Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform

Departement
Justitiedepartementet L6
Utfärdad
1974-02-28
Ändring införd
SFS 1974:152 i lydelse enligt SFS 2014:1385
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2018-08-19
Övrigt
Rättelseblad 2002:904 och 2010:1408 har iakttagits.

Regeringsformen (RF) är den mest grundläggande av de fyra grundlagarna. Dess femton kapitel innehåller principer för statsskicket, en katalog över medborgerliga fri- och rättigheter, regler för hur regering, riksdag och övriga myndigheter ska arbeta, samt regler för dessas kompetens.

An unofficial English translation is available at The Riksdag (NB: This translation is based on an older version of the constitution)

[K1]1 §  All offentlig makt i Sverige utgår från folket.

[S2]Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.

[S3]Den offentliga makten utövas under lagarna.

  • NJA 2016 s. 3:Straffet för mord. Fråga om den lagändring som år 2014 gjordes i 3 kap. 1 § brottsbalken har medfört att rättsläget förändrats (jfr NJA 2013 s. 376).

[K1]2 §  Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

[S2]Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.

[S3]Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.

[S4]Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.

[S5]Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.

[S6]Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Lag (2010:1408).

Prop. 2001/02:72: I stadgandet har två nya målsättningar för det allmännas verksamhet lagts till. Den närmare innebörden av det nuvarande program- och målsättningsstadgandet har presenterats i avsnitt 4.1. De nu föreslagna tilläggen har i den allmänna motiveringen behandlats i avsnitten 4.2.2 och 4.3.2. I andra stycket har lagts till en föreskrift om att det allmänna också skall trygga rätten till ”hälsa”. Avsikten med detta är att ...

  • HFD 2014 not 65:Ersättning till vittne och företrädare för sameby medgavs vid prövning av beslut om bearbetningskoncession enligt minerallagen / Ersättning till vittne och företrädare för sameby medgavs i mål om rättsprövning av beslut om bearbetningskoncession enligt minerallagen / Riksintresset mineralutvinning gavs företräde framför riksintresset renskötsel vid prövning av beslut om bearbetningskoncession enligt minerallagen (avslag) / Riksintresset mineralutvinning gavs företräde framför riksintresset renskötsel vid rättsprövning av beslut om bearbetningskoncession enligt minerallagen (rättsprövning, avslag)

[K1]4 §  Riksdagen är folkets främsta företrädare.

[S2]Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska användas. Riksdagen granskar rikets styrelse och förvaltning. Lag (2010:1408).

  • NJA 2000 s. 57:Genom kungl brev 1810 och 1812 ålades Götha Canal Bolag att anlägga och för all framtid underhålla en vindbrygga över kanalen. Fråga om denna skyldighet utgör ett servitut och om den kan upphävas genom fastighetsreglering.

[K1]6 §  Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen. Lag (1976:871).

[K1]7 §  I riket finns kommuner på lokal och regional nivå. Lag (2010:1408).

Prop. 2001/02:72: I paragrafen har beteckningen primärkommun – som inte har någon motsvarighet i annan författningstext – ersatts med beteckningen kommun.

  • RÅ 2000:19:Lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting har inte ansetts stå i uppenbar strid med bestämmelsen i 1 kap. 7 § andra stycket regeringsformen att kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina uppgifter.

[K1]8 §  För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga förvaltningen statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter. Lag (1976:871).

  • NJA 1988 s. 15:Det ankommer inte på allmän domstol att överpröva regeringens beslut om verkställighet av riksdagens anslagsbeslut.

[K1]9 §  Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408).

  • RH 2008:87:Fråga om innebörden av begreppet personuppgift i personuppgiftslagen samt skadeståndsskyldighet enligt samma lag för staten på grund av att domstol enligt käranden åsidosatt lagens krav på personuppgifter vid utformningen av domskäl. Tillika fråga om skadeståndsskyldighet enligt nämnda lag för staten med anledning av underlåtenhet att rätta uppgift i domskäl.
  • AD 2013 nr 25:Fråga om det har förelegat laga grund för avskedande, alternativt saklig grund för uppsägning, av en lektor vid en högskola som påstås ha misskött sina arbetsuppgifter genom att hantera examination av studenter på ett felaktigt sätt och genom att obehörigen sluta avtal för högskolans räkning.
  • HFD 2011:10:Ett regeringsbeslut enligt lagen om stöd till trossamfund har ansetts kunna bli föremål för rättsprövning. Beslutet har upphävts eftersom skälen för avgörandet inte redovisats.
  • RÅ 1999:76:Regeringens beslut angående upphörande av rätten att driva kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1 har inte ansetts strida mot någon rättsregel.
  • NJA 2008 s. 990:Förvaltningsdomstol har med stöd av 2 kap. 3 § skollagen (1985:1100) upphävt en kommuns beslut att tillsätta en person utan erforderlig utbildning på en lärartjänst. Tjänsten hade samtidigt sökts av en person med erforderlig utbildning. Fråga om kommunen är skyldig att ersätta den behöriga sökanden för förmögenhetsskada som hon drabbats av därför att kommunen inte anställde henne.
  • RÅ 1996:28:Ett regeringsbeslut om förhandsbesked enligt plan- och bygglagen har ansetts tillkommet i strid med kommunikationsskyldigheten enligt 7 kap. 2 § regeringsformen och 17 § förvaltningslagen samt strida mot kravet på saklighet i 1 kap. 9 § regeringsformen. Beslutet har därför upphävts. Rättsprövning.

[K1]10 §  Sverige är medlem i Europeiska unionen. Sverige deltar även inom ramen för Förenta nationerna och Europarådet samt i andra sammanhang i internationellt samarbete. Lag (2010:1408).

2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter

Opinionsfriheter

[K2]1 §  Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad

  1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
  2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden,
  3. mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,
  4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats,
  5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och
  6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.

[S2]I fråga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och i vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar gäller tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

[S3]I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt att ta del av allmänna handlingar. Lag (2010:1408).

Prop. 1997/98:43: Ändringen i denna paragraf är en konsekvens av förslaget till utvidgning av yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområde. Se kommentaren till 1 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen.

  • NJA 2006 s. 467:Ett flygblad som spritts i en skola har innehållit uttalanden om homosexuella. Fråga om spridningen är att bedöma som hets mot folkgrupp. (Jfr NJA 2005 s. 805.)
  • AD 2003 nr 51:Fråga om en kommun haft grund för att skilja en hälsovårdsinspektör från anställningen. Hälsovårdsinspektören avskedades sedan han gjort mot kommunens miljöförvaltning riktade anmälningar till åklagarmyndighet och arbetsmiljöinspektion.
  • AD 1995 nr 122:En kapten vid Försvarsmakten har sagts upp och avstängts från sin anställning som officer. Bakom Försvarsmaktens beslut låg omständigheter hänförliga till kaptenens medlemskap i en motorcykelklubb och denna klubbs ansökan om medlemskap i motorcykelorganisationen Hell´s Angels. - På grundval av den utredning som arbetsdomstolen fått tillgång till i målet kommer arbetsdomstolen fram till att Försvarsmakten inte haft vare sig saklig grund för uppsägningen eller rätt att avstänga kaptenen. I målet är även fråga om Försvarsmakten fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen och om vissa ordningsföreskrifter följts.
  • NJA 2012 s. 400:Innehav av mangateckningar med ett barnpornografiskt innehåll men icke verklighetstrogna bilder har, med hänvisning till yttrandefriheten och informationsfriheten i regeringsformen, ansetts inte vara straffbart.
  • NJA 2005 s. 805:I en predikan har gjorts nedsättande uttalanden om homosexuella. Åtal för hets mot folkgrupp har ogillats med hänvisning till Europakonventionens artiklar 9 och 10.
  • AD 2016 nr 54:Fråga om en arbetsgivares yttranden vid ett personalmöte utgjort en föreningsrättskränkande åtgärd.
  • RH 1997:47:Det i lagen (1947:164) om förbud mot politiska uniformer stadgade förbudet om bärande av uniform eller liknande klädedräkt, som tjänar att utmärka bärarens politiska meningsriktning m.m. har vid prövning av brott mot lagen befunnits ej vara förenligt med regeringsformens bestämmelser till skydd för yttrandefriheten. Åtalet har därför ogillats.
  • MD 2014:16:Fråga om ett brev till en myndighet utgjort marknadsföring.
  • RH 2004:51:Hemsida på Internet med personuppgifter. Överträdelse av personuppgiftslagens bestämmelser om anmälningsskyldighet och förbud mot behandling av känsliga personuppgifter utan uttryckligt samtycke har i visst fall ansetts som ringa och därmed straffritt. - Fråga om direktivkonform lagtolkning, begreppet automatiserad behandling av personuppgifter, begreppet privat behandling av personuppgifter, undantag för personuppgifter i löpande text, begreppet hälsa, lagens förenlighet med regeringsformens och Europakonventionens bestämmelser om yttrandefrihet, det gemenskapsrättsliga proportionalitetsbegreppet, legalitetsprincipen samt straffrihet för ringa fall.
  • AD 2007 nr 20:Fråga om det förelegat grund för avskedande alternativt saklig grund för uppsägning av en polis på grund av innehållet i två e-postmeddelanden som polisen skickat till företrädare för Malmö stad. Staten har gjort gällande att agerandet har varit ägnat att på ett mycket allvarligt sätt skada förtroendet för honom som polis och allmänhetens förtroende för polisen. Arbetsdomstolen, som konstaterar att polisen utnyttjat sin grundlagsskyddade yttrandefrihet, har inte funnit att omständigheterna varit sådana att det förelegat skäl för avskedandet eller saklig grund för uppsägning.
  • RÅ 2008:33:Särskilda skäl för att tillåta en fristående skola som har mindre än 20 elever har inte ansetts föreligga.
  • AD 2011 nr 74:En polisinspektör får inte avskedas för att han använt sin grundlagsskyddade yttrandefrihet genom att blogga bl.a. om polisen på fritiden. Polisinspektören får inte ersättning för inkomstförlust vid sjukskrivning, eftersom det inte finns något adekvat orsakssamband mellan statens agerande och arbetsoförmågan.

[K2]2 §  Ingen får av det allmänna tvingas att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Inte heller får någon av det allmänna tvingas att delta i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen. Lag (2010:1408).

[K2]3 §  Ingen svensk medborgare får utan samtycke antecknas i ett allmänt register enbart på grund av sin politiska åskådning. Lag (2010:1408).

  • RH 2004:51:Hemsida på Internet med personuppgifter. Överträdelse av personuppgiftslagens bestämmelser om anmälningsskyldighet och förbud mot behandling av känsliga personuppgifter utan uttryckligt samtycke har i visst fall ansetts som ringa och därmed straffritt. - Fråga om direktivkonform lagtolkning, begreppet automatiserad behandling av personuppgifter, begreppet privat behandling av personuppgifter, undantag för personuppgifter i löpande text, begreppet hälsa, lagens förenlighet med regeringsformens och Europakonventionens bestämmelser om yttrandefrihet, det gemenskapsrättsliga proportionalitetsbegreppet, legalitetsprincipen samt straffrihet för ringa fall.

Kroppslig integritet och rörelsefrihet

[K2]5 §  Var och en är skyddad mot kroppsstraff. Ingen får heller utsättas för tortyr eller för medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden. Lag (2010:1408).

  • NJA 2009 s. 776:Fråga om en lärare och en elevassistent vid utövningen av sin tillsynsplikt gjort sig skyldiga till misshandel och olaga frihetsberövande

[K2]6 §  Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i andra fall än som avses i 4 och 5 §§. Var och en är dessutom skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande.

[S2]Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Lag (2010:1408).

  • NJA 2016 s. 1157:Rätten till respekt för privat- och familjelivet i artikel 8 i Europakonventionen har ansetts inte kunna läggas till grund för ett förordnande om DNA-undersökning vid utredning av faderskap i ett fall som inte omfattas av lagen om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap.
  • NJA 2015 s. 631:Frågor rörande husrannsakan på en tidningsredaktion i syfte att genom beslag av en elektronisk informationsbärare få tillgång till digitala fotografier.
  • NJA 2009 s. 776:Fråga om en lärare och en elevassistent vid utövningen av sin tillsynsplikt gjort sig skyldiga till misshandel och olaga frihetsberövande
  • NJA 2016 s. 1165:Bestämmelserna i 28 kap. 11 och 12 §§ rättegångsbalken, om kroppsbesiktning för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning om ett brott, utgör inte lagstöd för kroppsbesiktning som syftar till att ta reda på om den misstänkte är straffmyndig.

[K2]7 §  Ingen svensk medborgare får landsförvisas eller hindras att resa in i riket.

[S2]Ingen svensk medborgare som är eller har varit bosatt i riket får fråntas sitt medborgarskap. Det får dock föreskrivas att barn under arton år i fråga om sitt medborgarskap ska följa föräldrarna eller en av dem. Lag (2010:1408).

  • NJA 2014 s. 323:Staten har bedömts vara ersättningsskyldig för ideell skada vid avregistrering av svenskt medborgarskap (jfr 1 kap. 1 § och 2 kap. 7 § regeringsformen).
  • NJA 2018 s. 103:Ersättning för ideell skada vid avregistrering av medborgarskap. Frågor om preskription och bestämmande av ersättningens storlek.
  • RÅ 2006:73:Ett barn förvärvade svenskt medborgarskap genom att födas i ett äktenskap där mannen var svensk medborgare. En skattemyndighet har befunnits förfara oriktigt genom att i folkbokföringsdatabasen avregistrera uppgiften om barnets svenska medborgarskap sedan mannen förklarats ej vara far till barnet.

[K2]8 §  Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövanden. Den som är svensk medborgare är även i övrigt tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom riket och att lämna det. Lag (2010:1408).

  • NJA 1987 s. 473:En styrman på ett utländskt fartyg, som befann sig utanför svenskt sjöterritorium, har under vapenhot tagit fartyget i besittning och fört det till svensk hamn. Under färden har de övriga besättningsmännen hållits inlåsta i olika utrymmen på fartyget. Styrmannen har dömts för olaga frihetsberövande, till grepp av fortskaffningsmedel, grovt brott, och, såvitt gäller befattningen med vapnet (en gaspistol) under färden på svenskt vatten, olaga vapeninnehav. I fråga om vapeninnehavet har särskilt åtalsförordnande enligt 2 kap 5 § 1 st BrB inte ansetts behövligt.
  • MIG 2008:23:Grund för verkställighetsförvar föreligger när det finns anledning att anta att utlänningen kommer att hålla sig undan. Vid sådan bedömning behöver ett undanhållande inte bestå i ett konkret försök att leva gömd för verkställande myndighet, utan en bedömning av utlänningens agerande i vidare bemärkelse måste göras.
  • NJA 2007 s. 227:Bestämmelsen i 8 § smugglingslagen om "tull, skatt eller annan avgift" har befunnits tillämplig i fråga om en i EG-förordningen nr (EEG) 1470/2001 föreskriven antidumpningstull. Det har ansetts förenligt med regeringsformens bestämmelser om normgivning och med legalitetsprincipen att straffbestämmelsen såvitt gäller tullplikten fått sitt innehåll utfyllt av föreskrifter i en EG-förordning. Undandragande av pålagor som avses i den nämnda förordningen har bedömts rikta sig mot "det allmänna". Även fråga om EG-förordningen utgör en in casu-lagstiftning.
  • NJA 2005 s. 33:Grundlagskonform tillämpning av blankettstraffstadgande som har fängelse i straffskalan och som fylls ut av myndighetsföreskrifter.
  • NJA 2008 s. 567:Fängelse i straffskalan för tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken har inte ansetts förutsätta att de normer som beaktas vid bedömningen om den tilltalade har åsidosatt vad som gäller för uppgiften har beslutats i den ordning som enligt regeringsformen gäller för straffbestämmelser med fängelsepåföljd.
  • NJA 2008 s. 868:Fråga om det med hänsyn till proportionalitetsprincipen i 25 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken finns tillräckliga förutsättningar för fortsatt reseförbud mot bakgrund bl.a. av den tid som reseförbudet gällt.
  • NJA 1989 s. 131:Med stöd av de s k terroristbestämmelserna i utlänningslagen (1980:376) har regeringen föreskrivit att utlänning dels inte fick vistas utanför viss kommun, dels var skyldig att flera gånger i veckan anmäla sig hos polismyndighet i kommunen. Fråga, i mål om straffansvar för överträdelse av anmälningsplikten, om regeringsformens bestämmelser angående frihetsberövande kunde tillämpas på föreskriften. Dessutom fråga om påföljd för överträdelsen.
  • RH 2005:8:Förvaltningsmyndighet har utfyllt ett s.k. blankettstraffstadgande i skogsvårdslagen som innehåller fängelsepåföljd genom att föreskriva viss rapporteringsskyldighet för fastighetsägare. Fråga om ansvar kan ådömas för medhjälp till sådant brott mot skogsvårdslagen.

Rättssäkerhet

[K2]9 §  Om en annan myndighet än en domstol har berövat någon friheten med anledning av brott eller misstanke om brott, ska han eller hon kunna få frihetsberövandet prövat av domstol utan oskäligt dröjsmål. Detta gäller dock inte när det är fråga om att till Sverige flytta över verkställighet av en frihetsberövande påföljd enligt en dom i en annan stat.

[S2]Även den som av någon annan anledning än som anges i första stycket har blivit omhändertagen tvångsvis, ska kunna få omhändertagandet prövat av domstol utan oskäligt dröjsmål. Med prövning av domstol likställs i sådant fall prövning av en nämnd, om nämndens sammansättning är bestämd i lag och ordföranden i nämnden ska vara eller ha varit ordinarie domare.

[S3]Har prövningen inte uppdragits åt en myndighet som är behörig enligt första eller andra stycket, ska prövningen göras av allmän domstol. Lag (2010:1408).

  • NJA 1989 s. 131:Med stöd av de s k terroristbestämmelserna i utlänningslagen (1980:376) har regeringen föreskrivit att utlänning dels inte fick vistas utanför viss kommun, dels var skyldig att flera gånger i veckan anmäla sig hos polismyndighet i kommunen. Fråga, i mål om straffansvar för överträdelse av anmälningsplikten, om regeringsformens bestämmelser angående frihetsberövande kunde tillämpas på föreskriften. Dessutom fråga om påföljd för överträdelsen.

[K2]10 §  Ingen får dömas till straff eller annan brottspåföljd för en gärning som inte var belagd med brottspåföljd när den begicks. Inte heller får någon dömas till svårare brottspåföljd för gärningen än den som var föreskriven då. Vad som föreskrivs här om brottspåföljd gäller även förverkande och annan särskild rättsverkan av brott.

[S2]Skatt eller statlig avgift får inte tas ut i vidare mån än som följer av föreskrifter som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen att det finns särskilda skäl för det, får en lag dock innebära att skatt eller statlig avgift tas ut trots att lagen inte hade trätt i kraft när omständigheten inträffade, om regeringen eller ett riksdagsutskott då hade lämnat ett förslag om det till riksdagen. Med förslag jämställs ett meddelande i skrivelse från regeringen till riksdagen om att ett sådant förslag är att vänta. Vidare får riksdagen föreskriva undantag från första meningen, om riksdagen finner att det av särskilda skäl krävs i samband med krig, krigsfara eller svår ekonomisk kris. Lag (2010:1408).

  • NJA 2016 s. 3:Straffet för mord. Fråga om den lagändring som år 2014 gjordes i 3 kap. 1 § brottsbalken har medfört att rättsläget förändrats (jfr NJA 2013 s. 376).
  • NJA 2008 s. 637:Fråga om betalningsansvar för parkeringsanmärkning när det vid parkeringstillfället var bestämt att den vägmarkering som legat till grund för parkeringsförbudet skulle tas bort därför att den saknade funktion. Även fråga om betydelsen av att vägmarkeringen tagits bort vid tiden för prövningen av betalningsansvaret (jfr 5 § andra stycket BrP).
  • RÅ 1999:76:Regeringens beslut angående upphörande av rätten att driva kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1 har inte ansetts strida mot någon rättsregel.
  • RH 2002:24:Straffet för egenmäktighet med barn, grovt brott, är numera fängelse lägst sex månader och högst fyra år. Fram till den 1 juli 1993 uppgick straffet till fängelse högst två år. Fråga om påföljd för egenmäktighet med barn, grovt brott, som utgörs av handlingar som begåtts såväl före som efter den år 1993 genomförda straffskärpningen.
  • NJA 2017 s. 157:I en författning hänvisades till en viss teknisk standard från ett privaträttsligt organ. Eftersom denna standard fanns tillgänglig i läsbar form endast mot betalning, har det ansetts stå i strid med den straffrättsliga legalitetsprincipen att döma för överträdelse av författningen.
  • NJA 2008 s. 376:Jaktbrott? Tillämpning av straffrättens legalitetsprincip.
  • RH 2002:70:En man begick under flera års tid på 1980-talet ett stort antal våldtäkter gentemot en underårig flicka. Frågor i målet om preskription, straffmätning och skadestånd.
  • RÅ 1993:79:Statlig avgift (kemikalieavgift) fastställs med hänsyn till den verksamhet som den avgiftsskyldige bedrivit under föregående kalenderår. Sedan avgiften höjts har frågan om den förhöjda avgiften får fastställas med hänsyn till verksamhet som bedrivits före ikraftträdandet av förhöjningen besvarats nekande. Härvid har retroaktivitetsförbudet i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen beaktats.
  • NJA 2014 s. 63:Resningsärende. Den straffrättsliga legalitetsprincipen har inte hindrat att en straffbestämmelse i trafikförordningen tolkats så att den omfattat en viss hastighetsöverträdelse. Föreläggande av ordningsbot för hastighetsöverträdelsen har inte innefattat rättstillämpning uppenbart i strid mot lag. Förutsättningar för resning har därmed inte förelegat.
  • HFD 2011 not 86:Påförande av schablonintäkt för ersättningsbostad med ett uppskovsbelopp som var hänförligt till 1978 års lag om uppskov med beskattning av realisationsvinst stred inte mot retroaktivitetsförbudet i regeringsformen (förhandsbesked)
  • HFD 2011:73:Schablonintäkt har ansetts kunna beräknas på uppskovsbelopp som hänför sig till äldre kapitalvinster oavsett regeringsformens förbud mot retroaktiv skattelag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • NJA 1986 s. 428:Stämpelskattemål. Lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter har, i fråga om vissa tidigare skattefria tomträttsförvärv, funnits innebära att skatteplikt inträder när inskrivning beviljas efter lagens ikraftträdande, även om förvärvet skett före ikraftträdandet, Tillika fråga om lagprövning enligt 2 kap 10 § 2 st och 11 kap 14 § regeringsformen.
  • NJA 2004 s. 299:I mål om ställföreträdares betalningsansvar för juridisk persons skatter och avgifter uppkommer frågor om tolkning av tidigare gällande bestämmelser i mervärdesskattelagen (1994:200) (I), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare (II) och 12 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483) i lydelse före den 1 januari 2004 (I och II) samt fråga om retroaktiv tilllämpning av sistnämnda lagrum i lydelse efter den 1 januari 2004 (I och II).
  • NJA 2000 s. 132:Bestämmelse i skattebetalningslagen (1997:483), som ålägger ställföreträdare för juridisk person betalningsansvar för den juridiska personens skatter, skall enligt övergångsbestämmelse tillämpas även på sådana skatter som förfallit till betalning före lagens ikraftträdande. Trots denna övergångsbestämmelse har, med hänsyn till retroaktivitetsförbudet i 2 kap 10 § 2 st regeringsformen, bestämmelsen om betalningsansvar ansetts inte kunna tillämpas retroaktivt annat än om sådant ansvar hade kunnat åläggas också enligt tidigare gällande lag.
  • HFD 2011 not 87:Schablonintäkt för ersättningsbostad ansågs kunna beräknas på uppskovsbelopp som hänförde sig till äldre kapitalvinster oavsett regeringsformens förbud mot retroaktiv skattelag (förhandsbesked) / Schablonintäkt för ersättningsbostad ansågs kunna beräknas på uppskovsbelopp som hänförde sig till äldre kapitalvinster oavsett regeringsformens förbud mot retroaktiv skattelag och utan hinder av gemenskapsrätten (förhandsbesked) / Schablonintäkt för ersättningsbostad ansågs kunna beräknas på uppskovsbelopp som hänförde sig till äldre kapitalvinster oavsett regeringsformens förbud mot retroaktiv skattelag och utan hinder av Europakonventionen (förhandsbesked)

[K2]11 §  Domstol får inte inrättas för en redan begången gärning och inte heller för en viss tvist eller i övrigt för ett visst mål.

[S2]En rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid. Förhandling vid domstol ska vara offentlig. Lag (2010:1408).

  • NJA 2017 s. 503:Ett fastighetsbildningsmåls juridiska eller tekniska komplexitet och stora betydelse för en enskild kan utgöra synnerliga skäl för att tillerkänna denne ersättning för ombudskostnader av staten som företrädare för allmänna intressen.
  • NJA 2015 s. 222:Om en domstol grundar sitt avgörande endast eller huvudsakligen på uppgifter som en person har lämnat vid förhör utom rätta utan att den tilltalade har haft tillfälle att ställa frågor till denne och inte heller kan anses ha avstått från sin rätt, föreligger det ett rättegångsfel. Fråga om den tilltalade har avstått från denna rätt.
  • HFD 2017:53:Regeringen har beslutat föreslå Europeiska kommissionen att vissa områden väljs ut som Natura 2000-områden. Det förhållandet att regeringens beslut kan påverka pågående processer i Mark- och miljööverdomstolen medför inte att rätten till en rättvis rättegång har åsidosatts (I). I ett interimistiskt beslut hade Högsta förvaltningsdomstolen bedömt utgången vara oviss och förordnat att regeringens beslut tills vidare inte skulle gälla (II). Rättsprövning.
  • NJA 2017 s. 256:En tingsrätt har avvisat ett rättegångsombud utan att parten eller ombudet fått tillfälle att yttra sig i frågan. Detta har ansetts utgöra ett rättegångsfel.

Skydd mot diskriminering

[K2]12 §  Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas därför att han eller hon tillhör en minoritet med hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande eller med hänsyn till sexuell läggning. Lag (2010:1408).

  • NJA 2006 s. 467:Ett flygblad som spritts i en skola har innehållit uttalanden om homosexuella. Fråga om spridningen är att bedöma som hets mot folkgrupp. (Jfr NJA 2005 s. 805.)
  • MIG 2008:23:Grund för verkställighetsförvar föreligger när det finns anledning att anta att utlänningen kommer att hålla sig undan. Vid sådan bedömning behöver ett undanhållande inte bestå i ett konkret försök att leva gömd för verkställande myndighet, utan en bedömning av utlänningens agerande i vidare bemärkelse måste göras.
  • NJA 1993 s. 360:Frågor i mål angående ansvar för tjänstefel om det funnits lagligt stöd för polismans beslut om frihetsberövande av personer som hämtats eller medtagits till förhör (I och II) resp om omhändertagande enligt 13 § polislagen (III).
  • NJA 2007 s. 227:Bestämmelsen i 8 § smugglingslagen om "tull, skatt eller annan avgift" har befunnits tillämplig i fråga om en i EG-förordningen nr (EEG) 1470/2001 föreskriven antidumpningstull. Det har ansetts förenligt med regeringsformens bestämmelser om normgivning och med legalitetsprincipen att straffbestämmelsen såvitt gäller tullplikten fått sitt innehåll utfyllt av föreskrifter i en EG-förordning. Undandragande av pålagor som avses i den nämnda förordningen har bedömts rikta sig mot "det allmänna". Även fråga om EG-förordningen utgör en in casu-lagstiftning.
  • NJA 2005 s. 33:Grundlagskonform tillämpning av blankettstraffstadgande som har fängelse i straffskalan och som fylls ut av myndighetsföreskrifter.
  • NJA 2009 s. 776:Fråga om en lärare och en elevassistent vid utövningen av sin tillsynsplikt gjort sig skyldiga till misshandel och olaga frihetsberövande
  • NJA 2005 s. 805:I en predikan har gjorts nedsättande uttalanden om homosexuella. Åtal för hets mot folkgrupp har ogillats med hänvisning till Europakonventionens artiklar 9 och 10.
  • NJA 2008 s. 567:Fängelse i straffskalan för tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken har inte ansetts förutsätta att de normer som beaktas vid bedömningen om den tilltalade har åsidosatt vad som gäller för uppgiften har beslutats i den ordning som enligt regeringsformen gäller för straffbestämmelser med fängelsepåföljd.
  • NJA 2008 s. 868:Fråga om det med hänsyn till proportionalitetsprincipen i 25 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken finns tillräckliga förutsättningar för fortsatt reseförbud mot bakgrund bl.a. av den tid som reseförbudet gällt.
  • RH 2004:51:Hemsida på Internet med personuppgifter. Överträdelse av personuppgiftslagens bestämmelser om anmälningsskyldighet och förbud mot behandling av känsliga personuppgifter utan uttryckligt samtycke har i visst fall ansetts som ringa och därmed straffritt. - Fråga om direktivkonform lagtolkning, begreppet automatiserad behandling av personuppgifter, begreppet privat behandling av personuppgifter, undantag för personuppgifter i löpande text, begreppet hälsa, lagens förenlighet med regeringsformens och Europakonventionens bestämmelser om yttrandefrihet, det gemenskapsrättsliga proportionalitetsbegreppet, legalitetsprincipen samt straffrihet för ringa fall.
  • RH 2005:8:Förvaltningsmyndighet har utfyllt ett s.k. blankettstraffstadgande i skogsvårdslagen som innehåller fängelsepåföljd genom att föreskriva viss rapporteringsskyldighet för fastighetsägare. Fråga om ansvar kan ådömas för medhjälp till sådant brott mot skogsvårdslagen.

[K2]13 §  Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas på grund av sitt kön, om inte föreskriften utgör ett led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt. Lag (2010:1408).

  • NJA 2006 s. 467:Ett flygblad som spritts i en skola har innehållit uttalanden om homosexuella. Fråga om spridningen är att bedöma som hets mot folkgrupp. (Jfr NJA 2005 s. 805.)
  • NJA 2005 s. 805:I en predikan har gjorts nedsättande uttalanden om homosexuella. Åtal för hets mot folkgrupp har ogillats med hänvisning till Europakonventionens artiklar 9 och 10.
  • RH 2004:51:Hemsida på Internet med personuppgifter. Överträdelse av personuppgiftslagens bestämmelser om anmälningsskyldighet och förbud mot behandling av känsliga personuppgifter utan uttryckligt samtycke har i visst fall ansetts som ringa och därmed straffritt. - Fråga om direktivkonform lagtolkning, begreppet automatiserad behandling av personuppgifter, begreppet privat behandling av personuppgifter, undantag för personuppgifter i löpande text, begreppet hälsa, lagens förenlighet med regeringsformens och Europakonventionens bestämmelser om yttrandefrihet, det gemenskapsrättsliga proportionalitetsbegreppet, legalitetsprincipen samt straffrihet för ringa fall.

Stridsåtgärder på arbetsmarknaden

[K2]14 §  En förening av arbetstagare samt arbetsgivare och en förening av arbetsgivare har rätt att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden, om inte annat följer av lag eller avtal. Lag (2010:1408).

  • AD 2012 nr 35:Interimistisk prövning av fråga om stridsåtgärder vidtagits i föreningsrättskränkande syfte.
  • AD 2016 nr 70:En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärder i form av arbetsnedläggelse samt blockad mot nya anställningar och uppdrag med arbete avseende offentligt musikaliskt framförande av artister och musiker i de lokaler där TV-programmet IDOL repeteras, spelas in och sänds. Arbetsgivaren har gjort en fredspliktsinvändning och anfört att fredsplikt råder bl.a. eftersom de varslade stridsåtgärderna strider mot artikel 56 i Fördraget om Europeiska unionen. Arbetstagarorganisationen har, med anledning av arbetsgivarens fredspliktsinvändning, väckt talan i Arbetsdomstolen och begärt en prövning, även interimistiskt, av de varslade stridsåtgärdernas tillåtlighet. - Arbetsdomstolen har, för tiden till dess att tvisten slutligt avgjorts eller annat förordnas, förklarat att förbundet är rättsligt oförhindrat att vidta stridsåtgärder i enlighet med utfärdat varsel. Arbetsdomstolen har samtidigt avslagit en begäran från bolaget om att domstolen, innan den tar ställning i den interimistiska frågan, ska inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen.

Egendomsskydd och allemansrätt

[K2]15 §  Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.

[S2]Den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Ersättning ska också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller att skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten. Ersättningen ska bestämmas enligt grunder som anges i lag.

[S3]Vid inskränkningar i användningen av mark eller byggnad som sker av hälsoskydds-, miljöskydds- eller säkerhetsskäl gäller dock vad som följer av lag i fråga om rätt till ersättning.

[S4]Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan. Lag (2010:1408).

Expropriationslagen innehåller bestämmelser om hur ersättningen bestäms

  • MÖD 2017:7:Dispens enligt artskyddsförordningen ----- En fastighetsägare ansökte om dispens enligt 15 § artskyddsförordningen för att slutavverka 1,5 ha skog inom ett område av sin fastighet där inventering hade visat förekomst av svampen bombmurkla. Arten omfattas av de nationella fridlysningsbestämmelserna i 8 § artskyddsförordningen. Länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen avslog ansökan eftersom förutsättningar för dispens inte ansetts föreligga. MÖD upphävde länsstyrelsens beslut att inte ge dispens enligt artskyddsförordningen och återförvisade målet till länsstyrelsen för fortsatt handläggning. Domstolen fann att övervägande skäl talar för att det inte varit lagstiftarens avsikt att fridlysningsbestämmelserna ska ges en sådan tillämpning att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten. En bedömning av proportionaliteten måste därför ske inom ramen för dispensförfarandet. Om en tillämpning av de nationella fridlysningsbestämmelserna skulle innebära att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten ska åtgärden bedömas som tillåten och dispens ges. Frågan om pågående markanvändning avsevärt försvåras ska prövas av länsstyrelsen som första instans.
  • NJA 2014 s. 332:Med stöd av bemyndigande i lag meddelade regeringen en förordning som begränsade fisket i Torne älvs fiskeområde. Bestämmelsen i 2 kap. 18 § regeringsformen i dess lydelse före den 1 januari 2011 (nuvarande 2 kap. 15 §) har ansetts ge uttryck för en allmän rättsgrundsats om rätt till ersättning för rådighetsinskränkningar i vissa fall. Staten har med stöd av denna princip ansetts ersättningsskyldig gentemot ett antal fiskare för den ekonomiska förlust som kan ha uppkommit för dem till följd av de restriktioner i fisket som infördes genom förordningen.
  • NJA 2013 s. 350:Vid markanvisning enligt minerallagen ska behovet av marken bedömas, och tiden för anvisningen fastställas, utan hänsyn till att ett tillstånd enligt miljöbalken för verksamheten är tidsbegränsat. Även fråga om en sådan markanvisning kommer i konflikt med egendomsskyddet i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen eller i regeringsformen.
  • RH 2014:37:En medlem i en sameby åtalades för jaktbrott, bestående i att han brutit mot ett för jakten gällande villkor som länsstyrelse föreskrivit i ett beslut om tilldelning av älg (licens). Jakten skedde på s.k. dubbelregistrerad mark (privatägd mark ovan odlingsgränsen där även privat markägare har jakträtt). Villkoret innebar att den tilltalade var tvungen att komma överens med den privata markägaren innan han utövade den älgjakt som licensbeslutet avsåg. Villkoret ansågs, mot bakgrund av egendomsskyddet och kravet på att föreskrifter som medför ingrepp i enskilds ekonomiska förhållanden ska meddelas genom lag, sakna lagstöd. Den tilltalade frikändes därför från åtalet.
  • MÖD 2017:68:Ersättning enligt naturvårdslagen ----- Ett av en kommun beslutat naturreservat från år 1998 innehåller bl.a. föreskrift om att det krävs tillstånd att uppföra helt ny byggnad. Efter det att kommunen nekat uppförande av två nya boningshus på en fastighet där det i dag finns några mindre enklare fritidshus har det gjorts en ansökan om ersättning från kommunen. I första hand åberopas 31 kap. miljöbalken alternativt naturvårdslagen och i andra hand 2 kap. 15 § regeringsformen (RF) alternativt Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna EKMR). Ansökan om ersättning har inte gjorts av fastighetsägaren utan av ett bolag till vilket fastighetsägaren har överlåtit sin ersättningsfordran. Mark- och miljödomstolen har avslagit yrkandet om ersättning och funnit att vardera parten jämlikt 25 kap. 6 § miljöbalken ska stå sina egna rättegångskostnader. Efter överklagande har Mark- och miljööverdomstolen funnit följande: 1. Ramen för prövningen utgörs av den ansökan om att uppföra två boningshus som gjorts, 2. uppförandet av de nya husen är inte att anse som pågående markanvändning och rätt till ersättning enligt i denna del tillämpliga naturvårdslagen finns inte, 3. rätt till ersättning enligt RF och EKMR föreligger inte och 4. att fordran överlåtits hindrar inte att även bolaget omfattas av i denna del tillämpliga 25 kap. 6 § och bolaget har därmed rätt till ersättning för sina rättegångskostnader i underinstansen.
  • NJA 2015 s. 323:Ersättning när mark tas i anspråk för naturreservat. När beslutet om naturreservat medför att åkerbruk och bete inte kan återupptas på mark som under lång tid legat i träda har beslutet ansetts avsevärt försvåra en "pågående markanvändning" (31 kap. 4 § miljöbalken).
  • NJA 1981 s. 1:Tvist mellan vissa samebyar m fl och svenska staten om rätt till de s k skattefjällen i norra Jämtland. I målet har, jämte andra spörsmål, behandlats frågor dels om möjligheten att i äldre tider förvärva äganderätt till herrelös mark genom att bruka den för renbete, jakt och fiske, dels om de rättsliga grunderna för uppkomst av äganderätt för staten till fjällmarkerna, dels om samerna - för det fall att staten bedöms vara ägare till skattefjällen - kan anses ha rättigheter till dem utöver vad rennäringslagen föreskriver och dels om vissa regler i denna lag strider mot diskrimineringsförbudet i 2 kap 15 § regeringsformen.
  • MÖD 2017:40:Inrättande av gemensamhetsanläggning för väg ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att det var av väsentlig betydelse för två fastigheter att få tillgång till en befintlig väg som gick över fastigheterna. Mark- och miljööverdomstolen har också funnit att båtnadsvillkoret var uppfyllt i fallet med hänvisning till att det är mer resurs- och kostnadseffektivt att flera fastigheter delar på kostnaderna för anläggande och underhåll av en gemensam väg jämfört med att de anlägger och underhåller egna utfartsvägar. Inrättandet av en gemensamhetsanläggning för vägen har inte ansetts strida mot egendomsskyddet.
  • HFD 2012:70:En kommuns insatser och kostnader för att ställa i ordning och underhålla skidspår har ansetts vara av sådan omfattning att avgiftsbeläggning av spåren inte står i strid med allemansrätten. Laglighetsprövning enligt kommunallagen.

Upphovsrätt

[K2]16 §  Författare, konstnärer och fotografer äger rätt till sina verk enligt bestämmelser som meddelas i lag. Lag (2010:1408).

Näringsfrihet

[K2]17 §  Begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke får införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag.

[S2]Samernas rätt att bedriva renskötsel regleras i lag. Lag (2010:1408).

Rennäringslagen är den lag som avses i andra stycket.


  • AD 2005 nr 49:En svensk arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärder mot ett lettiskt bolag, som hyr ut arbetskraft från Lettland till företag som bedriver verksamhet i Sverige. En annan svensk arbetstagarorganisation har vidtagit sympatiåtgärder mot det lettiska bolaget. Bolaget är inte bundet av kollektivavtal i förhållande till någon av de svenska arbetstagarorganisationerna. Bolaget är däremot bundet av två kollektivavtal med en lettisk arbetstagarorganisation. Tvisten i målet gäller frågan huruvida de stridsåtgärder och sympatiåtgärder som vidtagits mot bolaget är lovliga eller inte. Bolaget har påstått att nämnda stridsåtgärder strider mot EG-rätten, vilket bestritts av arbetstagarparterna. Arbetsdomstolen finner att det, mot bakgrund av de EG-rättsliga frågeställningar som aktualiseras i målet, finns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen.
  • AD 2006 nr 94:En arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärder mot en arbetsgivare i byggbranschen i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal. Interimistisk prövning av stridsåtgärdernas tillåtlighet.
  • AD 2003 nr 25:En arbetstagarorganisation har varslat en arbetsgivarorganisation och fyra av dess medlemsföretag om stridsåtgärd. Något kollektivavtalsförhållande föreligger inte mellan organisationerna och inte heller mellan arbetstagarorganisationen och de berörda företagen. Interimistisk prövning av stridsåtgärdens tillåtlighet.
  • AD 2011 nr 95:En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärd mot dels en utländsk ägare till ett fartyg, dels ett utländskt bolag som sköter bemanningen av fartyget. Arbetstagarorganisationen är inte bunden av kollektivavtal i förhållande till vare sig ägarbolaget eller bemanningsbolaget. Med anledning av en fredspliktsinvändning från arbetsgivarsidan yrkar arbetstagarorganisationen interimistisk prövning av den varslade stridsåtgärdens tillåtlighet. Även fråga om sympatiåtgärder från en annan arbetstagarorganisation.
  • AD 2006 nr 58:En arbetstagarorganisation har varslat ett företag om stridsåtgärd. Något kollektivavtal föreligger inte mellan organisationen och det berörda företaget. Företaget har gjort gällande bl.a. att tvisten mellan parterna är en rättstvist och att stridsåtgärden är olovlig eftersom den strider mot en allmän rättsgrundsats om fredsplikt i rättstvister. Interimistisk prövning av stridsåtgärdens tillåtlighet.
  • AD 2003 nr 46:Ett fartyg som ägs av ett turkiskt rederi och är registrerat i Malta ankommer till svensk hamn och utsätts därvid för krav på att teckna kollektivavtal, ett s.k. ITF-avtal, med en svensk facklig organisation. När arbetsgivarsidan vägrar teckna avtal utsätts fartyget för nyanställningsblockad och sympatiåtgärder i form av bl.a. blockad mot lossning av fartyget. Något kollektivavtal gäller inte för den ombordvarande besättningen, som består av turkiska medborgare. I tvist om lovligheten av de vidtagna stridsåtgärderna anför arbetsgivarsidan att det tillämnade kollektivavtalet på grund av omständigheterna skulle bli rättsligt ogiltigt och att stridsåtgärderna av det skälet är olovliga enligt allmänna rättsgrundsatser. Arbetsdomstolen uttalar att det i en situation som den aktuella enligt bestämmelsen i 2 kap. 17 § regeringsformen inte föreligger något rättsligt utrymme för ett förbud mot stridsåtgärder. I målet prövas också frågan om de fackliga organisationerna har åsidosatt varselskyldigheten enligt medbestämmandelagen.

Utbildning och forskning

[K2]18 §  Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola. Det allmänna ska svara också för att högre utbildning finns.

[S2]Forskningens frihet är skyddad enligt bestämmelser som meddelas i lag. Lag (2010:1408).

  • RÅ 2001:72:Vid en av Regeringsrätten företagen proportionalitetsprövning i ärende om dispens från strandskydd har den tilltänkte köparen av en fastighet ansetts företräda det enskilda intresse som skall vägas mot strandskyddsintresset. Rättsprövning.
  • RH 2000:64:Lagprövning har inte ansetts kunna ske helt skild från omständigheterna i den tvist som underställts fastighetsdomstolens prövning och utan att det stått klart att den ifrågasatta lagregeln skulle komma att aktualiseras i målet. Fastighetsdomstolens mellandom har undanröjts och målet återförvisats.
  • NJA 2007 s. 695:Fråga om rätt till intrångsersättning vid upplåtelse av ledningsrätt för optokablar inom utrymme för befintliga kraftledningar.
  • NJA 2014 s. 332:Med stöd av bemyndigande i lag meddelade regeringen en förordning som begränsade fisket i Torne älvs fiskeområde. Bestämmelsen i 2 kap. 18 § regeringsformen i dess lydelse före den 1 januari 2011 (nuvarande 2 kap. 15 §) har ansetts ge uttryck för en allmän rättsgrundsats om rätt till ersättning för rådighetsinskränkningar i vissa fall. Staten har med stöd av denna princip ansetts ersättningsskyldig gentemot ett antal fiskare för den ekonomiska förlust som kan ha uppkommit för dem till följd av de restriktioner i fisket som infördes genom förordningen.
  • RÅ 1999:76:Regeringens beslut angående upphörande av rätten att driva kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1 har inte ansetts strida mot någon rättsregel.
  • NJA 2016 s. 429:Arbetsmiljöbrott i samband med undervisning i kommunal grundskola har ansetts inte kunna föranleda företagsbot.
  • NJA 1987 s. 198:Ett aktiebolag väckte talan mot staten och yrkade bl a att TR:n med stöd av 11 kap 14 § regeringsformen skulle förklara, att staten var förpliktad att återbetala viss skatt som bolaget erlagt. Som grund åberopades att lagstiftningen om skatterna stred mot främst 2 kap 18 § regeringsformen. - Allmän domstol har inte ansetts behörig att pröva frågan om en skattelags grundlagsenlighet när tvister om skatten skall avgöras av förvaltningsdomstol.
  • RÅ 1996:44:Tillämpning av den s.k. proportionalitetsprincipen i rättsprövningsmål angående dispens från bestämmelser om strandskydd i naturvårdslagen (1964:822). Europamål.
  • RÅ 1996:40:Rättsprövning. Regeringens beslut angående utvidgning av ett naturreservat med en mindre fastighet har ansetts strida mot vad som enligt 7 § naturvårdslagen krävs för bildande av naturreservat och därför upphävts.
  • NJA 1992 s. 337:Fråga om ersättningsreglerna i lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt skall åsidosättas enligt bestämmelserna i 2 kap 18 § och 11 kap 14 § regeringsformen. Tillika fråga om förstnämnda lag, med hänsyn till uttalanden i dess förarbeten, begränsar ersättningen till tio års inkomstbortfall.
  • NJA 1996 s. 110:Fråga bl a om ändring av ett servitut innebar olägenhet av betydelse för den tjänande fastigheten. 7 kap 4 § 2 st fastighetsbildningslagen. Bestämmelsen i 2 kap 18 § 1 st regeringsformen om betydelsen av att angelägna allmänna intressen tillgodoses har ansetts sakna inverkan vid tillämpningen av fastighetsbildningslagen.
  • MÖD 2007:51:Ersättning enligt 2 kap.18 § regeringsformen ----- En jordbrukare yrkade ersättning av kommunen för försvårande av pågående markanvändning. Denne hade flera år i rad fått avslag alt. restriktioner på ansökan om tillstånd att få sprida bekämpningsmedel inom den inre skyddszonen för ett vattenskyddsområde. Miljööverdomstolen fann att möjligheten att få ersättning från det allmänna enligt 2 kap.18 § regeringsformen var liten när en tillståndsansökan avslagits av starka miljöskäl. I vart fall torde det krävas att möjligheten att överklaga det kommunala avslagsbeslutet utnyttjats. Miljödomstolens ogillande av käromålet fastställdes.
  • RÅ 1996:56:Förutsättningar för förbud enligt 20 § andra stycket naturvårdslagen mot plantering av skog på tidigare åkermark. Europamål.
  • NJA 1996 s. 495:Arrangör av organiserad forsränning på annan tillhörig fastighet har, då uppkomna skador och olägenheter klart överstigit vad fastighetsägaren måste tåla på grund av allemansrätten, förbjudits vid vite att fortsätta sin verksamhet.
  • RH 2009:80:Skadeståndstalan enligt 2 kap. 18 § regeringsformen väcktes mot staten genom Justitiekanslern för rådighetsinskränkning genom fiskeförordning. Stockholms tingsrätt överlämnade målet till miljödomstol som avvisade stämningsansökan med motiveringen att ingripandet av det allmänna inte grundade sig på miljöbalken och därför var miljödomstol inte behörig att pröva talan. Miljööverdomstolen fastställde avvisningsbeslutet och hänvisade målet till allmän domstol, Stockholms tingsrätt.
  • NJA 1989 s. 20:Genom fastighetsreglering överförde fastighetsbildningsmyndighet två fastigheter till en tredje. Regleringen medförde att en partiell nyttjanderätt i de två utplånade fastigheterna upphörde att gälla utan att ersättning utgick till nyttjanderättshavaren. Fråga om sättet för fastighetsregleringens genomförande (5 kap 6 § 2 st FBL). Beaktande av 2 kap 18 § RF?

Europakonventionen

[K2]19 §  Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lag (2010:1408).

  • AD 2018 nr 19:Tvisten gäller fråga om en skola direkt eller indirekt har diskriminerat en kvinnlig lärarvikarie framför allt genom att uppställa ett krav på att handhälsa även på manliga kollegor.
  • RH 2013:27:Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom tillhandahållande av en fildelningstjänst (The Pirate Bay) inom ett datornätverk och om de medverkandes skyldighet att för intrånget betala ersättning enligt upphovsrättslagen (1960:729).
  • MIG 2012:1:I ärende om uppehållstillstånd på grund av anknytning till förälder respektive make (familjeåterförening) enligt 5 kap. 3 § första stycket 2 a respektive 1 utlänningslagen, har båda makarnas föräldraskap visats genom bl.a. DNA-analys. Den identitet som uppgivits och godtagits såsom sannolik respektive tilldelats vid beviljande av uppehållstillstånd som skyddsbehövande för anknytningspersonen har godtagits i målet som grund för prövning av barnets och makans ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning till honom. Som huvudregel ställs ett högt beviskrav för uppgifter om en sökandes identitet. När det varit omöjligt för barnet och den sökande makan att genom traditionella bevismedel visa sin identitet, har domstolen gjort en individuell bedömning, innefattande proportionaliteten av ett högt beviskrav. Denna har utmynnat i att det i det bedömda enskilda fallet har varit tillräckligt att envar av sökandena gjort sin identitet sannolik.

Förutsättningar för begränsningar av fri- och rättigheter

[K2]20 §  Följande fri- och rättigheter får, i den utsträckning som medges i 2124 §§, begränsas genom lag:

  1. yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten och föreningsfriheten (1 § första stycket15),
  2. skyddet mot annat kroppsligt ingrepp än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång, mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden samt i övrigt mot intrång som innebär övervakning och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (6 §),
  3. rörelsefriheten (8 §), och
  4. offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket andra meningen).

[S2]Efter bemyndigande i lag får de i första stycket angivna fri- och rättigheterna begränsas genom annan författning i de fall som anges i 8 kap. 5 § och i fråga om förbud att röja sådant som någon fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt. I samma ordning får mötesfriheten och demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges i 24 § första stycket andra meningen. Lag (2010:1408).

  • RÅ 1999:76:Regeringens beslut angående upphörande av rätten att driva kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1 har inte ansetts strida mot någon rättsregel.
  • NJA 2012 s. 400:Innehav av mangateckningar med ett barnpornografiskt innehåll men icke verklighetstrogna bilder har, med hänvisning till yttrandefriheten och informationsfriheten i regeringsformen, ansetts inte vara straffbart.
  • NJA 2015 s. 631:Frågor rörande husrannsakan på en tidningsredaktion i syfte att genom beslag av en elektronisk informationsbärare få tillgång till digitala fotografier.
  • NJA 1989 s. 131:Med stöd av de s k terroristbestämmelserna i utlänningslagen (1980:376) har regeringen föreskrivit att utlänning dels inte fick vistas utanför viss kommun, dels var skyldig att flera gånger i veckan anmäla sig hos polismyndighet i kommunen. Fråga, i mål om straffansvar för överträdelse av anmälningsplikten, om regeringsformens bestämmelser angående frihetsberövande kunde tillämpas på föreskriften. Dessutom fråga om påföljd för överträdelsen.
  • NJA 2016 s. 1165:Bestämmelserna i 28 kap. 11 och 12 §§ rättegångsbalken, om kroppsbesiktning för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning om ett brott, utgör inte lagstöd för kroppsbesiktning som syftar till att ta reda på om den misstänkte är straffmyndig.

[K2]21 §  Begränsningar enligt 20 § får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningen får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning. Lag (2010:1408).

  • NJA 2012 s. 400:Innehav av mangateckningar med ett barnpornografiskt innehåll men icke verklighetstrogna bilder har, med hänvisning till yttrandefriheten och informationsfriheten i regeringsformen, ansetts inte vara straffbart.
  • NJA 2015 s. 45:En journalist har i samband med ett reportage gjort sig skyldig till vapenbrott. Det publicistiska syftet har vid påföljdsbestämningen ansetts vara en förmildrande omständighet.
  • HFD 2015:80:Ett inslag i närradion har bedömts otillbörligt gynna kommersiella intressen. En särskild avgift har inte ansetts oproportionerlig, trots att inslaget varit kort och haft begränsad spridning, eftersom sändarföreningen tidigare fällts för överträdelser.
  • NJA 2016 s. 1165:Bestämmelserna i 28 kap. 11 och 12 §§ rättegångsbalken, om kroppsbesiktning för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning om ett brott, utgör inte lagstöd för kroppsbesiktning som syftar till att ta reda på om den misstänkte är straffmyndig.

[K2]22 §  Ett förslag till lag enligt 20 § ska, om det inte avslås av riksdagen, på yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i minst tolv månader från det att det första utskottsyttrandet över förslaget anmäldes i riksdagens kammare. Riksdagen får dock anta förslaget direkt, om minst fem sjättedelar av de röstande enas om beslutet.

[S2]Första stycket gäller inte förslag till lag om fortsatt giltighet i högst två år av lag. Det gäller inte heller förslag till lag som enbart rör

  1. förbud att röja sådant som någon har fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt och vars hemlighållande är nödvändigt med hänsyn till något av de intressen som anges i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen,
  2. husrannsakan eller liknande intrång, eller
  3. frihetsstraff som påföljd för viss gärning.

[S3]Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens del om första stycket är tilllämpligt i fråga om ett visst lagförslag. Lag (2010:1408).

  • MIG 2008:23:Grund för verkställighetsförvar föreligger när det finns anledning att anta att utlänningen kommer att hålla sig undan. Vid sådan bedömning behöver ett undanhållande inte bestå i ett konkret försök att leva gömd för verkställande myndighet, utan en bedömning av utlänningens agerande i vidare bemärkelse måste göras.

[K2]23 §  Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vidare får friheten att yttra sig i näringsverksamhet begränsas. I övrigt får begränsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten göras endast om särskilt viktiga skäl föranleder det.

[S2]Vid bedömandet av vilka begränsningar som får göras med stöd av första stycket ska särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter.

[S3]Att meddela föreskrifter som utan avseende på yttrandens innehåll närmare reglerar ett visst sätt att sprida eller ta emot yttranden anses inte som en begränsning av yttrandefriheten och informationsfriheten. Lag (2010:1408).

  • RÅ 1999:76:Regeringens beslut angående upphörande av rätten att driva kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1 har inte ansetts strida mot någon rättsregel.
  • NJA 2012 s. 400:Innehav av mangateckningar med ett barnpornografiskt innehåll men icke verklighetstrogna bilder har, med hänvisning till yttrandefriheten och informationsfriheten i regeringsformen, ansetts inte vara straffbart.

[K2]24 §  Mötesfriheten och demonstrationsfriheten får begränsas av hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken. I övrigt får dessa friheter begränsas endast av hänsyn till rikets säkerhet eller för att motverka farsot.

[S2]Föreningsfriheten får begränsas endast när det gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Lag (2010:1408).

[K2]25 §  För andra än svenska medborgare här i riket får särskilda begränsningar göras genom lag i fråga om följande fri- och rättigheter:

  1. yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten, föreningsfriheten och religionsfriheten (1 § första stycket),
  2. skyddet mot tvång att ge till känna åskådning (2 § första meningen),
  3. skyddet mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång, mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden samt i övrigt mot intrång som innebär övervakning och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (6 §),
  4. skyddet mot frihetsberövande (8 § första meningen),
  5. rätten till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än brott eller misstanke om brott (9 § andra och tredje styckena),
  6. offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket andra meningen),
  7. författares, konstnärers och fotografers rätt till sina verk (16 §),
  8. rätten att driva näring eller utöva yrke (17 §),
  9. skyddet för forskningens frihet (18 § andra stycket), och 10. skyddet mot ingrepp på grund av åskådning (21 § tredje meningen).

[S2]På sådana föreskrifter om särskilda begränsningar som avses i första stycket ska 22 § första stycket, andra stycket första meningen samt tredje stycket tillämpas. Lag (2010:1408).

Riksdagens bildande och sammansättning

[K3]1 §  Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val.

[S2]Vid sådant val sker röstning på parti med möjlighet för väljarna att lämna särskild personröst. Lag (2014:1385).

[K3]2 §  Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter. För ledamöterna ska det finnas ersättare. Lag (2010:1408).

Ordinarie val

Rösträtt och valbarhet

[K3]4 §  Rösträtt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som är eller någon gång har varit bosatt i riket och har fyllt arton år.

[S2]Endast den som uppfyller villkoren för rösträtt kan vara ledamot av riksdagen eller ersättare för ledamot.

[S3]Frågan om någon har rösträtt avgörs på grundval av en före valet upprättad röstlängd. Lag (2010:1408).

Valkretsar

[K3]5 §  För val till riksdagen är riket indelat i valkretsar. Lag (2010:1408).

Mandatfördelningen mellan valkretsarna

[K3]6 §  Av mandaten i riksdagen är 310 fasta valkretsmandat och 39 utjämningsmandat.

[S2]De fasta valkretsmandaten fördelas mellan valkretsarna på grundval av en beräkning av förhållandet mellan antalet röstberättigade i varje valkrets och antalet röstberättigade i hela riket. Fördelningen fastställs för fyra år i sänder. Lag (2010:1408).

Mandatfördelningen mellan partierna

[K3]7 §  Mandaten fördelas mellan partier som anmält sitt deltagande i valet i enlighet med bestämmelser som meddelas i särskild lag.

[S2]Endast partier som har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket får delta i fördelningen av mandaten. Ett parti som har fått färre röster får dock delta i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i en valkrets där partiet har fått minst tolv procent av rösterna. Lag (2014:1385).

[K3]8 §  De fasta valkretsmandaten fördelas på varje valkrets proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretsen.

[S2]Om ett parti vid fördelningen av fasta valkretsmandat enligt första stycket har fått fler mandat i hela riket än vad som motsvarar en proportionell representation i riksdagen för partiet ska överskjutande mandat återföras och fördelas mellan övriga partier enligt bestämmelser som meddelas i särskild lag.

[S3]Utjämningsmandaten fördelas mellan partierna så, att fördelningen av alla mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har tillfallit ett parti med mindre än fyra procent av rösterna, blir proportionell mot röstetalet i hela riket för de partier som deltar i fördelningen. Om ett parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten har fått så många mandat som motsvarar den proportionella representationen i riksdagen för partiet, bortses vid fördelningen av utjämningsmandaten från partiet och de fasta valkretsmandat som det har fått. Sedan utjämningsmandaten har fördelats mellan partierna, tillförs de valkretsar.

[S4]Vid mandatfördelningen mellan partierna används uddatalsmetoden med första divisorn jämkad till 1, 2. Lag (2014:1385).

[K3]9 §  För varje mandat som ett parti har fått utses en riksdagsledamot samt ersättare för honom eller henne. Lag (2010:1408).

Valperiod

[K3]10 §  Varje val gäller för tiden från det att den nyvalda riksdagen har samlats till dess den närmast därefter valda riksdagen samlas.

[S2]Den nyvalda riksdagen samlas på den femtonde dagen efter valdagen, dock tidigast på den fjärde dagen efter det att valresultatet har kungjorts. Lag (2010:1408).

Extra val

[K3]11 §  Regeringen får besluta om extra val till riksdagen mellan ordinarie val. Extra val ska hållas inom tre månader efter beslutet.

[S2]Efter val till riksdagen får regeringen inte besluta om extra val förrän tre månader har gått från den nyvalda riksdagens första sammanträde. Regeringen får inte heller besluta om extra val under den tid då dess ledamöter, efter det att samtliga har entledigats, uppehåller sina befattningar till dess en ny regering ska tillträda.

[S3]Bestämmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 5 §. Lag (2010:1408).

Överklagande av val

[K3]12 §  Val till riksdagen får överklagas hos en av riksdagen utsedd valprövningsnämnd. Nämndens beslut får inte överklagas.

[S2]Den som har valts till riksdagsledamot utövar sitt uppdrag även om valet har överklagats. Ändras valet, intar en ny ledamot sin plats så snart ändringen har kungjorts. Det gäller också för ersättare.

[S3]Valprövningsnämnden består av en ordförande, som ska vara eller ha varit ordinarie domare och som inte får tillhöra riksdagen, och sex andra ledamöter. Ledamöterna väljs efter varje ordinarie val, så snart valet har vunnit laga kraft, för tiden till dess nytt val till nämnden har ägt rum. Ordföranden väljs särskilt. Lag (2010:1408).

Ytterligare bestämmelser

[K3]13 §  Ytterligare bestämmelser om det som anges i 312 §§ och om utseende av ersättare för riksdagsledamöterna meddelas i riksdags-ordningen eller annan särskild lag. Lag (2014:1385).

Riksmöte

[K4]1 §  Riksdagen sammanträder till riksmöte varje år. Riksmötet hålls i Stockholm, om inte riksdagen eller talmannen bestämmer annat av hänsyn till riksdagens säkerhet eller frihet. Lag (2010:1408).

Talmannen

Utskotten

[K4]3 §  Riksdagen väljer inom sig utskott, däribland ett konstitutionsutskott och ett finansutskott, enligt bestämmelser i riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

Rätten att väcka förslag

[K4]4 §  Regeringen och varje riksdagsledamot får, i enlighet med bestämmelser i riksdagsordningen, väcka förslag i fråga om allt som kan komma under riksdagens prövning, om inte annat anges i denna regeringsform. Lag (2010:1408).

Ärendenas beredning

[K4]5 §  Ett ärende som har väckts av regeringen eller en riksdagsledamot bereds av ett utskott innan det avgörs, om inte annat anges i denna regeringsform. Lag (2010:1408).

Ärendenas avgörande

[K4]6 §  När ett ärende ska avgöras i kammaren, får varje riksdagsledamot och varje statsråd yttra sig i enlighet med de närmare bestämmelser som meddelas i riksdagsordningen.

[S2]I riksdagsordningen meddelas också bestämmelser om jäv. Lag (2010:1408).

[K4]7 §  Vid omröstning i kammaren gäller som riksdagens beslut den mening som mer än hälften av de röstande enas om, om inte något annat anges i denna regeringsform eller, när det gäller frågor som hör till förfarandet i riksdagen, i huvudbestämmelse i riksdagsordningen. Bestämmelser om förfarandet vid lika röstetal meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

  • RH 1997:48:Riksdagsledamot har dömts för två fall av grovt bedrägeri till villkorlig dom och böter. Hovrätten har med stöd av 4 kap. 7 § tredje stycket regeringsformen förordnat att han skall skiljas från uppdraget som riksdagsledamot.

Uppföljning och utvärdering

[K4]8 §  Varje utskott följer upp och utvärderar riksdagsbeslut inom utskottets ämnesområde. Lag (2010:1408).

Offentlighet i kammaren

Ledamöternas ställning

[K4]10 §  Riksdagsledamöter och ersättare får fullgöra uppdrag som ledamot utan att hindras av tjänsteuppgift eller annan sådan skyldighet. Lag (2010:1408).

[K4]11 §  En riksdagsledamot eller en ersättare får inte lämna sitt uppdrag utan att riksdagen har medgett det.

[S2]När det finns anledning till det, ska Valprövningsnämnden självmant pröva om en ledamot eller en ersättare är behörig enligt 3 kap. 4 § andra stycket. Den som förklaras obehörig är därmed skild från sitt uppdrag.

[S3]En ledamot eller en ersättare får i annat fall skiljas från uppdraget endast om han eller hon genom brott har visat sig uppenbart olämplig för uppdraget. Beslut om detta fattas av domstol. Lag (2010:1408).

[K4]12 §  Talan får inte väckas mot den som utövar eller har utövat uppdrag som riksdagsledamot på grund av hans eller hennes yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgett det genom ett beslut som minst fem sjättedelar av de röstande har enats om. Utan ett sådant medgivande får en sådan person inte heller berövas friheten eller hindras från att resa inom riket på grund av yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget.

[S2]Misstänks en riksdagsledamot för brott i annat fall, ska bestämmelser i lag om gripande, anhållande eller häktning tillämpas endast om han eller hon erkänner brottet eller har tagits på bar gärning eller om det är fråga om ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Lag (2010:1408).

[K4]13 §  Under den tid som en riksdagsledamot är riksdagens talman eller tillhör regeringen utövas hans eller hennes uppdrag som riksdagsledamot av en ersättare. Riksdagen kan i riksdagsordningen föreskriva att en ersättare ska träda i en riksdagsledamots ställe när han eller hon är ledig.

[S2]Bestämmelserna i 10 § och 12 § första stycket gäller även för talmannen och hans eller hennes uppdrag.

[S3]För en ersättare som utövar uppdrag som riksdagsledamot gäller bestämmelserna om ledamot. Lag (2010:1408).

Ytterligare bestämmelser

[K5]2 §  Som statschef får endast den tjänstgöra som är svensk medborgare och har fyllt arton år. Han eller hon får inte samtidigt vara statsråd eller utöva uppdrag som talman eller riksdagsledamot. Lag (2010:1408).

[K5]3 §  Statschefen ska hållas underrättad om rikets angelägenheter av statsministern. När det behövs sammanträder regeringen i konselj under statschefens ordförandeskap.

[S2]Innan statschefen reser utomlands ska han eller hon samråda med statsministern. Lag (2010:1408).

[K5]4 §  Om konungen eller drottning som är statschef är förhindrad att fullgöra sina uppgifter, inträder enligt gällande tronföljd medlem av konungahuset, som inte är förhindrad, för att som tillfällig riksföreståndare fullgöra statschefens uppgifter. Lag (2010:1408).

[K5]5 §  Om konungahuset utslocknar väljer riksdagen en riksföreståndare som ska fullgöra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen väljer samtidigt en vice riksföreståndare.

[S2]Detsamma gäller om konungen eller drottning som är statschef dör eller avgår och tronföljaren ännu inte har fyllt arton år. Lag (2010:1408).

[K5]6 §  Om konungen eller drottning som är statschef under en sammanhängande tid av sex månader inte har fullgjort eller kunnat fullgöra sina uppgifter, ska regeringen anmäla det till riksdagen. Riksdagen beslutar om konungen eller drottningen ska anses ha avgått. Lag (2010:1408).

[K5]7 §  Riksdagen kan välja någon att efter regeringens förordnande tjänstgöra som tillfällig riksföreståndare när ingen med behörighet enligt 4 eller 5 § kan tjänstgöra.

[S2]Talmannen eller, om han eller hon har förhinder, vice talman tjänstgör efter regeringens förordnande som tillfällig riksföreståndare, när ingen annan behörig kan tjänstgöra. Lag (2010:1408).

[K5]8 §  Konungen eller drottning som är statschef kan inte åtalas för sina gärningar. En riksföreståndare kan inte åtalas för sina gärningar som statschef. Lag (2010:1408).

Regeringens sammansättning

[K6]1 §  Regeringen består av statsministern och övriga statsråd. Statsministern utses enligt bestämmelserna i 46 §§. Statsministern tillsätter övriga statsråd. Lag (2010:1408).

[K6]2 §  Statsråden ska vara svenska medborgare.

[S2]Ett statsråd får inte inneha någon anställning. Han eller hon får inte heller inneha något uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba förtroendet för honom eller henne. Lag (2010:1408).

Statsministeromröstning efter val

[K6]3 §  En nyvald riksdag ska senast två veckor efter det att den samlats genom omröstning pröva frågan om statsministern har tillräckligt stöd i riksdagen. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar nej, ska statsministern entledigas.

[S2]Omröstningen ska inte hållas om statsministern redan har entledigats. Lag (2010:1408).

Regeringsbildningen

[K6]4 §  När en statsminister ska utses, kallar talmannen företrädare för varje partigrupp inom riksdagen till samråd. Talmannen överlägger med vice talmännen och lämnar sedan förslag till riksdagen.

[S2]Riksdagen ska inom fyra dagar, utan beredning i utskott, pröva förslaget genom omröstning. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar mot förslaget, är det förkastat. I annat fall är det godkänt. Lag (2010:1408).

[K6]5 §  Förkastar riksdagen talmannens förslag, ska förfarandet enligt 4 § upprepas. Har riksdagen fyra gånger förkastat talmannens förslag, ska förfarandet avbrytas och återupptas först sedan val till riksdagen har hållits. Om inte ordinarie val ändå ska hållas inom tre månader, ska extra val hållas inom samma tid. Lag (2010:1408).

[K6]6 §  När riksdagen har godkänt ett förslag om ny statsminister, ska han eller hon så snart det kan ske anmäla de övriga statsråden för riksdagen. Därefter äger regeringsskifte rum vid en särskild konselj inför statschefen eller, om statschefen har förhinder, inför talmannen. Talmannen ska alltid kallas till konseljen.

[S2]Talmannen utfärdar förordnande för statsministern på riksdagens vägnar. Lag (2010:1408).

Entledigande av statsministern eller annat statsråd

[K6]7 §  Förklarar riksdagen att statsministern eller något annat statsråd inte har riksdagens förtroende, ska talmannen entlediga statsrådet. Om regeringen kan besluta om extra val till riksdagen och gör det inom en vecka från misstroendeförklaringen, ska något entledigande dock inte ske.

[S2]I 3 § finns bestämmelser om entledigande av statsministern med anledning av en statsministeromröstning efter val. Lag (2010:1408).

[K6]8 §  Ett statsråd ska entledigas om han eller hon begär det, statsministern av talmannen och ett annat statsråd av statsministern. Statsministern får även i andra fall entlediga statsråd. Lag (2010:1408).

[K6]9 §  Om statsministern entledigas eller dör, ska talmannen entlediga de övriga statsråden. Lag (2010:1408).

Ställföreträdare för statsministern

[K6]10 §  Statsministern kan bland de övriga statsråden utse någon att i egenskap av ställföreträdare vid förhinder för statsministern fullgöra hans eller hennes uppgifter. Har någon ställföreträdare inte utsetts eller har också ställföreträdaren förhinder, fullgörs statsministerns uppgifter i stället av den av de tjänstgörande statsråden som har varit statsråd längst tid. Om två eller flera har varit statsråd lika länge, har den äldste av dem företräde. Lag (2010:1408).

Övergångsregering

[K6]11 §  Har regeringens samtliga ledamöter entledigats, uppehåller de sina befattningar till dess en ny regering har tillträtt. Har ett annat statsråd än statsministern entledigats på egen begäran, uppehåller han eller hon sin befattning till dess en efterträdare har tillträtt, om statsministern begär det. Lag (2010:1408).

Förhinder för talmannen

[K6]12 §  Om talmannen har förhinder övertar en vice talman de uppgifter som talmannen har enligt detta kapitel. Lag (2010:1408).

Regeringskansliet och dess uppgifter

[K7]1 §  För att bereda regeringsärenden och för att biträda regeringen och statsråden i deras verksamhet i övrigt ska det finnas ett regeringskansli. I detta ingår departement för olika verksamhetsgrenar. Regeringen fördelar ärendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsråden chefer för departementen. Lag (2010:1408).

Ärendenas beredning

[K7]2 §  Vid beredningen av regeringsärenden ska behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter. Upplysningar och yttranden ska också i den omfattning som behövs inhämtas från kommuner. Även sammanslutningar och enskilda ska i den omfattning som behövs ges möjlighet att yttra sig. Lag (2010:1408).

  • RÅ 1999:76:Regeringens beslut angående upphörande av rätten att driva kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1 har inte ansetts strida mot någon rättsregel.
  • RÅ 1994:96:Fråga om behörighet att ansöka om rättsprövning av beslut som regeringen meddelat i ärende om tillstånd enligt 4 kap. lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (I) respektive ärende där regeringen enligt 11 kap. 3 § vattenlagen (1983:291) förbehållit sig prövningen av tillåtligheten av vattenföretag (II) (Öresundsbron).
  • RÅ 2010 not 31:Beslut om bearbetningskoncession enligt minerallagen i område av riksintresse för rennäringen (avslag) / Fråga om sakägare i tillräcklig utsträckning fått komma till tals i detaljplaneärende (rättsprövning, avslag) / Ersättning medgavs inte för kostnader i samband med inställelse vid muntlig förhandling i mål om rättsprövning / Beslut om bearbetningskoncession enligt minerallagen i område av riksintresse för rennäringen (rättsprövning, avslag)
  • RÅ 1996:28:Ett regeringsbeslut om förhandsbesked enligt plan- och bygglagen har ansetts tillkommet i strid med kommunikationsskyldigheten enligt 7 kap. 2 § regeringsformen och 17 § förvaltningslagen samt strida mot kravet på saklighet i 1 kap. 9 § regeringsformen. Beslutet har därför upphävts. Rättsprövning.

[K7]3 §  Regeringsärenden avgörs av regeringen vid regeringssammanträde.

[S2]Regeringsärenden som gäller verkställighet inom försvarsmakten av författningar eller särskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som anges i lag, under statsministerns överinseende avgöras av chefen för det departement som ärendena hör till. Lag (2010:1408).

[K7]4 §  Statsministern kallar övriga statsråd till regeringssammanträde och är ordförande vid sammanträdet. Minst fem statsråd ska delta i regeringssammanträdet. Lag (2010:1408).

[K7]5 §  Vid ett regeringssammanträde är departementschefen föredragande i de ärenden som hör till hans eller hennes departement. Statsministern kan dock förordna att ett ärende eller en grupp av ärenden, som hör till ett visst departement, ska föredras av ett annat statsråd än departementschefen. Lag (2010:1408).

Protokoll och skiljaktig mening

[K7]6 §  Vid regeringssammanträden ska protokoll föras. Skiljaktiga meningar ska antecknas i protokollet. Lag (2010:1408).

[K7]7 §  Författningar, förslag till riksdagen och andra beslut som ska expedieras ska för att bli gällande skrivas under av statministern eller ett annat statsråd på regeringens vägnar. Regeringen kan dock genom förordning föreskriva att en tjänsteman i särskilda fall ska få skriva under beslut som ska expedieras. Lag (2010:1408).

[K8]1 §  Föreskrifter meddelas av riksdagen genom lag och av regeringen genom förordning. Föreskrifter kan också, efter bemyndigande av riksdagen eller regeringen, meddelas av andra myndigheter än regeringen och av kommuner.

[S2]Ett bemyndigande att meddela föreskrifter ska alltid ges i lag eller förordning. Lag (2010:1408).

  • HFD 2017:22:Bestämmelserna om disciplinpåföljd för intygsgivare i bostadsrättsförordningen har ansetts sakna stöd i lag.
  • HFD 2013:80:En kommuns föreskriftsrätt efter bemyndigande enligt 8 kap. regeringsformen kan inte utnyttjas av kommunalförbund.
  • NJA 2005 s. 33:Grundlagskonform tillämpning av blankettstraffstadgande som har fängelse i straffskalan och som fylls ut av myndighetsföreskrifter.
  • NJA 2008 s. 567:Fängelse i straffskalan för tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken har inte ansetts förutsätta att de normer som beaktas vid bedömningen om den tilltalade har åsidosatt vad som gäller för uppgiften har beslutats i den ordning som enligt regeringsformen gäller för straffbestämmelser med fängelsepåföljd.
  • HFD 2013:37:Potatisodlare har ansetts berättigad till ersättning av statliga medel för kostnader och förlust som föranletts av Jordbruksverkets beslut om ingripande enligt växtskyddslagen.

Föreskrifter som meddelas genom lag

[K8]2 §  Föreskrifter ska meddelas genom lag om de avser

  1. enskildas personliga ställning och deras personliga och ekonomiska förhållanden inbördes,
  2. förhållandet mellan enskilda och det allmänna under förutsättning att föreskrifterna gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden,
  3. grunderna för kommunernas organisation och verksamhetsformer och för den kommunala beskattningen samt kommunernas befogenheter i övrigt och deras åligganden,
  4. trossamfund och grunderna för Svenska kyrkan som trossamfund,
  5. rådgivande folkomröstning i hela riket och förfarandet vid folkomröstning i en grundlagsfråga, eller
  6. val till Europaparlamentet.

[S2]Även av andra bestämmelser i denna regeringsform och av annan grundlag följer att föreskrifter av visst innehåll ska meddelas genom lag. Lag (2010:1408).

  • HFD 2013:30:Fråga om föreskrift om tillsynsavgift, som meddelats av Transportstyrelsen med stöd av bemyndigande i en av regeringen utfärdad förordning, i regeringsformens mening utgör föreskrift om avgift eller skatt.
  • HFD 2017:22:Bestämmelserna om disciplinpåföljd för intygsgivare i bostadsrättsförordningen har ansetts sakna stöd i lag.
  • RH 2014:37:En medlem i en sameby åtalades för jaktbrott, bestående i att han brutit mot ett för jakten gällande villkor som länsstyrelse föreskrivit i ett beslut om tilldelning av älg (licens). Jakten skedde på s.k. dubbelregistrerad mark (privatägd mark ovan odlingsgränsen där även privat markägare har jakträtt). Villkoret innebar att den tilltalade var tvungen att komma överens med den privata markägaren innan han utövade den älgjakt som licensbeslutet avsåg. Villkoret ansågs, mot bakgrund av egendomsskyddet och kravet på att föreskrifter som medför ingrepp i enskilds ekonomiska förhållanden ska meddelas genom lag, sakna lagstöd. Den tilltalade frikändes därför från åtalet.
  • RÅ 2001:63:Regeringens beslut i ärende om nåd enligt 11 kap. 13 § första stycket regeringsformen har inte ansetts kunna bli föremål för rättsprövning.
  • RÅ 1993:87:I beslut om bildande av naturreservat har täktverksamhet på bl.a. allmänt vattenområde förbjudits. Fråga om beslutet innefattat myndighetsutövning mot företag som haft tillstånd till täkt inom området. Rättsprövning.
  • HFD 2013:37:Potatisodlare har ansetts berättigad till ersättning av statliga medel för kostnader och förlust som föranletts av Jordbruksverkets beslut om ingripande enligt växtskyddslagen.
  • NJA 2000 s. 57:Genom kungl brev 1810 och 1812 ålades Götha Canal Bolag att anlägga och för all framtid underhålla en vindbrygga över kanalen. Fråga om denna skyldighet utgör ett servitut och om den kan upphävas genom fastighetsreglering.

Föreskrifter som meddelas av regeringen

[K8]3 §  Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter enligt 2 § första stycket 2 och 3. Föreskrifterna får dock inte avse

  1. annan rättsverkan av brott än böter,
  2. skatt, utom tull på införsel av varor, eller
  3. konkurs eller utsökning.

[S2]Riksdagen kan i lag, som innehåller ett bemyndigande enligt första stycket, föreskriva även annan rättsverkan av brott än böter för överträdelse av en föreskrift som meddelas av regeringen med stöd av bemyndigandet. Lag (2010:1408).

  • HFD 2017:22:Bestämmelserna om disciplinpåföljd för intygsgivare i bostadsrättsförordningen har ansetts sakna stöd i lag.
  • RÅ 1995:55:En golfklubb började ta vatten ur en sjö innan ett klubben meddelat tillstånd därtill vunnit laga kraft. En fastighetsägare begärde då hos länsstyrelsen och sedermera, efter avslag, hos regeringen att åtgärder skulle vidtas med anledning av uttagen. Regeringen biföll inte fastighetsägarens begäran. Denne ansökte om rättsprövning. Regeringsärendet har, med hänsyn till arten av de ingripanden som kunnat komma ifråga, ansetts röra förhållande som avses i 8 kap. 3 § regeringsformen. Att ingripandena gällt golfklubben och inte sökanden har därvid ansetts sakna betydelse. Regeringens beslut har dessutom ansetts innebära myndighetsutövning mot fastighetsägaren. Lagen (1988:205) om rättsprövning har därför ansetts tillämplig.
  • MÖD 2009:16:Tillsynsavgift ----- Konstruktionen av en årlig fast tillsynsavgift enligt en kommunal taxa för en nämnds verksamhet har ansetts stå i rimlig proportion till de kostnader för tillsyn som verksamheten åsamkar kommunen. Tillsynsavgiften har därmed ansetts uppfylla de krav som statsrättligt ställs för att den ska vara en avgift och falla inom kommunens normgivningskompetens och inte anses som en skatt och därmed strida mot regeringsformen. Tillsynsavgiften har heller inte ansetts oförenlig med den kommunala likabehandlingsprincipen.
  • NJA 1984 s. 648:Regeringsformens bestämmelser om lagform har ansetts inte utgöra hinder mot tillämpning av de i 20 § förordningen (1976:263) om statliga bostadsbidrag till barnfamiljer intagna föreskrifterna om skyldighet för bidragstagare att återbetala felaktigt uppburna bidrag. 8 kap 3 och 13 §§ samt 11 kap 14 § regeringsformen.
  • RÅ 2010:9:Ett beslut om ett generellt eller i vart fall långtgående rökförbud som i stor utsträckning drabbar intagna i kriminalvårdsanstalt har ansetts böra ha stöd i lag.
  • NJA 2005 s. 33:Grundlagskonform tillämpning av blankettstraffstadgande som har fängelse i straffskalan och som fylls ut av myndighetsföreskrifter.
  • RÅ 2001:63:Regeringens beslut i ärende om nåd enligt 11 kap. 13 § första stycket regeringsformen har inte ansetts kunna bli föremål för rättsprövning.
  • NJA 2008 s. 567:Fängelse i straffskalan för tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken har inte ansetts förutsätta att de normer som beaktas vid bedömningen om den tilltalade har åsidosatt vad som gäller för uppgiften har beslutats i den ordning som enligt regeringsformen gäller för straffbestämmelser med fängelsepåföljd.
  • RÅ 1996:5:Föreskrifter i en av regeringen utfärdad förordning om nedsättning av socialavgifter har ansetts uppenbart gå utöver vad som inryms i lagen om nedsättning av socialavgifter. De i förordningen angivna föreskrifterna har därför inte tillämpats (11 kap. 14 § regeringsformen).
  • RÅ 2003:69:Länsstyrelsen har inte ansetts kunna som villkor vid koncessionsrenskötsel föreskriva skyldighet att ta emot skötesrenar.
  • RÅ 2007:4:Fråga om Riksskatteverkets föreskrifter om prisutvecklingsområden och omräkningstal strider mot lag. Fastighetstaxering 1997 genom omräkning.
  • HFD 2013:37:Potatisodlare har ansetts berättigad till ersättning av statliga medel för kostnader och förlust som föranletts av Jordbruksverkets beslut om ingripande enligt växtskyddslagen.
  • RÅ 1995:4:En person hade på grundval av lämnade uppgifter erhållit djurbidrag enligt förordningen (1989:896) om vissa bidrag till jordbruksföretag. Sedan det framkommit att de lämnade uppgifterna var felaktiga och att bidraget därför rätteligen skulle ha varit lägre, har Jordbruksverket med stöd av förordningen beslutat om återbetalningsskyldighet beträffande det oriktigt utbetalade beloppet. Ärendet har inte ansetts gälla förhållande som avses i 8 kap. 3 § regeringsformen. Rättsprövning har därför inte kunnat ske.

[K8]4 §  Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter enligt 2 § första stycket13 om anstånd med att fullgöra förpliktelser. Lag (2010:1408).

[K8]5 §  Riksdagen kan i en lag bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om

  1. när lagen ska träda i kraft,
  2. när delar av lagen ska börja eller upphöra att tillämpas, eller
  3. tillämpning av lagen i förhållande till ett annat land eller en mellanfolklig organisation. Lag (2010:1408).

  • RÅ 2000:19:Lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting har inte ansetts stå i uppenbar strid med bestämmelsen i 1 kap. 7 § andra stycket regeringsformen att kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina uppgifter.

[K8]6 §  Föreskrifter som regeringen meddelat med stöd av ett bemyndigande enligt denna regeringsform ska underställas riksdagen för prövning om riksdagen bestämmer det. Lag (2010:1408).

[K8]7 §  Regeringen får utöver vad som följer av 35 §§ meddela

  1. föreskrifter om verkställighet av lag, och
  2. föreskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen.

[S2]Regeringens föreskrifter enligt första stycket får inte avse riksdagen eller dess myndigheter. Regeringen får inte heller med stöd av bestämmelsen i första stycket 2 meddela föreskrifter som avser den kommunala beskattningen. Lag (2010:1408).

Prop. 1997/98:44: Ändringen i första stycket punkt 8 innebär att regeringen och i förekommande fall, efter s.k. subdelegation, den myndighet som regeringen bestämmer kan ges behörighet att meddela föreskrifter på hela det område som omfattas av personuppgiftslagen, dvs. avseende även skydd för personlig integritet vid viss icke automatiserad behandling av personuppgifter. Ändringen, som överensstämmer med Datalagskommitténs förslag, har behandlats ...

Prop. 2001/02:72: Förslaget har behandlats närmare i avsnitt 7.

  • MÖD 2009:16:Tillsynsavgift ----- Konstruktionen av en årlig fast tillsynsavgift enligt en kommunal taxa för en nämnds verksamhet har ansetts stå i rimlig proportion till de kostnader för tillsyn som verksamheten åsamkar kommunen. Tillsynsavgiften har därmed ansetts uppfylla de krav som statsrättligt ställs för att den ska vara en avgift och falla inom kommunens normgivningskompetens och inte anses som en skatt och därmed strida mot regeringsformen. Tillsynsavgiften har heller inte ansetts oförenlig med den kommunala likabehandlingsprincipen.
  • HFD 2014:72:Bestämmelserna i Försäkringskassans föreskrifter om sjukpenninggrundande inkomst såvitt avser s.k. fortsatt uppbyggnadsskede har ansetts stå i strid med överordnad författning och har därför inte tillämpats.
  • NJA 2005 s. 33:Grundlagskonform tillämpning av blankettstraffstadgande som har fängelse i straffskalan och som fylls ut av myndighetsföreskrifter.
  • HFD 2014:81:Enligt Boverkets föreskrifter till lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. ska till ansökan om bidrag fogas intyg från fastighetsägaren om att sökanden inte är skyldig att återställa bostaden i ursprungligt skick bl.a. vid avflyttning. Föreskriften har ansetts gå utöver vad som kan anses utgöra en verkställighetsföreskrift.
  • NJA 2008 s. 567:Fängelse i straffskalan för tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken har inte ansetts förutsätta att de normer som beaktas vid bedömningen om den tilltalade har åsidosatt vad som gäller för uppgiften har beslutats i den ordning som enligt regeringsformen gäller för straffbestämmelser med fängelsepåföljd.
  • RÅ 2007:4:Fråga om Riksskatteverkets föreskrifter om prisutvecklingsområden och omräkningstal strider mot lag. Fastighetstaxering 1997 genom omräkning.
  • NJA 2006 s. 293:Fråga vid åtal för otillåten miljöverksamhet om gärningen är att anses som ringa (I). Dessutom fråga om blankettstraffstadgande med fängelse i straffskalan som fyllts ut av myndighetsföreskrifter (I och II). (Jfr beträffande den senare frågan NJA 2005 s. 33)
  • HFD 2013:37:Potatisodlare har ansetts berättigad till ersättning av statliga medel för kostnader och förlust som föranletts av Jordbruksverkets beslut om ingripande enligt växtskyddslagen.
  • NJA 2007 s. 918:Fråga om förverkande kan ske på grund av brott mot ett blankettstraffstadgande, när den straffbelagda gärningen helt eller i det väsentliga anges genom myndighetsföreskrifter.
  • NJA 2003 s. 533:Prövningstillstånd i HovR. En tilltalad dömdes för försvårande av miljökontroll till böter och ålades därvid betala avgift enligt 1 § lagen (1994:419) om brottsofferfond. Fråga har uppkommit om fängelse kan anses ha ingått i straffskalan enligt 29 kap. 5 § MB när den straffbelagda överträdelsen avser föreskrifter som meddelats av en förvaltningsmyndighet; jfr 8 kap. 7 § 2 st. RF. Det har ansetts vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att frågan prövas av högre rätt.

[K8]8 §  Att regeringen får meddela föreskrifter i ett visst ämne hindrar inte att riksdagen meddelar föreskrifter i samma ämne. Lag (2010:1408).

Föreskrifter som meddelas av andra än riksdagen och regeringen

[K8]9 §  Riksdagen kan bemyndiga en kommun att meddela föreskrifter enligt 2 § första stycket 2 om föreskrifterna avser

  1. avgifter, eller
  2. skatt som syftar till att reglera trafikförhållanden i kommunen. Lag (2010:1408).

[K8]10 §  Om riksdagen enligt detta kapitel bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter i ett visst ämne, kan riksdagen också medge att regeringen bemyndigar en förvaltningsmyndighet eller en kommun att meddela föreskrifter i ämnet. Lag (2010:1408).

[K8]11 §  Regeringen får bemyndiga en myndighet under regeringen eller någon av riksdagens myndigheter att meddela föreskrifter enligt 7 §. Ett bemyndigande till riksdagens myndigheter får dock inte avse förhållanden inom riksdagen eller dess myndigheter. Lag (2010:1408).

  • HFD 2014:81:Enligt Boverkets föreskrifter till lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. ska till ansökan om bidrag fogas intyg från fastighetsägaren om att sökanden inte är skyldig att återställa bostaden i ursprungligt skick bl.a. vid avflyttning. Föreskriften har ansetts gå utöver vad som kan anses utgöra en verkställighetsföreskrift.
  • NJA 2007 s. 918:Fråga om förverkande kan ske på grund av brott mot ett blankettstraffstadgande, när den straffbelagda gärningen helt eller i det väsentliga anges genom myndighetsföreskrifter.

[K8]12 §  Föreskrifter som en myndighet under regeringen meddelat med stöd av ett bemyndigande enligt 10 eller 11 § ska underställas regeringen för prövning om regeringen bestämmer det. Lag (2010:1408).

[K8]13 §  Riksdagen kan genom lag uppdra åt Riksbanken att meddela föreskrifter inom dess ansvarsområde enligt 9 kap. och i fråga om dess uppgift att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.

[S2]Riksdagen kan bemyndiga riksdagens myndigheter att meddela föreskrifter som avser förhållanden inom riksdagen eller dess myndigheter. Lag (2010:1408).

  • NJA 1993 s. 234:Fråga om skyldighet att anteckna arbets- och vilotider vid yrkesmässig vägtransport. Verkställighetsföreskrifter som utfärdats av myndighet har ej ansetts straffsanktionerade i och för sig.
  • RÅ 2005:39:Arbetsmarknadsstyrelsen har inte ägt utnyttja ett bemyndigande att meddela verkställighetsföreskrifter till att besluta materiella föreskrifter i en fråga som inte är berörd i huvudförfattningen.
  • NJA 1984 s. 648:Regeringsformens bestämmelser om lagform har ansetts inte utgöra hinder mot tillämpning av de i 20 § förordningen (1976:263) om statliga bostadsbidrag till barnfamiljer intagna föreskrifterna om skyldighet för bidragstagare att återbetala felaktigt uppburna bidrag. 8 kap 3 och 13 §§ samt 11 kap 14 § regeringsformen.
  • NJA 2008 s. 567:Fängelse i straffskalan för tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken har inte ansetts förutsätta att de normer som beaktas vid bedömningen om den tilltalade har åsidosatt vad som gäller för uppgiften har beslutats i den ordning som enligt regeringsformen gäller för straffbestämmelser med fängelsepåföljd.
  • RÅ 1996:5:Föreskrifter i en av regeringen utfärdad förordning om nedsättning av socialavgifter har ansetts uppenbart gå utöver vad som inryms i lagen om nedsättning av socialavgifter. De i förordningen angivna föreskrifterna har därför inte tillämpats (11 kap. 14 § regeringsformen).
  • RÅ 2010:88:En föreskrift av Kriminalvården har ansetts inte gå utöver vad som kan anses som en verkställighetsföreskrift. Hinder mot att tillämpa föreskriften har därför inte förelegat.
  • RÅ 2007:4:Fråga om Riksskatteverkets föreskrifter om prisutvecklingsområden och omräkningstal strider mot lag. Fastighetstaxering 1997 genom omräkning.
  • RÅ 2002:98:Riksförsäkringsverket har inte ägt utnyttja ett bemyndigande att meddela verkställighetsföreskrifter i fråga om beräkning av bostadskostnad till att besluta en föreskrift om rätt till bostadstillägg. Prövningstillstånd i kammarrätt.
  • RÅ 1997:50:Statens naturvårdsverk har av regeringen bemyndigats att meddela föreskrifter om verkställigheten av förordningen (1976:430) om ersättning vid vissa skador av rovdjur. Enligt verkets föreskrifter utgår ersättning normalt endast om anmälan om skada och ansökan om ersättning görs inom vissa tider. Föreskrifterna har ansetts i dessa delar sakna stöd i bemyndigandet och därför inte tillämpats.
  • RH 1995:144:Polisman, som åsidosatt föreskrifter om tillsyn av omhändertagna, har dömts för tjänstefel. Fråga om tillämpningsföreskrifternas grundlagsenlighet samt huruvida fullgörandet av tillsynen krävde att polismannen gick in i cellen till den omhändertagne.

Stiftande av grundlag och riksdagsordningen

[K8]14 §  Grundlag stiftas genom två likalydande beslut. Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Det ska dessutom gå minst nio månader mellan den tidpunkt då ärendet första gången anmäldes i riksdagens kammare och valet, om inte konstitutionsutskottet beslutar om undantag. Ett sådant beslut ska fattas senast vid ärendets beredning och minst fem sjättedelar av ledamöterna måste rösta för beslutet. Lag (2010:1408).

[K8]15 §  Riksdagen får inte såsom vilande anta ett förslag om stiftande av grundlag som är oförenligt med ett annat vilande grundlagsförslag, utan att samtidigt avslå det först antagna förslaget. Lag (2010:1408).

[K8]16 §  Folkomröstning om ett vilande grundlagsförslag ska hållas, om det yrkas av minst en tiondel av riksdagens ledamöter och minst en tredjedel av ledamöterna röstar för yrkandet. Ett sådant yrkande ska framställas inom femton dagar från det att riksdagen antog grundlagsförslaget som vilande. Yrkandet ska inte beredas i utskott.

[S2]Folkomröstningen ska hållas samtidigt med det val till riksdagen som avses i 14 §. Vid omröstningen får de som har rösträtt vid valet förklara om de godtar det vilande grundlagsförslaget eller inte. Förslaget är förkastat, om de som röstat mot förslaget är fler än de som röstat för förslaget och de som röstat mot till antalet är fler än hälften av dem som har avgett godkända röster vid riksdagsvalet. I annat fall tar riksdagen upp förslaget till slutlig prövning. Lag (2010:1408).

[K8]17 §  Riksdagsordningen stiftas på det sätt som anges i 14 § första–tredje meningarna och 15 §. Den kan också stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet.

[S2]Tilläggsbestämmelser i riksdagsordningen meddelas dock i samma ordning som lag i allmänhet.

[S3]Första stycket tillämpas också vid stiftande av sådan lag som avses i 2 § första stycket 4.Lag (2010:1408).

Ändring och upphävande av lag

[K8]18 §  En lag får inte ändras eller upphävas på annat sätt än genom lag.

[S2]I fråga om ändring eller upphävande av grundlag eller riksdagsordningen tillämpas 1417 §§. Vid ändring eller upphävande av sådan lag som avses i 2 § första stycket 4 tillämpas 17 § första stycket. Lag (2010:1408).

Prop. 1997/98:43: Ändringen i denna paragraf är en konsekvens av förslaget till utvidgning av yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområde. Se kommentaren till 1 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen.

Prop. 2001/02:72: En möjlighet öppnas att vid behov kunna ersätta aktiva domare i Högsta domstolen och Regeringsrätten med före detta domare från de högsta domstolarna. Den som har varit ordinarie domare i Högsta domstolen eller Regeringsrätten och avgått med ålderspension skall kunna representera sin domstol i Lagrådet om det finns ett behov av detta. Det kan vara fallet till exempel om effekterna av att en aktiv domare tas ut för arbete i Lagrådet blir alltför kännbara i Högsta domstolen eller Regeringsrätten ...

  • HFD 2014:72:Bestämmelserna i Försäkringskassans föreskrifter om sjukpenninggrundande inkomst såvitt avser s.k. fortsatt uppbyggnadsskede har ansetts stå i strid med överordnad författning och har därför inte tillämpats.
  • HFD 2013:37:Potatisodlare har ansetts berättigad till ersättning av statliga medel för kostnader och förlust som föranletts av Jordbruksverkets beslut om ingripande enligt växtskyddslagen.

Utfärdande och kungörande av föreskrifter

[K8]19 §  En beslutad lag ska utfärdas av regeringen så snart som möjligt. En lag med sådana föreskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som inte ska tas in i grundlag eller riksdagsordningen kan dock utfärdas av riksdagen.

[S2]Lagar ska kungöras så snart som möjligt. Detsamma gäller förordningar, om inte annat anges i lag. Lag (2010:1408).

  • NJA 2007 s. 227:Bestämmelsen i 8 § smugglingslagen om "tull, skatt eller annan avgift" har befunnits tillämplig i fråga om en i EG-förordningen nr (EEG) 1470/2001 föreskriven antidumpningstull. Det har ansetts förenligt med regeringsformens bestämmelser om normgivning och med legalitetsprincipen att straffbestämmelsen såvitt gäller tullplikten fått sitt innehåll utfyllt av föreskrifter i en EG-förordning. Undandragande av pålagor som avses i den nämnda förordningen har bedömts rikta sig mot "det allmänna". Även fråga om EG-förordningen utgör en in casu-lagstiftning.

Lagrådet

[K8]20 §  För att lämna yttranden över lagförslag ska det finnas ett lagråd, där det ingår domare eller, vid behov, tidigare domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Närmare bestämmelser om Lagrådets sammansättning och tjänstgöring meddelas i lag. Lag (2010:1408).

[K8]21 §  Yttrande från Lagrådet inhämtas av regeringen eller, enligt vad som närmare anges i riksdagsordningen, av ett riksdagsutskott.

[S2]Ett yttrande ska inhämtas innan riksdagen beslutar

  1. grundlag om tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt tekniska upptagningar,
  2. lag om begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar,
  3. lag som avses i 2 kap.1416 §§, 20 § eller 25 §,
  4. lag om behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad,
  5. lag om kommunal beskattning eller lag som innebär åligganden för kommunerna,
  6. lag som avses i 2 § första stycket 1 eller 2 eller lag som avses i 11 eller 12 kap., eller
  7. lag som ändrar eller upphäver en lag enligt 1–6.

[S3]Bestämmelserna i andra stycket gäller dock inte, om Lagrådets granskning skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men uppkommer. Föreslår regeringen att riksdagen ska meddela lag i något av de ämnen som avses i andra stycket och har Lagrådets yttrande dessförinnan inte inhämtats, ska regeringen samtidigt redovisa skälen för detta för riksdagen. Att Lagrådet inte har hörts över ett lagförslag utgör aldrig hinder mot att lagen tillämpas. Lag (2010:1408).

[K8]22 §  Lagrådets granskning ska avse

  1. hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt,
  2. hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra,
  3. hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav,
  4. om förslaget är utformat så att lagen kan antas tillgodose de syften som har angetts, och
  5. vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen. Lag (2010:1408).

Beslut om statens inkomster och utgifter

[K9]1 §  Riksdagen beslutar om skatter och avgifter till staten samt om statens budget. Lag (2010:1408).

Förslag till budget

[K9]2 §  Regeringen lämnar en budgetproposition till riksdagen. Lag (2010:1408).

Beslut om budget

[K9]3 §  Riksdagen beslutar om budget för det följande budgetåret eller, om det finns särskilda skäl, för en annan budgetperiod. Riksdagen beslutar därvid om en beräkning av statens inkomster och om anslag för bestämda ändamål.

[S2]Riksdagen kan besluta att ett särskilt anslag ska utgå för en annan tid än budgetperioden.

[S3]Riksdagen kan besluta att statens inkomster får tas i anspråk för bestämda ändamål på annat sätt än genom beslut om anslag. Lag (2010:1408).

[K9]4 §  Under budgetperioden kan riksdagen besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag. Lag (2010:1408).

[K9]5 §  Om riksdagen inte har beslutat om en budget före budgetperiodens början, beslutar riksdagen i den omfattning som behövs om anslag för tiden till dess en budget har beslutats. Riksdagen kan uppdra åt finansutskottet att fatta ett sådant beslut på riksdagens vägnar.

[S2]Om riksdagen inte har beslutat om anslag enligt första stycket för ett visst ändamål, ska den senaste budgeten, med de ändringar som följer av andra beslut av riksdagen, gälla till dess anslag beslutats. Lag (2010:1408).

Riktlinjebeslut

[K9]6 §  Riksdagen kan besluta om riktlinjer för statens verksamhet även för tid efter den följande budgetperioden. Lag (2010:1408).

Användning av anslag och inkomster

[K9]7 §  Anslag och inkomster får inte användas på annat sätt än vad riksdagen har bestämt. Lag (2010:1408).

Statens tillgångar och åtaganden

[K9]8 §  Regeringen förvaltar och förfogar över statens tillgångar, om de inte avser riksdagens myndigheter eller i lag har avsatts till särskild förvaltning.

[S2]Regeringen får inte utan att riksdagen har medgett det ta upp lån eller göra andra ekonomiska åtaganden för staten. Lag (2010:1408).

[K9]9 §  Riksdagen beslutar om grunder för förvaltningen av och förfogandet över statens tillgångar. Riksdagen kan också besluta att en åtgärd av ett visst slag inte får vidtas utan att riksdagen har medgett det. Lag (2010:1408).

Årsredovisning för staten

[K9]10 §  Regeringen lämnar efter budgetperiodens slut en årsredovisning för staten till riksdagen. Lag (2010:1408).

Ytterligare bestämmelser om budgeten

[K9]11 §  Ytterligare bestämmelser om riksdagens och regeringens befogenheter och skyldigheter i fråga om budgeten meddelas i riksdagsordningen eller särskild lag. Lag (2010:1408).

Prop. 1997/98:40: Bestämmelsen är ny och anger att det är regeringen som har ansvaret för övergripande valutapolitiska frågor. Innebörden av förevarande bestämmelse är att regeringen bl.a. ansvarar för överenskommelser om växelkurssystem (se avsnitt 7.4).

När det i övrigt gäller ansvarsfördelningen av valutakompetensen mellan regeringen och Riksbanken framgår denna av den särskilda lagen om valutapolitik och av 10 § riksbankslagen....

Valutapolitiken

[K9]12 §  Regeringen har ansvaret för övergripande valutapolitiska frågor. Övriga bestämmelser om valutapolitiken meddelas i lag. Lag (2010:1408).

Prop. 1997/98:40: I konsekvens med att ansvaret för övergripande valutapolitiska frågor enligt 9 kap. 11 § regeringsformen ligger på regeringen, vilket framgår av avsnitt 7.4, har i paragrafens första stycke bestämmelsen om att Riksbanken har ansvaret för valutapolitiken utgått. Ordet kreditpolitik har bytts ut mot penningpolitik eftersom uttrycket penningpolitik, efter ...

Riksbanken

[K9]13 §  Riksbanken är rikets centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbanken har ansvaret för penningpolitiken. Ingen myndighet får bestämma hur Riksbanken ska besluta i frågor som rör penningpolitik.

[S2]Riksbanken har elva fullmäktige, som väljs av riksdagen. Riksbanken leds av en direktion, som utses av fullmäktige.

[S3]Riksdagen prövar om ledamöterna i fullmäktige och direktionen ska beviljas ansvarsfrihet. Om riksdagen vägrar en fullmäktig ansvarsfrihet är han eller hon därmed skild från sitt uppdrag. Fullmäktige får skilja en ledamot av direktionen från anställningen endast om ledamoten inte längre uppfyller de krav som ställs för att han eller hon ska kunna utföra sina uppgifter eller om han eller hon gjort sig skyldig till allvarlig försummelse.

[S4]Bestämmelser om val av fullmäktige och om Riksbankens ledning och verksamhet meddelas i lag. Lag (2010:1408).

[K9]14 §  Endast Riksbanken har rätt att ge ut sedlar och mynt. Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag. Lag (2010:1408).

10 kap. Internationella förhållanden

Prop. 2001/02:72: I rubriken till detta kapitel föreslås ett tillägg så att rubriken lyder ”Förhållandet till andra stater och mellanfolkliga organisationer”. Tillägget har närmare motiverats i avsnitt 5.4.

Regeringens behörighet att ingå internationella överenskommelser

[K10]2 §  Regeringen får ge en förvaltningsmyndighet i uppdrag att ingå en internationell överenskommelse i en fråga där överenskommelsen inte kräver riksdagens eller Utrikesnämndens medverkan. Lag (2010:1408).

Prop. 2001/02:72: Förslaget till nytt sista stycke har utförligt behandlats i avsnitt 5.2.2.

Som där redovisas har de beslut som fattas av ministerrådet i andra och tredje pelaren – det kan t.ex. vara fråga om en gemensam ståndpunkt i andra pelaren eller ett rambeslut i tredje pelaren – karaktär av mellanstatliga överenskommelser och medför en folkrättslig förpliktelse för Sverige att vid behov genomföra de åtgärder ...

Riksdagens godkännande av internationella överenskommelser

[K10]3 §  Riksdagens godkännande krävs innan regeringen ingår en för riket bindande internationell överenskommelse som

  1. förutsätter att en lag ändras eller upphävs eller att en ny lag stiftas, eller
  2. i övrigt gäller ett ämne som riksdagen ska besluta om.

[S2]Om det riksdagsbeslut som avses i första stycket 1 eller 2 ska fattas enligt en särskild ordning, ska denna följas även vid riksdagens godkännande av överenskommelsen.

[S3]Även i andra fall krävs riksdagens godkännande innan regeringen ingår en för riket bindande internationell överenskommelse, om överenskommelsen är av större vikt. Regeringen kan dock avstå från att inhämta riksdagens godkännande, om rikets intresse kräver det. Regeringen ska då i stället överlägga med Utrikesnämnden innan överenskommelsen ingås. Lag (2010:1408).

[K10]4 §  En överenskommelse som avses i 3 § och som ingås inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen kan godkännas av riksdagen, även om överenskommelsen inte finns i slutligt skick. Lag (2010:1408).

Andra internationella förpliktelser samt uppsägning

[K10]5 §  Bestämmelserna i 14 §§ tillämpas även på andra former av internationella förpliktelser för riket än överenskommelser samt på uppsägning av internationella överenskommelser eller förpliktelser. Lag (2010:1408).

Prop. 2001/02:72: Förslaget till ändrad lydelse av bestämmelsen i första stycket behandlas utförligt i avsnitt 5.3.2. Syftet med ändringen är att riksdagen skall ha möjlighet att överlåta beslutanderätt inom ramen för allt samarbete inom EU, alltså inte bara till EG. Som ytterligare en uttrycklig förutsättning för överlåtelse anges att beslutanderätten inte rör principerna för statsskicket. Vad som avses härmed har utvecklats i ...

  • NJA 2007 s. 227:Bestämmelsen i 8 § smugglingslagen om "tull, skatt eller annan avgift" har befunnits tillämplig i fråga om en i EG-förordningen nr (EEG) 1470/2001 föreskriven antidumpningstull. Det har ansetts förenligt med regeringsformens bestämmelser om normgivning och med legalitetsprincipen att straffbestämmelsen såvitt gäller tullplikten fått sitt innehåll utfyllt av föreskrifter i en EG-förordning. Undandragande av pålagor som avses i den nämnda förordningen har bedömts rikta sig mot "det allmänna". Även fråga om EG-förordningen utgör en in casu-lagstiftning.
  • NJA 2000 s. 637:Talan om skadestånd har i HD väckts mot staten med anledning av beslut av regeringen, varigenom en mellanfolklig organisation bemyndigats att föreskriva vissa förbud mot fiske. Bemyndigandet har med stöd av 11 kap 14 § regeringsformen i tidigare mål underkänts av HD som grundlagsstridigt (NJA 1996 s 370). Med hänsyn härtill har bestämmelsen i 3 kap 7 § skadeståndslagen inte ansetts utgöra hinder mot att ta upp käromålet till prövning.
  • NJA 1996 s. 370:I 10 kap 5 § regeringsformen föreskrivna former för överlåtelse av befogenhet till mellanfolklig organisation har inte följts när regeringen i förordning (1987:976) om ändring i kungörelsen (1971:1018) om tillämpning av stadgan för fisket inom Torne älvs fiskeområde till Finsksvenska gränsälvskommissionen överlät rätten att föreskriva visst förbud mot fiske. Eftersom det ansetts att stadgad ordning för dylik överlåtelse därmed blivit i väsentligt hänseende åsidosatt och att felet framstått som uppenbart, har enligt 11 kap 14 § regeringsformen en av kommissionen med stöd av överlåtelsen meddelad föreskrift inte fått tillämpas i mål om åtal för brott mot föreskriften.

Överlåtelse av beslutanderätt inom EU-samarbetet

[K10]6 §  Inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen kan riksdagen överlåta beslutanderätt som inte rör principerna för statsskicket. Sådan överlåtelse förutsätter att fri- och rättighetsskyddet inom det samarbetsområde till vilket överlåtelsen sker motsvarar det som ges i denna regeringsform och i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

[S2]Riksdagen kan besluta om sådan överlåtelse, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för det. Riksdagens beslut kan också fattas i den ordning som gäller för stiftande av grundlag. Överlåtelse kan beslutas först efter riksdagens godkännande av överenskommelse enligt 3 §. Lag (2010:1408).

Prop. 2001/02:72: Förslaget till nytt första stycke i paragrafen har behandlats i avsnitt 5.4.2. Förslaget innebär att regeringens skyldighet att informera och samråda med riksdagen i EU-frågor nu blir grundlagsfäst. De närmare bestämmelserna om handläggningen i riksdagen meddelas även i fortsättningen i RO.

Överlåtelse av beslutanderätt utanför EU-samarbetet

[K10]7 §  I andra fall än de som avses i 6 § kan beslutanderätt som direkt grundar sig på denna regeringsform och som avser meddelande av föreskrifter, användningen av statens tillgångar, rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter eller ingående eller uppsägning av internationella överenskommelser eller förpliktelser, i begränsad omfattning överlåtas till en mellanfolklig organisation för fredligt samarbete, till vilken riket är eller ska bli anslutet, eller till en mellanfolklig domstol.

[S2]Beslutanderätt som avser frågor om stiftande, ändring eller upphävande av grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen eller frågor om begränsning av någon av de fri- och rättigheter som avses i 2 kap. får inte överlåtas enligt första stycket.

[S3]Riksdagen fattar beslut om överlåtelse i den ordning som anges i 6 § andra stycket. Lag (2010:1408).

[K10]8 §  Rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter som inte direkt grundar sig på denna regeringsform kan, i andra fall än de som avses i 6 §, genom beslut av riksdagen överlåtas till en annan stat, till en mellanfolklig organisation eller till en utländsk eller internationell inrättning eller samfällighet. Riksdagen får i lag bemyndiga regeringen eller någon annan myndighet att i särskilda fall besluta om en sådan överlåtelse.

[S2]Innefattar uppgiften myndighetsutövning, fattar riksdagen beslut om överlåtelse eller bemyndigande i den ordning som anges i 6 § andra stycket. Lag (2010:1408).

Framtida ändringar i internationella överenskommelser

[K10]9 §  Föreskrivs i lag att en internationell överenskommelse ska gälla som svensk rätt, får riksdagen besluta att även en framtida, för riket bindande ändring i överenskommelsen ska gälla som svensk rätt. Ett sådant beslut får endast avse framtida ändringar av begränsad omfattning. Beslutet fattas i den ordning som anges i 6 § andra stycket. Lag (2010:1408).

Riksdagens rätt till information och samråd om EU-samarbetet

[K10]10 §  Regeringen ska fortlöpande informera riksdagen och samråda med organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen. Närmare bestämmelser om informations- och samrådsskyldigheten meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

Utrikesnämnden

[K10]11 §  Regeringen ska fortlöpande hålla Utrikesnämnden underrättad om de utrikespolitiska förhållanden som kan få betydelse för riket och överlägga med nämnden om dessa så ofta som det behövs. I alla utrikesärenden av större vikt ska regeringen före avgörandet överlägga med nämnden, om det kan ske. Lag (2010:1408).

[K10]12 §  Utrikesnämnden består av talmannen samt nio andra ledamöter, som riksdagen väljer inom sig. Närmare bestämmelser om Utrikesnämndens sammansättning meddelas i riksdagsordningen.

[S2]Utrikesnämnden sammanträder på kallelse av regeringen. Regeringen är skyldig att sammankalla nämnden om minst fyra av nämndens ledamöter begär överläggning i en viss fråga. Ordförande vid sammanträde med nämnden är statschefen eller, om han eller hon har förhinder, statsministern.

[S3]Ledamot av Utrikesnämnden och den som i övrigt är knuten till nämnden ska visa varsamhet i fråga om meddelanden till andra om vad han eller hon har fått kännedom om i denna egenskap. Ordföranden kan besluta om ovillkorlig tystnadsplikt. Lag (2010:1408).

Statliga myndigheters underrättelseskyldighet

[K10]13 §  Chefen för det departement som har hand om utrikesärendena ska hållas underrättad, när en fråga som är av betydelse för förhållandet till en annan stat eller till en mellanfolklig organisation uppkommer hos en statlig myndighet. Lag (2010:1408).

Mellanfolkliga brottmålsdomstolar

[K10]14 §  Bestämmelserna i 2 kap. 7 §, 4 kap. 12 §, 5 kap. 8 §, 11 kap. 8 § och 13 kap. 3 § utgör inte hinder mot att Sverige uppfyller sina åtaganden med anledning av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen eller i förhållande till andra mellanfolkliga brottmålsdomstolar. Lag (2010:1408).

11 kap. Rättskipningen

  • RH 2008:87:Fråga om innebörden av begreppet personuppgift i personuppgiftslagen samt skadeståndsskyldighet enligt samma lag för staten på grund av att domstol enligt käranden åsidosatt lagens krav på personuppgifter vid utformningen av domskäl. Tillika fråga om skadeståndsskyldighet enligt nämnda lag för staten med anledning av underlåtenhet att rätta uppgift i domskäl.
  • RÅ 1999:76:Regeringens beslut angående upphörande av rätten att driva kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1 har inte ansetts strida mot någon rättsregel.

Domstolarna

[K11]1 §  Högsta domstolen, hovrätterna och tingsrätterna är allmänna domstolar. Högsta förvaltningsdomstolen, kammarrätterna och förvaltningsrätterna är allmänna förvaltningsdomstolar. Rätten att få ett mål prövat av Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen, hovrätt eller kammarrätt kan begränsas genom lag.

[S2]Andra domstolar inrättas med stöd av lag. I 2 kap. 11 § första stycket finns bestämmelser om förbud mot inrättande av domstolar i vissa fall.

[S3]I Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen får endast den som är eller har varit ordinarie domare i någon av domstolarna tjänstgöra som ledamot. Vid övriga domstolar ska det finnas ordinarie domare. Undantag härifrån får dock göras i lag i fråga om domstolar som har inrättats för handläggningen av en viss bestämd grupp eller vissa bestämda grupper av mål. Lag (2010:1408).

[K11]2 §  Bestämmelser om domstolarnas rättskipningsuppgifter, om huvuddragen i deras organisation och om rättegången, i andra hänseenden än som berörs i denna regeringsform, meddelas i lag. Lag (2010:1408).

  • NJA 2005 s. 764:I tvistemål har två utländska spelföretag mot staten framställt yrkanden som innebär att allmän domstol skall fastställa dels att vissa lotteribestämmelser, som påstås strida mot artikel 49 EG-fördraget, inte skall tillämpas i förhållande till företagen, dels att staten är skadeståndsskyldig på grund av att bestämmelserna hindrar utövandet av företagens verksamhet samt att domstolen interimistiskt skall förordna att vissa lotteribestämmelser skall sättas åt sidan i förhållande till företagen. Högsta domstolen har beslutat inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen angående vilka krav EG-rättens rättsskyddsprincip ställer i målet.

Rättskipningens självständighet

[K11]3 §  Ingen myndighet, inte heller riksdagen, får bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en domstol i övrigt ska tillämpa en rättsregel i ett särskilt fall. Ingen annan myndighet får heller bestämma hur dömande uppgifter ska fördelas mellan enskilda domare. Lag (2010:1408).

  • AD 2014 nr 5:Fråga om en rådman vid handläggning av ett adoptionsärende har åsidosatt sina skyldigheter i anställningen på ett sätt som ska föranleda disciplinpåföljd för tjänsteförseelse enligt 14 § lagen (1994:260) om offentlig anställning.
  • NJA 2000 s. 57:Genom kungl brev 1810 och 1812 ålades Götha Canal Bolag att anlägga och för all framtid underhålla en vindbrygga över kanalen. Fråga om denna skyldighet utgör ett servitut och om den kan upphävas genom fastighetsreglering.
  • NJA 1994 s. 712:Frågor om giltigheten av sådana villkor för en på kollektivavtal grundad tjänstegrupplivförsäkring som innebär att försäkringsbolaget har förbehållits rätt att ensidigt avgöra om sammanboende förelegat i försäkringsvillkorens mening (I och II) och om tillräcklig bevisning åberopats för att en försäkrad arbetstagare under arbetslöshet efter anställningens upphörande stått till den allmänna arbetsmarknadens förfogande (III).
  • HFD 2014:32:Hinder har ansetts inte finnas för Datainspektionen att utöva tillsyn av den behandling av personuppgifter som skett genom att en domstol publicerat uppropslistor på den egna webbplatsen.

[K11]4 §  Rättskipningsuppgifter får inte fullgöras av riksdagen i vidare mån än vad som följer av grundlag eller riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

  • RH 2000:64:Lagprövning har inte ansetts kunna ske helt skild från omständigheterna i den tvist som underställts fastighetsdomstolens prövning och utan att det stått klart att den ifrågasatta lagregeln skulle komma att aktualiseras i målet. Fastighetsdomstolens mellandom har undanröjts och målet återförvisats.

[K11]5 §  Rättstvister mellan enskilda får inte utan stöd av lag avgöras av andra myndigheter än domstolar. Lag (2010:1408).

Utnämningen av ordinarie domare

[K11]6 §  Ordinarie domare utnämns av regeringen.

[S2]Vid utnämningen ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.

[S3]Bestämmelser om grunderna för förfarandet vid utnämningen av ordinarie domare meddelas i lag. Lag (2010:1408).

  • RH 1993:27:Advokat verksam vid samma advokatbyrå som en konkursförvaltare har inte ansetts behörig att i konkursförvaltarens ställe besluta i fråga om betalning enligt lönegarantilagen.
  • AD 2016 nr 76:Fråga om staten har fullgjort sin skyldighet att förhandla enligt 11 § medbestämmandelagen i samband med ombildningen av 21 polismyndigheter och Rikspolisstyrelsen till en sammanhållen myndighet.

Ordinarie domares rättsställning

[K11]7 §  Den som har utnämnts till ordinarie domare får skiljas från anställningen endast om

  1. han eller hon genom brott eller grovt eller upprepat åsidosättande av skyldigheterna i anställningen har visat sig uppenbart olämplig att inneha anställningen, eller
  2. han eller hon har uppnått gällande pensionsålder eller enligt lag är skyldig att avgå på grund av varaktig förlust av arbetsförmågan.

[S2]Om det krävs av organisatoriska skäl, får den som har utnämnts till ordinarie domare förflyttas till en annan jämställd domaranställning. Lag (2010:1408).

  • NJA 2005 s. 764:I tvistemål har två utländska spelföretag mot staten framställt yrkanden som innebär att allmän domstol skall fastställa dels att vissa lotteribestämmelser, som påstås strida mot artikel 49 EG-fördraget, inte skall tillämpas i förhållande till företagen, dels att staten är skadeståndsskyldig på grund av att bestämmelserna hindrar utövandet av företagens verksamhet samt att domstolen interimistiskt skall förordna att vissa lotteribestämmelser skall sättas åt sidan i förhållande till företagen. Högsta domstolen har beslutat inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen angående vilka krav EG-rättens rättsskyddsprincip ställer i målet.

[K11]8 §  Åtal för brott i utövningen av en anställning som ledamot av Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen väcks i Högsta domstolen.

[S2]Högsta förvaltningsdomstolen prövar om en ledamot av Högsta domstolen ska skiljas eller avstängas från sin anställning eller vara skyldig att genomgå en läkarundersökning. Om en sådan talan avser en ledamot av Högsta förvaltningsdomstolen, prövas den av Högsta domstolen.

[S3]Talan enligt första och andra styckena väcks av riksdagens ombudsman eller justitiekanslern. Lag (2010:1408).

  • RÅ 1999:76:Regeringens beslut angående upphörande av rätten att driva kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1 har inte ansetts strida mot någon rättsregel.
  • NJA 2007 s. 227:Bestämmelsen i 8 § smugglingslagen om "tull, skatt eller annan avgift" har befunnits tillämplig i fråga om en i EG-förordningen nr (EEG) 1470/2001 föreskriven antidumpningstull. Det har ansetts förenligt med regeringsformens bestämmelser om normgivning och med legalitetsprincipen att straffbestämmelsen såvitt gäller tullplikten fått sitt innehåll utfyllt av föreskrifter i en EG-förordning. Undandragande av pålagor som avses i den nämnda förordningen har bedömts rikta sig mot "det allmänna". Även fråga om EG-förordningen utgör en in casu-lagstiftning.

[K11]9 §  Har en ordinarie domare skilts från anställningen genom beslut av en annan myndighet än en domstol, ska han eller hon kunna begära att beslutet prövas av domstol. Vid en sådan prövning ska ordinarie domare ingå i domstolen. Detta gäller också beslut varigenom en ordinarie domare har avstängts från utövning av sin anställning, ålagts att genomgå en läkarundersökning eller meddelats en disciplinpåföljd. Lag (2010:1408).

  • NJA 2008 s. 990:Förvaltningsdomstol har med stöd av 2 kap. 3 § skollagen (1985:1100) upphävt en kommuns beslut att tillsätta en person utan erforderlig utbildning på en lärartjänst. Tjänsten hade samtidigt sökts av en person med erforderlig utbildning. Fråga om kommunen är skyldig att ersätta den behöriga sökanden för förmögenhetsskada som hon drabbats av därför att kommunen inte anställde henne.
  • RÅ 2006:65:Regeringens beslut i ett anställningsärende har med hänsyn till befattningsbeskrivningens innehåll ansetts innefatta prövning av en enskilds civila rättigheter enligt artikel 6.1 i Europakonventionen. Rättsprövning.

[K11]10 §  Grundläggande bestämmelser om ordinarie domares rättsställning i övrigt meddelas i lag. Lag (2010:1408).

Krav på medborgarskap

[K11]11 §  Ordinarie domare ska vara svenska medborgare. I övrigt får krav på svenskt medborgarskap för behörighet att utöva rättskipningsuppgifter uppställas endast i lag eller enligt förutsättningar som anges i lag. Lag (2010:1408).

  • NJA 2010 s. 110:I avsaknad av stöd i lag för annan ordning har det ansetts ankomma på Högsta domstolen att pröva ansökan om återställande av försutten tid för överklagande till länsstyrelsen av kommunal nämnds beslut angående inrättande av en enskild avloppsanläggning.
  • RÅ 1996:54:En byggnadsnämnd hade i samband med beviljat bygglov meddelat föreskrift om att byggherren sedermera skulle komma in med markplaneringsritning som skulle godkännas av nämnden. Föreskriften sattes som villkor för att byggnadsarbeten skulle få påbörjas. Byggnadsnämndens förfarande har - i mål om överklagande av byggnadsnämndens beslut att inte godkänna ingiven markplaneringsritning - inte ansetts förenlig med plan- och bygglagen. - Regeringsrätten har ansett sig behörig att ex officio bevilja resning i bygglovsärendet, trots att beslutet om bygglov inte överprövats.
  • NJA 1989 s. 109:I arrendeavtal hade intagits skiljeklausul, enligt vilken arrendenämnd utsetts till skiljenämnd. Sedan avträdessyn förrättats på de arrenderade fastigheterna, klandrade jordägaren synen genom ansökan som inkom till arrendenämnden inom klandertiden men delgavs arrendatorn först efter dennas utgång. I ärende om återställande av försutten tid har med hänsyn till regeln i 27 § 1 st lagen (1929:145) om skiljemän ansetts att klandertalan väckts för sent. Fristen har ansetts kunna bli föremål för återställande av försutten tid, och ansökan härom har bifallits med hänsyn till att klanderhänvisningen i synehandlingen varit missvisande.
  • NJA 2001 s. 239:Fråga om resning i disciplinärende hos Sveriges advokatsamfund.
  • RÅ 1993:28:Enligt 4 kap. 17 § 3. taxeringslagen (1990:324) kan eftertaxering ske när en ändring i ett taxeringsbeslut föranleds av bl.a. allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om taxering avseende annat taxeringsår. Övergångsbestämmelserna har inte ansetts ge rätt att eftertaxera en skattskyldig för taxeringsåret 1991 till följd av ändringar avseende hans taxering år 1990.
  • RÅ 2010 not 76:Fråga om detaljplan borde ha antagits av kommunfullmäktige (avslag) / Fråga om detaljplan borde ha antagits av kommunfullmäktige (resningsärende, avslag)
  • NJA 1997 s. 147:Frist för talan om rättelse av debiteringslängd enligt 46 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter har ansetts inte kunna bli föremål för återställande av försutten tid.
  • NJA 2007 s. 82:Vid prövning enligt 11 kap. 11 § regeringsformen av resningsärende som gäller advokats disciplinansvar är rättegångsbalkens regler om resning i brottmål en utgångspunkt för prövningen men därutöver bör denna ske med analog tillämpning av 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291).
  • RÅ 1995:57:Resning har beviljats i ärende vari kommunstyrelse får anses ha antagit översiktsplan.
  • NJA 1995 s. 677:Resningsärende. Av Marknadsdomstolen meddelat förbud för staten att använda uttrycket "garanterad ränta" vid marknadsföring av bostadslån och räntebidrag har ansetts ej innefatta rättstillämpning som uppenbart strider mot lag.
  • NJA 1993 s. 405:Beslut av Sveriges Advokatsamfunds disciplinnämnd kan bli föremål för resning. Eftersom nämnden ej är förvaltningsmyndighet prövas ansökan av HD.
  • RÅ 2003:18:I mål om utlämnande av allmänna handlingar ingående i ett vid universitet förvarat forskningsmaterial har varken universitetet, vars beslut att vägra utlämnande upphävts av kammarrätt (I), den för forskningsprojektet ansvarige (II) eller person om vilken uppgifter lämnas i materialet (III) ansetts ha rätt att ansöka om resning.
  • NJA 1993 s. 777:Resning har ansetts inte kunna beviljas i fråga om beslut av Bostadsdomstolen i mål om förlängning av hyresavtal med hänsyn till att ifrågavarande lägenhet sammanslagits med annan lägenhet och därför inte fanns i behåll som en självständig enhet.
  • NJA 1986 s. 666:Fråga om resning i tidigare resningsärende.
  • NJA 2008 s. 1022:Högsta domstolen har prövat ansökan om extraordinärt rättsmedel beträffande ett beslut som fattats av en myndighets personalansvarsnämnd i ett disciplinärende. Vid prövningen, som skett enligt 11 kap. 11 § regeringsformen, har förvaltningsprocesslagens bestämmelse om resning beaktats.
  • RÅ 1995:4:En person hade på grundval av lämnade uppgifter erhållit djurbidrag enligt förordningen (1989:896) om vissa bidrag till jordbruksföretag. Sedan det framkommit att de lämnade uppgifterna var felaktiga och att bidraget därför rätteligen skulle ha varit lägre, har Jordbruksverket med stöd av förordningen beslutat om återbetalningsskyldighet beträffande det oriktigt utbetalade beloppet. Ärendet har inte ansetts gälla förhållande som avses i 8 kap. 3 § regeringsformen. Rättsprövning har därför inte kunnat ske.
  • RH 1995:5:Frist för väckande av talan mot staten med anledning av beslut enligt 16 § lönegarantilagen (1992:497) har ansetts kunna bli föremål för återställande av försutten tid.
  • RÅ 2000:19:Lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting har inte ansetts stå i uppenbar strid med bestämmelsen i 1 kap. 7 § andra stycket regeringsformen att kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina uppgifter.
  • NJA 1987 s. 175:Ansökan om återställande av försutten tid för anmälan av bestridande av betalningsansvar för parkeringsanmärkning (se 9 § lagen 1976:206 om felparkeringsavgift) har ansetts ej utgöra fall varom stadgas i 11 kap 11 § regeringsformen.

Andra anställda vid domstolarna

[K11]12 §  För andra anställda vid domstolarna än de ordinarie domarna tillämpas 12 kap.57 §§. Lag (2010:1408).

Resning och återställande av försutten tid

[K11]13 §  Resning i ett avgjort ärende samt återställande av försutten tid beviljas av Högsta förvaltningsdomstolen eller, om det anges i lag, av en lägre förvaltningsdomstol, när det gäller ett ärende för vilket regeringen, förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet är högsta instans. I annat fall beviljas resning och återställande av försutten tid av Högsta domstolen eller, om det anges i lag, av en annan domstol som inte är en förvaltningsdomstol.

[S2]Närmare bestämmelser om resning och återställande av försutten tid får meddelas i lag. Lag (2010:1408).

  • HFD 2015 not 2:Högsta förvaltningsdomstolen ansågs enligt 11 kap. 13 § regeringsformen och punkt 2 av övergångsbestämmelserna till plan- och bygglagen (2010:900) inte behörig att pröva frågan om resning avseende antagande av en detaljplan
  • HFD 2015 not 13:Ansökan om resning avvisad och överlämnad till kammarrätt då den avsett mål eller ärende som avgjorts av
  • HFD 2014 not 67:Högsta förvaltningsdomstolen var inte behörig att pröva fråga om resning avseende en antagen detaljplan, eftersom någon prövning av planen inte inletts hos allmän förvaltningsdomstol eller hos regeringen före ikraftträdandet av plan- och bygglagen (2010:900)
  • NJA 2015 s. 82:En ansökan om återställande av försutten tid har avvisats av hovrätten i stället för att med tillämpning av 10 kap. 20 a § rättegångsbalken överlämnas till Högsta domstolen, som var behörig domstol. En ny ansökan gavs därefter in till Högsta domstolen inom den frist som gällde för överklagande av avvisningsbeslutet. Den nya ansökan har ansetts ha kommit in till Högsta domstolen samma dag som den kom in till hovrätten.
  • HFD 2012 not 64:Högsta förvaltningsdomstolen ansågs med stöd av 11 kap. 13 § regeringsformen och punkt 16 av övergångsbestämmelserna till plan- och bygglagen (2010:900) behörig att pröva frågan om resning avseende en antagen detaljplan
  • RÅ 2002:25:Återkallelse av körkort på grund av grovt rattfylleri har inte ansetts kunna bli föremål för nåd. Yttrande till regeringen.
  • RÅ 2001:63:Regeringens beslut i ärende om nåd enligt 11 kap. 13 § första stycket regeringsformen har inte ansetts kunna bli föremål för rättsprövning.

Lagprövning

[K11]14 §  Finner en domstol att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst.

[S2]Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag. Lag (2010:1408).

  • HFD 2017:22:Bestämmelserna om disciplinpåföljd för intygsgivare i bostadsrättsförordningen har ansetts sakna stöd i lag.
  • NJA 2007 s. 718:Två utländska spelföretags mot staten framställda yrkanden, av innebörd att allmän domstol skall fastställa att vissa lotteribestämmelser, som påstås strida mot artikel 49 EG-fördraget, inte skall tillämpas i förhållande till företagen, har - sedan EG-domstolen avgett yttrande i målet - ansetts utgöra en otillåten talan som inte kan upptas till prövning enligt svensk rätt och som inte heller är tillåten enligt gemenskapsrätten. Interimistiska yrkanden i anslutning till dessa fastställelseyrkanden har därmed inte heller kunnat tas upp till prövning. Interimistiska yrkanden i anslutning till en vid tingsrätten samtidigt väckt fastställelsetalan avseende skadeståndsskyldighet har inte ansetts kunna bifallas vare sig enligt svensk rätt eller enligt gemenskapsrätten, eftersom denna talan inte syftar till något verkställbart avgörande.
  • NJA 2015 s. 298:Lagprövning. Yttrandefrihetsgrundlagarnas anskaffarfrihet har ansetts hindra en tillämpning av skyddslagens bestämmelse om beslag.
  • HFD 2013:30:Fråga om föreskrift om tillsynsavgift, som meddelats av Transportstyrelsen med stöd av bemyndigande i en av regeringen utfärdad förordning, i regeringsformens mening utgör föreskrift om avgift eller skatt.
  • HFD 2013:80:En kommuns föreskriftsrätt efter bemyndigande enligt 8 kap. regeringsformen kan inte utnyttjas av kommunalförbund.
  • RÅ 2005:39:Arbetsmarknadsstyrelsen har inte ägt utnyttja ett bemyndigande att meddela verkställighetsföreskrifter till att besluta materiella föreskrifter i en fråga som inte är berörd i huvudförfattningen.
  • RH 1995:85:Bestämmelsen i 3 kap. 5 § föräldrabalken har ansetts utgöra hinder för en man, som påstår sig vara far till ett barn, att väcka talan om fastställande av faderskap. Denna bestämmelse har inte ansetts uppenbart stå i strid med artikel 8 i Europakonventionen.
  • NJA 1987 s. 916:Fråga om tillämpning av 11 kap 14 § regeringsformen på televerkets verkställighetsföreskrifter till lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare.
  • RÅ 1999:76:Regeringens beslut angående upphörande av rätten att driva kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1 har inte ansetts strida mot någon rättsregel.
  • NJA 2005 s. 764:I tvistemål har två utländska spelföretag mot staten framställt yrkanden som innebär att allmän domstol skall fastställa dels att vissa lotteribestämmelser, som påstås strida mot artikel 49 EG-fördraget, inte skall tillämpas i förhållande till företagen, dels att staten är skadeståndsskyldig på grund av att bestämmelserna hindrar utövandet av företagens verksamhet samt att domstolen interimistiskt skall förordna att vissa lotteribestämmelser skall sättas åt sidan i förhållande till företagen. Högsta domstolen har beslutat inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen angående vilka krav EG-rättens rättsskyddsprincip ställer i målet.
  • NJA 1987 s. 198:Ett aktiebolag väckte talan mot staten och yrkade bl a att TR:n med stöd av 11 kap 14 § regeringsformen skulle förklara, att staten var förpliktad att återbetala viss skatt som bolaget erlagt. Som grund åberopades att lagstiftningen om skatterna stred mot främst 2 kap 18 § regeringsformen. - Allmän domstol har inte ansetts behörig att pröva frågan om en skattelags grundlagsenlighet när tvister om skatten skall avgöras av förvaltningsdomstol.
  • HFD 2014:72:Bestämmelserna i Försäkringskassans föreskrifter om sjukpenninggrundande inkomst såvitt avser s.k. fortsatt uppbyggnadsskede har ansetts stå i strid med överordnad författning och har därför inte tillämpats.
  • RH 2014:37:En medlem i en sameby åtalades för jaktbrott, bestående i att han brutit mot ett för jakten gällande villkor som länsstyrelse föreskrivit i ett beslut om tilldelning av älg (licens). Jakten skedde på s.k. dubbelregistrerad mark (privatägd mark ovan odlingsgränsen där även privat markägare har jakträtt). Villkoret innebar att den tilltalade var tvungen att komma överens med den privata markägaren innan han utövade den älgjakt som licensbeslutet avsåg. Villkoret ansågs, mot bakgrund av egendomsskyddet och kravet på att föreskrifter som medför ingrepp i enskilds ekonomiska förhållanden ska meddelas genom lag, sakna lagstöd. Den tilltalade frikändes därför från åtalet.
  • NJA 1984 s. 648:Regeringsformens bestämmelser om lagform har ansetts inte utgöra hinder mot tillämpning av de i 20 § förordningen (1976:263) om statliga bostadsbidrag till barnfamiljer intagna föreskrifterna om skyldighet för bidragstagare att återbetala felaktigt uppburna bidrag. 8 kap 3 och 13 §§ samt 11 kap 14 § regeringsformen.
  • NJA 1992 s. 337:Fråga om ersättningsreglerna i lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt skall åsidosättas enligt bestämmelserna i 2 kap 18 § och 11 kap 14 § regeringsformen. Tillika fråga om förstnämnda lag, med hänsyn till uttalanden i dess förarbeten, begränsar ersättningen till tio års inkomstbortfall.
  • HFD 2016:59:Fråga om ett visst beslut av en myndighet utgör ett normbeslut eller ett förvaltningsbeslut i ett enskilt fall.
  • NJA 2005 s. 33:Grundlagskonform tillämpning av blankettstraffstadgande som har fängelse i straffskalan och som fylls ut av myndighetsföreskrifter.
  • HFD 2014:81:Enligt Boverkets föreskrifter till lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. ska till ansökan om bidrag fogas intyg från fastighetsägaren om att sökanden inte är skyldig att återställa bostaden i ursprungligt skick bl.a. vid avflyttning. Föreskriften har ansetts gå utöver vad som kan anses utgöra en verkställighetsföreskrift.
  • NJA 2000 s. 637:Talan om skadestånd har i HD väckts mot staten med anledning av beslut av regeringen, varigenom en mellanfolklig organisation bemyndigats att föreskriva vissa förbud mot fiske. Bemyndigandet har med stöd av 11 kap 14 § regeringsformen i tidigare mål underkänts av HD som grundlagsstridigt (NJA 1996 s 370). Med hänsyn härtill har bestämmelsen i 3 kap 7 § skadeståndslagen inte ansetts utgöra hinder mot att ta upp käromålet till prövning.
  • RH 1997:47:Det i lagen (1947:164) om förbud mot politiska uniformer stadgade förbudet om bärande av uniform eller liknande klädedräkt, som tjänar att utmärka bärarens politiska meningsriktning m.m. har vid prövning av brott mot lagen befunnits ej vara förenligt med regeringsformens bestämmelser till skydd för yttrandefriheten. Åtalet har därför ogillats.
  • RÅ 1996:5:Föreskrifter i en av regeringen utfärdad förordning om nedsättning av socialavgifter har ansetts uppenbart gå utöver vad som inryms i lagen om nedsättning av socialavgifter. De i förordningen angivna föreskrifterna har därför inte tillämpats (11 kap. 14 § regeringsformen).
  • RÅ 1999:10:Ett bolag, som gjort gällande att den tillsynsavgift som bolaget erlagt enligt 12 § alkoholförordningen (1994:2046) blivit för högt beräknad på grund av denna föreskrifts felaktiga innehåll, har inte visat att sådana särskilda skäl enligt 21 § förordningen föreligger att en del av den inbetalda tillsynsavgiften skall betalas tillbaka. Även fråga om bolaget på annan grund skulle kunna anses berättigad till återbetalning.
  • NJA 1993 s. 260:Regeringen har fastställt timkostnadsnorm för år 1993 att läggas till grund för Domstolsverkets beslut om taxa som avses i 21 kap 10 § RB. Fråga om regeringens beslut står i uppenbar strid med bestämmelsen i §:n om offentlig försvarares rätt till skälig ersättning och taxan därför enligt 11 kap 14 § regeringsformen inte skall tillämpas.
  • NJA 1984 s. 868:Vid överföring till inskrivningsregister av uppgifter om lagfart skall enligt 5 § 3 st kungörelsen (1974:1062) om uppläggande av inskrivningsregister, när gemensam lagfart har sökts eller beviljats, lagfarten anses avse andelar efter huvudtalet. Fråga om tillämpning av 11 kap 14 § regeringsformen på denna bestämmelse. Tillika fråga om rättelse i inskrivningsregistret på begäran av makar som hade gemensam lagfart efter att ha förvärvat olika stora andelar av den fasta egendomen.
  • RÅ 2010:88:En föreskrift av Kriminalvården har ansetts inte gå utöver vad som kan anses som en verkställighetsföreskrift. Hinder mot att tillämpa föreskriften har därför inte förelegat.
  • NJA 1986 s. 428:Stämpelskattemål. Lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter har, i fråga om vissa tidigare skattefria tomträttsförvärv, funnits innebära att skatteplikt inträder när inskrivning beviljas efter lagens ikraftträdande, även om förvärvet skett före ikraftträdandet, Tillika fråga om lagprövning enligt 2 kap 10 § 2 st och 11 kap 14 § regeringsformen.
  • NJA 1996 s. 370:I 10 kap 5 § regeringsformen föreskrivna former för överlåtelse av befogenhet till mellanfolklig organisation har inte följts när regeringen i förordning (1987:976) om ändring i kungörelsen (1971:1018) om tillämpning av stadgan för fisket inom Torne älvs fiskeområde till Finsksvenska gränsälvskommissionen överlät rätten att föreskriva visst förbud mot fiske. Eftersom det ansetts att stadgad ordning för dylik överlåtelse därmed blivit i väsentligt hänseende åsidosatt och att felet framstått som uppenbart, har enligt 11 kap 14 § regeringsformen en av kommissionen med stöd av överlåtelsen meddelad föreskrift inte fått tillämpas i mål om åtal för brott mot föreskriften.
  • HFD 2013:37:Potatisodlare har ansetts berättigad till ersättning av statliga medel för kostnader och förlust som föranletts av Jordbruksverkets beslut om ingripande enligt växtskyddslagen.
  • RÅ 1993:10:Lagringsavgift utgår med visst belopp enligt 19 § förordningen (1984:1050) om beredskapslagring av olja och kol, som utfärdats av regeringen med stöd av 28 § lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol. Bestämmelser i 19 § förordningen har vid prövning enligt 11 kap. 14 § regeringsformen befunnits strida mot bestämmelse i lagen.
  • HFD 2017:18:Länsstyrelses föreskrifter har i viss del ansetts gå utöver vad som kan anses utgöra en verkställighetsföreskrift.
  • RÅ 2002:98:Riksförsäkringsverket har inte ägt utnyttja ett bemyndigande att meddela verkställighetsföreskrifter i fråga om beräkning av bostadskostnad till att besluta en föreskrift om rätt till bostadstillägg. Prövningstillstånd i kammarrätt.
  • NJA 1993 s. 597:Fråga huruvida föreskrifter av Luftfartsverket har stått i strid med någon bestämmelse i överordnad författning. 11 kap 14 § regeringsformen. - Tillika fråga om tillämpning av 5 § 2 st lagen (1964:163) om införande av brottsbalken.
  • RH 2013:60:Tolkersättning tillerkändes tolkens arbetsgivare. Skäl att åsidosätta tolktaxan förelåg inte vid prövning enligt 11 kap. 14 § regeringsformen. Avtal mellan domstolen och tolken ansågs inte kunna ersätta tolktaxans reglering.
  • RÅ 1997:50:Statens naturvårdsverk har av regeringen bemyndigats att meddela föreskrifter om verkställigheten av förordningen (1976:430) om ersättning vid vissa skador av rovdjur. Enligt verkets föreskrifter utgår ersättning normalt endast om anmälan om skada och ansökan om ersättning görs inom vissa tider. Föreskrifterna har ansetts i dessa delar sakna stöd i bemyndigandet och därför inte tillämpats.
  • HFD 2018:22:Såväl avgångsvederlag som arbetsinkomst under ramtiden ska medräknas i underlaget för beräkning av dagsförtjänsten inom arbetslöshetsförsäkringen.

Den statliga förvaltningsorganisationen

[K12]1 §  Under regeringen lyder Justitiekanslern och andra statliga förvaltningsmyndigheter som inte enligt denna regeringsform eller annan lag är myndigheter under riksdagen. Lag (2010:1408).

Förvaltningens självständighet

[K12]2 §  Ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande organ, får bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller som rör tillämpningen av lag. Lag (2010:1408).

[K12]3 §  Förvaltningsuppgifter får inte fullgöras av riksdagen i vidare mån än vad som följer av grundlag eller riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

Överlämnande av förvaltningsuppgifter

[K12]4 §  Förvaltningsuppgifter kan överlämnas åt kommuner.

[S2]Förvaltningsuppgifter kan även överlämnas åt andra juridiska personer och enskilda individer. Innefattar uppgiften myndighetsutövning, får ett överlämnande göras endast med stöd av lag. Lag (2010:1408).

Särskilda bestämmelser om statligt anställda

[K12]5 §  Arbetstagare vid förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen anställs av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer.

[S2]Vid beslut om statliga anställningar ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Lag (2010:1408).

  • AD 2016 nr 76:Fråga om staten har fullgjort sin skyldighet att förhandla enligt 11 § medbestämmandelagen i samband med ombildningen av 21 polismyndigheter och Rikspolisstyrelsen till en sammanhållen myndighet.

[K12]6 §  Riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna ska vara svenska medborgare. Detsamma gäller justitiekanslern. I övrigt får krav på svenskt medborgarskap för behörighet att inneha en anställning eller utöva ett uppdrag hos staten eller en kommun uppställas endast i lag eller enligt förutsättningar som anges i lag. Lag (2010:1408).

[K12]7 §  Grundläggande bestämmelser om statligt anställdas rättsställning i andra hänseenden än de som berörs i denna regeringsform meddelas i lag. Lag (2010:1408).

  • AD 2016 nr 27:En lärare vid ett universitet har haft en tidsbegränsad anställning enligt högskoleförordningen. Universitetet har ansetts skyldigt att lämna besked om att läraren inte kommer att få fortsatt anställning på sätt som anges i 15 § anställningsskyddslagen, samt varsla arbetstagarens lokala arbetstagarorganisation på sätt som anges i 30 a § anställningsskyddslagen.

Dispens och nåd

[K12]8 §  Regeringen får medge undantag från föreskrifter i förordningar eller från bestämmelser som har meddelats med stöd av beslut av regeringen, om inte annat följer av lag eller beslut om utgiftsanslag. Lag (2010:1408).

Lagprövning

[K12]10 §  Finner ett offentligt organ att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst.

[S2]Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag. Lag (2010:1408).

Konstitutionsutskottets granskning

[K13]1 §  Konstitutionsutskottet ska granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Utskottet har rätt att för granskningen få ut protokollen över beslut i regeringsärenden, handlingar som hör till dessa ärenden samt regeringens övriga handlingar som utskottet finner nödvändiga för sin granskning.

[S2]Andra utskott och varje riksdagsledamot får hos konstitutionsutskottet skriftligen väcka frågor om statsrådens tjänsteutövning eller handläggningen av regeringsärenden. Lag (2010:1408).

[K13]2 §  När det finns skäl till det, dock minst en gång om året, ska konstitutionsutskottet meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning har funnit värt att uppmärksamma. Riksdagen kan med anledning därav göra en framställning till regeringen. Lag (2010:1408).

Åtal mot statsråd

[K13]3 §  Den som är eller har varit statsråd får dömas för brott i utövningen av statsrådstjänsten endast om han eller hon genom brottet grovt har åsidosatt sin tjänsteplikt. Åtal beslutas av konstitutionsutskottet och prövas av Högsta domstolen. Lag (2010:1408).

Misstroendeförklaring

[K13]4 §  Riksdagen kan förklara att ett statsråd inte har riksdagens förtroende. Ett yrkande om en sådan misstroendeförklaring ska väckas av minst en tiondel av riksdagens ledamöter för att tas upp till prövning. För en misstroendeförklaring krävs att mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för den.

[S2]Ett yrkande om misstroendeförklaring tas inte upp till prövning om det väcks under tiden från det att ordinarie val har ägt rum eller beslut om extra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen samlas. Ett yrkande avseende ett statsråd som efter att ha entledigats uppehåller sin befattning enligt 6 kap. 11 § får inte i något fall tas upp till prövning.

[S3]Ett yrkande om misstroendeförklaring ska inte beredas i utskott. Lag (2010:1408).

Interpellationer och frågor

[K13]5 §  En riksdagsledamot får framställa interpellationer och frågor till ett statsråd i angelägenheter som rör statsrådets tjänsteutövning i enlighet med de närmare bestämmelser som meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

Riksdagens ombudsmän

[K13]6 §  Riksdagen väljer en eller flera ombudsmän (justitieombudsmän), som i enlighet med den instruktion som riksdagen beslutar ska utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra föreskrifter. En ombudsman får föra talan i de fall som anges i instruktionen.

[S2]Domstolar och förvaltningsmyndigheter samt anställda hos staten eller kommuner ska lämna de upplysningar och yttranden som en ombudsman begär. Sådan skyldighet har även andra som står under en ombudsmans tillsyn. En ombudsman har rätt att få tillgång till domstolars och förvaltningsmyndigheters protokoll och handlingar. Allmän åklagare ska på begäran biträda en ombudsman.

[S3]Närmare bestämmelser om ombudsmännen meddelas i riksdagsordningen och i annan lag. Lag (2010:1408).

Riksrevisionen

[K13]7 §  Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Bestämmelser om att Riksrevisionens granskning kan avse också annan än statlig verksamhet meddelas i lag. Lag (2010:1408).8 § Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer, som väljs av riksdagen. Riksdagen får skilja en riksrevisor från uppdraget endast om riksrevisorn inte längre uppfyller de krav som gäller för uppdraget eller om riksrevisorn har gjort sig skyldig till allvarlig försummelse.

[S2]Riksrevisorerna beslutar självständigt, med beaktande av de bestämmelser som finns i lag, vad som ska granskas. De beslutar självständigt och var för sig hur granskningen ska bedrivas och om slutsatserna av sin granskning. Lag (2010:1408).

14 kap. Kommunerna

[K14]1 §  Beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar. Lag (2010:1408).

[K14]2 §  Kommunerna sköter lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund. Närmare bestämmelser om detta finns i lag. På samma grund sköter kommunerna även de övriga angelägenheter som bestäms i lag. Lag (2010:1408).

[K14]3 §  En inskränkning i den kommunala självstyrelsen bör inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. Lag (2010:1408).

[K14]4 §  Kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina angelägenheter. Lag (2010:1408).

[K14]5 §  Kommunerna får i lag åläggas att bidra till kostnaden för andra kommuners angelägenheter, om det krävs för att uppnå likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Lag (2010:1408).

[K14]6 §  Föreskrifter om grunderna för ändring i rikets indelning i kommuner meddelas i lag. Lag (2010:1408).

Inkallande av riksdagen

[K15]1 §  Kommer riket i krig eller krigsfara ska regeringen eller talmannen kalla riksdagen till sammanträde. Den som utfärdar kallelsen kan besluta att riksdagen ska sammanträda någon annanstans än i Stockholm. Lag (2010:1408).

Krigsdelegationen

[K15]2 §  Är riket i krig eller krigsfara, ska en inom riksdagen utsedd krigsdelegation träda i riksdagens ställe, om förhållandena kräver det.

[S2]Om riket är i krig, meddelas beslut att krigsdelegationen ska träda i riksdagens ställe av Utrikesnämndens ledamöter enligt närmare bestämmelser i riksdagsordningen. Innan beslut meddelas ska samråd ske med statsministern, om det är möjligt. Hindras nämndens ledamöter av krigsförhållandena att sammanträda, meddelas beslutet av regeringen. Om riket är i krigsfara, meddelas beslutet av Utrikesnämndens ledamöter i förening med statsministern. För ett sådant beslut krävs att statsministern och sex av nämndens ledamöter röstar för det.

[S3]Krigsdelegationen och regeringen kan i samråd eller var för sig besluta att riksdagen ska återta sina befogenheter. Beslutet ska fattas så snart förhållandena medger det.

[S4]Bestämmelser om krigsdelegationens sammansättning meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

[K15]3 §  Medan krigsdelegationen är i riksdagens ställe utövar den riksdagens befogenheter. Den får dock inte fatta beslut som avses i 11 § första stycket första meningen eller andra eller fjärde stycket.

[S2]Krigsdelegationen beslutar själv om formerna för sin verksamhet. Lag (2010:1408).

Regeringsbildning och regeringens arbetsformer

[K15]4 §  Är riket i krig och kan regeringen till följd av detta inte fullgöra sina uppgifter, kan riksdagen besluta om bildande av regering och om regeringens arbetsformer. Lag (2010:1408).

Regeringens befogenheter

[K15]5 §  Är riket i krig och kan varken riksdagen eller krigsdelegationen till följd av detta fullgöra sina uppgifter, ska regeringen fullgöra dessa i den utsträckning det behövs för att skydda riket och slutföra kriget.

[S2]Regeringen får inte med stöd av första stycket stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen. Lag (2010:1408).

[K15]6 §  Är riket i krig eller krigsfara eller råder sådana extraordinära förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i, kan regeringen med stöd av bemyndigande i lag genom förordning meddela sådana föreskrifter i visst ämne som enligt grundlag annars ska meddelas genom lag. Om det behövs med hänsyn till försvarsberedskapen, kan regeringen även i annat fall med stöd av bemyndigande i lag genom förordning bestämma att en i lag meddelad föreskrift om rekvisition eller annat sådant förfogande ska börja eller upphöra att tillämpas.

[S2]I en lag med ett sådant bemyndigande ska det noga anges under vilka förutsättningar bemyndigandet får utnyttjas. Bemyndigandet medför inte rätt att stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen. Lag (2010:1408).

Begränsningar av fri- och rättigheter

[K15]7 §  Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, ska 2 kap. 22 § första stycket inte tillämpas. Detsamma gäller om krigsdelegationen i annat fall har trätt i riksdagens ställe. Lag (2010:1408).

Befogenheter för andra myndigheter än regeringen

[K15]8 §  Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande besluta att uppgift som enligt grundlag ska fullgöras av regeringen i stället ska fullgöras av en annan myndighet. Ett sådant bemyndigande får inte omfatta någon befogenhet enligt 5 eller 6 §, om det inte endast är fråga om beslut att en lag i ett visst ämne ska börja tillämpas. Lag (2010:1408).

Förhållanden under ockupation

[K15]9 §  Riksdagen eller regeringen får inte fatta beslut på ockuperat område. På sådant område får inte heller utövas befogenhet som någon har i egenskap av riksdagsledamot eller statsråd.

[S2]Varje offentligt organ ska på ockuperat område handla på det sätt som bäst gagnar försvarsansträngningarna och motståndsverksamheten samt civilbefolkningens skydd och svenska intressen i övrigt. Inte i något fall får ett offentligt organ meddela ett beslut eller vidta en åtgärd som i strid mot folkrättens regler ålägger någon av rikets medborgare att lämna ockupationsmakten bistånd.

[S3]Val till riksdagen eller beslutande kommunala församlingar får inte hållas på ockuperat område. Lag (2010:1408).

Statschefen

[K15]10 §  Är riket i krig, bör statschefen följa regeringen. Om statschefen befinner sig på ockuperat område eller på annan ort än regeringen, ska han eller hon anses hindrad att fullgöra sina uppgifter som statschef. Lag (2010:1408).

Val till riksdagen

[K15]11 §  Är riket i krig, får val till riksdagen hållas endast efter beslut av riksdagen. Är riket i krigsfara, när ordinarie val ska hållas, kan riksdagen besluta att skjuta upp valet. Ett sådant beslut ska omprövas inom ett år och därefter med högst ett års mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir gällande endast om minst tre fjärdedelar av riksdagens ledamöter röstar för det.

[S2]Om riket till någon del är ockuperat, när val ska hållas, beslutar riksdagen de jämkningar av reglerna i 3 kap. som behövs. Undantag får dock inte göras från 3 kap.1, 4, 5, 79 och 12 §§. Vad som sägs om riket i 3 kap. 5 §, 7 § andra stycket och 8 § andra stycket ska i stället gälla den del av riket för vilken val ska hållas. Minst en tiondel av alla mandaten ska vara utjämningsmandat.

[S3]Ordinarie val, som till följd av första stycket inte hålls på föreskriven tid, ska hållas så snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upphört. Regeringen och talmannen ska i samråd eller var för sig se till att de åtgärder som behövs för detta blir vidtagna.

[S4]Har ordinarie val till följd av denna paragraf hållits på en annan tid än när det annars skulle ha ägt rum, ska riksdagen bestämma tiden för därnäst följande ordinarie val till den månad under fjärde eller femte året efter det först nämnda valet, då ordinarie val ska hållas enligt riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

Beslutanderätten i kommunerna

[K15]12 §  Om riket är i krig eller krigsfara eller om det råder sådana extraordinära förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i, utövas beslutanderätten i kommunerna på det sätt som anges i lag. Lag (2010:1408).

Rikets försvar

[K15]13 §  Regeringen får sätta in rikets försvarsmakt i enlighet med internationell rätt för att möta ett väpnat angrepp mot riket eller för att hindra en kränkning av rikets territorium.

[S2]Regeringen får uppdra åt försvarsmakten att använda våld i enlighet med internationell rätt för att hindra kränkning av rikets territorium i fred eller under krig mellan främmande stater. Lag (2010:1408).

Krigsförklaring

[K15]14 §  Förklaring att riket är i krig får, utom vid ett väpnat angrepp mot riket, inte ges av regeringen utan riksdagens medgivande. Lag (2010:1408).

Vapenstillestånd

[K15]15 §  Regeringen får ingå överenskommelse om vapenstillestånd utan att inhämta riksdagens godkännande och utan att rådgöra med Utrikesnämnden, om uppskov med överenskommelsen skulle innebära fara för riket. Lag (1979:933).

Insättande av väpnade styrkor

[K15]16 §  Regeringen får sända svenska väpnade styrkor till andra länder eller i övrigt sätta in sådana styrkor för att fullgöra en internationell förpliktelse som har godkänts av riksdagen.

[S2]Svenska väpnade styrkor får i övrigt sändas till andra länder eller sättas in om

  1. det är medgett i lag som anger förutsättningarna för åtgärden, eller
  2. riksdagen medger det i ett särskilt fall. Lag (2010:1408).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform

Övergångsbestämmelse

  1. Genom denna regeringsform upphäves den äldre regeringsformen. Den äldre regeringsformen skall dock med nedan angivna undantag tillämpas i stället för den nya regeringsformen till utgången av det år under vilket riksdagen slutligt antager denna samt, i de fall som angives nedan, även därefter.
    • - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
  2. Äldre författning eller föreskrift gäller fortfarande trots att den inte har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid tillämpning av denna regeringsform. Ett bemyndigande, som har beslutats av Konungen och riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam, får utnyttjas även efter den under 1 angivna tidpunkten, tills riksdagen bestämmer något annat.
Bestämmelserna i 8 kap. 18 § i denna regeringsform ska gälla i fråga om äldre författning, som har tillkommit genom beslut av Konungen och riksdagen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam. Lag (2014:1385).
  1. Bestämmelser i äldre lag eller annan författning om Konungen eller Kungl. Maj:t skall [¼] gälla regeringen, såvida det icke följer av författning eller i övrigt framgår av omständigheterna att konungen personligen, Högsta domstolen, Regeringsrätten eller kammarrätt åsyftas.
Föreskrift som enligt äldre lag eller annan författning skall beslutas av Konungen och riksdagen gemensamt skall i stället beslutas genom lag.
  1. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till eller avses där eljest föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna regeringsform, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.
    • - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
  2. Genom denna regeringsform görs ej ändring i vad som hittills gällt enligt 2 § i den äldre regeringsformen. Lag (1985:864).
Förarbeten
Prop. 1973:90

Lag (1976:870) om ändring i regeringsformen

Förarbeten
Prop. 1975/76:112
Omfattning
ändr. 8 kap 19 §

Lag (1976:871) om ändring i regeringsformen

Övergångsbestämmelse

  1. Ändringarna i regeringsformen träder i kraft den 1 januari 1977.
  2. Utan hinder av 2 kap. 13 § behåller äldre föreskrifter, som innebär särbehandling på grund av kön, sin giltighet tills vidare. En sådan föreskrift får ändras, även om ändringen innebär fortsatt särbehandling. Lag (2014:1385).
  3. har upphävts genom lag (1998:1700).
  4. Utan hinder av 2 kap. 1 § 3 och 14 § första stycket får det i lag föreskrivas att filmer och videogram inte får förevisas offentligt om de inte dessförinnan har godkänts för sådan visning. I lag får det också föreskrivas att offentlig uppspelning av rörliga bilder ur en databas inte får ske, om inte bilderna dessförinnan har godkänts för sådan uppspelning. Lag (2010:1408).
  5. Äldre författning eller föreskrift äger fortsatt giltighet utan hinder av att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid tillämpningen av regeringsformen i dess nya lydelse.
Förarbeten
Prop. 1975/76:209
Omfattning
nuvarande 1 kap 2-8 §§ betecknas 1 kap 3-9 §§; ändr. 1 kap 9 §, 2 kap, 8 kap 1, 3, 7, 10, 11 §§, 10 kap 5 §, 11 kap 1, 3, 6 §§; ny 1 kap 2 §; omtryck

Lag (1979:932) om ändring i regeringsformen

Förarbeten
Prop. 1977/78:71
Omfattning
ändr. 1 kap 5 §

Lag (1979:933) om ändring i regeringsformen

Övergångsbestämmelse

  1. Ändringarna i regeringsformen träder i kraft den 1 januari 1980.
  2. Äldre föreskrift om skatt eller avgift skall tillämpas utan hinder av 2 kap. 10 § andra stycket.
Förarbeten
Prop. 1978/79:195
Omfattning
nuvarande 13 kap 7-11 §§ betecknas 13 kap 8-12 §§; ändr. 2 kap 7, 9, 10, 12, 18, 20 §§, 8 kap 1, 4, 7, 15, 16, 18 §§, 10 kap 5 §, 9 p övergångsbest.; nya 11 kap 14 §, 13 kap 7 §; omtryck

Lag (1982:937) om ändring i regeringsformen

Förarbeten
Prop. 1981/82:77
Omfattning
ändr. 9 p övergångsbest.

Lag (1982:940) om ändring i regeringsformen

Förarbeten
Prop. 1981/82:52
Omfattning
ändr. 13 kap 3, 10 §§; omtryck

Lag (1985:862) om ändring i regeringsformen

Förarbeten
Prop. 1984/85:83
Omfattning
ändr. 4 p övergångsbest. till 1976:871
Ikraftträder
1986-01-01

Lag (1985:863) om ändring i regeringsformen

Förarbeten
Prop. 1984/85:83
Omfattning
ny 13 kap 13 §
Ikraftträder
1986-01-01

Lag (1985:864) om ändring i regeringsformen

Förarbeten
Prop. 1984/85:36
Omfattning
ändr. 9 p övergångsbest., övergångsbest. till 1982:937; nya 10-14 p övergångsbest.
Ikraftträder
1986-01-01

Lag (1985:865) om ändring i regeringsformen

Förarbeten
Prop. 1984/85:61
Omfattning
ändr. 10 kap 5 §
Ikraftträder
1986-01-01

Lag (1985:866) om ändring i regeringsformen

Förarbeten
Prop. 1984/85:83
Omfattning
ändr. 9 kap 11 §; omtryck
Ikraftträder
1986-01-01

Lag (1988:1437) om ändring i regeringsformen

Omfattning
ändr. 9 kap 11 §
Ikraftträder
1989-01-01

Lag (1988:1438) om ändring i regeringsformen

Förarbeten
Prop. 1987/88:6
Omfattning
ändr. 13 kap 2, 3, 7, 8, 10, 11 §§
Ikraftträder
1989-01-01

Lag (1988:1439) om ändring i regeringsformen

Förarbeten
Prop. 1987/88:57
Omfattning
ändr. 2 kap 3, 20 §§, 8 kap 18 §
Ikraftträder
1989-01-01

Lag (1988:1440) om ändring i regeringsformen

Förarbeten
Prop. 1987/88:58
Omfattning
ändr. 11 kap 11 §
Ikraftträder
1989-01-01

Lag (1988:1441) om ändring i regeringsformen

Förarbeten
Prop. 1987/88:31
Omfattning
ändr. 9, 10, 12 p övergångsbest.
Ikraftträder
1989-01-01

Lag (1988:1442) om ändring i regeringsformen

Förarbeten
Prop. 1987/88:22
Omfattning
ändr. 8 kap 15 §
Ikraftträder
1989-01-01

Lag (1988:1443) om ändring i regeringsformen

Förarbeten
Prop. 1987/88:32, Prop. 1986/87:151
Omfattning
ändr. 2 kap 12, 14 §§, 3 kap 2, 10 §§
Ikraftträder
1989-01-01

Lag (1988:1444) om ändring i regeringsformen

Förarbeten
Prop. 1986/87:143
Omfattning
ändr. 9 kap 10, 12, 13 §§; omtryck
Ikraftträder
1989-01-01

Lag (1991:1471) om ändring i regeringsformen

Omfattning
ändr. 1 kap 3 §, 2 kap 1 §, 8 kap 18 §
Ikraftträder
1992-01-01

Lag (1991:1501) om ändring i regeringsformen

Omfattning
ändr. 8 kap 11, 13, 14 §§, 9 kap 13 §
Ikraftträder
1992-01-01

Lag (1991:1502) om ändring i regeringsformen

Förarbeten
Prop. 1990/91:66
Omfattning
ändr. 11 kap 1 §
Ikraftträder
1992-01-01

Lag (1991:1503) om ändring i regeringsformen

Förarbeten
Prop. 1990/91:67
Omfattning
ändr. 9, 10 p övergångsbest.; omtryck
Ikraftträder
1992-01-01

Lag (1994:1375) om ändring i regeringsformen

Förarbeten
Rskr. 1993/94:275, Prop. 1993/94:114, Bet. 1993/94:KU21
Omfattning
ändr. 8 kap 4 §, 10 kap 5 §
Ikraftträder
1994-12-01

Lag (1994:1468) om ändring i regeringsformen

Förarbeten
Rskr. 1993/94:246, Prop. 1993/94:117, Bet. 1993/94:KU24
Omfattning
nuvarande 2 kap 20 § betecknas 2 kap 22 §; ändr. 2 kap 18, 22 §§, 8 kap 18 §; nya 2 kap 20, 21, 23 §§
Ikraftträder
1995-01-01

Lag (1994:1469) om ändring i regeringsformen

Förarbeten
Rskr. 1993/94:315, Prop. 1993/94:115, Bet. 1993/94:KU44
Omfattning
ändr. 3 kap 1, 3, 6 §§, 5 kap 2, 4 §§, 13 kap 12 §
Ikraftträder
1995-01-01

Lag (1994:1470) om ändring i regeringsformen

Förarbeten
Rskr. 1993/94:424
Omfattning
upph. 8 kap 6 §; ändr. 4 kap 3 §, 9 kap 4 §, 12 kap 7 §, 13 kap 1 §
Ikraftträder
1995-01-01

Lag (1994:1480) om ändring i regeringsformen

Förarbeten
Rskr. 1993/94:359, Prop. 1993/94:116, Bet. 1993/94:KU36
Omfattning
ändr. 8 kap 7 §, 11 kap 11 §
Ikraftträder
1995-01-01

Lag (1994:1481) om ändring i regeringsformen

Förarbeten
Rskr. 1993/94:264, Prop. 1993/94:77, Bet. 1993/94:KU19
Omfattning
upph. 9 kap 11 §
Ikraftträder
1995-01-01

Lag (1994:1483) om ändring i regeringsformen

Förarbeten
Rskr. 1992/93:31
Omfattning
ändr. 3 kap 2 §; omtryck
Ikraftträder
1995-01-01

Lag (1998:1402) om ändring i regeringsformen

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 1997/98:147, Prop. 1997/98:40, Bet. 1997/98:KU15
Omfattning
ändr. 9 kap 12 §; ny 9 kap 11 §
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1998:1435) om ändring i regeringsformen

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 1997/98:180, Prop. 1997/98:44, Bet. 1997/98:KU18
Omfattning
ändr. 8 kap 7 §
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1998:1437) om ändring i regeringsformen

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 1997/98:214, Prop. 1997/98:43, Bet. 1997/98:KU19
Omfattning
ändr. 2 kap 1 §, 8 kap 18 §; omtryck
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1998:1700) om ändring i regeringsformen

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 1997/98:284, Prop. 1997/98:49, Bet. 1997/98:KU20
Omfattning
upph. 9-13 p övergångsbest., 3 p övergångsbest. till 1976:871, 2, 3 p övergångsbest. till 1982:937; ändr. 11 kap 6 §; ny 8 kap 6 §
Ikraftträder
2000-01-01

Lag (2002:902) om ändring i regeringsformen

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2001/02:170, Bet. 2001/02:KU13
Omfattning
ändr. 8 kap 14 §
Ikraftträder
2003-01-01

Lag (2002:903) om ändring i regeringsformen

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2002/03:15, Prop. 2001/02:72, Bet. 2001/02:KU18
Omfattning
ändr. 1 kap 2 §, 8 kap 7, 18 §§, 10 kap 2, 5, 6 §§, rubr. till 10 kap
Ikraftträder
2003-01-01

Lag (2002:904) om ändring i regeringsformen

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2002/03:3, Bet. 2000/01:KU23
Omfattning
nuvarande 9 kap 11, 12, 13 §§ betecknas 9 kap 12, 13, 14 §§; ny 9 kap 11 §; omtryck
Ikraftträder
2003-01-01

Lag (2002:905) om ändring i regeringsformen

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2002/03:9, Prop. 2001/02:73, Bet. 2001/02:KU25
Omfattning
ändr. 12 kap 7 §
Ikraftträder
2003-07-01

Regeringsform (1974:152) (2003:593)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
omtryck

Lag (2010:1408) om ändring i regeringsformen

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
  2. För tiden längst fram till och med den 31 december 2015 behåller äldre föreskrifter, som innebär betydande intrång i den personliga integriteten, sin giltighet utan hinder av 2 kap. 6 § andra stycket. Sådana föreskrifter får fram till dess ändras även om ändringen innebär att intrånget består.
  3. Utan hinder av 2 kap. 12 § behåller äldre föreskrifter, som innebär särbehandling på grund av sexuell läggning, sin giltighet tills vidare. Sådana föreskrifter får ändras även om ändringen innebär fortsatt särbehandling.
  4. Utan hinder av 11 kap. 3 § behåller äldre föreskrifter om fördelning av dömande uppgifter mellan domare sin giltighet tills vidare.
  5. Äldre föreskrifter och bemyndiganden gäller fortfarande utan hinder av att de inte har tillkommit i den ordning som anges i regeringsformen i dess nya lydelse.
  6. Om det i en lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i regeringsformen i dess nya lydelse, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.
Förarbeten
Rskr. 2010/11:21, Rskr. 2009/10:304, Prop. 2009/10:81, Prop. 2009/10:80, Bet. 2010/11:KU4, Bet. 2009/10:KU19
Omfattning
upph. 2, 3, 8, 9, 10, 11 kap., 12 kap. 8 §; nuvarande 12, 13 kap. betecknas 13, 15 kap., nuvarande 4 kap. 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 §§ betecknas 4 kap. 6, 7, 10, 11, 12, 13, 14 §§, nuvarande 5 kap. 1, 3, 4, 5, 6, 7 §§, betecknas 5 kap. 3, 4, 5, 6, 7, 8 §§, nuvarande 6 kap. 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10 §§ betecknas 6 kap. 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 12 §§, nuvarande 6 kap. 9 § betecknas 6 kap. 2 §, nuvarande 7 kap. 8 § betecknas 6 kap. 10 §, nuvarande 12 kap. 8 § betecknas 11 kap. 8 §, nuvarande 13 kap. 9, 10, 11, 12, 13 §§ betecknas 15 kap. 15, 9, 10, 11, 12 §§; ändr. 1 kap. 2, 4, 5, 7, 9 §§, 4 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 10, 11, 12, 13 §§, 5 kap. 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 §§, 6 kap. 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12 §§, 7 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 §§, 13 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 §§, 15 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12 §§, rubr. närmast före 4 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 10, 14 §§, 6 kap. 1, 4, 7, 10, 11, 12 §§, 7 kap. 1, 2, 3, 6 §§, 13 kap. 1, 3, 4, 5, 6, 7 §§, 15 kap. 1, 2, 4, 5, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 §§, p 4 övergångsbest. till 1976:871; nya 1 kap. 10 §, 4 kap. 8, 9 §§, 5 kap. 1 §, 6 kap. 3 §, 13 kap. 8, 9 §§, 15 kap. 13, 14, 16 §§, rubr. närmast före 4 kap. 8, 9 §§, 6 kap. 3 §, 15 kap. 13, 14, 16 §§, nya kap. 2, 3, 8, 9, 10, 11, 12, 14
Ikraftträder
2011-01-01

Regeringsform (1974:152) (2011:109)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
omtryck

Lag (2014:1385) om ändring i regeringsformen

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
  2. Bestämmelserna i 3 kap.1, 7, 8 och 13 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången vid ordinarie val till riksdagen 2018.
Förarbeten
Rskr. 2014/15:19, Rskr. 2013/14:178, Prop. 2013/14:48, Bet. 2014/15:KU2, Bet. 2013/14:KU16
Omfattning
ändr. 3 kap. 1, 7, 8, 13 §§, p 6 i övergångsbest. till 1974:152, p 2 i övergångsbest. till 1976:871
Ikraftträder
2015-01-01