Alkoholbeskattningen : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Alkohol-

beskattningen

J38 Statens offentliga utredningar

we 199152

Finansdepartementet

Alkøholbeskattningen

slutbetänkande av aikoholskatteutredningen Stockhom 1991

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörja remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08739 96 30 Telefax 08739 95 48

Publikationcma kan också köpas i Infonnationsbokhandeln, Malmtorgsgatan Stockholm.

Graphic Systems AB, Göteborg 1991 ISBN 91-38-10807-0 ISSN 0375-25OX

im

Till statsrådet Erik Åsbrink

Genom beslut den 19 oktober 1989 bemyndigade regeringen chefen för finansdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag

att utreda frågan om beskattningen av alkoholhaltiga drycker. Med

stöd av detta bemyndigande tillkallades som särskild utredare generaldirektören Lennart Nilsson.

Som experter har deltagit ekonomidirektören Ingvar Danielsson, direktören Lennart Jansson, hovrättsassessorn Leif Lindgren, skatte-

direktören Mats Sjöstrand, departementsrådet Gunnar Skarell och

informationschefen Bertil Swartz.

Sekreterare har varit kammarrättsfiskalen Jeanette Sundquist tom. 1990-10-31 och kammarrättsassessorn Kristina Rcnnerstcdt lr.o.m.

1990-12-01.

Härmed överlämnas utredningens betänkande. Utredningens uppdrag är därmed slutfört.

Stockholm i maj 1991

Lennart Nilsson

Kristina Rennerstedz

SOU 199152

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

LAGFÖRSLAG 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

1 INLEDNING

1.1 Utredningens uppdrag 17 m.m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 ALKOHOLLAGSTIFTNINGEN

2.1 Inledning 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

2.2 Historik 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.1 Bakgrund 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.2 Alkoholpolitiska utredningens förslag

om ett nytt skatte- och prissystem 21 . . . . . . . . . . . . . . 2.2.3 Beredningsgruppens förslag 22 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.4 1977 års reform 22 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.5 Särskilt om beskattningen 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.3 Alkoholhanteringen 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.3.1 Alkoholdryckernas klassificering 24

. . . . . . . . . . . . . . 2.3.2 Tillverkning 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.3 Handel med drycker 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.4 Dryckesskatten 26

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.4.1 skattepliktiga drycker 26

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.4.2 Skattskyldighet 26

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.3 Skatten 26 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.4 Avdragsrätt 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.5 Förfarandet 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.6 Skatteintäkter 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.7 skattesatserna 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.5 Ändringar i lagen om dryckesskatt 32

. . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehållsförteckning SOU 199152

2.6 Tidigare behandling av utformningen av

dryckesbeskattningen 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.7 Andra bestämmelser 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.7.1 Alkoholreklam 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.8 Översyn av alkohollagstiftningen 36

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

ALKOHOLPOLITIK OCH KONSUMTION

Alkoholpolitiken 39

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.1 Inledning 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.2 Beskattningen som alkoholpolitiskt instrument 39 . . . . 3.1.3 Tillsyn, upplysnings- och informations-

verksamhet m.m. 40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.1.4 Världshälsoorganisationens målsättning 41

. . . . . . . . .

3.1.5 Riksdagsuttalanden i frågan 41

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.1.6 Socialstyrelsens idé- och handlingsprogram 43

. . . . . . . 3.1.7 Regeringens proposition om vissa

folkhälsofrågor 44

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2 Konsumtionsutvecklingen 44 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2.1 Inledning 44

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2.2 Försäljning 45

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.3 Konsumtionsvanor 46 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.4 Internationella jämförelser 48 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2.5 Pris och efterfrågan 49

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

INTERNATIONELLA FÖRHÅLLANDEN

4.1 Alkoholhanteringen och EG 53

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.1 Inledning 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.2 EG 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.1.3 Sverige och EG 56

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2 Alkoholbeskattningen i de nordiska länderna 57 . . . . . . . . . 4.2.1 Inledning 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.2 Danmark 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.3 Norge 58 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.4 Finland 58 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

lnnehâllsföncckning SOU 199152

5 ÖVERVÄGANDEN

5.1 Dagens beskattningssystem 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.1 Grunder 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.1.2 Spritdrycker och vin 61

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.3 Maltdrycker 62 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.4 Beskattningen 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.2 Reformbehov 68 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.1 Invändningar mot gällande ordning 68 . . . . . . . . . . . . 5.2.2 Allmänt 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.3 Procentavgiftens inverkan 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.4 Särskilt dyrare lättviner 72 om . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.5 Särskilt alkoholsvagare spritdrycker 72 om . . . . . . . . .

5.2.6 Bör procentavgiften slopas 73

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.3 Utgångspunkter för en ändrad beskattning av

alkoholdrycker 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.1 Inledning 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.3.2 Proportionell metod 74

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.3 75

Progressiv metod

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förslag till ändrad beskattning alkoholdrycker 77 5.4 av . . . . . .

5.4.1 Utgångspunkter 77

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.2 Spritdrycker och vin 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.4.3 Skatte- och priseffekter för spritdrycker och vin 80

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Maltdrycker 83 5.4.4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.5 Ett samlat förslag till skatt

alkoholhaltiga drycker 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.6 Effekter i övrigt mitt förslag 90 av . . . . . . . . . . . . . . . 92

5.4.7 Behovet av Övergångsbestämmelser

. . . . . . . . . . . .

5.5 skattskyldighet

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Alkoholbolagens prissättning 95

5.6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

eller volymprocent 96 5.7 Särskilt om vikt- . . . . . . . . . . . . . . . .

för alkoholhalten i starköl 98 5.8 Den Övre gränsen . . . . . . . . .

EG och alkoholbeskattningen 98 5.9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehållsförteckning SOU 199152

BILAGOR

1 Efterfrågan på alkohol i Sverige 1970-1988,

en rapport av Bengt Assarsson 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Priskalkyl för spritdrycker och vin 137 . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Exempel på förändringar av pris och dryckesskatt

för ett antal sprit- och vinmärken 141 . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 199152

SAMMANFATTNING

Dagens system för beskattning av alkoholdrycker, med kombinationen av en gmndavgzft som är relaterad till alkoholhalten och en procentavgift som är beräknad detaljhandelspriset exkl. mervärdeskatt innebär att dryckesskattens storlek blir beroende både av dryckens alkoholstyrka och dess värde. I betänkandet föreslås att dryckesskatten i stället uteslutande skall relateras till dryckens alkoholhalt och tas ut enligt en progressiv skatteskala. Vidare förordas att dryckesskatt tas ut enligt en skattemodell som är densamma för alla alkoholdrycker, dvs för spritdrycker, vin, starköl och öl.

Skälen för förslaget

I utredningen konstateras att dagens alkoholbeskattning är tekniskt

krånglig och svår att förstå. Invändningarna mot det nuvarande

systemet tar emellertid framför allt sikte att de alkoholpolitiska målen inte fullt ut tillgodoses inom ramen för gällande ordning. Detta gäller särskilt önskemålet att med stöd av beskattningen styra alkoholkonsumtionen mot alkoholsvagare drycker.

För närvarande kommer inslaget av progressiv alkoholbeskattnin g till uttryck genom de skillnader i skatteuttag som tillämpas för skilda dryckesslag. Procentavgiften är högre för spritdrycker än för vin och

grundavgiften är utformad så att alkoholen i spritdrycker beskattas

hårdare än den i starkvin och alkoholen i starkvin beskattas hårdare

än i lättvin etc. Däremot finns det inte någon progressivitet i beskatt-

ningen inom dryckesslag. För spritdrycker är den alkoholresp.

relaterade delen av skatten, grundavgiften, utformad som en pro-

portionell skatt, medan den rena alkoholen inom dryckesslagcn starkvin, lättvin, starköl och öl beskattas lägre högre alkoholhalt drycken har.

Genom att procentavgiften är utformad som en värdeskatt och är förhållandevis hög får dryckens varuvärde helt oberoende av

alkoholinnehållet ett stort genomslag i beskattningen. Följden blir -

att alkoholsvagare men dyrare dryck många gånger beskattas

en högre än billigare alkoholstarkare dryck. Detta förhållande en men

blir påtagligt när det gäller beskattningen av de dyrare vinerna. I

10 Sammanfattning sou 199152

förhållande till de billigare vinerna måste dryckesskatten för kvalitets-

vinerna betraktas som oproportionellt hög.

Ibetänkandet redovisas de olägenheter som är förknippade med procentavgiften. Slutsatsen är att procentavgiften bör slopas eftersom den i flera fall motverkar den eftersträvade styrningen av konsumtionen mot alkoholsvagare drycker och dessutom bidrar till att göra

alkoholbeskattningen oöverskådlig och komplicerad.

Förslag till ny dryckesskatt

Dryckesskatten bör enligt förslaget relateras endast till dryckens alkoholhalt och tas ut efter en progressiv skatteskala, dvs. den rena alkoholen beskattas hårdare högre alkoholhalt drycken har. Förslaget gör det möjligt att inordna alla alkoholdrycker oavsett dryckesslag inkl. maltdrycker i ett enhetligt skattesystem. - -

En av förutsättningarna för utredningen har varit att statens inkomster av dryckesskatten skall vara oförändrade. Dessutom har en strävan varit att begränsa prisförändringarna för drycker som svarar för en stor andel av försäljningsvolymen. En förändring till en helt alkoholrelaterad skatt för emellertid ovillkorligen med sig omfattande

prisändringar för en del av dryckerna.

Förslaget leder till att skatten och därmed priset ökar för drycker - -

med hög alkoholhalt och låg inköps- eller produktionskostnad, medan den minskar för drycker med låg alkoholhalt eller hög inköps- eller produktionskostnad.

För varor med mycket höga inköpskostnader leder förslaget till påtagliga skatte- och prissänkningar. Med hänsyn till att det huvudsakligen rör sig drycker med mycket små försäljningsvolymer och

om även efter skatteomläggning kommer att vara förhållandevis som en

dyra bör dessa prissänkningar kunna godtas från alkoholpolitiska utgångspunkter.

Beskattningen av starköl och öl

Förslaget innebär att starköl och öl beskattas på samma sätt som Övriga alkoholdrycker. En fullständig anpassning av beskattningen

maltdrycker skulle leda till betydande skattesänkning för starköl en

SOU 199152 Sammanfattning 11

och en motsvarande höjning av skatten för öl. Av alkoholpolitiska skäl är det inte lämpligt att i ett slag genomföra en sådan förändring. Den föreslagna skatteskalan innebär emellertid vissa förändringar jämfört med dagens ordning. Skatten för starköl vars alkoholhalt

överstiger fem volymprocent fyra viktprocent föreslås bli 75 öre

högre liter än i dag. För starköl med lägre alkoholhalt föreslås att per skatten sänks med 1 kr 25 liter. Dryckesskatten för öl föreslås öre per öka med 80 öre per liter. I konsekvens med principen att beskattningen skall vara enhetlig för samtliga alkoholdrycker, oavsett

dryckesslag, förslås att de skattesatser som har bestämts med utgångspunkt i förhållandena för starköl och öl skall vara tillämpliga

även för andra drycker med motsvarande alkoholinnehåll.

EG

Det förslag till minimi- och målskattesatser för alkoholdrycker som för närvarande diskuteras inom EG skiljer sig från utredningens förslag framför allt när det gäller beskattningens höjd och till viss del också vad det gäller metoderna för skattläggning. En ordning där

skatten alkoholdrycker i högre grad utgår från alkoholhalten torde

emellertid snarast närma den svenska lagstiftningen till vad som för framtiden kan förväntas bli EGs linje.

Ikraftträdande

Enligt utredningens bedömning bör de föreslagna nya skattereglerna kunna tillämpas från den 1 januari 1992.

SOU 199152 13

LAGFÖRSLAG

Förslag till Lag om ändring i lagen 1977306 0m dryckesskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1977306 om dryckesskatt

dels att 11 § skall upphöra att gälla dels att 10 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

10 Skatten spritdrycker och vin utgår med en gntndavgzj och

procentavgift inte annat sägs i femte stycket.

en om

Grundavgiften utgör per liter i fråga om

spritdrycker I krona 32 öre för varje hel volymprocent alkohol, starkvin 21 kronor, lättvin med alkoholhalt över sju volymprocent 8 kronor 50 öre, en annat lättvin 11 kr 25 öre.

Procentavgiften utgör för spritdtycker 60 procent och för vin 39

procent av detaljhandelspriset.

Med detaljhandelspriset förstås det pris som detaljhandelsbolaget tillämpar vid försäljning över disk, exklusive pant och skatt enligt lagen

1968430 om mervärdeskatt.

För lättvin med alkoholhalt av högst 7 volymprocent utgår dock

en

ingen procentavgift.

Föreslagen lydelse

10 § Skatten spritdrycker, vin och maltdiycker tas ut med belopp

som framgår av följande uppställning.

14 Lagörslag SOU 199152

Alkoholhalt, Skatt, kronor liter per

volymprocent som överstiger 19 24 29 73-- 550 för varje hel volymprocent som överstiger 24 29 34 10050 620 för varje hel volymprocent som överstiger 29 34 39 13150 740 för varje hel volymprocent som överstiger 34 39 16850 750 för varje hel volymprocent som överstiger 39

I fråga om drycker vars alkoholhalt överstiger 19 volymprocent skall om alkoholhalten uppgår till del av hel volymprocent awundning ske uppåt till närmast hela volymprocenttal.

Lagförslag 15 sou 199152 Denna lag träder i kraft den 1 Lagen omtryckt 1984158. 2 Senaste lydelse 1990144

SOU 199152

1 INLEDNING

1.1 Utredningens uppdrag m.m.

I oktober 1989 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare 198906 för utreda frågan beskattningen alkoholhaltiga

Fi att om av

drycker.

Utgångspunkten för utredningen som har arbetat under namnet

alkoholskatteutredningen skulle enligt direktiven dir. 198951 vara skapa skattesystem där beskattningen alkoholdrycker, och att ett av

därmed också priset, i högre grad än för närvarande bestäms av dryckens alkoholhalt. Syftet skulle vara att åstadkomma ett skattesys-

är enhetligt för samtliga alkoholdrycker och dessutom tem som neutralt i förhållande till konsumentens val mellan olika produkter med likvärdig alkoholstyrka. Vidare borde utredaren pröva om den nuvarande klassindelningen maltdrycker är ändamålsenlig och om av inordna i enhetligt skattesystem. Enligt direktiven

den går att ett

borde utredaren beakta att ett förslag till ett enhetligt skattesystem

behöva kompletteras med övergångsåtgärder för att inte leda till

kan

allt för drastiska prisförändringar på vissa produkter. I uppdraget

också undersöka huruvida de gällande reglerna för skatt-

ingick att ändamålsenliga och att närmare belysa de prissättskyldighet m.m. är

ningsmetoder tillämpas av alkoholbolagen. som

också haft beakta dryckesskattens alkoholpolitis- Utredningen har att

De alkoholpolitiska aspekterna beskattningen av de

ka betydelse. alkoholhaltiga dryckerna har under senare tid betonats i allt större

utsträckning. Ett väsentligt inslag i den svenska alkoholpolitiken är

minska den totala alkoholkonsumtionen och att styra över strävan att alkoholsvagare drycker. Beskattningen och därmed prissättden till alkoholdrycker har utnyttjats i detta syfte sedan länge. ningen av säkerställa alkoholdryckerna håller en konstant Avsikten är att att

prisutvecklingen inte blir långsammare än för andra

hög prisnivå där

och med prisdifferentiering söka inrikta

konsumtionsvaror att konsumtionen de svagare dryckerna.

förutsättning för utredningsuppdraget har gällt att ett nytt Som en inte bör innebära att statens inkomster av dryckesskattesystem minskar. Utredaren har också haft att beakta vad som hanteringen

18 Inledning SOU 199152

sägs i direktiven dir. 19845 angående utredningsförslagens inriktning, nämligen att alla förslag skall kunna genomföras med

oförändrade eller minskade resurser och i direktiven dir. 198843

om att EG-aspekter skall beaktas i utredningsarbetet.

Under utredningsarbetet har uppgifter inhämtats såväl muntligt som

skriftligt angående effekter prissättningen av olika skatte-

förändringar. Utredningens expert Ingvar Danielsson har gjort omfattande analyser av hur skatten och priset spritdrycker och vin

påverkas med olika skattemodeller och skatteskalor.

På utredningens uppdrag har vidare högskolelektorn i national-

ekonomi, Bengt Assarsson, beräknat priselasticiteten för olika

alkoholdrycker.

SOU 199152

2 ALKOHOLLAGSTIFTNINGEN

2.1 Inledning

Målet för den svenska alkoholpolitiken är att minska den totala alkoholkonsumtionen i samhället och att förebygga och motverka alkoholmissbruk. De alkoholpolitiska insatserna vilar till stor del ett aktivt förebyggande arbete och ett omfattande regelsystem för alkoholhanteringen.

Alkohollagstiftningen syftar till att begränsa alkoholdryckernas tillgänglighet. Detta sker med stöd av en restriktiv ordning för tillverkning och handel med drycker samt en aktiv pris- och beskattningsav

politik.

Hanteringen de starkare alkoholdryckerna är i huvudsak förbeav hållen två statliga monopolföretag. Parti- och detaljhandel med öl samt servering alkoholdrycker styrs från samhällets sida genom av tillstånds- och tillsynsregler. Tillgängligheten begränsas också av

bestämmelser om t.ex. ålderskrav och försäljningstider.

Alkoholhandeln regleras huvudsakligen i lagen 1977293 om handel med drycker LHD och i lagen 1961181 om försäljning av teknisk

sprit och alkoholhaltiga preparat LETA.

Definitioner och regler tillverkning m.m. finns i lagen 1977292

om tillverkning drycker, m.m. LTD. om av

De centrala bestämmelserna om beskattning finns i lagen 1977306 dryckesskatt LDS. Förfarandereglerna för dryckesskatten finns

om

punktskatter och prisregleringsavgifter LPP.

i lagen 1984151 om

20 Alkohollagstiftningen

sou 199152

2.2 Historik

1 Bakgrund

I Sverige har det sedan medeltiden funnits regler beskattning

om av

alkohol. Men det var först i mitten av 1800-talet som lagstiftningens utformning kom att betingas av alkoholpolitiska skäl. Genom 1855 års

s k brännvinsreform, som kom till stånd de problem p.g.a. av som förorsakades av den omfattande brännvinskonsumtionen, blev till-

verkning och handel med brännvin lagreglerad. Husbehovsbränning

har sedan dess varit förbjuden i Sverige.

Under 1900-talet har alkohollagstiftningen varit föremål för tre större reformer. Den första, 1917 års reform, präglades det s.k. Brattsysav temet. Detta system innebar detaljerade restriktioner med mot-

bokstvång. Genom den reform som trädde i kraft i oktober 1955

slopades motbokskravet och då gällande restriktioner i form av inköpsregistrering m.m. togs bort. Tyngdpunkten lades i större ut-

sträckning förebyggande åtgärder som information och undervis-

ning. Förhoppningen att denna reform skulle leda till minskad alkoholkonsumtion infriades inte och år 1966 tillkallades den alkoholpolitiska utredningen APU som korn att arbeta i närmare tio år.

Under arbetets gång lade APU fram tre delförslag Organisationen

för utskänkningskontrollen, Fi 19705, Mellanölsfrågan SOU

197166 och Åtgärder mot hembränning DsFi 19749.

I fråga om mellanöl, dvs. öl med högst 3,6 viktprocent alkohol, ledde APUs förslag till att det år 1972 infördes en lS-årsgräns för inköp

av mellanöl. Härefter kom riksdagen redan år 1976 att fatta ett

principbeslut SkU 19757664, rskr. 384 om att mellanölet skulle

avskaffas från den 1 juli 1977.

APU lät utföra en rad undersökningar alkoholområdet. I syfte att kartlägga olika samhällsgruppers alkoholvanor och attityder till alkohol genomfördes två sociologiska undersökningar ett riksrepresentativt urval av befolkningen. Undersökningarna Svenska -folkets alkoholvanor och alkoholattityder samt Ungdomens alkoholvanor och alkoholattityder publicerades i SOU 197177. Prispolitikens --

samband med alkoholkonsumtionen belystes i rapporten Efterfrågan

rusdrycker i Sverige SOU 197291. Resultaten av dessa under-

Alkohollagstiftnin gen 21 SOU 199152

sökningar kom i relevanta delar att ligga till grund för APUs förslag

hur alkoholpolitiken borde utformas.

om

I december 1974 avlämnade APU sitt slutbetänkande SOU 197490-

93 Alkoholpolitik, innehöll omfattande och detaljerade förslag

som utformningen alkoholpolitiken. Betänkandet utsattes för en om av omfattande remisskritik och regeringen tillkallade en särskild

beredningsgrupp för frågor avseende alkoholpolitiken. Gruppen fick

i uppdrag att göra samlad bedömning av alkoholpolitiken. Bereden

ningsgruppens rapport Ds S 19771 kom att ligga till grund för den

reform genomfördes år 1977.

som

2.2.2 Alkoholpolitiska utredningens förslag ett nytt skatte- och

om prissystem

IAPUs uppdrag låg att behandla alla frågor som var av betydelse för alkoholpolitiken och i sitt slutbetänkande avlämnade utredningen förslag till ett samlat alkoholpolitiskt program. Mot bakgrund av beskattningens betydelse alkoholpolitiskt instrument föreslog

som APU ett nytt skatte-och prissystem för sprit och vin.

Utgångspunkten att prissättningen borde utformas så att den fick

var återhållande verkan konsumtionen alkoholdrycker. Priserna en av

borde hållas på hög nivå också differentieras så att konsum-

en men

till de produkterna. APU ansåg att då gällande tionen styrdes svagare väl awägda. Den fortsatta prispolitiken borde därför främst priser var

syfta till att upprätthålla den etablerade prisnivåns relativa läge.

APUs förslag innebar i korthet att skatt skulle tas ut med en enhetlig

skattesats procent alkoholbolagens omsättning av sprit och 80

Skattesatsen skulle bestämmas så att den svarade mot det då vin.

samlade överskottet alkoholbolagens sprithantering efter

aktuella av för omkostnader och skälig vinst. Detta system skulle avdrag automatiskt medföra priserna måste hållas en oförändrat hög att

nivå, eftersom sprithanteringen även i fortsättningen skulle ihop. Även prissättningen härigenom inte längre blev en skattefråga

om

skulle riksdagen ändå behålla sitt inflytande genom att grunderna

skulle fastställas i lag. Det skulle exempelvis anges att skillnader i

alkoholstyrka och anskaffningskostnad skulle beaktas, något som i sin skulle leda till i förhållande till alkoholstyrkan progressiv

tur en

prissättning. Ett annat förslag innebar att priset en typisk

skulle kunna höjas. Vidare skulle priserna minst en missbruksvara

gång året till den allmänna prisutvecklingen.

om anpassas

22 Alkohollagstiftfningen sou 199152

APUs betänkande blev nämnts föremål för omfattande som en remissbehandling. Remissinstanserna riktade kritik mot utredningens förslag i flera avseenden och förde även fram förslag. Den nya tidigare nämnda beredningsgruppen fick därför i uppdrag att redovisa ett samlat underlag för regeringens ställningstagande till de alkoholpolitiska frågorna.

2.2.3 Beredningsgruppen förslag

I sin rapport framhöll beredningsgruppen att det inte rådde några

delade meningar om nödvändigheten av att utnyttja prismekanismen

som ett alkoholpolitiskt instrument i syfte att hålla tillbaka konsumtionen av alkoholhaltiga drycker. Priserna skulle således sättas relativt högt och anpassas till den allmänna prisutvecklingen. En medveten prisdifferentiering till förmån för de svagare dryckerna ansågs alkoholpolitiskt välgrundad. Enligt beredningsgruppen kunde man av APUs uttalanden om att priserna i stort sett väl awägda dra var slutsatsen att det gällande skattesystemet både hade utformats och tillämpats i överensstämmelse med den målsättning APU hade som ställt upp för det nya systemet. Fördelen med APUs system skulle därför i första hand vara att någon riksdagsprövning föreslagna av prishöjningar inte skulle erfordras i framtiden. Beredningsgruppen konstaterade att, även om APUs system skulle förenligt med vara regeringsformen och bestämmelserna om riksdagens exklusiva beskattningsrätt, frågan kvarstod om inte prissättningen av alkoholdrycker var av sådan vikt att riksdagens direkta inflytande borde behållas.

Beredningsgruppen förordade därför att den då rådande ordningen borde bestå, men att bestämmelserna om dryckesskatt borde sammanföras till en gemensam lag. Vidare föreslog vissa gruppen ändringar i syfte att harmonisera reglerna till övriga regler punktskatteområdet och att den särskilda tillverkningsavgiften vin skulle slopas. Beredningsgruppen föreslog också att skattesatserna skulle höjas.

2.2.4 1977 års reform

Den nuvarande alkohollagstiftningen vilar i huvudsak på 1977 års beslut om alkoholpolitiken prop.197677108, SkU 40, rskr. 231, varigenom riksdagen antog ett samlat alkoholpolitiskt program. I

Alkohollagstijlningen 23 SOU 199152

beslutet att målsättningen med alkoholpolitiken är att angavs förebygga och motverka alkoholmissbruk samt att åstadkomma en

begränsning den totala alkoholkonsumtionen i samhället. I

av riksdagsbeslutet slogs också fast att beskattningen av alkoholdrycker

skall användas ett alkoholpolitiskt instrument. Priserna

som alkoholhaltiga drycker skall höga och följa den allmänna prisutvara

vecklingen. Vidare anfördes prop. 132-133 att pris- och skatte-

s. syfta inte bara till hålla tillbaka konsumtionen utan

politiken bör att

också till över konsumtionen till de alkoholsvagare dryckeratt styra

na.

2.2.5 Särskilt om beskattningen

Som är nämnt tidigare innebar 1977 års reform bl.a. att bestämmel-

dryckesskatt sammanfördes till en lag. serna om

Huvudprinciperna för utformningen av beskattningen tillkom

emellertid redan år 1963 prop. 196390, BevU 30 då skattereglerna ändrades väsentligt för att beskattningen relaterad till alkohol- Redan då ville tillgodose önskemålen att dels minska halten. man dels över den till alkoholsvagare alternativ. Den konsumtionen, styra

1977 års alkoholpolitiska reform fanns i reglering som gällde före lagen 1957209 skatt sprit och vin, lagen 1961180 om

om

vin och lagen 1960252 tillverkning och tillverkning av sprit och om

beskattning malt- och läskedrycker. Reglerna innebar att det för av

utgick omsättningsskatt i form av en grundavgift per spritdrycker en relaterad till detaljhandelspriset. På samma liter och en procentavgift grundavgiften för spritdrycker differentierad så att

sätt som i dag var belopp utgick för varje volymprocent alkohol i dryckerna. ett visst

tillverkat inom riket utgick dessutom en särskild till-

För vin som var

verkningsavgift och för malt- och läskedrycker utgick en grundavgift.

års ändringar hade beskattningen i mindre utsträckning Före 1963

alkoholhalten i dryckerna och grundavgiften för

varit relaterad till hade varit differentierad endast fyra olika grupper.

spritdrycker

24 Alkohollagstijüningen

SOU 199152

2.3 Alkoholhanteringen

2.3.1 Alkoholdryckemas klassificering

Dryckerna indelas efter tillverkningssätt och alkoholhalt i sprit-

drycker, vin och maltdrycker. De sistnämnda indelas i starköl, öl och lättöl. Definitionerna av dryckerna finns i LTD. Till alkoholdrycker

hänförs i alkohollagstiftningen spritdrycker, vin, starköl och öl, medan

lättöl behandlas som alkoholfri dryck

Med spritdryck avses sprit är avsedd att förtäras dryck och som som som har en alkoholhalt av mer än 1,8 viktprocent. Vin och maltdryck anses dock inte som sprit 1-2 §§ LTD.

Med vin avses dryck som är framställd jäsning saft genom av av druvor, bär, frukt eller rabarber och innehåller än 1,8 som mer viktprocent men högst 22 volymprocent alkohol. Vin kallas lättvin om det har en alkoholhalt av högst 15 volymprocent och starkvin om

alkoholhalten överstiger 15 22 volymprocent 3 § LTD.

men

Med maltdryck avses jäst, odestillerad dryck är framställd med

som

torkat eller rostat malt som huvudsakligt extraktgivande ämne. Starköl

är maltdryck som innehåller mer än 2,8 viktprocent alkohol och öl är maltdryck vars alkoholhalt överstiger 1,8 men inte 2,8 viktprocent 4 § LTD.

Alkoholstyrkan anges antingen i vikt- eller volymprocent. Livsmedelsverket har i en tillämpningskungörelse SLV FS 19848 meddelat föreskrifter om märkning när det gäller alkoholhalten i livsmedel. Enligt dessa föreskrifter 7 kap. 8 § skall högsta alkoholhalten för öl

och starköl anges i viktprocent, medan alkoholhalten för vin och

spritdrycker skall anges i volymprocent. 1,8 viktprocent motsvarar ca

2,2 volymprocent; 2,8 viktprocent motsvarar ca 3,5 volymprocent.

2.3.2 Tillverkning

Sprit får inte tillverkas utan tillstånd och spritdrycker får tillverkas endast av Vin Sprit AB. Socialstyrelsen är tillstånds- och tillsynsmyndighet. Också tillverkning av vin, starköl och öl kräver tillstånd, om det inte rör sig om tillverkning i hemmet för eget behov.

SOU 199152 Alkohollagstiftningen 25

Starköl med alkoholhalt som överstiger 4,5 viktprocent får en tillverkas enbart för export.

2.3.3 Handel med drycker

Tillverkare spritdrycker, vin, starköl och öl får sälja sina drycker av enligt regler i LHD.

Enligt LHD skall det för import och partihandel med spritdrycker,

vin och starköl finnas ett särskilt aktiebolag, i LHD kallat partihandelsbolag, staten äger Vin Sprit AB. Också för detaljhandeln som skall det finnas ett statligt aktiebolag i LHD kallat detaljhandels- -

bolag Systembolaget AB.

Import och partihandel med spritdrycker, vin och starköl får med

av

vissa undantag bedrivas endast av Vin Sprit. Detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl får bedrivas endast av Systembolaget. Detaljhandel med öl får bedrivas endast av den som har tillstånd för

det. Partihandel med öl får bedrivas av den som har tillstånd till

detaljhandel med öl eller, efter särskilt tillstånd, av den som yrkes-

mässigt bedriver partihandel med matvaror eller alkoholfria drycker

eller yrkesmässigt importerar öl.

Införsel spritdrycker, vin och starköl är således i princip förbe-

av

hållen Vin Sprit. Detsamma gäller export av spritdrycker och

importerat vin. För inhemskt vin och starköl gäller att den som har tillstånd för tillverkning också får sälja för export. Starköl med varan högre alkoholhalt än 4,5 viktprocent får säljas endast för export.

All försäljning alkoholdrycker förutsätter i princip tillstånd annan av

länsstyrelsen. Försäljningen skall skötas så att skador i möjligaste

av mån förhindras, och den tar befattning med försäljning skall se som

till att det råder ordning, nykterhet och trevnad försäljningsstället.

vin och starköl får inte säljas till den är under 20

Spritdrycker, som år. Vid detaljhandel med öl och vid servering av alkoholdrycker är

åldersgränsen 18 år.

26 Alkohollagstzjftningen sou

2.4 Dryckesskatten

2.4.1 Skattepliktiga drycker

Dryckesskatt tas ut vid omsättning inom landet och vid införsel av

spritdrycker, vin, starköl och öl. Fram till utgången år 1992

av omfattas också läskedrycker skatteplikten prop. 198990111, av

SkU31, rskr. 357. Med hänsyn till att skatteplikten för läskedrycker

kommer att upphöra år 1993 bortses i det följande helt från de regler som gäller för läskedrycker.

2.4.2 skattskyldighet

För spritdrycker och vin finns det endast en skattskyldig, nämligen

Vin Sprit. I fråga om maltdrycker föreligger skattskyldighet för den

som inom landet tillverkar dryckerna eller som har blivit registrerad

som importör hos riksskatteverket, RSV 4 § LDS.

Skattskyldigheten för spritdrycker och vin inträder när Vin Sprit levererar dryckerna till Systembolaget. Skattskyldigheten för malt-

drycker inträder när dryckerna levereras till köpare eller när drycken

används eller förbrukas utan att det är fråga om försäljning. Skatt-

skyldighet inträder också för innevarande lager när en skattskyldig

avregistreras 9 § LDS.

Vin Sprit samt de som inom landet yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga maltdrycker skall vara registrerade hos RSV 6 § LDS. Importörer som yrkesmässigt för in skattepliktiga maltdrycker till

landet för försäljning till återförsäljare kan, om verksamheten är av större omfattning eller om det finns särskilda skäl för det, registreras hos RSV 8 § LDS.

2.4.3 Skatten

Skatten spritdrycker och vin innefattar dels en grundavgift som är relaterad till alkoholstyrkan, dels en procentavgift som är relaterad

till detaljhandelspriset 10 § LDS.

SOU 199152 Alkohollagstzftningen

Grundavgiften per liter dryck är sedan den 7 maj 1990 för spritdrycker 1 krona 32 öre för varje hel volymprocent alkohol, för starkvin 21 kronor, för lättvin med en alkoholhalt över sju volymprocent 8 kronor 50 öre och för annat lättvin 11 kronor 25 öre.

Procentavgiften uppgår för spritdrycker till 60 procent och för vin till

39 procent av detaljhandelspriset, dvs. det pris som Systembolaget

tillämpar vid försäljning över disk exkl. pant och mervärdeskatt. Med pant det belopp Systembolaget åtar sig att betala för avses som returglas.

För lättvin med en alkoholhalt av högst sju volymprocent utgår inte

någon procentavgift.

Skatten på maltdrycker utgår per liter med 2 kronor 70 öre för öl

och 11 kronor 25 öre för starköl 11 § LDS.

2.4.4 Avdragsrätt

Rätten till avdrag för erlagd skatt för spritdrycker och vin är begränsad till drycker har återtagits i samband med återgång av

som köp. För maltdrycker är avdragsrätten mer omfattande. Avdrag för tidigare erlagd skatt får göras exempelvis vid olika fall av utförsel, i syfte att undvika dubbelbeskattning, om maltdrycken har återtagits i

samband med återgång köp eller om maltdrycken sålts med förlust

av

13 §§ LDS.

2.4.5 F ötfarandet

Beskattningsmyndighet för dryckesskatt är RSV och förfarandet följer

de regler som ställs upp i LPP.

I den mån skattepliktig dryck införs av annan än den som är registrerad hos RSV skall dryckesskatt emellertid erläggas till tullmyndigheten i enlighet med tullagstiftningens bestämmelser 15 §

LDS.

Alkohollagstiftningen SOU 199152

2.4.6 Skatteintäkter

Statens intäkter av alkoholhanteringen består förutom dryckesav skatt också av tull och mervärdeskatt samt inlevererade överskott

från Vin Sprit och Systembolaget.

Nästan en femtedel av RSVs totala nettouppbörd av punktskatter utgörs av dryckesskatt. Dryckesskattens andel av de totala intäkterna tenderar emellertid att minska.

RSVs nettouppbörd av dryckesskatt under de senaste sju åren

framgår av tabell 21. Under budgetåret 198990 uppgick som framgår

av tabellen dryckesskatten till 11 321 milj. kr. Av den totala netto-

uppbörden avsåg 55 procent 6 217 milj. kr spritdrycker, 25 procent

2 811 milj. kr vin och 20 procent 2 293 milj. kr malt- och

läskedrycker.

Tabell 21

RSVs nettouppbörd av dryckesskatt budgetåren 198384 198990

--

2.4. 7 Skattesatserna

Skattesatserna har höjts fortlöpande sedan år 1977. Syftet har varit dels att anpassa priserna till konsumentprisutvecklingen för att

därigenom hålla en konstant hög prisnivå, dels att styra konsumtionen

mot mer alkoholsvaga drycker.

SOU 199152 Alkohollagstzftningen 29

Av tabell 22 framgår hur skatten spritdrycker har ändrats under

perioden december 1977 maj 1990. Vid samtliga höjningar av -

dryckesskatten har skatten på spritdrycker innefattats. Skattehöj-

ningarna har framför allt skett att grundavgiften har höjts. Vid genom

tre tillfällen har emellertid procentavgiften höjts i stället för grundav-

giften.

Tabell 22 Grund- och procentavgift för spritdrycker 1979 1990 -- Datum för Grundavgift Procentavgift

skatteändring per liter och volymprocent alkohol

1979-10-27 79 öre 50 procent 1980-08-27 94 öre -- 1982-05-01 1 kr 03 öre 1983-01-01 1 kr 10 öre 1983-11-21 -- 54 procent 1984-12-03 -- 56 procent 1987-01-01 -- 60 procent

1988-04-06 1 kr 17 öre 1989-06-09 1 kr 24 öre --

l_9.9_Q-9_5_-9.7 1.l_r_3_2 C126

_________ _________

Vid samtliga skattehöjningar för vin har grundavgiften höjts. Vid ett tillfälle har också procentavgiften höjts. Vid de höjningar av dryckesskatten företogs i maj 1982 och i april 1988 undantogs vin. De

som skäl anfördes skattehöjning vid det senare tillfället var att som mot en

priserna vin än väl hade följt prisutvecklingen för andra varor

mer försäljningen vin hade minskat prop. 198788291, SkU 22. och att av tillfälle sänktes skatten alkoholsvagare lattviner genom Vid samma

procentavgiften slopades. Skatten, dvs. grundavgiften, bestämdes

att

till belopp för starköl. Av tabellerna 23-5 framgår

samma som

skattesatserna för vin under den aktuella perioden.

30 Alkohollagstmningen sou

Tabell 23 Grund- och procentavgift för starkvin 1979 1990 --

Datum för Grundavgift Proccntavgifl

skatteändring per liter

1979-10-27 9 kr 50 öre 36 procent 1980-08-27 12 kr 1982-05-01 -- 1983-01-01 13 kr 30 öre 1983-11-21 15 kr 70 öre 1984-12-03 17 kr 50 öre 1987-01-01 -- 39 procent 1988-04-06 1989-06-09 19 kr 25 öre 1990-05-07 21 kr

SOU 199152 Alkohollagstzhningen 31

Tabell 24 Grund- och procentavgift för lättvin 1979 1990 -- Dryckesskatten från den 6 april 1988 för lättvin vars alkoholhalt uppgår till högst sju volymprocent alkohol redovisas separat Datum för Grundavgift Procentavgift

skatteändring per liter

1979-10-27 3 kr 36 procent 1980-08-27 3 kr 70 öre -- 1982-05-01 -- 1983-01-01 4 kr 25 öre

Tabell 25 Dryckesskatt för lättvin vars alkoholhalt uppgår till högst 7 volymprocent alkohol 1988 1990 --

Datum för skatteändring Grundavgift per liter

1988-04-06 9 kr 50 öre 1989-06-09 10 kr 35 öre 1990-05-07 11 kr 25 öre

På grund den tilltagande försäljningen har starköl kommit i fokus av för skattehöjningarna under 1980-talet. Under perioden 1977 199 har skatten starköl, med ett undantag, höjts vid de tillfällen som dryckesskatten har höjts. Vid skattehöjningen 1988 konstaterades att

prisutvecklingen för starköl hade överstigit den allmänna prisutveck-

lingen. Med hänsyn till den kraftiga konsumtionsökningen då som p det faktum starköl hade y kunde iakttas och med beaktande av att en

l stark attraktionskraft bland ungdomar ansågs det ändå befogat att

Alkohollagstiftningen SOU 199152

höja skatten prop. 19878891, SkU22. Skattesatserna för starköl framgår av tabell 26.

Skatten på öl var oförändrad från januari 1983 fram till maj 1990 då

en höjning genomfördes, se tabell 26. Också beträffande öl motiverades den senaste skattehöjningen av en tilltagande ökning i konsumtionen.

Tabell 26

SSE__ESE_EE°_EEEEE'E§'_PSEPJ_EZ_'_E??9

_________________________ Datum för Starköl Öl skatteändring 1979-10-27 4 kr 25 öre 1 kr 85 öre 1980-08-27 5 kr 25 öre -- 1982-05-01 -- 2 kr 20 öre 1983-01-01 5 kr 80 öre -- 1983-11-21 6 kr 50 öre 1984-12-03 7 kr 20 öre -- 1987-01-01 7 kr 85 öre 1988-04-06 9 kr 50 öre 1989-06-09 10 kr 35 öre -- 1990-05-07 11 kr 25 öre 2 kr 70 öre

2.5 Ändringar i lagen om dryckesskatt

Sedan LDS antogs år 1977 har vid sidan av skatteändringar en del andra ändringar vidtagits i reglerna. Förändringarna avser både regler

om materiella frågor och förfarandereglerna. Här redovisas i korthet några av de ändringar som har vidtagits.

År 1978 ändrades lagen i två avseenden. Ändringarna innebar ett

förtydligande av vilka drycker som var skattepliktiga och en ut-

vidgning av avdragsrätten prop. 19777894, SkU 39, rskr. 192.

SOU 199152 Alkohollagstiftnin gen 33

I samband med en skattehöjning år 1983 undantogs beloppet för

pant, tidigare ingått i underlaget för procentavgiften, från

som

beskattning prop. 19838437, SkU rskr .9

Genom en lagändring som trädde i kraft år 1984 förkortades,

förslag avskattekreditutredningen, kredittiderna för bl.a. dryckesskatt. Vid samma tillfälle ändrades tidpunkten för skattskyldighetens inträde

vid handel med sprit och vin. Ändringen innebar att skattskyldigheten

skulle inträda vid leverans och inte som tidigare vid tidpunkten för

Systembolagets beta1ning.prop.l98283zl50, SkU 55, rskr. 393

I samband med införandet år 1984 av LPP genomfördes ett antal förändringar i LDS. Reglerna om förfarandet överfördes till LPP. I samband med dessa ändringar infördes också regler som innebar en

viss utvidgning i avdragsrätten. prop. 19838471, SkU 22, rskr. 145

iÅr 1988 slopades skatten på lättöl med motiveringen att trenden med

minskad försäljning borde brytas. I syfte att skapa förutsättningar för introduktion lättviner sänktes skatten för sådana viner en av svaga har alkoholhalt högst sju volymprocent till samma belopp som en av

för starköl prop. 19878891, SkU 22, rskr. 158.

som

På grundval ett förslag från kommittén för indirekta skatter KIS av

beslutades år 1990 att skatten på läskedrycker skulle slopas fr.o.m. år 1993 prop. 198990111, SkU31, rskr. 357.

2.6 Tidigare behandling av utformningen av dryckesbeskattningen

Frågan beskattningen av de s.k. kvalitetsvinerna har behandlats

om i riksdagen vid upprepade tillfällen. De krav då har rests har som

inneburit att skatten på dessa viner borde sänkas. Skatteutskottet har vid sin återkommande prövning av frågan awisat dessa krav.

När frågan behandlades i riksdagen våren 1983 anfördes i en

reservation SkU 19828347 reservation 2 att prisutvecklingen

framför allt lättviner hade blivit sådan att det av ekonomiska skäl hade blivit allt svårare för konsumenterna att välja ett gott kvalitetsvin. Vinförsäljningen hade därför koncentrerats till de billigaste märkena och försäljningen dessa viner hade totalt sett stigit av kraftigt. Denna utveckling borde brytas och strävandena att minska

34 Alkohollagstinningen sou

den totala alkoholkonsumtionen och främja en övergång till alkohols-

vagare drycker borde underlättas även utformningen genom av

vinbeskattningen. Reservanterna framhöll samtidigt att några

skattelättnader totalt sett inte var motiverade. I samband med kommande skattehöjningar alkoholområdet borde successivt en större andel av skatten tas ut genom grundavgiften och mindre del en genom procentavgiften. De starka alkoholpolitiska skäl som talade för

en justering av vinbeskattningen gällde framför allt i fråga om viner

i mellanprislägena och sänkningen av procentavgiften borde be-

gränsas till viner som låg under prisläget 60 70 kr. Reservationen

-

som utmynnade i att riksdagen hos regeringen borde begära en sådan

successiv förändring av beskattningen av lättviner, bifölls av riksdagen

rskr. 198283297.

Frågan behandlades härefter i regeringens proposition 198384237 om höjning av skatterna på drycker och tobak, m.m. Departementschefen redovisade en rad tekniska svårigheter som var förknippade med den

av riksdagen förordade förändringen och anförde att han vid sin

prövning av frågan om en omläggning av vinbeskattningen inte hade funnit någon acceptabel lösning som utan olägenheter skilda slag

av

kunde leda till lägre pris på viner i mellanprisläget. Han var därför inte beredd att föreslå någon ändring beskattningsprinciperna för

av

lättvin s 12 och 13. Skatteutskottet hänvisade för sin del till vad

utskottet tidigare hade anfört om att det vare sig fanns alkoholpolitiska eller andra utskottet kunde inte vitsorda att skatten de dyrare vinerna var oskäligt hög skäl för en ändring. I sitt av -

riksdagen godkända betänkande SkU 1983847 anförde utskottet

mot den bakgrunden att någon sänkning av procentavgiften för lättvin

inte kunde motiveras och avstyrkte därmed motionsyrkanden härom.

Frågan om beskattning efter alkoholstyrka har härefter behandlats av

riksdagen vid ett flertal tillfällen. I skatteutskottets betänkande

Alkoholbeskattning m.m. 198990SkU3 anfördes, med anledning av ett antal motioner i frågan, bl.a. följande s.7.

När det gäller beskattningens närmare utformning har utskottet tidigare år bl.a. framhållit att en omläggning mot en mer utpräglad beskattning efter alkoholhalt skulle medföra en i

jämförelse med detaljhandelspriserna förhållandevis låg

beskattning av de dyrbarare kvalitetsvinerna. Utformningen av

beskattningen är inte en enbart teknisk fråga, och de svårig-

heter som föreligger hänför sig i väsentlig utsträckning till

möjligheterna att förhand säkert bedöma hur en omläggning

SOU 199152 Alkohollagstijftningen 35

av beskattningen kommer att påverka den verkliga totalkon-

sumtionen. Resultatet får givetvis inte bli att man attraherar nya alkoholkonsumenter och skapar nya, från alkoholpolitiska

utgångspunkter önskvärda dryckesmönster.

Som utskottet anförde våren 1988 utesluter det anförda givetvis inte att man i framtiden bör ta större hänsyn till dryckernas

olika alkoholhalt. De överväganden som pågått inom finansdepartementet i dessa frågor har numera lett fram till att en

utredning inom kort kommer att tillsättas i syfte att mer

ingående än vad som hittills varit möjligt bedöma denna fråga.

Synpunkter av det slag som ligger till grund för de aktuella motionerna kommer givetvis att ligga inom ramen för utredningsuppdraget.

I fråga om beskattningens höjd anförde utskottet följande, med

anledning av motionsyrkanden om kraftigare skattehöjningar än

tidigare och höjningar med tätare intervall.

Som utskottet med instämmande av finansutskottet anförde - senast i våras bör man med återkommande skattehöjningar hålla tillbaka alkoholkonsumtionen och priset att följa den

allmänna prisutvecklingen. Lämpligheten av en allmän höjning därutöver bör enligt utskottets uppfattning bedömas med

hänsyn till utvecklingen i stort alkoholområdet och till faran för acceptabla skadeverkningar t.ex. i form av ökad hemtill-

verkning. Enligt utskottets uppfattning finns det inte tillräckliga

skäl att förorda att de principer som hittills har tillämpats nu

i detta hänseende frångås.

Frågan skatt efter alkoholhalt berördes även i anslutning till be-

om handlingen alkoholbeskattningen i finansplanen år 1990. Iyttrande av

till finansutskottet 198990FiU20 hänvisade skatteutskottet 198990SkU2y till att frågan föremål för en översyn. Skat-

var teutskottet anförde bl.a. att man i framtiden borde ta större hänsyn till dryckernas olika alkoholhalt samt uttalade åter att en sådan förändring inte fick leda till från alkoholpolitisk synpunkt oönskade förändringar konsumtionsvanor och dryckesmönster. Vidare av

anfördes att resultatet inte heller fick bli att prisbilden påverkas ett sätt framstod olämpligt från andra utgångspunkter.

som som

36 Alkohollagstifzfningen

SOU 199152

2.7 Andra bestämmelser

1 Alkoholreklam

Annonsering och annan reklam som avser alkoholdrycker regleras i lagen 1978763 med vissa bestämmelser om alkoholdrycker. En

grundregel i lagen är att särskild måttfullhet skall iakttas vid

marknadsföringen av spritdrycker, vin, starköl och öl. Reklamåtgärder och andra marknadsföringsåtgärder får inte vara påträngande eller

uppsökande och får inte uppmana till bruk av varorna. Tidningsan-

nonsering för spritdrycker, vin och starköl är förbjuden, utom i fråga om skrifter som tillhandahålls bara på försäljnings- och utskänkningsställen. Något motsvarande förbud för ölreklam finns inte. Skälet

till det är att ett sådant förbud har ansetts kunna inverka negativt

strävandena att främja en övergång av konsumtionen till svagare

drycker.

2.8 Översyn av alkohollagstiftningen

Reglerna alkoholområdet har setts över av alkoholhandels-

utredningen. Syftet var att söka åstadkomma förenklingar och

rationaliseringar i regelsystemet. Utredningen har avlämnat två betänkanden Handel med alkoholdrycker SOU 198515 och - Handel med teknisk sprit m.m. SOU 198635 samt promemorian -

Partihandel med starköl Ds S 19864. Utredningen föreslog bl.a. att

tillståndsprövningen i serveringsärenden skulle bli liberalare och att

reglerna kring servering skulle bli generösare i vissa avseenden. Vidare föreslog utredningen en begränsning av restriktionerna för ölförsäljning.

Vid remissbehandlingen utsattes flera av de centrala förslagen för kritik. I socialdepartementets bilaga till 1988 års budgetproposition

anförde socialministern att det hade visat sig svårt att väga samman utredningens genomgripande förslag till förändringar med kravet att regelsystemet skall fylla sin alkoholpolitiska funktion. Vissa oroande tendenser vad gällde konsumtionens utveckling talade dessutom, enligt socialministern, för stor försiktighet beträffande större förändringar inom alkoholpolitikens område. Regeringen var

Alkohollagstifiningen 37 SOU 199152

därför inte beredd att lägga fram någon proposition med anledning utredningens förslag prop. 198788 100 bil. 7 s. 137.

av

SOU 199152

3 ALKOHOLPOLITIK OCH KONSUMTION

3.1 Alkoholpolitiken

3.1.1 Inledning

De riktlinjer år 1977 ligger fortfarande till grund för den som antogs

svenska alkoholpolitiken. Utgångspunkten för denna politik är att

alkoholmissbruket är ett våra största sociala och medicinska av Målsättningen är minska den totala alkoholkonsumtioproblem. att i samhället och över den till alkoholsvagare drycker och att nen styra förebygga och motverka alkoholmissbruk för att så sätt begränsa

alkoholens skadeverkningar.

I det regeringsförslag låg till grund för riksdagsbeslutet be-

som

tonades alkoholfrågan måste sättas in i sitt sociala och sam-

att

sammanhang och åtgärder måste vidtas på en mängd hällspolitiska att

områden målsättningen skulle kunna uppfyllas. Genom beslutet om

alkoholpolitiskt har sin tonvikt lagd på

antogs ett program som i vid mening och ökade till före-

socialpolitiska insatser resurser upplysningsverksamhet. I riktlinjerna ingår byggande åtgärder och

också aktiv restriktivitet och kontroll vid tillverkning

en prispolitik, försäljning alkohol, ekonomiskt stöd till organisationer och

och av

och omfattande opinionsbildning. Ett viktigt inslag i

föreningar en

den svenska alkoholpolitiken är insatser som syftar till att påverka

till alkohol och alkoholvanor. Det bör också ungdomars attityder

alkoholpolitiken i likhet med all förebyggande

poängteras att förutsätter samverkan och samordning av olika verksamhet en -

insatser på skilda samhällsområden.

3.1.2 Beskattningen som alkoholpolitiskt instrument

1977 års alkoholpolitiska beslut slogs det fast att beskatt-

Genom

och prissättningen alkoholdrycker skall utnyttjas som ett

ningen av

Denna utgångspunkt för alkoholbealkoholpolitiskt instrument.

tillmätts allt större betydelse. Sålunda skattningen har efterhand en i allt högre utsträckning varit att minska

har beskattningens syfte alkoholkonsumtionen, medan dess betydelse som finansieringsmedel

i offentlig verksamhet kommit att minska.

40 Alkoholpolitik och konsumtion

SOU 199152

3.1.3 Tillsyn, upplysnings- och infonnationsverksamhet

Genom 1977 års reform kom det centrala ansvaret på myndighetsnivå

för samhällets alkoholpolitik att föras över till socialstyrelsen. Fram

till dess var RSV tidigare kontrollstyrelsen central förvaltningsmyndighet på alkoholområdet. I övrigt svarade respektive myndigheter för de alkoholfrågor som hörde till myndighetens verksam-

hetsområde.

Socialstyrelsens ansvar innefattar tillsyn inom alkoholområdet i form av kontroll och uppföljning samt kunskapsutveckling och kunskapsförmedling. Styrelsen har även sedan 1985 det samlade ansvaret för

den statliga informationsverksamheten inom alkohol- och drogom-

rådet. Beskattningen administreras fortfarande RSV. Sedan juli

av 1990 utövar läkemedelsverket kontrollen enligt LFTA över för-

säljningen av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat.

Förutom socialstyrelsen har även centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning CAN och rådet för alkohol- och narkotikapoli-

tiska frågor AN-rådet central betydelse när det gäller att följa utvecklingen i fråga om alkohol, narkotika och andra beroendefram-

kallande medel. Men även skolöverstyrelsen, brottsförebyggande

rådet och statens ungdomsråd bedriver aktiv informationsverksam-

en

het på detta område. När det gäller alkoholfrågor bedriver också Systembolaget en omfattande informationsverksamhet.

CAN är ett folkrörelsebaserat förbund med uppgift att förmedla basfakta samt följa och informera om förändringar på drogområdet. Verksamheten skall främst avse insatser för folkrörelser och organisationer. CAN har också ett samlat ansvar att följa drogutvecklingen, vilket innebär att organisationen fortlöpande inhämtar och analyserar resultat från forskning och undersökningar, statistik från olika områden och andra uppgifter kunskap droganvändning som ger om och -missbruk. Tidigare stod CAN under socialstyrelsens överinseende men sedan den 1 juli 1990 har CAN en fristående ställning.

AN-rådet bildades år 1985 ersättning för den folkrörelseförsom en

ankrade nämnden för alkoholfrågor vid socialstyrelsen. Rådet, som

fram till den 1 juli 1989 var knutet till regeringen, är numera inordnat

i socialstyrelsen som ett rådgivande organ i alkohol- och narkotikafrågor. Rådet skall fungera som ett forum för ömsesidig information mellan folkrörelser, organisationer och socialstyrelsen om pågående

SOU 199152 Alkoholpoltik och konsumtion

och planerad verksamhet inom drogområdet samt för diskussion om behov av åtgärder.

3.1.4 Världshälsoorganisationens målsättning

År 1984 Sverige tillsammans med över 30 andra länder inom antog Världshälsoorganisationens WHO europaregion ett hälsopolitiskt dokument enligt vilket målet är att minska alkoholkonsumtionen med minst 25 procent till år 2000. Målet uppställdes mot bakgrund av att undersökningar visade en markant ökning av alkoholkonsumtionen i de flesta europeiska länderna de senare 25 30 åren och ett klart samband mellan konsumtionsnivå, skadeutveckling och andelen storkonsumenter.

3.1.5 Riksdagsuttalanden i frågan

I 1984 års proposition om utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården prop. 198485181 redovisade föredragande statsrådet det av

m.m.

WHO angivna målet och anförde s.69 att det för Sveriges vid-

kommande skulle innebära sänkning av alkoholkonsumtionen från en

nuvarande genomsnittliga 6 liter ren alkohol per invånare över 15

ca

år till cirka 4 liter. Statsrådet uttalade att hon ansåg detta vara en angelägen målsättning men framlade inte något formellt förslag i

frågan. Riksdagen ställde sig bakom detta mål SoU 19848528.

År 1988 besvarade socialministern fråga från vilket år

en om alkoholkonsumtionens utveckling skall beräknas när det gäller att

uppnå en 25-procentig sänkning till år 2000. I svaret angavs att

visserligen hade den siffermässiga exemplifieringen i propositionen

198485181 om utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården m.m. utgått från år 1984, att det vore olyckligt om Sverige som enskilt

men land utgick från ett annat basår än övriga medlemsländer i WHO.

Med hänsyn till att WHO hade utgått från 1980 som basår borde enligt socialministern detta år vara basår också för Sveriges del riksdagens protokoll 19888916, anf.33.

Riksdagen beslutade år 1989 att ge regeringen till känna vad

Socialutskottet anfört i sitt betänkande 198990SoU2 rskr. 13 om en aktiv alkoholpolitik. I fråga WHO-målet anförde utskottet

om

följande 41.

42 Alkoholpolitik och konsumtion sou 199152

Utskottet vill ånyo ställa sig bakom målet att minska alkoholkonsumtionen med 25 %. Att målet inte är orealistiskt framgår

bl.a. av att alkoholkonsumtionen mellan åren 1976 och 1984 gick ner med 22 %.

Den ökade konsumtionen under senare år har dock försvårat

Sveriges möjligheter att leva upp till åtagandet att minska den

totala alkoholkonsumtionen med 25 % till år 2000. Särskilt oroande är det att ungdomarnas alkoholkonsumtion år 1988 ökade för fjärde året i följd. Ungdomen är framtidens alkoholkonsumenter och det är i denna grupp som framtidens högkonsumenter och missbrukare kommer att rekryteras. Enligt utskottets mening är det nu mycket angeläget att vända de senaste årens ökning av alkoholkonsumtionen till en minskning i syfte att nå WHOs mål.

Utskottet anser att regeringen nu måste besluta om konkreta

åtgärder som leder till en varaktig sänkning av alkoholkonsumtionen. Utgångspunkten för dessa insatser bör vara det

alkoholpolitiska beslutet år 1977. Insatserna kan dock i vissa avseenden behöva anpassas till samhällsförändringar och ny kunskap inom alkoholforskningen. Alla medel som kan leda till en minskning av alkoholskadorna måste därvid övervägas, såväl

åtgärder som begränsar tillgängligheten av alkohol som åtgärder för att minska efterfrågan. Utskottet återkommer till dessa åtgärder i det följande.

Ifråga om prispolitiken uttalade utskottet 5.46 att det fanns skäl att ägna särskild uppmärksamhet prisutvecklingen som en faktor av betydelse för konsumtionen. Utskottet hänvisade också till att regeringen hade för avsikt att tillsätta en utredning i syfte att bedöma om man vid beskattningen av alkoholdrycker bör ta större hänsyn till

dryckernas alkoholhalt än vad som nu sker.

Här skall slutligen nämnas att utskottet såg mycket positivt socialstyrelsens initiativ att lägga fram ett handlingsprogram med en

rad förslag i syfte att nå en 25-procentig sänkning av alkoholkonsum-

tionen 47.

SOU 199152 Alkoholpoltik och konsumtion 43

3.1.6 Socialstyrelsens idé- och handlingsprogram

Socialstyrelsen har för de närmaste åren beslutat prioritera insatser som leder till en sänkning av alkoholkonsumtionen. Som ett första steg lade styrelsen under våren 1989 fram ett idéprogram med förslag

till alkoholpolitiska åtgärder, Minska alkoholkonsumtionen med 25

% till år 2000. Idéprogrammet har sänts ut till ett stort antal remissinstanser och de förslag och synpunkter som har kommit in har

inarbetats och presenterats i ett handlingsprogram. Förslagen utgår

från de alkoholpolitiska mål som lades fast av riksdagen år 1977 och WHO-målet om minskning av alkoholkonsumtionen.

I idéprogrammet anför socialstyrelsen att även om ett brett spektrum

åtgärder bör sättas in för att åstadkomma förändringar är det

av nödvändigt med prioriteringar och kraftsamlingar kring vissa områden. Det allra viktigaste är att bredda kunskapen om att WHOmålet finns och varför. Till de övriga mål som enligt socialstyrelsen

bör prioriteras hör bl.a. att begränsa tillgången genom att utveckla

prisinstrumentet och effektivisera lagtillämpning och tillsyn.

I handlingsprogrammet diskuteras olika generella förebyggande insatser riktar sig till befolkningen i dess helhet. Vidare som

diskuteras prissättningens betydelse för att minska tillgängligheten alkohol. Enligt socialstyrelsen är prissättningen sannolikt det

viktigaste styrmedlet och därför föreslår styrelsen

att regeringen till riksdagen under en treårsperiod framlägger

-

förslag att realpriserna på alkohol höjs med 20 procent och

om att den kraftiga ökningen starkölskonsumtionen härvid av

särskilt beaktas. I anslutning till realprishöjningen bör en ekonometrisk studie genomföras som utvärderar prishöjningens

effekter.

att regeringen med anledning av 25procent-målet inleder

överläggningar med arbetsmarknadens parter om att skapa ett

nytt prisindexsystem där inte alkoholpriserna ingår.

att regeringen till riksdagen framlägger förslag om en auto- matisk och frekvent justering av alkoholpriserna som mer

bättre motsvarar reallöneutveckling och prisförändringar.

44 Alkoholpolitik och konsumtion SOU 199152

Socialstyrelsens förslag till åtgärder omfattar även den skattefria försäljningen av alkoholdrycker och internationell påverkan. Sålunda

anser socialstyrelsen att regeringen i de förhandlingar som för

närvarande pågår mellan BETA-länderna och EG, EES-förhand-

lingarna, bör uppmärksamma och värna om möjligheten att driva en egen, folkhälsoinriktad alkoholpolitik. Regeringen bör också inom ramen för internationella överenskommelser förbereda en aweckling av taxfreeförsäljningen av alkoholdrycker senast 199293.

3.1.7 Regeringens proposition om vissa folkhälsofrägør

Regeringen har i en till riksdagen överlämnad proposition om vissa

folkhälsofrågor prop. 1990912175 föreslagit bl.a. att ett nationellt folkhälsoinstitut inrättas med huvuduppgift att på nationell nivå driva

folkhälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete av sektorsövergripande karaktär. Institutet föreslås bedriva program inriktade bl.a. mot alkohol. Beträffande den framtida alkoholpolitiken understryks att målet för den svenska alkoholpolitiken även fortsättningsvis skall vara att minska den totala alkoholkonsumtionen för att därigenom begränsa alkoholens skadeverkningar. Detta föreslås ske genom att det restriktionssystem som kringgärdar hanteringen av

alkoholdrycker upprätthålls. En fortsatt aktiv prispolitik skall vara ett

av instrumenten för att minska en alltför hög alkoholkonsumtion. Stor vikt förslås läggas vid förebyggande insatser i ett folkhälsoperspektiv. Vidare sägs att grunderna för den svenska alkoholpolitiken skall hävdas inför de fortsatta överläggningarna om ett svenskt närmande till EG.

3.2 Konsumtionsutvecklingen

3.2.1 Inledning

Det finns inte något säkert mått omfattningen av alkoholkonsumtionen. Den del konsumtionen som kan mätas består av uppgifter

av

om Systembolagets försäljning, inhemska tillverkares försäljning av

starköl till restauranger och försäljning av öl klass II. Till den mätbara konsumtionen skall läggas den konsumtion som inte registreras i officiell försäljningsstatistik. Hit räknas privat tillverkning av vinoch maltdrycker, olovlig tillverkning av spritdrycker, privat införsel av

SOU 199152 Alkoholpoltik och konsumtion 45

alkohol legal och illegal- samt konsumtion av sprit avsedd för andra ändamål, t.ex. tekniska eller medicinska. Storleken detta mörkertal kan inte säkert bedömas. Mycket tyder dock att den oregistrerade konsumtionen utgör en betydande del av totalkonsum-

tionen; det brukar antas att den uppgår till mellan en femtedel och

en fjärdedel av den registrerade konsumtionen. Försäljningssiffrorna kan ändå användas som en indikator de faktiska konsumtionsförändringarna från ett år till ett annat mörkertalet anses inte variera mer från år till år än att den registrerade försäljningen kan användas för detta ändamål.

Det är heller inte känt hur alkoholkonsumtionen fördelar sig mellan olika konsumentgrupper. Det är emellertid klarlagt genom olika

frågeundersökningar att konsumtionsfördelningen är mycket sned. En

mindre del av befolkningen är högkonsumenter av alkohol och svarar för större del av konsumtionen och en inte obetydlig del av den en vuxna befolkningen man brukar räkna med mellan 10 och 20 % - konsumerar inte alkoholdrycker.

3.2.2 Försäljning

Alkoholförsäljningen brukar mätas i liter ren alkohol per invånare har fyllt 15 år. Under efterkrigstiden har den totala alkoholförsom

säljningen ökat. Medan försäljningen år 1946 uppgick till ca 4 liter

uppgick den år 1990 till 6,42 liter per invånare fr.o.m.15 år. Ökningen

inleddes med 1954 års nykterhetsreform som innebar en uppmjukning

tidigare restriktioner och att motbokssystemet avskaffades. av

År 1960 såldes 4,82 liter alkohol invånare. Ökningen forsatte

ren per och försäljningen nådde den högsta nivån år 1976 med 7,70 liter per invånare. Härefter minskade försäljningen och uppgick år 1980 till 6,74 liter. Minskningen fortsatte fram till år 1984 då försäljningen var 6,01 liter.

Sedan dess har försäljningen med vissa fluktuationer ökat totalt

- -

fram till 1989. Försäljningssiffrorna från 1990 visar emellertid att

sett den totala konsumtionen har minskat från 6,54 liter till 6,42 liter per invånare mellan åren 1989 och 1990, eller med knappt 2 procent. Uppdelat de olika dryckesslagen innebär detta att försäljningen av vin minskade med nästan 2 procent jämfört med år 1989. Starkölsför-

säljningen oförändrad medan ölförsäljningen ökade med ungefär

var

46 Alkoholpølitik och konsumtion SOU 199152

5 procent och försäljningen spritdrycker minskade med nästan 7

av procent.

Konsumtionen fördelar sig numera förhållandevis jämnt mellan

spritdrycker, vin och öl. Av den totala försäljningen, mätt i ren

alkohol, utgjordes sålunda år 1990 33 procent spritdrycker, 29 av procent av vin och 39 procent av öl och starköl.

Det har emellertid skett stora förändringar i konsumtionsmönstret. I början av 1900-talet svarade spritdryckerna för ungefär tre fjärdedelar av den totala försäljningen mätt i ren alkohol och maltdryckerna för ungefär en fjärdedel. Fram till första världskriget utgjordes ungefär en procent av den totala försäljningen av vin. Därefter har en kontinuerlig utveckling fram till dagens nivå ägt rum.

Starköls- och ölförsäljningens andel den totala försäljningen mätt

av

i ren alkohol har under större delen av 1900-talet legat på mellan 20 och 30 procent. Ett undantag utgörs tioårsperioden efter 1965 då

av andelen uppgick till mer än 30 procent och under vissa år över 40

procent, något som kan förklaras av mellanölets inträde markna-

den. Efter mellanölsförbudet 1977 minskade maltdryckernas andel av den totala försäljningen. Under 1980-talets senare del har emellertid

försäljningen av starköl och öl ökat kraftigt. Som exempel kan

nämnas att starkölsförsäljningen mellan 1984 och 1989 ökade med 49

procent. Under 1990 har någon ökning av starkölsförsäljningen inte

ägt rum.

Den ökning av alkoholkonsumtionen som har ägt rum under senare år har till stor del varit hänförlig till starkölsförsäljningen, men den har också berott en tilltagande försäljning öl och vin. Förav säljningen av spritdrycker har däremot minskat under hela 1980-talet. Mellan år 1980 och 1989 minskade den med 34 procent, medan

försäljningen av vin och öl ökade med 22 resp. 36 procent.

3.2.3 Konsumtionsvanor

Data om alkoholkonsumtionen i olika befolkningsgrupper finns framför allt för Skolungdomar och värnpliktiga. Skolundersökningama

har genomförts årligen sedan 1971 och riktar sig till riksrepresentati-

urval klasser, årskurs 9 och under vissa år även årskurs va av

Undersökningarna av de inskrivningsskyldigas drogvanor har genom-

SOU 199152 Alkoholpoltik och konsumtion 47

förts sedan 196970 och omfattar alla som inställer sig för inskrivningsprövning till militärtjänst.

Uppgifter om medborgarnas alkoholvanor finns också i SIFO ABs

Sifo ungdomsundersökningar och vuxenundersökningar. Sifos

undersökningar genomförs årligen urval bland ungdomar mellan

12 och 24 år och bland den vuxna befolkningen mellan 18 och 70 år.

Av vuxenundersökningarna framgår bl.a. att det finns förhållandevis

stora skillnader mellan mäns och kvinnors alkoholvanor. Männens konsumtion är mer än dubbelt så hög som kvinnornas. Männens konsumtion domineras av spritdrycker, medan kvinnornas konsumtion domineras av vin. Denna skillnad har emellertid minskat under de senaste 20 åren. Den ökade konsumtionen bland kvinnor gör sig

framför allt gällande i åldersgruppen 20-24 år.

Det finns också förhållandevis stora skillnader i konsumtionen mellan

olika åldersgrupper. I gruppen 18-29 år återfinns den högsta uppgivna konsumtionen. Därefter kommer åldersgruppen 30-49 år. I den äldsta ålderskategorin, 50-70 år, redovisas den lägsta alkohol-

konsumtionen.

Av skolundersökningarna framgår att skolungdomarnas alkoholkon-

sumtion är betydligt lägre nu än i slutet 1970-talet. Andelen ungdomar i årskurs nio som inte dricker alkohol har ökat. Av flickorna 7 procent år 1977 och 17 procent år 1983 att de inte uppgav konsumerade alkohol. År 1988 andelen ickekonsumenter bland var flickorna 25 procent och år 1990 var den 22 procent. Andelen pojkar svarade att de inte konsumerade alkohol ökade från 9 procent som

år år 1983. År 1990 andelen ickekonsumenter

1977 till 19 procent var

bland pojkarna 22 procent.

Av undersökningarna framgår emellertid att det bland de ungdomar

konsumerar alkohol finns en grupp som har en betydande som konsumtion. År 1988 4 procent pojkarna och 3 procent uppgav av av

flickorna att de drack sprit minst en gång i veckan, och lika många

svarade att de den senaste veckan hade druckit 21-50 starksprit.

Resultatet värnpliktsundersökningarna bekräftar i stort sett

av

trenden i skolundersökningarna. Sålunda har andelen värnpliktiga svarat frågan om de känner sig berusade någon gång i

som veckan minskat väsentligt sedan 1977 och andelen som uppger att de aldrig dricker sig berusade har ökat.

48 Alkoholpolitik och konsumtion SOU 199152

Resultaten från Sifos ungdomsundersökningar visar minskning en av den uppgivna alkoholkonsumtionen under perioden 1979-1984. Därefter har konsumtionen ökat. Undersökningen år 198889 visade emellertid att ökningstakten avtog och för år 198990 noteras en viss minskning i totalkonsumtionen. Från 1985 till 1989 hade emellertid

alkoholkonsumtionen i åldersgruppen 12-24 år ökat med närmare 30 procent. Påtagliga förändringar har ägt rum i fråga om dryckesvalet.

Konsumtionen av spritdrycker har minskat och den ökning av totalkonsumtionen som har ägt rum är framför allt hänförlig till

starkölskonsumtionen. Under senare år har också en påtaglig

konsumtionsökning av starköl och öl noterats bland flickor i åldersgruppen 20-24 år.

3.2.4 Internationella jämförelser

En jämförelse mellan olika länder visar att försäljningen av alkoholdrycker ligger på en förhållandevis låg nivå i Sverige. Medan försäljningen av alkoholdrycker exempelvis i Frankrike och Spanien

år 1988 beräknades till ca 13 liter ren alkohol per invånare hela

befolkningen var motsvarande mängd för Sveriges del drygt fem liter

CAN Rapport 90.

Utvecklingen av alkoholvanorna har emellertid under senare tid varit likartad i flertalet i-länder. En viss utjämning har skett både när det gäller vilka drycker som konsumeras och omfattningen av alkoholkon-

sumtionen. Ökningar i försäljningen har utmärkts av att nya alkohol-

vanor har lagts till den traditionella konsumtionen. Den förskjutning av konsumtionen som har ägt rum har tagit sig uttryck exempelvis i att försäljningen spritdrycker och öl har ökat i de vinproducerandc av länderna, medan försäljningen vin har ökat i de nordeuropeiska av länderna.

Skillnaderna mellan de nordiska länderna i fråga om den registrerade alkoholkonsumtionen är relativt stora, både i fråga om nivån och

fördelningen konsumtionen olika alkoholdrycker. I Danmark av finns den högsta konsumtionsnivån. Den registrerade försäljningen av alkoholdrycker mätt i alkohol i de nordiska länderna utvisade år ren 1988 att det i Danmark såldes 9,72 liter per person, medan motsvarande mängd i Finland uppgick till 7,29 liter, i Sverige 5,26 liter, i

Norge 4,17 liter och i Island 3,35 liter Nordisk alkoholstatistik 1983

-

1988.

SOU 199152 Alkoholpoltik och konsumtion 49

Danmarks höga nivå kan främst tillskrivas ölkonsumtionen, medan Finland har den högsta spritkonsumtionen och i förhållande även en till övriga länder relativt hög ölkonsumtion. I Island, där alkoholhaltigt öl fortfarande inte fick säljas år 1988, var konsumtionen av

spritdrycker tre gånger så hög som vinkonsumtionen mätt i ren alkohol. I Norge och Sverige var konsumtionen relativt jämnt

fördelad, med en viss övervikt för öl i Norge.

3.2.5 Pris och efterfrågan

En av utgångspunkterna för den svenska alkoholpolitiken är att

prissättningen, vid sidan av det förebyggande och opinionsbildande

arbetet, är ett betydelsefullt medel för att påverka alkoholkonsum-

tionen. Men utvecklingen styrs givetvis också av en rad andra faktorer. Medborgarnas ekonomiska förhållanden, som t.ex. förändringar i hushållens disponibla inkomster, är givetvis av intresse i det sammanhanget. Således finns det ett samband mellan reallöneutvecklingen och alkoholkonsumtionen.

Även det inte är möjligt att med säkerhet slå fast sambandet om

mellan pris och inkomst å sidan och alkoholkonsumtionen å

ena

andra sidan, är frågan om konsumenternas reaktion pris- och

inkomstförändringar intresse för att förutse effekten av en av

förändrad dryckesbeskattning. Ett sätt är att mäta pris- och ut-

giftselasticiteter för olika typer av alkohol.

Priselasticiteten anger hur mycket efterfrågan av en vara ändras i

procent när priset varan ändras med en procent. Utgiftselasticitemotsvarande sätt hur mycket efterfrågan en vara

ten anger

ändras procent då totala utgifterna för alla förändras

i de varor

med procent. På samma sätt anger inkomstelasticiteten hur en

efterfrågan en vara ändras om inkomsterna ändras med en

procent.

Frågan i vilken grad pris och inkomstutvecklingen påverkar

om alkoholkonsumtionen har undersökts såväl i Sverige som i utlandet. Ämnet behandlas utgiven forskningsöversikt, Prisets och i en nyligen inkomstens betydelse för alkoholbruk, missbruk och skador, av

forskningssekreterare Orvar Olsson, CAN. Forskningsöversikten behandlar framför allt undersökningar som har gjorts svenska och

50 Alkoholpolitik och konsumtion SOU 199152

nordiska data, men innehåller även en redovisning över studier som har gjorts i andra länder. De redovisade undersökningarna har givit priselasticitetsvärden som ligger mellan -0,3 och -2,4 för sprit, mellan -0,1 och -1,7 för vin och mellan +0,2 och -3,0 för öl. Inkomstelasticiteten varierar i ungefär samma utsträckning.

Elasticitetstalen varierar således avsevärt. Enligt vad sägs i som

rapporten beror detta bl.a. på vilka statistiska modeller som har

använts, kvaliteten hos använda data, alkoholvanorna i det land som avses, vilka år uppgifterna avser och hur den ekonomiska situationen var under den tid som undersökts.

För Sveriges del har det saknats undersökningar för år. Den

senare senaste omfattande studien av pris- och inkomstelasticiteter för alko-

holdrycker utfördes på uppdrag av APU och resultatet publicerades i SOU 197291, Efterfrågan rusdryckeri Sverige. Undersökningen

omfattade tiden 1956 1968 och vilade på Systembolagets för- säljningsstatistik. Den sammanvägda priselasticiteten för den totala alkoholkonsumtionen beräknades till -1,3.

I syfte att få en bild av dagens förhållanden har, för utredningens

räkning, högskolelektorn i nationalekonomi, Bengt Assarsson, gjort

en analys av priselasticiteten för olika typer av alkohol, Efterfrågan alkohol i Sverige 1970 1988. Undersökningen vilar statistik

-

från Systembolaget, statistiska centralbyrån och statens jordbruksnämnd i sin på från

vars data tur bygger uppgifter svenska bryggare-

föreningen. I undersökningen har endast efterfrågan på alkohol i butiksledet beaktats. Skälet till att den konsumtion som äger rum på

restauranger m.m. inte har tagits med i undersökningen är att den typen av alkoholkonsumtion inte särredovisas i den officiella

statistiken. Undersökningen omfattar data från tiden 1970 1988. De

-

beräknade elasticiteterna skiljer sig emellertid väsentligt i tiden

före och efter beslutet om att slopa mellanölsförsäljningen. Ett skäl till detta anges vara att alkoholbeteendet kan ha förändrats under denna period och eftersom analysmodellen är konstruerad för

oförändrade preferenser har studien begränsats till att omfatta tiden

1978 1988. -

Slutsatsen i analysen är att starköl och folköl under den studerad tidsperioden var de mest priselastiska alkoholdryckerna med

elasticitetstal -1,3, resp. -1,2. Spritdrycker och vin har en prisoelastisk efterfrågan, med elasticitetstal ungefär -0,9. Samtliga be-

SOU 199152 Alkoholpoltik och konsumtion 51 räknade elasticiteter visar en svag minskning över tiden. Rapporten

återges i sin helhet i bilaga I till detta betänkande.

SOU 199152

INTERNATIONELLA FÖRHÅLLANDEN

4.1 Alkoholhanteringen och EG

4.1.1 Inledning

Målsättningen gemensam och enhetlig europeisk marknad

om en uttrycktes i Romfördraget som undertecknades år 1957 och som ligger till grund för EG-ländernas samarbete. Strävandena att åstadkomma den inre marknaden intensifierades under 1980-talet och år 1985 fattade EG-rådet beslut om att den inre marknaden skulle

fullbordad före utgången år 1992. Rådet uppdrog EG-

vara av kommissionen att lämna förslag till ett detaljerat program och en tidtabell för genomförandet av den gemensamma marknaden. Resultatet blev den s.k. vitboken som lades fram i juni 1985. Vitboken innehåller ett handlingsprogram som syftar till att fullt ut förverkliga Romfördragets målsättningar om fri rörlighet för varor, tjänster, och kapital. De åtgärder som föreslås hänför sig till personer huvudområden borttagande av fysiska, tekniska och avgiftstre mässiga handelshinder.

4.1.2 EG

Det finns inte någon alkoholpolitik inom EG. Varje land

gemensam driver sin politik utan några särskilda begränsningar i form av egen direktiv e.d. detta område. Något hinder för ett land att driva en restriktiv alkoholpolitik med begränsningar i tillgängligheten och där

prismekanismen utnyttjas ett alkoholpolitiskt instrument finns

som således inte.

Inom EG finns det inte heller någon gemensam skattepolitik. Redan

vid Romfördragets tillkomst ansågs emellertid att det skulle bli

nödvändigt utjämna skillnaderna i beskattning mellan medatt

lemsländerna för att uppnå målsättningen om en inre marknad.

Därför har EG-kommissionen sedan länge arbetat en samordning medlemsländernas skattesystem bl.a. att utarbeta åtskilliga av genom direktivförslag för harmonisering. Dessa förslag har framför allt en de indirekta skatterna, har prioriterats. Det har emellertid rört som visat sig föreligga utomordentliga svårigheter när det gäller att finna

54 Internationella förhållanden

SOU 199152

en gemensam linje för hur beskattningen skall utformas. För

att förslag skall kunna antas krävs enighet mellan medlemsländerna -

någon möjlighet att fatta majoritetsbeslut inom gemenskapen finns

inte när det gäller skatter. Detta gäller även ändringar redan av antagna förslag.

För närvarande diskuteras ett förslag på punktskatteområdet

som

offentliggjordes under år 1989 och som innehåller vissa riktlinjer

nya

för det fortsatta arbetet med harmoniseringen de indirekta skatter-

av na.

Riktlinjerna bygger, såvitt gäller alkoholbeskattningen, på ett förslag till enhetliga skattesatser som kommissionen lade fram år 1987. I

samband med att det förslaget lades fram konstaterades att det, till

följd av olika sociala och ekonomiska skäl, förelåg stora skillnader i

skattenivåer medlemsländerna emellan, och att det skulle kunna bli nödvändigt med ändringar innan direktiven kunde antas. Kommissionen uttalade emellertid att måste anstränga sig till det yttersta man för att sammanjämka olika önskemål. 1987 års förslag kritiserades bl.a. för att det inte gav medlemsländerna tillräckligt utrymme för att använda skatten för sociala och fiskala ändamål och förslaget blev därför omarbetat.

I det förslag som nu diskuteras, COM89527 final, är utgångspunkten att försöka uppnå största möjliga flexibilitet utan att äventyra målsättningen att de fiskala gränskontrollerna skall avskaffas den 1 januari 1993. Innebörden i förslaget är att skatt på spritdrycker skall

tas ut efter alkoholhalt, medan skatt mellanklassprodukterK

mousserande vin, vin och öl skall tas ut med bestämda belopp per hektoliter för vardera dryckesslaget. I ett kompletterande förslag,

COM90432 final, anges vad som avses med resp. dryckesslag. Definitionerna anknyter till dem som tillämpas för bestämmande

av

tull samt de allmänna märknings- och tillverkningsregler har

som utfärdats inom gemenskapen. Avsikten är att i princip alla alko-

holdrycker skall vara skattepliktiga. Undantag har gjorts för bl.a.

drycker vilkas alkoholhalt inte överstiger 1,2 volymprocent.

Drycker baserade vin eller sprit som inte faller under de

inom EG fastställda definitionerna av vin eller sprit och som har

ett alkoholinnehåll på mer än 15 men mindre än 22 volymprocent

eller mer än 13 volymprocent om alkoholhalten inte uteslutande har uppkommit genom jäsning.

SOU 1991252 Intemationella förhållanden 55

skattesatserna skall enligt förslaget anges dels som minimiskatte-

vilka skall införda fr.0.m. ingången år 1993, dels som

satser, vara av

målskattesatser, beträffande vilka det inte anges någon tidpunkt för

när de skall införda. Efter år 1993 skall emellertid ändringar av vara medlemsländernas skattesatser kunna vidtas endast om ändringen innebär närmande till det mål uppsatts för drycken i fråga. ett som föreslås också skattesatsernas nivåer skall omprövas varje år. Det att De skattesatser diskuteras ligger även beträffande målskattesom betydligt lägre nivå än vad som gäller för motsvaransatserna en de skatt i Sverige.

De nivåer förordas i förslaget redovisas nedan. skattesatserna som

iden inom gemenskapen tillämpade monetära enheten, ECU.

anges I 1991 motsvarade 1 ECU ca 7 kr 50 öre. mars

Minimiskattesats Målskattesats

1 118,5 ECUhl 1 398,1 ECUhl ren

Spritdrycker ren

alkohol alkohol

Mellanklassprodukter 74,8 ECUhl dryck 93,5 ECUhl dryck

Mousserande vin 16,5 ECUhl dryck 33 ECUhl dryck

9,35 ECUhl dryck 18,7 ECUhl dryck Vin

Öl 0,748 ECUhl 1,496 ECUhl

grader Plato grader Plato ca

ca

9,35 ECUhl dryck 18,7 ECUhl dryck

Dessa skattesatser skulle för svensk del innebära exempelvis följande. för 75 cl Renat Brännvin skulle uppgå till drygt 25 kr

Minimiskatten cirka 31 kr 50 öre. Minimiskatten för 75 Rosita och målskatten till och målskatten drygt 5 kr. Minimiskatten för skulle vara drygt 4 kr skulle drygt 50 öre och målskatten

75 cl vin ej mousserande vara

drygt 1 kr.

enligt förslaget med utgångspunkt i dryckens Skatt på öl bestäms uttryckt i måttenheten grader Plato. Stamvörtstyrkan stamvörtstyrka eller råvara vört iden vätska är ett mått på mängden socker annan och står inte i exakt proportion till alkoholhalten. som skall jäsas

brukar emellertid kunna räkna med att en tredjedel av stam- Man

56 Internationella förhållanden SOU 199152

vörten under jåsningsprocessen omvandlas till alkohol. Skattesatsen för öl har i förslaget bestämts med utgångspunkt i genomsnittsstyrkan

för öl i EG-länderna och skatten för sådant öl den motsvarar föreslagna skatten för vin.

EGs finansministrar behandlade förslaget den 17 december 1990 och

siktet var då inställt på att frågan skatteharmcinisering

om skulle kunna lösas slutligt före den 31 1991. Så har emellertid inte mars blivit fallet och frågan när ett slutligt ställningstagande kan om förväntas är i maj 1991 oklar.

I fråga om gränshandeln har det inom EG fattats principbeslut

ett som innebär att de fiskala gränskontrollernzi skall avskaffade vara fr.0.m. år 1993 och att nuvarande inskränkningar i gränshandeln därmed skall upphöra. Efter år 1993 skall det således möjligt vara att fritt medföra sådana beskattade är avsedda för personligt varor som bruk. Tanken är bl.a. att de tillåtna importmängderna sprit, vin av och tobak skall kunna höjas successivt fram till år 1993. Härigenom vill man undvika de dramatiska effekter skulle kunna bli följden som av om alla restriktioner avskaffades i ett slag år 1993.

När det slutligen gäller alkoholmonopolen kan nämnas att i Romfördragets 37 § att det inte får finnas statsmonopol anges som innebär handelspolitisk diskriminering inom gemenskapen. För monopol som bedriver icke-diskriminerande verksamhet uppställs

däremot inte några förbud.

4.1.3 Sverige och EG

I juni 1990 inledde Sverige och Övriga EFTA-länder formella förhandlingar med EG ett närmare och strukturerat om mer samarbete, med sikte att åstadkomma ett dynamiskt och homogent europeiskt samarbetsområde, EES. Avsikten är att ett EES-avtal skall träda i kraft samtidigt med fullbordandet EGs inre marknad, dvs av den 1 januari 1993. Förhandlingarna syftar till att bredda och fördjupa det västeuropeiska samarbetet rad olika samhällsomen råden. Det gäller fri rörlighet för kapital och tjänster varor, personer,

samt frågor andra områden som t.ex. forskning och utveckling, miljö- och arbetsmiljöfrågor, utbildning, sociala frågor och konsumentfrågor.

SOU 199152 Internationella förhållanden 57

På hösten 1990 fattade riksdagen beslut om att Sverige bör eftersträva att bli medlem i den Europeiska gemenskapen. I sitt av riksdagen godkända betänkande anförde utrikesutskottet att efter en samlad bedömning av de utrikes- och säkerhetspolitiska faktorerna och efter samråd i utrikesnämnden borde regeringen kunna lämna in en svensk ansökan om medlemsskap. Utskottet bedömde det som

sannolikt att så skulle kunna ske under 1991 199091UU8, rskr. 74, jfr. även skr. 19909150.

4.2 Alkoholbeskattningen i de nordiska länderna

4.2.1 Inledning

Liksom i Sverige är dryckesskatten i Danmark och Norge sammansatt

av en grundavgift som är relaterad till alkoholhalten och en värdeavgift som är relaterad till värdet av den sålda drycken. I Island är dryckesskatten helt alkoholrelaterad medan den i Finland är helt värderelaterad. Gemensamt för de nordiska länderna, utom Danmark, restriktiv alkoholpolitik. Sålunda omhänderhas alkoholär en handeln i dessa länder av statliga monopol och handeln regleras

genom åldergränser, begränsningar i öppethållandetider, omfattande tillståndsprövning för servering etc.

4.2.2 Danmark

I Danmark är restriktionerna för alkoholhantering som nämnts relativt och alkoholbeskattning har införts främst av statsfinansiella skäl. På senare tid har emellertid hälsoskäl kommit att tillmätas en större betydelse.

Systemet för dryckesskatt spritdrycker liknar det svenska. Skatt

spritdrycker tas sålunda ut i form av dels en alkoholrelaterad avgift, dels en värderelaterad avgift.

För vin utgår skatt med ett visst belopp per liter. Vin indelas i tre intervall, i princip motsvarande den svenska indelningen, och

beloppet är lägre för alkoholsvagare vin än för vin med en högre

alkoholhalt. Till skillnad från den svenska modellen utgår inte någon

värderelaterad skatt för vin.

58 Internationella förhållanden sou 199152

För maltdrycker tas skatt ut med ett visst belopp per hektoliter dryck. Beloppets storlek är relaterat till dryckens alkoholhalt. Maltdryckerna indelas i fem klasser fyra är skattepliktiga. Till skillnad från varav Sverige finns i Danmark en skatteklass som motsvarar det tidigare mellanölet i genomsnitt 3,7 viktprocent alkohol och skatteklass - - en för ett extra starkt starköl i genomsnitt 5,8 viktprocent alkohol. -

4.2.3 Name

Norge tillhör de mer restriktiva länderna i fråga alkoholhante-

om

ringen. Tillverkning, import och detaljhandel med spritdrycker och

vin omhänderhas av ett statligt monopolbolag liksom import och av

partihandel med importerat öl. Också i fråga tillverkning och

om försäljning av inhemskt öl råder olika restriktioner. Mätt i försäljning tillhör Norge de länder i västvärlden som har den lägsta alkoholkonsumtionen.

I likhet med Sverige tas skatt för spritdrycker och vin ut med dels

en avgift som är relaterad till alkoholstyrkan, dels en avgift som är relaterad till försäljningspriset. Vin indelas i två skatteklasser och

någon särbehandling av de alkoholsvaga vinerna jfr de svenska lågalkoholvinerna finns inte.

Maltdrycker indelas i fyra skatteklasser. Också i Norge finns en skatteklass för öl med en alkoholstyrka motsvarande det tidigare mellanölet. Skatt tas ut med visst belopp per liter och avgiften är

högre för alkoholstarkare produkter än för alkoholsvagare.

4.2.4 Finland

I Finland är restriktionerna kring alkoholhanteringen omfattande. Såväl den inhemska produktionen som detaljhandeln kontrolleras av

ett statligt monopol. Monopolet svarar för export och import och tillverkar dessutom spritdrycker och vin. Monopolet är vidare tillståndsmyndighet när det gäller övrig tillverkning av sprit, vin och maltdrycker samt svarar för detaljhandeln med spritdrycker, vin och

starköl.

Skatten på alkoholdrycker i Finland är värderelaterad i så måtto att den baseras på värdet av försäljningen. Tidigare tillämpades en enhetlig skattesats för alla alkoholdrycker, med undantag för öl.

SOU 199152 Internationella förhållanden 59

Sedan den 1 januari 1991 är alkoholskatten emellertid differentierad

efter dryckesslag. Dryckerna indelas i starka alkoholdrycker mer än

22 volymprocent alkohol, starka viner

mer än 14 men högst 22

volymprocent alkohol, lätta viner mer än 8 men högst 14 volymprocent alkohol och lätta drycker med undantag för öl mer än 2,8 men

högst 8 volymprocent alkohol. Skatten utgör 60 procent av det

belopp som under en kalendermånad influtit till monopolet vid utminutering och av faktureringsvärdet starka alkoholdrycker som under denna tid överlåtits till utskänkning, 55 procent för starka viner, 45 procent för lätta viner och 40 procent för lätta drycker av det samma sätt beräknade faktureringsvärdet. Maltdryckerna indelas i fyra klasser, varav tre är skattepliktiga för grundaccis. Accisen för öl klass II, III, IV är 13, 30 resp 40 procent av det av monopolet fastställda utminuteringspriset.

SOU 199152

5 ÖVERVÄGANDEN

5.1 Dagens beskattningssystem

5.1.1 Grunder

utgår från skatten i hög utsträckning

,Alkoholbeskattningen

att styr

prissättningen alkoholhaltiga drycker och att prismekanismen skall

utnyttjas som ett alkoholpolitiskt instrument i syfte att minska den totala alkoholkonsumtionen. Beskattningen skall vara så utformad att priserna alkoholdrycker allmänt sett håller en hög nivå och att de är differentierade ett sådant sätt att konsumtionen styrs mot alkoholsvagare alternativ.

Priserna spritdrycker och vin skall täcka produktkostnader,

alkoholbolagcns hanteringskostnader och vinstmarginaler, dryckesskatt, mervärdeskatt och i förekommande fall kostnad för pant. - -

Huvudprinciperna för den nuvarande utformningen av beskattningen tillkom år 1963, då skattereglerna ändrades väsentligt för att i högre grad än vad som hade gällt tidigare beskattningens höjd relaterad till alkoholhalten.

5.1.2 Spritdrycker och vin

Dryckesskatten för spritdrycker och vin består dels av en grundavgift,

dels procentavgijft. Den del av dryckesskatten som är relaterad

av en

till alkoholstyrkan, grundavgiften, indelas för vin i tre intervall, ett för

alkoholsvagare lättvin, ett för lättvin och ett för starlain. Grundav-

giften uppgår för närvarande till 11 kr 25 öre för alkoholsvagare

lättvin, 8 kr och 50 öre för lättvin och 21 kr för starkvin. För

spritdrycker utgår grundavgiften med ett visst belopp 1 kr 32 öre

liter för varje volymprocent alkohol. Grundavgiften svarade år per 1990 för ungefär en tredjedel av den totala dryckesskatten.

Procentavgiften för spritdrycker och vin tas ut med 60 resp. 39

procent detaljhandelspriset exkl. pant och mervärdeskatt. För

av

alkoholsvagare lättvin, dvs. vin vars alkoholhalt uppgår till högst sju

62 Överväganden

SOU 199152

volymprocent, tas procentavgift inte ut. Procentavgiften svarade år 1990 för ungefär två tredjedelar den totala dryckesskatten. av

Av tabell 51 framgår hur skatten för några olika drycker är fördelad.

I tabellen redovisas även mervärdeskatten.

Tabell 51

Skatt för några olika drycker i april 1991 kronor

Vara Försälj- Mervärde- Dgckesskatt ningspris skatt Procent- Grund-

Flenat Brännvin 75 cl 1 liter Gordons London Dry Gin 75 cl

75 cl

5.1.3 Maltdrycker

Beskattningen av maltdrycker baseras på alkoholhalten och den utgår

från den indelning i typklasser görs i LTD. Dryckerna indelas som således i tre klasser lättöl, öl och starköl. Dryckesskatt uttas endast för öl och starköl och tas ut med ett visst belopp per liter inom resp.

klass. För närvarande uppgår skatten till 2 kr 70 öre för öl och 11 kr

25 öre för starköl.

SOU 199152 Överväganden 63

5.1.4 Beskattningen

Att ge en bild av den totala dryckesskatten, dvs. kombinationen av grund- och procentavgift, är inte alldeles okomplicerat. Det hänger samman med att dryckesskatten är både alkohol- och värderelaterad. I figurerna 51-4 illustreras beståndsdelarna i dryckesskatten. Skatten för maltdrycker har här jämställts med grundavgiften och alkoholstyrkan i spritdrycker anges till 40 volymprocent. I figur 55 har också mervärdeskatten lagts in.

Grundavgiftens storlek för de olika dryckesslagen illustreras i figur

51.

Ler

350 krli

100-

i 52.80

50 % 7 5 21°° 11.25 1125 550 v11//1///0 , GA 0 IllI/I/I/Ill. VIIlI/Il/I/A Starköl Láttv7Z Lättv7% Starkvin Sprit40% Figur 51

Grundavgift GA för alkoholdtycker, kr per liter vara.

Skatten i figur 52 är fiktiv och syftar endast till att illustrera den rent

alkoholrelaterade beskattningens storlek enligt gällande ordning.

Dryckesskatten i figuren har beräknats till vad som skulle utgå om alkoholbolagen inte tog ut någon ersättning för produktkostnader och vinst, dvs. som om varan inte har något varuvärde och skatten består grundavgiften samt procentavgiften beräknad för varje dryckes-

av

slag grundavgiften. Observera det framgår också av figuren att

- -

procentavgift endast tas ut för lättvin med en alkoholhalt som

64 Överväganden sou 1991;52

överstiger 7 volymprocent samt för starkvin och spritdrycker. Figur

52 överensstämmer således med figur 51 såvitt lågalkoholvin,

avser starköl och öl.

kr liter 350

50 34.43 ä PApåGA 1 1.25 1125 GA 0 Starköl láttv7% Starkvin Lättv7% Sprit40% Figur 52

Summa grundavgzfzt GA och procentavgift PA beräknad på

grundavgiften, kr per liter vara.

I figurerna 53-4 har även alkoholbolagens produktkostnader och vinst varuvärdet räknats in i underlaget för dryckesskatten. Procentavgilt har alltså beräknats, för de drycker för vilka procentavgift utgår, både

grundavgiften och varuvärdet. Figurerna illustrerar storleken av

den totala dryckesskatten; i fråga om lättvin, starkvin och spritdryckcr

för drycker med ett varuvärde 10 50 kr. Även här skall om resp.

erinras om att skatten för maltdrycker och lågalkoholvin är obe-

roende av varuvärdet och figur 53-4 överenstämmer således med figur 51 såvitt gäller dessa drycker. Här skall också anmärkas att

figurerna endast visar storleken av dryckesskatten. För den enskilde

köparens del tillkommer också varuvärdet och mervärdeskatt. En närmare förklaring till hur försäljningspriset inkl. skatter beräknas finns i en till betänkandet fogad bilaga, bilaga 2.

SOU 199152 Överväganden 65

kr liter 350

m PA på 10kr

5° ä PA på GA GA o Starköl Láttvm; Sprit40Z Lâttv7% SLarkvin Figur 53

Summa grundavgift GA och procentavgift PA, kr per liter vara om

vamvärdet för lättvin, starkvin och spritdryck antas vara 10 kr.

kr liber 350

100 å PA 50kr 5° ä PA på GA GA o Starköl låttv77å Sprit4OZ Iåttv7% starkvin Figur 54

Summa grundavgifz GA och procentavgzfzf PA, kr per liter vara om

varuvärde för lättvin, starkvin och spritdryck antas vara 50 kr.

66 Överväganden

SOU 1991 252

Som framgår av figurerna leder ökning i varuvärdet till ökning

en en

av den totala dryckesskatten. Ökningen är emellertid inte

av samma

procentuella storlek i fråga om de olika varugrupperna. Det beror

dels att procentavgiftens storlek skiljer sig mellan å ena sidan

spritdrycker och å andra sidan lättvin och starkvin, dels på att

grundavgiftens betydelse för den totala skatten minskar högre

varuvärde det är fråga om.

I figur 55 redovisas beståndsdelarna i det pris som köparen betalar

för spritdrycker och vin utom lågalkoholvin i systembutiken. I

exemplet har varuvärdet bestämts till 50 kr, vilket motsvarar värdet

av en dryck i en något högre prisklass. Som framgår av figuren består priset av varuvärdet, dvs alkoholbolagens produktkostnader och vinstmarginaler, grundavgift, procentavgift beräknad på grundav-

giften, procentavgift beräknad varuvärdet samt mervärdeskatt

beräknad på såväl varuvärdet som dryckesskatten.

kr liter 350

200 [] Mervärde- 150 skatt Mmmm 100 E PApaGA . 50 GA â Varuvärde 0 50 kronor Lättv77á Sprit407å SLarkvin

Figur 55 Summa varuvärde och skatt inklusive mervärdeskatt, kr per liter

vara om vamvärdet antas vara 50 kr.

Dryckesskatten, uttryckt i kronor per liter vara, för samtliga spritdrycker och vinmärken som Vin Sprit tillhandahåller illustreras i figur 56. Totalt rör det sig om ca 1 350 artiklar. Figuren som har

sou 199152 Överväganden 67

framställts av Vin Sprit bygger uppgifter om de skatter och priser som blev följden av den skattehöjning som senast ägde rum,

dvs. den 7 maj 1990.

liter

900 - I 800 -- 700 - 600 ., 500 -- 400 - 300 - 200 -a 100 -- 0 i i i i i i i i 0 510152025303540455055

volymprocent

Figur 56 Dryckesskatt för samtliga spritdrycker och vinmärken, kr per liter vara.

Figuren ger visserligen inte någon bild av den volymmässiga för-

delningen av dryckesskatten, eftersom varje vara har tillmätts samma

betydelse oavsett försäljningsvolym. Men den illustrerar att systemet

dryckesskatt för drycker med samma alkoholinnehåll kan ger en som

uppvisa avsevärda variationer. Ett skäl till detta är att varuvärdet, dvs.

alkoholbolagens produktkostnader och vinstmarginaler exkl. skatter

påverkar dryckesskattens storlek. För vissa drycker med höga varu-

värden, exempelvis dyra lättviner, svarar den alkoholrelaterade

skatten, grundavgiften och procentavgiften beräknad härpå, för en

68 Överväganden SOU 199152

närmast obetydlig del av den sammanlagda dryckesskatten, som

huvudsakligen utgörs av procentavgiften på varuvärdet.

5.2 Reformbehov

5.2.1 Invändningar mot gällande ordning

Enligt vad sägs i direktiven kan det nuvarande systemet för som beskattning spritdrycker och vin knappast anses svara mot de av allmänna önskemålen om att skattelagstiftningen skall vara enkel och lättillgänglig. Jag delar den uppfattningen. Kombinationen av en

grundavgift och en procentavgift är förhållandevis krånglig och svår

att förstå. För att räkna ut skattens andel av priset olika sprit- och vinprodukter krävs ett flertal räkneoperationer med olika variabler.

Eftersom uträkning och inbetalning av skatten görs av endast en

skattskyldig, Vin Sprit, har detta förhållande visserligen inte givit upphov till några större problem det måste ändå vara en brist

men

att grunderna för dryckesbeskattningen är svåra att tillgodogöra sig

för bredare allmänhet. Inte minst torde detta vara ägnat att en minska förståelsen hos konsumenterna för systemet med beskattning alkoholhaltiga drycker. Vid mina fortsatta överväganden kommer av jag därför att eftersträva ordning som är klarare och mindre en omständlig.

Alkoholbeskattningen har emellertid framför allt kritiserats från

andra utgångspunkter än att den är krånglig och svår att tillgodogöra sig. Kritikerna har ifrågasatt om den nuvarande ordningen ett ändamålsenligt sätt tillgodoser de alkoholpolitiska önskemålen. Det har gjorts gällande att beskattningen i högre grad borde relateras till

alkoholhalten. Invändningarna har därvid riktats mot att procentavi första hand träffar kvaliteten och inte de risker för folkhälsan

giften

är förknippade med höga alkoholhalter. Den nuvarande som beskattningen leder enligt dessa kritiker till att skillnader i produktions- och inköpspris förstärks ett orimligt sätt, medan den efter-

strävade styrningen mot lägre alkoholhalt inte uppnås.

Övewäganden 69

SOU 199152

5.2.2 Allmänt

En utgångspunkterna för beskattningen av alkoholdrycker är den

av

länge vedertagna principen till alkoholhalten relaterad

sedan om en

progressiv beskattning jfr 197778108 s.36. Progressiviteten

prop. nuvarande kommer till uttryck i de skillnader i i det systemet

tillämpas för de olika dryckesslagen. Sålunda är

skatteuttag som

för spritdrycker än för vin. Vidare är grundavprocentavgiften högre

utformad så alkoholen i sprit beskattas hårdare än alkohogiften att starkvin, och alkoholen i starkvin beskattas i sin tur hårdare än len i alkoholen i lättvin.

Däremot finns i skattesystemet inte någon progressivitet inom resp. spritdrycker är grundavgiften utformad som en dryckesslag. För

medan för lättvin och starkvin närmast kan

proportionell skatt man regressivt, dvs. den alkoholen i drycken

säga att systemet är rena beskattas lägre högre alkoholhalt drycken har inom resp. dryckes-

Sistnämnda förhållande gäller även för maltdrycker. Skälet till

slag.

effekten är indelningen dryckesslagen i förhållandeden regressiva av vis breda intervall, inom vilka skattesats är tillämplig.

samma

7-8 illustreras denna regressiva effekt vid två olika varu-

I Figurerna 5 värdenivåer. figurerna 53-4 med den skillnaden Figurerna motsvarar i figurerna 53-4 har beräknats per liter vara medan att skatten 57-8 har beräknats centiliter ren alkohol. skatten i figurerna per

70 Överväganden

sou 199152

kr alkohol 8 Ä-

0 Ill|I|IIII|I|II|||IL||In||I1n|||1|||n||| 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 volymprocent Figur 57 Dryckesskatt, kr centiliter alkohol vamvärdet per ren om antas vara 10 kr.

kr alkohol 8 7

e

t o ||11||||IA|||JillIIIlIIII|I1II|III1lIIII

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 volymprocent Figur 58 Dryckesskatt, kr per centiliter alkohol varuvärdet ren om antas vara 50 kr.

SOU 199152 Övewäganden 71

Av figurerna framgår att inslaget av regressiv beskattning blir mer påtagligt högre varuvärde det är fråga om.

5.2.3 Procentavgzjiens inverkan

Genom procentavgiften får helt oberoende av alkoholinnehållet

- -

inköps- resp. produktionskostnaden inkl. vinstpåslagen ett stort

genomslag i beskattningen och därmed också i försäljningspriset.

Detta är naturlig följd av att procentavgiften är en värdeskatt och

en

att den är förhållandevis hög. Eftersom procentavgiften beräknas

av såväl varuvärdet grundavgiften, blir effekten att grundavsom giftens och därmed alkoholhaltens betydelse för priset minskar - -

dyrare det är fråga Detsamma gäller förhållandet mellan

vara om.

grundavgiften och den totala dryckesskatten, eftersom grundavgiftens

betydelse för dryckesskatten minskar med högre försäljningspris. Som

har anförts från flera håll kan procentavgiften från dessa utgångs-

punkter inbyggd lyxskatt syftar till att i viss mån ses som en som olika inköpspriser SkU

upprätthålla prisrelationerna mellan se t.ex.

l98283z47 s.l8.

Systemet innebär alltså att beskattningen kan variera avsevärt både mellan drycker med alkoholstyrka och mellan drycker med samma olika alkoholstyrka. Följden kan t.0.m. bli att alkoholsvagare drycker

beskattas högre än väsentligt alkoholstarkare men inköps- eller pro-

-

duktionsmässigt billigare drycker. Som exempel kan nämnas att

-

medan dryckesskatten för Renat Brännvin 40 volymprocent alkohol

är 60 kr för 37,5 cl, skatten för motsvarande volym av likören Kahlua

26,5 volymprocent är 63 kr.

Utformningen beskattningen innebär således att alkoholstyrkan vid av

ökande varuvärde får ett mindre genomslag i försäljningspriset. Det

visserligen sägas beskattningen och därmed även försäljskall att -

ningspriset för det stora flertalet sålda sprit- och vinprodukter

-

önskemålet prisdifferentiering så sätt att priset

svarar mot om

med tilltagande alkoholstyrka. Så är fallet i fråga om dryckerna ökar de drycker där grundavgiften har påtaglig betydelse för priset.

en

Men det går inte att bortse från att dessa möjligheter att styra minskar högre varuvärde det är fråga om och att prissättningen i många fall t.0.m. kan leda till att alkoholsvagare drycker

systemet beskattas högre än alkoholstarkare drycker. Redan härigenom kan

min mening ifrågasättas det alkoholpolitiska önske-

det enligt om

72 Överväganden

SOU 199152

målet, att med stöd av beskattningen styra konsumtionen mot svagare

drycker, fullt ut har kommit till uttryck i dagens lagstiftning.

5.2.4 Särskilt om dyrare lättviner

Effekterna av tillämpningen av procentavgiften på försäljningspriset är påtagliga när det gäller förhållandet mellan olika lättviner. Spännvidden i inköpspris mellan olika sådana viner är mycket stor.

Genom att priserna har ökat snabbare för s.k. kvalitetsviner än för billigare viner har skillnaderna fortlöpande kommit att öka. Procentavgiften förstärker dessa skillnader och systemet leder till i en förhållande till de billigare vinerna oproportionellt hög dryckesskatt

på kvalitetsviner. Häremot har visserligen hävdats att skatten slår väsentligt hårdare mot de billigare vinerna om man ser till för-

säljningspriset i förhållande till inköpspriset SkU 19828347 s.18.

En sådan jämförelse är emellertid inte helt relevant med hänsyn till de avsevärda beloppsmässiga prisskillnader som blir följden av beskattningen.

Jag delar den uppfattning som har framförts att det från alkoholpoli-

tiska utgångspunkter kan ifrågasättas om den nuvarande höga

beskattningen av dyrare viner är motiverad. De effekter för-

säljningspriset som blir resultatet av beskattningen påverkar konsumtionsvalet i riktning mot billigare alkoholdrycker. Några alkoholpoli-

tiska skäl för en sådan styrning finns inte. Snarare skulle man goda grunder kunna hävda motsatsen.

5.2.5 Särskilt om alkoholsvagare spritdrycker

En annan effekt av procentavgiftens konstruktion har sin utgångs-

punkt i den skillnad i skattesatser som gäller för spritdrycker och vin. Denna skillnad kan nämligen leda till att spritdrycker beskattas jäm-

förelsevis hårdare än vin med samma alkoholhalt. Detta beror på att med vin enligt LTD avses, förenklat uttryckt, endast sådan dryck som är framställd genom jäsning. Alkoholdrycker här bortses från maltdrycker som framställs annat sätt än genom jäsning är

således i skattehänseende att betrakta som spritdrycker även om alkoholhalten understiger 22 volymprocent alkohol, som är den övre gränsen för vin. De beskattas därför efter den för spritdrycker högre skattesatsen.

SOU 199152 Överväganden 73

Som ett exempel på en sådan skillnad kan nämnas förhållandet mellan aperitiferna Campan med en alkoholhalt om 21 volymprocent och som deñnitionsmässigt är en spritdryck och Carito som är ett starkvin med en alkoholhalt om 21,5 volymprocent. Dryckesskatten för 75 Campari uppgår till 105 kr och för motsvarande volym

Carito till 36 kr. Skillnaden i varuvärde alkoholbolagens kostnader exkl. skatt och pant är endast 17 kr. Det har sagts enligt min mening med visst fog att denna effekt av dryckesskatten försvårar möjligheterna att introducera alkoholsvaga spritdrycker, eftersom priserna blir för höga för att vara konkurrensdugliga alternativ.

5.2.6 Bör procentavgiften slopas

Min slutsats är att den värderelaterade delen av dryckesskatten procentavgiften bör slopas. Den skapar oönskade effekter framför allt genom att den i flera avseenden motverkar den eftersträvade styrningen av konsumtionen mot alkoholsvagare drycker. Dessutom

bidrar den till att göra alkoholbeskattningen oöverskådlig och

komplicerad. I stället bör alkoholbeskattningen enligt min mening

styras enbart av alkoholhalten, något som för övrigt överensstämmer

med de grundtankar som varit vägledande för det alkoholpolitiska

arbetet under lång tid.

I det följande kommer jag att redogöra för några alternativ till det

nuvarande systemet för alkoholbeskattning alternativ som alltså inte -

innehåller någon motsvarighet till procentavgiften samt lämna

förslag till ett framtida system för beskattning av alkoholdrycker.

5.3 Utgångspunkter för en ändrad beskattning av alkoholdrycker

5.3.1 Inledning

Även skattesystem är relaterat enbart till alkoholstyrkan kan ett som

utformas på olika sätt. Den enklaste metoden är en beskattning som

är konstruerad samma sätt som den nu gällande grundavgiften för

spritdrycker, där skatteuttaget ökar proportionellt mot alkoholstyrkan.

En sådan konstruktion har emellertid enligt min mening brister i

förhållande till de krav som från alkoholpolitiska utgångspunkter

måste ställas beskattningen av alkoholdrycker. Av skäl som

74 överväganden sou 199152

kommer att utvecklas i det följande anser jag att beskattningen i stället bör utformas efter en progressiv modell där skatteuttaget ökar per centiliter ren alkohol med stigande alkoholhalt.

5.3.2 Proportionell metod

Min analys den proportionella beskattningsmetoden utgår från dels

av att skatt tas ut med ett visst belopp per liter för varje volymprocent alkohol, dels att statens intäkter av dryckesskatten skall vara oförändrade.

Under utredningsarbetet har jag låtit analysera effekterna på

försäljningspxiserna med en sådan skattemodell för de sprit- och

vinmärken som Vin Sprit levererar till Systembolaget.

Resultatet visar att en rent proportionell beskattning, dvs en skatt

är samma storlek för varje centiliter ren alkohol, leder till en som av

i förhållande till gällande ordning väsentlig inbördes omfördelning av

skatteuttaget mellan de olika dryckesslagen. Eftersom beskattningen

i hög grad påverkar priset på alkoholdrycker, skulle metoden också leda till påtagliga förändringar av de försäljningspriser som tillämpas

för närvarande. Priserna spritdrycker skulle minska markant,

medan priserna vin skulle öka, lättvin t.o.m. mer än på

starkvin. Skälet till detta är att om statens intäkter av dryckesskatten skall oförändrade, blir skatten per centiliter ren alkohol av en var sådan storleksordning att de relativt alkoholsvaga dryckerna och därmed de billigare varorna blir förhållandevis högt beskattade. -

De effekter som en proportionell beskattning ger konsumentpriserna för de olika varugrupperna framgår av tabell 52. Effekterna har beräknats med utgångspunkten att såväl skatteintäkterna som försäljningsvolymen är oförändrade.

SOU 199152 Överväganden 75

Tabell 52 Prisförändringar med en proportionell beskattning av alkoholhaltiga drycker.

De redovisade effekterna av en rent proportionell beskattning går

nu stick i stäv mot de alkoholpolitiska strävandena, att med priset styra konsumtionen mot alkoholsvagare alternativ. Jag kan därför inte förorda en sådan beskattningsmodell.

5.3.3 Progressiv metod

En rent progressiv alkoholbeskattning leder självfallet till en

prissättning i större utsträckning än i dag står i relation till

som dryckernas alkoholstyrka. En sådan beskattningsmetod innebär att

alkoholen beskattas hårdare alkoholstarkare dryck det är fråga om, något rimligen bör underlätta den eftersträvade styrningen av

som alkoholkonsumtionen mot alkoholsvagare alternativ.

Analysen den progressiva beskattningsmetoden utgår från dels att

av

dryckerna skall beskattas efter alkoholstyrka enligt en progressiv

skatteskala där skatteuttaget per centiliter ren alkohol ökar när alkoholhalten Ökar, dels att intäkterna av dryckesskatten skall vara oförändrade.

Från dessa utgångspunkter har jag låtit konstruera olika skatteskalor som har bearbetats med stöd av ADB i syfte att analysera effekterna på Systembolagets försäljningspriser för spritdrycker och vin.

76 Överväganden SOU 199152

En utgångspunkterna för ett nytt skattesystem bör enligt min

av mening vara att begränsa prisändringarna för de varor som svarar för merparten av Systembolagets försäljningsvolym. Eftersom redan gällande beskattningssystem har vissa inslag av progressivitet är det möjligt att utforma en progressiv skatteskala som jämfört med nuvarande system inte leder till alltför dramatiska effekter för de varor svarar för en stor andel av Systembolagets försäljningsvolym. som

För vissa varor ger en rent alkoholrelaterad beskattning emellertid

upphov till påtagliga effekter. Detta är också avsikten. Det gäller

framför allt drycker med höga inköps- eller tillverkningskostnader.

För dessa varor leder beskattningsmetoden till avsevärda prissänkningar för konsumenterna, något som givetvis är en effekt av att den

värderelaterade procentavgiften slopas. För min del ser jag inte att

detta förhållande utgör någon nackdel från alkoholpolitiska utgångspunkter, i den mån invändningar av annat slag mot dessa

men prissänkningar måste beaktas kan, som utvecklas under avsnitt 5.4.7,

dessa effekter övergångsvis motverkas med en särskild avgift.

En annan effekt, som hänger samman med att procentavgiften slopas

och ersätts med rent alkoholrelaterad skatt, är att skatten för de en

alkoholsvagare spritdryckerna blir lägre än i dag. Härigenom skulle möjligheterna att introducera alkoholsvagare spritdrycker förbättras.

Om också maltdryckerna inordnas i ett progressivt skattesystem vilket ligger i linje med vad sägs i direktiven sägs att strävan bör som att åstadkomma ett enhetligt skattesystem skulle förändringarvara i förhållande till nuvarande ordning bli förhållandevis stora. Den na nuvarande skatten starköl skulle sänkas, medan skatten för öl

skulle höjas. Jag återkommer till frågan om beskattning av malt-

drycker under avsnitt 5.4.4.

Min slutsats i princip progressiv alkoholbeskattning är den

är att en

bästa metoden för att uppnå den eftersträvade styrningen av

konsumtionen drycker. Eftersom det är möjligt att utan mot svagare

alltför genomgripande förändringar upprätthålla den nuvarande

också risken för sådana mindre förutsebara

prisnivån, minskar

effekter t.ex. oönskade förändringar i konsumenternas dryckessom

eller alkoholpolitiska skäl obefogade förändringar i

mönster av konkurrensförutsättningarna.

Överväganden 77

SOU 199152

5.4 Förslag till ändrad beskattning av alkoholdrycker

5.4.1 Utgångspunkter

Som förutsättning för mitt förslag har jag nämnts utgått från

en som vad sägs i direktiven att ett nytt skattesystem inte bör som om

innebära inkomster från dryckeshanteringen minskar. Mina

att statens

beräkningar har baserats enbart på inkomsterna från dryckesskatt och jag har utgått från Vin Sprits försäljningsvolym under tiden april

1989 1990 och förekommande förändringar i försäljningspriset

mars -

har jag beräknat med utgångspunkt i de priser som gällde alldeles efter den senaste skattehöjningen i maj 1990.

Min strävan har vidare varit att beskattningen inte skall leda till

alltför inbördes förändringar skatteuttaget för de olika stora av Skälet till det är jag också har redovisat tidigare

dryckesslagen. som förutse effekterna på konsumtionen vid bl.a. svårigheterna att en

skatteomläggning. Som har anförts i riksdagen får resultatet av en

inte bli attraherar alkoholkonsumenter och j omläggning att man nya

skapar från alkoholpolitisk synpunkt önskvärda dryckesmön-

nya,

eller påverkar prisbilden ett sätt som framstår som

ster att man

utgångspunkter 198990SkU2y.

olämpligt även från andra se senast

tredje förutsättning har gällt att systemet skall vara så tydligt Som en

och enkelt som möjligt.

5.4.2 Spritdtycker och vin

innebär alltså skatt spritdrycker och vin skall tas

Mitt förslag att

enligt enhetlig progressiv skatteskala. Dryckesskatten skall vara

ut en till alkoholhalten och skattenivå skall tillämpas helt relaterad samma

med alkoholhalt, oavsett dryckesslag. Skatten för alla drycker samma med utgångspunkt i dryckens alkoholstyrka avrundad

bör bestämmas

volymprocentenhet. Jag återkommer senare till hur avrundning

till hel

bör ske.

har jag valt låta dryckesskatten vara sammansatt Rent lagtekniskt att och för drycker med alkoholhalt som överav ett grundbelopp en

-

tilläggsbelopp. I fråga om drycker med

stiger 19 volymprocent ett -

alkoholhalt inte överstiger 19 volymprocent, har jag dessutom

en som

78 Överväganden sou 199152

funnit det lämpligt att indela skatteskalan i intervall inom vilka skatt tas ut med samma belopp.

För drycker vars alkoholhalt överstiger sju men inte 19 volymprocent

föreslår jag således att beskattningen utgår från intervall tre

om volymprocentenheter. För drycker vars alkoholhalt överstiger 19 volymprocent bör skattesatsen bestämmas för varje hel volymprocentenhet.

Den närmare utformningen för beskattning av spritdrycker och vin med en alkoholhalt av högst sju volymprocent behandlas i avsnitt 5.4.5.

Progressionen i skatteskalan för drycker med en alkoholhalt av högst 19 volymprocent kommer till uttryck genom att skillnaden i skattesats

grundbeloppet ökar för varje intervall. För drycker med en

alkoholhalt mellan 19 och 39 volymprocent åstadkoms progressionen genom att tilläggsbeloppet ökar vid var femte volymprocentenhet. Även grundbeloppets storlek justeras vid femte volymprocentenvar het. För drycker med en alkoholhalt som överstiger 39 volymprocent antar beskattningen en proportionell utformning.

Beskattningens storlek liksom progressiviteten har bestämts med utgångspunkt i att prisnivån för de produkter som svarar för den

stora försäljningsvolymen inte skall rubbas i alltför hög grad.

Samtidigt vill jag emellertid redan här göra klart att en rent alkohol-

relaterad skatt, som är enhetlig för alla drycker, med nödvändighet

leder till någon form av prisförändring för i princip samtliga drycker.

Skälen till att jag har valt att indela de alkoholsvagare dryckerna i

något bredare intervall är framför allt att skattereglerna skall vara okomplicerade och lätta att tillämpa. Enligt min mening bör man inte överdriva precisionen i systemet för dessa drycker. Det bör vara tillräckligt att intervallen bestäms så att en rimlig differentiering kan uppnås. Jag har också vägt in att det ibland kan föreligga svårigheter

att exakt förutsäga vilken alkoholhalt ett vin kommer att ha, med hänsyn till att alkoholhalten i vin beror resultatet av jäsningspro-

cessen. Alkoholstyrkan kan därför variera något från tid till annan mellan vinmärken av samma sort. För spritdrycker däremot är

alkoholhalten direkt beroende av i vilken grad drycken har spätts ut.

Några problem liknande dem som kan uppstå för vin finns därför inte för spritdrycker.

sou 199152 Överväganden 79

Intervallen har valts bl.a. med tanke på att minimera riskerna för att

tröskeleffekter och andra liknande olägenheter skall uppkomma. Min

strävan har därför varit att så långt som möjligt undvika att sätta en brytpunkt där det finns ansamling av drycker. Jag har mot den

en bakgrunden valt 10, 13, 16 och 19 volymprocent som brytpunkter

för intervallbeskattningen av spritdrycker och vin.

I det första intervallet, 7 10 volymprocent, finns framför allt de tyska vita lättvinerna. Alkoholhalten hos dessa viner varierar vanligen mellan 8 och 10 volymprocent.

I nästa intervall, 10 13 volymprocent, finns återstoden av lättvinerna, -

dvs övriga vita viner, rött lättvin, rosévin och mousserande vin.

Merparten dessa viner har alkoholhalt mellan 11,5 och 12 av en volymprocent.

I det följande intervallet, 13 16 volymprocent, finns med ett -

undantag lättvinsaperitiferna. Av sju lättvinsaperitifer har ett märke Sangria alkoholhalt 10 volymprocent, medan alkoholhalten

en om i övriga varierar mellan 13,5 och 14,9 volymprocent.

I intervallet 16 19 volymprocent finns den större andelen av starkvinerna.

Mitt förslag till skattesatser för spritdrycker och vin framgår av

tabell 53.

80 Överväganden sou 1991;52

Tabell 53 Förslag till Skattesatser för spritdrycker och vin

procent som överstiger 39

För att kunna bestämma tilläggsbeloppet förutsätts särskilda regler

avrundning för drycker vars totala alkoholhalt inte uppgår till

om helt volymprocenttal. En särskild regel bör därför införas av innebörd att vid beräkning av skatten skall för drycker vars alkoholhalt överstiger 19 volymprocent del av hel volymprocent av-

rundas uppåt till helt volymprocenttal. Detta innebär att alkohol-

halten i dryck vars alkoholstyrka kan beräknas till exempelvis en

19,1 volymprocent skall avrundas till 20 volymprocent. För drycker med lägre alkoholhalt tas något tilläggsbelopp inte ut och någon

avrundning behöver således inte ske.

5.4.3 Skatte- och priseffekter för spritdtycker och vin

De totala effekterna för dryckesskatten och försäljningspriserna

spritdrycker och vin mitt förslag framgår av tabell 54. Det skall

av emellertid sägas att förändringarna för enskilda produkter kan

variera i betydligt större utsträckning än vad som gäller för hela

SOU 199152 Överväganden 81

varugruppen. Detta är en oundviklig konsekvens av strävandena att göra beskattningen enhetlig och komma till rätta med de oönskade konsekvenser som den värderelaterade procentavgiften ger upphov

till. För drycker med hög alkoholhalt och låg inköps- eller pro-

duktionskostnad ökar skatten, medan den minskar för drycker med

låg alkoholhalt eller hög inköps- resp. produktionskostnad.

Tabell 54 Beräknade förändringar av mitt förslag

--

Den totala effekten för spritdrycker blir som framgår av tabellen

förhållandevis liten, även om variationerna mellan enskilda pro-

dukter som nämnts kan vara mycket påtagliga.

För de Spritdrycker som svarar för en större andel av den totala försäljningsvolymen leder mitt förslag till skattehöjningar och därmed till prishöjningar. Priset för exempelvis en 75 cl-butelj Explorer Vodka 38 volymprocent med en försäljningsvolym

-

under perioden april 1989 mars 1990 om mer än 4,7 miljoner

liter beräknas öka med 6 procent, eller med ca 9 kr per ñaska, -

och priset för 75 cl-butelj Renat Brännvin 40 volymprocent

en -

med försäljningsvolym drygt 4,2 miljoner liter beräknas

en om öka med 10 procent eller med 17 kr per flaska.

För spritdrycker med låg alkoholhalt sjunker däremot skatten och

därmed priset. Som exempel kan nämnas att för punsch, vars

82 Överväganden sou 199152

alkoholhalt uppgår till 26 volymprocent, kommer priset för en 75

cl-butelj att sjunka med 23 26 procent. -

Också för drycker med höga inköpskostnader blir det fråga om skatte- och prissänkningar. För en 75 cl-butelj Grönstedts Monopole

beräknas priset sjunka med 20 procent, från 290 kr till 232 kr. För motsvarande volym av konjaken Marte Cordon Bleu beräknas

priset sjunka med 48 procent, från 952 kr till 496 kr. Försälj-

ningsvolymen för vardera 75 av dessa drycker uppgick under perioden till drygt 171 000 resp. 843 liter.

Påtagliga skatte- och prisförändringar blir det också i fråga om drycker med låg alkoholhalt och hög inköps- resp. produktions-

kostnad. För exempelvis japanskt risbrännvin Chiyoda Sake 15

volymprocent med försäljningsvolym om 10 880 liter under pe-

en

rioden beräknas priset sjunka med 49 procent, från 141 kr till 72

kr för en 75 cl-butelj.

Beträffande spritdryckerna kan sammanfattningsvis sägas att skatten, och därmed även priset, de drycker som svarar för den

stora andelen försäljningsvolymen kommer att höjas något. De

av

påtagliga prissänkningarna blir aktuella framför allt for drycker

med höga varuvärden. Dessa säljs emellertid i små volymer. Genom att skatten helt relateras till alkoholstyrkan leder mitt förslag dessutom följdriktigt till prissänkningar för spritdrycker med lägre alkoholhalter.

Förklaringen till att mitt förslag för varugruppen szarkvin totalt leder till viss höjning är att skatten för de starkviner som svarar en

för ansenlig del försäljningsvolymen höjs. Det gäller varu-

en av märken Rosita och Marinella. För de flesta dryckerna, t.ex. som

madeira, portvin och sherry, blir det fråga om prissänkningar.

Inom den finns det med höga varuvärden och för gruppen varor exempelvis vissa lagrade portviner blir resultatet avsevärda prissänkningar. Det är framför allt för de alkoholstarka inhemska

starkvinerna det blir fråga påtagliga skatte- och pris-

som om

höjningar. Priset för exempelvis 75 Rosita 21,5 volymprocent med försäljningsvolym under den uppmätta perioden om drygt

en 890 000 liter höjs med 23 procent, eller med 15 kr.

För vitt lättvin leder mitt förslag till viss sänkning av skatten och en därmed priserna. Det beror att de tyska vita vinerna svarar för andel den totala försäljningsvolymen och att dessa viner en stor av

SOU 199152 Övewäganden 83

p.g.a. sin låga alkoholhalt i konsekvens med grundprinciperna för

mitt förslag beskattas i det lägsta intervallet.

För lättvinsaperitifema leder mitt förslag till en avsevärd prishöjning

för samtliga drycker utom en Sangria. Förklaringen är att dessa

drycker har en förhållandevis hög alkoholhalt och att de är billiga att framställa och därför har gynnats av det nuvarande skattesystemet.

För de mousserande vinerna blir det fråga om en avsevärd prissänkning. Det har sin förklaring i att dryckerna inom den gruppen

till övervägande del har höga varuvärden och därför beskattas mycket högt i dagens system.

Konsekvenserna av mitt förslag när det gäller skatte- och priseffekter för ett antal olika sprit- och vinmärken redovisas i bilaga

Sammanfattningsvis kan sägas att mitt förslag leder till högre skatt för framför allt de drycker är viktiga från alkoholpolitiska utsom

gångspunkter, dvs. drycker med hög alkoholhalt och en stor andel

den totala försäljningsvolymen. För drycker med lägre alkoholav halt leder förslaget till lägre skatt. Jag kan därmed konstatera att effekterna av mitt förslag bättre än det nuvarande systemet svarar mot de intentioner som ligger bakom de alkoholpolitiska ambi-

tionerna och att beskattningen härigenom i högre grad än för närvarande kan utnyttjas som ett alkoholpolitiskt instrument.

5.4.4 Maltdrycker

Vid bedömningen om maltdryckerna skall ingå i det av mig

av

förordade skattesystemet gör sig olika synpunkter gällande. En anpassning också uppfyller önskemålet om att beskattningen

som skall neutral mellan drycker med likvärdig alkoholstyrka vara

skulle leda till avsevärd beloppsmässig sänkning av skatten för

en

starköl och motsvarande höjning av skatten på öl.

en

För enhetlig och lättillgänglig alkoholbeskattning är det givetvis

en till fördel maltdryckerna helt kan inordnas i skattesystemet. En om

sådan ordning skulle också stämma bättre överens med utgångs-

punkten i direktiven att alkoholdrycker skall beskattas efter alkoholhalt och att beskattningen skall neutral mellan olika vara

Som framgått i det föregående figur 57 kan

dryckesslag. se t.ex.

84 Överväganden SOU 199152

den nuvarande beskattningen leda till att alkoholen i starköl

beskattas hårdare än alkoholen i lättvinerna. Från dessa utgångs-

punkter kan en särbehandling av maltdryckerna i linje med nuvarande ordning, sägas motverka den önskvärda styrningen mot alkoholsvagare drycker.

Å andra sidan måste enligt min mening beakta att konsumtioman

nen av starköl har ökat kraftigt under senare år särskilt bland de

yngre konsumenterna även om en viss avtrappning synes ha ägt -

på senare tid. Till detta kommer att priskänsligheten kan

rum

något högre för starköl än för spritdrycker och vin. Från

antas vara

alkoholpolitiska utgångspunkter måste det således ifrågasättas om

det är lämpligt att sänka skatten för starköl i sådan utsträckning en skulle bli följden maltdrycker helt inordnades i det av mig som om förordade skattesystemet.

Enligt min mening talar starka skäl för att maltdryckerna i viss utsträckning bör särbehandlas, även om jag inte vill utesluta att beskattningen av dessa drycker längre sikt bör kunna inordnas i systemet. Vid mitt ställningstagande har jag framför allt vägt in de risker är förknippade med att starkölskonsumtion har en som särskild attraktionskraft bland de yngre konsumenterna och att det

är särskilt angeläget att inte påverka deras konsumtionsvanor i

oönskad riktning.

Även beskattningen maltdrycker således inte helt bör om av till den ordningen jag ändå att de nu gällande anpassas nya anser reglerna bör ändras såväl när det gäller indelningen i skatteklasser som beskattningens höjd.

Den nuvarande klassindelningen maltdrycker har kritiserats från av flera håll. Det har bl.a. gjorts gällande att det breda skatteskiktet

för starköl 2,8 till 4,5 viktprocent inte ger något prismässigt in-

- citament för val de alkoholsvagare starkölssorter som finns. Om av

prisskillnaden blir tillräckligt stor skulle en uppdelning kunna leda

till förskjutning konsumtionen i riktning mot alkoholsvagare en av starköl.

En uppdelning starköl i fler än skatteklass ligger enligt min

av en

mening onekligen i linje med målsättningen att skatt skall tas ut

efter alkoholhalt. Vid min bedömning har jag också vägt in att det starköl säljs mest i Sverige är alkoholstarkare än i andra som

jämförbara länder. Det har gjorts gällande att förklaringen till

sou 199152 Överväganden 85

detta skulle vara beskattningen och den fokusering kring alkoholhalten som har blivit följden av den. Vidare har det sagts att det

inte finns några kvalitetsskäl som motiverar höga alkoholhalter i öl. Tvärtom skulle det från den utgångspunkten snarast vara till fördel med en något lägre alkoholstyrka. Bl.a. mot den bakgrunden har det mellan bryggerierna träffats en frivillig överenskommelse om

att sänka alkoholstyrkan i inhemskt starköl till högst 4,0 viktprocent. Starköl med högre alkoholhalt kommer fortfarande att saluföras, men enbart i sådana systembutiker som tillhandahåller

ett specialsortiment.

Det nu anförda har lett mig till uppfattningen att den nuvarande

indelningen för beskattning av maltdrycker bör ändras. En ny

gräns för starköl med en alkoholhalt av högst 4,0 viktprocent bör

införas. Jag har vidare kommit till slutsatsen att någon ytterligare indelning inte bör göras. Storleken av det kvarvarande intervallet för starköl 2,8 till 4 viktprocent framstår lämpligt också i

- - som

förhållande till vad jag tidigare har förordat för beskattning av drycker med näraliggande alkoholhalt. En ytterligare indelning skulle vidare kunna leda till praktiska problem.

Även vid bedömningen vilka skattesatser skall tillämpas för av som starköl kan självfallet olika synpunkter göra sig gällande. Som

framgått tidigare leder de nuvarande skattesatserna till en i förhål-

lande till alkoholhalten högre beskattning av starköl jämfört med

åtskilliga lättviner. Mot bakgrund av att en av utgångspunkterna för progressiv alkoholbeskattning är att styra konsumtionen mot

en

alkoholsvagare drycker kan det givetvis ifrågasättas om en sådan

rimlig. Å andra sidan kan det inte helt bortses från ordning är att

dryckerna skiljer sig vad gäller konsumtionsmönstret. Sålunda motsvarar alkoholmängden i tre burkar starköl ungefär en flaska

rödvin.

En fullständig inordning maltdryckerna i mitt förslag till ny

av

dryckesskatt skulle leda till att skatten öl borde höjas med drygt skatten på starköl borde sänkas med drygt 3

2 kr per liter medan kr liter. Jag är inte beredd att föreslå ett sådant steg. per nu Däremot är jag inte främmande för att beskattningen av maltdrycker sikt bör anpassas till vad som gäller för alkoholdrycker i övrigt. Jag också att vissa förändringar bör vidtas redan nu. anser

Skatten öl uppgår tidigare nämnts till 2 kr 70 öre för öl

som

och till 11 kr 25 öre för starköl. Skatten på starköl är av samma

86 Överväganden sou 199152

storleksordning som skatten, dvs. grundavgiften, för alkoholsvagt

högst sju volymprocent lättvin. För alkoholsvagt lättvin tas ingen

procentavgift ut. Motivet för detta undantag är att det har ansetts

vara av värde från alkoholpolitisk synpunkt att kunna tillhandahålla

ett prismässigt attraktivt alkoholsvagt lättvin som ett alternativ till

andra, kanske dubbelt så starka viner prop. 19878891, SkU22.

Produktionskostnaderna för dessa viner är nämligen förhållandevis höga och skattelättnaden infördes för att försäljningspriset inte skulle bli högre än för de billigaste vinerna.

Det kan med visst fog sägas att den i förhållande till starköl

relativt lindrigare beskattningen av lågalkoholvin strider mot

önskemålet prioritera konsumtion alkoholsvagare drycker. Å att av

andra sidan torde dryckesmönstren skilja sig väsentligt i fråga om starköl och lågalkoholvin. Det har också visat sig att någon märkbar övergång från starkölskonsumtion till konsumtion av lågalkoholvin inte har ägt rum. Till viss del kan detta hänga

samman med vad som nyss sagts om att skattelättnaden grund

av de relativt höga produktionskostnaderna inte får det genomslag

i försäljningspriset som annars skulle bli fallet. Men det torde ändå

kunna antas att starköl och lågalkoholvin från konsumenternas

synpunkt inte är utbytbara alternativ.

Den nuvarande olikheten i beskattning av alkoholen i vin och

starköl bör inte förstärkas i ett nytt skattesystem. Målsättningen bör i stället vara att på sikt utjämna denna skillnad. Jag anser därför att det inte kan komma i fråga att beskatta starköl i absoluta tal högre än vin. Som framgår under avsnitt 5.4 föreslår jag att skatten för lågalkoholvin bestäms till 12 kr per liter. Enligt min

uppfattning bör skatten för alkoholstarkt starköl mer än 4 viktpro-

cent uppgå till samma belopp.

För alkoholsvagare starköl, med en alkoholhalt om högst 4 viktpro-

cent, bör skatten bestämmas till ett lägre belopp. Med utgångs-

punkt också från mitt förslag till skatt alkoholstarkare starköl framstår i och för sig en skatt i storleksordningen 8 kr som motiverad. Jag är emellertid av skäl som anförts ovan inte beredd att nu förorda en så kraftig sänkning och har därför stannat för att föreslå en skatt om 10 kr per liter. Detta innebär en sänkning med 1 kr 25 öre jämfört med rådande ordning och jag är medveten om

att också denna åtgärd skulle kunna uppfattas som ett brott mot

den alkoholpolitiska inriktning att motverka starkölskonsumtionen

som gällt under senare tid. Samtidigt vill jag erinra om att det är

Överväganden 87

SOU 199152

starköl med lägre alkoholhalt än det öl som volym-

fråga om en stått för starkölsförsäljningen. Jag vill här mässigt har merparten av

det starköl såldes mest år 1990 hade en alkoholhalt nämna att som 4,4 viktprocent. Mot den bakgrunden torde skattesänkav mer än inte behöva de stimulerande konsekvenser konsumningen bringas Enligt vad är upplyst från tionen som man kan att tro. som

Svenska Bryggareföreningen skulle den av skattesänkningen i konsumentledet uppgå till cirka 1 kr föranledda prissänkningen

90 öre per liter.

jag följande bedömning. Innan skatten Vad slutligen gäller öl gör

år 1990 till 2 kr 70 öre hade den varit oförändrad

på öl höjdes

20 tabell 26

sedan 1982 då den bestämdes till 2 kr och öre se

år 1990 motiverades framför allt av de ök-

s.32. Skattehöjningen i försäljningsvolymen då hade konstaterats prop. ningar som utgångspunkter ligger till grund för

198990114 bil.1 5.10. De som

talar i och för sig för att skatten öl skulle mina förslag i övrigt mellan 4 kr 50 öre och 5 kr. Jag är inte beredd att

höjas med till

i stället skatten höjs med 80 öre till 3

så långt utan förordar att sådan höjning skulle enligt vad som har inhämtas

kr 50 öre. En

Bryggareföreningen leda till en prishöjning i konsu-

från Svenska cirka 1 kr 20 öre liter. Aven här skulle det mentledet med per mitt förslag till del kan leda

givetvis kunna göras gällande att en

konsumtionen mot starköl. Min upp-

till en oönskad styrning av

emellertid det framför allt är lättölskonsumtionen fattning är att

då i positiv riktning. Detta hänger som torde påverkas, och med de skillnader i dryckesmönster och tillgänglighet som

samman öl. För konsumenterna torde enligt min finns mellan starköl och stå mellan öl och lättöl.

uppfattning valet närmast

sammanfattningsvis att den nuvarande indelningen för

Jag förordar maltdrycker modifieras i ett avseende. I syfte att beskattning av alkoholsvagare starköl föreslår jag en ny styra konsumtionen mot starköl med alkoholhalt som överstiger högre skatteklass för en i den skatteklassen skall skatt tas ut med

fyra viktprocent. För öl

dvs. med 12 kr liter. För

samma belopp som för lâgalkoholvin, per

alkoholhalt högst fyra viktprocent bör skatt tas starköl med en av med 1 kr 25 öre mindre per liter än i ut med 10 kr per liter, dvs höjas med 80 öre till 3 kr och 50 öre per dag. För öl bör skatten

liter.

Överväganden

sou 199152

5.4.5 Ett samlat förslag till skatt på alkoholhaltiga drycker

Mitt ställningstagande när det gäller beskattningen av maltdrycker gör det möjligt att åstadkomma ett för

system en enhetlig be-

skattning av alkoholdrycker. Jag föreslår således samtliga

att

alkoholdrycker beskattas enligt enhetlig skattemodell

en och att

alkoholbeskattningen helt baseras på dryckens alkoholstyrka enligt

en progressiv metod. Härigenom tillgodoses önskemålet

om

enhetlig beskattning är neutral mellan olika som dryckesslag.

I figur 59 finns grafisk beskrivning mitt förslag

en av till enhetlig

beskattning av alkoholhaltiga drycker.

kr liter 300

volymprocent

Figur 59 Förslag till skattesatser för beskattning alkoholdrycker, kr liter

av per vara.

Beskattningen i de intervall där öl och starköl återfinns är aningen för låg resp. hög, något jag har motiverat tidigare. Detta

som

förhållande framgår särskilt tydligt figur 510. Den streckade

av

linjen i figuren har tagits fram för att visa hur approximation

en av skattesatserna, i form av en kontinuerlig beskattningsfunktion, ser ut.

SOU 199152 Överväganden 89

kr liber z

45;-

z

ssâ- 30- x 25- 20-

155-

105-

054.Th..

I l . . . . 1 . . . . l 0 5 10 15 volymprocent Figur 510 Mitt förslag till Skattesatser för beskattning av alkoholdrycker och den

matematiskt anpassade beskattningsfunktionen, kr liter

per vara

Mitt förslag innebär vidare att alla drycker, oavsett dryckesslag,

med alkoholstyrka beskattas sätt. Även andra samma samma drycker än maltdrycker kommer således att kunna beskattas inom

de intervall som i och för sig har bestämts med utgångspunkt i

förhållandena för maltdrycker. Eftersom det alkoholsvagaste lättvin som tillhandahålls för närvarande har en alkoholhalt av 5,5 vo-

lymprocent kommer denna ändring visserligen inte att några

effekter det nuvarande utbudet, men det kan inte uteslutas att mitt förslag för framtiden leder till att nya alkoholsvagare alkoholdrycker kommer att introduceras.

Min strävan har varit att åstadkomma en beskattning alkoholav haltiga drycker som i högre grad än i dag uppfyller de krav som föranleds av att alkoholbeskattningen skall användas som ett

alkoholpolitiskt instrument. För de varor som är betydelsefulla från alkoholpolitiska utgångspunkter i så måtto att de svarar för

merparten av försäljningsvolymen innebär mitt förslag en viss höjning av skattenivån. Vidare, och kanske viktigast, innebär

90 Överväganden SOU 199152

förslaget att beskattningen svarar mot den vedertagna principen

om en progressiv beskattning av alkoholdrycker.

Sistnämnda förhållande kan bäst iakttas om man studerar hur den alkoholen beskattas i de olika systemen. I figur 511 beskrivs rena hur skatten centiliter ren alkohol fördelar sig vid olika alkoholper halter med mitt förslag.

kr alkohol

.

I

O 10 15 20 25 30 35 40 45 volymprocent

Figur 511 Förslag till skattesatser för beskattning av alkoholdrycker; kr per centiliter ren alkohol.

för beskattning alkoholdrycker bör kunna träda i Ett nytt system av

kraft vid ingången av år 1992.

5.4.6 Effekter i Övrigt av mitt förslag

Som tidigare har högskolelektorn i nationalekonomi,

är nämnt Bengt Assarsson, för utredningens räkning gjort en analys av olika alkoholhaltiga drycker. Med

priselasticiteten för typer av den analysmodell han framställt har han också

ledning av som beräkning effekterna mina förslag. En närmare

gjort en av av beskrivning denna analys finns i den till betänkandet fogade

av

bilagan

SOU 199152 Överväganden 91

Utgångspunkten för analysen har beträffande spritdrycker och vin

varit de beräknade prisförändringar som redovisas i tabell 54 sid

00. Dessa beräkningar bygger på en databearbetning av de

uppgifter som finns hos Vin Sprit om varor, priser, försäljningsvolym, prissättningsmetoder och skatter. Beräkningarna förutsätter att samtliga faktorer utom skatten är oförändrade.

Beträffande maltdrycker finns det inte samma sätt som för

spritdrycker och vin några samlade exakta uppgifter om priser och prispäverkan skatteförändringar. Det råder därför en viss

av osäkerhet beträffande de priser som ligger till grund för analysen

när det gäller öl och starköl. Som en utgångspunkt har antagits att

literpriserna för starköl och öl är 33 resp. 17 kr.

Med en direkt tillämpning av Bengt Assarssons analysmodell skulle priseffekterna av mitt skatteförslag ge upphov till en ökning av den totala alkoholkonsumtionen med 1,5 procent. Som Bengt Assarsson framhåller är emellertid detta en överskattning eftersom analysmodellen inte tar hänsyn till andra substitutionseffekter än dem som kan beräknas mellan spritdrycker, vin, starköl och öl. Sålunda har

den i sammanhanget betydelsefulla frågan om hur lättölskonsumtionen påverkas som en följd av höjda priser öl inte beaktats.

Om dessutom beaktar att beräkningarna är behäftade med man osäkerhet, får Bengt Assarssons analys anses ge vid handen att de förändringar alkoholkonsumtionen som kan beräknas följa av av mitt förslag måste betecknas som små.

Härtill kommer att analysen vilar förutsättningen att samtliga

faktorer utom priset är oförändrade och beräkningarna baseras enbart de sammanlagda prisförändringarna för varugrupperna spritdrycker, vin, starköl och öl. Analysmodellen beaktar således inte de inbördes förändringar priserna enskilda drycker som

av

följer att skatten med mitt förslag blir alkoholrelaterad enligt en

av

progressiv beskattningsmodell. Dessa förändringar bör, som jag har

sagt tidigare, rimligen kunna antas leda till att konsumtionsmönstret förändras i riktning mot alkoholsvagare drycker.

Rent allmänt vill jag tillägga att det inte är möjligt att göra några

säkra med stöd av den här typen av beräkningar prognoser eftersom de utöver vad som nyss har anförts inte beaktar - sådana faktorer förändringar i livsstil, nya dryckesmönster, som

olika dryckers tillgänglighet etc. och som många gånger kan vara

stor betydelse för konsumtionsutvecklingen. av

92 Överväganden sou

Sammantaget anser jag därför att de effekter alkoholkonsumtio-

nen som kan förutses av mitt förslag mot de krav från svarar som

alkoholpolitiska utgångspunkter ställs på ändrad beskattning

en av

alkoholdrycker.

5.4.7 Behovet av Övergångsbestämmelser

Som jag redan har nämnt kommer rent alkoholrelaterad en beskattning att leda till prissänkningar för en del dyrare inte varor, minst för de dyrare vinerna. Medan försäljningspriserna för

flertalet spritdrycker fortfarande kommer att ligga långt över världsmarknadspriserna, kommer det i fråga om vin att förhålla sig

annorlunda, och det kan inte uteslutas att det finns viner kan som

bli billigare för konsumenterna i Sverige än i ursprungslandet.

Anledningen är att alkoholbolagen vid sin prissättning inte beaktar

den värdestegring som vissa viner undergår under lagringstiden

utan att prissättningen bygger inköpskostnader med endast

schablonmässiga pålägg. Åtminstone för de exklusiva vinerna

mest skulle priserna med mitt förslag ibland komma att närma sig

världsmarknadspriserna. Jag kan inte se att detta förhållande i sig utgör någon nackdel från alkoholpolitiska utgångspunkter, men jag

är klar över att det inte kan uteslutas att prissänkningarna sina håll kan uppfattas som iögonenfallande.

Enligt direktiven bör jag beakta behovet av övergångsåtgärder i

den mån mitt förslag skulle leda till alltför drastiska prisförändringar vissa produkter. De prissänkningar för vissa spritdrycker och vinmärken som mitt förslag leder till är en oundviklig följd av att

den värderelaterade skatten slopas. Det är framför allt i fråga om de mycket dyra produkterna som prissänkningarna skulle kunna

uppfattas som alltför drastiska.

Här måste samtidigt beaktas att det nästan genomgående rör sig om ett litet antal produkter och framför allt att det är fråga om

- produkter vars försäljningsvolym är relativt obetydlig.

I förhållande till dagens priser skulle priset på cirka 55 produkter

sänkas med mer än 200 kr per liter; dessa drycker svarar för 0,2

procent av Systembolagets totala omsättning av spritdrycker och

vin. Om gränsen i exemplet i stället sätts vid 100 kr rör det sig om cirka 155 produkter och en omsättning som svarar för 1,5 procent

av Systembolagets totala omsättning av spritdrycker och vin. Härtill

Övewäganden 93

SOU 199152

kommer att dessa varor även efter prissänkningarna kommer att

vara dyra.

Mot den bakgrunden kan jag för min del inte se att dessa prisändringar leder till så dramatiska effekter att en särreglering över-

gångsvis framstår nödvändig alkoholpolitiska skäl. Om

som av

utgångspunkten däremot är att det är fråga om utpräglade lyxartiklar och ett extra påslag priset bör ske av den anledningen, kan det givetvis te sig motiverat med en särskild beskattning av dessa Bortsett från att det, som jag ser det, kan ifrågasättas

varor.

det finns någon given värdegräns vid vilken alkoholdrycker

om

övergår till att bli lyxvaror skulle särreglering av det slaget

en knappast förenlig med önskemålet om skatteregler som är vara enkla och lätta att förstå.

En sådan reglering skulle vidare strida mot de renodlingsträvanden varit för reformarbetet inom detta område

som har vägledande

under tid och har slagits fast genom den omfattande senare som reformering de indirekta skatterna beslutades år 1990. I av som sammanhang framhöll föredragande statsrådet att en breddad detta enhetlig indirekt beskattning statsfinansiella möjligoch mer ger

heter slopa vissa mindre betydelsefulla punktskatter prop.

att

198990111 s.85. Som konsekvens härav beslutades att slopa

en bl.a. den särskilda varuskatten kemisk-tekniska preparat och choklad och konfektyrer samt dryckesskatten läskedrycker, videoskatten och kassettskatten. Enligt min mening framstår det,

mot bakgrund den allmänna utveckling av skattesystemet som

av sålunda ägt olämpligt att nu införa en ny form av rum, som

lyxbeskattning.

också erinra de problem i förhållande till EG som en

Jag vill om kan medföra. Jag tänker då inte i första hand hur

särreglering sådan reglering skulle förhålla sig till de harmoniseringssträvan-

en finns det gäller skatten alkoholdrycker. Mina den som när stället främst den risk kan finnas för

farhågor grundar sig i som

sådan skatt kan uppfattas protektionistisk i så måtto att

att en som

den i princip enbart skulle komma att tas ut för importerade varor.

blir följden mitt förslag ändå inte

Om de prissänkningar som av

kan det bli aktuellt med särskild skatt i syfte att kan accepteras en

motverka dessa prissänkningar.

94 Överväganden sou 199152

En sådan skatt kan utformas värderelaterad skatt för alkosom en holdrycker med höga försäljningspriser. En metod är att utgå från ett fingerat försäljningspris, dvs. det pris som skulle bli följden av den av mig förordade beskattningsmetoden. Mot detta kan visserligen anföras att den särskilda skatten skulle slå mot samtliga

drycker med ett försäljningspris överstigande en viss prisnivå

oavsett vilken skattesänkning som blir följden av mitt förslag. Skatten skulle således inte stå i direkt relation till de prissänk-

ningar som blir följden av den ändrade beskattningen. Att åstad-

komma en sådan rättvisa mellan enskilda produkter är emellertid inte möjligt, utan skattebasen för den särskilda skatten måste bestämmas med generella urvalsmetoder. Rent tekniskt skulle den särskilda skatten kunna utformas så att för varor som med mitt förslag i butiken skulle kosta mer än x kr, skatt tas ut med y procent av det belopp som överstiger x.

Eftersom en skatt som är utformad detta vis, dvs. med utgångs-

punkt i ett fingerat försäljningspris, förutsätter att kostnaderna i

detaljhandelsledet är kända torde den mest ändamålsenliga

ordningen vara att låta skattskyldigheten för en särskild skatt åvila

Systembolaget.

5.5 skattskyldighet

Vin Sprit är ensamt skattskyldigt för spritdrycker och vin. Skattskyldigheten inträder när varorna levereras till Systembolaget. Det kan diskuteras om detta är den lämpligaste ordningen med hänsyn

till att den dryckesskatt som Vin Sprit skall betala bestäms bl.a.

av Systembolagets detaljhandelspris. Mitt förslag om att slopa procentavgiften och ersätta den med en skatt som enbart är

relaterad till alkoholstyrkan leder emellertid till att de problem som är förknippade med det nuvarande systemet försvinner. Jag

anser därför inte att det är påkallat med någon ändring av de

nuvarande reglerna om skattskyldighet.

Som framgår av avsnitt 5.4.6 anser jag däremot att om en övergångslösning i syfte att motverka oönskade prissänkningar införs, bör skattskyldigheten för denna skatt åvila Systembolaget. Skälet

för detta är som nämnts att en sådan skatt måste bestämmas med

utgångspunkt i Systembolagets försäljningspris. Mot bakgrund av

sou 199152 Överväganden 95

min uppfattning när det gäller behovet av en sådan lösning lämnar jag emellertid inte något förslag till ändringar av de nuvarande reglerna om skattskyldigheten för spritdrycker och vin.

5.6 Alkoholbolagens prissättning

I direktiven sägs att det från alkoholpolitisk synpunkt mest intressanta är priset och inte i första hand skatten. I mitt uppdrag ingår därför också att närmare belysa de prissättningsmetoder som tillämpas av alkoholbolagen.

utgångspunkterna för den svenska alkoholpolitiken är att så En av långt möjligt eliminera privata vinstintressen från alkoholhansom deln. Detta styr givetvis också alkoholbolagens prispolitik. Eller annorlunda uttryckt statens intäkter av alkoholhanteringen skall härröra från beskattningen och inte av vinster alkoholbolagens verksamhet.

Som är nämnt tidigare bestäms detaljhandelspriset av tillverkningseller inköpskostnaden, alkoholbolagens hanteringskostnader och handelsmarginaler, dryckesskatt, mervärdeskatt och i förekommande fall Alkoholbolagens marginaler motsvarar i princip vad pant. gäller för genomsnittet i svenskt näringsliv. som

Sålunda i Systembolagets avtal med staten att bolaget skall anges tillämpa sådana prissättningsgrunder att allmänheten skyddas mot samtidigt bolaget får täckning obehörig fördyring av varorna som för sina kostnader och skälig vinst. Dessa principer tillämpas även av Vin Sprit.

Alkoholbolagen tillämpar olika metoder för att bestämma handelsmarginalerna.

från generella procentuella påslag detalj- Systembolaget utgår mervärdeskatt. Storleken på handelsmarginahandelspriserna exkl. mellan de olika dryckesslagen, det procentuella pålen skiftar men identiskt för samtliga inom dryckesslag. Vin slaget är varor resp. tillämpar kostnadsbaserad prissättning, dvs. varje Sprit däremot en skall i sina kostnader inkl. skälig avkastning vara princip bära egna i rörelsen använt kapital.

96 Överväganden

SOU 199152

Systembolagets prissättningsmetoder har diskuterats. Sålunda har det ifrågasätts om inte också Systembolagets priser i högre

grad

borde relaterats till de kostnader varuhanteringen medför.

som

Kritikerna har menat att det inte är rimligt låta

vare sig att samtliga drycker inom samma dryckesslag bära kostnad samma oavsett

hanteringskostnader eller att tillämpa olika påslag på

varor som

hanteringsmässigt leder till samma kostnader är att

men som

hänföra till olika dryckesslag. Vidare har det gjorts gällande

att

konstruktionen leder till något i fråga de dyrare

som om varorna

kan ses som en extra lyxbeskattning.

Jag kan i och för sig hysa viss förståelse för de redovisade innu vändningarna. Mot dessa kan emellertid sägas viss schabloatt en

nisering måste kunna ske. Sålunda den normala

synes metoden inom detaljhandeln vara att tillämpa schabloniserade handelsmarginaler utan detaljerade beräkningar hanteringskostnaderna för av varje vara eller varugrupp.

Även prissättningsmetoderna givetvis

om kan diskuteras kan jag för min del inte se att det, utöver vad följer beskattningen som av och gällande avtal, finns skäl att från statsmakternas sida genom

lagstiftning eller på annat sätt reglerna metoderna för prissättningen. Dessa frågor bör således även i fortsättningen

vara en

uppgift för alkoholbolagen själva. Under utredningsarbetet har jag tagit del av ett omfattande faktaunderlag till belysning bolagens

av

prissättning och vad jag därigenom har inhämtat har inte föranlett någon annan ståndpunkt.

5.7 Särskilt om vikt- eller volymprocent

Beskattningen av maltdrycker har hittills utgått från dryckens

alkoholhalt uttryckt i viktprocent, medan beskattningen av spritdrycker och vin baseras alkoholhalten uttryckt i volymprocent.

Mot bakgrund av mitt ställningstagande när det gäller för alla

en

alkoholhaltiga drycker enhetlig beskattning anser jag att det vore

en fördel om alkoholhalten i de olika alkoholdryckerna kunde beskrivas med identiska måttenheter. En sådan förändring är

vidare en förutsättning för att uppnå önskemålet om en lättöver-

SOU 199152 Överväganden 97

skådlig lagstiftning och ger dessutom konsumenterna bättre

möjligheter att jämföra alkoholstyrkan mellan olika dryckesslag.

Skälen till att alkoholhalten i starköl och övriga alkoholdrycker mäts med olika måttenheter är närmast historiska. Dock kan

nämnas när lagstiftningen ändrades i samband med 1977 års

att reform, övergick man från att ange gränsen för vad som är alko-

holfri dryck i volymprocent till viktprocent. Orsaken var att viktprocent ansågs vara ett mer exakt mått alkoholstyrkan prop. 197677108 s. 56 och 57. Detta talar i och för sig för att i fortsättningen borde utgå från viktprocent i fråga om

man samtliga alkoholdrycker. Internationellt brukar emellertid alkoholhalten i vin mätas i volymprocent. Mot den bakgrunden skulle det

vara opraktiskt att föra in viktprocentmåttet för vin och sprit-

drycker.

I samband med 1977 års ändringar diskuterades också om inte alkoholhalten i öl borde anges i volymprocent. Denna tanke awisades emellertid. Skälen var att det även i utlandet var vanligast alkoholhalten i öl mättes i viktprocent och att det skulle att

förenligt med ökade kostnader att övergå till att mäta alko-

vara

holhalten i volymprocent SOU 197491 Alkoholpolitik del s.

De ökade kostnaderna skulle förorsakas bl.a. krav

553. av laboratoriekontroll, ändrade arbetsrutiner samt reproduktionskost-

nader för etiketter och burkdekor.

Under utredningsarbetet har jag från företrädare för bryggerinä-

ringen inhämtat att det inte föreligger några tekniska hinder mot

mäta också maltdryckers alkoholstyrka i volymprocent. Visserliatt

kan volymprocenten alkohol variera något beroende

gen i den mån mätningen utförs vid identisk

dryckens temperatur, men

torde volymprocentmåttet helt och hållet uppfylla de

temperatur

krav kan ställas exakthet. Enligt vad som har upplysts

som skulle nivå för mätning volymprocenten alkohol i

en lämplig av ligga temperatur 20 grader Celsius. maltdrycker en om

Inom EG har diskuterats att låta beskattningen av öl utgå från stamvörtstyrka uttryckt i grader Plato. Att övergå till en dryckens

sådan metod skulle i och för sig ligga i linje med önskemålen om Eftersom stamvörtstyrkan inte är ett mått harmonisering.

alkoholstyrkan och inte heller står i exakt proportion till den skulle sådan övergång emellertid strida mot utgångspunkten att

en skall relateras till alkoholstyrkan. Mot den bakgrunden och skatten

98 Överväganden sou 199152

med hänsyn till målsättningen om att i så hög grad möjligt som skapa en för samtliga alkoholdrycker enhetlig beskattning kan jag inte förorda en sådan lösning.

I stället föreslår jag att när det i skattelagstiftningen görs hänvisningar till alkoholstyrkan, dessa för samtliga alkoholdrycker skall avse alkoholstyrkan uttryckt i volymprocent. Med hänsyn till att volymprocenten alkohol kan variera något vid olika temperaturer bör reglerna avse den vid 20 grader Celsius uppmätta volymprocenten alkohol. Den förändring som jag nu föreslår torde kräva vissa förändringar i rutinerna för märkning av etiketter m m.

5.8 Den övre gränsen för alkoholhalten i starköl

Under utredningsarbetet har även ifrågasatts om inte det nuvarande förbudet 11 § tredje stycket LTD och 14 § LHD mot att för inhemskt bruk tillverka och att i Sverige sälja starköl med en alkoholhalt som överstiger 4,5 viktprocent 5,6 volymprocent borde slopas. Mitt förslag till enhetlig beskattning av alkoholdrycker innebär i och för sig att det från skattetekniska utgångspunkter inte finns några hinder mot att slopa den övre gränsen för starköl. Jag har emellertid ansett att det inte ligger inom ramen för mitt uppdrag att föreslå sådana ändringar.

5.9 EG och alkoholbeskattningen

För utredningen gäller sedvanliga direktiv om beaktande av EGaspekter i utredningsverksamheten. Utredningen skall således i sina förslag ta till vara de möjligheter till harmonisering med EG som finns.

Som har nämnts tidigare finns det inte någon gemensam överenskommelse om alkoholbeskattningen inom EG. Beslutanderätten på detta område finns därför fortfarande kvar hos de enskilda medlemsländerna och det föreligger stora skillnader mellan medlemsstaterna beträffande beskattningen av alkoholdrycker.

Överväganden 99

SOU 199152

Det förslag från EG-kommissionen diskuteras innehåller som nu bl.a. förslag till minimi- och s.k. målskattenivåer. Förslaget innebär

att medlemsstaterna skulle åläggas att från år 1993 ta ut minimiskatt på alkoholdrycker med vissa angivna belopp samt att vid framtida förändringar skattesatserna sträva i riktning mot de

av

angivna målskattesatserna som anges i förslaget jfr s.55. Det finns ännu inte något slutligt ställningstagande i frågan. Förslaget

diskuterades medlemsstaternas finansministrar den 17 december av

1990 då angav att målsättningen var att frågan om harmonise-

som ring bl.a. dryckesskatten skulle kunna lösas före den 31 mars av 1991. Det är emellertid oklart när ett sådant beslut kan förväntas.

Kommissionens förslag skiljer sig från den nuvarande svenska modellen framför allt när det gäller skattenivåer men också när det

gäller metoderna för skattläggningen.

Med strikt anpassning i Sverige till den av kommissionen

en föreslagna målskattesatsnivån skulle skatteintäkterna minska

betydligt även skattebasen i och för sig kan antas bli större

om med hänsyn till minskningen skatten skulle ge upphov till att av

avsevärda prissänkningar med åtföljande högre konsumtion. En sådan anpassning skulle stå i strid med vad som vid flera tillfällen

uttalats riksdagen att alkoholpolitiska skäl med har av om man av återkommande skattehöjningar bör hålla tillbaka alkoholkon-

sumtionen och få priset att följa den allmänna prisutvecklingen. En

sådan förändring är knappast heller förenlig med det av riksdagen

uttalade målet 25-procentig minskning av den totala alko-

om en

holkonsumtionen i enlighet med WHOs målsättning.

Även det inte är möjligt att säkert säga vilka överenskommel-

om

blir resultatet EGs harmoniseringssträvanden i fråga

ser som av jag ändå konstatera att flertalet EG-länder

om dryckesskatten kan relaterar dryckesskatten till alkoholstyrkan. på ett eller annat sätt En sådan utgångspunkt finns också i EG-kommissionens nu

förslag. En ändring ordningen för alkoholbe-

föreliggande av i syfte i högre grad utgå från alkoholhalten vid

skattning att bestämmandet skatten torde därför åtminstone inte fjärma den av

svenska lagstiftningen från vad för framtiden kan komma att

som bli EGs linje.

Mitt förslag skiljer sig sålunda från det förslag som nu diskuteras

inom EG när det gäller beskattningens höjd. I fråga om metoderna för skattläggningen spritdrycker kan jag dock konstatera att

av

100 Överväganden

SOU 199152

såväl EG-förslaget mitt förslag utgår från att beskattningen

som skall stå i direkt relation till alkoholhalten. Däremot förordas i

EG-förslaget att övriga alkoholdrycker skall indelas endast i fyra grupper och att skatten skall utgå med bestämda belopp

per hektoliter dryck, medan jag föreslår att alkoholhalten skall be-

stämma skattenivån även för dessa drycker, låt inom något

vara bredare intervall än för spritdrycker.

Jag gör emellertid den bedömningen att mitt förslag till ändrad

dryckesskatt endast i ett avseende av någon betydelse står i direkt strid mot det förslag som diskuteras inom EG och det rör frågan

om gränsen för vad som är att anse som alkoholfri dryck. Enligt svensk lagstiftning är drycker vars alkoholhalt överstiger 1,8

viktprocent 2,25 volymprocent alkohol att alkoholfri

anse som

dryck 5 § LTD. Motsvarande gräns enligt EG-förslaget till

anges

1,2 volymprocent. Med hänsyn till att EGs förslag om det antas

- -

skulle ålägga medlemsländerna att ta ut viss minimiskatt för alkoholdrycker skulle en framtida anpassning förutsätta en juste-

ring av den svenska nedre gränsen till den nivå som kommer att gälla inom gemenskapen. Med hänsyn till beredningsläget inom

EG av frågan om harmonisering av dryckesskatten synes emellertid

behovet av en sådan anpassning inte vara överhängande och jag

har därför inte lämnat något förslag härom.

Bilaga 1

EFTERFRÅGAN PÃ ALKOHOL 1 SVERIGE 1970-1988

av Bengt Assarsson Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Box 513 751 20 UPPSALA April 1991

INLEDNING

Alkoholskatteutredningens uppdrag innebär en översyn av alkoholbeskattningen och överväganden om en omfördelning av beskattningen av olika alkoholtyper, sprit, som vin, starköl och folköl.

Effekterna av en ändrad beskattning kan analyseras i en efterfrågemodell, som ger svar på frågor om hur ändrade alkoholpriser påverkar hushållens alkoholkonsumtion. Av primärt intresse är här att beräkna priselasticiteter med hjälp av en sådan modell.

Syftet med denna rapport är att beräkna utgifts- och priselasticiteter för de fyra alkoholtyperna sprit, vin, starköl och folköl. En avvägning får göras i hur fint disaggre man gerar alkoholtyperna mot den tid det tar att göra disaggregerade studier samt mot kvaliteten i beräkningarna. Använder man mer aggregerade data får regel man som statistiskt säkrare beräkningar av elasticiteter. Den här gjorda indelningen i fyra alkoholtyper innebär att man får en uppfattning om i vilken omfattning konsumtionen påverkas om man t ex ökar beskattningen av de alkoholstarkare dryckerna. Det kan exempelvis gälla en ökad beskattning av sprit och en minskad beskattning av vin eller en ökad beskattning av starköl inom maltdryvckessortimentet.

I avsnitt 2 diskuteras den grundläggande modell beräkningarna baseras på och olika generaliseringar av denna modell, som här gjorts, speciellt med avseende på dynamiken i modellen. Avsnitt 3 beskriver data. Avsnitt 4 beskriver den ekonometriska metoden och redovisar de empiriska resultaten, i form av pris- och utgiftselasticiteter. I avsnitt 5 gör jag några simuleringar av effekterna på alkoholkonsumtionen av olika skatter på de olika alkoholtyperna. Här analyseras alkoholskatteutredningens förslag samt några andra möjligeheter som diskuterats i den allmänna debatten. slutsatserna från undersökningen redovisas i avsnitt

EN MODELL FÖR EFTERFRÅGAN PÅ ALKOHOL

2.1 Den traditionella statiska modellen

Vi skall i detta avsnitt beskriva den neoklassiska modellen för konsumentens efterfrågan på. olika varor och tjänster. Modellen beskriver hur konsumenten väljer givet de begränsningar man har i form av en viss inkomst och de priser finns på olika och som varor

den kan och inte frivilligt slösa bort några tjänster. Konsumenten antas göra så gott

möjligheter, dvs maximera sin nytta.

på två olika sätt, lösningen blir naturligt Konsumentens valproblem kan formuleras men

sammansättning olika och tjänster i en varukorg. vis densamma en bestämd av varor maximerar konsumenten sin nytta under budget- Enligt den traditionella formuleringen

för olika och tjänster inte överstiger konsurestriktionen att summan av utgifterna varor

dylikt. Enligt den alternativa, eller duala,

inkomst vi bortser från lån och

mentens

den totala utgiften för att uppnå en formuleringen problemet minimerar konsumenten av

problem är efterfrågefunktionerna för de olika varor viss nyttonivå. Lösningen på dessa

välja bland. Dessa efterfrågefunktioner anger att och tjänster som konsumenten har att

på samtliga och tjänster samt på efterfrågade kvantiteterna beror på priserna varor de

utgift. Statistiskt skall beräkna hur dessa beroen-

konsumentens inkomst eller totala

efterfrågesystem, utgör stokastiska den att estimera s k kompletta som ser ut genom

samtliga och tjänster konsumenten har ekvationssystem i vilka efterfrågan på varor som

att välja bland bestäms.

ganska lång tradition inom nationalekono- Estimation sådana efterfrågesystem har en av

1981 eller Assarsson 1985 för Wold och Jureen 1953, Klevmarken rnin; se t ex

Klassiska internationella studier år Wold beräkningar gäller svenska förhållanden. som

Muellbauer 1980a. Relativt avancerade och .lureen 1953, Theil 1976 och Deaton och

också, Phlips 1974 eller Deaton och läroböcker behandlar teorin finns se som

estimation sådana systern behand- 1980b. De statistiska problemen vid av Muellbauer

las i Theil 1971. t ex

specificera formell modell, såsom är brukligt i För att få ett grepp om teorin bör man en

det duala, minimieringsproblemet ekonomisk teori. Här gör vi det genom att beskriva

på Då är Epiqi konsu-

Låt kvantiteten av och vara priset varan z ovan. vara

olika varukorgar beroende på sina totala utgifter. Konsumenten rangordnar mentens

De beskrivs priserna på de olika varorna preferenser och sina begränsningar. senare av

står till förfogande. Konsumentens preferenser antas den totala budget, och av som

i figur 0 nedan. I

givna och kan beskrivas med en indifferenskurva, som 10-10

vara

endast två för vilka kvantiteterna diagrammet består konsumentens varukorg av varor,

indifferenskurvan visar att konsumenten år mäts på de båda axlarna. Den konvexa

mindre den han har av den andra varan. beredd att ge upp allt av ena varan mer

är positiv avtagande. En Detta speglar att den marginella nyttan av en vara men

indifferenskurva ligger nordost

som om 10-10, som t ex 11-11, innebär en högre

nyttonivå och varukorgar på denna år därmed alltid bättre än varukorgar på den andra indifferenskurvan. Om

10-10 är den högsta möjliga nyttonivån för konsumenten, så finns

det en utgiftsnivå, år den minsta möjliga för att uppnå just

som 10-10. Denna utgifts-

nivå uppnår konsumenten genom att välja sin varukorg, dvs och så att minimeq2, r ras. Formellt kan detta beskrivas så att konsumenten

minimerar z E piga.

för att uppnå

udø

där u år en viss nyttonivå och vq är den kvasi-konkava nyttofunktionen beror på.

som volymvektorn Nyttofunktionen är sådan att den representerar konsumentens preferenserl. Ovanstående kan också beskrivas med kostnadsfunktionen

cWmHmMIP4IM®=W U

som måste ha vissa egenskaper för att vara förenlig med axiomen för konsumentens preferenser En stor fördel med det duala problemet är efterfrågefunktionerna kan att härledas direkt genom att man deriverar kostnadsfunktionen med avseende på priset på varan vilket år känt som Shephards lemma3.

åâgâ-ZL him

s 2 Z

där hiu,p kallas den Hicksianska eller kompenserade efterfrågefunktionen, beror på

som nyttonivån u. Denna efterfrågefunktion talar hur mycket efterfrågan ändras om om priset ändras på ett visst sätt och nyttan är konstant, dvs konsumenten kompenseras för prisåndringen. Ett problem med denna efterfrâgefunktion år att inte kan observera u.

Preferenserna skall uppfylla ett antal axiom, t ex att de är reflexiva, transitiva och fullständiga. Konsumentenuppnår aldrig mättnad. Se Deaton och Muellbauer 1980b. Se Deaton och Muellbauer 1980b, kap. Kostnadsfunktionen skall vara homogen graden ett i av priser och vara växande i givet u p. 33e Shephard 1953.

Detta problem kan emellertid lösas att den indirekta nyttofunktionen4 genom

u wow

substitueras in i den Hicksianska efterfrågefunktionen så att man får

q, 932,11

efterfrägefunktionerna. Dessa hur mycket den efterfrågasom år de Marshallianska anger

de kvantiteten ändras då priset ändras men inkomsten eller den totala utgiften är

Fördelen med 4 kan observeras och att 4 därför kan estimeras konstant. år att z ekonometriskt.

Vi måste specificera 4 på ett lämpligt sätt för en bra estimation. nu

translog modellen är två de vanligast förekommande efterfrågesystemen i AIDS och av och Sienknecht 1989 har jämfört efterfrågesjrstem med flexibla litteraturen. Hansen

AIDS och translog ingår, även andra system som det funktionsformer varav men

utgiftssystemet. kommer fram till inte bygger på flexibla linjära De att system som medan translog och AIDS resultat som är mycket lika funktionsformer år sämre, ger resultat bygger på statistisk metod för jämförelser där modellerna är varandra. Deras en del den andra. Lewbel 1989 jämför endast

disjunkta dvs ingen av modellerna är en av

AIDS, kommer också fram till att de båda modellerna ger mycket lika translog och men ungefär förklaringsvärde och det är små skillnader i de skattade resultat. De har samma Lewbel använde annorlunda metod för sin jämförelse. Han specificeraelasticiteterna. en modell antal parametrar inom vilken såväl AIDS som

de en mer generell med ett stort

Av dessa undersökningar kan dra slutsatsen att det är fördeltranslog var specialfall. med efterfrägesystem bygger på flexibla funktionsformer. aktigt ett som

förekommer ytterligare antal specifikationer som skulle kunna an- I litteraturen ett 1990 översikt över olika specifikationer och en sammanfattning vända. Edgerton ger en ställas på efterfrägesystem. l allmänhet kan sägas att man vill av de olika krav som kan specifikation inte är allför speciell i termer av de underliggande åstadkomma en som

4Den indirekta nyttofunktionen kan direkt inverteras från kostnadsfunktionen, eftersom rcu,p och Earl

preferenserna. Detta åstadkommes genom att man använder s k flexibla funktionsformer,

som är andra ordningens approximationer till godtyckligt valda preferenser. Detta görs

med utgångspunkt från den direkta eller indirekta nyttofunktionen eller från kostnadsfunktionen. Två av de vanligaste efterfrågesystemen som utnyttjar flexibla funktionsfor-

mer är alltså translog modellen och AIDS Almost Ideal Demand System. Det förra

systemet utvecklades av Christensen, Jorgenson och Lau 1975 och utgår från den indirekta nyttofunktionen. AIDS utvecklades av Deaton och Muellbauer l980a och utgår från kostnadsfunktionen. Vi skall börja med att visa hur AIDS specificeras. AIDS är förmodligen det för närvarande mest använda efterfrågesystemet. Det utgår från kostnadsfunktionen

log dum l-u log 012 + u log bhv 5

där

log ap + E log pi+ 712- 7k. log log 6

och

p

log bo log ao + n 7

där ao, az., och 71år konstanta parametrar. Denna kostnadsfunktion är konsistent

med valhandlingsteorin för konsumenten om

7k]

k

Parametrarna och kan ges en speciell tolkning. Om man normerar priserna till ett

som man t ex gör för ett visst basår så blir log ap och log bp a0+B0. Då

kan tolkas som kostnaden för existensminimum och den ytterligare kostnaden för att uppnå mättnad. Konsumenten ligger då mellan existensminimum u0 och mättnad ul. Efterfrågefunktionerna kan nu lätt härledas genom att 5 deriveras med avseende på pi, vilket ger

iai+ävijlogpj+liiuâollpk

Hicksianska efterfrågefunktionerna funktion Genom att invertera 5 dvs de som en av u. får den indirekta nyttofunktionen

log log bp log x log bp x- - 9 uZ 102; blp -log 022 k n

k

kan substitueras in i de Hicksianska efterfrågefunktionerna 8 så att man får de som Marshallianska

1112.ai+§7ij10gpj+Bil0gIP

där

1 il.

logPaO-fEaklogpk+T§§ykjlogpklogpj

J den teoretiska modellen test restriktioner på paramet och man kan nu testa genom av rarna ovan

E E 0 budgetuttömning 2

2 0 homogenitet

för alla symmetri 12

budgetuttömning konsumentens utgifter för enskilda varor Med avses att summan av och tjänster är lika med den totala utgiften, dvs att inga pengar försvinner i budget- Med homogenitet konsumenten inte har någon penningillusion. Om processen. avses att alla priser och inkomsten stiger med, säg 10 procent, så skall konsumtionen vara oförändrad. Symmetrin är också ett slags konsistenskrav som säger att om priset på smör stiger med 10 procent och efterfrågan på margarin då ökar med 10 procent så skall

efterfrågan på smör öka med 10 procent om priset på margarin ökar med 10 procent.

Parametrarna kan tolkas som budgetandelarna för ett hushåll vid existensminirnum. Detta ser man i S. Om priserna normaliseras till ett blir då 0 och

wzzai u wz

ai+6i60 då u där B0l0g 2-010. Av intresse är definitionen av elasticiteter i syste

met. Vi definierar

1+-J- 13 e.

som den totala utgiftselasticiteten för varan Priselasticiteten definieras som

1 l

Shkj-ñ

log

Hi[BJl0gIlP

+ - + 5

627.102]

14 -

där ezuâr elasticiteten för varan i med avseende priset på varan är Kroneckers

delta, 6i1 för ij, annars Detta är den okompenserade priselasticiteten. Den

kompenserade priselasticiteten definieras

c 10.

+ el

-

Som ett alternativ till AIDS-modellen har ett annat flexibelt efterfrågesystem ofta använts, den s k translog modellen. Enligt en variant av detta system, som föreslagits av Jorgenson m 1982 och Deaton 1986, är efterfrågefunktionerxia

wiD[ai+§7ijl0gpj+Bil0g

D Blogz

-1+ E7j10gpj+

De båda efterfrågesystemen har tidigare jämförts av Hansen och Sienknecht 1989 som skattade systemen i ovanstående form och använde ett statistiskt test för non-nested system. Lewbel 1989 använder i stället en generell modell inom vilken båda dessa

varandra med den generella modellen som norm. system ryms, varvid de kan testas mot

emellertid mängd observationer, eftersom den Den senare metoden förutsätter en stor

antal Resultaten dessa jämförelser generella modellen innehåller ett stort parametrar. av

lika och bättre skattningar än då ett flexivisar att de båda systemen år mycket ger

efterfrågesystem används, t det linjära utgiftssystemet. belt som ex

likheter mellan AIDS och translog modellen, väljer Eftersom dessa studier visat på stora

AIDS, med vissa ändringar den ursprungliga modellen. Det vi här att använda men av

utvidgning så konsumenternas vanebildning byggs in. gäller framför allt en att

2.2 En dynamisk efterfrågemodell

uteslutande statiska modeller. Detta kan motiveras med l föregående avsnitt beaktade

period, säg under ett år, fattas oberoende av beslut som att beslut som fattas under en

knappast särskilt realistiskt, varför en dynamisk fattas under andra perioder. Detta är

modellen är önskvärd. Inom ramen för efterlrågesystem utvidgning av den teoretiska

till konsumenter bildar vanor och att dagens brukar göra det genom hänvisning att man

spegelbild gårdagens konsumtion. Detta konsumtion därför i hög utsträckning år en av

frukostmaten är ett särskilt tydligt exempel. gäller speciellt dagligvaror, där

Även torde föremål för stark vanebildning. Liksom honungen alkoholkonsumtionen vara

kvarting renat på fredagseftermiddagen på den rostade smörgåsen till frukost kan en

uttryck för vanebildning i konsumtionen. vara

efterfrågesystem på ad hoc mässigt sätt. Det Vanebildningen har oftast byggts in i ett

Phlips 1975, är att till en statisk specifikation vanligaste förfaringssättet, se t ex man

variabeln tidsfördröjd oberoende variabel i

helt enkelt lägger till den beroende som

vanebildningen med i valhandlingsmodellen efterfrågesystemet. Mindre vanligt är att tas

efterfrågesystemet. En sådan härledning skall göra här. och sedan härleds till

frukostmackan och kvartingen renat på fredagseftermiddagen Även honungen på om

så bör själva vanebildningen uppfattas som en kostupplevs positivt av konsumenten,

det är vanebildningen hindrar konsumenten från att omedelnad. Anledningen till att

när priserna eller inkomsten ändras. Om det relatibart ändra sitt konsumtionsmönster

så konsumentens avsikt att minska efterfrågan på renat priset på renat stiger är va

sker detta emellertid inte tillräckligt snabbt utan något. På grund av vanebildningen

konsumenten åsamkas en kostnad på grund av den tillfälligt för höga konsumtionen av renat.

Den direkta nyttofunktionen v q formulerar nu i stället som

qlt qât I

u v -1-4 m

14 3 mm mnt

där mü0 är en kostnadsindex för vanebildningen. Här definierar kostnaden

som en del av förändringen i konsumtionen av varan. Vi speciñcerar

Hz-J

i

mü-l+6iL JH-I

som för en logaritmisk specifikation kan approximeras med

vilket är en bra approximation om högersidan i 19 är liten.

ik

Låt nu ql-fqitmit. För att budgetrestriktionen skall gälla måste då så att

122112 mit

I

zpitqii°fpitqit v r 20

z z

Av ovanstående följer också att kan definiera en ny kostnadsfunktion i termer i av p stället för p, vilket ger

å cfumlmnfpq l dqul 21

som ger ett nytt efterfragesystem o definierat som en funktion i stället 1ör av p p

I

xP

wiai+§7ijl0gpj+B1og

där

2k 1 23 V log

log P + - aklog pk+ ykjlog pk

J

En pristerm i denna specifikation kan skrivas

9 q i-I

är det klart uttrycket inom parentes kan bli negativt, vilket l estimationen av att skulle medföra numeriskt fel i beräkningsrutinen. Man kan därför i stället estimera ett denna kvadrerad, dvs tvinga den att positiv, varvid alla parametrar i parameter vara systemet bör kunna estimeras.

bygger vanebildningen på ett satt ar förenligt med den teoretiska Detta system som modellen, så kostnadsfunktionen och efterfrågefunktionerna har de teoretiskt önskatt värda egenskaperna. Problemet med denna formulering av modellen är att systemet är mycket besvärligt estimera, eftersom det är icke-linjart i parametrarna. Som alternaatt tiv till denna modell har tidigare föreslagit två förändringar av AIDS-systemet. man Wales 1981 föreslog generell metod kallad translating, som ursprungli- Pollak och en

användes för bygga in demografiska effekter. Med denna metod kan ri-paramet-

gen att rarna skrivas om som

x 25

ai az i lax-J

formulering är villkoret budgetuttörnning inte alltid håller. Problemet med denna att om detta villkor måste betraktas basalt i ett efterfrågesystem är formulerin- Eftersom som bra. Ett alternativ föreslogs Ray 1985. Han lade i kostnadsfunkgen mindre annat av tionen till termen

i X0 k qkt-I k

vilket skulle ge efterfrâgefunktionerna

,ållogz-oo-Eaklog

ai+§7ijlog

wz. pj+ pk-

12åykjlogpklogpj-Eairqihj]

Nackdelen med denna formulering, som är konsistent med efterfrågeteorin, är att vanebildningen endast kommer in via det prisindex som används för att deflatera den nominella inkomsten. Även denna specifikation förefaller därför mindre lämplig. Vi har därför valt att prova en alternativ specifikation, som uppfyller budgetuttömningskravet och som härleds direkt från kostnadsfunktionen. l kostnadsfunktionen ersattes parametern

med a. 02+ blijuvijhj. Shephards lemma ger dä efterfrågesystemet

J

log 24

wi + avi-JF] + yijlog + rf-Pi

där E aklog E pklog

a0+ pk+ wkjlog + 700g

För budgetuttömning krävs nu att Eftersom den sista budgetandelen kan z härledas från de Övriga budgetandelarna krävs även att estimeringen av detta system görs under restriktionen

I de flesta tillämpningar med AIDS har man använt ärsdata. Men detta innebär att man bortser från den information som finns i konsumtionsdata inom året. Dessutom får man ett större antal observationer och frihetsgrader då. kvartalsdata används. Vi har därför valt att använda kvartalsdata. Man måste då ta hänsyn till de säsongsvariationer som finns och som inte förklaras av inkomst och priser. Man kan då välja att säsongsjustera data innan estimeringen görs. Ett problem är då att säsongsjusteringen inte är en del av modellen och egentligen inte kan förklaras. Vi väljer i stället att i estimeringen inkludera s k säsongsdummys. Dessa kan tolkas inom ramen för AIDS, som säsongsmässiga variationer i Dessa parametrar kan tolkas som den budgetandel som är nödvändig för att uppnå existensminimum det år då priserna normerats till ett i vårt fall år 1985.

Således kan tänka sig budgetandelen, är större under det fjärde kvartalet. man att al., Detta sätt att göra såsongsjusteringen innebär också att elasticiteterna kommer att variera såsongsmässigt. Även detta förefaller rimligt, att priselasticiteten för sprit är t ex lägre det fjärde kvartalet julsnapsen vill man absolut inte vara utan.

Då även har säsongsdumrnys med kvartalsdata ändras specifikationen av till man

3 ä 28

z i + wijt-I + bus

Ic-I j

där är durnrnyvariabel för kvartal Det är speciñkationen 28 som företrädesvis en används här.

DATA

Databasen består data för alkoholhaltiga drycker som säljes genom Systembolaget, av data för folkölpilsner samt mellanöl insamlats från konsumtionsstatistiken i samt som Statistiska centralbyråns nationalräkenskaper, vilka i sin tur bygger på Jordbruksnämndens beräkningar. Systembolaget har tillförlitlig statistik över försäljningen till privaen ta kunder och till storhushåll, företrädesvis restauranger.

Som tidigare nämndes är det fyra av alkohol som år av primärt intresse varugrupper sprit, vin, starköl folköl. I vinkonsurntionen finns såväl lättvin högst 15 procent samt med alkoholhalt. l folköl ingår pilsner eller

alkoholhaltsom starkvin över 15 procent

folköl med en alkoholhalt om högst 2.8 procent.

alkoholkonsumtionen finns dels på kvartalsbasis, för perioden 1970-1988, Data över på årsbasis för perioden 1963-1988. Skattningarna har gjorts för både årsdata och samt kvartalsdata, regel har skattningarna med kvartalsdata varit mer tillförlitliga. men som problem år mellanölsperioden. Beräkningar visar att mellanölsperioden innebar att Ett beteendet i alkoholkonsumtionen förändrades. Man kan därför med fog hävda att samma modell inte gäller under mellanölsperioden efter. Eftersom det är elasticiteterna idag som primärt intresse har koncentrerat vårt intresse till perioden efter mellansom är av ölet, dvs till åren 1978-1988. Eftersom denna period är relativt kort är användning av årsdata mindre lämplig. Men har även gjort skattningar för hela perioden 1970-1988 för att undersöka hur mellanölsperioden påverkar skattningarna.

Konsumtionen har beräknats som antal liter per vuxen person. Barn antas inte konsumera alkohol. För sprit, vin och starköl finns en tillförlitlig statistik hos Systembolaget. Såväl priser som kvantiteter redovisas. För folkölet används implicita prisindextal som är lika med 100 1985. Prisuppgifterna har gjorts samstämmiga genom att priserna för alla alkoholtyperna satts lika med 100 det tredje kvartalet år 198.5. Prisutvecklingen redovisas i figur

Figur 1 visar alkoholkonsumtionens utveckling för perioden 1978-1988. Här framgår att spritkonsumtionen trendmässigt har sjunkit från drygt två liter per person och kvartal till ca 1,5 liter i slutet av perioden. Vinkonsumtionen visar i stället en trendmässig ökning, från ca 2,5 liter per kvartal i början av perioden till ca 3,2 liter i slutet av perio den. Starkölskonsumtionen visar också en trendmässig ökning, dessutom något kraftigare. Här har konsumtionen Ökat från 2.0 till ca 3,2 liter per kvartal. De största trendmässiga förändringarna finner man i folkölskonsumtionen. Den minskade trendmässigt från drygt nio liter per kvartal 1978 till drygt sex liter 1984. Därefter Ökade konsumtionen relativt kraftigt till knappt åtta liter 1988. Här bör man observera att restaurangkonsurntionen inte är medräknad och givetvis inte heller egenproduktionen. Omräknat i alkoholintag kan vi konstatera att spriten intar en ohotad förstaplats, att vinet är näst störst och att folkölet numera har passerat starkölet. Stark-ölet står för drygt tio procent av det totala alkoholintaget.

De data som används här måste anses hålla en osedvanligt hög kvalitet. Vi bör dock observera att såväl restaurangkonsumtionen, egenproduktionen som den skattefria försäljningen i samband med utlandsresor har lämnats utanför. Det finns uppgifter som antyder att denna konsumtion skulle kunna uppgå till hälften av den totala konsumtionen. Detta kan naturligtvis påverka de här skattade elasticiteterna, eftersom konsumtionen av alkohol från Systembolaget kan tänkas påverkas av den övriga konsumtionen. Såväl egenproduktion som skattefri försäljning torde vara mest betydelsefull för spritefterfrågan. Det är emellertid svårt att veta vad detta skulle kunna innebära för efterfrågan på sprit. En rimlig förklaring skulle kunna vara att de mest priskänsliga konsumenterna lämnar den vita för den svarta marknaden och att efterfrågan därför blir mindre priselastisk.

4. DE EMPIRISKA RESULTATEN

4.1 Den ekonometriska metoden

Vi skall diskutera de ekonometriska metoder som skall användas vid estimeringen av nu efterfrågesystemet. Om utgår från efterfrågesystemet AIDS i 10, så är det klart att kan estimeras ekvation för ekvation inga speciella restriktioner åläggs detta systern om parametrarna i systemet. I det här fallet har ett antal parametrar som är gemensami de olika ekvationerna och restriktioner på parametrarna över ekvationerna, vilket ma innebär bör skatta hela ekvationssystemet samtidigt och därmed även skatta att kovariansmatrisen för feltermerna i systemet5.

4.2 Resultat från estimation av efterfxågesystemet

tabell redovisas resultaten för skattningeii efterfrågesystemet i 27, inklusive l l av såsongsdummys. Samtliga parameterskattningar redovisas med standardfeleri inom

Av systemets 52 parametrar förutom parametrarna i kovariansmatrisen är 28

parentes. signifikant skilda från noll på åtminstone ö-procentsnivån av t-fördelningen. Längst ner 2 redovisas ., diagnostiska . . for ekvationerna. .. . R .. ar ett matt o pa o den . 1 tabell i . nagra test andel variatonen i den beroende variabeln förklaras av modellen. I vårt fall år av som ekvation relativt höga och i inget fall lägre än 90 procentö. för hela för respektive 09997, dvs mycket högt. De övriga testen prövar om de skattade residualersystemet är autokorrelerade korrelerade i tiden eller de är normalfördelade. na i ekvationerna år om dessa inga tecken på varken autokorrelation eller normalfördelade Det. finns enligt test residualer någon ekvation. Detta utgör ett statistiskt stöd för den specifikation som i

5Systemet skattas med maximum likelihood metod, under Förutsättningen att slumptermerna är identiskt och oberoende normalfördelade.

5Observera nar skattar ett system ekvationer sa maximeias inte R för varje ekvation. att man av Man kan därför i stället beräkna ett alternativt mått för systemet definierat som

|

Rgzl-lü

IH

där EE den kvadrerade residualmatrisen och yy är de kvadrerade avvikelserna från medelvärdet i är de beroende variablerna.

valts här. Det kan nämnas att den ursprungliga statiska versionen av AIDS ger autokorrelerade slumptermer och därför är en felspecifikation.

Såsom tidigare påpekats innebär mellanölsperioden en förändring i alkoholvanorna. Om man skattar efterfrägesystemet för hela perioden 1970-1988 och inkluderar en dummy för mellanölsperioden, där dumrnyn kan vara själva mellanölskonsumtionen, finner man den ekonometriska specifikationen mindre lyckad. I figur 17 presenteras egenpriselasticiteter med en sådan specifikation. Som framgår av figuren är det främst elasticiteten för folkölet som gör ett hopp då mellanölet avskaffas 1977. På grund av de problem för skattningarna mellanölsperioden innebär har jag därför valt att estimera efterfrågesom systemet för perioden 1978-1988.

Primärt är inte intresserade av de i tabell 1 presenterade parameterestimaten. Vi är i stället intresserade av pris- och utgiftselasticiteter och huruvida dessa är statistiskt signifikanta. Vi ha därför beräknat elasticiteterna enligt 13, 14 och 15 samt standardfelen för de okompenserade elasticiteterna. Därefter har femprocentiga konfidensintervall konstruerats för tidsserier över elasticiteterna. Elasticiteterna är i denna modell inte konstanta utan varierar över tiden. Oftast presenteras elasticiteter som konstanter, det är mer en konvention än ett lämpligt förfaringssätt. I vårt fall, när konsumtiomen varierar ganska kraftigt sâsongsmässigt, är det också rimligt att tänka sig att elasnen ticiteterna varierar säsongsmässigt.

Figurerna 3-10 presenterar utgifts- och okompenserade priselasticiteter med konfidensintervall är tvä standardfel stora. Det innebär att man med 95 procents sannolikhet som kan förkasta att elasticiteterna ligger utanför konfidensintervallet. Samtliga utgifts- och egenpriselasticiteter är signifikant skilda frän noll. Utgiftselasticiteten är ca 0,6 för sprit, 0,4 för vin, 0,9 för starköl och 1,4 för folköl. Man kan därför räkna med att en realinkomstökning i ekonomin, som ökar utgifterna för alkohol, främst kommer att innebära ökad konsumtion av folköl och en mindre ökning av övriga alkoholsorter. en

Priselasticiteterna för för starköl och för folköl. Figuär ca -0.9 sprit och vin, -1.3 -12 11-14 redovisar både kompenserade och okompenserade priselasticiteter. Som rerna ser blir skillnaden liten, eftersom alkoholkonsumtionen utgör en liten andel av hushållens totala konsumtion. Den kompenserade elasticiteten har beräknats som c dar u , utgiftselasticiteten . . . for - . alkoholtyp, - utgifts .

eij-eijaeareiawjaua, em a.r en viss e ar

är budgetandelen för viss alkoholtyp som

elasticiteten för alkohol som grupp, wm en

alkoholkonsumtionen och år budgetandelen för alkohol som andel andel av den totala w a konsumtionen. Den kompenserade elasticiteten visar effekten på konsumav den totala

renodlad prisåndring då konsumenten kompenseras för prisändringen. Hår tionen av en

folköl och starköl är mest priskånsliga, med elasticiteter på -1,2 respektive framgår att

-1,3. Vin och sprit har elasticiteter på ca -0,9.

för alkohol skattades i ett separat ekvationssystem

Utgiftselasticiteten som grupp, em

, alkohol, livsmedel, övriga icke varaktiga varor och delvis varaktiga varor. med, förutom för alkohol varierade mellan 1.06 och 1.09 under den Den skattade utgiftselasticiteten

studerade tidsperioden.

gäller på kort sikt. På längre sikt sker en ytterligare anpass- Ovanstående elasticiteter framgår figurerna 15 och 16. Anpassningen är emellertid konsumtionen. Detta av ning av För vin och sprit sker engångsanpassning vid en olika för de olika alkoholtyperna. en

återgår konsumtionen till den normala. För ölkonsumtionen år prisändring, men sedan

anpassningen succesivt till allt högre elasticitet på lång det annorlunda. Här förstärks en

mått vanebildning i ölkonsumtionen, som det tar sikt. Detta torde spegla ett större av

vinkonsumtionen kan ha mindre vardagskaraktår och tid att ändra. Sprit- och antas

priseffekterna därför vara mera omedelbara.

framgår även att utgifts- och priselasticiteterna varie Av skattningen av elasticiteterna

elasticiteterna lägst det fjärde kvartalet, vilket säsongsmässigt. För vin och sprit är rar starköl och folköl är det emellertid det första respektive stämmer med intuitionen. För

det tredje kvartalet man är minst priskänslig.

ETT PRJSPOLITISKT EXPERIMENT

förändringar i skatterna, i huvudsak syftande l alkoholskatteutredningen föreslås vissa

efter alkoholstyrka. Dessa förändringar innebär att till renodlad beskattning en prisnivåerna för de olika alkoholtyperna förändras enligt följande

Det bör poängteras att detta gäller de genomsnittliga förändringarna för respektive alkoholtyp. Inom dessa grupper förekommer stora individuella variationer. Exempelvis ökar priserna på lättvinsapertifer med drygt 30 procent, medan priserna på mousserande viner minskar med drygt 16 procent. Vi kan nu göra en simulering effekterna dessa av av förändringar med utgångspunkt från vår efterfrågemodell. Dessa simuleringar tar då hänsyn till alla korseffekter som förekommer då alla priserna förändras, liksom till de dynamiska effekter som finns. Vi utför simuleringen under förutsättning att konsumenterna inte kompenseras för de inträffade prisändringarna. Effekterna svarar dock i stort sett mot de kompenserade, eftersom det här i huvudsak är fråga om omfördelningar av skattetrycket mellan de olika alkoholtyperna.

Simuleringarna utförs så att förändrar priserna med början 1986kvartal 1 och beräknar effekterna tre år framåt. Priserna ändras med ovanstående procentsatser. Vi beräknar effekterna på de konsumerade volymerna de olika alkoholtyperna samt för av den totala alkoholkonsumtionen, mått i spritekvivalenter. Jag räknar med en genomsnittlig alkoholstyrka på 39 procent för sprit, 12,1 för vin, 4,0 för starköl och 2,8 för folköl. Vidare räknar jag med ett genomsnittligt literpris 33 kronor för starköl om och 17 kronor för folköl när den procentuella prisändringen för dessa drycker beräknas7.

Effekten på konsumtionen av de olika alkoholtyperna blir

70m literpriset på starköl är 33 kronor blir den procentuella prissänkningenl,9033l005,8 procent. För folkölet ökar priset med 1,2171007,1 procent. I simuleringen förändras ölpriserna med dessa procentsatser från och med l986kvartal

vin starköl folköl sprit

3,10 12,00 -9,06 kvartal 1 -O,85 1,27 4,65 15,29 -12,11 1986 1,57 4,79 15,24 -1222 1987 1,71 4,83 14,99 -l2,l3 1988

och för den totala alkoholkonsumtionen

total alkoholkonsumtion

kvartal l -0,07

torde därför komma att på sikt öka utredningen föreslagna skatteförändringarna De av

till drygt 1,5 procent. Detta resultat kan totala alkoholkonsumtionen, här beräknat den

alkoholfria drycker. Förmodligen är emellertid påverkas att här utelämnat av

folköl, varför prisökningen på folköl kan leda alkoholfria drycker ett nära substitut till

Den här beräknade effekten på den konsumtionen alkoholfria drycker ökar. till att av

alkoholkonsumtionen är därför troligen en överskattning. totala

omfördelning skatterna. mellan olika Simuleringen aktualiserar frågan om vilken av

effekt den totala alkoholkonsumtionen. För att

alkoholtyper som ger en gynnsam

med olika priser på de olika denna fråga skall göra några simuleringar undersöka nu

i den allmänna debatten är en ökad alkoholtyperna. Bland de förslag som diskuterats

det vanligast förekommande. Här kan man beskattning de alkoholstarkaste dryckerna av

lägre beskattning vin. På

tänka sig dels ökad beskattning av sprit ocheller en av

en

starköl. Vi utför därför tvâ maltsidan kan tänka sig en Ökad beskattning av man

så priset på starköl ökas med I det första antar att beskattningen ökas att experiment.

med från och med första kvartalet och priset på folköl minskas en procent en procent

modell ha ändrats på följande sätt från 1986 Konsumtionen skulle då enligt min 1986.

1988, räknat i procentuell volymförändring per vuxen person till

spritkonsumtion

vinkonsumtion

starkölskonmxmtion

folkölskonsumtion kvartal 1 1,415 1986 1,754 1987 1,854 1988 1,876

På motsvarande sätt utför ett andra experiment där vi beskattningen ändras antar att så att priset på sprit ökar med och priset på vin sjunker med en procent en procent. Konsumtionen ändras då på följande sätt

spritkonsumtion

vinkonsumtion

starkölskonsumtion

folkölskonsumtion

framgår den priselastiska ölefterfrågan gör att starkölsefterfrågan minskar kraf- Här att tigt och folkölsefterfrågan ökar kraftigt till följd ökad relativ beskattning av starkölet. av Om skatten ökas på sprit till förmån för vin blir effekterna betydligt mindre, beroende på den mindre priselastiska efterfrågan för dessa drycker. Hår bör också observera att korspriselasticiteterna mellan de olika dryckerna spelar roll. Således kan konstatera en starköl och folköl är substitut och att därför konsumtionen påverkas kraftigt av den att relativa skatteföråndringen i det första experimentet. I det andra experimentet ser också vinkonsumtionen år känslig för spritprisförändringar, eftersom vinkonsumtioatt ökar kraftigt då relativpriset på sprit i förhållande till vin ökar. Dessa förändringar nen framgår även av figurerna 18 och 19.

Effekterna på alkoholkonsumtionen kan också utvärderas. I det första experimentet sjunker alkoholkonsumtionen med ca 0,3 procent efter 3 år, medan i det andra experimentet den totala alkoholkonsumtionen i stället minskar med ca 0,1 procent. Detta tyder på att alkoholpolitiskt skulle vinna på en omfördelning av skatterna man med högre skatt på starköl, att höjning spritskatten har en mindre effekt. De men en av

skattade priselast.iciteterna antyder i själva verket att man fär den största effekten i form minskad total alkoholkonsumtion genom en omfördelning av skattetrycket frän av alkoholstarkare till alkoholsvagare drycker. Det beror alltså på att de alkoholsvagare dryckerna, dvs starköl och folköl, är de mest priskänsliga.

Syftet med skattereformen är dock att endast omfördela skattetrycket mellan olika alkoholtyper, speciellt att genomföra en mer renodlad beskattning efter alkoholstyrka. Man bör därför ta hänsyn till de olika alkoholt.ypernas vikt i den totala konsumtionen. Jag har därför också gjort simuleringar där den allmänna prisnivån för alkohol hålles oförändrad. Vi utgår från sänkning av priset på folköl med en procent och beräknu en sedan de prisändringar på övriga alkoholtyper som krävs för att den allmänna prisninar vån på alkohol skall oförändrad. Analogt med den första simuleringen ovan krävs vara då ökning priset på starköl med 2,35 procent. Genomför man denna förändring en av kommer den totala alkoholkonsumtionen att minska med 0,7 procent. Analogt med den andra simuleringen skulle vinpriset sänkas med 2,35 procent och spritpriset höjas med 3,6 procent. Detta skulle sänka den totala alkoholkonsumtionen med 0,3 procent, dvs effekten blir mindre än hälften av förändringen på de båda Öltyperna.

En alkoholpolitisk hypotes går ut på att beskatta alkohol som huvudsakligen intas annan i samband med måltider lindrigare. Vi kan då omfördela skatterna så att spritpriset ökar med 3,6 procent, starkölet med 2,35 procent, medan priserna pä vin och folköl minskas med 2,35 respektive procent. Denna omfördelning skulle leda till en minskad total en alkoholkonsumtion med 0,8 procent.

Slutsatsen dessa simuleringar är att man vill minska den totala alkoholkonsumtioav orr. med hjälp beskattningen bör man beskatta relativt priselastiska alkoholtyper nen av med hög alkoholstyrka hårdare. En hårdare beskattning av starkölet och en lindrigare beskattning folkölet förefaller då den rätta politiken. En minskning av den totala av vara alkoholkonsumtionen med fem procent skulle kunna uppnås genom en sänkning av priset på folköl med ca 7 procent och en ökning av priset på starköl med ca 17 procent.

Det kan tänkas att egenproduktion och utlandsförsäljning är mindre känslig för omförskattetrycket inom maltdryckessortimentet, eftersom substitutionen där torde delning av relativt liten. Om så är fallet torde en relativ höjning av skatten pä starköl kunna vara

på alkoholkonsumtionen.

få en gynnsam effekt den totala

6. SLUTSATSER

I denna rapport har beräknat pris- och utgiftselasticiteter för de olika alkoholtyperna sprit, vin, starköl och folköl. Vi har använt en dynamisk version av efterfrågesystemet AIDS och skattningen detta system har varit lyckat. Trots att variationen i de relatiav priserna är relativt liten har lyckats identifiera statistiskt signifikanta pris- och va utgiftselasticiteter, som dessutom är teoretiskt helt rimliga. De ekonometriska problemen tycks också vara relativt små med den specifikation som valts här.

Resultaten visar att folköl och starköl är de mest priskänsliga dryckerna med priselasticiteter på -1,2 resp -1,3, medan vin och sprit har lägre elasticiteter, ca -0,9.

l ett experiment förutsätter att skattesatserna för olika alkoholtyper ändras utan som att konsumenterna kompenseras för skatteändringen, visas att en omfördelning av skattesatserna så att priset på starköl stiger med en procent medan priset på folköl minskar med en procent skulle sänka den totala alkoholkonsumtionen med ca 0,3 procent. En motsvarande ökning och sänkning av sprit- respektive vinpriserna skulle i stället öka alkoholkonsumtionen med ca 0,1 procent. Om priserna ändras enligt alkoholskatteutredningens förslag, vilket framför allt innebär en prissänkning för starköl och prisökning för folköl, kommer den totala alkoholkonsumtionen att öka med ca 1,5 en procent.

REFERENSER AssarssonB 1985 Prices and income distribution An inquiry into the effects of relative-price changes on the cost of living and the distribution of income in Sweden with special reference to the cost of children, Meddelande 198598, Nationalekonomiskainstitutionen, Lunds universitet. Christensen L R, D W Jorgenson och L J Lau 1975 Transcendental logarithmic utility functions,American Economic Review651367-3813. Deaton A S 1986 Demand analysis, kap 30 i Z.Griliches och M.D.Intriligator, red., Handbook econometrics, Vol III, North-Holland, Amsterdam Deaton A S och J Muellbauer 1980a An almost ideal demand system, American Economic Review 702312-326 Deaton A S och J Muellbauer 1980b Economics and consumer behavior, Cambridge University Press, Cambridge. Edgerton D 1990 Demand functions a review, stencil, Nationalekonomiskainstitutionen, Lunds universitet. Hansen G och H-P Sienknecht 1989 A comparison of demand systems A case study for - West-Germany, Empirzcal Economics 1443-61. Jorgenson D. m H 1982 The transcendental logarithmic model of aggregateconsumer behavior i RBasman och G.Rhodes,red., Advances in Econometrics Klevmarken A 1981 On the complete systems approach to demand systems, Industrins utredningsinstitut Lewbel A 1989 Nesting the AIDS and the translog demand systems, International Economic Review 301349-56 Phlips L 1974 Applied consumption analysis,North-Holland Publ C0. Phlips L 1975 A dynamic version of the linear expenditure model, Review of Economics and Statistics, 54 450-58 Pollak, R A och T J Wales Demographic irariables demandanalysis, Ecanometrica 4921533-51 Ray, R 1985 Speciñcation and time series estimation of dynamic Gorman polar form demand systems, European Economic Review 27357-74 ShephardR W 1953 Cost and production functions, Princeton University Press Theil H 1971 Principles econometrics, John Wiley Sons. Theil H 1976 Theory and measurement of consumer demand, Volymerna l och 2 North-Holland Publ C0. Wold H och L Jureen 1953 Demand analysis, Almqvist Wicksell.

Tabell Skanning av dynamisk AIDS efterfrågesystemmed säsongsdummysför perioden l978zkvartal 1 l988zkvartal 4. -

W . V11 starköl 00349 0.01.58 -00516 0.097 -00267 -0.114l -00219 0.1011 00560 0.198]

roman

konstant kvartal 1 kvartal 2 kvartal 3

roman

2 AR-F5,32 ARCH-F3,36 x 2

0.982 1.07 0.76 1.974 rik 0.964 1.10 0.93 0.624 vm 0.960 0.73 0.74 0.314 Sstarköl

0.909 0.02 0.71 1.449 1 folköl

Not. .AR-F5,32 är en F-test för autokorrelerade residualer. ARCH är en F-test för autokorrelation

R20.9997

givet heteroskedasticitet. är en best för normalfördeladeresidualer. för hela. systemet.

1,

M

V

I O budgetlinje 2 Figur Konsumentens vclhondüngsproblem

i

I

i

J

Konsumtionsvolymev alkoholtyper olika

Sasongsvensade kvmaisoclo

8.4 folkof Z

LJ

sovit

v v v . v v v v v v v 7a79a0ava2usvassss7as

Fvqur Konsumtvonsvolymer eftermellonofspervoden

Priser olika alkoholtyper

I980lvuv1al2 100 starke J sovit

d

LZ[f foikol

v v | v v v v v v v v vansoavazassvesaesvaa

Figur Priserefter mellanolspervoden

Total utqiflselosticitet sprit

2slomdlds mammans sz-m LS

I g

/ i 2.0

j 1.5 A

ä 13 i , .

å s 0.0 7 I

4.5 7

w

g

-m

W

S v 1 v | T I 1 I V T

Utguftselasttczlet spnt

Total utgiftselosticitel

2snomams mnamømn SI-näven 3 1

i a

A i

2 V i .

i i

i i | | i | I i 5 z F

0 i

i

i l I i

a2a3

a

Ulgiftseiosticitet wn

Total utgiftselasticite slorkol

2 slarvdudick konfvdensintetvdl ål-mm

v v v v v v v v v v v 7a79aoa1s2a3a4a5aea7aa

Utgiftselaslvcitel slarkol

Total utgiftseiosticitet foikol

2slundordfek konfvdevssvntervoll SI-mon 2.40r

wwwwwLxx

avAazvs Ukgvfisekvstntuiet folkol

Okompenserad egenpriseloslicilelsprit

2 stomme Mmmm sz-mm 43.42v

J i m;

i

-OJOi

m x

i

w

-osa b

. i

l a

4,12 Q

M

| I

l

i

ranaostaztgsagaysazwaa

Okompenserod egenpnselastncutel spnt

Okompenserod egenpriselasticite

2 stcndardlels konñdensunlervdl Si-man 4170 , 2

f

l 4 K ;

V

i

MM VVV

i %

-035 i

I

F

ex ,Af l v V 17 i l 41.95 I | Å\ 44m %

i

.A3

7579503 a2s3a4'ssTao'a7'as

Okompensercd eçenpriseäcsiiciåeå

Okompenserod egenpriselosticitet slarkol

2 stannade Magnum sz-m

3 rx

vrxvr

v v

Okompenserad eqenpriselosticitet storkol

Okompensercd eqenoriselasticilet folkol

Stammis konfzdensinletvoü SI-won 4164

om

-0.96

1 x I 1 r r T v . 795051 azaçp;

Okompenserod egenpnselostxcstei oikoi

Ok0mpenser0de egenpdselasticiteter sprit

-OÅW Å å -m

AH -N V

-0564

NV

41873 V

AN

-ORZ

MJW

-ODEI

-osm

Åx kompenserad

Ia 81r828384I85l86' s7sa

H. 0kompenser0de eqenpriselosticiteter for sprit

0kompenser0de egenpriselasticiteter for

-0375

Å A A V

JM CAVIW

okompenserod

1A

w

M

w

MVVV

Å

-0396

[IW

-0303

V

r

kompenserod

-0310

7a79'ao's1'a2'u's4'asraa r57I i

Okompenserade egenpriseloslitileter

J

0kompenserade egenpriselosticileter storkol

HHHG AAR

VV

°WWññHHH

V

IHUUVN WU

I 4.40 i

i körnpenserod

I

I

v aoa1'a2'a3's4Ta5Tas' 87188

15.0k0mpenser0de egenprisefosticileter storkol

0kompenserode eqenpriselosticiieter folkol

MAN KW

A

wmxmm

w v

V

v v

vw

w

I

F

V

ñAAAMAMmn

V

V

V

V V

L W

7a79's0'a1'a2'u's4'a5'as' afss 14.0k0mpenser0de eqenpriselosticiteler folkol

Lonqsiktigormegâtiicálstçr olika

k folkol

r

starkol

0.75 å W

å sprit

g 050 .i i . M

L

G25 T I 1 T l 1 I I I I |

Lonqsikliqo ulgiftselosticileler

Longsikügu egenpriselosticiteter olika olkoholtyper

Fawdrinqdtaüüdtsotárøga 1978 4115

R v|n

sprit

-LO

ä -12 å

E -u

ki

folkol A -15 L

storkol ° -ua r v 1 1 v | I v | | | N w u u

Lonqsiktigo egenpriseknsticiieter

Egenpriselosticiteler olika oikoholtyper

Obmpmøode Milda perioden 1970-1988 . 5 svit

i

A

W \

siorkol V søwqwxw-x

g

m- I

mJkaT

V

4.0 q

w

4.5 I r I I T I I I v 1 I I l v v . 1 u

Skoltning med dummy mellonoisperioden

Bilaga 2

Kalkylkomponenter i försâljningspriset för spritdrycker och vin

Nedan följer en beskrivning av hur de olika beståndsdelarna i försäljningspriset för spritdrycker och vin kan härledas ur försäljningspriset. Därefter lämnas en beskrivning av hur törsäljningspriset räknas fram med utgångspunkt frán varuvärdet. Med varuvärde avses de sammanlagda produktkostnadema för Vin Sprit och Systembolaget inklusive vinst.

Beståndsdelarna i fätaväljningspriszil

De olika kalkylkomponenterna i det försäljningspris som köparen betalar i systembutiken dvs varuvärde, dryckesskatt, mervärdeskatt, kan räknas fram på sätt som framgår av nedanstående beräkningsschema.

mervärdeskatt. För sprit är procentavgiften 60 %, för vin 39 %.

Not 2 Grundavgiften är 1,32 kronor per liter och volymprocentenhet alkohol för sprit. För starkvin är grundavgiften 21 kronor per liter, för lättvin 8,50 kronor per liter här avses lättvin över 7 % alkoholhalt.

Priskalkyl med utgångspunkt från varu värdet

Spritdrycker

Utgångspunkten i nedanstående exempel är att varuvärdet är 11 kr 20 öre per liter och att alkoholhalten är 40 volymprocent.

Det första steget i priskalkylen är att beräkna summan av varuvärde och grundavgift

1 nästa steg beräknas procentavgiften. Den skall beräknas på försäljningspriset exklusive mervärdeskatt. Eftersom försäljningspriset inte kan bestämmas förrän procentavgiften har fastställts måste ett ekvationssystem användas för att priskalkylen skall kunna genomföras.

Om försäljningspriset antas vara P kronor liter kan följande ekvation per ställas upp.

P-0,20xP-P-0,20xPx0,60 64,00 eller 80xP-0,80xPx0,6O 64,00 0,32xP64,00 P 200,00

0,20 i ekvationen avser mervärdeskattens del av försälj ningspriset och 0,60 avser procentavgiftens del av försäljningspriset exklusive mervärdeskatt.

När försäljningspriset har räknats fram kan procentavgiften fastställas och kalkylen avslutas enligt följande

Starkvin

Utgångspunkten i nedanstående exempel är att varuvärdet är 27 kronor 80 öre per liter. Analogt med exemplet avseende spritdrycker erhålles följande beräkningar.

0,80xP-0,80xPx0,39 48,80 0,488xP48,80 P 100,00

0,39 i ekvationen avser procentavgiftens del försäljningspriset exklusive av mervärdeskatt.

Kalkylen avslutas enligt följande

Lättvin Utgångspunkten i följande exempel är att varuvärdet är 40 kronor 30 öre per liter. På samma sätt som i tidigare exempel erhålles följande

0,80xP-0, 80xPx0,39 48, 80 0,488xP48,80 P 100,00

,

Bilaga 3

Exempel på pris- och skatteffekter for ett antal sprit- och vinmärken

I denna bilaga redovisas de beräknade konsekvenserna av förslaget till ny alkoholbeskattning när det gäller dryckesskatt och

försäljningspris för ett antal sprit- och vinmärken. Någon

särredovisning av mervärdeskatten sker inte. Med nuvarande pris avses priserna i maj 1991. Försäljningsvolymen omfattar tiden april 1990 mars 1991. -

x A 0 v Z

z

a

z

N N o N O N O NNO NNO Oo u o N c 0 N 0 NNO NOO OOO

z

N

N

a

ÖON 0 2

a

g

u

z

OOO OON O O O OQO ODD 0 0 NNN ONN NON ONO

z

m

x 9-0 N N Z

m

N

z

x

z

VON GON ODD NOO OO N N N NNN NNN

a

N

4 Fit-ÅN

4 4

x N h z

a

z

a

z

O N N NNN NON N OO ONO ODD NNN NOO ONO NCO CNN

a

N lADLA ø-dNln

4 g 4 M x

.. MN m 0

A u n .n

Z

z

2 m

A . . . . . . . . å . . . . 0 . . . 0 0 . . . . . 0 .

z

a

N N 0 0 0 0 0 N 0 0 N 0 0 0 0 N 0 O 0 0 0 0 0

a

i m

N

a 0 . E 3 å

K U N G L B g L .

w m . 0 6 . 2 6

m IOL

m n,

Statens

offentliga utredningar 1991

Kronologisk förteckning

Flykting- och immigrationspolitikcn.A. 33.Branden Sally Albatross.Den9-l2januari 1990. . Finansiell tillsyn. Fi. Fö. . Statensroll vid främjande av export. UD. 34.HIV-smiuade . - ersättningför ideell skada.Ju. Miljölagstiftningen i framtiden.M. 35.Någrafrågor i anslutningtill arbetsgivarperiod en Miljölagstiftningen i framtiden.Bilagedel. inom sjukpenningförsäkringen.S. . SekretariateLs kartläggningoch analys.M. 36.Ny kunskapoch förnyelse.C. Utvärdering av SBU. StatensBeredningför Ut- 37.Räknamedmiljön Förslagtill och naturvärdering av medicinskmetodik. miljöräkenskaper. Fi. Sponslig och ekonomiskutvecklinginom trav- 38.Räkna med miljön Förslagtill natur- och och galoppsporten.Fi. miljöräkenskaper.Bilagedel.Fi. Beskattning av kraftföretag.Fi 39.Säkrareförare. K. Lokala sjukförsäkringsregister. 40.Marknadsanpassade service-ochstabsfunktioner ny - 10.Aftärstidema.C. organisation av stödettill myndigheteroch regell.Affårstiderna. Bilagedel.C. ringskansli.C. l2. Ungdomarnaoch makten.C. 41.Marknadsanpassade service-och stabsfunktioner ny l3.Spelreglema arbetsmarknaden. A. organisation stödettill myndigheteroch av rege- 14.Den regionalabil- och körkortsadministrationen.K. ringskansli.Bilagedel.C. lilnfonnationens roll som handlingsunderlag 42.Aborteradefoster, m.m. styrningochekonomi. 43. Denframtida länsbostadsnämnden. Bo. 16.Gemensammaregler lagstiftning,klassifikationer - 44.Examination som kvalitetskontroll i högskolan.U. och informationsteknologi. 45.Påföljdsñågor.Frigivning från anstalt, Ju. m.m. l7.Forskning och utveckling epidemiologi,kvalitets- - 46.Handikapp-välfärd-rättvisa. säkringoch Sprisutvecklingsprojekt. 47.På väg exempelpå förändringsarbeten inom - 18.Informationsstnikturför hälso-ochsjukvården en verksamheterför psykiskt störda. utvecklingsprocess. 48.Bistånd internationellaorganisationer.UD. genom 19.Storstadenstrafiksystem. överenskommelser 49.Bistånd om genom internationellaorganisationer. trafik och miljö i Stockholms-Göteborgs-och Annex Det multilateralabiståndelsorganisatio- Malmöregionema.K. ner. UD. 20.Kapitalkostnaderinom försvaret Nya formerför 50.Bistånd genom internationellaorganisationer. finansiell styrning.Fo. Annex Sverigeoch u-ländernai FN återblick. - en 2l.Personregistreringinom arbetslivs-,forsknings-och UD. massmedieområdena, m.m. Ju. 51.Bistånd internationella organisationer. genom 22.Övcrsyn lagstiftningen träfibenåvara. Annex Särstudier. av om UD. 23.Ett nytt BFR Byggforskningen 90-talet.Bo. 52.Alkoholbeskattningen.Fi. - 24.Visst går det an Del 2 och C. 25.FrikommunförsöketErfarenheter försökenmed av en friare nämndorganisation.C. 26.Kommunalaentreprenader.Vad är möjligt En analys av rättslägetochdet statligaregelverkets roll. C. 27.Kapitalavkasmingeni bytesbalansen.Tre expertrapporter. Fi. 28.Konkurrenseni Sverige en kartläggning av konkur- rensförhållandenai61 branscher.Del l och C. 29.Periodiskahälsoundersökningarivissastatliga. kommunalaochlandstingskommunalaanställningar. C. 30.Särskolan en primärkommunalskola.U. 31.Statensarkivdepåer.En utvecklingsplantill år 2000. U. 32.Naturvårdsverketsuppgifterochorganisation.M.

Statens 1991

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Finansdepartementet

Personregistreringinom arbetslivs-,forsknings- och Finansielltillsyn. [2] massmedieområdena, m.m. [21] sportslig och ekonomiskutveckling inom trav- och HIV-smittade ersättning för ideell skada. [34] galoppsponen. [7] - Påföljdsfrågor.Frigivning från anstalt. m.m. [45] Beskattning av lu-aftföretag. [8] Kapitalavkasmingeni bytesbalartsen. Tre expertrapporter. [27] Utrikesdepartementet Räknamed miljön Förslag till natur- och miljö- Statens roll vid främjande av export. [3] räkenskaper. [37] Bistånd genom internationella organisationer.[48] Räknamed miljön Förslagtill natur- och miljö- Bistånd genom internationellaorganisationer.Annex räkenskaper. Bilagedel.[38] Det multilateralabiståndets organisationer.[49] Alkoholbeskattningen.[52] Bistånd genom internationellaorganisationer.Annex

Sverige och u-ländema i FN en återblick. [50] Utbildningsdepartementet

- Bistånd genom internationellaorganisationer. Annex Särskolan-en primärkommunalskola. [30] Särstudier.[51] Statensarkivdepåer.En utvecklingsplantill år 2000.

[31]

Försvarsdepartementet Examination som kvalitetskontroll i högskolan.[44]

Kapitalkostnaderinom försvaret Nya former för finansiell styrning. [20] Arbetsmarknadsdepartementet

Branden Sally Albatross. Den 9-12januari 1990.[33] Flykting- och immigrationspolitiken. [l] spelreglerna på arbetsmarknaden. [13]

Socialdepartementet Bostadsdepartemntet Utvärdering av SBU. StatensBeredningför Ut-värde- Ett nytt BFR Byggforskningenpå 90-talet. [23] ring av medicinsk metodik.[6] - Den framtida länsbostadsnämnden. [43] Lokala sjukförsäkringsregister[9] Informationensroll som handlingsunderlagstyrning -

och ekonomi. [l5]. Industridepartementet

Gemensammaregler lagstiftning,klassifikationeroch Översyn av lagstiftningen om uäñbenåvara. [22] informationsteknologi. [16]. Forskningoch utveckling epidemiologi.kvalitetssä- - Civildepartementet kring och Spris utvecklingsprojekt.[l7]. Informationsstmkturför hälso-och sjukvården en Affllrstiderna. [10] utvecklingsprocess. [18]. Affärstidema. Bilagedel. Någrafrågor anslutning i till en arbetsgivarperiodinom Ungdomarna och makten.[l2] sjukpenningförsäloingen.[35] Visst går det an Del 2 och [24] Aborteradefoster. m.m. [42] Prikommunförsöket.Erfarenheter av försökenmed Handikapp-välfärd-rättvisa.[46] en friare närnndorganisation. [25] På exempel förändringsarbeten inom verksam- Kommunala entreprenader. Vad är möjligt En analys väg heterför psykisktstörda. [47] av rättsläget och det statligaregelverkets roll. [26] Konkurrensen i Sverige en kartläggning av konkur- - Kommunikationsdepartementet rensförhållandenai61 branscher.Del l och [28] Periodiska hälsoundersökrtingar i vissa statliga, kom- Den regionalabil- och körkortsadministrationen. [14] munalaoch landstingskommunala anställningar. [29] Storstadenstrañksystem. Överenskommelser om Ny kunskapoch förnyelse.[36] trafik ochmiljö i Stockholms- Göteborgs- ochMalmö- Marknadsanpassade service-och stabsfunktioner ny regionerna. [19] organisation av stödettill myndigheter och rege- Säkrare förare[39] ringskansli. [40]

Statens offentliga utredningar

1991 Systematisk förteckning

Marknadsanpassade service-och stabsfunktioner ny organisation av stödet till myndigheteroch regeringskansli.Bilagedel.[41]

Miljödepartementet Miljölagsliftningen i framtiden.[4] ; Miljöiagstiftningcn i framtiden.Bilagedel. Sekretariatetskartläggningoch analys.[5] Naturvårdsverketsuppgifterochorganisation.[32]