Långtidsutredningen 1990.

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

mødeller

Metoder,

och

beräkningar

I LU90 Bilaga un

eye/g Öcc fm /WOM

@ EçêâEâ Finansdepartementet Stockholm 1991

Metoder, modeller

och beräkningar

Utarbetad inom finansdepartementet

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08/739 96 30 Telefax: 08/739 95 48

Publikationema kan också köpas i lnformationsbokhandeln, Malmtorgsgatan Stockholm.

Norstedts Tryckeri ISBN 91-38-107 l 9-8 Stockholm 1991 ISSN O375-250X

Förord

l Långtidsutredningen 1990 utnyttjas ett flertal olika modeller och beräkningsprinciper. De används för att simulera utvecklingsbanor på kort och på lång sikt, men också för att kvantitativt illustrera analysen av olika strukturella problem i den svenska ekonomin. I föreliggande bilaga presenteras de olika modeller och beräkningsprinciper som använts i LU 90. Dessutom redovisas de kompletta resultaten av de olika modellkömingar som gjorts. I tre appendix till bilagan dokumenteras ekvationssytem och parameterval till de tre huvudmodellerna i LU 90. Ansvarig för arbetet med denna bilaga har varit Urban Karlström som också skrivit det inledande kapitlet. De Följande kapitlen har i nämnd ordning skrivits av Lars Emsäter, Lars Engström, Paul Söderlind och Thomas Olofsson. De tre modellbilagoma som presenteras i appendix l-3 har skrivits av Lars Emsäter, Tomas Nordström och Paul Söderlind. Den avslutande bilagan har Marianne Sundström utarbetat.

Stockholm i december 1990

Lars Heikensten Finansråd

Innehållsförteckning

l BeräkningariLU 90

1.1 Inledning . . . . . . . . . . . 1.2 Simuleringar i det korta tidsperspektivet

1.3 Utvecklingen till år 2000 . . . 1.4 Simuleringar i det långa perspektivet

2 De närmaste åren utvecklingen fram till 1995

- 2.llnledning . 2.2 Modeller och data . . 2.3 Fyra alternativa utvecklingsvägar

2.4 Resultat och antaganden i tabellform

3 Scenarier över utvecklingen under 1990-talet 39

3.1 Inledning 39 . . . . . . . . 3.2 Basscenariot

3.3 Strukturbilden 47

3.4 Känslighetsanalyser 52

3.5 Finansiella bilden 55

4 Simuleringar med MAMMA-modellen 61

4.1 Introduktion och översikt . . . . . . . . . . . 4.2 Scenariosimulering 1990 2025, finanspolitiska strategier un- derl990-talet 62 . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Omvärldsefterfrågan, utbudsstömingar, lönebildning och eko-

nomisk politik 65 . . . . . . . . . . 4.4 Arbetsmarknadens funktionssätt 68

4.5 Skattereformen 70 . 4.6 Bytesbalans och välfärd 73

Appendix parameterval 76 -

5 Allmän jämviktsanalys av skattereformen och

pensionssystemet 79

5.1 Inledning 79 . . . . 5.2 Simuleringar av skattereformen 81 . . . 5.3 Simuleringar av demograñ och pensionssystem 85

Appendix l KOSMOS An econometric model for

- Sweden 93

Introduction 93 . . . . . .

. . . . . . Labour demand and supply 103 Wage formation 105 Prices 107

Appendix 2 MECMOD A medium term CGE

-

. . . . . . . Calibration and parameter values 128 Data sources, variable names etc 131

Appendix 3 MAMMA An intertemporal general

-

equilibrium model 147

. . . . . . . . . . .

2 Teorin för arbetsutbudets bestämningsfaktorer 186 3 Resultat från studier på svenska data 188 . . . . .

LU 90

l Beräkningarna i

1.1 Inledning

Långtidsutredningen syftar till underlag för den ekonomiska politiatt ge ken på medellång sikt. Det sker genom att utredningen dels gör en bedömningen möjliga utvecklingsförlopp, dels på basis av kvantitativa beräkav ningar analyserar strukturella problem i den svenska ekonomin. I Långtidsutredningen 1990 LU 90, SOU 1990: 14, görs bedömningar sannolika utvecklingsförlopp för svensk ekonomi i två olika tidsperav spektiv, dels ett kortsiktigt fram till år 1995, dels ett långsiktigt till år 2000. Dessa beräkningar kan karakteriseras som betingade prognoser. De är modellberäkningar bygger på vissa specificerade förutsättningar. Försom utsättningarna har valts så att de skall så realistiska som möjligt givet vara scenariernas grunddrag och syfte. De är däremot inte prognoser i meningatt de utgör det mest sannolika utfallet under de närmaste åren. Det en förtjänar att påpekas att LU:s siffror måste tolkas utifrån de beräkningsmässiga förutsättningarna. Huvuddelen LU 90 behandlar olika strukturella problem som svensk av ekonomi står inför. Problemen är av olika karaktär och deras betydelse varierar med tidssikten. Utredningen har därför använt sig av flera olika beräkningsmodeller för att ta fram det kvantitativa underlaget för den problemorienterade diskussionen. Till denna utredning har nya modeller utarbetats. Modellerna har valts utifrån det problem och de tidsperspektiv behandlas. Vägledande har också varit att de skall vara väl anpassade som till problemställningama samt att de skall vara överskådliga. Modellerna har utarbetats konjunkturinstitutet i nära samarbete med finansdeparav tementets strukturpolitiska enhet. De scenariosimuleringar görs utgör också referensbanor för de som problemorienterade simuleringama. Dessa utformas ofta som känslighetsanalyser till scenariosimuleringama. Olika modeller används för att simulera de olika scenariema. Gemensamt for dem är dock vissa bakgrundsvariabler. Den demografiska utvecklingen och tendenser i omvärlden har ägnats speciell uppmärksamhet i LU 90. Den demografiska utvecklingen analyserades av statistiska centralbyrån och det materialet publicerades i en separat bilaga till LU 90 statistiska

centralbyrån, 1989. På basis bl.a. SCB:s material se också Det framti-

av da arbetskraftsutbudet, bilaga 8 till Långtidsutredningen 1990, Marianne Sundströms rapport angående arbetkraftsprognoser appendix 4 i denna

bilaga och annat material gjorde långtidsutredningen bedömningar det av framtida arbetskraftsutbudet. De har sedan bildat utgångspunkt för de olika scenariosimuleringarna. Den internationella omvärldsutvecklingen behandlades på ett likartat sätt. En separat bilaga, Andersen, Chambers 1990, analyserar viktiga utvecklingstendenser på det internationella planet och utgör underlag för LU:s bedömning som redovisas i detalj i huvudbetänkandet kapitel 4. Andra bakgrundsvariabler for de olika seenariosimuleringarna redovisas i denna bilaga.

1.2 Simuleringar i det korta tidsperspektivet

För analyser av det korta tidsperspektivet har konjunkturinstitutet utvecklat en ekonometriskt skattad makromodell, KOSMOS, se appendix Tyngdpunkten i modellen ligger på efterfrågesidan. KOSMOS är en halvårsmodell och simuleringarna startar år 1989. I kapitel 2 redovisas resultaten från de fyra olika simuleringar som diskuteras i huvudbetänkandet. Det centrala problemet i den stabiliseringspolitiskt orienterade analysen i LU 90 är lönebildningen. I tre olika simuleringar för perioden fram till 1995 varieras lönebildningsmekanismen och konsekvenserna på samhällsekonomin analyseras. Alternativ modellkalkylen, bygger på skattade samband för lönebildningen. I de övriga två alternativen, tidig lönedämpning och långsam löneanpassning, har den skattade löneekvationen ersatts med andra antaganden. Den fjärde simuleringen i detta kapitel åskådliggör effekterna på svensk ekonomi av en betydligt sämre omvärldsutveckling än i modellkalkylen samtidigt som löneanpassningen blir långsam.

1.3 Utvecklingen till år 2000

För att studera det längre tidsperspektivet fram till år 2000 har Långtidsutredningen 1990 använt en numerisk allmän jämviktsmodell, MECMOD, som också utvecklats av KI. En del andra modeller har också utnyttjats för att göra efterkalkyler. Det rör den finansiella utvecklingen, olika näringsgrenars omvandling och den regionala bilden. Den finansiella modellen, FIMO, har utarbetats inom finansdepartementet och används i tidigare långtidsutredningar se bilaga 1 till LU 87, finansdepartementet 1987. De övriga modellerna har tagits fram av statens industriverk. MECMOD är i grunden en statisk modell bygger på att priser och som löner anpassas så att resursutnyttjandet blir så effektivt möjligt. Den som bild av svensk ekonomi som redovisas år 2000 är således ekonomi av en som är i makroekonomisk balans och som fullt ut utnyttjar den tillgängliga kapaciteten. Bedömningar av kapacitetstillväxten utgör förutsättningar för simuleringar med MECMOD. Underlaget för dessa beräkningar redovisas i kapitel En viktigt bidrag har kommit från den dynamiska modell, MAMMA, som också använts i LU-arbetet, se nedan. MECMOD är indelad i 8 olika sektorer. Två dem är offentliga, stat av

och kommun och resten är en uppdelning av det privata näringslivet. Utgångspunkten för den indelningen har varit dels graden av utsatthet för konkurrens från omvärlden, dels olika näringsgrenars utnyttjande av olika produktionsfaktorer. Den konkurrensutsatta delen av näringslivet har således delats in i kapitalintensiv, kunskapsintensiv och arbetsintensiv produktion. De övriga tre sektorerna är skyddad varuproduktion, bostäder och energi tjänstesektor. Men sektoranalysen i LU 90 görs inte och en endast på 8 sektorsnivån. För år 2000 redovisas också en mer detaljerad näringsgrensstruktur där MECMOD:s 4 varuproducerande sektorer delats upp i totalt 19 olika sektorer. Den mer disaggregerade bedömningen har gjorts med hjälp av ISMOD som utvecklats av statens industriverk. IS- MOD-simulering som redovisas i huvudbetänkandet är konsistent med simuleringen av MECMOD för år 2000. Modellen för den detaljerade näringsgrensanalysen, ISMOD, redovisas i SIND:s bilaga till LU 90 statens lndustriverk 1990. l kapitel 3 redovisas beräkningsgrundema och resultaten för de olika körningar som gjorts med MECMOD. Själva modellen beskrivs i appendix

1.4 Simuleringar i det långa perspektivet

Som underlag för LU 90:s bedömning av utvecklingen på lång sikt av vissa centrala makrovariabler har en dynamisk allmän jämviktsmodell, MAM- MA, använts. Även vissa centrala ekonomisk politiska frågeställningar har simuleringar med denna modell. I kapitel 4 redovisas de belysts genom simuleringar som gjorts och i appendix 3 beskrivs modellen. Scenariosimuleringen täcker tidsperspektivet från 1990 fram till 2025. Simuleringen bygger på samma förutsättningar som de övriga modellsimuleringarna i LU 90. Modellen genererar banor för försörjningsbalansens olika komponenter liksom för kapital- och förmögenhetsstockama. Dessa har stämts mot de siffror som legat till grund för strukturanalysen till år av 2000 som gjorts med hjälp av MECMOD. Modellresultaten fokuserar framför allt på sparande, konsumtion och inkomstfördelningen mellan olika generationer. Två olika ñnanspolitiska strategier simuleras, dels konsekvenserna ett sänkt skattetryck, dels elfektema av en högre offentav lig konsumtion. Den grundläggande modellen kan modifieras för att fånga olika mekanismer. Ett antal sådana experiment redovisas också i kapitel En version MAMMA har utvecklats där terms-of-trade är endogena och arbetsav marknaden karakteriseras av imperfekt konkurrens. I en sådan situation analyseras konsekvenserna av lägre omvärldsefterfrågan och en försämrad produktivitet samt hur dessa störningar kan mötas med olika typer av ekonomisk politik; efterfrågeökande eller utbudsstimulerande ekonomisk politik. Ett simuleringar redovisas också som belyser effekterna på lång sikt par olika förhållanden på arbetsmarknaden. Ett fall med goda relationer av mellan arbetsmarknadens parter jämförs med ett fall då den fackliga lönepolitiken karakteriseras som aggressiv. Skattereformen ägnas också

lO

uppmärksamhet i ett par avslutande simuleringar. Välfárdseñekter beräknas för olika generationer av en sänkning av marginalskatterna på arbetsinkomster och en höjning av skatten på konsumtion och kapital. I den version av MAMMA som används i detta fall är arbetskraftsutbudet endogent. I det mycket långa tidsperspektivet spelar de demografiska förändringarnas effekt på sparande, kapitalbildning och tillväxt en avgörande roll. Förskjutningar i den demografiska strukturen påverkar också offentliga utgifter och pensionssystemet. Detta problemområde behandlas i det avslutande kapitlet i denna bilaga. Med hjälp av en dynamisk allmän jämviktsmodell med en väl utvecklad demografisk del görs ett antal simuleringar som belyser samspelet mellan olika typer av pensionssystem, sparande, kapitalbildning och tillväxt. Modellen har utvecklats av två amerikanska ekonomer, Auerbach och KotlikotT och de har också gjort simuleringarna i nära samarbete med finansdepartementet.

De närmaste åren utvecklingen fram

-

till 1995

2.1 Inledning

Analysen av perioden fram till 1995 har i långtidsutredningen gjorts inom ramen för en makroekonomisk modell, KOSMOS, som utvecklats av Konjunkturinstitutet. l en detaljerad eftermodell, FIMO, beräknas det finansiella sparandet i sex inhemska, institutionella sektorer samt bytesbalansens saldo. Beräkningsresultaten i form av ett huvudscenario och tre känslighetskalkyler redovisas och kommenteras i kapitel 9 i långtidsut- redningens huvudrapport. Här ges en mer omfattande presentation av resultaten i tabellform samt några kommentarer av i första hand teknisk natur.

2.2 Modeller och data

En utförlig beskrivning den i långtidsutredningen använda versionen av av KOSMOS återfinns i appendix Här skall bara några huvuddrag ges. halvårsmodell och bygger i huvudsak på data från natio- KOSMOS är en nalräkenskaperna. Modellen har byggts upp kring ett varubalanssystem garanterar konsistens mellan utgifts-, produktions- och inkomstflösom den. Produktion och sysselsättning beräknas för fyra produktionssektorer: industrin, övrigt näringsliv samt statliga och kommunala myndigheter. KOSMOS innehåller ekonometriskt skattade samband för privat konsumtion, bruttoinvesteringar, utrikeshandel, pris- och lönebildning samt utbud och efterfrågan på arbetskraft. Beräkningen av hushållens disponibinkomster görs i relativt detaljerad delmodell med framskrivningar en ett 30-tal inkomst- och utgiftsposter. av Tyngdpunkten i KOSMOS ligger på efterfrågesidan. Utbudseffektema i modellen kommer främst via arbetsmarknaden. Högre efterfrågan på varor och tjänster leder till högre efterfrågan på arbetskraft och därmed högre löner och produktionskostnader Produktpriserna beror dels av utländska konkurrenters priser, dels av inhemska produktionskostnader. De faktorer som driver den inhemska inflationen är därför ytterst lönebildningen och de antaganden som görs om utvecklingen av varuskatter och internationella priser. Den nuvarande versionen av KOSMOS är fortfarande partiell i många avseenden. Det innebär att ett antal variabler måste bestämmas exogent. Utöver världsmarknadsutveckling och internationella priser gäller det bl. a. offentlig sektors konsumtion och investeringar, investeringar i bostäder och lager samt ränteutvecklingen. De antagande som gjorts för dessa

och andra exogena variabler framgår av resultatredovisningen i avsnitt 2.4. Bakgrund och motiveringar till bedömningarna återfinns i huvudrapporten. I beräkningarna till långtidsutredningen har inte konsumtionsfunktionen i KOSMOS använts. Total privat konsumtion ges av framräknad disponibel inkomst och exogent bestämd sparkvot. Bostadskonsumtionen bedöms för sig och övrig privat konsumtion delas upp på varaktiga och icke varaktiga varor med hjälp av exogena koefficienter. FIMO finns utförligt redovisad i bilaga l till 1987 års långtidsutredning Finansdepartementet, 1987. Strukturen är i allt väsentligt densamma i den version av modellen som använts denna gång. 1 FIMO beräknas inkomster och utgifter för stat, kommuner, socialförsäkringssektor, finansiella och icke finansiella företag, hushåll samt utlandet bytesbalansen. Inkomsterna och utgifterna består dels av transfereringar mellan sektorerna, dels av reala inkomster och utgifter som lön, driftsöverskott och investeringar. I FIMO finns inga skattade beteendesamband. De flesta variablerna hämtas från KOSMOS eller beräknas så att de utvecklas i takt med någon variabel därifrån. För några variabler, ex. pensionsutbetalningarna, görs exogena prognoser i fasta priser som räknas upp med den prisutveckling som genereras i KOSMOS. Databaserna till KOSMOS och FIMO utgörs i huvudsak av statistik från nationalräkenskaperna Lo. m. 1988. Det faktum att input-output data nu finns tillgängligt på halvår i fasta och löpande priser har underlättat uppdateringen av KOSMOS och påverkat den tekniska formuleringen av modellens varubalanser. En stor del av modellens variabler kan tas direkt från dessa input-output räkenskaper, ex. skattekvoter och implicitpriser. Dataunderlaget för 1989 har hämtats från den preliminära nationalbudgeten för 1990 PNB. KOSMOS-simuleringarnas startar är 1989. Med hjälp av additativa korrigeringskoefñcienter i de skattade ekvationerna genereras en lösning för 1989 som i stort sett överensstämmer med bilden i PNB.

2.3 Fyra alternativa utvecklingsvägar

För perioden fram till 1995 redovisas i långtidsutredningen fyra alternativa utvecklingsförlopp för den svenska ekonomin. Tre av förloppen bygger på samma internationella förutsättningar och tar sin utgångspunkt i olika antaganden om lönebildningen. I det fjärde förutsätts en mindre gynnsam omvärldsbild. I huvudscenariet, kallat modellkalkylen, utnyttjas de i appendix 1 presenterade löneekvationerna med där redovisade parametervärden. Förändring av genomsnittlig inkomstskattesats har dock exkluderats som argument i ekvationerna. De effekter av förhållandevis små skatteändringar som kunnat spåras i historiska data antas alltså inte vara relevanta för den omfattande skattereform som nu är för handen. Tanken att skattereformen kan bidra till en nedväxling av löneökningstakten belyses istället i en alternativ kalkyl kallad tidig lönedämpning. Här

har löneekvationema kopplats ur" åren 1990 och 1991. Löneökningstakten dessa år bygger istället på exogena bedömningar. Som en konsekvens av den rejäla lönedämpning som kännetecknar detta scenario anpassas de antaganden som görs för vissa av modellens exogena variabler. De viktigaste exemplen på ändrade exogena förutsättningar i jämförelse med modellkalkylen är räntebilden, tidsprofilen för sparkvotens utveckling, medelarbetstiden under kalkylperiodens andra hälft samt vinstmarginalerna i övrigt näringsliv. Den tredje kalkylen med lönebildningen som utgångspunkt, kallad lång- Iöneanpassning, bygger på att löneökningstakten inte reagerar lika sam starkt som i modellkalkylen på förändringar av arbetsmarknadsläget. Tekniskt har detta åstadkommits genom att värdet på konstanten i löneekvationen för industrin ändrats. Även här påverkar löneanpassningens utseende de exogena bedömninggörs räntor, sparkvot, medelarbetstid och vinstmarginaler i ar som av övrigt näringsliv. Därutöver har den ekvationsbestämda exporten av bearbetade varor och importen av industrivaror dragits ner respektive upp med hjälp additativa korrigeringsfaktorer. Effekter av den utslagning av av produktionskapacitet, som torde bli följden av den låga vinstnivån inom industrin under kalkylperioden, fångas inte av de ekvationer för utrikeshandeln som används. l den fjärde kalkylen, kallad sämre ovärldsbild, kombineras de inhemska förutsättningar som gäller i alternativet med långsam löneanpassning med en mindre gynnsam internationell utveckling. Sämre tillväxt i omvärlden och en snabb uppgång i oljepriserna under åren 1991 och 1992 kännetecknar detta scenario. Den exogent bestämda pris- och volymutvecklingför svensk råvaruexport är långsammare än i övriga beräkningar. lmen portpriserna för varor och tjänster exklusive råolja samt konkurrentländernas priser för bearbetade varor och tjänster förutsätts utvecklas ungefär i takt motsvarande svenska priser. Därigenom sker inga samma som förskjutningar i de relativa priser som påverkar utrikeshandeln.

2.4 Resultat och antaganden i tabellform

Här redogörs i tabellform för resultat och antaganden i de fyra beräkningfram till 1995. De exogena variablema markeras med ex efter arna respektive variabel. Tabell 2.1 -2.9, 2.14-2.22, 2.27-2.35 respektive 2.40-2.48 kommer från KOSMOS modellkalkylen, tidig lönedâmpning, långsam och avser löneanpassning och sämre omvärldsbild. Tabell 2.l0-2.l3, 2.23-2.26, 2.36-2.39 respektive 2.49-2.52 kommer från FIMO och avser samma fyra alternativ.

Modellkalkylen Tabell 2.1- 2.13

Tabell 2.1 Försörjningsbalans 1988-1995 1985 års priser Miljarder kr. Årlig procentuell Förändring 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 Privat konsumtion 504,7 0,8 1,7 2,6 2,1 2,0 1,8 1,9 Varaktiga varor 139,3 0,8 1,0 3,6 2,7 2,6 2,2 2,3 Icke varaktiga

Ovrigt näringsliv

Lagerinvesteringar

Förädlingsvärde

Förädlingsvärde

° Förändring i procent av föregåendeårs BNP 1989- 1995. ° Löpande priser. Förändring i miljarder kronor 1989- 1995.

Tabell 2.2 Priser Årlig procentuell förändring

1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995

P n 6,3 t a 6,5 Icke varaktiga varor 6 y Bostad 5 a Offentlig konsumtion Stat Kommuner Bruttoinvesleringar Maskiner Byggnader Expon Bearbetadevaror Världsmarknadspris ex 4 Relativpris Råvaror ex Tjänster 4 Världsmarknadspris ex 5 0 Relativpris -0 l Import 3,8 3,8 3,8 Industrivaror 5,5 2,9 3,4 3,5 3,5 3,5 3,5 ex l-lemmamarknadspris Relativpris Råolja ex Ovriga varor och tjänster ex Hemmamarknadspris Relativpris BNP 6,8 9,8 8,3 4,5 3,2 3,2

Tabell 2.3 Hushållens disponibla inkomster, konsumtion och sparande Miljarder kr Årlig procentuell Förändring 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 Löpandepriser

Övriga transfereringsinkomster 57,4 4,8 10,2 16,4 5,1 3,9 3,9 4,2 Transfereringsutgifter 29,3 9,7 8,2 4,5 5,5 4,2 4,7 5,3 Disponibel inkomst 561,4 9,8 11,9 12,4 6,7 5,4 5,1 5,6 Privat konsumtion 590,9 7,1 10,4 10,9 6,1 5,4 5,1 5,6 1985års priser Disponibel inkomst 478,8 3,3 3,0 4,0 2,8 2,0 1,7 1,9 Privat konsumtion 504,7 0,8 1,7 2,6 2,1 2,0 1,8 1,9 Sparkvot, nivå i %

Förändring i miljarder kronor 1989- 1995.

Tabell 2.4 Produktion, sysselsättningtimmar och produktivitet Årlig procentuell förändring

1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Produktion Näringslivet 2,2 0,8 0,0 1,3 2,6 2,8 2,7 Industrin 2,3 -0,1 -0,3 1,7 3,6 3,7 3,4 Övrigt näringsliv 2,1 1,2 0,1 1,2 2,1 2,4 2,4 Offentlig sektor 1,0 1,3 1,7 1,8 1,9 1,9 1,9 Stat 1,9 0,0 0,1 0,7 0,8 0,8 0,8 Kommuner 0,7 1,7 2,1 2,1 2,2 2,2 2,2 Totalt 1,9 0,9 0,4 1,4 2,4 2,6 2,5 Sysselsättning Näringslivet 1,2 0,5 -0,8 -0,9 0,0 0,8 0,9 Industrin 0,2 -1,1 2,0 -1,9 -0,8 0,0 0,3 - Övrigt näringsliv 1,6 1,2 -0,3 -0,5 0,3 1,1 1,2 Offentlig sektor 1,0 1,3 1,7 1,8 1,9 1,9 1,9 Stat 1,9 0,0 0,1 0,7 0,8 0,8 0,8 Kommuner 0,7 1,7 2,1 2,1 2,2 2,2 2,2 Totalt 1,1 0,7 -0,1 -0,l 0,5 1,1 1,2 Produktivitet Näringslivet LO 0,3 0,8 2,2 2,6 2,0 1,8 Industrin 2,0 1,0 1,8 3,6 4,4 3,6 3,0 Övrigt näringsliv 0,5 0,0 0,4 1,7 1,8 1,3 1,2 Offentlig sektor 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Stat ex 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kommuner ex 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Totalt 0,8 0,2 0,5 1,6 1,9 1,5 1,3

Tabell 2.5 Arbetsmarknad Förändring från Föregående år 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Sysselsättning, tim, 1,5 0,6 -0,l -0,1 0,5 1,1 1,2 0 Medelarbetstid, % ex 0,1 -0,1 -0,3 -0,3 0,0 0,3 0,3 Sysselsättning,pers, % 1,4 0,7 0,2 0,2 0,5 0,8 0,9 Sysselsätt, tusental pers 62 33 7 8 25 37 42

Arbetsutbud, pers, % 1,2 1,0 0,6 0,4 0,5 0,7 0,7 Arbetsutbud, tusental pers 54 45 28 18 24 31 33

Arbetslöshet, tusental pers -8 12 21 9 0 -6 -9 °/0 av arbetskraften 1,4 1,6 2,1 2,3 2,3 2,1 1,9

Tabell 2.6 Timlöner Årlig procentuell förändring

1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Timlöner Näringslivet 10,0 8,4 8,5 5,9 3,8 4,0 4,7 lndustrin 10,2 9,0 8,8 5,6 3,5 4,1 4,9 Ovrigt näringsliv 10,0 8,3 8,4 6,2 4,0 4,0 4,6 Offentlig sektor 9,3 13,2 7,8 7,5 4,6 4,2 4,5

Timlöner inkl kollektiva avgifter Näringslivet 10,5 9,5 8,8 5,9 3,8 4,0 4,7 Industrin 10,7 10,0 9,1 5,6 3,5 4,1 4,9 Övrigt näringsliv 10,6 9,3 8,8 6,2 4,0 4,0 4,6 Offentlig sektor 9,9 14,3 8,2 7,5 4,6 4,2 4,5

2- 100788

Tabell 2.7 Rörlig kostnad, pris, vinstmarginal och bruttovinstandel Förändring från Föregående är

1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Insatskoxtnad Industrin, % 6,5 4,6 4,9 3,7 3,2 3,3 3,5 Ovrigt näringsliv, % 6,0 6,4 5,5 4,0 3,4 3,4 3,7

Länekostnad lndustrin, % 8,5 8,9 7,2 1,9 -0, 0,5 1,8 Ovrigt näringsliv, % 10,0 9,3 8,4 4,5 2,1 2,7 3,3 Summa rörlig kostnad 1ndustrin,% 7,1 5,9 5,6 3,2 2,0 2,4 3,0 vrigt näringsliv, % 7,7 7,7 6,8 4,2 2,9 3,1 3,5 Produktpris Industrin, % 6,5 4,5 4,8 3,1 2,4 2,9 3,3 hemmamarknad, 6,6 5,2 5,0 3,3 2,6 3,0 3,4 export bearbetade varor, % 6,0 4,1 5,4 2,9 2,0 2,6 3,2 Ovrigt näringsliv, % 5,8 7,9 6,7 4,2 3,5 3,4 3,8 hemmamarknad, 5,9 8,1 6,8 4,2 3,6 3,4 3,8 export tjänster, % 4,9 5,1 6,0 4,2 3,4 3,3 3,8 Vinstmarginal 1ndustrin,p.e -0,5 1,2 -0,8 -0,1 0,4 0,4 0,3 hemmamarknad, p.e -0,4 -0,6 -0,6 0,1 0,5 0,4 0,3 export bearbetade varor, p.e -0,9 1,6 -0,2 -0,2 0,0 0,1 0,2 vrigt näringsliv, p.e 1,4 0,2 -0,1 0,0 0,5 0,2 0,2 hemmamarknad, p.e ex 1,3 0,3 0,0 0,0 0,6 0,3 0,2 export tjänster, p.e ex -2,4 -2,2 -0,6 0,0 0,5 0,2 0,2 Brultovinstandel industrin, nivå i % 27,6 24,4 22,4 22,4 23,9 25,1 25,9 Ovrigt näringsliv, njvá i % 41,1 41,0 40,6 40,5 41,3 41,7 42,0 Övr näringsliv exkl bostad, nivå i % 19,9 20,2 19,9 19,8 21,3 22,1 22,8

Tabell 2.8 Ränta femåriga statsobligationer Årsgenomsnitt

1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Räntesats ex 11,5 13,7 13,0 10,5 8,5 8,5 8,5

Tabell 2.9 Världmarknadstillväxt, volym Årlig procentuell Förändring

1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Bearbetadevaror ex 3,5 2,5 2,8 2,8 3,0 3,0 3,0 Tjänster ex 3,5 2,5 2,8 2,7 3,0 3,0 3,0

Tabell 2.10 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter 1988-1995 Procentuell andel av BNP löpande i priser 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994

Inkomster 63,4 65,4 65,9 66,0 65,7 64,6 64,2 Skatter och avgifter 54,6 56,8 56,6 56,5 56,9 56,5 56,3 Skatter 40,8 42,2 41,9 41,3 41,7 41,4 41,3 Direkta 24,4 25,4 24,2 22,9 23,3 23,2 23,2 indirekta 16,4 16,8 17,7 18,4 18,3 18,2 18,1 Socialförsäkringsavg 13,8 14,6 14,8 15,2 15,3 15,1 15,1 Räntor 4,6 4,5 5,1 5,3 4,6 3,8 3,6 Ovriga inkomster 4,2 4,1 4,2 4,2 4,2 4,2 4,2 Utgifter 59,9 60,5 62,2 63,1 63,2 62,4 61,5 Transf till hushåll 20,4 20,5 20,7 21,4 21,9 21,8 21

Föräldraförsäkring 0,9 1,0 1,1 1,2 1,3 1,3 1,3 Arbetsskadeförsäkring 0,6 0,7 0,9 1,0 1,1 1,2 1,2 . Arb lös förs,

Tabell 2.11 Företagensinkomster och utgifter 1988- 1995 Procentuell andel av BNP i löpande priser 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994

Tabell 2.12 Hushållens inkomster och utgifter 1988- 1995 Procentuell andel av BNP i löpande priser 1990 1991

Inkomster Löner Kollektiva avg OtTentl transf Räntor Ovrigt T Utgifter i i Skatter Räntor Konsumtion investeringar Ovrigt N

Finansiellt sparande u Nettosparande Bruttosparande Disponibel inkomst k Nettosparkvot

Tabell 2.13 Bytesbalans 1988-1995 Procentuell andel av BNP löpande priser i

Inkomster . Export b b u - Transfereringar

Räntor . - m

Utgifter Import Transfereringar Räntor Bytesbalans l - n I u | I J O . I Varu- 0 tjänstebalans n å O o u % O Transfereringsnetto I I I | I Räntenetto I I I I

Tidig lönedämpning Tabell 2.14 2.26 -

Tabell 2.14 örsörjningsbalans F 1990 1995 - Årlig procentuell förändring. 1985 års priser 1 990 1991 1992 1993 1 994 1995 P n a r 0 s O u n

B 0 n

Ö d i k1b m d V V X 0s

B0 n eX x a m f

e a

m n .W.n ;du F d e n ä .m ä V

F C n t 1 S e m h

C m V ex . S u m rm s d BNP 23 22 Real utrikesbalans Expormetto Handelsbalans Förändring i procent av föregående års BNP. b Förändring i miljarder kronor.

Tabell 2.15 Priser Årlig procentuell Förändring

1990 1991 1992 1993 1994 1995

Privat konsumtion Varaktiga varor lcke varaktiga varor Bostad Offentlig konsumtion Stat Kommuner B t are. 1 m.m

E

sW Cx V

n m sW ex V

v m .m a S s v S x a oT C h 0 S m

.amna S r d s v S BNP 4,0 3,8 3,8 4,0 4 2

Tabell 2.16 Hushållens disponibla inkomster, konsumtion och sparande Årlig procentuell förändring

1990 1991 1 992 1993 1994 1995

Löpandepriser Lönesumma Driftsöverskott Kapitalmetto l Pensioner Beskattade Förmåner Direkt skatt Ovriga transfereringsinkomster Transfereringsutgifter Disponibel inkomst Privat konsumtion

1985års priser Disponibel inkomst Privat konsumtion Sparkvotmivå i % ex 0

lmplicitpris KPLársgenomsnitt Basbelopp

° Förändring i miljarder kronor.

Tabell 2.17 Produktion, sysselsättningtimmar och produktivitet Årlig procentuell förändring 1990 1991 1992 1993 1994 1995 Produktion

Sysselsättning

Produktivitet

Tabell 2.18 Arbetsmarknad Förändring från föregåendeår

Tabell 2.19 Timlöner Årlig procentuell Förändring 1990 1991 1992 1993 1994 1995 Timlöner

Timlöner inkl kollektiva avgifter

Tabell 2.20 Rörlig kostnad, pris, vinstmarginal och bruttovlnstandel Förändring från Föregåendeår 1990 1991 1992 1993 1994 1995 lnsatskostnad Industrin, % 4,1 2,9 3,5 3,5 3,6 3,7 Övrigt näringsliv, % 5,7 2,5 3,6 3,6 3,8 3,9 Lönekøstnad Industrin, % 7,3 0,8 1,5 1,3 1,8 2,5 Ovrigt näringsliv, % 7,9 2,4 3,3 3,3 3,7 4,1 Summa rörlig kostnad Industrin, % 5,1 2,2 2,9 2,9 3,1 3,4 Ovrigt näringsliv, % 6,6 2,5 3,4 3,5 3,7 4,0 Prøduktpris

Vinstmarginal

Brultovinstandel lpdustrinmivå i °/0 25,1 26,2 27,1 28,4 29,5 30,3 Qvrigt näringslivmivå i % 41,1 41,0 41,1 41,4 41,5 41,7 vr näringsliv exkl bostad, nivå i % 20,2 20,3 20,6 21,3 21,8 22,2

Tabell 2.21 Ränta femåriga statsobligationer Årsgenomsnitt 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Räntesats ex 13,2 11,3 9,0 8,5 8,5 8,5

Tabell 2.22 Världmarknadstillväxt, volym Årlig procentuell förändring

1990 1991 1992 1993 1994 1995

Bearbetadevaror ex 2,5 2,8 2,8 3,0 3,0 3,0 Tjänster ex 2,5 2,8 2,7 3,0 3,0 3,0

Tabell 2.23 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter 1988-1995 Procentuell andel av BNP i löpande priser 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Inkomster 63,4 65,4 65,9 66,0 65,6 64,5 64,2 64,0 Skatter och avgifter 54,6 56,8 56,6 56,4 56,7 56,4 56,3 56,1 Skatter 40,8 42,2 41,9 41,4 41,8 41,6 41,4 41,3 Direkta 24,4 25,4 24,2 22,9 23,3 23,2 23,2 23,3 Indirekta 16,4 16,8 17,7 18,6 18,5 18,4 18,2 18,0 Socialförsäkringsavg 13,8 14,6 14,7 15,0 14,9 14,9 14,8 14,8 Räntor 4,6 4,5 5,2 5,5 4,7 3,9 3,7 3,7 Ovriga inkomster 4,2 4,1 4,2 4,2 4,2 4,2 4,2 4,2 Utgifter 59,9 60,5 62,3 63,3 62,7 61,6 60,8 60,3 Transftill hushåll 20,4 20,5 20,8 21,5 21,5 21,4 21,3 21,1 Folkpension 4,7 4,7 4,6 4,5 4,4 4,2 4,1 4,0 ATP 5,4 5,7 5,8 6,1 6,1 6,2 6,2 6,3 Sjukförsäkring 2,8 2,9 2,9 2,8 2,9 2,9 2,9 2,9 Föräldraförsäkring 0,9 1,0 1,1 1,2 1,2 1,3 1,2 1,2 Arbetsskadeförsäkring 0,6 0,7 0,9 1,0 1,1 1,2 1,2 1,3 Arb lös förs,

Tabell 2.24 Företagens inkomster och utgifter 1988-1995 Procentuell andel av BNP i löpande priser 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995

1,9 -5,5 -5,7 -5,5 -5,2 -5,0 -5,3 -5,5 Finansiellt sparande - Nettosparande 4,8 2,1 3,5 2,3 2,0 2,5 2,6 2,7 Bruttosparande 12,4 9,5 8,8 7,5 7,2 7,6 7,6 7,7

Tabell 2.25 Hushållens inkomster och utgifter 1988-1995 Procentuell andel av BNP löpande i priser 1988 1989 1990 1991 1992

Inkomster 100,8 102,6 103,8 103,0 101,8 Löner 58,6 59,8 60,2 59,8 59,7 Kollektiva avg 16,0 16,3 16,5 17,0 16,9

Disponibel inkomst 50,4 50,7 51,3 52,7 52,7 Nettosparkvot -5,3 -2,7 -1,4 -0,8 -0,4

Tabell 2.26 Bytesbalans 1988- 1995 Procentuell andel av BNP löpande priser i 1988 1989 1990 1991 1992

Transfereringar 2,8 2,8 2,9 2,9 2,9

Varu-o tjänstebalans 1,5 1,0 0,6 1,0 1,5 Transfereringsnetto -0,9 -1,1 -1,2 -1,2 -1,2 - I Räntenetto -1,9 -2,2 -2,5 -3,2 -3,0

Långsam löneanpassning Tabell 2.27 2.39 - Tabell 2.27 Försörjningsbalans 1990-1995 Årlig procentuell förändring. 1985års priser 1990 1991 1992 1993 1994 1995 P u r F o S 0 m 0 n

B 0 C

r Ö H k k1b u..

S gs v X 0 a

S T Cx m n

d a

rm

m nVa n d n .m g F m M C i M n

F e m M s m.t Or

u S m H BNP Real utrikesbalans Exponnettob Handelsbalans Förändring i procent av föregåendeårs BNP. b Förändring i miljarder kronor.

Tabell 2.28 Priser Årlig procentuell förändring

1990 1991 1992 1993 1994 1995

P v l m V r C e 3r0 S O po... nSum 0n x I K mu B tt m e nu..r M B a E e .m dW S CX

V

m W 5 d Cx 1 I d r e f a S s r x . m. ä t 0 O nSa

m d a S Ts 1 r BN 9 5 4 4 4

a l l s n .m .m I a .m ms u, t k m w m t .m .m n w.a an e d . r S 1 t H . n r

a n S va 5 e n S t v a m Sparkvot, nivå i % ex 5 Implicitpris KPI, ársgenomsnitt Basbelopp

Förändring i miljarder kronor.

Tabell 2.30 Produktion, sysselsättningtimmar och produktivitet Årlig procentuell förändring 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Produktion Näringslivet 0 8 industrin -O 1 Ovrigt näringsliv 1 2 Offentlig sektor 1,3 Stat 0 O Kommuner l 7 Totalt 0 9 O Sysselsättning

Stat Kommuner 1 Totalt 0 Produktivitet Näringslivet 0 3 lndustrin 1 0 Ovrigt näringsliv 0 O Offentlig sektor 0,0 Stat ex 0 O Kommuner ex 0 0 Totalt 0 2 -

Tabell 2.31 Arbetsmarknad Förändring från föregående år 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Tabell 2.32 Timlöner Årlig procentuell Förändring

Timlöner Näringslivet Industrin Ovrigt näringsliv Offentlig sektor l Stat 1 Kommuner l Totalt Timlöner inkl kollektiva avgifter

Tabell 2.33 Rörlig kostnad, pris, vinstmarginal och bruttovinstandel Förändring från föregåendeår 1990 1991 1992 1993 1994 1995

lnsatskostnad Industrin, % Övrigt näringsliv, % 6

Lönekostnad Industrin, % 8 Övrigt näringsliv, %

Summa rörlig kostnad Industrin, % 5 Övrigt näringsliv, %

Produktpris Industrin, % 4 5 hemmamarknad, °/o 5 2 export bearbetade varor, °/0 4,1 Ovrigt näringsliv, % 7 9 hemmamarknad, % 8 l export tjänster, % 5 l Vinstmarginal Industrin, p.e -1 2 | hemmamarknad, p.e -0,6 export bearbetade varor, p.e 1,6 - | | vrigt näringsliv, p.e 0 2 hemmamarknad, p.e ex 0,3 export tjänster, p.e ex -2 2 Bruttovinstandel Industrin, nivå i % 24,4 20,8 Övrigt näringsliv, nivå i % 41,0 40,6 Ovr näringsliv exkl bostad, nivå i % 20,2 20,1 20,6

Tabell 2.34 Ränta femåriga statsobligationer Årsgenomsnitt 1990 1991 1992 1993 1994 1995 Räntesats ex 13,7 13,0 12,5 12,5 12,5 12,5

Tabell 2.35 Vârldmarknadstillvâxt, volym Årlig procentuell förändring

Tabell 2.36 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter 1988-1995 Procentuell andel av BNP i löpande priser

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Inkomster 63,4 65,4 65,9 66,0 67,0 67,2 67,3 67,4 Skatter och avgifter 54,6 56,8 56,6 56,5 57,1 57,2 57,2 57,2 Skatter 40,8 42,2 41,9 41,3 41,8 41,8 41,8 41,8 Direkta 24,4 25,4 24,2 22,9 23,5 23,6 23,7 23,7 lndirekta 16,4 16,8 17,7 18,4 18,3 18,3 18,2 18,1 Socialförsäkringsavg 13,8 14,6 14,8 15,2 15,4 15,4 15,4 15,4

Transf till hushåll 20,4 20,5 20,7 21,4 22,0 22,3 22,5 22,6

Föräldraforsäkring 0,9 1,0 1,1 1,2 1,3 1,3 1,3 1,3 Arbetsskadeförsäkring 0,6 0,7 0,9 1,0 1,1 1,2 1,2 1,3 Arb lös förs,

Tabell 2.37 Företagensinkomster och utgifter 1988-1995

Tabell 2.38 Hushållens inkomster och utgifter 1988-1995 Procentuell andel av BNP löpande i priser 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Inkomster 100,8 102,6 104,0 104,5 105,5 105,9 106,0 105,8 Löner 58,6 59,8 60,4 60,9 61,3 61,5 61,5 61,4 Kollektiva avg 16,0 16,3 16,5 17,3 17,4 17,4 17,4 17,4

Disponibel inkomst 50,4 50,7 51,3 53,0 53,2 53,4 53,4 53,3 Nettosparkvot -5 3 -2 7 -1,4 0 0 0 3 0 4 0 5 0 5

Tabell 2.39 Bytesbalans 1988-1995 Procentuell andel av BNP i löpande priser 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995

- Varu-o tjänstebalans 1,5 1,0 0,6 1,2 1,6 1,8 2,0 2,1 Transfereringsnetto -0,9 -1,1 -1,2 -1,2 -1,2 -1,2 -1,2 -1,2 Räntenetto -1,9 -2,2 -2,5 -3,l -2,9 -2,7 -2,5 -2,4

Sämre omvärldsbild Tabell 2.40- 2.52

Tabell 2.40 Försörjningsbalans 1990- 1995 Årlig procentuell förändring. 1985 års priser 1990 1991 1992 1993 1994 1995 P U n .m0 O 0 t n x B e

a 3 Ovrigt näringsliv exkl .. bm 8 a

n ex S n 0 o I

a

w ä m n B .m Förädlingsvärde näringsliv _ lndustri Ovrigt näringsliv Förädlingsvärde oñentlig .w

a

ex S .mR 1 B 1 0 1 0 2 5 Real utrikesbalansa Exportnetto Handelsbalans Förändring i procent av föregående års BNP. b Förändring i miljarder kronor.

3-10-0788

Tabell 2.41 Priser Årlig procentuell förändring 1 990 1991 1992 1993 1 994 1995 P m n a .m 0

O i k 0m u m 0 i n

B i m..a r E . a m s l C . m r a d w. s R l m. 1 O

d

n S S

a ä a.. n er na S d S l B N P 9 5 4 3 5

. s n i.ID..nk M om k k o n.wm 0Hw h S am n M u . n n 1 W 0 l W 1 1 W 2 1 W 3 1 4 W 1 5 L 1 Er 1 t .|. t m r .mr l l 1 1 l t d.. er i .one .r l l S i u a.. m n

u.. m n S .m m å Cx 5 2 4 5 5 i 0mm t

a Förändring i miljarder kronor.

Tabell 2.43 Produktion, sysselsättningtimmar och produktivitet Årlig procentuell Förändring

1990 1991 1992 1993 1994 1995

Produktion Näringslivet 0,8 -0,6 -0,2 0,4 1,0 1,4 Industrin -0,1 -1,1 -0,7 0,4 1,2 1,6 Ovrigt näringsliv 1,2 -0,4 0,0 0,5 1,0 1,3

Offentlig sektor 1,3 1,7 1,8 1,8 1,8 1,8 Stat 0,0 0,1 0,6 0,6 0,7 0,7 Kommuner 1,7 2,1 2,1 2,1 2,1 2,1 Totalt 0,9 -0,l 0,2 0,7 1,2 1,5 Sysselsättning Näringslivet 0,5 -1,1 -1,8 1,6 -1,0 -0,6 industrin -1,1 -2,3 -2,9 -2,8 -2,3 -1,7 Ovrigt näringsliv 1,2 -0,6 -1,3 -1,0 -0,5 -0,1 Offentlig sektor 1,3 1,6 1,8 1,8 1,8 1,8 Stat 0,0 0,1 0,6 0,6 0,7 0,7 Kommuner 1,7 2,1 2,1 2,1 2,1 2,1 Totalt 0,7 -0,3 -0,8 -0,6 -0,1 0,2 Produktivitet Näringslivet 0,3 0,5 1,6 2,0 2,0 2,0 Industrin 1,0 1,2 2,3 3,2 3,5 3,4 Ovrigl näringsliv 0,0 0,2 1,3 1,5 1,4 1,4 Offentlig sektor 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Stat ex 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kommuner ex 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Totalt 0,2 0,2 1,0 1,3 1,4 1,3

Tabell 2.44 Arbetsmarknad Förändring från föregåendeår 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Arbetslösheptusental pers 12 28 29 28 25 15 % av arbetskraften 1,6 2,3 2,9 3,5 4,0 4,3

Tabell 2.45 Timlöner Årlig procentuell förändring 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Timlöner Näringslivet industrin Ovrigt näringsliv Offentlig sektor 1 Stat l Kommuner 1 Totalt Timlöner inkl kollektiva avgifter

Tabell 2.46 Rörlig kostnad, pris, vinstmarginal och bruttovinstandel Förändring från föregående år 1990 1991 1992 1993 1994 1995

I nsalskostnad Industrin, % Ovrigt näringsliv, % 6 Lönekøstnad Industrin, % 8 Ovrigt näringsliv, % Summa rörlig kostnad industrin, % 5 Ovrigt näringsliv, °/o Produktpris Industrin, hemmamarknad, % 5 export bearbetade varor,

Vinstmarginal Industrin, p.e -1 hemmamarknad, p.e -0, export bearbetade varor, p.e -l Ovrigt näringsliv, p.e 0 hemmamarknad, p.e ex export tjänster, p.e ex 2 - , Bruttovinstandel 1ndustrin,nivå i % 24,4 20,2 Qvrigt näringsliv,nivå i % 41,0 40,5 Ovr näringsliv exkl bostad, nivå % i 20,2 19,4

Tabell 2.47 Ränta femåriga statsobligationer Årsgenomsnitt 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Räntesats ex 13,7 13,0 12,5 12,5 12,5 12,5

Tabell 2.48 Världmarknadstillväxt, volym Årlig procentuell Förändring 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Bearbetade varor ex 2,5 1,7 1,7 1,9 1,9 1,9 Tjänster ex 2,5 1,7 1,7 1,9 1,9 1,9

Tabell 2.49 Den olfentliga sektorns inkomster och utgifter 1988-1995 Procentuell andel av BNP i löpande priser 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Inkomster 63,4 65,4 65,9 66,1 66,1 65,5 65,4 65,5 Skatter och avgifter 54,6 56,8 56,6 56,6 57,3 57,3 57,3 57,3 Skatter 40,8 42,2 41,9 41,4 41,9 41,9 41,9 42,0 Direkta 24,4 25,4 24,2 23,0 23,5 23,6 23,6 23,7 indirekta 16,4 16,8 17,7 18,4 18,4 18,4 18,3 18,3 Socialförsäkringsavg 13,8 14,6 14,8 15,3 15,4 15,4 15,4 15,3 Räntor 4,6 4,5 5,1 5,3 4,6 3,9 3,7 3,8 Övriga inkomster 4,2 4,1 4,2 4,2 4,3 4,3 4,4 4,4 Utgifter 59,9 60,5 62,2 63,4 64,2 64,7 65,2 65,8 Transf till hushåll 20,4 20,5 20,7 21,6 22,4 23,0 23,5 23,8 Folkpension 4,7 4,7 4,5 4,4 4,4 4,3 4,3 4,2 ATP 5,4 5,7 5,8 5,9 6,1 6,3 6,5 6,6 Sjukförsäkring 2,8 2,9 2,9 2,9 2,9 3,0 3,0 3,0 Föräldraförsäkring 0,9 1,0 1,1 1,2 1,3 1,3 1,3 1,3 Arbetsskadeförsäkring 0,6 0,7 0,9 1,0 1,1 1,2 1,3 1,3 Arb lös förs,

Tabell 2.50 Företagensinkomster och utgifter 1988- 1995

Nettosparande 4,8 Bruttosparande 12,4

Tabell 2.51 Hushållens inkomster och utgifter 1988- 1995 Procentuell andel av BNP löpande i priser 1988 l 990 1991 Inkomster 100,8 Löner 58,6 Kollektiva avg 16,0

Finansiellt sparande 2,8 - I I l Nettosparande 2,7 - Bruttosparande 0,0 Disponibel inkomst 50,4 Nettosparkvot 5,3 -

Tabell 2.52 Bytesbalans1988- 1995 Procentuell andel av BNP i löpande priser 1988

Inkomster 35,7 Export 32,5 Transfereringar 2,0 Räntor 1 Utgifter 37,0 Import 3 l Transfereringar 2,8 Räntor 3,1 Bytesbalans 1,2 I n - Varu- o tjänstebalans 1,5 o Transfereringsnetto 0,9 - I l Räntenetto 1,9 - |

3 utvecklingen under 1990- Scenarier över

talet

3.1 Inledning

Med hjälp av den i appendix 2 presenterade modellen MECMOD har ett antal scenarier över utvecklingen under 1990-talet utarbetats. Modellen är allmän jämviktstyp, vilket bl. a. innebär att man förutsätter att de av s. förändringar som studeras leder till en anpassning som medför att ekonomin år 2000 är i makroekonomisk balans.

Definitioner och sektorindelning

Modellen är kalibrerad till data för 1988, dvs. värdet på modellens parametrar är valda så att modellen återger den ekonomiska situationen det âret. Vid tidpunkten för prognosarbetet var 1988 det senaste året med fullständiga nationalräkenskaper. Den svenska ekonomin har i MECMOD delats in i åtta producerande sektorer; fyra varuproducerande sektorer, två privata tjänstesektorer och två offentliga sektorer. De varuproducerande sektorerna och de privata tjänstesektorema definieras närmare i tabell 3.1. I modellen skiljer man mellan tre typer av produktionsfaktorer; lågutbildad och högutbildad arbetskraft samt kapital. Indelningen av arbetskraften i låg- och högutbildade följer klassificeringen i Folk- och bostadsräkningen 1985. Med högutbildade avses högre tjänstemän med akademisk utbildning och tjänstemän på mellannivå i tekniska yrken. Ca 13% av arbetskraften var med denna klassificering högutbildad 1988. Andelen varierar emellertid med ålder. Bland ungdomar som träder in på arbetsmarknaden är andelen drygt 20%, medan andelen högutbildade bland de äldre är 9-l0%. 1 beräkningarna antas att de högutbildade utgör en konstant andel bland de yngre, vilket medför att de år 2000 utgör ca 16% av arbetskraften. I appendix 2 ges en utförligare beskrivning av arbetskraftens uppdelningen i hög- och lågutbildade. Vägledande för sektorindelningen av ekonomin har varit de producerande sektoremas användning av produktionsfaktorema och sektoremas känslighet för internationell konkurrens. De fyra varuproducerande sektorerna är; kapitalintensiv produktion, arbetsintensiv produktion, kunskapsintensiv produktion och skyddad produktion. Företag inom sektorn kapitalintensiv produktion har, som namnet antyder, hög andel kapital i sin produktionsprocess. På liknande sätt har en företag inom kunskapsintensiv produktion en hög andel högutbildade bland sina anställda, medan företag inom arbetsintensiv produktion har hög andel lågutbildade. Företag inom skyddad produktion producerar en

Tabell 3.1 MECMOD:s sektorindelning för det privata näringslivet

Kapitalintensiv produktion 2100 Jämmalmsgruvor 2200 Icke jämmalmsgruvor 2300 Kolgruvor, rápetroleumverk, andra gruvor och mineralbrott 3120 Dryckesvaru- och tobaksvaruindustri 3421 Massaindustri 3422 Pappers-och pappindustri 3521 Kemikalie-, gödselmedels-och plastindustri 3530 Petroleumrallinaderier, smörjmedels-, asfalt- och kolprodukter 3710 Jäm-, stâl- och ferrolegeringsverk 3720 lckejämmetallverk

Arbetsintensi produktion v 3112 Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 3200 Textil-, beklädnads-,läder och lädervaruindustri 3411 Sågverk,hyvlerier, träimpregneringsverk 3423 Träliberplattindustri, pappers- och pappförpackning och övrig pappers- och pappvaruindustri 3510 Gummivaruindustri 3523 Plastvaruindustri 3811 Metallvaruindustri 3900 Annan tillverkningsindustri

K unskapsintensi produktion v 3522 Annan kemisk industri 3812 Maskinindustri 3813 Transportmedelsindustri exkl. skeppsvarv och båtbyggerier 3814 Industri för instrument, foto och optikvaror, ur 3830 Elektroindustri 3843 Skeppsvarv, bátbyggerier

Skyddadproduktion 1100 Jordbruk 1200 Skogsbruk 1300 Fiske, Fiskevård 3111 Skyddad livsmedelsindustri 3412 Trähus-, byggnadssnickeri, träförpackningsg trämöbel-, övrig trämaterialoch trävaruindustri 3430 Grafisk industri, förlag 3600 Jord- och stenvaruindustri 5000 Byggnadsindustri

Bostäderoch energi 4100 E1-och värmeverk 4200 Gasverk 4400 Vattenverk 8300 Bostadsförvaltning 8400 Annan fastighetsförvaltning

Privata tjänster 6100 Partihandel och varuhandelsformedling, detaljhandel 6300 Restaurang-och hotellrörelse 7100 Samfärdsel 7200 Post- och televerk 8100 Banker och andra ñnansinstitut 8200 Försäkringsinstitut och agenturer 8500 Uppdragsverksamhet,maskinuthymingsrörelse 9510 Reparation av hushållsvaror och fordon

Anm. Näringsgrenamas koder i enlighet med systemet för svenskanationalräkenskaper. Källa: Finansdepartementet.

varor som av olika skäl är mindre känsliga för internationell konkurrens. Dessa företag har också en hög andel lågutbildade bland sina anställda. De två privata tjänstesektorema är bostäder och energi resp. tjänster. Sektom bostäder och energi är mycket kapitalintensiv, eftersom hela bostadsbeståndet ingår i denna sektor. Sektom tjänster är mycket arbetsintensiv. De två offentliga sektorerna är staten resp. kommunerna. Av samtliga sektorer har staten den högsta andelen högutbildade bland sina anställda.

3.2 Basscenariot

Arbetskraftsutbud och produktivitet

Enligt kapitel 6 i Långtidsutredningen 1990 beräknas arbetskraftsutbudet mätt i antal arbetade timmar öka med 0,7% per år under 1990-talet. Tar man hänsyn till ökningen av arbetskraftsutbudet under 1989 och 1990 och att arbetslösheten i basscenariot förutsätts vara 1,8% år 2000 beräknas antalet arbetade timmar öka med 0,7 % per år under perioden 1988 2000. - Produktiviteten i näringslivet antas i långtidsutredningen öka med i genomsnitt 1,8 % per år under åren 1988-2000, vilket motsvarar den genomsnittliga årliga tillväxten under åren 1974- 1988. Tillsammans med bedömningen av antalet arbetade timmar ger detta utrymme för BNP att öka med i genomsnitt 2,2 % per år under åren 1988- 2000.

Ojfentlig konsumtion Utgångspunkten för bedömningen av den offentliga konsumtionen är en s. baskalkyl för olfentlig konsumtion. Syftet med baskalkylen är att beräkna den konsumtionsutveckling som följer av befolkningsutvecklingen och kravet att behålla nuvarande konsumtionsnivå samt att infria redan beslutade reformer, se tabell 3.2. Statlig konsumtion påverkas endast i liten utsträckning av befolkningsutvecklingen. Det finns inte heller några beslut om reformer som mera påtagligt kommer att påverka den nuvarande verksamhetens omfattning. 1 baskalkylen förutsätts en fortsatt nedskäming av förvaltningsanslagen. Det utrymme som härigenom skapas möjliggör vissa förutsebara fast -

Tabell 3.2 Offentlig konsumtion 1988-2000 1988års priser Miljarder Årlig procenutell kr 1988 förändring Basscenario Baskalkyl 1988- 1990- 1990- 2000 2000 2000

Källa: Finansdepartementet.

ännu inte beslutade resursförstärkningar inom försvaret och den högre utbildningen. Totalt visar baskalkylen en oförändrad statlig konsumtionsvolym 1990-2000. Enligt baskalkylen för den kommunala konsumtionen är det framför allt äldreservice, barnomsorg och sjuk- och hälsovård som ökar under l990talet. Äldreservicen ökar därför att antalet äldre blir allt fler. Bamomsorökning är ett resultat beslutet att bygga ut daghemmen. Ökningen gens av av sjuk- och hälsovården är både en följd av att antalet äldre ökar och medicinska framsteg. Totalt ger baskalkylen en årlig ökning av den kommunala konsumtionen på l,5 °/o per år 1990-2000, med en något snabbare ökningstakt under de närmaste åren. Sammantaget ökar den offentliga konsumtion med 1,0% per år enligt baskalkylen. Den faktiska ökningstakten för offentlig konsumtion har under de senaste decennierna alltid överstigit ökningen enligt gjorda baskalkyler. Även i detta scenario därför den faktiska ökningstakten antas att blir högre. En årlig ökning på 1,6 % ger således utrymme för en ambitionshöjning inom den offentliga servicen. Så länge inte kostnaderna för att upprätthålla nuvarande standard i den offentliga sektorn stiger av andra skäl finns ett visst utrymme för nya reformer.

Privat konsumtion År 1988 beräknas hushållens nettosparkvot, dvs. hushållens sparande som andel av disponibel inkomst, motsvara -5,3%. Det är det lägsta värdet under hela efterkrigstiden. År 1980 nettosparkvoten knappt 5 % sålevar des har sparkvoten minskat med ungefär 10 procentenheter mellan 1980 och 1988. sparkvotens nedgång under 1980-talet har flera förklaringar. Under början av decenniet var det främst det reala sparandet, dvs. hushållens investeringar i egna hem och fritidshus, som minskade. En trolig förklaring till denna nedgång var de snabbt stigande realräntoma och begränsningen av ränteavdragen. Åren 1985-1988 minskade istället det finansiella sparandet. Det torde huvudsakligen hänga samman med avregleringen på kreditmarknaden, som medförde att hushållen fick större möjligheter att lånefmansiera sin konsumtion. Dessutom medförde Värdestegringen på fastigheter och aktier att hushållens förmögenheter ökade och därmed kunde de öka sin upplåning. Värdestegringen på fastigheter och aktier borde idealt observeras även som en ökning av den disponibla inkomsten. Enligt nationalräkenskapemas metoder för beräkning av disponibel inkomst är så emellertid inte fallet. Det finns således ett antal troliga förklaringar av tillfällig eller övergående natur till sparkvotens snabba nedgång under 1980- talet. Under l990-talet finns istället ett antal tänkbara motiv för en uppgång i hushållssparandet. Även demografiska skäl talar för ett ökat sparande. Den yrkesaktiva delen av befolkningen väntas öka och det bör öka sparandet eftersom det är högst bland personer i yrkesaktiva åldrar. De flesta blivande pensionärer kommer under l990-talet att omfattas av ATP-systemet. Den skillnad som tidigare har funnits mellan äldre och yngres motiv för pensionsspa-

rande minskar därmed, vilket bör medföra att den tidigare trendmässiga minskningen av hushållens privata pensionssparande upphör. Tvärtom finns det istället motiv för ett högre privat pensionssparande. Den reallönetillväxt blir resultatet basscenariot medför nämligen att allt fler som av får inkomster över taket i ATP-systemet och de får därmed ett personer behov av att komplettera sina pensioner med en individuell pensionsförsäkring, vilket förbättrar hushållssparandet. Skattereformen bedöms i långtidsutredningen en svagt positiv effekt på hushållssparandet. Därutöver bör den snabba ökningen av real disponibel inkomst i sig utgöra ett motiv för ett ökat hushállssparande, eftersom hushållen använder sparandet för att jämna ut konsumtionen mellan perioder med en snabb och en långsam tillväxt för den disponibla inkomsten. I långtidsutredningen har antagits att hushållens nettosparande förbättras till 1,9% av disponibel inkomst år 2000. Det medför att en beräknad ökning den disponibla inkomsten med drygt 2,7% per år ger utrymme av för den privata konsumtionen att öka med 2,1% per år.

Bruttoin vesteringar De ofentliga investeringarna har minskat med i genomsnitt 1,1% per år mellan 1970 och 1988. De kommunala investeringarna med i genomsnitt 1,4% per år och de statliga med 0,2% per år. Nedgången förklaras främst av kraftigt minskade investeringar i vägar och gator samtidigt som investeringarna inom andra områden stabiliserats på en oförändrad nivå. En växande trafikvolym talar för att väg- och gatuinvesteringama åter kommer öka. Ökade satsningar pâ kollektivtrafik kan också medföra att ett behov offentliga investeringar. Det är emellertid inte självklart hur av dessa investeringar kommer att finansieras. Inom primärkommunema väntas främst barnomsorgen och äldreservicen växa, dvs. verksamhetsområden inte medför något större behov av investeringar. Landstingsförsom bundet antar i sin baskalkyl att landstingens investeringar växer i samma takt som konsumtionsvolymen. l långtidsutredningen antas att de statliga investeringarna ökar med i genomsnitt 3,6% per år mellan 1988 och år 2000 och de kommunala investeringarna med 1,3 % år, vilket sammantaget motsvarar en offentper lig investeringsökning på 2,0% per år. Näringslivets investeringar bestäms av den förväntade lönsamheten av genomförda investeringar. En av utgångspunktema för basscenariot är att ekonomin under 1990-talet utvecklas så att ekonomin år 2000 är i makroekonomisk balans. Näringslivets investeringar har därför i långtidsutredningen beräknats utifrån produktionens utveckling. Mer exakt utvecklas investeringarna så att kapitalkvoten, dvs. kapitalstocken i förhållande till produktionen, år 2000 är ungefär lika hög som 1988. Det realkapital som blir resultatet av ett års investeringar förslits gradvis under de påföljande åren. Det finns därför många tänkbara investeringsbanor och därmed investeringsniváer år 2000 som ger en tillräcklig - kapitalstock. Till exempel kan några år med höga investeringar under

början och mitten av 1990-talet medföra att en investeringsnivå år 2000 som är lägre än utgångsåret 1988 ändå ger en tillräcklig kapitalstock. l extremfallet skulle man kunna tänka sig att inga investeringar alls genomfördes just år 2000 vilket skulle observeras som ett kraftigt fall i den genomsnittliga investeringstillväxten samtidigt som kapitalstocken ändå vore högre än 1988. Den investeringsnivå man antar för ett enstaka år som ex år 2000 och den genomsnittliga investeringstillväxt som därmed blir följden säger således mycket lite om kapitalstockens storlek. I basscenariot för 1990-talct antas implicit att investeringarna fram till 1995 utvecklas i enlighet med den s. modellkalkylen i kapitel 9 i Långtidsutredningen 1990. En av utgångspunkterna för basscenariot är att samtliga kärnkraftverk skall vara avvecklade år 2010. Basscenariot förutsätter därför att man redan under l990-talet påbörjar ersättningsinvesteringar i nya kraftproducerande anläggningar motsvarande ca 30 miljarder kr. i 1988 års priser. Dessa investeringar medför ingen Ökning av kapitalstocken eftersom de bara ersätter redan befintliga anläggningar tas drift i förtid. År som ur 2000 antas att investeringar för ett värde motsvarande ca 5 miljarder kr. i 1988 års priser utgörs av sådana ersättningsinvesteringar. Med dessa antaganden som grund bedöms att en investeringsnivå i näringslivet år 2000 som är ca 24% högre än 1988 är tillräcklig för att kapitalkvoten, dvs. kapitalstocken i förhållande till produktionen, skall förbli ungefär oförändrad. År 2000 beräknas storleken på kapitalstocken i näringslivet vara ca 25 % högre än 1988. Den beräknade investeringsutvecklingen avstäms i skede ett senare genom att den reala räntabiliteten for materiellt kapital jämförs med en antagen utveckling för realräntan. En av förutsättningarna i långtidsutredningen är att realräntan år 2000 har sjunkit till 3%. Med denna förutsättning som utgångspunkt bedöms att den beräknade investeringsutvecklingen medför en skillnad mellan real räntabilitet på materiellt kapital och realräntan som är ungefär lika stor som under andra hälften av 1980-talet, vilket betraktas som en tillfredsställande lönsamhet.

Utrikeshandel I den modell som använts, MECMOD, finns export- och importekvationer för var och en av de sex näringslivssektorerna. Exportens utveckling för resp. sektor bestäms i modellen med hjälp av antaganden om utvecklingen för världsmarknaden och beräkningar av det svenska relativpriset, dvs. idet i modellen beräknade svenska expoitpriset dividerat med en antagen utveckling för världsmarknadspriset. Ett högre relativpris dvs. om de svenska priserna ökar snabbare än konkurrenternas priser i utlandet medför i modellen en långsammare exportökning. Importens utveckling bestäms på liknande sätt med hjälp av beräkningar över utvecklingen för inhemsk efterfrågan och det i modellen beräknade svenska hemmamarknadspriset dividerat med importpriset. Om det svenska hemmamarknadspriset ökar snabbare än importpriset blir följden en större importökning, eftersom importen blir relativt billigare.

Jämfört med tidigare långtidsutredningar spelar den antagna tillväxttakten för världsmarknaden mindre roll för exportens utveckling. De priskänsligheter som har åsatts i exportekvationerna är för några sektorer som tillsammans stod för nästan 80% av Sveriges totala export av varor och tjänster 1988 så höga att de i praktiken innebär att företag i dessa sektorer antas verka på marknader med nästan fullständig konkurrens. Företag som säljer sina produkter på sådana marknader kan lätt finna avsättning för hela sin produktion, eftersom den höga priskänsligheten medför att företagen lätt vinner marknadsandelar genom marginella prissänkningar. Av samma skäl kan Företagen inte höja sina priser snabbare än konkurrenterna, eftersom de då snabbt förlorar marknadsandelar. I kapitel 4 i Långtidsutredningen 1990 presenteras prognoser över BNPtillväxt och konsumentprisökningar i OECD-länderna. Enligt dessa beräknas den genomsnittliga BNP-tillväxten i OECD-området till 3% per år under 1990-talet och konsumentprisökningama till 4% per år. En BNPtillväxt på 3% per år bedöms vara förenlig med en tillväxttakt för världshandeln med varor och tjänster på ca 4,5-5,0% per år. I basscenariot antas mer exakt att världshandeln ökar med 4,8 % per år. Konsumentprisökningar på 4% per år bedöms motsvara prisökningar med 3,2 % per år för de varor och tjänster som handlas på världsmarknaden. En konsekvens av antagandet att merparten av den svenska exporten säljs på marknader med nästan fullständig konkurrens är att tenns-oftrade dvs. kvoten mellan expon- och importpriser blir ungefär - konstant under l990-talet. Historiskt har terms-of-trade varit relativt konstant efter Koreainflationen vid början av 1950-talet fram till 1972. I samband med oljeprisökningarna och de därpå följande svenska devalveringarna följde en period av fallande tenns-of-trade fram till 1983. De fallande oljepriserna vid mitten av 1980-talet medförde en viss återhämtning och efter 1986 har terms-of-trade åter varit ganska konstant. Sammantaget ger de sektorvisa export- och importekvationema till resultat att importen ökar med 4,4 per år och exporten med 4,9 °/o per år under perioden 1988-2000. Nedan ges en fullständigare redovisning av förutsättningarna för export- och importutvecklingen i respektive sektor i samband med att sektorstrukturen diskuteras.

F Örsörjningsbalansen Bedömningama av arbetskraftsutbudets och produktivitetens utveckling ger utrymme för en årlig BNP-tillväxt pá 2,2 % under åren 1988 -2000, se tabell 3.3. Med utgångspunkt från den beräknade utvecklingen för disponibel inkomst och ett antagande om hushållssparandets utveckling bedöms att den privata konsumtionen ökar med 2,1 % per år. Den offentliga konsumtionen antas öka med 1,6 % per år, vilket är en snabbare ökningstakt än enligt s. baskalkyler. För att underbygga en BNP-tillväxt på 2,2% per år beräknas att bruttoinvesteringarna måste öka med 1,8% per år. Jämfört med utvecklingen under 1970- och 1980-talen bedöms att de offentliga investeringarna åter

Tabell 3.3 Försörjningsbalansensutveckling 1970-2000 1988 års priser Miljarder Årlig procentuell kr 1988 förändring

1970- 1980- 1988- 1980 1988 2000

Näringslivet inkl.

. . . . . . Export 362 3,8 4,5 4,9 Användning 1460 2,1 2,4 2,7

Källa: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Tabell 3.4 Produktion och arbetadetimmar 1988 års priser Förädlingsvärde till Antal arbetade timmar producentpris Milj. tim. Andelar Milj. kr. Andelar 1988 - 1988 1988 2000 1988 2000

Kapitalintensiv produktion 49 780 5,1 4,2 214,7 3,3 2,5 Arbetsintensiv produktion 51980 5,4 5,2 381,3 5,3 4,7 Kunskapsintensiv produktion 89039 9,2 11,9 576,1 8,8 9,2 Skyddad produktion 147089 15,1 15,0 1034,7 15,8 13,5 Summa varuproduktion 337888 34,8 36,4 2 206,8 33,8 30,0 Bostäderoch energi 134395 13,8 12,1 222,3 3,4 3,0 Privata tjänster 284242 29,2 30,5 2 275,1 34,8 36,2 Näringslivet totalt 756525 77,8 79,0 4 704,2 72,0 69,2 Offentlig sektor 215 188 22,2 21,0 1 829,6 28,0 30,8 Restpost 640 69,8 . . . . . . . . BNP till producentpris 972 357 100,0 100,0 6 603,6 100,0 100,0

a Exklusive restposten. Källa: Finansdepartementet.

kommer att öka. Exporten beräknas öka med 4,9% per år och importen med 4,4%, vilket medför att bytesbalansen förbättras.

3.3 Strukturbilden

Aggregerad nivå År 1988 motsvarade värdet varuproduktionen ungefär tredjedel av en av värdet av den totala produktionen i samhället värderad till producentpris, se tabell 3.4. Nästan hälften av varuproduktionen var inom sektorn skyddad varuproduktion. Att denna sektor är så stor beror på att byggnadsindustrin hänförs till sektorn. Ungefär två tredjedelar av antalet arbetade timmar utfördes 1988 inom antingen privat eller offentlig tjänsteproduktion. Den utveckling som blir resultatet om basscenariot förverkligas innebär att tjänstesektoremas betydelse för sysselsättningen fortsätter att öka. År 2000 beräknas andelen arbetade timmar inom varuproduktion utgöra 30% jämfört med knappt 34% 1988. Samtidigt som de varuproducerande sektorerna minskar sin andel av sysselsättningen ökar de sin andel av produktionen värderad i fasta priser. Det förklaras naturligtvis av att produktivitetsutvecklingen är långsammare inom de tjänsteproducerande sektorerna, se tabell 3.5. Ett exempel är att åren 1988-2000 beräknas varuproduktionen öka med 2,5% per år samtidigt som sektorn privata tjänster ökar sin produktion med 2,4% per år. Med den i basscenariot antagna produktivitetsutvecklingen medför detta att antalet arbetade timmar inom varuproduktion kan minska med 0,3% per år samtidigt som antalet arbetade timmar inom sektorn privata tjänster ökar med l,l % per år. Den kunskapsintensiva sektorn är den största exportören. År 1988 stod denna sektor for drygt 41 av värdet av Sveriges totala export av varor och tjänster, se tabell 3.6. Näst störst är den kapitalintensiva sektorn där den för utrikeshandeln viktiga massa- och pappersindustrin ingår. Den kapitalintensiva sektorn är dock den största nettoexportören, eftersom den

Tabell 3.5 Produktion, arbetade timmar och produktivitet sektorvis 1988- 2000 Årlig procentuell förändring. 1988års priser Förädlings- Antal arb. Produk-

Källa: Finansdepartementet.

Tabell 3.6 Export och import 1988 1988ars priser Export Import Milj. kr. Andel Milj. kr. Andel

Källa: Finansdepartementet.

Tabell 3.7 Sektorvisaförutsättningar för export och import 1988-2000 Export Import Export- Årlig procentuell förändring Substitutionspris- elasticitet elasti- Världs- Produk- Världs- Inhemsk citet marknads- tivitet marknad tillv./ pris Import Kapitalintensiv produktion -4,0 2,4 2,1 4,8 0,8 Arbetsintensiv produktion -4,0 3,0 3,0 4,3 0,8 Kunskapsintensiv

- Källa: Finansdepartementet.

kunskapsintensiva sektorn också står för en stor andel av Sveriges totala import. Att merparten av den svenska exporten avsätts på marknader med näst intill fullständig konkurrens innebär att de svenska företagen inte kan höja sina priser snabbare än konkurrenterna. Företagens utrymme för kostnadsökningar motsvaras därför i princip av de internationella konkurrentemas prisökningar plus företagens produktivitetsutveckling, dvs. förändringen av produktionen per arbetad timme. Företag med en kostnadsökning utöver detta utrymme får gradvis en sjunkande lönsamhet, vilket medför sjunkande investeringar och på sikt en lägre produktion. På motsvarande sätt ökar lönsamheten och produktionen i företag med kostnadsökningar som är lägre än detta utrymme. 1 tabell 3.7 redovisas antagandena i export- och importekvationema om respektive sektors förutsättningar att konkurrera med utländska företag på exportmarknadema och hemmamarknaden. De tre första sektorerna, dvs. kapital-, arbetskrafts- och kunskapsintensiv produktion, har den lägsta

exportpriselasticiteten och den högsta substitutionselasticiteten mellan inhemsk produktion och import. Det innebär att det är dessa sektorer som är mest känsliga för konkurrens från utlandet och som antas avsätta sin produktion på en internationell marknad med nästan fullständig konkurrens. Företag i den skyddade industrin och tjänstesektom är mindre känsliga för konkurrens från utländska företag. Sektom bostäder och energi saknas i tabell 3.7. Det beror på att denna sektors enda utbyte med utlandet består av export och import av elström. I långtidsutredningen antas exporten förbli oförändrad medan importen ökar med 1% per år. l tabell 3.7 redovisas också gjorda antaganden om internationella prisökningstakter, världsmarknadens tillväxt och produktivitetstillväxten för sektorerna. Bedömningama av den internationella utvecklingen grundas på trender sedan 1970. Produktivitetsantagandena baseras på beräkningar med konjunkturinstitutets industristrukturmodell ISMOD och bedömningar från statens industriverk. l beräkningarna tas hänsyn till ålder och effektivitet hos kapitalstocken i de olika sektorerna. Genomsnittet av de olika sektoremas produktivitetsökning summerar till 1,8 °/0 per år. Enligt tabellen har företag inom den kunskapsintensiva sektorn det största utrymmet för kostnadsökningar, vilket naturligtvis är detsamma som de bästa förutsättningarna för en god lönsamhet. Vid sidan av tjänstesektorn bedöms företag i denna sektor få de högsta internationella prisökningarna på sin produktion samtidigt som de förväntas den snabbaste produktivitetsökningen. Enligt tabell 3.8 är det också denna sektor som får den snabbaste exporttillväxten med drygt 6% per år. Enligt tabell 3.5 ovan ökar produktionen snabbast inom den kunskapsintensiva produktionen, som faktiskt är den enda varuproducerande sektorn med en förväntad ökning av antalet arbetade timmar. Den kapitalintensiva sektorn bedöms få det minsta utrymmet för kostnadsökningar, eftersom både de internationella priserna och produktiviteten förväntas öka relativt långsamt. Åtgärder inom miljö- och energipolitikens område påverkar främst företag i denna sektor. Den tekniska utvecklingen kan därför förväntas bli inriktad mot att ta fram energisnåla och rena tillverkningsprocesser. Följden torde bli att den tekniska utvecklingen ger ett mindre bidrag än tidigare till arbetsproduktivitetens tillväxt.

Tabell 3.8 Export och import 1988-2000 Årlig procentuell förändring. 1988års priser

4- 10-0788

Tabell 3.9 Produktion och arbetade timmar inom de varuproducerandesektorerna 1988 1988års priser

Exklusi ve sågverk. Källa: Finansdepartementet.

Den kapitalintensiva sektorn pressas således av ett litet utrymme för kostnadsökningar samtidigt som den mer än övriga sektorer påverkas av höjda elpriser. Följden blir en försämrad lönsamhet, lägre investeringstillväxt och en långsammare exporttillväxt, vilket medför en Förhållandevis långsam produktionsökning och en minskad sysselsättning. Den skyddade varuproduktionen har ett litet utrymme för kostnadsökningar och därutöver växer världsmarknaden långsamt. Samtidigt är denna sektor just skyddad och kan därför höja sina priser i takt med kostnadsökningarna. Produktionen beräknas öka i ungefär samma takt som den del av inhemsk efterfrågan som riktas mot de varor sektorn producerar. Efter den kunskapsintensiva sektorn förväntas den privata tjänstesektorn den snabbaste exporttillväxten. Det förklaras främst av en förväntad snabb tillväxt för världshandeln med tjänster. Den låga exportpriselasticiteten för denna sektor, innebär att det är svårt att vinna marknads- -

andelar genom relativprissänkningar och exporten ökar därför i ungefär samma takt som världsmarknaden för tjänster förväntas växa.

Disaggregerad nivå - Den aggregerade strukturbilden som redovisades ovan har beräknats med hjälp av MECMOD. l långtidsutredningens arbete har emellertid utvecklingen på den aggregerade nivån i MECMOD stämts av mot konjunkturinstitutets industristrukturrnodell ISMOD som har en mer disaggregerad sektorindelning av näringslivet. I tabell 3.9 redovisas produktionens och sysselsättningens fördelning för de varuproducerande sektorerna på den disaggregerade nivån. Den största varuproducerande sektorn är skyddad produktion. Att denna sektor är så stor beror på att byggnadsindustrin samt jord- och skogsbruk inkluderas. Näst störst bland de varuproducerande sektorerna är kunskapsintensiv produktion, som domineras av maskinindustrin och transportmedelsindu-

Tabell 3.l0 Produktion, arbetade timmar och produktivitet inom varuproducerande sektorer 1988-2000 Årlig procentuell förändring. 1988 års priser Förädlings- Antal arb. Produk-

- , Arbetsintensiv produktion Konkurrensutsatt livsmedelsind. Sågverkm. m. Träfiberind. m. m. Gummivaror I I Plastvaror l Metallvaror Textil- och konfektionsind. Annan tillverkningsind.

Kunskapsintensiv produktion Maskinind. Elektroind. Transportmedelsind. Varv I l lnstrumentind. Annan kemisk ind.

Skyddad produktion Skyddad livsmedelsind. Trävaruindf I Grafisk ind. Jord- och stenvaruind. Jord- och skogsbruk samt fiske Byggnadsind. Summa varuproduktion u o w m I

Exklusive sågverk. Källa: Finansdepartementet.

strin. Den kapitalintensiva produktionen domineras av massa- och pappersindustrin samt järn- och stålverk och den arbetsintensiva produktionen av Företag inom metallvaruindustrin. 1 tabell 3.10 redovisas produktionen, sysselsättningen och produktiviteten nedbruten på den disaggregerade nivån. Bland de varuproducerande sektorerna förväntas den snabbaste produktivitetsutvecklingen inom arbets- och kunskapsintensiv produktion. Den långsamma produktivitetsutvecklingen inom kapitalintensiv produktion är en följd av den förväntade miljö- och energipolitiken, som främst antas påverka företag inom denna sektor. Bland de kapitalintensiva Företagen är det endast massa- och pappersindustrin samt ratñnaderierna som bedöms öka sin produktion, se tabell 3.10. Inom den kunskapsintensiva sektorn ökar samtliga branscher utom varven sin produktion. Bland de arbetsintensiva företagen förväntas att produktionen ökar snabbast inom metallvaruindustrin. Detta förklaras bl.a. av att företag inom denna bransch i stor utsträckning producerar insatsvaror till de snabbt växande kunskapsintensiva företagen.

3.4 Känslighetsanalyser

I tabellerna 3.1 l -3.l4 redovisas resultaten av ett antal känslighetsanalyser när produktiviteten, världsmarknadens tillväxt, arbetskraftsutbudet och andelen högutbildade varieras. En förutsättning för samtliga känslighetsanalyser är att bytesbalansen år 2000 uppvisar samma överskott, mätt som andel av BNP, som i basscenariot. I basscenariot ökar produktiviteten i näringslivet med 1,8°/0 per år och BNP med 2,2% per år. En högre produktivitetstillväxt på 2,7% per âr innebär att den årliga BNP-tillväxten ökar till 2,9%, se tabell 3.11. Det medför naturligtvis att även behovet av investeringar påverkas. De beräk-

Tabell 3.11 Försörjningsbalansensutveckling 1988-2000 Årlig procentuell förändring. 1988års priser Årlig produktivitets- Högre Högre Fler ökning i näringslivet världs- arbets- högutb. ----- marknads- krafts- 2,7% 1,0% tillväxt utbud

Näringslivet inkl. bostäder 3,5 0,6 1,8 1,9 1,9 Offentliga 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Lagerinvesteringar . . . . . . . . . . Export 5,8 4,1 4,7 5,1 5.0 Användning 3,6 2,0 2,8 3,0 2,8

Källa: Finansdepartementet.

Tabell 3.12 Produktionen sektorvis 1988-2000 Årlig procentuell Förändring. Förädlingsvärdet sektorvis i 1988 års priser Årlig produktivitets- Högre Högre Fler ökninginäringslivet världs- arbets- högutb. m- marknads- krafts- 2,7% 1,0% tillväxt utbud

Kapitalintensiv produktion 0,9 0,2 0,3 0,7 0,6 Arbetsintensiv produktion 2,9 1,3 1,8 2,2 2,2 Kunskapsintensiv

Källa: Finansdepartementet.

Tabell 3.13 Arbetade timmar sektorvis 1988-2000 Årlig procentuell förändring. Miljoner arbetstimmar

Årlig produktivitets- Högre Högre Fler ökningi näringslivet världs- arbets- högutb. å marknads- krafts- 2,7% 1,0% tillväxt utbud

Kapitalintensiv produktion 1,6 -1,6 1,9 1,4 -1,6 - - - Arbetsintensiv produktion 1,1 1,0 -1,2 -0,8 1,0 - - - Kunskapsintensiv

Källa: Finansdepanementet.

öka med 3,3% år jämfört med 1,8% per år i basscenariot. Vid en nas per oförändrad tillväxt för den oñentliga konsumtionen finns det utrymme for den privata konsumtionen att öka med 2,9% år jämfört med 2,1% per per år i basscenariot. På liknande sätt medför en lägre produktivitetstillväxt på endast 1 % år att BNP växer med 1,5 % per år, att bruttoinvesteringarper ökar med 0,8% år och att den privata konsumtionen stiger med na per 1,2 % per år. I basscenariot bedömdes att världshandeln med varor och tjänster i genomsnitt ökar med 4,8 % år under åren 1988 2000. l känslighetsca per kalkylen med högre världsmarknadstillväxt antas att världshandeln en ökar med 5,8% år. För att snabbare världsmarknadstillväxt skall per en påverka den ekonomiska tillväxten krävs att antingen produktiviteten

eller antalet arbetade timmar påverkas.

Tabell 3.14 Produktiviteten sektorvis 1988-2000 Årlig procentuell förändring. Förädlingsvärde arbetad timme per Årlig produktivitets- Högre Högre Fler ökninginäringslivet världs- arbets- högutb. j marknads- krafts- 7 % 1,0% tillväxt utbud

Kapitalintensiv produktion 2,4 1,8 2,2 2,1 2,2 Arbetsintensiv produktion 4,0 2,2 3,0 3,0 3,2 Kunskapsintensiv

Källa: Finansdepartementet. Eftersom basscenariot förutsätts situation med full sysselmotsvara en sättning kan antalet arbetade timmar inte öka. l denna känslighetskalkyl förbises vidare från eventuella positiva effekter på investeringarna och produktiviteten av en snabbare världsmarknadstillväxt. Den enda märkbara effekt som då återstår är att en högre världsmarknadstillväxt gör det möjligt för exportföretagen att avsätta sin produktion till något högre priser och därmed förbättras terms-of-trade. Den årliga exportprisökningen beräknas i känslighetsanalysen bli ca 0,3 % högre än i basscenariot. Förutsättningen att bytesbalansen år 2000 skall uppvisa samma värde som i basscenariot medför i kombination med de högre exportprisökningarna att exporten kan öka något långsammare och importen något snabbare än i basscenariot. Tillväxten i privat konsumtion ökar därför till 2,4 % per år. 1 känslighetskalkylen med ett högre arbetskraftsutbud redovisas effekterna av att utbudet av arbetskraft under 1990-talet blir 2 procentenheter högre än i basscenariot. Tillväxten i BNP ökar till 2,4% per år, vilket bedöms medföra att tillväxten i bruttoinvesteringarna ökar med tionen del. Vid en oförändrad offentlig konsumtion innebär detta att den privata konsumtionen kan öka med 2,4°/0 per år. Med hänsyn till historiska trender förutsätts i basscenariot att andelen högutbildade ökar från 13% av arbetskraften 1987 till 16% år 2000. Känslighetsanalysen med fler högutbildade utgår ifrån att andelen högutbildade istället ökar till 19 °/0 år 2000. Det antas i sin tur medför generell en produktivitetseffekt som påverkar samtliga arbetstagare även de lågut- bildade motsvarande en extra ökning av produktiviteten med 0,1 % - per år, dvs. denna produktivitetselfekt har lagts på exogent. De högutbildade hari utgångsläget en högre produktivitet än de lågutbildade. En ytterligare höjning av produktiviteten uppkommer därför till följd av att fler arbetstagare flyttas över till gruppen högutbildade med högre produktivitet. Tillsammans medför dessa båda produktivitetselfekter att den genomsnittliga produktiviteten i näringslivet ökar med ca 2,0 % per år jämfört med 1,8 per år i basscenariot.

En ökning av andelen högutbildade medför att tillväxten i BNP ökar från 2,2% i basscenariot till 2,3% per år. Tillväxten för bruttoinvesteringarna i näringslivet förutsätts öka något till 1,9% per år. Vid en oförändrad offentlig konsumtion medför detta att den privata konsumtionen kan öka med 2,2 % per år. tabell 3.12 redovisas produktionen sektorvis i de olika känslighetskalkylerna. Att produktionen i den kapitalintensiva sektorn varierar mindre än i övriga sektorer när produktiviteten i näringslivet varieras beror på att produktiviteten i denna sektor förutsätts vara stabilare än i de övriga sektorerna, se tabell 3.14. En högre världsmarknadstillväxt antas varken påverka den genomsnittliga produktiviteten i näringslivet eller antalet arbetade timmar. Den enda effekt som då återstår blir därmed, enligt diskussionen ovan, att terins-oftrade förbättras och en snabbare ökning av privat konsumtion. Det medför i sin tur att den inhemska produktionen i ökad utsträckning inriktas mot hemmamarknaden och därmed gynnas de sektorer som främst producerar för hemmamarknaden, dvs. skyddad produktion, bostäder och tjänster. I denna mycket partiella känslighetsanalys missgynnas således de konkurrensutsatta industrisektorema av en snabbare världsmarknadstillväxt. En ökning av andelen högutbildade gynnar, som man kan vänta sig, i första hand den kunskapsintensiva produktionen. De högutbildade får en långsammare löneutveckling när de blir fler och därmed ökar lönekostnadema för kunskapsintensiva företag något långsammare än i basscenariot. Dessa företag får då möjlighet att anställa fler personer och att expandera sin produktion snabbare.

3.5 Finansiella bilden

Kopplingen till MECMOD Till den reala utvecklingen av ekonomin finns en finansiell spegelbild, som visar de finansiella flödena mellan olika delar av ekonomin. l arbetet med Långtidsutredningen 1990 har en modell kallad FIMO använts för att beräkna inkomster och utgifter för sex institutionella sektorer och en sektor motsvarar utlandetz. som l MECMOD beräknas bl. a. värdet av importen och exporten av varor och tjänster. I FIMO beräknas sedan ett transfereringsnetto och ett räntenetto mot utlandet och därmed erhålles en uppskattning av bytesbalansen, är lika med det totala finansiella sparandet i landet. FIMO fördelar som därefter det totala finansiella sparandet på de sex institutionella sektorerna, dvs. staten, socialförsäkringssektom, kommunerna, icke-finansiella företag, finansiella företag resp. hushållen. Beräkningarna av inkomster och utgifter för resp. sektor görs på en disaggregerad nivå, eftersom FIMO har en detaljerad databas över olika typer av inkomst- och utgiftsvariabler. Variablerna skrivs fram med hjälp 2 l bilaga l till Långtidsav trender kopplade till variabler som hämtas från den reala modellen utredningen 1987, Me- MECMOD. De finansiella kalkylema genomförs därför efter de reala toder, modeller och beräkningar", finns en dekalkylema. I några fall, ex. pensioner, beräknas variablema i FIMO taljerad redovisning av genom en kombination av trender från MECMOD och exogena prognoser. FIMO.

De variabler som hämtas över från den reala modellen är bl. a.: 0 lönesummor för olika sektorer O bruttodriftsöverskott för olika sektorer 0 bruttoinvesteringar i olika sektorer 0 olika typer av konsumtion i fasta och löpande priser 0 BNP 0 prisindexar Den finansiella modellen är egentligen knuten till den reala modellen KOSMOS, som har använts för prognoser fram till 1995. Det första steget i de finansiella kalkylema innebär därför att man förlänger de reala beräkningarna i KOSMOS fram till år 2000 på ett sådant sätt att man återskapar resultaten från tidigare beräkningar i MECMOD. De finansiella beräkningarna till år 2000 utgår därför från den s. modellkalkylen som sträcker sig fram till 1995 och som beräknats med hjälp av KOSMOS.

Finansiellt sparande En av utgångspunktema för de finansiella beräkningarna är att skattetrycket, dvs. skatter och avgifter i procent av BNP, skall förbli ungefär 56%, som är den beräknade nivån för 1990. Detta antagande medför i kombination med den beräknade utgiftsutvecklingen att den offentliga sektorns finansiella sparande i genomsnitt beräknas bli ca 3,5% av BNP under 1990-talet, se tabell l Den i långtidsutredningen förutsatta ökningen av hushållens sparande medför att hushållssektoms finansiella sparande år 2000 beräknas bli drygt 0,5 % av BNP. Företagssektom uppvisar finansiella underskott under hela l990-ta1et. Två viktiga förklaringar till de bestående underskotten är företagens räntekostnader för investeringar i Sverige och för deras utländska direktinvesteringar. Den långa inhemska räntan räntan på femåriga statsobligationer har antagits ligga på en nivå kring 13- 14% åren 1990- 1991 för att därefter sjunka till 8,5% år 1993, vilket är i paritet med den antagna utländska räntenivån. År 1993 är realräntan knappt 5%. Den antas sedan successivt minska till 3% år 2000, vilket är lika med den antagna internationella realräntan.

Tabell 3.15 Finansiellt sparande Procentuell andel av BNP i löpande priser 1990 1995 2000 1990- 2000

Källa: Finansdepartementet.

Ofentlig sektor Enligt tabell 3.15 beräknas den offentliga sektorns finansiella sparande förbättras till drygt 5 % av BNP år 2000. Bakom denna siffra finns dock en kraftig förbättring av statens finansiella sparande och en försämring av socialförsäkringssektoms och kommunernas finansiella sparande, se tabellerna 3.16-3.18. Staten beräknas 1990 få ett finansiellt sparande på lite drygt 1°/o av BNP. Under 1990-talet kommer staten in i en självförstärkande process med stabila finansiella överskott som gör det möjligt att amortera på statsskulden, vilket i sin tur minskar räntekostnadema under senare år. Antagandet att realräntan successivt minskar till 3°/0 år 2000 förstärker den förmånliga utvecklingen.

Tabell 3.16 Statensinkomster och utgifter

Enligt modellkalkylen i kapitel 9 i Långtidsutredningen 1990. Källa: Finansdepartementet.

Tabell 3.17 Socialförsäkringssektornsinkomster och utgifter Procentuell andel av BNP i löpande priser

Enligt modellkalkylen i kapitel 9 i Långtidsutredningen 1990. Källa: Finansdepartementet.

Tabell 3.18 Kommunernas inkomster och utgifter Procentuell andel av BNP i löpande priser

Bidrag från staten och

a Enligt modellkalkylen i kapitel 9 i Långtidsutredningen 1990. Källa: Finansdepartementet.

Tabell 3.19 Icke-finansiella företags inkomster och utgifter Procentuell andel av BNP i löpande priser 1990 1995 2000 Inkomster 16,0 16,8 18,4 Offentliga transfereringar

a Enligt modellkalkylen i kapitel 9 i Långtidsutredningen 1990. Källa: Finansdepartementet.

Socialförsäkringssektorns finansiella sparande beräknas minska från 3,6% av BNP år 1990 till 1,2% år 2000 främst till följd av lägre ränteinkomster. En lägre räntenivå missgynnar socialförsäkringssektorn, som har stora finansiella förmögenter. Även kommunernas finansiella sparande beräknas minska från 1,0 °/o av BNP år 1990 till 1,8 °/o år 2000. Det förklaras främst av den förutsatta -ökningen av offentlig konsumtion. Det är knappast troligt att kommunerna under en lång följd av år kan ha ett gradvis ökande underskott. Den i tabell 3.18 redovisade utvecklingen visar därför på behovet av utgiftsnedskärningar eller inkomstförstärkningar för kommunerna.

Företag Underskotten i de icke-finansiella företagens samlade finansiella sparande beräknas minska som andel av BNP under 1990-talet, se tabell 3.19. De viktigaste förklaringarna till denna utveckling är antagandet om en lägre

realränta, den beräknade investeringsutvecklingen som medför att företagens utgifter för investeringar år 2000 utgör en lägre andel av BNP än år 1990 samt att deras inkomster beräknas öka från 16% av BNP 1990 till drygt 18 % år 2000. Samtidigt minskar överskotten i de finansiella företagens samlade sparande. Det förklaras främst av den lägre räntenivån, eftersom de finansielföretagen har stora finansiella förmögenheter.

Hushåll Hushållens finansiella sparande beräknas öka från 1,0 % av BNP år 1990 till 0,7 °/o år 2000. l samband med diskussionen om den privata konsumtionens utveckling diskuterades hushållssparandet. En av utgångspunkterna för de finansiella beräkningarna är att skattetrycket skall förbli ungefär oförändrat. Det hindrar dock inte att hushållens utgifter för inkomstskatter enligt beräkningarna sjunker från knappt 22 °/o av BNP år 1990 till 20% år 2000.

Bytesbalansen Bytesbalansen förbättras enligt beräkningarna från -3,1°/0 av BNP år 1990 till 1,5 % år 2000. Den viktigaste förklaringen är att exporten av varor och tjänster beräknas öka betydligt snabbare än importen och därmed förbättras varu- och tjänstebalansen. Men även räntenettot ger ett bidrag till förbättringen.

Tabell 3.20 Finansiella företagsinkomster och utgifter Procentuell andel av BNP i löpande priser

3 Enligt modellkalkylen i kapitel 9 i Långtidsutredningen 1990. Källa: Finansdepartementet.

Tabell 3.21 Hushållens inkomster och utgifter Procentuell andel av BNP i löpande priser

° Enligt modellkalkylen i kapitel 9 i Långtidsutredningen 1990. Källa: Finansdepartementet. Tabell 3.22 Bytesbalans

- Enligt modellkalkylen i kapitel 9 i Lángtidsutredningen 1990. Källa: Finansdepartementet.

6l

4 Simuleringar med MAMMA-modellen

4.1 Introduktion och översikt

Syftet med den här uppsatsen är först och främst att ge en fylligare beskrivning av några av de simuleringar som Långtidsutredningen har haft tillgång till. Hur de har påverkat utredningens bedömningar och resonemang framgår av huvudrapporten. Ett sekundärt syfte är att genom ett antal simuleringar belysa MAMMA-modellens mekanismer och på så sätt vara ett komplement till den mer tekniska modelldokumentationen i appendix Avsnitt l "Scenariosimulering 1990-2025, finanspolitiska strategier under l990-talet illustrerar möjligheterna att kalibrera modellen så att den kan användas för att generera rimliga scenarios för makrovariabler som produktion, investeringar, konsumtion och sparande. I avsnittets senare del tjänar scenariot som utgångspunkt för att studera effekterna av olika ñnanspolitiska strategier under l990-talet. Avsnitt 2 Omvärldsefterfrågam utbudsstömingar, lönebildning och ekonomisk politik försöker belysa etfektema av dels minskad efterfrågan från omvärlden, dels sänkt produktivitet t.ex. i form av höjda oljepriset under förutsättningen att det finns inslag av imperfekt konkurrens på arbetsmarknaden. I avsnittets senare del diskuteras elfektema av olika ekonomisk-politiska strategier för att lindra de negativa effekterna av sådana störningar. Avsnitt 3 Arbetsmarknadens funktionssätt innehåller en summarisk diskussion om betydelsen av en återhållsam och förtroendeskapande strategi från fackforeningarnas sida. Avsnitt 4 Skattereformen" redovisar simuleringar av tänkbara effekter av skattereformen. Intresset fokuseras främst till ekonomins anpassning över tiden och eñektema på inkomstfördelningen mellan generationer. Avsnitt 5 "Bytesbalans och välfärd kontrasterar ett välfárdsorienterat perspektiv på ekonomisk politik mot den traditionella styrningen mot intermediära mål typ bytesbalansen. För att kunna lösa modellen numeriskt krävs värden på ett antal parametrar. Valet av dessa redovisas i appendix till detta kapitel och diskuteras närmare i den tekniska modelldokumentationen i appendix 3 "MAMMA a documentation for the medium term survey 1990. -

4.2 Scenariosimulering 1990-2025, ñnanspolitiska strategier under 1990-talet

1 detta avsnitt redovisas ett modellgenererat scenario för perioden 1990- 2025 på basis av en tänkbar utveckling för arbetsutbud, skatter och olfentliga utgifter. Detta scenario tas som utgångspunkt för att studera elfekterna av olika ñnanspolitiska strategier under 1990-talet. En något modifierad variant av denna simulering redovisas i huvudrapportens avsnitt 8.5. Intresset fokuseras till konsumtion, sparande och inkomstfördelningen mellan generationer. Simuleringama är genomförda med en MAMMAversion där inhemska och utländska varor är identiska och arbetsutbudet exogent.

Scenariosimulering

Utgångspunkten för scenariobeskrivningen är en rad antaganden som har vuxit fram i ett samspel mellan Konjunkturinstitutets modeller MAMMA, MECMOD, ISMOD och fristående bedömningar. De överensstämmer i stora drag med bedömningama i huvudrapporten. Den intresserade hänvisas dit för en diskussion om antagandena. Näringslivets produktivitet antas öka med 2 % per år till följd av teknisk utveckling. Arbetsutbudets ökningstakt i procent framgår av tabell 4.1.

Diagram 4.1 Offentlig konsumtion och transfereringar Procentuell andel av BNP CD m I l I T I I . /. LD / V3 / - / r / V / / . / §2- / m / / O / EV / U Z " - / xå-z / , / -

to:

NI , 1 s -

l 1 1 1 1 1 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 20 "75 1 period

Offentlig konsumtion Transfereringar

Tabell 4.1 Ökning arbetsutbudet av Årlig procentuell ökning

1989-1990 1991-1995 1996-2000 2001-2005 2006-2015 2016-2025 Perssonoch Svensson 1987 genomför liknan- 0.9 0.6 0.7 -0.l -0.3 -0.2 de simuleringar.

Diagram 4.2 Investeringar Procentuell andel av BNP

.- r r r r r 1

1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 period

Investeringar

Den offentliga konsumtionen och transfereringama redovisas i diagram 4.1 som andel av BNP. Den huvudsakliga drivkraften bakom utvecklingen av såväl arbetskraftsutbudet som de offentliga utgifterna är demografrn. Skattetrycket, mätt som andel av BNP, antas sjunka från 56 % 1990 till ca 54% år 2000 och därefter vara oförändrat. Följaktligen kommer de olfentliga utgifterna exkl räntor att understiga inkomsterna fram till år 2005: initialt med motsvarande 4% av BNP På grundval av dessa förutsättningar och en uppsättning parametervärden som redovisas i appendix genererar modellen banor för såväl försörjningsbalansens komponenter som kapital- och förrnögenhetsstockar. Investeringarna beror i modellen på förväntad framtida avkastning och kännetecknas dessutom av en viss trögrörlighet pga. anpassningskostna-

der. Ökningen i arbetsutbudet under 1990-talet driver fram investering-

en våg under simuleringsperiodens början. Detta illustreras i diagram 4.2 som visar investeringsandelen BNP. Eftersom arbetsutbudet förväntas av minska efter år 2000 börjar investeringsandelen att sjunka från knappt 21% i mitten av 1990-talet till under 20% strax efter år 2000. Elfektema på det offentliga finansiella sparsaldot och bytesbalansen framgår av diagram 4.3. Det offentliga sparsaldot sjunker monotont från dagens 4% av BNP. Det är värt att notera att år 2005 är sparsaldot 2 av BNP samtidigt som summan av offentlig konsumtion och transfereringar är ungefär lika med skatteinkomstema. Skillnaden avkastningen utgörs av på den offentliga förmögenhet som har ackumulerats under 1990-talet. Trots det stora offentliga sparandet är bytesbalansen negativ i simule- 2 Förutsatt att förändringsperiodens början. Detta beror dels på de stora investeringarna, dels ringarna övriga i offentlipå på lågt i ga inkomster och de ofett sparande hushâllsektom. Det låga hushållsparandet förklafentliga investeringarna ras bl. a. av att hushållen väljer att konsumera relativt mycket eftersom balanserar varandra.

Diagram 4.3 Oñentligt finansiellt sparandeoch bytesbalans Procentuell andel av BNP v

m e

4 V.

W990 W995 2000 2005 20W. 20l5 2020 2025 period Offentligt finansiellt sparande Bytesbalans

man förväntar sig högre nettoinkomster i framtiden i form av lägre skattetryck och högre medelarbetstid. Ett förbättrat hushållsparande och en nedgång i investeringsandelen leder till en successivt Förbättrad bytesbalans under 1990-talet. Efter år 2005 försämras bytesbalansen kraftigt till följd av det allt lägre sparsaldot i den offentliga sektorn.

Finanspolitisk strategi lägre .skaltetryck I denna simulering studeras effekterna av att hålla nere det offentliga sparsaldot genom att sänka skattetrycket. Skatterna ändras år från år så att det finansiella sparsaldot är noll under de närmaste 15 åren. I övrigt är Förutsättningarna desamma som i sccnariosimuleringcn. Resultatet är att konsumenterna under 1990-talet väljer att konsumera en del av de ökade nettoinkomsterna medan återstoden sparas för att jämna ut konsumtionsbanan över tiden. Av tabell 4.2 framgår det att den privata konsumtionen under 1990-talet är i genomsnitt l.9°/0 högre än i scenariot. Tillsammans med det lägre offentliga sparandet leder detta till en bytesbalansförsämring motsvarande 1.4 procentenheter av BNP. Eftersom utlandsskulden år 2000 är högre än i referensfallet blir nationalförmögenheten det framtida konsumtionsutrymmet 0.5 procent lägre. Sålunda, den initiala sänkningen av skattetrycket tenderar att försämra ekonomins totala sparande och därmed att omfördela från framtida till samtida generationer.

Finanspolirisk strategi II: högre ojentlig konsumtion I den andra simuleringen studeras effekterna av att den offentliga konsumtionen inte kan hållas nere under de närmaste 15 åren, medan skattetryc-

Tabell 4.2 Simuleringsresultat vid finanspolitisk strategi och I Procentuell skillnad mot scenariot år 2000 Genomsnittlig konsumtion 1990 2000: Bytesbalans/ National- - Simulering Privat Offentlig Total BNP förmögenhet

Lägre skatt 1.9 0.0 1.2 l.4 -0.5 - Högre offentlig konsumtion 0.0 7.9 2.8 -2.2 l.l - 3 Procentenheter.

ket är detsamma som i scenariot. För jämförelsens skull antas att den offentliga konsumtionen ökar precis så mycket att det offentliga sparsaldot blir noll under de närmaste 15 åren. Det innebär att den offentliga konsumtionen under l990-talet är i genomsnitt 7.9% högre än i scenariosimuleringen. Konsumenternas inkomster är desamma som i referensfallet. Dessutom antar att nivån på den offentliga konsumtionen har någon direkt påverkan på det privata konsumtionsvalet, vilket kan ses som en grov approximation gjord i syfte att förenkla analysen. Till skillnad från simuleringen med lägre skatter sker därför inget ökat sparande hos hushållen, utan hela ökningen i offentlig konsumtion slår ut i en försämrad bytesbalans - 2.2 procentenheter av BNP enligt tabell 4.2. Den negativa effekten på framtida generationers konsumtionsmöjligheter är därför starkare l.l % lägre än i scenariosimuleringen.

4.3 Omvärldsefterfrågan, utbudsstömingar, lönebildning och ekonomisk politik

Detta avsnitt försöker belysa effektema av en lägre omvärldsefterfrågan eller utbudsstörning under förutsättning att arbetsmarknaden har inslag av imperfekt konkurrens l avsnittets senare del studeras möjligheterna att använda ekonomisk politik i en sådan situation. Analysen grundas på simuleringar med en MAMMA-version med endogena terms-of-trade och en monopolfackförening.

Utgångspunkter Ett negativt skift i omvärldsefterfrågan på svenska produkter eller i produktiviteten ger upphov till en tendens till lägre efterfrågan på arbetskraft. I en ekonomi med en klassisk enligt nationalekonomisk terminologi arbetsmarknad skulle denna tendens till följd att lönenivån sjunker så att sysselsättningen upprätthålls. I simuleringama i detta avsnitt ska vi 3 Bruno och Sachs 1985 istället monopolfackförening på arbetsmarknaden försvårar genomför närbesläktade anta att en simuleringar i modell en anpassningen av lönenivån. med likartad struktur.

5- 10-0788

Tabell 4.3 Simuleringsresultat vid lägre världsmarknadsefterfrágan Procentuell skillnad gentemot referensfallet år Terms Export lön Syssel- Kapital- Nationalof sättning stock förmögentrade het

O -0.7 -0.2 0.0 -1.4 O -l.8 5 -0.5 -0.7 -0.1 -l.5 -0.7 -l.8 10 -0.4 -0.9 -O.l -l.6 -0.9 -l.8 ° År 0 är den första simuleringsperioden.

Tabell 4.4 Simuleringsresultat vid lägre produktivitet Procentuell skillnad gentemot referensfallet år Terms Export lön Syssel- Kapital- National-

Fackföreningen antas ha som mål att maximera sina medlemmars livsinkomster. På grund av sin monopolställning på arbetsmarknaden kan den ensidigt bestämma lönerna. Detta sker på grundval av en avvägning mellan högre lön och arbetslöshet. I det referensfall som används i detta avsnitt befinner sig ekonomin i en långsiktig jämvikt med 2 °/o arbetslöshet till följd av fackföreningens lönekrav vi bortser här från friktionsarbetslöshet.

Lägre världmarknadsefterfrågan Denna simulering går ut på att studera effekterna av en minskad utländsk efterfrågan på svenska produkter. Således har nivån på det utländska efterfrågetrycket sänkts med 2 procent jämfört med referensfallet. Däremot är den underliggande tillväxttakten oförändrad. Detta kan tänkas illustrera en smakförskjutning. Resultaten sammanfattas i tabell 4.3. Den lägre omvärldsefterfrågan skiftar efterfrågekurvan för svenska varor inåt vilket tenderar att driva ner terms-of-trade -0.7 i år O jämfört med referensfallet. Eftersom fackföreningen motverkar en anpasssning av lönenivån oförändrad i år O stiger produktreallönen, med en sysselsättningsminskning som följd. Det senare leder till lägre hushållsinkomster vilket ytterligare skiftar efterfrågekurvan för svenska varor. Kapitalstocken och i något mindre utsträckning sysselsättningen anpassas nedåt över tiden, dvs. utbudskurvan för svenska varor skiftar successivt inåt vilket delvis motverkar fallet i terms-of-trade. År 10 är sysselsättningen l.6% lägre än i referensfallet, kapitalstocken 0.9°/0 lägre och nationalförmögenheten framtida generationers konsumtionsmöjlighet 1,8% lägre.

Lägre produktivitet I detta avsnitt redovisas en simulering där nivån på produktiviteten har sänkts med 2 procent jämfört med referensfallet. Däremot är den underliggande tillväxttakten i produktiviteten oförändrad. Detta kan ex. ses som en illustration av en oljeprishöjning. Simuleringsresultaten sammanfattas i tabell 4.4. Sänkningen av produktiviteten tenderar att höja arbetskraftskostnaden per producerad enhet, vilket driver ner efterfrågan på arbetskraft. På samma sätt som i den föregående simuleringen motverkar fackföreningen en anpassning av lönenivån. Skillnaden mot den tidigare simuleringen är att sänkningen i produktiviteten leder till att även utbudskurvan skiftar år Sluteffekten är att terms of trade är 1% högre år O än i referensfallet, exporten 2.3 % lägre och sysselsättningen 2.1 % lägre. Liksom i den förra simuleringen leder anpassningen över tiden till att utbudskurvan förskjuts ytterligare. År 10 är kapitalstocken 2.2 % och sysselsättningen 2.5% lägre, men terms of trade 1.7 % högre än i referensfallet.

Ekonomisk politik Dessa negativa effekter på såväl sysselsättning som nationalförrnögenhet gör det intressant att fråga sig hur olika typer av ekonomisk politik kan påverka situationen. De två fallen med lägre omvärldsefterfrågan respektive lägre produktivitet är egentligen snarlika. Bägge resulterar nämligen i att en viss given faktorinsats ger lägre avkastning i termer av utländska varor än i referensfallet. Därmed är det klart att ekonomisk politik av traditionellt slag har samma typ av effekt i bägge fallen. l själva verket gäller detta varje situation med undersysselsättning i denna modell, ex. även referensfallet ovan. Att simuleringama nedan sker med utgångspunkt från fallet med lägre produktivitet ska därför bara ses som ett försök att vara illustrativ.

Tabell 4.5 Simuleringsresultat vid ekonomisk politik Procentuell skillnad gentemot fallet utan ekonomisk politik Genomsnittlig Fall Terms Export Lön Syssel- total National of sättning konsumtion förmögentrade fro m år 0 het Efterfrågestimulans

Utbudsstimulans

-

De två simuleringarna nedan syftar till att studera efterfrågeökande respektive utbudsökande politik. Bägge är konstruerade så att de återställer sysselsättningen år 0 till referensfallets nivå. Simuleringsresultaten sammanfattas i tabell 4.5 som skillnaden gentemot fallet med lägre produktivitet utan ekonomisk-politiska åtgärder. Den e/ierfrâgeökande politiken innebär att staten ökar sin Förbrukning och underbalanserar budgeten. Detta driver upp terms of trade l.l°/0 högre år 0 än i fallet utan ekonomisk politik eftersom efterfrågan på svenska produkter ökar. En sidoelTekt av detta är att fallet i exporten blir markant 2.6% lägre i år 0. men sysselsättningen återställs till refensmer fallets nivå eftersom produktreallönen sjunker. De ökade skatteinkomster och lägre transfereringar arbetslöshetsunderstöd som blir resultatet av den ökade sysselsättningen är långt ifrån tillräckliga för att balansera utgiftsökningen. l längden blir det därför nödvändigt att strama de offentliga finanserna. Vare sig detta sker med hjälp sänkta offentliga utgifter vilket är fallet i simuleringen eller av skattehöjningar leder detta till lägre sysselsättning och lägre konsumtionsmöjligheter för framtida generationer. Det senare illustreras i tabell 4.5 av att den totala privata + offentliga konsumtionen under perioden år 0- 5 är i genomsnitt 2.7°/0 högre än i fallet utan ekonomisk politik, vilket leder till att från och med år 5 och framåt kan ekonomin konsumera i genomsnitt O.3% mindre än i fallet utan ekonomisk politik nationalförmögenheten är O.3% lägre. I år 25 är den positiva effekten på sysselsättningen mer än upphävd O.1% lägre än i fallet utan ekonomisk politik. Sammanfattexpansiv finanspolitik kan på kort sikt återställa sysselsättningsvis, en ningen, men det sker till priset av framtida generationers sysselsättning och konsumtionsmöjligheter. Den så kallade labila/sökande politiken innebär närmast en slags åtstramning genom att staten väljer att finansera en mindre andel av arbetslöshetskassornas utgifter. Detta leder till att fackföreningen lägger större vikt vid sysselsättningsmålet än tidigare. Den avgörande skillnaden jämfört med den efterfrågestimulerande politiken är att åtgärden sänker lönen 1.4°/0 lägre år O än i fallet utan ekonomisk politik. Detta gör det lönsamt att öka sysselsättningen och utbudet av varor. Därmed tenderar terms of trade att falla O.4°/0 lägre år 0 än i fallet utan ekonomisk politik, vilket stimulerar exporten. Två saker är värda att notera: för det första kan den högre sysselsättningen upprätthållas över tiden 2.6% högre år 25 än i fallet utan ekonomisk politik, för det andra kan både nu- och framtida generationer öka sin konsumtion. Det senare illustreras i tabell 4.5 av att den genomsnittliga totala konsumtionen mellan år 0 och 5 är O.9°/0 högre än i fallet med ekonomisk politik, medan nationalförmögenheten år 5 1.3% högre.

Persson och Svensson 4.4 Arbetsmarknadens funktionssätt 1987 genomför likartade simuleringar och dis- Detta avsnitt ägnas åt att diskutera sambandet mellan arbetsmarknadens kuterar hur ekonomisk funktionsätt, investeringar och sysselsättning Avsnittet bygger på en politik kan påverka situationen. jämförelse av resultaten från två olika versioner av MAMMA med imper-

Tabell 4.6 Simuleringsresultat vid aggresivarefacklig lönepolitik Procentuell skillnad gentemot referensfallet efter 10 år Lön Sysselsättning Nationalförmögenhet 2.2 -9.2 -8.7

fekt konkurrens på arbetsmarknaden. Detta angreppsätt möjliggöra en jämförelse mellan två schabloniserade ekonomier. Den ena kännetecknas av långsiktiga och goda relationer mellan fackförening och arbetsgivare bindande kontrakt, den andra dess raka motsats icke bindande kontrakt. Analysen nedan tolkar detta i termer av "Konsekvent återhållsam facklig lönepolitik respektive Aggressivare facklig lönepolitik.

Konsekvent återhållsam facklig lönepolitik Utgångspunkten är att det finns en monopolfackförening som har som mål att maximera sina medlemmars livsinkomster ett nuvärde av framtida löne- och och transfereringsinkomster. Till skillnad från flertalet modeller av fackföreningsbeteende innebär det att fackföreningen bryr sig om såväl

samtida som framtida inkomstmöjligheter. I kraft av sin monopolställning

väljer fackföreningen en lönepolitik för att uppnå detta mål. Härvid tar den hänsyn till företagens beteende, dvs. att förväntade höga framtida löner inverkar negativt på investeringar och sysselsättning. I princip har fackföreningen incitament att förannonsera en återhållsam lönepolitik, invänta investeringarna som därvid följer och sedan revidera lönepolitiken i riktning mot en aggressivare hållning. Orsaken är att när väl investeringarna har skett så är dessa i viss utsträckning irreversibla och med given kapitalstock är arbetskraftsefterfrâgan relativt okänslig för lönehöjningar. Ett annat sätt att uttrycka samma sak är att notera att den kortsiktiga efterfrågekurvan för arbetskraft lutar mer än den långsiktiga eftersom den senare tar hänsyn till om det faktiskt är lönsamt att investera i en kapitalstock eller I vårt referensfall i detta avsnitt antas ekonomin befinna sig i ett långsiktigt jämviktstillstånd, där fackföreningen för en konsekvent återhållsam lönepolitik som investerarna har förtroende för. Detta kan liknas vid en situation där fackföreningen gör en bindande utfästelse om framtida löner. Till följd av fackföreningens lönekrav är arbetslösheten ca 2 procent vi bortser från friktionsarbetslöshet.

Aggressivare facklig lönepolitik Den andra simuleringen syftar till att studera innebörden av en aggressivare lönepolitik från fackföreningen. Simuleringen genomförs med en MAM- MA-version som karaktäriseras av att fackföreningen exploaterar den givna kapitalstocken i varje period i syfte att driva upp lönerna. Eftersom investerarna är medvetna om fackföreningens mål och begränsningar kommer de att genomskåda detta beteende och fackföreningens utfástelser

om låga framtida löner får ingen trovärdighet. Detta kan liknas vid en situation där det inte finns någon möjlighet att göra en bindande utfästelse om framtida löner. Följaktligen tenderar investeringarna och därmed den framtida kapitalstocken att bli lägre än i referensfallet. Detta är liktydigt med att investeringarna sker utomlands istället for i Sverige. Resultaten vid en 10-årshorisont sammanfattas i tabell 4.6. Enligt tabell 4.6 innebär en aggressivare lönepolitik från fackföreningens sida att lönerna är drygt 2 °/o högre medan sysselsättningen och nationalförmögenheten är ungefär 9% lägre efter 10 år. I detta dramatiska exempel leder alltså en aggressivare lönepolitik från fackforeningamas sida till att arbetslösheten drivs upp till ll procent inom 10 år dvs. till den nivå som gällt i stora delar av Västeuropa under l980-talet.

4.5 Skattereformen

Syftet med detta avsnitt är att belysa vissa tänkbara effekter av skattereformen. Detta sker med hjälp av simuleringar med en MAMMA-version där inhemska och utländska varor är identiska och arbetsutbudet är endogent.5

Utgångspunkt I simuleringen sänks marginalskatten på arbetsinkomster från 50% 1989 till 45% 1990 och 35% 1991. Reformen finansieras huvudsakligen genom höjda skatter på konsumtion och kapitalinkomster. Den indirekta skatten konsumtionsskatten höjs från 22% 1989 till 24% 1990 och 26% 1991. Den verkliga omläggningen av kapitalinkomstbeskattningen är mycket komplicerad och approximeras i modellen av att kapitalinkomstskattesatsen höjs från 20% till 25 % 1990. Nivån på offentlig konsumtion hämtas från en referenssimulering med oförändrade skattesatser, medan de olfentliga transfereringama beräknas endogent för att upprätthålla balans i den offentliga budgeten. Det senare innebär att nettot av skattereformen antas balanseras genom klumpsummeskatter/-transfereringar.

5 Simuleringama detta i Långsiktiga efekter skattereformen

av avsnitt byggerpå Söderlind 1990. Liknande si- Detta avsnitt redovisar de långsiktiga effekterna skattereformen, dvs. av muleringar presenteras i efter att anpasssningen til en ny långsiktig jämvikt har skett. Auerbach och Kotlikoff l987. Den första studi- Skattereformen viktigaste mekanismer är att en av det svenskaskatte- i öka värdet hushållens arbetskraftstillgång att den av genom genomsystemet inom ramen för snittliga skatten på arbetsinkomster sjunker en liknande modell är Andersson och Norrman göra fritid dyrare mätt termer av konsumtion på marginalen genom l987. Auberbach och säkningen marginalskatten arbetsinkomster överstiger höjatt av på Kotlikoff har på uppdrag Finansdepartementet ningen av skatten på konsumtion av genomfört ett antal simu- iii sänka priset på konsumtion och fritid idag mätt i termer av konsumleringar, som redovisas tion och fritid i framtiden genom att nettoavkastningen på sparande på annan plats denna i bilaga. kapitalinkomster generellt sänks.

Den första mekanismen är en förmögenhetseifekt inkomstelfekt som leder till att såväl konsumtion som fritid och sparande tenderar att öka. Den andra mekanismen leder till en substitutionsetfekt mellan konsumtion och fritid, där konsumtionen av varor tenderar att öka på bekostnad av fritid. Den tredje mekanismen leder på motsvarande sätt till att konsumtion och fritid tidigt i livscykeln tenderar att öka på bekostnad av konsumtion och fritid senare. Det sistnämnda kan ha väsentliga effekter på den aggregerade över olika årskullar mängden konsumtion och fritid. De långsiktiga effekterna enligt modellsimuleringen framgår av sista raden i tabell 4.7. Arbetsutbudet är 6.9% högre än i referensfallet och på grund av kapitalrörligheten över gränserna och antagandet om konstant skalavkastning gäller detta också kapitalstocken och produktionen. Konsumtionen är likaledes 6.9 % högre än i referensfallet och hushållens förmögenhet 11.8% lägre.

Ekonomins anpassningsprocess Simuleringen utgår från givna ärvda kapital- och formögenhetsstockar 1990 och lösningen beskriver hela anpassningsbanan till den nya långsiktiga jämvikten. Anpassningsprocessen påverkas av fyra viktiga faktorer. För det första införs skattereformen i två steg, varav det andra är störst. Förmögenhetseffekten av skattereformen får dock nästan full genomslagskraft 1990, vilket tenderar att driva upp konsumtion och fritid och ned arbetsutbudet. Samtidigt slår endast en del av relativprishöjningen på fritid igenom 1990. Slutligen är konsumtion och särskilt fritid relativt billigt 1990 jämfört med

Diagram 4.4 BNP, arbetsutbud, reallön, investeringar Procentuell skillnad gentemot referensfallet O r l | I | I |

/ / /

N l 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 period - - - Investeringar Realloneniva - Arbetsutbud - Bruttonationalprodukt

Tabell 4.7 Simuleringsresultat vid skattereform Procentuell skillnad gentemot referensfallet Hushålls-

differens i procentenheterav BNP

efter det andra steget i skattereformen 1991. Sammantaget leder detta till

att se tabell 4.7 konsumtionen 1990 är 7.3 °/0 högre än i referensfallet och

1991 7,9% högre. Arbetsutbudet är däremot 1.9% lägre än i referensfallet 1990 men 5.3% högre 1991. För det andra är kapitalstocken given 1990 och växer relativt långsamt anpassningskostnader. Detta faktum i kombination med den kraftiga pga. ökningen i arbetsutbudet 1991 tenderar att leda till ett utbudsöverskott av arbetskraft. Följden blir låga löner som justeras uppåt i takt med att kapitalstocken växer. Enligt diagram 4.4 är lönerna 1991 1.4 och år 2000 0.1 % lägre än i referensfallet. För det tredje består hushållsektom av en stor mängd årskullar. De äldre årskullama har sparat ihop till väsentliga förrnögenhetstockar, vilka är högre än de som framtidens äldre kommer att ha. Framtidens äldre komatt mindre del sina inkomster på grund av den lägre mer spara en av nettoavkastningen på kapital, samtidigt kommer de att ha haft högre men nettoinkomster under sin livscykel. Enligt tabell 4.7 dominerar den förra negativa effekten eftersom hushållens förmögenhet är 11.8% lägre i den långsiktiga jämvikten än i referensfallet. l jämförelsen mellan de äldre nya 1990 och de i framtiden verkar denna skillnad som en "inkomsteffekt tenderar att ge ett högre arbetsutbud för framtidens äldre. Det förklasom

varför arbetsutbudet år 2000 se tabell 4.7 är 6.1 högre medan i den

rar långsiktiga jämvikten är det 6.9 högre än i referensfallet. nya För det fjärde leder kombinationen av den förhållandevis låga produktionen och den höga konsumtionen och investeringarna 1990 enligt tabell 4.7 14.4% högre än i referensfallet till kraftiga underskott i bytesbalansen

en försämring gentemot referensfallet på motsvarande 8.5 procentenheter

BNP. Denna försämring mildras väsentligt när ökningen i arbetsutbuav det driver upp produktionen 1991.

Välfärdsejekter för olika generationer Effektema på välfärden för olika generationer illusteras i diagram 4.5, som visar ekvivalent variation som procentuell andel av total förmögenhet nuvärdet arbetskraftstillgången + finansiell och real förmögenhet för av

Diagram 4.5 Ekvivalent variation Procentuell andel av total förmögenhet CX l l l I l d d a m l m N N Q

100 olika áreskullar. Detta mått speglar hur stor del av den totala förmögenheten som respektive årskull är beredd att offra för att få skattereformen till stånd. Ett positivt värde indikerar med andra 0rd att reformen är önskvärd. Årskullarna indikeras med det år de trädde in i arbetskraften. Den unga årskullen 1990 är enligt diagram 4.5 beredd att offra 4.3 % av sin totala förmögenhet för att till stånd en skattereform. Motsvarande värde för den årskull som har varit arbetsverksam i 30 år är 2.2 °/0 och för den årskull som är ung 20204.7%. Att de unga generationerna vinner relativt sett mer på reformen än de gamla har två orsaker. För det första är de mer beroende av värdet på sin arbetskraftstillgång vilket ökar kraftigt i och med skattereformen än de äldre generationerna som har finansiella förmögenheter. För det andra innebär skattereformen att en viss förmögenhet förmår finansiera en mindre mängd konsumtion och fritid än förut samt att den ger en lägre nettoavkastning. De sistnämnda faktorerna verkar som en slags överraskningsskatf på finansiella förmögenheter, som endast drabbar de äldre. Framtidens unga generationer får ännu större välfárdshöjning än de unga 1990 eftersom kapitalstocken och därmed lönerna anpassas uppåt över tiden.

4.6 Bytesbalans och välfärd

I detta avsnitt analyseras välfárdseñekterna av bytesbalansunderskott med hjälp av två olika scenarier. I det första fallet ökar investeringarna till följd av en produktivitetshöjning. Utöver den underliggande produktivitetstillväxt som äger rum p. a. den tekniska utvecklingen antas produktivitetsnivån stiga med 4% fram till år 2000. I det andra fallet ökar konsumtionen

Tabell 4.8 Simuleringsresultat vid en investeringsökning Differens i procentenheter av BNP gentemot referensfallet år Sparande lnveste- Bytes- Kapital- BNP" National-

i Procentuell skillnad gentemot referensfallet.

Tabell 4.9 Simuleringsresultat vid en konsumtionsökning Differens i procentenheter av BNP gentemot referensfallet år Sparande lnveste- Bytes- Kapital- BNP National-

Procentuell skillnad gentemot referensfallet.

till följd av en transfereringsökning till hushållen år 1993. Denna avvecklas sedan successivt fram till år 2000. Bägge fallen analyseras genom att de jämförs med ett referensfall utan något av dessa förändringar och utan bytesbalansunderskott.

Investeringsökning En höjning av produktivitetsniván medför att produktionen och därmed kapitalstocken växer. Den högre produktionen genererar större inkomster och högre reallöner. Hushållens humankapitel blir därmed högre. lnvesteringar är kostsamma att genomföra vilket medför att investeringsuppgången tas ut under en följd av år. I modellen är produktivitetshöjningen också känd i förväg, varför investeringarna ökar redan under första året av analysen. Av tabell 4.8 framgår att investeringskvoten i simuleringen ökar med 0,6 procentenheter. Hushållen väljer också redan att första året ta ut den del av förrnögenhetsökningen i form av högre konsumtion. Orsaken är att hushållen vill utjämna sin konsumtionsnivå över tiden. Sparandet som andel av BNP faller som en konsekvens av detta med 1,8 procentenheter under de första åren. Högre investeringar tillsammans med lägre sparande ger ett underskott i bytesbalansen. Underskottet blir 2,4% av BNP under det första året. Underskottet i bytesbalansen medför minskade utlandstillgångar. De högre investeringarna bidrar emellertid till att den inhemska realkapitalstocken växer snabbare. Detta uppväger också den ökade utländska skuldsättningen, vilket framgår av att nationalförrnögenheten, dagens konsumtion och nuvärdet av den framtida konsumtionen, blir 4,9% högre än i referensfallet år 2000.

Konsumtionsökning Ökade offentliga transfereringar medför att hushållens disponibla inkomster stiger. Transfereringsökningen är annonserad eller känd i förväg varför hushållen väljer att redan under första året öka konsumtionen. lnkomsteroch produktionen stiger emellertid inte. Som framgår av tabell 4.9 faller na sparandet som andel av BNP med 2,2 procentenheter första året. Den högre konsumtionen medför med andra ord en lägre nettoexport och därmed ett underskott i bytesbalansen med 2,2% av BNP. Detta framgår också att sparandet blir lägre samtidigt som investeringarna är oförändav rade. I fallet med ökad konsumtion uppvägs däremot inte de minskade utlandstillgångama av en större realkapitalstock. Nationalförmögenheten blir lägre än i referensfallet. År 2000 är denna 0,6% lägre. Det framtida konsumtionsutrymmet blir m. a. o. mindre till följd av den ökade konsumtionen under början av analysperioden p. a. den ökade skuldsättningen i utlandet.

Appendix parameterval

-

Syftet med detta tekniskt inriktade appendix är dels att ge den intresserade läsaren en chans att se vad som har försigátt bakom kulisserna, dels att möjliggöra rekapitulering av resultaten i en framtida utvärdering av Långtidsutredningen. Modelldokumentationen MAMMA A Documentation for the Swe- dish medium Term Survey" i appendix 3 beskriver modellen, parametrarnas funktion och en standardparameterisering. l detta appendix redovisas endast parametervärden i händelse av att de avviker från de modelldoku- i mentationen. Att parameterama kan skilja sig mellan simuleringama har två orsaker. För det första har olika modellversioner använts för olika simuleringar. För det andra har det visat sig lämpligt att variera parametrarna något med hänsyn till den fråga som studeras. Det senare är ett rimligt förfarande såvida man tolkar simuleringama som illustrationer snarare än som prognoser.

Scenariosimulering 1990 - 2025, m. m. I dessa simuleringar används en modellvariant med exogent arbetsutbud, en vara dvs inhemska och utländska varor är identiska, full sysselsättning dvs ingen fackförening och en installationskostnad av typen 1165. Där-

för behöver följande parametrar åsättas värden: 6,6,n,v, 130, Kh, Kf

§- w,x och Q. De parametrar som har andra värden än i modelldokumentationen redovisas i tabell 4A.l.

Omvärldsefterfrågan, utbudsstörningar, lönebildning och ekonomisk I dessa simuleringar används en modellvariant med exogent arbetsutbud, fackförening med bindande kontrakt och och en installationskostnad av typen 1165. Därför behöver följande parametrar åsättas värden: v,L9O. De parametrar som har andra värden än i modelldokumentationen redovisas i tabell 4A.2.

Tabell 4A.l Avvikande parametervärdeni scenariosimulering,m.m. Produktion Hushållen Offentliga sektorn export

a 0.41 n 0.961 enligt diagram 4.1 y 0.30 g -0.0535 C 0t2025, 0.1 t2025 K..,., 14.27 Llggg 6.598 C enligt diagram 4.1 FAlggg TW 0.00 t 0.00 Bo -0.40

Tabell 4A.2 Avvikande parametervärden i omvärldsefterfrågan, etc.

Produktion Hushållen Offentliga sektorn export

0.41 p -0.0655 u 0.30 Y 0.75 L 6.374 1.00 n rt 0.04 u 0.00 n 0.36 u 0.69 0.69 n u 0.00 u 0.00

Arbetsmarknadens funktionssätt

I dessa simuleringar används två modellvarianter med exogent arbetsutbud, en vara dvs inhemska och utländska varor är identiska, en installationskostnad av typen Iis och en monopolfackförening med respektive utan bindande kontrakt. Därför behöver behöver följande parametrar

åsättas värden: O, 10, Kh, §- oo och De parametrar

n, v, x. som har andra värden än i modelldokumentationen redovisas i tabell 4A.3.

Skattereformen

l dessa simuleringar används en modellvariant med en vara dvs. inhemska och utländska varor är identiska, full sysselsättning dvs. ingen fackförening. Därför behöver Följande parametrar åsättas värden: 0",0,r1,å,c', é- oo,x och Q. De parametrar har andra värden än i som modelldokumentationen redovisas i tabell 4A.4. KmFAo och G. för alla . är hämtade från en långsiktig jämviktsbana med 0.27, t 0.50, 0.22 och 0.20.

Tabell 4A.3 Avvikande parametervärdeni arbetsmarknadensfunktionssätt

Produktion Hushållen Offentliga sektorn export

B 3.50 p -0.0655 0.30 a 0.63 L 6.374 C 0.06 r 0.04 t" 0.69 y 0.75 t 0.69 0.00 r 0.00 Q 0.l265

Tabell 4A.4 Avvikande parametervärdeni skattereformen

Produktion Hushållen Offentliga sektorn export

a 0.36 p -0.0053 beräknas i 1.015 0.6 C beräknasendogent r 0.067 0 2.4 t" l990:0.45.l99l-:0.35 y l l990:0.24.l99l-:0.26 t 0.25

5 Allmän skattereformen

jämviktsanalys av och pensionssystemet

5.1 Inledning

I Långtidsutredningen 1990 diskuteras elfektema av skattereformen i kapitel 5 och samspelet mellan den demografiska utvecklingen och pensionssystemet i kapitel Delar av diskussionen av dessa frågor förs med hjälp simuleringar med en intertemporal numeriskt beräkningsbar allmän av jämviktsmodell. I detta kapitel presenteras resultaten av dessa simuleringar mer detaljerat. Den modell som utnyttjats är utvecklad av Alan Auerbach och Larry Kotlikoñ". I själva verket rör det sig om två modellversioner; en version som är specialutforrnad för demografisk analys och en version som är formulerad för att ananlysera skatteförändringar. Modellen eller modellvariantema finns utförligt presenterad i Dynamic Fiscal Policy från 1987. I detta sammanhang skall därför endast en kortare redogörelse av modellen ges. Modellen är en numerisk simuleringsmodell som baseras på ett livscykelbeteende hos hushållen. Modellen beräknar ekonomins utveckling över tiden under antagandet att hushåll och företag har rationella förväntning- Detta antagande innebär att de ekonomiska aktörerna inte på ett ar. systematiskt sätt har felaktiga förväntningar om den ekonomiska utvecklingen. Det ekonomiska förloppet blir därför inte heller beroende av antaganden om en eller annan typ av systematisk irrationalitet hos aktörerna. Hushållen, 55 generationer, väljer nuvarande och som består av vuxna framtida konsumtion respektive fritid i enlighet med livscykelhypotesen. Denna innebär att individerna planerar sina arbetsinsatser och fritid och sin konsumtion med hänsyn till förväntade livsinkomster, räntor och skatter. Av denna hypotes följer vanligen att individen i tidigare och skeden livscykeln väljer att ha ett lågt eller negativt sparande i senare av kontrast mot ett högre positivt sparandet i medelåldern. l analysen av den demografiska utvecklingen representeras även barn och pensionärer i modellen. I denna version lämnar även de äldre generationerna till sina efterkommande. Denna modellversion är alltså mer arv elaborerad vad gäller den demografiska strukturen än skatteversionen. Produktionssektorn representeras av företag som använder kapital och arbete i produktionsprocessen. Arbetskraften är homogen även om arbetare av olika ålder skiljer sig vad gäller sin produktiva förmåga. Företaget värderas på aktiemarkanaden och opererar under fullständig konkurrens. Investerings- och produktionsbesluten grundas på nuvarande och framtida räntabilitet efter skatt. Auerbach, A. och L. Kotlikoff, 1987 Dyna- De flesta av de redovisade simuleringarna är gjorda under antagandet mic Fiscal Policy, Camom en sluten ekonomi. Sparande- och investeringsbeslut blir därmed bridge University Press.

definitionsmässigt lika stora och den inhemska räntan och lönsamheten kan variera oberoende av utvecklingen i omvärlden. Denna beskrivning är inte helt realistisk varför även ett antal simuleringar med en variant för en öppen ekonomi har gjorts. Denna version är emellertid relativt schematisk och får snarast ses som ett stöd för simuleringen med huvudversionen. Den analys som gjorts under antagandet om en liten öppen ekonomi innebär i princip att räntan är given av den utländska räntan. Mer precist är detta formulerat så att företagens avkastning på kapital efter skatt bestäms av räntabiliteten efter skatt i omvärlden. Dessutom är kapital även realkapital fullständigt rörligt mellan olika länder. Detta medför att även den inhemska reallönen bestäms av omvärlden. Antagandet om en öppen ekonomi innebär också att sparande och investeringsbeslut helt separeras. Skillnaden mellan sparande och investeringar är lika med bytesbalansen. Den offentliga sektorn består av två institutioner. Den fiskala myndigheten beslutar om offentliga utgifter och finansierar dessa genom skatter eller upplåning. Socialförsäkringssektom tar upp pensionsavgifter för att fmanisera pensionsutbetalningar. Den offentliga sektorn måste vidare uppfylla en intertemporal budgetrestriktion. I de simuleringar som gjorts har antagits att budgeten hela tiden är i balans, eller mer precist att den offentliga sektorns finansiella sparande är noll. Vidare är de offentliga utgifterna beroende av den demografiska utvecklingen. En äldre åldersstruktur medför exempelvis att utgifterna både för pensioner och för offentlig konsumtion sjukvård etc. ökar. skattesystemet modelleras med hjälp av ett antal aggregerade skattesatser för olika skattebaser. l skatteversionen av modellen används både marginella och genomsnittliga skattesatser för att möjliggöra analyser av effekterna av olika progressivitet i skattesystemet. Den demografiska versionen har däremot ett mer rudimentärt skattesystem. Beskattningen av bostadssektorn har räknats som en indirekt skatt vilket innebär att förändringen av kapitalinkomstbeskattningen har rensats från förändringarna i bostadsbeskattningen. De effekter på kapitalstocken som fångas i simuleringarna avser därför realkapitalet exklusive bostadskapitalet. Som en konsekvens av detta har även hushållens reala sparande i bostäder exkluderats från ekonomins nettosparande. Modellen har kalibrerats så att simuleringarna grovt sett kan återge sparandets och skatternas utveckling sedan 1960. Sparandet avser här ekonomins totala nettosparande i procent av disponibel nationalinkomst. Simuleringarna av pensionssystemet har kalibrerats till den beräknade ersättningsgraden pensionsutbetalningar varje år i förhållande till lönesumman under de föregående lO åren i pensionssystemet. Ersättningsgraden är beräknad både för en historisk period och fram till år 2040.

Modellansatsen gör det möjligt att väga samman en mängd olika meka-

nismer för att avgöra riktningen på de samlade effektema. Dessutom kan

förhoppningsvis den ungefärliga storleken på vissa förändringar fångas.

Resultaten får dock inte tolkas som "prognoser" över den kvantitativa utvecklingen, därtill är simuleringarna alltför schablonmässiga. Simuleringarna åskådliggör dessutom endast de partiella resultaten av exempelvis 7Exklusive hushållensreala sparande i bostäder. skattereformen eller en viss demografisk utveckling. I verkligheten inträf-

far naturligtvis fler förändringar som påverkar ekonomin än just de som studeras i detta kapitel.

5.2 Simuleringar skattereformen

av l analysen av skattereformen har även en högre kapitalinkomstbeskattning och oförändrad indirekt beskattning simulerats. En simulering där hushållens arbetsutbud är känsligare för förändringar i marginalskatten har också gjorts. Simuleringama beskriver en bana för ekonomin jämfört med en referensbana utan skattereform. Resultaten presenteras därför som procentuella avvikelser ifrån referensbanan. l tabell 1 och 2 återges de aggregerade skattesatser som använts för att fånga huvuddragen i det svenska skattesystemet. Dessa är den marginella respektive genomsnittliga skatten på arbetsinkomsterå arbetsgivaravgifter, indirekta skatter och subventioner netto, samt den formella respektive effektiva reala kapitalinkomstskatten för hushåll respektive företag. Det framgår att reformen i genomsnitt beräknas sänka marginalskatten med 17,5 procentenheter och den genomsnittliga skatten med ca 10 procentenheter på arbetsinkomster. Detta finansieras bl. a. med en höjning av de indirekta nettoskattema med ca 4 procentenheter och en höjning av kapitalinkomstskattema med ca 4 procentenheter på marginalen. Den totala marginella skattekilen skillnaden mellan bruttolönekostnad och nettolön efter arbetsinkomst- och indirekt skatt sänks därmed med ca 10 procentenheter. Av resultaten framgår att arbetsutbudet beräknas öka. Detta är en effekt av fritiden blir dyrare på marginalen i termer av att konsumtion genom sänkningen av marginalskatten. Tendensen till minskat arbetsutbud som uppstår när den genomsnittliga skatten sänks hushållen har råd" att arbeta mindre motverkas av höjningen av den indirekta skatten. Storleken på arbetsutbudsökningen beror på hur hushållens preferenser fångas med de parametervärden som ingår i modellen. Dessa har dock valts så att

Tabell 1 Skattesatser för arbetsinkomster och indirekta skatter före och efter skattereformen Procent År Marginal Marginal Genomsn. Arbets- Indirekt Total 3 lnklusive Iharginalefskatt bidrag skatt givaravg. skatt skattekil° fekten från inkomstberoende bidrag. 1960 36.40 1.00 19.91 1.64 15.21 47.78 4 Här inkluderas endast 1965 42.20 1.00 21.95 3.69 l8.73 55.49 de avgifter som är att be 1970 47.40 3.00 28.59 6.l7 19.68 62.48 trakta som skatter. Sålun- 1975 53.40 5.00 32.49 15.05 16.74 69.90 da räknas endast hälften 1980 55.00 5.00 34.58 20.97 17.39 72.68 av ATP avgifterna som 1985 49.50 5.00 33.76 27.09 16.29 70.03 skatt, eftersom avgifterna 1989 52.30 5.00 35.94 27.01 17.77 72.36 ocksåär explicit knutna 1991 34.80 5.00 25.45 26.33 21.52 62.62 till pensionsförmáner. 5 Den formella skattsats- Avser marginaleffekten av inkomstberoende avgifter och bidrag. en avser "statutory corb Avser nettot av de indirekta skatterna och subventionerna. porate tax rate" för före- ° Avser den totala marginalskattekilen mellan arbetsgivarens lönekostnader och net- tag såsomden definieras i tolönen efter skatt på arbetsinkomster och indirekta nettoskatter. King-Fullerton 1984.

m-NLIWRR

Tabell 2 Kapitalinkomstskattesatser före och efter skattereformenf Procent

Anm: t total effektiv marginalskatt tce effektiv marginalskatt för företagen tcs "statutory corporate tax rate definerad som i King-Fullenon 1984 ekvation 4.10 i kapitlet "Sweden". tp effektiv personlig real marginal skatt n inflation t tce + tpl tce - Den personliga kapitalinkomstbeskattning är ungeför noll 0 under perioden 1960- 1989 exklusive bostäder. Efter skattereformen blir den genomsnittliga skatten ungeför 30% en beräknad skatteintäkt på ca l3 miljarder jämfört med en imputerad 3 procentig real kapitalinkomst på en nettoförrnögenhet på 1500 miljarder kr.. Den genomsnittliga direkta beskattningen för företag i förhållande till driftöverskottet netto är ungeför 20%under 1970-och 1980-talen och beräknas bli ungefär av samma storleksordning efter skattereformen. a Beräkningarna har utförts av Jan Södersten,Uppsala universitet.

storleken på arbetsutbudsökningen ungefär överensstämmer med de ekonometriska skattningar som har gjorts i samband med skatteutredningen Långtidsutredningen 1990. Eftersom simuleringama inte tar hänsyn till restriktioner på arbetsutbudet i form av avtal och institutionella trögheter sker hela ökningen redan det första året efter skattereformen. Ökningen arbetsutbudet leder till högre produktion och därmed till av att både konsumtionen och sparandet ökar. Det högre arbetsutbudet leder också till högre investeringar. Eftersom kapitalstocken inte kan öka lika snabbt som arbetsutbudet faller reallönen något de första åren efter reformen. Detta förstärker investeringsuppgángen. Skattereformen innebär att skatterna i större utsträckning än idag belastar konsumtion i förhållande till arbetsinkomster. Detta gynnar yngre generationer med lång återstående yrkesaktiv tid och med ett antal år kvar till den period när de har sin högsta konsumtionsbenägenhet med andra ord omfördelas skattebelastningen för dessa generationer till ett senare skede i livscykeln. Nuvärdet av dessa generationers skattebörda blir därmed lägre och sparandet ökar. De äldre generationerna drabbas däremot av de högre indirekta skatterna, samtidigt som de har färre yrkesaktiva år kvar under vilka de kan utnyttja de lägre marginalskattema. Dessa generationer minskar därför sitt sparande. I simuleringen har de yngre generationerna en högre sparbenägenhet än de äldre. Därför kommer de yngre generationernas sparandeökning att vara större än de äldres sparandeminskning. Den genomsnittliga sparkvoten för hela ekonomin sparandet i förhållande till nationalinkomsten ökar därför.

Tabell 3 Bassimulering av skattereformens effekter jämfört med ett referensfall utan skattereform. Sluten ekonomi. Procentuell förändring. Förändring i procentenheter

År Kapital- Arbetade Konsum- Reallön National- Ränta Sparstock timmar tion inkomst kvot

1991 -0.01 6.46 2.38 1.55 4.81 0.43 3.22 -

2011 12.94 2.65 7.55 2.42 5.13 -0.61 0.97 2020 13.71 1.53 7.93 2.87 4.45 -0.72 0.17 2050 12.07 2.12 7.74 2.35 4.52 -0.59 0.32 2080 12.56 2.13 7.82 2.46 4.64 -0.62 0.39 2110 13.36 2.11 8.07 2.65 4.81 -0.67 0.43 2140 14.50 2.00 8.48 2.93 4.99 -0.73 0.39 Lång 14.55 2.01 8.48 2.94 5.01 -0.73 0.40 sikt

1 takt med att allt fler generationer arbetat under det nya skattesystemet avtar ökningen av arbetsutbudet. Detta är en effekt av den högre kapitalbildning som är innebörden av det högre sparandet. Högre inkomster gör att hushållen har "råd" att arbeta mindre. En högre kapitalinkomstbeskattning försämrar avkastningen på sparandet. Detta stimulerar konsumtion och fritid under det tidiga skedet i livscykeln. Följden blir ett lägre sparande och därmed en långsammare reallönetillväxt jfr tabellerna 3 och 5. Höjningen av kapitalinkomstbeskattningen motverkar således den sparandeökning som följer av den ° tabell 2 framgår Av att sänkta skatten på arbetsinkomster. Den effekten dominerar emel- den effektiva marginalsenare skatten på kapitalinlertid så att det samlade resultatet blir en ökning av sparandets andel av komster exkl. bostäder nationalinkomsten. beräknas bli något lägre Reformens effekter på inkomst- och förmögenhetsfördelningen mellan efter skattereformen. 1 simuleringarna som pregenerationer kan studeras med hjälp av s. välfårdsekvivalenter. Detta senteras i tabellerna 3 och mått fångar den kompensation i termer av de totala resurser finansiella 4 blir emellertid kapitalframtida arbetsinkomster varje generation inkomstbeskattningen tillgångar och nuvärdet av som någon procentenhet högskulle behöva for att välfärden inte skulle minska om skattereformen marginalen. Den re på uteblev. Dessa välfärdsekvivalenter återges i diagram Generation O i högre genomsnittliga kapitalinkomstbeskattningdiagrammet betecknar de som börjar arbeta precis när reformen genomen dominerar dock resulförs ZOD-åringar och generationen -55 avser de som just skall pensioneras. talen.

Tabell 4 Bassimulering av skattereformenseffekter jämfört med ett referensfall utan skattereform. Öppen ekonomi. Procentuell förändring. Förändring i procentenheter År Kapital- Arbetade Konsum- National- Spar- Bytesstock timmar tion inkomst kvot balans utländska tillgångar

sikt

Diagram Välfárdseüekter av skattereformen Vdlfürdsekvivolenter 1.08- 1.07- 1.06- 1.05- 1.04 1.03- 1.02-

Generation

Det framgår av diagrammet att de yngre och framtida generationerna vinner på skattereformen, medan de allra äldsta generationerna förlorar något. Observera att i denna analys har endast huvuddragen i skatterformen simulerats.

5.3 Simulering av demograñ och pensionssystem

Den demografiska versionen av modellen har använts för att analysera eifekterna av olika pensionssystem. Följande simuleringar har genomförts: Ett basscenario med dagens pensionssystem. - En höjning av taket i ATP-systemet i takt med realinkomstutveckling- en. En höjning av pensionsåldema med 1 år under år 2000 och med ytterligare 1 år, år 2010. En sänkning av ersättningsgraden i pensionssystemet med 20% under perioden 1990-2000. Åldersoberoende offentliga utgifter. - Basscenariot med skattereformen genomförd år 1991. -

Tabell 5 Simulering med högre kapitalinkomstskatt än i bassimuleringenñ Sluten ekonomi.

sikt a Kapitalinkomsbeskattningen är ca 4 procentenheter högre än i bassimuleringen.

Resultaten presenteras i nedanstående tabeller. Simuleringsresultaten avser indexerade nivåer respektive procent av disponibel nationalinkomst. Vidare avser resultaten utvecklingen per effektiv arbetare. Den tekniska utvecklingens effekter på de variabler som presenteras i nivåforin är alltså bortrensad. Förändringarna hänför sig därför enbart till det experiment som genomförs i respektive simulering; exempelvis den demografiska utvecklingen eller en viss förändring av pensionssystemet. Simuleringarna är därför partiella i den meningen att enbart en reform i taget analyseras. Resultaten skall m. a. o. inte tolkas som prognoser över någon tänkt faktisk utveckling. Mekanismerna i de demografiska simuleringarna är desamma som de som diskuterades när det gäller skatterefonnen. I den demografiska analysen tillkommer dessutom effekterna av den svenska demografiska utvecklingen och hur befolkningsförändringarna påverkar pensionsutgiftema och

den offentliga sektorns övriga utgifter som beror på demografiska faktorer

såsom kostnader för skolor, barnbidrag, sjukvård etc. Livscykelhypotesen för hushållens beteende, som är ett centralt antagande i modellen, leder till att sparandet ökar vid stigande befolkningstillväxt och under perioder när tyngdpunkten i befolkningsstrukturen förskjuts mot relativt unga åldersgrupper. Detta betyder att sparandet tenderar att öka under 1990-talet då de mest yrkesaktiva åldersgrupperna växer som

Tabell 6 Simulering med högrearbetsutbudän i bassimuleringen. Sluten ekonomi.

2007 11.72 6.25 11.99 1.26 7.59 -0.33 0.98 2008 12.03 6.15 12.14 1.36 7.59 -0.35 0.91 2009 12.30 6.09 12.30 1.43 7.61 -0.37 0.85 2010 12.54 6.02 12.43 1.50 7.61 -0.39 0.79 2011 12.76 5.80 12.48 1.61 7.50 -0.41 0.66 2020 12.93 4.50 12.40 1.96 6.55 -0.50 -O.14 2050 10.30 5.14 11.54 1.21 6.41 -0.31 0.15 2080 10.62 5.22 11.64 1.26 6.54 -0.33 0.22 2110 11.25 5.29 11.97 1.39 6.75 -0.36 0.24 2140 12.16 5.30 12.47 1.59 6.98 -0.41 0.21 Lång 12.16 5.31 12.45 1.59 6.99 -0.41 0.22 sikt

andel av befolkningen. På motsvarande sätt minskar sparandet efter 2010talet då befolkningen åldras. Samtidigt som befolkningen åldras ökar utgifterna för pensioner och andra åldersberoende offentliga utgifter. Detta medför att pensionsavgifterna och andra skatter måste höjas. Dessa skatter innebär en resursöverföring till äldre generationer. l enlighet med det resonemang som fördes ovan när det gäller skattereformen, får detta som konsekvens att den genomsnittliga sparkvoten faller. Resurser överförs från grupper med en hög sparbenägenhet till grupper med en låg sparbenägenhet. Denna mekanism förstärker de tendenser till lägre sparande som redan finns i de demografiska faktorernas inverkan på sparandet. Förändringar i pensionssystemet som innebär att resursöverföringarna till de äldre generationerna minskar, innebär i konsekvens med ovanstående att sparandet blir högre jämfört med det nuvarande systemet. Exempel på sådana förändringar som simuleras är en höjning av pensionsåldern. En indexering av ATP-taket i takt med realinkomstutvecklingen medför â andra sidan att överföringarna av resurser till de äldre generationerna måste öka vilket skulle förstärka nedgången i sparandet.

Tabell 7 Bassimulering av den demografiska utvecklingenoch pensionssystemet. Sluten ekonomi. År Real- Offentlig Ränta Sparkvot Ersätt- Indirekt Arlön konsum- ningsgrad skatt, nzo betstion givaravgift

1960 10000 1 1.4667 0.0474 0.1115 0.05l0 I 794 0.0086 1965 1.0052 12.1668 00467 0.1239 0.2270 0.l837 0.0219 1970 l.0l43 12.9188 0.0454 0.0904 0.l44O 0.l52l 0.0323 1975 l.0279 13.6983 0.0437 0.0097 0.0250 0.l466 0.0735 1980 1.0003 14.4926 0.0474 0.0073 0.4700 0.2249 0.1173 1985 0.9760 l7.2060 0.05l0 0.0033 0.5700 0.2629 0.1394 1990 0.9558 17.0671 0.0543 0.0136 0.7933 0.2610 0.1465 1991 09515 16.9715 0.055 0.0166 0.7905 0.2606 1458 1995 0.9377 16.6 63 l 0.0575 0.0246 0.7796 0.2633 0.1454 2000 0.9256 19.2065 0.0598 0.0247 0.7660 0.2706 0.1509 2005 0.9186 21.2798 0.0612 0.0236 0.8000 0.2841 1642 2010 0.9120 18.5260 0.0625 0.0159 0.8340 0.3083 0.1775 2020 O.8949 17.8837 0.0662 0.0058 0.8850 0.3534 0.2015 2030 0.8674 20.9658 0.0727 0.0062 0.8460 03702 0.1949 2040 0.8498 17.3696 0.0773 0.0100 0.8460 0.3809 0.1987 2050 0.8309 20.7274 0.0827 0.0279 0.8460 0.3449 0.1846 2060 0.8404 189507 0.0799 0.0338 0.8460 0.3688 0.1897 2070 0.8336 19.8395 0.0819 00058 0.8460 0.4313 O.2106 Lång 0.8052 18.1289 0.0908 0.0416 0.8460 0.4129 0.1749 sikt

Tabell 8 Indexerat ATP-tak. Sluten ekonomiñ År Real- Offentlig Ränta Sparkvot Ersätt- Indirekt Arlön konsum- ningsgrad skatt, nzo betstion givaravgift

1960 1.0000 11.4667 00474 0.1115 0.05l0 0.1794 0.0086 1965 l.0O52 l2.l668 0.0467 0.l233 0.2270 0.1838 0.0219 1970 l.0l42 12.9188 0.0455 0.0896 0.1440 0.1524 0.0324 1975 1.0277 l3.6983 0.0437 0.0085 0.0250 0.l472 0.0735 1980 O.9998 l4.4926 0.0475 0.0058 0.4700 0.2258 0.1174 1985 0.9752 17.2060 00511 0.0014 0.5700 0.2645 01399 1990 0.9547 l7.0671 0.0545 0.0110 0.7941 0.2635 0.1477 1991 0.9504 16.9715 0.0553 0.0140 0.7922 0.2634 0.l472 1995 0.9361 16.6163 0.0578 0.0217 0.7845 0.2671 0.1475 2000 0.9233 19.2065 0.0603 0.0222 0.7750 0.2751 0.1537 2005 0.9l58 21.2798 0.0618 0.0211 0.8135 0.2901 1689 2010 0.9092 18.5260 0.0631 00124 0.8520 0.3180 0.1858 2020 0.8919 17.8837 0.0669 -00013 0.9410 0.3760 0.2216 2030 0.8590 20.9658 0.0748 -0.0066 0.9740 0.4086 0.2275 2040 0.8335 17.3696 0.0819 0.0005 0.9740 0.4218 0.2290 2050 08067 20.7274 0.0903 0.0194 0.9740 0.3847 0.2116 2060 0.8151 18.9507 0.0876 00280 09740 04122 02174 2070 08056 19.8395 00907 -0.0037 0.9740 04880 02450 Lång 07763 18.1289 01014 00373 0.9740 04594 02032 sikt

Taket antas bli indexerat till reallönen.

Tabell 9 Två års högre pensionsålder. Sluten ekonomi.

År Real- Offentlig Ränta Sparkvot Ersätt- Indirekt Ar- Iön konsum- ningsgrad skatt, nzo betstion givaravgift

1960 1.0000 11.4667 00474 0.1115 00510 01794 0.0086 1965 l.0O52 l2.l668 00467 01244 02270 01836 00219 1970 1.0144 12.9188 00454 00917 01440 01518 00323 1975 1.0281 l3.6983 00436 00120 0.0250 01455 00733 1980 1.0010 l4.4926 00473 00100 0.4700 02234 0.1 170 1985 09773 17.2060 0.0508 00062 0.5700 02606 01391 1990 09578 l7.0671 00540 00158 07933 02582 01462 1991 0.9537 16.9715 00547 00185 07905 02578 0.1456 1995 09405 16.6163 00570 00249 07796 02607 0.1454 2000 09246 19.2065 00600 00313 07660 02576 01339 2005 09194 21.2798 00610 00289 08000 02692 01461 2010 09093 18.5260 00631 00312 08340 02771 01388 2020 09014 17.8837 00648 00227 08850 03098 0.1588 2030 08855 209658 00683 00174 08460 03263 0.1590 2040 08738 17.3696 00711 00210 0.8460 0.3319 0.1597 2050 08618 20.7274 00741 00338 0.8460 03018 0.1533 2060 08700 18.9507 00720 0.041 1 0.8460 03175 0.1506 2070 08668 19.8395 00728 00165 0.8460 03696 01691 Lång 08384 18.1289 00805 00470 0.8460 03609 0.1399 sikt

Tabell 10 20% lägre ersittningsgrad i pensionssystemet. Sluten ekonomi.

År Real- Offentlig Ränta Sparkvot Ersätt- indirekt Arlön konsum- ningsgrad skatt, n:o betstion givaravgift

1960 l.0000 1 1.4667 0.0474 0.1115 0.05l0 0.1794 0.0086 1965 10051 12.1668 00467 0.l282 0.2270 0.l826 00218 1970 1.0151 12.9188 0.0453 0.0951 0.1440 0.1498 0.0322 1975 1.0297 13.6983 0.0434 0.0148 0.0250 0.1428 00731 1980 1.0033 14.4926 0.047O 0.0110 0.4700 0.2204 0.1166 1985 0.9790 17.2060 0.0506 0.0082 0.5700 0.2546 0.1335 1990 0.9580 17.0671 0.0539 0.0234 0.7794 0.2441 0.1292 1995 0.9412 16.6163 0.0569 0.0380 0.6962 0.2384 0.1183 2000 0.9330 19.2065 0.0584 0.0372 0.6130 0.2425 0.1194 2005 0.9290 21.2798 0.0592 0.0356 0.6400 0.2529 0.1304 2010 0.9249 18.5260 0.0599 0.0293 0.6670 0.2710 0.1412 2020 0.9144 17.8837 0.0620 0.0200 0.7080 0.3048 1602 2030 0.8959 20.9658 0.0660 0.0175 0.6770 0.3181 0.1556 2040 0.8830 17.3696 0.0689 0.0189 0.6770 0.3269 0.1592 2050 0.8695 20.7274 0.0721 0.0375 0.6770 0.2915 0.1470 2060 0.8783 18.9507 0.0700 00411 0.6770 0.3122 0.1509 2070 0.8738 19.8395 0.0711 0.0189 0.6770 0.3607 0.l650 Lång 0.8430 18.1289 0.0792 0.0478 0.6770 0.3559 0.l382 sikt

Tabell 11 Offentlig konsumtion oberoende av demograñn.Sluten ekonomi.

År Real- Offentlig Ränta Sparkvot Ersätt- Indirekt Arlön konsum- ningsgrad skatt, nzo betstion givaravgift

1960 1.0000 1 1.4667 0.0474 0.1115 0.05l0 0.1794 0.0086 1965 1.0052 12.1668 0.0467 0.1237 0.2270 0.1837 0.0219 1970 1.0143 12.9188 0.0455 0.0902 0.1440 0.1522 0.0323 1975 1.0279 13.6983 0.0437 0.0092 0.0250 0.1468 00735 1980 1.0002 14.4926 0.0474 0.0064 0.4700 0.2253 0.1174 1985 0.9757 17.2060 0.0511 0.0018 0.5700 0.2638 0.1396 1990 0.9553 17.0382 0.0544 0.0117 0.7933 0.2606 0.1468 1991 0.9509 16.9346 00552 00147 0.7905 0.2598 0.l461 1995 0.9368 l6.5411 00577 00225 0.7796 0.2605 0.1458 2000 O.9244 190565 00600 00221 0.7660 0.2647 0.1514 2005 0.9168 21 .0050 0.0615 00206 0.8000 0.2733 1650 2010 0.9100 180675 00629 00150 0.8340 0.2836 0.1784 2020 0.8939 17.1398 00664 00083 0.8850 0.3052 0.2026 2030 0.8689 200214 00723 00097 0.8460 0.3136 0.1959 2040 0.8534 16.4782 00763 00155 0.8460 0.3132 0.1998 2050 0.8383 200800 00805 0.0293 0.8460 0.3028 0.1851 2060 08458 18.1588 00784 00336 0.8460 0.3145 0.1909 2070 0.8409 18.8038 00798 0.0117 0.8460 0.3538 0.2106 Lång 0.8105 17.6611 00891 00424 0.8460 0.373l 0.1749 sikt

Tabell 12 Bassimulering medskattereform 1991. Sluten ekonomi.

År Real- Offentlig Ränta Sparkvot Ersätt- Indirekt Arlön konsum- ningsgrad skatt, n:0 betstion givaravgift

1960 1.0000 ll.4667 0.0474 0.lll5 0.05l0 0.1794 0.0086 1965 1.0054 l2.l668 0.0467 0.ll88 0.2270 0.l846 0.0220 1970 1.0137 12.9188 0.0455 0.0819 0.1440 0.1550 0.0325 1975 l.0264 13.6983 0.0439 -0.0069 0.0250 0.1542 0.0744 1980 0.9962 14.4926 0.0480 -0.0213 O.4700 0.2387 0.1200 1985 0.9671 17.2060 0.0524 -0.0466 0.5700 0.2899 0.1450 1990 0.9376 17.0671 0.0576 -0.0766 0.7933 O.3127 0.1570 1995 0.8844 16.6l63 0.0686 0.0495 0.7796 0.3198 0.l333 2000 0.8834 19.2065 0.0688 0.0445 0.7660 0.3237 0.l369 2005 0.8842 21.2798 0.0686 0.0400 0.800 0.3331 0.l515 2010 08831 18.5260 0.0689 0.0328 0.8340 0.3490 0.1663 2020 0.8775 17.8837 0.0702 00211 0.8850 0.38l1 0.1935 2030 0.8617 20.9658 0.074l 0.0122 0.8460 0.3983 0.1920 2040 0.8467 17.3696 0.0781 0.0042 0.8460 0.4139 0.1987 2050 0.83l2 20.7274 0.0826 0.0175 0.8460 0.3843 0.1833 2060 0.8389 18.9507 0.0803 00208 0.8460 04072 01876 2070 0.83l2 19.8395 00826 -0.0022 0.8460 04536 02044 Lång 07304 l8.1289 01217 -0.1020 0.8460 05470 01781 sikt

Tabell 13 Bassimulering. Öppen ekonomi.

År Offentlig Sparkvot Ersätt- Indirekt Arbets- Byteskonsumtion ningsgrad skatt, n:o givarav- balans gifter

1960 11.4459 01093 0.05l0 0.1794 0.0086 -0.2107 1965 l2.1448 01253 0.2270 01900 00218 -00177 1970 12.8954 00759 01440 01709 00325 -0.0328 1975 13.6735 -0.0411 0.0250 01958 00758 -0.2777 1980 l4.4663 -005 15 O.4700 03322 0.1172 00577 1985 17.1748 -0.0090 0.5700 02664 01348 -0.1001 1990 17.0362 00024 0.7933 02582 01412 -0.1245 1991 16.9408 00065 07905 02562 01405 -0.1177 1995 16.5862 00182 0.7796 02532 01402 -00801 2000 19.1717 00158 0.7660 02602 01478 -0.0607 2005 21.2412 00120 08000 02739 01627 -0.0532 2010 18.4924 0.0042 08340 02934 01761 -0.0596 2020 17.85l2 -0.0160 08850 03336 01996 -0.0756 2030 209278 -0.0087 0.8460 03355 01879 -0.0910 2040 17.3381 -0.00l4 0.8460 03391 01923 -0.0536 2050 206898 00350 0.8460 02889 01746 -0.06l9 2060 18.9164 00327 0.8460 03138 01839 00137 2070 19.8035 -0.0010 0.8460 03662 01993 -0.0736 Lång 18.0960 00226 0.8460 03507 0.1659 sikt

Tabell 14 Välfärdsekvivalenteñ. Simulering

Gene- Tabell: ration 7 8 9 10 ll 12 13

-75 100.00 100.00 100.00 100.00 100.00 100.00 100.00 -65 100.20 100.20 100.20 100.21 100.20 100.20 100.09 -50 101.25 101.25 101.26 101.26 101.25 101.23 100.17 -25 97.03 97.09 96.67 96.55 97.10 96.84 95.04 -l0 91.72 91.84 91.30 91.87 91.97 91.41 90.68 0 90.94 91.04 90.93 92.10 91.38 91.66 91.41 10 85.58 85.31 86.31 87.78 86.28 87.92 87.23 25 81.00 79.68 83.41 84.54 82.28 84.97 84.44 50 78.99 75.51 83.12 83.96 81.11 84.11 85.65 75 75.46 71.02 80.33 81.09 77.82 80.95 83.05 100 71.32 66.21 76.64 77.37 73.84 76.87 81.04 125 72.21 67.04 77.41 78.05 74.27 77.01 82.47 150 72.10 66.62 77.40 78.00 74.03 76.27 82.52

a Den kompensation uttryckt i procent i termer av de totala resurser finansiella tillgångar och nuvärde av framtida arbetsinkomster som varje generation skulle behöva för att välfärden inte skall minska med hänsyn till den demografiska utvecklingen, skattetrycket och pensionssystemetsutformning.

Tabell 15 Simulerad áldersstruktur och fdrsörjningsbörda.

2005 26.6 29.5 25.2 10.0 8.8 13.6 54.7 2010 25.8 29.5 25.2 10.4 9.2 14.1 53.7 2020 25.0 30.5 23.9 10.5 10.1 15.6 54.1 2030 25.6 29.9 23.5 10.7 10.3 16.1 55.9 2040 24.8 30.2 24.8 9.7 10.6 16.4 54.7 2050 24.7 30.3 24.6 10.6 9.8 14.9 52.6 2060 25.8 29.0 24.4 10.6 10.2 15.9 56.1 2070 26.3 29.2 24.0 10.0 10.4 16.4 58.1 Lång 28.0 31.1 23.0 9.2 8.6 13.6 57.9 sikt

aBefolkningen över 65 år dividerad med den yrkesaktiva befolkningen 15-64 år respektive den icke-yrkesaktiva befolkningen 0- 14år och över 65 år dividerad med den yrkesaktiva befolkningen 15-64 år.

APPENDIX 1 KOSMOS AN ECONOMETRICMODEL FOR SWEDEN -

1 INTRODUCTION

KOSMOS1 is a macro model of the Swedish economy developed within the research department of the National Institute of Economic Research NIER. The model will gradually be incorporated into the forecasting process of the institute in an effort to improve forecasting methods and make it possible to extend the forecasting period to 2-3 years. The model will also be used by the Ministry of Finance.

The purpose of this paper is to give a brief but complete presentation of the version of KOSMOSthat is used by the Medium Term Survey 1990.

KOSMOSis a semi-annual model. The main reason that a quarterly model ls not developed is the poor quality of the Swedish National Accounts, which requires a lot of data construction to be useful for macro modelling.

The model can be characterized as a Keynesian macro model with endogenous wages. There is as yet no monetary sector in the model. Exchange rates and interest rates are exogenous.

In the standard version of the model there are no explicit capacity constraints in the producing sectors, and in this sense production is determined by demand. However the economy as a whole faces an important supply-side restriction from the labour market.

iggrtsiktsmgdeii

för §verige

Most relations in the model are estimated in error-correction form. The error-correction approach is based on the idea that economic theory primarily describes an equilibrium relation between a set of variables. This realation is tested on data and, if not rejected, imposed on the equation. The model will then have long-run properties that are specified on theoretical grounds. Equations in error-correction form can be interpreted as an adjustment process where the dependent Variable is affected by the variation in the explanatory variables and the distance from an equilibrium value. Thus, the error-correction term keeps the dependent Variable on track and ensures that it will return to its long-run path after an occasional deviation. Long-run model simulations will give both an equilibrium solution, comparable to that of a CGE model, and an adjustment path towards equilibrium.

2 DEFINITIONS ANDACCOUNTING IDENTITIES

The behavioural equations of KOSMOS are embedded into a formal input-output system linking supply and demand for goods in a consistent way. The model distinguishes between the following components of demand: -intermediate use in production -private consumption of durables, non-durables and dwellings -investment in machinery and buildnings respectively in manufacturing and other industries -investment in dwellings -investment in public sector -investment in oil inventory -investment in other inventory -exports of manufactured goods -exports of raw materials -exports of services

-imports of manufactured goods -imports of oil -imports of other goods and services

Domestic supply is divided into four domestic production sectors: -manufactured goods -other goods and services -central government services -local government services

This implies that the io-structure of the model is very simple indeed. Most components of demand can be directly related to one of the two sectors producing market goods. Still it is necessary to keep the formal io-accounting throughout the model to assure that accounting identities in constant and current prices are fulfilled.

The accounting identity relating supply and demand for each good in constant prices is written in a simplified form:

1 Qi + IMPi + ITi INSi + FDDi + EXPi

where Qi domestic output of good i in producers prices IMPi imports of good 1 lTi sum of taxes on good i INSi sum of intermediate use of good 1 FDDi sum of domestic final demand for good i EXPi exports of good i.

All demand variables on the right hand side in 1 are defined in purchasers prices. To simpiify the description we assume that there is only one category of domestic final demand, FDDi, that there are no trade margins and that all good taxes, ITi, are levied on FDDi only. Then good taxes in fixed prices are

2 ITi itkiFDDi

where itki tax rates in base year prices.

Intermediate use of good i is written:

3 INSi z insiJQJ

J where insij use of good i per unit output of good J

Given lMPi, FDDi and EXPi from separate equations, the system 1- 3 can be solved for output Qi.

The calculation of aggregate demand deflators i.e. implicit prices starts out from the balance of resources for good i in current prices. Assume that prices on Qi and IMPi are known and that export prices equals the output price. Also assume that prices net of good taxes are the same for all uses of the good. This net price is called PZi. The balance of resources for good i in current prices is then:

4 PQiQi-EXPi + PIMPiIMPi PZiINSi+FDDi1-itkil

where PQi price of output and exports PIMPi price of imports P21 price of domestic demand net of taxes.

Relation 4 is an identity defining the "net price" PZi that is common to all uses of commodity i. In fact, PZi is computed by weighting domestic producers prices, P01, with import prices, PIMPi. The weights are the values in constant prices of home market sales, Qi-EXPi. and imports, IMPi. respectively. Relation 4 guarantees the consistency of the resource balances in current prices. i.e. that the expenditure and income sides of the gross domestic product will be identical by definition in the model.

The strategic assumption behind 4 is that net prices, P21, are equal between all uses of the good. This is not true given the high level of aggregation in the model. For instance, the composition of manufactures good 1 is quite different when it is exported

compared to when it is absorbed on the domestic market. This problem could be solved by further disaggregation. Considering the use of the model and the problems of collecting data the net benefits would be small. In order to take account of some aggregational effects we have chosen to distinguish between exports and domestic sales in the price setting behavior.

It remains to take proper account of commodity taxes, ITi, to transform P21 to purchasers prices. In the full model three components are added to each good balance to reach the purchasers prices level. These are value added tax, other commodity taxes net and trade margins. They are levied on different items of the good balance according to crude approximations of actual tax rules. Trade margins are differentiated on private consumption retail trade and other uses gross trade.

In the simple example given in 1 there is only one cost component, ITi, added to the good balance in purchasers prices. We further assume that this component is a tax levied on current value of domestic demand excluding demand for intermediary use. The aggregate demand deflator, i.e. the implicit purchasers price index. FFDDi, is then given by the following identity:

5 PFDiFDDi pitiPFDDiitki'FDDi + PZi1-itkiFDDi

where ;iti current tax rate / base year tax rate.

Solving for PFDDI gives:

6 PFEDi P2i1-itki/ 1-pitiitki.

Given tae implicit purchasers price for each good of domestic final demand, aggregated implicit prices are calculated by dividing total ctrrent value by total value in fixed prices:

Z

z

7 PFID PFDDiFDDi / rom.

7-100788

3 HOUSEHOLD INCOHEAND PRIVATE CONSUHPTION

The household block consists of a detailed description of disposable income to take proper account of tax and transfer rules. Net saving is determined by a standard consumption function, while real saving h0useholds net investment in fixed capital is exogenous and net lending residual.

The dominating income-source is wages and salaries. They are computed from hourly earnings and number of hours worked, both of which are endogenous in the model. Taxes and transfers are given by identities to make it possible to take account of changes of actual policy parameters. Some insight into the sub model can be gained by computing the partial effects on disposable income from changes in wages and prices. The figures below show the results from simulations with the household submodei alone.

EFFECTSON NOMINALDISPOSABLEINCOME Percentage difference from base case

Higher prices affect transfers to and from households. Main components, such as social insurance, are indexed according to existing rules. Other components, such as child allowance are indexed in the model if they tend to follow prices historically. The first year effect on disposable income of an isolated increase of consumer prices by 5% is small. The increase from the second year is due to higher pension benefits which are indexed with a one year lag.

When wages and saiaries rise with 5%, disposabie income immediately increases with 3.5%. Some social insurance benefits, such as health insurance and parents allowances, are wage-indexed and will increase proportionally. The long-run effect is slightly smaller.

Given disposabie income, consumption expenditure is determined by a consumption function, which is iooseiy based on the permanent income hypothesis. In conformity with national accounting definitions, all household expenditures except for housing investment are treated as consumption. No distinction is made between durabies and non-durabies.

PRIKOm 0.62-0.0070Rt-0.0030dKPIt'RDISPt+0.44'PRIKOt-1

where PRIKO real private consumption expenditures RDISP real disposabie income R nominal interest rate percent KPI consumer price index and dZ is the annual growth rate of 2.

At "normal" levels of the interest rate and inflation the short-run propensity to consume is slightiy above 50%. An increase in the interest rate with one percentage point will lower the consumption ratio by 0.7 percentage points in the short-run. The same effect is achieved by an increase in the inflation rate by ;gg percentage points.

Total private consumption expenditure is allocated between durables, non-durables and dweiiings with exogenous coefficients.

4 INVESTHENT

Fixed investment is divided into four categories according to investing sector: mining and manufacturing, other industries, dwellings and public sector. In the two industrial sectors net

investment in buildings and machinery is determined by separate functions. Investments in dwellings and public services are exogenous.

The investment equations are derived from a model in which net investment is explained by output growth and the difference between the return on fixed capital and government bonds The main equations in the investment sub-model read as follows:

dKt aodKt-1 + a1dQSt+ a2dQSL-1 + a3QSt-1 + a4QSt-2 +

a dPKTt + a dPK-dPKTt + a dFVL + a s 6 7 8 where K fixed capital stock machinery and buildings respectively PK price of investment goods machinery and buildings respectively PKT price of composite investment good FV value-added and dZ is the growth rate of 2.

The Variable QS defines a relation between the rate of return on capital and interest on government bonds.

Net investment semi-annual is defined by:

Nlz dKcKL-2 - N12-1

and gross investment by:

It NI: + 5Kt-1

where 6 depreciation rate.

Finally, the capital stock accumulates according to:

Kt NI: + K:-1

Key parameters in the investment functions are given ln the table below.

Inventory investment is divided between crude oil and other stocks, both of which are exogenous.

5 EXPORTS

Exports of manufactured goods and exports of services are determined by estimated relations. This accounts for more than 80% of total exports. Exports of raw materials are exogenous.

The equation for manufactured goods which is 68% of total exports is based on a simple error-correction model. It is assumed that the long-run level of Swedish exports is determined by a weighted sum of consumption and investment in 14 OECD-countries and the Swedish export-price relative to competitors prices. In the short-run, the rate of change of experts is also affected by market growth and the rate of change in relative prices. Exports of services is 16% of total exports. The export equation is analogous to the equation for manufactured goods:

dEXPt a1dWDt - a2dRPEt + a3D1 -

- a 1nEXPt-1 - a 1nNDm-1 + a 1nRPt-1 + a

4 5 6 7

where EXP Swedish exports WD index for export market RPE price of Swedish exports relative to competitors prices D1 seasonal dummy and dZ is the semi-annual growth rate of Z.

Manufactures 0.95 0.47 0.082 0.31 1.88 1.74 4.19 Services - 0.60 -0.16 0.43 1.37 0.53 -10.31

According to present estimates the short-run eiasticity of exports of manufactured goods with respect to foreign demand is 0.95 while the long-run elasticity is 1.88. The corresponding eiasticity for Swedish imports is 1.90, cf below. The price elasticity is 0.47 in the short-run and 1.74 in the long-run, which is close to the level usually estimated on Swedish data.

For services, the long-run income-elasticity is only 1.37. Also the price elasticity is less than for manufactured goods.

6 IHPORTS

Imports of manufactured goods and other goods and services. respectively, are determined by separate equations. Imports of crude oil is exogenous.

The estimated import equations include activity and relative price variabies both in the long-run relationsship and in the short-run dynamics. The supply of imports to the Swedish market is assumed to be completely elastic with exogenous import price. The activity

variable is the sum of domestic demand for each good weighted by 1980s import shares:

dIMPt a1dYt + a2dRPML -

lnIMP:-1

a 1nYc-1 a lnRPMc-1 + a - a - - 5 s 3 4

where IMP imports Y domestic demand weighted by import-shares RPM Swedish producers price relative to import price and dZ is the semi-annual growth rate of Z.

a a a a a a 1 2 3 4 5 8

Manufactures 1.32 0.49 0.27 1.90 - 10.19 Other goods and services 0.86 0.95 1.52 0.92 5.34 -

According to the estimated relations imports of manufactured goods depend solely on domestic demand in the long run. The income elasticity is 1.90, which is close to the elasticity that is estimated for export demand for manufactured goods. In the short run there is a weak effect from relative prices. For other goods and services the long-run income elasticity is 1.52, which is slightly than for Swedish exports of services. As for price more elasticities the results are a bit mixed on the import side. It should be noted that imports of manufactured goods seems to be unaffected by relative prices in the long run.

7 LABOUR DEHANDAND SUPPLY

Labour demand is determined by error-correction relations in the two markets sectors.:

B

nAIl1

dATt a1dFVc - a2dWTRL + a3D1 - a41 Fvt1 - a 5 T - a

where AT labour demand hours FV value added VTR real labour cost hourly earnings plus wage taxes deflated by value-added price D1 seasonal dummy and dZ is semi-annual growth rate of Z.

Estimated parameter values are shown below.

Manufacturing 0.25 0.080 0.093 0.28 -0.014 -4.57 Other 0.38 - 0.030 0.61 -0.0063 -4.67

in the long run, labour demand is given by output and trend determined productivity. The short-run eiasticity of labour demand with respect to output is 0.25 in manufacturing and 0.38 in other goods and services. This implies fairly strong pro-cyclical fluctuations of productivity in the business sector as a whole. Growth by 1% in manufacturing implies that labour demand increases by 0.252, which improves productivity by 0.75% in the short-run.

Labour demand in manufacturing is aiso directly affected by real wage costs in the short run, but the influence of this Variable is small. A 1% increase in real wages will reduce labour demand by less than 0.1%.

In central and local government labour demand is given by exogenous public consumption and labour productivity:

AT FV/PRD

where PRD labour productivity

Labour demand is coverted from hours to persons, SYS, by an exogenous coefficient, MATID, for average working hours per person:

SYS Z ATx/MATID

where 1 runs over the four production sectors manufacturing, other goods and services, central government and local government.

Total supply of labour is affected by total employment with a lag. Reduced demand for labour thus will not give rise to a corresponding increase of unemployment. Someworkers are assumed to be discouraged and to leave the labour force rather than stay as unemployed:

dAUTB 0.65MAVG2dSYS + 0.0032

where AUTB labour supply in persons and MAVGZZis a moving avarage of Z over 2 periods.

Given demand for and supply of labour, relative unemployment is:

UNP AUTB-SYS/AUTB

8 HAGEFORHATION

The theoretical basis for wage formation in the model can be described as a combination of elements from labour union models and the so called Scandinavian model. A basic assumption is that the exposed sector manufacturing determines wages in other sectors in the long-run. Wages in the exposed sector itself are given by relative bargaining power of labour unions, expressed as a long-run negative relation between open unemployment and wage share of value added. Short-run deviations from the long-run path is possible for several reasons, e.g. due to unexpected changes in inflation, tax rates or productivity.

Wages in manufacturing is given by:

xPn-a

dUTh 0. 66-d1ITxt + O.50MAVG4dPRDt-1 +

+ 0.23MAVG2 dPNBVt-z -

- 0.251nHSHiL-2 + 9.1MAVG3{UNPL-2 + 0.11

where UT1 hourly earnings ITAX average income tax rate KPI consumer price index PWBV world market prices for manufactured goods PRD1 labour productivity NSH1 wage share in value added UNP rate of unemployment

MAVGIZis a moving average of Z over x periods and d2 is annual growth rate of Z.

As stated above. the iong-run wage level is given by a "bargaining power equilibrium" between the wage share in value added and the rate of unemployment. The higher the level of open unemployment the lower the long-run wage share. If unemployment is raised from a long-run equilibrium by e.g. an exogenous decrease in government consumption. the wage increase will slow down until the wage share has decreased to its new long-run equiiibrium level. According to the estimates, the wage share seems to be rather sensitive to changes in unempioyments ievels. Changes in unemployment wiil therefore have strong effects on the growth rate of wages.

Hages in the private services sector are assumed to be proportional to wages in manufacturing in the long-run, while public sector wages in turn follow the private services sector. Estimates suggests that wages in the rest of the economy are close to manufacturing wages even in the short-run, even though the adjustment speed may differ somewhat:

0.13MAVG4dPFV2t-1PRD2t-1I

dUT2L 0.78dUT1t + -

0.661nUT2/UT1 + 0.21

KPIt-1

0.42-d1ITXL

dUTSt 0.51dUT2g + -

-0.45lnUTS/UT2 + 0.26

KPIt-1

dUTKt O.54dUT2t + O.38°d 1-ITAXt

-O.501nUTK/UT2 + 0.27

where UT2 wages in private services PFV2 price of value-added in private services UTS wages in central government UTK wages in local government

9 PRICES

The output price in manufacturing is assumed to depend partly on unit cost, partly on world market price. Price differentiation is allowed for between domestic and foreign markets by giving competitors prices and costs different weights for sales on home and foreign markets respectively:

1nP.-2/PJv.-2

dPe. axdcs: + a2dPwt - aa -

where P price on exports and sales on domestic markets, respectively CS current costs wages plus material inputs PH foreign prices world market prices and import prices. respectively

a a a a 1 2 3 4 Price on exports 0.83 0.22 0.15 0.075 Price on domestic sales 0.62 0.20 0.093 0.23

The long run equilibrium condition aligns Swedish prices on manufactured goods to international levels measured in SEK. However, the accommodation is fairly slow. In the short run current costs has a major impact on prices of exports as well as of domestic sales.

The export price on raw materials is exogenous. which implies that relative cost increases will be completely absorbed by profit margins.

Output prices in production of services are given by an exogenous mark-up on current unit costs.

APPENDIX 2 MECMOD A MEDIUM TERM CGE MODEL FOR SWEDEN -

1 INTRODUCTION

MECMOD is model rather model system which is developed a - or a for the official Medium Term Survey MTS. The model replaces EMMA and LEMMA which have been used by MTS for 10-15 years in different versions.

At least three motives lie behind the decision to make a fresh start in MTS-modelling. The first is to give the models a more firm base in economic theory by deriving the equations from optimizing possible.2 second is to create models which behaviour as far as The are more easily adaptable to different applications. Finally, there is a strong need to make models more simple to handle and transfer between different users. The last point is not the least important in the new institutional setting of MTS-modelling, where model use and model development is separated between the Ministry of Finance and the National Institute of Economic Research NIER.

MECMOD is basically a static CGE-model of a rather simple design. Compared to other models of this type it is small with only eight producing sectors in the standard version. There are three factors

1gdium term QGE-model 2Cf and Svensson the discussion of earlier MTS-models in Persson 1987. Based on their paper, a dynamic general equilibrium model is also developed for the MTS by the National Institute of Economic Research

of production - fixed capital and two kinds of labour called "skilled" and unskilled labour. The supply of each of these factors is exogenous for the economy as a whole, but all factors freely between domestic sectors.3 Perfect competition move is assumed in all markets and there are no scale economies. Foreign trade is modelled with finite elasticities. There is only one type of consumer. The model is run with exogenous net investment and closed with either exogenous current account or exogenous savings-ratio in the household sector

There are five kinds of substitution mechanisms in the model economy. The first one is between home goods and foreign goods in foreign use exports, and the second one between home and foreign goods in domestic use imports. These substitution possibilities relate to goods of the same classification, The third type of substitution relates to the representative consumers choice between goods of different classification. The fourth and fifth substitution mechanisms concern the choice of factor intensities in production of goods and services. Each representative firm or government agency is assumed first to choose an optimal mix-of skilled and unskilled labour, and then to decide on the use of labour versus physical capital. All substitution is derived from CES-functions

2 AGGREGATES

Within the Medium Term Survey MTS MECMOD may be used for analysis of a wide range of issues, e.g. taxation, energy policy, foreign trade. Obviously there is no unique definition of production sectors, goods and factors that will suit all conceivable

3The model can alternatively be run with completely elastic factor supply exogenous factor prices

lll

applications. There are broadly speaking two approaches to this problem. One is to build a large model in terms of number of sectors and factors to make it possible to encompass all issues that one can foresee when building the model. The second approach is to build a "new" model for each different application.

The first approach was the one chosen in earlier MTS-models. There are some advantages associated with this approach. The MTS-model serves to some extent as a framework for integration of sectoral studies most of which are conducted outside the Ministry of Finance. Results from such studies are sometimes taken as direct input in MTS-models. Some "stability" in the definitions of aggregates is required to make this process run smoothly. Also the sectoral results from MTS-scenarios are often taken as input into other model-based analyses outside the MTS. Frequent changes of classifications will reduce this possibility. Finally, the empirical basis of the model can be gradually strengthened if aggregates are kept unchanged for some time.

The second approach, which has been chosen for MECMOD.implies that aggregates and specifications.are adjusted to the application at hand. The rationale behind this approach is the desire to keep the model within manageable size and still preserve a potential for a wide range of applications, some of which may not even have been foreseen when the model building started. Models which are gradually added to will soon be too hazy to be intelligible even to the model technician himself. The present approach can be described as a way to make "fresh starts" in the model specification cheap by preparing for them in the construction of the model-system.

Most of the advantages of a general purpose model listed above are lost with this approach. On the other hand tailor-made models will hopefully contribute to more penetrating analyses of the issues at hand by concentrating on essential mechanisms and aggregates, and by relieving the model user from dead-weight losses due to superfluous details.

The attempt to maintain flexibility so far mainly concerns the definition of sectors and factors of production. The database includes data for 45 business sectors, which permits a sufficlently broad spectrum of aggregation possibilities for MTS-purposes. Also the detailed account for some 25 types of labour according to socioeconomic status and sex gives the MECMOD system a potential for analysis of issues related to the changing structure of the labour force.

In MTS-applications it seems necessary, however, to use some standard classification of sectors and factors to integrate results from partial analyses or to produce input for other models. As the main theme in MTS is to analyse growth possibilities and structural change in a 10-15 years perspective, a classification of sectors appropriate.. according to factor intensities seems

In a recently published study dealing with the growth prospects of Swedish industrys, manufacturing subsectors defined and are analysed in terms of factor intensities and openness to foreign competition. The standard version of MECMOD based is on definitions used in this study. The model distinguishes between eight producing sectors - six business sectors and two public services according to table 2.1.

4 A similar approach is found in Haaland 1987.

50hlsson and Vinell 1988.

Hour-sworked/valueaddedln 1988prices. Skilled labour hours/total labour hours Capital stock ln 1988prices/value addedln. 1988 prices. Export in 1988prices/grass output ln 1988prices.

As can be seen from column 1 in the table, the labour-intensive sector uses more labour hours per unit value added than any other goods producing sector. The services producing sectors, however are even more labour-intensive except for dweliingsl as could be expected. Skilled labour is defined as high level white-collar workers and entrepreneurs with academic education, plus middle

level white-collar workers with technical training.B From column 2

it is also evident that the share of skilled labour in the skill-intensive sector is twice as high or more than in any other goods producing sector. It should be noted, however, that production of central government services uses an even higher share

6Definitions labour categories given in section of sectors and are 5.1.

8-10-0788

of skilled labour as defined in the model.

Goods producing sectors do not generally show a higher capital-output ratio than the service producing sectors, even apart from dwellings.7 Private services include capital-intensive communications and public building-capital.8 services use a lot of Among goods producing sectors the capital intensive sector uses twice as much or more capital per unit of value added than the other sectors.

The export share of gross output displays a very distinct pattern. The three first sectors, which are defined as exposed to foreign competition, are outstanding. with more than 60% export share in the capital- and skill-intensive sectors.

To gain some idea about possible general equlibrlum effects of changes in exogenous variables the relative size of the sectors and their factor use is important. it may be that e.g. the share of skilled labour in production of private services is not very large. The size of the sector may however make it a very important employer in the market for skilled labour. Table 2.2 shows the

7The "dwellings" model sector also includes electricity, gas and water, which are highly capital-intensive. 8The capital-output ratio in public services may have been overestimated for at least two reasons. The first is that capital stocks for business sectors and public services respectively are taken from different sources. The public sector stocks are taken from National Accounts and are known to be biased upwards. The rather crude adjustment that was made before including the stocks in the database may have been insufficient. The second reason for overstating the public capital-output ratio is that output in public sectors as measured by National Accounts does not include profits. A higher level of value added would be reported had net profits been included.

distribution of total value added, labour, capital and exports between the eight model sectors in 1988.

TABLE 2.2 Sectoral structure in 1988 Percentage share of total

Value Hours Skilled Capital Exports added worked labour stock

It is obvious from the table that the three sectors exposed to foreign competition are small compared to most other sectors in the model in terms of output and employment. Together they account for no more than one fifth of GDP. Houever almost all impulses from the outside world via changing relative goods prices are channeled through these sectors. The three exporting sectors also use only one fifth of the total supply of skilled labour. The relatively high intensity of skilled labour in the public sector implies that different growth rates fox public services may have substantial effects on the market for skilled labour and indirectly on the competitivenes of the most important exporting sector in the model economy.

The potential competition for resources is even more evident in the market for physical capital between the capital-intensive secton

which accounts for more than one fourth of total exports, and dwellings. In the standard model with lntersectoral, but not international, capital mobility, small changes in the demand for dwellings may strongly affect the growth potential for the capital-lntensive sector.

3 EQUATIONS

This section presents the equations of the standard version of MECMOD ln the same form as they appear in the model program. The list of equations is complete, which means that it includes calibration constants in the l0-system and discrepancies in the National Accounts.

3.1 Demandfor goods

Private consumption

It is assumed that a representative consumer distributes a given amount of expenditures between goods according to a CES utility function.9 consumers Referring to section 5.3 the solution to the decision problem runs parallel to the producers cost minimization. Derivation of the expendlture function, l.e. the minimal expenditure necessary to achieve a certain level of utility, gives the optimal demand for consumption goods PK as:

linear expendlture system has been estimated but not yet put into the model.

spk

PK|aki°pk1|:§l

ä;

where Ipk is the elasticity of substitution in the CES utility function PKL is total consumption expenditures, PPK is the , aggregate consumer price and PPK is the price of good | including taxes.1° commodity

Fixed investment and changes in stocks

Net investment is exogenous in each sector. Since there is no attempt to introduce quasi-dynamics into this model version there is no endogenous link whatsoever between capital stocks and net investment, neither on sectoral level nor in the aggregate economy. It is possible, and in fact often done, to introduce a kind of dynamics into CGE-models by letting investment during one period, say five years, transform into capital stock in the next period. This step is not taken in MECMOD since the intention is to run the model together with a truly dynamic aggregated model in many applications.

Even though net investment in each sector, NINV1, is exogenous, depreciation is determined by an exogenous depreciation rate depl and the capital stock Ci. Gross investment is then given byla

1°Note that according to the notational conventions stated in section 5.2 all variables have a "root" with a prefix or a suffix appended to it whenever applicable. lf the Variable name denotes the price of a Variable the prefix "P" is used, while the suffix "L" denotes current value. The root itself denotes the Variable in constant prices, i.e. the base year prices according to the vintage of National Accounts used in the database.If there is no index attached, the name refers to an aggregate Variable. lllndices running from 1 to 6 indicate that they relate to business

k

INVZ:NINVl+deplCx+lNVR

2 i1 where INVR is the discrepancy in National Accounts between sectoral investment and total investment.

Changes in stocks, LA, are exogenous.

Intermediate demand

Gross output in each sector is produced from intermediate goods and value added using Leontieff technology with fixed coefficients. For

technical reasons the input coefficients, inslj, are defined as

shares of total use of intermediate goods, not as shares of gross output Qj. The value added share of gross output is fvj. The demand for intermediate use of good 1 is: k

INSD|:ginslj1-fvJQJ

3 x1,.,k ;

Domestic demand in basic values

All components of demand are measured in constant purchasers values. To determine the composition of demand for good 1 in terms of domestic production in basic values and imports cif. domestic demand must also be measured in basic values, i.e. excluding commodity taxes and trade margins. Thus the strict adherence to National Accounts makes it necessary to define two measures of domestic demand in constant prices - one in purchasers values and one in basic values. Commodity taxes are levied on private consumption only, while trade margins apply to all

sectors. Indices running from 1 to k also include central government q and local government L

PK 4 DZ|INSDi+ l +inv|INV+1alLA/1+hmk| ; 11p.,s 1+1tk i

INSD, intermediate use, PK| private consumption. inv|INV investment, 1a1LA changes in stocks are components of domestic

demand for commodity 1 in purchasers values. A11 variables are measured in constant prices. Commodity taxes. itkx, and trade margins, hmkl, measured in constantprices reflect the rates valid for the base year of National Accounts.

Demandfor domestic output

Domestic consumers, including firms and producers of public services, are assumed to treat domestic output and imports of commodities of the same type as imperfect substitutes. This is referred Armington-assumption.12 For each good the often to as the trade-off is described by a CES-function, which constitutes an inner nest in the aggregation of different types of goods CES for private consumption and Leontieff for other components of domestic demand. With the usual optimality conditions demand for domestically produced goods is derived from the unit cost 11 good.13

function for the composite Adding exports EXPl and the

outputzli

I0-residual QRi gives demand for domestic

Armington 1969. 13The 5.3. They apply the standard formulas are given in section to composite consumption good, composite labour and value added respectively in a completely uniform way. 14The sectoral residual between expenditure and supply is kept explicit in MECMOD for easy comparison of production volumes in the model with National Accounts.

sdz PDZI 5 sdz -l.

Q|aql 1 DZ|+EXPl-QR ; 1:1, ,s

Value added is obtained by applying the exogenous value added share to gross output:

6 FV|fv|Qx ; l1p.,k

Note that production or consumption in public sectors is exogenous.

Demandfor imports

As with domestic output, demand for imports of good 1 is obtained from the unit cost function of the composite good ilh

PDZ m: 7 IMP|aml sdz -l, _L 0 x

PIMPi 1

Exports

Foreign as well as domestic consumers are assumed to differentiate between goods of the same classification depending on wether it is produced in Sweden or elsewhere. From a theoretical point of view this assumption, which is frequently used in CGE-modelling. does not fit very well with the common notion of Sweden as a small open economy". For a medium to long run equlibrium model there is no good defence for using this specification, except for the fact that pure theory otherwise predicts a much stronger specialization in trade between countries than we in fact can observe. Even though Swedish goods are treated as imperfect substitutes for foreign goods, it is not necessary to assume that Swedish producers have monopoiy power in foreign markets. We can add the assumption that Swedish producers compete perfectly among themselves on all markets which is not very realistic considering the fact that the number

of exporting firms in each sector is very small. In fact we have expanded the number of goods in the model with the number of traded goods.

Even if Swedish and foreign goods of the same classification are not perfect substitutes it is still possible to make them glggg substitutes by letting elasticities in imports as well as exports be high.

The export functions are:

Pol se|

8 EXPÅ ae U HM| U . 1 n .s iPu| ,

where HH and PH are indices of export market size and price level respectively.

3.2 Prices

With constant returns to scale and all factor inputs labour and capital mobile between sectors, domestic supply is completely elastic for each good. Goods prices are determined only by factor prices given by equilibrium in factor markets. Also supply of imports is completely elastic. Import prices are exogenous.

Optimal factor allocation, with CES-aggregation of composite labour and capital to value added, and perfect competition give the value

added price PFVl in terms of factor prices NT and PCx:

i i-sfv i-sfv 1-sfv i

9 PFV| url/aux i+PC|/ac| ; i1,..,k

This also applies to public services. Output prices PQX are computed from value added prices FFV and prices on intermediate

goods PD|:ls

10 PQfv PFV +1-fv PPI I ins PD li,..,k

; i l l l |J1 ll J

The basic price of the composite good in domestic use PDZ|is calculated from the import price PIMPl and the price of domestic output in basic values PQ| according to the assumed CES-aggregation:

l-sdzl l-sdzx i 11 PD2| PIMPl/am +PQl/aql ; i1,.6

PDZl is the price of good x on domestic markets when it leaves the

combined plant-import harbour. Before it reaches the ultimate consumer trade margins and commodity taxes are added. It is assumed that trade margins are added in equal proportion to all uses of the composite good except for exports. This is obviously a major simplification.18 ln the first place trade margins actually some are levied on experts, which can be seen from I0-data. Also trade margins are much larger for private consumption retail trade plus gross trade than for intermediate goods gross trade only. However, a more detailed account for trade margins will greatly complicate the equations of the model.

1sThe I0-calibration constants. Note the definition of PPIJ:s are

input coefficients fvt and inslf

6 6

§:insJiE fvi+1-fv|§:insJiE

1 and 1 ; 11.,k J: 1 1:1

1STrade make for substantial part of the ultimate margins may up a price for some goods.

It is assumed that the price of trade margins follows the price of private services. PQ6, rather than the price of the good itself This seems a reasonable assumption in the medium and long run. Domestic prices PD including trade margins are:

12 PDxPDZl+PQ6tpm|/1+hmk1 ; x1,.,8

Current trade margins can be changed exogenously by the parameter

hmi. The hmklzs are calibration constants.

As with trade margins the treatment of commodity taxes is quite simplified. There is only one net tax which covers both VAT and other commodity taxes as well as subsidies. The net tax is an ad valorem tax, while commodity taxes other than VAT and most subsidies are in fact quantity taxes. Also the tax base is assumed to consist of private consumption only, although other components of demand are taxable.

Prices of consumer goods PPK including commodity taxes are given by:

13 PPK|PPlPDil+it|/l+itkx ; |1p.,s

where it is the current commodity net tax rate and PP1 and itkl

calibration constants from the 10-system.17 are

With consumer demand derived from a CES utility function the true

17The in

constant itkl is actually a commodity tax rate constant

base-year prices. It is necessary to define such a constant because National Accounts use deflators for purchasers values as well as basic values both of which are by definition equal to one for the base year. PP1 is more of a clear-cut calibration constant and is required to make I0-data fit with the aggregate private consumption deflator for an arbitrary calibration year.

consumer price index PPK can be calculated from goods prices: i 8 PPK i-spk l-spk

14 PPK- l ll

Investments in ali sectors are assumed to consist of the same Leontieff composite good making the aggregate price PINV on the common investment good equal to: 8 15 PINVPP2 inv|PD| |l where PP2 is an I0-calibration constant.

Finally the price of investments in stocks is: 6

16 PLAPP3z ia|PD|

|l with the caiibration constant PP3.

3.3 Demandfor factors of production

Each sector, including public services, uses three kinds of inputs labourle - skilled and unskilled together with capital - in a two-levei CES production function. In the inner nest the two types of labour are aggregated to composite labour, which is used with capital in the outer nest.

For each sector the aggregate wage cost per hour NT is given by:

18Ski1led and unskilled labour are defined in section 5.1.

1 1-sat 1-sal 1-sat I

17 WTl WTSWISx/alsi |WTUwul/a1u|

WTSand WTU are equilibrium wages on the two labour markets. Even though the two types of labour are assumed to be perfectly mobile between sectors, observed wage levels in different sectors for each category are not equal. The initial distributions of wages, us and wul respectively, are unchanged in simulations.

Derivation of 17. which is the minimum cost per unit composite labour ATi, gives sectorai demand for each type of labour ATS and ATUx: satl NT

18 ATS1a1sis°tx 1- L ATI

; |1,..,k 1

Sit HT

19 ATUialu1s°tx 1 W

ATl x1, ,k

, 1

The outer nest combines composite labour and capital to vaiue added. Factor demand is obtained by derivation of the unit cost function 9:

sfV sfv

20 AT|a1x nqNPl-Vx/WT |FV|;11,..,k

sfvi 21 sfv 1 PFV|/PCX FV ac| 1 ; i1,...k

The price of capital PC is defined as the cost of using one unit of physical capital measured in constant prices:

PClriR+deplPINV

22 ; |1.,k

where R is the avarage level of the real rate of return before taxes. As with labour the distribution of return to capital between sectors, ri, that can be observed for the calibration year is 19 exogenous.

3.4 Supply of factors of production

Factor supply in all three markets can be treated in two extreme ways. Either the supply is exogenous which makes factor prices endogenous, or factor supply is completely elastic with exogenous factor prices. The second alternative may seem most relevant for capital and is chosen for the MTS-version of MECMOD. Some interesting results can be obtained by applying this approach to skilled labour as well, remembering that the time perspective may be long enough to treat the economy as open not only in goods- and capital-markets, but also in segments of the labour market. Nevertheless the model is run with exogenous labour supply in MTS-applications.

1gThis formulation of the model is dubious is the corresponding as assumption about wage differentials for homogenous labour. There may be several explanations for the observed sectoral differences in real rates of return. The most obvious is that no adjustment has been made for taxes. Another is difference in risk. Also the fact that the calibration year is unlikely to exhibit a long run equlibrium position for all sectors is important. For labour one might also add the fact that beneath the two categories of labour there is a structure of skill that may differ between sectors.

3.5 Equilibrium in factor markets

The equlibrium conditions simply state that the supply of each factor equals demand:

k

23 LSS§:ATS|

1:1

k

LSU§:ATUi

24 x1

25 CS C

3.6 Closure rules and numeraire

Still one more relation is needed in the model to link the income and expenditure sides of the economy and to determine overall savings, i.e. the current account. To be more specific, consumer expenditures PKL in 1 are not yet determined. This can be done in basically two ways. Either household savings or the current account trade balance is exogenous. The choice of "closure rule" may differ between applications. If the current account is exogenous the closure rule determines the consistent level of private consumption expenditures. If, on the other hand, household savlngs are exogenous, households disposable incomes must be computed to determine consumption expenditures. This is done in MECMOD with a fairly elaborate but principally very simple scheme that is fully consistent with the income and outlay tables of

Accounts.2° standard MTS-applications the model is National In run with exogenous trade balance.

Finally, the exchange rate is assumed fixed and the foreign price level is the numeraire to which all price levels in the model are related.

4 CALIBRATIONAND PARAHETER VALUES

Most CGE-models are calibrated for a specific year for which an eiaborated database has been compiled. The calibration year is also chosen as index base for prices, which facilitates the calibration procedure. The MECMOD system makes it possible to calibrate the model for different years and with any year as price index base. The "natural" choice of base year is the same as the latest available complete National Accounts. In the present Medium Term Survey, 1988 was chosen as base year for calibration.

The flexible calibration opportunities add some complications to calibration and model programs but have some distinct advantages. The freedom to choose base year for prices makes it possible to reproduce components of GDP according to National Accounts, which may help the model user to feel more familiar with actual figures in creating assumptions for simulations or interpreting the results.

ZOMECMOD Simplified version of rmo, which is includes a somewhat used by the Ministry of Finance to decompose the current account into net lending in six domestic sectors: non-financial corporate enterprises, financial institutions, central government, local government, social security funds and households cf Metoder, Modeller och Beräkningar", Bilaga 1 Långtidsutredningen 1987.

The freedom to choose the calibration year is potentially important. The usual calibration procedure assumes, often without explicit discussion, that the economy is in equilibrium in the calibration year. There is also sometimes a desire to choose the calibration year as late as possible to fill the model with "fresh" figures. These aims may be conflicting. With the calibration procedure and time series data base of the MECMOD system it is at least possible to test the importance of the choice of calibration year and to choose it at will.

Given the time series data-base and the choice of calibration year, calibration procedures run along standard lines. Assuming static equlibrium with perfect competition, unknown constants in utilility and production functions are solved to make the model solution for quantities.21 the calibration year reproduce observed prices and Using CES-functions substitution elasticities must be assigned before calibration. The figures given in table 4.1 are very rough estimates.

Zlcalibration of factor demand functions is shown in section 5.4.

9- 10-0788

The high export price elasticitles chosen for competing sectors avoid too strong terms-of-trade effects. There seems to be some consensus in the empirical literature for labour-capital 1.0.22 substitution elasticities between 0.5 and The distinction between different kinds of labour seems not to be very common in CGE-modelling. Moreover. the elasticity might depend on the definitions of labour categories. The only basis for the numbers given in the table is a series of simulations in which the share of skilled labour was altered over a 10-year period. with low elasticities, relative uages are compressed too fast. The substitution elasticity in private consumption, finally, is 0.8.

22For example Caddy 1976.

5 DATA SOURCES,VARIABLENAMESETC

5.1 Definitions and datasources

Sector classification

MECMOD distlnguishes between eight producing sectors - six business sectors plus central and local government. The business sectors are broadly defined according to openness to foreign competition and intensity of factor Table 5.1 gives the exact definitions in use. terms of the Classification in Swedish National Accounts. The table also gives the complete list of sectors in the disaggregated database. Time series generally cover the period from 1970.

All variables related to production are taken from National Accounts except for capital stocks, which are no longer put Sweden.23 together by Statistics The basic I0-table is from 1988.

Zaseries on capital stocks are taken from Hansson 1989.

sectors24 TABLE 5.1 Definiton of industrial

1 §êElEêl:åEE§E§l§ 2100 Iron ore mining SQQQE 2200 Non-ferrous ore mining 2300 Other mining and quarrying 3120 Manufacture of beverage and tobacco 3421 Wood pulp industries 3422 Manufacture of paper and paperboard 3521 Manufacture of industrial chemicals 3530 Petroleum refining 3710 Iron and steel basic industries 3720 Non-ferrous metal basic industries

2 Labour-intensive 3112 Import-competing food manufacturing 3200 Textile industrles 3411 Saw mills 3423 Manufacture of fibreboards etc 3510 Manufacture of rubber products 3523 Manufacture of plastic products 3811 Manufacture of metal products 3900 Other manufacturing industries

3 Skill-intensive 3522 Manufacture of other chemical products 3812 Manufacture of machinery 3813 Manufacture of transport equipment 3814 Manufacture of professional measuring equipment etc 3830 Manufacture of electric machinery 3843 Ship building and repairing

24Figures Swedish National refer to sector number according to Accounts.

4 E:9§§sEsés999§ 1100 Agriculture, hunting 1200 Forestry and logging 1300 Fishing 3111 Protected food manufacturing 3412 Manufacture of wooden products 3430 Printing and publishing 3600 Manufacture of non-metallic mineral products 5000 Construction

5 9§lllE8§ 8300 Letting of dweliings 8400 Letting of other premises 4100 Electricity, steam and hot water supply 4200 Gas manufacture and distribution 4400 Water works and supply

6 Other services 6100 Wholesale and retail trade 6300 Restaurants and hotels 7100 Transport and storage 7200 Communication 8100 Financial institutions 8200 Insurance 8500 Business services 9510 Repair services Other Services

Labour categories

Data on the distribution of different kinds of labour between sectors are taken from the Household Census, which is carried out every fifth year in Sweden. This part of the database includes the distribution of 13 kinds of labour between all of the 47 sectors of the database. Besides, all labour categories are accounted for by

sex. For each category the number of persons employed per sector and their labour income are available.

The labour categories are defined in terms of a socloeconomic classlfication. The standard classification was expanded for some groups to show separately technical occupation The distribution . of employment between categories and broad sectors in the economy is shown in table 5.2 and the avarage labour income in table 5.3.

The definition of skilled labour in the model is chosen to include white collar workers at middle level with technical occupation, all white collar workers at high levels and all entrepreneurs with academic education. This makes up for some 13 % of the total labour force.

All employment and income figures are adjusted to National Account levels by simple scaling. A major obstacle is that there is no information on hours worked in Household Census data. No attempt is made to adjust for possible biases in the computed hourly earnings levels. This fact makes it very hard to use data for female-male classifications of the labour force.

TABLE 5.2 Employment per sector and category in 1985 102 Household Census, persons

MANUF OTHER TOTAL GOV TOTAL IND IND SECT

U§EB§Ä9EE§E§ Unskilled 3358 4863 8221 4267 12488 Experienced 2221 2629 4851 1687 6538 EEÅE§IE9ll§E-9E5§E53

Middle level, non-techn 450 1459 1909 3068 4997 High level, techn 226 139 365 49 415 High level, non techn 384 1059 1443 1893 3337 §EEE§EE§E§E§§:

o Pensloners, students etc

TABLE 5.3 Labour Income per person in 1985 103 Household Census, SEK

MANUF OTHER TOTAL GOV TOTAL IND IND SECT

§99êl9:5§:§ Unskilled 88.3 77.2 81.7 68.1 77.1 Experienced 100.2 97.9 98.9 80.2 94.1 UElE§ZE9llêE9E5§E5

Middle level, non-techn 130.0 112.9 116.9 94.9 103.3 High level, techn 172.6 162.3 168.6 140.8 165.3 High level, non techn 193.2 173.0 178.4 138.9 156.0 §DEE§BE§E§EE§

Factor prices

Factor prices are defined as labour cost per hour and capital cost per unit physical capital stock measured in 1988 prlces. Aggregate labour wage costs are taken from National Accounts for each year. Relatlve costs for skilled and unskllled labour are available only for 1985 from the Household Census. Capital costs PC are computed from National Accounts as gross operatlng surplus OS divided by the capital stock C:

PC%§ OSPFVFV-HTAT

;

where PFVFVvalue-added in current prices WTAT wage cost

Dlviding PC by the price of lnvestments goods PI and subtractlng the depreciation rate 6 gives the net real rate of return on physical capital before taxes:

R-ñ s

R is the Variable actually used in equilibrating the market for fixed capital in the model. From the definitions above the operating surplus can be written:

0SPFVFV-WTATPCC=R+ö'PIC

5.2 Variable names

Each name consists of a "root" with a prefix or a suffix. whenever applicable the prefix is always "P" which denotes the price and the suffix is always "L" meaning that the variable is taken in current prices. When the root only is assigned a Variable it denotes value in baseyear prices. In the list of names below only suffix "L" is printed. It is understood that if a Variable exists in constant as well as current prices a price index also exists. Of course this notational convention is not relevant for all varlables, e.g. labour which is measured in hours. Business sector varlables are indexed with "1". In some cases, such as wages, this index is extended to include also the government sector with indices "q" central government and k local government.

Variables marked with are endogenous in the model.

Variables

AT Hours worked. aggregate labour i

Ars Hours worked. skilled labour ATUx Hours worked unskilled labour

c Physical capital stock i cs Supply of physical capital DL| Domestic demand in basic values DZLI Domestic demand in producers values EXPL1 Exports

FVLx Value added in basic values

IMPL1 Imports, cif

INSDLl Intermediate use of good x

NINV1 Net investment by investing sector INVL Total gross investment LAL Changes in stocks LSS Supply of skilled labour LSU Supply of unskilled labour PKL| Private consumption in purchasers values PP ,PPI 10-calibration constant i i Pw Export market price I QL| Gross output in basic values R Real rate of return, avarage level UNPC Excess supply of physical capital UNPS Excess suppy of skilled labour UNPU Excess supply of unskilled labour uu Index for export market 1 UTS.U Hourly wages and saiaries inci emp1oyers contribution to social security skilled, unskilled, avarage level

Parameters

Capital parameter in production function Parameter in export function Parameter in utility function Labour parameter in production function Parameter for skilled labour in aggregate labour Parameter for unskilled labour in aggregate labour Parameter for imports in composite good Parameter for domestic production in composite good Depreciation rate Value added share in gross output Trade margin in current prices Trade margin in base-year prices Input coefficient Composition of investment good Commodity tax rate in current prices Commodity tax rate in bas-year prices Composition of inventory good Real rate of return distribution Elasticity of substitution between skilled and unskilied labour Elasticity of substitution between domestic and foreign goods in domestic use se Price elasticity of export demand sfv Elasticity of substitution between aggregate labour and capital spk Elasticity of substitution in consumption ws Hage cost distribution, skilled labour WU Hage cost distribution, unskilled labour

l4l

5.3 Factor demand with CES production function

Throughout the model CES-functions are frequently used to describe substitution possibilities in production and consumption. The outcome of optimal decisions in a static model can be summarized in a few formulas which are summarized below. The formulas will be illustrated with functions relating to optimal behaviour of a firm with a CES production function. The value-added aggregator is written:

1 1-1/stv 1-1/sfv 1-1/sfv FV alAT + acC

where FV va1ue added AT hours worked C capital stock srvelasticity of substitution and a1,ac are calibration constants.

Labour and capital are assumed to be fully mobile between production sectors and all sectors exhibit constant returns to scale. It can be shown that the minimum cost to produce the quantity FV is:

1 1-sfv I-sfv 1-sfv CFV HT/al +PC/ac FV

With perfect competition no profits exist in equilibrium, so:

CFVPFVFV

Applying Shephards Lemma:

BPFV ÖPFV

AT-FV5wTr and C-FVä§E-

gives factor demand:

sfv sfv AIa1"" E cac" E rv rv ur PC

sfv-1 sfv 53-2 -E C ac HT

The CES-function is often specified in a slightly different way as:

1 1-1/sfv 1-1/sfv 1-1/sfv FVa BAT +1-BC

In this case:

1 sfv 1-sfv ;tv 1-sfv 1-sfv 1 CFVE B NT +1-B PC FV

sfv sfv

ATa° stpl ca" E

rv 1-3 FV ur PC

sfv 51: BPC C 1-BWT

The relations between al.ac and a.B are:

l 1-1/rv al l-l/sfv 1 1/ r - sv 1 1/ r - s V a al +ac and 8 l-i/sfv l-l/sfv al +ac

5.4 Calibration of factor demand functions

Recalling the CES-aggregator for value added:

1 l-l/sfv l-l/sfv l-l/sfv FV a1AT +acC

The function includes three constants al, ac and the subsitution elasticity sfv. Assuming that the economy is in equilibrium optimal

factor demand is:

sfv srv

Aralsäx cac"$

- FV and - rv

These expressions can be solved for al and ac:

I 1 sfv srv l-srv i-srv rv PFV F1. EE and ac: C PC

where: FV value-added PFVimpllcit price of value-added AT hours worked NT compensation of employees per hour including employers contribution to social security C capital stock in constant prices PC compensati0n of capital including depreciation and taxes per unit capital in constant prices

Given sfv, al and ac can be calculated for the calibration year

5.5 The solution algorithm

The model solved in MODLERZS, which straight-forward is uses a Gauss-Seidel algorithm. lt requires every endogenous Variable to be stated as a left-hand Variable in exactly one equation, This poses a specific problem in solving for equlibrium in factor markets, The equilibrium condition in the market for skilled labour was stated in section 3.5, eq 23h

k

LSS§:ATSS

1:

However supply of skilled labour, LSS, is exogenous. To put the equilibrium relation into MODLER one has to solve residually for employment in one sector and invert that specific labour demand

25The entire model system is written in MODLER, i.e. the model program itself as well as all model infrastructure are integrated within the same software. This is a great advantage not only from the users point of view but also in model development, since the distances between database, model program, simulation procedures and display of results are all short

equation to solve for the wage level, eq 18 in section 3.3. Assume ATS is choosen as residual employment:

I/sati k 1-1/satl AT

ATS1LSS- ATS and wTSalsl NT1/wsl

-- ATS |2 1

This formulation, which is algebraically correct, will almost always fail to work with the solution algorithm. In the first iteration the algorithm chooses base year values for not yet computed variables. These may be far away from equilibrium values. In the example above, ATS accumulates deviations from equlibrium for all skilled employment and may produce a value of WTS that is far away from equlibrium. In fact, ATS often turns out negative during some early iteration, which makes the WTS-equation unsolvable.

To avoid this problem the equilibrium condition was written as an explicit negative function of excess supply:

n n n-i ATS WTS 1-zwsUNPS WTS ; UNPS1---- LSS

Here n is iteration number. If excess supply of skilled labour is positive in iteration n, the wage level will be adjusted downwards compared to the previous iteration. The parameter zws can be used to accelerate or dampen the adjustment process. This formulation of the factor market equilibrium conditions has proved to be very robust. It also makes it possible to "optimize" solution time somewhat. In scenario runs, when the new equilibrium may be far away from the initial position, zws must be small and the solution time increases. In effect analysis, with only a few exogenous variables changed, it may be possible to speed up the adjustment process and reduce solution time.

IO-IGOH8

Obviously the step towards some kind of quasi-dynamic model is short with this explicit adjustment of wage levels. By lagging the right-hand side WTS, the adjustment process can be analysed through time. Some experimental versions of the model were actually solved that way.

REFERENCES

Armlngton, P.S. 1969: "Adjustments of trade balances: some experiments with a model of trade among many countries", IMF Staff Paper, 16. Caddy, V. 1976: "Empirical estimates of the elasticity of substltution: a review", mimeo, Industries Assistance Commission, Melbourne, Australia. Haaland, J. 1987: "HOVMOD. En generell likevektsmodell for Norge som en liten åpen okonomi", Senter for anvendt forskning, rapport 20/87, Norges Handelshoyskole, Bergen. Hansson. B. 1989: "Construction of Swedish Capital Stocks 1963-1987", Economic Studies 89:2, Department of Economics, Uppsala University, Uppsala. "Metoder, Modeller, Beräkningar", Bilaga 1 Långtidsutredningen 1987. Ohlsson, L. and Vinell, L. 1987: "Tillväxtens drivkrafter", Stockholm, Sveriges Industriförbund. Persson, T. and Svensson, L.E.0. 1987: New Methods in the Swedish Medium-Term Survey", Bilaga 3 Långtidsutredningen 1987. SIND 1987: "ISMOD-systemets flersektormodeller av den svenska ekonomin", SIND PM 1987:3.

APPENDIX 3 |NTERTEMPORAL GENERAL EQUILIBRIUM MODELI MAMMA - AN

1 INTRODUCHON AND AN OVERVEW

1.1 Model history

The MAMMA2 model developed by Torsten Persson and Lars E.0 was Svensson to the Swedish Medium Term Survey 1987. Persson and Svensson 1987 motlvates MAMAs high level of aggregation and her foundation in modern macroeconomic theory, gives a thorough description of the model structure and performs a number of illustrating simulations. Since early 1988. the MAMMAmodel has been developed further in a Joint effort by Persson and Svensson and the National Institute of Economic Research Konjunkturinstitutet. This work has resulted in among other things extensions of the model to include endogenous terms of trade, a richer and Variable tax structure. endogenous labour supply and a more general production technology. Part of this is documented in Söderlind 1989.

1By Kon- Paul Söderlind, National Institute of Economic Research junkturinstitutet and The Institute for International Economic Studies. The author thanks Torsten Persson and Lars Svensson for help and guidance.

2"Much Aggregated Macromodel for Medium-Term Analysis"

Taken together, these refinements alter the model equations quite a bit. Therefore this paper makes a fresh start in the derivation of the model, rather than to discuss each noveity at a time. Hopefuily, this will not obscure the fact that the basic model structure is unchanged from that of Persson and Svensson 1987.

1.2 Overview of the paper

After a brief overview of the model in section 2.1, sections 2.2-2.3 contain a fairly carefui derivation of household and firm behaviour. The government behaviour, foreign demand for exports and national accounts are outlined in sections 2.4-2.6. The description of the standard model is completed with the equilibrium conditions in section 2.6. An alternative model of the labour markets based on uage setting by a monopoly trade union rather than market clearing is derived and briefly discussed in section 2.7. Finally, two different welfare measures are described in section 2.8. Appendix ZA summarizes all model variabies and parameters. while appendix 2B brings together all relevant model equations in a numerically solvable form. The solution method is described in appendix 2C. A number of parameter values has to be chosen in order to solve the model. This choice is discussed in section 3.

2 THE MODEL

This section gives a fairly detailed description of the model structure. The model variabies and equations are found in appendices ZA and 2B. The technique for solving the model is described in appendix 2C.

2.1 Description of the model

The market structure The following figure illustrates the interaction between the 5 markets and the 4 sectors in the model:

The rest House- Govern- Firms of the holds ment Sec- world

UT/V

/xt .l| rv /.l

"a" tm Domestic Domestic Markets for kets: national labour market for domestic foreign bond market shares goods goods market V

- The households supply and the firms demand labour on the domestic labour market. The government does not demand labour since all domestic production is assumed to take place in the firms. The wage rate equates supply and demand. - The households supply and demand shares on the domestic market for shares. Hence, the firms are assumed to be owned by the domestic households. Investments are made out of retained earnings and the remaining profits are distributed to the shareholders. ° The households, the government and "the rest of the world" demand and the firms supply net domestic goods on the market for domestic goods. There are no intermediate goods in the model. Hence, the firms do only demand goods for investments. - The households, the government and the firms demand and "the rest of the world" supply net foreign goods on the market for foreign goods at a given world market price. - The households, the government and the rest of the world demand and supply bonds on the international bond market at a given world market interest rate. Since the firms finance investments out of retained earnings and distribute the rest of the profits, they do not act on the bond market.

The tax and transfer structure The following figure illustrates the flows of taxes and transfers

Hage incone, capital Incomeand consumption taxes transfers payroi l taxei The rest House- Govern- Sec- Firms of the holds ment tors: world

The government receives wage income, capital income and consumption taxes from the households and payroll taxes from the firms. Finally, it pays transfers to the households. The rest of the world is not directly affected by domestic taxes or transfers

The dynamic structure The agents are assumed to have perfect foresight about almost variablesa. all The only exception is that the individual household has an uncertain life time. Household dynamics stem from the fact that households generally live more than one period and are able to lend/borrow on a capital market. Hence, the path of consumption can be separated from the path of earnings. For the firms, the dynamics come from the combination of convex adjustment costs for capital and less than total depreciation of the capital stock. As a result, it is profitable to look ahead and spread out investments during long periods. A third source of dynamics is due to the fact that the government accumulates debt, which in turn is assumed to affect government consumption. For both households and firms. the dynamic structure can be described by the following picture

3The importance of the degree of foresight is studied in Ballard and Goulder 1985.

Expectations Expectations about prices, about prices, taxes and transfers taxes and transfers

Equilibrium Equilibrium in period t in period t+1 etc

Stocks Stocks Stocks in period t in period t+1 in period t+2

The stock of assets or capital in period t is given by history. Together with expectations about the future, a temporary equilibrium is established. The intertemporal equilibrium is characterized by the fact that the expectations are correct. i.e identical to the values in the sequence of temporary equilibria.

2.2 Househoids

The households modelled by Yaari-B1anchards4 approach to are overlapping generations.

The objective function The representative household in generation maximizes the expected life time utility of consumption of goods and leisure

1 Mu Csvcsø E-L s:

E L W 1 c st where is the time preference rate, and ch, cr, E p and are the consumption of home goods, foreign goods, labour endowment and labour supply, respectively. The household has the probability n to survive into the next

See 1985 eg Blanchard 5The subscript indicating generation j is dropped in order to simplify the notation.

period, giving an expected life time of 1/1-u. with perfect foresight about all other variables the expected life time utility simpiifies to

H "

uc licC E U K -øj u

It The utility function is assumed to have constant intertemporal elasticity of substitution 0 1-1/0 uc..L.-L. U å 1: me: 2

inU, otherwise, where U, is an index of composite consumption in period s, i.e of both goods and leisure. The index U, is the value of the nested subutility function 1 1-1/n 1-1/n

u. c.""+ o.E,-L§ 3a

,

where

C, v-v1-ux-0ctU[c:1U 3b

In 3a n is the atemporal eiasticity of substitution between lei- E,-L: and utility weighted sure a index of consumption of goods C. defined in 3b. 0 is the weight of leisure. In order to get a constant labour supply in an economy with growth, it is necessary to assume either separable subutility functions eg a Cobb-Douglas or a "productivity" growth Ä in leisure which is equal to the growth rate of the wage rate. The second approach is chosen here. v is the value share of home goods in the basket of goods. The homothetic specification of the nested subutility function makes it possible to interpret the normalized expenditure function corresponding to 3a as a price index of composite consumption

ssee King, Plosser and Rebelo 1988

eg

1 1" 1"" 1,n w + 0A

where is the price index of consumption of goods defined by

L p.l+rivps(l+tfji'v 4b

.

In 4a-b is rate. 1 the income tax rate, tcthe w wage wage con- 1 sumption tax rate, and the pretax price of home and foreign

goods, respectively. å By the properties of the expenditure function, we have

ap. U ap. II Cu un EuI-: ap: âu.1-t.l u

api api n r c, i C and c, , Câp{1+t: . âp.1+t.

For the subutility function 3a-b this gives

H

Pa Paus GÅ Prualø

E

+r

fr

P-J c w -r c w -t

w

C

c gå1Ei-- and Llgglgågi Sa-d

p.1+tf p.1+r§

Two special cases turns out to be important in the simulationsz

- When the preference weight of leisure 6 is zero, the subutility function 3a collapses to U, C, and labour supply Li E,7. equals labour endowment The price of composite consumption ps becomes equal to the price of private consumption of

This will of course affect the level of and hence the scale of the production. The scale per se is not veryimportant, but can of course be easily adjusted by simply changing L.

goods pi. - When home goods are identical to foreign goods, equation 3b is no longer strictly valid. Rather, C, is a straightforward quantity measure of consumption of goods. Using the convention p:1, pi that the price of private consumption of goods beequal to 1+t:L comes

The budget constraint The dynamic budget constraint for a household is

PU:.

ilå:i;LÅ:

A101 "L1T:Ez 6

transwhere A are private assets, r post tax interest rate and S fers from the government. Thus, A.., are defined as assets in period t+1 inclusive of interest payments received in the beginning of r,r:1-rt t+1. The post tax interest rate is defined by where is the world market interest rate and the capital income tax rate. Note that the household has the return 1+r./u 1 on their assets. This is so because the households sign life insurance contracts. These contracts stipulate that - A household leaves all its assets to the insurance company in Thuss, case of death. the company receives 1-HAl+w.(1-t:EL+S.-pYU.) in the beginning of period t+1. which immediately gives interest payments of the amount r... 1-1 A.+u.1-z{E.+s.-p:m. - A household receives a "premium" on the assets added to the interest rate if it survives. The outlay of the insurance company is thus nAl+w.1-r:EL+S.-pYUl times the "premium". With zero profit this premium turns out to be 1+n,,1-u/n. Adding the "premium" to 1+r... gives 1+r..|/1, which is the effective discount rate for a household. Iterated recursion on 3 and assuming that assets grow at a siower rate than the interest rate in the limitg have the intertemporal we

8For convenience, in this section, but not in the model, it is assumed that the size of the generation in period t is equal to one. 9This is usually called a "No-Ponzi-game" condition.

budget constraint

Z

. ll u Al - 7, L 1+r.,/1t n |t 1+Tl vt

Furthermore, define human capital as the discounted sum of expected "full income transfers plus the value of labour endowment1°

å s,

Tgç- n 1+r,/u

" t v t

The intertemporal budget constraint 7 can then be rewritten as U p.u. II Al ,f Ht n. u u

st 1rl U§1+r./u

which says that the present value of composite consumption equals total wealth, i.e the sum of private assets and human capital.

The maximization problem

The household maximizes 1 subject to the constraints 2- 4 and 7. The first-order conditions are

-0 -O s-UO U, Ä, n

få

;st,t1,t+2,...co 9 s

T;;: g§1+rv/u

and the budget constraint 7, where A, is the Lagrange multiplier for the constraint 7. The first-order conditions can be shown to give the following function for the value of composite consumption

pfv. AAA. + H0. 10

1°It is possible to let the productivity and hence the wage rate of a worker be age dependent, to mimic a freely chosen retirement. See eg Blanchard 1985.

AL 11 .

J

Tzçz g§1+r./n

Equations Sa-d. 6, 8. 10 and 11 give a complete description of the behaviour of the household.

Aggregation of household behaviour The population consists of an infinite number of cohorts generations. The generation born in period t has the initial size G. and in period the size of this G,u. s is Since composite consumption is linear in total weaith, aggregation is straightforward: if Jc. denotes consumption of goods in period t by a household in the generation born in period the aggregated consumption is defined by

Z ef" ,cp 12

-m Aggregate private assets and human capital are defined in an analogous way. In most applications and in steady state. we will let G.1-n which makes the total population equal to one. In order to simplify the notation this assumption is maintained for the rest of the paper. More realistic paths for the population have in fact been implemented in the model. One thing deserves to be mentioned, namely the difference between the rate of return for households and generations. The rate of return for a household is 1+r.n/h since the surviving members of a generation receive a "premium". As pointed out in section 2.2.2, the total of these "premiums" is equal to the value of the assets of the deceased members of the same generation. Thus, for the generation as a whole "premiums" and bequests to the insurance company balance. Hence, the effective rate of return on assets is 1+r,H on the aggregated level. In spite of this, 1+rL.,/h is still the correct discount factor in the definition of human capital. This is so because human capital cannot be left as bequest to the insurance company.

Consequently, the aggregate equivalent to 6 is

1+rL..A, pTU,.

A... w.1-tYE, S. 13 + -

What are the characteristics of this model of households - The finite expected life time 1/1-n diminishes the scope for intertemporal substitution. - The constant probability of survival u means that all generations have the same expected remaining life time. Hence, the propensity to consume out of wealth is the same for all generations. This makes aggregation straightforward. - New generations are born each year and there are no bequests. Thus, generations currently alive can expect that future taxes to some extent will be paid by others. This means that the "Ricardian equivalence" result does not hold in the model except for the special case when n1. - The capital market including the insurance companies is perfect, which greatly enhances the possibility of intertemporal substitution.

2.3 Firms

The representative competitive firm maximizes the present value of the cash flow under convex installation costs for capital, taking prices as given on all markets. This gives a "q" -equation for investment. This approach follows Hayashi 1982.

The arbitrage condition For a domestic investor the following arbitrage condition must be fulfilled

1+1-rf..rI..1-rfn.

1-zt..v...-v. rZ..1-rt..v.. 14 + where is the capital income tax rate, D dividends and V the the value of domestic shares. The LHS is the post capital income tax return of buying shares in period t. This is the immediate post tax dividends 1-rtD. 1-Ttnr:" which is invested in bonds, giving the return

in period t+1 plus the post tax capital gain in t+1

1-t%..Vl,.-V.. This must be equal to buying bonds for the

same amount V. and receiving post tax interest payments equal to rI..1-:f..v. the RHS. Assuming that V grows at a slower rate than the interest rate in the limit, repeated recursion on 14 gives

Z

gLbL, 15

HITFSH vt

1+i-tr..r:..1-tf/(1-tt.|L

where øl

The value of the firm V is the post tax present value of current and future dividends cash flow.

The maximization problem The dividends D. are

n. pTFJKULt pix. w|1+t:L|, me

- -

where is the product price, F.K.L the time dependent constant returns to scale production function with capital stock K and labour hours L as arguments. the price of investment goods and t° is the social contribution rate Note that investments are . financed out of retained earnings. The investment cost I includes the installation cost and is defined by

+ Fi./K., 17

where F° is a convex installation cost function. The formulation of the installation cost function makes overall production technology i.e production function and adjustment cost function taken together linearly homogeneous in L,K.i. The capital stock evolves according to Kl., + 1-öK., 18 where 8 is the depreciation rate. The capital stock is composed of both home and foreign goods according to

Kl m1nK{/e,Kf/e, 19

where and are the amount of home and foreign goods in the capital stock, respectively. and are the corresponding shares. This carries over to investment and we can define the price index for investment as ehp efpf. 20 + Total investment including installation costs of home and foreign goods are I ehl. eIl. 21a-b and Maximizing 15 subject to 16-20 gives the following first order conditionstl for st,t+l,...,m pärm u,1+z2 22a - 0, psol

qsv|lö

h i Li psHFsvLK psHisHI-SOLK + " wsqs O 1+rs.2

pls1 rs +1srs.| 4 qs 0 Zac

and equation 18. The shadow price q, of installed capital the multiplier of the restriction 18 is a parallel to Tobins Haavelmoss marginal "q". It is worth noting that when home and foreign goods are identical 19 collapses to a straightforward quantity measure. Further-

more, and become equal to pg

Solution using explicit functional forms The installation cost function is

POS/Ks 7is/2Ks 23

This gives, together with the first order conditions the investment function . 12

11Partial derivatives are denoted by subscripts. 12ln some applications, eg the trade union version of the model, it is crucial to have some kind of decreasing returns to scale in the production technology. This is introduced by the following time dependent installation cost function

q,/p: 1x,/7 24

and q evolves according to 22b. A linearly homogeneous CES production function is assumed ä:I 1-1/B 1-1/B

v. F.1.,L. s zl aKl + 1-aAL. . 25

where 2 is total factor productivity, B the elasticity of substitution, a a distribution parameter and Å the labour augmenting technological growth. Using 25 and 23 in 22b gives together with 24 a description of investment behaviour. Employment is found by taking the derivate of 25 with respect to L, and substituting in 22a. The aggregation of the representative competitive firms is straightforward.

2.4 Government and taxes

The government spends money on consumption, transfers, interest payments on the debt and it collects taxes. The value of government consumption p°G is fraction C9 of an exogenous production net of installation costs. In order to make the government obey an intertemporal budget constraint of the same type as

1,1+

mm

ur The first-order condition 22b becomes W201

PIOIFIOI,K

h + qsn Wsqs 0 22b o 1+r,.3 If we use the function r,1, 11,/2.° 23

where Å is a growth factor of labour productivity, we get

qs/pi- gas/y 240

and q evolves according to 22b.

for the households, the government consumption is further assumed to be negatively affected by the debt

p:v.

1:20. pånm. cha.. - - 26

where is the price of government consumption. Government consumption does not give utility to the householdsia. any We assume that government consumption is composed of constant fractions of home nh Kf and foreign goods nhc. JG.. and 27a-b

Accordingly, the price index is xhp Krp{. + 28 Government transfers is assumed to be fraction Cs of net a production as well

s. çfp{v. p{1.r..J. - 29

Taxes are levied on wages with the wage income tax rate 1" and pay roll tax rate Ta, private consumption of goods and capital on income with the tax rates rcand Ik, respectively. The total tax revenues are k ° A. zfpfc. nx, u r.w.L, a 30

. + r. n . j .

Government debt evolves according to

1Tu|Bc ° 9 TÅXiJ-

Bun 4 PtGt St. 31

2.5 National accounts and foreign demand for experts

Foreign assets are defined by

FA, A, - V, - B.. 32

The firms V. are assumed to be owned by the domestic households. Thus all capital gains or losses V.-VP. fall A.. FA. and on

13It is possible to let government consumption enter the utility function in an additively separable form without changing household behaviour. But this would of course alter the form of the indirect utility function.

11-10-0788

are predetermined variables, ie determined in period t-1, while V. and hence A. are forward looking variables that can Jump in reaction to new information. The foreign demand for home goods is assumed to follow

x, pg/pü-Ezgf, 33

where E is a price elasticity and x a Variable for the scale of foreign demand.

2.6 Equilibrium conditions. price level and recursivity

Equilibrium conditions and the price level Equillbrium on the domestic labour market requires L.. 34 Equilibrium on the market for domestic goods require c.+c'.+1'.'+x,. 35 Equilibrium on the domestic market for shares is implicit in the arbitrage condition 14. The price level of the economy is determined by fixing to unity in all perlods. With this convention all other prices can be thought of as relative prices. eg the price of home goods is equal to the terms of trade.

A note on the recursivity of the model The model in its general formulation is entirely simultaneous.

But lf the terms of trade Ph eg when the export

are exogenous price elasticity E-m or if home and foreign goods are identical the model exhiblts a long run recursivity. The supply of capital is perfectly elastic r. at the given world market interest rate and the overall production technology is linearly homogeneous in the long runt.. With the world market interest rate equal to an adjusted value of marginal product of capital, the capital-labour ratio and thus the gross wage are defined impllcitly in the long run. The

14The production function is homl in K,L and the installation cost function is hom0 in K,i.

long run effect of domestic factors is only to determine the level of production through the labour supply. Another kind of recursivity is obtained if in addition to the terms of trade also labour supply Ls which is the are exogenous case if OO. There is then no feedback from the rest of the model to the production side. Hence, the model is in that recursive case in every period.

2.7 Imperfect competition on the labour market

A range of macro economic questions are related to the labour market, eg the relation between the wage formation investprocess, ment and export shares. It is of interest to study of these some questions within the intertemporal framework of MAMMA.To meet this aim a special trade union version has been developed. It is assumed that a single trade union organizes all workers in the economy and exercises monopoly power. This that the means trade union unilaterally sets wages, taking unemployment benefits 0.Åt. taxes and the firms decision rules as given. It is further assumed that labour supply Lä is ie 0O in 3a. exogenous, On the aggregate level unemployment benefits be merged can with the other transfers 29 into

c7b2v.

s. pinñi MANLT- - La. 29

The objective of the trade union is to maximize the human capital defined in section 2.2. This approach draws der on van Ploeg 1987. The definition of human capital is restated below for convenience

w,1-t:ñ,+ S. 8 S n

m". IJÅWW"

8:0. t

The decision rules of the firms are derived in section 2.3. The accumulation equation for the capital stock is restated below for convenience

Kl., + 1-öK.. 18

For simplifying the notation, we define the restricted profit func-

tion in period s as

II,w,1+1::,K, maxp:F,K,,L, w,1+r:L,. 36

- L. By the properties of the profit function, labour demand 22a can ttenis be wri L, -n,,.. 22a The adjustment cost function is assumed to be of the form F.i,. which effectively means that there are decreaslng returns to scale in the overall production technology. This is crucial for labour demand to have a finite elasticity with respect to wages also in the long run. Hence, using the definition of the profit function, equation 22b can be rewritten as ø.l4r:+2q.

hum 22b

qaol _ iPanH-ö 1-8 lf the trade union is able to make a binding commitment to a sequence of current and future wage, maximizing 8 subject to 29. 18. 22a and 22b" gives the following first order conditions for st,t+1, ,m . . .

- - 1 373

1-Txwu- w s w uü-ö QIÃ nn.2 113.22 4 un u: O: 37b - Trä

8 w- o .Mo me m 1+r..zqo.1r 1+r..| p.7

and equations 18 and 22b". In 37a-c w... and 51,., are present value shadow prices of the constraints 22b" and 18, respectively. Note that lI,,20 in 37b since the production function 25 is characterized by constant returns to scale. Moreover, w,0 since q; is free to Jump in response to new information

lssubscript . denotes the partial derivative with respect to the first argument: w,1+r:. subscript with respect to the second 2 argumentzK,

i period t. Another way of characterizing the same thing is to say that KL is supplied inelastically given by history. Accordingly, the labour demand in period t is rather inelastic and the trade union can set a high wage rate. The behaviour described by 373-C will not be valid if the trade union cannot make a binding commitment to stick to the announced sequence of wages. It is easy to see why: the trade union starts optimizing in period t and according to the discussion above it sets a high w, and announces a somewhat lower ws st. Since investments depend on future not current wages, this will induce a relatively high capital stock in period t+1. Moving on to period t+1, the capital stock Ku. is once again given, and it is optimal for trade union to exploit this fact. The same will be true for every period after L But, since the firms are aware of the objectives and the constraints of the trade union, the announcement of low future wages will not be credible. Rather, the only credible behaviour of the trade union will be the one that exploits the fixed capital stock in every period. This amounts to setting w,O st,t+1...,m and the wage follows

-u-rhng, u-rhus- nsns,|11+t: 0. 37a -

Without binding contracts this is the only time consistent behaviour and thus the only possible equilibrium.

2.8 Welfare measures

A monotonic transformation of the indirect utility function corresponding to the consumer problem in section 2.2 can be written for generation J JALHL JVt 38 A11/0-1 where denotes the birth of the generation. Note that p", A J year and H do not differ between households of different generations see section 2.2.4. Based on 38 two appreciations of welfare can be put forward. The first is based on the expenditure function corresponding to

38 and measures household welfare from private consumption. It is suitable for evaluating reforms that affect the private budget constraint 7, ie prices, taxes, wages, transfers or interest rates. The eguivalent variation for a household in generation J is A1/o1 EV Jawa.

FTm-Jmün

- raw l l where denotes values after the reform. A picture of the effect on the inter generational distribution is obtained by comparing JEV. for different generations - perhaps as a percentage of their respective total wealth ,A.+H.L The second one is a kind of generalization of 38 with an aim to evaluate welfare due to both private and government consumption. Furthermore, it is more neutral with respect to intergenerational distribution since it summarizes the consumption possibilities of all currently alive and future generations. The consumption possibilities are summarized in the national weaith, which is defined by

v I

Nu EE_4__;EL_i_ - + FAI 40

1 pirr n E t 1+rl.. o vt In order to be able to say something about inter generational distribution it is convenient to define the permanent growth adjusted sustainable total consumption as an annuity national wealth

c+c{ NW, 41

0 vt 1+rV

Note that 41 explicitly assumes that total consumption should at the grow same rate as the productivity A. This is clearly a normative but quite reasonable statement. This permanent consumption could the be compared with a measure of the average Initial growth adjusted total consumption during period 0 to t-1

O 1 NHO-NW. C+G1 42 t1 t , 1 . ° s n 1+r, 1 Å

-§59 n i+ro v0

vO 1+r, so where it is assumed that tO is the first simulation period. It is possible to split the initial consumption into its two components by defining the initial growth adjusted government consumption :-1

0 1 p°G 1.1.0 n s s p1+T: vO o s0 c. - h , 43 1+r§

F Ä

Ä 1+r: vO so

and the initial growth adjusted private consumption

c G+c G.. O 44

-

3 PARAMETERIZATION

This section describes a base case parameterization of the mode1.A number of parameters must be chosen in order to solve the model. Relevant Swedish empirical studies are extremely scarce. Even though international studies can be used to some extent, this still leaves little evidence on a number of key parameters. In general, vaiues for such parameters have been chosen so that they will be in line with related models while still making the model solution resemble Swedish data during the 1980s. The uncertainty about the most adequate parameter values makes it important to perform sensitivity analysis. Some efforts in that direction are documented in Söderlind 19891.

3.1 Production parameters

1. Elasticity of substitution eq 2518. This is perhaps of one the most investigated structural parameters in economics - although not at this high level of aggregation. Unfortunately, there is also a lot of disagreement. In general cross section studies arrive at values near while time series studies produce estimates around 0.5. Mansur and Whalley 1986 summarize "central tendency values" from the literature. The overall tendency points towards a value around 0.8. B0.8

2. Distribution parameter a eq 25 is calibrated to give a labour share inclusive of payroll taxes of GDP net production equal to 68% which is in line with Swedish data during the 1980s. aO.45

3. Labour augmenting technological growth Ä eq 25 is chosen to be in line with the rate of productivity growth in the Swedish private sector during the 1980s. Ä1.02

4. Depreciation rate 6 eq 18 is constructed by calculating an adjusted weighted average of Hanssons 1989 depreciation rates for machinery and buildings respectively, with the shares of the total capital stock as weights. The adjustment amounts to disregarding part of the stock of buildings since the imputed rent of private dwellings probably are underestimated in the National Accounts. The idea is to keep the NA definitions and adjust the composition of the capital stock accordingly. This amounts to give machinery a greater weight and the effect is a higher depreciation rate. ö0.1

5. World market real interest rate eq 6814 is notoriously hard to estimate due to the problem of measuring inflation expectations. Similar models do often produce a value around 5-7% see eg Auerbach and Kotlikoff 1987 and King, Plosser and Rebelo 1988.

1sThe equation numbers refer to the most important appearances of the parameter in question.

r n0.05

6. Adjustment cost parameter 7 eq 23. Given the other parameters, 7 is calibrated to give an investment share of 19% which is in line with Swedish experience during the 1980s. This gives a 7 around 14, which is lower than the estimates by Abel and Blanchard 1986. 714

7. Total factor productivity z eq 25. z1

8. Share of home goods in investment eq 19 measures the total direct and indirect via intermediate goods share of home goods in total investment. The value is taken from input-output tables for 1980 and 1985. 6hO.67

9. Share of foreign 6 1-6". goods in investment eq 19 is e0.33

3.2 Household preference parameters

10. Intertemporal elasticity of substitution G eq 2. Hall 1988 concludes that c might be zero and probably not above 0.2, while Grossman and Schiller 1981 tend to favour a value around 0.25. Altonij 1986 investigated the intertemporal elasticity of labour supply for married men and concluded that it is between 0 and 0.35. Blundell 1988 summarizes studies of micro data and states that U is probably less than 0.5. øO.333

11. Probability of survivai n eq 1 is chosen to give an expected remaining life time that is a reasonable average for the entire adult population. This expected remaining life time is assumed to be 33 years. u0.97

12. Atemporal elasticity of substitution eq 3a between goods and leisure n. Mankiw, Rotemberg and Summers 1985 cannot arrive at reasonable estimates which is interpreted as violating the new Classical model of labour supply. Wales and Woodland 1979 on the other hand get an estimate of nO.83, which is also the result of

Ghez and Becker 1975l. n0.8

13. Leisure preference rate ü eq 3a is calibrated to give an average labour supply of about 40% of the endowment. ü2.5

14. Time preference rate p eq 1. There are few direct observations of the pure time preference rate. It is caiibrated to give a reasonable consumption profile and aggregate savings ratio. To achieve this in spite of the low intertemporai elasticity of substitution G and a growth Ä in real uages, p has to be very low in relation to the after tax interest rate r. p-0.038

15. Value share of home goods in the basket of goods v eq 3b measures the total value share of home goods in private consumption of goods. The value is taken from input-output tables for 1980 and 1985. vO.72

3.3 Government parameters

16. Government consumption eq 26 is calibrated to match data for the 1980s. g°0.27

17. Reaction parameter eq 26 is chosen large enough to guarantee that the government obeys an intertemporal budget constraint of the type for the households. Eb0.1 same as

18. Share of home goods in government consumption Kh eq 27 measures the total share of home goods in government consumption The government consumption consists of around 20% purchases net of goods and services from the private sector and 80% value added. The latter is assumed to be produced by the domestic firms in the model. According to input-output tables for 1980 and 1985, home goods has 71% share of the purchases. xh0.94 a

19. Share of foreign goods in government consumption eq 27 is 1-n". e0.o6

20. Government transfers S eq 29 has twofold function in the a

model. First, to capture that part of the transfers that has no direct link to individual fees the rest is assumed to stay with the payer/reciplent which can be estimated to 15% of GDP. Second, to provide an intercept in the tax schedule for wage income taxes corresponding to 107. of GDP. ço.2s

21. Tax rate labour income t"eq 4a830. The income weighted on average of the marginal tax rates and the average tax rates for 1989 have been estimated to be 52.3% and 36.5%, respectively. To capture the difference between marginal and average tax rates a combination of the marginal tax rate ru and transfer share of GDP Eu see above is used. t"0.5

22. Capital income tax rate eq 14830. The taxation of capital income is very heterogeneous. In fact the total capital income tax revenues are negative, while certain assets are very heavily taxed. This model is obviously too aggregated to capture the effects of the capital income tax system at present. Nevertheless, it can provide some ideas about how the general level of capital income taxation affects savings. The choice of is more or less arbitrary. Tk0.Z

23. Consumption tax rate eq 4b830 is computed by relating VAT and other taxes on goods minus a range of subsidies to total private consumption. t°O.22

24. Payroll tax rate Ta eq 16830 is that part of the actual payroll taxes that have little or no relation to individual benefits for the employee see discussion about Es. This part be can regarded taxes. t° 0.24 as pure

25. Export price elastlcity E eq 33 is taken from the long run Ernsäter17 elasticity estimated by Lars and implemented in the KOSMOS model of The National Institute of Economic Research. §2.5

26. Level of foreign demand x eq 33 is calibrated to give a

i7See 1989 Ernsäter and Rosenberg

trade balance that is slightly positive. Note that since there is

no intermediate goods in production, the export is effectively export of value added. Since the import content in exports are disregarded both sides of the trade balance are scaled down in the model

in relation to the National accounts. x1.7

27. Unemployment benefits Q eq 29 is calibrated to give an unemployment around 5 percent. This figure is intended to capture

total unemployment, ie open unemployment plus certain labour market programs. QO.20

REFERENCES

Abel, A.B and Blanchard, 0.J, 1986, "The Present Value of Profits and Cyclical Movements in Investment", Econometrica, v0l.54, no.2 Altonij, J.G., 1986, "Intertemporal substitution in labour supply: evidence from micro data", Journal of Political Economy, vol.94, no 3 Auerbach, A.J. and Kotlikoff, L.J., 1987, "Dynamic Fiscal Policy" Cambridge University Press Ballard, C. and Goulder, L., 1985, "Consumption taxas. foresight, and welfare: 0 computabel general equilibrlum analysis", in L Piggot and J. Whalley ed, New developments in applied general equilibrium analysis, Cambridge University Press Blanchard. 0.J., 1985, "Debt, Deficits, and Finite Horizons", Journal of Political Economy, vol.93, no.2 Blundell, R., 1988, "Consumer behaviour: Theory and empirical evidence - a survey", The Economic Journal, vol. 98 Ernsäter, L. and Rosenberg, I., 1988, "KOSMOS En makroekono- metrisk modell för Sverige", Konjunkturläget. maj 1988 Fair, R.C. and Taylor, J.B., 1983. "Solution and MaximumLikelihood Estlmation of Dynamic Nonlinear Rational Expectations Models", Econometrica. vo1.51, no.4 Hall, R.E.. 1988, "Intertemporal Substitution in Consumption", Journal of Political Economy, vo1.96. no.2 Hansson. B., 1989, "Construction of Swedish capital stocks, 1963- 87: an application of the Hulten-Wykoff studies", Uppsala Economic Studies, no.2 Hayashi, F., 1982, "Tobins Marginal q and Average q: a Neoclassical Interpretation", Econometrica, vol.50, no.1 Chez, G. and Becker, G.S, 1975, The Allocation of Time and Goods Over the Life Cycle, Columbia University Press Grossman, S.J. and Shiller, R.J., 1981, The Determinants of the Variability of Stock Market Prices", American Economic Review, Papers and Proceedings, vol.71, no.2 King, R.C. and Plosser. C.H. and Rebelo, S.T., 1988, "Production, Growth and Business Cycles", Journal of Monetary Economics, vol. 21

Mankiw, N.G. and Rotemberg, J.J. and Summers, L.H., 1985, "Intertemporal Substitution in Macroeconomics", The Quarterly Journal of Economics, February Mansur, A. and Whalley, J., 1986, "Numerical specification of applied general equilibrium models: estimatlon, calibration, and data", in H.E Scarf and J.B Shoven ed. Conference on Applied general equilibrium analysis, Cambridge University Press Persson, T. and Svensson, L.E.0., 1987. New Methods in the Swedish Medium-Term Survey:Bi1aga 3 Lángtidsutredningen 1987, Allmänna Förlaget Ploeg, F., van der, 1987, "Trade Unions. Investment, and Employment: A Non-cooperative Approach", European Economic Review, vol.31 Söderlind, P., 1989, "MAMTAX - A Dynamic CGE Model for Tax Reform Analysis", KI Working paper. no.3 Wales, T.J. and Woodland, A.D, 1979, Labour Supply and Progressive Taxes", The Review of Economic Studies. vol.46, no.142 Wilcoxen, P.J., 1989, "A fast algorithm for solving rational expectations models", unpublished conference paper

APPENDIX 3.1 LIST OF MODELVARIABLES

Endogenous model variables

Ideal price index of composite consumption Relative price private consumption Consumption of goods " home goods " foreign Labour supply Humancapital e Composite consumption l Propensity to consume Private assets

Value of firms Total investment including installation costs Capital stock Relative price investment Total investment of home goods " foreign goods Labour demand Tobins marginal q Physical investment Production

Government consumption " of home goods " of foreign goods Relative price government consumption Government transfers Tax revenues Government debt Foreign assets Export

Hage rate Relative price domestic production

E: Trade unions shadow price of constraint on q E Trade unions shadow price of constraint on K

Exogenous model variables

rr.1-Ik Interest rate net of tax:

w Discount factor cash flow:

o. uu-rf..rI..u-rt/u-z:..›

Price foreign goods

Production parameters

B Elasticity of substitution a Distribution parameter Å Labour augmenting technological growth

Depreciatlon rate World market real interest rate Adjustment cost parameter Total factor productivity Share of home goods in investment H " foreign goods "

Household preference parameters

Intertemporal elasticity of substitution Probability of survivai Atemporal elasticity of substitution Leisure preference rate Time preference rate Value share of home goods in the basket of goods

Government and foreign demand parameters

Government consumption share of net production Reaction parameter Share of home goods in government consumption " foreign goods " Transfer share of net production Tax rate on labour income Capital income tax rate Consumption tax rate Payroll tax rate Export price elasticity Level of world demand Unemployment benefits

APPENDIX 3.2 LIST OF MODEL EOUATIONS

The model equations are listed in this section. They are either taken directly from section 2 or somewhat manipulated. In the latter case, the equations are denoted with an extra L

Households

Price index of composite consumption I 1-n 1-n n

pUI + ..."t:7 43

0A

Price index of consumption of goods

p p.l+rfupi(l+tfhv 4b

Consumption of goods n PL C Pzut U Sa Cl e l-n 1- w

ps

ox

Labour supply w.1-tt

ox pfm/øa

Lz LL Sh I-" n

Wlåltg

u + OA

Consumption of home goods vpTC. 5c h °t TT P|1T;

Consumption of foreign goods 1-vpfC, Sd r cl PL1T f c

Humancapital

Z

w,1-rSl-.,+

SK Ht 8

K 1+r./n n st 1+ Vt

or in the form of a forward looking difference equation

C

Tjäna", + wlU-tULl . + s. s 1

k O where r.1-rl rl

Value of composite consumption pm 10 AAA. + H.

Propensit y to consume A. m

1 S

T7 U:1+rv/u

or in the form of a forward looking difference equation

11 A, 1

FH

1 + u 1 1+p°1+r,,.1 V Ã - P t1

Difference equation private assets

1+r...A. pm

A... u.1-z{1. s. 13 + + -

Firms

Value of firms G

psüatys pila- ws1+T:L-s

15 1 . s D n 1"rvn st vt or in the form of a forward looking difference equation

Wt1Tf-t

W1PYt Filt Hsu

1rtn

or using the fact that the overall production technology is hom1 in K,L,i

Lh-öm. p§1.r.,.x.

pTF... 15 000 v. + - C Ttn

where 1+1-r.1r:n1-tr/(1-tfnl

Total investment

il 1 + gn/zxn 17

Difference equation capital stock

Kl.. + 1-öK. 18

12-10-0788

Price index Investment l hh ff 20 PteP19Pt

Total investment including installation costs of home goods I ehl, 21a

Total investment including installation costs of foreign goods eI. 21b

Employment h w.1+t. G 22a plFlL

or using 25

-B/B-1 B1 KL B

w,1+t./Å plz.

a c h 22a - 1-a -Z Å

a1-aB

Difference equation Tobins marginal q

J 2

Påugbâ

i

Ptzluruuk qu115

å . . 22b q: fhhtruz t

1/B-1

a+1-aÅt1%ilL

where Fl,,.K azl from 25 L+1

Physical investment

EqL/Pt 1 UKM 24

Production im B-1 1-1/3 1-1/B

1-aÅ

Yi aK. t 25 z. +

Government and taxes

Value of government consumption P:71:2 PLG: 9 9 PLY: h ClBt b 26 C: T l

Government consumption home goods G xhc. 27a

Government consumption foreign goods nrG. 27b

4 l

å

Price index government consumption ghh fi 28 PzKPzKPL

Government transfers l 2

CPYL

29 Sv.

Tax revenues TÅXL t: TUWLL-t At tfpfct 30 ler 1.1

Difference equation government debt

1"Tv.nBt l P36: TAXI

Blu S: " 31

National accounts and foreign demand for exports Foreign assets FA - Vi - 32 or in the form of a messy difference equation

FAl,. 1+rI.,rA. + 32

"-|L1T:no. lrzn1TtWtL-f PSC: St.

um.1-rf/1-r{..[p{v. pil. utöva.

- -

k U

Pgct

1r:1 Sv. UTYTTW1I-t li

°

Exports h r § t X. pt/pm x.Å 33

Equilibrium conditions Equilibrium on the domestic Iabour market L 34

Equilibrium on the market for domestic goods YL5":GLIL*xt h h h 35

Trade union Total 17. investment - replaces

1,1 + 71./2A° 17°

Difference equation Tobins 22b. marginal q - replaces

PksnFnnx qu115

Ä 22b" qi. @z1FL2

Physical investment - replaces 24

q,/p{- IJÄt/y 24

26. Value of government consumption - replaces

plana PLG: q 9 h b 26 .- C1 PLYL T clBl ZÄ

Government transfers inclusive of unempioyment benefits - replaces 29

p|1il2 s h L 0

ljt+

s: C1 Ä nia-l s Lt.29, ZÅ

Vage rate implicit function - replaces 34

u-rt u--øbup 260. H U

+ ätlvzf , + 15 mi

37a where -i 5-2 8-1 a a

ELJJ wl1+tf/Äpfzt 1aB HLÅÅÅIL ÅlÅILl

-B - UL, t h L h Ä Ptzt Å Pczt

and Ulz, 1/Kp Lu

Difference equation shadow price of 18

-1-r.w.- xn.n.,.2 1-6

f-:g 771.22 + u... u. o mb

- -

where -nm, -nm/x. 22a. and -n.. is defined by

Difference 22b. equation shadow price of

15Wu11ru1 "Ätlltn - ml., 0, wo0 370 11"v.o2WLW 1Tn1Pt7 1

if t0 is the first simulation period.

Without binding 37a. contracts wtO V1 in and 37b-c are dropped.

APPENDIX 3.3 SOLVINGTHE MODEL

General description of the solution problem

The behaviour in the model is based on intertemporal optimization with expectations about the future formed rationally. The assumption of perfect foresight simplifies matters considerably and makes the model manageable. The formulation of the model guarantees that it converges to a steady state growth path. On the steady state growth path where all exogenous variables and parameters are kept constant, the variables evolve according to

rate of growth: Ä-l 0 c,c",c,H,u,A,v,1,K,1,1, ph.p".p°.Ls.A.px.L.q.p°.u 1,v,G,G,G.s,TAx,B,rA,x,u,u

Using this in the model equatlons see appendix 3.2 gives a system of equations for the steady state economy. which is easily solved using standard methods for solving systems of non-iinear equations. Thus, we have end point values for those variables that are determlned by expectations of the future jump variables. For the variables that are inherited from the past predetermined variables there are start values. The model is a system of non-iinear difference equations that ties these two types of variables together

Setting up the model to make it solvable

The following steps are taken in order to solve the model

i Theforward looking difference 8.. 11 equations and 15 are substituted for the infinite sums 8. 11 and 15 L Ii p, Define At, H., V., q,, L., and u. as the Jump variables OLL iii The starting values of Kg, FAO, Bo and wo t0 is the first simulation period are given. Thus K., FA., B, and ul are the predetermined variables K.L

IV Since FAO is predetermined and Ao can Jump in response to unexpected capital gains losses on the stock of shares VOL private assets A are defined by

At FA, + V. + 32 and FA obeys the difference equation 32.L

laln the literature this kind of problem is called a two point boundary problem.

Description of the solution algorithm

The algorithm used in solving the model was developed by FairTaylor 1983 and was used by PerssonSvensson 1987. A later refinement was inspired by a related idea of Wilcoxen 19891. The computer program for the simulations is written in the PC language GAUSS, using a GAUSS-supplied Newton algorithm for solving the system of non-linear equations.

Define 1 K. a vector of predetermined variablesin t ii 01 "jump " 111 of.. " expected Os in :+1

Moreover, let ®.@Kl,,,D.;Kl,0f,.O be the system of non-linear

difference equations ie the model as given in appendix 2A in period t. The algorithm contains the following steps where t0 is assumed to be the first simulation period:

0 Calculate the steady state growth path solution. 1 Guess s1,2,...,T and assume that the value in tT be can approxlmated by the steady state value thus T must be large. 2 Given Ko, ie inherited values of the predetermined variables, solve o., ,n.,;u.,,o$ 0 kom solve for 011,00 given

Q1K2a°|§K1-o: 0 u 2201 KMD: "

°T-|UK1°1-|S|KY-1°: 0 " KTJD1-1 H KT-nu:

3 Update the guess of s1,2,...T, using the former guess and the solution for D, s1.2,...T according to

of

051W

n. + 1-aof a - + an...

for tT-1,T-2,...,0

where 1 denotes the iteration number a is a dampening factor0sasl ant is a matrix of partial derlvatives of the 601.01 e

jumpers with respect to the ngn in the forward looking difference equations can easily be numerically approximated.

Iterate on 2-3 until the difference between and 0, is negligible.

4 Choose a new terminal period T T and repeat 1-3. Compare this and the former solution for t0-T. If the difference is small, accept the solution, otherwise iterate on 1-4.

There is no available proof of the uniqueness of this solution, but experience suggests that this is a problem of minor importance. The refinement of the original Fair-Taylor algorithm by

am

{pfg-mig

| 1-1 to reduce the introducing the term seems execuauf..

tion time with a factor 3-4. Solving the system of non-linear equations repeated times is the most burdensome part of the algorithm.

4 Appendix

Analysen av arbetsutbudet i långtidsutredningarna

1 Inledning

På samma sätt som i tidigare långtidsutredningar har arbetsutbudet i LU 90 erhållits genom prognoser från statistiska centralbyrån. Dessa avser utvecklingen av arbetskraftsdeltagande, medelarbetstid och antal för befolkningens olika åldersklasser över modellperioden. Prognoserna för förvärvsfrekvens och medelarbetstid har baserats på framskrivningar och antaganden Antaganden har bl. gjorts om kommande arbetstidsföra. kortningar och utvecklingen av förvärvsfrekvensen för kvinnor i olika åldrar jämfört med den för män i samma åldrar. Härigenom har det totala arbetsutbudet i ekonomin erhållits, vilket i tidigare långtidsutredningar lagts in exogent i modellen. Eftersom man sedan länge varit medveten om nackdelarna med detta tillvägagångssättz har dock arbetsutbudet getts en bättre behandling i LU 90, bl.a. har arbetsutbudet gjorts beroende av sysselsättningen i tidigare perioder i en av modellerna KOSMOS, dvs. delvis en ogeniserats. Förfarandet med exogent arbetsutbud har varit otillfredställande av flera skäl. För det första rimmade det dåligt med LU:s syfte att inte vara en utan ett systematiskt räkne- och åskådningsexempel för diskussioprognos den framtida ekonomiska utvecklingen och politiken. För det ner om andra innebar förfarandet att forskningens kunskap om arbetsutbudets bestämningsfaktorer inte utnyttjades. Utifrån ekonomisk teori och empiri kan nämligen förvänta oss att det framtida arbetsutbudet påverkas av utvecklingen i övriga variabler i modellen såsom reallöner och skatter. Vidare torde arbetsutbudet för ett givet år anta skilda värden beroende på de antaganden görs ex. löne- och prisutveckling, dvs. i olika som om beräkningsaltemativ. Dock har förfarandet även i detta avseende förbättrats i LU 90 så att man har tagit hänsyn till skattereformens inverkan på arbetsutbudet. vissa framsteg således har gjorts i LU 90 vad Men även om gäller analysen av arbetsutbudet, så finns det fortfarande utrymme för förbättringar, vilket denna uppsats vill bidraga till. Jag kommer i det följande att ge en kortfattad översikt över sådan ekonomisk teori och svensk empiri för arbetsutbudets bestämningsfaktorer som har relevans för långtidsutredningama. Vidare, diskuterar jag hur denna kunskap skulle kunna användas för att analysera arbetsutbudet i de modeller används i LU-arbetet och lägger fram ett förslag till hur som SeLU 87 sid. 102ff. och SCB 1986. 2Tidigare LUs behand- " Jag vill tacka Karl-Gustaf löfgren, Bertil Holmlund och deltagarna arbetsmark- i ling av arbetsutbudet och nadsseminariet vid nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet för vär- prognosinstitutets metod defulla synpunkter samt Lars Engström, finansdepartementet och Helen Westin, har presenterats och kritiarbetslivscentrum för hjälp med dataanskaifning och databearbetning. serats i Wadensjö 1980.

problemen med analysen av arbetsutbudet skulle kunna lösas i framtida LU. Avslutningsvis redovisar och diskuterar jag resultaten de simuleav ringar jag gjort på tidsseriedata över kvinnors och mäns arbetsutbud 1963-87.

2 Teorin för arbetsutbudets bestämningsfaktorer3

Den ekonomiska teorin för arbetsutbudet analyserar såväl individens val mellan att yrkesarbeta och inte yrkesarbeta som valet av arbetstimmar per år eller vecka för den yrkesarbetande. Bestämningsfaktorema förklarar skillnader i arbetsutbud mellan individer vid en given tidpunkt och förändringar i individens arbetsutbud över tid. Den välkända arbete-fritid modellen genererar följande bestämningsfaktorer för arbetsutbudet: Den egna reala timlönen, den arbetsfria inkomsten transfereringar plus kapitalinkomst och preferenserna för konsumtion av varor kontra konsumtion av fritid. Alla individer antas ha en reservationslön som är den lägsta lön vid vilken individen vill förvärvsarbeta. Teorin forutsäger att en ökning av individens arbetsfria inkomst, allt annat lika, kommer att höja hans/hennes reservationslön och sänka hans/hennes arbetsutbud, förutsatt att fritid är en normal vara, dvs. vill en vara som konsumera mera av då vår inkomst stiger. Effekten av en ökning av timlönen, allt annat lika, på sannolikheten för att individen skall förvärvsarbeta är enligt teorin alltid positiv eftersom sannolikheten för att lönen skall överstiga reservationslönen stiger. Däremot är effekten av en lönehöjning på antalet arbetade timmar, givet att individen förvärvsarbetar, teoretiskt obestämd. Om substitutionsefekten dvs. att fritiden har blivit dyrare dominerar över inkomsteükten dvs. att man har råd med mer fritid i det aktuella inkomstintervallet blir effekten på arbetsutbudet positiv, och om inkomsteffekten dominerar blir effekten negativ. I det förra fallet får vi en positivt lutande utbudskurva medan vi i det andra fallet får en utbudskurva som böjer bakåt ovanför en viss lönenivå. Denna modell har utvidgats till att ta hänsyn till skatter. Om skatten är proportionell mot inkomsten kan effekten på arbetsutbudet av en skattehöjning jämställas med effekten av en sänkning av den egna timlönen; den är teoretiskt obestämd. Då inkomstskatten är progressiv är effekten på arbetsutbudet av en skattehöjning visserligen också teoretiskt obestämd, men kan inte analyseras analogt med en lönesänkning. Detta eftersom 3Detta avsnitt byggerpå såväl marginalskatt som nettotimlön beror det valda antalet arbetstimav kapitel 2 i Sundström mar, dvs. de är endogena i förhållande till arbetsutbudet. Dessutom kom- 1987. För en uttömmande översikt, se Kil- mer budgetlinjen bara att vara linjär i vissa intervall p. a. att nettotimlingsworth 1983. lönen skiljer sig från intervall till ett ett annat beroende på årsinkomst och 4 Utmärkta genomgångar hur skatter påverkar årsarbetstidf Hur som helst kan vi till vår lista över arbetsutbudets beav arbetsutbudet, empiriska stämningsfaktorer foga även marginalskattesatsen och genomsnittsskatten. resultat och skattnings- Det finns, vidare, modeller som tar sin utgångspunkt i att individen metoder återfinns i Blomquist 1985, tillhör en familj där det finns arbetsdelning och specialisering och där l988a, l988c. utbudsbesluten fattas gemensamtf dessa I modeller har man fört in tid för 5l Gronau 1977 presenoch hushållsarbete, dvs. man skiljer mellan arbetstid på marknaden och arbetsteras testasen sådan modell. tid i hemmet. Hur lång tid som ägnas åt hushållsproduktion beror på dess

lönsamhet, den skugglönen. Om en timme mer på marknaden ger s. större ekonomiskt utbyte än en timme hushållsarbete så kan vänta oss att hemarbetet minskar med en timme, vilken istället ägnas åt marknadsarbete eller ökad fritid. Hemarbetets lönsamhet beror av priserna på marknadssubstitut för hemproduktion ex. daghem och av hushållstorleken. Familjemodellerna följande ytterligare bestämningsfaktorer för ger individens arbetsutbud: hemarbetets lönsamhet, familjemedlemmarnas timlönen övriga familjeinkomster och familjemedlemmarnas preferenser vad gäller dels varukonsumtion kontra fritid och dels hemproducerade kontra marknadsproducerade. Teorin förutsäger bl.a. att hemarbevaror tet kommer att minska entydigt om den egna timlönen stiger, allt annat lika. Dessutom kommer arbetsutbudet att öka entydigt om hemarbetet blir

mindre lönsamt eftersom skugglönen faller. Utifrån dessa modeller kan vi, vidare, förvänta oss att efterfrågeläget i

ekonomin påverkar arbetsutbudet. l en lågkonjunktur uppkommer, å ena sidan, negativ substitutionselfekt på arbetsutbudet genom att reallöneren faller. Härigenom kommer marknadslönen att falla under reservationsna lönen för vissa individer vilka således kommer att lämna arbetsmarknaden förkorta sin arbetstid den discouraged worker-effekten. Å andra eller s. sidan får de familjer där någon blivit arbetslös minskad inkomst varigepositiv inkomstetfekt uppstår på de icke-arbetslösas arbetsutbud nom en så att dessa börjar förvärvsarbeta eller utökar sin arbetstid den s. k. added worker effekten. Eftersom den förra effekten uppträder i ett större antal hushåll än den kan vi förvänta oss att denna dominerar. Dessutom senare, kan olika ransoneringsfenomen väntas uppträda i en lågkonjunktur. Således kan vänta att arbetslöshetsnivån har negativ och vakanstalet oss positiv effekt på arbetsutbudet. En tredje modeller är de analyserar individens allokering grupp av som tid över livscykelnf I dessa modeller förs möjligheten in för individen av eller låna från period till nästa. Härigenom kan individen att spara en arbeta under vissa perioder livet och spara denna inkomst för att i mer av andra livsperioder arbeta mindre. Vidare fattar individerna sina utbudsbeslut på basis också förväntade framtida löner och icke-arbetsinkomsav ter samt sina preferenser vad gäller framtida konsumtion av varor kontra fritid. Över livscykeln använder individen sin tid inte bara till arbete, fritid och hushållsarbete utan också till utbildning och upplärning. Genom avdela tid för utbildning och upplärning idag kan individen höja att mer sin framtida lön enligt de human kapital-modellerna som är en variant s. av livscykelmodellerna.7 Vilka bestämningsfaktorer för arbetsutbudet genererar dessa modeller För det första får vi hypotes att utformningen av socialfdrsäkringaren om kan ha effekt på arbetsutbudet. I Sverige har bl. a. föräldraförsäkringna och ATP-systemet kan påverka hur individerna fördelar sitt arbetsen som ° En presentation desav utbud över hvscykehm För det andra kan utbildningen väntas påverka modeller finns i Weiss sa arbetsutbudet på så sätt att med högre utbildning har högre 1986. en person 7 l denna typ av modeller sannolikhet att förvärvsarbeta och arbetar fler timmar än en person med är den framtida lönen enlägre utbildning för att ta hem avkastningen på sin utbildningsinvestering. dogen.

3 Resultat från studier på svenska data

Den svenska empiriska forskningen om arbetsutbudet är ännu relativt begränsad. Dock har ett antal empiriska analyser utförts i vilka avancerade metoder använts för att hantera de icke-linjäriteter och den endogenitet progressiva skatter medför. I det följande kommer jag främst att som dessa studier. Skugglönens bestämning och hur behandla resultaten av dess relation till marknadslönen påverkar gifta kvinnors arbetsutbud har Betydelsen ett kor- analyserats Gustafsson Jacobsson 1985 och Sundström 1987. Den av av rekt skattningsförfarande enda svenska studie hittills använt livscykel-modell är Blomquist som en diskuteras bl. a. i Blomquist 1985. I 1988b. Blomquist l988a för- 1 tabell 1 presenteras resultat från studier som använt ett avancerat klaras varför utbudsesti- budgetrestriktionen. Elastiskattningsförfarande för att representera hela mationer baserade på bruttotimlöner inte kan citetema har beräknats vid medelvärdena för de oberoende variablema, användas för slutsatser dvs. de gäller för individ med genomsnittsvärden för de oberoende en om skatteelfekter. variablema. Den kompenserade löneelasticiteten° Slutsky-elasticiteten ° procentuell förändring i individens arbets- är ett mått på substitutionseffekten och väntas utifrån teorin vara positiv. utbud då den egna lönen lnkomstelasticiteten är förstås mått på inkomstetfekten och den ett ökar l procent och okompenserade löneelasticiteten" Coumot-elasticiteten är nettot av inklumpsummeinkomsten minskas såmycket att komst- och substitutionsetfekten. Allmänt sett gäller att högre den individen befinner sig på okompenserade löneelasticiteten är och mer negativ inkomstelasticitesin ursprungliga inditTerenskurva. ten är, desto mer minskar arbetsutbudet till följd av ex. en marginalskat- ° procentuell föränd- tehöjning. ring i individens arbets- Dessa studier visar att den reala nettotimlönen har en positiv effekt på utbud då individens klumpsummeinkomst arbetsutbudet, vilket innebär att höjda marginalskatter reducerar arbetsutökar 1 procent. budet. Vidare bidrar högre arbetsfri inkomst till att sänka arbetsutbudet. " procentuell föränd- Vi också att resultaten är mycket samstämmiga för män, medan de för ring i individens arbets- ser utbud då den egna lönen kvinnor ligger längre i från varandra. De högre elasticitetema för kvinnor ökar l procent ibland förklarats med kvinnor har lägre löner än män och därmed har att z SeBlomquist 1985 sid. 10211. befinner sig i ett flackare intervall utbudskurvan. Utländska studier av

Tabell Resultat från svenska studier där hela budgetrestriktionen är representerad

Författare Data Urval Okompenserad Kompenserad Inkomst löneelast.bet löneelast.obetb elast.

Män Blomquist 1983 LNU 74 gifta 25- 55 år 0.08 0.12 -0.04 Ljones Ström 1987 Skatteund8l gifta 25-64 år 0.02 Blomquist 1988c LNU 81 gifta 25-55 år 0.117 0.136 -0.019

ââffeggfr-tfhflâiåâg HINK 81 gifta 27-64 än 0.08 0.46 -0.38

Kvinnor Ljones Strøm 1987 Skatteund81 gifta 25-64 år 0.57 0.97 Jacobsson1982 LNU 74 gifta 20-64 år 1.2 1.34 -0. 14 Aabem m H 1988 HINK 81 gifta 27-64 år° 0.13 0.22 0.09 Anderson m. 1988

i Den betingade elasticiteten avser förändringen i antal arbetade timmar för de förvärvsarbetande. ° Den obetingade elasticiteten är lika med den betingade plus förändringen i sannolikheten att förvärvsarbeta för de icke förvärvsaktiva. ° Urvalet inkluderar endast förvärvsarbetande kvinnor och män. 4 Enbart förvärvsarbetande kvinnor i urvalet, korrigerat för urvalsbias.

visar också att resultaten är känsliga för val av urvalsgränser ex. i fråga om ålder och förekomst av bam. Kritik mot metoden med stegvis linjära budgetrestriktioner har framförts i en preliminär uppsats av MaCurdy m. 1988. De hävdar b1.a. att skattnmgsförfarandet förutsätter och därför erhåller positiva kompenserade substitutionselfekter. En debatt i denna fråga har förts i Ekonomisk Debatt Nummer l och 3 1990. I Ljones Ström 1987 samt Aaberge m. 1988 och Anderson m. fl. 1988 läggs kvantitetsrestriktioner på arbetstiden, mer explicita i de senare än i den första studien. Dessa innebär att restriktioner från den observerade frekvensfördelningen med dess koncentration runt 40 veckotimmar för män och runt 20, 30 respektive 40 veckotimmar för kvinnor läggs på den predicerade funktionen så att individens frihet att välja arbetstid eller egentligen: välja punkter på budgetrestriktionen begränsas kraftigt. Härigenom erhålls lägre elasticiteter än utan restriktioner. Som synes ger förfarandet störst utslag på elasticitetema för kvinnor p. a. att de har större utrymme att variera sin arbetstid än män, vilka i högre grad arbetar full tid. Min åsikt är att man inte bör lägga på kvantitetsrestriktioner då årsarbetstiden är den beroende variabeln eftersom individen har relativt stor frihet att variera sin arbetstid över året genom att arbeta extra, ta ledigt etc.5 Restriktionema är en förklaring till varför den erhållna löneelasticiten för kvinnor är lägre i dessa studier än i Jacobsson 1982. Härtill kommer att en stor del av variationen i arbetstid är eliminerad i Aaberge m. 1988 och Anderson m. fl. 1988 eftersom urvalet där begränsats till hushåll där båda makarna förvärvsarbetade och hade beskattningsbar inkonmt l motsats till de nämnda studierna erhöll Klevmarken och Flood 1990 negativa koefficienter för marginallönen i sina analyser av kvinnors och mäns marknadsarbete 1984. Deras resultat kan emellertid inte användas för att beräkna inkomst- och substitutionseffekter av den typ som presenteras i tabell Detta eftersom deras användning av variabeln utbildning fångar upp en stor del av lönevariationen samtidigt som det saknas en Set.ex. Blomquist variabel för arbetsfri inkomst och budgetrestriktionen har specificerats. 1985. Således påverkar löner, skatter och arbetsfria inkomster kvinnors och " Detta demonstreras i mäns arbetsutbud. Härutöver har Gustafsson och Jacobsson 1985 och Anderson m. fl. 1988 sid. 27 fl". Sundström 1987 funnit att omfattningen av kvinnors förvärvsarbete 5 Denna uppfattning om individernas möjligheter att variera sin arbetstid

också beror av marknadsarbetets lönsamhet jämfört med hemarbetets. Det förras lönsamhet har höjts genom särbeskattning och utbyggnad av offentligt subventionerad barnomsorg. Betydelsen av den senare faktorn bekräftas ytterligare i en studie av Gustafsson och Stafford 1990, vilken också visar att lägre barnomsorgsavgifter har positiv och signifikant effekt på sannolikheten att förvärvsarbeta i de kommuner där platserna inte är ransonerade. Ett intressant resultat i Gustafsson och Jacobsson 1985 och Sundström 1987 var vidare att mannens inkomst inte hade någon effekt på hustruns arbetsutbud 1980, medan effekten var signifikant och negativ såväl 1967 som 1973. Gustafsson och Stafford 1990 erhöll ett liktydigt resultat för 1984. Förändringen kan vara ett uttryck för en anpassning till socialförsäkrings- och skattesystemen, vilka gör det fördelaktigt för kvinnan att förvärvsarbeta varje år, men inte nödvändigtvis på heltid, oavsett makens inkomst. Resultaten från dessa studier tyder vidare på att den lokala arbetslöshetsnivån har en negativ effekt på sannolikheten att förvärvsarbeta och på antalet arbetstimmar. Blomquist 1988b har skattat och jämfört en vanlig atemporal utbudsfunktion med en intertemporal specifikation för gifta svenska män 25- 55 år 1980. De resultat som erhölls med de båda modellerna t.ex. för timlönens koefficient var mycket lika. Blomquist drar slutsatsen att livscykelaspekten har mindre betydelse för konsumtionen av fritid dvs. för arbetsutbudet, men större för konsumtionen av varor. Dock återstår det att undersöka möjligheten att livscykelaspekten har större betydelse för kvinnors utbudsbeslut än för mäns.

4 Hur skall LU-analysen av arbetsutbudet förbättras

Hur komma från mikro till makro

Av det hittills sagda framgår att av LU:s variabler är det reallönerna, skatterna och arbetslösheten som kan väntas påverka arbetsutbudet. Kan de ovan redovisade elasticiteterna användas som mått på dessa samband så att man med deras hjälp kan bilda en utbudsfunktion för LU-modellen Det kan man inte. Detta därför att de nämnda studierna är mikro-studier, dvs. elasticiteterna gäller för en individ med egenskaper som motsvarar genomsnittsvärdena på de oberoende variablerna. LU-modellen, däremot, är en makro-modell som kräver aggregerade elasticiteter vilka anger netto- Som Wadensjö 1980 efekten av samtliga individers utbudsförändringar vid ändrade löner, framhåller kan efterfråge- skatter etc och kan beräknas utifrån mikro-studier. Man måste nämligen läget i ekonomin även känna till hur fördelningen över individer av arbetstimmar, löner, skatter, väntas påverka nettoimmigrationens storlek och arbetsfria inkomster m.m. ser ut för att kunna beräkna de aggregerade därmed det totala ar- elasticiteterna kommer inte skattningen ske i individernas optiannars att betskraftsutbudet. Onskinklu- mipunkter. värt vore att även dera samband för immi- Aggregerade elasticiteter kan således beräknas. Problemet är emellertid grationens och emigratio- för första att denna beräkning inte kan göras en gång alla. För det ändras nens bestämning i LUs modell sid. de samband erhållits i mikro-studien om politiken ex. skattesyste- A. a. som 7 Ett exempel på en så- met förändras väsentligt. För det andra medför progressiva skatter endodan beräkning återfinns i genitet i arbetsutbudet och icke-linjära budgetrestriktioner, vilket b1.a. Anderson m. 1988 sid. 24 innebär att det även om skattesystemet är detsamma inte finns en - -

aggregerad elasticitet som är given en gång för alla. Ty vid löne- eller en skatteändring förändras alla inkomster och skatter och därmed även arbetsutbudet. Hur mycket de förändras beror på i vilket intervall skatteändringen sker, hur många individer som befinner sig där Dessa problem osv. kan förklara varför resultaten blev statistiskt oacceptabla då Lindquist m.fl. 1988 använde transformerade elasticiter från tvärtsnittsstudier som a priori restriktioner på de aggregerade utbudsfunktionerna i studie en för den norska statistiska centralbyrån.

Förslag för framtida långtidsutredningar

En lösning på den andra typen av problem ovan är att till LU-modellerna koppla en minimodell som beräknar arbetsutbudet utifrån bl. bruttotima. Iöner, marginal- och genomsnittskatter. En sådan minimodell bör omfatta kvinnor och män l6- 74 år fördelade på åldersgrupper och kan konstrueras på basis av studier liknande Blomquist l988c där parametrarna i nyttofunktionerna har skattats så att preferenserna kan representeras. Samband för olika åldersgrupper behövs för skall kunna variera att man befolkningens åldersssammansättning över modellperioden. Man kan då låta arbetsutbudet bestämmas även andra relevanta variabler ingår av som i studien, såsom arbetsfria inkomster, tillgång på daghemsplatser och arbetslöshetstal alternativt vakanstal. Det är givet att i större utman sträckning går fri från problem av typ 1 ovan om den använda mikrostudien är så färsk som möjligt och inga stora politikförändringar om genomförs under modellperiodenl. Mitt förslag beträffande behandlingen av arbetsutbudet i framtida långtidsutredningar är således efter skatatt man terefonnen skall låta göra en studie av arbetsutbudet för kvinnor och män och på basis av denna konstruera en minimodell kopplas till LUsom modellerna. Ett mindre ambitiöst sätt att förbättra analysen arbetsutbudet är att av göra tidsserieanalyser över arbetsutbudet på aggregerade data. Sådana analyser har genomförts för Sverige av Burtless 1987 och för Norge av Lindquist m. fl. 1988. Burtless 1987 skattade följande funktioner för åren 1963-82 för män

m och kvinnor w i åldrarna 20-24 år och 25-64:

Hmao+a,VR+a2wm l -t+a3wmt°+a4wm l -t-ww l -t,

Hwbo+b,VR+b2ww1-t+b,wwt+b4wml-t-ww(l-t),

där H är de sysselsattas faktiska medelarbetstid per vecka över året dividerad med befolkningsantalet, VR är antalet vakanser i relation till arbetskraften, wm och ww är de genomsnittliga reala bruttotimlönema för manliga respektive kvinnliga industriarbetare, t är marginalskattesatsen för en genomsnittlig heltidsarbetande industriarbetare och t är den genomsnittliga skattesatsen för en halvtidsarbetande industriarbetare. Resultaten visade att vakanstalet hade positiv effekt på medelarbetstiden, se tabell För män hade en höjd marginell nettolön negativ effekt och för kvinnor hade höjd genomsnittlig nettolön negativ inverkan på s SeLindquist m. medelarbetstiden. Denna effekt motverkas dock av att skatten wmt° 1988 sid. 10ff. resp

påverkade medelarbetstiden i negativ riktning. Differensen i nettolön

wwt

kvinnor hade positiv insigniñkant effekt på medelarbetsmän svagt men tiden för starkare och negativ för kvinnor. Den partiella nettomän, men

marginalskattehöjning, genomsnittsskatten koneffekten av en procents

blir då negativ för män och lika med 0,5l-O,52-0,09wm, dvs. stant,

-0,10wm. lnkluderandet trendterm höjde värdet på R och Durbinav en

och kvinnor, medförde att koefficientema för Watson för både män men

vakanstalet och löneskillnaden män kvinnor blev insignifikanta. Burtless svenskarna skulle ha haft lägre medelarbetstid 1982 drog slutsatsen att en

skattehöjningar 1963-82. Mot detta kan invända att man inte utan man

några slutsatser alls individernas utbudsrespons på förändringkan dra om

i marginalskatter etc från denna typ analyser. För att sådana slutsatar av

skall kunna dras måste, sagts, analysen baseras på information om ser som

fördelningen arbetsutbud, timlöner etc över individer annars kommer av

inte skattningen att ske i individernas optimipunkter.

Tidsserieanalyser kan däremot säga något hur den genomsnittliga om

arbetstiden i ekonomin bestäms de bör då företas med utgångspunkt men

också från andra teorielement. En fackföreningsmodell kan ex. vara s.

det omfattande inslaget kollektivt beslutsfattande vad relevant p. a. av

gäller arbetstiden och kommer att diskuteras nedan. Arbetsgivar och fack-

liga organisationer förhandlar hur den förväntade ökningen av proom

fördelas mellan höjda löner och kortare arbetstid duktiviteten skall

dessa blir substitut på makronivå och inte orsak-verkan. vilket gör att

Även vi skulle anta att det är fackets preferenser som bestäm- Vidare: om

utfallet vad gäller fritid kontra högre lön så är det inte troligt mer mer

identiska preferenser härvidlag. Alltså måste en prefemedlemmarna har

inom fackföreningen i enlighet med majoritetsrensaggregering äga rum

principen, medianväljar modellen, med olika vikt för medlemmarnas rös-

baserat på senioritet eller på annat sätt. Hur denna process än ter ex.

till så blir dess resultat inte lika med resultatet av alla individers även 9 kortare arbetstid går Med fackmedlemmars utbudsrespons på atomiserad marknad eller i en menas även lägre pen- icke en

sionsålder, längre semes- eftersom det i de fallen nettoeffekt erhålls av individer modell, senare en ter etc. vikt för alla förändökar och minskar sitt arbetsutbud med samma ° Fråganom aggregering- som

preferenserna i ringar. en av fackföreningarna har dis- resultat förenliga, Således kan Burtless och tvärsnittsstudiemas vara kuterats bl. a. av Farber information skilda Det kan förhålla sig så att de 1986 sid. 1074 Stu- men ge om processer. ex.

dier fackföreningarnas vid given tidpunkt har högre nettotimlöner arbetar fler timmar än av som en inverkan på lönerna har visar. de med låga nettotimlöner, allt annat lika, vilket tvärsnittsstudierna visat att fackligt anslutna Samtidigt kan höjda nettotimlöner leda till sjunkande medelarbetstid över arbetare har kortare ar-

betstid än icke fackan- föredrar kortare arbetstid framför ytterligare höjd lön tiden om de som slutna, se Parsley 1980 den kollektiva beslutsprocessen. Vidare medför skattekilama sid. 10. Om denna skill- dominerar

nad beror på facklig för- individerna underskattar den sociala kostnaden för ökad fritid och att handlingsstyrka eller på förstärka de aggregerade preferenserna höjda marginalskatter kan därför att facket fångar upp lnflationsförväntningar kan också vrida preferenserna till median"-medlemmens för ökad fritid.

preferenser medan det i för kortare arbetstid eftersom arbetstidsförkortning alltid inneförmån en ett icke fackanslutet förerealekonomisk intäkt för individen. tag är den "marginelle" bär en

preferenser Man kan vidare invända mot Burtless beroende variabel; faktiskt arbearbetarens

som dominerar Freeman for sysselsatta mäter inte utbudet utan endast den del av tade timmar och Medoñ" 1984 återrealiserats. Resultaten kan därför lika gärna uppfattas som en står att klarlägga. utbudet som

skattning av efterfrågefunktionen. En bättre mätare på arbetsutbudet är produkten av arbetskraften och medelarbetstiden för sysselsatta under antagande att de arbetslösa vill arbeta lika många timmar som de sysselsatta.

5 En fackföreningsmodell för medelarbetstiden

Frågan huruvida fackföreningarnas beteende kan karaktäriseras som maximerande nyttofunktion och hur denna i så fall skall se ut har en diskuterats i en omfattande litteratur." Holmlund och Pencavel 1988 antog att fackföreningarna maximerar en målfunktion vari löneinkomster-

wh efter skatt t, antal sysselsatta N, referenslönen wo och medel-

na arbetstiden h var argument. Funktionen maximerades under bivillkor av företagens efterfrågefunktioner for arbetskraft respektive arbetstimmar, dvs. fackföreningama bestämde lönen och företagen antal sysselsatta och medelarbetstiden. H och P använde data från den svenska gruv- och tillverkningsindustrin 1950-83 och skattade koefficienten för medelarbetstiden till mellan noll och ett, vilket visade att arbetstiden varken kan elimineras från målfunktionen eller bara multipliceras med timlönen för att bilda löneinkomsten. Efterfrågan på arbetskraft respektive timmar antogs vara en funktion av lönen, vilken är endogen, och ett antal skiftvariabler råvaru- och energipriser, disponibel inkomst och produktprisom H och P erhöll ett negativt samband mellan antal sysselsatta och ser. reallönen, dvs. negativt lutande efterfrågekurva. Dock gav resultaten en bara ett svagt stöd för existensen av en negativt lutande efterfrågekurva för arbetstimmar. För vårt syfte skulle en modell där facket inte bara bestämmer lönen utan även kombinationen av timlön och arbetstimmar, dvs. en typ av utbudsfunktion, vara av intresse. H och P testade även en sådan modell fann att denna speciñcering var underlägsen den nämnda. De fann men vidare att medelarbetstiden inte var exogen i förhållande till efterfrågan på arbetskraft, vilket motsäger att företagen skulle ha en passiv roll i förhållande till medelarbetstiden. En fackföreningsmodell för bestämning av det aggregerade arbetsutbudet är trots detta väl värd att testa. Det kan förhålla sig så att arbetstiden är exogen för ett enskilt fackförbund men inte för huvudorganisationen på lång sikt. I en sådan modell skulle då ingå element från företagets efterfrågekurva, bl. a. produktlönen och konsumtionslönen.

6 Historiska simuleringar modell och data

- 1 l själva verket överstiger den önskadeveckoar- Mot bakgrund ovanstående diskussion har jag genomfört tidsserieanaav betstiden för arbetslösa lyser kvinnors och mäns arbetsutbud 1963- 87. Jag har mätt arbetsut- den genomsnittliga vecav koarbetstiden för syssel- -fi, där ak relativa arbetskraftstalet,

budet, Ni, som akiVARBTIDiU

satta. VARBTID genomsnittlig veckoarbetstid över året för sysselsatta, f n För sammanfattanen genomsnittliga frånvarotalet och i eller män kvinnor Data: de översikt och diskusm resp sion av olika målfunk- AKU. Variabelns utveckling över åren 1963-87 för män och kvinnor tioner för fackföreningar- 25-59 år respektive 16-74 år visas i figur na, se Holmlund 1989.

13-10-0788

Jag har använt följande oberoende variabler:

VR relativa vakanstalet, dvs. antalet kvarstående lediga platser i relation till totala arbetskraften. Data: AMS och AKU. Rai relativa arbetslöshetstalet for i män resp kvinnor 16-74 år. Data: AKU. Wmi real marginell nettotimlön för en genomsnittlig manlig, gift heltidsarbetande resp gift kvinnlig, halvtidsarbetande industriarbetare, i m, k for män respektive kvinnor, Kr. Wai genomsnittlig real nettotimlön for en genomsnittlig gift manlig, heltidsarbetande respektive gift kvinnlig, halvtidsarbetande industriarbetare, i m, k för män respektive kvinnor, Kr. Txmm marginell skatt per timme för en gift heltidsarbetande med genomsnittlig industriarbetarlön, Kr. Txak genomsnittsskatt per timme for en gift halvtidsarbetande med genomsnittlig kvinno-industriarbetarlön, Kr. Dwmmk Wmm Wak, Kr. - Dag antal daghemsplatser per barn 0-6 år. Data: SCB. Lagni arbetsutbudet laggat ett år.

Figur l Kvinnors och mänsarbetsutbud 1963-87, timmar/vecka.

Timmarper vecka

40-1

M

Kvinna 2559

Mån16-74

Kvinnor 16-74

Data över löner och skatter har erhållits från Tegle 1985 för åren 1963 82 och från skatte- 1960 1970 1950 ekonomiska enheten, finansdepartementet för åren 1983- 87. Serierna har länkats.

7 Resultat

Det största problemet med simuleringama, vilka gjorts med minsta kvadratmetoden, har varit den höga graden av multikollinjäritet flertalet -

variabler är starkt korrelerade se korrelationsmatris i Appendix. Vi har

också ett stort mått av autokorrelation för ekv. l-4, dvs. slumpterrner- För ett år är korrelerade med de för nästa år, vilket visar sig i låga värden na på Durbin-Watson statistikan. I ekv. 1 och 2 i tabell 3 och 4 har jag testat samma specifikation som Burtless använde. Resultaten är bättre i termer av R2 och Durbin Watson än Burtless för kvinnor sämre för i ekv. 2 för män Jfr tabell 2. men Observera att beroende variabel, tidsperiod och åldersgrupp skiljer sig. Jag har emellertid även prövat specifikationer högre värden på R2 som ger och Durbin Watson. För män var det nödvändigt att använda den beroende variabeln laggad ett år i höger ledet för att acceptabla värden, medan

för kvinnor godtagbara värden kunde erhållas ändå se ekv 5. Den teore-

tiska motiveringen till att inkludera en laggad endogen variabel är att tänker i dessa modeller, att alla exogena variabler påverkar den oss, beroende variabeln med en periods tidsforskjutning. Då en laggad variant den beroende variabeln ingår i höger ledet är emellertid Durbin Watson av statistikan inte något bra mått på förekomsten av autokorrelation Durbin l 70. Istället bör då beräkna Durbins vilket jag också har gjort. För man alla de ekvationer där Durbins h har beräknats gäller att autokorrelationen är låg.

Tabell 3. Regressionskoeiñcientermän 25-59 år 1963-87

-

Anm. Beroende variabel medelarbetstid i tim/v. t-värden inom parentes. h är Durbins h och mäter förekomsten av laggadberoende variabel ingår bland de oberoende variablerna. För att skall förkasta autokorrelation när en nollhypotesen att vi har autokorrelation skall h anta värden över 1,64 på 95% nivån.

Resultaten överenstämmer med Burtless såtillvida att vakanstalet har en positiv och signifikant effekt på antalet arbetade timmar, medan de marginella och genomsnittliga nettolönerna liksom de marginella och genomsnittliga skatterna har negativ inverkan. Skattekoefficienten är dock större i absolut värde än nettolönekoetficienten i alla specificationer, varför den partiella effekten på arbetstimmama av en höjning marginal av respektive genomsnittskatten blir negativ. Så blir den partiella effekex. ten på männens medelarbetstid av en höjning av marginalsskatten med

1 procent, allt annat oförändrat, lika med 0,21-0,41+0,10wm, dvs.

-0,l lwm, om estimaten från ekv 3, vilka är signifikanta och trend, utan används. Om beräkningen grundas på ekv. 8 blir kortsikts-effekten -0,04wm, medan effekten på lång sikt blir större, -0,34wm dvs. 0,04/ 1 -O,65 wm. För kvinnor blir motsvarande effekt också negativ men

större. Ekv. 3 ger exempelvis en nettoeffekt på 0,40-O,67+0,04ww,

dvs. -0,31ww, på kvinnors arbetstid, medan effekten enligt ekv. 5 blir -0,27ww. Aven lángsiktseffekten blir större för kvinnor, -0,625ww enligt ekv. 9. En jämförelse av övriga koefficienter för kvinnor och män visar bl. a. att medan relativa arbetslöshetstalet har större effekt än vakanstalet på männens arbetsutbud så är motsatsen fallet för kvinnornas utbud. Daghemsvariabeln tycks fungera som trend-variabel för både kvinnor och män, en dock ger användandet av denna, jämte trend och laggad beroende variabel, bättre anpassning för män än för kvinnor jfr för män ekv. 5 och 8 och för kvinnor ekv. 8 och 9.

Tabell 4. Regressionskoefficienterkvinnor 25-59 år 1963-87

532 4,04 8,38 5,68 6,74 2,55 3,11 2,66 3,28 Dwmmk -0,12 -0,11 -0,04 -0,04 0,81 0,76 0,43 0,37

Anm. se tabell Figur l Kvinnors och mänsarbetsutbud 1963-87, timmar/vecka.

IW

Appendix 4.1

KORRELATIONS MATRISER N VM M VR R M A 67 V M A T M M X DW M M K m w M T m D R M M

M M

w K

1 m

WMK VR RAKJGM W%K TXAK DWMMK LAGNK TREND

1 0 0 O 0 0 0 0 M 0 U

Litteratur

Aaberge,R. Ström, och Wennemo, T. 1988, Skatt, arbeidstilbud og inntektsfordeling Sverige. i inkomstskatteutredningen, finansdepartementet stencil. Andersen, K. och Chambers,D. 1990, Den internasjonale bakgrunnen,bilaga 10till Langtidsutredningen 1990. Anderson, Dagsvik, K., Ström, och Wennemo, T. 1988, Non-Convex Budget Sets,Hours Restrictions and Labor Supply in Sweden, Discussion paper No. 33, Statistisk Sentralbyrå, Oslo. Andersson, K. och Norrman, E., 1987, Capital taxation and neutrality, Lund Economic Studies. Aurbach, A. och Kotlikolf, L. J., 1987 Dynamic Fiscal Policy, Cambridge University Press. Björklund, A 1988, Faktiska, möjliga och önskadearbetstider. Rapport till arbetstidskommittén, Industriens Utredningsinstitut, Stockholm stencil. . Blomquist, N. 1983, The Effect of Income Taxation on the Labor Supply of Married Men in Sweden, Journal of Public Economics, Vol. 22, sid. 169-97. Blomquist, N. 1985, Skatter och arbetsutbud. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Ds Fi 1985:10, Blomquist, N. 19883, Nonlinear Taxes and Labor Supply, European Economic Review, Vol. 32, sid. 1213-26. Blomquist, N. l988b, Consumer Behavior in a Life Cycle Model With Uncertainty and Non Linear Taxes, Working paper, nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet. Blomquist, N. 19880, Beskattningens efekter pd arbetsutbudet. inkomstskatteutredningen, finansdepartementet stencil. Bruno, M. och Sachs, J., 1985, Economics of Worldwide Stagflation, Harvard University Press. Burtless, G. 1987, Taxes, Transfers, and the Swedish Labor Supply, Bosworth, B. i P. och Rivlin, A. M. red, The Swedish Economy, Brookings Institution, Washington, D.C. Durbin, 1970, Testing for Serial Correlation in Least-SquaresRegressionwhen some of the Regressors are LaggedDependent Variables, Econometrica, V01. 38, sid. 410-21. Ekonomisk debatt, Nummer 1990. Ekonomisk debatt, Nummer 1990. Farber, H. 1986, The Analysis of Union Behavior, i Ashenfelter, O. och Ehrenberg R. G. red, Handbook of Labor Economics, Elsevier Science Publishers B.V., Amsterdam. Finansdepartementet 1987, Lángtidsutredningen 1987, huvudrapport, SOU 1987: Finansdepartementet 1990, Långtidsutredningen 1990, huvudrapport, SOU 1990:14. Finansdepartementet 1987, Metoder, modeller och beräkningar, bilaga till Lång- 1 tidsutredningen 1987. Freeman, R. B. och Medoñ", L. 1984, What D0 Unions Do Basic Books, New York. Gronau, R. 1977, Leisure, Home Production, and Work the Theory 01 the - Allocation of Time Revisited, Journal of Political Economy, Vol. 85, sid. 1099- 123.

Gustafsson, och Jacobsson,R. 1985, Trends in Female Labor Force Participation, Journal of Labor Economics, Vol. sid. S256-74. Gustafsson, och Stañbrd, F. P. 1990, Daycare Subsidies and Labor Supply in Sweden,Working paper, Department of Economics, University of Amsterdam. Holmlund, B. 1989, Wagesand Employment in Unionized Economics: Theory and Evidence, i Holmlund, B., Löfgren, K.-G. och Engström, L. Trade Unions, Employment, and Unemploymenl Duration, Clarendon Press, Oxford. Jacobsson,R. 1982, Three Papers on Estimation of Labor Suppply Responses on Swedish Data, nationalekonomiska institutionen, Umeå universitet stencil. Killingsworth, M. R. 1983, Labor Supply, Cambridge University Press,New York. Klevmarken, A. och Flood, L. 1990, Tidsanvändningen iSverige 1984,bilaga 23 till Långtidsutredningen 1990. Lindquist, K.-G. m.ll. 1988, Arbeidskraftstilbudet i MODAG en analyse av arbeidskraftstilbudet for ulike sosiodemografiske grupper på årsdata, Statistisk Sentralbyrå, Oslo stencil. Ljones, O. och Ström, 1987, Tilbud av arbeid i Sverige,bilaga 15 till långtidsutredningen 1987. MaCurdy, T., Green, D. och Paarsch,H. 1988, Assessing Empirical Approachesfor Analyzing Taxes and Labor Supply. Hoover institution, Stanford university stencil. Parsley, C. 1980, Labor Union Effects on Wage Gains: A Survey of Recent Literature, Journal of Political Economy, V01. 18, sid. 1-31. Pencavel, och Holmlund, B. 1988, The Determination of Wages,Employment, and Work Hours in an Economy with Centralised Wage-Setting: Sweden 1950- 83, Economic Journal, Vol. 98, sid. 1105-26. Persson, T. och Svensson,L. E. D., 1987, New Methods in the SwedishMedium- Term Survey, Bilaga 3 Lángtidsutredningen 1987,Allmänna Förlaget. Statistiska centralbyrån 1986, Sveriges arbetskraft. Prognos till år 2000, IAM 1986:7. Statens lndustriverk 1990, Industrin till år 2000 ett tillväxtdecennium, bilaga - 18 till Långtidsutredningen 1990. Statistiska centralbyrån 1989 Sverigesframtida befolkning, demografiska rapporter 1989: bilaga 7 till Lángtidsutredningen 1990. Sundström, M. 1987, A Study in the Growth of Part-time Work in Sweden,Arbetslivscentrum, Stockholm. Söderlind, P., 1990, The Swedish Tax Reform from an Intertemporal Perspective, l1ESSeminar Paper, no. 465. Tegle, 1985, Part-time Employment, Lund Economic Studies No. 35, nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet. Wadensjö, E. 1980, Utbudet av arbetskraft. Meddelande 1980:69, nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet. Weiss, Y. 1986, The Determination of Life Cycle Eamings, i Ashenfelter, O. och EhrenbergR G red, Handbook of Labor Economics, Elsevier Science Publishers B.V., Amsterdam.

Bilagor till Iángtidsutredningen1990

Nr Namn Författare

Metoder, modeller och beräkningar Finansdepartementet . Ekonomiska konsekvenser för Sverige Harry Flam och Henrik Horn . av EG:s inre marknad Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet Svenskt näringsliv och den europeiska Lars Lundberg . integrationen Industrins utredningsinstitut Konsekvenserav fri arbetskraftsrörlig- Per Lundborg . het mellan Sverige och EG Industrins utredningsinstitut Finansiell integration, resursfördelning Lars Svensson . och penningpolitik Institutet for internationell ekonomi, Stockholms universitet Det framtida arbetskraftsutbudet Statistiska centralbyrån Sverigesframtida befolkning Statistiska centralbyrån Skogsnäringen: Miljöfrågor, avreglering, Lars Hultkrantz och framtidsutsikter Sören Wibe Lantbruksuniversitet i Umeå Tillväxt och miljö en studie av mål- Lars Bergman . konflikter Handelshögskolan Sthlm i 10.Den internationella utvecklingen Kjell Andersen och Derek Chambers ll. Svenskhälso- och sjukvård i intematio- Åke Blomqvist nellt perspektiv University of Western Ontario, Canada l2. Det omedvetna valet nationell politik Expertgruppen för forskning om re- och regional obalans gional utveckling

13. Kunskapsbildning för strukturell fömy- Lennart Ohlsson else 14. Landsting för välfärd Landstingsförbundet 15.Bostadsmarknadenunder 1990-talet Bengt Turner m. fl. Statens institut för byggnadsforskning l6. Samhällsekonomins transport- och Folke Snickars kommunikationsförsörjning l7 Privat tjänstesektor Statens industriverk . l Industrin till år 2000 ett tillväxtde- Statens industriverk cennium Inkomst- och förmögenhetsfördelningen Kjell Jansson . Statistiska 1967-1987 centralbyrån 20. Kommunerna på 90-talet Svenska kommunförbundet krav och restriktioner

21. Energi miljö ekonomi Statensenergiverk - - 22 Utbildning for 2000-talet Karl-Gustav Andrén, Erik Wallin . Christer Ysander och Bengt 23. Kvinnors roll ekonomin i Christina Jonung och Inga Persson red. Lunds universitet 24. Svensklönebildning teori, empiri, Bertil Holmlund politik Uppsala universitet 25. Miljöproblemen i framtiden Lars Lundgren m. ll. Naturvårdsverket 26. Den offentliga sektorn Stefan Fölster

b S, 5 F .M

ALLMÄNNA FÖRLAG ET