Sweden and Europe committee of enquiry: Consequences of the EU for Sweden - the economy : summary and conclusions

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

och Sverige Europa En samhällsekonomisk konsekvensanalys

EG-KONSEKVENSUTREDNINGEN SAMHÄLLSEKONOMI

OK SQU

W

M Statens offentliga utredningar WW 1994:6

W

Finansdepartementet

och

Sverige Europa

En samhällsekonomisk

konsekvensanalys

Betänkande av EG-konsekvensutredningen Samhällsekonomi Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas frân Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvalmingskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Omslagsfoto: Nationalmuseum, Stockholm. Lucas Cranach Betalningen detalj. Omslag: Rolf Hemegran

Formgivning, tabeller och diagram: Berthill Munkestam

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-13538-8 Stockholm 1994 ISSN 0375-250X

u

Till statsrådet och chefen för

Finansdepartementet

Den 28 januari 1993 bemyndigade regeringen chefen för Finansdepartementet, statsrådet Wibble, att tillkalla en utredning med uppdrag belysa de samhällsekonomiska konsekvenserna för Sverige att olika former för deltagande i den västeuropeiska integrationen. av Med stöd bemyndigandet förordnade chefen för Finansdeparav tementet den 15 1993 landshövding Björn Molin ordföranmars som de. Som ledamöter förordnades professor Kerstin Fredga, dr Pehr G Gyllenhammar, förbundssekreterare Claes Hellgren, professor Yvonne Hirdman entledigad den 1 april 1993, chefekonom o m Ulf Jakobsson, fil dr Eugenia Kazamaki Ottersten, f d landshövding Britt Mogård, fil dr Ingrid Segerstedt Wiberg, direktör Michael Sohlman och sakkunniga departementsråden jan Palmstierna som och Gunnar Wetterberg. Som huvudsekreterare förordnades dag redaktören samma Pernilla Ström. Den 9 juni 1993 förordnades sekreterare som fil Arvid Wallgren och doktorand Martina Wodtke. mag Utredningen har antagit namnet EG-konsekvensutredningen Samhällsekonomi. Nio sammanträden har hållits. Ett antal experter har fått i uppdrag att utreda vissa specialproblem, vilka redovisas i separata bilagor till betänkandet. Vissa av dessa bilagor har direkt utnyttjats i utredningens arbete, medan andra främst bör komplettering till betänkandet. För slutsatser ses som en och rekommendationer i bilagorna författarna själva. svarar

Utredningens slutsatser och bedömningar redovisas i detta betänkande. Uppdraget är därmed slutfört. Stockholm i januari 1994 Björn Molin Kerstin Fredga Pehr G Gyllenhammar Claes Hellgren Jakobsson

Ulf

Eugenia Kazama/ei Ottersten Britt Mogård Ingrid Segerstedt Wiberg Michael Sohlman / Pernilla Ström Arvid Wallgren Martina Wodtke

Innehåll

Innehåll

Sammanfattning 15

Del

I

Bakgrunder

1 Vårt uppdrag 1.1 De stora utmaningarna 39 1.2 EG-konsekvensutredningarna 41 1.3 De olika alternativen 43 1.4 En nordisk union 48 1.5 En samhällsekonomisk konsekvensanalys S1 1.6 Vår disposition 56

2 Sverige i den internationella ekonomin 2.1 Omvärldsutvecklingen 57 2.2 Tillväxt och handel i OECD-länderna 61 2.3 EG:s ekonomiska utveckling 67 2.4 Tillväxt och investeringar i Sverige 75 2.5 Sveriges utrikeshandel 80 2.6 De senaste årens svårigheter 82

3 EG:s väg mot en europeisk union 3.1 EG:s och upphov 87 ursprung 3.2 EG under 1960- och 1970-talen 88 3.3 EG under 1980-talet 92 3.4 EG/ EU under 1990-talet 94 3.5 EU 2000-talet 98 3.6 EG/ EU i årtal 100

Innehåll

Del EG och marknaden

Sverige,

4 Tillväxten och dess betydelse 4.1 Varför tillväxt 107 4.2 Olika tillväxtteorier 109 4.3 Realkapital 110 4.4 Humankapitalets roll 111 4.5 Del i övrigt 112

5 Den inre marknaden 5.1 Den inre marknadens drivkrafter 113 5.2 Vad innebär den inre marknaden 116 5.3 Sverige och den inre marknaden 120 5.4 Effekter nationella produktstandarder 123 av 5.5 Betydelsen av importkonkurrens 125 5.6 Konkurrenspolitiken 130 5.7 Offentlig upphandling 132 5.8 Konsekvenser för fördelningen 134 5.9 Konsekvenser för Sverige den inre marknaden 135 av

6 Investeringar och kapitalbildning 6.1 Inledning 137 6.2 Investeringarna i samhällsekonomin 143 6.3 Investeraren och investeringsbesluten 144 6.4 EES, EU-medlemskapet och investeringarna 147 6.5 De svenska storföretagens betydelse för svensk ekonomi 152 6.6 Direktinvesteringar: begrepp och definitioner 157 6.7 Direktinvesteringarna förr och nu 161 6.8 Direktinvesteringarna vid de olika EU-alternativen 165 6.9 Konsekvenser för olika typer företag och av sektorer 170 6.10 Sammanfattning av konsekvenserna för investeringar 173 6.11 Konsekvenser för tillväxten och samhällsekononnn 175

Innehåll

7 Strukturomvandling och teknisk utveckling 7.1 Strukturomvandling 181 7.2 EG och strukturomvandlingen 186 7.3 Den inre marknadens betydelse för strukturomvandlingen 189 7.4 Regionalpolitik och strukturfonder 195 7.5 Strukturomvandlingen vid olika typer av integration 197 7.6 Sammanfattning 206

8 Arbetsmarknaden 8.1 Inledning 207 8.2 Svensk och europeisk arbetsmarknad 211 8.3 EG:s regelverk 214 8.4 Arbetsmarknadspolitiken 219 8.5 Integrationens effekter migrationen 224 8.6 Integrationens effekter lönebildningen 231 8.7 Sammanfattning: Konsekvenser för svensk arbetsmarknad 237

Del III EU och

Sverige, politiken

9 Integration och inflytande 9.1 Det formella inflytandet förenat med ett medlemskap 241 9.2 Det informella inflytandet 249 9.3 Konsekvenser svenskt medlemskap 251 av ett 9.4 Inflytande inom ramen för EES-avtalet 252 9.5 Inflytande i en situation utanför den inre marknaden 256

10 Handelspolitiken 10.1 Inledning 257 10.2 Handelsteori 258 10.3 EG:s handelspolitik 260 10.4 Sveriges handelspolitik 267 10.5 Konsekvenser EES-avtalet 268 av 10.6 Konsekvenser EU-medlemskap 273 av ett 10.7 Konsekvenser stå utanför den inre av att marknaden 285

Innehåll

10.8 Effekter övriga Eftaländers agerande 287 av 10.9 Sammanfattning av de handelsmässiga konsekvenserna 288

11 Jordbruket och livsmedelsindustrin 11.1 Inledning 293 11.2 Sveriges jordbrukspolitik 295 11.3 Den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP 301 11.4 Konsekvenser för Sverige anslutning av en till CAP 313 1 1.5 Livsmedelsindustrin 320 11.6 Samhällsekonomiska konsekvenser 326

12 Regionalpolitiken 12.1 Regionalpolitiken i EU 331 12.2 Regionalpolitiken i Sverige 335 12.3 Vad bestämmer regional utveckling 341 12.4 Regionala effekter ett deltagande i av den inre marknaden 345 12.5 Regionala effekter medlemskap i EU 348 av

13 Statskassan och budgeten 13.1 EGzs budget 351 13.2 Det svenska bidraget 358 13.3 Skattekonsekvenser EES-avtalet och av ett medlemskap 364 13.4 Effekter för den skattefinansierade sektorn 377 13.5 Sammanfattning 380

14 Stabiliseringspolitiken 14.1 Stabiliseringspolitikens förutsättningar 385 14.2 Växelkursen och den ekonomiska politiken 391 14.3 EU-länderna och den ekonomiska politiken 394 14.4 Konsekvenser för svensk ekonomisk politik 399 14.5 Slutsatser 401

15 Valutaunionen 15.1 En valuta 403 gemensam 15.2 Konvergenskraven 413 15.3 Maastricht och den ekonomiska politiken 417 15.4 Sverige och ekonomiska chocker 420 15.5 Konsekvenser för Sverige Valutaunionen 423 av

Innehåll

Slutsatser

IV

Separata bilagor:

Bilaga 1 En anpassning till EG:s tekopolitik

Camilla Bengtsson, Micael Kallin; september 1993

Bilaga 2 Makroekonomiska chocker och ekonomisk struktur En jämförelse mellan Sverige och EG-länderna - Bengt Assarsson, Clas Olsson; oktober 1993 Bilaga 3 Konsekvenser av EG-medlemskapet för jordbruket och livsmedelssektorn

Ewa Rabinowicz; november 1993

Bilaga 4 Mikroekonomiska aspekter en monetär union

Clas Wihlborg; november 1993

Bilaga 5 Om Sveriges inflytande i den europeiska unionen

Carl Einar Stålvant; december 1993

Bilaga 6 Sveriges offentliga sektor i europeisk konkurrens konsekvenser EES-avtalet och medlemskap i EG/ EU - av

Stefan Fölster, Eva Lindström; november 1993

Bilaga 7 Sveriges val, EG och direktinvesteringar

Thomas Andersson, Torbjörn Fredriksson; november 1993

Bilaga 8 Arbete och löner i Europa svensk arbetsmarknad i EES och EU

Clas-Erik Odbner; december 1993

Bilaga 9 Välfärd och levnadsvillkor i Västeuropa

Mats Hallvarsson; januari 1994

Sammanfattning

Sammanfattning

Bakgrunder

I

Kapitel

1 Vårt

uppdrag

Den ansökte medlemskap i EG. Förhand- 1 juli 1991 Sverige om inleddes den februari Utredningen har haft till lingarna 1 1993. uppgift analysera de samhällsekonomiska konsekvenserna för att Sverige olika former deltagande i den västeuropeiska inav av tegrationen. Effekterna har i huvudsak belysts i ett medelfristigt perspektiv, dvs vad sker 5-10 års sikt. Tre alternativ studeras: som

Sverige med EES-avtal

Detta är utredningens referensalternativ. Genom EES-avtalet omfattas sedan den januari de fyra rörligheterna och den Sverige 1 1994 av inre marknaden. Vissa begränsningar i marknadstillträdet finns alltjämt för livsmedel och jordbrukssektorn. Sverige ingår inte tullunionen. Gränskontrollerna finns kvar liksom kraven på ursprungsmärkning. EES-avtalet kan sägas med års varsel från båda parter. För upp ett direktiv ska införlivas i EES-avtalet måste tilläggsförhandatt nya lingar äga där EES-kommittén enhälligt måste besluta rum, om nya direktiv.

16 Sammanfattning

Sverige EU-medlem som

Vid ett EU-medlemskap deltar Sverige helt och fullt i den inre marknadens arbete. Handelspolitiken gentemot tredje land blir Alla interna gränskontroller kan därmed slopas. Kravet gemensam. ursprungsrnärkning försvinner. Medlemskapet skiljer sig i två viktiga avseenden från EES-avtalet: EU-medlemskapet ger stabilitet i de villkor som gäller för den inre marknaden. Och EU-medlemskapet inflytande. Sverige ska ger som medlem bidra till finansieringen gemenskapens budget. av Sverige kan i gengäld tillgodoräkna sig visst återflöde. Om EUett

länderna bestämmer sig förverkliga sina planer valutaunion,

att en kan Sverige också under vissa villkor delta.

Sverige utanför den inre marknaden

Sverige kan hamna i situation utanför den inre marknaden en genom att EES-avtalet sägs eller det gradvis urholkas och upp genom att förlorar i betydelse. Det innebär inte nödvändigtvis Sverige står utanför andra att europeiska eller internationella handelssanxmanslutningar. En situation utanför den inre marknaden kommer dock inte att betyda en återgång till de förhållanden som gällde innan EES-avtalet ratificerades. Vi har dock antagit grunden iså fall skulle utgöras att det gamla frihandelsavtalet från 1973. av Den svenska ekonomin är starkt internationaliserad. I många fall kommer valet anslutningsform till den inre marknaden bara på av marginalen att påverka de utmaningar som svensk ekonomi står inför. Krav anpassning och förändring kommer att finnas oberoende hur Sverige ställer sig till EU. av

Kapitel

2 Sverige i den internationella ekonomin

Svensk ekonomi är i hög grad beroende utvecklingen i den av internationella ekonomin. Utrikeshandeln uppgår till nästan 30 procent BNP. Ca 75 procent den svenska handeln sker med av av Efta- och EU-länderna.

Sammanfattning 17

Kapitalflödena mellan OECD-länderna har ökat snabbt. Ca 90 flödena beräknas i dag har rent finansiella motiv. Det är procent av konkurrensen varumarknaden har spritt sig till ett exempel att produktionsfaktorerna. Arbetskraftens rörlighet är dock fortfarande relativt låg. Internationaliseringen har till del märkts i tillväxten stor av utlandsinvesteringar. Syftet har ofta varit att komma in nya

marknader. Följaktligen är det mindre fråga om ny produktionskapa-

citet än ågarbyte redan existerande kapacitet. Ett undantag om av utgör de japanska utländska investeringarna. EU-länderna för den internationella handeln. svarar 40 procent av dem har avseenden varit än för flera Utvecklingen för i många sämre andra utvecklade industriländer. Under andra hälften 1980-talet av emellertid den amerikanska. Investeringarna

översteg EG:s tillväxt

ökade kraftigt. Aven Sverige bidrog med stora belopp. har under kännetecknats låg arbets- Sverige efterkrigstiden av löshet, relativt höga och jämnt fördelade inkomster och ett rikt utbud Problemen har varit tillväxt, av offentliga tjänster. svag inflation och återkommande kostnadskriser. Sveriges tillväxt har de 25 åren legat drygt procentenhet under OECD-snittet. senaste en 1980-talets överhettning har varit

Lågkonjunkturen som följde

den djupaste sedan 1930-talet. Inflationen föll från 8 till 2 procent inom loppet några månader. Tillsammans med höga räntor av resulterade allvarlig finans- och fastighetskris. Kronan har det i en fallit med Arbetslösheten har stigit drygt 20 procent gentemot ecun. kraftigt.

Kapitel

3 EG:s väg mot en europeisk union

EG vilar Romfördraget från 1958. Fred, stabilitet och ökande levnadsstandard ska fördjupning det ekonomiska, uppnås genom av handelsmässiga också politiska samarbetet. men EG bestod ursprungligen av sex medlemmar: Förbundsrepubliken Frankrike, Nederländerna, Luxemburg och Tyskland, Belgien, Italien. 1960 bildades, delvis reaktion EG, frihandelsorgasom en nisationen Efta. Samarbetet inom EG har genomgått olika faser. Under 1960-talet fördjupades och konsoliderades det ekonomiska samarbetet. 1964 infördes den gemensamma jordbrukspolitiken,

18 Sammanfattning

CAP. Redan tidigt kom finansieringen bli föremål för att tvistigheter. Under 1970-talet ökade gemenskapens politiska ambitioner. Samarbetet kom att präglas de ekonomiska problem följde nu av som oljekriserna och Bretton Woods-systemets sammanbrott. 1973 blev De Sex De Nio sedan Storbritannien, Danmark och Irland anslutit sig till Gemenskapen. Samma år trädde ett frihandelsavtal för industrivaror i kraft mellan Eftaländerna och EG. Fram till dess EES-avtalet började att gälla den 1 januari 1994 grundade sig bl a Sveriges handelsrelationer till EG denna överenskommelse. 1971 föreslog Wernerplanen att EG-länderna skulle bilda en ekonomisk och monetär union, med valuta och med gemensam tiden ekonomisk politik. Planen genomfördes aldrig. - gemensam I januari 1979 inleddes det ekonomiska monetära samarbetet, EMS. Beslut den räkneenheten bygger om ecun, gemensamma som medlemmarnas valutor, fattades. Samma valdes ledamöterna till Europaparlamentet för första gången i direkta val. Eurosclerosis präglade EG under 1980-talets början. Euroforf termen för årtiondets avslutning. Med Grekland, och därefter var Spanien och Portugal, blev De Nio De Tolv. Liksom vid tidigare utvidgningar diskuterade även beslutsformer och möjligheter man nu att styra EG. Resultatet blev Enhetsakten trädde i kraft 1987. som Genom den majoritetsbeslut i vissa frågor. Med Enaccepteras hetsakten bestämde sig FIG-länderna dessutom för principen om ömsesidigt godkännande: vad som har godkänts i ett land, ska anses godkänt även i de andra medlemsländerna. I Vitboken från 1985 beskrevs 282 åtgärder måste vidtas fram till år 1992 för den som att inre marknaden skulle kunna förverkligas. I slutet 1980-talet återuppväcktes det tidiga 1970-talets planer av om ekonomisk och monetär union med centralbank och gemensam valuta. Beslut i Maastricht 1991. Då bestämde sig gemensam togs länderna också för att bilda europeisk union med utökat en samarbete. Utöver EG tillkom därmed två mellanstatliga nya Samarbetsområden: säkerhetspolitik och inrikespolitik. Maastrichtfördraget ratificerades i oktober 1993. Framtiden för den europeiska unionen ska diskuteras vid en stor regeringskonferens 1996. Vid detta möte kan De Tolv också ha utvidgats till De Sexton. Det gäller de fyra kandidatländerna från om Efta har blivit medlemmar i EU. Sverige dem. är ett av

Sammanfattning 19

EG och marknaden

Sverige,

Kapitel

Tillväxten och dess

betydelse

Den inre marknaden syftar till öka tillväxten både skärpt

att genom konkurrens och stordriftsfördelar. Ekonomisk tillväxt innebär det att

reala värdet tillgängliga och tjänster ökar. Tillväxt ökar

av varor

och valmöjligheterna i ekonomi. Den behöver handlingsutrymmet en inte i privat konsumtion, kan även användas för att nå

tas ut utan

mål förbättrad offentlig service.

som t ex

Med tillväxt minskar risken för fördelningspolitiska motsättblir också lättare klara sysselsättningen och undvika ningar. Det att långtidsarbetslöshet med tillväxt.

i en

ekonomi hög

Tillväxt beror rad olika faktorer. en

de frågor utredningen har försökt besvara i denna studie

En av

är just hur den svenska tillväxten påverkas EES-avtalet, ett EU-

av av

medlemskap eller situation där Sverige står utanför den inre

av en marknaden.

Kapitel

Den inre marknaden

Den inre marknaden beskrivs redan i Romfördraget. Trots tullar

att

och tariffer slopades redan i slutet 1960-talet, har det fria

av varu-

och tjänsteflödet hämmats fysiska, tekniska och skattemässiga

av handelshinder.

Den inre marknaden skapas fri rörlighet för

genom varor,

och arbete. den k Cecchini-rapporten försökte tjänster, kapital I s

EEG-kommissionen beräkna vilka vinster stod göra med som att en marknad liksom vilka förluster beslut att avstå gemensam som ett från den innebar.

Vinsterna är, enligt två slag. Dels direkta vinster av

rapporten, av

handelsbarriärer försvinner och produktionskostnader sjunker.

att

Dels indirekta vinster större marknader möjlighet till

av att ger

stordriftsfördelar och skärpt konkurrens.

20 Sammanfattning

För konsumenterna innebär den inre marknaden företagen att inte längre kan dela marknader och differentiera priser. Föreupp tagen utsätts för hårdare konkurrens utländska rnedtävlare, av men vinner i gengäld ökat tillträde till utländska exportmarknader.

Sverige skulle som medlem i EU fullt tillträde till den inre marknaden. EES-avtalet innebär vissa undantag: handel med jordbruksvaror och livsmedel omfattas generellt inte. t ex sett Också länder står utanför den inre marknaden kan som gynnas den kommer till stånd. Även för dem blir det lättare arbeta av att att en stor gemensam marknad stället för tolv splittrade nationella marknader.

Den inre marknaden ökar konkurrensen i Sverige. Den skyddade sektorn omfattar såväl offentliga privata verksamheter - som som utgör nästan hälften BNP. Konkurrensen kan öka dels av genom att utländska företag direkt etablerar dels sig i Sverige, genom att importen ökar. För litet land Sverige med förhållandevis ett som en liten hemmamarknad kan vinsterna bli stora samtidigt som konkurhårdnar. rensen Med skapandet den inre marknaden följer även av strängare konkurrensregler. De begränsar i viss utsträckning vilka stöd och

näringspolitiska åtgärder som medlemsstaternas regeringar kan använda sig Även företag har sin hemvist utanför EU kan av. som granskas av Kommissionen och dömas till böter. Sveriges konkur

renslagstiftning uppfyller de regler som gäller i EG. En viktig del av den inre marknaden utgörs den upphandling av som stater, kommuner och offentliga institutioner för. svarar Sammanlagt uppgår den till 15 procent BNP. Den offentliga av upphandlingen i de flesta EU-länder har hittills varit strikt nationell. Genom den inre marknaden öppnas den offentliga upphandlingen även för andra länders anbudsgivare. Sverige har andel företag en stor vars försäljning beror av offentlig upphandling. Sverige kan därför sägas ha särskilt goda förutsättningar dra den inre att nytta av att marknaden öppnar den offentliga upphandlingen även för utländska

företag.

Sammanfattning 21

Kapitel Investeringar och kapitalbildning

central roll i ekonomin kort sikt Investeringar spelar en - genom den de bidrar till, lite längre sikt den efterfrågan som genom ökade och tillväxtförmåga de skapar. produktionskapacitet som dvs investeringarnas andel BNP är i Investeringskvoten - av den år. Ett beslut svenskt EU-meddag lägsta över 40 om ett kan effekter för investeringsvolymen både lemskap betydande

kort och lång sikt. överväganden, både hos den Investeringsbeslut styrs av många lokale tillverkaren och hos det multinationellt verksamma storföreta-

i högre grad något land beroende sina get. Sverige är än annat av dem kan alternativet öka produktionen i Sverige storföretag. För att

växa utomlands. vara att EES-avtalet företagen tillträde till svenskt näringslivs ger EU-medlemskapet detta viktigaste exportmarknad. garanterar att

tillträde blir bestående. Stabiliteten central faktor. är en

EES-avtalet har i detta avseende tydliga begränsningar:

det kan sägas med ett års varsel, I upp det kan komma urholkas erodera inte Efta- I att - - om länderna kommer regler ska införas, överens om att nya intresset för EES kan falna EUzs medlemskrets vidgas. I om

För företagen med verksamhet i EU-området finns ytterligare en

faktor skiljer EES-avtalet från EU-medlemskapet: som

I EU-medlemskapet inflytande över produktstandarder,

ger påverkar företagens villkor. normer och regelverk som

i grad förväntningar fram- Investeringsbeslut styrs hög av om Flera studier investerarna och framför allt de tiden. tyder att -

företagen skillnad mellan Sverige EUutomeuropeiska gör som medlem och Sverige EES-land. som En central del investeringarna består direktinvesteringar, av av eller utländska företag dvs nysatsningar företagsförvärv som görs av eller svenska företag i utlandet. Ingående direktini Sverige av vesteringar upphov till teknologiöverföring. Utgående direktinger svensk tillverkning och givit upphov till vesteringar har kompletterat

marknadsandelar och total produktionsvolym. Under 1980större

22 Sammanfattning

talet uppstod kraftiga obalanser. Utflödet

var betydligt större än

inflödet. En del förklaras osäkerhet av om Sveriges förhållande till EG och den inre marknaden.

I till en expertrapport utredningen bilaga 7 Sveriges Val, EG

och direktinvesteringar

görs bedömningen att ett EU-rnedlemskap

höjer den totala investeringskvoten följd som en av direktinvestering-

ökar med 1 procentenhet BNP. arna uppemot av Investeringarna blir dessutom specialiserade

mer vertikalt integrerade. De skiljer sig

från de rnarknadsstyrda

horisontella investeringarna eftersom de

förutsätter handel, medan de i viss mån kan handel. senare ersätta Specialiserade investeringar väntas ge upphov till högre förädlingsvärde och ha effekter tillväxten. gynnsammare

Direktinvesteringama utgör bara en del fastän viktig sådan

- en de totala

- av investeringar som bestämmer investeringsvolymen och

därmed aktivitetsnivån i ekonomin. Vår

bedömning är att även

övriga investeringar i Sverige kommer påverkas. Det gäller direkt att i industri- och tjänstesektorer är beroende de som av att fyra rörligheterna förverkligas och består. Det gäller indirekt genom de spridningseffekter i ekonomin det - t ex när gäller uppdragstagare, konsulter, finansiella sektorer och byggandet - som ett uppsving i investeringarna i den konkurrensutsatta sektorn kan leda till.

På kort sikt kan beslut svenskt ett om ett EU-medlemskap snabbt genomslag i en högre investeringsvolyrn. Efterfrågeeffekterna på

produktionen och syselsättningen kan därmed bli starka. Ett

nej till

ett svenskt medlemskap kan motsvarande negativa kortsiktiga

effekter aktivitetsnivån. På lite , längre sikt påverkar olika investeringsutfall tillväxttakten

i svensk ekonomi. Den inre marknaden i vilken deltar - Sverige EES-medlem innebär som - att avkastningen kan höjas genom att effektiviteten ökar. Allt lika kan det annat ge upphov till långsiktigt högre investeringskvot.

Beslutet

om ett EU-medlemskap påverkar näringslivsstrukturen

genom att investeringarna får en mer specialiserad inriktning. Större

direktinvesteringsflöden och högre förädlingsgrad i kombination

ger med allmänt högre investeringkvot till en upphov snabbare kapitalbildning, modernare produktionsstruktur och gynnsammare

tillväxtförutsättningar.

Investeringsbeslut är dock sammansatta. Nackdelar på område ett motverkas fördelar Sämre stabilitet och av ett annat. inflytande

skulle kunna kompenseras

av att investeringsklimatet i andra avseenden förbättras,

t ex genom gynnsammare företagsbeskattning

Sammanfattning 23

eller högre vinstandel. Vår bedömning är dock att investerings-

då skulle hållas till priset lägre reallöner. volymen ytterst uppe av

Kapitel

Strukturomvandling och teknisk utveckling

Strukturomvandling nödvändigt inslag i all ekonomisk är ett ut-

Gammalt produktionsmetoder slås

veckling. kapital och gamla ut. till. smidigare överför- Nya metoder och nytt kapital kommer Ju i form kapital- och arbetsmarknader ingsmekanismerna av - fungerar, desto lägre blir omställningskostnaderna. och omvand- Strukturomvandlingen påverkas av konkurrensen ekonomin. Drivkrafterna kan stärkas eller försvagas. lingstrycket i investeringar i såväl realkapital I nybildningen av kapital ingår humankapital. I utsträckning sker nybildning av kapital som stor teknisk utveckling, forskning och framtagning av egna patent. genom

imitera, utveckla produktionsmetoder och

Aven förmågan att har Kunskap sprids ofta arbetsorganisation betydelse. genom

företagsuppköp. skedde i svensk industri i hög Under 1980-talet specialiseringen utsträckning med lågt förädlingsvärde per sysselsatt. Som varor andel BNP Sverige mycket forskning och utveckling. av satsar Svenska har haft sin FoU koncentrerad i Sverige. Tio företag företag tillsammans för 90 procent det privata näringslivets svarar av därmed mycket sårbart. forskningsinvesteringar. Sverige är Strukturomvandlingen blir sannolikt särskilt genomgripande i

hittills skyddade sektorer och branscher. Det gäller t ex tjänstedock inte bli alltför omfattande, branscher. Anpassningen väntas eftersom mycket del svensk handel präglas av utbyte av en stor av Det innebär strukturomvandlingen sker varor av samma typ. att och bransch än mellan olika branscher. inom en samma snarare den inre marknaden skyndar strukturom- Deltagandet i konkurrensen ökar trycket företag och slår vandlingen genom att verksamheter. Även ut tidigare skyddade, icke konkurrenskraftiga

Överföringen underlättas

kapitalbildningen påverkas. av resurser de Investeringarna öka. Kapitalgenom fyra rörligheterna. väntas stocken snabbare takt. Teknikinnehållet ökar. Proförnyas i en duktiviteten och därmed tillväxten väntas stiga. - - Ett EU-medlemskap innebär att specialiseringen av produktionen klustereffekter dvs företag med väntas öka. Det kan ge upphov till -

Sammanfattning

likartad produktion samlas i särskilda Ett centra. medlemskap påverkar även strukturomvandlingen inom jordbruket och livsmedelsindustrin. Står Sverige utanför den inre marknaden innebär det kort sikt att det omedelbara trycket nedläggning mindre konkurrensav kraftiga verksamheter minskar. Samtidigt försämras dock den relativa konkurrenssituationen för utanförstående svenska företag. På sikt kan beslut stå utanför

ett att medföra ett större utslagningstryck för

den utlandskonkurrerande sektorn.

Överföringsmekanismerna kan

därtill väntas fungera sämre eftersom Sverige inte längre får tillgång till de fyra rörligheterna. Nybildningen av kapital går långsammare, eftersom såväl

direktinvesteringarna som de samlade inhemska investeringarna

sjunker. En situation utanför den inre marknaden innebär jämfört med de andra alternativen att omvandlingstrycket i ekonomin sjunker,

strukturomvandlingen går långsammare, överföringsmekaxiismerna

fungerar trögare och att tillväxttakten i ekonomin blir lägre.

Kapitel

8 Arbetsmarknaden

1993 låg den öppna svenska arbetslösheten i snitt 8 procent. Till det ska läggas mellan 5 och 6 procent i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Sverige har därmed arbetslöshet ligger en som samma eller till och med över de nivåer som gäller i många EU-länder. Sverige har dock ännu inte drabbats lika hög långtidsarbetsav löshet och högre arbetslöshet flera länder den permanent som europeiska kontintenten har erfarit. Ett de frågetecknen av stora inför framtiden är hur mycket arbetslösheten faller när konjunkturen har vänt. Ytterst är det fråga hur svenska en om företag och arbets-

marknadsorganisationer klarar pris-, löne- och kostnadsutvecklingen

i Sverige avgör i vad mån arbetslöshet och inflation ska kunna som begränsas. Ett medlemskap kommer enligt vår bedömning skapa att

förutsättningar för en tillväxt och reallöneutveckling underlättar

som

lönebildningsprocessen.

Sverige satsar i volym räknat inte än andra länder mer

arbetsmarknadspolitiken. Däremot har Sverige traditionellt lagt

mer

sysselsättningsskapande åtgärder.

Sammanfattning 25

Den fria rörligheten för arbetskraften innebär kan att en person vistas i land i månader under tiden han eller hon söker ett annat tre jobb. Därefter måste kunna försörja sig själv. Rörligheten ett man mellan EU-länderna har hittills varit låg. Bara 1,5 procent av befolkningen arbetar i ett annat land än det egna. Den inre marknadens effekter lönerna i Sverige kan analyseras flera aspekter: ur

I hur lönenivån totalt sett påverkas, I hur lönespridningen påverkas.

Detta beror i hög grad hur rörlig arbetskraften blir. Olika har olika Även flyttströmgrupper flyttbenägenhet. om är begränsade, kan effekterna bli påtagliga nyckelgrupper marna om försvinner eller tillkommer. - Det har funnits för brain-drain följd att en oro som en av Sverige deltar i den inre marknaden. Danska studier har dock visat majoritet dem flyttar återvänder inom fem år. att en av som De kommer då fungera teknikimpoitörer, förädlar att som som sina kunskaper och sin kompetens under några års utlandsvistelse. kvalificerad yrkespersonal ska kunna återvända, krävs det För att dock det finns kvalificerade arbeten och yrken återvända till. att att Ur detta perspektiv blir det också centralt företagens huvudvar kontor och specialistfunktioner finns förlagda. Skillnaden mellan EES-avtalet och ett EU-medlemskap ligger i möjligheten att attrahera vertikala specialiserade investeringar. - - De leder till kvalificerade jobb, högre produktivitetstillväxt mer en och därmed sikt bättre lönebetalningsförmåga. en Rörligheten kan påverka lönebildningen genom att stora förväntade skillnader i ekonomisk ersättning utgör flera en av drivkrafter till flyttning. Den k lönestruten kan därför vidgas s något. Det är redan är i gång, och beror att en process som som produktionen förändrats och krav ställs de anställdas att nya kompetens. Ett EU-medlemskap innebär efterfrågan hög- och specialisatt tutbildade kan väntas öka ett resultat att näringslivsstruktusom av går i riktning högre specialisering och fler huvudren mot av att kontor i Sverige. Allt lika innebär det större förstannar annat ädlingsvärde och bättre lönebetalningsförmåga. En situation utanför den inre marknaden innebär att arbetsmarknaden förblir nationell eller möjligen nordisk. Sverige har då inte längre tillgång till de fyra rörligheten-ia över en stor gemensam

26 Sammanfattning

arbetsmarknad. Effekterna är förmodligen asymmetriska. För den högutbildade arbetskraften finns det redan i dag delvis internatioen nellt rörlig specialistmarknad. Investeringarna kommer i detta alternativ att utveckas ogynnsamt. Det innebär produktiviteten och lönebetalningsförmågan att inte blir lika god.

III EU

Sverige, och politiken

Kapitel

9 Integration och inflytande

Genom EES-avtalet har ett antal institutioner skapats för samarbetet mellan EU och Eftaländerna. Besluten i såväl EES-rådet EESsom kommittén kräver enhällighet. I frågor som rör EES-avtalet har Eftaländerna möjlighet att påverka genom att experter får delta i beredningsprocessen samma sätt EU-ländernas Eftarepresentanter har även rätt som experter. att medverka ide kommittéer biträder Kommissionen. Eftaländerna som får dock inte delta vid EG:s beslutsfattande. I övriga frågor saknas formell grund för svensk påverkan EU. av Som medlem får Sverige fullt tillträde till EGzs alla institutioner villkor övriga medlemsländer. blir då samma som Sverige representerat

I europeiska rådet, I ministerrådet 4-5 röster totalt 90, av ca I Europaparlamentet 21-25 platser av omkring 600, kommissionen svensk

en kommissionär,

I EG-domstolen svensk domare,

I en

I ekonomiska och sociala kommittén 11-12 platser och I regionala kommittén 11-12 platser.

Sveriges möjligheter till inflytande beror reglerna för a kvalificerad majoritet. Dessa regler ökar de små ländernas betydelse när tillräckliga majoriteter ska bildas eftersom små länder är överrepresenterade i förhållande till sin befolkning.

Sammanfattning 27

I de fall de nordiska länderna intar position kan det en gemensam nordiska blockets inflytande bli Danmark, Finland, Norge stort. och Sverige kan 13-14 röster tillsammans, vilket innebär att de förfogar över 15 procent rösterna. Tillsammans med ytterligare ett av större och ett mindre land uppnås då blockerande minoritet. en IEuropaparlamentet Sverige vid ett medlemskap representeras av både regerings- och oppositionspartier. Inflytandet över EU:s beslut är emellertid i hög grad fråga deltagande och informell makt. en om Genom att med i ärendenas beredningsprocess kan Sverige vara påverka i de stadier beslutsfattandet ofta de mest av som anses vara kritiska, i tidigt skede i de tekniska kommittêerna. t ex ett Utanför den inre marknaden blir Sveriges möjligheter till påverkan små. Det formella inflytandet begränsar sig till internationella fora såsom FN och den multilaterala handelsorganisationen WT O. Sverige kan i sådan situation möjligen påverka EUen länderna indirekt. Svensk lobbyverksamhet står emellertid i detta fall en betydligt svagare grund än i en situation med EES-avtal eller Bil-medlemskap.

Kapitel

10 Handelspolitiken

Sverige är land med starka frihandelstraditioner. EES-avtalet utvidgar frihandeln mellan Eftaländerna och EG till omfatta alla och att varor tjänster. Undantag görs för jordbruksprodukter och vissa livsmedel. I detta alternativ, liksom vid situation där Sverige står helt och en hållet utanför den inre marknaden, råder formell självständighet för Sverige utforma sina handelspolitik gentemot tredje land. att Genom EES-avtalet har gränskontrollerna förenklats, den offentliga upphandlingen avreglerats och tekniska standarder harmoniserats. Antidumpningsåtgärder mellan EES-länderna är förbjudna. Därigenom har konkurrensen ökat, de reala handelskostnaderna minskat och marknaden vidgats från omfatta Sverige och att Efta till hela EES-området. Skärpt konkurrens, ökad handel och större effektivitet inverkar tillväxten. gynnsamt Ett EU-medlemskap innebär att Sverige ingår i en tullunion och deltar i den handelspolitiken. I flera avseenden gemensamma - a i bruket olika importkvoter, förmånsbehandlingssystem samt i av tillämpningen begränsnings och antidumpningsåtgärder skiljer av sig EG:s regelverk från det svenska.

28 Sammanfattning

Ett medlemskap medför betydande handelsmässiga fördelar. Handeln med EU-länderna blir billigare att gränskontrollerna genom elimineras. Krav ursprungsmärkning slopas. Besparingen uppskattas till mellan 4 och 7 miljarder. Samtliga och tjänster

varor dvs

även jordbruksprodukter befrias från tullpålagor och kvoteringar. Ett EU-medlemskap innebär emellertid även vissa handelsmässiga nackdelar. Importen fördyras med 2-2,7 miljarder kronor eftersom Sverige måste tillämpa handelspolitik gentemot tredje land samma EG. Bakom fördyringen ligger kvoter tekoimporten som t ex samt något högre tullar. Restriktionerna för a tekoimporten ska emellertid enligt Gatt-avtalet avvecklas tio års sikt. Kostnaden för dessa kvoter kan därför bli övergående. Ytterligare en viktig men svårbedömd kostnad ligger i den - ekonomiska ineffektivitet följer vid bruket antidumpningssom av åtgärder. Det beror att även indirekta kostnader, uppstår som att utländska konkurrenters prissättning påverkas, ska läggas genom till de direkta prishöjningarna. Skulle Sverige hamna utanför den inre marknaden regleras handelsrelationerna till början frihandelsavtalet för inen genom dustrivaror från den internationella handelsorga- 1973 samt genom nisationens WTO regler. sannolikt sådan

Det är att en situation

kräver förhandlingar med EU-länderna. Handelskostnaderna nya ökar icke-tariffära handelshinder införs. Svenska företag genom att löper risk att diskrimineras vid offentlig upphandling. Gränskontrollerna blir omständliga. Frihandeln begränsas. Konkurrensen mer försvagas. Investeringar i Sverige blir relativt mindre attraktiva. Genom ensidiga handels- och skattepolitiska åtgärder kan de uteblivna effekterna i viss mån kompenseras. Tillträdet till den inre marknaden blir dock oundvikligen sämre.

Kapitel

Jordbruket och livsmedelsindustrin

Jordbrukssektorn berörs bara i begränsad utsträckning av EESavtalet. Den stora skillnaden för Sverige uppstår vid ett EU-medlemskap. En svårighet i analysen beror att Sverige egen hand har inlett anpassning svensk jordbrukspolitik till de regler en av som tillämpas i CAP, den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU. Som referensalternativ i jämförelsen används situation där 1990 en

Sammanfattning 29

års livsmedelspolitiska reform fullföljs

med några års fördröjning.

Den svenska reformen syftade till att slopa alla interna regleringar, behålla gränskontrollerna utåt. CAP använder sig både yttre men av och inre regleringar. Deprecieringen den svenska kronan har minskat prisskillnaden av livsmedel mellan Sverige och PSU-länderna. Ett medlemskap i EU innebär likafullt priset jordbruksvaror faller med drygt 6 att procent jämfört med vad som skulle ske vid en intern svensk avreglering. Det bör därför finnas för prissänkningar även i konsuutrymme mentledet. För detta talar det faktum hela livsmedelsindustrin att utsätts för den konkurrens råder FIG-marknaden, vilket bör som bana för i butikerna. Å andra sidan väg prissänkningar även är strukturen i både grossist- och detaljistled mycket koncentrerad i Sverige. Det talar för den prispressande effekten kan komma att att dröja. Förutsättningarna för att priserna ska sänkas är sannolikt bäst i södra Sverige och i storstadsområdena, där utländsk etablering ter sig attraktiv. mest Samtliga livsmedel får vid ett svenskt Fil-medlemskap den frihandelsstatus vid EES-avtalet bara varit ett fåtal förunnat. som Troligen ökar därmed utbudet, vilket konsumenterna. gynnar För jordbruksproducenterna innebär ett medlemskap att de ekonomiska förutsättningarna för växtodling starkt förbättras, enligt beräkningar i bilaga 3 EG-medlemskapet för

Konsekvenser av

jordbruket och livsmedelssektorn. Fläskproduktionen kommer emellertid minska. Även nötkött att produktionen av sjunker något. Mjölkproduktionen skyddas EGzs kvotsystem, varför volymav minskningen högre svenska förädlingskostnader till trots blir - mycket begränsad. Den sammanlagda produktionen blir förhållandevis opåverkad i de olika alternativen. Farhågorna omfattande nedläggning om en av jordbruksmark torde således överdrivna. Däremot innebär ett vara svenskt deltagande i CAP att slättbygderna jämfört med gynnas jordbruksproduktionen i skogs- och mellanbygderna. Ersättningen till producenterna blir betydligt högre vid ett medlemskap. Skillnaden uppgår till 6 miljarder kronor, beroende ca hur de svenska förhandlingarna utfaller. Orsaken är främst direktstödet till jordbrukare. Direktstöden höjer lönsamheten i växtodlingen. Den årliga avkastningen marken, den k jords räntan, stiger. Det leder i sin tur till kraftigt ökade markvärden jämfört svensk skulle med om en avreglering genomföras.

30 Sammanfattning

För livsmedelsindustrin innebär medlemskapet dels att den får

tillgång till samma insatsvaror som europeiska konkurrenter och till

priser, dels den får tillträde till försäljning över hela samma att att den inre marknaden. Stora delar den svenska livsmedelsindustrin kan betecknas av som konkurrenskraftig. Den bör därför ha goda möjligheter hävda sig att i den inre marknaden. Även de branscher saknar erfarenhet som av internationell konkurrens, t ex mejeri-, slakteri- och charkuteriindustrierna, bör kunna kostnadsanpassa sina verksamheter att de klarar konkurrensen från EG. Deprecieringen har härvidlag ändrat förutsättningarna till det bättre.

Kapitel

12 Regionalpolitiken

De direkta svenska regionalpolitiska anslagen uppgår till 2,5 ca miljarder kronor. 40 procent av beloppet går till regionala utvecklingsinsatser i form stöd och bidrag till företag i glesbygd. av Stöden är knutna till k stödområden. De utgör 60 procent s av Sveriges yta men omfattar endast 8 procent befolkningen. av EES-avtalet innebär att konkurrensfrågor hanteras Eftas av övervakningsmyndighet. Avtalet kan komma att påverka utformningen svensk regionalpolitik. Stöd företagsspeciñk av av mer karaktär driftsstöd godkänns i inte. Även nedsättt ex princip - ningen sociala avgifter kan komma att beröras. Mycket tyder av emellertid att dessa stöd kommer att accepteras så länge de inte snedvrider konkurrensen. På grund EES-avtalet måste dock av förmodligen den maximala nivån vad gäller lokaliseringsbidraget minskas till de nivåer gäller i rikare medlemsländer. Det innebär som att det nuvarande taket 35 procent sänks till 20-30 procent. Regionalpolitiken inom EU har flera olika mål:

I främja utvecklingen i svagt utvecklade regioner, I omstrukturera regioner med industriell tillbakagång, I bekämpa långtidsarbetslöshet, I underlätta ungdomars inträde arbetsmarknaden, I omstrukturera jord- och skogsbygd, I underlätta utvecklingen i jordbruksbygder.

Sammanfattning 31

Målet att främja utvecklade regioner dominerar. Finansiesvagt ringen sker de k strukturfonderna. Deras totala anslag genom s uppgår till 20 miljarder år. Fram till 1999 ska strukturfonca ecu per dernas ökas till 30 miljarder. resurser ca Vid EU-medlemskap kommer konkurrensregler ett samma att gälla som vid EES-avtalet. Skillnaden är att Kommissionens konkurrensdirektorat tar över rollen godkännare och övervakare som av olika stödformer. Sverige kan i princip föra samma regionalpolitik både i EES-avtalet och vid EU-medlemskap. ett Den skillnaden är Sverige vid medlemskap får del stora att ett av de k strukturfonderna. Bidragen från dem ska underlätta finanss iering av ytterligare regionalpolitiska insatser. Additionalitetsprincipen ställer krav medfinansiering. Regioner i dag får stöd som över regionalpolitiken kan därmed ökade till sitt förresurser fogande. utanför den marknaden finns I en situation inre inget regelverk som begränsar regionalpolitikens utformning och omfattning. Den nuvarande svenska politiken kan behållas. Hur ett medlemskap eller en situation utanför den inre marknaden påverkar olika regioner längre sikt är mycket svårt att bedöma. De regionalpolitiska insaterna kommer endast i begränsad utsträckning att kunna påverka de allmänna förutsättningarna för regional utveckling.

Kapitel

13 Statskassan och budgeten

Deltagandet i den inre marknaden antingen via EES-avtalet eller ett EU-medlemskap innebär betydande samhällsekonomisgenom ka fördelar, också statsfinansiella kostnader. men EES-avtalet innebär Sverige betalar årligt bidrag fem

att ett under

år om totalt 800 miljoner kronor. Bidraget belastar budgeten och den svenska Statskassan. Ett EU-medlemskap innebär att Sverige bidrar till finansieringen den budgeten och olika finansiella institutioner. av a gemensamma I förhandlingarna har Sverige begärt en infasningsperiod. Budgetbidraget beräknas öka från 20 till ca 25 miljarder kronor år 1999. Återñödet till Sverige kommer till delen till största att jordbruket och regionala ändamål. För statsbudgeten får återflödet begränsad betydelse. I huvudsak handlar det om bidrag direkt till

32 Sammanfattning

och/eller organisationer. Nettokostnaden för statskassan personer kan beräknas till ungefär 19 miljarder kronor år 1995. EES-avtalet innebär inga formella anpassningskrav den svenska beskattningen. Vid ett EU-medlemskap kommer det däremot att finnas både formella och ekonomiska anpassningskrav. På skatteområdet har EU-länderna hittills valt att använda sig av miniminivåer. Bara i undantagsfall ställs direkta krav Sverige att anpassa skattesystemet. Den ökade konkurrensen och slopande: av gränskontrollerna kan däremot leda till att vissa skattesatser måste Vilka dessa skatter blir, beror i hög grad skattebaserna: anpassas. rörlighet. Sverige behöver sannolikt sänka skatterna på tobak och alkohol till följd ökad gränshandel. För övriga är risken för läckage av varor genom gränshandel mindre. På sikt kan Sverige behöva anpassa mervärdesskatten. Detta är dock ingalunda självklart. Summan de långsiktiga formella och ekonomiska anpassnings av kraven kan motsvaras skattesänkningar mellan 4 och 21 milav om jarder kronor. Skillnaden mellan EES och EU-medlemskapet för statskassan ligger inte bara i storleken de bidrag till EES respektive EUbudgeten de upphov till. Den ligger också i skillnader i den som ger tillväxttakt, förändrad investeringsvolym väntas föra med sig. som en Högre tillväxt ökar skatteintäkterna. Vår bedömning är de att långsiktiga vinsterna den ökade tillväxten efter några år kommer av att överstiga den kortsiktiga belastning budgetbidraget vid ett som BLI-medlemskap innebär. Ett EU-medlemskap kan en dämpande effekt den svenska ränteutvecklingen. Den offentliga sektorns resurser påverkas då genom att räntan spelar stor roll för statsskuldens finansiering. Konsumtionen välfärdstjånster skiljer sig inte väsentligt mellan av Sverige och EU-länderna. Skillnaden ligger i att Sverige i mycket högre utsträckning än andra länder valt att finansiera dessa tjänster offentligt. Sveriges svaga statsfinanser och förhållandevis höga skattekvot totala skatterna och andel BNP be-

de avgifternas av

gränsar möjligheterna till ytterligare resurstillskott. För att bedöma de samhällsekonomiska konsekvenserna av statens kostnader och intäkter måste hur kostnaderna finansman se ieras och hur intäkterna fördelas i hela ekonomin. Om de statsfinansiella kostnaderna finansieras skattehöj genom ningar kommer den samhällsekonomiska kostnaden troligen bli att större än den statsfinansiella kostnaden. Det är dock inte nödvändigt

Sammanfattning 33

finansiera budgetbidraget via skattehöjningar. Det kan också ske att genom omfördelningar i budgeten. Utformningen av den offentliga sektorns verksamheter, och deras finansiering, är emellertid ytterst en politisk prioritering som den svenska riksdagen och kommunerna gör. Hur den skattefinansierade sektorn ska ut, liksom omfånget den, är val Sverige själv har se av ett träffa. Den internationella integrationen spelar viktig roll. Men att en relationen till just Västeuropa och EU påverkar högst marginellt.

Kapitel

14 Stabiliseringspolitiken

Stabiliseringspolitiken har två huvudmål: att hålla inflationen i schack och arbetslösheten Medlen nå dessa mål är främst nere. att penningpolitik och finanspolitik. I Sverige den fulla sysselsättningen under lång tid det var Övergripande målet för den ekonomiska politiken. Med knytningen kronan till betonades anti-inflationistisk politik. av ecun en mer Sedan hösten 1992 flyter den svenska kronan. Finanspolitikens effekter begränsas att expansiva åtgärder påverkar även växelkurs av och räntor. Penningpolitikens möjligheter har i stället ökat. I Sverige finns ytterligare några stabiliseringspolitiska restriktioner:

I snabbt växande underskott i det offentliga sparandet, I starkt svängande krona, en I fria kapitalflöden och I ett internationaliserat näringsliv.

Dessa begränsningar gäller oberoende anknytningsform till av EU. EU-ländernas val växelkursregim fasta eller rörliga växelkurav får stor betydelse för stabiliseringspolitiken. Rörliga växelkurser minskar finanspolitikens genomslag. En del den stimulans ser av som ökade offentliga utgifter kan syfta till, motverkas valutaint ex av flöde och stigande kronkurs. Ett med fast valuta reducerar system penningspolitikens uppgifter till att försvara växelkursrelationerna. Dagens breda band inom det europeiska växelkurssamarbetet + 15 procent innebär i praktiken ett system med rörliga valutor. Troligen kommer den situationen att bestå ett bra tag framöver.

34 Sammanfattning

Sverige har deklarerat sitt intresse delta i det att gemensamma valutasamarbetet. Både medlem och icke-medlem avgör som som Sverige självt vilken växelkurspolitik landet ska föra. Skulle EU-ländema återgå till allt fastare växelkurser genom snävare band, ställer det högre krav både finanspolitisk disciplin och svensk lönebildning Sverige väljer delta. Misslyckas om att med matcha dessa krav kan försöken hålla fast Sverige att att en växelkurs bli mycket kostsamma. innebär emellertid Sverige kan påverka Medlemskap även att EUzs finanspolitiska samordning. En ökad samordning finansger politiken större genomslagskraft. Ansträngningarna att samordna politiken mellan EU-länderna har blivit omfattande den senaste mer tiden. Ett exempel därpå är den vitbok mot arbetslösheten som presenterades i december 1993. Ett medlemskap begränsar finanspolitikens de första utrymme åren grund årsavgiften till EU, innan den ökade tillväxten leder av till högre skatteintäkter. Avgiften finansieras antingen genom skattehöjningar eller omfördelningar i budgeten. genom Stabilisering-politiken i situation där Sverige står utanför den en inre marknaden bestäms främst av två saker. För det första begränsas arbetskraftens rörlighet. Därigenom kan risken för flaskhalsar med åtföljande löne- och prisspiraler under öka. försvårar den ekonomiska politikens

högkonjunkturer Detta

uppgift hålla låg inflation och låg arbetslöshet. att För det andra medför dock situation utanför den inre en marknaden större frihet vid utformningen av skattesystemet. När det gäller stabiliseringspolitiken totalt ligger dock de sett största utmaningarna för Sverige inte i valet anslutningsform till av den inre marknaden. Den ligger i uppgiften komma till rätta med att de problem och underskott Sverige skapat alldeles egen hand, som oberoende av EU.

Kapitel

15 Valutaunionen

Enligt Maastricht-fördraget ska EU-länderna införa en gemensam

valuta och penningpolitik. Det är för närvarande tvek-

en gemensam planerna genomförs och i såfall hur. Vår bedömning är att samt om

det inte sker denna sidan sekelskiftet, och att Sverige då kommer

Sammanfattning 35

att ha möjlighet att besluta huruvida Sverige ska ingå i valutaen union eller Valutaunionens vara eller icke har debatterats flitigt under vara år. Förespråkarna betonar att den ekonomiska effektivitesenare a skulle öka. Motståndarna framhäver de påfrestningar ten a som skulle kunna bli resultatet trögheter i löne- och prisbildning. av I två bilagor till utredningen bilaga 2 Makroekonomiska Checker och ekonomisk struktur Mikroekonomiska aspekter samt

monetär union diskuteras fördelar och nackdelar för Sverige

en att delta i framtida valutaunion. Den samlade bedömningen av en av dessa studier varken kostnaderna eller riskerna, varken hoten är att eller möjligheterna, är den att de i sig bör avgöra Sveriges av arten ställningstagande till framtida EU-medlemskap. ett Om valutaunion blir ska länderna enligt Maastrichten av, fördraget uppfylla rad k konvergensvillkor. Sverige uppfyller en s idag inte dessa krav. Vi bedömer dock att konvergenskraven inte innebär hårdare påfrestningar svensk ekonomi än de ambitioner att sanera statsskulden och kontrollera prisutvecklingen den som svenska riksdagen själv har formulerat. En valutaunion innebär penningpolitiken överlåts den att gemensamma centralbanken, ECB. Enligt fördraget ska det över-

gripande målet för verksamheten vara prisstabilitet. Lämpligheten av

att i hög grad fokusera på detta mål har ifrågasatts. Aven den svenska riksbanken har bestämt att det övergripande målet för den

svenska penningpolitiken ska vara prisstabilitet.

När det gäller ñnanspolitiken saknar Maastrichefördraget formella regler samordning. Förhoppningar finns vad sådan om om en samordning skulle medföra, om den ändå skulle komma till stånd. Med valuta ökar den finanspolitiska effektiviteten. en gemensam Som deltagare i en valutaunion skulle Sverige inte längre självständigt kunna styra räntenivåer eller valutakurs. Växelkursen försvinner anpassningsinstrument. Erfarenheter svenska som av växelkursförändringar tyder emellertid att den långsiktiga ekonomisk-politiska förlusten därvidlag är begränsad. Transaktionskostnaderna i handeln med omvärlden skulle kunna minska. Vinsterna är dock förmodligen relativt små. Ett trovärdig svensk anti-inflationspolitik kan innebära sänkta räntor och något lättare skuldbörda. Hur effekterna stora av ett deltagande i en valutaunion blir, och i vilken riktning dessa verkar positivt eller negativt bestäms dock i sista hand den politik m - av förs inom valutaunionen. som

36 Sammanfattning

IV

Slutsatser

Kapitel

Slutsatser och Avslutning

Utredningens slutsatser och samlade bedömningar presenteras i kapitel 16.

Bakgrunder då DEL

Vårt

uppdrag

1 I kapitlet ges ramarna för utredningens arbete samt en

översikt över de alternativ betänkandet behandlar.

som

Innebörden i sambällsekonomisk analys diskubegreppet

teras.

1.1 De

utmaningarna

stora

Den 1 juli 1991 ansökte Sverige medlemskap i EG. Förhandlingom svenskt medlemskap inleddes den 1 februari 1993. Detta arna om ett betänkande har till uppgift att analysera konsekvenserna för Sverige olika former deltagande i den västeuropeiska integrationen. av av Det kan svårt skilja ut vilka ekonomiska konsekvenser vara att följer integrationen och vad beror annat i ekonomin. som av som Ekonomin är inte statisk sig i Sverige eller i Europa. Krav - vare anpassning och omställning i Sverige finns oavsett hur Sverige i en kommande folkomröstning ställer sig till EU. Däremot kan styrkan och inriktningen komma att påverkas. Sverige är ingen isolerad ö. Ekonomin är starkt internationaliserad. Beslut fattas i Sverige påverkar relationerna till omvärlden. som Beslut i omvärlden påverkar Sverige. Internationaliseringen bestämmer vilket ekonomisk-politiskt handlingsutrymme Sverige a har, när det gäller vilka skatter är effektivast för t ex som att finansiera de offentliga utgifterna. Handlingsutrymmet begränsas också de underskott redan av som finns i de offentliga finanserna. Relationerna till EU kan öka eller minska detta handlingsutrymme.

40 Vårt uppdrag

Svensk ekonomi står inför mycket svårigheter och förändstora ringar:

Tillväxten har under följd år varit en av svag. Arbetslösheten är den högsta sedan 1930-talet. Om de höga svenska arbetslöshetstalen är tillfälliga eller varaktiga kan mer ingen säkert säga. Men de ställer samhällsekonomin inför helt nya förutsättningar. Underskotten i de offentliga budgetarna är samtidigt mycket stora. I augusti 1993 passerade den svenska statsskulden, brutto, 1-biljonsgränsen 1 OOO miljarder. Därmed motsvarar den 70 BNP. De offentliga finanserna ca procent av svaga innebär att utrymmet för finanspolitik begränsas. Underskotten i statens budget väntas bestå även efter det att ekonomin har vänt uppåt igen. De stora offentligt finansierade välfärdssystemen är under granskning och måste förmodligen reformeras. Sveriges befolkning åldras, om än inte lika snabbt som i en del andra OECD-länder. Sverige har idag andel en stor mycket gamla människor. Det ställer ökade krav försörjningen och de offentliga finanserna bortom sekelskiftet, inte minst vad gäller pensioner och sjuk- och hälsovård. Den internationella konkurrenssituationen förändras kraftigt.

En rad nya industriländer i Asien och Östeuropa börjar

konkurrera med svenskbaserad tillverkning. Samtidigt blir kapital och arbete alltmer rörligt. Gamla svenska konkurrensfördelar blir allt mindre värda. Det finns ett ökande immigrationstryck från länder utanför Europas gränser.

Vår uppgift blir härvidlag att urskilja hur Sverige skulle kunna hävda sig med respektive utan EU. I många fall kommer beslut om medlemskap, fortsatt EES-avtal eller en situation utanför bara marginellt påverka Sveriges möjligheter att möta dessa utmaningar. I flera fall kommer effekterna uppenbara sig först några års att sikt.

Vårt uppdrag 41

EG-konsekvensutredningarna

1.2 Under våren 1993 tillsatte regeringen olika utredningar med sex uppgift att belysa konsekvenserna för Sverige av olika former för deltagande i den västeuropeiska integrationen. Tanken är att utredningarna ska bidra med underlag till diskussionen inför en kommande folkomröstning. Kommittéerna fick i uppdrag granska konsekvenserna att av ett eventuellt svenskt medlemskap i EU för:

utrikes- och säkerhetspolitiken UD 1993:01, subsidiariteten UD 1993:02, social välfärd och jämställdhet S 1993:01,

samhällsekonomin Fi 1993:06,

kommuner och landsting C 1993:02, miljön M 1993:02.

Enligt direktiven Dir. 1993:3 för EG-konsekvensutredningen Samhällsekonomi ska utredningen granska både ett svenskt medlemskap och effekterna Sverige Väljer stå utanför EU. Bland om att de områden finns den ekonomiska tillväxten kapitel 4som angavs arbetsmarknadspolitiken kapitel 8 och sysselsättningen kapitel 14, beskattningen kapitel 13, konsumenterna kapitel 10, 11 och den regionala utvecklingen kapitel 12. Direktiven har givit utredningen stor frihet att välja vilka frågor den angelägna. Analysen ska inte begränsa sig till de anser vara mest former för svenskt deltagande är tänkbara under de närmaste som åren. Den ska även omfatta följderna i ett längre perspektiv. Vi har valt att anlägga ett medelfristigt perspektiv, och söker bedöma effekterna tio års sikt. I uppdraget ingick även belysa uppemot att andra frågor kan relevanta i EU-debatten. som vara Utredningen har samrått med de övriga konsekvensutredningarna. Avgränsningarna har gjorts så att dubbelarbete i möjligaste mån ska undvikas, det har skett viss överlappning. Frågor även om en om miljöeffekter och miljöskatter har således t ex överlåtits till EGkonsekvensutredningen Miljö. Frågor som rör kvinnors arbetsmarknad och lönevillkor analyseras EG-konsekvensutredningen, Social av välfärd och jämställdhet. Frågor regionalpolitiken återkommer om i flera utredningar, bl i den Civildepartementet tillsatta EGa av konsekvensutredningen.

42 Vårt uppdrag

EG-konsekvensutredningens arbete

Utredningen har haft nio sammanträden. Som underlag för bedömningarna har utredningen beställt nio forskarrapporter. Dessa har som bilagor till EG-konsekvensutredningen kontinuerligt presenterats och diskuterats vid offentliga seminarier under hösten. En förteckning över bilagorna återfinns i innehållsförteckningen. Sist i betänkandet finns direktiven till utredningen. Två bilagorna har finansierats i samarbete med EG-konseav kvensutredningarna Social Välfärd och Jämställdhet bilaga 6 och 9 samt Kommuner och Landsting bilaga Vidare har material från tidigare utredningar beaktats och rad en experter har konsulterats. Den 1 juli 1993 arrangerade utredningen offentlig heldags-hearing investeringarna med rad deltagare en om en från såväl den akademiska världen från näringslivet. som

studier i och Norden

Tidigare Sverige

Den svenska utredningen har nordiska föregångare. I Norge ett par har Statssekreterareutvalget for Europautredningen gjort bred en studie av konsekvenserna för norsk del av en anknytning till den europeiska unionen: Norge ved veivalg virkninger ulike ett - av former for tilknytning til det europeiske fellesskap hösten 1992. I Danmark gjorde danska Finansdepartementet analys följderna en av danska folket röstade nej till Maastricht-fördraget andra gång om en i maj 1993. I Finland har studie utförts vid ETLA effekterna en av för den finländska ekonomin deltagande i EU av ett I Sverige har tidigare ett försök till fördjupningar gjorts. par Bland dem kan nämnas UD/ Hzs olika k grönböcker, "Ekos varav nomiska konsekvenser svenskt medlemskap i EG/ EU. Mars av ett 1993" är en.

1 Finland the European Community, Alho, Kotilainen, M och Widgrén, M. ETLA Forskningsinsitutet för den finska ekonomin.

Vårt uppdrag 43

Vad är krona värd

en

I de fall där vi behöver använda växelkurser utgår vi från den

oss av

kurs gällde vid årsskiftet 1993-1994. Många att den

som menar

svenska kronan sedan deprecieringen värdeminskningen har varit

undervärderad. Vi avstår emellertid från göra några

att egna progno-

över kronans framtida utveckling.

ser Vi kommer vidare alternativet till eventuell valutaanta att en

union är helt flytande kurser. Också detta är förenkling. Vi gör

en

det för såväl EU som Sverige oavsett om Sverige väljer att bli med-

lemmar eller inte. Till denna diskussion återkommer vi dock senare.

1.3 De olika alternativen

Vår analys kommer studera olika alternativ. Alla är relaterade

att tre

till EGzs inre marknad. I två alternativ kommer Sverige

att vara

deltagare i den inre marknaden, fast genom olika anslutningsformer.

Det första alternativet Sverige håller fast vid EES-

är att

avtalet utan ytterligare fördjupning integrationen med EU-

av länderna. Detta blir vårt referensalternativ.

Det andra alternativet i vår studie Sverige blir medlem

är att i EU.

Det tredje alternativet är en situation där Sverige står utanför

den inre marknaden.

Än gång vill vi betona ekonomin inte är stillastående.

en att

Sverige om tio år kommer inte att vara Sverige i dag. EES-Sverige i

januari 1999 kommer inte att vara som EES-Sverige i januari 1994.

EU tio år kommer inte heller detsamma EU i dag.

om att vara som

44 Vårt uppdrag

Situation med EES-avtal

Genom EES-avtalet har Sverige fått tillträde till de fyra rörligheterna och större delen den inre marknaden Vissa begränsningar finns

av

dock. Avtalet omfattar inte jordbrukssektorn, liberalise-

även om en

ring har ägt Livsmedel omfattas därmed inte den fria

rum. av

rörligheten för varor. Ur handelspolitisk synpunkt är EG tullunion och EES-avtalet

en

frihandelsavtal. EES-avtalet påverkar inte Sveriges relation med

ett

andra länder. Det innebär emellertid gränskontrollerna kvarstår,

att

liksom ursprungsreglerna för varor. Betydande förenklingar har dock

gjorts. Genom delta den inre marknaden omfattas Sverige de

att av

konkurrensregler där har utformats. Det får effekter för den

som a

offentliga upphandlingen liksom för den statliga närings- och regionalpolitiken.

Genom EES-avtalet har Sverige fått ett närmare samarbete

områden såsom forskning och utveckling, miljö, utbildning samt socialpolitik. Sverige kommer dock inte att omfattas det harmoni-

av

seringsarbete vad gäller skatter och annat pågår inom EG. Från

som

ekonomisk synpunkt utgör EES-avtalet enligt många bedömare det när det gäller integrationen i västra Europa. En central

stora steget

fråga i debatten är därför hur beständigt EES-avtal kommer att

ett vara. EES-avtalet kan sägas med års varsel från båda upp ett parter. Även denna situation inte inträffar finns risk för avtalet om att

urholkas. Det beror EG kontinuerligt fattar beslut och

att nya

kring direktiv. I EES-avtalet ingår i dag sådana direktiv

enas nya som

inom före den juli För direktiv ska antagits EG 31 1991. att nya införlivas i EES-avtalet måste tilläggsförhandlingar Ett till-

äga rum.

läggspaket är tänkt träda i kraft den 1 juli 1994. Det täcker

att

direktiv antagits under perioden 1 augusti 1991 till utgången

som av 1993. EES-kommittén, i vilken alla EES-länder deltar, måste då

enhälligt rösta för de direktiven, för de ska ingå i EES-avtalet.

nya att Om EES-kommittén inte kan ska den aktuella delen avtalet enas, av

tillfälligt upphävd. Kommer länderna därefter inte överens

anses om

provisoriska tillämpningar de reglerna i väntan att de ska

av nya

2 Kommissionen kallar detta för De Fyra Friheterna. Vi kommer här att använda oss av beteckningen De Fyra Rörligheterna. Dessa är fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och arbetskraft. Se rutorna 5.3-5.6 för innebörden.

Vårt uppdrag 45

ratificeras landets parlament, eller om de bestämmer att reglerna

av huvud inte ska ratificeras, kommer likaledes den aktuella över taget

delen att anses upphävd.

Vad här ska aktuell del varierar från fall till som anses vara en fall, och bestäms EES-kommittén. Därmed finns risk för viss av en länderna inte kan komma överens. Avtalet

tröghet i systemet om understryker dock EES-kommittén måste undersöka alla möjlig-

att heter lösa eventuella konflikter för EES-avtalet ska fortsätta att att

fungera. Det finns även risk EES-avtalet upphör det bara blir

en att om

fåtal länder kvar, Island, Norge och Sverige. I sådan

ett t ex en

situation finns risken EG inte längre tycker EES-avtalet är

att att intressant.

Ruta 1.1 EES-avtalet -

EES-avtalet är det långtgående mellanstatliga avtal Sverige har träffat. mest som Det trädde i kraft vid årsskiftet 1993-1994.

De fyra rörligheterna innebär fri rörlighet för arbete, kapital, tjänster I och Inskränkningarna uppstår i form av gränskontroller eftersom varor. den handelspolitiken inte blir Tekniska handelshinder yttre gemensam. försvinner. I EG:s konkurrenslagstiftning gäller även Sverige. Offentlig upphandling avregleras. I Svenska medborgare får rätt att flytta till andra länder inom EESområdet och bosätta sig där, givet de kan försörja sig själva. att I 1 500 EG-regler införlivas i svensk lagstiftning, a inom områden som gäller den inre marknaden, konkurrensrätt, konsumentskydd och miljövård. EG kan inte rikta antidumpningsåtgärder mot Sverige eller annat EES- I land. I Sverige betalar ett bidrag 800 miljoner kronor varav 400 miljoner per om år till de k samhörighetsfonderna cohesion funds" för att stödja uts vecklingen i Spanien, Portugal, Grekland och Irland de fattigaste av - EU:s medlemmar. Avtalet kan sägs helt och hållet eller olika punkter. I upp

46 Vårt uppdrag

Situation med EU-medlemskap

Vid EU-medlemskap kommer Sverige helt och hållet med-

ett att verka i den inre marknaden. Restriktioner för handeln med livsmedel

och jordbruksvaror slopas, eftersom Sverige då ansluter sig till den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP. Handelspolitiken gentemot tredje land blir liksom

gemensam

tulltarifferna. Alla EG-interna gränskontroller

slopas. Krav ursprungsmärkning försvinner. Den stora skillnaden jämfört med EES-avtal ligger dock i

ett att

Sverige medlem fullt kommer delta i EUzs olika institutio-

som ut att

ner. Därigenom får Sverige större möjligheter att påverka de politiska besluten och EU:s framtida inriktning rad områden. I

en

många fall kan detta renodlat ekonomisk innebörd,

en som t ex

när det gäller utformningen produktstandarder.

av gemensamma

Inflytandet har ett ekonomiskt pris. Sverige ska bidra till finansieringen EG:s budget. Sverige kan å andra sidan påräkna sig

av ett

visst återflöde de fonder budgetbidraget ska

ur gemensamma som finansiera.

Ruta 1.2 EU-medlemskap jämfört med EES-avtal -

Med EU-medlemskapet följer rad förändringar framför allt har sin en som grund i att Sverige då får formellt inflytande och blir de beslutande meden av lemsstaterna. Sverige deltar som medlem i EU helt och hållet i den inre marknaden och i EG:s handels- och jordbrukspolitik.

Sverige får medbestämmande i EU:s beslutande organ. Sverige får en starkare rättsställning inom EU. Sverige kan påverka den framtida utvecklingen. Sverige blir med i tullunion, med de rättigheter och skyldigheter en som följer därav. Sverige måste bidra till finansieringen EGzs budget och av gemensamma åtaganden, men får i gengäld rätt att komma i åtnjutande de medel av som EU spenderar. I Sverige blir delaktig i och måste sig till EGzs bistånds, handelsanpassa och jordbrukspolitik.

Vårt uppdrag 47

Om EU bestämmer sig för att förverkliga sina planer en

valutaunion, kan Sverige också under vissa villkor komma delta.

att Valutaunionens eller icke är föremål för debatt. För att vara vara

länderna uppfylla antal k konvergenskriterier

delta måste ett s se

15.1. En första avstämning ska göras 1996. För det då ska bli

ruta att

någon valutaunion krävs majoriteten länderna uppfyller

att av

konvergenskraven. Det är högst osannolikt kommer att

att vara

fallet. Nästa avstämning ska ske 1998. De länder då uppfyller

som

konvergenskraven ska bilda valutaunion o m 1999. Övriga länder

får ansluta sig

senare.

EU-länderna har Maastricht-fördraget förbundit sig att

genom

sträva efter uppfylla kraven och därefter ansluta sig till valuta-

att

unionen. Storbritannien och Danmark har förbehållit sig rätten att

stanna utanför valutaunionen. Parlamenten i Tyskland och Nederländerna har därtill ensidigt uttalat de ska avgöra kon-

att om

vergenskriterierna ska uppfyllda.

anses

Det troligaste valutaunion alls kommer till stånd är

- om en mindre antal länder bildar valutaunion. Bland förhandsatt ett en

kandidaterna finns i så fall, enligt bedömning Assarsson och

en av

Olsson 1993, Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, och eventuellt Österrike förutsatt landet blir medlem Tyskland att mo.

Situation utanför den inre marknaden

Vårt tredje alternativ Sverige varken är medlem i EU eller

är att EES. Detta kan ske:

I avtalet sägs om upp, I avtalet urholkas eller om

I Sverige själv väljer stå utanför.

om att

Om Sverige står utanför både EU och den inre marknaden,

innebär det inte nödvändigtvis Sverige står utanför andra

att euro-

peiska eller internationella handelskonstellationer. En situation

utanför den inre marknaden innebär emellertid inte de föratt

hållanden gällde före det EES-avtalet ratificerades kvarstår

som att

oförändrade. Det bär emellertid för långt, och utöver denna utrednings uppdrag, utröna vilka handlingsalternativ och strategier

att som

i fall skulle bli tillämpliga.

48 Vårt uppdrag

Sverige kommer i sådan situation att själv med de begränsen ningar som integrationen i övrigt ställer kunna utforma villkoren för sin handels- och jordbrukspolitik. Vi antar i vår analys att det gamla frihandelsavtalet Sverige som har med EG kommer fortsätta Även att att gälla. om det finns möjlighet för Sverige förhandla fram bilaterala avtal med EU att nya på en rad områden visar det schweiziska exemplet det sannolikt att blir svårt Sverige står utanför den inre marknaden. om Schweiz har efter sitt nej till EES-avtalet fått vidkännas stora problem i samarbetet med EU. Schweiz har visserligen kvar sitt bilaterala frihandelssavtal för industrivaror med EG. Men jämfört med EES-länderna kommer schweiziska utsättas för hårdare varor att gränskontroller och strängare krav teknisk anpassning och granskning. Schweiziska standarder kommer inte automatiskt att godkännas inom EG. Certifikat måste ansökas i varje enskilt EESland. Flera schweiziska företag, Roche och Sulzer, har stora t ex lagt sina investeringsplaner i hemlandet på hyllan. Framför allt påverkas små och medelstora företag i Schweiz de försämrade villkoren, av eftersom de inte är etablerade utomlands sätt samma som stora multinationella företag. Det finns vidare uppenbar risk en att företagen diskrimineras vid offentliga upphandlingar. Schweiz får heller inte tillgång till den liberaliserade flyg- och lastbilstrafiken. Trots att Schweiz EG-anpassat sina regler dessa områden och i konkurrenslagen har EG än länge ställt sig kallsinnigt

1.4 En nordisk union

I debatten EG:s inre marknad nämns ibland nordisk union om en ett alternativ till medlemskap, och eventuellt också till som ett ett EES-avtal. Förespråkarna anknyter då till mycket gammal och en med jämna mellanrum återkommande tanke. Under perioden 1968-1970 fördes förhandlingar mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige nordiskt ekonomiskt samarbete, om ett Nordekl Nordek skulle omfatta frågor tullnivå, jordsom yttre bruks- och fiskeripolitik, näringslagstiftning, kapitaltillförsel och handelspolitik. Fördelar och olägenheter skulle balanseras för varje

3 För en ytterligare diskussion se t ex The Economist, 4 september 1993 sid 74.

4 Nordek är förkortning för Organisationen för nordiskt ekonomiskt samarbete.

Vårt uppdrag 49

enskilt land. Finland bestämde sig dock i 1970 för att inte

mars

underteckna fördraget, med hänvisningen de övriga länderna för-

att

beredde medlemskapsförhandlingar med EG. Därmed föll planerna

Nordek. om

Många talar för fördjupat samarbete de nordiska

argument ett

länderna emellan. Historien är i mångt och mycket

gemensam,

liksom erfarenheterna. De nordiska språken utöver finskan

- -

liknar varandra och kan förstås. Kulturen har drag.

gemensamma

Politiskt har samhörigheten varit Arbetsmarknaden i

stor. Norden är redan före EES-avtalet Ekonomiskt har de gemensam.

nordiska länderna ofta slagit in väg när det gäller

samma t ex

välfärdssystemens utformning och principer. Många människor

också de vill ha ytterligare samarbete mellan Nordens

uppger att ett länder.

Det finns dock invändningar inte mot samarbetet i sig,

ett par tanken nordisk union alternativ till EU eller utan mot en som EES:

För det första krävs det de länder är tänkta ingå

I att som att

i union också vill delta i den. Norge och Finland har likt

en

Sverige sökt medlemskap i EU. Danmark är redan medlem i EU, och har danska folkets första nej till det ursprungliga

-

Maastricht-fördraget till bestämt sig för förbli.

trots - att I För det andra måste också fundera över Norden man om ekonomiskt utgör ett alternativ till EU. rent

En fingervisning kan till näringslivets

man genom att se struktur. Nordens länder har då karakteriserats så här: Island är en

fiskeekonomi, Norge en oljeekonomi, Danmark en jordbruksekonomi, Finland skogsekonomi och Sverige något mer

en en blandad ekonomi

Handeln mellan de nordiska länderna är visserligen omfattande.

Den har också varit mycket viktig för industrins utveckling. Under

1980-talet motsvarade den i genomsnitt mellan 20 och 30 procent

av

den totala utrikeshandeln. Handelsflödena domineras Sverige. I

av

övrigt är bara den dansk-norska handeln någorlunda stor

av om-

fattning.

5 Se rapporten Ekonomisk Integration i Norden Nord 1988:11. I en senare studie för Nordiska Rådet 1993 konstaterar författaren att strukturen inte har förändrat sig. Gamla mönster har snarare fördjupats.

50 Vårt uppdrag

Men Norden delso ° minskar i betydelse

som e om man till exporten oli då framför allt sådana ser av varor, av

de nordiska länderna har specialiserat sig på. När det "

som

sådana be Norden mindre för hand bytet än för

varor resten

handeln. N ka länder säljer varandra är

av varor som

besvärliga att transportera om är känsliga för avstånd. Pen dvs det högsta förädlingsv" finns dock

i varor som kan , as

över längre avstånd.

Diagram 1.1 Den inom-nordiska e tandelen för specialvaror res ve övriga varor 1990 pro av respektive varugrupps e

Specialvaror Övriga varor 30 28.1 -

Källa: Närings- och teknikutvecklingsverket Nutek.

I rapport till Nordiska Ministerrådet drar Fredriksson 1993

en

slutsatsen det verkar ofrånkomligt kopplingarna övriga

att att ot

Europa kommer att utvecklas snabbare än de intra-no ° ka kopplingarna under resten av 1990-talet Det beror att den inre mark-

naden förverkligas, att Östeuropa har öppnats och att N en

kommer fortsätta specialisera sig mindre avståndsk"

att att ga

produkter.

rige och svensk ekonomi påver även emellertid hur

av

Fi och Norge ställer sig i förhål till EU. Ökat nordiskt

6 Källa: C. Fredriksson i De nya nordiska företagen, rapport till Nordiska Ministerrådet, april 1993.

Vårt uppdrag 51

deltagande väntas positiva effekter för Sverige, givet att Sverige

väljer bli medlem i EU. Om Sverige säger nej till medlemskap,

att

medan Finland och/ eller Norge väljer bli medlemmar i EU, kan

att

svensk ekonomi utsättas för påfrestningar. Svenska företag kan

stora

konkurrensnackdelar EU-länderna. Våra grannlän-

nya gentemot

der kan då uppfattas intressantare för investerare vill

t ex som som

förlägga verksamhet i Norden.

Risken ökar också EES-avtalet urholkas färre omfattas att som

det, även EU inte går så långt säga det.

av om som att upp

Vår bedömning förslaget nordisk union är därför att

om

Norden är viktig för Sverige och svensk ekonomi. Men Norden ut-

gör komplement inte alternativ till den inre marknaden.

ett - ett -

Visserligen finns teoretisk möjlighet att bygga upp ett nytt

en

Nordek" bredvid EU, till ganska höga ekonomiska kostnader. Men Danmarks EU-medlemskap danskarna inte vill

i praktiken gör som

detta omöjligt. Kommittén har därför beslutat inte pröva

ge upp att

altrnativet med nordisk union. en

1.5 En samhällsekonomisk

konsekvensanalys

EG-konsekvensutredningen har till syfte att presentera en samhällsekonomisk analys 1.3 de olika alternativen.

ruta av

Utredningen har därför haft att jämföra hypotetisk process,

en

utfall vi inte säkert känner, med hypotetisk process.

vars en annan

En samhällsekonomisk analys koncentrar sig först och främst effekterna övergripande, samlad nivå. Den till hur samhäl-

en ser

lets totala utvecklas och påverkas. Den gör däremot sällan

resurser skillnad det är förändras: det är statsvems resurser som om

kassans, konsumenternas, det enskilda hushållets eller aktiebolagets. Här och var kommer vi emellertid att fördjupa analysen i syfte

beskriva effekterna för konsumenter eller statskassan. att t ex

Vad mäter då i samhällsekonomisk analys

man en

Först och främst gäller det skilja privata kostnader från

att sam-

hälleliga. En privatekonomisk eller företagsekonomisk beräkning

en bara de kostnader och intäkter drabbar individen eller tar upp som

företaget. En samhällsekonomisk analys försöker också alla de

ta upp

andra kostnader och intäkter uppstår i samhället

som genom en

förändring.

52 Vårt uppdrag

Ruta 1.3 Skillnaden mellan privatekonomi och Samhällsekonomi -

A planerar att göra en investering, antingen för bruk eller för det företag eget där han arbetar. För att besluta han ska göra investeringen eller inte gör om han kalkyl. Till att börja med uppstår kostnad för den planerade investeen en ringen, och det förväntas dröja innan investeringen några intäkter. För ger att kunna göra rimlig bedömning de framtida intäkterna och kostnaderna en om måste A översätta de framtida flödena till nuvärden. Tanken krona i är att en morgon inte nödvändigtvis är lika mycket värd krona idag, eftersom en a som inflationen kan minska värde. För att avstå från krona i pengarnas en handen idag vill A veta att han får lite extra i Detta avspeglas i morgon. kalkylräntan. A tänker placera i obligationer investeringen inte pengarna om blir av och använder därför obligationsräntan kalkylränta. Vilken som kalkylränta ska användas varierar från fall till fall. Om A kommer fram som till att summan av dessa ut- och inflöden blir positiv genomför han in-

vesteringen. Blir den negativ räknar han med förlora affären, och då gör att han inte sin investering.

B står inför att göra samhällsekonomisk bedömning planerat en av ett projekt. I likhet med A ställer hon först de betalningsflöden uppstår. upp som Detta räcker emellertid inte för klargöra projektet är lönsamt eller inte att om ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. B måste även ta hänsyn till övriga effek-

ter som uppstår i samhället till följd det planerade projektet, inte av men som genererar några betalningsströmmar. Projektet kan positiva effekter ge som ex t en bättre utbildning. Det kan också negativa effekter miljön. Sådana ge t ex hänsyn måste också vägas in i den samhällsekonomiska bedömningen. Vidare

måste B ta hänsyn till det råder ofullständig konkurrens den marknad om som påverkas av det planerade projektet. Om är fallet sätts priserna där för

högt. Dessutom måste B justera marknadspriserna de inte korrekt speglar om det samhällsekonomiska värdet av de använda De kan uppstå på resurserna. grund av snedvridande skatter skapar k skattekilar, dvs skillnaden mellan som s det pris säljaren beskattad erhåller och det pris köparen betalar. av en vara Dessa leder till att färre transaktioner både köparen och säljaren tjänar som kommer till stånd. Även subventioner leder till snedvridande effekter, eftersom fler transaktioner kommer till stånd än vad är samhällsekonomiskt som effektivt.

För att genomföra projektet måste det innebära förbättring för någon i en samhället. Det viktiga är inte får det bättre, B behöver inte fråga vem som varje enskild medborgare hur han eller hon påverkas projektet i fråga, om av utan kan nöja sig med att titta summan av alla individuella effekter. Endast

om det samhällsekonomiska nuvärdet är positivt kan man kompensera dem som förlorar något på grund av att projektet genomförs.

Se tex Bohm 1988 om samhällsekonomiskkostnads-/intäktsanalys och samhällsekonomiskeffektivitet.

Vårt uppdrag 53

Bilistens utgift för inköp av en katalytisk avgasrenare är en beslut inte utsläppen blir privatekonornisk utgift. Hans att rena däremot samhällsekonomisk kostnad i form föroreningar. en av I privatekonornisk kalkyl med sådant som går att en tar man samhällsekonomisk kalkyl ska i princip allt sätta pris på. I en som eller sätt har värde med. Exemplet visar att ett annat ett tas ovan detta ofta kan svårt att göra. vara Ibland förväxlas felaktigt samhällsekonomiska och statsfinansiella

effekter. Ett skattebortfall innebär statsfinansiell kostnad, eftersom en det de har arbeta med i budgeten. krymper resurser som staten att skattebortfall innebär inte någon samhällsekonomisk kost- Men ett nad, i de fall hamnar i medborgarnas plånböcker eller pengarna företagens kassalådor i stället. samhällsekonomiska kalkyler är dock mycket svåra Fullständiga eftersom information många viktiga variabler och att göra, om saknas. Normalt hur bruttokostnader väljer man genvägen att se nationalinkomsten eller, ännu oftare, hur bruttonationalprodukten

påverkas.

BNP-måttet

varje mängd och tjänster. Värdet Sverige producerar en varor av denna under viss period vanligtvis över år produktion en - ett -

kallas bruttonationalprodukt, BNP. Ekonomisk tillväxt innebär det reala värdet de att att av varor och tjänster finns tillgängliga ökar. Om BNP-tillväxten är som BNP invånare. Fler snabbare än befolkningstillväxten, stiger per och tjänster blir tillgängliga för medborgarna. varor BNP används ibland mått den sociala välfärden i ett som ett land. kan ofta missvisande. BNP-måttet bör användas med Det vara eftersom det inte något välfärden i bred försiktighet, säger om eller hur är fördelade. BNP mäter inte mening om resurserna t ex värdet ökad fritid. BNP kan heller inte fånga in värden av som livskvalitet och inte låter sig översättas i kronor och ören, annat som D-mark eller BNP räknar inte med det obetalda arbete ecu. t ex som utförs i hemmen och heller inte hänsyn till miljöeffekter. tar ökar blir BNP dessutom allt I takt med att internationaliseringen mindre intressant mått syftet är studera hur mycket som om att BNP-måttet bortser från del resurser nationen förfogar över. att en det inte upphov till inkomster för av som produceras i Sverige ger

54 Vårt uppdrag

dem bor i Sverige. Det mått i stället

som som mäter medborgarnas

inkomster dessa intjänas kallas bruttonational-

- oavsett var -

inkomst, BNI.

Trots svagheterna finns samband mellan BNP och materiell

ett

standard. Vi kommer i det följande därför använda BNP

att som indikator välfärden i den samhällsekonomiska

kalkyl så små-

ningom ska försöka göra. Vi gör det därför BNP-måttet

att trots sina brister är det bästa mått finns

- som att tillgå. För de flesta praktiska syften är förändringar i såväl BNP

som BNI tillfredsställande närmevärde de samhällsekonomiska kostett naderna eller intäkterna

av en samhällsförändring.

Välfärd eller välstånd

Begreppet "välfärd" används här i ekonomisk mening, de

som

sammanlagda intäkterna och kostnaderna för konsumenter,

pro-

ducenter och medborgare. Med välfärdsökning menas här en förändring som innebär att nettot blir ett positivt tillskott till BNP. Med välfärdsförlust" minskning i BNP. en avses en I dagligt tal skulle ekonomernas begrepp välfärd förmodligen översättas med

ekonomisk välstånd. Eftersom "välfärd" så etablerat i den är

ekonomiska begreppsapparaten väljer också vi använda det i

att rapporten.

I välfärdsanalysen säger man att förbättring kan beräknas

en som

summan de producent- och konsumentöverskott skapas.

av som Skillnaden mellan vad konsument är beredd betala och det han en att

verkligen behöver betala utgör det k konsumentöversk0ttet.7 På

s

motsvarande sätt är producentöverskottet skillnaden mellan vad producenten lyckas betalt för sin produkt och det minsta pris han är beredd att sälja den för.

7 Ett exempel: Om A får köpa en vara för 10 kronor trots att han egentligen skulle vara beredd att betala 15 kronor för den, är konsumentöverskottet för hans del 5 kronor.

Vårt uppdrag 55

Storlekar inte

- prognoser

flertalet fall är kostnads- och intäktsposterna omgivna med stor I osäkerhet. Där det är möjligt, och meningsfullt, kommer att sätta siffror de effekter vi skattar. Man måste dock komma ihåg som dessa siffror varken ska tolkas exakta angivelser eller att som som kommande vinster eller förluster. Vårt syfte med de prognoser över siffror och belopp i texten är i stället att hjälpa läsaren att som anges vilka storleksordningar det kan handla uppfatta om. de fall där det möjligt kommer vi kvantitativa resultat, I är att ge oftast dock med intervall grund den osäkerhet råder. En av som bidragande orsak till osäkerheten är att de flesta effekterna ligger

fram i tiden och därför är svåra värdera. långt att Mestadels kommer vi nöja med att riktning att oss ange effekterna: ökar eller minskar, och förändringen om resurserna om i så fall eller liten. är stor Emellanåt kommer vi inte att kunna ange vare sig plus eller

minus. I vissa fall kan inte med säkerhet riktningen. man ens ange Vi kommer då försöka redogöra för olika möjliga effekter. att

Tidsperspektivet

Våra bedömningar kommer framför allt göras utifrån vad att som händer medellång sikt, dvs 5-10 år. Förändringar slår igenom vid

olika effekter kommer eller mindre tidpunkter. Vissa mer genast. till den budgeten vid Det gäller t ex betalningarna gemensamma ett eventuellt Andra märks först sikt: det gäller medlemskap. t ex effekterna tillväxten skillnader i investeringar. På kort sikt av leder till arbetstillfällen går förlorade. På lite strukturomvandling att längre sikt skapas arbeten i andra sektorer. nya Samhällsekonomiska konsekvensanalyser mäter mestadels enbart statiska effekter till följd förändring i ekonode som uppstår av en min och inte de dynamiska effekterna ruta 1.4. Anledningen är svårare dynamiska effekter, eftersom de att det är betydligt att mäta lång sikt. Ändå är det just de dynamiska effekterna uppkommer flertalet bedömare blir de viktigaste till följd olika insom enligt av Vi kommer därför ändå i förekommande fall tegrationsalternativ. att försöka göra vissa skattningar de dynamiska effekter, som exemav pelvis orsakas av förändringar i investeringarna.

56 Vårt

uppdrag

Ruta 1.4 Statiska och dynamiska effekter tillväxten -

Statiska effekter är engångskaraktär, och påverkar produktionsnivån vid av ett tillfälle. Det innebär inte att påverkan sker omgående, det kan mycket väl utan ta en viss tid innan den har slagit i fullt ut. När detta väl har skett enom

återgår ekonomin till den tidigare tillvårttakten.

Dynamiska effekter höjer eller sänker däremot tillväxttakten i ekonomin, och år därför långsiktig karaktär. av Skillnaden mellan de båda effekterna kan illustreras med ett räkneexempel.

Antag att ekonomin i utgångsläget växer med 1 år. Antag vidare procent per att det finns två scenarier; antingen får Sverige ett engångslyft i produktionen

5 procent och därefter återgår ekonomin till sin gamla tillväxttakt på 1 procent, eller får Sverige ökning i tillväxttakten till en permanent 2 procent. Genom beräkningar får vi att redan efter knappt fyra år är effekten av den 2-procentiga tillväxttakten större än engångslyftet

5 procent se

diagram 4.1. Det är med andra ord tillväxttakten är det långsiktigt viktiga. som De dynamiska effekterna är sikt viktigare än de statiska.

1.6 Vår

disposition

Betänkandet har följande uppläggning.

I de i vilket detta kapitel ingår, redogör för den allmänna bakgrunden, och beskriver Sveriges roll i den internationella ekonomin. Därefter beskrivning från Rom till Maastricht

ges en - av -

EG:s utveckling till EU. I del H är vårt syfte kartlägga och analysera hur den ekono-

att miska tilläxten och dess olika

bestämningsfaktorer påverkas av de krafter följer integrationen.

som av Analysen omfattar såväl den formella integrationen, vilken beror direktiv, den informella

som

integrationen, vilken beror marknaden och dess krafter.

I del III studerar de områden föremål för

som är förhandlingar och blir resultatet politiska beslut och ansträngningar inom

som av EU. Här också till villkoren för den svenska, nationella ser

politiken. Det gäller handelspolitiken, jordbrukspolitiken och regionalpolitiken, men också statskassan och budgeten. I de IV, slutligen, knyter ihop den

genomgång som har

gjort i en övergripande samhällsekonomisk bedömning.

den inter-

i

Sverige

nationella ekonomin

Syftet med detta kapitel är att beskriva utvecklingen i

såväl svensk internationell ekonomi under de senaste

som

åren visa roll

samt att Sveriges i internationella

sammanhang vad gäller t ex utrikesbandel och behov av

marknadstillträde.

Omvärldsutvecklingen

2.1 Under de decennierna har allt fler OECD-länder drabbats senaste av besvärliga ekonomiska problem:

Trendmässigt stigande arbetslöshet. Låg produktivitetsutveckling. Bestående budgetunderskott och växande statsskulder. Turbulens de finansiella marknaderna.

Det innebär emellertid inte OECD-länderna varit att utan högkonjunkturer. I slutet av 1980-talet rådde en närmast euforisk stämning, inte minst i Europa. Pendeln slog därefter snabbt över. Euroforin har ersatts europessimism. av Världsekonomins "motorer" USA, Japan och Tyskland tre - har dessutom fått allt större inhemska svårigheter. På två år har arbetslösheten i OECD-länderna stigit från knappt 25 till över 30 miljoner.

58 Sverige i den internationella ekonomin

Konkurrens om produktionsfaktorerna

Under 1960-talet gällde konkurrensen de slutliga produkterna. Utbytet mellan nationerna koncentrerat till varuhandeln.

var

Konkurrensen faktormarknaderna skedde indirekt, via

varu-

handelskonkurrensen, begränsades att nationella regle-

men genom

ringar delvis låste in människor och kapital. Priserna insatsvarorna blev därmed ofta lägre än vad skulle ha gällt öppen

som en internationell marknad Även arbetskraftens

rörlighet har ökat, om än från en mycket låg nivå. Fortfarande är den dock betydligt lägre inom Europa än i USA. Längst vad gäller integration och rörlighet har kapitalmarknaderna kommit. Kapitalets fria rörlighet innebär investerare söker sig dit

att

jordmånen är bäst. Kapitalbildningen har därigenom kommit att bli beroende skillnaderna i den reala avkastningen mellan länderna.

av

Detta ställer större krav "investeringsklimatet i många länder, inte minst i Sverige. Sparandets betydelse för den inhemska kapitalbildningen har samtidigt minskat. Utländsk finansiering finns tillgänglig.

Diagram 2.1 Arhetslöshetssiffror inom OECDprocent

procent g . 8 7 6 5 4. 3 2 1 0 1975 1979 1981 1985 1987 1939 19791 1 973 1977 1983

Källa: OECD, EconomicOutlook 1993.

1 För en utförligare diskussion, se Långtidsutredningen 1992, 68 ff. s

Sverige i den internationella ekonomin 59

Även sparandets avkastning bestäms i allt högre grad av den internationella räntenivån i stället för den nationella ekonomins av utveckling. Sammanfattningsvis kan konstateras att de olika regionerna måste uppvisa viss attraktionskraft för kunna dra till sig kapital en att och attrahera/ behålla kompetent arbetskraft. Institutionella faktorer, såsom medlemskap i handelssammanslutningar, kan spela roll för denna attraktionskraft. Med tiden har konkurrensen vidgats. I ökande utsträckning omfattar den även handel med tjänster och produktionsfaktorer. nu Konkurrenstrycket har hårdnat gott som samtliga tillverkningsområden. Nya sektorer blir konkurrensutsatta. Samtidigt sprids de tekniska genombrotten allt snabbare. För vissa japanska produkter inom hemelektronik är livslängden kort 90 dagar. Därefter som presenteras modellvariant. en ny Internationaliseringen har lett till att nationella regleringar börjat rämna. Den nationella produktionen tvingas i växande utsträckning betala insatsfaktorerna konkurrenskraftig ersättning. Blir kostnaderna för eller avkastningen för låg, finns ofta alternativ lokalisestora en ring i ett annat land där omständigheterna ter sig mer gynnsamma.

Valuta- och ränteturbulens

De första decennierna efter andra världskriget karaktäriserades av stor stabilitet i valutavärden. Bretton Woods-systemet låste växelkurserna varandra. När brakade 1971 uppstod mot systemet samman situation med flytande kurser. Flera europeiska valutor revalveraen des gentemot dollarn. Stabila växelkurser ansågs dock så pass åtråvärda inrättades. att nya arrangemang I Europa infördes valutaormen där växelkursernas svängningar mot varandra begränsades yttre band. 1979 infördes det Europeisav ka Monetära Systemet Då också valutaormen ersattes av en ny växelkursregim, ERM Exchange Rate Mechanism. Inom ERM fick valutorna svänga 2,25 eller ned mot varandra. procent upp Systemet var under 1980-talet förhållandevis stabilt. Den amerikanska dollarn och den japanska åkte under yenen tid berg- och dalbana både varandra och Europasamma mot mot valutorna. Dollarn steg under första halvan decenniet mycket av kraftigt, för att sedan falla lika dramatiskt efter 1985.

60 Sverige i den internationella ekonomin

Diagram 2.2 Dollars uppgång och fall

DM/USD Yen/USD

3- 250

25 200 - 2 . 150 1,5 - 100 1 .

-so 0,5

O . . . 1 . . . 1930 1932 1984 1986 1988 1990 1992

Källa: OECDEconomicOutlook 1993.

Även har varit betydligt de räntorna mer rörliga senaste tjugo åren än tidigare. Delvis beror det att inflationstrycket varit högre än tidigare. Delvis beror det ökade kapitalrörelser. Under 1980-

talet har de finansiella flödena över gränserna dramatiskt ökat. t ex

Ett exempel ges av bankutlåningen över gränserna. 1980 motsvarade

den 4 OECD-ländernas BNP. Åtta år 1988, hade

procent av senare,

den vuxit till hela 44 procent Kopplingen till reala transaktioner

i form handel, turism och investeringar har blivit mindre

av av

betydelse. Uppemot 90 procent av flödena beräknas i dag ha rent finansiella syften arbitrage mellan räntor och växelkurser

- t ex

De senaste åren har Europa karaktäriserats höga realräntor,

av

främst orsakade kostnaderna för den tyska återföreningen och de

av fasta växelkurserna inom ERM. Under 1990-talet har ERM utsatts

för stora påfrestningar banden i augusti 1993 vidgades till

att

plus/ minus 15 procent. I praktiken innebär det flytande växelkurser för Europa. Vi återkommer till valutasamarbetet i kapitel 14 och 15.

2 Källa: The Economist, September 19, 1992.

3 Arbitrage definieras som en vinst vilken uppstår vid handel med t ex valutor eller värdepapper. Källa: Odhner 1992 i Ekonomi och pengar i Europa. Vägen till EMU".

Sverige i den internationella ekonomin 61

2.2 Tillväxt och handel

i OECD-länderna

1950- och 1960-talens snabba tillväxt i de utvecklade industriländerna bröts i mitten 1970-talet. Till stor del berodde det oljeprischocken 1973. Trots viss återhämtning, tillväxten låg under en var hela 1980-talet. Försöken till förklaringarna den tillväxten har varit av svagare många och spänt över allt från strukturfel till ekonomier att mognare i sig skulle växa långsammare I ett försök att åtgärda problemen har samtliga OECD-länder påbörjat strukturella reformer de senaste tio åren. Syftet är att göra de nationella ekonomierna öppnare och konkurrenskraftiga, och därigenom produktiva. Inom ett mer mer antal områden, främst kapital- och kreditmarknaderna, har reformeräven inneburit internationell avreglering. na en Bakom den tillväxten ligger också investeringssvaga en svag utveckling inom hela OECD-området. Andelen utländska direktinvesteringar har emellertid stadigt ökat. Under andra halvan 1980av talet steg de dramatiskt. Numera är omfattande utlandsinvesteringar världsekonoett av mins kännetecken. Under perioden 1983-1991 har de genomsnittnya liga årliga direktinvesteringarna ökat med 360 procent i löpande priser för OECD-området helhet. Toppen nåddes 1990 då som världens totala utgående direktinvesteringar uppgick till 230 miljarder USD. Året därpå sjönk de dock med till del nästan 25 procent, stor beroende minskade utlandsinvesteringar från Japan diagram 2.3. Direktinvesteringarna har ökat snabbare än vad världshandeln har gjort. Världshandeln i sin tur karaktäriseras att den ökar snabbare av än världsproduktionen. Inom näringslivet har funnits en medveten strävan att expandera över gränserna. Företagsförvärv har blivit metod att "köpa in sig" en marknad. Nyinvesteringar för att skapa produktionskapacien ny tet har minskat i betydelse

4 Se t ex A contribution to the Theory of Economic Growth, Solow, R, i The Quarterly Journal of Economics, februari 1956.

5 Japan utgör i detta avseende ett undantag. De japanska direktinvesteringarna utomlands domineras fortfarande av nyinvesteringar som skapar ny produktionskapacitet.

62 Sverige i den internationella ekonomin

I takt med att marknaderna internationaliserats har allt större en

del investeringsflödena till regioner i världsekonomin:

av styrts tre

Nordamerika, Ostasien och Västeuropa. U-ländernas andel har

minskat, investeringarna där har ökat i absoluta tal.

även om

Diagram 2.3 Världens utgående direktinvesteringar FBI och värdet av världsexporten löpande priser

800 - 700 600 500 400 300 200 100- 0 . . . . 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991

Källa: Commission on Transnational CorporationsCTC, FN samt OECD.

Den internationella handeln

Världshandeln återspeglar tydligt den pågående integrationen mellan

nationella ekonomier.

Handel spelar avgörande roll för tillväxten. Genom handel

en

vidareutvecklas den internationella arbetsdelningen. Effektiviteten i användningen de står till buds för produktionen

av resurser som ökar.

Arbetsfördelningen bygger både stordriftsfördelar och specialisering. Därför har den internationella handeln under efterkrigstiden genomgående vuxit snabbare än ekonomierna sådana.

som Mellan 1980 och 1990 steg värdet världens varuhandel med av

70 procent Ibland beskrivs den ökade integrationen utveckling

som en gott och ont. Det är emellertid missvisande. Den ökade handeln ökar

6 Gatt: International Trade 90-91.

Sverige i den internationella ekonomin 63

nationernas välstånd och därmed deras handlingsfrihet. Den för dock med sig att förhållanden i enskilda länder och i enskilda företag i allt större utsträckning bestäms faktorer i omvärlden och den

av av

internationella konjunkturutvecklingen. Vissa företag och branscher

slås utländska konkurrenter just denna ökar

ut av - men process

konsumenternas välfärd den produktivitetsförbättring

genom pro-

cessen ger upphov till lång sikt.

Diagram 2.4 Ökning väridshandeln och världsproduktionen procent

av

3. 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991

Källa: Gatt.

I samband med handeln och därmed det internationella att

beroendet har ökat, har frågan uppstått i vilken utsträckning världen

är väg att delas i olika block Det har funnits fruktan för upp en

att länderna i Nordamerika, Europa och Sydostasien skulle handla

allt regionalt inom Genom k handelsomfördelning

mer gruppen. s

skulle det kunna ske bekostnad övriga block 10.1.

av ruta

Oron grundar sig att de senaste tio årens handelsliberalisering framför allt har skett regional basis. Frihandelsområden har

bildats eller utökats. Handelsstatistik visar dock att handeln mellan

Nordamerika, Europa och Sydostasien har ökat i i

stort sett samma takt den interna handeln mellan 1985 och 1990. Den interna som

handeln inom Asien utgör emellertid undantag och har ökat

ett

dramatiskt tabell 2.1.

7 Se t ex World Economic Survey 1993, United Nations 1993.

64 Sverige i den internationella ekonomin

Varför handlar länder mcd varandra Ruta 2.1 -

De klassiska teorierna Det första klassiska försöket att förklara fördelarna med utrikeshandel gjordes Adam Smith i hans Wealth of Nations 1776. Smiths bygger av resonemang absoluta fördelar. Om A tillverkar skor billigare än B B tillverkar tröjor men billigare än A tjänar båda att bedriva handel så att A endast gör skor och B endast tröjor. David Ricardo 1772-1823 förfinade Smiths något enkla med sin teori om komparativa fördelar. Ricardo visar att handel resonemang lönar sig även A tillverkar både skor och tröjor billigare än länge B om tillverkar tröjor relativt billigare än vad A gör. Resultatet är att ett land kommer att exportera den produkt som tillverkas till en kostnad som är relativt lägre än i andra länder. Svagheten i Ricardos resonemang ligger i att det baserar sig skillnader i arbetskraftens produktivitet och därför endastutgår från en produktionsfaktor. Lösningen kom genom den neoklassiska handelsteorimodellen utarbetad av Eli Heckscher och Bertil Ohlin. Deras teori säger att ett land som har relativt oss god tillgång arbetskraft kommer att exportera arbetskraftsintensiva produkter, medan det land som har relativt gott om kapital, dvs där kapital är relativt billigt, kommer att exportera kapitalintensiva produkter. Ländernas olika tillgång insatsvaror leder till olika relativa fördelar vid produktionen, vilket i sin tur alstrar handel mellan länderna. Gemensamt för teorierna är att de förklarar handel mellan länder som skillnader i faktorpriser och faktorproduktiviteter, vilket leder till att olika länder specialiserar sig olika branscher, dvs interindustriell handel. Således exporterar Australien jordbruksprodukter till Japan och Japan exporterar elektronik till Australien, allt tack relativa fördelar. vare

De nya teorierna Det visar sig dock vid analys av dagensvärldshandel att mycket stor del av en den inte är mellan olika industrier handel inom branscher, utan snarare samma dvs intraindustriell handel som framför allt beror stordriftsfördelar inom produktionen. Stordriftsfördelar återfinns ihuvudsak inom industrier med höga fasta kostnader, höga FoU-kostnader. Genomsnittskostnaden enhet t ex per faller större mängd som tillverkas. Stora serier blir därför ofta nödvändiga för att ekonomi i produktionen. Teorin om stordriftsfördelar förklarar varför Sverige säljer Saab och Volvo till Tyskland och Tyskland i sin tur exporterar Volkswagen m m till Sverige. Upphovsmännen bakom de nya teorierna är Paul Krugman och Elhanan a Helpman Market structure and foreign trade: increasing returns, irnperfect competition and the international 1985. economy,

Sverige i den internationella ekonomin 65

Handelsökningen beror till stor del att de utländska direktin-

vesteringarna har ökat. Allt den internationella handeln sker

mer av

därmed inom företag och koncerner. Vertikala investeringar dvs

-

investeringar som innebär en ökad specialisering bidrar till utveck-

-

lingen. Sökandet efter stordriftsfördelar och efter rationell

en mer

företagsstruktur medför att enskilda företagsenheter får till uppgift att betjäna koncernen globalt. Följaktligen ökar företagens interna

handel.

Gatt och Uruguay-rundan

Under efterkrigstiden har tullar, kvoter och andra icke-tariffära

handelshinder sänkts eller avvecklats. Det har framför allt skett inom

för Gatts verksamhet. Effekterna priser och produktion

ramen av

tullar och kvoter diskuteras i 2.3 längst bak i kapitlet.

ruta

Det senaste årtiondet har även allt fler regionala frihandelsavtal slutits. Gatt bygger principen icke-diskrirninering och mest

om

gynnad nation". Alla medlemsländer ska ge varandra samma förmåner de till sin mest gynnade handelspartner. Gatt tillåter

som ger

dock avsteg från denna princip länder vill bilda frihandels-

om

områden eller tullunioner. Handelshindren tredje land får

mot

emellertid inte öka grund sådana

av arrangemang.

1986 inleddes den k Uruguay-rundan. Ambitionen betydligt

s var

högre än för de tidigare Gatt-förhandlingarna för-

genom att man utom de områden redan täcktes Gatt inkluderade investesom av

ringar, änstehandeln immaterialrätt dvs skydd märkesnarnn

samt av

och patent. Antalet deltagande länder större än tidigare. Gatt har

var

i dag 115 medlemmar vilka tillsammans för över

svarar 90 procent

världshandeln. Den 15 december 1993 nåddes principöverens-

av en

kommelse i Uruguay-rundan. På varuområdet genomförs sänkningar och ytterligare "bind-

ningar tullsatserna. Dessutom reduceras handelshindren inom

av

starkt skyddade sektorer teko, jordbruk och stål.

som

På änsteområdet utvecklas helt internationellt regelverk

ett nytt för friare världshandel sätt har skett en samma som varuområdet.

66 Sverige i den internationella ekonomin

Tabell 2.1 Utveckling av handeln mellan och inom regioner 1985-1990 procentuell ökning baserad värdet av handeln Andel av världens varuhandel export genomsnittlig ärlig ökning 1990 1985-90 1989 1990

CentralIÖst-Europa och Sovjet

Västeuropa till CentralIÖst-Europa och Sovjet 1,3 8 1I2 13 5 Asien till Nordamerika 8,0 9 1I2 6 1

Internt CentraIIÖst-Europa

och Sovjet 2,2 1I2 -7 -18

Anm.: Tabellen inkluderar regionalt interna och externa handelsflöden som svarar för mer än en procent av värdet världens samlade varuexport 1990. Den sammanlagdaandelen av dessa tjugo regionala handelsflöden utgör drygt 90 procent av världens varuhandel. Källa: Gatt, International Trade 90191.

Sverige i den internationella ekonomin 67

Gatts skyddsklausul revideras för att begränsa användningen

a

av frivilliga exportbegränsningar. Reglerna för införandet av antidumpningstullar skärps. Det berör t ex hur dumpningsmarginalen ska beräknas. Undersökningar får framöver heller inte genomföras

mot export med minimala marknadsandelar. Avtalet innebär även att

det sätts gräns för hur länge antidumpningstull kan i kraft

en en vara k

s "sunset-klausuler.

Genom Uruguay-rundan är grunden lagd för fortsatta liberaliseringar inom främst jordbruks- och tjänsteområdet. Samtidigt minskar risken för handelspolitiska störningar mellan USA, EG och Japan.

2.3 EG:s ekonomiska

utveckling

Tillväxten i EG

Det gick dåligt för OECD-området i början 1980-talet. Det gick

av

ännu sämre för EG-länderna. Den internationella lågkonjunkturen inverkade negativt, kunde inte förklara nedgången.

men ensam

Europa hade, hette det, drabbats "eurosclerosis, förkalkats och

av

förlorat sin växtkraft. Framtiden ansågs ligga i Sydostasien och Stillahavsregionen inte i gamla ekonomiska maktcentra.

-

Olika förklaringar fördes fram. En dem fasta EG-

av tog att

länderna, trots Romfördrag och institutionell marknadsgemenskap, i praktiken hade relativt små, differentierade och skyddade markna-

der. Därmed blev konkurrensen och marknaderna ineffeksvagare

tiva. USA:s och Japans hemmamarknader med 250 respektive 120

-

miljoner invånare karakteriserades av högre konkurrens. Dessa

-

länders tillväxt gagnades de kunde dra bättre

genom att nytta av stordriftsfördelar och drillades under hårdare konkurrens.

EG-ländernas sämre tillväxtutveckling inspirerade den politiska

process 1985 ledde fram till den k Vitboken Under andra som s

halvan 1980-talet förbättrades tillväxten i Gemenskapen. Under

av

perioden 1988-1990 den genomsnittliga BNP-ökningen 3,5

var procent per år. I slutet 1990 mattades dock åter tillväxten inom EG. av

Bakom uppbromsningen ligger den tyska återföreningen

a som

har drivit realräntorna i Europa. Recessionen i USA och Efta-

upp

8 White Paper on Completing the Internal Market.

68 Sverige i den internationella ekonomin

länderna EG:s båda viktigaste exportmarknader är för-

- - en annan

klaring. Dessutom har den försenade ratificeringen Maastricht-

av

fördraget skapat valutamarknaderna. tillväxten bara

oro 1992 var 1,1 procent inom EG.

Diagram 2.5 Arbetslösheten inom EG procent

procent 11- 10 9 . 8 7 6 5 4 . 3 2 1

1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991

Källa: OECD EconomicOutlook 1993.

Investeringar

I början 1980-talet ökade direktinvesteringarna i utlandet kraftigt.

av

Mottagare blev framför allt USA. Vinstutvecklingen blev emellertid

Det allmänna förtroendet för amerikansk ekonomi sviktade svag. efter hand. Trots dollarn föll brant i mitten 1980-talet vändes att av

investerarnas uppmärksamhet i stället mot EG. En viktig anledning

avsikten fullborda den inre marknaden. var att

Sverige i den internationella ekonomin 69

Tabell 2.2 Direktinvesteringarnas storlek genomsnittliga årliga flöden, miljarder USD

Anm.: Inklusive EU-ländernasinterna investeringar. Källa: Bilaga 7 till utredningen.

EG:s växande betydelse direktinvesteringar

som mottagare av

bekräftas att dess andel OECD-ländernas totala ingående

av av

investeringar steg från 35 procent 1981-1986 till 46 1987-

procent

19907 Till uppgången bidrog japanska, amerikanska och svenska företag. Merparten av investeringsflödena ägde likväl rum inom Gemenskapen. Såväl hem- mottagarland tillhörde EG. Under 1980-talet

som

steg andelen de investeringar hade sitt inom EG

av som ursprung

från 25 till 40 procent. Det framträdande draget för EG-

mest

investeringarna är att nationsgränserna i mångt och mycket är överspelade.

EG:s handel

EG för 40 den totala varuhandeln. Av EG:s handel svarar procent av är merparten intern, mellan olika medlemsländer. Den interna

handeln utgör fjärdedel världshandeln. Internhandeln

numera en av

har ökat sin andel från i början 1960-talet till dagens

ca 40 procent av

ca 60 procent.

9 Bilaga 7 till utredningen.

10 World Investment Report 1991, United Nations 1991.

11 Gatt: Trade Policy Review Mechanism, The European Communities 1993.

70 Sverige i den internationella ekonomin

Diagram 2.6a Den interna handelns andel av E63 totala handel Intern impor av total EG-impor intern export av total EG-exporf

Källa: Eli-kommissionen. Diagram 2.6b EG:s externa handel miljrrrrrr cu 500 - °° 300- 200- 100- 0 76 82 8 1988 0 9 2

Sverige i den internationella ekonomin 71

Parallellt med ökningen den interna handeln har emellertid

av

den handeln också vuxit i absoluta tal mätt. Vägen den

externa mot

marknaden har därmed lett till handelsalstring än

gemensamma mer

handelsomfördelning. Farhågorna om "Festung Europa har därmed kommit skam, och kritiken från utomstående handelspart-

tonats ned. ners

Eftaländerna

Av EG:s externa handel Eftaländerna för fjärdedel. 1973

svarar en

slöts ett frihandelsavtal mellan dåvarande Europeiska Ekonomiska Gemenskapen och Efta. Därmed släpptes handeln med industrivaror

fri. Alla hinder i form tullar och kvoter avvecklades. av

Östeuropa

Central- och

Sedan april 1992 har EG associationsavtal k Europa-avtal med

- s -

Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien. Under 1993 har avtal med

Rumänien och Bulgarien tillkommit. Europa-avtalen innebär i princip fri rörlighet för kapital, tjänster och

personer, varor.

Införandet skall dock ske över längre tidsperiod, tio år.

en ca Avtalen har ännu inte ratificerats. Endast del frihandel för en -

de flesta industrivaror har därför trätt i kraft. Undantagna är

-

känsliga varor som stål, kol, jordbruks- och tekovaror samt vissa basplaster. För dessa gäller fortfarande både tariffära och kvantitativa restriktioner. Därigenom har del ländernas potentiella

en stor av

export till EG begränsats. Tanken är dock att restriktionerna för

industrivaror successivt ska reduceras för helt borta senast att vara

1998 respektive 1999. På stålområdet har EG använt sig k skyddsklausuler för att

av s

begränsa importen 1992 och 1993. På jordbruksområdet övertar av-

12 "Festung Europa" var det öknamn som amerikanska kritiker gav EG:s strävan att bygga en gemensam inre marknad. De befarade att den inre marknaden skulle bli ett protektionistiskt bålverk och att alla andra länder än medlemsländer skulle diskrimineras och utestängas från handel. Begreppet härrör ursprungligen från den tyske propagandaministern Goebbels, som talade om en europeisk fästning som försvar mot allierad invasion under andra världskriget ur Buchan Colchester 1990.

72 Sverige i den internationella ekonomin

talen de förmåner GSP-systemet har gett. Vissa förbättringar

som

sker dock, kommer kvoter höjas och tullar sänkas

a att att en rad under de kommande fem åren. Den ekonomiska effekvaror

ten av liberaliseringarna jordbruksområdet blir antagligen begrän-

sad.

Europa-avtalen kompletteras med rad åtgärder för att gynna

en

ekonomiskt, monetärt och industriellt samarbete samt investeringar och utbildning. Finansiellt stöd den Europeiska

ges a genom

Utvecklingsbanken. Europa-avtalen är därför enligt vissa bedömare troligtvis de generösa avtal EG har slutit med icke-med-

mest ett lemsland.

USA och Nafta

EG:s största enskilda handelspartner är USA står för nästan

som en femtedel medlemsländernas handel. Rent formellt utgör av externa Gatt den enda för handelsrelationerna mellan USA och EU. ramen

Det innebär USA endast fem länder inte kan på-

att är ett av som

räkna någon annan förmånsbehandling än Gatt-statusen MGN mest

gynnad nation.

EG och USA har dock slutit antal bilaterala avtal rör ett som

handeln med stål-, jordbruks- och fiskeprodukter.

Nafta frihandelsavtalet mellan Kanada, Mexico och USA - -

väntas leda till viss handelsomfördelning. Effekterna kan bli störst för med arbetskraftsintensiv produktion, där Mexicos export till

varor de båda andra länderna lär öka markant. Detta kan komma att

tränga undan arbetskraftsintensiv import från Sydeuropa

annan t ex

frukt och grönsaker samt textilier. I framtiden bör

av varor som

dock Nafta, vis EG har betytt fördelar för tredje

samma som land, kunna leda till fördelar även för utomstående parter genom ökad handel.

13 Berör a anka, gås, fläsk- och fårkött, kyckling, kalkon, smör och 0st.

14 EC integration widening towards Eastern Europe: reconciling the political and economic rationale of supporting the transformation process, Langhammer, Kiel working paper No 524, Kiel Institute of World Economics 1992.

15 Gatt: Trade Policy Review Mechanism, The European Communities 1993.

Sverige i den internationella ekonomin 73

USA:s och EG:s handelsrelationer Ruta 2.2 -

USA och EG har nära relationer. De problem som har uppstått har emellertid rönt stor uppmärksamhet. United States Trade Representative USTR presenterar varje år de handelshinder USA möter andra marknader. EG har dykt åtskilliga som upp gånger, a grund av:

rörliga avgifter och exportstöd jordbruksprodukter, EG-förbud mot import hormonbehandlat kött, av höga tullar vissa pappersvaror, EG:s ursprungsregler, EGES standarder och certifieringsprocedurer, EG-direktivet majoritet etersända underhållningsprogram ska att en av vara av europeiskt ursprung, offentligt stöd till flygplanstillverkaren Airbus, I bristande skydd för immaterialrättigheter.

EG publicerar motsvarande rapporter om amerikanska handelshinder. Det visar sig att EG anklagar USA för många de saker USA anklagar EG för. av Problemen försöker oftast lösa inom för Gatt. åren har man ramen De senaste det främst rört tvister jordbruksområdet. Trots att många de här av problemen väcker stor uppmärksamhet i media berör de i praktiken bara en liten del av handelsutbytet.

Japan och övriga Asien

Handelsutbytet mellan EG och Japan har ökat kraftigt de senaste tio åren. Det är dock fortfarande ganska outvecklat jämfört med handeln mellan EG och USA eller mellan Japan och USA. Japans handelsöverskott har ökat från 500 miljoner 1970 till

ecu

25 miljarder de senaste åren. Det har sina håll inom EG

upp-

fattats ett problem i försöken utveckla handelsutbytet. En

som att

16 Europeiska Gemenskapens handelspolitik: många medel, många mål. Rapport 1992:2 från Kommerskollegium.

17 Ur ekonomisk synvinkel är ett bilateralt handelsbalansunderskott inget problem. Dels kan det uppvägas av handelsöverskott med andra länder, dels även om den totala handelsbalansen visar ett underskott kan detta uppvägas av ett agt överskott i bytesbalansens andra poster tjänste- och transfereringsbalans samt räntenetto. Om dessa poster inte uppväger underskottet i handelsbalansen uppstår ett underskott i bytesbalansen. Ett underskott i bytesbalansen måste då täckas av antingen lån från utlandet eller en minskning av valutareserven. Först då blir ett handelsbalansunderskott ett ekonomiskt problem.

74 Sverige i den internationella ekonomin

bidragande orsak kan att hälften överskottet ligger inom

vara av

känsliga områden som bilar, telekommunikationer och elektronisk datautrustning.

Diagram 2.7 EG:s bilaterala handel med USA respektive Japan 1980-1992

m export till USA handelsbalansmed USA

I I 80 export till Japan 20 handelsbalans med Japan 7 7 7 7 70 7" 10 60 0 50

40 -10á 30 20 7 20 -30 10

0 -40 Q W i Q b Q W i b Q Q L 3% i

5b åh x°jb 45° 43% åh gg

x x

Källa: EG-kommissionen.

EGzs handelspolitik Japan har huvudelement.

mot tre

För det första har EG krävt förändringar ijapans makroekonomiska politik, konkurrenslagstiftning och distributions-

system för att vinna ökat marknadstillträde.

För det andra bedriver relativt aktiv antidumpnings-

EG en

politik mot Japan. För det tredje vill EG de japanska företagen skall in-

att

vertikalt dvs de ska anlita europeiska under-

tegreras - att

leverantörer flytta FoU-enheter till Europa.

samt

På bilområdet åtog sig Japan "frivillig" exportbegräns-

1986 en

ning. Sedan årsskiftet 1992-1993 har de nationella begränsningarna för bilimporten till EG upphört gälla. I stället har de ersatts

att av

japanska åtaganden om att övervaka exporten till EG. De japanska

Sverige i den internationella ekonomin 75

företagen väntas därmed se till att deras marknadsandelar inte ökar för fort eller för mycket. Arrangemanget ska gälla fram till 1999. Fram till dess beräknas produktionsvolymen vid de japanska bilfabrikerna inom EG femdubblas till 1,2 miljoner fordon ca per ar. Den snabba ekonomiska utvecklingen bland DAE-länderna har lett till fördubbling deras andel EG:s marknad under de en av av 15 åren. Samtidigt har EG:s handelsunderskott senaste gentemot dessa länder ökat kraftigt.

2.4 Tillväxt och

investeringar i Sverige

Sverige har sin öppenhet berörts globala förändgenom av samma ringar som alla industrialiserade länder under de senaste fem åren. Det innebär ständigt ökande internationalisering inom alla a en branscher och områden, finans- och fastighetsmarknadernas uppgång och fall den tekniska utvecklingens inflytande både samt produktion och produkter. Genom olika regleringar har priserna produktionsfaktorer delvis varit lägre i Sverige än i omvärlden. Valuta- och kreditmarknadsregleringarna möjliggjorde under 1950-, 1960- och 1970-talen en lågräntepolitik som syftade till att stimulera bostadsinvesteringar. Arbetskraftens begränsade rörlighet över gränserna gjorde det möjligt att utveckla lönestruktur i Sverige avviker från omvärldens. en som Kvalificerad arbetskraft har varit förhållandevis billig. Okvalificerad har varit relativt dyr. Den svenska lönespridningen har således varit mindre än i omvärlden. Låga svenska elpriser har länge gynnat den svenska basindustrin. Den svenska ekonomin har under efterkrigstiden kännetecknats låg arbetslöshet, höga och relativt jämnt fördelade inkomster och av ett internationellt sett rikt utbud offentliga tjänster. Nackdelarna av har varit långsam produktivitetstillväxt, tendenser till stora offentliga

18 DAE dynamiska asiatiska ekonomierna, dvs Hong Kong, Malaysia, Singapore, Sydkorea, Taiwan och Thailand. 19 Europeiska Gemenskapens handelspolitik, rapport 1992:2 från Kommerskollegium.

76 Sverige i den internationella ekonomin

budgetunderskott hög inflation med återkommande kostnadssamt kriser och åtföljande devalveringar.

Tillväxten i

Sverige

Under hundra år lyckades Sverige vidmakthålla exceptionell en tillväxttakt. Mellan 1870 och 1970 ökade Sveriges BNP med i snitt år, mätt i fasta priser. Med sådan tillväxt fördubblas 3 procent per en ekonomin 25 år. Det reala värdet den svenska ekonomin har

blivit 16 gånger större under dessa hundra år. Sedan 1975 har den genomsnittliga tillväxten dock mattats till

1,7 procent per år. Samtidigt dämpades produktivitetstillväicten. Produktionen utförd arbetstimme ökade under 1960-talet med nära per 5 år. 1975-1989 ökade den med knappt 2 procent år. procent per per En orsakerna till den lägre tillväxten att investeringarna i av var ekonomin för låga i förhållande till ökningen i arbetskraften. var En jämförelse mellan Sveriges och andra utvecklade industriländers ekonomiska tillväxttakt röjer nära samband mellan den ett svenska och den internationella ekonomins rörelser. Hela OECDområdet uppvisade tillväxt under 1970- och 1980-talen. svagare Sveriges försvagning dock påtaglig än i de flesta andra var mer länder. BNP-tillväxten under perioden 1970-1993 drygt 1 procentvar enhet lägre än i OECD. Skillnaden de europeiska industrigentemot länderna något mindre. Endast under och kort efter devalveringsvar perioden 1981-1982 klarade sig Sverige lika bra OECD-Europa. som Sveriges position i listan över världens rikaste länder har för-

sämrats. 1970 låg BNP per invånare 8 procent över OECD-genomsnittet. 1991 låg BNP invånare under OECD-snittet. per 6 procent Sverige har därmed glidit från tredje till tolfte plats. ner

20 Nya villkor för ekonomi och politik SOU 1993:16.

Sverige i den internationella ekonomin 77

Investeringar

Tidigare starka sidor näringslivet har ytterligare förstärkts. De

av

företagens dominans har ökat än under det senaste decen-

stora mer

niet. Få genombrott i form tekniska uppfinningar, företagsetable-

av

ringar har skett områden. Framgångarna inom tele-

etc inom nya

kommunikation och läkemedelsindustrin utgör undantagen. Den förnyelse och tillväxt av näringslivet som kunde ha balanserat beroendet de företagen har inte kommit till stånd.

av stora

Avkastningen arbetande kapital har i Sverige varit relativt låg, något förmodligen har bidragit till näringslivets förnyelse

som att

och utveckling har varit begränsad. På 1990-talet har efterfrågeraset lett till kraftig minskning arbetstillfällen inom industrin.

en av

Diagram 2.8 Sveriges ekonomi har krympt sedan 1990 Real årlig tillväxt i EG och Sverige 1980-1992

procent 5 4 . 3 2 1 0 v "

1982 1984 1986 1988 1990 1992

Källa: OECD Economic Outlook 1993.

Sverige i den internationella ekonomin 79

Diagram 2.10 Förändringar av genomsnittliga in- och utflöden av direktinvesteringar under 1980-talet i procent av BNP

Inflöde 25 GB P 2 B/ LUX - ESP NL

1,5 -

1 N -

Z

P

0 . . a 0 1 2 3 4 Ufflöde Z

Anm.: Startpunkten ger genomsnittet 1981-1985 som andel av ländernas BNP 1985. Slutpunkten dvs där Iandbeteckningen står visar genomsnittet 1986-1990 som andel av ländernas BNP 1990. Källa: OECD.Hämtad ur bilaga 7 till utredningen.

Företagsförvärven har medfört att nya och mer effektiva produktionsstrukturer skapats inom vissa branscher. Många företag står

därför starkare i konkurrensen mot omvärlden. De stora kon-

har parallellt med ökad specialisering också skaffat sig

cernerna en en

bättre regional förankring. Nya företagsstrukturer byggs med starkt internationalise-

upp en

rad bas. Som följd därav sker idag allt större del ut-

en en av

rikeshandeln internt inom företag och koncerner. ABB utgör

ett av

de främsta exemplen denna utveckling. Omfattande utgående direktinvesteringarna har hittills inte medfört någon väsentlig utflyttning industriell verksamhet från

av

Sverige. Förvärven utomlands har främst skett för stärka mark-

att

nadsställningen och öka marknadsandelen. Drivkraften har varit

önskan till horisontell integration. Målsättningen år då att snabbt

vinna marknadsandelar köpa konkurrenter. Genom

genom att upp

förvärven har företagen kraftigt ökat sina marknadsandelar vissa

marknader.

80 Sverige i den internationella ekonomin

Den långsiktiga utvecklingen av svenskt näringsliv har givits helt nya förutsättningar genom dessa förvärv. Följden är dock en fortsatt förskjutning industrins tyngdpunkt utlandet. Målet för

av mot

utlandsinvesteringarna har i första hand varit EG. Europa har ersatt nationella marknader hemmabas för allt fler företag.

som

I skuggan av de utgående investeringarna har även de ingående

investeringarna ökat starkt, dock från låg nivå. De ingående

en

investeringarna kommer emellertid främst från andra nordiska

länder. Den förvärvslagstiftningen har medfört den utländska

nya att

ägarandelen av svensk industri stadigt ökar. Den utlandsägda delen av industrin tredubblades under förra

decenniet, från 5 procent 1980 till 16 1991. Totalt arbetade procent

då 132 000 eller drygt de anställda inom tillverknings-

15 procent av

industrin i ett utlandsägt företag. I ett internationellt perspektiv de ingående investeringarna

var

under slutet 1980-talet proportionella till den svenska ekonomins

av

storlek. Generellt går det därför inte hävda Sverige haft

sett att att

sämre attraktionskraft än övriga OECD-länder under de senaste åren.

Däremot är de svenska företagens utlandsinvesteringar oproportionellt stora. De stora obalanserna i nettoflödet förklaras ett mycket

av

offensivt svenskt näringsliv har sökt etablera sig

som att genom

företagsförvärv främst EG:s marknad.

2.5 utrikeshandel

Sveriges

Sverige är liten, öppen ekonomi mycket beroende

som en av utrikeshandeln. Det totala värdet exporten utgör 23 procent av av

BNP. För importen är motsvarande siffra 20 procent. Utrikeshan-

deln utgörs till större delen varuhandel. Under det senaste av

decenniet har tjänstehandeln emellertid blivit allt viktigare. Idag

21 Bilaga 7 till utredningen.

22 Sveriges position är inte extrem. Finland och Norge har nettoflöden av direktinvesteringar i proportion Sverige. Även Tyskland och Japan har samma som betydligt högre utgående investeringar än ingående. 1985-1989 hade Sverige ett förhållande mellan in- och utgående investeringar på 0,18. Motsvarande för Tyskland var 0,15. Under perioden 1989-1991 var siffran 0,38 för Sverige och 0,18 för Tyskland. Källa: Fredriksson, C, De nya nordiska företagen 1993.

23 Reviderad nationalbudget April 1993, Finansdepartementet 1993.

Sverige i den internationella ekonomin 81

utgör den drygt den totala handeln. Framför allt beror

30 procent av

det handeln med kapital har ökat. Tjänstehandeln exklusive

att

kapitalhandeln har legat stabilt kring under längre tid.

20 procent en

Norden och Efta

Eftaländerna är, näst efter EG, Sveriges viktigaste handelspartner.

Nästan femtedel varuhandeln går till Efta." Danmark, Fin-

en av

land och Norge utgör samtidigt våra viktigaste enskilda handelsefter Tyskland, Storbritannien och USA. Det är också

partners Eftamarknaden svensk industri har sin största marknadsandel som

-8 jämföra med EG-marknaden där andelen är 3 pro-

procent att cent.

Efta-gruppen har under åren krympt successivt allt eftersom deltagarna har valt söka medlemskap i EU. Av Eftaländerna har

att

alla utom Island och Liechtenstein lämnat in medlemskapsansökningar

EG

och

USA

EG är Sveriges i särklass största handelspartner. Drygt hälften vår

av

varuhandel sker med EG. Sedan 1972 regleras denna

merparten av handel det frihandelsavtal då slöts mellan EG och Eftagenom som länderna. Avtalet innebär all handel med industrivaror är fri från att

tullar och kvantitativa begränsningar. Jordbruksvaror har alltid varit undantagna från frihandelsavtalet. Handeln med USA utgör

ca

varuhandeln. Varuexporten till USA består till nästan

10 procent av

verkstadsprodukter, relativt hög siffra.

75 procent av en

24 Statistisk årsbok, SCB 1993.

25 Utrikeshandel och handelspolitik; Bilaga 15 till LU 92.

26 Schweiz ansökan ligger dock på is sedan landet röstade nej till EES-avtalet.

82 Sverige i den internationella ekonomin

Diagram 2.11 sammansättning av svan sk import från olika marknader 1990

Verkstadsindustri Övriga e 0

4O

0 ö N

nä

Källa: Sindcom.

Svensk stålexport till USA har varit remål för del idump-

en an

ningstu llar. För närv arande är i kraft a en 20 ° ammal ull mot Avesta spelar i dag ingen oll då Ave sta h erikanskt dotter-

r ar e

bolag, en u mot rostfria sömlösa rör från an vik fick st reffekt

e ersom lterade i att Sandvik lade produktion

en resu ner n samt

-procentig tull på SSAB kallvalsade plåt. vå 3

e :s n er en ,

kom även beslut definitiva antidumpnin ullar å Sprocent

o m s

formatskure grovplåt. Tullen drabbar 1 änders

n export.

O O °

2.6 De

senaste arens svårigheter

Under 1980-talet steg lönek ostnaderna enheter tt ar procent

snabb än i mvärlden. Avr egleringen kre i knader ledde

are a mar

till expansion des stimuler ades hög

n som sut m av

infl tion tt lånevänligt" Följden blev igt

oc s a esyst m.

ök d priv k nsumtion och i het och byggboom. sk

at en - e ek öve hettades. norm

Sverige i den internationella ekonomin 83

Den internationella konjunkturnedgången gjorde kostnadskrisen

akut. Växelkursen hölls fast Resultatet blev den i särklass mot ecun.

kraftigaste inflationsminskningen och konjunkturnedgången under efterkrigstiden. Under två år, 1990-1991, föll industriproduktionen

10 procent. Det är lika mycket som under 1930-talets depression.

Den öppna arbetslösheten har nått rekordnivåer, trots att nya

arbetskraften är föremål för arbetsmarknadsåtgärder.

5 procent av Inflationstakten i ekonomin minskade från 8 till 2 procent inom

loppet bara några månader. Lägre inflation, skattereformen och

av

höga internationella räntor gjorde realräntan efter skatt steg

att

drastiskt. Resultatet blev den allvarligaste finans- och fastighetskris Sverige har upplevt under 1900-talet.

Diagram 2.12 Öppen arbetslöshet i Sverige procent av arbetskraften

procent g .

1..

1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993

Källa: OECDEconomicOutlook 1993.

27 Ekonomikommissionens betänkande SOU 1993:16.

84 Sverige i den internationella ekonomin

Ruta 2.3 Effekterna av en tull -

En tull höjer priset importen, vilket den importerade kvantiteten gör att faller och den inhemska produktionen stiger. Staten får ökade inkomster i form tullintäkter, landets nationalinkomst kommer i normala fallet av men att minska grund av lägre effektivitet i produktionen. Produktionen blir mindre effektiv eftersom tillverkningen förskjuts från billigare till dyrare en en producent, i det här fallet till den inhemska producenten.

B Utbud

E C

F H K P + t

p | J L o

A Efterfrågan

0 qu qnu q

Innan tullen införs är priset och kvantiteten konsumeras. Av p q av varan den mängden produceras inom landet och importeras. När tullen t läggs q-q på stiger priset till p+t. Konsumtionen faller till Samtidigt ökar dock den qiü. inhemska produktionen till och importen minskar till Ekonomer qü, ;ihävdar vanligtvis att frihandel är bättre än situation med tullar. Orsaken är en att tullen innebär kostnad för samhället. Kostnaden kallas tullskyddskosten

naden. Ökningen det inhemska priset grund tullen har förorsakat

av av en förlust i konsumentöverskottet FKDG, vilket är konsumenternas förlust

En del av förlusten går till staten i form tullintäkter, lika med En

av annan del konsumenternas förlust går till producenterna i form ökat av av ett producentöverskott. Det GIHF. De två återstående trianglarna motsvaras av UH och KLD mäter tillsammans den effektivitetsförlust uppstår grund som av tullen. Detta är den samhällsekonomiska kostnaden, alltså tullskyddskostnaden.

Den vänstra triangeln mäter den produktionsstörning tullen orsakar genom att den leder till för hög inhemsk produktion. Den andra triangeln, KLD, motsvarar tullens inhemska konsumtionsstörning uppkommer grund som av att tullen reducerar konsumtionen av varan.

Effekterna av en kvot Verkningarna kvot har stora likheter med verkningarna tull. En av en av en kvot höjer, precis som en tull, priset importen. När utbudet begränsas kommer efterfrågeöverskott uppstå vid det ett att ursprungliga priset. Priset kommer därför att stiga till dess efterfrågan att motsvarar utbudet.

Sverige i den internationella ekonomin 85

B Utbud

E C p..

F H K p.

I J L D P

A Efterfrågan

O Q 0 O Q 1 2 4

Låt vårldsmarknadspriset P. Efterfrågan är då Q, vilken består av den vara inhemska produktionen Q, och import Q-Ql. Landet bestämmer nu att importen måste minskas till Q4-Q2. Om kvoteringen innebär att importen blir

lika i fallet med tull, så kommer även effekten den inhemska stor som ovan produktionen och konsumtionen bli densamma. Också prishöjningen blir att densamma; priset stiger till P. Det finns dock viktig skillnad. En tull kommer upphov till en att ge en tullintäkt för under det vinsten från kvotering kommer att tillfalla staten, att en innehavaren kvoten. Om kvoteringen sker importlicenser tillfaller av genom vinsten de inhemska importörerna. Sker kvoteringen däremot med hjälp av

exportlicenser kommer vinsten att tillfalla de licens-innehavande exportörerna.

De vinster kvoterna kallas knapphetsräntan. Knapphetsräntan gör att genererar kvoterna får värde marknaden, dvs potentiell licensinnehavare är villig ett en för licensen. Priset licensen betingar kallas kvotapriset. att betala ett visst pris Vad är då vitsen med kvot jämfört med en tull en Om exportutbudet är oelastiskt, dvs det finns given kvantitet till salu, kan en det svårt begränsa importen tull. Är utbudet större än vara att genom en efterfrågan på världsmarknaden skulle dessutom tull mycket liten effekt en inhemska pris eftersom priset skulle förbli lågt trots tullen. Den varans inhemska produktionen skulle då ändå konkurreras ut. Det utländska exportutbudet jordbruksprodukter är ofta oelastiskt, i av synnerhet kort sikt. Då kvotering ofta det enda sätt vilket importen är en kan begränsas och inhemska pris hållas uppe. varans

Det konsumentöverskott uppstår då konsumenterna köper q av varan till priset som triangeln BDG. Tanken är den totala tillfredsställelsen som p representerasav att konsumenterna får konsumera är lika med hela ytan under efterfrågekurvan, av att q dvs BDqO. Men de behöver bara betala GDqO för att tillfredsställelsen, summan vilket gör konsumenten tjänar BDG. BDG definieras således som att ytan konsumentöverskottet. Kostnadenför de inhemskaproducenterna för att producera kvantiteten representeunder utbudskurvan, dvs OqEIA. Deras intäkter år lika med OgilG. ras av hela ytan Skillnaden kallas producentöverskott. Den består vid produktionen av triangeln

AIG.

86 Sverige i den internationella ekonomin

Diagram 2.13 Inflationen i Sverige 1982-1993 procent, tolv månaders förändring

Procent 12 mån. förändring 14

o 1982 1984 1986 1988 1990 1992

Källa: Finansdepartementet.

Valuta- och ränteturbulens

Under 1980-talet baserades den svenska växelkursen en valutakorg

index sammanvägt olika valutor. Efter devalveringarna 1981-

- ett av

1982 växelkursen mycket stabil, pendlande mellan bandets yttre

var

gränser. I maj 1991 ersattes valutakorgen av ett beslut om en ensidig

svensk anknytning till

ecun.

Med fast växelkurs måste räntan för att kapital-

anpassas parera

flöden in och landet, skulle påverka valutans värde.

ut ur som annars

Det föreligger därför en "trade off" mellan stabil växelkurs och stabil ränta. Räntan pendlade under 1980-talet mellan 8 och På

16 procent.

grund av genomgående högre inflation har den svenska nominella

räntan legat upp till 5-6 procentenheter över EG:s genomsnitt.

Hösten 1992 släpptes kopplingen till ecun och kronan tilläts flyta. Då hade Riksbanken och riksdagen vidtagit mycket långtgående åtgärder för att stötta växelkursen. I november fick

Riksbanken dock försvaret. Den svenska kronan har sedan ge upp dess fallit med ca 25 procent gentemot ecun.

28 BI a drevs marginalräntan upp till 500 procent en kort tid i september. Två "krispaket" syftade till att reducera budgetunderskottet.

3 EG:s

väg

mot en

europeisk

union

Rom

bakgrund

EG:s

Kapitlet ger en om utveckling från

till Maastricht, dess och ambitio-

funktionssätt framtida

ner. Efterkrigstidens ekonomiska samarbete i Västeuropa bar gradvis förcijupats.

3.1 EGzs och upphov

ursprung

syftet med Romfördraget skapa fred. Det övergripande 1957 var att Genom knyta tidigare rivaliserande europeiska nationer till att varandra med ekonomiska band skulle spänningarna minska. Genom handel land till och det inte själv får ett tillgång varor resurser som kan erhålla. Handel kan därmed öka vinsterna både vad gäller annars säkerhet och ekonomi. Det är också en av de mest grundläggande upptäckterna i internationell ekonomisk teori. Länder handlar med varandra, som med varandra, specialiserar sin produktion och som integreras som ökar sitt utbyte skapar tillsammans större ekonomiskt välstånd än försökt klara hand. om vart och ett sig egen

Med handel ökar det internationella beroendet. Ömsesidigt

beroende kan ha avvikande uppfattningar de föredrar parter men förhandlingsbordet framför Slagfältet. De har ett gemensamt intresse minimera skadeverkningarna de ekonomiska relationerna av att under tiden de tvistar. De konflikter och den spänning får sin som efter och kontrollen knappa det laddning i strävan över resurser må handla stål, arbetskraft dämpas handel om jord, gruvor, - om ökar och gemensamt utbyte tillgången.

88 EG:s väg mot europeisk union

en

EG:s grundare hade siktet klart. Syftet politiskt än var mer ekonomiskt. Detta är också den mycket enkla grundtanken bakom med åren kanske allt svårgenomträngligare EG-projekt: ett att skapa fred knyta länderna till varandra. Målet är fred och genom att samarbete. Medlen är ekonomiska. 1948 höll Europa-rörelsen konferens i Haag. Några månader en efter konferensen tillsattes kommitté med uppgift utarbeta en att ett förslag till organ för Europas enande. Den 5 maj 1949 grundades Europa-rådet med säte i Strasbourg. Den 9 maj 1950 lade Robert Schuman, fransk utrikesminister, fram förslaget Europeiska Kol- och Stålgemenskapen, skulle att bildas. Marknaden för kol- och stålvaror skulle befrias från tull. I Schuman-planen märktes tydligt de politiska ambitionerna bakom de ekonomiska förslagen. Ett framtida krig i Västeuropa skulle omöjliggöras genom att rustningsindustrierna kol- och stålindustrierna - sammanfördes under överstatlig myndighet. Schuman en gemensam inbjöd Europas stater att delta. Unionsfördraget, som brukar kallas Paris-fördraget, undertecknades i april Frankrike, Tyskland, Belgien, Nederländerna, 1951 av Luxemburg och Italien. Kol- och stålgemenskapen trädde i kraft i augusti 1952 och fick sitt säte i Luxemburg. I maj 1952 undertecknade de länderna avtal sex ett om en europeisk försvarsgemenskap. Avtalet ratificerades aldrig av det franska parlamentet och trädde därför inte i kraft. Vid ett toppmöte i Messina 1955 började medlemmarna överlägga om ytterligare två gemenskaper, Europeiska Ekonomiska Gemenska- EEC, och Europeiska Atomenergigemenskapen Euratom. I pen 1957 undertecknades två fördrag i Rom de länderna. mars av sex Med Rom-fördraget och Euratom-fördraget EEC och Euratom var bildade. Fördragen trädde i kraft den 1 januari 1958. Redan då var siktet inställt att utveckla EEC från tullunion till ekonoen en misk och politisk union.

3.2 EG under 1960- och 1970-talen

Under 1961 hölls de två första toppmötena i Paris och Bonn. Regeringscheferna kom överens om att de skulle bilda en politisk union, hur det skulle till. De bestämde sig men utan att enas om dock för regeringscheferna skulle regelbundet för att mötas politiska

EG:s "väg mot en europeisk union 89

konsultationer. Därefter dröjde det sex år innan nästa toppmöte hölls, i december 1967.

Efta European Free Trade Association skapades 1960

som en reaktion det alltmer intima samarbetet mellan De Sex. Initiativet Storbritannien, sedan försöken att förhandla fram ett större togs av frihandelsområde inom för Gatt hade misslyckats. Tillsamramen Östermans med Danmark, Norge, Portugal, Schweiz, Sverige och rike undertecknades Stockholms-avtalet i januari 1960. I jämförelse med EEC:s 170 miljoner invånare tedde sig Efta-områdets marknad 90 miljoner invånare för litet för Storbritannien. När EEC i juli om 1961 undertecknade associationsavtal med Grekland sökte ett Danmark och Storbritannien medlemskap i EEC. Kort tid innan hade Irland sökt medlemskap. Några månader senare följde Norges ansökning om medlemskap. Storbritanniens inträde stoppades Frankrikes president, 1963 av Charles de Gaulle. De andra länderna drog tillbaka sina tre ansökningar. I juli 1964 trädde den jordbrukspolitiken, CAP gemensamma kraft efter och förhandlingar. jordbrukspolitiken fick långa segslitna starkt protektionistiska inslag.

Politiken och beslutsformerna

Under de första åren gemenskapen krävdes det att besluten av var enhälliga. Tidigt fann dock enhällighet inte alltid den man att var effektivaste beslutsformen. Fr 1966 tanken flertal 0 m var att ett beslut skulle kunna med kvalificerad majoritet. Den franske presitas denten ville dock inte riskera bli nedröstad i viktiga frågor. När att Frankrike i juni 1965 hamnade i minoritet angående ett förslag om finansieringen CAP vägrade de Gaulle alls fatta något beslut. av att I månader bojkottade Frankrike ministerrådet. Resultatet sex av denna vägran blev Luxemburg-kompromissen i januari året därpå. Ett land fick därmed möjlighet inlägga i för landet viktiga att veto Gemenskapens handlingsförmåga kom därmed begränsas frågor. att under tjugo års tid. Medlemsländerna undertecknade 1965 i Bryssel avtal att ett om slå de gemenskaperna till Europeiska Gemenskaperna. samman tre Formellt skedde det den 1 juli 1967. I och med detta fick de tregemenskaperna institutioner; parlament, domstol gemensamma ekonomiska och sociala kommittén. samt

90 EG:s väg mot europeisk union

en

Det sena 1980-talets magiska årtal 1992 skulle utgöra

- som

tidpunkten för den interna marknadens förverkligande hade

-

1960-talet sin föregångare i 1969. Den sista december detta år skulle enligt tidtabellen alla interna handelshinder

tullar och tariffer inom

Gemenskapen avskaffas. Gemenskapen nådde målen i förtid. Den

1 juli 1968 var de interna tullarna borta. Samtidigt som man tog bort

de formella handelshindren varandra, infördes gentemot gemen-

tullar mot tredje land. Den baserades den genomsnittliga

samma

tullnivån för medlemsländerna, med viss justering nedåt.

en Som ett

resultat Gatts Kennedy-runda sänktes den genomsnittliga tullnivån

av

med ytterligare 35 procent De Gaulle avgick president våren 1969. Det största hindret

som

för Storbritanniens medlemskap i därmed borta. Danmark,

EG var

Irland, Norge och Storbritannien förnyade sina ansökningar. Anslutningsfördraget undertecknades i Bryssel i januari 1972. I en folkomröstning röstade dock det norska folket ett knappt nej till

EG-medlemskap. Norge drog därför tillbaka sin ansökan. Övriga

länders parlament ratificerade sina avtal.

Danmark och Storbritannien lämnade Efta i samband med de att

anslöt sig till EG. I juli 1972 undertecknade Eftalånderna

ett

frihandelsavtal för industriprodukter med EG 1972. Fram till det

att EES-avtalet trädde i kraft vid årsskiftet 1993-1994 har relationerna mellan EG och Efta-länderna baserats detta frihandelsavtal.

Valutasamarbete

Romfördraget saknar regler för valutasamarbete. USA upphörde att

lösa in dollar inom för Bretton Woods-systemet i augusti 1971

ramen

och period med flytande växelkurser började. På EG-rådets

en

initiativ utarbetade Luxemburgs premiärminister plan

1971 en som

fick efter honom själv, Werner-planen. Målet ekono-

namn var en misk och monetär union med valuta. Valutaunionen gemensam

skulle genomförd 1980. Med tiden skulle unionen även

vara senast

utveckla ekonomisk politik. Denna plan förverkligades

en gemensam

aldrig.

1 The Economist Guide to the European Community, Dick Leonard 1993.

EG:s våg mot en europeisk union 91

I det vakuum följde efter Bretton Woods-systemets som sammanbrott bestämde sig EG-ländernas centralbanker för inleda ett att samarbete i den k valutaormen. Valutaormen innebar växelkurss att band. Även förändringarna mellan EG:s valutor begränsades av yttre icke-medlemsländer Sverige fick delta. Valutaormen upphörde som dock redan efter ett par år. Inga stora framsteg gjordes heller i det ekonomisk-politiska samarbetet. Utvidgningen från till nio medlemsländer 1973 väckte försex väntningar Gemenskapen skulle snabbare utveckling till om att en mötes under 1970-talet. Förhoppningarna kom dock skam. Delvis berodde det att det utvidgade EG saknade ett gemensamt program för utvecklingen medellång sikt, som kunde fylla den funktion Romfördraget hade haft de första åren. Delvis berodde det de att nio länderna mindre homogen än de ursprungliga var en grupp sex. Den ekonomiska recessionen lade börda. Samtliga länder sten led både hög inflation och hög arbetslöshet. Flera dem hade av av underskott i betalningsbalansen. också stora Vid toppmötet i Paris 1974 lyckades EG:s medlemsländer komma överens att etablera den Europeiska Regionala Utvecklingsom fonden. Syftet minska mellan de rikare och fattigare var att gapet regionerna inom Gemenskapen. Under de tio första åren det var främst Irland, Italien och Storbritannien fick hjälp. som Samma toppmöte tog även några andra viktiga beslut. Regeringscheferna skulle träffas oftare för konsultationer och inrättade därför Europeiska Rådet. De skulle mötas åtminstone gånger år för tre per diskutera viktiga utrikesfrågor och gemenskapens affärer. Ledaatt möterna i Europa-parlamentet skulle i direkta val. Det skedde utses första gången 1979. Dessutom fick Belgiens premiärminister Leo Tindermans i uppdrag att lägga fram rapport den Europeiska en om Unionen. föreslogs rad åtgärder, I rapporten en a en gemensam utrikespolitik, ekonomisk och monetär union, europeisk en en social- och regionalpolitik och en gemensam industripolitik för tillväxtindustrier. Vid Europeiska Rådets möten 1978 drogs riktlinjer för den framtida utvecklingen Genom avtal mellan centralbankerna i upp. EG började EMS European Monetary System tillämpas i januari 1979. Samarbetet inriktades vidareutveckla växelkursmekanisatt och främja ömsesidigt ekonomiskt politiskt närmande. I prakmen tiken innebar EMS dock Europas valutor korn att ingå i Datt en markszon. Genom resolution i rådet skapades också en ecun.

92 EG:s väg mot europeisk union

en

3.3 EG under 1980-talet

EG:s medlemskrets vidgades andra gång under 1980-talet. De nio

en

blev tolv, när först Grekland 1981 och därefter Spanien och Portugal 1986 inlemmades i Gemenskapen. Decenniets första inte särskilt lyckosamma för EG. Gemen-

var

skapen slets interna strider. Växande kostnader för CAP den

av -

gemensamma jordbrukspolitiken hotade att tömma buigeten,

-

samtidigt Storbritannien krävde att rabatt budgetbdraget.

som

Med utvidgningen stod det också klart Gemenskapens insitutio-

att måste reformeras för takten i beslutsfattandet skulle kunna ner att öka.

Enhetsakten

1983 föreslog Kommissionen nya regler om majoritetsrâstning. Bakom förslaget att frångå enhällighet låg insikten att yttrrligare utvidgningar betydde fler medlemsstater kunde inlägga veto.

som

Vid toppmötet i Milano i juni 1985 kom EG-länderna överens

sjuårsprogram för undanröja kvarvarande hinler för

om ett att

rörligheten över gränserna. Dessutom beslutades regerirgskon-

om en

ferens för att diskutera ändringar i Romfördraget och beslutsroces-

Detta ledde till Enhetsakten The Single European Act

sen. som

regeringscheferna i Luxemburg i december 1985.

antogs av

Danska folketinget sade emellertid nej till Enhetsakten. Itslaget ledde fram till folkomröstning 1986 tog frågan

en som upp om

Danmark alls skulle kvar i EG. Ia-rösterna övervägde Även

stanna

i Irland hölls folkomröstning för godkänna avtalet.

att

I juli 1987 hade Enhetsakten ratificerats av alla de tol/ med-

lemsländerna. Dittills hade gällt besluten måste enhällga och

att vara

varje nation hade rätt inlägga sitt Nu korn docç EG:s

att att veto.

ministrar överens att begränsa kraven fullständig uppsutning

om

till områden arbetskraftens rörlighet, anställningsvilllor och

som skatter. Enhetsakten innebar också att kom överens man om er annan

viktig princip: det ömsesidiga erkännandet Cassis de Dijonprinci-

pen, se ruta 5.2. EG kunde därmed avbördas det tidsödande ch detaljerade evighetsarbete hade kulminerar med 1970-talets

som iarmo-

niseringssträvanden. I stället för att söka gemensamma standaider för

EG:s väg mot en europeisk union 93

varje produkt och för varje område, beslutade EG:s regeringschefer sig för att acceptera att vad godkänts i ett annat EG-land också

som

skulle godkänt i det landet. Enligt många bedömare är

anses egna

detta förtroende själva grundbulten i skapandet EG:s inre

av marknad.

I samband med att Enhetsakten antogs fick Europa-parlamentet

något stärkt ställning. Ditintills hade parlamentet bara haft rått att

en

kommentera förslag lagts. Ledamöterna hade inte någon möjlig-

som

het att stoppa eller ingripa mot vad beslutades. Med Enhetsakten

som

förenklades beslutsprocessen i EG. Därmed fick också parlamentet större möjlighet att påverka ärendenas gång.

Vitboken

Vid toppmötet i Milano i juni 1985 korn EG-länderna även överens

alla återstående hinder för rörligheten skulle undanröjas inom

om att

loppet sju år. 1992 skulle den inre marknaden, skisserad redan i

av

Romfördraget från 1957, förverkligad. I den k Vitboken

vara s redovisades de områden måste över och de 282 beslut som ses som måste fattas. Hindren mot den marknaden olika gemensamma var av

slag:

I återstående fysiska hinder vid gränserna,

I tekniska hinder i olika länder,

I hinder satts skydd för de nationella

som upp som

skattesystemen.

Vitboken innehöll därmed både tidtabell och systematisk

en en

förteckning för den inre marknaden.

Europeiska Monetära Unionen EMU

I slutet 1980-talet kom även finans- och valutafrågor att

av en

framträdande plats. En tidtabell för hur valutakontrollerna inom EG

skulle tas bort till 1992 förhandlades fram.

Delors-rapporten återupplivade 1987 de 30 gamla tankarna

ekonomisk och monetär union i Europa. En kommitté ledd

en av

kommissionens ordförande föreslog utveckling faser,

en i tre men

94 EG:s väg mot europeisk union

en

utan att ange några precisa datum. Det krävdes tre toppmöten i

-

Bryssel och Köpenhamn i juni och december 1987 och i Bryssel i februari 1988 innan statscheferna och regeringarna kunde komma

-

överens om ett fördrag. En utredning med uppdrag att finna former för en europeisk

centralbank tillsattes. Sommaren 1988 beslutade EG:s finansminstrar att valutakontrollerna mellan medlemsstaterna skulle avskaffas o m

den 1 juli 1990. Undantag gjordes för de fattigaste och

nyaste medlemmarna.

I november 1989 föll Berlimnuren. De gamla regimerna i Östoch Centraleuropa drogs efter med i fallet. Tyskland återföre-

en en

nades mindre än ett år i oktober 1990. I slutet 1991 splitt-

senare, av

rades Sovjetunionen. Därmed hade också de politiska förutsättning-

för ökat ekonomiskt samarbete i Europa radikalt förändrats.

arna

I juni 1990 inleddes EES-förhandlingarna mellan EG och Efta-

länderna.

EG/

3.4 EU under 1990-talet

Enligt planerna skulle alla tekniska och icke-tariffära handelshinder inom EG borttagna till den 31 december 1992. Resultatet i

vara sep-

tember 1993 att 264 de 282 vitboksförslagen hade godkänts

var av av

rådet. Av dem hade i sin 262 förslag eller drygt 90 procent

tur - av

åtgärderna i Vitboken trätt i kraft.

-

Våren 1991 förklarade Sverige knöt kronan till ecun.

att man

Sommaren 1991 sökte Sverige medlemskap i EG. Då hade tidigare

Turkiet 1987, Österrike 1989 och lämnat in sina ansök-

Cypern 1990 ningar. Efter Sverige har också Finland och Norge bestämt sig för

att

söka inträde i Gemenskapen

Maastricht-fördraget

I december 1991 enades EG:s regeringschefer vid ett toppmöte i Maastricht rad genomgripande förändringar EG:s arbete.

om en av

2 Även Schweiz har ansökt om medlemskap. Efter det nej som EES-omröstningen i december 1992 ledde till ligger emellertid ansökan "på is.

EG:s väg mot europeisk union 95

en

Antalet Samarbetsområden vidgas. Enligt planerna ska valutaunion en genomföras 1999. I Maastricht-fördraget öppnas också senast möjligheter för en framtida gemensam utrikes- och säkerhetspolitik för reformer EGzs institutioner. En regeringskonferens ska samt av hållas 1996 för över fördraget. att se Vid mötet antogs även ett protokoll arbetsmarknadsfrågor om ett socialt protokoll samtliga länder utom Storbritannien. - av I februari 1992 undertecknades Maastricht-fördraget, kallats som det viktigaste dokumentet i EG-historien sedan Romfördraget 1957. Därefter skulle de nationella parlamenten säga sitt. Danmark höll en folkomröstning i juni 1992 där Maastricht-fördraget förkastades med knapp majoritet 50,7 procent. I den irländska folkomröstningen månad röstade drygt för Maastricht-fördraget. samma 69 procent

Valutaoro och rörliga växelkurser

Danskarnas nej utlöste kapital- och valutamarknaderna oro om Maastrichts framtid. Växelkurssamarbetet korn i gungning. I september 1992 höll även Frankrike folkomröstning Maastrichten om fördraget. Ia-sidan segrade, med knapp majoritet. Osäkermen ytterst heten späddes Storbritannien beslöt vänta med av att att att anta fördraget till dess att Danmark hade genomfört ytterligare en folkomröstning. I september 1992 sprack det europeiska monetära samarbetet efter fem och halvt år kursjusteringar. Den italienska liran, den ett utan spanska pesetan och det brittiska pundet devalverades. Storbritannien och Italien lämnade valutasamarbetet, ERM. Oroligheterna valutarnarknaderna fortsatte emellertid. I augusti 1993 vidgades den tillåtna bandbredden, mellan vilka de olika valutorna tilläts svänga, från 2,25 procent till 15 procent. Därmed fick i praktiken rörliga växelkurser. man Det finns många förklaringar till varför växelkurssamarbetet sprack. Den vanligaste fasta svårigheterna bibehålla åtskilda tar att ändå låsta växelkurser i värld med fullständigt fria kapitalmen en rörelser. Andra framhåller bidragande faktorer som:

I påfrestningarna i samband med den tyska återföreningen, I bristen finanspolitisk samordning, I marknadens rädsla för politikernas inneboende frestelse att göra en sista devalvering innan valutaunionen infördes,

96 EGrs väg mot europeisk union

en

I de stora vinster till små kostnader den spekulerade

som som

mot de fasta växelkurserna kunde göra förändring i

om en

väntad riktning kom till stånd.

Subsidiaritetsprincipen

Vid toppmötet i Birmingham, oktober 1992, diskuterades först och främst Danmarks nej i folkomröstningen. kritiken

Som ett svar

mot alltför långtgående överstatlighet antogs deklaration

en om

insyn, subsidiaritet och demokratisk kontroll. I Edinburgh i december år slogs kriterierna för den k subsidiaritetsprin-

samma s

cipen fast.

Med Edinburgh-besluten grund ansåg sig Danmark ha fått

som

gehör för de krav lagts fram i den danska vitboken

som om

Maastricht-fördraget. Den danska regeringen och även flertalet

-

riksdagspartier ansåg att Maastricht återigen kunde underställas

- en

folkomröstning. Den ägde rum i maj 1993. Den här gången vann

sidan.

Övriga Europa

I Edinburgh blev även de framtida relationerna med Central- och

Östeuropa föremål för diskussion. Utgångspunkten var en rapport

från Kommissionen innehöll långtgående förslag alltmer

som att

integrera dessa länder med EG. Siktet inställt medlemskap.

var

EG ställdes därmed inför vägval: fördjupning eller

ett nytt

Vidgning. Varje vidgnin innebär en förändring av arbetssätten. Maktbalansen förskjuts. sidan pockar fler länder ersättning

ena från EGzs fonder. Å andra sidan kan fler länder gemensamma vara

med och bidra till Gemenskapens finansiering. EES-avtalet delvis tänkt stävja ansökningar från Efta-

var att

länderna och från de fria staterna i östra och centrala Europa.

nya Österrikes stack hål den

medlemskapsansökan strategin.

Med Central- och Osteuropa har EG sökt lösa de akuta tillträdeskraven att sluta särskilda associationsavtal, de k Europa-

genom s

avtalen. Avtalen med Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern trädde i kraft i 1992 och erbjuder frihandel rad områden och

mars en Även

produkter. Bulgarien och Rumänien har under 1993 fått

EG:s väg mot en europeisk union 97

Europa-avtal. Dessutom har överenskommelser frihandel träffats

om

med Turkiet, Israel och de baltiska staterna.

EES-avtalet

Förhandlingarna mellan EG och Efta-länderna om ett EES-avtal

inleddes i juni 1990. Två hade parterna enats formerna

senare om

för det. Avtalet undertecknades i Porto i maj 1992.

Ursprungligen skulle EES-avtalet träda i kraft den 1 januari 1993. Det förutsatte emellertid samtliga länder, 19 stycken, ratificerade

att

avtalet. I Sverige antog riksdagen med stor majoritet avtalet den

18 november 1992. Schweiz höll i december folkomsamma en

röstning. Där blev det dock nej, varför försenades. Så

processen till måste t ex alla referenser Schweiz tas bort ur avtalstexten. Sista land att ratificera avtalet Frankrike, fällde sitt var som av-

görande i november 1993. EES-avtalet kunde därmed, försenat,

ett

träda i kraft den 1 januari 1994.

EG blir EU

I oktober Maastricht-fördraget ratificerat. Formellt trädde

1993 var det i kraft den 1 november 1993. Därmed har EG blivit EU, den

Europeiska Unionen. EU består av tre pelare:

I de tidigare reviderade fördragen dvs EG,

I utrikes- och säkerhetspolitik I samt rättsliga och inre angelägenheter.

Till de hör frågor asyl- och invandringspoli-

senare om gemensam

tik, bekämpandet narkotikamuggling, rättsligt och polisiärt

av samarbete.

I detta betänkande kommer vi framför allt uppehålla vid

att oss

frågor rör ekonomin och omfattas de gamla fördragen

som som av

i EG. Den korrekta benämningen i sådana fall blir därmed EG

inte EU.

Det Europeiska Monetära Institutet EMI fröet till den

- gemencentralbanken fick under 1993 sitt säte i Frankfurt. samma -

Institutet började arbeta den 1 januari 1994.

98 EG:s väg mot europeisk union

en

Diagram 3.1 Vad är EU

Mellonstatligt Metlanstatligt samarbete samarbete angående angående EG säkerhetspolitik inrikespolitiska frågor

Enhöllighetsbesiut Enhöllighetsbesiut

Anm.: EU samlingsnamnetför tre olika s k pelare. Vad i detta betänkande framför aIIt koncentrerar oss EGoch de förhållanden som gäller ekonomin och samarbetet den inre marknaden.

3.5 EU 2000-talet

Den europeiska unionens framtid, formerna för förverkligandet av EMU liksom fördjupningen och vidgningen samarbetet mellan

av

medlemsstaterna till omfatta områden tidigare legat utanför

att som

Gemenskapens domäner, ska diskuteras vid en stor regeringskon-

ferens 1996. Det är också vid detta tillfälle kandidatländerna vill finnas som

med fullvärdiga medlemmar vid förhandlingsbordet.

som Vad kommer att ske kan inte bli föremål för annat än som

spekulationer. Men den mycket djupa lågkonjunkturen i början av 1990-talet, svårigheterna hittills följa den utstakade banan

att mot

förverkligandet av en Valutaunion till 1999, kommer förmodligen att

leda till att Maastricht-fördraget revideras. På lång sikt blir det fråga visioner. Inom EU har dis-

en om

kussioner kretsat kring frågan

om:

I Fördjupning eller vidgning Maastricht-fördragets svar var både och. I förlängningen,

många, måste dock EU bestämma sig för vill

menar om man

ytterligare fördjupa samarbete mellan dem som finns med,

eller ska låta samarbetet bygga något lösligare

om man

grund för därigenom bereda plats för fler deltagare. Ibland

att delas gränsen mellan federalister och nationalister, dvs mellan

EG.°s väg mot en europeisk union 99

dem strävar efter Europas Förenta Stater och dem

som ett vill nationellt beslutsfattande och mindre som se mer av av

överstatligt samarbetsorgan.

I Interventionism icke-inblandning

-

Denna skiljelinje går mellan dem som förespråkar en mer statligt aktiv linje för industri- och handelspolitiken, och

t ex

dem förespråkar marknadsbestämd, icke-statlig

som en mer

näringslivsutveckling. En delvis sammanfallande skiljelinje går mellan dem pläderar för protektionistisk politik

som en mer

och dem förordar frihandelsvänlig hållning.

som en mer

Trycket har periodvis varit starkt EG ska reformera sina

att

beslutsformer. Den senaste utvidgningen då Spanien och Portugal

-

medlemmar i EG ledde fram till majoritetsbeslut. I

upptogs som -

samband med att De Tolv väntas bli De Sexton eller t De Tjugo

o m

inom en inte allför avlägsen framtid, diskuteras nu ytterligare förändringar de institutionerna.

av gemensamma

Europeiska Gemenskapen har varit allt djupare

väg mot en

ekonomisk integration under tre och halvt decennium, och är i

nu

färd med skapa inre marknad. Gemenskapen startade med

att en sex

medlemmar 1958. Idag är de tolv. Utvidgningen har å sidan

ena inneburit skillnaden mellan länderna har ökat, eftersom de är att nu fler. Å andra sidan har mellan

medlemskapet medfört att skillnaderna länderna förmodligen är mindre än vad de skulle ha varit.

annars

Huvudsyftena för Gemenskapens arbete är ändock desamma:

I garantera fred och säkerhet i Europa,

att

I medellång sikt förbättra arbets- och levnadsvillkoren i

att medlemsstaterna,

I lång sikt skapa fastare sammanslutning mellan de

att en

europeiska folken.

Dessa syften kräver medlemmarna utformar sin nationella

att

politik den främjar såväl det landet uppbyggnaden av

att egna som

ekonomisk och politisk union.

en

Det finns också tydliga gränser för EU. En sådan gräns det

ges av

nationella oberoendet i absolut mening. En det faktum att

annan av

EU inte har några egentliga maktmedel någon bestämmer sig för

om

bryta sig Och tredje att samordningen politiken

att ur. en av av

ytterst bygger frivillighet.

100 EG:s väg mot en europeisk union

EG/

3.6 EU i årtal

maj Den franske utrikesministern lobert Schuföreslår den Europeiska Kol- och man att Stålgemenskapen EKSG ska lildas.

april Frankrike, Västtyskland, Beneux-länderna och Italien skriver under Paris-Brdraget och EKSG är grundat.

maj Samma sex länder underteckna ett fördrag om en europeisk försvarsgemeiskap. augusti EKSG träder i kraft, med säte iLuxemburg.

augusti Franska parlamentet går avtalet emoi om försvarsgemenskap, och fördraget faller.

juni Överläggningar börjar i Mesina för att

bilda europeisk narknad. en gemensam

Två fördrag skrivs under i Ron av EKSGmedlemmarna; Romfördraget gillande EEC Europeiska Ekonomiska Gemenskapen och Euratom-fördraget för Euatom.

januari EEC- och Euratom-avtalen träler i kraft. EEG-kommissionen etableras ned provisoriskt säte i Bryssel.

januari Stockholms-avtalet undertecknas och Efta

European Free Trade Association är där-

med grundat.

maj Efta träder i kraft med säte i eneve. juli I- EEC undertecknar ett associatimsavtal med Grekland. Irland ansöker medlemskaj i EEC. om augusti Danmark och Storbritannien ansöker om medlemskap i EEC. november Medlemskapsförhandlingar böijar i Bryssel.

EG:s väg mot en europeisk union 101

december Sverige lämnar in ansökan associationsom avtal till EEC.

april Norge ansöker om medlemskap i EEC.

januari President de Gaulle lägger in sitt veto mot det brittiska medlemskapet. De andra länderna drar tillbaka sina ansökningar. september EEC undertecknar ett associationavtal med Turkiet.

juli CAP Common Agricultural Policy träder

i kraft.

juni Kris i EEC när Frankrike börjar sin sju månaders bojkott, eftersom de vägrar bli att r utröstade i viktiga frågor.

januari Frankrike återupptar sitt aktiva medlemskap efter Luxemburg-kompromissen.

juli EEC slås samman med EKSG och Euratom till Europeiska Gemenskaperna, EG. Sverige lämnar in öppen ansökan en om medlemskap.

juli Alla interna tulltariffer tas bort inom EG, och extern tariff CET införs. en gemensam

december Frankrikes president Pompidou går vid ett toppmöte i Haag med att utvidga Gemenskapen.

juni Medlemskapsförhandlingar medBryssel med Storbritannien, Irland, Norge och Danmark inleds i Bryssel.

januari Anslutnings-fördraget undertecknas mellan EG och de fyra länderna.

102 EG:s väg mot europeisk union

en

juli - Frihandelsavtalet undertecknas med

de sex Efta-länderna inte ansökte medsom om

lemskap i EG. september l Norge röstar mot EG-medlemskap i en folkomröstning 46 procent för, 54 procent emot.

1973 januari Danmarks, Irlands och Storbritanniens

medlemskap träder i kraft.

maj Norge skriver frihandelsavtalet med EG.

1975 juni Folkomröstning i Storbritannien visar en

2:1 majoritet till fördel för fortsatt EG-

medlemskap.

Grekland ansöker medlemskap.

om

1977 Portugal ansöker medlemskap.

mars om

juli Spanien ansöker om medlemskap.

1979 mars EMS European Monetary System träder i

kraft.

juni Första direkta valet till Europa-parlementet.

1981 januari Grekland blir medlem i EG.

1984 juni Andra direkta valet till Europa-parlamentet.

Vid toppmötet i Fontainebleau kommer överens att minska det brittiska man om

budgetbidraget och att öka EGzs finansiella

resurser.

1985 januari Jacques Delors blir ordförande i EG-kom-

missionen.

juni Vid toppmötet i Milano kommer Rådet

överens tidtabell för avveckla 282 om en att

handelshinder Vitboken. december Regeringskonferensen resulterar i Enhetsak-

ten.

1986 januari Spanien och Portugal blir medlemmar i EG.

EG:s väg mot en europeisk union 103

1987 april Turkiet söker medlemskap i EG.

juli Enhetsakten träder i kraft.

1988 februari Finansieringspaketet Delors vilken

I antas,

sätter riktlinjerna för att expandera EGbudgeten och samtidigt införa en strängare kontroll jordbruksutgifterna för perioden

av 1988-1992.

1989 juni l direkta valet till Europa-parlamentet.

Tredje

° Osterrike söker medlemskap i EG.

1995 juni Förhandlingar mellan EG och Eftaländerna

inleds för bilda EES. att 7

juli l Kapitalrörelserna liberaliseras i EG.

l Vid toppmötet i Madrid kommer i man

princip överens de tre stegen för att

om

genomföra en ekonomisk och monetär

union. Storbritannien sig.

reserverar

oktober Tysklands återförening.

E1991 juli l söker medlemskap i

Sverige EG.

i november Överenskommelse att bilda EES 1 januari

i 1993. december ° Vid toppmötet i Maastricht nås överenskommelse ekonomisk union, med om en

detaljerade arrangemang för EMU. Storbri-

tannien får igenom option att kunna stå

en utanför valutaunionen. Dessutom ska en

utrikes och säkerhetspolitik

gemensam utformas. EG undertecknar associationsavtal med ett

Polen, Ungern och Tjeckoslovakien.

februari l Maastricht-fördraget undertecknas. Delors II-paketet föreslår ökning EG-

en av

budgeten med 30 procent över fem år. Finland söker medlemskap i EG.

mars

Associationsavtalet med Polen, Ungern och

Tjeckoslovakien träder i kraft. maj Schweiz söker medlemskap i EG.

104 EG.°s väg mot europeisk union

en

juni Danmark förkastar med knapp majoritet 50,7 procent Maastricht-fördraget i en folkomröstning. Irländsk folkomröstning: 69,1 procent september Pundet och liran lämnar ERM. Pesetan devalveras med 5 procent. Vid folkomröstning säger Frankrike en till Maastricht-fördraget med 51,1 procent. oktober Vid toppmötet i Birmingham antas en deklaration insyn, subsidiaretet och om demokratisk kontroll. november Sveriges riksdag godkänner EES-avtalet med stor majoritet. Svenska kronan börjar flyta. december Europeiska rådet vid toppmötet i antar Edinburgh antal anpassningar och förett tydliganden som syftar till att möjliggöra ratificering i samtliga länder. Kriterierna för närhetsprincipens tillämpning slås fast. Schweiz säger i folkomröstning nej till en EES-avtalet. ° Liechtenstein röstar för EES-avtalet. ° Norska kronan börjar flyta.

1993 februari Ji- Medlemskapsförhandlingar med Österrike,

Sverige och Finland inleds. maj Danmark har folkomröstning en ny om Maastricht-fördraget. Denna gång blir resultatet till EU. november Europeiska unionen träder i kraft.

1994 januari EES-avtalet träder i kraft. Europeiska monetära institutet, EMI, börjar arbeta i Frankfurt.

EG

Sverige,

och marknaden

DELH %H S

I detta avsnitt, del i betänkandet, ska vi studera hur den inre marknaden kan tänkas påverka svensk ekonomi och förutsättningarna för de människor och företag bor som och verkar i Sverige. Vad framför allt vill kartlägga är de ekonomiska konsekvenser som följer av den europeiska integrationen och de många miljontals transaktioner och beslut som tas av företag, hushåll, investerare, producenter och konsumenter varje dag.

Det övergripande syftet är att undersöka hur den ekonomiska tillväxten påverkas i de olika alternativen som en följd av att näringslivet förändras, och därmed villkoren för arbetsmarknaden och lönebildningen.

4 Tillväxten

och dess

betydelse

I detta översikt vilken roll den

kapitel ger vi en om

ekonomiska tillväxten kan och vilka

spela faktorer som

den.

antas ligga bakom

4.1 Varför tillväxt

Ett syftena med den inre marknaden de länder deltar

av är att som

i den ska uppnå ökat välstånd ökad tillväxt. Det ska ske

genom

konkurrensen skärps och möjligheterna att dra nytta

genom att av

stordriftsfördelar i produktionen ökar. Genom EES-avtalet får Sverige i stor utsträckning del den inre marknaden. Vid ett

av

medlemskap kommer Sverige helt och hållet omfattas den inre

att av

marknadens möjligheter och regler. Vilken betydelse har då tillväxten På vad sätt påverkas den

av

Sveriges förhållande till EU Ekonomisk tillväxt innebär att det reala värdet tillgängliga

av

och tjänster ökar. Om tillväxten ökar snabbare än befolknings-

varor

mängden, så BNP invånare ökar, kommer fler och

att per varor

tjänster tillgängliga för medborgarna Detta brukar kallas

att vara

standardökning. Den kan naturligtvis i än i och

tas ut annat varor

tjänster för privat konsumtion. Poängen ekonomisk tillväxt

är att

ökar handlingsutrymmet och valmöjligheterna ekonomi.

i en

1 Se kapitel 1 för definition av BNP samt en diskussion om vad BNP mäter och inte mäter.

108 Tillväxten och dess

betydelse

Ekonomisk tillväxt kan många gånger nödvändig, ses som en om än inte tillräcklig, förutsättning för nå mål förbättrad offentatt som service, höjda reallöner, bättre sjukvård etc, samtidigt risken som för fördelningsstrider minskar. Flertalet de välfärdssystem har av som byggts upp i landet under loppet av många decennier vilar förutsättningen att Sverige bibehåller en hög och tillväxt. Det gäller t ex sjukvården och ATP-systemet. Det är också lättare att klara sysselsättningen och att minska riskerna för att människor går långtidsarbetslösa i ekonomi med hög tillväxt än i ekonomi en en som stagnerar. Tillväxten har ibland i motsatsställning till god miljö och satts andra k icke-ekonomiska värden. Idag dock lägre s vet man att tillväxt ingalunda är någon garanti för bättre miljö. Däremot måste vid varje tillfälle avvägningar göras så används att resurserna ett står i samklang med strävanden efter andra mål. sätt som

Vad ökar tillväxt

Allmänt gäller tillväxten kan öka att genom:

I att använder t fler anställda, fler man mer resurser, ex maskiner, mer pengar, I att effektivare utnyttjar de finns, t man resurser som ex genom utbildning och träning eller genom I använder sig teknik. Därmed inte bara att man av ny avses resultatet forskning och ingenjörsmässiga landvinav rent ningar, utan i hög grad också mjukare" investeringar som bättre arbetsmetoder och arbetsorganisation. ny

Tillväxten i ett land brukar mätas förändringen BNP, som av bruttonationalprodukten värdet av den samlade produktionen i ett land. Ofta handlar det ganska låga Men också små om procentsatser. tal kan stor effekt. En skillnad 0,2 BNP betyder i procent av Sverige ca 3 miljarder kronor. Vid högre tillväxttakt lika mycket kommer BNP-nivån en efter 15 år minst 40 miljarder kronor högre. att vara

Tillväxten och dess betydelse 109

4.2 Olika tillVäXtteorier

Vad är det skapar tillväxt Hur kommer det sig att vissa

som

ekonomier växer, och några dem växer fortare än andra Det

att av

är frågor länge sysselsatt ekonomer, och har givit upphov

som som

till många teorier.

Enligt de neoklassiska tillväxtteoriema beror takten i den ekonomiska tillväxten hur snabbt insatserna av produktionsfaktorerna kapital och arbetskraft ökar Kontinuerlig tillväxt blir då resultatet antalet anställda växer och/ eller mängden kapital växer. I

av att att

synnerhet tilltar produktionen kapitalmängden ökar snabbare än

om

arbetsinsatsen, varje anställd får kapital till sitt förfogande.

att mer Tillväxten ökar således fler människor kommer i avlönat genom att arbete, kvinnornas inträde arbetsmarknaden och t ex genom

genom investeringar.

I den mån det förekommer tillväxt utöver vad de ökade pro-

duktionsfaktorerna medger, bestäms den tekniska framsteg

av som inte förklaras inom för de neoklassiska teorierna. ramen

De tillväxtteoriema betonar kunskapen än de neoklassis-

nya mer ka teorierna Neoklassiska teorier har tendens all arbetsen att se

kraft homogen. I de tillväxtteorierna säger det

som nya man att

viktiga är humankapitalet och dess förkovran. En hårdragen tolkning de neoklassiska tillväxtteorierna

är att

förklarar förändringar i tillväxten kort sikt. Men de säger ingenting förändringar i tillväxttakten får betydelse lång sikt.

om som

En tredje strömning, dock inte är lika sammanhållen

som som

de båda övriga, kan Schumpeter. Han betonade

sägas representeras av

företagsklimatets och entreprenörens roll Han menade det

att

väsentliga omvandling och dynamik, något sällan låter sig

var som

fångas i formella modeller. Ett nyckelbegrepp är skapande förstörelse när gammalt ersätts av nytt.

- processen

Det kan framstå strid påvens skägg. Men utfallet

som en om av

de olika tillväxtförändringar kan bli betydande. I det

sorternas ena

2 Se Solow 1956. Denna modell är utgångspunkt för många av tillväxtteorierna och ett standardverktyg för studier av ekonomisk tillväxt.

3 Se t Romer 1986 för de k tillväxtteorierna endogena tillväxtmodellerex s nya na. De tillväxtteorierna är teoretiskt tilltalande, men har varit svåra att nya belägga empiriskt.

4 Schumpeter 1911, The Theory of Economic Development.

110 Tillväxten ocb dess

betydelse

fallet höjs BNP:s nivå. I det andra fallet slår BNP-tillväxten in

en

bana. Av diagram 4.1 framgår det viktigaste är tillväxt-

annan att takten sikt.

I de beräkningar Kommissionen själv gjorde under 1980-talet

som

över effekter den inre marknaden kapitel 5 räknade bara

av man

engångshöjningar av BNP. Andra har hävdat att också den långsiktiga tillväxttakten i de länder deltar i den inre marknaden

som kommer att förändras. Vi tänker inte här slita tvisten mellan olika tillväxtskolor.

Osäkerheten är för stor, och det empiriska underlaget för Men

svagt. i diskussionen effekterna tillväxten bör ha i bakhuvudet om man

att del förändringar till följd den inre marknaden kan ha

en av

effekter blir bestående eller i varje fall verkar

som mycket länge.

Diagram 4.1 Skillnad mellan nivåhöjning och tillväxttakt procent

BNP

27. tillvöxttakf

57. nivölyft

1% iillvöxñakf

är

Realkapital

4.3 Enligt Världsbanken förklaras 60-70 procent av den ekonomiska till-

växten i OECD-lånderna under de hundra åren senaste av att pro-

Tillväxten och dess betydelse 111

duktiviteten har ökat. Med produktivitet förhållandet mellan menas produktionsresultat och insatta resurser.5 Produktivitetsutvecklingen, beror investeringar i real- och som humankapital, påverkar konkurrenskraften och avgör medborgarnas relativa standard. Om Sverige har lägre produktivitet än t ex en Tyskland, urholkas den svenska ekonomins relativa lönebetalningsförmåga. Gradvis kan Sverige komma halka efter och tvingas att konkurrera med och tjänster lägre reallöner jämfört varor som ger med omvärlden. Om inte lönerna sänks i motsvarande mån urholkas konkurrenskraften och följden blir underskott i bytesbalansen. Kapitalets bidrag till produktiviteten beror kapitalstockens storlek, dess åldersstruktur och hur effektivt den utnyttjas. Kapitalstocken kan förbättras teknisk utveckling och genom modernisering. Om vill utöka kapitalstocken krävs nyinman vesteringar. Investeringar i maskiner och utrustning uppvisar ett starkt samband med tillväxttakten i ekonomin. Kapitalbildningen har effekter och detta viktigt skäl till ekonomisk tillväxtf externa är ett

roll

Humankapitalets

4.4 De gamla tillväxtteorierna kunde bara förklara del tillväxten. en av Den del inte berodde ökade arbets- eller kapitalinsatser som fortsatte dock ett mysterium. att vara Under år har del forskare intresserat sig för den k senare en s humankapitalbildningen och de mänskliga kunskapernas roll i ekonomin. Humankapitalet består t ex av en människas yrkesskicklighet och kompetens, också den svårfångade förmåga som men av mer brukar kallas entreprenörskap".7 Modern forskning starka belägg för humankapitalet kan ger att spela väsentlig roll för tillväxten. En del studier tyder t att en o m investeringar i humankapital mycket väl kan en viktigare vara förklaring till ekonomisk tillväxt än den fysiska kapitalbildningen

5 Se tex Produktivitetsdelegationen 1991 för en närmare genomgång av begreppet produktivitet.

6 Se t ex De Long och Summers 1991.

7 Se t ex Mincer 1984, Becker 1964 och Henrekson 1992.

8 Se Barro 1991, Mankiew m 1990 samt Jorgensen och Fraumeni 1992.

112 Tillväxten och dess betydelse

Det innebär det inte räcker med investeringar i fysiskt kapital, att dessa måste följas ökade satsningar utbildning, inte utan av om avkastningen ska bli låg. Men det innebär också att tillgången kvalificerad arbetskraft och kompetent personal kan vara en nog viktig konkurrensfördel i ett framtida Europa Ur utredningens perspektiv blir det därför viktigt att ställa frågor vad sker med människorna och arbetskraften i Sverige om som som en följd av att de fyra rörligheterna förverkligas. Detta gör vi i kapitel Sammanfattningsvis kan säga att tillväxten i ekonomin skapas insatt arbete och kapital samt innovationer och teknologisk av av utveckling. De hänger i sin tur samman med incitament att investera i maskiner eller utbildning, produktionsfaktorernas kvalitet, entreprenörskap och kompetens hos de anställda. Dessutom är institutionella förhållanden betydelse för tillväxten. av

4.5 Del i

övrigt

I de följande kapitlen ska fördjupa i hur Sverige kommer oss att påverkas inom några olika delområden har betydelse för svenska som tillväxtmöjligheter. I kapitel 5 diskuteras innebörden av den gemensamma marknaden och vilka effekter ökad konkurrens kan väntas som en tillväxten. I kapitel 6 studerar vi investeringar och kapitalbildning, och hur de påverkas vid EU-medlemskap, EES-avtal eller alternativ. annat I kapitel 7 undersöker vi hur strukturomvandlingen och därigenom tillväxtmöjligheterna påverkas. I kapitel 8 belyser effekterna av den ökade rörligheten arbetskraften, och vilka konsekvenser integrationen kan för lönebildning, arbetsmarknadspolitik och sysselsättning.

9 En hög andel kunskapskapital ger dock inte automatiskt samma komparativa fördelar som forna tiders materiella tillgångar uppbyggda på kapitalmängd gav. På andra sidan Östersjön finns länder med såväl högre andel högutbildade och, en framför allt, väsentligt billigare arbetskraft än i Sverige. 10 Se Rosenberg och Birdzell 1986 och North 1990.

5 Den inre marknaden

med detta kapitel belysa vilka effekter,

Syftet är att kort och läng sikt, som EG:s strävan att skapa en gemen-

marknad kan tänkas tillväxt och handel. Av-

sam

görande blir i vilken utsträckning de ;yra rörligheterna

deltar EES-avtalet i den inre

förverkligas. Sverige genom

marknaden.

5.1 Den inre marknadens drivkrafter

Grunderna för den inre marknaden finns beskrivna redan i Romför-

från Förverkligandet har låtit vänta sig. Tullarna för

draget 1957. industrivaror avskaffades visserligen helt och hållet i slutet av 1960-

talet. beslutades även tekniska hinder skulle bort. Trots det 1969 att

faktiska hinder styckat marknaderna och begränhar en mängd upp

det fria flöde hör verkligt marknad till.

sat som en gemensam Mellan länderna inom EG:s tullunion har handelstre typer av

hinder dröjt kvar:

Fysiska handelshinder, t ex gränskontroller.

Tekniska handelshinder, dvs sådant försvårar det fria som

flödet mellan olika länder. Hit hör principerna för offentlig

upphandling, olika regler för bank- och försäkringsverksamhet, skilda säkerhetsföreskrifter och regler för märkning.

Fiskala handelshinder, beror att olika länder tillämpat

som olika Skattesatser konsumtion. t ex

114 Den inre marknaden

1985 presenterade EG-komn1issionen den k Vitboken. Bakom s beslutet låg uppfattningen Europa höll halka efter att att mer dynamiska regioner i USA och Sydostasien. I den k Cecchinis rapporten ruta 5.1 sammanfattades 1988 resultaten av ett antal studier kostnaderna för non-Europe", dvs om en uppsplittrad EGmarknad. Enligt skulle de dåvarande EG-länderna tillrapporten kunna tjäna 200 miljarder i ordets sammans ca ecu en verkliga mening gemensam marknad. Det skulle innebära ökning deras en av samlade BNP med 4-6 procent.

Tabell 5.1 Den inre marknadens potentiella vinster procent BNP av

-

Totala effekter 4.3 6,4 -

Källa: Cecchini-rapporten.

Av Cecchini-rapporten att döma kommer den inre marknaden

att

olika effekt olika sektorer. Särskilt viktig skulle den för

vara

tjänster, sektorer med hög koncentration och stordriftsfördelar

samt

branscher starkt påverkas nationella standarder och

som av offentlig upphandling. För EG i genomsnitt skulle det innebära att 54

procent

av förädlingsvärdet i tillverkningsindustrin ett eller sätt

annat

påverkas av den inre marknaden. Beräkningarna har dock utsatts för hård kritik En svaghet är att de framför allt räknar statiska vinster tidigare fragmente-

av att

rade marknader förenas. Det finns många

anledningar till varför

dessa vinster å sidan kan överskattade, å andra sidan inte

ena vara

behöver de ekonomiskt viktigaste. Till dem ska vi åter-

vara sett komma här nedan. Kritik har de

även rests mot att dynamiska

effekterna har underskattats och de är större vad Cecchini har att än

uppskattat dem till.

1 Se t ex Flarn och Horn i bilaga 2 till Långtidsutredningen 1990 där de redogör för delar av den internationella kritiken.

Den inre marknaden 115

Cecchini-rapporten Ruta 5.1 -

Cecchini-rapporten sammanfattar resultatet rad olika studier i ett större av en projekt, kallat The Cost of Non-Europe. Syftet att skaffa underlag för att var bedöma hur splittrade de marknader EG:s företag och politiker hade var som att arbeta med.

Programmet drogs igång 1986 initiativ Lord Cockfield, som då var vice av president iEG-kommissionen. Uppgiften sammanfatta dessa konsultrapporatt vetenskapliga studier och ekonometriska skattningar gavs till en hög ter, tjänsteman i Kommissionen. Hans Paolo Cecchini. namn var Rapporten presenterades under våren 1988. På grundval ett 30-tal studier av dras slutsatsen den inre marknaden skulle innebära engångshöjning av att en produktionsnivån motsvarande BNP. Det skulle ske i samband 5,3 procent av med rad handelshinder slopades. Som följd att handelshindren att en en av elimineras den inre marknaden, Cecchini-rapporten att det blir en tror minskning i EG-importen från tredje handelsomfördelning och en genomsnittlig

land 6-8 procent. om Ett budskapen i Cecchini-rapporten är att välfärdsvinster av integrationen av kan bli högre det finns stordriftsfördelar och imperfekt konkurrens. Så om mycket mellan 44 och 63 de totala vinsterna härleds från som procent av modeller med imperfekt konkurrens.

Cecchini-rapportens beräkningar har för stark kritik, eftersom de utsatts blandar direkta och indirekta effekter. Analyser bransch har vidare fått av en ligga till grund för bedömningar vinster i bransch. Mycket talar för av en annan de vinster i form höjd BNP-nivå Cecchini-rapporten kommit fram att av som till är kraftigt överskattade.

Å andra sidan har Cecchini-rapporten inte räknat in de möjligheter i form

högre tillväxttakt torde finnas lite längre sikt. Tillväxten skulle av en som kunna höjas skärpt konkurrens större effektivitet och ökar t ex genom att ger företagens benägenhet att utveckla produkter. nya För genomgång vinster och förluster Flarn och Horn 1989 eller en av se t ex

Melchior 1993.

116 Den inre marknaden

5.2 Vad innebär den inre marknaden

Marknader integreras i två led: institutionellt och beteendemässigt.

I Institutionellt sker integrationen EU-länderna genom att slopar en rad hinder och gränskontroller som lägger restriktioner handeln mellan medlemsländerna. Hit hör icketariffära handelshinder i form nationella och av normer produktstandarder liksom olika prövningsförfaranden.

Metoden används bygger Cassis de som Dijon-prejudikatet och innebär ömsesidigt erkännande. I princip betyder det vad har att som godkänts i ett medlemsland för tillverkning och försäljning, också ska godkänt för distribution och spridning i land anses ett annat vidare ruta 5.2. Därmed undviker det sisyfosarbete Komman som missionen tog sig under 1970-talet, när den försökte utforma enhetliga standarder för så gott alla produktområden. Viss som harmonisering sker dock fortfarande. Framför allt gäller det områden rör hälsa och säkerhet. Det är detta regelsystem har ställt som som till problem för det svenska Efter den institutionella t ex snuset.

integrationen ska det inte längre existera några formella eller legala

hinder leder till marknader delas nationellt och som att regionalt.

I Beteendemässiga förändringar följer den institutionella integrationen eftersom företagen ändrar sina beteenden och byter strategier. Det är en följd av att regelverket förändras eller antas bli förändrat. Förväntningar spelar här mycket en stor roll. Ofta räcker det med förväntningar kommande om ändringar för effekt faktiskt ska uppstå. Ett exempel är att en det uppsving i direktinvesteringar följde inom EG under som andra hälften 1980-talet. Ibland räcker det emellertid inte av med mycket institutionella förändringar för ens stora att beteenden ska ändras. Det kan krävas t ex att en förändring uppfattas som bestående, för att ett företag eller en person ska det mödan värt ändra beteende eller anse att byta en strategi mot en annan. De psykologiska effekterna den av inre marknaden ska därför inte underskattas

2 l en jämförelse mellan USA och Europa fann Pelkman att den amerikanska marknaden i stor utsträckning bygger på att alla amerikaner förutsätter att USA är en stor marknad. Bidragande orsak är gemensam valuta och gemensamt språk. Studien citeras i Buchan Colchester, sid 275 ff.

Den inre marknaden 117

Ekonomiska standardmodeller utgår oftast från det råder

att

ekonomin. enskilt företag kan då inte

perfekt konkurrens i Ett

det totala utbudet, och därmed inte heller priset

påverka varan, sig öka eller minska den egna produktionen.

genom att vare

perfekt konkurrens idealtillstånd, fjärran l praktiken utgör ett från faktiska förhållanden. På exportmarknaderna är situationen

bättre den inhemska marknaden. På den råder

betydligt än senare ofta i stället k oligopolistisk konkurrens, där ett eller flera företag

s

tillskansat sig dominerande ställning och där verkligheten är mer

en

komplicerad än i den klassiska nationalekonomins marginalkostnads-

FCSODCIIIQIIg.

Cassis de Dijon Ruta 5.2 -

fransk svartvinbärslikör har fått de viktigaste reglerna En ge namn en av inom EG, nämligen Cassisde Dijon-principen. Den härstammar från ett utslag EG-domstolen fällde 1979 angående försäljning svartvinbärslikören cassis som av i Tyskland. Ett tyskt företag fick nej när det ville importera och sälja cassis den tyska marknaden. Enligt de tyska myndigheterna nämligen alkoholvar halten för låg för drycken skulle klassas likör, och för hög för att att som godkännas vin. Cassis höll alkoholhalt 17 procent. Den tyska som en ca Branntweinmonopolgesetz från 1922 krävde emellertid alkoholhalt om minst en 32 procent. I stället för myndigheternas utslag, utnyttjade importörerna att acceptera sin sak prövad EG-domstolen i Luxemburg. EG-domstolen gav rätten att av Tyskland kunde inte förbjuda försäljning cassis. Därmed försäljarna rätt. av fastslogs princip blivit grundläggande i skapandet den inre marknaen som av den. Enligt Cassis de Dijon-principen ska produkt får marknadsföras i ett en som EG-land, fritt marknadsföras även i de övriga. Det enda undantaget gäller om land kan visa det föreligger risk för hälsa, miljö eller säkerhet. Annars ett att det alltså inte reglerna i mottagarlandet reglerna i urspnmgslandet som är utan företag nationella myndigheter dröjer med godkännandet, har gäller. Ett vars möjlighet prövad för försäljning i land. Därmed påskyndas att varan ett annat Om respektive ursprungslands regelverk ömsesidigt erkänns behövs processen. ingen harmonisering. de Dijon har fått revolutionerande effekt eftersom nationella Cassis en bestämmelser, licenskrav och prövningsförfaranden tidigare har lett till att marknader delats och försvårat för företag dra nytta stordriftsförupp att av delar för konsumenter dra mångfalden vad gäller prisnivåer samt att nytta av och varuutbud.

118 Den inre marknaden

Marknadsdominans och prisdifferentiering

Marknadsdominans innebär företag är så hemmaatt ett pass stort marknaden det har incitament att att begränsa sitt utbud och därigenom hålla uppe priserna. På större marknad, världsen t ex marknaden, blir företaget däremot i mängden och får det pris ett ta som erbjuds eller låta bli. Experten tenderar därmed att avsättas till ett lägre pris än hemmamarknaden. Fenomenet kallas pris-

differentiering.

Förutsättningen för sådan prisdifferentiering är att marknaderna går att hålla åtskilda med hjälp t tekniska handelshinder, av ex nationella produktstandarder och tariffer. Prisskillnaderna har kunnat

uppgå till 20 procent och mer, även sedan hänsyn tagits till transport- och hanteringskostnader. 1983 priset och var t ex en samma bil 42 högre i Storbritannien i procent än Belgien, sedan skatterna räknats bort. 1989 hade konkurrensen krympt skillnaden till 31 procent. Trots att Tyskland och Belgien har landgräns till varandra var då skillnaden i pris likadana bilar. 11 procent Det faktum många företag horisontellt att stora år integrerade, dvs har likartad verksamhet i flera länder, kan tecken ses som ett förekomsten imperfekt konkurrens och

av marknadsuppdelning

Ett indicium nordamerikanska och annat ges av japanska investeringframför allt har lokaliserats i de fyra största EU-länderna, där ar, som det finns nationell hemmamarknad. en stor Ett rationellt storföretag säljer över många områden, skulle som förmodligen specialisera sin produktion i enlighet med komparativa fördelar. Olika effekter uppstår:

I För det första blir priserna enhetliga. I normalfallet blir de något lägre än tidigare vad den gamla hemmasom var marknaden, och oförändrade eller aningen högre tidigare

exportmarknaden. Prisskillnader kan visserligen finnas i olika

regioner. Men de beror i så fall t ex transportkostnader, inte företagen medvetet kan plocka olika att ut höga marginaler sina varor och tjänster. I För det andra sker omfördelning från en tidigare inhemska till utländska producenter. Hur den blir beror hur väl stor varje enskilt företag lyckas hävda sig i den ökade konkurren-

3 Se t ex Economists översikt om multinationella företag, 27/3-2/4 1993.

Den inre marknaden 119

liksom hur framgångsrikt det blir sen hemmaplan, begränsade exportmarknader. Integrationen kommer tidigare därmed även betyda mindre effektiva inhemska företag

att att

slås och frigörs för produktion där konkur-

ut, att resurser bättre. detta återkommer vi

rensförutsättningarna är Till

närmare i kapitel 7 om strukturomvandlingen.

Totalt väntas de samhällsekonomiska vinsterna den ökade sett av

konkurrensen i form lägre priser och effektivare produktion

av

överstiga förlusterna i form eventuella förlorade producent-

av

överskott 1.1 och eventuellt förlorade statsintäkter.

ruta

Ruta 5.3 Fri rörlighet för varor -

Den 1 janari 1993 slopades alla tullar och kvantitativa restriktioner för varuflöden mellan EU-ländernal. För detta ska möjligt krävs att länderna att vara har tulltariffer tredje land, att inte kan komma gemensamma gentemot varor in bakvägen där tulltarifferna är lägst. EU utgör därigenom tullunion. som en Utöver tullar och kvantitativa restriktioner har olika former tekniska av handelshinder, dvs hinder uppstår länderna har olika besom genom att stämmelser produkters utformning, säkerhet begränsat varucirkulatioom etc, Avvecklingen dessahinder, drygt 60 vitboken, nen. av som upptog procent av sker tre sätt:

Genom harmonisering tekniska föreskrifter och standarder. EUav länderna kommer överens krav för produkterna. om gemensamma Genom minimikrav för medlemsländerna. Minimikraven sätts efter vad

nödvändigt för säkerhet och hälsa. som anses vara a Genom Cassis de Dijon, dvs det varken finns harmoniseringsregler om eller minimikrav, gäller principen ömsesidighet. Den innebär att ett om land inte kan vägra sälja produkter lagligen tillverkas och säljs i som andra EU-länder.

EES-avtalet innebär det blir fri varucirkulation alla de områden som att täcks avtalet. De fria rörligheten gäller därmed inte för alla jordbruksav t ex eller fiskeprodukter. Villkoret för tullfrihet är har sitt inom EES, och att att varorna ursprung detta kan styrkas med ursprungsbevis. Länderna åtar sig inte snedvrida handeln. Ingen diskriminering får att förekomma. För Sveriges del kommer visst krångel med ursprungsregler och krav ursprungsdokumentation dröja kvar. Även gränskontroller finns att kvar vid EES-avtalet.

Samtliga begränsningar är inte borttagna EU kommer dock under den närmaste avveckla de kvarvarande irnportrestriktionema eller ersätta dessa med tiden antingenatt gemenskapskvoter.

120 Den inre marknaden

5.3 Sverige och den

inre marknaden

Den inre marknaden bygger fri rörlighet för tjänster,

varor,

kapital och arbete rutorna 5.3-5.6. Rörligheten uppnås dels harmonisering i form olika rättsakter, dels

genom av genom att

Cassis de Dijon-principen tillämpas. Skapandet av den inre marknaden kan sägas ett EG:s

vara av

ekonomiska mål. Välfärdsvinster och högre tillväxt

ska garanteras hårdare konkurrensbestämmelser. a genom

Sverige står inför möjligheten att vinna tillträde till den inre

marknaden två sätt:

Sverige blir fullständig medlem EU. Därmed får av Sverige

automatiskt tillträde till den marknaden, och de gemensamma

rättigheter och förpliktelser som följer.

Sverige omfattas EES-avtalet. Genom det får Eftaländerna

av

Schweiz tillgång till den inre marknaden utom ungefär

inte exakt villkor EU-länderna. men - samma som

Skillnaderna mellan EES-avtalet och

ett medlemskap beror

framför allt EG är tullunion med hanatt en gemensam yttre

delspolitik och att Sverige inte tar del i den jord-

gemensamma

brukspolitiken, CAP. Det innebär att gränskontrollerna kommer

att

finnas kvar liksom krav ursprungsmärkning.

EES-avtalet för vissa nationella förbud farliga

ger utrymme mot

ämnen och kemikalier. Eftersom gränskontrollerna kvarstår kommer

det finnas viss friktion i flödena mellan

att en Sverige och EG. Hanteringen underlättas visserligen radikalt jämfört med situation

en utan EES-avtal. Hur stor effekten blir är emellertid svårt avgöra. att

Den beror inte minst hur företagen på skillnaden mellan

ser

medlemskap och EES-avtal. Som EU-medlem skulle Sverige och obegränsat

garanterat tillträde till den inre marknaden. Gemensam tullmur utåt

betyder att inga barriärer behöver upprätthållas internt. Sverige skulle lyda under regler andra medlemsländer, beslutade i samråd

samma som med dessa.

Den inre marknaden 121

Cassis de Dijon-principen gäller: vad i land

som accepterats ett

ska godkänt också i Undantaget begränsar sig till

anses ett annat.

faktorer gäller hälsa, miljö och säkerhet

som

Sverige utanför den inre marknaden

Det har spekulerats i Sverige hand ett frihandel-

att egen genom

savtal skulle kunna tillgång till och omfattas den inre markna-

av

den utan de förpliktelser följer med EES och EU-medlemskap.

som

Sedan 1973 gäller de frihandelsavtal och Eftaländerna

som vart ett av

har tecknat bilateralt med EG. Sverige kan emellertid inte vinna fullt

tillträde till den inre marknaden åberopa tjugo år

genom att ett

gammalt frihandelsavtal för industrivaror.

Om Sverige står vid sidan både EES-avtalet och EU-med-

av

lemskapet, kommer tillträdet till den inre marknaden att bestämmas frihandelsavtalet och de regler stadgas i avtalet från

av av som

Uruguayrundan.

Den inre marknadens effekter för tredje land

Vad betyder då den inre marknaden för dem formellt inte

som kommer delta i den På sina håll har det funnits rädsla för att att en

EG ska stänga sig inne bak högre vilka inga andra än

murar, genom

privilegierat fåtal slinker in.

ett Faktum är dock även land står utanför den inre att ett som marknaden kan vinna den kommer till stånd. Olika krafter att drar olika håll.

I Handeln väntas öka totalt sett a till följd av att möjligheterna till specialisering ökar. Den inre marknaden väntas ge

ökad tillväxt. Ökad tillväxt innebär ökad handel, genom att

del efterfrågan spiller över i ökad import. Detta

en av

medför handelsalstring.

Handeln med företag och länder utanför det gynnade

I

området kommer i viss utsträckning ersättas handel

att av

4 Danmark har t ex lyckats utverka rätt att förbjuda engångsflaskor för försäljning i Danmark, utan an detta betraktas som ett handelshinder.

122 Den inre marknaden

med företag och länder innanför. Det beror den inre

att marknaden river barriärer och sänker kostnaderna för flöden

mellan olika regioner och landsdelar. Företag står

som utanför den inre marknaden får därmed relativt en sett sämre

position jämfört med konkurrenter den inre markna-

som

den får sina k reala handelskostnader sänkta. Detta medför,

s

allt lika, bandelsomfördelning.

annat en

Avgörande för dem som står utanför liksom för storleken

vinsterna för dem finns innanför blir styrkan i och avvägningen

som

mellan dessa två effekter. Cecchini-rapporten räknade med

att

importen från dem som står utanför skulle minska med 6-8

procent.

Det är dock tveksamt dessa beräkningar håller streck.

om ens

Anledningen är att även företag som står utanför den inre markna-

den kommer tjäna det utvecklas standarder

att att gemensamma

och godkännanden. Också de kan dra stordriftsfördelar

nytta av t ex och verka intern marknad istället för tolv av att en stor

nationella marknader med sinsemellan olika regelverk

Konsumenterna i den inre marknaden kan därmed vänta sig

fördelar i form lägre priser. Orsaken är dels konkurrensen

av att

mellan företagen i den inre marknaden ökar. Dels gör den inre marknaden det attraktivt för utländska företag etablera

mer att sig,

vilket i sin ökar konkurrensen än Det är alltså inte säkert tur mer.

att integrationsvinsterna helt och fullt tillfaller den inre marknadens producenter och företag. Sammanfattningsvis går det alltså att hävda att skapandet den

av

inre marknaden innebär de företag står utanför drabbas

att som av

en betydande relativ konkurrensnackdel jämfört med de konkurren-

ter finns etablerade i den inre marknaden. Men denna som om

konkurrensnackdel också innebär nackdel i absoluta

en termer - att

handeln faktiskt skulle minska går inte säga förhand.

- att

5 Det gäller förstås så länge inte EG bestämmer sig för att införa några särskilda diskriminerande åtgärder mot dem som står utanför.

Den inre marknaden 123

5.4 Effekter av nationella

produktstandarder

lcke-tariffära handelshinder i form olika standarder har kraftigt

av

begränsat marknaden för många företag och Enligt Kommis-

varor.

sionens undersökning bland 20 000 EU-företag hamnade tekniska

standarder och regleringar högst listan över handelspolitiska

irritationsmoment, högre tullar och andra konkreta

än t o m mer barriärer. När det finns standarder är nationellt differentierade och när som

det finns skalfördelar i produktionen missgynnas producenter i små

länder, eftersom de har små inhemska marknader

Fri rörlighet för tjänster Ruta 5.4 -

Enligt Romfördraget tjänster främst verksamhet industriell och avser av kommersiell natur, samt hantverk och fria yrken. Den fria rörligheten för tjänster bygger två principer: likabehandling och ömsesidighet. Principen likabehandling innebär att tjänsteföretag från ett EU-land ska om möta regler och villkor i det EU-land där tjänsterna säljs. samma som Principen ömsesidighet bygger att ett företag fått tillstånd att sälja om som sina tjänster i ett EU-land, därefter fritt kan etablera sig i andra EU-länder. Företaget måste dock uppfylla de nationella krav gäller för branschen. som Genom denna princip har även löst frågan etableringsfrihet för man om tjänsteföretagen. Finansiella tjänster kontrolleras i huvudsak från företagens hemländer. Även

tillsynen filialer ska ske hernlandets myndigheter. EG har harmoniserat av av reglerna detta område. Fri rörlighet tjänster inom transportsektorn regleras i ett särskilt avsnitt om av Särskilt viktiga är reglerna cabotage. Med det menas att det ska transporter. om tillåtet bedriva inrikestrafik med lastbil är registrerad i ett annat vara att en som land. Cabotage ska även gälla inom övriga transportnäringar. Enligt Cecchini-rapporten tjänster för än hälften av de svarar ensamma mer

direkta vinsterna till den inre marknaden. Ökningen ivälfärd skulle där uppgå

till motsvarande gemenskapens BNP. Billiga tjänster är viktiga 1,3 procent av i sig, också för att de ofta fungerar insatsfaktor i andra sektorer. men som

6 Enligt Drêze som 1960 utvecklade den s k standardvaruhypotesen spelar - standarder en mycket stor ekonomisk roll.

124 Den inre marknaden

Produktion differentierade med stordriftsfördelar tendeav varor under vissa villkor att lokaliseras till marknader. Detta rar stora

skulle också kunna förklaringen till varför multinationella

vara stora

företag tenderar att föredra produktion i EUzs fyra stora länder

-

Tyskland, Frankrike, Italien och Storbritannien trots att förut-

-

sättningarna kan verka bättre andra håll inom tullunionen.

För att

sådana hemmamarknadseffekter ska uppstå måste det finnas reala

handelskostnader. Barriärerna får dock inte så de vara stora att

omöjliggör export och handel. Uppskattningar av extra kostnadsökningar grund av nationella

standarder tyder att de skulle uppgå till 0,3 procent det

ca av totala handelsvärdet7 Direkt översatt svenska förhållanden skulle

det betyda drygt 2 miljarder kronor.

Ruta Fri rörlighet för kapital 5.5 -

Fri rörlighet för kapital innebär att EU och de länder täcks EES-avtalet som av liberaliserar kapitalrörelserna, och låter valuta strömma fritt över gränserna. Reglerna innebär i praktiken EG-nivå stadfäster vad redan att man som gäller marknaden. Från den 1 januari 1993 råder fria kapitalrörelser mellan medlemsländerna. Grekland och Portugal har dock vissa Övergångsbestämmelsertill 1995. Avsteg från reglerna om fria kapitalrörelser kan göras ett land får allvarliga om problem med betalningsbalansen. För övrigt ska löpande betalningar rör som varucirkulation och tjänsters rörlighet över gränserna fria samt personers vara från begränsningar. Fria kapitalrörelser förutsätter dessutom en gemensam marknad för finans-, bank- och försäkringstjänster. Av den anledningen ska bestämmelser som rör kreditmarknaden och kreditväsendet utformas och tillämpas på ett icke diskriminerande sätt. Dessutom gäller samma regler för alla investerare inom EU, oberoende av om de är medborgare eller Därför har EG beslutat sig för att harmonisera regler som begränsar utlänningars förvärv och investeringar.

7 Företagsenkäter i Cecchini-rapporten Cawley Davenport 1988.

Den inre marknaden 125

Betydelsen

5.5 av

importkonkurrens

Den ekonomiska samarbetsorganisation, OECD, gör med jämna mellanrum undersökningar köpkraftspariteter, där priset i olika av länder för och varukorg mäts i valuta. Enligt en samma en gemensam dessa studier låg den svenska prisnivån under nästan hela perioden 1970-1990 mellan 20 och 40 procent över den genomsnittliga prisnivån i OECD. Det bero de svenska marknaderna antas att generellt sett, Sveriges öppenhet och starka handelsberoende till trots, inte präglas någon särskilt hård konkurrens Trots Sverige av att har lägre realinkomstnivå än både Tyskland och USA den en var svenska prisnivån 1990 nästan 30 högre än den tyska och procent nästan 60 högre än den amerikanska. Resultaten stämmer procent överens med Konkurrenskommitténs studie från 1991. Sverige har stor offentlig sektor, 23 procent BNP, med ett en av monopoliserat tjänsteutbud. Den skyddade sektorn, 46 procent av BNP, är omfattande och betydande inslag k horisontellrymmer av s samverkan mellan olika företag. Många branscher inom den konkurrensutsatta sektorn är därtill starkt koncentrerade Bristen inhemsk konkurrens skulle dock kunna kompenseras hotet från utländska medtävlare håller monopolistiska av att beteenden i schack. Ju högre marginaler, desto större blir frestelsen för utländska företag att etablera sig i Sverige. Dominerande, inhemska företag framhåller ofta förekomsten av importkonkurrens. Det är inte säkert att utländska företag måste etablera sig fysiskt eller att konkurrensen i sak måste öka för att rent vinsterna öppnare marknad ska kunna skördas. Sänkta prisav en och kostnadsmarginaler skulle därmed bli indirekt vinst den en av inre marknaden.

8 Ekonomikommissionens betänkande SOU 1993:16.

9 För en genomgång av konkurrensen, EES-avtalet och Sverige: se ex t bilaga 8 till Ekonomikommissionens betänkande SOU 1993:1 6. Notera i detta sammanhang emellertid också att hemmamarknaden för många av Sveriges stora företag inte nödvändigtvis begränsar sig till den nationella marknaden.

126 Den inre marknaden Tabell 5.2 Konkurrensbegränsningar i några svenska branscher

nvoomrinuuuunzr. censur ARMERINGSSTÅL MINERALULL nvaosxrvon pannan rousrzn :Innan ocuucnzn ws-rnooumn ouernoou ren NAYIJROAS :utnAn I O O ousrbnncnurnann nnrronucnnrnann ALUMINIDMFÖRPACKNINGAR WELLPAPP umouarbnlncxuruonn PAPPERSMASSA TlDNINGS- ocu :ounwunnen Kupan LÄKEMEDEL 0 0 0 I nnsormun oc nuanvozun . . c IEORAVNINGAR o - o unnsnnAuAvononurnusmrua - 0 o

Anm.: relevant. - Källa: Konkurrenseni Sverige SDU 1991:28.

Tabellen visar att fåtalsdominans mycket vanligt. Många branscher dessutom mer eller mindre skyddade från utländsk konkurrens.I några fall förekommer vertikal integration, dvs samarbete mellan leverantörer och kunder i olika led i produktionskedjan. l andra fall integrationen horisontell, dvs den förekommer mellan konkurrenter i samma produktionsled. Ibland förekommer också etableringshinder, t ex krav statligt eller kommunalt godkännande för att ta upp konkurrensenmed de etablerade företagen.

Den inre marknaden 127

En de centrala delarna i EG-kommissionens beräkningar ligger

av

i utbredningen k icke-tariffära handelshinder. Så länge de

av s

tillhandahåller nationellt skydd, blir det också möjligt för företagen

att segmentera marknader.

Diagram 5.1 Prisskillnader mellan Sverige och EG 1990 procent

Procent 180- Privat 150.

konsumtion Bruttoinvestermgar

140 120- 100- 80- 60

el

Anm.: Den procentuellaskillnadeni prisnivån för olika varugrupper mellan Sverige och ett vägt EG-genomsnitt. Källa: OECD,Purchasing Power Parities and Real Expenditures.Refererad i Bilaga 8 till Ekonomikommissionens betänkande SDU 1993:16.

10 Se t ex Buigues och llzkovitz 1988.

128 Den inre marknaden

Ett tydligt exempel marknadsdelningens prishöjande effekter den västeuropeiska marknaden för cement. En svensk kund

ges av

har mycket svårt finna villig exportör i något land,

att en annat eftersom marknaden är kartelliserad. Det innebär i sin tur att en

svensk producent kan kräva mellan 550 och 650 kronor för

per ton

cement ska användas i Sverige. Ska cementen användas utanför

som

Europa blir priset emellertid bara 250-300 kronor ton.

per

Enligt en studie av Hansson 1993 påverkas ungefär 35 procent produktionen och förbrukningen i 64 svenska tillverknings-

av

branscher i någon utsträckning icke-tariffära handelshinder.

av

Hansson lyckades inte finna några klara belägg för sänkta

att

tullar mellan 1970- och 1980-talen medfört krympande pris- och kostnadsmarginaler. Men han vågade sig slutsatsen svenskt EES-

att ett

avtal innebär lägre marginaler i branscher där icke-tariffära handelshinder är höga, dvs för ungefär produktionen. Framför

20 procent av

allt gäller det inom livsmedelssektorn, motorfordonsindustrin, tillverkning elektrisk utrustning inom läkemedelsindustrin.

av samt

Tabell 5.3 Förekomsten av icke-tariffära handelshinder i svenska tillverkningsbranscher 1988 procent

Källa: Pär Hansson1993.

11 Exemplet är hämtat ur Bilaga 8 till Ekonomikommissionens betänkande SOU 1993:16.

12 Pär Hansson undersökte förekomsten av s k icke-tariffära handelshinder i 64 olika tillverkningsbranscher på s k 4-siffrig nivå i Sverige och Norge. Han fann på data från 1988 att branscher med en hög andel icke-tariffära hinder svarade för 20 procent av produktionsvärdet, och ungefär lika mycket av sysselsättningen. Bland dessa branscher fanns slakt- och charkuterihantering, mejerivaror, fiskkonserver och förädling, sockerraffinaderier, djurfodertillverkning, och maltdrycker, läkemedelstillverkning, järn- och stålindustrier, tillverkning av elektriska maskiner, tillverkning av radio, TV och kommunkationsutrustning och tillverkning av motorfordon.

Den inre marknaden 129

Importkonkurrens och tjänster

De icke-tariffära handelshindren har spelat större roll inom

en

tjänstesektorerna än inom varuhandeln. Sannolikt uppstår här de

största effekterna från importkonkurrensen. Tanken får stöd Alho

av

1993, hävdar del den relativt höga prisnivån i de

som att en stor av

nordiska länderna kan förklaras med höga priser inom den skyddade sektorn, dvs tjänster. Detta skulle i sin förklaras låg

tur av

produktivitet och konkurrens. Med tillgång till den inre

svag

marknaden och fri rörlighet för tjänster och arbetskraft väntas

därmed ytterligare vinster uppkomma.

Det är om möjligt än mer vanskligt att räkna potentiella vinster

inom tjänstesektorn än vad det är att räkna vinster för varuhandeln. Det beror det finns avgörande skillnad mellan

att en en situation där river hinder för flöden och där man av varor man

eliminerar hinder för flöden tjänster. Den säljer kan

av som en vara

tillverka den långt borta och låta någon ombesörja dis-

annan

tributionen. Den säljer tjänst måste däremot oftast själv

som en vara

plats för att tillhandahålla den.

Fri rörlighet för arbetskraft Ruta 5.6 -

Fri rörlighet för arbete innebär ska kunna flytta och ta arbete att en person inom hela EU, att han eller hon ska kunna ta intjänade förmåner med sig, och att det inte får förekomma någon diskriminering grund av nationalitet. Den grundläggande principen fri rörlighet för är icke-disom personer kriminering. omfattar ocksåutbildningsbe- Principen om ömsesidigt erkännande vis. En EU-medborgare har dessutom rätt till likabehandling när det gäller deltagande i utbildnings- och omskolningsaktiviteter. Rätten att flytta och fritt bosätta sig var man vill tillkommer främst arbetstagare, studerande och pensionärer. Begränsningarna gäller värdlandets försörjningsansvar: Det är visserligen tillåtet för EU-medborgare i ett land att flytta och ta med sig sin arbetslöshet-ersättning till annat land under tre t ex ett månader. Men därefter måste han eller hon kunna försörja sig själv. Beslut gäller arbetskraftens fria rörlighet måste fattas med enhällighet i som ministerrådet.

13 Alho 1993.

130 Den inre marknaden

I en granskning Nutek 1993 har gjort tjänstesektorn och som av EES-avtalet dras slutsatsen tjänsterna i själva verket kommer att att påverkas förhållandevis litet av den inre marknaden." Det beror enligt Nutek framför allt två faktorer. Dels att oligopolen inom vissa branscher kan svåra att bryta inom bankvara upp, t ex

sektorn, dels den relativt begränsade rörligheten hos arbetskraften.

Vi ska i kapitel 8 återkomma till effekterna arbetskraftens av rörlighet. Förekomsten av oligopol kan försvåra för konkurrenter att bryta sig in marknaden. Det talar emellertid i första hand bara för att effekterna kan låta vänta sig, inte de uteblir eftersom att oligopolen innebär att det finns stora potentiella vinster för nya företag.

Konkurrenspolitiken

5.6 Skapandet av den inre marknaden väntas Öka konkurrensen. Konkurbör höja effektiviteten och därigenom leda till ökad välfärd rensen i form lägre konsumentpriser och rationell produktion. av mer Redan Adam Smith, den klassiska nationalekonomins fader, noterade dock hur starka krafterna kan för sätta dessa mekanismer vara att ur spel. EG har förhållandevis stränga konkurrensregler, och Komrnissionen mycket långtgående befogenheter t ex när det gäller företagsuppköp som antas leda till oönskad företagskoncentration.

EG:s

konkurrensregler

Sedan september 1990 har Kommissionen rätt granska och att förhindra alla sarngåenden mellan företag med sammanlagt Värde ett av mer än 5 miljarder ecu global basis. Av detta måste 250 miljoner ecu omsättas inom EUzs territorium. Bedömningen görs mot

14 Studien publiceras i en Efta-rapport som kommer våren 1994.

Den inre marknaden 131

bakgrund den kombinationen företag kan skadlig av om nya av anses för konkurrensen FIG-marknaden. Kommissionen har också rätt att förorda böter mot företag som ingår karteller eller andra vis försöker begränsa produktionen och driva priserna. EG-domstolen kan därefter utdöma böter upp uppemot 10 procent av ett företags årsomsättning. Ett exempel är här Tetra Pak 1991 dömdes till 0,5 miljarder kronor i böter för som missbruk dominerande ställning prisdiskrirninering. av genom Kommissionens övervakning begränsar sig emellertid inte till det privata näringslivet. Också och regeringar kan bli föremål för stater ingripanden. Det gäller t ex vid statliga subventioner till nationell industri och diskriminering vid offentlig upphandling. Artikel 92 i Romfördraget förbjuder varje form stöd från av en medlemsstat eller fördelar något slag snedvrider eller kan av som snedvrida konkurrensen favorisering vissa företag eller genom av produktion av vissa varor. Mellan 1981-1986 lade likafullt de dåvarande tio staterna i EG ut i genomsnitt 82 miljarder ecu per vilket motsvarade 3 procent deras samlade BNP i stöd till inhemska näringar ruta 7.2. av - Nästan hälften gick till jordbruk, och kolproduktion. transporter En regering kan tvingas återkräva subventioner och statligt stöd har betalats till inhemska företag, dessa har lett till att som ut om konkurrensen snedvridits. Ett exempel är att Kommissionen ålade franska staten att kräva tillbaka 6 miljarder de 12 miljarder franc av som bilföretaget Renault erhållit i subventioner. Det finns dock några områden inte faller under Kommissiosom konkurrensregler. Romfördraget omfattar inte försvaret. Stöd nens till försvarssektorn bestäms därför medlemsländerna själva. Flygav planstillverkningen har hållits utanför Kommissionen ingripanden.- Detsamma gäller elektronik och datorer. Orsaken är framför allt att konkurrenterna här finns utanför inte innanför EU-området. - -

15 Reglerna beskrivs i EG: s k tionde boiagsdirektiv från 1990. Kommissionen räknar själv med att handlägga ca 50 fall per år. Det första fallet som Kommissionen fog ställning till Volvo-Renaults samarbete. Även Tetra Paks köp Alfa Laval har var av varit föremål för prövning.

132 Den inre marknaden

Effekter för Sverige av EG:s konkurrensregler

I Sverige gäller sedan 1993 konkurrenslag. I mångt

sommaren en ny

och mycket har denna redan införlivat de regler ska upprätthålla

som konkurrensen den marknaden. gemensamma

Även företag i länder står utanför EU och EES kan bli

som

föremål för ingripanden. Konkurrensreglerna gäller nämligen inte

bara de länder är medlemmar i EU eller EESsom som genom ett

avtal anslutit sig till, och därmed reglerna för, den inre

accepterat

marknaden. Även företag med verksamhet inom EU-området

testas.

Enligt ett utslag i EG-domstolen avgör ett företags effekter den marknaden EG:s konkurrenslagar ska tillämpas.

gemensamma om

Det beror alltså inte vilket land företaget ursprungligen

som kommer från.

ABB-affären utgör tydligt exempel. Ett svenskt, icke-EG-

ett

företag, fusionerades med schweiziskt, icke-EG-företag,

ett men

fusionen granskades likafullt Kommissionen. I praktiken berör

av

dock EG:s regler företag är betydligt större än de flesta svenska

som

företag. Internt gäller nationella konkurrensregler, såväl i med-

lemsländerna i Sverige.

som

Offentlig upphandling

5.7 Den offentliga sektorn i världens länder handlar för betydande

belopp varje år. Den offentliga upphandlingen inom EG motsvarar BNP. Ungefär hälften denna härrör från de

15 procent av av summa k exkluderade sektorerna s

EG:s regler innebär att den offentliga upphandlingen ska vara

neutral och inte ta nationella hänsyn. Länderna ska sträva efter

likabehandling av olika företag. Sedan 1971 gäller att medlemsländermåste begära in anbud större byggnationer över 1 miljon

na -

16 De exkluderade sektorerna kallas så eftersom de inte ingick EG:s i första direktiv om offentlig upphandling. Undantag från upphandlingsreglerna gjordes för inköp från t ex verk som hanterar telekommunikationer, transporter, energi, vatten och avlopp. Därefter blev det svårt att få in områden under det gemensamma regelverket igen. Orsaken är att vissa företag drivs som bolag/affärsverk. Ett privatföretag gör sin upphandling var det vill. Ett offentligt ägt elföretag skulle däremot falla under EG:s upphandlingsregler. För de exkluderade sektorerna gäller vissa tröskelvärden. För telekommunikationer är det 600 000 ecu, för övriga 400 000.

Den inre marknaden 133

från hela EG. Sedan 1977 gäller detsamma för inköp

ecu - som

överstiger 200 000 Få har emellertid brytt sig reglerna.

ecu. om

Besluten den offentliga upphandlingen har därför ofta haft andra

om

bevekelsegrunder än effektivitet och konkurrens. Bara bråkdel,

en eller BNP, hamnar hos länder utanför EU." 0,14 procent av

För göra anspråk omfattas EG:s upphandlingsregler

att att av

måste anbudsgivare ha minst sitt kapitalvärde i

en 50 procent av

Europa. EG:s upphandlingsregler har därför väckt starkt missnöje bland japanska och amerikanska producenter, sig för att

som oroar

de ska diskrimineras. En sådan diskriminering är möjlig enligt EG:s regler. En köpare inom EU-området kan visserligen göra sin upp-

handling i vilket land helst, innanför eller utanför EG. Men ett

som internt bud kan vinna företräde framför utomstående bud ett om

prisskillnaden mellan de två inte överstiger

3 procent.

Genom att delta i den inre marknaden kommer Sverige att

omfattas EG:s regler och dra nytta att marknaden för offentlig

av av

upphandling vidgas. Vinsterna kan bli två skål:

stora av

Ett EES-avtal eller medlemskap innebär väldig mark-

att en

nad för offentlig upphandling öppnar sig också för svenska anbudsgivare. Den offentliga upphandlingen bland EUländerna motsvarar 600 miljarder varje år. Upp-

ca ecu

handlingen främst investeringsvaror, t

avser tunga som ex telekommunikationer och Det är sektorer där transporter.

svenska företag ligger långt framme, och svenskt näringsliv ha särskilt goda förutsättningar.

anses

Ett deltagande i den inre marknaden innebär den svenska

att

offentliga upphandlingen underkastas regler. Det

samma

innebär även Sveriges offentliga upphandling bör kunna

att

bli effektivare. Risken för kartellbildningar och uppgörelmellan olika leverantörer minskar. Den svenska offentliga

ser

upphandlingen uppgår till 250 miljarder kronor årligen.

ca

17 Industriförbundet, Offentlig Upphandling och EES 1992.

18 I viss utsträckning har dessa vinster dock redan intecknats, eftersom Sverige redan har regler som säger att upphandlingen ska göras i konkurrens. Det innebär i sin tur att svenska företag som slåss på marknaden för offentlig upphandling i viss mån har härdats och kan antas ha ett försprång gentemot europeiska konkurrenter på en framtida gemensam upphandlingsmarknad.

19 För kommuner och landsting skulle det kunna innebära besparingar om uppemot 10 miljarder kronor per år enligt en bedömning i "Kommunerna, Landstingen och Europa" SOU 1994:2.

134 Den inre marknaden

5.8 Konsekvenser för fördelningen

Fördelningsmässigt innebär en vidgning av marknaden kort sikt att vinsterna flyttas från producenter till konsumenter. Inhemska, tidigare skyddade producenter förlorar i förhållande till

mer

konkurrenskraftiga, effektivare utländska producenter. Inhemska, effektiva producenter kan å andra sidan marknadsandelar och

ta

exportera. De fördelningsmässiga och regionala effekterna är svåra

att

fastställa, eftersom inte förhand kan såga vilka företag

man som vinner och vilka förlorar. som Generellt dock litet land än större, sett antas ett gynnas mer ett

eftersom priserna väntas sjunka. Det hänger i sin med

tur samman

att sannolikheten är större det finns fler företag konkurrerar

att som

stor marknad än liten. Det beror också möjlig-

en en att

heterna dra stordriftsfördelar i produktionen ökar.

att nytta av Detta är, utöver de traditionella effekter mer argumenten om av

specialisering och arbetsfördelning, förklaringen till varför det skulle

kunna finnas stora vinster hämta marknad. I att en gemensam

grunden ligger iakttagelsen att det förekommer marknader

som ett eller annat vis kännetecknas bristande konkurrens. av

Varje förändring ger emellertid upphov till både vinster och förluster, i varje fall kortsiktigt. Det är långt ifrån säkert varje

att

region bestämmer sig för ingå i marknad

som att en gemensam

kommer kunna tillgodogöra sig samhällsekonomiska vinster.

att

Ibland har detta framförts lokalt färgade den

som argument mot

inre marknaden. Ur samhällsekonomisk synvinkel är kritiken dock

missriktad. Slutsatsen blir inte att integrationen i sig borde avbrytas.

Slutsatsen borde i stället bli delar det överskott eller de att av -

välfärdsvinster integration i fall väntas skapa slussas

- som en

över till dem har fått det sämre i form transfereringar.

som av

Hur detta kan till politisk fråga det nationella

är ytterst en

planet.

Den inre marknaden 135

5.9 Konsekvenser för Sverige

av den inre marknaden

Vad innebär då den inre marknaden för Sverige För det första uppkommer vinster marknader vidgas om genom tariffer och olika former handelshinder elimineras. Enligt vår att av uppfattning är vinsterna relativt större för litet öppet land ett som Sverige, med medlemskap eller EES-avtal kraftigt kan vidga som ett gränserna för sin hemmamarknad. Orvedal 1993 drar också denna slutsats från studie integrationseffekter nordiska en av i ett par sektorer: att vinsterna för Sverige förmodligen är större än för ett genomsnittligt EU-land. Storleken dessa vinster blir beroende av bl hur övriga nordiska länder förhåller sig till EG och den inre a marknaden. Iakttagelsen får stöd resultaten i bilaga 7 till EGav konsekvensutredningen. Andersson och Fredriksson 1993 finner där att möjligheterna för Sverige att attrahera företag som säljer Europa, inte minst Europa, ökar Sverige deltar i den inre norra om marknaden. Deltagandet medlem eller EES-part ökar - som som de k horisontella investeringarna, dvs sådana investeringar har s som närhet till marknaden viktigaste motiv. som För det andra ökar möjligheterna till vinster specialisering genom och stordriftsfördelar Sverige deltar i den inre marknaden. om Kostnadseffektiva företag föredrar specialisera sin produktion där att förutsättningarna är som gynnsammast. Detta ger upphov till s k vertikal integration: ett bilföretag kan t producera hjulen ex en karossen alltsammans tredje och ha ort, en annan, montera en utvecklingsavdelningen fjärde Villkoret för denna en ort. typ av specialisering är emellertid det går lätt och smidigt att flytta att varor och information, och flöden inte hindras gränser. Det innebär att av i sin att graden vertikala investeringar bestäms mängden tur av av trösklar och gränshinder. Det betyder också EES-avtalet lämnar kvar del att - som en gränskontroller och restriktioner t ursprungsmärkning är som ex något mindre än fullt medlemskap. Det bekräftas också gynnsamt ett resultaten i investeringsstudien i bilaga Vi kommer att fördjupas av i dessa frågor i nästa kapitel. oss För det tredje står vinster göra i delar tjänstesektorn, stora att av främst inom byggsektorn, väg- och flygtransportsektorn samt inom telekommunikation. Viktiga delar den svenska ekonomin är inte av konkurrensutsatta. Tjänstesektorn har utvecklats längre än i många

136 Den inre marknaden

andra länder. En del tjänsterna har varit organiserad i stor av offentlig regi, och inte utsatt ens för inhemsk konkurrens. Mycket tyder att priserna har varit högre och produktiviteten lägre än för konkurrensutsatta sektorer. Handeln med tjänster skiljer sig ofta från handel med i måtto den producerar tjänst måste varor att som en finnas plats för att tillhandahålla den. Deltagandet i den inre marknaden kommer att öka konkurrensen inom tjänstesektorn att människor och näringsidkare kan röra sig fritt över genom gränserna och etablera sig de vill. var För det fjärde betyder EGzs regler för den offentliga upphandlingen en stor möjlighet inte minst för svensk industri. Totalt uppgår marknaden för offentlig upphandling till Gemenskaca 15 procent av samlade BNP. Vid ecu-kurs 9,40 SKr det pens en om ca motsvarar drygt 5 600 miljarder kronor. Med EES-avtalet eller ett EU-medlemskap deltar svenska företag i konkurrensen denna om upphandling samma villkor som andra EU- och EES-länder. Skulle Sverige stå utanför den inre marknaden, kommer svenska företag och anbudsgivare att behandlas företag från vilket tredje land som som helst. Vinsterna beror i sin tur i vilken utsträckning den offentliga upphandlingen verkligen internationaliseras. Avgörande blir om de regler som EG har enats om också efterlevs. Den strängare attityd i konkurrensfrågor som Kommissionen har intagit under senare år talar för risken för nationell diskriminering för dem deltar att - som i den inre marknaden bör minska. - Fördelarna kommer via omställningsprocess. Processen ovan en medför emellertid även kostnader i form utslagna företag inte av som klarar hävda sig den inre marknaden. Dessa kostnader är dock att lång sikt oundvikliga eftersom internationell konkurrenskraft blir nödvändig förr eller under alla omständigheter. Till detta senare återkommer vi i kapitel

6 Investeringar

och

kapitalbildning

Syftet med detta kapitel är att analysera hur investering-

och den svenska då särskilt

arna kapitalbildningen, och utvecklingen av direktinvesteringarna, påverkas genom

olika

former med

EU.

av integration

Inledning

6.1 Investeringar intar en nyckelroll i ekonomin. De påverkar hur Sveriekonomi och näringsliv utvecklas, och därmed grunden för ges tillväxt, sysselsättning och ekonomiskt välstånd. Problemen för Sverige kan sammanfattas i fyra punkter:

Svag kapitalbildning har bidragit till att den ekonomiska tillväxten har utvecklats dåligt under de decennierna senaste Investeringarna flyr landet. Svenska företag har under slutet 1980-talet valt att expandera sin verksamhet utomlands av i stället föri Sverige. Utlandsproduktionen växer snabbare än den inhemska. Dominanta storföretag gör svensk industri sårbar. Sveriges beroende storföretagen är större än i något land. av annat Sjunkande nyetablering ger en omodern näringslivsstruktur och stagnation sikt.

1 Se t ex Produktivitetsdelegationen 1991.

138 Investeringar och /eapitalbildning

Ekonomierna har under de decennierna blivit allt senaste mer

internationaliserade. Därmed har växande del investeringarna

en av

också kommit söka sig utomlands till andra industrialiserade

att länder.

Internationaliseringen påverkar investeringarna över huvud taget. Det landets möjligheter hävda sig i den internationella

egna att

ekonomin är avgörande för hela investeringsklimatet: i vilken utsträckning mindre och medelstora exportföretag vågar expandera, efterfrågan bostäder, möjligheterna finansiera offentliga

att

satsningar osv.

Effekten blir tydligast när det gäller de investeringar där företagen svenska liksom utländska kan välja mellan att satsa i

- -

Sverige eller någon Direktinvesteringarna dvs sådana

annastans. -

satsningar som företagen gör när de t ex öppnar en ny produktionsanläggning i land eller när de förvärvar utländskt företag

ett annat ett

har ökat kraftigt under de decennierna.

- senaste

För Sverige och svenskt näringsliv är utlandsverksamhet inte något fenomen. De multinationella företagen är mycket

nytt

dominerande i svensk ekonomi. Idag de för än halva

svarar mer

för den övervägande delen FoU samt för mycket

exporten, av en

stor del såväl produktion sysselsättning.

av som

Tabell 6.1 Andel utlandsanställda i förhållande till anställda i Sverige 1990 procent

Källa: Industriens Utredningsinstitut; ABB medräknat.

Vi ska i detta kapitel studera hur investeringarna kan tänkas påverkas de förändringar följer den inre marknaden och av som integrationen i Västeuropa, hur Sverige ställer sig i frågan samt av om ett medlemskap i EU.

Investeringar och kapitalbildning 139

Innan går vidare kan det viktigt beröra några olika vara att begrepp och investeringstyper brukar användas. som Med investering i princip alla satsningar menas som ger avkastning i framtiden. De totala investeringarna i ekonomi under en ett år brukar samlas under beteckningen bruttoinvesteringar. Investeringarna i Sverige utvecklades svagt under 1970 och 1980talen. Under andra hälften 1980-talet drog stigande av a fastighetsinvesteringar upp investeringsvolymen.

Tabell 6.2 Bruttoinvesteringar fördelat sektorer

Miljarder Procentuellvolymutveckling kronor 1992 löpande

-

Källa: Finansdepartementet,Konjunkturinstitutet och SCB.

De totala investeringarna i Sverige har fallit kraftigt under

senare

år med mellan 11 och 12 år. Nedgången accelererade

- procent per

under 1992 i samband med bostadsinvesteringarna föll från

att en

tidigare hög nivå. Under 1993 föll bruttoinvesteringarna med

14 pro-

cent.

Investeringarna sätts ibland i relation till BNP. Därmed får

man

investeringskvoten i ekonomin. En hög investeringskvot brukar nödvändig för

anses vara tillväxten och därmed för realinkomsterna i ekonomin. Det beror

att en investering ofta innebär att nyare, effektiva produktions-

mer

metoder tas i bruk. När kapitalintensiteten mängden kapital

per

anställd ökar stiger normalt också arbetsproduktiviteten dvs

-

värdet det arbete utförs. Därmed skapas för som utrymme högre

reallöner.

140 Investeringar och /eapitalbildning

Diagram 8.1 lnvuminøskwbns utveckling i Sverige 1951-1892

procent 30 -

20 : i 15 i r

10-

.. 198671991 1951 :ess 1961 196,6 1.971 1976 :sei

Investeringarnas andel BNP låg kring 19 procent under hela

av

1980-talet med noteringar över 20-22 under decenniets sista

procent ar. föll dock till Det är den

1992 investeringskvoten 17 procent. investeringsandelen år. Under 1950- och 1960-talen lägsta över 40 investeringskvoten högre, och gjorde tillväxttakten. låg Industrins investeringar intar en nyckelställning i ekonomin. Som

andel de totala investeringarna är industrins investeringar för-

av

hållandevis begränsade. De i dag för inte än 14 procent

svarar mer

de totala bruttoinvesteringarna, har ändå stor betydelse

av men en

de spridningseffekter de upphov till i ekonomin. In-

genom ger

dustrisektorn är relativt liten i Sverige jämfört med övriga utvecklade industriländer. Men dess investeringar ger stora spridningseffekter till

andra sektorer i ekonomin.

Nära knutna till industrins investeringar är t ex uppdragsverksamheten, tjänster och bygginvesteringar. En ökning i industriinvesteringarna höjer efterfrågan uppdragstagare och konsulter. kan Bygginvesteringarna fart Tjänstesektorn Väntas växa. tar som en följd aktivitetsnivån i ekonomin ökar och fler kontor och

av att lokaler behöver Ökad ekonomin innebär också

byggas. aktivitet i att köpkraften, och därmed efterfrågan bostäder, stiger. Kraven bättre infrastruktur höjer de offentliga investeringarna. Många

faktorer samverkar alltså.

Investeringar och kapitalbildning 141

Volymen säger emellertid inte alltid så mycket om man är ute efter att kartlägga de långsiktiga tillväxteffekter investeringarna

som

väntas ge upphov till. Stora investeringar är ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för att tillväxt. Det krävs a att investeringarsker i rätt företag och branscher. Alla investeringar har således

na inte effekt tillväxten. samma

Diagram 6.2 Bruttoinvesteringarna i industrin och förädlingsvärdet i ett antal olika länder 1989

Brufloinv. per 1000 sysselsatta 16 14 0 12- 10-

10 Förödlingsvörde per 1000 sysselsatta

kål/a: United Nations Yearbook 1989 och 1990 Statistisk Ãrsbok 1992/93. samt

lnvesteringarnas betydelse framgår av det starkt positiva sambandet mellan kapitalbildning och förädlingsvärde.Ländermed stora andelar industriproduktion i relativt râvaru och kapitalintensiva branscher lskogs-, järn- och stålindustrier samt i viss mån energindustrinl får ut förhållandevis lite förädlingsvärdeför sina investeringsinsatser.Av de högindustrialiseradeländerna hör Kanada, Finland, Nederländerna,Norge, Italien och Österrike till den Särskilt Japan, USA, Tyskland och i viss utsträckning gruppen. Storbritannien får ut relativt mycket förädlingsvärde per investeradkrona. Sverigebefinner någonstansdäremellan.

142 Investeringar och kapitalbildning

Diagram 6.3 Tillväxt och industriinvasteringar 1951-1992

procent 10 BNP-tillväxt

3 .

F 7 5 . 7 4

H W

2.

1956 1961 1966 1971 1976 1981 1986 1991

Investeringar kan delas upp i fysiska och immateriella investering- Oftast fysiska investeringar dvs satsningar i maskiner och

ar. avses -

byggnader när man talar om investeringar. Men under år

- senare

har investeringmönstren förändrats. Numera är investeringar i forskning och utveckling samt i marknadsbearbetning k

- s

immateriella investeringar större än de fysiska investeringarna

- om

studerar hela industrin och näringslivet Skillnaderna är

man stora

mellan olika branscher. I den kapitalintensiva industrin,

t ex massa

och är de fysiska investeringarna fortfarande störst. I de

papper,

kunskapsintensiva delarna av verkstadsindustrin och i läkemedelsin-

dustrin är de immateriella investeringarna omfattande än de

mer

fysiska. De immateriella investeringarna speglas emellertid inte i

statistiken.

Investeringar i maskiner och byggnader ganska tydliga BNP-

ger

effekter. Inkommande direktinvesteringar, dvs utländska företags satsningar i Sverige, ger också starka tillväxtimpulser i ekonomin. Det beror att företagen för utomlands och överkomma de

att nackdelar det innebär att verka främmande marknad, måste en

besitta specifik tillgång gör det möjligt för dem ändå bli

en som att

konkurrenskraftiga utlandsmarknaden. Vi kommer i detta kapitel först diskutera hur de totala in-

att

vesteringarna kan tänkas påverkas olika beslut när det gäller

av

2 Nutek i bilaga 1 till Ekonomikommissionen SOU 1993:16.

Investeringar och /eapitalbildning 143

Sveriges förhållande till EU och den inre marknaden. Därefter ska studera hur olika typer investeringar kan utvecklas. Eftersom av mekanismerna år särskilt tydliga i direktinvesteringarnas fall kommer vi fokusera intresset dem. att

6.2 Investeringarna

i samhällsekonomin

Investeringar diskuteras ofta företagens perspektiv. Men också för ur samhället i stort spelar investeringarna mycket viktig roll. en

Åtskillig politisk möda och tankefärdighet har lagts ned att söka

styra investeringsflödena över konjunkturcykeln. Investeringar år viktiga för samhällsekonomin av flera skäl.

I Investeringar dels för underhållet, dels för utbyggnaden svarar av produktionskapacitet, vilket gör det möjligt att producera för framtiden. Utbyggnaden produktionskapacitet leder till av att effektiva metoder för tillverkning i bruk. Förädmer tas lingsvårdet stiger. Det ger utrymme för högre vinster, men också för högre reallöner. I Genom investeringarna sker viktig teknologiöveøföring. Den går mellan olika länder i form av direktinvesteringar. Den uppstår även när idéer kommersialiseras och entreprenören bestämmer och hur de ska omsättas i produktion. var I Investeringar för betydande del eftevfrigan i svarar en av ekonomin. Därmed får de också effekt för såväl sysselstor sättningen som övrig aktivitet i ekonomin.

Investeringsverksamhetens betydelse för samhällsekonomin är alltså dubbel.

Investeringarna påverkar den omedelbara aktivitetsnivån i ekonomin dvs hur många får jobb och hur många - som som går utan. Nedgången i investeringsverksamheten är en viktig faktor i det efterfrågefall kännetecknat som de senaste årens ekonomiska utveckling. Nedgången i investeringar speglar en bristande tilltro till svensk ekonomi också tar som sig andra uttryck. Dagens sparkvot år t ett problem inte ex därför att den nödvändigtvis är för hög, därför den utan att

144 Investeringar och kapitalbildning

inte motsvaras av investeringar. Dagens sparande är defensivt. Investeringarna är avgörande för strukturomvandlingens förlopp och utfall. Varje år försvinner många arbetstillfällen. Branscher och företag åldras och slås Investeringarna ut. avgör i hög grad vilka arbetstillfällen ska komma i nya som deras ställe. Högproduktiva arbetstillfällen är normalt kapitalkrävande och därmed investeringsintensiva.

värld med fria kapitalrörelser söker sig kapitalet till det I en område där avkastningen är högst. Det innebär att det kommer att ske utjämning avkastningen mellan olika länder och mellan en av olika investeringar. Avkastningskraven bestäms därmed typer av internationellt. Vi ska därför något betrakta vad påverkar investeraren nu som och investeringsbesluten.

6.3 Investeraren

och

investeringsbesluten

Förutsättningar för investeringar ska komma till stånd brukar att sammanfattas i begreppet "investeringsklimat". En rad olika faktorer påverkar de potentiella investerarnas beslut. För de kommersiella investerarna spelar den företagsekonomiska avkastningen en avgörande roll. Offentliga investerare har tillfälle att bredare samhällsekonomisk bedömning. göra en Stora, internationellt inriktade företag har andra möjligheter än små, lokalt verksamma företag. Vad skapar ett gott investeringsklimat Några de faktorer påverkar såväl den företagsekonomiska av som den samhällsekonomiska kalkylen är: som

I Tillgången till olika produktionsfaktorer, deras beskaffenhet och pris dvs vad det finns för personal, kompetens och utbildningsnivå, vilka insatsvaror som finns och vilka kostnader de drar samt vilka löner de uppbär. Under de senaste årtiondena har utbildningsnivån spelat allt viktigare roll. en I Finansieringsvillkoren och kapitaltillgång. Det gäller t ex vilka lånemöjligheter bjuds och till vilka kapitalkostsom

Investeringar och kapitalbildning 145

nader. Detta har tidigare framför allt berott omfattningen

sparandet i hemlandet. av Beskattningen och andra offentliga ingrepp som påverkar I nettoresultatet verksamheten. Hit hör t ex företagsskatter, av bruket olika investeringsstimulanser, avskrivningsmöjligav Skatterna påverkar förutsättningarna för företagens heter etc. via två kanaler. Beskattningen bestämmer dels kapitalbildning vid reala investeringar, dels vilka möjligkapitalkostnaden

heter företagen har själva finansiera sina investeringar. att Marknaden och hur den ska utvecklas i I förväntningar om framtiden. storleken marknaden, liksom Det gäller t ex

hur tillträdet till den. Efterfrågan och köpkraft smidigt är marknaden betydelse. nordiska marknaderna har

är av De

små i räknat, köpkraftiga och därför int ex varit volym men

tressanta för vissa typer av investeringar.

Kapacitetsutnyttjandet och produktionstillväxten. Högt kapa-

I citetsutnyttjande och god tillväxt medför behov av utbygg-

nad. Stabiliteten och förutsebarheten i de förhållanden de I - t ex påverkar verksamheten. politiska som -

olika för olika samhällssektorer och Olika faktorer är viktiga

olika typer företag. av multinationella sedan länge frigjort sig från Stora företag har

hemlandets sparande, eftersom de har tillgång till de internationella

och medelstora företag är dock fortfarande kapitalmarknaderna. Små beroende den inhemska ekonomin och de i stor utsträckning av

nationella kreditgivarnas agerande för sina investeringar.

investeringarna mellan olika områden bestäms Fördelningen av

i sin tur av: a

Den relativa avkastningen olika tillgångar. I I Förekomsten skattekilar av I Kvaliteten infrastrukturen.

med realränta kan det lönsamt för Under perioder hög vara mer investera i och obligationer än i reala företagen att statspapper och maskiner. Så fallet under investeringar som byggnader var stora

delar 1980-talet. av Skillnaden mellan avkastning före skatt och den investeringens efter skatt till denna investering får för sitt ersättning som långivaren

den k skattekilen. Den visar hur motiven att sparande, utgörs av s

146 Investeringar och

kapitalbildning

spara och investera påverkas skattesystemet. I internationellt av ett perspektiv är de svenska skattekilarna för företagen låga och den

svenska kapitalbeskattningen relativt

gynnsam. Infrastruktur påverkar investeringar olika vis. Dels är infrastruktur ofta i sig föremål för stora offentliga investeringar.

Infrastruktur i detta sammanhang innebär dock inte bara tillgång till

goda kommunikationer såväl trådlösa fysiska också - som - utan förekomst potentiella av samarbetspartner bland andra företag.

Investeringar handlar dock inte bara gårdagens eller dagens om ekonomi. Också psykologi i form av förväntningar om den framtida

ekonomiska utveckling har framträdande roll. en Positiva förväntningar kan väntas leda till ökade investeringar, ökad produktion och högre tillväxt. Positiva som ger förväntningar blir därmed i viss mening självuppfyllande.

Detsamma gäller förväntningar framtida sämre ekonomisk om en

utveckling. Negativa förväntningar kan leda till neddragning

en av

investeringsvolymen, sämre produktivitetsutveckling, lägre aktivitets-

nivå i ekonomin och sämre BNP-utveckling.

De investeringar investeraren gör kan olika som vara av slag, och möta olika behov. Därför kan förändringar i de betingelser som diskuterat även ovan påverka olika typer av investeringar:

I Expansionsinvesteringar syftar till utvidga företags att ett produktionskapacitet. Det sker eftersom företaget bedömer att efterfrågan varorna varaktigt kommer öka. Expansionsatt investeringar bidrar till att höja produktionskapaciteten och

uppstår när företagen tror varaktig förbättring. en I Underbållsinvesteringar görs eftersom företagen vill upprätthålla sin nuvarande produktionskapacitet. Investeringarna syftar inte till öka produktionen, hålla den att utan att på

nivå. Underhållsinvesteringar skapar viss

samma en tröghet i ekonomierna. Det beror att företag, som en gång har

etablerat sig ofta har en ort, dragit sig stora kost-

nader de inte avvecklar verksamheten att även om produktionsbetingelserna skulle ha försämrats.

I Rationaliseringsinvesteringar görs för att effektivisera

produktionen.

Rationaliseringsinvesteringar kan vara svaret

förskjutningar i relativpriser olika insatsvaror. De kan

också följden lönekostnaderna vara av att t ex har stigit jämfört med kostnaden för robotar, datorer och andra maski-

ner.

och 147

Investeringar kapitalbildning

förhållande till EU-medlemskapet och den inre markna- Sveriges den brukar framhållas viktig faktor i förväntansbildningen. som en den mån företagen bedömer EU-medlemskap innebär I att en ekonomisk utveckling kan de totala investevaraktigt gynnsammare ringarna väntas öka. I den mån motsatsen gäller kommer naturligt-

vis investeringarna att minska. Effekterna märks förmodligen till en

framför allt i Efterhand kommer början expansionsinvesteringarna. emellertid expansionsinvesteringar också fräta stagnerande att basen för underhålls- och rationaliseringsinvesteringar. Genomslaget

de samlade investeringarna ett förändrat investeringsklimat av kommer således med betydande fördröjning.

EU-medlemskapet

6.4 EES,

och investeringarna

Villkoren för de ska verka den inre marknaden företag som

bestäms två viktiga principer. av

Principen ömsesidighetinnebår att EU-länderna ömsesidigt om varandras regler och tillståndsgivning. Ett företag accepterar tillstånd eller tjänst i EU-land som fått att sälja en vara en ett ska också kunna göra det villkor i andra EUsamma länder. Principen likabehandling innebär att myndigheterna i ett om EU-land ska behandla företag från andra EU-länder samma sina Dessa två principer innebär det i stort sätt som egna. att råder fri etableringsrätt den inre marknaden. sett

EES-avtalet innebär svenska investerare kan räkna med att de att i Sverige i utgångsläget får del villkor som företag i EUav samma länderna. EES-avtalets viktigaste effekter investerarnas synvinkel gäller ur just tillträdet till det svenska näringslivets viktigaste exportmarkna-

kan och köpkraft tidvis snabbare der. Visserligen efterfrågan växa de den inre marknaden andra marknader än västeuropeiska. Men för del de svenska företagens avsättning att svarar en stor av ofta förutsättning för de stordriftsförexporten dit är en nödvändig delar krävs för bli konkurrenskraftig andra marknader. som att

148 Investeringar och

kapitalbildning

EU-medlemskapets viktigaste effekt på investeringarna uppkommer det stabiliteten i de förhållanden genom att garanterar som uppnås med EES-avtalet. Medlemskapet dessutom inflytande över ger EU:s fortsatta utveckling. I valet mellan olika länder kan som erbjuda ungefär samma villkor i väsentliga avseenden blir stabiliteten

en avgörande faktor.

Betydelsen av stabilitet

Mycket tyder också företagen från att investeringssynpunkt värderar medlemskapet annorlunda EES-avtalet. än Det gäller såväl svenska utländska investerare. som Ett exempel i den

gavs enkätundersökning bland japanska och

amerikanska investerare genomfördes Ernst 8C som av Young Europe 1992.

Endast tredjedel de tillfrågade EES-avtalet hade en av uppgav att någon effekt deras investeringsplaner i Europa. Attityden var densamma i amerikanska och japanska företag. Vad räknades som var medlemskapet. Antingen var ett land med i EU. Eller stod det

utanför. Då gjorde det inte skillnad landet omfattades stor om av sig Efta eller EES-avtal. vare Enligt denna studie skulle alltså inte EES-avtalet dessa av utomeuropeiska investerare uppfattas något fullvärdigt alternativ som till medlemskap.

På frågan det spelade någon roll för investerarnas om planer om ett land sökt medlemskap i EU eller skilde sig mellan de svaren utomeuropeiska investerarna åt. 52 de japanska inprocent av vesterarna då intresset ökade för landet uppgav att ifråga. Bland amerikanerna andelen 22 var procent. Svaren år intressanta flera aspekter. ur Dels står de utomeuropeiska investeringarna för en viktig del av de totala investeringsflödena i Europa. Dels skiljer de utomeuropeiska investeringarna sig från lokala europeiska investeringar genom att de ofta har högre teknik- eller ett kunskapsinnehåll. Det ger i sin tur

genomslag i skillnader när det gäller tillväxten. Enligt amerikansk en studie skulle amerikansk en investering i EU ge ungefär 25 procent

högre tillväxteffekt än vad motsvarande lokal investering gör en

och 149

Investeringar kapitalbildning

indikerar alltså det kan krävas ett med- Enkätresultaten att

för utomeuropeiska investerare ska intresseralemskap i EU att vara

de i Sverige och andra EES-länder. av att satsa skulle kunna företagen inte har full insyn En förklaring vara att

i EES-avtal. Ökad information skulle då kunna i vad som ingår ett

övervinna tveksamheten EES investeringsområde. gentemot som

Resultaten liknande studie tyder emellertid att av en annan

problemet inte ligger i bristande information.

till utlandsägda företag verksamma i enkätundersökning I en hur de bedömer de ekonomiska konse- Sverige fick företagen ange

EES-avtalet EU-medlemskapf Både kvenserna respektive ett stora av

och små företag tillfrågades.

EES-avtalet har betydelse för Samtliga företag ansåg att stor

företagen tyckte därtill att det konkurrensvillkoren. De största var

mellan EES-avtalet och EG-medlemskap till medklar skillnad ett en det sådant lönsamhet och framtida lemskapets fördel när gällde som

ekonomisk utveckling.

möjligheter påverka/ delta i

Ett medlemskap ansågs ge större att

verksamheter. beslutsprocesser som gäller företagets

Också svenska företag tenderar att betona EU-medlemskapets

framför EES-avtalet. betydelse

flera skäl till detta, både direkta och indirekta. Det finns

faktorn fångas i uttrycket stabilitet. Den förmodligen viktigaste

Ett beslut etablera sig Investeringar är långsiktiga engagemang. att

börja tillverka olika i annat marknad eller att varor ett en annan

land, ändras inte från dag till en arman. För processindustrier

en handlar det mycket initiala investeringar. Anläggt ex om tunga sedan där de i åratal, kanske i decennier. ningarna ligger ligger,

andra företag och näringar rör det sig kanske inte om väldiga För och maskiner, investeringar i kunskap, satsningar i miljarder utan om

öppna filial eller ett arbetskraft och mänsklig förmåga. För att en

förhållandena blir kontor i ett annat land är det viktigt att veta att

förändras. Konsultfirmor och varaktiga, att reglerna inte plötsligt

från tillverkande företag att de tjänsteföretag skiljer sig t ex genom

eftersom deras tjänster till ofta själva måste finnas plats, -

alltid låter För dem är det skillnad från inte sig exporteras. varor samband med de rörligheterna blir viktigt att villkoren i fyra att veta

giltiga även i fortsättningen.

4 Lindgren 1993.

150 Investeringar och

kapitalbildning

Även här kan osäkerheten

negativa effekter. I detta

samman-

hang existerar det betydande skillnad mellan en deltagandet i den

inre marknaden basis EES-avtalet och

av ett deltagande i den inre

marknaden i form

av ett EU-medlemskap.

EES-avtalet kan sägas med års varsel upp ett

Det är mycket kort tidshorisont, inte minst för

en de in-

vesterare skriver sina investeringar många års sikt

som av

och för vilka bedömningarna vid

lönsamhetsberäkningarna

gäller många år framåt.

EES-avtalet kan urbol/eas, erodera

Det beror alla

att deltagande Eftaländer sinsemellan måste vara överens för regler och beslut ska inlemmas

att nya i

EES-avtalet. Annars faller, det heter, relevanta delar

som bort. Det räcker länder

att ett av sex sätter sig till motvärn

mot bestämmelse EU-länderna har för

en ny som antagit att

den inte ska tas med i avtalet.

EES-avtalet kan komma begränsas till

att att omfatta bara en

liten länder utöver dem

grupp som ingår i EU

De flesta Eftaländerna har liksom

av Sverige sökt med-

lemskap i EU. EU-låndernas intresse utveckla EES med

av att

bara fåtal deltagare

ett t ex Sverige och Island är

- -

förmodligen begränsat. Om avtalet inte successivt till

anpassas den inre marknadens

utveckling kommer företag är

som

baserade i Sverige

att missgynnas.

Utöver den eventuella hållfastheten och

varaktigheten hos EES-

avtalet finns ytterligare faktor kan

en som påverka företagens bedömningar vad gäller investeringarna. Det gäller inflytandet och

behovet ha någon talar för att som sig:

EES-avtalet inte inflytande över beslut

ger 50m galler standarder

och

normer som utformas av EU-landerna

Även såväl EES-avtalet

om ska konkurrensneutralitet kan

ge

det i praktiken viktigt finnas plats vid utarbetan-

vara att det standarder och de områden av normer där EU

fastställer sådana.

Ett företag verkar i region kan ofta räkna med

som en att

politiker i området värnar dess intressen, eftersom om företaget

tillhandahåller arbetstillfällen och består med skatteintäkter.

Investeringar och kapitalbildning 151

Om Sverige inte är medlem i EU, kommer företagen som är inte kunna lika säkra just deras verksamma i Sverige att vara att intressen tillvaratas vid diskussionerna i Bryssel. skulle hamna utanför den inre Sannolikheten att företagen marknaden, eller avtalet skulle erodera är kanske inte direkt att fall inte kort sikt. Men de kostnader överhängande, i vart som därmed kan bli företagen det skulle vara förknippade stora att tar säkra före det osäkra och avvaktar med långsiktiga expansionsinveste-

ringar.

EU-medlemskapet och investeringarna

därför beslutet medlemskap respektive icke Det är troligt att om medlemskap kan kortsiktigt genomslag investeringarna. ett stort Beslutet medlemskap i EU påverkar rad de faktorer om en av bedömningar och när de som har betydelse för investerarnas om var

ska satsa. påverkas både arbete och kapital. Av produktionsfaktorerna kommer i flera avseenden redan med EES-avtalet, kan Effekten men uppfattas bestående. fordra ett medlemskap för att som för kapital betyder finansieringen investe- Rörligheten att av underlättas, samtidigt kravet deras avkastning ringarna som skärps. för arbetskraft kan leda till konkurrens och någon Rörligheten det den kvalificerade arbetskraften. fördyrning när gäller mest utomlands, vid Samtidigt blir det lättare att rekrytera personal t ex överhettning den inhemska arbetsmarknaden. det olika offentliga ingrepp innebär EES-avtalet och När gäller iförsta hand försäkran konkurrensneutrali- EU-medlemskapet en om avseenden. Andra länder inom EES-sfären får inte lov att tet i viktiga sina företag sätt snedvrider konkurrensen. EU gynna ett som dessutom samordnade i första hand FoUgenomför program, området, intresse för företag i de branscher berörs. som är av som emellertid de indirekta För många investeringsbeslut är även effekterna väsentliga. Utfallet EU-omröstningen påverkar många av ekonomiska aktörers svensk ekonomi. Därmed påverkas syn också för den ekonomiska utvecklingen. För olika förutsättningarna investeringar kan effekterna ett EU-medlemskap typer av av sammanfattas följande sätt.

152 Investeringar och

/eapitalbildning

I Expansionsinvesteringarna berörs i hög grad. Det gäller

särskilt för de företag avsätter någon del sin som av produktion Många är inte direktinexport. stora nog att se vesteringar som alternativ vid ett beslut säga nej till EUatt medlemskap. Deras beslut kan ändå komma påverkas att eftersom de måste göra en bedömning av hur beslutet

påverkar deras möjligheter att exportera från Sverige. Även

andra, hemmamarknads-inriktade mer expansionsinvesteringkan påverkas investerarnas tillförsikt hur den ar av om t ex svenska ekonomin och köpkraften ska utvecklas framöver.

I Underhållsinvesteringarna svarar för en del trögheten i

av

investeringsutvecklingen. När ett företag väl gjort in-

en vestering kommer den ofta kräva mindre att nya, investeringför kunna utnyttjas fullt under sin ar att ut återstående

livstid. Underhållsinvesteringar skulle kunna

dämpa genomslaget av de negativa effekter kan följa nej till EU. som ett I Effekterna medlemskapet blir dock av mest påtagliga för

direktinvesteringarna, dvs för investeringsflödena över

gränserna. Till dem ska återkomma nedan.

Om Sverige beslutar sig för ett medlemskap kommer investeringsklimatet i Sverige att bli likvärdigt med andra EU-länder.

6.5 De

svenska

storföretagens

betydelse

för svensk

ekonomi

Sverige är jämfört med andra utvecklade industriländer ett extremt storföretagsberoende land. Beslut fattas de 15-20 största konsom cernkontoren får betydande effekter vad sker som i hela det svenska näringslivet och den svenska ekonomin.

Investeringar och kapitalbildning 153

Tabell 0.3 Antal storföretag bland de 500 största i olika länder 1091 Sverige 100

Källa: OECDoch tidskriften Fortune 27 juli 1992. Utdrag ur bilaga

Sverige ligger sjätte plats efter USA, Japan, Storbritannien, Tyskland och Frankrike när det gäller antalet multinationella företag. Beroendet dem vad gäller tillväxten och BNP-utvecklingen är av dock sannolikt större i Sverige än i något OECD-land. annat Svenska företag har lång tradition utlandsverksamhet. en av Många etablerades redan kring sekelskiftet. Flera dem mycket av var med verksamhet i andra länder. AGA inledde sin tidigt i gång t ex utlandsproduktion redan år 1900. SKF följde efter 1910, och Ericsson började arbeta utomlands 1911. Motiven för utlandsproduktion har åren i stort sett varit genom desamma. Svenska företag har etablerat sig utomlands för undvika att transportkostnader, slippa handelshinder och komma närmare kunden.

154 Investeringar och kapitalbildning

Tabell 6.4 Fördelning av anställda i svenska multinationella företag med produktion i utlandet 1978-1990 procent samt antal bolag

Källa: Industriens Utredningsinstitut lUll.

Under 1980-talet ökade investeringarna vid anläggningar mer utomlands än i Sverige. Flera företag har i dag mycket stora som 80-90 procent såväl försäljning antalet anställda i utlandet. av som Det kan därmed tveksamt i vad mån svenska multinationella vara företag längre ska betraktas som just svenska företag. Den ökande in-

ternationaliseringen och de svenska företagens snabba tillväxt utomlands har väckt farhågor framtiden. om Storföretagen svarar för en mycket stor del investeringarna i av forskning och utveckling. Kostnader för ökade satsningar får bäras att företagen utvidgar till många marknader. Än så länge har genom dock företagen i hög grad behållit sina FoU-avdelningar och koncernfunktioner i Sverige.

Svenska storföretag investerar för mångmiljardbelopp varje år. Valet handlar inte bara huruvida investering ska komma till om en stånd eller Det handlar också i vilket land den i så om var - fall ska förläggas.

Andelen sysselsatta i utlandsägda dotterbolag ökade med 8 procentenheter i Sverige under 1980-talet. 1989 utgjorde de 14 procent de totalt sysselsatta i den svenska industrin. En del denna av av procentuella uppgång beror att antalet industrisysselsatta minskade i Sverige under 1980-talet.

Sysselsättningen i de utlandsägda dotterbolagen i Sverige ökade sammanlagt med 9 Det kan jämföras med utvecklingen i procent. den svenskägda delen industrin minskning antalet av - en av anställda med under 1,6 procent samma period.

Investeringar och kapitalbildning 155 Tabell 6.5 Femton stora investerare 1992 miljoner kronor

ABB tas här med i uppställningen trots att moderbolagetinte juridiskt svenskt; "Dessa siffror gäller Nordico som det dotterbolag inom KFkoncernen som har utlandsverksamhet; Uppgift " från Astra; V GällerFrigoscandia som ett dotterbolag till AGA." Uppgift från Catena.Källa: Storföretagen 1993.

156 Investeringar och /eapitalbildning

Tabell 6.6 Utvecklingen av antalet sysselsatta i nationellt ägda och utlandsägda företag i industrin förändring 1980l89 i procent

Källa: OECD,The impact foreign investment on domestic economies.

I majoriteten länderna har den utlandsägda delen industrin av av ökat antalet sysselsatta. Samtidigt har antalet sysselsatta i de nationellt ägda företagen fallit. Ingenstans har däremot skillnaden i sysselsättningsutveckling mellan utlandsägda och nationella bolag varit så stor i Sverige. som De eventuella förluster uppstår att viss produktion som genom flyttar utomlands har hittills visat sig mer än väl uppvägas av de fördelar landet åtnjuter att företagen vid utlandsinsom genom en Vestering skaffar sig större marknadsandelar. Vissa tecken tyder dock att de gamla sambanden kanske inte längre håller. Företagen tycks ha börjat ersätta produktion i Sverige med produktion i utlandet Det kommer till uttryck i gamla att bindningar mellan moderbolag och dotterbolag har luckrats upp. Flera de dotterbolagen saknar koppling till moderbolagen. av nya De företagens investeringsbeslut begränsar sig inte till stora att omfatta bara Sverige och den nationella hemmamarknaden. Ett svenskt storföretag kan välja låta dotterbolaget i ett land att expandera sin verksamhet i stället för att bygga ut produktionen i Sverige. Ett utländskt storföretag kan i sin välja att förlägga sin tur

5 Se bilaga 7 till utredningen.

Investeringar och kapitalbildning 157

investering till Sverige. Dominansen fåtal svenska företag av ett stora, skulle därmed minska något. Majoriteten de utlandsägda dotterbolagen är export- och av mer importbenägna än de inhemska företagen. Förklaringen är att utländska dotterbolag integrerade i världshandeln än vad de är mer inhemska företagen är. Inomföretagshandeln i de multinationella företagen står för ca 25 procent den totala varuhandeln i världen. Om till de av man ser svenska multinationella företagens handel med utländska dotterbolag, visar det sig internexporten utgör hälften total försäljning att av utomlands. Importen från utländska dotterbolag tillbaks till Sverige är dock marginell. De gränsöverskridande investeringarna har vuxit mycket kraftigt under år. Vi kommer nedan att ägna särskild typ senare oss en av investeringar, nämligen direktinvesteringar.

Direktinvesteringar:

begrepp och definitioner

Med direktinvestering enligt Riksbankens definition "investeavses ring från Sverige i företag i utlandet och från utlandet i företag i Sverige som syftar till ett effektivt inflytande företagets förvaltning eller har till syfte skapa varaktig ekonomisk försom att en bindelse med företaget. Om investeringens andel kapitalet uppgår av till minst 1O procent efter investeringen ska investeringen alltid anses utgöra en direktinvestering". En direktinvestering innebär alltså antingen att man bygger upp en anläggning i ett annat land, eller att man köper hela eller delar av befintlig anläggning för faktiskt utnyttja den för produktion. en att Direktinvesteringar skiljer sig därmed frän portföljinvesteringar, som har avkastning i form ränta eller utdelning satsat kapital av som främsta motiv.

158 Investeringar och /eapitalbildning

Direktinvesteringarna svarar för en begränsad men växande och viktig andel av de totala investeringarna Direktinvesteringar spelar stor roll både för konkurrensen och tillväxten i ekonomin. Möjligheten att öka produktionen utomlands tillkommer framför allt de stora företagen. Det val företagen träffar blir omedelbart relevant för del de samlade investeringarna. Givet den svenska en av ekonomins storföretagsberoende har dessa flöden dock nyckelroll. en Faktorer påverkar dem har också betydelse för det översom stor gripande investeringsklimatet. Ett svenskt företag kan investera i Sverige och utomlands. Investeraren ställs inför två frågor:

Ska eller ska inte göra investering man man en Ska den i så fall göras i Sverige eller utomlands

Om investeringen görs utomlands den upphov till ger en utgående direktinvestering. Om en utländsk investerare bestämmer sig för i Sverige, antingen nyproduktion eller förvärv att satsa genom av ett befintligt företag, ger det upphov till ingående direktinen vestering. Däremot mäter statistiken inte de investeringar som svenskägda företag gör i Sverige med utlandssatsningar som tänkbart alternativ. Den mäter heller inte de investeringar görs utländskt som av ett dotterbolag om dessa finansieras annat sätt än genom moderbolaget och återinvesterade vinstmedel. Om dotterbolaget självt upptar lån i utlandet för sin investering räknas den inte t ex som en direktinvestering. De flöden som berörs är därför väsentligt större än vad statistiken över direktinvesteringar uppvisar. Direktinvesteringar kan bedömas ur olika aspekter.

I De utgående direktinvesteringarna har varit föremål för mycken debatt. Kraftiga utflöden har ibland tolkats som ett svaghetstecken för den nationella ekonomin. Den övervägande majoriteten av studierna tyder emellertid att utgående direktinvesteringar får en positiv effekt för det land från vilket utflödena strömmar. Det beror investeringatt framför allt kompletterar den produktion utförs i arna som

6 Investeringsvolymen kan dock under senare ha blåsts de allianser upp genom som vissa storföretag har ingått, a för att möta den hårdnande konkurrensen från den inre marknaden. Viss försiktighet bör därför iakttas när man diskuterar de totala flödena.

Investeringar och kapitalbildning 159

hemlandet. Direktinvesteringarna bidrar då till öka att marknadsandelar främmande marknader och däratt igenom ge underlag för större produktionsvolymer för hemmaföretaget. Detta stämmer väl överens med svenska erfarenheter fram till de investeringsutflödena 1988stora 1991. Många bedömare dessa investeringar anser att senare framför allt hade andra syften, nämligen undvika att att hamna utanför den inre marknaden. I De ingående direktinvesteringarnas betydelse för mottagarlandet är mycket viktiga. Det beror direktinvesteringaratt bidrar med kapital och kunnande i högre utsträckning än na vad lokala investeringar gör.

Ett företag som funderar att ge sig in en främmande marknad måste överbrygga vissa handikapp i form språk, affärsseav der, bristande marknadskännedom, annorlunda regelverk, avstånd För ändå sig krävs det ofta företaget besitter etc. att ge ut att en specifik tillgång. Den kan gälla bättre teknologi, effektivare produktionsmetoder eller överlägsen management. Direktinvesteringar får därmed två effekter det land som blir föremål för investeringen:

Konkurrensen ökar marknaden eftersom direktinvesteringinnebär konkurrenskraftigt utländskt företag en att ett etablerar sig. Det skärper konkurrensen och höjer effektivivilket i sin i sin effekt investeringarnas teten, tur ger avkastning och tillväxten.7 Konkurrensen kan också betyda att beroendet inhemska tillverkare bryts. av Kompetensen och kunnandet höjs, eftersom direktinvesteringofta har sin grund i innehavet eller kontrollen arna av en specifik tillgång. Direktinvesteringar innebär att tekniker sprids vidare till andra länder, och att andra företag kan imitiera och dra dessa tillgångar eller förmågor. nytta av

Direktinvesteringar kan liksom inhemska investeringar ha olika syften och kännetecken. Vi ska här använda oss av följande indelning:

7 Dessa samband har belysts a av Richard Baldwin 1986 och 1992.

160 Investeringar och kapitalbildning

I horisontella investeringar, I vertikala investeringar och I strategiska investeringar.

Med horisontella investeringar investeringar i en promenas duktionsanläggning liknar den redan finns. Investeringen som som knyter alltså till verksamhet redan finns, och beror an en typ av som bland vill tillgång till marknaden. En skofabriannat att man kant i land A också har köpare i land kan välja mellan att som skor eller öppna anläggning i land B. exportera att en ny Motiven bakom horisontella investeringar är just att underlätta försäljningen den marknad där investerar, t för att kunna man ex erbjuda speciallösningar kunden kräver. som Handelshinder innebär det kan bli fördelaktigare finnas att att tullar har effekt. Även växelkursplats än att exportera. Höga samma förändringar kan påverka horisontella investeringar. Om valutan är relativt starkare i hemlandet än i värdlandet blir direktinvesteringar lönsammare Deprecieringen kronan under 1992-1993 än export. av har inneburit det i varje fall just är billigare för utländska att nu företag etablera sig här Dessutom har det blivit att än att exportera. intressant produkter från Sverige, något gör mer att exportera som att Sverige kan tjäna bas för att nå närliggande marknader. som Verti/eala investeringar produktionsförutsättningarna. De styrs av kan delas i bakåtsyftande integration och i framåtsyftande upp integration. Vid bakåtsyftande integration vill företaget skaffa sig kontroll över viss insatsvara, för att undanröja en t ex en naturresurs osäkerhet tillgången. Vid framåtsyftande integration används om däremot företagets produktion insatsvara för vidareförädling i som det företag har skaffat sig. Vertikal integration syftar till att som man förlägga produktionen där förutsättningarna är bäst, och så att som bolaget kan dra nytta t komparativa fördelar. Denna form av ex av investeringar är beroende handelshindren är låga och exporten av att löper friktionsfritt. På så vis skiljer de sig från horisontella investeringar, tenderar öka när handeln försvåras. som att Sammantaget kan horisontella investeringar kan man säga att ersätta handel, medan vertikala investeringar förutsätter handel. De vertikala investeringarna kommer därmed att kunna upphov till ge större specialisering och dynamiska tillväxteffekter. mer Strategiska investeringar styrs av strategiska hänsyn. De görs när företagen eller sätt försöker stärka sin position inom ett annat branschen. Det kan handla köpa konkurrent eller t ex om att upp en söka tillgång till teknologi. Denna typ investeringar beror ny av

Investeringar och /eapitalbildning 161

först och främst konkurrenssituationen inom branschen. Svenska

storföretags allianser med västeuropeiska koncerner under 1980-talets har förmodligen främst haft strategiska motiv.

senare

förr och

Direktinvesteringarna

6.7 nu

Det totala utflödet direktinvesteringar i världen uppgick år 1990

av

till 225 miljarder US-dollar. Tillväxten mellan 1986 och 1990 hela

var

26 procent. Uppgången betydligt snabbare än för både

var vaurex-

och tillväxten i nominell BNP Stora investeringsländer

porten

under 1980-talet Japan, Storbritannien och USA. Tillsammans

var

svarade de för än hälften de totala utgående direktinvestering-

mer av

under perioden 1981-1990.

arna

I Europa svarade företagsförvärven för de totala

ca 60 procent av

direktinvesteringarna under det gångna decenniet. Företagsuppköp har med tiden blivit ett allt viktigare inslag i direktinvesteringarna. Det gäller inte minst svenska direktinvesteringar. Under 1980talet svenska företag mycket aktiva i Europa. Bortsett från 1960-

var

talet, 1991 och 1992 har investeringarna i utlandet genomgående

överstigit investeringarna från utlandet.

Under slutet 1980-talet uppstod kraftig obalans i inves-

av en

teringsflödena till och från Sverige. Den hade flera orsaker,

a:

I Oro bland svenska företag de skulle hamna utanför den

att inre marknaden.

I Avregleringen den svenska kreditmarknaden.

av

I Extremt hög likviditet i de svenska företagen.

I Överhettningen av den svenska ekonomin och den kostnads-

stegring som följde.

Under andra hälften 1980-talet riktade sig allt större del

av en av

de svenska direktinvesteringarna EG. Dessförinnan hade främst

mot Nordamerika väckt svenska investerares intresse.

8 Enligt FN:s World Investment Report 1992.

162 Investeringar och /eapitalbildning

Under perioden 1981-1985 gick de svenska

ca 30 procent av

utgående direktinvesteringarna till Nordamerika drygt 40 procent gick till EU-länderna.9 Efter 1986 blev EG den största mottagaren svenska direktinvesteringar. Under perioden 1986-1990 ökade EU-

av ländernas andel till 70 procent, medan USA:s andel halverades. En ca orsak diskussionen och besluten den inre marknaden. var om

Under början 1990-talet vändes utflödena i visst nettoin-

av ett

flöde. En del förklaringen ska sökas i lågkonjunkturen och i det

av

faktum att företagen konsoliderade sig. Expansionen och investe-

nu

ringarna fick vänta till bättre tider. Men även Sveriges EG-ansökan,

skattereformen och ökad produktivitet bidrog till företagen i

en att

högre utsträckning valde att förlägga verksamheter till Sverige. Inflödena hade dessutom sin grund i fåtal mycket stora före-

ett

tagsaffärer, som t ex Tetra Paks köp av Alfa Laval.

I kommande högkonjunktur kan dock vänta sig

en man att att

de utgående investeringarna åter fart, eftersom den svenska hem-

tar

mamarknaden är för liten för storföretagen. Centralt i detta

samman-

hang blir då i vad mån Sverige kan attrahera inflöden från andra

investerare.

Diagram 6.4 Utgående och ingående direktinvesteringar i Sverige exklusive vinstmedel 1965-1992 1992 års priser. miljoner kronor

miljoner kronor 70000

20000-

10000-

. V 19$0 1955 1980 + . isás 1á90

Källa: Riksbanken.

9 Isaksson, M 1993, De svenska direktinvesteringsflödena i ett internationellt perspektiv. Bilaga 14 till Ekonomikommissionen SOU 1993:16.

Investeringar och /eapitalbildning 163

Utländska direktinvesteringar i Sverige företags

Under tjugo år, mellan 1960 och 1980, dominerade USA de utländska direktinvesteringarna i Sverige. Andelen låg drygt de totala flödena. Under 1970-talet började i stället 50 procent av västeuropeiska företag intressera sig för investeringar i Sverige. Under 1980-talet kom framför allt investerare från andra Eftaländer Finland och Schweiz ABB dominera in-

som genom att

flödena i Sverige. de utländska företagens direkt- Bara 2 procent av investeringar under perioden 1980-1992 kom från länder utanför

Västeuropa. Direktinvesteringarna har alltså ändrat Spelar det då ursprung. någon roll varifrån investeringarna kommer Ja, det kan det göra. Även innehållet inte bara volymen - påverkar nämligen näringslivet och tillväxtförutsättningarna i mottagarlandet. Västeuropeiska direktinvesteringar skiljer sig markant från de amerikanska. De amerikanska investeringarna har i hög utsträckning gjorts i syfte att tillgång till svensk kompetens i "yrkes-arbetarintensiv produktion. Nordamerikanska företag i Sverige är i relativt utsträckning vertikalt integrerade. Det innebär i sin dessa stor tur att investeringar från Japan bedöms ha högre

liksom investeringar ett

och kunskapsinnehåll, vilket betydande effekter för teknologi- ger både tillväxttakten och strukturomvandlingen. Västeuropeiska direktinvesteringar har däremot framför allt bestått företagsallianser vid bildandet ABB och Tetraav - som av Laval företagsförvärv för komma in den lokala svenska - samt att marknaden. Det har givit upphov till strategiska och horisontella investeringar eftersom företagen sökt undslippa kostnader för export i form eller gränskontroller. Sådana investeringar av t ex transporter kan viktiga för arbetstillfällena. Men de har inte vara samma effekter för svensk ekonomi vad tillväxten beträffar. gynnsamma Mot bakgrund investeringsmönstren under 1970- och 1980av talen med negligerbara flöden från Nordamerika ochjapan förmedlar det bilden Sverige har blivit mindre attraktivt lokalisering av att som kompetenskrävande vertikalt integrerad verksamhet. av

10 Samuelsson 1977.

164 Investeringar och /eapitalbildning

Diagram 6.5 Utländska direktinvesteringar i Sverige 1960-1969. 1970-1979 samt 1980-1992 per region procent

Övriga länder V á Västeuropa fA Nordamerika

Källa: Riksbanken.

Vad har då varit drivkrafterna bakom de utländska

företagens

beslut att investera i Sverige

I den enkätundersökning, diskuterade tidigare och

som som

ställdes till utlandsägda företag med verksamhet i Sverige, betonades

särskilt tillträdet till den svenska marknaden.

Tillgången till den svenska marknaden ansågs emellertid betydligt viktigare för EU-företag än för företag med bas utanför EU. För icke EU-företag med verksamhet i Sverige var det i stället tillgången till kompetent arbetskraft och kompetenta leverantörer lockade

som mest.

Stabil politisk miljö också viktig förutsättning.

angavs som en

Avgörande för den framtida utvecklingen investeringsflödena

av

blir därmed vilket förhållande Sverige väljer ha till EU och den

att

inre marknaden. Direktinvesteringar innebär, vi har kunnat

som

konstatera, långsiktiga åtaganden och långsiktiga risker. Därför

tenderar investerare föredra stabila länder framför instabila. att

Skillnaderna kommer förmodligen bli tydligast det att när gäller möjligheterna att locka amerikanska och japanska investeringar till Sverige. Men det kommer också att märkas olikheter när det gäller

11 Lindgren 1993.

Investeringar och kapitalbildning 165

innehållet i de investeringsflöden kommer från andra västeurosom peiska länder. Vi ska lite närmare hur direktinvesteringarnas volym nu se och innehåll kan komma påverkas ide olika anslutningsalternativ att Sverige står inför. som

Direktinvesteringarna

vid de olika EU-alternativen

Vi ska återvända till den uppdelning i ingående utgående, nu horisontella vertikala strategiska investeringar vi disku- - - som terade inledningsvis i avsnitt 6.5 . Nedan kommer använda den analys gjorts i att oss av som till EG-konsekvensutredningen. Vi delar de kvalitativa bebilaga 7 dömningarna gjorts i bilagan. När det gäller de olika kvantifiesom vill vi dock understryka den osäkerhet alltid ringarna stora som ligger i bedömningen av investeringarnas utveckling. Det är viktigt understryka bedömningarna är gjorda under att att förutsättning statsmakterna för ekonomiska politik i alla att samma alternativen. I praktiken spelar den ekonomiska politik tre som faktiskt förs avgörande roll för den investeringsutveckling som en verkligen realiseras. direktinvesteringarna blir följande faktorer För utvecklingen av särskild betydelse: av

I hur tillgängliga marknaderna blir, hur stabila förhållandena och villkoren för dessa markna- I der är, vilket företagen eller deras intressenter har I inflytande relevanta beslut, I konkurrensen, hur utformas tredje land, I handelspolitiken gentemot kostnadsutvecklingen i Sverige relativt omvärlden. I

Vi ska först studera hur de totala direktinvesteringsflödena kan

tänkas Därefter ska vi hur innehållet i dessa flöden kan påverkas. se komma förändras i de olika alternativen. att I bilaga 7 till utredningen uppgår nettoskillnaderna i ingående

och utgående investeringsflöden till mycket plus 1 procentensom

166 Investeringar och /eapitalbildning

het andel BNP vid medlemskap. Om Sverige står utanför som av ett den inre marknaden kommer nettoutflödet bli ungefär 1 procentenhet större än vid EES-avtalet. Vid ett medlemskap i EU skulle, enligt beräkningarna i bilaga de utgående direktinvesteringarna minska något. Vid situation en utan EES-avtal skulle utflödet i stället jämfört med EES-alternativet öka med nästan hel procentenhet. Orsaken är en naturligtvis handelshindren. Om Sverige blir medlem behöver svenska företag inte vidta horisontella, utgående investeringar i samma utsträckning för att del den inre marknaden. av Störst blir dock skillnaderna när det gäller ingående direktinvesteringar, dvs utländska företags beslut att satsa i Sverige. Vid ett medlemskap bedöms de ingående direktinvesteringarna öka kraftigt jämfört med EES-avtalet med uppemot 1 procent BNP årligen. - av I dag motsvarar det ett inflöde 14 miljarder kronor. om ca

Tabell 6.7 Uppskattade skillnader mellan EES-avtalet och EUmedlemskapet med avseende ut- och ingående direktinvesteringar som andel av BNP vid tillväxt i EU samt gynnsam utveckling i Östeuropa

av om medlemmari EU och den andra siffran av om dessa länder medlemmar. Källa: Anderssonoch Fredriksson1993.

Ett svenskt medlemskapi EU innebär att de totala utgående direktinvesteringarna kommer att falla något. Det gäller eftersom företagen då vet att de fyra rörligheterna varaktigt kommer att kunna bestå, varför de inte av några strategiska eller marknadsmässigaskäl måste investera i ett EU-land. De ingående direktinvesteringarna väntas därtill öka med uppemot l procentenhet av BNP. Bland dessamärks särskilt de vertikala, mer specialiseradeinvesteringarna.För att attrahera utomeuropeiska framför allt japanska och amerikanska investerare till Sverige krävs förmodligen ett med- lemskap. Om Sverige medlem medan t ex Finland och Norge inte medlemmar kan Sverige också komma att attrahera sådana horisontella, "marknadsstyrda" investeringar som syftar till att produceraför den nordiska hemmamarknaden.

Investeringar och kapitalbildning 167

Som framgår tabellen uppstår vissa skillnader beroende

av om Norge och Finland blir medlemmar i EU eller Det beror framför

allt de horisontella investeringarna dvs de investeringsinflöden

har närhet till marknaden tyngsta argument. som som

Om Sverige blir medlem i EU, medan Norge och Finland

ensamt

står kvar med EES-avtalet, kan Sverige förmodligen räkna med att bli bas för horisontella investeringar som syftar till att nå ut över

hela den nordiska marknaden.

Alla investeringar får inte effekt. Vissa har större

samma genom-

slag strukturomvandlingen och tillväxten an andra. Några investeringar bidrar till ett högre förädlingsvärde.

Vi har tidigare diskuterat del investeringar de vertikala

att en -

än andra satsningar strävar efter dra nytta olikheter i

mer att av -

produktionsförutsättningar och k komparativa fördelar.

s

När det gäller direktinvesteringar blir det för dessa investeringar mycket viktigt handeln löper fritt, att exporten fungerar utan

att

tidsfördröjningar och handelskostnaderna blir låga. I detta

större att

sammanhang blir det helt avgörande i vilken utsträckning de fyra

rörligheterna kapital, arbete, och tjänster förverkligas och

- varor består.

Tabell 6.8 Uppskattade skillnader mellan EES-avtalet och en situation där Sverige helt och hållet står utanför den inre marknaden. Andel BNP i procent vid tillväxt i EU och gynnsam utveckling i av Östeuropa

Källa: Andersson och Fredriksson 1993.

Om Sverige skulle hamna helt utanför den inre marknaden genom att t ex EESavtalet sägs upp kommer de utgående direktinvesteringarna att ta fart, som ett resultat att företagen kan vilja tillförsäkra sig en plats den inre marknaden.De av ingående direktinvesteringarna kommer också att sjunka. Hur stor skillnaden blir beror hur våra nordiska grannländer ställer sig till termen Totalt kan nettoeffekten investeringskvotenkomma att motsvara mer än 1 procent av BNP.

168 Investeringar och /eapitalbildning

Ett medlemskap kommer därmed, enligt vår uppfattning, inte

bara att större investeringsflöden in i Sverige. Ett med-

generera

lemskap kommer även bereda väg för kunskaps- och

att mer

forskningsintensiv verksamhet. Effekterna därav sprider sig till små och medelstora företag, fungerar underleverantörer och

som som

uppdragstagare.

En situation där Sverige eller anledning skulle

av en annan komma att stå utanför den inre marknaden kan i motsvarande mån

starkt negativ inverkan näringslivet och ekonomin. De ingående investeringarna blir begänsade, och syftar framför allt till sälja den svenska hemmarnarknaden. De utgående

att stora

investeringarna fortsätter. Eftersom det svenska näringslivet dominestora multinationella företag finns det betydande risk för

ras av en

sysselsättningen och välfärden i Sverige om en allt större del av deras verksamhet växer utomlands. Det finns ingen anledning att tro

att

detta kan kompenseras ingående vertikala investeringar.

av stora

Tabell 6.9 Hur påverkas olika typer av direktinvesteringar av ett medlemskap i EU jämfört med ett EES-avtal

Utgående Ingående

Vertikala offensiva ökar Horisontella minskar ökar Strategiska minskar ökar

Källa: Bilaga 7 till EG-k0nsekvensutredningen.

Jämfört med EES-avtalet kan man vänta sig att de utgående investeringarna minskar och att alla typer av ingående investeringar ökar vid ett svenskt EUmedlemskap.De utgående direktinvesteringar som beror att företagen osäkra hur stabilt det svenska deltagandet i den inre marknaden minskar. En del av de svenska utgående direktinvesteringarkommer att vara vertikala. Det beror att möjligheten till specialisering ökar i svensk ekonomi. En del svenska direktinvesteringar kommer då att göras för att skapa komplementaritet mellan svensk och utländsk produktion. Detta de "offensiva" vertikala investeringarna.

Investeringar och /eapitalbildning 169

Av enkätstudierna framgick det förmodligen är svårt

att att

attrahera utomeuropeiska investerare Sverige inte är fullvärdig

om

medlem i EU. Av döma europeiskt land antingen

svaren att var ett

med i EU eller så det inte med. Några större förhoppningar

var om

ett Sverige utanför EU, mycket förändringar de

att utan stora av

övriga villkor investeraren har ställning till, ska kunna

som att ta

locka hit amerikanska och japanska investeringar bör därför inte

man

hysa. EU-länderna kan däremot även i fortsättningen intresserade

vara

att investera i Sverige. Men då handlar det förmodligen främst

av om

att tillgång till den svenska marknaden eller vid vertikala

-

investeringar komma över râvarunära verksamheter, för

- om att

vidarebearbetning och vidareförädling vid produktionsanläggningar

i andra länder.

Tabell 6.10 Hur påverkas direktinvesteringarna jämfört med EES-avtalet om Sverige står utanför den inre marknaden

Utgående Ingående

Vertikala defensiva små Horisontella ökar minskar Strategiska ökar minskar

Källa: Bilaga 7 till utredningen.

I en situation där Sverige skulle hamna utanför den inre marknaden kommer de ingåendeinvesteringarna att små samtidigt som de utgående investeringarnaökar. De vertikala ingående investeringar som äger kommer att göras EU-länderna rum av och framför allt syfta till att integrera râvarunära verksamhetertill vidareförädling i utlandet. Investeringarnaskulle därmedkunna viss "kolonial" karaktär. Dm Sverige inte finns med i den inre marknadenkommerframför allt investeringarnai produktion av differentierade industrivaror att påverkas. Dessa varor löper risk att diskrimineras vid t ex offentlig upphandling. De utgående vertikala investeringar som svenska företag gör kommer framför allt att vara av defensiv karaktär, för att värja mot detta hot.

170 Investeringar och /eapitalbildning

6.9 Konsekvenser för Olika

typer

och sektorer

av företag

Stora företag svarade 1990 för 70 procent det totala investeca av ringsvärdet i industrisektorn. Små och medelstora företag med högst 200 anställda svarade för resterande 30 procent. - Storföretagen kan, vilket diskuterade ganska enkelt ovan, bestämma sig för vidga sin produktion utomlands. De mindre att industri- och tjänsteföretagen har inte samma möjligheter. Men direktinvesteringar får konsekvenser även för dem. Det beror de mindre företagens investeringar har visat sig starkt att korrelerade med investeringarna hos de multinationella stora företagen. När stora koncerner expanderar ökar investeringarna även hos andra aktörer i ekonomin. Enligt Braunerhjelm 1991 är svenska småföretag utpräglade hemmarnarknadsföretag med låg exportandel och nästan obefintlig utlandsproduktion. Deras förhållande till den inre marknaden påverkas därför indirekt än direkt. mer Företagens investeringar sarnvarierar med konjunkturen. I regel vänder storföretagens investeringar först. Därefter följer små och medelstora företags investeringar. De företagens investeringsvolymer är förhållandevis stabila stora över tiden. Det betyder dock inte att de investerar bestämd andel en just i Sverige. När storföretagen sina investeringsstrategier gör upp har de välja investera i Sverige och/ eller i något land. att att annat Om storföretagen väljer investera större delen utomlands påverkas att de mindre företagen och deras investeringsvolymer negativt. Väljer storföretagen investera i Sverige påverkas de mindre att företagen positivt. Med andra ord kommer de mindre företagen att förstärka effekten storföretagens beteende. Eftersom de mindre av företagen står för växande del investeringarna kan effekterna en av i samhället i sin helhet komma att bli kraftiga. Stora företag har redan tidigt genomfört betydande horisontella investeringar. För dem innebär inte EES-avtalet någon större skillnad. En viktig direkt effekt EU-medlemskap blir att deras av ett möjligheter påverka produktstandarder och regelverk ökar att ruta 6.1 för ett exempel från skogsindustrin.

12 Braunerhjelm 1993 refererad i bilaga 7.

Investeringar och /eapitalbildning 171

Ruta 6.1 Vad betyder inflytandet för företagen -

Ett praktiskt exempelfrån skogsindustrin

För företagen blir det stor betydelse att kunna påverka de regler finns av som och kommer att införas inom EG regler Sverige EES-avtalet - som genom under alla omständigheter måste följa inte EES-avtalet ska urholkas. om Inom skogsindustrin finns flera aktuella branschfrågor där möjligheten till påverkan är synnerligen viktig.

Konkurrensjirågor

Sedanlänge har pappersindustrin kontintenten och i Storbritannien med sina

relativt små enheter känt sig hotade den skandinaviska industrins av stora anläggningar. Den europeiska pappersindustrin har olika sätt försökt påverka

sina regering att sätta hinder för utbyggnad den skandinaviska upp en av industrin. Alltsedan frihandelsavtalet slöts 1972 har det funnits ett latent hot

mot den svenska industrins utbyggnadsplaner. Dessa hot har gått ut att

Kommissionen att med hänvisning till EGzs konkurrenslagstiftning ingripa mot för höga massapriser från Norden och/ eller påstådd dumpning reagera mot papperssidan.

Senast under 1993 begärde den franska Kommissionen skulle regeringen att inleda en undersökning svensk och finsk pappersindustri bedrev dumpning om inom vissa papperskvaliteter. Dessa och liknande hot har hållit tillbaka in-

vesteringar i Sverige. De har i hög grad också påverkat de stora svenska förvärven av europeisk pappersindustri den senaste femårsperioden.

Returpapper/itervvinning

Flera EU-länder, framför allt Tyskland, driver frågan återvinning om av returpapper ett sätt som missgynnar länder som Sverige och Finland, vars pappersindustri i huvudsak baseras färska fibrer. Det föreligger risk stor att pappersindustrin ide nuvarande EU-länderna försöker till stånd sådanaregler

som gynnar den egna, i stor utsträckning returpappersbaserad industrin. I exempelvis Belgien införs från och med 1995 en s k Eko-skatt kraftigt som försvårar svensk produktomrâden där denna konkurrerar med pappersexport belgisk pappersindustri. Möjligheterna att påverka EG-regler inom gemensamma återvinnings- och returpappersområdet blir väsentligt medlem. större som

Transporter För skogsindustrin är det viktigt att delta i och påverka utformningen EG:s av transportpolitik, i fråga mått och vikter. EG:s direktiv när det gäller t ex om tunga lastbilstransporter skulle innebära att skogsindustrins timmer och massatransporter fördyras med 1 400 miljoner kronor enligt Kommerskollegiums beräkningar. Konsekvenser av ett EG-medlemskap för svensk och massapappersindustri. Om Sverige och Finland från början varit medlemmar och

kunnat påverka direktivet skulle det sannolikt ha fått ett annat utseende. Det finns inbyggt i EGzs sätt att arbeta att inte inför regler är till stor man som nackdel för ett enskilt lands nyckelindustrier.

172 Investeringar och /eapitalbildning

För små och medelstora företag innebär EU-medlemskapet en

indirekt påverkan. För dem EES-avtalet den direkta

mer gav effekten.

EU-medlemskapets större stabilitet innebär att företag

som

avsätter del sin produktion export bör kunna göra en mer

en av

optimistiskbedömning av framtidsutsikterna. Medlemskapets positiva effekter svensk ekonomi naturligtvis klimatet även för

gynnar

dessa företag.

Diagram 6.6 Industrins bruttoinvesteringar fördelade företagsstorlekar 1971-1992 1992 års priser

0 - 99 Invesleñng, Mkr 100 99 4°°°° 200 499 ---------- -- - 35000- "-- 500 -

30000- 25000- 20000- 15000- 10000- 5000-

1966 1971 1976 1981 1986 1991

Källa: SCB.

har de flesta länder tidigare skyddats från Tjänstesektorn i

utländska medtävlare. Under har emellertid konkurrensen senare

framtiden tjänstesektorn bli internationaliskärpts. I väntas än mer serad. Därmed finns potential både för väsentligt högre

en stor

konkurrens och för ökade investeringar i tjänstesektorn.

från i måtto det ofta krävs

Tjänster skiljer sig varor att att företagen eller den erbjuder tjänsten finns plats och har

som

direktkontakt med kunderna. Investeringar i tjänstesektorn kommer därmed bestämmas framför allt företagens intresse finnas

att av av att med marknaden.

Direktinvesteringar brukar förknippas med varuproducerande industrin. Även inom tjänstesektorn kommer emellerföretag inom

Investeringar och /eapitalbildning 173

tid direktinvesteringarna allt viktigare roll. Det gäller både att en in- och utgående investeringar. tjänstesektorerna skäl Internationaliseringen av måste av naturliga via direktinvesteringar och inte via handel. Reglerna fri om rörlighet för arbetskraften år härvid centrala, eftersom de innebär att företag önskar kan ta med sig personal från hemett som egen landet. Det innebär det också för tjänsteinvesteringarna kan finnas att osäkerhetseffekter beror sviktande tilltro till EES-avtalets som stabilitet.

Sammanfattning

6.10 av

konsekvenser för

investeringar

Vi har diskuterat hur både de totala investeringarna och de nu gränsöverskridande direktinvesteringarna kan komma att påverkas vid de olika alternativen. Låt därför sammanfatta effekterna. Ett EU-medlemskap kan oss enligt vår uppfattning påverka investeringarna framför allt två

satt.

Den totala investeringsvolymen ökar Vår bedömning är att ett beslut ett svenskt medlemskap om i EU kommer leda till större tillförsikt den svenska att om ekonomins framtid. Det kommer att bidra till ökad inen vesteringsaktivitet inom många områden, inte bara de omedelbart exportanknutna. Det är emellertid inom de internationaliserade delarna ekonomin verkningarna av som blir påtagliga. Ett EU-medlemskap kommer att leda till mest dels ökat inflöde direktinvesteringar i landet, dels ett ett av mins/eat utflöde investeringar landet. Investeringskvoav ut ur i Sverige höjs. Anledningarna är flera: ten

I EU-medlemskapet ökad stabilitet. Det innebär att ger en företagen kan finna det lönsamt att satsa exportproduktion än direktinvesteringar utomlands. snarare I Gränskontrollerna försvinner helt och hållet. Kostnaderna för exportinriktat företag etablerat i det förhållandeett att vara vis perifert belägna Sverige sjunker när t ex regler om ursprungsmärkning slopas.

174 Investeringar och kapitalbildning

I Vid ett medlemskap får Sverige direkt inflytande över utvecklingen av produktstandarder och det harmoniseringsarbete pågår i EU:s regi. Behovet själv finnas plats som att minskar när den regeringen i ministerrådet kan föra egna e talan. För enskilda svenska företag kan möjligheterna ns att påverka gemenskapens regler vara direkt avgörande för konkurrenskraften.

Sammantaget innebär detta att investeringsvolymen i landet ökar. I bilaga 7 uppskattar Andersson och Fredriksson att investerings-

kvoten det vill säga investeringarnas andel BNP vid ett EU-

av medlemskap kan höjas med mellan 0,9 och 1,2 procent av BNP som en följd av de ökade direktinvesteringarna. Eftersom det framför allt är multinationella, företag stora som för direktinvesteringarna, och eftersom deras investeringsbeslut svarar får stora effekter för mängd underleverantörer i Sverige, kan deras en agerande ge stor spridningsøzjrfcakt ut i ekonomin. Ett medlemskap innebär att deltagandet i den inre marknaden kan uppfattas som bestående. Det bör också betyda fler företag i Sverige vågar att ta steget att utvidga sin versamhet i Sverige. Det bör leda till större expansionsinvesteringar även i andra sektorer. Uppdragsverksamheten och investeringar i tjänstesektorn kan väntas öka. Detsamma gäller efterfrågan bygginvesteringar. Detta är de multiplikator-effekter investeringsuppgång i en av som gör att sektor drar andra sektorer med sig. en

Investeringarna får en annan inriktning, vilket pa sikt ändrar

näringslivets struktur Det märks framför allt i in- och utflödet direktinvesteav ringar. Vid ett EU-medlemskap ökar möjligheterna till specialisering i ekonomin. Andelen vertikalt integrerade investeringar kan komma att stiga. Teknik- och kunskapsinnehållet ökar, och med det förädlingsvärdet. På sikt innebär det gynnsammare förutsättningar för kapitalbildningen, en mer kunskapsintensiv näringslivstruktur, och högre förädlingsvärde.

En situation där Sverige helt och hållet skulle hamna utanför den inre marknaden märks jämfört med EES-avtalet framför allt i storleken de horisontella och strategiska investeringarna. Svenska företag kan då väntas försöka tillförsäkra sig marknadsandelar främmande marknader för undvika tekniska och ekonomiska att

Investeringar och /eapitalbildning 175

handelshinder. Vad gäller vertikala investeringar blir det skillnad i karaktären. Om Sverige helt står utanför EU väntas de vertikala investeringarna bli defensiva än med EES-avtalet. mer Sammanfattningsvis innebär situation där Sverige hamnar en utanför den inre marknaden att investeringskvoten följd - som en Sverige får lägre inflöde och större utflöde direktinvesteringav att av sjunker med drygt 1 procentenhet jämfört med EES-avtalet. ar - En situation utanför den inre marknaden skulle då betyda dels lägre investeringskvot, dels sämre långsiktiga produktionsförutsättningar i svensk ekonomi. I denna situation kan expansionsinvesteringarnas andel sjunka. Iden utlandskonkurrerande sektorn kan rationaliseringsinvesteringarna i stället komma att öka. Osäkerheten effekternas exakta storlek är givetvis stor. Om om svenskt nej till EU uppfattas inledningen till inåtvänd ett som en mer svensk politik kan nedgången för direktinvesteringarna bli större än vad indikeras beräkningarna i bilaga som av Om å andra sidan ett uteblivet svenskt medlemskap kompenseras väsentlig förbättring det svenska investeringsklimatet i av en av övrigt ökad vinstandel och lägre löneandel kan - t ex genom effekten bli mindre.

6.11 Konsekvenser för tillväxten

och samhällsekonomin

Vi nämnde inledningsvis att investeringar är viktiga för samhällsekonomin många olika skäl. av I det korta perspektivet har investeringar betydelse inte minst för den efterfrågan som de kan stimulera till i samhället. Investeringarna påverkas förväntningarna den ekonomins utveckling och av om egna samspelet med omvärlden. I det lite längre perspektivet blir investeringarna viktiga eftersom de lägger grund för högre tillväxt, bättre reallöneutveckling en en och större ekonomiskt välstånd.

176 Investeringar och /eapitalbildning

effekter:

Kortsiktiga

Efterfrågan och kapacitetsutnyttjandet

Ett beslut EU-medlemskap kommer direkta effekter för inom att vesteringsvolymen både hos de företag som gör direktinvesteringar, liksom för de företag dröjer grund bristande tilltro till den som av svenska ekonomins utsikter. Ett positivt beslut kan kortsiktistora ga verkningar. Bruttoinvesteringarna i Sverige ligger i dag en mycket låg nivå. Investeringskvoten begränsar sig till 17 procent av BNP att jämföra med tidigare 20 procent. Efterfrågan är Arsvag. betslösheten är hög. Den kraftiga deprecieringen den svenska av kronan har givit tendenser till utveckling dual ekonomi, med av en snabbt växande vinster i exportsektorn, med betydande men eftersläpning i övriga sektorer i samhället. Vår bedömning är att ett beslut svenskt EU-medlemskap får om direkt effekt näringslivets och den konkurrensutsatta sektorns investeringar. Ofta menas därmed investeringarna i industrin. Det är dock viktigt att komma ihåg de fyra rörligheterna och stabiliteten att i de villkor deltagandet i den inre marknaden även som omger påverkar tjänstesektorn och den efterfrågan och de investeringar som sker där. De direkta effekterna sprider sig k multiplikatoreffekter genom s vidare i ekonomin. Ett uppsving i den konkurrensutsatta t ex sektorns investeringar sprider sig vidare till uppdragstagare, underleverantörer, konsulter och andra tjänstesektorer. Ökad aktivitet i ekonomin kommer därtill öka att efterfrågan byggnader och kontor, samt skapa förutsättningar för ökade infrastrukturinvesteringar. Även det initiala andel om uppsvinget i investeringarna som av BNP inte blir stort, kan det alltså spridningseffekterna genom likafullt kraftigt genomslag. Förändringar i den totala efterfrågan ge via investeringarna kan därigenom betydande effekt en aktiviteten i ekonomin, och därmed bidra till ökad sysselsättning. en Ett nej till ett EU-medlemskap kan kort sikt en omvänd, starkt negativ effekt investeringarna. Förväntningar spelar, vilket vi diskuterat tidigare, central roll. Kapitalet är i dag mycket en lättrörligt. Det söker sig dit avkastningen ter sig som gynnsammast i vid bemärkelse. Investeringsbeslut grundar sig mängd olika en förhållanden. Stabiliteten viktig faktor är en i bedömningen. Det är rimligt att räkna med företagen uppfattar nej till att ett ett EU-medlemskap som ett försämrat investeringsklimat. På kort

Investeringar och kapitalbildning 177

sikt kan det leda till minskade investeringsvolymer, och en ytterliga-

försvagning kapacitetsutnyttjandet. Om investeringsaktiviteten re av hämmas ökar risken för industrin redan efter kort uppgång att en redan påtaglig inom delar slår i kapacitetstaket. Faran är av ex-

portindustrin. Sverige kan visserligen kompensera för sämre investeringsförut-

stimulera investeringar annat vis. Det kan sättningar genom att högre vinstandelar och lägre ske genom lägre bolagsskatter, t ex löneandel. Vår bedömning är dock detta kortsiktigt inte är ett att realistiskt alternativ sig statsfinansiell eller politisk syn- - vare ur vinkel. Sammanfattningsvis beslut EU-medlemskap ger tror att om i Sverige. Ett beslut direkt utslag i investeringsaktiviteten om ett svenskt kan leda till ökade investeringar, vilket medlemskap väntas aktivitetsnivån i ekonomin via så kallade multiplikator- och höjer sådan skulle bädda för snabbare acceleratoreffekter. En utveckling en

återgång till fullt kapacitetsutnyttjande.

effekter:

Långsiktiga

Tillväxten och reallönerna

Skillnaderna i investeringar till följd EU-medlemskap eller av utanförställning utslag även i den långsiktiga BNP-utvecklingen. ger innebär kapital omsätts varje år och Högre investeringar att mer takten i strukturomvandlingen ökar. Det skapar förutsättningar att

för snabbare införande teknik vilket kan positiva

av ny a ge för snabbare

miljöeffekter, för uppgradering av produktionsmetoder,

tillväxt och högre förädlingsvärde. Ekonomin skulle därmed kunna komma in i god cirkel, där en den takt med vilken BNP växer blir inte bara BNP-nivån utan själva Vad kan då olika anslutningsalternativ betyda för investerinhögre. och därmed för tillväxten garna

marknaden investeringarna och tillväxten I Den inre påverkar konkurrensen ökar. Skärpt konkurrens leder till genom att ökad effektivitet. Ökad effektivitet innebär allt annat lika att

investeringar höjs. Höjd avkastning kommer avkastningen då locka till investeringar, vilket bör leda till att sig mer en varaktigt större investeringsandel. Ett EU-medlemskap inne-

bär kan räkna med den högre avkastningen att företagen att

178 Investeringar och

kapitalbildning

blir bestående. Höjd investeringkvot kan be-

ge en permanent stående tillväxteffekt.

En situation utanför den inre marknaden kan i gengäld

innebära konkurrens, och del

svagare att en större av

investeringskapitalet lockas till EU-området. En studie

av

Haaland och Norman 1992 räknar med att avkastningen

faller och Eftaländerna får

att som grupp en lägre investeringskvot de inte finns med den inre

om marknaden

I Ett medlemskap innebär Sverige kan vänta att sig mer av

specialiserade investeringar vertikala investeringar. Dessa

antas ha effekter tillväxten de investegynnsammare än

ringar som framför allt tar sikte att sälja den svenska

eller den nordiska marknaden.

I Ett medlemskap kommer kort sikt omedelbara

att effekter den inhemska

investerings/evoteni samband med att

produktion för framstår attraktiv

export som en möjlighet

det gäller inte minst nu efter den svenska kronans kraftiga

depreciering och de spridningseffekter ökad efter-

genom

frågan som detta i sin tur upphov till.

ger

Den ökade

kapitalbildningen ger upphov till en höjd

pro-

duktionsförmåga i ekonomin. Det påverkar de långsiktiga tillväxtför-

utsättningarna. Vad betyder då högre investeringar för tillväxten I bilaga 7 gör Andersson och Fredriksson bedömningen att utvecklingen av direktinvesteringarna i de olika alternativen

ger

upphov till följande skillnader för tillväxtenz

Medlemskap EES-avtal Utanför

0,4 till 0,5 % O -O,3 till -O,4 °/o

13 Haaland och Norman skattar i "Is bigger Better från CEPR att Eftaländerna om de inte skulle omfattas av EESmöter sjunkande avkastning på såväl arbetskraft som fysiskt kapital. Eftersom produktiviteten hos Eftas arbetskraft delvis beror mängden insatt kapital per arbetare, skulle en långsiktig minskning i kapitalstocken förmodligen skada produktiviteten och lönerna för Eftaländernas arbetare. Effekterna skulle kunna bli så stora att högt utbildad arbetskraft, som är internationellt Iättrörlig, söker sig bort från Eftaländerna och upphov till ger "brain-drain. Till dessa frågor ska dock återkomma i kapitel 8.

14 Notera att deras skattningar grundar sig på de nettoeffekter uppstår som genom summan av förändringarna av ingående och utgående direktinvesteringsflöden. De tar inte hänsyn till övriga tillväxteffekter.

Investeringar och kapitalbildning 179

innebär det sikt skulle uppstå betydande skillnader i Det att

mellan de olika alternativen. Efter några år kan produktionskapacitet

halv i årlig tillväxt göra skillnad. en procent stor det samlade värdet Det visas av följande räkneexempel. BNP -

alla och tjänster producerades i Sverige 1993 uppgick varor som miljarder kronor års priser. Om ökningen

till 1410 i 1992 av

direktinvesteringarna höjer BNP-tillväxten med 0,5 procentenhet ger

BNP efter fem år och det årligen 36 miljarder kronor extra

72 miljarder kronor efter tio år. extra hanteras med största Dessa beräkningar måste naturligtvis

Vår avsikt med dessa siffror är heller inte att göra försiktighet.

över tillväxtutvecklingen i Sverige. Vårt syfte är att prognoser svensk ekonomi beroende illustrera olika utvecklingsbanor för om

marknaden sig EES-avtalet relationerna till den inre grundar som

eller situation där EESi dag, ett EU-medlernskap i morgon en

avtalet i framtiden har eroderat eller sagts upp.

Exakt hur sambandet är oklart. Det beror inte minst ser ut Höjd investeringskvot innebär vilken investeringar som avses. typ av totalt tillväxtförutsättningar. sett gynnsammare tillväxtteori år BNP- En av de stora tvistefrågorna inom om

blir bestående eller de effekterna t ex en höjd investeringskvot om av traditionell tillväxtteori, vilken efter hand klingar av. Enligt

berörde i kapitel sker ett engångslyft i produktionsförmågan.

de tillväxtteorierna kan tillväxten hamna varaktigt Enligt nya en

högre nivå.

effekter. beror ofta De flesta analyser ger ganska små Det att

med statiska beräkningar. Tillväxteffekter är de nöjer sig att göra

utsträckning statiska. Flera ekonomer har emellertid i mycket liten

fundera hur inte bara BNP-nivån också själva därför börjat över utan

tillväxttakten i BNP kan påverkas.

det finns såväl empiriska teoretiska skäl för att Vi att som anser räkna med bestående tillväxtökning. Tillväxteffekten uppkommer en bara direktinvesteringarna ökar dock vi såg inte genom att som ovan vid medlemskap i EU. Den den totala investeringsvolymen ett upp-

investeringarna kan leda kommer också genom att avkastningen

och investetill höjd total investeringskvot i Sverige genom att en sammansättning kan förändras i tillväxtbefrämjande ringarnas en mer

riktning.

15 Se Romer 1986 och Baldwin 1986, 1992. t ex

180 Investeringar och

/eapitalbildning

Sammantaget innebär detta att ekonomin slår in

en annan tillväxtbana.

Det handlar då inte bara

om övergående kortsiktiga BNP-höjningar. Vår bedömning är effekterna den hårdare konkur-

att genom och ökat

rensen genom ett inslag av s k vertikala eller teknologi-

mer

intensiva investeringar leder till

långsiktigt högre tillväxttakt. Det

innebär de samlade

att investeringarna ökar genom att aktiviteten i ekonomin blir högre. Det drar med sig större investeringar i infra-

struktur, bostäder och andra hemmamarknadsinriktade verksamheter.

Effekten de samlade

investeringarna väger långt tyngre än följder-

bara för

na direktinvesteringarna. I detta perspektiv förefaller

en

bestående höjning tillvåxttakten med

av halv procentenhet inte

en

som någon orimlig uppskattning, även det saknas om underlag för

exakta mer prognoser.

Tillsammans med de bedömningar vi tidigare har gjort av de mer kortsiktiga effekterna betyder det BNP-tillväxten under de

att

närmaste åren kan bli väsentligt högre vid ett EU-medlemskap än om Sverige stannar vid EES-avtalet. Detta är enligt vår uppfattning den viktigaste samhällseko-

nomiska konsekvensen svenskt

av ett EU-medlemskap: att investeringarna ökar och lägger grund för starkare

en tillväxtutveckling

och bättre

en reallöneutveckling än vad såväl EES-avtalet och i

synnerhet situation utanför den inre marknaden

en gör.

Investeringarna kan visserligen höjas med andra medel, även

utanför EU och även utanför den inre marknaden. Med det

kommer

i fall enligt vår bedömning ske till att priset av en högre vinstandel och lägre löneandel. Till dessa en frågor återkommer i kapitel

16 Antag t ex att effekten som följer på att investeringskvoten höjs leder till att tillväxten under de kommande fem-tio åren skulle öka med i genomsnitt 1 procentenhet. Det skulle i så fall innebära att Sverige a efter fem har att förfoga över drygt 70 miljarder kronor extra, och b efter tio år har en BNP ligger nästan som 150 miljarder kronor högre än med EES-avtalet. Avsikten här är inte att göra

prognoser, utan att illustrera hur stort genomslag också små förändringar av tillväxten kan få på de ekonomiska resurser som står till samhällets förfogande.

7 Strukturomvandling och teknisk utveckling

och i fall

kapitel

med detta är utröna

Syftet

att om,

inte-

hur, den svenska näringslivsstrukturen påverkas av

med EU. Centrala

grationen och anslutningsalternativ bur utslagningen och nybildningen kapital

inslag är av

till.

samt överföringen av resurser går

7.1 Strukturomvandling

något århundrade har varit så föråndringsinriktat som

Knappast tekniker och material har i ökande tempo ersatt

1900-talet. Nya

äldre. Gamla produktionsmetoder har ersatts av nya.

i ökat materiellt välstånd och höjd

En snabb tillväxt har omsatts

har kommit utifrån,

levnadsstandard för de många. Ofta impulserna

länder, och handelsut-

i kontakterna med andra genom importen

också idéflödet över gränserna. Ett

bytet; i kapitalflödet men -

-

led i denna har varit nedläggningen av gamla

viktigt process

dvs hur gamla strukturer

verksamheter och uppbyggnaden av nya -

omvandlats och Detta kallar vi strukturomvandling.

ersatts.

kan ibland bli både utdragna och smärtsamma. Omställningarna

ibland motstånd det och okända. Osäkerhet väcker och mot nya oro,

både för konkurrenskraften

Men strukturförändringar är avgörande och de långsiktiga tillväxtmöjligheterna.

Strukturomvandling och teknisk utveckling

Diagram 7.1 BNP uppdelad sektorer 1870-1990 procentuella andelar

procent 100 90 Offentla fönster 80 - 70 Privata fönster 60

50 väx/pä

40 30 20 Jordbruk 10 - 0

1880 1900 1920 1930 1940

1870 1890 1910 1970 1980 1950 1960 1990 Källa: SCB, Nationalräkenskaperna.

Diagram 7.2 sysselsättningen uppdelad sektorer 1870-1990 procentuella andelar

procent 100 90- Otfentla fönster 80- 70- Privata fönster 60 50- 40- 30- Jordbruk 20- 10- O

18.80 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980

1870 1990

Källa: SCB, Nationalräkenskaperna.

Strukturomvandling och teknisk utveckling 183

Handel upphov till samhällsekonomiska vinster när pro-

ger fördelar eller för dra bättre

duktionen anpassas efter komparativa att

till kan

nytta stordriftsfördelar. Övergången från gammalt nytt

av

innebär kostnader när kapital och dock tid. Anpassningen

ta

till andra branscher eller till andra företag arbetskraft flyttas över

inom bransch. samma

Kostnaderna för individ, familj, hushåll eller hel

en en ett en

Strukturomvandling kan bli och bör vägas in när

bygd av en stora, de sammanlagda effekterna integrationen och deltagande iden inre

av

marknaden ska Men jobb och nya möjligheter

summeras. nya

utrangerade verksamheter. kommer i längden att ersätta gamla och

arbetsmarknaden väl, och de rätta

Det gäller fungerar om

om

företag och skapa arbetstill-

drivkrafterna finns att starta nya nya

neoklassiska ekonomiska teorierna räknar med att

fällen. De

sikt jämviktsläge. Ett sådant

ekonomin lång rör sig mot ett

drastiska i antalet arbetande i

exempel den nedgången

ges av Resultatet blev inte ökad arbetslöshet, fler

jordbrukssektorn. utan att

andra sektorer. Strukturomvandling alltså inte

jobb skapades i ger till arbetslöshet. Vad påverkas blir nödvändigtvis i sig upphov som i stället lönebetalningsförmågand 0rd sällan frågan förändring ska Det är med andra mycket om en handlar när den sker, och med vilken styrka

ske. Det snarare om

innebär kostnader inte kan undvikas, utan

den slår igenom. Det att

varierande kostnader förläggas vid olika tidmöjligen och till

- -

punkter. Strukturomvandling innefattar tre processer:

utslagningen av gammalt, tillskapandet av nytt, överföringen från gammalt till nytt.

av resurser

bransch, mellan olika företag,

Överföringen sker dels inom varje

och kraften i Strukturomvand-

dels mellan branscher. Hastigheten

ekonomin. Detta kan

lingen bestäms "omvandlingstrycket" i

av

stärkas eller försvagas.

Långsiktigt skulle arbetslösheten därmed inte överstiga den s k strukturella 1 arbetslösheten. Ibland har trott att detta mer eller mindre skulle vara en man utifrån nivå. Senare forskning tyder emellertid på att det finns en tydlig risk given hysteresis" och tillfällig arbetslöshet blir permanent. Arbetsmarknaden för att och EG kommer dock att analyseras närmare i nästa kapitel.

Stmkturomvandling och teknisk utveckling

Schematiskt skulle kunna illustreras i k Salterdia-

processen ett s

gram ruta 7.1.2

Ruta 7.1 - Strukturomvandling

i l.. | i"-

i

l : "em i

|

r

:ss:

l l F

Å

l l

f l l l 7 |

I l

I I |

: l

I

l l l i

l I |

l

Företag/Bransch

n.

o

Diagrammet visar företag eller branscher i fallande ordning efter hur t ex lönsamma eller långsiktigt konkurrenskraftiga de är. Antag att denna lönsamhet

eller överlevnadsförmåga bestäms inhemsk eller internationell konkurrens av och att gränsen för långsiktig överlevnad ligger vid den horisontella linjen.

Område 1 visar företag eller branscher inte som är långsiktigt lönsamma och som sikt kommer slås att ut. Område 2 visar företag eller branscher som genom nytt kapital och nya tekniker adderas till de konkurrenskraftigare företagen.

Takten i förändringarna bestäms hur smidigt överföringen av märkt med siffran 3 i diagrammet löper. - Det finns emellertid ännu faktor en att ta hänsyn till, som inte brukar fångas in i vanliga Salter-diagram. Det är förekomsten skyddad sektor, av en stor markerad med S i vårt diagram, i vilken frigjorda kan slussasoch resurser ur vilken de kan hämtas.

Se t ex W E G Salter Productivity and Technical Change 1969. Traditionellt har Salter-diagrammen använts för att beskriva strukturomvandling för indu-

strisektorn i en sluten ekonomi, och ofta i samband med den s k Rehn Meidnermodellen. Vår avsikt här är dock att ta hjälp av uppställningen för en mer allmän diskussion om vilka effekter följer påverkan utifrån, som av dvs för en öppen ekonomi. Det innebär t ex att tillförseln av för nybildande kapital resurser av mycket väl kan komma från utländska direktinvesterare. Det innebär också att

utslagning av gammalt kapital varken är förutsättning eller en en garanti för att det ska kunna uppstå nytt kapital.

Strukturomvandling och teknisk utveckling 185

En del branscher eller företag kommer ha svårt att klara den långsiktiga konkurrenskraften till följd omodern teknik. De

t ex av

utsätts därmed för starkt omvandlingstryck. På sikt kommer de

ett

slås givet de inte ändrar inriktning, nyinvesterar eller

att ut, att

vidareutvecklar sina produkter eller tekniker. Tillskapandet bestäms den tekniska utvecklingen,

av nytt a av affärsklimatet och drivkrafterna att investera.

Med kapital och tekniker adderas allt fler företag eller

nytt nya

branscher till de konkurrenskraftiga företagen.

Ekonomin är inte statisk. Strukturomvandling är process.

en

Gårdagens storsäljare kan bli morgondagens föredettingar. I mötet mellan gammalt och nytt skärps kraven Ju större skillnaden är mellan olika branscher vad gäller efterfrågetillväxt, utveckling internationell konkurrenskraft och

av

produktivitet, desto snabbare förändras industrins sysselsättnings-

strukturf internationell konkurrenskraft mellan

Förskjutningar av branscher har spelat roll när det gäller strukturomvandlingen

en stor i den svenska industrin.

Strukturomvandlingen bestäms omvandlingstrycket i ekono-

av

min. För detta ska högt krävs först och främst att det råder

att vara

konkurrens. I öppen ekonomi avgörs omvandlingstrycket i stor

en

utsträckning den internationella ekonomin.5

av

För omvandlingen ska komma till stånd krävs det emellertid

att

också incitamenten drivkrafterna är riktiga. Resurser slussas

att - -

då över från mindre effektiv till effektivare produktion. Huvudfrågan blir därvidlag hur effektivt kapital- och arbetsmarknaderna fungerar. Företagsuppköp har t visat sig

ex vara en

viktig kanal för spridning kunskap. Därför kan det viktigt att

av vara

hinder företagsuppköp undanröjs. Om innovation kräver att

mot en

det bildas nya företag måste också riskkapitalmarknaderna fungera

väl.

3 Ett mycket tydligt exempel ges av utvecklingen av varvsindustrin, som under det sena 1970-talet fick stora problem. l ruta 7.1 kan det illustreras med att varven halkade ner i område 1. När också Kockums i Malmö lade ner, byggde man en bilfabrik på det gamla varvsområdet. Saab hörde då till område 2 i diagrammet. Processen är dock inte statisk. Några senare ställdes bilindustrin inför stora omstruktureringsproblem.

4 Se Lundberg 1988.

5 Omvandlingstrycket kan i ruta 7.1 illustreras av lutningen på kurvan dvs om det är ett brant fall eller en mjukare sluttning från lönsammast till minst lönsam.

186 Stm/eturomvandling och teknisk utveckling

Det finns emellertid ännu faktor hänsyn till, inte

en att ta som

brukar brukar fångas in i vanliga k Salter-diagram. Det är före-

s

komsten skyddad sektor. Alternativet för frigjorda

av en stor resurser

är inte bara att övergå i konkurrensutsatta verksamheter. En del

nya

kan också försvinna kretsloppet, i så måtto de slussas över

ur att

i skyddade sektorerf På vis kan naturligtvis tillföras

samma resurser

från tidigare skyddade verksamheter, utsätts för konkurrens och

som

ställs inför effektivitetskrav. Vi ska i detta kapitel nedan diskutera hur strukturomvandlingen enligt dessa tre led kan tänkas förändras av EG:s strävan att bilda

en

inre marknad hur näringslivet kommer påverkas beroende

samt att

vilken integrationsform Sverige väljer.

som

EG

7.2 och

strukturomvandlingen

Den inre marknaden kommer betyda ökad konkurrens och

att en

därmed ökat tryck utslagning gammalt kapital. Men EG

ett av

kommer också att underlätta nybildning kapital och överföring

av

Detta sker de fyra rörligheterna,

av resurser. genom genom

gemensamma forskningsprojekt och infrastrukturinvesteringar. Innan behandlar vad den inre marknaden kan betyda för strukturomvandlingen i allmänhet och för Sverige i synnerhet, ska

något beröra de direkta satsningar EU-länderna gör

som gemen-

samt och kan ha betydelse för strukturomvandlingen.

som

Forsknings- och industripolitiken

Rivaliteten högteknologiområdet har sina håll den

utmanat

klassiska handelsteorins grunder frihandel och icke-intervention

om

grunden för välstånd. Anklagelser illojal konkurrens och

som om

diskriminering utomlands har tjänat som alibi för nationella insatser hemmaplan.

6 Detta var fallet t ex under 1970-talet när en stor del av de frigjorda resurserna och ökningen av arbetskraften sögs i en expanderande offentlig sektor. lnlåsningen" i förhållandevis mindre produktiva verksamheter här kan vara en förklaring till varför nybildningen av kapital var så pass svag i Sverige under 1980-talet, de potentiella goda förutsättningarna till trots.

Stm/eturomvandling och teknisk utveckling 187

I USA har litteratur växt fram behandlar faktiska och ny som

förmenta orättvisor i upphandling och utveckling inom framför allt det högteknologiska området Gemensamt för dessa böcker är att de pläderar för nationell stödpolitik, och för olika typer långt-

en av

gående ingripanden till förmån för den industrin.

egna Oron över att hamna efterkälken i de branscher tros höra som

framtiden till, har sina spår även inom EU och i diskussionerna

satt

Europas framtid. En avgörande drivkraft bakom vitaliseringen

om

under 1980-talet låg i iakttagelsen att EG sackat efter USA och i

-

än högre grad Japan och Sydostasien.

-

Tabell 7.1 Forsknings- och utvecklingsutgifter Full i USA, Japan och EG 1991 andel av BNP

Källa: EG-komnrissionen 1992.

Västeuropa är starkt vad gäller grundforskning. Den del FoU

av

är direkt relaterad till produktionen är sämre utvecklad. För

som

västeuropeisk FoU har forskningssamarbetet inom EU inneburit

en

viktig stimulans. Detsamma gäller det växande antalet projekt inom för Eureka-initiativet. Stora förhoppningar knyts till den inre

ramen marknaden.

Forskning har betydande k effekter. De positiva

s externa ger

spridningseffekter även till andra branscher. Därför finns det

en

tendens renodlade företagslösningar inte fullt hänsyn till

att ut tar

den samhällsekonomiska forskning kan bidra med.

nytta som

De forskningsprogrammen i EU för

gemensamma svarar en

begränsad andel de anslag spenderas inom EU-länderna. De

av som

kan likafullt viktiga, eftersom de kan avgöra om en viss typ av

vara

forskning kommer till stånd eller inte. EU planerar dessutom att öka den andel den budgeten avsätts för forskning.

av gemensamma som

7 Ett de uppmärksammade exemplen under senare gäller presidentrådav mer givaren Laura dAndrea Tysons bok Whos bashing whom.

188 Strukturomvandling och teknisk utveckling

Mellan 1992 och 1997 ska beloppen öka från 2,4 till 4,2 miljarder Då kommer FoU för ungefär 5 den totala ecu. att svara procent av EG-budgeten. Det rör sig visserligen inte om några väldiga summor. Men det säger del de prioriteringar EU vill göra. en om som

Satsningar infrastruktur

Strukturomvandling har ofta uppstått som ett resultat av förbättrade kommunikationer. Nya infrastruktursystem har varit Viktiga inslag i industrialismens förändringsfaser. När järnvägarna byggdes blev det möjligt att exploatera malmfyndigheter låg oländigt till. Den som norrländska stål- och malmexporten lade grunden för svensk blomstring i seklets början. Med telekommunikationerna och den elektroniska teknikens framsteg öppnar sig i dag radikalt möjligheter nya för produktion, arbete och lokalisering. Bättre infrastruktur sänker transportkostnader och minskar därigenom de reala handelsbarriärerna. Avståndshandikapp minskar. Det betyder mer för geografiskt avlägsna länder än för dem som ligger centralt. Kommissionen trycker i rapporten Europe 2000 hårt de möjligheter som en utbyggd infrastruktur gemenskapsbasis erbjuder. Eftersatta gränsregioner kommer, EU, betydligt tror att bättre förutsättningar för såväl produktion marknadstillgång. som Men infrastruktur handlar inte bara vägar och järnvägar och om andra traditionella fysiska investeringar. Det rör sig i allt högre grad telekommunikationer, trådlös teknik och elektroniska överom om föringar. EU har därför också låtit anta olika direktiv som t ex ska förbättra effektiviteten i sektorer lätt utvecklar naturliga, som annars nationella monopol. Det gäller för telekommunikationer, där t ex näten skiljs från driften. Det gäller också energiförsörjningen, där EU strävar efter energimarknads en gemensam Investeringar i infrastruktur påverkar produktiviteten flera olika sätt. De sänker och transaktionskostnader, de transport- ger bättre förutsättningar för underleverantörer och de stimulerar innovationsverksamhet, nyföretagande och avveckling ekonomiskt av föråldrade verksamheter.

8 Arbetet med den gemensamma energimarknaden har dock gått långsamt.

Strukturomvandling och teknisk utveckling 189

7.3 Den inre marknadens betydelse

för

strukturomvandlingen

Generellt sett gäller att möjligheterna till specialisering och vertikal integration ökar när tekniska och andra handelshinder avskaffas. Färre anläggningar behövs inom varje varuområde. Med stordriftsfördelar i produktionen blir det effektivare lägga olika verksamatt heter olika platser och via handeln och transporter förena olika delar företag i ett Nyckeln ligger i principerna om ömsesidigt godkännande. Varor provats och befunnits godkända vid provningsanstalt som en i ett EU-land ska därefter säljas fritt i ett annat land utan ny prövning. En drivkraft bakom EG:s inre marknad framför allt är tron att handeln med högteknologiska dvs från branscher varor - varor som avsätter stor andel till FoU ska öka. en resurser - Om den inre marknaden betyder handelshinder man antar att att slopas i ungefär lika stor omfattning i högteknologibranscher som i andra branscher, finns det i och för sig ingen anledning att vänta sig den inre marknaden skulle större effekter för högteknologin än att för något annat. Tar emellertid hänsyn till det finns man att stordriftsfördelar och produktdifferentiering, kan vänta sig man en snabbare tillväxt just när det gäller högteknologiska verksamheter än för andra. Lundberg 1990 har funnit vissa belägg för det faktiskt att förhåller sig så. I samma riktning pekar resultaten i bilaga 7 till betänkandet. Strukturen kommer att variera beroende Sverige deltar i EG:s om inre marknad eller inte. Som diskuterade i kapitel 6 väntas de k s vertikala investeringarna öka vid ett medlemskap i EU. Dessa investeringar har generellt högre teknikinnehåll eftersom de bygger ett specialisering. EES-avtalet likställer forskning inom och EU när det gäller utom stöd och anslag till olika projekt. Risken finns forskningen annars att

9 För en diskussion om detta och de multinationella företagens roll, se tex Economist den 27 mars 1993.

10 Se t ex Jan Fagerberg "Technology, Trade Structure and Economic Integration" 1993.

190 Stmkturomvandling och teknisk utveckling

inom storföretagen i högre utsträckning än hittills flyttar till anläggningar inom EU. Ytterligare en faktor som kan tala för en ökad högteknologisk inriktning av den svenska näringslivsstrukturen hänger samman med EU:s egna industripolitiska ambitioner. EU lägger stora resurser forskning och samarbete kring olika högteknologiprojekt. Högteknologi antas ha externa effekter, som kommer även andra sektorer till Ett och ett blir kanske inte två utan tre. Det verkar gagn. dessutom finnas stordriftsfördelar även när det gäller humankapital och specialkompetens."

Hur kraftig kommer strukturomvandlingen att bli

Deltagandet i den inre marknaden antingen genom ett EU-med- lemskap eller genom EES-avtalet kommer att påverka olika näringar olika starkt. Den inre marknaden kommer t att öppna den offentliga ex sektorn för konkurrens. Det innebär att stora sektorer tidigare som varit skyddade plötsligt får samma krav förändring och långsiktig överlevnad tidigare konkurrensutsatta sektorer. som Det går emellertid inte peka vinnare eller förlorare. att ut Ekonomin är inte statisk, förändringarna inte engångskaraktär. av Det kommer att finnas branscher där kan vänta stora omställman ningsproblem. Det kommer att finnas branscher där man kan vänta betydande vinster. Viktigare ändå är att det kommer att finnas företag inom alla dessa branscher som kommer att visa sig mer eller mindre skickliga att bemöta och hantera de förändringskrav och det omvandlingstryck de utsätts för. som

11 Henreksson, M 1992.

Stmkturomvandling och teknisk utveckling 191

för

Strukturförändringar industrisektorn

Efta och SIND vilka branscher och

numera Nutek

har uppskattat industrisektorer kommer att utsättas för starkast omvandlings-

som

tryck i samband med att den inre marknaden förverkligas. Mellan 42 och 48 procent tillverkningsindustrin räknas till

av

känsliga branscher. Tillsammans de för 39 procent

gruppen svarar av

Sveriges samlade Det är mycket svårt förhand säga

export. att

något vilket det slutliga utfallet blir.

om

Diagram 7.4 Den inre marknaden och sektorer utsatta för stort omvandlingstryck i Sverige procent av industrisysselsättningen

42%

motorfordon telekomutrustning

åTTåsålålåausln-

22 stark kötthantering utrustning för livsmedelsindustri

elektriska maskiner verktygsmaskiner 11 balans elektriska hushållsapparater

rymdutrustnlng F

kläder och tillbehör svag g

Sverige

Källa: Efta.

Känsliga är framför allt tekniktunga branscher, maskindu-

som strin, elektroindustrin och motorfordonsindustrin. Andra utsatta

branscher är konsumtionsindustrin, livsmedelsindustrin och övrig

transportindustri. Svårigheterna blir störst och skärpningen av omvandlingstrycket

hårdast för branscher innehaft särställning, i den

som som en me-

ningen att de olika sätt har varit avskärmade från konkurrens

12 Se EFTA: European Economic integration Effects of 1992 on manufacturing industries of the Efta Countries, Occasional paper no 38/1992, samt Statens lndustriverk 1991: Klara, färdiga, EG Svensk industristruktur inför EG-92 av Peter Andersson och Camilla Ekstedt.

192 Strukturomvøzndling och teknisk utveckling

trots att de egentligen har arbetat i konkurrensmarknad. Det

en

gäller dem som varit skyddade handelshinder, t livsmedels-

genom ex

industrin, eller gynnats statlig upphandling.

av

för

Strukturförändringar tjänstesektorn

Intressantare än industrisektorn är kanske ändå förändringarna för tjänstesektorn. Tjänstesektorn spelar en stor roll för arbetsmarkna-

den. Inom EU-Efta är det framför allt inom den offentliga sektorn

de netto-arbetstillfällena har skapat. I USA och Japan har

som nya

tjänstejobben kommit till inom den privata sektorn. Tjänstesektorn har i betydligt högre grad än industrin varit nationellt orienterad.

Ofta har den präglats marknadsdominans och förekomsten

av av av

lokala eller legala monopol. Den inre marknaden och beslutet fri

om

rörlighet för tjänster och kapital ändrar radikalt förutsättningarna.

Tabell 7.2 Grundläggande kännetecken för några tjänstehranscher

Prisdiffe- Stordrifts- Regleringar Tekniska rentiering fördelar och skatter skillnader

Banker x Försäkring x Flygtransporter x x Vägtransporter x x Telekommunik. x x Managementkons x Turism x Distribution x x Byggnation x x x

Källa: KommandeEtta-studie våren 1994.

Etableringsfrihet ska råda den inre marknaden, oberoende

av

nationellt Principen det ömsesidiga erkännandet inne-

ursprung. om

13 Här bör man emellertid också beakta att konkurrenterna förmodligen också varit skyddade av liknande bestämmelser i sina egna hemländer. Svenska företag väntas hävda sig gott i den konkurrensen.

Strukturomvandling och teknisk utveckling 193

bär företag fått tillstånd sälja tjänster i ett EES-land

att ett som att

också kan göra det i andra EES-länder, under villkor att företaget uppfyller de nationella krav ställs branschen.

som

Principen likabehandling innebär vidare myndigheterna

om att EES-land ska behandla från andra EES-länder

i ett företag samma

sätt sina Först och främst kommer tjänster riktar sig

som egna. som

till företag utsättas för konkurrens. Enligt bedömning

att en som

Nutek gjort EES-avtalets effekter för tjänstenäringarna 1993

av

kommer integrationen betyda två saker:

att

Möjligheterna differentiera marknaderna minskar

att a

större uppköpsområden och bättre tillgång till in-

genom ternationellt management. Marknadstillväxten stimuleras fler transporter och agenom bättre telekommunikation.

För bankerna och försäkringsbolagen i tabellen innebär den

ovan

inre marknaden att de nationella regleringarna försvinner, i viss

men

utsträckning andra regler. Transporter och telekommunika-

ersätts av

tioner kännetecknas både stordriftsfördelar och långtgående regle-

av

ringar, och kan vänta sig förändringar både vad gäller mark-

stora

nadsvidgning och företagskoncentration.

Tabell 7.3 Förväntade struktureffekter av den inre marknaden olika tiänstesektorer

Branschkonoentratiqn oförändrade Okar Ökar Integrerade Bank Luft-transporter marknader Försäkring Telekommunikationer Byggnation fysisk Vågtransponer

Marknads Vägtransporter fysisk kontrollen

integrering oförändrade Segmenterade Turism Distribution marknader Management

Källa: Kommande Efta-studie våren 1994.

Exakt hur långtgående och omfattande strukturomvandlingen

inom tjänstenäringarna blir är emellertid osäkert. För stor

en om-

ställning talar det faktum att tjänstesektorerna länge varit skyddade nationella monopol och att t det tidigare Gatt-avtalet inte

av av ex

har omfattat tjänstehandel.

194 Stm/eturomvandling och teknisk utveckling

För en lugnare utveckling talar att olika språk, kulturskillnader och skilda affärsseder medför vissa begränsningar, även efter det

att formella hinder har rivits.

Strukturförändringar i stort

Handel baserad komparativa fördelar huvudsakligen ger upphov till strukturomvandling mellan branscher. Handel grundad

stor-

driftsfördelar framför allt upphov till strukturomvandling inom

ger branscher.

Diagram 7.5 Den intraindustrielia handeln i Sverige och EU

Källa: Assarssonlülsson1993 och OECD,Foreign Trade Commodities1991, Volume HV.

Sveriges intraindustriella handel dvs handel med likartade

inom och bransch år 1991. varor en samma - var 67 procent När

företag internationaliseras, svenska liksom utländska, blir det ännu viktigare att produktionsfaktorer lätt kan flyttas över nationsgränser. Om antar att kapital och arbete är rörligt inom än mellan

man mer

14 Bilaga 2 till utredningen.

Stm/eturomvandling och teknisk utveckling 195

sektorer skulle den intra-industriella handeln upphov till lägre

ge

kostnader för omvandlingen än den inter-industriella handeln.

Tidigare europeiska erfarenheter integrationen tyder att så

av

är fallet. En anledning till anpassningsproblemen blev mildare än

att

väntat när EG gång skapades del handeln

en var t ex att en stor av intra-industriell karaktär. var av

Även finns det hel del tyder den inre markna-

nu en som att

den inte kommer upphov till så våldsamma omställningspro-

att ge det ibland har befarats. Det beror länderna i cesser som att norra

Europa har relativt likartade faktortillgångar. Utnyttjandet

av

komparativa fördelar skulle därför inte förändras dramatiskt i och

med den inre marknadens tillkomst.

Sammantaget finns det alltså skäl den inre marknaden

att tro att

visserligen kommer medföra och i viss mening redan har betytt

att -

omfattande strukturomvandling. Anpassningsproblemen för

- en svensk industri bör emellertid inte behöva bli alltför svåra, eftersom

Sveriges ekonomi utsträckning präglas branschintern eller

i stor av

intraindustriell handel.

Regionalpolitik

och strukturfonder

Regionalpolitik kan medel lindra anpassningspro-

ses som ett dels att

blemen och underlätta överföring dels stimulera till

av resurser att

nybildning av kapital. Ibland har regionalpolitiken emellertid också kommit att

an-

vändas för att hindra utslagning av gammalt, uttjänt kapital. I de fall utslagningen beror felaktig struktur och inte att tiderna

en

tillfälligt råkar dåliga har det varit kostsam strategi.

vara en

Nybildningen har uppmuntrats t ex genom etableringsstöd och sänkta arbetsgivaravgifter inom vissa delområden. Anpassningen och

överföringen har stöd för omskol-

av resurser uppmuntrats genom

ning och vidareutbildning arbetskraft, särskilda insatser för arbets-

av

lösa ungdomar och äldre där behövs, bidrag till flyttning.

samt,

Den gemensamma marknaden ger upphov till omställningskrav.

Vissa regioner kommer det svårare än andra. EU har för detta

att ändamål utvecklat med k strukturfonder. Vi återkommer ett system s

till dem i kapitel 12.

196 Stmkturomvandling och teknisk utveckling

Ruta 7.2 - EG:s industripolitik

EG:s industripolitik har i stort sett två instrument till sitt förfogande. typer av Det ena är olika gemenskapsfinansierade utgiftsprogram, då framför allt ramprogrammen för forskning och utveckling samt de s k stmkrurfonderna. EG satsadeunder 1993 knappt 4 sin budget FoU och drygt 28 procent av procent strukturfonderna mätt i 1992 års priser. Det andra instrumentet är regleringar olika slag, t angående standardiseav ex ringar och offentlig upphandling, men även handelspolitikens och konkurrenspolitikens område.

EG:s industripolitik längre sikt Studerar man EU-ländernas nationella industripolitik finner det är man att vanligt med olika former statsstöd till tillverkningsindustrin, i genomsnitt av 14,6 procent av förädlingsvärdet för perioden 1988-1990. Detta är dock klar en minskning jämfört med 1986-1988, då stödet uppgick till hela 24,3 procent av förädlingsvärdet. Därefter kommer Italien, Portugal och Irland. Italien och Irland har minskat sina stöd, medan Portugal har ökat sitt från 2,2 till 5,3 procent. Lägst stöd betalas ut i Storbritannien 2,0 procent, Danmark 2,1 procent och Tyskland 2,5 procent.

procent 25 -

20-

V ö o °°®° o a° 95 o

$aa°:.° Vxlbø

- ,°° QVÅOO. . °\ . o . e x . q 9 v1 G s ç ° øöo 9 0

E513

Källa: EG-kommissionen 1992 och Näringsdepartementet.

Hur EG:s industripolitik kommer att utvecklas sikt är inte helt klart. Medlemsländerna kan delas i två läger. vill ha aktiv, Den ena gruppen en selektiv industripolitik. Den andra vill ha generellt inriktade åtgärder framför allt inom gruppen mer infrastruktur- och utbildningsområden föra aktiv konkurrenspolitik. samt en Hur EG:s industripolitik kommer att utvecklas framöver beror med andra ord hur dessa båda intresseriktningar kan komma överens. Ett svenskt inflytande över besluten den inre marknaden kan ha betydelse vid denna avvägning vidare kapitel

Strukturomvandling ocb teknisk utveckling 197

Strukturomvandlingen

vid olika

typer av integration

Under 1980-talet utvecklades svensk industri i riktning mot växande specialisering produkter med lågt förädlingsvärde per sysselsatt, dvs med låg insats human- och realkapital sysselsatt. en av per Specialiseringen kan sägas ha gått fel håll. Kapitalbildningen i form investeringar, utbildning och utveckling kommersiellt av av ny användbar teknologi har heller inte förmått hålla jämna steg med att omvärlden. Om Sverige deltar i den inre marknaden uppstår, vilket diskuterade i kapitel mängd volymeffekter i samband med en att marknaden förstöras, marknadstillträdet ökar och nya affärsmöjligheter öppnar sig. Det kan bli särskilt viktigt för starkt specialiserade svenska produkter. Sverige kan deltagare i den inre marknaden dessutom påsom verka de standarder arbetas fram. Svenska företag får möjligsom heter göra sig hörda i olika tekniska kommittéer och driva att igenom förslag. Genom även svenska föreskrifter harmoniseras att och standardiseras efter EU-normer kan svenska företag undvika diskriminering. De kan också dra stordriftsfördelar och nytta av serietillverkning. Men också internt i Sverige i näringslivsstrukturen hem- maplan väntar stora förändringar. - De svenska företagen har traditionellt haft sin FoU koncentrerad till Sverige. Andelen har legat kring Mellan och 85-90 procent. 1986 1990 ökade dock den utländska andelen till drygt 16 procent. Avgörande för framtiden är vad sker med den forskningsinsom tensiva produktionen. Mycket talar för att modern teknologi kräver forskning och utveckling ligger nära den avancerade produktioatt Om produktionen flyttar, finns stor risk att forskningsnen. avdelningarna följer efter. Sverige är i detta avseende mycket sårbart. Det privata näringslivets forskningsinvesteringar domineras bara av tio företag. Tillsammans svarar de för 90 procent av forskningsvolymen. Det innebär i sin det räcker några dem flyttar tur att att av

15 Hansson och Lundberg 1991.

16 Thomas Andersson, IUI, vid EG-konsekvensutredningens investeringshearing den 1 juni 1993.

198 Stmkturomvandling och teknisk utveckling

ut sina avdelningar för att att effekterna ska bli dramatiska för den långsiktiga teknologiska utvecklingen i landet. Den teknik utvecklas i Sverige leder emellertid inte som automatiskt till att också produktionen sker i Sverige. I till den motsats allmänna föreställningen är Sveriges näringsliv jämfört med andra industriländers inte särskilt inriktat kunskapsintensiv - produktion. Tendens till ökad kunskapsintensitet finns, är inte men särskilt utpräglad. Patent kan säljas eller upphov till direktinvesteringar utomge lands. Sverige är nettoexportör Om Sverige hade haft stor av patent. relationer mellan utveckling och produktion normalt samma som ett OECD-land skulle andelen forskningsintensiva i svensk varor export dubbelt stor. Försäljningsvärdet licensöverskottet har vara av uppskattats till mellan 5 och 15 miljarder kronor." Kontakten med omvärlden, öppenheten, är särskilt viktig när det gäller företagens kunskapsförsörjning. Inte ens i de stora ekonomierdet landets forskning för än del näringsna svarar egna mer en av livets behov. Eftersom forskning verkar kräva viss kritisk en massa för att utdelning, blir det än viktigare för litet land finnas ge ett att med i större internationella forskningsprojekt och tillgång till att resultat vad gäller landvinningarna inom teknikutvecklingen. senaste

Tabell 7.4 Patentansökningar per 100 FoU-anställda

Avser 1983. 2 Avser 1981. Källa: Papachristoduulou,1991.

17 Lennart Ohlsson 1993.

Stm/eturomvandling och teknisk utveckling 199

Även Sverige kan del den

om av teknikspridningen inre marknaden, spelar det roll för den nationella sysselsättningen

om

företagen lokaliseras här eller i ett EU-land. Det är också mot denna

bakgrund som forskningen och kunskapsspridningen vid olika

former svensk integration ska utvärderas.

av

Vi kan sammanfatta analysen vad integrationen och den inre

av

marknaden kan tänkas betyda för strukturomvandlingen i Sverige följande sättz Generellt gäller sänkning handelshinder upphov till

att en av ger

specialisering inom branscher, dvs k intra-industriella effekter. En

s

avveckling av handelshinder, dvs förverkligandet av en fullständigt marknad, kommer leda till specialisering mellan

gemensam att en branscher.

Skapandet den inre marknaden leder till konkurrensen

av att

hårdnar. Om Sverige deltar ett EES-avtal eller ett EU-

- genom

medlemskap gäller detta även för företag verksamma i Sverige.

-

Flera tidigare skyddade företag blir då dessutom utsatta för konkurrens. Omvandlingstrycket i ekonomin ökar. Företag med låg

lönsamhet får svårare att hävda sig. Allt annat lika innebär det

skärpta krav effektivitet och förändring. Samtidigt kommer överföringar av från mindre lönsam

resurser

till lönsammare produktion underlättas. Tanken med de fyra

att

rörligheterna effektivare allokering fördelning ska

är att en - -

stimuleras. Kapitalet ska kunna röra sig fritt och investeras där det bäst avkastning, oberoende nationella sparkvoter. Människor

ger av

ska kunna flytta mellan nationsgränser utan hinder i form

av arbetstillstånd och förlorade sociala förmåner. Det borde i sin tur

underlätta möjligheterna att del Specialistutbildad kompetens,

av

och vidga flaskhalsar i produktionen. Det fria flödet för och

varor

tjänster bidrar dessutom till ökad effektivitet i lokaliseringen av

företag, a genom möjligheterna till specialisering i produktionen.

18 I detta sammanhang bör man dock tänka på att en del av de resurser som frigörs "spiller över på andra områden i den inre marknaden, eftersom både människor och företag får del av de fyra rörligheterna. En del av det kapital som frigörs vid strukturomvandlingar i Sverige kommer förmodligen att söka sig utomlands. En del av det internationella kapitalet kommer likaledes att söka sig till Sverige. För arbetsmarknaden gäller att människor som förlorar jobben här har möjlighet att söka sig utomlands. Flaskhalsar i Sverige kan vidgas med hjälp av personal utifrån osv. Tankemässigt skulle det kunna illustreras i vårt diagram med ytterligare pilar som visar flödena till och från omvärlden. För åskâdlighetens skull avstår dock från att rita in dessa.

19 Se t ex Krugman och Venables 1990 och Krugman 1991.

200 Strukturomvandling ocb teknisk utveckling

Också förutsättningarna för kapitalbildningen påverkas. Den inre marknaden frigör den tidigare skyddade sektorn i ekono-

resurser ur

min. Genom integrationen väntas direktinvesteringarna i Sverige öka jämfört med en situation där Sverige står utanför den inre markna-

den.

deltar den marknaden Ruta 7.3 - Sverige i inre

kapital arb.kraft fr. omvärlden 1 1 1 ;V n n | | l | pj i I

i I I i

I I | | | | I I | I

i I I i : : 77, l

| |

: 7

g

i

i

i i

|

i

Företag/Bransch

4a" o v" a " . o 4 o u v A J omvärlden

Skapandet den inre marknaden leder till att konkurrensen hårdnar, vilket av illustreras genom ett skift uppåt av den horisontella linjen. Flera tidigare skyddade företag blir utsatta för konkurrens vilket illustreras med ett flöde från S-sektorn. Omvandlingstrycket i ekonomin ökar. Företag med låg lönsamhet 1 får svårare att hävda sig. Samtidigt kommer överföringar av resurser 3 från mindre lönsam till lönsammare produktion att underlättas. Även förutsättningarna för kapitalbildningen 2 påverkas. Den inre marknaden frigör den tidigare S-sektorn. resurser ur

Stmkturomvandling och teknisk utveckling 201

Det innebär kapitalstocken förnyas i snabbare takt, att en att teknikinnehållet höjs och produktiviteten därmed ökar. Höjd att produktivitet innebär i sin tur snabbare ekonomisk tillväxt. I detta sammanhang måste man även ta hänsyn till de förväntade positiva effekter uppstår Sverige i den inre marknaden som genom att kommer i kontakt med EU:s olika forskningsprojekt och får möjlighet att ta del de anslag har i EG-budgeten. Volymen av som avsatts är begränsad. Spridningseffekten kan däremot bli betydande. Det är dock alltför vanskligt sig in några kvantifieringar. att ge Men slutsatsen den inre marknaden kommer driva är att att strukturomvandlingen i alla dessa tre avseenden.

Effekter strukturomvandlingen av ett EU-medlemskap

Skillnaden mellan EES-avtalet och medlemskap när det gäller ett strukturomvandlingen är inte så stor kort sikt. På lite längre sikt kan det dock påverka vilken investeringar görs. typ av som Med ett EU-medlemskap ökar förmodligen andelen k vertikala s investeringar. Det är investeringar som i hög utsträckning påverkar strukturen i näringslivet, eftersom de tenderar locka till sig att mer av samma kompetens. Vertikala investeringar kan därmed ge upphov till k klustereffekter. Vid viss gräns nås kritisk där s en en massa investeringar genererar nya investeringar. Redan i dag kan tecken klustereffekter inom data- och man se telekommunikationssektorn i Storstockholm. Ungefär 100 000 människor är beroende denna sektor. Ca 65 000 är direkt sysselsatta av inom branschen. Krugman 1991 har t ex hävdat att den europeiska produktionen i betydligt högre utsträckning än hittills kommer att koncentreras när den marknaden förverkligas. Om detta är gemensamma bra eller dåligt för enskild nation, beror naturligtvis hur dess en generella attraktionskraft och relativa konkurrensfördelar ser ut. EES-avtalet kommer däremot att innehålla större andel horien sontella investeringar, dvs sådana investeringar har närhet till som marknaden främsta som argument. Tillfälliga effekter sysselsättningen kan också uppstå som en följd av att vissa företag och sektorer påverkas mer eller mindre positivt av ett medlemskap i EU. Omvandlingstrycket skapas framför allt den ökade konkurrensen den inre marknaden. För de flesta av

202 Stm/eturomvandling och teknisk utveckling

sektorer och branscher kommer ett EU-medlemskap därvidlag inte innebära någon skillnad jämfört med EES-avtal. att ett Det finns dock två viktiga undantag:

Det gäller effekterna vissa sektorer idag inte ena som ingår i EES-avtalet, följer medlemskapet. Det men som gäller framför allt livsmedelsindustrin. jordbruket öppnas först vid EU-medlemskap. Redan i dag finns dock avtal ett fri handel mellan EG och Sverige för vissa jordbruksproom dukter. Till detta återkommer i kapitel 10. Det andra långsiktigt och gäller generellt för hela är mer ekonon1in. Det beror EUzs ambitioner att skapa om en europeisk valuta lyckas eller En hårdvalutapoligemensam tik och valutaunion måste det slutliga stadiet - en sågas vara ökar omvandlingstrycket ekonomi eftersom den - i en utesluter nationella växelkursjusteringar. Effekterna att av frångå k ackommoderande växelkurspolitik dvs en s - en mjukvaluta-politik där kronans kurs allt eftersom anpassas företagens bokslut ändrar färg från svart till rött innebär också starkare drivkrafter utveckla mindre priskänsliga att produkter. återkommer till effekterna eventuell

Vi av en

valutaunion i kapitel 15.

För rad branscher kan däremot EU-medlemskapet innebära en bättre förutsättningar då det gäller kapitalbildningen. Kommerskollegium har pekat positiva effekter för svensk teko-, och t ex massapappersindustri. Den mest industriutvecklingen uppgynnsamma står om betydande vertikala investeringar görs. Vinster uppkommer dels följd teknologiöverföringen, dels resultat som en av som ett av den ökade konkurrensen.

20 Kommerskollegium 1992 Konsekvenser för svensk tekoindustri vid ett EGmedlemskap. Kommerskollegium, Industriförbundet och Skogsindustrierna 1992 Konsekvenser av ett EG-medlemskap för svensk massa- och pappersindustri.

Stm/eturomvandling ocb teknisk utveckling 203

Effekter om Sverige står

utanför den inre marknaden

Om Sverige inte deltar i den inre marknaden kan i princip

staten

välja sina egna regler och lagar. I den mån förändringarna

gynnar ekonomin kan det emellertid ändå rationellt stå kvar vid den vara att

EU-anpassning redan har skett."

som

Ett beslut stå utanför den inre marknaden innebär ingalunda

att

att Sverige slipper de omställningskrav som internationaliseringen

och den inre marknadens existens för med sig. Fortfarande kommer

svenska företag konkurrera med europeiska bolag. Snarare rör

att

det sig skillnader i vilken takt strukturomvandlingen äger

om rum,

och med vilka medel väljer i andra avseenden förbättra det

man att

svenska investeringsklimatet.

Ruta 7.4 Sverige utanför EGzs inre marknad -

I l_ I I I I I I I

Q

I

%h7å

I I

I 1 777

l | l I , Företag/Bransch

En situation utanför den inre marknaden innebär att den relativa positionen för svenska företag försämras. Det kan i vårt diagram liknas vid ett skift nedåt av kurvan. Nybildningen av kapital går långsammare. Dessutom försämras möjligheterna för överföring av resurser från gammalt till nytt. Detta illustreras med relativt tunnare pil jämfört med den i ruta en 7.3.

21 Sverige införde t ex den 1 juli 1993 en ny hårdare konkurrens|ag, anpassad efter de förhållanden som gäller inom EU.

204 Stm/eturomvandling och teknisk utveckling

På kort sikt kan visserligen beslut att stå utanför den inre ett marknaden sig lindrigare för företagen än beslut att delta. te ett Konkurrensen blir inte fullt lika hård. Det omedelbara trycket nedläggning mindre konkurrenskraftiga verksamheter och av omstrukturering svensk ekonomi minskar. Men de företag och den av del näringslivet har hävda sig världsmarknaden framför av som att allt EU-företag, kommer mycket känna den gentemot snart att av konkurrensfördel företag den inre marknaden fått. som På lite längre sikt finns det därför risk att ett beslut att en stor stå utanför EU innebär större utslagningstryck för den utlandsett konkurrerande sektorn i svensk ekonomi. Visserligen kan tänka sig att konkurrensnackdelar vänds i man fördelar. Ökade lönsamhetskrav behöver inte ondo, i vart fall vara av inte för de företag uppfyller dem. Hotet kan stimulera till höjd som produktivitet, ökad effektivitet i användningen, större uppfinnings-

rikedom och bättre kontroll av resurserna. För de exportföretagen är det antagligen enklare att egen stora hand etablera sig den inre marknaden att ornlokalisera genom Enligt investeringsstudien i bilaga 6 väntas de produktionen. utgående direktinvesteringarna bli betydligt större Sverige står om utanför EU Sverige deltar i den inre marknaden. Det gäller än om för alla investeringar horisontella, vertikala och strategistyper av ka. Den avgörande skillnaden för strukturomvandlingens del märks

framför allt i de vertikala investeringarna. Står Sverige utanför den inre marknaden kommer de utgående vertikala investeringarna i defensiva, dvs de betydligt större utsträckning än annars att vara kommer ersätta inte komplettera inhemsk produktion. att - - Utslagningstrycket kan alltså väntas öka inom den konkurrensdelen svenskt näringliv. Möjligheterna dra till sig utsatta av att blir samtidigt mindre goda än vid ett deltagande. Sverige får resurser antagligen inte del stora kapitalstock. Anpassningen t ex av samma kan dessutom trögare eftersom den fria rörligheten för arbetskraften inte kommer omfatta svensk arbetsmarknad. Sverige får att heller inte omedelbara tillgång till den idé- och tekniksamma spridning som genereras av EU:s forsknings- och utvecklingsprojekt. Kapitaltillförseln kommer att kräva högre avkastning, om den en inte ska minska. Även investeringarna och nybildningen kapitalstocken påav verkas. Andersson och Fredriksson 1993 räknar med att skillnaden

i total direktinvesteringsvolym kan bli dryg procentenhet lägre en mätt andel BNP givet Sverige väljer att stå utanför den som av att inre marknaden.

Stm/eturomvandling och teknisk utveckling 205

Även utanför kan emellertid

EU Sverige välja sin egen väg när det gäller t högteknologi. Investeringarna fordrar dock så

ex stora

belopp, det inte är särskilt sannolikt Sverige hand kan

att att egen

uppbåda den volym som behövs för att mäta sig med de resurser som spenderas inom EU och som kommer företagen där till godo. Det talar i sin tur för att nybildningen kapital kommer att bli

av

långsammare än eljest.

Utslagningen vid ett beslut att stå utanför den inre marknaden riktar sig i första hand de företag arbetar exportmarkna-

mot som

den. Andra delar ekonomin, t den offentliga sektorn, kan

av ex

skenbart tyckas mildare villkor, Sverige inte omfattas

om av

strängare konkurrensregler och krav ekonomisk konvergens. Den offentliga sektorn står emellertid inför stora omställningskrav oberoende Sverige deltar i den inre marknaden eller ej. Risken är

om

också kraven på omställning blir ännu större, eftersom de

stor att

exportintäkter som bidrar till offentlig finansiering väntas minska och eftersom tillväxten i industrisektorn antagligen blir

svagare.

Tabell 7.5 Integrationens effekter strukturomvandlingen i svensk ekonomi

Utanför EES EU

Utslagning av kapital På kort sikt långsammare snabb snabb På lång sikt mer omfattande högre takt högre takt

Överföring av resurser

Kapital oförändrad smidigare smidigare Arbetskraft friktion rörlig rörlig Teknikspridning långsammare snabb snabbare /Vybi/drriny av kapital Ingåendedirektinvesteringar, volym begränsad högre högre Vertikala investeringar defensiva offensiva Förutsättningar för FoU-produktion sämre goda bättre

22 Se t ex bilaga 6 till utredningen.

206 Strukturomvandling och teknisk utveckling

Sammanfattning

7.6 Strukturomvandlingen har i detta kapitel definierats samspelet som mellan tre olika Utslagningen gammalt kapital, tillprocesser: av komsten kapital överföringen av nytt samt av resurser. Omvandlingstrycket påverkas av högre konkurrens. Utslagningen av gammalt kapital påskyndas i samband med att den inre marknaden förverkligas. Men den kommer också att effekt för nybildningen kapital i måtto den väntas öka innovationerna, av att ge del i olika forskningsprojekt, förenkla teknikimport och teknikspridning underlätta effektivare överföring från samt en av resurser gammalt till Friktionen minskarf Det gäller inte bara kapitalet nytt. flyter förhållandevis snabbt mellan olika placeringsområden i som olika nationer. Det gäller också för arbetskraft och näringsidkare, i samband med att etableringsrätten vidgas och fler vinner tillträde till tidigare stängda marknader. Sammanfattningsvis kan sägas att redan den inre marknaden innebär svenskt näringsliv och svensk ekonomi ställs inför ökade att krav förändring, oberoende vilken relation Sverige av typ av väljer ha till EU. att Mekanismerna för resursöverföringen väntas emellertid variera beroende Sverige deltar i den inre marknaden och får del om av dess fyra rörligheter eller Vidare kommer inriktningen kapitalbildningen i form direktinvesteringar och därmed långsiktig av t ex näringslivsstruktur skilja sig kraftigt beroende Sverige att om har EES-avtal, ett EU-medlemskap eller står utanför fortsatt inett tegration. Vi bedömer medlemskap medför det högsta omvandatt ett lingstrycket också de gynsarnmaste förutsättningarna att smidigt men klara strukturomvandlingen och därmed lägga grund för högre en tillväxt. Skillnaden mellan detta alternativ och EES-avtalet märks framför allt i nybildningen kapital, vilket vi diskuterade närmare av i kapitel Vi bedömer situation utanför den inre marknaden kommer att en att medföra kortsiktigt mildare omställningskrav t ex offentliga verksamheter deltar. Samtidigt kommer villkoren för den än om konkurrensutsatta delen svensk ekonomi försämras, både av att relativt den skyddade sektorn i Sverige och relativt konkurrenter exportmarknaderna. Produktivitetstillväxten blir långsammare, och därmed den ekonomiska tillväxten.

Arbetsmarknaden

8 Syftet med detta kapitel är att utröna i vilken mån arbetsmarknaden och lönebildningen kommer att påverkas av ett eventuellt svenskt medlemskap i EU samt

diskutera vad den

att fria rörligheten för arbetskraften

kan innebära för Sverige.

Inledning

8.1 Under 1993 låg den öppna arbetslösheten i genomsnitt 8 procent arbetskraften, vilket 355 000 Därtill ska läggas av motsvarar personer. mellan 5 och omfattades k arbetsmarknadspoli- 6 procent som av s tiska åtgärder. Andelen människor utan jobb är den högsta under hela efterkrigstiden. Mot den dystra bakgrunden faller det sig naturligt att undra hur arbetsmarknaden och möjligheterna att jobb och sysselsättning kommer påverkas den inre marknaden och eventuellt att av av ett svenskt medlemskap i EU. Det är svåra frågor. Det finns inga enkla Det finns heller svar. inga allomfattande teorier som entydigt kan förklara vad som sker och hur återgången till "normala" förhållanden ska till. mer Dagens lågkonjunktur skiljer sig från tidigare i så måtto att företagen nu i betydligt högre utsträckning än förr har dragit ned antalet anställda i takt med produktionen har fallit. Exportinduatt strin efter den kraftiga deprecieringen fram emot ett stort ser

uppsving. Övertidsuttaget har redan vuxit. Men det är inte säkert att

detta också betyder att anställningarna kommer att öka. Företagen

208 Arbetsmarknaden

har stor potential för produktivitetshöjningar. Exportindustrins andel den totala sysselsättningen är därtill ganska låg. Många bedömare

av

tror därför att det dröjer innan sysselsättningen återgår till

mer normala nivåer, i den mån den alls gör det. nu

På sikt brukar säga att ekonomin inställer sig viss

man en

viktsnivå för sysselsättningen. Den nivå arbetslösheten är

som

oberoende konjunktursvängningar kan kallas den strukturella

av

arbetslösheten eller jämviktsarbetslösheten. Den engelska är

termen

NAIRU non-accelerating inflation rate of unemployment".

- Med det nivå arbetslösheten innebär det inte menas en som att

finns någon inneboende priserna sig uppåt eller nedåt.

press vare Nivån bestäms i sin tur hur väl arbetsmarknaden och lönebildav

ningen fungerar. Sverige har länge haft låg jämviktsarbetslöshet. Återkommande devalveringar, reallöneanpassningar samt den offentliga sektorns expansion har spelat viktig roll. En bidragande förklaring har

en

emellertid ansetts den aktiva arbetsmarknadspolitiken och att

vara

matchningen arbetsmarknaden mellan lediga platser och arbetslösa har fungerat väl.

Tabell 8.1 Faktisk arbetslöshet och jämviktsarbetslüshet i olika länder

Källa: Layard, Nickell och Jackman 1991. Hämtad ur bilaga 8 till utredningen.

Arbetsmarknaden 209

Vad sker är oklart. Det finns inget ordentligt empiriskt

som nu

falla tillbaka också tveksamt gamla resulmaterial att på. Det är om

håller i den situationen arbetsmarknaden. tat nya

det försöka utröna hur deltagandet i Vi kommer i följande att

fria för arbetskraften kan

den inre marknaden och den rörligheten

svenska arbetsmarknaden, liksom hur den kan tänkas

påverka den för de svenskar söker eller har jobb. påverka möjligheterna som som

framför allt vad sker med

Vår bedömning grundar sig som perspektiv, dvs efter fem till tio år. ekonomin i ett medelfristigt På lite sikt brukar i ekonomiska analyser anta att längre man ekonomin sig och återgår i jämvikt. Här kommer att anta

anpassar till strukturomvand-

de jobb försvinner i en sektor följd av

att som med tiden kommer ersättas arbetstill-

lingen och utslagningen att av

fällen i andra sektorer och i andra verksamheter.

eller mindre svår. Under

Övergången kan dröja, bli mer senare

har forskningen uppmärksammat problemet med kvardröjande arbetslöshet "persistens och i extrema fall s k hysteresis-effekter.

människor blivit med sina arbeten efter Med det menas att som av

helt utanför arbetsmarknaden, oförmögna att åter slå

ett tag hamnar förlorade när de inte används, och

sig in den. Kunskaper går

arbetslöshet. Människor skolas in" i arbets-

vid långvarig

utarmas

löshetÅ Tillfällig arbetslöshet blir därmed inte bara tillfällig utan Åtminstone del varje uppgång i arbetslösheten

delvis bestående. en av

riskerar att permanentas.

vid vad kan ske

Därför ska vi här kort dröja frågan om som

kort sikt för Sverige vid olika val.

Förväntningar framtiden utgör, vi såg i kapitel en

om som bakom beslut investera. Att döma de

viktig faktor företagens att av

har bedömer företagen medstudier och enkäter gjorts, ett

som EES-avtalet, och EES-avtalet

lemskap i EU gynnsammare än

som beslut helt stå utanför den inre

som fördelaktigare än ett att

EES-avtalet trädde i kraft vid årsskiftet och marknaden. Eftersom

eftersom vårt intresse är kortsiktigt kan i denna delanalys

nu

bortse från utanför-alternativet.

och innebär företagen vinner

Både EES-avtalet medlemskapet att marknaden. Medlemskapet upplevs dock

tillträde till den inre som

för deltagandet blir varaktigt, något kan påverka en garanti att som investeringsvolymen.

förklaring är reglerna bestäms dem som har jobb, oberoende av dem 1 En att av står utanför arbetsmarknaden. Detta är grunden för s k insider-outsidersom Se Lindbeck och Snower 1988, Kazamaki 1988. analyser. t ex

210 A rbetsmarknaden

Beslut investeringar om är långsiktiga. Den totala investerings-

volymen kan väntas minska vid ett svenskt nej till EU i kommanen de folkomröstning.

Mindre och medelstora företag med sin huvudsakliga verksamhet

i Sverige kan vid svenskt nej till EU tänkas avstå från ett planerade

investeringar. Större företag, som ofta har något längre tidsen horisont i sina investeringsplaner, kan omlokalisera del en av investeringar till andra områden. Detta har också framgått av investeringsenkäter och företagsstudier.

Allt lika innebär det i fall den totala annat att investeringskvo-

ten kortsiktigt blir lägre än vad blir fallet vid EU-medsom ett lemskap. Därmed sjunker aktivitetsnivån i ekonomin och med den

efterfrågan arbetskraft och sysselsättningen.

I en situation där ekonomin är i kraftig ojämvikt i som dag med ledig kapacitet och stor hög arbetslöshet betyder det - att arbetslösheten kortsiktigt ökar jämfört med beslut ett att bli

fullvärdig medlem i EU.

Hur den totala sysselsättningen utvecklar sig är dock svårt att

bedöma. Redan EES-avtalet innebär att företagen deltar i den

europeiska inre marknaden och därmed utsätts för hårdare konkur-

och ökat omvandlingstryck. rens Många företag har redan ställt om

sig inför de förhållandena. Andra har framför nya anpassningen sig.

På kort sikt innebär det

att strukturomvandlingen går snabbare.

Skillnaden är emellertid arbetslösheten kan öka att ytterligare eller återhämtningen dröja något som en följd av att väntade investeringar helt enkelt inte blir eftersom företagen avvaktar av, eller för de placerar sina att investeringar utomlands. Hur mycket

beror företagens förväntningar vilka olikheter i om ekonomisk

utveckling de båda alternativen kan leda till.

På ett å två års sikt kan det därmed göra viss skillnad en om Sverige säger eller nej till ett medlemskap i EU. Hur skillnastor den blir i investeringarna går inte förhand: att säga det beror

företagens förväntningar och deras bedömning den ekonomiska av

utvecklingen under de båda alternativen. Givet företagen skulle

att bedöma framtidsutsikterna för deras verksamhet att vore gynnsamvid EES-avtal, kommer mast ett naturligtvis deras investeringar att

påverkas därefter. I dag tycks dock inte denna uppfattning ha någon

mer dominerande plats i svenskt näringsliv.

På lite längre sikt kommer rimligen denna effekt att klinga av. Avgörande för sysselsättningens utveckling blir då hur för- Sverige

mår hantera löne- och att prisbildningen. Det är troligt att dessa

frågor löses lättare i ett närmare samarbete och vid Europa-nivå

Arbetsmarknaden 211

medlemskap i EU kommer enligt vår beett medlemskap i EU. Ett tillväxt och reallöneutveckling underlättar dömning att ge en som Medlemskapet påverkar däremot inte själva lönebildningsprocessen. intern svensk angelägenhet Sverige lönebildningen. Det är en som

självt bestämmer över. Odhner 1993 bedömer bilaga 8 till utredningen att sysselsätt-

blir bäst vid medlemskap i EU, och allra bäst ningsmöjligheterna ett vid deltagande i valutaunion. Bedömningen vilar antagandet ett en då får starkare motiv kontrollera arbetsmarknadens parter att att i deltagandet i valutaunion kostnadsökningar företagen samt att en ökad i den ekonomiska politiken. väntas framtvinga en disciplin sällan valt skriva värdet den Sverige har åren inte att ner genom svenska kronan när arbetslösheten hotat att dra iväg. Vi ska återkomma till dessa frågor lite senare i kapitel 14 om

vill dock här understryka det är stabiliseringspolitiken. Vi att ytterst hur svenska företag och arbetsmarknadsorganisationer frågan om i Sverige avgör i klarar pris-, löne- och kostnadsutvecklingen som mån variationer i arbetslöshet och inflation kommer att vilken

kunna begränsas. nedan ska framför allt koncentrera I de följande avsnitten oss

sker med: vad som

förhållandena arbetsmarknaden i stort, I I lönebildningen,

I migrationen.

8.2 Svensk och europeisk

arbetsmarknad

under 1993 drygt 10 Från Arbetslösheten inom EU var procent. 1970-talet till den genomsnittliga arbetslösheten mitten 1983 steg av från till Därefter har den under inom EU omkring 3 ca 10 procent. 1980-talet mellan och I Sverige den öppna legat 8 11 procent. var drygt i början 1980-talet för arbetslösheten som högst 3 procent under 1980-talet. därefter ligga knappt 2 procent resten av att Under många år låg den öppna arbetslösheten i Sverige betydligt

under nivåerna i flertalet EU-länder. I dag går det inte längre att ur

OECD-statistiken utläsa någon större skillnad mellan arbetslöshetsni-

vån i Sverige och EU.

212 Arbetsmarknaden

Tabell 8.2 Arbetslösheten allt värre Genomsnittligarbetslöshet per i procent av arbetskraften

Källa: OECD.

Vid internationell jämförelse framstår däremot den hittills

en

mycket begränsade långtidsarbetslösheten i Sverige unik. I flera

som

europeiska länder uppgår andelen långtidsarbetslösa med

extremt -

det människor gått menas som utan jobb i mer än ett års tid till

över 50 antalet arbetslösa. Den så

procent av än länge låga svenska andelen långtidsarbetslösa kan emellertid bero den att höga

arbetslösheten är förhållandevis färskt datum. av

Andelen långtidsarbetslösa gränsen vid

går sex månader

- -

stiger emellertid snabbt även i Sverige. Skillnaden mellan svensk

nu

och europeisk arbetsmarknad suddas alldeles

ut oberoende in- - av

tegrationsform, oberoende medlemskap eller EES-avtal.

av

I dag har Sverige öppen arbetslöshet inte en som nämnvärt skiljer

sig från den gäller i som många EU-länder.

Arbetsmarknaden 213

Tabell 8.3 långtidsarbetslöshet i olika länder procent

Arbetslöshet och långtidsarbetslösas andel

1979 1990 1992

Andel Antal Andel Antal Andel Antal arbets- längtids- arbets- lângtids- arbets- långtidslösa arbets- lösa arbets- lösa arbetslösa i % lösa i % lösa i % totala totala av totala av av

.. .. .. 6,0 30,3 8,9 38,3 10,2 36,1 Frankrike

Norge Portugal 8,2 4,7 48,1 4,0 .. .. 8,6 29,5 16,3 54,0 18,4 47,4 Spanien

Källa: OECD.

sammanpressade i Sverige än i Lönema har varit betydligt mer

andra länder. Till del kan det förklaras med hög facklig en en

minst tjänstemannasidan, och förekomsten av anslutning, inte

drivit centraliserad starka arbetsmarknadsorganisationer som en

Därtill har inkomsterna jämnats stark lönebildning. ut genom en

och förhållande-

progressivitet ibeskattningen före skattereformen

Resultatet har blivit lågutbildade har haft vis stora transfereringar. att

och högutbildade haft lägre levnadsstandard högre levnadsstandard att

varit fallet i EU-länder. Under 1980-talet än vad har många som

dock lönespridningen öka något. började att

214 Arbetsmarknaden

Förvärvsintensiteten har varit hög. Framför allt märks det i en

stor andel kvinnor över 80 och äldre - procent 55-64 på arbetsmarknaden. Merparten kvinnorna arbetar av i k traditionella s kvinnoyrken, framför allt med service och inom offentlig sektor.

1991 56 de kvinnliga förvärvsarbetande var procent av sysselsatta

inom offentlig förvaltning och andra Även

tjänster. i EU-länderna

ökar emellertid det

nu kvinnliga förvärvsarbetet

Sysselsättningen har därtill varit högre i Sverige än många

andra håll. Under slutet 1980-talet rådde av överhettning på arbets-

marknaden, med flaskhalsar i produktionen och arbetslöshetstal ner mot 1 arbetskraften procent av som följd. Antalet vakanser är dock

inte fler här än i andra länder. nu

8.3 EG:s

regelverk

Den europeiska gemenskapen innebär också att arbetsmarknaden ska

vara gemensam. Trots det är andelen EU-medborgare bor i som ett annat EU-land relativt låg: bara 1,5 procent av befolkningen eller ca

5 miljoner personer år 1991. Rörligheten har varit låg sedan mitten

av 1970-talet. Växande arbetslöshet har begränsat migrationen. Bara

0,1 EU-ländernas

procent av befolkning flyttar under ett från ett

medlemsland till ett annat. Rörligheten mellan regioner i ett och

land är inte högre än 0,2 i samma procent genomsnitt. För Sverige

var 1985 samma andel 0,4 procent.

Den fria rörligheten för arbetskraften

EU strävar efter öka rörligheten för arbetskraften. att För att människor ska beredda vara att flytta mellan olika länder krävs dock

bland de inte förlorar de annat att rättigheter i form av pensioner

och intjänade förmåner de arbetat som ihop.

Den fria rörligheten innebär emellertid inte helst att vem som kan slå sig varhelst han eller hon vill. ner Den fria rörligheten

omfattar först och främst arbetstagare.

2 Svenska kvinnor skiljer sig dock från europeiska kvinnor genom att de i stor utsträckning arbetar deltid. Se vidare bilaga 9 till utredningen, Välfärd och

levnadsvillkor i Västeuropa.

A rbetsmarknaden 215

arbetssökande får vistas i månader i land under En tre ett annat

söker Samtidigt har den arbetssökande tiden han eller hon jobb.

som

arbetslöshetsersättning från A-kassan eller för-

rätt att uppbära

hemlandet. Efter månader krävs det emellertid

säkringsinstans i tre hon kan för sin försörjning, för rätten att

att han eller själv svara att fritt bosätta sig vill ska gälla.

var man blir arbetslös i EU-land har

En ofrivilligt ett annat

person som

landets han/ hon uppfyller de kvalifi-

rätt till det ersättning om

kationskrav gäller där.

som

En central del de rörlighetsfrämjande åtgärderna utgörs av

av

erkännande. För arbetskraften och

principerna ömsesidigt

om del det EU-länderna också ska erkänna

människornas betyder att nationella och legitimationer har

varandras examina. Krav tester

framför allt för högutbildade och tidigare begränsat rörligheten

akademiker.

Ruta 8.1 EU och socialpolitiken -

artikel finns bindande regler för hur de olika med- Redan i Romfördragets S1

lemsländerna ska samordna sina välfärdssystem för personer som rör sig över

gränserna. Enhetsakten särskilt kapitel socialpolitiken. Enligt EU:s ägnar ett

därmed frågor rör arbetsmarknaden och arbetstagarnas terminologi avses som det sociala området måste dock fattas med rättigheter och villkor. Beslut

gäller frågor den fria rörligheten för enhällighet inom EU. Detsamma om

arbetskraften.

avstår från påverka frågor rör socialpolitiken Det innebär inte att EU att som

Ansträngningarna koncentreras till två områden. Dels och arbetsmarknaden.

de olika ländernas sociala trygghetssystem, dels ingriper förbättra försöker man för arbetskraften får fri EG-domstolen och övriga institutioner att garantera att

rörlighet.

EU-medborgare har rätt söka arbete och utöva sitt yrke i ett annat En att villkor gäller för värdlandets medborgare. De EU-land samma som egna gäller lön och övriga anställningsvillkor, fackliga reglerna gemensamma förmåner. Bara tjänster gäller myndighetsutövning rättigheter och sociala som

säkerhet får undantas från reglerna fri och eller lands inre och yttre om en ett

arbetsmarknad. gemensam

216 Arbetsmarknaden

för

Begränsningar icke-EU-medborgare

Det är medborgarskapet i EU-land ett som ger medborgarskap i unionen. En asylsökande eller har en person som beviljats uppehållstillstånd i EU-land har inte automatiskt till ett rätt att ta sig ett annat land

Från 1950 till 1990 ökade andelen utländska medborgare från 5 till 16 befolkningen i de procent av västeuropeiska länderna. Antalet

asylsökande har under år ökat kraftigt. Från 1983 antalet senare steg från 74 000 till 672 000 år 1992. Ett nytt inslag i den västeuropeiska

invandringen utgörs av människor från fd Jugoslavien. Dessa uppgår

till drygt 750 000 och får numera stanna tillfälligt i de flesta länder, vid sidan asylsystemet. om Den faktiska invandringen till EU/Efta-området har sedan 1989 stigit från 1,9 till knappt 3 miljoner 1992.5 Antalet invandrare inom EU-området beräknas till 15-20 miljoner. Det totala antalet illegalt arbetande utlänningar i EU/Efta har ILO av uppskattats till 2,6 miljoner.

Även den om gemensamma arbetsmarknaden är realitet i EU en

och numera också i EES är inte den fria rörligheten för

personer fullt förvekligad förrän identitetskontroller har försvunnit vid gränserna mellan EU-länderna. Här pågår intensivt ett förhandlingsarbete, såväl gemenskapsnivå mellan de nio EU-länder som som deltar i det k s Schengen-avtalet. Schengen-länderna har ambitionen

att EU-lösningarna i förväg, eftersom dessa bromsas brittiskt av motstånd. För att de inre gränserna ska kunna helt måste öppnas vissa förutsättningar uppfyllda. Det gäller visumvara gemensamma bestämmelser, i vissa avseenden avstämd asylpolitik, en polisiärt och rättsligt samarbete samt en enhetlig gränskontroll icke gentemot deltagande länder. På EU-nivå håller mellanstatliga konventioner

att utarbetas för skapa dessa förutsättningar. att Dublinkonventionen, som gäller behandlingen av asylsökande samt den k Yttre gränskons trollskonventionen är hittills de uppmärksammade resultaten. mest Dublinkonventionen har ratificerats de tolv medlemsstaterav sex av medan gränskontrollskonventionen ännu inte har undertecknats. na,

3 Den fria rörligheten omfattar emellertid även EU-medborgares familj.

4 Coleman 1993, refererad i bilaga 8 till utredningen.

5 Invandring och asyl i teori och praktik SOU 1993:113.

Arbetsmarknaden 217

Inom EU har det emellertid även väckts förslag ökade sats-

om

ningar interna identitetskontroller. Flera länder bland dem

-

Nederländerna har sig alla sådana tankar. Frågan

- motsatt om

uppehållstillstånd och arbetstillstånd kommer sannolikt under lång tid framöver förbli nationell angelägenhet Det innebär att

att en

Sverige kan fortsätta att tillämpa sina egna regler.

"Den sociala dimensionen

Romfördraget EU möjlighet lagstifta när det gäller

ger en att t ex och lika lön för kvinnor och Maastricht

arbetsrniljöskydd män. förstärker gemenskapens möjligheter dessa och angränsande

områden.

1988 väcktes tanken EG skulle social stadga ruta

att anta en

8.2. Motiven flera. Företagens Europa skulle kompletteras med

var

för "löntagarnas Europa. Bakom förslaget fanns ett regelverk ett även rädsla för social dumpning Företagen skulle inte, tanken,

var

kunna konkurrera med hjälp lågbetald arbetskraft och dåliga

av arbetsvillkor.

Ambitionerna växte gradvis det sociala området. Inför Maa-

talades den sociala dimensionen" allvar

strichtfördraget om att nu

skulle in i samarbetet EU-staterna emellan.

Storbritannien sig emellertid idéerna bindande ut-

motsatte om fästelser. Därför skrev bara 11 12 länder under det sociala protoav

kollet. Formellt ingår det sociala protokollet inte i ländernas

sett

åtaganden. Innehållet är än så länge inte särskilt kon-

gemensamma

kret. Ibland har protokollet kritiserats för lite för mycket

att vara

deklaration, lite för lite faktiska åtaganden.

av

Det innebär emellertid att länderna kan använda sig av gemenskainstitutitioner för genomföra förändringar det sociala

pens att

området. behöver inte med och betala detta.

Storbritannien vara

Möjligheterna att fatta majoritetsbeslut vidgas.

6 Se vidare Tovias, A The Single Market and Labour Mobility" ur Journal of Development Planning no 22/1992. FN., för en diskussion om utsikterna för en eventuell gemensam immigrations- och visumpoiitik.

7 Social dumpning är ett begrepp som har använts framför allt av arbetsmarknadsföreträdare i de nordliga EU-ländernaför att beteckna en situation där konkurrenföretagens investeringar skulle kunna tvinga löntagare att bjuda under sen om varandra vad avser löner och sociala rättigheter.

218 A rbetsmar/enaden

Minimidirektiv kan med kvalificerad majoritet när det

antas

I arbetsmiljö,

I arbetsförhållanden,

I jämställdhet arbetsmarknaden, I information och samråd med arbetstagare, I åtgärder för långtidsarbetlösa.

I övrigt krävs enhällighet.

Ruta Det sociala protokollet 8.2 -

1989 lades ett förslag vidgade regler det sociala området fram det om av europeiska rådet, består medlemsländernas regeringschefer och presisom av denter. Upprinnelsen strävan från EU-kommissionens president Jacques var en Delors att i arbetstagarnas Europa stadfästa motvikt till företagens och en marknadens Europa. Det sociala protokollet blev emellertid aldrig någon del EUzs formella av regelverk. Vid Maastricht-mötet röstade Storbritannien förslaget. De emot övriga elva länderna enadesdäremot stärka EU:s roll arbetsmarknaom att den genom ett eget tillägg till Romtraktaten. Ett dokument signerades som gav uttryck för vilka sociala rättigheter de ansåg skulle tillfalla EU:s anställda och löntagare.

Det innebär att de övriga länderna får lov att använda sig EU:s institutioav ner för att anta beslut gäller social- och arbetsmarknadspolitik. Storbritansom nien behöver dock inte vara med och finansiera eventuella sådana insatser. I dokumentet ingår vissa grundläggande rättigheter. Det enda bindande kravet är dock förbud mot arbete för barn under 15 år. Behovet av en gemensam socialpolitik har motiverats bl med risken för så a kallad social dumpning. Med det menas att företag spelar ut länder emot varandra, att de bjuder under varandra vad gäller löner och anställningsvillkor. Ett uppmärksammat fall k social dumpning gällde portugisiskt av s ett företag tog med sig arbetare från Portugal vid järnvägsbygge i som egna ett Frankrike. De anställda ersattes efter portugisiska villkor, vilket betydde lägre lönekostnader än franska avtal hade tillämpats. EG-domstolen bestämde i om sitt utslag att franska löner skulle ha utbetalats.

Arbetsmarknaden 219

EU-länderna fattar emellertid inga beslut när det gemensamma gäller:

I organisationsrätt, I löneförhållanden, I strejkrätt och rätt till lockout.

De medlemsländer vill får införa strängare regler än vad som som i minimidirektiven. anges

Arbetsmarknadspolitiken

8.4 I Sverige har relationerna arbetsmarknaden i mångt och mycket reglerats själva kollektivavtal. Bland EU-länderna av parterna genom är lagstiftning om den enskildes rättigheter mer utbredd. Enligt Maastricht-avtalet ska emellertid minimidirektiv kunna uppfyllas även med hjälp kollektivavtal. av Skillnaderna när det gäller svensk och europeisk arbetsmarknadspolitik kan i övrigt, och mycket grovt, sammanfattas i tre delar:

prioriteringen aktiva åtgärder, av stödet till de arbetslösa, utformningen av arbetsrätten.

Aktiva åtgärder

Europeiska länder använder mellan 1 och 6 procent av sin BNP till arbetsmarknadspolitik. I Sverige andelen år 1991. var 3,75 procent Sverige skiljer sig därmed volymmässigt inte mycket från många andra länder i Europa. Den avvikelsen uppkommer i stället i stora arbetsmarknadspolitikens i uppdelning mellan aktiva och passiva åtgärder. Sverige anses ha prioriterat "arbetslinjen" framför kontant-

8 Det är emellertid osäkert hur reglerna till slut kommer att utformas, eftersom minimidirektiven i så fall kräver att kollektivavtalet omfattar alla deltagare på arbetsmarknaden, och inte bara dem som är organiserade och därmed anslutna till avtal.

220 Arbetsmarknaden

Tabell 8.4 Arhetsmarknadspolitikens kostnader 1991 Offentliga utgifter för Aktiva åtgärders andel av arbetsmarknadspoli- totala utgifter tiken, procent av BNP

a- 1989, b- 1990 Källa: OECD.

linjen", som inrymmer arbetslöshetsersättningar och förtidspensione-

ringar.

Av de totala utgifterna för arbetssökande har de aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärderna tidigare svarat för nästan 60 procent i Sverige. Snittet för Västeuropa ligger under 30 procent Skillnaderna

har dock utjämnats. Det beror framför allt arbetslösheten i

att

Sverige snabbt stigit, och kontantersättningarna med den. AMS har inte kapacitet att skapa tillräckligt med beredskapsarbeten,

ut-

bildningsplatser rn m för att ge alla arbetslösa aktivt stöd.

9 Se Calmfors 1992 Lessons from the Macroeconomic Experience of Sweden, i European Journal of Political Economy, refererad i bilaga 4 till Ekonomikommissionens betänkande SOU 1993:16.

A rbetsmar/enaden 221

Utgifterna för den aktiva arbetsmarknadspolitiken har framför allt gått till efterfrågeinriktade och sysselsättningsskapande åtgärder. Till de efterfrågeinriktade åtgärderna hör temporära arbeten,

t ex

handikappåtgärder, beredskapsarbeten, ungdomssatsningar, lönebidrag och företagsutbildning. Som andel BNP satsar Irland och Danmark ungefär lika

av

mycket som Sverige matchnings- och utbudsstimulerande åtgärder.

Efter den snabba stegringen arbetslösheten i Sverige har

av

skillnaden gentemot EU-landerna i utsträckning suddats

stor ut.

Arbetslöshetsersättningen

markant skillnad i regelverket mellan Sverige och andra

En annan

länder är den mycket korta period under vilken arbetslöshetsersätt-

ning betalas ut. Sverige har heller inte haft något obligatoriskt system för arbetslöshetsförsäkring.

Tabell 8.5 längd för arbetslöshetsförsäkringar i några EU-länder, Sverige, Norge och Finland 1989

Belgien obegränsadtid Danmark 30 månader Frankrike 30 månader Irland 15 månader Italien 6 månader Nederländerna 36 månader Spanien 24 månader Storbritannien 12 månader Tyskland 12 månader Sverige 74 månader Norge 20 månader Finland 23 månader

Anm.: För Sverige tidslängden formellt 300 dagar för personer under 55 âr, men 450 dagar för personer 55 och äldre. l Norge tidslängden formellt 80 veckor, i Finland 100 veckor. Källa: EmploymentOutlook, OECD1993.

222 A rbetsmark naden

Sverige betalar också ut förhållandevis dock inte exceptionellt

-

höga ersättningar. Betalningen är i viss utsträckning relaterad till

-

tidigare lön i enlighet med inkomstbortfallsprincipen. Utförsäkringen ska enligt reglerna ske snabbare än i många andra länder. Möjligheterna att kvalificera sig för period minskar dock den faktiska

en ny skillnaden.

Syftet med det svenska systemet är att människor snabbt åter ska

komma i arbete, antingen den reguljära arbetsmarknaden eller

genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I EU har tendensen gått i riktning mot det svenska systemet, med större betydelse för aktiva åtgärder.

Arbetsrätten och

lagen om anställningsskydd

Det råder stora skillnader mellan länderna i EU vad gäller lagstiftningen om anställningsskydd och tidsbegränsade anställningar. Ju färre restriktioner tidsbegränsade anställningar,

som omger

desto högre blir personalomsättningen och desto större blir andelen kortidsanställda i företagen. Gemensamt för de europeiska länderna är tillsvidare-principen för anställningar. EU skiljer sig därvidlag från t ex USA. Sverige hör till de länder har hårdast bestämmelser vad gäller anställningsskydd.

som Även Italien,

Spanien, Belgien och Frankrike har stränga regler. Det är emellertid vanskligt att jämföra graden anställningsskydd efter-

av

med anställning olika saker i olika länder.

som man menar

Tabell 8.6 Hangordning av tio länder med avseende graden av anställningsskydd

Italien Japan Belgien Storbritannien Frankrike Holland Sverige Danmark Tyskland 10. USA

Källa: Bertola 1990 och Emerson1985. Hämtad ur SOU 1993:16.

10 Regeringen har aviserat förändringar av ersättningsperiodens längd. Förslag finns om att en andra period ska omfatta maximalt 150 dagar. Därefter ska personen i fråga inte längre vara berättigad till ytterligare ersättning eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Arbetsmarknaden 223

Lagen om anställningsskydd, LAS, omfattar en rad olika moment. Det gäller

a:

uppsägningsregler, turordningsregler vid arbetsbrist, regler för tidsbegränsad anställning,

regler för deltidsarbete.

Sverige avviker emellertid i fråga turordningen vid uppsäg-

om

ningar. Dominerande princip enligt LAS är regeln sist in först

- ut.

Detta är inte vanligt i EU-länderna. Principen påverkas emellertid inte EGzs regelverk.

av gemensamma

Tabell 8.7 Tider för tillfälliga anställningar i olika länder

Krav typ Maximerad tid av arbete

Belgien Nej 2 Danmark Nej obegränsad Frankrike Ja 2 Grekland Ja obegränsad lrland Nej obegränsad Italien Ja 1 Luxemburg Ja obegränsad Nederländerna Nej obegränsad Portugal Ja 3 Spanien Nej 3 Storbritannien Nej obegränsad Sverige Ja I Tyskland Ja 1,5

Sedan den 1 januari 1994. Tidigare gällde 6 månader. Källa: Bentolila och Saint-Paul 1992. Refererad från Holmlund, bilaga 12 till EkonomikommissionensbetänkandeSOU 1993:16.

11 LAS infördes 1974, och omarbetades 1982, då vissa förändringar vad gäller tidsbegränsade anställningar gjordes. LAS innebär a att föreaget ställer högre krav på de sökande och väntar längre med att anställa om det är kostsamt att göra sig av med personal Kazamaki, 1991 och 1993. Den innebär också att insider-outsider-uppdelningen på arbetsmarknaden förstärks. Hösten 1993 lades ett nytt förslag till anställningsskyddslag SOU 1993:32 fram. Enligt det ska företag större möjligheter till korttidsanställningar samt vissa undantag från turordningsregler.

224 A rbetsmar/enaden

Sverige skiljer sig också vad gäller tillfällig anställning. Tiden har varit begränsad till 6 månader, vilket är jämförelsevis kort. Inte heller här kommer deltagandet iden inre marknaden att kräva förändringar svenska regler. Sedan 1 januari 1994 är tidsgränsen för tillfälligt av arbete/ provanställning i Sverige förlängd till ett år.

Effekter av integrationen

Arbetsmarknadspolitiken betraktas inom EU nationell som en angelägenhet. De beslut ändå fattas måste med enhällighet. som gemensamt tas Det innebär att Sverige kan fortsätta att driva den arbetsmarknadspolitik regering och riksdag vill. Inriktningen aktiv arbetssom en marknadspolitik snarare än passivt kontantunderstöd påverkas inte EG:s regelverk. Detsamma gäller anställningsregler och tryggav hetslagar. Förutsättningen är att det inte får förekomma någon nationell diskriminering. Arbetsmarknadspolitiken har ansetts vara "oproblematisk i den bedömning som legat till grund för förhandlingarna mellan Sverige och EU. Vissa regionalpolitiska insatser begränsas dock av ett deltagande i den inre marknaden. Det inte tillåtet betala föreär t ex att ut tagsstöd och lönesubventioner kan snedvrida konkurrensen. som Sådana subventioner emellertid inte konkurrenssnedanses vara vridande de utgår till människor någon anledning har om som av nedsatt produktionsförmåga, och därmed svårt att arbete. I dessa fall utgör subventionen ersättning till arbetsgivaren för värdeskillen naden. Varken direkta företagsstöd eller lönesubventioner är numera särskilt vanliga i Sverige. EG:s regler borde därmed heller inte utgöra några större problem.

8.5 Integrationens effekter migrationen

En vanlig uppfattning är att integrationen av de olika medlemsländernas arbetsmarknader och den fria rörligheten för arbetskraften också ska innebära att migrationen mellan länder ökar. Detta har

Arbetsmarknaden 225

a ansetts vara en viktig förutsättning för att störningar och chocker smidigt ska kunna hanteras eventuell valutaunion.

i en

Men teori sak, praktik Erfarenheterna har visat

är en en annan.

det ska mycket till innan människor bryter från den miljö

att upp de vid. är vana

Vad avgör då individs beslut att migrera

en

Lundborg 1990 och 1992 olika faktorer:

anger

I inkomster, lön och arbetslöshetersättningar,

t ex

arbetsmarknaden i form vakanser och arbetslöshetsgrad,

av avstånd,

tidigare migration, övrigt, ålder, kön, utbildning.

t ex

Hinder för flyttning kan variera. Bland dem finns

t ex:

I språk,

I kulturella skillnader, I klimat, I sociala nätverk.

Hindren kan övervinnas den materiella vinsten att flytta

om av från område till eller från land till är ett ett annat, ett ett annat,

tillräckligt stor.

Rörligheten inom

EU

Historiskt har rörligheten visat sig mycket låg. Det ska till

sett vara

betydande skillnader i inkomster och ersättningar för människor

att

ska beredda bryta från sin hemmiljö och flytta till ett

vara att upp annat land.

Flyttbenägenheten mellan olika länder i Europa har varit betydligt lägre än rörligheten mellan olika delstater i USA.

t ex

Förklaringarna kan många. Inte minst språket spelar stor roll.

vara

Ökningen av antalet tvåförsörjarhushåll kan också dämpa flyttbe-

nägenheten. Den största rörligheten finns mellan länder ligger

som

nära varandra och liknar varandra vad gäller traditioner och

som kultur.

12 Se t ex Per Lundborgs studier till Långtidsutredningen 1990 och 1992.

226 A rbetsmar/enaden

Flyttströmmarna inom EU har främst gått från syd till norr. Vissa förväntningar att rörligheten ska öka knyts till Spaniens om och Portugals deltagande i den inre marknaden. Dessa länder har tidigare haft stor migration. I takt med en att välfärdsgapet mellan länderna inom EU sluts, minskar emellertid drivkrafterna för människor flytta ekonomiska skäl. att av På sikt väntas dock rörligheten öka. För det talar rad att en institutionella förändringar då har hunnit slå igenom. Avregleringar inom bostads- och arbetsmarknad bör öka rörligheten. Det blir lättare att flytta och lättare att byta jobb. Men det mesta talar för att det inte blir några omedelbara revolutioner i migration och flyttbenägenhet hos människor som nu får och arbetsmarknad. Alla människor är inte lika been samma nägna att flytta. Rörligheten är olika hos olika yrkeskategorier. stor Människor med hög utbildning tenderar att rörliga än vara mer genomsnittet. För dem är språkbarriärerna förhållandevis låga. I stället spelar nationella bestämmelser och behörighetsregler en stor roll. Som led i förverkligandet den inre marknaden har EUett av länderna bestämt sig för att ömsesidigt erkänna varandras examina. En trolig effekt av integrationen blir därför att högutbildade och nyckelpersoner blir än mer flyttbenägna. En med relativt rörlighet är människor med annan grupp stor förhållandevis låg utbildning konkurrerar de mindre som om kvalificerade jobben.

Erfarenheter från den nordiska arbetsmarknaden

Norden har haft arbetsmarknad sedan 1954. Erfarenen gemensam heterna den tyder inte att några större omflyttningar är att av vänta vid ett svenskt deltagande i den inre marknaden. Rönen från 1970- och 1980-talen visar länder i Europa, att trots mycket höga arbetslöshetstal varken har upplevt någon ökad intern rörlighet eller någon extern rörlighet till andra länder.

13 Grekland blev en del av den gemensamma arbetsmarknaden 1988, Spanien och Portugal blev det först 1993.

14 Pedersen 1993 drar slutsatsen att de nordiska länderna kan bli attraktiva destinationsorter för en mängd sämre utbildade emigranter från andra länder i Europa. Detta skulle i så fall skapa ett tryck på nordisk lönestruktur att utjämnas och ge effekt på nivån och utformningen av skattesystemet.

Arbetsmarknaden 227

Det krävs kraftiga inkomstskillnader och skillnader vad

stora

gäller sysselsättning för att någon större nettomigration arbetskraft

av ska komma till stånd.

Pedersen 199315 har studerat migrationen mellan de nordiska länderna. Han har också studerat rörligheten mellan Norden och

EU-länderna. Danmark intar medlem både den nordiska som av

arbetsmarknaden och EU särställning.

av en

Invandringen till Sverige från Danmark har varit mycket stabil.

En första noterades i samband med den fria nordiska arbetstopp att

marknaden förverkligades. En andra uppgång noterades i mitten

av

1970-talet då arbetslösheten drog i väg i Danmark.

Diagram 8.1 Bruttoinvandring från Norden och lediga platser i Sverige 1965-1990 Index 1955 1900

2% 180 160-

,5 i

140- Nordisk invandring 5 :

120 i

100 30. G0 40 20..

1965 1970 1975 1980 1985 1990

Källa: Lundborg 1992. Hämtad ur bilaga 8 till utredningen.

Migrationen till EU-länderna har under de senaste trettio åren

varit förhållandevis låg. Bara del flödena är dessutom relaterade

en av

till arbetsmarknaden. Familjemedlemmar flyttar med.

15 Intra Nordic and Nordic-EC Labour Mobility av Pedersen, PJ, Institute of Economics, University of Århus, Århus. Fagerberg och Lundberg 1993.

228 Arbetsmarknaden

Enligt Pedersens studie dominerade emigrationen av högutbildade

såväl i somi antal. Han fann emellertid också majoriteten

procent att

dem sig i väg återvände inom fem år. Flytten till-

av som gav var

fällig. Rörligheten mellan de nordiska länderna borde vara högre med

tanke faktorer kultur, historia och som gemensam gemensam -

undantar finskan likartade språk. Ändå har flyttbenägen-

om man -

heten varit låg. Ett exempel Danmark i slutet 1980-talet. Sverige hade

gavs av av överhettad arbetsmarknad och arbetslöshetstal bara 1-2 en om pro-

cent. I Danmark låg den öppna arbetslösheten 10

uppemot procent.

Avståndet mellan de två länderna begränsar sig till 4 kilometer. Ändå det mycket danskar fann det mödan värt färjan över

var som att ta

Sundet. En förklaring till detta skulle kunna den förhållandevis

vara

generösa danska arbetslöshetsersättningen.

Effekterna för Sverige av migrationen

Skillnader mellan Sverige och olika EU-länder när det gäller lönestruktur och sysselsättning kommer vid svenskt deltagande

ett i den inre marknaden dvs redan EES-avtalet - genom - att ge

flyttimpulser som kan övergå i faktisk migration. Några massomflyttningar blir det knappast tal om, vare sig

av

människor söker sig hit eller svenskar söker sig bort.

som av som Likafullt kan det finns skäl fundera över vilka effekter den att

fria rörligheten kan för vissa nyckelgrupper, högut-

som t ex

bildade och specialister.

I detta sammanhang har talat risken för svensk

man om en

brain-drain", hjärnflykt. Med det högutbildade och

menas att

Specialistutbildad kompetens skulle lämna Sverige för arbeten en lukrativ utlandsmarknad. Högutbildade upphov till

mer anses ge

positiva externa effekter. Om landet dräneras specialistkompekommer produktionens förnyelse hämmas. Konkurrenskraf-

tens att

ten försämras, och med den tillväxten, lyder resonemanget. Det finns dock flera skäl ifrågasätta den bedömningen.

att

I Man vet inte hur attraktiva svenska högutbildade och

pass svenska forskare är den internationella marknaden. Hur

16 Detta anknyter till diskussioner om humankapitalbildningen. Se t ex Henreksson 1993.

Arbetsmarknaden 229

stort ett eventuellt bortfall skulle bli är därför omöjligt att sia

förhand. om

I Man glömmer i scenariot bort det faktum att de flesta flyttaråtervänder. Den förlust Sverige skulle göra när högut-

na som

bildade flyttar begränsar sig i fall till värdet deras

ut

insatser avkastningen deras humankapital" under de

- -

år de är borta. Lundborg ifrågasätter starkt detta

om ens

utgör något problem. Genom ett fritt teknikflöde kommer

vinsterna FoU-insatserna ändå hemlandet till del. av

I Människor har varit utomlands erfarenheter med sig

som tar

hem. Utlandsåren kan därmed investering eller

ses som en

vidareförädling humankapital. Dessa människor har

som av

naturligtvis sina kunskaper och sina erfarenheter med sig tillbaka. Arbetsgivarnas flyttning är viktig. Länge sågs

syn

utlandstjänstgöring nackdel. Det finns tecken att

som en

svenska storföretagare har ändrat attityd och aktivt

upp-

sina anställda så samtliga nivåer att

muntrar - gott som -

arbeta några utomlands. I Sverige har andel storföretag och därmed många

en stor

koncernhögkvarter i landet. Det borgar för att det finns

attraktiva arbetstillfällen inom landet att återvända till

länge dessa funktioner finns kvar i landet. Detta kan också

bidra till Sverige lockar hit fler specialistutbildade från

att

utlandet. I Mönstret med två försörjare i hushållen kommer inte

att -

minst bland de högutbildade utöva viss återhållande

- en

verkan flyttbenägenheten, eftersom det är två ska ha

som arbeten och inte bara en.

Vi kan försöka sammanfattning möjliga konse-

nu oss en av

kvenser svenskt deltagande den inre marknaden liksom

av ett av ett beslut att stå utanför EU.

17 Detta påstående kan i och för sig i frågasättas. Odhner bilaga 8 pekar på att teknikflödet i verkligheten inte är fullt så fritt som i teorin. Istället tenderar tekniken ägas och kontrolleras av företagen. Det är dock rimligt att tro att teknik och nya teknologier förr eller senare sprider sig, imiteras och vidareutvecklas av andra producenter och företag. Förmågan att attrahera investeringar och produktion blir då det avgörande.

18 Ett sådant exempel är t ex Ericsson, som skickar ut en del av sina anställda till andra länder för att de sedan ska kunna komma tillbaka och utbilda andra.

230 A rbetsmarknaden

Rörligheten inom EU kommer förmodligen lite längre sikt att öka den inre marknaden. Till det bidrar integrationen med genom de fyra rörligheterna i liksom rad förenklingar vad gäller stort en t ex ömsesidiga erkärmanden av examina och behörigheter. Det blir dock inte några dramatiska förändringar. Arbetslösheten är hög inom hela EU-området. När rörligheten ökar sker det från en mycket låg nivå. Bara 1,5 procent av EU-medborgarna bor i ett annat land än det hemlandet. egna För svensk del kommer förmodligen högutbildade ha störst att motiv att flytta sig. För dem lockar lukrativa och intressanta tjänster utomlands. Dessa individer har ofta goda språkkunskaper och relativt hög flyttbenägenhet. Förekomsten koncerner och av stora multinationella företag blir här särskilt viktig. Lönestrukturen i Sverige är sammanpressad än i andra mer länder. Skattesystemets utformning kan också erbjuda högre en köpkraft för högutbildade i vissa EU-länder i jämförelse med förhållandena i de nordiska länderna. I gengäld skulle Sverige kunna attrahera mindre väl utbildad arbetskraft. Det innebär i sin tur lönespridningen förmodligen att kommer att öka, eftersom migrationen sätter i lönestrutens press båda ändar". Om det blir så beror emellertid i vilken utsträckning lågkvalificerade arbeten relativt sett betalas bättre i Sverige än i andra EU-länder. Efter deprecieringen tycks de ekonomiska skillnaderna vara små. Så här långt är det svårt att upptäcka någon skillnad Sverige om deltar i den inre marknaden med stöd EES-avtalet eller medav ett lemskap. En sådan kan emellertid uppkomma när det gäller "hemvändarna. En stor del de högutbildade åker utomlands återvänder av som inom några år. Tidigare har vi konstaterat de därmed kan fungera att som teknikimportörer och förmedlare av nya idéer och teknologier. Centralt blir i vilken mån de kommer att ha tillräckligt attraktiva arbeten att återvända till liksom vilka förväntningar de potentiella hemvändarna" har den svenska ekonomins utveckling. Avgöran-

19 l en rapport från LO 1991, Svensk Handlingsfrihet och EES. Europa, Framtiden och Facket, görs bedömningen att lågutbildad arbetskraft tjänar mer och har högre levnadsstandard i Sverige än på andra håll. invandringen från EU skulle kunna bli betydande. Av det dras slutsatsen att korttidsutbildade kan halka efter andra grupper i löneutveckling och arbetsvillkor. Bedömningen grundade sig emellertid på ett annat relativt löneläge än dagens. Kronan har fallit med 25 procent mot de flesta europeiska valutor. Därmed har eventuella inkomst- och köpkraftsgap minskat avsevärt.

A rbetsmarknaden 231

de här blir investeringsutvecklingen och den näringslivsstruktur

som

på lite längre sikt blir följden olika typer investeringar. Denna

av av

skiljer sig, vilket vi diskuterade i kapitlen 6 och mellan de olika

alternativen. För återvända, krävs det också det finns kvalificerade att att

företag återvända till. Det innebär det kan bli problem

att att om

huvudkontoren flyttar utomlands, reaktion att ett svenskt

som en

beslut rösta nej till EU-medlemskap." Sannolikheten att den

att ett

utbildade arbetskraften i fall ska återvända tillbaka till Sverige

minskar.

Om Sverige står utanför den inre marknaden helt och hållet kan

sämre utbildade människor hindras från komma hit och konkuratt

de mindre kvalificerade, relativt välbetalda jobben.

rera om men sett

Det går däremot inte hindra människor från söka sig bort från

att att

Sverige.

effekter

Integrationens

lönebildningen

Valet för svensk del handlar inte bara och hur Sverige ska uppnå

om

så hög sysselsättning möjligt. Det handlar också, vilket vi

som

diskuterade i kapitel lägga grunden för näringsstruktur

om att en

skapar högt förädlingsvärde och som medger en hög reallöne-

som

nivå. Detta är förutsättning för ska kunna vidmakthålla

en att man

hög levnadsstandard och till exempel via skatteinkomster

en

finansiera stor offentlig sektor.

en

Efter deprecieringen har Sverige inte längre några särskilt goda lönevillkor eller höga löner. Däremot är lönestrukturen fortfarande förhållandevis sammanpressad i jämförelse med många europeiska länder. En inkomstspridning har varit strävan från såväl

en

fackligt som politiskt håll. Högavlönade har varit mindre högavlönade än vad kollegerna i andra europeiska länder har varit. De lågavlönade har varit relativt bättre betalda än i andra europeiska länder.

sett

20 Hur det verkligen förhåller sig med huvudkontoren och migrationen är dock svårt att säga bestämt uttala sig om. En vanlig bedömning bland företagsledare är emellertid att EES-avtalet är ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för att huvudkontoren, och med dem forskningsavdelningarna, ska stanna i Sverige.

232 Arbetsmarknaden

Den k lönestruten, visar spännvidden mellan högsta och s som lägsta lön LO-SAF-området, minskade kontinuerligt under hela 1960- och 1970-talen. Index för lönespridningen halverades under perioden. Under 1980-talet ökade lönespridningen. Det är ett mönster delas med åtskilliga länder. Anledningarna är flera. som

OECD både demografiska faktorer t fler arbets-

anger ex yngre

marknaden samt institutionella faktorer t ex mer decentraliserad

lönebildning. Det är utveckling förmodligen kommer att fortsätta, en som alldeles oberoende Sveriges relationer till den inre marknaden. av Produktionen ändrar gradvis karaktär, bort från enkel, tayloristisk rutinproduktion mot mer krävande arbetsuppgifter. Anspråken högre kompetens hos de anställda väntas därmed växa. Arbetskraften blir heterogen. Behovet realkapital ned till förmån för mer av tonar behovet humankapital. av På sina håll har det gett upphov till framtidsscenarier där arbetsmarknaden En människor kommer arbeta med segregeras. grupp att uppgifter som kräver hög kompetens och högt kunnande. En annan sliter enligt dessa scenarion i arbeten i rutinprogrupp monotona duktion. En svaghet är att ekonomisk teori i bland har tendens en att behandla all arbetskraft vilken arbetskraft helst som som - som en standardiserad och homogen anonym, vara. Men i takt med att muskelkraft ersätts med hjärnkraft, ackumuleras det mest värdefulla kapitalet i människors förmågor, inte i företagens maskinpark. Därmed blir det också svårare att styra fördelningen av den avkastning som detta mänskliga kapital ger upphov till. Att lönespridningen kan komma öka är sak. Vad att en som eventuellt kan bero EU eller EES-avtalet är en annan. Påverkan kommer här främst från den näringslivsstruktur som kan bli resultatet företagens investeringar, de arbetsmöjligheter av av arbetsmarknad kan bjuda attraktiv personal, som en gemensam samt de förändringar migrationen vi just har diskuterat. av genom som

21 Det är dock tveksamt i vilken utsträckning som denna typ av arbetstillfällen kommer att finnas kvar. En allt högre automatisering och robotisering i industrin innebär t ex att rutinjobben försvinner och ersätts av mer kvalificerade arbeten. För dessa krävs ofta minst gymnasieexamen.

Arbetsmarknaden 233

Effekter av EES-avtalet

EES-avtalet innebär att arbetskraften får del den fria rörligheten

av

vis kapitalet redan har fått det. Det blir möjligt för

samma som

människor fritt flytta över hela EES-området för söka och

att att ta

arbete. För den enskilde individen kan detta innebära mycket stora

individuella välfärdsvinster. För EES-området totalt innebär det sett

samtidigt ökad välfärd. För nationen sådan är det emellertid

en som

svårt kvantifiera värdet för enskild medborgare att flytta till

att en ett annat land.

Olika påverkas olika.

grupper För bedöma EES-avtalets effekter måste till hur inatt man se

vesteringarna förändras och med dem näringslivsstrukturen och

förekomsten välbetalda arbetstillfällen. Centralt blir då även hur av

företagen uppfattar stabiliteten i EES-avtalet. Risken finns att före-

i detta avseende EES-avtalet ett osäkert mellanaltertagen ser som nativ.

Som såg i kapitel 6 väntas EES-avtalet öka direktinvesteringar i Sverige. Viss osäkerhet avtalets långsiktiga varaktighet dröjer

om

dock kvar. Investeringarna blir därför horisontell karaktär.

av mer

För arbetskraften innebär EES-avtalet inget mellanläge, utan ett fullt deltagande i den inre marknaden. Utbudet arbetskraft påverkas den fria rörligheten. In-

av genom

och återflödet hög- och specialistutbildade bestäms dock

av av

utbudet arbetstillfällen i Sverige. Dessa påverkas investeringar-

av av

sammansättning och näringsstrukturen.

nas av

Det får i sin konsekvenser för lönebildningen. Sverige kan i

tur

viss mån kompensera eventuell "brain-drain att öka ut-

en genom

bildningssatsningarna. Deltagandet i den inre marknaden innebär förmodligen dessutom i sig själv att andelen hög- och Specialistut-

bildad arbetskraft stiger. Det beror rad internationella

att en

lärosäten, universitet och forskningsinstitutioner blir tillgängliga för svenskar. Den fria rörligheten tillträde till större arbets-

ger en

marknad och därmed varierade arbetsmöjligheter. Det kan

mer

medföra fler människor finner det mödan värt skaffa sig

att att en

specialiserad utbildning. Utbudet hög- och specialistutbildade

mer av

kan därför tänkas öka vid svenskt deltagande i den inre markna-

ett

den. Det är dock långt ifrån säkert Sverige EES-avtalet

att genom

fullt kan dra denna ökade tillgång kunskap, eftersom

ut nytta av

efZmfrågan specialiserad arbetskraft förmodligen blir lägre än vid ett EU-medlemskap.

234 A rbetsmar/enaden

Följande effekter kan väntas uppstå:

I Lönenivån totalt sett i Sverige kan så småningom väntas öka, eftersom investeringarna stiger och därmed produktiviteten och förädlingsvärdet. Denna tendens kan dock fördröjas av ökade avkastningskrav, kompensation för den risk föresom kan uppleva med Sverige inte är medlem i EU. tagen att I Arbetsmarknaden vidgas, framför allt för de är grupper som specialistutbildade och attraktiva den europeiska arbetsmarknaden. Lönerna för nyckelpersoner måste ligga någorlunda i nivå med de löner gäller i andra länder. Allt som annat lika borde det innebära ett tryck uppåt lönerna för dessa grupper. I Sverige kan utöva viss teoretisk, i praktiken förmoden men ligen mycket begränsad, lockelse relativt lågkvalificerad arbetskraft. Konkurrensen dessa jobb kan tänkas öka, om vilket i så fall skulle innebära viss nedåt lönerna. en press I Lönespridningen kan därmed tänkas öka något vilket dock beror att lönestruten vidgas uppåt, mindre den mer att "böjer av nedåt. I Stabiliseringspolitiken kan underlättas ökat arbetsgenom att kraftsutbud kan vidga flaskhalsar under tider med överhettningstendenser. Till detta återkommer i kapitel 14.

Det är dock mycket svårt att kvantifiera effekterna.

EU-medlem

Sverige som

Som medlem i EU kommer Sverige fullt ut att omfattas de fyra av rörligheterna. Skillnaderna väntas framför allt uppstå det genom utbud arbetstillfällen beror näringslivsstrukturen. av som Som medlem kan Sverige vänta sig högre andel vertikala en investeringar. Strukturen i näringslivet vrids i riktning mot en större specialisering. Vertikala investeringar har tendens attrahera andra inen att vesterare av samma slag vidare kapitel Det innebär allt annat lika att utbudet arbetstillfällen kommer att högre andel av rymma en specialiserade jobb. En skillnad mellan EES-avtalet och ett EU-medlemskap ligger i huvudkontorens lokalisering. Om Sverige nöjer sig med EES-avtalet kan resultatet bli huvudkontoren flyttas utomlands, även att om

Arbetsmarknaden 235

produktionen stannar i Sverige. Med dem skulle i så fall också huvudfunktioner och Även detta forskningsinstitutioner flytta. påverkar möjligheterna att finna intressanta och välbetalda arbeten. Effekterna de fyra rörligheterna för den svenska arbetskraften av sammanfaller med dem gäller för EES-avtalet. Rörligheten får som effekter hög- och lågutbildade i fallet med EESsamma som avtalet. Rörligheten sätter vissa för hur skillnaderna kan ramar stora i lönebetalning för arbetskraft. vara samma typ av Därtill ska emellertid ytterligare faktorer: noteras ett par

I Efterfrågan hög- och specialistsutbildade ökar som ett resultat att näringslivsstrukturen går i riktning mot av en högre specialisering, och som ett resultat av att fler huvudkontor bestämmer sig för kvar i Sverige. att vara I Arbetstillfällena för svensk Specialistutbildad arbetskraft och högutbildade i Sverige ökar. I Lönenivåerna kan därmed förmodligen hamna något en högre nivå som en följd av en ökande specialisering och därmed ökad tillväxt.

Sverige utanför den inre marknaden

Om Sverige står utanför den inre marknaden kommer landet inte att omfattas de fyra rörligheterna. Det innebär arbetsmarknaden av att blir nationell eller möjligen fortsatt nordisk. Sverige kan då inte räkna med att tillgång till eventuelsamma nyckelgrupper som produktionen kan kräva. Det blir å andra sidan heller inte utflyttning, eftersom svenskar inte samma stora automatiskt har någon rätt att arbeten inom något EU-land. ta Arbetsmarknaden blir statisk. Tillskottet kommer i så fall från mer inflödet flykting- och invandringspolitiken. genom I perioder av överhettning likt den Sverige upplevde under slutet 1980-talet kan återigen flaskhalsar uppstå grund brist av av nyckelgrupper. Mönstret blir emellertid asymmetriskt. Svårigheten att attrahera kompetent arbetskraft till den lilla svenska arbetsmarknaden är förmodligen större än möjligheten behålla att svensk kompetens i landet. För den högutbildade arbetskraften finns det redan i dag internationellt rörlig specialist-marknad. Även i en framtiden väntas efterfrågan denna specialistutvara stor typ av bildade och forskare.

236 Arbetsmarknaden

Totalt kommer direktinvesteringarna bli lägre än sett att om Sverige deltar i den inre marknaden. Specialiserad produktion väntas flytta från Sverige de k defensiva vertikala investeringarna ut - s ökar. Om investeringarna minskar innebär det i sin tur att möjligheten höja arbetskraftens produktivitet minskar. Eftersom det är höjd att produktiviet kan ligga till grund för bättre reallöner, innebär det som att Sveriges möjligheter därvidlag försämras. Alternativet till att delta i den inre marknaden är att Sverige något annat sätt erbjuder bättre möjligheter än ett vad ett deltagande

skulle medföra. Det skulle kunna högre vinstandel dvs

t ex vara en lägre löneandel, lägre skatter och lindrigare villkor för kapitalet. Detta kommer i sin tur att ställa större krav omställning och neddragning av den offentliga sektorn. Redan i dag har Sverige emellertid investeringsland lägessom en nackdel när det gäller specialiserad produktion. Svenska hemmamarknaden är dessutom för liten för kunna locka den riktigt att avancerade produktionen. Med återstående handelshinder i eller en annan form kommer de vertikala investeringarna söka sig från att snarare än till Sverige. Om Sverige väljer att stå utanför den inre ensam marknaden, kan investeringsnedgången bli dramatisk. Effekterna lönespridningen är svårare att bedöma. Den fria arbetskraftsinvandringen begränsar sig till att omfatta medborgare i de nordiska länderna. Det kan bli nödvändigt betala för att mer att behålla den kvalificerade arbetskraft trots allt behövs i landet. som Tendensen till brain-drain ökar liksom utflyttning välbetalda av arbetstillfällen. För reallönerna totalt innebär det långsammare utveckling sett en än vid ett medlemskap. Om lönespridningen blir större eller mindre än vid ett deltagande i den inre marknaden är däremot omöjligt uttala sig Komatt om. binationen ett fortsatt utflöde högutbildade ett visst av av men skydd mot lågutbildade talar visserligen för löneskillnaderna att blir mindre Sverige deltar i den inre marknaden. än om Men arbetslösheten blir tillfälligtvis högre, och högutom om bildade måste kompenseras för att de ska kvar i Sverige, kan stanna skillnaden bli större utanför den inre marknaden.

Arbetsmarknaden 237

8.7 Sammanfattning: Konsekvenser

för svensk arbetsmarknad

För den svenska arbetsmarknaden gäller ungefär konstateran-

samma

de för villkoren i övrigt: Det går inte hur det har varit när

som att se ska beskriva hur det kommer bli. 1970- och 1980-talens förman att

hållanden är dåliga mätare 1990- och 2000-talets utveckling.

Integrationen fortsätter, oberoende Sverige bestämmer sig för

av om delta i den inre marknaden eller att

Den internationella integrationen och konkurrensen betyder att det är lönebildningen i Sverige som avgör hur sysselsättningen utvecklas. Denna mekanism påverkas inte i sig av medlemskapets eller inte Däremot påverkar beslutet förutsättningarna för

vara vara.

lönebildningen, tillväxten bestämmer löneutrymmet.

genom att

På kort sikt kommer beslutet EU-medlemskap att påverka

om

den totala investeringsvolymen i Sverige och därmed sysselsättningen. På lite längre sikt slår ett beslut igenom i att näringslivsstrukturen

och därmed reallönenivåerna blir olika i de olika alternativen. -

På kort sikt kommer, vilket diskuterade i kapitel strukturomvandlingen att påverkas genom att hastigheten i förändringarna vid EU-medlemskap förmodligen ökar något. Skillnaden mellan

ett

EU-medlemskapet och EES-avtalet framför allt i investeringarna.

syns Om investerarna utsikterna för svensk ekonomi är tror att

mindre i EES-alternativet än vid medlemskap och

gynnsamma ett -

mycket tyder är fallet kan de totala investeringarna bli

att -

något lägre. Den kortsiktiga effekten arbetsmarknadsläget snabbare

av en

strukturomvandling innebär ökad arbetslöshet. Den kortsiktiga

effekten de totala investeringarna ökar är däremot att

av att

arbetslösheten minskar. Vår bedömning nettoeffekten blir

är att

positiv eftersom den är betydligt större än den förra.

senare

Förväntningseffekten EU-beslutet vilket det än blir

av - -

kommer dock efter något år. Den viktigaste effekten för

att avta

arbetsmarknadens del bestäms då av den skillnad i näringslivsstruktur och lönebetalningsförmåga kan väntas i de olika alternativen.

som

238 Arbetsmarknaden

För arbetsmarknaden i övrigt gäller:

I Arbetsmarknadspolitiken är en nationell angelägenhet. Beslut som gäller arbetskraftens fria rörlighet faller inte under Enhetsaktens majoritetsregler, måste fattas ienhällighet. utan Vissa skillnader gäller kollektivavtalen. I Lönenivåerrza påverkas kapitalets rörlighet och investeav ringarnas sammansättning. Ett deltagande den inre marknaden kommer högre direktinvesteringar och höjd att ge total investeringsvolym. Det betyder i sin ökade förutsätttur ningar att höja produktiviteten och därmed bättre lönebetalningsförmåga.

Här finns klar skillnad vad gäller deltagande i den inre en marknaden och ett svenskt beslut stå utanför den. att Reallönenivån kommer även påverkas Sverige har EESatt av om avtalet eller EU-medlemskap. Medlemskapet ökar möjligheterna ett att specialisera produktionen. Allt annat lika innebär det att förutsättningarna för ett högre förädlingsvärde ökar, vilket kan ligga till grund för högre reallöner. Lönespridningen påverkas av rörligheten. På kortare sikt är det troligt att rörligheten återfinns främst bland högutbildade och bland lägre utbildade. Högutbildade har motiv att flytta utomlands där lönebetalningarna liksom köpkraften kan vara bättre. Lågutbildade kan ha motiv flytta till Sverige där lågkvalificerade arbeten betalas att förhållandevis bättre. Flyttbenägenheten för lågutbildade EU-medborgare kan dock väntas betydligt lägre än för högutbildade vara svenskar, inte minst efter den svenska kronans kraftiga värdeminskning. På sikt kan dock dessa två tendenser bidra till öka löneatt spridningen. Människor fattar dock lika litet företag endimensionella som beslut. Företag ställning till fler faktorer än bara avkastning när tar de bestämmer sig för de ska lägga investering. På vis var en samma ser människor och individer till än bara lön och ersättningar när mer de bestämmer sig för de vill bo och arbeta. var Andra faktorer god miljö, bra bostäder, bra villkor som omsorg, för familj och fritid kan väga in. Det talar för det sker viss att en inte fullständig utjämning löner och ersättningar mellan men av t ex olika länder för arbetskraft. samma typer av

EU

Sverige,

och

politiken

HH JH

kw

DEL H HH

I detta avsnitt, del III, ska vi närmare studera hur de politiska beslut som fattas inom EU påverkar Sveriges

ekonomi och förutsättningar olika områden.

några

Vi kommer i kapitel 9

att igenom förutsättningarna för

inflytandet och integrationen, för att därigenom vilka se möjligheter formella och informella Sverige kan - att göra sin röst hörd antingen EES-land eller som som EU-medlem.

I kapitel 10 analyserar

handelspolitiken och hur de

beslut EU fattar berör olika som Sverige i situationer.

I kapitel 11 studerar effekterna om Sverige skulle omfattas den

av gemensamma jordbrukspolitiken CAP.

I kapitel 12 resonerar kring regionalpolitiken, integrationen och den regionala utvecklingen. Vi analyserar

förutsättningarna

för den ekonomiska politiken i Sverige och EU-nivå.

I

kapitel 13 granskar konsekvenserna för statskassan och budgeten av integrationen och av det budgetbidrag som

måste Sverige erlägga vid ett medlemskap i EU.

I kapitel 14 analyserar förutsättningarna för den ekono-

miska politiken i Sverige och EU-nivå.

I kapitel 15, slutligen, belyses effekterna av en eventuell valutaunion för Sverige.

Integration

och

inflytande

översikt Eli-s

kapitel

över

Syftet med detta

är att en

ge

beslutsprocesser och olika former av inflytande som

Sverige kan komma att utöva vid ett svenskt medlem-

skap.: 7

formella inflytandet

9.1 Det

medlemskap

förenat med ett

skillnaden mellan medlemskap och EES-avtalet är

Den avgörande ett Sverige vid medlemskap får fullt tillträde till alla gemenskapens

att

institutioner villkor övriga medlemsländer.

samma som

I Europeiska rådet samlas EU:s stats- och

I topporganet rege-

policy-skapande och problemringschefer. Organet är en Lösande instans. Europeiska rådets k toppmöten har

s

karaktären mellanstatliga konferenser. Därför har inga

av

formella beslut tagits vid toppmötena. Europeiska rådet redovisar endast sina synpunkter. Därmed bibehålls

topporga-

mellanstatliga karaktär.

nets

1 Frågorna i detta kapitel diskuteras mer i detalj av EG-konsekvensutredningen Subsidiaritet.

242 Integration och inflytande

I Ministerrådet är det lagstiftande och den organet högsta beslutsfattande instansen. Här fattas de konkreta besluten. I Europaparlamentet representerar EU-ländernas befolkning. Trots namnet är det inget parlament i ordets egentliga mening eftersom det saknar lagstiftnings- och beskattningsrätt. Huvuduppgift är i stället att spela en rådgivande roll i Gemenskapens beslutsfattande. I Kommissionen är den "Verkställande makten vad gäller rådets beslut. Den övervakar också besluten verkligen genomförs att i samtliga medlemsländer. Kommissionen har ensamrätt att lägga förslag om ny lagstiftning. I EG-domstolen tolkar fördragen och till rådets förordser att ningar, direktiv och beslut är förenliga med fördragstexterna. Domstolen övervakar också rådets beslut att tillämpas rätt sätt, har inga befogenheter rådet. men gentemot I Ekonomiska och sociala kommittén

Ecosoc är ett rådgivande

organ som representerar konsument- och producenta intressen inom EG, liksom fackliga intressen. Kommittén är kontakt mellan EU:s institutioner och olika organiserade en intressen i medlemsländerna. I Regionala kommittén ger råd i regionala frågor till Rådet och Kommissionen.

Beslutsfattande

Kommissionen har initiativrätten till utarbeta förslag till att ny lagstiftning. Europaparlamentet samt ekonomiska och sociala kommittén sig över förslaget och rådet fattar sedan beslut. yttrar EU:s institutionella struktur syftar till balansera att gemensamma intressen och nationella intressen. Domstolen och Kommissionen är rena gemenskapsinstitutioner i måtto att de ser till hela EG:s intresse. Ledamöterna i Europaparlamentet endast inför sina svarar väljare i hemländerna, inte inför de nationella regeringarna eller parlamenten.

Integration och inflytande 243

Diagram 9.1 Beslutsfattande inom EU

Lobbyverksamhet Sonderingar i medlemsländerna

/V och utanför EG

Kommissionen

Initiativmonopol r Förslag ,

z /Yttranden Yttranden

A Europa- 40800 , parlamentet l l l i l l

l l l l Ä " m Förhand

ngar Rådet COREPER

Common Position + Tidsfrist 3 mängder Europaparlamentet

Konsultationer/Beslut

Utan ändring B Nej C Förslag till ändring antas med kan antas enhälligt an lñcerad majoritet av rådet av rådet Tidsfrist Kommissionen , 1 månad Kan antas med kvalificerad majoritet av rådet Tidsfrist

4/

3 månader

Rådet COREPER

Slutgiltigt beslut

Anm.: Europaparlamentet har vetorätt i frågor som rör den inre marknaden, som ex t frågor angående nationell likabehandling, rörlighet eller harmoniseringsâtgärder. Källa: Bernitz m Vad betyder EG" 1993.

244 Integration och inflytande

Ministerrådet

Rådet har lika många ledamöter antalet medlemsländer. som Varje medlemsland har således plats i rådet. Normalt intas denna en av en regeringsledamot, beroende vilka ärenden kommer till som upp beslut i rådet. Vid viktigare tillfällen företräds länderna sina av utrikesministrar. Ordförandeskapet i alfabetisk roterar ordning mellan medlemsländerna. Varje ordförande har en mandatperiod om månader. För närvarande första halvåret 1994 är Grekland sex ordförandeland. Nära knuten till rådet är Coreper, kommittén som är för ländernas i EU, där permanenta representanter varje land företräds sin Bryssel-ambassadör. Corepers av uppgift är att förbereda Rådets sammanträden genom att upprätta agenda osv. Omröstningsreglerna i rådet är av stor betydelse. Ursprungligen fattades alla beslut enhälligt. I den europeiska enhetsakten finns de grundläggande reglerna, innebär beslut numera som att om lagar, förordningar och direktiv inte alltid kräver enhällighet. I vissa fall kan beslut fattas k kvalificerad majoritet

genom s minst 54 röster.

Varje land har en representant i rådet. De har dock olika antal röster enligt tabell 9.1. Sverige kan väntas 4-5 röster.

Parlamentet

Parlamentet ursprungligen var en sammanslutning av ledamöter från medlemsländernas parlament och hade då egna mycket begränsad beslutsfunktion. Numera väljs ledamöterna i direkta val för en period av fem år. Parlamentet har den 1 januari 1994 567 ledamöter o m fördelade tämligen proportionellt efter folkmängd mellan medlemsländerna

dock med överrepresentation för de små staterna.

Parlamentet är i allt väsentligt rådgivande till Ministerett organ rådet. Genom Maastricht-fördragets ratificering har parlamentets rättigheter utökats. Rådet kan inte längre igenom beslut t ex som parlamentet inte har godkänt i frågor som rör den inre marknaden. Tidigare kunde ett enhälligt råd emot parlamentet. Sverige kan väntas drygt 20 platser i parlamentet. De ska väljas i direkta val, kan övergångsvis väljas indirekt riksdagen. men av

Integration och inflytande 245

Kommissionen

Kommissionen uppfattas många som EG:s egentliga motor

av

initiativrätten lagstiftningsområdet och verkställare

som av genom år flera ärenden

besluten. Kommissionen handlägger varje tusen uppgår till flera hundra. För de som berör ny lagstiftning

varav interna beslut krävs att minst 8 de 17 kommissionärerna är närav

varande. Enhällighet i besluten eftersträvas, även majoritets-

men

Under förslagen sker konsultatiobeslut förekommer. behandling av med olika och intressen i medlemsländerna i syfte att

ner organ

väl förankrade förslag som möjligt.

presentera

Kommissionen består ett antal höga tjänstemän kommissionä-

av medlemsländernas i samförstånd för

rer, utsedda av regeringar en Vid årsskiftet 1994-1995 förlängs perioden till fem period av fyra år.

har för närvarande medlemmar. Varje med-

år. Kommissionen 17 lemsland till minst medlem i Kommissionen. Kommissiohar rätt en

har omfattande tjänstemannaorganisation, uppdelad 23

nen en

direktorat under ledning generaldirektör. Varje direktorat är

av en underställt kommissionär. Under Kommissionen finns för en

närvarande 14 000 tjänstemän Som medlem kan Sverige

nästan

förtur till vissa tjänster inom Kommissionen och övriga

väntas kan räkna med 500 svenskar kommer att

EG-institutioner. Man att

behöva anställas inom EG:s institutioner under de första åren.

Domstolen

EG-domstolen består 13 domare med sitt sekretariat totalt

av var medlemsland företrätt med domare.

800 anställda. Varje är en Besluten redovisas alltid enhälliga.

som

uppgår och tillfälligt anställda vid EG:s institutioner till 2 Totalt antalet permanent Economisfs guide to the European Community, Leonard, D ca 23 000. The 1993.

246 Integration och inflytande

Röstfördelning och voteringsstrategi

Ministerrådet

Den nuvarande fördelningen röster mellan länderna, främst

av i

Rådet också i viss mån i parlamentet, men är uttryck för en balans

mellan och En

stater grupper av stater. utvidgning av EU:s med-

lemskrets ändrar denna röstbalans. Om de

fyra länder söker

som nu

inträde i EU skulle det, kommer det totala antalet

röster i

Ministerrådet öka till 90. Därigenom

att ca höjs sannolikt tröskeln

för kvalificerad majoritet

två tredjedels majoritet; det blir svårare för de länderna ihop stora att en erforderlig majoritet. Små med-

lemsländer kommer väga

som grupp att tyngre än tidigare. Sverige kan viktig i sådan konstellation, både

vara en partner en när det

gäller att initiera och genomföra förordningar och direktiv

nya samt

när det gäller hindra beslut därom.

att

De mindre ländernas möjligheter påverka emellertid be-

att är

gränsade. Det ligger i sakens det är svårare natur att att uppnå en

beslutande majoritet än blockerande minoritet.

en De mindre länder-

makt blir därmed tydligare det nas när gäller att blockera beslut. I

en

rapport till EG-konsekvensutredningen har

Sveriges och övriga

länders kritiska röststyrka beräknats Den definieras antalet

som

kombinationer där landets röst är nödvändig för beslut ska kunna

att

fattasf Skulle alla fyra staterna Finland, Norge, Sverige och

Österrike bli medlemmar, och nuvarande viktning för övriga

om

medlemsländer bibehålls, ökar röstantalet med mellan och

14 16 röster Sätts gränsen för kvalificerad

majoritet vid 63 kan dagens

små länder i EG blockera beslut. Höjs tröskeln till inte

65 är längre Luxemburgs bifall nödvändigt. I den meningen ökar småstaternas

makt. Det krävs färre dem för blockera beslut. av att ett

Om Sveriges inflytande i den Europeiska unionen, bilaga 5.

4 Alla tänkbara kombinationer ingår och alla har sannolikhet samma att realiseras. Måttet avspeglar därför en påtryckningsmakt, här kallad kritisk röststyrka, i så måtto att landets avhopp från röstkoalition hindrar koalitionen från en att vinna.

5 Norge och Finland antas få 3 röster Sverige och Österrike får i det var. ena fallet 4 röster var, i det andra fallet 5 röster var.

Integration och inflytande 247

Tabell 9.1 Alternativa stämmofördelningar och kritiska röststyrkan

i Ministerrådet i EU-lli

EG 12 EU-16

aktuell kritisk Est vikt Wesselsz

vikt röst vikt krr vikt krr

5 0,067 5 0,056 5 0,057 Belgien 3 0,046 3 0,032 3 0,035 Danmark 10 0,129 10 0,106 10 0,109 Frankrike 5 0,067 5 0,056 5 0,057 Grekland 3 0,046 3 0,032 3 0,035 Irland 10 0,129 10 0,106 10 0,109 Italien 2 0,018 2 0,024 2 0,023 Luxemburg 5 0,067 5 0,056 5 0,057 Nederländerna 5 0,067 5 0,056 5 0,057 Portugal 8 0,109 8 0,085 8 0,090 Spanien 10 0,129 10 0,106 10 0,109 Storbritannien 10 0,129 10 0,106 10 0,109 Tyskland Finland 3 0,032 3 0,035 3 0,032 3 0,035 Norge

kval maj 23 30,3 29 31,5 28 30,0 block min

° Kritisk röststyrka krr, dvs den andel koalitioner av totala antalet möjliga koalitioner kan bildas där medlemmens avhopp förhindrar kvalificerad majoritet. som skälighetsbedömning baserad nuvarande formel för röstfördelning, men medhänsyn En tagen till att det saknas prejudikat för röstvikt 2 den tyske forskaren Wolfgang Wessels, The institutional debate, revisited, Förslag av Strategien für die Politische Union: Eine Neuauflage der EEA stencil och lnstitutionelle Integration 4l90. Källa: Bilaga 5 till utredningen.

Parlamentet

eller dra slutsatser när det gäller Det är svårare att göra antaganden

Parlamentet. Där sker omröstningarna inte enbart efter

röststyrkan i nationslinjer, i lika hög grad efter politiska skiljelinjer. I

utan

248 Integration och

inflytande

Parlamentet kommer Sverige både företrädare för

att representeras av

regeringspartier och oppositionspartier. Fördelningen rösterna

av

däremellan och i parlamentet i för

stort Sveriges del är svår

att ange

i förväg.

Nordiskt samarbete

De nordiska länderna har i många internationella

sammanhang valt att uppträda samlat. Diskussioner i förväg mellan de nordiska

ländernas regeringar eller

respektive delegationer har ofta lett fram

till sådant uppträdande liksom till

gemensamt gemensam röstning. De fyra nordiska länderna kan 13-14 röster i rådet. Det betyder

att

de tillsammans förfogar över 15 vilket

procent av rösterna, innebär

att ett nordiskt uppträdande är

gemensamt mycket betydelsefullt jämfört med de nordiska länderna uppträder för om var sig.° Om till de nordiska länderna lägger Tyskland och Nederländerna

man två länder med ofta likartad

politisk inställning uppnås 28-29

-

röster i rådet, vilket är tillräckligt för

att utgöra en blockerande

minoritet.

Slutsatsen blir det formella

att inflytandet för svensk del skulle

bli större också de övriga nordiska länderna

om vann inträde i EU

givet att de nordiska länderna även fortsättningsvis har likartade uppfattningar i viktiga frågor. Därmed är dock inte Sverige

sagt att

inte skulle kunna utöva inflytande, de

även om något nordiska

av

grannländerna uteblir från EU eller intar avvikande en ståndpunkt

Danmarks erfarenheter litet lands

av ett möjligheter att utöva

inflytande kan studeras och utnyttjas, liksom Sveriges erfarenheter

i FN.

6 Samma slutsats dras i två andra studier: The Nordic Efta countries option: Community membership or a permanent EEA accord, Hamilton, C.B., IIES 1991 samt A nordic coalitions influence on the EC council of ministers, Widgren, M., i European economic integration: a Nordic perspective, Fagerberg, J. och Lundberg 1993.

7 Detta resonemang grundas på bilaga 5 till Utredningen.

Integration och inflytande 249

informella

inflytandet

9.2 Det

Ett fullt utnyttjande de formella möjligheter till inflytande

av som

EU-medlemskapet i olika sammanhang kräver medlemsländer-

ger att

förbereder sitt deltagande i dessa Det förutsätter att

na organ.

enskilda länders företrädare är väl pålästa och uppträdande i olika

att samordnas. Det finns också omfattande fackkunnande kan organ som

utnyttjas i olika expertkommittéer, arbetsgrupper och självfallet också i kommissionsarbetet. Graden inflytande beror därför till

av

del de individer väljs för arbete vid institutionerna.

stor som

Detta gäller naturligtvis även Sverige. I en aktuell utredning påpekas en väl samordnad och förankrad politik är grundläggande

att en

förutsättning för att Sverige ska kunna utöva inflytande som medlem i EU och påverka EU-organens beslut Utfallet för svensk del

av

bidrag från strukturfonderna kapitel 12 beror förmågan

t ex

för och bereda det projektet.

att argumentera egna

Även tidigt stadium deltagande i beredningsprocessen ett möjligt är betydelse för information och påverka

som av att

Härvidlag kan erfarenheterna det mångåriga samarbetet

processen. av

det ekonomiska området mellan Sverige och EU-länderna Visa sig

nyttigt. Utredningen statsförvaltningen och EU konstaterar att

om utfallet arbetet första hand behöver

i en expertkommitté

inte i av

bero respektive medlemslands röstetal utan graden

mer av

kunskap, information och aktiv opinionspåverkan liksom förmågan förhandla och skapa koalitioner mellan företrädare för olika

att medlemsstater.

Även EES-part kan Sverige utnyttja den informella

som pro-

eftersom Sverige blir företrätt i många de kommittéer

cessen, av som förbereder EU/EES-besluten. Dessutom kan vilket land helst som

söka påverka EUzs beslut via sina företrädare i Bryssel. Det land

som

är medlem har emellertid påtagligt försteg i den informella

ett

Även när de formella beslutsreglerna inte tillgrips vilket

processen.

sker ganska sällan vetskapen kan åberopa dem

ger om att man en

ökad tyngd även det informella agerandet.

8 statsförvaltningen och EG SOU 1993:80.

250 Integration och inflytande

Lobbyorganisationer

Med lobbyverksarnhet organiserad opinionsbildning med beavses slutsfattare målgrupp. En omfattande lobbyverksamhet bedrivs som i Bryssel företag, regioner, städer, intresseorganisationer och av offentliga organ. I vissa fall sker detta via konsulter som fungerar som professionella lobbyister. Syftet med lobbyverksamheten är att ett tidigt stadium information om och inflytande över beslutsprocessen när nya lagar, förordningar och direktiv formuleras. Lobbying lägre nivå, dvs bland dem som utarbetat förlagen, har därför ofta större effekt än lobbying i BIG-administratiotoppen av En förutsättning för framgångsrik verksamhet är nära kontakter nen. med beredande och handläggande tjänstemän inom kommissionen. Lobbyverksamheten har ökat dramatiskt under de senaste åren. I dag finns det ca 10 000 lobbyister och 3 000 intressegrupper i Bryssel. Även icke-medlemsländer kan utnyttja lobbyverksamheten. Möjligheterna till framgång ökar givetvis om det egna landet är formellt företrätt i de beslutande EG-konsekvensutredorganen. ningen subsidiaritet behandlar detta utförligt. mer

Intresseorganisationer

Intresseorganisationerna spelar en stor roll i svensk politik och svenskt samhällsliv. Intresseorganisationerna har redan utvecklat olika former för inflytande beslutsprocessen i EU. Många av organisationerna har upprättat avdelningar/ kontor i Bryssel för egna kunna påverka beslutsprocessen eller för inhämta information. att att Det gäller a de centrala fackliga organisationerna, Svenska Arbetsgivarföreningen, Industriförbundet och ett antal av branschorganisationerna inom näringslivet. De deltar också i olika typer av samarbete med motsvarande organisationer i andra EU-länder. Fastare former för samarbete mellan den politiska och processen de politiska instanserna å sidan och intresseorganisationerna å ena den andra kommer sannolikt utvecklas. Även denna punkt är att det betydelsefullt komma in tidigt möjligt i beredningsproatt som cessen. Det ska tilläggas också vissa kommuner och konstellationer att kommuner har upprättat kontor i Bryssel eller inrättat särskilda av

Integration och inflytande 251

eller tillsatt särskilda befattningshavare. Syftet är för organ att kommunernas räkning bevaka utvecklingen inom EU och att i förekommande fall påverka beslutsprocessen.

Olika branscher och områden

Svenskt inflytande kan visa sig särskilt betydelsefullt vissa vara speciella områden. Sverige kan deltagare i den inre marknat ex som den påverka de olika standarder arbetas fram. Svenska företag som får därigenom möjlighet att göra sig hörda i olika tekniska kommittéer. Genom svenska föreskrifter kommer harmoniseras och att att standardiseras efter EGnormer, kan svenska företag det viset i likhet med företagen i andra medlemsländer nå inflytande ett tidigt stadium och undvika risker för sämre behandling eller diskriminering. Miljöområdet är i dettta sammanhang särskild betydelse. av Sverige har i sin lagstifning i vissa avseenden gått längre än EU:s medlemsländer miljöområdet. Genom medlemskap i EU får Sverige ökade möjligheter att vinna förståelse för skärpta miljönormedlemskap kommer Sverige behålla sina

mer. Vid ett att

miljöregler, även i de fall de är strängare. EU-länderna sätter främst miniminivåer.

9.3 Konsekvenser av

ett svenskt medlemskap

Makt och inflytande utövas två olika sätt: formellt och informellt. Formellt kommer Sverige vid medlemskap att bli representerat ett

Europeiska rådet Ministerrådet med 4-5 röster Kommissionen med kommissionär en Europaparlamentet med 21-25 ledamöter EG-domstolen med domare en Ekonomiska och sociala kommittén med 11-12 platser Regionala kommittén med 11-12 platser

252 Integration och inflytande

Sverige blir därmed i utsträckning

representerat samma som

andra jämförbara Möjligheterna driva igenom beslut är be-

stater. att

gränsade, medan möjligheterna blockera beslut är större. Denna

att

makt kan i sin tur bli föremål för förhandling eller kohandel

- mellan medlemsländerna.

Det finns situationer då svenska ställningstaganden kan avgöra till

förmån för vissa beslut, och också förhindra andra beslut fattas. att

Sannolikheten för att sådan tungan vågen-position är

en

emellertid liten för ett enskilt land, och följaktligen även för Sverige.

Det behövs samverkan mellan flera länder. För blockera beslut att

kan det räcka med tre-fyra beroende vikt.

partner,

Den informella makten beror den förmågan. Litenheten

egna

kan kompenseras kunskap och kompetens. Inflytandet är

av

dessutom i hög grad funktion Vilka koalitioner kan

en av som

skapas. Ett litet lands inflytande beror till stor del dess politiska alliansförmåga. Koalitioner med andra länder är avgörande för att kunna driva utvecklingen i önskad riktning. Vår bedömning

är att

Sveriges möjligheter detta område är relativt goda tack vare

Sveriges traditionellt starka i internationella fora.

engagemang

Slutsatsen blir för det första att Sverige med sin traditionella

inriktning arbete i internationella organ t FN och sina

som ex

erfarenheter i internationella sammanhang, tillsammans med de svenska företagens långvariga närvaro den internationella

scenen,

borde ha förutsättningar snabbt nå in i den egentliga

stora att

beslutsprocessen inom EG. För det andra kommer ett medlemskap i EU att påverka beteendet och beslutsprocessen också här hemma i Sverige, i riktning

mot

ett aktivt och medvetet deltagande i det internationella

mera

samfundet än vad skulle bli fallet Sverige stod utanför EU.

som om

Inflytande

9.4 inom ramen

för EES-avtalet

Vilket inflytande då EES-avtalet jämfört med medlemskapet

ger Grundtanken i EES-avtalet antal för

är att ett institutioner tillskapas

samarbete mellan EU-länderna och Efta och där de båda parterna

ingår lika berättigade.

som

Bland dessa märks EES-rådet, där regeringsmedlemmar från

organ

Eftas och EU:s medlemsländer ingår. Ordförandeskapet cirkulerar

Integration och inflytande 253

mellan företrädare för EU-stat och Efta-stat. Den gemensamma EESkommittén består företrädare för EU och Efta, där de båda av

har vardera sin representant och där ordförandeskapet

parterna sätt i rådet cirkulerar. Besluten såväl i rådet i samma som som

kommittén ska enhälliga. Det finns också särskild parlamen-

vara en

tarikerkommitté, sammansatt av ledamöter ur Europa-parlamentet och Eftaländernas parlament, indirekt utsedda parlarnenten.

ur av

Det finns vidare för övervakning EES-avtalet. För Sveriges

organ av

del gäller i detta fall Eftas övervakningsmyndighet Efta Surveillance

Authority, ESA med företrädare från varje medlemsland i Efta.

en För Eftas del är det ESA- och Efta-domstolen övervakar att EESsom

avtalet följs i medlemsländerna. Motsvarande funktion bland EU-

länderna utövas Kommissionen och domstolen. av

Besluts- och beredningsprocessen enligt EES-avtalet bygger att EU och Efta självständiga ska komma fram till

som parter gemen-

beslut. Medlemsländerna får sina intressen tillgodosedda

samma

indirekt EU respektive Efta talar å deras vägnar.

genom att

En viktig skillnad mellan EES-avtalet och medlemskapet är att i EES-fallet kommer Sverige att kunna utöva sitt inflytande endast

indirekt medlemsland i Efta och då endast under förutsom ett -

sättning enighet kan uppnås. Det blir därigenom också svårare att

att

initiativ till ändringar eller direktiv och förordningar. De

ta nya funktioner är endast relaterade till EESgemensamma organens avtalets samarbetsområde. Eftaländerna har EES-avtalet genom

möjlighet att påverka EU vid utformningen av nya EES-regler. När Kommissionen utarbetat förslag får från Eftaländerna göra

experter sina röster hörda sätt från EU:s medsamma som experter lemsländer. Avtalet också olika former medverkan för anger av Eftaländerna i de kommittéer biträder Kommissionen då beslut som

och regler ska genomföras. Därigenom kan Sverige och övriga

Eftaländer förutom Schweiz påverka beslutsprocessen i Minister-

rådet och Kommissionen. I frågor inte berörs EES-avtalet kan

som av Eftaländerna komma till tals först när EU-länderna har träffat sin

inbördes uppgörelse.

254 Integration och inflytande

Ruta 9.1 Reformering av beslutsprocess och representationsfonner

Inom hela Gemenskapen har diskussionen förts om utvidgning respektive fördjupning. Det är allmänt accepterad hållning bland EU:s ursprungliga en länder att integrationen, och därmed hela Gemenskapen, riskerar att försvagas om organisationen tar medlemsländer utan att samtidigt fördjupa upp nya samarbetet. Framför allt har diskussionen fokuserat det sena 1990-talets möjliga utvidgning till 20-30 medlemsländer. Frågan om EG:s institutioner ska behandlas vid regeringskonferensen 1996. Där kommer även nytillkomna medlemsländer att delta. Deras samtycke blir nödvändigt för att genomföra eventuella förändringar, eftersom dessakräver enhällighet. Det finns inga beslut om vad reformerna ska eller omfatta. Klart står avse emellertid att eventuella medlemmar kommer förändra balansen och nya att sammansättningen av institutionerna, liksom deras effektivitet. I anslutning till utvidgningsförhandlingarna diskuteras därför frågan reformer livligt. Bl om a gäller debatten det demokratiska underskott EU anklagas för. Underskottet består i rådets starka makt i förhållande till Parlamentet. I sin mest extrema form bygger anklagelsen att tolv minoritetsregeringar i Ministerrådet kan fatta beslut går emot ett enhälligt Europaparlaments vilja. Ett sådant som förfarande kan enligt kritikerna knappast ansesvara demokratiskt. Reformförslagen berör därför i hög utsträckning hur parlamentets ställning kan stärkas i dess relation till Rådet. Frågan om makten inom EU gäller inte bara förhållandet mellan medlemsstaterna, utan även balansen mellan institutionerna, främst mellan Rådet och Parlamentet. Inom Gemenskapen har främst Tyskland gått i bräschen för kraven att parlamentets makt i den politiska ska stärkas. Också processen relationen mellan medlemsstaterna och institutionerna, dvs graden av integration, har varit föremål för diskussioner. För närvarande har de fem stora staterna Frankrike, Italien, Tyskland, Spanien och Storbritannien 48 röster i Ministerrådet och de sju mindre har 28 röster. Befolkningsmässigt är de fem största länderna nästan gånger så sex stora de små; 290 miljoner invånare drygt 50 miljoner. I EU 16 med som ca mot ett Finland, Norge, Sverige och Österrike kommer de då elva mindre med staterna ca 80 miljoner invånare ha 42-44 röster i Rådet. Följaktligen skulle ha fyra gånger många röster i rådet i gruppen förhållande till sin storlek jämfört med Tyskland. Länder 12 som motsvarar procent av EU:s befolkning skulle då kunna blockera beslut för de övriga 88 procenten. Även möjligheterna för de mindre staterna i ett framtida EU att samman och forcera fram beslut mot någon de stora staternas vilja har av föranlett krav reformer.

Dubbel majoritet I Bland reformförslagen berör de mest genomgripande beslutsprocessen i Rådet. Ett system med dubbel majoritet har föreslagits. För beslut i Rådet skulle då krävas både en majoritet av medlemsländerna och majoritet befolkningen. en av Den viktade stämmorätten skulle därmed Åtta små länder kan blockera stoppas. beslut det första villkoret. Tyskland tillsammans med två länder genom stora

Integration och inflytande 255

kan blockera beslut det andra villkoret. Utan Tyskland krävs de övriga genom fyra stora länderna för att blockera. Förslaget skulle huvudsakliga effekter. För det första sker en styrkeförtre skjutning EU:s nordligare och i synnerhet mot Tyskland med dess mot stater höga invånarantal. För det andra begränsas de mindre ländernas inflytande det blir svårare uppnå blockerande minoritet däremot begenom att att en håller de möjligheter tidigare att skydda sig mot oönskade beslut. samma som För det tredje ökar utrymmet för gruppkonstellationer. T ex får de elva nordliga länderna dubbel majoritet." Dessutom har reglerna för enhällighetsbeslut tagits Dessa skulle ersättas upp. regel innebär beslut i dag kräver enhällighet kan fattas av en som att som om det stöds fyra femtedelar medlemsländerna och motsvarande andel av av av Gemenskapens befolkning. Förslaget har dock inte fått samma genomslag som

tankarna dubbel majoritet.

Tvåkammarsystem m Det har även väckts förslag ett tvåkammarsystem där första kammaren om råd bestående medlemsstaterna. Röstreglerna i första kammaren är utgör ett av stat röst. Den andra kammaren rymmer parlamentet som representerar en - en medlemsstaternas befolkning och politiska struktur, dvs en person en röst. - Kommissionen blir systemets regering och leds av en president och regeringsmedlemmar utses utan nationell kvotering. Förslaget är federalistiskt till som sin struktur. Dess fördelar att det är effektivt och öppet system som ansesvara fördelar makten tydligt sätt samtidigt det är demokratiskt. ett som

I övrigt har reformkraven angående Parlamentet, Kommissionen och EGdomstolen främst fokuserat antalet ledamöter respektive domare blir för att många vid utvidgning Gemenskapen. Antalet måste begränsas för att en av arbetet ska kunna bedrivas effektivt. Inom Parlamentet bör enligt det huvudsakliga förslaget ledamöterna omfördelas basis medlemsländernas invånarav antal den demografiska och politiska utvecklingen. Förslag om endast en samt kommissionär land har förts fram, liksom antalet ska begränsas till tio. per att Därmed skulle inte alla länder ha sin egen kommissionär. På liknande sätt har starka invändningar framförts mot nationell representafristående centralbankssystem. Nationell representation tion i ett framtida innebär styrelse 22 medlemmar, storlek kan leda till ineffektivitet en en som i förment tekniskt, icke-politiskt verkställande organ. ett

l Förslaget har lanserats den tyska förbundsdagsledamoten Karl Larners av CSU. Deutschlands Aussenpolitische Verantwortung und Seine Interessen,

Vorlage CDU/SCU Bundestagsfraktion 23/24, August 1993. n EU-16 exklusive Frankrike, Grekland, Italien, Portugal och Spanien.

"I Förslaget har tyska Bertelsmann Foundation; en a presenterats av forskargrupp vid universitetet i Mainz. Källa: Reformen av EG:s insitutioner; fråga makten iEuropa. Arnander, F. Kommerskollegium en om 1993. lV diskussionen i bigger better The Economics of EF Enlargement, Set ex CEPR 1992.

256 Integration och inflytande

Inflytande

9.5 i en situation utanför den inre marknaden

I situation utanför den inre marknaden har Sverige ingen formell en möjlighet att påverka EU-ländernas beslutsfattande. Ingen formell representation ges, och ingen närvaro i kommittéer etc bjuds. Det formella inflytandet begränsar sig till internationella fora såsom FNinstitutionerna och Gatt/Multilaterala handelsorganisationen W/orld Trade Organization, WTO. Möjligheterna igenom beslut i att dessa är betydligt sämre för Sveriges del än inom för organ ramen EES-avtalet eller EU-medlemskapet. Beslutsreglerna inom WTO innebär dessutom sämre möjligheter till inflytande för enskilda små länder. De resultat Uruguay-rundan nådde handelsområdet är t ex väsentligt mindre långtgående än den liberalisering som förhandlats fram i EES-avtalet. Även det informella inflytandet begränsas avsevärt. Svensk lobbyverksamhet kan visserligen fortsätta. Den får emellertid en sämre bas än i de två andra alternativen, vilket försvårar dess arbete. I övrigt begränsar sig inflytandet till att påverka EU indirekt, via medlemsländer. Sverige kan försöka driva sina och t ex argument önskningar via Danmark eller något annat nordiskt medlemsland.

Handelspolitiken

10 I detta kapitel studeras skillnaderna när det galler

løandelsrelationer med omvärlden

Sveriges av ett EU-

medlems/eap. Som EU-medlem omfattas Sverige av tull-

unionen och EU-landernas handelspolitik.

gemensamma

Vid EES-avtal eller ett alternativ utanför kan Sverige

bedriva handelspolitik.

sin egen

Inledning

10.1 Internationell handel ökar effektiviteten i världsekonomin genom att ett land specialiserar sig produktion där produktiviteten är relativt hög eller produktion intensivt använder insatsvara som en som landet har relativt gott om. Med specialisering följer arbetsdelning. Sverige har traditionellt övertygelse och nytta drivit starkt frihandelsvänlig - av av - en politik. Den svenska ekonomins framgångar under de senaste hundra åren är nära förknippad med den arbetsdelning vuxit fram i som världen. Den internationella arbetsdelningen har medfört att både exporten och importen ökat kraftigt, långt snabbare än de enskilda ländernas produktion. Handel och tillgång till utländska exportmarknader har i det avseendet varit särskilt viktigt för Sverige. Vi ska nedan studera konsekvenserna för Sverige olika val av visavi EG handelsområdet. Analysen fokuserar främst den egentliga handelspolitiken, t ex effekterna av olika tullregler. Andra inslag i handelspolitiken t ex konkurrensregler och industripolitik berörs endast kortfattat. -

258 Handelspolitiken

10.2 Handelsteori

De ekonomiska teorierna bakom handel kan delas in i två grupper.

Den handel ett resultat att länder har olika ena ser som av

god tillgång olika resurser eller insatsvaror. Det anses

förklara varför t Australien exporterar vete till Japan

ex men

importerar TV-apparater. Australien har bördiga land-

stora,

områden medan Japan har gott kapital och tekniskt

om kunnande. Denna handel bedrivs mellan branscher och typ av kallas i litteraturen ibland för inter-industriell handel.

Den andra teorin utrikeshandel följd det

ser som en av att

finns stordriftsfördelar i tillverkningen hos olika företag och att konsumenter önskar sig fler varianter Det

av av varor. leder till handel inom branscher, k intm-industriell handel. s

Ett exempel sådan handel är när Tyskland exporterar Volkswagen och Mercedes till Sverige, medan Sverige exporterar SAAB och Volvo till Tyskland.

De klassiska teorierna fokuserar den inter-industriella handeln, medan de teorierna tar fasta den ökande förekomsten nya mer av

intra-industriell handel. Idag är ungefär två tredjedelar både

av

Sveriges och EGzs handel intra-industriell.1 En de mest grund-

av

läggande upptäckterna inom ekonomisk teori är att handel höjer

effektiviteten och ökar den samhällsekonomiska välfärden.

Kraven skyddstullar och protektionism uppstår ofta vid de

tillfällen land har allmänt övervärderad valuta, eller när ett en sett en viss bransch drabbas recession. Under år har emellertid de av senare

klassiska teorierna frihandelns fördelar ifrågasatts. Vissa hög-

om

teknologiska och forskningsintensiva industrier särskilt

anses vara av

säkerhetspolitiskt eller strategiskt värde och därför extra viktiga att värna Ibland förekommer i dessa industrier höga inträdeshinder

om.

i form FoU-kostnader och dyra produktionsanläggningar. För-

av

ädlingvärdet är ofta högt. Företag redan har etablerat sig i

som

branschen kan dra fördel förhållandevis skyddad ställning och

av en

får därigenom också vissa monopolistiska vinster dvs högre än under

perfekt konkurrens. Ur nationell synvinkel, dessa före-

menar

språkare, aktivt sådana strategiska industrier bör staten understödja

1 Bilaga 2 till utredningen.

Handelspoliti/em 259

eftersom välstånd Även

större förädlingsvärde ger högre löner och inom Västeuropa skyddas en del produktion av handelshinder eller subventioneras med statliga medel. Strategin är dock omtvistad. Stora

stöd utgör ingen garanti för konkurrenskraft. Dessutom innebär de

kostnad för skattebetalarna. Det är heller inte säkert de en att teo-

retiska vinsterna är möjliga att realisera när stödsystemet konstrueras.

Ruta 10.1 Effekterna ett frihandelsområde: - av handelsalstring och handelsomfördelning

När ett frihandelsområde bildas elimineras handelshindren mellan de deltagande staterna. Det får två effekter. Medlemsländernas exportvaror blir relativt billigare jämfört med icke-medlemsländernas. Handeln omfördelas då till medlemsländerna bekostnad av tredje land. Antag att land A importerar träskor från land C för att C gör dem billigare än land B C är en effektivare producent än B. A lägger samma tullsats för import från C som från B. A bildar sedan en union med land medan land C står utanför. Om resultatet avtalet blir att A omfördelar sin av import från C till B grund av de borttagna tullarna mellan A och kommer det att leda till en effektivitetsförlust eftersom produktionen sker hos en mindre effektiv tillverkare. Låt nu även A tillverka träskor. A gör det dock dyrare än både B och C, grund tull lönar sig inte import träskor eftersom de blir dyrare men av av än de inhemskt producerade. Når A och B bildar sitt frihandelsområde ersätter A sin inhemska produktion med import från B. Handeln kommer därför att öka. Resultatet är effektivitetsvinst eftersom det är en mer effektiv en producent får stå för tillverkningen. Den andra effekten ett frihandelsavsom av tal är såledeshandelsalstring.

Både handelsomfördelning och handelsalstring de två effekterna kommer att

ske då ett frihandelsområde bildas. Beroende vilken av effekterna som dominerar blir slutresultatet antingen ett handelsomfördelande frihandelsområde eller ett handelsalstrande frihandelsområde. Generellt kan sägasatt om den extra handel sker mellan medlemsländerna innebär ökning världens handel som en av har frihandelsavtalet ökat den ekonomiska effektiviteten ivärlden. Om handeln endast leder till omfördelning från icke-medlemsländer, minskar den en ekonomiska effektiviteten i världen.

2 Laura Tyson, ekonomisk rådgivare åt president Clinton, framför liknande argument i sin bok, Whos bash/ng whom 1992. Eftersom världen inte är fri från handelshinder och industristöd, vore det naivt att ensidigt bedriva frihandel eller passivt se på när utländska statssubventionerade högteknoIogi-industrier tar marknadsandelar från sina inhemska, icke-subventionerade konkurrenter, menar författaren.

260 Handelspolitiken

Samtidigt som handelshindren har reducerats multilateral basis har den regionala integrationen ökat. kan skilja mellan

I stort man

fyra olika typer av integration:

Ett fribandelsområde skapas genom att handelshindren avskaffas mellan de deltagande länderna. Handelspolitiken i

form tullar etc gentemot tredje land skiljer sig mellan

av

de olika medlemsländerna. Därför krävs det gränskontroller

mellan de samverkande länderna Både EES och Nafta är frihandelsområden.

En marknad skiljer sig från ett frihandelsområde i

gemensam

så måtto frihandeln även gäller produktionsfaktorerna.

att

EES sådant exempel; arbetskraft, kapital, tjänster och

är ett

varor rör sig fritt inom området.

tullunion för medlemsländerna

I en en gemensam handelspolitik gentemot länderna utanför. Varor från tredje land möter lika höga handelshinder vilket land i unionen

oavsett varorna

tas in varför gränskontroller inom regionen helt kan

avskaffas. EG är en tullunion.

Bildandet ekonomisk union år den mest långtgående

av en

formen integration. Penning- och finanspolitik förs

av sam-

man samtidigt som en gemensam valuta och centralbank in-

förs. Ännu finns inget

exempel en fullt utvecklad ekono-

misk union bestående suveräna stater. Genomförs Maaav

stricht-fördraget fullt ut kan det leda till en ekonomisk

union. I första steget innebär avtalet dock endast valutaen

union. Finanspolitiken år samordnad, inte

men gemensam.

EG:s

handelspolitik

10.3 Regler och direktiv

EG:s handelspolitik beskrivs i Romfördraget. Grundläggande element i den handelspolitiken är:

gemensamma

3 Dagens frihandelsområden är sällan frihandelsområden i egentlig mening eftersom de inte omfattar alla produkter utan varierar i omfång. Efta omfattar t ex inte alla jordbruksprodukter, vilket inte heller de bilaterala frihandelsavtal Sverige har med Baltikum gör.

Handelspolitiken 261

tulltaxa, gemensam

handelsavtal tredje land

gemensamma gentemot

gemensamt agerande i multilaterala handelsförhandlingar, likartad tillämpning övriga handelspolitiska instrument

av

båda import- och exportsidan.

I den handelspolitiken har nationella kvoter ersatts

gemensamma

kvoter som gäller för hela EG. Handelspolitiska åtgärder genom-

av

förs kollektivt. Beslut tullar fattas i Ministerrådet och gäller

om t ex

därefter EU-länderna. I frågor inte reglerats gemensamt har med-

som

lemsländerna viss frihet bilateralt vissa länder export-

att agera mot

krediter m.

m

Tullar och kvoter

EG är tullunion. Politiken tredje land får sin prägel

en gentemot av

inställningen hos de länder ingår i unionen. Deltagarländerna

som kan eller mindre öppna gentemot omvärlden, eller vara mer mer

mindre frihandelsvänliga, eller mindre protektionistiska.

mer

EGzs tulltaxa kännetecknas att den tillämpar

gemensamma a av

värdebaserade tullar uttryckta i procent tullvärdet. I genomsnitt

av

är de ganska låga. Karakteristiskt för alla länders tulltaxor, även EGzs och Sveriges, är att tullen ökar vid Ökad förädlingsgradf Tullen industrivaror är i genomsnitt 5,6 procent Det är

1 procentenhet högre än motsvarande för Sverige. Uruguay-rundan

4 En nominell tull skiljer sig från en effektiv tull i så måtto att den beräknar förädlingsvärdets tullskydd. Antag att en cykel kostar 1 000 kronor världsmarknaden. Ett land väljer att producera cyklar genom att köpa alla delarna på världsmarknaden och sedan sätta ihop dem i hemlandet. lnsatsvarorna kostar 800 kronor. På världsmarknaden är således förädlingsvärdet dvs ihopsättningskostnaden 200 kronor. Landet har en nominell tull på 20 procent på cyklar, dvs de kostar 1 200 kronor. Den effektiva tullen är då 100 procent, inte 20 procent genom att förädlingsledet i landet har en "skyddsfaktor" som är 100 procent. Eftersom syftet med en tull är att skydda produktionsfaktorerna, anser många bedömare att den effektiva tullen är ett mer meningsfullt begrepp än den nominella.

5 1988, importvägt. lmportvägt innebär ett viktat genomsnitt, dvs respektive tullsats får tyngd i beräkningen av genomsnittet i relation till hur stor del av totala importen som täcks av just den tullsatsen. Ekonomiska konsekvenser av ett svenskt medlemskap i EG/EU", UD/H 1993.

262 Handelspolitiken

innebär att i-ländernas tullar sänks med tredjedel, varför den

ca en

absoluta skillnaden mellan EG och Sverige kommer minskaf

att

EG, liksom Sverige, lägger också rörliga importavgifter

ca en

tredjedel av importen. Avgifterna syftar till att hindra att prisrörelser

världsmarknaden slår igenom EG-marknaden. Producenter

inom EG får därtill förmånsbehandling eftersom avgifterna leder

en

till att importpriset blir högre än det inhemska priset. Genom Uruguay-rundan kommer gränsskyddet jordbruksområdet att tarifferas, dvs de rörliga importavgifterna till fasta tullar.

görs om

Därigenom kommer världsmarknadens prisfluktuationer slå

att

igenom de nationella marknaderna.

Eventuella tullättnader beslutas Ministerrådet efter förslag från

av

Kommissionen. Tullsuspension tillfällig tullättnad kan

är en som ges

för insatsvaror inte produceras inom EG. Tullsuspension har

som

givits framför allt områden kemikalier och mikroelektronik,

som

även för jordbruksvaror. Suspensionen i allmänhet år

men varar ett i taget.

De kvantitativa restriktionerna kvoter och andra volymbe-

-

gränsningar har minskat drastiskt i betydelse under år.

- senare

Många de kvoter dröjer kvar för industrivaror sedan

av som är rester

tiden före EG:s bildande. Vissa dessa kvoter har tillämpats

av

nationell nivå i stället för Gemenskapsnivå. Därför är de oförenlimed den marknaden. Mellan augusti 1990 och

ga gemensamma

oktober 1992 minskade antalet kvantitativa handelshinder från drygt

120 till 50.7 Kvoter har använts framför allt i Frankrike och ca

Italien. Oftast har de omfattat hemelektronik och bilar från Japan

eller något annat asiatiskt land, även frukt och grönsaker.

men

Förmånssystem

De flesta EG:s handelspartners är berättigade till någon

av sorts

förmånsbehandling. Bland samtliga Gatt-medlemmar är det blott en

6 Tullsänkningarna beräknas på vägt genomsnitt. De slutliga resultatet vad gäller tullarna är ännu inte helt klart. Förändringar kan emellertid endast ske åt rätt håll, dvs ytterligare tullsänkningar. Tullförhandlingarna ska vara klara i februari/mars 1994.

7 Trade Policy Review Mechanism: The European Communities, Gatt 1993.

Handelspolitiken 263

handfull bara har mest gynnad nation.8 Mest

som status som

gynnad nations-behandling är direkt följd Gatts grundprincip

en av

icke-diskriminering. Genom den förbinder sig Gatt-med1emmar-

om

inte särbehandla någon medlem. Alla medlemmar ska

na att annan förmåner. ges samma Gatt tillåter emellertid rad Tullunioner, frihandelsomen avsteg.

råden och andra preferensarrangemang accepteras under förutsättning

handelshindren omvärlden inte ökar. att gentemot

Ungefär 40 EG:s externa import får förmånligare

procent av

behandling än "mest gynnad nation. Den största förmånsgruppen är Eftaländerna, för 22 procent totalimporten. Den

som svarar av därnäst största förmånsbehandlade är u-Iänderna. gruppen

Gentemot u-länderna tillämpar EG flera system. Det mest om-

fattande vad antalet länder Generalized System of

gäller är GSP,

Preferences. De flesta länder i västvärlden tillämpar detta för

system

tullättnader eller tullfrihet import från utvecklingsländer.

att ge EGzs GSP omfattar 130 länder och utgör basen i EG:s förmåns-

system. Tullfrihet ges ett stort antal varor. Åtskilliga varukate-

gorier omfattas dock kvantitativa begränsningar.

av Under den k Lomé-konventionen 69 ACP-länder ännu förs ges

månligare villkor Tullpreferenserna gäller i allmänhet för

en

obegränsad kvantitet och omfattar fler produkter än något annat ensidigt EG-avtal. Nästan 30 EG:s import stammar från

procent av

u-länder står utanför ACP-systemet. Bara femtedel denna

som en av

import berättigad till GSP-förmåner, vilket visar systemets

var

praktiskt begränsade betydelse.

8 Australien, Japan, Kanada, Nya Zeeland och USA samt större delen av Latinamerika och Asien.

9 Lomé IV sedan 1 mars 1990. ACP African Caribbean Pacific.

10 Trade Policy review Mechanism, The European Communities, Gatt 1993.

264 Handelspolitiken

Diagram 10.1 Olika former av förmånsbehandling av Elizs import 1991 procent

Ytterligare

förmånsbehandling

Franska territorier

Källa: EG-kommissionen.

Antidumpningspolitiken

Prisdifferentiering innebär att en producent tar olika mycket betalt olika konsumenter. Prisdifferentiering internationell nivå

av

innebär ofta säljs billigare exportmarknaderna än

att en vara

hemmamarknaden. Anledningen kan konkurrensen

vara att

världsmarknaden är större och de exporterande företagen är för

att

små för att kunna påverka priserna exportmarknaden. På hemma-

marknaden kan däremot i vissa fall nationella standarder och

preferenser ge företagen en dominerande ställning. Därmed finns möjlighet för hemmamarknadsindustrin att ta ut något högre priser. Ibland konkurrerande låga importpriser upphov till

ger an-

klagelser från inhemska producenter om dumpning. Med dumpning avses definitionsmässigt tillämpning av lägre priser export än hemmamarknaden. Effekten dumpning konsumenterna

av är att

tack billigare import. Inhemska producenter möter

gynnas vare hårdare konkurrens.

11 Dumpning kan emellertid även medföra en välfärdsförlust om det är så att företag går omkull och priserna sedan höjs på grund av dumpningen. Konkurrensen minskar då. Risken för detta scenario är dock tämligen små och ska inte överskattas.

Handelspolitikm 265

Gatt sina medlemsländer under vissa villkor använda ger rätt att sig av antidumpnings- och utjämningstullar som skydd mot dumpning och subventionerad export. Förutsättningen är att lågprisimporten skadar eller hotar att skada den inhemska industrin. I dag finns fyra stora användare av dessa instrument: Australien, EG, Kanada och USA. Bruket liksom missbruket dem - - av sprider sig emellertid nu även till andra, a till utvecklingsländerna. Sommaren 1992 70-tal produkter för antidumpvar ett utsatta ningsåtgärder av EG. Varje år görs i genomsnitt ett 20-tal nya undersökningar angående påstådd dumpning. Av de 33 undersökningar avslutades 1991 ledde drygt hälften till att antidumpsom ningstullar infördes. Antidumpningstullarna ligger vanligtvis 20-30 procent. I vissa fall kan de uppgå till omkring 50 procent eller mer. EG skiljer sig här från USA som gör en matematisk beräkning vilket kan resultera i antidumpningstullar emot 200 procent. upp EG:s antidumpningstullar begränsas däremot av en regel som säger att tullen inte ska högre än vad behövs för vara som att neutralisera skadan. Utöver faktiska antidumpningsåtgärder i form tullar föreav kommer även k prisåtaganden. Exportören går då med höja s att priset den exporterade varan för att undvika att drabbas av en antidumpningstull. Fram till mitten av 1980-talet ledde många av EG:s undersökningar fram till sådana prisåtaganden. Under de senaste åren har tullar kommit dominera över prisåtaganden. Trots att att EG relativt flitigt har använt sig antidumpningsåtgärder berörs av mindre importen från tredje land dessa pålagor. än 1 procent av av

Tabell 10.1 E623 och USA:s antidumpningsundersökningar och antidumpningstullar 1985-1991 för USA juli 1984-juni 1991

Källa: Gatt. 12 Trade Policy Review Mechanism: The European Communities, Gatt 1993. 13 Trade Policy Review Mechanism: The European Communities, Gatt 1993.

266 Handelspolitiken

Diagram 102 E623 antidumpningsåtgärder fördelade produkter och länder oktober 1993

Kemikalier, gödningsmedel

Mineraler, metaller- halvfabrikat

Maskid ner Textilier i Hemelektronik inkl. tillbehör

Övrigt

Central- Östeuropa samt td Sovjet Etta-länderna Nordamerika

i

Japan I

i Övriga Asien Afrika 0 20 40

Källa: Gatt.

Blotta förekomsten dem kan dock indirekta effekter, av stora

eftersom de kan påverka företagens prissättning. Redan anmälan

en

undersökning har effekt att den signalerar fara för

om genom expor-

tören i fråga. Det är emellertid så omöjligt att samhällseko-

gott som nomiskt kvantifiera detta mörkertal". De allra flesta bedömare ser

emellertid bruket antidumpningsvapnet ett oskick, ofta till

av som

skada även för användaren själv. I praktiken har dock möjligheten att kunna ingripa temporärt med skyddsåtgärder ofta varit förutsätt-

en

Handelspolitiken 267

ning för att EG och andra aktörer skulle handelsliberaliseacceptera ringar.

Frivilliga exportbegränsningsavtal

Till kategori dubbelriktade åtgärder hör de k frivilliga samma av s exportbegränsningsavtalen. Avtalen ingår ibland i modellerna för styrd handel managed trade. EG har formellt bara två sådana avtal i kraft. Båda berör import från Japan: gaffeltruckar och videoapparater. Mest uppmärksammade är emellertid begränsningarna för den japanska bilexporten till EUländerna och USA. Formellt existerar dock inte något begränsningsavtal, utan endast överenskommelse ska överen om att parterna vaka den japanska så den håller sig inom rimliga exporten att gränser. Frivilliga exportbegränsningsavtal har kritiserats för att de utgör "politiska lösningar ekonomiska problem.

10.4 Sveriges handelspolitik

Sveriges handelspolitik har traditionellt präglats större öppenhet av och färre regleringar än vad varit fallet i många andra länder. som Tullskyddet för industrivaror ligger i Sverige i genomsnitt 4,6 procent. Eftersom Sverige länge har haft frihandelsavtal med EG och ett de övriga Eftaländerna, och eftersom EES-avtalet trädde i kraft vid årsskiftet, träffas bara liten del importen dessa tullar. en av av Tullarna industrivaruområdet kan därför sägas ha förlorat mycket av sin näringspolitiska betydelse. På jordbruksområdet är det framför allt rörliga importavgifter fördyrar importen. Dessa kan som höjas och sänkas efter behov och därigenom hindra praktiskt taget all import.

14 BI a av professor Jagdish Bhagwati, Columbia University, USA, i boken Protectionism 1988. 15 Ekonomiska konsekvenser av ett svenskt medlemskap i EG/EU, UD/H 1993.

268 Handelspolitiken

Utanför jordbruksområdet tillämpas inga kvantitativa restriktio-

importen. 1991 avvecklade Sverige de sista restriktionerna

ner mot handeln med textil- och konfektionsvaror.

Sverige har i fall använt sig antidumpningsåtgärder,

ett par av

men aldrig av utjämningstullar mot subventionerad import. Den enda antidumpningsåtgärd är i kraft gäller röntgenfilm från

som

Japan. Värdet röntgenfilmimporten från Japan uppgick 1991 till

20 miljoner kronor. Åtgärden innebär ett prisåtagande från

japansk sida. Sverige tillämpar icke-diskriminerande politik vad

en

gäller offentlig upphandling.

10.5 Konsekvenser av EES-avtalet

Regelverk

EES-avtalet innebär fördjupning det frihandelsområde Efta

en av som

och EG utgör. Det innebär emellertid inte tullunion. Sverige kan

en

även i fortsättningen driva sin handelspolitik gentemot tredje

egen

land, så länge det sker inom för Gatt.

ramen

I praktiken EES-avtalet i tillämpliga delar över 1973 års

tar

frihandelsavtal. Grundläggande för EES-avtalet är principen de

om

fyra rörligheterna. Den inre marknaden kommer därmed Eftaländer-

utom Schweiz till del.

na

För handelspolitiken medför det förändringar både och

varu-

tjänsteområdet. Undantagna är jordbruks- och livsmedelssektorerna. En viss liberalisering sker emellertid även här. Slutligen avregleras den offentliga upphandlingen inom EES.

Avtalet innebär de återstående handelshindren mellan EG och att Efta industrivaruområdet avvecklas. Förutom förbud mot tullar och kvantitativa restriktioner kvoter, innehåller EES-avtalet som

16 Ekonomiska konsekvenser av ett svenskt medlemskap i EG/EU, UD/H 1993.

17 På jordbruksområdet utökas vissa kvoter och tullättnader förekommer. a får Sverige lättare att exportera nötkött och vodka. På livsmedelsområdet innebär EES att Sverige tar över större delen av EG:s livsmedelslagstiftning, exempelvis vad gäller standariseringar och ömsesidigt godkännande av tester. Handeln med förädlade livsmedel blir tullfri. Den liberalisering EES-avtalet ger på dessa områden är mer omfattande än vad frihandelsavtalet ger och saknar inte ekonomisk betydelse.

Handelspolitiken 269

också bestämmelser tekniska handelshinder ska avvecklas. om att

Avvecklingen k icke-tariffära handelshinder EES-avtalets

av s är en av

största förtjänster. Avtalet väntas ge betydande ekonomiska effekter

harmonisering tekniska förskrifter och standarder och

genom av

tillämpningen Cassis de Dijon-principen, vilken vi

genom av

beskrivit i kapitel I detta sammanhang bör också beakta de produktansvars-

man

regler tillämpas inom EG. Vissa speciallösningar för hälsa, miljö-

som

skydd och säkerhet gäller. Det innebär i sin Eftaländerna inte

tur att

alla EG:s produktnormer. Vissa nationella särdrag kvarstår

accepterar

för utformning, säkerhetskrav, innehållsdeklarationer etc. Ur ekonomisk synvinkel betyder kvarvarande nationella särbestämmelser konkurrensen begränsas, vilket innebär viss

att en

reducering den inre marknadens fördelar.

av

Genom EES-avtalet får tillhandahålla tjänst i ett

en person en

land villkor landets tjänsteutövare. Avtalet

annat samma som egna innebär också Eftaländerna över rad EG-direktiv att tar en som

syftar till lägga grunden för integrerad marknad för vissa

att en

tjänster. Det innebär standarder och regelverk harmoniseras,

att

vilket i sin underlag för företagen utnyttja stordriftsför-

tur ger att

delar. Vinsterna att eliminera regleringarna inom tjänstesektorn

av

väntas bland de största är förknippade med EES-avtalet.

vara som

De ekonomiskt betydelsefulla tjänsterna återfinns inom

mest

finanssektorn, telekommunikationer och transporter. Transporterna

faller formellt utanför den fria rörligheten för tjänster. Avtalet syftar dock till ömsesidigt marknadstillträde. Det förutsätter att Eftaländertar över de flesta av EG:s regler transportområdet. Troligtvis

na kommer även de flesta beslut tas inom EG transportomnya som

rådet införlivas i avtalet. I praktiken kan EES-avtalet väntas leda

att

till en gemensam transportmarknad.

18 I Sverige är det t ex förbjudet att bestråla livsmedel i konserverande syfte. Inom EG finns inget sådant förbud, frågan diskuteras. Sverige tillämpar såleäven om des med EES-avtalet sina striktare regler med motiveringen att bestämmelserna är till för att skydda konsumenternas hälsa.

19 Så var även fallet då EG:s inre marknad skapades 1993. Se The economics of 1992, European Economy No 35, Bryssel 1988.

270 Handelspolitiken

Avtal med tredje land

Under EES kan Sverige alltså fortsätta bedriva han-

att en egen

delspolitik gentemot länder utanför EES-området. Det innebär att Sverige behåller de importavgifter och tullar den importkvot

samt

jordbruksprodukter som tillämpas i dag. När det gäller t ex teko-

området är svensk politik liberalare än EG:s.

Gränskontroller och

ursprungsregler

Eftersom EES-avtalet inte innebär tullunion finns det

en en möjlighet

tullfriheten mellan Sverige och EG missbrukas i den

att meningen att importeras från tredje land kommer "bakvägen in i EU-

varor som eller Eftaländerna. Risken för ska till det land

att en vara importeras har lägst tull och sedan säljas vidare inom frihandelsom-

som yttre

rådet, har lett fram till krav ursprungsregler. Antag

t ex att

Sverige inte har någon tull från Kanada, medan EG lägger

yxor

100 tull. Eftersom EES-avtalet endast gäller svenska

procent varor, måste de svenska exportörerna kunna bevisa de skickas att varor som

faktiskt är tillverkade i Sverige och inte i Kanada. Därför krävs i dag intyg

om en varas ursprung.

Ursprungsregler infördes med frihandelsavtalet 1973, och orsakar betydande administrativt merarbete. En finländsk studie uppskattade den sammanlagda administrativa kostnaden företagens och

tullens till mellan 1,4 och 5,7 procent av

värdet Eftaländernas import under 1982. En tysk studie hävdar

att

den totala kostnaden för bestämma uppgår till

att en varas ursprung ca 2-3 procent värde. Handeln mellan EG och Efta av varans upp-

gick 1991 till 220 miljarder ecu. 2 procent gör drygt 4 miljarder

ecu

eller knappt 40 miljarder kronor. EES-avtalet innebär dock att ursprungsreglerna förenklas. Principerna är desamma förut. Den viktigaste förändringen blir

som att

uppgiften om en varas ursprungi EG eller ett enskilt Eftaland ersätts

med i EES. Därmed erhålls möjlighet till k full kumula-

ursprung s

20 Excess documentation costs as non-tariff trade measure: an empirical analysis of the import effects of documentation costs, Koskinen M, Working paper, Swedish School of Economics and Business Administration, 1983. ECand EFTA the 19805, Horovitz, Taylor och Werner, European Research Associates, Bryssel, 1984.

Handelspolitiken 271

tion. Det betyder bearbetning kan ske i flera olika EES-länder att och ändå kvalificera den slutgiltiga för frihandelsstatus. varan medförde bearbetning i flera Eftaländer förlorade Tidigare att varan sin förmånsbehandling. För Eftaländerna spelar detta roll. en stor EES-avtalet bör därmed även stimulera till ett ökat handelsutbyte mellan Eftaländerna. Ett ökat handelsutbyte ger i sin tur dynamiska effekter tack billigare insatsvaror, ökad konkurrens och lägre vare priser. EES-avtalet innebär dessutom uppmjukning kravet att en av bearbetning ska ske inom EG-Efta-området. Bearbetning som högst värde kan ske utanför EESmotsvarar 10 procent av varans området utan att den förlorar sin ursprungsstatus. Detta gäller dock inte textilvaror. Antag tillverkningen delarna för att av svarar 90 och monteringen för 10 cykels tillverkprocent procent av en ningskostnad. EES-avtalet innebär cykel får ursprungsstatus att en var i världen den än är monterad länge delarna är tillverkade inom

EES. Med EES-avtalet införs även en generell toleransregel om 10 pris i flertalet fall gör det möjligt att procent av varans som ursprungsstatus en vara även om en given ursprungsregel inte är uppfylld.

Antidumpningsåtgärder

EES-avtalet förbjuder i princip antidumpningsåtgärder och utjämningstullar deltagarländerna emellan. Undantagna är varor som inte omfattas den fria rörligheten, dvs andra än jordbruksav varor och fiskeprodukter. Antidumpningsbestämmelser kan också under vissa förutsättningar tillämpas för motverka k kringgående att s av antidumpningstullar, vid produktion vid sammansättningst ex fabriker. Antidumpningsregler har i EES-avtalet med konkurersatts rensregler. Med avtalet upphör också EGzs antidumpningsåtgärder mot Sverige. Effekten dem måste dock anses ha varit begränsad. av

21 Sverige i oktober 1993 föremål för 2 antidumpningsâtgärder från EG: dieselvar motorer och ferrokisei används för metallegeringar.

272 Handelspolitiken

Slutsats

De viktigaste direkta samhällsekonomiska konsekvenserna EESav avtalet handelsområdet är ursprungsreglerna förenklas, vilket att leder till viss besparing, och antidumpningsåtgärder riktade att mot Sverige försvinner. Den offentliga upphandlingen inom EES avregleras vilket bör kunna leda till förtjänster för svenska stora företag. De indirekta effekterna är förmodligen betydligt större. Den största posten är de vinster avreglering icke-tariffära som en av handelshinder industrivaruområdet motsvarande ger samt avreglering både tariffära och icke-tariffära handelshinder av tjänsteområdet. En avreglerad marknad för offentlig upphandling väntas också stora vinster. Resultatet är ökad effektivitet och konkurrens. ge Prisnivån inom Efta ligger generellt högre än den inom EG. sett Ökad konkurrens EES-avtalet bör därför genom en prispressande effekt. Avtalet bör även påverka investeringsströmmar i för Sverige positiv riktning. Genomförandet av EG:s inre marknad beräknas minska de reala handelskostnaderna med mellan 1 och 3 procent. Så stor blir inte effekten för Eftaländerna, eftersom gränskontrollerna och

ursprungsreglerna kvarstår. EES-avtalet innebär dock

sänkta handelskostnader. Okad handel bör höja effektiviteten och leda till något ökad tillväxt.

22 1990 var Eftaländernas nominella per capita-inkomst 26 500 dollar, vilket var 44 procent högre än motsvarande för EU-Iänderna. Korrigeras inkomsterna för prisskillnader enligt köpkraftsparitetsteoremet är Eftas per capita-inkomst endast 15 procent högre. Källa: bigger better The economics of EC enlargement, CEPR 1992.

23 Europes domestic market, Pelkmans, J and Winters, L A, Chatham House, London 1988.

Handelspolitiken 273

10.6 Konsekvenser av

ett EU-medlemskap

Regelverk

Medlemskap innebär att Sverige deltar i EG:s tullunion. Handelspolitiken omvärlden blir Sverige övertar också de gentemot gemensam. grundbestämmelserna i de olika fördragen handelspolitiska samt bestämmelser och praxis handelspolitikens område. Möjligövriga självständigt tredje land heterna att agera handelspolitiskt gentemot försvinner. Detsamma gäller agerandet i internationella organisatiosåsom WTO och UNCTAD." ner Utöver den handelspolitik Romfördraget definierar har EUsom länderna även befogenheter antal andra områden att agera ett av eller mindre uttalat handelspolitisk karaktär: mer I tekniska handelshinder, I regler för statsstöd till företag, I etableringshinder för tjänsteföretag.

Såvitt det bedöma skulle medlemskap dock för svensk går att ett del inte innebära några ekonomiskt viktiga förändringar något av dessa områden utöver vad EES-avtalet medför. tre

Tullar och kvoter

svensk tulltaxa leder till vissa tullar sänks. En tillämpning av EG:s att fler höjs. genomsnittliga skillnaden mellan EG:s Betydligt Den nuvarande tull industrivaror och Sveriges motsvarande tull är 1 procentenhet genomsnitt.25 Skillnaden 5,6 respektive 4,6 procent, vägt minskar ytterligare tullsänkningarna i Uruguay-rundan. genom

24 Det Gatt-avtalet kommer att ingå i World Trade Organization, WTO, när nya Uruguayrundan antas formellt. UNCTAD United Nations Conference on Trade and Development. 25 Ekonomiska konsekvenser ett svenskt medlemskap i EG/EU, UD/H 1993. av 26 Medlemsländernas tullarna ska reduceras med en tredjedel enligt det nya avtalet.

3 4 Handelspolitiken

9 p

Vad innebär då den högre tullen för Sverige Den svenska importen härrör till 73 från EES-området. procent Ytterligare 10 procent utgörs tullfri GSP-import från u-länderna. Totalt av drabbas därmed endast 17 den procent av importen av enprocentiga tullhöjningen. Andelen har minskat något sedan frihandelsavtal nya tillkommit med länderna

a i Central- och Östeuropa.

Fördyringen av den svenska importen till följd EG:s tullpoliav tik kommer därför med sannolikhet inte stor att överstiga 0,17 procent av importvårdet 1 procent x 17 procent, eller drygt 0,5 miljard kronor. Kommerskollegium har gjort en genomgång av de varumed betydande tredje-land-import för vilka grupper en väsentlig tullförändring skulle ske. Som väsentlig räknas skillnader 3-4

procentenheter. Tullökningar noterades kerniområdet, a trävaruområdet, elektronikområdet och för vissa transportmedel.

Värdemässigt betydande år framför allt transportmedelsimporten bilar, lastbilar, bussar, traktorer, motorcyklar, mopeder och cyklar. Av den svensk importen dessa kommer av varor ca 4 miljarder från länder utanför EG/Efta-området 1990. För vissa traktorer, lastbilar,

bussar och cyklar är EG:s tullar än 10 procentenheter mer högre än Sveriges. Tullsänkningar skulle ske a teko-området där Sverige

har högre tullar än EG inga kvantitativa begränsningar. På det men hela blir tekoimporten dyrare vid taget ett EU-medlemskap grund kvoterna. Till detta återkommer vi nedan. av EG tillämpar för enstaka importkvoter. Vad detta varor betyder för svensk del när Sverige inkluderas i är oklart. Det finns systemet dock intressant aspekt anslutning. en en Vanligtvis är kvoter sämre än tullar för samhällsekonomin eftersom knapphetsräntan inte till fullo tillfaller det importerande landet. Om Sverige går med i EU kan effekten bli den dvs kvoter blir samhällsekonomotsatta, miskt bättre än tullar för Sverige.

Det beror framför allt tullintäkterna tillfaller EG och inte att Sverige, vilket gör att hela importfördyringen blir samhällsekonoen misk kostnad. Ett med kvoter däremot de svenska systern ger importörerna högre inkomster tack vare att de får del knapphetsav

27 Ekonomiska konsekvenser ett svenskt medlemskap i EG/EU, UD/H 1993. av

28 Knapphetsräntan uppkommer genom att den importerade kvantiteten begränsas. Den begränsade kvantiteten leder till att priset kan sättas högre. Kvoterna kommer därför att värderas till ett visst pris motsvarande den extra inkomsten de genererar. Knapphetsräntan är det värdet.

Handelspolitiken 275

räntan. Den samhällsekonomiska kostnaden för Sverige blir i det

här fallet mindre. Blotta förekomsten tullar och kvoter kan dock viss effekt av ge

det leder till blir mindre aggressiv. Resultatet om att prissättningen är då mindre konkurrens och importfördyring i EG.

Tullsuspensioner

Tullsuspension innebär tullättnader under en viss tidsperiod. Tullrestitution innebär de tullavgifter importör betalar för

att en

insatsvaror återbetalas helt eller delvis då importören den

exporterar

regler skiljer sig inte mycket från de svenska. färdiga varan. EG:s har vissa formella krav, viss begränsning den

Sverige som t ex en av

tid förlöper mellan import och I EG är tullrestitution

som export.

medan den automatiskt i Sverige. Vidare

en bedömningsfråga, ges

tillämpar Sverige handelsrestitution, något inte EG gör. Det

som

innebär tull återbetalas även inte alls bearbetas i Sverige

att om varan

efter det den importerats och innan den exporteras. Om t ex

att

importeras för restitution i radioapparater att senare exporteras ges Sverige, inte i EG. Detta kan dock i EG ersättas förvaring

men av

k tullfrilager.

s

Den svenska importen för vilka tullsuspension gavs

av varor till kronor motsvarade bortfall

uppgick ca 2 miljarder 1991. Det ett tullinkomster högst 150 miljoner. En betydande del av

av om Å andra sidan omfattar

importen väntas bli tullbelagd i EG:s system. EG:s system ett stort antal varor som inte är suspenderade i Sverige.

Under budgetåret 1991/92 restituerades tull med 185 miljoner

ca

kronor. En svensk anpassning området innebär svenska företag

att

i vissa fall inte får återbetalning tullavgifter för insatsmaterial när

av

från Gemenskapen.

man exporterar

EG har för passiv förädlingstrafik, de

ett system som motsvarar

svenska reglerna för återinförsel efter bearbetning. De grundläggande

desamma, restriktiva. Totalt

principerna är men EG:s regler är mer

värdet återinfördes till Sverige efter

sett uppgick av varor som bearbetning i land till 4 miljarder kronor 1991. Den andel

annat som

29 Så sker i de fall EG administrerar begränsningarna. l de fall exp0rt|änderna själva handhar allokeringen kvoter kommer knapphetsräntan att tillfalla leverantörerav na. 30 Ekonomiska konsekvenser ett svenskt medlemskap i EG/EU, UD/H 1993. av

276 Handelspolitiken

berörs vid medlemskap dock ett är troligtvis liten. Detsamma bör därför gälla eventuella kostnader/ vinster.

Om Sverige övertar EGzs regler för passiv förädlingstrafik får det vissa positiva effekter teko-området. Avsättningsmöjligheterna för svensk tekoindustri ökar. Det blir därför möjligt för kunderna i EG att använda svenska insatsvaror vid bearbetning i tredje land och ändå tullreduktion vid återinförsel. från Importen vissa länder bearbetade tekovaror är föremål för av begränsningar inom ramen för särskilda kvoter.

Frivilliga exportbegränsningsavtal

Ett medlemskap kommer även effekter bilområdet. Delvis att ge grund av att EG har en högre tull än Sverige, delvis grund av den övervakning sker den som av japanska importen. Konsekvenför den svenska bilindustrin och bilmarknaden, där serna japanska bilar utgör knappt fjärdedel, beror i så fall blir en a när Sverige medlem i EU, hur japanska producenter anpassar sig till detta, liksom vilka eventuella nya åtgärder som kan följa efter 1999. Skyddet för den svenska bilindustrin ökar något, vilket allt annat lika leder till välfärdsförluster för de svenska konsumenter- - Svenska bilproducenter kan emellertid komma ökad na. att möta konkurrens reaktionen begränsningarna blir om att japanska producenter uppgraderar sina bilar. Vinsterna för de svenska producenterna skulle därmed öka betydligt mindre än vad statisk en jämförelse vid handen. ger Nordström 1992 har beräknat vad svensk en anpassning till EG:s bilpolitik gentemot Japan skulle kunna innebära.

I Sverige har de japanska bilföretagen knappt 25 procent av marknaden. Tullen ligger 6,2 En harmonisering tullen procent. av till EG:s nivå, dvs höjning till 10 skulle en procent, enligt studien leda till prishöjning minskade konsumentöverskottet med en som 180 miljoner kronor. Staten och de inhemska producenterna skulle

tjäna knappt 30 miljoner Resultatet är välfärdsförlust var. en om-

31 Bilaga 1 till utredningen.

32 Studies Trade Policy and Economic Growth, Nordström, IIES 1992.

Handelspolitiken 277

kronor, vilket 0,4 det totala

kring 125 miljoner motsvarar procent av

försäljningsvärdet.

dock tullintäkterna till EG:s

Vid ett medlemskap kommer att

till vilket ökar den svenska förlusten. kassa och inte staten,

I simulering ersätts tullen av en importkvot motsvaran-

en annan Det leder till de

de 1987 års marknadsandel 22 procent. att

fokuserar större bilar där differentie-

japanska exportörerna mer

hos konsumenterna. På

ringen är högre, liksom betalningsviljan

relativt små vinstökningar för SAAB och Volvo stora

grund av men

bilar skulle den totala välfärdsminsk-

förluster för köparna av större fall bli mellan 0,7 och 1,6 miljarder kronor.

ningen i detta

Relationer till tredje land

EG:s avtal med tredje land

Tullunionen innebär att Sverige anammar

i flera avseenden från

och förmånssystem. Sveriges system skiljer sig EG:s Lomé-konvention och GSP-regler:

ofta sina förmåner inom för kvoter eller tak. I EG ger ramen

differentieras länderna emellan. Sverige använder

Förmånerna

inte tak eller kvoter och har ingen motsvarande några differentiering mellan länder.

innebär GSP inte nödvändigtvis full tullfrihet, utan

I Inom EG kan till viss del reduceras. Svensk GSP innebär tullen

däremot alltid full tullfrihet för berättigade varor.

generöst än det svenska teko- I EG:s GSP-system är mer

området. Tekovaror inkluderade i EG:s ofta i

är system,

begränsade kvantiteter. I det svenska GSP-systemet är en stor tekoområdet undantaget från tullförmåner.

del av

lik

minst

EG:s behandling de utvecklade länderna är mycket

av

avtal med de olika kring Medelhavet,

den svenska. EG:s staterna

är här lika med nettoförlusten. Staten och de inhemska

33 Välfärdsförlusten på tullhöjningen. Mot detta måste producenterna tjänar ca 55 miljoner kronor förlust ställas. Den uppgår till 180 miljoner på grund av dock konsumenternas Nettoförlusteñ för samhället blir därför 125 miljoner kronor. Se högre priser. ca vidare kapitel 1 för utveckling av välfärdsbegreppet. en

34 Ökade vinster: 29-54jrniIjoner kronor; Konsumenternas förlust: 480-1 270 mi-

Ijoner kronor; Tullintäktsbortfall: 220-300 miljoner kronor.

278 Handelspolitiken

liksom med Lomé-staterna och vissa i stater Latinamerika, ger förmåner jämförliga med eller bättre vad än Sverige i dag erbjuder

genom GSP. I princip omfattar både EG:s och Sveriges GSP-system

samtliga u-länder.

I praktiken är det endast för 47 länder EG:s som ursprungliga

GSP faktiskt tillämpas. Det svenska omfattar systemet idag 97

länder, 24 betecknas minst utvecklade länder varav som

Inom för EU-ländernas Medelhavspolitik har ramen EG ingått frihandelsavtal med Israel, associationsavtal med Turkiet, Malta och

Cypern samt bilaterala samarbetsavtal inkluderande ensidiga handels-

förmåner med dels Algeriet, Marocko och Tunisien, dels med

Egypten, Jordanien, Libanon och Syrien. Dessa

preferensarrange-

mang år mer förmånliga än GSP. Sverige jämte övriga Eftaländer har

ingått frihandelsavtal med Turkiet och Israel.

Vid jämförelse mellan Sveriges och EG:s kan en system man urskilja två viktiga olikheter. EG strävar efter minska de att

preferenser som erbjudits konkurrenskraftiga u-länder. EG

mer försöker dessutom inköpen vissa styra av tropiska jordbruksproduk-

ter såsom kaffe, bananer och citrusfrukter till EG-producenterna,

Lomêländerna länderna i Mellanamerika. samt

EG:s strävan minska

att preferensbehandlingen av importen

av varor från utvecklade industrier i de utvecklade u-lånderna mest innebär vid svenskt medlemskap hela ett att tullavgiften kommer att

utkrävas för import sådana av varor som exempelvis TV- och radio-

från Hong Kong, apparater Singapore och Sydkorea samt transisto-

dioder och elektroniska mikrokretsar från rer, Hong Kong, Sydkorea

och Filippinerna. Import från dessa länder dessa av är dessutom varor ofta föremål för antidumpningsåtgärder från EG:s sida.

Det är svårt att bedöma konsekvenserna för Sverige av att överta

EG:s GSP-system. Reglerna är komplicerade. Systemet är dessutom

under omvandling. Ett mindre komplicerat och mer lättadministrerat

systern är tänkt träda i kraft 1995 efter att Uruguay-rundans slut.

Men givet dagens skulle 3,6 system ca miljarder kronor av den

svenska u-landsimporten

om

totalt 25 miljarder förändrad ca en

35 EG:s handelspolitik mot u-länderna: konsekvenser för Sverige, Kommerskollegium 1 993.

36 SFS 1987:1285 med ändringar.

37 Det nya systemet ska fasa ut u-länder ekonomiska a vars utveckling har kommit så långt att förmânsbehandling inte längre är påkallad. Det finns även planer på att ta bort begränsningar vad gäller de förmânsbehandlade kvantiteterna. EU-länderna har dock ännu inte enat sig på denna punkt.

Handelspolitiken 279

beräknas uppgå till behandling. Den genomsnittliga fördyringen vilket 290-430 miljoner kronor.

högst 8-12 procent, motsvarar

har dock två viss del den svenska

Räkneexemplet svagheter. En av

omfördelas resultat

importen kommer förmodligen att som ett a

bör bli mindre. EGzs GSP-kvoter

tullhöjningarna. Slutbeloppet

av blir medlem. Även det bör leda till

kan därtill väntas öka Sverige

om faktiska kostnaderna överta EGzs olika

ett lägre belopp. De av att kan därför väntas understiga 200 miljoner kronor per

förmånssystem

o ar.

Central- och Östeuropa

motsvarande frihandelsavtal med Central- och

Eftaländerna har

har dessa länders till Sverige

Östeuropa som EG har. Däremot export

inte begränsats. Det medför anslutning till EG:s handelspoli-

att en

importen från länderna i

tik skulle kunna innebära en fördyring av traditionella import i dag inte

Central- och Östeuropa. Då Sveriges

dessa restriktioner sannolikheten detta skulle förorberörs är att av

begränsas framtida svenska

kostnad mycket låg. Däremot

saka en

de EG:s restriktioner gäller. import-möjligheter av varugrupper

Baltikum

sedan 1992 frihandelsavtal med de baltiska Sverige har sommaren

Frihandeln kommer bestå vid medlemskap. EG har

länderna. att ett

med dessa länder frihan-

beslutat att självt inleda förhandlingar om ska avslutade före den 1 januari 1995. När för-

delsavtal. Avtalen vara

avslutats kommer Sverige innefattas i de över-

handlingarna att

avtalen. Skulle EG:s avtal inte bli klara eller haverera

gripande

behåller Sverige sina nuvarande avtal.

konsekvenser ett svenskt medlemskap i EG/EU, UD/H 1993. 38 Ekonomiska av

begränsningar för importen a tekovaror, vissa kemikalier, 39 EG tillämpar av kol och stål under övergångsperiod. Under 1993 har EG jordbruksvaror samt en stålimporten från Tjeckien och Slovakien. dessutom använt skyddsklausuler mot

280 Handelspolitiken

Gränskontroller och

ursprungsregler

Tullunion innebär fri handel inom unionen och en gemensam tull mot de länder står utanför den. Först vid som ett svenskt medlemskap tas gränskontrollerna bort helt och hållet. Ursprungsregler tillämpas inte för handel inom EG eftersom alla importerade varor förtullas vid den gränsen. Således försvinner det yttre administrativa arbetet detta område samtidigt som de effektivitetsvinster EES för med sig naturligtvis kvarstår vid ett EU-medlemskap. Hur stora är då dessa vinster 1992 uppgick Sveriges varuhandel med EG och Efta till ca 450 miljarder kronor. Den administrativa kostnaden för företag och tullmyndigheter samt effektivitetsförluster i produktionen grund av ursprungsreglerna har uppskattats till mellan två och värde i handeln mellan tre procent av varans Efta och EG. Det innebär kostnader mellan och 9 14 miljarder kronor. En rimlig bedömning är hälften att ca av besparingen kan komma Sverige till del, dvs 4-7 miljarder kronor. runt Beloppet kan emellertid överskatta vad står tjäna som att ett EU-medlemskap eftersom ursprungsreglerna förenklas redan EES-avtalet. De adminigenom strativa kostnaderna finns dock kvar i EES-alternativet. Merparten av fördelarna vad gäller ursprungsregler och gränskontroller följer därför först med svenskt ett EU-medlemskap. Avveckling av gränskontroller får dessutom effekter för gränsoch postorderhandel. Priserna utjärnnas.

Antidumpningsåtgärder

EES-avtalet innebär Sverige inte kan för att utsättas EG:s anti-

dumpningsåtgärder. Samtidigt innebär medlemskap Sverige ska

ett att tillämpa EG:s antidumpningstullar. De delar den svenska av importen blir föremål för EG:s åtgärder som antidumpnings- eller subventionsområdet beräknas uppgå till högst 2,5 miljarder kronor. Enligt en mycket preliminär bedömning uppgår EG:s genomsnittliga

40 Reviderad nationalbudget April 1993, Finansdepartementet. Utrikeshandel och handelspolitik, bilaga 15 till LU 92.

41 Cecchini-rapporten The Economics of 1992, European Economy No 35, 1988 samt uppgifter från Kommerskollegium.

42 Ekonomiska konsekvenser ett svenskt medlemskap av i EG/EU, UD/H 1993.

Handelspolitiken 281

antidumpningstull till 20-30 procent. En anpassning till EG:s politik kan då leda till fördyringar den svenska importen

av som

mest 500-750 miljoner kronor per år. Förmodligen blir kostnaden mindre, bl viss omfördelning den svenska importen

a genom att av då kan väntas ske.

Sett till landets totala välfärd beräknat före-

som summan av

vinster och konsumentöverskottet måste dumpningen be-

tagens

dömas även konsumentens perspektiv utländsk subven-

ur - som en

tion svensk konsumtion. En övergång till EG:s politik kan därför

av

medföra viss välfärdsförlust. En alltför stor tillämpning

en av

antidumpningsåtgärder leder till lägre effektivitet i ekonomin,

eftersom det innebär högre priser och lägre konkurrens.

a De samhällsekonomiska konsekvenserna kan bli större än t o m

vad antyds siffrorna Sannolikt har vetskapen EG:s

som av ovan. om har medfört konkurrensen från

benägenhet att utnyttja vapnet att tredje land begränsats vissa områden, med ytterligare importför-

dyringar som följd.

Antidumpningstull: Ett exempel Ruta 10.2 -

1991 införde EG antidumpningstixllar japanska och koreanska kassettband. Provisoriska tullar hade införts ett år tidigare. Ministerrådet bedömde att EG:s kassettbandstillverkare hade lidit skada grund de båda ländernas egna av bestod minskade marknadsandelar, fallande priser, dumpade export. Skadan i otillräcklig lönsamhet och färre anställda. Dumpningsmarginalerna fastställdes till mellan O och 64,2 procent. Följden blev antidumpningstullar upp till 23,4 procent. Proceduren i antidumpningsfall är att Kommissionen gör en undersökning anklagelserna. På grundval utfallet rekommenderar Kommissionen av av eller inte Rådet dels storleken därefter rådet att agera agera. prövar dumpningen, dels den skada hos EG:s producenter den har vållat. EG har dock fått bitvis omfattande kritik för sitt sätt att fastställa dumpningsmarginalerna. I oktober 1992 upprättades konfliktlösande panel inom en Gatt för just granska det sätt vilket EG hade kommit fram till marginaatt lerna för kassettbanden.

Källa: Trade Policy Review Mechanism: The European Communities, Gatt 1993.

43 Uppskattning av Kommerskollegium.

282 Handelspolitiken

Definitionen vad är dumpning är också förhållandevis

som

vid. Inhemska producenter har ofta fått inflytande i frågan,

ett stort

ett inflytande som lätt kan missbrukas. Användningen av antidumpningsåtgärder har dessutom ökat. Antidumpningspolitiken är föremål för debatt inom EG. Det är

inte osannolikt att Sverige med sina frihandelstraditioner kan bilda

ett frihandelsinriktat block inom EG med Tyskland, Danmark

t ex

och Storbritannien och så sätt dämpa antidumpningsåtgärdernas användning.

Tekopolitiken

EG:s genomsnittliga tull tekovaror ligger nästan 2 procentenheter lägre än den svenska: 7,6 respektive 9,5 procent. Trots det väntas ett medlemskap fördyra tekoimporten. Det beror att EG tillämpar ett omfattande system med kvoter. De har sin grund i multifiberavta-

let, MFA.

Sverige avskaffade 1991 de kvantitativa regleringarna

sommaren

tekoområdet. Det bidrog till konsumentprisindex kläder

att

sjönk med 5,3 procent mellan juli 1991 och juli 1993. De svenska klädpriserna är nu ca 10 procent lägre än vad de är inom EG. Det är dock sannolikt nedgången även speglar försvagad efter-

att en

frågan.

Kostnaderna för konsumenterna skulle därför kort sikt kunna

bli betydande vid anpassning till EG:s kvotsystem. Storleken

en

kommer framför allt bero på det k kvotapriset." Kvotapriset

att s

är detsamma knapphetsräntatf. Eftersom importen begränsas

som

44 Juli 1987-juni 1988 påbörjades 113 antidumpningsåtgärder världen över. Juli 1991-juni 1992 var motsvarande siffra 237. Käl/a: Will Gatt enforcement control antidumping, Finger, M och Fung, K C 1993. 45 Vägda tullar, 1988 års nivå. Konsekvenser för svensk tekoindustri vid ett EGmedlemskap, Rapport 1992:4 från Kommerskollegium. Trade Policy Review Mechanism: The European Communities, Gatt 1993. 46 Bilaga 1 till utredningen. 1991 steg importpriset på textilier, kläder och klädvaror med 3,3 procent. 1992 var motsvarande siffra +1,4 procent. Källa: SCB 1993. 47 För en diskussion om kvotapriser, se t ex bilaga 1 utredningen samt Hamilton, C B European Community External Protection and 1992: Voluntary Export Restraints applied to Pacific Asia, London 1990 där kvotapriset skattades till 14 procent. l senare bedömningar Hamilton uppskattas kvotapriset till maximalt 7 procent.

Handelspolitiken 283

leder det till prisökning. Den exportör får del kvoterna

en som av

kommer att kunna ta ut ett något högre pris, vilket ger högre vinst. Knapphetsräntan utgörs av den extra marginal som kan tas ut priset. På effektiv marknad knapphetsräntan kvotapri-

en motsvarar set.

Olika bedömningar finns vad gäller fördyringen för konsumenterna till följd av en återreglering. Om knapphetsräntan uppskattas till fördyras importen med maximalt 1,2 miljarder

7-10 procent ca

kronor år i konsumentledet under perioden fram till 1998.

per

Licenssystemet medför administrativa kostnader för före-

även extra

tagen.

Kostnadsökningen bör även leda till att konsumtionen av impor-

terade kläder minskar något. Den totala merkostnaden blir i fall

lägre än vad knapphetsräntan indikerar. För producenterna innebär däremot EG-medlemskapet fördel.

en

Ett medlemskap betyder ursprungsreglerna slopas. De svenska

att

producenterna kan då tullfritt exportera till Gemenskapen även

om

insatsvaror från tredje land använts vid tillverkningen. Dessutom innebär reglerna k passiv förädlingstrafik att EG-företag kan

om s

använda svenska insatsvaror vid bearbetning i tredje land och sedan tullbefrielse/ nedsättning vid återinförseln. Dessa handelsflöden har vuxit mycket kraftigt inom EG efter det Berlinmuren föll.

att

Ökningen väntas fortsätta. Det innebär att möjligheterna att utnyttja

EG:s regler passiv förädlingstrafik blir ännu viktigare i framtiden.

om

I motsvarande mån ökar de potentiella vinsterna för svenska tekoproducenter slippa diskriminering jämfört med EGzs till-

av att verkare.

48 Importen av konfektionsvaror från länder vars export till EG är begränsad uppgick till 5 miljarder kronor 1992. Knapphetsräntan driver upp denna kostnad med ca 350-500 miljoner. Påslaget mellan importled och butiksled uppskattas till 150 procent. Den totala fördyringen blir då 0,9-1,2 miljarder kronor för konsumenten. l bilaga 1 till utredningen har merkostnaden uppskattats till ca 5 miljarder i butiksledet. Beräkningarna bygger emellertid på ett för högt värde på knapphetsräntan 14 procent samt på en handelsomfördelningseffekt. Att knapphetsräntan har fallit beror a på att efterfrågan har fallit sedan beräkningarna gjordes sent 1980-tal samt att kvoterna har utökats. Vidare kommer Sverige att tilldelas kvoter enligt nuvarande importmönster, varför några omedelbara fördyringar på grund av handelsomfördelning inte uppstår. Dock innebär det minskade möjligheter framöver för svenska importörer att välja de mest effektiva leverantörerna. Kommerskollegium har hösten 1993 uppskattat fördyringen i importledet till 80- 400 miljoner kronor Dnr 31-1860-93. 49 Resonemanget bygger på en sluttande efterfrågekurva, dvs då priset ökar faller efterfrågan.

284 Handelspolitiken

Dessa faktorer bör leda till efterfrågan svenska tekovaror att ökar vid ett medlemskap. På sikt väntas EG liberalisera handeln tekoområdet. Europaavtal innebär att begränsningarna för Bulgarien, Polen, Rumäa nien, Slovakien, Tjeckien och Ungern kommer slopas helt under att 1998 och 1999. Länderna har redan betydelsefull tekoindustri och en är konkurrenskraftiga gentemot lågprisländerna i Asien. Kvoterna

Central- och Östeuropas tekoexport har utökats kraftigt. Redan i dag

tillåter de fördubbling importen. En stor del EG:s tekoimen av av port kan komma omfördelas till dessa länder. De kvarvarande att restriktionerna andra länders förlorar därmed mycket export av sin verkan. I resultatet från Uruguay-rundan ingår successiv en avveckling av all världens tekokvoter. Avtalet innebär att EG kommer att ha avvecklat sina tekobegränsningar år 2005.

Slutsats

Ett medlemskap innebär för svensk del något dyrare svensk en import eftersom EG:

I lägger marginellt högre tullar industrivaror, I oftare använder antidumpningstullar, I har ett något mindre generöst GSP-system.

En grov skattning tyder att fördyringen begränsar sig till sammanlagt ca 1-1,5 miljarder kronor Till detta kommer det mörkertal" antidumpningen för med sig grund vissa av att företag höjer priset för att undvika risken att anklagas för dumpning. Därutöver kommer de högre kostnader tekokonsumenterna som drabbas Storleken dessa förluster beror hur EG:s handelspoav.

litik gentemot a Kina samt Central- och Östeuropa utvecklas

framöver. Förtjänsten ligger framför allt i att ursprungsregler och gränskomtroller slopas. Besparingen kan uppskattas till 4-7 miljarder kronor.

50 De kvantitativa begränsningarna ska enligt Uruguay-rundans resultat elimineras över en tioårsperiod. Källa: Bilaga 1 till utredningen.

51 Tullfördyring: ca 500 miljoner kronor; GSP-fördyring: max ca 200 miljoner kronor; Antidumpningsfördyring: ca 500-750 miljoner kronor.

Handelspolitiken 285

indirekta betydligt Till del

De effekterna blir troligen större. stor

sammanfaller de med de indirekta effekter EES-avtalet som väntas ge.

EU-medlemskapet innebär emellertid att den svenska ekonomins

aktörer kan räkna med dessa blir bestående. Den inre marknaden att medför stordriftsfördelar och ökad konkurrens, stimulerar samt

handel och investeringar. Resultatet är ökad ekonomisk effektivitet,

vilket bör ge högre tillväxt. Framtidens handelspolitiska dagordning kommer dessutom till del formas USA och EG. Ett svenskt medlemskap innebär

stor att av

därigenom Sveriges kan påverka politiken hos huvud-

att en av aktörerna.

10.7 Konsekvenser av att stå

utanför den inre marknaden

Regelverk

Ett utanför-alternativ innebär inte med säkerhet att 1973 års

frihandelsavtal fortsätter gälla. Kan Sverige behålla avtalet berör

att

det ändå bara industrivaror och bearbetade jordbruksvaror. Det är dock knappast troligt relationerna med EG skulle för-

att

bli vad de när EES-avtalet trädde i kraft. EG utvecklas. Nya

var

lagar, förordningar och regelverk tillkommer löpande. Står Sverige utanför den inre marknaden blir därför utvecklingen inom Gatt/WTO desto viktigare. Uruguay-rundan innebär att tekohandeln avregleras inom en tioårsperiod samt att tjänste- och jordbrukssektorerna liberaliseras. Trots det blir det även lång sikt skillnad mellan EES-avtalet

stor och situation utanför den inre marknaden. Främsta orsaken är att en

de fyra rörligheterna "faller bort.

tre av

En svensk position utanför den inre marknaden innebär

att en hel del icke-tariffära handelshinder består. Godkännande svenska av och kommer inte ske automatiskt från EGzs sida. tester prov att

Sverige omfattas heller inte Cassis de Dijon-principen kapi-

av tel

Effekter uppkommer också de produktansvarsregler som

genom

EG har antagit. De innebär importören bär för produkt

att ansvar en

han eller hon har importerat från tredje land. Först

som om

286 Handelspolitiken

tillverkaren finns inom EES- eller EG-området blir tillverkaren

ansvarig. En svensk tillverkare utanför den inre marknaden får

därmed nackdel konkurrenter inom EES-området, en gentemot

eftersom importör förmodligen hellre väljer leverantör

en en som

själv bär för produkten.

ansvaret

Avtal med tredje land

Utanför EG kan Sverige vilket också är fallet med EES-avtalet

- -

driva nationell handelspolitik tredje land inom för

gentemot ramen

Uruguay-rundan. Det internationella inflytandet över handelspolitiken kan bli mindre Sverige inte deltar i den inre marknaden. Det

om

nationella handlingsutrymmet kan dock blir större, sätt

samma under EES-alternativet. som

Det gäller inriktningen jordbrukspolitiken, tekohandeln

t ex

och förmånssystemen. Sverige kan även hand bestämma

egen

vilka avtal ska ingås med tredje land.

som

Gränskontroller och

ursprungsregler

En situation utanför den inre marknaden innebär alla regler

att om

preferensursprung och gränskontroll kvarstår. Effektivitetsvinsterna

diskuterades får omvända tecken och blir effektivitetsförsom ovan luster.

Tullsatsernas framtida sänkning gör det inte osannolikt det

att

finns chans för ytterligare förenklade ursprungsregler, för de speciellt där tullskillnaden är låg.

varugrupper

52 I EES-avtalet gäller detta under förutsättning att de berörda länderna har antagit den s k Luganokonventionen.

53 Om tullskillnaden är lägre än kostnaden för ursprung och administration bör det ligga i alla parters intresse att avskaffa ursprungsregler och ursprungskontrollen för dessa varugrupper. Antag t ex att tullskillnaden är 1 procentenhet, men kostnaden för administration och kontroll motsvarar 2 procent av varans värde. Parterna tjänar då på att slopa ursprungsreglerna för varugruppen. Uruguay rundan sänker i-Iändernas tullar med nära 40 procent. För Sveriges del reduceras tullsatserna med ca en tredjedel i genomsnitt.

Handelspolitiken 287

Antidumpningsåtgärder

Till skillnad från vad gäller i EES-alternativet kan Sverige

som

utanför den inre marknaden bli föremål för antidumpningsåtgärder

och utjämningstullar från EU-länderna. Under 1993 innan EES-

avtalet trädde i tillämpades antidumpningsåtgärder riktade

kraft mot

Sverige dieselmotorer och ferrokisel. Den samhällsekonomiska

kostnaden för dessa var förmodligen tämligen begränsad. Viktigare

är i så fall vad kan tänkas ske det internationella handelssom om klimatet eller orsak skulle försämras. av en annan

Ett flitigare bruk dessa åtgärder från EGzs sida kan betyda

av

ökade kostnader för svensk industri. Vid allmän försämring det

en av

handelspolitiska klimatet kan även tillträdet till andra marknader försvåras. De största samhälleliga förlusterna sådan utveckling

av en

uppstår förmodligen då inte genom antidumpningsåtgärderna, utan den ökade protektionism och dämpning handeln de

genom av som

skulle uttryck för. Uruguay-rundan har emellertid väsentligt

vara

reducerat riskerna för aggressivare världshandelsklimat.

ett

10.8 Effekter av övriga

Eftaländers

agerande

De samhällsekonomiska effekterna Sveriges val påverkas till viss

av

del vad de övriga Eftaländerna gör. På handelsområdet blir

även av

effekten starkast och förlusterna störst Sverige helt och

som om

hållet står utanför den inre marknaden medan övriga nordiska länder

Eftersom handelshindren försvinner för

väljer ett EU-medlemskap. övriga länder, blir kostnaden för svensk export relativt sett dyrare, exportvolymen mindre och vinsterna lägre. Vissa studier tyder fördelen för Sverige att delta i den

att av inre marknaden blir större fler Eftaländer finns med. Likasom

tyder ekonomisk teori de negativa effekterna blir mindre

att

de länder ställer sig utanför väljer och inte-

om som att samman

sina marknader. Fördelarna för tredje land integrationen kan

grera av

54 EC integration and the interdependency between Norway and Sweden, Orvedal, Norwegian School of Economics and Business Administration, Bergen 1993.

288 Handelspolitiken

också ha underskattats. Vinsterna uppstår eftersom även företag

i länder utanför EES-området när de väl har forcerat gränskontrol-

-

lerna och betalat tullavgifterna

- kan dra nytta av att agera en stor marknad i stället för tolv nationella marknader gemensam med olika krav och standarder.

10.9 de

Sammanfattning av

handelsmässiga konsekvenserna

EES-avtalet innebär att:

I En marknad inom hela EES för de flesta gemensam varor,

jordbruket undantaget, skapas. Avreglering av den offentlig upphandlingen. I Sverige kan fortsätta bedriva självständig jordbruks- och

en

tekopolitik. I Handelspolitik mot tredje land bestäms nationellt, dvs ingen gemensam yttre handelspolitik. I Länder inom EES-gruppen skyddas antidumpningsåtgär-

mot der.

I Gräns- och ursprungskontroll kvarstår.

I Det finns viss risk, avtalet inte automatiskt

en a genom att

uppgraderas med EG:s utveckling.

EU-medlemskap innebär därutöver att:

I En marknad inom hela EG för alla gemensam varor upprättas.

I Sverige tar del i tullunion, dvs får

en en gemensam yttre

handelspolitik. Sverige anammar EGzs förmånssystem och tekopolitik. I Gränskontroller slopas och därmed även ursprungskontrol-

len. I EES-avtalets fördelar blir bestående tack större stabilitet. vare

55 The microeconomics of 1992, Melchior, A, Norwegian Institute of International Affairs, Oslo 1993.

om

Handelspolitiken 289

Utanför-alternativet skiljer sig från EES-avtalet att:

genom

I Sverige grundar sina relationer med EG gällande WTOregler till början sannolikt även frihandelsavtalet

samt en

för industrivaror från 1973. Ingen frihandel för övriga

varor.

Ingen avreglering av offentlig upphandling. I Sverige kan bli föremål för antidumpningsåtgärder från EG

och även själv tillämpa liknande regler mot EG.

I Gränskontroller och krav ursprungsmärkning skärps.

I Icke-tariffära handelshinder består.

Generellt innebär svenskt deltagande i den inre markna-

sett ett

den handelshindren minskar mot EG och övriga Eftaländer. Det

att

betydande positiva samhällsekonomiska effekter. Importen

väntas ge

blir billigare. Svenska och tjänster blir billigare utomlands tack

varor

att den reala handelskostnaden sjunker. Exporterande företag

vare

kan öka sin försäljning inhemska företags bekostnad. En del

av

vinsterna från hemmamarknadsföretagen flyttar över till de utländska företagen samtidigt konkurrensen skärps. Den ökade konkurren-

som

leder till att priserna faller, vilket konsumenten tjänar på. De

sen

inhemska företagen kan förlora hemmamarknaden vinna

men Å

sina exportmarknader. ena sidan tjänar företag med stor export lägre handelshinder. Företag främst har fokuserat den in-

som hemska marknaden kan å andra sidan förlora den ökade konkur-

Skärpt konkurrens väntas öka takten i strukturomvand-

rensen.

lingen. På sikt bör det starkare och livskraftigare företag.

ge

Lägre priser för landets konsumenter kan kompensera för

even-

tuella förluster i form lägre vinster för företagen hemma-

av marknaden. Resultatet beror dock även vad sker med den som

svenska produktionsvolymen. Om produktionskapacitet slås och

ut

inte kommer till användning, kan visserligen den samhällseko-

annan

nomiska effekten bli negativ, trots ökade utlandsvinster hos export-

företagen. Samhällsekonomiska kalkyler räknar dock normalt med de frigjorda produktionsfaktorerna lång sikt finner andra

att

former användning.

av

Resonemanget antyder större utrikeshandel ett land har,

att

desto större blir vinsterna lägre handelshinder. ju mindre inhemsk

av

marknad dvs relativt lägre konkurrens, desto större vinster. Sverige,

med sin mycket utrikeshandel där fjärdedelar går till EG

stora tre

och Efta, relativt lilla hemmamarknad och exportstarka svenska

men

företag, bör därför ha mycket goda förutsättningar att tjäna en

integrerad marknad.

290 Handelspolitiken

Om Sverige står utanför den inre marknaden försämras den svenska expertens förutsättningar. Relationerna med EG regleras till början frihandelsavtalet med Efta de regler WTO en av samt av ställer för sina medlemmar. upp Den inre marknaden å sin sida innebär EES-staterna sinseatt mellan röjt undan rad hinder för rörlighet ännu inte har en som tagits i de multilaterala förhandlingarna. EES-avtalet är betydligt upp mer långtgående i sin liberalisering än vad Uruguay-rundan Detta förstärker omdömet EES-avtalet eller EU-medlemskapet blir att mer betydelsefullt långsammare den multilaterala liberaliseringen går. Sammanfattningsvis ger EES-avtalet ger betydande ekonomiska fördelar arbetskraft, kapital, tjänster och får röra sig genom att varor fritt inom hela EES. Särskilt ekonomisk betydelse väntas stor avvecklingen av de icke-tariffåra handelshindren få. Sverige behåller sin tekopolitik samt sitt eget GSP-system. Ursprungsregler egen förenklas kvarstår. Därmed kvarstår även gränskontrollerna och men den tids- och administrationskostnad detta medför. Ett EU-medlemskap innebär att Sverige går med i tullunion en där förflyttningen den inre marknaden är helt fri och en gemensam yttre handelspolitik tillämpas. Medlemskap innebär att företagen kan räkna med EES-avtalets fördelar blir bestående. Sveriges att bilaterala avtal med andra länder harmoniseras med EG:s. Svensk handelspolitik mot tredje land blir genom medlemskapet något mer restriktiv. Med tullunionen försvinner gränskontrollerna. Ursprungsreglerna skrotas. Tullintäkterna går till EG:s kassa. Den svenska tekopolitiken till EG:s, liksom förmånsbehandlingen u-lånder. Antianpassas av dumpningsåtgärder och utjärrmingstullar mot svensk export blir liksom under EES förbjudna, eftersom Sverige omfattas EGzs av konkurrenslagstiftning. Generellt sett väntas ett medlemskap ge en större stabilitet och säkerhet i det handelspolitiska regelverket än vad både EES-avtalet och position utanför en ger.

Handelspolitiken 291

Sammanställning

Tabell 10.2 Effekter av olika alternativ i förhållande till EES-avtalet

.FU-medlemskap Slopandet av gränskontroller och ursprungsregler + Antidumpnings- och tullfördyring inklusive teko indirekta kostnader av antidumpning - Konkurrens +

fn situation utanför den inre marknaden Omständligare urprungsregleroch gränskontroller - Icke-tariffära handelshinder inklusive tjänstesektorn - Offentlig upphandling - Produktansvar - Konkurrens -

Ett räkneexempel

De enda försök till samlade beräkningar har gjorts den inre

som av

marknadens effekter finns redovisade i Cecchini-rapporten. Skatt-

ningarna där har dock blivit starkt kritiserade, dels för att de

anses

överdriva engångseffekterna, dels för de inte hänsyn till lång-

att tar

siktiga effekter BNP-utvecklingen. I uppställningen nedan appliceras Cecchini-rapportens resultat direkt Sverige. Det måste dock understrykas det handlar

att om

räkneexempel och intervall, och de finns med för att möjliga

att ange

storlekar effekterna. BNP 1992 uppgick till 1 440 miljarder

kronor.

292 Handelspolitiken

Den inre marknaden skulle enligt Cecchini-rapportens beräkningar kunna följande effekter Sverige:

I Vinster från eliminerade handelshinder, dvs gränskontroller, tidsfördröjningar, etc: 0,2-0,3 procent 3-4 miljarder. I Vinster från avreglerad offentlig upphandling, harmonisering standarder, avreglering tjänste- och varusektorer: av av 2,0-2,4 procent 28-35 miljarder. I Vinster från stordriftsfördelar: 0,5-2,1 procent 7-30 miljarder. I Vinster från ökad konkurrens i form höjd effektivitet: av 1,6 procent 2.3 miljarder.

Totalt skulle det göra mellan 60 och 90 miljarder kronor i välfärdsvinst.

och

Jordbruket

livsmedelsindustrin

svenskens inkomst används för

En femtedel av disponibla

detta under-

inköp av livsmedel. Syftet med kapitel är att

söka vad ett beslut att delta i EUs gemensamma jomC brukspolitik, CAP Common Agricultural Policy, skulle

jordbruks- och livsmedelsamrådet. medföra

Inledning

11.1 Näst efter utgifter för bostaden lägger svensken största delen sin

av

konsumtion Matpriser och matkvalitet är största intresse

mat. av

för de flesta märmiskor. Integrationen ändrar förutsättningarna för

såväl jordbrukspolitiken livsmedelsförsörjningen i Sverige.

som

roll i svensk ekonomi har stadigt minskat under Jordbrukets

under hela 1900-talet. Andelen BNP utgör 1,2 och dess av procent

andel sysselsättningen 2,3 Totalt motsvarar det

av procent. ca

105 000 Av dessa är 62 000 heltidssysselsatta jordbrukare

personer.

Sverige har drygt 90 000 jordbruksföretag med än 2 hektar. Av

mer den totala åkermarken 2 800 000 hektar brukas 43 procent i ca

form arrenden. Spannmål dominerar och odlas 1 200 000

av ca

hektar Resten utgörs framför allt grovfoder, dvs slåttervall, betesvall och grönfoder. Det finns drygt 500 000 mjölkkor.

1 1990. Med heltidssysselsatta avses personer som arbetar mer än 1 500 timmar år på jordbruksföretag med än 2,1 hektar. Källa: Jordbrukets arbetskraft, per mer Statistiska meddelanden J 31, 9201, SCB 1992.

2 1991. Statistisk årsbok 1993, SCB 1993.

294 jordbruket och livsmedelsindustrin Tabell 11.1 Jordbrukets hruttoproduktion 1992 1 noll-tals ton

Källa: Statens Jordbruksverk.

Ett EU-medlemskap innebär att Sverige omfattas av den gemen-

samma jordbrukspolitiken, CAP. Ett EU-medlemskap innebär också att livsmedel köps och säljs en gränslös inre marknad, vilket kan ge betydande konkurrens- och effektivitetsvinster. En avgörande punkt vid utvärderingen ett EU-medlemskap i

av

förhållande till EES-alternativet Sverige i fallet knyts till

är att ena ett

starkt reglerat I andra fallet råder formell handlingsfrihet för

system.

svensk jordbruks- och livsmedelspolitik. En svårighet i bedömningen av vad ett EU-medlemskap kan tänkas innebära uppkommer eftersom Sverige redan i viss mån har påbörjat anpassning jordbrukspolitiken till CAP. Vi kommer

en av

därför att använda 1990 års livsmedelspolitiska beslut

oss av som

referens när jämför mellan å sidan situationen utanför den inre

ena

marknaden eller EES-avtalet, och å andra sidan EU-medlemskapet.

Det är svårt att veta vilken inriktning svensk jordbrukspolitik i ett

-

fall där Sverige avstår från EU-medlemskap skulle få. Här kommer

-

emellertid att jämföra med situation där 1990 års livsmedelspo-

en

litiska beslut fullföljs. Anledningen är inte att detta alternativ nöd-

vändigtvis är det mest troliga, utan att ett grundläggande antagande

svensk livsmedelspolitik utanför EU måste göras. Riksdagsbe-

om

slutet från 1990 ligger då närmast till hands. Även medlemskapets effekter är oklara delar har

genom att stora

varit eller fortfarande är föremål för förhandling. I beräkningarna

presenteras därför dels effekterna anslutning enligt EG:s

av en nu-

varande regler, dels effekterna samtliga svenska krav går igenom.

om

3 1990 års livsmedelspolitiska beslut har modifierats något sedan dess, främst som ett led i anpassningen till ett medlemskap. T ex har det inkomststöd som infördes för åren 1990-93 ersatts av arealbidrag under en obestämd framtid.

jordbruket och livsmedelsindustrin 295

Analysen påverkas vilken växelkurs väljs. Vi har valt att

av som

utgå från drygt 20-procentig depreciering den svenska kronan

en av

sedan kopplingen bröts. Innebörden är de

gentemot ecun att

beräknade vinsterna blir lägre än vad tidigare resultat Bolin

- t ex

och Swedenborg 1992 fått fram. Vid appreciering ökar

- en vinsterna åter.

Diagram 11.1 Den totala privata konsumtionens fördelning 1992

Mai. dryck tobak A ,

Kläder skor

Wii

Kommunikationer

Källa: SCB.

jordbrukspolitik

11.2 Sveriges

1990 års livsmedelspolitiska beslut

Sveriges riksdag beslöt våren den svenska livsmedelspolitiken

1990 att

genomgående skulle reformerasf Motivet den dåvarande

mer var att

politiken inte hade lyckats uppfylla sina mål.5

4 Proposition 1989/90:146. Bl a har spannmålssektorn visat ett kroniskt och betydande överskott. Effektivitetsmålet har dessutom uppvisat brister, inte minst på samhällelig nivå. Källa: En ny Iivsmedelspolitik Ds 1989:63.

296 jordbruket och livsmedelsindustrin

Diagram 11.2 Jordbrukets stödnivå i olika länder 1992 procent

/ / O 1/ /1 r | r u v | . n X1 09 ö G CR ö

giøçxâââxexççgâ W050 Cåwü-Løêoo

° cgchüle °Q §00 . . .

ç Np

Källa: Agricultural policies, markets and trade, OECD1993.

jordbrukspolitiken i både EU och Sverige har byggt två

fundament gränsskydd världsmarknaden och interna mark-

- mot

nadsregleringar. Priserna hemmamarknaden har varit politiskt bestämda. Regler har funnits för hur nyetableringar får till, liksom för vilka volymer får produceras.

som

OECD publicerar material visar hur stora stödnivåerna är

som

inom olika länders jordbruk. Det mått används kallas för PSE-

som

tal, producentstöds-ekvivalenter. PSE-talet mäter hur

stora trans-

fereringarna är från skattebetalare och konsumenter till jordbrukssek-

torn. PSE ofta i procent och visar då hur del jord-

anges stor av

brukarens inkomst förklaras politiska stödåtgärder.

som av

1987 föreslog OECD nya riktlinjer för medlemsländernas jordbrukspolitik. Det långsiktiga målet var en mer marknadsstyrd produktion. Bakgrunden var att de nationella stödåtgärderna i allt högre grad hindrade marknadsmekanismerna att fungera. Ett ökat användande både produktions- och exportstöd, vid sidan

av om

importbegränsningar, medförde att världsmarknaderna blev alltmer instabila med dumpade priser. Jordbrukspolitiken skadade miljön genom övergödsling. Politikens utformning gav upphovtill skev

en

fördelning dels mellan och u-länder, dels inom jordbrukssektorn.

Ungefär 75 procent av stödet till 25 procent jordbrukarna. Till

av

jordbruket och livsmedelsindustrin 297

detta kom att jordbruksstöden ofta innebar stora belastningar OECD-ländernas statsbudgetar. Problemets kärna att för mycket var mat producerades till för höga kostnader. Förändrad jordbrukspolitik skulle hela ekonomin att produktionen blev billigare gagna genom samtidigt överskottsresurser blev tillgängliga för andra sektorer som ekonomin av En bättre balans skulle uppnås att subventionsnivåerna genom sänktes. Direkta inkomststöd förordades framför prisstöd eftersom de mindre produktionsdrivande. Redan dessförinnan hade Gatt anses beslutat att ta upp jordbruksfrågorna i Uruguay-rundan som startade 1986. Ett antal jordbrukspolitiska reformer började därmed form ta flertal länder slutet 1980-talet. i ett i I Sverige kom 1990 års livsmedelspolitiska reform omvärdera att de medel använts för att uppnå de tidigare målen. Gränsskyddet som skulle kvar. Men internt skulle jordbruket avregleras vara att utbudet livsmedel och jordbruksprodukter bättre stämde överens av med den inhemska efterfrågan. Konsumenternas val skulle i högre utsträckning styra produktionen. Beslutet syftade därför till ett jordbruk enbart producerar för som den svenska marknaden, eventuellt för kommersiell samt export. Reformen väntades leda till sänkt inflationstakt och rationaliseringar både bland jordbrukarna och inom livsmedelsindustrin. Före 1990 exporterades de svenska överskotten med hjälp av exportbidrag. Bidragen finansierades olika skattemedel, vis: genom regleringsavgifter och förmalningsavgifter. Även svenska bönder om till stor del själva finansierade exportbidragen det lönsamt för var dem att producera för export. Vinsterna från högre priser hemmamarknaden har överstigit kostnaderna för bidragen till exportfinansieringen. I praktiken har böndernas kostnader för exportfinansieringen gränsskyddet vältrats över konsumenterna. genom Reformen 1990 innebar all exportsubventionering skulle att avskaffas. Gränsskyddet sänktes. Flertalet interna regleringar avskaffades den 1 juli 1991. Andra förenklades och behölls under överen gångsperiod.

6 National policies and agricultural trade, OECD 1987.

298 jordbruket och livsmedelsindustrin

Omställningspolitiken

Slopade exportsubventioner innebär att priserna överskottsprodukterna i synnerhet spamnnålsområdet där över-

pressas ner, skottet varit störst. som

Övergångsperioden sattes till fem år. Ett antal stöd infördes för

att övergången skulle ske under socialt acceptabla former.7 Marknadsanpassningen jordbruket ska enligt reformbeslutet ske

av succes-

sivt. Vissa marknadsregleringar avskaffades redan 1991 medan andra

regleringsinslag sträcker sig till den 30 juni 1996.8 Övergångsreglerna

innebär generellt att anpassningstiden blir kortare för animalier än

för vegetabilier.

Sedan det stod klart avreglering skulle genomföras har

att en

bönderna anpassat animalieproduktionen till den svenska konsumtionen. Minskningen av produktionskapaciteten för vegetabilier har varit mindre framgångsrik. Orsaken har främst varit det i

att stort

sett fortfarande är mest lönsamt att odla vegetabilier. Dessutom skulle svenskt EU-medlemskap göra vegetabilieodling lön-

ett mer

sam. Alternativen, exempelvis biobränsle, är mindre lönsamma än den subventionerade spannmålen, varför jordbrukaren fortsätter att odla spannmål och får betalt för den trådade arealen Effekten den svenska omläggningen är dock inte enbart

av att

produktionen minskar genom att åkerareal läggs ner, utan även att odlingen blir mer extensiv. Produktionen sprids ut" över en större

7 Inlösensystemet för spannmål, dvs uppköp av överskott, bevaras till den 1 juli 1994. Staten betalar ut ett arealbaserat inkomststöd. Omställningsstöd ges till jordbrukare som varaktigt ställer om till annan produktion än livsmedel. Vidare utgår ett anläggningsstöd för att stimulera en övergång från prisreglerade grödor till energiskog, lövskog och våtmarker. Dessutom utgår bidrag till mjölkproducenter som upphör med produktionen, vilket har bidragit till den bättre balansen mellan produktion och konsumtion. Samtidigt har dock nya incitament för jordbruksföretag införts. Personer kan få startstöd förutsatt att de inte är för gamla. För att rekonstruera eller avveckla jordbruksföretag som råkar svårigheter i som en direkt följd av reformen finns ett stöd för skuldtyngda jordbrukare. Åtgärder vidtogs också för att minska mjölkoch köttproduktionen samt för att övergångsvis finansiera viss köttexport fram till 1 juli 1994. 8 Andra stöd har tagits bort för att sedan återinföras. Exportstöd för förädlade livsmedel infördes 1993 som ett led i anpassningen till ett medlemskap i EU. 9 Träda som begrepp försvann egentligen genom reformen 1990. Vad som nu sker är att jordbrukarna får betalt för att hålla marken i vänteläge till dess att den framtida jordbrukspolitiken bestämts.

jordbruket och livsmedelsindustrin 299

Tabell 11.2 Sveriges självförsörjningsgrad. Produktion som andel av konumtion av viktigare jordbruksprodukter 1990-1991 procent

Källa: Bröd- och fodersäd: balanser till OECD-beräkningar, Statens Jordbruksverk 1993.

Tabellen visar t ex att Sverige har en kraftig överproduktion av fodersäd. När det gäller nöt- och kalvkött förmår emellertid den inhemska produktionen inte täcka svenska efterfrågan.

På så sätt väntas odlingen bli miljövänligare samtidigt de

yta. som

öppna landskapen kan bevaras.

Frågan anpassning till EGzs jordbrukspolitik CAP inte

om en var

aktuell när 1990 års beslut Men dag de rikt-

togs. samma som nya

linjerna trädde i kraft, den 1 juli 1991, ansökte Sverige med-

om

lemskap i EU. Därigenom ansågs de förutsättningar som gällde för beslutet ha förändrats. Eftersom EGzs jordbrukspolitik påminner

om

den svenska politiken före 1990 års beslut innebar den livs-

nya

medelspolitiken ett steg bort från CAP.

Alternativ och val

Utvecklingen inom Gatt påverkar förutsättningarna oavsett om Sverige är medlem i EU eller inte. Vid ett medlemskap påverkas

Sverige indirekt de anpassningar EG måste göra. Vid ett

genom som

10 Odlingen blir miljövänligare genom att användningen av jorden blir mindre intensiv. Gödslingen kan därigenom reduceras vilket leder till att näringsläckaget till bäckar och sjöar blir lägre. Källa: Andersson, Spannmålsproduktion på en avreglerad marknad, Sveriges Lantbruksuniversitet 1991.

300 jordbruket och livsmedelsindustrin

icke-medlemskap ställs direkta krav den svenska jordbrukspoliti-

ken.

När Uruguay-rundan inleddes präglades de internationella jordbruksmarknaderna subventionskrig och mycket låga världsmark-

av

nadspriser. Uruguay-rundan innebär att både det totala stödet och exportsubventionerna minskar. I ett längre perspektiv kan dock effekterna bli större, framför allt tarifferingen jord-

genom av

bruksstödet. Det innebär att dagens rörliga importavgifter

- som

används för hålla stabil prisnivå ersätts tullar. Det

att en - av

inhemska priset kommer därmed följa vårldsmarknadspriset, fast

att

en högre nivå. Gatt-avtalet sätter ett tak sätts för gränsskyddets påslag.

Frihandel med jordbruksvaror

Om Sverige går med i EU väntas matpriserna falla. För livsmedelskonsumenter EU-medlemskap dock långt ifrån den bästa lös-

är ett

ningen. Om Sverige i en situation utanför EU väljer att avreglera jordbruket helt i stället för att genomföra 1990 års beslut, dvs en fullständig avveckling av gränsskyddet och det tillhörande regelsystemet, kan svenska konsumenter köpa råvaror och livsmedel till världsmarknadspris. Alternativet är hypotetiskt fullt genomförbart och

men sam-

hällsekonomiskt lönsamt dels arbetskraft flyttas från

- genom att

jordbrukssektorn till andra sektorer samhällsekonornin, dels

av

att priserna sänks dramatiskt. Att samhällsekonomin tjänar

genom

att arbetskraft överförs från jordbruket till andra sektorer beror att förädlingsvärdet per timme beräknas vara 2-5 gånger högre i

11 De nationella jordbruksstöden ska minskas med 20 procent. Den subventionerade exporten ska minska med 36 procent i värde och med 21 procent i volym. Alla icke-tariffära handelshinder ska elimineras och ersättas med tullar. Dessa ska reduceras med 36 procent i genomsnitt. Varje enskild tullsats måste dock sänkas med minst 15 procent. Förändringarna ska genomföras inom en sexårsperiod.

12 1990 var Iivsmedelspriserna i Sverige ca 60 procent högre än EG-genomsnittet. Den svenska kronans fall har dock minskat gapet betydligt. Mat till EG-pris, Bolin och Swedenborg 1992.

13 Förutsatt att den arbetskraft som frigörs i det svenska jordbruket kan användas inom annan produktion, dvs jordbrukarna inte blir arbetslösa. På längre sikt 10- 15 år bör ett sådant antagande vara rimligt och är standard i samhällsekonomiska kalkyler.

jordbruket och livsmedelsindustrin 301

andra sektorer." Kostnaden för att bibehålla ett öppet landskap landskapsvård skulle enligt Lantbrukets Utredningsinstitut

genom

hamna 330 miljoner kronor år.

ca per

Förlorare blir de svenska jordbrukarna. Införandet total

av

frihandel skulle innebära delar den svenska jordbrukspro-

att stora av

duktionen Svenska producenter skulle behöva konkurrera slogs ut. med de priser de effektiva producenterna i världen begär.

som mest

Livsmedelsindustrin å sin sida skulle tillgång till billigare inoch därmed bli konkurrenskraftig.

satsvaror mer

11.3 Den gemensamma

CAP

jordbrukspolitiken

CAP:s mål

Syftet med den jordbrukspolitiken CAP Common

gemensamma

Agricultural Policy jordbrukarna skälig levnadsstandard

är att ge en

höja avkastningen och stabilisera marknaderna. Dessutom

genom att

ska livsmedelsförsörjningen tryggas, allt till rimliga konsumentpriser.

14 Mat till EG-pris, Bolin och Swedenborg 1992. I Finland beräknas vinsten av lägre jordbrukspriser och en effektivare allokering av arbetskraften och övriga produktionsfaktorer uppgår till ca 1,5 procent av BNP. Källa: Finland in the European Community, reprint no 169, The Research Institute of the Finnish Economy 1992. 15 170 000 hektar betesmark samt 500 000 hektar åkermark slås en gång per år till en kostnad av 500 kr/ha. Svenskt jordbruk i EG, LUl 1992.

16 Motiven och målen för CAP stadgas redan i Romfördraget. Ett viktigt argument då var behovet av konkurrens på lika villkor inom det industriella omrâdet. Livsmedelsprisernas betydelse för hushållen var på 1950-talet större än vad de är i dag. Ett annat ofta framfört argument var behovet att skapa balans mellan Tyskland och Frankrike, de viktigaste aktörerna bakom EEG. Länderna skulle utnyttja sina komparativa fördelar; Frankrike skulle få en marknad för sina jordbruksprodukter i utbyte mot att Tyskland bereddes marknad för sina industrivaror.

302 jordbruket och livsmedelsindustrin

CAP har tre grundprinciper:

en gemensam marknad med politiskt fastställda

gemensamma,

institutionella priser,"

gemenskapspreferens, dvs EU-varor företräde framför

ges

import,

gemensam finansiering.

CAP:s metoder

Medlen att uppfylla dessa mål är dels gränsskydd, dels interna marknadsregleringar. CAP innebär att EG:s bönder får 66 miljarder

i stöd. Det 47 deras inkomster, vilket

ecu motsvarar procent av

visar EG:s mycket begränsade konkurrensförmåga inom jordbruksområdet. För Sverige motsvarande siffra 16 miljarder

var

kronor 1992, vilket motsvarade 57 jordbrukarnas

procent av

inkomster diagram 11.2. Deprecieringen har dock medfört

att

stödets andel har minskat med 10 procentenheter. Stödet till

ca

EGzs jordbrukare betalas ut dels direkta kontantstöd, dels

som

genom att priset jordbruksprodukter hålls uppe prisstöd. Det direkta stödet betalas främst arealbidrag och djurbidrag. Det

ut som

uppgår till 7 miljarder och för jord-

ecu, svarar 11 procent av

bruksstödet. Prisstödet utgörs skillnaden mellan det pris bonden

av

får och det pris betalas världsmarknaden.

som

17 Denna princip respekteras dock inte fullt ut. Genom det agromonetära systemet har marknaderna åter-nationaliserats i viss utsträckning. Se ruta 11.1.

18 Agricultural policies, markets and trade, OECD 1993.

19 En 20-procentig depreciering innebär att världsmarknadspriserna mätt i svenska kronor stiger med 20 procent. Det svenska jordbruksstödet utgörs till ca 80 procent av prisstöd. Det totala stödet har därför reducerats med 20 procent 80 Procent 16 procent. En minskning med 16 procent innebär att stödet faller från 57 procent 1992 års PSE-tal för Sverige till 48 procent. Alternativt: deprecieringen har lett till att de svenska priserna har fallit drygt 20 procent gentemot världsmarknadspriset. Därigenom har gränsskyddets kostnader reducerats. Eftersom deprecieringen är drygt 20 procent dec 1993 uppskattar kommittén sänkningen av det totala stödet till ca 10 procentenheter. Källa: Beräkningar från Statens Jordbruksverk 1993.

jordbruket och livsmedelsindustrin 303

Ruta 11.1 Det agromonetära systemet

När valutorna är instabila kan priserna inte samtidigt vara både stabila och Lösningen problemet med institutionellt satta priser och gemensamma. instabila växelkurser blev EG skapade det agromonetära systemet. I valet att priser och stabila priser har stabiliteten prioriterats. mellan gemensamma Systemet har tre stöttepelare:

I gröna växelkurser,

I en grön ecu, I monetära utjämningsbelopp Monetary Compensation Amounts, MCA,

används 1969-1993.

Växelkursförändringar innebär prisnivån jordbruksprodukter blir olika att mellan länderna när bankernas växelkurser används, trots att de sätts gemen- De gröna växel/eursema betyder prisbildningen jordbruksprodukter samt. att frikopplas från växelkursförändringarna. De gröna växelkurserna bestäms

institutionellt och avviker därmed från bankkurserna. Den används när priser och bidrag inom CAP skall bestämmas. gröna ecun Den beräknas med hjälp korrektionsfaktor. Korrektionsfaktorn definieras av en

den starkaste valutans revalvering dvs den tyska marken gentemot den

som vanliga sedan 1984. ecun

Grön korrektionsfaktor vanlig ecu ecu

med fri handel och olika priser dock ohållbar-t. All intervention Ett system är skulle i fall ske i det land har högst pris, dvs Tyskland. För att som förhindra detta infördes de monetära utjämningsbeløppen. De innebar att till lågprisområden subventionerades medan exporten till högprisexporten regioner beskattades. På vis skapadesinterna handelshinder kort efter det att

EG-förhandlarna hade lyckats uppnå gemensam prisnivå. en genomföra prissänkningar i de länder där valutorna hade Svårigheterna att revalverats ledde till det agromonetära systemet 1984 knöts till den starkaste att valutan, den tyska marken. D-marken drev prisnivån i hela EG. Därmed upp minskade successivt behovet utjämningsbelopp. Effekten av D-markens av förstärkning åren kan avläsasi korrektionsfaktorn. Hösten 1993 var dess genom värde 1,2. Därmed har den prisnivån stigit ca 20 procent sedan ca gemensamma 1984 grund tyska markens revalvering. av stabiliteten inom valutasystemet EMS fram till hösten 1992 väckte för-

hoppningar hela det agromonetära systemet skulle avskaffas. Det var om att också Kommissionens ambition. Regeringscheferna misslyckades emellertid med uppgiften vid Edinburgh-mötet i december 1992. De monetära utjämningsbeloppen avskaffades, vilket nödvändigt de interna gränskontrollerna var om skulle kunna elimineras. De gröna växelkurserna och den gröna består ecun dock.

304 jordbruket och livsmedelsindustrin

Diagram 11.3 Jordbruksstödens utformning i Sverige och EG 1993

40 30- 20- 10 O.

Anm: I posten övrigt stöd ingår stöd till FoU, marknadsföring,hygienkontroll, ränte- och försäkringssuhventioner m m. Siffran ovanpåstapeln anger totala transf till jordhrukssektom per invånare.Att EG:svärde högre beror att andelenjordbrukarebland befolkningen högre ån Sverige,dvs det går fler icke-jordbrukare jordbrukare. i per Källa:OECD1993.

Prisnivån hålls EG vid

uppe genom att gränsen lägger rörliga importavgifter, som höjs eller sänks för världsmarknadspri-

att parera

sernas svängningar. När EG:s bönder producerar livsmedel än

mer EG:s konsumenter är beredda betala för, löser EG in överskottet att

till ett inlösenpris, k interventionspris. När överskotten sedan säljs

s

till världsmarknadens lägre pris belastar mellanskillnaden EG:s budget som exportsubventioner. Prisstödet uppgår till 48 miljarder dvs 72 det samlade stödet till jordbrukarna. Kost-