minska transfereringsutgif-
stora
terna. Det blir svårt att uppnå en så kraftig ökning av det offentliga sparandet. Huvuduppgiften blir därför att öka det
privata sparandet.
Det förutsätter förbättrade drivkrafter för sparande. En av de viktigaste åtgärderna är att förändra pensionssystemet. De-
legationen ATP-systemet bör kompletteras med ett anser att där pensionens storlek beror på inbetalade medel och systern, avkastningen på dessa. Detta skapar drivkrafter att såväl öka
sparandet att sträva efter effektiv fondförvaltning.
som en
Vidare bör skatten på sparande sänkas. Kapitalbeskattning-
i dag högre i Sverige än i de flesta andra länder i Europa. en är
Ju rörligare kapitalmarknaden blir, desto större blir risken att den höga skattebelastningen medverkar till kapitalutflöde. Ka-
pitalbeskattningen bör därför sänkas.
Därutöver bör förmögenhetsskatten på företagskapital i få-
mansbolag avskaffas. Den medför att tillväxtmöjligheterna
hämmas för de småföretag inte har någon riskkapi-
som annan
talkälla än självgenererade vinstmedel.
42 Sammanfattning
23. Snabbare teknisk utveckling
Politiken bör inriktas drivkrafter och goda förutsättpå att ge ningar för teknikutveckling och -spridning Sverige bör dock
inte satsa statliga medel på stora nationella forskningsprogram
i högteknologiska branscher, där FoU har stordriftsfördelar. Däremot bör politiken satsa på teknisk utveckling i meningen stimulera uppkomst och spridning innovationer i näringsliav helhet. vet som
Viktiga inslag i sådan politik för spridning är att undanrö-
en hinder för rörlighet finansiellt kapital, utbildad arbetsav
kraft och företagsledningskompetens, inom landet såväl
som
över gränserna. En huvuduppgift är att importera kunskap från
omvärlden. Företagsuppköp är viktig kanal för spridning av en
kunskap, liksom ett sätt att byta ut inkompetenta företagsled-
ningar.
Tillgång till fungerande riskkapitalmarknad är avgö-
en av
rande betydelse. Statens insatser för FoU-finansiering och riskkapital bör komma tidigt i utvecklingskedjan och koncentreras
på sådant kräver extra långsiktighet. som Det viktigaste statsmakterna kan göra för att stimulera
forskning är dock att till att det utexamineras fler kompe-
se tenta forskare och att incitamenten för utbildning och forsk-
ning är goda. Det innebär att göra det möjligt för små företag
och enskilda att, termen lyder, ägandegöra F0U-resulsom tat. Därutöver krävs ett utvidgat internationellt FoU-samarbete, för att möjliggöra snabbare spridning av internationell en forskning till svenska miljöer.
24. för tillväxt
En helhetsstrategi
Det finns rad produktivitetshämmande faktorer i svensk en
ekonomi. Det betyder också att det finns rejäl tillväxtpoten-
en tial, dessa undanröjs. Samtidigt finns betydande faror om om ingenting görs. Delegationen har svårt att någon övergripande huvudorse sak till de svenska produktivitetsproblemen. Det finns därför
ingen enskild åtgärd, som ensam kan lyfta produktivitetstillväxten i Sverige. I stället lägger vi fram förslag rad
om en
åtgärder. De riktar sig såväl mot företagen som mot statsmakterna och har två huvudsakliga syften
Oatt förnya och modernisera organisationen på de enskilda
arbetsplatserna,
Sammanfattning 43
0 att den ekonomiska politiken mer tillväxtbefrämjande
ge en karaktär.
Delegationen vill de redovisade förslagen som en helhets-
se
strategi för tillväxt. Ett försök att ändå lyfta fram de mest centrala inslagen i strategin, ger följande resultat
Den första handlingslinjen är att öppna för konkurrens i fler
sektorer och därigenom skärpa omvandlingstrycket. Detta
bör främst ske att skynda på internationaliseringen genom den svenska ekonomin. På allt fler områden bör den av svenska marknaden öppnas för utländsk konkurrens. En
primär åtgärd är att uppnå en fördjupad integration med
EG. I detta ligger också fast och trovärdig växelkurs. En en sådan inriktning kommer efter hand att tvinga fram produktivitet i hela ekonomin. 2 För att konkurrensen och det skärpta omvandlingstrycket skall resultera i produktivitet krävs att drivkrafterna att humankapitalet stärks, både för människor och bygga upp
företag. Arbetsorganisationen bör moderniseras. Lönebildningen bör reformeras, så att viljan att ta ansvar och öka sin
kompetens belönas än i dag. Utbildningen bör utvidgas mer och förbättras.
Samverkan mellan dessa båda handlingslinjer är det väsentli-
gaste i strategin för ökad produktivitet. Skärpt omvandlings-
tryck och bättre drivkrafter för kunskapsuppbyggnad bör tillkunna kraftiga produktivitetseffekter. Detta gäller
sammans ge
inte minst i den offentliga sektorn.
3 Därnäst i strategin kommer förbättrade drivkrafter för realkapitalbildning. I detta ligger insatser för att effektivisera
kapitalmarknaden och öka sparandet, framför allt
genom
att omvandla pensionssystemet, samt särskilda åtgärder för
att modernisera infrastrukturen, systematiskt inriktade på att höja produktiviteten.
Starka skäl talar för att åtgärderna vävs till helhetssamman en
politik. Uppgiften är att göra skapandet välstånd till en
av
nationell prioritet, för politiker, företagare och organisationsfö-
reträdare och för alla svenska medborgare i alla sektorer, yrken och branscher.
KAPITEL
Utredningsuppdraget
Detta kapitel redovisar utgångspunkterna för och bakgrunden till produktivitetsdelegationens arbete. Regeringens utredningsdirektiv sammanfattas, liksom de tiHäggsdirektiv som sedermera givits. Vidare redovisas uppläggningen av delegationens arbete samt dispositionen av detta betänkande.
1.1 Direktiv
Produktivitetsdelegationen I 89 02] tillsattes i november
1989. Den icke-parlamentarisk expertkommitté, med 20
är en
ledamöter från myndigheter, forskningsinstitutioner, företag
och organisationer. Delegationens sammansättning framgår av bilaga
I direktiven Dir 1989 19; bilaga 2 föreskrev industrimi-
se nistern delegationen skulle analysera utvecklingen proatt av duktivitetstillväxten i svenskt näringsliv under de senaste de-
cennierna. Syftet att regeringen underlag för åtgärder
var ge
främjar tillväxten produktiviteten.
som av Industriministern framhöll att landets välfärd och den svenska ekonomins styrka i betydande utsträckning beror på produktivitetens utveckling. Mot den bakgrunden varnade direk-
tiven för att fortsatt långsam produktivitetstillväxt kan göra
det allt svårare tillgodose människors krav på välfärd. att Industriministern underströk i direktiven att den bristande kunskapen produktivitetens utveckling är ett problem. om Dels gäller det osäkerhet den faktiska utvecklingen, på om
grund mätproblem och bräcklig statistik, framför allt i tjäns-
av tesektorn. Dels gäller det analysen orsakerna till nedgången av produktivitetens tillväxttakt under 1970- och 80-talen. av
46 Utredningsuppdraget
Direktiven pekade ut en rad områden, vilkas betydelse för produktivitetsutvecklingen särskilt borde analyseras
0 Investeringar, teknikspridning och utbildning 0 Arbetsorganisation, arbetsmiljö och medinflytande O Näringslivets internationalisering O Skatter och regleringar 0 Marknadernas funktionssätt.
Direktiven också att den svenska produktivitetsutveckangav lingen borde analyseras i ett internationellt perspektiv. l vilken utsträckning har den svenska nedgången varit speciell, och i vilken utsträckning har den varit del internationell en av en nedgång Slutligen i direktiven att statistiken över angavs produktivitetsutvecklingen i Sverige skulle granskas och att dele-
gationen skulle lämna förslag till hur statistiken skall förbätt-
ras. Arbetet skulle bedrivas så att delegationen använde sig av möjligheten att lägga ut utredningsuppdrag på olika forskningsinstitut, högskolor, Vidare borde kontakter tas med mm.
utländska forsknings- och utredningsinstitutioner. Delegatio-
skulle, sade direktiven, aktivt ta del konkreta erfarennen av heter från olika produktivitetshöjande insatser i svenska och
utländska företag. Särskilt framgångsrika sådana borde redovi-
och delegationen borde själv initiera projekt för att öka sas, produktiviteten ändamålsenlig arbetsorganisagenom en mer tion.
Sedermera har delegationen och den centrala arbetslivfon-
den regeringsbeslut [den 98 1990 fått i uppdrag att genom
aktivt samarbeta i syfte att utarbeta riktlinjer för produktivi-
tetsstimulerande åtgärder i näringslivet bilaga 3. Genom till-
läggsdirektiv [bilaga regeringen därefter delegationen i
gav uppdrag spridning åt de erfarenheter finns att ge som av pro-
duktivitetshöjande åtgärder i företag och myndigheter.
Regeringens direktiv underströk att delegationens arbete skulle inriktas så att resultatet analyserna kunde användas av
underlag för politiska beslut. En slutrapport skulle förelig-
som
vid utgången 1992, medan resultatet forsknings- och
ga av av utredningsuppdragen borde redovisas löpande.
1.2 Delegationens arbete
Delegationen började sitt arbete vid ingången 1990. Regeav ringskrisen i februari innebar emellertid byte på ordförande-
Utredningsuppdraget 47
varför det löpande arbetet i praktiken inte kom igång posten, ordentligt förrän i april. Samtidigt skärptes problemen i den svenska ekonomin påtagligt. Mot denna bakgrund beslöt delegationen i samråd med industriministern att söka skynda på sitt arbete. Målet sattes att leverera huvudbetänkandet redan hösten 1991. För att på så kort tid hinna göra den omfattande kartläggning produktiviav tetsproblemen önskvärd, beslöts att söka samverkan som var med olika finansiärer och samtalspartners. Genom samarbete framför allt med arbetslivsfonden, och bidrag från genom en
rad branschorganisationer, affärsverk och myndigheter, kunde
delegationen utvidga sin budget.
Därigenom blev det möjligt att på kort tid genomföra ett
omfattande utredningsprogram. Delegationen har publicerat
volymer med produktivitetsfrågor, med
l0 expertrapporter om sammanlagt 65 forskares och utredares medverkan i 49 rappor-
ter. Det gäller
Statistik- och mätproblem Vissa branschstudier
Kapitalbildningens betydelse
Arbetsmarknad och arbetskraft Arbetsorganisationens betydelse
Fallstudier internationellt framgångsrika företag
av Konkurrens och regleringar Internationaliseringen Infrastruktur 10] FoU och teknikspridning.
delegationen tillsammans med arbetslivsfonden Därutöver har låtit publicera debattskrift, där skribenter ger sin syn på en sex moderniseringen arbetsorganisationen kan skyndas på i hur av
produktiviteten. En detaljerad förteckning syfte att öka mer
delegationens publikationer lämnas i bilaga över
Genom samarbete med arbetslivsfonden har specialstudier genomförts antal företag, vilka genomfört förändringar
av ett Ett antal arbetsseminarier med arbetsorganisationen. stort av utredare har för diskutera de olika forskare och arrangerats att under arbetets gång, liksom 10 öppna konexpertrapporterna
ferenser samband med publicerandet rapportvolymerna.
i av konferenser arbetsorganisation och
En serie regionala om pro-
anordnas under hösten 1991, tillsammans med arduktivitet
betslivsfonden. Delegationens sekretariat har genomfört två
till OECD-sekretariatet i Paris samt samarbete arbetsresor tekniska attachéer] studieresa till företag och med Sveriges en
48 Utredningsuppdraget
forskningsinstitutioner i USA. Delegationen själv har hållit 15
protokollförda sammanträden. Delegationen har sålunda under relativt kort tidsrymd en
genomfört ett omfattande arbete. Med detta sammanfattande
betänkande överlämnar delegationen sina slutsatser till regeringen, i hopp att de skall kunna ligga till grund för om en långsiktig produktivitetsstimulerande politik.
1.3 betänkandet
Disposition av
Betänkandet söker på fyra frågor
svara
l Vad är produktivitet och hur skall man mäta det i en
modern, internationaliserad ekonomi med omfattande tjänsteproduktion Vad bestämmer produktivitetens utveckling Vad beror Sveriges produktivitetsproblem på och hur svåra är de i förhållande till andra länders Vad kan och bör göras för att öka produktiviteten i Sverige
Betänkandet är indelat i fyra delar. Del I kapitel 2-4 behandlar den grundläggande problemställningen vad produkti-
vitet är. Kapitel 2 inledning, formulerar det konkreta är en som problemet Sveriges avtagande produktivitetstillväxt. I kapi- -
tel 3 diskuteras varför hög produktivitetstillväxt är önsk-
en värd, på kort och lång sikt. I kapitel 4 definieras produktivitetsbegreppet närmare, och olika definitioner och metodproblem diskuteras. I del II kapitel 5-7 analyseras situationen i Sverige i dag.
Syftet är att avgöra läget och problemens svårighetsgrad vad
gäller produktiviteten. I kapitel 5 redovisas den svenska produktivitetsstatistiken, mätproblem analyseras och den empiris-
ka bilden revideras. I kapitel 6 jämförs den svenska utvecklingmed den i andra länder. Kapitel 7 försöker, utifrån kapitel
en
5-6 och de krav medborgarna och det svenska välfärdssys-
som
temet ställer på produktionsapparaten, besvara frågan hur det
svenska produktivitetsproblemet är beskaffat.
I del III kapitel 8-12] ger delegationen sin analys vad
av Sveriges produktivitetsproblem beror på. Detta är betänkan-
dets mest omfångsrika del. I kapitel 8 referensram för
ges en analysen. I kapitlen 9-12 behandlas närmare rad områden en
betydelse för den svenska produktivitetsutvecklingen. Det
av gäller i tur och ordning arbetskraftens kvalitet och arbetsmark-
nadens funktionssätt; kapitalbildningen; branschstrukturen,
Utredningsuppdraget 49
den tekniska utvecklingen och FoU-verksamheten; samt kon-
kurrensens och regleringars inflytande.
Idel IV, slutligen, lämnar delegationen sina rekommendatio-
vad kan göras för att förbättra produktivitetstill-
ner om som
Förslagen grundas dels på de olika utredningsresul-
växten. nya delegationen tagit fram, dels på delegationens egen tat som erfarenhet och kompetens. Kapitel 13 tar avstamp i resultaten i del III och innehåller också diskussion rollfördelningen en om
mellan och företag. I kapitel 14 lämnar delegationen för-
stat
slag rörande företagen, och i kapitel 15 lämnas förslag till
statsmakterna. Det bör att det är relativt ovanligt för noteras,
statlig utredning rekommendationer till företag i det
en att ge privata näringslivet. Delegationen har dock funnit detta nöd-
vändigt, eftersom åtgärder för ökad produktivitet i hög grad genomföras direkt i produktionsverksamheten, och ef-
måste statsmakterna inte alltid bör eller kan styra densamma. tersom
til
Produktivitet mycket omfattande område. Det innefat-
är ett
praktiken det rör mänsklig ekonomisk verk-
tar i mesta som
samhet. Rader forskare i olika discipliner har under decen-
av
producerat mängder rapporter och utredningar för att
nier av
såga till respektive bitar i det stora pussel i bästa fall
sina som
svaret på produktivitetsproblemet.
ger Detta ställer författarna betänkande detta inför av ett som
svåra avvägningsproblem. Stringens eller begriplighet Bredd
eller djup Vi har valt att relativt bred bild, men samtige en
digt försöka betänkandet någorlunda lättläst och policyin-
göra riktat. Förhoppningen är att det skall kunna läsas i bredare
kretsar dem professionellt arbetar med produktivitets-
än som intresserad stringent fram-
frågor. Den läsare som är av en mer ställning begränsade frågeställningar, hänvisas till de
av mer underlag tagits fram i expertrapporterna; de har publicesom rats i de volymer listats i bilaga som Detta betänkande får således i huvudsak ett försök ses som sammanfatta och syntetisera, utifrån dagens kunskapsläge att och de många expertrapporter delegationen publicerat. som Betänkandet har ändock blivit långt. Det kan finnas läsare som
vill rakare på de policyrelevanta slutsatserna. Denne vill vi
rekommendera att koncentrera sig på följande kapitel2 en
inledning presenterar produktivitetsstagnationen, 3 var-
som
för produktivitet är viktigt, 7 det svenska produktivitetspro-
blemet, 8 för analysen, 13-15 policyrekom-
ramen samt
mendationerna.
Vad är
problemet
KAPITEL
Inledning
l detta kapitel redovisas hur den officiella statistiken ger en bild stark försämring produktivitetens tillväxt de senaste decenav av nierna, såväl i Sverige som i andra länder. En inledande genom-
gång görs olika faktorer påverkar produktiviteten, och en
av som
rad hypoteser om orsakerna till produktivitetsstagnationen pre-
senteras. Syftet med kapitlet är att ge en översiktlig inledning till de problem kommer att analyseras mer i detalj senare i som betänkandet.
2.1 Produktivitetsstagnationen
Med produktivitet utbytet verksamhet, eller mer menas av en bestämt hur mycket får insatta Det kan man ut av resurser.
röra sig produktion arbetad timme arbetsproduktivi-
om per -
eller produktionen i förhållande till alla insatta resurser
tet -
arbete och kapital totalproduktivitet.
av -
Produktiviteten handlar mänsklig skaparkraft, organisa-
om tionsförmåga och arbetsinsats; hur vi utnyttjar de givna resuroch skapar med hjälp kunskaper, investeringar serna nya, av
och kreativitet. I denna vida mening är produktiviteten grunden för det materiella välståndet. I längden kan man inte
förbruka producerar. Vill dessutom få tid mer än man man till än arbete, är ett gott utbyte arbetsinsatsen över annat av
nödvändigt. En hög och växande produktivitet därför
anses
viktigt mål såväl för den ekonomiska politiken för
vara ett som de enskilda företagen.
Det är viktigt att skilja på nivå och tillväxttakt. Sveriges levnadsstandard är hög, på grund av att produktivitetsnivån i
vårt land är hög. För ökningen välståndet är det takten i av
produktivitetstillväxten är avgörande. Under de senaste
som
54 Inledning
100 åren har produktiviteten ökat starkt. Tillgänglig statistik pekar dock på att produktivitetstillväxten i Sverige liksom i de flesta andra industriländer under de senaste 20 åren har varit
betydligt långsammare. Om orsakerna till detta
har en omfat-
tande debatt förts, inte bara i Sverige utan i hela västvärlden. De följande diagrammen visar produktivitetens utveckling i
Sverige under de senaste decennierna enligt den officiella stati-
stiken. Diagram 2.1 är hämtat finansdepartementets lång-
ur
tidsutredning 1990. Enligt det har den årliga produktivitetstill-
växten i industrin och den privata tjänstesektorn minskat kraftigt. Arbetsproduktiviteten i näringslivet ökade under 1960talet och början 70-talet med drygt 5 procent år, av per men ökade under delen 70-talet och 1980-talet med bara senare av 2 procent år. per Om man studerar arbetsproduktivitetens utveckling år för år under det senaste decenniet finner att tillväxten de man senaste åren tycks ha stagnerat ytterligare. Diagram 2.2 är hämtat
från den reviderade finansplanen 1991. Det visar produk-
att
tivitetens ökning i svensk ekonomi enligt den officiella statisti-
ken bara ett enda år under 1980-talet överstigit 2 procent. Det
1984, under uppgångsfasen efter de stora devalveringarna i
var början l980-talet. Därefter har produktivitetstillväxten av
Diagram 2.1 Arbetsproduktivitet i näringslivet 1963-1988 Årlig procentuell ökning
1 963-74 1 974-88
Källa Lårgtidsutxvedningen 1990
Inledning 55
Diagram 2.2 Arbetsproduktivitetens utveckling i svensk ekonomi 1981-90
Procentuell förändring från föregående år 4
1981 82 83 84 85 86 87 88 89 90
Källa Reviderad finansplaii 1991.
sjunkit tillbaka, och de allra senaste åren har den varit nästan obefintlig. Delas siffrorna på sektorer statistiken för de senaste upp ger åren vid handen att industrins årliga ökning arbetsprodukav tiviteten mindre än l procent 1988, 1989 och 1990. Den var privata tjänstesektorn uppvisar nolltillväxt av produktiviteten för åren 1989-90. För den offentliga sektorn finns inga bra mått. Där antar statistiken bara att produktivitetsnivån är konstant, och att ingen förändring sker. De siffror redovisas i den officiella statistiken är emelsom lertid osäkra. Det gäller i synnerhet tjänstesektorn. Det finns flera problem i mätningarna. Ett är de stora svårigheterna att i resultatmåttet inkludera eventuella förändringar kvaliteten av i produktionen. Problem finns också i mätningarna av insatser-
arbete och kapital. Revideringar statistiken genomförs
na av av därför löpande. förändringar då ibland uppträder, De stora som tyder på att statistiken är behäftad med osäkerhet.
Likväl är detta den enda statistik vi har. Det är på grundval
den regering, riksdag och de enskilda beslutsfattarna i av som näringslivet måste fatta sina beslut ekonomisk politik, inveom steringar och andra åtgärder stor betydelse för alla medborav i Sverige. Skulle statistiken någorlunda korrekt gare vara en avspegling verkligheten, innebär det att den delen av senare av
56 Inledning
1980-talet den sämsta perioden i modern tid vad gäller var
produktivitetsutvecklingen, såväl i ekonomin helhet i
som som industrin.
En sådan svag produktivitetsutveckling är inte önskvärd.
Långsam produktivitetstillväxt betyder att medborgarnas krav
på reallöner och offentlig service inte kan tillgodoses. Svag
produktivitetstillväxt innebär också risk för Sverige en att gradvis tappar konkurrenskraft och landets ställning att som
ledande industrination i förlängningen hotas. En god, långsik-
tig tillväxt av produktiviteten däremot stigande materiellt ger
välstånd. Det är därför viktig uppgift att söka till stånd
en
förutsättningar för en snabbare produktivitetsuppgång.
2.2 Vad
ger produktivitetstillväxt
Produktivitet definieras produktionsresultat i förhållande som
till resursinsats. De resursinsatser det är fråga produk-
om, är tionsfaktorerna arbete och kapital. Det produktionsresultat de
ger beror dels på deras kvalitet, dels på hur effektivt de
utnytt-
jas. Produktivitetens tillväxt beror följaktligen på hur arbets-
och kapitalinsatsernas kvalitet höjs över tiden och hur effekti-
viteten i resursanvändningen förbättras. För liten nation
en som Sverige är det centrala hur kvalitet och effektivitet för-
bättras i förhållande till de viktigaste konkurrenterna.
Arbetsinsatsernas kvalitet avgörs människors utbildning, av
vilja, arbetsglädje, hälsa och motivation. Dessa faktorer
avgör vilken produktiv potential de anställda har. För kapitalet, d.v.s
tillgången på hjälpmedel maskiner, byggnader och kom-
som
munikationssystem, gäller att dess kvalitet avgörs kapital-
av stockens ålder och tekniska nivå.
Av detta följer bl.a att den tekniska utvecklingen
är av
central betydelse för produktiviteten; snabb teknisk utveckling betyder att maskinerna blir sofistikerade, och männi-
mer att
skor får allt kraftfulla hjälpmedel till sitt förfogande i
mer
produktionen. Teknisk utveckling i kombination med förbättrad utbildning, höjer kompetensen och det möjligt för
som gör fler att handha komplicerad utrustning och fatta beslut egna är således kärnan i vad med produktionsfaktorernas som menas kvalitet. Med effektivitet i användningen arbete och av resurserna kapital att rätt arbetar på rätt plats där han menas person eller hon gör mest nytta och att kapitalet investeras där dess -
avkastning är störst. Detta kräver att ekonomin fungerar väl, i
meningen att resurserna rör sig dit deras produktiva potential
Inledning 57
är störst. Det kräver också att den enskilda arbetsplatsen funväl, att arbetsorganisationen gör det möjligt att gerar genom utnyttja de anställdas potential. För detta krävs att de som fattar beslut användningen har rätt informaom av resurserna tion och fattar rätt beslut, samt att det finns verksamma drivkrafter att arbeta och investera produktivt. Olika faktorer har olika betydelse beroende på vilken sikt analysen gäller. Delegationen att det framför allt är menar
styrkan i och utformningen drivkrafterna för produktivitet
av som avgör den långsiktiga utvecklingen produktiviteten. av Ekonomin kan råka ut för akuta chocker, orsakar störningsom ar, och konjunkturen kan svänga och ned. Dessa och upp liknande faktorer kan och för sig förklara kortsiktiga var en svängningar av produktiviteten. Det på lång sikt avgörande är
emellertid ekonomins förmåga sig till störningarna,
att anpassa svara på utmaningarna och löpande höja kvaliteten på produktionsfaktorerna. För detta krävs ett ekonomiskt system människor som ger
och företag intresse att ständigt öka sin kompetens, höja kvali-
teten i produktionen och ständigt komma på nya produktionsmetoder. Det ekonomiska systemet måste också stimulera en effektiv resursanvändning och uppmuntra till arbete och sparande. Därför kommer drivkrafterna för produktivitet och väl-
stånd att stå i centrum för delegationens analys.
2.3 Varför har
produktivitetstilldämpats
Växten
De svenska produktivitetsproblemen är inte unika. I hela
västvärlden har produktivitetstillväxten stagnerat under 1970-
och 80-talen. Enligt den officiella OECD-statistiken minskade arbetsproduktivitetens tillväxt för västländerna som grupp från 5 procents årlig ökning under perioden 1960-1973, via 2,6 procents tillväxt per år under 1973-79, till bara 2,0 pro- OECD Economic cent året under perioden 1979-88 om Outlook 48 [decem- En omfattande internationell debatt har förts orsakerna om ber 1990, tabell 48. till produktivitetsnedgången. I åtskilliga länder har statliga eller privata insititutioner lagt fram utredningar sökt förklasom ra den långsammare tillväxten. Många ser stagnationen som
svårförståelig; flera viktiga faktorer har förändrats i en riktning
som bör ha givit ökad produktivitet. Det gäller ex. höjningen utbildningsnivån och den snabba tekniska utvecklingen vad av gäller elektronik och materialteknik. Det gäller också omfat-
58 Inledning
tande avregleringar och skärpt internationell konkurrens un-
der l980-talet. Ändå har produktivitetstillväxten fallit.
En rad hypoteser har framförts för att förklara nedgången av
produktivitetstillväxten. Några forskare menar att en cel av
nedgången bara statistisk missvisning. De flesta hävdar är en dock att den bristande statistiken inte kan förklara hela ned-
gången. Något förenklat är det, såväl i Sverige som i indra
länder, fyra typer av förklaringar som förts fram som orsaker
till produktivitetsstagnationen
0 Oljeprishöjningar och kostnadskriser under 1970-talet med-
förde akuta chocker och utslagning, vilket djupa dopp gav av produktiviteten.
O Utklingandet av en rad tillväxtbefrämjande faktorer sofn var
för handen efter det andra världskriget medförde att 1950-
och 60-talens exceptionella tillväxtperiod efterlöstes av en, tillväxtsynpunkt normal. som ur var mer
O Denna avmattning av produktivitetstillväxten har, hävdar en del, förstärkts att västekonomierna kommit att fungera
av trögare snedvridande skattesystem och fler regleringar. pga
O Några hävdar att tillväxten dessutom försvagats genom att företagsledningarna blivit mer kortsiktiga och arbetsorganisa-
tionen mer otidsenlig.
Det finns emellertid ingen övergripande vilka församsyn om klaringar är de viktigaste. Det är inte säkert att dessa som ens
fyra typer av hypoteser ställer rätt frågor. Olil a undersökning-
har kommit till olika resultat, beroende på att de valt olika ar metod, undersökt olika perioder eller branscher, använt olika
2 J En de främsta datakällor osv. Det har också visat sig vara utomordentligt
av internationella ex- svårt kvantifiera olika faktorers relativa bidrag till produkatt perterna pä området
tivitetsstagnationen
suckade vid ett tillfälle, efter med Debatten i Sverige har i stort avspeglat den i andra länder, att
stor exakthet och med och hypoteser. Det har gällt
samma typ av argument möda ha genomfört
investeringstakt, regleringar, arbetsorganisation, Den of-
omfattande för- m.m. ett
med hjälp fentliga sektorns och skatternas betydelse har diskuterats fli-
sök att av strikta matematiska tigt. Samtidigt har Sveriges position i den internationella konmetoder göra en så-
kurrensen debatterats. Stort intresse har ägnats frågan huruvi-
dan kvantifiering Vad har hänt da Sverige halkar efter eller ej, och vad detta i så fall skulle som är, för att vara upp- bero på. riktig, ett mysteri-
Det är dessa frågor utgör bakgrunden till produktivitets-
um. Denison Ac- som for Slower delegationens arbete och till denna rapport. Betänkandet counting ana- Growth The Uni- lyserar den utveckling visats i siffrorna samtidigt som ovan, ted States in the
det granskar statistikens tillförlitlighet och de olika hypo-
l970s, Brookings som 1979. teser förts fram orsakerna till stagnationen. På grund som om
Inledning 59
de metodmässiga svårigheterna kommer delegationen inte av att försöka pressa in undersökningen i någon avgränsad vetenskaplig skolbildning eller fålla. Inte heller känner låsta vi oss av de hypoteser redovisats Vi tänker lägga pussel med som ovan. det underlag finns och med hjälp de olika metoder, som av
ansatser och datakällor vi förfogar över.
Denna rapport vill således ett bidrag till diskussionen om ge
hur produktiviteten skall mätas, den vill ett på frågorna
ge svar om Sverige har ett produktivitetsproblem och hur allvarligt det är och vad kan göra åt det. - ange man De två närmaste kapitlen skall emellertid först ägnas åt att lägga grunden för analysen. l nästa kapitel diskuteras varför produktivitetstillväxt är önskvärd, och i kapitel 4 ges en rad definitioner och samband, är nödvändiga för de fortsatta som analysen.
KAPITEL
Produktivitet
välfärd
och
Detta kapitel beskriver relationen mellan produktivitet och välfärd. Kapitlet delar upp välfärden i olika komponenter och förklarar hur ökad produktivitet gör det möjligt att öka det materiella välståndet, korta arbetstiderna och ge ökad social trygghet. Syftet är att visa varför det ur ett välfärdsperspektiv är väsentligt med produktivitet och tillväxt, och att strävan efter ökad produktivitet därför är en viktig uppgift.
3.1 Välfärd, tillväxt och produktivitet
Ökad produktivitet viktig källa till ökad välfärd. God är en
produktivitet innebär att de tillgängliga stort
resurserna ger utbyte. Ökad produktivitet kan därmed medföra ökad produktion, dvs ekonomisk tillväxt. Det kan också innebära att resursåtgången för given produktion minskar, vilket innebär minsen kat slitage på naturen eller ökad fritid. Alla dessa effekter ökar på olika sätt vår välfärd.
l Välfärdsbegreppet
Välfärd är det övergripande målet för människornas ekonomis-
ka aktivitet liksom för den ekonomiska politiken. Men väl- färd är ett subjektivt begrepp, innehåll varierar för olika vars
människor. Det är svårt att enas om en enhetlig definition, och
än svårare att konstruera ett allmänt, övergripande mått på välfärden, med hjälp man skulle kunna mäta ekonomins vars och politikens framsteg. I åtskilliga länder pågår arbete på att definiera en national-
förmögenhet, omfattar alla de vilka skapar möj-
som resurser
Produktivitet och välfärd 61
ligheter till konsumtion i vid mening. I detta förmögenhetsbe-
grepp ingår tillgång till naturresurser och orörd miljö, produktionskapitalet, tillgången på varaktiga konsumtionsvaror, mänskligt kapital samt nationens finansiella tillgångar och skulder gentemot utlandet. Utvecklingen denna nationalav
förmögenhet kan tolkas som utvecklingen välfärden i form
av av materiellt välstånd, med hänsyn tagen också till faktorer som god miljö och hälsa.
För närvarande finns inte denna typ nationalförmögen-
av
hetsredovisning i Sverige. Det är en viktig uppgift att ta fram
Delegationen har underlag till det erfarit att nästa Målet för den ekonomiska politiken åstadkomma är att en långtidsutredning
långsiktigt bärkraftig utveckling sådan tillväxt det
kommer att beröra - en av
frågan. materiella välståndet som är förenlig med god miljö, hälsa och
balans gentemot omvärlden. I brist på tydliga mått på sådan utveckling, tvingas den en
ekonomiska politiken utgå från snävare målformuleringar. En
sådan är ekonomisk tillväxt, med vilket ökning avses en av bruttonationalprodukten, BNP.
3.1.2 Tillväxtmåttet
Bruttonationalprodukten värdet alla färdiga
mäts som av varor och tjänster som produceras under ett år. Det är dock inget
fullständigt mått på ett lands ekonomiska verksamhet. BNP
exkluderar hemarbete, samtidigt verksamheten i den ofsom
fentliga sektorn värderas med hjälp av godtyckliga tumregler.
Inte heller inkluderas miljöpåverkan eller effekter på inkomst-
2Miljöräkenskaps fördelning utredningen SOU Det gör bruttonationalprodukten inte något bra mått
att är 1991 37 har dock på det materiella välståndet. nyligen föreslagit att
nationalräkenska- Trots BNP-måttets begränsningar finns ett samband mellan
perna kompletteras BNP och materiell standard. Ekonomisk tillväxt innebär det att med natur- och
reala värdet av de varor och tjänster som finns tillgängliga ökar.
miljöräkenskaper, så
att de bättre beaktar Om den ekonomiska tillväxten är snabbare än befolkningstill-
miljöeffekter av den så BNP kommer fler och växten, att per capita stiger, varor ekonomiska tillväx-
tjänster att vara tillgängliga för medborgarna. Däremot säger
ten. Syftet är att fram miljöjus- BNP-utvecklingen ingenting hur dessa och tjänster en om varor terad nationalpro- fördelas. dukt.
Ekonomisk tillväxt ökning BNP capita kan mot
- av per -
denna bakgrund förutsättning för att kunna nå mål
ses som en
som höjda reallöner och förbättrad offentlig service. God tillväxt minskar också risken för uppslitande fördelningsstrider.
Erfarenheter tider med nolltillväxt visar hur svårt det är att av
62 Produktivitet och välfärd
åstadkomma omfördelningar inom för oförändrad
ramen en
produktion. I sådan situation blir varje omfördelning ett
en nollsummespel, där olika och organisationer slåss med grupper
varandra produktionsresultatet. Följden blir lätt infla-
om en tionsspiral med svåra sociala konsekvenser och ekonomisk tillbakagång.
Mot denna bakgrund produktivitetsdelegationen att
anser ekonomisk tillväxt även i fortsättningen bör vara ett viktigt mål för den ekonomiska politiken i Sverige. Skälet är att ekonomisk tillväxt möjligheter till ökad materiell standard och ger
skapar utrymme för hög ambitionsnivå för de offentliga
en tjänsterna. Vi vill dock gång understryka, att tillväxten än en inte är något självändamål. Den får åstadkommas med metoder, hotar miljön och hälsan. Det är därför viktigt att som tillväxten sker så resurssnålt möjligt. som
3.1.3 Produktivitet och välstånd
Den ekonomiska tillväxten kan komma till stånd på två sätt
Antingen genom ökade insatser av produktionsfaktorerna arbe-
te, kapital och naturresurser; det vill säga genom att vi utnyttjar råvarutillgångar, arbetar eller använder fler nya mer maskiner och verktyg. Eller att de redan genom resurser som finns används på ett effektivt sätt, så att utbytet dem mer av ökar; det vill säga att vi tillverkar arbetad genom mer per timme, ökar skördarna odlad hektar, producerar mer per per använd maskin, etc. Det förstnämnda innebär att förbrukas, det mer resurser andra produktiviten ökas. Av vad sagts framgår att som ovan långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, med utrymme för att en fritid och god miljö med resurssnål produktion, bör grundas på förbättringar produktiviteten, än ständigt ökade av snarare resursinsatser. Det är i hög grad produktivitetsutvecklingen som drivit fram den höjda materiella standarden i Sverige och andra industri-
länder. Många studier som kommer att redovisas senare i
detta betänkande] tyder på att det på lång sikt är den rena produktivitetsökningen när räknat bort effekterna - man av ökade arbets- och kapitalinsatser varit den enskilt mest -- som
betydelsefulla faktorn för utvecklingen BNP capita, och
av per att den dessutom över tiden ökat sin betydelse. Produktiviteten kan på kort sikt svänga upp och ned med konjunkturen. De kortsiktiga svängningarna av produktiviteten ofta stor uppmärksamhet. Avgörande för välfärdsges
Produktivitet och välfärd 63
Sveriges BNP-utveckling sedan sekelskiftet Miljarder kr, 1975 års priser 400
1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990
KällaNationalräkenskapema.
utvecklingen är emellertid hur den genomsnittliga produktivi-
tetsökningen ut över längre perioder. Det är de långsiktiga
ser effekterna många års ackumulerade produktivitetsstegringav välstånd. Sådana effekter kan bli mycket omfattanar som ger de. Detta tydligt i ett historiskt perspektiv. Det senaste syns
seklets tillväxt har ensamt givit en långt större standardstegring än hela det föregående årtusendets. Det finns inga pålitli-
produktivitetsmått för äldre historia, olika uppskattga men ningar tyder på att BNP capita i Europa ökade med i per genomsnitt 0,1 procent per år under medeltiden. Mänsklighe- 3 För översikt tens flertal levde på låg och nästan orörlig standardnivå en en över källmaterial om Det skall kontrasteras med vad hänt sedan den industrisom forntida produktiviella revolutionen. Under de senaste 150 åren har produktionstetsutveckling, se
kapitel 2 i Baumol metoderna i västvärlden genomgått dramatiska förändringar.
mf.l Productivity Resultatet har blivit i historiens ljus dramatisk ökning en av and American Leaarbetsproduktiviteten. Vägarbetare med traktor och dership The Long En ensam View, MIT Press schaktmaskin bryter i dag väg än 100 arbetare med spade, mer 1989. och skottkärra gjorde vid sekelskiftet. En 20-dubbling spett av antalet borrade meter skift i gruvorna har åstadkommits de per
senaste decennierna. Med fickkalkylator kan vem som helst
en i dag på några minuter utföra beräkningar, tidigare skulle som
sysselsatt en hel matematisk forskningsinstitution i månader.
64 Produktivitet och välfärd
Exemplen kan mångfaldigas. Effekterna på den materiella
standarden har blivit Allt fler människor har fatt råd enorma. skaffa sig sådant tidigare förbehållet de alln mest att som var välbeställda. Den BNP-nivå det tog det svenska folket som
tusentals år att uppnå har mer än tolvfaldigats under det
senaste seklet. Sverige har omvandlats från ett av Eiropas
fattigaste länder till ett av världens rikaste. Ökningen ev pro-
duktiviteten har samtidigt gjort det möjligt att korta anetstiderna och öka fritiden.
Produktivitet välstånd ger
En utredningstext främst har att arbeta med torra siffror som
har svårt att fånga vidden av det uppsving i materiellt välstånd ägt rum. Andra ord borde egentligen till för att belysa den
som revolution det handlar om.
Tillväxttaktens betydelse
BNP index
l
1395 20110
1990 zdoo zolos
Diagrammet visar hur mycket även små, årliga skillnader i tillväxt betyder på längre sikt. Antag att BNP skulle växa med 2 procent per år under de kommande 20 åren. Antag att finge välja mellan att i stället få 3 procents tillväxt eller att få behålla de 2 procenten och dessutom få ett engángslyll på 10 procent. Många skulle sannolikt välja de 10 extra procenten. Men diagrammet vsar att detta bara i det mycket korta perspektivet är någon fördel. Det tar inte mer än sju år innan det 3-procentiga tillväxtalternativet har växt i kapp. Vid slutet av den enda procentens extra tillväxt 3 i stället för 2 ett ZO-årsperioden ger BNP-påslag är tre gånger så stort som de 10 procentens nivålyft. För varje som år därefter växer avståndet allt snabbare.
Produktivitet och välfärd 65
Låt påminna den stora majoriteten Sveriges oss om att av
befolkning vid mitten 1800-talet innan det stora lyftet av
av -
produktiviteten skedde levde i mörker, kyla, smuts och
fattigdom. Torsten Gårdlund skriver i sin avhandling om in-
dustrialismens genombrott den ohöljda nöd, den förskräc-
om
kande trångboddhet kännetecknade l800-talets Sverigef
4 Gårdlund ln- som
dustrialismens sam- Skönlitterära författare Fogelström och Moberg fångar
som hälle, Tiden 1942.
villkoren för de breda folklagren än klarare.
När Gustaf af Geijerstam i början 1890-talet undersökte av
arbetarnas levnadsvillkor i Stockholm fann han att ca 60 pro-
arbetarfamiljerna bodde i lägenheter ett rum [med cent av om
eller kök; i genomsnitt bodde det fyra personer i varje
utan
I dag bor mindre än 10 procent befolkningen i enrumsrum. av lägenheter och standarden är i regel ett Reallörum per person.
har åttadubblats, vilket bl.a medfört att vi äter bättre, nerna klär bättre och har råd att mer.5 5 Källor till detta av- oss resa snitt är bl.a Gård- Tillväxten har inte bara använts till höjda reallöner och
lund och Svensk sta- sociala reformer och förbättrade bostäder, utan också till uttistisk årsbok.
byggd offentlig service. Ett exempel är utbildningen. Vid mit- 1800-talet det bara någon enstaka procent av ungdo-
ten av var kunde studera vidare efter folkskolan; i dag börjar marna som
i gymnasieskolan efter avslutad grundskola.
nio av tio Arbetstiderna har kortats. Det beror dels på att det är fler nu
förvärvsarbetar, också på att produktiviteten ökat; som men
produktionen arbetad timme växer, öppnas möjlighe-
när per arbeta färre timmar ändå öka sin standard. Arbetsten att men tiden vid 1800-talet ofta 12 timmar dagen, var mitten av om
dagar i veckan, för industriarbetare. I dag har den genomsex snittliga arbetsveckan, inkluderar dem arbetar om man som
deltid, sjunkit till 28 timmar. Industriarbetarens normala årsar-
betstid har halveratszfrån 3.700 timmar år 1860 till 1.850 i
Den faktiska dag.°
ar-
betstidsförkortning- Tillsammans med kraftig utbyggnad av sjukvården och en
en en har dock inte va- medicinska tekniken har detta medfört att förbättring av den rit lika stor, efterfolkhälsan förbättrats. Det avspeglas bl.a i att medellivslängden som antalet raster samtidigt minskat. ökat från 42 år vid mitten 1800-talet till 77 år i dag. Spädav barnsdödligheten då 15 är den 0,6 procent. En var procent; nu
lång rad tidigare farliga eller obotliga, kan sjukdomar, som var
botas. nu
Social trygghet
Det bara det materiella välståndet ökat. Med är inte som
produktivitetstillväxten och den förbättrade hälsan har också följt vidgad social trygghet, vilket i sin tur givit många
en
3 11-1129
66 Produktivitet och välfärd
människor ökad självständighet. Eller, folkpensionären
som Hugo Lundgren förklarade för Lars Ulvenstam i boken Så blev
mitt liv, när han berättade vad bättre bostäder och folkom pension betytt
En ska inte säga att det bara är det materiella, för det är psyket också. Om det inte blir för långrandigt kan jag berätta morfar om och mormor, hur di försökte och di hade inget att spara, men spara utåv, och hur dödligt rädda di var och ligga kommunen till last. Jag känner en helt annan säkerhet än min och far och mormor mor kände, för där låg det och gnagde hos dem natt och dag hur ska vi klara det när vi blir sjuka, hur ska vi klara âlderdomen, har vi teräckligt te begravningen
Citatet belyser att de sannolikt tjänade mest på utvecksom
lingen efter industrialiseringen de fattiga. Det deras
var var
standard höjdes mest de kunde lyfta sig den
som - ur rena
nöden. Såväl inkomst- förmögenhetsklyftorna minskade
som
7 Roland Spånt kraftigt fram till 1970-talet.7
Den svenska in- Även del tyder på skillnaderna sedan dess ökat om en att komstfördelningens något igen, och det fortfarande finns påtagliga skillnautveckling, Uppsa- även om
1976, och Den der i levnadsvillkor, är den absoluta fattigdomen i Sverige i dag
svenska förmögen- praktiskt utplånad. taget hetsfördelningens Det är svårt att avgöra i vilken utsträckning det är produktiutveckling, SOU
1979 vitetstillväxten i sig orsakat utjämningen. Ökningen
som av produktiviteten gör det möjligt att framställa fler och fler
varor, som tidigare varit förbehållna ett Välbeställt flertal, till
priser som blir överkomliga för allt fler. Men detta i sig bara ger
förutsättningarna för minskade klyftor. Utfallet och graden
av
utjämning beror också i hög grad på den fördelningspolitik
som
bedrivs via skatter, transfereringar och offentlig verksamhet, inte minst i utbildningssystemet. Vidare spelar lönepolitiken och förhandlingssystemet viktig roll, liksom de fackliga
en organisationernas styrka.
Produktivitetsstegringen kan dock indirekt stimulans
ge en
åt utjämning, i och med att en ambitiös fördelningspolitik
underlättas när den totala kakan växer. Ett exempel är utbild-
ningen; ökad produktivitet att bygga skolan, fler
ger resurser ut får utbildning, vilket möjlighet till jämnare inkomstfördelger
ning, och samtidigt stimulerar den förbättrade utbildningen till
ytterligare tillväxt produktiviteten. Mot den bakgrunden är av det sannolikt att produktivitetstillväxten under perioden 1870-1970 ha varit faktor bakom den jämnare inkomstfören delningen i Sverige. Huruvida snabb produktivitetsökning en kan verka utjämnande även i framtiden är dock svårt att uttala sig det beror på hur den åstadkommes. om;
Produktivitet och välfärd 67
3.2 Kritiken mot tillväxten
Det finns också minusposter i utvecklingen. De har framför allt
med den produktionsteknik valts för att öka
att göra att som tillväxt och produktivitet ibland fört med sig utslagning och
miljöskador. Ibland ifrågasätts strävan efter fortsatt ökad pro-
duktivitet med argumentet att vi i Sverige redan nått en så hög
materiell standard att fortsatt produktivitetshöjning inte
en skulle så materiella vinster att däremot tillväxge stora - men
kostnader i form bl. miljöförstöring kan bli omfattan-
tens av a. de.
3.2.1 Tillväxtens sociala kostnader
När det gäller arbetsmiljön, har den tekniska utvecklingen det seklet inneburit att antalet tunga och farliga arbeten
senaste
minskat. Totalt sett har arbetsmiljön kraftigt förbättrats under
1900-talet. Samtidigt har dock arbetstempot drivits upp, bl.a
följd den uppsplittring av arbetsprocessen i många
som en av
små delmoment det löpande bandet och Taylorismens
3 J Ett system för ar- som betsorganisation, förde med sig i delar industrin. Denna utveckling har medav uppkallat efter F W varför
fört fler repetitiva och enformiga arbetsmoment, många
Taylor, enligt vilket arbeten i dag kännetecknas monotona rörelser, kan arbetsprocessen de- av som las i sina be- medföra förslitningsskador olika slag. upp av
ståndsdelar i ett Delegationen dock den uppfattningen att strävan efter
är av hårt centraliserat ökad produktivitet i framtiden kommer att medföra vändoch kontrollerat en sy-
Se vidare i till det bättre. Som kommer att framgå kapitel i
stem. av- ning av senare snitten om arbetsor- den tekniska och sociala utvecklingen detta betänkande, har ganisation i kapitel nått så långt, att ökad produktivitet i många sammanhang 9 och 14. nu bör kunna hand i hand med bättre arbetsmiljö, minskad
utslagning och mindre förslitande arbeten. Här vi således ser inte någon reell motsättning på längre sikt.
En allvarligare konflikt gäller den regionala utvecklingen. Den tekniska utvecklingen har alltid lett till regionala omflytt-
ningar befolkning och produktion. Nya orter har fötts och av -
dött. Typexempel är tätorten Kiruna, som är resultatet av att
tekniska innovationer i slutet 1800-talet plötsligt gjorde den av malmkroppen där lönsam. Under de senaste decennierna stora har emellertid efter utnyttja stordriftsfördelar, strävan att fördelen i lägga olika produktion nära varandsamt att typer av och marknaderna gjort att vissa delar landet riskerar ra nära av att avfolkas, medan andra blir överhettade. Den tekniska utvecklingens karaktär och strukturomvand-
lingen från jordbruk till industri och därefter till tjänstepro-
68 Produktivitet och välfärd
duktion har fört med stark
sig en tendens till urbanisering, med effekter åtskilliga negativa. Visserligen har
som ser som
det materiella välståndet ökat, omflyttningarna har också
men
fört med sig rotlöshet och känsla alienation i flera en av avseen-
den. Bedömningarna de vidare följderna denna
av av process
har gått starkt i sär; många pekar på de möjligheter till ett
rikare kulturellt liv stadslivet för med sig, andra pekar på som
de omfattande sociala problem växt fram i vissa storstadssom
miljöer. Klart är emellertid, att flera de åtgärder för ökad av
produktivitet kan komma i fråga, riskerar att komma i
som
konflikt med önskan jämn regional utveckling landet. om en av
Delegationen är medveten om konflikten, vill framhålla men
följande Mot bakgrund att såväl tekniken människors
av som
levnadsvanor och behov löpande förändras, är det varken
rea-
listiskt eller önskvärt att mål sätta att dagens regionasom upp
struktur skall bevaras. Målet bör, delegationen, menar sana-
rare vara att skapa förutsättningar för human och socialt
en
ansvarsfull omställningspolitik, underlättar anpassning till
som
nya förutsättningar.
3.2.2 Tillväxten och
miljön
Ett tredje problem är de negativa miljöeffekter ekonomisk
som
tillväxt kan förorsaka. Det är riktigt del den hittillsvaatt en av
rande tekniska utvecklingen och satsningen på tillväxt ofta fört
med sig miljöskador. En fortsatt tillväxt den arten är långav
siktigt ohållbar. Delegationens uppfattning är emellertid att
det inte behöver finnas någon motsättning mellan ökad pro-
duktivitet och god miljö. Tvärtom är ofta förbättrad produkti-
vitet teknisk utveckling och resurssnål produktion genom en
9 Litteraturen om förutsättning för förbättra miljön
att sambanden mellan
Om den ekonomiska tillväxten åstadkommes med hjälp
tillväxt och miljö är av
enorm. Vi vill i det- resursslösande och nedsmutsande teknik, och det tillom som ta sammanhang verkas skadar miljön [tex för att produktionen eller avfallet bara peka på två internationella voly- innehåller kemikalier är svåra att bryta ned, kommer som
mer Environment tillväxten uppenbarligen i till god miljö. Om den
motsats en and Economics; ekonomiska tillväxten däremot uppnås med modernare teknik, OECD 1985, och den Brundt- som inte smutsar ner eller förbrukar lika mycket råmaterial, s. landrapporten Our och det produceras och förbrukom som är varor tjänster vars Common Future, ning inte sliter på miljön då behöver inte tillväxten 1987, samt den - vara
svenska Miljöprob- skadlig. Det är således inte den ekonomiska tillväxten i sig
som lemen i framtiden, avgör effekterna på miljön, hur den åstadkommes och vad utan bilaga 25 till Långden används till. tidsutredningen
1990. Det är mot den bakgrunden fördelarna med ökad
man ser
Produktivitet och välfärd 69
Har fått det bättre genom att de andra arterna har fått det sämre, de andra arterna och därtill grönskan och skogen, därtill luften, jorden, vattnet, själv, då kan man fråga sig naturen på vilket sätt vi själva fått det bättre. Det verkar inte heller vara någon förkrossande majoritet ens av vår folkhemstrivs med livet, egen art som fast många säger att de gör just det. Åtta tio svenskar äter piller. av De flestas jobb har mist sitt hantverksvärde. De flesta hushåll rymmer en person. Miljoner har ryckts med rötterna, upp och många pendlar timvis varje dag.
Hur många känner sina närmsta grannar
Vart tredje barn har frånskilda föräldrar. Drygt fyra svenskar tar sitt liv, drygt två vägtrafiken livet och fler tar av än hundra skiljer sig varenda dag. Göran Palm Sverige En vintersaga ur
produktivitet. Ökad produktivitet kan uppnås genom att öka produktionen vid oförändrad resursinsats, också genom men minska resursförbrukningen för given produktionsvoatt en lym. Förbättrad produktivitet kan därför innebära bättre hus-
hållning med naturresurser och mindre slöseri med energi. Den ekonomiska tillväxten kan också i sig själv i vissa fall
bidra till bättre miljö, nämligen de den ger en om resurser används till investeringar i kollektivtrafik, anläggningar för t.ex avloppsrening och miljövänliga värmepannor. Även sådan produktion räknas med i BNPl Ökad produktivitet i produktioju sådana miljövaror är naturligtvis särskilt viktig. nen av
Tillväxt vrids i riktning mot sådan miljövänlig produk-
som således bra för miljön. Om den ekonomiska tillväxten tion är däremot stoppades, skulle det bli betydligt svårare att byta ut
gamla anläggningar och ersätta dem med nya, miljövänligare. Om den totala materiella produktionsnivån stagnerar eller
sänks, måste utrymme för de nödvändiga miljöinvesteringarna
skapas kraftig nedskärning av såväl den privata som
genom en den offentliga konsumtionen. Det skulle riskera att skapa skar-
fördelningskonflikter och därigenom försämra förutsätt-
pa ningarna att driva långsiktig miljöpolitik. en
Delegationens uppfattning förbättrad miljö går
är att en att uppnå med hjälp teknisk utveckling och ökad produktivitet av
70 Produktivitet och välfärd
utan kraftiga inskränkningar den materiella standarden el-
av ler omfattande regleringar. Det kräver dock införandet att av
produktivitetshöjande och miljöförbättrande teknik stimuleras
med hjälp ekonomiska styrmedel, vilka gör det lönsamt och av lockande att förbättra miljön. I synnerhet gäller sådaatt sätta
na priser på varor och tjänster att miljöeffekterna produk-
av
tion och konsumtion naturligen inkluderas i företagens och
hushållens dagliga, löpande beslut.
3.2.3 Tillväxt, sysselsättning och
konkurrenskraft
Ibland hävdas att ökad produktivitet riskerar att medföra arbetslöshet. Argumentet är att arbetskraft ersätts med om maskiner såsom datorer skulle många människor bli överflö- - diga och förlora sina jobb.
Detta farhåga tid efter har framförts ända
är en som annan sedan den industriella revolutionens första dagar, då ludditer-
na i England slog sönder maskiner för att rädda jobben. Det gäller emellertid att skilja på olika nivåer i analysen. I det
enskilda företaget kan teknik förvisso minska behovet
ny av arbetskraft, då människor ersätts maskiner. Men i samhället av
° En översikt över helhet finns inte given mängd arbete att dela på.°
som en debatten om tek- Den totala mängd arbete utförs samhälle som i ett avgörs nisk utveckling och
dels produktiviteten, dels den samlade efterfrågan
arbetslöshet, med av av som
särskild inriktning riktas mot svenska varor och tjänster. Den efterfrågan behöver
på datoriseringens inte minska, bara för arbete mekaniseras. Tvärtom kan den att effekter, ges i Lena
öka. När produktiviteten ökar, skapas ny efterfrågan på andra
Schröder och Kjell Sehlstedt Vad ställen i ekonomin. Skälet till att arbete ersätts med maskiner händer med jobben det lönsamt. Antingen denna produktiviär att är tas Om datateknik och
tetsvinst ut i företaget, i form högre löner till de kvarvaran-
sysselsättning, Ra- av bén Sjögren 1984. de anställda eller till högre vinster för aktieägarna. Alternativt
sänks priset på företagens produkter, vilket gör att konsumenternas realinkomster ökar. l båda fallen skapas efterfrågan,
ny som i sin tur skapar nya arbetstillfällen. Samma sker process
även då produktiviteten ökar i den offentliga sektorn. Då skapas utrymme antingen för nyanställningar inom den givna finansiella eller för skattesänkningar, vilka ökar med-
ramen
borgarnas köpkraft efter skatt och därigenom ökar den totala efterfrågan. Processen är långtifrån enkel. Den kan orsaka arbetslöshet
under omställningsperioden, vilket kan kräva politiska insatser för att underlätta omställningen. Det finns emellertid ingen
Produktivitet och välfärd 71
anledning att tro att ökad produktivitet i sig på längre sikt skulle minska sysselsättningen. Om breddar analysen och tar hänsyn till den internatioman nella konkurrensen, kan det i själva verket tvärtom långvara
produktivitetstillväxt förändrar landets konkurrenskraft
sam på ett sätt riskerar att skapa ekonomiska problem. Detta är som
skäl till att vi inte kan slå till med den i och för sig
ett oss ro höga] produktivitetsnivå Sverige uppnått i dag. En relativ försämring produktiviteten för ett land som av redan nått hög nivå, gör att dess konkurrensfördelar ändrar en karaktär. Tidigare kunde det konkurrera med sin höga produktivitet, vilket gjorde det möjligt att ta ut relativt höga reallöner. I takt med att produktiviteten försämras i förhållande till andra länders exportsektorer, måste i stället börja konkurman med arbetskraft relativt sett är mindre produktiv och rera som därför billigare. Det är möjligt att den vägen klara balans i ekonomin, i meningen att på sikt nå både full sysselsättning och balans i utrikeshandeln. Men det måste då ske genom att reallönerna ökar långsammare än i omvärlden. Nationen får
betala för sin produktivitetsutveckling genom att kon-
svaga kurrera med billig arbetskraft, när den ska locka till sig investeringar och konkurrera på världsmarknaden. Detta innebär relativ försämring gentemot omvärlden, en
i och för sig kan förenlig med tämligen hög lev-
som vara en nadsstandard. De förändrade konkurrensvillkoren kan emel-
lertid också medföra direkta kostnader för nationen i fråga.
När landets komparativa fördelar ändras, påverkas ekonomins struktur. Vissa näringar går fram, medan andra går tillbaka.
Detta brukar föra med sig betydande anpassnings- och omställningskostnader. I praktiken sker ofta omflyttningen till det nya
konkurrensmönstret utslagning, vilket tvingar fram genom en anpassning kostnadsstrukturen. av
Även snabb produktivitetstillväxt för med sig omställningskostnader, då flyttas från företag slås ut till såda-
resurser som klarar sig bättre. Denna anpassning kan ibland medföra na som
betydande påfrestningar på arbetsmarknaden. Men skillnaden är att omflyttningen då sker till arbeten med högre produktivi-
Det medför att anpassningen sker inom för snabbt tet. ramen växande realinkomster, vilket utrymme för förbättrad utger bildning, ett gott socialt skyddsnät och andra insatser som mildrar kostnaderna.
72 Produktivitet och välfärd
3.3 90-talets krav
Diskussionen hittills har varit allmän och långsiktig. Delegationens uppfattning är, som framgått, att de långsiktiga fördelar-
na med ökad produktivitet är större än de eventuella nackdelarna. Det finns emellertid också kortsiktiga krav på att mer öka produktiviteten i den svenska ekonomin under 90-talet. Dessa hänger med dagens ekonomiska läge och stabilisamman seringspolitikens problem. Delegationen kommer att återkomtill dem i analysen i del betänkandet, vill redan ma av men stryka under deras vikt. nu Under de senaste 20 åren har de nominella lönekostnadsstegringarna med bred marginal överstigit produktivitetstillväxten. Under delen 1980-talet uppgick löneökningsenare av arna till närmare 10 procent årligen medan den uppmätta -
produktivitetsökningen uppgick till l å 2 procent året. När
om
lönestegringarna så kraftigt överskrider produktivitetsökning-
drivs inflationen och konkurrenskraften försämras. en, upp
Delvis som en följd detta har Sverige fått betydande under-
av skott i affärerna med omvärlden och djupnande industriell en kris, med snabbt stigande arbetslöshet. För att rätta till dessa
obalanser krävs såväl lägre kostnadsstegringstakt
en som en snabbare ökning produktiviteten. av
Vidare finns omfattande krav på förbättrad offentlig service.
Det gäller behovet bättre skola; det gäller växande behov av en
inom sjukvården i samband med att befolkningen blir allt äldre och mer vårdkrävande; det gäller kraven på att bygga bort köerna i barnomsorgen; etc. Om dessa krav skall kunna tillgo-
doses inom för given eller sänkt skattekvot krävs ramen en - -
en kraftig förbättring av produktiviteten. En fortsatt långsam produktivitetsstegring i den svenska ekonomin kommer i praktiken att göra det omöjligt att bevara stor offentlig sektor
en med höga ambitioner vad gäller kvalitet och välfärd. Denna slutsats förstärks att dagens pensionssystem och den rådanav
de demografiska utvecklingen i sig kräver årlig ekonomisk
en tillväxt på minst 2 procent, för att åtagandena till pensionärerna skall kunna infrias.
Samtidigt kraven på reallöneökningar och offentlig
som service är stora, vill många arbeta kortare tid. Om dessa krav skall
kunna förverkligas samtidigt avsätts till export
- som resurser
och investeringar för framtiden måste uppenbarligen
- pro-
duktiviteten i den svenska ekonomin ökas mycket kraftigt
under 1990-talet. Delegationen vill inskärpa att denna slutsats gäller oavsett
vad att Sveriges internationella ställning är eller bör
man anser
Produktivitet och välfärd 73
Det verkliga hotet mot Sveriges välstånd ligger mera i en vara.
hotfull framtida produktivitetsstagnation än i den hittillsva-
rande utvecklingen; än finns tid att bryta trenden. Om så inte sker, riskerar emellertid Sverige snart att hamna i allvarliga
ekonomiska svårigheter.
3.4 Slutsats
Hög produktivitet är basen för det materiella välståndet. Deledet är viktig slutsats att arbeta för ökad gationen menar att en produktivitet i Sverige. Det för höjd materiell ger utrymme standard, inklusive förbättrad offentlig service, och minskar
risken för fördelningspolitiska konflikter. Ökad produktivitet
också nödvändig för bevara den internationella konkurär att renskraften och Sveriges ställning ledande industrination. som
Uppgiften kan emellertid omöjligen att på kort sikt
vara produktiviteten till varje pris. Att sträva efter ökad maximera
produktivitet är inte liktydigt med att acceptera alla förslag
kan öka produktiviteten. Det finns målkonflikter. Vissa som
former produktivitetshöjande åtgärder kan åtminstone på
av kort sikt strida andra sociala eller politiska mål. mot -
Delegationen sin uppgift att beskriva och blottlägga
ser som
sådana målkonflikter. Det är inte vår uppgift att lösa dem; det att söka forma ett sammanhängande politiskt helhetspro-
vore vilket ligger långt utanför vårt uppdrag. Delegationens gram,
primära uppgift är att diskutera vilka insatser krävs för att
som öka produktiviteten och på vilka punkter dessa kan komange konflikt med andra mål. Andra får göra de nödvändiga ma i
Som framgått detta kapitel emellertid
avvägningarna. av anser
delegationen på det stora hela att målet att nå god produkti-
en
vitetstillväxt är förenligt med högt ställda sociala och miljömäs-
siga ambitioner.
KAPITEL
Vad
produk-
är
tivitet
I detta kapitel diskuteras produktivitetsbegreppet. Här definieras produktivitet och effektivitet. Olika produktivitetsmått typer av behandlas. Vi redovisar när de olika begreppen och definitionerna bör användas. Därefter diskuteras de svårigheter som uppstår när produktiviteten skall mätas. Syftet med kapitlet är att lägga fast de olika begrepp och verktyg som krävs för en empirisk analys av den svenska produktivitetsutvecklingen.
4.1 Produktivitet och effektivitet
Begreppet produktivitet används ofta synonymt med begrepeffektivitet. Ökad produktivitet innebär då helt enkelt pet att kan producera tjänst eller på ett bättre sätt, i man en en vara större kvantitet eller med högre kvalitet. Produktivitet i denna allmänna mening vad får ut - man av insatta kan beskrivas i mycket vittomfattande ordaresurser lag. Det blir vad människan kan åstadkomma med material, kapital och teknologi
Produktivitet är framför allt personlig inställning. Det är en en inställning till framsteg, söker ständig förbättring det som en av som existerar. Det är en övertygelse att vi kan prestera bättre i dag än igår och i att vi i kan prestera ännu bättre än i dag. Det morgon är viljan att förbättra nuläget utan hänsyn till hur bra det egentligen är. Det är den ständiga anpassningen av mänskligt och ekonomiskt liv till förändrade förhållanden. Det är den ständiga tillämpningen av nya teorier och metoder. Det är tilltron till människans Deklaration från möjligheter att förbättra sina villkor. European Productivity Agency, Rom-
konferensen 1958. När vi i fortsättningen av denna rapport ägnar mycket åt
oss teknik och siffror, får detta således inte skymma sikten Pro-
Vad är produktivitet 75
duktivitet handlar mänskligt arbete och skaparkraft. Att
om öka produktiviteten och effektiviteten är därför dels att arbeta
hårt, dels att utrymme för och ta till den mänskliga ge vara
skaparkraften utnyttja människors vilja och drivkraft att
att skapa ett bättre liv på alla nivåer i samhället. - Både produktivitet och effektivitet behöver emellertid ges precis innebörd, det skall bli möjligt att göra kvantien mer om
tativa studier den svenska produktivitetsutvecklingen. I
av detta betänkande kommer därför begreppen att definieras på
operationellt och ändamålsenligt sätt. ett mer
4.1.1 Effektivitet
Begreppet effektivitet används i nationalekonomisk litteratur
2 utförligare på två sätt J En och mer teknisk diskussion om produk- OI det fallet betecknar effektivitet relationen mellan och effek- ena tivitetstivitetsbegreppen, resursinsatsen och det samhällsekonomiska resultatet av pro-
finns i Lennart Hjal- duktionen. Med det sistnämnda inte bara att produkmenas marssons uppsats volym skall också dess och tionens vara stor utan att art Teorier och metoforskning inriktning är den medborgarna önskar. Effektivitet der i om som
produktivitet och handlar med andra 0rd graden måluppfyllelse. God
om av effektivitet med tileffektivitet är att allokera rätt; att fördela dem så resurserna lämpningar på protill lägsta kostnad producerar den typ och duktionen av tjäns- att man av varor ter, i expertrapport tjänster människor vill ha och behöver. Denna typ av som
effektivitet kommer vi i fortsättningen att kalla allokeringsef-
Relationen mellan produktivitet och effektivitet
PRODUKTION input Output Produktionsreurser Prestationer personal mm
Produktivitet Måluppfyllelse Resultat
--.loose 4F;AL j Effektivitet . . å Må
76 Vad är produktivitet
fektivitet. För en effektiv resursallokering krävs, mer speci-
fikt, att arbetskraft, kapital och andra är så fördelade resurser mellan olika arbetsområden att värdet den produktionsökav ning uppkommer då resursinsatsen ökar med enhet är som en den i alla sektorer. samma 0 Det andra sättet att definiera effektivitet är tekniskt och mer används i nationalekonomisk teori, där det beskriver den
tekniska nivån produktionsprocess. Det definierar effek-
i en
tivitet i produktionen. Begreppet används då för att beteckna
avståndet mellan en produktionsenhet och den bästa tillämpade teknologin; den ligger på teknikfronten. Genom som beräkning effektiviteten för enheterna i sektor erhålles av en mått på potentialen för produktivitetsökning i sektorn.
Huvuddelen av analysen och diskussionen i detta betänkande
kommer att föras i termer allokeringseffektivitet. När be-
av greppet effektivitet används utan närmare bestämning är
det således allokeringseffektivitet
som avses.
4.1.2 Relationen
effektivitet-produktivitet
Begreppet produktivitet härstammar från de franska fysiokra-
terna på 1700-talet. Då definierades det produktionsförsom måga. Nu används det för att kvantifiera sambandet mellan resursinsats och produktionsresultat.
PRODUKTIVITETPRODUKTIONSRESULTATRESURSINSATS
Det finns flera slags produktivitetsmått, beroende på till vilken eller vilka resursinsatser produktionsresultatet relateras. Dessa mått diskuteras närmare i avsnitt 4.2.
Påtagliga beröringspunkter finns mellan produktivitet och
effektivitet. Båda rör resultat i förhållande till insats. Skillna-
den är att produktivitetsbegreppet ofta är snävt fokuserat på produktionsinsats och prestation, medan effektivitetsbegreppet rör graden av måluppfyllelse och därmed också tar hänsyn
till rätt saker produceras. Även produktivitet kan dock om användas i en något vidare mening än det tekniska och volymmässiga, nämligen värdet produktionen i förhållande till som av insatserna. Volymen antas då värderad via marknadspriser, avspeglar eller tjänstens värde för konsumenten. som varans Samtidigt som produktivitet och effektivitet hänger sam-
man, kan man således hävda att effektivitetsbegreppet är
Vad är produktivitet 77
överordnat produktivitetsbegreppet i den meningen att det hänsyn till det samhällsekonomiska värdet av produktio-
tar
Att producera eller tjänst så produktivt som
nen. en vara möjligt, med liten resursåtgång och låga kostnader, är i och för
sig viktigt, föga meningsfullt om det som produceras är
men fel saker i betydelsen att ingen vill ha i fråga eller att varan produktionen den oönskade resultat. Samtidigt är det av ger naturligtvis viktigt att producera så resurssnålt möjligt om som
det producerar är det rätta det ökar måluppfyllelsen.
man - En viktig aspekt på sambandet mellan produktivitet och
effektivitet således förbättrad effektivitet i resursalloär att en keringen normalt ökar produktiviteten. Om resursallokeringen effektiv, den samhällsekonomiska inte är ex. genom att avkastningen arbetsinsats är lägre i sektor än i en av en extra en
kan produktiviteten mätt som produktionsvolym
annan, -
eller produktionsvärde timme i hela ekonomin förbättras
per -
arbetskraft flyttar från den förra till den senare
genom att sektorn.
Slutsatsen det ofta är meningsfullt att göra distinktio-
är att
mellan allokeringseffektivitet och produktivitet, samtidigt
nen
det viktigt att även i snävare produktivitetsanalys
som är en
undersöka de förhållanden kan öka allokeringseffektivite-
som ten i ekonomin. Ett exempel effektivitet i denna mening kan vara intresnär
i produktivitetsanalysen är när det som produceras är
sant form mellanprodukt, infrastruktur i den offentnågon av t.ex.
liga sektorn vägar, broar m.m. Produktiviteten fångar byggna-
resursåtgången för t.ex. ett brobygge. Men en tionsprocessen; väl så intressant fråga är vilka effekter denna typ av investering
har på andra ekonomiska aktiviteter, på produktiviteten i and-
delar ekonomin på miljön. Allt detta rör effektivitera av samt Produktiviteten visar hur resurssnålt bron byggs, medan ten. effektiviteten bron är rätt dimensionerad och byggs anger om plats, där den får så positiva effekter på sampå rätt stora hällsekonomin möjligt. Ett exempel, kommer som annat som behandlas i detta betänkande, är utbildningsväsenatt senare det. Produktiviteten i utbildningen rör kostnaden för att ge eleverna vissa kunskaper; effektiviteten i utbildningssystemet huruvida eleverna delges rätt kunskaper och vilka gäller effekter utbildningen får på samhället i övrigt däribland vilka effekter den får på produktiviteten i hela samhällsekono-
min.
Ytterligare exempel är produktionen inom jordbruket.
ett
Den högproduktiv, i meningen att allt färre jordbrukare
är producerar allt livsmedel. Samtidigt har ett omfattande mer
78 Vad är produktivitet
subventionssystem medfört att produktionen sannolikt
varit
ineffektiv, i meningen att jordbruket producerat fel saker.
Distinktionen är viktig också när det gäller bestämma att sig för vilka åtgärder bör vidtas för öka produktiviteten, som att
inte minst i den offentliga sektorn. Att öka för defini-
en snävt
erad produktivitet i kraftigt skära ned
omsorgen genom att personaltätheten kanske i själva verket innebär minska att
effektiviteten, eftersom målet för verksamheten mänsk-
är just lig vilket kräver viss personaltäthet. Detta omsorg, en visar också behovet att så långt möjligt finna sådana produktivitets-
mått som inkluderar och tjänsternas kvalitet. varornas
4.1.3 Kvalitet och lönsamhet
Det finns med andra ord klara beröringspunkter mellan produktivitet och effektivitet å sidan och begreppet kvalitet å ena den andra. De är flera. God kvalitet handlar att producera om värde för konsumenterna. I den meningen liknar kvalitetsbe-
greppet effektiviteten. Men höjd kvalitet i produktionen bety-
der normalt också att den uppmätta produktiviteten ökar. För
det första innebär hög kvalitet att kan betalt för man ta mer produkten. För det andra innebär hög kvalitet färre kassa-
tioner, omarbetningar och justeringar i produktionsprocessen. 3 För en närmare ge- Att arbeta för högre kvalitet produktionen i genom kvalikvali- nomgång av
tetsstyrning, etc är därför ofta ett sätt för företag och
tetsbegreppet, se Bo -
Bergman och Bengt offentliga institutioner att på och gång operationali-
en samma Klefsjö Kvalitet; såväl effektivitets-
sera som produktivitetsmåU
från behov till användning, Studentlitteratur 1991. Sambandet mellan produktivitet och lönsamhet 4 Ibland förekommer i den företagsekonomiska litteraturen begreppen Lönsamhet produktivitet x prisrelation yttre respektive produktionsvolym outputpris inre effektivitet. x Någon etablerad resursinsats inputpris
taxonomi finns inte, men det vanliga är att inre effektivitet Det finns också ett samband mellan lönsamhet och produktiavser produktivite-
medan vitet i det enskilda företaget. De är dock inte identiska. Företa-
ten, man med yttre effektivi- lönsamhet beror enbart produktiviteten gets inte på definieprisrela- tet avser rad som produktionsresultat resursinsats utan också tionen och dess för- genom ändring. Företagets på vilka priser det kan ut för produktionen respektive måste
lönsamhet skulle då betala för de det använderd resurser bero på såväl yttre Priserna beror i sin tur på rad faktorer. En del dem, inre effektivi- en av som tet. såsom produkternas kvalitet, hänger påpekats intimt som ovan
Vad är produktivitet 79
Komponenter bakom produktivitet respektive lönsamhet Ett förenklat konkret exempel
Pris sålda varor 100 kr intäkter 10 000 000 kr
Såld volym 100 000 st Förädlingsvärde 6 000 000 kr Köpt volym 100 000 st Kostnader insatsvaror g, 4 000 000 kr Pris insatsvaror 40 kr Rörelse- Arbets produktivitet överskott 4 - 100 krtim 1 200 000 kr Antal anställda 30 Totala - arbetstimmar 60 000 tim Genomsnittlig arbetstid Lönekostnader Resultat före 2 000 timår , 4 800 000 kr räntekostnader , 800 000 kr Lonekostnad .
per arbets- l
timme 80 kr Lönsamhet 10 a ° H TK Avskrivningstid 10 år Avskrivningar _._____, 400 000 kr
Anläggningstillgångar 4 000 000 kr Totalt W kapital 8 000 000 kr Omsättnlngstillgångar 4 000 000 kr
I praktiken är sambandet mellan produktivitet och lönsamhet rätt kompliocerat. En rad olika faktorer påverkar lönsamheten, vid sidan av produktiviteten.
med produktiviteten. Andra prispåverkande faktorer
samman behöver inte ha med företagets produktivitet i sig att göra. De kan gälla företagets ställning på marknaden och i vilken ut-
sträckning det kan sätta monopolpriser, råvaruprisernas sväng-
internationella konjunkturväxlingar, förändringar
ningar, av växelkurser, etc.
80 Vad är produktivitet
På en abstrakt tänkt, väl fungerande marknad, blir skillna-
den mellan lönsamhet och produktivitet liten i det kortare
perspektivet. Så länge företagen strävar efter god lönsam-
som
het genom att öka effektiviteten i användningen tillgängliga
av resurser, kommer sambandet mellan produktivitet och lönsam-
het att starkt. I ett längre perspektiv finns emellertid
vara inte
samma koppling; om ett företag visar god lönsamhet, kommer
det i fri konkurrensmarknad locka konkurrenter en att att etablera sig i branschen. Det på sikt lönsamheten, pressar även om produktiviteten fortsätter stiga. att I den verkliga världen finns rad faktorer skapar en som stora differenser mellan produktivitet och lönsamhet. Företagens och hushållens beslutssituation starkt påverkad är av yttre
faktorer, såsom skatter, regleringar och växelkursförändringar.
Monopol, karteller och gränsskydd hämmar konkurrensen, och
reglerade priser skapar utbuds- eller efterfrågeöverskott
på vis-
sa marknader. Det gör att från den enskilda företagsledningens synpunkt är produktivitetsökning långt ifrån det enda
en sättet att öka lönsamheten.
Lönsamhetsmålet
Företagens mål är lönsamhet, produktivitet. Ökad produktivitet är bara ett flera medel att förbättra lönsamheten. För av
ett enskilt företag kan det lukrativt att i stället för produk-
vara tivitet satsa på att erövra och befästa monopol. Skatteplanering
kan ha betydligt högre avkastning än satsningar på produkt-
en utveckling. Devalveringar kan i ett slag öka lönsamheten för den konkurrensutsatta sektorn, utan att någon motsvarande ökning av produktiviteten har skett. Regleringar och avtal kan ibland förhindra rationaliseringar. Framgångsrik lobbyverksamhet i industridepartementet kan lönsam än hårt vara mer arbete för att höja produktiviteten. Och bristande konkurrens
gör det möjligt att övervältra kostnadsökningar på konsumenterna, vilket i sin tur försvagar incitamenten att öka produk-
tiviteten. Allt detta gör, sammantaget, att sambandet mellan lönsam-
hetsökningar och produktivitetsökningar är ganska diffust
i en ekonomi den svenska. Ibland är i praktiken hög lönsamhet som förenad med produktivitet på skyddad marknad svag en medan låg lönsamhet kan resultatet hög produktivitet vara av på en marknad med hård konkurrens och små vinstmarg;naler. Drivkrafterna och incitamenten till ökad pr0duktivtet är med andra ord på del områden tämligen i ekmomi en svaga en den svenska. Företagens strävan efter lönsamhet innebär som
Vad är produktivitet 81
inte alls alltid att de fattar beslut bidrar till ökad produktisom vitet. Den viktiga slutsatsen bör söka minska är att man gapet mellan den samhällsekonomiska och den privatekonomiska avkastningen beslut. Uttryckt med andra 0rd central av är en
uppgift att skapa sådana drivkrafter att företagens strävan
efter lönsamhet ger produktivitet.
4.2 Olika
produktivitetsbegrepp
I föregående avsnitt definierades produktivitet produksom tionsresultat resursinsats. Produktivitetstillväxt definigenom därmed hur relationen mellan dessa båda förändras. eras som Det finns emellertid inte något allmångiltigt, accepterat mått på hur preciserar och mäter produktivitet, sig när det man vare gäller nivå eller utveckling över tiden. Delvis beror det på att de mättekniska problemen är svåra och att det inte existerar användbar statistik. Det beror också på att måtten, begrepps-
mässigt sett, fångar skilda förhållanden och därmed är relevanta för olika frågeställningar.
Totala eller mått
4.2.1 partiella
De produktivitetsmått utvecklats för att analysera förhål-
som
landet mellan produktionsresultat och resursinsats kan delas in i två kategorier. De kan antingen vara partiella, dvs se på sambandet mellan produktionsfaktor och produktionsresul-
en
tatet, eller totala, dvs söka fånga förhållandet mellan
vara
insatsen alla å ena sidan och produktionsresultatet
av resurser å den andra.
I den första kategorin är arbetsproduktivitet det vanligaste måttet. Även andra partiella faktorproduktivitetsmått an-
vänds ibland. Energiproduktivitet har analyserats mycket i
Sverige sedan oljekriserna. Kapitalproduktiviteten är viktig i de industrier har stora kapitalkostnader, Också inom
som osv.
den offentliga sektorn har under de senaste åren olika typer av nyckeltal beräknats för att analysera produktivitetsutveckling-
en.
Olika mått har sitt berättigande i olika sammanhang, beroende på vilken fråga vill besvara. Det kan dock ofta vara
man
vanskligt låta partiella mått representera den allmänna
att
produktivitetsutvecklingen. Eftersom de är partiella blir resul-
ibland svårtolkade. Produktionen bestäms genom ett taten samspel rad insatser arbete, kapital, energi, råvaror, av en -
82 Vad är produktivitet
etc. Därför bör skattningar produktivitetsutvecklingen så
av långt som möjligt bygga på analys explicit redovisar en som
5 Sådana analyser vilka antaganden detta samspel gjorts
om som görs i praktiken of- Alla partiella mått förutsätter sålunda de facto att insatser tast med hjälp av övriga produktionsfaktorer är konstanta under den period produktions- av s. funktioner. Det är beräkningen Gäller inte detta, uppstår problem. som avser. en matematisk for- Orsakerna till
en produktivitetsökning måste bedömas på helt
mel, där sambandet olika sätt, beroende på insatsen övriga inputs förändrats mellan olika faktor- om av insatser och produk- eller ej. tionsresultatet spe- Utvecklingen partiellt nämligen av ett mått säger ingenting cificeras. Mer om hur de totala kostnaderna för om produktionen förändrats. produktionsfunk-
tioner följer nedan. Med Erik Lundbergs ord Begreppen god hushållning och hög
effektivitet bör ju innebära något än att åtgången mer av en produktionsfaktor enhet produktionsresultat sjunkit. Fråper
gan är ju vad denna produktivitetsstegring kostat i insatser
av andra produktionsresurser, t.ex i form maskiner och forskav
ningsutgifter av olika slag. Vi behöver med andra ord veta
betydligt än att produktionen enhet produkmer per av en
tionsfaktor stigit för att kunna bedöma det är fråga
om om
6 Erik Lundberg bättre hushållning och god effektivitet eller ej.°
Produktivitet och räntabilitet, SNS 1961, sid 36.
4.2.2 Arbetsproduktivitet
Det vanligaste partiella produktivitetsmâttet är arbetsproduk-
tivitet. Det definieras produktion arbetskraftsinsom genom sats och är därmed förhållandevis enkelt att beräkna. Intuitivt tolkas ofta arbetsproduktiviteten arbetskrafsom tens bidrag till det totala produktionsresultatet. Detta är dock
långt ifrån självklart. Eftersom arbetskraftsproduktiviteten är
ett partiellt mått, säger det mycket lite om arbetskraftens eget bidrag till den ekonomiska tillväxten. Produktionen kan t.ex ha ökat att kapitalstocken vuxit eller blivit genom mer effektiv. Om arbetare blir utrustad med fler och bättre en maskiner så att kapitalintensiteten ökar ökar hans - - produktionsresultat även arbetsinsatsen både i tid och intensiom tet är oförändrad. Arbetsproduktivitetens utveckling behöver således inte säga någonting hur mycket arbetskraftsinsatom
sen i sig påverkat eller bidragit till produktionsresultatet. Arbetsproduktivitetens utveckling behöver heller inte över-
ensstämma med den totala produktivitetens. Arbetsproduktiviteten kan öka snabbt omfattande kapitalbildning. genom Eftersom investeringar också drar med sig kostnader, uppvisar
emellertid den totala produktivitetstillväxten ofta betydligt lägre värden. I extrema fall kan t.o.m tänka sig att kostnaman
Vad är produktivitet 83
derna för investeringarna är högre än intäkterna för den extra produktionen; då faller totalproduktiviteten. Slutsatsen är att
enbart utvecklingen av arbetsproduktiviteten kan ge en överdriven bild produktivitetstillväxten i meningen avkastning
av på samtliga resurser.
Olika mått på arbetsproduktivitet
Det finns olika sätt att definiera och mäta arbetsproduktiviteten. Alla medför olika problem. Det bästa måttet är produktion
arbetad timme. Det visar hur mycket den faktiska produkper tionsvolymen ändras för varje arbetstimme i genomsnitt. Det kan användas för att analysera arbetsproduktiviteten i en enskild anläggning, bransch eller i hela ekonomin. i en
Produktionen timme kan påverkas av förändringar i
per arbetskraftens sammansättning. Om konjunkturen förändras eller den ekonomiska politiken läggs så att fler människor om, med lägre produktivitet kommer i arbete, kan den uppmätta arbetsproduktiviteten på makronivå sjunka, utan att utvecklingen på de enskilda arbetsplatserna eller för den enskilde
anställde varit negativ.
BNP per capitas komponenter BNP per capita kan definieras på följande sätt Arbetade Antalet Arbets- BNP BNP timmar anställda kraften x x x Befolk- Arbetade Antalet Arbets- Befolkning timmar anställda kraften ning
identiteten att BNP arbetad timme dvs. arbetsproduktiviteanger, per ten i egentlig mening bara är en bland flera faktorer som bestämmer vältärdsindikatorn BNP capita. Det är fullt möjligt att ett land kan per förena relativt hög tillväxt l BNP per capita med en relativt Iág tillväxt i en BNP arbetstimme tack relativt hög tillväxt i antalet arbetade per vare en timmar i förhållande till antalet anställda, antalet anställda i förhållande till arbetskraften och antalet i arbetskraften i antalet personer i personer förhållande till befolkningen. Sverige under 1970- och 1980-talen utgör faktiskt ett bra exempel pá detta.
På den nationella nivån används ibland BNP per capita som för arbetsproduktivitet. Som sådant är det
en approximation dock alltför mått för lämpligt. En anledning är ett grovt att vara BNP capita kan förändras ökade arbetsinsatser att per genom
befolkning, förskjutningar sker i
vid given t.ex. genom att
arbetskraftens andel befolkningen, utan att produktionen
av arbetstimme olika verksamhetsområden förändras. per inom
84 Vad är produktivitet
Sådana förskjutningar sker löpande förvärvsfrekvensen för-
om ändras. BNP per capita påverkas naturligtvis också antalet arbetaav de timmar. Om arbetskraftens storlek är oförändrad men arbetstiden arbetande ökar eller minskar så påverkas produkper tionsresultatet och BNP capita, alldeles oberoende per av om produktionen arbetstimma förändras. BNP capita kan per per således, behöver inte, bra indikation på arbetspromen vara en duktiviteten. Däremot kan det, vilket behandlas närmare nedan, rimlig uppskattning det materiella välståndet i vara en av ett land.
BNP per sysselsatt är något bättre approximation
en av arbetsproduktiviteten än BNP capita. Det undviker del per en av den missvisning uppstår då förvärvsfrekvensen ändras, som men förmår inte ta hänsyn till arbetstiderna förändras. Om om
en förändring av förvärvsfrekvensen hänger med
samman en
förändring av arbetstiderna antalet deltidsarbetan-
- om ex. de stiger blir även BNP sysselsatt missvisande. - per
4.2.3 Arbetsproduktivitet och välstånd
Även BNP capita inte något korrekt produktivitetsom per är
mått, bör det framhållas, att det är det övergripande måttet på
materiellt välstånd. Det finns därmed också på nationell nivå en koppling mellan levnadsstandard och arbetsproduktivitet.
Även det i enskilda företag eller branscher ända-
om är mer målsenligt att använda totalproduktivitetsmått, säger arbetsproduktivitetens utveckling för hela samhällsekonomin något viktigt vad sker med den materiella levnadsstandarom som den.
Arbetsproduktivitetens utveckling kan uppfattas in-
som en dikation på hur den potentiella välfärden utvecklas, eller annorlunda uttryckt, vilken potentiell ersättning ekonomin kan
ge en arbetstimme. I situation med given befolkning och där
en antalet arbetade timmar är konstant, kommer ökning en av
arbetskraftens produktivitet lika med förändringen
att vara av BNP per capita. Det är dock inte självklart att arbetskraften
kommer att erhålla höjda reallöner utsträckning
i samma som arbetsproduktiviteten ökar, eller det i stället blir kapitalom ägarna som får resultatet i form högre vinster. Många olika av
krafter påverkar fördelningen produktionsresultatet mellan
av arbete och kapital. En mängd empiriska studier pekar emeller-
tid på ett nära samband över tiden mellan reallöneutveckling och förändringen den genomsnittliga arbetsproduktiviteten.
av
Vad är produktivitet 85
Det bör i detta sammanhang påpekas, att BNP per capita också kan förändras andra skäl, t.ex förändringar av av som landets och importpriser. Sådana förändringar ökar exporteller minskar den andel produktionen som måste avsättas av till för kunna betala för importen, och påverkar export att därigenom möjligheterna till standardförbättring. Sådana för-
ändringar det s.k bytesförhållandet eller terms of trade
av
[exportprisindex genom importprisindex] kan hänga samman med produktivitetsförändringar, behöver inte göra det.
men För liten ekonomi den svenska är de framför allt ett en som
resultat prisrörelser på världsmarknaderna. Ett typexempel
av hur oljeprisernas svängningar påverkar utvecklingen BNP är av per capita i Norge. Detta standardutvecklingen i ett land kan avvika från gör att
produktivitetsutvecklingen. Normalt är dock ökning av ar-
en betsproduktiviteten förutsättning för hållbar välfärdsöken en
ning för arbetskraften. Som redovisades i föregående kapitel är det bara produktivitetsökningar på lång sikt kan
som ge en bestående och omfattande ökning välfärden. av
4.2.4 Mått på den totala produktiviteten
För att klarlägga hela samspelet mellan produktionsresultat
och resursinsats måste förändringarna samtliga produkav tionsfaktorer beaktas. Det finns flera mått på den totala produktiviteten. I detta avsnitt skall två dem diskuteras. Det av total faktorproduktivitet TFF. Det andra är effektiviena är i anläggning i förhållande till den tekniska fronten. teten en
Total faktorproduktivitet
Total faktorproduktivitet ställer utvecklingen av produk-
tionsvolymen i förhållande till förändringen samtliga inputs. av
Den generella definitionen är denna
TFPPRODUKTlONSVOLYMSAMTLIGA PRODUKTIONSFAKTORER
Detta den definition vanligen används, då företag määr som
sin produktivitet. I täljaren ingår då produktionsvolym
ter
86 Vad är produktivitet
minus kassationer. I nämnaren ingår insatserna arbete, kapiav
7 För traditionell tal och energi samt materialförbrukningen.7
en
framställning En förändring den totala av av faktorproduktiviteten definieras
produktivitetsmät-
matematiskt som förändringen i produktionsvolymindex mi-
ning på företags-
nivå, se t.ex Ahl- nus förändringen i produktionsfaktorindex. TFP fångar således
mann Produk- den tillväxt produktionsresultatet kan hänföras i som inte till tionsfunktionen i ökade kvantitativa insatser produktionsfaktorerna. Ibland omvandling, kap av 6.3 Lundgren- i hävdas att denna ökning är resultatet teknisk utveckling; av
Luthman-Elgstrand TFP skulle då mått på de tekniska framstegens
utgöra ett Människan i arbe-
effekter. Men det finns också andra förklaringar än ren
te, Sveriges Ratio-
naliseringsförbund, teknisk utveckling till förändringar TFP, såsom förändrad
av Almqvist Wiksell. arbetsorganisation, bättre utbildning och högre kompetens hos
arbetskraften, effektivare resursallokering mellan branscher
och företag, etc. Teknisk utveckling måste i detta
samman-
hang därför tolkas vid beteckning för alla de föränd-
som en ringar i produktionsprocessen sker utöver den kvantisom rena
tativa förändringen av resursinsatserna.
Just på grund denna oklarhet vad egentligen ingår av om som i TFP kallades tidigare den tekniska utvecklingen, definierad
enligt för restposten. Restposten är således detsamma ovan, som TFP, dvs det som återstår när från tillväxten i man pro-
duktionsresultatet dragit effekterna ökningen i sysselsätt-
av ning och kapital. Den har därför ibland betecknats ett som
mått på vår bristande kunskap. Denna beteckning har emeller-
tid med tiden blivit allt oegentlig. Stor möda har ägnats åt mer att söka förklara och dela TFP i komponenter growth upp
accounting eller åt att utöka den enkla modellen så hel
att en del restposten inkluderas i analysen, t.ex att måttet av genom på arbetskraft även inkluderar arbetskraftens kvalitet.
Total faktorproduktivitet är i princip ett ganska enkelt mått.
I verkligheten kan det dock komplicerat att ta fram siffror vara på TFP, i synnerhet på övergripande, nationell nivå. Det enskil-
da företaget brukar ha användbara kostnadsmått på alla insat-
ser i produktionen, oavsett det är arbetskraft, kapital, om
energi eller materialförbrukning. På nationell nivå är det emel-
lertid ofta svårt att fram statistik över såväl antalet arbets-
timmar kapitalbeståndets storlek. som En metod att beräkna TFP är att mäta skillnaden mellan
produktion och produktionsfaktorernas relativa ökningstakter.
Ett problem är emellertid att det är ytterst sällan resursinsom satserna förändras i exakt proportioner. Om insatserna samma av produktionsfaktorerna ändras i olika grad, måste väga man samman de olika resursinsatserna. Då krävs närmare been skrivning sambandet mellan de olika produktionsfaktorerna av och output för skall kunna beräkna den totala faktoratt man produktiviteten.
Vad är produktivitet 87
Det är då vanligt att använda s.k produktionsfunktionsanalys för att klargöra sambandet mellan olika produktionsfaktooch produktionsresultatet. Produktionsfunktionen faststäl-
rer
ler matematiskt vilket produktionsresultat som genomsnittligt kan förväntas viss insats produktionsfaktorerna och
av en av
specificerar därmed vilken produktionsteknik som antas i ana-
lysen. Detta fördel i meningen att sambanden blir klara är en
och stringent uttryckta.
Problemen med TFP-analys är att den bygger på speciella
antaganden samband, vilka många gånger kan te sig orealisom 8 exempel tiska Analysens matematiska karaktär gör också att vissa Ett är, att nämnaren i TFP- faktorer viktiga för produktiviteten är svåra som är men som kvoten brukar utatt kvantifiera såsom arbetsorganisationen blir svåra att tryckas som ett vagt - de tolka, eftersom de döljs i konstanter eller allmänna termer för genomsnitt av olika faktorinsatser- teknisk utveckling. Denna problem är emellertid typ av gemenna, där vikterna utför all matematisk analys. de respekti- sam görs av faktorernas andel Den totala faktorproduktivitetens utveckling är, trots dessa ve av nationalinkoms- svårigheter, väsentlig söka analysera. TFPmåttet isolerar att ten. Detta förutsäteffekten ökade resursinsatser från andra faktorer kan av som ter emellertid mate-
matiskt produk- förbättra produktionsresultatet. Det undviker de problem som
att
tionsfunktionerna i ligger den partiella analysen, och kompletterar måttet på
i varje sektor har en
arbetsproduktivitet väl.
viss form och att faktorerna ersätts i enlighet med sin produktivite- Sambandet mellan produktionens, faktorinsatsens och marginella produktens tillväxttakt tivitet. Produktionens tillväxt QPF + TFPwL + 1-wK + TFP
dvs. produktionens tillväxt O är lika med summan av tillväxten av produktionsfaktorerna PF och faktorproduktiviteten TFP. Tillväxten av produktionsfaktorerna är l sin tur en vägd summa av tillväxten av arbetskraft L och kapital K. där vikterna utgörs av Iöneandelen av
förädlingsvârdet w. Produktionstillväxten kan också beräknas som summan av sysselsättningens tillväxttakt och arbetskraftens produktivltetstillväxt.
Arbetskraftens produktivitetstillväxt Q LTFP + 1 wK L - - dvs. arbetskraftens produktivltetstillväxt skillnaden mellan tillväxten i
produktionen Q och i sysselsättningen L är lika med summan av tillväxten i faktorproduktivitet TFP och tillväxten i kapitalintensitet skillnaden mellan tillväxten i kapitalinsatsen K och i sysselsättningen L
multiplicerad med kapitalandelen av förädlingsvärdet 1 w. -
Sambandet mellan TFP och arbetsproduktivitet är viktigt för
analysen produktivitetens utveckling. Matematiskt blir av arbetsproduktiviteten TFP och effekten ökad summan av av
kapitalintensitet vidstående ruta. Detta samband kan ut-
se
88 Vad är produktivitet
nyttjas för att härleda vilken relativ betydelse kapitalintensiteten respektive den tekniska utvecklingen haft för produktivitetsutvecklingen. Mer allmänt är det, mot denna bakgrund, Vanligt att se
arbetsproduktivitetens utveckling på aggregerad nivå
som en approximation av det materiella välståndets utveckling, medan
utvecklingen av totalfaktorproduktiviteten approximerar den
tekniska utvecklingen i vid mening. Båda måtten är således av intresse.
Effektivitet i produktionen
Ett sätt att analysera totalproduktivitetens utveckling utgår från den definition effektivitet i produktionen i av som gavs
avsnitt 4.1.1, och analyserar med hjälp av s.k frontproduktions-
funktioner potentialen att öka produktiviteten att närgenom ma sig den bästa tillgängliga tekniken. En källa till produktivitetsökningar tillgodogör sig är att man modern teknik. En anläggning kanske inte har den allra senaste
tekniskt möjliga produktionsapparaten. Genom att investera i
tekniska lösningar kan produktiviteten förbättras. Skillnanya den mellan den existerade anläggningens teknik och den bästa fronttekniken utgör ett mått på effektivitet i produktionen.
Olika mått för effektiviteten i denna specifika betydelse har
utvecklats. De alla att mäta den potential i viss avser som en
bestämd tidpunkt finns för produktivitetsökningar. Distinktionen mellan total faktorproduktivitet och effektivitet i produktionen är viktig. En produktivitetsförbättring kan ju äga rum genom att en anläggning eller en sektor applicerar modernare teknik och därmed flyttar sig närmare teknikfron-
ten. Produktiviteten ökar, samtidigt potentialen för framsom
tida produktivitetsförändringar töms ut. Men den teknologiska fronten kan ju också förskjutas och därmed öka möjligheterna för ytterligare produktivitetsförbättringar för dem ligger
som
efter. Information faktiska produktivitetsökningar är såle-
om
des inte tillräcklig vid analysen olika anläggningar, företag
av
eller branscher. Den tekniska utvecklingen i betydelsen för-
skjutningar teknikfronten är också stor betydelse efterav av
den fångar potentialen för framtida produktivitetsföränd-
som ringar. Det bör påpekas, att det finns stora praktiska och principiel-
problem förknippade med att identifiera ineffektivitet i den-
na bemärkelse. Avståndet till fronten beror i praktiken inte enbart på omodern teknik i meningen föråldrad kapitalstock,
Vad är produktivitet 89
utan också på att arbetsorganisation och företagsledning inte alltid utnyttjar det befintliga kapitalet fullt ut.°
9 Dessa och andra problem i analysen Det därför svårt front, avstånd till fronten och är att separera är nära förknippade
insats olika produktionsfaktorer.
av med teorin om s.k X-effektivitet; se Harvey Leibenstein General X-effici- Mikro-
eller makronivâ
Theory and ency
Economic Develop- bör detta sammanhang peka på ytterliga-
Avslutningsvis man i ment, Oxford
ett metodproblem vid mätning av totalproduktivitet. Det
1978. re den nivå på vilken analysen sker. Produktiviteten kan på rör nationell nivå i princip öka på två olika sätt. Det ena är genom
ökad produktivitet på de enskilda arbetsplatserna. Det andra
är flyttas från arbetsplatser [eller branscher
genom att resurser med lägre produktivitet till arbeten med högre. Det viktigt att det sistnämnda höjer den är att notera, upp-
produktiviteten på makronivån utan att det behöver
mätta
innebära ökad produktivitet på mikronivå, i det enskilda före- Innebörden är att måste varlig vid tolkningen
taget. man vara
TFP-utvecklingen på aggregerad nivå i tider snabb struk-
av av
turomvandling. En ökning totalfaktorproduktiviteten kan
av
ske på nationell nivå, till följd förändrad branschsamman-
av sättning i ekonomin, att det egentligen innebär teknisk utan
utveckling i de enskilda företagen.
4.3 Slutsatser
finns samband mellan begreppen produktivitet, effek-
Det nära
tivitet, kvalitet och lönsamhet. Vid analysen av produktivite-
utveckling det sålunda viktigt måtten beaktar kvalitens är att
tetsförändringar i produktionen. Täljaren i produktivitetsmåthög utsträckning möjligt avspegla det samhälls-
tet bör i så som
ekonomiska värdet produktionen. Uppgiften är inte bara att
av
saker rätt utan också att göra rätt saker. De åtgärdsförslag
göra delegationen skall lägga fram kommer därför inte bara att som
beröra produktivitet väl så mycket kvaliteten i produktio-
utan
effektiviteten i hela ekonomin. I praktiken kommer
nen samt
alltid möjligt skilja mellan åtgärder för
det inte att vara att
och åtgärder för ökad effektivitet och höjd ökad produktivitet
kvalitet.
Företagen inte spontant efter produktivitet, utan
strävar
efter lönsamhet. En väsentlig uppgift för att öka såväl produk-
effektivitet blir därmed söka minska gapet meltivitet som att
lan samhällsekonomisk och företagsekonomisk lönsamhet. förbättras drivkrafterna för produktiv verksamhet.
Därigenom
90 Vad är produktivitet
Det finns olika produktivitetsmått, på olika fråsom svarar De bör användas i olika sammanhang, beroende på vad gor.
analysen syftar till. Arbetsproduktivitet är ett partiellt mått
och lider därmed liksom alla partiella mått brister. Det är av dock intressant därför att det indikerar potentiell välfärds-
utveckling. Totalfaktorproduktivitet kan
ses som en approximation av den tekniska utvecklingens effekt på produktivite-
ten. Produktivitetsanalys måste bygga på båda arbetsproduk-
tivitet och TFF-mått. En slutsats som kan dras redan här, är att det är viktigt att ta fram sammanhängande statistik för båda dessa mått. I fortsättningen av detta betänkande kommer analysen att använda båda typerna mått, där de finns och där så är lämpligt. av
läget Hur är
KAPITEL
Den statistiska bilden
Detta kapitel har två huvudinslag. För det första görs genomen
gång av den svenska produktivitetsstatistiken. De hittillsvarande
måtten och dataserierna granskas. Ny produktivitetsstatistik från SCB presenteras. För det andra diskuteras generella svårigheter att mäta produktivitet, såväl för produktionsresultat som för resursinsatser. Avslutningsvis föreslås vissa förbättringar av den befintliga statistiken. Syftet är att lägga grunden för en bättre produktivitetsstatistik och att bedöma argumentet att den uppmätta produktivitetsdämpningen är en statistisk missvisning.
5.1 Den svenska
produktivitets-
statistiken
I Sverige finns i dag inte någon officiell produktivitetsstatistik. Statistiska centralbyrån [SCB] för att ta fram produkansvarar tionsvärden för olika sektorer och ställer i nationalräkenska- [NR] dessa till bruttonationalprodukt. SCB perna samman en publicerar också sysselsättningsdata, dock är hämtade från som andra källor, men arbetar däremot inte löpande fram data över kapitalstockarna.
Beräkningar av produktionsresulratet
Nationalräkenskaperna [NR] är stommen i den svenska ekonomiska statistiken. De skall helhetsbild över utvecklingen ge en den svenska ekonomin, där de olika delarna är inbördes av konsistenta. Detta uppnås genom att NR systematiskt ställer
statistiska uppgifter utifrån den dubbla bokföringens
samman
94 Den statistiska bilden
principer; tillverkning i sektor utgör förbrukning i en annan. en
NR arbetar med s.k varubalanser, innehåller uppgifter
som om tillgång och användning av varor och tjänster. Sammantaget
rör det sig numera om 330 balanser. Balanserna specificeras i s.k input-outputtabeller efter tillförsel och förbrukning i varje bransch, liksom förbrukning för slutlig användning [konsum-
tion, investeringar eller export. Det innebär att får bild hur flöden och man en av av varor tjänster går mellan olika branscher i ekonomin. Branschernas
respektive bidrag till BNP, förädlingsvärdena, räknas fram
ge-
att från bruttoproduktionen [försäljningsvärdet] dra för-
nom brukningen och tjänster i varje bransch. av varor
Beräkningar av resursinsatser
Någon heltäckande statistikinsamling antalet arbetade timav
görs inte av SCB. Uppgifter om antal sysselsatta hämtas
mar
från arbetskraftsundersökningarna AKU, månatlig,
som är en individbaserad urvalsundersökning. Inom SCB räknas dessa
data till uppgifter arbetade timmar inom varje del-
om om bransch i NR-systemet. Det är dock med dagens metoder oundvikligt att dessa serier på branschnivå är behäftade med osäkerhet.
Någon serie för kapitalstockens utveckling har i flera år inte
funnits i NR. Arbete för att ta fram sådana data pågår för närvarande; kapitalstocksserier kommer att presenteras nya vid årsskiftet 199192. Det finns rad svårigheter med att en bestämma kapitalstockens storlek; det gäller livslängder, värdering, etc. Under år har flera forskare med olika metoder senare sökt uppskatta kapitalstocken i svensk ekonomi, i synnerhet Se industrin Resultaten varierar, beroende på urval och metod. t.ex uppsatserna av Bentzel, Hansson och Walfridsson och Hjalmarsson i
Produktivitetsdara
expertrapport 3 Kapitalbildning, SCB gör inte någon produktivitetssammanställning utkapitalutnyttjande egen och produktivitet. ifrån dessa variabler och har heller inte regeringens uppdrag att göra det. Statistikanvändare finansdepartementet, som konjunkturinstitutet och andra ekonomiska bedömare, utnyttjar delar SCBs statistik för att ta fram serier över av egna arbetsproduktivitet. Det säger sig dock självt att kvaliteten på dessa serier ofta
blir svårbedömd, eftersom det föreligger brister i de olika seriernas inbördes konsistens. De är framtagna i ett samman-
hang och inte användas för produktivitetsmâtning. avses
Den statistiska bilden 95
Ingen svensk statistikproducent gör löpande serier över to-
talfaktorproduktivitetens utveckling. Alla sådana då
serier som
och då används är framtagna i olika sammanhang, olika
av
forskare, och bygger på skilda metoder.
5.2 En statistisk bild
ny
Denna situation är inte tillfredsställande. Dels behövs det en konsistent bild, utifrån den kunskap vi i dag har, dels behövs ett arbete sättas igång för att på längre sikt bygga upp en sammanhängande och konsistent produktivitetsstatistik.
SCB har för produktivitetsdelegationens räkning utfört
en
genomgång av NR, med syfte att kalkylera produktivitetens
utveckling sedan 1970. Uppdraget har varit att dels systema-
tiskt kalkylera arbetsproduktivitet och totalfaktorproduktivi-
tet på branschnivå, dels att granska resultatet och dagens stati- 7 Aspen m.fl. Pro- stik utifrån kvalitets- och konsistenskriterier duktivitetsutveck- första Det är gången SCB på detta vis gör en systematisk lingen inom svenskt genomgång NR för att konsistent produktivitetsbild. näringsliv stu- av en - en die baserad på Att fram denna bild viktig del regeringens direktiv na- var en av tionalräkenskaper- till delegationen. na i expertrapport Produktionsmåtten i SCBs utredning har grundats på nationalräkenskaperna. Nya data över kapitalstockarna har tagits fram för att serier över TFPs utveckling skall kunna konstru- De kapitalstockdata använts är preliminär version eras. som en de omfattande beräkningar inom kort kommer att av mer som publiceras. Man arbetar till större delen med den s.k perpetual inventory-metoden PI. Den variant PI-metoden av som använts, bygger på investeringsserier i fasta priser, med antagan-
den om medellivslängder och fördelningen livslängderna.
av Linjär avskrivning dominerar. För vissa kapitaltyper, i huvudsak transportmedel, görs direkta stockkalkyler.
5.2.1 Näringslivet som helhet
Resultatet vad avser det privata näringslivet framgår dia-
av gram 5.1 och tabell 5.1. Där anges total produktion mätt som
förädlingsvärde, antal arbetade timmar, kapitalstock, samt arbetsproduktivitet och TFP för femårsperioder sedan 1970. Av diagrammet framgår att produktionen ökade i näringsli-
vet under nästan hela perioden. En nedgång skedde 1977-78 och en stagnation inträffade 1981-82, varefter viss återen hämtning Resursinsatserna har Antalet arbeägt rum. varierat.
96 Den statistiska bilden
Tabell 5.1 Produktivitetsutveckling i det privata näringslivet exklusive fastighetsförvaltning 1970-89 Indexlog-skala 200
50 70 7172 7374 75 7677 78 79 BO 82 8384 85 87 88 89
Index, log-skala 200 Arb produktivitet ___ - 150 __ """"" TFP
3 Källa SCB. 70 71 72 7374 75 7577 7a 79 80 8182 ss 84 ss se 87 ss 89
tade timmar föll med nästan 20 procent mellan 1970 och 1983, har därefter ökat med 7 procentenheter. Kapitalstocken men har däremot ökat under hela undersökningsperiooden. Detta har medfört att arbetsproduktivitetens nivå har stigit med sammanlagt 72 procent och totalfaktorproduktivitetens med För båda produktivitetsmåtten ett tydligt 37 procent. syns cykliskt mönster. Relativt snabb tillväxt i början 1970-talet, av stagnation vid mitten 1970-talet, kort tillväxtperiod vid av en slutet 1970-talet, kortare stagnation i början av 1980av en ny, talet, därefter period tillväxt efterhand samt en ny av som saktar in. Redan här kan vi konstatera, att cykliska faktorer spelar en viktig roll för mönstret över tiden. För analysen i de följande
kapitlen blir det därför en central uppgift att söka skilja under-
liggande, långsiktiga faktorers inverkan från de effekter som
kortsiktiga, konjunkturella faktorer.
ges av
SCBs utredning har dock inte syftat till detta utan enbart att fram grunddata. I tabell 5.1 har resultaten räknats om
ta nya till årliga tillväxttakter för femårsperioder och hela decennier,
Den statistiska bilden 97
Tabell 5.1 Arbets- och totalfaktorproduktivitet i svenskt näringsliv 1970-89
Genomsnittlig årlig utveckling i procent 1970-751975-801980-851985-891970-801980-89
Förädiingsvärde i fasta priser 2,8 0,8 2,3 3,1 1,8 2,6 Arbetade timmar -1,6 -1,8 -0,1 -1,6 -1,6 0,6 Förädlingsvärde per arbetstimme 4.6 2,8 2,4 1,5 3,7 2,0 Kapitalstock 4,6 3,3 2,4 3,1 4,0 2,7 Totalfaktorproduktiviteten 2,6 1,4 1 1,0 2,0 1,3
Källa SCB.
Representeras näringsområdena SNl l-7, 832 samt privata delar av SNI av
oavsett hur dessa förhållit sig till konjunkturmönstret. Där
framgår att arbetsproduktivitetens tillväxt kontinuerligt sjun-
kit under hela perioden. TFP har också sjunkit, med viss men variation mellan perioderna. För såväl arbetsproduktivitet som TFP är produktivitetsstegringen under den senaste femårsperi-
oden ungefär tredjedel vad den i början undersök-
en av var av ningsperioden. Hade data för 1990 kunnat inkluderas, hade nedgången blivit ännu tydligare.
5.2.2 Utvecklingen i delsektorer
l SCBs rapport visas också siffrorna nedbrutna på olika delsek- 3 Notera, att skalorär logaritmiska torer. Näringslivet har delats in i 20 sektorer, varav 10 inom na och att de skiljer sig de-
tillverkningsindustrin. Sammantaget ger studien den mest
åt mellan olika sek-
där- taljerade bild som hittills redovisats av produktivitetsutveck-
torer. Man skall för försiktig lingen i svenskt näringsliv under 1970- och 80-talen. Eftersom vara med snabba, visuel- direktiv delegationen uppdrag redogöra regeringens givit i att jämförelser melför och kommentera aktuell statistik, vill delegationen redovisa lan branscher. l en del mindre bran- några delsektorerna också i huvudbetänkandet. På de fölav scher bör man också därför detta jande sidorna redovisas utvecklingen, mätt på sätt, vara varlig med att för några intressanta sektorer, såväl vad gäller produktion, ta siffror för enstaka
år på alltför stort all- arbetsinsats och kapitalstock som arbets- och totalfaktorpro-
var, framför allt om duktivitet.3 de skiljer sig kraftigt från omkringliggande noteringar. Det enstaka felkan vara mätningar som spökar.
4 11-1129
98 Den statistiska bilden
lndexjogrskala
Jordbruket är en krympande sek- 200 tor. Arbetsinsatserna har halve- Kapstgck under perioden. Kapitalstoo 150 - - - - - - - - - - -rats ---- ken har stagnerat under l980-ta-
let. Produktionen har ökat rela- °°
.. jordbruket är en av de sektorer 50 har haft den snabbaste 70 7172 73 74 75 7577 78 79 80 8182 8384 85 8687 83 89 som arbetsproduktivitetsökningen. Ef-
tersom TFP var i det närmaste
konstant, framgår att nästan hela Index, logskala stegrmgen . av arbetsproduktivite 300
ten varit följd ökad kapital- 25° x en av ______ intensitet. 200 Arbproduktivitet- g i 150 , - u-h, TFP 100 g- ,Jm
50 i I i w i i i I i w w 1 i . 1 . w . 70 7172 7374 75 7677 78 79 80 8182 8384 85 8687 88 89
Index, Iogwskam 200
Också inom skogsbruket har skett
kraftig minskning arbetsin- -------- en av satserna och en ökning av ar-
betskraftsproduktiviteten 10° - om v än inte lika stor som ijordbruket.
Produktionsvolymen har legat "" -----still under perioden medan kapi-
talstocken ökat starkt. Detta har ------------- 50 V medfört att TFF sjunkit Vilket 70 7172 7374 75 7577 7a 79 so 8182 83 g I 84 85 se57 ss 39 innebär att hela ökningen av ar-
betsproduktiviteten berott på
stegrad kapitalintensitet.
index. Iogiskala 200
.w Arbproduktivitet-- - - - - - i . v 150 a . ø ø .. - - - - -- i, 100 TFP
50 I 1 w i I i i i w I i i i r i w i 70 7172 73 74 75 76 77 78 79 80 8182 83 84 85 86 87 88 89
Den statistiska bilden 99
Index log-skala
Gruvindustri 200
Inom gruvindustrin är produktivitetsutvecklingen Branschen Kapstock svag. . - har krympt och produktionen stagnerat. Kapitalstocken har 100 minskat i omfattning de senaste OUTPUT åren, vilket avspeglar en svag investeringsutveckling. Båda produktivitetsmåtten svänger kraf- 50 8182 tigt med konjunkturerna. Det be- 70 7172 7374 75 76 77 78 83 89 tyder att kapacitetsutnyttjandet spelat stor roll för produktivite-
ten. lndex iog-skala 200
. Arb produktivitet .-" 4 ns .
TFP
50 w | r w | w w . | w w w w 70 71 74 77 78 79 80 8182 8384 85 86 87 88 89
Index log-skala
Livsmedelsindustri
I livsmedelsindustrin har produk- 150 tionen varit praktiskt kon- Kapslock __ taget . - stant. Kapitalstocken har växt _____ OUTPUT samtidigt som antalet arbetade 100 t timmar har minskat. Ökningen arbetsproduktiviteten har va- H av rit relativt svag och har stagnerat från början av l980-talet. TFP oförändrad SO . w w 4 w w w | x w 233314 har varit nästan över 70 71 72 7374 75 7677 78 79 80 ss se hela perioden. Här ges med andra ord bild sektor med relaen av en teknisk utveckling. tivt svag Index, |og-skala 200
50 | w w | w | w w w w w w w w w w w w 70 7172 7374 75 76 77 78 79 80 8182 8384 85 8687 88 89
100 Den statistiska bilden
Textil- och Indexlog-skala
beklädnadsindustri
Textil- och beklädnadsindustrin
har genomgått den starkaste
krympningen i svensk industri.
Arbetsinsatserna har minskat med två tredjedelar och kapital- Arb OUTPUT stocken med drygt fjärdedel en under de senaste 20 åren. Pro- 50 duktionsvolymen 70 72 75 7a eo.s182 33 87 89 har halverats; det stora fallet kom mellan 1976
och 1983. Såväl arbetsproduktivi-
tet som TFP har ökat förhållan- Indexlog-skala devis snabbt. TFPs ökning kom-
mer sannolikt både från teknisk Arb produktivitet 7 f . utveckling och strukturomvand-
ling. Lågproduktiva enheter har
med andra 0rd slagits ut i stor 100 omfattning.
50 | II .u v r | v l 1 va 1 r 1 1 r 70 7172 7374 75 7677 78 79 80 8182 8384 85 8687 88 89
Index, log-skala
Pappers- och
massaindustrin
Pappers- och massaindustrin har haft snabb stegring kapien av 100 talstocken. Produktionen visar
ett tydligt cykliskt mönster med
en relativt kraftig ökning efter 1982. Både arbetsproduktivitet
och TFP visar en snabb stegring 50 70 73 79 80 82 8384 85 8687 88 89 och följer väl produktionens cyk-
liska svängningar, vilket visar att produktiviteten hänger Index, log-skala samman 200 med graden i kapacitetsutnytt- r - Arbprodukuvnol l , jandet. Att TFP stigit så starkt f 150 få indikerar tekniska framsteg,
strukturomvandling ocheller
bättre utnyttjande stordrifts- 100 av fördelar.
50 70 86 88 39
Den statistiska bilden 101
Index, log-skala
Järn- och stålindustri 200
Järn- och stâlindustrin visar ett 150 något annorlunda mönster. Pro- Kapslock duktionen har ökat långsamt, u
OUTPUT med starka cykliska svängningar.
Kapitalstockens tillväxt stagnera-
de redan vid slutet av l970-talet.
Arbetsinsatserna har minskat ArbJim
kraftigt. Att skillnaden mellan
arbetsproduktivitet och TFP är så
liten hänger sannolikt samman
med den stora utslagningen av
lågproduktiv verksamhet. indexlog-skala .- 200 - 1 ,
ArbPlodukIivule r
150 __ i r , TFP 1 . . 100
50 v r v 1 1 . 1 v y | 7 v y u 1 u . u 70 71 72 73 74 75 76 77 7B 79 80 8182 83 84 85 8687 88 59
Index. log-skala
Verkstadsindustri
.- Kapstock Verkstadsindustrin, den största 150 . - - - 5-delbranschen inom industrin, har OUTPUT haft snabb ökning kapitalen av
stocken, framför allt början 100 f
i av .. . . . .. . Artnr
växt i fyra tydligt avgränsade fa-
tillväxt under första halvan ser; l970-talet, starkt produkav 50 tionsfall 1976-78, accelererande 70 86 89
uppgång under första hälften av
1980-talet och utplaning under
andra hälften l980-talet. Proav duktivitetsökningen, såväl vad Index log-skala 200 gäller arbetsproduktivitet som Arbproduktivitet - - - TFP, har varit relativt snabb och 150
väl följt dessa faser. Den tekniska r " TFP denna . - - utvecklingen synes i mef ha varit snabb, med två tyd- 100 ning liga stagnationsfaser vid mitten
1970-talet och slutet 1980av av talet.
50 v u . . u 1 u v u .1 u 1 u. 70 71 75 7677 78 79 80 8182 8384 85 86 87 88 89
102 Den statistiska bilden
Index, Iogskala
E1-, värme- och 300
J
vattenverk 250
200 E1-, värme- och vattenverken har 150 haft den snabbaste produktions-
ökningen alla de studerade av sektorerna. Den har samtidigt varit mycket ryckig, bl.a beroende på politiska beslut. Båda produk-
tivitetsmåtten har följt utveck- 50 70 81 59 lingen produktionsvolymen. av Arbetsproduktivitetsökningen har varit den snabbaste i alla de
studerade sektorerna, och den Indexlog-skala tycks hänga såväl med 300 samman ökad kapitalintensitet snabb 250 som teknisk utveckling. 200 Arb.produklivite - - - , , 150 r O- ,--- .F -4 TFP
70 7172 7374 75 78 79 80 8384 85 8687 8889
Index, log-skala
Byggsektor 200
Byggsektorn har osäker statistik, 150 bl.a för att den består av ett stort Kapstock . antal småföretag. Enligt det till-
gängliga underlaget har sektorn haft ungefär produktivisamma tetsutveckling näringslivet som helhet. Det gäller såväl arsom betsproduktivitet som TFP. 50 70 se
Index, log-skala 200 Arbprøduktivitet 150 ä-0
TFP
50 u.yvarwuuwrrwrwuu.. 70 7172 7374 75 7877 78 79 80 8182 8384 85 86875889
Den statistiska bilden 103
index, log-skala
Handel 200
Kap4stoc5_-__ Handeln visar en rätt odramatisk ---- 150 I bild. Arbetsinsatserna har varit ,-- OUTPUT oförändrade medan kapitalstoc-
sistnämnda -731
ken växt snabbt. Det u .. .. . . .. . . . , ,,,, . . . . . . .. återspeglar omfattande investeringar, bl.a i nya, större butiker i detaljhandelsledet. Såväl arbetsproduktivitet som TFP har 50 707178 71371 7167778 7980818128384 86817 växt ungefär i samma takt som 89 näringslivet i övrigt. På detta område är dock statistikunderlaget mycket heterogent, vilket gör produktivitetsmåtten osäk- Index, log-skala extra Delegationen har gjort en ra. kvalitetsmätningsegen studie av problemen i handeln, till vilken vi återkommer nedan.
solrvvlltl11vlrlrlll 707172 7374 75 7677787980818283848586878889
Index, log-skala
Hotell- och
restaurangnäring
Hotell- och restaurangnäringen Kapslock v . skiljer sig markant från de övriga sektorerna. Den är den enda för vilken produktiviteten, så som den här mätts, har sjunkit. TFP OUTPUT har nästan halverats. Orsaken är att kapitalstocken femdubblats, 50 70 7172 7374 75 7677 78 79 80 8182 8384 85 8687 88 89 medan produktionsvolymen legat still. SCB dock att menar branschens produktionsvärde sannolikt är underskattat log-skala p.g.a Index mätproblem. Delegationen har också för denna sektor gjort en särskild studie för att undersöka mätproblemen. Den behandlas senare i detta kapitel. Arbproduktivilel
TFP
70 7172 7374 75 7677 78 7980 8182 8384 858687 88 89
104 Den statistiska bilden
Index, log-skala
Privata tjänstesektorn
200 Kapstock __ a
Den privata tjänstesektom e
som 1 50 . . -
helhet exklusive fastighetsför-
valtning uppvisar produktivien tetstillväxt något . . . CV O . u som är svagare l oo . l än industrins. Kapitalstocken har Arbiim växt nästan lika snabbt i insom dustrin, medan antalet arbetade timmar, till skillnad från i indu- 50 v . . . . 1 x v | . . . . X I 1 l l strin, har ökat något under peri- 70 7172 7374 75 7877 78 79 BO8182 8384 85 8687 8B 89 oden. Nettot är en något långsammare stegring av kapitalintensiteten. Samtidigt har TFP lika snabbt, vilket in- Index. log-skala växt nästan 200 dikerar att andra källor till produktivitetsökning har givit för- 150 --hållandevis goda resultat. För Arbproduktivnet _____ J. tjänstesektorn gäller dock att sta- -- TFP tistiken, på grund skäl 100 av som kommer att redovisas senare i detta kapitel, är mer osäker än för industrin. 501|I||Ir|xxx|I||Yvr 70 7172 7374 75 7877 78 79 80 8182 8384 85 86878889
Detta är den bild näringslivets produktivitetsutveckling av erhålles nationalräkenskaperna, då de kompletteras som av av
SCBs egna kapitalstockberäkningar. För att aggregatet för hela den svenska ekonomin skall tillfogas den offentliga sek-
torn samt del mindre sektorer såsom den finansiella seken torn. För dessa gäller dock att de anses vara så svårmätta att de i dagens nationalräkenskaper åsätts mer eller mindre godtyckliga tumregler vad gäller produktivitetsutveckling. Den ovan givna bilden är den mest detaljerade hittills i svensk statistik. Även den behöver emellertid granskas och
kompletteras. I det följande kommer nationalräkenskapernas
relation till primärstatistiken att redovisas, de nämnda ovan tumreglerna att granskas och del övergripande problem vid en mätning kvalitet att diskuteras. av
5.3 och
Nationalräkenskaper primär-
statistik
Det är naturligt att produktivitetsmätningarna utgår från nationalräkenskaperna. Styrkan med NR är att materialet är inbördes konsistent. Under 1980-talet uppstod emellertid bety-
Den statistiska bilden 105
dande interna restposter inom NR-systemet. Det gällde skillnader mellan BNP beräknad från användningssidan respektive produktionssidan, lönesummeberäkningarna samt restposter i
sysselsättningsberäkningarna. Genom omfattande s.k.
en generalrevidering NR, där beräkningarna från produktionssidan av integrerades med beräkningarna från användningssidan med hjälp den input-output-metodik berörts, kunde av som ovan restposterna minskas avsevärt. Problemet är dock, att denna förbättring den interna konsistensen i NR delvis skett på av bekostnad ökad inkonsistens mellan NR och primärstatistiav ken, dvs den statistiska råvara NR bygger på. som Särskilt besvärande har varit den splittrade bilden induav strin och dess utveckling. Industristatistiken [IS] sålunda ger positiv bild industrins utveckling under delen en mer av senare 1980-talet än vad NR gör. Utvecklingen i näringslivet har av framför allt under hälften 1980-talet inneburit avregsenare av leringar, bolagiseringar och internationalisering. Detta har gjort det allt svårare att mäta den ekonomiska utvecklingen,
något bl.a. tar sig uttryck i betydande skillnader mellan
som NR och finansräkenskaperna vad gäller sparandets utveckling.
Finansstatistiken
Finansstatistiken [FS] baseras på uppgifter från bolagssektorn. Den totalstuderar icke-finansiella företag med minst 50
an-
ställda, och gör stickprov för mindre företag. Finansstatistiken utgår från de studerade företagens årsredovisningar och
anses ha hög inbördes variabelkonsistens och god kvalitet. En fördel
är också att den goda möjligheter till kvalitetskontroll,
ger tillgången till årsredovisningar. Vidare innehåller FS genom
uppgifter både om företagens förädlingsvärden och sysselsättning. Det innebär att statistiken har stora förutsättningar att konsistent för varje enskilt företag. Man slipper alltså NRs
vara problem med restposter på grund av att statistiksystemen inte går ihop. Nackdelen med finansstatistiken är att den enbart omfattar bolagssektorn. Enskilda firmor täcks alltså inte. Vidare avser
den endast företag [juridiska personer, vilket gör den svår att jämföra med statistik, är baserad på arbetsställen.
annan som
Vågen bolagiseringar och koncernbildningar under 1980-
av talet försvårar också FS användbarhet vad gäller produktivi-
tetsberäkningar, eftersom detta ibland medför att små företag
i meningen få anställda i moderbolaget faller bort - - ur statistiken, trots att produktionen kan stor. vara
106 Den statistiska bilden
Det är dessa skäl knappast möjligt att FS ett av se som heltäckande alternativ till NR. Den kan däremot användas som komplement för att belysa vissa delsektorer. Stora diskrepanser mellan FS och NR kan tjäna larmsignaler för olika statissom tikproblem.
I ndustristaristiken
En nackdel med nationalräkenskaperna är, framgått, att
som täljare och nämnare i den produktivitetskvot de baseras på ger olika primärstatistiskt material. Industristatistiken IS, är som den primärstatistik används för industrisektorn, har inte som den svagheten. Där baseras såväl täljare produktionsvärde
som nämnare [arbetstimmar] på ett gemensamt underlag; de insamlas genom enkät till industriföretagens arbetsställen.
en En nackdel med IS är att den inte är heltäckande, eftersom den enbart behandlar arbetsställen med över 5 anställda och dessutom helt exkluderar vissa delsektorer.
Som redan framgått, visar IS en högre produktivitetstillväxt
för industrin än vad NR gör. Skillnaden uppträder från mitten av 1980-talet och beror framför allt på att IS uppvisar en
långsammare sysselsättningsökning än NR. Ett skäl till diskreär att NR baserar sina sysselsättningsuppgifter på
pansen ar-
betsgivarnas kontrolluppgifter till till skattemyndigheterna,
och de lönesummor där i samband med prelimisom uppges närskatteberäkningar. IS utgår däremot från enkäter till företagen om produktionsvärde och arbetade timmar för arbetare.
Kontrolluppgifterna visar från mitten av 1980-talet en starkare
sysselsättningsutveckling än i enkäterna. I NR har man tillmätt kontrolluppgifterna hög trovärdighet och därför reviderat upp
industrisysselsättningen jämfört med IS. Däremot har ingen
motsvarande uppräkning av produktionsvärdet gjorts. Detta har i sin tur resulterat i att NR redovisar långsammare en
utveckling av industrins arbetsproduktivitet under l980-talet. Skillnaderna mellan NR och IS vad gäller sysselsättning och industriproduktivitet under period betydande. SCB har
var en emellertid nyligen granskat statistiken och utvärderat differen- Resultatet är att skillnaderna minskat. Man har funnit serna. att industristatistiken har underskattat sysselsättningsutvecklingen. Dels har underskattat betydelsen bortfallet man av av små arbetsplatser, dels har statistiken exkluderat s.k hjälparbetsställen, inklusive del huvudkontor, förts till den en som finansiella sektorn. Tillväxten arbetsproduktiviteten i induav strin under l980-talet har mot bakgrund detta därför i IS av nu
Den statistiska bilden 107
Diagram 5.3 Produktivitetsutvecklingen inom svensk industri 1980-1989 enligt industristatistiken respektive nationalräkenskaperna
14° Index 1980 100
|S .- 130 NR 2
120 NR 1
90 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989
IS hdustristatistik efterrevidering. NR l Gamla nztionalrälenskapema. NR 2 Mamnlt uppräknad nztionalräkenskapen Källa Atbetsrmterial från SCB, eptenber1991.
reviderats ned med halv procentenhet år, från 3,7 till 3,2
en per procent. Samtidigt har NR, då sökt ta hänsyn till bortfallet i IS, man
förmodligen underskattat industriproduktionens nivå. Hur
denna effekt är, kan dock inte avgöras i dagsläget. Enligt stor
SCB kan den maximalt antas uppgå till en halv procentenhet år. I och med detta minskar kraftigt de tidigare noterade
per skillnaderna mellan IS och NR. Diagram 5.3 redovisar de åter-
stående skillnaderna, så som de ter sig i dagsläget, med återgivande dels dagens NR-siffra dels den maximala upp-
av av revidering här angivits. som SCB arbetar f.n för att ta fram reviderad NR-serie under en
1992. Denna kan således medföra en viss upprevidering av produktionstillvâxten under delen 1980-talet. Det är
senare av
dock inte klart hur detta påverkar produktiviteten på nationell
nivå, dvs BNP arbetad timme. Det beror på den oreper var
dovisade produktionen används; inom industrin själv, inom tjänstesektorn eller eventuellt slutlig användning. I SCBs
som till delegationen görs bedömningen att revideringen rapport
108 Den statistiska bilden
inte på något avgörande sätt kommer att ändra bilden den av
° Aspen m.fl Pro- ekonomiska utvecklingen i Sverige.
duktivitetsutveck- Vilken statistikkälla skall då användas För produktivitetslingen inom svenskt mätningar på nationell nivå är NR det enda alternativet. För näringsliv en stu- die baserad på industrisektorn finns argument talar för IS; detta på grund na- som tionalräkenskaper- såväl täljare kommer från av att nämnare som samma källa, dvs na, expertrapport
företagsenkäterna. NR baserar fortfarande sina produktions-
mätningar på enkäterna, medan uppskattningen arbetstiav
derna kommer från kontrolluppgifterna, dvs helt
en annan källa. Vid beräkningen utvecklingen kvot bör av av en man helst använda statistikkällor för nämnare och täljare. samma
De oundvikliga skattningsfelen kan då väntas i rikt-
samma ning i täljare och nämnare.
En annan svaghet med IS är beräkningen förädlingsvärde-
av
Hittills har endast undersökt förbrukningen
na. man av varor, men inte tagit hänsyn till köpta tjänster. Det har sannolikt lett
till att lSs förädlingsvärdeutveckling överskattats. Ett utveck-
lingsarbete pågår för att i framtiden redovisa serie med en
fullständiga förädlingsvärden.
Skillnaderna mellan IS och NR har minskat de revidegenom ringar här redovisats. Ändå inte den nuvarande som är situationen tillfredsställande. SCB bör fortsätta arbetet med att reda ut orsakerna till restposterna och diskrepanserna mellan statistikserierna. Det långsiktiga målet måste att bygga vara upp en så bra nationalräkenskapsstatistik att den underlag ger för heltäckande och inbördes konsistenta produktivitetsberäk-
ningar. Samtidigt måste man kunna använda primärstatistiken där så är lämpligt.
5.4 Kvalitets- och
prismätnings-
problemet
Produktivitetsmåttet skall hur produktionsresultatet förange håller sig till insatserna. I praktiken är det inte alltid så lätt att värdera produktionsresultatet. Det är är svårt att skilja mellan
förändringar i real produktion och förändringar i priser,
i synnerhet när kvaliteten samtidigt förändras. Problemen inte var så stora, när produktionen dominerades enkla, väldefinieraav de produkter. Ju sofistikerad och differentierad produkmer tionen blir, desto svårare blir det att göra uppdelningen i pris-
och volymförändringar.
Ett konkret exempel bilmodell introduceras och är när en ny priset samtidigt höjs. Hur skall då avgöra hur stor andel man av prishöjningen motiveras högre kvalitet och hur del som av stor
Den statistiska bilden 109
är inflation Den typen problem kan vara mycket stora som av för produktområden genomgår snabb teknisk utvecksom en ling, kvalitet och ständigt bättre där nya modeller med högre prestanda avlöser varandra i snabb takt. Speciella problem uppstår för tjänstesektorn. Det generella kvalitetsmätningsproblemet blir här särskilt stort, eftersom tjänster i så hög grad handlar upplevd servicegrad i möten om
mellan människor. Här är pris, kvalitet och produktionsvolym
intimt sammanvävda. Samtidigt är konkurrensen ofta sämre i
tjänstesektorn såväl offentlig som privat. Där skyddas verk-
samheten medvetet regleringar eller automatiskt via genom
geografiska avstånd. Ofta uppstår mikromonopol, där kun-
den knyts till producenten känslomässiga band; detta genom kan gälla allt från frisör- till tandläkartjänster. Det bör noteras, att dessa problem alls icke enbart rör produktivitetsmätning. De går betydligt djupare än så. Eftersom
de handlar hur volym- och prisförändringar skall separeras,
om påverkar de reliabiliteten såväl i hela BNP-måttet i de som olika prisindexar skall mäta inflationen. En underskattsom ning kvalitetsförbättringar innebär med andra ord att inflaav tionen överskattas och produktionsutvecklingen underskattas och att produktivitetstillväxten också därmed underskattas. - Det är således viktigt att utveckla bättre metoder för att
mäta kvalitetsförbättringar produkterna. Delegationen har
av låtit utföra specialstudie över problemet att mäta kvaliteen 5 Assarsson Kvali- ten tetsförändringar och produktivitetsmått
iexpertrapport 5.4.1 Olika mätmetoder
I dag existerar rad metoder för kvalitetsmätning. Vid arbeen
tet med att fastställa producentprisindex som delvis används
deflator för industristatistiken företagen att
som uppmanas
själva identifiera och värdera kvalitetsförändringar. Där uppgiftslämnaren inte finner detta möjligt eller inte vill uppge någon värdering, sättes värdet på kvalitetsförändringen lika
med noll. För del viktiga produkter, såsom personbilar, försöker en SCB vid beräkning konsumentprisindex med hjälp av en av
expertpanel värdera kvalitetsförbättringar och därigenom av-
göra hur stor del prishöjningen ökad kvalitet. av som avser En vanlig metod systematiskt inskränker annan är att man prismätningen till produkter kvalitet är oförändrad och vars låter denna representera alla produkter. Som redan framgått är det emellertid sannolikt att den produkter inte är gruppen av representativ.
110 Den statistiska bilden
Sammantaget måste bedömningen bli, det bara
att är ett fåtal produkter i den officiella statistiken kvalitetsvärdesom ras på ett adekvat sätt.
Hedoniska index
En teoretiskt mer avancerad metod för kvalitetsmätning,
som under senare år använts framför allt i USA, är så kallade
hedoniska index. De söker mäta konsumentens uppskattning
av varan eller tjänsten. Innebörden är söker specificera att man ett antal karakteristika för produkten, vilka åsätts kvantitativa
värden. När dessa förändras, innebär det att produktens kvali-
tet förändrats. När kvaliteten sålunda kvantifierats, kan den
nominella prisförändringen kvalitetsjusteras. Dessa justerade
resultatmått kan därefter användas täljare i produktivisom tetskvoten.
Det är framför allt för bilar, hushållskapitalvaror, datorer
och byggnader som hedoniska index använts. Allmänt tycks sådana index lägre prisstegringstakt än traditionella prisinge
dex konsumentprisindex, KPI. Störst blir skillnaden mel-
som lan måtten för sådana produkter genomgått snabb som en teknisk utveckling, såsom datorer. Detta har förorsakat påbörjat omfattande revideatt man en ring av den amerikanska produktivitetsstatistiken. Omarbetningarna gäller både produktionsresultatet i dataindustrin och insatserna i andra branscher, använder datorer insatssom som
varor. Resultatet ännu inte är klart förutspås medföra
- som en upprevidering industriproduktiviteten. Nettoeffekten på av BNP är dock svårbedömd. När värdet insatsvarorna i andra av sektorer justeras kommer ju produktiviteten i dessa sekupp, ° Graden denna torer på motsvarande sätt att justeras ned.° För svenskt vidav effekt beror dock på kommande skulle övergång till hedoniska index för datorer en i vilken utsträcksannolikt medföra typ effekter. Sverige importerar ning datorer betrak- samma av tas kapaital en stor del av sina datorer. Om importen skulle justeras som re- upp, spektive inventa- skulle BNP minska eftersom importen avdragspost vid är en rier.
BNP-beräkningen. En stor del av datorerna används dock
som investering, vilken då också skulle justeras och alltså upp
neutralisera effekten importhöjningen. En del dataim-
av av porten består komponenter används insats vid av som som
framställningen av andra produkter och i dessa branscher skul-
produktiviteten sänkas.
Den statistiska bilden lll
5.4.2 Fallstudier
Delegationen har låtit genomföra några fallstudier för att
undersöka hur den uppmätta produktiviteten i vissa branscher förändras då hänsyn till kvaliteten. I ett fall, pris- och tas kvalitetsökningen för motorcyklar, har hedoniska index an-
I två andra fall, dagligvaruhandel samt hotellnäringen,
vänts. har bristande underlag omöjliggjort detta.
Marknaden för motorcyklar är möjlig att värdera med hedo-
niska index, beroende på motorcyklar har ett antal väl att definierade karakteristika [motorvolym, hästkrafter, hastighet, etc] kan kvantifieras och viktas ihop. I en utrustning, som studie hur förändringar dessa karakteristika påverkar visas av
motorcyklarnas marknadspris.7 Resultatet är att stark för-
Kvali- en 7 Assarsson
tetsförändringar och bättring motorcyklarnas kvalitet kan konstateras under se-
av
produktivitetsmått delen 1980, delvis följd snabb teknisk utveck-
nare av som av i expertrapport tillverkare.
ling och intensiv produktutveckling från japanska Den uppdelning i pris- och volymförändringar som SCB gjort
för KPI underskattar enligt denna studie kvalitetskomponenmarknadspriset. Enligt studien skulle den prisstegring ten i
enligt KPI uppgick till 34 procent under delen
som senare av
l980-talet efter hänsyn till höjd kvalitet bara uppgå till mellan
23 och 29 procent, beroende på indexmetod.
Dagligvaruhandeln
studie detaljhandeln delegationen låtit utföra
I en om som
redovisas detaljerade resultat- och kostnadsmått för svensk dagligvaruhandel under 1970-talet. Traditionella produktivi-
8 Eliasson och Julan-
der Produktivitet i tetsmått, bygger på volymutveckling i förhållande till ar-
som svensk dagligvaru- tillväxt. Samtidigt har betstimmar, visar relativt svag stora en handel i expertrap-
förändringar dagligvaruhandeln inträffat, vilka innebär att
port av
den produkt levereras i dag annorlunda ut än för 20
som ser år sedan. Många affärer har infört manuella diskar, höjer kostnasom
derna, samtidigt innebär förbättrad service. Öppethållan-
men
detiderna har förlängts. Butiksytan i genomsnittsaffären har
under de 15 åren fördubblats, vilket innebär höjd senaste
kvalitet. Samtidigt har sortimentet utökats; antalet produkter i genomsnittsbutiken har ökat med 40 procent under samma
period. Även detta innebär bättre service.
Betydande kvalitetsförbättringar har därmed inte kommit med i den uppmätta produktionsvolymen. Baksidan av samma
antalet butiker minskat med 40 procent, vilket mynt är att
112 Den statistiska bilden
ökat många konsumenters avstånd till butiken. Det medför
kvalitetsförsämring av servicen för dessa människor. Utredarna
har inte funnit det möjligt att kvantifiera dessa olika effekter
eller fram nettobedömning kvalitetens utveckling.
en av
Hotellnä ringen
Hotell- och restaurangnäringen har den sämsta produktivitets-
utvecklingen av alla, enligt NR-beräkningarna Samtidigt
ovan. har branschens utbud under de senaste decennierna genom-
gått en stor kvalitetsförbättring. Delegationen har låtit
genom-
föra studie för att bl.a diskutera dessa kvalitetsförändring-
en 9 Magnusson Pr0- ar.° duktivitets- och Utredningen visar att kvaliteten ökat starkt. Rumsstandarkvalitetsutveckling-
hotellbran- den har stigit. Det märks bl.a på bad- och duschutrymmen
en i att
schen. En förstu- blivit större och modernare tidigare hade det normala hotell-
die, expertrapport endast
rummet ett tvättställ, har fått WC i
rummen egen
stället för att nyttja i korridoren, garderobernas
en gemensam, och sängarnas kvalitet har förbättrats. Telefon, klockradio och TV, oftast med många kanaler, är standard. Ofta har också
hotellets restaurangstandard förbättrats kraftigt, inte minst vad gäller frukostbuffén. Därutöver har datoriseringen på de större hotellen inneburit bättre service för Bokning,
gästerna.
incheckning och utcheckning går snabbare Kvalitetshöjningarna har troligen inte fångats i prismät-
upp ningarna. Dessutom är branschens data egna över rumsutrustning mm dåliga. Det finns inga möjligheter ställa att samman någon heltäckande statistik. Slutsatsen de traditionella är att produktivitetsmåtten måste betraktas med skepsis. Till dessa problem skall, studien understryker, läggas som att
många hotellgäster på de s.k affärshotellen är prisokänsliga
eftersom arbetsgivaren betalar deras vistelse. Detta förstärktes
tidigare skatte- och traktamentsreglerna. Sammantaget kan
av
detta ha medfört snedvridning i riktning överinveste-
en mot ringar i kvalitet något håller på skapa motreak- - som nu att en
tion i form lågpriskedjor.
av
5.4.3 Hur
stort är problemet
Vi kan således konstatera, att redan dessa begränsade tre un-
dersökningar visar på betydande problem att kvalitetsjustera produktivitetsberäkningarna. Det är dock svårt att avgöra hur allvarligt kvalitetsmätningsproblemet är för ekonomin hel-
som het.
Den statistiska bilden 113
Den lovande mätmetoden, hedoniska prisfunktioner,
mest
svår specificera och används därför bara på ett fåtal
är att områden. För övrigt används skönsmässiga metoder, där osäkerheten i kvalitetsjusteringen torde stor. Sannolikt har vara felkällorna i statistiken ökat under efterkrigstiden, i takt med
ekonomin utvecklats mot allt större inslag heterogena att av och tjänster, där kvalitet utgör ett viktigt konkurrensmevaror del. Den växande osäkerheten i statistiken gör att man bör vara
vid tolkningen av produktivitetsjämförelser mellan
varsam
branscher vid internationella jämförelser. Metoderna för
samt pris- och kvalitetsvärdering skiljer sig åt mellan olika länder. Det finns heller ingen anledning att tro att kvalitetsförändskulle de i alla relevanta länder. Industringarna vara samma ristruktur och utvecklingsnivå är olika, vilket i sig bör ge upphov till olika kvalitetsutveckling; dessutom kan naturligtvis
olika produktionsfilosofi och kompetens upphov till kvali-
ge tetsskillnader likaväl olika kvantitativa skillnader i prosom duktionen. Osäkerheten i detta avseende är således stor och har sanno-
likt tilltagit. En viktig fråga det finns någon systematisk
är om
missvisning. Har de tilltagande svårigheterna att mäta kvalitet inneburit produktivitetsutvecklingen överskattats eller un-
att derskattats eller har felen tagit ut varandra -
Det pekar på att produktionsresultatet alltmer under-
mesta
skattats i de mest betydelsefulla branscherna med heterogen produktion, dvs verkstadsindustrin och kanske delar av tjäns-
tesektorn. Mätfelen torde mindre i branscher tillvervara som kar homogena produkter, t.ex skogs- och massaindustrin. Så länge vi håller till resultatmått, torde alltså produktivioss tetsutvecklingen i den statistik redovisats vara unsom ovan
derskattad, framför allt i tjänstesektorn och verkstadsindu-
strin. De forskare arbetar med kvalitetsmätning menar som emellertid ofta att också bör kvalitetsjustera resursinsatman Det innebär att ta hänsyn till att även arbetskraften ökat serna. sin kvalitet utbildning och att kapitalet blivit modernagenom och tekniskt avancerat. Mest troligt är då att den re mer vanliga statistiken även på insatssidan underskattar kvalitetsförbättringen vilket innebär att den i detta avseende över- -
skattar produktiviteten. En kvalitetsjustering av resursinsatsinnebär därför, allt annat lika, sannolikt att produktivi-
erna tetsutvecklingen måste revideras ned. Nettoeffekten på produktiviteten, då gör kvalitetsjusteringar i både täljare och man nämnare, är därmed osäker. Delegationen för sin del att inte i den officiella menar man
114 Den statistiska bilden
produktivitetsstatistiken bör söka kvalitetsjustera resursinsats-
erna. Vår uppfattning är att då delvis definierar bort det
man
är kärnan i produktivitetsbegreppet, nämligen att produk-
som tiviteten ökar just att insatsernas kvalitet höjs. I genom mer stringenta termer står valet mellan att å sidan göra TFPena
residualen i produktionsfunktionsanalysen så liten som möjligt
genom att kvalitetsjustera även nämnaren och att å andra sidan att acceptera större residual, för att sedan i nästa steg en söka bena denna produktivitet i dess beståndsdelar, bl.a upp att analysera t.ex utbildningens betydelse. Delegatiogenom föredrar den sistnämnda ansatsen. Den överensstämmer nen
bättre med vad vi i dagligt tal uppfattar produktivitet.
som
Sammanfattningsvis Dagens produktivitetsmätningar ten-
derar att underskatta produktivitetstillväxten i verkstadsindustri och delar tjänstesektorn. En kvalitetsjustering av av
produktivitetsmåtten [som inskränker sig till täljaren leder sannolikt till att produktivitetsutvecklingen bör revideras i
upp dessa delsektorer men nedåt i andra. - Det går dock inte, menar delegationen, att hävda att hela nedgången produktivitetstillväxten sedan 1960-talet skulle av
bero på svårigheter att fånga kvalitetsförändringar. För det
första tyder inga studier på att kvalitetsmätningsproblemet är så omfattande. För det andra finns det inget skäl att anta att
dessa mätproblem plötsligt skulle uppträda först vid mitten
av l970-talet.
5.5 Tumregler i tjänstesektorn
I offentlig sektor åsätts tjänsterna sällan något marknadspris
alls. I stället distribueras de gratis eller till starkt subventionerat pris. Det betyder att monetära mått på täljaren i produktivitetskvoten ofta helt saknas. Också i andra delar tjänsteav sektorn har produktionsresultatet varit svårmätbart, skäl av som redovisats ovan. Mot denna bakgrund har olika tumregler ersatt regelbundna
produktivitetsmätningar i delar den privata och offentliga
av tjänstesektorn. Så antar t.ex de svenska nationalräkenskaperna att tillväxten arbetsproduktiviteten i den finansiella sektorn av
är 2 procent per år, medan den i den offentliga sektorn satts till
noll. Tumregler av likartat slag dock ibland med andra siffror - förekommer i alla länder. Beroende på sektorernas respektive storlek kommer de skilda utslag på produktivitetsmåttet att ge
på nationell nivå. Detta försvårar internationella jämförelser.
Den statistiska bilden 115
5.5.1 Finansiell sektor
Många har bakgrund det senaste decenniets snabba mot av
utveckling på det finansiella området med datorisering och avreglering ifrågasatt det tvåprocentiga produktivitetsanta- gandet för den finansiella sektorn i Sverige. Det är bara en
minoritet OECD-länderna använder denna typ av tumav som regel för den finansiella sektorn; de flesta använder någon form
löpande mätningar. Bankerna har produktivitetsmått av egna
transaktioner kassaanställd tyder på en t.ex per - som snabbare tillväxt än 2 procent år. Samtidigt är det svårt att per avgöra hur bör betrakta t.ex den avkastning bankerna man som
får via det s.k räntenettot; kan hävda att detta [åtminstoman
i den typ reglerad marknad dominerade i Sverige ne av som
fram till början 1980-talet] beror på riksbankens ränteav mer
politik än på bankens produktivitet. egen
Delegationen har denna bakgrund låtit göra särskilda
mot
utredningar produktiviteten i den finansiella sektorn. De om använder olika metoder och datakällor. I två dem studeras av
bank- och försäkringsverksamhet med hjälp produktions-
av
funktionsanalys. En teknologifront konstrueras, innehål-
som
ler de effektiva enheterna, medan produktivitetsutveck-
mest lingen för enhet dels förskjutning i fronten, dels en mäts som
förändring i enhetens avstånd till fronten. Med denna som en
metod får mycket starka cykliska svängningar för de olika
man
studerade enheterna. Under uppgångsfaser 1987-89
- som -
ligger produktivitetsökningen långt över 2 procent. Under ned-
1983-85 den för många enheter.
° Hjalmarsson, gångfaser är negativ
- - Zheng och Köstner Den tredje, omfattande studien, utgår från de finansimest Produktivitetsut-
ella företagens bokslut och de förädlingsvärden som där ges.
veckling och effektisvensk försäk- Den räntenettot efter avregleringen måste ses som vitet i menar att
ringsrörelse; och del produktionsresultatet. Om den del de finansiella
en av av Hjalmarsson, Bjurek
företagens förädlingsvärde motsvaras löner deflateras
Isaksson Ef- som av och med löneindex för bankanställda, och driftsöverskottet med fektivitet och pro-
duktivitetsutveck- förändringen KPI, blir resultatet ökning arbetsprodukav en av ling i svensk 1970-talet. tiviteten med hela 5 procent år sedan början av bankverksamhet; per Om hänsyn till kursförändringar och kreditförluster blir båda i expertrapport tas
ökningen knappt 3 året. Produktiviteten har såleprocent om
des stigit snabbare än enligt den 2-procentiga tumregeln.
Westlund,
Lönnqvist och Ring-
qvist Produktivi-
tetsutvecklingen i 5.5.2 Den offentliga sektorn
den finansiella sek-
torn, expertrap- För den offentliga sektorn använder NR tumregel, enligt en port definieras arbetskraftskost-
vilken produktionsresultatet som naderna. Det innebär arbetsproduktivitetsökningen defini-
att
116 Den statistiska bilden
noll. Så har många inte alla OECD-länder eras som - men gjort. Bakgrunden är att FNs statistiska kommission i sitt s.k System of National Accounts länge haft nollschablon för en
produktivitetsberäkningar i offentlig sektor. Detta
är en re-
kommendation, de flesta länder följer.
som
Nollproduktivitetsantagandet är godtyckligt, kan på
men
sätt och vis begripligt, med hänsyn till alla svårigheter
ses som
att mäta produktionen i delar den offentliga sektorn. Hur
av
skall t.ex mäta försvarets produktivitet I antalet fång-
man ade u-båtar
Nollantagandet blir dock allt mindre rimligt med tiden. I dag utgör produktionen i den offentliga sektorn nästan tredje-
en del av hela den svenska ekonomin. Bara mindre del en av verksamheten utgörs central byråkrati och nattväktarstaav tens funktioner. Huvuddelen är tjänster i andra länder till som
stor del produceras privata företag, säljs på marknader
av som och därmed åsätts ett resultatvärde i form pris. Det som av finns därmed inte något naturnödvändigt varför argument mått på produktionsresultatet skulle omöjliga att konstruvara
era inom t.ex sjukvård, undervisning och delar den sociala
av omsorgen. Det är inte tillfredsställande att godtycklig en tumregel gäller för så stor del den samlade ekonomin. en av
De flesta andra länder har antagit noll produktivitetsstegring, såsom Sverige, då oftast för offentlig verksamhet
men som
är betydligt mindre än den svenska. Vissa länder har emellertid
andra tumregler. I Europa antar Belgien, Italien, Luxemburg
och Västtyskland årlig produktivitetsökning i den offentliga
en sektorn på 0,5 procent; Australien antar 1,5 procent och Japan
antar hela 2 procents årlig ökning den offentliga sektorns
av produktivitet. Argumentet för att ifrån nollschablonen är
att stigande utbildningsnivå och löpande rationaliseringsverksamhet, bl.a via datorisering, borde medföra viss årlig till-
en växt arbetsproduktiviteten. av Olika antaganden produktivitetstillväxten i den offentliom sektorn utslag på BNP-nivån och på BNP-produktivitega ger
ten. Effekterna blir större ju större den offentliga sektorn är. Sverige har den största offentliga sektorn i västvärlden mätt som offentlig konsumtion andel BNP, vilket innebär
som av
att antagandena offentlig produktivitet får större
om genomslag på svensk BNP-utveckling och BNP-produktivitet än i andra länder. Innebörden är att andra antaganden än nollpro-
duktivitet skulle tydliga utslag på den aggregerade tillväx-
ge ten. I diagram 5.4 visas översiktligt hur BNP-utvecklingen skulle blivit, andra antaganden än nollschablonen använts under om
Den statistiska bilden 117
Diagram 5.4 Utvecklingen av BNP vid olika antaganden om produktivitetstillväxt i den offentliga sektorn
Procent 140
130 120 somiJapan -- Somi Tyskland Officiell BNP 110
40 196062 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88
KällaNorrman Elonomiska Konsekvenser dika antaganden m ;roduktivitetsutvecklingen i av den Hemliga sektorn i Srerige SCB1990.
de senaste 30 åren. Effekten blir betydande det japanska 2-
om
procentsantagandet används, nästan försumbar det
men om tyska 0,5-procentsantagandet används. Ett ersättande nollav schablonen med ett 0,5-antagande innebär att BNP-tillväxten
ökar med drygt 0,1 procentenheter år. Om det japanska 2-
per
procentsantagandet användes, skulle den årliga BNP-tillväxten
i Sverige bli 0,5 procentenheter högre.
5.5.3 Alternativa beräkningar
Nollschablonen har således viss betydelse. Det innebär dock inte nödvändigtvis att den är missvisande. För att veta huruvida nollantagandet bör överges till förmån för något annat, och i så fall vad, måste kunna avgöra i vilken riktning eventuelman missvisningar går.
Utredningsdirektiven hänvisar i detta sammanhang till att rad studier på detta område under år har genomförts.
en senare
Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi [ESO] har låtit
utföra rad studier kostnadsutvecklingen i den offentliga en av
sektorn. Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och ratio-
118 Den statistiska bilden
Tabell 5.2 Produktivitetsutveckling i den offentliga sektorn 1960 -1980, årligt genomsnitt i procent
| Tidsperiod | 60-65 65-70 70-75 75-80 70-80 | ||
| Allmän- och utrikesförvaltning | -3,7 -5,5 +4,5 -0,6 | ||
| Rätts- och polisväsende | -2,7 -6,1 +3,1 -1,6 | ||
| Försvar | -0,1 -1,0 -0,6 | ||
| Utbildning | -3,2 -6,3 + 0,2 -3,2 -1,5 | ||
| Hälso- och sjukvård | -3,6 -3,7 -1,4 -2,2 1,8 | - | |
| Socialförsäkringar | -0,4 -2,6 -4,8 -0,2 -2,5 | ||
| Socialvârd | -2,8 -0,4 -1,6 | ||
| Bostads- och samhällsplanering | +0,2 -8,9 -4,5 | ||
| Kultur och rekreation | -5,4 +6,4 +0,7 -5,5 -2,4 |
Näringslivsfrämjande åtgärder +1,5 +2,1 +0,1 +0,4 +0,2 Hela sektorn -1,4 -1,6 -1,5
Källa Den offentliga sektorn produktivitet ocheffektivitet, bilaga21 till LU 1987. -
naliseringsinstitut SPRI har publicerat många
rapporter om
resultat- och produktivitetsmätning i sjukvården. Kommun-
och Landstingsförbunden har påbörjat omfattande produktivi-
tetsmätningsprojekt. Statskontoret har jämfört svensk offentlig verksamhet med övriga nordiska länders.
Ingen enighet råder hur resultaten skall tolkas. Statskonom torets nordiska jämförelse tyder på att de svenska styckkostna-
derna för offentlig serviceproduktion i allmänhet ligger betyd-
7 Statskontoret, ligt över våra nordiska grannländers. Med den metodik som
rapport 198348. BSD-utredningarna indikeras använt, att en försämring
av pro-
duktiviteten, mätt styckkostnader, skett den offentliga
som i sektorn under 1960- och 70-talen. Tabell 5.2 sammanfattar
översiktligt ESO-studiernas resultat.
ESOS studier
Som synes är försämringen genomgående och mycket stark.
Sjukvården skulle således ha minskat sin produktivitet med i
genomsnitt 3 procent år under perioden 1960-80; den per sociala sektorns produktivitet skulle ha minskat med 1 12
procent om året 1970-80; skolans produktivitet skulle ha fallit med 3 procent år under perioden 1965-80; och produktiviper 3 En detaljerad i den statliga administration skulle ha minskat ge- teten 2 procent nomgång av ESOår 1960-SO. studiernas resultat per finns i Offentliga Notera att det här inte bara rör sig dämpning om en av tjänster sökarljus produktivitetstillvâxten, nedgång produktivi- - utan om en av mot produktivitet tetsnivân, dvs negativ tillväxt. Försämringen är störst i och användare, om DsFi 198613. början perioden. Vissa resultat tyder på att produktivitetsav
Den statistiska bilden 119
utvecklingen i delar den offentliga sektorn vänt uppåt under
av 1980-talet, framför allt den statliga administrationen. Se bilaga 21 till inom
LU 87. Om dessa siffror är korrekta, skulle nollantagandet vara en
överskattning den faktiska utvecklingen. Produktivitetsökav
på aggregerad nivå dvs för hela den svenska ekono-
ningen skulle då ännu sämre än vad redovisats, min vara som ovan framför allt för l970-talet. ESOs siffror har därför väckt bety-
dande uppmärksamhet.
ESOs mätningar kan dock inte accepteras den slutliga som
produktivitetsutvecklingen inom den offentliga
sanningen om
sektorn. ESO-studierna är i praktiken endast styckkostnadsmått. De använder enkla volymmått för att redovisa produk-
tionsresultatet antal utförda operationer, undervisningstim- handlagda ärenden, och ställer dem i relation till mar, etc resursinsatsen, vanligen arbetade timmar. ESOs studier är i
denna mening framåt jämfört med det godtyckliga
ett steg
nollantagandet. De söker löpande mäta produktionsresultatet, ofta på uppslagsrikt sätt. De har också väckt betydande
ett
uppmärksamhet i andra länder.
finns emellertid också brister. Redovisning förändra- Det av
de styckkostnader inte hänsyn till förändrad demografi. Då
tar befolkningen åldras, så skett de senaste decennierna, stisom
det genomsnittliga vårdbehovet capita. Allt annat lika
ger per
sannolikt därmed också styckkostnaderna för ingrepp i
stiger
vården. En del styckkostnadsökningen behöver därför inte
av
vara följd förämrad produktivitet, utan förändrade krav.
av av
Kvalitetsproblemet
Den bristen är dock att volymmåtten tar någon hänsyn stora till kvalitetsförändringar eller medborgarnas betalningsvilja. I flera fall det därför sannolikt att ESO-studierna och liknanär
de styckkostnadsmått underskattar produktivitetsutveckling-
en. Ett exempel får illustrera problemet. En höftledsoperation
är, visar ESO-materialet, i dag ungefär dubbelt så dyr i me-
den drar dubbelt så mycket resurser] på 1960ningen att som
talet. Mätt på det viset skulle således produktiviteten ha halve-
Samtidigt det faktum att patienten i dag normalt rör rats. är ett sig bättre efteråt, och har mindre ont efter operationen. Orsa-
medicinsk teknik och material i den inopererade
ken är ny nya leden. Frågan hur detta skall bedömas. Är det förbättrad, är
försämrad eller oförändrad produktivitet Så länge explicit politisk utvärdering ocheller patienternas betalningsvilja inte
fastställs, vet vi inte svaret.
120 Den statistiska bilden
Många försök till kvalitetsmätningar har gjorts under
senare
år, bl.a ESO själv. Ofta innebär detta vissa bestämda
av att
nyckeltal som av de politiska beslutsfattarna avspegla
- anses kvalitetsmål i verksamheten Inkluderas kvalitetsförmäts. -
bättringar på detta sätt i resultatmåtten blir bilden splitt-
mer
rad och inte så entydigt negativ i de styckkostnads-
som rena
studierna. Det finns också gott exempel på hur resultaten,
om
mätt som nyckeltal, under år kraftigt förbättrats i delar
senare
av den offentliga sektorn. Detta gäller dock inte överallt. Mycket talar för
att en pro-
duktivitetsnedgång under de senaste decennierna ägt i
rum
delar av den offentliga sektorn. Ett exempel är skolan. Undervisningen elev är i dag än dubbelt så dyr på 1960-
per mer som
talet. Delegationen kan inte undervisningens kvalitet
se att 5 En närmare dis- skulle ha blivit i motsvarande mån bättre.
kussion om produk-
Delegationens slutsats är att nollantagandet är otillfredsstäl-
tiviteten i utbild-
lande. Samtidigt är det uppenbart det dag finns
ningen kommer idel att i inte något
III av betänkandet. annat mått som skulle kunna ersätta det. Delegationen instämmer i Lennart Hjalmarssons bedömning Den samlade erfa-
renheten är ännu alltför ringa och alltför fläckvis för skall att vi kunna känna på säker mark det gäller dra säkra oss när att
5 Hjalmarsson slutsatser produktivitetsutvecklingen i offentlig sektor.°
om Metoder i forsk- Varje försök att ansätta en ny, centralt spikad tumregel skulle ning om produktivi-
kännetcknas lika mycket godtycke dagens nollalterna-
tet och effektivitet av som
med tillämpningar tiv. på offentlig sektor,
Uppgiften måste därför bli att arbeta för bättre mått, på
Ds Fi 199120.
varje område där så är möjligt. Målet bör på delområde
vara att
efter delområde ersätta nollantagandet med löpande produktivitetsberäkningar. Delegationen har inte haft möjlighet
att
själv genomföra sådana beräkningar. I de statistiska analyser som följer i nästa kapitel där jämförelser görs med omvärl-
-
den ingår därför, där inte den vanliga nollschab-
- annat anges,
lonen. Detta är olyckligt, i dagens läge men oundvikligt. Det
gäller dock att hela tiden klar kvaliteten de data vara över på som används och inte övertolka dem.
5.6 Svensk statistik
jämfört med
utländsk
Ovan har rad brister och problem i dagens ekonomiska
en
statistik belysts. Läsaren har kanske fått intrycket den
att
svenska statistiken skulle dålig i förhållande till statistiken
vara
i andra länder. Det bör därför understrykas, problemen med dataunderlag, datainsamling och metodval är i stort de
sett
Den statistiska bilden 121
överallt. Olika länder har valt olika tekniska lösningar samma på dessa problem.
En studie OECD-ländernas praxis för produktivitetsmätav ning visar att ett stort antal olika mätprocedurer tillämpas. När
det gäller beräkning av förädlingsvärdets volymutveckling har
således OECD-sekretariatet identifierat fem olika huvudmeto-
der vilka i sin tur har olika varianter, som används i olika
medlemsländer beroende på förhållandena i respektive
bransch och tillgången på data. Lönnqvist, Westlund och Westlund Andra länder kan ha valt andra tekniska lösningar, det men Produktivitetsmätfinns inget tyder på att den svenska statistiken i något ning i privat tjänste- som
avgörande avseende skulle stå inför större problem än något
sektor några utländska erfarenhe- framstår den svenska nationella statistiannat lands. Snarare ter och aktuell
ken relativt tillförlitlig jämfört med statistiken i många
forskning, PM till som
industrideparte- andra länder. Den är inte bäst, den tillhör, enligt uppgifter
men mentets Handels- OECDs statistiker lämnat till delegationens sekretariat, som och tjänsteråd,
den bättre tredjedelen medlemsländernas produktivi-
1990. av s tetsstatistik. Nyligen publicerade tidskriften The Economist resultatet av en enkät, där internationellt
Statistikens jämförbarhet
verksamma statistikanvändare fick
Internationellt jämförbara data avseende produktivitet skall
bedöma tio ledande
löpande fram OECD, de västliga staternas samarbetsor-
industriländers eko- tas av nomiska statistik. ganisation med säte i Paris. Så sker också. OECD har dock inte Sverige kom där på
att självt bearbeta de olika medlemsländernas primär-
tredje plats, efter resurser statistik. Man accepterar i stort de respektive ländernas natio- Kanada och Australien. Italien bedöm- nalräkenskapsdata. Därmed måste också acceptera att man des ha den sämsta metoder ofta
olika nationella serier är framtagna med som
ekonomiska statisti-
ken. skiljer sig åt.
I några fall räknar emellertid OECD om de nationella serier-
Det innebär att de produktivitetsdata som publiceras av
na.
OECD ibland skiljer sig från medlemsländernas national-
egna
räkenskapsdata. Det gäller också Sverige; de data vad gäller
svensk produktivitet används OECD skiljer sig ofta som av från den vanligast förekommande svenska statistiken. Detta av
två skäl
För de länder saknar officiell statistik över kapital- 0 som egen, stockarnas utveckling i NR gör OECD-sekretariatet egna,
skönsmässiga uppskattningar. Detta gäller ungefär en fjärde-
del OECD-länderna, däribland Sverige. OECDs kapitalav stocksserier baseras på NRs data investeringar, vilka om åsätts för alla länder tumregel om linjär aven gemensam
skrivning kapitalet. Denna skiljer sig från de olika kapital-
av
122 Den statistiska bilden
stocksberäkningar som olika statistikanvändare i Sverige ut-
nyttjar.
0 OECDs arbetsproduktivitetsberäkningar utgår från produk-
tion per sysselsatt, produktion timme. Orsaken är per
svårigheten att fram tillförlitlig timstatistik från flera
av medlemsländerna.
Detta gör att även OECDs internationella jämförelser innehål-
ler rad problem. Man arbetar för närvarande inom OECD en
på att försöka harmonisera de olika nationella beräkningsmeto-
derna. Också inom EUROSTAT [EGs statistiska kontor] pågår
ett arbete för att utveckla för produktivigemensamma system tetsmätning i tjänstesektorn i EG-länderna. Detta arbete befinner sig dock ännu bara i sin linda. Allmänt gäller därför att man bör visa stor varsamhet vid internationella produktivitets-
jämförelser. I synnerhet gäller detta jämförelser produktivi-
av tetsnivåer i tjänsesektorer.
5.7 Behovet förbättrad av statistik
Sammanfattningsvis finns rad svåra mätproblem. Även
en om den svenska ekonomiska statistiken väl kan hävda sig med den i de flesta andra länder, är situationen i dag inte tillfredsstäl-
lande. Delegationens uppfattning är att produktivitetsstatistiken bör byggas ut och förbättras. Det första kravet SCB
är att bör ett formellt uppdrag att ta fram och för ansvara en löpande nationell produktivitetsstatistik. Det innebär automatiskt ett krav på konsistens mellan täljare och nämnare, samt mellan olika delsektorer i ekonomin. Det långsiktiga målet måste att denna statistik blir vara en
del nationalräkenskaperna, för att säkerställa konsistens och
av
internationell jämförbarhet. Såväl arbetsproduktivitet to-
som
talfaktorproduktivitet bör redovisas. Detta innebär också att SCB bör i uppdrag att löpande kartlägga omfattningen och utvecklingen av arbetade timmar samt att vidareutveckla kapitalstockberäkningarna. I båda fallen gäller detta såväl ekono-
min som helhet enskilda, viktigare branscher. som
Det kommer dock att ta tid innan sådan statistik byggts
en Man måste därför också kunna utnyttja primärstatistiken upp.
för att göra branschvisa, detaljerade bedömningar.
Även i övrigt behövs den ekonomiska en upprustning av statistiken i Sverige, på sätt nyligen beslutat samma som man
om stora ambitionshöjningar för den ekonomiska statistiken i
andra länder, såsom Storbritannien och USA.
Den statistiska bilden 123
En kraftig satsning bör göras på att förbättra företagsregistret
0 för statistikanvändning. Arbetet för att samordna primärstatistik och nationalräken- 0
skaper bör intensifieras, så att olika primärstatistiska data
blir konsistenta med NR.
0 Uppgiftslämnare, såväl inom den privata sektorn som inom
stat och kommun, måste bättre leva till det ansvar de har upp för att den ekonomiska informationen och statistiken skall
bli bra. Stor vikt bör läggas vid att uppgifter är korrekta och
lämnas i tid.
Samarbetet med OECDs statistiska sekretariat bör fördjupas,
så att internationell jämförbarhet uppnås så långt möjligt.
Vad gäller den offentliga sektorn, bör målet vara att ersätta
nollschablonen med löpande mätningar i allt fler sektorer.
Sannolikt blir det inte möjligt att finna ett enda, övergripande produktivitetsmått. Det krävs inledningsvis en mer pluralistisk ansats, där olika nyckeltal handläggningstider, volymmått, styckkostnader, kvalitetsindikatorer, konsumenternas synpunkter tas fram och vägs ihop för olika verksamheter. Också tumregeln om 2 procents produktivitetstillväxt i den finansiella sektorn bör överges. Delegationen att den
menar metodik utvecklats i den expertrapport redovisom som ovan
° Westlund mfl sats bör kunna användas för att upprätta löpande produktivi-
a.a i expertrapport tetsmätningar även i den sektorn.
Ett särskilt problem vid produktivitetsmätningar i privat tjänstesektor rör branschen fastighetsförvaltning. Den har
mycket omsättning, anställda, och kvoten blir stor men
utomordentligt osäker. Dessutom svänger dess resultat kraftigt beroende på fastighetskonjunktur och räntor. Den bör därför exkluderas, när produktivitetsutvecklingen för tjänstesektorn
skall beräknas. Så har också skett i de SCB-beräkningar som redovisats ovan. Slutligen bör i detta sammanhang också framhållas behovet komplettera nationalräkenskaperna så långt möjligt med att statistik och beräkningar över de ekonomiska aktiviteternas
effekter på miljön.
5.8 Slutsats
Att utarbeta pålitlig produktivitetsstatistik är uppenbarli-
en
förknippat med rad problem. Framför allt är det svårt
gen en
fram tillförlitliga serier över totalfaktorproduktivitetens
att ta utveckling. En slutsats är att mätproblemen blir allt annan
124 Den statistiska bilden
större i en sofistikerad, internationaliserad ekonomi med väx-
ande tjänsteinnehåll. Man bör därför ta äldre statistik med en nypa salt. Man måste också med internationella vara varsam
jämförelser.
Trots dessa svårigheter går det inte, enligt delegationens
uppfattning, att tolka hela den kraftiga dämpningen den
av uppmätta produktivitetstillväxten enbart statistisk som en
missvisning. Även svårigheterna har tilltagit,
om att mäta är
det inte möjligt att visa, att de har så kraftig och systematisk
en
N Detta är också snedvridning i riktning mot underskattning tillväxten.
en av den slutsats som Framför allt det inte möjligt dessa svårigheter är att visa, att dras av Andersen i
skulle tilltagit så kraftigt just i mitten l970-talet.
Den internasjonale av bakgrunnen, bilaga Problemet med nedgången produktivitetstillväxten kan av 10 till LU 90, samt således definieras bort. Statistiken förinte måste naturligtvis av Fest Productivibättras, och SCB bör i uppdrag att producera löpande ty in the Service pro- Sector, OECD duktivitetsstatistik. Kanske nedgången i tillväxttakten då visar 1990. ha mindre dramatisk den den officiella sig varit än synes vara i statistiken. Även så skulle fallet, vill delegationen om vara
understryka att uppgiften att öka produktiviteten likväl är
viktig, utifrån målet att öka det materiella välståndet och
uppnå en mer resurssnål tillväxt.
Delegationens bedömning är att vi, trots alla statistikpro-
blem, kan använda den statistik finns, för att än som - om
med försiktighet dra slutsatser den ekonomiska politi-
- om
kens uppgifter och möjligheter.
KAPITEL
Sverige jämfört
omvärlden
med
l detta kapitel jämförs den svenska produktivitetsutvecklingen med den i andra länder. Inledningsvis redovisas tillväxten under en längre period, varefter de senaste decennierna studeras mer i detalj. Syftet är att avgöra huruvida den svenska nedgången under 1970- och 80-talen skiljer sig från den i andra länder. Jämförelsen sker såväl med en större grupp industriländer som med en mindre grupp. En tolkning och värdering av resultatet görs i nästa kapitel.
6.1 Utvecklingen i ett längre perspektiv
Som framgått statistiken i kapitel 2 och 5 har den svenska av
produktivitetstillväxten varit betydligt långsammare de senas-
20 åren den under 1950- och l960-talen. Allvaret i te än var detta förhållande beror dels på hur den svenska utvecklingen
jämfört med omvärlden, dels på hur 1950- och 60-talens
varit tillväxt längre historiskt perspektiv. Frågan är vilken ter sig i ett
period i den svenska ekonomiska historien som varit exceptio-
nell. Är det de årens nedgång eller är det 1950- och senaste l960-talens snabba uppgång Det långa perspektivet samt ut-
vecklingen i övriga länder kastar ett visst ljus över frågan. Analysen delas i två kapitel. I detta redovisningen av
ges siffermaterialet; här beskrivs hur den svenska utvecklingen
varit under olika perioder och jämfört med olika länder. I nästa
kapitel kommer resultaten i detta kapitel att värderas och analyseras; de skall där utgöra del svaret på frågan hur en av
allvarligt det svenska produktivitetsproblemet är.
126 Sverige jämfört med omvärlden
Tabell 6.1 Ökning i BNP capita 1001 -1930 per Procent per år genomsnitt i
| 180105 184650 | - | 0,4 | ||
| 184650-187175 | 1,4 | 184650-189195 | 1,2 | |
| 187175-189195 | 0,9 | |||
| 189195-190610 | 1,9 | 189195-192630 | 1,5 | |
| 190610--192630 | 1,2 | |||
| 192630 195155 | - | 2,8 | 192630 197175 - | 3,1 |
| 195155-197175 | 3,5 | |||
| 184145-197680 | 1,9 |
Källa Krantz New Estimates of SwedishHistoricalGDP since the Beginning of the 19th Century, The Review of Income and Wealth, 1988.
BNP-tillväxten
Den svenska BNP-tillväxten capita från tiden före industriper
aliseringen till dess produktivitetsretardationen satte in på
1970-talet åskådliggörs i tabell 6.1. Siffrorna går tillbaka ända
till början förra seklet och bygger på delvis nytt siffermateri-
av för Sverige. De bild löpande stegring det materiger en av av ella välståndet.
Den genomsnittliga ökningstakten BNP capita från
av per början 1840-talet till slutet 1970-talet under nästan ett av av och ett halvt sekel 1,9 procent år. Två observationer - var per
kan göras med ledning siffrorna i tabellen För det första att
av tillväxten tog ett stort kliv uppåt i samband med industrialiseringen och att den därefter, än med vissa svängningar runt om
långsiktstrenden, fortsatte att stiga. För det andra att efter-
krigstidens två första decennier framstår unika. Aldrig som
tidigare har den ekonomiska tillväxten i Sverige varit så snabb under dessa årtionden. Industrialiseringsperioden i slutet
som på 1800-talet innebar industriell omvälvning den svenska en av
ekonomin, i jämförelse med efterkrigstidens snabba till-
men växt tillväxten under den perioden ändå blygsam. var
Produktivitetstillvâxten
Observera dock, Bilden blir i stort sett densamma, går från tillväxt i produktiviteten om man att i definie- BNP capita till arbetsproduktivitet. Data i diagram 6.1 diagrammet per
rats som produktion visar tydligare svängningarna i produktivitetstillväxten,l inte
per anställd, med de minst efter första världskriget. Krisen i samband med krigssluproblem detta medför. tet blev den djupaste i svensk modern historia; samtidigt med-
Sverige jämfört med omvärlden 127
Diagram 6.1 Årlig Sverige, 1876-1988, glidande tillväxt i BNP per anställd i medelvärden fem år Tillväxt i BNPanställd index 0,3
0,2
A
0,1 v -
l
-0,1 1880 85 90 95 00 051015 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90
Kälkt Erixm SackarSverige efter Elonomisk llbatt 890.
förde dess Stålbad att uppgången därefter blev desto starkare. 1930-talskrisens djup syns också, liksom stagnationen i sam-
band med andra världskrigets slutfas. Nedgången av produktivitetstillväxten under 1970- och 80talen jämfört med 1950- och 60-talen framträder tydligt. Likaså framgår att de första decennierna efter andra världskriget enastående, inte bara vad gäller produktivitetstillväxtens
var
styrka utan också i fråga stabilitet och oavbruten tillväxt.
om De senaste 25 åren ter sig i detta perspektiv vid första en betraktelse inte någon exceptionellt dålig period, utan som återgång till det normala. Samtidigt att snarare som en syns produktivitetsstagnationen under 1970-talet relativt utdravar samt att den, bortsett från perioden i 1930-talets början, gen,
den djupaste nedgången i fredstid under l900-talet. Om
var
man rensar det historiska förloppet från världskrig och depressioner framstår förloppet under de senaste decennierna som
mörkare 2 Se Erixon Omvandlingstryck och Utvecklingen skall dock inte bedömas utifrån ett isolerat produktivitet i ex- för svenskt perspektiv. Omvärldsfaktorer har spelat stor roll pertrapport den svenska ekonomins utveckling. Trender och variationer i svensk produktivitet bör därför också bedömas ett internaur tionellt perspektiv.
128 Sverige jämfört med omvärlden
Tabell 6.2 BNP per arbetstimme 1870-1950 Genomsnittlig årlig tillväxt i procent 1870-1913 1913-1950
| Australien | 0,6 | 0.7 |
| Österrike | 1 | 0.2 |
| Belgien | 1 | 0,7 |
| Canada | 2,0 | 1,3 |
| Danmark | 1,6 | 1,5 |
| Finland | 1,7 | 1,7 |
| Frankrike | 1,5 | 1 |
| Västtyskland | 1,6 | 0,7 |
| Italien | 0,8 | 0,7 |
| Japan | 1 | 0,5 |
| Nederländerna | 0,9 | 1,1 |
| Norge | 1.3 | 2,1 |
| Sverige | 2,1 | 2,2 |
| Schweiz | 1,2 | 1 |
| Storbritannien | 1 | 0,9 |
| USA | 2,0 | 1,6 |
| Genomsnitt | 1 | 1 |
Källa Maddison,1982,appendix A ochB.
6.2 tillväxt
Sveriges långsiktiga jämfört
med andra länders
I en betydelsefull studie av Maddison görs en analys den
av
långsiktiga produktivitetsutvecklingen i närmare 20 industri-
aliserade länder. Han beräknar bl.a BNP arbetad timme per ända tillbaka till 1870. Tabell 6.2 sammanfattar produktivi-
tetsutvecklingen, mätt på detta vis, i 16 dagens OECDav länder för perioden fram till 1950.3 3Maddison Phases of Capitalist Deve- Statistiken är osäker, framför allt för de äldre delperioderna. lopment, Oxford
Icke desto mindre är detta sannolikt den mest genomarbetade
University Press
1982. Det bör internationella jämförelse går så långt tillbaka i tiden. Om
un- som
derstrykas, att siff- den används med viss varsamhet, den sannolikt hygglig
ger en rorna för äldre peri-
uppfattning om huvudmönstret i tillväxten. Två ting frapperar
oder naturligtvis är mycket osäkra. Så vid läsning tabellen. en av baseras t.ex måttet för arbetstimmar 0 För det första den svenska produktivitetstillväxten under var före 1913 på extrapolation och dessut- hela denna period avsevärt snabbare än något annat lands.
om pä det djärva an- Under den första hälften l900-talet den dubav var nästan tagandet att arbetsbelt så hög som genomsnittet för gruppen i övrigt. tiden var lika lång i alla länder. 0 För det andra är de uppmätta tillväxttakterna under dessa
äldre perioder för de flesta länder betydligt lägre än vad de
Sverige jämfört med omvärlden 129
kom bli under 1950- och GO-talen. I det långa senare att
historiska perspektivet framstår 1950- och GO-talens snabba
tillväxt remarkabel inte bara i Sverige utan för hela som
västvärldenf 4 Den genomsnittli-
ga produktivitets-
tillväxten för samtlide studerade län- Tabell 6.3 ga derna under peri- Ökning i BNP arbetad timme i Sverige jämfört med 16 industrialiserade per
oden 1870-1950 länder 1870 -1989.
var 1,7 procent per Genomsnitt Sverige Sverige Antal länder Period år. Genomsnittet genomsnitt före Sverige 16 länder för perioden 1950-
79 var 4 procent per 6 1870-1880 1,6 1,8 1,1 år; om man bara tar 1880-1890 1,4 2,0 1,4 3 50- och 60-talen blir 1890-1900 1,6 2,8 1,7 1 siffran ännu högre.
| 1900-1913 1.8 | 2,6 | 1,7 | 1 |
| 1913-1929 2,1 | 2,4 | 1,2 | 5 |
| 1929-1938 1,5 | 2,7 | 1.9 | 4 |
| 1938- 1950 1,7 | 3,4 | 2,2 | 2 |
| 1950-1960 3,8 | 3,4 | 0,9 | 7 |
| 1960-1970 4,9 | 4,8 | 1,0 , | 9 |
| 1970- 1979 3,3 | 2,6 | 0,8 | 12 |
| 1988 1,9 | 1,8 | 0,9 | 7 |
1979 -
Källa Maddison Phases of Capitalist Development Oxford University Press 1982.
De 15 länder ingår förutom Sverige är Australien, Belgien, Canada, som Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Nederländerna, Norge, Schweiz, Storbritannien, Sverige, USA och Österrike. Siffrorna för 1979-88 är inte helt jämförbara med de tidigare, eftersom de baseras på BNP per sysselsatt; de är hämtade från OECD Outlook 1990.
Tabell 6.3 visar utvecklingen i detalj. Där framgår klart
mer och hur det svenska förloppet avviker från genomsnittet när
för de 16 studerade länderna. Av Maddisons siffror framgår att produktivitetsökningen i Sverige tilltog mot slutet 1800-
av
talet och den svenska produktivitetstillväxten sedan låg betyd-
ligt genomsnittet för de 16 länderna under hela första över halvan 1900-talet. Mellan 1890 och första världskriget hade av
Sverige den näst snabbaste produktivitetsutvecklingen av de
länder Maddison studerar. Toppnoteringen nåddes under som
1930- och 40-talen, då den svenska produktivitetstillväxten var
dubbelt så snabb som genomsnittet.
Under efterkrigstiden har Sveriges relativa position försäm- Den svenska produktivitetsutvecklingen i absoluta tal,
rats. var
och i jämförelse med tidigare år, mycket god under 1950- och 60-talen. Ändå låg den under övriga länders produktivitetstill- Efterkrigstiden den första period sedan den svenska
växt. är industrialiseringen fört med svensk produktivitetssom sig en
S 11-1129
130 Sverige jämfört med omvärlden
tillväxt som varit långsammare än genomsnittets. Under 1970talet försämras Sveriges relativa situation ytterligare. Produktivitetstillväxten i övriga länder överskrider då med tredjedel en den svenska. Då Maddisons data kompletteras med motsvarande OECD-
statistik för 1980-talet framgår att produktivitetstillväxten
un-
der det senaste decenniet stagnerat ytterligare, såväl i Sverige
i omvärlden. Det senaste decenniets svenska produktivisom tetstillväxt framstår i detta perspektiv dålig i två som avseenden. För det första är den sämre än genomsnittet för länderså den svenska tillväxten varit ända sedan 1950]. gruppen som För det andra är tillväxten i absoluta tal den lägsta sedan den
första industrialiseringsfasen i den svenska ekonomin på 1870-
talet. I tabell 6.4 har produktivitetsutvecklingen sedan 1870 för de fem största ekonomierna USA, Japan, Frankrike, Tyskland och Storbritannien jämförts med metod som använ- - samma
des för Sverige i den föregående tabellen. Förloppen skiljer sig
åt. Den amerikanska utvecklingen bättre än genomsnittet var fram till andra världskriget; därefter har den varit sämre. Frankrike har legat över genomsnittet under större delen av perioden, medan Storbritannien legat under. Produktivitetstillväxten i Tyskland visar starka svängningar. Den ekonomi
Iabeu
Okning i BNP per arbetad timme i USA, Japan, Frankrike, Tyskland och Storbritannien 1870-1989. Genomsnitt i förhållande till 16 industrialiserade länder.
| Period | USA Japan Frankrike Tyskland Stor- | britannien | ||
| 1870-1880 1,4 | 1,1 1,5 | 1,0 | 0,7 | |
| 1880-1890 1,3 1,2 0,6 | 1,5 | 0,8 | ||
| 1890-1900 1,2 1,3 | 1,2 | 1,5 | 0,8 | |
| 1900-1913 1,1 1,1 | 1,0 | 0,8 | 0,5 | |
| 1913-1929 1,1 1,6 | 1,1 | 0,7 | 0,7 | |
| 1929-1938 0,5 2,3 | 1,9 | 1,6 | 0,6 | |
| 1938-1950 2,4 | - | 0,5 | - | 1,3 |
| 1950-1960 0,6 | 1,5 1,2 | 1,8 | 0,6 | |
| 1960-1970 0,5 | 2,0 | 1,1 | 1,1 | 0,7 |
| 1970-1979 0,6 | 1,5 | 1,2 | 1,4 | 0,8 |
| 1979-1988 0,4 | 1,7 | 1,3 | 0,9 | 1,1 |
Källa Maddison a.a.
Siffrorna för 1979-1988 är inte helt jämförbara med ovanstående eftersom de baseras på BNP per sysselsatt. De kommer från OECD Economic Outlook no 46, tabell 46.
Sverige jämfört med omvärlden 131
har förlopp mest likartat den svenska under perioden
som ett
fram till andra världskriget är den japanska. Produktivitetsutvecklingen stiger där successivt. Under efterkrigstiden skiljer
sig dock de båda länderna åt Japan fortsätter att utvecklas snabbare än övriga länder medan Sveriges relativa position försämras.
Sammanfattningsvis kan alltså sägas, att Sverige i ett långsiktigt perspektiv växte snabbare än snittet fram till ungefär
1950, den svenska relativa tillväxten därefter avtagit. I men att absoluta tal nåddes den snabbaste tillväxten under 1960-talet,
tillväxtnoteringar i historiens ljus framstår exceptio-
vars som nella.
6.3 tillväxt under år
Sveriges senare
med omvärldens
jämfört
Ovan har i aggregerade termer antytts att den svenska tillväx-
under de decennierna varit än omvärldens. ten senaste svagare
Av det föregående tabellen framgick att de relativa tillväxtta-
len för BNP arbetsinsats under 1980-talet lägre i Sverige per var
Japan, Frankrike och Storbritannien, att Tyskland och
än i
Sverige växte ungefär i takt, medan tillväxten var be-
samma
tydligt i USA. Det dags att granska denna bild
svagare är nu Hur säker är statistiken Vilka länder är den närmare. pass
relevanta jämförelsegruppen Vilka perioder är intressanta Dessa frågor skall behandlas i det följande. Innan vi kastar
tabellerna och diagrammen, vill delegationen dock än oss in i gång stryka under den varning utfärdades i det förra en som
kapitlet. Internationella produktivitetsjämförelser är vanskliga.
Statistikkällorna skiftande kvalitet, såväl inom respektive
är av land i de olika länderna. I några länder är delar statistisom av ken, för tala klartext, rent undermålig. Vi ber därför läsaren att vid läsningen detta kapitel inte hårdra siffermaterialet. att av
En tumregel kan dem ett intervall, med
vara att se som en
5 rekom- osäkerhetsmarginal på minst 10 procent
Detta är en mendation sekretariatet fick vid ett
studiebesök hos Vilka länder skall jämföra med
man OECDs Statistiker; detta är den tumre- När skall granska de senaste decenniernas utveckling, är man gel de själva använ- skall
det inte helt uppenbart med vilka länder Sverige jämföras.
der.
Urvalet beror på syftet med jämförelsen. Man kan urskilja
åtminstone tre relevanta jämförelsegrupper. Den första är, självfallet, OECD-länder helhet.
gruppen som
132 Sverige jämfört med omvärlden
Detta är den naturliga utgångspunkten och den
norm mot vilken samtliga länder mäts i all internationell statistik.
Man kan dock hävda, att jämförelse mellan Sverige å
en ena sidan och genomsnittet för så OECD-områen stor grupp som det i dess helhet inte är särskilt relevant. Orsaken OECD är att
inkluderar länder på skilda utvecklingsnivåer. Detta har betydelse för tolkningen data, utvecklingsnivån påverkar
av om tillväxttakten.
Ofta hävdas att så är fallet. OECD inkluderar rad
en fattiga-
re länder, kan växa snabbt importera teknik som genom att
från avancerade industriländer, Sverige. Denna så
mer typ
kallade upphinnarfaktor gör fattiga länder ofta
att växer snabbare än rika. Att Sverige växer långsammare OECDän
genomsnittet skulle därför inte tillräckligt för hävda
vara att
att Sverige har produktivitetsproblem. Det kanske
bara är en
avspegling av detta internationella tillväxtmönster. En
mer
relevant jämförelse bör i stället ta sin utgångspunkt i de länder som befinner sig på den svenska utvecklingsnivån. Detta innebär att jämförelsen bör inskränkas till mindre rika
en grupp länder 6 Denna ståndpunkt har förfäktats En tredje utgångspunkt av är att hävda att bredare en grupp bl.a Walter Korpi i länder
är intressanta för Sverige konkurrensperspektiv. Jäm-
ur den debatt om svensk tillväxt förelsen bör då ske med de länder industri konkursom vars utgör fördes 1990-91 i renter till svenskt näringsliv. Produktivitetstillväxten i dessa Ekonomisk Debatt. länder påverkar svensk ekonomis konkurrens- och
utvecklingsmöjligheter. De kan därför intressanta jämförelseobjekt,
vara
även om de ligger på lägre utvecklingsnivå Sverige.
en än
Länderjämförelsen beror således ytterst på vilken frågeställning som skall analyseras. Som allmän måttstock OECD-
är
gruppen naturlig. Om frågan gäller analys tillväxten i länder
av
på samma nivå verkar begränsning till de rikaste länderna
en
naturlig. Om frågan gäller konkurrenskraft bör
man välja jäm-
förelsegrupp så att den återspeglar ställningen bland konkur-
renterna, oavsett utvecklingsnivå. I nästa kapitel, då tolkningen länderjämförelserna skall
av
göras och frågan det allvarliga i den svenska
om eftersläpningen
avgöras, kommer urvalet länder ägnas uppmärksamav att mer
het. I detta kapitel ställs begränsad fråga hur tillväx-
en mer om
ten rent faktiskt ut jämfört med olika ländergrupper.
ser Den
tillgängliga statistiken får i stor utsträckning vägledande
vara för länderurvalet.
Sverige jämfört med omvärlden 133
6.4 BNP
Utvecklingen av per capita
I detta avsnitt beskrivning hur BNP capita utveckges en av per
lats i jämförelse med olika ländergrupper. Inte för att detta
skulle något bra produktivitetsmått, utan för att det vara ger indikation på hur levnadsstandarden, mätt med materiell en måttstock, utvecklats. BNP capita kan ju, redovisades i per som
kapitel såsom ett övergripande, om än fullständigt,
ses mått på materiellt välstånd.
6.4.1 Sverige jämfört med OECD
Walter Korpi har i uppsats han tillställt delegationen en som
studerat utvecklingen BNP per capita under efterkrigstiden
av 7 Korpi Sveriges i OECD-områdeU I tabell 6.5 redovisas BNP capita-tillväxper produktivitet och sedan
ten 1950. De fattigaste länderna Grekland, Irland, Por-
tillväxt 1960-89 i
tugal, Spanien och Turkiet samt småstaterna [Luxemburg och
internationell belys-
ning, Stencil, Island har exkluderats, och de kvarvarande 18 länderna har
Stockholms univer- rangordnats utifrån respektive tillväxttakt under 1980-talet. sitet 1991.
Tabell 6.5 Volymtillväxt i BNP per invånare i 18 OECD-länder, 1950-89 procent.
Rangordning1979-89 1950-60 1960-73 1973-79 1979-89
| 1 Japan | 7,7 | 8,5 | 2,5 | 3,5 | |
| 2 Finland | 4,0 | 4,6 | 2,0 | 3,2 | |
| 3-4 Irland | 2,2 | 3,8 | 3,1 | 2,5 | |
| 3-4 Norge | 2,0 | 3,5 | 4,4 | 2,5 | |
| 5 Italien | 5,1 | 4,6 | 3,3 | 2,3 | |
| 6 -7 Kanada | 1,9 | 3,9 | 2,9 | 2,1 | |
| 6 -7 Storbritannien | 2,7 | 2,6 | 1,6 | 2,1 | |
| 8 | Österrike | 5,9 | 4,3 | 3,0 | 2,0 |
| 9 | Belgien | 2,6 | 4,4 | 2,1 | 1,9 |
| 10-12 Danmark | 2,5 | 3,6 | 1,6 | 1,8 | |
| 10-12 Sverige | 2,8 | 3,5 | 1,5 | 1,8 | |
| 10-12 USA | 1,4 | 2,7 | 1,4 | 1,8 | |
| 13-15 Australien | 1,7 | 3,3 | 1,6 | 1,7 | |
| 13-15 Schweiz | 3,3 | 3,0 -0,5 | 1,7 | ||
| 13-15 Västtyskland | 6,9 | 3,6 | 2,5 | 1,7 - | |
| 16 Frankrike | 3,6 | 4,5 | 2,3 | 1,6 | |
| 17 Nya Zeeland | 2,0 | 2,1 -0,9 | 1,1 | ||
| 18 Nederländerna | 3,3 | 3,7 | 2,0 | 1,0 | |
| Medelvärde | 3,4 | 3,9 | 2,0 | 2,0 | |
| OECD | 3,7 | 2,1 | 1,9 |
Källa Korpi Sveriges produktivitet och tillväxt 1960-89 i internationell belysning, PM till produktivitetsdelegationen 1991.
134 Sverige jämfört med omvärlden
Medelvärden har angivits både för denna och för OECD grupp som helhet.
Av tabellen framgår att tillväxten i BNP capita för
per
OECD-området var ungefär dubbelt så hög under 1950- och
60-talen som den var under 1970- och 80-talen. Här bekräftas
således, än gång, att nedgången tillväxttakten inte bara är
en av
ett svenskt, utan ett internationellt fenomen. Där framgår emellertid också att Sverige ända sedan 1950 haft långsam-
en ekonomisk tillväxt än OECD-genomsnittet. mare
Sveriges eftersläpning har dock inte tilltagit. Jämfört med gruppen 18 länder den svenska eftersläpningen störst i
av var
början perioden. Detta är inte förvånande, betän-
av om man ker att flera länderna i den studerade under dessa av gruppen år genomgick en extremt snabb återuppbyggnadsperiod efter kriget och att de startade från lägre nivå än Sverige. Den en
svenska eftersläpningen också relativt betydande under
var 1970-talet, medan Sveriges tillväxt under 1980-talet låg nästan i paritet med genomsnittet för gruppen.
Tabell 6.6 Köpkraftspariteter i procent av OECDs genomsnitt i 20 OECD-länder, 1970-72 och 1987-89
Rangordning efter kö 1970- För- 1987- Rangordning efter
- kog-
kraftsparitet 1970-7 72 ändring 89 kraftsparitet 1987 -8
1 USA 141 7 134 1 USA - 2 Schweiz 138 24 125 2 Kanada - 3 Kanada 114 +11 114 3 Schweiz 4 Sverige 108 7 110 4 Norge - 5 Luxemburg 106 + 2 108 5 Luxemburg 6 Nederländerna 100 12 108 6 Island - 7 Danmark 99 5 101 7 Sverige - 8 Australien 99 7 98 8 Japan - 9 Västtyskland 97 1 96 9 Västtyskland - 10 Nya Zeeland 96 -20 95 10 Finland 11 Frankrike 96 3 94 11 Danmark - 12 Storbritannien 93 1 93 12 Frankrike - 13 Norge 89 +21 92 13 Storbritannien 14 Island 89 +19 92 14 Australien 15 Belgien 86 + 1 89 15 Italien 16 Finland 83 +12 88 16 Nederländerna 17 Italien 81 + 8 87 17 Belgien 18 Japan 81 + 17 85 18 Österrike 19 Österrike 81 + 4 76 19 Nya Zeeland 20 Irland 51 + 6 57 20 Irland
Källa Korpi Sverigesproduktivitet ochtillväxt 1960-89 internationell belysning, PM i till produktivitetsdelegationen1991 .
Sverige jämfört med omvärlden 135
För de fyra tioårsperioderna har differensen mellan den
svenska ekonomiska tillväxten och den i 18-gruppen varit i tur och ordning -0,6, -0,4, -0,5 och -0,2. Alltså kronisk en
eftersläpning, däremot inte några tecken på att eftersläp-
men
ningen, mätt på detta sätt, skulle tilltagit under efterkrigsti-
den. Man bör dock notera, att tabellen slutar 1989; det finns
inga jämförbara siffror för 1990 och 91. Av allt att döma har
den svenska tillväxten under dessa år varit klart under snittet. Skulle de ingå, skulle med andra ord den svenska utvecklingen under 1980-talet ha tett sig sämre. Den utveckling visas i tabell 6.5 har inneburit att Sverisom
relativa position vad gäller standard har sjunkit. Det gäller
ges såväl 1950- och 60-talen 1970- och 80-talen. Tabell 6.6 som visar Sveriges relativa position sedan 1970 bland samma grupp länder här inkluderande även Luxemburg och Island, men
fortfarande exklusive låginkomstländerna i OECD. Måttet
8 Måttet hur används är BNP capita, uttryckt i köpkraftsparitets
anger som per
mycket av samma Av tabellen framgår den svenska rankingen försämrats
att slags varor som något under de senaste decennierna. Från att ha legat på medborgarna i olika en
länder kan köpa. fjärde plats i början 1970-talet med levnadsstandard
av en nästan 10 procent över genomsnittet, har Sverige vid slutet av
1980-talet sjunkit till sjunde plats, med standard ungefär
en en
den genomsnittliga i den studerade Sverige är
som gruppen.
således mätt på detta sätt, inte längre ett land är rikare än
som
OECD-snittet. Om jämförelsen hade gjorts med läget 1950, hade den svenska relativa försämringen varit större. Under
1990 passerade även Japan Sverige, och under 1991 har Japan
sannolikt dragit ifrån. Dessa sifferserier visar båda viss svensk eftersläpning, om en
än inte så stor. Sverige har närmat sig mitten, uppifrån, men
samtidigt har spännvidden minskat för helhet. gruppen som Fem länder USA, Schweiz, Nederländerna, Australien och
Nya Zeeland har tappat lika mycket Sverige eller i
som mer relativ standard. De länder har gått förbi Sverige har, som
bortsett från Japan, varit små [Luxemburg och Island eller
haft välståndsökning inte bara berott på produktivien som
tetstillväxt Norge och dess oljeinkomster. Sveriges avstånd
fram till ledaren har inte ökat.
6.4.2 Sverige jämfört med en mindre grupp
Om vill jämföra Sverige med länder utveck-
man på samma
lingsnivå, uppstår svårigheten att avgöra exakt vilka länder
skall ligga på svensk nivå och enligt vilka kriterier som anses urvalet skall göras.
136 Sverige jämfört med omvärlden
Walter Korpi har föreslagit jämförelsegrupp, omfat-
en som
tar de sju länder jämte Sverige 1970 hade den högsta
som
9 Korpi Halkar materiella levnadsstandarden uttryckt i köpkraftsparitet Han
Sverige efter Vår vill dock ur den sortera bort några länder, han gruppen som ekonomiska tillväxt
och produktivitet anser skiljer sig för mycket från Sverige andra skäl [framför
i av
jämförande belys- allt att länderna i fråga är mycket små. Vidare inkluderar han
ning, Ekonomisk USA,
vars försprång framför Sverige 1970 betydligt större
Debatt 590. var
än Sveriges försprång före rad andra länder [däribland Ja-
en
pan, Norge, Storbritannien .och Finland, inkluderas i
som
gruppen. Ingen dessa begränsningar är självklar, vilket visar
av
hur svårt det är att göra rimlig och allmänt accepterad en
° Korpis ansats avgränsning av jämförelseländer.
ge-
nererade en häftig Resultaten jämförelsen med den snävare dess-
av gruppen är debatt. För kritik av
utom öppna för olika tolkningar. Mäts utvecklingen med BNP
bl.a länderurvalet,
se artiklar av SNS per capita i köpkraftspariteter, finner att Sveriges utveck-
man konjunkturråd ling under 1970- och 80-talen
väl följer genomsnittet för den
[Ekonomisk Debatt valda gruppen sju rika. Om i stället räknar med löpan- 790, Davidsson av man
[Ekonomisk Debatt de växelkurser, finner emellertid att Sveriges position man 890 och Hansson-
försämrats, från tredje till femte plats, under undersökningspe-
Henrekson [Ekonorioden; sammantaget har den svenska nivån då försämrats med misk Debatt 391.
ca 15 procent gentemot genomsnitt. Skulle ändgruppens man
ra gruppens sammansättning, så att även länder Japan och som
Norge ingår, försvagas Sveriges relativa utveckling ytterligare. Detsamma gäller undersökningsperioden utsträcks till
om
1990.
Behandlingen
6.4.3 den
av offentliga
sektorn
En svårighet vid länderjämförelser rör den offentliga sektorns utveckling. Den offentliga sektorn har under perioden vuxit snabbare i Sverige än i andra länder. Mellan 1960 och 1988 ökade andelen offentliganställda i OECD-området
med 4 pro-
centenheter, i Sverige med hela 20 procentenheter. I men
OECD skedde den stora sysselsättningsökningen i stället i
privat tjänstesektor, ökade sin andel antalet sysselsatta som av
med 15 procentenheter. I Sverige motsvarande siffra bara
var
Dessa skillnader får betydelse för BNP-beräkningen
En stor
del dem anställts i den offentliga sektorn av som i Sverige har
varit kvinnor, tagit steget in i förvärvsarbete. I andra som
länder är den kvinnliga förvärvsfrekvensen lägre; där sker fortfarande stor del vården barn och äldre oavlönat,
en av av i
hemmet. Samtidigt antas i nationalräkenskaperna, fram-
scm
gick kapitel att den offentliga sektorns produktiwitetstill-
av
Sverige jämfört med omvärlden 137
växt är noll. Därmed får den offentliga sektorns snabbare ex-
pansion i Sverige två effekter spelar in vid internationella som
jämförelser.
Att den typ arbete i Sverige utförs i den offentliga
0 av som sektorn i högre grad är avlönat och här utförs på den registrerade arbetsmarknaden tenderar att öka Sveriges uppmätta
BNP-nivå capita jämfört med andra länders, utan att
per detta i sig nödvändigtvis innebär större reell produktion. en
O Att arbetet, då det registreras, utförs i den offentliga sektorn
i stället för i den privata, kan samtidigt medföra att den svenska produktivitetstillväxten underskattas, nämligen om
antagandet nollproduktivitet i offentlig sektor är en un-
om
derskattning av den verkliga produktivitetsutvecklingen. Om
det överskattning, blir den svenska tillväxten i motsvaär en rande mån överskattad i förhållande till andra länders.
Beroende på att ingen känner de kvantitativa effekterna av dessa båda faktorer, är det omöjligt att uppskatta de eventuella
missvisningar som de medför. Åtskilliga debattörer har dock
uttryckt farhågor för att de skulle betydande. Vissa meka-
vara niska omräkningar kan göras, att helt eliminera ex. genom
den offentliga sektorn ur kalkylen och se hur tillväxttalen förändras. En sådan kalkyl är dock högst partiell, bl. eftersom
a.
den tar hänsyn till hur sysselsättningen påverkas av en eliminering den offentliga sektorn. Om sådan operation
av en
ändå görs, påverkas bara marginellt de relativa tillväxttakter-
1 LO-eko- na. Se t.ex. nomerna Heja blå- Samma resultat studie internationaliseringens ges av en av gultl, LO 1991.
betydelse delegationen låtit utföra. I den testas effekten av
som
den svenska branschstrukturen på TFP-utvecklingen på makronivå. Slutsatsen är att storleken av den offentliga sektorn i Sverige bara marginell effekt.
Z Hansson, Krafft, ger en Lundberg och Swedenborg Internationalisering och produktivitet, ka-
utvecklingen
pitel
5 i expertrap- 6.5 Den relativa av pro-
port
duktiviteten
Utvecklingen BNP capita i ett land behöver inte av per precis i takt med utvecklingen produktiviteten. Den ekonoav miska tillväxten kan åtminstone under perioder bero på - ökade resursinsatser, inte på att används mer proresurserna duktivt. Detta är delvis vad hänt i Sverige under 1980som talet. BNP-tillväxten har under det senaste decenniet i högre
138 Sverige jämfört med omvärlden
grad än tidigare kommit trån att antalet arbetade timmar ökat, och i mindre grad från stegring arbetsproduktiviteten. en av Det finns därför anledning att misstänka att Sveriges relativa
produktivitetstillvâxt under 1980-talet varit sämre än den rela-
tiva tillväxten BNP. av Relativa produktivitetstillväxter i olika länder kan således skilja sig från BNP-utvecklingen beroende på olika sysselsättningsutveckling. Jämförelser produktivitet kompliceras av dessutom mätproblem och skilda beräkningsprinciper i olika av länder. Med hänsyn till de stora svårigheterna att beräkna kapitalstockar och kapitalproduktivitet samt de stora bristerna
i dataunderlaget på dessa områden brukar de flesta jämförelser undvika TFP. I stället begränsar sig till arbetsproduktivi-
man
tet, och då framför allt i industrin. I det följande kommer dock även OECDs beräkningar totalfaktorproduktiviteten att
av redovisas.
Tabell 6.7 BNP per sysselsatt, årlig procentuell förändring av fasta priser i genomsnitt
1961-68 1969-73 1974-82 1983-87
Sverige i 3,9 2.9 0,5 1,4 OECD totalt 4,0 3,3 1,3 2,2
Källa OECD, National Accounts och Historical Statistics
När OECD gör internationella jämförelser av produktivite-
ten används ofta BNP sysselsatt. Tabell 6.7 visar utveckper lingen detta mått under de senaste 30 åren. Här införs av nu också konjunkturkomponent. OECDs siffror redovisas inte en decennium, utan delas i perioder avgörs den per upp som av internationella konjunkturutvecklingen. Det speciella här är
att krisåren 1974-82, omfattar de båda oljekriserna, lyfts
som fram särskild period. som en Enligt tabellen skulle produktiviteten, mätt på detta sätt, ha utvecklats långsammare i Sverige än i OECD under hela den
undersökta perioden. Särskilt eftersläpningen just
stor var under perioden 1974-82. Även för perioden efter 1982 hamnar Sverige bland de länder haft den långsammaste produktisom
vitetstillväxten. Återigen kan vi konstatera, att om perioden
utsträckts till 1990, hade den svenska eftersläpningen blivit mer markerad.
Man bör notera, att den svenska eftersläpningen är större när det gäller produktivitet än när det gäller BNP-utveckling.
Sverige jämfört med omvärlden 139
Detta hänger med att sysselsättningen ökat i
samman mer Sverige än i de flesta andra länder. Den svenska BNP-tillväxten
hänger således, jämfört med övriga, med ökade
mer samman resursinsatser och mindre med växande produktivitet.
Dessa siffror påverkas det för Sverige typiska drag i ut-
av vecklingen berörts Under 1970-talet ökade antalet som ovan.
deltidsarbetande i Sverige betydligt snabbare än för genomsnittet OECD-länderna. Dänned sjönk arbetstiden syssel-
av per
satt. Detta förhållande snedvrider de internationella jämförel-
serna.
Internationellt jämförbara data över BNP-tillväxten per tim-
svåra få fram, beroende på bristande statistik över me är att arbetskraftsanvändningen i många länder. Något OECD-snitt går således konstruera med någon rimlig säkerhet. Jämföatt
relser med enskilda andra länder med någorlunda säker stati-
stik tyder på Sverige med detta mått mätt haft att även en
relativt långsam produktivitetstillväxt de senaste decennierna.
En källa således den årliga svenska ökningen av BNP per anger arbetad timme 1970-1989 till 1,8 procent, vilket är högre än
USA 1,1 procent klart lägre än länder som Tyskland 3,3
men
procent, Frankrike 3,3, Finland också 3,3 procent, Italien 3,5 och Norge 3,8 procents tillväxt år.3
3 Näringslivets eko- per nomifakta. Den kälde i sin tur använt är OECD Employment Outlook.
Produktivitetstillväxten i näringslivet
Om studerar produktivitetsutvecklingen fortfarande
man -
mätt med OECDs bristfälliga metod som produktion per sysselsatt enbart i näringslivet, nyanseras bilden av en svensk
-
tillbakagång. Den generella slutsatsen tycks då bli att Sverige
inte har genomgått i genomsnitt sämre utveckling än OECD en i övrigt. Utvecklingen sedan 1960 sammanfattas i tabell 6.8. Ned-
gången produktiviteten i näringslivet är där genomgående i
av hela OECD-området. Sveriges utveckling är i det närmaste identisk med genomsnittet för OECD.
Även här finns emellertid jämförelseproblem. OECD har sina kapitalstocksdata, kvalitet är svår att uppskat-
egna vars ta. Arbetsproduktiviteten har angetts produktion l Se kapitel som per avsnitt för en redo- sysselsatt, timme. Därför är såväl TFP-data som arbetsper görelse av vilka ju- skakiga. Vidare innefattar begreppet produktivitetsmåtten nästeringar OECD gör
ringsliv olika verksamheter och olika stora andelar ekonomi-
för att statistiken av skall bli internatio- i olika länder. I måttet för Sverige faller hela den del av erna
nellt jämförbar. utförs den offentliga sektorn bort, tjänsteproduktionen som av
medan siffrorna för andra länder inkluderar motsvarande
140 Sverige jämfört med omvärlden Tabell 6.8 Produktivitetsutvecklingen i OECD och Sverige 1963-1988 Årlig procentuell tillväxttakt i näringslivet 1960-73 1973-79 1979-88 OECD Sverige OECD Sverige OECD Sverige Total faktor-
| produktivitet | 2,8 2,9 | 0,6 0,5 0,9 1,1 |
| Arbetsproduktivitet | 4,1 4,1 | 1,4 1,5 1,6 1,8 |
| Kapitalproduktivitet | -O,4 0,0 -1,5 -1,9 -0,8 -0,6 |
Källa OECD, EconomicOutlook 1990.
Total faktorproduktivitet har beräknats ett vägt genomsnitt tillväxten som av i arbetsproduktivitet och kapitalproduktivitet. Vinst- respektive löneandel för respektive period utgör vikter. Arbetsproduktiviteten är definierad som produktion per sysselsatt.
tjänsteproduktion som där sköts av det privata näringslivet. Detta ljusare bild den svenska produktivitetsutveckger en av
lingen jämförelsen mellan länderna hade skett för iden-
än om tiska sektorer. Sveriges relativa position överskattas därmed förmodligen i tabell 6.8. Den slutsatsen förstärks de kalkyler görs i expertrapav som port Där delas den svenska ekonomin i sektorer är upp som skyddade respektive konkurrensutsatta, samtidigt som man
söker korrigera för den s.k upphinnarfaktorn vi återkommer
till denna i nästa kapitel. Ett resultat från den studien är att utvecklingen TFP i svenskt näringsliv under perioden av
1970-85 var signifikant lägre än genomsnittet för de andra
15Hansson m.fl OECD-länderna sammantagna. Internationalise- Den nämnda studien, i viktig, senast expertrapport är ring och produktivieftersom den gör ett försök, än bara approximation, tet, expertrapport om en grov att korrigera det använda måttet på arbetskraftens utveckling antal sysselsatta med hjälp data för tillgänglig arbetstid. - - av
Syftet är att bättre fånga utvecklingen av antalet arbetade
timmar. Detta påverkar dock inte resultaten den svenska eftersläpningen kvarstår.
Det är uppenbart att jämförelser mellan länder med skillna-
der i tjänstesektorernas storlek och organisation på denna höga aggregeringsnivå ger osäkra resultat. Det är därför nödvändigt att använda sig av olika sifferserier och lägga pussel för att se om en entydig bild framträder. Under alla omständigheter
måste man vara försiktig med TFF-jämförelser, liksom med
sådana produktivitetssiffror baseras på antalet sysselsatta. som
Sverige jämfört med omvärlden 141
6.6 Produktivitetsutvecklingen inom
industrin
Som tidigare påpekats bör arbetsproduktivitetens utveckling
främst mätas med hjälp av produktionstillväxten i förhållande
till utvecklingen antalet arbetade timmar. Sådana data finns av
emellertid inte tillgängliga för alla länder.
Jämförbara serier finns i praktiken enbart för tillverkningsindustrin i de största industrialiserade länderna. För denna snävare sektor bör det med andra 0rd att få fram säkrare
slutsatser vad gäller Sveriges relativa utveckling.
6.6.1 Svensk industriproduktivitet jämförd
med andra länders
För Sveriges del ställs vi inför frågan produktivitetsutveck-
om
lingen skall bedömas enligt industristatistiken IS eller natio-
nalräkenskaperna NR. I kapitel 5 redovisades för- och nack-
delar med respektive metod. I de tidigare avsnitten av detta kapitel har NR använts, eftersom jämförelserna har gällt hela ekonomierna. Då jämförelsen sker sektorvis, kan det dock
vara fördel att använda respektive sektors statistik. I det en egen
följande kommer därför, då inget annat anges, IS att använ-
das. 6 Den serie som använts är den av SCB Tabell 6.9 redovisar utvecklingen produktionen per arbeav nyligen reviderade; tad timme inom tillverkningsindustrin i 12 OECD-länder kapitel 5 för sese dan 1960, enligt officiell amerikansk statistik samt den svenska grunddata. industristatistiken. Urvalet länder är relevant, eftersom det av inkluderar såväl de viktigaste konkurrentländerna som den
länder mest liknar Sverige i utvecklingshänseende.
grupp som Dataserien har också relativt god kvalitet. Dock kan vissa kon-
sistensproblem finnas; samtliga länders statistik kommer från det amerikanska handelsdepartementet utom Sveriges. En
del de övriga ländernas data baseras på deras nationalräkenav skaper, medan den svenska statistik som här redovisas är primärstatistik.
Av tabell 6.9 framgår att produktivitetstillväxten i industrin
stagnerat praktiskt taget över hela linjen. De flesta länder uppvisade långsammare tillväxt under 1970-talet än under en l960-talet, och med Storbritannien främsta undantag - som ännu långsammare tillväxt under l980-talet. en
Svensk industri följer detta allmänna nedgångsmönster,
samtidigt Sveriges relativa position har försämrats under som
perioden. Under l960-talet låg Sverige på tredje plats i denna
142 Sverige jämfört med omvärlden
Tabell 6.9 Svensk industris produktivitet jämfört med andra länders 1960-89 Ökning av produktion arbetad timme, genomsnitt år per per 1960-70 1970-80 1980-89
1 Japan 10,8 1 Belgien 7,0 1 Storbritannien 5,4 2 Nederländerna 7,1 2 Japan 6,6 2 Japan 5,3 3 Sverige 6,7 3 Nederländerna 6,0 3 Belgien 4,9 Frankrike 6,7 4 Italien 5,9 4 Nederländerna 4,0
| 5 Italien | 6,5 5 Danmark | 5,6 | 5 Italien | 3,9 | |
| 6 Belgien | 6,2 | 6 Frankrike | 4,5 | 6 Frankrike | 3,7 |
| 7 Västtyskland | 5,9 | 7 Västtyskland | 4,1 | 7 Norge | 3,6 |
| 8 Danmark | 5,8 | 8 Sverige | 3,5 | 8 Sverige | 3,2 |
| 9 Norge | 4,1 | 9 Kanada | 2,7 | 9 USA | 2,6 |
| Kanada | 4,1 10 Norge | 2,6 | 10 Kanada | 2,5 | |
| 11 Storbritannien | 3,7 11 Storbritannien | 2,5 | 11 Västtyskland | 2,3 | |
| 12 USA | 2,8 12 USA | 2,4 | 12 Danmark | 1,0 | |
| Ovägt genomsnitt | 5,9 | 4,5 | 3,6 |
Källa US Department of Labor för samtliga utom Sverige;lndustristatistiken för Sverige.
ländergrupp vad gäller arbetsproduktivitetens tillväxttakt, medan svensk industri under 1970- och 80-talen hade sjunkit till åttonde plats. Sverige växte snabbare än snittet under 1960en talet men långsammare under såväl 1970-talet som under
Man bör här in- 1980-talet. Japan, Nederländerna och Belgien uppvisar den
Belgien
sk att av snabbaste produktivitetstillväxten under dessa decennier,
manga ha
an USA den klart sämsta. Den brittiska omsvängningen
mycket dalig stati- - är remarstik. Dess noteringar kabel från placering . botten under 1960- och 70-talen till en 1 bör därför betraktas den snabbaste tillväxten under 1980-talet. med extra stor försiktighet.
6.6.2 När inträffade
nedgången
Denna bild kan göras tydligare, redovisning år för år.
genom en
Uppdelningen i årtionden döljer den konjunkturella utvecklingen och svängningarna runt långsiktstrenden. Då denna frångås, framgår ett intressant mönster, visar den
som att
svenska tillbakagången varit jämnt fortskridande
en process.
Diagrammatiskt redovisas arbetsproduktivitetens utveckling
sedan 1973 i diagram 6.2 år för år i Sverige och i de övriga ll
OECD-länder ingick i tabell 6.9. Där framgår den
som att relativa svenska produktivitetstillväxten under 1970- och 80-
talen kan indelas i tre tydligt avgränsade faser.
Sverige jämfört med omvärlden 143
Diagram 6.2 Arbetsproduktivitet inom industrin 1973-1990 i Sverige och 11 konkurrentländer
Index 1973 100
1973 75 77 79 81 83 85 87 89 90
Et ovägt genomsnitt USÃ, Canada, Västtyskland, orbritannien, Nederlärxderna, Dammrk, av Japan, Frankrike, Italien, Belgien och Narge. Siffranför 1990 är en pngnos. Källa Nlonthly Labor Review, Industristatistiken.
Under åren närmast efter den första oljekrisen, 1974-77, 0
uppvisar den relativa produktivitetstillväxten i Sveriges indu-
stri klar tillbakagång i förhållande till industrin i andra en länder. Faktum är att produktivitetsnivån under dessa år
sjönk i absoluta tal i Sverige. Mellan 1977 och 1985 den svenska utvecklingen i stort O var
sett parallell med de jämförda länderna.
Under den andra hälften 1980-talet har den svenska s Under undersök- O av pro-
ningsperioden stiger duktivitetsutvecklingen fallit tillbaka jämfört med övriga län-
arbetsproduktiviteder. ten i den svenska industrin med drygt 40 procent enligt de Sammantaget har arbetsproduktiviteten i industrin under periicke-reviderade na- oden 1973-1990 ökat med 84 procent i ländergruppen som tionalräkenskaperhelhet, bara med 56 procent i Sverige. Det innebär att dvs bara hälften men na, ökningen ijämfö- produktivitetsnivån i industrin ökat nästan och en halv av en relsegruppen. NR den Sverige. Om NR stället gång i hela gruppen än gjort i i dock, enligt mer skall hade använts för Sverige något inte är orimligt, med vad sades i ka- - som som pitel revideras tanke på data för flera länderna i urvalet är hämtade från un- att av der 1992. Siffran hade skillnaden blivit deras nationalräkenskaper ännu störkan då komma att re. ändras.
144 Sverige jämfört med omvärlden
Här finns således entydiga statistiska belägg för relativt
en
sett långsammare svensk produktivitetsutveckling under 1970-
och 80-talen. Samtidigt är den svenska eftersläpningen begränsad till två perioder, nämligen 1974-77 och andra halvan
av
l980-talet. Däremellan växer Sverige
i samma takt som genomsnittet.
Några känslighetsbedömningar
Det har framgått att resultaten är känsliga för val period och
av
jämförelsegrupp. Detta kan illustreras med några räkneexem-
pel.
I vilken utsträckning beror resultatet på att vi valt industristatistiken i stället för nationalräkenskaperna För l980-talet ger de icke-reviderade nationalräkenskaperna tillväxt
en av
industrins arbetsproduktivitet med 2,2 år; enligt
procent per vad som sades i kapitel 5 kan denna siffra bedömas vara en
underskattning med maximalt 0,5 procentenheter. Skulle vi ansätta 2,7 procents årlig produktivitetsökning i industrin
un-
der l980-talet, skulle Sveriges relativa placering i tabell 6.9 inte
ändras. Skulle vi ansätta 2,2 procent faller Sverige från åttonde
till elfte plats i tabellen. Skillnaden är dock inte avgörande. I
båda fallen ligger vi klart under snittet. Det bara för de är
senaste fyra åren som någon påtaglig diskrepans uppstår, och då är den svenska eftersläpningen tydlig även när används.
9 Korpi Sveriges Walter Korpi har, i studie tillställts delegationen
en som
produktivitet och ställt frågan inte Japan borde exkluderas jämförelse-
om ur tillväxt 1960-89 i gruppen. Hypotesen är, att det genomsnitt Sverige jäminternationell belys- som
ning, Stencil, förs med, i hög grad dras just den snabba japanska
upp pga
Stockholms univer- tillväxten. Om Japan exkluderas den ll jämförel-
ur grupp om sitet 1991. seländer använts i detta avsnitt, finner också som man att under perioden mellan krisåren vid mitten 1970-talet och av
nästa svenska eftersläpningsperiod mot slutet l980-talet
av
växte arbetsproduktiviteten i den svenska industrin
i samma takt för övriga länder exklusive Japan. Den svenska eftersom
släpningen gentemot de övriga inskränks således ännu tydliga-
till åren 1974-77 och 1986-90. Å andra sidan beror re resulta-
tet då på val period. Om nedgången vid mitten 1970-talet
av av
berodde på cykliska faktorer, är det naturligt svängningen
att dessa medför att Sverige under perioden därefter av växer snabbare. Vi återkommer i del III betänkandet med av en
analys av kort- respektive långsiktiga faktorers betydelse.
Om man jämför den svenska produktivitetsutvecklingen
inom industrin med den tidigare nämnda, mindre gruppen av
Sverige jämfört med omvärlden 145
de sju rikaste länderna, finner man i stort sett samma möns-
ter. Sverige hade något snabbare produktivitetsutveckling
en mätt förädlingsvärde arbetstimme i industrin än som per -
snittet under 1960-talet, utveckling som var långsammare
en snittet under 1970-talet, medan den svenska produktiviän
tetstillväxten under 1980-talet ungefär densamma i de
var som
sju utvalda länderna. Den svenska eftersläpningen blir således mindre markerad, jämförelsegruppen snävas in till de
ju mer rikaste.
Det är dock långt ifrån självklart varför just dessa länder skall studeras, då jämförelsen gäller industrins arbetsproduk-
tivitet. Svensk exportindustri konkurrerar ju med industrier också i andra länder. För att illustrera länderurvalets och statis-
tikkällans betydelse för resultaten har delegationen gjort en
studie, där arbetsproduktiviteten i Sverige, mätt förädsom
lingsvärde arbetstimme inom industrin enligt NR, jämförs
per med snävare rika länder. Urvalskriteriet här en grupp om sex
har varit att länderna har samma näringsstruktur som Sverige meningen liten jordbrukssektorj; det medför att Frankrike ersätts Storbritannien i jämförelsegruppen. De undersökta
av perioderna är dels krisperioden 1974-82, dels efterkrispe-
2° rioden 1983-89. Resultatet framgår tabell 6.10.
Erixon Produk- av tivitetsproblemet, Med detta det bara USA och Canada sätt att mäta var som
arbetspapper, pro- hade långsammare produktivitetstillväxt Sverige under kris-
än duktivitetsdelega-
1990. åren 1974-82. Storbritannien hade då ungefär lika snabb pro-
tionen
duktivitetstillväxt Sverige. Under efterkrisperioden
som halkar Sverige efter alla dessa tre, vid användning svenska av NR-data. Holland och Belgien har högre tillväxttakt än Sverige
Tabell 6.10 Förädlingsvärde per arbetstimme i industrin 1974-89, Sverige och sex jämförbara länder Procent per är genomsnitt i
| 1974-82 | 1983-89 | |
| Sverige | 2,3 | 2,6 |
| USA | 1 | 2,7 |
| Västtyskland | 3,2 | 2,6 |
| Storbritannien | 2,0 | 5,4 |
| Kanada | 0,9 | 4,0 |
| Belgien | 6,3 | 4,3 |
| Holland | 4,7 | 4,3 |
Källa Erixon Produktivitetsproblemet arbetspapper, produktivitetsdelegationen1990 samt kompletterandeberäkningar Erixon i Omvandlingstryck och produktivitet, expertrappon
146 Sverige jämfört med omvärlden
under båda perioderna. Den svenska industrins viktigaste konkurrent Västtyskland hade högre tillväxt under den första
perioden, men inte under den andra. Slår ihop perioderna vilket korrigerar för konjunktuman rella svängningar kommer Sverige sist; bara Canada hade en lika låg produktivitetstillväxt. Om undersökningen hade inklu-
derat också 1990 hade bilden svensk eftersläpning accentu-
av erats ytterligare.
6.7 Slutsats
Den övergripande slutsatsen efter all denna exercis är att den
svenska produktivitetstillväxten under efterkrigstiden har sak-
tat in i förhållande till västländerna i övrigt. Under den första hälften 1900-talet den svenska tillväxten den snabbaste av var
i västvärlden. Hur omfattande eftersläpningen under efterkrigstiden varit beror på valet av tidsperiod, produktivitetsmått och jämförelseländer.
Det är svårt att utifrån de siffror redovisats i detta som
kapitel ett reservationslöst stöd för uppfattningen att Sveri-
ge
dramatiskt och oåterkalleligen halkat efter eller för den
ge motsatta tolkningen, att Sverige inte skulle ha några problem alls. Det finns möjligheter att göra såväl för Sverige välvilen lig tolkning av produktivitetsstatistiken som en sträng sådan.
0 Den välvilliga tolkningen understryker att en del de länder
av haft snabbare produktivitetstillväxt än Sverige befunsom en
2 Frågan i vil- nit sig på en betydligt lägre utvecklingsnivå. Denna tolk-
om ken utsträckning ning heller det särskilt alarmerande menar inte att är att den s.k upphinnar-
Sverige passerats av ett fåtal andra när det gäller nivån på
effekten kan förkla-
tillväxtmönstret BNP per capita. De ut långsammare svensk
ra som ser som en kommer att diskute- produktivitetstillväxt kan delvis
vara en följd av växande
ras närmare i nästa
offentlig sektor, där produktivitetstillväxten antas noll
kapitel. vara och där många deltidsarbetande anställts under de senaste decennierna.
0 Den stränga tolkningen hävdar att varken Sveriges goda utgångsläge eller stora offentliga sektor räcker för att förklara eftersläpningen. Denna tolkning framhåller att den svenska
BNP-tillväxten kan ha överskattats i förhållande till andra, eftersom vi räknar in i BNP det i andra länder är oavlösom
nat hemarbete. Den stränga understryker också
synen att Sverige framför allt under 1970-talet har haft långsammaen
Sverige jämfört med omvärlden 147
produktivitetstillväxt, definierar arbetsproduk-
re om man
tivitet korrekt och jämför med relevanta länder. Det finns
också tydliga indikationer på att Sverige inte kunde återhämsig lika snabbt andra efter oljekrisen vid mitten av ta som
l970-talet. Under delen 1980-talet finns det tydliga
senare av
belägg för svensk eftersläpning, oavsett val jämförelse-
en av
grupp.
Dessa uppfattningar är inte ömsesidigt uteslutande. Delegatio-
drar för sin del slutsatsen att Sverige de senaste 20 åren nen
uppvisat långsammare produktivitetsökning än de viktigas-
en te konkurrentländerna vilket är det avgör möjligheterna - som till långsiktig standardökning. Detta med hänsyn taget såväl till
den historiska bakgrunden den ofullständiga statistiken. som Tillbakagången har dock än så länge varit relativt måttlig.
Det är framför allt för tillväxten förädlingsvärdet per
av
arbetstimme i industrin som man kunnat mäta eftersläpningen
med någon större precision. Kvaliteten på statistiken tillåter
knappast några långtgående jämförelser av produktivitetstill-
växten i andra näringsgrenar än industrin.
Om analysen vidgas till fler länder, blir eftersläpningen tydli- Den gäller dock endast krisåren under 1970-talet och den
gare.
andra hälften l980-talet. Kring den underliggande nedgång-
av
har således betydande cykliska svängningar ägt rum. Analy-
en
i detta kapitel har inte sökt kort- och långsiktiga
sen separera
rörelser; det blir viktig uppgift i del III av betänkandet.
en
KAPITEL
Det svenska
produktivitetsproblemet
l detta kapitel diskuteras Sveriges produktivitetsproblem. Hur är det
beskaffat För att svara på den frågan ställs den uppnådda tillväx-
ten i relation till den ekonomiska politiken och människornas krav.
Vidare görs framskrivningar av några av dagens trender för att se
effekterna på längre sikt av olika produktivitetsantaganden. Dessutom värderas det föregående kapitlets statistik Sveriges relativa om tillväxt. Hur allvarlig är den eftersläpning där konstaterades som Syftet är att avgöra arten och allvaret i det svenska produktivitetsproblemet.
7.1 Vad med
menas produktivitets-
problem
Diskussionen de svenska produktivitetsproblemen har hit-
om tills i hög grad varit tillbakablickande. Debatten har rört i
vilken utsträckning den svenska utvecklingen under
de senaste
decennierna skilt sig från omvärldens. Denna fråga förvisso
är
viktig. Enligt delegationens uppfattning finns det emellertid andra, framtidsinriktade frågor, minst lika väsentli-
mer som är ga.
Det svenska produktivitetsproblemet bör också definieras och diskuteras utifrån ett konkurrens- och kostnadsperspektiv.
En långsam produktivitetstillväxt skapar obalanser och svårig-
heter för stabiliseringspolitiken. Detta kan betydande eko-
ge nomiska problem, i synnerhet i ett läge där den internationella integrationen tilltar och konkurrensen hårdnar.
En annan viktig utgångspunkt för diskussionen är de
pro-
blem för den inhemska ekonomin ligger framför De
som oss.
rör de krav människor ställer på produktionsapparaten,
om-
Det svenska produktivitetsproblemet 149
fattningen den skattefinansierade sektorn och utvecklingen av olika transfereringssystem. Redan i dag avtecknar sig betyav dande, framtida strukturella problem i den svenska ekonomin,
vilkas lösning förutsätter en snabbare produktivitetstillväxt.
7.2 omvärlden
Sverige i
7.2.1 Konvergensteorin
Det finns samband mellan utvecklingsnivå och produktiviett längre perioder. Detta samband mellan den tetsstegring över ekonomiska utvecklingsnivån, mätt BNP arbetad timsom per
l870, och årlig produktivitetstillväxt 1870-1979 för 16
me olika länder redovisas i diagram 7.1. Där framgår att de länder 1870 hade den lägsta BNP-nivån, såsom Japan, som
Sverige och Finland, har haft den snabbaste produktivitetstill-
under de dryga 100 åren. De länder som hade växten senaste den högsta levnadsstandarden 1870 Australien och Storbri- har haft den långsammaste tillväxten produktivitannien av teten.
Diagram 7.1 Sambandet mellan inkomstnivå och produktivitetstillväxt för 16 länder,
1 870-1973.
Årlig tillväxttakt procent i 1870-1979
3D- JaPan Svenge - 2,8 n
2,6- Fmland° oigfFrankrike
Tyskland 2 4 Österrike
l Italien. Canada
22 Dailmark
lâlederländerna
g elglen
2D 7 Schweiz
1,8- Storbntahnsen
. . 1,6- 0 Landets ttllvaxttakt O Australien 1,4 - Regressionslinje 1,2
1,0 -
0,8-
0,6 r . . . r . . 20 40 60 80 100 120 140 BNP per arbetstimme 1870 1970 års priser i US-dollar.
Productivity and American leadership. Tle Long View, MITPress 1989. KällaBaurmlm.
150 Det svenska produktivitetsproblemet
Hypotesen detta samband har kallats konvergensteorin. om
Den säger att central förklaringsfaktor bakom ett lands
en
relativa tillväxttakt är dess position i förhållande till den rikas-
te nationen. Ju längre efter den rikaste, desto snabbare tillväxt.
Orsaken är att de fattiga kan importera teknik från de rika och
således växa extra snabbt denna upphinnareffekt. De genom
rika, däremot, får svårare att hålla sin tillväxt, i och med uppe
att upphinnareffekten faller bort när de når täten. Innebörden
är att ländernas tillväxt tenderar att variera på ett sådant sätt
1 Den främste att deras inkomstnivåer närmar sig varandra, konvergeran
exponenten för denna Baumol. Se Konvergensteorin är dock inte allmänt accepterad. Den har teori är
a.a samt Produc- kritiserats på flera punkter
tivity Growth,
0 Urvalet länder är godtyckligt. Konvergensteorin visar att
av Convergence and vissa de länder startar sent växer snabbare. Den Welfare What the av som
Long-Run Data förmår dock inte förklara vilka börjar växa och varför som Show, American
andra fattiga länder fortsätter att stå eller mindre still.
mer Economic Review Eftersom de länder valts ut är de växt, urvalet 586. som som ger av
länder automatiskt det skulle bevisas. 2Se t.ex De Long som
Productivity 0 Inte heller förklarar teorin varför vissa fortsätter att växa
Growth, Conver- vidare, de hög även när nått en viss, nivå som Japan i dag and Welfare - gence medan andra bromsar in Sverige tycks ha gjort. Comment, Ameri- - som
Economic Revi- 0 Det betyder att teorin inte kan förklara mönstret när viss can en ew 588. grad konvergens uppnåtts. av
I den svenska debatten har likväl hypotesen konvergens om
anförts viktig faktor bakom Sveriges relativt lång-
som en sett
sammare produktivitetstillväxt under 1970- och 80-talen. Den
svenska retardationen skulle således delvis bero Sverige
på att
numera är ett av de rikaste länderna och därmed har svårare
3 Se Korpi Sveriges att öka sin produktivitet än mindre utvecklade OECD-länder
tillväxt följer de Det viktigt vilken utsträckning är att avgöra i ett eventuellt andra rikaste väst-
konvergensmönster kan förklara den relativa svenska tillbaka-
ländernas, Ekono-
misk Debatt 790, gången. Ju mer förändringarna den svenska positionen
av av och Näringslivets har denna
som bakgrund, desto mindre eftersläpningen har
av ekonomifakta tyvärr
sin grund i att svensk ekonomi fungerar sämre.
inte att lita på, Ekonomisk Debatt Det förefaller klart att del den relativa svenska tillen av
890. bakagången under 1950- och 60-talen
berodde på att andra
länder kunde utnyttja upphinnarfaktor. Efter det andra en
världskrigets slut var produktivitetsskillnaderna mellan de le-
dande industriländerna stora. USA stod i särklass teknolosom
gisk ledare inom i stort sett alla industriområden. Sverige
var
ett de länder stod med oförstörd industristruktur,
av som
medan Japan och flera industriländer på den europeiska konti-
nenten var sönderslagna. Det gav de sistnämnda möjlighet att växa snabbt, att återuppbygga produktionsapparaten
genom
Det svenska produktivitetsproblemet l5l
med den modernaste tekniken. I denna mening de första var efterkrigsdecennierna mycket speciell period, då upphinen nareffekten synnerligen stark. var Frågan är faktor kan förklara tillväxtmönstret om samma under 1970- och 80-talen. Delegationen har låtit genomäven föra två studier, testar konvergensteorin. Båda hävdar, att som kan förklara den långsammare svenska tillväxten de man
senaste 20 åren med hjälp upphinnareffekten.
av
Diagram 7.2, hämtat från en av dessaf visar att det inte går
4J Erixon Styrfel systemfel urskilja något samband mellan inkomstnivå och produktiviinte - att orsak till Sveriges ef- tetstillväxt för de rikaste länderna under de 15 åren. I senaste tersläpning7, Ekoden andra studienS testas förekomsten eventuell upphinnomisk Debatt 191. av en narfaktor antal branscher och länder. Arbetsproduktivitei ett 5 Se kapitel 5 i ex-
i varje bransch och land jämförs med det land har den
pertrapport 8 om in- ten som
ternationalisering högsta arbetsproduktiviteten i branschen. Enligt upphinnarhy-
och produktivitet. variabel ha potesen borde länder med låga värden på denna en
snabb tillväxt. En särskild dummyvariabel introduceras för
s. Sverige, för att testa den svenska totala faktorproduktiviteom
tillväxt skiljer sig från andra länders när upphinnareffek-
tens ten konstanthålls.
Diagram 7.2 Genomsnittlig årlig tillväxt i förädlingsvärdet fasta priser per arbetad timme1974-88 samt förädlingsvärdet uttryckt i dollar per anställd 1973 Tillverkningsindustrin i 12 OECD-länder.
Produklivitetstillväxl °o
6 a Japan o 0 Belgien
5 Å 0 Italien
c Nederländerna
4 ° Franknke o Storbritannien o Västtyskland 0 Sverige 3 o USA
° Nmge Canada 0 o Danmark 2 l | | 5 10 15 20 Produktivitetsnivå index
Källa OECD mh lvbnthlyLabor Review,
l52 Det svenska produktivitetsproblemet
Studien har funnit någon upphinnareffekt i de konkur-
rensutsatta branscherna. Det kan bero på teknik att ny numera
sprids snabbt inom de branscher är utsatta för internatiosom
° Detta är också nell konkurrens Det är knappast längre möjligt urskilja
att slutsatsen i OECDS något klar ledare inom breda sektorer, verkstadsinstudie som ex. nya, stora om dustri. teknikspridning; se
vidare i kapitel ll. Internationaliseringen har under de senaste decennierna
ta-
git stora steg framåt. I dag sprids teknik via och inom multinationella företag; det är företag än länder leder
snarare som
utvecklingen inom sina respektive branscher.
Det skulle innebära, att det bland rika OECDgruppen
länder inte längre går att nation snabbt
som växa extra genom
att fylla i teknologigapet gentemot det ledande landet. Det innebär också att inte kan förklara ett visst lands långsam-
man
7 J Dummyvariabeln tillväxt med att andra imiterar det.7 mare
för Sverige får i stu- Slutsatsen konvergensteorin, det speciella är att i läge som
dien i expertrapport
rådde efter det andra världskriget, kan belysa varför vissa
8 dessutom ett negativt värde, vilket länder växte snabbare än Sverige under 1950- och 60-talen, och
innebär att TFP i den därmed också indirekt kan förklara del den att en av Sverige även sedan
svenska relativa tillbakagången under delar perioden. Det är
hänsyn tagits till av en
potentiell upphin- dock svårt att att upphinnarfaktorn skulle kunna fortsätta
se nareffekt utvecklats förklara relativt snabbare tillväxt för andra länder efter att en sämre under 1970-
1970, när de i så hög grad hunnit växa i kapp. Än mindre
och 80-talen än genomsnittet för de förklarar den mönstret i den svenska relativa tillväxten; varför
övriga studerade Sverige långsammare just under l970-talet och
växt mitten av länderna. Samma slutet av l980-talet. slutsats nås i en in-
ternationell studie
av hela OECD av
Dowrick Nguyen.
OECD Compara- 7.2.2 Kostnader och växelkurser
tive Economic
Growth 1950- Frågan produktivitetsproblem vid internationell jämfö-
om en 85 Catch-Up and
relse handlar inte bara långsiktig konvergens, också
Convergence, om utan
American Economic om konkurrenskraft. Då måste jämförda länder vid-
gruppen Review 1989. Resul- eftersom svensk industri konkurrerar med industri flera gas, i tatet där innebär att
länder. Samtidigt bör analysen produktivitetstillväxten
försvagning av en av
Sveriges tillväxtför- kompletteras med en analys av kostnadsutveckling och växelmåga motsvarande kursförändringar, eftersom konkurrenskraften påverkas alla
av en procent per år indessa faktorer. träffat sedan 1970-
talet, efter det att Den långsiktiga retardation tillväxten redovisades i
av som hänsyn tagits till det förra kapitlet har
ägt rum samtidigt som den svenska
upphinnarfaktorn.
kronan kraftigt skrivits ned gentemot de flesta konkurrenterna. I synnerhet gäller det gentemot den viktigaste konkurrentvalutan, den tyska marken. Ändå har Sverige under
perio-
den dragit på sig stora och växande bytesbalansunderskott.
Västtyskland har å andra sidan haft stora överskott i bytesba-
Det svenska produktivitetsproblemet 153
lansen. Den olikartade utvecklingen bytesförhållandet har
av
medfört att nationalinkomstutvecklingen och reallöneutveck-
lingen i Västtyskland har varit betydligt starkare än i Sverige under 1970- och 80-talen, trots att produktiviteten och BNP
per capita utvecklats ungefär i Sverige.
som
Devalveringarna i sin tur följd den snabba pris- och
var en av
kostnadsstegringen i Sverige. Vid bedömning den
en av svenska utvecklingen i förhållande till andra länder är det således
viktigt att inte bara analysera produktivitetsutvecklingen
per
i respektive land, utan både denna och kostnadsutveckling-
se
en. Visserligen har produktiviteten växt ungefär lika snabbt i svensk industri som i tysk under 1980-talet samtidigt
- men har timlönerna ökat dubbelt så snabbt i Sverige. Den viktiga slutsatsen är att Sverige i denna mening har haft ett betydande produktivitetsproblem, nämligen att den svenska produktivitetstillväxten inte räckt till för att betala de snabbt stigande kostnaderna. Detta har drivit fram serie devalveringar. Dessas effekter en på produktiviteten är omstridda. Det är dock vilket kommer att behandlas i del III mycket tyder på att de på kort sikt - som givit snabba uppgångar produktion och produktivitet, av men
att de på längre sikt försvagat produktivitetsutvecklingen yt-
terligare och därmed förvärrat problemet. - När Sverige ansöker medlemskap i EG, innebär det nu om att den ekonomiska politiken avsvär sig möjligheten att devalvera kronan på det skedde under 1970- och 80sätt som talen. Därmed skärps kraven att minska gapet mellan produk-
tivitetstillväxten å sidan och kostnadsstegringen å den
ena andra. I denna mening blir produktivitetsproblemet akut.
Devalveringarna har tidigare, samtidigt de kanske varit
som en del problemet, kunnat hålla det mindre synligt. Det komav
mer inte att i fortsättningen.
7.3 Produktivitetsutvecklingens
för balans
betydelse intern
Sverige har således produktivitetsproblem, sett utifrån konkur-
renskrafts- och externbalansperspektiv. Vårt land står också
inför inhemska strukturella förändringar, som ställer krav på
långsiktigt ökad produktivitet. De hänger med den samman
demografiska utvecklingen och produktivitetsdifferenser mel-
lan olika sektorer. Tillsammans riskerar dessa båda faktorer att
svåra ekonomiska balansproblem.
ge
154 Det svenska produktivitetsproblemet
Tabell 7.1 - Pensionsutbetalningar som andel av BNP under olika produktivitetsantaganden
ATP, folkpensioner och kommunalt bostadstillägg, procentuell andel i löpande priser
1988 2000 2025
Näringslivets produktivitet växer med 2 procent per är oförändrade ATP-regler 10.8 10.9 11 .7 Höjt tak i ATP-systemet 10.8 11.0 13.3
Näringslivets produktivitet växer med 1 procent per år
oförändrade ATP-regler 10.8 12.1 15.8 Höjt tak i ATP-systemet 10.8 12.1 16.6
Källa Reviderad finansplan 1989
7.3.1 Demografi och växande
tjänstesektor
Andelen äldre i befolkningen blir större i många länder. För
Sveriges del gäller att denna effekt slår igenom starkt bit in en på nästa sekel, när 40-talskullarna går i pension.
En åldrande befolkning får stora effekter på ekonomin. En i detta sammanhang viktig effekt det ökar behovet vård
är att av
och omsorg. Efterfrågan på sociala tjänster blir större. Dessut-
om ställer det växande krav på att den yrkesverksamma gene-
5 skall konsumtionsutrymme för äldres
En översikt av pro- rationen avstå de blemställningarna En särskild faktor detta
i sammanhang är de principer
som ges i Wetterberg
styrt uppbyggnaden av pensionssystemet. Ett antal utredning-
Hur ska vi råd att bli gamla, Fi- ar har visat att ATP-systemet förutsätter god produktivien nansdepartementet, tetstillväxt för anspråk starkt växande att inte ta i en andel av Ds 198959. En
samhällets Av tabell 7.1 framgår att fortsatt lång-
uppskattning där är resurser. en att 10 procent sam produktivitetstillväxt i näringslivet, med l procent år, ca av per de sociala utgifterna innebär
att pensionsutbetalningarnas andel av BNP stiger från
måste omfördelas ll till 16 procent drygt 30 år. Om det s.k. taket i från och ca ca om yngre yrkesverksamma till ATP-systemet skall höjas för att behålla dagens standard för
de äldre under nästa dem med den högsta pensionen, stiger andelen med ytterligare
generation. Även en procentenhet. vid dubbelt så hög produktivitetsen tillväxt, 2 procent år, stiger andelen till drygt 13 procent. per Även 1970- och 80-talens produktivitetsretardation till om viss del kan återgång till normal tillsägas vara en en mer växttakt, medför den således problem, eftersom vi i Sverige
under 1950- och GO-talens snabba tillväxt tog politiska reformbeslut, byggde på att den periodens unikt snabba tillväxt som skulle fortsätta.
Det svenska produktivitetsproblemet 155
Också den växande tjänstesektorn kan skärpa produktivitetsproblemet. Ofta är det svårare att öka arbetsproduktiviteten i tjänsteproduktionen än i industriproduktionen. Orsaken är att tjänsteproduktion är arbetsintensiv och handlar om-
om och möten mellan människor. Dessa är svårare att rationasorg lisera än verksamheten i industrin. Hemsamariten måste tillbringa viss tid med varje åldring, frisören kan inte ersättas en
med maskiner och symfoniorkestern blir inte dubbelt så pro-
duktiv att spela Beethoven dubbelt så snabbt. genom Det går naturligtvis att öka produktiviteten också i tjänstesektorn. Datorer kan ersätta tjänstemän och organisationer
kan rationaliseras och bantas. Symfoniorkestern kan nå fler
lyssnare via radio och skivinspelningar. Det finns möjlighet till många och goda tekniska lösningar inom olika tjänstepronya ducerande branscher. I genomsnitt gäller likväl att det i bety-
dande delar av tjänstesektorn har varit svårare att öka arbets-
produktiviteten än det varit i industrin.
Detta är ett skäl till att tjänstesektorn kontinuerligt växer i förhållande till industrin. Eftersom produktiviteten stiger lång-
i delar tjänstesektorn, måste dessa öka sin andel sammare av av
sysselsättningen för att kunna leverera de tjänster människor
efterfrågar. Detta orsak till varför tjänster normalt stiger i är en
pris jämfört med industriprodukter; de kräver relativt sett
ökande resursinsatser.
7.3.2 Skattekvoten
Förhållandet det alla industriländer. Överär samma i mogna
allt växer tjänstesektorn, samtidigt som tjänsterna stiger i pris.
Detta är inte något problem, så länge utvecklingen avspeglar
medborgarnas och konsumenternas eget val att efterfråga mer
tjänster och betala vad det kostar. Ekonomiska svårigheter kan dock uppstå, när stor del en av
denna relativt sett långsamt växande tjänstesektor organiseras i den offentliga sektorn och finansieras via skatter. Skattekvo-
påverkas hur stor andel antalet arbetstimmar i ekonoten av av min krävs för den offentliga verksamheten. Om produktisom
vitetsutvecklingen i den offentliga tjänsteproduktionen är
långsammare än i ekonomin helhet, krävs att denna andel som ökas, för att den givna offentliga verksamheten skall kunna utföras. Detta kräver i sin tur höjning skattetrycket. Om en av skattekvoten är relativt låg, behöver detta inte medföra några problem. Om skattetrycket redan är högt, kan emellertid fortsatta skattehöjningar skapa störningar i resursallokeringen. Sti-
156 Det svenska produktivitetsproblemet
gande skattekilar mellan ersättningen före respektive efter
skatt snedvrider information och beslut.
Samma sorts dilemma förekommer i alla industriländer.
Tjänsteproduktionens långsammare produktivitetstillväxt,
samt det faktum att den offentliga sektorn i så hög grad ägnar
sig just åt tjänsteproduktion, tenderar att medföra stigande
skattekvot. Samma utveckling gör det också svårt att sänka
skattetrycket, oavsett på vilken nivå det ligger. Rationalisering-
den offentliga sektorn räcker sällan till än att bromsa
ar av mer
den automatiska ökning av skattekvoten ligger i tjänste-
som
sektorns långsammare produktivitetstillväxt. Då nedskärningarna varit tillräckligt kraftiga för att faktiskt sänka skatterna
9 Hypotesen det- har det ofta gått ut över kvaliteten i den offentliga servicen
att
ta skulle inträffa Sverige har offentlig sektor och skattekvot
en stor en som som en följd av vad
ligger långt över västvärldens genomsnitt. Lönesättningen har
han kallade kostnadssjukan inom dessutom hittills styrts principen att skall ha - - av man tjänstesektorn fram- likartade löner för likartade arbeten. Det har funnits bred fördes av Baumol re-
enighet om att de offentliganställda bör ha i genomsnitt
dan på 60-talet samma Macroeconomics löneutveckling som de privatanställda, Till detta skall läggas
of Unbalanced det transfereringssystemet ATP med dagens
att största - - Growth The Ana-
regelsystem och avgiftsuttag förutsätter ekonomisk tillväxt
of Urban Cri- en tomy sis, American Eco- på minst 2 procent per år. nomic Review 1967. Mot denna bakgrund det lätt teckna mycket bekymär att framtidsscenarier för svensk ekonomi. Skulle den mersamma
totala produktivitetsökningen i den svenska samhällsekono-
min fortsätta långsam, samtidigt takten fortsätter att vara som
lägre i [den skattefinansierade delen av]
att vara ännu tjänste-
sektorn, de offentliganställda även i framtiden får lön
samma som de privatanställda, och pensionssystemet består då blir -
följden en kraftig ökning av de offentliga utgifterna. Detta
kommer att tvinga fram höjning skattekvoten. en av
7.3.3 Scenarier för svensk ekonomi
Den senaste långtidsutredningen gjorde ett antal känslighets-
analyser hur stark denna effekt Delegationen har låtit av var.
komplettera och uppdatera dem med beräkningar
nya som
särskilt belyser produktivitetsutvecklingens betydelse. Resulo Beräkningarna taten visas i tabellerna 7.2 och 7.3 samt i diagram 7.3.°
har utförts av Lars Utgångspunkten för kalkylerna är att arbetskraftsutbudet Engström vid fi-
kommer att sjunka något efter år 2000, huvudsakligen
nansdepartementet. p.g.a att Delegationen vill åldersstrukturen förändras enligt vad redovisats. som ovan tacka honom för Därmed sjunker den potentiella BNP-tillväxten. Två olika anhjälpen.
taganden för produktivitetsutvecklingen i näringslivet har
Det svenska produktivitetsproblemet 157
Tabell 7.2 BNP-tillväxt 1990-2025 vid olika produktivitetstillvåxt i näringslivet och offentlig sektor. Procent per ár i genomsnitt °°9 1990-1995 1996-2000 20012010 2011-2025 Sek Näringsliv 0% 1,51% 0% 1,5% 0% 1,5% 0% 1,5%
2 °o produktivitetsökning 2,1 2,4 2,2 2,5 1,2 1,6 1,0 1,6 1 °o produktivitetsökning 1,3 1,6 1,4 1,7 0,4 0,6 0,2 0,7
Källa Lângtidsutredningen1990 och finansdepartementet.
gjorts l respektive 2 procent år. Dessutom har produktiviper
tetsutvecklingen i den offentliga sektorn varierats 0 respektive
1,5 procent per år.
Resultatet vad gäller BNP-tillväxten framgår tabell 7.2.
av
Vid 2 procents årlig produktivitetstillväxt i näringslivet och noll i den offentliga sektorn stagnerar den ekonomiska tillväx-
ten gradvis. Vid l procents produktivitetstillväxt i näringslivet
upphör den nästan helt bit in på nästa sekel. Självfallet
en skulle sådan utveckling allvarligt förvärra alla de ekonomisen ka problem redovisats. som ovan
Tabell 7.3 Offentliga utgifters andel av BNP 1990-2025 under olika antaganden
1990 1995 2000 2010 2025
Viss offentlig utgiftsökning per capita, 0 °o produktivitetstillväxt i offentlig sektor, 1 % produktivitetstillväxt i näringslivet
| Off. konsumtion | 26,5 27,5 28,5 32,0 38,4 |
| Off. investeringar | 3,0 3,0 3,0 2,9 2,8 |
| Pensioner | 11,0 11,1 11,1 13,0 14,9 |
| Övriga transf. | 15,2 16,0 15,6 15,4 15,2 |
| Summa utgifter | 55,7 57,7 58,3 63,3 71,3 |
Ingen offentlig utgiftsökning per capita, 1,5 % produktivitetstillväxt i offentlig sektor, 2% produktivitetstillväxt i näringslivet
| Off. konsumtion | 26,5 25,1 23,6 22,0 20,1 | |
| Off. investeringar | 3,0 2,8 | 2,7 2,3 1,9 |
| Pensioner | 10,9 10,5 | 9,9 10,6 10,5 |
| Övriga transf. | 15,2 15,7 15,0 14,3 13,1 | |
| Summa utgifter | 55,7 54,2 51,3 49,2 45,6 |
Källa Lângtidsutredningen1990och finansdepartementet.
158 Det svenska produktivitetsproblemet
Vid produktivitetstillväxt blir utfallet ännu sämen svagare
Om produktivitetstillväxten i näringslivet bara blir l pro-
re. år, samtidigt den offentliga sektorn inte uppvisar cent per som någon ökning produktiviteten och den offentliga konsumav
tionen fortsätter att växa något capita, slår kostnadssju-
per
kan obönhörligt. En allt större del de stagnerande resurser-
av
måste föras över till offentlig sektor. I detta fall som alltså
na är framskrivning de allra senaste årens utveckling Vi har laborerat en av -
med två olika alter- kommer de offentliga utgifterna att motsvara 71 procent av
nativ när det gäller BNP år 2025. offentökning av de näringsliv och offentlig
utgifterna. Om produktivitetsutvecklingen i
liga Det är den s.k. bas- sektor förbättras, blir också utfallet kalkylen i motsvarande ena av kalkylen som inne- kombinationer redovisas diamån bättre [några alternativa i bär att de offentliga 7.3. Om dessutom antar att offentliga utgifter utgifterna ål- gram man per per
dersgrupp är oför- åldersgrupp inte tillåts öka, så hålls utgiftsandelen i stort sett
ändrade under hela dessa fall blir det dock möjligt konstant. I ingetdera av att kalkylperioden. Ofpåtagligt bygga den offentliga sektorn eller sänka skattetrycfentlig konsumtion ut
ökar då årligen med ket. 1,2% 1990-1995, sistnämnda skall möjligt krävs betydligt För att det vara en l °0 1995-2000 och 2000-2025. starkare produktivitetstillväxt. För att visa effekterna av en 0,2 00 Det andra alternati- sådan har vi låtit räkna fram scenario, där återhållsam ett en vet innebär en viss ökning av den offentliga konsumtionen 1,600 per år 1990-2000 och 1,000 år 2000- Diagram 7.3 per 2025. Offentliga utgifter som andel av BNP 1990-2025 under olika antaganden
°a 80
75 Viss offentlig utgiflsökning capita per 0°n produktiviletsökning i offentlig sektor 70 1% i näringslivet
65 Viss offentlig utgiftsökningcapita per 0% produktivitetsökning i offentlig sektor 2%i näringslivet 60
55 Ingenoffentlig utgiftsökningcapita per 0°n produktivitetsökning i offentlig sektor 2% i näringslivet . 50 Ingen offentlig utgiftsökningcapita per 1,5% produktivitetsöknlng i offentlig sektor 1% i näringslivet 45 Ingen offentlig utgiftsökningcapita per 1,5% produktivitetsökning i offentlig sektor 2%i näringslivet
40 1990 1995 2000 2010 2025
KällaLángtidsutredningen 19% och finansdepartementet.
Det svenska produktivitetsproblemet 159
offentlig utgiftsökning antas vid sidan av en 2-procentig steg-
ring av produktiviteten i näringslivet och en ökning av produk-
tiviteten i den offentliga sektorn med 1,5 procent per år. I det fallet sjunker utgiftsandelen redan under 1990-talet och fram
till år 2025 har den minskat till 45,6 procent BNP. av Skillnaden mellan det sämsta respektive det bästa alter-
nativet är således hela 26 procent av BNP. I dagens penningvär-
de och BNP-nivå motsvarar detta 380 miljarder kronor. I praktiken finns inget fritt val mellan de här redovisade
ytterlighetskalkylerna. En ökning utgiftskvoten innebär ett
av
motsvarande krav på ökning av skattekvoten. En sänkning kan i motsvarande mån medföra sänkt skatteuttag. Skattetrycket bestäms ju i sista hand de offentliga utgifternas storlek.
av Höga skatter kan emellertid medföra effektivitetsförluster. Det beror på att skatten utgör kil mellan ersättning före respeken tive efter skatt och därmed snedvrider resursallokeringen. En
så kraftig höjning av skattekvoten framkommer i lågpro-
som duktivitetsscenariot skulle därför medföra påtagligt negativa effekter på produktiviteten i näringslivet. Den skulle dessutom
vara oförenlig med en framgångsrik svensk integration i EG.
Den utvecklingen innebär således svåra ekonomiska problem varför den också, i realiteten, skulle brytas långt dessförinnan. Scenariot med de mest produktivitetsantagangynnsamma dena visar på vilken potential för skattesänkningar finns som
om produktivitetstillväxten kan öka i näringsliv såväl som i offentlig sektor. Skattekvoten är i år 56 procent; en sänkning
till 45 procent, vilket skulle möjligt med de mest vara gynn-
antagandena produktivitetsutvecklingen i kalkylen
samma om motsvarar 160 miljarder kronor med bibehållen offentovan, lig servicenivå. Slutsatsen är tydlig. Vid fortsatt långsam produktivititetsutveckling går Sverige mot svåra interna obalanser. Snabbare
produktivitetstillväxt gör det däremot möjligt att påtagligt sänka skattetrycket eller höja servicegraden i den offentliga verk-
samheten eller att åstadkomma någon kombination därav. -
7.4 Kraven 90-talet
på
Frågan Sveriges produktivitetsproblem måste således disom kuteras i samband med Sveriges relativa kostnadsutveckling
samt ekonomins struktur och graden av skattefinansiering.
Allmänt uttryckt rör problemet inte enbart produktivitets-
160 Det svenska produktivitetsproblemet
tillväxten produktivitetens utveckling i förhållande
i sig, utan
till de önskemål och krav medborgarna inom landet ställer som på produktionen såväl ökade reallöner utbyggd och - som
förbättrad offentlig service. Såväl under 1970- 80-talen
som
översteg dessa krav med bred marginal produktivi-
summan av tetsutvecklingen. Resultatet blev inflation och underskott i
bytesbalansen.
Också i denna mening har Sverige ett betydande produktivitetsproblem, nämligen i meningen att produktivitetstillväxten
inte räcker till för att tillgodose medborgarnas krav. Detta är
egentligen det grundläggande produktivitetsproblemet i den
svenska ekonomin.
Tidigare har även detta problem kunnat hållas mindre syn-
ligt, inte minst den inflation uppstått. Men också genom som denna lösning blir omöjlig under 1990-talet. Den tilltagande
integrationen med omvärlden omöjliggör fortsatt svensk en inflation långt över konkurrentländernas. Det innebär att problemet blir akut. Gapet mellan den långsamma produktivitets-
tillväxten sidan och de växande kraven å den andra å ena
måste snabbt minskas.
7.5 Slutsats
Slutsatsen är att fortsatt produktivitetsutveckling på läng-
svag
sikt medför utomordentligt svåra problem, inte minst på
re
grund tilltagande svårigheter att finansiera den offentliga
av
sektorn. Risken är påtaglig att ekonomin kommer in i ond
en
cirkel, där produktivitetsutveckling upphov till
en svag ger
stigande skatter vilket i sin tur ytterligare försvagar produk-
tivitetstillväxten. Också i denna mening står Sverige inför be-
tydande produktivitetsproblem. Mot denna bakgrund är det viktigt att söka förbättra
2 Cecchini Euro- propas inre marknad duktiviteten, alldeles oavsett mätproblem eller internationell 1992, SNS 1988. position. Kalkylresultaten för Kravet inskärps den internationella utvecklingen. 1990har dock utsatts av hård kritik från flera talet ställer svensk ekonomi inför stora krav, med hårdnande håll, och måste tas
internationell konkurrens och stor utslagning. Samtidigt tycks
med en stor nypa potentialen stor, med enandet Europa nära föreståensalt. För svenskt vid- vara av kommande torde ef- de. Prognoser finns den inre marknaden i EG kan om att fekten bli lägre, bl.a
innebära ett engångslyft av produktivitetsnivån på ca 5 pro-
för att vi vid ett EG-
skaleffekter, andra regler för offentlig upphand-
medlemskap måste cent, genom oss till EGs ling slopade handelshinder. Långsiktiga, dynamiska efanpassa samt yttre handelshinder, fekter kan tillkomma därutöver. Om Sverige i det läget inte vilket ger negativa förmår öka produktiviteten är risken stor för betydande baeffekter.
Det svenska produktivitetsproblemet 161
lansproblem. Det skulle tvinga fram lång och plågsam an-
en passning via åtstramning, arbetslöshet och utslagning.
Delegationens slutsats blir att Sverige har betydande produktivitetsproblem. Dess beskaffenhet är dock en något
av än vad hittills framkommit i den allmänna annan art som debatten. Produktiviteten i Sverige har utvecklats långsammare än
industriländernas genomsnitt under efterkrigstiden. Men de verkliga problemen ligger i vad sker i framtiden, om pro-
som duktivitetstillvâxten fortsätter att i förhållande till vara svag Sveriges relativa kostnadsutveckling och medborgarnas krav på
höjda reallöner och förbättrad offentlig service. Framför allt den framtida utvecklingen skattetryck och offentlig sektor
av anledning till oro. ger Produktivitetstillväxten måste ökas för att komma upp i nivå
med framgångsrika industriländerna, också för
de mest men
att möta framtidens krav på sjukvård, åldringsvård, bättre
-
miljö och stigande materiell standard. Det därför viktigt att analysera den svenska produktivi-
är
tetsutvecklingen i detalj. Varför har produktivitetstillväx-
mer
dämpats Var ligger hindren mot och möjligheterna till
ten
produktivitetsförbättringar Det är ämnet för de följande ka-
pitlen.
6 11-1129
hänt
Vad har
DEL
KAPITEL
bestämmer
Vad
produktiviteten
l detta kapitel redovisas översiktligt, som en inledning till den följan-
de analysen, olika faktorer som påverkar produktiviteten. Det rör sig
om produktionsfaktorernas kvalitet och utnyttjande. På längre sikt handlar det om vilka drivkrafter som finns för att löpande höja kvaliteten och öka effektiviteten i resursutnyttjandet. Vidare redovisas de olika hypoteser som framförts rörande orsakerna till de senaste decenniernas lägre produktivitetstillväxt. Syftet är att ge en tankeram för de följande kapitlen och belysa vilka frågeställningar som kommer att analyseras i denna del av betänkandet.
8.1 Produktivitetens bestämnings-
faktorer
Om produktivitet definieras produktionsresultat i förhål-
som
lande till resursinsats gäller, i allmänna termer, att produktivitetsnivån avgörs produktionsfaktorernas kvalitet och hur
av
effektivt de kan utnyttjas. I ett längre perspektiv är det centrahur drivkrafterna för förnyelse och förkovran ut och
ser
fungerar. l det följande redovisas först de olika faktorer
som påverkar produktiviteten för de givna produktionsresurserna. Därefter genomgång vad avgör resursutnyttjanges en av sorn det på kort och lång sikt, och vilka drivkrafter långsiktigt som är viktiga.
166 Vad bestämmer produktiviteten
l Produktionsfaktorernas kvalitet
Med arbetskraftens kvalitet människors hälsa, utbildmenas ning, arbetsmoral och förvärvsfrekvens. En faktor påversom
kar detta är arbetskraftens sammansättning. Tidigare, då
kroppsarbete dominerade, bör produktionen arbetstimme per ha påverkats vilken andel arbetskraften befann sig i av av som
de fysiskt mest produktiva åldrarna. Denna effekt torde dock minska, i takt med att den tekniska utvecklingen gör intellektuell kapacitet, erfarenhet och förmåga till problemlösning viktigare än kroppskrafter. I stället blir arbetskraftens kompetens och utbildningsnivå allt mer central. Ju bättre utbildning desto högre borde arbetskraftens produktivitet bli. Orsaken är att utbildning ökar förmågan till komplex problemlösning samt förmågan att hantera komplicerade maskiner och hjälpmedel.
Kulturella faktorer spelar självfallet viktig roll för arbets-
en
produktiviteten, Det handlar om svårgripbara faktorer, som oftast är omöjliga att kvantifiera kan mycket
men som ge konkreta resultat på så olika områden på kvinnors som synen
arbete, frånvaro, maskning och extraknäck. Kapitalets kvalitet kan förbättras modernisering och
genom
teknisk utveckling. Detta ökar totalproduktiviteten. Det ökar också arbetsproduktiviteten, då kapitalintensiteten ökar. En
snabb kapitaltillväxt och ökad automatisering gör det möjligt att producera mer på arbetstimme. Investeringarna fören kroppsligar också teknisk utveckling, vilket ökar totalfaktorproduktiviten.
En del nations totala kapitalstock utgörs infrastruk-
av en av tur, dvs kommunikationer såsom järnvägar, vägar, broar och telekommunikationssystem. En väl utbyggd infrastruktur underlättar flödet och tjänster och sänker därmed av varor transportkostnaderna. En god infrastruktur underlättar också
effektiv lagerhantering. Detta ökar produktiviteten
en mer såväl för arbetskraft för övrig kapitalstock. som
En snabb produktivitetsökning förutsätter således nyinuesteringar, moderniserar kapitalstocken. För detta krävs att
som
sparandet i samhället är högt eller att kapital importeras och
används till investeringar. Men en modernisering kapitals-
av
tocken kräver också hög takt vad gäller utrangering
en av gammalt kapital. Det är således inte bara kapitalstockens stor-
lek, utan också dess ålder, är väsentlig för produktiviteten.
som
Vad bestämmer produktiviteten 167
8.1.2 Efterfrågetryck och resursutnyttjande
Det är också viktigt hur produktionsfaktorerna utnyttjas. Detpåverkas arbetsmarknadsläget, efterfrågetrycket, möjlig-
ta av
heten att utnyttja stordriftsfördelar samt förskjutningar av
faktorpriserna.
Läget på arbetsmarknaden har två omedelbara effekter på
arbetsproduktiviteten.
I kärva tider med hög arbetslöshet, slås de minst produktiva 0
arbetsplatserna ut. Det höjer den genomsnittliga produktivii ekonomin. I goda tider med gott jobb och hög
teten om
efterfrågan på arbetskraft, dras arbetskraft som ger lägre produktionstillskott in i produktionen, varvid den genomsnittliga arbetsproduktivitetsnivån sjunker, allt annat lika.
Styrkan i denna effekt beror på rörligheten på arbetsmarkna- O den. Ju trögare arbetsmarknaden är, desto motverkas mer denna effekt Om företagen behåller arbetskraft av en annan
i konjunkturnedgång s.k labour boarding, minskar den
även
uppmätta arbetsproduktiviteten, då minskande produk-
en
tion slås ut på konstant arbetsstyrka.
en
Nettoeffekten är inte given. Den beror på underliggande faktorörligheten på arbetsmarknaden och sysselsättnings-
rer som graden. Samtidigt är svängningarna på arbetsmarknaden i sig
kortsiktiga och konjunkturella och deras effekter på produk-
tiviteten kan variera starkt över tiden. För långsiktig analys måste de rensas bort.
Under 1900-talet har den kapitalmängd krävts i indu-
som strin gradvis ökat. För att traditionell fabrik, t.ex i verken
stadsindustrin eller skogsindustrin, skall kunna konkurrera framgångsrikt, har krävts allt större kapitalinsatser. Ett lönutnyttjande detta dyra kapital kräver tillverkning i så
samt av långa serier möjligt. Ju kunnat utnyttja sådana som mer man
stordriftsfördelar, desto högre har produktiviteten blivit. Med flexibel produktionsteknik datorstyrda maskiner,
mer - ex. kan ställas med kort varsel kan dock betydelsen av som om stordriftsfördelarna minska i vissa sektorer.
En del kapitalet binds i lager. Ju effektiv lagerhåll-
av mer ningen mindre lager behövs för den löpande är som -
produktionen desto högre blir kapitalproduktiviteten. Ett
-
öka kapitalets produktivitet är att utnyttja real-
annat sätt att
kapitalet större del dygnet. Ju längre tid dyra maskiner
en av
och lokaler står oanvända, desto högre blir kapitalkostnaderna producerad enhet och desto lägre blir kapitalets produk-
per -
168 Vad bestämmer produktiviteten
tivitet. Enskift och hög sjukfrånvaro påverkar således kapitalproduktiviteten negativt. Utökad skiftgång, det
som gör möjligt att utnyttja kapitalet fler timmar, ökar däremot kapitalets
produktivitet. Låg frånvaro är, med också samma argument, en faktor hög kapitalproduktivitet. som ger
Innebörden det sagda är att det samlade efterfrâgetrycket
av
spelar betydelsefull roll för produktiviteten. Det gäller på
en
kort sikt när konjunkturerna förändras och på lång sikt. På
- kort sikt beror effekterna på vad arbetssom ovan sagts om
Den har formalise- marknaden. På längre sikt är relationen tydligt positiv Stark rats i den s. Ver- efterfrågan driver fram nyinvesteringar och utbyggnad ka-
doorns lag, av som säger paciteten. Efter hand brukar detta medföra ökad kapitalintenatt snabb produktionstillväxt också sitet och därmed ökad produktivitet.
för med sig snabb Slutligen bör detta i sammanhang påpekas, att utvecklingen
produktivitetstillav de relativa kostnaderna för utnyttjande olika produkväxt. av tionsfaktorer påverkar hur produktiviteten utvecklas för var och dem. Om lönekostnaderna stiger i förhållande till kapien
talkostnaderna, brukar detta medföra att arbetskraft
ersätts med kapital. Det ökar kapitalintensiteten och höjer arbetspro-
duktiviteten. Om kapitalkostnaderna stiger, relativt sett,
tvingas en snabbare kapitalrationalisering fram, vilket ökar
kapitalets produktivitet. Om energipriserna kommer stiger,
hushållningen med energi att förbättras, Effekterna på
osv.
totalproduktiviteten dessa relativa förskjutningar kan
av inte avgöras på förhand.
8.1.3 Drivkrafter bakom
omvandling och
tillväxt
De redovisade faktorerna påverkar kvaliteten och ovan som utnyttjandet produktionsresurserna påverkas i sin av tur av andra faktorer. Dessa rör hur fördelas på olika resurserna användningsområden och hur de förändras över tiden. Produk-
tionsresursernas kvalitet och utnyttjande är ju inte något som är statiskt och givet, gång för alla, något kan en utan som
påverkas mänsklig aktivitet. På lång sikt detta
genom är mer väsentligt än hur dagens uppsättning produktionsresurser av ser ut.
Allokeringseffektivitet
För att arbete och kapital skall kunna hög produktivitet,
ge måste resurserna sättas in där de ger störst utbyte. Detta
kräver att ekonomin fungerar väl; att de fattar beslut
som om
Vad bestämmer produktiviteten 169
användningen har rätt information och fattar av resurserna
rätt beslut; att arbetsorganisationen placerar varje anställd per-
plats där hon kan utveckla hela sin potential; samt
son på en
det existerar belöningssystem drivkrafter att att ett som ger
arbeta och investera produktivt och att flytta resurserna dit
avkastningen är störst.
Detta förutsätter i sin tur att marknaderna fungerar smidigt, prissystemet sänder ut rätt signaler, att skatte- och bidrags-
att
belönar den arbetar och investerar på ett produksystemet som
tivt sätt, utbildar sig för produktiva ändamål, ökar sin kompe-
Det innebär också att det inte bör löna sig tens, tar ansvar, etc.
för företag att skatteplanera än investera, att det inte
snarare
bör lönsamt att söka monopolställning snarare än att
vara mer
produktutveckla, att det inte skall lockande för den
vara mer 2Se Schumpeter enskilde att svartjobba än att arbeta och utbilda sig, etc. Dessa The Theory of Economic Develop- krav hänger med vad tidigare kallats allokeringssamman som
ment 1911. En effektivitet; dvs rätt saker produceras. I detta perspektiv
att svensk efterföljare med effektiv allokering att resurserna sätts in på är Erik Dahmén, menas en
doktorsavhand- rätt ställe. vars
ling Svensk indu- Detta sistnämnda, helt avgörande kriterium låter sig emel-
striell företagarverklertid bara med svårighet inordnas traditionell produksamhet, IUl 1950, i en
exempel på tionsfunktionsanalys. För att förstå de yttersta drivkrafterna är ett
tillväxt- och om- bakom produktivitetsutvecklingen och de faktorer disku-
som vandlingsanalys i den
terats i detta avsnitt, måste perspektivet breddas och hela
schumpeteriansk
anda. dynamiska omvandlingsprocessen i ekonomi behandlas. En
en
sådan analys måste inkludera institutionella ramar, omvand- 3 Se Rosenberg och
Birdzell Västvärl- ling och konkurrens, belöningssystem, arbetsmiljö och psyko-
dens väg till väl- detta för sociala faktorer. Med ett brett begrepp kallar vi stånd, SNS 1991,
North och drivkrafter för produktivitet.
samt
Thomas The Rise Drivkrafter i denna mening är särskilt viktiga, det vi är
om of the Western dess
intresserade inte primärt är produktivitetens nivå, utan
World, Cambridge av
tillväxt över tiden och hur denna förhåller sig till produktivi-
University Press
1973. Deras tes är tetsutvecklingen i andra länder.
att privat ägande-
rätt och möjlighet
till konkurrens var
de centrala faktorer Ansatser för analysen av drivkrafter
som gjorde den in- Det finns lång ekonomisk tradition, behandlar sådana dustriella revolutio- en som
möjlig. frågor. En tankefåra förknippas med Joseph Schumpeters teori-
nen
entreprenörens betydelse; hur kreativ förstörelse
4 Se Porter The er om om-
Competitive vandlar och slår ut äldre verksamheter för att ersätta dem med
Advantage of Na-
nya betonar ägande- och kontraktsförhållandenas
tions, Free Press En annan
vikt för att skapa incitament för långsiktig utveckling och 1990, och Sölvell,
Zander och Porter produktivitet
Advantage Swe- En ansats är Michael Porters försök att knyta samman den, Norstedts annan
1991. nationalekonomi och företagsekonomi. I den analysen ligger
170 Vad bestämmer produktiviteten
betoningen på samspelet mellan konkurrens och omvandlingstryck. Olika hinder och trösklar kan positiv effekt, när företagen söker vägar att övervinna dem under förutsättning
att de har frihet att söka lösningar och belöningssystemet nya den ökar produktiviteten. Det nationella företagynnar som garklimatet framstår med detta synsätt centralt för möjligsom
heterna att löpande höja produktiviteten. Det viktiga i samtliga dessa ansatser är viss faktorupp-
att en sättning inte bara är något finns och måste accepteras; som
produktionsfaktorer och komparativa fördelar är något
som
skapas. Ökad produktivitet och konkurrensfördelar kommer
av högkvalitativa institutioner skapar specialiserade faktorer som
med särskilda, konkurrenskraftiga egenskaper och sedan löpande uppgraderar dem. Med detta synsätt blir det viktigaste inte att göra det bästa möjliga de givna produktionsfakto-
av rerna utan att målmedvetet arbeta för att förädla snarare
dem; att löpande höja arbetskraftens kompetens, driva på den tekniska utvecklingen, utveckla spetskompetens på viktiga
områden och löpande pressa kapitalkostnaderna.
Delegationen finner detta rimligt. Man bör vid analysen
av
produktivitetsfrågor fokusera på de grundläggande faktorer rör ekonomins funktionssätt, än på kortsiktiga
som snarare
ingrepp. Dynamiska aspekter innovationsförrnåga och
som om-
vandlingstryck är viktigare än statisk analys av givna tillgångar. Det är således drivkrafterna för omvandling bör stå i
som
centrum när konkurrensfördelar och långsiktig produktivitets-
tillväxt skall analyseras.
8.2 Hypoteser om produktivitets-
stagnationen
En omfattande internationell debatt har förts nedgången
om av produktivitetstillväxten. En rad hypoteser har framförts om orsakerna.
Debatten dominerades till början relativt kortsiktiga
en av
förklaringar. Man observerade att produktivitetsnedgången kom i samband med olje-, livsmedels- och råvaruprischockerna
5 Den McCrac- under l970-talet. Dessa ledde såväl till allvarliga kostnadskri-
s.
ken-rapporten fäste till betydande efterfrågebortfall. Effekten blev
ser som sjunstor betydelse vid
kande kapacitetsutnyttjande, utslagning kapital och låg in-
denna typ exter- av av
chocker; T0- vesteringsnivå och därmed ett fall i produktiviteten
na wards Full Emplo- Vissa bedömare har i stället anlagt långt historiskt ett peryment and Price spektiv. De hävdar att det inte är 1970- och 80-talen är Stability, OECD som 1977. särskilt dåliga, utan 1950- och 60-talen är unikt bra. Det som
Vad bestämmer produktiviteten 171
behöver förklaras således inte tillbakagången under som är
l970-talet, den snabba uppgången under de första utan snarare
Exempel på denna efterkrigsdecenniernaf
är Abra- Det enligt detta synsätt, gjorde tillväxten så snabb
ansats som, movitz Rapid den samtidiga förekomsten under 1950- och 60-talen var av ett Growth Potential
antal tillväxtbefrämjande faktorer efter det andra världskrigets
and its Realization The Experience of slut. Bland dessa brukar nämnas att krigets förstörelse skapade
Capitalist Economi- dels form och åter-
ett starkt efterfrågetryck, i av investerings-
es in the Post-War
uppbyggnadsbehov, dels i form uppdämda konsumtionsbe-
Period, Internatio- av
nal Economic Asso- hov. USAs dominans stabila växelkurser under flera år, gav
ciation 1977. underlättade handelsutbytet. USAs tekniska
vilket i sin tur
överlägsenhet andra länder möjlighet till snabb tillväxt
gav
imitation USA understödde via Marshallhjälpen.
genom - som
Handelsliberaliseringen i form avregleringar och sänkta
- av
tullar vidgade marknaderna och skärpte konkurrensen.
- Dessa och del andra faktorer automatisk, stark en gav en
efterfrågetillväxt, samtidigt de möjligheter till kraftiga
som gav
produktivitetsförbättringar. Dessa klingar efter hand natur-
ligen och med Västeuropa och Japan byggs efter ut, i att upp
kriget, hämtar in USAs försprång, dollarn börjar vackla, han-
delsliberaliseringen blir genomförd och arbetskraften flyttar
från industri till tjänstesektor. Enligt denna förklaring skulle vi alltså i botten på produktivitetsproblemet historisk utvecklingsfas naturligt
se en
över i som ur produktivitetstillväxtsynpunkt är mer
en annan,
normal än den tidigare.
Denna avmattning produktivitetstillväxten har, menar
av
några, förstärkts att västekonomierna under 1970-talet kom av
fungera allt sämre.7 Ekonomierna blev trögare, anpassnings-
7 En exponent för att
detta synsätt är långsammare och effektiviteten i resursallokering-
processerna Assar Lindbeck, brukar framhållas detta sämre. De faktorer som i sammanen som drivit tesen att
hang bl.a högre inflation på grund snabbare lönekost-
väststaterna drab- är av
bats åderför- nadsstegringar och större budgetunderskott. Det har medfört
av kalkning på grund förkortats
att priserna fluktuerar mer, planeringshorisonterna
av för stor offentlig
och investeringarna stagnerat. Stigande marginalskatter och
sektor, för höga
skatter och för högre inflation medförde att de reala effekterna skattesysteav många regleringar. snedvridande. Några framhåller i detta met blev alltmer sam- Se Lindbeck The manhang den offentliga sektorns tillväxt faktor bakom Recent Slowdown som en
of Productivity höjd skattekvot och förändrade incitament.
Growth, Economic rad studier med företagsekono- Under senare år har en mer Journal, mars 1983, hur
misk inriktning koncentrerat sig på frågor om företagen
där han söker värde-
denna förklaring leds. De hypoteser diskuteras är bl.a att företagen har varit
ra som tillsammans med de arbetsorganisationen till den för långsamma att anpassa nya övriga ovan nämntekniken och de krav dagens välutbildade arbetskraft da. nya som
ställer. Till detta kan läggas hypoteser att företagsledning-
om
172 Vad bestämmer produktiviteten
arna i den anglosaxiska världen blivit allt kortsiktiga, i
mer
meningen att de inte tillräckligt satsar på långsiktig tillväxt
3 diskussion allt för mycket på kortsiktiga vinster
För en utan
om företagsledning-
ens ansvar för pro-
duktivitetsstagna-
Den svenska debatten
tionen i ameri-
kanskt näringsliv, se Debatten i Sverige har i stort avspeglat den i andra länder, med Dertouzos
samma typ av argument och hypoteser. Den tidigare forskning-
m.fl Made in
America, MIT en om produktivitet betonade starkt kapitalbildningens bety-
Press 1989. delse. När diskussionen produktivitetsstagnationen kom om 9 Se Faxén, Odhner igång, förekom såväl den ekonomisk-historiska de ansatsen om och Spånt Löneutklingande tillväxtfaktorerna hypotesen de akuta bildningen i 90-ta- som om
lets samhällsekono- chockernas betydelse.
mi, Rabén Sjö- Debatten den svenska produktivitetsutvecklingen
om svaga gren l988, som lyfunder 1980-talet har framför allt rört två problemkomplex. Det ter fram efterfråge-
trycket den första är efterfrågetryckets betydelse Det andra rör ekono-
som avgörande skillnaden funktionssätt. Där har bl.a effekterna de devalvemins av stora jämfört med 1950-
ringarna lyfts fram debattörer, menat att dessa minskat
och 60-talen. av som
omvandlingstrycket och låst in i sektorer med sämre O Se Erixon resurser t.ex
Den tredje tillväxtpotential. De frågor som varit särskilt framträdande
vägen
inlåsning eller för- under år, har rört offentlig sektor, skattekvot, reglering-
- senare nyelse, Ekono-
ar och transfereringar [såsom sjukförsäkringenl På tid
misk Debatt 389, senare
och OhlssonVinell har också frågan arbetsorganisationens betydelse blivit allt
om
Tillväxtens driv- uppmärksammad.
mer krafter, Industri-
förbundets förlag
1987.
Se SNS 8.3
Analysens uppläggning
t.ex. konjunkturrådsrap-
port 1986 och Assar En analys av Sveriges produktivitetsproblem måste göra bruk Lindbeck The
Swedish såväl av den nationalekonomiska produktionsfunktionsanaly-
Experien-
ce, Seminar Paper sens stringenta matematiska metoder som den dynaav mer 482, Institute for ln-
miska och breda ansats Schumpeter mfl förespråkar.
som ternational Econo- Tankeramen blir i denna mening eklektisk. Det är oundvikmic Studies 1990.
ligt, när det gäller ett så omfattande område produktivitet. Z Se ex. LO-eko- som
skrift Eftersom det visat sig omöjligt att på ett tillfredsställande sätt nomernas Heja blågult Om förklara produktivitetsstagnationen för fast, inom ramen en produktivitet och
hård teoretisk ram, har också internationellt måst
tillväxt i Sverige, man
LO 1991. lägga pussel med olika ansatser och metoder. Pluralism har
3 J I relativt därmed under år kommit att känneteckna forskningen
en senare färsk översikt sum- produktivitet. om merade Stanley
Detta är också vad karakteriserat produktivitetsdelega-
Fischer sina intryck som
efter tionens arbete. Vi har använt olika underlag från skilda en konferens i oss av
ämnet med att säga discipliner, använder olika metoder. Som framgått
som anser Ekonomerna har
delegationen att det centrala är hur drivkrafterna för produkti-
ännu inte lyckats
specificera de rela- vitet utvecklats över tiden och hur detta påverkat allokerings-
Vad bestämmer produktiviteten 173
effektiviteten och produktionsfaktorernas kvalitet. För detta
tiva bidragen från
de tänkbara fakto- krävs analytisk stomme av hård produktionsfunktions-
en rerna bakom pro- utanför denna då så metodik, också beredvillighet att duktivitetsstagna- men
krävs, då det gäller arbetsorganisationens och skattesyste-
tionen. Fischer ex.
Symposium on the effekter på produktivitetsutvecklingen.
mets Slowdown in Pro- för del III detta
Det är detta är utgångspunkten av
Growth, som ductivity
betänkande. Att granska de skilda förklaringsfaktorema, att
Journal of Economic
Perspectives 188. och möjligt rangordna dem är uppgiften för de
värdera dem om
följande kapitlen.
behandlar produktionsfaktorerna arbete och
Kapitel 9-10 Kapitel 9 analyserar arbetskraftens kvalitet, arbetskapital. marknadens funktionssätt, och betydelsen väl fungeran-
av en
de arbetsorganisation i de enskilda företagen, medan kapitel 10 behandlar investeringar och kapitalbildning. Kapitel 11 analy-
den svenska branschstrukturen, överflyttningselfekternas
serar
roll, teknikspridning och devalveringspolitik. Kapitel 12 rör
effektiviteten i resursallokeringen, däribland konkurrensens
och regleringarnas betydelse.
KAPITEL
Arbetskraft och arbetsmarknad
l detta kapifel analyseras effekterna på produktivitetsutvecklingen
i Sverige av humankapitalets kvalitet och utveckling. Med detta menas människors utbildning, motivation, sysselsättning och frånvaro; vidare arbetskraftens rörlighet samt arbetsmarknadens funk-
tionssätt. Betydelsen av organisationen arbetet på den enskil-
av da arbetsplatsen diskuteras. Särskild vikt läggs vid drivkrafterna för ansvarstagande, förkovran och förnyelse.
9.1 Drivkrafter och
produktivitet
Av produktionsfaktorerna är arbetskraften humankapita-
-
let den avgörande. Människors påhittighet, deras förmåga
-
att lära, deras motivation och förmåga hantera förändringar
att avgör den ekonomiska utvecklingen och gör det möjligt att
övervinna begränsningar vad gäller tillgång till naturtillgångar
och kapital. Den ekonomiska historien visar många exempel på
det. Dagens framgångshistoria Japan Där har
- - är ett. pro-
duktiviteten mångdubblats under efterkrigstiden, lan-
trots att
det inte har några naturtillgångar tala och
egna att om trots att
en stor del av kapitalstocken sönderslagen efter världskri-
var gets förödelse. Arbetskraftens påverkan på produktiviteten sker på två sätt. För det första via arbetskraftens sammansättning, hälsa och
utbildning. Dessa faktorer avgör arbetskraftens kvalitet; vilken potential humankapitalet har. För det andra påverkas produk-
tiviteten hur denna potential utnyttjas. Detta av avgörs i sin
tur bl.a arbetsmarknadens funktionssätt, dvs i vilken
av ut-
sträckning systemet fungerar så uppnår balans mellan
att man individens och arbetets krav. Lika viktigt är hur företaresurser
gens interna arbetsmarknad fungerar. Varje anställd borde
Arbetskraft och arbetsmarknad 175
utvecklingsplan och kontinuerlig utbildha en personlig genom möjlighet utveckla sin potential. En annan viktig
ning att omständighet den ekonomiska utvecklingen på makronivå; rör
och arbetslöshet påverkar via ett antal mekanissysselsättning utnyttjandet arbetskraften.
mer av
I detta kapitel analyseras hur dessa faktorer utvecklats över
tiden. Centralt vilka drivkrafter människor haft att höja är kvaliteten arbetsinsatser, dvs att utbilda sig, förkovra på sina sig till ändrade omvärldsbetingelser, hitta på nya sig, anpassa
och produkter kort göra rätt saker och metoder sagt att
arbeta Frågan dessa drivkrafter förändrats på
produktivt. är om
sådant det kan förklara nedgången den svenska ett sätt att av
produktivitetstillväxten under 1970- och 80-talen.
9.2 Arbetskraftens sammansättning
Med arbetsproduktivitet vanligen produktion per tim-
menas
Den påverkas arbetskraftens sammansättning, hur stor
me. av del den arbetsföra befolkningen befinner sig i arbetsav som söker och hur del arbetskraf-
kraften dvs aktivt arbete stor av
faktiskt har sysselsättning samt i vilken grad arbets-
ten som
kraften produktionen frånvaro, arbetstider m.m.].
utnyttjas i arbetskraftens sammansättning förändras kan därför När produktionen timme också förändras utan att varje persons per arbetsinsats eller resultat förändrats. I den meningen har också
arbetsproduktivitetsmåttet brister.
Sverige har under relativt lång tid haft högre andel den en av arbetsföra befolkningen i arbetskraften än i andra länder.
Tabell 9.1 Andel sysselsatta på arbetsmarknaden 1989 Procent
Land 16-64 ár 55-64 år Män Kvinnor Män Kvinnor
| Finland | 81,0 | 73,5 | 44,4 | 40,0 |
| Frankrike | 76,8 | 57,6 | 46,9 | 31,4 |
| Nederländerna | 79,7 | 51,1 | 46,0 | 16,5 |
| Norge | 87,6 | 72,9 | 74,0 | 53,3 |
| Spanien | 81,1 | 41,3 | 62,7 | 19,7 |
| Storbritannien | 86,3 | 66,0 | 65,7 | 37,3 |
| Sverige | 88,7 | 83,2 | 74,8 | 64,3 |
| USA | 87,8 | 69.4 | 66,6 | 44,7 |
| Västtyskland | 83,0 | 54,5 | 63,1 | 26.3 |
Källa OECD 1989
176 Arbetskraft och arbetsmarknad
Förvärvsfrekvensen har under efterkrigstiden till högre
stigit nivåer än i något annat västland, tabell 9.1. Orsaken se är framför allt att fler kvinnor sedan 1960-talet sökt sig ut på den öppna arbetsmarknaden. En icke oväsentlig faktor har annan
varit en aktiv politik för att stimulera handikappade
att engagera sig på arbetsmarknaden i eller form. en annan Ibland har antagits, ökad andel kvinnor och ungdomar att en i arbetskraften medför negativa effekter på arbetsproduktivite-
ten. Hypotesen är dock svår att testa, bl.a eftersom könsfördel-
ningen skiljer sig åt mellan branscher, varför riskerar
man att
dubbelräkna eller fånga effekterna branschstruktur
upp av snarare än kön.
Ett argument varför hög kvinnlig förvärsvfrekvens skulle
påverka produktiviteten negativt kvinnor
är att pga dubbelar-
bete och fortsatt för barn] har högre frånvaro
ansvar än män.
Ett annat argument anförts kvinnor ofta har lägre
som är att löner, vilket avspegla lägre marginalproduktivitet. Det anses finns emellertid andra faktorer än marginalproduktivitet som
styr relativlönerna, däribland könsdiskriminering. En rad
un-
dersökningar av den svenska arbetsmarknaden hävdar bara
att en mindre del löneskillnaderna mellan och kvinnor av män
beror på sådana faktorer kan ha anknytning till
som antas
För en översikt marginalproduktivitet, såsom utbildningsnivå och frånvaro
över debatten, se Jo- Det går därför verifiera
inte att hypotesen att könsfördelning-
nung och Persson en på den svenska arbetsmarknaden skulle påverka produktio- Kvinnors roll i ekonomin, bilaga 23 nen per arbetad timme.
till långtidsutred- Det också
är svårt att belägga att den omfattande invandring
ningen 1990. skett sedan 1960-talet skulle påverkat produktiviteten som åt
något bestämt håll. 1960-talets arbetskraftsinvandring före-
av trädesvis män kan ha haft positiva effekter. Det yngre senaste
årtiondets våg flyktingar utan språkkunskaper kan möjligen
av ha haft negativa effekter. Det beror dock så fall i snarare på att den svenska arbetsmarknaden haft svårt assimilera dem att än
på flyktingarna själva; de har ofta hög formell utbildnings-
en nivå. Det går heller inte att hävda att detta skulle vara en
faktor bakom relativ svensk eftersläpning; andra län-
en även
der har haft stor invandring under 1980-talet.
Sysselsättningen
Det är sannolikt att hög sysselsättningsandel medför
en att
personer med lägre produktivitet än genomsnittet både kom-
mer in på arbetsmarknaden och håller sig kvar där. Sveriges
ambitiösa och framgångsrika arbetsmarknadspolitik för arbetshandikappade kan leda till sänkning produktivitetsök-
en av
Arbetskraft och arbetsmarknad 177
ningstakten. Detta innebär inte någon kritik handikappoliti-
av ken, visar endast på det inte går att okritiskt använda utan att
arbetsproduktion timme ett mål för den ekonomiska
per som
politiken.
Till detta kommer att arbetslösheten hållits på en internatio-
nellt mycket låg nivå. Sammantaget betyder detta att
sett
sysselsättningens andel befolkningen är högre i Sverige än i
av något annat industriland. 1 Sverige hade år 1988 81 procent av
befolkningen i åldern 15-64 år arbete, att jämföra med 65
i de viktigaste 14 konkurrentländerna Differensen 2 LO-ekonomerna procent Heja blågult Om har ökat sedan mitten 1970-talet. av produktivitet och och andra länder
Sysselsättningsskillnaden mellan Sverige är
tillväxt i Sverige,
betydande. Om Sverige hade samma sysselsättning som ge-
LO l99l. nomsnittet för övriga industriländer, skulle femtedel en av dem har arbete i vårt land utan arbete, antingen som vara arbetslöshet eller att befinna sig utanför arbetsgenom genom marknaden. Det 800.000 Omvänt skulmotsvarar ca personer.
antalet sysselsatta i de andra länderna vara 25 procent högre
de hade sysselsättningsandel som i Sverige
3 En del av denna om samma skillnad kan bero på Det innebär i Sverige arbetar många, som i ett kärvare att konjunkturella skill- arbete. Det förefaller
sysselsättningsklimat skulle svårt att
nader i arbetslösherimligt dessas tillskott till produktionen är mindre än det ten, eftersom ar- att betsmarknaden i kommer från dem med stabilare position på arbetssom en Sverige vid tidpunk- skulle antaglimarknaden. Produktionen timme i Sverige per ten för jämförelsen
högre inte sysselsättningen här vore så mycket
[1990] var överhet- gen vara om
tad. Konjunkturlä- högre än i de övriga länderna i undersökningen
gets betydelse för produktiviteten behandlas i det sista avsnittet i kapitlet.
4 Observera dock,
detta inte behö- 9.3 Utbildning
att ver innebära att den
Arbetskraftens kvalitet och potential påverkas dess utbild-
totala produktionen av skulle bli större; läg- ningsnivå. Utbildning höjer kompetensen att sköta avancerade re arbetsproduktivi- komplimaskiner, kommunicera på främmande språk och lösa tet kan kompensecerade problem. l-lur utbildningen utvecklats är därför ett cenras av fler sysselsat-
ta. tralt ämne i den internationella debatt undersökt produk-
som
tivitetsstagnationen.
Det finns två huvudinriktningar i forskningen om utbild-
funktion. Den utbildningen filter eller ningens ena ser som
sorteringsmekanism. Genom utbildning sållas de individer fram är mest lämpade för vissa befattningar. Här är det
som
väsentliga således i vilken utsträckning utbildningssystemet
del arbetsmarknaden -lyckas placera rätt person på som en av rätt plats. Den andra betonar i stället att utbildningen i synen
sig ökar individens produktivitet att öka värdet av
genom
178 Arbetskraft och arbetsmarknad
hennes humankapital. Med denna ansats kan också beräk-
man
värdet utbildning att hur individernas ersätt-
na av genom se
ning förändras då deras utbildningsnivå höjs; lönehöjningar betraktas då avkastning på investeringar i humankapital.
som
9.3.1 Utbildningens effekter på produktiviteten
Utbildningssystemet har haft stor betydelse för produktivitets-
utvecklingen. I många av de growth-accounting-studier som
genomförts hänförs den oförklarade restposten [se kapitel till effekter utbildning. I andra studier har sökt hitta
av man mer direkta empiriska kopplingar. I de studier delegatioen av
låtit genomföra undersöks sambandet mellan de kunska-
nen förvärvats i skolan å sidan och produktivitet å den per som ena 5 Bishop Produkti- andra i ett antal industriländens Undersökningen hävdar att vitet och kunskaper det finns kvantifierbart sådant samband; författaren vågar ett från utbildning i sig t.0.m på att dra slutsatser hur stor andel produkom av expertrapport
tionsstagnationen i USA beror på försämrad utbildning.
som
För Sverige har inga sådana studier gjorts. Samtidigt framhåller många i allmänna ordalag utbildningens betydelse för till-
växt och välstånd. Införandet den allmänna folkskolan år av
1842 pekas ofta ut viktig faktor bakom den svenska
som en snabba tillväxten några decennier Genom reformen senare.
fick Sverige, trots sin relativa fattigdom, tidigare än många
6 Sandberg The andra länder litterat arbetsstyrkaf
en Case of the Impove- Under de 150 år gått sedan dess har
som utbildningsnivån
rished Sophisticate
stigit kraftigt. Arbetskraften är långt bättre utbildad än någon-
Human Capital and Swedish Economic sin förut. Under de senaste 30 åren har framför allt gymnasiet Growth before och den högre utbildningen byggts Det borde, den ut. enligt World War I, Jour-
konventionella visdomen, ha bidragit till stigande produkti-
nal of Economic en History 379. vitet.
Det är dock inte bara utbildningens omfång och nivå
som är
viktiga, utan även dess inriktning och kvalitet. I allt
en mer
integrerad värld är dessutom utbildningssystemets inriktning och kvalitet i förhållande till konkurrentländernas stor bety-
av delse.
Dessa omständigheter gör det svårt att göra kvantitativa test
sambandet mellan utbildning och prduktivitet. Det är inte
av
förvånande att försök att med enkel regressionsanalys förklara produktivitetsstagnationen på makronivå med förändringar
av
utbildningens omfattning och längd har misslyckats någ-
att ge
ra signifikanta resultat. SCB har, då de använt denna metod, dragit slutsatsen att den formella utbildningsnivån är ett
Arbetskraft och arbetsmarknad 179
trubbigt instrument för analys utbildningens betydelse
av
7 Utbildning för produktiviteten.7
SCB och produktivitet. Delegationen har därför låtit utföra ett antal studier som
En studie av svensk utbildningens effekter på
ställer mer specifika frågor om pro-
industri under de decennier- duktiviteten. senaste
na, i serien Infor- Är utbildningen i Sverige tillräckligt omfattande jämfört med
0 mation om arbetsutbildningen i andra länder marknaden, Finns de utbildade på rätt ställe 19912. 0
Hur är utbildningens kvalitet 0
9.3.2 Utbildningens omfattning
formella utbildningsnivån har höjts kraftigt under de se-
Den
30 åren. Den nioåriga grundskolan infördes successivt
naste 1960-talet. Mellan 1960 och 1986 ökade den andel under av
arbetskraften hade minst treårigt gymnasium från 6 prosom till 31 I dag går över 90 procent av varje årsgrupp cent procent. drygt 60 1965.8
i gymnasiet, att jämföra med procent
3 Såvitt inte annat
härrör alla till den högre postgymnasiala utbildningen
anges, Antagningen uppgifter i detta av- 1960-talet och nådde sin kulmen i ökade explosionsartat under snitt från Ingemar
decenniet. Efter kraftig nedgång i början 1970-
Fägerlind Utbild- slutet av en av
ningsstandarden i tillströmningen under delen 1970talet, ökade igen senare av Sverige 1970-1990 till nivå i slutet talet, har ännu inte nått upp samma som och produktivitets- men dag går 31 varje årsgrupp vidare till utvecklingen, i 1960-talet. I procent av ex- av
utbildning, jämföra med 13 procent 1965.
pertrapport postgymnasial att
relativt väl med den allmänna ut- Detta överensstämmer
OECD. Sverige har 9 års obligatorisk utbild-
vecklingen inom
det de flesta andra länder har; det ning, vilket är samma som
USA med 12 år. l de flesta OECD-länderstora undantaget är
tonåringarna i sekundärskola går omkring 90 procent av na
eller den obligatoriska skolan har
antingen frivilligt genom att
Vad postgymnasial utbildning ligger Sverige i
förlängts. gäller med de flesta andra OECD-länder. Ungefär tredjämnhöjd en får högskoleutbildning. Sverige har jedel av 20-24 åringarna andel äldre över 25 år] i den högre utbildningen
dock en större
andra OECD-länder. USA och Canada skiljer sig från övriga än OECD-länder andelen får högre utbildning genom att som
ungefär dubbelt så högt övriga länders.
ligger som
Utbildningens mängd bestäms emellertid inte enbart av an-
och den andel årsgrupperna deltar. Den bestäms tal år av som
hur skoldagar eleverna har på ett år. Här är också av många
skillnaderna mycket En grundskoleelev i Sverige går i
stora.
180 dagar år, vilket placerar i botten till-
skolan bara per oss
med USA och Belgien. Siffran kan jämföras med
sammans
180 Arbetskraft och arbetsmarknad
Japan; den japanska eleven går i skolan 243 dagar året, om
vilket betyder att hon får tredjedel undervisning än den
en mer svenska får på ett år Dessutom läser hon tre gånger så mycket
läxor den svenska eleven 6 timmar i veckan jämfört med
som
9 Det finns dock tec- 219 De facto är således den svenska grundutbildningen
numera ken på att omfatt- mindre omfattande än i många andra länder. ningen av hemarbetet i den svenska skolan ökat de allra
| senaste åren. Tabell 9.2 | ||||
| Andel av arbetskraften med mindre än gymnasium 1987 | ||||
| Sverige | Västtyskland Storbritannien USA | Japan | ||
| 44,1 | 22,5 | 56,2 | 16,4 | 29,2 |
| Andel av arbetskraften med högskoleexamen 1987 procent | ||||
| Sverige | Västtyskland Storbritannien USA | USA | ||
| 11 | 6.3 | 17,0 | 23,4 | 14,5 |
Källa Långt kvartill kunskapssamhälletSIND19912
Vidare har höjningen den formella utbildningsstandarden
av
gått snabbare i flera andra länder. Det har länge funnits
en myt
att Sveriges konkurrensfördelar ligger i väl utbildad en av en
arbetskraft. Det är inte längre så. Flera konkurrenter har hun-
nit ifatt och förbi. Tabell 9.2 visar att den andel arbetskrafav
ten som har lägre utbildning än gymnasium fortfarande är så hög som 44 procent i Sverige. Det är dubbelt så mycket i
som
Västtyskland och nästan tre gånger så mycket i USA. Inte som
heller när det gäller den andel har högskoleexamen ligger
som
Sverige påtagligt väl framme. Sverige har visserligen fler högskoleutbildade än Västtyskland, betydligt färre de
men än
övriga länderna i urvalet. Det tyder på att den svenska utbild-
ningsstandarden har brister såväl vad gäller bredd topp. som
° Det dock tvek- 9.3.3 Var finns de utbildade
är
samt om den siffran
helt internatio- En sak är utbildningens omfattning. En hur
är annan är männi-
nellt jämförbar. I skor med olika utbildning fördelar
sig på olika branscher och
gruppen ingår t.ex sektorer. Sverige
skiljer sig härvidlag från många andra länder.
sjuksköterskor, som
i andra länder inte Hela 71 procent de högskoleutbildade är offentliganställda.
av
alltid definieras som Det är högre siffra för något OECD-land.
en än annat Den högutbildade. Se
näst största arbetsgivaren är den privata tjänstesektorn. Något
Ohlsson Kun-
skapsbildning för under 50 procent dem med traditionell akademisk utbildav
strukturell förnyel- ning återfinns inom den sektorn. privata De examina som se, bilaga 13 till utbildar för den privata sektorn har efterhand ökat andel. I Långtidsutred- sin
ningen 1990. den privata sektorn är dock förekomsten högutbildade lägre av
Arbetskraft och arbetsmarknad 181
jämförbara länder. Få universitetsutbildade finns i den
än i
konkurrensutsatta sektorn. Den andel arbetskraften av som
har högskoleutbildning är bara hälften så stor i industrin som i ekonomin helhet. Andelen är lägre i Sverige än i jämförba-
som
länder. ra
Anmärkningsvärt tillverkningsindustrin, som är lan-
är att
särklass arbetsgivare än dubbelt så stor som dets i största - mer
den därnäst näringsgrenen, hälso- och sjukvården
största -
sysselsätter så högutbildade. Trots att tillverkningsindustrin under 1980-talet graderat produktsortimentet och höjt
upp kvalitet, har inte på långa vägar höjt de
produktionens man
anställdas formella kunskapsnivå i motsvarande mån.
låga utbildningsnivån inom industrin innebär Den relativt
kunskaperna i basämnen svenska, engelska och mate-
att som delar de anställda där. Det är dock matik är svaga hos stora av
inte självklart vad detta haft för påverkan på produktiviteten
sidan hävda de bristande kunskaperna Man kan å ena att
detta eftersom introduk-
hämmat produktivitetsutvecklingen; produktionsteknik ställer högre krav på arbets-
tionen av ny kraften tidigare. Att kunna läsa instruktioner, förstå ritän
maskiner och våga ta större eget ansvar ningar, programmera konsekvenser har förstärkts blir allt viktigare. Dessa negativa
snedfördelad och främst går till
att personalutbildningen är
av
redan har god formell kompetens i botten. Å andra
dem som en
sidan många arbeten inom industrin fortfarande monotona är hög formell kunskapsnivå; SIND har och kräver inte någon
hävdat andelen sådana arbeten t.o.m ökat under senare att
skulle, krasst uttryckt, innebära att hög formell
Långt tid. Detta en SIND kunskaps- människor överkvalificerade för del kvar till utbildningsnivå gör en samhället, 19912. försvårar rekrytering och höjer
industrijobb vilket i sin tur
Innebörden är att polari- kostnaderna. det skett en
sering inom indu-
strin; å ena sidan
har kraven på
högkvalificerad ar-
Brister i industrin
betskraft skärpts,
samtidigt som anta-
Det sistnämnda är dock inte, menar delegationen, något pro-
let lågkvalificerade
duktivitetsproblem härstammar från utbildningen. Det
arbeten ökat. Det som
gäller inte minst i de hänger ihop med arbetsorganisationens svårigheter att
snarare s.k framtids- och till fulla tillgodogöra sig människornas kompetens potentibranscherna, t.ex
al; fråga vi återkommer till i detta kapitel. På
elektronikindustrin, en som senare
där använder längre sikt kan med viss säkerhet hävda att kompetensman man såväl högkvalificera-
kraven kommer att höjas. Mot den bakgrunden är det delega-
de tekniker som tionens slutsats utbildningsnivån i industrin visar brister i okvalificerade mon- att
teringsarbetare. förhållande till de framtida kraven, såväl vad gäller bredd som
Vår slutsats är därför att ambitionerna vad gäller utbildtopp.
182 Arbetskraft och arbetsmarknad
ningen av de industrianställda bör höjas, både vad grundavser
utbildning och personalutbildning.
Bland universitetsutbildade inom industrin dominerar tekniker och ekonomer. Ett särskilt problem har varit examina-
tionen av civilingenjörer. Delegationen menar att civilingenjö-
rerna är en strategisk för att utveckla och tekresurs anpassa
nik. I tider med snabb teknisk och organisatiorisk utveckling är det särskilt viktigt att utbildningen ingenjörer har hög kvali-
av tet och är ordentliga dimensioner. av
Från slutet 1960-talet och framåt minskade efterfrågan på
av ingenjörer; många avbröt sina studier och färre sökte in. Det
medförde att antalet utbildningsplatser vid de tekniska hög-
skolorna minskade under l970-talet. Följden blev stark brist en
på civilingenjörer i mitten 1980-talet, när den ekonomiska
av
uppgången kom. Sedan dess har utbildningskapaciteten ökat men fortfarande finns, delegationen, risk för att utbild-
menar
ningen är för liten, i synnerhet i jämförelse med de konkurrent-
2 Enligt länder satsat hårdast på den tekniska utbildningen. Det
en upp- som skattning från IVA inte uteslutet bristen på flaskhals är att ingenjörer varit en som
utexamineras unge- hämmat produktivitetsutvecklingen under l980-talet.
fär dubbelt så många ingenjörer
av samma kompe-
tensnivå] per capita 9.3.4 Utbildningens kvalitet
i Japan som i Sveri-
ge. Ingenjörer för Sverige har världens dyraste och lärartätaste skola. Utbildning-
framtiden, Meddekvalitet är dock både svårbedömd och omdebatterad. Det ens lande 249, IVA
finns belägg för såväl positiv negativ utveckling i förhållan-
1986. som
de till tidigare svensk standard, respektive jämfört med andra
länder.
Grundskolans kvalitet
Under de senaste 30 åren har ett stort internationellt projekt
[International Association for the Evaluation of Educational
Achievement, IEA sökt jämföra utbildningsresultat i olika
länder. Resultaten har varit blandade. På den positiva sidan är
att svenska grundskoleelever har visat sig ha goda kunskaper i
främmande språk samt visat god läsförståelse. Resultaten var, i
jämförelse med barn i andra länder, bäst för åldersgrupperna
runt 10 år. Ju äldre barnen blev, desto sjönk resultaten i mer förhållande till andra länder. 3 Alla uppgifter i detta avsnitt kom- Negativt de svenska matematikresultaten från är att grundmer, om inte annat skolan var bland de sämsta i industrivärlden, såväl på 1960uppges, från Fäger-
linds uppsats i talet på l980-talet. Detta är särskilt allvarligt med tanke
ex- som pertrapport 4. på studier delegationen låtit utföra tyder på starkt att som ett
samband mellan just matematisk kompetens förmåga att göra
Arbetskraft och arbetsmarknad 183
kalkyler, sköta datorer, etc] sidan och samhällsekonoå ena
mins produktivitetstillväxt å den andra.
Bishop a.a.
andra områden tycks Sverige hävda sig bättre; svenska På
ligger ungefär på genomsnittet i de flesta grundskoleelever vad gäller allmänna kunskaper. På ett område visar den
ämnen, svenska skolan klart bättre resultat än alla andra, nämligen vad
förmåga likvärdig utbildning. Spridningen i
gäller dess att ge
kunskaper mellan elever i olika regioner och socialgrupper är
mindre Sverige i något annat land. Detta minskar utslagi än
och håller rad sociala kostnader, vilket har positining nere en
effekter på produktiviteten på makronivå.
va svenska skolan har således både starka och sidor. Den svaga
Generellt har svenska elever medelgoda resultat jämfört
sett
med elever andra industriländer. I absolut mening har också i
resultaten förbättrats under de senaste decennierna. Men i
flera andra industriländer har studieresultaten förbättrats än
Svensk skola tycks i denna mening halka
mer än i Sverige.
efter. det så vissa, för produktiviteten väsentli-
Dessutom är att
delar utbildningssystemets resultat har varit dåliga i ga av
förhållande till kostnaderna. Speciellt för Sverige är att en
5 Detta motsäger
inte att utbildning- del satsats på ökad lärartäthet i grundskolan.
stor av resurserna en i andra avseen- bl.a för hem-
Framför allt finns ett stort antal speciallärare,
den kan ha nått
språksundervisning, där klasserna är små. Detta har gjort att
goda resultat. Ut-
gångspunkten för Sverige vid internationell jämförelse har ett mycket
en numera delegationens arbelågt antal elever i varje klass. te gäller dock effek-
produktivi- Det finns emellertid inga pedagogiska forskningsresultat som
terna på
teten. stöd för direkt samband mellan klasstorlek och elevpresger ett f I Sverige gick det har Japan, har de bästa internationella elevretationer; som 1987 genomsnitt i 10 elever på lära- sultaten, relativt stora klasser. en
I Norge var mot- Däremot finns tydligt samband mellan mängden hemar-
re. ett svarande siffra 16, i bete å sidan och elevernas prestationer å den andra. Ju mer Västtyskland 18, i ena tid eleverna åt hemarbete läxor desto bättre kunska- Frankrike 19, Stor- ägnar - -
britannien 20, och i får de. l Sverige minskade läxgivning och hemarbete märkper Japan gick det 22 bart under l970-talet. Sverige hade, vid internationell jämlära- en elever på varje
förelse, mycket lite hemarbete. I synnerhet gällde att läxläs-
re. Källa SCB.
matematik extremt liten; matematikläxorningen i ämnet var
Sverige uppgick på högstadiet till mindre än hälften vad
na i av
de de länder undersökningen efter Sverige
gjorde i i som näst
hade den minst omfattande läxläsningen, och till mindre än en
tredjedel genomnsnittet. De senaste åren har dock hemar-
av
betet ökat.
Slutsatsen de pedagogiska experimenten från 1970-
är att
talet med minskat hemarbete och stor satsning på lärartät- -
het negativa än positiva vad gäller
sammantaget var snarare -
de långsiktiga effekterna på kunskaper och produktivitet. Till
184 Arbetskraft och arbetsmarknad
detta kommer experiment med matematikundervisningen mängdläran fick negativa konsekvenser på matematik-
som kunskaperna.
Till detta skall läggas försämring lärarnas kunskaper, i
en av
synnerhet i matematik. En undersökning lärarkandidater-
av nas matematikkunskaper i mitten 1980-talet drog slutsatsen av att andelen klasslärarkandidater med stora eller mycket stora
brister i sin förmåga att räkna är oroväckande och räkne-
stor
förmågan tycks också ha försämrats i förhållande till tidiga-
7 J Citerat i Fäger- re. Med tanke på matematikämnets betydelse detta stora är
lind a.a. kvalitativ försämring, riskerar
en som att betydande negativa effekter på den svenska ekonomin, och i framtiden. nu
Skolans kostnader
Utbildningens kvalitet skall ställas mot utbildningens kostna-
der. Då framstår det svenska utbildningsväsendet än som mer problematiskt. Sverige är det land på som satsar mest resurser
utbildning. Drygt 7 procent BNP användes till utbildning
av
1986 och det är den högsta siffran jämfört med andra OECD-
länder; genomsnittet ligger på 5 procent, tabell 9.3. se
En betydande del kostnadsökningen hänför sig till grund-
av
Tabell 9.3 Procent av bruttonationalprodukten till utbildning i olika OECD-länder
| 1975 | 1980 | 1984 | 1986 | |
| Australien | 5,9 | 5,4 | 5,6 | 5,3 |
| Belgien | - | 5,8 | 5,9 | 5,4 |
| Danmark | 7,8 | 6,6 | - | 7,1 |
| Finland | - | 5,2 | 5,0 | 5,3 |
| Frankrike | 5,2 | 5,1 | 5,7 | 5,6 |
| Grekland | 1,8 | 2,3 | 2,6 | 2,7 |
| Holland | 8,1 | 7,7 | 6,7 | 6,6 |
| Irland | 6,1 | 6,4 | 5,7 | 5,8 |
| Italien | 4,1 | 4,4 | 5,1 | e |
| Japan | 5,4 | 5,7 | 5,3 | 5,0 |
| Kanada | 7,1 | 6,8 | 6,5 | 6,7 |
| Norge | 6,6 | 6,9 | 6.3 | 6,6 |
| Nya Zeeland | - | 5,7 | 4,5 | 4,9 |
| Storbritannien | - | - | 5,2 | 5,0 |
| Sverige | 6,6 | 9,0 | 7,7 | 7,3 |
| Västtyskland | 5,4 | 5,0 | 4,4 | 4,3 |
| USA | 5,4 | 4,8 | 4,5 | 4,8 |
| Österrike | 5,9 | 5,4 | 5,6 | 5,3 |
Källa TabellX. OECD 1990. Education OECDCountries1987-88. A Compendiumof Statistical Information.Paris OECD.
Arbetskraft och arbetsmarknad 185
skoleutbildningen. Från början 1960-talet till mitten av av 1980-talet tredubblades kostnaden elev, mätt i fasta priser. per Vad är orsaken till denna kostnadsexplosion Den ökande
lärartätheten har varit viktig orsak till detta; den har redan en
berörts. Skolans sociala uppgifter har också lett till ökade kost-
nader. Några andra kostnadsdrivande faktorer är
0 En snabb ökning icke undervisande personal [kuratorer,
av
8 kan delvis psykologer, vaktmästare, städare, etc.8
Detta
vara en följd av den Snabbt stigande lokalkostnader, ofta som en följd av att
0 höga svenska för- skolor skolpolitikerna i några större kommuner inte lagt ned i värvsintensiteten, takt elevunderlaget krympt. vilken kräver en re- samma som
lativt hög andel icke Snabbt stigande kostnaderna för vikarier, pga stigande lärar-
0 undervisande perso- frånvaro.
nal. Snabbt stigande administrationskostnader. De administrati- O kostnaderna är störst i de mycket stora och de mycket små va kommunerna. q Så har antalet centrala administra-
törer per elev i Bristerna skolans kommer här i bjärt belysning.
i styrsystem Stockholm mer än Den politiska detaljstyrningen har bl.a medfört fördubblats på 25 av resurserna
år. 1963 gick det vågat lägga ned övertaliga lokaler vilket lett till att
att man - 287 elever på varje del håll sådana för underde fasta kostnaderna på en trängt ut administratör i
visningskvaliteten centrala inslag inköp skolböcker.
grundskolan; 1989 som av
siffran 124. Centralstyrningen har också förhindrat rektorerna att själva
var
utnyttja lokalerna effektivt, att hyra ut lokaler
mer t.ex genom
används. Kommunaliseringen skolan kan möjligen
som av
minska den typen problem. Tillskapandet av det nya
av Skolverket kan också tyda på nytänkande från statsmakterna.
Högskolans kvalitet
del går till högre utbildning är relativt Den av resurserna som
Vid 1980-talet gick 0,6 procent BNP till
låg. mitten av av universitetsutbildning i Sverige. OECD-genomsnittet ligger på
knappt l BNP; Kanada ligg. högst med 2,1 procent. procent av Ett mått på hur utbildningsresursama används är hur stor
andel åldersgrupp pektivc de inskrivna som tar av en re av Med detta kriterium har den högre svenska utbildexamen. uppvisat tämligen slätstrukna resultat. af Trolle har ningen antalet .ridexamina under de 30 åren med
jämfört gr senaste
antalet ZS-åringar i landet. Den stora ökningen av examina
skedde mellan 1965 och 1970. Därefter stagnerade utveckling- Den andel åldersgruppen tar grundexamen har
en. av som minskat. 1 dag 12 procent åldersgruppen ZS-åringar tar ca av
Det låg andel, jämfört med andra länhögskoleexamen. är en
186 Arbetskraft och arbetsmarknad
der. Ännu färre går vidare till forskning och till färdig doktors-
2° af Trolle Mot examen. Dessutom har studietiden för doktorander blivit allt en
internationellt kon- längre, syfte med den doktorsexamen
trots att ett nya var just kurrenskraftig inter-
att öka genomströmningshastigheten och sänka doktorernas
nationell utbildning, Studentlitte- genomsnittsålder. ratur 1990. Det sannolikt och är att antagnings- styrsystemen samt di-
mensioneringen av den högre utbildningen varit orsak till
en
dessa problem. Dimensioneringen avgörs inte studenternas
av
val [med efterföljande, nödvändiga hårda sållning] i de
som
flesta andra länder, utan centrala politiska beslut. Det har
av
kommit att innebära tämligen stelbent procedur, med svå-
en
righeter utbildningen efter utbud och efterfrågan.
att anpassa
Till detta skall läggas svårigheterna att anställa kvalificerade lärare och hålla kvar begåvade forskare i universitetskarriären.
Företrädare för universiteten har hävdat att detta i sin kan tur
hänga samman med den dramatiska minskningen i avkastning-
2 Assar Lindbeck en av högre utbildning under 1970-talet. Här finns dock stora hävdar att kombina- variationer mellan olika linjer och institutioner.
tionen av höjda Åldern
vid disputation har stigit efterhand. Det beror dels på
marginalskatter och
sammanpressad lö- att de börjar doktorandutbildningen har blivit äldre, dels
som
nestruktur sänkte att det tar längre tid Det internationellt
att ta examen. är ett reallönerna för pro-
fenomen; utvecklingen är ungefär densamma i USA. Det finns
fessorerna med över
flera förklaringar till detta.
40 procent under
1960- och 70-talen. Ett speciellt problem är finansieringen doktorandstudier-
av Lindbeck Systemna, men även de postdoktorala studierna. Forskarassistentfel vid universiteten, Ekonomisk tjänstens 4 år är i regel för kort för meritering för fast en en
Debatt 686. tjänst inom universiteten. Det medför bl.a. del dröjer
att en med att ta ut sin doktorsexamen.
Problemen är också stora på lektorsnivån. Många innesom har tjänster fick dem på 1960-talet konkurrens och med i svag
ofta bara licentiatexamen meritering. Nyrekryteringen
en som
till lektorstjänster är också svår med tanke på tjänsternas
ut-
formning [relativt låga löner och omfattande undervisning.
Yrkesutbildningens kvalitet
Kopplingen mellan utbildning och näringsliv har stor betydelse för produktiviteten. Det är inte omöjligt att den verklighetsnära, vardagliga vidareutbildningen i praktiken har större betydelse för teknikspridning och dagligt produktivitetsarbete än den så uppmärksammade spetsutbildningen. Detta gäller
i syn-
nerhet i dag, då arbetsorganisation och teknik förnyas i snabb takt och kraven på höjd kunskap i arbetslivet skärps kraftigt. Personalutbildningen är numera mycket omfattande. I takt med de interna arbetsmarknaderna ökat betydelse
att i se
Arbetskraft och arbetsmarknad 187
avsnitt 9.4.2 nedan, har den företagsinterna personalutbildningen vuxit. I dag uppgår kostnaderna för personal- och vux-
enutbildning till närmare 30 miljarder kr, vilket är nästan
hälften kostnaderna för den formella utbildningen. av
Denna utbildning är dock svår att värdera utifån produktivi-
tetshänseende. Statistiken är dålig, och några gemensamma kriterier för utvärdering [som betyg eller examen] finns inte.
En hypotes är att personalutbildningen, i och med att den kan skräddarsys efter företagens behov, får direkt
egna en mer
effekt på produktiviteten. Samtidigt är det uppenbart är att delar personalutbildningen de facto är betald konsumtion;
av
många de företagsinterna seminarier ordnas är kravlö-
av som
sa. Detta kan delvis ha varit följd det gamla skattesyste-
n I enkät hin- en av en om der för produktivi- met, gjorde obeskattade löneförrnåner mycket lönsamma. som tet som delegatio-
Personalutbildningen är mycket ojämnt fördelad. De med
låtit utföra, nen
relativt god grundutbildning får personalutbildning än de
framhålls att de an- mer
ställda gärna åker på lågutbildade. Offentliganställda får än industriarbetare.
mer kurs, men att de är form 1989 deltog 24 procent LOs medlemmar i någon av ovilliga på sig av att ta
efteråt. personalutbildning, 48 procent TCOs och 60 procent av
mer ansvar av
Fischer och Nyman SACOs. I vilken mån denna fördelning är uttryck för slentrian
Enkät om hinder undandrar sig delegationens bedömning. Vi vet dock att persoför ökad produktivi-
nalutbildningen alltid är behovsprövad utan alltför ofta är
tet, Handelshög-
skolan 1991. belöning till tjänstemän redan har god utbildning. Det
som en
inte omöjligt att fördelning kan ge
är en annan av resurserna
positiva effekter på produktiviteten, framför allt arbetsor-
om ganisationen förändras. En viktig lärdom från bl.a de snabbväx-
ande japanska företagen är deras begränsade uppdelning på olika personalkategorier, i tayloristisk anda sysslar med
som
planering respektive utförande [se vidare nedan. Yrkesutbildningen för ungdomar är organiserad på olika sätt
i olika länder. Det finns i huvudsak tre vägar för utbildning
efter den obligatoriska grundskolan; generell, teknisk eller
yr-
kesinriktad. De generella utbildningarna innehåller traditio-
nellt enbart teoretiska kurser. De tekniska utbildningarna har
blandning teori och praktik, medan de yrkesinriktade är
en av nästan uteslutande praktiska. Ibland bedrivs de lärlingsutsom
bildningar på företag, ibland kurser inom utbildningsvä-
som sendet.
Som framgår tabell 9.4 har olika länder valt helt olika lös-
ningar. Storbritannien skiljer ut sig sin låga nivå. I övrigt genom
har USA och Japan generell utbildning, Västtyskland har
mest
ett omfattande system för lärlingsutbildning, medan Sverige har mellanform den yrkesinriktade utbildningen i
en genom gymnasiet. I samtliga länder finns trend mot bredare linjer, som ger en
188 Arbetskraft och arbetsmarknad Tabell 9.4 17-åringars deltagande i efterobligatoriska utbildningar 1984 procent
| Land | Generell Yrkesinrikt. Lärlings- Efter ymn. Tot. utbildn. utbildning. utbildn. utbil n. | ||||
| Sverige 32 | 51 | 2 | 0 | 85 | |
| Japan | 63 | 27 | O | 0 | 90 |
| USA | 81 | O | - | 6 | 87 |
| Västtyskl. 32 | 18 | 46 | 1 | 97 | |
| Storbritan. 18 | 12 | 35 | 0 | 65 |
enbart 2-åriga yrkesinriktade linjer ingår
Källa OECD,1987.
mer generella kunskaper. Den enskilde eleven får större frihet
att välja efter avslutad utbildning. På många håll finns dock i
praktiken värdeskala, där de teoretiska linjerna värderas en högst och yrkesutbildningen lägst. Det blir ofta de elever som klarar av mer teoretiska kurser väljer yrkesinriktad som en
linje. Utbildningen fungerar som en sållningsmekanism.
Ett land tycks ha mindre problem än andra i detta som avseende är Tyskland, har alternativa system med parallelsom
värdeskalor. I Tyskland har man lyckats lärlingsskapet
ge en
23 Se Wadensjö och egen och ganska hög status, med betydande yrkesstolthet. Schober-Brink- Den tyska lärlingsutbildningen sker inom företagen mängd
i en mann Contrasting
olika branscher [även offentlig sektor. Utbildningens längd
forms of youth and emplo- varierar mellan 2 och 3,5 år. Praktisk övning med teoretraining varvas
yment in Sweden tisk utbildning, allt under ledning speciellt utbildade hand-
av and West Germa-
ledare. Under lärlingsutbildningen utgår lön och sociala förmå-
ny, Institutet för social forskning, ner. Lönen är 20-50 procent fullt utbildad arbetares lön. av en Meddelande Arbetsgivaren står för samtliga kostnader. Lärlingsutbildning- 111989. kan viktig faktor bakom den höga tyska tekniska en vara en kompetensen på alla nivåer i industrin. Ett problem med det
tyska systemet är dock att den enskilde får snävare utbildning,
kan inlåsning redan vid början yrkeslivet. som ge av Det går således att både för- och nackdelar med det se svenska systemet. Det går inte att med någon säkerhet hävda
att utformningen av yrkesutbildningen skulle vara någon fak-
tor betydelse bakom produktivitetsstagnationen. Däremot av kan man tror att kompetenskraven kommer att öka, man, om betydande fördelar med ett treårigt gymnasium, med bredase linjer och där särskilda insatser görs för att höja statusen re för de praktiskt inriktade delarna i undervisningen. mer
Arbetskraft och arbetsmarknad 189
9.3.5 Slutsats
Slutsatsen i detta avsnitt är i huvudsak negativ, dvs att det är
svårt att finna klara samband. Utbildningsnivån har stigit, vilket enligt traditionell uppfattning borde ha givit ökad
produktivitet. Också i termer resursinsatser lärare, lokalkostav nader, administratörer har utbildningssystemet tillvuxit snabbt. Å andra sidan kan urskilja rad problem i utbildningsman en systemets produktivitet, vilka har negativa återverkningegen på produktiviteten i samhällsekonomin som helhet. Några ar problem är dessa
0 Sverige har världens dyraste grundskola, kvaliteten i men utbildningen har inte stigit i takt med resursinsatserna.
0 Studieresultaten är medelmåttiga, delvis på grund misslyc-
av kade pedagogiska experiment. O Lärarna har ofta dåliga kunskaper.
0 Industrianställda har jämfört med några viktiga konkurrent-
länder lägre utbildning. 0 Antalet utexaminerade från högskolan är relativt litet. 0 En oproportionerligt stor andel de högskoleutbildade går av
till den offentliga sektorn.
0 Utbildningssystemet klarar inte industrins behov.
0 Systemet för dimensionering den högre utbildningen är av stelt.
På flera områden således den svenska utbildningens rela-
synes
tiva utveckling, både vad gäller omfattning och kvalitet, vara sämre än i viktiga konkurrentländer. Det gång för länge
som en sedan betydande svensk konkurrensfördel är det inte var en
längre. Det är likväl svårt att med kvantitativa metoder belägga att
utbildningssystemet skulle ligga bakom den svenska produktivitetsstagnationen. Det går inte att klart och tydligt härleda någon nettoeffekt den stigande formella nivån å sidan av ena
och de möjligen tilltagande kvalitetsproblemen å den andra. Ett skäl är fördröjningsfaktorer det går således inte att utesluta att de stora kostnaderna för 1970- och 80-talsförsyndelserna
kommer först på 90-talet. att synas
Även problemen i utbildningsväsendet inte med säker-
om
het kan visas ha varit avgörande för den tidigare produktivi-
tetsstagnationen, är det uppenbart att de kan betydande ge
produktivitetsproblem i framtiden. Eftersom utbildningssektorn förfogar över så stora resurser, tror vi inte att det är
190 Arbetskraft och arbetsmarknad
resursbrist är problemet eller resurstillskott som är lössom
ningen. Uppgiften är framför allt att öka utbildningssystemets
produktivitet och höja kvaliteten i utbildningen. Vi återegen
kommer till de frågorna i policykapitlen.
9.4 Arbetsmarknadens funktionssätt
Det är viktigt att varje människa hamnar på plats, där hans en eller hennes kompetens kan utvecklas och kommer till nytta.
Det gäller såväl att hamna på rätt arbetsplats som att hamna på rätt arbetsuppgifter på sin arbetsplats. Detta är vad som kallats
statisk effektivitet, att de existerande resurserna utnyttjas väl. På längre sikt fordras dynamisk effektivitet, att drivkraf-
finns för ytterligare förbättringar, att utveckla sig själv och
ter
organisationen så att man nästa år kan platsa på ett ännu mer produktivt arbete eller förmår göra den egna arbetsuppgiften
-
än mer produktiv. För detta krävs såväl rörlighet stabilitet, i och mellan
som
företag.
9.4.1 Den externa arbetsmarknaden
Rörlighet mellan företag antas arbetskraften till
anpassa en
föränderlig ekonomisk verklighet, att expanderande fö-
genom
yrken och branscher drar till sig arbetskraft från tillbaka-
retag,
gående områden. Därigenom ökas förädlingsvärdet per an-
ställd. Traditionellt har därför ekonomer sett låg rörlighet som negativ för produktiviteten. Å andra sidan behövs stabilitet på arbetsmarknaden. Om
personalomsättningen i företagen blir hög, uteblir den höjning produktiviteten normalt följer när anställda lärt sig och
av som
fått erfarenhet i att utföra sina arbetsuppgifter. Personalom-
sättning medför också kostnader för rekrytering, upplärning
och inskolning vilket påverkar produktiviteten negativt.
-
Det är därför inte klart hur hög rörligheten bör för att
vara
främja produktiviteten. Behovet stabil arbetskraft varierar.
av För vissa verksamheter är hög personalomsättning mer negativ för andra. Detsamma gäller olika personalgrupper. Det finns än skillnader mellan arbetsgivarens och den anställdes värdering-
Rörlig- individens synvinkel är vanligen rörlighet något positivt.
24 Grand ar; ur
het och stabilitet på Alla dessa komplikationer föranleder den utredning i frågan
den svenska arbetsdelegationen låtit göra att hävda det är meningslöst att marknaden som i ex-
söka fastställa optimal rörlighetsnivå för hela ekonomin.
pertrapport en
Arbetskraft och arbetsmarknad 191
Diagram 9.1 Andel externa byten på arbetsmarknaden 1966-89 och antal vakanser 1950-89
Vakanser Bytenprocent 130000 -15
110000 100000
90000 80000
60000 vakanser 50000
40000 30000
50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 89
Källa Le GrandRöilighetochstabilitetpå densvenska arbetsmarknaden, exprtrapport 4.
Motsättningen mellan kraven på rörlighet respektive stabilitet har tidvis varit skarp. Inställningen har växlat. l Sverige ondgjorde sig således under 1950-talet och slutet av 80man talet över Hopp-Jerkor, medan 1960-talet kritiserade snarare Stann-Anders. Debattens växlingar följer förändringen den av
externa rörligheten. Av diagram 9.1 framgår att denna, mätt
andel byten arbetsgivare trendmässigt sjönk från 1950som av talet ända till början 1980-talet, varefter viss uppgång 25 Den officiella sta- av en tistiken över exter- skedde. na byten går bara En del ekonomer har hävdat att 1970-talets nedgång i den tillbaka till mitten 1960-talet, externa rörligheten indikerar ökade trögheter i ekonomin, vilav men
med ledning av va- ka kan förklaring till produktivitetsfallet under den
vara en kansnüen,soninära perioden. följer bytestalen, kan uppskatta Samtidigt är det diagrammet tydligt att efterfrågetrycket man av
rörelseriktningen av på arbetsmarknaden så det avspeglas i antalet vakanser
som den externa rörhgspelat avgörande roll för flyttningen. Den minskade externa heten även under en 1950-talet och bör- rörligheten låter sig därför bara delvis förklaras trögheter av
jan av 196%taleL och minskad flyttningsbeniigenhet. Snarare tycks den huvud-
sakliga förklaringen till nedgången av rörligheten vara att den försvagning den allmänna efterfrågan inträffade under av som
1970-talet minskade flyttningsmöjligheterna.
192 Arbetskraft och arbetsmarknad
Den nedgång av den externa rörligheten som då följde, kan i
och för sig ha bidragit till att den svenska produktivitetstillväxten dämpades i förhållande till 1960-talet. Det är dock inte
möjligt att peka ut den som någon viktig, självständig faktor.
Den kan heller knappast förklara att den svenska produktivite-
ten under denna period försvagades i förhållande till andra
länder. Internationella studier hävdar att den svenska arbets-
marknaden, vid en jämförelse med andra länder, är relativt
26 Brooking- flexibel. Se t.ex ekonomernas studie svensk ekonomi om The Swedish Economy, Brookings
9.4.2 Interna arbetsmarknader
1987. Medan den externa rörligheten tycks ha minskat sin betydelse
under efterkrigstiden, har de interna arbetsmarknaderna ökat i
betydelse.
En orsak till detta är att den företagsspecifika kvalifika-
tionen blivit viktigare. Med kvalifikation sådan kompemenas
tens är användbar i ett företag till skillnad från generell
som -
kompetens, är överförbar mellan företag. Den tekniska
som utvecklingen har, även om det finns undantag, gjort att mer
kunskap och kompetens fordras för att utföra arbetsuppgifterna. Upplärningstiden i företagen har ökat och företagen investerar mer i varje nyanställd. Marknaderna och tekniken diffe-
rentieras, vilket innebär att de anställda i allt mindre grad får
nytta den kvalifikation de byggt de flyttar till andra
av upp om
företag. Det ligger därför i både företagens och de anställdas intresse att utveckla långsiktiga anställningskontrakt med företagsintern rörlighet och interna belönings- och befordringsmöjligheter.
Samtidigt som behovet av stabilitet ökat, skärps kravet på flexibilitet, såväl inom industrin i tjänstesektorn. Den som internationella konkurrensen har skärpts i industrin och de
ekonomiska ramarna i den offentliga sektorn har blivit snävare.
Flexibiliteten kan två slag att arbetskraften behärskar vara av
fler uppgifter och flyttar mellan dessa inom företaget, eller att företagen varierar antalet anställda eller antal arbetstimmar. Variation i antal anställda är dock inte förenligt med långsiktianställningskontrakt. I sådan situation är det fördelaktigt
ga en
för företagen att dela arbetskraften i stabil kärna
upp en av anställda med långsiktiga arbetsvillkor och variabel buffert en anställda med tidsbegränsade villkor. Denna tudelning av av
arbetsmarknaden är typisk för Japan, och har under år
senare börjat påverka också arbetsmarknaderna i USA och Europa.
Arbetskraft och arbetsmarknad 193
Den svenska arbetsmarknaden
I Sverige är den s.k sekundära arbetsmarknadssektorn betydligt
mindre omfattande än i andra länder. Arbetsmarknadslagstiftning, starkt fackligt inflytande och låg arbetslöshet har för-
hindrat uppkomsten stor delarbetsmarknad med instabiav en
la, lågavlönade jobb för lågutbildad arbetskraft. 1 synnerhet
kvinnor har i Sverige långt stabilare arbetsförhållanden än i
27 kvin- andra länder. De arbetsgivarbyten som sker i Sverige är i
1 Sverige är
nornas anställnings- högre grad frivilliga byten för att bättre arbete. Den externa
tid ungefär 80 proarbetsmarknaden i Sverige har således morot och mindmer av cent av männens; i piska än arbetsmarknaderna i andra länder. USA är motsvaran- re de siffra under 70 Den svenska arbetsmarknaden kännetecknas stor anställav procent och Japan i
ningsstabilitet, också har ökat över tiden. De anställda
den knappt 60 som är
procentfSe alltså längre hos arbetsgivare än tidigare.
stannar samma nu Grand a.a. Detta hänger i hög grad med att kvinnors anställningssamman mönster allt kommit att likna männens. Vidare har skillmer
nader i anställningsmönster mellan privat och offentlig sektor minskat. Lagarna anställningsskydd också ha spelat
om synes roll.
Den viktiga slutsatsen är följande I takt med att den externa
rörligheten minskat, har de interna arbetsmarknadernas bety-
delse ökat. För produktivitetens utveckling synes väl fungeran-
de interna arbetsmarknader väl så viktiga de numera vara som externa. Det går därför inte att dra slutsatsen att en sämre
fungerande arbetsmarknad skulle utgöra någon viktig förklaring till produktivitetsstagnationen i Sverige. För det första är tecknen på minskad extern rörlighet För det andra
svaga. skulle det finnas några sådana effekter, kan de gott och väl ha
uppvägts bättre fungerande interna marknader.
av
Nya uppgifter för arbetsmarknadspolitiken
Däremot utvecklingen anledning att ställa andra frågor.
ger Rehn-Meidner-modellen och den aktiva arbetsmarknadspoliti-
ken byggde på tanken att slussa från lågproduktiva
personer
företag, slogs ut, till nya, högproduktiva arbetsplatser. 1
som takt med att de interna arbetsmarknaderna blir viktigare, ökar
dock betydelsen att arbetskraft flyttar inom företagen, från
av
arbetsuppgifter med lågt förädlingsvärde till arbeten med högt,
eller att anställda utbildas och ökar sin kompetens så att deras
förädlingsvärde ökar på den befattning de har.
Frågan bör ställas är huruvida arbetsmarknads- och som
utbildningspolitiken hängt med i utvecklingen. Har till-
man räckligt uppmärksammat de interna arbetsmarknadernas bety-
7 11-1129
194 Arbetskraft och arbetsmarknad
delse I det läget bör arbetsmarknads- och utbildningspoli-
nya
tiken kanske inrikta sig på att stödja denna interna rörlig-
mer
het och utbilda personal inom företagen än att slussa människor mellan företag och enbart arbeta via det traditionella utbildningsväsendet. Gymnasiers och högskolors uppgift blir
inte bara att utbilda människor före och mellan olika arbeten, utan också att knyta kontakter med arbetsplatserna och medverka i att höja kompetensnivån direkt på platsen. Eventuellt har här funnits brister här under l980-talet. Det är dock svårt vilken betydelse de skulle haft för produkatt se
tivitetsstagnationen. Utformningen av arbetsmarknadspoliti-
ken är heller inte något belastar Sverige, internationellt som sett. Snarare är situationen den motsatta.
9.5 Lönebildning och belöningssystem
Vilka drivkrafter är det då avgör människors strävan att som utbilda sig, öka sin kompetens och röra sig på arbetsmarknaderna Det handlar både materiella och icke-materiella om
faktorer. Löner och skatter fungerar morot och piska. De
som påverkar produktiviteten på arbetsplatsen direkt, i form av
belöning för det arbete utförs, och indirekt att
som genom
påverka viljan att utbilda sig, och vidga sin kompe-
ta ansvar
tens, samt att byta arbete. Hur lönebildningen och skattesystemet fungerar är därför viktigt för produktiviteten.
9.5.1 Lönenivåns och löneskillnadernas
betydelse
Delegationen har låtit utföra ett par studier för att belysa frågan om lönesättningens påverkan på produktiviteten. Det
handlar dels lönens storlek, också vad belönas. om men om som
Lönenivân
Den s.k effektivitetslönehypotesen säger att det enskilda företaget kan öka de anställdas produktivitet att höja lönen
genom
i förhållande till konkurrerande företag. Detta beror dels
på att 28Shapiro och Stig-
höga löner motiverar de anställda att arbeta hårdare [att ma-
litz Equilibrium
Unemployment ska mindrezs, dels på att företaget via högre löner kan locka
as a Worker Discipline till sig arbetssökande med
hög marginalproduktivitet. Lönen
Device, American används således ett sorteringsinstrument. Economic Review som 1984. De empiriska studier gjorts tycks bekräfta hypotesen som
Arbetskraft och arbetsmarknad 195
högre lön stimulerar till högre produktivitet. Sambandet
att tycks starkare ju högre arbetslösheten är, och ju högre vara
risken därmed förlora den relativt goda lönen företa-
är att om
get går omkull. 29 Se Holmlund Produktivitetsut- Det bör understrykas, att effektivitetslönehypotesen inte
veckling och belö- för generell nominell löne-
kan användas argument att en som ningssystem, samt skulle positiva effekter på produktiviteten i den Arai Lönesättning höjning och arbetsproduk- nationella ekonomin. Resultatet kan bli det motsatta Om alla
tivitet, båda i ex- för höjda relativlöner och alla arbetsgivare anställda agerar pertrapport det höjer betalar sina anställda lite med argumentet att mer, produktiviteten, kan resultatet i stället bli högre inflation,
utslagning och lägre produktivitet.
3°Däremot skulle, möjligen, höjning makrovariant effektivitetslönehypotesen säger dock en En av lönen och en höja produktiviteten av lönehöjning från alla företag kan arbets- att en sänkning av arbetslöshet lönehöjningarna leder till som i sin tur givaravgifter inom genom att
given kostnads- påverkar produktiviteten.
en ram stimulera pro-
duktiviteten.
Löneskillnader
Det svårt kvantifiera löneskillnadernas effekter på är att produktivitetsutvecklingen. Sverige har västvärldens minsta löne-
skillnader. De krympte dessutom kraftigt under 1960- och 70-
talen. Detta gäller såväl skillnaderna mellan branscher som
mellan individer. Inom SAF-LO-området halverades index för
lönespridningen vad avtalsområden från början av 1960avser talet till slutet l970-talet. Hoppressningen lönestruktuav av under delen denna period motsvarades inte ren senare av av
of någon lika stark reduktion av produktivitetsskillnader.3
3 OECD Survey Sweden 1981. hävdats minskningen lönedifferenserna skulle Det har att av
faktor bakom den långsammare produktivitetstillväx-
vara en de små löneskillnaderna, särskilt i komten. Argumentet är att skulle otillräckliga för
bination med höga marginalskatter, vara
locka fram ökad arbetsintensitet, rörlighet, utbildning, föratt
kovran och nytänkande. Med anledning vad som tidigare
32 Jonsson och av
Siven Varför löne- de interna arbetsmarknadernas betydelse, bör man i
sagts om
skillnader, SAF framhålla möjligheten till löne-
detta sammanhang också att 1986.
kan spela betydande roll för viljan att stanna och
höjningar en
förkovra sig inom ett företag.
Emellertid säger inte lönedifferenserna i sig något om pro-
Stora löneskillnader kan locka fram duktivitetsmotivationen.
hårdare ansträngningar de kan också upplevas som - men Små löneskillnader kan göra att de skillnader som orättvisa.
återstår känns påtagliga. Huruvida detta i sin tur utgör
mer starka eller drivkrafter för produktivitet går inte att svaga
uttala generellt. Det hänger på i vilken mån löneskillna-
sig om
196 Arbetskraft och arbetsmarknad
33 För diskussion derna uppfattas och
en som rättvisa rationella och i vilken mån
om vad som uppfat- de faktiskt avspeglar skillnader i produktivitet. Om det och som tas som rättvist belönas är beteenden och insatser inte i motsvarande grad hur sådana uppfatt- som
ningar påverkar bidrar till samhällets produktion, innebär vidgade löneskillna-
arbetsinsatsen, se der drivkrafterna till hårdare att och bättre arbetsinsatser för- Arai a.a. svagas. Ett försök att värdera den svenska lönestrukturen har nyli-
34 Lönestruktur gen gjorts av Edin, Holmlund och Zetterberg. Frågan de ställt
och rörlighet på den vilken
är i utsträckning löneskillnader mellan branscher beror
svenska arbetsmark-
på lönepåverkande egenskaper hos arbetet och arbetskraften i
naden, kapitel 7 i Tid och råd om Sverige respektive USA. Ju större överensstämmelse, desto mer hushållens ekono- lik den verkliga lönestrukturen är idealbilden produkav en ur mi, IUI 1990.
tivitetssynpunkt perfekt fungerande lönestruktur.
Resultatet analysen är, att större del branschlöneav en av skillnaderna i Sverige förklaras skillnader i arbetskraftens av
egenskaper och olika arbetsmiljöfaktorer än i USA. I USA finns
stora lönedifferenser inte tycks bero på kompenserande som skillnader mellan olika branscher. Den svenska arbetsmarkna-
den uppvisar alltså mindre avvikelse från frikonkurrensmoen dellens än vad den amerikanska gör. I USA tycks lönenorm skillnaderna återspegla inte bara rationella, ekonomiska fakto-
rer utan också andra, såsom lokal monopolmakt, traditioner
och fördomar, i betydligt högre grad än i Sverige. Undersökningens resultat är osäkra. Den viktiga poängen är
dock, att det inte är löneskillnadernas storlek i sig som är intressant, utan huruvida de avspeglar skillnader i produktivi-
tet, kompetens och arbetsmiljö. Det är lönestrukturen
snarare
än löneskillnaderna är det viktiga. Tydligen går det inte, på
som
grundval de knapphändiga undersökningar finns,
av som att hävda att den svenska branschlönestrukturen skulle vara
mindre produktivitetsfrämjande än den amerikanska. Inte hel-
ler kan dra slutsatsen att ökad produktivitet generellt man sett skulle kräva ökade löneskillnader, i meningen ökad spännvidd
mellan topp och botten.
Däremot kan det krävas andra löneskillnader än dagens.
Vissa, speciella kan ha för lite betalt i förhållande till grupper
deras betydelse för produktivitetsutvecklingen, medan andra
har för mycket. Sannolikt finns rad justeringar bör en som
göras i förhållande till dagens fördelning. I vissa fall kan skillna-
derna för stora, i andra fall för små. Det måste dock vara analyseras från fall till fall.
På en punkt är den ekonomiska forskningens resultat entydi-
ga. De svenska ingångslönerna, oftast individer som unga utan 35The Swedish Eco-
yrkeserfarenhet erhåller ligger relativt sett högt. Som tabell
nomy, Brookings 1987. 9.5 visar, är den procentuella avvikelsen mellan högsta och
Arbetskraft och arbetsmarknad 197 Tabell 9.5 Procentuell avvikelse mellan högsta och lägsta lön för industriarbetare
| 1984 | 1990 | |
| Sverige | 34 % | 45 °o |
| England | 21 O°o | - |
| USA | 490 % | - |
Källa För 1984 återfinnasspridningsmåtteni Hibbs Wage compression under solidarity bargainingin Sweden FIEF. Beräkningen för år 1990 är gjorda vid SAF. mellanhögsta ochlägsta decil. Siffromaavser skillnaden
lägsta lön låg för industriarbetare i Sverige jämfört med några
andra länder. Karriärstegen vad gäller lön för svensk induen
striarbetare är således mycket begränsad.
Det viktigt lönebildningen drivkrafter till utbildär att ger
ning och utveckling i arbetet. Med dagens höga ingångslöner och begränsade lönedifferenser är det för företagen mest lönanställa färdigutbildad och erfaren yrkesarbetare.
samt att en Detta kostar inte företaget mycket än att anställa en mer oerfaren och okvalificerad En lägre ingångslön ung person. skulle i stället innebära att det blev lönsamt för företaget att anställa okvalificerad oerfaren och ge denna en ung person god utbildning och träning i jobbet i företaget. person I Japan har sådan lönestruktur. En kan man en ung person
ha lönenivå ligger på hälften eller tredjedel den
en som en av
lön erfaren har. Det är lönsamt för japanska
som en person företag anställa och till att deras kompeatt unga personer se utvecklas. Denna faktor har sannolikt haft betens successivt
tydelse för produktivitetsutvecklingen.
I detta sammanhang bör ytterligare aspekt på löneskillnaen der och produktivitet beröras. Det gäller effekten på struktur-
omvandlingen olika principer för löneskillnader av
Om principen lika lön för lika arbete skall gälla, pressas de O lönsamma företagen och sektorerna att lägga ned verkminst samheten snabbare. Under förutsättning att rörligheten på arbetsmarknaden god, blir strukturomvandlingen snabb, är vilket skyndar på produktivitetsstegringen.
Om olika löner får sättas för arbete, kan lågvinstföre-
0 samma betala lägre löner och därmed klara sig längre. Det kan tag dämpa takten i strukturomvandlingen och därmed långge
produktivitetstillväxt.
sammare
I Sverige har tidigare den förstnämnda principen dominerat. Den kan, tillsammans med den aktiva arbetsmarknadspoliti-
198 Arbetskraft och arbetsmarknad
36Hjalmarsson ken, ha bidragit till en hög strukturomvandlingstakt.36 Proble-
The Scandinavian har emellertid varit denna lönepolitik bl.a
met att bidragit till
Model of Industrial att vi erhållit alltför liten konkurrensutsatt sektor. Policy i Blomstrom en och Meller Diverging Paths A Cen- -
tury of Scandinavi- Lönesystemens betydelse
an and Latin Ameri- Development, Många hävdar att prestations- och resultatlöner har betydelse can Johns Hopkins för produktiviteten. Motiveringen de starkare drivär att ger 1991. krafter att anstränga sig i arbetet. Samtidigt finns komplikatio-
ner vid empiriska test av hypotesen. Sambanden går åt båda
hållen. Eftersom ackordslöner belönar individer med hög ar-
betskapacitet, tenderar dessa att söka sig till företag med
ac-
kordslönesystem. Produktivitetsjämförelser mellan företag med olika lönesystem kan därför lätt bli missvisande; företag med ackordslöner kan uppvisa högre produktion arbetstim-
per
enbart för att de dragit till sig särskilt högproduktiv arbets-
me kraft.
Ackordslönesystem riskerar också att driva upp arbetsinten-
siteten så högt, att arbetsskador och psykisk stress ökar. Det
kan långsiktig försämring produktiviteten via försämrad
ge av hälsa.
Vidare är gränsen mellan prestationslön och konventionella
lönesystem i praktiken flytande. Även den formellt har
som månadslön, kan i praktiken ha sorts prestationslön, nämlien månadslönen höjs över tiden i takt med att gör gen om man
karriär och prestationerna ökar. Löneprofilerna för olika befattningar i företag och förvaltningar stiger ofta över tiden, vilket bygger på antagandet att den anställdes prestationer
ökar med den tid hon varit anställd. Som påpekats, är ovan
detta vanligt i de stora japanska företagen. Där är löneskillna-
derna relativt små, jämfört med t.ex USA. Däremot kan lönen
för och samma förändras kraftigt över tiden. Löne-
en person nivån är låg i början anställningen; ju längre varit av man
anställd och fler uppgifter lär sig behärska, desto högre
man blir lönen. Ovanpå denna grundlön ligger också en konjunktur-
och resultatberoende komponent. Detta innebär att de japans-
ka lönerna i själva verket är starkt kopplade till prestationer,
Maruo Econ0- även de kan fasta. om synas vara mic Policy Manage- Dessa omständigheter det svårt värdera effekterna gör att av ment. A Japanese ackordsarbete. De empiriska studier gjorts, där för- Approach, Chuo som man
University Press sökt eliminera betydelsen att ackordlönesystem attraherar
av
1990. högproduktiv arbetskraft, tyder på ackordslöner har
att en viss,
kortsiktigt produktivitetsbefrämjande effekt, via högre arbets-
33En översikt över intensitet. Den är dock inte särskilt stor, och kan möjligen resultaten återfinns i Holmlund tänkas bli ännu mindre, hänsyn till arbetsskadorna. a.a. om tas
Arbetskraft och arbetsmarknad 199 Tabell 9.6 Ackordsarbete i verkstadsindustrin
| Ackordsandel % män | kvinnor | Löneskillnad % ackord vs tid|ön män | kvinnor | |
| 1955 | 68,6 | 70,1 | 19,3 | 24,0 |
| 1960 | 68,6 | 70,7 | 20,7 | 20,1 |
| 1965 | 67,0 | 71,7 | 17,9 | 20,4 |
| 1970 | 58,0 | 65,7 | 12.3 | 14,2 |
| 1975 | 48,8 | 61,1 | 7,7 | 9,3 |
| 1980 | 40,3 | 52,5 | 4,7 | 6,5 |
| 1985 | 44,4 | 52,9 | 6,1 | 7,8 |
| 1989 | 45,6 | 53,6 | 4,2 | 7,5 |
Källa SOS Löner.
I Sverige har omfattningen av ackordsarbete minskat betyd-
ligt de decennierna. Av tabell 9.6 framgår dessutom att
senaste ackordslönepremierna har minskat markant.
Det tyder på den äldre ackord med raka
att typen av -
påslag, satta utifrån arbetsintensitet och produktionsvolym
mindre rationella i dag. Andra former prestationsses som av
löner, särskilt resultatorienterade grupplöner, har i stället blivit
vanligare. De innebär hela arbetslagets löner till viss del att
påverkas uppsatta mål, t.ex vad gäller produktionens volym
av
eller kvalitet. Också för tjänstemännen har prestationslönesysinförts på allt fler företag.
tem Detta det svårt finna något samband mellan förändragör att
de lönesystem sidan och den svenska produktivitetsstag-
å ena den andra. Några har befarat att övergången från nationen å
ackordslöner till månadslöner hämmat produktiviteten. Detta
kan dock inte beläggas. Eventuella negativa effekter har antagligen motverkats andra och rationella former av att mer av
prestationslöner ökat i betydelse.
Förhandlingssystemet
Det har hävdats decentraliserad lönebildning bättre stimuatt lerar produktiviteten än det tidigare centrala förhandlingssys- Skälet skulle centraliseringen lägger restriktiotemet. vara att dels på relativlöneskillnader, vilket minskar den externa ner
rörligheten, dels på företagens val av löneprofil över den an-
ställdes anställningstid, vilket hämmar den interna arbets-
marknaden.
200 Arbetskraft och arbetsmarknad
Det är dock svårt att belägga sådana effekter empiriskt. Argumentet säger egentligen bara att de centrala
om parterna
detaljstyr lönerna på ett sätt hindrar de enskilda företagen
som
att sätta produktivitetsbefrämjande löner, så kommer produk-
tiviteten att hämmas. Frågan är dock de centrala om parterna någonsin haft den makten. Det avgörande vilken frihet för är
lokala beslut medges inom för med
som ramen ett system
samordning av löneförhandlingarna. Den traditionella svenska modellen med samordnade förhandlingar har förhindrat
inte
vare sig lokal löneglidning eller omfattande användning
en av ackordslöner bland industriarbetare.
Alternativet till centraliserade förhandlingar decentralise-
är
rade förhandlingar på bransch- och företagsnivå. De kan
göra
det möjligt att sätta produktivitetsbefrämjande löner.
mer
Men det också det lokala facket inflytande, vilket kan
ger mer
tänkas bromsa introduktionen arbetskraftsbesparande
av ny,
Tabell 9.7 Produktivitetstillväxt och grad av centralisering i löneförhandlingarna i Europa 1960-86 Procent per ár i genomsnitt
1960-68 1968 73 1973 -79 1979 -86 centraliserade system
| Danmark | 3,0 | 3,0 | 1,2 | 1,1 |
| Finland | 4,0 | 5.8 | 1,7 | 2,2 |
| Norge | 3,8 | 3,8 | 2,7 | 2,0 |
| Sverige | 3,9 | 2,9 | 0,5 | 1 |
| Österrike | 4,9 | 5,1 | 2,5 | 1,8 |
| Genomsnitt | 3,9 | 4,1 | 1,7 | 1,7 |
intermediära system
| Belgien | 4,0 | 4,5 | 2,3 | 1,9 |
| Holland | 3,7 | 4,4 | 2,2 | 2,0 |
| Västtyskland | 4,2 | 4,1 | 2,9 | 1,5 |
| Genomsnitt | 4,0 | 4,3 | 2,5 | 1,8 |
Decentraliserade systern
| Frankrike | 4,9 | 4,7 | 2,8 | 1,8 |
| Irland | 4,1 | 4,7 | 3.4 | 2,6 |
| Italien | 6,3 | 4,9 | 1,7 | 1,7 |
| Spanien | 6,8 | 5,7 | 3,7 | 3,0 |
| Schweiz | 2,9 | 3,0 | 0,6 | 1,5 |
| Storbritannien | 2,7 | 3,0 | 1,3 | 1,9 |
| Genomsnitt | 4,6 | 4,5 | 2,3 | 2,1 |
Källa Jackman Wage formation the Nordic CountriesViewed from an international Perspective Calmfors i red Wage Formationand MacroeconomicPolicy the Nordic Countries, SNSoch OxfordUniversityPress 1990.
Arbetskraft och arbetsmarknad 201
teknik i förhållande till om fackföreningsrörelsen på central nivå skulle ha mer inflytande. Centraliserade förhandlingar
kan också tänkas ta hänsyn till nationella intressen av mer kapitalbildning och lönemoderation på makronivå.
Dessa effekter är dock högst omstridda och svåra att belägga.
Den studie delegationen låtit göra frågan att efter-
av menar
förhandlingssystemets effekter går i olika riktning, går det
som
inte att på teoretiska grunder säga något bestämt hur
om
produktivitetens nivå och tillväxttakt påverkas av graden av
samordning i löneförhandlingarna. Inte heller empiriskt går
det, visas tabell 9.7, att finna några statistiskt signifi-
som av kanta korrelationer mellan produktivitetens tillväxttakt å ena
sidan och förhandlingarnas centraliseringsgrad å den andra.
39Tabellens indelning i centraliserade För svenskt vidkommande gäller att graden av centralisering respektive decentra- skifvarierat under det senaste decenniet, delvis på grund av liserade system är
tande statligt Det är därför inte möjligt att dra
dock inte oomtvis- engagemang. tad. några slutsatser förhandlingssystemets effekter på löneom struktur och produktivitet. Däremot finns ett indirekt samband, via kapacitetsutnytt-
jandet. De mest centrala formerna för avtal har upphört utan något kommit i stället. De gamla institutionerna för
att nytt
löneförhandling kunde inte generera en lönestegringstakt på
den låga nivå 1980-talets internationella omgivning krävsom de. Konkurrensen mellan olika har tilltagit och resultagrupper blivit löne-lönespiral med väl kända negativa effekter. tet en Hög inflation har givit försämrad konkurrenskraft. Detta har i
sin tur givit effekter på kapacitetsutnyttjande och produktivi-
tet.
9.5.3 Vad skall belönas
En generell fråga, kan ställas oavsett lönernas nivå och
som lönebildningssystemets utformning, är huruvida rätt verksamheter belönas. Inte bara lönens relativa nivå är viktig för att
befordra produktivitet, utan också vad belönas för. man
I enkät utförts för delegationens räkning framgår att
en som
det ofta är svårt att de anställda att ta ändrade arbetsuppgif-
ter och ökat Några chefer t.o.m att detta är det ansvar. menar
° och svåraste hindret för produktivitetsutveckling i företagen. Det
Fischer Ny-
tyder på felaktig utformning belöningssystemet; drivkrafter-
man a.a. av
för produktiva insatser än vad de skulle behöva
na är svagare
vara. En kritik ofta förs fram är att lönesättningen alltför som
mycket sker efter stela befattningsbeskrivningar, som inte
202 Arbetskraft och arbetsmarknad
längre är giltiga. Den tekniken ställer högre krav på
nya an-
svarstagande, kompetensutveckling och förmåga till problemlösning. Det är emellertid inte alltid dessa egenskaper
som
lönesystemet belönat. Två hypoteser har framförts lönesys-
om temets problem
0 Låglönesatsningar individer lönepåslag enbart utifrån
ger lönen i utgångsläget, inte utifrån viljan vidareutbilda att sig
eller höja sin kompetens. Om så är fallet, innebär det
att
lönebildningen visserligen bidrar till att slå ut lågproduktiva enheter och den vägen höja den genomsnittliga produktivite-
ten, men den medför samtidigt att trycket såväl på den
enskilde på företaget att gradera kompetensen och
som upp
Brulin och Nils- den vägen höja produktiviteten blir lågtf
son Mot en ny för
0 Lönebildningen har i allt hög grad premierat arbetsinten-
svensk modell,
sitet och i allt för liten grad kompetensutveckling. Den
Rabén Sjögren en- 1991. skilde kollektivanställde höjer sin lön att öka sin genom kroppsansträngning snarare än genom att ta ansvar och höja sin kompetens. Det har bidragit till fler belastnings- och
förslitningsskador och motverkat viljan att ta ansvar. Båda
42 Det utvecklande effekterna har varit skadliga för produktiviteten.
arbetet, rapport till LO-kongressen
Det finns ingen möjlighet att kvantifiera de eventuella effekter
1991 . på produktiviteten
som en dylik tilltagande felaktig lönesättning skulle ha inneburit. Delegationen delar dock den all-
männa oron över att trögheter på arbetsplatserna när det gäller
att anpassa organisation och belöningssystem; vi återkommer till detta i avsnittet arbetsorganisation nedan.
om
9.5.4 Andra
belöningar
Också andra belöningar än löner påverkar produktiviteten. Det gäller dels konvertibler och vinstdelning, dels icke-materiella belöningar. Bertil Holmlund har för delegationens räkning gjort
en
43 Holmlund Pro- översikt över effekterna vinstdelning. Det finns rad
av en duktivitetsutveck- sådana studier, gjorda på olika datamaterial i olika länder. ling och belönings-
Studierna visar i nästan samtliga fall att vinstdelning positi-
system, expertrap- ger port va produktivitetseffekter. De verkar framför allt indirekt och på längre sikt, att knyta den anställde närmare till genom
företaget och därmed öka anställningslängden, minska
perso-
nalomsättningen och öka den företagsspecifika kompetensen. Den kvantitativa effekten är begränsad, inte obetydlig.
men
Vid genomsnittliga värden på vinstdelningsvariablerna handlar
Arbetskraft och arbetsmarknad 203
det sammanlagd ökning produktivitetsnivån med
om en av ca 7 procent över ett antal år. Vinstdelningssystem har fått ökad spridning i svenskt nä-
ringsliv under l980-talet. Tillgängliga uppskattningar tyder på
10 procent alla löntagare ägde vinstandelar vid 1980att ca av talets slut; bland medlemmar i Metall och SIF hade 22 respekti-
15 vinstandelar. De stigande andelarna bör, mot
ve procent bakgrund vad sagts, ha påverkat produktivitetsutav som ovan vecklingen i positiv riktning. Personalkonvertibler är en speciell typ av ersättning, som blivit vanlig i Sverige under de senaste 10 åren. Det finns dock inga tillförlitliga undersökningar deras effekter på produkav tiviteten. De pekuniära belöningarna påverkar individens inställning
till arbetet. Arbetsglädje, motivation och utveckling styrs dock
inte bara I undersökning hur tjänstemän av pengar. en av
rangordnade olika belöningar fann man att löneförhöjning rankades ett. Därefter kom i tur och ordning gratifi-
som nummer
kation för bra förslag och idéer, ökat ansvarsområde, beröm, utbildning, specialuppdrag, mer självständigt arbete, be-
egen
fordran utan höjd lön, extra ledighet, studieresa, tjänstebil, bättre tjänsterum, personalfester, fritt kaffe och subventione-
rad lunchf Redovisat i Berg-
lund m.fl Ta tem- vidare perspektiv har psykologisk forskning framhållit
I ett peraturen på företa- och
fyra grundläggande faktorer för motivation arbetsglädje
get, SAF 1989.
Att uppleva sin arbetsinsats meningsfull och angelägen,
som
möjlighet till inflytande och kontroll sin arbetssitu-
att av
ation, samt att möjligheter till stöd, kontakt och gemenskap
för att utveckla sin förmåga och yrkesskicklighet. Om dessa
krav uppfylls känner den anställde i stället meningslöshet, maktlöshet och isolering. Belöningssystemens utformning
45Frankenhaeuser
Stress, hälsa, ar- och arbetsorganisationen har stor betydelse. Modiga männi-
betsglädje, Arbets- kan fram
skor höjer produktiviteten organiseras ge-
miljöfonden, 1987. som att den anställde får pröva att göra saker. Varje gång ° En översikt över nom nya
psykosociala fakto- lyckas växer tilltron till den förmågan. Regel- och
man egna rers betydelse för utformas människor tillåts belöningssystemen bör så att att produktiviteten ges
och misslyckas utan risk för sanktioner. Om man
i Aronsson och Jo- pröva nytt att hansson Produkti- inger människor modet att misslyckas, släpper man samtivitet och effektivitet digt lös de kreativa krafterna. ur psykologiskt och
Dessa frågor är viktiga för produktiviteten men det går
socialt perspektiv i expertrappon tyvärr inte att på något stringent sätt avgöra huruvida eventu-
ella förändringar det psykosociala klimatet på arbetsplatser-
av under 1970-talet skulle påverkat produktivitetens utveckna ling.
204 Arbetskraft och arbetsmarknad
Delegationen återkommer till dessa frågor
i avsnittet om
arbetsorganisation nedan.
9.6 Skatterna
Skattesystemet har stor betydelse för de flesta de faktorer
av
behandlats i detta kapitel förvärvsfrekvens, som arbetsvilja,
-
benägenhet att utbilda sig och bredda sin kompetens
mm. Skatten påverkar drivkrafterna för produktivitet slå genom att in kil mellan ersättning före respektive efter skatt. Beroende en på storleken dessa s.k skattekilar och hur de uppfattas, av kommer olika verksamheter att påverkas på olika sätt.
Det gamla skattesystemet många negativa effekter på
gav produktiviteten under l970-och 80-talen. Kombinationen av
höga marginalskatter, obegränsad avdragsrätt och nominalistisk beskattning negativa och slumpmässiga effekter för
gav
arbete och sparande. Skattesystemet medförde ofta felaktiga drivkrafter; produktiva resursinsatser missgynnades, och i stället gynnades olika typer skatteundandragande, vissa finansi-
av ella transaktioner, lånefinansierad konsumtion vissa forsamt mer av boende.
47 Se t.ex skatteut- Dessa effekter är genomlysta i antal utredningarf och
ett
redningarna SOU delegationen har därför
inte gjort någon egen studie ämnet. 198933, 34 och 35 av
Till följd kraftiga marginalskattehöjningar, kombinerade
samt Bröms m.fl av
Enhetlig inkomst- med hög inflation, steg den samlade marginaleffekten margi-
. skatt; SACO 1986. nalskatt plus
arbetsgivaravgifter minus skatteberoende transfereringar kraftigt under l970-talet. Det bör dock
noteras att
införandet särbeskattning i början 1970-talet sänkte
av av marginalskatten för kvinnor.
Vid mitten 1960-talet marginaleffekten 55
av var ca procent för genomsnittlig industriarbetare. Vid slutet 1970-talet en av hade den stigit till 76 procent. Det nästan och halv ca var en en gång så mycket genomsnittet i OECD; tabell 9.8. som se Ersättningen efter skatt blev med andra ord nästan halverad
således på ett decennium. Denna snabba och avsevärda för-
sämring satte ned effektiviteten i ekonomin, såväl i absoluta tal
som i jämförelse med andra länder. En skattekil på 75
procent
innebär att obeskattad löneförmån löntagaren värderar
en som
till lOO kronor kan kosta till 400 kronor för arbetsgiva-
upp
ren och ändå konkurrenskraftig med fullt beskattad kon-
vara
tantlön. En hederlig snickare måste fyra gånger så effektiv
vara som en som jobbar svart de båda skall ha om samma nettoersättning för arbetstimme. Det detta föranledde en var som
Arbetskraft och arbetsmarknad 205
Tabell 9.8 Skattesystemets marginalelfekter Procent
Land Marginaleffekt för genomsnittlig industriarbetare 1978
| OECD ovägt genomsnitt | 52,7 |
| Belgien | 65,5 |
| Danmark | 69,1 |
| England | 52,9 |
| Finland | 64,0 |
| Frankrike | 54,9 |
| italien | 52,3 |
| Japan | 29.5 |
| Kanada | 45,2 |
| Nederländerna | 63,1 |
| Norge | 68,4 |
| Schweiz | 41.8 |
| Sverige | 76,4 |
| USA | 44,5 |
| Västtyskland | 56,4 |
| Österrike | 56,2 |
Källa OECD.
Gunnar Myrdal för att skattesystemet höll på att göra
att varna
svenska folket till ett folk fifflare. av
En rad studier har försökt uppskatta den samhällsekonomis-
ka kostnaden för denna stegring skattekilarna. Ingemar av
Hansson har sammanfattat resultatet på följande sätt Om
hänsyn tas till värdet den ökade fritiden kan den indirekta av
kostnaden i form ökade snedvridningar uppskattas till i
av storleksordningen 5-7 procent BNP. Denna kostnad får då av
vägas mot avsedda effekter uppnåtts genom ökningen av som
skattekilen i form ökad inkomstutjämning och ökad jäm-
av
ställdhet mellan könen. De refererade beräkningarna är givet-
vis förknippade med stor grad osäkerhet och skall därför
en av
endast tolkas indikatorer på den möjliga storleksordningsom för effekterna den ökade skattekilen. 43 Hansson Det en av
svenska skattesyste- Under 1980-talet genomfördes några smärre sänkningar av
met i Södersten medförde inkomstskatterna, höjningar andra skatter Marknad men av red
Struktu- att skattekilarna bara minskade marginellt. Fördröjningseffek-
och politik.
rer och problem i medförde sannolikt negativa följder 1970-talets margi-
ter av svensk ekonomi, naleffekter även under 1980-talet. Den stora skattereformen Dialogos 1987. 1990-91 blir i detta perspektiv oerhört väsentlig. Delegatio-
att den bör kunna goda effekter på produktivitenen menar
ten. Vi återkommer till frågan i våra förslagskapitel.
206 Arbetskraft och arbetsmarknad
9.7 Arbetsorganisation
Organisationen av arbetet på arbetsplatsen är viktig för hur
den enskildes potential utvecklas och förverkligas. Förändring-
ar av arbetsorganisationen kan både små, dagliga omändvara ringar som ger löpande, kumulativa produktivitetseffekter och
stora omvälvningar med omfattande, omedelbara effekter på
produktiviteten.
9.7.1 Från
ordergivande till lärande
organisation
Mellankrigstiden var det stora genombrottet för Taylorismen och massproduktionen. De första framgångarna kom i USA på
1910-talet, med Fords löpande band. Fordfabriken fördubblade sin produktivitet på ett år, och kunde inom några sänka år
priset på T-forden med två tredjedelar. Arbetsorganisationen kännetecknades uppdelning av extrem av arbetsprocessen, där varje arbetare bara gjorde ett enda i högt
moment tempo, samt
en hård vertikal uppdelning i hierarkier, där
styrningen var
hårt centraliserad och gick via strikt ordergivning. Varje
arbe-
tare blev utbytbar kugge. Ford också en utgör standardexemplet vad gäller effektivitetslöner [en lön klart marknads-
över lönen sattes vid omorganisationen.
Vi japaner kommer att segra och det industrialiserade västerlandet kommer att förlora. Det finns inte mycket kan göra åt det, för orsaken till ert misslyckande ligger i er
själva. Era företag bygger på Frederick Tayiors schema, där cheferna tänker och jobbarna sköter skruvmejslarna.
Djupt inuti tror fortfarande att det är så man ska sköta
företag.
Konosuke M atsushita Ägare till Panasonic
I Sverige introducerades de tankegångarna i modifierad nya
form. Svenska förhållanden, t.ex fackföreningsrörelsens styrka och svenska brukstraditioner med breda kontaktytor mellan kapitalägare och arbetare, gjorde att det ursprungliga, kärva taylorsystemet aldrig korn i regelrätt bruk i Sverige. Tidsstudier slog igenom, men i övrigt omplanterades det utländska inflytandet i mjukare former. Den s.k rationaliseringsrörelsen
var
Arbetskraft och arbetsmarknad 207
försök förena rationaliseringsarbete i företagen med en
ett att
svensk tradition. Höjdpunkten för detta rationaliseringsarbe-
49 de Geer Ratio-
naliseringsrörelsen i nåddes 1960-talet. Under 1970-talet skedde hel del te på en
Sverige, SNS 1978. förändringar och med utvecklingen ett sociotekniska i av
gruppbaserat arbete.
mer
Under 1980-talet har emellertid den fordistiska traditionen
Ny teknik elektronik, numeriskt styrda verktygs-
utmanats. -
maskiner, det möjligt att producera med
automation, gör etc -
hög kvalitet även i korta serier, under förutsättning att man
snabbt kan ställa produktionen. Det gör det möjligt att
om
kombinera massproduktionens kostnadsfördelar med produk-
skräddarsys för konsumenten. ter som
Detta kräver emellertid bättre utbildning för de anställda.
För de skall kunna behärska även de nya, komplicerade
att
maskinerna och samtidigt löpande höja kvaliteten, krävs att de
behärskar fler arbetsmoment, tar initiativ och ansvar egna -
dvs bryter med det beteende de drillats i den tayloristisom av
ska traditionen. För den tekniken skall kunna exploateatt nya
fullt krävs således stor förändring produktionsapras ut, en av
parat och arbetsorganisation.
produktionssystemet slog först igenom i stor skala i
Det nya
storföretagen, framför allt i bilinidustrin. Princi-
50 På engelska är den de japanska
har fått många olika En vedertagna termen för arbetsorganisationen namn. perna Lean Production. med vilket till-
beteckning är Mager produktion, avses att
Se Womack, Jones använder mindre allt; mindre lager, mindre och Roos The Ma- verkningen av
chine That Changed mindre fabriksytor, färre anställda, och inte minst materiel,
the World, Raw- tid. andra välkända begrepp innefattas i denna mindre Flera son 1990.
beteckning, däribland Just-in-time-produkövergripande
5 Grundaren av To-
betecknar produktion med så lite lagerhantering
Kiiricho To- tion, som en yota,
Engineering, lagarbe-
yoda, myntade be- som möjligtf Simultaneous som avser
greppet just-in- led utförs samtidigt i stället
te där olika i produktionsprocessen
time redan 1937. för sekventiellt, och Kaizen, betecknar strävan att i Han formulerade som
drivkrafter för löpande kvalitets- och
grundtanken sålun- organisationen bygga in
da Gör bara det
produktionsförbättringar.
som verkligen beledande företagen i världen går snabbt mot hövs, och varken för De runt om nu
denna organisation. I de studier tidigt eller för sent. olika varianter av sorts en av
Citerat i Helling arbetsorganisationens för-
delegationen låtit genomföra av
som Världsmästarna ändring har förändringen beskrivits att företagen nu över- En som ny generation av
tillverkningsföre- från ordergivande organisation till organisation som
går en en
tag, Sellin 1991. lärande, dvs flexibilitet, kompetensutkännetecknas av av Notera att bara ökat för den enskilde. veckling och ansvar på engelska heter
just.
52 Anders Broström
Arbetsorganisation
och produktivitet i
expertrapport
208 Arbetskraft och arbetsmarknad
9.7.2 Har
Sverige hängt med
Delegationen har låtit Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA,
genomföra omfattande studie vad kännetecknar en av som
några de mest högproduktiva företagen i för Sverige
av intres-
53 Bäst i världen. santa branscher. De skiljer sig givetvis åt, beroende
på Vad kan vi lära av bransch, land och institutionella
förutsättningar. Ändå finns
världens ledande fö-
några drag, rör arbetsorganisationen. Flera
retag. Expertrap- gemensamma som
av dessa härstammar från Japan. I studie delegationen
port en som
låtit göra sammanfattas bilden de ledande japanska företaav gen på detta sätt
Vissa beskrivningar japansk industri leder osökt tankar-
av
na till prestationer idrottslig karaktär och inte till ekono-
av
misk verksamhet. Man arbetar i lag markerad utan upp-
spjälkning av olika funktioner. Lagmedlemmarna skall kunna gripa in och hjälpa varandra. Lagarbetet får betydande
konsekvenser för kompetensbildningen. Ingen uppgift får bli
så specialiserad att endast klarar den. Man en person strävar
efter att så många möjligt i laget lär sig så många
som
arbetsuppgifter som möjligt. Det är dock värt att notera att
de tidigare erfarenheterna från Japan pekar på en snabb
utslagning av människor. Förbättringar har dock skett under
senare år.
Det anses viktigt att medarbetarna har kunskap
om stora
54 Ekstedt Arbets- delar företagets verksamhet och de också tänker
av att på organisation för- kunden, - den skall använda eller tjänsten person som varan ändring och kompeman arbetar med. Det också självklart de specialistensutveckling, i anses att
Efter Taylor, ter trots allt finns, skall befinna sig produktionen
en som nära debattskrift från
och ett direkt stöd för de olika lagen.54
vara produktivitetsdele-
gationen och arbets-
livsfonden, Allmän- Japanska företag har under 1980-talet byggt framgångsrika
upp na förlaget 1991 . enheter, baserade på dessa principer, i andra länder. Det visar
55 Det har dock häv- flertalet
att av principerna är universellt tillämpliga; de är inte
dats att en del framjapanska eller beroende speciell nationell kultur. gångarna för de ja- av en
panska s.k trans-
plants beror på att
de etablerat sig i Mager produktion pâ svenska
områden med hög
arbetslöshet och De svenska företagen i många fall
var sent ur startgroparna. därför kunnat välja Först under de allra senaste åren har några de ledande och vraka bland de av
företagen börjat stöpa arbetsorganisationen enligt dessa
arbetssökande. Se om
Berggren, Björkman principer. I Sverige har delar industrin under 1970- och 80av och Hollander Är talen i stället utvecklat internationellt unika, produkegna, de oslagbara, tionssystem, ofta reaktion på ökande svårigheter Kungliga Tekniska som en att
Högskolan 1991. behålla arbetskraften. Från tidigt l970-tal har på många
man
Arbetskraft och arbetsmarknad 209
håll arbetat för åstadkomma bättre arbetsmiljö. Svensk
att en
arbetsorganisation beaktade tidigt psykosociala faktorer, samtidighet i tekniska och sociala förändringar, gruppbaserad orga-
nisation etc. Förändringar inom bilindustrin där man prövat
socio-tekniska principer för arbetsorganisationen är ett nya
exempel. De växte fram övertygelsen att sociala och teknis-
ur
ka förändringar måste åstadkommas samtidigt. Ökat självstyre och större frihet att arbeta i sin egen takt infördes, med förhoppningen bättre kvalitet och ökad produktivitet skulle
att
följa spontant. Resultaten har dock hittills, är säkrast att understryka
- inte varit de önskade. Arbetsskadorna har fortsatt att öka,
insatserna för förbättrad arbetsmiljö. I studie för dele-
trots en
gationen hävdas, att arbetsmiljöinvesteringar i allmänhet inte visat sig ha några mätbara positiva effekter på produktiviteten. En förklaring till detta förutom förändringen av praxis
56 Wibe Reglering- -
ar och produktivi- vid bedömningen skador kan att man inte lyckats
av - vara
tet, expertrapport utforma arbetsplatser.
med att ergonomiskt riktiga
I internationell studie hävdas vidare att det svenska en 57Isaksson Proi boken kallat Uddevallamodellen, innehåller för duktionstekniken i systemet,
Sverige, PM till mycket hantverk och därför aldrig kommer att kunna tävla
produktivitetsdele-
med fullt utvecklad mager produktion.58 I en ny svensk
gationen 1991. undersökning är slutsatsen att experimenten varit öar snarare 58 Womack m.fl a.a. i organisation i övrigt fortsatt att präglas fordistiska en som av 59I-Ielling a.a. transformationen
principer59. Problemet skulle alltså vara att
inte gått tillräckligt snabbt och varit tillräckligt genomgripande. I debattskrift delegationen givit ut, hävdas att
en som
mager produktion visserligen ger stora produktivitetseffek-
att den, för att kunna utnyttjas i Sverige, måste ter, men till svenska förhållanden. Det innebär bl.a. ett mänskanpassas
ligare arbetstempo än i de anläggningar i Japan, USA och Storbritannien där stor fysisk förslitning redan kunnat konsta-
kunnat välja ut de anställda bland eliten teras, trots att man
mängd arbetslösa.
°° Björkman Lean av en stor
production på Ett konkret exempel på svagheter i den svenska industrins
svenska i Efter mellan konstruktions- och organisering rör brister i integration Taylor, Allmänna
förlaget 199 produktionsavdelningarna. Internationella undersökningar tyder på att uppåt tre fjärdedelar produktionskostnaderna
6 av För diskussion
avgörs design och konstruktion. Svenska företags höga pro-
och exempel, se t.ex av
Carlsson Integra- duktionskostnader kan ofta bero på att designen produkter-
av tion of Technical
na inte är produktionsvänligf Tabell 9.9 visar att de svenska
Functions for Incre-
bilföretagen rankas bland de sämsta i världen vad gäller att
ased Efficiency in
the Product Deve- knyta ihop design, konstruktion och produktion.
lopment Process, Chalmers tekniska högskola 1990.
210 Arbetskraft och arbetsmarknad
Tabell 9.9 Biltillverkarnas produktionsvänlighet Hurtillverkarnarankarvarandra,1990
| Producent | Genomsnittlig rang | Spännvidd i rangordning |
| Toyota | 2.2 | 1 -3 |
| Honda | 3.9 |
1 - 8
| Mazda | 4.8 | 3 -6 |
| Fiat | 5.3 | 2 11 - |
| Nissan | 5.4 | 4- 7 |
| Ford | 5.6 | 2 8 - |
| Volkswagen | 6.4 | 3 -9 |
| Mitsubishi | 6.6 | 2-10 |
| Suzuki | 8.7 | 5 11 - |
| General Motors | 10.2 | 7 13 - |
| Hyundai | 11.3 | 9 13 - |
| Renault | 12.7 | 10-15 |
| Chrysler | 13.5 | 9 -17 |
| BMW | 13.9 | 12-17 |
| Volvo | 13.9 | 10-17 |
| PSA | 14.0 | 11 16 - |
| Saab | 16.4 | 13- 18 |
| Daimler-Benz | 16.6 | 14-18 |
| Jaguar | 18.6 | 17-19 |
Rangordningenharfastställts genom att 19 tillverkaretillfrågadeshur de rankade konkurrenterna vad avser hur bra varjeföretag var på att konstrueraprodukter lätta att som var tillverka.
Källa Womack a.a.
Stora förändringar krävs
Behovet av genomgripande förändringar framhålls i flera de
av studier delegationen genomfört. För att omorganisation en
skall lyckas, krävs att förändringar genomförs simultant på flera områden. Det gäller såväl belöningssystem och arbetsorganisation som förändring av befattningssystem och uppdelning
mellan tjänstemän och arbetare. Detta beror de olika på att
komponenterna i den moderna arbetsorganisationen hänger z Osterman Me- ihop. Lagarbete kräver personalutbildning,
så att man kan rotetoder för att organi-
ra; detta kräver i sin tur att lönesystemet läggs så
de interna om, att sera ar-
betsmarknaderna förmåga att lösa olika arbetsuppgifter belönas, etc. Ett vanligt och produktivitets- skäl till försök med förändrad arbetsorganisation att misslyckas
utvecklingen i ex-
är att experimenten varit för snäva och begränsade till ett eller
pertrapport 63 ett områden. Stjernberg Miss- par
lyckade exempel i Det är ogörligt att avgöra i vilken utsträckning tidigare för-
Arbetsorganisation
summelser vad gäller arbetsorganisation varit någon viktig fak-
och produktivitet, tor bakom den försämrade produktiviteten i svenskt näringsliv. expertrapport
Arbetskraft och arbetsmarknad 211
Däremot delegationen att arbetsorganisationen i stora menar
delar den offentliga sektorn länge varit omodern. Hierarkier-
av har varit för höga och stelheten för stor. Frontlinjepersonana
len har haft alldeles för litet eget ansvar och praktiskt taget aldrig uppmanats att ta initiativ. Någon press på cykelti-
egna
der eller någon medveten strategi för kompetensutveckling har
inte förekommit. Det dock knappast möjligt på huruvida svenskt är att svara näringsliv i allmänhet är bättre eller sämre än i andra länder.
Delegationen har svårt arbetsorganisationen skulle vara tro att någon väsentlig faktor bakom svensk eftersläpning utom en -
möjligen gentemot Japan. Däremot är det uppenbart, att en
moderniserad och förbättrad arbetsorganisation innebär en be-
tydande produktivitetspotential för framtiden.
9.8 Frånvaro och arbetstider
I detta sammanhang kan det finnas anledning att beröra ar-
betstidernas och frånvarons effekter på produktiviteten. De
hänger med arbetsorganisation, arbetsmiljö, lagar och samman
avtal också med kortsiktiga cykliska faktorer såsom
- men
arbetslöshet och kapacitetsutnyttjande, behandlas i nästa
som
avsnitt.
9.8.1 Arbetstidens längd
Långsiktigt tycks det finnas ett negativt samband mellan arbetsproduktivitet och kortare arbetstid; kortare arbetstid har hand hand med stegrad produktivitet. Under de senaste
gått i 100 åren har den ordinarie veckoarbetstiden för heltidsanställ-
förkortats från 60 timmar till den nuvarande da successivt ca 40-timmarsnormen. Den faktiska utvecklingen har skilt sig
från denna, beroende på övertid, frånvarofrekvens, delnågot tidsarbete, etc.°4 4 En översyn ar- pauser, av
betstider och arbets- Det självklart produktivitetsutvecklingen påverkat ar-
är att
tidsreformer i Sveri- betstiden. Då produktionen timme ökat, har det blivit
per ges i arbetstidsge arbetstiden. Frågan det också finns möjligt att korta är om en kommitténs betänkande, SOU andra riktningen, så kortare arbetstid i sin tur
påverkan i att
198953. Kring detta har förts lång och
stimulerar produktiviteten. en
diskussion. I början seklet, då arbetstidsfråstundtals livlig av 5 En kort översikt
Arbets- stod för den politiska debatten, hävdade företrä-
ges i Anxo gan i centrum tidens längd och arbetarrörelsen kortare arbetstid skulle minska dare för att produktiviteten, förslitning och trötthet öka de anställdas motivation. samt expertrapport
212 Arbetskraft och arbetsmarknad
Ökad fritid skulle också det möjligt för arbetarna göra att studera vilket i sin tur skulle verka positivt på produktivimer, teten. Dåtidens nationalekonomer tycks i stort ha instämt,
även om man var osäker på effekternas storlek.
När 8-timmarsdagen infördes 1920, svarade arbetsgivarna
med krav på ökad arbetsintensitet. Tempot ökade, tidskontrol-
len skärptes [bla stämpelur, och genom pauser raster togs
bort. Taylorsystemet medgav effektivare arbetsdelning. Enligt en uppskattning reducerades vad som kallats den ineffektiva tiden med till 8 timmar i veckan till följd dessa
upp av
förändringar. Trots att den nominella arbetstiden kortades från
57 till 48 timmar, förkortades således den faktiska, effektiva
arbetstiden inte än timma. Produktiviteten ökade mer en
66Alf Johansson starkt. Förkortningen arbetstiden skärpte alltså omvand-
av Den effektiva ar-
lingstrycket på företagen och drev dem att höja produktivite-
betstiden, Alqvist ten. Detta faktor bakom produktivitetstillväxten under 8 Wicksell 1977. var en l920-talet.
Delegationen har låtit utföra särskild studie för belysa
en att
frågan om arbetstidsförkortningar även i dag skulle få sådana
effekter, och förändringen arbetstiderna under 1970-
om av och 80-talen kan förklara någon del produktivitetens av retardation. 67Anxo a.a.
Diagram 9.2 Arbetstidens utveckling 1963-1989
Timmarvecka
44. n 43- , . r
. 41-
40- Handel o. .Isâstaurang , .. . . . - Industri
ss- Såüåâms
37. försäkr Samtliga 36- Bygga , nndustn 35 Ott. , förvalta 34- , , .
32 1963 1970 1975 1980 1985 1987
Källa Auxo Abetstidenslängdochproddcivitetm, expertrappon 4
Arbetskraft och arbetsmarknad 213
I diagram 9.2 visas utvecklingen den avtalade inte den
av faktiska] arbetstiden inom olika branscher sedan början av
1960-talet. Där framgår att arbetstiderna sjönk under 1970-
talet, under l980-talet. Orsakerna är arbetstidsförmen steg
kortningar och för en del grupper stigande marginalskatter
- -
under den första perioden. Under den senare perioden sjönk marginalskatterna, samtidigt reallönerna stagnerade och i
som flera fall föll; detta kan ha givit drivkrafter att öka arbetsinsat-
serna. Undersökningens huvudslutsats är att förändringar av ar-
betstiden inte kan förklara den svenska produktivitetsstagna-
tionen under l970-talet. Det finns två skäl.
De produktivitetshöjande effekterna arbetstidsförkort-
0 av en
ning är beroende arbetstidens längd i utgångsläget. När
av förkortningen sker från hög nivå, är de produktivitetsen höjande effekterna minskad trötthet, rationaliseringar av Allt eftersom arbetstiderna reduceras, blir dessa mm, stora.
potentiella effekter på produktiviteten mindre. Inom delar den växande tjänstesektorn såsom undervis-
0 av
ning och sjukvård] är rationaliseringsmöjligheterna redan från början begränsade. Den förändrade branschsammansättningen minskar därmed ytterligare produktivitetspotentialen arbetstidsförkortningar.
av
Studiens slutsats effekterna arbetstidsförkortning är att av en
på produktiviteten är så små, att de inte meningsfullt
numera går I vissa fall kan kortad arbetstid t.o.m negativa att mäta. effekter eftersom kostnaderna för inskol-
på produktiviteten,
och allt större del arbetstiden måste tas i ning stiger en av anspråk för information. Förändringar arbetstiderna under s Ett exempel är av
sjukvården. Kortare l970-och 80-talen kan därför inte förklara mönstret i produkti-
arbetstider innebär vitetsutvecklingen. att en större del av tiden måste avsättas för information om patienternas hälso-
tillstånd, journaler, 9.8.2 Frånvaron
etc, då ett arbetslag går och nästa går I diskussionen arbetstidens längd är det viktigt att observeav om på. Se Anxo a.a. mellan den avtalade årsarbetstiden och den fakskillnaden ra
tiska. Differensen i några länder belyses för tillverkningsindu- 1990. Av tabell 9.10 framgår att inget länderna har så
strin av differens mellan den kontrakterade och den faktiskt utstor
nyttjade årsarbetstiden Sverige. Detta beror på att Sverige
som har frånvaro betydligt högre omfattning än i andra järnen av förbara länder. I diagram 9.3 redovisas frånvaron arbetare i per
214 Arbetskraft och arbetsmarknad
Tabell 9.10 Avtalade och faktiskt arbetade timmar per arbetare i verkstadsindustrin 1990
Faktiskt arbetade Årsarbetstid Frånvaro Övertid timmar
| Island | 1 800 | 200 | 416 | 2016 |
| Storbritannien 1 778 | 114 | 180 | 1 844 | |
| Italien | 1 756 | 118 | 79 | 1 717 |
| Norge | 1 725 | 188 | 113 | 1 650 |
| Danmark | 1 679 | 113 | 69 | 1 635 |
| Frankrike | 1 748 | 1231 | n.a. ca 1 625 | |
| Finland | 1 716 | 173 | 65 | 1 608 |
| Holland | 1 744 | 192 | 32 | 1 584 |
| Västtyskland | 1 623 | 152 | 67 | 1 538 |
| Sverige | 1808 | 396 | 60 | 1472 |
| Årsarbetstidenbaserad antaletarbetsdagar på | exkl semester ochhelgdagarochberäknad |
för normalarbetstid. 2Endastsjukfrånvaro. Källa WEM, bearbetning VF
verkstadsindustrin 1990. Den är uppdelad på två kategorier, sjukfrånvaro och övrig frånvaro. I den svenska Verkstadsindustrin var antalet frånvarodagar arbetare 49,5 dagar 1990.
per Frånvaron nästan dubbelt så stor i det land med var som näst
Diagram 9.3 Frånvaro per arbetare i verkstadsindustrin 1990 Antal dagar 60
f 40
Sverige Väst Holland FinlandDanmarkNorge italien Stor- island tyskland britannien Källa Verkstadsföxeningen.
Arbetskraft och arbetsmarknad 215
frånvaro, nämligen Norge. I västra Tyskland frånva-
högst var 20 och i flera viktiga konkurrentländer ron ca timmar var lägre. Det bör dock att principerna för frånvaron ännu noteras,
frånvaron skiljer sig åt mellan olika länder.
redovisning av
Vidare siffrorna, bl.a. före övertid, starkt konjunkturbero-
är
ende.
Sverige skiljer sig från omvärlden både vad gäller sjukfrånvaoch frånvaro. Det beror bl.a. på de mycket
ro annan senare
omfattande ledighetslagarna i Sverige. Det handlar bl.a om
ledighet för vård barn
- av
ledighet för närståendevård
-
ledighet för grundläggande svenskundervisning för invand-
rare
ledighet för utbildning
-
ledighet för vissa föreningsuppdrag
-
ledighet för fackliga uppdrag.
-
Hälften den svenska frånvaron består av sjukfrånvaro. Om
av
enbart jämför sjukfrånvaron mellan länder ligger Sverige
man högst, skillnaden till de övriga inte blir lika stor som även om för den totala frånvaron. En svensk arbetare i Verkstadsindu-
strin i genomsnitt borta 27 dagar från arbetet pga sjukdom. I
är
Nederländerna har högst sjukfrånvaro är antalet da-
som näst
22. Island visar i denna sammanställning den lägsta sjuk-
gar frånvaron med endast 9 dagar år. Den höga svenska frånvaper
anmärkningsvärd. Den innebär utan tvekan klar
ron är en konkurrensnackdel för svenska företag eftersom den ökar före-
kostnader. Sjukfrånvaron minskar företagets direkta
tagens lönekostnader, de indirekta lönekostnaderna som t.ex. men
sjukförsäkringsavgiften, kostnader för administration, intern-
arbetslokaler ofta oförändrade. Även produk-
service och är tionskostnaden stiger vid frånvaro. Det blir fler fel som kräver
tillrättaläggande och övertid måste användas för att klara uppproduktionsmål. Många företag med hög frånvaro tvingas
satta till överanställningar höjer kostnaderna. Se Liukkonen, som
Vad kostar frånva- I den studie världens bästa företag delegationen
av som ron, SAF 1989.
låtit genomföra är ett genomgående drag den mycket låga frånvaron. I studie jämförs Motorola med Ericsson och
70 Bäst i världen. en Vad kan vi lära kan då konstatera såväl nominell arbetstid faktisk av man att som världens ledande fö- väsentligt. utvecklingsingenjör på
utförd tid skiljer sig högst En
retag, expertrap- Motorola kan ha 25 procent längre arbetstid per år än sin port 6 till produktivitetsdelega- kollega på Ericsson. Frånvaron på Motorola ligger på 1,5 ca tionen. för och l för tjänste-
procent personal i produktionen procent Den siffran är uppskattad eftersom frånvaro nor-
män. senare
216 Arbetskraft och arbetsmarknad
Diagram 9.4 Utvecklingen av sjukfrånvaron 1971-89
26 24 Sjuktal
22 äFallsjuktal
18 16 14 12 10
71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90
Anm Nled sjuktal menas antalet under året ersatta sjukpenningdagar försäkrad. Nkdfallsjuktal per menas mtalet ersatta sjukpenningdagaij för under året avslutade sjukfall försäkrad. per Källa Björklund Ném fårsplqaenning E1enpiriskanalys sjukñånvarons bestämningsfalcorer, av expertrappcxt
malt inte noteras för tjänstemän. På Ericsson ligger tjänstemännens frånvaro på 3 procent och de kollektivanställdas på
20 procent. En förklaringarna till Motorolas låga frånvaro
av är
att bonusdelen för produktionspersonal starkt beroende
är av närvaron. Ett annat exempel från den refererade studien gäller SKF. Två anläggningar i företaget har jämförts, i Sverige och i en en Frankrike. Frånvaron vid den svenska anläggningen 1989 var 30 procent och vid den franska endast 7 procent. Vid den
svenska anläggningen har trenden varit uppåtgående under några år, medan den fallit vid den franska anläggningen.
Statistik över sjukfrånvaron visar att Sverige har brottats
med detta problem under lång följd år. I diagram 9.4
en av
redovisas sjukfrånvaron sedan början 1970-talet. Siffrorna
av
visar att det totala antalet ersatta sjukpenningdagar
successivt stigit från 20 dagar till närmare 25 dagar år. ca per Vad ligger då bakom den höga svenska sjukfrånvaron Pro-
duktivitetsdelegationen har genomfört undersökning för att
en
analysera sjukfrånvarons bestämningsfaktorer. Studien syftar
inte till att klarlägga vad är orsaken till den, i förhållande som
till omvärlden, höga svenska sjukfrånvaron. En viktig fråge-
Arbetskraft och arbetsmarknad 217
ställning är i stället frånvaron beror på individspecifika
om
eller företagsspecifika förhållanden. Undersökningens resultat kan sammanfattas enligt följande.
0 Personliga egenskaper påverkar sjukfrånvaron. Kvinnor har betydligt fler långa sjukfall [mer än 6 dagar än män. Arbetsförhållandena har dock större betydelse för sjukfrån-
än de personliga egenskaperna. Enformigt och smutsigt
varon arbete samt Skiftarbete har stor effekt på antalet sjukdagar.
Inget samband hittas i denna undersökning mellan företagets
72 Andra studier eller arbetsställets storlek och sjukfrånvaron.
visar dock på ett Branschvariationerna är mycket stora. Sjukfrånvaron varierar
O samband. I SAFzs
mellan 5 och 50 dagar.
tidsanvändnings-
För de korta sjukfallen finns inga skillnader mellan olika
statistik har små- 0
företagen lägre lönegrupper. Däremot har de långa sjukfallen påtaglig
en frånvaro än större
låglöneprofil.
företag och yngre medarbetare högre frånvaro än äld- Det flera samverkande faktorer förklarar den höga är som
re. svenska sjukfrånvaron. Björklund pekar i sin undersökning på
arbetsmiljöfaktorernas betydelse. Sjukfrånvaron påverkas
emellertid också det allmänna ekonomiska läget. I perioder av
med hög arbetslöshet faller sjukfrånvaron och tvärtom. Mönst-
Diagram 9.5 Sjuktal och arbetslöshet 1971-90 Sjukpenningdagar Arbetslöshet per försäkrad i procent 26
71 73 75 77 79 81 83 85 87 Källa Riksförsälringsverket.
218 Arbetskraft och arbetsmarknad
ret är tydligt under de två senaste decennierna, diagram 9.5. se
Regelsystemets utformning har betydelse för sjukfrånvaron
bl.a. att kompensationsnivån påverkar frånvarons genom om-
fattning. Sänkningen ersättningsnivån i 1991
av mars samman-
föll med markerad nedgång i sjukfrånvaron. Om denna
en
observation står sig i ett längre perspektiv är dock ännu för
tidigt att veta.
Av det underlag delegationen haft tillgång till kan
som man
dra slutsatsen att sjukfrånvaron trendmässigt har bidragit till att minska produktionen anställd. Delvis också produktio-
per
nen per timma, inte alls så mycket påståtts i den
men som allmänna debatten. Det redovisade materialet pekar också på
att det finns möjligheter till sänkning den svenska sjuk-
en av
frånvaron och att åtgärder på detta område kan ett viktigt
ge
bidrag till att höja produktiviteten. Det är nödvändigt att
också närmare analysera den omfattande frånvaro beror som
på andra orsaker än sjukdom. I den delen avviker Sverige betydligt från konkurrentländerna än vad gäller sjukfrån-
mer
varon. Enligt delegationens mening finns det anledning att se över ledighetslagstiftningen ifrån produktivitetssynpunkt. Delegationen återkommer till vissa konkreta förslag i kapitel 15.
Arbetsrätten
Under de två senaste decennierna har ett omfattande lagstift-
ningsarbete ägt på arbetsrättens område. Det rör många rum av
de områden som behandlats i detta kapitel. Lagstiftningen har varit betydelsefull för att förbättra de anställdas situation i arbetslivet och öka insyn och inflytande. Samtidigt har det i företagen ibland funnits oro för att lagstiftningen orsakar in-
flexibilitet hämmat den ekonomiska utvecklingen. Det är som
delegationens uppfattning att denna lagstiftning nu behöver
utvärderas. Delegationen med tillfredsställelse på att ser regeringen tillsatt utredning för att över den arbetsrättslinu en se
ga lagstiftningen [Dir 199176.
Mot bakgrund att arbetsrätten är föremål för speciell av en
utredning gör delegationen ingen samlad analys arbetsrätts-
av
lagstiftningens effekter på produktivitetstillväxten. Delegatio-
berör dock vissa delar arbetsrätten i olika avsnitt i detta nen av betänkande. En hel del indikationer tyder på att delar av
arbetsrättslagstiftningen kan ha haft negativa effekter på
pro-
duktivitetsutvecklingen. Det är därför helt nödvändigt att en utvärdering av arbetsrätten beaktar de effekter lagstiftningen har på produktiviteten i enskilda företag och samhällsekono-
min i stort.
Arbetskraft och arbetsmarknad 219
9.9 Arbetslöshet och produktivitet-
Analysen hittills har handlat vad bestämmer produkom som tiviteten på mikroplanet; dvs hur arbetskraftens kvalitet, arbetsmarknadens funktionssätt och organisationen på den en-
skilda arbetsplatsen påverkar produktiviteten. Produktiviteten påverkas emellertid också faktorer som verkar på makropla-
av
net, dvs på aggregerad nivå för hela samhällsekonomin. Det
handlar då framför allt arbetslösheten och kapacitetsutom
nyttjandet. Dess cykliska svängningar ofta starka utslag i
ger
produktiviteten. Den får också betydelse för frånvaron.
9.9.1 Arbetslöshetens påverkan på produktiviteten
Det finns olika hypoteser sambandet mellan arbetslöshet
om
och produktivitet. En är att sambandet är positivt. När arbetslösheten stiger under lågkonjunkturen, skulle även produktiviväxa, medan produktivitetstillväxten blir långsammare
teten
arbetsmarknadsläge. Flera faktorer kan tänkas ligga
vid ett gott bakom detta mönster
Vid låg arbetslöshet kan arbetsmotivationen försvagas. Vid
O
liten risk för avskedanden och god tillgång på alternativa
arbeten kan arbetstagarna förväntas anstränga sig mindre. Bristande arbetsmotivation på överhettad arbetsmarknad O en kan leda till ökad korttidsfrånvaro. Därmed minskar inte bara produktionen anställd, utan eventuellt också proper
duktionen arbetstimme, nämligen verksamhetsplane-
per om ringen försvåras och störningar uppstår i produktionen.
0 Till detta kommer också sammansättningseffekt på ar-
en
betskraften. I tider med låg arbetslöshet får människor med låg marginalproduktivitet arbete, medan hög arbetslöshet innebör utslagning lågproduktiva.
av
En överhettad arbetsmarknad med låg arbetslöshet kan med-
O
föra en så hög rörlighet på arbetsmarknaden att personalplanering och kompetensuppbyggnad försvåras.
Det finns emellertid också argument för den motsatta hypote-
dvs att låg arbetslöshet ger hög produktivitet
sen,
0 Framför allt i kontraktsteoretisk litteratur framhålls att an-
ställningstrygghet motiverar arbetstagarna att maximera sin arbetsinsats, bidra till upplärningen av andra löntagare samt acceptera arbetsorganisatoriska och tekniska förändringar.
220 Arbetskraft och arbetsmarknad
O Hög rörlighet kan stimulera kunskapsöverföringen mellan företag, med ökad produktivitet följd.
som
0 Låg arbetslöshet dvs knapphet på arbetskraft kan också
- -
höja reallönerna och öka företagens benägenhet
att ersätta
arbetskraft med realkapital, vilket höjer arbetsproduktiviteten på längre sikt.
Dessa motverkande effekter gör att arbetslöshetens effekter på
produktiviteten är svåra att analysera med enkel ekonometri.
Bilden kompliceras också av vad som kallas labour hoarding,
dvs att arbetskraft hålls kvar i företag när kapacitetsutnyttjandet sjunker. Om företagen behåller arbetskraft i stället för att avskeda, faller arbetsproduktiviteten kraftigt, eftersom den stagnerande produktionen slås ut på en fortsatt stor arbetsstyr-
ka.
9.9.2 Arbetslöshetens
betydelse enligt
olika ansatser
Allt detta gör att olika analysmodeller och ansatser kommer att olika resultat. Delegationen har låtit genomföra ett antal
ge
studier på olika sätt granskar arbetslöshetens betydelse för
som stagnationen i Sverige. En enkel ekonometrisk korrelation ett positivt samband ger mellan arbetslöshet och produktivitet inom industrin, med ett
7 Erixon Produk- års fördröjning. De effekter arbetslöshet driver
av som upp tivitetsnedgången i produktiviteten således åtminstone inom industrin synes - svensk industri. starkare än dem hämmar den. Hypotesen har också Fem hypoteser, vara som ar-
betspapper för testats efter att hänsyn tagits till kapacitetsutnyttjande och
produktivitetsdelega- labour hoarding. Sambandet
var signifikant även då.
tionen, 1990.
Denna metod är dock, på grund de problem redovi-
av som sats ovan, inte helt tillfredsställande. Det är fördel en om analysen sker inom för sammanhållen teori, där ramen en
tydliga hypoteser om kausalitet kan testas. Det visar sig då
att
resultaten delvis blir olika, beroende på modellspecifikation, produktivitetsmått och graden rensning för konjunk-
av tursvängningarna.
I en av de utredningar delegationen låtit göra, hävdas
som att
vändningen uppåt i industrisysselsättningen under 1980-talet är avgörande faktor bakom den uppmätta, utveck-
en svagare
lingen av arbetsproduktiviteten. Under 1960- och 70-talen minskade antalet arbetade timmar påtagligt i industrin. Under
1980-talet bröts trenden, och under andra hälften decenniet av ökade i stället antalet arbetade timmar med 1,2 år. procent per
Arbetskraft och arbetsmarknad 221
Det är omsvängning sysselsättningen med nästan 3
en av pro-
centenheter år jämfört med 1970-talet, vilket är en interna-
per
tionellt sett unikt stark förändring. När investeringarna inte vände i takt, blev följden att kapitalintensiteten
upp samma
föll. Varje anställd fick alltså mindre kapital till sitt förfogande.
Detta påverkade arbetsproduktiviteten negativt.
7 Ragnar Bentzel
Produktivitetens Enligt utredning, använder delvis
en annan som samma anutveckling under nedskuren för bidra-
sats, står industrisysselsättning det största
1970- och SO-talen,
get till arbetsproduktivitetens utveckling i flera länder i Euro-
publicerad i expert-
rapport I nästa ka- pa. I Storbritannien skulle, enligt denna undersökning, hela pitel, om kapital- produktivitetsuppgången hänförlig till minskad sysselsätt-
vara
bildningen, gesen andra ytterligheten Japan, där produktivitetsök-
ning. Den är mer ingående analys
kapitalintensite- ningen inte till någon del går att förklara med minskad sysselav
tens betydelse för Resultatet för Sverige ungefär hälften
sättning. är att av proproduktiviteten. duktivitetsstegringen under 1970- och 80-talen förklaras Det bör understry- av
kas, att Bentzels un- sysselsättningsförändringar. De kvantitativa uppskattningarna
dersökning bygger osäkra, styrker bilden den låga arbetslösheten är men av att i på nationalräken-
Sverige bidragit till långsammare tillväxt arbetsproduk-
skaperna. Skulle in- en av
dustristatistiken, tivititeten.
med dess registrera- I studie delegationen låtit används en annan som göra, en de långsammare sysmer komplicerad modell, som studerar både arbetsproduktiviselsättningsökning,
ha använts i stället, tet och totalfaktorproduktivitet.76 Då blir bilden delvis en anblir inte resultatet Den använda modellen komponentuppdelning
nan. gör en av lika tydligt. TFP i term mäter effekterna variationer i kapacitetsen som av 75 John Hassler
utnyttjande, en term som mäter den kostnadsbesparing som
Arbetsproduktivikänslighet för kan uppnås genom prisanpassning och en term som mäter den tetens volymfluktuationer tekniska utvecklingen. Poängen med modellen är att rensa och faktorprisför-
utvecklingen från kortsiktiga icke-jämviktseffekter för
ändringar att ren- - en stu-
die svenskt och odla den underliggande utvecklingen produktiviteten.
av av
utländskt närings- Utredningens resultat visar att det är viktigt att hålla i sär
liv, Handelshög-
kort- och långsiktiga förlopp. De kortsiktiga variationerna av
skolan 1991. TFP förklaras i hög grad variationer i kapacitetsutnyttjanav 76Walfridsson och det, medan den långsiktiga utvecklingen bestäms av investe- Hjalmarsson Produktivitetsutveck- ringar och kapacitetsutbyggnad. Den intressanta slutsatsen är
lingen inom svensk slutet 1980-talet kortsiktigt att stagnationen mot av är ett industri 1964-
konjunkturfenomen, som beror på svängningar i kapacitets-
1989 i expertrapport utnyttjandet, medan den underliggande TFP-utvecklingen
inte tycks sjunka. Det gäller för arbetsproduktiviteten;
samma
dess långsiktiga utveckling domineras nästan helt den kapiav
talbundna tekniska utvecklingen, medan de kortsiktiga varia-
77 En närmare distionerna i hög grad styrs svängningar kapacitetsutnyttmodel- av av kussion av
lens resultat vad jandet.
avser kapitalbildning
och teknisk utveck-
ling redovisas i nästa
kapitel.
222 Arbetskraft och arbetsmarknad
9.9.3 Den svenska utvecklingen
Kapacitetsutnyttjande och labour hoarding bidrar till att förklara del det faktiska mönstret i produktivitetsutveck-
en av
lingen under 1970- och 80-talen. I kapitel 6 konstaterades, att
den svenska utvecklingen avvikit negativt från omvärldens framför allt under två perioder; vid mitten 1970-talet samt av under slutet 1980-talet. I båda fallen kan här redovisade av faktorer bidra till att belysa orsakerna till detta. Vid mitten av 1970-talet gick Sverige genom en djup ekono-
misk kris. Resultatet blev att den samlade efterfrågan som
riktades mot svenskt näringsliv föll, varpå kapacitetsutnytt-
jandet minskade. Dessa problem tilläts inte att slå ut i öppen
arbetslöshet, i de flesta andra länder. Den ekonomiska som politiken inriktades i stället under åren efter oljekrisen på att överbrygga nedgången i väntan på nästa konjunkturupp-
gång. Industristöd [bla i form stöd till produktion för lager
av höll produktionen. När kapacitetsutnyttjandet efter uppe
hand ändå föll, hölls arbetskraft inledningsvis kvar i företagen,
till viss del beroende på de nya trygghetslagarna. När de fasta kostnaderna slogs ut på den minskade produk-
Diagram 9.6 Kapacitetsutnyttjande och arbetsproduktivitet i Sverige 1971-89 Procent Procent produktivitetsförändring kapacitetsutnytijande l O l Oo
Kapacitetsutnyttjande
4 f z
| 8 -------- | -80 | |
| 6 | - 60 | |
| 4 | Produktion | - 40 |
| 2 | per tumme 20 | . |
| 0 | V | 0 |
| -2 | 20 |
71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 Källa LO-elonomen Heja Hågult. LO 1991.
Arbetskraft och arbetsmarknad 223 Tabell 9.11 Personalomsättning och sjukfrånvaro 198990 inom Volvo personvagnar Procent av antalet anställda sjukfrånvaro personalomsättning
| Torslanda | 17 18 - | 20 |
| Kalmar | 12-13 | 13-15 |
| Uddevalla | 12-13 | 13-15 |
| Gent | 6 | 3- 4 |
Källa VolvoMetall.
tionen, föll den uppmätta produktiviteten. Överbryggningspo-
litikens labour hoarding förstärkte därmed i Sverige det starka fall i produktiviteten drabade hela västvärlden. som
Även den långsamma tillväxten under andra halvan 1980-
av talet tycks hänga samman med utvecklingen på arbetsmarknaden. Den öppna svenska arbetslösheten föll då ned mot l 12
procent, att jämföra med 7-9 procent för de viktigaste konkurrentländerna. Kapacitetsutnyttjandet framgår
steg, som av diagram 9.6, till närmare 90 procent, vilket än någon var mer
gång tidigare under 1970- och 80-talen. Detta orsakade svåra
problem på arbetsmarknaden. Flaskhalsar och brist på arbets-
kraft drev upp lönekostnadsstegringarna till en dubbelt så hög
nivå i konkurrentländerna. Samtidigt uppstod desorganisom
sationsfenomen i form hög frånvaro och stor personalom-
av sättning på arbetsmarknaden. När förvärvsfrekvensen är hög och arbetslösheten låg, blir det svårt att tag i arbetskraft, som är både väl utbildad och
motiverad. De har stark ställning på arbetsmarknaden kan
som
söka sig bort från mindre attraktiva jobb. Det betyder i realite-
ten att det blir svårare för industrin med den snabbaste
pro-
duktivitetsökningen att behålla personal. Personalomsättningen ökar och den genomsnittliga anställningstiden förkortas.
Samtidigt ökar korttidsfrånvaron. Skillnaderna mellan svenska och utländska anläggningar i dessa avseenden blev under sena-
delen 1980-talet mycket stora, tabell 9.11.
re av se
Kostnaderna för den ökade personalomsättningen är svåra
att uppskatta. De är givetvis olika stora för olika personalkategorier. Ett räkneexempel kan likväl illustrera storleksordning-
Antag att kostnaden för att rekrytera och utbilda
en. en nyanställd motsvarar tre månaders lön. Om personalomsättningen
stiger med 10 procent [som den gjorde inom industrin under
andra hälften l980-talet] motsvarar detta kostnadsökav en
ning på 3 procent för företagen, utan någon motsvarande in-
224 Arbetskraft och arbetsmarknad
730,10 gånger 311 täktsökning. Exakt hur detta slår på produktiviteten är svårt
ca 0,03. uppskatta. Det torde dock klart att effekten är negativ. att vara
Sammanfattningsvis tycks labour hoarding viktig
vara en
faktor bakom produktivitetsdoppet vid mitten 1970-talet,
av medan stagnationen vid slutet 1980-talet hänger samman av med överhettad arbetsmarknad. Båda dessa nedgångar kan en dock betraktas kortsiktiga svängningar. I nästa kapitel görs som
ett systematiskt försök att dela produktivitetstillväx-
mer upp
tens fluktuationer i kortsiktiga och långsiktiga komponenter.
9.10 Slutsatser
Användningen arbetskraft och dess kvalitet har en stor av
betydelse för produktivitetsutvecklingen. En mängd olika fak-
torer spelar roll för hur humankapitalet förvaltas.
Sysselsättningen i Sverige har varit mycket hög under efter-
krigstiden, både för män och för kvinnor. Det har bl.a. medfört handikappade fått fotfäste på arbetsmarknaden. att grupper av Detta har varit stor social och mänslig betydelse samtidigt av
det inneburit att grupper med lägre marginalproduktivitet
som
kommit in på arbetsmarknaden. Hur betydelsefullt detta varit för produktivitetsutvecklingen har inte varit möjligt att utvär-
dera.
På lång sikt spelar arbetskraftens utbildning en avgörande roll för produktivitetsutvecklingen. Sverige har i jämförelse med flera viktiga konkurrentländer en mindre utbildad arbets-
kraft. Det svenska utbildningssystemet är världens dyraste. Kvaliteten på de utbildas har höjts de senaste decennierna som i mindre utsträckning än i andra länder. Antalet välutbilmen
dade är lågt i industrin. Sverige halkar efter. Arbetsmarknaden har en avgörande betydelse för att arbetskraften används. Den svenska arbetsmarknaden är mycket flexibel vid en internationell jämförelse. Den externa rörlighe-
tens betydelse minskar dock i vikt i och med att arbetskraftens
rörlighet allt äger på de företagsinterna arbetsmarkna-
mer rum derna.
Utformningen belöningssystemet spelar stor roll för hur
av produktiva insatser görs. Prestationsrelaterade löner ökar som produktiviteten. Det är dock inte endast den materiella ersätt-
ningen har betydelse. Motivation och arbetsglädje påver-
som
kas också inflytande och kontroll över arbetssituationen.
av Arbetsorganisationens utformning har därför stor betydelse för
produktivitetstillväxten. Svensk arbetsorganisation har börjat
Arbetskraft och arbetsmarknad 225
förändras. Det är angeläget att denna process skyndas på
att
såväl i näringslivet i den offentliga sektorn.
som skattesystemet har successivt motverkat arbetskraftens
drivkrafter till produktiva insatser att slå in kil
genom en
mellan före och efter skatt. Marginalskatten på arbe-
ersättning
har dock sänkts och det bör betydelsefulla effekter på
te
produktiviteten. Lönebildningen har haft betydelse för användningen av arbetskraften. Det svenska förhandlingssystemet har inte funge-
tillfredsställande lett till återkommande kostnadskrirat utan
Det har slagit ut jobb och minskat kapacitetsutnyttjandet.
ser. finns också tecken tyder på att det inte förmått Det som åstadkomma de justeringar i relativlönerna är nödvändiga som för flexibelt och effektivt användande arbetskraften. ett av
faktor påverkar användningen arbetskraf-
En annan som av
frånvaron. Den är extremt hög i Sverige jämfört med
ten är
andra länder. Det gäller såväl sjukfrånvaro frånva-
som annan
Arbetsmiljöförhållanden spelar väsentlig roll för sjuk-
ro. en
frånvarons omfattning. Mycket talar också för att regelsysteutformning avgörande betydelse.
mens har en
8 11-1129
KAPITEL
Kapitalbild-
ningen
l detta kapitel analyseras kapitalbildningens betydelse för produktivitetsutvecklingen i Sverige. Stor vikt läggs vid investeringarnas och kapitalintensitetens påverkan på produktiviteten. l samband därmed diskuteras takten i den tekniska utvecklingen och den sociala organisationens betydelse för att investeringar skall med-
föra ökad produktivitet. En uppdelning av kort- och långsiktiga
faktorers relativa betydelse görs. lnfrastrukturens effekter berörs. Kapitlet behandlar också utvecklingen av kapitalets produkegen
tivitet vad gäller lagerhållning, driftstider och hushållning med
fastighetskapital. Skattesystemets betydelse för kapitalbildningen diskuteras.
10.1 Drivkrafter för
produktivitet
Produktiviteten avgörs produktionsfaktorernas kvalitet och av
hur effektivt de utnyttjas. För kapitalet gäller dess kvalitet
att bl.a hänger med kapitalstockens ålder. Ju snabbare samman
kapitalet förnyas, desto modernare och produktiv blir
mer
kapitalstocken. Viktigt för förnyelsetakt och användning
av
kapitalstocken är investeringarnas relativa avkastning
samt om relativpriserna mellan kapital och arbete gör det lönsamt att ersätta arbete med kapital. För att kapitalets produktiva potential skall kunna utnyttjas, krävs också att investeringarna fun-
ihop med arbetsorganisationen och den sociala struktu-
gerar ren.
Kapitalets bidrag till produktivitetsutvecklingen beror inte
enbart på kapitalstockens ålder och tekniska nivå, också utan på hur effektivt den existerande kapitalstocken utnyttjas. Det
gäller att till att inte dyrbara anläggningar står outnyttjade,
se att så lite som möjligt produkter och insatsvaror ligger av
vilande i lager, att byggnader och lokaler utnyttjas på rätt
sätt, etc. De drivkrafter här skall analyseras är således de får som som
Kapitalbildningen 227
företag investera nytt och utrangera gammalt kapital samt
att
olika kapital så att de så hög avkastning
utnyttja typer av ger
möjligt. Eftersom det framför allt är inom näringslivet och
som främst industrin maskininvesteringar ägt och analysesom rum blir det dessa sektorer främst behandlas. Vissa utblicrats, som
kar skall dock göras även mot infrastruktur och fastighetskapi-
tal.
10.2 Investeringarna och produkti-
viteten
Investeringar höjer, vid given sysselsättning, kapitalintensite-
och därmed arbetsproduktiviteten. Dessutom ligger i dem ten teknisk utveckling, vilket ökar TFP. en En rad metodproblem gör det svårt att kvantifiera investe-
betydelse i dessa båda aspekter. Dels finns ofta svå-
ringarnas
righeter att mäta och aggregera kapitalstockan Dels är det
Det finns inom
nationalekonomiskt formalisera investeringarnas betydelse vad gäller ef-
svårt att
tänkande väl ingen- utvecklingen och dennas påverkan på
fekterna på tekniska ting så förbryllande,
produktiviteten. I detta avsnitt kommer därför olika metoder
så dimmigt och
oklart, så ekono- och statistikkällor att användas för att fånga investeringarnas
av merna genom tider- Särskild vikt kom-
betydelse för produktivitetsutvecklingen.
olikartat uppfatna kommit fram de dock att läggas vid de resultat som i tat och formulerat mer nya begreppet kapi- studier delegationen låtit utföra. som tal Erik Lundberg Produktivitet och räntabilitet, SNS 1961, sid 80. För
en lO.2.l Investeringarna under tidigare
kort redovisning av
perioder
några mätproblem, se kapitel Alla empiriska studier pekar, oavsett mätmetod, på att investe-
ringarna historiskt har haft stor betydelse för produktivitetsut-
vecklingen, i Sverige såväl i andra länder. Produktivitetens som uppsving i västvärlden hänger med industrialiseringen samman vid mitten l800-talet. Denna karakteriserades bl.a av att av
realkapitalstocken började växa snabbt. Historiskt finns således samband mellan kapitalstockens tillväxt å ena
ett nära
sidan och produktivitetens utveckling å den andra.
Storbritannien under 1800-talet världens industriella levar dare, och också det land fram till slutet seklet hade den som av
kapitalstocken capita. Strax före sekelskiftet passe-
största per
rades Storbritannien USA vad gäller kapitalstock per capita,
av
och ungefär samtidigt också vad gäller BNP capita. År 1950
per hade den amerikanska kapitalstocken blivit dubbelt så stor
den brittiska samtidigt produktivitetsnivån i USA
som - som
228 Kapitalbildningen
Diagram 10.1 Utvecklingen av kapitalstock brutto, exklusive bostäder, BNP och arbetade timmar per capita 1880-1977 Logaritmisk skala, index 1880 100
1800 Japan 1600 j Brunokapiialstock - - I g BNP
- - - Arbetadetimmar
50 50 1880 1913 1950 1977 1880 1913 1950 1977
KällaMaddisonPhases ofCapitalistDevelopment OxfordUniversity Press1982.
under mellantiden fortsatt att dra ifrån den i Storbritannien.
Under efterkrigstiden har emellertid såväl kapitalstock
som produktivitet växt snabbare i Tyskland och Japan USA. än i Diagram 10.1 visar de relativa tillväxttakterna för de nämn-
da länderna sedan 1880. Där framgår antalet arbetade
att timmar per capita sjunkit i alla länder, medan kapitalstock
exklusive bostadskapital och produktion capita stigit i
per olika takt. Det starka sambandet mellan kapitalstockens till-
växt och tillväxten produktion capita i respektiva land av per
2 Kravis och Lipsey framgår tydligt. I omfattande studiez, för 50 nationer,
en mer Is the US a visas i tvärsnittsdata korrelationen mellan kapitalstock och att Spendthrift Na-
BNP capita är så stark, skillnader i kapitalstock förkla-
ti0n, NBER Wor- per att king Paper N0 2240, rar 95 procent skillnaderna i BNP mellan nationer. Samvaav 1987. riationen mellan kapitalstock
och materiellt välstånd, mätt
som BNP capita, är med andra ord klar. per
Också i Sverige medförde industrialiseringen starkt
ett upp-
sving i kapitalbildningen. Investeringarnas andel BNP ökade
av
under hela den hundraårsperiod fram till 1960-talet, då den svenska produktivitetstillväxten kulminerade. Investeringskvoten bruttoinvesteringar andel BNP
som av mer än tredubblades från 8 till 26 procent mellan 1860 och 1965. - -
Kapitalbildningen 229
Ökningen först relativt långsam, gick snabbare under
var men
efter det första världskriget Även för Sverige finns
3 Se kapitel l i Lars perioden
Lundberg Kapital- således klar samvariation mellan kapitalbildning och proen bildningen i Sverige duktivitet. 1861-1965, IUl
Det bör dock understrykas, att figur 10.1 och den nyss
1969. refererade internationella studien bara visar korrelation,
kausalitet. De redovisade resultaten kan således inte i sig tas
till intäkt för att det är investeringarna som styrt produktivite-
Sannolikt går sambandet åt båda håll; nation med stor ten. en
kapitalstock får god produktivitet, samtidigt som en nation
med hög produktionsnivå har råd att satsa på att bygga ut
och normalt också uppvisar betydande efkapitalstocken, en
terfrågan En omfattande debatt har förts på investeringsvaror. vilken dessa effekter dominerar, det statistiska om av som men
materialet inte helt entydigtf Analysen i detta kapitel utgår
4 En kortfattad är översikt i kapitel från sambandet går åt båda hållen, dvs att investeringar ges att 8 i Baumol m.fl och produktiviteten i sin
påverkar produktiviteten positivt att
Productivity and
tur positivt påverkar investeringarna.
American Leadership The Long View, MIT Press
för
1989. För en redogö- 10.2.2 Investeringarnas betydelse
relse av de historis-
ka sambanden Sve- i produktivitetstillväxten
Lars Lund-
rige, se Förenklat uttryckt påverkar investeringarna produktiviteten i
berg a.a. ökad de teoretiska modellerna via två mekanismer; dels genom
och substitution mellan arbete och kapital,
kapitalintensitet
dels den tekniska utveckling som ligger i investeringargenom
na. svårt dessa båda effekter. Några ekono- Det är att separera
har gjort skönsmässiga uppskattningar, genom att grovt
mer
TFP-utvecklingen med arbetsproduktivitetens tillväxt. jämföra I kapitel 4 visades i de enklaste modellerna är arbetsproduk-
att tillväxt TFPs tillväxt och förändringen av tivitetens summan av
kapitalintensiteten. I kraftigt förenklad analys kan man
en
därför tolka arbetsproduktivitetens utveckling resultatet
som dels teknisk utveckling i vid
dels av höjd kapitalintensitet av Via olika metoder kan sedan söka uppskatta hur
mening. man
andel den sistnämnda effekten förkroppsligas ge-
stor av som
nom investeringar.
Internationella studier
Resultaten dylika övningar varierar beroende på databas
av i också den faktiska relationen mellan
och metod. Självfallet har
arbetsproduktivitet och TFP varierat över tiden i olika länder.
Det svårt något systematiskt långsiktigt mönster. En
är att se
230 Kapitalbildningen
Tabell 10.1 Arbetsproduktivitet och TFP i olika industriländer, 1880-1979 samt 1950-1979
| Land | Arbets- TFP TFP i % arbets- produktivitet °o | av produktivitet | ||
| 1880- 1979 Tyskland | Italien Japan Storbritannien 1 USA | 2,6 2,6 3,1 2,2 | 1,9 71 2,0 2,6 1 1,6 69 | 78 85 79 |
| Genomsnitt | 75 | |||
| 1950 -1979 Canada | Frankrike Tyskland Italien Japan Storbritannien 2,8 USA | 2,5 4,5 5,3 4,8 6,7 2,2 | 1,3 52 3,1 3,4 3,5 5,5 1,7 61 1,2 52 | 69 64 73 81 |
| Genomsnitt | 65 |
Källa Baumol Productivity andAmericanLeadershipThe LongView, MIT Press1989
möjlig men osäker tolkning är att investeringarnas
- - pro-
duktivitetseffekter via kapitalintensiteten tenderar minska, att
medan deras effekter via den tekniska utvecklingen ökat. Eko-
nom-historikern Paul David hävdar t.ex TFP i att genomsnitt
står för så mycket två tredjedelar arbetsproduktivitesom av
5 David Invention tens ökning i USA under 1900-talets and Accumulation Andra undersökningar
ger andra resultat. William Baumol in Americas Econo-
har givit bred översikt över undersökningsresultaten för
mic Growth i en
Brunner och några de ledande industriländerna. Den återges tabell av som
Meltzer red In- 10.1. Resultatet är, att runt 40 procent arbetsproduktiviteav ternational Orgatens tillväxt härrör från ökad kapitalintensitet och nization, National resten -
Policies and Deve- alltså uppemot 60 arbetsproduktivitetens tillväxt procent av lopment, North kan hänföras till
annat än ökade kapitalinsatser, dvs till TFP.
Holland 1977. Det är intressant att det land haft den snabbaste arbetssom
produktivitetstillväxten under de 100 åren, Japan, ock- Senaste
så är det land där kapitalintensiteten förklarar den minsta
andelen, medan TFP-andelen det brukar kallas teknisk - som
utveckling är störst.
-
Vi vill påminna om att TFP definieras såsom allt inte som är
direkt hänförligt till direkta faktorinsatser. Det betyder
att
effekter organisatoriska förändringar, ökade av kunskaper och förbättrad allokeringseffektivitet också
ingår i denna term.
Japans höga TFP-värden innebär helt enkelt där lycatt man
kats i rad dessa avseenden. Samtidigt har den japanska en av
Kapitalbildningen 231
investeringstakten varit snabb, vilket bör ha medfört att även
den tekniska utveckling ligger i investeringar bör ha varit
som snabb.
Kvar står dock att stegrad kapitalintensitet i genomsnitt tycks förklara runt 40 procent tillväxten i arbetsproduk-
av
tiviteten i västländerna under de hundra år som föregick olje-
kriserna och 1970-talets produktivitetsstagnation. Om till man
detta lägger den tekniska utveckling som förkroppsligas i invesframgår kapitalbildningen har stor betydelse för
teringar, att
produktivitetens långsiktiga utveckling. Tveklöst är kapital-
bildningen den enskilda faktor sedan industrialiseringen som
haft den största betydelsen för produktivitetstillväxten i
västvärlden.
Svenska undersökningar
Också i Sverige har rad studier genomförts för att belysa
en
kapitalbildningens betydelse för produktiviteten. Olika under-
sökningar delvis olika resultat, beroende på metod- och ger
dataurval. Likväl finns en stor allmän samstämmighet om att investeringarna haft stor påverkan på den långsiktiga produktions- och produktivitetsutvecklingen. Kapitalintensiteten har stigit kraftigt. En konkret jämförelse
bakåt visar kapitalinsatsen arbetstimme är långt att per nu tidigare och maskinerna har blivit sofistikerastörre än att mer
de. I industrin och massakokare större, verktygs-
är masugnar
maskinerna har numerisk styrning fått högre hastighet
genom och större precision. Kontoren har fått datorer och skrivare, faxar och kopieringsapparater. Jordbruken har traktorer, skör-
detröskor och större ladugårdar. Kapitalintensiteten kvoten
-
mellan kapitalmängd och sysselsättning har därigenom ökat
-
dramatiskt under den period gått sedan industrialisering-
som
fart. Mängden kapital anställd inom den svenska
en tog per industrin ökade 38 gånger mellan 1870 och 1975.6 6 Bentzel Svensk
ekonomisk tillväxt Erik Lundberg menade de första produktionsfunk-
i en av 1870-1975 i ln- tionsanalyserna hälften tillväxten i i ämnet, att över av ardustriell utveckling
betsproduktiviteten under det första decenniet efter andra
i Sverige, IUI 1980. Efter
7 Lundberg ka- världskriget var en följd av stigande kapitalintensiteU
a.a, pitel honom har lång rad utredningar gjorts, försökt separera en som
arbetsproduktivitet, kapitalintensitet och faktorproduktivitet.
I tabell 10.2 sammanfattas resultaten i dessa, utförd en av av
s Åberg Produk- Yngve Åberg i slutet av l96O-talet.8 Där framgår hur kapital-
tion och produktivi- stock och produktionsvolym steg tillsammans från 1870 till
tet i Sverige 1861mitten l960-talet. Produktionstillväxten kan under peri- 1965, IUI 1969. av
oden till drygt 40 procent förklaras växande kapital, medan
av
232 Kapitalbildningen
Tabell 10.2 Produktion, kapitalstock, antal sysselsatta samt teknikfaktor 1870-1964 i hela industrin
Period Procentuell förändring år per av Procentuellt bidrag till den árliga produktionstillväxten från pro- kapi- antal totalduk- tal- syssel- produk- kapital arbets- tekniktions- stock satta tivitet kraft faktor volym
1870-1913 2,8 3,2 0,5 1,2 48 10 42 1920- 1939 2,5 2,4 0,9 1,0 39 22 39 1946-1964 3,4 2,0 1,0 2.0 25 16 59 1870-1964 3,0 3,0 0,8 1,3 43 14 43
Källa Åberg Produktion ochproduktivitet Sverigel861-l965, i lUl 1969.
totalfaktorproduktivitetens tillväxt [av Åberg kallad teknik-
faktorn svarat för en lika stor, och växande andel. Vid
en
närmare analys teknikfaktorn fann Åberg dess tillväxt
av att
under efterkrigstiden till än 55 förklarats
mer procent av in-
vesteringsbunden [dvs s.k förkroppsligad] teknisk utveckling. Sammantaget både direkta effekter och indirekta,
- om via
TFP, inkluderas skulle kapitalbildningen därigenom ha
- svarat för 70 industriproduktionens tillväxt. ca procent av Investeringarna har således haft avgörande betydelse för såväl produk-
tionens som produktivitetens tillväxt.
Även långtidsutredningarna har
traditionellt gjort kompo-
nentuppdelningar av arbetsproduktiviteten. Vid mitten
av
l970-talet bekräftade LU 75 kapitalbildningens betydelse för
produktivitetens snabba tillväxt under 1960-talet för perioden
1960-75 fann att ökad kapitalintensitet för 40 man svarat ca procent av arbetsproduktivitetens utveckling, medan det man kallade restfaktorn dvs den tekniska utvecklingen vid - i ° LU 75, sid 205. mening svarat för 60 procent -
102.3 Investeringarna och stagnationen
Slutsatsen är alltså att kapitalbildningen varit central faktor
en bakom produktivitetens snabba uppgång sedan industrialise-
ringens början, såväl internationellt i Sverige. Åtskilliga
som
har, mot denna bakgrund, skärskådat kapitalbildningens roll
när de undersökt den dämpade produktivitetstillväxten under
1970- och 80-talen. Det är naturligt fråga sig nedgången
att om
hängt samman med investeringsutveckling, vilken
en svag medfört långsammare ökning kapitalintensitet och dämen av
pad teknisk utveckling. Den frågan har ställts såväl internatio-
nellt i Sverige. som
Kapitalbildningen 233
Här räcker dock inte de grova metoder som redovisats ovan. Vid analys såpass kort tidsperiod är det nödvändigt att av en noggrant söka skilja ut kortsiktiga cykliska faktorer från långsiktiga, dvs skilja ut påverkan på den observerade produktivitetsutvecklingen variationer i kapacitetsutnyttjande från av vad vi skulle kunna kalla den underliggande, trendmässiga tekniska utvecklingen. Det krävs också att man analyserar vilka drivkrafter ligger bakom investeringsbesluten, i synsom nerhet vilken roll spelas variationer i faktorpriser som av re-
spektive efterfrågan.
Kapitalintensiteten internationellt
emellertid med enkel Låt oss börja en redovisning av kapitalintensitetens utveckling. Tabell 10.3 visar OECDs sammanställning över kapitalintensitet i ett antal västländer under de
Tabell 10.3 Kapitalintensitetens utveckling i OECD-länderna 1960-88 Genomsnittlig tillväxt per år
Land
1960-73 1973-79 1979-88
| USA | 2,0 | 1,1 | 1,2 |
| Japan | 11,1 | 6,1 | 4,9 |
| Västtyskland | 5,9 | 4,2 | 4,9 |
| Frankrike | 4,5 | 4,0 | 3,0 |
| italien | 6,0 | 2,7 | 2,2 |
| Storbritannien | 4,2 | 3,1 | 1,6 |
| Kanada | 2,3 | 2,2 | 2,4 |
| Österrike | 2,6 | 6,4 | 4,0 |
| Belgien | 4,9 | 4,7 | 3,3 |
| Danmark | 5,3 | 4,8 | 2,8 |
| Finland | 4,9 | 5,2 | 2,9 |
| Grekland | 9,8 | 6,1 | 2,7 |
| Irland | 3,0 | 3,4 | 4,8 |
| Nederländerna | 5,5 | 4,0 | 2,5 |
| Norge | 4,1 | 3,0 | 3,6 |
| Spanien | 7,8 | 8,4 | 4,8 |
| Schweiz | 5,1 | 4,6 | 2,8 |
| Sverige | 4,1 | 3,4 | 2,4 |
| Australien | 3,1 | 2,9 | 2,3 |
| Nya Zeeland | 2,3 | 1,0 | 4,1 |
| OECD Europa | 5,5 | 4,0 | 2,6 |
| OECD totalt | 4,5 | 2,9 | 2,4 |
Källa OECD Economic Outlook
234 Kapitalbildningen
° Vi vill i detta senaste 30 åren. Där framgår att nedgången produktivi-
av sammanhang än en tetstillväxten under 1970- och 80-talen har varit förenad med
gång påminna om
tillbakagång vad gäller kapitalbildning och därmed också ut-
vad som sades ka- i
pitel 5 och 6 om vecklingen av kapitalintensitet. Tabellen visar också, att den vanskligheter med svenska kapitalintensiteten, på detta dämpats
mätt vis, ungeinternationella järnfär takt för andra länder. förelser olika i samma som p.g.a kapitalstockberäk- Assar Lindbeck uppskattade i översikt en över 1970-talets ningar och skilda
produktivitetsstagnation att 20-30 nedgången
metoder vad gäller procent av i
västländerna kunde förklaras med långsammare sysselsättningssta- kapitalacku-
tistik mm. Så utgår mulation. Lindbeck själv för siffrorna
varnar att är opålitliga.
OECD t.ex vid pro- Det
gäller i synnerhet uppskattningen obsolescensens duktivitetsberäk- av bety-
delse, där ju situationen förändrades
ningar från antal kraftigt i samband med sysselsatta stället i den stora utslagningen efter den andra oljekrisen.
för från antal arbe-
tade timmar. I tabel-
len definieras alltså
kapitalintensitet
kapitalstock Kapitalstock och kapitalintensitet i Sverige
som per anställd. Kapital-
Också i Sverige har nedgången produktivitetstillväxten
stockens värde be- av gått
stäms på olika sätt i hand i hand med stagnation investeringarna. l970-talet en av olika länder. För de
innebar att investeringarna abrupt stoppades
upp. Ökningen
länder som har blev bara halv år, vilket
egna kapitalstockbe- en procent per inte var mer än ungefär
räkningar national- en tiondel den tidigare tillväxttakten. av räkenskaperna där-
Olika sätt att beräkna kapitalstocken något olika bilder
ibland Sverige be- ger
räknas kapitalstoc- av utvecklingen under 1970- och 80-talen. I tabell 10.4 redovikarna i tabell 10.3 fyra serier från olika källor. Den
sas ena kallad BH] har gjorts
via linjär avskriv-
av Bengt Hansson för 1987 års långtidsutredning och baseras
ning, som antas vara
på antagandet konstant deprecieringstakt i de olika delsek-
den samma i alla om
länder. torerna. Den andra är äldre serie från SCB, en som har uppda-
Lindbeck The terats av Petr Badulescu. Den grundas på antagandet depom Recent Slowdown
of Productivity Tabell 10.4
Growth, Economic Näringslivets kapitalstockstillväxt
Journal, mars 1983. Årlig
förändring i procent
Period BH SCB SCB RB
gammal ny
1910 1930 3.0 - 1030 1950 3,4 - 1 950 1960 3,7 - 1960 1965 6,5 -
| 1965-1970 | 3,6 | 4,1 | 3,3 | |
| 1970-1975 | 3,5 | 4,3 | 4,6 | 2,3 |
| 1975-1980 | 2,3 | 3,3 | 3,3 | 2,0 |
| 1980-1985 | 1,7 | 2,6 | 2,4 | 1,9 |
| 1985-1990 | 2,9 | 3,1 | 3,0 |
Källa Bentzel Produktivitetensutvecklingunder 1970-och SO-talenExpert-apport3 samt Aspen mfl Produktivitetsutvecklingen inom svensktnäringsliv Expertrapport
Kapitalbildningen 235
reciering till viss tidpunkt, då kapitalet inte längre är ekonoen
misk brukbart. Den tredje är SCBs serie, redovisades i nya som
kapitel och den fjärde [kallad RB har gjorts av Ragnar Bentzel och är baserad på årgångsmodell, behandlar
en som
både skrotning och förslitning endogena variabler.
z För en närmare som
beskrivning av tek- Trots olika antaganden visar de alla takten i näringslivets att nikerna, se Bentzels
kapitalstockstillväxt sjönkt starkt ungefär halverades från
uppsats i expertrap- - slutet 1960-talet till början 1980-talet. Åren 1980 port Badulescus av av runt
bilaga till densam- tycks ha inneburit den långsammaste tillväxten kapitalstocav ma, samt SCBs utken under hela 1900-talet. Under delen 1980-talet senare av redning i expertrap- Delegationen har viss återhämtning skett; dock är takten fortfarande port en har för sin del re- långt under 1950- och 60-talens snabba tillväxt. Det ger oss kommenderat att
anledning att tro att den långsammare kapitalbildningen varit
SCB får i uppdrag
att löpande beräkna en viktig faktor bakom produktivitetsstagnationen.
kapitalstockar i För att rätt värdera kapitalbildningens effekter på produk-
samband med att tiviteten krävs att dess inverkan såväl via kapitalintensiteten TFF-statistik tas fram. Vilka metoder den tekniska utvecklingen analyseras. som genom som då används Hur har då kapitalintensiteteten utvecklats Tabell 10.5 vi-
måste bli föremål markant uppbromsning kapitalintensitetens tillväxt sar en av för löpande vetenskaplig debatt och under 1980-talet. Tabellen redovisar två olika mått, från två av utvärdering. de studier delegationen låtit utföra; är kapitalstock ett per
arbetad timma i näringslivet enligt SCB, det andra är kapital-
stock per arbetad timma i industrin enligt Bentzel. Nivåerna är
olika, beroende på olika mätmetoder och på att studierna
omfattar olika material, men trenden är den samma i båda
serierna; kapitalintensitetens ökningstakt har fallit kraftigt. En närmare analys vad ligger bakom denna utveck-
av som ling i Bentzels uppsats. Han använder flera olika modeller, ges
vars resultat jämförs. Viktiga slutsatser genomgången är att av
skrotningen av kapital inte tycks ligga bakom stagnationen
av
Tabell 10.5
Kapitalintensitet
Årlig ökningstakt i procent
År Kapitalintensltet Kapitalintensitet
i näringslivet enligt SCB i industrin enligt Bentzel
1910 1930 1 - 1030 -1950 3,0
1950 1960 3,6 - 1960 1970 6,7 -
| 1970- 1975 7,3 | 3,8 | |
| 1975-1980 | 8,2 | 2,9 |
| 1980-1985 | 4,7 | 2,6 |
| 1985-1990 | 3,0 | 1,4 |
° Slutår 1989 Källa Bentzel a.a. Aspen mfl a.a.
236 Kapitalbildningen
vare sig produktivitet eller kapitalintensitet. De skrotade kapitalårgångarnas andel den totala produktionen har inte förav
ändrats. Förslitningen kapitalet har visserligen gått något
av snabbare, men den effekten är svag. I stället tycks nyckeln till förståelsen kapitalintensitetens av
effekter på produktivitetsstagnationen under delen
senare av 1980-talet ligga i samspelet mellan nyinvesteringar och syssel-
sättning. Under 1970-talets del och l980-talets början
senare
investeringstakten låg och industrisysselsättningen sjönk.
var
Vid mitten 1980-talet bröts emellertid sysselsättningstren-
av den, enligt nationalräkenskapernas data. Mellan 1985 och
1990 ökade industrisysselsättningen enligt nationalräkenska-
med 1,2 procent år. perna per Detta är, som underströks i det förra kapitlet, utveckling en skiljer Sverige från andra länder. Visserligen ökade samtisom
digt industriinvesteringarna igen inte i den takt
- men som
skulle krävas för att förse varje nyanställd med tillräckligt
mycket kapital för snabb produktivitetstillväxt. Nettoeffeken
ten blev en gradvis avsaktning kapitalintensiteten under
av hela den undersökta perioden med negativa effekter på -
3 Det bör under- arbetsproduktiviteten. strykas, att resone- Resultatet tyder på svängningar sysselsättning och
att av manget enbart gäller
kapacitetsutnyttjande är viktiga förklaringar till arbetsproduk-
arbetsproduktivite-
Modellen tivitetens tillväxtmönster. Den stigande industrisysselsättning-
ten. ger
inget svar på vad blir, i Bentzels analys, sålunda delförklaring bakom den
en en som ligger bakom svenska tillväxten arbetsproduktiviteten under 1980nedgången svaga av av TFF. talet.
Detta är dock bara ett steg i analysen. Nästa fråga blir varför företagen valde att på detta vis bromsa takten i ersättningen
av
arbete med kapital. Det hänger rimligen med föränd-
samman
ringar drivkrafter, avkastning och relativa faktorpriser. Des-
av
sa frågor kommer att behandlas i nästa avsnitt, 10.3. En mindre
del effekten dock redan i Bentzels årgångsmodell; den av ges
hänger samman med att sysselsättningens tyngdpunkt under 1970- och 80-talen gradvis förskjutits mot att arbeta med äldre årgångar kapital. Detta är direkt följd långsammare
av en av
kapitalbildning. Att kapitalstocken blivit relativt sett äldre har
således också haft hämmande effekter på arbetsproduktivite-
ten.
l0.2.4 Kort- och långsiktiga faktorer
Den ovan återgivna belysningen av kapitalintensitetens betydelse är ett viktigt bidrag till förståelsen produktivitetsutav
Kapitalbildningen 237
vecklingen i Sverige. Den är dock inte tillräcklig. För det första
behandlar den enbart arbetsproduktiviteten, och för den andra den mellan kortsiktiga och långsiktiga faktorer. skiljer
Kapacitetsutnyttjande och teknisk
utveckling
En del förändringen i sysselsättningen kan bedömas vara av
av
kortsiktig, cyklisk karaktär. I två de studier som delegatio-
av låtit utföra, går längre än de hittills refererade nen man ett steg
undersökningarna och försöker produktivitetsutveck-
rensa
lingen från effekter svängningar i kapacitetsutnyttjandet.
av I dessa studier, Walfridsson och Hjalmarsson, anen av av
vänds metod för att dela produktivitetsutvecklingen i
en upp
olika komponenter; fångar effekter förändringar
en som av av
kapacitetsutnyttjandet, prisanpassningskomponent och
en en komponent speglar den underliggande tekniska utvecksom
lingen. Resultatet redovisas i diagram 10.2. Diagrammet visar
4 Walfridsson och Hjalmarsson Pro- storleken, år för år, för dessa tre komponenter samt en restduktivitetsutveck- dem den officiellt noterade post. Summan av utgör uppmätta, lingen inom svensk
industri 1964- produktivitetsförändringen. 1989, betydande del den årliga varia-
expertrap- Diagrammet visar att en av
port såväl arbetsproduktivitet TFP, beror på sväng-
tionen, av som
underliggande, kapital-
5 l denna utredning ningar i kapacitetsutnyttjande. Den
framkommer tekniska utvecklingen dämpas gradvis under 1970-
inte bundna
någon påtaglig cyk- Detta gäller talet, dess utveckling är betydligt jämnare.
lisk nedgång under men
såväl för TFP för arbetsproduktivitet.
senare delen av som
l980-talet. Detta Resultaten i vissa fall iögonenfallande. Produktivitetsfal-
är kan bl.a. bero på att således
let i samband med den första oljeprischocken visar sig
undersökningen bahelt bero på svängningar relativpriser och fallande seras på den tidigare nästan av
industristatistiken, kapacitetsutnyttjande. Den underliggande, långsiktiga teknis-
som reviderats ned dess nedgång
ka utvecklingen sjunker betydligt mindre, och
sedan studien gjor-
inträffar än det stora produktivitetsdoppet vid mitten
des. senare l970-talet. av
När TFP-måttet för kapacitetsutnyttjande, visar sig
rensas
således den underliggande tekniska utvecklingen i de flesta branscher mycket stabil och variera relativt lite över tiden.
vara
l alla branscher uppvisar den för kapacitetsutnyttjandegraden rensade tekniska utvecklingen ett U-format förlopp, med de
lägsta värdena under första hälften 1980-talet eller i slutet av l970-talet. När den tekniska utvecklingen definierats på av detta kan således den svenska stagnationen vid mitten av sätt, l970-talet och slutet 80-talet inte förklaras någon dramaav av
tisk insaktning den underliggande utvecklingen. Denna
av bromsas visserligen gradvis under l970-talet och har under upp
238 Kapitalbildningen
Diagram 10.2 Dekomponering av TFP och arbetsproduktivitet i tillverkningsindustrin 1965-89 årlig procentuell förändring 1O Totalfaktorproduktivitet
65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89
10 Arbetsproduktivitet s. 8 m ä 6- ü m 4 m ä ä 2 O m 2. ä v -4 m å 8. -10 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 j j Kapitalbunden Kapitets- Restpost faktursubstition teknisk utveckling utnyttjande
Källa Walfridsson ochHelmersson Hoduktivitetsurtveckling sensktillverkningsindustri inom 1964-1989 i exgtrappcrt 3.
Kapitalbildningen 239
1980-talet legat lägre än under 1960-talet. Den observerade,
djupa produktivitetsavmattningen vid mitten 1970-talet av
förklaras emellertid nästan helt kortsiktiga icke-jämviktsfe-
av
nomen. Även studie för delegationen, Bengt Hansson, en annan av
har försökt skilja den långsiktiga tekniska utvecklingen från
ut
andra effekter. En slutsats är där att bör definiera 6 Hansson Tek- man
nisk utveckling och teknisk utveckling den totala faktorproduktiviteten. Ett som produktivitet, i ex- vanligen förutsätter konstant skalavskäl är att TFP-måttet pertrapport 3 om kastning, medan det normala i verkligheten är att skalfördelar kapitalbildning. förekommer. TFP-måttet har därför rensats för skalfördelar.
Resultatet är att den tekniska utvecklingen, mätt på detta sätt,
inte saktar in under l970-talet. Hansson drar därför slutsatsen
att den uppmätta produktivitetsstagnationen i svensk industri
under 1970-talet inte kan ett resultat långsammare ses som av
teknisk utveckling. En hypotes som följer är att en orsak till den uppmätta, lägre produktivitetstillväxten är att svensk industri inte kunnat tillgodogöra sig skalfördelar i samma ut-
sträckning tidigare. som
lO.2.5 Slutsats
Detta avsnitt har visat att kapitalbildningen har stor betydelse
för utveckling. Framför allt finns ett starkt
produktivitetens
samband mellan den långsiktiga produktivitetstillväxten och
investeringsutvecklingen. Detta inte någon nyhet. Ändå de utredningar som
är ger
delegationen låtit genomföra tillsammans bild det
en ny av
svenska produktivitetsproblemet under 1970- och 80-talen. De
hacken i utvecklingen nedgången vid mitten av 1970-
7 Det bör under- stora strykas, det finns talet, uppgången i mitten 1980-talet och stagnationen vid att av andra metoder att 1980-talet hänger med kortsiktiga effekter slutet av samman teknisk mäta ut- Bentzels och
från arbetsmarknaden. Detta framgår av både
veckling, såsom ut-
vecklingen antal Walfridsson-Hjalmarssons studier, trots att de använt olika
av patent, genombrott metoder och databaser.
och spridningsmått
Flera indikationer visar den långsiktiga tekniska utveck-
för in- att vissa större
Vi lingen inklusive organisatoriska förändringar varit betyd-
novationer, etc. - -
återkommer till des- stabil den produktivitetutveckling
ligt mera än uppmätta som sa i nästa kapitel.
redovisades kapitel 5 och 6 och varit utgångspunkten för
i som Syftet med detta av-
snitt har främst del produktivitetsdebatten.7 En viss nedgång kan
va- en stor av rit att avgöra i vil- slutet l970-talet, den vänds i skönjas mot av men en svag ken utsträckning under l980-talet. Svängningarna är dock inte alls så uppgång den tekniska ut-
vecklingen kan för- betydande. Innebörden är att de observerade kasten i produkklaras och analyse- tivitetsutvecklingen mycket hög grad hänger med
i samman ras i samband med
kortsiktiga i kapacitetsutnyttjandet. En beskriv-
kapitalbildningen. variationer
240 Kapitalbildningen
ning av händelseförloppet, såsom det framkommer i de här redovisade undersökningarna, följer
ser ut som Kostnadskris och försämrad konkurrenskraft vid mitten av
1970-talet medför att kapacitetsutnyttjandet faller. När
ar-
betskraft hålls kvar i företagen, s.k labour hoarding, faller
arbetsproduktiviteten. Försämrad lönsamhet och sämre kapacitetsutnyttjande gör att investeringarna bromsas Investeupp. ringsnedgången får i sin tur negativ, cyklisk effekt på en pro-
duktiviteten. Den slår, tillsammans med labour hoarding i företagen, på kapitalintensiteten och, enligt vad
som sagts
ovan, därmed på arbetsproduktiviteten. Industrin fick också svårare att utnyttja sina skalfördelar, vilket verkade negativt
på produktiviteten. Dessutom fick investeringsnedgången viss, inte så en men
omfattande, effekt på den tekniska utvecklingen. Den sist-
nämnda återhämtar sig dock delvis när investeringarna återhämtar sig under l980-talet. Samtdigt får produktiviteten ett
visst cykliskt uppsving, när kapacitetsutnyttjandet förbättras. När den arbetskraft finns kvar i företagen får
som mer att göra
efter devalveringarna, vänds den tidigare negativa effekten
av labour hoarding till positiv cyklisk påverkan på produktivien
teten. Effekten är dock kortsiktig; överhettad arbetsmark-
en nad bidrar mot slutet decenniet till arbetsproduktiviteav att ten stagnerar.
Omfattningen den sistnämnda effekten beror på vilken
av
statistikbas används; nationalräkenskaper eller industris-
som
tatistik. IBentzels utredning blir den konjunkturella sysselsättningsuppgângen den centrala förklaringen till stagnationen. I Walfridsson-Hjalmarssons analys denna inte bety-
ges samma
delse. Samtidigt stiger enligt deras studie gradvis den underliggande, långsiktiga totalfaktorproduktiviteten; således måste även i denna analys den observerade försämringen produk-
av tiviteten under slutet 1980-talet i huvudsak effekten av vara
av kortsiktiga faktorer.
10.3 Drivkrafter för
investeringar
Den intressanta frågan är vad ligger bakom den
som ovan
beskrivna utvecklingen. Vilka drivkrafter har fått företagen
att ta sådana beslut att investeringarna fallit och kapitalintensiteten bromsats Historiskt vet vi att förväntad relativ lönsamhet
i förhållande till avkastning på andra placeringar och förhål-
i
lande till kostnader för arbetskraft, kapacitetsutnyttjande och
produktionstillväxt är centrala faktorer bakom investerings-
Kapitalbildningen 241
besluten. Att döma historieskrivningen ovan tycks samma
av faktorer ha varit väsentliga även under 1970- och 80-talen.
lO.3.1 Lönsamhet och relativ avkastning
I samband med olje- och kostnadskrisen vid mitten av 1970-
talet minskade den efterfrågan riktades mot svenskt nä-
som
ringsliv. Det medförde att produktionen stagnerade och lön-
samheten i näringslivet sjönk. Fallen blev dramatiska. Under
delen l970-talet minskade industriproduktionen
senare av
fyra år i rad, vilket den aldrig tidigare gjort, sig under ZO-
vare talskrisen eller 30-talskrisen. Lönsamheten än halverades, mer
hur än mäter den. man Här ligger huvudförklaringen till fallet i industriinveste-
Dessa faktorer tycks i hög grad för
ringarna. vara gemensamma
västländerna. I sin översikt över l970-talets produktivitetsstaguppskattade Assar Lindbeck att försämrad lönsamhet
nation
kunde förklara fjärdelel investeringsnedgången och för-
en av
svagad efterfrågan hälften. Sammantaget skulle alltså tre fjärdedelar investeringsfallet under l970-talet i västvärlden
av förklaras dessa båda faktorer. l av Lindbeck a.a. Det finns kvantitativa uppskattningar på makronivå inga av vad lönsamhetsnedgången och det minskade kapacitetsutnytt-
under l970-talet betytt just för det svenska näringsli-
jandet investeringsbeteende, sannolikt deras effekter
vets men var mindre i Sverige än i andra länder, med tanke på att inte
nedgången lönsamhet och produktion här större än i de
av var
9 flesta andra länder. l en enkätunder-
sökning i verkstads- Drivkrafterna för produktiva investeringar i realkapital tycks
industrin år 1982 försämrats under delen
med andra ord kraftigt ha senare av
angavs lönsamhetsl970-talet. Det är därför inte förvånande att investeringarna och kapacitetsproblem de helt föll. Det är däremot inte lika lätt att omedelbart se vad som som överskuggande fak- kapitalintensiteten under föranlett långsammare ökning av en torerna bakom in-
1980-talet, när lönsamheten och produktionen steg igen.
vesteringsfallet på l970-talet. Se De låga investeringarna
kan de höjas, bör och vinster
- Omvandlingstryck
de höjas, SNS, Fö-
retag och Samhälle En de studier delegationen låtit genomföra, menar att
av som 283. den snabba
orsak, paradoxalt nog, kan vara just uppgången
en lönsamheten under mitten 1980-talet. 2° Erixon Om- av av vandlingstryck och Tesen så snabb lönsamhetsstegring kan medföra ett är att en produktivitet, ex- företagen och Dia-
minskat tryck på att förnya sig investera.
pertrapport
10.3 visar vinstläget i den svenska industrin gradvis
gram att
pressades nedåt från mitten 1950-talet till början 1970-
av av
242 Kapitalbildningen
Diagram 10.3 Relativ vlnstandel I svensk industri 1955-1 989 Index gentemot vinstandelar i viktiga konkurrentlânder
1,0
0,9
0,8
0,7
0,5
oi4 l l l Y I 1955 1950 1 965 1970 1975 1980 l 985
Observera diagrammet att visar nivån utan den relativaförändringen vinstandelen. av Källa Erixon Omvandlingstryckoch produktivitet,expertmpport
talet. Enligt Erixon kan detta ha varit drivkraft bakom
en
strukturomvandling och kapitalbildning. För att bevara konkurrenskraft i ett skärpt konkurrensläge tvingades industrin till snabb mekanisering. När råvaru- och oljeprishöjningarna kom vid mitten 1970-
av
talet låg Sverige fas med omvärldens konjunktur. Detta visar
ur
sig i vinsttoppen 1974. Därefter kom kostnadskrisen, då vinst-
andelen föll till hälften konkurrenternas. Lönsamheten blev av
för låg för att locka fram investeringar. Mellan 1977 och 1984 skedde fördubbling den svenska vinstandelen i förhållan-
en av de till konkurrenternas. Erixons hypotes denna snabba är att
uppgång som delvis framkallad devalveringarna under
- var av
perioden minskade omvandlingstrycket.
- Hypotesen förefaller bestickande. För höga vinster kan
invagga företagen i säkerhet och skapa letargi; för låga minskar viljan att investera. Det kan finnas ett lagom vinstläge, som är tillräckligt högt för att locka fram investeringar
men
inte så högt att försoffelse blir följden. Det är möjligt,
men svårt att belägga, att stora och snabba svängningar kring detta
läge kan skapa osäkerhet och ytterligare dämpa investeringsvil-
Jan.
Delegationen vill i detta sammanhang framhålla, vinst-
att
nivån i sig inte är tillräcklig för att förklara investeringsbeteen-
Kapitalbildningen 243 Tabell 10.6 Nominella effektiva växelkurser i 15 OECD-länder, genomsnitt och procentuella förändringar. 1965 731974 821983 89 1965-73 1974-82
| - - | - 1 974-82 1 983-89 | - - | |
| Sverige | 98,8 93,3 71,4 | 5,1 - | -23,5 |
| Österrike | 101,1 120,1 138,5 | 18,8 | 15,3 |
| Belgien | 99,6 111,6 105.0 | 12,1 | -5,9 |
| Schweiz | 101,2 170,5 228,6 | 68,5 | 34,1 |
| Västtyskland | 97,5 143,0 184,1 46,7 | 28,7 | |
| Danmark | 101,7 101,2 89,9 -0,5 | -11,2 | |
| Finland | 106,4 86,9 84,2 18,3 | - | -3,1 |
| Frankrike | 106,8 94,3 79,4 -11,7 | 15,8 - | |
| Storbritannien 101,7 70,5 63,0 -30,7 | -10,6 | ||
| Italien | 98,3 57,0 39,3 -42,0 | -31,6 | |
| Japan | 102,3 139,5 225,0 36,4 | 61 | |
| Nederländerna 101,2 122,8 142,9 21,3 | 16,4 | ||
| Norge | 99,4 110,9 102,8 11,6 | 7,3 | |
| USA | 96,1 87,3 92,6 -9,2 | 6,1 | |
| Kanada | 101,7 93,7 81,3 -7,9 | 13.2 |
-
Källa Erixona.a
det. Lika viktigt är hur vinsterna uppstår. Höga vinster som är
följden rationaliseringar, produktiva investeringar och höjd
av
lär minska investerings- eller förnyelsebeproduktkvalitet inte
kan härrör från externa
nägenheten. Däremot vinster som
subventioner, finansiella transaktioner och växelfaktorer kursförändringar det. De innebär att lönsamheten göra -
ökar att har behövt öka produktiviteten.
utan man
I detta sammanhang är växelkurspolitiken av stor betydelse.
Tabell 10.6 visar utvecklingen den effektiva växelkursen i av 15 OECD-länder sedan mitten 1960-talet. Detta mått visar av hur växelkursen för land utvecklats i förhållande till växelett
kurserna i andra länder, viktade efter deras betydelse som till landet i fråga. Tabellen visar att sänkningen
konkurrenter effektiva växelkursen mellan 1970- och 80-talen av den var alla andra länder, med undantag för Italien. större i Sverige än i tyder på vinstuppgången i den svenska industrin i hög Det att den svenska kronan devalverades.
grad var följden av att
svenska industrin således den djupa lönsam- Den övervann vid l970-talet inte bara eget arbete hetskrisen mitten av genom
för öka produktiviteten utan också tack vare stora
att genom Effekterna detta på strukturomvandling och devalveringar. av
teknisk utveckling kommer ingående behandlas i nästa
att mer
här det dock möjligt hur det påverkapitel. Redan är att ange kat investeringsvolymen. Följande faktorer har varit avgöran-
de
244 Kapitalbildningen
Devalveringarnas syfte att lyfta lönsamheten. Detta lyc-
var
kades. Det naturligtvis fördel för företagen
var en stor ur en
rad aspekter Soliditeten anställningstryggheten för
- steg,
de anställda förbättrades, Ur den aspekt här
etc. vi är intres-
serade av, nämligen långsiktig kapitalbildning för produktivitet, innebar det emellertid fel utformning drivkraf-
av
terna. Omvandlingstrycket minskade. En annan faktor rör utvecklingen den relativa avkast-
av
ningen på investeringar. Avkastningen på de finansiella
marknaderna har under stora delar såväl 1970- 1980av som
talen legat högt över avkastningen på maski-
investeringar i
ner och industrifastigheter. Realräntan har stigit kraftigt under 1980-talet, vilket fördyrat lånefinansierad kapitaluppbyggnad. Detta har
varit
ett internationellt fenomen. Likväl har, längre
sett över en period, realräntan i Sverige stigit något flera de mer än i av
viktigaste konkurrentländerna. Detta dels följd
är en av att
Sverige i skydd valuta- och kreditregleringar ända till
av
början av l970-talet förde utpräglad lågräntepolitik, dels
en
resultatet devalveringsförväntningar på de finansiella
av
marknaderna. Till detta skall läggas devalveringar under
att delar 1970- och 80-talen pressade tillbaka reallönerna. av
Kombinationen stigande realränta och tidvis tillbakapres-
av
sade reallöner kan förklaring till del företag
vara en att en avstått från att substituera arbete för kapital takt i samma
som tidigare. Investeringsmönstret har ändrats följd struk-
även som en av
turomvandlingen. Äldre, kapitaltung industri
har ersatts av
nyare. Denna faktor kommer att behandlas i kapitel.
nästa
5 Flödet direktinvesteringar har
av över gränserna ändrat mönster. Tidigare rådde någorlunda balans. Under 1980-
talet har emellertid svenska företag kraftigt ökat
sina inves-
teringar i utlandet, medan flödet hit utländska investe-
av
ringar varit betydligt mindre. Att svenska företag sökt sig utomlands efter valutaavreglering och inför tillskapandet
av EGs inre marknad är inte förvånande. Däremot det beär kymmersamt att så utländska investeringar här. gjorts
Det indikerar att motiven för utländska företag
att investera i Sverige är svaga.
En del orsakerna till det sistnämnda framgår punkterna
av av 1-3 ovan. Det kan också tänkas utländska att ägare anser att
andra förutsättningar för investeringar Sverige
är sämre i än i
andra länder det allmänna kostnadsläget, - skattesystemet, utbildningsnivån, det politiska systemet eller helt enkelt det
Kapitalbildningen 245
perifera geografiska läget. Till detta kan också läggas den svens-
ka förvärvslagstiftningen. utredning tyder på ofördelaktigt geografiskt läge
En ny att
och förhållande till detta otillräcklig infrastruktur spelar en i
roll. Utlandsinvesteringarna kommer att behandlas när- 2 Kan japanska in- stor
vesteringar öka i följande kapitel. Det räcker att i detta avsnitt konstate-
mare i Sverige, SIND från utlandet investera här att det bristande intresset att 19917. ra
kan bli långsiktigt problem för den svenska kapitalbildning-
ett
i allt integrerad värld.
en en mer
10.3.2 Skattesystemet
De skatter direkt påverkar investeringsbenägenheten är
som
energibeskattningen i mindre företagsbeskattningen, samt grad förmögenhetsskatten i fåmansbolag. Den sistnämnda
-
skatten den högsta i världen och kan ha påverkat kapital-
är
bildningen i mindre företag negativt.
små och medelstora företag måste för Orsaken är att många
investeringar och expansion lita på självgenererat kapital. För förmögenhetsskatt blir belastningen på fövarje procentenhet 2,5 företagets förmögenhetsvärde [in-
retaget drygt procent av
och utdelningsskatt på det belopp krävs för
klusive bolags- som
klara förmögenhetsskattenl Härmed försvinner företa-
22 För betala ett att ur att visst belopp i förmö- medel skulle ha kunnat användas för investegen som annars genhetsskatt, måste minskar det belopp
ringar. Investeringsmöjligheterna mer än
en företagare som betalas i skatt, eftersom varje vinstkrona som investeras i ligger över bryt- som
punkten i skatte- allmänhet lånemöjligheter med till det dubbla belop-
ger upp skalan ta ut det många fall pet, i ännu mer. dubbla i lön, och på
Förmögenhetsskatten påverkar således avkastningskalkylen
detta belopp måste
arbetsgivaravgifter Till detta kommer psykologisk, symbolisk effekt,
negativt. en betalas. småföretagare skatten har att göra med att många ser som som
orättfärdig. Hur effekten på kapitalbildningen kan ha va-
stor
går emellertid inte uppskatta. Eftersom den internatiorit, att sänkning beskattningen förenella trenden går mot en av av
kan emellertid de negativa effekterna dagens
tagskapital av förmögenhetsskatt jämfört med andra länder i framtiden antas
växa.
Den svenska energibeskattningen tillhör också de högsta i också unik, såtillvida att den i mycket liten
världen. Den är
omfattning avdragsgill för industrin. I realiteten har den
är beskattning rörelseöverskotten i bas-
fungerat som en extra av
industrin. Efter de senaste skattehöjningarna har den nått en
den också påverkar konkurrenskraften för före-
sådan nivå att
verkstadsindustrin och livsmedelsindustrin. I kombitag inom
med periodvis turbulent energipolitik har energibe-
nation en
246 Kapitalbildningen
skattningen sannolikt haft betydande negativa effekter på in-
23 vesteringsklimatet i Sverige.
Denna fråga utreds nu av en särskild utredning [Fi 199010.
Företagsbeskattningen
Det går inte att belägga att den svenska företagsbeskattningen i
övrigt skulle ha bidragit till den försvagade kapitalbildningen,
vare sig i absoluta tal eller i förhållande till andra länder.
Tvärtom verkar skattesystemet i detta avseende ha haft positi-
effekter. va
Marginaleffekten bolagsskatten på investeringar inom ak-
av tiebolag i Sverige uppgick enligt internationell studie bören i
jan av 1980-talet till 36 procent, att jämföra med 37
t.ex
2 Citerat i SNS procent i USA och 48 procent i Storbritannien. Skattesyste-
konjunkturrådsrap- omfattar emellertid met mer än bara bolagsskatten. Där ingår port 1986.
även avskrivnings- och nedskrivningsmöjligheter olika
samt
typer av investeringsbidrag. Traditionellt har den svenska skattelagstiftningen varit generös på alla dessa punkter, eftersom
ett explicit mål varit att stimulera till investeringar. Räknas
även dessa faktorer in, finner det gamla skattesyste-
man att met över tiden fick alltmer tydliga inslag subventioner av gentemot näringslivets investeringar.
Så uppskattar nyligen publicerad studie, skattekilen
en att i
bolagen vid investeringsfinansiering med såväl eget som lånat
kapital, i enlighet med bolagens genomsnittliga skuldsättning
gradvis krympte från 2 i 1950-talet ca procent mitten av till ca
minus 2 procent [dvs subventionering] i början 1980-
en av 25 Bergström och Sö- talet. En faktor bakom denna
utveckling var att företagen
dersten Skattepo- under andra hälften 1970-talet av och början 1980-talet litiken och företa- av
kunde räkna med att fortlöpande
investeringar utnyttja sina investeringsgens i
Ekonomiska rådet fonder. Också tillfälliga investeringsstimulanser,
såsom särskil-
antologi Ekonomis- da investeringsavdrag, utnyttjades i stor omfattning och med
ka perspektiv på successivt ökande generositet. Det är med andra ord skattereformen, svårt att
Konjunkturinstitu- se att förändringar i företagsbeskattningen skulle bidragit till
tet 1990. retardationen
av kapitalbildningen; eventuella effekter torde
snarare ha gått åt andra hållet.
Inte heller kan belägga den svenska man att företagsbeskatt-
ningen vid internationell jämförelse skulle haft en negativa konsekvenser för
kapitalbildningen. OECD har gjort studie,
en jämför skattekilarna vid olika
som placeringar i OECD-länder
under 1980-talet dvs före den stora skattereformen. Resulta-
ten redovisas i tabell 10.7.
I tabellen vilka skattekilar mellan den anges internationellt
bestämda realräntan å sidan och företagens
ena interna avkast-
ningskrav å den andra skattesystemet olika länder
som i gav
Kapitalbildningen 247
Tabell 10.7 skattekilar i några OECD-länder för investeringar i näringskapital Procent Land Inflation Skattekil g
| USA | 3,4 | -3.25-1,16 | |
| Japan | 1,7 | -1,8 | |
| Västtyskland | 2,1 | 2,38 - | |
| Frankrike | 5.9 | -3.35 | |
| England | 6,1 | -4,58 -2,46 | |
| Kanada | 3,2 | -2,77-1,38 | |
| Australien | 6,1 | -4,78 | |
| Sverige | 6.8 är definierad skillnaden mellan den reala kapitalkostnaden efter | -7,05 | |
| Anm 1 skattekilen | som |
investeringen ifråga och räntan vid angiven intlationstakt och fem procents realränskatt för
ta. 2 tva skattekilar finns angivna avser den förra ett tidigare skattesystem ochden senare Där det nuvarande. Näringskapital utgör ett vägt genomsnitt av maskin- och tastighetskapital. 3
Källa Fukao och Hanamki Intemationalization of FinancialMarkets, OECD Economic
Studies8 1987.
till under l980-talet. Skillnaderna beror på skatte-
upphov
avdrags- och avskrivningsrättens utformning, eventuelsatsen,
investeringsavdrag eller -bidrag samt inflationstakten till
den del skattesystemet är nominellt. Beräkningarna har också
för andelen lånefinansiering i respektiva land. Flera
justerats
observationer kan göras med ledning tabellen intressanta av
Alla skattekilar är negativa, vilket innebär att företagsbe-
skattningen subventionerar kapitalbildningen i samtliga
16 Att skattekilen undersökta länder. i denna studie blir
Sverige har den högsta subventionsgraden.
betydligt högre än O
den tidigare cite- skattesubvention tycks hänga med infla-
i 0 Graden av samman
rade av Bergström inflation har genomgående haft stör-
tionen; länder med hög och Södersten, beskattekilar länder med låg inflation. bl.a på att re än ror OECD-studien Skatteomläggningar har sänkt skattekilarna väsentligt i flera 0 antar att alla de länder. existerande av- skattekilarna har De länder tidigare har haft de lägsta drags- och av- 0 som
skrivningsreglerna också de kapitalexportörerna Japan och Väst-
varit största faktiskt utnyttjas.
tyskland.
Så sker dock inte Sverige har den största skattekilen har Sverige inte alltid. I praktiken 0 Trots att
underlåter många importerat kapital.
företag att utnytt-
alla dessa möj-
Slutsatsen denna studie är att det gamla skattesystemet
ligheter, bl.a för av
att de vill redovisa subventionerade kapitalbildningen i Sverige mer än företagsbeen relativt jämn dessa outnyttjade
skattningen i andra länder. Förekomsten av lönsamhet-
konsolideringsmöjligheter det visserligen svårt att exakt
sutveckling. gör
248 Kapitalbildningen
uttala sig hur beskattningen påverkat kapitalkostnaderna
om och därmed investeringarna. Det går emellertid inte på att
grundval tillgängligt statistiskt material hävda den för-
av att
svagade svenska kapitalbildningen i detta avseende skulle bero
på speciella svenska skatteproblem. Snarare slutsatsen är att
företagsbeskattningen bidragit till att stimulera investeringar-
na.
Det betyder i sin tur att andra faktorer än företagsbeskatt-
ningen nämligen de återgivits i avsnitt 10.3.1 varit - som -
avgörande för den långsammare kapitalbildningen under 1970-
och 80-talen. Det betyder också att skattesubventionerna inte
lyckades motverka de andra, negativa incitamenten för kapi-
talbildning.
10.4 Sparandet
Kapitalbildningen central betydelse för produktivitetsut-
är av
vecklingen. Därför har också sparandets utveckling ansetts som viktig. Sparande är alla de inte åtgår till konsumresurser som tion, och det är sparandet investeringsmedlen Sparur tas. samheten är den omedelbara orsaken till tillväxten i kapital,
sade redan Adam Smith.
Det inhemska sparandets betydelse för investeringarna mins-
kar emellertid. Internationaliseringen kreditmarknaden
av gör att sparande- och investeringsströmmar mellan länder i ökad
utsträckning kan kompensera lågt inhemskt sparande och göra
27 Även tidigare har en god investeringsutveckling möjlig. Det således
är summan perioder förekom- det inhemska av sparandet å sidan och utländska placeena mit, då detta skett. ringar i Sverige som är det viktiga. Under åren runt sekelskiftet importerade Sverige kapital
i skala. De randets
stor stora Spa utveckling
investeringarna i järnvägar, vilka Det inhemska sparandet i Sverige under steg större delen överskred vad det av
1900-talet, föll kraftigt under 1970-talet. Under
inhemska sparandet men 1980-
kunde finansiera, talet har viss återhämtning skett, Sverige har under
en men det betalades till stor gångna decenniet haft väsentligt lägre sparande än i omvärldel av utländskt ka-
den. Enligt OECD-statistik bruttosparandets andel
pital. var av BNP 16,7 procent i Sverige 1980-88 21,3 OECDmot procent i Europa.
Det inhemska sparandet kommer från två håll privat respek-
tive offentligt sparande. De har olika bestämningsfaktorer.
Det
offentliga sparandet starkt positivt under 1960-talet och
var början 1970-talet, framför allt på grund uppbyggnaden av av av AP-fonderna. Det försämrades med över 10 procentenheter av
Kapitalbildningen 249
BNP mellan 1976 och 1982, följd starkt stigande offent-
som av
liga utgifter och stagnerande inkomster. Efter 1982 har
sparan-
det förstärkts, mer återhållsam utgiftsprövning samt
genom höjd skattekvot.
Det privata sparandet har svängt kraftigt. I företagssektorn
föll det i samband med lönsamhetskrisen under delen senare l970-talet. I samband med upgången under l980-talet ökaav de det igen. Däremot har hushållens sparande gradvis minskat
sedan 1960-talet, och under l980-talet inträffade två kraftiga
nedgångar, i början respektive mitten l980-talet. Under av delen l980-talet hushållssparandet t.o.m negasenare av var Det betyder hushållssektorn, netto, blev låntagare för tivt. att första gången någonsin i Sveriges moderna historia. För när- 28 En redovisning av sparandets utveck- varande tycks hushållens sparande öka igen. ling ges i kapitel 8 i långtidsutredningen Flera faktorer ligger bakom hushållssparandets utveckling 1990.
ODen demografiska utvecklingen, med åldrande befolk-
en ning, har minskat det individuella sparandet.
OAT-Iisystemet är ett fördelningssystem, vilket innebär att
pensionerna betalas löpande skatte- och avgiftsuttag. Det
av
betyder systemet bygger på sparande den omfattning
att av
premiereservsystem [där pensionernas storlek beror
som ett
på sparade medel och deras avkastning medför. Enskilda
hushåll har drivkrafter att till pensionen i samma spara omfattning i andra länder. som
Avregleringen kreditmarknaden vid mitten l980-talet
0 av av medförde att många hushåll tog chansen att öka sin skuld-
sättning. Den portföljanpassning skedde medförde stor
som upplåning bland hushållen. Orsaken till att det så attraktivt att låna hög 0 var mer var
inflation och generösa avdragsregler, vid den tidpunkten
som
gjorde skuldsättning lönsam.
Också långsiktigt perspektiv innehöll beskattningen i ett mer
fysiska i det gamla skattesystemet rad element
av personer en långsiktiga snedvridningar i sparande och kapitalbildsom gav ning. Kapitalbeskattningens reala effekter varierade avsevärt
och slumpmässigt mellan placerare och placeringsobjekt. Vissa
typer sparande hårt beskattade, andra typer generöst av var
subventionerade. Den beräknade effektiva marginaleffekten
varierade våldsamt i början l980-talet. Lågt beskattat var av t.ex sparande i antikviteter och konst, medan privat sparande i aktier högt beskattat, bl.a genom dubbelbeskattning. Detta var
medförde att avkastningen på olika sparformer varierade starkt
och slumpmässigt.
250 Kapitalbildningen
Snedvridningarna tenderade att förstärkas vid hög inflation.
Systemets inneboende negativa effekter på sparande och kapi-
talbildning skärptes därför under höginflationsåren på 1970-
och 80-talen. Delegationen har inte gjort några studier egna av detta område, eftersom vi dessa effekter menar att är såväl 29 Se skatteut- välkända väldokumenterade. Slutsatsen det gamla t.ex som är att
redningarna [SOU skattesystemets principer för beskattning av fysiska personer i
198933-35.
växande utsträckning bidrog till sparproblemen under
1970och 80-talen.
Den stora skattereformen gör att många dessa effekter av elimineras. Någon möjlighet att utvärdera det systemets nya effekter på sparandet finns ännu inte. Däremot det är sanno-
likt att kapitalbeskattningens nivå är för hög i framåtblic-
ett kande perspektiv.
Här är det viktigt att skilja mellan företagsbeskattningen å sidan, vilken behandlas och kapitalbeskattningen på
ena ovan, fysiska å den andra. Den sistnämnda skattebasen personer enskilda människors kapitalägande är visserligen i dag inte -
helt rörlig; kapitalägarna måste ju fysiskt flytta över gränserna
för att undkomma skatt. I takt med att rörligheten tilltar i framtiden kan dock antas att kraven skärps på den reala att avkastningen efter skatt också på denna skattebas måste vara i
Diagram 10.4 Kapitalbeskattning i Sverige och EG
Aktier, Utdelning Ränta Pensionsfonder längre innehav 00 % %
10-15
O 0
EG-skattgenomsnitt EG-skattgenomsnitt
för EG-Iänderna, för EG-Iänderna, l Svenskskatt
medelinkomsttagare höginkomsttagare
KällorIndustriförbundct.
Kapitalbildningen 251
stort sett den i Sverige i andra länder. Det gäller i samma som
synnerhet för dem med stora förmögenheter, där kapitalbe-
skattningen spelar stor roll redan i dag. I dag är emellertid den
svenska reala beskattningen högre än i EG, till följd av högre nominell skattesatser, diagram 10.4. Detta kan på längre sikt
se negativa effekter på sparandet.
Effekter på produktiviteten
Drivkrafterna för sparande i den privata sektorn försvagades
och förvreds således under 1970- och början 80-talen. Det av samlade sparandet i den svenska ekonomin föll. Det är dock
inte självklart att detta medfört några avgörande problem för
kapitalbildning eller produktivitet. För det första kan hävda att investeringarna styrs man av förväntad avkastning. Om bara avkastningen är tillräckligt hög, kommer sparande att lockas fram. Problemet är med andra ord
inte brist på sparande utan otillräcklig relativ avkastning
på produktiva investeringar. För det andra kan, som påpekades ovan, brist på inhemskt sparande kompenseras med investeringar från utlandet. Inflöde utländskt kapital kräver dock att avkastningen på invesav teringar i Sverige måste god. Vi kommer därför tillbaka till vara
kravet på ett gott investeringsklimat i det land som vill locka
till sig utländska investerare. Det är också detta är slutsatsen; nämligen att drivkrafsom
terna för sparande och kapitalbildning försvagats i Sverige och
att detta sammantaget haft negativa effekter på produktiviteten. Eftersom det inte går att dra rät linje mellan inhemskt en sparande och produktivitet går det dock inte att exakt kvantifi-
era betydelsen av det försämrade inhemska sparandet i sig.
10.5 Kapitalets produktivitet
Analysen har hittills främst rört arbetsproduktivitet och totalfaktorproduktivitet. Kapitalproduktiviteten produktion per
-
insatt enhet kapital normalt inte lika väsentlig.
- ses som Detta kan hänga med att det är svårt att tolka dess samman 30Kapitalkostnaderutveckling välfärdsindikator, på samma sätt som man na utgör i Sverige i som en genomsnitt ungefär kan göra med arbetsproduktiviteten. Dessutom är kapitalkosten tredjedel av pro- lönekostnaderna. naderna på makronivå betydligt mindre än duktionskostnader-
I praktiken ofta, att tillväxtprocessens primära uppgift är
medan kostna- antas na,
derna för arbets- öka arbetets avkastning med hjälp förbättrad teknik och
t att av
kraften är två tred- således slags hjälpökade kapitalinsatser. Kapitalet ses som ett
jedelar av totalkostnaderna. faktor till arbetet.
252 Kapitalbildningen
Kapitalproduktivitetens utveckling blir i ett sådant perspek-
tiv inte lika avgörande arbetsproduktivitetens. Negativa som
värden på kapitalproduktiviteten har därför inte heller alltid setts som alarmerande, utan följd att kapital-
snarare som en av
intensiteten ökat och att mer kapital satts in för att öka
arbetsproduktiviteten.
Delegationen delar inte den uppfattningen. I ett långsiktigt tillväxtperspektiv måste uppgiften att öka totalfaktorpro-
vara
duktiviteten, vilket kräver god avkastning på såväl arbete
som
kapital. En utveckling kapitalets produktivitet bör där-
svag av
för misshushållning med och bli föremål för
ses som resurser
analys och åtgärder. Under år har också allt fler företag
senare intensifierat arbetet med att hantera kapitalet så produktivt som möjligt, bl.a med hjälp s.k cash management för finansiav
ellt kapital och just-in-time-produktion för lager
mm. Ökad kapitalproduktivitet har dessutom betydande en potential, inte minst för att kapitalstocken är så Även stor. en
liten förbättring kapitalproduktiviteten därför bety-
av ger ett
3 Ett räkneexempel dande tillskott till den samlade produktionen. Man bör där-
ges av Lars Bergman för enbart fokusera inte på investeringarna, när det gäller i kapitel 6 SNS i
kapitalets betydelse för välstånd och tillväxt. Det finns också
konjunkturrådsrapport 1990. stora vinster att göra genom ett bättre utnyttjande den av existerande kapitalstocken.
lO.5.1 Kapitalproduktivitetens
utveckling
Kapitalproduktiviteten har varit i konstant eller nåstort sett got sjunkande i svensk industri under l900-talet. Beroende på
vilka kapitalstocksberäkningar används kan skillna-
som vissa der uppstå, men i det stora hela är den utveckling tecknas som av olika statistikkällor relativt likartad.
Tabell 10.8 Kapitalkvotens utveckling i svenskt näringsliv sedan 1910
Årlig ökningstakt i procent
1910-1930 -0,1 1930-1950 0,8 1950-1960 0,8 1960-1970 0,6 1970-1975 -0,5 1975-1980 1,0 1980-1985 -0,3 1985-1990 0,6
Källa BentzelProduktivitetensutvecklingunder1970-ochSO-talen, expertrappon 3
Kapitalbildningen 253
Diagram 10.5 Partiet produktivitet i svensk industri 1954-1988
2 Arbetsproduktivitet ... Energiproduktivitet -- - - - - insatsvaruproduktivitet Kapitalproduktivitet ---------- --
1 - - -
I l i i I I I i I l l 54 57 60 63 66 69 72 75 78 81 84 87
Källa Hansson Teknisk utveckling och produktivitet, expertrapport
Den långsiktiga bilden redovisas i tabell 10.8. Den är hämtad från de utredningar delegationen låtit utföra, och en av som
visar hur kapitalkvoten [kapitalstock i förhållande till produktionsnivå för hela näringslivet ökat mycket svagt sedan början
1900-talet. Detta kan tolkas svagt försämrad kapiav som en talproduktivitet. Försämringen störst under andra halvan var 1970-talet. av Diagram 10.5 är hämtat från delegationens en annan av expertrapporter, med andra kapitalstocksdata visar den som årliga utvecklingen olika partiella produktivitetsmått inom av
industrin sedan 30 år tillbaka. Där framgår den starka ökningarbetsproduktiviteten, relativt snabb förbättring av
en av en energiproduktiviteten över tiden konstant material- - men en
och kapitalproduktivitet. Även med dessa data framgår hur
kapitalproduktiviteten föll under industrikrisen under senare delen 1970-talet. av
lO.5.2 Obsolet kapital
Kapitalkvoten, dvs förhållandet mellan insatt realkapital och
erhållen produktion, således relativt konstant eller svagt var
stigande i många år, innan 1970-talets kriser, då den steg.
Siffror från OECD visar liknande utveckling i flera andra en
254 Kapitalbildningen
Outnyttjad maskintid Kapitalet är så dyrt att det måste utnyttjas bättre. Vad man kan vinna på det visar följande exempel från Saab-Scanias transmissionsverkstäder i Södertälje
Av årets totala tid 8 760 timmar faller följande bort 38 procent helger och semester - 16 procent uttaget tredje skift - - 5 procent raster
Kvar blir 41 procent bruttoarbetstid 3 592 timmar på två skift. Men hälften går bort när maskinerna står stilla av bla följande orsaker stillestånd för service och reparationer väntan på material väntan på operatörer fel på grund av misstag i arbetet rlggning materlalhantering -
Bara 20 procent av maximalt möjlig maskintid utnyttjas effektivt.
Källa Liukkonen Från Standardisering till total produktivitet, SAF 1991 under utgivning.
länder. Den samtidiga förändringen vid mitten 1970-talet
av tyder på att den åtminstone delvis hängde med akuta samman chocker som var gemensamma för de flesta industriländer. En faktor är att förändrade energipriser gjorde stor del en av kapitalstocken obsolet. Effekten dock tillfällig och inte särskilt stark. Dessutom var tycks den ungefär dignitet i de flesta länder. Vi vara av samma kan med andra ord inte här finna förklaringen till den långsiktiga produktivitetsstagnationen, heller till något speciellt i det svenska tillväxtmönstret.
lO.5.3 Driftstiderna
Kapitalproduktiviteten påverkas också bl.a driftstider och av lagerhållning. Utnyttjandegraden kapitalstocken inom inav
32Se Ackerby Ka- dustrin har tidigare undersökts och befunnit relativt låg.
vara pitalutnyttjande i Några anläggningar, framför allt processindustrin, har inom svensk industri hög utnyttjandegrad, genomsnittet för hela industrin SNS 1989. men var vid mitten 1980-talet så lågt 40 procent. Det betyder av som att den genomsnittliga produktionsanläggningen bara användes 9 12 timme dygn. En så stor andel fyra tiondelar per som av anläggningarna utnyttjades bara till en fjärdedel, dvs 6 timmar om dygnet. Gissningsvis är utnyttjandegraden på sina håll ännu lägre i andra sektorer.
Kapitalbildningen 255
Diagram 10.6 Utveckling av kapitalutnyttjandetiden i Frankrike, Norge, Sverige och USA. Tillverkningsindustri, 1968-1988
Timmar per vecka 60
a
56 Norge 54 -.. x e - .. --- USA x z f u , 50 a ----- 48 x Frankrike __ . 46 .O. . . i. 44 .,.. . . . .. .. . . . . . - . . . .
40 1 , I I i l l l 1 i I 68 70 72 74 76 78 80 32 34 33 33
Källa Arno-Sterner Drifstidemasbetydelse för poduktivitetsutvecldingen isverskindustri 1968-1988, expertrapport 3
Delegationen har följt upp den nämnda undersökningen att låta genomföra studie över driftstidernas utveck-
genom en
ling inom industrin. Av den framgår att driftstiderna i indu-
33Anxo-Sterner Driftstidernas be- strin minskade något under 1970-talet från 47 timmar i - ca tydelse för produk- därefter veckan till 43 timmar lägst, år 1981 att de tivitetsutvecklingen som - men svensk industri ökat igen. Mot slutet 1980-talet de nästan tillbaka på i av var 1968-1988, i ex- 1960-talets nivå, diagram 10.6. Driftstiderna påverkas bl.a se pertrapjäort arbetstider, andelen Skiftarbete, driftssäkerhet och underav håll.
1970-talets kortade driftstider i industrin en följd av
var stagnationen produktionen samt kortare arbetstider. Det av av går dock inte finna empiriska belägg för att driftstiderna att spelade någon avgörande roll för produktivitetens utveckling,
heller förändringen driftstiderna skulle haft någon att av inverkan på Sveriges relativa tillväxt. För detta finns allför
internationellt jämförbara tidsserier. 1 diagram 10.6 visas att
svenska driftstider redan tidigare låg lågt i förhållande till de
konkurrenter för vilka data finns.
De ökade driftstiderna under 1980-talet har varit en följd av den stigande användningen Skiftarbete framför allt två-
av
skift vilket i sin tur är på 70-talets kortade arbetsti-
ett svar -
256 Kapitalbildningen
Diagram 10.7 Kapitalproduktiviteten justerad för driftstider
% 105
l z . 95 1
A Jt usera t 90 l i z x l v 85 justerat I l 80 V I x I 75
70 1970 72 74 76 78 80 82 84 86 88
KällaAnxo-Semeraa.
der samt automation. De svenska driftstiderna har under 1980talet ökat snabbare än för de andra länder redovisas. som Den totala effekten är dock liten. En justering TFP för av
kapitalutnyttjandet ger en nivåförändring på en procentenhet
över en tjugoårsperiod, vilket är mindre än en halv promille per
år. För kapitalproduktiviteten blir utfallet större; enligt dia-
10.7 förklarar kortare driftstider nästan tredjedel gram en av kapitalproduktivitetens fall inom industrin mellan 1974 och 1982.
Det finns flera skäl till att graden kapitalutnyttjande varit
av
så låg för stor del industrins produktionsanläggningar. Ett
en av
intressant faktum är att skillnader i kapitalutnyttjande bara till
liten del förklaras löneskillnader för obekväm arbetstid eller av
3 Ackerby a.a. lönetillägg. Det tyder på att graden kapitalutnyttjande
av inte i någon större utsträckning bestäms individuella genom
eller företagsvisa val mellan lön och lönekostnader sidan
å ena
och arbetstidens förläggning å den andra. Det finns således institutionella förhållanden, i form skat-
av
ter samt regleringar i lagstiftning och avtal, påverkat kapi-
som
talutnyttjandet negativt. Konkret detta i att tillägg till
syns ordinarie timlön för Skiftarbete, obekväm arbetstid tidigam m har varit relativt dåligt betalt efter skatt. Även förhållanden re
inom företagen, såsom stela traditioner och bristande flexi-
Kapitalbildningen 257
bilitet planeringen arbetstidsscheman kan ha spelat in. Här i av finns således klara möjligheter till förbättringar. Vi återkom-
till detta. mer
lO.5.4 Lagerhållning
produktivitet effektivisera Ett sätt att öka kapitalets är att Omsättningshastigheten för kapital bundet i lagerhållningen.
arbete kan ökas. Så har skett i Sverige
lager och produkter i
andra länder under l980-talet. Detta dock inte såväl i syns som och därmed heller inte i de mått för
i kapitalstocksdata
här redovisats eftersom kapitals-
kapitalproduktivitet som normalt endast inkluderar fast kapital.
tocken
omsättningshastighet eller
Det finns inga bra serier över dock klart industrins lager kraftigt
lagerhållning. Det står att
den lageruppbyggnad följde på
skurits ned sedan stora som vid 1970-talet.
lagerstöd och överbryggningspolitik mitten av
nedslag statistiken på att den svenska
Likväl tyder sporadiska i låg, jämfört med några de
lageromsättningshastigheten varit av
konkurrenterna. Diagram 10.8 redovisar kapital-
Viktigaste
Diagram 10.8 Kapitalomsättningshastigheten i Sverige och några viktiga
konkurrentländer.
Sverige Tyskland USA Japan
l ggrår avseende lageroch ;rodukter i arbete ijärrförbara
mm Iâmitalomsättningshasügiyt
ranscr Hoduktionsfunlctionen onvandling, i lundgren mil. Mänriskan i arbete, Källa Hans Ahknann i ij Almqvists Wiksell1987.
9 1171119
258 Kapitalbildningen
omsättningshastigheten i jämförbara branscher för Sverige och
några konkurrentländer.
Enligt denna undersökning skulle omsättningshastigheten för lager och produkter i arbete vid 1980-talet
mitten av vara
1,5 gånger högre i Tyskland, 1,9 gånger högre i USA och
inte
mindre än 2,3 gånger högre i Japan inom motsvarande
än
branscher i Sverige. Om siffrorna är korrekta, innebär de
att det finns betydande potential för
en förbättringar av produk-
tiviteten i svensk industri att gå mot lagerlös produk-
genom tion med tillförsel råvaror och komponenter enligt just-inav time-principen.
lO.5.5
Utnyttjandet av fastighetskapitalet
Ungefär en tredjedel den totala kapitalstocken
av utgörs av
bostadskapital. Till det skall läggas industrins fastigheter, kontorslokaler samt statliga och kommunala lokaler sjukhus
som
och skolor. Det årliga tillskottet i form och ombyggnad
av ny-
utgör bara en dryg procent av det totala fastighetskapitalet.
Innebörden är att effektiviteten i utnyttjandet det befintliga
av
bostads- och fastighetskapitalet har betydelse för avkast-
stor ningen på det totala kapitalet i samhället.
Det finns många tecken på effektiviteten på bostadsatt
marknaden är låg. Regelsystemen är mycket omfattande. I nyproduktionen hindrar byggnormer och finansieringskrav ibland byggföretagen att bygga bostäder storlek och
av en
35 Se vidare i kapitel utformning efterfrågas på marknaden. Samtidigt har
som
12, avsnittet om re- stora bostadssubventioner ofta tillfaller välbärgade hus-
gleringar. - som håll minskat många hushålls drivkrafter ekonomisera - att sitt
36 Se t.ex Sandelin- boende. Kapitalvinster har fördelats helt godtyckligt.
Södersten Betalt Vad gäller
utnyttjandet fastighetskapitalet saknas kvanti-
för bo, Rabén av att
Sjögren 1978, eller tativa analyser helt. Det gäller såväl privat sektor där
- tomma
Meyerson-Ståhl- eller dåligt utnyttjade kontor ändå får misstänka effek-
oss att Wickman Makten tivitetsproblem stat och kommun. Tidigare har den bostaden, - som över
offentliga sektorns kapitalutnyttjande sällan effektivt;
SNS 1990. styrts någon alternativkostnad har inte beräknats och utnyttjandet
har ofta varit lågt. Någon systematisk undersökning detta
av
har ägt mycket pekar på misshushållningen
rum, men att
tidigare varit stor. Operationssalar står många gånger
tomma
20 timmar dygnet, och skolor har inte takt med
om avyttrats i
att elevunderlaget krympt. Att kapitalutnyttjandet många gånger varit dåligt den of-
i
fentliga sektorn torde bero på att utnyttjande inte har kostat någonting. Effektivt kapitalutnyttjande har belönats
inte -
Kapitalbildningen 259
medfört ekonomi för
och ineffektivt utnyttjande har sämre
ökad utsträckning har detta börjat den berörda enheten. I nu
bjuds på öppna marknaden åtgärdas att tillgångarna ut
genom marknadsvärde, får utgöra underlag och därvid åsätts ett som
myndigheter och förvaltningar. I den mån för avkastningskrav i
till stånd kan naturligtvis fastigheterna i försäljning kommer en ändå disponeras den offentliga sektorn genom mån behov av av
hyresavtal eller s.k sale-and-lease-back-arrangemang.
funktionssätt
10.6 Kapitalmarknadens
skall god krävs att kapital- För att kapitalets produktivitet vara där avkastningen vad gäller produktivitet är
insatserna görs
skriver Gunnar Eliasson att totalfaktorprostörst. I bok en ny
kan priskorrigerat kapi-
duktivitetens förändring ses som ett
förräntning avgörs således
37 Eliasson Pro- talförräntningsmåttT Kapitalets
produkter till låga kostnader. duktivitet, vinster att företagen producerar rätt
av
och ekonomisk väl- blir kapitalmarknadens allokeringsme-
Med ett sådant synsätt
färd, lUl 1991. tillväxten. En
helt avgörande för den ekonomiska
kanismer
marknad kapitalet till de verksamheeffektivt fungerande styr där totalfaktorproduktiviteten är högst.
ter
denna bild i alltför hög grad sätter
Delegationen menar att
lönsamhet och produktivitet. Som fram-
likhetstecken mellan
finns den verkliga världen fler faktorer än produk-
gått ovan, i
lönsamheten. Även med traditionell,
tiviteten som påverkar en
spelar dess emellertid dess
snävare på kapitalmarknaden
syn
effektivitet viktig roll. en
marknaderna har två huvuduppgifter. För det
De finansiella
överskottssparande i vissa sektorer till
första att kanalisera
har underskott. Den andra uppgiften är
sådana sektorer som
risker fördela på olika placeringar att sprida genom att resurser uppenbart i dessa båda med olika riskprofil. Det är att ett finansiellt kraftigrt beavseenden väl fungerande system
samhällsekonomisk effektivitet. systematisk främjar 33En
svenska kreditmarknaderna föränd-
hur Under 1980-talet har de diskussion av
detta går till redovi- fortfarande systemet hårt statligt snabbt. På 1970-talet var rats sas i Herring-Santo- alla kontrollerat. Under det senaste årtiondet har så gott som Den finansimero
kreditmarknaden försvunnit och penningpoliti-
ella sektorns sam- regleringar av
hällsekonomiska be- marknadskonform riktning. Ett stort antal nya
ken lagts om i
tydelse i expert- fram, bl.a finansiella marknader och instrument har växt som
rapport och att nå varandra det möjligt för sparare investerare gör
direkt, mellanhänder. utan
260 Kapitalbildningen
Olika synsätt
Det finns såväl starkt negativa starkt
som positiva tolkningar
39För en diskussion av detta skeende. I ett negativt synsätt betraktas utveckett och värdering, lat finansiellt se systemet källa till störningar den reala Viottis kommentar som en av produktionen. Förespråkarna för detta till Herring och San- synsätt menar att de tomero finansiella marknaderna drivs
3.3. av masspsykologiska faktorer.
Kapitalmarknaden
ses som en sorts skönhetstävling, där aktö-
rerna ägnar sig åt att spekulera i vad de tror att andra aktörer
tror är bra eller dåliga strategier. Marknadspriserna
kan då bli
helt frikopplade från underliggande reala värden. finansiel-
De marknaderna blir kasinon. Iden mån de har någon samhälls-
ekonomisk betydelse, är den negativ eftersom finansmarknaderna attraherar kompetenta kunnat
personer, som annars göra produktiva insatser. Dessutom kan
mer kurssvängningar
och spekulationsbubblor fortplanta sig till den reala produktionen, orsaka störningar och förkorta planeringshorisonterna. Med detta synsätt har utvecklingen under 1980-talet främst
varit negativ.
Det finns också ett positivt på de finansiella synsätt markna-
derna. Finansiella mellanhänder erbjuder företag och hushåll
ett brett spektrum finansiella alltifrån av tjänster standard-
tjänster som bankinlåningskonton till skräddarsydda kontrakt som personligt utformade pensios- och livförsäkringsprogram.
Ju mer utvecklade de finansiella marknaderna är ju mer -
effektivt de fungerar desto bredare spektrum
- av tjänster kan
erbjudas, samtidigt och kan välja den risknivå hon
som var en
vill. Med detta synsätt blir utvecklingen under
1980-talet starkt positiv.
Effekter på produktiviteten
Tyvärr finns inga möjligheter siffror de effekter
att sätta på som
borde ligga till grund för ställningstaganden
som de ovanståen-
de. En rad undersökningar visar i allmänna ordalag att en effektivt fungerande kreditmarknad kan ge betydande tillskott
till den ekonomiska tillväxten.
EEG-kommissionen har genomfört relativt omfattande en
studie effekterna den inre marknaden. Enligt denna
av av kan
skärpt konkurrens på de finansiella marknaderna medföra
en
höjning av EG-ländernas BNP med mellan 0,5 och l
procent
genom att finansiella företag med låg produktivitet slås
ut av
mer högproduktiva. Till detta skall lägga de indirekta effekter
som kommer från minskade ränteskillnader. De uppskattades
till 1,5 procent. Sammantaget skulle således produktivitets-
ca
Kapitalbildningen 261
stimulansen uppgå till drygt 2 procent BNP, vilket är unge-
av fär hälften den totala effekt den inre marknaden, enligt av som Cecchini-kommissionen, skulle I detta ingår inte de dynage. miska effekter tillkommer och de flesta anses vara som som av
de viktigaste på lång sikt.
°° Se Herring och Santomero Siffrorna osäkra. Ändå de den bästa tillgänga.a. är representerar liga kunskapen på området. De får därför som den mest ses
kvalificerade gissning är tillgänglig. Det har inte varit
som
möjligt sätta siffror på den svenska utvecklingen. Några
att
konkreta iakttagelser får därför ersätta den kvantitativa analy-
sen.
Hushållens möjligheter få lån har ökat. Tidigare låne-
0 att var ransonerade för den inte ville betala dyrt
möjligheterna som
på den grå marknaden. I dag är det hushållens kreditvärdig-
begränsar deras lånemöjligheter.
het som
Nya finansiella instrument såsom företagscertifikat] har
och medelstora företag ett alternativ till finansi-
givit större bankerna. Det har på banksystemet och ering via satt press
minskat upplåningskostnaderna. och hushåll har fått större möjligheter att ta lån
0 Företag upp
eller placeringar i utlandet. Det ökar möjligheterna att få
göra
högre avkastning på kapitalet och att välja riskprofil på place-
ringar och skulder.
kreditvärdighet, risker och priser har för-
0 Informationen om bättrats.
borde effekter på TFP den icke-finansiella Detta ha positiva i sektorn. En negativ effekt kan komma att marknaderna av
och därmed skapa grogrund för emellanåt tycks överreagera en spekulativt beteende, inte hade någon motsvarighet tidi-
som Avregleringen kreditmarknaderna har också på flera gare. av håll alltför lättsinnig kreditgivning, vilket
följts av en nu or-
sakar rad konkurser och likvidationer. Ingen har dock lycen
kats kvantifiera effekterna av detta på produktivitetsutveck-
lingen.
Trots avregleringen tycks delar den finansiella sektorn i
av
Sverige fortfarande fungera skyddad oligopolmarknad.
som en
Det gäller såväl bank- försäkringssektorn. Det syns såväl i
som
räntemarginalerna som räntenettot.
Det finns således inga definitiva på vad utvecklingen av svar finansiella marknaderna inneburit. Delegationens allmänna de intryck är att de positiva effekterna varit större än de negativa.
Det går under inga omständigheter att hävda att förändringar den finansiella sektorn skulle ligga bakom produktivitets-
av
262 Kapitalbildningen
stagnationen; denna inträffade på 1970-talet, medan omvand-
4 Däremot finns lingen av de finansiella marknaderna kom på 1980-talet. det problem på vissa Däremot visar utvecklingen att det finns risker i alltför snävt
delmarknader, som motiverade regleringar det finansiella området. på Omsättkan påverka kapital-
bildning och ningsskatten på penningmarknaden resulterade t.ex i att
pro- man duktivitet negativt. drev marknaden utomlands. Detta minskade effektiviteten i Ett sådant rör den så den inhemska finansiella marknaden. kallede venture-ca-
pital-marknaden. Vi
återkommer till den
i nästa kapitel.
10.7 Infrastrukturen
En viktig del av kapitalstocken utgörs infrastruktur, dvs
av nätverk för transporter via bil, båt och järnväg, samt telekom-
munikationer. De behandlas för sig, i detta avsnitt, eftersom
beslut infrastrukturinvesteringar nästan uteslutande fattas
om
av statsmakterna eller kommunerna och inte har följt
samma
beslutskriterier eller formats drivkrafter andra av samma som
investeringar.
10.7.1 Infrastruktur och
produktivitet
De infrastrukturella investeringarna i Sverige stora under var
1950- och 60-talen, då framför allt vägnätet byggdes ut. Däref-
ter har investeringarna i infrastruktur sjunkit under - samma
42Se Aschauer period produktiviteten. Ungefär mönster finns i
t.ex som samma Is Public Expendi- flera andra länder. Detta har föranlett åtskilliga debattörer att ture Productive,
hävda att minskningen av investeringarna i infrastruktur föror-
Journal of Monetary
Economics, 1989. sakat en del av dämpningen produktivitetstillväxten.42
av
43För diskussion Delegationen ställer sig för sin del skeptisk till långtgående
en
av dessa faktorer, tolkningar enkla samband mellan infrastrukturinvesteringar
se av t.ex Snickars Sam- och TFP på makronivå. Statistiken visar korrelation än hällsekonomins snarare
kausalitet. Andra, bakomliggande faktorer kan ha påverkat
transport- och kom-
munikationsförsörj- såväl produktivitet infrastrukturutbyggnad i viss riktning
som ning, bilaga 16 till under olika perioder. Det är inte heller självklart att det är just LU 90. Se också en nyinvesteringarna i infrastruktur i sig är det centrala för regressionsanalys som som utförts av produktiviteten. Underhåll bör göra det möjligt för äldre infra-
OECD och som vid
struktur att fungera väl, åtminstone ett tag. Slutligen har olika
en internationell
finner typer infrastruktur olika effekter på produktiviteten.
översikt täm- av
ligen svagt stöd för Analysen sambandet mellan infrastruktur och produktiav det enkla sambanvitet måste därför utföras med andra metoder än enbart det på aggregerad genom
nivå Infrastructu- att jämföra aggregat på makronivå. Delegationen har låtit
ge-
re and Private Sec- nomföra flera olika studier infrastrukturens betydelse. En
av tor Productivity, dessa identifierar tre mekanismer för infrastrukturens påav Working Paper 91, OECD 1991. verkan på produktiviteten
Kapitalbildningen 263
infrastrukturen dess utnyttjare tjänster. Mest tydligt är
ger
transportkostnaderna sänks.
att
ökar, kapacitetsutnyttjandet stiger och skalför- Efterfrågan
delar kan utnyttjas bättre.
Stora infrastrukturella skapar möjligheter till indu-
system striell utveckling och innovationer.
Ett typexempel är järnvägen, förvandlade 1800-talets
som samhälle via alla dessa kanaler. De tidsmässiga avstånden
krymptes radikalt och landtransporterna förbilligades. I sin förlängning banade detta för det moderna storföretaget vägen
och knöt ihop nationen till geografisk enhet med en natio-
en
nell tidszon. Samtliga dessa effekter stimulerade produktivi-
4 Hultén Infra- tetsutvecklingenf
struktur, industriell Eftersom investeringar i infrastrukturen sänker transportomvandling och pro- näringslivet infra-
kostnaderna, är det föga förvånande att ser
duktivitet i expert-
strukturen utomordentligt produktivitetsbefrämjande.
rapport som Sammanhangen på makronivå är emellertid inte fullt så enkla.
lnfrastrukturinvesteringar kan visserligen goda effekter på
ge
de enskilda företagens lönsamhet synnerhet de betalas
om av
skattebetalarna och inte det enskilda företaget. Det är dock
av
uppenbart infrastrukturinvesteringar inte lika stora po-
att ger effekter på utvecklingen hela samhällets totalfaktorsitiva av
eftersom de också drar kostnader, bl.a vad gäller produktivitet, miljön. den relevanta frågan vilka effekter infra-
Dessutom är
strukturella investeringar får på produktiviteten jämfört med
alternativa investeringar.
10.7.2 Infrastrukturkapitalet i Sverige
De studier delegationen låtit utföra söker beakta dessa omständigheter. Två metoder har använts för att kvantifiera samban-
det mellan infrastrukturen och produktivitetsutvecklingen.
Bengt Hansson har i sin tidigare refererade studie försökt kal-
kylera den optimala storleken på infrastrukturkapitalet, givet
kapital och lönekostnad. Han finner att den snabba privat
utbyggnaden infrastrukturen under 1960- och början av 70-
av talen ledde till den faktiska infrastrukturen, mätt på detta att
under början 1980-talet större än den optimala.
45 Hansson a.a. sätt, av var
Resultatet är svårt att tolka bokstavligt, det är uppenbarli-
men svårt hävda för utveckling den aggregeragen att att en svag av de stocken infrastruktur, då den på detta sätt ställs i relation av
till den kapitalstocken, skulle kunna förklara den svaga
privata utvecklingen TFP. av
264 Kapitalbildningen
Samtidigt talar mycket för analys infrastrukturens att en av
inverkan på produktivitetsutvecklingen bör göras i ett rumsligt perspektiv. Infrastrukturens syfte är ju att underlätta
transpor-
ter mellan olika punkter i geografin. Delegationen har därför låtit genomföra omfattande studie, där de rumsliga aspek-
en 46Johansson, An- terna ställts i centrum. derstig, Holmberg Utredarna har sökt vilka effekter
avgöra infrastrukturkapita-
och Strömquist In-
lets uppdelning på såväl slag region har haft på näringsli-
frastruktur, produk- som
tivitet och konkur- vets produktivitet i respektive region. Den undersökningen
renskraft i expert- behandlar således infrastrukturens betydelse för produkinte rapport
tivitetens utveckling på den nationella nivån; däremot lämnar
den matnyttig information hur den regionala och funktioom nella sammansättningen infrastrukturella investeringar påav verkar produktiviteten. En slutsats är att den infrastruktur de största effeksom ger
terna på industrins produktivitet i kommun är vägflödeska-
en
paciteten, flygkapaciteten och tillgängligheten till internatio-
nella varumarknader, framför allt via hamn. Generellt gäller
att tillgången till utbildad arbetskraft är viktig. I själva verket
ligger de stora produktivitetseffektema i infrastrukturen en av
just i att den gör utbildad arbetskraft tillgänglig. Rörlighe-
mer ten på arbetsmarknaden ökas.
Utredningen är framför allt tvärsnittsstudie. Den stude-
en
rar vad som skiljer olika kommuner och infrastruktursystem åt
vid given tidpunkt. Den kan således inte besvara eller en
kvantifiera frågan infrastrukturens betydelse för produkti-
om
vitetsutvecklingen över tiden. Dock framgår, att förbättringen av vägflödeskapaciteten under 1980-talet gått betydligt långsammare än tidigare. Vägtrafiken har ökat snabbare än vägarnas kapacitet. Tabell 10.9 visar att infrastrukturkapitalet de senaste decennierna växt betydligt långsammare än antalet
fordon nyttjar infrastrukturen. Detta har medfört trängsom
sel, köer och förseningar transporterna.
av
Andra investeringar i infrastrukturkapital har dock vuxit under period, däribland flygplatserna. Det är svårt
samma att
kvantifiera den sammantagna betydelsen detta för TFP-
av
utvecklingen. Nedgången av infrastrukturinvesteringarna har
sannolikt medverkat, det går inte att visa att den varit men
central. Däremot har den haft viss betydelse för dämpningen
av arbetsproduktiviteten i näringslivet. Man kan i detta sammanhang konstatera att den regionala sammansättningen av investeringarna inte varit den ur pro-
duktivitetssynpunkt bästa. De i förhållande till trafikvolymen bästa vägarna finns där befolkningen är glesast och den ekonomiska aktiviteten lägst. Även det möjligt kvanti-
om inte är att
Kapitalbildningen 265
Tabell 10.9 Investering i kommunikationssektorn i Sverige 1963-85. Rangordning efter ökningstakt. Typ Mifoner kronor Årlig procentuell 19 5 tillväxt 1963 - 1985 Fordon och utrustning
| Flygplan | 400 | + 8,5 |
| Tele- och postutrustning | 2 500 | +4,5 |
| Näringslivets personbilar | 3 800 | + 3,8 |
| Lastbilar | 3 700 | + 3,6 |
| Bussar | 500 | + 2,2 |
| Hushållens fordon | 12500 | +1,1 |
| Järnvägsvagnar och lok | 300 | 2,0 - |
| Fartyg | 200 | 7.3 - |
| Summa | 23 900 | + 1 |
Infrastruktur Tele- och postanläggning och nät 2 000 +1,0 Övriga kommunikations-
| anläggningar | 1 800 | +0,7 |
| Gator och vägar | 2 600 | 2,1 - |
| Summa | 6 400 | 0,3 |
- Källa Johansson mfl. infrastruktur, produktivitet och konkunenskmft, expertrappon 9
fiera infrastrukturens betydelse för produktivitetsutvecklingen
på makronivå kan vi således identifiera vissa flaskhalsproblem möjlig regional snedfördelning infrastrukturkapita-
samt en av let.
dessa problem avhjälps kan de negativa effekterna bli
Om
betydande. Delegationen att infrastrukturen blir allt
menar
viktigare för produktiviteten i framtiden. Sverige befinner sig långt från den europeiska kontinentens centrum. Skall konkurrenskraften god och utländska investerare förmås att satsa
vara Sverige, krävs snabb modernisering infrastrukturen. i en av Analysen vilka satsningar bör ske, kan dock inte göras i av som allmänna ordalag. Det krävs genomgång effekterna på en av
specifika infrastrukturprojekt. Vi återkomproduktiviteten av till frågan i policykapitlen.
mer
266 Kapitalbildningen
10.8 Den sociala
organisationens
betydelse
Vi vill avsluta detta kapitel med att påminna att investeom
ringar inte sker i ett vakuum. För att kapitalbildningen skall
positiva effekter krävs att investeringarna accepteras de av människor skall handha kapitalet, och att det finns utbilsom dad personal sköter maskinerna och utrustningen. Så är som inte alltid fallet. Investeringar äger ibland i organisation rum en
som inte kan hantera dem. Detta kan förklaring till att
vara en deras effekter på produktiviteten blir mindre än väntat.
Eliasson har uttryckt detta på följande sätt Organisations-
kunnandet i verkstaden kan inte ersättas eller kompenseras av 7 Eliasson högpresterande maskiner Det finns många exempel a.a. på att högpresterande maskiner, installerats på fel ställe i som produktionsflödet, sänkt totalproduktiviteten. Ett exempel på dyrbara investeringar inte givit förväntade produktivitetssom effekter är 1980-talets stora investeringar i informationsteknologi. Vid slutet 1970-talet fördes animerad debatt de av en om stora produktivitetsvinster kunde förväntas datorisesom av
ringen. Man talade det papperslösa kontoret, och farhågor
om
yppades för stor arbetslöshet i spåren den väldiga produk-
av tivitetshöjning skulle komma när datorerna ersatte männisom
skor. Under l980-talet har stora datainvesteringar skett. Ändå
45Datorerna har inte produktiviteten stigit väntat. syns som överallt utom i produktivitetsstatistiken har nobelpris-
Datainvesteringar
tagaren Robert So-
low sagt. En tänkbar anledning är att den sociala organisationen på de
enskilda arbetsplatserna inte förmått assimilera den tekninya ken. Det sistnämnda kan ha förstärkts att investeringarna av ibland skett i alltför avancerad teknik. Dyra investeringar i avancerade högteknologiska system stora centraldatorer med kapacitet har inte alltid kunnat utnyttjas fullt enorm ut. För av de anställda har kunnat utnyttja hela datakapaci-
teten i det dagliga arbetet. Det finns också många konkreta exempel på hur mjukvaran dataprogrammen inte varit
- -
tillräckligt användarvänlig.
Det är omöjligt, att kvantifiera effekterna sådana felinav
vesteringar. Likväl finns internationella utredningar,
som
hävdar att detta är faktor bakom produktivitetsstagna-
en tionen. En dansk undersökning menar t.ex att produktivitetsdoppet i dansk industri vid mitten l980-talet till stor del av
kan förklaras överoptimistiska investeringar i dyr high-
av
Kapitalbildningen 267
tech, vilka inte började betala sig förrän efter flera år, då
arbetsorganisationen förmått ta dem till sig.
9 Allan Naes Gjer-
ding m.fl Jagten OECDs s.k TEP-program betonar också att diskrepanser
på den forsvundne
mellan avancerad teknologi och efterbliven social organisa-
en produktivitet, Ju-
tion kan hämma produktivitetsutvecklingen. Särskilt gäller
ökonomforrist- og
bundets forlag, detta den tekniska utvecklingen tar språng i teknik när en som
1990. sammanhang. Man understrykan appliceras i många led och
5° J Se New Tech- teknisk förändring handlar samspel mellan männi-
ker att om nologies in the ska och maskin. Teknisk utveckling är således social process, 19905.A Socio-Eco- en
Strategy, kan likställas med installation hårdvara eller nomic som inte av ny
OECD 1988, samt ren teknisk utveckling i snäv mening. Så omfattande teknis-
Managing Man-
ka förändringar den informationsteknologin kräver,
in Advanced som nya power
Manufacturing hävdar OECD, gradvis institutionell anpassning som tar
en
Technology, tid.
OECD 1991. TEP
Detta är spännande hypotes, har direkt samband
står för Technology en som
and Economic Pro- med vad sades om arbetsorganisationens betydelse i det
som
gress. föregående kapitlet. Det går dock knappast att hävda att Sveri-
5 Åtskilliga eko- detta avseende kraftigt skiljer sig från andra, eller detta
ge i att
nom-historiker har skulle förklara några avvikelser i vårt tillväxtmönster gentemot pekat på att det nor-
flera decen- andra länder. malt tar
nier för stora teknis- Däremot kan förutspå att datatekniken kommer att
man ka förändringar att
mogna ut under 90-talet och ge höjd produktivitetstillväxt
mogna, dvs spriinom flera områden. Detta två skäl. För det första har das, appliceras och av
stora produktivi- tekniken blivit allt användarvänlig och applicerbar i
mer pertetseHekter. Se t.ex stället för centralenheter. För det andra har sondatorer i i stora Paul David Gene-
generation växt är vid att redan från början
ral Purpose Engines, en ny upp, som van
Investment and Pro- använda datatekniken. Detta innebär betydande produk-
en ductivity Growth,
tivitetspotential.
stencil IVA 1990,
där han liknar da- En viktig lärdom är, att även om kapitalbildningen
annan
gens datorisering långsiktigt är avgörande för produktiviteten, behövs inte alltid
vid elektrifieringen,
stora, investeringar för att produktivitetseffekter. Pro-
inleddes för nya som
duktivitet handlar också att vardagsrationalisera. Ofta går
nästan 100 år sedan. om
det införa teknik, förbättrad organisation och arbetsmeatt ny
citerade toder utan stora nyinvesteringar. Speciellt gäller detta inom
52I sin ovan
utredning om pro- delar av tjänstesektorn. duktivitet myntade Även detta kapitel, investeringar, som framgått av är
om Erik Lundberg beväsentliga, får alltså inte stirra sig blind på dem. greppet Horndals- man
effekten om just
den vardagsrationa-
lisering som i järn- 10.9 Slutsatser
verket i Horndal gav
årlig produktivi- I detta kapitel har långsammare kapitalbildning pekats ut som
en tetsökning på 2 pro-
förklaring till dämpningen av produktivitetstillväxten i in-
nyinve- en cent utan
dustrin sedan l970-talet. Kapitalintensiteten har växt betyd-
steringar.
ligt långsammare tidigare, vilket dämpat tillväxten i arän
betsproduktivitet.
268 Kapitalbildningen
Ett viktigt resultat av analysen är skillnaden mellan kort- och långsiktiga faktorer. De stora svängningarna produktivitets-
av
utvecklingen den branta nedgången vid mitten av 1970-
talet, uppgången under första delen 1980-talet och stagnaav
tionen mot slutet 1980-talet är kortsiktiga och hänger
av -
med cykliska svängningar framför allt på arbetsmark-
samman
naden. Den underliggande, långsiktiga tekniska utvecklingen har, när för förändringar kapacitetsutnyttjan-
man rensar av
det, dämpats i förhållande till 1960-talet inte svängt lika
men mycket. De starka cykliska svängningarna hänger med det samman stora fallet lönsamhet och produktion under 1970-talet. av
Devalveringarna gav kortsiktigt positiva effekter på lönsamhet och kapitalbildning, har på längre sikt minskat omvand-
men
lingstrycket. Företagens drivkrafter att ersätta arbete med kapital har försvagats. Till detta kommer att utländska företags motiv att investera i Sverige har varit otillräckliga. Detta hänger med
samman
Sveriges avsides geografiska läge, parat med höga kostnader,
förvärvskontrollen och osäkerhet energipolitik, lönsamhet om
och kostnadsutveckling. Samtidigt har hushållens sparande fal-
lit.
Kapitalutnyttjandet och kapitalproduktiviteten har upp-
visat brister, såväl inom industrin i tjänstesektorn. Det som
gäller både lagerhantering, driftstider och fastighetsförvalt-
ning.
Infrastrukturinvesteringarna har fallit något, effekten
men detta på produktiviteten på makronivå går att kvantifiera. av Dock kan försummelser på detta område stora negativa effekter i framtiden. En slutsats kapitlet är, att invesannan av teringar för att få effekt på produktiviteten, måste ske i en
arbetsorganisation som kan assimilera dem. Delegationens slutsats är att kapitalbildningen är ett viktigt område för produktivitetsbefrämjande politik. Det kräver
en
insatser såväl för att stärka den långsiktiga trenden för att
som
undvika djupa nedgångar den art inträffat under 1970-
av som
och 80-talen. Basen är ett relativt gott efterfrågetryck,
som
håller kapacitetsutnyttjandet. Produktiva investeringar
uppe
måste lönsamma i förhållande till alternativa placeringar,
vara
samtidigt som omvandlingstrycket bör vara hårt. Vidare krävs
bättre drivkrafter för hushållens sparande och för kapitalbild-
ning i små och medelstora företag. Stabiliseringspolitiken bör inriktas på att fasta spelregler, med fast växelkurs för att
ge hålla osäkerhet och realränta. Infrastrukturen måste bygnere
ut och utländska företag stimuleras att investera i Sverige.
gas
KAPITEL
Strukturomvand-
och
ling teknikspridning
I detta kapitel analyseras två problemkomplex. Det första rör branschsammansättningens betydelse för produktivitetsutveckling- Är problemet att Sverige har för liten andel högteknologisk en.
industri Har strukturomvandlingen gått snabbt eller långsamt jäm-
fört med konkurrentlånderna Det andra rör teknikspridning samt forskning och utveckling. Har svenskt näringsliv särskilda problem att föra över forskningsresultat till praktiska innovationer Hur påver
kar detta produktivitetstillväxten
1.1 Drivkrafter för produktivitet
Kapitel l l skiljer sig från de båda föregående kapitlen, i det att det inte behandlar någon speciell produktionsfaktor. Utgångspunkten här är i stället att del den uppmätta produktivi-
en av tetsstegringen på makronivå inte kommer från förändringar på de enskilda arbetsplatserna, från att flyttas från utan resurser arbetsplats till där produktiviteten är högre. en en annan, Denna effekt hänger med takten i strukturomvandsamman
lingen, dvs de resursomflyttningar sker mellan branscher
som och sektorer. Traditionellt har strukturomvandlingen ansetts ett viktigt element i tillväxten. vara detta kapitel kommer rad olika aspekter på denna fråga I en
behandlas. Det rör storleken på de så kallade överflytt-
att
ningseffekterna, liksom vad driver dem. Det rör frågan
som
huruvida några speciella sektorer i ekonomin särskilt hög
ger produktivitet, och huruvida strukturomvandlingen i Sverige sådan dessa sektorer växt eller minskat i förhållande varit att till konkurrenterna. I detta sammanhang kommer också forskning och utveckling mekanismer för spridning innovationer och teknik samt av ny
270 Strukturomvandling och teknikspridning
att behandlas. Det ämnet är i och för sig inte omedelbart
förknippat med strukturomvandlingen. Ofta har dock de båda
aspekterna behandlats samtidigt. Näringspolitik bygger ibland
på föreställningen att viss branschstruktur är önskvärd och
en
att särskilda, riktade insatser för FoU och teknikspridning bör vidtas för att driva den ekonomiska utvecklingen åt det hållet. Frågan är således vilka krafter förmår att flyttas
som resurser från verksamhet till högproduktiv. Frågan en en annan, mer är också vilka drivkrafter finns för innovationer att spridas som
och forskning att skynda på Dessa frågor hänger i
processen.
sin tur nära samman med den vidare frågan marknadernas
om funktionssätt och effektiviteten i resursutnyttjandet, vilken kommer att behandlas i nästa kapitel.
11.2 Branschstruktur och
överflyttningseffekter
Rent mekaniskt kan i efterhand förklara del man en av
orsakerna till hög produktivitetstillväxt antingen med att eko-
nomin har struktur, i meningen del en gynnsam att en stor av
produktionen sker i branscher med hög produktivitetstillväxt, eller att strukturomvandling äger så flyttar till
rum att resurser
sektorer med högre produktivitetsnivå. Dessa frågor har spelat stor roll i debatten produktivitet.
om Delegationen dock för sin del att dessa faktorer knappast anser
kan någon kausal förklaring till produktivitetstillväx-
ses som
tens utveckling. Såväl strukturen som omflyttningsmönstret är nämligen resultat av andra, mer grundläggande krafter. Strukturomvandlingens hastighet och riktning beror dels på hur efterfrågan förändras över tiden i olika sektorer, dels på hur ekonomins komparativa fördelar ändras. I det följande kommer därför analysen såväl överflyttningseffekterna
av som av branschstrukturen att behandlas detta, fundamentala ur mer perspektiv.
Överflyttningseffekter
l 1.2.1
Med överflyttningseffekter de effekter på den
menas aggrege-
rade produktiviteten i statistiken avläses då flyt-
som resurser tar mellan olika sektorer. Det kan antingen röra sig överom
flyttningsvinster, då resurser flyttar till sektorer med högre produktivitet, eller om överflyttningsförluster, då förflyttningsker till sektorer med lägre produktivitet. Omflyttningen
en
Strukturomvandling och teknikspridning 271
kan dels påverka produktivitetsnivån att resurser flyttas
genom
mellan sektorer med olika produktivitetsnivå, dels påverka produktivitetens tillväxt att resurser flyttar mellan sek-
genom med olika tillväxttakt. torer
Dessa effekter har tidigare spelat betydande roll i debat-
en
produktivitet. Det gäller t.ex frågan om i vilken ut-
ten om
sträckning omflyttningen arbetskraft mellan jordbruk, in-
av
dustri och tjänstesektor påverkat produktivitetsutvecklingen,
liksom frågan Sverige har i internationell jämförelse
om en industristruktur. Delegationen dock, som reogynnsam menar dan framhållits, det är fel att säga att förändrad struktur att en
orsakar produktivitetsförändringar. Strukturen bör snarare
följd andra, djupare liggande krafter för omflytt-
ses som en av
ning och uppgradering resursen
l Dessutom beror av
överflyttningseffek- Eftersom frågan ändå spelat stor roll i diskussionen, har
ternas uppmätta låtit utföra flera studier från olika utgångs-
delegationen som
storlek i hög grad på
punkter analyserar frågan, både vad gäller arbetsproduktivitet
valet av aggregeringsnivå. Ju fler och TFP, och för nivå såväl tillväxttakt. som sektorer analysen omfattar, desto större blir, per defini-
tion, överflyttnings- SCBs undersökning
eifektema.
I SCBs studie över produktivitetsutvecklingen i Sverige görs
2 Aspen m.fl Pro-
duktivitetsutveck- relativt fin disaggregering det privata näringslivet. Det
en av lingen i svenskt nä- och
delas in i 20 sektorer, 9 inom tillverkningsindustrin 5
studie varav ringsliv en
- En kalkyl har gjorts för ut baserad pâ national- inom tjänstesektorn. att separera räkenskaperna, den effekt på arbetsproduktivitetens utveckling kommit
ex- som pertrapport från arbetskraftens branschsammansättning.
förskjutningar i Man finner då tydlig omsvängning mellan 1950- och 60-
en talen sidan och 1970- och 80-talen å den andra. å ena
Under 1950-talet svarade överflyttningar arbetskraft från
av
med låg till näringar med hög produktivitet för
näringar unge-
fär tiondel den årliga produktivitetsökningen. Det inne-
en av bär den årliga ökningen BNP arbetad timme med i att av av per
genomsnitt drygt 3 procent stod omflyttningar mellan branscher på denna aggregeringsnivå för ungefär 0,3 procentenhe- Under 1960-talet avtog storleken dessa överföringsvins-
ter. av
påtagligt. Under 1970- och 80-talen har strukturföränd-
ter
stället överflyttningsförluster. Statistiskt
ringarna i genererat
har de dock varit helt obetydliga och avtagande över tiden.
sett
Under början l970-talet kan de uppskattas till 0,1 procent
av år och slutet 1980-talet är de knappt mätbara. per mot av
272 Strukturomvandling och teknikspridning
Bentzels studie
Ragnar Bentzel gör i den utredning redovisades i föregåen-
som
3 Bentzel Produk- de kapitel3 också studie överflyttningar arbetskraft
en av av tivitetens utveck mellan olika delsektorer
i näringslivet. Den offentliga sektorn
ling 1970-1990 i har såväl i Bentzels i SCBs studie uteslutits analysen expertrapport som ur på
grund bristen på relevanta dataf Utgångspunkten tabell 4 Affärsverken ingår av är
dock eftersom de l 1.1, visar produktionsvärdet sysselsatt olika som per i närings-
räknas till det priva- Aggregeringsnivån här
grenar. är grövre än hos SCB; Bentzel ta näringslivet. har bara 9 delsektorer.
Där framgår att betydande skillnader föreligger mellan de
olika näringsgrenarnas produktivitetsnivåer. Jordbruk, handel
och övriga tjänster ligger lägst, medan bank gas samt
försäkring ligger högst. Det innebär, överflyttning
att en av
arbetskraft från verksamheter i de förra till verksamheter de i
5 Detta förutsätter höjer arbetsproduktivitetens genomsnittsnivå.5 Det senare
dock att inte de ge framgår också branscher att med höga nivåer inte nödvändigt-
nonzsnittliga nivåer-
vis har snabb tillväxt. En överflyttning från sektor med
;ia inom respektive en sektor förändras snabb produktivitetstillväxt till med kan därför mycket av en svag omflyttningen väl medföra - att den aggregerade produktivitetsnivån initialt dvs att marginalproa stiger, nämligen den sistnämnda sektorn har högre produkduktiviteten inte om
skiljer sig från tivitetsnivå än den förstnämnda.
genomsnittsproduk- I tabell
11.2 redovisas effekten sysselsättningsmönstrets
av tiviteten.
förändring mellan de utvalda delsektorerna. Det bör
noteras, att Bentzels siffror för det första utgår från produktion per sysselsatt [ej timme, för det andra redovisar effekten på per
produktionen [ej produktiviteten, samt för det tredje endast
inkluderar nettoeffekten omfördelningarna [där den totala
av
sysselsättningsförändringens effekter rensats bort. Slutligen
bör observeras, att data är hämtade från NR, vilket bl.a innebär
Tabell 11.1
Produktion per sysselsatt i olika näringsgrenar
Kronor i 1985 års penningvärde.
| Näringsgren | 1970 | 1980 | 1989 |
| Jordbruk m. m. | 56 | 77 | 122 |
| Gruvor | 141 | 149 | 204 |
| Industri | 94 | 113 | 140 |
| EI, gas, vatten | 270 | 414 | 686 |
| Byggnadsind. | 88 | 117 | 143 |
| Handel | 80 | 94 | 107 |
| Transporter | 85 | 116 | 148 |
| Bank m. m. | 246 | 254 | 221 |
| Andra tjänster | 64 | 79 | 89 |
| Hela näringslivet | 94 | 119 | 143 |
Källa BentzelProduktivitetensutvecklingl970wl990, expemapport 3
Strukturomvandling och teknikspridning 273
Tabell 11 .2 sysselsättningen omfördelnlngseflekter på tillväxten 1960-89 Årliga ökningar i procent
1960-70 1970-75 1975-80 1980-85 1985-89
Tillväxt 4,2 2.8 1,0 2,2 2,8
Varav orsakad av omfördelning 1,1 0,5 0,3 0.2 0.4
Källa Bentzel a.a.
att serien för bank- och försäkringssektorn utgår från tumregeln att produktivitetstillväxten är 2 procent per år. Mätt med denna metod skulle omfördelningen arbets-
av
kraft mellan sektorer över hela perioden har haft icke obe-
en
tydlig positiv effekt på tillväxten. Det framgår också att den minskade ordentligt mellan 1960- och 70-talen. Den halverades vid mitten 1970-talet, sjönk därefter tillbaka ytterligare
av och ökade något igen under andra delen 1980-talet. Omförav
delningseffektens relativa betydelse var störst under senare
delen 1970-talet, då den stod för tredjedel av den samlaav en de tillväxten.
Sammanfattningsvis visar båda beräkningarna att överflytt-
6 Ett exempel är att
del överflytt- ningseffektema har avtagit. Nivån blir olika, beroende på agg-
en av
ningseEekten häng- regeringsnivå och statistisk metod Det går inte, mot bakgrund er samman att ar- vad analysens problem och på grund-
av som ovan sagts om att betskraft, netto,
flyttat från jordbruk val det ovanstående, hävda att omfördelningseffekten av
av [med låg nivå till fi- arbetskraft mellan näringslivets sektorer utgör någon självstännansiell sektor [med
dig förklaring till produktivitetsretardationen i näringslivet.
hög, samtidigt som
Delegationens uppfattning är att de siffror redovi-
NR sannolikt un- snarare som derskattat produkti- sats i detta avsnitt är avspegling den allmänna tillbakaen av vitetsutvecklingen
gång kartlagts i tidigare kapitel och som orsakats av de
den som inom senare. Det således faktorer där diskuterats. är möj- som ligt att den positiva effekten av omflyttningarna, på denna
aggregeringsnivå, är ll.2.2 Branschstruktur och komparativa
större än vad som
här angivits. fördelar
7 Hansson, Krafft,
studie för delegationen där branschstrukturen be-
och Swe- I en annan Lundberg
rörs, analyseras de djupare liggande drivkrafterna bakom pro-
denborg Internationalisering och duktivitetstillväxten, med särskild inriktning på det internatio-
produktivitet, ex- den svenska indu-
nella specialiseringsmönstret. Där visas att
pertrapport Stor-
strisysselsättningen successivt tenderat att förändras i riktning
effekten leken av
uppskattas till 0,3 högproduktiva branscher.7 Samtidigt finner man tecken
mot procents årlig till-
på att utvecklingen det svenska specialiseringsmönstret
av växt av produktivi-
hur den svenska industrins produktionsinriktning utvecklas i
teten.
274 Strukturomvandling och teknikspridning
förhållande till medborgarnas konsumtionsmönster vilket i sin
tur anges av branschmönstret för nettoexporten under - 1980-talet bytt riktning. I en öppen marknadsekonomi specialiseras nationer i enlighet med sina respektive komparativa fördelar. Tidigare fanns ett starkt samband mellan svensk specialisering och export å sidan och förädlingsvärde sysselsatt å andra sidan. ena per Eftersom det för att åstadkomma ett högt förädlingsvärde per sysselsatt krävs antingen stora insatser av realkapital per sysselsatt eller högt kvalificerad arbetskraft, avspeglar detta att de komparativa fördelarna för svenskt näringsliv legat i branscher med hög kapitalintensitet och avancerat humankapital. Svensk industri har fram till 1970-talet allt specialiserat sig på mer
produktion med hög produktivitet i meningen högt föräd-
lingsvärde per sysselsatt, vilket hänger samman med snabb ökning av såväl humankapital som realkapital. Under 1980-talet har emellertid mönstret förändrats. Specialiseringen på branscher med hög kapitalintensitet har försvagats. Författarna till expertrapport 8 att denna utveckling menar avspeglar en förändring av den svenska ekonomins komparativa fördelar, orsakad av en i internationell jämförelse otillräcklig real- och humankapitalbildning. Den tolkningen, menar författarna, styrks av att förädlingsvärdet sysselsatt i per svenska producerande dotterbolag i utlandet, tidigare överlag som varit lägre än i de svenska delarna av motsvarande koncerner, tenderat att öka snabbare än i Sverige. En orsak kan vara en kontinuerlig utflyttning av aktiviteter med högt förädlingsvärde inom de multinationella företagen från Sverige till utlandet, föranledd försämrad relativ tillgång på real- och humanav en 3 Hansson m.fl Ex- kapital i Sverige pertrapport Detta stärker slutsatsen i kapitel lO, där långsammare en kapitalbildning lyftes fram förklaring till insaktningen som en av produktivitetstillväxten. Det viktiga här är att utöver man, denna grundläggande effekt, också kan urskilja förändring i en omflyttningsmönstret mellan branscher, till förmån för de mindre kapitalintensiva. Sammanfattningsvis har överflyttningsvinsterna varit positiva under l970- och 80-talen; arbetskraft har flyttats till sektorer med högre produktivitet. Expertrapport 8 visar dock samtidigt att detta i hög grad berodde på att efterfrågan växte snabbt på dessa produkter. Däremot har svensk industris specialisering på dem försvagats, vilket innebär att takten i överflyttningen till sektorer med högre kapitalintensitet har saktat av jämfört med andra länder. Författarna uppskattar den sam-
Strukturomvandling och teknikspridning 275
manlagda effekten denna utveckling på arbetsproduktivite-
av i industrin till minskning på mellan l och 2 procent ten en under 1980-talet, dvs årlig minskning på 0,1-0,2 procent. en
l2.2.3 Effekter på totalfaktorproduk-
tiviteten
Den citerade studien har också undersökt branschstrukovan
betydelse för TFPs utveckling på nationell nivå, både
turens inklusive och exklusive offentlig sektor. Frågan är om Sverige
jämfört med OECD har haft en ogynnsam sammansättning
sin ekonomi. av
Vad gäller produktivitetstillväxten kan vid interna-
man en
tionell jämförelse konstatera ett ganska stabilt sektorsmönster.
Jämfört med övriga OECD har Sverige högre andelar av pro-
duktion och sysselsättning inom sektorer med låg uppmätt produktivitetstillväxt. Effekten sektorstrukturen är emeller-
av
tid liten och kan inte förklara någon svensk eftersläpning. För hela den undersökta perioden 1970-85 blir den skillnad i TFPs ökningstakt kan hänföras till att branschsammansättning-
som olika i Sverige och OECD mindre än 0,1 procent per år. en är
Om hänsyn till den offentliga sektorns storlek försvinner
tas
differensen praktiskt taget helt.
Slutsatsen varken branschsammansättningen eller är, att strukturförändringar i riktning mot branscher med låg TFP-
tillväxt kan förklara i förhållande till omvärlden lägre TFPen
tillväxt i Sverige på makronivån.
Ett viktigt resultat denna studie är att industrikarakterisav tika tycks förklara TFP-variationer än länderkarakteristimer ka Innebörden är branscher i skilda länder är 9 Se även Englander att samma mera och Mittelstädt lika varandra olika branscher i land. Ett skäl till än samma Total Factor Pro- internationaliseras och de detta är att ekonomin att stora ductivity. Macro-
multinationella företagen påskyndar teknikspridningen över
economic and Structural Aspects of the inom de olika branscherna. Vi återkommer nationsgränserna Slowdown, OECD forskning och teknikspridning nedan. till detta i avsnitten om Economic Studies 101988.
11.3 Har för lite high-tech
Sverige
Diskussionen branschsammansâttningens effekter utgår om från det finns vissa branscher och specialiseringsmönster att
högre produktivitetsnivå ocheller produktivitetstill-
som ger
andra. Ofta dessa högproduktiva branscher
växt än antas att
276 Strukturomvandling och teknikspridning
är mer högteknologiska. En de frågor diskuterats i
av som detta sammanhang har därför varit huruvida den svenska
branschstrukturen innehåller för lite högteknologisk produk-
tion, och om detta i så fall fått negativa effekter på produktivi-
teten. Delegationen har låtit genomföra studie, under-
en som
° Edqvist Högtek- söker denna fråga.
nologiska produkter och produktivitet i svensk industri i
exportrapport 10. l1.3.1
Omfattningen av den högtekno-
logiska produktionen
Hög teknologisk kompetens kan två slag. För det första vara av
att avancerad teknik används ett företag vid produktionen
av av en viss produkt. För det andra att själva produkten är
högteknologisk, i meningen att branschen lagt ned stora forsknings- och utvecklingsresurser för att ta fram produkten. Båda påverkar produktivitetsutvecklingen, att höja
genom kvaliteten i produktionen, vilket bl.a gör det möjligt att ta ut höga priser. Distinktionen mellan dessa båda typer kompeav tens är dock i praktiken inte enkel att göra.
Den internationella statistiken från OECD karakteriserar
begreppet högteknologi utifrån FoU-intensiteten i branschen framställer produkten i fråga. En högteknologiprodukt
som
är således en, för vilken forsknings- och utvecklingskostnader-
Noga räknat, varit stora. Med denna definition klassar OECD fem att na
FoU-kostnaderna produktgrupper högteknologiska läkemedel, kontorsma-
som utgör minst 4 pro-
skiner och datorer, elektronikprodukter, transport och flyg,
cent av produktens saluvärde. samt vetenskapliga instrument.
Det finns statistisk korrelation mellan förekomsten en av
högteknologiska produkter, definierade på detta vis, å
ena sidan och produktivitetstillväxt å den andra. Tillväxten av
arbetsproduktiviteten i fyra av de fem högteknologiska
pro-
duktgrupperna har under de senaste 15 åren varit högre än för tillverkningsindustrin som helhet. Snabbast växte produktiviteten inom sektorn kontorsmaskiner och datorer, följt läke-
av 2 I denna medel. Den enda där produktivitetstillväxten varu- varugrupp var grupp ingår bl.a del- lägre industrigenomsnittet elektriska maskiner. än var sektorn hushållsma-
Den citerade studien visar, att produktionen högteknolo-
normalt av skiner, som
inte klassas giprodukter är relativt liten i Sverige, jämfört med de stora,
som FoU-intensiv. Om ledande OECD-länderna; den dock ganska normal
är jämfört
denna delsektor exmed små länder. Den stiger inte heller över tiden, vilket skett i kluderas, får även
elek- flera viktiga konkurrentländer. Av tabell 11.3 framgår att
varugruppen antriska maskiner en delen högteknologiprodukter svensk industri legat 10 i runt snabbare produkti-
procent under de senaste 20 åren, medan OECD-snittet grad-
vitetstillväxt än industrisnittet. vis stigit, till 16 procent 1986. Det innebär att den svenska
Strukturomvandling och teknikspridning 277
Tabell 11 .3 Andel tillverkning av produkter i tillverkningsindustrin som härrör från av industrier med hög FoU-intensitet, procent
1971 1972 1974 1975 1977 1980 1983 1985 1986
Stora länder Frankrike 10.4 10.4 10.1 11.1 11.2 11.2 12.1 12.8 12.6 - Västtyskland 12.0 12.7 12.6 12.2 12.6 12.5 12.5 13.8 13.5 - Japan 14.0 14.1 12.9 12.2 13.6 14.6 17.7 19.1 19.2 - U.K. 11.9 11.7 10.7 11.0 10.8 12.5 12.8 14.9 16.0 - USA 13.7 13.2 12.7 12.6 12.5 14.6 16.6 18.0 17.2 - Små länder Finland 3.9 4.0 4.2 4.5 4.7 4.6 4.8 5.6 5.5 - Holland 12.1 12.8 11.7 11.5 11.5 11.5 11.6 12.6 12.0 - Norge 5.7 5.4 5.6 5.3 5.1 4.9 5.7 5.9 6.1 - Sverige 9.9 9.7 9.0 10.0 9.7 9.2 9.9 10.6 10.0 - OECD 12.0 12.0 11.0 11.0 11.2 12.1 14.0 15.3 15.9
Sverige % av OECDs genomsnitt 82.5 80.8 81.8 90.9 86.6 76.0 70.7 69.1 62.9
Källa Edqvist Högteknologiska produkteroch produkvititet svensk i industri, expemapport 10
Diagram 11 Sveriges andel av exporten av tillverknings- och verkstadsprodukter härrör från FoU-intensiva branscher 1971-1987 som Procent av OECDs genomsnitt
. 70 I Verkstadsindustri
60 1971 1975 1980 1985 1987
Källa Edqvista.a.
278 Strukturomvandling och teknikspridning
högteknologiandelen har minskat påtagligt i förhållande till
OECDs. l diagram ll.l visas att den svenska exportandelen högav teknologiprodukter i förhållande till OECD-genomsnittet sjunkit de senaste decennierna. Innebörden är att Sveriges
andel av världens tillverkning högteknologiska produkter
av enligt OECDs definition minskar. Serien slutar 1987, på grund
bristen på internationella data. På grundval kraftigt för-
av av sämrade siffror för den svenska handelsbalansen för elektronikprodukter 1988-89, drar Edqvist dock slutsatsen att den
svenska export- och produktionsandelen högteknologipro-
av dukter fortsatt att sjunka, även efter 1987.
Mätt på detta sätt glider således Sverige nedåt i high-tech-
ligan. Likartade slutsatser har dragits andra studier. Lenav nart Ohlsson hävdar i bok att Sveriges globala handelsuten ny
byte kännetecknas klar mellanteknologisk specialise-
av en
ring, och att en tidigare svensk rörelse i riktning mot
mer 3 Ohlsson Förny- kunskapsbaserad industri under 1980-talet brutits. Diagram elsepolitiken och 11.2 visar hur utvecklats de 20 åren i nettoexporten senaste riskkapitalet, Indu-
tillverkningsindustrin totalt samt i tre delsektorer.
striförbundets förlag 199 Diagram 11.2 Nettoexpor i olika industrisektorer 1969-1989 Miljarder kr, löpande priser
50 Hela tillverkningsindustrin 40 Rávarubaserad, , I kapilallntensiv industri 30 ---- Kunskapsbaserad industri 20
0 FoU-intensiv industri
-10 1969 1974 1979 1983 85 87 89
- - - Rávarubaserad kapitalintensiv Livsmedel, skog, petroleum, kemisk, metall. ---------- .. Kunskapsbaserad Hushållskapitalvaror, investeringsvaror, insatsvaror, varv -- - - FoU-intensiv Elektronik, läkemedel. Källa Ohlsson Förxyelsepolitilen tiskkapitalet,lndustriförbmidets om förlag1990.
Strukturomvandling och teknikspridning 279
Ohlssons branschindelning följer inte den gängse. I stället den på faktorinsatserna och den relativa betydelsen
baseras av
humankapital, relakapital och råvaruinsatser. Där framgår att det exportöverskott tillverkningsindustrin fick
stora som under 1980-talet helt beror på uppgång exporten för vad en av
här kallats råvarubaserad, kapitalintensiv industri, medan
som det han kallar den kunskapsintensiva delsektorns exportutveckling bromsats och den FoU-intensiva sektorn uppvisar upp underskott. Ohlsson landar således, än med annan termiom
nologi i ungefär slutsats expertrapport, 8 dvs att
samma som
det tidigare specialiseringsmönstret brutits och att svensk in-
dustri de senaste tio åren rört sig i riktning mot mindre kunskapsintensiv verksamhet.
ll.3.2 Effekter på produktiviteten
Givet starkare produktivitetsutveckling i högteknologisek-
en
torerna skulle trend mot relativt sett lägre teknologisk nivå i
en svensk industri kunna bidra till att förklara långsam en
svensk produktivitetstillväxt i mekaniska mening som
samma
de s.k överflyttningseffekterna förklarar den. Effekten skall
dock inte överdrivas. Eftersom den FoU-intensiva sektorn är
såpass liten 10 procent den svenska tillverkningsindustrin,
av kan mindre skillnader i dess tillväxtandel gentemot andra län-
der omöjligen förklara någon större del svensk eftersläp-
av en ning.
Delegationen att den teknologiska kompetensen är
menar
viktig för den produktivitetstillväxten. Ändå långsiktiga menar vi att den terminologi och del de analysmetoder som
en av förekommer i debatten riskerar att leda tanken fel. För det
första andelen högteknologisk produktion ett resultat
är av
djupare liggande faktorer, som påverkar Sveriges förutsättningbedriva sådan produktion. För det andra säger de kriteri-
ar att
för branschindelning OECDs analys använder föga om
er som
den teknologiska nivån i branschen i fråga.
Hur klassificera
Ohlssons branschindelning är intressant, eftersom den utgår
från faktoranvändningen. OECDs klassificering av högteknolo-
enligt FoU-intensitet är däremot inte lätt att tolka. En
telefon är t.ex enligt OECDs definition en FoU-intensiv pro-
dukt, produktionsprocessen till stor del består trots att av
monotont och lågbetalt monteringsarbete. Motsatsen gäller
280 Strukturomvandling och teknikspridning
pappersindustrin, där slutprodukten inte klassas forsk-
som
ningsintensiv, trots att produktionsprocessen är automatiserad och högteknologisk. Ett annat problem är aggregeringsnivån. Tillverkning på låg teknologisk nivå förekommer inom alla de branscher
som av
OECD klassats högteknologiska. Likaså förekommer till-
som
verkning på hög teknologisk nivå inom de branscher inte
som
är medräknade bland de högteknologiska. Sverige har högre
FoU-intensitet än många andra länder i flera de branscher av
OECD klassats lågteknologiska. Dessutom före-
som av som
kommer snabb förnyelse också produkter inom dessa bran-
av scher. å Ett konkret exem-
pel är Sandvik Coro- Att FoU avkastar företagsspecifika kunskaper det också
gör mant, som får hälfnödvändigt att skilja mellan länders komparativa fördelar och ten av sin omsätt-
ning på produkter företags konkurrensfördelar. Genom existensen multinatio-
av
som inte fanns nella företag blir företagens konkurrensfördelar längre lika
inte 1985. nationellt bundna. Utvecklingen transport- och kommuniav
kationsteknik har gjort det möjligt att inom för det
ramen
multinationella företaget dela produktionsprocessens oli-
upp
ka aktiviteter och välja lokalisering för varje aktivitet
en som
överensstämmer med olika regioners komparativa fördelar. En sådan fragmentisering aktiviteter gör det, Lars
av som
5 Lundberg Lundberg har påpekat,5 ännu mindre meningsfullt att klassifi-
Svensk industri-
cera produkter som högteknologiska därför att ett visst stadium
struktur Basindu-
i processen, t.ex produktutveckling, kräver FoU-insatser. Som
stri eller högtekno-
logi, Ekonomisk kommer att framgå nedan, kommer små nationer eller
mer Debatt 490. mindre automatiskt vid sådana
att missgynnas jämförelser,
eftersom FoU-verksamhet har skalfördelar. Det medför att
storföretag tenderar att satsa sina FoU-insatser i stora länder, med stora universitet och god tillgång till bra forskare. Det är därför svårt att veta vad indelningen i högteknolo-
giprodukter ovan egentligen visar den tekniska nivån i ett om
land och än mindre i dess företag. En studie
- annan som
delegationen låtit utföra, hävdar inte kan tolka resul-
att man
taten som att svensk produktion eller export skulle ha lågt
teknikinnehåll jämfört med andra länder i synnerhet inte
-
jämfört med länder på storleksnivå. Snarare visar de
samma helt enkelt att Sverige har något branschstruktur en annan -
men att med ledning enbart OECD-definitionen inte
man av 6 Fölster Hinder kan avgöra vårt lands tekniska nivå.
för teknikspridning i Delegationen delar denna inställning. Vad tabellerna
ovan Sverige, expertraphar visat är, än gång, att den svenska branschstrukturen port 10. en nota bene, på den aggregationsnivå här använts utvecksom -
lats i riktning kännetecknas lägre real- och human-
en som av kapitalintensitet. Det går dock inte att i allmänhet påstå att
Strukturomvandling och teknikspridning 281
detta är följd att Sverige tekniskt skulle halka efter.
en av
Kausalsambandet är det omvända. En avtagande specialisering på humankapitalintensiv ocheller högteknologisk [dvs FoUintensiv] produktion avspeglar att de svenska produktionsför-
utsättningarna på dessa områden har försämrats. Detta kan i
sin tur bero på alltför långsamt växande tillgång på tekniskt
en
och vetenskapligt högt kvalificerad arbetskraft; något som kunde konstateras som ett problem i kapitel Det innebär, att fortsatt försvagning Sveriges kom-
om en av parativa fördelar skulle vad real- och humankaäga rum avser
pitalintensiv produktion, kommer detta på längre sikt att slå mot Sveriges möjligheter att framställa tekniskt avancerade och högkvalitativa produkter. Detta är så allvarligt,
nog men
det blir då resultatet den svaga utvecklingen, inte dess
av orsak.
11.4 Hur snabbt strukturomvand-
går
lingen
Om produktiviteten blir högre då flyttar till mer pro-
resurser
duktiva verksamheter, följer att produktivitetstillväxten gyndå omflyttningen går fort, dvs då strukturomvandlingen är
nas snabb.
I marknadsekonomi sker ständiga förändringar företa-
en av
konkurrensbetingelser. Nya produkter tillkommer, ny
gens
teknik utvecklas, efterfrågan förskjuts mellan produkter och
och tillgången på olika förändras. Nya varugrupper resurser
framtidsbranscher växer fram, medan andra blir krisbran-
scher, kapital blir obsolet och arbetskraft får sin vars vars se samhällsekonomiska produktivitet falla.
Anpassningen till de förändrade konkurrensförutsättningar-
sker emellertid inte omedelbart. Det finns därför potenna en tial för ökad produktivitet. Ju snabbare omvandling att genom överförs från krisbranscher till framtidsbranresurser scher, desto snabbare tillväxt produktiviteten borde av man kunna vänta sig.
Mot denna bakgrund har delegationen låtit utföra en studie hur strukturomvandlingstakten i industrin förändrats. Upp-
Mer precist som av
summan av absoluta giften här således inte bestämma mönstret i omvandling-
är att förändringar av sys- endast dess hastighet. en, utan selsättningsandelar-
I undersökningen har omvandlingstakten definierats
na från ett år till som-. nästa under peri- förändringstakten för industrisysselsättningens branschfördeloden l 964- l 987.
ning. Metoden har brister, eftersom resultatet liksom i alla
Se Hansson m.fl ex-
branschstudier beror på aggregeringsnivån. Bara omflytt-
pertrapport -
282 Strukturomvandling och teknikspridning
ningar mellan branscher på den valda nivån kommer med,
medan omflyttningar inom branscherna noteras. Med reservation för dessa tolkningsproblem visar undersökningen att drygt 2 procent, netto, av de industrisysselsatta årligen har bytt bransch. Takten tilltog under 1960-talet, har därefter
men
planat ut. Eftersom omvandlingstakten har fallit kan den inte förklara nedgången produktivitetstillväxten.
av Takten i strukturomvandlingen förefaller dock att under
åren efter oljekriserna ha varit långsammare i Sverige än i
8 Hansson m.fl konkurrentländerna. Dock är den tillgängliga branschindel-
a.a.
Författarna betonar ningen OECD har beräknat ett omvandlingsindex,
grov. själva att indelning-
vilket mäter den andel produktionen [alltså sysselsätt-
branscher av en i är
Man bör där- ningen omfördelats mellan några huvudbranscher inom
grov. som för akta sig för att industrin under period. Nio länder har undersökts. samma hårdra materialet.
Enligt detta index hade Storbritannien den snabbaste takten i
strukturomvandlingen, medan Sverige låg trea från slutet, med
Finland och Västtyskland efter sig. I detaljerad jämfö-
9 Economies in en mer Transition. Struc- relse med de nordiska länderna i expertrapport 8 framstår inte tural Adjustment in
omvandlingstakten i Sverige speciellt snabb.
OECD Countries, som
OECD 1989. Tillgängliga data pekar alltså på att strukturomvandlingen i
svensk industri efter oljekriserna inte skulle varit särskilt snabb, sig i historiskt eller internationellt perspektiv. vare
1145 och driv-
Omvandlingstryck
krafter för
Strukturomvandling
Sammanfattningsvis har vi .funnit att såväl takten mönst-
som
ret i strukturomvandlingen inom det svenska näringslivet kan
ha haft viss negativ effekt på produktivitetens utveckling. en
Däremot har vi funnit att denna utveckling svårligen låter sig förklaras förändringar av Sveriges tekniska nivå i sig, mätt
av på det ofta görs i debatten. Samtidigt har vi funnit att sätt som den nuvarande utvecklingen fortsätter, kommer den att få om allt allvarligare negativa konsekvenser på den svenska tekniska
kompetensen och konkurrensförmågan. Den viktiga frågan är vilka krafter driver struktur-
som
omvandlingen och tillväxtmönstret. Vad får företagen att fatta
beslut leder till ändrad branschstruktur och teknisk utsom veckling Och vad är det i dessa drivkrafter förändrats så som
att resultatet har blivit det beskrivna Analysen gäller
ovan
både det omvandlingstryck som riktas mot den svenska ekono-
min från omvärlden, och de inhemska drivkrafterna för strukturomvandlingen.
Strukturomvandling och teknikspridning 283
l 1.5.1 Internationaliseringen
Internationaliseringen av den svenska ekonomin utgör ett kraftigt tryck för strukturomvandling och teknisk förändring. Delegationen har låtit genomföra omfattande studie, kraf-
en som
2 Krafft, tigt understryker internationaliseringens betydelse. Den
Hansson, Lundberg och Swe- kommer att redovisas i nästa kapitel om konkurrens och markdenborg lnternanadernas funktionssätt, varför vi här bara kort påpekar, att tionalisering och
produktivitet, internationalisering att nationella marknader öppnas för
ex- pertrapport 8. internationell konkurrens är stark drivkraft för struktur- - en
omvandling och produktivitetstillväxt.
Orsaken är att internationalisering innebär skärpt konkur-
rens, ökad utslagning av lågproduktiva företag samt större valfrihet för konsumenterna. Internationaliseringsgraden i den svenska ekonomin har tilltagit under hela efterkrigstiden, vil-
ket skärpt det utifrån kommande omvandlingstrycket. Hur har
då den inhemska ekonomin svarat på detta tryck
1l.5.2 Inhemska drivkrafter för struktur-
omvandling
Devalveringarna har troligen varit orsak till lägre takt i
en
strukturomvandlingen. Utslagning lågeffektiva företag och
av anläggningar inom den konkurrensutsatta sektorn har för-
dröjts. Detta framgår diagram ll.3, visar att antalet
av som nedläggningar arbetsställen halverades under åren efter efav
inledningen devalveringsstrategin 1976-77. Ökade
ter av ge-
nomsnittliga vinstmarginaler sköt upp beslut om nedläggning och bromsade överflyttningen av resurser till mer produktiva
2 Expertrapport 8 anläggningar.
visar att struktur- Strukturomvandlingen inom den konkurrensutsatta sektorn omvandlingstakten i
bromsas därmed Samtidigt påverkade devalveringarna
industrin minskade upp. perioder med högt och deras eftervård relationen mellan konkurrensutsatt och i genomsnittligt skyddad sektor. vinstläge.
Ett syfte med de stora devalveringarna 1977, 1981 och 1982
att stärka den konkurrensutsatta sektorn [exportindustrin var
och den importkonkurrerande industrin] gentemot den skyddade offentlig sektor, privata tjänstenäringar, jordbruk och byggsektor. Medlet att förbättra den relativa lönsamheten
var
i den konkurrensutsatta sektorn. Inledningsvis lyfte devalve-
ringarna den relativa lönsamheten i K-sektorn, avsett. som
Under överhettningsperioden, under andra hälften 1980-
av talet, föll emellertid K-sektorns relativa lönsamhet tillbaka. Ett
284 Strukturomvandling och teknikspridning
Diagram 11.3 Antal nytillkomna och nedlagda arbetsställen i tlllverkningsindustrin 1971 - 1985
Hundratal arbetsställen
Nytillkomna
1971 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85
KälkzLårgtidsirtredninçn 1990.
skäl är sannolikt att K-sektorn har svårare att vältra över u Henrekson prishöjningar på konsumenterna än S-sektorn. Devalveringarnas effekter på den
svenska ekonomins I ndustrisubventionema
struktur, i Jonung red Devalvering- Till detta skall läggas ytterligare faktor minskade en som omen 1982. Rivstart elvandlingstrycket vid mitten 1970-talet, nämligen den väldiler snedtändning, av
SNS 1991 under expansionen industripolitikens olika stöd till företag i
ga av utgivning. svårigheter. Det blev mindre lönsamt öka produktiviteten att rationaliseringar och produktivitetsutveckling, och genom mer lockande att knacka på dörren till akutmottagningen i industridepartementet. En av delegationens utredningar hävdar, att faktor bakom den långsammare strukturomvandlingen en
varit just ökade svårigheter att frigöra arbetskraft från de lång-
siktigt stagnerande delarna näringslivet, något som bl.a. av
23 Hansson m.fl hänger med subventionspolitiken.
a.a. samman faktor folkliga motstånd En annan politiskt bestämd var det
redan under 1960-talet uppstod mot flyttlasspolitiken.
som Under 1970-talet vidgades kritiken till misstänksamhet mot en industrisamhället helhet. De regionalpolitiska och andra som
stöd som introducerades som en följd av detta, torde ha haft en
viss, negativ effekt på takten i strukturomvandlingen.
Strukturomvandling och teknikspridning 285
Sammanfattningsvis kan sägas, att strukturella förändringar på världsmarknaden den långtgående internationalise-
genom
ringen av industrin medförde ett starkt omvandlingstryck
under l970- och 80-talen. Mot detta verkade såväl ökat folkett
ligt och politiskt omvandlingsmotstånd vissa rörlighets-
som
hämmande inslag i den ekonomiska politiken.
11.6 FoU, teknikspridning och produktivitet
Vi lämnar därmed branschstruktur och strukturomvandling. Resten av detta kapitel skall behandla forskning, utveckling och teknikspridning. Forskning och utveckling teknisk ut-
ger
veckling, produkter och och får därmed nya nya processer
indirekt betydelse för produktivitetstillväxten. För produktivitetens utveckling är också takten i spridningen kunskaper
av
om ny teknik viktig.
ll.6.l FoUs effekter på produktiviteten
Krav på ökade FoU-insatser och statligt stöd till sådana
- - 2 Det är i detta Ökade brukar ingå i de flesta för tillväxt. FoU-insatser program sammanhang, och
leder emellertid inte automatiskt till teknisk utveckling och
mot bakgrund av
vad som ovan sades produktivitet. FoU-statistiken visar kostnaderna för forskning
om publicering av
och utveckling, inte resultatet
vetenskapliga artik-
Än mindre är det säkert grundforskning medför ökad
lar, slående att i Ja- att
pan publiceras en produktivitet. För det första är grundforskning osäker och det
mycket stor andel
tar lång tid innan den betalar sig. För det andra leder inte
av dessa av indu-
och behandlar framgångar i grundforskning nödvändigtvis till ekonomisk till-
strin tillämpad teknik. växt. Storbritannien är det land har flest nobelpris som per
25 En relativt omfat- capita i naturvetenskapliga ämnen Storbritannien har
- men tande studie tyder också under hela 1900-talet haft
en svag ekonomisk utveckling.
på att grundforsk- Japan det land enligt alla kriterier haft den snabbaste ning inom den - som amerikanska industrin tekniska och ekonomiska utvecklingen har däremot hittills där givit högre relativt dåliga
av- uppvisat resultat i akademisk grundforskning,
kastning än tilläm-
mätt som publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter,
pad forskning. Se no- Griliches Produc- belpris i naturvetenskap, etc.
tivity and RSLD, Det för produktivitetsutvecklingen väsentliga således
är att American Economic
vara duktig på kommersiellt gångbara innovationer, dvs på U
Review l86. Det
bör dock än F. Teknikspridning tycks i praktiken viktigare
noteras att snarare vara USA under efter- utveckling än av helt ny teknik. I synnerhet gäller detta för små krigstiden haft en
länder, naturliga skäl inte kan befinna sig på fronten på
långsam produk- som av
tivitetstillväxt. alla områden. Beläggen är dock inte entydiga.
286 Strukturomvandling och teknikspridning
Ett visst samband har ändå kunnat konstateras mellan FoU och ekonomisk tillväxt. Likaså de flesta forskare att det menar finns ett samband mellan FoU och produktivitet. En rad internationella studier har funnit positiv korrelation mellan en
FoU-verksamhet och produktivitetstillväxt, både vad gäller
TFP och arbetsproduktivitet. Tillväxten i FoU-verksamheten
26 En översikt över den internationella minskade i västvärlden under l970-talet, sannolikt p.g.a. att
forskningen ges av den ekonomiska krisen sänkte efterfrågetrycket. En återhämt-
Nadiri Innovaning har därefter skett, under l980-talet. FoU-verksamhetens tioner och teknikspridning, i expert- tillväxtmönster har därmed varierat på samma sätt som prorapport 10. möjligt belägga duktivitetens. Det har däremot inte varit att
nedgången produktivitetstillväxten skulle bero vare sig
att av
på minskad omfattning FoU eller sämre avkastning på FoU-
av verksamheten.
ll.6.2 Svensk FoU-verksamhet
Sverige har mycket omfattande FoU-verksamhet, som dessen utom har växt än i de flesta andra länder. Det svenska mer
näringslivets FoU-utgifter andel dess förädlingsvärde är
som av högre än i något annat land och långt större än i något land av
storlek. Sverige har också, framgår av diagram 11.4,
samma som haft den snabbaste tillväxten bland industriländerna av denna kvot under 1970- och 80-talen. Det finns ett klart samband mellan FoU-ivesteringar och
produktionstillväxt i svensk industri. De mest FoU-intensiva företagen har haft den starkaste tillväxten produktionen
av under l980-talet. Däremot är sambandet mellan FoU och pro-
duktivitet inte lika klart. Delegationen har låtit genomföra en
27Paphristodoulou studie över detta samband och hur det utvecklats i Sverige.
FoU, innovationer Under 1960-talet fanns ett statistiskt signifikant samband
och produktivitet
mellan FoU-utgifter och TFP-tillväxt i Sverige. För varje pro-
Resultat och förklaökning FoU ökade TFP med kvarts procent. Under ringar i expertrap- cents av en port 10. l970-talet går detta samband inte längre att spåra. Det är svårt att tolka detta trendbrott. Problemet är, liksom i så många
andra fall, att sifferserierna i sig själva säger något om kausa-
liteten. Beror det försvunna sambandet på att FoU inte längre lika goda effekter på produktiviteten, eller beror det på att ger andra faktorer påverkat produktiviteten så negativt att de raderar fortsatta positiva effekterfrån FoU Eller beror det ut helt enkelt skattesystemet under perioden ändrats, så på att
företagen funnit det lönsamt att omdefiniera FoU-utgifter
att I den internationella debatten har hypoteser framförts om FoU-investeringar under de senaste 15 åren har givit mindatt
Strukturomvandling och teknikspridning 287
Diagram 11.4 Det privata näringslivets FoU-utgifter i procent av förädlingsvårdet 1970-1 987
Stora länder Smá länder
0 JJJJ|IIIIlIII 70 75 80 85 87 70 75 80 85 87
USA - Sverige
Japan ° Nederländerna i Tyskland Belgien -- ---- -- Storbritannien Österrike
- Frankrike 0--0 Danmark
----- Canada Norge ---ha Italien Finland -
Källa OECD.
re bidrag till produktiviteten än tidigare. En orsak skulle
vara
att energikriserna medförde att stor del det FoU-kapital
en av 28 Se Jorgensens som var bundet till det gamla systemet blev föråldrat. Den
inlägg Landau- i översikt Nadiri gjort för delegationen drar likväl slutsatsen
som Rosenberg ed
att denna hypotes inte kan beläggas i empiriska studier. Tvärt-
The Positive Sum
Society, National om, menar han, medför internationaliseringen produktio-
av Academy of Scien- och den allt snabbare
nen teknikspridningen över gränserna att
ces, 1986. FoU-verksamheten får allt större indirekta effekter på produktiviteten. 29Nadiri a.a.
288 Strukturomvandling och teknikspridning
Avkastningen på FoU
I Sverige har under år förts debatt hävdar att senare en som
den ekonomiska utdelningen av FoU är låg. Man menar att den
höga och växande FoU-andelen i svensk industri borde ha givit
utslag i form större andel FoU-intensiv produktion och
av en
högre teknologiandel i exporten, etc. Detta gäller i synnerhet
30 Sverige är unikt
bland OECD-län- Sverige tycks ha varit framgångsrikt uppfinnarland
som som derna därför att de
sedan mitten 1970-talet; bland framgångsrika svenska in-
av förenar en av de snabbast ökande novationer under de senaste decennierna märks Ericssons
FoU-intensiteterna AXE-växel och mobilradiosystem, SAABs civila flygplan och med svag produk- utvecklingen turbomotorn för personbilar, ASEAs robottek-
och produkti- av tionsvitetsutveckling nologi, Astras magsårsmedicin, osv. nya samt en dålig utväx- Några har dessutom uttryckt över att den s.k tekniska oro ling av FoU i expor-
betalningsbalansen visar överskott. Det verkar, menar de, som
ten av högteknologiprodukter, Sverige forskar fram teknologi vi inte kan tillgodogöra ska om som
skriver Ohlsson-Vi- härhemma i stället tvingas exportera till andra länder. oss utan nell Tillväxtens
Licensnettots överskott i den forskningsintensiva sektorn visar,
drivkrafter. En stu-
hävdar Sverige inte själv kunnat tillgodogöra sig den
die av industrins man, att
framtidsvillkor, In- produktionsförnyelse dessa svenska uppfinningar borde
som dustriförbundets
kunna ge.
förlag 1987. Delegationen dock för sin del att detta inte i sig menar 3 Ohlsson Förny-
behöver tolkas svårartade problem. De statistiska fallgro-
elsepolitiken och som
riskkapitalet, Indu- i definitionerna på vad som är högteknologi har redan
parna
striförbundets för- berörts. Också definitionen FoU är förknippad med svårig-
av lag 1991. till fåtal heter. I Sverige är FoU-verksamheten koncentrerad ett
stora företag i högre grad än i något jämförbart land; 6 industriföretag står för närmare 90 procent industrins FoU-utgifter.
av
Detta gör måttet oerhört känsligt för enstaka beslut och enskilda projekt. Slumpmässiga faktorer kan stora effekter på
ge
noteringar för enskilda år.
Överskott i den teknologiska betalningsbalansen behöver
inte heller utgöra något problem i sig. Dagens överskott kan ett tecken på rationell internationell arbetsfördelning.
vara en
Det i hög grad följd att stora svenska multinationella
är en av
företag med den övervägande FoU-verksamheten i Sverige säljer och licenser till dotterbolag i andra länder för
patent
tillverkning och försäljning utomlands. I detta ligger inget ne-
gativt. Det innebär för övrigt att den svenska exporten de facto
den Ändå finns
är mer högteknologisk än synes vara.
givetvis skäl undersöka huruvida den svenska FoU-verkatt
samheten har egenskaper gör att den får mindre produksom
tiva resultat än andra länders, och dess utveckling kan ha om
bidragit till produktivitetsstagnationen. Delegationen har låtit
genomföra sådan studie. Den lyfter fram ett antal faktorer
32Papahristodo- en
skiljer svensk FoU från FoU i andra länder och skulle
ulou som som a.a.
kunna medföra lägre avkastningz
Strukturomvandling och teknikspridning 289
Det statliga svenska FoU-stödet är mindre och mer spritt 0 olika sektorer andra länder. En del har gått till över än i stor
bostadsforskning, med tveksamma effekenergiforskning och
ter på produktiviteten.
En effekt detta är att statens stöd till FoU inom näringsli-
0 av
Sverige lägre än i alla jämförbara länder utom USA
vet i är Storbritannien, där stödet dock koncentreras till försvaoch
ret. Kapitalintensiteten inom svensk FoU har ökat ungefär lika
0 långt mindre i Japan, trots att de
mycket som i EG, men än totala FoU-utgifterna ökat lika snabbt här som i Japan.
Svenska forskare har därmed ibland att arbeta med utrust-
ning är förhållandevis liten och föråldrad. som
Sverige relativt mycket sin FoU på F och mindre på
0 satsar av U. Detta till skillnad från Japan, har stark koncentrasom en
tion sin FoU till marknadsstyrd- och lönsamhetsstyrd ut-
av
veckling i näringslivet. Kopplingen mellan FoU-avdelningar och produktionsavdel-
O
i många svenska företag. Som tidigare framhål-
ningar är svag
lits, i avsnitten arbetsorganisation, finns åtskilliga exem-
om
pel på att design och konstruktion inte varit produktionsvän-
liga. Sveriges ställning litet land utanför EG kan ha inneburit 0 som
svensk industris deltagande i viktiga multinationella FoU-
att
projekt begränsats. Hårda regleringar beskär möjligheterna högteknologiska försvarsprodukter, samtidigt
att exportera
det råder forskningsförbud inom delar kärnkraftstek-
som av
nologin, där svensk industri tidigare bland de ledande i
var världen.
Även svenska företag satsar relativt mycket på FoU,
0 om stora de internationellt så små att satsningarna i absoluta tal är sett
ofta räcker till. FoU har nämligen betydande stordrifts-
inte fördelar. Den minsta effektiva skalan på FoU-investeringar
för bilar, bioteknik, elektronik och flygindustri estimeras till flera miljarder kronor. En så liten industrisektor som den
svenska förmår inte på hand tillräckligt många egen generera
lyckade FoU-satsningar.
Det svårt avgöra styrkan i de respektive faktorerna. Flera
är att de sakkunniga delegationen samrått med under arbetet har av
att den sista dem sannolikt är den viktigaste.
ansett av Sammanfattningsvis finns rad faktorer kan förklara en som varför svensk FoU-verksamhet, trots sin stora omfattning, under 1970- och 80-talen kan ha givit allt mindre effekter, relativt
på produktivitetsutvecklingen. På grund av svårigheter att
sett,
10 11-1129
290 Strukturomvandling och teknikspridning
mäta såväl på input- som outputsidan och fastställa kausa- - samband går det emellertid inte kvantifiera dessa effekatt ter.
l 1.6.3 Teknikspridning
Utvecklingen produktivitet, antal licenser av patent, export av
mm beror inte bara på FoU utan också på hur teknikspridningen fungerar, inom landet och över gränserna. Ju mindre
ett
land är, desto större del produktivitetsutvecklingen kan
av normalt hänföras till imiterad teknik, utvecklats utlansom i det. Charles Edqvist har således hävdat endast 2 att procent av
alla för svensk ekonomi relevanta uppfinningar Sverige;
görs i resten imiteras och importeras.
Också inom ett land sker, enligt vissa undersökningar, den löpande, konkreta tekniska utvecklingen i huvudsak
genom spridning och imitation. I uppsats Bo Carlsson hävdas en av
sålunda att resursallokeringen och introduktionen teknik
av ny
inom företagen är viktigare för att bestämma arbetsproduktivitetens utveckling i branschen än takten i den tekniska utvecklingen, mätt som förändringen best-practice teknik. I teknis-
av
ka termer betyder det att företagens rörelser den tekniska
mot
fronten har större effekt på arbetsproduktiviteten skift
än av
33 Bo Carlsson den tekniska fronten själv. Andra metoder kan dock andra
ge
Productivity An- resultat. På lång sikt gäller naturligtvis dessutom, att möjlighe-
alysis A Micr0-to-
terna till produktivitetsförbättringar efter hand
Macro Perspective, uttöms, om
i Deiaco-Hörnell- inte teknikfronten förflyttar sig.
Vickery Technolo- I praktiken det lätt
är inte att skilja mellan uppfinning och
gy and Investment.
spridning teknik. En innovation i företag vanligen
Crucial Issues for av ny ett är the l990s, IVA sammansatt av både imiterad teknik och teknikutveckegen
1990. ling eller Verkligheten skiljer
-anpassning sig här avsevärt från den förenklade bild präglar del den akademiska som en stor av litteraturen i ämnet. Där är utgångspunkten det finns att en
uppfinning som utgör ett tydligt brott mot den tidigare tekniken och så småningom sprider sig till alla företag bran-
som i
schen. I många fall är emellertid den ursprungliga uppfinning-
en ett förhållandevis litet steg, blir värdefullt först tack som
vare många marginella förbättringar i samband med spridningen. I dessa fall finns ingen tydlig skiljelinje mellan teknikutvecklingen och spridningen. Till dessa principiella problem med teknikspridning
att mäta kommer de statistiska. Kostnader för FoU inkluderar ibland
utgifter också för implementering befintlig teknik. Ibland
av
redovisas sådana utgifter företagen.
inte alls i I praktiken an-
Strukturomvandling och teknikspridning 291
därför ofta de indikatorer diskuterats andevänds som ovan -
produkter i för att ett len högteknologiska exporten, etc - ge bara på FoUs verkningsgrad utan också på teknik-
mått inte
spridningens.
indikatorer används, blir resultatet i linje med Om sådana -
teknikspridningen fungerar relativt dåligt i
analysen att ovan -
vad gäller spridning produkter; däremot sanno-
Sverige av nya
vad gäller processer. Delegationen har redan tidigare
likt inte 3 Edqvist a.a. redovisat sin skepsis inför den typen av aggregering.
En empirisk studie
metodmässiga svårigheter har delega-
Mot bakgrund av dessa valt också söka belysa den svenska teknikspridning-
tionen att enkät. Den riktades till beslutsfattare med 35Undersökningen en genom en
finns redovisad i ka- företag med betydelse för
för FoU i tre grupper av ansvar pitel 4 i Fölster a.a, storföretag, inno-
innovations- och teknikspridningsprocessen
expertrapport 10. småföretag mindre och medelstora underleveranvativa samt
kontrollfrågor har ställts för undvika att de törer. Speciella att
medvetet eller omedvetet överdrivet positiv
intervjuade ger en
bild det företagets ställning. av egna
Resultatet tyder på svenska företag i allmänhet inte
att
släpar efter utländska konkurrenter vad
upplever att de sina takten teknikspridningen. Två undantag finns. För det gäller i första medger många de är långsamma att ta till sig innova-
att
[framför allt från Japan] vad gäller arbetsorganisation
tioner
ledningsförmåga. För det andra verkar det finnas betydan-
och för underleverantörer tillägna sig teknik.
de svårigheter att ny resultaten vad gäller teknikspridning är således De empiriska motstridiga. De talar inte tydligt föratt svensk industri som helhet skulle lida några anmärkningsvärda tekniksprid-
av förhållande till de huvudsakliga konkurrenter-
ningsproblem i Det därför inte möjligt att hävda att produktivitetsstag-
na. är
skulle följd att teknikspridningen i Sverige
nationen vara en av
skulle ha försämrats under 1970- och 80-talen. Däremot gäller, globaliserad ekonomi blir det framgent alltmer nödvän-
att i en
för svenskt näringsliv och svensk näringspolitik att arbeta
digt
för snabbt del innovationer och teknik, var de än att ta av ny
uppkommer.
l 1.7 Finansieringsfrågor
forsknings- och utvecklingsverksamhet skall kom-
För att ge
mersiellt resultat krävs långsiktig och uthållig gångbara en
densamma. Det kan ibland decennier från de finansiering av ta
292 Strukturomvandling och teknikspridning
första forskningsinsatserna tills
vinstgivande resultat kommer.
För att överbrygga detta fordras kapital,
gap antingen via den
privata marknaden eller från Traditionellt har staten. stöd åt
FoU och teknikspridning, allmänt eller särskilda
gentemot sek-
torer, varit ett viktigt inslag i näringspolitiken.
FoU- och teknikspridningsverksamhetens effekter
på pro-
duktiviteten kan ha påverkats brister
av i finansierings- och
stödsystemen. Huruvida så har skett fråga
är en som debatte-
rats under år. Tyvärr har delegationen funnit
senare det näst
intill omöjligt att något på den. Man kan ge svar ovedersägligen
ha starka synpunkter och krav
på finansieringen av FoU; det är
emellertid svårt att bestämt hävda något om dess kvantitativa
effekter på just produktiviteten.
l 1.7.1
Statligt innovationsstöd
I praktiskt taget alla länder finns
särskilda, statliga stöd åt FoU
och teknikspridning. Företagen sålunda
anses av statsmakterna
inte själva satsa på forskning och
nog utveckling. Denna
syn baseras ofta på antagandet FoU för att med sig någon form av
positiva externa effekter; dvs att dess värde för samhället
som
helhet är större än för det enskilda företaget.
Om företagen
dimensionerar sin FoU utifrån strikt
företagsekonomiska krite-
rier, blir därför den samlade
FoU-volymen mindre än vad
som
är samhälleligt önskvärt. Slutsatsen det
är, att är motiverat att
från statsmakternas sida stödja eller subventionera
den teknis-
ka utvecklingen. I Sverige finns många stödformer. STU styrelsen för teknisk
utveckling, SIND statens
industriverk och STEV statens
energiverk] har administrerat rad stödsystem för
en utveckling och spridning teknik. Industrifonden och
av de regionala ut-
vecklingsfonderna finansierar projekt de enskilda
i företagen.
Ett antal tidsbegränsade har under
program 1980-talet lanse-
rats för att stärka de svenska
företagens tekniska kompetens
inom särskilda områden; så drevs ett nationellt för program mikroelektronik 1983-89 och
ett om informationsteknologi
1987-90.
I diagram 11.5 visas utvecklingen denna
av typ av stöd i -
diagrammet kallade åtgärder för tillväxt och förnyelse
samt
övriga industrisubventioner, framför allt kostnader
i samband
med avveckling äldre företag, såsom
av varven. Där framgår att
insatserna för teknisk utveckling och
teknikspridning växte
under l970-talskriserna, de nådde att en topp budgetåret
Strukturomvandlingochteknikspridninsz 293
Diagram 11.5 Företagsstödets nettokostnader 1975-1988 fördelat på insatser för
avveckling resp förnyelse och tillväxt
exkl arbetsmarknadspolitlskt och energipolitiskt stöd
Miljarder kr 1988 års priser
24 förnyelse llllväxt,
20 Aweckling varv
18 i Aweckllng varv
7576 7778 7980 8182 8384 8586 8788
Källa FölsterHnder för teknikspridning i Sverige, expertrappm lO.
198283 och de därefter minskat något. De senaste åren har att
de uppgått till 3-4 miljarder kr per år. De insatta volymerna har således varit betydande om än
-
långt mindre de defensiva subventionerna till nedläggnings-
än
hotade anmärkningsvärda emellertid effekföretag. Det är att på produktivitet och tillväxt dessa teknikstöd inte
terna av
systematiskt utvärderats. I studie delegationen låtit
en som
riktas kritik såväl stödets utformning dess effekgöra, mot som
Samtidigt medger författaren att samhällsekonomiska ut-
ter.
36 Fölster Icke värderingar mycket vanskliga att göra, inte minst för att
a.a. är
desto mindre menar och framgångskriterierna svåra mätproblemen är betydande
han att vissa kvanti-
slutsatser kan att operationalisera.
tativa dras. Om Delegationen har för sin del ingen möjlighet att göra någon man som framgångskriterium de stödsystem teknikstöd och utvärdering av som avser tillskott egen använder
teknisk utveckling. Det finns heller ingen möjlighet att göra
FoU i förhållande av till stödets netto- någon bedömning huruvida förändringar dem i något av av kostnad, visar det Vad delega-
avseende kan förklara produktivitetsstagnationen.
sig att den enligt tionen efter sin genomgång däremot bestämt vill hävda, är att Fölster mest fram-
gångsrika stödfor- hela denna flora stödformer systematiskt och seriöst bör
av ägarkapital är samhällsekonomiska men utvärderas, med klara kriterier för vilka används den som mål de förväntas uppnå. minst.
294 Strukturomvandling och teknikspridning
l1.7.2 Venture capital-marknaden
Med venture capital sådant privat riskkapital finan-
avses som
sierar utvecklingsverksamhet. Behovet sådant kapital är
av
stort, särskilt i mitten innovationskedjan. Med det sist-
av nämnda menas den serie verksamheter för produkt av som en
från grundforskningsstadiet till kommersiellt lönsam produktion. Denna kedja kan sägas omfatta sju steg 1 grundforskning, 2 tillämpad forskning, uppfinning, utveckling, 5 37Ohlsson Förny- testning, utvärdering och 7 innovation.
elsepolitiken och I de första
stegen av kedjan finns sällan kommersiella
nya, riskkapitalet, Indu-
produktidéer. Där dominerar statligt finansierad forskning vid
striförbundets för-
lag 1991. universitet och högskolor. Det samhälleliga är där
ansvaret
naturligt, med tanke på de stora positiva externa effekterna
av
sådan forskning. Ju längre fram i kedjan, desto de
mer tar kommersiella intressena överhand. Osäkerheten och risken
minskar. Mellan uppfinnarfasen och fram till produktens innovering i serieproduktion krävs emellertid finansiering,
som sållar bort kommersiellt dåliga projekt utan att sålla bort såda-
na som har god potentiell avkastning, och så snabbt
som som
möjligt driver fram lovande projekt till innovering i företag. För detta krävs väl fungerande projektkapitalmarknad,
en
som fungerar långsiktigt och som har kompetens att sålla
agfrån vetet. I praktiken sker gradvis övergång från narna en
statlig finansiering till privat, i olika steg längs innovationskedjan. Sådant privat riskkapital har i andra länder stor betydelse för expansionen mindre, högteknologiska företag. I
av
USA beräknas 70-80 procent riskkapitalbehovet för
av nya
och småföretag täckas privatpersoner ofta släktingar och
av
vänner till entreprenören, trots att kapitalanspråken ofta är
betydande. Resterande del finansieras via väl organiserad en
venture capital-marknad, där de privata, entreprenörstyrda venture-fonderna ofta har nyckelrollen i den tidiga finansieringsfas som följer efter statlig finansiering universitets-
en av 38Ohlsson-Vinell FoU. Tillväxtens driv- Det hävdas ofta denna
att marknad är outvecklad i Sverige,
krafter, Industri-
och att detta påverkar den tekniska utvecklingen I
förbundets förlag negativt. 1987. Sverige och större delen Europa uppstod venture capitalav
marknaden med våg investeringar i små företag under
en av l970-talet. Investerarna dock i många fall överoptimistiska. var De väntade sig för stora resultat och för snabbt. När dessa
uteblev, sinade intresset. Som framgick det föregående ka-
av
pitlet har hushållssparandet i Sverige sjunkit under l980-talet. Skattepolitiken för privatpersoner urholkade framför allt
un-
der l970-talet incitamenten för risktagande, i synnerhet för
Strukturomvandling och teknikspridning 295 Tabell 11.4 Olika länders venture capital-marknad i proportion till Sveriges
| Land | Total mängd N tillskott 1989 | 1 88 och 1989 |
| Storbritannien | 50.6 | 77.6 |
| Frankrike | 17.1 | 34.2 |
| Nederländerna | 5.5 | 4.8 |
| italien | 4.4 | 6.0 |
| Västtyskland | 3.4 | 4.9 |
| Belgien | 2.4 | 2.0 |
| Spanien | 2.1 | 2.4 |
| Sverige | 1.0 | 1.0 |
| Schweiz | 0.9 | 1.1 |
| Irland | 0.9 | 0.8 |
| Danmark | 0.9 | 0.6 |
| Finland | 0.7 | 0.7 |
Källa Ohlsson Fömyelsepolitiken och riskkapitalet, Industriförbundets förlag1991
projekt med långa horisonter, tunga kapitalinsatser eller intensiv konkurrens från utlandet. Under 1980-talet har visserligen förmögenheter skapats. Ofta har detta emellertid en rad stora
varit på fastighets- eller värdepappersmarknaden, inte genom industriell verksamhet. Några med större privatför-
personer mögenhet har emigrerat och ytterligare försvagat den i stora industriländer regel viktigaste källan till tidig finansiering som
39Ohlsson-Vinell FoU-projekt.
av
a.a, kapitel Resultatet är att den privata venture capital-marknaden är
förhållandevis liten i Sverige. Tabell 11.4 visar att den svenska
marknaden bara sjättedel den nederländska.
t.ex är en av Detta förefaller för liten volym i förhållande till behovara en
För framtida kapitalbildning i små, högteknologiska före-
ven.
behöver capital-marknaden växa. Det är dock
tag venture omöjligt avgöra i vilken utsträckning de tidigare bristerna att
har haft några effekter på produktiviteten.
l 1.8 Slutsatser
ibland på föreställningen statsmak-
Näringspolitik bygger att selektiva bör främja viss branschstruk-
terna genom insatser en
tur. riktigt ett land skall kunna ha en hög Det är givetvis att om
capita-inkomst, så måste produktionen koncentrerad
per vara
branscher med högt förädlingsvärde sysselsatt dvs
till per hög Det dessutom i allmänhet fördel
med produktivitet. är en
lands koncentrerad till snabbväxande marknaom ett export är
296 Strukturomvandling och teknikspridning
der. Det medför snabbare realinkomstutveckling
en än om
exporten är koncentrerad till efterfrågan stagnerar.
varor vars
Av denna insikt följer emellertid inte omedelbart vilken branschsammansättning som är optimal; heller att bör
man driva politik, t.ex subventioner till en som genom styr resurser
exempelvis högteknologibranscher. Om landets komparativa fördelar tillgången på produktionsfaktorer viss kvalitet
- av och drivkrafterna att förbättra dessa sådana marknaär att -
den drar åt branschsammansättning, blir resultatet
en annan
av en dylik intervention ökad ineffektivitet, inte högre produk-
tivitet.
Delegationen menar således att frågan vilken bransch-
om
sammansättning som är den riktiga i grunden är fel ställd. Uppgiften blir i stället att på sikt söka påverka de grundläggande komparativa fördelarna, t.ex förbättra förutsätt-
genom att
ningarna för kapitalbildning, såväl vad gäller realkapital
som
humankapital, samt att förbättra ekonomins anpassningsförmåga. Då ökar förutsättningarna att ekonomin, då den
utsätts för de internationella marknadskrafternas tryck, drar åt en mer
högproduktiv branschstruktur i enlighet med de kompara-
nya tiva fördelarna.
Mot denna bakgrund är det illavarslande att den svenska ekonomins komparativa fördelar på kapitalintensiv produktion har försvagats. Sveriges ställning ett land med i interna-
som en
tionell jämförelse god tillgång på realt och mänskligt kapital tenderar att urholkas, därför att kapitalbildningen i vid mening -investeringar, utbildning och utveckling kommersiellt
av ny, användbar teknik inte förmått hålla jämna steg med - motsva-
rande utveckling i omvärlden. Detta specialiseringsmönster blir särskilt farligt då den inter-
nationella konkurrensen kan förutsättas hårdna i de mark-
nadssegment där svensk industri befinner sig. En rad u-länder rör sig snabbt uppåt i sin teknologiska kompetens och i öst frigörs stora mängder lågavlönad arbetskraft. Detta kräver
en
betydligt snabbare svensk uppgradering human- och realka-
av pital, om svenskt näringsliv skall kunna bevara konkurrenskraften framöver.
En led i strategi för att höja kvaliteten på produktionsfak-
en
torerna och påskynda den tekniska utvecklingen åstad-
är att
komma snabbare teknikspridning och bättre FoU-verk-
en en samhet. I detta kapitel har rad problem med svensk FoU en kunnat konstateras. Den är visserligen omfattande i förhållan-
de till landets storlek, svenska företag är ändå relativt små
men
i förhållande till de väldiga kapitalbehov framgångsrik
som FoU kräver. Vidare är den svenska venture capital-marknaden
Strukturomvandling och teknikspridning 297
för liten. Den statliga teknikpolitiken lider brist på klara mål
av och resultatkriterier.
På dessa områden bör förbättringar kunna äga rum. Högsko-
lornas utbildning forskare kan utökas, och de ekonomiska av villkoren för FoU-verksamhet förbättras, inte minst genom
för bättre fungerande riskkapitalmarknad. Att dri-
insatser en vidare internationaliseringen inte minst i form av deltava -
gande i internationella FoU-projekt framstår en central
- som
uppgift.
KAPITEL
Konkurrens och
regleringar
I detta kapitel diskuteras konkurrensens och regleringarnas betydelse för produktivitetsutvecklingen i Sverige. Analysen sker både i form av makrostudier och fallstudier på mikronivå. Ett antal branscher och sektorer analyseras. Internationaliseringens betydelse för konkurrens och omvandlingstryck redovisas. Syftet är att söka avgöra huruvida förändringar av konkurrens och regleringar
bidragit till nedgången av produktivitetstillväxten.
12.1 Konkurrens och
omvandlingstryck
Ekonomisk teori får att tro att konkurrens är viktig för hög
oss produktivitetstillväxt. Detta flera skäl. Hård konkurrens av
driver ekonomins olika aktörer att hela tiden söka förbättringar
för att erövra konsumenternas Misslyckas de produ-
gunst. att
cera tillräckligt bra eller billiga varor dvs de inte är
- om
tillräckligt produktiva slås de ut.
-
l allmänna ordalag har vi anledning fungerande
att tro att en marknadsekonomi är den institutionella bättre ram som än något annat ekonomiskt system stimulerar till effektivitet och produktivitet för avancerad ekonomi den svenska. Inte en som bara ekonomisk teori visar på detta, utan även den ekonomiska historien med dess många exempel på olika ekonomiska system.
Grunden för att marknadsekonomin fyller denna funktion
på ett överlägset sätt är konkurrensen mellan olika producenter och konsumenter. Konkurrensen samordnar alla de tusentals okoordinerade ekonomiska besluten till helhet. Konen kurrensen utgör också den drivkraft ekonomins olika aktösom
behöver känna för att dynamisk utveckling skall komma
rer en till stånd. Genom den fria konkurrensen kommer endast inte
rätt saker att produceras utan företagen kommer också
att
Konkurrens och regleringar 299
producera saker rätt. Med andra ord kommer i en fungerande marknadsekonomi det efterfrågas att produceras till så
som
låga kostnader som möjligt.
Hur detta sker har utgjort den hårda kärnan i den natio-
nalekonomiska teorin ända sedan Adam Smith. Man kan mate-
matiskt fri konkurrens medför hög grad statisk
visa, att en av effektivitet, dvs just de existerande sätts in där att resurserna
avkastningen dem blir så hög möjligt. Detta förutsätter
av som
dock informationen till konsumenterna är god, att inträdet
att till marknaden fritt, och det finns många köpare och är att säljare.
En fungerande marknadsekonomi ges således inte av sig
själv. Den förutsätter vissa institutionella förhållanden, bl.a.
det råder näringsfrihet och möjlighet att sluta olika typer av
att
avtal. Detta i sin tur bygger på att äganderätten är garanterad.
Dessutom krävs etiskt minimum hos ekonomins olika aktöett
för att bl.a. ingångna avtal, lagar och regler skall följas utan
rer
kontrollapparat skall behöva byggas med mycket
att en upp
kostnader följd. Hederlighet och rättssäkerhet har
stora som således ekonomiskt effekter, i och med att kostnagynnsamma
derna för transaktioner olika slag minskar och
att göra av
ekonomin därigenom fungerar smidigare. Det är ingen slump Adam Smith ursprungligen professor i moralfilosofi.
att var
12.2 Bristande konkurrens
teoretisk konstruktion. I den
Den perfekta konkurrensen är en
reellt existerande marknadsekonomin kommer de olika aktö-
söka tillskansa sig fördelar att begränsa konrerna att genom
Det följd företagen vill växa och vinna i
kurrensen. är en av att förhållande till konkurrenter. Genom att nå dominesina en
rande ställning på marknad ökar ett företags vinstmöjlighe-
en sker olika ibland till fördel, ofta till ter. Det på många sätt, men nackdel för konsumenten.
väsentligt. Principiellt är konkurrens bra för
Detta är sett
produktiviteten. Företagens drivkraft är dock inte produktivi-
lönsamhet. Hård konkurrens kan minska de enskilda tet utan
företagens lönsamhet, eftersom den deras marginaler.
pressar lönsamhet på andra ökad
Om företagen kan nå sätt än genom
tillskansa sig monopol, subventio-
produktivitet genom att
eller att på andra sätt söka sätta konkurrensen ur ner genom spel kommer de göra det. Man skall därför inte vänta sig att -
näringslivet själv strävar efter konkurrens; snarare tvärt-
att
300 Konkurrens och regleringar
Redan Adam om. Det bör dessutom betonas under vissa förhållanden att
Smith skrev Kapi- kan alltför tuff konkurrens skada produktivitetsutveckling-
en talisterna kan inte
en genom att långsiktiga FoU-investeringar inte kommer till
träffas om det så bara för el- stånd. vore nöje ler förströelse utan att deras umgänge slutar i någon kon-
spiration mot det l2.2.l Olika former av konkurrensbegräns-
allmänna bästa eller
i någon hemlig över- ningar
enskommelse att höja priserna. Hoten mot den fria konkurrensen kan således komma från
Smiths slutsats var många olika håll, såväl näringslivet. Ett hot är inom som utom att statens uppgift politiska ingrepp mot äganderätt och rättssäkerhet. Om vi var att försvara kon-
kurrensen kapi- bortser från dessa grundläggande förutsättningar för funge-
mot en taliserna själva. rande marknadsekonomi, kan tänkbara begränsningar gruppei tre olika kategorier; naturliga monopol och stordriftsförras
delar, konkurrenshinder införs företagen själva samt
som av
offentliga regleringar. Dessa har olika effekter på produktivite-
ten.
Naturliga monopol
Den första kategorin konkurrensbegränsningar är sådana
som
naturligen uppstår till följd produktionsprocessens karak-
av 7 För översikt tär Sådana tekniska eller naturliga monopol kan en vara en
över olika mark- följd stordriftsfördelar, vilka medför av att styckkostnaden
nadsformer och de-
sjunker ju större produktionsvolymen blir. Därigenom slås
ras olika eEekter, se
t.ex Scherer och småföretagen ut, och till slut kommer ett företag att totalt
Ross Industrial dominera marknaden. I sådan kan en situation man säga att Market Structure monopolet är gynnsamt produktivitets- och kostnadssynand Economic Per- ur formance, Hough- punkt. Det är ju just monopolets höga produktivitet gjort som
ton Mifflin 1990. det möjligt dess Att bryta monopolet
att erövra position. upp i
många småföretag skulle medföra högre styckkostnader och
lägre produktivitet.
Situationen rymmer emellertid också risker. Ingenting garan-
terar att kostnadsbesparingarna kommer konsumenterna till godo. Sannolikheten är hög att det blir ägarna eller de anställda
som tar hem monopolvinsterna. På sikt är också risken stor för
att förnyelseprocessen bl.a i form teknisk utveckling mins-
av kar, eftersom monopolet inte utsätts för något konkurrens-
tryck.
Naturliga konkurrensbegränsningar omfattar även andra
företeelser. Företags kostnadsfördelar kan bero de skafpå att fat sig olika typer patent eller exklusiv kontroll över nödvänav
diga resurser. Företag kan också skaffa sig tillgång till finansi-
Konkurrens och regleringar 301
ellt potentiella konkurrenter inte har. Aven kapital som produktdifferentiering, bl.a skapa köparlojalitet med
genom att hjälp reklam, sätt att bygga konkurrensbarriärer. av är ett olika hinder för etablering företag har
Betydelsen av av nya
diskuterats i ekonomisk teori. På senare tid har den potentiella
konkurrensens betydelse lyfts fram. Det avgörande, har det
hävdats, inte vilken konkurrens faktiskt förekommer är som marknaderna är utmaningsbara. Det som avgör utan om
konkurrensens styrka enligt detta synsätt, inte hur många
är, faktiskt finns på marknad, utan huruvida de aktörer som en
Bedömningar konkurrenstrycket på mark-
kan utmanas. av en innebär således måste ta hänsyn till den nad att man även
potentiella konkurrensens styrka.
Konkurrenshinder införda av företagen
Den andra kategorin konkurrensbegränsningar är den typ av av
företagen själva eller deras organisaåtgärder som initieras av
i form bl.a dolda avtal sätter konkurrensen ur tioner av som företag, såväl horisontellt vertikalt, är
spel. Integration av som
vanliga sådana konkurrenshinder.
Vertikal innebär i sin mest utpräglade form att
integration
produktions- och distributionskedja ingår i ett och
flera led i en
företag. Sådan integration motiveras ofta av att den ger
samma
möjlighet för företaget att sänka kostnaderna. Åtgärder av
denna kan emellertid också negativa genom att vissa typ vara
områden undandras all konkurrens och att företaget därige-
kan få alltför stark förhandlingsposition gentemot nom en resten marknaden. av Huruvida vertikal integration medför negativa konkurrenseffekter eller beror på det finns horisontell konkurrens om
till vertikalt företag. Om sådan förekommer, kan
ett integrerat
vertikal integration positiv ur produktivitetssyn-
snarare vara den kostnaderna och sänker priserna.
punkt genom att pressar
Horisontell integration innebär samarbete mellan företag på nivå produktionskedja. Den bedöms ofta som
samma i en allvarligare vertikal integration. Men även här kan samarbeän ibland leda till stordriftsfördelar och lägre priser. Det är te
således självklart horisontellt samarbete skadar pro-
inte att duktiviteten.
Samarbete mellan företag försämrar konkurrensen kan,
som
sammanfattningsvis, leda till såväl kostnadssänkningar som
effektivitetsförluster. Dessa båda konsekvenser gör det i verk-
till uppgift bedöma konkurrenshindrens ligheten en svår att
samhällsekonomiska effekter.
302 Konkurrens och regleringar
Regleringar
Ett tredje sätt att förhindra konkurrens offentliga
är genom
regleringar av olika slag. Syftet med regleringarna ofta
är av
annat slag än att påverka konkurrensen; likväl får de ofta den effekten. Exempel är tekniska föreskrifter, regler arbetsmil-
om
jö, produktsäkerhet eller miljöskydd införts för som att skydda
konsumenterna mot skador. Sådana föreskrifter kan också innebära handelshinder.
De negativa effekterna på produktiviteten dessa icke av
avsedda konkurrensbegränsningar är ofta Till dessa skall
stora.
läggas att vissa regleringar, t.ex på jordbruksområdet, uttalat syftar till att begränsa konkurrensen. Det naturlig hypo-
är en
tes att detta minskat omvandlingstrycket och dämpat produk-
tivitetstillväxten i branschen.
l2.2.2 Effekter bristande
av konkurrens
Vilka skadliga effekter kan då bristande konkurrens
leda till I den ekonomiska teorin pekar på de ekonoman att negativa miska effekterna är både statiska och dynamiska.
Följande gruppering sammanfattar de viktigaste effekterna.
0 Allokeringsförluster. Genom att vissa företag får domine-
en
rande ställning blir priserna högre och kvaliteten lägre än vid perfekt konkurrens. Priserna sätts marginalkostnaden
över och därmed större vinst. Genom avviker ger en att priserna från marginalkostnaden uppstår
allokerings- och välfärdsför-
luster. Produktionen blir mindre vad samhällsän som vore ekonomiskt optimalt. Vissa konsumenter kan köpa inte pro-
dukterna, och andra köper mindre kvantitet.
en
0 Inkomstöverföringseffekter. En annan effekt monopolpris-
av
sättning är att den högre prisnivån överför inkomster från
konsumenter till producenter. Onormala vinster uppkom-
mer. Detta är inte någon samhällsekonomisk kostnad,
i me-
ningen att det påverkar produktiviteten, väl allvar-
men ett
ligt inkomstfördelningsproblem.
0 Lobbyingkostnader. Många konkurrensbegränsande åtgärder
uppstår till följd krav från påtryckargrupper, s.k av lobbying.
De kostnader dessa drar i form till
som av ersättning lobbyingbyråkratin är improduktiva och alltså samhälls-
utgör en ekonomisk kostnad.
O X-ineffektivitet. Företag befinner sig i skyddad
som en posir tion blir inte lika aktiva kostnader och utveckla att pressa de
Konkurrens och regleringar 303
effektiva produktionsmetoderna företag som ver-
mest som under hård konkurrens. Det leder till bristande inre kar
effektivitet, s.k X-ineffektivitet Vissa forska-
organisatorisk
3 Termen hänger
dessa förluster mycket betydande. De är dock
samman med att hävdar att är re den betecknar en svårkvantifierade.
allmän effektivi- En intensiv konkurrens kan
0 Dynamiska effektivitetsförluster.
tetsminskning, kan leda till hög innovationsaktivitet hos företagen. Genom som ta sig en många uttryck utveckla produkterna eller fram och effektivare att ta nya och som inte går
produktionsmetoder får företagen fördelar, kanske t.o.m till-
att fånga någon i
produk- fälliga monopol. Företag lever i skyddad värld tappar
strikt som en
tionsfunktionsa- drivkrafterna för Det leder över tiden till en att innovera. nalys. ekonomisk utveckling bl.a. i form långsammare sämre av en
Dynamiska effektivitetsförluster
produktivitetsutveckling.
uppstår.
dock den sistnämnda effekten inte är Det bör noteras, att
Schumpeter konstaterade att FoU tycks ha stor-
entydig. Bl.a
driftsfördelarf Det innebär företagen för att kunna innoveatt 4 Detta var också under- utveckla teknik kanske måste nå viss storlek, vad vi fann i och ny en ra sökningen av svensk konkurrensen. Temporära monopol kan dessutvilket kan hota FoU i kapitel ll. förutsättning för tillväxt. Detta är också tanken om vara en
Diagram 12.1 företagens andel produktionen i Sverige 1965-1988 De fyra största av
Medeltal för samtliga branscher
0,8
0,7
0,6
0,5
l 0,4
0,3
0,2
0,1
1970 1975 1978 1988 1965
Wibe oda ;roduktivitet i svenskt näringsliv, apport till Källa Löfgen och Køncentration Konkurrenskomnittén, 1581.
304 Konkurrens och regleringar
Diagram 12.2 å
#55,
Branschernas konkurrensprotil .ä s beiga
å ââñfføbáøbáéáøw e i
p t Z§°.2;°%°°
..
.oñé1°°°;e°;o °-°§°«°°e›°›°
Livsmedelssektom e v64 N øøøñøw ukter Ö O 0 Matfett O O Köttvaror 0 O Brödoch 0 O varor O Konserver och 0 O O O
tom
ter terialhandel Cement
Mineralull vor
Dörrar Fönster lnredni Golv ochlacker
WS-ochVA VVS-installa tion
IEI-installation
Energi Lgjeprodukter Naturgas Elkraft - relevant
bakom patentlagstiftningen, det som ger innoverande företaget
rätt att monopolistiskt utnyttja innovationen under tid. en viss 5Den svenska konkurrenssituationen
12.3 Konkurrensen
har nyligen
i
Sverige
genomlysts genom konkurrenskommitténs Ovanstående
ar- teorigenomgång ger anledning att undersöka hy-
bete; se SOU potesen att bristande konkurrens kan
199159. En del vara en förklaring till
av
det underlagsmate- den långsammare produktivitetstillväxten. I det följande skall
rial som kommittén bild
en ges av konkurrenstryckets utveckling i Sverige,
samt tagit fram ligger till försök göras att uppskatta dess effekter grund för på produktivitetsutdetta av-
snitt. vecklingen.5
Konkurrens och regleringar 305
Plast Aluminiumburkar T Well
Massa- och pappersindusui Pappersmassa l 0 0 l 0 l o 0 l O l 0 0 l l Tidnings- och joumalpapper O
Konsumentvaror Kläder
Läkemedel
M T läromedel Elektriska h ter Personbilar och reservdelar
Privatatjänster
| Industriell tvätteriverksamhet | - 0 | O |
| Hotell | - | |
| Begravningar | O - | 0 |
| Reparationervilavaror av | - |
Reparationerservice av hemelektronik - Underhåll v datorutmsming - 0 0 0 - relevant
Källa Konkurrenseni Sverige som 199128.
l2.3.l Utvecklingen av konkurrensen
Konkurrens och konkurrenstryck är svåra att definiera och I synnerhet gäller detta i öppen ekonomi. som utsätts
mäta. en för utlandskonkurrens.
En utgångspunkt mäta koncentrationsgrad, dvs att
är att hur andel produktionen de största företagen ange stor av som står för. En första bild konkurrensens utveckling de grov av 25 åren i Sverige, mätt på detta sätt, i diagram 12.1. senaste ges I slutet 1960-talet skedde snabb koncentration det av en av
svenska näringslivet. De fyra största företagens andel hem-
av maproduktionen steg från 49 procent 1965 till 58 procent
306 Konkurrens och regleringar
1970. Under hela l970-talet låg sedan andelen still. Under
1980-talet har däremot koncentrationen ökat ytterligare något,
eller närmare bestämt till 61 procent. Det bör observeras att
dessa siffror de fyra största företagens andel svensk
anger av
produktion. De fångar alltså inte konkurrensen från importen. Men siffrorna indikerar ändå betydande koncentration
att en det svenska näringslivet ägt sedan mitten på l960-talet. av rum Möjligen skulle bilden koncentration ytterligare förstärkas av
om svenska företags produktion i utlandet hade kunnat inklu-
deras.
Hur ser då utvecklingen ut inom olika branscher Statens
pris- och konkurrensverk SPK har på konkurrenskommitténs
uppdrag gjort en detaljerad analys 61 branscher i det privata
av
° Hela undersök- näringslivet Produktionen inom dessa 61 branscher motsvarar
ningen finns redovi- större delen den konsumtionen Sverige och av privata i närmasad i en rapport till re en tredjedel av BNP. konkurrenskommit-
tén; Konkurrensen Konkurrensprofilen i de undersökta branscherna
samman-
i Sverige, SOU fattas i diagram 12.2. Undersökningen
visar att ett stort antal 199128.
hinder för fungerande konkurrens i Sverige föreligger. Figu-
en
redovisar de allvarliga konkurrensbegränsningarna bransch
ren för bransch. Det bör påpekas, endast de konkurrensbeatt
gränsningar som bedömts ha påtaglig negativ inverkan på
en konkurrenssituationen redovisats; det finns alltså fler begränsningar än dessa.
Ett genomgående drag är fåtalsdominansen i de undersökta branscherna. Tendensen är också, enligt SPK, koncentra-
att tionen ökar. Marknader med fåtalsdominans karakteriseras
ofta dels stordriftsfördelar, dels ringa importkonkurrens.
av av I många fall orsakas det olika former handelshinsenare av av
der. Ett speciellt problem är att ett enskilt eller ett fåtal företag
genom förvärv eller på annat sätt skaffat sig kontroll över
distributionen i Sverige. Det är således inte enbart koncentration i produktionen är viktig, utan även koncentrations-
som graden i distributionen.
Av diagram 12.2 framgår att offentliga regleringar
utgör or-
sak till konkurrensbegränsningar i många viktiga branscher.
SPK slår fast att offentliga regleringar utgör ofta det svåraste hindret för fungerande konkurrens. Livsmedelssektorn
en
och byggsektorn är vid sidan kommunala tjänster de bran-
av
scher är speciellt styrda offentliga regleringar.
som av Vertikal integration innebär i SPKs material framför allt
olika former exklusivavtal, prisrekommenda-
av men även
tioner. Vertikala bindningar medför att konkurrensen mellan fristående köpare och säljare åsidosätts. Effektiv priskonkurrens hindras också i betydande omfattning i Sverige horison-
av
Konkurrens och regleringar 307
och prislistor. Dessa förhindrar
tella prisrekommendationer en
strukturomvandling, då mindre produktiva företag
effektiv
kan fortsätta verksamheten bristande priskonkurrens.
p.g.a
Tekniska handelshinder orsak till bristande importkon-
är en branscher. Framför allt är de koncentrerade kurrens i många branscher där det finns officiella standardföreskrifter eller till andra regleringar.
l2.3.2 Sektorskillnader
kan variera högst väsentligt mellan oli- Konkurrenssituationen marknader och branscher. Den relevanta marknaden ser ka
produkter eller Ofta klassifice-
olika ut för olika typer av varor.
och eller i privat och offentlig ras produktionen i varor tjänster, produktion. Det finns dock även andra uppdelningar, som i en diskussion konkurrensförhållanden kan väl så betydel-
om vara sefulla.
Det åsyftas i detta sammanhang rör nödvändigheten av
som
kunden är närvarande vid produktionen. Många tjänster är
att det slaget. Exempel hårklippning eller hotell- och restauav är
Genom tjänsten kräver kundens personliga
rangtjänster. att
för kunna produceras, uppstår lätt lokal be-
närvaro att en
konkurrensen ett sorts mikromonopol. Många
gränsning i -
idag produceras inom den offentliga sektorn
av de tjänster som
är också den karaktären, t.ex sjukvårdstjänster.
av karakteriseras också att informa-
Tjänsteproduktionen av
tionsbehovet Varje tjänst är i någon mening unik. Det är stort.
konsumerar är ju i hög grad kvalitetsupplevelse. I vissa
man en
fall kan informationssituationen sådant slag att det kan
vara av från sida för att garantera viss kvalikrävas insatser statens en
tetsstandard. Det sker idag bl.a auktorisation av vissa
genom
[t.ex läkare. Detta viktigt för att transtjänsteproducenter är
aktionskostnaderna, inklusive kostnaderna för information,
skall kunna hållas nere.
slutsatsen konkurrensen V i tjänstesektorn
Den viktiga är att
såväl offentlig privat i allmänhet tenderar att vara
- som -
i industrisektorn. Undantag finns naturligtvis, men i
svagare än
genomsnitt kan detta antas medföra att omvandlingstryck och drivkrafter för produktivitet är svagare i tjänstesektorn än i
den varuproducerande sektorn.
308 Konkurrens och regleringar
12.3.3 Effekter på produktiviteten
Utredarna på SPK de
menar, att konkurrensbegränsningar som
ovan berörts har haft negativa effekter på produktiviteten. De
drar följande slutsats sin analys de branscherna
av av 61 Stora samhällsekonomiska vinster kan konkurrensgöras om
begränsningar med negativ inverkan på effektiviteten avskaffas
och de regleringssystem omgärdar som betydande delar
av svensk ekonomi avvecklas eller reformeras för att i minsta
möjliga mån ingripa i marknadens funktionssätt.
Produktivitetsdelegationen har tagit initiativ till antal
ett studier undersökt sambandet mellan
som konkurrens, regleringar och produktivitet. Syftet är på att svara frågan om
produktivitetsstagnationen under de senaste decennierna kan förklaras med förändringar konkurrensen.
av Den teoretiska utgångspunkten är inte helt klar. Som fram-
gått av diskussionen i föregående avsnitt ekonomisk
ger inte
teori någon bestämd vägledning
om konkurrensbegränsningars
allmänna effekter på produktiviteten. Inte heller det är själv-
klart att offentliga ingripanden i syfte motverka
att konkur-
rensbegränsningar leder till samhällsekonomiska förbättringar.
Anledningen är att de allra flesta marknader har olika slags imperfektioner samtidigt. Ett ingrepp
mot en viss typ av imperfektion kan därför förstärka eller
en annan i sig själv leda till snedvridningar. De enkla och övergripande slutsatserna
- av
typ generell avreglering är därför inte nödvändigtvis de
rätta i alla enskilda fall. De olika marknaderna bör
bedömas, från bransch till bransch, konkret och och för
var en sig beroen-
de på produktionens, marknadens och
konkurrensbegräns-
ningarnas karaktär.
7 Olsson Konkurrensförhållandenas betydelse för produktiviteten,
Wibe Regleringar Ekonometriska studier
och produktivitet samt Erixon Om- Ett par övergripande ekonometriska studier har likväl genom-
vandlingstryck och förts. Syftet har de varit att trots metodiska svårigheter
produktivitet, som
föreligger se om det på aggregerad nivå går fram några
samtliga i expertrap- att
port Frågeställ- samband mellan konkurrensbegränsningar
och produktivitet.7
ningen behandlas litt första problem i
dessa studier är enkelt fånga och
att också i expertrapkvantifiera olika
port 8 Intematio- typer av konkurrensbegränsningar. Olika be-
nalisering och pro- gränsningar har, framhållits, olika effekter. För
som vissa av de duktivitet redovisade
av konkurrensbegränsningarna det dock
är möjligt att
Hansson, Krafft,
göra en gradering mellan branscherna. Det gäller
Lundberg och Swe- internationell denborg. konkurrens och fåtalsdominans. Det också är dessa variabler
Konkurrens och regleringar 309
främst i de olika ekonometriska studier som som utnyttjas
genomförts på delegationens uppdrag.
studie Olsson skattas sambandet mellan konkurrens- I en av
och arbetsproduktivitetens utveckling för peri-
förhållanden
oden 1970-88. De variabler Olsson använder är exportens
andel saluvärde, importens andel den
av produktionens av förbrukningens saluvärde och de fyra största företa-
svenska
andel produktionens saluvärde.
Den sista variabeln gens av
mäta i vil- siüäâfsöeh av Olssons studie är att det finns ett signifikant
avser att ken mån de större och utländsk
samband mellan produktivitetstillväxt graden av
företagen kan skyd-
konkurrens. Det framträder oavsett det är exportandel
da sin verksamhet om
monopol el- eller analyseras. Högre exportandel eller imgenom importandel som
ler oligopol. Måttet
portandel är förknippad med högre produktivitetstillväxt. Ex-
beskriver dock en-
framstår också signifikant faktor än dast de största före- portberoendet som en mer
andel den på hemmamarknaden. Däremot går det tagens av importpenetrationen svenska produktio- samband
inte i Olssons studie statistiskt belägga något
att nen, oavsett om den mellan det inhemska koncentrationsmått han använt och progår på export eller
säljs på hemma- duktivitetstillväxten.
marknaden. Tyvärr Om kon- Konkurrensen kan också få effekter på prisnivån. saknas statistik som
kurrensen dålig, ökar sannolikt möjligheterna att ta ut högre
skulle göra det möj- är
ligt att sätta de stör- vältra över kostnadshöjningar på konsumenpriser genom att sta företagens andel studie. Resul- Olsson har testat även denna hypotes i sin till den terna. i relation tolikartat med det tidigare refererade. En högre exporttala tillförseln av va- tatet är
till den svenska andel tenderar att hålla tillbaka prisstegringen. Dessutom ror marknaden, inklusi-
finner han att fåtalsdominans, dvs hög företagskoncentration,
ve importen. tenderar driva priserna. Sambandet är dock inte lika att upp
starkt för Koncentrationsgraden tycks således i
som exporten.
Olssons studie ha tydligare inverkan på priset än den har på
en
produktiviteten.
Olika variablers betydelse
Även Erixon analyserar sambandet mellan marknadsforrner
och produktivitetsutvecklingen med hjälp ekonometriska
av
metoder. Han flera olika hypoteser för sambandet mel-
testar
lan konkurrens och produktivitetstillväxt.
I de tidigare refererade studierna ger inte koncentrations-
måttet något signifikant resultat på produktivitetsutveckling-
Ett skäl kan det förhållande berördes i kapitel ll,
en. vara som
nämligen det krävs viss företagsstorlek för att ha råd
att en
med effektiv FoU, utveckla produkter och processer och
nya
därmed få högre produktivitet. Erixon försöker isolera FoU-
en
intensitetens betydelse och studera sambandet mellan produktivitetstillväxt och koncentration när FoU-intensitetens bety-
310 Konkurrens och regleringar
delse är kontrollerad. Resultatet blir att två på produktiviteten delvis motverkande effekter konstateras För det första att
koncentrationen långsammare produktivitetstillväxt.
i sig ger För det andra att denna effekt motverkas att koncentraav tionen ger möjligheter till större FoU-insatser höjer som produktiviteten.
I studien internationaliseringens betydelse konstateras
av ett samband mellan utlandskonkurrens och produktivitet. Arbetsproduktivitetens tillväxt är högre i den konkurrensutsatta
sektorn jämfört med den skyddade. Detta förhållande gäller också tillväxten i total faktorproduktivitet, dvs sedan hänsyn tagits till olikheter i kapitalbildning. I branscher med
mer om-
fattande utrikeshandel den högre i andra under 1970-
var än och 80-talen. På detaljerad branschnivå kan också konstaman
tera ett samband mellan utrikeshandelskvoten, dvs.
export plus import andel branschens produktion, och arbetssom av
9 Hansson mfl produktivitetens tillväxt under period
a.a. samma Resultat från de refererade studierna pekar det på att är
svårt att finna lämpliga statistiska mått. Det tycks
vara nödvändigt att isolera för andra variabler då skall analysera man sambandet mellan konkurrens och produktivitet. Först när
man kontrollerar för andra viktiga variabler träder den inhemska koncentrationsgraden fram som en väsentlig faktor. De
skiftande resultaten beror också på delvis olika att tidsperioder analyseras och att studierna omfattar olika branscher. den I
studie omfattar den längsta perioden framträder som tydligast
den utländska konkurrensens betydelse för produktivitetsutvecklingen.
De teoretiska resonemang konkurrensens betydelse för
om
en god produktivitetsutveckling återgavs
som i inledningsav-
snittet i detta kapitel får således visst stöd. Det dock ett är inte alltför starkt i alla avseenden, då empiriska studier görs på Sverige. Det sålunda inte möjligt empiriskt synes vara att be-
lägga att försvagad konkurrens skulle någon central faktor
vara bakom produktivitetsretardationen under 1970och 80-talen.
Detta kan dock delvis hänga med
samman mätproblem. Det motsäger heller inte att intensifierad konkurrens en i vissa branscher skulle kunna viktigt inslag vara ett i en produktivitetsstimulerande ekonomisk politik.
Konkurrens och regleringar 311
12.4 Internationalisering, konkurrens
och produktivitet
Internationaliseringen har betydelse för konkurrensen och tillnyligen publicerad essä, presenterar Mancur Olson
växten. I en
tvärsnittsdata, enligt vilka det finns ett tydligt samband mellan ekonomi [mätt exportandel och graden av öppenhet i en som
låga och ekonomisk tillväxt. Han pekar också på rad
tullar en
historiska exempel på effekter utvidgad handel, i och
stora av tidigare småstater bildade nationalstater. Det gäller med att
Zollverein i Tyskland på 1800-talet och öppnandet av
t.ex under delen förra seklet. I båda fallen blev de Japan senare av marknaderna kraftfulla stimulanser till snabb till-
vidgade
växt. ° Olson How Bright the Nor- Också för svenskt vidkommande finns ett sådant samband. are thern Lights Some flera kanaler. I föregående kapitel hävdades sålunda Det går via Questions about
att internationaliseringen starkt påverkar strukturomvand-
Sweden, Lund University Press lingen i Sverige, och därigenom också indirekt produktiviteten.
1990. har låtit genomföra studie, utför-
Delegationen en större som
ligt analyserar internationaliseringens påverkan på produktivi- Hansson, Krafft, tetsutvecklingenÅ
Lundberg och Swedenborg lnternationalisering och
produktivitet, ex- 12.4.1 Internationalisering och produktivi-
pertrapport
tet i teorin
Med internationalisering eller integration avses en sammanslagning nationella marknader till marknad av en gemensam
avlägsnande hinder för internationell konkurrens
genom av
och transaktioner över gränserna och tjänstehandel,
- varu-
kapitalrörelser, migration och internationellt företagande. ekonomiska tillväxten påverkas impulser utifrån
Den av längs flera För det första kan tillväxten av resurserna vägar.
migration och internationella kapitalrörelser. påverkas genom Ett inflöde kapital kan medföra att den inhemska investe-
av
ringskvoten överstiger landets sparkvot. Kapitalbeståndet
egen
sysselsatt kan då växa snabbare och arbetsproduktivitetens
per
tillväxttakt kommer att öka. Om inhemskt sparande genom kapitalutflöde investeras i utlandet i stället för i den egna eller nyföretagande flyttar kan den inhemska
ekonomin ut,
produktivitetstillväxten bli i motsvarande mån lägre. För det andra kan interaktionen med omvärlden påverka tillväxttakten den totala faktorproduktiviteten på makro-
av
Internationaliseringens påverkan på TFP sker på flera
planet.
sätt
312 Konkurrens och regleringar
0 En internationalisering och tjänstemarknaderna av varukan, att öppna möjligheterna till handel genom och specialisering av produktionen i enlighet med landets komparativa
fördelar, leda till effektiv fördelning en mer av tillgängliga resurser mellan företag, branscher och näringsgrenar. I bran-
scher med höga kostnader kan produktion med ersättas import och föras över till branscher med bättre resurserna internationell konkurrenskraft. Den totala produktionen av varor och tjänster kommer därmed öka vid oförändrade att resurstillgångar och oförändrad teknologi.
O Internationell konkurrens skärper omvandlingstrycket på de enskilda företagen. Ett företag har skyddad monopolsom en position på hemmamarknaden kan överleva även med inkompetent ledning, ineffektiv organisation och överbeman-
ning. Internationalisering av ekonomin kan öka på
pressen ett sådant företag dels ökad konkurrens på produktgenom marknaden, dels genom ökad risk för att företaget köps upp och ledningen ersätts. Utslagningen de företag har av som den lägsta produktiviteten kan förväntas öka. Samtidigt ger skärpt konkurrens kunderna större förnya och om press att innovera.
O Om stordriftsfördelar föreligger tillverkningen,
i förknippade
med anläggningsstorlek eller serielängd för enskilda produkter, kan skärpt internationell konkurrens initiera en strukturomvandling, som medför koncentration till större anläggning-
ar, längre tillverkningsserier och högre produktivitet.
ODen tekniska utvecklingen kan skyndas på. Detta kan ske
dels att effektiviteten i den bästa kända tekniken genom utvecklas snabbare, dels
genom att teknikspridningen skyndas på, så att företagen närmar sig teknikfronten.
En öppen ekonomi kan dra fördel internationellt flöde av ett av kunskap över gränserna. Detta är speciellt viktigt för små länder.
Kunskapsspridningen kan ske internationellt forskgenom ningssamarbete, eller via köp patenter och licenser. av
0 En väg för teknikspridning internationella
annan är direktinvesteringar, i form nyetableringar eller uppköp. Detta av är särskilt viktigt för spridning sådan kommersiellt av användbar kunskap inte är tillgänglig för som inköp på marknaden. O Till detta skall läggas att konsumenternas välfärd ökas, genom att de får större urvalsmöjligheter. Det är svårt att mäta, men borde rätteligen räknas ökat värde som ett på täljaren i produktivitetskvoten.
Vissa dessa effekter innebär av en engångseffekt i form av en höjning av jämviktsvärdet för produktionens Andra nivå.
Konkurrens och regleringar 313
leder till ökning TFPs tillväxttakt. Distinktioen permanent av
viktig i teorin, i praktiken inte så avgörande, och
nen är men
heller möjlig avläsa. Även höjning produktivite-
inte att en av
från lägre till högre jämviktsnivå innebär en högre
ten en en
tillväxttakt under anpassningsperioden.
För litet land Sverige kan internationalisering och ett som
ökad internationell konkurrens väntas medföra speciellt gynnproduktivitetseffekter. För det första har små länder
samma
ofta ensidig resurstillgång och kan därför vinna mer på
mer
specialisering i enlighet med komparativa fördelar. För det
andra avskärmad hemmamarknad plats för alltför har en liten, få företag för för tillräcklig inhemsk konkuratt ge utrymme
främst i branscher med betydande fasta kostnader och
rens,
stordriftsfördelar. Samtidigt tenderar de företag som får rum
på sådana marknader att bli alltför små. Resultatet blir höga
styckkostnader, tendenser till monopol och karteller, ef-
svag
fektivitetspress i företagen och låg takt i utveckling och sprid-
teknik. Betydelsen öppna marknaderna för ning av ny av att utlandskonkurrens blir därför större för små länder än för
stora.
l2.4.2 Internationaliseringen i praktiken
Ett antal olika mått tyder på ökning internationalise-
en av
ringsgraden i svensk ekonomi under de senaste decennierna.
2 Allla data detta i
avsmitt härrör, såvitt Inom industrin har såväl export- som importkvoterna tilltagit i inte annat anges, de flesta banscher. Handelsutbyte och specialiseringsgrad har
fråni expertrapport 8 därmed ökat. Direktinvesteringarna i utlandet har ökat exom iinternationalisering och produktivi- snabbt under delen l980-talet. Kombinationen tremt senare av
tet. stigande utlandsproduktion och export har givit stora utslag
av
i produktions- och handelsmönstret för internationellt verksvenska koncerner. Som framgår diagram 12.3 har
samma av
den andel dessa företags totala försäljning går till den
av som svenska marknaden minskat från hälften till mindre än en
tredjedel under de senaste 20 åren.
Situationen är helt annorlunda för tjänstesektorn. Den är, i de flesta fall, knappast alls utsatt för internationell konkurrens. Tabell 12.1 visar export- och importkvoter för ett antal tjänstebranscher i början l980-talet. Med undantag för den av internationella delen transportsektorn den privata tjänsav var
teproduktionen i praktiken helt skyddad för utländsk konkur- Som jämförelse kan nämnas att motsvarande kvot för
rens. bearbetade industrivaror är ca 45 procent. Internationaliseringen tycks inte heller. ha tilltagit i tjänste-
314 Konkurrens och regleringar
Diagram 12.3 Internationaliseringen av svenskt näringsliv 1965-1986 Produktions- och handelsmönster för internationellt verksamma svenska koncerner ; Försäljning på Export från Produktion svenska marknaden Sverige l utlandet
100 90 80 l 70 60 50 40 30 20 10
1965 1970 1974 1978 1986 Källa Hansson, Krafft,lundbergochswdenborg. internationalisering ochproduktivitet, expertrapport 8
sektorn under 1980-talet. Enligt preliminära uppskattningar i den refererade studien minskade exportkvoten för den privata tjänstesektorn från 7 till 6 procent under 1980-talet; importkvoten låg still på 5 procent. Ett undantag bank och var försäkring, där export- och importkvoten mot slutet 1980av talet hade stigit från drygt l procent till nästan 5 procent. Orsaken till den sistnämnda utvecklingen är avvecklingen av ett antal regleringar på de finansiella marknaderna, däribland valutaregleringen. Detta pekar faktor bakom den låga på att en internationaliseringsgraden för tjänstesektorn är att den kringgärdats avsevärt fler regleringar än industrin. Ofta har dessa av inskränkt möjligheterna till internationellt utbyte. Den viktigaste faktorn bakom den lägre graden internationell handel i av tjänstesektorn är dock att tjänsteproduktion i högre grad än
industriproduktion förutsätter geografisk närhet till konsu-
menten.
Detta medför att etableringsfrihet och rörlighet för arbetskraft blir viktiga. Även i fråga internationellt företagande
om ligger emellertid tjänstesektorn väsentligt lägre än industrin. De synliga handelshindren för har minskat i omfattvaror
ning under hela efterkrigstiden. Dock sänkningarna störst
var
Konkurrens och regleringar 315 Tabell 12.1 Exportens resp. importens andel av omsättningen 1981
| Bransch | Exp.Oms. l% lmp.Oms. i °o | |
| Byggnadsverksamhet | 2.5 | 1.4 |
| Parti- och detaljhandel | 0.5 | 0.4 |
| Landsvägstransporter | 1.9 | 1.9 |
| Sjötransporter | 71.7 | 46.4 |
| Lufttransporter | 34.2 | 26.8 |
| Transportförmedling och lagring | 17.2 | 16.0 |
| Post och tele | 1.9 | 2.5 |
| Banker och försäkringsinstitut | 1.1 | - |
| Fastighetsförvaltning | 0.1 | - |
| Uppdragstjänster | 3.0 | - |
| Juridiska och kamerala tjänster | 1.2 | - |
| Tekniska tjänster | 5.3 | - |
| Data, maskinuthyrning | 1.5 | - |
| Marknadsföring | 0.8 | - |
| Övriga tjänster | 0.2 | 0.2 |
Export av varor och realatjänsteri % av produktionsvärdet.För dessabranscher rör det sig till övervägandedel om reala tjänster.Räntoroch utdelningar omfattas i dessa siffror. Kvoternaär beräknadei förhållande produktionsvärdetill produoentprisenligt till nationalräkenskaperna.
Källa Hansson mfl, expertrapport 8
under första delen perioden. Under 1950- och 60-talen av
genomfördes rad omfattande tullsänkningar i samband med
en avregleringarna efter andra världskriget och bildandet friav handelsområdena EG och EFTA. Sänkningen tullarna på av industrivaror i stort sett fullbordad vid slutet av l970-talet. var Fortfarande återstår emellertid ett antal icke-tariffära handelshinder, ojämnt fördelade på branscher och varugrupper. I vissa branscher kan dessa hinder restriktiva än vad tullarna vara mer varit. Under 1970-talet drabbades handelsliberaliseringen bakav slag. I samband med den ekonomiska nedgången efter oljeprishöjningarna svepte nyprotektionistisk våg över västvärlden. en Den yttrade sig framför allt i växande industristöd och restriktioner på importen från u-länderna. Sverige härvidlag inget var undantag. Diagram 12.4 visar att det statliga industristödet i Sverige under 1970-talet steg till volymer som var långt större än i något annat EFTA-land. Under 1980-talet har de dock gradvis minskats.
316 Konkurrens och regleringar
Diagram 12.4 Statligt industrlstöd i EFTA-länderna 1980-1988 Procent av BNP
1,6
1,4
1,2
0,8
0,6
0,4
0,2
0 l l l i Finland Island Norge Sverige Schweiz Österrike EFTA Källa Ems Satligastödåtgärder i EFIÅ, Ebnomisk Debatt590.
l2.4.3 Effekter
på produktiviteten
De studier delegationen låtit genomföra, tyder samtliga på
som
att det utökade handelsutbytet bidragit till produktivitetsförbättringar. Som redan framgått, visar de på ett tydligt samband
mellan produktivitetstillväxt och öppenhet; ju större export-
och importandelar i produktion och förbrukning, desto snabbare produktivitetstillväxt, allt annat lika.
Sålunda har produktiviteten i näringslivet under perioden 1970-85 ökat snabbare i den konkurrensutsatta sektorn jäm-
fört med den skyddade. I 8 till delegationen
expertrapport görs en tvärsnittsstudie 14 huvudbranscher svensk tillverkav av
ningsindustri för perioden 1969-1987. Analysen klar
ger en
indikation på att den totala faktorproduktivitetens förändring varit högre ju mer konkurrensutsatt branschen varit. Vidare
leder analysen till slutsatsen att totalproduktivitetens tillväxt i
första hand varierar med internationaliseringens nivå och inte med förändringen internationaliseringsgraden. En tolkning
av
av detta resultat är att internationaliseringens dynamiska ef-
fekter på produktiviteten via snabbare teknisk
en utveckling är viktigare än de statiska effekter följer förbättrad
som av en
resursallokering. Eliminering av handelshinder dels
ger en
Konkurrens och regleringar 317
engångseffekt på produktiviteten till följd bättre
av en resurs-
allokering, dels en permanent högre tillväxttakt att bl.a
genom innovationstakten ökar.
Internationaliseringen framför allt frihandelsavatalet med
- EG tycks också ha haft positiv påverkan på produktivite- - en ten via stordriftsfördelar. Inom tillverkningsindustrin har anta-
let anläggningar minskat, samtidigt deras genomsnittliga
som storlek har ökat. Dessa effekter är störst i de branscher där utlandskonkurrensen tilltagit mest. Resultaten bekräftar den
hypotes framfördes Ökad efterfrågan på branschs
som ovan. en
produkter via internationalisering leder till att anläggningarnas
storlek ökar, vilket medför att stordriftsfördelar kan utnyttjas och produktiviteten ökas.
EFTAs betydelse
Ett antal studier har genomförts för att uppskatta effekten
av det svenska medlemskapet i EFTA. En översikt vid handen ger
att välfärdseffekten effektiv resursfördelning mellan
av en mer
branscher och ett bättre utnyttjande komparativa fördelar
av motsvarade ökning produktiviteten inom industrin med en av en någon tiondels procent år under decenniet efter EFTAs per
bildande. Till detta skall läggas effekten förbättrade terms of
av trade.
Eftersom industrins produktion uppgår till fjärdel
en av BNP, blir produktivitetseffekten på BNP-nivå än mindre. Detta är dock allt att döma bara mindre del den totala av en av
effekten. Till detta måste läggas dels integrationens effekter via ökad konkurrens, bredare produkturval och ökat utnyttjande av stordriftsfördelar, dels de dynamiska verkningarna på till-
växten via en snabbare innovationstakt. Dessa effekter kan
bedömas ha varit betydligt större, även det är svårt att
om ange någon siffra.
Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen att internationaliseringen drivit på produktivitetsutvecklingen under hela efterkrigstiden. Effekterna störst under 1950- och 60-talen i
var
samband med avregleringarna och världshandelns tillväxt efter kriget, men har sannolikt avtagit. Nyprotektionismen under senare delen av 1970-talet innebar ett bakslag, med negativa
effekter på produktiviteten i delar näringslivet. I denna av mening kan långsammare integrationstakt under 1970-talet en
ha bidragit till stagnationen i industriländerna. Under 1980-talet har tendenser forsatt att prägla
samma
utvecklingen. Ingen fortsatt avveckling handelshindren har
av
318 Konkurrens och regleringar
skett på den globala nivån. Den totala handeln har växt långän tidigare, och även i förhållande till världsproduk-
sammare
tionen, vilket bör ha påverkat produktivitetsutvecklingen i
negativ riktning. Inom tjänstesektorn, är den storleksmässom dominerande, öppenheten mycket låg. Å andra sidan sigt är har Japans och de industriländernas starka expansion innya
neburit kraftigt skärpt konkurrens i vissa sektorer, med
en
utslagning och snabb strukturomvandling följd i ett antal
som industribranscher.
Direktinvesteringarna
Den snabba ökningen de svenska direktinvesteringarna utav omlands utan motsvarande ökning av utländska investering- -
i Sverige kan indirekt ha bidragit till en långsammare
ar kapitalbildning på hemmaplan. I ett särskilt kapitel i expertrapport 8 undersöks effekten av
de multinationella företagens aktivitet. Denna tycks i huvud-
sak ha givit positiva effekter på produktiviteten via snabbare
teknikspridning. Det starka kapitalutflödet ur landet under den senare delen
1980-talet kan emellertid ha haft negativa effekter på av produktiviteten. Om större del detta kapital hade investeen av rats inom landet eller om utländska investeringar i Sverige hade växt snabbare hade kapitalintensiteten ökat mer än -,
vad skedde. Som framgick kapitel 9 och 10 har en
som nu av långsamt växande kapitalintensitet varit faktor bakom det en 1980-talets stagnation. sena
Det dock fel att tolka denna utveckling att interna-
vore som tionaliseringen i sig skulle fört med sig negativa effekter; snarahandlar det att Sverige inte lyckats skapa tillräckliga re om drivkrafter för utländska eller svenska investerare att satsa i Sverige. Detta illustrerar att den ekonomiska integrationen ger möjligheter inte nödvändigtvis positiva resultat. - men
12.5 Regleringar och produktivitet
En orsak till försämrad konkurrens diskuterades inledsom
ningsvis är offentliga ingrepp. Dessa har många motiv och tar sig skilda uttryck. En uppdelning, utifrån graden av påver-
grov
kan på ekonomin, kan göras enligt följande
Konkurrens och regleringar 319
inga ingrepp tekniska föreskrifter och procedurregler auktorisation -
punktskatter eller punktsubventionering utan prisreglering
-
tillgångsreglering tex etableringskontroll
-
prisreglering
-
offentlig upphandling med avgiftsfinansiering
-
offentlig upphandling med skattefinansiering
-
offentlig produktion med avgiftsfinansiering
-
offentlig produktion med skattefinansiering.
-
Detta är självfallet mycket uppdelning och mellanfor-
en grov
mer kan förekomma. Den illustrerar ändå den mångfald
av
olika typer offentliga ingrepp förekommer. De har alla
av som effekter olika slag på ekonomins effektivitet och produktiviav
tet. En hypotes är att avlägsnar sig från marknads-
mer man
lösningen desto större blir effektivitetsförlusterna för samhälls-
ekonomin.
Så enkelt är det dock inte. Som redan framhållits, finns det områden som inte lämpar sig för fri marknadskonkurrens. Ett
exempel är så kallade kollektiva nationellt försvar varor - som
som naturligen produceras av den offentliga sektorn och
-
finansieras via skatten. Det finns således motiv för offentliga
ingrepp på flera områden.
l2.5.l Motiv för
regleringar
I detta avsnitt skall vi koncentrera på den mindre snedvrioss
dande delen offentliga ingrepp, nämligen regleringar. Detta
av är olika typer politiskt beslutade åtgärder eller ingrepp, vilka av
styr produktion huvudsakligen utförs och finansieras pri-
som
vat. Offentligt producerade och finansierade tjänster återkommer vi till senare i detta kapitel.
Det finns tre typer motiv införa regleringar. Att öka av att
säkerheten för medborgarna, att höja effektiviteten eller
att gynna någon särskild intressegrupp.
Det första motivet är ett väsentligt skyddsintresse hos medborgarna. Det gäller t.ex. på miljöområdet. Även bostadssektorn karakteriseras mängd regleringar liksom trafik, flyg,
av en
utbildning samt hälso- och sjukvård Dessa regleringars
m.m.
primära syfte är vanligen inte att påverka ekonomins funktionssätt utan att skydda medborgarna från olika typer
av
problem eller faror. Det gäller allt från krav på användning
av bilbälten till auktorisation läkare. Eventuella effekter på av produktiviteten är således bieffekter.
320 Konkurrens och regleringar
Den andra typen motiv för regleringar är däremot just att av
förbättra effektiviteten i samhällsekonomin. I verkligheten är
inte marknaderna perfekta. En mängd marknadsmisslyckanden förekommer. Den vanligaste typen är uppkomsten av oligopol eller monopol. En typ marknadsmisslyckan-
annan av
den är s.k externa effekter, vilket innebär att marknadspriset inte korrekt avspeglar produktionskostnaderna. Ett exempel är miljöförstöring. Marknadsmisslyckanden kan också uppstå
bristande information hos konsumenten. I samtliga dessa p.g.a fall finns ekonomiska motiv för reglering. En reglering en av
pris eller volym kan sålunda medföra att miljöförstörande
produktion minskar från den för höga nivå som avsaknaden av ett korrekt marknadspris medfört. Regleringar av denna typ motverkar med andra ord de effektivitetsförluster den fria som marknaden kan leda till. Detta är det traditionella ekonomiska
skälet för offentliga ingrepp i marknaderna.
Omfördelande regleringar
En tredje regleringar är de syftar till inkomstom-
grupp av som
fördelningar. Det finns alltid som tjänar på en reglering
grupper
marknaden medan andra förlorar. En prisreglering som
av -
håller priset över marknadspriset gynnar producenterna,
uppe
marginaler ökar, missgynnar konsumenterna. En pris-
vars men
reglering håller priset de konsumenter får
som nere gynnar som
tillgång till eller tjänsten i fråga, missgynnar alla
varan men andra. Regleringar kvantiteten skapar bristsituationer som av kan exploateras av producenterna.
Vinsterna kan betydande. Det är allom bekant hur
vara intressegrupper kan infiltrera och påverka regleringsbyråen
krati och hur en järntriangel uppstår av regleringsmyndigheten, politiker och företrädare för den reglerande
en grupp branschen. Drivkrafterna är starka för alla dessa grupper att av
egenintresse reglera marknaden. Regleringsbyråkraterna får sysselsättning och status, branschen såväl ägare anställ-
- som
da får lättförtjänta vinster eller löneförhöjningar och politi-
-
kerna vinner röster. De förlorar på regleringen är inte lika
som lätt identifierade vinnarna. Förlorarna är normalt den som konsumenter. De är utspridda och saknar stora gruppen geröst. Därmed är också motståndet lågt mot att införa mensam regleringen.
Detta beror också på att omfördelningarna normalt utformas så att de är svåra att genomskåda. De olika intressegrupperna
föredrar att stödet till dem inte utformas på ett tydligt och
Konkurrens och regleringar 321
genomskinligt sätt, t.ex i form direkt stöd över statsbudge-
av I stället sig för att utforma stödet som ten. anstränger man
tullar, kvoter, prisregleringar eller andra typer åtgärder som
av kan sken ha vidare intressen än den omfördelge av att rena
ningen. faktorer det normalt också svårt att avskaffa Dessa gör en omfördelande reglering, hur ineffektiv den än är; de intressetjänar på den, kommer intensivt att kämpa emot grupper som
dess avskaffande, medan de tjänar på att avskaffa regle-
som
ringen normalt är ljummare och sämre organiserade. Regleringförlorar oftast kraftigt på avreglering, medan
ens vinnare en
fördelarna blir diffusa, kommer och sprids ut. Det
mer senare
sistnämnda massmedia i praktiken ofta kommer att
gör att verka för även ineffektiva regleringar fortlever; de negativa att effekterna avregleringen är enklare att identifiera och därav
med lättare göra nyheter Ofta blir därför regleringar
att av.
seglivade, de hämmar produktivitetstillväxten.
även om
l2.5.2 Regleringars effekter
Vad vi då regleringarnas inverkan på samhällsekonovet om
min Av föregående avsnitt framgick att regleringar är olika
av
slag. Man kan därför inte a priori med säkerhet slå fast att stora eller omfattande regleringar hämmar produktiviteten. Deras effekter varierar, beroende på vilken typ av regleringar det gäller, hur omfattande de är och på vilka områden de finns. Vissa regleringar kan t.o.m tänkas öka produktivitetstillväxten, t.ex att skärpa omvandlingstrycket och därigenom
genom
skynda på den tekniska utvecklingen. Man kan därför inte med ledning t.ex antalet regleringar eller bedömning hur
av en av
stora områden är reglerade dra slutsatser av regleringars
som
effekter på makronivå. Det krävs noggrann analys av
en mer
regleringars påverkan på effektivitet och produktivitet. De ne-
gativa efekterna kan grupperas i följande kategorier.
3 Följande avsnitt
bygger på Wibe Den första kostnader är hanteringskostnaderna, dvs
a.a. typen av
kostnaderna för såväl myndigheter som företag att administreoch åtgärda regleringarna. De är sysselsatta med regle-
ra som
något slag betydande antal I tabell
ringar av är ett personer. sammanställning antalet heltidsanställda vid 12.2 visas en av
statliga regleringsmyndigheter i Sverige. Till detta kommer de kommunala reglerarna, mångdubbelt fler. regionala och som är finns indirekta hanteringskostnader. Det är de
Det även
samhällsekonomiska förluster uppstår till följd av finansi-
som dessa tjänster. En ökad skattebelastning enligt eringen av ger
11 11-1129
322 Konkurrens och regleringar Tabell 12.2 Anställda vid statliga regleringsmyndigheter
| Myndighet | Antal anställda |
| Transportrádet | 54 |
| Näringsfrihetsombudsmannen | 28 |
| Statens Pris- och kartellnämnd | 150 |
| Konsumentverket | 196 |
| Bankinspektionen | 61 |
| Försäkringsinspektionen | 40 |
| Lantbruksstyrelsen m m | 214 |
| Lantbruksnämnderna | 1 085 |
| Statens jordbruksnämnd | 144 |
| Skogsstyrelsen | 155 |
| Skogsvårdsstyrelser | 4 684 |
| Fiskeristyrelsen m m | 238 |
| Statens livsmedelsverk | 259 |
| Statens utsädeskontroll | 393 |
| Arbetarskyddsstyrelsen | 347 |
| Yrkesinspektionen | 678 |
| Bostadsstyrelsen | 184 |
| Länsbostadsnämnderna | 502 |
| Statens planverk | 153 |
Koncessionsnämnden för miljöskydd 28
| Statens elektriska inspektion | 35 |
| Statens kärnkraftinspektion | 76 |
| Kemikalieinspektionen | 71 |
| Statens naturvårdsverk | 586 |
| Statens strålskyddsinstitut | 134 |
Källa Regleringarochproduktivitet, expertrapport
analysen i tidigare kapitel upphov till s.k skattekilar som kan
inverka negativt på samhällsekonomin.
Regleringar har tendens att leva länge. Det finns
en en inneboende tröghet mot att ta bort dem. Detta medför växan-
de dynamiska hanteringskostnader. Det innebär de
att negativa
konsekvenserna reglering tenderar tiden.
av en att stiga över
Det ursprungliga problemet kan åtgärdat förändravara genom de tekniska eller ekonomiska förhållanden. Men
4 Ett märkligt regleringen
exempel bestäm- lever kvar sina intressenter, och dess är p.g.a egna negativa effekmelsen England i att på samhällsekonomin
ter växer. Flera överspelade regleringar
vid framförande av så uppenbart obsoleta
är att de inte tillämpas. Andra, där-
en automobil måste det först gå emot, efterlevs och leder därför till betydande samhällsekonoen man med en röd flagga. miska effektivitetsförluster.
Denna bestämmelse
fanns faktiskt kvar
långt in på 1950-ta-
let. Dock vågar vi Prisreglering
inte påstå att den
hade Regleringsmisslyckanden förorsakar kostnader kan
några märkba- som upp-
effekter. komma i samband med prisreglering. Det välkänt faktum
ra är ett
Konkurrens och regleringar 323
jordbruksprisregleringen medfört att vinster kapitaliserats i
att har skapat förmö-
jordbruksfastigheter. Samma princip stora
genheter på marknaden för hyresfastigheter. Samma effekter kan uppkomma även vid prisreglering av Naturliga monopol ofta för prisregleringar för monopol. utsätts
skall uppstå och omfördelning från
att oskäliga vinster inte en konsumenter till producenter inte skall äga Det kan gälla
rum.
branscher flyg, åkerier, järnvägar, tele eller el. Argumentet
som
låter sympatiskt, priset kan lätt sättas fel av den prisregle-
men rande Detta leder till såväl negativa effekter på
myndigheten. produktiviteten betydande inkomstomfördelningar.
som
Om det reglerade priset hamnar för högt, uppkommer en
kapitaliserar de licenser förekommer. Ett vinst som t.ex som konkret exempel priset för att ta över privat läkar- eller är en Sverige, anknuten till allmän försäkring.
tandläkarpraktik i
Om på tjänsten sätts så att viss vinst alltid garanteras priset en
kommer betydande ineffektiviteter att uppstå till följd av
så drivkrafterna för kostnadssänkande innovationer försvunatt
Det finns alltså betydande risker vid prisreglering och
nit.
etableringshinder.
Bristande konsistens
En reglering skall idealt utformas så att dess samhälleliga mar-
ginalkostnad dess marginalintäkt. En särskild typ
motsvarar av
regleringskostnader uppstår intern inkonsistens i reglerings-
pga systemet.
Regleringar syftar till skydda medborgarna från ska-
som att
dor bör på marginalen ha kvot mellan intäkter och
samma
kostnader. De samhällsekonomiska kostnaderna regleringen
av får högre de vinster färre skador och inte vara än som ges av bättre folkhälsa. Idealt skall de samhällsekonomiska intäkterna
regleringsinsatsen densamma för alla regleringar.
av var
Detta dock i praktiken närmast omöjligt att åstadkomma.
är
Vid genomgång riskreducerande regleringar t.ex läke-
en av medelskontroll och regler för att höja säkerheten i hus och bilar i USA fann att skillnaden i kostnad för att rädda liv var - man
mellan olika typer av regleringar. De täckte ett spann
enorm från 100 dollar man-år till 72.000.000 dollar per år. Inneper börden är att regleringarna ofta finns på fel områden, där de orsakar kostnader relativt liten effekt. Områden, stora men ger
där relativt enkla och billiga regleringar skulle kunna få stora effekter, är däremot kanske inte alls reglerade.
Orsaken är till viss del att det är svårt att mäta en reglerings
324 Konkurrens och regleringar
effekt eller effekten viss produkt eller maskin. En av en annan
förklaring är att reglerarna alltid är utsatta för politiskt och
massmedialt tryck. Ofta är det slumpen avgör vilka beslut som
som fattas. En del eller teknologier framstår ibland
varor som
farliga i allmänhetens ögon, trots att expertis är övertygad
om
motsatsen. Allmänhetens uppfattning präglar medias behandling, och den beslutande politikern finner plötsligt att valet står mellan politiskt nederlag eller ett beslut går
som emot expertrådet. Ofta väljs det sistnämnda.
Ovan har några regleringarnas negativa effekter berörts,
av men detta är endast bråkdel alla de, många gånger en av
oväntade, effekter uppkommer vid regleringar. Det ligger
som i sakens natur att det blir på det sättet. Genom att en viss verksamhet regleras, ändras de ekonomiska aktörernas driv-
5 Ett konkret krafter. Beteendet påverkas ofta i helt oväntad riktning. Det-
exem-
pel från den norska är de viktiga lärdomarna vid
ta en av genomgången av effektermaktutredningen I
olika typer regleringar.
skola bestämdes na av av en att elever med löss skulle stanna hemma. Syftet var att
förbättra hygienen. l2.5.3 Påverkan
på produktiviteten
Detta ledde emellertid till att en andra-
Vilken betydelse har då regleringsverksamheten i Sverige haft
handsmarknad för
för produktivitetsutvecklingen under de decennierna
löss uppstod bland senaste
de skoltrötta elever- Eftersom regleringarna är så disparata till och effek-
sin natur na; de köpte eller
terna olikartade är frågan närmast omöjlig att besvara,
bytte till sig löss just om man
skall utföra analysen på aggregerad nivå. Det således
för att slippa sko- är inte
lan. förvånande att det varit möjligt i den att utredning som delegationen låtit genomföra entydigt påvisa att regleringarna i Sverige idag skulle vara mer genomgripande än för 20 år sedan, eller att de skulle haft tydlig, negativ effekt på produktivite-
en 6 Den empiriska ten på nationell nivå. studien har genom- Inom vissa sektorer är det utan tvekan på det medan sättet, förts av Wibe a.a.
det på andra områden skett vissa avregleringar. Ett
sätt att
illustrera regleringarnas totala omfattning på antalet
är att se
SFS-författningar. Ett klart fall i antalet regleringar skedde i början av l970-talet. Därefter skedde viss ökning,
en men
under de senaste fem åren har antalet författningar återigen
minskat. Detta säger emellertid inte särskilt mycket, eftersom
antalet regleringar inte alls visar deras effekter. Ett mer relevant sätt att undersöka regleringarnas betydelse är att analysera de branschvisa effekterna. Inget entydigt mönster träder dock fram. Basindustrierna, produktivitet
vars
drabbades 1970- och 80-talens miljöregleringar,
av uppvisar
inte sämre utveckling än andra branscher. Vid rangordning
en
av branscher efter deras produktivitetsförändring 196375 till
Konkurrens och regleringar 325
197588 det svår att spåra något samband mellan regleringar
är förvånande finner
och produktivitetsutveckling. Något man
hårt reglerade branscher förbättrat sin placering, medan
här att
mindre reglerade branscher försämrat sin. Slutsatsen alla undersökningar är att regleringarnas om-
av
fattning allmänhet knappast kan förklara det svenska produk-
i
tivitetsfallet under de senaste två decennierna. Det betyder regleringar inte kan ha negativa effekter på
dock inte att vissa enskilda branscher.
produktivitetsutvecklingen inom
12.6 Fallstudier
Konkurrensbegränsningar och regleringar är allvarligare inom
områden på andra. En generell slutsats trädde
vissa än som fram de ekonometriska studierna att internationell koni var
på statistiskt signifikant sätt med en
kurrens samvarierar ett
bakgrund detta
snabbare produktivitetsutveckling. Mot av
skall detta avsnitt diskutera några de mest vi i närmare av
skyddade branscherna det svenska näringslivet. Dessutom
av
skall vi särskilt studera regleringar på miljöområdet.
12.6. l Miljöregleringar
Ett de områden inom vilka regleringarna under de senaste
av
expanderat miljö, arbetarskydd och
decennierna mest är produktkontroll. De förändringarna kom i samband med stora 1969 och lagen hälso- och
beslut om miljöskyddslagen om 1973. På arbetsmiljöområdet kom 1974 miljöfarliga varor en behandlade ställningen för skyddsombud, skyddskom-
lag som
och företagshälsovård och 1978 började den nya ar-
mittéer
betsmiljölagen att gälla.
till produktivitetsdelegationen redovisar Wibe
I en rapport antal studier för undersöka den omfattanett som gjorts att om
de miljöområdet haft några effekter på produkregleringen på tivitetsutvecklingen i näringslivet. Hans slutsat är att regleringproduktiviteten negativt, att effekten är arna påverkat men liten. Miljöregleringarna kan därför inte förklara nedgången i
produktivitetstillväxten i svensk industri.
Wibe gör också genomgång av miljöinvesteringarna i in-
en 1988. De motsvarade då l procent industrins dustrin ca av
dock med betydande variation. De andelsförädlingsvärde, en mässigt investeringarna skedde i gummiindustrin
största
procent och stålindustrin procent. En hypotes
samt massa-
326 Konkurrens och regleringar
Diagram 12.5 Miljöinvesteringar och produktivitetsutveckling i svensk industri Branschdata
Produktivitetsfall 6875-7583 %
200 O 150 0 0 100 - O . O I. g 50 ° - 0 0 . O O A O
50 i I I I 1 O 200 400 600 800 1000 Miljöinvesteringar % KällmWibeRegleringar ochpoduktivitet,expertrappm
som testas är om det finns ett samband mellan miljöinveste-
ringarnas storlek och produktivitetsutvecklingen. Tanken
är att investeringarna återspeglar mängden eller styrkan i
regleringarna. Inget samband kan emellertid spåras. Samma sak blir resultatet investeringarna ställs förändringen
om mot i
varje branschs produktivitetsutveckling mellan 1968-1975 och 1975-1983. Detta framgår diagram 12.5. På likartat
av sätt
undersöks investeringar i arbetsmiljö.
Slutsatsen dessa olika studier är klar. Det snabbt växande av antalet regleringar inom miljö-, hälso- och skyddsområdet har
haft liten, negativ påverkan på produktivitetsutvecklingen.
en Orsaken är att de gjort produktionen dyrare. Samtidigt har de
medfört ett visst omvandlingstryck, i några branscher
som drivit fram investeringar och teknik. De negativa effekterna ny på produktiviteten inträffade bara på l970-talet; under 1980-
talet tycks miljöregleringarna inte haft några effekter.
Utvecklingen i Sverige i detta avseende är inte unik. Under 1970-talet infördes och skärptes regleringarna inom miljöområdet i mängd länder inom OECD-området. Dessa har en varit
föremål för omfattande internationella studier. En litteraturge-
nomgång visar att miljöregleringarna bidragit till höjda priser
och minskad produktion också i andra länder. Resultaten vad gäller effekterna på produktiviteten är entydigt negativa; pro-
Konkurrens och regleringar 327
duktiviteten faller. Effekterna är dock små i förhållande till Endast en studie
pekar på positiva den produktivitetsnedgång De olika kvantitativa
som ägt rum. produktivitetselfekstudier gjorts internationellt pekar på att produktivitetsmiljöregle- som ter av
utvecklingen i industrin utan miljöregleringar skulle legat l-
ringarna. Det gäller Danmark. Resulta- högre år under 1970-talet. 0,2 procent per tet tolkas så att regleringarna tvingat fram nya investe-
fått 12.62
ringar, som po- Byggsektorn
sitiva produktivi-
tetseHekter. Se Byggsektorn är stor betydelse för den svenska ekonomin.
av
Wibe a.a. Den samtidigt hårt reglerad. Omkring halv miljon männi-
är en
skor är sysselsatta i byggverksamhet och andra angränsande verksamheter byggmaterialproduktion och transporter
som
kopplade till byggverksamheten. I den direkta byggverksamheten sysselsätts 250.000 personer. Den mest reglerade delen är bostadssektorn. Ungefär 25 procent alla byggnadsinvesteringar utgörs av bostäder. Bo-
av stadssubventionerna är omfattande. I princip all nyproduktion inom bostadssektorn subventioneras. De två huvudsakliga stödformerna är allmänt räntebidrag till bostäder och under-
skottsavdrag för småhus. Totalt uppgick bostadssubventioner-
miljarder kr 1989.18 l Schneider gör en na till 17
särskild studie av komplex med mängd olika aktö- Byggprocessen är mycket en
byggsektorn bii en den och sidan. olika
både på privata offentliga Den styrs av
laga till Wibes rap- rer
port i expertrapport lagar och förordningar. Hela processen åskådliggörs i diagram
12.6.
Av figuren framgår att det inte är reglering utan mängder
en olika regleringar karakteriserar denna sektor den av som av svenska ekonomin. Konkurrenskommittén har gjort en genom-
konkurrensen bo- och byggsektorn. Kommittén avslu-
gång av i
sin analys sektorn med att lyfta fram följande problem
tar av
En betydande koncentration bland byggherrar, entreprenörer
och byggmaterialindustrin och alltför aktörer i flera led.
Nära kopplingar mellan aktörerna i de olika leden. 0
Betydande horisontell integration inom materialindustrin
0 och bristande utländsk konkurrens, leder till risk för som
onödigt höga priser och snabb prisutveckling. Horisontell prissamverkan och prisledarskap.
0 En tidsödande, långtgående byråkratisk kontroll. Brist på planlagd mark för bostadsbebyggelse och ofta
0 en
långt utdragen planeringsprocess.
9 SOU 199062.
Flera studier hävdar att byggsektorn har haft en långsammare
produktivitetsutveckling än näringslivet i dess helhet. Resul-
m En översikt ges i Schneider tatet är dock känsligt för hur kapitalstockarna beräknas. l den a.a.
328 Konkurrens och regleringar
Diagram 12.6 Byggprocessen
Privata aktörer Aktivitetmyndig Offentliga aktörer Reglering hetsbeslut
Medborgargrupper, Plan- och Planering . F Kommuner företag m. - bygglagen
Detaljplan
Bostadslörsöljnmgspmgram - Lagen om bostadsförsörjningens Banker och
F
Lz
Fmanswnng v v - Länsbostads- främjande kreditinstitution nämnd och bostads- 1 finansie- 3. Markanskaffnin lg§fö BYggherre g J °d9e" eller markfördeln.
l
Konsulter 4. Projektering
5. Upphandling
Prel. statlig bostadslån
Bygglov Byggnadsnämnd a Byggmate-
amwusm 3233321333
B nadstillstánd 6 -| ansarbetsnamnd -- -39 °m och handeln --- 4byggnads
l tillstånd
Entreprenörer 6 B V99 d e r byggmästeri
l
J Underentreprenörer Slutligt statligt mark, el, VVS, måleri bostadslån
F t h t
Bostadsföretag föwââáåge s- HYVGSlaQ
l Ägare . småhus av Hyresgäster .. och bostadsrätt
Källa Wibea.a.
Konkurrens och regleringar 329
statistik redovisades i kapitel 5 över produktivitetsutveck-
som
lingen under 1970- och 80-talen har byggsektorn i stort sett produktivitetstillväxt näringslivet i övrigt både vad
samma som
gäller arbetsproduktivitet och total faktorproduktivitet.
Olika försök har gjorts att uppskatta byggnorrnernas effekter
på kostnaderna för bostadsbyggandet. Byggprisutredningen från början 1980-talet kom fram till att byggnormerna höjer
av
kostnaderna lägenhet med ungefär 8 procent. Andra un-
per dersökningar pekar på betydligt större kostnadsdrivande effek-
ter. Då tog bort byggnormsreglerna i ett experimentområ-
man
de sänktes byggkostnaderna med 15-20 procent. Orsaken var
att storleken på lägenheter minskade, hiss byggdes inte etc. Kostnadssänkningen således förenad med förändrad var en kvalitet. Nettoeffekten på produktiviteten är därmed svår att
fastställa.
Till detta kommer de generella negativa effekter på resursal-
lokeringen subventionssystemet medför. Slumpmässig som
omfördelning, inlåsning och svarta marknader är välkända fe- Slutsatsen är att bostadssubventionerna har påtagliga
nomen.
negativa effekter på effektiviteten i resursutnyttjandet vad
gäller fastighetskapitalet.
Det intryck de olika studierna situationen i bosom ger av
och byggsektorn är att regleringarna har betydande negativa
samhällsekonomiska effekter. De försämrar konkurrensen med
långtgående dynamiska effekter följd och de driver också
som kostnaderna för boendet. upp
2 En analys av kon- l2.6.3 Jordbruk och livsmedel
kurrensbegränsningar och reglering- Jordbruk- och livsmedelssektorerna har traditionellt tillhört de inom dessa bran-
ar reglerande branscherna i Sverige. Jordbruksprisreglering-
mest scher finns bl.a. i
livsmedelsutred- avskärmar gränsskydd i form av införselavgifter den
en genom
ningen [SOU svenska livsmedelsmarknaden från importkonkurrens. Detta
198744, konkur- och föräd-
slår både mot prisbildningen på jordbruksprodukter
renskommitténs be-
lade livsmedelsprodukter. Ända till helt nyligen fanns det
tänkande Konkur-
inom livsme- också marknadsreglerande inslag i form exportbidrag och ett
rensen av delssektorn [SOU vilka
prisutjämningssystem på mejeriområdet, bidrog till att
199025 och SPKs
kon- avskärma produktionen från marknadssignaler. Dessa regle-
kartläggning av
kurrensförhållan- ringar avskaffades vid halvårsskiftet. SPK karakteriserar regle-
den i olika bran-
ringssystemet på jordbruksområdet på följande sätteffekten
scher Konkurren-
blir delar det jordbruksprisreglerande området
sen i Sverige SOU på stora av en
199128 samt i Ols- strävan från producenternas sida att finna avsättning för det
rapport till pro-
sons produceras, inte att producera det efterfrågas SOU
som som duktivitetsdelega- 199128. tionen a.a.
330 Konkurrens och regleringar
Även den svenska livsmedelsindustrin karakteriseras av kon-
centration och konkurrensbegränsningar. Detta sig bl.a
tar ut-
tryck i stark ägarkoncentration, också i dominerande
en men
ställning för enskilda företag på vissa delmarknader. Den allra
största ägargruppen är lantbrukskooperationen, som svarar för
ca 45 procent det totala saluvärdet inom livsmedelsinduav strin. Det finns även andra starka ägargrupper, dels Procordia
med staten och Volvo delägare, dels konsumentkoopera-
som tionen.
Lantbrukskooperationen har monopolställning på mejeriom-
rådet och är marknadsledande inom andra delar livsmedelsav
industrin, såsom köttvaru-, kvarn- och bageriområdena. Den dominerande ställningen har bl.a. byggts regionala
upp genom
kooperativa föreningar, inte konkurrerar med varandra.
som
Föreningarna har haft mottagningsplikt, leveransplikt
och ett
system med områdesindelning. Dessa har på effek-
system ett tivt sätt förhindrat konkurrens.
Handeln
Även inom dagligvaruhandlen koncentrationen
är stor. I parti-
ledet dominerar tre företag, ICA, KF och Dagab. Tillsammans
har de en marknadsandel på 75 procent. Samverkansformerna inom blocken varierar, det finns starka horisontella och men
vertikala bindningar gör att de tre dominerande blocken
som har motsvarande dominans även inom detaljistledet. Kommu-
nernas planmonopol medför också på många håll betydande
svårigheter för s.k. lågprisbutiker att etablera sig.
Hur har då produktivitetsutvecklingen varit i dessa sektorer Av SCBs statistik i kapitel 5 framgår att jordbrukssektorns arbetsproduktivitet ökat med 5 procent per år mellan 1970 och 1988. Det är snabbare ökning än genomsnittet för näringsli-
en
vet. Däremot ligger TFP, enligt SCBs siffror, i stort sett still
under denna period. Av detta kan dock inte dra några man
slutsatser vad gäller konkurrens och regleringars effekter för produktiviteten i dessa branscher. Förklaringen till det obser-
verade förhållandet är klart. Under perioden har kontinueren
lig nedläggning av lågproduktiva enheter ägt Den
rum. genom-
snittliga arbetsproduktiviteten för de kvarvarande enheterna
har höjts ökning kapitalintensiteten. Resultatet genom en av säger därmed inte mycket hur produktiviteten utvecklats om
över tiden i de olika brukningsenheterna. Strukturomvandlingens positiva effekter på produktiviteten kan ha dolt de
negativa effekterna de olika regleringarna. av
Konkurrens och regleringar 331
När det gäller livsmedelssektorn helhet har den haft som en
långsammare produktivitetsutveckling än näringslivet i övrigt.
Det gäller såväl arbetsproduktivitet TFP. Totalfaktorprosom
duktiviteten har ökat ytterst marginellt under den senaste 20-
22 För årsperioden. En närmare granskning de delbranscher
en närmare av som diskussion om olika ingår det dock något svårare dra entydiga slutsatser gör att om produktivitetsmått i
regleringarnas effekter på produktiviteten.
distributionsledet i livsmedelssektorn, se Eliasson och Julander i expertrap-
2 till produk- l2.6.4
port Skogen
tivitetsdelegationen. Medvetenheten skogens betydelse har lett till att skogspoom litik varit viktigt inslag i statmakternas ekonomiska politik ett under flera sekler; ett välkänt exempel är vasakungarnas regle-
ring av ekskogsbeståndet i Sverige. I våra dagar kan skogspolitiken delas i två beståndsdelar,
upp
23 utförligare dels skogsvårdspolitiken dels skogsnaturvårdspolitiken.23 Den
För en
diskussion av den första delen skogspolitiken syftar till att det virkesproduk-
av svenska skogspoliti-
tionsmål i skogsvårdslagen skall nås. Den andra
ken Skogspolitik som anges se
för sekel, delen skogspolitiken betonar dess betydelse ur ett natur-
ett nytt av
rapport till E30, Ds vårdsperspektiv. Ett typiskt drag för den svenska skogspoliti-
199131 av Hult- ken efter samförstånd mellan de olika parterna. är strävan crantz och Wibe.
Skogspolitiken karakteriseras i stor utsträckning av en strävan
till kompromisslösnuirlgar mellan olika intressen.
siáüijgå regleringar och olika typer av stödåtgärder används
för att de privata Skogsägarna skall producera så mycket virke att skogsindustrins behov tillfredsställs. Skogsvårdslagen är baför det omfattande regelverket. Där regleras bl.a hur av-
sen
verkning skall ske, åtgärder för föryngring och återväxt samt anmälningsplikt vid slutavverkning. Regelsystemet innebär ett omfattande aktivitetskrav på skogsägaren på i stort sett alla områden skogsbruket.
av
Det har också inneburit att omfattande statlig byråkrati
en
byggts Skogsstyrelsen och de olika skogsvårdsstyrelser
upp.
finns sysselsätter närmare 5.000 personer.
som
Direkta subventioner till skogsnäringen blev ett betydelsefullt inslag i skogspolitiken under l970-talet. Regelsystemet
kompletterades under l980-talet. Under första halvan av
l980-talet låg skogsbidragen på närmare halv miljard kr.
en om året i löpande priser. En översikt det statliga stödet till av
skogsbruket i diagram 12.7. Stödet har haft stor betydelse i
ges Norrland. De olika bidragen beräknades 1983 motsvara 26 kr
arbetstimme i skogsbruket i Västerbotten, Jämtland och
per
Norrbotten. Det skall jämföras med den genomsnittliga tim-
lönen för skogsarbetare det året 40 kr. Under en som var ca
332 Konkurrens och regleringar
Diagram 12.7 Översikt över statligt stöd till skogsbruket 198788
Anslag Stöldberättigad åtgärd Område Tillämpad stödform
Bidrag till Skogsdikning Helalandet Bidrag 40-50 % skogsvård m m Fullständiga återväxtåt- Helalandet Bidrag35-70 % gärder efter awerkning av glesoch dålig skog enligt5 3 § skogsvårdslagen SVL Lövskogsodling ned- på Helalandet Bidrag50 % lagdjordbruksmark samt på § SVL 5 3 Kompletterande återväxt- Stödområdet Bidrag30-50 % åtgärder Försenade återvåxtât- Stödområdet Bidrag30-50 % gärderupphör 1991-07-01 Fullständigaäterväxt- Stödområdet Bidrag50 % åtgärderefterawerkning inrezon av normala bestånd svåriöryngrat Bekämpning insekter Helalandet av Bidragetbestäms enligt 20 § skogsvårds- i från fall till fall förordningen Återväxtåtgärder efter Stödområdet Bidrag70-90 % sork- eller kaninskador Upparbetning, transport. Helalandet Lánegaranti lagringochvinterskydd vid skador på skog Stöd till byg- Byggande av skogsvägar Helalandet Bidrag40-75% gandeav Lånegaranti skogsvägar Skogsvárds- Anläggning skogs- av Helalandet Bidrag100% styrelserna fröplantager Investeringar
ENDAST ÄDELLÖVSKOG Bidragtill Fullständigaochkom- Hela landet Bidrag 80 °o skogsvård m m pletterande återväxtåtgärder Höjning HelaLandet Bidrag60 % Skogsbruksplan över Helalandet Bidrag100% ädellövskog Utsyning, rådgivning Helalandet Kostnadsfri tjänst
TILLÄGGFÖR198889 Bidragtill Barrskogsodling på ned- Helalandet Bidrag 35-50 % skogsvård rnm lagdjordbruksmark Aktiva natur- ochkultur- Helalandet Bidrag70 % vårdandeåtgärder Bidrag till sär- Plantering Västerbottens Bidrag 50-70 °o skildaskogs- ochNorrvårdsinsatser bottens läns t o m 1991- inland 07-30 Särskiltkostsam mark- -- 300 500 krha beredning Höjning,förstagallring 600el 800 krha Dikningochandra åt- -- Bidrag50 % gärderi primärprod. Rådgivning,planläggning Kostnadsfritjänst
årsbok Skogsstyrelsens 1989.
Konkurrens och regleringar 333
delen 1980-talet har bidragen dragits ner, men de är
senare av fortfarande betydande omfattning. av Instrumentet för att regelsystemet skall följas av Skogsägarna har varit möjligheten till olika bidrag än risken för snarare sanktioner olika slag. Bidragssystemet har varit ett viktigt av instrument för den skogspolitiska myndighetsutövningen. Det har varit del det smörgåsbord av gentjänster som en av skogsvårdsstyrelsernas tjänstemän haft att erbjuda i utbyte Skogsägarna tillämpar den rekommenderade skogsskötmot att seln. 2 Ds 199131 sid 26. Ett problem med skogspolitiken är att tidsperioden mellan beslut och deras effekter uppgår till många decennier. Det kan medföra att beslut viss typ gallring eller plantering om av strömlinjeformar skogsbeståndet på ett sätt inte alls passar som med efterfrågan. Minskad flexibilitet och ökad sårbarhet blir följden. Förbluffande utvärderingar den svenska skogspolitiken av har genomförts. Av dessa har dessutom de flesta gjorts den av ansvariga myndigheten, nämligen skogsvårdsstyrelsen. Hultoch Wibe har i den refererade studien gjort en genomcrantz gång de olika utvärderingar ändock har skett. Genomav som gången visar skogsbruksstödet har haft klart negativ att en effekt. Det har inte gått att visa att skogsbruksstöden har ökat virkesutbudet eller skogsbrukets sysselsättning. Däremot har stödet bidragit till att öka arbetslösheten bland skogsarbetare. Det är frapperande hur olika studier kommer till olika slut- Skogsstyrelsens undersökningar hävdar att utbusatser. egna det ökat stödsystemet, medan oberoende ekonomer kompga mit till andra resultat. Den sammanfattande slutsatsen blir att på detta för samhällsekonomin viktiga och hårt reglerade område finns det mycket klargörande utvärderingar som belyregleringarnas effekter produktivitets- och effektivitetsser ur synpunkt.
l2.6.5 Transportsektorn
Transportsektorn i Sverige karakteriseras omfattande regleav ringar. En de mest reglerade delsektorema är inrikesflyget. av Luftfartslagen reglerar förutsättningarna för den reguljära luftfarten. För reguljär luftfart skall tillstånd ges av regeringen eller luftfartsverket. I luftfartslagen slås bl.a fast att svensk inrikes luftfart är reserverad för svenska företag. Den koncessionspolitik följts har givit SAS och Linjeflyg en prioritesom rad ställning. De trafikerar de mest frekventerade linjerna. Vid
334 Konkurrens och regleringar
sidan dessa två bolag har tiotal olika regionala av ett bolag fått tillstånd på s.k sekundärlinjer. De biljettpriser de olika flygbolagen får först som ta ut måste godkännas luftfartsverket. En internationell jämförelse av av biljettpriserna refereras konkurrenskommittén som av visar att det svenska normalpriset kilometer högre flera andra per är än i
25Se Konkurrens i ålder-ZS
inrikesflyget, SOU Konkurrenskommittén fann vid en analys inrikesflyget av 199058. att det fanns betydande skäl för avreglering och skärpt en konkurrens på olika linjer. Riksdagen har också beslutat om en partiell avreglering följd kommitténs arbete. som en av I transportsektorn finns också exempel på hur regleringar kan snedvrida incitamenten på konsumtionssidan. Trakta-
mentsreglerna följer principen kostnadstäckning. Upp till
om en viss nivå ersätts utgifter för eller uppehälle. Utforrnresa ningen av regelsystemet medför att det sällan finns några drivkrafter för den enskilde att söka billigare alternativ. ett En empirisk undersökning pekar på att dessa regelsystem har 26 Se Wibes studie i en betydande effekt på konsumtionsmönstret. Att resandet i expertrapport nr så hög grad subventioneras medför många väljer onödigt att
dyra transportmedel. Om den enskilde hade fullt betalnings-
ansvar skulle, enligt undersökningen, övergång till en stor tågresande ske tillsammans med motsvarande en minskning av flygresandet.
126.6 Slutsats
Sammanfattningsvis kan vi säga att regleringar har motstridiga effekter på produktiviteten. Å sidan kan de ena skapa ett omvandlingst ck stimulerar till lösningar och främja som nya
ny teknologi. g andra sidan blir regleringar lätt tvångströja
en hämmar kreativitet och innovationsförmåga. De får med som andra ord den helt motsatta effekten. Detta understryker den slutsats redan dragits tidigare. som Det är svårt att dra bestämda och generella slutsatser om regleringarnas negativa effekter på samhällsekonomin. Analysen måste göras reglering för reglering. Den generella slutsatsen
är att man kan belägga att regleringar i största allmänhet
skulle någon avgörande faktor bakom nedgången den vara av svenska produktivitetstillväxten under 1970- och 80-talen. Det finns dock många indikationer på att vissa regleringar har betydande negativa effekter i specifika sektorer. Det gäller i synnerhet bygg- och jordbrukssektorerna.
Konkurrens och regleringar 335
12.7 Den offentliga sektorn
Debatten produktivitet har i hög grad handlat den
om om
offentliga sektorn och dess finansiering, såväl i Sverige som i
andra länder. I direktiven till produktivitetsdelegationen sägs det första hand produktivitetsutvecklingen i industrin
att i är
tjänstesektorn skall bli föremål för analys.
och den privata som rad undersökningar och studier har i andra sammanhang En
den offentliga sektorn. Mot bakgrund dess betydel-
gjorts av av
vill delegationen ändå kort beröra den offentliga sektorn.
se den offentliga till-
Det är ett vanligt argument att sektorns
under l970-talet skulle medfört försämrad produktivitet.
växt
Skälen anförs skiljer sig dock mellan olika debattörer.
som Ibland hävdas det huvudmannaskapet i sig dvs att att är -
offentlig är problemet, ibland att konproduktionen är - som
kurrensen är för och ibland att produktivitetseffekterna
svag,
till följd finansieringen dvs höjda skatter. I det
uppstår av dessa hypoteser behandlas. Dessutom skall vi
följande skall studera den delsektorn inom den offentliga sfären,
största
nämligen hälso- och sjukvården.
l2.7.1 Huvudmannaskap och konkurrens
I kapitel 5 redovisades problemen att mäta produktionsresultai den offentliga sektorn och rad studier försökt göra
tet en som detta refererades. Flera dessa är starkt omdebatterade. Deleav
gationens slutsats att många tecken tyder på en mycket
var
produktivitetsutveckling inom delar den offentliga sek-
svag av
framför allt under 1970-talet, även om det pga svårighe-
torn,
kvaliteten i tjänsterna är svårt att få tillförlitliga
terna att mäta
mått på produktiviteten. Problemen tycks olika stora i
vara
olika delar den offentliga sektorn. Tydliga tecken finns på en
av
förbättring produktiviteten i delar den offentliga sektorn
av av
under år. Det finns därför inte underlag för påståendet
senare
den offentliga sektorns utveckling skulle ligga bakom den
att
lägre produktivitetstillväxten på makronivå under 1980-talet. Vidare bör uppmärksamma att svagare produktivi-
man en
tetstillväxt i offentlig sektor än i industrin kan bero på tjäns-
teproduktionens karaktär än huvudmannaskapet.
snarare
Produktionen är oftast den art innebär att produktion
O av som
och konsumtion samtidigt. Det gäller t.ex utbild-
äger rum
sjukvård och social Detta innebär att mikro-
ning, omsorg.
monopol automatiskt uppstår, vilket begränsar konkurren-
336 Konkurrens och regleringar
Detta har dock ingenting med huvudmannaskapet
sen. att göra; likartade fenomen skulle inträffa även produktioom skedde i privat sektor. nen
OI de ovan nämnda delsektorerna är mänsklig och
omsorg
kontakt väsentlig del produktion och konsumtion. Det-
en av
ta gör att det med nödvändighet är svårt höja kapitalin-
att
tensiteten; därav följer att dessa sektorer näppeligen kan höja sin arbetsproduktivitet i samma takt industrin, där sub-
som stitution mellan arbetskraft och kapital kan göras lättare. Inte
heller detta har något med huvudmannaskapet Ut-
att göra.
bildning och skulle ha kännetecken och
omsorg samma -
samma inbyggda svårigheter att öka produktiviteten även
-
vid privat ägande.
En rättvis betraktelse produktiviteten i den offentliga sek-
av torn måste således beakta att tjänsteproduktionen i sig, på
grund de redovisade faktorerna, ofta kommer uppvisa
av att en
långsammare produktivitetstillväxt än industrin, alldeles
oav-
sett om den är offentligt eller privat organiserad. Den intressanta frågan är om den offentliga verksamheten uppvisar lång-
sammare produktivitetstillväxt än motsvarande privata verk-
samheter.
Åtskilliga debattörer hävdar att just så är fallet; det
att
offentliga ägandet i sig kan medföra produktivitetsökning.
svag
Argumentet är vanligen att den offentlige huvudmannen
är mer opersonlig, och inte har lika starka drivkrafter för produk-
tivitetsutveckling som en privat ägare, arbete och välfärd
vars
hänger på att verksamheten är lönsam. Det är dock lätt hänt att blanda ihop sådana effekter
av
huvudmannaskap å ena sidan och effekter bristande kon-
av kurrens å den andra. Det tycks resultatet huvudsom vara av
mannaskapet i sig kan ju effekten att huvudmannen
vara av
inte tillåtit konkurrens. Delegationen har låtit utföra studie
en
som analyserar frågan konkurrens inom den offentliga sek-
om 27Pyddoke Kost- torn.
nadsbesparingar Slutsatsen där
av liksom i rad andra, liknande undersök-
konkurrens - en i offentningar där redovisas produktivitetsutvecklig sektor i expert- som - är att en svag
rapport Data i ling i offentlig sektor förklaras bristande konkurrens
mer av än
detta avsnitt är, om det offentliga huvudmannaskapet. Ett flertal från
av exempel, inget annat anges,
Sverige och andra länder, visar att produktiviteten kan höjas
hämtade från denna uppsats. påtagligt konkurrens införs i sådan verksamhet
om som tidigare legat under offentligt monopol.
Konkurrens och regleringar 337
Anbudskonkurrens
Ett sätt att göra det är att införa anbudskonkurrens. Det inne-
bär att finansiering och styrning ligger kvar inom offentlig verksamhet, att olika entreprenörer offentliga såväl som
men -
privata får konkurrera rätten att utföra själva produktio-
- om nen av tjänsten. Där sådan anbudskonkurrens införts från ett läge med tidi-
offentligt monopol har resultatet överlag blivit att produk-
gare
tiviteten ökat kraftigt. Produktivitetshöjningen har kommit oavsett privata eller offentliga entreprenörer tagit hem
om
kontraktet; ofta är det för övrigt offentliga entreprenörer som
vinner anbudskonkurrensen. Detta utgör ett starkt belägg för
att det inte är huvudmannaskapet i sig som är avgörande för produktiviteten utan graden av konkurrens. Några siffror kan belysa detta. I Storbritannien infördes
un-
der l980-talet en lag som tvingade kommunerna att bjuda ut bl.a sophämtning, gaturenhållning, städning och matservering till anbudskonkurrens. En utvärdering utfallet visade att när
av kontrakten privata entreprenörer minskade kostnavanns av derna med i genomsnitt 22 procent. När kommunernas egen
regi vann vilket de gjorde i tre fjärdedelar av fallen
- minskade kostnaderna med i genomsnitt l7 procent. Allt vid given servicekvalitet.
Delegationens utredning för att ta siffrorna alltför
varnar
bokstavligt. Det finns risk att dylika utvärderingar över-
en
skattar besparingspotentialen anbudskonkurrens. När kon-
av
kurrens införs, kan det hända att den vinner som mest underskattar de verkliga kostnaderna. Detta sker ibland då privata
entreprenörer vinner det första kontraktet; det brukar då med-
föra att den offentliga regi-verksamheten efter några år
egen återerövrar kontraktet. Samtidigt anbudskonkurrens å andger
sidan möjligheter till större, långsiktiga besparingseffekter.
ra Då kontrakten omprövas konkurrenterna till nya anpressas
strängningar. Det bör medföra möjligheter utveckla
att nya att
verksamheten upptäcks.
Slutsatsen blir således bristande konkurrens i den offentatt
liga sektorn bidragit till produktivitetstillväxt. Den viktiga
svag
följdslutsatsen är att det finns betydande produktivitetspo-
en
tential i den offentliga sektorn, den öppnas för konkurrens.
om
338 Konkurrens och regleringar
12.7.2 Sjuk- och hälsovård
Liksom för den privata sektorn, bör analysen den offentliga
av sektorn göras konkreta fallstudier. Skolan behandlades i genom kapitel Där var slutsatsen att vissa kvalitetsbrister i förhållande till de höga kostnaderna dvs produktivitetsproblem - -
förelåg. Orsaken var dåligt utformade styrsystem, med
svaga
drivkrafter för förnyelse och effektiv resurshantering.
Ett område av särskilt intresse är sjukvården. Den är den
största delsektorn inom den offentliga sektorn. Den är också ett mycket komplext system med mängder bidrags- och
av
subventionsregler och många olika aktörer, inte minst på den offentliga sidan. Totalt omfattar den offentliga sektorns samlade utgifter för sjukvård, läkemedel, sjukpenning, arbetsskadeförsäkring och förtidspension 17-18 procent BNP. Därtill
ca av kommer vad medborgarna själva betalar för olika typer av
privat sjukvård och för läkemedel. Ca en tredjedel de offent-
av
ligt sysselsatta är verksamma inom sjukvården. Ett typiskt drag för denna sektor är oklara kostnads- och betalningsansvar. Ett exempel gäller förskrivning läkemedel.
av
Konsumenten patienten har ett stort informationsunderläge
vid beslutstillfället och små ekonomiska motiv att påverka
beslutet. Det reella köpbeslutet fattas läkaren. Kostnaden av
för de subventionerade läkemedlen betalas tredje
av en part,
nämligen riksförsäkringsverket. RFV har dock inget inflytande på de beslut fattas. En parallell är beslut sjukskrivning.
som om
Denna frikoppling mellan det reella beslutsfattandet och de ekonomiska konsekvenserna upphov till snedvridning
ger av incitamentsstrukturen, som medför ineffektiviteter. Det skrivs
läkemedel nödvändigt och på bekostnad sjukhus-
ut mer än av
behandling. sjukskrivning ersätter annan adekvat sjukhusvård,
2 diskussion t.ex rehabilitering.
För en
av dessa problem, se När det gäller produktiviteten själva i sjukvården är det
Olssons uppsats i
väsentligt att sjukhusen i Sverige i mycket begränsad utsträck-
expertrapport 7 till
produktivitetsdele- ning är utsatta för konkurrens. Resurstilldelningen totalt, likgationen eller reha- fördelning mellan olika delsektorer, sker som genom politiska
biliteringsbered-
beslut och en administrativ planeringsprocess. Den budgetstyr-
ningens betänkan-
de, SOU 198841. ning som är systemets kärna innebär kraftig centralisering,
en
tilldelas uppifrån. Systemet innebär att det saknas
resurser
signalsystem för att nå balans mellan utbud och efterfrågan. En
typisk konsekvens är att det uppstår köer. Därmed förstärks
och synliggörs de prioriteringsproblem finns i all sjukvård.
som En konsekvens den administrativa styrningen annan av av
den svenska sjukvården är att resursfördelningen görs utan hänsyn till hur effektiva olika enheter är. Engagemang och
Konkurrens och regleringar 339
initiativ för att höja produktiviteten slår inte igenom i utökade
utan tvärtom. Den enhet sparat kostnader resurser snarare som kan nedskurna medan den enhet har goda resurser, som lobbyister kan få utökade anslag, oavsett hur effektiv den är.
Produktivitetsberäkningar
Att bedöma produktivitetsutvecklingen inom sjukvårdssektorn är svår uppgift. Jämförbara data över volym- och kost-
en nadsutvecklingen saknas. Flera studier har gjorts för att upp-
skatta produktivitetsutvecklingen. De är emellertid styckkostnadsstudier snarare än produktivitetsundersökningar justerade för kvalitetsförändringar. Mycket tyder dock på att produktivitetsutvecklingen i denna snäva betydelse har försämrats inom sjukvården helhet. Lindgren och Roos uppskattar
som
produktivitetsnedgången till 3 procent år för perioden
per
1960-1980. Jönsson och Rehnberg kommer fram till ett likar-
29 tat resultat. Den största nedgången har ägt inom den Se Ds 19853, rum
samt Jönsson och slutna sjukhusvården.
Rehnberg Effekti-
Dessa siffror emellertid inte hänsyn till kvalitetsföränd-
sjukvår tar vare
Almqvist Wiksell ringar. Vad gäller sjukvården tycks kvaliteten ha ökat på flera
8 1987. För en allmän områden. Ny teknik gör ofta att tiden tillbringas på sjuksom diskussion om svå-
huset efter operation kan kortas kraftigt. Man kan dock
righeterna mäta t.ex en att
produktivitet i of- konstatera att kvalitetsförbättringen måste ha varit mycket fentlig verksamhet, betydande för kvalitetsjusterat produktivitetsmått skul-
att ett se kap 5.5.
kunna uppvisa oförändrad eller stigande produktivitet under
den aktuella perioden. Det redovisade materialet visar också
på stor spridning mellan olika sjukhus vad gäller produktivi-
en tetsutveckling.
På basis av hur sjukvårdssystemet har organiserats med separering beslut och kostnadsansvar och de produktivtietsmät-
av ningar gjorts kan delegationen dra slutsatsen att det i som
denna sektor bör finnas betydande potential för produktivi-
en tetsökningar. Styrsystemen är stela och snedvrider drivkrafter-
Bristen på konkurrens hämmar också omvandlingstrycket.
na.
Delegationen att dessa slutsatser sannolikt kan
menar gene-
raliseras till fler delsektorer i den offentliga sektorn, såsom
daghem och delar den sociala omsorgen. av
12.7.3 Skattekvoten
Ett vanligt påstående är att höjningen skattetrycket skulle
av
viktig faktor bakom nedgången produktivitetstill-
vara en av
340 Konkurrens och regleringar
växten. Det finns dock ingen möjlighet att belägga att så skulle fallet. Internationella jämförelser har inte funnit några
vara
samband mellan ekonomisk tillväxt sidan och den offentå ena
3° Se kapitel liga sektorns storlek å den andra. Delegationen har inte funl i Ol-
son How Bright nit anledning att närmare hypotesen det allmänna testa om are the Northern
skattetryckets betydelse. Detta följande skäl
Lights Some Ques- av
tions about Swe-
den, Lund Univer- Skattekvoten, definierad de totala skatternas och avgif-
0 som sity Press 1990. ternas andel nationalinkomsten, är statistisk konav en ren
struktion. Genom att korrigera för beskattning transfere-
av
3 Se Fölster ringar och demografi kan siffran förändras väsentligt. Den offentliga Skattetrycket O är en genomsnittssiffra, som inte någon
sektorn, bilaga
människa konkret på. Vårt beteende
26 till lângtidsut- reagerar styrs av en-
redningen 1990. skilda, konkreta skattesatser och skattekilar. Dessa har olika
32 Vi vill påminna effekter på produktiviteten. En och skattekvot kan samma om Hayeks 0rd således få helt olika effekt produktiviteten på beroende på In fact, neither hur skattesystemet ut. ser aggregates nor av- O Vissa skatter kan t.o.m tänkas ha positiva effekter på produkerages act upon
each other. tiviteten, nämligen de korrigerar effekter.
om externa
Självfallet innebär ett extremt högt skattetryck i praktiken att många skattekilar är höga. Detta bör rimligen effekter på produktiviteten. Då är det emellertid inte det sammanlagda skattetrycket som är det väsentliga, utan de konkreta skatte-
kilarna; de finns och vilka effekter de får. Detta orsaken var är
till att delegationen delat sin analys skattesystemet i
upp av
mer konkreta analyser vad skatterna på fysiska respektive
av
juridiska haft för effekter på arbetsmarknad, lönebild-
personer
ning, kapitalbildning mrn; våra slutsatser dessa effekter
om
33 Detta innebär återfinns i tidigare kapitel. Vi återkommer i kapitel 15 med
självfallet inte att rekommendationer vad bör enskilda om som göras åt vissa, det inte finns andra skatter. skäl att anse att
skattetrycket är vik-
tigt. Det kan t.ex
vara ideologiska
uppfattningar om
vad är rimlig
som en 12.8
fördelning mellan Ny konkurrenslag
den enskilde och Konkurrenskommittén lade i juli 1991 fram sitt slutbetänkanstaten. Detta har
dock ingen direkt de. Kommittén konstaterar att det vid sidan s.k naturliga
om bäring på produk- konkurrenshinder finns rad
en allvarliga hinder mot effektiv
en och det
tiviteten - konkurrens i Sverige. Det gäller enligt kommitténs slutbetän-
är enbart den frågan
delegationen har att kande följande områden
behandla.
0 Privata överenskommelser och samarbete mellan företag fö-
rekommer i form dels vertikalt samarbete, mellan av t.ex
Konkurrens och regleringar 341
producenter, leverantörer, återförsäljare eller reparatörer, dels horisontellt samarbete mellan producenter eller leverantörer befinnar sig på samma nivå i produktionskedjan. I som det fallet handlar det ofta cirkaprislistor och annat senare om samarbete. Dominerande ställning för vissa företag förekommer i ett O stort antal branscher, i synnerhet inom livsmedelsindustrin och byggmaterialindustrin. Inom flera branscher har koncentrationen ökat. Offentliga regleringar och subventioner förekommer också O inom många områden. De offentliga ingreppen är av mycket olika karaktär prisregleringar, tekniska tullar och normer, andra importhinder, subventioner begränsar konsumensom priskänslighet, samt konkurrenshinder gäller ternas som själva den kommunala eller statliga verksamheten. De senare delvis följd de lagar reglerar kommunernas och är en av som andra offentliga verksamhet. Det finns också konkurorgans renshinder beror på kommunernas praxis när det gäller som t.ex upphandling och redovisning.
Kommittén konstaterar att viktig åtgärd är att stärka konen kurrensen på hemmamarknaden att bl.a öppna skyddagenom de sektorer den svenska ekonomin. I sin analys av den av svenska konkurrenslagstiftningen och de konkurrensvårdande myndigheternas agerande kommittén att dessa inte varit anser tillräckligt effektiva för förhindra skadliga konkurrensbeatt gränsningar. Det gäller framför allt möjligheterna att angripa det omfattande prissamarbete och marknadsdelning föresom kommer. Inte heller möjligheterna att ingripa mot företagsförvärv kommittén varit tillräckliga. anser Konkurrenskommittén att det är nödvändigt att stärmenar ka konkurrensen. Man lägger därför förslag till avregleringar och skärpning den svenska konkurrenslagstiftningen. en av Förslaget medför att den svenska konkurrenslagstiftningen sig den konkurrensrätt finns inom EG. Genom de närmar som förslag läggs kommer den svenska konkurrenslagstiftningsom i högre grad än tidigare att karakteriseras av förbudsprincien missbruksprincipen. Det innebär att vissa skadpen snarare än företeelser förbjuds generellt i stället för förbjudas efter liga att prövning det i det enskilda fallet kan visas att de har skadlig om verkan. Produktivitetsdelegationen delar i stort konkurrenskommitténs slutsatser. Vår uppgift har dock inte varit att granska konkurrensen i sig, utan fastmer dess effekter på produktivite- Även sambandet inte går att kvantifiera, och även om ten. om
342 Konkurrens och regleringar
man inte kan hävda att försämrad konkurrens i allmänhet
skulle orsaken bakom produktivitetsstagnationen, måste
vara slutsatsen bli att åtgärder för förbättrad konkurrens antal i ett
branscher är ett viktigt inslag i strategi för ökad produktivi-
en
tet. Det förstärker omvandlingstrycket och företagen bättre
ger drivkrafter att öka sin produktivitet.
12.9 Slutsatser
Viss koncentration det svenska näringslivet har skett under av
de två senaste decennierna, vi har inte kunnat finna
men att
den skulle ha bidragit till nedgången i produktivitetstillväxt. Inte heller antalet regleringar kan förknippas med den sänkta
tillväxten i produktivitet.
En fungerande konkurrens är viktig för ekonomins funk-
tionssätt och god produktivitetsutveckling. Iden
en internationaliserade svenska ekonomin är den internationella konkur-
rensen av stor betydelse. Internationell konkurrens på
exportmarknaderna eller import samvarierar med god genom en pro-
duktivitetsutveckling.
Regleringarnas effekter på samhällsekonomin varierar från
fall till fall och måste därför också utvärderas det på individuelplanet. I vissa sektorer dock
är konkurrensbegränsningarna
allvarliga. Det gäller byggsektorn, livsmedel, skogsbruk och skogsindustri samt kommunikationer. En kombination
av re-
gleringar och fåtalsdominans medför stark konkurrensbe-
en gränsning. I stora delar den privata tjänstesektorn konav är kurrensen svag.
Inom den offentliga sektorn tycks produktivitetsutveckling-
en tidigare ha varit mycket på flera områden. Bristande
svag
konkurrens och otidsenliga har medfört det
styrsystem att inte funnits effektiva drivkrafter till förbättrad produktivitet.
Huvudslutsatsen är att de delar svensk ekonomi av som inte är utsatta för konkurrens måste öppnas. Det gäller både
skyddade sektorer näringslivet och delar den offentliga sek-
av av
torn. Ett viktigt instrument för att åstadkomma det driva
är att
på internationaliseringen ekonomin. Ett är skärpa
av annat att
konkurrenslagen och vidga dess tillämpningsområde.
bör
Vad
göras
DEL
KAPITEL
Utgångspunkter
för
strategi
en
för
höjd
-
produktivitet
Del IV av betänkandet handlar om vilken politik kan och bör som bedrivas för att stimulera produktivitetstillväxten. Inledningsvis sum-
meras analysen i del vilken blir utgångspunkten för förslagen.
Särskilt intresse ägnas drivkrafterna för individer och organisationer att öka och gradera upp realkapital och humankapital samt att skynda på den tekniska utvecklingen. l detta kapitel berörs också restriktionerna för produktivitetspolitiken samt rollfördelningen i ekonomin vad är statsmakternas ansvar och vad är företagens
13.1 Varför har
produktivitetstilldämpats
växten
Delegationens förslag till åtgärder för ökad produktivitet
grundas på den analys läget i del på den av som gavs samt genomgång av orsakerna till den lägre produktivitetstillväxten
som gjordes i del III. Utgångspunkten för analysen de olika
var
förklaringar förts fram bakgrunden till retardationen;
som om
att den skulle bero på akuta chocker, försämring historis-
en av
ka tillväxtfaktorer, trögare ekonomier respektive inadekvat företagsledning. Analysen visade att ingen de fyra typerna förklaringar
av av helt och hållet kan förkastas. De tycks inte varandra vara
uteslutande. Snarare kompletterar de varandra. Samtliga fak-
346 Utgångspunkter för strategi en
torer har på ett eller annat sätt bidragit. Dock har vissa varit
viktigare än andra. Olika faktorer har dominerat under olika
tidsperioder. Låt inledning till policykapitlen
oss som sammanfatta den analys givits i del III. som
l3.l.l
Nedgången under 1970-talet
Gradvis urholkades under slutet 1960-talet de tillväxtbeav
främjande faktorerna i Västeuropa och USA, samtidigt
som inflationen började stiga och trögheterna på marknaderna öka-
de. Uppbyggnadsfasen efter kriget över. Efterfrågetillväx-
var
ten dämpades. Liberaliseringen världshandeln gick in i
av en
lugnare fas. De stora vinstern tullsänkningarna hade tagits
av
hem. I stället började, i ett kärvare internationellt konkur-
rensklimat, de icke-tariffära handelshindren att tillta. Det gamla systemet med fasta växelkurser kollapsade. Osäkerheten
ökade. Detta medförde att produktivitetstillväxten gradvis saktade
in i de flesta OECD-länder, dels följd sämre funge-
som en av
rande ekonomier, dels på grund långsammare efterfråge-
av en
tillväxt. I och med att USAs produktivitetsförsprång gradvis
krympte ihop, föll också den enkla vägen till produktivitets-
ökning imitation av ledaren bort för allt fler.
- -
Ovanpå dessa långsiktiga faktorer kom akut chock. Vid
en
mitten av l970-talet drabbades världsekonomin stigande
av råvarupriser, pga missväxt och torka. Så kom oljekrisen 1973-
74, då råoljepriserna fyrdubblades. Krisen slog ut kapital och
sänkte realinkomsterna i västvärlden. Produktionen och kapacitetsutnyttjandet föll. Lönsamheten minskade. Därmed rasa-
de också den samlade efterfrågan och investeringarna. Produk-
tivitetstillväxten föll dramatiskt. Det gäller alla länder och alla
mått.
Huvuddelen den internationella produktivitetsnedgång-
av
en under 1970-talet kan därmed förklaras försvagningen
av av
de historiskt unika faktorer förelåg efter andra världskri-
som
gets slut. Ovanpå denna långsiktiga retardation kom akuta chocker och investeringsfall, gjorde att nedgången blev
som extra dramatisk. När dessa akuta chocker försvunnit har produktiviteten gradvis återhämtat sig. Men den växer ändå be-
tydligt långsammare än under rekordåren. Under 1980-talet har den i västvärlden legat på vad kan sägas ha varit
som en normal nivå för 1900-talet. mer
Utgångspunkter för strategi 347
en
Den svenska utvecklingen
Den svenska produktivitetstillväxten följer nära detta generelmönster. Huvudförklaringen till Sveriges dämpade produkti-
vitetstillväxt under 1970- och 80-talen är densamma för som de andra historisk tillväxtepoks övergång i när de en en annan,
tillväxtbefrämjande faktorerna från världskrigets slut klingade
ut. Den svenska utvecklingen är således långt ifrån unik, vare
sig vad gäller omfattning eller orsaker. Den svenska utvecklingen skiljer sig dock delvis från omvärldens genomsnitt. Internationella jämförelser på makronivå är osäkra, pga olika mätmetoder, omfattningen av den offentliga
sektorn, etc. Klart är dock att tillväxten arbetsproduktiviteav ten i den svenska industrin har varit långsammare än i OECD
helhet under efterkrigstiden.
som
Den relativa svenska tillbakagången började redan på 1950talet. Under 1970-talet blev produktivitetsfallet i Sverige betydligt starkare än för många konkurrentländer. Uppgången under 1980-talet gick till att börja med lika snabbt i
som omvärlden. Under den delen decenniet har emellersenare av tid produktivitetstillväxten i den svenska industrin sackat ef-
ter än en gång. Eftersläpningen under 1980-talet har inte varit så stor, om man inskränker jämförelsen till de rikaste. Likväl är
slutsatsen att Sverige fått ökade svårigheter att hänga med flera de viktigaste konkurrenterna. av
l3.l.2 Varför
växer Sverige långsamt
Den relativa svenska produktivitetsstagnationen under 1970och 80-talen går att förklara med upphinnarfaktorn. Denna minskar i betydelse när konvergensen mellan länderna nått
en
viss nivå. Bland de rika länderna är skillnaderna i dag så små
och teknikspridningen går så snabbt, att någon systematisk
upphinnareffekt inte står att finna. Orsakerna till att produkti-
vitetstillväxten i svensk industri under 1970- och 80-talen varit än snittet för konkurrentländernas måste därför sökas svagare inom Sveriges gränser.
Analysen måste skilja på kort- och långsiktiga faktorer. År
för år har produktivitetstillväxten varierat avsevärt under 1970- och 80-talen. När man rensar den underliggande utveck-
lingen av totalfaktorproduktiviteten för kortsiktiga fluktuationer, hänger med graden kapacitetsut-
som samman av
nyttjande, finner man att denna underliggande trend visserli-
348 Utgångspunkter för strategi en
gått ned jämfört med 1960-talet, men att den ändå varit
gen
betydligt mer stabil än de årsvisa noteringarna. Frågan således dels vad för långsiktiga, strukturella fakto-
är
kan ligga bakom den långsiktiga stagnationen, dels
rer som vilka kortsiktiga faktorer förklarar svängningarna runt den som
långsiktiga trenden. En sådan analys har delegationen gjort för
Sverige. Tyvärr saknas den för andra länder, vilket försvårar en
internationell jämförelse.
Stabiliseringspolitiken
Båda de perioder då Sverige halkat efter kännetecknas av en gentemot omvärlden avvikande utveckling på arbetsmarknaden.
Att produktivitetsstagnationen vid mitten 1970-talet blev
av så djup i Sverige i förhållande till andra länder tycks bero på att
fallet i kapacitetsutnyttjande blev större här än för de flesta
andra. Det hängde med att svensk ekonomi samtidigt samman
med oljeprishöjningarna drabbades kostnadskris,
av en egen
orsakad snabba löne- och avgiftshöjningar. Det medförde ett
av
produktionsbortfall. De kortsiktigt negativa effekter det-
stort på produktiviteten förstärktes labour hoarding; arta gav av
betskraft hölls kvar i företagen i högre utsträckning än i andra länder. Den rörligheten på arbetsmarknaden minska-
externa
de. Industripolitiken höll krisföretagen under armarna. Trögheterna i den svenska ekonomin tycks i denna mening ha varit
större.
Så småningom klingade dessa effekter produktivite-
ut, men återhämtade sig ordentligt först efter två stora devalveringten
i början 1980-talet, vilka ökade kapacitetsutnyttjande
ar av
och drog igång investeringarna. De cykliskt negativa effekterna den tidigare periodens labour hoarding vändes då i en cyk-
av
liskt positiv effekt. Under 1983-85 den svenska produkti-
var vitetstillväxten snabbare än i många konkurrentländer. Uppgången blev dock kortvarig. Från mitten 1980-talet av började successiv stagnation, och under slutet decenen ny, av
niet upphörde produktiviteten nästan helt att växa. Det utlö-
sande för stagnationen utvecklingen på arbetsmarknaden. var Företagen drog ned på takten i att ersätta arbetskraft med
kapital. Industrisysselsättningen växte. Kapitalintensitetens ökningstakt dämpades kraftigt. Ovanpå det uppträdde desorganisationsfenomen på arbetsmarknaden i form flaskhalsar,
av
stor frånvaro, och hög personalomsättning.
Utgångspunkter för strategi 349 en
Strukturproblem
Detta är dock bara en del förklaringen. När väl denna analys
av
de cykliska svängningarna är gjord, blir frågan vilka drivkraf-
av
ter fått företag, statsmakter och organisationer att fatta de
som
beslut orsakade Överhettningen och dämpade takten i
som
strukturrationaliseringen. Svaret på den frågan hänger sam-
man med underliggande, strukturella problem i den svenska ekonomin. Det som låg bakom stagnationen under senare delen av 1980-talet var centrala politiska överväganden och prioritering-
ar. Överhettningen och desorganisationen föll inte ned från
himlen. De följd huvudlinjen i den ekonomiska
var en av
politiken samt några centrala karakteristika vad gäller det eko-
nomiska systemets funktionssätt.
l Ett centralt element i 1970- och 80-talens stabiliseringspoli-
tik var de stora devalveringarna. De kortvarig
gav en pro-
duktivitetstillväxt ökat kapacitetsutnyttjande. De
genom
räddade företagen lönsamhetskriser, minskade
ur men sam-
tidigt omvandlingstrycket i ekonomin.
2 Den bristande eftervården devalveringarna inte bara
av var
ett slumpmässigt misslyckande, utan resultatet av att det
svenska politiska och ekonomiska systemet helhet som -
regering, riksdag och intresseorganisationer inte tillräck-
-
ligt förmådde prioritera långsiktig tillväxt och inflationsbekämpning. Politiken blev alltför expansiv, vilket gav inflation och överhettning. Problemen förstärktes att avregle-
av
ringen av kreditmarknaden kraftigt spädde på konsumtio-
nen.
3 Dessutom har lönebildningen inte förmått hålla sig inom de samhällsekonomiska vilket i hög grad legat bakom
ramarna, både inflationen under delen 1980-talet och den senare av kostnadskris konkurrenskraftsförluster och fall i som gav
kapacitetsutnyttjandet vid mitten av l970-talet. Vissa skattehöjningar har förvärrat problemen.
Sammantaget framstår långsiktig försvagning drivkrafter-
en av
na för produktivitet den yttersta förklaringen till vad
som som
skedde. Samspelet mellan lönebildning, skatte- och transfere-
ringssystem och valutapolitik gjorde att länken mellan insatser för produktivitet å ena sidan och de reala ersättningarna å den
andra försvagades. Till detta skall läggas ett antal faktorer under 1970- och
som
80-talen bidragit till att hålla den svenska produktivitetstill-
växten låg. Det gäller
350 Utgångspunkter för strategi
en
0 Bristande konkurrens i flera sektorer. Problem i utbildningssystemet, bl.a har medfört allt- 0 som en för låg tillgång på välutbildade, i synnerhet i industrin.
Transfereringssystemens utformning, inte givit tillräckli-
0 som drivkrafter för arbete och sparande. ga
0 Gammalmodiga styrsystem i den offentliga sektorn. O Regleringar i jordbruk, livsmedel och bostäder.
0 En arbetsorganisation, inte förändrats i takt med prosom duktionens behov. O En alltmer föråldrad infrastruktur.
Flera dessa faktorer återfinns även i andra länder; dock av förefaller del dessa krafter ha varit starkare i Sverige än en av på andra håll. Resultatet tycks att Sverige har tappat del de vara en av
komparativa fördelar vad gäller högproduktiv produktion som tidigare styrde tillväxtmönstret. Detta är allvarliga, långsiktiga problem, inte bara kan förklaras med missgrepp i den
som
kortsiktiga stabiliseringspolitiken. Utvecklingen därmed också frågor det industriella
reser om klimatet i Sverige. Fler utländska investeringar skulle både ge
mer kapital, ny teknik och kanske hårdare konkurrens. För att företagen i en internationaliserad värld skall öka sina investeringar i Sverige, måste emellertid det långsiktiga investeringsklimatet i vårt land vara tillräckligt attraktivt jämfört med
andra länder.
Gradvis har politiken under senaste tid vridits i mer
om
tillväxtbefrämjande riktning. Skattereformen, de nya sjukreg-
lerna, ansökan medlemskap i EG och beslutet fast om om en förbindelse med kontinenten är de främsta tecknen. De har dock ännu hunnit verka. Mycket återstår att göra.
13.2 för
Utgångspunkter politiken
En politik för bättre produktivitet måste ta sin utgångspunkt i
denna anlys. Den måste också identifiera var de största poten-
tialerna för produktivitetsstegring ligger.
i
Drivkrafterna centrum
Delegationen att det grundläggande elementet i straanser en tegi för Ökad produktivitet måste att utforma incitavara en
mentsstruktur, som stimulerar företag, organisationer och enskilda att sträva efter ökad produktivitet. Uppgiften för en
Utgångspunkter för strategi 351
en
produktivitetsstimulerande politik är att skapa förutsättningar för att de aktiviteter företag och individer ägnar sig åt för
att de intressena också ökad produktivitet. gynna egna ger
I de föregående kapitlen har framkommit hur förbättrad utbildning, kapitalbildning, produktutveckling, internationalisering, konkurrens och arbetsorganisation på olika sätt stimulerar till ökad produktivitet. I allmänna ordalag är de vikti-
tre
gaste uppgifterna för den ekonomiska politiken vad
avser produktivitet dessa
l Humankapitalbildning
Att stimulera arbetskraftens utbildning, förkovran, vilja att ta ansvar och förmåga att hantera förändrade betingelser.
2 Realkapitalbildning Att stimulera till sparande och investeringar, skrotning
av
gammalt kapital samt förnyelse infrastrukturen.
av
3 Teknisk och organisatorisk förnyelse
Att stimulera till snabb teknisk omvandling, produktut-
veckling samt införandet av en arbetsorganisation
som förmår assimilera teknik och produktivitet. ny uppmuntra
Det är för detta drivkrafter behöver skapas. Uppgiften för den
ekonomiska politiken blir att tillse att dessa aktiviteter lönar
sig för företagen och den enskilde.
Mer konkret betyder det
0 att det skall löna sig i meningen attraktivt - vara genom att
ge pengar, status, uppskattning eller på något annat sätt för
den enskilde att utbilda och förkovra sig 0 att det skall löna sig att arbeta och att det skall löna sig extra mycket att arbeta produktivt
0 att den som tar på sig breddar sin kompetens och
mer ansvar, finner på metoder att göra saker skall stödjas och belönas nya för det
0 att det skall löna sig för både företag och anställda utfor-
att
ma arbetsorganisationen och arbetsplatsen så att de inte
ger
utslagning O att det skall löna sig att investera i produktutveckling, marknadsföring och produktionsverksamhet
0 att det inte skall löna sig att verka i skyddade där zoner, man är fredad för konkurrens
0 att de arbetar i den offentliga sektorn belönas då de ökar
som
måluppfyllelsen och utför sin verksamhet på ett sätt
som
medborgarna uppskattar,
352 Utgångspunkter för en strategi
och så vidare. Exemplen skulle kunna mångfaldigas. Delegatio-
vill understryka, att med drivkrafter och incitament menas nen
också icke-ekonomiska faktorer. När vi talar att en produk-
om tiv aktivitet skall löna sig, behöver detta inte nödvändigtvis innebära lönsamhet i penningtermer.
Människor söker också trygghet. I själva verket kan trygghet faktor befrämjar förändring. Människor som är
vara en som starkare och vågar Människor vill ha stöd och trygga är mer. inte bara i ekonomiska termer, utan i form uppmuntran av stöd från kamrater, medarbetare och chefer. Sådana faktorer spelar ofta lika viktig roll materiella belöningar eller en som
bestraffningar.
Utmaningar
Produktivitet handlar dock inte bara stimulans, trygghet
om och stöd. Det kräver också utmaningar. Som röd tråd genom en
betänkandet har omvandlingstryckets betydelse gått. Att skaförutsättningar för god produktivitet är inte detsamma som
pa
att garantera de svenska företagen en säker och bekymmersfri
framtid. Detta riskerar att skapa stelbenta strukturer, snarare
passivitet och hjälplöshet inför värld stadd i ständig föränd-
en ring. I stället handlar det att arbeta för ett hårt omvandom
lingstryck, där frizoner och subventioner bannlyses men där
-
företag och människor också har stor frihet att efter egen förmåga tackla utmaningarna och bli rikligt belönade de
om lyckas.
Analysen visar inte på några möjligheter att med något enkelt jätteklipp komma tillrätta med produktivitetsproble-
eller -utmaningarna Snarare handlar det rad olika men om en
åtgärder, små över hela det ekonomiska fältet, för
som stora,
tålmodigt och i alla sammanhang stimulera drivkrafterna
att
för produktivt arbete och sparande, förbättra produktionsfaktorernas kvalitet och öka effektiviteten i resursutnyttjandet.
Detta blir särskilt viktigt, eftersom målet bör att åstadvara
komma radikal ökning av produktivitetstillväxten utan
en
ökad arbetslöshet. Det kräver många och långtgående ingrepp på flera fält. Sammantagna kan alla dessa åtgärder medföra
en
så omfattande förändring den svenska ekonomin och
nog av det svenska samhället.
Utgångspunkter för strategi 353 en
13.3 Rollfördelningen i ekonomin
Delegationens rekommendationer riktar sig dels till statsmak-
terna, dels till företagen och deras medarbetare. En hög och
växande produktivitet är såväl ett intresse för hela samhället
som en följd av myndigheters, privata företags och enskilda
individers aktivitet. Alla är på ett eller annat sätt delaktiga i den ekonomiska verksamheten.
l3.3.l Behovet av politiska insatser
Alla de olika aktörerna kan emellertid inte sätta maximal produktivitet som ett mål för sin verksamhet. Den enskilde
individen vill leva ett gott liv, med god hälsa, fritid och ett
stimulerande arbete. Företagens intresse är lönsamhet. Statens
myndigheter har att bevaka rättssäkerhet, fördelning, natio-
nellt försvar, etc. Dessa intressen behöver i sig inte medföra
ökad produktivitet. Ibland kan människors, företags och orga-
nisationers drivkrafter och önskningar direkt på tvärs med
strävan att nå en hög produktivitet.
Man kan tycka att detta är något de själva valt, och att statsmakterna inte borde lägga sig i det. Under 1980-talet har
en politisk-filosofisk strömning vuxit i styrka, enligt vilken den
ekonomiska politiken bör lämna marknadsekonomin i fred så
långt som möjligt. Särskilda åtgärder ägnade att öka produktiviteten är, enligt detta synsätt, uttryck för alltför interven-
en
tionistisk och aktivistisk syn på statsmakternas uppgift. Delegationen delar uppfattningen att en god produktivitet
inte kan dirigeras fram den ekonomiska politiken. Framför av allt under 1960- och 70-talet fanns i politiken övertro på en
möjligheterna att via centrala politiska beslut styra utveckling- Delegationen likväl att det är uppgift för den
en. menar en
ekonomiska politiken att skapa grundförutsättningar för
en
god produktivitetsutveckling. Ett skäl är att företagsekonomisk lönsamhet inte alltid är
detsamma som produktivitet. Företagen kan tjäna mer på att skapa monopol eller tigga subventioner än att förbättra produkterna. Medlemmar i olika intressegrupper kan medvetet arbeta för beslut och åtgärder är skadliga för samhällsekosom nomin den högre inkomster eller men som ger egna gruppen
förmögenheter på andras bekostnad.
Detta gör att ökad produktivitet är ett samhällsmål snarare
än ett mål för intressegrupper eller ägare enskilda företag,
av
förmögenheter eller specialiserat humankapital. Produktivi-
12 111-1129
354 Utgångspunkter för strategi en
tetstillväxten i den svenska ekonomin är därför politisk en
angelägenhet. Man kan inte helt överlåta frågan om produkti-
vitet och tillväxt till ekonomi utan några helst statsinen som gripanden eller ekonomisk politik, och tro att detta i sig innebär maximal produktivitetstillväxt.
l3.3.2 Statens och företagens ansvar
Mot den bakgrunden bör rollfördelningen i ekonomin vara
klar.
Statsmaktens uppgift är att utforma ramverket och att bidra till att skapa betingelser och incitament för långsiktig produkti-
vitetstillväxt. Statsmakternas, den ekonomiska politikens och
lagstiftningens uppgift blir att lägga en grund via skatter,
-
transfereringar, regelverk, infrastruktur, utbildning, för
mm -
god produktivitetstillväxt.
en Ett centralt inslag i sådan politik blir att föra fast en en stabiliseringspolitik. En politik motverkar inflation och som överhettning, riktar in sig på att hålla inflation till omvärlnere
dens nivå, värnar den fasta växelkursen och samtidigt söker hålla en hög sysselsättningsnivå inom dessa ramar det är en
-
politik också håller omvandlingstrycket och före-
som uppe ger
tagen fasta spelregler för strävan att öka produktiviteten. Det är de enskilda företagens, entreprenörernas och individernas uppgift att utnyttja dessa den ekonomiska politiken
av
givna förutsättningarna till att producera, investera, ändra ar-
betsorganisation, utveckla teknik, mm. Det är bara genom ny enskilda individers konkreta beslut på dessa områden som en politik för produktivitet kan resultat. ge Individernas beteende påverkas emellertid skatter och av
transfereringar; företagens agerande påverkas av staten genom upphandling, miljökrav, och andra typer av lagstiftning. Delegationens förslag för ökad produktivitet måste därför rikta sig både till statsmakterna sidan och de enskilda företagen
å ena och individerna å den andra.
13.4 Slutsats
Analysen vid handen att det finns rad produktiviovan ger en
tetshämmande faktorer i svensk ekonomi. Men det betyder
också att det finns rejäl tillväxtpotential, dessa undanen om
röjs. Samtidigt finns betydande faror om ingenting görs.
Problemen delvis annorlunda ut än i den allmänna debatser
Utgångspunkter för strategi 355 en
ten. Det är förenklat att påstå att Sverige halkar efter i
allmänna ordalag. Den svenska utvecklingen utgör en del av en
allmän, internationell nedgång av produktivitetstillväxten. Det
är den internationella utvecklingen avgjort huvuddragen i
som den svenska. I två omgångar vid mitten 1970-talet och i - av slutet av 1980-talet har emellertid Sverige på grund av egna -
beslut och åtgärder tappat alltmer av sitt försprång. Det har inte varit möjligt att återta förlorad mark. Under de senaste
åren har en del länder passerat oss. De viktigaste faktorerna bidragit till detta är stabilisesom ringspolitikens inriktning de senaste decennierna, med ett fler-
tal devalveringar. Det finns också andra, underliggande fakto-
de är svåra att kvantifiera. Dit hör inte minst ett rer, men
otidsenligt skattesystem och felaktigt utformade transfereringar. Tillsammans har de minskat omvandlingstrycket och skapat
fel drivkrafter för produktivitet.
Än så länge är skadorna reparabla. Men Sverige har
ett
allvarligt produktivitetsproblem, kommer att växa med
som
synnerligen svåra följder värre än de flesta tror ingen-
- - om ting görs.
Det som måste göras är att systematiskt söka länka in människors skaparkraft mot produktiva uppgifter. För detta krävs
en incitamensstruktur stimulerar till ökad produktivitet. som
Statsmakternas uppgift är att bidra till att skapa en sådan
struktur, liksom att föra en fast politik som håller omuppe
vandlingstrycket. Inom dessa ramar är det de enskilda individerna och företagen har att fatta besluten.
som
I de följande båda kapitlen kommer delegationen att lägga fram sina förslag till hur sådan strategi för höjd produktivi-
en
tet skall utformas. Våra förslag grundas dels på de utredningar vi genomfört, dels på tidigare erfarenheter och delegationens allmänna kompetens. Förslagen är olika typ, såväl stora
av som
små. I allmänhet har vi endast angivit i vilken riktning politiken bör röra sig, utan att söka detaljer hur förändring-
ange om
en konkret skall genomföras.
En politik för höjd produktivitet kan komma i konflikt med
andra samhällsmål, som sätts av miljö- och fördelningshänsyn. Delegationens uppgift är att föreslå åtgärder för ökad produkti-
vitet. Vi är inte tillsatta för att formulera ekonomisk-p0lien tisk helhetsstrategi, där hänsyn tas också till rad andra mål. en
Det är andras uppgift att göra det. Likväl tror vi att de förslag vi i det följande lägger fram på det stora hela förbättrar möjlighe-
terna att nå högt ställda mål också på det sociala området.
KAPITEL
och
Företagens
organisationer-
nas ansvar
l detta kapitel diskuteras vad enskilda företag och organisationer kan göra för att öka produktiviteten. Potentialen bedöms vara stor. Den största vikten läggs vid förändrad arbetsorganisation, vidgad kompetens, utökat ansvar för de anställda och nya Iönestrukturer. Stora produktivitetsvinster kan ofta göras genom samtidiga förändringar av
en rad sådana variabler. För en långsiktig produktivitetstillväxt krävs
emellertid också vardagligt, löpande arbete för att ständigt höja kvaliteten och rationalisera produktionen. Kapitlet avslutas med en diskussion om vilka medel som finns att sprida kunskap om arbetsorganisationens betydelse för produktiviteten.
14.1 Delat
ansvar
Ökad produktivitet marknadsekonomi i en som den svenska
växer fram sins emellan oberoende dagliga beslut,
genom som
fattas tusentals företag och organisationer av samt miljontals enskilda individer. En del dem fattas utomlands, svenska
av i
multinationella företag, på världsmarknaden. Ett
som agerar
mycket stort ligger på företagsledningarna har
ansvar som att
fatta beslut investeringar och arbetsorganisation. Också de
om
organisationer som verkar på arbetsmarknaden har inflytande över arbetsorganisation, lönebildning och andra faktorer
som
är viktiga för produktiviteten. De tidigare kapitlen har visat hur arbetsorganisationen ibland har undertryckt kompetens, skaparkraft och
anpass-
ning. Lönebildningen har skapat rad problem. Det finns
en
Företagens och organisationernas ansvar 357
därför åtskilliga åtgärder och förändringar som företagsledningoch organisationerna kan vidta för att befrämja produkarna tiviteten.
14.2 Arbetsorganisationen
Arbetsorganisationen avgör i vilken miljö individen verkar i sitt dagliga arbete, det stöd hon får, vilket hon har och ansvar vilken uppskattning hon möter. Tillsammans med lönen spelar arbetsorganisationen avgörande roll för den enskildes motien vation och hennes möjlighet att utlösa sin energi och förverklisin förmåga. Arbetsorganisationen påverkar också hur väl de ga olika leden i produktionsprocess hänger samman, hur proen duktionsvänlig konstruktion är, hur snabbt tillverkningen en kan ske och hur produkternas kvalitet utvecklas. Samtliga dessa faktorer är stor betydelse för produktiviteten. av Statsmakterna kan påverka vissa aspekter arbetsorganisaav tionen via politiska beslut. Det rör främst sådant som den fysiska utformningen arbetsplatserna, arbetstiderna, regler av information, etc. Andra regleras via avtal mellan arbetsom marknadens parter. Hur motivation skapas, hur lagarbete och kamratskap fungerar, förhållandet mellan ledning och anställda, de anställdas intresse för kvalitet och produktivitet allt sådant är viktigt för produktiviteten men svårare att påverka med politiska ingrepp. Arbetsorganisationen formas på den enskilda arbetsplatsen och i det enskilda företaget utifrån företagsledningarnas och de anställdas tekniska och organisatoriska kompetens, deras förmåga till anpassning och förnyelse, samt det omvandlingstryck de utsätts för.
l4.2.1 Samtidigt och långsiktigt förändrings-
arbete
Produktivitetsdelegationen har låtit genomföra tre studier som på olika sätt behandlar arbetsorganisationens betydelse för produktiviteten. En innefattar fallstudier, belyser hur olisom ka typer av förändringar arbetsorganisationen i svenska av företag medfört mätbara effekter på produktiviteten. En anstudie jämför ett antal ledande svenska företag med framnan stående internationella konkurrenter. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning det går att generalisera lärdomar om åtgärder och strategier på företagsnivå som ger snabb och uthållig produktivitetstillväxt. Även antologi arbetsmarknad i en om
358 Företagens och organisationernas ansvar
och arbetskraft delegationen initierat finns viktiga resultat som som berör arbetsorganisationens och incitamentsstrukturens
Arbetsorganisa- påverkan på produktiviteten
tion och produktivi- En rad exempel i dessa visar det går öka rapporter att att tet, expertrapport produktiviteten att förändra arbetsorganisationen. Det Bäst i världen. genom Vad kan vi lära gäller såväl industri som tjänstesektor, såväl privat näringsliv av
världens ledande fö- offentlig sektor. Beroende på bransch och företag
som typ av retag, expertrapskiljer sig naturligtvis de konkreta åtgärderna åt. port samt Arbetskraft, arbets- I allmänna ordalag handlar det dock att utnyttja männiom marknad och pro- skans hela potential och skaparkraft bättre de gamla än i orgaduktivitet, expertnisationerna. Organisationsformerna kan bättre till anpassas rapport
människans ambition och prestationsförmåga och höja dem.
-
Generellt sett kräver det ett förändringsarbete är långsik-
som tigt och som inte drar sig för att ändra rad olika förhållanden en
samtidigt. Delegationen vill lyfta fram tre allmänna erfarenhe-
våra studier ter av
De ledande företagen, i meningen de har den över
som
tiden bästa produktivitetsutvecklingen, har exceptionell
en
förmåga att aktivt anpassa sig till och ibland t.o.m föregri-
ändrade betingelser i omvärlden. De förutser förändpa ringar tidigare än konkurrenterna och vidtar snabbt åtgär-
der för att utnyttja dem. De accepterar ett starkt omvand-
lingstryck och arbetar ständigt för att möta det med egen aktivitet.
De framgångsrika organisationerna sätter ständigt
processen kring produktionen i centrum för verksamheten. Man
har insett att det är flytet i produktionen genomström- ningen i obruten kedja från idé via utveckling, konstruken
tion, produktion, marknadsföring och distribution
- som ger produktivitetshöjningar. Detta innebär att utvecklingen
den aktiva produktionen på verkstadsgolvet inom av -
industrin, i frontlinjen vid mötet med kunden inom servicesektorn och den offentliga sektorn den
- ses som
centrala uppgiften. Produktionspersonalens status höjs.
Andra aktiviteter betraktas understöd och hjälp till som tillverkningen. Stora delar centrala staber bryts ut och av sätts in i linjen.
3 De framgångsrika organisationerna är de vågat
som genom-
föra stora förändringar på flera, samverkande områden. En viktig erfarenhet är att förändringar arbetsorganisatio-
av sker styckevis och delt på enstaka avdelning nen som - en 2 eller ett enskilt område sällan resultat Lönesystem, Stjernberg Miss- - ger
lyckade exempel i hierarkier, personalutbildning, lagarbete, samtliga
m.m. expertrapport delar förändras av organisationen måste i samverkan för att
Företagens och organisationernas ansvar 359
resultatet skall bli och ha chans att bli bestående. gott en Det handlar inte minst att förändra hela det komplex, om
med allmän term kallas företagskultur.
som en
l4.2.2 En modern organisation
Tre faktorer har ändrat förutsättningarna för den tidigare dominerande fordistiska organisationen, med dess hierarkiska ordning och sönderdelning arbetet, ibland ned i delar av av sekunder
0 I takt med stigande välstånd och utbildningsnivå har konsumenterna blivit alltmer medvetna och sofistikerade. En varierad konsumtion på allt fler områden har blivit ett sätt att
uttrycka sin egen personlighet. Det har gjort att kraven på
högre kvalitet och allt fler skräddarsydda varianter varan av
eller tjänsten stigit kraftigt. Samtidigt har marknadens utvärdering av produkterna blivit hårdare, oavsett om det rör sig
enskilda privatpersoner eller stora uppköpare. Kraven har om skärpts på att leverera i tid och med hög kvalitet.
Den teknik under de två senaste decennierna grad-
0 nya som
vis har slagit igenom i industrin programstyrd elektronik,
-
automation, många branscher kan uppnå hög
etc gör att produktivitet även vid kortare tillverkningsserier. Detta gör
det möjligt att uppnå massproduktionens kostnadsfördelar och samtidigt tillverka ett stort antal varianter av en produkt.
De anställdas kompetens har stigit, liksom deras krav på I
bättre arbetsmiljö och mer varierande arbetsuppgifter. Fler är villiga att ta Deras krav kommer allt oftare i konflikt
ansvar. med den traditionella massproduktionens på den anställsyn de utbytbar kugge utan eget låst i fast som en ansvar, en hierarki.
I denna omvärld där kvalitet och kompetens blir nyckelord
-
får traditionella fordistiska eller tayloristiska organisations-
modeller allt svårare att klara sig gentemot moderna, mer flexibla organisationer. Taylorismen bygger på att lämna stora
delar de mänskliga outnyttjade för att kunna
av resurserna utvinna maximal effekt konsekvent arbetsdelning. I av en
många fall detta fortfarande goda produktivitetseffekter. I
ger del kommer de att fortsätta att överlägnsa under en vara överskådlig tid. I allt fler branscher är det dock inte längre intensiteten i det okvalificerade arbetet avgör produktivitetens utveckling. som
360 Företagens och organisationernas ansvar
Ledande företag visar sig i stället särskilt duktiga
numera vara på att korta ledtider i produktionen, snabbt på marknasvara
dens krav, samt kontinuerligt öka kvaliteten i produktionen. Den tayloristiska principen att separera planering och utföran-
de förkastas helt.
Delegationens fallstudier visar att det i flera fall varit möjligt att kraftigt öka produktiviteten genom att förändra arbetsorganisationen. Mer konkret brukar sådana förändringar innehålla
flera dessa element av
0 Simultaneous engineering, vilket innebär att olika moment
i produktionsprocessen utveckling, design, konstruktion, tillverkning] i ökad utsträckning sker simultant.
0 För att detta skall möjligt krävs samarbete mellan tidiga-
vara re avdelningar och bredare kompetens hos de anställda.
0 Plattare organisationer med färre beslutsled. Resultatansva-
ret förs så långt ned i organisationen möjligt.
som 0 Inom varje enhet sker organisationen meri form lagarbete, av
där man tar över varandras uppgifter och där gamla befatt-
ningsgränser suddas ut.
O Rotation mellan uppgifter, för att bredda kompetens och undvika skador kommer ensidigt och monotont arbe-
som av te. Därmed ökas stödet för individen. Hon får den respons
och det samarbete lagarbetet
som ger.
O Bättre personalutbildning, ökar kompetensen för fler.
som
Men personalutbildningen är inte separat funktion, fri-
en kopplad från produktionen, utan ligger invävd i arbetet.
Delegationen har i en särskild studie låtit undersöka de arbetspsykologiska aspekterna på hur produktivitet kan stimule-
3 och olika arbetsorganisatoriska lösningar Slutsatsen är att
Aronsson Jo- ras av
hansson Produkti- motivationen kraftigt kan förstärkas organisation
av en som ger vitet och efektivitet
individen stöd och självkänsla. Vår uppfattning
psykologiskt och är att en orgaur socialt perspektiv, nisation med de inslag som här beskrivits, och som bygger på
expertrapport lagarbete, belöning för kvalitet samt inflytande över det
egna 4 Osterman Pro- arbetet också i detta avseende de bästa resultaten. ger duktivitetsutveck-
Vi vill än en gång understryka, att dessa inslag i den
nya lingen och organisa-
de arbetsorganisationen hänger Erfarenheterna tyder på
tionen av interna samman. arbetsmarknader- att sannolikheten att lyckas med denna typ omvandling av na i expertrapport ökar helhetf
om förändringarna görs samtidigt och som en
och Broström Erfarenheterna vad produktivitet är i princip de Arbetsorganisation av som ger och produktivitet i för såväl industri tjänstesektor. samma som expertrapport
De gäller även i offentlig sektor. Också där tyder erfarenhe-
terna på att stora produktivitetsvinster står att vinna genom en
ny arbetsorganisation. Sannolikt är de ofta än större än i nä-
Företagens och organisationernas ansvar 361
ringslivet, eftersom hierarkierna varit fler och omvandlings-
trycket mindre. Ibland är också kundkontakterna svagare. För
offentlig sektor måste dock denna typ av förändring, för att bli verkligt lyckosam, genomföras tillsammans med omfat-
en mer tande förändring de ekonomiska styrsystemen; enheterna av måste eget resultat- och konsekvensansvar för att verkligen ges drivkrafter att öka sin produktivitet.
Stor potential
Delegationens uppfattning är, att insatser för att utveckla
arbetsorganisationen enligt beskrivna strategi skulle kunna ovan
stora produktivitetseffekter i svenskt näringsliv. En ny, tysk undersökning tyder på att företag som lagt huvudvikten i förändringsarbetet på arbetsorganisation och motivationlparti-
5 Dörr Rationalise- cipation fått en stark produktivitetsstegring5 Vidgas produk-
ring des Produk- från
tivitetsbegreppet företaget till samhället som helhet, blir
tionsüberbaus und de positiva effekterna ännu större. Kostnaderna för dålig betrieblicher Ar- ar-
beitsprozess Eine betsmiljö och arbetsskador, belastar det enskilda företa-
- som empirische Studie kan då minskas. get, Berlin 1991. Tidigare har vi framhållit att produktivitet inte är något som
statsmakterna kommenderar fram, utan något som växer fram
aktiviteterna på de enskilda arbetsplatserna. Detta ingenom
nebär samtidigt att dålig produktivitetsutveckling inte bara kan skyllas på politikerna; den kan också vara en följd av brister, trögheter och stelheter i näringslivet inte minst
-
konservatism när det gäller moderniseringen av arbetsorganisa-
tionen.
14.3 Kapitalrationalisering
För ökad totalproduktivitet krävs att kapitalet används mer produktivt. Detta hänger delvis med vad
samman som ovan
arbetsorganisationen. För att investeringar skall med-
sagts om
föra de önskade resultaten på produktivitet och tillväxt, krävs att de anställda skall hantera utrustningen kan utnyttja
som
den till fullo. Detta har inte alltid varit fallet, vilket bl.a visas
investeringarna i informationsteknik. De har krävt mycket av
längre tid för ut och bli produktiva än vad de flesta
att mogna
ursprungligen trodde. Det finns andra faktorer direkt påverkar kapitalets
som mer
produktivitet. Det handlar att öka genomströmningshastig-
om
heten, minimera lagerhållningen, öka driftstiderna och utnytt-
362 Företagens och organisationernas ansvar
fastighetskapitalet bättre. En del av detta har förbättrats
under 80-talet, mycket återstår. men Just-in-time-produktion har uppmärksammats och på många
håll introducerats effektivare lagerhantering. Detta är
som
dock alldeles för snäv tolkning. Innebörden är att bara
en producera precis så mycket behövs det kunderna som - som beställt på så kort tid möjligt, så att kapitalet används så - som
effektivt möjligt. Det handlar allmän attityd till
som om en
ekonomisering av allt kapital, som skall genomsyra hela verk-
samheten.
Analysen i del III visade att korta driftstider medför låg kapitalproduktivitet. Därmed finns betydande potential för
en
att utnyttja kapitalutrustningen bättre. Detta kan uppnås ge- Skiftarbete och flexiblare arbetstider. Samtidigt är det
nom mer ett faktum att de anställda önskar flexibilitet och valfrihet mer vad gäller arbetstiderna. Här finns skärningspunkt, bör kunna utnyttjas. Med en som
mer lagarbete bör det bli möjligt att lägga pussel med arbetsti-
derna, så att resultatet blir såväl utökade driftstider större som valfrihet för den enskilde. Delegationen att menar utrymme
bör för betydligt större valfrihet och flexibilitet. Man bör,
ges
till skillnad från i dag, utgå från årsarbetstid, med betydan-
en
de frihet att välja hur den skall disponeras; borde därmed
man
kunna ha betydligt friare både på dag- och veckoarbets-
en syn tidsmåtten.
Därmed kan det också bli möjligt att undvika del de
en av negativa effekter på stress och hälsa Skiftarbete för med som
sig. Större flexibilitet gör det också möjligt att låta skiften
vara
olika långa för olika människor.
14.4 Kvalitetssäkring
De ledande, mest högproduktiva företagen kännetecknas av att de bedriver ett ständigt och intensivt arbete för höjd kvali-
tet i hela verksamheten. Kvalitet handlar dels om att producedet kunderna vill ha och är beredda att betala för. Det ra
förutsätter nära kontakt med marknaden och förmåga att
snabbt på nya signaler. Dels handlar det om att själva reagera
tillverkningen skall fungera väl, med kassationer, reparatio-
ner och produktionsavbrott. Kvalitetsarbetet hänger nära ihop med arbetsorganisationen. I den äldre, tayloristiska organisationen var huvudprincipen att till stånd ett snabbt, stort flöde likartade produkter. Det av blev fel kasserades, eller rättades till i efterhand. Den som
Företagens och organisationernas ansvar 363
modernare organisationen är uppbyggd på helt andra principer. Det gäller att göra rätt från början, så att inget behöver kasse-
eller Detta gäller både produktionens inriktning
ras repareras.
och kvaliteten under själva Ett lyckat kvalitetsarbe-
processen. te rad positiva effekter på produktiviteten. Så minskas ger en
t.ex behovet mellan- och buffertlager.
av
Ansvar för kvalitet
En förutsättning för att så skall kunna ske är motiverade medarbetare, har drivkrafter att ständigt förbättra kvaliteten. som Än gång kan vi lära kvalitetsarbetet i de ledande japansen av
ka företagen. De japanska biltillverkarna och de tagit
- som
efter deras metoder även i andra länder har lyckats bygga
-
högkvalitativa fordon just att radikalt ändra arbetsorga-
genom nisationen. I den fordistiska massproduktionsmodellen skötte
montörerna okvalificerat monteringsarbete med låg status,
medan den stora mängd personer som inspekterade och rättade
till felen vid slutet banden hade högre lön och status.
av
Resultatet blev höga kostnader och låg kvalitet vid bandet.
Det alternativet blev att organisera montörerna i lag, nya vart och ett fick också för den löpande kvalitetssom ansvar
kontrollen och de reparationer krävdes. Belöningssyste-
som
men lades om, så att lönerna speglade de uppnådda kvalitetsresultaten. Därmed kunde produktiviteten och kvaliteten höjas dramatiskt. Nästa steg att låta arbetslagen ägna tid åt att
var
själva arbeta fram förslag till bättre produkter och processer. Så
byggdes inte bara bättre kontroll och färre kassationer in i
processen, utan också löpande uppgradering av produktkvali-
teten.
De ledande företagen runt i världen använder rad
om en metoder och tekniker för sitt kvalitetsarbete. Stränga interna
krav på låg eller noll felprocent, bonuslöner som baseras på kvalitetsindikatorer, de anställdas löpande medverkan i kvali-
tetscirklar, etc.
I många svenska företag har under år infört
man senare en striktare kvalitetskontroll, stimulerat kvalitetscirklar och initi-
erat förslagsverksamhet från de anställda. Från statsmakternas
sida har fört kampanjer för Svensk kvalitet. Det är man dock, delegationen, inte detta avgör kommenar som om man
att lyckas med kvalitetssträvandena. Det väsentligaste är
mer
att i själva produktionen bygga in drivkrafter för att säkra
samtliga anställdas aktiva engagemang för kvalitetshöjning. För detta krävs mer än kampanjer.
364 Företagens och organisationernas ansvar
Det centrala är att de anställda skall ha befogenheter och för kvalitetsförbättringar, och att de belönas då resulta-
ansvar
ten förbättras. Detta gäller såväl privat som offentlig sektor, tjänster såväl som industriproduktion. De- stora resultaten kommer, då de anställda i arbetslaget själva kan förändra arbetet så att produkternas kvalitet ökar och kassationerna i pro-
duktionsprocessen minskar och då detta anses vara ett cen- -
tralt kriterium på om man lyckas i arbetet, och därmed också
påverkar lönesättningen.
För detta krävs att företagsledningenger de anställda mer makt det arbetet. Ännu ett exempel från japansk
över egna bilindustri Där har varje montör längs bandet makten att vid
problem behöver hjälp själv stanna hela bandet. I traditio-
som
nella tayloristiska organisationer får bara fabrikschefen göra
något sådant.
Sammanfattningsvis Strävan efter ökad kvalitet skall
gearbetsorganisation och belöningssystem. Ansvaret nomsyra
måste ligga på företagen själva. Statsmakterna kan bidra genom
utbildning och för att höja kvalitetstänkandets status, t.ex via
det nyinrättade kvalitetsinstitutet och den kvalitetsutmär-
nya kelsen.
14.5 Omvandlingstryck
I tidigare kapitel har omvandlingstrycket framhållits som centralt för ökad produktivitet. Det gäller också i detta sammanhang. Trycket kan dels komma utifrån; det kan också
men
komma inifrån organisationen själv. För att nå god produktivi-
tetstillväxt, måste organisationen formas så att även det inter-
na omvandlingstrycket är starkt.
l4.5.l Yttre och inre tryck
Det yttre omvandlingstrycket skapas marknadens krav,
genom med krävande kunder inte accepterar ineffektivitet eller som
dålig kvalitet. Det förutsätter fungerande konkurrens. Också statsmakterna har ett Staten skall driva politik för
ansvar. en konkurrens, arbeta för ett ekonomiskt klimat stimulerar som
kapitalbildningen, driva igenom strikta krav på arbetsmiljö, Genom kombinationen ett sådant omvandlingstryck
mm. av
utifrån å ena sidan och det interna tryck och de möjligheter
kommer från den organisationen å den andra, - som nya
skapas drivkrafter för produktivitetsutveckling.
Företagens och organisationernas ansvar 365
den tayloristiska, hierarkiska företagsorganisationen kom-
I
det rationaliseringstrycket uppifrån och effektueras
mer inre
ledningen. Den gamla organisationsprincipen att minska
av var
störningskänsligheten i anläggning buffertar, hårt
en genom
löpande band, reservpersonal och tydlig arbetsledning.
styrt
Principerna för styrning uppstod i verkstadsindustrin och spred sig gradvis hela näringslivet, inklusive tjänstesek-
genom
torn och delar den offentliga sektorn.
av Den modernare organisationen bygger på den motsatta prin-
Produktion och företag skall inte skyddas från störnings-
cipen.
källor utan tvärtom utsättas för omvandlingstryck som tvingar dem till ständiga förändringar. Ett typexempel är just-in-timegör företaget extremt känsligt för de minsta
principen, som
störningar. Detta är medvetet stresskapande; en av systemets upphovsmän, Toyotas chefsingenjör Ohno, beskrev en gång systemet produktion utan skyddsnät.
som
Just-in-time-produktion har således både positiva och negaaspekter. Medan måttlig grad stress kan verka
tiva en av pre-
stationshöjande, hög stressnivå under lång tid hälsovåd-
är en
lig, motivationsnedsättande och därför produktivitetshämmande. I Japan har under år börjat problem med
man senare
utbrändhet och förslitning i flera personalgrupper till följd av
det höga tempot. Företeelsen har t.o.m fått ett eget namn;
karoshi. Det gäller således att söka tillgodogöra sig den
resurssnåla fördelar att äventyra de anställorganisationens utan das hälsa och välbefinnande. Det positiva, måste tas till vara med just-in-time-princisom driver de berörda att aktivt, ständigt pen, är att systemet
förbättra kvalitet och driftssäkerhet. För att detta skall lyckas,
måste de i lärprocesser utvecklar organisationen engageras som
och Därmed förskjuts perspektivet radikalt produktionen. från uppifrånperspektiv hur organisationen skall skyd-
ett om
das från störningar, till ett nedifrånperspektiv om hur organisationen så snabbt som möjligt skall kunna svara på utmaningar.
I den arbetsorganisationen kommer således del nya en av
inifrån och nedifrån. De anställda själva, ofta i trycket tar
arbetslag, för såväl produktionen och tjänster
ansvar av varor rationaliseringar. Genom ständigt lärande skapas utvecksom ling överallt; flödesorganisationen i industrin och arbetets orga-
kring med kunden i tjänstesektorn frammanar
nisering mötet
tryck underifrån på rationaliseringar och utveckling av
ett
arbetsmetoder och produkter.
366 Företagens och organisationernas ansvar
l4.5.2
Tryck genom kortade cykeltider
Ett led i att organisera omvandlingstrycket i så produktiva
banor möjligt är att ställa krav på kortade led- och som upp
6 Med cykeltiderö Tidigare har rationaliseringstrycket främst
cykeltid me- riktats nas den totala pro mot arbetare inom industrin. Ofta har det svårt bedövarit att duktionstiden, från ma tjänstemannagruppernas och hela den samlade organisatiostart till färdig produkt. nens effektivitet. Det har också varit svårt att sätta nyckeltal,
som mäter produktivitet i tjänstesektorn och för tjänsteman- Eftersom produktivitets- och kvalitetssträvandenagrupperna. na underlättas att prestationerna mäts och ligger till grund av
för belöningssystemet, försvårar avsaknaden operationali-
av 7 What serbara produktivitetsmått arbetet för produktivitet.7 Dessa gets measured gets done, svårigheter har medfört problem, i takt med att tjänstemannahar bl.a Percy Baroch overheadkostnaderna också inom industrin oftast nevik, ABB, hävdat. numera är högre än de direkta arbetarkostnaderna. Produktiviteten på kontoret kan ökas markant relagenom tivt enkla beslutsregler för hur hanterar pappersflödet och man gör uppgifter direkt. Genom att sätta ambitiösa och kvantitativa mål för hur cykeltiderna skall kortas i hela organisationen uppnås flera positiva effekter på produktiviteten
0 Det tvingar olika avdelningar att koordinera sitt arbete bättre. Det blir inte längre möjligt för konstruktionsavdelningen
att till produktionsenheterna leverera konstruktioner som tar lång tid och är svåra att sätta samman.
0 Det driver på utvecklingen mot att fler lär sig varandras arbetsuppgifter, så att lagarbetet fungerar snabbare och bätt-
re. ODet ett kvantitativt mått på produktiviteten i tjänsteger mannagrupperna. O Pressen att korta tider driver fram mått på vilka enheter nya kan rationaliseras bort. Det skär overheadkostnader och som lösgör kapital. O Kortade tider gör det, slutligen, möjligt snabbare på att svara
förändringar kundernas efterfrågan. Högre kvalitet för
av kunden gör det möjligt att större marginaler.
En erfarenhet är, att då organisationerna riktas på korta in att ledtiderna, kan mycket stora initiala resultat nås. Detta är
viktiga lärdomar inte minst för den offentliga sektorn. Delar
av denna har lidit att inte ha användbara resultat- eller av produktivitetsmått. I flera fall kan nyckeltal, baserade på tidsan-
vändning bli del sådana mått. Handläggningstider, vänteti-
av der och kötider är exempel på kvalitetsmått, som är av stor
Företagens och organisationernas 367 ansvar
betydelse för medborgarna. Om de tiderna kan kortas, indike-
det ökad produktivitet i den offentliga sektorn. Delegatio-
rar
den offentliga verksamhetens resultat i högre
nen menar att
grad än i dag bör värderas utifrån dylika mått; de offentligan-
ställdas löner bör påverkas hur väl de uppnås. Detta kräver av resultatmåttens art och betydelse förstås och accepteras av att
8 personalen
För en redovisning av för- och nackdelar med olika resultatmått i stat och kommun Stats-
14.6 Lönebildning
se kontoret 199024 Att mäta eller inte belöningssystemet och Lönesättningen är central del av en mäta resultat.
därmed viktig för produktiviteten. Som framgått av de tidigare avsnitten i detta kapitel måste belöningssystemet integreras
med arbetsorganisationen. Lönebildningen måste för att sti-
mulera produktiviteten klara två uppgifter. För det första skall
den totala lönekostnadsnivån hållas på en sådan nivå att inte inflation och utslagning med svängningar i kapacitetsutnytt- -
jandet blir följden. För det andra skall lönestrukturen vara
sådan att människor stimuleras att arbeta på så sätt och med
sådana uppgifter att produktiviteten höjs. Delegationen anser det bör uppgift för arbetsmarknadens parter att
att vara en
sträva efter lönebildning som uppfyller båda dessa krav.
en
l4.6.l Lönenivån
Sverige har under följd år haft påtagliga problem med
en av
lönebildningen. Förhandlingssystemet har inte kunnat anpassa sig till den lägre produktivitetstillväxten och den lägre interna-
tionella inflationstakten under 1970- och 80-talen. Det tidvis
alltför höga efterfrågetrycket har bidragit till markant högre
en
lönestegringstakt än i omvärlden.
Pris- och lönebildningen får allt viktigare roll för den nu en
ekonomiska stabiliteten. Den penningpolitiska handlingsfriheten reduceras kraftigt genom den ekonomiska integrationen. Finanspolitiken kan fylla viss utjämnande funktion, men
en
när skatteuttaget nått sådan omfattning i Sverige blir
en som
möjligheterna att påverka den inhemska efterfrågan med skat-
tehöjningar tämligen små. I stället skärps kraven på pris- och
lönebildningen. En fungerande lönebildning blir än mer avgörande för sysselsättning och produktivitet. En väl fungerande lönebildning kräver balans mellan parteri förhandlingssystemet. Konfliktvapnen måste vara jämbör-
na
diga, så att inte den parten förfogar över mycket starkare
ena stridsmedel än den andra.
368 Företagens och organisationernas ansvar
Utvecklingen har dock visat att balansen i förhandlingssystemet inte alltid fungerar. Näringslivets specialisering har inneburit att nyckelgrupper fått allt större tyngd vid konflikter. Den offentliga arbetsgivarrollen har blivit otydlig och lockoutvapnet är trubbigt, i synnerhet i den offentliga sektorn. Detta har inneburit att balansen inom delar arbetsmarknaden, av särskilt där arbetslöshetsriskerna är låga, har förskjutits till arbetstagarnas fördel. Samtidigt innebär internationaliseringen med ett allt mer rörligt kapital allmänt försvagad ställning en för arbetstagarna. Ett sätt att förbättra balansen och reducera inflytandet för små nyckelgrupper är att förhindra samhällsfarliga konflikter. Dagens system med partssammansatta har svårt att grupper fatta avgörande beslut. Ett alternativ bör övervägas är att som en gemensam nämnd inrättas för hela arbetsmarknaden, med en opartisk ordförande. Delegationen är överens att olovliom konflikter bör stävjas. ga Vidare behöver den offentliga arbetsgivarfunktionen utvecklas och renodlas. Vägledande för lönebildningen i den offentliga sektorn är lönebildningen i den konkurrensutsatta sektorn. Staten har små möjligheter arbetsgivare påveratt som ka den allmänna lönestrukturen eller lönenivån. Försök i den riktningen riskerar att negativa effekter på den traditionella arbetsgivaruppgiften. Lönepolitiken i den offentliga sektorn bör i huvudsak ha till syfte att till stånd väl fungerande en offentlig service och produktion. De övergripande ramarna måste vägledas av utvecklingen i den konkurrensutsatta sektorn och fastställas centralt, t.ex med någon form utgiftsav ramar, av en part som är mer tydlig och stabil än i dag.
l4.6.2 En
produktivitetsbefrämjande löne-
struktur
Förhandlingssystemet har inte i önskad utsträckning lyckats medverka till att skapa lönestruktur stimulerat den en som enskilde individens produktivitet och effektivitet. För att lönesystem och arbetsorganisation skall bidra till ökad produktivitet måste de utformning möjlighet till ges en som ger stor anpassning efter lokala förhållanden. Sannolikt kommer därför lönerna framgent i ökad utsträckning lokalt och att sättas innehålla mer prestationsinslag. Delegationen framför av ser sig ett framtida lönesystem med flera inslag, som sammantagna befrämjar såväl produktivitet personlig utveckling som
Företagens och organisationernas 369 ansvar 1 Det är viktigt att lönebildningen ger drivkrafter till utbildning och utveckling i arbetet. Samtidigt måste det finnas förutsättningar för löntagarna att öka sin kompetens på arbetsplatsen. Grunden är att för jobbet relevant kompetensutveckling bör belönas mer än i dag. Det är ökade kunskaper och större bör avgöra den individuelansvar som löneutvecklingen, inte den formella kompetensen eller organisationstillhörigheten. Ju svårare arbetsuppgifter man utför och ju fler arbetsuppgifter i kombination kan man utföra, desto högre bör lönen bli. Det finns belägg för att individuella eller gruppbaserade prestationslöner bidrar till ökad produktivitet. Samtidigt kan ensidig satsning på traditionella ackord stress, en ge arbetsskador och sjukskrivningar. Därutöver kan kvaliteten i produktionen påverkas negativt. Där arbetsorganisationen så medger kan gruppbaserade prestationslöner sätts - som utifrån arbetslagets prestation utnyttjas. Det är viktigt att i det produktionsmått är basen för prestationslönen som inkludera kvalitetsindikatorer. 3 Ovanpå dessa med säkerhet dominerande inslag i lönesystemet kan läggas en tredje, resultatberoende komponent. Denna komponent, som har mindre vikt än de övriga, varimed företagets eller enhetens resultat. Det finns olika erar typer resultatlöner. Tre problem rörande relationen melav lan anställda i olika sektorer måste dock diskuteras i detta sammanhang. Det första rör hur de skall belönas arbesom tar i verksamheter där någon resultatkomponent svårligen låter sig urskiljas; det gäller t.ex statliga myndigheter. Det andra rör hur skall undvika att oundvikliga svängningman i resultatkomponenten för dem arbetar i den konar som kurrensutsatta sektorn sprids på ett sätt blir inflasom tionsdrivande. Det tredje problemet är att resultatkomponenten inte skall baseras på monopolvinster. Här spelar avregleringspolitiken en avgörande roll.
Den tredje punkten innebär att lönerna till viss del blir konjunkturberoende. På många håll är detta fallet redan nu. Här finns dock svår målkonflikt, bör uppmärksammas. en som Konjunkturberoende lönesättning innebär att omvandlingstrycket på företag minskar, vilket kan hämma strukturomvandling och produktivitetstillväxt. Ä andra sidan innebär konjunkturberoende löner att försämrade ekonomiska tider slår på lönen snarare än sysselsättningen. Detta kan posivara tivt för produktivitetstillväxten, eftersom långa anställningstider befrämjar kompetensutveckling och långsiktigt lärande på de interna arbetsmarknaderna.
370 Företagens och organisationernas ansvar
De teoretiska underlag som delegationen låtit göra ger här motstridiga uppgifter. Dock pekar resultaten i de fallstudier
av
världsledande företag delegationen låtit ta fram klart på
som att den sistnämnda effekten är stark. Det är detta föransom
lett delegationen att ta ställning för ett visst konjunkturbero-
ende inslag i lönesättningen. På denna punkt är emellertid
åsikterna i delegationen delade. Två särskilda yttranden har lämnats, vilka bilagts betänkandet. Det att delega-
ena menar
tionen inte går tillräckligt långt och lönesättningen bör vara långt mer konjunkturberoende; det andra menar att delegationen går för långt och att lönerna bör vara mindre konjunktur-
beroende.
Reallöneflexibiliteten har varit relativt hög i Sverige jämfört
med de viktigaste konkurrentländerna. Det är viktigt att detta
försteg bibehålls. Det bör dessutom att finna avtal om
arbetstider leder till ett effektivare utnyttjande som av resur-
serna, längre driftstider och bättre anpassning till kundernas
behov. Produktionens krav på flexibilitet och individernas behov valfrihet bör att kombinera. Redan i dag förekommer av kortare skift på obekväm arbetstid. Obekväm arbetstid är
dock olika för olika människor. Det understryker vikten
av mer flexibla arbetstider.
För drivkrafter till utbildning och utveckling i arbetet,
att ge
är det viktigt att utrymme finns att höja lönen under anställningstiden. Längre anställningstid, innebär att medarbeta-
som
lär sig arbetsuppgifter, bör premieras med högre lön.
ren nya
Detta gör i sin tur att ingångslönerna för okvalificerad arbetskraft inte bör ligga så högt att företagen berövas drivkrafter att nyanställa och utbilda personal. Vi vill understryka, att det här sagts lönesättningen i
som om
princip också gäller för offentlig sektor. Med resultatmått
av den typ vi ovan redovisat, samt med nya styrsystem av det slag
som rekommenderas i nästa kapitel, bör också lönesystemen i den offentliga sektorn kunna bli mer produktivitetsbefrämjande de utvecklas i riktning mot större inslag resultatlöner.
om av
Sammanfattningsvis ställs lönebildningen nu inför allt hårdare krav. Den är avgörande för sysselsättningen och spelar
en viktig roll för produktiviteten. Parternas är därför stort. ansvar
Den tid Rehnberg-avtalet omfattar kan utnyttjas för att
nu utveckla konstruktiva former för den framtida lönebildnya,
ningen och skapa väl fungerande spelregler för förhandlingar-
na.
Misslyckanden med att till stånd avtal inom de samhälls-
ekonomiska ramarna kommer främst att slå tillbaka på parter-
själva. I förlängningen finns det då risk för att krav på
na politiska ingrepp växer sig starka.
Företagens och organisationernas 371 ansvar
14.7 Organisationerna
Historiskt har organisationerna på den svenska arbetssett marknaden haft starkt positiv inställning till ökad produktien vitet och teknisk utveckling. Det gäller arbetsgivarna, som den s.k rationaliseringsrörelsen stödde introduktionen genom
Taylorsystem, MTM, Det gäller också den svenska
av mm.
fackföreningsrörelsen, till skillnad från fackföreningar-
som del andra länder, såsom Storbritannien drivit på na i en strukturomvandlingen och införandet teknik. Det finns av ny undantag på båda sidor, liksom det finns rad exempel på en
betydande meningsskiljaktigheter hur strukturomvand-
om lingen skall drivas. Sett över längre period måste dock de en svenska organisationerna på arbetsmarknaden sägas ha varit
produktivitetsbefrämjande.
Den utveckling skisserats hotar emellertid många som ovan etablerade strukturer, såväl bland arbetsgivare i fackförsom bund. Dessa strukturer riskerar att bli till hinder för nu produktivitetstillväxten.
Delegationen att traditionella fackliga gränser kan bli
menar föråldrade i takt med att arbetsorganisationen plattas till och
medarbetarna i arbetslaget skall behärska allt fler uppgifter samt rotera mellan dem. Nu gällande befattningsbeskrivningar kommer att bli obsoleta. Detsamma blir följden att de
av
interna arbetsmarknaderna blir allt viktigare. Delegationen framför sig en utveckling som mer och mer
ser
suddar ut skiljelinjerna mellan arbetare och tjänstemän. Gamstrukturer kan dock blockera önskvärda förändringar av
arbetsorganisationen och relativlönerna, och därigenom verka
produktivitetshindrande.
Parterna måste därför verka för att utforma sina organiegna
sationer så att de bidrar till att utveckla produktiviteten. Det
innebär bl.a att gränstvister undviks, för att inte försvåra av-
skaffandet den gamla uppdelningen i arbetare och tjänste-
av män. Man bör kunna finna likartade avtal för arbetare och
tjänstemän. Om dessa förändringar skall ske genom avtal, sam-
manslagning organisationer, avtal och löneav gemensamma
system eller på annat sätt är fråga för parterna.
en
14.8 Hur påverka attityder
Strävan efter produktivitet ständigt pågående, fortlöpan-
är en
de verksamhet. Det räcker inte att genomföra eller ett
en par
åtgärder eller omorganisationer och sedan tro att problemen
372 Företagens och organisationernas ansvar
löser sig. Det är de anställdas konkreta, dagliga förbättringar
måste utgöra basen och stommen i det interna produktivisom
tetsarbetet. De vardagliga problem som måste lösas är otaliga
och olika karaktär. Det måste de enskilda medarbetarav vara
och arbetslagens uppgift att lokalisera problem och defek-
nas
ter och sedan lösa dem, liksom att möjligheter till förbätt-
se
ringar.
För detta krävs attitydförändringar. Ofta ser vi inställningen Detta är inte mitt bord. Man skjuter ifrån sig problemen. Inställningen skall i stället vara att problem som uppmärksam-
9 skall möjligheter till förbättringar inte bara av symp-
Ett exempel på hur mas ge -
problemlösning kan tomen utan roten till problemet
av organiseras Om fel
Attityder som gör detta möjligt kan aldrig uppnås via lös-
uppstår på Toyota
frågar varför ryckta kampanjer eller slogans, sig från företagsledningar
man vare
och åtgärdar orsa- eller statsmakter. Delegationens uppfattning är, framgått,
som ken; därefter frågar
att det krävs modern arbetsorganisation, bättre drivkrafter
man varför den
faktor orsakade genom nya lönesystem och hårt omvandlingstryck samtidigt
som felet uppstod; fråupprepas fem gan
gånger och orsaker- l4.8.l
Ledningens ansvar
na söks alla leden. i
Detta skall vara in- Förutsättningen för lyckas de anställda har makt och
att är att byggt i den löpande
möjligheter att implementera förändringar i produktionen.
produktionen och
alla anställda har Det betyder också att företagsledningarna måste de anställ-
ett ge
ansvar för att det da möjligheter utveckla kompetens och genomfö-
att ansvar att blir gjort.
sådana förbättringar inte motvilligt, utan ett medve-
ra - som
tet led i strategin för höjd produktivitet. Därmed också sagt att företagsledningen spelar en helt central roll. Ledningen måste initiera och driva på förnyelsearbetet. I lärande organisation kommer den dagliga kontrollen
en att skjutas ned, till medarbetarna. Ledningen kommer att
staka ut färdriktningen och leda med hjälp idéer och mål.
av Ledningen måste dock ta ett stort och konkret för att ansvar
sätta igång förnyelseprocessen samt för medarbetarnas kompetensutveckling. Företagsledningen måste analysera och sprida information förväntade kunskapsbehov och uppmuntra
om
vidareutbildning med dålig grundutbildning. De
av personer
måste erbjuda flera interna karriärvägar, och samtidigt reduceantalet befattningar och personalkategorier.
ra
Det är på ledningen ansvaret ligger att medarbetarna en
ge
helhetssyn och utbildning så att de kan utföra flera arbetsuppgifter. Det är självklart att den som vet i vilket sammanhang hans insats sker, känner yrkesstolthet och
som engagemang,
i längden gör ett bättre arbete. Det är ledningens upp-
ansvar
gift att till att alla anstälda får sådan information att de blir
se
delaktiga i organisationens arbete.
Företagens och organisationernas ansvar 373
l4.8.2 Kunskapsspridning
Omvandlingen arbetslivet har inte gått så fort som önskvärt. av Bristande kunskap orsak. Till detta skall också läggas är en
trögheter och motstånd. Dagens storföretag är komplexa organisationer, där förändringsmotståndet ofta är stort. Organisationen i sig är
° provokativ För en
diskussion om trög- sammanflätad, integrerad och storskalig. Förändringar innebär
heter i stora organi- ofta innebär omfat-
förskjutningar maktrelationer, vilket att
Patrik av sationer, se tande förhandlingar måste föras för att förmå alla inblandade Engellau Påhittig-
heten blockerad En intressenter i hierarkin att acceptera förändringen. Detta är
studie om innova- ofta
inte alltid möjligt; de nödvändiga förändringarna är så
tionsklimatet i Sve-
de hotar privilegier och positioner för många berörda,
rige, sekretariatet stora att
för framtidsstudier inte minst chefer på mellannivå i företagen. Sannolikt kommer
1979. mellanchefer stabsfunktioner försvinna. Att många och att förändringar måste ske samtidigt på flera områden, gör att kraven på omställningar blir och att motståndet därför stora också blir stort. Nu pågår många projekt runt i Sverige. Men ibland om
värnar företagen sina metoder att förnya arbetsorganisatio-
om
de oerhört speciella företagshemligheter. I själva
nen som vore
verket är vägarna till framgång ofta relativt likartade. Därför är det viktigt fler delar med sig sina erfarenheter, såväl
att av
misslyckade som framgångsrika. Detta är ett av syftena med de fallstudier delegationen genomfört och här sökt generalisera. Både företagsledningarna, arbetsmarknadens parter och statsmakterna kan bidra till kunskapsspridningen. Staten bör undvika stöd till enskilda företag, eftersom det kan snedvrida
konkurrensförhållandena. Staten kan dock bidra till att bygga
produktivitetsbefrämjande för utvecklingen. Olika stat-
ramar
liga och andra initiativ kan skynda på och sprida
processen kunskap vad krävs. Kompetensut- om som vecklingsutredningen A 199002] har särskilt Såväl 0 Arbetsmarknadens parter ett ansvar. ararbetar med dessa betsgivarnas de anställdas organisationer bör, från olika frågor. Delegationen som
har erfarit att de föl- utgångspunkter, kunna driva på för att påverka opinionen.
jande synpunkterna bör arbeta med
De centrala parterna riktningsgivande ramar;
och många andra - det praktiska decentraliseras.
be- genomförandet måste
- kommer att handlas i detalj Det finns redan institutionaliserade former i vilka diskussiomer O av utredningen. och teknisk
ner och överläggningar om arbetsorganisatorisk utveckling kan ske. Utvecklingsrådet är ett exempel på den
privata sidan. Det borde kunna utnyttjas bättre. På den
offentliga sidan är problemet den väldiga floran organisa-
av tioner.
374 Företagens och organisationernas ansvar
0 Arbetslivsfondens borde systematiskt kunna resurser användas för att stimulera projekt kopplar förändrad som samman
arbetsorganisation och arbetet för ökad produktivitet.
O Kunskap goda exempel kan spridas alla de nämnom av ovan da, parterna samt statsmakterna. Centralt framställda av av
material och hjälpmedel för diskussion och utbildning bör
tillhandahållas.
0 AMU och andra utbildningsanstalter kan såväl när
engageras,
det gäller att sprida kunskap goda exempel när det
om som
gäller att höja kompetensen inom de enskilda företagen. Detta blir särskilt viktigt i takt med att de interna arbetsmarknaderna blir viktiga. Vi återkommer till det i nästa kapitel.
mer
O De olika utbildningsanordnarnas verksamhet kan sannolikt samordnas bättre. Det räcker inte längre med omskolning;
en
kompetenshöjning måste också ingå. De regionala högskolorna kan, eventuellt tillsammans med AMU, fungera ak-
som tiva kunskapsmäklare. I synnerhet bör insatser för göras att
intensifiera kunskapsspridning till småföretag. Utvecklingsfonderna kan tillsammans med NUTEK viktig kanal
vara en för detta. 0 Staten bör överväga att koncentrera sina insatser bättre. En
större del stödet till vuxenutbildningen bör gå till
av perso-
nalutbildning.
0 De offentliga utbildningsinstitutionerna bör aktivt verka för vidareutbildning av personer med begränsad grundutbildning, t.ex genom att organisera distansundervisning tillsammans med företagen.
0 Det finns flera nätverk människor, intresserade av som är av
kvalitets- och produktivitetsfrågor. Det gäller rationaliseringsföreningarna, underleverantörsföreningar, småföretagsföreningar, etc. De bör kunna intresseras och aktiveras.
0 Kvalitetsarbetet kan högre status, t.ex större
ges genom upp-
märksamhet och propaganda kring den nyinrättade kvalitetsutmärkelsen. Priset bör göras attraktivt och prestigefyllt.
0 Mot bakgrund vad sagts, bör utbildningen
av som ovan av
företagsledare ses över. Den kan säkert moderniseras. Fallstudier och teoretiska studier modern arbetsorganisation och
av
mer tydlig inriktning på produktion bör kunna framtida
ge resultat.
Sammantaget borde det vara möjligt för statsmakter, företag
och fackföreningar tillsammans att göra produktivitetsarbetet
på de enskilda arbetsplatserna till nationell
en gemensam, prioritet.
KAPITEL
Statsmakternas
uppgift
Detta kapitel behandlar den politik statsmakterna bör bedriva för att stimulera produktivitetstillväxten. Statens roll diskuteras iiförhållande till företagen och de enskilda medborgarna. En rad politikområden
gås igenom Vad staten kan göra för att stimulera humankapitalbild-
ning, realkapitalbildning och teknisk utveckling. Strategin för stabiliseringspolitiken diskuteras. Särskilt intresse ägnas statens möjligheter att påverka drivkrafter och omvandlingstryck i ekonomin. Avslutningsvis diskuteras den inbördes rangordningen av de föreslagna
åtgärderna. Syftet med kapitlet är att ange huvuddragen i en långsik-
tig politik för ökad produktivitetstillväxt.
15.1 Vad kan staten göra
Under en stor del av efterkrigstiden rådde bland många politi-
ker och ekonomer, i Sverige i andra länder, optimistisk som en
på möjligheterna att med ekonomisk politik såväl stabilise-
syn ekonomins konjunktursvängningar stimulera fram ra som en snabbare ekonomisk tillväxt. Det förstnämnda innefattade en
aktiv stabiliseringspolitik med utnyttjande både finans- och
av
penningpolitik. Det sistnämnda innebar riktade stödåtgärder för olika typer forskning, ansatser att styra investeringarnas
av
volym och inriktning med hjälp av fonder och särskilda regler för avskrivningar, ett aktivt användande av bygg- och planlagstiftning samt periodvis även satsningar på tillväxtbranscher.
En översikt över
utvecklingen 15. l för ekonomisk
av Nya förutsättningar
synen på stabilise-
ringspolitiken ges i politik
ekonomiska rådets
årsbok 1989 Infla- Utvecklingen under 1970- och 80-talen har inneburit att dention, arbetslöshet optimism påtagligt dämpats, både i Sverige och i andra
na och stabiliseringspo-
länder. Det gäller såväl den kortsiktiga stabiliseringspoliti-
litik , Norstedts mer
1990. ken som den långsiktiga tillväxtpolitiken
376 Statsmakternas uppgift
Den internationella integrationen har gradvis under hela
efterkrigstiden gjort det allt svårare att styra de olika staternas
ekonomier med politiska instrument på den nationella nivån.
Den snabba utvecklingen de finansiella marknaderna under
av
1980-talet har förstärkt dessa tendenser. Avvecklingen valu-
av taregleringarna innebär att penningpolitiken i praktiken förlorat sin självständighet. Försök att i öppen ekonomi den en som svenska föra från omvärlden avvikande realräntepolitik en ger
upphov till kapitalflöden, ofta motverkar intentionerna
som med politiken.
Alla dessa tendenser kommer att förstärkas ytterligare under 1990-talet, i ljuset den europeiska integrationen. Denna
av
innebär också att lönebildningen kommer att spela ännu
en
mer strategisk roll än tidigare. När växelkursen är fast, kan inte för snabb lönekostnadsstegring korrigeras med valutapoliti-
en ken. Lönekostnaderna kommer att slå hårdare på sysselsätt-
ning och kapacitetsutnyttjande.
Analysen i del III detta betänkande tyder också av på att
flera traditionella medel för långsiktig tillväxtpolitik såsom
program för att föra till utvalda branscher endast resurser -
har marginell effekt på produktivitetens utveckling. Effekten kan t.o.m bli negativ, går emot det specialiserings-
om man
mönster som ges av de underliggande, komparativa fördelarna. Mycket talar däremot för att utformningen av de långsiktiga
ramarna för den ekonomiska politiken i stort konkurrens-, -
utbildnings-, arbetsmarknads-, skatte- och valutapolitiken
-
har stor betydelse. Det avgörande för produktivitetens utveckling synes vara det allmänna ekonomiska klimatet och drivkrafterna för produktiv verksamhet. Det innebär den ekono-
att
miska politiken även utrymmet för stabiliseringspoliti-
- om
ken krympt fortfarande är viktig för utvecklingen produk-
- av
tiviteten. Internationaliseringen av ekonomin innebär inte att betydelsen av nationen som ekonomisk-politisk försvin-
arena
Fortfarande avgör närmiljön tillgången på högkvalita-
ner. -
tiva produktionsresurser, konsumenternas grad av sofistikation, nätverket kontakter, spelregler, lagar, skatter, etc
av -
utvecklingen för många företag, såväl inom industrin inom
som tjänstesektorn.
l5.l.2 Den ekonomiska
politikens uppgift
Även det de enskilda
om är inom företagen som produktivite-
ten skapas, påverkar således statsmakternas beslut företagens
omgivning och beslutsramar på ett sätt får effekter för som
Statsmakternas uppgift 377
såväl humankapitalbildning realkapitalbildning. Därmed
som
påverkar också det nationella ekonomiska klimatet möjlighe-
terna för många konkurrensutsatta verksamheter att fram-
gångsrikt konkurrera på världsmarknaden. I en internationaliserad ekonomi blir därigenom också det allmänna klimat för företagande, kreativitet och produktivitet som råder i en nation avgörande för landets möjligheter att locka till sig ut-
ländskt kapital och investeringar liksom att behålla det inhemska.
De ekonomisk-politiska medel som nu kommer i fråga är
dock delvis andra än de som användes under den tidigare
industripolitikens epok. Statsmakternas uppgift blir att skapa goda förutsättningar för produktiv verksamhet att för-
genom bättra drivkrafterna för produktivt arbete och sparande på ekonomins alla områden. Detta innebär
att bidra till försörjningen med högkvalitativa produktions-
faktorer
för god utbildning och för delar forskningen
- att ansvara av
att föra sådan ekonomisk politik att kapitalkostnaderna
- en kan hållas nere att stå för de centrala delarna infrastrukturen - av
att ge goda motiv för arbete och kapitalbildning
-
att till att marknaderna fungerar och underlätta för de
- se olika insatserna att sättas in där produktiviteten är högst.
I allmänna ordalag blir uppgiften att löpande gradera upp produktionsfaktorernas kvalitet och sträva efter att bygga upp de komparativa fördelarna i riktning mot specialisering på
en
produktion med hjälp av avancerat real- och humankapital
-
att låta marknaderna sköta allokeringen på de
men av resurser olika branscherna.
Uppläggningen av kapitlet
l det följande redovisas de olika åtgärder som delegationen
rekommenderar. Inledningsvis behandlas stabiliseringspoliti-
ken. Därefter behandlas följande områden, enligt analysen
som
i del III vikt för den långsiktiga tillväxten
är av
iHumankapitalbildningen. Vad kan staten göra för att öka
arbetskraftens kompetens, motivation och drivkrafter att arbeta produktivt
378 Statsmakternas uppgift
0 Realkapitalbildningen. Vad kan staten göra för att stimulera till ökad kapitalintensitet, modernisering kapitalstocken
av
och effektivt kapitalutnyttjande
mer
0 Den tekniska utvecklingen. Vad kan staten göra för att stimulera teknisk förnyelse
0 Omvandlingstryck och allokeringseffektivitet. Vad kan staten göra för att hålla trycket på företagen och den offentliga
uppe sektorn, och för att skall sättas in där de resurserna är mest produktiva
Delegationen vill understryka, att det vi här lägger
program
fram, är ett för produktivitet. Dess syfte är inte att
program vara ett heltäckande ekonomiskt En del våra förprogram. av slag kan ha bieffekter på andra områden, vi inte här tagit som
hänsyn till. Det finns självfallet också rad viktiga ekono-
en misk-politiska åtgärder, kan motiveras från andra utgångssom
punkter än produktivitetsmässiga och inte återfinns här
som nedan.
Att en åtgärd rekommenderas i detta kapitel betyder därför
inte att den från alla synpunkter skulle den bästa. Också vara andra aspekter, som vi här inte kunnat beakta, måste vägas in.
Att vissa åtgärder saknas bland våra förslag, betyder därför inte nödvändigtvis att delegationen ser dem dåliga eller icke
som
önskvärda. Slutligen vill vi påpeka att delegationen
sett som sin
primära uppgift att ange färdriktning; detaljerade förslag om regeländringar, exakta skattesatser, tidtabeller, har vi
m.m avstått från.
15.2 Stabiliseringspolitiken
Analysen i del hävdade III att stabiliseringspolitikens utformning haft avgörande betydelse för mönstret i produktivitetsutvecklingen. Den devalveringspolitik fördes under
som senare
delen av 1970-talet och början 1980-talet har, i kombination
av
med alltför expansiv politik i övrigt, minskat omvandlings-
en
trycket och dämpat takten i strukturomvandlingen. Osäkerheten har ökat och den långsiktiga takten i kapitalbildningen har dämpats. Under 1970-talet och början 80-talet hade också
av
industripolitiska subventioner till förlustföretag dämpande
en
effekt på strukturomvandlingen. Vi måste lära dessa erfarenheter. I långsiktig tillväxt-
av en strategi bör statsmakterna inte, det heter, ackommodesom
ra företagens lönsamhetsproblem, sig via skatter, subven-
vare
tioner eller växelkurspolitik. Akutmottagningen måste hållas
Statsmakternas uppgift 379
stängd. Det skall inte möjligt för företag att kompensera vara för höga kostnader eller dålig kvalitet med subventioner. Växelkursen skall fast. Devalveringar företagen ökad lönvara ger samhet utan att dessa gjort några produktiva insatser. De egna sänker reallönerna och dämpar drivkrafterna att substituera arbetskraft med kapital. Därför stödjer delegationen den fasta växelkurspolitiken och strävan efter medlemskap i framtida en europeisk monetär union. En fast växelkurs förutsätter stram finanspolitik, för att en hålla tillbaka inflationen, stärka förtroendet för kronan och därigenom skapa förutsättningar för låg räntenivå. Detta en innebär att önskvärda skattesänkningar och satsningar på infrastruktur måste finansieras fullt ut. Vi tror inte att det för produktivitet vi här föreslår skulle försvagade program ge statsfinanser. Infrastruktursatsningarna är tidsbegränsade och kommer delvis att motsvaras ökad produktivitet, samt minsav kade kostnader för transfereringar. Lönebildningen kommer att ställas inför avgörande utmaningar i samband med den ekonomiska integrationen. I föregående kapitel redovisades delegationens syn på hur lönebildningen bör förändras. Vi vill i detta sammanhang bara påminna om statens uppgift att stärka den offentliga arbetsgivaren, medverka till att förändra dagens system för bedömning av samhällsfarliga konflikter samt stävja olovliga konflikter.
15.3 Det kapitalet mänskliga
Utgångspunkten för våra förslag rörande humankapitalet är den analys som gjordes i del III av betänkandet. Där framgick att det svenska utbildningssystemet har vissa kvalitetsbrister, negativt påverkar produktiviteten. För utbildas jämfört som med andra länder. Analysen pekade vidare på att hög frånvaro och stor personalomsättning hämmat produktivitetstillväxten. Här bör således insatser göras.
l5.3.l
Utbildning
Såväl omfånget kvaliteten i utbildningssystemet är av som av stor vikt för att öka arbetskraftens kompetens, t.ex vad gäller förmågan att hantera komplicerade maskiner och annan teknisk utrustning, behärska främmande språk och lösa nya uppgifter. Detta gäller alla nivåer och stadier av utbildningssystemet. Det viktiga för produktivitet är dock den faktiska kompe-
380 Statsmakternas uppgift tensen på arbetsplatsen; den formella kompetensen är inte alltid så viktig. Detta gör, tillsammans med den tekniska utvecklingen och tillväxten arbetsspecifik kompetens, att perav sonalutbildning och on-the-job-training är viktiga. Dagens svenska grundskola har både starka och svaga sidor, internationellt sett. Dess styrka är att den alla barn en ger förhållandevis god utbildning och förhindrar att stor grupp en elever slås ut. Detta är bra för produktiviteten, eftersom en spridd kompetens underlättar rörlighet och minskar utslagning, med dess stora sociala kostnader. Den svenska skolan kännetecknas ett högt kostnadsläge av jämfört med andra länder. Kvaliteten är däremot mer genomsnittlig. Det borde kunna gå att använda de stora resurser som skolan tilldelats effektivt. Reformer lärarutbildningen mer av är angelägna, då lärarnas kompetens har brister. Styr- och utvärderingsmekanismerna fungerar dåligt. Vår utgångspunkt är att goda baskunskaper i språk och matematik är nödvändiga. Skolans viktigaste uppgift är att lära eleverna på alla nivåer att läsa, skriva och räkna. De skall kunna arbeta skolan skall klara den dubbla uppgiften i grupp; att både fostra till disciplin i arbetet och stimulera till självständigt tänkande och problemlösande. Med tanke på de stora resurser skolan förfogar över bör målet vara att uppnå detta ökad effektivitet, dvs utan någon real ökning av resurgenom serna.
Grundskola och gymnasium
Tydliga kunskapskrav måste känneteckna undervisningen. Fleåtgärder behövs. En är stimulanser för eleverna till goda ra insatser. Vi tror att betygen här spelar roll, varför bör en man överväga att tidigare än i dag ge eleverna betyg som avspeglar deras kunskaper. Det är också nödvändigt att noggrannt och i internationell jämförelse utvärdera skolans pedagogik. en Dessutom måste lärarnas kompetens höjas; bör därför i man lärarutbildningen dra ned kunskapskraven för lärare i grundskolan. Skolan måste effektiviseras. Kostnadsutvecklingen har varit
oacceptabelt snabb. Den kan delvis förklaras av att skolan tagit
på sig viktiga sociala uppgifter, tex att undervisa invandrarbarn i hemspråk. Men vi ifrågasätter dagens skola har den rätta om balansen vad gäller resursfördelning mellan skolans kunskapsförmedlande uppgift och olika sociala uppgifter. Hemspråksundervisningens ställning bör mot denna bakgrund utvärderas.
Statsmakternas uppgift 381
Dessutom är det otvetydigt så att skolans administration på många håll kan effektiviseras. En fortsatt decentralisering av styrning och kostnadsansvar till kommuner och skolor är rätt väg. Det är önskvärt att så stor del som möjligt av varje årskurs en går igenom gymnasiet. Undervisningstiden på gymnasiets teo-
retiska linjer bör inte minskas. Samtliga medborgare kommer
att ha behov förbättrade matematik- och språkkunskaper. av
Gymnasieskolan bör ha breda linjer för att eleverna ökad
ge valfrihet när de går ut i arbetslivet. De yrkesinriktade linjerna måste integreras med praktiskt arbete ute på lika arbetsmer platser. Medvetna satsningar bör också göras för att utexaminera fler gymnasieingenjörer. Styrsystemet för skolan bör läggas Den politiska detaljom.
styrningen har gått för långt. En tydlig åtskillnad bör göras mellan roller och uppgifter för politiker å ena sidan och skolans
personal å den andra. Skolpolitikerna skall vare sig i riksdagen eller kommunen lägga sig i detaljer. De skall sätta -
mål och utvärdera, samt göra den övergripande prioriteringen av resurser. Uppläggningen av det konkreta arbetet i skolan, undervisningen, personalpolitiken och lokalutnyttjandet skall
bestämmas i de enskilda rektorsområdena. Kommunaliseringen skolan har denna synvinkel varit av ur
ett steg åt rätt håll. Delegationen att decentraliseringen
menar
bör gå vidare. Skolans ledning bör utvidgade möjligheter att styra och profilera verksamheten. Föräldrar och barn bör i högre utsträckning än i dag få välja skolor själva. En större variation mellan skolorna bör vara godtagbar, så länge skolorna uppfyller kvalitetskraven. Det sistnämnda är viktigt. Undervisning har stora, positiva
externa effekter och humanistiska värden. En jämnt spridd,
högkvalitativ grundutbildning är det kanske viktigaste instru-
mentet för utjämning och rättvisa. Ökad konkurrens inom
skolväsendet måste därför oundgängligen kompletteras med strikta krav högt ställd minimikvalitet. Kvalitetskontrol-
på en
len bör skolverkets främsta uppgift. Den uppgiften blir än
vara viktigare när styrningen decentraliseras. nu
Skolan och yrkeslivet
De praktiska linjerna på gymnasiet kommer nu att bli treåriga.
Det är bra, i synnerhet mot bakgrund kraven på ökad
av kompetens och ny arbetsorganisation.
Man bör sträva efter att de praktiska linjerna
ge en egen
profil med hög status. Samtidigt bör man sträva efter att kopp-
382 Statsmakternas uppgift
dem närmare till olika företag och andra lokalt viktiga arbetsplatser. De yrkesinriktade linjerna måste samarbeta nära
med det lokala näringslivet, både linjernas inriktning genom
och utformning och genom att praktikplatser på regelbunden
basis kopplas till skolutbildningen. Det krävs en anpassning
från skolan till näringslivets långsiktiga behov samtidigt som
näringslivet måste ställa för att eleverna skall tillgång till upp
nödvändiga utbildningsplatser. En yrkesinriktad utbildning med rejäla och meningsfulla inslag av yrkespraktik är särskilt
bra för del de skoltrötta elever. Man bör också underlätta en av för den så vill att ta ett sabbatsår eller sabbatstermin som en
med yrkesverksamhet.
Delegationen det nödvändigt att övergången från gymanser nasieskolan till yrkeslivet underlättas. Det kan ske dels genom
att olika företag och offentliga arbetsplatser utformar speciella
introduktionsperioder med varvad teori och praktik, dels
att kostnaderna för att anställa ungdomar sänks. Vi kan
genom
låna inslag från det tyska lärlingssystemet, även vi tror att
om svensk modell måste utformas utifrån svenska förhållanden. en Allt eftersom de interna arbetsmarknaderna blir viktigare,
blir arbete och utbildning allt mer sammanvävda i de enskilda företagen. Arbetsmarknads- och vuxenutbildning bör därför handla vidareutbildning i företagen än utbildning un-
mer om der perioder då byter arbete. En förändrad arbetsorganisaman
tion, snabb teknisk utveckling och inriktning på att möta
mer
kundernas krav ställer personalutbildningen inför stora krav, både i privat och offentlig sektor. Stora insatser kommer att krävas, både vad gäller bred teoretisk vidareutbildning och mer specifik kunskapsuppbyggnad, i olika företag och förvaltningar. Det är viktigt att personalutbildningen ges också till dem med den lägsta formella utbildningsnivån. Det är likaså viktigt
att utbildningsinsatserna så nära möjligt knyts till arbetet som
och inte blir ledighet eller dold konsumtion. I dag finns rad utbildningsgivare det ordinarie utbild-
en
ningsväsendet, konsulter, AMU, företagen själva, osv. Dessut-
finns studieförbund uppbär statsstöd. Det krävs en om som översyn över fältet, med bättre information till kunderna, för
att öka jämförbarhet och konkurrens. Staten bör dra ned sub-
ventionerna till sådan vuxenutbildning som är att betrakta som
dold konsumtion. Man bör överväga ordning, där statens
en stöd till vuxenutbildningen koncentreras till personalutbild-
ning än i dag. Även Komvux och studieförbunden
mer liksom tidigare AMU och delvis även högskolorna bör bli -
helt eller delvis uppdragsfinansierade. Vidare bör det bli lätta-
för lärare att vandra mellan olika utbildningsanordnare. re
Statsmakternas uppgift 383
Högre utbildning
Högskolan måste byggas ut. Långt fler platser behövs. Lokalisering och utbyggnadstakt bör dock inte avgöras arbetsmarkav nadsskäl eller regionalpolitiska hänsyn. Dimensioneringen den högre utbildningen bör i högre av grad styras antalet sökande, än spikas uppifrån. Stor av snarare vikt måste också tilldelas olika institutioners dokumenterade förmåga att driva högkvalitativ utbildning resulterande i avlagda examina. Inom högskolan måste motiv skapas för att satsa på god kvalitet i utbildningen. Där det uppstår platsbrist det oundvikligen måste bli på del håll - bör lämpligsom en hetsprov spela större roll. Studiefinansieringssystemet bör vara förmånligt och vara nära kopplat till elevernas studieresultat. De studerandes motiv att fullfölja utbildningen bör förstärkas. Det gäller särskilt forskarutbildningen. En översyn bör göras av studiefinansieringssystemet för doktorander liksom tjänstesystemet för färdiga doktorer, i syfte att förstärka drivkrafterna att disputera och fortsätta forskning och undervisning. En fortsatt satsning bör ske för att öka examinationen av civilingenjörer och naturvetare. Stat och företag bör tillsamarbeta för att höja deras status, modernisera undervismans ning och utrustning och förbättra finansieringen utbildningav Framför allt tycks den allmänna produktionstekniska en. grundkompetensen behöva förstärkas. Delegationen varnar dock för alltför stor optimism när det gäller möjligheterna att utlokalisera högre utbildning. Sverige är ett relativt litet land. För att bevara och utveckla spetskompetens i forskning krävs att institutionerna är tillräckligt stora; det krävs en kritisk massa forskare. Det innebär, att av utglesning av forskningen till många små högskolor bör undvikas. En ytterligare spridning för forskarutbildav resurserna ning till vissa regionala högskolor kan bidra till att ytterligare försämra produktiviteten i forskarutbildning och forskning. Utbildning utan krav på forskningsanslag kan bedrivas i mindre enheter. Detta gäller forskning och forskarutbildning som skall uppfylla internationella kvalitetskrav. Denna uppfattning framförs också med stor emfas i de internationella utvärderingolika forskningsråd gör svensk forskning. Delegatioar som av vill därför avråda från ytterligare uttunning redan nen en av tunt fördelade till forskning och forskarutbildning. resurser De stora universiteten skall centrum för forskning och vara spetsundervisning, med några institutioner i varje ämne på internationell nivå, med de löner och krävs för att resurser som de skall kunna bli internationellt konkurrenskraftiga. De
384 Statsmakternas uppgift
mindre högskolorna bör specialisera sig på undervisning, gärna
på linjer har anknytning till det lokala näringslivet. Idetta som avseende kan de regionala högskolorna spela positiv roll. en
För att säkerställa denna differentiering och att resurserna går till rätt områden, måste dagens styrsystem läggas om. Detaljstyrningen uppifrån, även för högskolan bör minska. I dag fattar riksdagen beslut exakt hur många nybörjarplatser
om olika utbildningar skall på olika orter. Detta är dålig en drivkraft för kvalitet. Pengarna bör inte knutna till hur vara
många som börjar, utan till hur väl utbildningen uppnår sina
mål.
Den decentraliserings- och avregleringsprocess som nu pågår
i riktning mot ökad självständighet för universiteten måste åtföljas målstyrning och ett starkt ökat konkurrenstryck
av om inte effektiviteten skall försämras. Eftersom mobiliteteni den akademiska världen är låg, bl.a beroende på formerna för rekrytering till högre tjänster, kan inte de traditionella konkur-
rensmekanismerna förväntas fungera väl. Därför krävs andra
konkurrensinslag, t.ex i form internationella utvärderingar av
och löpande publicering av olika typer av resultatmått [såsom antal färdiga doktorer och publicerade artiklar. Institutioner
och fakulteter bedriver verksamheter med låg produktivisom
tetet i dessa avseenden bör minskade anslag.
Universiteten tillhör de verksamheter inre struktur påvars verkats mycket lite yttre krav på rationalisering. Det har av varit lätt att expandera på områden medan existerande nya verksamheter inte omprövas. För att åstadkomma ökad effektivitet krävs intern strukturomvandling med omprövning och
nedläggning verksamheter inte uppfyller internationel-
av som kvalitetskrav. Ökade till universiteten har resurser en ten-
dens att fördelas proportionellt mot omfattningen på de existe-
rande verksamheterna. Detta inte effektiviteten. Delegynnar
gationen ifrågasätter därför om inte hela besluts- och lednings-
strukturen inom universitetsväsendet måste ses över. Det är
tveksamt utpräglat kollegial beslutsstruktur med svag
om en
beslutsförmåga förmår att effektivt förvalta ökad frihet i ut-
nyttjandet tilldelade av resurser.
Framtidens skola
En decentralisering skapar utrymme för nya lösningar som skolan till ett förändrat samhälle. Vi tror att det nu är anpassar
dags gripa sig uppgiften att aktivt och djärvt fundera
att an mer framtidens skola. Mycket talar för att den sociala och över
Statsmakternas uppgift 385
tekniska utvecklingen går så snabbt, att dagens skola snart
nu blir obsolet. De politiskt ansvariga bör därför redan börja nu
planera för helt skola
2För en genomgång en annan
några spännande En betydande del produktivitetsuppsvinget i Sverige för
av av förslag, se Andrén
ett sekel sedan var sannolikt en följd av en för den tiden
m.fl Utbildning för 2000-talet, bila- modern och ambitiös skola. För att ett nytt uppsving skall
ga 22 till långtidsut- kunna ske i generation, måste Sverige kanske ta ledning-
nästa redningen 1990.
vad gäller skolans utformning gång. Mot denna bak-
en än en
grund vi till bred och vidsynt debatt den framti-
uppmanar om da skolan.
l5.3.2 Arbetsmarknaden och arbetsmark-
nadspolitiken
Arbetsmarknadens funktionssätt påverkar produktiviteten. Ju bättre rörlighet mellan arbeten och effektiv matchning,
ju mer
desto högre produktivitetstillväxt och desto lägre blir också
-
den arbetslöshetsnivå som är förenlig med låg inflation. Sverige
har internationellt sett mycket effektiv arbetsmarknad och en
väl fungerande arbetsmarknadspolitik. Detta drag kan och
en
bör ytterligare förstärkas i syfte att öka produktiviteten. Arbetsförmedlingarna kan vidareutvecklas. Det finns behov heltäckande offentlig arbetsförmedling för alla
av en grupper på arbetsmarknaden. Senare i detta kapitel diskuteras behovet
ökad konkurrens inom offentlig verksamhet i syfte att höja
av
produktivitetstillväxten. Detta principiella synsätt gäller även arbetsförmedlingen. Man bör eftersträva specialiserade förmedlingar skulle kunna effektivisera delar arbetsmark-
som av
naden ytterligare. Dagens monopol bör brytas
upp.
AMUs verksamhet bör även i fortsättningen förändras i den riktning som i dag sker. I förlängningen kan delar av AMUs regionala organisation utvecklas till ett slags produktivitets-
centra. Delegationen, arbetslivsfonden och AMU har gemen-
samt satt i gång ett pilotprojekt för att undersöka möjligheteratt sprida kunskap goda exempel mellan arbetsplat-
na om Förutsättningarna för sådan reguljär verksamhet serna. en mer bör utvärderas.
På den externa arbetsmarknaden kan rörligheten ökas via start- och flyttbidrag. Här tycks emellertid inte den viktigaste uppgiften ligga. Rörligheten på den externa marknaden synes
relativt god. I takt med att de interna arbetsmarknaderna vara blir viktigare, bör arbetsmarknadspolitikens instrument i högre
grad riktas in på att hjälpa dessa att fungera. Detta innebär bl.a att flytta in en större del av arbetsmarknadsutbildningen i företagen.
13 11-1129
386 Statsmakternas uppgift
l5.3.3 och
Arbetsmiljö arbetsorganisation
En modern arbetsorganisation de viktigaste förutsätt-
är en av
ningarna för snabb produktivitetstillväxt. I det föregående ka-
pitlet beskrevs den typ organisation i många fall visat av som
sig ge goda resultat. Detta är framför allt de enskilda företagens uppgift. statsmakterna kan dock driva på och understödja utvecklingen. Likaså kan staten regler, lagstiftning och
genom ekonomiska incitament påverka arbetsmiljö och frånvaro.
Statsmakterna kan således bidra till att sprida kunskaper
om
modernisering av arbetsorganisationen genom att stimulera den förändring AMU berörts. Arbetslivsfondens
av som ovan
medel kan i ökad utsträckning användas för insatser
som ger mätbara produktivitetseffekter. AMU och fonden bör kunna
samarbeta och utnyttja andra existerande nätverk i syfte att sprida kunskap goda exempel och förnyelse arbetsorga-
om av 3 Se vidare det nisationen i avslutande avsnittet i Arbetsproduktiviteten påverkas frånvaron. Denna styrs i av kapitel 14.
sin tur av arbetsmiljö, arbetsmarknadsläge, regelsystem och
arbetskraftens sammansättning.
Arbetsmiljö
Trycket på företagen att förbättra arbetsmiljön kan ökas. Företagen bör ha betalningsansvar för del den utslagning
en av som
dålig arbetsmiljö skapar. Förbättrade incitament för bättre
ar-
betsmiljö och minskad frånvaro skapas arbetsgivar-
genom en
period i sjukförsäkringen. Den föreslagna arbetsgivarperioden
bör utvärderas utifrån dess effekter på produktivitet och sam-
hällsekonomisk effektivitet. Arbetsförmedlingarna bör de
ge
arbetssökande bättre information arbetsmiljöproblem,
om ar-
betsskador i de olika företagen.
mm
Arbetsmiljön och dess betydelse för arbetsskador och hälsa bestäms konkret vid den enskilda arbetsplatsen. Det är där produktionen sker, och det är där belastningsskadorna uppstår. En utvidgning utbildningen i arbetsplatsutformning och
av ergonomi, och krav på att den för arbetsplatsersom ansvarar
nas utformning har kompetens i ergonomi, bör på sikt kunna
minska arbetsskadorna. Även för detta bör AMU och arbets-
livsfondens kunna användas. resurser
Statsmakternas uppgift 387
Frånvaron
Flexiblare arbetstider torde minska frånvaron. Om flerför-
sörjarfamiljer får chans att pussla ihop sina arbetstider
en
bättre, minskar friktionen mellan arbetsplats och hem, vilket
närvaron och ökar motivationen. Det är viktigt att gynnar
arbetstidslagstiftningen och parternas användande denna
av utrymme för sådan utveckling. ger en
En de viktigare bestämningsfaktorerna för den längre
av
sjukfrånvaron är arbetsmiljöfaktorer. Det understryker behoåtgärder ute på enskilda arbetsplatser för att ned sjuk-
vet av
frånvaron. Dessutom är det delegationens uppfattning att regelsystemets utformning bidrar till sjukfrånvarons omfattning. Den förändring skett sjukförsäkringen under 1991 in-
som av nebär frånvaron minskar, med positiva effekter på att nu pro-
duktiviteten. Reformeringen bör fortsätta. Det ligger utanför
delegationens kompetens att avgöra exakt vilka typer av regeländringar bör vidtas. Dock tror vi att princip som bör som en
prövas, är att bygga in mer av självrisk för såväl arbetsgivare
arbetstagare. som
Ett viktigt steg i den fortsatta reformeringen bör att
vara
samordna arbetsskadeförsäkring och sjukförsäkring. Kriterier-
för arbetsskada bör över. Dagens system är kostsamt, na ses
byråkratiskt och medför långa handläggningstider. Det medför
människor helt i onödan slås ut från arbetslivet. Arbetsskaatt
defonden utvecklas mot snabbt stigande underskott. Den
nu utvecklingen måste brytas.
Regelverket bör över, så att missbruk stävjas. Också här
ses
är vår allmänna bedömning, att man bör överväga att i systebygga självrisker; hur dessa skall utformas är
men in mer av
dock inte delegationens sak. Avgifterna bör också stå i bättre
relation till skadeutfallet. Parterna bör över avtalsförsäkse
ringarna i riktning. Därmed kan produktivitetsvinster
samma
uppnås för såväl företag samhälle.
som
Ett annat viktigt område gäller arbetsrätten. En utredning har tillsatts för att över den arbetsrättsliga lagstiftningen
se Dir. 199176. Det är viktigt att den översynen görs med
beaktande produktivitetsaspekter.
av
15.4 Realkapitalet
Analysen i del III betänkandet visade att nedgången av
av
produktivitetstillväxten inte bara i Sverige utan i hela västvärl-
den hänger med långsammare ökningstakt i realkasamman en
388 Statsmakternas uppgift
pitalbildningen. Kapitalintensiteten i svensk industri har stigit
långsammare under 1970- och 80-talen än tidigare. Detta är en
betydelsefull faktor bakom nedgången av arbetsproduktivite-
tens tillväxt. Resultaten i kapitel 10 antyder politik för produktiviatt en
tet i detta avseende bör innehålla fem huvudingredienser
O Acceptera minst lönsamhet för produktiva investesamma ringar i omvärlden, för att drivkrafter för investeringsom ge
och kapitalbildning.
ar 0 Ett omvandlingstryck, gratis lönsamhet för ickesom ger produktiv verksamhet och inte förhindrar att gammalt som kapital skrotas.
0 Förbättrade drivkrafter för privat sparande i syfte att underlätta försörjningen med riskkapital.
0 Drivkrafter att förbättra den existerande kapitalstockens produktivitet.
0 En strategi för modernisering och utbyggnad infrastruktu-
av ren.
15.4. l
Kapitalbildningen
Produktivitetstillväxt kräver investeringar. Det förutsätter i sin tur tillgång till sparande samt att kostnaderna för att ta detta
sparande i bruk för investeringar inte är för höga i förhållande till investeringarnas relativa avkastning. Investeringarna påverkas således ränteläget. I interna-
av en tionaliserad värld med fria kapitalrörelser är det emellertid inte
möjligt att bestämma den reala kapitalkostnaden på den natio-
nella nivån oberoende inflation och växelkurser. Räntan av kommer att svänga, beroende på inflations- och växelkurs-
förväntningar. Hög nominell ränta på grund osäkerhet
av om
växelkursen kan under perioder realräntenivå ligger
ge en som
över omvärldens. Analysen i del III betänkandet pekar mot
av
denna bakgrund tydligt ut devalveringspolitiken under 1970och 80-talen skadlig för den långsiktiga kapitalbildningen.
som Höga och fluktuerande nominella räntor skapar dessutom
osäkerhet och påverkar investeringsbenägenheten negativt. Kortare pay-off-tid krävs för att investeringar skall komma till stånd. Detta kan riskera att ge ett kortsiktigt investerings-
mer
beteende än vad som är önskvärt långsiktigt produktivitets-
ur perspektiv.
Slutsatsen är att ett centralt inslag i produktivitetspolitik
en
för kapitalbildning måste stram finanspolitik mot infla-
vara en
Statsmakternas uppgift 389
tionen och fast växelkurs stoppar devalveringsrykten en som och förhindrar räntestegringar. En de viktigaste faktorerna av
bakom den låga produktivitetstillväxten har varit investering-
tillväxt, orsakad bl.a ett högt ränteläge. Politiken arnas svaga av bör sikta till det motsatta, att åstadkomma real ränta nu en är i nivå med eller möjligt lägre än omvärldens. som - om -
Relativ avkastning
En god investeringsnivå i Sverige kräver god efterfrågan på
produkter är tillverkade i Sverige, samt att avkastningssom nivån är tillräcklig för att locka fram investeringarna. Det
sistnämnda innebär bl.a att den relativa avkastningen på pro-
duktiva investeringar skall vara bättre än avkastningen på alternativa placeringar.
Under delar 1970- och 80-talen har placeringar på de
av finansiella marknaderna givit bättre avkastning än investering-
i real produktion. Detta är inget unikt för Sverige utan
ar en
internationell tendens, orsakad stora sparobalanser med
av
vidhängande kapitalflöden och förskjutningar av relativpriser-
på de finansiella marknaderna. I Sverige förstärktes detta na
under 1970- och 80-talen av ett stort budgetunderskott samt devalveringsförväntningar. Valutaregleringen höll kvar kapital
i Sverige under större delen perioden, samtidigt den av som inhemska avregleringen kreditmarknaden vid mitten av av
1980-talet ytterligare bidrog till haussen på de finansiella
marknaderna.
För att human- och realkapital i högre grad skall dras till
industriella och exportinriktade investeringar, krävs annan en
relativ avkastning. Försök att åstadkomma sådan överflytt-
en ning resurser att bestraffa de finansiella marknaderav genom
med högre skatter har visat sig tämligen verkningslösa; de
na
medför att de beskattade verksamheterna flyttar utomlands,
där skattesituationen är mer gynnsam.
Utländska investeringar
Detta pekar samtidigt på en annan möjlig kapitalkälla i en
internationaliserad värld, nämligen utländska investerare. Sve-
rige är redan del en europeisk kapitalmarknad. Nomi-
en av nella räntor och inflationstakter kommer att konvergera. Spar-
och investeringsbeslut fattas allt utifrån relativa avkast-
mer
ningsrelationer för olika sparforrner respektive placeringar,
oavsett nation eller bransch.
390 Statsmakternas uppgift
Det betyder att kravet på jämvikt i de nationella sparbalan-
försvunnit; kan finansiera investeringar i ett land serna man med utländskt kapital och vice Det kräver emellertid i versa.
än högre grad än i dag god lönsamhet och ett förmånligt inves-
teringsklimat.
Sättet att skapa inflöde riskkapital från den internationelav
kapitalmarknaden är med andra ord att de svenska företagen och produktionsmiljön är internationellt konkurrenskraftiga,
och att vi i Sverige har investeringsprojekt som är attraktiva
också för internationella placerare.
Fem faktorer tycks ha bromsat utländska investeringar i
Sverige det avsides geografiska läget kombinerat med tidi-
en osäkerhet Sveriges relationer till EG, reglerna för gare om
företagsförvärv, en periodvis svag förväntad lönsamhet pga
höga relativa kostnader, brist på arbetskraft, i vissa fall samt en viss misstänksamhet mot den svenska ekonomiska politi- -
ken, t.ex vad gäller energiförsörjningen.
De stora svängningarna i och frekventa omläggningarna av den svenska energipolitiken i kombination med exceptionellt
höga energiskatter på näringslivet har sannolikt också varit en
faktor bidragit till att dämpa investeringsbenägenheten i som Sverige. Lägre energibeskattning och stabila spelregler inom
energiområdet framstår därför angelägna. Eftersom detta som
område är föremål för särskild utredning [Fi 199010] avstår
delegationen från vidare analys denna fråga.
av Samtliga dessa hinder går att övervinna. En del har redan
försvunnit ansökan EG-medlemskap. Andra insatgenom om
förbereds. Infrastrukturen bör förnyas och reglerna för
ser
företagsförvärv ändras så att de överensstämmer med internationell praxis. Vad gäller företagsklimatet i stort, är delegatio-
nen övertygad att det här läggs fram, det om program som om
förverkligas, kommer att utgöra stark stimulans till kapital-
en bildning.
En del i ett sådant utgörs insatser för att till program av
stånd väl fungerande kreditmarknad med låga transaktions-
4 Detta bl.a AP- en rör kostnader. Här måste de transaktionsskatter avskaffas fondernas place- som ringsregler. Delega- bidragit till att driva ut handeln med svenska värdepapper ur tionen har dock inlandet. En strävan måste att på olika sätt till stånd vara en bördes olika uppfattningar hur skarpare konkurrens mellan bankerna, t.ex genom att uppom ägandet bör fördelas muntra ökade utländska etableringar i den finansiella sektorn.
mellan privat re- Ett inslag få kreditmarknaden fungera
annat i strävan att att spektive kollektivt ägda fonder, effektivt är att göra placeringsregler för olika institutioner liksom mer
hur långt man skall neutralaf Vidare bör de stora pensionsfondernas uppgift
mer gå för att göra place-
renodlas till förvaltning av kapital; de bör ha t.ex regionalpo-
ringsreglerna mer
neutrala. litiska eller andra, liknande uppgifter.
Statsmakternas uppgift 391
Nedläggning av gammalt kapital
Kapitalbildning gäller inte bara nyinvesteringar. Förnyelse av kapitalstocken förutsätter också att gammalt kapital skrotas. Analysen i del Ill visade faktor bakom den långsammare
att en
strukturomvandlingen på 1980-talet att nedläggningstak-
var
ten dämpades. Orsaken att omvandlingstrycket minskade,
var
då devalveringarna kraftigt höjde vinstnivån.
Det centrala här är således att hålla ett lagom omuppe
vandlingstryck. Lönsamheten på äldre kapital får inte bevaras
genom politiska åtgärder. Industridepartementets akutmottag-
ning måste hållas stängd. Vi har bitter erfarenhet lärt av oss, att det är kostsamt och i längden ineffektivt att med subventiosöka få omodernt kapital att överleva. ner
Det bör understrykas, att delegationen inte menar att lönsamheten generellt måste hållas för att påskynda utslag-
nere
ning. Som framgått måste lönsamheten i det svenska
ovan, näringslivet god både i förhållande till alternativa placevara ringar och i förhållande till investeringar i utlandet. Att höja
produktiviteten primärt genom utslagning är inte en långsiktig
hållbar strategi, i synnerhet inte när den konkurrensutsatta sektorn är så liten i Sverige i dag. Poängen här är i stället som
att bör söka hålla företag under med olika
man armarna politiska ingrepp.
l5.4.2 Infrastrukturen
En utbyggnad och modernisering infrastrukturen är
av en
grundbult i en strategi för tillväxt och produktivitet inför 2000talet. Bakom denna slutsats ligger tre faktorer den ekonomiska integrationen, den ökade betydelsen just-in-time-produk-
av
tion samt behovet att underlätta människors rörlighet. Integrationen i Europa framhäver Sveriges avsides geografiska läge. Studier visar att detta är den viktigaste faktorn bakom världsledande företags bristande intresse investera i Sveri-
att
ge. Det viktigaste är emellertid inte läget i dag, utan hur det kommer att bli i framtiden. Här förestår förändringar. På
stora den europeiska kontinenten välvs i dag planer på stora nya,
gränsöverskridande infrastruktursystem. EG-kommissionens kommitté för höghastighetståg planerar länka ihop kärnor-
att
na i kontinentens stadsregioner med järnväg; hopbyggnad
av
nationella vägsystem planeras; flygledningen skall samordnas.
Infrastrukturinvesteringarna på kontinenten kommer därmed
att under 1990-talet ta ett språng uppåt vilket riskerar - att
392 Statsmakternas uppgift
göra Sveriges perifera läge än mer accentuerat. Det kan bromsa såväl handelsutbyte teknikspridning.
som
Den andra faktorn förstärker infrastrukturens betydelse
som
för produktivitetsutvecklingen är just-in-time-produktionens genombrott i stor skala. J ust-in-time förutsätter väl fungerande
logistik med leveranser i exakt rätt tid. Detta kommer att skärpa kraven på täta och säkra transporter alla slag mellan av kunder och leverantörer på alla nivåer och i alla regioner.
Under efterkrigstiden har transport- och kommunikationssektorns produktionselasticitet legat rätt stabilt runt nivån
l,3-l,5. Två procents BNP-tillväxt per år har således inneburit en tillväxt av transportsektorn med närmare 3 procent. Det ovan sagda tyder på att den siffran knappast lär minska. Ekonomisk tillväxt under 1990-talet blir således förenad med bety-
dande krav på infrastrukturell kapitalbildning.
Vad bör göras
En upprustning infrastrukturen är på gång. Flera viktiga av nu
beslut har redan tagits, vilket delegationen välkomnar.
Inför de kommande investeringarna vill delegationen emellertid framhålla vikten bättre ekonomiska metoder för att av
vaska fram goda projekt. Analysen och besluten kännetecknas ofta sektorsyn; vägar analyseras för sig, järnvägar för sig,
av osv.
För lite hänsyn tas till möjliga synergieffekter mellan olika infrastrukturella system. Mer helhetssyn krävs vid bedöm-
av
ningen av infrastrukturinvesteringar. Det bör framför allt vara kommunikationsdepartementets uppgift att bryta och samordsektorsintressena. Vad krävs regionalpolitiska skäl
na som av får bedömas för sig. Den upprustning infrastruktur här av som förespråkas utgår från produktivitetshänsyn.
Av de studier produktivitetseffekter tänkbara infra-
om av
strukturinvesteringar delegationen låtit göra kan dra
som man
följande slutsatser till vägledning för strategi för infrastruk-
en turens modernisering
Inom för dagens infrastruktur är den för produktiviramen
teten viktigaste satsningen allmän förbättring vägnä-
en av tet, framför allt runt de större städerna. Det förbättrar den
allmänna tillgängligheten, och i synnerhet rörelsemöjligheten för utbildad arbetskraft. En modernisering infra-
av strukturen ökar således också humankapitalets produktivitet. På nationell nivå bör vägnätet byggas ut till ett sammanhängande, robust stomvägnät med hög och jämn stan-
Statsmakternas uppgift 393
dard. Det innebär motorvägskvalitet mellan Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall. Tillverkningsindustrins produktivitet påverkas av två långväga, mellanregionala transportnätverk, nämligen tillgängligen till flygkapacitet och internationella varumarknader [ofta via hamn. För den nationella ekonomin är Arlandas förbindelser med resten av världen av avgörande betydelse. Arlanda bör därför byggas ut till ett nordeuropeiskt, internationellt flygnav och snabbtågsförbindelser med Stockholm och Uppsala. 3 Vad gäller järnvägen bör storstadsregionerna knytas sammed höghastighetståg. Förnyelse och utbyggnad av en man kapacitetsstark linje för godstransporter bör ske för att få snabb till kontinenten. För detta krävs också fast access en förbindelse över Öresund samt bra färjeförbindelser. Därutöver bör upprustning ske ett antal viktiga regionala av sträckningar, såsom Västkustbanan och banor i Mälardalen.
Finansiering och drift
de utredningar delegationen låtit genomföra uppskattar En av kostnaden för detta investeringsprogram till mellan lO och 15 5 Johansson m.fl miljarder kr år under de kommande två decennierna Det per Infrastruktur, kon- innebär finansieringen blir ett problem. att kurrenskraft och Ansvaret för modern och effektiv nationell infrastruktur produktivitet, en exbör i huvudsak statens. Detta kan ta sig olika pertrapport vara ansvar uttryck. Inom kommunikationsområdet är det i praktiken relativt få större projekt som är möjliga att delprivatisera och avgiftsfinansiera. Det gäller Arlandabanan, Öresundsbron och några andra stora projekt med mätbara och betalningsstarka trafikflöden. Inom andra områden, t.ex tele, elenergi och där ledgas, ningssystemen utgör naturliga monopol, är det framför allt konkurrensaspekterna måste bevakas vid avreglering. som en Tillträde till de stora ledningssystemen är liktydigt med tillträde till marknaden, samtidigt väl fungerande konkursom en inte uppstår utan låga tillträdeshinder till marknad. rens en Oavsett ägandeform måste de naturliga monopolen vara reglerade för att tillgången till marknaden skall säkras, monopolistiskt beteende motverkas och ett effektivt utnyttjade erhållas. Mer konkret innebär detta bör skilja verksamheten i att man ansvaret för ett linjenät å sidan och affärsmässig driftsena en del å den andra. Ett konkret exempel på detta är uppdelningen SJ och banverket, vilken innebär att nätet finns kvar i statlig av
394 Statsmakternas uppgift
monopolregi, att konkurrensen mellan olika entreprenömen
skall styra utnyttjandet. För att systemet skall fungera, bör
rer koncessionsrättigheter för användning eller tillgång till infrastruktur omförhandlas i konkurrens med jämna mellanrum.
Slutligen vill delegationen påpeka samspelet mellan utbild-
ning och infrastruktur. Att satsa på infrastruktur handlar inte bara att lägga ledningar och räls, utan också om att om avkastning på dem. Stora satsningar har under senare år gjorts på telekommunikationer, inte alls på att utbilda männimen skor kan utnyttja dem fullt ut. Bättre utbildning i inforsom
mationsteknologi skulle sannolikt kunna ge stora synergieffek-
ter inom några år.
l5.4.3 Sparandet
För investeringar krävs sparande. Det finns ett tydligt histo-
riskt samband mellan produktivitetstillväxt och hög sparkvot.
Detta samband gäller dock inte längre på nationell nivå, efter-
sparande också kan komma från andra länder. Sambandet
som mellan sparande och produktivitet är dessutom indirekt det
går från sparande via investeringar, ökad kapitalintensitet och teknisk utveckling till ökad produktivitet. Ett högt sparande är
därför inget mål i sig. Det gäller att också skapa drivkrafter för att sparandet skall omvandlas till produktiva investeringar;
något våra förslag här har syftat till.
som ovan
Sparandet i Sverige är lågt. Det föll vid mitten av
numera 1970-talet. Trots viss återhämtning är det fortfarande lägre en
än i flertalet EG-länder. Internationellt sett är sparandet i den svenska offentliga sektorn högt, medan däremot hushållsspa-
randet är extremt lågt. Mot bakgrund de stora skattekilar av
finns är det troligt att hushållens sparande är lägre än vad
som
är samhällsekonomiskt optimalt. Ett omfattande offentligt
som pensionssystem minskar också hushållens drivkrafter till privat
sparande. Det finns finansieringskällor till ökade investeringar, vid
tre
sidan de svenska företagens vinster, vilka diskuterats ovan.
av Den första är utlandet. Förutsättningarna för att öka utlandets intresse att investera i Sverige har behandlats bättre ovan;
infrastruktur, tillräcklig avkastning och ett allmänt attraktivt företagsklimat. De två andra är den offentliga sektorn och
hushållen.
Statsmakternas uppgift 395
Offentligt sparande
Delegationen tror att det blir svårt att öka det offentliga
spa-
randet i tillräcklig grad. Även krav på långsiktigt ökat
utan
offentligt sparande måste finanspolitiken hållas stram, ett
som
led i den fasta växelkurspolitiken och kampen mot inflationen. Ökat offentligt sparande innebär finanspolitiken måste
att skärpas ytterligare.
Man kan räkna med att kraven på offentliga utgifter,
i synnerhet för äldrevård, sjukvård och pensioner, kommer öka att under de kommande åren. Till detta kommer vissa för produk-
tivitetsutvecklingen nödvändiga satsningar på infrastruktur,
också måste finansieras. I kapitel 7 visades dessutom hur som
de redan beslutade offentliga utgifterna vid vissa produktivi-
tetsantaganden tenderar att successivt öka sin andel BNP av och hur detta driver skattekvoten. upp Delegationen avvisar emellertid tanken på fortsatt stegen
ring av skatteuttaget. Skattekilarna är i flera fall alltför höga.
Den ekonomiska integrationen med omvärlden kommer att innebära ökad press att minska skattekilarna på områden med rörliga skattebaser. Delegationen tror för sin del inte att det är realistiskt med en
så hård utgiftsprövning att det blir möjligt att både kraftigt öka det offentliga sparandet och att sänka dessa skattesatser. Vi drar därför slutsatsen att det offentliga sparandet sannolikt
inte kommer att kunna täcka det inhemska sparbehovet.
Privat sparande
För att öka hushållens sparande ställs två uppgifter i centrum.
Den första är att stärka drivkrafterna för sparande. En de av
viktigaste åtgärderna är att omvandla pensionssystemet. I dag är ATP huvudsakligen ett fördelningssystem, styrt politiskt
av fastställda regler. Innebörden är att de yrkesaktiva år för år
betalar en viss bestäms ATP-avgiftens höjd, till
summa, som av pensionärerna. Dessas pensioner bestäms i sin tur tidigare av lön och antal arbetade år. Det finns med andra ord ingen klar
koppling mellan sparandet sidan och pensionsförmåner-
å ena na å den andra. Detta har sannolikt varit faktor bakom det en
låga hushållssparandet. ATP-systemet bör enligt delegationens mening i någon form
kompletteras med ett pensionssystem har karaktären som av ett premiereservsystem, dvs ett system, där pensionens storlek
beror på inbetalade medel och avkastningen på dessa. Huruvi-
396 Statsmakternas uppgift
da detta system skall frivilligt eller obligatoriskt, privat vara eller offentligt, hur många fonder det bör omfatta, etc, är något delegationen inte har anledning att ta ställning till. Det är dock ur produktivitetssynpunkt viktigt att pensionssystemet skapar drivkrafter att såväl öka sparandet som att sträva efter effektiv fondförvaltning. Parterna på arbetsen marknaden såväl på den offentliga sidan som den privata - LO-sidan bör i detta sammanhang ta upp en diskussion om hur även avtalsförsäkringarna kan konstrueras ett sätt som bättre stimulerar sparande. Den andra uppgiften för att stimulera hushâllssparandet är att sänka skatten på sparande. Som framgick av kapitel 10 är kapitalbeskattningen i dag högre i Sverige än i de flesta andra länder i Europa. Särskilt gäller det skatten på inkomster från innehav aktier, samt skatten på avkastningen av pensionsav fonder. Delegationen förespråkar att kapitalbeskattningen ses över. Inriktningen bör att skattesatserna sänks till vara en sådan nivå att de inte missgynnar sparande i Sverige. Förmögenhetsskatten på fåmansföretag medför i dag att tillväxtmöjligheterna hämmas för de småföretag inte har som någon riskkapitalkälla än självgenererade vinstmedel. annan Den direkta effekten är sannolikt relativt liten. Ett avskaffande denna skatt torde dock ha vidare symbolisk verkan och kan av därför öka sparandet i de små och medelstora företagen.
l5.4.4 Kapitalutnyttjandet
Produktiviteten kan höjas genom att det befintliga kapitalet effektivt. En aspekt detta är att öka driftstiutnyttjas mer av derna utökad skiftgång. Mer flexibla arbetstider bör genom uppmuntras. En aspekt är att allokera kapitalet effektivt mellan annan olika användare. Fastighetskapitalet utnyttjas ofta dåligt, såväl i privat tjänstesektor i offentlig. Det indikerar attrkontorssom utnyttjandet är fel prissatt. Kapitalet kan användas effekmer tivt fastighetsutnyttjandet marknadsprissätts och genom att enheterna, såväl i offentlig privat sektor, i ökad utsträcksom ning övergår till intern marknadshyressättning eller sale-leaseback-arrangemang. Ytor kan krympas, hus säljas eller hyras ut, drift och underhåll rationaliseras och hyror I kommupressas. och landsting kräver detta fortsatt decentralisering av ner en beslutanderätten, så att t.ex rektorer och sjukhuschefer friare kan förfoga över lokalerna. Likaså krävs att organisationerna belönas då lokalutnyttjandet blir effektivt. mer
Statsmakternas uppgift 397
Resonemanget i del III indikerade också att effektiviteten på bostadsmarknaden tämligen låg. Här borde med andra 0rd var
finnas möjligheter till höjd produktivitet. Delegationen fö-
en reslår att bostadsmarknaden ägnas översyn, till skillnad en som från tidigare bostadspolitiska utredningar får direktiven att koncentrera sig på effektiviteten i resursutnyttjandet boav
stadskapitalet och hur denna skall kunna höjas.
15.5 Teknisk
utveckling
Analysen i del III visade att den tekniska utvecklingen hänger
med takten i kapitalbildning och strukturomvandling. samman Iden meningen är den tekniska utvecklingen, även den i sig om är viktig, inte något centralt, direkt objekt för den ekonomiska politiken.
Näringspolitiken
Politiken bör i stället inriktas på att drivkrafter och goda ge
förutsättningar för teknikutveckling och teknikspridning. De senaste årens omläggning av näringspolitiken pekar åt detta håll. I stället för riktade företagsstöd och subventioner bör
intresset riktas in på att betrakta fler områden tillväxtmer ur
synvinkel; det gäller t.ex kommunikationer, konkurrensfrågor och forskning. Med denna utgångspunkt får näringspolitiken
allt karaktären övergripande strukturpolitik. Frågan bör mer av
mot denna bakgrund resas huruvida den arbetsfördelning som
i dag finns mellan olika departement är den mest ändamålsen-
liga för denna inriktning. Delegationen vill för tron på att stora statliga satsning-
varna på FoU i vissa branscher skulle kunna stora produktiviar ge
tetseffekter. Det finns inte tillräckliga ekonomiska argument för ett litet industriland som Sverige att satsa statliga medel på stora nationella forskningsprogram i högteknologiska bran-
scher med stordriftsfördelar i FoU.° Ett uppenbart skäl mot ° Däremot kan det en
ju finnas säkerhets- sådan industripolitik är att många forskningsprojekt inom t.ex
politiska argument
flyg- och rymdindustri kräver gigantiska resursinsatser, som
för vissa typer av
långt överskrider kapaciteten i ett litet land som Sverige.
satsningar, t.ex att
ha en nationell flyg- Däremot finns många goda exempel på hur kompetenta
eller vapenindustri.
statliga upphandlare kunnat utnyttja den internationella konkurrensen och därigenom utveckla infrastrukturella system med stor konkurrenskraft. Det gäller såväl järnvägs- tele-
som kommunikationer. Teknisk kompetens med höga krav i upp-
398 Statsmakternas uppgift
handlingen är således ett medel att stimulera den tekniska utvecklingen.
Teknikspridning
Mer allmänt vill delegationen argumentera för politik en som
satsar på teknisk utveckling i meningen att den stimulerar uppkomst och spridning innovationer i näringslivet som
av helhet. Framför allt är spridning och anpassning viktiga. En
huvuduppgift är att importera kunskap från omvärlden. Bara
mindre del de produkter, och organisaen av nya processer
tionsformer leder till produktivitetsförbättringar och ökad
som
konkurrenskraft är resultat helt åtgärder. Det mesta är
av egna
vidareutveckling och förfining av vad andra gjort.
Därför blir det, i synnerhet för ett litet land Sverige, som viktigt att via allmänna insatser för snabbare informations-
spridning etc söka skynda på spridningen innovationer,
av
riktade statliga FoU-insatser
snarare än att tro att man genom
kan ta ledningen inom högteknologi. Viktiga inslag i en sådan
politik för spridning, medel sträcker sig utanför den tradivars tionella industripolitikens medelsarsenal, är att söka undanröja
hinder för rörlighet finansiellt kapital, utbildad arbetskraft
av
och företagsledningskompetens, inom landet såväl som över
gränserna. Ett svenskt EG-medlemskap framstår den viktisom
gaste åtgärden på detta område. Den grundläggande förutsättningen för en snabb teknisk
utveckling är att marknadsstruktur och konkurrensförhållan-
den gynnar en intensiv konkurrens. Ett grundläggande villkor är härvidlag att de svenska företagen utan restriktioner kan konkurrera med ledande utländska företag såväl hemma som på exportmarknaden. Eliminering olika former handels-
av av
hinder och konkurrensbegränsningar öppnar tidigare
som skyddade marknader borde därmed ha positiv effekt på en innovationsaktiviteten i näringslivet.
statsmakterna kan också på olika sätt bidra till att bygga nätverk för information och teknikspridning till småföretagen.
Metoderna för detta har delvis redan berörts, i det förra kapit-
let och i samband med diskussionen insatser för att sprida
om
kunskaper förnyelse arbetsorganisationen. Det handlar
om av
också att initiera och stödja innovationsfora, teknikcent-
om
och företagens nätverk för FoU.
ra egna Det internationella FoU-samarbetet är viktigt för att möjlig-
göra snabbare spridning internationell forskning till
en av svenska miljöer. Sverige bör därför aktivt delta i t.ex EGs större projekt.
Statsmakternas uppgift 399
Som framgick av del III, menar delegationen att statens FoUstöd och teknikspridningsstöd bör genomgå en rejäl utvärde-
ring. I avvaktan på sådan nöjer vi med att hävda, att det en oss
verket för näringslivs- och teknikutveckling bör prioritera
nya den verksamhet berör teknisk kompetensutveckling, i synsom
nerhet för små och medelstora företag.
Riskkapitalförsörjning
I den mån ekonomisk exploatering innovation kräver av en
bildandet företag är tillgång till fungerande riskkapi-
av nya en talmarknad avgörande betydelse. Det är också viktigt att av
undanröja hinder för uppköp företag, såväl inom landet
av som internationellt. Företagsköp är en viktig kanal för spridning av
teknisk och marknadsmässig kunskap liksom ett sätt att byta
-
ut inkompetenta företagsledningar. När det gäller statens insatser för FoU-finansiering och risk-
kapital bör de komma tidigt i utvecklingskedjan och koncentpå sådant kräver extra långsiktighet. reras som Det viktigaste statsmakterna kan göra för att stimulera
forskning tycks dock vara att förbättra de allmänna ramarna
för verksamheten. Det innebär att till att det utexamineras se
fler kompetenta forskare i synnerhet i naturvetenskapliga
ämnen] och att incitamenten för utbildning och forskning är
goda. Det förstnämnda handlar examination och kvalitet i om
högskolan. Det sistnämnda handlar dels om skattesystemet i stort dels att göra det möjligt för små företag och enskilda
om
att, som termen lyder, ägandegöra FoU-resultat, t.ex genom riktade konvertibellån mot nyckelpersoner i företagens FoU-
verksamheter.
15.6 Konkurrens och resursallokering
Analysen i del III underströk betydelsen effektiv allokeav en ring av resurser. Den inhemska konkurrensen har brister i en
rad avseenden. Många branscher och företag arbetar under skyddade betingelser, minskar deras drivkrafter till förny-
som
else och höjd produktivitet. Det är därför nödvändigt att skärpa omvandlingstrycket och
konkurrensen. Det bör ske målmedveten politik för genom en
att öppna tidigare skyddade sektorer och avlägsna vissa regleringar samt stramare stabiliseringspolitik med fast
genom en växelkurs. Integrationen med EG är mot denna bakgrund väl-
400 Statsmakternas uppgift
kommen. Fasta spelregler bör göra klart för alla att lönsamhet och sysselsättning inte kommer att räddas via devalveringar, subventioner eller sänkta arbetsgivaravgifter.
15.6. l Internationaliseringen
Det är viktigt att öka konkurrensen mellan svenska företag på
den svenska marknaden. I många branscher är den svenska marknaden emellertid alltför liten för åt tillräckligt att ge rum många oberoende svenska producenter [av storlek är en som
nödvändig för att uppnå låga styckkostnader för att en funge-
rande konkurrens skall kunna upprätthållas. Analysen i del III
pekar på att en internationalisering driver fram ökad produktivitet genom ökad konkurrens och ett starkare omvandlings-
tryck. Ett centralt inslag i strategi för ökad produktivitet är en
därför fortsatt och fördjupad internationell integration.
en
Denna måste dock för att ta tillvara den befintliga potenti-
alen till ökad produktivitet utsträckas till andra områden än industrin. Den nödvändiga politiska anpassningen måste där-
för beröra mängd områden utöver den traditionella handels-
en
politiken. Enligt delegationens mening bör Sverige sträva efter att uppnå en integration av samtliga marknader inte bara för
utan även för tjänster, arbetskraft och kapital varor - genom att hinder mellan Sverige och omvärlden avvecklas för varu-
och tjänstehandel, migration, företagande och finansiella kapitalrörelser. Härigenom kan uppnå produktivitetsvinster
man som inte kan åstadkommas enbart eliminering genom en av tullarna på industrivaror. Detta ställer emellertid krav på för-
ändrade regler angående bl.a produktkontroll, etablering, utländskt ägande och arbetskraftsinvandring. I princip kan naturligtvis Sverige ensidiga avreglering-
genom
ar undanröja hinder för utländsk konkurrens på den svenska marknaden. En ömsesidig avreglering är emellertid nödvändig för att svenska företag och medborgare möjlighet att kon-
ge kurrera på lika villkor på utländska marknader.
En sådan avreglering bör helst global, dvs gälla gentemot
vara
alla länder. Den multilaterala handelspolitiska liberaliseringen
inom GATT har varit, och kommer fortfarande att utomvara,
ordentligt viktig för ett litet land Sverige. Det är därför
som
nödvändigt att Sverige verkar för ett genombrott i de fastlåsta Uruguay-förhandlingarna.
Sverige deltar också i den integrationsprocess inom EG som
syftar till etableringen av den inre marknaden. Delegationen vill understryka att det är viktigt att den höga svenska ambi-
Statsmakternas uppgift 401
tionsnivån att svenska medborgare och företag på alla områ;
-
den får åtnjuta rättigheter medborgare och företag
samma som i EG, och att de inte i något avseende kommer att diskrimine-
verkligen kan uppnås.
ras -
E G-medlemskap
Sverige deltar tillsammans med övriga EFTA-länder i de s.k
EES-förhandlingarna med EG. De att åstadkomma en
avser anslutning EFTA till den inre marknaden. Om EES-förav handlingarnas utfall skulle komma att motsvara de svenska
förhoppningarna skulle det innebära grad av integration
en på många områden nära mot fullt medlemskap. som svarar
Förhandlingarna berör dock inte jordbruket. De syftar inte
heller till att låta EFTA-länderna ingå i EGs tullunion. Konsekvenserna detta är att vid ett EES-avtal kommer av -
till skillnad från vid fullt medlemskap gränskontrollerna att
kvarstå mellan EG och EFTA. Exporten från EFTA måste
fortfarande uppfylla EGs ursprungsregler för tullfrihet, och svenska exportörer riskerar att utsättas för åtgärder mot före-
dumping. Å andra sidan kan Sverige i princip på vissa given
områden, t.ex importkvoteringar mot andra länder, driva
en
liberal politik än EG. Även det är svårt att bedöma den
mer om samhällsekonomiska nettoeffektens storlek torde det knappast
råda något tvivel att ett medlemskap, jämfört med det EES-
om
avtal eftersträvas, borde medföra positiv produktivi-
som en tetseffekt.
Ett EG-medlemskap innebär betydande inskränkningar av möjligheterna att föra från EG avvikande ekonomisk poli-
en
tik. I den mån ett EES-avtal är lika långtgående med
som
avseende på rörlighet tjänster, arbetskraft och kapital
av varor,
verkligen kan uppnås, kommer emellertid detta att lägga i stort restriktioner på den svenska politiken. Skillnaden
sett samma i det fallet måste Sverige ensidigt sig till är att senare anpassa EGs politik utan att kunna påverka den.
Om EES-förhandlingarna inte leder till ett resultat upp-
som
fyller de svenska målsättningarna bör Sverige överväga ett bilateralt avtal med EG. Även ett sådant troligen inte kan
om
ge en långsiktigt tillfredsställande lösning om inte annat där-
för att EGs innehåll ständigt förändras] kan det ändå fylla en viktig funktion under övergångsperiod. Delegationen vill
en
dock understryka vikten att Sverige så snart det är möjligt
av
fullföljer sin avsiktsdeklaration och upptar förhandlingar med fullt bör stärka trovärdigheten hos
EG om medlemskap. Detta
402 Statsmakternas uppgift
svensk ekonomisk politik syftar till höjd produktivitets-
en som tillväxt.
En sådan utveckling borde också öka Sveriges attraktionskraft för internationella direktinvesteringar, vilket vik-
är ett
tigt led politik för kapitalbildning och
i en produktivitetstill-
växt. Som medlem bör Sverige stödja de frihandelsvänliga kraf-
terna inom EG att verka för långtgående intern genom en
avreglering, t.ex den jordbrukspolitiken, i
av gemensamma
kombination med liberalisering EGs yttre handelspolitik.
en av
l5.6.2 Konkurrenspolitik
Den grundläggande hypotesen i kapitel 12 att skarp konvar kurrens stimulerar produktivitet. Resultaten tyder på att kon-
kurrensen är betydelsefull, men att det är svårt att sätta siffror på t.ex effekten företagskoncentrationen. Sverige är ett litet
av
land och det förefaller ett stort företag här hemma
som vara kan litet på världsmarknaden. Konkurrens kan mycket vara se
olika ut nationellt, internationellt, mellan företag, branscher, olika produkter etc. Också regleringar kan många slag
vara av
priser, kvantiteter, kvalitetet etc. I några fall kan regleringar positiva effekter på produktiviteten att skärpa
ge genom om-
vandlingstrycket. Detta gör det svårt att resonera konkur-
om
rensens och regleringarnas betydelse i allmänna termer; analy-
måste ske från fall till fall. sen
När en sådan konkret analys görs, finner gott kon-
man om
kreta belägg för hur bristande konkurrens rad fall bromsat
i en
produktivitetsutvecklingen. Det är viktigt att där bryta
upp
dessa hinder. Delegationen vill dock betona, att avregleringar
inte kan proklameras allmän strategi. Regleringar är som en oftast tillkomna med andra mål än produktivitet, även de om
kan ha bieffekter på produktivitetstillväxten. Avveckling bör
ske bara där klart kan visa att de positiva effekterna på man produktiviteten överstiger de negativa effekter avvecksom en ling kan för uppnåendet det primära-målet. av
Konkurrenslagstiftningen
Delegationen menar att den nuvarande konkurrenslagen är
otillräcklig. Konkurrenskommittén har SOU 199159] före-
slagit konkurrenslag, utformning står i överensstäm-
en ny vars
melse med harmonisering till EGs lagstiftning. Delegationen
en
menar att en sådan lag bör innehålla fyra huvudingredienser
Statsmakternas uppgift 403
Förbud prissamarbete mellan konkurrenter över större
mot delar marknaden. av
2 Förbud för konkurrenter att dela marknaden mellan
upp s1g.
Ökade möjligheter att förhindra företagsförvärv och fusio-
dominerande ställning på marknaden. ner som ger 4 Hårdare sanktioner mot otillåtna konkurrensbegränsning-
ar.
Hänsyn bör dock till att Sverige är ett litet land; ett företag
tas
har dominerande ställning vad gäller produktion i
som en
Sverige kan mycket litet på världsmarknaden, och kan
vara också importkonkurrens ha mindre del den svensgenom en av
ka marknaden. Regelsystemet och dess tillämpning får därför inte utformas, så att det hämmar ur konkurrenssynpunkt värdefulla fusioner. Vidare bör omfattande byråkrati undvikas.
en För till att lagen efterlevs krävs effektiv konkuratt se en
rensvårdande organisation. Det är ur produktivitetssynpunkt bra att SPK ändrat skepnad, från regleringsverk till konkur-
rensverk.
l5.6.3 Regleringar
En uppgift för de konkurrensvårdande myndigheterna bör vara att löpande utvärdera olika regleringar. Ofta förändras förutsättningarna för reglering på ett sätt gör att den efter
en som tjänat sin roll. Ändå har regleringar tendens att ett tag ut en
stelna och bli kvar. Utan ständig prövning och omprövning
av
regleringars effektivitet kommer denna tröghet att ge stora negativa effekter på produktivitetsutvecklingen i samhället. Delegationen föreslår därför att alla viktiga regleringar ut-
värderas, område för område, lämpligen vart tredje år i sam-
band med den fördjupade anslagsprövningen. Produktivitetseffekter bör ett viktigt inslag i utvärderingen. När nya
vara
regleringar införs, bör ett led i beslutsunderlaget ett försök
vara
till kvantifiering deras effekter på produktiviteten.
av Redan i dag har vi kunskaper leder till slutsatsen att en som
rad regleringar på olika områden bör avskaffas, kriteriet
om skall samhällsekonomisk effektivitet. På flera områden är vara
konkurrensen satt spel på ett sätt som hämmar produktivi-
ur
teten. Några viktiga områden, där ingrepp bör ske i den takt EG-harmoniseringen gör möjlig, är dessa
som
404 Statsmakternas uppgift
O Jordbruket och livsmedelssektom. Gå vidare med att avskaffa jordbruksregleringen och gränsskyddet. Bryt dessutom upp koncentrationen inom livsmedelsindustrin. Kooperationens
ägarkontroll i flera led reducerar i dag konkurrensen mellan olika led i livsmedelskedjan. Etableringshinder i detaljistledet
blockerar konkurrens även där. ny
0 Skogen. Ge den enskilde skogsägaren större frihet att sköta sin skog. Skogspolitiken bör koncentreras till stadgar skyl-
om
digheten att säkra återväxten och ta hänsyn till naturvård
och friluftsliv.
0 Byggsektorn. Skär ned antalet byggnormer, som driver upp
kostnaderna. Minska bostadssubventionerna, utrymsom ger
för byggbranschen och fastighetsägarna att verka utan
me
tillräckliga krav på produktivitetsförbättringar. O Byggmateriel. Underlätta för utlandskonkurrens i både bygg-
sektorn och byggmaterielsektorn. Sträva efter en gemensam europeisk standard för byggmateriel.
0 Inrikesflyget. Avreglera systemet och inför konkurrens. Företagsekonomiskt olönsam, men regionalpolitiskt önskvärd tra-
fik bör upphandlas i anbudskonkurrens och underskott täckas staten. av
O Järnvägen. Marknadstillträdet till järnvägsnätet bör avregleför såväl godstrafik persontrafik. En harmonisering
ras som och samverkan med systemen på den europeiska kontinen-
ten bör eftersträvas. Även här kommer regionalpolitiska in-
satser sannolikt att behövas.
0 Lastbils- och busstrafik. Slopa regleringen långväga busstra-
av fik för att underlätta möjligheterna att kombinera buss- och
expressgodstrafik. Harmonisera med EG. Tillåt utländska
åkerier att bedriva inrikestrafik i Sverige och arbeta för att svenska åkerier på motsvarande sätt får arbeta utomlands.
15.7 Skattesystemet och den offentliga
sektorn
Det finns goda skäl ekonomiska såväl sociala att ha
- som - en
betydande offentlig sektor. Vissa varor och tjänster har externa
effekter eller kollektiv karaktär och bör därför tillhandahållas
genom den offentliga sektorn. Dessa tjänster lämnar ett posi-
tivt bidrag till produktiviteten i resten av ekonomin. I andra fall finns fördelningsskäl för att verksamheten skall finansieras
via skatter och fördelas efter andra kriterier än ekonomisk
bärkraft. En stor offentlig sektor medför därför höga skatter.
Statsmakternas uppgift 405
Debatten det svenska produktivitetsproblemet har i hög
om
grad handlat den offentliga sektorn och dess finansiering.
om Analysen i del III fann drivkrafter och svagt omvandatt svaga
lingstryck i offentlig sektor ofta har medfört betydande pro-
duktivitets- och effektivitetsproblem. För det mesta är konkurmycket och kundernas samt de anställdas valfrirensen svag,
het liten. Varken styrsystem, personalpolitik eller lönesättning har utformats med hänsyn till produktivitetsmål.
Det har ändå varit möjligt att empiriskt fastställa något
tydligt samband mellan produktivitetstillväxten och den of-
fentliga sektorns storlek, sig över tiden eller mellan natiovare ner.
Delegationen stor produktivitetspotential finns
menar att en
inom den offentliga verksamheten. Under alla omständigheter är det väsentligt att öka produktiviteten i den offentliga verk-
samheten. För det första för att öka kvaliteten i den service den medborgarna, och för det andra för att undvika fortsatta ger skattehöjningar.
Delegationens uppgift är enligt direktiven att koncentrera sig på analysen produktivitetsutvecklingen inom det privata
av
näringslivet. Analysen av produktiviteten i den offentliga sektorn är därför inte någon viktig uppgift för delegationen. Många dessa frågor kommer att hanteras på andra håll. Det
av
finns ett rikt undersöknings- och forskningsmaterial, som utar-
betats i andra sammanhang och vid sidan vårt arbete som av
kan utnyttjas för att belysa produktivitetsproblem i den offent-
liga sektorn.
Vi redovisar därför här endast kortfattat några principer som
vi bedömer bör vägledande för hur produktiviteten i den
vara
offentliga sektorn skulle kunna höjas. Utgångspunkten är att omvandlingstryck och drivkrafter den röda tråden genom
-
hela detta betänkande är centrala för att höja produktivite-
-
ten också i den offentliga verksamheten.
l5.7.l Höjd produktivitet i offentlig sektor
Delegationen menar att styrsystemen i den offentliga verksamheten inneburit betydande hinder för produktivitetstillväxt. Personalen har ofta saknat drivkrafter för förnyelse. Budget-
och bidragssystem har baserats på kostnader i stället för resul-
tat. Omvandlingstrycket har varit svagt.
Under de senaste åren har rad åtgärder vidtagits för att en
öka produktiviteten i den offentliga sektorn. Delegationen me-
att dessa rört sig i rätt riktning, att produktiviteten i nar
406 Statsmakternas uppgift
offentlig sektor under senare tid sannolikt ökat, och att denna
process bör drivas vidare och intensifieras. Kostnadspressen bör hållas Detta kan ske på tre sätt uppe.
Via fortsatt skattestopp i kommuner och landsting, fortsatt osthyvel på flera områden samt direkta krav på minskad
perso-
nal i vissa verksamheter bedöms kunna minskas. Delega-
som tionen att alla tre metoderna kan användas. Samtidigt menar bör strategi för ökad produktivitet via förändrade styrsysen
tem fullföljas. Det väsentligaste tydlig åtskillnad mellan finansi-
är att en
ering och produktion görs. Huruvida finansieringen skall
vara
offentlig [dvs ske via skatter eller fördelningsfråga.
är en
Vad gäller produktionen finns däremot tydliga tecken
på att
produktiviteten kan höjas att konkurrens införs, såväl
genom
mellan offentliga enheter inbördes mellan privata och
som
offentliga alternativ. Det är därför viktigt att privata alternativ tillåts verka på villkor offentliga alternativ inom
samma som
stora delar den offentliga sektorns verksamhet. Strikt kvali-
av
tetskontroll bör upprättas för att garantera att högt ställda
sociala ambitioner upprätthålles. Inom denna allmänna strategi
vill vi särskilt framhålla följande inslag Rollerna bör renodlas. Politikernas uppgift är att sätta mål, att detaljstyra. Budget- och regelstyrning bör minska. I stället
bör politikerna formulera konkreta mål för verksamheten och
specificera vilka resultat skall uppnås.
som Ansvaret för själva verksamheten måste decentraliseras. När
målen är satta, skall cheferna och de anställda själva avgöra
med vilka metoder de skall nås. Detta kommer att innebära att
olika profiler och alternativ utvecklas, för medborgarna
att ge olika typer service. av Medborgarna skall kunna välja friare än i dag vilka enheter
de vill utnyttja. Enheter bör i ökad omfattning belönas utifrån
vad de faktiskt presterar, inte utifrån centralt fastställd en
budget. Därmed ges enheterna drivkrafter att ständigt förbätt-
ra kvalitet och servicegrad.
På mikroplanet gäller det sades arbetsorganisation i
som om
föregående kapitel. Lönesättningen bör i högre grad stimulera till ansvarstagande och kompetensutveckling. Hierarkier bör
plattas till och antalet beslutsnivåer minskas. Inom vissa områden kan de anvisade principerna omedelbart
omsättas i praktik. På andra krävs fördjupad analys. Ett
en sådant är sjukvården. Olika organisationsalternativ prövas nu
runt om i landet. Vi menar att de genomgripande förändringar som krävs bör utvärderas och utredas. En kommission på hög
nivå och med stor nationell auktoritet bör tillsättas för att
Statsmakternas uppgift 407
snabbt utarbeta ett förslag till organisation och styrsystem för
framtida sjukvård, utifrån här angivna riktlinjer.
Som framgått av det ovanstående, har delegationen inte funnit skäl att lägga några konkreta förslag om omfattande
privatiseringar heller för sådana. Orsaken är att - att varna huvudmannaskapet, att döma analysen i kapitel 12, inte av
7 Däremot kan det avgörande för produktivitetsutvecklingen.7 Många
synes vara finnas andra skäl olika former för produktion kan finnas. Avvägningen och valet t.ex ideologiska - - mellan dem kan med fördel ske på lokal nivå. Däremot har att vara för eller mot graden konkurrens, kvalitet och valfrihet för medborgarna privatisering. av tydlig påverkan på produktiviteten. Det är också detta våra en rekommendationer koncentrerat sig på.
l5.7.2 Skattesystemet
Det gamla skattesystemet kom, enligt den analys som redovisades i del III, att bli alltmer skadligt för produktiviteten. Den
skattereformen är därför kanske den i sig viktigaste åtstora
gärd för ökad produktivitet vidtagits under tid. Det
som senare
betyder också att skattereform ur produktivitetshänsyn
en ny inte längre framstår lika central tidigare. Det finns som som
dock skäl att vidare och fortsätta att minska vissa skatteki-
lars storlek, dels för att de i sig är skadliga, dels för att en
harmonisering med EG kommer att kräva det.
Skattekvoten
Åtskilliga bedömare har hävdat att skattereformen är otillräck-
lig, eftersom den inte sänkt skattetrycket. Det är dock svårt att föra analysen på så aggregerad nivå. Vi har kunnat belägga skattekvoten på makronivå i sig haft några urskiljbara effek-
att ter på produktiviteten. Det är inte skattekvoten styr besom
sluten sparande, investeringar och arbetsinsatser. Det vä-
om sentliga för produktivitet är hur de enskilda, konkreta skatter-
och skattesatserna sammantaget verkar. Det är på grundval
na
dem människor och företag fattar sina beslut.
av som
Likväl gör ett högt skattetryck det svårare att utforma ett neutralt skattesystem; ett högt skattetryck avspeglar ju att skattekilarna i genomsnitt är stora. Det förefaller därför troligt
sänkning den allmänna skattenivån i Sverige, allt att en av
annat lika, skulle bidra till ökad produktivitet. Det är dock viktigt att inse att detta inte sker till följd att skattetryc-
av
408 Statsmakternas uppgift
s Skattekvoten kan ket mätt något genomsnittstal förändras utan för att
som ju också förändras vissa konkreta skattesatser sänks och detta får att positiva som en följd att
av effekter på människors och företags agerande.
BNP förändras, oav-
vad skattesat- Detta medför att det inte produktivitetssynpunkt
sett ur synes
serna är. vara någon framkomlig väg att sätta kvantifierade mål för
upp 9 Det kan däremot hur snabbt och hur mycket skattekvoten på makronivå bör finnas andra skäl att ned.° Det bättre
är att analysera uppgiften skatt för skatt,
göra det. Skattekvosåledes be- skattesats för skattesats. ten är av tydelse om man anser att det är ett egenvärde att den enskilde skall förfo-
så del Kapital- och företagsbeskattning
ga över en stor
av sin inkomst som Två skatter framstår då de viktigaste produktivitetssyn-
möjligt. A andra si- som ur
dan kan det finnas punkt. Den första är energibeskattningen, berörts
som ovan fördelningspolitiska och bör sänkas. Den andra
som är bolagsskattesystemet, som
argument för en hög
påverkar investeringsviljan.
skattekvot, om skat-
används för Kapital är rörlig skattebas, varför internationellt sett
terna en en
att omfördela in- hög skatt på kapital kan hämma kapitalbildningen. Det
väsentkomster. Detta lig-
liga för investeringarna är skatten på kapitalanvändning. Den
ger dock vid sidan
de frågor delega- sänktes i samband med Skattereformen, vilket torde uppmunt-
av
tionen analyserat. investeringar i Sverige. Det finns dock förklarliga
ra ännu, av
skäl, inga empiriska utvärderingar den företagsbeskatt-
av nya ningens effekter.
Skattereformen bör medföra minskade inlåsningseffekter och ett steg mot större neutralitet i valet mellan finansieringskällor. Kapitalmarknaden kommer därför sannolikt att spela större roll för kapitalets allokering än tidigare. Det gamla systemet gynnade historiskt vinstrika företag jämfört med t.ex
ny-
startade företag, bara i begränsad omfattning kunde ut-
som
nyttja skattekrediter. Mindre inlåsning kan effektivare
ge en allokering, därför att investeringsprojekten kanske ges en mer
förutsättningslös prövning kapitalmarknaden. Å andra
av si-
dan kan det finnas risk att finansiella synsätt kortar planeringshorisonterna till förfång för uthålliga industriella satsningar. Osäkerheten gör att det i dag inte är möjligt att ha någon bestämd uppfattning inriktningen framtida förändringar
om av
av företagsbeskattningen. Först måste den nyligen genomförda
reformen utvärderas.
En mindre fråga som bör utredas är beskattningen vinst-
av
delning; I avsnittet om löner i det föregående kapitlet förutspådde delegationen större betydelse för bonussystem och
en
resultatberoende löner. I samband därmed bör frågan utredas huruvida vinstandelssystem bör beskattas löneinkomst
som eller kapitalinkomst.
Statsmakternas uppgift 409
15.8 En för ökad
helhetsstrategi produktivitet
Delegationen har svårt att urskilja något övergripande problem som skulle vara roten till de svenska produktivitetssvårigheter- Det finns därför ingen enskild åtgärd, kan lyfta
na. som produktivitetstillväxten i Sverige. I detta kapitel har i stället lagts
förslag om en lång rad åtgärder på olika områden. Det handlar
den långa listans politik. Förslagen har riktat sig såväl om
mot företagen som mot statsmakterna och haft två huvudsakliga syften
Oatt förnya och modernisera organisationen på de enskilda
arbetsplatserna
0 att den ekonomiska politiken mer tillväxtbefrämjande
ge en karaktär.
De fyra övergripande uppgifter som anvisats är att gradera upp humankapitalet, stimulera realkapitalbildningen, skynda på
den tekniska utvecklingen och strukturomvandlingen, samt
upprätthålla ett högt omvandlingstryck och förbättra allokeringseffektiviteten i den svenska ekonomin. I allmänna ordalag har vi funnit att det för produktiviteten centrala är växelverkan mellan omvandlingstrycket å sidan
ena
och drivkrafter för förnyelse och anpassning å den andra. Bara den faktorn räcker inte. Enbart hårt omvandlingstryck
ena piska slår ut verksamheter skapar inte nytt. Enbart - men generösa drivkrafter morötter riskerar att minska tak- - ten i strukturomvandlingen. Det är kombinationen omvandav
lingstryck och drivkrafter ribbor sätts och belöning-
-- som upp för den lyckas hoppa över dem produktiviar som - som ger tetstillväxt.
Rangordning av förslagen
De olika åtgärderna samverkar, varför det är svårt att rangord-
dem. Delegationen vill de här redovisade förslagen som
na se
helhetsstrategi för tillväxt. Ett försök att ändå lyfta fram de
en
mest centrala inslagen i strategin, ger följande resultat
Den första handlingslinjen är att öppna för konkurrens i fler
sektorer och därigenom skärpa omvandlingstrycket. Detta
bör främst ske att skynda på internationaliseringen
genom den svenska ekonomin. På allt fler områden bör den av
410 Statsmakternas uppgift
svenska marknaden öppnas för utländsk konkurrens på lika
villkor. De svenska företagen bör tillförsäkras förbättrade
möjligheter att konkurrera på utländska marknader. En
primär åtgärd för att nå detta syfte är att söka fördjupad
integration med EG. Vid ett EG-medlemskap bör Sverige aktivt verka för avregleringar och skärpt konkurrens såväl
inom EG gentemot tredje land. I detta ligger också en
som fast och trovärdig växelkurs. En sådan inriktning politiav
ken kommer efter hand att tvinga fram produktivitet i hela
ekonomin.
2 För att konkurrensen och det skärpta omvandlingstrycket
skall resultera i produktivitet krävs, för det andra, att driv-
krafterna att bygga humankapital stärks, både för män-
upp
niskor och företag. Arbetsorganisationen bör moderniseras
och lönebildningen reformeras, så att viljan att ta ansvar
och öka sin kompetens belönas än i dag. Utbildningen
mer
bör utvidgas och förbättras. Målet skall att få ut betyd-
vara
ligt fler välutbildade på arbetsmarknaden, i synnerhet till
den konkurrensutsatta sektorn.
Samspelet och samverkan mellan dessa båda handlingslinjer är
enligt delegationens mening det väsentligaste i strategin för
ökad produktivitet. Skärpt omvandlingstryck och bättre driv-
krafter för kunskapsuppbyggnad bör tillsammans kunna ge
kraftiga produktivitetseffekter. Detta gäller inte minst i den offentliga sektorn, dels varit skyddad för konkurrens, dels
som
ofta haft en otidsenlig arbetsorganisation. Det är delegationens uppfattning att konkurrens, konsekvensansvar och en lärande organisation kan stark ökning produktiviteten i den
ge en av
offentliga sektorn.
3 Som ett tredje inslag i strategin kommer förbättrade driv-
krafter för realkapitalbildning. Delvis lär ökad kapitalbildning komma som en följd av de båda ovan nämnda handlingslinjerna, i synnerhet genom internationaliseringen och
den fasta växelkurspolitiken. Till detta bör läggas insatser
för att effektivisera kapitalmarknaden och öka sparandet,
framför allt att omvandla pensionssystemet, samt genom
särskilda åtgärder för att modernisera infrastrukturen,
systematiskt inriktade på att höja produktiviteten.
Delegationen menar däremot inte att insatser för att påverka branschstrukturen i riktning mot något särskilt håll t.ex
riktade stöd för att styra teknisk utveckling i vissa genom branscher spelar någon större roll för produktivitetstillväx- -
Statsmakternas uppgift 411
ten. En snabb teknisk utveckling bör följa, under förutsättning att den allmänna tillväxtpolitiken inkluderat de
tre ovannämnda typerna insatser. av Detta innebär att strategin blir och nedvänd i förhållanuppde till det synsätt dominerade för ett 20-tal år sedan, då som riktade industripolitiska satsningar på viss FoU och typ av vissa
branscher sågs avgörande för långsiktig tillväxt och
som pro-
duktivitetsutveckling. Enligt delegationens uppfattning bör
strategin i stället att förbättra de allmänna drivkrafterna vara
för human- och realkapitalbildning.
Starka skäl talar för att alla dessa olika åtgärder vävs samman
till helhetspolitik. Uppgiften är skapandet väl-
en att göra av
stånd till nationell prioritet, för både politiker, företagare
en
och organisationsföreträdare. Delegationen är för sin del över-
tygad att produktivitetstillväxten kan höjas rejält den om i
svenska ekonomin. Uppgiften är klar. Valet vårt
är eget.
i Särskilda yttranden
Särskilda yttranden 415
Särskilt yttrande
Jan Herin, Olle Johansson och
av Kjell Nilsson
Produktivitetsdelegationen har på kort tid genomfört ett omfattande utrednings- och analysarbete för att granska produktivitetens utveckling i Sverige. Vi undertecknade, representanter för svenskt näringsliv, delar delegationens bedömning att Sverige har produktivitetsproblem. Svensk ekonomi har växt långsammare än ekonomin i viktiga konkurrentländer, samtidigt som lönekostnader och krav stigit långt snabbare än produktiviteten. En fortsatt tillväxt skulle medföra svag svåra ekonomiska problem framöver.
Delegationens analys har bidragit till att öka förståelsen för varför detta skett. Såväl stabiliseringspolitiken som djupare liggande, strukturella problem har spelat in. Vår uppfattning är att delegationen här gjort stora bidrag för klara hur att ut drivkrafterna bakom tillväxten försvagats och hur detta i sin tur orsakat stagnationen i svensk ekonomi. Vi delar också delegationens uppfattning problemen bör att tacklas att stärka drivkrafterna för real- och humankagenom pitalbildning samt skärpa omvandlingstrycket i den svenska ekonomin. Detta innebär bl.a Sverige bör att gå med i EG,
akutmottagningen bör hålla stängd, växelkursen fast,
vara utbildningens kvalitet höjas, infrastrukturen moderniseras, transfereringssystemen ändras för att stimulera arbete och sparande, den offentliga sektorn öppnas för konkurrens och kapital- och förmögenhetsskatten sänkas. Samtidigt måste näringslivet skynda på arbetet för effektiv en mer arbetsorganisation. På alla dessa punkter har delegationens arbete lett till ökade kunskaper om hur tillväxtbefrämjande strategi bör en se ut. Arbetet har skett med föredömlig snabbhet. Betänkandet är dessutom klart och pedagogiskt skrivet, vilket ytterligare bör bidra till att sprida kunskapen de svenska om tillväxtproble-
och den förändring den ekonomiska politiken
men av som är nödvändig.
På två punkter vill vi dock utvidga och fördjupa delegationens skrivningar. Det gäller dels löne- och arbetstidsanspass-
ningen över konjunkturcykeln, dels konkurrenslagstiftningens
utformning. Delegationen rekommenderar produktivitetsbefrämen mer jande lönestruktur, med inslag såväl av prestations- som resultatlöner. Samtidigt rekommenderas flexibla mer arbetstider. Vi delar denna uppfattning. Dock menar vi att delegationen inte går tillräckligt långt. Konjunkturnedgångar innebär att företagen avskedar folk.
416 Särskilda yttranden
medför avbräck i kompetensuppbyggnaden och för-
Detta
sämrar stabiliteten i företagen. Ur produktivitetssynspunkt
det fördel större del konjunktursväng-
vore en stor om en av
kunde fångas förändringar löner och arbets-
ningarna upp av av tider. Delegationens betänkande visar att stabilitet på de inter-
arbetsmarknaderna, med långsiktig kompetensutveckling
na
och karriärstegar för medarbetarna befrämjar produktiviteten. Sämre tider bör därför i högre grad än i dag mötas med timlö-
färre arbetstimmar anställd. Då behöver nejusteringar samt per
antalet anställda inte påverkas så negativt försämrade
av samtidigt medarbetarnas kunskaper inte
konjunkturer, som urholkas arbetslöshetsperioder. En sådan politik är därför
av
både human och produktiv.
Mer konkret betyder detta att lönerna bör innehålla ett
mått konjunkturanpassning än vad delegationens
större av
förslag innebär. Likaså bör delegationens förslag om en årsarbetstid utvidgas till låta flexibilitet i arbetstiderna gälla
att
mellan år. Nuvarande reglering arbetstidsfrågorna, som
även av
i huvudsak kollektivt slag och innebär betydande in-
är av
skränkningar i möjligheterna att nå lösningar som tillgodoser
såväl företagens de anställdas önskemål, måste revideras. som Väsentligt bör skapas för decentraliserade lösstörre utrymme
Vidare de begränsningar i dag gäller för övertids-
ningar. är som arbete alltför snäva och bör utvidgas.
Med dessa förändringar vi att delegationens förslag
menar
löne- och arbetstidsflexibilitet bör kunna ge en påtaglig
om
stimulans produktiviteten i näringslivet.
av
Vad gäller konkurrensen, visar delegationens betänkande att
det finns samband, än svårt att kvantifiera, mellan ett om
graden konkurrens å sidan och produktivitetstillväxten
av ena
å den andra. Vi delar, mot denna bakgrund, delegationens syn
skärpt konkurrens är ett centralt element i en strategi att en för tillväxt. Detta innefattar såväl ett EG-medlemskap som att
den offentliga sektorn för privat konkurrens samt att i
öppna
genomföra olika avregleringar. Också väl
övrigt typer av en
fungerande konkurrenslag kan ett instrument i sådan
vara en strategi. På denna punkt vill vi dock framhålla risken för målkonflik-
Delegationens betänkande visar övertygande att interna-
ter.
tionaliseringen driver på produktivitetstillväxten. För att
svenska företag skall kunna klara den internationella konkur-
krävs dock viss styrka och slagkraft. I praktiken
rensen en innebär detta ofta krav på viss storlek. Samtidigt visar en delegationens betänkande att strukturomvandling och struk-
turrationaliseringar är väsentliga faktorer bakom produktivi-
Särskilda yttranden 417
tetstillväxten. I praktiken innebär sådan strukturomvandling ofta sammanslagning olika enheter. av Det är därför utomordentligt viktigt att förändring en av konkurrenslagen inte utformas så att den hämmar näringslivets omstrukturering eller dess förmåga att konkurrera på de internationella marknaderna. Speciellt viktig är detta när det gäller fusionskontroller. Fusioner och uppköp företag är ett normalt inslag i företaav gens verksamhet och inte uttryck för osunda konkurrenshinder. De kan också nödvändiga metoder att möte skärpt vara en internationell konkurrens och höja produktiviteten då - ex stordriftsfördelar i FoU föreligger. Enligt vår mening måste den konkreta utformningen konav kurrenslagstiftningen beakta denna svåra avvägning. Konkurrenslagstiftningen kan inte frånkännas betydelse för marknadernas funktionssätt. Vi tror dock att det i dag är viktigare att öppna olika marknader för utländsk konkurrens och avreglera den offentliga sektorn än att skärpa konkurrenslagen. Det är nödvändigt att det vidare arbetet med konkurrenslagen ny stiftning tar hänsyn till möjligheterna att framgångsrikt konkurrera på de internationella marknaderna kan resul- - annars tatet bli försämrade möjligheter för näringslivet öka att produktiviteten.
Särskilt
yttrande
Dan Andersson, Villy Bergström och Roland
av Spånt
Sverige har i likhet med många andra länder, under år, senare haft lägre produktivitetstillväxt än tidigare. Det finns en många orsaker till det men en viktig torde missgrepp i den vara ekonomiska politiken. Produktivitetsdelegationen har gjort ett förtjänstfullt arbete. Inte minst många expertrapporterna bidrag till förståelav ger sen för vårt lands problem. En utredning bestående experter bör bara uttala sig utav ifrån det utredningsmaterial tas fram. Går expertutredsom en ning utöver den analysgrundade bedömningen har utsagorna knappast större värde än vilken helst medborgares som annan uttalanden. Det är viktigt att upprätthålla skillnaden mellan medborgarkompetens och expertrollen. Produktivitetsdelegationens arbetsschema ursprungligen var långsiktigt upplagt för att möjliggöra initierad forskning egen som underlag för delegationens bedömningar. Men utrednings-
14 111-1129
418 Särskilda yttranden
korn förkortas med år. Det har därför blivit mindre tiden att ett
forskningsunderlag för delegationens ställningstaganden än
av tänkt. Delegationen har dessutom efter
som ursprungligen var
arbetstiden gått in på den offentliga förkortningen av mer
sektorn vad vi uppfattar ligga i linje med direktiven. I
än som delegationens arbete också kontrasten stor mellan de delar är bygger delegationen initierade expertrapporter och som på av har äldre och allmänt underlag. Det skall sådana som ett mer
delegationens sammanfattning forskningsresulta-
sägas att av har föredömligt förenklats och håller hög klass. ten Delegationen har arbetat så snabbt när det gäller dess slut-
blandas med smått. Ofta är förslagens koppling satser att stort
till produktiviteten inte visade. Genom den vidsträckthet som
slutsatskapitlen har, där nästan alla samhällsområden berörs,
förslagen tillräckligt grundade i undersökningar eller
blir inte
delegation inte utsedd politisk för-
forskning. Vår är som en
samling utan är sammansatt av experter.
vilken politisk färg den har, behöver
Varje regering, oavsett underlag för sina beslut, inte sammanställning av ett seriöst en trender samhället. Vi måste konstatera att här har
gällande i en
delegation sig nästan allt, även om sådant av experter yttrat om på. Än mindre har delegationen utvärderat man inte är expert
alla förslag kan ha några effekter på produktiviteten. Som
om bör utgå ifrån eller andras utredningar eller experter vi egna
kunskap inom vårt expertområde för att vår uppfattning
egen skall värdefull än medborgarnas i allmänhet. vara mer När det gäller den offentliga sektorn går delegationen än
längre. Där uttalar den sig utan att ha tagit del av den senaste
svenska forskningen finns på området och baserar sig i som nu stället på metodmässigt enkla studier ofta varit av ytterst som försökskarraktär.
Vi delegationen inte har visat att följande förslag menar att påverkar produktiviteten
Ungdomars lön sänks. 0 Arbetsförmedlingarna privatiseras. O
Förmögenhetsskatten sänks.
0 Vinstandelar lägre beskattning. O ges Bonuslön och Vinstandelar används i ökad utsträckning. 0
Lönerna på arbetsplatserna varierar med konjunkturerna.
Delegationen har inte detta eller kunnat basera sig på utrett
andras entydiga forskningsresultat. får intrycket kravet på starkare drivkrafter att
Läsaren av förordar ökade löneskillnader. Starkare drivkrafdelegationen innebär alla företag skall ha goda vinster ty då blir ter inte att
Särskilda yttranden 419
omvandlingstrycket för lågt. Men vinsterna genomsnitt
som
för industrin förväntas i liten öppen ekonomi ligga på
en sam-
ma nivå som i omvärlden. Delegationens förslag ett i förhål-
om
lande till dagens läge skärpt omvandlingstryck kan tolkas
som en önskan än högre arbetslöshet än för närvarande. om Det finns problem med drivkrafterna i Sverige. Särskilt de
kollektivanställdas lönesystem för litet bidrag till produkti-
ger vitetstillväxten. Det finns alltför liten stimulans att ta ansvar
och utöka befattningarnas innehåll. Dessutom bidrar inte läng-
re solidarisk lönepolitik lika mycket tidigare till produktisom
vitetstillväxten att slå ut lågproduktiva företag.
genom
Delegationen har i expertrapporter visat att den ekonomiska
integrationen med EG-länderna pågår kan produksom nu ge
tivitetsvinster. Vi delar den bedömningen. Delegationen har
därutöver dragit slutsatsen att själva det politiska medlemsskapet ökar produktiviteten och bör eftersträvas. Denna slutsats
är inte baserad på tillgängligt expertmaterial eller internatio-
nella studier.
Delegationen vill ha lägre skatter på sparande och högre självrisker i socialförsäkringarna, dvs i det fallet främst
senare lägre ersättning vid sjukdom och arbetsskada. Det kan finnas
skäl för dessa ställningstaganden, knappast produktivi-
men tetsskäl. De är i varje fall inte uppenbara.
Slutsatskapitlen har i de delar som inte baseras på expertrap-
porterna inte substans än text från ett partikansli eller mer en
intresseorganisation och det har analyserats och diskuterats inom delegationen långt mindre än vad som vanligtvis sker i sådana fora. Många delegationens förslag kommer, de
av om
genomförs, att förändra inkomst- och maktfördelning mellan människor samt mellan offentlig och privat sektor. Om förslaskall genomföras bör det ske utifrån politiska värderingar
gen
om inkomst- och maktfördelningen i samhället hänvis-
utan ning till förmenta effekter på produktivitetstillväxten.
Vad är delegationens egentliga resultat
Halkar Sverige efter Vi det på följande Sverige har
ser sätt
under de senaste 20 åren haft lägre ökningstakt arbets-
en av
produktiviteten i industrin än i flera viktiga konkurrentländer. Men det har inte varit kontinuerlig utveckling hänför
en utan
sig till två perioder. Eftersläpningen infaller under de perioder då Sverige har haft kostnadskriser beroende på högre ambition när det gäller sysselsättningen. Sveriges ökningstakt ligger
un-
der länder Japan, Belgien och Frankrike, och nivå med
som i Västtyskland, väsentligt över USA och Canada. Vi hade men
420 Särskilda yttranden
föredragit redovisat olika länder för att just visa på att
att man det finns spridning, och inte kan ett enkelt en att man se
samband med den politik förts i olika länder.
som Nu kan läsaren få intrycket att Sverige förlorat mot alla
länder och varit kontinuerlig under flera decenni-
att processen
Problemet är enligt vår mening så mångfacetterat att nyan-
er.
viktiga. Utvecklingen under perioden före och efter
serna är
1950 beror hur berörda jämförelseländer drabbades
på t ex på andra världskriget. Förklaringarna till utvecklingen de två av
senaste decennierna påverkas skillnader i demografisk ut-
av veckling. Mätt på ett okritiskt sätt har Sveriges BNP växt långsammare invånare än genomsnittet för våra konkurper rentländer. Men det verkligen är tillväxten vill mäta om man
och inte förskjutningar i åldersstrukturen måste ta hän-
man till antalet äldre växt snabbare i Sverige än i omvärlden. syn att Gör denna korrigering ändras bilden radikalt. Fler äldre man innebär det är färre förvärvsarbetar. Förskjutningar i att som
demografin jämförelser BNP capita. Jämförelsen bör
styr av per
därför gälla befolkningen i yrkesverksam ålder om det är ekonomiernas effektivitet vill jämföra.
man
Viktigt är också att ta hänsyn till att många länder avviker från den internationella konventionen att sätta den offentliga
sektorns produktivitet till noll. Använder bokföman samma
ringsprincip i alla länder samt jämför befolkningen i yrkesverk-
ålder för att korrigera för åldersammansättningen blir sam resultatet BNP-utveckling i Sverige i konkurrentsamma som länderna åren 1970-88.
Det finns olika sätt att presentera verkligheten beroende på problemställning. Den bortförklaring vi redovisar ovan ökar inte produktiviteten och därmed inte heller tex inkomsterna
till Å andra sidan kan delegationens bepensionssystemet.
skrivning på grund oklarheter leda till felaktiga slutsatser
av
och politikrekommendationer. Under de allra senaste åren har Sverige dock mycket sämre BNP-tillväxt än de flesta andra
en
länder beroende på bla konkurrenskraftsproblem, vilket visar på stabiliseringspolitikens avgörande betydelse för produktivi-
tetsutvecklingen. Delegationen har inte funnit någon grund för att hävda att systemfel ligger bakom Sveriges produktivitetsproblem. Som
delegationens biträdande sekreterare konstaterar i en expert-
rapport är det snarare styrfel än systemfel.
Sverige har under de två senaste decennierna i större omfatt-
ning än i omvärlden ökat den offentliga sektorn och kvinnors deltagande i arbetslivet. Dessa förändringar påverkar produk-
tivitetsmåtten så mycket att de därför inte längre kan användas utan korrigeringar.
Särskilda yttranden 421
Fem slutsatser
Vi menar att delegationen kommit långt när det gäller att finna de viktiga förklaringarna till produktivitetsproblemen och borde ha koncentrerat redovisningen till dessa. Som det kan vi ser den forskning och de utredningar presenterats i delegatiosom nen sammanfattas i fem punkter. Den klart viktigaste upptäckten, när det gäller att förklara det svenska produktivitetsproblemet, är att detta är koncentrerat dels till en period i slutet 1970-talet dels till de sista av åren av l980-talet. I båda fallen rör det sig störningar om utgående från misslyckad stabiliseringspolitik. en Under l970-talets andra hälft, efter den första oljekrisen, genomgick Sverige allvarlig kostnadskris med lågt utnyttjanen de kapitalet med stödåtgärder till företag och till sysselav men sättningen. Kostnadskrisen förlängde den svenska konjunkturåterhämtningen med minst tre år. Kapitalbildningen upphörde tidvis helt i industrin, endast reinvesteringar förekom. Under slutet l980-talet tappade regeringen av greppet om efterfrågeutvecklingen så att en allmän överhettning inträffade i ekonomin och på arbetsmarknaden. Rörligheten blev stor, sjukfrånvaron sköt i höjden och desorganisationsfenomen uppstod. Under dessa två avvikande perioder, då Sverige hade en sämre produktivitetsutveckling än i många andra länder, var det alltså först fråga ett underutnyttjande kapitalet och om av sedan ett överutnyttjande arbetskraften. I båda fallen drevs av produktivitetsutvecklingen ned till onormala nivåer. Stabilise-
ringspolitiken bär skulden i båda fallen.
Rapporterna av Ragnar Bentzel, Lennart Hjalmarsson med Bo Walfridson samt studierna internationaliseringen om av Lars Lundberg och Per Hansson samt Anders Björklunds studie om sjukfrånvaron är grunden för delegationens slutsatser i detta avseende. Den andra punkten är omvandlingstrycket. Den sammanlagda effekten offensiv devalvering, i stort obruav en en sett ten god konjunktur under perioden 1983 till 1989 och den dramatiska ökningen konsumtion och byggande följd av som av kreditavregleringen skapade ett för lågt omvandlingstryck. Det blev för lätt för företagsledarna, och det blev för liten press att genom rationaliseringar och ökad produktivitet sänka kostnaderna. Lärdomen är att företagen ständigt behöver utsättas för kostnadspress. Utbildningens betydelse är uppenbar. Delegationen har genomfört en expertstudie som analyserat de internationella jämförelserna av grundskole- och gymnasieelevers kunskaper.
422 Särskilda yttranden
Delegationen har således haft begränsat underlag för sina slutskolsystemet. Vår tolkning är att de svenska eleverna satser om
för västvärlden genomsnittslig kunskap på vissa områ-
har en den, på vissa områden tillhör svenska elever de allra främsta och på andra ligger de sämre till. Expertrapporten visar huvud-
sakligen att det är två skolsystem negativt skiljer ut sig.
som Det är Storbritanniens och USAs.
Delegationen verkar ta sin utgångspunkt i ett problem inom
skolan för drygt 10 år sedan då svenska l3-åringar hade svaga kunskaper i matematik. Denna studien från 1980 blev en var-
ningsignal också ledde till omfattande förändringar av
som matematikutbildningen. Det finns inget underlag för att idag säga något hur det svenska skolsystemet skall ändras. Men om kostnaderna elev är högre än i omvärlden. Vi utgår som per delegationen ifrån det behövs ett nytt styrsystem i skolan. att
När det gäller högskolan är det stora problemet tidigare underlåtenhet bygga kapaciteten. Sverige har därför för
att ut
långtidsutbildade. Ungdomarnas utbildningsvilja tas inte
tillvara. Däremot har inte delegationen visat att avkastningen på utbildningen är för liten för att motivera ungdomar till
utbildning. Det är många fler sökande än antalet platser. Problemet är därför högskolans kapacitet. Den fjärde faktorn är att produktionen har behov av en ny arbetsorganisation och kompetensutveckling arbetskraften.
av
Där delar vi delegationens viktigaste slutsatser såväl när det gäller industrin privat och offentlig tjänstesektor.
som Den femte är betydelsen infrastrukturen. Här är vi av
osäkra på delegationens bedömning. Den lägre utbyggnaden av
infrastrukturen i Sverige än i många konkurrentländer under
perioden 1970-1988 kan bidragande förklaring till
vara en
produktivitetsproblemen. Osäkerheten finns samman-
om
hangen därför att forskning och utredningar olika resultat.
ger
Delegationen redovisar samtidigt att inte kunnat att
man se
ägandeformer har betydelse. Verksamhetens karaktär verkar ha den avgörande betydelsen för skillnaden i effektivitet.
Ett annat inte fullt ut redovisat resultat är att under 70- och 80-talen har de branscher varit utsatta för konkurrens haft som
lägre produktivitet än de är reglerade.
som Sammantaget vi att de här nämnda fem punkterna är menar
förklaringarna till produktivitetsproblemen under 1970- och
1980-talen, dvs de begångna misstagen när det gäller stabilise-
ringspolitiken, omvandlingstrycket, dimensioneringen av utbildningen, försummandet infrastrukturen och den lång-
av
förändringen arbetets organisation och inriktningen
samma av
drivkrafterna. Att genomföra förändringar på dessa områ-
av
Särskilda yttranden 423
den är fullt tillräckliga uppgifter för att statsmakterna under 90-talet skall kunna lyfta produktivitetsutvecklingen klart över
våra närmaste konkurrenters.
Vi saknar konsistent ekonomisk-politisk linje i delegatio-
en
nens arbete. Det mest flagranta exemplet är att delegationen inte vill behålla det omvandlingstryck säger sig så starkt
man företräda. Delegationen föreslår nämligen att lönerna på ar-
betsplatsnivå skall sänkas företaget har konjunktur.
om en svag
Som stöd för sin linje anför inte någon djupare statistisk
man
analys utan endast några fallstudier utförda i annat syfte på svenska och utländska storföretag där undersökningsmetoden huvudsakligen varit intervjuer utförda konsulter.
av Vi väljer att något diskutera detta exempel för att visa att det är svårt att med sakkunskap yttra sig så mycket om som
delegationen gör. [Vi kunde ha valt andra exempel i stället.
nu
Det första problemet gäller hur stor risk löntagare skall
en
bära i ett företag. Mest risk skall den bära kan bestämma
som
mest i företaget. Ett centralt argument för ägarmakten i
en
marknadsekonomi är att ägaren står för risken. Genom delegationens förslag skulle paradoxalt nog grunden för ägarmakten försvagas. Den andra frågan är löntagarna bättre än ägaren kan
om klara stora svängningar i inkomsten. Löntagarna vill ha in-
komsttrygghet och har större aversion mot risker än företagen och dess ägare. Löntagarna har inte den möjlighet till olika finansiella konstruktioner den riskspridning äga-
som ger som
har. I så fall skulle löntagaren deltidsanställd på olika
ren vara
arbetsplatser för att få möjlighet till liknande riskspridning
som ägaren.
Den tredje frågan är det är bra för produktiviteten
om
Företagets framgång är starkt beroende löntagarnas
av engage-
mang för produktionens mål. Det är rimligt att anta att detta
engagemang påverkas starkt negativt lönen sänks utan att, om
som löntagaren ser det, arbetsinsatsen försämras. Ytterligare en faktor är utbudet av arbetskraft till arbetsplat-
ser som har variationer i löner. Redan har den konkurrensnu
utsatta sektorn de största konjunktursvängningarna och
pro-
blem med att rekrytera arbetskraft. Om löntagarna de
ser att vid en lågkonjunktur under flera år riskerar att lägre lön en
kommer deras vilja att söka sig till K-sektorn att minska. Om företaget i själva verket befinner strukturkris kan
sig i en
lönesänkningen pågå en längre tid. Därför kommer löntagarna
att kräva riskpremie för att ta anställning i industrin. en
För företagen kan detta innebära att de sett över
en
konjunkturcykel, måste betala en högre lön för att locka
mer
424 Särskilda yttranden
riskaverta löntagare till den konkurrensutsatta sektorn. Det är
säkert arbetsgivarna därmed kommer att den kvalifiinte att cerade arbetskraft de önskar.
Föreställningen konjunkturanpassad lön bygger på att
om arbetsmarknaden domineras kortutbildad arbetskraft av som
har stark bindning till företagen. Men merparten av
inte en både idag och i framtiden finns på vad
sysselsättningen än mer ekonomer kallar karriärarbetsmarknader. Det gäller arbetsplat-
där länge för att utvecklas i sitt arbete. Vi ser man stannar kraven flexibla löner överens med
ifrågasätter om på stämmer denna inriktning produktionen.
nya av
med delegationens förslag problem med
Dessutom uppstår mellan olika arbetsplatser. Företa-
produktivitetsfördelningen
sällan de svårigheter de möter beror på en konjunk-
gen vet om
turnedgång eller det rör sig en långsiktig minskning av
om om strukturförändring. Om löntagarna skall
efterfrågan, dvs en sänka lön lågkonjunktur visar sig struktur-
sin i en som vara en
förändring innebär det skillnaden i produktivitet mellan
att
företagen ökar. Att öka produktivitetsspridningen mellan
ar-
därmed minksa omvandlingstycket bidrar betsplatserna och inte till att förbättra produktiviteten. Flexibla löner på arbetsplatsnivå har därför rad nackdelar.
en
delar däremot uppfattningen det är bra för sysselsätt-
Vi att
och kapacitetsutnyttjandet reallönerna på nationell
ningen om
nivå flexibla och kan fånga störningar i ekonomin.
är upp
Om omvandlingstrycket sänks genom konjunkturanpassad
lön behövs det högre arbetslöshet för att behålla önskvärd en
nivå på omvandlingstrycket.
rekommendationer till regeringen är därför Våra öka satsningarna på utbildning på alla nivåer särskilt högsko- -
lan och personalutbildningen stramhet i stabiliseringspolitiken, att undvika över-
genom hettning
omvandlingstrycket bör upprätthållas
-
stöd för förnyelsen arbetets organisation
- av investeringar i infrastruktur. - mer
Bilagor
Bilagor 427
Bilaga
l
Delegationens ledamöter
Ordförande Ekon. lic. Klas Eklund F. d. planeringschef i finansdepartementet från 1990-04-01
Generaldirektör Allan Larsson Chef för arbetsmarknadsstyrelsen till 1990-02-27
Ledamöter Fil. kand. Dan Andersson LOs samhällsekonomiska avdelning Professor Sven-Erik Andersson Chef för Institutet för verkstadsteknisk forskning Docent Villy Bergström Chef för Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning Statistikchef Ann-Marie Bråthén Nationalräkenskapema, Statistiska centralbyrån Docent Alf Carling Överdirektör för Konjunkturinstitutet till 91-04-30 Generaldirektör Birgit Emgren Chef för Patent- och registreringsverket Professor Hans G Forsberg Verkställande direktör for Ingenjörsvetenskapsakademien Professor Marianne F rankhaeuser Chef för enheten För psykologi, Karolinska institutet
428 Bilagor Fil. dr. Hans-01ofHagén Utredningsavdelningen vid NUTEK Ekon. dr. Lars Heikensten Chef for ekonomiska avdelningen vid finansdepartementet Ekon. lic. Jan Herin Chefsekonom, Svenska arbetsgivareföreningen Direktör Lars Hillbom Kooperativa Förbundet Professor Lennart Hjalmarsson Nationalekonomiska institutionen, Göteborgs universitet Fil. kand. Mats Isaksson Sakkunnig, industridepartementet till 1991-09-30 Direktör Olle Johansson Karlskoga Invest och Industriförbundet Professor Lars Lundberg Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning Konoemchef Kjell Nilsson Trelleborg AB Fil. dr. Roland Spånt Utredningschef, TCO Professor Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Utredningschef Christer Öhman Statens industriverk till 1990-09-09
Sekretariat Ekon. dir. Urban Karlström Kansliråd, finansdepartementet från 1991-01-01 Civilekonom Rolf Skog Utredningssekreterare, justitiedepartementet till 1990-12-01 Fil. dr. Lennart Erixon Lektor, nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet Fil. kand. Peter Blomquist Kanslisekreterare, industridepartementet från 1991-08-12
Bilagor 429
2 Bilaga
Kommittédirektiv
Utrednings- och forskningsprogram om produktivitetsutvecklingen i näringslivet
Dir. 1989 19
Beslut vid regeringssammanträde 1989-09-28.
Chefen för industridepartementet, statsrådet Nordberg, anför.
Mitt förslag Jag föreslår att en delegation tillkallas med uppgift att analysera utvecklingen av produktiviteten i svenskt näringsliv. Syftet skall vara att ge regeringen underlag för åtgärder som främjar produktivitetstillväxten.
Bakgrund Den svenska ekonomins styrka och landets välfärd är i betydande utsträckning avhängig produktivitetens utveckling, dvs. förmågan att effektivt utnyttja tillgängliga resurser för produktion av varor och tjänster. Dess betydelse för tillväxten blir särskilt påtaglig då resursutnyttjandet i ekonomin är högt. I ett land som Sverige med låg arbetslöshet och förvärvsintensitet bestämmer produktivitetens tillväxt i hög grad utvecklingen av bruttonationalprodukten och utrymmet för reallöneökningar. Produktiviteten i den offentliga sektorn har studerats av bl. a. expertgruppen för offentlig ekonomi ESO. Däremot saknas en samlad analys av utvecklingen av produktiviteten i näringslivet under senare år. Underlaget är särskilt bräckligt när det gäller tjänstesektom.
Faktorer som påverkar produktiviteten På kort sikt sker stora förändringar i arbetskraftens produktivitet på variationer i kapacitetsutnyttjandet, eftersom företagen i regel grund av respektive anställer arbetskraft i samband med kortsiktiga inte säger upp svängningar i produktionen. En långsiktig förändring i produktionsvolyleder dock till en anpassning av sysselsättningen. men En ökning produktiviteten på lång sikt kan dels förklaras av ökad av mekanisering, dvs. att arbetskraft ersätts med kapital, dels av en ökning av faktorproduktiviteten. När arbetskraft ersätts med kapital den s. totala ökar i regel arbetsproduktiviteten. Om produktiviteten ökar i snabbare
430 Bilagor
takt än vad kan förklaras med ökad kapitalintensitet sägs den totala som faktorproduktiviteten ha ökat. En orsak till ökning av den totala faktorproduktiviteten är s. överflyttningsvinster, dvs. att resurser fortlöpande omfördelas från sektorer med lägre till sektorer med högre produktivitet. Strukturomvandlingens betydelse för den ekonomiska tillväxten har tidigt betonats av den svenska fackföreningsrörelsen. Detta har bl. a. kommit till uttryck i den s. Rehn- Meidner-modellen, som syftade till att främja en snabb omvandling mot högproduktiva verksamheter i näringslivet. Ett grundläggande villkor för en omvandling som leder till en höjd genomsnittlig produktivitet är ett fritt internationellt handelsutbyte samt goda förutsättningar för en effektiv resursfördelning i den inhemska ekonomin. Därvid spelar såväl varu- som kapital- och arbetsmarknademas funktionssätt en viktig roll. Ökningen den totala faktorproduktiviteten förklaras emellertid till av övervägande del av teknisk och organisatorisk förnyelse samt utbildning arbetskraften. En föryngring av det totala kapitalbeståndet genom nyinav vesteringar och utrangering av ekonomiskt förslitna maskiner och anläggningar leder till ökad produktivitet. Fömyelsetakten beror i hög grad på satsningar på forskning och utveckling såväl i de enskilda företagen som i offentlig regi. Den är också beroende av möjligheterna att sprida och införa nya tekniska och organisatoriska lösningar samt ax förutsättningarför produktutveckling och nyföretagande. Utbildning av arbetskraft na spelar också en viktig roll och är en förutsättning för utvecklingen mot mer kunskapsintensiv och kundanpassad produktion i näringslivet liksom för introduktionen produktionsmetoder och nya organisationsforrner. av nya Den totala faktorproduktiviteten påverkas emellertid också av s. vardagsrationaliseringar på arbetsplatserna samt av attitydema till arbete och kvalitetsmedvetandet. Förändringar i produktionsprocessen kompletteras dessutom av förbättringar av produkternas kvalitet. Tekniska framsteg som leder till ökad produktivitet består således både av process- och produktutveckling. En uppdelning av produktivitetstillväxten på bidrag från kapitalintensitet, överllyttningsvinster samt teknisk och organisatorisk förnyelse har pedagogiska förtjänsten I praktiken är det emellertid svårt att entydigt hänföra en viss förändring till den ena eller andra kategorin. En viss förändring, exempelvis en liberalisering av världshandeln, leder till en omfördelning av resurser i ekonomin som ökar den genomsnittliga produktiviteten och skärper samtidigt konkurrensen vilket framtvingar effektiviseringar av produktionen. Här pågår således ett ständigt samspel mellan olika faktorer.
Produktivitetsutvecklingen i näringslivet Produktiviteten i den svenska industrin ökade under l960-talet med i genomsnitt 7 procent per år. Produktivitetstillväxten var endast obetydligt lägre under 1970-talets första hälft, men avstannade nästan helt under
Bilagor 431
decenniets senare del. Därefter har produktiviteten åter ökat men tillväxttakten har under 1980-talet varit ojämn och inte i nivå med genomsnittet för l960-talet. I byggbranschen ökade produktiviteten enligt tillgänglig statistik med i genomsnitt under perioden l970-1987, vilket är i nivå 3 procent per år med den genomsnittliga ökningstakten inom industrin. I den privata tjänstesektom ökade produktiviteten med i genomsnitt 3 procent per år under l970-talet. Under 1980-talet har dock tillväxttakten sjunkit till omkring l procent. Denna nedgång är särskilt allvarlig mot bakgrund av att tjänstesektorn för drygt hälften av sysselsättningen i näringslivet. svarar Nedgången i produktivitetstillväxten under 1970- och l980-talen är ett internationellt fenomen. Nedgången under åren närmast efter 1975 var emellertid kraftigare i Sverige än i andra industriländer, vilket medförde att produktiviteten i den svenska industrin sjönk i förhållande till omvärlden. Under 1980-talet har produktivitetstillväxten i Sverige varit något långsammare än i OECD-ländema i genomsnitt. Jämförelsema påverkas emellertid starkt av den kraftiga produktivitetstillväxten i Japan. Vid en jämförelse som exkluderar Japan visar det sig att utvecklingen i Sverige under 1980-talet i stort sett överensstämmer med genomsnitt i OECD.
Politik för att främja produktivitetstillväxten Om produktiviteten fortsätter att öka i relativt långsam takt kan det i framtiden bli allt svårare att tillgodose kraven på ökad materiell välfärd i samhället. Det är därför angeläget att med olika medel förbättra förutsättningarna för en god produktivitetsutveckling i industrin och tjänstesektom. Detta har påpekats i en rad olika sammanhang och ägnas betydande uppmärksamhet i 1987 års långtidsutredning SOU 1987 3. Utvecklingen produktiviteten påverkar även förutsättningarna för stabiliseringspoliav tiken. En god och stabil tillväxt i produktiviteten förbättrar förutsättningarna för en rimlig pris- och kostnadsutveckling i förhållande till omvärlden. Näringspolitiken syftar till att främja en snabb ekonomisk tillväxt genom att underlätta strukturomvandlingen och stärka näringslivets internationella konkurrenskraft. Ett viktigt inslag i politiken är därför att främja en god tillväxt i produktiviteten. Regeringen har också, liksom bl.a. arbetsmarknadens parter, i olika sammanhang betonat att dessa frågor blir särskilt viktiga i framtiden. Kunskaperna om orsaken till nedgången i produktivitetens tillväxttakt under 1970- och l980-talen är emellertid otillräckliga inte minst när det gäller tjänstesektom. För att statsmakterna vid utformningen av näringspolitiken under 1990-talet rätt skall kunna bedöma behovet av ytterligare insatser för att främja produktiviteten, är det därför nödvändigt att göra samlad och grundlig analys av utvecklingen. en
432 Bilagor
Utrednings- och forskningsprogram Mot denna bakgrund föreslår jag att regeringen bemyndigar mig att tillkalla en särskild delegation med uppgift att analysera produktivitetsutvecklingen i industrin och den privata tjänstesektom. Till delegationen bör knytas en referensgrupp med representanter för de berörda myndigheterna, de fackliga organisationerna och näringslivet. I ett första steg skall delegationen redovisa och kommentera aktuell statistik och forskning inom området och göra en preliminär analys av orsakerna till nedgången i produktivitetens tillväxttakt. I samband därmed bör utvecklingen i Sverige och andra länder jämföras. Med utgångspunkt i detta arbete bör delegationen formulera frågor främst inom de områden som anges nedan samt svara för att utredningsuppdrag läggs ut på myndigheter, forskningsinstitut, universitet och högskolor. Möjligheter för olika myndigheter och institut att samverka när uppdragen genomförs bör tas till vara.
Investeringar, teknikspridning och utbildning De materiella investeringamas betydelse för produktiviteten och förnyelsen i näringslivet har betonats i tidigare undersökningar. En intressant fråga i detta sammanhang är teknikspridningens betydelse. Elektronik och informationsteknik har på något decennium skapat helt nya möjligheter till effektivare styrning av produktion och materialflöden samt underlättat administrativ rationalisering. Ett område som bör undersökas är hur kunskap om och införande av nya produktionssystem, datorstyrd tillverkning etc. sprids, men också vilka eventuella problem som uppstår vid tillämpningen av denna teknik. Mot bakgrund av industrins förskjutning mot mer kunskapsintensiv produktion samt tjänstesektoremas ökade betydelse är det av särskilt intresse att analysera vilken betydelse utbildning av arbetskraft har för utvecklingen av produktiviteten.
Arbetsorganisation, arbetsmiljö och medinflytande Även tekniken erbjuder stora möjligheter att effektivisera produkom tionen, är de anställdas kunskaper och attityder av stor betydelse för den takt varmed förändringar kan genomföras. Behovet av och formerna för utbildning, medinflytande och information till anställda i samband med ex. verksamhetsförändringar är därför ett område som bör studeras. Förändringar i arbetsorganisationen är en viktig förutsättning för att ny teknik skall kunna utnyttjas på ett effektivt sätt. Utformningen av arbetsorganisationen påverkar också direkt produktiviteten, t.ex. genom att påverka de anställdas motivation, möjligheter att utnyttja sin kreativitet samt deras välbefinnande. Arbetsorganisationens betydelse för ökad produktivitet bör sålunda särskilt beaktas av delegationen. En viktig fråga är hur arbetsorganisationen kan utformas för att öka flexibiliteten på de interna arbetsmarknader som varje arbetsplats utgör.
Bilagor 433
Dålig arbetsmiljö leder till såväl fysisk psykisk förslitning mänsom av niskor och är en dålig hushållning med arbetskraften. Ett viktigt område att utreda är därför på vilket sätt arbetsmiljön kan förbättras för att främja produktivitetstillväxten. Delegationen bör därvid beakta det arbete som bedrivs i arbetsmiljökommissionen. En omfattande forskning om arbetsorganisation, arbetsmiljö och medinflytande bedrivs med stöd från arbetsmiljöfonden. Delegationen bör beakta resultaten från denna forskning.
Näringslivets internationalisering Liberaliseringen av handeln med varor har under efterkrigstiden spelat en viktig roll för strukturomvandlingen och produktivitetstillväxten, främst inom industrin. Effekterna torde ha varit särskilt stora under 1960talet och början av l970-talet. Näringslivets ökade internationalisering innebär att företagens anpassning till förändringar av de internationella konkurrensbetingelsema även framgent kommer att vara den dominerande orsaken till strukturomvandlingen i Sverige. Under 1990-talet kommer bl. a. EGs inre marknad och liberaliseringen av handeln med tjänster att inverka på strukturomvandlingen i Sverige. För tjänstesektom torde ökad internationell konkuren rens betydelse för produktivitetsutvecklingen i framtiden. Mot denna bakgrund är det viktigt att utreda hur vidareutveckling en av den internationella arbetsfördelningen påverkar produktivitetsutvecklingen, inte minst i tjänstesektom. Det är särskilt viktigt att belysa vad ett närmare samarbete med EG, när det gäller bl. handel, Standardisering a. och samarbete inom forskning, kan få för betydelse.
Skatter och regleringar Staten påverkar direkt betingelsema för ekonomisk tillväxt genom att ange flera av de normer och villkor som är av betydelse för näringslivets verksamhet. Det gäller t.ex. skattesystemets utformning, regler styr som kreditgivning, produktlagstiftning, arbetsrätt, miljölagstiftning etc. Flera av dessa områden, exempelvis kreditmarknaden, har under år senare reformerats. Vidare är en genomgripande omläggning skattesystemet av förestående. Delegationen bör belysa hur samhällets regelsystem på olika sätt kan tänkas inverka på produktivitetsutvecklingen.
Marknadens funktionssätt Marknademas förmåga att effektivt omfördela reala och finansiella resurser är av grundläggande betydelse för strukturomvandlingen och en snabb produktivitetstillväxt. Här har arbetsmarknaden central ställning en men även kapitalmarknaden och varumarknaden spelar viktig roll. en Delegationen bör studera hur utvecklingen på dessa marknader under senare år påverkat produktivitetstillväxten. Delegationen bör beakta att
434 Bilagor
konkurrenspolitiken utreds statlig kommitté Förstärkt konkurrensav en politik, dir. nr. 1989 12.
Statistik
Grundläggande för analyser produktiviteten är givetvis en tillförlitlig av statistik. Dessvärre är emellertid statistiken bräcklig, särskilt när det gäller tjänstenäringama. Detaljerad statistik som omfattar både produktion och sysselsättning finns egentligen bara för industrin. Även statistiken över
industrins produktion har dock blivit alltmer osäker, bl. a. på grund av värdera förbättringar produkternas kvalitet. Det finns svårigheter att av således anledning för delegationen att granska och lämna förslag som kan förbättra statistiken och metoderna för att mäta produktiviteten i närings-
livet.
Arbetets inriktning och tidsplan
frågor skall resultatet analyserna skall Vägledande vid val av vara att av underlag for att bedöma olika åtgärder för att främja kunna användas som snabbare tillväxt av produktiviteten. en övergripande plan handlar det att skapa goda betingelser för På ett om resursfördelning i ekonomin. Därvid spelar stabiliseringspolitien effektiv olika marknaders sätt att fungera en viktig roll. ken och exempel på särskilda näringspolitiska insatser som förekommer Som stöd till FoU, introduktion produktionsteknik och kan nämnas av ny görs insatser för att främja nyföretagande och produktförnyelse. Dessutom kompetensutveckling. betydelse är också åtgärder inom arbets- Av stor för underlätta omställningen på arbetsmarknaden. marknadspolitiken att idag för hälften produktionen och Den privata tjänstesektorn svarar av i näringslivet. Kunskaperna och underlagen för att sysselsättningen om produktiviteten i denna sektor är bristfälliga. Vid bedöma utvecklingen av område bör resultaten från den utredning om produktistudier inom detta vitetsutvecklingen i tjänstesektorn initierats av rådet l 1984 D för som frågor inom handels- och tjänstesektorn beaktas. Delegationen bör utnyttja möjligheterna till internationellt samarbete bör också kunna till utländska forsknings- och utredningsoch uppdrag ges institutioner. I detta sammanhang kan nämnas arbetet i OECDs direktorat teknik och industri med att analysera teknisk utveckling för vetenskap, investeringar samt arbetet med att utveckla strukturella indikatorer. och Delegationen bör vidare aktivt ta del erfarenheter från olika produkav tivitetshöjande insatser i svenska och utländska företag och myndigheter. Studierna bör läggas så att arbetsgivarrepresentanter, fackliga företräupp statliga tjänstemän tillsammans inhämtar och redovisar informadare och framgångsrika insatser. Delegationen bör, komplettering till tion om som studier och utredningsprogrammet i övrigt, initiera företagsnära dessa syfte kartlägga och utveckla medel för att höja produktiviteten projekt i att bl. ändamålsenlig arbetsorganisation. genom a. en mer
Bilagor 435
Delegationens arbete bör bedrivas så att en slutrapport Föreligger vid utgången av år 1992. Forsknings- och utredningsuppdragen liksom annat material bör redovisas löpande i form av delrapporter och seminarier. Delegationen skall beakta vad som sägs i direktiven om inriktning av utredningsförslag dir. 1984 5 samt vad regeringen föreskrivit om beaktande av EG-aspekten dir. 1988 43.
Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för industridepartementet att tillkalla en särskild delegation omfattad av kommittéförordningen - 1976 119 med högst 17 ledamöter med uppdrag att analysera produk- tivitetsutvecklingen i näringslivet att utse en av ledamöterna att vara ordförande. att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt delegationen. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta tolfte huvudtitelns anslag Utredningar m. m.
Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
Industridepartementet
436 Bilagor
3 Bilaga
l99008-09 I 4 AL 658390
Delegationen för analys av produktivitetsutvecklingen i näringslivet Industridepartementet 103 33 STOCKHOLM
Uppdrag i fråga riktlinjer för produktivitetsbefrämjande åtgärder om Regeringen uppdrar åt den centrala arbetslivsfonden och delegationen I 198902 för analys produktivitetsutvecklingen i näringslivet produkav tivitetsdelegationen att i samarbete utforma förslag till riktlinjer för produktivitetsbefrämjande åtgärder som når ut brett i hela arbetslivet. l uppdraget ingår att beskriva kunskapsläget vad avser sambandet mellan å sidan förbättrad arbetsorganisation och andra arbetsmiljöförena en bättrande åtgärder och å andra sidan en ökad produktivitet. l uppdraget ingår också att praktisk försöksverksamhet i olika genom former öka Förståelsen för och spridningen av olika produktivitetsbefrämjande åtgärder inom arbetslivets område. Som utgångspunkt för uppdraget bör tas produktivitetsdelegationens utredningsdirektiv där det bl.a. sägs Förändringar i arbetsorganisatioär viktig förutsättning för att teknik skall kunna utnyttjas på ett nen en ny effektivt sätt. Utformningen arbetsorganisationen påverkar också diav rekt produktiviteten, att påverka de anställdas motivation, t.ex. genom möjligheter att utnyttja sin kreativitet samt deras välbefinnande. Arbetsorganisationens betydelse för ökad produktivitet bör sålunda särskilt beaktas delegationen. En viktig fråga är hur arbetsorganisationen kan utformas av för att öka flexibiliteten på den interna arbetsmarknader som varje arbetsplats utgör. Dålig arbetsmiljö leder till såväl fysisk som psykisk förslitning människor och dålig hushållning med arbetskraften. Ett viktigt av är en område att utreda är därför på vilket sätt arbetsmiljön kan förbättras för att främja produktivitetstillväxten. På grundval erfarenheterna från arbetet skall den centrala arbetslivsav fonden och delegationen till regeringen lämna förslag till riktlinjer för framtida insatser inom området. Rapporteringen bör ske fortlöpande och skall avslutad senast då delegationens arbete avslutas. vara
På regeringens vägnar
Mona Sahlin
Bo Barrefelt
Bilagor 437
4 Bilaga
Kommittédirektiv
Tilläggsdirektiv till delegationen I 1989 02 för analys av
produktivitetsutvecklingen i näringslivet
Dir. 199164
Beslut vid regeringssammanträde 1991-07-1 Tf. chefen för industridepartementet, statsrådet Åsbrink, anför.
Mitt förslag Jag föreslår att delegationen l 198902 för analys av produktivitetsutvecklingen i näringslivet produktivitetsdelegationen får i uppdrag att genom olika typer av utåtriktade aktiviteter ge en bred spridning av de erfarenheter som finns av produktivitetshöjande åtgärder.
Bakgrund Av direktiven till produktivitetsdelegationen Dir 198919 framgår att delegationen aktivt skall ta del av och dokumentera erfarenheter från olika produktivitetshöjande insatser i företag och myndigheter. Särskilt nämns betydelsen av foretagsnära projekt och de exempel finns på ökad som produktivitet genom förbättrad arbetsorganisation. I expertrapport 5 nr. till produktivitetsdelegationen Arbetsorganisation och produktivitet som utarbetats på uppdrag av delegationen redovisas sådana exempel. Det är angeläget att de erfarenheter som delegationen vunnit kan nu ges en snabb spridning i näringslivet och bland näringspolitiska organ. Detta kan ske i form av regionala seminarier och olika typer av infonnationsmaterial. Uppläggning och utformning av dessa aktiviteter bör i största möjliga utsträckning ske i samverkan med andra myndigheter och organisationer såsom t.ex. arbetslivsfonden. Den senare har genom sina lokala referensföretag vunnit erfarenheter av betydelse i sammanhanget. Arbetet skall starta genast och vara avslutat senast vid årsskiftet 1991 92.
Hemställan Jag hemställer att regeringen uppdrar åt delegationen I 198902 för analys av produktivitetsutvecklingen i näringslivet att komplettera sitt arbete i enlighet med vad jag nu har anfört.
Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. .
438 Bilagor
5 Bilaga
Publicerade rapporter
Expertrapport Hur mäta produktivitet Urban Aspén, Ann-Marie Bråthén, Per Gunnar Cassel, Per Eriksson och Mikael Marelius Produktivitetsutvecklingen inom svenskt näringsliv Lennart Hjalmarsson Teorier och metoder i forskning om produktivitet och effektivitet med tillämpningar på produktionen av tjänster Bengt Assarsson Kvalitetsmätningar och produktivitetsmâtt
Expertrapport Produktivitet i vissa tjänstesektorer Anders Westlund, Margareta Ringqvist och Åke Lönnqvist Produktivitetsutvecklingen i den finansiella sektorn Richard Herring och Anthony Santomero Den finansiella sektorns samhällsekonomiska betydelse Staffan Viotti Kommentar till Herring och Santomero Lennart Hjalmarsson, J inghai Zheng och Evert Köstner Produktivitetsutveckling och effektivitet inom svensk sakforsäkringsrörelse Lennart Hjalmarsson, Hans Bjurek och Anders Isaksson Effektivitet och produktivitetsutveckling inom svensk bankverksamhet Claes-Robert Julander och Magnus Eliasson Produktiviteten i handeln P-O Magnusson Produktiviteten i hotellnäringen. En förstudie
Expertrapport 3 Kapitalbildning, kapitalutnyttjande och produktivitet Ragnar Bentzel Produktivitetsutvecklingen under 1970- och 80-talen Bo Walfridsson och Lennart Hjalmarsson Produktivitetsutvecklingen i svensk industri 1964- 1989 Bengt Hansson Teknisk utveckling och produktivitet Dominique Anxo och Thomas Sterner Driftstidens betydelse för produktivitetsutvecklingen i svensk industri
Expertrapport 4 Arbetskraft, arbetsmarknad och produktivitet Eskil Wadensjö Inledning och sammanfattning Bertil Holmlund °Produktivitetsutveckling och belöningssystem Paul Osterman Produktivitetsutvecklingen och organisationen av de interna arbetsmarknadema
Bilagor 439
Carl Grand Rörlighet och stabilitet på den svenska arbetsmarknaden Mahmood Arai Lönesättning och arbetsproduktivitet Dominique Anxo Arbetstidens längd och produktiviteten John Bishop Produktivitet och kunskaper från utbildning Ingemar Fägerlind Utbildningsstandarden i Sverige 1970- 1990 och produktivitetsutvecklingen Eskil Wadensjö Den högre utbildningen i Sverige Anders Björklund Vem får sjukpenning En empirisk analys av sjukfrånvarons bestämningsfaktorer
Expertrapport 5; Arbetsorganisation och produktivitet Anders Broström Arbetsorganisation och produktivitet Roland Steen ABB Distribution Hans De Geer ITT-Flygt Eskil Ekstedt Ericsson i Östersund Hans De Geer och Eskil Ekstedt Digital Equipment Roland Steen System 3 R Torsten Björkman SCA Ortviken Anders Svensson och Roland Svensson SAAB i Trollhättan Bo Andersson Länsstyrelsen i Västmanland Kai Kronvall Tingsrätten i Göteborg Tomas Malmgen Sandvikens kommun Bengt Lindhe Huddinge sjukhus Arne H Eriksson Televerket i Göteborg Lena Joelsson Polismyndigheten i Eskilstuna Torbjörn Stjemberg Misslyckade exempel Gunnar Aronsson och Gunn Johansson Produktivitet och effektivitet ut psykologiskt och socialt perspektiv
Expertrapport 6 Bäst i världen. Vad kan lära av världens ledande företag Monograñ av Erik Hörnell m. fl., IVA.
Expertrapport 7 Konkurrens, regleringar och produktivitet Hans Olsson Konkurrensförhållandenas betydelse för produktiviteten Sören Wibe Regleringar och produktivitet Bilaga av Markus Schneider Regleringars effekter på produktivitetsutvecklingen inom byggnadssektom Roger Pyddoke Kostnadsbesparingar av anbudskonkurrens inom offentlig sektor Lennart Erixon Omvandlingstryck och produktivitet
440 Bilagor
Expertrapport 8. Internationalisering och produktivitet Monografi Pär Hansson, Kerstin Krafft, Lars Lundberg och Birgitta av Swedenborg
Expertrapport Infrastruktur och produktivitet Staffan Hultén Infrastruktur, industriell omvandling och produktivitet Börje Johansson, Ingvar Holmberg, Christer Anderstig och Ulf Strömquist Infrastruktur, produktivitet och konkurrenskraft Jan-Eric Nilsson Produktivitet inom jämvägssektom
Expertrapport 10 Forskning, teknikspridning och produktivitet Ishaq Nadiri Innovationer och teknikspridning Stefan Fölster Hinder for teknikspridning i Sverige Charles Edqvist Högteknologiska produkter och produktivitet i svensk industri Christos Paphristodoulou FoU, innovationer och produktivitet Resultat och förklaringar
Efter Taylor kompetensspridning och arbetsorganisation, utgiven i Debattbok om samarbete med arbetslivsfonden Christer Bredbacka Ny arbetsorganisation Ja men hur - Eskil Ekstedt Arbetsorganisation förändring och kompetensutveck- ling. Förslag till ökad förändringsberedskap i näringslivet Torsten Björkman Lean production på svenska Vad främjar respektive hindrar spridningen av mager produktion i Sverige Roland Steen Vägen till ett nytt arbetsliv, Om spridning av nya värderingar, attityder och metoder i arbetslivet Berit Rollén Nu behövs ett samlat for kompetensutveckling program Rudolf Meidner Makropolitik som stöd för det utvecklande arbetet
iii
Statens offentliga utredningar 1991
Kronologisk förteckning
Flykting- och immigrationspolitiken. A. 33. Branden på Sally Albatross.Den9-12januari 1990. Finansiell tillsyn. Fi. Fö. . Statensroll vid främjande av export. UD. 34.HIV-smittade ersättningför ideell skada.Ju. . - Miljölagstifmingen ifrarntiden. M. 35.Någrafrågor i anslutningtill en arbetsgivarperiod . Miljölagstiftningen i framtiden.Bilagedel. inom sjukpenningförsäkringen. S. . Sekretariatetskartläggningochanalys.M. 36.Ny kunskapoch förnyelse.C. Utvärdering av SBU. StatensBeredningför Ut- 37.Räknamedmiljön Förslagtill natur- och . värdering av medicinskmetodik. S. miljöräkenskaper.Fi. sportslig ochekonomiskutveckling inom trav- 38.Räknamedmiljön Förslagtill natur- och och galoppsporten.Fi. miljöräkenskaper.Bilagedel.Fi. Beskattning av lcmftföretag.Fi 39.Säkrareförare.K. Lokala sjukförsäkringsregister.S. 40.Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny 10.Affärstidema. C. organisation av stödettill myndigheteroch rege- 11.Affárstidema. Bilagedel.C. ringskansli.C. 12.Ungdom och makt.C. 41.Marknadsanpassade service-ochstabsfunktioner ny - 13.Spelreglemapå arbetsmarknaden. A. organisation av stödettill myndigheteroch rege- 14.Den regionalabil- och körkortsadminisuationen. K. ringskansli. Bilagedel.C. lilnformationens roll som handlingsunderlag 42.Aborteradefoster, m.m. S. styrning och ekonomi. 43. Den framtidalänsbostadsnämnden. Bo. 16.Gemensammaregler lagstiftning,klassifrkationer - 44.Examination som kvalitetskontroll i högskolan.U. och informationsteknologi.S. 45.Påföljdsfrågor.Frigivning från anstalt, m.m. Ju. 17.Forskningoch utveckling epidemiologi,kvalitets- - 46. Handikapp, Välfärd, Rättvisa. säkringoch Sprisutvecklingsprojekt. 47. På exempelpå förändringsarbeten inom väg- 18.Informati0nsstrukturför hälso-och sjukvården en verksamheterför psykiskt störda.S. utvecklingsprocess. 48.Bistånd genom internationellaorganisationer.UD. 19.Storstadenstrafrksystem. Överenskommelser om 49.Bistånd genom internationellaorganisationer. trafik och miljö i Stockholms-Göteborgs-och Annex Det multilaterala biståndetsorganisationer. Malmöregionema.K. UD. 20.Kapitalkostnaderinom försvaret.Nya former för 50.Bistånd genom internationellaorganisationer. finansiell styrning.Fö. Annex2. Sverigeoch u-ländemai FN återblick. - en 21.Pers0nregistreringinom arbetslivs-,forsknings-och UD. massmedieområdena, m.m. Ju. 51.Bistånd genom internationellaorganisationer. 22.Översyn lagstiftningen träfrberråvara. Annex Särstudier. UD. av om 23.Ett nytt BFR Byggforskningenpå 90-talet.Bo. 52. Alkoholbeskattningen.Fi. - 24.Visst går det an Del 2 och C. 53.Forskningoch teknik för flyget. Fö. 25. Frikommunförsöket. Erfarenheter av försökenmed 54.Skola skolbarnsomsorg helhet.U. - - en en friare närnndorganisation.C. 55.Sverigesnationalrapporttill FNs konferens om miljö 26.Kommunalaentreprenader.Vad är möjligt En och utveckling UNCED 1992.M. analys av rättslägetoch det statligaregelverkets 56.Kompetensutveckling en utmaning.A. roll. C. 57.Arbetslöshetsförsälcringenfinansierings- - 27.Kapitalavkastningeni bytesbalansen.Tre systemet. A. expertrapporter. Fi. 58.Ett nytt turistråd. 28.Konkurrenseni Sverige en kartläggning av konkur- 59.Konkurrensför ökadvälfärd.Del rensförhällandcnai 61 branscher.Del 1 och C. Konkurrens för ökadvälfärd. Del 29.Periodiskahälsoundersökningari vissastatliga, Konkurrens för ökad välfärd. Bilagor. C. kommunalaoch landstingskommunalaanställningar. 60.Olika men ändålika. Om invandrarungdomari det C. mångkulturellaSverige.C. 30.Särskolan -en primärkommunalskola.U. 61.Statensbostadskreditnämndorganisationoch - 31.Statensarkivdcpåer.En utvecklingsplantill år 2000. dimensionering.Bo. U. 62.Vissasärskildafrågor beträffandeintegritets- 32. Naturvårdsverkets uppgifteroch organisation. M. skyddet ADB-området. Ju.
Statens 1991
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
63.Tillsynen över hälso- och sjukvården. 64.Att förvalta kulturmiljöer. U. 65.Ett samordnat vuxenstudiestöd.U. 66.Hemslöjdi samverkan. 67.Samhalli gar, idag, i morgon. A. 68. Frikommunförsöket.Erfarenheter försöksverk- av samheten med avsteg från statlig reglering m.m. C. 69.Frikommunförsöket. Erfarenheter försöksverk- av samheten med avsteg från statlig reglering m.m. Särskildbilaga. C. 70.Ombudsman för barnoch ungdom. 71. Teaterns kostnadsutveckling1975-1990 med särskildastudier av Operan, Dramaten ochRiksteatern. U. 72.En kreativ studiemiljö högskolebiblioteket som pedagogisk resurs. U. 73. Vänersjöfarten.K. 74. Krediter för utveckling.UD. 75. Organiserad rasism.A. 76.Miljön och förpackningarna. M. 77. Miljön och förpackningarna. Livscykelanalyser för förpackningsmaterial beräkning av miljöbelasming. Bilaga. M. 78.Krav förändring synpunkter fran psykiskt störda och anhöriga. 79.Det framtida trafiksäkerhetsarbetet. K. 80. Kommunaltpartistöd. C. 81.Fastighetsleasing. Ju. 82. Drivkrafter för produktivitetoch välstånd.
Statens offentliga utredningar
1991 Systematisk förteckning
Justitiedepartementet Kommunikationsdepartementet
Personregistreringinom arbetslivs-,forsknings-och Denregionalabil- ochkörkortsadministrationen.[14]
massmedieområdena. m.m. [21] Storstadenstrafiksystem. Överenskommelser om HIV-smittade ersättningför ideell skada.[34] - trafik och miljö i Stockholms-Göteborgs-ochMalmö-
Påföljdsfrågor.Frigivning från anstalt, m.m. [45] regionerna.[19]
Vissasärskildafrågor beträffandeintegritetsskyddet Säkrareförare[39]
på ADB-området.[62] Vänersjöfarten[73]
Fastighetsleasing.[81] Det framtida trafiksäkerhetsarbetet. [79]
Utrikesdepartementet Finansdepartementet
Statensroll vid främjande Finansielltillsyn. [2] av export. [3] Bistånd internationellaorganisationer.[48] Sportsligochekonomiskutvecklinginom trav- och genom Bistånd galoppsporten.[7] genom internationellaorganisationer.Annex Beskattning av kraftföretag.[8] Det multilateralabiståndetsorganisationer.[49] Bistånd Kapitalavkastningeni bytesbalansen. genom internationellaorganisationer.Annex Tre expertrapporter. [27] Sverigeoch u-ländemai FN - en återblick. [50] Bistånd internationellaorganisationer.Annex Räknamedmiljön Förslagtill natur- och miljögenom Särstudier.[51] räkenskaper.[37]
Räkna med miljön Förslagtill natur- och miljö- Krediter för utveckling. [74] räkenskaper.Bilagedel. [38]
Alkoholbeskattningen.[52] Försvarsdepartementet
Kapitalkosmaderinom försvaret. Nya former för Utbildningsdepartementet
finansiell styrning. [20] Särskolan -en primärkommunalskola.[30] Brandenpå Sally Albatross. Den 9-12 januari 1990.[33] Statensarkivdepåer.En utvecklingsplantill år2000.
Forskningoch teknik för flyget. [53] [31]
Examination som kvalitetskontroll i högskolan.[44]
Skola skolbarnsomsorg - en helhet.[54]
Socialdepartementet -
Att förvalta kulturmiljöer. [64]
Utvärdering av SBU. Statens Beredningför Ut-värde- En samordnatvuxenstudiestöd.[65]
ring av medicinskmetodik.[6] Teaternskostnadsutveckling1975-1990
Lokala sjukförsäkringsregister[9] medsärskildastudier av Operan,Dramaten
Infonnationensroll som handlingsunderlag styrning ochRiksteatern.[71] och ekonomi.[15]. En kreativ studiemiljö högskolebiblioteketsom - Gemensammaregler lagstiftning, klassiñkationer och pedagogisk resurs. [72] informationsteknologi.[l6].
Forskningoch utveckling epidemiologi, - kvalitetssä- Arbetsmarknadsdepartementet
kring och Spris utvecklingsprojekt.[17]. Flykting- och immigrationspolitiken. [I] Informationsstxukturför hälso-och sjukvården en - Spelreglemapåarbetsmarknaden.[13]
utvecklingsprocess.[18]. Kompetensutveckling en utmaning.[56] Någrafrågor i anslutningtill arbetsgivarperiodinom en Arbetslöshetsförsäkringenfinansieringssjukpenningförsäkringen.[35] systemet. [57] Aborteradc foster, m.m. [42] Samhalli går, i dag,i morgon. [67] Handikapp,Välfärd, Rättvisa.[46] Organiseradrasism.[75] På exempel förändringsarbeten inom väg -
verksamheterför psykisktstörda.[47]
Tillsynen över hälso-ochsjukvården. [63]
Ombudsmanför barnoch ungdom. [70]
Krav på förändring synpunkterfrån psykiskt stördaoch anhöriga.[78]
1991 Statens offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Bostadsdepartemntet Miljödepartementet BFR Byggforskningen 90-talet. [23] Miljölagstiftningen i framtiden. [4] Ett nytt - Den framtida länsbostadsnämnden. [43] Miljölagstifmingen i ñamtiden. Bilagedel. Statens bostadskreditnämnd organisationoch Sekretariatets kartläggningoch analys.[5] dimensionering. [61] Naturvårdsverkets uppgifter och organisation.[32] Sveriges nationalrapport till FNs konferens om miljö och utveckling UNCED 1992. [55] Industridepartementet - Miljön och förpackningarna. [76] Översyn av lagstifmingen om träfiberrâvara. [22] Miljön och förpackningarna. Livscykelanalyser Ett nytt turistIâd. [58] för förpackningsmaterial beräkning av - Hemslöjdi samverkan [66] miljöbelastning.Bilaga. [77] Drivkrafter för produktivitet och välstånd. [82]
Civildepartementet Affärstidema. [10] Affárstidema. Bilagedel. [11] Ungdom och makt.[12] Visst går det an Del 2 och [24] Frikommunförsöket. Erfarenheter av försökenmed friare nämndorganisation. [25] en Kommunala entreprenader. Vad är möjligt Fn analys rättsläget och det statliga regelverkets roll. [26] av Konkurrensen i Sverige en kartläggning av konkur- rensförhållandena i 61 branscher. Del l och [28] Periodiska hälsoundersökningar i vissa statliga, kommunalaoch landstingskommunala anställningar. [29] Ny kunskap och förnyelse. [36] Marknadsanpassade service-och stabsfunktioner - ny organisation av stödet till myndigheter och regeringskansli. [40] Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner ny organisation av stödet till myndigheter och regeringskansli. Bilagedel. [41] Konkurrens för ökad välfärd. Del Konkurrens för ökad välfärd. Del Konkurrens för ökad välfärd. Bilagor. [59] Olika men ändålika. Om invandrarungdomar i det mångkulturella Sverige. [60] Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverksamheten med avsteg från statlig reglering m.m. [68] Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverksamhetcn med avsteg från statlig reglering m.m. Särskildbilaga. [69] Kommunalt partistöd. [80]
Sverige har produktivitetsproblem nen de går att
-
för förnyelse och förkovran l
övervinna om drivkrafterna
förstärks och omvandlingstrycket i den svenska ekono-
min skärps.
Detta är huvudslutsatsen i produktiitetsdelegationens
betänkande. Delegationen föreslår strategi för tillväxt
er
med tre huvudinslag
Skärpt konkurrens och fortsatt intenationalisering.
0 drivkrafter för människor att arbeta och utbilda 0 Bättre sig.
Bättre drivkrafter för sparande och nvesteringar.
v
Delegationen rekommenderar att prcgrammet för tillväxt
genomförs snarast och samlat. En forsatt svag
produktivitetstillväxt kommer att medföra svåra
annars
ekonomiska problem.
Produktivitetsdelegationen exçertkommitté tillsatt
är en
regeringen med uppgift att analysera den svaga
av
i Sverige ocl komma med
produktivitetstillväxten
förslag till vad bör göras för attöka tillväxten.
som
Detta är delegationens huvudbetänkande. Ytterligare
med under 1991 för
tio volymer expertrapporter ge; ut belysa olika produktivitetsproblen i den svenska
att ekonomin.
ALLMÄNNA FÖRLAGET
BLSTÅLLNINGARZMÅNNA Au Miki AGlr. KUNDJÅNSI. 106 47 Siocxuouvi. Tu. 08-73996 30. l-Axz 08-79 95 48. lNI-ORMAIlNSHKliAN|)l3l.1. MALMlHRGWiAlAN 5Vll3RtNKl3B[1R3SI(R(2). SIOCKHULM.
lSBN 91 -38-10881-X lSSN O375-250X Best. nr 38-82966-5