SOU 1997:138

Familj, makt och jämställdhet rapport till Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

makt

Familj,

och

jämställdhet

Redaktörer : Göran Ahrne Inga Persson

Rapport till

Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt

och ekonomiska resurser mellan kvinnor och man

Min

w Statens offentliga utredningar WW 1997:138

w Arbetsmarknadsdepartementet

makt och

Familj,

jämställdhet

Redaktörer: Göran Ahrne Inga Persson

Rapport till Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska mellan kvinnor och män

resurser Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svara Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varfor. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliet Förvaltningsavdelningen

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

Omslag: Caroline Fämström ISBN 91-38-2071 3-3 Tryck: Gotab, Stockholm 1997 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Arbetsmarknadsdepartementet

Genom direktiv 1994:102 den 15 september 1994 beslutades att tillsätta en särskild utredare för att kartlägga och analysera fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska mellan kvinnor och

resurser män. Den 19 maj 1995 utsågs landshövding Kristina Persson, Östersund, till utredare. Utredningen har antagit namnet Kvinnomaktutredningen.

Den 1 augusti 1995 tillkallades såsom vetenskapliga experter Göran Ahrne, professor i sociologi vid Stockholms universitet, Anna G. Jönasdöttir, FD och universitetslektor vid Högskolan i Örebro, Inga Persson, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, Elisabeth Sundin, docent i företagsekonomi och biträdande professor vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet samt Eskil Wadensjö, professor i arbetsmarknadspolitik vid Stockholms universitet. Sekreterare i utredningen har varit Anita Nyberg, universitetslektor i nationalekonomi och docent vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, och biträdande sekreterare FK Eva Lindblad och Gunilla Rapp.

Inom ramen för Kvinnomaktutredningen publiceras ett antal

monografier och antologier. Experterna har i egenskap redaktörer och

av monografiförfattare svarat för urval och utformning de olika skrif-

av terna, medan de enskilda artikelförfattarna för innehållet i si-

an svarar na egna bidrag. Experter och artikelförfattare har arbetat under vetenskaplig självständighet.

Utredningsarbetet skall klart före den 31 december 1997.

vara Skrifter publiceras dock successivt. Föreliggande skrift, Familj, makt och jämställdhet, utgör rapporterna i projektet Ekonomisk makt

en av i familjen. Redaktörer är Göran Ahrne och Inga Persson.

Östersund och Linköping i november 1997

Kristina Persson

/Anita Nyberg

Innehåll

Inledning l

GÖRAN AHRNE INGA PERSSON

l Bör kvinnor forvärvsarbeta

Attityder till kvinnors förvärvsarbete i Sverige, Tyskland och Italien 7

EVA SUNDSTRÖM

Inledning Välfárdsstat, familj och arbete Välfardsstater som Gender Regimes

- - - Data Kön, generation och attityder Bör kvinnor förvärvsarbeta Slutsatser

- - -

2 Lojalitet, tid och pengar

Hur kvinnor och män argumenterar om jämställdhet i familjer 31

ULLA BJÖRNBERG ANNA-KARIN KOLLIND

Frågan omjämställdhet en introduktion Är familjen källan till kvinnors

— maktlöshet Strukturell makt och makt i social interaktion Reciprocitet,

- gemenskap och rättvisa -Jämställdhet, makt och reciprocitet en kort samman-

fattning Jämställdhet i praktiken fyra exempel Slutord

- — —

3 Familj, makt och ekonomiska resurser- den nya familjeekonomin 58

KRISTIAN BOLIN

Inledning Beckers modell av familjen Den axiomatiska familjemodellen

- - — Den strategiska familj Diskussion, sammanfattning och slutsatser

4 Makt, kön och BNP 80

ANITA NYBERG

Makt att beskriva verkligheten Vad är BNP och nationalräkenskaper Hur har

- man sett på det oavlönade hemarbetet Hur mäter man hemarbetet idag Alter-

- nativa beräkningar av ekonomisk tillväxt och inkomstfördelning Vilka förespråkar

att det oavlönade hemarbetet åsättsett värde Vad är detman önskar uppnå

- - Tid, värde och produktion Skulle kvinnors ekonomiska ställning stärkas

5 Lika hushåll, olika ekonomi.

Ekonomiska problem bland samboende män och kvinnor 104

BJÖRN HALLERÖD

Att dela hushåll och Ekonomiska svårigheter och ekonomisk självständighet

pengar -

Skillnader mellan mäns och kvinnors ekonomiska situation Svårigheter med de - löpande utgifterna Avsaknad av ekonomisk buffert Modellanpassningar

- - - Slutsatser

6 Mitt ditt eller vårt Familjers interna fördelning av pengar 123

CHARLOTT NYMAN

Inledning Kapitlets uppläggning Teoretiska utgångspunkter De intervjuade:

- - metoddiskussion Vardagens ekonomi hos några svenskapar Sammanfattande

- diskussion

7 Tid för bam, tid för arbete.

En undersökning av svenska hushålls tidsanvändning 159

LENNART FLOOD URBAN GRÅSJÖ

Inledning Hushållens tidsanvåndning En statistisk analys av hushållens

- tidsallokering Sammanfattning

8 Familjeliv och arbetsmarknad för män och kvinnor 189

MARTIN HÖRNQVIST Inledning Hur kan familjelivet skapa könsojämlikhet på arbetsmarknaden

- - Familj, tidsanvändning och inkomster över livscykeln Vad betyder hushållsarbetet

för könsojämlikheten lnkomstojämlikhet och yrkessegregering Familj och

- karriärutveckling. Sammanfattande diskussion

9 Ekonomiska konsekvenser av skilsmässa

skillnader mellan kvinnor och män 224 - MICHAEL GÄHLER

Inledning Teoretiska och metodologiska överväganden Datamaterial, variabler

- och analysstrategi Empiriska resultat- Sammanfattande diskussion

10 Invandrarkvinnor utmanar männens roll.

Makttördelning och konflikter i iranska familjer i Sverige 262

MEHRDAD DARVISHPOUR Inledning och syfte En statistisk analys av familjeinstabilitet bland invandrare

— - Några teoretiska ansatserom orsaker till familjeinstabilitet En empirisk studie av

maktkonflikter i iranska familjer i Sverige -

1l Arbetslöshet, kön och familjeliv 293

MIKAEL NORDENMARK

Inledning -Arbetets betydelse för arbetslösamän och kvinnor Arbetslöshet och

fördelning av hushållsarbete Välmáende och relationens kvalitet -Sammanfattande

diskussion

Om författarna 321

Inledning

GÖRAN AHRNE INGA PERSSON

I denna volym till Kvinnomaktutredningen presenteras forskning som belyser den fördelning ekonomisk makt och ekonomiska resurser

av mellan kvinnor och män äger rum i familjen. Det handlar om hur

som kvinnor och män organiserar familjens ekonomi i stort och med ekonomi vi då också det oavlönade arbete som sker i familjerna i

menar form hushållsarbete samt omvårdnad och uppfostran av bam. Dels

av sker i familjer fördelning inkomster och konsumtion och dels

en av sker en fördelning av arbetsuppgifter.

I boken har vi samlat bidrag från forskare inom de akademiska disciplinerna sociologi och nationalekonomi. Det är rapporter från pågående forskningsprojekt inte direkt initierats av Kvinnomakt-

som utredningen, är stor betydelse för utredningens förståelse

men som av

de fördelningsprocesser sker i familjen. Den forskning som av som redovisas har bedrivits med ett antal olika metoder och olika typer av data. Urvalet författare har gjorts efter en inventering av pågående

av forskning inom området hösten 1995. En undersökning om fördelningen makt och ekonomiska i familjer direkt initie-

av resurser som rats utredningen kommer att presenteras i en separat volym med

av titeln: Hemmet, barnen och makten. Förhandlingar arbete och

i familjen. Vi hoppas att des sa två rapporter tillsammans ger pengar

intressant och nyanserad bild av vad den samhällsvetenskapliga en forskningen hur det står till med jämställdheten i olika

kan säga om familjer i Sverige idag.

De forskare bidragit till denna volym har arbetat på olika sätt

som och med delvis olika teoretiska perspektiv. Ändå finns några

gemen-

utgångspunkter. Familjen inte given ekonomisk samma ses som en enhet, utan alla författare utgår ifrån en teoretisk eller empirisk problematisering att det sker fördelning inkomster, arbete och

av en av makt i alla familjer. Denna fördelningsprocess innehåller både ett makt- och ett könsperspektiv. Syftet med den forskning redovisas

som

Göran Ahrne Inga Persson

här är att beskriva och förstå dessa fördelningsprocesser, både deras resultat och mekanismerna bakom dem. Den teoretiska diskussionen inom nationalekonomin hushållen om och hushållsmedlemmarna som ekonomiska aktörer diskuteras i bokens kapitel 3 av Kristian Bolin. Han visar bl.a. ansats inom en ny nationalekonomin analyserar hur fördelningen ekonomisk som av makt och ekonomiska resurser i familjer sker olika typer genom av förhandlingar. I denna teoriutveckling sker också ett närrnande mellan nationalekonomisk och sociologisk teori. Ett annat gemensamt tema för flera bokens kapitel är att det i av Sverige sedan länge finns en strävan mot jämställdhet mellan kvinnor och män, men att denna strävan stöter på många hinder. I ett internationellt jämförande perspektiv kan dock beskriva Sverige man som ett land där jämställdheten trots allt kommit bit på väg. Detta en framgår av bokens första kapitel där Eva Sundström presenterar data om attityder till jämställdhet i Sverige, Tyskland och Italien. Både när det gäller attityder till kvinnors förvärvsarbete och till arbetsdelningen mellan könen har svenska män och kvinnor positiv inställning en mer till jämställdhetssträvanden. Men Sundström visar också betydande skillnader mellan kvinnor och män och mellan olika åldersgrupper i alla de tre länderna. Särskilt när det gäller de kvinnorna blir yngre hennes slutsats att skillnaderna i attityder mellan de tre länderna är förvånansvärt små i jämförelse med de betydande skillnader som finns i fråga om kvinnors arbetskraftsdeltagande och socialpolitikens utformning i de tre länderna. Ett jämförande perspektiv finns också i Mehrdad Darvishpours kapitel kapitel l0 om iranska invandrarfamiljer. Han visar att de höga skilsmässotalen i invandrarfamiljer inte i första hand bör förstås som en effekt invandrares svårigheter i allmänhet utan att de också har av sin bakgrund i att erfarenheterna av invandringen är olika för kvinnor och män. För många iranska kvinnor har invandringen inneburit en förstärkt position i familjen och att de har fått större handlingsmöjligheter. Att detta lett till fler skilsmässor kan i första hand förstås som en effekt av den relativa jämställdheten mellan kvinnor och män i Sverige. Samtidigt visar hans kapitel fruktbarheten i att förstå relationer mellan makar i termer tillgång till maktresurser olika slag. av av I kapitel 3 analyserar Ulla Björnberg och Anna-Karin Kollind jimställdhetens förutsättningar och vad jämställda relationer kan innebära i praktiken. Därvid belyser de bl.a. de dolda förhandlingar pågår som även mellan makar som anser sig vara relativt jämställda. Familjens organisering bygger numera inte längre i första hand pliktnormer och i kapitlet analyseras de teoretiska förutsättningarna för faatt se miljen som ett gemenskapsprojekt. I fyra fallstudier visar författar-

Inledning

på variationer i jämställdhetens former. Även de fyra familjer

na om studeras i kapitlet inte objektivt sett är helt jämställda, bygger de som på lojalitet mellan makarna där den gemensamma ekonomin antagen ligen är central faktor i deras upplevelse av att leva jämställt. en Trots den i ett historiskt och internationellt perspektiv relativa jämställdheten i svenska familjer finns betydande skillnader i fördelningarbete mellan män och kvinnor i de allra flesta familjer. En en av skarp skiljelinje gäller fördelningen mellan betalt och obetalt arbete, dvs. mellan förvärvsarbete och arbete i hemmet i form hushållsarav bete och för bam. I kapitel 4 går Anita Nyberg igenom den naansvar tionalekonomiska diskussionen hemarbetets värde och dess betyom delse för utformningen ekonomisk statistik, t.ex. beräkningar av av BNP. Många kvinnoorganisationer har rest krav på att det oavlönade hemarbetets ekonomiska värde skall beräknas och i kapitlet diskuteras olika tänkbara metoder för och konsekvenser av ett sådant förfarande. Anita Nyberg visar dock att det inte finns något självklart och enkelt sätt att värdera hemarbetet och att olika metoder skulle ge betydande skillnader. Hon framhåller även det dubbelbottnade i att genomföra sådana beräkningar. Om väljer metod som skulle ge hemarman en bete ett högt värde skulle också riskera att framhålla att det man knappast är lönsamt för kvinnor att lönearbeta. Om man å andra sidan väljer metod skulle ett lågt värde riskerar man att nedvärden som ge hemarbetet, samtidigt skulle det framhäva betydelsen av era men kvinnors lönearbete. l ett annat kapitel kapitel 7 analyserar Lennart Flood och Urban Gråsjö förändringar i hur individerna fördelar sin tid vad gäller betalt och obetalt arbete mellan 1984 och 1993 med hjälp tidsanvändav ningsdata. Författarna beskriver hur tidsanvändningen i stort har blivit lika mellan kvinnor och män bl.a. att kvinnor ökat antalet mer genom timmar i förvärvsarbete och männen ökat sitt deltagande i hushållsarbete något. Ändå finns mycket stora skillnader i tidsanvändning mellan kvinnor och män, och det gäller framför allt i familjer med små barn. l småbarnsfamiljer tycks skillnaderna mellan kvinnor och män ha ökat under den studerade tidsperioden när det gäller tid för förvärvsarbete. Kvinnor minskar andra faktorer konstanthållna sin arbetstid 1993 än 1984 när de har små barn, för männen gäller mer men det motsatta. De minskade sin arbetstid mer 1984 än 1993; 1993 påverkades deras arbetstider inte alls av att de hade små bam. En möjlig tolkning är att kostnaderna, i form minskat förvärvsarbete, för det av ökade barnafödandet och den förlängda föräldraförsäkringen under denna tidsperiod helt kommit att bäras av de unga kvinnorna. Även i kapitel 8 analyseras förändringar i arbetstider mellan män och kvinnor i olika stadier i familjecykeln. Här visar Martin Hörn-

Göran Ahrne Inga Persson

qvist utifrån ett stort datamaterial hur kvinnors förvärvsarbetstid

och

hushållsarbetstid förändras dramatiskt i och med att det finns barn i familjen. Detta tycks också ha betydelse för mäns och kvinnors löner. Mäns löneutveckling tycks främjas att de bildar familj. För kvinnor av däremot fösämras löneutvecklingen i och med att de bildar familj. Dessa samband mellan lön och familj studeras ingående i andra mer rapporter från Kvinnomaktutredningen. Hörnqvist analyserar vidare frågan om mäns och kvinnors löner påverkas olika sätt i olika yrkesgrupper beroende de är eller kvinnodominerade. En om manshypotes som framförts är att kvinnor väljer kvinnodominerade yrken eftersom dessa bättre låter sig kombineras med för hem och ansvar familj i den bemärkelsen att kvinnor inom dessa yrken inte lönemässigt straffas för förvärvsfrånvaro och deltidsarbete i samma utsträckning som inom mansdominerade yrken. Hörnqvists empiriska resultat ger visst stöd denna hypotes. De visar att kvinnors human-

kapitalavkastning och humankapitaltillväxt är mindre inom kvinno-

dominerade yrken, men samtidigt ñnns det i dessa yrken inga negativa effekter på lönen förvärvsfrånvaro eller familjerelaterade förav hållanden och deltidsarbete är lönemåsigt gynnat. I denna mening tycks alltså kvinnodominerade yrken bättre möjligheter kombige att nera avlönat yrkesarbete med oavlönat hushållsarbete. I ett kapitel av Mikael Nordenmark kapitel ll diskuteras synen på och betydelsen förvärvsarbete och hushållsarbete för kvinnor av och män genom studie familjer med erfarenhet arbetslöshet. en av av En del tidigare forskning effekterna arbetslöshet har visat om av att kvinnor drabbas mindre hårt arbetslöshet än vad män gör. Men av Nordenmarks undersökning tyder på att detta inte är fallet i Sverige idag. Att ha ett förvärvsarbete är lika viktigt för kvinnor for män som och Nordenmark konstaterar att hushållsarbete inte är något bra substitut för ett förlorat förvärvsarbete. Han analyserar också fördelningen av hushållsarbetet i familjer där någon eller båda är arbetslösa. I de flesta av dessa familjer är det fortfarande kvinnan står for som merparten av hushållsarbetet. I familjer där kvinnan arbetar heltid och mannen är arbetslös är det t.ex. dock för det mannen som svarar mesta av matlagningen i nästan familj. Man kan tvista huruvivarannan om da detta är stor eller liten andel. Egentligen borde väl ha en en männen lagat maten i alla dessa familjer. Ändå visar siffrorna på viss en flexibilitet i för gör vad i hushållet. normerna vem som Att män har högre inkomster än kvinnor är väl dokumenterat och analyseras ingående i andra rapporter från Kvinnomaktutredningen. I denna rapport finns några kapitel analyserar vad den sneda och som na ojämna inkomstfördelning får för konsekvenser i familjen. Leder den till maktskillnader och ojämlikhet eller sker det utjämnande en om-

Inledning

fördelning i familjerna Eller är det så att kvinnor med av pengar lägre inkomster också har mindre ekonomiska resurser till sitt förfogande Björn Halleröd visar i kapitel 5 utifrån en analys av ett stort statistiskt material att andelen familjer som upplever ekonomiska problem och har svårt att klara löpande utgifter ökat markant under de senaste 10 åren. Och denna ekonomiska stress har drabbat kvinnor i högre utsträckning än män. Skillnaderna mellan män och kvinnor har ökat och de är uttalade i familjer med lägre inkomster. De tycks också vara mer större i de familjer där kvinnan står för en större del av inkomsterna. Utifrån djupintervjuer med både män och kvinnor i tio småbamsfamiljer har Charlott Nyman undersökt deras rutiner för och diskussioner hur deras ekonomi ska skötas kapitel 6. Nyman diskuterar om också teoretiskt olika möjligheter att förstå användningen av pengar. Hon finner komplicerade mönster av förhandlingar och procedurer, vilka gradvis tycks leda fram till allt mer gemensam ekonomi. Men en i alla familjer finns en spänning mellan att fördela pengarna gemensamt till utgifter och att använda själv till egen gemensamma pengar konsumtion. Hon finner också vissa skillnader i konsumtionsmönster mellan män och kvinnor, där män tenderar att spendera sina pengar på någon form fritidsintresse, medan kvinnor spenderar sina pengar av på barnen. Männens utgifter tycks ofta vara större men mer sällegna synta, medan kvinnor i viss mån tycks spendera mindre summor mer regelbundet på t.ex. enstaka klädesplagg eller tidningar. Det är därför svårt att säga något generellt om huruvida män eller kvinnor har mer resurser till eget förfogande. En skilsmässa innebär däremot uppenbart nya ekonomiska villkor för både män och kvinnor. I kapitel 9 undersöker Michael Gähler de ekonomiska konsekvenserna skilsmässor i Sverige. Resultaten viav dessa konsekvenser olika för och för kvinnor. Även sar att är män om det finns betydande metodiska problem med att jämföra den ekonomiska standarden i olika typer av familjer tyder resultaten på att frânskilda kvinnor har sämre ekonomisk standard än frånskilda män en trots att kvinnorna ökar sitt förvärvsarbete i betydande utsträckning. För de lever i ett nytt förhållande tycks det däremot inte finnas som några tydliga ekonomiska konsekvenser av skilsmässan och inte heller några skillnader mellan kvinnor och män. Om vi skulle våga oss att helt kort skissera några slutsatser rör-

ande familj och jämställdhet utifrån de forskningsresultat som pre-

senteras i denna volym skulle det bli som följer. Vi tycker att det finns en tendens mot en ökad jämställdhet oss se mellan kvinnor och män i de flesta familjer. Denna tendens blir särskilt i med andra länder. Ändå är jämställdheten

tydlig en jämförelse

Göran Ahrne Inga Persson

långt ifrån att bli fullständig. Det är så att attityderna går före, nog men att handlandet släpar efter. Det finns uttalad vilja till jämen ställdhet, men hindren för att förverkliga den i praktiken är många. Däremot tycks dessa hinder inte längre i samma utsträckning utgöras av strikta normer för vilka arbetsuppgifter kvinnor respektive män kan och bör utföra. Detta förefaller luckras både i arbetslivet och upp i hemmen. Arbetsfördelningen mellan marknadsarbete och icke-marknadsarbete har blivit lite jämställd att kvinnorna ökat sitt markmer genom nadsarbete och männen ökat hushållsarbetet något. Men den dominerande bilden är trots allt den stora kvarstående skillnaden mellan mäns och kvinnors tidsfördelning. Detta blir speciellt påtagligt benär man traktar tidsfördelningen ett livscykelperspektiv. Då framträder tydur ligt det faktum att det fortfarande i mycket stor utsträckning är den enskilda kvinnan, och kvinnorna som kollektiv, bär tidskostnadsom erna för barnen i form av minskat marknadsarbete. Detta har i sin tur ofta långsiktiga konsekvenser för kvinnors inkomster, löneutveckling och positioner i arbetslivet jämfört med mäns. Och detta sker trots att betydelsen av att ha ett avlönat förvärvsarbete är minst lika högt värderat av kvinnor som av män. Det finns också vissa tecken på att marschen mot jämställdhet avstannat under senare år och att förändringar kanske blivit svårare att förverkliga för de enskilda paren. Trots de positiva attityderna till jämställdhet bland män och kvinnor ökade skillnaderna mellan yngre 1984 och 1993 vad gäller hur förvärvsarbetet påverkas för kvinnor respektive män med små barn. Ökat barnafödande i kombination med det ojämställda utnyttjandet av den förlängda föräldraledigheten kan ha varit en bidragande orsak till detta, även ändrade och hårdare men villkor i arbetslivet kan ha spelat roll. Även försämrad familjeen en ekonomi i vissa småbarnsfamiljer tycks ha effekt att kvinnornas som position försämras relativt sett. Fastän attityder och förändrats normer i för jämställdheten positiv riktning kan således de yttre hindren ha blivit större. För män och kvinnor att tillsammans faktiskt och praktiskt förverkliga ett jämställt vardagsliv kan svårigheterna att nå målet ha ökat.

Bör kvinnor förvärvsarbeta

till kvinnors förvärvsarbete

Attityder i Sverige, Tyskland och Italien

EVA SUNDSTRÖM

1.1 Inledning

I detta kapitel jämförs attityder till familj och förvärvsarbete bland kvinnor och män i Sverige, Tyskland och Italien. Dessa tre länder kan sägas tillhöra tre olika kategorier eller typer av välfárdsstater. Det sätt på vilket förhållandet mellan kvinnor och män struktureras i relation till familj, ekonomiskt oberoende och tillträdesregler för sociala rättigheter varierar väsentligt länderna emellan. Kvinnors arbetsmarknadsdeltagande har ökat i de flesta västeuropeiska länder men är, med undantag för de skandinaviska länderna, fortfarande relativt lågt i förhållande till mäns. Variationema mellan västvärldens länder är dock stora både vad gäller det totala kvinnliga arbetsmarknadsdeltagandet och beträffande i vilken utsträckning olika grupper av kvinnor arbetar. I Sverige är den kvinnliga förvärvsfrekvensen hög och deltidsarbete är relativt vanligt bland framförallt småbamsmödrar SOU 1996:56, s. 452. En stor andel kvinnor arbetar inom den offentliga sektorn och andra serviceyrken. I Tyskland och Italien deltar långt färre kvinnor på arbetsmarknaden men i övrigt är mönstret snarlikt. Den största andelen förvärvsarbetande kvinnor återfinns i Italien och framförallt i Tyskland inom vård, utbildning och andra serviceyrken Eurostat, 1995:143-145; UN, 1995:34-37. Även tyska och särskilt itali-

om enska kvinnor arbetar deltid i mindre utsträckning än svenska kvin-

utgör de ändå en tydlig majoritet av det totala antalet deltidsarnor, betande i respektive land. Sammantaget är Sverige, Tyskland och Italien tre länder som både uppvisar stora skillnader vad beträffar kvin-

l De ekonomiska och sociala skillnaderna mellan västra och östra Tyskland är omfattande. Av tids- och utrymmesskäl utelämnas därför helt de nya tyska delstatema ur analysen. 2Bland deltidsarbetande kvinnor med barn i förskoleåldem dominerar helt såkallad lång deltid, detvill säga20-34 timmar per vecka. Bland kvinnor med barn i åldern 0-6 år arbetar omkring hälften deltid och hälñen heltid SOU 1996:56, s.45.

Eva Sundström

nors och mäns förhållande till stat, familj och arbetsmarknad men också vissa grundläggande likheter. Genom att analysera kvinnors och mäns attityder till kvinnors lönearbete kan vi hur åsikter överensstämmer eller se skiljer sig åt inom och mellan kvinnor och män i olika åldrar i grupper av Sverige, Tyskland och Italien. Är det rimligt kvinnors att anta att ökade vilja att delta på arbetsmarknaden förändrade attityder till vad ger som är

kvinnliga eller manliga arbetsuppgifter inom familj

en Hur överensstämmer attitydema bland respektive äldre medborgare med de yngre institutionella förhållandena i respektive land Resultaten tolkas utifrån dess implikationer för välfärdsstaten och gender regimes, beett grepp som diskuteras närmare nedan.

1.2 Välfärdsstat, och arbete

familj

Skillnaderna länderna emellan kan kortfattat beskrivas i termer av statens förhållande till familjen och de praktiska möjligheter står som kvinnor till buds i valet mellan hemarbete och förvärvsarbete. Såväl Tyskland som Italien är präglade historiska erfarenheter totalitäav av ra regimer men också av kristdemokratiska partiers inflytande över utformningen av ländernas socialpolitik. I dessa båda länderna dominerar en avmätt inställning till statliga interventioner i människors privatliv och tilltro till familjen främsta sociala och ekonoen som miska företrädare for individen. Varken via den tyska eller den italienska arbetsmarknadspolitiken gifta kvinnor förvärvsuppmuntras att arbeta3. I Sverige representerar staten och den förda politiken en annan syn på familjen och individen. Olika politiska medel hari

Sverige

snarare använts som instrument för att minska sociala ojämlikheter och individens sociala och ekonomiska beroende av sin närmaste om-

givning.

De likheter som framträder mellan de tre länderna gäller

demogra-

fiska aspekter, såsom stigande giftermålsålder, ökande antal äldre och sjunkande nativitet. Dessutom har allt fler kvinnor i såväl

Sverige

som i Tyskland och Italien gymnasial och eftergymnasial utbildning och allt fler söker sig ut i arbetslivet. Samtidigt har kvinnor i allmänhet huvudansvaret för hem- och omsorgsarbete4. Bristen på utbud av

3 Enzo Mingione 1995:122 säger att trots att förvärvsfrekvensen bland kvinnor i Italien ökar är den i jämförelse med andra västeuropeiska länder fortfarande relativt låg, ävenom man tar hänsyn till att arbetsmarknadsdeltagandetförmodligen högre är än den officiella statistiken visar eftersom en del kvinnor lönearbetar utan att detta registrerasofficiellt. 4 Se till exempel olika tidsstudieanalyser såsom Bryson m.fl. 1994 Anxo Flood I998, under publicering samtNordenmark och Flood Gråsjö i denna volym.

Bör kvinnor förvärvsarbeta

social service för en familj där båda föräldrar förvärvsarbetar betraktas i allmänhet främst ett kvinnoproblem. l så gott som samtliga

som västeuropeiska länder, utom i Sverige, Finland och Danmark, sjunker den kvinnliga forvärvsfrekvensen efter giftermål efter

och ännu mer barnafödande. Siffror från OECD visar att det totala kvinnliga arbetskraftsdeltagandet i Sverige 1993 låg knappt 75 procent, i Tyskland på 61 procent och i Italien på 43 procent OECD, 1995:215. Bland gifta kvinnor med barn under 10 år arbetar i Sverige 80 procent, och i Tyskland respektive i Italien 41 procent. Av dessa arbetade 38 procent deltid i Sverige, 20 procent i Tyskland och endast 12 procent i Italien Ditch m.fl., 1996:8.5

Tillträdesreglema till socialförsäkringssystemen är i olika grad länkade till ett kontinuerligt arbetsmarknadsdeltagande. Ekonomiskt oberoende och tillträde till sociala rättigheter kopplas i de flesta länder främst till förvärvsarbete. Härmed framträder också effekterna av socialförsäkringssystemens uppbyggnad för kvinnor i alla tre länderna tydligt. Kvinnor har i mindre utsträckning än män en lång och sammanhållen period av fullt arbetsmarknadsdeltagande under åren mellan avslutad utbildning och pensionering. Det betyder också att innebörden av kvinnors omsorgsansvar i många fall är nära sammanflätat med ett beroende av ekonomiskt stöd från annat håll än eget lönearbete. Detta är också ett centralt tema i den feministiska debatten kring välfärdsstaten och människors rätt till ekonomiskt oberoende och individuell autonomi. Män och kvinnor befinner sig sällan i jämlika arbets- eller familjesituationer och kvinnor har därmed andra förutsättningar än män att kvalificera i socialförsäkringssystemen. Frågan har också formulerats i termer av i vilken utsträckning kvinnors arbetsmarknadsdeltagande möjliggör självförsörjande och ekonomiskt oberoende Orloff, 1993; Hobson, 1990; Hobson Takahashi, 1996. Det sätt på vilket relationen mellan staten, marknaden och familjen struktureras kan betecknas som kärnan i välfärdsstaten mer generellt,

också som det specifika som skiljer välfärdsstater åt. Genom att men använda ett jämförande perspektiv är det möjligt att identifiera gemensamma mönster över nationsgränsema, men också att lyfta fram

5Bland ensamståendemödrar i Italien är förvärvsfrekvensen betydligt högre än bland gifta mödrar medan den i Sverige och Tyskland är lägre. Variationema i förvärvsfrekvensen bland gifta och ensamståendemödrar mellan de västeuropeiska länderna år för övrigt mycket stora. Generellt arbetar ensamståendemödrar i Västeuropa störrei utsträckning heltid än gifta mödrar Ditch m fl l996:8. Det äralltså betydande skillnader i kvinnors förvärvsfrekvens både vad gäller heltid och deltid inom och mellan länderna men också beroendepå om de är ensammafamiljeförsörjare eller inte. Andelen förvärvsarbetande gifla eller ensamståendemödrar hänger troligtvis samman med de bidragssystem och ersättningsnivåer som erbjuds i respektive land, oavsett familjebild Shaver Bradshaw, 1995.

Eva Sundström

de strukturerande mekanismer som särskiljer olika välfärdsstater från varandra O’Conn0r, 1996:10-13. Inom forskning kring välfärdsstater antas ofta politiska handlingslinjer och det sätt vilket de tar sin skepnad i lagstiftning och institutionella lösningar både spegla ett kulturellt och socialt sammanhang och ge upphov till olika typer

av sociala relationer. Kvinnors arbetsmarknadsdeltagande har tolkats som en funktion av välfärdsstaten som leverantör av Förutsättningar och möjligheter vilka individen utnyttjar Jensen, 1996:255.

Detta argument är också det mest förekommande i förklaringar till olikheterna de tre länderna emellan och har lett till en rad jämförande studier av kvinnors faktiska förutsättningar i ett antal industrinationer. I studierna jämförs bland annat arbetsmarknader, arbetsmarknadspolitik, tillgång till social service, skatte- och bidragssystem med kvinnors förvärvsfrekvens.

Sverige, Tyskland och Italien representerar som vi ska se skilda typer av välfärdsstater med relativt olika arbetsmarknads-, socialoch familjepolitik. Om dessutom utgår från att dessa institutionellt förkroppsligade förutsättningar och möjligheter är skapade i

ett politiskt och sociokulturellt sammanhang borde de därför återspegla

en mer allmän inställning till olika välfärdspolitiska frågor och kvinnors förvärvsarbete. Samtidigt visar ett växande antal studier att kvinnors och mäns inställning till kvinnors yrkesarbete skiljer sig åt inom och mellan grupper som klass, kön och ålder SCB, 1994; Björnberg, 1997; Knudsen Waemess, l996a, l996b; Scott m.fl., 1996. Utmärkande i sammanhang med temat för detta kapitel är att en relativt stor andel män och kvinnor i såväl Sverige Italien att kvinnor

som anser med barn i förskoleåldern bör deltidsarbeta snarare än förvärvsarbeta heltid eller vara heltids hemarbetande. I Tyskland är samstämmigheten dock fortfarande stor kring uppfattningen att kvinnor inte bör förvärvsarbeta utan stanna hemma när barnen är småö.

Det är sålunda förknippat med svårigheter att utifrån ländernas

arbetsmarknadsstatistik över kvinnors förvärvsfrekvens uttolka

om människors beteende huvudsakligen är ett resultat av deras egna preferenser eller om det beror de förutsättningar, möjligheter och

restriktioner som satts upp med politiska medel eller utbudet på

av ar-

5 Resultaten är hämtade från ISSP 1994. SverigeI anser28 procent av männen och 26 procent av kvinnorna att kvinnor inte bör arbeta alls när barnen är småoch 53 procent av männen och 60 procent av kvinnorna anseratt deltidsarbete är att föredra. I Italien förespråkar 46 procent av männen och 32 procent av kvinnorna att kvinnan ska vara hemarbetande när barnen är i förskoleåldern och 48 procent av männen och 62 procent av kvinnorna föredrar deltidsarbete. TysklandI däremot anserendast 25 procent av männen och 30 procent av kvinnorna att deltidsarbete är den bästa lösningen och hela 64 procent av männen och 58 procent av kvinnorna menar att mödrar bör stanna hemma med små barn.

Bör kvinnor förvärvsarbeta

betsmarknaden. Det existerar till exempel inget entydigt samband mellan kvinnors ansvar för omsorgs- och hushållsarbete och deras arbetsmarknadsdeltagande, i varje fall inte om man enbart ser till de villkor politiska riktlinjer sätter upp och som är tänkta att fungera norrngivnade. Om vi återigen tar Sverige som exempel är det tydligt att den höga andelen deltidsarbete bland kvinnor både reflekterar kvinnors huvudansvar för omsorgsarbete utanför arbetsmarknaden

också en specifikt kvinnlig arbetsmarknad där korttidsanställmen ningar och deltidsarbetslöshet vanligare bland män7. Det är

är än alltså svårt att utifrån arbetsmarknadsstatistiken avgöra om kvinnor väljer bort förvärvsarbete till förmån för hushålls- och omsorgsarbete eller valmöjligheterna är begränsade av olika arbetsmarknads-

om eller socialpolitiska beslut.

Föreliggande kapitel har sålunda beröringspunkter både med de politiska incitament uppmuntrar eller hindrar kvinnor att för-

som värvsarbeta och med diskussionen kring autonomi och ekonomiskt oberoende. Dock har tyngdpunkten förlagts till attityder bland kvin-

och män i olika åldersgrupper vad gäller synen arbetsdelning i nor hemmen och kvinnors yrkesarbete.

Först följer kortfattad redogörelse för diskussionen kring struk-

en turella sociala och ekonomiska förutsättningar och dess samband med förändrade värderingar och beteendemönster bland yngre generationer i de tre länderna. Därefter följer en genomgång av de övergripande dragen i Sveriges, Tysklands och Italiens välfärdspolitiska konstruktioner och dess konsekvenser för framförallt kvinnor. Avslutningsvis redovisas analys enkätundersökning genomförd i de tre län-

en av en derna kring familj och könsroller baserad data från International Social Survey Programme ISSP 1994.

1.3 Välfärdsstater Gender Regimes

som

Dagens välfardsstater är grundade på antaganden könsroller som i

om allt högre grad kolliderar med många människors livsvillkor och självuppfattning. Enförsörjarfamiljen är fortfarande modellen för den socialpolitiska utformningen i flertalet OECD-länder och företräds av dominerande ideologiska inriktningar O’Connor, 1996:11. Enligt Harriet Bradley 1996 är dock människor i Europa allt mer positiva till kvinnors förvärvsarbete och delat hushållsarbete. Som förklaring till detta brukar kvinnors förändrade utbildnings- och karriärmönster nämnas också förändrade attitydmönster bland kvinnor och män

men vad gäller arbetsdelning inom familjen. I många fall är familjer eko-

7För andelen deltidsarbetslösa OECD, 1995:76-77.

l l

Eva Sundström

nomiskt beroende två inkomster för att upprätthålla viss levav en nadsstandard. Den manlige familjeförsörjaren är därför inte längre

den enda eller den vanligaste familjeekonomiska modellen.

ens Skillnaderna mellan välfärdsstater och dessas ekonomiska och socialpolitiska konsekvenser för kvinnor och män kan beskrivas i termer av gender regimes Ostner Lewis, l995.8 Termen gender betyder genus och innebär ... de socialt konstruerade relationsmässiga, strukturella och symboliska skillnaderna mellan kvinnor och män

O’Connor, 1996:3. Ursprunget till välfardspolitiska handlingslinjer

kan härledas till de sociala, politiska och ekonomiska omständigheter under vilka de har vuxit fram, forrnulerats och tagit form i institutionella lösningar, såsom lagar och administrativa organisationer. På samma sätt som Gösta Esping-Andersen 1990 visar hur olika typer av välfärdsstater strukturerar relationer mellan sociala och sociagrupper klasserg, bidrar välfärdsstatens uppbyggnad olika sätt och i varierande grad till ekonomiska och sociala skillnader mellan kvinnor och män i olika länder. Den på arbetsdelningen mellan kvinnor och syn män som här representeras Sverige, Tyskland och Italien skiljer sig av markant. Det är särskilt tydligt när det sätt vilket man ser genom man via arbetsmarknads-, social- och familjepolitik hanterar kvinnors relation till familj och förvärvsarbete. Jag använder här begreppet gender regimes för att hänvisa till det sätt vilket nationellt avhängiga välfärdspolitiska handlingslinjer och incitamentsstrukturer formar den strukturerar specifika relationer mellan kvinnor och ram som män. Om man utgår från jämförelse den fastlagda politikens en av syn på ansvarsfördelningen mellan stat och familj i fråga vård och om omsorg i Sverige, Tyskland och Italien blir skillnaderna mellan länderna tydliga. Det gäller framförallt graden och metoder för statlig av inblandning i och service till familjen även skillnader i bedömmen ningen av vad som utgör familj. Nedan följer redogörelse för en en skillnader mellan dessa gender regimes i Sverige, Tyskland och Itali-

en.

8Julia O’Connor 1996 har gjort en mycket bra genomgång av litteratur och diskussioner som forts under 1980- och framförallt 1990-talet rörande välfärdsstater och kvinnor inom OECD-länderna. Hon tar även upp den kritik som riktats mot Jane Lewis och Ilona Ostner for deras indelning av länder i gender regimes eftenstrong, moderate och weak breadwinner models O’Connor, 1996:67—69. detI sammanhang jag själv använder begreppet gender regimes åsyftas det sättpå vilket de politiska och institutionella lösningar påverkar kvinnors och mänsfaktiska möjligheter att förvärvsarbeta eller utföra obetalt omsorgsarbetesamt ger tillträde till sociala rättigheter se också Sainsbury, 1996. 9 Gösta Esping-Andersen 1990 visar bland annat hur konstruktionen av arbetsmarknadspolitiska handlingslinjer och av arbetslöshets-, pensions- och socialforsäkringssystemenhar effekter på den sociala stratiñeringen i ett samhälle.

Bör kvinnor förvärvsarbeta

Sverige

I den svenska välfärdspolitiken framhålls ett individuellt människobe-

och individens rätt att vara självförsörjande. Socialförsäkringsgrepp systemen är därför baserade på individens rättigheter snarare än på familjens behov. Någon familjepolitik i egentlig mening finns inte utan ingår implicit i de socialpolitiska arrangemangen. Inget direkt juridiskt för vård äldre anhöriga läggs familjen utan ombe-

ansvar av sörjs i stor utsträckning den offentliga servicesektom. Vuxna barn

av förväntas från formellt socialpolitiskt håll endast i liten utsträckning ta socialt eller ekonomiskt för sina föräldrar. Både kvinnor och

ansvar män förväntas förvärvsarbeta oberoende av familjesituation och de allra flesta kvinnor förvärvsarbetar, oavsett social bakgrund. Andelen förvärvsarbetande småbamsmödrar har ökat från 38 procent 1963 till drygt 85 procent 1991 Hoem, 1995, 281. Kvinnligt förvärvsarbete

s. uppmuntras med hjälp politiska instrument, vilka sträcker sig från

av skattepolitik med individuell särbeskattning över arbetsmarknads- och socialpolitik. Med hjälp dessa har man strävat efter att ge kvinnor

möjligheter män att delta på arbetsmarknaden. Via den samma som offentliga sektorns serviceutbud har man sökt skapa förutsättningar för kvinnor att arbeta utanför hemmet. Bam- och äldreomsorg drivs framförallt i offentlig regi och är relativt väl utbyggd. Bamomsorgen täcker i stort efterfrågan i hela landet, med lokala variationer i tillgången platser. Som nämnts tidigare arbetar småbamsmödrar i stor utsträckning deltid och det är också främst kvinnor som utnyttjar föräldraledigheten. Även deltidsarbete tillträde till fulla sociala rät-

ger tigheter och är inbegripet i lagen om anställningstrygghet.

Tyskland

Både den tyska och den italienska socialpolitiken i mycket är ett resultat politisk maktkamp och konflikt mellan socialistiskt oriente-

av rade partier och katolska konservativa och där kvinnor varken i

mer Italien eller i Tyskland har eller har haft något större politiskt inflytande. Både i Tyskland och Italien är välfärdspolitiken uppbyggd kring

kollektiv människosyn och vad brukar gå under beteckningen en som familism, det vill säga att det i första hand är familjen som ansvarar

välfärd och med så lite statlig eller kommunal intervenför sin egen tion möjligt. Familjen är alltså både en ekonomisk enhet och an-

som svarig för sin egen vård och omsorg. Familjen antas bestå av en hemmavarande hustru med en familjeförsörjande man. Omsorgsarbetet förväntas i stor utsträckning utföras inom hemarbetet och av kvinnor eller via statliga subventioner till olika privata eller semiprivata organisationer Young, 1996. Hellre än att bygga ut en offentlig

Eva Sundström

sektor har man därför i Tyskland institutionaliserat familism genom

att via statliga transfereringssystem aktivt stödja enförsörjarfamiljen

med en heltidsarbetande make. I både Tyskland och Italien omfattar kämfamiljens försörjningsansvar även de vuxna barn och äldre föräldrar, vilka inte har egen tillräcklig försörjning. Det innebär att individers ekonomiska svårigheter förutsätts kompenseras Föräldrars av respektive barns ekonomiska och sociala De arbetsmarkvuxna ansvar. nads- och socialpolitiska skillnaderna mellan länderna är ändå betydelsefulla. Trots det formella ekonomiska läggs anhöriansvar som ga i Tyskland prövas det sällan via lagstiftningen Millar, 1996 och socialbidrag utgår till personer med låg eller ingen inkomst. I Tyskland har det familjepolitiska stödet för mödrar som på heltid vårdar sina barn i hemmet prioriterats. Att stanna hemma med små barn är pensionsgrundande för en förälder tidigare varit aktiv arbetssom marknaden. Gifta par sambeskattas och skattelättnader utgår till familjeförsörjaren, vilket kraftigt minskar värdet av ytterligare inen komst. Tillsammans med ett inkomstprövat och tidsbegränsat vårdnadsbidrag till småbarnsföräldrar och ett lågt utbud social service, av såsom barn- och äldreomsorg, utgör den tyska social- och familjepolitiken stora ekonomiska och praktiska hinder för kvinnors arbetsmarknadsdeltagande. I genomsnitt har endast 2 procent barn under av tre år och 80 procent barn mellan fyra och år barnomsorg 10och av sex de regionala skillnaderna är betydande Fölster, 1996:1 18-119. Både bamomsorgens öppettider och skoldagens längd försvårar för kvinnor att arbeta mer än halvtid. Deltidsarbete ger inte sätt i samma som Sverige tillgång till sociala rättigheter eller anställningstrygghet. Skillnaderna mellan olika kategorier kvinnor är stora. Bland dem av med endast grundskoleutbildning arbetar drygt 40 procent jämfört med drygt 80 procent av kvinnor med högskoleutbildning SOU 1996:56, s. 82-84. Den största delen av vården äldre vilar av anhöriga även om viss äldreomsorg bedrivs via frivilliga organisationer med hjälp av statlig och kommunal finansiering. Tyskland bedriver också en arbetsmarknadspolitik syftar till att ungdomar ska som komma ut på arbetsmarknaden för att därigenom minska sitt ekonomiska beroende av föräldrarna Mingione, 1995: 122.

Italien

Den italienska socialpolitiken reflekterar öppet konflikten mellan mer dem som anser att staten bör bistå med vissa grundläggande sociala

° Barns rätt till barnomsorg har befästs i lag 1992 och från och med 1996 skall alla barn över tre år erbjudas barnomsorg, dock endasttre timmar dagen.Lagen har om satt tryck på kommunerna men uppfyller ännu inte full behovstäckning.

Bör kvinnor förvärvsarbeta

rättigheter och dem att staten inte bör blanda sig i indivisom anser dens privata sfár. De politiska resultaten kanske mer återspeglar svårigheter på nationell nivå att fatta beslut än en gemensam politisk hållning. I Italien har familismen inte institutionaliserade posamma litiska stöd utan ingår i ett traditionellt italienskt socioekonomiskt mer mönster där familjen har stark social och ekonomisk roll och tar en det största ansvaret för individens välfärd Mingione, 1995. Italien har ingen familjepolitik i egentlig mening och statens ekonomiska stöd och service till familjen för omsorg och reproduktion är ännu återhållsam än i Tyskland Dienel, 1993; Bimbi, 1995; Saraceno, mer 1995. Gifta särbeskattas. Skattereduktioner och ekonomiska bipar i relation till inkomst och är knutna till inkomsttagarens fördrag ges

sörjningsbörda. Försörjningsbördan kan i sin tur baseras på en vidare

krets anhöriga än de närmaste familjemedlemmama. Den offentliga sociala servicen i allmänhet och de bidragssystem som existerar riktar sig främst till utan närstående. Den offentliga äldreomsorgen personer obefintlig och såväl barn utan inkomst äldre med är vuxna egen som behov är hänvisade till familjens och släktens sociala och av omsorg ekonomiska stöd. Den privata sfären kring familjen är därför mer betydelsefull än i Tyskland, eftersom socialförsäkringssystemen är långt mindre utbyggda. Det innebär framförallt för kvinnor att de åläggs ett vårdansvar för anhöriga försvårar möjligheterna att förvärvsarsom beta. Barnomsorgen är relativt lite utbyggd även om den är mer omfattande än i Tyskland. Dess öppettider och service lunch till barnen ingår är sådana att de möjliggör längre arbetstid dag. Skillnaderper

i arbetsmarknadsdeltagande bland låg- och högutbildade kvinnor är

na accentuerade än i Tyskland. I Italien förvärvsarbetar omkring 38 mer kvinnor med låg utbildning och 88 procent med högskoleprocent av utbildning SOU 1996:56 s. 82-84. Italien präglas av stora regionala politiska, sociala och ekonomiska olik- och ojämlikheter vilket har betydelsefulla konsekvenser för arbetsmarknadens utseende och för hur olika former överlevnadsstrategier och arbetskulturer tar sig av uttryck Mingione, 1995, 122. Till exempel antas ett stort antal s.

l Individuell inkomstskatt infördes i Italien 1974-76 samtidigt som skilsmässablev tillåten i lag. Enligt PerJensen1996:138 infördes individuell beskattning som ett politiskt utslag för att antalet skilsmässor skulle öka när människor insågatt de av oro skilda skulle ekonomisk vinst i förhållande till sambeskattadetvåförsörsom göra en jarfamiljer. Det individuella beskattningssystemet syftar alltså till att skydda kärnfamiljen. 2 Till exempel är antalet långtidsarbetslösa 75 procent högre i södra Italien än i nor- Nära 40 hemmaboendebarn över 25 årsålder är arbetslösa och den ra. procent av kvinnliga arbetslöshetenär dubbelt såhög som den manliga, i genomsnitt över 16 procent i hela Italien. I de södra delarna överskrider den 30 procent ISTAT Rapporto annuale 1995.

Eva Sundström

kvinnor förvärvsarbeta illegalt och därmed också utan eller med mycket svagt socialt skydd.

1.4 Data

De data som följande analys bygger är hämtade från International Social Survey Programme ISSP 94 Åsikter kring familjeliv och könsroller. ISSP är ett samarbete mellan forskare och institutioner från 25 olika länder för att bedriva attitydundersökningar kring skilda sociala frågor. Syftet är att skapa ett material är jämförbart såsom väl mellan länder som över tid. Varje frågemodul framställs gemensamt och presenteras på samma sätt i respektive land. Frågemodulen återupprepas inom en tidsperiod 5-8 år. Eftersom Sverige endast varit medlem i ISSP sedan 1992 finns inget svenskt material från den tidigare undersökningen attityder till familjeliv och könsroller, om från 1988. Fördelarna med ett material det slag ISSP erbjuder är att av risker med etnocentrism minskas i och med att flera nationaliteter är inblandade vid själva utformningen frågemodulema. På så sätt av minskar också riskerna för att frågor missuppfattas eller framstår som obegripliga utanför den egna nationen. En ytterligare fördel är att i stort sett samma frågemodul upprepas och möjligheter därmed erbjuds till internationella jämförelser attityder över tid. En nackdel av med tillvägagångssättet är att frågorna måste formuleras i relativt generella termer för att så allmängiltiga att de kan användas i samtvara liga deltagarländer. En del påståenden kan därför kritiseras för att vara öppna för flera tolkningar. Somliga mer länderspecifika frågeställningar hamnar i bakgrunden för att lämna plats möjligheten att skapa konturer kring större och mer utmärkande drag inom och mellan länder. Trots eventuella nackdelar och brister i materialet överväger därför ändå fördelama. Vi har ett material gör jämförelsom en se av attityder till kvinnors förvärvsarbete över ett stort antal länder

möjlig.

Det svenska materialet utgörs ett riksrepresentativt urval på av 1988 personer. Den totala Svarsfrekvensen, insamlad via postenkäter och telefonintervjuer, uppgår till 74 procent, vilket är att betrakta som ett relativt gott resultat. Även de tyska och italienska

undersökningar-

na består av slumpmässigt utvalda med den skillnaden personer, men

att metoden för datainsamling huvudsakligen är personliga intervjuer.

Tillvägagångssättet är dock fortfarande att respondenten själv fyller i

3 Exempel på undersökningar som genomförts är attityder till ojämlikhet, åsikter kring politik och offentlig sektor, nationell identitet, tillgång till och betydelse av sociala nätverk, religion samt familjeliv och könsroller.

Bör kvinnor förvärvsarbeta

den aktuella enkäten. Den italienska Svarsfrekvensen är 70 procent av ursprungligen 1473 Den tyska Svarsfrekvensen är den lägpersoner. sta. Utifrån ett urval på 4402 individer uppgår Svarsfrekvensen till endast 53 procent, ett problem inte är specifikt för ISSPs attitydunsom dersökningar utan ofta uppstår i länder där en mer allmänt misstänkinställning till mätningar individnivå råder. Det innebär ingen sam avgörande skillnad för vår analys eftersom här jämför åldersgrup- Fördelningen åldersgrupper motsvarar i stort den faktiska förper. av delningen i respektive land. Det är också de bredare attitydmönster avtecknas inom och mellan respektive land som står i fokus. Den som analys följer inleds med en kort sammanfattning av de frågeställsom ningar formulerats Därefter visas den procentuella fördelsom ovan. ningen fördelade över kvinnor och män. För att få en mer av svaren, Övergripande bild sammanfattas svaren därefter i två index som visar likheter och skillnader i attityder bland kvinnor och män med olika ålder och nationalitet.

1.5 Kön, generation och attityder

Allt fler människor har högre utbildning än för trettio år sedan. nu Gifterrnålsfrekvensen sjunker i såväl Sverige som i Tyskland och Italien. Samtidigt stiger åldern bland dem ingår äktenskap. Nativisom teten sjunker i alla tre länderna. Under 1995 hade Italien den lägsta nativiteten i världen Palomba, 1995:159. Separations- och skilsmässofrekvensen stiger och antalet ensamstående föräldrar med den. I Sverige, till skillnad från de övriga två länderna, är sammanboende relativt vanligt och erkänns juridiskt som i stort sett likställt med äktenskap. Som ett resultat ökad sekularisering ökar istället antalet av borgerliga vigslar i Tyskland och Italien. Ofta diskuteras dessa förändringar i familjestrukturerna i demografiska termer och utifrån teorier modernitet och individualiseringsprocesser. I andra samom manhang tas de exempel på konsekvenser av sociala och upp som ekonomiska förändringar i samhället eller för att föra fram behovet av ökad fertilitet för att balansera åldersstrukturen. Allt oftare tas demografiska förändringar i samband med politiskt beslutsfattande upp rörande familjepolitik och kvinnors förutsättningar att delta arbetsmarknaden och samtidigt klara hem och barn. Det är också i dessa av sammanhang nationella och internationella attitydundersökningar som kring familj och könsroller ges störst utrymme. Jämförelser mellan åldersgrupper ofta använd teknik för att är en spåra sociala förändringsprocesser vad gäller till exempel familjeinställning till könsroller, demokrati och liknande. Ålder mönster, kopplas till historisk förändring där nya historiska omständigheter

Eva Sundström

antas påverka individens erfarenheter, influenser, känslor och beteenden Bradley, 1996, 154-155. Under efterkrigstiden har de flesta s. västeuropeiska länder genomgått stora sociala, tekniska och politiska förändringar där särskilt kvinnors förhållande till arbete och familj påverkats. De yngre generationerna ställs därför inför väsentligt annorlunda livsvillkor jämfört med sina föräldrars eller farföräldrars. Det kan till exempel handla om ökad tillgång till och stigande krav på

utbildning och professionalisering. De har också större möjlig-

yngre heter att planera för familjebildning, är mindre främmande inför förändringar i familjestrukturer stigande antal ensamstående föräldrar och sammanboende och har kanske större medvetenhet betyden om elsen av ekonomisk självständighet och tillträde till socialförsäkringssystemen. Med ökande möjligheter att driva individuellt styrda mer livsprojekt påverkas också människors familj och förvärvssyn arbete. För män har det varit normalt att kombinera heltidsarbete med hustru och barn för kvinnor är situationen annorlunda. Från men att tidigare oftast ha förenat barn med hemmafrutillvaro ställs kvinnor en inför valsituationer kring familj och arbete. I de länderna nu nya tre varierar inte bara de faktiska och praktiska valmöjlighetema att förena arbete och barn utan också de sociala sammanhangen och de kulturella ramarna för synen könsroller och moderskap. Sextio- och sjuttiotalens feministiska rörelser har satt politiska och institutionella spår i samhället och i människors medvetande och allt fler kvinnor förblir yrkesarbetande även efter att de har fått barn. Många kvinnor har därmed skaffat sig praktiska erfarenheter att kombinera familj och av arbete. De personer som når ålder under slutet 1980-talet vuxen av och början 1990-talet har i tonåren och i ålder mött av vuxen ett annorlunda politiskt klimat. Abort och skilsmässa, har legaliserats

abort

är endast i begränsad omfattning tillåten i Tyskland och debatterna kring olika kvinnofrågor drivs inte lika högljutt utan har blivit mer etablerade i politiken och dess institutioner. De frågor tas i som upp den politiska debatten gäller i stor utsträckning gifta kvinnor och kvinnor med barn i förhållande till förvärvsarbete och inte så mycket olikheter i förutsättningar och erfarenheter bland kvinnor och yngre män. Den yngre åldersgruppen har istället konfronterats med ungdomsarbetslöshet, skillnader i kvinnors och mäns förutmen yngre sättningar på arbetsmarknaden har inte synliggjorts lika tydligt på det politiska planet.

4 Chiara Saraceno 1991 diskuterar den italienska förändringsprocessen vad beträffar kvinnors förutsättningar och möjligheter i samhället från efterkrigstiden och framåt. Mycket av det hon tar upp gäller även för Sverige och Tyskland.

Bör kvinnor förvärvsarbeta

1.6 Bör kvinnor förvärvsarbeta

Låt först på på ett antal frågor rörande kvinnors roll som oss se svaren mödrar och yrkesarbetande i de tre länderna. Med hänvisning till vad tagits tidigare i det här kapitlet utgår från att sociala, polisom upp tiska, ekonomiska och kulturella skillnader mellan länder olika sätt påverkar människors attityder till familj och könsroller och synen kvinnors och framförallt mödrars lönearbete. Variationer i synen på familj och könsroller mellan Sverige, Tyskland och Italien förmodas därför uppträda. Vi antar också att kvinnor och män berörs olika av omständigheter, eller uttryckt något annorlunda, att kvinnor samma och män har skilda erfarenheter och därför också uppvisar olikheter i på familj och förvärvsarbete. Vidare antas ålder ha betydelse synen för utfallet. Yngre förmodas positivt inställda till personer vara mer att kvinnor kombinerar föräldraskap med förvärvsarbete än äldre. Naturligtvis är andra faktorer utbildning, förvärvsfrekvens, bosom stadsort och antal barn vikt här koncentrerar oss betydelav men ålder och kön. sen av De svarat på enkäten har fått välja mellan ett flera svarsalsom av ternativ, vilka sträcker sig från instämmer starkt till tar starkt avstånd. Här redovisas andelen svarat instämmer och personer som instämmer starkt, för kvinnor respektive män. Den andel som visas inom parentes anger den procentuella summan personer som svarat tar avstånd och tar starkt avstånd vid respektive påstående. De inte svarat eller uppgivit vet ej har tagits bort från analysen. som Återstående andel har uppgivit att de varken instämmer eller tar avstånd från påståendet. De utgör sålunda den restpost inte redosom visas i tabellen men som ingår i analysen. Som framgår tabell 1.1 majoritet de tillfrågade i de av anser en av tre länderna att kvinnors förvärvsarbete inte inkräktar deras relation till sina barn. Resultatet kan tyckas något märkligt med tanke på den relativt låga förvärvsfrekvensen bland kvinnor i Tyskland och Italien. Tillsammans med de närmast följande två påståendena rörande förvärvsarbete, moderskap och familj framträder den långt mer ambivalenta inställningen till kvinnors förvärvsarbete bland befolkningen i Tyskland och Italien dock tydligt. I Sverige oroar sig betydligt färre människor för att barnen och familjen lider av att mödförvärvsarbetar. Det har förmodligen sin förklaring i att svenskar rar under relativt lång tidsperiod har levt i en verklighet där många en kvinnor yrkesarbetar även efter det att de fått barn. Att så pass liten en del sig för barnen kan möjligen förklaras med att man i Sverige oroar att barnomsorgen fungerar tillfredsställande och inte utgör något anser hinder för förvärvsarbete. Den jämförelsevis stora skillnaden mellan

Eva Sundström

kvinnor och män i Sverige är iögonfallande. Även de svenska om männen generellt sett är långt positiva till kvinnors förvärvsarmer bete än de tyska och italienska är det i större utsträckning männen, som anser att barnen far illa deras mödrar förvärvsarbetar. om

Tabell 1 Attityder till kvinnors förvärvsarbete. Andel instämsom svarar mande och inom parentes andel som tar avstånd. Procent.

Tyskland Italien Sverige Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Enmammasomarbetarutanför 7224 7918 5733 6822 5925 7414 hemmetkanhaettlikanäraochbra förhållandetillsinabamsomen mammasom hemma Ettbarnsomännuintebörjatsko- 7316 6920 6919 6817 3443 2453 lanblirtroligenlidandeommamman yrkesarbetar Pádethelatagetsåblirfamiljelivet6322 6025 6721 6123 3049 3246 lidandeomkvinnanarbetarheltid Ettarbete i ochförsigviktigt, 3646 3550 4733 4638 3635 3439 menvaddeflestakvinnorverkligen önskarsig hemochbam Attvarahemarbetandekvinna 4935 4840 52 2265 2835 34 precislikatillfredsställande attsom yrkesarbeta Mannensuppgift atttjäna 4043 3453 3944 2655 1268 1071 pengar,kvinnansuppgift att handomhemmetochfamiljen Det intebraommannenstannar 4439 3549 7112 7013 1757 1462 hemmaochtarhandombarnen medankvinnangår ocharbetar ‘ I denitalienskaundersökningenharpåståendetställtsomvänt,dvs"Det braommannenstannar hemmaochtarhandombarnenmedankvinnangår ocharbetar".Densvenskaochtyskafrågeställningen därförinteheltjämförbarmeddenitalienska.Möjligenförstärkerdetocksåsvarsmönstreti en annanriktningäni deövrigatvåländerna.Deitalienskasvarenovanharkodatsomsåattpåstående nummer i tabell1.1visarprocentandelmänochkvinnorsomsvaratattdetinte braommannen stannarhemmaochkvinnanförvärvsarbetar.

Källa: ISSP 1994 Attitudes Towards Family and Gender Roles

De sista fyra påståendena berör kvinnors och mäns relation till förvärvsarbete respektive och hemarbete. Även här framträder omsorgsett ganska splittrat mönster, både inom och mellan länderna. Vad gäller det fjärde påståendet är fördelningen mellan positivt och negativt inställda personer relativt lika fördelade inom och mellan Sverige och Tyskland. Italien skiljer ut sig med relativt stor andel både kvinnor en och män att de flesta kvinnor framförallt önskar sig hem som menar och barn. I det femte påståendet är det särskilt i Tyskland är man av uppfattningen att omsorgs- och hushållsarbete for kvinnor är lika värdefullt ett lönearbete. Här är det Italien, och särskilt bland kvinsom norna, som förhållandevis få tycker att hemarbete är lika tillfredsställande som förvärvsarbete for kvinna. Om vi ska våga på en oss en

Bör kvinnor förvärvsarbeta

tolkning resultaten skulle den kunna att sambandet mellan att

av vara skaffa barn och hemmafru är ganska starkt både i Tyskland

att vara och i Italien att italienska kvinnor och även män i högre grad är

men missnöjda med de förutsättningar står förvärvsarbetande mödrar

som

till buds. I Tyskland är möjligen den familjepolitiska inriktningen mer

effektiv för att övertyga kvinnor att upphöra med sitt förvärvsarbete när de får bam. Vad gäller de två sista påståendena utmärker sig Sverige med samstämmigt negativ attityd till en traditionell

en mer arbetsdelning än Tyskland och framförallt Italien. Att Italien utmärker sig så mycket vad gäller just detta påstående kan kanske delvis förklaras formuleringen just det påståendet i den italien ska enkäten

av av se not till tabell 1.1.

Som vi ska härnäst finns ett tydligt mönster av skillnader både

se mellan kvinnor och män, mellan åldersgrupper och mellan länderna. För att nå bakom en större mängd data och söka mer grundläggande och generella mönster i materialet presenterat i tabell 1.1 använder

statistisk metod kallad faktoranalys. l tabell 1.1 framträder oss av en två olika könsrelaterade faktorer. De framträder tydligt i Italien

mer och Tyskland än i Sverige. Den första kan beskrivas som inställningen till kvinnors förvärvsarbete i förhållande till familj och barn påstående 1-3 i tabell 1.1 och vi kan kalla den attityder till familj och kvinnors förvärvsarbete. Den andra ringar snarare synen på den traditionella fördelningen av arbete mellan kvinnor och män påstående 4-7 i tabell 1.1. Med sammanfattande rubrik kan vi kalla

en den attityder till traditionell arbetsdelning mellan könen. De

en eventuella inre samband mellan frågorna kan uppstå när respon-

som denter läser och tar ställning till påståendena i enkäten kan ge mindre utslag i resultaten och riskeras att övertolkas. För att dämpa inflytandet detta har vi omvandlat resultaten i påståendena i tabell 1.1

av till två index. Ett index syftar till att skapa överskådligt och

ett mer sammanfattande mått på hur sambanden mellan ett större antal frågor

ut. I båda indexen redovisas mäns och kvinnors attityder fördelade ser över åldersgrupper och nationalitet. Resultaten för de båda indexen

5 Faktoranalys används ofia i syfte att lyfta fram bakomliggande samband mellan variabler och blottlägga underliggande dimensioner faktorer i komplexa datamaterial. Sambandensom uppträder mellan skilda variabler antasbero av entredje, gemensam faktor. Med hjälp faktoranalys kan datamängdenreducerasgenom uteslutande

av en

de variabler som inte uppvisar några samband med dem somutgör respektive fakav tor. Syftet med en faktoranalys är sålunda att göra ett omfattande material hanterligt för att därmed kunna bearbeta och återgeett större datamaterial såenkelt sommöjligt. 6 En faktoranalys påståendenai tabell l.l utslag i två faktorer. Dess värden är

av ger särskilt starka för Tyskland och Italien och mindre för Sverige. Förmodligen är konflikten mellan kvinnor, familj och förvärvsarbete svagarei Sverige än i deövriga två länderna, därav de mer otydliga utslagen i faktoranalysen.

Eva Sundström

redovisas inte i procenttal utan en omarbetning av svarsfrekvensema har gjorts så att alla som svarat i överensstämmelse med en positiv inställning till kvinnors förvärvsarbete har erhållit värdet 3 eller De som svarat att de varken instämmer eller tar avstånd vid ett påstående har tilldelats värdet och de som förespråkar en mer negativ inställning har tilldelats värdet 1 eller Det innebär att högre värde som framträder inom varje kön och åldersgrupp desto mer positiv är deras inställning till kvinnors förvärvsarbete. Eftersom indexet i tabell 1.2, attityder till familj och kvinnors förvärvsarbete består

av tre frågor är 12 det högsta värdet som kan uppnås här. Det index som redovisas i tabell 1.3, attityder till en traditionell arbetsdelning mellan könen är sammanställt av fyra frågor, och därför är istället 16 det högsta värde som kan uppnås. De som har svarat i enlighet med en modernare syn på arbetsdelningen mellan kvinnor och män har värdena 3 och 4 för respektive påstående. De som svarat vet ej har värdet 2 och de som förespråkar en traditionell arbetsdelning har erhållit värdena 1 eller

Tabell 1.2 Attityder till familj och kvinnors förvärvsarbete:

Indaxvärden för olika grupper

Tyskland Italien Sverige Alder Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män Samtliga 18-29 6,16 5,76 5,90 6.35 6,03 6,20 8,12 7,10 7,66 30-49 6,50 5,85 6,16 5,56 5,34 5,44 8,01 7,30 7,68 50- 5,01 4,49 4,76 4,85 4,31 4,60 6.84 6.27 6,58 Samtliga 5,80 5,30 5,54 5,50 5,16 5,33 7,61 6,88 7,26 Standard- 2,79 2,68 2,74 2,52 2,70 2,62 2,96 2,78 2,89 avvikelse CronbachsAlphaför Tyskland0,67,Italien0,66och Sverige0,78. Källa: ISSP 1994 Attitudes Towards Family andGender Roles.

Indelningen av åldersgrupper motiveras främst av antagandet om att generationsskillnader påverkar attityder till familj och förvärvsarbete. Varje åldersgrupp indelas efter den ålder de hade 1994. Den äldsta åldersgruppen, 50 år och uppåt, består av personer födda 1944 eller tidigare. De har med andra ord vuxit upp i andra världskrigets skugga och med en modern välfärdsstat i vardande. Mittengruppen, personer i åldrarna 30-49 år, det vill säga födda mellan 1945 och 1964, innefattar den generation som vuxit upp till eller i ett konsumtionssamhälle med ökande förväntningar på kvinnors förvärvsarbete samtidigt som perioden utgör höjdpunkten för den gifta hemmafrun. Under den här tiden växte sig debatten kring kvinnofrågor starkare. Den yngsta ål-

Bör kvinnor förvärvsarbeta

dersgruppen, 18-29 år och födda 1965-1976, tillhör den generation där kvinnors förvärvsarbete, skilsmässor, preventivmedel och abortfrågor blivit mindre kontroversiella frågor samtidigt som både arbetslöshet och krav på högre utbildning vuxit i takt med förändringar på arbetsmarknaden.

Gemensamt for samtliga länder är att kvinnorna är mer positiva till kombinationen förvärvsarbete och familj än männen. Både svenska kvinnor och män är dessutom positiva än de tyska och italienska.

mer Vi också att ålder har betydelse. I allmänhet är män över 50 år mer

ser oroade kvinnors förvärvsarbete än samtliga andra grupper. De

av svenska männen i femtioårsåldern och över är trots det betydligt mer positiva än sina likar i de övriga två länderna och ligger istället närm-

de yngsta tyska och italienska åldersgruppema. Vi kan också konre statera att skillnaderna mellan kvinnor och män i samma åldersgrupp är störst i Sverige även om man generellt sett är betydligt mer positivt inställd till kvinnors arbetsmarknadsdeltagande än i både Tyskland och Italien. Det är intressant att notera att både svenska och tyska män i åldersgruppen 18-29 år är något tveksamma till kvinnors arbets-

mer marknadsdeltagande än sina landsmän i åldersgruppen 30-49 år. Det gäller även för de tyska kvinnorna i den yngsta åldersgruppen. Möjligen skymtar här effekt livscykel fram snarare än en genera-

en av tionseffekt, det vill säga att det är troligt att människor ändrar sin inställning med förvärvad erfarenhet barn och förvärvsarbete

egen av

än att det beror utanförliggande historiska förändringsprosnarare

Kanske dessa män och kvinnor är kritiska till forcesser. yngre mer värvsarbetande mödrar ett specifikt fenomen än vad faktiskt för-

som värvsarbetande mödrar och fäder är. De återfinns säkrast i ål-

senare dersgruppen 30-49 år. Det skulle i så fall inte helt oväntat betyda att den livsfas själv befinner sig i återverkar på utfallet i ana-

en person lysen. l Italien däremot är både kvinnor och män i åldern 18-29 år klart mindre negativa än italienare i de övriga åldersgruppema. Det är också tydligt att det är de svenska och italienska kvinnorna i åldern 18-29 år är mest positivt inställda, medan mest positiva bland de

som tyska kvinnorna är åldersgruppen 30-49 år. Möjligen skymtar vi här ett komplicerat mönster än det som framträdde i tabell 1.1 där ita-

mer lienska kvinnor i mycket större utsträckning än tyska motsatte sig en tillvaro hemmafru på bekostnad yrkesarbete och som möjligen

som av skulle kunna förklaras med nationella skillnader i politiska incitament

7 I den tyska undersökningen har 21 procent i åldersgruppen 18-29 årbarn, vilket kan jämföras med 74 procent i åldersgruppen 30-49 år. I Italien har endast ll procent i åldersgruppen 18-29 år barn,jämfört med 73 procent i åldersgruppen30-49 år. I Sverige har 27 procent av personernai åldersgruppen 18-29 år barn,jämfört med 80 procent i åldersgruppen 30-49 år.

Eva Sundström

för kvinnors arbetsmarknadsdeltagande. Den höga ungdomsarbetslösheten medverkar också till att medvetenheten betydelsen ett

om av arbete som den enda möjligheten att kunna lämna föräldrahemmet

accentueras. Detta är ett konkret och påfallande problem för många yngre, kanske särskilt tydligt i Italien även i Sverige. Sammanfatt-

men ningsvis kan vi säga att både kön och ålder betydelse för

är av uppfattningen om kvinnors förvärvsarbete och dess konsekvenser för barn och familj där yngre i allmänhet är mindre oroade än äldre och kvinnor mindre bekymrade än män.

Tabell l.3 beskriver synen på könsroller på ett ideologiskt

mer plan genom attityder till den traditionella fördelningen arbete mel-

av lan kvinnor och män, fråga 4-7 i tabell 1.1. De högre värdena i tabellen motsvarar alltså mindre traditionell på könsroller, Här

en syn framträder skillnaderna mellan länderna inte riktigt lika tydligt i

som tabell 1.2 där det gällde attityder till familj och kvinnors arbetsmarknadsdeltagande. Sverige framstår dock fortfarande det mest radi-

som kala landet och Italien som den främsta företrädaren för den traditionella synen på arbetsdelningen mellan kvinnor och män.

Tabell l.3 Attityder till en traditionell arbetsdelning mellan könen:

lndexvärden för olika grupper

Tyskland Italien Sverige Ålder Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män Samtliga

18.29 10,30 9,16 9,73 9,46 7,81 8,68 10,85 10,22 10,60 30-49 10,13 8,84 9,47 8,60 7,98 8,29 10,62 10,16 10,41 50 6,37 5,88 6,13 6,60 5,75 6,20 8,79 8,34 8,59

Samtliga 8,63 7,74 8,18 8,08 7,17 7,64 10,00 9,49 9,78 Standard- 4,24 3,87 4,09 3,15 3,14 3,18 3,28 2,88 3,12 avvikelse CronbachsAlpha för Tyskland0,78, Italien0,59ochSverige0,68. Källa: ISSP 1994 Attitudes Towards Family and Gender Roles.

Även i tabell l.3 framträder skillnader i attityder mellan kvinnor och män samt mellan åldersgrupper som är för samtliga

gemensamma länder. I Sverige är åsiktsskillnadema mellan kvinnor och män minst inom samtliga åldersgrupper. Indexvärdena är dessutom högre än i Tyskland och Italien inom samtliga åldersgrupper. Det har förmodlig-

18I Italien är det vanligt att vuxna barn bor kvar i föräldrahemmet till de gifter sig. Bortsett från det traditionella mönstret saknar ungdomar ofta ekonomiska förutsättningar att flytta hemifrån tidigare. Nära 40 procent av hemmaboende barn över 25 år är arbetslösa ISTAT Rapporto annuale l995. I Sverige

har begreppet mambo myntats,vilket betyder att man bor i föräldrahemmet hos mamma.

Bör kvinnor förvärvsarbeta

sin förklaring i i Sverige under en längre tidsperiod än i de en att man båda andra länderna har praktiska erfarenheter av förvärvsarbetande kvinnor, hustrur och mödrar och på ett mer allmänt plan är införstådd med systemet. Om man ser till indexvärdena för Sverige i tabell 1.2 och i tabell 1.3 verkar erfarenheterna bland de två yngre åldersgrup-

dessutom mycket positiva både bland män och kvinnor. perna vara Med undantag for den äldsta åldersgruppen är de svenska männen betydligt mer positiva än männen i något av de övriga länderna. Tvåförsörjarfamiljen kan därför sägas vara väl integrerad i svenska mäns och kvinnors medvetande samt i allmänhet förknippad med goda erfarenheter.

Variationen i attityder till kvinnors rätta plats är störst mellan kvinnor och män inom den yngsta åldersgruppen i Italien, följt av tyska kvinnor och män i åldersgruppema 18-29 och 30-49 år. Vad som inte framgår av tabellen är också att standardavvikelsen är relativt hög inom åldersgruppema, särskilt bland kvinnorna i de tre länderna. Det betyder att både andelen som är positiv till traditionella könsrollsmönster och andelen som är negativt inställda är relativt stor. Många de tillfrågade har också valt att svara att de inte vet eller har

av helt enkelt utelämnat sitt svar. De påståenden människor har fått ta ställning till speglar förmodligen konflikter mellan olika grupper i respektive land och är ganska laddade med konkurrerande värderingar gentemot kvinnors arbetsmarknadsdeltagande i största allmänhet och särskilt i förhållande till familj och barn. Det är särskilt tydligt i Tyskland där omkring hälften har en relativt radikal inställning till arbetsdelningen i hemmet, medan ungefär lika många i sin tur försvarar en traditionell arbetsdelning. Utöver det könsbetingade mönster som framträder framgår att kvinnor i åldersgruppema 18-29 år och 30-49 år i alla tre länderna är mer negativa till en traditionell arbetsfördelning mellan könen än männen är. Det innebär att även de yngre män-

i större utsträckning än kvinnorna anser att kvinnor bör och vill nen prioritera hem och familj före lönearbete och att männens egen roll framförallt är att bistå med hushållsinkomsten.

Såväl tabell 1.2 som tabell 1.3 visar att det finns en mer eller mindre tydlig konflikt mellan kvinnor och män om rollfördelningen i familjen. För Sveriges del tar den sig tydligast uttryck i synen på kvinnors förvärvsarbete och dess negativa inverkan på familj och barn. Skillnaderna är dessutom störst mellan kvinnor och män i den yngsta åldersgruppen där män i större utsträckning än kvinnor tror att familj och barn far illa om mödrar förvärvsarbetar. Det är möjligt att det just här också har lämnats utrymme för tolkningar så att betoningen att familjen drabbas om kvinnan arbetar heltid underförstått till skillnad från deltid slår igenom. Den faktiska arbetsdelningen inom

Eva Sundström

den svenska familjen annorlunda ut. I Tyskland och Italien

ser framträder konflikten mellan kvinnors och mäns attityder tydligast när det gäller just arbetsdelningen i hemmet. Skillnaderna mellan den yngsta åldersgruppen i Italien och åldersgruppen 30-49 år är slående. De yngre kvinnorna är radikala än de något äldre. I Tyskland är

mer andelen kvinnor som är negativa till den traditionella arbetsdelningen nästan lika stor som i Sverige, medan männen är mer tveksamma. Skillnaderna i attityder, eller standardavvikelsen, inom gruppen män och kvinnor är dessutom störst i Tyskland.

1.7 Slutsatser

Vi återvänder till det inledande antagandet att olika politiska handlingslinjer och dess institutionaliserade lösningar speglar ett kulturellt och socialt sammanhang men också ger upphov till specifika sociala relationer mellan kvinnor och män. I det datamaterial som analyserats har vi här inte tagit hänsyn till kvinnors och mäns faktiska arbetsmarknadsdeltagande, utbildningsnivå eller om de själva har bam. En sådan analys hade med all sannolikhet gett en mer nyanserad bild av resultaten. Huvudsyftet har varit att analysera skillnader i attityder i olika åldersgrupper i Sverige, Tyskland och Italien, tre välfärdsstater med betydande inbördes skillnader. Mot bakgrund de stora olik-

av heterna mellan de tre ländernas välfårdssystem är de resultat

som redovisats här något uppseendeväckande. Attityderna till kvinnors förvärvsarbete är påfallande lika i de tre länderna. Förhållandet mellan kvinnors och mäns attityder inom varje land uppvisar också

ett gemensamt mönster. I samtliga länder förändras yngre mäns och framförallt yngre kvinnors attityder bort från ett traditionellt könsrollsmönster och allt positiv inställning till kvinnligt för-

mot en mer värvsarbete. Den konformitet som antas föreligga mellan välfärdsstaten som leverantör av förutsättningar och möjligheter och individens beteende stämmer möjligen när det handlar människors faktiska

om beteende. Färre kvinnor med barn förvärvsarbetar i Tyskland och Italien, vilket överensstämmer med de förutsättningar och möjligheter som står dem tillbuds. De resultat som redovisats här antyder dock att människors beteende i Tyskland och Italien kanske inte överensstämmer med framförallt kvinnors önskemål och på förvärvsarbete. I

syn Sverige förvärvsarbetar både kvinnor och män i långt högre utsträckning och de verkar dessutom vara mer överens att kvinnors för-

om värvsarbete endast har mindre negativa effekter familj och bam. En

9 Se resultaten presenterade i Floods Gråsjös, Hörnqvists samtNordenmarks kapitel i denna volym.

Bör kvinnor förvärvsarbeta

omfattande arbetsmarknad för kvinnor, den förhållandevis

generösa

föräldraförsäkringen, en väl utbyggd och fungerande barnomsorg och

den relativt höga andelen kvinnor arbetar deltid kan några

som vara

av förklaringama till svenskarnas inställning.

De övergripande skillnaderna i attityder mellan länderna kan med sannolikhet till stor del härledas till skillnaderna i ländernas arbetsmarknads-, social- och familjepolitiska inriktning tillsammans med de sociokulturella sammanhang under vilka människorna i de länder-

tre na lever. I detta sammanhang kan vi möjligen tala tre olika slags

om gender regimes där Sverige utgör den mest könsneutrala, eller i varje fall den mest kvinnovänliga modellen vad beträffar kvinnors möjligheter till ekonomiskt oberoende och individuell autonomi. Samtidigt visar resultaten på pågående attitydförändring inte tillmötes-

en som gås med politiska insatser i framförallt Tyskland och Italien. Både den italienska, och ännu tydligare den tyska familjepolitiken, dåligt

passar för att möta ett ökat kvinnligt arbetsmarknadsdeltagande. Konflikten mellan förändrade attitydmönster och de politiska incitamentstrukturer som möjliggör för kvinnor att förvärvsarbeta är störst i Tyskland. Som framgick av tabell 1.3 stämmer förändringarna i människors inställning till arbetsdelningen i hemmet dåligt överens med de politiska ställningstaganden som i stället syftar till att uppmuntra traditionell

en rollfördelning där kvinnans huvuduppgift är obetalt och

omsorgshemarbete. För Italiens del är det bristen på incitament i nå-

snarare gondera riktningen lägger hinder i vägen för förändrade köns-

som rollsmönster. Istället är ett stort antal kvinnor hänvisade till osäker

en svart eller grå arbetsmarknad, vilken måhända ekonomisk och

ger en personlig tillfredsställelse för den enskilda kvinnan inte några

men

sociala eller arbetsmarknadspolitiska rättigheter.

Vad Sverige beträffar är det iögonfallande att skillnaderna mellan män och kvinnor i samtliga åldersgrupper är så stora, faktiskt större än i de övriga länderna. Mest tydligt är det bland dem är i åldrar-

som na 18-29 år. Skillnaderna i attityder mellan kvinnor och män vad gäller kvinnors förvärvsarbete skulle kunna tolkas att de svenska

som männen inte är beredda att ta ett större för hemarbete och

ansvar omsorg och att svenska kvinnor i så fall även i fortsättningen kommer att ha huvudansvaret för det obetalda arbetet. Med utgångspunkt i det svenska socialförsäkringssystemet framstår det troligen också för de flesta den mest rationella lösningen, eftersom svenska män i all-

som mänhet har en högre inkomst än kvinnor och inkomstbortfallet med en föräldraledig eller deltidsarbetande kvinna blir lägre för familjen än om mannen skulle minska sin arbetstid. Den stora andelen deltidsarbetande kvinnor i Sverige skulle också kunna förklara framförallt de svenska männens radikala inställning till arbetsfördelningen i hem-

2 SOUl997:138

Eva Sundström

på så sätt att de är positivt inställd till kvinnors lönearbete men men inte till avgörande förändringar arbetsdelningen vad gäller hus-

av hållsarbetet.

Om vi återgår till antagandet att åldersgrupper är präglade av olika historiska omständigheter där de möter etablerad välfärds-

yngre en statlig ideologi, är präglad, uppbyggd och befäst av de äldre ge-

som nerationerna och de förutsättningar de ställdes inför, kan nu anta att framförallt kvinnor i Tyskland och Italien är beredda att bryta mot invanda traditionella mönster och ta klivet ut i arbetslivet även efter det att de har fått barn. Förutsättningarna för att kvinnor med barn, men också äldre kvinnor, ska kunna förvärvsarbeta är att det finns tillgång till barnomsorg, äldreomsorg och förmodligen också deltidsarbete

tillträde till sociala rättigheter. Ytterligare en förutsättning är som ger att männen förändrar sin inställning till arbetsdelningen i hemmen. Både ålder och kön är därför centrala aspekter att beakta. Den yngre generationen i de tre länderna är beroende av att en politisk och social förändring kommer till stånd speglar dess nya erfarenheter och

som den konflikt råder mellan den traditionella och den mer progres-

som siva eller moderna kvinnans och mannens uppgifter i förhål-

synen lande till familjen. Såväl ökade familje-ekonomiska behov som en växande politisk benägenhet att individualisera de sociala trygghetssystemen ställer krav på kvinnors arbetsmarknadsdeltagande.

nya Kvinnor i allmänhet uppvisar också ökande förvärvsfrekvens.

en Kvinnors förändrade utbildningsmöjligheter, möjligheter att delta på arbetsmarknaden, förutsättningar att planera för familjebildning och ökad insikt i betydelsen att tillförskansa sig sociala rättigheter ge-

eget yrkesarbete har bidragit till detta. Kvinnors erfarenheter av nom förvärvsarbete skiljer sig från männens. Kvinnors inträde arbetsmarknaden sker via eller mindre könssegregerad arbetsmark-

en mer nad och trots att kvinnor oftast bibehåller huvudansvaret för omsorgsoch hushållsarbete i hemmet.

Den svenska välfärdsstatsmodellen uppfyller till stor del behoven

barn och äldre. Det förefaller därför som om den av omsorg om svenska välfärdsstatliga modellen är den som i störst utsträckning lyckas kombinera kvinnors förvärvsarbete med moderskap. Detta har gett högre grad ekonomisk autonomi för kvinnor och skapat en

en av positiv inställning till kvinnors förvärvsarbete, både bland kvinnor och män. Men faktum är också att det fortfarande är kvinnor som utför huvuddelen av det obetalda omsorgs- och hemarbetet. Sveriges relativt höga arbetsmarknaden kan därför inte helt enkelt överföras till förhållanden i hemmen, något som belyses närmare i ett flertal de övriga kapitlen i denna volym.

Bör kvinnor förvärvsarbeta

Kapitlet utgör en del av ett projekt finansierat av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Litteraturförtecknin

Anxo, Dominique Flood, Lennart 1998, under publicering Pattems of time use

France and Sweden, i Women work anas wages, London: Routledge Bimbi, Franca 1995 Rappresentazioni epolitiche familiari Italia, i Politiche

per

Iefamiglie. Nouvi modellifamiliari epolitiche socialt in Europa, Turin: Animazione Sociale Edizioni Gruppo Abele

Bjömberg, Ulla 1997, under publicering Swedish dual bread-winner families.

Gender, class and policy Families with small children in easternand western

Europe, London: Avebury Bradley, Harriet 1996 Fractured Identities: Changing Patterns of Inequality,

Cambridge: Polity Press Bryson, Lois, Bittman, Michael Donath, Sue 1994 Men’s welfare state, wo-

men’s welfare state:Tendencies to convergence practice and theory, i Gendering the Welfare States London: Sage

Dienel; Christiane 1993 Zwälf Wegeder Familienpolitik in der Europäishen

Gemeinshaft. Länderberichte, Schriftenreihe Band 22.2 Bundesministerium für

Familie und Senioren. Stuttgart: Kohlhammer. Ditch, John, Bradshaw, Jonathan Eardely, Tony 1996 Developmentsin national

family policies in 1994, Social Policy Research Unit University of York:

Commission of the Europeand Communities Esping-Andersen, Gösta 1990 The three worlds of welfare capitalism, Cambridge:

Polity Press Eurostat 1995 Womenand men in the European Union. A statistical portrait,

Luxembourg: Office for Official Publications of the European Union Fölster, Kaj 1996 Barn och äldreomsorg i Tyskland och Sverige. Tysklandsdelen,

Skriflserien Fakta/Kunskaper nr Stockholm: Socialdepartementet Hobson, Barbara 1990 "No exit, no voice: Womens economic dependency and the

welfare state, Acta sociologica, Vol. 33, 235-249 Hobson, Barbara Takahashi, Mieko 1996 "Genusperspektiv det sociala

medborgarskapet. En studie av ensamståendemödrar, i Generell välfärd. Hot eller möjligheter Skriftserien:Fakta/Kunskaper, nr Stockholm: Socialdepartementet

Hoem, Britta 1995 The way to the gender-segregated Swedish labour market, i

Gender andfamily change in industrialized countries, Oxford: Clarendon Press Jensen,Per H. 1996 Komparative Velfaerdssystemer. Kvinders reproduktions-

strategier mellemfamilien, velfaerdsstaten og arbejdsmarkedet, Köpenhamn: Nyt fra samfundsvidenskabeme

Knudsen, Karl Waemess, Kari 1996a Bamet lider av at mor eryrkesaktiv,

Sociologisk tidskrift, nr s. 3-23 Knudsen, Karl Kari Waemess l996b Er ekteskapet som institusjon på vei ut i

Skandinavia, Tidskrift för Samfunnsforskning, nr Erg. 37, S.299-327 Millar, Jane 1996 Family obligations Europe, i Findings. Social Policy

Research 107, York: Joseph Roundtree Foundation

Eva Sundström

Mingione, Enzo 1995 Labour market segmentation and informal work Southern Europe, i European Urban and Regional Studies 2 2 s. 121-143 O’Connor, Julia 1996 From women in the welfare state to gendering welfare stateregimes, Current Sociolog, Vol 44, No. 2 OECD July 1995Employment outlook Orloff, Ann Shola Gender and the social rights of citizenship: The comparative analysis of gender relations andwelfare states, American Sociological Review Vol. 58, s. 303-328 Ostner, Ilona Lewis, Jane1995Gender and the evolution of European social policies, i European Social Policy. BetweenFragmentation and Integration, Washington D.C: the Brooking Institution Palomba, Rossella 1995 Italy: The invisible change, i Population, family, and of European attitudes. Volume Oxford: welfare. A comparative survey Clarendon Press Rapporto annuale 1995. Occupazione erisorse umane. ISTAT. Http://www.istat.it/italia/sintesi/4.html 1997-02-18 Sainsbury, Diane 1996 Gender equality and welfare states,Cambridge: Cambridge university Press Saraceno,Chiara 1991 Changes Life-Course Patternsand Behavior of Three Cohorts of Italian Women, Signs: Journal Womenin Culture and Society, Vol. 16, No. s. 502-21 Saraceno,Chiara 1995 Le politiche della famiglia in Italia, i Politiche per famiglie. Nouvi modellifamiliari epolitiche socialt in Europa, Turin: Animazione Sociale Edizioni Gruppo Abele SCB:1 1994 Att klara arbete, barn, familj, Örebro: SCB demografiska av rapporter Scott, Jacqueline, Duane Alwin Michael Braun 1996 Generational changes gender-role attitudes: Britain across-national perspective, Sociology, Vol. 30, No. s. 471-492 Shaver, Sheila Bradshaw, Jonathan 1995 The recognition of wifely labour by welfare states, Social Policy and Administration, Vol 29, no 1s 10-25 SOU 1996:56 Hälften om kvinnor och mänpå 90-talets arbetsmarknad. vore nog slutbetänkande från utredningen om kvinnors arbetsmarknad. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet Towards European welfare state 1991 Red. Graham Room Bristol; SAUS a Publications UN 1995 Womenand in Europe ana North America, Geneve: United Nations men Publication Young, Brigitte 1996 "The German Stateand Feminist Politics: A Double Gender Marginalisation, Social Politics, Summer/Fall, s. 159-184.

Lojalitet, tid och

pengar

Hur kvinnor och män

argumenterar om jämställdhet i familj

ULLA BJÖRNBERG ANNA-KARIN KOLLIND

I de allmänna diskussioner på år har förts familjen och som senare om dess förändring har två teman uppmärksammats. handlar Det ena om en ökande individualisering i det moderna samhället leder till som att familjebanden får en allt tillfällig karaktär. En rad förhållanden mer såsom välfärdsstatens framväxt med olika typer socialförsäkringar, av social service och ändrade familjerättsliga regler har bidragit till att

synen på familjen och individernas ömsesidiga förpliktelser gentemot

varandra har förändrats. Så har det hävdats att familjen institusom tion har omvandlats från att ha varit ett moraliskt samhällskontrakt till

att bli ett mer personligt baserat projekt Théry, 1993. I denna omvandling kommer kontraktsbaserad rättviselogik allt prägla en mer att familjerelationerna. Det innebär att det blir öppna överensmer av kommelser parterna ingår för viss tid för att eventuellt som en senare omförhandla Godbout, 1990. Familj blir därmed social institution en som i allt mindre grad baseras på etablerade moralföreställningar om plikter och skyldigheter relaterade till viss position. en Det andra lika uppmärksammade temat handlar hur strävan om en mot ökande jämställdhet mellan könen kan återverka på familjen som institution. Jämställdheten ingår i vidare individualiseringsprocess en som har gjort kvinnor och barn mindre beroende sina män och fäav der. Den patriarkala strukturen har alltså underrninerats. Jämställdhet

mellan könen har blivit ett samhällsideal under decennier som senare inlemmats i praktisk politik och påverkat lagstiftningen på olika områden. Få kan undgå att förhålla sig till detta ideal, det inte även om behöver betyda att alla omfattar det. Jämställdhetsfrågan aktualiseras i

dag för varje ny familj och blir något parterna efterhand får försom söka ta ställning till.

Ulla Björnberg Anna-Karin Kollind

2.1 Frågan om jämställdhet en introduktion

Hur gör då män och kvinnor för att i sin vardag handskas med frågor aktualiserar jämställdhet och sammanhållning i en familjekrets som Vad de rimliga avvägningar mellan egna och gemensamma anser vara behov i fråga tid, och arbete Vilka principer utgår de från om pengar när de söker lösningar på sådana frågor Hur kan deras argument se ut I varje samhälle finns allmänna normer och ideal kring vad fa-

miljesammanhållning och förpliktelser gentemot familjemedlemmar

innebär. Om jämställdhet är ett exempel sådana ideal, så är sammanhållning och gemenskap tveklöst ett annat. Hur konkretiseras dessa ideal eller i vardagslivet Går de att samordna eller strinormer der de mot varandra Kort sagt, vad ges idealen för mening och innehåll I detta kapitel skall vi dels diskutera dessa frågor från en teoretisk

synvinkel och dels illustrera vad jämställdhet i familjelivet kan betyda

i praktiken. Den teoretiska analysen ingår i ett pågående projekt, där vi studerar vilka principer män och kvinnor utgår från när de i sin vardag handskas med förpliktelser och personligt ansvar i olika familjesituationer. De frågor studeras bygger tidigare studie som en hur föräldrar förenar familjeliv och förvärvsarbete Björnberg av Sass, 1997. I föreliggande studie intervjuades ett urval av de föräld-

intervjuades i den tidigare studien.

rar som Kapitlet är disponerat så att ett första avsnitt ger några exempel

teorier makt och kön i familjer. Vidare problematiseras tolkningar

om där kvinnors underordning ter sig given och oföränderlig. Vårt som syfte är att presentera alternativ tolkning där relationer mellan köen förhandlas inom ramen för olika föreställningar om reciprocitet, nen givande och tagande, skuld och lojalitet. I ett andra avsnitt diskuterar vi förutsättningar för socialt samspel i familjer. Här presenterar vi socialpsykologisk teoribildning om mekanismer för social interaktion och grundläggande former för social om interaktion. Centrala tankegångar är betydelsen av ömsesidigt utbyte, skuld och gåvoetik. Här aktualiseras också hur olika principer om rättvisa tillämpas beroende vilken typ sammanhållning man förav

söker upprätthålla i familj. Slutligen problematiserar vi begreppet

en rättvisa i ett könsperspektiv utifrån vad parterna förhandlar om när det gäller fördelning tid och eller Vårt syfte med dessa av pengar omsorg. båda avsnitt är att hitta modell för familjeanalys där könsteori och en

socialpsykologisk teori kan förenas.

Efter de teoretiska avsnitten makt och social interaktion, reciom procitet och rättvisa, presenterar fyra exempel par som anser sig

relativt jämställda. Vi har två syften med denna presentation: att

vara

Lojalitet, tid och pengar

konkretisera de teoretiska kategorier vi valt att ta fasta på, samt som att problematisera begreppet jämställdhet. Vad betyder jämställdhet i konkreta samspelssituationer År jämställdhet mål och hur ett uppfattar kvinnor respektive män detta i sin vardagliga samvaro

2.2 Är källan till kvinnors maktlöshet

familjen

En stor del av diskussionen och de vetenskapliga studierna kring familjen har kretsat kring antaganden förändring mot om en mer symmetrisk familj Young Willmott, 1973 och mot tvåkarriärfamiljer Rapaport Rapaport, 1989. Minst lika många studier har gjorts om bristen på fundamentala Förändringar mot jämställdhet mellan makar ex. Haavind, 1987; Holmberg, 1993; Hochschild, 1989. Det finns starka skäl för båda ståndpunktema. Å sidan har många strukturella hinder för kvinnors möjlighet ena att Förbättra sin sociala position undanröjts. l den svenska socialpolitiska modellen behandlas kvinnor och självständiga indivimän som der. Beroendet av familjeband för försörjning och är på det omsorg formella planet litet. Vid europeisk jämförelse är den svenska faen miljemodellen betydligt jämställd till sin struktur än till exempel mer den tyska eller engelska Lewis, 1992. Å andra sidan finns studier som visar att kvinnor jämfört med män lever i sämre ekonomisk en och social situation. De har lägre inkomster, arbetar med obetalda mer arbetsuppgifter, har oftare en underordnad ställning i arbetet och deras tid är mer kringgärdad av fasta strukturer. Kvinnor har större ansvar för barn och familj, för att planera och samordna barnens tider med partnems och sin egen tid. Mannen uppfattas fortfarande familsom jens huvudförsörjare och har större möjligheter att bestämma villkoren för sina insatser i hemmet Bjömberg, 1992. Familjen, med dess olika förpliktelser gentemot och barn, har man ofta setts ett viktigt hinder för kvinnors möjlighet till jämställda som villkor med män. Orienteringen mot äktenskap och familj har ansetts minska unga flickors motivering att utbilda sig; barn och familj gör att en stor andel vuxna kvinnor inte arbetar heltid; detta leder till sämre ekonomi och på sikt även till sämre pension. Också inom feministisk forskning har familjen uppfattats som en

väsentlig faktor vid förklaringar kvinnlig underordning, även

av om perspektiven och förklaringstyperna har skiftat. Fram till 1970-talet var det framför allt socialisationsfaktorer och uppväxtvillkor som ansågs orsaka skilda könsvillkor. Till varje uppväxande generation förmedlades en rad könsstereotypier sedan styrde mäns och kvinsom nors handlande. Under 1970-talet denna typ deterministisangreps av ka förklaringar. 1 stället betonades olika hinder i den sociala struktu-

Ulla Björnberg Anna-Karin Kollind

blockerade kvinnors möjligheter till jämlika villkor med män. ren som Med Nancy Chodorows och Carol Gilligans teorier mot slutet av 1970-talet och början 80-talet kom nytt socialisationen och faav miljerelationema i blickpunkten förklaring till kvinnlig underordsom ning, fast ett nytt sätt. Gamla tankegångar specifika kvinnlinu om egenskaper såsom relationsorientering rehabiliterades och gavs en ga

förklaringsgrund Komarovsky, 1991.

ny l Chodorows 1978 inflytelserika teori antas det kvinnliga moderskapet fundamental orsak till djupgående skillnad i manlig vara en en och kvinnlig identitetsuppfattning, där ett viktigt element i den manliidentiteten blir att nedvärdera det kvinnliga. Moderskapet blir motga sättningsfyllt; å sidan källa till närhet, ömsesidighet och beroena en å andra sidan förbinds dessa kvaliteter med kvinnlighet och ende, men därmed negativa egenskaper i manlig identitetsbildrepresenterar en ning. Enligt Chodorow är alltså moderskapet relation som på ett en djupgående sätt bidrar till polarisering och rangordning mellan könen och därvid medverkar till att reproducera kvinnlig underordning. F irestone 1974 sträckte sig ännu längre i betoningen moderav skapets roll för kvinnors underordning, då hon förklarade att den var följd kvinnors reproduktiva funktion. Det är havandeskap, baren av nafödande, amning och vård barn gör kvinnor sårbara och beav som roende män. Om kvinnors sårbarhet i reproduktionen bara kan eliav mineras, kan också enligt Firestone deras frigörelse uppnås. Flera har kritiserat tanken att moderskapet skulle vara nyckelförklaringen till kvinnors underordning. Johnson 1988 till exempel hävdar Chodorow och andra följt hennes teori blandat samatt som två kvinnliga roller, nämligen moderns och hustruns. Det är som man hustrur kvinnor är svaga, inte i sina moderliga relationer till barn och män. I likhet med Chodorow Johnson att konstruktionen menar manlig identitet bygger på ett fömekande femininitet, men hon av av hävdar det är den manliga kamratgruppen är avgörande i att som den inte moderskapet. Små pojkar och män bevisar processen, vuxna sin maskulinitet i konkurrerande relationer till andra män, där kvinnlighet står för det negativa andra som binder samman mansgrupper. Liknande synpunkter finner vi hos Delphy och Leonard 1992, dock inte fokuserar socialisationsprocesser utan strukturella försom hållanden. De hävdar att det är äktenskapets struktur som lägger grunden till kvinnors underordning. Bakgrunden är att familjen liksom hushållet är ekonomisk enhet är organiserad ett hieraren som som kiskt arbetsrelationer. Det obetalda arbete hustrur utför för system av sina män betraktas den viktigaste faktorn bakom kvinnors undersom ordnade position i familj och samhälle. Genom detta obetalda arbete skapar kvinnor ett överskottsvärde deras män tillägnar sig. som

Lojalitet, tid och pengar

Kvinnligt obetalt arbete bidrar därmed till uppkomsten och återskapandet ojämlika förhållanden vad gäller ägande och ekonomisk

av status i familjer. Enligt författarna spelar det ingen roll om kvinnor

inkomster, hög utbildning och kvalificerade arbeten med hög har egna status. Trots detta förblir de alltid underordnade männen i äktenskapet. Beviset för detta är att gifta kvinnors förvärvsarbete i realiteten har lett till dubbel arbetsbörda, oavsett deras inkomster och även om

en de har delegerat delar av hemarbetet till andra kvinnor. För Delphy och Leonard är det alltså äktenskapet som skapar en sned maktfördelning mellan könen såväl i familjer som i samhället i stort.

Gemensamt för dessa teorier om makt och kön är att orsakerna till kvinnors maktlöshet förläggs till familjesfären. Psykologiska, sociala och ekonomiska förhållanden i familjen leder till kvinnlig underordning inte bara i familjen utan i samhället i stort, arbetsmarknaden, i politiken och inom arbetsorganisationer Roman, 1994; Westberg-

Wohlgemuth, 1996.

2.3 Strukturell makt och makt i social interaktion

En brist med dessa försök att förklara maktrelationema mellan könen är en tendens till cirkelresonemang. Så länge kvinnor har det primära vårdansvaret för små barn och så länge äktenskapet består, kommer enligt teorierna manlig överordning ständigt att återskapas. Förändringar tycks uteslutna. Men att sådana förändringar har skett betraktat över längre tid går ändå knappast att förneka. Detta illustreras bland annat av äktenskapslagen och samboendelagen. Andan i dessa lagar

uttrycker en uppfattning om parbildning som en frivillig och jämställd

pakt mellan två individer Agell, 1989. Äktenskapet utgör inte längre ett kontrakt mellan staten/ kyrkan och familjen. Det är inte längre pliktnonner reglerar relationerna mellan makar, utan deras per-

som sonliga lojaliteter. Kön förutbestämmer inte till vissa uppgifter på samma sätt som tidigare och utrymmet för förhandlingar är större. Därför anser vi att dagens familjer måste analyseras som gemenskapsprojekt byggda på dolda och öppna förhandlingar. Sådana förhandlingar kan i sin tur ändå påverkas av könsbestämda pliktnormer, dvs. mer allmänna föreställningar om vad kvinnor och män som familjemedlemmar bör göra för varandra. Men i den mån föreställningar om könsbestämda uppgifter kommit att spela en mindre roll för

hur familjelivet organiseras, kan också inslaget av förhandlingar antas

ha blivit större.

Vi är intresserade av hur jämställdhet eller brist på sådan konkret manifesteras i den sociala interaktionen på familjenivå. Då akualiseras även frågor om makt, inflytande, auktoritet och dominans i famil-

Ulla Björnberg Anna-Karin Kollind

jerelationer. Hur sådana förhållanden framträder i enskilda situationer är ingalunda enkelt urskiljbart. Vi kan till exempel inte på grundval av strukturella könsmaktsskillnader a priori utesluta möjligheten att kvinnor kan ha makt i familjen eller att maktfördelningen i ett parförhållande kan vara ganska jämn. Vår förståelse av makt i äktenskap och familj utgår från feministisk vidareutveckling Foucaults

en av maktbegrepp. Makt uppfattas i dessa perspektiv

inte i första hand som något hierarkiskt som utövas med fysiska eller materiella medel och verkar uppifrån och ned. I stället ses makt form discipline-

som en av ring utövad genom socialt handlande och språklig interaktion. Disciplinerande makt verkar genom att skapa föreställningar om vad som är normalt och rimligt, genom att ge meningsinnehåll handlingar och genom att producera former för uppfattningar om vad som är önskvärt. Den sociala praktiken i vår sociala och kulturella omgivning skapar mönster för social disciplinering. De som deltar i att skapa ett kulturellt meningsinnehåll tillhandahåller också en social teknologi för självförståelse och inordning i specifika tänkesätt Gavey, 1996.

I ett feministiskt perspektiv som utgår från Foucault makten

ses som instabil och föränderlig. I alla maktrelationer finns ett element av frihet i den bemärkelsen att sociala relationer bygger på interaktion mellan individer som inte är helt underordnade total dominans.

en Makten och dess frihetsgrader har att göra med hur individer kan hantera sitt oberoende inom ramen för en disciplinerande underordning. Med detta åsyftas främst en individs möjligheter att stå emot det socio-kulturella system som definierar honom eller henne i speciella handlingsmönster och tänkesätt. Enskilda individer kan utforma sin egen praktik och självförståelse bortom de socialt konstruerade identiteter som tillhandahålls genom dominerande diskurser McNay, 1992. Detta sätt att analysera makt kan illustreras med hjälp av några studier om hur män och kvinnor har hanterat hjälp och samarbete i

familjerelationer.

Utifrån en studie om hjälprelationer mellan anhöriga i vidare

en familjekrets drar Finch och Mason 1989 slutsatsen att allmänna fö-

reställningar om förpliktelser att hjälpa anhöriga fungerar som väg-

ledande principer, men att faktiska hjälphandlingar samtidigt i konkreta situationer påverkas av relationerna mellan anhöriga. Det viktiga blir hur det dynamiska samspelet sett ut mellan olika i

personer deras historia, vad man har gjort och betytt för varandra. Dessa erfarenheter ger upphov till lojaliteter och känslor av personligt

ansvar Finch, 1989. Det innebär att familjeförpliktelser är knutna till

som släktpositioner inte på något givet sätt uppfattas som bindande av enskilda familjemedlemmar. Den form av disciplinering som släktskapsbaserade lojalitetssystem utgör är med andra ord inte helt styrande.

Lojalitet, tid och pengar

Det finns utrymme för individuella val. Avgörande för individers sätt att välja är enligt F inch och Mason normen om reciprocitet, såsom den har beskrivits av Gouldner 1973.

En sådan reciprocitetsnorm förutsätter att individer i sociala relationer gör slags bedömningar, medvetet eller omedvetet, av det

en ömsesidiga utbytet i olika förhållanden kort eller lång sikt. Ett annat sätt att formulera detta är att relationer mellan familjemedlemmar upprätthålls kedjor av gåvor och skuld. Känslan av att stå i

genom skuld hos mottagaren upphov till en känsla av förpliktelser att

ger återgälda och hos givaren känsla att förr eller senare få något

en av tillbaka. Att återgälda en skuld blir så starten för en ny skuld. De franska forskarna Bloch, Buisson Mermet 1992 har i en studie av skilsmässopar och deras sätt att hantera konflikter kring vårdnaden om barnen hävdat att resonemang i termer av gåvor och skuld där var starkt uttalade.

Detta illustreras också den franske forskaren Kauffman 1992 i

av hans studie hur makar hanterar hushållsarbetet med klädvård och

av tvätt. Kauffman menar att gåvorationalitet och skuldrationalitet, dvs att beräkna skuld, är två centrala ekonomier i en äktenskaplig relation. Gåvoekonomin ligger implicit i kärlekens logik. Den innebär att då parterna utför uppgifter för intressen kalkylerar de

gemensamma inte medvetet med en gengåva. Kalkylering av skuld görs i situationer då det blir aktuellt att försvara de egna intressena. Skuldkalkylering är enligt Kauffman ett sätt att hantera det äktenskapliga utbytet. Det innebär att öppet försvarar sina intressen och diskuterar dem.

man egna

Kauffman studerade förhandlade sällan öppet och sakligt

De par

som skulle göra vad och när. I stället doldes förhandlingarna, om vem därför att parterna inte ville visa att det faktiskt handlade om kalkyler

insatser, kostnader, skuld och gåvor. Ett öppet kalkylerande förav hållningssätt står i motsatsställning till det äktenskapet för-

som väntas ett ömsesidigt givande och tagande i kärlekens namn.

vara - När förhandlingarna görs öppna kommer relationerna mellan makarna

att liknas vid marknad där varje enskilt moment i princip kan mer en

ett pris i form tid och ansträngning. Parterna skyggar för detta, ges av särskilt i det korta perspektivet. Den första icke uttalade regeln i det

dolda förhandlingsspelet är därför enligt Kauffman tystnadsregeln.

Även andra forskare, såsom Moxnes i sin studie skilsmässopar

av 1990 och Haavind och Andenaes 1994, är inne på liknande tankegångar och Det är även Hochschild 1989 i studie av

resonemang. en

försöker hantera hemarbetet rättvist och därvid rättfärdiggör hur par olika för kvinnorna orättvisa lösningar.

I familjer sker kontinuerligt en mängd utbyten av tjänster, pengar, hjälp och stöd, kärlek, straff etc. Sådana utbyten sker i regel över

Ulla Björnberg Anna-Karin Kollind

många år, och när det gäller förhållandet mellan barn och föräldrar ofta över hela livsperioden. Genom dessa utbyten skapas kraftfulla sociala band med starka känslor lojalitet och gemenskap. Dessa av band bygger alltså på ett ömsesidigt givande och tagande. Principema för ett sådant utbyte liksom för hur relationerna mellan gåva och gengåva värderas är emellertid långt ifrån självklara och kan inte tas för givna. Det finns nämligen inte bara en form reciprocitet utan flera. av Nära knutet till utbyteshandlingar är också föreställningar legitiom mitet, dvs vad som är rättvist och orättvist, moraliskt riktigt och moraliskt fel. Detta skall vi se närmare på i nästa avsnitt.

2.4 och rättvisa

Reciprocitet, gemenskap

Att ge och ta emot gåvor har inom klassisk antropologi och samhällsvetenskap ansetts fungera ett slags socialt cement. Med sådana som handlingar upprätthålls sociala grupper och stabiliseras samhällen Komter, 1996. Genom att ge en gåva, favör, något uppfattas en som som värdefullt kan social relation initieras. Den mottar gåen som van binds till givaren. Känslan av tacksamhet och uppfordran att något sätt återgälda gåvan skapar ett socialt band Simmel, 1950/ 1996; Gouldner, 1960. Det ömsesidiga utbytet är alltså viktig en social mekanism både för att skapa och bevara sociala gemenskaper. Det är dock fel att tro att sådana utbyten alltid måste symmetrisvara ka. I sin klassiska studie underströk Marcel Mauss tvärtom gåvornas betydelse som medel att uppnå makt och status i förkapitalistiska samhällen 1925/ 1972. David Cheal 1988 studerat gåvomönssom ter i ett modernt samhälle betonar däremot gåvornas betydelse som medel att skapa varaktiga sociala relationer och tillförsäkra givaren social tillhörighet. Men han förnekar inte att gåvor i vissa situationer kan användas makt- och statushöjande medel. Även tjänster och som omsorger kan utföras inom ramen för asymmetriska relationer och kan också bidra till att det uppstår sådana skillnader i inflytande.

Reciprocitet och gemenskap

Inom antropologisk och samhällsvetenskaplig litteratur finns rad

en försök att urskilja olika former utbyten. Vi skall här sammanfatta av en typologi som Fiske l99l; 1992 utvecklat. Den är resultatet av hans strävan att skapa en syntes olika traditioner och kategoriseav ringar som gjorts inom området. Han hävdar att det finns vissa elementära former av sociala relationer som återkommer i kultur efter kultur, även om variationema i uttrycksformer är stora inom samhällen och mellan kulturer.

Lojalitet, tid och pengar

Fiske urskiljer fyra sociala relationer som han kallar gemensamt

delande communal sharing, marknadsprissättande market pricing,

jämlik balansering equality matching samt auktoritetsbaserad rangordning authority ranking. De skiljer sig åt vad gäller reciprocitetsmönster, gemenskapsformer och rättvisetänkande. Fiske menar att dessa distinktioner är kända och meningsfulla för människor i de mest skilda kulturer. Presenterade i form typologi måste de naturligt-

av en vis betraktas idealtypiska. I verkligheten uppträder de i blandade

som former och kan i olika kontexter vara mer eller mindre dominerande. Fiske finner dem inom olika domäner, inklusive de som rör familj och äktenskap, även om han själv inte poängterar detta område särskilt.

I med gemensamt delande är tillhörigheten till gruppen

grupper mycket starkt betonad. Utbytet mellan medlemmar grundas på det primära i att vara just en av oss. Skillnaden mellan mitt och ditt har inte någon större framtoning i sådan relation. Vad man ger och får

en är inte grundat i någon balansering mellan insatser och utdelning. Överhuvudtaget är man inom sådana grupper inte beredda att uppfatta transaktioner mellan medlemmar i termer av utbyte. Exempel från

familjeområdet är då familjemedlemmar poolar sina inkomster och

lägger dem i en odifferentierad gemensam pott. Det faktum att makars tillgångar i svensk äktenskapslagstiftning räknas som gemensam egendom vid skilsmässa och dödsfall om inte särskilda avtal upprättats kan ses som exempel på hur denna form av social relation institutionaliserats.

Gemensamt för den typ av social relation Fiske benämner marknadsprissättande är att tjänster, omsorger, sexuella handlingar med

byts mot något som anses likvärdigt. De som interagerar med mera varandra avväger överensstämmelser i värdet det som ges och det

tas emot. Förhandlingar, köpslående och avtal är kännetecknande som för denna typ av utbyte med beräkning av fördelar och nackdelar

som

självklara inslag. Historiskt finns många exempel på marknadsprissättande relationer i anslutning till äktenskapsallianser och familjebildning. Förhandlingar mellan olika släkter om vad som kan anses vara rimliga utbyten av pengar, tjänster och jordegendomar har varit vanliga inslag, där det funnits tillgångar att förhandla om.

Den tredje formen av social relation, jämlik balansering, handlar

ömsesidigt givande och tagande. Strävan efter att kunna balansera om det man ger mot det man får ett rättfärdigt sätt kan dock inte uppnås genom regelrätta förhandlingar. Man köpslår inte, jämför inte värden hos olika handlingar, väger inte det givna mot det erhållna. Det ingår som en premiss i en sådan relation att det givna inte återbetalas med samma mynt, utan i annan form. Här handlar det inte om att till fördelar såsom inom marknadsprissättande relation,

se egna en

Ulla Björnberg Anna-Karin Kollind

utan att se till ömsesidigheten men att ändå kunna urskilja sig som separat part i ett utbytessystem. I familjesfaren är idén det jämlika om äktenskapet ett exempel på en sådan balansering. Idealet är att makar har samma rättigheter, tar lika mycket för barn och hushåll ansvar med lika mycket inflytande på besluten. Här förutsätts slags en underförstådd jämbördighet i ett utbyte inte behöver direkt som vara jämförbart och heller inte ske vid viss tidpunkt. en Den fjärde typen av social relation, en auktoritetsbaserad rangordning, är enligt Fiske alla hierarkiska relationer baseras på som prestigefyllda egenskaper som ålder, kön, börd, rikedom, vishet och karisma. Denna relationstyp har sedan länge kännetecknat just familjeoch släktrelationer. Föräldrar kontrollerar sina barn, äldre syskon har högre status än yngre, bröder bättre villkor än systrar. Vanligtvis har mannen i familjen haft större kontroll över och egendom, pengar utslagsröst i familjedispyter, ibland tilldelats rollen bestraffare. som Det är denna form könslig rangordning, där reciprocitetsmönstret av är asymmetriskt och baseras kön och ålder, sedan många desom cennier utmanats av idealet jämställdhet. En vanlig modell för om relationer mellan parter med olika status är att den överordnade mottar mer från den underordnade än vad den får tillbaka. Implicit i senare denna typ av ojämt utbyte är att den överordnade har för att ansvar tillgodose den underordnades behov. Det är denna utbytesform som enligt Delphy och Leonard kännetecknar äktenskapet. Mannen med sin högre status i familjen mottar mer från dem har lägre status, som medan hans del i reciprociteten består i för att tillgodose beroansvar ende familjemedlemmars behov. Rangordning efter auktoritet är oförenlig med frågan jämom ställdheten och dess möjliga innebörder i familjesammanhang. Men de övriga relationsformerna som Fiske urskiljer möjligheter till ger jämställdhet om än olika slag. I ett sammanhang där familjegrupav pens intressen ses som överordnade de enskilda individemas kan jämställdheten stor även den individuella autonomin är liten. I vara om en familj där värdet hos olika transaktioner ständigt blir föremål för bedömningar och förhandlingar är autonomin hos enskilda aktörer stor, gemenskapen däremot relativt liten. När väldefinierade transaktioner mellan två parter är genomförda står ingen i skuld till den andra. I en famij vars relationer bygger ett balanserat givande och tagande finns implicit ömtålighet. Den har att göra med att relationen lätt en omvandlas till en asymmetrisk sådan, om nämligen den parten ena kommer i skuld till den andra utan möjlighet att återgälda Gouldner, 1960; Fiske, 1991. Både Gouldner och Sahlins framhåller betydelsen oprecisa av skuldsedlar mellan människor. Bristen på exakt balans är en en

Lojalitet, tid och pengar

viktig bas för sociala bindningar. Om ingen part står i skuld, då är bandet mellan dem relativt bräckligt. Men om räkningen inte är reglerad, då upprätthålls relationen i kraft tacksamhetsskuldens skugav ga’ Sahlins, 1965/1988: 222, vår översättning. Det verkar rimligt att detta har relevans i familjegrupper där så många olika typer av tjänster och gentjänster, gåvor och gengåvor ges på ett för de inblandade oöverskådligt sätt och utifrån underförstådda antaganden om att det sker över lång tid. En förtjänsterna med Fiskes diskusssion av olika sociala relaav tioner vi att han överskrider det vanliga dikotoma tänkananser vara det i Gemeinschafts- eller Gesellschaftsliknande uppdelningar och urskiljer jämlik balansering specifik form social relation. som en av Han tydliggör också att det vi kallat förhandlingar har olika syften och karaktär beroende vilken typ av social relation de ingår De kan explicita med inriktning på att jämföra värdet hos det som vara utbytet handlar Förhandlingar kan också vara implicita, accepteom. rade medel för att uppnå likvärdighet, eller, som vid gemensamt som delande, för att tillgodose ömsesidiga behov. Vägledande i alla dessa förhandlingssammanhang är olika rättviseprinciper.

Rättviseprinciper och gemenskaper

Rättviseprinciper är relaterade till reciprocitet och utbyte i den meningen att det byts måste betraktas som rimligt och legitimt. Besom löningar, bestraffningar, gåvor, uppmärksamhet, ansvar, tid pengar, och kärlek är exempel på betydelsefulla värden som fördelas och byts inom familjer och alla dessa värden blir ett eller annat sätt föremål för bedömningar i rättvisetermer. Principema för sådana bedömningar varierar. Fiske hävdar att till olika relationstyper hör skilda principer för rättvisebedömningar. Den styrande rättviseprincipen i relationer karaktäriserade gemensamt delande baseras behov och är orienteav

rad att bevara gruppgemenskapen. I marknadsprissättande rela-

mot tioner är det i stället proportionen mellan insats och utdelning som är styrande vid rättvisebedömningar. I den jämlikt balanserande relatioär det likhet är grundläggande vid rättvisebedömningar. Var nen som och skall få lika mycket oavsett insatser och behov. Principen om en den med högre skall få är i auktoritetsbaserade relationer att rang mer accepterad rättvis inblandade parter. som av Ett annat sätt att närma sig dessa frågor representeras av den franske sociologen Kellerhals, har utvecklat modell för att som en studera rättviseargument i familjer 1989. Enligt hans uppfattning är rättvisebedömningar i grunden relationella och syftar primärt till att

Ulla Björnberg Anna-Karin Kollind

reproducera en särskild gruppstruktur och att befrämja gruppsam-

manhållning. Följaktligen är rättviseprinciper inte grundade i fixerade

förhandsuppfattningar om rättvisa utan utformas i specifika situationer. Kellerhals menar liksom Fiske att rättviseprinciper varierar beroende vilken typ av gemenskap eftersträvas. som Kellerhals antar att sammanhållningen i familjen tar sig uttryck i olika stilar, eller familjekulturer som vi föredrar att kalla dem. Med syftet att klassificiera olika familjekulturer använder han tre dimensioner, nämligen sammanhållning cohesion, integration och regle-

ringsprinciper.

Sammanhållning karakteriserar gruppens relationer utifrån dimensionen individualism respektive kollektivism. l den extremen känena netecknas gruppen av autonoma individer, alla uppfattar sig olika som varandra, var och har intressen, aktiviteter, attityder och sin en egna egen smak. sammanhållningen i gruppen bygger på olikheter och att dessa antingen kompletterar varandra eller står i motsatsställning till varandra. l den andra polen är individerna lika och upplever sig som fusionerade. Här betonas konsensus, enhet gentemot gruppens omgivningen. Man har gemensamma intressen och värderingar, upplevelsen av vi i vår familj är stark. Integration betecknar grad slutenhet eller öppenhet gruppens av gentemot omgivningen. Den extremen karakteriseras missena av tänksamhet och misstro gentemot andra inte tillhör familjen, som en självtillräcklighet, mitt hem är min borg. I den andra extremen förefaller öppenheten mot omgivningen ett överlevnadsvillkor. I favara miljen förekommer ständig ström vänner, besökare, fester och en av upptåg. Reglering handlar om hur individerna inom familj samordnar en sina handlingar och relationer. I den ena extremen är relationerna regelstyrda och följer klara normativa mönster. l den andra extremen följer samhandlingarna ett friare kommunikativt mönster, diskuman terar och argumenterar, förklarar och förhandlar. Dessa tre dimensioner kombineras till familjekulturer. I några familjer är medlemmarna autonoma och öppna inför omgivningen. Man tenderar att reglera sitt förhållande till omvärlden kommunigenom kation, medan kommunikationen mellan familjegruppens medlemmar kan vara låg. Några kombinationer är svåra att föreställa sig, t.ex. autonoma individer som är slutna gentemot omgivningen. Det är också svårt att föreställa sig familjer med autonoma och hårt regelstyrda individer. Vad i sammanhanget är viktigt att framhålla är som att en viss typ av familjekultur baseras specifika handlingsstrategier, vilka i sin tur vidmakthåller denna typ familjekultur. Det betyav

Lojalitet, tid och pengar

der att man i familjer skapar sin egen rationalitet beträffande vad som uppfattas som rättvist och rimligt.

I den empiriska forskning som Kellerhals m.fl. har bedrivit framgår att familjemas typ av sammanhållning varierar med samhällsklass. Familjer i lägre klasser tenderar att ha en sammanhållning som betonar identitet än individens. Överenskommelser

gruppens snarare tenderar att vara normativa snarare än kommunikativa. Den rättviselogik tillämpas betonar status och egendom snarare än fak-

som rang, tiska bidrag i form av prestationer och nyttigheter. Medlemmarnas anspråksnivå har större betydelse än tänkande i kostnads- och nyttotermer. Man fattar snabba beslut om fördelning av resurser men tillfredsställelsen med dessa beslut är sällan hög.

Familjer i de högre klasserna kännetecknas att sammanhållning-

betonar individemas autonomi. Förhandlingar tenderar att vara en kommunikativa. De rättviseprinciper som tillämpas betonar antingen kontraktstänkande eller kontextuell bedömning, dvs. sammanhanget och situationen får avgöra. Kostnads- och nyttokalkyler spelar en större roll. Vidare använder man sig gärna av externa kriterier för att bedöma handlingar. Personens insats bedöms efter individuella

egen förutsättningar. Status och kategoritänkande har mindre utrymme vid bedömningar av individemas insatser.

Gemenskapen i familjekrets består också i att hitta en lämplig

en avgränsning mellan autonomi och beroende. En mycket låg grad av sammanhållning och integration ger stora svårigheter att upprätthålla

gruppbildning överhuvudtaget, medan mycket hög grad av samen en manhållning och integration föga utrymme för autonomi. Keller-

ger hals fann också i sina studier att kvinnor och män i familjer hade olika

på familjegemenskap och värderingar av rättvisa. Kvinnorna tensyn derade att till gruppens bästa medan män oftare tenderade att

mer se se till individuella behov.

Förhållandet mellan individuella behov och gemenskapsbehov har varit ett centralt tema i Carol Gilligans forskning etik och social

om mognad ett könsperspektiv 1982; 1988a och b. Hon skiljer mellan

två moraliska principer, rättviselogik equality ethic respektive om-

sorgsetik ethic. Rättighetsetik innebär att man bedömer relatio-

care

i termer likhet, att vill balansera efter skalor eller grader ner av man

rättvisa. Med rättviselogik uppfattas förtryck och ojämlikhet av en

ett moraliskt problem försöker hantera. Omsorgsetik innebär som man att eftersträvar att bry sig om andra, att vara lyhörd och engage-

man rad i andras problem och behov. Med en omsorgsetisk utgångspunkt är avståndstagande och övergivande det Gilligan kallar disconnec-

—tion moralisk hållning som står i motsatsställning till att vara

— en

uppmärksam och responsiv. På grundval flera empiriska studier

Ulla Björnberg Anna-Karin Kollind

drar Gilligan slutsatsen att alla relationer inrymmer båda typer av moraliska överväganden, men att i de flesta fall någon princip dominerar över den andra. Hon hävdar utifrån sina empiriska studier att kvinnor i något högre grad står för omsorgsetik, medan män oftare tillämpar rättighetsetik i beslutssituationer, men att skillnaderna mellan könen inte är skarpa.

I Gilligans resonemang om omsorgsetik är ansvarsbegreppet centralt. Hon talar i sammanhanget om commitment, ett ord som svenska språket saknar en adekvat term för. Det ord som ligger närmast är lojalitet vilket uttrycker att man har åtagit sig att göra något för någon, att det finns en speciell bindning kanske för att det finns en skuld att återgälda. Gilligan skiljer mellan två typer av lojaliteter, commitments to obligation och responsiveness in relationships. Det förra innebär att man åtar sig ett ansvar och sedan håller fast vid detta, att man har ingått ett slags kontrakt, som man sedan känner sig moraliskt förpliktigad att infria. Med Gilligans terminologi är man då inblandad

i ett handlingsmönster, som innebär att man återgäldar handlingar och

detta återgäldande är grundat i föreställningar om förpliktelser knutna till roller. Förpliktelser har ett inslag av tvång. Det senare begreppet, responsiveness in relationships, kan närmast översättas med att vara lyhörd°. Det innebär att individen själv tar initiativ för att bli medveten om andras behov eller problem och sedan svarar på upplevelsen av dessa behov. Här handlar det om att kunna lyssna till den andre men också att vara lyhörd för egna behov och beredd att förhandla sig fram till en lösning på problem som berör båda parter. Handlingar ses då i ett perspektiv av ömsesidigt beroende.

2.5 Jämställdhet, makt och reciprocitet

en kort sammanfattning

- I det föregående har vi lyft fram teoretiska utgångspunkter, som vi bedömer vara intressanta att förena och vidareutveckla i en analys av hur män och kvinnor hanterar familjerelationer, makt och jämställdhet. Vi har presenterat feministiska teorier som pekar mot att den västerländska familjen som social institution är baserad på en patriarkal struktur. Denna struktur undennineras när kvinnor och män formellt och ideologiskt blir merjämställda par. Kulturellt har emellertid patriarkala mönster visat sig återskapas genom många subtila meka-

nismer, bl.a. genom generella samhälleliga förpliktelser,

normer om ansvar och lojaliteter som familjemedlemmar har gentemot varandra.

Vi har emellertid velat betona att familjeförpliktelser i dagens familjer inte har karaktären av pliktnormer, i form av till exempel

Lojalitet, tid och pengar

givna åtaganden kvinnor har såsom hustrur, mödrar och döttrar, utan att familjerelationer i dag snarare har karaktär av lojalitet, något som formas inom för ett frivilligt partnerskap. Kvinnor väljer åtramen minstone i teorin att vara responsiva i sina relationer, dvs. lyhörda för behov, enligt Gilligans benämning. Detta gäller emellertid inte bara kvinnor utan också i ökad utsträckning män. Familjer äktenskap är sociala institutioner vars meningsinnehåll skapas och omskapas i förhandlingar. Genom att hänvisa till Fiskes typologier för social gemenskap och Kellerhals dimensioner för analys familjekulter har vi ett analytiskt redskap för att analysera hur av olika förhandlingar kan förstås. Med utgångspunkt i de teoretiska revi fört skall vi fortsättningsvis problematisera sonemang som ovan symmetri i moderna parförhållanden. Symmetri och jämställdhet i moderna parförhållanden är ett uttryckt ideal både på ett samhälleligt plan och på ett interpersonellt plan. Trots det stora intresset för järnställdhet mellan makar finner vi sällan analyser av vad jämställda mer familjerelationer kan innebära i praktiken. Den praktiska innebörden symmetri, balans, jämställdhet familjenivå har inte problematiav serats i feministisk litteratur i särskilt stor omfattning, särskilt inte på familjenivå. På samhällelig nivå har innebörden av jämställdhet kommit att en handla att villkoren för män och kvinnor skall vara lika arom betsmarknad och i politiken. Jämställdhet uppfattas så att könen skall konkurrera på lika villkor och att fördelning av kön skall vara lika i alla positioner olika nivåer. Jämställdhet har i dessa sammanhang primärt defmierats i termer det slag Fiske kallar marknadsprissätav tande. Det är proportioner mellan könen det handlar om; kompetens, utbildning, och duglighet skall vara utslagsgivande, inte kön. Detta sätt att definiera jämställdhet blir emellertid problematiskt när det

överförs till familjesammanhang. Ett parförhållande, som domineras

att och gör avvägningar mellan vad man ger och vad man av var en får, har sannolikt svårt att överleva en längre tid. En behovsorientering med den andra är troligen viktig för att en jämställd omsorg om gemenskap skall kunna existera. Symmetri i parförhållanden kan innebära att och en av makarvar lägger ned lika mycket tid och arbete hushåll och familj, att na och egendom fördelas lika och att beslut som rör gemensampengar angelägenheter eller som får konsekvenser för den andre fattas ma gemensamt. Empiriskt har jämställdhet i parrelationer i stor utsträckning diskuterats med utgångspunkt i hur hemarbetet fördelas mellan kvinnor och män. Den lägger ned mest tid på obetalt hemarbete som uppfattas utsatt för orättvisa, eftersom obetalt arbete är mindre som värt än betalt arbete och mindre makt åt den som utför det. Förger

Ulla Björnberg A nna-Karin Kollind

delningen av tid har konsekvenser för ekonomisk jämställdhet i familjer, både på kort och på lång sikt. Kvinnor har överlag sämre en ekonomisk situation än män beroende att de lägger ned tid på mer obetalt arbete i hemmen. De har också lägre lönenivåer i arbetslivet än män. Vilka konsekvenser den ekonomiska ojämlikheten får för makamas inbördes relationer, till exempel vad gäller makt och inflytande samt ekonomisk standard inom familjen, har tagits utgångssom punkt för värderingar av kvinnors ojämlikhet i äktenskapet t.ex.

Delphy Leonard, 1992. När jämställdhet betraktas att det huvudsakligen handlar som om relationen mellan insatser för betalt respektive obetalt arbete blir slutsatsen att var och en för att bli jämställd bör lägga lika mycket tid betalt respektive obetalt arbete. För att uppnå detta kan kvinnor öka mängden betalt arbete och/eller minska mängden obetalt arbete. På motsvarande sätt kan män göra mer obetalt arbete och mindre betalt arbete. Jämställdhet handlar emellertid också makt och inflytande om över angelägenheter som gäller det gemensamma respektive den enskildes egna behov. Det jämställda äktenskapet handlar således också om handlingsutrymme för individuella behov och ömsesidig om respekt.

2.6 Jämställdhet i

praktiken - fyra exempel

För att illustrera problematiken kring symmetri och jämställdhet skall presentera några par där makarna uppfattar sig jämställda. Husom ruvida dessa par är detta i ett objektivt perspektiv är öppen fråga. en Vårt syfte är att redovisa hur makar organiserar sin vardag och hur de argumenterar när det gäller balansen mellan olika bidrag till det gemensamma. Intervjuerna med bygger på kombination paren en av olika ansatser. Makama har intervjuats 1992 och 1997. Vid båda tillfällena intervjuades de individuellt. Den första intervjun strukturevar rad med fasta svarsalternativ. Den andra följde frågeguide en men lämnade stort utrymme för egna berättelser. Vid detta tillfälle ombads makarna jämföra den nuvarande situationen med den tidigare. Härigenom kunde vi fånga förändringar och diskutera orsaker till upp nya mönster i makamas interna uppdelningar. Vid det andra tillfället fick

makarna också ta del av vinjetter som skulle belysa vanliga lojalitets-

konflikter eller dilemman i vardagslivet i avsikt att belysa argumentationer kring rättvisa. I analysen av makamas interna fördelningsmönster har vi utgått från tre dimensioner: hur de fördelar tiden, och inflytande pengarna över besluten. 1 Fördelningen av tid avser såväl förvärvsarbete som hemarbete och barnen, tillgång på tid for personliga omsorg om egen

Lojalitet, tid och pengar

behov och sociala engagemang. 2 Fördelningen av pengar avser dels makarnas relativa bidrag till ekonomin, dels hur de fördelar pengar mellan sig och hur ägandet ser ut. Den sammantagna bilden av dessa olika dimensioner ger då en grund för att bedöma jämställdheten. 3 Vår bedömning av inflytandet bygger parternas uppfattning om vad och en hade att säga till om när det gällde hur det skall vara,

var

och kriterier som skulle gälla ifråga om ekonomi, fördelning normer

sparande och konsumtion. På grundval detta försöker vi av pengar, av urskilja vilka utbytesstrategier och rättviseprinciper varje make utgår ifrån i sin argumentering. Prioriterar de individuella behov eller kollektivets familjens behov Finns inslag av kostnadskalkyler i tänkandet Är det likhetsprincipen i rättvisetänkandet dominerar eller

som är det behovsprinciper

Vår analys bygger på tolkningar av makarnas uppfattningar om fördelning, inflytande och reciprocitet, där vi försökt väga samman deras våra frågor. intervjupersonerna har emellertid inte givits

svar tillfälle att ta ställning till våra tolkningar. Det här följer är be-

som rättelser vi konstruerat på basis av makarnas kommentarer. De

som handlar om fyra par som organiserar sina liv på skilda sätt, men har det gemensamt att de uppfattar sig som jämställda. Det är en starkt förkortad presentation gör här, där avsikten främst är att visa variationerna i jämställdhetens former. Gemensamt för paren är att de har minst ett barn och att de levt samman i mer än tio år.

Paret inte gör åtskillnad på mitt och ditt

som I denna familj arbetar båda heltid. Mannen som tidigare varit anställd som fackutbildad arbetare har sedan ett par år ett eget företag, medan kvinnan är outbildad och arbetar inom vården. lnkomstmässigt ligger makarna relativt lika. I deras gemenskapsprojekt är gränserna mellan ditt och mitt inte markerade vad gäller pengar. Han uttrycker sin syn

följande sätt:

Jag har aldrig fattat dom som har delade plånböcker i ett familjeförhållande. Jag har aldrig fattat det. På grund av att jag anser det att om jag jobbar full tid, och hon jobbar också full tid, vi försakar varandras tid, så att vi, vi umgås tillsammans. Vi skall ha lika roligt om man säger så även om hon tjänar mer. Nästa gång tjänar jag mer va. Och det är som så att man lägger alla pengarna i en pott och sen så delar man det. Så tycker va. För så måste det fungera i en familj. En familj kan inte ha två plånböcker. Det är samma sak som att ett företag har två plånböcker. Det går inte Är ett företag så är det plånbok, och därifrån

va. man en skall allting gå.

Ulla Björnberg Anna-Karin Kollind

Och hon: Jag betalar räkningarna och så lever vi på hans lön i stort sett. Och vi brukar aldrig bråka om pengar. Jag tror att vi hjälps åt. Vi har liksom inte det att det är hans eller mitt.

I synen på pengar skiljer de sig dock. Hon är och försik-

sparsam tig, ser till att de hela tiden har en buffert. Hon ordnar så att det sparas, men på ett gemensamt konto som båda har tillgång till. Han är mer spendersam och köper gärna något om de har pengar. När han vill köpa något dyrare drar hon i bromsarna och tycker gärna att det är onödigt med inköp, medan han anser att har så bör

man pengar man använda dem men inte så att man riskerar den nödvändiga reserven. Ingen tycker att den ene har mer pengar att röra sig med än den andre; det mesta går till sådant som är gemensamt.

Det finns en likhet i parets syn på den gemensamma potten och i deras uppdelning av hemarbetet. De har det inte så särskilt uppdelat i hemarbetet heller. Situationen och andra omständigheter avgör

vem som gör vad och vid vilket tillfälle. Båda tar ansvar for allt vardagligt arbete och hävdar samstämmigt att de gör ungefär lika mycket. Det gäller också samvaron med barnen. Ingen går med på att själv

man eller den andre skulle Det missnöje finns handlar

göra mer. som om skilda anspråksnivåer. För henne är det viktigare att det är rent och snyggt än det är för honom. Kring detta finns irritation från hennes sida och en försvarshållning från hans. Men det finns ingen kritik från henne om att han inte skulle bidra lika mycket till deras

gemensamma projekt.

I de konflikter de har tycks utgången inom vissa områden vara till hennes fördel och inom andra till hans. Hon har större inflytande över ekonomin och det sista avgörandet vid större inköp liksom vid

sparandet. Han däremot har i större utsträckning överlåtit henne att ta ledigt för vård av sjukt barn vid de ganska täta oförutsedda sjukdomsfall som inträffar. För båda är detta svår situation; han riskerar att

en förlora kunder och hon riskerar att bli avskedad vid personalned-

nya skärningar till följd av för många sjukdagar. Deras ekonomi förutsätter bådas inkomster. I de konflikter de faktiskt har kring hem-

som arbetet menar båda, att de var och en sitt sätt får igenom sin vilja.

Kring pengarna, barnen och hemarbetet kommer stark vi-

en gemenskap till uttryck. Det finns också påtaglig likhetsorientering

en vad gäller rättvisa; var och en ska få använda lika mycket

pengarna oavsett vad de bidragit med. Att man skulle kunna stå i skuld till

varandra ekonomiskt är dem båda fullständigt främmande. Däremot händer det att mannen upplever sig stå i skuld till sin partner på annat sätt, främst i fråga om tid. När han har låtit henne ta hand det

om sjuka barnet flera gånger i följd kan han uppleva skuldkänslor och känna behov av att gottgöra detta. Likhetsprincipen är viktig. I sättet

Lojalitet, tid och pengar

att organisera sina relationer kring barnen och vardagen illust-

pengar,

detta kombination det Fiske benämner gemensamt dererar par en av lande och jämlik balansering, där inriktningen på det gemensamma dominerar.

Paret som skiljer på mitt och ditt

och kvinnan i denna tvåbamsfamilj har högskoleutbild- Både mannen ning med vårdinriktade arbeten och arbetar heltid. Paret som har ungefär lika mycket i månadslön försöker att upprätthålla kombina-

en tion separerad och ekonomi. De fasta utgifterna betalas

av gemensam med både hans och hennes lön varje månad så att var och en har ungefär lika mycket kvar sina konton för egna och gemensamma behov. Hon sköter ekonomin och fördelar utgifterna mellan dem. Det är också hon ett eget konto medan hans pengar mer löp-

som sparar ande går åt. Det gör att hon är den av dem som har mer egna

för dem köper hon dyrare, större saker till hemmet och pengar, men dessa saker betraktas något tillhör alla i fa-

som gemensamma, som miljen. Hennes individuella sparande omvandlas till gemensamma tillgångar, men hon är den som på det viset skaffar sig inflytande över inköpen. Han vet att när hon vill ha något så blir det så; hans roll i det spelet blir att bjuda motstånd över en kortare eller längre tid.

Hemarbetet och dess uppdelning är en källa till konflikter. Hon anser att hon gör mer än hälften av arbetet i hemmet, medan han menar att det är ojämt över perioder men i det längre loppet jämnar ut sig. Vissa saker är det bara hon som gör. Rengöringen är hennes domän. Båda är överens att i dessa avseenden gör hon mer. Men han räk-

också sitt arbete med barnen, att han oftare är ute och leker med nar dem och läser läxorna med dem.

Under olika perioder har paret försökt att dela upp hemarbetet mellan sig men det har sällan fungerat på ett sätt som kvinnan varit tillfreds med. Om han skall tvätta blir det inte så som hon vill att det skall När han gör mat tar det lång tid och saker och ting sker i

vara. fel ordning. Hon har tagit sig mer av själva hemarbetet frånsett kontakten med barnen och har i olika lägen valt detta framför att försöka stå ut med hans betydligt lägre krav renlighet. Han har däremot lägre tolerans för att det ligger saker överallt och tar oftare tag i detta. I konflikterna kring hemarbetet tycks hon ha varit mer irriterad än vad han är, och hon är den som i olika faser försökt göra honom

delaktig i detta arbete. Men hon är också den som valt att handla mer mat och sköta inköp, därför att hon anser sig vara bättre det- och tycker att det är roligt. Om hon gör mer med själva hemarbetet så är det också hon som till viss del styrt det dit.

Ulla Björnberg Anna-Karin Kollind

I denna familj har kvinnan mer att säga till vid både mindre om och större inköp och hon har ett stort inflytande över hur hemarbetet skall utföras. Från synvinkel skulle kunna säga att en man mannen smiter. Från en annan att kvinnan upprätthåller dominans inom hemsfären. Men inget tyder på att den ene helt låter sig domineras den av andra, utan snarare att inflytandet varierar inom olika sfarer. Och hur bedömer man i perspektiv av dominans det förhållandet att den ena i detta fallet mannen har lättare för att säga förlåt, lättare för att ta initiativ till försoning Att vara den som oftast sig kan i vissa läger gen vara tecken på underkastelse, i andra lägen kan det vara en slags gåva, något som ges till den andre och som kan upphov till tackge samhetsskuld. Det innebär samtidigt möjlighet till ny dialog. I den gemenskapsform som detta par skapar finns i sättet att dela upp ekonomin en påtaglig strävan efter att var och skall bidra med en lika mycket till de fasta utgifterna och och skall ha lika att var en mycket att röra sig med för eget bruk. Det bygger dock tillit till en att den andre inte överspenderar, att båda tar hänsyn till de gemensamma behoven. Möjligheten att ha eget sparkonto ingår i denna uppdelning, men i det finns underförstått att detta i första hand går till gemensamma behov av mer extraordinär karaktär såsom semestrar och större inköp till hemmet. Uppdelningen av mitt och ditt, liksom strävan efter likhet, går igen också i sättet att organisera hemarbetet liksom i konflikterna kring detta. Jämfört med det förra paret finns i detta pars gemenskapsform en mer uttalad strävan mot en jämlik balansering. Ett åtskiljande av mitt och ditt inom gemenskapens är ram framträdande. Men gränserna mellan mitt och ditt kan enligt båda samfällt aldrig resultera i att den ena skulle kunna bli skyldig den andre pengar. Det betraktar båda som närmast anstötligt. Paret är starkt förhandlingsinriktat, diskussionerna många, öppna och delvis slitsamma. Inget döljs, inget kan under mattan. sopas

Paret där båda gör karriär och har stark gemenskap en

I detta par har makarna universitetsutbildning inom traditionellt manliga områden. Hustrun fortbildar sig för närvarande på heltid och maken arbetar heltid som ekonomichef på ett större företag. Båda befinner sig i en aktiv fas i karriären och satsar en del av sin fritid för detta. Båda har också engagerat sig politiskt i föreningsliv, där de intar ledande positioner. Hustrun har avbrutit sin karriär under längre tid en för att vårda nära anhörig. Paret har mycket litet umgänge med en vänner. Det är familjen, inklusive den närmsta släkten, och det politiska engagemanget samt arbetet som ger dem ett socialt innehåll och

Lojalitet, tid och pengar

de är båda helt tillfreds med detta. De berättar om en stark familje-

gemenskap. Paret har helt ekonomi, dvs. ett gemensamt konto. en gemensam Egendomen är skriven på och hustrun har också enskild var en, men egendom. Hustrun äger således än mannen. Han tjänar betydligt mer än henne. Hon lägger ned tid och kraft än han på hemarbete mer mer och barn, även det finns uppdelning mellan makarna när det om en gäller vardagsrutiner. Hon har övergripande ansvar. Hon är mer angelägen att det skall fungera. Jag hjälper till säger han och hon om säger likadant honom. l avvägningen mellan vem av dem som om har tid har vi bedömt det så att han har än hon. När det mest egen mer gäller politiskt gör hon mer än vad han gör. engagemang Han sköter familjens ekonomi och hon sköter allt tekniskt, prak-

tiskt i hushållet. Hon kör alltid bilen vid färder. Hon har gemensamma det dominerande inflytandet när det gäller hemarbete, barn, fritid dvs. hon har huvudansvar för familjen och hushållet. Han har större inflyt-

ande i sitt arbete än hon, båda har ett stort inflytande i sina polimen tiska engagemang. När det gäller hur egendom och fördelas argumenterar båda pengar makarna utifrån rationalitet närmast knyter till gemensamt en som an delande i Fiskes typologi. Hans lön, allt går i pott, det är inte hans en eller mina dom är tillsammans helt enkelt. Det skulle pengar pengar, väldigt underligt annars säger hon. Vi har en pragmatisk situavara tion. Hon står för allt löpande, jag står för alla räkningar. Har hon

kvar så är det bra. Vi har ekonomi, men uppdelpengar en gemensam ad så den har mest betalar de stora utgifterna. Jag beatt som pengar talar räntor och amorteringar. När det gäller pengar och egendom,

sparande använder båda makarna argument som enligt Gilligans terminologi kan liknas vid omsorgsetik. Precis som i de föregående pafinns ömsesidigt förtroende för att ingen överskrider dold ren ett en för överspendering. Det betyder också att utrymmet för egen norm konsumtion begränsas. En förutsättning för att det hela skall fungera är att makarna fattar alla ekonomiska beslut gemensamt, att det finns

stor öppenhet kring hushållets ekonomi. en När det gäller fördelning hemarbete och vardagsrutiner använav der båda makarna argument går ut på att kompetens och intresse som

är styrande. Man måste utnyttja sina komparativa fördelar säger

han. Jag tycker att och gör det som den är bra på säger var en hon. På fråga hon tycker att de har en rättvis arbetsfördelning en om hon: Rättvis Jag tycker är omtänksam mot varandra, svarar man till så ska inte göra allting så den är helt slut utan jag man ser att en tycker att vi är väldigt omtänksammma mot varandra. När det nog gäller arbetsfördelningen i hemmet motiverar båda makarna den för-

Ulla Björnberg Anna-Karin Kollind

delning som de har med en rationalitet kommer närmare jämlik som balansering. I hans argument finns större inslag ekonomistiskt av synsätt, vilket närmast tar sig uttryck i hans ordval. Hennes typ av argument har större inslag av omsorgsetik . Båda har givit varandra utrymme för politiskt och vi engagemang bedömer att här finns inslag jämlik balansering. Hennes av engagemang utgår från barn och familj medan hans utgår från arbetet, dvs traditionellt könsbundna sfärer. Hans är förlängning engagemang en av hans karriärsträvanden och motiveras med marknadsprissättande argument, vilket i detta fall betyder att han vill stärka sin förhandlingsposition på arbetsmarknaden.

sammanhållningen i familjen präglas att och ett eget

av var en ges handlingsutrymme inom för det Deras sociala ramen gemensamma. integration präglas slutenhet gentemot privata sociala relationer av men med öppenhet gentemot ett offentligt socialt liv.

Paret har ekonomi och tid som gemensam uppdelad

I detta par är båda makarna högutbildade med långa, professionella universitetsutbildningar inom vård. Han arbetar forskare och hon som arbetar kliniskt. Hon har valt att arbeta halvtid medan han har heltid och därtill egentligen obegränsad arbetstid. Han har arbetsmer - ett rum i hemmet med dator och drar sig ofta undan med sitt arbete hemma. Hennes val att arbeta halvtid är inte betingat hon vill av att ägna resten av tiden åt hemmet, utan att hon vill ha tid for forav att kovra sig, ha tid. Hon förfogar således över tid vad egen mer egen än han gör. Denna använder hon till vad hon kallar ‘lyxstudier’, vilket står för studier i universitetsämnen hon tycker är intressanta och som som samtidigt blir meriter. Hon har också valt sig mycket att engagera i sina barn. Hon har varit borta från jobbet heltid i några år när barnen små. Hon har också valt att sig i förening, där var engagera en hon har en ledande funktion. Hon gör hemma än jag, jag mer men har inte fritid än hon säger maken. De har sällan konflikter mer om arbetsfördelningen och båda menar att den uppdelning de har känns rättvis. Hon uppfattar sig jämställd med maken. som Hon har huvudansvaret for arbetet i hemmet och hemgör mer arbete än vad han gör, även han också har flera vardagsysslor om som regelmässigt ligger på honom. De har gjort tydliga uppdelningar både vad gäller hemarbete och arbete med barn. Kontakter med myndigheter, och allt har med hushållets ekonomi de båda tillsamsom gör mans for att de avskyr det så mycket, maken. Hustrun säger - menar att hon sköter räkningar och kontakter med myndigheter. Allt prak-

Lojalitet, tid och pengar

tiskt går sönder sköter han. Han att hon står för idéerna som menar vad skall göras i hemmet och han gör jobbet. om som

När det gäller inflytande angelägenheter så är hon

gemensamma styrande allt gäller hemmet, barnen och fritiden, men inte mer som på ekonomin, vilken båda menar sig ha lika stort inflytande över. Makama har helt ekonomi ett gemensamt konto en gemensam ~ lönekonton, vilket båda har tillträde till. Bostad och båt äger och egna de gemensamt han har också enskild egendom och egen försäkmen ring. I övrigt de på gemensamt konto, det blir över. Maken sparar som har alltså egendom än hustrun. mer När analyserar denna familj med Kellerhals begrepp finner vi en familj med stark gemenskap. De beskriver sig som något slutna inen for omgivningen och har inte särskilt mycket umgänge förutom med den närmaste släkten. Ekonomiska beslut är underordnade gemenintressen och behov, vilket innebär att utrymmet för individusamma ell konsumtion är begränsat. När det till exempel gäller kläder säger hon: Jag köper aldrig kläder till mig själv. Jag bryr mig inte om mode. Kläder är så orimligt dyra. Hon tycker detta eftersom hon har mycket till sig själv. När det gäller ekonomiska beslut argumentesytt båda makarna med rationalitet typ gemensamt delande’. rar en av Hon säger: I ekonomi skall man inte ha egna pengar. en gemensam Nej, det orättvist skulle ha pengar för eget bruk. Pengar vore om man bruk skall diskuteras och beslut skall fattas gemensamt. Han för eget har liknande argument hon. Han hävdar att om man använder som för konsumtion så kommer alltid att känna skuld pengar egen man gentemot familjen. Det är således utpräglad omsorgsetik bakom en argumenten. l denna familjs sammanhållning finns också inslag av avvägning mellan individualism och gemenskap. Balanseringen mellan tid egen och tid sker utifrån kombination av jämlik balansering gemensam en och gemensamt delande. Han sig inte ha någon tid för personmenar liga behov, utan den tid han inte arbetar lägger han på sådant som som gäller familjen. Han att hon planerar deras gemensamma tid. menar Hon att hon betalar den tid hon har for eget behov med menar som arbete för hemmet. Makama reglerar det kommunikagemensamma tivt, dvs. de fattar beslut gemensamt. Men det finns en stark norm om gemenskapen skall överordnad princip, som makarna i att vara en princip måste underordna sig.

Att jämföra och bedöma jämställdhet

Dessa presentationer förhållandet till familjeliv, arbete/karriär pars av och fördelning tid och visar komplexa bilder av balanseav pengar

Ulla Björnberg Anna-Karin Kollind

ring. Med objektiva mått är kvinnorna i åtminstone dessa tre av familjer underordnade sina män, med det att de lägger om man menar ned mer tid och ansvar barn och hushållsarbete. De motsvarar bilden hos till exempel Delphy och Leonard äktenskapet relaav som en tion där kvinnor, trots hög utbildning och kvalificerat yrkesarbete, gör huvuddelen av ett hemarbete männen tillägnar sig. Men männen i som dessa familjer gör också hushållsarbete och har avgränsade och ovillkorliga ansvarsområden. Den gemensamma ekonomin är troligtvis en central faktor i deras upplevelse att de lever jämställt. En av annan viktig faktor är utrymmet för autonomi, dvs. känslan att ha utrymav me för egen tid och att kunna fatta både självständiga och gemensamma beslut om tid, arbetsfördelning och utanför faengagemang miljen. Gemenskapen är en allt överskuggande och upprätthålls norm kommunikativt med en blandning av rationaliteter å sidan som ena går ut på att det gemensamma bästa skall målet och å andra sidan vara försöker upprätthålla en balans i det ömsesidiga utbytet inte klart av urskiljbara och jämförbara värden. Insatsen att vara mer tillsammans med barnen kan ses som likvärdig med större insatser i hemmet. Uppfattningen om att det råder reciprocitet bygger på att båda parter upplever och definierar det så, och det bådas aktiva deltagande ser som och medverkan i att skapa gemenskap. Om den parten börjar en ena ifrågasätta detta och tycker att hon eller han gör betydligt än - - mer den andre, då tar ett skuldekonomiskt tänkande vid, med jämförelser av insatser och utdelningar i termer ligger nära ett kostnadskalsom kylerande tänkande. Avgörande här är knappast då det i obom mer jektiv, mätbar mening finns ett ojämlikt utbyte eller inte. Mer avgörande själva omdefmieringen av utbytesförhållandet i relatioär nog nen. Vi kan här föreställa oss en nästan given invändning från läsaren: Hur kan så säkert veta att dessa par är jämställda På den frågan kan vi bara svara att det vet vi inte, och det av två skäl. Det första skälet är att vi inte vet hur dessa par agerar i sin vardag och verkligen upplever sitt familjeliv under olika faser. Vi vet bara vad de har berättat för oss och det är enbart det kan bli vår utgångspunkt för som en förståelse. Men i dessa berättelser ingår att de själva har definierat sig som jämställda. Det andra skälet är i vårt perspektiv viktigare och handlar svårigheterna att avgöra vad ett jämställt förhållande känom netecknas av. Med andra ord, det har att göra med det diffusa hos själva begreppet när det tillämpas på familjelivets alla olika områden. För att kunna avgöra ett är jämställt måste veta vad vi om par menar med jämställdhet i familjer. Och det är den frågan vi har ägnat

Lojalitet, tid och pengar

detta kapitel åt att diskutera. Vi menar dock inte att vi gjort mer än börjat denna diskussion.

Slutord

Våra fyra exempel visar att jämställdhet inte är något givet eller statiskt, utan att det i de enskilda livsbiografierna år något som varierar över tid. När familjerna intervjuades första gången var de betydligt

ojämställda än vad de var fem år senare. Detta enligt deras egen mer uppfattning. Vid det första tillfället hade alla barn i femårsåldem och

de befann sig alltså i en intensiv småbarnsfas. Fem år senare yngre, har individerna förhandlat sig fram till lösningar som gör att de uppfattar sig som jämställda par.

Jämställdhet och dominans är relationella begrepp som knyter an till individen som enhet. Det handlar om individer som balanserar re-

och insatser mot varandra. Gemenskap är ett kollektivt begrepp surser

kvalitet hos grupp. Rättvisa som etisk norm är tillämpbar på - en en individers transaktioner medan omsorgsetik är tillämpbar på individ-

bidrag till det gemensamma. När vi diskuterar jämställdhet i faens miljer handlar det således om hur individer försöker finna rimliga avvägningar mellan dessa två dimensioner som strikt logiskt är oförenliga. Att de ändå går att förena beror på att resurser och insatser värderas partema över flera olika verksamhetsområden och även livs-

av sfärer.

Kanske är gemenskapen den mest grundläggande förutsättningen förjämställdheten, eftersom den förutsätter samarbete i hela gruppen. En individ kan inte skapa gemenskap, hur lojal hon än känner sig. Den försöker upprätthålla en gemenskap blir till sist en

som ensam förlorare. Det är kanske därför många kvinnor till slut ger upp.

Litteraturförteckning

Agell, Anders 1989 Äktenskaps- och samboenderätt enligt 1987 års lagstiftning.

Uppsala: Justus Förlag Björnberg, Ulla 1992 Tváförsörjarfamiljen i teori och verklighet, i Kvinnors och

mäns liv och arbete, Red. Joan Acker m.fl. Stockholm: SNS Björnberg, Ulla Sass, 1997, under tryckning Families with small children in

Eastern and Western Europe, London: Avebury Bloch, Francois, Buisson, Monique Mermet, Jean-Claude 1992 From disjointed

to joint parenthood, i Oneparent Red. Ulla Bjömberg. Amsterdam: SISWO

Cheal, David 1988 Thegift economy, London: Routledge Chodorow, Nancy 1978 The reproduction of mothering. Psychoanalysis and the

sociology of gender. Berkeley: University of California Press

Ulla Björnberg Anna-Karin Kollind

Delphy, Christine Leonard, Diana 1992 Familiar exploitation. New analysis of marriage in contemporary Westernsocieties. Cambridge: Polity Press Finch, Janet 1989 Family obligations and social change. London: Polity Press Finch, Janet Mason, Jennifer 1993 Negotiating family responsibilities. London: Tavistock/Routledge Firestone, Shulamit 1974 The dialectic sex: the casefor feminist revolution. New York: Morrow Fiske, Alan Page 1991 Structures of social life. Thefour elementaryforms of human relations. New York: The Free Press Fiske, Alan Page 1992 The four elementary forms of sociality: Framework for a unified theory of social relations, Psychological Review, V01. 99, No. s. 689-723 Gavey, Nicola 1996 Womens desire and sexual violence discourse, i Feminist social psychologies. International perspectives, Red. Sue Wilkinson. Buckingham, Philadephia: Open University Press,s. 51-66 Gilligan, Carol 1982 In a different voice. Cambridge Mass.:Harvard University Press Gilligan, Carol, 1988a "Two moral orientations, i Mapping the moral domain, red. Carol Gilligan m.fl. Cambridge, Mass.: Harvard University Press, 73-86s. Gilligan, Carol 1988b Remapping the moral domain: New images of self relationships, i Mapping the moral domain, red. Carol Gilligan m.fl. Cambridge, Mass.: Harvard University Press, 3-20s. Godbout, 1992 LEsprit du don. Paris: La Découverte Gouldner, Alvine W. l973 For Sociology. Renewal and Critique in Sociology Today. London: Allen Lane Haavind, Hanne 1987 Liten og stor. Mødres omsorg og barns utviklingsmuligheter. Oslo: Universitetsforlaget Haavind, Hanne Andenaes,Agnes 1994 Care and the responsibility for children: Creating the life of women creating themselves. Uppsats til seminariet Mens families, Köpenhamn opublicerat manus Hochschild, Arlie with Anne Machung 1989 The second shift. Working parents and the revolution at home. London: Piatkus Holmberg, Carin 1993 Det kallas kärlek. En socialpsykologisk studie kvinnors om underordning och mäns överordning bland ungajämställda par. Göteborg: Anamma Johnson, Miriam M. 1988 Strong mothers, weak wives. The searchfor gender equality. Berkely: University of California Press Kauffman, Jean-Claude 1992 La trame conjugale. Analyse du couple linge. par son Paris: Nathan Kellerhals, Jean,Coenen-Huther, Josette Modak, Marianne l988 Figures de I équité. La construction desnormes dejustice dans lesgroupes. Paris: PUF Komarovsky, Mirra 1991 Some reflections on the feminist scholarship sociology, Annual Review of Sociology, Vol. l7, s. l-25 Komter, Aafke 1996: Introduction The Gift An interdisciplinary perspective. Amsterdam: Amsterdam University Press Lewis, Jane 1992 Gender and the development of welfare regimes, Journal of European Social Policy, Vol. No. s. 159-173

Lojalitet, tid och pengar

Moxnes, Kari 1990 Kjcernesprengning i Familien Familieforandring ved

Samlivsbrudd Dannelse av nyeSamliv. Oslo: Universitetsforlaget

og Mauss, Marcel 1972 Gåvan. Argos Förlag McNay, Lois 1992 Foucault and feminism. Power, gender and the self Boston:

Northeastern University Press Rapoport, Rhona Rapoport, Robert 1976 Dual career families Re-examined.

Martin Robertson Roman, Christine 1994 Lika på olika villkor. Könssegregering i kunskapsföretag.

Stockholm/Stehag: Symposion Graduale Sahlins, Marshall 1988 On the sociology of primitive exchange 1965 omtryckt i

Stone age economics. London: Routledge Simmel, George l908/ 1950: Faithfulness andGratitude, i Thesociology of

George Simmel, red. K. H. Wolff. New York: Free Press,s. 379-395 Théry, Irene 1993 Le démarriage. Editions Odile Jacob, Paris Westberg-Wohlgemut, Hanna 1996 Kvinnor och män märks. Könsmärkning av

arbete dold lärandeprocess. Stockholm: Arbetslivsinstitutet

- en Young, Michael Willmott, Peter1973 The symmetrical family: a stuajzof work

and leisure in the London region. Hannondsworth: Penguin

Familj, makt och ekonomiska resurser

den familjeekonomin

- nya

KRISTIAN BOLIN

3.1 Inledning

I klassisk nationalekonomi skiljer inte olika typer hushåll man av eller familjer, vilket innebär att de uppenbara skillnader existerar som ignoreras. I stället tänker man sig att ett hushålls synliga agerande, exempelvis vad gäller efterfrågan på konsumtionsvaror och arbetsutbud, genereras av en mekanism är lika för alla hushåll och fungesom rar så att hushållets välfärd blir så stor som möjligt, givet restriktioner på tid och pengar. Traditionellt har nationalekonomin alltså inte varit inriktad på att se bakom den grova förenkling ett dylikt betraktelsom sesätt innebär. Förenklingen analytiskt effektiv och fungerade, var bedömde man, tillräckligt väl vad gäller det slags frågeställningar ekonomer främst inriktade på att analysera. Detta förändrades var emellertid i och med att Gary Becker i början 1970-talet utvecklade en teori för att bland annat analysera hur familjen fördelar familjemedlemmamas tid mellan hushållsarbete och marknadsarbete. Beckers teori för familjen har givit många viktiga insikter har men också mött kritik. Kritiken och de diskussioner förts i den intersom nationella litteraturen har inneburit att alternativa teorier har utvecklats, vilka i sin tur har blivit föremål för kritik. En följd detta är ny av att de senare teorierna på intet sätt gör de äldre teorierna obsoleta. I stället är det så att varje teori har sin specifika fördel, det vill säga för varje teori finns någon specifik aspekt familjens funktionssätt av som ingen annan teori beskriver ett tillfredsställande sätt. Det mer gemensamma för teorierna har dock alltid varit att de syftar till att förstå hushållets eller familjens funktionssätt och hur detta beror på hushållets sammansättning. Jag skall i det följande redogöra för de tre dominerande ekonomiska teorierna för familjen: Beckerrnodellen, förhandlingsmodellen och den icke-kooperativa modellen. Dessutom finns ekonomiska teorier

Familj, makt och ekonomiska resurser

för familjen, vilka inte varit fullt lika inflytelserika de tre som ovan nämnda huvudtypema. Dessa diskuteras helt kort i kapitlets avslutande del. Gemensamt för alla dessa ekonomiska modeller familjen av är att de försöker förklara och förstå mekanismerna bakom familjemedlemmars beteende. Modellerna har emellertid inte nödvändigtvis ett könsperspektiv, eftersom de också kan användas till att förklara familjemedlemmamas beteende i en familj med och barn eller en vuxen två vuxna av samma kön. Eftersom de flesta familjer består två av vuxna med olika kön, och eventuellt barn, kan det emellertid förefalla naturligt att anlägga ett könsperspektiv genom att tillskriva kvinnor vissa egenskaper och män andra, t.ex. vad gäller deras respektive produktivitet i hemarbete och marknadsarbete. Analysen kommer då att visa dessa skillnaders betydelse för exempelvis familjemedlemmamas tidsallokering och därmed för mäns och kvinnors arbetsinkomster. Detta innebär att modellerna antar ett könsperspektiv i den mån modellanvändarens antaganden skiljer män och kvinnor och då också kan utnyttjas för att belysa t.ex. bakgrunden till och betydelsen av skillnader i ekonomiska mellan kvinnor och män. resurser Innan jag börjar min genomgång vill jag nämna att dessa modeller ibland betraktats med skepsis företrädare för andra discipliner. av Kritik har riktats mot det tekniskt formella sättet att analysera familjen. Kritikerna menar att det är omöjligt att beskriva komplexa mänskliga relationer med hjälp av matematiska modeller. Ett sätt att avgöra en modells duglighet är emellertid att hur väl dess förutsägse elser motsvarar vad kan observeras i tillgänglig statistik. De som modeller som vi skall diskutera här är svåra att avfärda med hjälp av detta kriterium. Dock är det så att de äldre teoretiska modellerna prövats i större utsträckning än de senare. Anledningen är att de empiriska metoder används för att testa de teoretiska modellerna har utsom vecklats över tiden och varje förändring innebär att de teoretiska modellerna måste testas på nytt. Ytterligare anledning är de ständigt en förnyade databaser som möjliggör avancerade tester. mer Det är viktigt att hålla i minnet att de modeller vi skall diskusom tera inte gör anspråk på att beskriva hur familjen fungerar och fattar sina beslut, utan snarare beskriver resultaten de komplexa mänskav liga skeendena inom familjen, vilka kan observeras beslut angåsom ende exempelvis arbetsutbud samt vilka faktorer kan förväntas som påverka dessa resultat.

3.2 Beckers modell

av familjen

I början av 1970-talet presenterade Gary Becker två artiklar blivit som klassiska inom "economics of the family. I den första artikeln ut-

3 SOU1997:I38

Kristian Bolin

vecklar grundläggande modell för hur familjemedlemmama

han en allokerar sin tid mellan hushållet och arbetsmarknaden. I den andra artikeln diskuterar han främst hur de värden familjen skapar för-

som delas mellan familjemedlemmama. Becker applicerade traditionella teoretiska verktyg som utvecklats inom nationalekonomin på områden

saknade tradition sådan analys. Det som skiljer Beckers som av en modell från övriga, utvecklade ekonomiska modeller av fa-

senare miljen är att familjens beslut fattas i vad som av en utomstående betraktare uppfattas konsensus. Följderna av att familjemedlem-

som

kan ha olika preferenser analyseras inte, utan familjen analysemama

alla familjemedlemmar har ett gemensamt intresse. Detta ras som om

analytiskt analogt med utilitarismens sociala välfärdsfunktiond är Becker sammanfattar sitt arbete rörande familjen iA treatise the family Becker, 1981 och 1991.

Beckermodellen

Beckers analys familjen utgår från att välfärd eller nytta skapas

av ett sätt som skiljer sig från det traditionella sättet där nytta genereras direkt de och tjänster individen konsumerar. Becker antar

av varor istället att marknadsproducerade varor och tjänster inte i sig själva skapar nytta, utan dessa måste kombineras med familjemedlemmamas tidsinsatser, vilket producerar en så kallad sammansatt vara commodity vilken i sin tur skapar nytta Den sammansatta varan antas vara perfekt delbar, vilket innebär att en given mängd av den kan fördelas hur helst mellan familjemedlemmama. Genom att låta varje tänk-

som bar kombination familjemedlemmamas tid och marknadsproduce-

av rade motsvara en viss entydig mängd av den sammansatta varan

varor blir det i princip möjligt att sluta sig till hur familjen skall fördela sina

for att maximera mängden den sammansatta varan. Varje resurser av familjemedlem, har något inflytande över de beslut som fattas,

som antas erhålla fast andel den sammansatta och kommer

en av varan

l Utilitarismen nyttan den allt överordnade normen för mänskligt handlande.

ser som Genom att ange en relation mellan ett antal individers nyttor och den sammanslagna eller sociala nyttan ärdet möjligt att angehur individer skall handla för att den socia-

nyttan skall bli såstor som möjligt. Observeraatt genom att postulera en social välfärdsfunktion, dvs. angehur individernas nyttor skall vägassamman,görs norrnativa avvägningar mellan olika individers nyttor i såmåtto att det bestäms i vilken utsträckning dessaskall tillåtas påverka den sociala nyttan. 2Vi låter Beckermodellen samlingsbeteckning för modeller den typ dis-

vara av kuterar i detta avsnitt. Möjligen är språkbruket något oegentligt eftersom det finns fler författare som kan förknippas med utvecklingen av dentyp av modeller där familjebesluten alltid betraktas som om de fattats enligt konsensus.Dock är det såatt Becker är den mest namnkunnige. 3Begreppet commodity kan härledas till Lancaster, 1966.

Familj, makt och ekonomiska resurser

därför att ha incitament att maximera mängden denna Det av vara. som är bäst for familjen som helhet blir också det är bäst för den som individuelle familjemedlemmen. Med andra 0rd finns det tydligen inga incitament för den enskilde familjemedlemmen att göra än annat att samarbeta för att göra familjens produktion så möjligt. stor som Observera att detta är kritiskt beroende att familjemedlemmama är av överens om hur familjens möjligheter att producera den sammansatta

varan ser ut, och att familjens produktion är perfekt delbar. I Becker 1973 är den andel familjens produktion varje av som familjemedlem erhåller bestämd av yttre faktorer, i sin artikel men 1974 introducerar Becker antagandet familjemedlemmama att en av utgör familjeöverhuvud och genom att vara altruistisk mot övriga familjemedlemmar bestämmer de andelar den produkav gemensamma tionen som varje enskild medlem skall få.

Jag skall nu kortfattat sammanfatta principerna för Beckermodellens formella utformning: Betrakta familj består två meden som av lemmar, vilka betecknas h respektive Dessa bägge familjemedw. lemmar kan använda sin tid antingen till marknadsarbete eller till hushâllsrelaterad verksamhet. Marknadsarbetet inkomst vilgenererar ken tillsammans med andra finansiella tillgångar läggs i en gemensam pott som sedan används till att köpa marknadsproducerade varor. Dessa varor ingår i sin tur tillsammans med familjemedlemmarnas hushållstid i produktions- och konsumtionsprocess där den en sammansatta varan produceras och konsumeras. Ett exempel är måltid. en Där ingår livsmedel, som är marknadsproducerade och familvaror, jemedlemmarnas hushållstid vilken används både till producera att och konsumera måltiden. Notera att även den familjemedlem inte som förädlar livsmedlen till färdig måltid påverkar den sammansatta varan, nämligen måltiden, eftersom värdet denna är beroende av av om endast en eller bägge familjemedlemmama konsumerar den samtidigt.

Formellt antar Becker att familjens möjligheter att omvandla familjemedlemmarnas tid och de marknadsproducerade kan bevarorna skrivas med specifik matematisk funktion till varje kombinaen som tion av hushållstid och marknadsproducerade relaterar unik varor en mängd av den sammansatta En sådan funktion brukar inom varan. nationalekonomin kallas produktionsfunktion. Om den sammansatta varan betecknas har vi zfx,,...,x",tj,t; där de 2, är , marknadsproducerade representerar parternas tid inte varor, som används till marknadsarbete dvs. tid i hushållsproduktionen och

är produktionsfunktionen. Familjemedlemmarnas beteende kan benu skrivas deras handlingar är koordinerade så funktionen, som om att f, maximeras med hänsyn till de restriktioner finns gällande tid som

Kristian Bolin

och De allokeringar detta sätt beskrivs Becker-

pengar. som av modellen Paretoeffektiva. 4

är

Beckermodellens resultat

De resultat och hypoteser härletts från Beckermodellen angående

som familjen har varit och är dominerande inom den ekonomiska teorin för familjen. Låt mig beröra det förmodligen mest uppmärksammade resultatet: familjemedlemmarna kan förväntas fördela sin tid mellan hushållet och marknaden enligt komparativa fördelar. Begreppet komparativa fördelar introducerades av nationalekonomen David Ricardo,

till förklara handel mellan länder.5 och har bland annat använts att Förklaringen till mäns och kvinnors relativa tidsallokering mellan hushåll och marknad är alltså enligt Beckermodellen komparativa fördelar. Mannen antas vanligen effektivare än kvinnan på arbets-

vara marknaden högre lön, och kvinnan vara effektivare än mannen vad gäller hushållsarbete, vilket innebär att mannen har en komparativ fördel arbetsmarknaden och att familjen maximerar sin produktion

den sammansatta då specialiserar sig marknadsav varan mannen arbete medan kvinnan specialiserar sig hushållsarbete.

Vinsterna med familjebildning är enligt Beckermodellen den specialisering blir möjlig eftersom familjemedlemmarna kan kon-

som centrera sig på den sysselsättning inom vilken de har en komparativ fördel. Med andra ord kan sammanslutningen två individer till-

producera mer av den sammansatta varan än vad summan sammans

deras produktion hade varit i två enpersoners-hushåll. Vad gäller av specialisering argumenterar Becker dessutom för att det krävs viss

en nivå förtroende mellan parterna, vilken uppnås bäst genom de

av bindningar det nära förhållandet mellan två makar ger upphov

som till. I typ relation är det lättare att tänka sig att individer-

en annan av

beter sig på ett strategiskt och beräknande sätt. na

Beckermodellen bortser från de vinster kan uppstå grund

som

Stordriftsfördelar. Stordriftsfördelar uppkommer därför att behovet av

många är nödvändiga för hushållet inte ökar i proportion av varor som till antalet familjemedlemmar på samma sätt som för enpersonershushåll. Exempelvis kanske ett flerpersoners-hushåll klarar sig med

bil, tvättmaskin och en TV, samtidigt som två enpersoners-husen en

4Paretoeffektivitet innebär att allokeringen är sådanatt ingen annanallokering kan förbättra för minst individ utan att detta samtidigt innebär en försämring för någon

en annan. 5En familjemedlem har komparativ fördel i den sysselsättning där han/hon är mest

en överlägsen eller minst underlägsen denandra/andre familjemedlemmen.

Familj, makt och ekonomiska resurser

håll behöver två dessa för att det skall möjligt att uppnå

av varor vara samma konsumtion som i flerpersoners-hushållet.

Beckers argument for att inte inkorporera dessa vinster i sin

modell är att dessa vinster förekommer i alla sammanslutningar indi-

av vider och följaktligen måste det finnas andra viktigare ekonomiska anledningar till attjust familjer bestående kvinna och barn fö-

av man, rekommer och bildas.

Enligt Beckermodellen blir alltså vinsterna med familjebildningen större mer olika familjemedlemmarna är vad deras produkti-

avser viteter inom hushållssektorn respektive marknadssektom, det vill säga

större komparativa fördelar som existerar. Detta innebär inte att två individer som är identiska i alla avseenden inte kan vinna i termer

av den sammansatta på att bilda familj, bara att de inte är

varan som

identiska vad gäller produktivitetema i de bägge sektorerna

är potentiellt större vinnare. Den sammansatta produceras med

varan, z som

, insats familjemedlemmarnas tid, antas, tidigare

av som sagts, generera all familjens nytta. Detta innebär att familjemedlemmarnas

om hushållstider är perfekta substitut har två individer är identiska

som vad gäller sina produktiviteter inget att vinna ekonomiskt på att bilda familj bortsett från de stordriftsfördelar kan uppstå, medan

som om hushållstiderna är komplement kan två individer vinna eko-

samma nomiskt på att bilda familj. Beckermodellen kan alltså

detta sätt ge en möjlig förklaring till varför människor bildar familj; möjligen kan det hjälpa den skeptiske att föreställa sig att också livets subtila

mer glädjeämnen, såsom kärlek, i princip speglas

av den sammansatta nyttigheten, z.

Beckermodellen möjliggör, vi har sett, analys ekono-

som en av miska vinster med att bilda familj. Därifrån är steget inte långt till att utnyttja denna teori för att göra förutsägelser angående hur män och kvinnor väljer varandra med avseende respektive egenskaper,

under antagandet att alla försöker att bilda familj med så väl-

en stora fárdsvinster som möjligt. Becker gör detta att dela

genom upp egenskaperna i sådana måste positivt korrelerade mellan makar-

som vara na respektive sådana som måste negativt korrelerade mellan

vara makarna för att produktionen den sammansatta skall maxi-

av varan z meras. Exempel egenskaper bör negativt korrelerade

som vara mellan makarna är löner. Empiriska studier har dock lämnat tveksamt stöd denna förutsägelse. Becker 1973 kommer själv fram till

att det statistiskt förhåller sig tvärtom: makars löner är positivt korrelerade. Han förklarar emellertid detta med att de kvinnor ingår i hans

som studie är sådana som befinner sig i arbetskraften, det vill säga sådana

Kristian Bolin

har lön högre än sin reservationslön, och att detta medför en som en positiv korrelation mellan makamas löner.6

Traditionellt har det antagits har en komparativ fördel

att mannen utanför hushållet, medan kvinnan har antagits ha en komparativ fördel inom hushållssektorn. Detta har man slutit sig till därför att parternas marknadslöner kan observeras och därför att mannen har antagits vara mindre effektiv än kvinnan inom hushållet. Vad gäller parternas produktiviteter inom hushållsektorn är dessa dock svåra att kvantifiera, vilket innebär att det är svårt att med hjälp av empiriska metoder sluta sig till hur de komparativa fördelarna ut. Under förutsättning att de

ser komparativa fördelarna är sådana som det vanligen har antagits, förklarar Beckennodellen den empiriskt observerade uppdelningen av mäns och kvinnors tidsinsatser mellan olika sysslor.

Beckers ursprungliga modell kompletterades av Becker, Michael och Landes 1977, där författarna dessutom tog hänsyn till att familjer kan splittras.7 Författarna talar om en sannolikhet för att så skall bli fallet. De betraktar vinsterna med familjebildningen som bestående av två delar: en deterministisk och en stokastisk. Den deterministiska delen är densamma som tidigare beskrivits av Becker ensam. Den stokastiska delen beskriver den del av livet som är omöjlig att förutse och därför kan betraktas som exogen i förhållande till

som familjen. Sammanfattningsvis kan man säga att i denna typ av modeller kommer skilsmässor att förklaras av interna faktorer, vilka påverkas av externa faktorer. Detta öppnar möjligheter att analysera hur risken för att familj skall splittras beror av omgivande faktorer, ex-

en empelvis hur denna risk förändras då kvinnors löner stiger i förhållande till männens löner ett förväntat sätt. Risken för att familjen skall splittras ges av förhållandet mellan den deterministiska och den stokastiska delen av den vinst som familjen genererar. Med hjälp av den deterministiska delen av vinsten är det möjligt att beräkna inom vilka gränser utfallet den stokastiska delen får hamna om familjen

av skall överleva som enhet. Detta gör det i princip möjligt att beräkna sannolikheten för att det stokastiska utfallet hamnar utanför detta intervall, det vill säga sannolikheten, eller risken, för att familjen kom-

att splittras. Då förändringar inträffar i olika omgivande faktorer mer kommer den gräns som avgör vilka utfall av den stokastiska delen av vinsten som är förenliga med familjens fortlevnad också att förändras, vilket leder till att sannolikheten för att familjen skall splittras i sin tur förändras.

6Rescrvationslönen ärden lägsta lönen arbetstagarenär bereddatt arbeta för.

som 7Weiss 1997 är ett bidrag där familjebildning och familjeseparation

senare analyseras och diskuteras ingående utifrån ekonomiska modeller.

Familj, makt och ekonomiska resurser

Ytterligare ett resultat utifrån Beckermodellen är det så kallade

rotten kid teoremet. Detta säger att alla familjemedlemmar, oavsett hur själviska de är dvs. hur mycket rotten kid de är, kan av en väntas agera i familjens intresse. De antaganden ligger till grund som för detta resultat är för det första att det i varje familj finns ett famil-

jeöverhuvud som har möjlighet att transferera till alla andra pengar

familjemedlemmar. För det andra antas att familjeöverhuvudet är al-

truistiskt mot de andra familjemedlemmarna under det dessa i sin att tur bara bryr sig sin nytta. Under dessa förutsättningar kan om egen man visa att rotten kid teoremet kommer att gälla. Detta resultat kan tolkas ett så kallat neutralitetsresultat. I detta fallet innebär det som att

om en omfördelning sker av familjemedlemmarnas inkomster så

kommer familjeöverhuvudet att neutralisera denna

omfördelning genom en förändring i sina transfereringar. Ett illustrerande exempel

utgör följande tillämpning av teoremet. Om exempelvis staten ändrar

utbetalningen av barnbidrag från mamman till kan denna pappan, omfördelning av resurser väntas omintetgöras neutraliseras famil- - - av jeöverhuvudets förändrade transfereringar till ökar

minskar pappan,

till mamman.

De nyss nämnda två antagandena innebär också att familjen uppnår en s.k. Paretoeffektiv allokering utan att det förhand

antagits

att allokeringen är Paretoeffektiv. I den variant Beckermodellen av där familjen betraktas den maximerar sin produktion som om av en sammansatt vara, utan att via altruism lösa familjens fördelningsproblem, antas redan i utgångsläget att familjen skall komma fram till en Paretoeffektiv allokering. Men det kan visas nödvändig förutatt en sättning för att detta skall bli fallet är att alla handlingar går reglera att i praktiskt användbara kontrakt, det vill säga att det är möjligt att träffa juridiskt bindande avtal gällande tidsallokeringen, dvs. de olika

handlingar som familjemedlemmarna förväntas utföra, och konsumtionen. Nödvändigheten detta inses beakta av genom att att lösningen

på familjens beslutsproblem innebär ett koordinationsproblem mellan

individerna, samt att det dessutom finns utrymme för enskilda famil-

jemedlemmar att uppträda opportunistiskt, det vill säga så agera att den nyttan, och inte familjens nytta, maximeras. Fördelen med egna att betrakta familjen bestående ett altruistiskt familjeöversom av

huvud och eller flera andra själviska familjemedlemmar

en är att denna formulering upphov till Paretoeffektiv allokering ger en som ett resultat genererat inom modellen och inte ett antagande gjort på som förhand.

Jag skall nu diskutera en del kritiken mot Beckermodellen. av

Kristian Bolin

Svagheter hos Beckermodellen

Sedan 1980-talets början har olika alternativ till Beckermodellen diskuterats. Låt mig illustrera Beckermodellens tillkortakommanden på följande sätt: familjepolitiska diskussioner förs ofta i termer av familjemedlemmars relativa välfärd. Exempelvis är barnbidraget avsett

förbättra barns situation. Att barnbidraget betalas ut till barnets att moder och inte till fadern kan ett medvetet ställningstagande

ses som vad gäller hur bäst kommer att användas för barnets

resurserna bästa". Med andra 0rd är innebörden att barnbidraget utbetalas till

av modern, och inte till fadern, att föräldrarna betraktas som självständi-

beslutsenheter och att barnets välfärd påverkas mer positivt ga anses

barnbidraget hade utbetalats till faderns Dessa, och liknande än om överväganden, där behandlar familjemedlemmarna som själv-

man ständiga och olika enheter, är dock oförenliga med Beckers modell av hur familjen fattar konsumtionsbeslut och beslut hur tiden skall

om fördelas mellan olika sysslor. Även i den modell där betraktar

man familjen bestående ett överhuvud är altruistiskt mot övri-

som av som

familjemedlemmar kan alla försök att påverka speciella familjega medlemmars välfärd förväntas neutraliseras av familjeöverhuvudet

De antaganden ligger till grund för Beckermodellen har dess-

som utom efterhand blivit föremål för empiriska studier. Ett centralt antagande i modellen är att inkomsterna poolas, dvs. slås samman i en

pott för att sedan användas med familjens bästa för ögogemensam

Innebörden är alltså att individuell kontroll över resurserna får nen. stå tillbaka för kollektivets familjens kontroll. Ett antal empiriska studier har vederlagt detta antagande, vilket innebär att för närvarande är pooling-antagandet starkt ifrågasatt. Det finns exempelvis empiriska studier tyder attju pengar som kontrolleras av kvin-

som mer

desto högre är barns välbefinnande, något tyder på att det nor som inte är utan betydelse för familjens allokerings- och fördelningsbeslut

kontrollerar resurserna.° Å andra sidan finns det studier vem som

visst stöd för antagandet att familjen faktiskt uppnår Paretosom ger effektivitet, något är karaktäristiskt för den allokering som Beck-

som

8Bakgrunden till antagandet att ett barnbidrag som utbetalastill modern påverkar barnets välfärd mer än ett barnbidrag som utbetalas till fadern, är att kvinnor antas vara mer altruistiskt inställda till sina barn än vad män är. 9Notera likheten med vad brukar kallas Ricardo-ekvivalens. Denna innebär att

som det är omöjligt att påverka konsumtionsnivån under en visstidsperiod genom skattefinansierade transfereringar, eftersom dessatransfereringar kommer att betalasgenom framtida ökade skatteinbetalningar av mottagarnasbarn. Följaktligen kommer altruistiskt lagda föräldrar att sparatransfereringen åsina barns vägnarsåatt dessakan betala den framtida skatten. ° Thomas 1990 och Schultz 1990.

Familj, makt och ekonomiska resurser

ermodellen förutsäger. Paretoeffektivitet är dock som vi strax skall se ingen egenskap som är unik för Beckermodellen.

Enligt Beckermodellen kan möjlig förklaring till den ökade

en skilsmässofrekvensen de senaste decennierna vara ökade kvinnolöner. Till en början fann man också empiriskt stöd för detta teoretiska resultat. l takt med att de tillgängliga data som är användbara för vetenskapliga empiriska studier förbättrats och med att de utnyttjade statistiska metoderna har blivit effektivare, har denna förklaring till ökningama i skilsmässofrekvensen emellertid kommit att bli ifrågasatt.

Invändningama mot Beckers modell kan sammanfattas i följande fyra punkter: Modellen befattar sig inte explicit med familjemedlemmamas preferenser. Det blir därför omöjligt att analysera situationer som beror skillnader mellan familjemedlemmamas preferenser.

Modellen belyser inte hur familjemedlemmamas möjligheter utanför familjen påverkar allokeringen av resurser inom familjen. Modellen gör ingen distinktion mellan olika familjemedlemmars inkomster, vilket leder till att familjens val endast påverkas av de totala famil jeinkomstema och inte som ursprungligen genererade des-

av vem

Modellen förutsätter fullständiga kontrakt, det vill säga att alla sa. relevanta handlingar och relationer inom familjen går att reglera med juridiskt effektiva kontrakt. punkt kommer diskutera

Denna att

närmare nedan i samband med kritiken av den axiomatiska förhandlingsmodellen.

Den första invändningen är den mest grundläggande och den hör delvis ihop med de två följande invändningarna. Eftersom det bör

möjligt inom ramen för en ekonomisk modell av familjen att disvara kutera familjemedlemmarnas välfärd var för sig, måste deras prefe-

explicit uttryckta. Dessutom öppnar en sådan modell av renser vara familjen möjligheter att diskutera familjens beslut ur ett könsperspektiv. Det är exempelvis möjligt att män och kvinnor har olika prioriteringar vad gäller familjens utgifter eller fördelningen av tid mellan olika sysslor.

Den andra invändningen bygger på att man förväntar sig att de enskilda familjemedlemmarnas individuella möjligheter att klara sig utanför familjen påverkar familjens allokering av nyttigheter och tid, det vill säga att graden av beroende av familjen påverkar den enkilda familjemedlemmens välfärd. Eftersom en familj alltid löper risken att splittras kan det förefalla naturligt att familjemedlemmama tittar på

" Lundberg Pollak 1995. 2 Hoffman Duncan 1995 och Bolin 1996. 13Termen fullständiga kontrakt innebär att alla relevanta handlingar och relationer inom familjen regleras enligt kontrakt som går att genomdriva utan transaktionskostnader.

Kristian Bolin

skillnaden mellan välfärden ensamstående och välfärden som som familjemedlem och att detta i sin tur påverkar den individuella förmågan att hävda sina intressen gentemot den andra partens möjligen

motstridiga intressen.

Den tredje invändningen fokuserar på att Beckermodellen antar att alla inkomster slås till pott sedan används samman en gemensam som till familjens bästa, där familjens bästa definieras ett sätt inte som explicit uttrycker alla familjemedlemmamas olika preferenser. Då spelar det ingen roll familjemedlemmarna vem av som pengarna kommer ifrån. Inte heller då vi i familjens beslutsfunktion tar explicit hänsyn till alla familjemedlemmars preferenser kommer det att ha någon betydelse vem som genererar inkomsterna då dessa antas läggas i samma pott. Först då vi dessutom antar att varje familjemedlem förfogar över sin inkomst, och inte kan tvingas att bidra till familegen jens gemensamma intressen, uppstår modell över familjens beslut en som är konsistent med att olika familjemedlemmars inkomster påverkar familjens beslut olika sätt. Hur kan då modell över familjens beslutsfattande ut, tar en se som hänsyn till ovan diskuterade invändningar Vi skall diskutera ett nu möjligt alternativ.

3.3 Den axiomatiska

familj

Manser och Brown 1980 föreslog att ett alternativ till Beckers ansats är att applicera kooperativ spelteori på familjens beslutsfattande. Spelteorin delas i kooperativ del och icke-kooperativ del. upp en en Det särskiljande mellan dessa bägge inriktningar är de antaganden som görs angående möjligheten att reglera alla handlingar med bindande kontrakt. Detta innebär att olika antaganden görs angående individernas val handlingar: I den kooperativa inriktningen antas, av precis som i Beckermodellen, att alla handlingar bestäms utifrån ett känt mål eftersträvas, medan det i den icke-kooperativa inriktsom ningen antas att individerna strategiskt. Den kooperativa delen agerar av spelteorin brukar också tolkas teori för hur förhandling som en en mellan två individer samarbetar kan väntas sluta. Den mest som kända kooperativa modellen är den så kallade Nashs förhandlingsmodell.

4 Här är det av stor vikt att påpeka att modellen med explicit uttryckta preferenser för varje familjemedlem och utan sammanslagning av inkomsterna mycket väl kan ge upphov till att familjens allokering av resursernaäroberoende ärden av vem som ursprungliga ägarentill dessa.Det viktiga är att detta inte nödvändigtvis behöver bli fallet i denna modell.

Familj, makt och ekonomiska resurser

Jag skall nu beskriva egenskaperna hos Nashs förhandlingsmodell och vilka implikationer denna har för de olika beslut som familjen fattar.

Nashsförhandlingsmodell

Nashs förhandlingsmodell har som utgångspunkt ett antal egenskaper som det anses att en förhandlingslösning kommer att ha. Dessa betraktas axiom. Utifrån mängden möjliga lösningar, utfalls-

som av rummet, och de axiom som lösningen måste uppfylla väljs sedan lösningen. Detta val kommer under vissa tekniska förutsättningar att vara entydigt. 16

Nashs förhandlingslösning kan illustreras enligt följandez" Antag att en familj består av man och hustru och att deras nytta eller välfärd helt bestäms av fördelningen av en marknadsproducerad x,

vara,

kollektiv nyttighet, exempelvis bam. Detta samt av en är en avgörande skillnad mellan Beckermodellen och förhandlingsmodellen.

Inom nationalekonomin är det känt att förekomsten kollektiv

av en nyttighet potentiellt leder till en ineffektiv allokering, med andra 0rd en allokering som inte är Paretoeffektiv. Nashlösningen är ett förslag till hur konflikten mellan olika preferenser skall lösas så att allokeringen blir Paretoeffektiv. Det är betydelsefullt betona före-

att komsten av en kollektiv nyttighet inom familjen, det vill säga nyt-

en tighet som är mindre värdefull utanför familjen. Det enda som annars skulle skapa ekonomiska vinster med att ingå i en familj är det vi redan sett i Beckermodellen: specialisering.

5 Nashlösningen är den enda förhandlingslösning som samtidigt har följande egenskaper axiom: Pareto effektivitet. Symmetri. Oberoendeav irrelevanta alternativ. Oberoende av lineära affina transformationer av nyttofunktionema. 6 För den mest använda förhandlingslösningen, Nashlösningen, är dessaförutsättningar att utfallsrummet utgör en sluten, begränsad och konvex mängd. 7 Notera i det följer att Beckers fonnulering med den nyttoskapande

som sammansatta varan inte förekommer här. Detta tjänar som en illustration till vad somtidigare sagts texten:i Olika modeller har olika fördelar. Nashs förhandlingsmodell föreslogs som en lösning på problemet att Beckennodellen inte explicit uttrycker familjemedlemmamas preferenser och inte som ett försök att beskriva den nyttoskapande processeninom familjen vilket gör bättre. 8 En kollektiv nyttighet är, i princip, där den tillgängliga mängden

en vara av varan för andra individer i kollektivet inte minskar då den konsumerasav en av individerna i kollektivet. Det kan låta överdrivet tekniskt att beskriva barn som en kollektiv nyttighet. Detta betyder emellertid endastatt den enaförälderns glädje av barnet -en inte förminskar den andres glädje av sammabam. 9 Både Beckermodellen och Nashs förhandlingsmodell brukar hänföras till gruppen effektivitetsmodeller eftersom de bägge arbetar med Paretoeffektiva allokeringar. 2°Manser och Brown l 980 försöker dessutom formalisera de vinster

som genereras genom ett gemensamt liv med sin partner.

Kristian Bolin

Till varje möjlig fördelning av den marknadsproducerade varan mellan mannen och kvinnan, och fördelning av deras tid mellan hushåll och marknad hör två tal, ett för mannen och ett för kvinnan, som speglar parternas respektive välfärd. Dessa tal ges av funktionerna U"x",t§ J; för mannen och U" xw ,t§,t; för kvinnan. Dessa

, , funktioner kallas nyttofunktioner. Inom familjen betecknas den totala mängden den marknadsproducerade x" och utanför fa-

av varan miljen har var och en av parterna individuella mängder av samma

för mannen och för hustrun. Nashlösningen säger då att vara; resultatet av förhandlingarna inom familjen ges av den tidsallokering och fördelning av den marknadsproducerade varan där det geometriska medelvärdet av vad parterna vinner, i termer av ökad nyttofunktion, av att leva i familjen jämfört med att leva ensamma har ett maximum.

Mer formellt kan man säga att Nashlösningen föreskriver tidsallokering och fördelning så att funktionen

,rm-U" x: ,r:o}{1Wx,r: ,r:—UWx:,t:o} {U"x",r:

uppnår maximum. U kallas inom den kooperativa spelteo-

x0,td0

rin för hotpunkter och representerar parternas välfärd utanför familjen eller, alternativt, då familjemedlemmama inte samarbetar.

Den axiomatiskaförhandlingsmodellens resultat

Eftersom varje familjemedlems preferenser finns explicit uttryckta är det inom för Nashs förhandlingsmodell meningsfullt att be-

ramen trakta familjemedlemmama individuellt. Med andra ord är det i detta slags modell meningsfullt att analysera och diskutera frågeställningar

typen: hur påverkas barns välfärd då utbetalningarna av barnbidrag av ändras från att gå till mamman till att gå till pappan Ett annat exempel är studier skilsmässorisker. Dessa har varit föremål för studier

av där man har haft Beckerrnodellen av familjen som utgångspunkt. Förhandlingsmodellen ger dock en mer komplett bild av familjemedlemmamas överväganden eftersom också individemas enskilda alternativ in i familjens allokering tid och konsumtion. Ett antal

vägs av

2 En nyttofunktion tilldelar varje allokering och tiden t ett reellt tal.

av varan x Nyttofunktionen sägspå detta sätt representerapreferensema om alla allokeringar som individen är indifferent emellan tilldelas sammatal samtom ett större tal alltid tilldelas en allokering som individen föredrar framför en annanallokering. 22 m h w

Notera att restriktionema x x + x och att individerna inte kan förbruka mer tid än som finns tillgänglig måstevara uppfyllda. 23Detta är speciellt santi de fall skilsmässa är något kan avgöras individuellt.

som Äldre lagstiftning krävde båda makamas samtycke till skilsmässa för att en sådan skulle accepteras,vilket inte är fallet i dag.

Familj, makt och ekonomiska resurser

empiriska studier studerar betydelsen av den lagstiftning som reglerar kostnaderna för, eller konsekvenserna skilsmässa för skilsmässo-

av, frekvensen. Sådan lagstiftning kan väntas påverka individernas

respektive hotpunkter. Dessa studier fokuserar alltså hotpunktemas betydelse för benägenheten till skilsmässa, något som inte hade varit möjligt i Beckermodellens sinnevärld. Emellertid pekar resultaten av studierna inte i någon entydig riktning vad gäller hotpunktemas betydelse för familjens allokering. Andra studier har riktat sig betydelsen hur inkomsterna är fördelade mellan familjemedlemmama,

av dvs. vilka egna inkomster och har, för allokeringen inom fa-

var en miljen. Eftersom hotpunktema kommer att vara direkt beroende av hur inkomsterna fördelar sig kan dessa studier delvis också sägas visa hur hotpunktema påverkar allokeringen inom familjen.

Vad gäller familjemedlemmarnas tidsallokering är de teoretiska resultaten från förhandlingsmodellen delvis desamma som i Beckermodellen: komparativa fördelar kan väntas styra hur familjemedlem-

fördelar sin tid mellan hushållet och marknaden. Men utifrån marna förhandlingsmodellen är det dessutom så att också alternativen utanför familjen, formaliserade hotpunktema, kan väntas påverka

genom familjemedlemmarnas tidsallokering. Och eftersom förhandlingsmodellen kan ta hänsyn t.ex. till att arbetsfördelningen inom familjen kan påverka kvinnans framtida möjligheter och produktivitet arbetsmarknaden, är det möjligt att förhandlingsmodellen kommer att förutsäga att specialiseringen inom familjen blir mindre uttalad än enligt Beckermodellen eller att kvinnan avstår från att bilda familj i fall där hon enligt Beckermodellen skulle gjort detta. De senaste årtiondenas minskade specialisering av mäns och kvinnors tidsallokeringsmönster kan därför t.ex. bättre förklaras med hjälp av förhandlingsmodellen.

Svagheter hos den axiomatiskaförhandlingsmodellen

Nashs förhandlingsmodell har, liksom Beckermodellen, blivit föremål för kritik. Denna har fokuserat på främst tre punkter: De allokeringar beskrivs i modellen är inte självreglerande utan kräver, lik-

som som var fallet i Beckermodellen, fullständiga kontrakt, d.v.s. att alla handlingar kan regleras i juridiskt bindande och praktiskt genomdrivbara kontrakt. Hotpunkterna U x0,td kan tolkas olika sätt. Antingen skall jämföra med situationen utanför

kan de betyda att man familjen såsom den kan förväntas gestalta sig vid skilsmässa eller genom att man aldrig bildar familj, eller med den situation av icke-

14Peters1986 och Allen 1992. 25Thomas 1990 och Schultz 1990.

Kristian Bolin

samarbete inom familjen uppstår i det fall förhandlingen blir som resultatlös. I det senare fallet kommer hotpunkterna att spegla strategiskt beteende, vilket vi kommer att diskutera närmare nedan. Mo-

dellens förutsägelser är svåra att empiriskt skilja från dem erhålls som utifrån Beckermodellen. Detta innebär att modellerna är svåra att empiriskt testa mot varandra.

Den första invändningen innebär att inget hindrar familjeen av medlemmarna från att ändra sitt beteende efter det tillsamatt man mans beslutat vilka individuella handlingar är bäst för familjen. som Anledningen är att det inte finns några juridiska möjligheter att ingri-

pa mot en familjemedlem försummar överenskommelsen med som övriga familjemedlemmar. Därför är det möjligt familjemedlematt

mama är ovilliga att genomföra handlingar verkningar är irrever-

vars sibla och vars värde är beroende övriga familjemedlemmars handav lingar. I både Beckermodellen och förhandlingsmodellen bortser man från dessa strategiska incitamentsproblem och antar helt enkelt att det

är möjligt att reglera alla handlingar med kontrakt också är möjsom liga att genomdriva, dvs. antar närvaron fullständiga konman av trakt.2°

Den andra invändningen innebär att hotpunkterna kan tolkas på tre sätt: En tolkning är att hotpunkterna uttrycker de möjligheter individen har om familjen aldrig bildas, i vilket fall förhandlingsmodellen är en modell för förhandlingar vid den tidpunkt då familjen skall bildas.

En andra tolkning är att hotpunkterna står för de möjligheter individen har efter skilsmässa. En tredje möjlighet är tolka hotpunkterna en att med hjälp av de så kallat icke-kooperativa familjemodellerna, som kommer att diskutera härnäst. Hotpunktema kan då tolkas de insom dividuella välfärdsnivåer uppstår då varje enskild familjemedlem som fattar minst ett av sina beslut strategiskt och inte i konsensus med de

andra familjemedlemmarna. Det vill säga hotpunkternas välfardsnivå-

er uppstår då vissa beslut fattas varje individ för sig givet av ett specifikt antagande hur de andra familjemedlemmama kommer om att reagera. Enligt den tredje invändningen är de resultat förhandlingsmosom dellen ger svåra att empiriskt skilja från de resultat Becksom ges av ermodellen. Det är med andra ord svårt att avgöra huruvida tillgängliga empiriska data är förenliga med Beckermodellen eller med för-

handlingsmodellen, eller med bådadera. Delvis beror detta på att de förutsägelser utifrån de olika modellerna är lättast att rör som testa

26Ett sätt att motivera varför parternakommer att följa överenskommelser är att argumentera att bägge familjemedlemmarna annarskan komma att erhålla lägre välfärd än om överenskommelsen hade följts.

Familj, makt och ekonomiska resurser

tidsallokeringen, och på denna punkt är skillnaderna mellan modellernas förutsägelser en gradfråga. En möjlig väg som föreslagits att söka särskilja Beckermodellen och förhandlingsmodellen är via förhandlingsmodellens hotpunkter. Enligt Beckermodellen skulle dessa inte förväntas spela någon roll.

3.4 Den strategiska familjemodellen

Som vi har sett så är det en gemensam svaghet hos både Beckermodellen och förhandlingsmodellen att familjemedlemmarna antas kunna ingå kostnadsfria, bindande och juridiskt genomdrivbara kontrakt gällande konsumtion och tidsallokering. Eftersom samhället inte erbjuder någon institution som genomdriver överenskommelsema angående hur familjelivet skall organiseras är detta antagande lätt att utsätta för kritik. I detta perspektiv framstår det som önskvärt att beskriva familjen ett sätt som inte kräver sådana kontrakt, utan där individernas beteende styrs enligt någon annan mekanism.

Den pågående utvecklingen inom economics of the family innebär att man utnyttjar teoretiska landvinningar inom den så kallade icke-kooperativa eller strategiska delen av spelteorin för att beskriva hur familjen kommer fram till sina beslut. Den avgörande fördelen med denna modeller är att man inte behöver anta förekomsten

typ av av fullständiga kontrakt. Individemas beteende styrs istället av en annorlunda mekanism. Man antar att individerna agerar strategiskt, på ett sådant sätt att ingen individ har något att vinna på att ändra sina handlingar. 3° Den allokering uppstår inom för dessa

som ramen modeller blir i regel inte Paretoeffektiv. Det är då frestande att invända att individerna borde kunna komma överens att koordinera sina

om handlingar så att Paretoeffektivitet uppnås. Detta är emellertid ett misstag, eftersom då hamnar i kontraktsproblemet igen.

En icke-kooperativ modell

I den dominerande varianten av den icke-kooperativa modellen av familjens beslutsfattande antas att familjemedlemmarna, h ochw, kan generera nytta dels från en privat marknadsproducerad vara, x

27Lommerud 1997. 28Becker analyserar dock också éiktenskapsmarknaden, där aktörerna har möjlighet att påverka allokeringen inom äktenskapetgenom olika mer eller mindre uppskattade personligaegenskaper. 9Den axiomatiska förhandlingsmodellen brukar hänföras till kooperativ spelteori, medan icke samarbetsmodeller hänförs till icke-kooperativ spelteori. 3°Detta är i princip vad med det mest användajämviktsbegreppet inom

som avses den icke-kooperativa spelteorin: Nashjämvikt.

Kristian Bolin

och dels från familjespecifik kollektiv Den kollektiva en vara, g va- . ran produceras av familjemedlemmarna deras respektive tidsgenom insatser. Det vanligaste antagandet är att den kollektiva till sin varan väsentligaste del utgörs tid investeras i bam. Barn antas med av som andra 0rd utgöra familjens viktigaste kollektiva Om antar vara. man att familjemedlemmarnas tidsinsatser är substitut till varandra, så att g + kan familjemedlemmarnas nyttofunktioner skrivas , U’ x,t:, + t: där i Här framträder det viktigaste karaktärsw. draget hos den icke-kooperativa modellen: Den enskilda familjemedlemmen har att besluta hur hans/hennes tid bäst kan fördelas mellan marknadsarbete och hushållsarbete givet ett antagande hur den om andra familjemedlemmen kommer fördela sin tid. att

Den icke-kooperativa modellens resultat

Låt mig belysa ett av de viktiga resultaten från den icke-kooperativa spelteorin med ett exempel: en man och kvinna står i begrepp att en bilda familj. En relevant fråga är då hur de skall fördela hushållsarbetet. Beckermodellen specialisering enligt komparativa försvarar: delar, vilket, som vi har sett, leder till en Paretoeffektiv allokering. Även i den icke-kooperativa modellen kommer komparativa fördelar att spela en viss roll för allokeringen, dock i betydligt mindre utsträckning. Låt oss för enkelhets skull anta att det är givet att mannen ägnar all sin tid marknadsarbete. Hur kommer då kvinnan att välja att fördela sin tid mellan hem och marknad Svaret är att hon kommer att fördela sin tid så att ytterligare en timme i hemmet henne lika ger stor nytta som ytterligare en timme utanför hemmet. Hon kommer alltså inte att ta någon hänsyn till den nytta hon för genererar mannen då hon inte ägnar sig åt marknadsarbete. Anledningen är att tiden i hemmet innebär en kostnad i form av minskade framtida möjligheter på arbetsmarknaden, och att kvinnan ensam får bära denna kostnad i fall av skilsmässa. Resultatet kommer att bli att kvinnan väljer att tillbringa mer tid marknaden än vad Beckermodellen skulle förutsagt. Detta exempel används av Elisabeth Landes 1978 för att motivera existensen underhåll till före detta make/maka. av

3 Det finns inget självklart sätt specificera detta antagande.Det finns exempel att både på modeller där familjemedlemmarna antas agerasimultant och på modeller där familjemedlemmarna antas agerasekvensiellt med möjlighet för den enaparten att observera den andres handlingar innan den egnatidsallokeringen bestäms. 32Även dejuridiska systemen är olika från land till land kan underom man säga att håll till före detta make/maka ofta har motiverats med hjälp av subjektiva begrepp, så som behov och rättvisa. Landes 1978 och senareEllman 1989 argumenterar för att underhåll bör motiveras utifrån ett mera objektivt begrepp: Somett sätt att uppnå Paretoeffektivitet.

Familj, makt och ekonomiska resurser

De icke-kooperativa modellerna betonar alltså att det finns incitament att smita undan investeringar i den familjespeciñka kollektiva nyttigheten, vilket ofta medför att den allokering uppnås inte blir

som Paretoeffektiv. Den enskilde familjemedlemmen hoppas att den andra parten skall stå för investeringen tidsinsatsema för barnen, i vilket fall man kan dra nytta av dessa investeringar samtidigt som man genomför sina egna investeringar i sitt marknadsrelaterade humankapital. Problem av denna karaktären brukar benämnas gratisåkar eller snålskjuts free rider problem.

Tillämpningen av icke-kooperativa modeller på familjens beslutsfattande har bl.a. givit nya insikter om möjligheter och problem för familjepolitiken. Genom transfereringar, exempelvis barnbidrag, och tillhandahållandet av tjänster, exempelvis barnomsorg, kan familjens beteende och välfärd påverkas. De icke-kooperativa modellemas sätt att analysera familjens beteende uppmärksammar samspelet och anpassningen mellan statens agerande, vilket är avsett att påverka mängden av den familjespecifika kollektiva varan genom exempelvis offentligt tillhandahållen barnomsorg, fungerar ett substitut

som som för föräldrarnas tid, och de enskilda familjemedlemmamas beteende. Ett resultat från dessa modeller är att statens tillhandahållande av substitutet till föräldrarnas tid mycket väl helt kan omintetgöras av motsvarande omallokeringar av föräldrarnas tid, dvs. av att dessa minskar sina sammanslagna tidsinsatser för barnen lika mycket. Däremot tyder analysen med hjälp av den icke-kooperativa ansatsen på att staten kan påverka fördelningen mellan makarna genom att erbjuda ett substitut för föräldrarnas tid. Barnbidrag kan, å andra sidan, enligt dessa modeller potentiellt ha positiva effekter på nivån av den familjespecifika kollektiva varan och därmed på makamas relativa tidsallokering men inte på den relativa inkomstfördelningen mellan makarna. Detta innebär, något paradoxalt, att ett instrument som kan antas vara avsett att öka investeringarna i barn och påverka makamas relativa tidsallokering har effekter på makamas relativa inkomster, medan ett instrument som kan antas vara avsett att påverka makamas relativa inkomster har effekter på den tid som investeras i barn och på makamas relativa tidsallokering men däremot inte på deras relativa inkomster.

Den icke-kooperativa analysen av familjens beslutsfattande har också givit ett nytt perspektiv på inkomstskatter. Det är möjligt att en progressiv beskattning av inkomster är Paretoförbättrande. Den mekanism som ger upphov till detta är att familjens tidstördelning i från-

33Konrad Lommerud 1995, Lommerud I997. 34Dessaresultat från den icke-kooperativa modellen diskuteras Lommerud 1997.

Kristian Bolin

varo av en sådan skatt inte är Paretoeffektiv eftersom för lite den av familjespecifika kollektiva produceras, och att progressiv bevaran skattning ökar den tid makarna ägnar familjen och därmed som

förbättrar resursallokeringen.

Vad gäller empiriska resultat, vilka kan hänföras till icke-kooperativa modeller, är det resultat rör kvinnors sätt att fördela sin tid som mellan arbetsmarknaden och hushållet rönt mest uppmärksamsom het: kvinnor tenderar att fördela tid till marknadsarbete högre mer de bedömer skilsmässorisken vara. En studie svenska data beav kräftar detta och tillfogar dessutom att även män kan väntas påverkas av skilsmässorisken: män tenderar att fördela mindre tid till marknadsarbete högre de bedömer skilsmässorisken vara. Kvinnors sätt att reagera kan förklaras med att de försöker försäkra sig mot de eventuella ekonomiska svårigheter som en skilsmässa innebär, medan mäns sätt att reagera kan förklaras med att de vill ha ett så nära förhållande till barnen möjligt vid skilsmässa eftersom detta ökar som en deras chanser att få vårdnaden dem vid eventuell vårdnadstvist. om en

3.5 Diskussion, och slutsatser

sammanfattning

Det vetenskapliga arbetet med ekonomiska modeller beskriver som beslutsfattandet i familjer har varit inne i kraftig tillväxtfas ända en sedan Becker publicerade sitt första arbete på detta område. Utvecklingen har gått från en enhetlig syn på familjen, där individens preferenser inte var explicita, till en mer individualistisk där individen syn, explicit tillskrivs inte bara preferenser utan också handlingsföregen måga. I Beckermodellen styrs alla individuella handlingar ett konav trakt mellan familjemedlemmama där familjens totala välfärd är målet. Den senaste teoretiska utvecklingen av ekonomiska modeller av familjen innebär istället att familjemedlemmarna antas utan agera kontrakt. Med maximal individuell nytta mål är det individemas som strategiska samspel som antas bestämma varje handling. Parallellt med den huvudsakliga utvecklingen, här har beskrivit, det som av område inom nationalekonomin behandlar familjen har också som andra ekonomiska modeller av familjen utvecklats. Ett exempel som skiljer sig från de tidigare diskuterade är transaktionskostnadsmodellen. Denna föreslogs Robert Pollak 1985. av Allmänt sett kan transaktionskostnadsmodellen sägas fokusera valet av organisation för att administrera olika slags transaktioner. Till-

Detta resultat diskuteras av Lommerud 1995. 3°Johnson Skinner 1986 och Bolin 1996. 37Bolin 1996.

Familj, makt och ekonomiska resurser

lämpad på familjen har modellen sin utgångspunkt i tanken att många situationer i livet är förknippade med stora transaktionskostnader: Det är kostsamt att upprätta genomdrivbara kontrakt exempelvis rörande de enskilda familjemedlemmamas tidsallokering, dels beroende direkta kostnader för att få överenskommelsen till stånd och dels beroende på att det juridiska systemet kan vara mer eller mindre benäget

och genomdriva sådana överenskommelser. I Beckeratt acceptera modellen hanterades, som vi har sett, dessa problem genom antagandet att fullständiga kontrakt existerar, dvs. man antar att familjemedlemmama har upprättat praktiskt användbara kontrakt gällande tidsallokering och konsumtion. Detta innebär att Beckermodellen bortser från de transaktionskostnader som är förknippade med att explicit uttrycka dessa överenskommelser. I transaktionskostnadsmodellen argumenterar man att familjen skapar personliga bindningar vilka i sin tur ger upphov till lojalitet familjemedlemmama emellan. Detta minskar parternas behov av att i detalj beskriva sina skyldigheter gentemot varandra, eftersom familjen skapar en situation av samhörighet vilken reducerar individemas benägenhet att agera opportunt och egoistiskt. Familjen ses alltså som ett svar på att vissa transaktioner är förknippade med kostnader som endast, eller åtminstone effektivast, kan mildras genom familjen.

Transaktionskostnadsmodellen ser alltså familjen som en styrstruktur medan Beckermodellen ser familjen som en speciell typ av aggregerade preferenser.

Den främsta anledningen till att transaktionskostnadsmodellen kan betraktas aningen perifer är att den är svår inte omöjlig

som - om att tillämpa empiriskt.

Ett annat exempel på en modell som inte tillhör kärnan av ekonomiska modeller av familjen, men som ändå är värd att nämna är spousal-labor-modellen. Spousal-labor-modellen utvecklades av Shoshana Grossbard-Shechtman 1993 och bygger nyckelbegreppet spousal-labor, vilket definieras som hushållsarbetstid till fördel för maken/makan. Det finns två sorters sp0usal-labor: manlig och kvinnlig. De två olika typerna av tid bjuds ut och efterfrågas på marknader för spousal-labor. Äktenskap eller familjebildning betraktas

det ömsesidiga utbytet av de olika sorterna av tid. En konsekvens som av detta är att allokeringen inom familjen bestäms av externa faktorer: förhållandena på marknaderna för spousal-labor.

Att familjen betraktas ett utbyte av två olika och könsbestäm-

som da sorters hushållsarbetstid innebär bl.a. att könsperspektivet blir in-

38Exempelvis Schultz 1982 argumenterar för att detjuridiska systemetskall

uppmuntra och erkänna privata kontrakt gällande hur ett äktenskapskall organiseras.

Kristian Bolin

byggt i modellen. Grossbard-Shechtman analyserar ett brett spektrum av frågor, såsom makars tidsallokering, effekten av skilsmässorisken på de ekonomiska beslut som fattas inom familjen samt fördelningen av decision-making power mellan makarna.

Det man ofta avser med jämställdhet mellan makar motsvarar Grossbard-Shechtmans decision-making power, vilket innebär att jämställdheten avgörs på marknaden för spousal-labor. Spousallabor modellen har potential att få större empirisk betydelse än vad som för närvarande är fallet. De allra flesta empiriska arbeten rörande familjen som utförs av ekonomer utgår alltjämt från Beckennodellen. Möjligen kan "spousal-labor modellen i vissa fall bli ett viktigt alternativ till Beckermodellen för framtida ekonomer.

Det är tydligt att fler och fler ekonomer finner forskning kring familjen både intressant och viktigt. Därför är det förvånande att detta område inom nationalekonomin ännu inte uppmärksammats fler

av ekonomer; hushållens arbetsutbud och sparande är traditionella objekt för nationalekonomisk analys och de nya teorier som beskrivits här har ny kunskap att erbjuda dessa områden. Dessutom har dessa modeller implikationer för andra discipliner än nationalekonomi. Fertilitet och andra demografiska frågeställningar är kanske det bästa exemplet på detta.

Utvecklingen av allt bättre teorier och modeller för familjen förbättrar förståelsen av hur vår närmaste omvärld familjen fungerar,

- vilket kan förväntas förbättra vår kunskap hur exempelvis

om familjens konsumtionsbeslut fattas. Till sist är det dock modellemas applicerbarhet som bör avgöra hur de skall värderas; hur mycket har de att tillföra dels den empiriska forskningen och dels det praktiska användandet i form politiska beslut

Litteraturförteckning

Becker, Gary l973A Theory of Marriage: Part l. Journal of Polirical

Economy, 81/1973. Becker, Gary 1974 A Theory of Marriage: Part 2. Journal of Political

Economy, 82/1974. Becker, Gary l99lA Treatise of the Family. Harvard University Press.

39Ett antal aktuella arbeten beskriver den rådande situationen inom forskningsområdet familjekonomi, på ett betydligt fylligare sätt än vad somgjorts här. Det senaste bidraget inom kategorin sammanfattningar eller Översikterär Bergström 1997. En volym som är en ren samling av arbetensomtidigare publicerats pá andra ställen är TheEconomics of the Family, Folbre red., 1996. En annan typ av publikationer är de som sammanfattar konferenser. Ett exempel ärEconomics theFamily and Family Policies, red. Persson C. Jonung 1997, vilken innehåller arbetenpå en rad olika områden inom "economics of the family.

Familj, makt och ekonomiska resurser

Becker, Gary S., Elisabeth M. Landes Robert T. Michael 1977 An Economic Analysis of Marital Instability. Journal of Political Economy, 85/1977. Bergstrom, Theodore 1997 A Survey of Theories of the Family. Handbook of Family and Population Economics. North-Holland 1997. Bolin, Kristian 1996 An Economic Analysis of Marriage ana Divorce. Doktorsavhandling. Lunds universitet. Ellman, Ira M. 1989 The Theory of Alimony. California Law Review, 1/1989. Folbre, Nancy red. 1996 The Economics of the Family. The International Library of Critical Writings Economics 64. Edward Elgar Publishing Limited, United Kingdom. Grossbard-Shechtman, Shoshana1993 On the Economics of Marriage: A Theory of Marriage, Labor and Divorce. Westview Press. Hoffman, Saul Greg Duncan 1995 The Effects of lncomes, Wages andAFDC Benefits on Marital Disruption. TheJournal of Human Resources,30/1995. Johnson, William Jonathan Skinner 1986 Labor supply andMarital Separation. The American Economic Review, 76/1986. Konrad, Kai Kjell-Erik Lommerud 1995 Non-Cooperative Families. Scandinavian Journal of Economics 97/1995. Landes, Elisabeth M. 1978 Economics of Alimony. TheJournal Legal Studies, 7/1978 . Lommerud, Kjell-Erik 1996 The Battle of the Sexes, i Economics of the Family and Family Policies. Routledge 1997. Persson, lnga Christina Jonung red. 1997 Economics of the Family and Family Policies. under utgivning 1997 Routledge. Lundberg, Shelly Robert Pollak 1995 Bargaining and distribution Marriage, i Economics of the Family and Family Policies. Routledge 1997. Manser, Marilyn Murray Brown 1980 Marriage and Household Decisionmaking: A Bargaining Analysis. International Economic Review, 21/1980. Parkman, Allen M. 1992 Unilateral divorce and The Labor-Force Participation Rate of Married Women, Revisited. American Economic Review, 82/1992. Peters,Elisabeth H. 1986 Marriage and Divorce: lnformational Constraints and Private Contracting. American Economic Review, 76/ 1986. Pollak, Robert 1985 A Transaction Cost Approach to Families andHouseholds. Journal Economic Literature, 23/1985. Schultz, Marjorie 1982 "Contractual Ordering of Marriage: A New Model for State Policy. California Law Review,70/ 1982. Schultz, Paul 1990 Testing the Neoclassical Model of Family Labor Supply and Fertility. The Journal of Human Resources,25/1990. Thomas, Duncan 1990 1ntra-Household ResourceAllocation. An Inferential Approach. The Journal of Human Resources,25/1990. Weiss, Yoram 1997 The Formation and Dissolution of Families: Why Many Who Marries Whom and What Happens Upon Divorce, i Handbook of Family and Population Economics. North-Holland.

Makt, kön och BNP

ANITA NYBERG

4.1 Makt att beskriva

verkligheten

Makt i samhället innefattar makten att beskriva verkligheten. Det görs bland annat med hjälp definitioner. Definitioner är resultatet av av historiska och samhälleliga där den processer som har den större käppen har bättre möjligheter att påtvinga andra sina definitioner av verkligheten Berger Luckmann, 1979: 129. Män har haft och har mer makt än kvinnor och det är män definierat och producerat som verkligheter. En konsekvens av detta är att mäns sätt att på verkligse heten accepteras allmängiltig, medan kvinnors erfarenheter som osynliggörs. Det betyder inte att detta är resultatet manlig konav en

spiration utan att beskrivningar av verkligheten är baserade på mäns

erfarenheter. Det gäller även beskrivningar den ekonomiska verké av ligheten och definitioner ekonomiska begrepp arbete och av som produktion. Ett lands produktion mäts i BNP bruttonationalprodukten. Definitionen av BNP är värdet alla och tjänster produceras i av varor som ett land under ett år. I BNP inkluderas dock inte de och

varor tjänster

som produceras i hushållet. Merparten detta arbete utförs kvinav av nor. Kvinnor ägnar i medeltal tid till oavlönat arbete avlönat, mer än och män mer tid till avlönat än oavlönat. Detta innebär att merparten av det som kvinnor producerar inte inkluderas i BNP, medan merparten av det som män producerar inkluderas i BNP. Det oavlönade hushålls- och vårdarbetet och produktionen ingår inte heller i ekonomiska analyser och prognoser. Resultatet är, många, hänsyn inte menar att tas till kvinnors villkor när politik utformas. The system cannot respond to values refuses to recognize Waring, 1988, 4 i

s. kursiv

original. Krav på att kvinnors oavlönade hemarbete skall värderas mätas, och inkluderas i BNP har dock framförts t.ex. vid FN:s kvinnokonferenser. Det skedde redan i Mexico City 1975 och repades i Nairobi upp

Makt, kön och BNP

1985 Nairobi Forward Looking Strategies for the Advancement of Women, paragraf 120. I Beijing 1995 beslutades att metoder skall utarbetas

in the appropriate forums, for assessing the value, in quantitative terms, of unremunerated work that outside national accounts, such

caring for dependants and preparing food, for possible reflection as satellite or other official accounts that may be produced separately from but are consistent with core national accounts, with a view of recognizing the economic contribution of women and making visible the unequal distribution of remunerated and unremunerated work between women and men UN 1995, Paragraf 206 O.

Kravet att det oavlönade hemarbetet hushålls- och vårdarbete skall mätas, värderas och inkluderas i satelliträkenskaper kan ses som ett försök från kvinnornas sida att tillägna sig makt genom att omdefmie-

ekonomiska begrepp, beskriva en annan ekonomisk verklighet och ra därigenom påverka den.

Många att dagens nationalräkenskaper förmedlar en begrän-

menar sad bild den ekonomiska verkligheten. De utgör därmed ett avgör-

av ande hinder för att förstå kvinnors situation och den ekonomiska utvecklingen. En utvidgning nationalräkenskaperna till att inkludera

av hemarbetet skulle ge en mer fullständig bild av ekonomin och kvinnors roll i denna. Det politiska synfältet skulle breddas och politiska beslut skulle fattas basis av bredare kunskap, vilket skulle påverka den ekonomiska politiken på ett avgörande sätt. Den skulle ta i beaktande, inte endast den avlönade produktionen, utan också den oavlönade. Kvinnors osynliga ekonomiska bidrag skulle synliggöras, hemarbetets status höjas och kvinnors ekonomiska ställning stärkas se t.ex. James, 1994; Collins, 1994; Ironmonger, 1994; Goldschmidt-Clermont, 1994; UNDP, 1995; OECD, 1995.

Vilken verklighet skulle framträda det oavlönade hemarbetet

om mättes, värderades och inkluderades i nationalräkenskaperna Vad skulle alternativa beräkningar ekonomisk tillväxt och inkomstför-

av delning innebära Vilka förespråkar att det oavlönade hemarbetet åsättas ett värde Vad är det man önskar uppnå Skulle kvinnors ekonomiska ställning stärkas Detta kapitel söker svar på dessa frågor. Men först diskuteras några viktiga utgångspunkter: Vad är BNP och nationalräkenskaper Hur har man sett det oavlönade hemarbetet Hur mäter man hemarbetet idag

Kapitlet är avgränsat till i-länder och behandlar det oavlönade hushålls- och vårdarbetet i hemmet, kortfattat benämnt hemarbete. Situationen i u-ländema lämnas därhän, inte därför att den är mindre viktig, tvärtom. Problemen när det gäller u-landskvinnors arbete är

Anita Nyberg

mycket större, men det skulle föra alltför långt att diskutera också detta här.

4.2 Vad är BNP och

nationalräkenskaper

Hur nationalräkenskaper skall upprättas samt vad betraktas som som produktion, och som därmed skall inkluderas i BNP, fastställs i The Systems of National Accounts SNA. Dessa utarbetas FN. Utformav andet och strukturen av SNA bygger på nationalekonomisk teori samt principerna for affársbokforing. SNA fungerar världslikare och som används idag av alla länders finansdepartement, Världsbanken, Internationella Valutafonden, FN:s fackorgan och många andra. I nationalräkenskaperna finns uppgifter om den ekonomiska aktiviteten i olika sektorer i ett lands ekonomi, inkomsterna, konsumtionen, investeringarna, exporten, importen Man kan också utläsa osv. t.ex. hur stor andel av inkomsten som sparas och investeras i olika sektorer eller i hela ekonomin, liksom bytesbalansens och handelsbalansens saldo. Nationalräkenskaperna har oerhört stor betydelse för bedömningen av den ekonomiska utvecklingen och för utformningen den ekoav nomiska politiken. Data från nationalräkenskaperna ingår i fmansplaner, statsbudgetar, ekonomiska analyser och i världens alla prognoser länder. Utifrån dessa bedöms utvecklingen vad gäller sysselsättning, konsumtion och investeringar med BNP i enskilda länder ligger mera. till grund för hur mycket varje land skall betala i avgift till FN och EU, huruvida ett land får låna pengar Världsbanken och vilka av villkor etc.. BNP kan beräknas tre olika sätt. Om det inte funnes mätfel, så skulle alla sätten ge samma resultat. För det första kan BNP mätas från produktionssidan. Då dras kostnaderna for inköp råvaror och av halvfabrikat från företagens försäljningsintäkter. Mellanskillnaden utgör förädlingsvärdet och består av löner, vinster och räntor. För det andra kan BNP mätas från användningssidan. Produktionen i ett land kan användas till konsumtion, investeringar och export. Från denna summa subtraheras importen. För det tredje kan BNP mätas från inkomstsidan. Företagens kostnader löner, vinster och räntor är de - anställdas, långivamas och ägarnas inkomster. Summan alla förädav lingsvärden i ekonomin är lika alla inkomster, stor som summan av det vill säga bruttonationalprodukten är lika bruttonationalstor som inkomsten.‘

‘En skillnad mellan produktion och inkomster kan uppstå, om landet har skulder eller fordringar på andra länder. Bortsett från detta gäller emellertid den grundläggande

Makt, kön och BNP

Det finns också ett samband mellan vad inkluderas i BNP och som betraktas sysselsatt i arbetskraftsundersökningar. De vem som som producerar de och tjänster, som ingår i BNP, är personer som varor sysselsatta och betraktas ekonomiskt aktiva. Omvänt gäller att de som producerar och tjänster, inte ingår i BNP, inte personer som varor som heller betraktas sysselsatta utan som ekonomiskt inaktiva. som Avgörande for vad skall inkluderas i nationalräkenskapema är som den s.k. Enligt SNA 1993 faller alla varor och

produktionsgränsen.

tjänster produceras företag och säljs marknad innanför som av en produktionsgränsen och inkluderas i BNP. Sådana varor och tjänster

lätta identifiera och de har ett pris. Det sistnämnda gäller inte är att de och tjänster produceras i den offentliga merparten av varor som sektorn. De är i huvudsak skattefinansierade och säljs normalt inte på marknad. De inkluderas trots detta i BNP. De åsätts då det pris en det kostar att framställa dem. Där ingår t.ex. sjuksköterskelöner som och kostnaden for engångssprutor. Enligt SNA skall också illegal produktion och tjänster säljs på marknad inkluderas i av varor som en BNP.

Examples of activities which be illegal but productive an ecomay include the manufacture and distribution of narcotics, nomic sense illegal transportation the form of smuggling ofien a form of ownaccount illegal production and services such as prostitution SNA 1993: 128.

Även inte säljs på marknad, t.ex. jordbruksprodukter för varor som en konsumtion, skall enligt SNA 1993 inkluderas i BNP. Denna egen naturligtvis viktig i många u-länder. All varuproduktion faller post är således innanför produktionsgränsen, oavsett de säljs på en markom nad eller inte, och oavsett produktionen är legal eller illegal. om Avlönat hemarbete i form t.ex. hembiträden och bamflickor inav kluderas också i BNP. Oavlönat hemarbete faller däremot enligt SNA utanför produktionsgränsen och exkluderas därmed från BNP, liksom

oavlönat ideellt arbete. Nedanstående tabell visar vad som faller in-

nanför respektive utanför produktionsgränsen.

identiteten mellan nationalprodukt och nationalinkomst. Brutto i bruttonationalprodukten innebär att kapitalförslitningama ingår. I nettonationalprodukten är detta inte fallet.

Anita Nyberg

Tabell 4.1 Aktiviteter faller innanför respektive som utanför produktionsgränsen

Innanförproduktionsgränsen Utanförproduktionsgränsen

Varu-och tjänsteproduktion företagi och Varu-och tjänsteproduktion som ett offentligsektor,oavlönadvaruproduktion resultatavoavlönathushålls-ochvårdarbete t.ex. jordbruksprodukter,illegalvaru-och och ideelltarbete. tjänsteproduktionprostitution, smuggling, narkotikahandelm.m.

Sammanfattningsvis faller, enligt SNA, all produktion och av varor

tjänster innanför produktionsgränsen, oavlönad utom tjänsteproduk-

tion i hushållen och i ideell sektor. Påpekas bör att detta är de principer som rekommenderas. I verkligheten saknas ofta data

om illegal

produktion och produktion för konsumtion framförallt egen u-landskvinnors. Försök görs dock att uppskatta värdet självhushållsav produktion och illegal verksamhet för översikt en se Thomas, 1992. I i-länder sammanfaller i hög grad avlönad produktion med den produktion inkluderas i BNP och den oavlönade som produktionen med den som exkluderas.

Att frågan huruvida det oavlönade hemarbetet skall inkluderas eller exkluderas i nationalräkenskaper inte är har diskuterats ny utan

även under tidigare tidsperioder framgår nästa avsnitt.

4.3 Hur har

man sett på det oavlönade hemarbetet

Marilyn Waring, som skrivit uppmärksammad bok SNA, en om Women Counted 1988, idag så menar att är vana vid nationalräkenskaper, att vi har svårt att föreställa att de måste uppfm Det oss nas. är emellertid uppfinning inte gjordes en som en gång för alla. Vad som betraktas produktion har förändrats århundradena som genom och kommer att förändras också i framtiden.

Nationalräkenskaper och vad i dessa skall som betraktas som produktion har lång historia. På 1500- och 1600-talen betraktades en utrikeshandel den mest produktiva

som sysselsättningen eftersom den

kunde tillföra ett land guld Studenski, 1958. Under senare delen av 1600-talet utvidgades produktionsbegreppet till omfatta att alla varor och tjänster. På 1700-talet inskränktes det åter och endast jordbruket

betraktades produktivt och produktionen som i industrin som en omfördelning av resurser. Adam Smith klassificerade de arbetare som producerade produktiva, inte de varor som men som producerade tjänster. Denna linje följde också Marx. I öststatema låg detta synsätt

till grund för beräkningar nationalprodukten.

av I västvärlden utvid-

Makt, kön och BNP

gades istället så småningom produktionsbegreppet till att inkludera såväl som tjänster. varor Huruvida det oavlönade hemarbetet skall inkluderas i produktioneller inte har även det diskuterats. I början av 1940-talet gjordes en en genomgång de 21 mest inflytelserika verken om nationalräkenskaav bok med titeln The Definition National Income. Man forper i en mulerade mängd olika frågor och sökte i litteratur på områen svaren det. Bland annat frågade huruvida domestic services rendered man by wives skulle inkluderas i nationalräkenskaper eller Elsas, 1944 Flera den tidens mest inflytelserika ekonomer var i princip av positiva till att beräkna det oavlönade hemarbetets värde. Det mest slående är dock att frågan diskuterades så lite med tanke på omfattningen hemarbetets värde i förhållande till BNP. Som exempel kan av nämnas vid ett möte 1934 anordnat The Royal Statistical Sociatt av ety i England för att diskutera de skilda metoder användes i olika som länder, berördes frågan nästan inte alls. Deltagare den tidens var främsta experter området Stamp, 1934. På 1930- och 1940-talen genomfördes dock beräkningar av husthushållstjänster. Matolcsy Varga 1938 beräknade värdet av rurs kvinnors hemarbete för Ungern; Kuznets 1941 för USA och Clark 1958 för Storbritannien. Även i andra länder genomfördes beräkningar hemarbetets värde: Finland 1926-1938, Danmark 1930av 1946, Norge 1946-48 Goldschmidt-Clermont, 1982 och Italien 1938 Studenski, 1958. I Sverige genomfördes på 1930-talet beräkningar av nationalproduktens värde för perioden 1861-1930 Lindahl, Dahlgren Kock, 1937. De sannolikt de första i världen täckte en så lång tidsvar som period Ohlsson, 1958. I dessa utarbetades två serier, som inkluen derade hemarbetet och exkluderade det. 1 den slutliga analysen som den totala produktionens utveckling inkluderades dock inte det en av oavlönade hemarbetet. Argumentet att ett inkluderande visserligen var påverkade produktionens omfattning, inte utvecklingen, och att men beräkningarna osäkra. De visade att hemarbetets värde uppgick var till 15 procent BNP under hela perioden. ca av Karin Kock ingick i ledningen för de svenska beräkningarna. Hon kallades för att ro projektet i hamn och ansvarig för arbetets var

2Tretton de 21 författare inkluderades i genomgångentog upp frågan i sina av som skrifter. Sex dessamenadeatt det oavlönade hemarbetet skulle exkluderas, nämav ligen A.L. Bowley, Lord Stamp, Colin Clark, F. v. Fellner, Edwin Cannan och C.A. Verijn-Stuart. Två hadeinga fasta regler: W.C. Mitchell Kuznets. Två att det skulle beräknas separat:Alfred Marshall, A.C. Pigou. En inkluderade det,men ansåg att det kanske borde exkluderas, E. Lindahl och slutligen menade C. Gini och Matolcsy Varga att det skulle inkluderas Elsas, 1944.

Anita Nyberg

slutförande Carlson, 1982. Karin Kock nationalekonom och blev var så småningom chef för Statistiska centralbyrån. Kanske hade det betydelse att en kvinna var en av de ansvariga för att värdet hemav arbetet beräknades och för det sätt det gjordes på. I undersökningen utgick man ifrån antalet ogifta och gifta kvinnor 15 år och äldre, som inte betraktades förvärvsarbetande, och multiplicerade med som en hembiträdeslön. För kvinnor inom jordbruksnäringen dock antogs att endast halva tiden ägnades hemarbete, medan den andra hälften ägnades jordbruksarbete. Man anpassade därmed beräkningarna till de faktiska förhållandena Nyberg, 1989.3

Beräkningar av hemarbetets värde genomfördes under första hälften av 1900-talet. De varor och tjänster producerades i hushållen som betraktades av många, åtminstone i princip, produktion. Omkring som

1950 tycks emellertid beräkningar hustrumas tjänsteproduktion i

av anslutning till nationalräkenskaper ha försvunnit och i stort sett enbart avlönat arbete och avlönad produktion inkluderades. Ungefär sam-

tidigt, i samband med andra världskriget, började nationalräkenskaper

inta central plats i regeringamas ekonomiska planering. I slutet en av 1800-talet hade endast åtta länder nationalräkenskaper, 1955 var antalet uppe i 80 Studenski, 1958. Den första Systems of National Accounts, vilken innehåller riktlinjer för hur nationalräkenskaper skall upprättas och utarbetas FN, publicerades 1953. som av SNA reviderades 1968 och då anvisades att förutom och varor tjänster producerade för marknad skulle även viss oavlönad en produktion ingå, t.ex. jordbruksprodukter för konsumtion inte egen som hade vidareförädlats. 1993 reviderades SNA åter och då utvidgades produktionsgränsen till att omfatta all varuproduktion för konegen sumtion i hushållen, t.ex. även vidareförädlade jordbruksprodukter. Oavlönat hemarbete skulle fortfarande exkluderas. Man rekommenderar dock att satelliträkenskaper utvecklas inkluderar värdet som av

oavlönat hemarbete. Med satelliträkenskaper räkenskaper

menas som

3Intressant i detta sammanhang är att påfallande många kvinnor inblandade i bevar räkningar av nationalprodukten. I Sverige deltog förutom Karin Kock också Gertrud Lindahl, som senaregifte sig med Erik Lindahl, en av de andra författarna, och Ebon Andersson i de svenska nationalinkomstberäkningama Carlson, 1982. Ebon Andersson blev senareordförande för Högerns kvinnoförbund. Alfred Marshall skrev Economics of Industry tillsammans med sin fru Marshall, 1920 s. xvii. J.R. Hicks’ hustru hade skrivit en bok om ekonomi, Finance of British Government Hieks, 1939. Författarna till Income in the United States.Its amount and distribution 1909-1919 samarbetade alla med kvinnor. Willford King assisterades av Virginia Sandmeyer, Dorothy Orchard och Kate E. Huntley, Oswald W. Knauth Elizabeth W. Putav nam och mrs Eustace Seligman, Frederick R. Macaulay av E. Gail Benjamin 1922 och Kuznets 1941 av Lillian Epstein och Elizaveth Jenks. Richard Stone skrev National Income ana Expenditure tillsammans med sin fru Giovanna Stone 1961, tionde upplagan 1977.

Makt, kön och BNP

upprättas separat från de ordinarie nationalräkenskaperna, men i

överensstämmelse med dessa. Sammanfattningsvis har nationalräkenskaperna utvecklats från att ha varit resultatet insatser enskilda forskare och forskningsav av institutioner till offentlig statistik utarbetad internationella organ av och nationella statistiska centralbyråer. Publiceringen sker regelbundet och kontinuerligt. Från att varje forskare hade sina definitioegna och beräkningsmetoder fungerar SNA idag riktlikare för ner som en världens alla länder. De utarbetar reglerna i SNA har således som makt definiera ekonomiska begrepp, kategorisera aktiviteter och att människor och därmed att beskriva den ekonomiska verkligheten på

global nivå. Att hemarbetet inte betraktas produktion i SNA och inte insom kluderas i BNP betyder inte att beräkningar hemarbetets värde inte av utförs. Hur gör då när mäter, värderar och inkluderar det man man oavlönade hemarbetet i satelliträkenskaper

4.4 Hur mäter man hemarbetet idag

Det oavlönade hemarbetet kan mätas flera olika sätt: genom tidsanvändningsstudier, att åsätta den oavlönade hemarbetstiden genom ett värde och att åsätta den oavlönade produktionen ett värde. genom

Studier av tidsanvändning

För att kunna mäta den tid ägnas hemarbete måste man definisom vad skall betraktas hemarbete respektive fritid eller perera som som sonlig vård. Detta görs med hjälp av det s.k. tredje-person-kriteriet. Det innebär att aktivitet betraktas produktiv, om den skulle en som kunna utföras någon än den person som får nytta av den. av annan Eller med andra ord, aktiviteten skulle kunna delegeras till någon om och det önskade resultatet ändå uppnås Reid, 1934; Hawrylyannan shyn, 1977. Man kan t.ex. delegera matlagningen till en annan person produktiv aktivitet, inte ätandet personlig aktivitet. en men en Detta innebär att all verksamhet som skulle kunna utföras på en marknad betraktas som arbete UN, 1990. Det är dock inte så lätt att avgöra vilka tjänster som kan köpas på marknad och därför skall betraktas arbete i tidsstudier. en som som Lägga eller färga håret kan t.ex. en frisör göra, men jag kan också göra det själv. I FN-studie diskuterar huruvida barnafödande en man skall betraktas produktiv verksamhet eller inte. Det har traditionsom ellt betraktats aktivitet inte kan utföras en marknad. som en som Idag finns i vissa länder en marknad för barn i form av surrogat-

Anita Nyberg

mödrar, vilket medför att denna tjänst i princip borde betecknas som arbete i tidsanvändningsstudier och dessutom inkluderas i BNP UN, 1990. I dagens studier tidsanvändning betraktas dock inte av den egna hårvården eller bamafödandet hemarbete. De verksamsom heter uppfattas arbete är matlagning,

som som diskning, städning,

tvätt, trädgårdsarbete, underhålls- och reparationsarbete, vård barn av och andra samt i samband med hemarbete. Allt hemarbete, resor även om man utför det sig själv, betraktas arbete. I studier tidssom av användning undersöks inte endast hur mycket tid ägnas oavlönat som hemarbete, utan också hur mycket tid ägnas avlönat arbete, fritid som och personlig vård. De första systematiska studierna tidsanvändning genomfördes av i Sovjetunionen redan på 1920-talet. På 1930-talet gjordes undersök-

ningar av tidsanvändningen i flera länder Nyberg, 1993.

se De genomfördes sporadiskt olika utredare och forskare. De undersökta av grupperna var inte statistiskt representativa för hela befolkningen utan täckte endast ett begränsat antal hushåll inom begränsat ett geografiskt område. Den första statistiska centralbyrå, som tog ansvar för tidsanvändningsstudier, den ungerska i början 1960-talet i var av samband med en folkräkning. Från 1960-talets början och fram till mitten av 1980-talet genomfördes 60 relativt stora tidsanvändningsstudier ca i 25 länder Niemi, 1992. Under slutet av 1980-talet och i början 1990-talet ökade intresav set för tidsanvändningsstudier och flera länder har genomfört sådana: Ungern, Nederländerna, Bulgarien, Finland, Frankrike, Italien, Norge, Sverige, Nya Zeeland, Australien, Canada, Israel, Tyskland, Österrike, Danmark och Storbritannien. Några länder har genomfört tidsanvändningsstudier flera gånger. Enligt uppgift överväger European Statistical Office ett förslag att genomföra samordnade tidsanvänd-

ningsstudier i alla EU-länder Ironmonger, 1994.

I några länder har det totala antalet oavlönade hemarbetstimmar jämförts med det totala antalet timmar på arbetsmarknaden. Dessa jämförelser visar att i termer arbetstimmar är oavlönat hemarbete av av samma storleksordning, eller betydligt större, än det arbete som utförs på arbetsmarknaden, dvs. det utförs lika många eller flera arbetstimmar oavlönat i hemmen än avlönat arbetsmarknaden.

Makt, kön och BNP Tabell 4.2 Antal oavlönade hemarbetstimmar iförhållande till

avlönade arbetstimmar på arbetsmarknaden, %

Nederländerna	190
Australien	125
Frankrike	124
Tyskland	123
Italien	121
Österrike	104
USA	103
Norge	99
Finland	98
Canada	94
Storbritannien	92
Danmark	47

Källa: beräknat från Ironmonger 1996, Table 4

Tidsanvändningsstudier har flera fördelar vid jämförelser över tid och mellan länder. En är att tidsenhet, t.ex. en timme, är en timme i alla

en tider och alla länder. En är att hemarbetets omfattning inte på-

annan verkas löneutvecklingen, inflationen eller växelkursförändringama.

av Måttet förändras inte över tid och skiljer sig inte mellan länder. Jämförelser utvecklingen hemarbetet mellan olika tidpunkter i

av av ett land eller mellan olika länder vid samma tidpunkt underlättas därmed under förutsättning att tidsanvändningsstudiema genomförts på

sätt. Men det finns också problem. Ett är att det ställer stora samma krav deltagarna i undersökningen eftersom de måste hålla reda på hur de använder sin tid. Ett annat är att man kan göra flera saker samtidigt, t.ex. laga mat och se efter barn eller stryka och titta på TV. Eftersom ett dygn endast har 24 timmar mäter i allmänhet endast

man huvudaktiviteten, vilket innebär en underskattning av produktionen i hushållen. Ett tredje problem är att produktivitetsutvecklingen inte kan beräknas. Vi vet endast hur mycket tid som används till olika aktiviteter, inte hur mycket som produceras.

men

Det oavlönade hemarbetets värde

Beräkningar hemarbetets värde baserar sig idag i allmänhet tids-

av användningsstudier. En central fråga därvidlag är vilket värde en tim-

oavlönat hemarbete skall åsättas. Ett första alternativ mes är att använda timlön för allt hemarbete oavsett vad arbetsuppgifterna be-

en står generella ersättarmetoden. Detta innebär att man multiplice-

av -

den timlön ett hembiträde har med antalet hemarbetstimmar. Ett rar

Anita Nyberg

andra alternativ specialistersättarmetoden multiplicera - ——är att antalet matlagningstimmar med kokerskas lön, antalet städtimmar en med en lokalvårdares Ett tredje alternativ är alternativkostnadsosv.. metoden, vilken innebär att en timmes hemarbete åsätts ett värde som motsvarar den lön en person avstår ifrån för att utföra hemarbete. Det innebär t.ex. att bamsköterska utför hemarbete avstår från en som en bamsköterskelön och åsätter hemarbetet denna lön. Det hemarman bete en direktör utför, åsätts värdet direktörslön Utöver av en osv.. att välja en av ovanstående metoder for att värdera hemarbetet, måste man också t.ex. avgöra om värdet skall utgöras lön före eller efter av skatt och om semesterersättning och socialförsäkringsavgifter skall inkluderas eller inte.

Tabell 3 Värderingar obetalt hemarbete av

Värderingsprincip Land Andel Mått

Generellersättare Frankrike 1975 GNP Finland 1980 32 GNP USA 1976 32 GNP Tyskland 1992 32 GDP Canada 1971 33 GDP Norge 1990 38 GDP NyaZealand 1991 43 GDP Norge 1981 44 GDP Australien 1992 54 GDP

Specialistersättare Tyskland 1992 34 GDP Norge 1990 37 GD Canada 1992 41 GDP USA 1976 44 GNP NyaZealand 1991 52 GDP Australien 1986/87 58 GDP

Altemativkostnad Canada 1992 46 GDP brutto USA 1976 60 GNP Australien 1986/87 69 GDP Tyskland 1992 96 GDP

Altemativkostnad Canada 1992 GDP netto Frankrike 1976 44 GNP USA 1986 44 GNP 1986 GNP Australien 1992 52 GDP

" GNP BNP GDP inhemskBNP, dvs. exklusiveexportoch import Källa: Norge 1991, Tyskland 1992 OECD, 1995;övriga Australian Bureau of Statistics, 1992, Appendix 2 -

Makt, kön och BNP

En genomgång av ca 30 internationella studier med avseende på vilken lön som åsatts hemarbetet visade att variationen stor. I nå-

var got fall använde man den lön de deltog i undersök-

som personer som ningen i andra fall beräknades den på basis officiell löne-

uppgav, av statistik. Det finns också exempel där använt den genomsnittliga

man timlönen, övertidsersättningen, minimilönen, lönen före och efter skatt och/eller socialförsäkringar. Chadeau, 1994. Beräkningar

av hemarbetets värde uppvisar stora skillnader. Uttryckt andel

som av BNP uppgår det till mellan 31 och 96 procent. Skillnaderna beror främst på skilda värderingsmetoder, inte olikheter i hemarbetets

omfattning.

Goldschmidt-Clerrnont 1994 menar, att syftet endast är att

om göra en grov beräkning av det oavlönade arbetets värde, bör

man använda sig av den generella ersättarmetoden eller specialist-ersättarmetoden. Skälet är att ersättarna arbetar under förhållanden med avseende på produktiviteten som liknar familjemedlemmamas. Men dessa metoder är inte tillfredsställande för ekonomisk analys. Då är det nödvändigt att känna till hemproduktionens värde. Ingen lönebaserad värdering kan de data krävs för detta, eftersom beräk-

ge som ningar baserade på tidsanvändning och löner saknar eller endast har en svag relation till utvecklingen produktionen och produktiviteten

av i hushållen Chadeau, 1992; Goldschmidt-Clennont, 1994; Ironmonger, 1996a.

Ett problem när hemarbetet åsätts ett värde är vilken lön mäns insatser skall åsättas Skall man t.ex. använda hembiträdeslön också

en för underhåll och reparationer, vilket män ägnar relativt mycket tid åt Mot detta talar att hembiträden inte vanligtvis utför dessa arbetsuppgifter. Ett alternativ att ta fastighetsskötarlön. Om

vore en man använder sig av lönema för specialistersättare, skall då timmes mat-

en lagning av en kvinna tas till ett värde kvinnlig kokerskas

upp av en lön och en timmes matlagning till manlig kocks lön

av en man en Eftersom män vanligtvis har högre lön än kvinnor, innebär det

att om man använder sig av altemativkostnadsmetoden åsätts mäns tid ett högre värde än kvinnors. I en kanadensisk studie uppgick t.ex. värdet per timme till 15,73 kanadensiska dollar för män och till 11,24 dollar för kvinnor Chandler, 1994. Oavsett vilken metod används blir

som resultatet att en manstimme blir värd än kvinnotimme.

mer en Detta skulle i sin tur kunna resultera i löneskillnadema mellan

- om kvinnor och män är tillräckligt stora att värdet mäns hemarbete

- av blir nästan lika högt eller t.o.m. högre än kvinnors, inte därför att män ägnar mer tid åt hemarbete utan därför att de har högre löner. Löneskillnadema mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden fortplantas

4 SOU1997:138

Anita Nyberg

då till hemarbetet oaktat eventuella skillnader i kvinnors och mäns

produktivitet i hemarbetet.

Satelliträkenskaper

De krav framförts vid FN:s kvinnokonferenser innebär inte en-

som dast att det oavlönade hemarbetet skall mätas och värderas utan också att det skall inkluderas i BNP och nationalräkenskapema. Idag gäller dock inte diskussionen längre ett inkluderande i nationalräkenskaper-

utan upprättandet satelliträkenskaper. Anledningen är att om na av stora icke-monetära flöden inkluderas i nationalräkenskapema skulle det ha mycket negativa effekter möjligheterna att utnyttja nationalräkenskaperna för att utvärdera den ekonomiska monetära utvecklingen i i-länder, det vill säga för analys inflation, arbetslöshet,

av konj unkturer, investeringar etc..

Har tillgång till båda slagen räkenskaper nationalräken-

man av skaper och satelliträkenskaper är det möjligt att göra bedömningar

—

den avlönade och den oavlönade produktionen för sig och av av var de två sektorerna sammantaget. För att upprätta satelliträkenskaper,

är jämförbara med nationalräkenskapema, krävs beräkningar av som produktionens värde. Två olika metoder används.

Input-ansatsen liknar den metod som används vid värdering av den offentliga sektorns produktion i BNP, dvs. värdet beräknas från kostnadssidan. Värdet måltid beräknas t.ex. utifrån den tid män-

av en niskor använt For att laga den, kostnaderna för ingredienserna vanligtvis köpta i detaljhandeln och värdet förslitningen av de red-

av skap använts, t.ex. spis och kylskåp. För att beräkna värdet av

som hemarbetstiden använder sig de tre metoder som nämnts

man av en av

Hemproduktionens värde blir summan av hemarbetstidens värovan. de samt värdet insatsvaror och kapitaltjänster. Ansatser till sådana

av beräkningar har gjorts i Australien, Canada, Finland, Norge och Sverige Ironmonger, 1996a.

Output-ansatsen innebär att man åsätter hushållsøroduktionen ett värde med metod används för det privata näringslivets

samma som produktion i nationalräkenskaper, dvs. multiplicerar antal tillag-

man ade måltider, antal kilo tvätt etc. med ett lämpligt marknadspris. Från detta värde subtraheras värdet av de insatsvaror som använts. Genom att också dra ifrån kapitalförslitning, erhålls ett värde av den oavlönade arbetsinsatsen, dvs. förädlingsvärdet. I detta fall behöver man data

över hushållens produktion, däremot inte tidsanvändningsstudier. En-

ligt Goldschmidt-Clermont 1994 förefaller Finland det enda

vara land där sådana uppgifter samlats för ett representativt urval be-

av folkningen och täckande all hushållsproduktion.

Makt, kön och BNP

Problemet med att mäta den oavlönade produktionens värde med hjälp av outputmetoden, sett ur ett könsperspektiv, är att den gör det svårt att avläsa kvinnors respektive mäns bidrag till produktionen. För att detta skall vara möjligt krävs för det första att känner till

man vem som lagar maten, tvättar tvätten och torkar golven, för det andra vem som står för kostnaderna för inköp insats- och kapitalvaror. Att

av fördela produktionen kvinnor och män skulle innebära stora metodiska problem och görs inte heller i de ordinarie nationalräkenskaperna. Med denna metod synliggörs den oavlönade produktionen i hushållen, inte den ojämna fördelningen mellan kvinnors och mäns

men bidrag till denna produktion.

4.5 Alternativa

beräkningar

ekonomisk tillväxt och

av inkomstfördelning

Ett ofta framfört argument för att åsätta det oavlönade hemarbetet ett värde, är att detta skulle göra det möjligt att genomföra alternativa beräkningar av den ekonomiska tillväxten produk-tionen, konsumtionen och inkomstfördelningen.

Estimates of the size of household production are relevant for economic analysis because they lead to alternative assessments of growth, levels of consumption and income distribution. Movements national accounts aggregates over time do not necessarily reflect accurately changes well-being. For instance,

shifts of activities from the conventional productive sphere to the household sector can offset, to a certain degree, a recorded fall consumption, because households produce services which they no longer buy on the market. Conversely, an observed rise consumption may to a certain extent be due to the fact that home-produced services are being replaced by services provided by the market. Total consumption, including consumption of home-produced services, would then have grown less than statistics show OECD 1995:7.4

4Luisella Goldschmidt-Clermont 1994, som har en framträdande roll i kraven på att det oavlönade hemarbetet skall åsättasett värde och som diskuterat metoder och syfte i flera skrifter, framhåller följande syften.

fastställa det oavlönade hemarbetets bidrag till en utvidgad BNP BNP plus den -

oavlönade hemproduktionen förstå förskjutningar av produktion mellan olika sektorer i ekonomin

fastställa den relativa andelenav marknadsproduktionen i förhållande till hempro- -

duktionen av den utvidgade konsumtionen - jämföra "den utvidgade inkomsten för olika delgrupper i befolkningen

jämföra den relativa andelenav olika hushällsaktiviteter i hushållens icke-mark- -

nads-inkomster samt skapaen mer tillförlitlig indikator för välfärd i samhället

Anita Nyberg

Hur skulle den ekonomiska tillväxten påverkas

Uppfattningen att nationalprodukten idag överskattar den ekonomiska tillväxten är vanlig bland såväl ekonomer som genusforskare se t.ex. Wagman Folbre, 1996; Aslaksen Koren, 1996. Man menar att det har skett överflyttning från oavlönad till avlönad produktion,

då inkluderas i BNP, utan att produktionen egentligen har ökat. som Denna beskrivning kan emellertid ifrågasättas. Vilket resultat man får beror bl.a. på vilken metod används. Att vissa verksamheter har

som blivit avlönade, behöver inte heller betyda att de oavlönade aktiviteterna har minskat Nyberg, 1989; 1995; 1996.

Matlagningen har i viss mån övergått från att vara oavlönat arbete i hushållen till att bli avlönat arbete på marknaden. Hushållen ägnar idag mindre tid till att laga mat och diska, eftersom föräldrar ofta äter i samband med sitt yrkesarbete och barnen i skolan och på dagis. Det

förskjutning från oavlönad matlagning till avlönad. När har skett en det gäller tvätt har den tid ägnar detta inte förändrats särskilt mycket sedan l930-talet. Beräkningar hemtvätt baserade tids-

användningsstudier skulle således inte uppvisa några förskjutningar

mellan olika sektorer. Baserar man istället beräkningarna antalet kilo tvätt skulle resultatet sannolikt bli kraftig ekonomisk tillväxt i

en hushållssektorn små förskjutningar mellan olika sektorer. Vad

men

hänt de män dominerade områdena underhåll och reparasom av — tioner är oklart. Å sidan är det möjligt att hantverkare anlitas i

- ena mindre utsträckning idag än tidigare, åtminstone vitt och därmed registrerat. Å andra sidan har vi idag. Fler bor i eget

mer att reparera hus, har sommarstuga, bil och båt, vilket ökar behovet av reparationer och underhåll.

När det gäller vård barn så hävdas att den offentliga sektorn ta-

av git över vården barn. Detta hindrar emellertid inte att föräldrar idag

av ägnar aktiv tid till sina barn än gjorde förr. Beräkningar in-

mer man kluderande den oavlönade och avlönade vården av barn skulle sannolikt visa att vi haft kraftig ekonomisk tillväxt i såväl den avlönade

den oavlönade sektorn Nyberg, 1995. som

Utgår ifrån tidsanvändningsstudier är det tveksamt om det

man totalt sett skett omfördelning från oavlönat arbete till avlönat. Vis-

en serligen har den tid kvinnor ägnar hemarbete långsiktigt minskat i takt med att kvinnors lönearbete har ökat, männens deltagande har

men ökat samtidigt deras lönearbetstid minskat. Den sammanlagda

som hemarbetstiden förefaller över tid relativt konstant i flertalet länder Nyberg 1993.

Viktigast för hur mycket tid ägnas oavlönat hemarbete är san-

som nolikt inte substitutionsmöjligheterna mellan avlönad och oavlönad

Makt, kön och BNP

produktion utan utvecklingen sysselsättningen och arbetslösheten.

av Ökad sysselsättning för kvinnor har minskat

den tid de ägnar oavlönat hemarbete och minskad sysselsättning för män har ökat deras insatser. Minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet har stor betydelse, eftersom arbetslösa ägnar mer tid hemarbete än sysselsatta, dvs. den avlönade produktionen minskar och den oavlönade ökar. Ironmonger l996b beräknar att 80 procent det avlönade arbetet ersätts med

av oavlönat. Minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet motverkas således ökning hemproduktionen och den totala produktio-

av en av nen faller inte i motsvarande mån. Detta gäller särskilt kvinnornas

om arbetslöshet ökar.

Hur skulle inkomst/fördelningen påverkas

Av citatet ovan från OECD framgår att med hjälp beräkningar

man av av det oavlönade hemarbetets värde också skulle kunna utföra alternativa beräkningar inkomstfördelningen. Sådana har också gjorts

av bland annat av Aslaksen Koren 1996, ställer frågan i vilken

som utsträckning låga inkomster kompenseras hemproduktion.

genom

Om hemarbetets värde inkluderas i inkomsten minskar inkomstskillnaderna mellan olika hushåll och mellan kvinnor och män

även Bonke, 1992; Aslaksen Koren, 1995. Att så blir fallet är knappast förvånande. l hushåll med hemarbetande ägnas tid

en mer hemarbete och kvinnor ägnar tid hemarbete än män.

mer

Mest oavlönat hemarbete utförs idag i hushåll med låga penninginkomster Gardiner, 1997. Hemarbete heltid, tidigare

som var en symbol för rikedom och social status, har blivit ett tecken på fattigdom. Det är vanligast med hemarbete heltid bland ensamstående mödrar med socialbidrag och hustrur till arbetslösa män, vilket innebär att om dessa kvinnors hemarbete åsättes ett värde så skulle inkomstskillnaderna mellan ensamstående mödrar och samboende kvinnor och mellan arbetslösa och sysselsatta familjer minska.

Även beräkningar värdet hemproduktionen

av av som en del av den privata konsumtionen har gjorts för tre länder, Bulgarien, Finland och Tyskland. Man fann att hemproduktionen stod för

ca 60 procent av den totala privata konsumtionen UNDP, 1995. Trots att kvinnor står för merparten av det oavlönade hemarbetet fann Bonke 1992

att gifta män i Danmark, genom att de stod för större andel mark-

en av nadsinkomsterna till familjens konsumtion, bidrog än hustrurna

mer till familjens konsumtion.

Anita Nyberg

4.6 Vilka förespråkar

att det oavlönade hemarbetet åsätts ett värde

Det är idag många förespråkar att det oavlönade hemarbetet skall

som åtsättas ett värde. Grovt kan två kategorier förespråkare identifie-

och organisationer tillhör båda. Den första består ras. Några personer

statistiker och ekonomer, kanske framför allt från Canada och av Australien. Till denna kategori hör också INSTRAW United Nations International Research and Training Institute for the Advancement of Women, ILO, United Nations Economic Commission for Europe, United Nations Statistical Office och OECD.

För statistiker och ekonomer skulle ett enormt stort, nytt verksamhetsområde öppna sig det oavlönade hemarbetets omfattning kon-

om tinuerligt mättes och värderades på samma sätt som det avlönade arbetet. De är emellertid i allmänhet inte i första hand intresserade av det oavlönade och avlönade arbetets fördelning mellan kvinnor och män, utan förhållandet mellan den informella och formella

av ekonomin och produktivitetsutvecklingen. De förespråkar outputmetoden och att beräkningarna skall genomföras i överensstämmelse med de ordinarie nationalräkenskapema. Det innebär att hushållssektoms oavlönade produktion synliggörs, men inte kvinnors respektive mäns arbetsinsatser i hushållen.

Den andra kategorin förespråkare består av olika kvinnoorganisationer. Mest aktiva tycks sådana kvinnoorganisationer vara, som bevakar hemarbetande kvinnors intressen. Sålunda har Wages for Housework Campaign sedan 1970-talet pläderat för att hemarbetet skall mätas och värderas WF H broschyr. Mariarosa Dalla Costa och Selma James gjorde då gällande i Women and the Subversion of the Community 1972 att kvinnors hemarbete är produktivt, inte i den vardagliga meningen att det är värdefullt, utan att det skapar ett överskott. Kvinnor behöver inte i arbetskraften, eftersom de redan är i arbetskraften, även ingen inser detta. Kvinnors arbete är en nöd-

om vändig förutsättning för allt annat arbete. Genom att förse dagens och framtidens arbetskraft med mat och kläder hålls det kapitalistiska systemet igång. De krävde därför lön för hemarbete. Selma James representerar idag Housewives Dialogue, en icke-statlig organisation med konsultativ status vid FN:s ekonomiska och sociala råd James, 1994. Inför FN:s kvinnokonferens i Beijing 1995 var the Intemational Wages for Housework Campaign och International Black Women for Wages for Housework mycket aktiva inom ramen för enorganisation benämnd Women Count Network.

Trots de framgångar förespråkama för att det oavlönade hemarbetet skall åsättas ett värde har haft vid FN:s kvinnokonferenser råder

Makt, kön och BNP

inte konsensus att det är önskvärd strategi. Vid FN:s kvinnoom en konferens i Beijing 1995 detta de mest kontroversiella fråvar en av gorna. Några oroade sig för att detta skall leda till lön för hemarbete. U-landskvinnor menade att det viktigare att förbättra metoderna var för insamlande data, än att förändra definitionen vad beav av som traktas som produktiv verksamhet. Oavlönat jordbruksarbete skall redan idag inkluderas i nationalräkenskapema Vanek, 1996. Påpekas kan att Marilyn Waring idag tycks förespråka tidsanvändningsstudier, snarare än att hemarbetet åsätts ett värde Pujol, 1996.

4.7 Vad är det önskar

man uppnå

Att mäta, värdera och inkludera det oavlönade hemarbetet i satelliträkenskaper, menar kvinnoorganisationema, skulle innebära ett synliggörande av och en uppvärdering kvinnors oavlönade hemarbete. av Detta skulle i sin tur leda till att politiska beslut fattas innebär att som kvinnor tillförs ekonomiska resurser. Finns det då ett samband mellan ett högt värde i BNP och hög en samhällelig värdering Mot detta talar det faktum att många uppfattar den offentliga sektorns stora andel BNP ett bekymmer, av som snarare än som ett värdefullt tillskott till ekonomin. Det är således inte automatiskt så, att större andel BNP verksamhet utgör, desto av en högre är den samhälleliga värderingen denna verksamhet. Å andra av sidan skulle sannlokt införandet näringsgren benämnd sexuav en ny ella tjänster, dvs. prostitution, i nationalräkenskapema uppfattas som en en legitimering av och höjd status för denna verksamhet. Detta är bakgrunden till att International Prostitutes Collective, fristående en organisation inom ramen för The International Wages for Housework Campaign kräver att:

Govemments must acknowledge the work of prostitute women and men, on which millions of families, entire communities, and even countries, depend for survival, by including its value economic statistics broschyr från The International Wages for Housework Campaign.

På den punkten är International Prostitutes Collective och författarna till SNA överens. ILO tog emellertid bort prostitution yrkesbesom teckning 1987 James, 1994. Vilka ekonomisk krav tänker sig att skulle kunna föra man man fram I Human Development Report UNDP, 1995 att ett menar man synliggörande av det oavlönade arbetet till att börja med skulle påverka attityderna så att när män delar sin inkomst med sina hustrur så kommer det att uppfattas rättighet än välgörenhet. som en snarare som I förlängningen tänker sig också att det juridiska systemet skulle man

Anita Nyberg

kunna förändras och över. Rätten till egendom och skulle kun-

ses arv

förändras, liksom tillgången till kredit. Hemarbetets värde skulle na kunna ligga till grund för att ställa krav socialförsäkringssystemet, pensioner, vid arbetsskador uppstår i hemmet och underhåll vid

som skilsmässa Collins, 1994; lronmonger 1994, 1996a.

Wages for Housework, länge argumenterat för att det oavlön-

som ade hemarbetet skall mätas, värderas och inkluderas i nationalräkenskaperna, går, redan nämnts, längre och kräver lön för hemarbe-

som te. Andra dock att det oavlönade hemarbetet i sig självt skapar

menar värde for hushållen och att någon lön därför inte skall utbetalas för detta Aslaksen Koren, 1995. Det sistnämnda exemplet visar också att det inte är självklart, vilka politiska slutsatser skall dras av att

som det oavlönade hemarbetet åsätts ett ekonomiskt värde.

En slutsats skulle kunna dra är att det oavlönade hemarbetet

man borde beskattas. Utifrån ett välfärdsperspektiv är det rimligt att allt arbete och all inkomst beskattas lika. Idag beskattas marknadsarbete,

inte oavlönat hemarbete. Detta leder till unequal treatment of men people essentially equal positions Musgrave, 1959 i Leuthold, 1981. Praktiska problem förklarar varför hushållsproduktion inte beskattas. Den registreras inte och det är svårt att skilja arbete från fritid. Hushållsproduktion är naturainkomster och man kan därför inte betala skatt i Bonke, 1992. Aslaksen Koren, 1996 konsta-

pengar terar att omfördelningseffekten att inkludera det oavlönade hem-

av arbetet i inkomsten är större än omfördelningseffekten av skatte-

systemet.

Beräkningar visar att inkomstskillnaderna mellan hushåll minskar när det oavlönade hemarbetet åsätts ett värde och att kvinnors oavlönade hemarbete i detta sammanhang har större betydelse än välfärdsstatens omfordelningspolitik Bonke, 1992. Utifrån detta kan man

begränsningar i välfardsstaten kompenseras ökade insatshävda att av

i hemproduktionen. Så argumenterar ett australiensiskt forskningser företag. De att nedskärningar i den offentliga sektorns utgifter

menar för välfärdsanordningar inte skulle medföra någon minskning i välfärden, eftersom det skulle uppmuntra till högre effektivitet i hemproduktionen. Detta framförs samtidigt man pläderar för vikten av

som att synliggöra det oavlönade hemarbetet Nelson, 1996.

Dagens ökade intresse för att åsätta det oavlönade hushålls- och vårdarbetet ett monetärt värde kan ses som ett svar på kvinnors krav,

kan också förstås utifrån dagens ekonomiska och politiska utmen veckling, där önskan är att det skall ske omfördelning verksam-

en av heter från den offentliga sektorn till familjen, den ideella sektorn och marknaden. Åsätts det oavlönade hemarbetet ett värde skulle det visa att det oavlönade arbetet och den oavlönade produktionen är av stor

Makt, kön och BNP

omfattning, att minskad arbetslöshet och minskad produktion motverkas ökat oavlönat arbete och oavlönad produktion, att inkomst-

av skillnaderna mellan kvinnor och män minskar och att nedskärningar i den offentliga sektorn oavlönad produktion i hushållen. Det

ersätts av är inte självklart att dessa resultat skulle stärka kvinnors ekonomiska ställning.

4.8 Tid, värde och produktion

Som framgått kan det oavlönade hemarbetet/produktionen mätas

ovan på olika sätt: med hjälp av tidsanvändningsstudier, genom att åsätta hemarbetstiden ett ekonomiskt värde och genom att mäta den oavlönade produktionens värde.

Den bild verkligheten som tidsanvändningsstudier förmedlar

av skiljer sig markant från nationalräkenskapemas. Mäts ekonomin i avlönade och oavlönade arbetstimmar och i kvinno- och manstimmar så är den största sektorn i ekonomin kvinnors oavlönade hemarbete. På andra plats kommer mäns avlönade arbete, tredje kvinnors avlönade arbete och sist mäns oavlönade arbete Nyberg, 1993. Mätt på detta sätt ingår således inte ekonomins största sektor i nationalräkenskapema. Tidsanvändningsstudier visar kvinnors stora produktiva insatser och arbetsinsatser och är mest effektiva när det gäller att visa på den ojämställda fördelningen av det avlönade och oavlönade arbetet mellan kvinnor och män.

Beräkningar av det oavlönade hemarbetets värde visar att detta uppgår till mellan 31 och 96 procent av BNP. Den stora skillnaden beror i huvudsak olika beräkningsmetoder. Av detta förstås, att vilken metod används har oerhört stor betydelse för vilken bild

som

verkligheten som produceras. Vill man ha ett högt värde väljer av man en viss metod, vill man ha ett lägre värde väljer man en annan. Med ett högt värde visar man hur värdefullt hemarbetet är, men också att det knappast är lönsamt för kvinnor att lönearbeta. Ett lågt värde skulle å andra sidan ge ett intryck av att hemarbetet inte är värdefullt, men visa att det lönar sig för kvinnor att lönearbeta. Beräknar man det oavlönade hemarbetets värde kan man också utföra alternativa beräkningar av inkomsten och konsumtionen.

Metoder där man söker mäta hushållsproduktionens värde snarare än arbetets värde, överensstämmer med nationalräkenskapemas principer och anses idag överlägsna tidsanvändningsstudier eller beräkningar av hemarbetets värde baserade på dessa Chadeau, 1992; Goldschmidt-Clermont, 1994; Ironmonger, l996a. bättre dels

De anses därför att de är bättre lämpade för ekonomisk analys, dels därför att

det då är möjligt att beräkna produktivitetsutvecklingen i hushållen.

Anita Nyberg

Ur ekonomers synvinkel är sådana data av intresse för att studera förskjutningar mellan avlönad och oavlönad produktion. Ur kvinnosynpunkt är de av mindre intresse i den mån de endast redovisar hushållens produktion och inte bygger på tidsanvändningsstudier

med vars hjälp kvinnors och mäns arbete och produktion kan särredovisas.

Syftet med det beslut som fattades vid FN:s kvinnokonferens i Beijing 1995 är att synliggöra kvinnors ekonomiska bidrag och den ojämställda fördelningen av det oavlönade och avlönade arbetet mellan kvinnor och män. Den metod anvisas är att upprätta satellit-

som räkenskaper i överensstämmelse med ordinarie nationalräkenskaper. Det finns dock en motsättning mellan syfte och metod. Vill

man synliggöra den ojämställda fördelningen oavlönat och avlönat arbete

av mellan kvinnor och män och kvinnors stora bidrag till ekonomin så är tidsanvändningsstudier överlägsna. I satelliträkenskaper upprät-

som tas med hjälp av outputmetoden och i enlighet med ordinarie nationalräkenskaper är det inte möjligt att urskilja kvinnors bidrag till ekonomin eller fördelningen mellan kvinnor och män. Ordinarie nationalräkenskaper redovisar inte kvinnors och mäns bidrag till produktionen.

4.9 Skulle kvinnors ekonomiska stärkas

ställning

Ett syfte med att mäta, värdera och inkludera det oavlönade hemarbetet i satelliträkenskaper är att synliggöra kvinnors bidrag till ekonomin. Såsom dagens nationalräkenskaper upprättas, faller merparten av kvinnors arbete utanför produktionsgränsen, medan merparten

av mäns faller innanför. Detta är fallet trots att kvinnor ägnar lika mycket eller mer tid till arbete än män. Män framstår därigenom ekono-

som miskt aktiva, försörjare, arbetande, sysselsatta och närande och kvinnor som ekonomiskt inaktiva, försörjda, hemmafruar, icke sysselsatta och tärande. Att förändra denna bild verkligheten är väsentligt.

Men om det oavlönade arbetet och den oavlönade produktionen åsätts ett värde innebär det också att kvinnors inkomster ökar och att inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män och mellan olika hushållskategorier, t.ex. mellan ensamstående och samboende mödrar och mellan arbetslösa och sysselsatta, minskar. Uppmärksamheten riktas bort från det faktum att kvinnors inkomster är lägre än mäns och döljer kvinnors ekonomiska beroende män. Det är väsentlig

av en skillnad mellan att ha ett avlönat arbete och och att utföra

egna pengar ett arbete åsätts ett värde.

som

Ett andra syfte med att åsätta hemarbetet ett värde är att kvinnors oavlönade hemarbete skall uppvärderas. Detta arbete är stor

av samhällelig betydelse och stor omfattning. En uppvärdering kan dock

Makt, kön och BNP

även legitimera och därigenom förstärka den rådande könsarbetsdelningen. Den hierarkiska ordningen mellan könen ifrågasätts inte. Kvinnor kan även fortsättningsvis stå för merparten av det oavlönade,

uppvärderade, hemarbetet, och männen för merparten av det avmen lönade arbetet. En jämställd fördelning det oavlönade och av-

mer av lönade arbetet mellan kvinnor och män kräver att den rådande könsarbetsdelningen ifrågasätts och kräver en politik som uppmuntrar till att arbetsdelningen mellan kvinnor och män förändras. Tanken bakom denna inriktning är att oavlönat hemarbete är ett ansvar som skall delas lika mellan alla medlemmar i samhället oavsett kön.

Ett tredje syfte med att åsätta hemarbetet ett värde är att kvinnor skall tillföras ekonomiska resurser. Det är dock oklart vilka politiska slutsatser skall dras att ett värde åsätts det oavlönade arbetet.

som av Å sidan kan dra slutsatsen att kvinnor olika sätt bör kom-

ena man

för det oavlönade hemarbete de utför genom rättigheter i penseras förhållande till socialförsäkringssystemen, pensioner, vid arbetsskada

Å andra sidan kan också dra slutsatsen att det oavlönade osv.. man hemarbetet innebär inkomster och att kvinnor därigenom får kompensation för sitt arbete och att ökad arbetslöshet och nedskärningar i välfärdsstaten kompenseras genom ökad oavlönad produktion.

Charlotte Perkins Gilman påpekade redan för nästan 100 år sedan att det är avgörande skillnad mellan att ekonomiskt produktiv

en vara och att vara ekonomiskt oberoende.

For certain percentage of persons to serve other persons order that

a the served may produce more, a contribution not to be over-

ones so looked. The labor of women the house, certainly, enables men to produce wealth than they otherwise could; and this way wo-

economic factors society. But so are horses. The labour of men are horses enables men to produce more wealth than they otherwise could. The horse an economic factor society. But the horse not economically independent, nor the woman. 1898.

Litteratur

Aslaksen, Koren, C. 1995 "Det ubetalte husholdsarbeidet omfang og

fordeling, Tidskrift for samfurmsforskning, Årgång 36, nr Asklaksen, Koren, C. 1996 Unpaid Household Work and the Distribution of

Extended Income: The Norwegian Experience, Feminist Economics, Vol.

No. Fall, s. 65-80. Berger, P.T. Luckmann, T. 1979 Kunskapssocioløgi. Hur individen uppfattar och

formar sin sociala verklighet. Stockholm: Wahlström Widstrand. Bonke, 1992 "Distribution of Economic Resources:Implications of Including

Household Production, Review of Income ana Wealth, Series 38,No.

September.

Anita Nyberg

Carlson, B. 1982 Bagge, Lindahl och nationalinkomsten. Om National Income of Sweden 1861-1930. Meddelande från Ekonomisk-historiska institutionen, nr 27, Lunds universitet. Chadeau,A. 1992 What households non-market production worth, OECD Economic Studies, No. 18,Spring. Chadeau,A. 1994 OECD information network on non-market household production i International Conference on the Measurement and Valuation of Unpaid Work: Proceedings. Ottowa: Statistics Canada. Chandler, W. 1994 The Value of Household Work Canada i Canadian Economic Observer, Statistics Canada. Clark, C. 1958 "The economics of housework, Bulletin of the Oxford Institute of Statistics, May, s. 205-211. Collins, M. 1994 Completing the Picture: Accounting for Unpaid Work i International Conference on the Measurement and Valuation of Unpaid Work: Proceedings. Ottowa: Statistics Canada. Dalla Costa, M. James, 1972 The Power of Women and the Subversion of the Community. Bristol: Falling Wall Press. Elsas, M.J. Dr. 1944 The Definition of National Income i Studies in the National Income 1924-1938, Bowley, A.L. Red.. Cambridge: University Press. Gardiner, 1997 Gender, Care and Economics. London: Macmillan Press Ltd. Goldschmidt-Clermont, L. l 982 Unpaid work in the household. Geneva: ILO. Goldschmidt-Clerrnont, L. 1994 Monetary valuation of unpaid work i International Conference on the Measurement and Valuation of Unpaid Work: Proceedings. Ottowa: Statistics Canada. Hawrylyshyn, O. 1977 Towards a definition of non-market activities", Review of Income and Wealth, Vol. 25, No. March, s. 31-39. Hicks, J.R. 1939 Value and capital. An fundamental principles of inquiry into some economic theory. Oxford: The Clarendon Press. Ironmonger, D. 1994 Why measureand value unpaid work i International Conference on the Measurement and Valuation of Unpaid Work: Proceedings. Ottowa: Statistics Canada. Ironmonger, D. l996a "Counting Outputs. Capital Inputs and Caring Labor: Estimating Gross Household Product, Feminist Economics, Vol. No. Fall, s.37-64. lronmonger, D. l996b Priorities for Researchon Nonmarket Work, Feminist Economics, Vol. No Fall, s. 149-151. James, 1994 Womens Unwaged Work -the Hearth of the lnfomtal Sector i The Woman Question, second edition, Evans, M. Red.. London: Sage Publications. Kuznets, 1941 National income and its composition, 1919-1938. National Bureau of Economics Research, Publication No. 40, New York. Leuthold, J.H. 1981 Taxations and the Value of Non-market Time", Social Science Research, No. 10,s. 267-281. Lindahl, E., Dahlgren, E. Kock, K. 1937 Wages, Cost of Living and National Income in Sweden 1860-1930, Part oneand two. London: P.S King Son, Ltd. Marshall, A. 1920 Principles of Economics. An introductory volume, eighth edition. London: Macmillan and C0. Matolcsy, M. Varga, 1938 The national income of Hungary 1924/25-1936/37. London: P.S. King and Son, Ltd. Mitchell, W. King, W.l. Macaulay, F.R. Knauth, O.W. 1921 Income in the United States: Its amount ana distribution, 1909-1919. National Bureau of Economic Research, publication No. V01. summary, Harcourt, Brace Co, New York. Nairobi Forward Looking Strategies for the Advancement of Women 1987 London: Home Office.

Makt, kön och BNP

Nelson, 1996 "Book Reviews, Women and Economics: A New Zealand Feminist Perspective, Feminist Economics, Vol. No. Spring. Niemi, 1992 A General View ofTime Useby Gender, opublicerad artikel. 4 Nyberg, A. 1989 Tekniken kvinnornas befriare Hushållsteknik, köpevaror, gifta kvinnors hushållsarbete ochförvärvsarbete 1930-talet 1980-talet. Linköping: — Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet. Nyberg, A. 1994 Volume and value of housework compared with labour market work i From Work in the Family and hometo an Occupational Activity, 1992/93 Programme of co-ordinated research in the social field, Study Group II. Strasbourg: Council of Europe. Nyberg, A. 1995 Barnomsorgen Ett kvinnligt nollsummespel eller i - Medmänsklighet att hyra, Amnå, E. Red.. Örebro: Bokförlaget Libris. Nyberg, A. 1996 In i självtjänstesamhället eller på väg ut i Från symaskin till cyborg, Sundin, E. Berner, B. Red. Stockholm: Nerenius Santerusforlag. OECD 1995 Household Production in OECD Countries. Data Sourcesand Measurement Methods. Paris. Ohlsson, 1958 On National Accounting. Dissertation: Stockholm. Pigou. A.C. 1950 The Economics ofWelfare, fourth edition. London: Macmillan and Co. Limited. Pujol, MA. 1996 Who Counting Marilyn Waring on Sex, Lies andGlobal Economics, Feminist Economics, Vol. No. Reid, M. 1934 Economics of household production. New York: Wiley and Sons Stamp, Sir 1934 Methods used Different Countries for Estimating National Income, Journal of the Royal Statistical Society. Stone, R. Stone, G. 1977 National Income and Expenditure, tenth edition. London: Bowes Bowes. Studenski, P. l958 The Income of Nations. New York: New York University Press Systemsof National Accounts 1993 prepared under the auspicesof the Inter- Secretariat Working Group on National Accounts; Commission of the European Communities Eurostat, International Monetary Fund, Organisation for — Economic Co-operation and Development, United Nations Department for — Economic and Social Information and Policy Analysis Statistical Division, - World Bank. Brussels, Luxenbourg, New York, Paris, Washington D.C. Thomas, J 1992 Informal Economic Activity. London: LSE Handbooks . Economics. UN 1990 Methods of Measuring Womens Participation and Production in the Informal Sector. Studies in methods, Series No. 46, New York. UN 1995 Report of the United Nations Fourth World Conference on Women, Beijing, September 4-15 UNDP United Nations Development Programme 1995 1994 Human Development Report. New York: Oxford University Press Wagman, B. Folbre, N. 1996 Household Services and Economic Growth in the United States, 1870-1930, Feminist Economics, Vol. No. s. 43-66. Vanek, 1996 Generate and Disseminate The N.N. Platform for Action, Feminist Economics, Vol. No. s. 123-4. Waring, M. 1988 WomenCounted. A newfeminist economics. San Francisco: Harper Row, Publishers.

Lika hushåll, olika ekonomi

Ekonomiska problem

bland samboende män och kvinnor

BJÖRN HALLERÖD

5.1 Att dela hushåll och

pengar

Ett hushåll är en enhet inom vilken individer antas ha en gemensam hushållningl. Själva begreppet hushåll förutsätter ekonomisk en gemenskap och i alla hushåll som består än uppkomav mer en person mer därför ett resursfördelningsproblem. Hur skall delas är resurser dock på intet sätt givet. Det finns till exempel ingen lag säger hur som eller ens att resurser skall delas. Tvärtom disponerar och även var en, makar, över sina egna inkomster och sina ägodelar. Trots det är egna det orimligt att utgå ifrån att det inte alls sker någon fördelning av resurser mellan hushållsmedlemmar. Utan resursdelning skulle hushållet i praktiken upphöra att vara ett hushåll. I de flesta frågor tar varje enskild hushållsmedlem eller mindmer re hänsyn till de andra hushållsmedlemmamas önskemål och behov och det utvecklas normer och regler för vad betraktas som som acceptabelt beteende. Ur detta växer det fram mekanismer och praxis för en ett hushåll att organisera och strukturera vardagslivet samt gemensamma förväntningar om vad som är tillåtet Anderson m.fl., 1994:3. Det betyder dock inte att det med nödvändighet råder jämlikhet, bara att det sker någon form av omfördelning inom hushållet. Det finns idag en ganska omfattande internationell forskning som visar att ett antagandet jämlik fördelning inom hushålom av resurser len är tvivelaktigt Halleröd och Nyman, 1996. De senaste åren har problemet också börjat att uppmärksammas i Sverige Nyman, 1996.

l I dagligt tal görs sällan någon distinktion mellan hushåll och familj. En familj antas utgöra ett hushåll och ett hushåll antasvara en familj. I strikt mening är dock distinktionen tydlig även om det i praktiken råder en betydande överlappning mellan det brukar kalla kämfamilj och hushåll. Familj definieras utifrån släktrelationer, hushåll definieras på basisav dengemensam hushållningen. Skillnaden är inte helt oväsentlig då föräldrar har ett lagstadgat försörjningsansvar för sina barn oavsettvilket hushåll de tillhör.

Lika hushåll, olika ekonomi

Trots detta är det ännu idag till stora delar okänt i vilken grad och på vilka premisser det sker intern fördelning hushållens samlade en av och hushållen har ett fördelningsperspektiv ofta karaktäriresurser ur svart låda. Detta är inte minst tydligt i den omfattande serats som en forskning rör fördelning och levnadsstandard. Här är som av resurser den helt dominerande utgångspunkten att det råder total jämlikhet inom hushållen och att alla individer i ett hushåll har samma levnadsstandard och ekonomiska villkor. Detta är dock bara antaganden som ofta praktiska skäl för att underlätta analysarbete da Costa, görs av 1994:100; Fritzell, 1991:46; Jonung och Persson, 1991:57. Problekärna kan hänföras till diskrepans mellan undersökningsenhet mets en och observationsenhet. När det gäller disponibel inkomst är det hushållets disponibla inkomst observeras, slutsatserna rör det som men ekonomiska välbefmnandet hos de individer ingår i hushållet. som Det grundläggande antagandet bakom tillvägagångssättet är att hushållens disponibla inkomster delas lika mellan hushållsmedlemmama. l studier levnadsstandard har vi information från en person i husav hållet ibland generaliseras till de övriga hushållsmedlemmama. som Om exempelvis intervjupersonen att han eller hon har ekonoanger miska problem så antas det ofta gälla även övriga hushållsmedlem- Tillvägagångssättet är naturligtvis inte oproblematiskt. Föräldrar mar. antas kunna uppgifter kan generaliseras till barnen. De som är ge som gifta eller samboende antas utsagor också fångar deras partge som levnadsförhållanden. ners Det är lätt att förstå att man i de flesta undersökningar av praktiska skäl bortser från hushållens interna fördelning då varje försök att mäta denna är extremt komplicerat. Dessutom kan fråga sig om det är man den faktiska fördelningen eller upplevelsen fördelningen som är av intressant. Hushållet är känslomässig och social enhet lika mest en mycket det renodlat ekonomisk enhet. Konkret betyder det som är en medlem i hushållet kan känna tillfredsställelse, eller förvänta att en sig känslomässiga gentjänster, att erbjuda annan medlem genom en konsumtion. En kan exempelvis känna tillfredsställelse att ha man av välklädd och vacker fru Ringen och Halpin, 1997. Det är alltså en inte givet att den faktiskt konsumerar vara är den enda som som en drar fördel, eller den drar mest fördel, av konsumtionen. Inte som heller kan det tas för givet att den som faktisk konsumerar en vara är bestämt att skall konsumeras. Ytterligare en samma person som varan aspekt är att den erbjuder hushållsmedlem konsumtion som en annan kan göra så både altruistiska och egoistiska skäl. av Att helt bortse från den faktiska fördelningen och istället förlita sig på hushållsmedlemmarnas upplevelse den interna fördelningen är av inte heller tillfredsställande lösning. Samma könsrollsbundna beteen

Björn Halleröd

ende som eventuellt leder till ojämlik fördelning de faktiska en av resurserna kan också leda till ett accepterande uppenbarligen av en orättvis fördelning. Till detta kommer ytterligare två problem. För det första behöver jämlik fördelning inte med nödvändighet upplevas en som rättvis. För det andra kan en ojämlik och orättvis fördelning trots allt betraktas som legitim därför att den antas effektiv och ratiovara nell och på lång sikt befordra hushållets totala standard Ringen och Halpin, 1997. En insikt att den interna fördelningen inte kan om av resurser tas för given har sedan länge präglat delar familjepolitiken. Ett av exempel är att ett uttalat syfte med bambidragen till modern och inte att ge till fadern, den traditionelle familjeförsörjaren, har varit att försäkra sig om att pengarna verkligen kommer barnen till nytta. Konkreta belägg för att det faktiskt spelar roll får bidraget har framvem som lagts av Lundberg och Pollack 1996:145 studerade effekterna som av förändringar av stödet till barnfamiljer i Storbritannien i slutet av 1970-talet. De kunde genom studier av hushållens utgifter att överse gången från en skattereduktion tillföll fäderna till ett barnbidrag som som gick till mödrama påverkade hushållens konsumtion. Omläggningen sammanföll nämligen med att hushållen ökade sin relativa konsumtion kläder avsedda för barn och kvinnor. I biståndsverkav samhet har det också visat sig att ekonomiskt stöd till kvinnor har en bättre effekt hela familjens standard än vad motsvarande stöd till män får World Bank, 1993. Internationellt finns det idag ett flertal studier visar det som att faktiskt finns betydande skillnader i ekonomiska villkor mellan män och kvinnor i samma hushåll. På tid har det också kommit senare en del svenska analyser som tyder att dessa resultat också har viss en bärighet för svenska förhållanden. l studie materiell levnadsen av standard och fattigdom kunde det bland annat visas att skattningar av barnfamiljernas standard till en del beroende i hushållet var av vem som intervjuades. Samboende kvinnor med barn rapporterade i större utsträckning än män i samma situation att de saknade olika typer av konsumtion Halleröd, 1995. Resultatet kan svårligen tolkas på annat sätt än att det finns en systematisk skillnad i hur män och kvinnor upplever sin materiella standard. I uppföljning dessa resultat en av kunde Nyman 1996 visa att det även råder skillnader i mäns och kvinnors konsumtionspreferenser. Den grundläggande förutsättningen för uppkomsten av en intressekonflikt inom hushållen är alltså närvarande. Vidare kunde Nyman visa systematiska skillnader vad gällde upplevelsen av ekonomiska problem samt tillgång till ekonomisk buffert. I båda fallen var det kvinnor föll sämre ut. Ett intressant som resultat från Nymans analyser är att kvinnor, trots att de i större ut-

Lika hushåll, olika ekonomi

sträckning än män att de på grund av brist på pengar tvingades

angav avstå från konsumtion, upplever ekonomiska svårigheter och saknar ekonomisk buffert, oftare än män är nöjda med sin allmänna levnadsstandard. Utifrån detta kan man möjligen sluta sig till att kvinnor tenderar att och uppleva fler konkreta problem än vad män gör, men

se att de inte tolkar dessa problem som ett uttryck för att de personligen har en mindre gynnsam levnadsstandard.

5.2 Ekonomiska svårigheter och ekonomisk självständighet

I den analys följer nedan kommer hushållens interna fördelning

som att belysas utifrån två olika aspekter. Den första gäller förekomsten av ekonomiska svårigheter. Fokus är här inte inriktat mot vad som faktiskt konsumeras eller vilka resurser individer faktiskt förfogar över utan enbart i vilken utsträckning de upplever svårigheter när det gäller att klara hushållets löpande utgifter. Variabeln indikerar alltså förekomsten av ekonomisk stress. Den andra aspekten griper in i frågan

ekonomisk självständighet. Här gäller det i vilken grad enskilda om individer förfogar över en ekonomisk buffert som gör det möjligt att hantera oförutsedd utgiftssituation. Tillgång till ekonomisk buffert

en kan en indikator på ekonomisk självständighet och kontroll.

ses som

Det finns med säkerhet ett otal mekanismer som leder fram till ekonomisk ojämlikhet inom hushåll. Hela vårt samhälle genomsyras

könsrelaterade skillnader, inte minst gäller det den ekonomiska

av sfáren och arbetsmarknaden. Att förvänta sig att dessa skillnader skall upphöra när tar klivet i hushållet är naivt. Analysen kommer

man här att ta sin utgångspunkt i tre förhållanden som i tidigare forskning framhållits avgörande för kvinnans ställning inom hushållet.

som

För det första, kvinnors ansvar för hushållsekonomin är speciellt påtaglig bland låginkomsthushåll. Det är främst kvinnor som får bära påfrestningarna när hushållets resurser är knappa Pahl, 1994; Vogler och Pahl, 1994. Vi kan därför förvänta att skillnaderna mellan

oss män och kvinnor vad gäller ekonomiska problem och ekonomisk buffert är mest påtagliga bland hushåll med begränsade ekonomiska resurser.

För det andra, kvinnor antas ha ett större ansvar för barnens välbefinnande Pahl, 1994; Vogler, 1994. Skillnaden i ekonomiska problem och tillgång till ekonomisk buffert män och kvinnor bör

mellan

därmed öka fler minderåriga barn som lever i hushållet.

För det tredje, mindre andel av hushållets samlade resurser som kvinnan initialt disponerar över desto större är sannolikheten att kvin-

Björn Halleröd

nan lever under ekonomiskt pressande förhållanden Pahl, 1989; Vogler, 1994. Vi kan därför förvänta att skillnaden mellan män oss och kvinnor vad gäller ekonomiska problem och tillgång till ekonomisk buffert är störst bland hushåll där kvinnan endast bidrar med en liten del av hushållets totala inkomst. Vid sidan av dessa huvudhypoteser kan det också förväntas att de olika faktorerna samverkar med varandra. Den största skillnaden mellan könen bör vi därför finna bland hushåll med låg inkomst, många barn och där kvinnans andel den totala inkomsten är liten. av

Datamaterial

De följande analyserna baseras på SCB:s undersökning levnads-

om förhållanden ULF från åren 1979, 1986/87 samt 1994/95. Från dessa har samtliga personer som är samboende eller gifta valts ut. Alla ensamstående är alltså uteslutna. För att öka precisionen i de uppgifter som rör hushållens inkomster har även företagare, lantbrukare egna och studenter utelämnats från analyserna. Efter dessa begränsningar av urvalet återstår ett datamaterial som totalt omfattar 16440 individer 5024 år 1979, 5803 åren 1986/87 samt 5612 åren 1994/95. Insamlingen av data till ULF undersökningarna görs via besöks-

intervjuer. Som regel intervjuas urvalspersonen i varje

en person hushåll. Det är därför inte möjligt att analysera i vilken grad män och kvinnor inom samma hushåll bedömer sin ekonomi olika. Vad som kommer att undersökas är istället om samboende män och kvinnor systematiskt skiljer sig i sin på hushållets ekonomi. Tanken är syn följande; datamaterialet innehåller ett representativt urval Sveriges av befolkning. De uppgifter som samlats från samboende och gifta kvinnor kan därför generaliseras till att gälla alla samboende och gifta kvinnor i landet. Motsvarande förhållanden gäller naturligtvis för de män som finns med i datamaterialet. Om ett representativt urval av gifta och samboende kvinnor i högre grad än ett likaledes representativt urval gifta och samboende män rapporterar att de-har ekonoav miska problem och att de saknar ekonomisk buffert måste det bero på att det även finns skillnader mellan makar inom hushåll. Om samma skillnader inom hushållen inte finns så kommer det heller inte att finnas några systematiska skillnader i ett representativt urval

2 Observera att det omvända förhållandet inte gäller. Om inte några systematiska skillnader mellan mån och kvinnor kan påvisas kan det bero på två saker. För det första att det inte finns några skillnader. För det andra, att det finns skillnader mellan män och kvinnor somdelar hushåll, men att dessaskillnader tar ut varandra Det vill sägadet är i befolkningen lika många män som kvinnor somupplever problem men de som upplever problem lever inte alltid tillsammans med varandra

Lika hushåll, olika ekonomi

Kopplat till ULF undersökningarna finns också en omfattande information hushållens inkomster. Dessa uppgifter är hämtade från om inkomstregistren och finns för båda makarna. Därmed blir det till exempel möjligt att analysera hur stor del av hushållets samlade ekonomiska kommer från kvinnans respektive mannens inresurser som komster.

5.3 Skillnader mellan

mäns och kvinnors ekonomiska situation

Tabell 5.1 visar svarsfördelningen bland gifta och samboende män och kvinnor på uppsättning frågor ekonomiska förhållanden. en om När det gäller svårigheter att klara de löpande utgifterna kan det först konstateras att ökande andel både män och kvinnor upplever en av sådana problem. Ökningen har dock varit större bland kvinnorna och efter att det inte funnits några skillnader alls år 1979 fanns det år 1994/95 signifikant skillnad mellan könen. en

Tabell 1 Olika aspekter ekonomiska förhållanden bland gifta och av samboende män och kvinnor åren 1979, 1986/87 och 1994/95.

Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna 1979 1979 1986/87 1986/87 1994/95 1994/95 Svårighetermed löpandeutgifter 7,7 7,7 8,8 9,2 11,5‘ 14,1 Större 75,1 73,9, 85,5 81,8 82,4 78,6 summapengar inomtvåmånader Saknarkontantmarginal 9,5‘ 13,4 7,7 11,2 9,8 15,2 Om kontantmarginal,hur Uttagfrånegetkonto 69,1 63,2 ,8 69,0 71,2 65,2 hushållsmedlem 2,7 7,3 2,1 4,4 2,3 4,1 Lånfrån annan Lånfrånsläkt ellervänner 9,6 11,0 5,0 5,8 8,8 9,1 Låni bankellerliknande 7,2 3,7 11,6 8,6‘ 5,6 4,8 Annatsätt 1,7 1,0 0,8 0,4 1,0 0,6

signifikantaP 0,01 skillnadermellanmänochkvinnorvid respektivemättillfälle.

Nästa fråga gäller förmågan att skaffa fram en större summa pengar år 1995 inom två månader. Även här skillnader 60 000 kronor ser mellan män och kvinnor och vid de båda mättillfallena är det senare signifikant mindre andel kvinnorna sig kunna i en av som anser land med uppgiften. Till sist redovisas frågan om kontantsvaren det vill säga intervjupersonen sig kunna skaffa

marginal, om anser

fram 13 000 kronor år 1995 han eller hon en summa pengar om hamnade i oförutsedd ekonomisk knipa. Här finns det signifikanta en

Björn Halleröd

skillnader mellan könen vid alla tre mättillfällena. Kvinnor har generellt en mindre ekonomisk buffert än män. Noterbart är att skillnader-

na har tilltagit över tid. Bland dem har tillgång till kontantmargi-

som nal, vilket är huvuddelen både män och kvinnor, finns det också av skillnader mellan könen när det gäller hur får tag i man pengarna. Män har i större utsträckning än kvinnor tillgång till via ett pengarna eget bankkonto eller alternativt via lån i bank. Kvinnor förlitar sig mer på lån från hushållsmedlem, det vill säga oftast från annan mannen, samt lån från andra närstående personer. Den övergripande bild som ges av Tabell 5.1 visar på två viktiga förhållanden. 90-talets ekonomiska kris har inneburit ökad att en andel av befolkningen känner av ekonomisk stress vilket här indikeras av att allt fler har problem att betala för hushållets löpande utgifter. Denna ökade förekomst av ekonomisk stress drabbar gifta och samboende kvinnor i högre utsträckning än män i motsvarande situation. Kvinnor har i mindre utsträckning än män tillgång till ekonomisk en buffert, och de befinner sig följaktligen i sårbar position. De en mer kvinnor som har en ekonomisk buffert är beroende än män mer av familj och andra närstående för att kunna upprätthålla bufferten. De är med andra ord ekonomiskt hänseende mindre självständiga. ur

5.4 med de

Svårigheter löpande utgifterna

I Diagram 5.1 har hushållen fördelats i inkomstdeciler basis deav ras ekvivalenta disponibla inkomst. Som väntat är ekonomisk stress mest förekommande bland individer i hushåll med låga inkomster. Det är dock en markant skillnad i förekomst ekonomisk stress av under 90-talet jämfört med de två tidigare mättillfällena. Detta gäller framförallt för kvinnor och bland låginkomsttagare är det betydligt vanligare att kvinnor känner ekonomisk stress än vad det är att män gör det. Den ökade differensen mellan män och kvinnor i absoluta tal under 90-talet är inte bara en funktion av att det överlag har blivit fler personer som upplever ekonomisk stress. Andelen kvinnor känsom ner sig ekonomiskt pressade har ökat snabbare än andelen män. Tydligt är att 90-talskrisen gett effekter för både män och kvinnor. Det tycks dock kvinnorna bär den tyngsta bördan. Hypotesen att vara som det främst är kvinnor i låginkomsthushåll drabbas ekonomisk som av stress tycks därmed få stöd.

Lika hushåll, olika ekonomi

Diagram 5.1 Andel samboende män och kvinnor som har svårigheter att

klara hushållets löpande utgifter fördelade efter inkomstdeciler år 1979, 1986/87 och 1994/95. Diagrammets bastal redovisas i tabell 5.6, Appendix 1.

Kvinna1986/57

Manl9B6I87

Varför upplever kvinnor hushållets situation pressande än vad

mer

gör En förklaring är att kvinnor har ett övergripande för män ansvar barnen. Stöd för sådan hypotes kan fås i tidigare forskning som vi-

det är bland samboende med barn vi finner skillnader melsar att som lan män och kvinnors bedömning sin materiella standard Halle-

av röd, 1995; Nyman, 1996. Om så är fallet borde även här finna

man klara skillnader mellan dem med och utan bam. Vidare borde skillnaden mellan mäns och kvinnors upplevelse den ekonomiska situa-

av tionen tillta fler barn det finns i hushållet. Resultaten i tabell 5.2

dock enbart ett ytterst marginellt stöd till denna tes. Andelen som ger har svårigheter med de löpande utgifterna ökar förväntat med an-

som

ökningen sker både bland män och kvinnor. Differensen tal barn, men mellan män och kvinnor tilltar under 1994/95 samtidigt som allt fler upplever problem. Det är dock bara bland dem med två barn som skillnaden är signifikant. Den slutsats som kan dras är därför att barnfamiljer brottas med större försörjningsproblem än dem som är samboende utan bam. Det är dock först 90-talet som vi kan finna ett

stöd för tesen att kvinnorna bär större börda för bamfamilsvagt en jemas försörjning än vad männen gör.

Björn Halleröd Tabell 2 Andel med svårighet att klara de löpande utgifterna bland gifta och samboende män och kvinnor fördelade efter antal barn åren 1979, I 986/87 och 1994/95. Män Kvinnor 1979

Sambo utan barn	3,7	3,8
Sambo barn	9,0	9,4
Sambo2 barn	11,9	12,1
Sambo3 ellerfler barn	17,1	15,7

1986/87

Sambo utan barn	4,3	4,4
Sambo1 barn	12,5	12,0
Sambo2 barn	14,5	14,5
Sambo3 eller fler barn	20,3	24,2

1994/95

Sambo utan barn	5,6	6,8
Sambo 1 barn	19,2	21,8
Sambo2 barn	16,2	22,4
Sambo3 ellerfler barn	27,2	32,8

" signifikantaP 0,01 skillnadermellanmänoch kvinnorvid respektivemättillfälle.

I tidigare forskning om hushållens fördelning interna har

av resurser ett bärande argument varit att en kvinnas egen andel hushållets to-

av tala inkomst har en avgörande betydelse för hennes ekonomiska situation i hushållet. Vid en given total hushållsinkomst antas kvinnan leva under knappare ekonomiska omständigheter om hennes egen andel av inkomsten är liten jämfört med om den är stor. Därmed kan man också anta att kvinnans upplevelse ekonomisk stress är högre

av om hennes andel av hushållets inkomster är liten. Eftersom vet att ekonomisk stress generellt är mest förekommande bland låginkomsthushåll och speciellt då bland kvinnor är det rimligt att anta att den allra mest utsatta gruppen är kvinnor har låg andel hushål-

som en av lets inkomst och lever i låginkomsthushåll. Ur det här perspekti-

som vet är resultaten i tabell 5.3 intressanta eftersom de visar ett mönster som strider mot detta förväntade resultat. Det är inte de kvinnor

som har en låg andel hushållets inkomster känner ekonomisk stress

av som utan de med relativt hög andel. Detta mönster är genomgående i alla

tre inkomstgrupperna och är beständigt över tid. Enda undantaget är

de kvinnor som lever i relativt välbeställda hushåll åren 1994/95.

Lika hushåll, olika ekonomi

Tabell 3 Andel med svårigheter att klara löpande utgifter fördelade efter kön, hushållsinkomst samt kvinnans andel av den totala hushållsinkomsten.

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor

1979 1979 1986/871986/871994/951994/95

Trecil kvinnas andel 50%	11,7 11,1 13,3 13.7 17,0 15,9
Trecil kvinnas andel 50-80 %	8,9 10,5 10,2 13,2 13,6 20,0
Trecil kvinnas andel 80%	16,8 15,4 15,5 17,2 21,5 32,4
Trecil kvinnas andel 50%	4,0 5,2 7,8 4,9 5,7 6,5
Trecil kvinnas andel 50-80 %	8,4 7,1 7,3 7,5 9,5 13,0
Trecil kvinnas andel 80%	6,1 8,3 12,8 10,9 9,5 13,4
Trecil kvinnas andel 50%	2,4 2,3 3,2 2,8 3,9 6,0
Trecil kvinnas andel 50-80	4,4 4,1 2,9 4,2 1,7 4,5
Trecil kvinnas andel 80%	6,3 4,8 6,9 5,7 5,2 3,8
Totalt	7,4 7,5 8,8 8,9 10,6 13,6

En möjlig förklaring till resultatet är att individers ansvarstagande för hushållets ekonomi är relaterat till individens andel hushållets to-

av tala inkomst. Kvinnor bidrar med stor del hushållets in-

som en av komster tar kanske ett större övergripande ansvar för ekonomin och utsätts därmed i större utsträckning för ekonomisk stress. Värt att notera är att andelen kvinnor i kategorien med låg inkomst men med stor andel hushållets inkomster har ökat markant, vilket i sin tur kan

av förklara varför kvinnor i allmänhet upplever sin situation som mer problemfylld. Ytterligare sak att notera är att män som lever i hus-

en håll där kvinnans andel inkomsten är stor också känner ekonomisk

av stress i stor utsträckning. Ur detta perspektivet är alltså låg inkomst kombinerat med hög kvinnoandel negativt för både mannen och kvin-

nan.

5.5 Avsaknad av ekonomisk buffert

Tillgången till ekonomisk buffert är naturligtvis sammanlänkad

en med upplevelsen ekonomiska svårigheter. Även de löpande ut-

av om gifterna är betungande så skänker det viss trygghet att veta att det

en finns extra att ta det tillfälligt kniper. När det gäller

resurser av om hushållens interna fördelning har dock förekomsten av ekonomisk buffert vidare betydelse. Att ha direkt tillgång till en större summa

i det här fallet 13 000 kronor 1995 års penningvärde, ger pengar,

Björn Halleröd

inte bara trygghet utan det också frihet och eventuellt extra inflytger ande över beslut gäller hushållets ekonomi. som Diagram 5.2 visar att andelen saknar kontantmarginal, inte som helt oväntat, främst har ökat bland hushåll med låga inkomster. Gapet mellan män och kvinnor har också tilltagit. Denna ökning kan dock ses som en ren funktion att andelen utan kontantmarginal totalt av sett var betydligt större 94/95 än vad den vid de tidigare tidpunktema. var Den relativa skillnaden mellan män och kvinnor har endast ökat marginellt och sannolikheten att kvinna skall sakna kontantmarginal en är vid alla tre mättillfallena ungefär och halv gång så hög för en en som en man. Denna skillnad i relativ risk dessutom ungefär likartad i ser ut alla inkomstdecilerna. Inte desto mindre är effekten den samboenatt de kvinnor i betydligt större utsträckning än män saknar ekonoen misk buffert och att ökningen antalet människor saknar konav som tantmarginal har varit snabbare bland kvinnor än bland män.

Diagram 5.2 Andel samboende män och kvinnor saknar kontantsom marginal fördelade efter inkomstdeciler år 1979, 1986/87 och 1994/95. Diagrammets basta redovisas i tabell Appendix

KvinnaI986/B7 Manwas/a7

lnkomsldecila a v

I tabell 5.4 görs fördelning efter avsaknad kontantmarginal och en av antalet bam. Förutom det faktum att kvinnor genomgående har sämre tillgång till kontantmarginal är det tre saker är värda att notera. som För det första är det den allmänna utvecklingen. Andelen utan kontantmarginal sjönk något mellan 1979 och 1986/87 för att sedan stiga igen 90-talet. För det andra, på 90-talet är sambandet mellan antal-

et barn och avsaknad av kontantmarginal betydligt tydligare än under

de tidigare mättillfállena. Detta gäller både män och kvinnor. För det

Lika hushåll, olika ekonomi

tredje, ökningen har varit mest påtaglig bland kvinnor och speciellt bland kvinnor med många bam. Tesen att kvinnors ekonomiska situation i högre grad än mäns påverkas förekomsten av barn får här ett

av visst stöd.

Tabell 4 Andel saknar kontantmarginal bland gifta och samboende

som

och kvinnor fördelade efter antal barn åren 1979, 1986/87

män

och I 994/95.

Män Kvinnor 1979

Samboutan bam	8,8" 12,0"
Sambo 1 barn	10,9	15,8
Sambo 2 barn	9,0	11,9
Sambo 3- barn	11,6	21 ,1"

1986/87

Samboutan barn	6,4"	9,4"
Sambo barn	10,2	13,4
Sambo 2 barn	6,9" 12,4
Sambo 3- barn	13.7	15,5

1994/95

Samboutanbarn 7,2 11.1"‘ Sambo1 barn 10,8 17,9 Sambo2 barn 13,1" 19,2" Sambo3- barn 18,0" 29,1

Signifikans:"" P 0,001," P 0,01, P 0.05.

I tabell 5.5 har män och kvinnor fördelats efter kombination av

en hushållsinkomst och kvinnans andel hushållets totala inkomst. Hy-

är åter att andelen utan kontantmarginal borde vara störst potesen bland kvinnor i låginkomsthushåll bidrar relativt lite till hushål-

som

totala inkomst. Åter kan det dock konstateras att hypotesen inte lets besannas. Det är visserligen bland låginkomsthushållen som vi finner

kontantmarginal, det är inte bland de hushåll där störst andel utan men

liten tvärt Är kvinnans andel kvinnans andel av inkomsten är utan om.

inkomsten relativt så är det större andel kvinnorna, och av stor en av

männen, som saknar kontantmarginal.

Björn Halleröd

Tabell 5 Andel utan kontantmarginal bland

gifta och samboende män och kvinnor, åren 1979, 1986/87 och I 994/95 fördelade efter inkomst och kvinnans andel av hushållets totala inkomst.

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor

1979 1979 1986/871986/871994/951994/95

Trecil kvinnasandel 50%	12,5 20,4 9,2	14,8 15,0 16,7
Trecil kvinnasandel50-80 %	15,0 19,3 11,0	14,8 12,7 24,1
Trecil kvinnasandel 80%	20,0 19,9 11,1	20,7 19,7 31,2
Trecil kvinnasandel 50%	2,7 8,7 3,9	6,8 2,5 11,6
Trecil kvinnasandel50-80 %	8,7 11,9 6,1	9,8 6,5 14,1
Trecil kvinnasandel 80%	13,1 15,2 12,0	12,9 11,9 14,6
Trecil kvinnasandel 50%	1,2 2,9 1,1 5,6		1,5 3,2
Trecil kvinnasandel50-80 %	5,0 6,6 3,7 5,2		3,2 4,5
Trecil kvinnasandel 80%	8,0 9,2 6,9 6,8		4,6 4,5
Totalt	9,2 12,5 7,5

10,7 9,0 14,4

Modellanpassningar

I det följande avsnittet kommer systematisk en mer multivariat empirisk analys av materialet att redovisas. I de analyser hitintills som genomförts har det huvudsakliga syftet varit studera att hur hushållens disponibla inkomster, den interna fördelningen inkomsterna av och antalet barn för sig påverkar mäns och kvinnors var upplevelse av ekonomiska problem samt tillgång till ekonomisk buffert. Avsikten i detta avsnitt är att analysera i vilken mån dessa faktorer samverkar med varandra

I de hypoteser presenterades kvinnor som ovan antogs att; a med flera barn, b låg hushållsinkomst och själva bidrar som c med en relativt liten andel denna inkomst borde de av vara som i störst utsträckning är exponerade för ekonomiska problem. En inte

helt orimlig

tanke är att dessa tre förhållanden för sig har var ingen eller ganska ringa inverkan på individers ekonomiska situation,

samtidigt som en

kombination dem har högst betydande påverkan. av en Det vill säga att skillnaderna mellan mäns och kvinnors ekonomiska situation kanske blir tydlig först när vi analyserar den kombinerade effekten av att vara kvinna, ha låg inkomst, bidra med liten andel hushållets en av inkomster samt ha många bam. Syftet med de multivariata analyserna är att studera om olika sådana kombinationer kan förklara de

tidigare

Lika hushåll, olika ekonomi

belagda skillnaderna i mäns och kvinnors ekonomiska förhållanden. oberoende variabler används i analyserna är konstruerade på De som

följande sätt:

i analysen värdet O och kvinna värdet Konkret Kvinna: Man ges betyder det det är effekten att kvinna som skattats. att av vara Hushållets ekvivalenta disponibla inkomst omfattar hus-

Dispink:

hållets totala inkomster efter skatt. Då de problem som är förknippade interna fördelning främst är relaterade till med hushållens av resurser

har den disponibla inkomsten logaritmerats. Därlåginkomsthushåll

analysen känslig för förhållanden bland med kommer att vara mer

låginkomsthushåll än bland höginkomsthushåll.

Barn: Antal barn i hushållet. Denna variabel motsvara det inverterade värdet av antalet Barninv: med fem barn eller fler har fått värde fyra barn 2 och bam. Hushåll hushåll inte har några barn har fått värde Variaså vidare. De som för skatta interaktionseffekter mellan antal barn beln har använts att inkomster. Tanken är att kvinna och hushållets disponibla vara många barn i kombination med låg inkomst skall ha en extra efmed fekt på skillnaden mellan män och kvinnor. Inkandel: Variabeln mäter kvinnans andel hushållets inkomster. av inte i alla fall till hushållets dispo- Dessa båda inkomster summerar Anledningen är att vissa transfereringar är riktade till nibla inkomst. och inte till individer. Exempel sådana är bostadsbidrag hushållet Även barnbidrag ingår i denna kategori. Barnbidragoch socialbidrag. räknats till kvinnans inkomst. Åter har har dock i denna analys en tagits till det är förhållandena bland hushåll med låga inhänsyn att intressantast. Både och kvinnans inkomster komster som är mannens har därför logaritmerats innan differensen har beräknats. Effekterna de oberoende variablema har skattats med hjälp av av Sju olika modeller, presenterade i tablå 5.1, har

logistisk regression.

beroende variablema har varit de som ovan, det prövats. De samma svårigheter med de löpande utgifterna samt avsaknad av vill säga Analysema upprepades för varje undersökningsår

kontantmarginal.

och sammanlagt har alltså 42 regressionsmodeller skattats.

Tablå I Modellspecifikationer

Y:3+bkwnna+baspank+bdispinkkvinna	1
Ya+bkvinnabbarn"bkvinna‘barn	2
Ya+bkvinnabinkandel"bkvinnainkandeI	3

Y:3‘bkvinna"‘bdispink"bbam"'bdispink'barninv‘kvinna4 Y3+bkvinna+bdspink+InnkandeIbdispinkfinkanaerkvinna5 Yabkvinnabbam*hnkandel*bbarninvinkandel'kvinna5 Ya+bkvinna+bdplogbbambinkandel*büspinkbaminvinkandeI'kvinna7

Björn Halleröd

Resultaten från regressionsanalysema är, från ett resultatperspektiv,

tämligen nedslående. Ingen interaktionseffektema hade signifikant av effekt när den beroende variabeln svårigheter med löpande utgifvar ter. När avsaknad av kontantmarginal användes oberoende variasom bel kunde tre olika interaktionseffekter beläggas. från des-

Resultaten

sa tre analyser redovisas i appendix Övriga regressionsanalyser redovisas inte. Skattningen modell 3 visar det vid alla mättillav att fallena finns ett positivt samband mellan inkandel, det vill kvinsäga nans andel av hushållets inkomster, och avsaknad kontantmarginal; av ökar kvinnans andel så ökar andelen utan kontantmarginal bland såväl män kvinnor. År 1979 och 1986/87 finns det också signifikant som en negativ interaktion mellan kvinna och inkandel. Att interaktionseffek-

ten är negativ betyder att den till stor del tar ut den positiva effekten

av inkandel. Resultatet blir att kvinnans andel inkomsterna främst av påverkar situationen bland männen; är kvinnans andel inkomsten av hög är risken stor att saknar kontantmarginal. Däremot spelar mannen kvinnans inkomstandel mindre roll för sannolikheten hon själv att skall ha eller inte ha någon kontantmarginal. År 1994/95 kvarstår dock inte interaktionseffekten och sambandet då lika för både ser ut män och kvinnor vilket betyder att sannolikheten att sakna kontant-

marginal ökar for båda könen kvinnans andel den totala husom av hållsinkomsten är hög.

Ytterligare en interaktionseffekt kan påvisas vid analysen konav tantmarginal. Åren 1986/87 fanns det kombinerad effekt en av att vara kvinna, hushållets disponibla inkomst samt kvinnans andel av hushållets inkomst modell 5. Tolkningen denna interaktion av sammanfaller i stora drag med den tidigare interaktionen mellan kvin-

na och inkandel. Det vill säga kvinnans sannolikhet att sakna kontant-

marginal påverkas i mindre utsträckning kombinationen låg inav av komst / kvinnans andel inkomsten än vad fallet är bland män. Om av hushållet har låg inkomst samtidigt kvinnans andel denna insom av komst är hög så ökar det framförallt sannolikheten bland sakmän att na kontantmarginal. Ett problem är naturligtvis att effekten endast kan påvisas vid ett enstaka tillfälle.

De multivariata analyser genomförts test interaktionssom som av effekter ger inget stöd till de tidigare uppställda hypoteserna. I den lilla utsträckning det förekommer interaktionseffekter tyder dessa som på att det är männens situation påverkas negativt kvinnans som om andel av hushållets disponibla inkomst är stor.

Lika hushåll, olika ekonomi

5.7 Slutsatser

I detta kapitel har den ekonomiska situation bland gifta och samboenoch kvinnor analyserats. En generell slutsats är att den ekode män nomiska på hushållen har ökat under l990-talet. Allt fler huspressen håll har problem att klara sina löpande utgifter och allt fler hushåll saknar ekonomisk buffert. Förekomsten dessa problem är dock en av inte jämt fördelat mellan män och kvinnor. Gifta och samboende kvinnor upplever i större utsträckning än män i samma situation ekonomisk och de saknar oftare än män ett ekonomiskt handlingsstress, Dessa skillnader mellan män och kvinnor har blivit mer utrymme. markanta under 90-talet. I slutet 70-talet det knappt 8 procent hushållen som uppav var av levde problem med att klara de löpande utgifterna. Denna siffra gällde för både män och kvinnor. I mitten 80-talet hade andelen med proav blem ökat något och vid 90-talets mitt hade andelen med problem stigit till omkring 13 procent. Samtidigt fanns det klar skillnad melen och kvinnor. Bland männen det drygt 11 procent och lan män var bland kvinnor något över 14 procent att de hade problem som angav klara de löpande utgifterna. Samma utveckling har ägt när det att rum gäller tillgång till ekonomisk buffert. I slutet 70-talet var det en av drygt 9 procent de gifta och samboende männen som saknade en av ekonomisk buffert. Motsvarande siffra bland kvinnor var drygt 13 Andelen utan buffert för både män och kvinnor något procent. var lägre i mitten 80-talet. Vid 90-talets mitt hade dock andelen utan av ekonomisk buffert ökat samtidigt skillnaden mellan män och som kvinnor tilltagit. Siffrorna då knappt 10 procent för män och drygt var 15 för kvinnor. Frågan är naturligtvis varför samboende och gifta kvinnor oftare upplever sin ekonomiska situation problematisk, jämfört med som Tre grundhypoteser har prövats i analyserna: skillnaderna män. a mellan män och kvinnor är störst i hushåll med låga inkomster, skillnaden blir större fler barn det finns i hushållet och skill-

b c

naderna är större kvinnan initialt bidrar med liten andel av husom en hållets totala inkomster. De analyser genomfördes gav dock bara som delvis stöd till dessa hypoteser. Bland hushåll med låga inkomster är det framförallt kvinnor upplever ekonomiska svårigheter och när som hushållens ekonomi försämras så är det generellt sett fler kvinnor än män känner konsekvenserna. Dessa resultat överensstämmer som av med tidigare forskning visar att det i låginkomsthushåll ofta är som kvinnan har det ekonomiska huvudansvaret och därmed disom som rekt erfar de ekonomiska påfrestningarna. Analysema också visst ger stöd till skillnaden mellan män och kvinnor tilltar i hushåll med att

Björn Halleröd

flera bam. Orsaken till detta antas det oftast kvinnan vara att är som har ansvaret för inköp bland annat och kläder vilket av mat gör att hon tydligare de kostnader är förknippade med barnen och ser som därmed de ekonomiska påfrestningar följer. Den tredje hypotessom en, att skillnaden mellan män och kvinnors ekonomiska situation skulle vara störst i hushåll där kvinnans bidrag till hushållets eget totala inkomster var relativt liten, inte något stöd i analyserna. gavs Det bör dock framhållas att resultaten i analyserna inte är helt entydiga. Kvinnor är i tilltagande utsträckning exponerade för ekonomisk stress samtidigt de oftare än män saknar ekonomisk som en egen buffert. Detta går dock inte att bortse från detta faktum delvis att tycks vara oberoende hushållets disponibla inkomster, antalet barn av och kvinnans initiala bidrag till hushållets inkomster. En lärdomen är därför att bör vidga våra och börja söka efter andra

vyer förklaring-

ar till varför samboende kvinnor lever under pressande ekonomer miska förhållanden än vad är fallet för likaledes samboende som män. Genom att fördjupa ytterligare i de problem hushållens oss som rör interna fördelning kanske det blir möjligt tydligt peka att ut varför dessa skillnader existerar. Möjliga förklaringar kan kanske finnas i skillnader mellan könen när det gäller ekonomiskt ansvarstagande, medvetenhet övriga hushållsmedlemmars behov, förhållom samt ningssätt till ekonomiska realiteter. Genom att skaffa kunskap på oss dessa områden kanske vi kan besanna Oscar Wildes påstående: Män upptäcker ofta sådant kvinnor känt till länge. som

Referenser

Anderson, Micheal, Bechhofer, Frank Gershuny, Jonathan 1994 Introduction i Anderson, Micheal, Bechhofer, Frank Gershuny, Jonathan red. The social and Political Economy of the Household. Oxford: Oxford University Press. Da Costa, Alfredo Bruto 1994 "The measurement of poverty Portugal, Journal of European Social Policy, Vol. No. s. 95-1 15. Fritzell, Johan 1991 Icke avmarknaden allena: lnkomstfördelningen i Sverige. Stockholm: Almqvist Wiksell International. Halleröd, Björn Nyman Charlott 1996 Mitt, ditt eller vårt En studie hushålav lens interna fördelning av ekonomiska och konsumtion. Projektresurser beskrivning: SFR 97-0213:Al, Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Halleröd, Björn 1995 "The truly poor: indirect and direct measurementof consensual poverty Sweden, Journal of European Social Policy, Vol. 52:l 11-29. Jonung, Christina Person, Inga 1990 Kvinnors roll i ekonomin. SOU 1990:14, Bilaga 23. Lundberg, Shelly Pollak, Robert A 1996 Bargaining and distribution marriage, Journal of Economic Perspective, Vol. l04:139-158.

Lika hushåll, olika ekonomi

Nyman, C. 1996 Inside the Black Box, i Bihagen, E. Nyman, C. Strandh, M red. Three aspects consensualpoverty in Sweden.Umeå Studies in Sociology No 109, Umeå Pahl, Jan 1989 Money and marriage. London: Macmillan Education Ltd. Pahl, Jan 1994 His her money: Thesocial construction intramoney, money, our household Paper Presentedat the Sixth Annual International coneconomy. Socio-Economics, Paris,July 15-17. ference on Ringen, Stein Halpin, Brenda 1997 Children, standardof living and the distributions the family, Journal of Social Policy, Vol. 26, No. 1:21-41. Vogler, Caroly Pahl, Jan 1994 M0ney, marriage and inequality within marriage, Sociological Review, V01. 42, No. s. 236-288. Vogler, Carolyn 1994 money the household i Anderson, Micheal, Bechhofer, Frank Gershuny, Jonathaneds Thesocial andpolitical economy the household. Oxford: Oxford University Press. World Bank 1993 World development report: investigating in health. Oxford: Oxford University Press.

Appendix

Tabell 6 Andel samboende män och kvinnor har svårigheter att som klara hushållets löpande utgifter fördelade efter inkomstdeciler år 1979, 1986/87 och 1994/95.

decil decil decil decil decil decil decil decil decil decil Samtliga 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1979 15,8 11,8 9.7 7,5 5,6 5,8 7,0 5,2 5,9 2,5 7,6 Man 1979 17,3 10,5 9,3 8,2 6,0 6.5 6,1 5,4 4,9 1,3 7,6 Kvinna 1986/87 15,5 11,2 9.8 12,3 10,8 8,7 7,7 5,2 4,6 2,1 8,8 Man 1986/87 14,8 17,2 12,8 12,6 7,9 7,5 4,6 8,4 4,3 1,4 9,1 Kvinna Man1994/95 28,9 19,1 11,4 14,1 12,5 9,0 5,6 6,6 2,2 2,2 11,2 1994/95 32,4 25,2 18,2 17,6 11,5 13,2 7,2 7,7 3,4 1,8 13,8 Kvinna

Andel samboende och kvinnor saknar kontantmarginal Tabell 7 män som fördelade efter inkomstdeciler år 1979, I 986/87 och 1994/95.

decil decil decil decil decil decil decil decil decil decil Samtliga 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1979 18,9 12,2 12,3 11,3 8,1 7,1 10,2 6,0 6,3 0,8 9,2 Man 1979 27,0 19,2 16,1 14,5 10,9 12,6 11,5 9,6 6,9 1,7 13,1 Kvinna 1986/87 12,8 11,6 8,4 9,7 7,6 9,1 6,4 7.0 2,0 2,8 7,7 Man 1986/87 20,8 19,5 13,1 14,3 9,7 8,2 7,2 9,1 6,1 4,2 11,2 Kvinna 1994/95 21,9 17,2 12,9 11,2 9,9 6,4 6,0 7,0 2,9 0,4 9,6 Man 1994/95 35,8 25,7 17,2 12,6 15,8 10,1 7,0 3,4 1,8 15,1 Kvinna

Björn Halleröd

Tabell 8 Logistisk regressionsestimat model 3 för åren 1979 och

1986/87. Beroende variabel: Avsaknaa kontantmarginal.

	Estimat	1979 Wald	1986/87 Estimat	Wald
Kvinna	4,61	5,95	4,11	5,35
lnkandel	0,07	17,12	0,05	10,50
Kvinna" lnkandel	—0,04	5,11	—0,04	4,40
Konstant	-8.50	31,66	—7,02	25,03
N	5 165		5 683

Tabell 9 Logistisk regressionsestimat model 5 för åren 1986/87.

Beroende variabel: A vsaknad kontantmarginal.

1986/87

	Estimat	Wald
Kvinna	3,46	5,39
Dispink	-1 ,52	70,36
lnkandel	0,05	14,46
Kvinna Dispink‘ lnkandel	-0,003	4,22
Konstant	10,27	15,03
N	5 683

Mitt, ditt eller vårt

Familj ers interna fördelning av

pengar

CHARLOTT NYMAN

6.1 Inledning

I studier av inkomstfördelning, fattigdom och konsumtion har hushållet traditionellt betraktats homogen enhet. Därmed har det

som en implicit eller explicit antagits att det råder enighet och jämlikhet inom hushållen vad gäller delande av resurser och konsumtion. Det har inte heller ansetts som angeläget av forskare, politiker eller myndigheter att intressera sig för hur familjer sköter sin vardagsekonomi och vilka eventuella variationer och konsekvenser dessa kan förekom-

av som ma. De antaganden som har legat som grundför den traditionella synen på detta område har dock allt kommit att ifrågasättas och de

mer skillnader som finns i olika familjemedlemmars värderingar, behov och preferenser har lyfts fram. Senare forskning har också visat att fokuseringen på hushåll ibland har dolt reella skillnader mellan

enskilda hushållsmedlemmar Nyman, 1996; Pahl, 1983; 1989;l994; Wilson, 1987; Delphy, 1984; Whitehead, 1981.

Trots att svenska män och kvinnor blivit allt jämlika kvarstår

mer uppenbara skillnader mellan könen på till exempel arbetsmarknaden och inom politiken och näringslivet. Det optimistiskt att tro att

vore de strukturer och attityder som ligger som grund för ojämlikheten i den offentliga sfären stannar vid dörren till hemmet. Ett rimligare

antagande att utgå ifrån, och ett som gör nya frågeställningar och

upptäckter möjliga, är istället att ojämlikheten på den offentliga arenan och den som förekommer inom hemmet hänger och förstär-

samman ker varandra Hobson, 1990; Sørensen och McLanahan, 1987. En undersökning om jämlikhet bland unga svenska visar att det oftast

par är männen som får som de vill då det gäller prioritering konsum-

av tion, att männen ofta betraktar sin partner okunnig eller ovillig att

som ta ansvar för hushållets ekonomi och att kvinnor ofta att deras

anser sambos högre lön ger honom rätten till sista ordet i beslut

om pengar Holmberg, 1993. Forskning om hushållens materiella villkor

5 SOU1997.138

Charlott Nyman

har visat på skillnader i mäns och kvinnors konsumtionspreferenser och att kvinnor oftare än män säger sig sakna olika typer av konsumtion grund av brist på pengar. Detta resultat gäller även efter kontroll av flera betydelsefulla förhållanden såsom inkomst, utbildning, klass, ålder och hushållssammansättning Halleröd m.fl., 1993; Halleröd, 1995; Nyman, 1994; 1996. Kvinnor upplever också i högre grad än män i samma hushållssituation problem med att få ekonomin att gå ihop, har sämre tillgång till kontanter och har större sannolikhet att hamna i materiell fattigdom Nyman, 1996.

Det finns alltså mycket som talar emot att hushållet är homogena enheter där fördelning av resurser alltid sker efter någon fastställd och allmänt accepterad jämställdhetsprincip. Även det naturligtvis

om existerar någon form av omfördelning av resurser i svenska familjer så består dessa familjer av individer som kan ha vitt skilda intressen, upplevelser, behov, preferenser och grader av inflytande och makt. Därmed blir det intressant att studera hur ekonomiska be-

resurser traktas och fördelas inom hushåll och vilka faktorer som är viktiga för hur svenska par betraktar pengar och fattar ekonomiska beslut.

Kapitlets uppläggning

Denna studie vill problematisera ett område där man tidigare har utgått ifrån vissa antaganden och vilket tidigare har betraktats som ointressant i studier om resursfordelning. Det finns många

resurser som fördelas och delas inom familjer men jag kommer endast att behandla de ekonomiska och konsumtion. Även tid också

resurserna pengar om är en viktig och knapp resurs som ofta är svår att skilja från pengar kommer den bara att nämnas i förbigående. Jag är främst intresserad av att få en uppfattning om vilken variation som finns och vilka aspekter som är relevanta för hur par i min undersökning betraktar och organiserar sin ekonomi och hur de sins emellan fördelar pengar och konsumtion.

Det övergripande syftet med detta kapitel är alltså att undersöka hur gifta par betraktar sin hushållsekonomi. Mer specifikt kommer jag att försöka belysa:

l Om individerna i ett par betraktar sina inkomster som egna

pengar eller som tillhörande familjen

2 Hur pengar och konsumtion fördelas mellan man och kvinna i

samma familj.

Nästa avsnitt av kapitlet innehåller en redovisning av de teoretiska utgångspunktema för analysen. Därpå presenteras datamaterialet och frågorna belyses empiriskt. Kapitlet avslutas med en kort diskussion.

Mitt, ditt eller vårt

6.3 Teoretiska utgångspunkter

Fördelningen av pengar och av beslutsfattandet i ekonomiska frågor inom familjen är komplicerade processer. Man kan urskilja fyra centrala komponenter: resurser, kontroll, handhavande och konsumtion. Resurser:

Det finns en mängd olika resurser som är betydelsefulla för de olika hushållsmedlemmamas inbördes relationer. Några av dessa är t.ex. kärlek, sällskap, tillit, omsorg och vänskap Blood och Wolfe, 1960; Blumberg och Coleman, 1989; Safilios-Rothschild, 1976. Även har särställning eftersom de kan bytas mot

om pengar en varor och tjänster utanför hushållet hänger pengar och dessa andra resurser samman med varandra. Män står vanligtvis för den största delen av hushållens inkomster medan kvinnor står för merparten av andra re-

Att det föreligger ett samband mellan individernas inkomst surser. och den interna maktbalansen, kontrollen av ekonomin och konsumtionen har visats i flera undersökningar Coser, 1990; Edwards, 1981; Pahl, 1984; 1989; Vogler, 1994; Wilson, 1987. Men även andra resurser kan vara betydelsefulla för vem som har makt över vad.

Kontroll: Kontroll över ekonomiska resurser innebär att efter eget gottfin-

nande kunna använda pengar för privata ändamål och att ha ett betydande inflytande över viktiga ekonomiska beslut Edwards, 1981; Pahl, 1989. Kontroll över ekonomin kompliceras dock av flera faktorer. Kontroll kan gälla olika delar av hushållens ekonomi. Den som har kontrollen över hushållets resurser kan exempelvis delegera ansvaret för de löpande hushållsutgiftema till sin make/maka som då får det tvivelaktiga nöjet att fylla skafferiet och klä barnen utifrån en budget hon/han inte har full kontroll över England och Kilbour-

som ne, 1990; Wilson, 1987. Att mäta kontroll är problematiskt, eftersom det inte alltid är den utför handlingen som har kontrollen. Kon-

som troll är också ofta en fråga om perceptioner mer än om faktiskt beteende Edwards, 1981. Följande faktorer kan vara lämpliga att använda som indikatorer kontroll: inflytande i beslutsfattande; att känna till den andras inkomst; att ha pengar att göra av med på sig själv; att inte behöva legitimera privat konsumtion; att inte avstå från konsumtion på grund av att ens partner inte gillar konsumtionen Edwards, 1981.

Handhavande:

Handhavande, eller ekonomisk administration, är också en viktig aspekt av familjens interna resursfördelning. Detta gäller vem som faktiskt förvaltar pengarna och sköter vardagsekonomin. Det är teoretiskt viktigt att upprätthålla distinktionen mellan kontroll och hand-

Charlott Nyman

havande. En person i hushållet kan ha ett avgörande inflytande över vad som skall köpas, samtidigt som en annan utför de faktiska inköpen utan att ha kontroll över hur inköp prioriteras. Den som har övergripande ansvar och översikt över familjens ekonomi kan också utöva mer inflytande över ekonomiska beslut Gullestad, 1984. I praktiken är dock distinktionen något problematisk då ansvar för inköp oftast medför en viss grad av kontroll Gullestad, 1984; Pahl, 1989; Vogler, 1994.

Alla hushåll hittar sätt att dela resurser, konsumtion, uppgifter och ansvar. Men hur väljer en familj sitt sätt att organisera ekonomin De system som väljs är inte alltid planerade, diskuterade eller ens medvetet beslutade om. Det sätt en familj organiserar sin hushållsekonomi på kan växa fram ur de faktiska ekonomiska villkoren men kan lika gärna ett resultat av slump, tradition och vanor England och Kil-

vara boume, 1990; Pahl, 1989; Edwards, 1981; Hunt, 1980; Gray, 1979. Det system som ett hushåll använder för att handha sin ekonomi är beroende av en kombination av faktorer såsom tidigare erfarenheter, specifika personliga förhållanden, kulturella normer, transaktionskostnader, inkomst, klass, ideologi och socialisation Pahl, 1983; 1989; Rottman, 1994; Treas, 1991; Vogler, 1994; Zelizer, 1989. Att skilja ut ekonomisk administration som en egen aspekt är också viktigt ur

ett tidsanvändningsperspektiv, eftersom ansvar för de dagliga inköpen

och utgifterna kan upplevas tidskrävande börda, speciellt i

som en hushåll med låga inkomster Pahl, 1989; Rottman, 1994; Vogler, 1994. Om det är så att handhavandet av pengar handlar om fakta och handling, så handlar kontroll av pengar mer om perceptioner Edwards, 1981.

Konsumtion:

Det finns ingen garanti för att den gör de flesta och största in-

som köpen också är den som konsumerar de inköpta sakerna Pahl, 1989; Wilson, 1987. Hur konsumtionen inom familjen delas påverkas av flera faktorer såsom preferenser, behov och ekonomisk situation. Men den kan också påverkas av den maktbalans som råder inom familjen. Begränsade resurser som pengar och tid måste fördelas något sätt och den har makt och inflytande över prioriteringen av hur

som mer dessa ska användas kan påverka fördelningen på ett sätt som

resurser tillgodoser egna behov och preferenser. Konsumtion kan mätas objektivt, i antal saker eller kronor, den kan också individ

men av en subjektivt upplevas som hög eller låg, relativt sett. Båda aspekterna är viktiga och måste beaktas när man diskuterar konsumtion.

Ett stort antal möjliga kombinationer av de fyra faktorer som nämndes skapar utrymme för variationer i hur familjer organise-

ovan

sin ekonomi. Varje har sin uppfattning vad som är rar par egen om

Mitt, ditt eller vårt

effektivt och rationellt vad gäller pengar och ekonomi. Den praktiska organisationen av hushållsekonomin och fördelningen av ekonomiska resurser utgör ramarna för maktrelationer inom parfohâllandet

samtidigt som dessa speglar maktförhållanden. Hur resurser delas inom hushållen och vem som har kontroll över pengar har en direkt koppling till de maktrelationer som råder mellan män och kvinnor Bjömberg, 1993.

Hushållspengar som "speciella "

pengar Historiskt sett har i den moderna världen betraktats

pengar som marknadspengar, alltså som det perfekta mediet för utbyte en marknad. Men pengar kan också betraktas utifrån dess olika sociala värden och betydelser.

En traditionell syn pengar utgår från ett utilitarisktiskt perspektiv där betraktas som objektiva och från ett enbart ekonomiskt

pengar perspektiv. Enligt denna syn existerar det då bara typ

en av pengar och dess delar är alla utbytbara mot varandra. Dessa egenskaper gör pengar opersonliga och neutrala och lämpliga som verktyg den opersonliga och rationella marknaden. Det kan förekomma skillnader i pengars kvantitet men inte i dess kvalitet. Max Weber och Georg Simmel till exempel såg pengar som grunden till rationaliseringen av det sociala livet, medan Karl Marx ansåg att pengar förvandlar sociala relationer mellan individer till materiella relationer. Även Simmel

ansåg att pengar är oberoende av subjektiva restriktioner,

ursprung, relationer och speciella intressen. Pengar har ansetts kunna kvantifiera och korrumpera icke-monetära värden har inte sett möjlig-

men man heten att pengar kan förvandlas och ges mening av olika värden. Se den sammanfattande diskussionen i Zelizer, 1989:344-348.

Detta snäva sätt att se pengar begränsar vår förståelse dem

av Zelizer, 1989. Det finns omfattande antropologisk forskning som visar hur olika typer av pengar i tidigare kulturer inte var neutrala och objektiva. Olika pengar kunde ha olika kvalitéer och innebörd. Vissa pengar kunde vara avsedda för speciella användningsområden, ha speciella betydelser eller endast få användas av vissa människor eller grupper. I vissa sammanhang kunde vilka viktigare än

pengar vara hur mycket pengar. Olika valutor med olika specifika och begränsade användningsområden och med olika regler för fördelning har existerat samtidigt i samma by. Dessa tidiga speciella kontrollerade ut-

pengar byten genom att begränsa användandet och fördelningen av pengar.

Zelizer 1989 använder begreppenmoney och special monies även närhon diskuterar tidigare kulturers utbytesmedel såsom snäckor och stenar. Jag utgår ifrån att hon egentligen avser alla typer av bytesmedel när hon använder dessabegrepp.

Charlott Nyman

Alla pengar kunde inte användas till alla typer av utbyten utan ofta hade de specifika innebörder och betydelser Zelizer, 1989.

Idén om speciella pengar kan överföras till dagens samhälle. Pengar kan betraktas och analyseras utifrån hur kulturella och sociala strukturer kan påverka hur pengar betraktas och används. Pengar har, som nämndes ovan, traditionellt betraktats som enhetliga och objektiva. Man gör ingen skillnad mellan olika Men inte heller i

pengar. dagens samhälle är pengar fullständigt utbytbara i alla situationer, till exempel på det individuella personliga planet. Pengar i det moderna samhället kan ibland öronmärkas för specifika ändamål. Pengars

ursprung kan vara betydelsefullt för hur de betraktas och restriktioner för vem som kan använder vissa pengar kan förekomma Zelizer, 1989:349.

Pengar kan ha olika betydelser i olika sammanhang, till exempel kan de pengar ett brudpar får i present betraktas och användas ett annat sätt än pengar de får i form löner. Pengar

av som ges som en gåva eller för att visa uppskattning tilldelas betydelse och

en annan moralisk innebörd än muta Zelizer, 1989.

pengar som ges som en Det existerar en hel uppsättning olika formella och informella regler som avgör hur vi betraktar och använder olika sorters pengar Zelizer, 1989:3 50-351. Hur fördelar, betraktar och använder inom

pengar familjen är till viss del format av ekonomisk effektivitet, kultu-

men rella föreställningar rörande pengar och familj, maktrelationer, ålder och kön är minst lika viktiga Zelizer, 1989:344. Trots att pengar är en central del av familjelivet och är en av huvudorsakerna till oenighet mellan makar, är väldigt lite känt om ekonomi och inom

pengar familjen.

Vem i familjen som tjänar pengar är också viktigt för hur pengar betraktas och det eller de sätt man betraktar sin egen inkomst på är inte helt självklart. Kvinnor kan ha olika och ofta motsägelsefulla sätt att se på sin inkomst, både som min och vår, när de bidrar med

en egen inkomst. Denna dubbla syn på pengar hänger med olika

samman sätt att se på förvärvsarbete och familjens försörjning, antingen som parets gemensamma ansvar eller som mannens ansvar Gullestad, 1984. Kvinnor som förvärvsarbetar upplever ofta spänning

en mellan individualitet och gemenskap vad gäller hur mycket av deras inkomst som skall tillhöra familjen och hur mycket de kan be-

som hålla för sig själva. Resultatet av denna spänning är en ambivalent syn på pengar: mannens inkomst tillhör familjen medan kvinnans inkomst är dels gemensamma pengar, dels hennes egna, speciella Gul-

pengar lestad, 1984. Kvinnans ekonomiska bidrag till familjen är ofta mindre än mannens och för att förstärka betydelsen av hennes inkomst och ge den mening, är det viktigt att hennes inkomst är synlig. Detta kan

Mitt, ditt eller vårt

göras på olika sätt, till exempel kan hon sätta dem sitt eget bankkonto, separat från pengar som ska används till familjens löpande behov, eller så kan hon använda dem för att handla saker utanför familjens vardagsinköp, alltså extra saker till sig själv eller familjen Gullestad, 1984:269.

Ett annat intressant resonemang är att kontroll över extra eller överskotts pengar ger mer makt än kontroll över resurser som går till de mest grundläggande materiella fömödenhetema Blumberg och Coleman, 1989. Detta skulle kunna innebära att sparpengar och sparkonton kan betraktas annorlunda än löner och lönekonton, även om sparmedel i realiteten ofta används för att dryga ut hushållskassan. Pengar på ett sparkonto kan betraktas som överskottspengar och kontroll över dessa pengar ger makt så länge de är synliga.

Gemensam eller separat- vems pengar är det egentligen

Den ideologi eller norm som säger att makar delar med varandra kan påverka hur pengar administreras och betraktas. En ambivalent syn

kan ha sin grund i motstridiga ideologier. Å sidan finns pengar ena det en väldigt stark ideologi som säger att man delar med sin partner i ett äktenskap. Å andra sidan kan känna psykologisk ägande-

man en rätt över de pengar man själv tjänar trots den förstnämnda dominerande normen Burgoyne, 1990; Edwards, 1981; Gullestad, 1984. Upplevelsen av äganderätt kombinerad med rådande ideologi vad gäller äktenskap och könsroller resulterar i en bred variation av sätt att betrakta, organisera och använda pengar.

En koppling mellan bankkonton och hushållsekonomi kan tänkas föreligga så att vilka typer av bankkonton ett par har speglar deras uppfattning om deras respektive pengar Treas 1993. Gemensamma konton kan som en indikator på gemensam ekonomi och separata

ses konton indikator på separata ekonomier Om problemet an-

som en grips från ett ekonomiskt perspektiv kan jämföra transaktions-

man kostnaderna för respektive organisationssätt. En familj kan ses antingen som en ekonomisk enhet eller som en samling individer. Oavsett vilken utgår ifrån förekommer alltid transaktioner mellan in-

syn man divider och dessa kostar något. En strategi som innebär en gemensam ekonomi är alltid billigare utifrån ett transaktionskostnadsperspektiv,

2Treas datamaterial är från amerikansk panelstudie heter Survey of Income

en som and Program Participation SIPP och som gjordes av the U.S. Bureau of the Census, 1984. Hon fann att 64 procent av hushållen hade endastgemensammakonton, l8 procent hade endastseparatakonton och 17,6 procent hadeen kombination. Treas, 1993 s. 727-729.

Charlott Nyman

men vissa förhållanden gör att vissa par ändå väljer att ha separata ekonomier Treas, 1993.

Transaktioner mellan parter, även mellan individerna i ett parförhållande, innebär alltid kostnader. Tre faktorer kan sägas avgöra hur stora dessa är och hur par väljer att organisera sin ekonomiska administration: förhållandets kontinuitet, kostnaderna för att kontrollera och utvärdera transaktioner samt familje- eller individspeciñka investeringar Treas, 1993.

Kontinuitet innebär att utbyten mellan parterna förekommer ofta, är varierade och pågår över en längre tid. Detta gör att det finns möjlighet för parterna att utveckla ett förtroende för varandra och dem

ger anledning att inte handla i sitt eget privata intresse bekostnad av de

andra familjemedlemmarnas intressen. höga förväntningar

Har man på förhållandets kontinuitet vågar man slå ihop den egna ekonomin med den andra partens och därmed sänka transaktionskostnadema. Har man låga förväntningar på kontinuiteten har man större behov av att kontrollera och då är det säkraste och mest effektiva att välja separata ekonomier och en bytesrelation som mer liknar en marknadsrelation Treas, 1993:725.

Utbyten av de slags resurser som är vanliga inom familjen, såsom kärlek, omsorg, hushållsarbete eller barnuppfostran kan vara svåra eller omöjliga att mäta. Svårigheten att mäta och utvärdera sådana transaktioner gör utbytesförhållanden baserade en marknadsmodell olämpliga och uppmuntrar därför till en gemensam ekonomisk strate-

Treas, 1993 :725-726.

Familjespecifika investeringar i ett förhållande t.ex. kärlek, att skaffa barn tillsammans, att lära känna varandras speciella behov och preferenser kan ge. avkastning bara så länge familjen håller ihop och de är till väldigt liten grad transfererbara till andra förhållanden. Dessa typer av investeringar kräver nästan en kollektivisering av resurser och avkastning då man inte kan separera ut individuella insatser och då avkastningen av investeringarna ofta är diffus. Mer omfattande investeringar i familjen och i individer inom familjen uppmuntrar till att man slår ihop sina ekonomier till en gemensam Treas, 1993:726. Denna teoretiska ansats är intressant för att försöka förstå varför de par som ingår i studien har valt den Organisationsform för hushållsekonomin som de har se kapitlet av Kristian Bolin för en genomgång av ekonomiska teorier om familjen. Enligt Treas’ argument finns det alltså starka skäl för par att välja att slå ihop sina respektive ekonomier.

Förekomsten av en gemensam ekonomi innebär ofta att pengar fördelas från den som tjänar mycket till den eller de som tjänar mindre. Det behöver inte emellertid innebära att man delar lika på pengar,

Mitt, ditt eller vårt

utan det kan också dölja ojämlikhet. I familjer där alla pengar hamnar i pott inte klart och tydligt har bidragit med vad

en ser man vem som eller spenderat mer. Att poola resurser kan innebära att den som redan har makt får ännu makt att den får kontroll över även sin

mer genom partnems inkomst. En gemensam pott kan dölja såväl en ojämn fördelning och konsumtion som avvikelser från rådande

av pengar

äktenskap och familjeliv Burgoyne, 1990; Hertz, 1986; normer om Stamp, 1985; Wilson, 1987. Kvinnans bidrag till familjens ekonomi kan de fakto leda till en ökad snedfördelning om hennes inkomst läggs till hushållskassan. Då kan mannens lön frigöras för en ökning

hans privata konsumtion Hertz, 1986. Den redan har av egen som makt via till exempel högre lön kan så sätt få ökad makt genom att få kontroll över ännu mer pengar. Varje bidrag till familjeekonomin måste vara synligt för att det skall räknas och ge ägaren inflytande över fördelningen av resurser Hertz, 1986.

Att poola gör det dels onödigt att kontrollera och mäta transaktioner som andra i familjen gör, dels blir villkoren för utbyten och specifika transaktioner osynliga Treas, 1993. Bakom fasaden av de-

mer lade resurser kan det alltså döljas en ojämn fördelning av resurser.

Separata ekonomier, å andra sidan, gör transaktionerna mer synliga. Särskilt för där den ena tjänar betydligt mer än den andra kan

par fördelningsmönstret inom familjen ses som en intem representation av individernas roller och maktpositioner utanför familjen Hertz, 1986. Om en ojämn fördelning av konsumtion är synlig blir då paret kanske tvunget att erkänna och ta itu med en eventuell otillfredsställande situation. Diskussioner och förhandlingar blir då kanske nödvändiga för att hitta en fördelningspraxis och rutiner som båda kan acceptera.

6.4 De intervjuade: metoddiskussion

Detta kapitel baseras på data insamlade från 10 svenska hushåll. I åtta fall har data samlats från både kvinnan och mannen i paret. I de övriga två fallen finns det uppgifter endast från en i paret Att relativt få

har ingått i studien beror på att den har haft som syfte att samla par svensk data om, och bli bekant med ett område där det finns väldigt

3Hos alla familjer med i undersökningen intervjuades både och

som var mannen kvinnan i paret. Tekniska och mänskliga fel innebar emellertid att inte alla intervjuer bandades på ett sätt som gjorde dem användbara förstudien. För sex av de tio familjer som är med i analysen, finns det ett utskrivet intervjumanus för båda individerna i paret. För de andra fyra familjerna finns det intervjuutskrifier för kvinnan och minnesanteckningar sommöjliggjorde rekonstruktioner av intervjuerna med mannen i två av fallen. I de övriga två fallen finns det endast uppgifter från en individ i paret, i ett fall från kvinnan och i det andra från mannen.

Charlott Nyman

lite tidigare nordisk forskningfl För att få förståelse för frågor

en som rör gifta par och ekonomi har jag därför valt att i denna fas studien

av prata ingående med ett fåtal par. Denna undersökning har alltså fokuserat på familjer som befinner sig i en viss livsfas, vilket har inneburit att jag tills vidare har valt bort möjligheten att generalisera till alla svenska familjer.

Jag var intresserad att de skulle studeras skulle

av par som vara lika med avseende på vissa aspekter ålder, har småbarn så att jag kunde pröva betydelsen av andra faktorer har visat sig relevanta i

som tidigare undersökningar. Utifrån en lista med målsmän till barn födda i en kommun i Sverige 1989 och gifta med barnets

norra som var moder, valde jag slumpmässigt ut ett antal män våren 1996 mel-

som var lan 30 och 40 år gamla. I alla 10 fallen har alltså hushållen

bestått av en man och en kvinna gifta med varandra och har barn tillsam-

som mans Jag valde par i denna ålderskategori för att fånga fa-

en grupp miljer i den fas då är någorlunda etablerad på arbets-

som var man marknaden och har hunnit börja etablera familj. Barnfamiljer val-

en des därför att det är denna typ av hushåll har visat de största

som skillnaderna i privat konsumtion mellan kvinnor och män Se t.ex. Halleröd, 1995; Nyman, 1994; 1996. Att är gifté och har minst

ett par ett barn som är 6 år gammalt tillsammans ökar sannolikheten att paret har varit tillsammans så pass länge att de har ett stabilt förhållande och har hunnit etablera rutiner för att organisera familjens ekonomi.

Paren kontaktades först per brev och någon vecka tele-

senare per fon. De flesta var intresserade av, och positivt inställda till undersökningens syfte, även om inte alla ville eller kunde deltaga. En kritik som skulle kunna riktas mot detta sätt att värva informanter är att det sker selektionsprocess. Man skulle kunna tänka sig att de

en par som inte har lyckats hitta ett sätt att handha ekonomin tillfredsställer

som båda i paret inte heller lyckas hålla ihop äktenskapet, vilket skulle in-

4 Marianne Gullestads 1984 och Carin Holmbergs 1993 studier berör ämnet i liten utsträckning, såsomen del tidig svensk familjforskning av till exempel Rita Liljeström. Inom Kvinnomaktutredningen kommer ytterligare en bok om familj, ekonomi och makt, Hemmet, barnen och makten, Förhandlingar om pengar och arbete famil-i jen SOU 1997:139..l denna har Göran Ahrne och Christine Roman undersökt sammatyper av frågor men har använt sig av både intervjuer och en enkätundersökning. Min egen forskning på området kommer att fortsätta med en mer omfattande enkätundersökning av svenskapar. En dansk studie av Jens Bonke 1997 som har nyligen publiceratsbehandlar ockå liknande frågeställningar. Alla par visade sig ha minst 2 och högst 3 bam. 6 Utifrån praktiska och ekonomiska aspektervar det smidigast att få tillgång till en urvalslista beståendeav gifta. Jag påstår således inte att gifta par och sammanboende par med barn som lever under liknande förhållanden somde par som ingår i undersökningen skulle skilja sig åt påde punkter som diskuteras i kapitlet.

Mitt, ditt eller vårt

nebära att hela urvalsramen endast består av lyckade par och därskev.7 med är Ett annat problem är huruvida intervjupersonerna talar sanning. Detta är ett reliabilitetsproblem som all forskning som baseras på mänskliga utsagor måste hantera. Jag har också varit medveten om att människor olika anledningar inte alltid talar sanning. Jag bad interav

vjupersonerna att berätta saker som kan ha upplevts som väldigt

om privata och som de kanske inte ens har berättat för sin partner. Pengar är nära kopplade till andra aspekter ett pars förhållande och risken av föreligger alltid att insikter eller en ny dialog om parets ekonomi nya kan påverka relationen. Att intervjupersonerna inte kan eller vill tala helt öppet eller sanningsenligt detta ämne är därför rimligt. Jag om har emellertid inte anledning att tro att undersökningens deltagare har ljugit. Varje presenteras kortfattat före redovisningen av deras utsapar i texten. En detaljerad och ingående presentation av paren vore gor naturligtvis intressant här gäller det att försöka bevara deras anomen nymitet. Jag tar därför för studien relevanta uppgifter om paren upp och individerna, men inte mer än som behövs för mina syften.

6.5 ekonomi hos några svenska

Vardagens par

En vanlig månad för de flesta svenska barnfamiljer ut ungefär så ser här. Det kommer i form av löner och barnbidrag och evenpengar tuellt några andra inkomster. Pengarna ska räcka till mycket: räkningmat, kläder och andra nödvändigheter, nöjen och kanske till och ar, med sparande. Alla har vi vårt eget sätt att organisera de pengar som kommer och går ut, och de flesta av oss kan inte tänka oss att det finns så många andra sätt än det själv tillämpar. sätt som Nästan alla ingår i studien rapporterade att de har någon variasom tion ekonomi, att de slår ihop familjens inkomster av en gemensam och eller mindre delar på olika gemensamma och ofta även primer vata utgifter. Trots att de flesta dem som intervjuades sade att de av alltid har organiserat hushållsekonomin sätt och inte kunde samma tänka sig att göra på något annat sätt, fanns det oväntat mycket variation betraktar familjens olika inkomster och hur de lägger i hur par den praktiska administrationen av inkomster och utgifter. upp I närmast följande avsnittet kommer jag först att diskutera hur sypå kan variera både mellan individerna i ett par och nen pengar

7För att få balanserad syn pá hur familjer med en mer problematisk familjeen mer ekonomi hanterar sin situation kommer kompletterande intervjuer att görasmed en familjeekonom och en familjerådgivare.

Charlott Nyman

mellan olika par vad gäller vems pengar det är och vad de är avsedda för. I avsnittet som följer kommer jag att redovisa hur fördelar

par konsumtion, enligt de själva, och hur fördelningen uppfattas.

Gemensam eller separat ekonomi

Alla intervjupersonerna, förutom ett att de har

par, anser gemensam ekonomi med sin make/maka. Gemensam ekonomi är emellertid inget entydigt begrepp och det finns många variationer och kombinationer av separata ekonomier och ekonomi. Dessutom är uppfatt-

gemensam ningarna om vem som äger pengarna komplicerade och glidande. Nästan alla som intervjuades sade att de ser de pengar som kommer i hushållet regelbundet löner, sjukpenning, föräldrapenning och barnbidrag som mer eller mindre tillhörande familjen och

gemensamma, inte någon individ.

Oberoende av om paren har separata ekonomier eller gemensam ekonomi, framträdde en ambivalent syn på pengar och hur de

används. Citat från individerna själva kan illustrera hur det kan se ut. Det första exemplet är från ett par som lever i ett äktenskap där de har separata ekonomier. I det andra exemplet paret att hushållets

anser alla inkomster är gemensamma och tillhör hela familjen.

Första paret är det enda par som anser att de har helt separata ekonomier. De har inga gemensamma konton och de lägger pengar i en gemensam hushållsbörs som förvaras i skrivbordslådan för mat och räkningar, proportionellt efter egen inkomst. Hon är mammaledig och har en nettoinkomst ca 7 000 kronor varje månad, medan hennes man har en nettolön på mellan 11 000 och 12 000 kronor. Särskilt hon uttrycker tydligt att hon har egna pengar och att det är viktigt. På min fråga om de har egna ekonomier svarar hon att det har de och att hon trivs med det.

IP: Ja, jo, det har vi. Jag vill nog gärna ha det så. För maken skulle det säkert gå bra att ha gemensam. Jag känner andra par som har gemensam ekonomi, men C: Har du dåliga erfarenheter eller IP: Nej, jag har bara fått för mig att min moster hon tyckte

..., att man skulle ha eget, så man inte skulle va beroende. I och för sig har man ett gemensamt konto behöver det inte innebära det men det känns som bra, att det här är mitt.

Citatet visar hur viktigt hon tycker det är att ha egna pengar, att inte vara ekonomiskt beroende. Hon antyder att hon skulle bli beroende av sin man om de slog ihop sina respektive ekonomier. Vad som också är intressant är att hon hänvisar till den moster hon bodde hos under nästan hela uppväxten. Man ser här att tradition samt uppväxtförhållanden och villkor kan vara viktiga för vilka uppfattningar man

Mitt, ditt eller vårt

får och hur de i sin tur påverkar ekonomiskt tänkande och som vuxen, handling. Flera informanter i undersökningen som inte citeras här nämnde också villkoren och värderingarna under uppväxten besom tydelsefulla för hur de betraktar och handhar pengar som vuxna. Man kan också ana att det i hennes fall och även i hennes mans, nedan kan viktigt att ha synliga för att skänka en se vara pengar känsla ägande. Men hon är inte ensam om att tycka att det är vikav tigt med Även hennes tycker att det är bra att ha egna pengar. man egna pengar. IP: För att det är viktigt att hon har egna pengar. Och det är viktigt att jag också har egna pengar. Man har lite grand som man kan göra vad man vill med.

En anledning till varför de tycker att det är viktigt med egna och ekonomier är att de vill känna sig ekonomiskt oberoende pengar och fria att göra de vill med pengar. För att underlätta detta, som praktiskt och kanske även psykiskt, är det lämpligare att de har egna konton. När hon och hennes har lagt till räkningarna och man pengar till dagliga inköp av mat, barnens behov och små nödvändigheter i en hushållsbörs tillhör det blir över på deras respektive konto dem som själva. Hos detta är organiseringen av hushållsekonomin en spegpar ling deras sätt att betrakta pengar. av Tanken är att de ska sköta sina ekonomier utan den andras inblandning eller insyn. Detta framgår tydligt när vi pratar om det ekonomiska stöd familjen ibland får från hennes makes föräldrar. De som hennes make får från sin är till honom, inte till dem pengar pappa båda och hon har inget med de pengarna att göra. Samma separation ekonomier framgår när hon tillfrågas hennes makes sparande av om och spenderandet av dessa medel.

C: Vet du om make har nåt sånt konto IP: Det vet jag inte. Han håller sin egen ekonomi. Vi har inte koll på varann. C: Har make synpunkter på vad du gör med dina pengar IP: Nej, nej, nej aldrig. Det är ändå pengar jag har lagt undan.

Hennes delvis bild då jag frågar honom om pengman ger samma blir över efter räkningarna är betalda och de båda har lagt arna som till hushållsbörsen. Han att han bestämmer själv vad pengar svarar han ska göra med pengar som blir över. De pengar som han har kvar efter det att han har betalt sin del av familjens kostnader är hans egna och det behövs inga beslut om vad de ska användas till. gemensamma Han har också utgifter for ett barn från ett tidigare förhållande och ett fritidshus han betalar helt och hållet själv och som hans fru inte som vet så mycket Men han har inte en lika stark och tydlig uppfattom.

Charlott Nyman

ning deras ekonomier separata och skilda hans fru har. om som som Han verkar se det som att hans pengar också är familjens på pengar ett sätt som hans fru inte gör. Han berättar bonusar han får då om som och då som extra arbetsbelöningar och säger följande de om pengarna:

IP: jag har blivit belönad på jobbet och de har jag sett som mina pengar men de har ändå gått till hushållet. Nån gång lade jag dem i ett kuvert, den gången det fanns möjlighet att lägga dem på ett kuvert Då har jag köpt verktyg. Men resten blev familjens.

Även det tidigare har funnits möjlighet för honom om större att behålla sina bonusar, väljer han att låta de åtminstone delvis numera vara tillgängliga också för familjens behov. När han köper saker till ett nystartat bolag som också är hans hobby han har vid sidan tar om han ibland från sina egna privata Men det är inte helt oprobpengar. lematiskt for honom att spendera sina det här sättet. I egna pengar just detta fall ser han inte sina pengar enbart sina På något som egna. sätt så tillhör de också familjen. Han beskriver hur det känns när han använder egna pengar till sin firma.

IP: jag tar från hushållspengar. Inte hushållskassan mina men egna pengar som indirekt drabbar hushållsbörsen. Då har jag mindre att lägga där.

Även han betraktar sina om pengar som egna pengar, så skall de också vara tillgängliga för att kunna läggas till hushållskassan. Han ger här uttryck för en ambivalent sina inte riktigt syn pengar som hans egna helt och hållet. Han verkar känna ett visst for pengar ansvar

familjen och det komplicerar frågan det egentligen

om vems pengar är, trots att han har bidragit med det han ska och trots att de har separata ekonomier. Hans på är situationsberoende; de ska syn pengar vara tillgängliga ifall de behövs, och då tillhör de familjen. Annars är de hans egna. Gränserna för vad som är privata eller är gemensamma pengar alltså oklara och skiftande beroende på sammanhanget. Både hon och han sina inkomster sina de kan ser egna som egna pengar som göra vad de vill med. Samtidigt kan de ha ett sätt på sin inkomst att se egen och ett annat sätt att sin partners inkomst. Här nedan vi se ser ett exempel hur hon ser deras respektive inkomster.

C: Betraktar du dina pengar som dina eller era som IP: Mina är mina. C: Och makes är hans egna IP: .la, det är våra C: Ar det så

Mitt, ditt eller vårt

IP: Ja, det är nog mer så tror

Hon här ett bra exempel på speciella pengar. Kvinnans lön är ger lite annorlunda hennes lön Zelizer, 1989. Även de båda än mans om lönerna är deras pengar betraktas de inte riktigt samma sätt av egna henne; kvinnans lön betraktas mer som hennes egna pengar jämför Gullestad, 1984. Samtidigt betraktar också hennes man deras respektive på lite olika sätt. Han berättar att de ibland lånar av egna pengar varandra mot slutet månaden om någons pengar tar slut innan nästa av lön kommer. Medan han alltid betalar tillbaka sina lån efter några dasäger han följande de hans fru lånar av honom. gar, om pengar som

C: Har hon behövt låna av dig någon gång IP: Ja. Så där kort, tills nästa lön kommer. Fast hon får väl det. Inte får jag tillbaks pengar. Hon får tillbaks av mig, men C: Så du efterskänker IP: Ja, hon har så dålig inkomst.

Det han verkar säga är att hennes är hennes pengar och pengar hans är hans fast ibland är de också till för familjen och pengar pengar frun de behöver dem. Hans tillhör familjen lite mer än vad om pengar hennes gör; hennes är lite speciella, lite mer hennes egna. Att pengar han efterskänker till henne är också intressant eftersom de har pengar båda två ganska lite kvar efter alla nödvändiga utgifter är betalda Även hon uttrycker skiftande uppfattning vad och henen om vem är till för. Man ytterligare ett exempel ambivalens nes pengar ser när hon svarar frågan om egna sparpengar.

C: Har du undanstoppade ifall du skulle behöva dem pengar IP: Ja, det har haft. Vi hade 6 000 kronor men fick ta ut 3 000 för att få det att gå runt. Vi köpte en ny madrass.

Det här citatet visar också hur hennes kan vara familjens pengar i vissa sammanhang. Här speglar hennes ordval hennes tvetypengar diga på hennes Hon talar vad vi har gjort med syn egna pengar. om mina För att klargöra detta frågade jag om det var deras pengar. användes till det köpet och gemensamma pengar som gemensamma hon svarade att det hennes Ytterligare ett exempel på var egna pengar. denna blandade hennes är att hon ibland betalar barsyn pengar kläder ficka fast sådana utgifter egentligen skall tas ur nens ur egen hushållets gemensamma kassa.

IP: Barnens kläder och sånt, då tar jag ur egen ficka. IP: Jag kan också mycket detjag handlar kommer från se, av mina Skulle jag ta det från den här potten, ja, då egna pengar... går det så mycket pengar där. C: Är det tänkt att pengarna i börsen också ska räcka till barnens klädbehov

Charlott Nyman

lP: Ja, men handlar jag några kläder, om jag är på stan och hittar nåt som jag tänker det här behöver de verkligen såtar jag de pengar sen. Men det är inte alla gånger. Jag menar går jag och småhandlar mjölk eller, for en hundring då bryr jag mig inte, då tar jag inte från börsen.

Hon kan även tänka sig att använda del familjens till en av pengar sina privata utgifter det finns över. Hon säger följanegna om pengar de om sina egna sparpengar:

IP: Ja, han vet att jag har en buffert. Ibland har det varit mer ibland mindre. Ibland harjag varit tvungen att ta utav det fast jag egentligen inte vill nu vill åka till Stockholm. Eftersom ligger så pass marginalen så kan inte tänka att vi har, jag man har inte råd om jag bara ska åka med de vi får in, det pengar som behövs lite mer.

Här framgår att hon skulle bekosta sådan privat nöjesresa med en hushållspengar, helt eller delvis, om de räckte och eventuellt lägga till av egna pengar. Återigen uttrycker hon ambivalens om vems pengar det är. Vem är det inte har råd med hennes Stockholmsresa, vi som eller jag Ibland hon alltså att hon har rätt att ta från anser hushållets för privat konsumtion. pengar Båda att de har och separata ekonomier. Ändå anser egna pengar lägger båda två sina egna pengar på sådant ligger i gränslandet som mellan egen och kollektiv konsumtion. Han spenderar på verktyg i samband med uppbyggandet ett eget företag och hon framförallt av barnen. Detta är ett ganska intressant könsrollsmönster och liknande exempel, där män spenderar sin hobby ofta är ganska pengar som dyr, och kvinnor spenderar på barnen, finns att hitta hos de flesta paren i denna undersökning. Man skulle kunna säga att det paret följer är motpolen till som nu det första paret vad gäller på ägandet de komsynen av pengar som mer till familjen. Detta har sammanlagt endast två bankkonton: par ett lönekonto där båda deras löner sätts in, och ett girokonto. Båda kontona är Ingen har ett eget privat bankkonto. Hon gemensamma. hade alldeles före intervjutillfállet fått fast heltidsanställning i kommunen. Hennes inkomst varierar beroende på att den innehåller vissa rörliga delar, men den har legat mellan 5 500 kronor och l4 500 kronor netto i månaden sedan hon började jobbet ett halvår tidigare. Han tjänar betydligt mer och hans inkomst varierar också grund boav nusar flera gånger per år. Enligt honom själv har han inkomst på i en snitt ca 35 000 kronor brutto i månaden, inklusive bonusar Trots den relativt höga totala inkomsten har familjen ansträngd ekonomi en som

8 Hans vanliga bruttomånadslön ärcirka 2l 000 kronor. Utöver detta får han prestationsbonusar tre gånger per år.

Mitt, ditt eller vårt

beror på stora skulder finns kvar sedan flera år tillbaka. Att ha som ekonomi verkar ha varit självklart från början. Om deras gemensam konton säger han följande:

IP: Från första dagen har haft ett konto och där har smackat det vi har fått så har inget som helst uppdelat så.

Detta skiljer inte mellan hans och hennes inkomst eller pengar. par Alla tillhör familjen, vilket också speglas i det att de har valt pengar att ha endast konton. När jag frågar henne om egna gemensamma och deras respektive inkomster uttrycker hon tydligt att pengpengar varken tillhör henne själv eller hennes make, utan att hans och arna hennes lön tillhör dem båda två i lika stor utsträckning. Att ha egna då är del familj verkar vara en främmande tanke pengar man en av en för henne, vilket framgår av följande citat.

C: Du har ingen lust att ha egna ñckpengar, t.ex. att du ... IP: Nej, nej. Vad skajag med det till

Hennes likadant deras pengar. Han betraktar båda deras man ser respektive löner familjens vilket han säger i klartext som pengar, nedan.

IP: Ja, vi ser det som en gemensam pott alltså. Så räknar vad får ut netto ihop. Det är familjens pengar. Vi har inga mina och dina pengar.

De båda två att de de tjänar tillhör familjen och anser pengar som ska användas till familjens behov. I denna familj är det väldigt stor skillnad mellan hans och hennes löner, vilket kan tänkas orsaka en del svårigheter eller ha vissa konsekvenser. Men när jag frågar henne om jobb och relativt höga lön säger hon följande. hennes mans

IP: Vi tycker det är bra, att han har bra lön. En trygghet för oss han har fått satsa sin karriär. I och med det är det han som har chans att tjäna pengar också. IP: det känns bra. Jag tycker han har lyckats. Eller vi har lyckats. IP: Han måste jobba. Det tycker jag är viktigt. Och jag tycker, ja, jag tycker det är jätte viktigt, hans jobb. Att han ska verkligen satsa på det. För det är vår väg ur eländet.

Det gör inget, enligt henne, att det är han som tjänar merparten av hushållets totala inkomster. Tvärtom anser hon hans jobb vara viktigt, någonting han ska satsa på, för familjens skull. Att han tjänar bra och har lyckats i sin karriär verkar till lika stor glädje för henne och vara lika framgång för familjen för hennes Hon verkar en stor som man. inte tycka att det är problematiskt eller på, något sätt negativt att han tjänar så mycket än vad hon själv gör. Det är familjen som kommer

Charlott Nyman

mer först och familjemedlemmamas behov ska tillgodoses, och som för det behövs samarbete, vilket framgår följande citat skillnaav om den mellan deras respektive inkomstnivåer. Han beskriver det på föl-

jande sätt.

IP: Nej, vi ser det som ganska positivt i och med att vi har delad ekonomi. Vi är som ett team. Det är inga prestigegrejer i det.

Det som är bra för den är också bra för de andra i familjen. I ena denna familj är normen om att dela inom familjen stark och det vem är som tjänar vad verkar inte ha någon betydelse. Här nedan vi ser också att hon håller med sin att det är familjens behov man om som ska prioriteras och att det är viktigt att alla får det de behöver.

IP: Vi måste som satsa på varann då, familjen, och till att alla se har det man behöver.

Det blir intressant att koppla uppfattningar och attityder om egna och familjens till konsumtionsmönster. I kan pengar paret ovan man se att konsumtionen i familjen inte är jämnt fördelad, trots deras respektive uppfattningar om pengar. Han spenderar på sig själv än mer vad hon gör. På grund hans jobb behöver han del kostymer och av en täta frisörbesök. Hon klipper sig högst gånger år och köper ett par per sällan kläder eftersom hon har ett arbete tillåter jeans och träsom ningsoveraller. Även dessa förhållanden delvis om kan förklaras av att han har det arbete han har, och hon har varit gravid och mammaledig länge, föreligger det en uppenbar skillnad i deras konsumtions-

nivåer. Liksom i föregående säger sig kvinnan i detta också ha par par mindre behov av att spendera på sig själv och nöjer sig också med mindre.

Individema i detta par är extremt överens i frågor rör delande som inom familjen. Normen att dela är stark hos båda två och det om är självklart att alla resurser ska tillhöra alla lika mycket. Både hon och han säger att det är familjens behov prioriteras framför individersom nas. Ändå kan man se att resurser inte delas lika mellan makarna.

Dessa två par utgör extremerna i datamaterialet vad gäller synen inkomsterna mina eller våra. Mellan dessa två extremema som finns det ytterligare åtta med åtta olika sätt att betrakta och dela par pengar på, vilka utgör kombinationer pengar-familjens av egna pengar polema. Förutom det första paret diskuterades finns det som ovan tre par som bara har separata bankkonton. Trots denna likhet finns tydliga skillnader i hur dessa betraktar sina och familjens tre par egna pengar jämfört med paret ovan.

I ett av dessa par har mannen ett yrke med hög status och lön. Hans fru har skolat om sig till ett yrke också har hög status och som som betalas bra. När hon intervjuades var hon i färd med att skriva sitt

Mitt, ditt eller vårt

examensarbete och hade börjat arbeta heltid efter flera års studinyss Båda är överens att det tufft ekonomiskt under den tid hon er. om var studerade att de redan känner förbättringar sedan hon började men av arbeta. Under den tid hon studerade fick hon sin inkomst dels via stu-

dielån och dels från hon har haft sedan tiden innan hon blev ett arv ihop med sin nuvarande Både hon och han är överens att han man. om har gjort uppoffringar för att de skulle klara den ekonomiska börda

hennes nedsatta inkomst innebar under studietiden. som Detta avviker något från de övriga i och med att de båda har ett par ganska sparkapital från tiden innan de gifte sig. Hon har det stort ovannämnda och han har ett stort sparkapital han har haft arvet som länge. Dessa finns på speciella, separata konton och slås sparpengar inte ihop med lönerna. Hennes är hennes pengar och hans spararv medel är hans trots att paret att de har gemensam ekonoegna, anser mi. Även hon arvet är hennes framgår det vid om anser att egna pengar flera tillfällen hon är väldigt ambivalent det att om vems pengar är. Hon följande när jag frågar henne om hon anser

egentligen svarar

att hennes och tillgångar är hennes egna. pengar

IP: Ja, halvt halvt gör jag det. Jag vill inte att de ska, om om jag vet att de sätts i huset t.ex. vill jag att vi sätter lika mycket Eller åtminstone jag sätter ett högre belopp vill jag att var om vi skrev att jag hade gjort det. ...Men samtidigt känner ett papper så har jag alltid känt då, för attjag har haft de här jag att, nu, länge. De har jag haft när träffades så jag har fortfarpengarna ande kvar de Men jag känner inte på samma sätt nu, för pengar. har varit gifta så länge, ja, även om det rent praktiskt nu pass är mina det är det som, enligt testamente är mina pengar, så känner inte lika strikt att det är mina pengar pengar,

Hon både hon och hennes har pengar som de anser att man egna investerar i familjens konsumtion. De kan själva välja gemensamma investera dem i familjen, tillhör individerna. Det att men pengarna viktigt för henne hennes ekonomiska insats är erkänd verkar vara att och synlig. Man får känsla att hon gärna vill betrakta sina en av familjens har lite svårt med att byta inställning, som pengar som men hon mitt i övergång vad gäller hur hon betraktar sina och om vore en

familjens pengar.

De har varit gifta i åtta år och har två barn tillsammans. Just det

förhållandet att hon betraktar dem som mer av en familj nu än tidigare

verkar påverka hennes på vilket framgår lite i det föregåsyn pengar, ende citatet, men ännu mer i följande:

IP: Så känner jag inte att det är mina pengar så där utan om nu det är någonting inte klarar av ekonomiskt då tar jag som

Charlott Nyman

självklart av mina pengar, eller om han behöver någonting. Det är självklart Eller om det är nånting barnen behöver eller som så. Nu känner jag att det är familjens Och det har också pengar. att göra med att jag känner oss mycket familj när mer som en nu vi har varit gifta så pass länge och har två barn och allt sånt där. Men jag vet att inom en överskådlig framtid inte kommer att skiljas och så där. Så det är liksom familjens pengar.

Pengamas sociala värde transformeras när hon börjar de är anse att en familj, alltså att förhållandet är stabilt och att hon och hennes man delar ansvaret för deras två bam. För henne blev inte hennes pengar automatiskt familjens egendom bara för att hon gifte sig, det utan krävdes och tid för att hon skulle komma känna en process att att hennes egna pengar kunde delas med familjen. Det kan möjligen

hänga samman med att hon hade med sig egna tillgångar arvet i äktenskapet. Hon har uppenbarligen betraktat arvet annorlunda som än hennes lön och har inte varit helt beredd att dela med sig det av jämför Zelizer, 1989. Utifrån Treas’ 1993 ekonomiska perspektiv

kan man tänka sig att det innebar stor ekonomisk risk att investeen ra arvet i en ny familj. Det tar tid för ett att finna och par normer regler för fördelning och innan dessa fastställda osäkerheten för var var stor. Det verkar alltså vara viktigt för henne att känna viss trygghet en och ett förtroende för familjerelationerna innan hon psykiskt kunde

dela med sig av sitt arv till familjen. En viss stabilitet och varaktighet

var nödvändig för att hon skulle kunna ändra sitt sätt att betrakta relationen mellan sina och sin familj. Hon har under flera år delat pengar med sig av sina pengar och betalat familjens vardagsutgifter, fast hon

ansåg att det egentligen var hennes Nu kan hon betrakta pengar. pengarna som familjens även om hon uttrycker viss ambivalens på en den punkten. På samma sätt hon att hennes är till som anser pengar för familjens behov betraktar hon också makens tillhörpengar som

ande familjen.

Just att de nu har barn tillsammans och har investerat så mycket i

denna familjekonstellation verkar ha varit en viktig faktor för att hon skulle ändra syn. Detta framgår i följande citat från henne.

IP: Innan hade barn, innan vi köpte hus, då delade vi på som 50-50 på hyran och så där. Men sedan vi ñck barn, när man får barn då flyter som ekonomin ihop hur som helst. Då är likman som en enhet. Då spelar det inte särskilt stor roll. IP: Ja, när vi fick barn, för då var jag bamledig, vilket gjorde att jag tjänade mindre. Och då blev det ju, då blev det så. Då slutade man bry sig om det där att det skulle rättvist och så. va För det jämnar ut sig.

Mitt, ditt eller vårt

Flera intervjupersonerna nämner barn som den faktor som gör av det omöjligt, eller någon anledning fel, att ha separata ekoav annan nomier eller försöka dela på allt 50-50. Alla par anger att det är just

familjen och familjens behov är det primära och det är det som som hur betraktas och används. Kvinnan ovan är väldigt tydlig styr pengar med det är just hennes känsla att förhållandet och familjen att av kommer hålla ihop inom överskådlig framtid som gör att hon nu att känner hennes också är familjens Riskema med att pengar pengar. investera i familjen har minskat i takt med att hon har fått förtroenatt de för förhållandets, och familjens varaktighet jämför Treas, 1993.

Enligt hennes beskrivning sin inställning till familjen, verkar det av hon inte alltid har ansett att hon har ekonomi med som om gemensam sin make. Nu kan hon säga att de har det. Och även om de inte delar 50-50 på alla utgifter så verkar det finnas en annan rättviseprinnu cip gör att det ändå känns bra. Hennes förändrade sätt att se på som sina familjens och att betrakta deras ekonomi som egna pengar som visar hur väger in kontinuitet och investeringar i fagemensam man miljen. Detta visst stöd Treas 1993 tes att dessa faktorer, ger om kontinuitet förhållandet och investeringar i familjen kan påverka av valet ekonomi samt att detta speglas i vilket sätt par orav gemensam ganiserar sin ekonomisk administration. Kvinnan i detta att hon har egna pengar som är hennes att par anser göra hon vill med, samtidigt går det inte att spendera dem som men hur helst beroende på att hon har familj som kommer i som nu en första hand. Hon uttrycker detta tydligt i följande citat:

C: Har du du anser är dina pengar som du kan göra pengar som du vill med som IP: Ja det är klart. Det är klart harju pengar som jag kan göra jag vill med. Men jag skulle vilja åka till Acapulco som även om skulle jag inte göra det för det ärju prioriterat för familjen. Alltså i princip har jag frihet att och köpa en ny video eller vad det ärjag vill ha och det kan jag göra. Men jag gör det inte för jag tycker, jag köper det som familjen behöver.

Hennes make, också har egna pengar i form av sparmedel, ansom också de har ekonomi och uttrycker samma ambiser att gemensam valenta på sina Han säger följande om deras respektive syn pengar.

sparpengar.

IP: dem försöker inte röra. Men det har hon också varit tvungen att göra, Och jag har varit tvungen att röra sparade va. jag har fått. Och det har inte varit så mycket att pengar då som göra för vi har inte överlevt utan dem. IP: Och jag tycker i princip att de får in det är pripengar märt inte mina pengar utan det är familjens.

Charlott Nyman

Behöver familjen är det ingen tvekan han pengar om att tar av sina egna pengar, precis som hans fru gör. Men det är inte bara deras respektive sparade betraktas pengar som som egna pengar. Lönema, till viss del, tillhör också dem själva i första hand även de ska om användas till familjens behov. Hans ambivalenta till sin

inställning lön framgår nedan:

C: Hur ser du din lön. Ser du den din lön, dina eller som pengar som familjens IP: Ja det beror på, det är olika i olika nog sammanhang. Men nog ser jag det som min lön. C: Sen, det som blir över efter räkningarna är betalda IP: Det är mina.

Enligt båda två är deras inkomster främst till för täcka

att familjens

behov. Samtidigt han att han har och tycker anser egna pengar att det är viktigt att ha ett eget ekonomiskt utrymme. Hans lön är hans, fast inte entydigt så, och den kan han handla for han känner för det. om Han är inte rädd för att konsumera dyra saker och unnar sig gärna att köpa musik- och datorutrustning. Liksom i tycker mannen paret ovan, även han att det är viktigt att båda har visst och utrymme att köpa göra det de vill, vilket de båda två verkar ha. Han upplever också att han har möjlighet att spendera på sig själv vilket, vi i nedansom ser stående citat han också gör.

IP: Men sen måste man själv ha både ekonomiskt utrymme och annat utrymme också för att kunna göra några saker som man själv vill. IP: Men nog lägger jag tio till femton tusen musikgrejer varje år. Det gör jag, utan tvekan.

Han verkar känna att han har viss rätt att köpa de saker han en önskar sig. Han säger tydligt att hans lön är hans han delar pengar, men gärna med sig sina till familjen. Även denna av pengar om familj har haft ansträngd ekonomi de åren de positivt framtiden en senaste ser på vad gäller ekonomin vilket också gör det möjligt att konsumera dyra

saker på ett annat sätt än tidigare. Återigen hur ser man viktig uppfattningen om att ha egna pengar är. Samtidigt är många

av intervju-

personerna väldigt tydliga med att poängtera att när det kommer till kritan så är det familjens behov prioriteras. Kvinnan i detta som par uttrycker existensen dessa parallella ekonomier bra av ett sätt när

hon säger följande:

IP: Vi har liksom haft egna ekonomier vid sidan och om sen en gemensam. Fast egentligen i ett större perspektiv så är det gemensamt.

Mitt, ditt eller vårt

Det är intressant att delar sina med varandra och par som pengar de har ekonomi trots detta har separata konton i anser att gemensam så stor utsträckning de faktiskt har. som En anledning till att delar ekonomin har kvar separata par som sparkonton kan för att göra deras bidrag, det vill säga deras vara synliga jämför Burgoyne, 1990 och Gullestad, egna pengar, mer 1984. När eget bidrag till familjens resurser och försörjning är ens synligt skänker det upplevelse att ha makt.För pengar som hamen av i pott är det inte längre lätt att avgöra vem som nar en gemensam eller har bidragit med vad, alltså blir bådas individuella bidrag äger, osynliga. Om eget bidrag är tydligt och synligt på ett eget konto är ens tillgängliga vilket kan underlätta konsumtionsmöjligpengarna mer heterna för ägaren. Ett eget konto kan skänka en upplevelse av att

har någon form kanske outtalad äganderätt och kontroll över man av vilket i sin tur kan skänka känsla att ha rätt att använpengarna, en av da dem själv vill. som man sparkonto kan också betraktas extra pengar i Pengar ett som förhållande till de handhas i den löpande vardagsekonopengar som min, vilket kan betydelsefullt vad gäller inflytande i ekonomiskt vara beslutsfattande jämför Blumberg och Coleman, 1989. Att ha ett eget

konto med extra kan då tänkas känsla eller upplevelse pengar ge en makt därför i teorin i alla fall, kan hjälpa familjen ur en av att man eller bjuda den på något speciellt. Även inte ekonomisk knipa om sparkonton alltid är öronmärkta för privat bruk kan perceptionen av

kunna konsumera dem tillräckligt för att skänka en känsla att upp vara kontroll. Kvinnan i denna familj har hafi tillgång till arvet, vilket är av tiden de har varit tillsammans. Ändå har de mycket pengar, under hela snällt under tiden hon har studerat. Trots detta säger hon att hon levt hon kan spendera stora på sig själv hon vill, känner att summor om hon inte har gjort det. Det kan tänkas att denna känslan av att även om sina Ännu kunna spendera beror på att hon har egna pengar, arvet. en gång perceptioner olika kan variera och hur betyser att om pengar delsefulla de for hur handhas.Oavsett att de är pengar om par anser har ekonomi, separata ekonomier, gemensamma konton gemensam eller konton uttrycker de att de har viss tillgång till både separata en familjens och Och oavsett av hur de har organipengar egna pengar. sin ekonomi och hur de benämner i familjen så svarar serat pengarna alla familjens behov kommer främst. Individemas och panästan att på är fulla tvetydighet, ambivalens och motsägelrens syn pengar av sefullheter. Vad är intressant är att det kan så olika ut hos som se olika och alla tycks ha lärt sig att leva med denna ambipar att paren

valens.

Charlozt Nyman

Fördelning av resurser: pengar och konsumtion

I detta avsnitt kommer jag att analysera förekomsten ojämn förav en delning av resurser bland de par som deltog i min undersökning. Un-

dersökningens utformning har inte tillåtit exakt inventering och

en jämförelse av parens faktiska konsumtion. Däremot är intervjupersonernas utsagor fulla av nyanserade uppgifter hur de upplever sin om egen och familjens respektive konsumtion och standard och hur om nöjda de är med dessa. De flesta familjer i mitt datamaterial och kanske också i Sverige har begränsad och ofta liten mängd kvar med en pengar att göra av efter det att de nödvändigaste utgifterna är betalda. Dessa ska pengar räcka till mindre inköp till det hemmet, till små oregelgemensamma bundna utgifter såsom presenter till släkt och vänner och till familjemedlemmarnas privata konsumtion. Har ekonomi, man gemensam som nästan alla paren i undersökningen har, så måste familjemedlemmarna finna sätt att dela på de blir kvar och pengar som enas om vilken konsumtion ska prioriteras. Den prioritering därvid som som explicit eller implicit görs kan spegling maktförhållanses som en av det mellan parterna i paret. Tidigare forskning har visat att pengar skänker makt och kontroll till ägaren vad gäller beslutsfattande och konsumtion. Detta innebär att den tjänar bör ha starkare som mer en ställning i familjen och bör kunna påverka familjens konsumtion till egen fördel. Som vi såg ovan, har de flesta intervjupersonerna ekogemensam nomi med sin partner, det kan innebära väldigt olika saker men när det gäller tillgång till för eget bruk. l del har individerna pengar en par egna sparrnedel de kan ta ifrån medan andra endast har de som pengar som räknas som familjens hushållspengar till sitt förfogande. De flesta men inte alla intervjupersonerna, både män och kvinnor, svarade att de har tillgång till de pengar de sig behöva för att spendera anser för egen räkning, inom för hur mycket finns ramarna pengar som kvar. Att de flesta kvinnorna, och ofta också männen, har den av uppfattningen att män oftare än kvinnor spenderar på sig mer pengar själva än deras partner gör är intressant eftersom det implicit skulle betyda att kvinnor behöver mindre för att känna sig tillfredsställda eller att kvinnor blir tilldelade eller kräver mindre de ekonomisav ka resurserna och accepterar det. Att kvinnor nöjer sig med mindre än sina partner är inget fenytt nomen. Ett etablerat forskningsfält inom socialpsykologin studerar förekomsten av ett fenomen kallas relative deprivation. Kortfatsom tat innebär detta att en grupp, i detta fallet kvinnor, tenderar att anpassa sina behov och preferenser till vad är möjligt och rimligt för som

Mitt, ditt eller vårt

dem att uppnå Taylor och Moghaddam, 1987. Vilka som är möjliga och rimliga konsumtionsmål för kvinnor är i sin tur beroende av flera faktorer, såsom könsrollsmönster, traditioner och relationsspecifika mönster. Att kvinnorna oftare än männen säger att de är nöjda med den konsumtionsnivån de har, samtidigt de att de konsusom uppger mindre än männen kan helt enkelt ett sätt att rationalisera merar vara deras sämre tillgång till för eget bruk, det vill säga deras ekopengar

nomiska underordningg

Paret nedan exemplifierar den komplexitet som kan prägla ett pars privata konsumtion inom for den större familjeekonomin. Paramarna kan verka extremt, de aspekter man upptäcker hos dem ret men som kan skymtas även hos andra i undersökningen fast i olika kombipar nationer och i olika hög grad. I detta arbetar hon 75 procent och par tjänar cirka 6 800 kronor netto månad. Hans heltidslön uppgår per till mellan l5 000 och 16 000 kronor månad. Det är hon som netto per sköter familjens ekonomiska administration, såsom att betala räkningoch kontrollera kontoutdrag, och det är hon avgör och bearna som stämmer vad de har råd med. Enligt både henne själv och hennes man är hon lämpad att for ekonomin eftersom båda anser att mer ansvara han har absolut ingen kontroll över sig själv° vad gäller ekonomiska frågor. Som vi kommer verkar hennes kontroll över adminiatt se strationen innebära viss kontroll över familjens pengar av pengarna en och konsumtion jämför Gullestad, 1984. Nedan vad hon tycser ker ansvarig for ekonomin. om att vara

C: Så ville du då ta ansvar eller fick du eller IP: Jag vet inte. Det nog så att jag fick, vare sig jag ville eller var inte Jag visste hur man gjorde och han hade inte den blekaste aning. Det var som enklast så. IP: Fördelen skulle släppa ekonomin och räkningär att om man till min så tror jag att det inte skulle va så stor kontroll arna man på det hela. Det tror jag. Jag trivs nog ganska bra med att ha kontroll över de där pengarna i alla fall

Hon uttrycker här att hon att hon har det praktiska ansvaret anser betala familjens räkningar och hålla reda på ekonomin i stort. för att Hon att detta är väldigt betungande, tråkig och tidskrävanuppger en de uppgift. Även hon antyder att det inte helt självvalt, så om var säger hon också att hon trivs med att ha det ekonomiska ansvaret.

9SeAvslutande diskussionen för annan möjlig förklaring av detta. en ‘° Även citatet är från henne uttrycker han sammasak vid flera tillfällen. Han om betonar verkligen sin egenbrist på ekonomiskt sinne och ansvar och henneskompetensoch starka karaktär. 1Pahl 1989 fann för den ekonomiska administrationen oña upplevdes att ansvar börda, speciellt i familjer med ansträngdekonomi. som en

Charlott Nyman

Hennes man verkar också ha uppfattningen att det är hans fru har som kontroll och för det praktiska vad gäller ekonomin. ansvar

IP: Hon, hon har kontroll på Alltså jag har väl pengarna. en aning om hur mycket som finns Men det är för hon va. att säger till mig helt enkelt att, så här mycket pengar har vi att röra oss med den här månaden För jag har ingen helst, hon som har allt koll på det där.

Båda tvâ är överens att hon har ansvaret för sköta deras om att ekonomi. Men det är intressant att när jag explicit honom huru-

frågar

vida någon av dem har huvudansvar för familjens ekonomi så är han

inte lika entydig och säker. Vid flera tillfällen under

intervjun talade

han for mig olika sätt hur mycket ansvarsfull och

om mer duktig

hans fru är när det gäller att sköta ekonomin och det därför att är som hon och inte han har ansvaret. Enligt Gullestad 1984 medför ansvar för den ekonomiska administrationen oftast kontroll och inflytande

vad gäller beslut konsumtion i familjen. Utifrån detta det då om är hon som borde ha makt och inflytande över beslut ekomer som rör nomin och konsumtionen. I följande citat från henne själv framgår det

att det också verkar hon till stor del kontrollerar och bevara som stämmer hur familjens spenderas. pengar

C: Tycker du att nån av er har det slutgiltiga beslutet för hur ni gör med pengar...

IP: Nah det är möjligen jag då bromsar det mesta. Det som är det nog.

C: Du känner inte att for att han tjänar så har han att mer mer säga till om

IP: Nej, nej.

Här är det intressant att hon känner att hon har kontrollen fast han

tjänar så mycket Detta stämmer dåligt övenens mer. med tidigare forskning som visar på att kontroll över, och beslut rörande är pengar nära kopplad till ägande, det vill säga till tjänar dem. Men i vem som denna familj verkar det hon har inflytande i beslut vara som som rör familjens ekonomi i stort, och till och med över sin makes konsum-

tion, trots sin betydligt lägre inkomst. Citaten nedan från hennes man visar att han att det är hans fru kontrollerar anser som inte bara familjens hushållsekonomi, utan också hans privata konsumtion.

IP: Ja OK, visst kan vi ha diskussioner det är aldrig att men bråkar. Det händer väl va, men i stort sett inte. Det är väldigt lite.

Det är mest de gånger jag har gjort med för mycket av pengar någonting, när hon tycker att jag prioriterar fel va. C: Känner du att du har pengar som du kan göra vad du vill med, att du har, om du vill köpa någonting att du kan göra det ,..

Mitt, ditt eller vårt

IP: Det finns inga pengar som, ja, jag kan ta och köpa en hamburgare för att jag känner för det. Så är det inte. nu

Nedan bekräftar hon den bild han ger. Första citatet från som henne gäller hennes försök att övertala henne om behovet av en mans bil och det andra citatet handlar hennes mans möjlighet att ny om spendera pengar påjobbet.

IP: Men det lyckas sällan. Jag tycker inte behöver en ny bil. Han har försökt i många år men det lyckas inte så bra. IP: För den delen tycker jag att det är lite onödigt att runt med hundra i börsen till ingen särskild nytta. Jag menar, ekoett par nomin är inte så där värst strålande så att jag tycker man behöver inte springa och köpa kaffe påjobbet varje dag Men då ekonomin är så taskig tycker jag att han kan koka kaffe hemma och ta med sig. Han tycker inte det men jag tycker det.

Samtidigt säger hon att hon har tillgång till de pengar hon behöver.

Hon är också medveten att hennes upplever att hon kontrolleom man och begränsar hans konsumtion. rar

C: Känner du att du har ändå så att du kan göra en del saker med familjens att del av dem är dina ändå pengar, en IP: Ja, vet jag inte riktigt, jag tycks inte behöva så mycket nu att göra saker och ting för själv. Vill jag så finns det pengar då tar jag Vill jag handla så gör jag det. pengar, pengar. C: Tror du att han känner likadant eller IP: Nej, det jag inte han gör. I-Ian tycker nog kanske lite tror nog grand jag styr lite grand över hans pengar. Att, han skulle nog att tycka det trevligare han fick jämt gå runt med ett par, tre var om hundra kronor i plånboken varje dag. Då tror jag han skulle tycka att det känns bättre. Men det gör han inte idag.

Hon har vissa bestämda åsikter hur pengar inte bör spenderas om inte stämmer överens med hennes makes. Implicit i hennes svar som hennes make vill byta bil och ha i börsen för att ovan är att pengar köpa fika på jobbet. I fråga bilen det ut hon har vunom ser som om nit striden, eftersom de har haft bil i flera år. l fråga om att samma inhandla fika på jobbet är det han verkar ha vunnit, eftersom han som för mig han gör med cirka 150 kronor månad talar om att av per arbetsplatsen, och då kan anta att det är fika. medger hon inte att hennes känner att han har Hon att tror man tillgång till de han behöver för eget bruk. Samtidigt säger hon pengar ha tillgång till den lilla hon behöver för eget sig själv summa pengar bruk. Man får bilden familj där hon hårt kontrollerar sin en av en spendera familjens knappa och där han mans möjligheter att pengar också hon kan styra hans konsumtion. Hon verkar ha full-

upplever att

ständig kontroll över familjens pengar.

Charlott Nyman

Men om man sedan deras konsumtion, vad de själva ser säger om hur mycket de faktiskt spenderar sig själva, träder en annan bild fram. Hon säger att hon tror att hennes spenderar man mer pengar för egen räkning än vad hon själv gör, mest på sin löpning. Här nedan förklarar hon vad hennes spenderar och hur hon upplever det. man IP: På löpning. Löparskor och löpartävlingar och bensin till och från tävlingar och sånt. C: Tycker du att hur ni gör med ekonomin och vad ni köper och så, att det känns bra, rättvist IP: Nej. Ibland tycker jag att det där med löpning är lite orättvist. Fast jag har som vant mig egentligen. Jag vet att han missunnar mig inte att köpa nånting jag vill köpa nånting. om Det gör han inte. Så vill jag är det bara att jag går och handlar. C: Men gör du det IP: Nej, jag är lite för snål för det. Så är det, det är svårt att unna mig, det är där det sitter egentligen. Så därför tycker jag att han slösar lite.

Den tidigare bilden att det är hon har kontroll över familav som jens, och sin makes ekonomi börjar blekna och bild en annan tonar fram när hon beskriver deras konsumtion. Istället för att ha kontroll över familjens ekonomi verkar hon känna sig låst när det gäller pengar. Det finns inte så mycket pengar över att spendera på sådant som hon skulle vilja lägga på medan hennes make spenderar pengar ganska fritt på sin hobby. Om sina konsumtionsbehov säger hon egna följande:

IP: Ja egentligen så skulle jag nog inte behöva så mycket. Ja, 400 kronor, skulle jag nog va ganska nöjd. Jag behöver inte så nog mycket mer Det enda som jag gör kostar det är att som pengar läsa böcker. Men, men kring 400, 500 kronor. C: Har du så mycket att göra av dig själv månad nu per IP: Nej, nej det har jag inte. Jag själv kommer alltid i sista hand. C: Om du nån månad vill göra nåt lite dyrare utöver det vanliga, skulle du kunna göra det IP: Nej. Nej det skulle jag inte kunna göra. Nej men det skulle inte gå. C: Har det hänt att du har köpt nåt som du har fått dåligt samvete över att du har köpt IP: Ja, en jacka. Och den har jag inte ens betalt än. Det har jag fortfarande så dåligt samvete över så den har mamma betalt så hon ska väl ha pengar för den nån gång. Jag har tyvärr nog ganska ofta dåligt samvete över det jag handlar mig själv. Jag tycker att det är ganska onödigt. Behöver jag en ny jacka eller skor tycker jag att det är ganska onödigt egentligen Jag gör det för att jag måste, när jag känner att jackan faller sönder och skorna ramlar av.

Mitt, ditt eller vårt

Ovan uttrycker hon ambivalens vad gäller hennes tillgång till och konsumtion. Å sidan säger hon att hon har tillgång till pengar ena den lilla hon behöver för den liten mängd konsumtion summa pengar hon önskar sig. Å andra sidan säger hon också att hon inte känner att hon har råd med det hon behöver och att det känns orättvist att hennes löpning slukar så mycket som den gör. Hon säger att mans pengar hindret för att konsumera kommer inifrån henne själv och inte från hennes Samtidigt kan spekulera att hennes mans relativt man. man om höga konsumtion gör att det inte finns utrymme för hennes egen konsumtion. Trots hennes tidigare utsagor att hon har det hon behöver om åtminstone lite missnöje med deras ekonomi och med henanar man möjligheter att spendera på sig själv. nes Flera kvinnorna i undersökningen uppgav att deras svårighet att av spendera på sig själv kommer inifrån sig själv och att deras män inte missunnar dem att konsumera. I dessa andra precis som i paret par, verkar det kvinnorna tar sig ansvaret att reglera ovan, vara som familjens totala konsumtion: spenderar mannen bara lite för mycket känner sig kvinnan tvungen att dra på sin konsumtion om ner egen ekonomin ska gå ihop den månaden. Varför det är just kvinnan som tar på sig detta är svårt att veta och måste nöja oss med speansvar kulationer. Det är väldigt svårt att veta hur nöjd kvinnan i paret ovan egentlimed sin privata konsumtion. Är det för att konsugen är mer pengar hon vill ha eller är det en ökad känsla av verklig kontroll över mera ekonomin Vi har sett tidigare att upplevelsen att kunna spendera av är väldigt viktig. Att det kan vara det sistnämnda framgår av följande citat.

lP: Jag tror egentligen inte att det är nåt speciellt. Jag tror snarare att det är den där känslan att det finns pengar där som jag kan av spendera ifall jag vill göra det.

lmplicit i citatet är att hon inte kan spendera hon skulle önska som sig. Hon säger själv att det hon egentligen önskar sig är möjligheten, eller känslan att det fanns möjlighet att handla. Föreställningen av av att hon har den friheten känns för henne nästan viktigare än själva konsumtionen. Nedan kan vi hur hennes upplever deras konsumtion. se man C: Vem tror du gör av med mer pengar för egen räkning lP: Det är jag. C: Vad brukar du göra av med pengar på lP: Ja det är på jobbet jag gör med pengar, fika och sånt. av C: Hur mycket brukar det gå varje månad för dig lP: Ja vad kan det va 150 kronor jobbet. C: Hur nöjd är du med din, er levnadsstandard

Charlott Nyman

IP: Nu är jag väldigt nöjd.

Han bekräftar hennes beskrivning att det är han spenderar av som mer på sig själv. Men där hon fokuserar på hans hobby, är det som som kostar mycket, han att det är inköp fika jobbet anger av som utgör merparten av hans egen konsumtion. Han börjar också måla upp en annan bild än den han beskrev tidigare familj där varken

av en

hon eller han har råd att spendera speciellt mycket på sig själv

och

där hon hindrar hans konsumtion. Här har vi sett att han ändå ovan verkar spendera både på sin löpning och jobbet och hon pengar att har svårt att spendera på sig själv överhuvudtaget. Hans hobby och fritid är väldigt viktiga för honom och han vid ger flera olika tillfällen exempel på hur dyr hans hobby är. Han vet att den

tar mycket av familjens pengar i anspråk och verkar också medvara veten om att hans fru att han gör med for mycket på anser av pengar sig själv, vilket framgår nedan.

IP: Jag idrotter och det har sina kostnader. Det har varit, det kan dra iväg ganska ordentligt om man håller på, med startavgifter och sånt Ska jag med i Stockholms maraton kostar va det 350 kronor att anmäla sig. Sen måste jag åka Nu åker jag ner. bil men det är inte heller gratis Och köpa ett va sen par nya skor. Det är nästan en tusenlapp. Och det är en stor kostnad som jag känner, jag säger att jag ska ha dem. Och jag köper dem Och då känner Maria fan, jag får ingenting. Och jag förstår , hon va, men samtidigt så säger fan, jag ska ha dem. Man man är lite egoistisk va. C: Hur mycket lägger du ned på din löpning varje år IP: Ser man det rent ekonomiskt så är det väl, med och allt resor så är det väl 2 500, 3 000 kronor. C: Tycker du att det sätt som ni fördelar och konsumtion pengar känns rättvist och bra IP: Ja.

Han erkänner att han kan känna dåligt samvete över sin privata konsumtion och att det blir tungt för familjens ekonomi de månader han köper skor eller tävlar. Han försöker inte legitimera sitt eget spenderande på något sätt och talar att det enda hans fru gör om som kostar är att köpa böcker då och då, vilket bekräftar det hans pengar fru säger. Att det sker ojämn fördelning mellan honom en av pengar och hans fru inser han.

Kvinnan kanske verkligen tror, och säger, hon har konovan att trollen över familjens ekonomi. Det har hon också så länge menar ansvar för den ekonomiska administrationen. Men får bild en annan när vi börjar prata verklig kontroll över prioritering konsumom av tion. När man tar hänsyn till de här sista citaten från både henne själv och hennes får vi bild ett har väldigt ojämn förman en av par som en

Mitt, ditt eller vårt

delning konsumtionen. Han är medveten att han gör av med av om än sin fru, knappast verkar göra av med några pengar alls på mer som sig själv. Han inser också att hans privata konsumtion har konsekvenför de övriga familjemedlemmama. Trots denna ojämna fördelser ning tycker han att de har rättvis fördelning av pengar och konen sumtion, medan hon känner att den är orättvis. Detta mönster stämmer bra överens med tidigare forskning finner ett samband mellan som relativ inkomst och inflytande över vilken konsumtion som prioriteras. Exemplet visar också hur lätt det är att blanda ihop handhavande och kontroll, och hur viktigt det är att skilja mellan dem.

6.6 Sammanfattande diskussion

Jag har i detta kapitel analyserat intervjuer med några svenska par för försöka få första insyn i hur de betraktar och ekonomi att en pengar hur de fördelar och uppfattar den ekonomin och konsumsamt egna tionen. Vad jag fann ett intrikat nätverk av aspekter och faktorer var leder till komplicerade förhållningssätt och beteenden vad gäller som pengar och konsumtion. Att inte är neutrala och kan betraktas subjektivt är tydligt. pengar Olika kan betraktas och användas på olika sätt, ofta beroende pengar situation eller Vi har sett hos ett par som har seav pengars ursprung. parata ekonomier att de både betraktar den lönen annorlunda än egna den andras lön och att läggs i hushållsbörs används pengarna som en till specifika saker medan övriga pengar används till andra. Hos ett annat hade hon med sig ett i äktenskapet vilket hon har bepar arv traktat och behandlat på ett annat sätt än hon har gjort med sin lön geatt inte helt fritt dela med sig arvet och genom att sätta det nom av på ett separat, individuellt sparkonton. Förekomsten av speciella Zelizer 1989 diskuterar, verkar vara någonting som är pengar, som verklighet hos flera individerna och paren i denna undersökning. av Hur betraktar sin lön, sin partners lön, sparpengman pengar: egen eller fickpengar kan alltså variera. Det finns flera faktorer som kan ar påverka hur olika betraktas dessa visade sig pengar men en av som viktig för informanterna här är hur stabilt och långvarigt man anvara förhållandet Treas, 1993. Flera av intervjudeltagama ovan ser vara visar att lojalitet och tilltro till att familjen kommer att bestå är viktiga kunna våga eller vilja integrera sin ekonomi med sin partför att egen tilltro till familjens varaktighet nödvändig för att ners. Hos ett par var kvinnan skulle kunna känna att ett hon har haft länge kunde delas arv med familjen. Kvinnan i känner så stark kontinuitet att ett annat par hon att hennes höga lön är hela familjens framgång och anser mans framtidshopp. Och har separata ekonomier känner även ett par som

Charlott Nyman

tillräckligt mycket tilltro till att familjen kommer att bestå att de båda är villiga att göra sina egna pengar tillgängliga för familjen och varandra. Men denna villighet att dela med sig sina motverkas av pengar i olika hög grad av en känsla äganderätt har över sin inav man egen komst vilket kan ett uttryck för önskan eller vilja att ekovara en vara nomisk oberoende gentemot sin partner. Denna ambivalenta på syn pengar som uttrycks av nästan samtliga informanterna män och ovan, kvinnor, kan mycket väl ett resultat den spänning dessa vara av som två delvis motstridiga och starka orsaker. normer Det var också intressant att upptäcka att det system för ekonomisk administration som ett par väljer ofta speglar den syn pengar som de har. Paret med separata ekonomier känner båda två att det är viktigt att ha egna pengar och de har också endast separata bankkonton. Paret som har egna sparmedel från tiden innan de gifte sig har förvisso gemensam ekonomi men känner att det är viktigt att ha utrymme att göra och köpa det man ville, till inom rimliga gränser. Detta par har också endast individuella bankkonton har planer att skaffa men ett gemensamt konto och samordna deras respektive ekonomier. Detta kan hänga samman med att kvinnan har ganska nyligen börjat betrakta dem som en familj och med att hon har börjat få regelnyss en bunden heltidslön. Paret med endast konto uttrycker gemensamma också starkast den normen säger att delar inom familjen. som man Varken mannen eller kvinnan i detta någon anledning eller par ser känner något behov att ha eller separata bankkonton. av egna pengar Att de par som har gemensam ekonomi har separata bankkonton, oftast sparkonton, överhuvudtaget kan kanske förstås utifrån två resonemang. Den första är att pengar är synliga skänker ägaren som av dem en större känsla äganderätt vilket i sin tur skänker känsla av en av ekonomisk makt jämför Gullestad, 1984. Det andra är att pengar som kan anses som extra eller överskott skänker ägaren makt än mer pengar som används till familjens löpande utgifter Blumberg och Coleman, 1989. Det har också visats att konsumtion inte alltid delas jämt och att detta kan uppfattas på olika sätt. Hos ett kvinnan att par anser en ojämn fördelning, där hennes håller sig med kläder och man snygga regelbundna frisörbesök medan hon sällan spendera på sig pengar själv, är en förutsättning för att även hon och deras barn ska få det bättre materiellt i det långa loppet. Enligt både hon och han är det en legitim fördelning uppfattas nödvändigt och positivt och som som båda verkar nöjda med den. Hos ett annat kvinnan att vara par anser sin mans konsumtion hobbyutrustning och aktiviteter är orättvis av och någonting som påverkar familjens ekonomi negativt. Trots de olika sätt att betrakta ojämn konsumtion så har dessa två par gemen-

Mitt, ditt eller vårt

samt att det är den i familjen som tjänar mer som spenderar mer på sig själv.

Vad gäller fördelning av konsumtion har vi också sett att det inte nödvändigtvis behöver finnas ett positivt samband mellan kontroll över den praktiska administrationen ekonomin och konsumtions-

av nivå. Det kan alltså vara svårt att skilja i praktiken mellan kontroll över pengar och handhavande av dem, men det är viktigt att göra den distinktionen. Vem har huvudansvaret för att betala räkningarna

som är ganska jämt fördelad bland intervjuparen. Men det är i alla tio familjerna kvinnan har huvudansvaret för mathandlande och bar-

som

behov. l det sista presenterades här är det övertydligt nens paret som att kontroll över den ekonomiska administrationen inte innebär större konsumtionsmöjligheter för kvinnan. Hon spenderar snarare betydligt mindre på sig själv än vad sin man gör. Att kvinnor mer eller mindre frivilligt spenderade mindre på sig själva var också uppenbart hos andra En förklaring är att kvinnor har blygsammare behov än sina

par. män, diskuterades Det kan också ha att göra med det fak-

som ovan. tum att kvinnan har större eller hela ansvaret för vardagsinköpen till familjen vilket gör att hon förmodligen har bättre översikt över storleken på just dessa utgifter och vilka behov finns kvar. Denna in-

som sikt i familjens ekonomi kan göra att kvinnor i högre utsträckning än män försakar sin egen konsumtion och använder den som en regulator för familjens ekonomisk bästa.

Vilken uppfattning informanterna har deras och sin part-

om egen

privatkonsumtion är också intressant. Den subjektiva upplevelsen ners kan minst lika viktig som den faktiska konsumtionsnivån. De

vara flesta informanterna hävdar att fördelningen av resurser med sin

av partner är rättvis och att de är nöjd med den. Samtidigt kunde vi se att konsumtionen inte alltid fördelas jämt inom familjer. Båda männen och kvinnorna i intervjuparen har den uppfattningen att männen spenderar på sig själv. Som nämndes tidigare, har jag inte kunnat

mer mäta faktisk konsumtion, utan endast uppfattningar och erfarenheter, vilket inbjuder till viss spekulation. Att kvinnor uppfattar sig själv

förfördelade behöver inte spegla den faktiska konsumtionen. som Istället kan det bero på att kvinnor och män verkar ha olika sätta att spendera och konsumera vilka påverkar hur de uppfattar sin egen och sin partners konsumtion. Mäns fritidsintressen och konsumtionsmönster kväver sällsynta utgifter, till exempel fiske och år-

stora men liga klädinköp, i större utsträckning än kvinnor. Det är möjligt att kvinnor istället spenderar mindre summor mer regelbundet på till exempel enstaka plagg, biobesök och böcker. Sådan konsumtion är svå-

att komma ihåg i efterhand kanske glädjer lika mycket som rare men stora dyra köp. Det är oftast kvinnor köper barnens saker och det

som

6 SOU1997:138

Charlott Nyman

är möjligt att detta är lika tillfredsställande för dem som att spendera

sig själv. Dessa olika konsumtionsmönster skulle kunna förklara varför många kvinnor känner sig nöjda med fördelningen

av pengar trots att de uppger att de spenderar mindre på sig själv.

Det är också intressant att spekulera kring den variation som finns i hur par betraktar och organiserar sin ekonomi. Det kan tänkas att varje individ och varje enskilt par definierar och värdesätter olika typer av pengar och sätt att spendera dem på olika sätt, utifrån grundvärderingar, bakgrund och erfarenheter. Det kan så att när indi-

vara viders egna föreställningar och erfarenheter möter varandra och de bildar familj tillsammans, växer det fram sätt att betrakta och

nya hantera ekonomin och pengarna, som är unika för varje par, men som ändå är starkt präglade av individemas respektive historia och värderingar. Även inom de relativt snäva kulturella och sociala

ramar som dessa par delar finns det alltså utrymme för variation. Hur betrak-

par tar och organiserar sin ekonomi och sina pengar är något som växer fram i en process som är en del i det gemensamma projektet som det innebär att dela livet med sin partner. Synen och hanteringen av ekonomin är inte statiska utan saker som förändras utifrån i livs-

var cykeln man befinner sig och vilka behov och omständigheter

som omger en.

Genom att ta del av uppgifterna och erfarenheterna som de intervjuade har delat med sig av har vi kunnat konstatera att pengar kan betraktas olika och konsumtion fördelas ojämnt av individerna inom samma familj. Denna undersökning av svenska gifta par kan därmed stödja den tidigare internationella forskningen som har visat att det kan finnas betydande skillnader inom familjer vad gäller sätt att betrakta pengar och fördela konsumtion. Komplexiteten av de frågor som rör egna och familjens pengar, fördelning av konsumtion och uppfattningar om ekonomi är stor. Den tidigare forskningen inom området har varit viktig för att lyfta fram problematiken men den har ofla framställt dessa frågor som om de består av enkla samband och förklaringar. Det finns ett stort antal faktorer som påverkar individers och pars uppfattningar, förväntningar och beteenden vad gäller ekonomi samt den faktiska fördelningen av konsumtion. Det verkar finnas lika många sätt att resonera kring organiseringen av ekonomin och fördelningen av konsumtion som det finns familjer. Forskningen om familjer och ekonomi måste ta hänsyn till denna komplexitet om den ska kunna fortsätta att öka vår förståelse av området.

Mitt, ditt eller vårt

Litteraturförteckning

Bjömberg, Ulla 1993 Fami1jepolitik i EG-ländema ur ett kvinnoperspektiv,

Sociologisk Forskning, nr 3:3-29 Blood, Robert O. Wolfe, Donald, M. 1960 Husbands and Wives. Illinois: The

Free Press Bonke, Jens1997 Hans øegteskab/hendeszegteskab økonømiske beslutninger i

familier og hjemmeservice. Kobenhavn: Socialforskningsinstituttet Blumberg, Rae Lesser Coleman, Marion Tolbert 1989 A theoretical look atthe

gender balanceof power the American couple, Journal Family Issues,

l0:225-250 Blumstein, Philip Schwartz, Pepper1983 American Couples. New York: William

Morrow and Company, Inc Burgoyne, Carole, B. 1990 Money marriage: how patterns of allocation both

reflect andconceal power, Sociological Review, Vol 38, No Nov, s. 634-665 Coser, Rose L. 1990 Power lost and statusgained: astep the direction of sex

equality i K. Eriksen, Vallas Red The Nature of Work: Sociological Perspectives. New Haven: Yale University Press

Delphy, Christine 1984 Close to Home. London:Hutchins0n Co Edwards, Meredith 1981 Financial arrangementswithin families, Social Security

Journal, December, s. 1-16 England, Paula Kilboume, Barbara Stanek 1990 Market, marriages and other

mates: the problem of power i Roger Friedland A.F. Robertson,Red Beyond the Market Place, New York: Aldine de Gruyter

Gray, Anne 1979 "The working class family as an economic unit, Chris Harris,

Red TheSociology of the Family: New directions for Britain, Staffordshire:

University of Keele Gullestad, Marianne 1984 Kitchen-table Society: A casestudy of thefamily, life and

friendships ofyoung working-class mothers in urban Norway. New York:

Columbia University Press Halleröd, Björn 1995. The truly poor: inidirect and direct measurmentof consen-

sual poverty Sweden, Journal of European Social Policy, Vol. No. s. 111-129

Halleröd, Björn m.fl. 1993 Konsensuell fattigdom. Umeå Studies Sociology,

No104, Umeå University Hertz, R 1986 More Equal than Others: Women and men in dual career marriages.

Berkeley: University of California Press Hobson, Barbara 1990 No exit, no voice: Women’s economic dependency andthe

welfare state, Acta Sociologica, Vol. 33, No. s.235-250 Holmberg, Carin 1993 Det kallas kärlek. Göteborg: Anamma Hunt, Pauline 1980 Gender and Class Consciousness.London: The Macmillan

Press Nyman, Charlott 1994 Intra-Household Distribution of Income and its Possible

Effects on Women’s Standard of Living, Report No. 56, Department of

Sociology, Umeå University Nyman, Charlott 1996 Inside the Black Box: Intra-household Distribution of

Consumption Sweden i Bihagen, E., Nyman, C., Strandh, M. ThreeAspects

Charlott Nyman

of Consensual Poverty in Sweden.Umeå Studies Sociology, No. 109, Umeå University

Pahl, Jan 1983 The allocation of money and the structuring of inequality within

marriage, Sociological Review, Vol. 31, No. s. 237-262 Pahl, Jan 1984 The allocation of money within the household i Michael Freeman,

Red StateLaw and the Family. London: Tavistock Publications, Ltd Pahl, Jan 1989 Money and Marriage. London: Macmillan Education Ltd Pahl, Jan 1994 His money, her money, our money: The social construction of the

intra-household economy, Paperpresentedat the Sixth Annual International

Conference on Socio-Economics, Paris, July 15-17 Rottman, David 1994 Income Distribution within Irish Households. Combat

Poverty Agency, ResearchReport Series,no 18 Safilios-Rothschild, Constantina 1976 A macro- and micro-examination of family

power and love: an exchange model, Journal Marriage and the Family, Vol. 38, s. 355-361

Stamp, Peggy 1985 Balance of financial power marriage: An explanatory study

of breadwinning wives, Sociological Review, Vol. 33, s. 546-57 Sørensen,Annemette McLanahan, Sara 1987 Marricd women’s economic

dependency, 1940-1980, American Journal Sociology, Vol. 93, No. s. 659-687

Taylor, Donald M. Moghaddam, Fathali M. 1987 Theories Intergroup

Relations. New York: PraegerPublishers Treas, Judith l 993 Money the bank: transaction costs and the economic organi-

zation of marriage, American Sociological Review, Vol. 58, October, s. 23-734 Vogler, Carolyn 1994 Money in the household i M. Anderson, F. Bechhofer,

Gershuny, Red The Social and Political Economy of the Household. Oxford: Oxford Univesity Press

Whitehead, Ann 1981 Im hungry mum: the politics of domestic budgeting i Kate

Young, Carol Wolkowitz, Roslyn McCullagh, Red Of Marriage and the

Market. London: CSE Books Wilson, Gail 1987 Money in the Family. Hants: Avebury

Tid för barn, tid för arbete

En svenska hushålls tidsanvändning undersökning av

LENNART FLOOD URBAN GRÅSJÖ

7.1 Inledning

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera de svenska hushållens tidsanvändning. Hur fördelas tiden mellan arbete och fritid Hur ser arbetsfördelningen ut inom hushållet Vilka förändringar kan urskiljas över tiden Ett särskilt intresse ägnas att studera de ef-

barn har på hushållens tidsanvändning. Hur påverkar dessa fekter som männens och kvinnornas marknadsarbete Hur mycket aktiv tid ägnas

barnen Hur fördelas denna tid mellan makarna och hur förändras den när förvärvsarbetet ändras

Uppsatsen utnyttjar de upprepade tidsanvändningsstudier som ingår i HUS-undersökningen, Klevmarken Olovsson 1989. Tidsanvändningsdata i HUS har tidigare använts i Flood Klevmarken 1992, där data från 1984 användes för att studera användningen av arbete och fritid, Anxo Flood 1994, där en jämförelse mellan Sverige och Frankrike görs, samt i Flood Gråsjö 1995, där en beskrivning förändringarna i hushållens tidsanvändning från

görs av 1984 till 1993. 1 denna uppsats koncentrerar oss ett mindre antal aktiviteter och försöker belysa hur tiden fördelas inom hushållet samt eventuella förändringar under perioden 1984-1993.

En översiktsartikel om användningen av tidsanvändningsdata i ekonomisk forskning ges i Juster Stafford 1991. En illustration av fördelarna med tidsanvändningsdata ges i Carlin Flood 1997 där konventionella data över arbetstider jämförs med data från en tidsanvändningsstudie. När konventionella data används förekommer inga effekter små barn på männens arbetstider ett standardresultat i lit-

av teraturen. När tidsanvändningsdata används så framkommer det att små barn har starkt negativ effekt arbetstiden. Män, till skillnad

en från kvinnor, minskar i regel sin betalda arbetstid men deras faktiska arbetstid kan minska. För att finna dessa effekter behövs tidsan-

Lennart Flood Urban Gråsjä

vändningsdata som till skillnad från konventionella data mäter faktisk arbetstid istället för betald.

Att mäta hushållens interna resursanvändning är komplicerat, tidsanvändningsdata ger här en intressant möjlighet denna ansats är

men naturligtvis inte problemfri. Tidsanvändningsstudier är både komplicerade och dyra, dessutom ställer de stora krav både respondenter

och intervjuare. Det finns definitionsproblem med vad med

som avses aktiviteter och det är svårt att ta hänsyn till situationer där flera aktiviteter utförs samtidigt. Trots dessa invändningar vi att tidsan-

menar vändningsdata ger en möjlighet att studera frågeställningar

som annars är svåra eller omöjliga att empiriskt belägga.

I denna uppsats utnyttjar vi en upprepad tidsanvändningsstudie från 1984 och 1993; denna information representerar internatio-

en nellt sett unik databas. Inledningsvis ges en beskrivning hushållens

av tidsanvändning uppdelade ett fåtal kategorier. Sedan följer sta-

en tistisk analys av olika bestämningsfaktorer. I appendix redovisas den datamängd som används, definitioner av aktiviteter samt en mer teknisk beskrivning av den model utnyttjats för den statistiska

som analysen.

7.2 Hushållens

tidsanvändning

Vi väljer att studera hushållens tidsanvändning utifrån ett fåtal aktiviteter; marknadsarbete, hushållsarbete och barntillsyn. För en närmare definition av dessa aktiviteter, se appendix. Tidsanvändningen kommer att belysas utifrån två perspektiv, dels förändringar över tiden, 1984 till 1993, och dels skillnader mellan män och kvinnor. Av speciellt intresse är att beskriva och analysera de effekter barn har på

som ovan nämnda aktiviteter. Att barnets ålder är av betydelse får

anses som självklart, vi har valt att studera fyra åldersgrupper: 0-3 år, 4-7 år, 8-12 år respektive 13-18 år. I och med att vi speciellt vill studera jämställdheten mellan könen, så har merparten av analysen gjorts på de individer som är sammanboende eller gifta. l enstaka fall analyseras hela stickprovet. I jämförande syfte har ensamstående

gruppen utan barn också använts.

Förvärvsarbete

Med förvärvsarbete menas arbete för vilket erhåller betalning. l

man figur 7.1 kan vi se hur mycket tid används till denna aktivitet. Fi-

som guren, som baseras på samtliga individer i urvalet, visar hur mycket tid som i genomsnitt läggs marknadsarbete för olika åldersgrupper.

Tid för barn, tid för arbete

Av figuren kan man se att både unga män och kvinnor spenderade färre timmar på marknadsarbete 1993 jämfört med 1984. Den högre ungdomsarbetslösheten 1993 är den största orsaken till denna skillnad. Under 1993 arbetade däremot både män och kvinnor mer då de uppnått högre ålder. Brytpunkten kommer redan i trettioårsåldem

en för kvinnor, medan motsvarande svängning identifieras först då männen är ca 40 år.

Figur 7. Marknadsarbete för kvinnor och män, I 984 och 1993.

Timmar per vecka.

0 - - ~ -

1323 2429 3035 3541 4247 48-53 54459 60-65

Ålder

-o-män, 84-n- kvinnor,84-n- män,93-x-kvinnor, 93

I figur 7.2 visas förvärvsarbete för ensamstående utan barn och för sambo/gifta utan respektive med bam. Det vi framför allt är intresserade att undersöka är kan skönja något mönster då män re-

av om man spektive kvinnor går i ett förhållande och sedan skaffar bam. Därför valde vi att analysera respondenter i åldern 18-40 år och effekten av små barn i hushållet.

För kvinnorna är mönstret detsamma 1984 och 1993; arbetstiden minskar då de går i ett förhållande och när de sedan får barn minskar arbetstiden ytterligare. Den enda skillnaden mellan 1984 och 1993 ligger i de arbetstidsnivåer rapporterats. År 1984 nedgången i

som var kvinnornas arbetstid brantare än 1993. Denna jämförelse påverkas dock också sysselsättningssituationen 1984 och 1993. Medelåldern

av för de ensamstående och sammanboende kvinnorna utan barn var ca 27 år och något högre, ca 30 år för gruppen med barn.

Lennart Flood Urban Gråsjá

Figur 2 Marknadsarbeteför personer i åldern 18-40 år.

Timmar per vecka.

kvinnor,84

E ensamståendeutanbam :l sambo/giftautanbarn I sambo/giftamedbarn0-3

Männens genomsnittliga arbetstid mellan 32 och 34 timmar

var per vecka 1984, oavsett de sammanboende eller de hade bam.

om var om Mönstret är däremot helt annorlunda 1993; männen arbetar minst när de är ensamstående och mest när de har bam. Förklaringen till denna kraftiga förändring är återigen den höga ungdomsarbetslösheten 1993. Medelåldern var för männen omkring 30 år, med något högre medelålder för gruppen sambo/gifta med barn 32 år. En intressant iakt-

tagelse är att de ensamstående kvinnorna arbetade mer än de

ensamstående männen 1993.

Låt oss då mer i detalj studera hur förekomsten barn påverkar

av tidsallokeringen mellan könen för sammanboende eller gifta 18-65 år. Tabell 7.1 visar hur differensema ut mellan kön och år, då

ser paret har minst ett barn i åldern 0-3 år. Både män och kvinnor har

marginellt ökat sitt förvärvsarbete sedan 1984. Men männen arbetar fortfarande i genomsnitt nästan 18 timmar vecka än kvinnorna.

mer per

Tabell 7.1 Förvärvsarbete: hushåll med ett yngsta barn i åldern 0-3 år.

Tiden för individer som marknadsarbetar inom parentes.

Timmar och minuter per vecka.

Skillnad

1984 1993 1993-1984

Kvinnor	15:30 31:10 16:05 36:00 0:35 4:50
Män	33:05 44:50 33:50 47:30 0:45 2:40
Skillnad	-17:35 -13:40 -17:45 -11:30

kvinnor-män

Tid för barn, tid för arbete

Däremot har skillnaderna mellan könen minskat om barnen är något äldre. I tabell 7.2 kan att tidsdifferensen mellan könen minskat

se från drygt 14 timmar till drygt 12 timmar per vecka mellan 1984 och 1993 det yngsta barnet är i åldern 4-7 år. Denna differens har

om minskat till sju timmar per vecka om yngsta barnet är i åldern 8-12

ca år tabell 7.3. Orsaken till denna förändring är att kvinnorna ökat

sin förvärvsarbetstid med och halv timma vecka, medan

sex en per männen ökat sin arbetstid med ca en timma per vecka.

Tabell 7.2 Förvärvsarbete: hushåll med ett yngsta barn i åldern 4-7 år.

Tiden för individer som marknadsarbetar inom parentes.

Timmar och vecka.

minuter per

Skillnad

	1984	1993 1993-1984
Kvinnor	21:15 35:10	:50 34:30 0:35 -0240
Män	35:30 44:10 34:15 44:25 -1:15 0:15
Skillnad	-14:15 —9:00 -12:25 —9:55

kvinnor-män

Tabell 7.3 Förvärvsarbete: hushåll med ett yngsta barn i åldern 8-12 år. Tiden för individer som marknadsarbetar inom parentes. Timmar och minuter per vecka.

Skillnad

1984 1993 1993-1984

Kvinnor	21:50 35:15 28:20 39:00 6:30 3:45
Man	34:25 45:30 35:20 50:15 0:55 4:45
Skillnad	-12:35 -10:15 -7200 -11:15

kvinnor-män

För att i någon mån kontrollera för effekten den högre arbetslös-

av heten 1993 undersöker vi också de individer som utfört arbete på mätdagen, dvs. de faktiskt rapporterat att de har förvärvsarbetat un-

som der någon de två dagar som de har intervjuats om sin tidsanvänd-

av ning. De individer rapporterat marknadsarbete har alltså ute-

som lämnats här. Tiderna för detta urval redovisas inom parentes tabell

7.1, 7.2 och 7.3.

I tabell 7.1 kan att kvinnorna ökat sin arbetstid mer än

man se männen. Fortfarande är det dock stor skillnad mellan könen. Männen förvärvsarbetar ca 11,5 timmar mer per vecka än kvinnorna om yngsta barnet är 0-3 år.

Tabell 7.2 visar att om yngsta barnet är i åldern 4-7 år så har arbetstiden inte förändrats speciellt mycket sedan 1984, vare sig för kvinnor eller män. Vid en- jämförelse mellan könen kan man se att kvinnorna arbetar i genomsnitt 10 timmar mindre vecka. En

ca per

Lennart Flood Urban Gråsjö

intressant iakttagelse är att männen 1993 marknadsarbetar färre timmar om yngsta barnet är 4-7 år jämfört med barnet är i åldern 0-3 om år, ca 44,5 timmar mot 47,5 timmar vecka. per I tabell 7.3 kan man se att det yngsta barnet är i åldern 8 till 12 om år så har både kvinnor och män ökat sin arbetstid mellan 1984 och 1993. Skillnaden i arbetstid mellan kvinnor och män har också ökat till ll timmar och 15 minuter vecka. per

Kvinnor ägnar mindre tid åt hushållsarbete och männen mer I figur 7.3 kan vi se att den tid kvinnor ägnar hushållsarbete som har minskat inom alla åldrar mellan 1984 och 1993. Det är också möjligt att identifiera en liten ökning för männen för i stort sett alla ål-

dersgrupper.

Figur 7.3 Hüshållsarbetefär kvinnor och män, I 984 och 1993. Timmar per vecka.

Ålder -o-män, 84 -ø-kvinnor, 84 -o-män, 93 -x- kvinnor,93

Tidsskillnaden mellan män och kvinnor när det gäller hushållsarbete har alltså minskat sedan 1984, det är fortfarande kvinnorna men som svarar for merparten av hemarbetet 1993 ägnar kvinnorna i stort sett dubbelt så mycket tid hemarbete männen gör. För kvinnorna som ökar tiden För hemarbete kraftigt med åldern. Genomsnittstiden för den äldsta gruppen är än dubbelt så stor för den yngsta. För mer som 1993 är det en mycket liten skillnad mellan de yngsta männens och kvinnornas hemarbete; denna skillnad ökar emellertid snabbt med åldern. Hur påverkas då tiden som ägnas hushållsarbete då män och kvinnor flyttar ihop, gifter sig och får barn På sätt för samma som

Tid för barn, tid för arbete

marknadsarbete redovisas tidsanvändningen i hemarbete efter civilstånd och bam.

Figur 7.4 Hushållsarbete för personer 18-40 år.

Timmar per vecka.

kvinnonüdI I n

mån,84 kvinnor,93

mensamståendeutanbam a sambo/giftautanbarn I sambo/giftamedbam0-3

I figur 7.4 kan vi se ett förhållandevis tydligt mönster. Kvinnor ägnar

tid hushållsarbete då de är sammanboende och ytterligare mer mer tid då de får bam. Detta gäller både 1984 och 1993, med den skillnaden att nivåerna är ca 2-3 timmar per vecka lägre 1993. För männen är mönstret inte lika tydligt, även om motsvarande trend kan skönjas även för dem. Som sagts tidigare har skillnaden mellan männens och kvinnornas hemarbete minskat sedan 1984. Detta beror i huvudsak på att kvinnorna minskat den tid ägnas hushållsarbete. Detta syns

som ännu tydligare i tabell 7.4, där differenser redovisas både mellan kön och år för hushåll med yngsta barnet i åldern 0-3 år. Notera att denna tabell bygger individer är sammanboende eller gifta 18-65

som år.

Tabell 7.4 Hushållsarbete: hushåll med ett yngsta barn i åldern 0-3 år.

Tiden för individer som marknadsarbetar inom parentes.

Timmar och minuter per vecka.

Skillnad

1984 1993 1993-1984

Kvinnor	26:05 21:05 23:15 16:20 -2:50 -4:45
Män	10:10 8:15 10:35 9:00 0:25 0:45
Skillnad	15:55 12:50 12:40 7:20

kvinnor-män

Lennart Flood Urban Gråsjö

Kvinnorna har minskat sin tid med nästan tre timmar mellan 1984 och 1993. För männen visar tabell 7.4 att de ökar sin tidsanvändning med ca en halv timma. Fortfarande gäller dock att kvinnorna ägnar 12-13 timmar mer tid per vecka åt hushållsarbete. Samma mönster finns även då yngsta barnet är i åldern 4-7 år, tabell 7.5.

Tabell 7.5 Hushållsarbete: hushåll med ett yngsta barn i åldern 4-7 år.

Tiden för individer som marknadsarbetar inom parentes.

Timmar och minuter per vecka.

Skillnad

1984 1993 1993-1984

Kvinnor	23:45 19:35 22:45 20:30 -1:00 0:55
Män	10:20 9:10 11:20 9:55 1:00 0:45
Skillnad	13:25 10:25 11:25 10:35

kvinnor-män

För dessa hushåll gäller att skillnaden kvinnor-män är ca 11,5 timmar per vecka, en minskning med två timmar sedan 1984. Denna minskning med två timmar beror att kvinnorna minskat sin tid med en timma, medan männen däremot ökat sin tidsanvändning med en timma per vecka. Den största förändringen mellan 1984 och 1993 hittar vi for sammanboende/gifta kvinnor då yngsta barnet är 8-12 år se tabell 7.6.

Tabell 6 Hushållsarbete: hushåll med ett yngsta barn i åldern 8-12 år.

Tiden för individer som marknadsarbetar inom parentes.

Timmar och minuter per vecka

Skillnad

1984 1993 1993-1984

Kvinnor	28:00 22:45 21:00 18:25 -7:00 -4:20
Män	9:15 8:15 9:10 7130 -0:05 -0:45
Skillnad	18:45 14:30 11:50 10:55

kvinnor-män

I tabell 7.6 kan vi se att kvinnorna minskat tiden som ägnas åt hushållsarbete med sju timmar. Trots denna minskning är skillnaden mellan kvinnor och män nästan 12 timmar vecka. Som också kan

per se i samma tabell är männens hushållsarbetstid oförändrad.

Även för aktiviteten hushållsarbete presenterar vi hur tidsanvändningen ser ut för de män och kvinnor som rapporterat att de marknadsarbetat på den aktuella mätdagen se siffrorna inom parentes i tabell 7.4, 7.5 och 7.6. Genomsnittstiden for marknadsarbete för denna grupp är av naturliga skäl större, vilket också medför att tiden för

Tid för barn, tid för arbete

hushållsarbete är mindre. Mönstret känns dock igen. Männen ökar sin hushållsarbetstid något när barnen är yngre och minskar den något när barnen är i åldern 8-12 år. Det mest slående när det gäller kvinnorna

de minskat den tid ägnas åt hushållsarbete med nästan fem är att som timmar då de har minst ett barn i åldern 0-3 år. 1993 är tidsdifferen-

mellan könen dock fortfarande än sju timmar per vecka. sen mer

Mer tid tillsammans med barnen

Givetvis ägnar inte alla individer tid barntillsyn. Vi är intresserade

aktiviteten barntillsyn då hushållen har barn och inte då nåav egna

individ sitter barnvakt eller passar barnbarn. Därför görs analysen gon på de hushåll har barn i åldern 0-12 år. Vi använder samma upp:

som delning tidigare, nämligen sammanboende/gifta med barn i ål-

som dern 0-3 år, 4-7 år och 8-12 år.

I tabell 7.7 kan vi hur barntillsynen förändrats mellan 1984 och

se 1983 för respektive kön, för hushållen med de allra yngsta barnen. Tiderna inom parentes återigen genomsnittstider för de hushåll

avser där både männen och kvinnorna rapporterat att de marknadsarbetar.

Tabell 7 Barntillsyn: hushåll med ett yngsta barn i åldern 0-3 år

Tiden för individer som marknadsarbetar inom parentes Timmar och minuter per vecka

Skillnad

	1984	1993 1993-1984
Kvinnor	12:55 11:05 14:10 11:05	1:15 0:00
Män	7:40 6:30 9:05 8200 1:25 1230
Skillnad	5:15 4:35 5:05 3:05

kvinnor-män

Skillnaden mellan kvinnor och män när det gäller tid till barntillsyn är

oförändrad mellan 1984 och 1993, då hänsyn inte tas till i stort sett

de rapporterat marknadsarbete eller Däremot har differensen om minskat för de marknadsarbetar. Kvinnor som förvärvsarbetar

som ägnade 1993 tre timmar tid vecka än männen bamtill-

ca mer per

motsvarande siffra för 1984 fyra och en halv timma. Det syn, var ca är männen ökat sin tid medan kvinnornas tid är oförändrad.

som

Att äldre barn får mindre aktiv tid föräldrarna framgår av ta-

av bellerna 7.8 och 7.9. Detta gäller oberoende av om de som rapporterat noll i marknadsarbete tas med eller inte. Kvinnor med ett barn i åldern 0-3 år ägnade under 1993 i genomsnitt 14 timmar per vecka åt

ca barnomsorg, motsvarande tid för barn i åldern 4-7 och 8-12 var ca

Lennart Flood Urban Gråsjö

7 och 3 timmar. Samma mönster gäller även för männen; nivån

är dock något lägre.

Tabell 7.8 Barntillsyn: hushåll med ett yngsta barn i åldern 4-7 år.

Tiden för individer som marknadsarbetar inom

parentes.

Timmar och minuter per vecka.

Skillnad

1984 1993 1993-1984

Kvinnor	9:35 6:50 6:55 6:00 —2:40 -0250
Män	5:25 4:30 4:10 4:00 -1:15 -0:30
Skillnad	4:10 2:20 2:45 2:00

kvinnor-män

Tabell 7.9 Barntillsyn: hushåll med ett yngsta barn i åldern 8-12 år Tiden för individer som marknadsarbetar inom parentes Timmar och minuter per vecka

Skillnad 1984 1993 1993-1984 Kvinnor 4:10 3:15 2:50 2:05 -1 :20 -1 :10 Män 2:00 1 :50 1:15 1:20 —O:45 -0230 Skillnad 2:10 1 :25 1:35 0:45 kvinnor-män

Barn minskar jämställdheten

En intressant möjlighet med HUS-undersökningen utnyttja den är att s.k. paneldelen, dvs. de individer deltagit både 1984 och 1993. som En fördel med att studera panelen är att har större möjlighet att kontrollera att icke observerbara faktorer påverkar resultaten.

Figur 7.5 Tidsdiflerens mellan 1993 med barn och I 984 utan barn. Timmar per vecka.

3,6 2,7

E Kvinnor :,, -h in I Män 4,9

-4.8 Marknadsarb Hushállsarb

Tid för barn, tid för arbete

För att visa barnens påverkan på Föräldrarnas tidsallokering, är det in-

undersöka de individer hade barn 1993 men 1984. tressant att som Figur 7.5 visar just detta, dvs. hur individer ändrat sin tidsan-

samma vändning mellan 1984 och 1993. Tyvärr så är inte denna s.k. panel särskilt 35 individer respektive kön, så precisionen i skatt-

stor ca av ningama blir låg.

Vad händer då med jämställdheten när kvinnor och män får barn Männen de redan tidigare ägnade marknadsarbete mest

som var som tid, ökar tidsanvändningen denna aktivitet, medan kvinnorna minskar sin arbetstid. Det omvända gäller för hushållsarbete. Kvinnorna ökar och männen minskar sin tid på hushållsarbete. Fritiden minskar

för kvinnorna. Specialiseringen olika arbetsuppgifter ökar

mest

och jämställdheten minskar.

Mannens hemarbete opåverkat

kvinnans marknadsarbete

En intressant frågeställning gäller jämställdheten i hushållsarbete och barnomsorg när makarna ändrar sitt förvärvsarbete. I figurerna 7.6- 7.9 visas hur den genomsnittliga tidsanvändningen for både hushållsarbete och barnomsorg påverkas ändrade arbetstider för kvinnor.

av Syftet med figuren är att studera hur tider påverkas. Huvud-

mannens resultatet visar tid för de olika aktiviteterna är relativt

att mannens okänslig kvinnans arbetstider. Som illustration, ser vi att

oavsett en

ägnar mellan 6-9 timmar vecka åt hushållsarbete oavsett mannen per

kvinnan inte arbetar eller arbetar heltid. För bamtillsynen gäller om

tid minskar när kvinnan ökar sitt förvärvsarbete. Här är att mannens det emellertid viktigt att poängtera att vi inte håller barnens ålder kon-

i de där kvinnorna förvärvsarbetar så är barnen stant, utan grupper äldre. Detta förklarar varför männens barntillsyn har minskat.

Påföljande sidor: Figur 6-7.

Lennart Flood Urban Gråsjö

Figur 7.6 Hushållsarbete 1984, efter status på arbetsmarknad. Timmar per vecka.

33,5 35 30 28.2 V 25 2 å 20 13,4 8 I 15

‘- 10 8,3 66 71 5 . 0 v — —-——--|~r kO m1 k1/2 m1 k1 m1

0 arbete,1/2 deltid,1 heltid kvinnorI män

Figur 7 Hushållsarbete I993, efter status på arbetsmarknad. Timmar per vecka.

kO m1 k1/2 m1 k1 m1

O arbete, deltid,1 heltid1/2 E kvinnor I män

Tid för barn, tid för arbete

Figur 7.8 Barntillsyn l 984, efter status på arbetsmarknad. Timmar per vecka.

10" 9,1 9 8 7 6,2 — 6 5 . 4,0 4 3,6 i 3 0 2.5 3 . 2 , 1 , 0v———— -mr -- IV r ;i k0 m1 k1l2 m1 k1 m1

0 arbete,1/2 deltid,1 heltid

kvinnor män

Figur 7.9 Barntillsyn 1993, efter status på arbetsmarknad. Timmar per vecka.

95 10 9 7,9 8 . 7 . 6 , 4,5 4,5 5 , M 4 3 2.5 2 1 0 ——- t — Wwww-- -1 k0 m1 k1I2 m1 k1 m1

0 arbete,U2 deltid,1 heltid

kvinnor I män

7.3 En statistisk hushållens tidsallokering analys av

En svaghet med de resultat diskuterats är att det är svårt att som ovan konstanthålla andra faktorer än de som vi är intresserade av att studera. Ett alternativ är att istället använda regressionsanalys i syfte att

Lennart Flood Urban Gråsjö

erhålla isolerade effekter de olika faktorer påverkar tidsallokeav som ringen. Den ekonomiska litteraturen innehåller mängd referenen stor ser till ekonomiska modeller för analyser hushållens resursallokeav ring. Den mest kända och mest diskuterade ansatsen är Beckers tidsallokeringsmodell Becker 1965. En översikt denna typ av av modeller ges i Juster Stafford 1991, och tillämpning på svenska en HUS-data ges i Carlin Flood 1997. De statistiska modeller utnyttjas här skall betraktas som som en fortsättning av den deskriptiva framställningen. Det är inte vår avsikt att presentera och härleda en strukturell modell för hushållens tidsallokering. Den statistiska modellen bygger delvis på de metoder som användes i Carlin Flood. Ett problem när tidsanvändningsdata användes för statistisk analys är den stora förekomsten noll0r, dvs. av av individer som rapporterat att de utfört aktiviteten. Som illusten ration kan vi betrakta marknadsarbete; ett skäl till att individen svarat noll kan vara att han förvärvsarbetar. Ett annat skäl kan vara att han arbetade de dagar intervjun avsåg trots att han har ett förvärvsarbete. Det statistiska problemet vid analysen tidsanvändningsdata av och även annan mikrodata är att ta hänsyn till detta problem med äkta och oäkta nollor. I Carlin Flood användes komplicerade mer metoder, men erfarenheten från detta arbete tyder på att resultaten inte skiljer sig speciellt mycket då enklare mer robusta metoder används. De resultat som diskuteras här bygger därför på s.k. Heckit en regression och dessutom för hushållsarbete där antalet nollor är mycket litet, nästan alla ägnar någon tid hushållsarbete vanlig minsta en kvadrat regression. De fullständiga regressionsresultaten besamt en skrivning av Heckit modellen ges i appendix. I nedanstående avsnitt betonas enbart de mest intressanta effekterna. De aktiviteter som här koncentrerar på är marknadsarbete, hushållsarbete och barnoss tillsyn. De forklaringsvariabler användes i modellen är ålder, utsom

bildning, löner, inkomst, barn, barnomsorg, bostadstyp och antalet

hushållsmedlemmar.

Vad påverkar hur mycket vi förvärvsarbetar

Det är ingen överraskning att barn påverkar den tid kvinnorna förvärvsarbetar. Ett normalt resultat i litteraturen är emellertid att påverkan är mycket liten på männens arbetstid och det finns effekt om en så är den i regel positiv, dvs. män med små bam förvärvsarbetar mer, se Ham 1982, Johnson Pencavel 1984. Flood Carlin 1997 visar dock att då tidsanvändningsdata används så erhålls stor en negativ effekt även for männen. Män med barn arbetar betydligt yngre mindre än gruppen utan yngre bam. Detta resultat även i upprepas

Tid för barn, tid för arbete

denna studie för år 1984 och i tabell 7.10 visas att män med yngre barn arbetar 3,6 timmar mindre än gruppen utan bam.

Tabell 7.10 Marginaleflekter på marknadsarbete barn i åldern 0-3 år.

Timmar per vecka.

Skillnad

1984 1993 1993-1984

Kvinnor	-7,4 -10,8	-3,4
Män	-3,6	0,7 4.3
Skillnad	-3,8 -11.5

kvinnor-män signifikant konventionellnivá.

Det således värt att notera att detta resultat inte erhålls om konvenär tionella data över arbetstider användes. Tidsanvändningsdata mäter faktisk arbetstid och inte kontrakterad. Med tidsanvändningsdata vi alla effekter barn har våra arbetstider, om barnet fångar upp som

är sjukt så märks detta tidsanvändningsstudien har genomförts

om korrekt. Förmodligen framgår inte denna tillfälliga frånvaro när frågor normala arbetstider ställs. Ett ytterligare stöd resultatet att män om av arbetar mindre försäkringskassomas statistik med små barn ges av frånvarodagar för vård sjuka bam. över ersatta av

Tabell 7.11 Antal dagar med tillfällig föräldrapenning. 1984-1994 I 000-tal

Män Kvinnor

1984 2043 2596 1985 2232 2890 1986 2403 2993 1987 2619 3227 1988 3128 4038 1989 3035 3841 1990 3305 4205 1991 3186 4083 1992 3073 3914 1993 3009 4196

Under 1984 svarade männen för 44 procent av totala antalet ersatta ca för vård bam. Ett odiskutabelt resultat är den stora efsjukdagar av fekten små bamhar pä kvinnornas förvärvsarbete. visar den genomsnittliga effekten för kvinnor med Tabell 7.10 att i åldern 0-3 år är minskad arbetstid med nästan sju och en ett barn en med kvinnor utan barn i denna åldersgrupp. För halv timma jämfört denna negativa effekt ökat och år 1993 finner vi att kvinnorna har

Lennart Flood Urban Gråsjö

kvinnor med yngre barn arbetar nästan elva timmar mindre. Detta resultat är förväntat och återspeglas i tabell l

Tabell I 2 Antal dagar med föräldrapenning. I 984- 993 1000-tal

Män Kvinnor

1984 1555 28899 1985 1833 360 1986 97 33216 1987 3040 37268 1988 2451 35366 1989 2803 37949 1990 3741 46788 1991 4520 0 1992 5242 52623 1993 5808 51601

Antalet dagar med föräldrapenning har ökat kraftigt sedan 1984, med 78 procent för kvinnorna och 273 procent för männen. Männen svarar emellertid enbart för en mycket liten del antalet dagar, 5 procent år av 1984 och 10 procent 1993. Resultaten 1993 för männen skiljer sig dramatiskt från de resultat diskuterats för 1984. År 1993 finns inga statistiskt signifikanta som effekter av små bam på männens marknadsarbete. De resultat som rapporterats i Flood Carlin 1997 erhålls således inte år 1993. Detta är dessutom ett resultat överensstämmer med den forsaksom ringsstatistik redovisats År 1984 för som ovan. ersattes männen mer än tre och en halv miljoner arbetsdagar, motsvarande siffra för 1993 är nästan nio miljoner dagar. Trots denna kraftiga ökning i antalet ersatta dagar tyder våra modellresultat för 1993 på att den isolerade effekten alla andra effekter konstanthållna små barn på männens av arbetstid är försumbar. En förklaring till detta resultat kan att män med små barn vara kompenserar den tillfälliga frånvaron orsakas barn med att som av arbeta vid andra tidpunkter. Denna kompensation skulle således mer förekomma i samma utsträckning 1984. Tabell 7.1 visst stöd ger ett för detta. Den visar att män med barn förvärvsyngre som rapporterat arbete ökat den genomsnittliga tiden med än två och halv mer en timma från 1984. Efterfrågesidan kan även spela roll i den en meningen att efterfrågan för övertidsarbete större 1993 än 1984 för var de som har arbete. Tendensen att kvinnor minskar sin tid i marknadsarbete är densamma även för äldre bam. I tabell 7.13 och 7.14 kan vi barn se att ett i åldern 4-7 respektive 8-12 år minskar kvinnornas arbetstid med 6,3

Tid för barn, tid för arbete

respektive 2,6 timmar vecka 1993, vilket är större påverkan på per en kvinnornas marknadsarbete än vad kunde påvisas 1984. som

Tabell I 3 Marginaleflekter på marknadsarbete barn i åldern 4-7 år. av Timmar per vecka.

Skillnad 1984 1993 1993-1984

Kvinnor -1,8 -6,3 -4,5 Män -1,0 —2,4‘ -1,4 Skillnad —0,8 —3,9 kvinnor-män signifikant konventionellnivá.

Tabell l 4 Marginaleffekter på marknadsarbete barn i åldern 8-12 år. av Timmar per vecka

Skillnad 1984 1993 1993-1984 ‘1-7 "ZS Q9 Kvinnor -3,0 -2,4 0,6 Män 1.3 -02 Skillnad kvinnor-män signifikant konventionellnivå.

effekterna på männens marknadsarbete från barn i ål-

De marginella

dern 4-12 år är även de negativa. Män har barn i dessa åldrar arsom mellan och timmar vecka mindre än de män inte betar en tre per som har barn i denna åldersgrupp. För männen 1993 gäller det således att äldre barn till skillnad från har mätbar negativ inverkan på yngre en arbetstiden.

Tabell 7.15 Marginaleffekter på marknadsarbete av barnomsorg. Timmar per vecka

Skillnad 1984 1993 1993-1984 Kvinnor 4,6 4,0 —0,6 -2,6 1,8 4,4 Män 7.2 2.2 Skillnad kvinnor-män ‘ signifikant konventionellnivå.

l tabell 7.15 görs jämförelse de marginella effekterna på marken av nadsarbete kommunal/privat barnomsorg. Att tillgång till organiseav rad barnomsorg skulle påverka arbetsuttaget positivt verkar naturligt. också i samtliga fall utom för männen 1984, i ett hushåll Detta är sant

Lennart Flood Urban Gråsjä

som har barnomsorg arbetade då nästan två tim mannen mar mindre per vecka jämfört med ett hushåll utan År 1984

barn

påverkades alltså arbetstiden positivt för kvinnorna och negativt för männen.

Hushållsarbetets

bestämningsfaktorer

När det gäller hushållsarbete är det svårt att identifiera effekter som är signifikanta regressionsresultaten i appendix. Detta beror se sannolikt på att vi studerar aktiviteten hushållsarbete på alltför en aggregerad nivå. Några faktorer är det dock möjligt att peka på, vilka presenteras nedan.

Det som är gemensamt för kvinnorna 1984 och 1993 är framför allt icke-arbetsinkomstens negativa och lönens positiva inverkan på hushållsarbete. Förekomsten kommunal eller privat

av barnomsorg

har också en signifikant effekt på kvinnornas hushållsarbetstid. Kvin-

nor med barnomsorg ägnar mellan två och timmar mindre tid tre per vecka jämfört med de inte har barnomsorg. För 1993 kan som även en signifikant ålderseffekt påvisas. Kvinnorna har konkav tid-ålders en profil, med maximum vid 52 år. ca För männen är det endast utbildning har signifikant effekt som en på tid i hushållsarbete både 1984 och 1993. Generellt kan man säga att lägre utbildning har desto mindre tid han åt husmannen ägnar hållsarbete. Denna effekt är tydligast 1993. För 1993 gäller vidare att förekomst av barnomsorg påverkar hushållsarbetstiden negativt ingen effekt 1984.

Ett genomgående drag, då det finns barn i åldern 0-12 år, är att kvinnorna ökar sin hushållsarbetstid. Det är dock endast de yngsta barnen som ger signifikanta effekter. För männen erhålls endast en signifikant effekt positiv och det är från barn i åldern 4-7 år för år 1993.

Barntillsyn

De tydligaste effekterna på bamtillsyn kommer naturliga skäl från av förekomsten barn figur 7.10. Ett barn i åldern av se O-3 år medför att kvinnorna ökar sin bamtillsyn med 5-6 timmar ca per vecka. För männen är denna positiva påverkan något mindre, mellan två och tre timmar per vecka. För båda könen gäller att effekten är störst 1993.

Tid för barn, tid för arbete

Figur 7.10 Marginaleffekter på barntillsyn. Timmar per vecka. signifikanta effekter

kvinnor84 män84 kvinnor93 män93

0-3 E4-7 I8-12 E13-18

Då barnen är något äldre 4-7 år är effekten fortfarande positiv. Skillnaden mellan män och kvinnor är störst 1984, då ett barn i denna ålder medför kvinnorna ökar bamtillsynen med nästan tre och en att timma och halv för männen.1993 påverkas fortfarhalv mot ca en en ande kvinnorna är differensen betydligt mindre. Effekmest, men nu barn i åldern 8-12 år är endast signifikant för kvinnorna 1993. ten av ökar då sin aktiva tid med barnen med drygt timma per vecka. De en De äldsta barnen 13-18 år har negativ inverkan den tid som en åt barntillsyn. Effekterna är signifikanta med undantag för ägnas kvinnorna 1984. Det framförs ibland att individer har organiserad barnomsorg som mindre tid åt barnen. För kvinnorna förefaller detta vara fallet ägnar 1993, då negativ och signifikant effekt erhålls. 1984 däremot kan en inget sådant mönster påvisas. För männen gäller dock det omvända. Kommunal/privat barnomsorg inverkar positivt på den tid som män tillbringar med barn, effekten är emellertid endast signifikant 1984. resultat beträffande effekten barnomsorg se Gus-

För ytterligare av

tafsson Kjulin 1994. 1984 hade utbildningsnivån betydelse for den tid som ägnades barnen. Mönstret att individer med låg utbildning spenderade var mindre tid med barnen och att detta gällde i högre grad for kvinnor än 1993 finns inte denna effekt kvar för männen och för kvinför män. är den betydligt svagare. norna

Lennart Flood Urban Gråsjö

Preferenser för hushållsarbete och

bamtillsyn

Det kan vara av intresse att undersöka kvinnors och attityder om mäns till hushållsarbete och bamtillsyn skiljer sig åt. Vid sidan om de exogena variabler som redovisats i de föregående avsnitten Vad påverkar hur mycket vi förvärvsarbetar, Hushållsarbetets bestämningsfaktorer, Barntillsyn undersöktes därför också olika preferensers betydelse. Tyvärr ställdes dessa attitydfrågor inte till samtliga respondenter 1984, så därför redovisar resultatet separat i detta avsnitt och endast för 1993. När det gäller kvinnor och mäns inställning till och leka att passa med barn, så är båda könen positiva till detta. Kvinnorna är dock något mer positiva än männen. Resultaten visar också att städning och matlagning är aktiviteter både män och kvinnor rangordnar lågt. som Att städa är den minst populära aktiviteten, särskilt för männen. Vilka signifikanta effekter attityder kan då identifieras markav nadsarbete, hushållsarbete och bamtillsyn De kvinnor uppskatsom tar att städa och laga mat ägnar mindre tid hushållsarbete. Detta resultat kan också tolkas att de kvinnor ägnar mycket tid åt som som hushållsarbete har fått städning och matlagning. För nog av männen kan inga signifikanta effekter deras attityder på omfattningen av av deras hushållsarbete hittas. Kvinnors och mäns attityder när det gäller barn påverkar deras tidsanvändning olika sätt. Lusten att leka med barn påverkar mäns arbetstid negativt och kvinnors positivt, för positiv inställning till en barnpassning gäller det omvända. Tiden ägnas ät bamtillsyn påsom verkas däremot ett likartat sätt. De män och kvinnor gillar som att leka med barn tillbringar också tid tillsammans med barnen, mer medan de individer tycker barn tid som om att passa ägna mer till bam-

tillsyn.

Sammanfattning

Det som vi i huvudsak har försökt beskriva är den påverkan barn som har på marknadsarbete, hushållsarbete och bamtillsyn. Barnets ålder är avgörande för den tid män och kvinnor ägnar dessa aktivisom teter. Kvinnornas arbetstid påverkas kraftigt de har barn i de av att allra yngsta åldrarna. 1984 minskade de sin arbetstid med i genomsnitt sju timmar vecka, 1993 siffran nästan 11 timmar. När per var barnen blir något äldre är denna negativa påverkan inte fullt så stor, även om effekten fortfarande är störst 1993. Ett intressant faktum kan noteras då männens arbetstid studeras. 1984 så kunde negativ efen fekt identifieras barn i åldern 0-3 år, denna effekt kunde därav men

Tid för barn, tid för arbete

emot inte hittas 1993. Jämställdheten mellan män och kvinnor har alltså minskat i detta avseende. Detta är ett faktum trots att kvinnor i genomsnitt ökat sin arbetstid medan män nens arbetstid i stort sett är oförändrad sedan 1984. Har då jämställdheten ökat i något annat avseende under perioden 1984-1993 Hushållsarbete aktivitet där skillnaderna mellan är en och kvinnor uppenbarligen minskat. Detta är främst ett resultat män kvinnorna minskat sin hushållsarbetstid. Fortfarande gäller av att dock kvinnorna ägnar betydligt tid hushållsarbete än mänatt mer För kvinnorna kan dessutom konstatera att de, både 1984 nen. man och 1993, ökat sin tid för denna aktivitet då det finns små barn i hushållet. Både män och kvinnor ägnar de yngsta barnen mest tid. Dessa barn ägnas dessutom tid 1993, vilket inte är fallet for äldre bam. mer Kvinnorna fortfarande för den största delen av barntillsynen, svarar könsskillnadema minskat något sedan 1984. även om

Litteraturförteckning

Anxo, D. Flood, L.R. 1994 Pattern of time-use in France and Sweden.Memorandum 205, Department of Economics, University of Gothenburg. Becker, G.S. 1965 A Theory of the Allocation of Time, Economic Journal 75. Browning, M. 1992 "Children and Household Economic Behavior, Journal of Economic Literature, Vol. XXX, s. 1434-1475. Carlin, P.S, Flood, L.R. 1997 D0 Children Affect the Labor Supply of Swedish Men, Labour Economics, Volume issue s. 167-183 Flood, L.R, Klevmarken A. 1992 Market Work, Household Work and Leisure: An Analysis of Time-Use in Sweden,Memorandum 172, Department of Economics, University of Gothenburg. Flood, L.R, Gråsjö, U. 1995 Changesin Time Spent at Work and Leisure: The Swedish Experience 1984-1993. Memorandum 212, Department of Economics, University of Gothenburg. Gustafsson, B. Kjulin, U. 1994 Time Use Child Care andHousework, and the Total Cost of Children, Journal Population Economics, 7:287—306. Ham, J.C. 1982 Estimation of Labour Supply Model with Censoring Due to a Unemployment and Underemployment, Review of Economic Studies XLIX, 335-354. Heckman, J 1979 Sample Selection Bias as a Specification Error, . Econometrica, 47, s. 153-161. l-lotz, Miller, R. 1988 An Empirical Analysis of Life Cycle Fertility and Female Labor Supply, Econometrica 50, 380-387. Johnson, T.R. Pencavel, J.H. 1984 Dynamic Hours of Work Functions for Husbands, Wives and Single Females, Econometrica 52,363-389.

Lennart Flood Urban Gråsjo

Klevmarken, N.A. Olovsson, P. 1989 Hushållens Ekonomiska Levnadsförhållanden HUS, Teknisk beskrivning och kodbok, Department of Economics, University of Gothenburg. McDonald, J.F. Moffit, R.A. 1980 "The Uses of Tobit Analysis, The Review of Economics and Statistics, 62, s. 318-321. Mroz, T. 1987 The Sensitivity of Empirical Model of Married Women’s Hours an of Work to Economical and Statistical Assumptions, Econometrica 55, 765-799. , s. Wahlund, R. 1987 Does Lowering the Marginal Tax Rates Matter, Understanding Economic Behavior, 12th Annual Colloquium of lAREP, Vol. Aarhus School of Business, Denmark.

Appendix

Den svenska H US-undersökningen

Den svenska HUS-undersökningen Household Market and Non Market Activities, Klevmarken Olofsson 1993 grundas på ett urval av individer i åldern 18-74 år. Med hjälp tele-

av personliga intervjuer,

fonintervjuer samt registerdata har socio-ekonomisk information samlats från både 1984 och 1993. I de hushåll där det fanns gifta eller sammanboende intervjuades båda. Vid sidan

av huvudintervjun,

genomfördes dessutom två telefonintervjuer hushållens tidsanom vändning. År 1984 urvalsstorleken 2495, var av dessa deltog 1680 i båda intervjuerna. Motsvarande siffror för 1993 3353, där 2346 var deltog i båda intervjuerna. En del urvalet är panel, dvs. av en personer som deltog både 1984 och 1993. Panelen bestod 864 av personer. År 1984 genomfördes under undersökningen perioden 15/2 1984 till 14/2 1985 och under år 1993 mellan 1/3 1993 och 28/2 1994, med undantag för vissa dagar under jul och påsk. De återstående 347 dagarna delades sedan i fyra Vinter-veckodag, Vintergrupper: veckoslut helg, Sommar-veckodag, Sommar-veckoslut helg. Hela urvalet delades sedan i två Den forsta begrupper. gruppen stod av hushåll som vid första tillfället intervjuades vinter-veckodag och sommar-veckoslut vid andra tillfället. Den andra hushåll gruppen intervjuades vinter-veckoslut första gången och

sommar-veckodag

andra gången.

Mätdagen valdes ut slumpmässigt och individerna intervjuades

sedan telefon angående deras tidsanvändning denna dag. I de flesta per fall har intervjuarna ringt dem dag efter mätdagen och frågat dem en om tidsanvändningen dagen innan. Då respondenterna omöjliga var att få tag i på mätdagen, så intervjuades individerna två, och i vissa sällsynta fall tre, dagar efter mätdagen.

Tid för barn, tid för arbete

Intervjuerna sker med s.k. öppna svar, dessa kodades sedan till 72 olika aktiviteter. För varje aktivitet beräknades sedan ett vägt medelvärde. I det vanligaste fallet, då två intervjuer genomförts, definierades medelvärdet enligt följande: ti5tiv+2tih l1,2,...,72 där och h står för mätdagen veckodag eller veckoslut helg. v om var Om respondent endast deltagit i intervjuerna så beräknades en en av värdet istället enligt Stiv mätdagen var en veckodag och annars om enligt 2th. Det är detta mått tidsanvändningen per vecka som av kommer att användas i vår analys. Undersökningens metod och design var likartad 1984 och 1993. Det finns dock några skillnader. 1984 skrev intervjuaren ned svaren i pappersformulär, 1993 gjordes detta på ett elektroniskt formulär i ett dator. Fördelen med den designen är att kodningsfclen minskar en nya det 1993 även finns tillgång till de öppna svaren. Denna insamt att formation kommer dock inte att utnyttjas i detta arbete. Ett problem vid jämförelse data över tiden är om kodningen av av de öppna gjorts sätt vid varje tillfälle. Därför sattes svaren samma strikta regler 1984 för hur kodningen skulle genomföras och det upp dessa följdes sedan även 1993. Naturligtvis kan det fortfarande finnas för viss slumpmässighet eller godtycke vid kodningen. utrymme en Ett exempel på detta är då det rapporterats att fler aktiviteter utförts samtidigt. Vilken aktivitet skall då vara den primära och vilken anses skall vara den sekundära anses I huvudsak så finns det endast förändring i kodningen. 1984 var en ambitionen att rapportera den faktiska aktiviteten som eventuellt genomfördes under rast från arbete. Om respondenten handlade eller gick till banken under rasten så skulle detta rapporteras som handla respektive bankärende och inte rast från arbete. Denna regel som frångicks 1993 två skäl. För det första så lyckades man inte fullt ut av denna distinktion 1984, utan ibland så rapporterades rast och vid göra andra tillfällen handla, bankärende etc. För det andra så år rasten i sig intressant aktivitet och också analyserats i ett undersöken som par ningar under senare tid. Slutligen skall det också sägas att all data använts i detta arbesom te är från aktiviteter uteslutande betecknas som primära. som

Lennart Flood Urban Gråsjo"

Förteckning över aktiviteter

T11 Marknadsarbete T110 Huvudsakligtarbete T140 Extraarbete T20 Hushållsarbete T21 Matlagning T210 Matlagningför omedelbarkonsumtion T220 Matlagningför framtidakonsumtion T22 Diskning T230 Diskning T23 Städning T240 Städning T24 Tvätt T250 Tvätt T25 inköp och administration T26OHushâllsadministration T410 Inköpdagligvaror T420 Inköpandravaror T430 Privatatjänster T433Andra privatatjänster T440 Offentligatjänster T443Andraoffentligatjänster T41 Bamtillsyn T340Aktiv barntillsyn T350 Passivbarntillsyn T36OTillsynavsjukt barn

Statistisk modell

När tidsanvändningsdata används i regressionsmodeller gäller det att vara observant på problemet med den stora andelen nollor. Att rapportera noll minuter i använd tid på aktivitet, t.ex. marknadsarbete, en kan ha två orsaker; l individen deltar inte på arbetsmarknaden eller 2 individen deltar på arbetsmarknaden, men arbetade inte på intervjudagen. För att ta hänsyn till detta är det lämpligt att använda sig av en sample selektions modell. Vi har valt generaliserad tobit en modell som vi estimerar med Heckmans tvåstegsmetod Heckit, se Heckman 1979.

Ett problem när dessa modeller specificeras är specifikationen

av beslutet att delta i en aktivitet eller inte. Ambitionen är att ekvationen för deltagandebeslutet den s.k. indexfunktionen, antas skilja san- , na respektive falska nollor. I många fall kan det svårt att vara specificera indexfunktionen. I Carlin Flood 1997 används variabler

för att fånga hur intervjudagen designats. Carlin Flood använde

den s.k. Double Hurdle modellen men i denna uppsats använder vi en något enklare variant, som vi helt enkelt betecknar generaliserad tobit.

Tid för barn, tia för arbete

Ett annat problem är de valda variablerna på höger sida i ekvaom tionerna är eller inte. Om tiden används till marknadsexogena som arbete skall skattas, så bör någon lönevariabel användas. Den typ av bästa bör nettolön, dvs. bruttolönl-marginalskatt. Klevmarken vara Flood 1992 föreslår att föregående års marginalskattenivå används, eftersom studier visar att människor i allmänhet inte känner till marginalskattenivån innevarande år, utan oftare känner till förra årets nivå Wahlund, 1987. En frågeställning gäller effekten bam arbetstiden. Det annan av har hävdats i litteraturen att det här finns ett potentiellt endogenitetsproblem Mroz, 1987; Hotz Miller, 1988. Browning 1992 diskuterar två olika ansatser när det gäller att skatta arbetsutbudsfunktioner då hänsyn tas till fertilitet. I den första ansatsen inkluderas inte barnvariabler i arbetsutbudsfunktionen, även variabler som beom stämmer fertilitet inkluderas. Den andra ansatsen bygger att barnvariablerna används direkt i arbetsutbudsfunktionen. Ett problem i den andra ansatsen är att hitta bra instrumentvariabler för fertilitet inte är korrelerade med arbetsutbudet. l denna uppsats utgår vi som från att barn kan betraktas som exogena variabler. Vi kommer att utföra regressionsanalys tre aktiviteter; marknadsarbete, hushållsarbete och bamtillsyn. Problemet med för många nollor föreligger endast för två dessa aktiviteter, nämligen markav nadsarbete och bamtillsyn. När det gäller hushållsarbete är andelen rapporterat noll i använd tid väldigt låg, vilket medför att vi valt som att skatta denna aktivitet med minsta kvadrat metoden. Den generaliserade tobit-modellen kan skrivas

Strukturell ekvation: xHB, + NO,O2 u,- ~ Indexfunktion: + N0, 1

xZBZ ~

l1üdf0

——,———

0 ifd, so

1 ä 0 annars

där y, betecknar den icke observerade endogena variabeln exempelvis önskat antal timmar marknadsarbete och den tillhörande obsery,verade variabeln faktiskt antal timmar marknadsarbete. x1, och x2, är två vektorer med förklarande variabler som antas vara

okorrelerade

med slumpvariablema och och är parameter-vektorer. u,- v,. är latent variabel representerar binär censoring och är dess en som

Lennart Flood Urban Gråsjö

observerade värde 1 arbetar, O. Här om personen annars antas u,v ~ N0, p, där p är korrelationskoeñicienten mellan och u v. Givet den stokastiska specifikationen kan likelihoodfunktionen härledas och parametrarna kan estimeras med Maximum Likelihood. En alternativ estimeringsmetod, använts här, är istället som att använda Heckit Heckmans två-stegsmetod. För både marknadsarbete och barnomsorg har vi estimerat modellerna med Maximum Likelihood och Heckit, då dessa metoder givit likartade resultat har vi valt här att rapportera resultaten baserade på Heckit. Vanligtvis har inte de skattade parametrarna i dessa modeller någon naturlig tolkning. För att få resultat som kan tolkas beräknas därför också marginaleffekter. Om vi dessutom delar den totala upp effekten erhåller följande McDonald Moffit, 1980:

aEy.-3Pdi1 aEyi

Ey,|d. 1+ 1pd 1

axlik axlik I axlik

där index k betecknar variabel k i vektor Den första komponenten x. på höger sida i uttrycket visar ändringen i sannolikhet aktivitet när en utförs. Den andra komponenten visar ändringen det förväntade av värdet av yi, givet att aktiviteten utförs. De variabler som används är följer: som Beroende variabel: tid som spenderas på marknadsarbete, bamtillsyn eller hushållsarbete Oberoende variabler:

ålder, ålder2, kort utbildning, medellång utbildning, dummy-

variabler för barn i åldern 0-3 år, 4-7 år, 8-12 år, 13-16 resp. år, privat/kollektiv barnomsorg, antal hushâllsmedlemmar, boendeform, lön, virtuell inkomst. Dessa variabler används i den strukturella ekvationen. I indexfunktionen används inte löne- och inkomstvariablema. Däremot så används variabler beträffande intervjudag säsong, veckodag i denna ekvation. Antalet barn behandlas här variabler. Utbildning besom exogena

skrivs med dummyvariabler, där kort utbildning är nio års skolgång

och medellång utbildning är till högskoleexamen. Barnomsorg upp eller inte och boendefonn egna hem, hyresboende mäts också med hjälp av dummyvariabler. Nettolönen som används i denna studie beräknas enligt bruttolön-l-marginalskatt. lnkomstvariabeln beräknas att genom summera make/makas nettoinkomst, hushållets kapitalinkomst samt egen nettoinkomst, samtliga siffror hämtade från året innan intervjun genomfördes. För att minska endogenitetsproblemet estimeras först löneen

Tid för barn, tid för arbete

och inkomst relation, sedan beräknas prediktioner separat för både lö-

och inkomster. Vid löne- och inkomst estimeringen används linjäner

och kvadratiska termer för ålder, utbildning, 1992 års kapitalinra komst samt verksamma år i arbetslivet. Den skattade medellönen var

23 kr/timma för kvinnor och 20 kr/timma för män. År 1993 år 1984 ca

motsvarande siffror 51 kr/timma för kvinnor och 53 kr/timma för var man.

Sammanfattande regressionsresultat

Marknadsarbete, kvinnor 1984 Variable Margeff Std VariableLabel INTERCEP -12.18096 6.24835 Intercept FAGE 1.53736 0.29167 Ålderi FAGE2 -1,98597 0.34897 Ameriar2 FED1 5.05178 1.36934 Utbildning,lág FED2 4,27895 1.54789 Utbildning.mellan FPNW 0.63813 0.12321 Skattadnettolön FPY 0.26742 0.04448 Skattadarbetsfriink CH1 —7.39980 1.26583 Barn.alder0-3 CH2 -1,83123 1.07868 Barn.ålder4-7 CH3 -1,67145 0.96204 Barn.alder8-12 CH4 1.55169 0.99822 Barn,alder13-18 TILLS 4.56305 1.01258 Bamomsorg HHO 1.06696 0.87178 Boendeform HHM -1.23171 0.55249 Antalhushállsmedlemmar

Marknadsarbete, män 1984 Marknadsarbete, kvinnor 1993 variabel Margeff Std variabel Margeff Std INTERCEP -9,15617 12,07833 INTERCEP -21,99960 7.24062 MAGE 2.45806 0.42534 FAGE 1.38565 0.37320 MAGE2 -3.09559 0.49658 FAGE2 -1.94134 0.42353 MED1 -1.67906 1.72753 FED1 2.07604 1.42042 MED2 -0.01891 1.80925 FED2 0.49694 1.12950 MPNW 0.64882 0.42172 FPNW -0,43128 0.16633 MPY 0.05633 0.05482 FPY 0.20291 0.04695 CH1 -3.58803 1.52960 CH1 -10,77702 1.50909 CH2 -1.00044 1.39002 CH2 -6.29489 1.50052 CH3 -2.99608 1.27156 CH3 -2.59310 1.28236 CH4 -3.20022 1.32375 CH4 -0.24221 1.16035 TILLS -2.56732 1.21119 BOMS 3.98846 1.34982 HHO 4.31815 1.22959 HHO -0.92225 1.03523 HHM 1.98718 0.69194 HHM 1.02492 0.60511

Lennart Flood Urban Gråsjö

Marknadsarbete, män 1993 Variabel Margeff Std INTERCEP -69,28562 12,01663 MAGE 3.10210 0.52177 MAGE2 -3.57824 0.58381 MED1 1.75018 2.07783 MED2 2.17112 2.06971 MPNw 0,16349 0,25836

MPY	0.09216 0.09970
CH1	0.73773 1.66921
CH2	-2.37592 1.88795
CH3	-2.42864 1.64736
CH4	2.66418 1.52172

BOMS 1.81695 1.71075 HHO 2.29568 1.43275 HHM 0.14303 0.80170 Hushållsarbete, kvinnor 1984 Variable DF Parameter Standard T forH0: Prob VariableLabel

Estimate Error Parameter-O INTERCEP 1 10.404444 7.28747741 1,428 0.1539 lntercept FAGE 1 0.064374 0.39673482 -0.162 0,8712 Ålderi FAGE2 1 0.282460 0.46755126 0,604 0,5460 Ålder ar’

i FED1 1 0.284276 2.03444216 140 0,8889 Utbildning.låg FED2 1 0.998368 2.3068213 0,433 0.6653 Utbildning,mellan FPNW 1 0.677710 0,16468138 4,115 0,0001 Skattadnettolön FPY 1 0.169351 0.06493592-2,608 0.0093 Skattadarbetsfriink, CH1 1 2.950225 1,75012261 1.686 0.0923 Barn,ålder0-3 CH2 1 0.023700 1.63142688 0.015 0.9884 Barn,ålder4-7 CH3 1 1.102084 1.43563240 0.768 0.4430 Barn,ålder8-12 CH4 1 0.373544 1,54699341-0.241 0.8093 Barn,ålder13-18 TILLS 1 -2.357548 1.46507511 -1.609 0.1081 Barnomsorg HHO 1 0.849171 1.24469654 0.682 0,4953 Boendefonn HHM 1 2.191599 0,61305419 2.696 0.0072 Antalhushållsmedl, Hushållsarbete, män 1984 Variable DF Parameter Standard TforH0: Prob VariableLabel

Estimate Error Parameter0 INTERCEP 1 8.377042 9.20357120 0.910 03631 lntercept MAGE 1 0.125596 0.32776754 -0.383 07017 Ålderi år MAGE2 1 0.150084 0.37693222 0,398 06906 Ålder ar’

r MED1 1 -2.422790 1.43873486-1.684 00927 Utbildning.låg MED2 1 -1.011841 1,57729419-0.642 05214 Utbildning,mellan MPNw 1 0.240704 0.35702902 0.674 05004 Skattadnettolön MPY 1 0.039318 0.04307782—0.913 03617 Skattadarbetsfriink. CH1 1 0.175849 1.27047500-0.138 0,8900 Bam,ålder0-3 CH2 1 0.049966 1,19975173-0,042 09668 Barn.ålder4-7 CH3 1 0.075742 1.05091578 0,072 09426 Barn.ålder8-12 CH4 1 -1.381391 1.12025364-1.233 02180 Barn,ålder13-18 TILLS 1 0.274422 1.03304978 0.266 07906 Barnomsorg HHO 1 0.337502 0.94931417-0.356 07223 Boendeform HHM 1 0.985668 0.54741532 1.801 00723 Antalhushállsmedl,

Tid för barn, tid för arbete

Hushållsarbete, kvinnor 1993 Variable DF Parameter Standard T forH0: Prob VariableLabel

Estimate Error Parameter0 INTERCEP 1 -9.391507 9.84667979 -0.954 0,3406 Intercept FAGE 1 1,152571 0.50422993 2.286 0,0227 Alderi FAGE2 1 -1.109197 0.56703943 -1,956 0,0510 Ame,i3|-2 FED1 1 0.578155 2.02133612 0.286 0.7750 Utbildning.låg FED2 1 -2.097141 1,70114695 -1.233 0,2182 Utbildning.mellan FPNW 1 0.360195 0.23310187 1,545 0,1229 Skattadnettolön FPY 1 -0.130705 0,05792294 -2.257 0.0245 Skattadarbetsfriink, CH1 1 4.383596 1,94892003 2,249 0.0249 Barn.ålder0-3 CH2 1 0.494585 2,05262842 0,241 0.8097 Barn.ålder4-7 CH3 1 2.314304 185088848 1,250 0,2117 Barn,ålder8-12 CH4 1 0.273070 1.77881865 0.154 0,8781 Barn,ålder13-18 BOMS 1 -2.453845 1,87859246-1.306 0,1921 Barnomsorg HHO 1 0.347049 1.488889360,233 0,8158 Boendeform HHM 1 0.604994 0.91171257 0.664 O.5073 Antalhushållsmedl. Hushållsarbete, män 1993 Variable DF Parameter Standard TforH0: Prob VariableLabel

Estimate Error ParameteI0 INTERCEP 1 22.731966 8.58275091 2,649 0,0083 Intercept MAGE 1 0.065206 0.38318621 0,170 0,8649 Ålderi MAGE2 1 0.050714 0.42623519 -0.119 0,9053 Amerg3, MED1 1 -4.402606 1.62959376-2.702 0.0071 Utbildning.låg MED2 1 -3.047435 1.65299961-1.844 0,0658 Utbildning.mellan MPNW 1 -0.156563 0.19584870 0,799 0.4244 Skattadnettolön MPY 1 -0.018201 0,07159361 0,254 0.7994 Skattadarbetsfriink. CH1 1 0.079641 1,35536816 0.059 0.9532 Barn,ålder0-3 CH2 1 3.814956 1,46774784 2.599 0.0098 Barn.ålder4-7 CH3 1 1.592707 1,34094889 1.188 0.2355 Barn.ålder8-12 CH4 1 -1.136207 1,27264180-0.893 0.3724 Barn.álder13-18 BOMS 1 -2.633476 1,31575276-2,001 0.0459 Barnomsorg HHO 1 0.060996 1.09565607 0.056 0.9556 Boendeform HHM 1 0.326039 066207780 0.492 0.6226 Antalhushållsmedl.

Bamtillsyn, kvinnor 1984 Variable Margeff Std VariableLabel INTERCEP 6.34908 3.56504 Intercept FAGE 0.09312 0.19318 Ålderiår FAGE2 -0,22918 0.23975 A|de.-13, FED1 -3.11450 0.76018 Utbildning. FED2 -2.49365 0,84075 Utbildning,mellan FPNW 0.02791 0.07810 Skattadnettolön FPY 0.01870 0.02898 Skattadarbetsfriink. CH1 5,46023 0.73690 Barn.ålderO-3 CH2 3.44829 0.57556 Barn,ålder4-7 CH3 -0.47912 0,53992 Bam.ålder8-12 CH4 —1,90482 0.64243 Barn.álder13-18 TILLS 0.03030 0.46057 Barnomsorg HHO -1.04463 0.49951 Boendeform HHM 0.53818 0.33225 Antalhushállsmedi,

Lennart Flood Urban Gråsjö

Barntillsyn, män 1984 Variable Margeff Std INTERCEP 3.05949 3.72608 MAGE —0,09022 0.15475 MAGE2 0,06356 0.18276 MED1 -2.01701 0,54450 MED2 -1.07275 0,56250 MPNW 0.07305 0.15001

MPY	-0,02836 0.01932
CH1	2.13266 0.47851
CH2	1.64650 0.50531
CH3	0.26198 0.42194
CH4	—0.37808 0.49017

TILLS 0.93363 0.33260 HHO 0.04869 0.39329 HHM 0.09899 0.23040 Bamtillsyn, kvinnor 1993 Variable Margeff Std INTERCEP 9.24477 3.18060 FAGE -0,29764 0.18279 FAGE2 0.21042 0.21141 FED1 -1,22216 0.55683 FED2 -0.47399 0.48716 FPNW 0.07156 0.06868

FPY	-0.03422 0.01720
CH1	5.69610 0.51338
CH2	1.36292 0.51249
CH3	1.11185 0.46874
CH4	-0.92101 0.54614

BOMS -0.63855 0.41161 HHO 1.09781 0.44165 HHM 0.03108 0.26510 Bamtillsyn, män 1993 Variable Margeff Std INTERCEP —0.10661 3.93327 MAGE -0.16790 0.17318 MAGE2 0.18964 0.19549 MED1 0,39231 0,61783 MED2 -0,51017 0.66029 MPNW -0.06441 0.08203

MPY	0.06554 0.02848
CH1	3.02959 0.64377
CH2	1.14404 0.57250
CH3	-0.15965 0.53249
CH4	-1.24977 0.57658

BOMS 0.41434 0.45796 HHO -1.21524 0.45439 HHM 0.14785 0.29133

Familjeliv och arbetsmarknad

för män och kvinnor

MARTIN HÖRNQVIST

8.1 Inledning

Vi skall i detta kapitel söka belysa hur sammanboende och föräldraskap påverkar kvinnors och mäns yrkeskarriärer och inkomster. Frågan är, något omformulerad, hur väl yrkesliv och familjeliv låter sig kombineras och vilka restriktioner hem och familj utgör för ett aktivt arbetsmarknadsdeltagande. Fokus kommer att ligga hur dessa restriktioner skiljer sig mellan könen.

Kvinnor lägger ner mer tid på hushållsarbete än vad män gör och

har under långa perioder i livet en svagare arbetsmarknadsanknytning

genom deltidsarbete och arbetskraftsavbrott för föräldraledighet. Hur påverkar detta deras möjligheter till inkomst- och karriärutveckling

komplicerad fråga. De olika krav familjelivet ställer på

Detta är en män respektive kvinnor kan verka genom en rad olika mekanismer, varav många är svåra att kvantifiera. Socialt konstruerade könsroller är intimt förknippade med vår identitet och påverkar således vårt handlande genom diffusa och svåråtkomliga processenSå är smak, intressen, motivation och självuppskattning egenskaper som uppenbarligen varierar med kön. Det är naturligtvis svårt att ur den mängd av föreställningar som bygger upp identiteten logiskt särskilja just dem som är kopplade till familjelivets och arbetslivets organisation. Ganska snart uppstår avgränsningsproblem. Man kan exempelvis fråga sig hur sambandet ser ut mellan å ena sidan pojkars och flickors intressen och å andra sidan uppfattningar om vilka uppgifter som är typiskt manliga eller kvinnliga; samt hur detta i sin tur relaterar till manifest beteende i form av arbetsdelning i hemmet samt utbildningsoch yrkesval. Sannolikt finns ingen naturlig kausal ordning, könsidentiteten skapas och återskapas kontinuerligt genom interaktion. Det finns således också återkopplingar som förstärker könsskillnadema.

Se Ridgeway 1997 för en diskussion om detta.

Martin Hörnqvist

Familjelivet påverkar möjligheten att delta i marknadsarbete, men diskriminering och segregering på arbetsmarknaden inverkar sannolikt också på familjens arbetsdelning jämför Blau och Ferber, 1992.

Här skall inget försök göras att analysera denna problemställning, vi nöjer oss med att notera frågans komplexa natur. Dock kan det vara fruktbart att summera några huvuddrag i den förda diskussionen. Man kan tänka sig att familjelivets organisation påverkar arbetsmarknadsutfall genom tre huvudmekanismer som ömsesidigt påverkar varandra; i genom avfärgning på könsspecifika identitetsmönster som leder till skillnader mellan män och kvinnor i preferenser och prioriteringar vilket i sin tur skapar skillnader i utbildnings—, yrkes— och arbetsmarknadsval. Så betyder t.ex. arbetsdelningen i den typiska familjen där mannen förväntas ägna sig marknadsarbete och kvinnan ta hand

om hem och hushåll att pojkar intresserar sig för aktiviteter som är förknippade med marknadsarbete, medan omvårdande aktiviteter som förknippas med den goda husmodern blir av intresse för flickor; genom andras uppfattningar om manligt och kvinnligt, som dels verkar genom sanktioner såväl i vardagslivet som i yrkeslivet, dels genom att andras ackumulerade beteende utgör den norm efter vilken individen mäts, ett exempel på detta är statistisk diskriminering Tanken är att om större delen av den manliga befolkningen väljer att inte utnyttja sin lagstadgade rätt till föräldraledighet så kommer det att uppfattas som normalt för en man att inte vara föräldraledig och män som väljer en annan lösning kommer då att ses som avvikande; iii genom direkta effekter orsakade av manifest beteende, det vill säga det faktiska beteendet att inte vara föräldraledig, att utföra hushållssysslor, att arbeta deltid, att vara ledig för att ta hand om sina sjuka bam.

Av dessa tänkbara processer är endast individens val och beteenden direkt empiriskt observerbara och vi kommer i detta kapitel att koncentrera våra analyser på att visa hur faktiska val och beteenden är avhängiga familjesituationen.

En förståelse av hur mäns och kvinnors val och beteenden i samband med familjebildning leder till könsskillnader i karriärchanser och inkomstutveckling är en nödvändig, om än inte helt tillräcklig, grund på vilken en förståelse av könsskillnader på arbetsmarknaden måste vila.

Vi kommer i detta kapitel att först gå igenom teorier som kan föreslå vägar genom vilka händelser i familjelivet kan påverka mäns och

2Normbrytande beteendebestraffas och normföljande beteendebelönas. 3 Statistisk diskriminering innebär att arbetsgivare använder sig av information på gruppnivå för beslut på individnivå, vilket exempelvis innebär att enenskild kvinna kan diskrimineras pågrund av andra kvinnors familjebildningsmönster.

Familjeliv och arbetsmarknad

kvinnors arbetsmarknadsframgångar. Därefter studerar hur familjesituationen påverkar tidsanvändning och inkomster över livscykeln och ställer oss sedan frågan om hur könsskillnader i hur mycket tid som läggs ned på obetalt hushållsarbete uppkommer. I avsnitt 8.5 söker vi besvara frågan om det är så att män och kvinnor söker sig till olika yrkesgrupper beroende på att de har olika Förväntningar på sina möjligheter att kombinera ansvar för hem och familj med arbetslivet. Detta görs genom att separata analyser av inkomster görs för män och kvinnor i kvinnodominerade, könsblandade respektive mansdominerade yrken. l det sista analysavsnittet undersöker vi hur mäns och kvinnors karriärer påverkas av sammanboende och barn genom att analysera livsförloppsdata. Kapitlet avslutas med en sammanfattande diskussion.

8.2 Hur kan familjelivet skapa

könsoj ämlikhet arbetsmarknaden

på

För att förstå de mekanismer som skapar könsojämlikhet arbetsmarknaden har det föreslagits att man bör koncentrera analyserna på det sätt på vilket män och kvinnor kan kombinera familj och marknadsarbete se t.ex. Blau och Ferber, 1992; Moller Okin, 1989; Roman, 1994. Problemet anses vara att män kan förlita sig på sin partner för att ta hand om familjen och därför kan ägna sig marknadsarbete och på så vis öka sina inkomster. Kvinnor skär i stället ned på sitt betalda arbete för att kunna bära ansvaret för hem och familj. Detta innebär således en dubbel ojämlikhet. På vilka sätt kan då familjelivet skapa könsskillnader i arbetsmarknadsutfall

Ett väldokumenterat resultat i såväl svensk som internationell forskning är att män har högre löner än kvinnor, även givet humankapital d.v.s. utbildningsnivå, arbetslivserfarenhet m.m. se t.ex. Blau och Ferber, 1987; Grand, 1989, 1991; Löfström, 1990; Petersen m.fl., 1996. Könsskillnaderna har förklarats som beroende av ett antal mekanismer; dessa kan i sin tur principiellt indelas i två huvudkategorier: diskriminering på arbetsmarknaden eller diskriminering på efterfrågesidan respektive diskriminering utanför arbetsmarknaden eller diskriminering på utbudssidan. Frågan är således om det är arbetsgivare eller andra aktörer arbetsmarknaden som behandlar individer som är identiska i allt utom kön olika, eller om kvinnor och män skiljer sig längs dimensioner som ligger utanför arbetsmarknaden.

4Ordet diskriminering används här i den bredare betydelsen särskiljning.

Martin Hörnqvist

Diskriminering på arbetsmarknaden

En av de mekanismer föreslagits för att Förklara könsskillnader i

som lön är att arbetsgivarna genom direkt diskriminering systematiskt missgynnar kvinnor trots att dessa är lika produktiva män. Flera

som modeller för hur direkt diskriminering kan ta sig uttryck har föreslagits jämför Becker, 1957/1971; England, 1992; Polachek och Siebert, 1993. Det är tänkbart att det hos arbetsgivarna eller hos manliga medarbetare finns fördomar, eller bara motvilja, mot kvinnor.

ren Efterfrågan på kvinnlig arbetskraft minskar då och därmed lönerna för denna grupp Det kan också vara så att arbetsgivamas diskriminering endast mot kundernas smak för diskriminering Ashenfelter

svarar och Hannan, 1986; Borjas och Bronars, 1989; Nardinelli och Simon, 1990. Detta kan inträffa t.ex. om kunder misstror kvinnliga bilmekaniker. Efterfrågan på kvinnliga bilmekaniker minskar även i detta fall och deras löner sjunker.

Det finns också exempel på en mer strategisk form av diskriminering, då manliga yrkesgrupper medvetet försöker hindra kvinnor från att få tillträde till yrket, för att genom att hålla arbetskraftsutbudet nere minska konkurrensen om jobben och så vis hålla lönerna

uppe jämför EOC, 1984; Hartmann, 1976; Reskin, 1988.

Statistisk diskriminering innebär att information på gruppnivå

används för att göra förutsägelser individnivå. Till skillnad från direkt diskriminering kan statistisk diskriminering sägas ha rationell

en grund i den utsträckning arbetsgivaren faktiskt tjänar att utnyttja den. Så kan en arbetssökande kvinna som är 30 år och inte har barn missgynnas vid en anställning då arbetsgivaren tror att hon snart kommer att få barn och vara frånvarande från arbetsplatsen. Det kan i sådana fall vara kostsamt för arbetsgivaren att investera i introduktionsutbildning och anställningskostnader för ändå

en person som snart skall ersättas av en vikarie jämför Bielby och Baron, 1986; Phelps, 1972. Det är värt att notera att statistisk diskriminering kan leda till självförstärkande effekter. Om arbetsgivare tror att kvinnor

en är mindre benägna att stanna länge arbetsplats framförallt

samma anställer dem i den typ av arbeten där kostnaden för nyanställningar och intemutbildning är som lägst, leder detta troligen till att kvinnorna kommer att uppvisa just det instabila beteende arbetsgivaren trodde att de skulle göra. De lämnar arbetet i större omfattning än öv-

5Enligt Beckers 1957/1971 diskrimineringsteori kan dennatyp av diskriminering inte förekomma på en konkurrensutsatt marknad, då diskriminerande företag skulle slås ut, emedan konkurrenter som anställde enbart kvinnor skulle kunna producera samma produkt till en lägre kostnad. Kostnaden per produktionsenhet blir lägre för konkurrenten eftersom arbetskraft med given produktivitet kan köpas billigare.

Familjeliv och arbetsmarknad

riga eftersom de utestängs från karriärvägar, ansvarsfulla arbetsupp-

gifter och god arbetsmiljö.°

Petersen och Morgan 1995 finner att huvudorsaken till att män och kvinnor har olika lön är att de har olika arbeten, olika befattningar samt arbetar i olika branscher och företag. Skillnaden mellan mäns och kvinnors löner när de inte tar hänsyn till att män och kvinnor har olika jobb är knappt 15 procent till männens fördel, men när de jamför män och kvinnor i samma befattning på samma arbetsplats är skillnaden bara omkring 1,5 procent.7Liknande resultat men med användande grövre yrkes- och befattningskategorier erhåller Grand

av 1991. Detta skulle indikera att direkt lönediskriminering endast kan förklara en mycket liten del av de totala löneskillnadema mellan kö-

Ur ett policyperspektiv kan det dessutom vara värt att ha i åtanke nen. att direkt lönediskriminering är olaglig i de flesta västliga industriländer. Genom att det finns möjligheter att bestraffa arbetsgivare som diskriminerar efter kön eller etnicitet, innebär olaga diskriminering inte bara ineffektivitet, utan också risk för böter och dålig publicitet.

Dock kan det vara så att diskriminering på arbetsmarknaden sker

så subtila att det kan svårt att bevisa att den fögenom processer vara rekommer. Man kan tänka sig att den avspeglar sig i differentiell tillgång till exempelvis internutbildning, information, nätverk och befordringar En annan hypotes som framförts är att allmänt omfattade uppfattningar könsstatus ser män som generellt sett mer kompe-

om tenta,9 och specifikt: lämpade för typiskt manliga arbeten

mer som medan kvinnor ses som bättre lämpade för typiskt kvinnliga arbeten. Detta leder till att såväl arbetsgivaren som arbetstagaren förväntar sig att en man skall få ett mansjobb och en kvinna ett lägre betalt kvinnojobb Ridgeway, 1997. Diskriminering arbetsmarknaden torde mot bakgrund detta resonemang snarast ske genom ojämlika

av möjligheter till befordringar. Detta mäts bäst med analyser av karriärutveckling för och kvinnor.

män

6Arrow l973; 1976 refererad i Blau och Ferber 1992. 7Denna återstående oförklarade löneskillnad har förklarats beroendepå produk-

som tivitetsskillnader mellan könen Petersen, Meyerson och Snartland, kommande. 8Jämför Lazear och Rosen l990; Reskin och Roos 1990 samtWennerås och Wold 1997. 9Flera undersökningar tyder på att kvinnor underskattar sina arbetsprestationer när de jämför sig med män Deaux och Kite, 1987; Lenny, 1977, dessutom visar en lång rad studier att mäns prestationer systematiskt överskattas se exempelvis Deaux och Taynor, 1973; Swim mfl., 1989; samt Wennerås och Wold 1997. 0 För analys befordringsmöjligheter för män respektive kvinnor inom Varuhan-

en av deln seGranqvist och Persson 1997.

Martin Hörnqvist

Diskriminering utanför arbetsmarknaden

Diskriminering på utbudssidan sker genom att könen väljer olika grund av att de har olika preferenser eller genom att de missgynnas av andra samhälleliga strukturer som påverkar deras produktivitet och/ eller möjligheter konkurrera arbetsmarknaden." En faktor

att som ofta framförts är att kvinnors och mäns smak är olika. Ett flertal undersökningar har funnit att män och kvinnor systematiskt skiljer sig åt vad gäller intressen och prioriteringar se t.ex. Daymont och Andrisiani, 1984, något som också avspeglar sig i utbildningsval se t.ex. Jonsson, 1997. Kvinnor är enligt denna förklaring mer intresserade av arbeten inom vård, barnomsorg och undervisning, medan män är intresserade tekniskt inriktade arbeten. Problemet är att manlig

av smak leder till högre löner.

En annan, men relaterad, mekanism är vad som kan benämnas rationella familjeinkomstmaximerande strategier för hemarbetets fördelning mellan makarna Becker, l981/l991. Utan att gå närmare

detta är tanken att kvinnan har komparativa fördelar i hushållsarbetet, och således produktiv vad gäller hemarbete. Det är där-

är mer för rationellt för mannen att specialisera sig på marknadsarbete, och för kvinnan att specialisera sig hemarbete. På så vis maximeras familjens totala tillgång till varor och tjänster.

En alternativ förklaringsmodell till den ojämna fördelningen av

hushållsarbete och marknadsarbete är att den är avhängig tradition. Fördelningen är enligt denna förklaringsmodell antingen irrationell, eller också kan den ses som en förklaring till att kvinnan har komparativa fördelar i hemarbetet. Genom trögföränderlig socialisation till ett samhälle som inte längre finns bibringas kvinnor kunskaper och intressen smak som gör dem mer produktiva i hemarbetet.

Det är också möjligt utfallet i fördelningen hushållsarbetet

att se av som resultatet av en ständigt pågående förhandling mellan makarna, där deras relativa utbildning och inkomst kan maktresurser.

ses som Kausaliteten kan således vara omvänd. Vilken förklaringen än är framstår det som troligt att ett större ansvar för hemarbetet begränsar kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden. Detta är enligt samtliga dessa förklaringsmodeller den drivande mekanismen bakom könsojämlikheten arbetsmarknaden.

En annan faktor som kan förklara varför mån och kvinnor når olika arbetsmarknadsutfall kan vara antecipatoriska val. Kvinnor förväntar sig en diskriminerande arbetsmarknad och en familjesituation som är

Här ryms också eventuella biologiska skillnader i läggning och färdigheter. Dessa kommer här helt att ignoreras. 2 För genomgång detta Bolins kapitel i denna volym.

en noggrannare av se

Familjeliv och arbetsmarknad

svår att kombinera med yrkeslivet och gör därför strategiska val som syftar till minimera straffet för lång period med svag anknytatt en ning till arbetsmarknaden. Man kan också tänka sig att det finns straff för dem bryter könsbarriärerna och detta kan möjligen vara en som icke-monetär minuspost för kvinnor i hur attraktiva aldrig så välbetal-

da mansyrken är.

De mekanismer är intresse i detta kapitel är de som kan som av verka omständigheter knutna till familjelivet. I vilka av dessa genom förklaringsmodeller är familjen den drivande faktorn Som tidigare kan tänka sig såväl direkta indirekta effekter av noterats man som könsskillnader i familjesfáren. När det gäller den diskriminering som sker arbetsmarknaden torde tidigare nämnts denna främst visa som sig i könsskillnader i tillgång till befordringsgångar. Mekanismema bakom detta är svåra att observera direkt, finner vi att sammanmen boende och föräldraskap leder till sämre karriärchanser för kvinnor kan vi med sannolikhet anta att mekanism bakom skillnaderna stor en i befattningsnivâer mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden står finna i den ojämlika arbetsfördelningen i familjen. Vi kan däremot att inte uttala huruvida detta beror på utbudsdiskriminering eller oss om

efterfrågediskriminering. Om kvinnor har sämre befordringschanser

under familjebildningsfasen så kan detta bero dels på att deras m0tivation för marknadsarbete minskar när de bildar familj, dels att arbetsgivare undviker att befordra eller anställa kvinnor med barn

oavsett arbetsmotivation. Statistisk diskriminering torde mekanism som starkt påvara en verkas familjehändelser. Denna påverkan sker dock via .aggregeraav de familjehistorier, d.v.s. den enskilda kvinnan missgynnas av andra kvinnors familjeliv, vilka skapar den efter vilken hon själv mäts. norm Om statistisk diskriminering förekommer bör detta närmast leda till minska skillnaderna mellan de kvinnor som beter sig könstypiskt att och de som bryter könsmönstret. Familjehändelser påverkar således sannolikt framförallt genom mekanismer utanför arbetsmarknaden; att kvinnor och män genom olika val på de har olika sma , olika socialisation

gör beroende att

på olika förväntningar vad familjebildningen innebär och samt om familjehändelsema påverkar hushållsarbetstiden olika för genom att män respektive kvinnor.

8.3 Familj, tidsanvändning

och inkomster över livscykeln

För förstå hur familjelivet påverkar mäns och kvinnors att närmare delta i marknadsarbete på lika villkor skall vi i detta

möjligheter att

Martin Hörnqvist

avsnitt se hur mäns och kvinnors tidsanvändning varierar med vilken fas i livscykeln de befinner sig

I levnadsnivåundersökningama ställs frågan intervjupersonen

om anser att ansvar för hem och familj hindrat honom eller henne att förvärvsarbeta i önskad omfattning. I tabell 8.1 visas i 1991 års svaren levnadsnivåundersökning, uppdelat på kön och det finns barn i om hushållet. Bland dem inte har barn i hushållet det endast som var en mycket liten del 0,5 procent bland både män och kvinnor ansåg som att familjen utgjort ett hinder för Förvärvsarbete, inte heller i men gruppen med barn är andelen att familjen hindrat förvärvssom anser arbete särskilt stor, 8,2 procent av kvinnorna och 5,5 procent mänav nen.

Tabell 8.1 Andel kvinnor respektive män år I 991 att för som anser ansvar hem och familj utgjort ett hinder för att kunna förvärvsarbeta i önskad omfattning.

Utan barn Medbarn

Kvinnor 0,5 8,2 Män 0,5 5,5

Figur 8.1 Andel kvinnor respektive män med barn år 1991 som anser att ansvar för hem och familj utgjort ett hinder för att kunna förvärvsarbeta i önskad omfattning, uppdelat på åldersgrupper.

10W

: Kvinnor å 6 - - - - -- Män 4

2 .

o . . 20-29 30-39 40-49 50-59 Ålder

I figur 8.1 visas resultaten fråga över ålder för dem har av samma som barn i hushållet. Anmärkningsvärt är även här att könsskillnadema inte är särskilt uttalade, det är också intressant att notera den starka samvariationen med ålder. Även för hem om man frågar om ansvar och familj har hindrat förvärvsarbete tycks det i husom om svaren vudsak avser den nuvarande situationen. Alternativet är att det finns starka kohorteffekter, så att äldre män och kvinnor skiljer sig från

Familjeliv och arbetsmarknad

att männen gjorde så lite hushållsarbete att detta inte inyngre genom kräktade på arbetslivet och kvinnorna önskade förvärvsarbeta i mindomfattning. Förklaringen till de små könsskillnaderna och till de re låga siffrorna för kvinnor ligger troligen just i den relativa dimension orden önskad omfattning introducerar i frågan. Låt oss därför som istället objektivt mått på hur familjelivet under familjese ett mer bildningsfasen inverkar på möjligheterna till förvärvsarbete.

Figur 8.2 Genomsnittlig bruttoarbetstid vecka, efter kön, ålder och per undersökningsår.

50 45 - 40 Män-68 — å 35 Kvinn-68 - ----Män-81

§20 ----Kvinn-81 å Män-91 ---- - - 15 fl - - - - - - Kvinn-91 10 . 5 0 l LJ

Ålder

I figur 8.2 visas genomsnittlig bruttoarbetstid per vecka faktisk arbetstid, förberedelsetid och restid for män och kvinnor under mätveckan vid respektive undersökningsvåg 1968, 1981 och 1991. Här framgår tydligt hur olika könens arbetsmarknadsanknytning ser ut under familjefasen i livet. Mellan 20 och 30 års ålder minskar kvinnorarbetstid från nivå är ungefär densamma som männens, nas en som strax under 30 timmar i veckan, till mellan 13 timmar 1968 och 22 timmar 1981 samtidigt männens genomsnittliga arbetstid ökar som till 40 timmar och däröver. Bland kvinnorna ökar antalet arbetade timmar långsamt efter 30-årsåldern för att kulminera vid omkring 45 års ålder, då de 1981 och 1991 åter når till i genomsnitt 30 veckoupp timmar, medan kvinnorna 45 år 1968 endast arbetade drygt som var 20 timmar i veckan. Könsskillnadema har minskat mellan de tre undersökningsåren, är fortfarande uttalade, både vad gäller nivå men och mönster. Männens genomsnittliga arbetstid är helt opåverkad av familjebildningsfasen. Den ökar däremot kraftigt i ungdomen beroende på allt fler avslutar studierna och går ut arbetsmarknaden och att minskar när pensionsåldern nännar sig. Kvinnornas arbetsutbud variedäremot mycket starkt i olika livscykelstadier. Under familjebildrar ningsfasen har kvinnorna relativt svag koppling till arbetsmarknaen den. Men sedan, när barnen blir äldre, arbetar de Det finns alltså mer.

Martin Hörnqvist

en stark koppling mellan kön, familj och arbetsmarknadsanknytning.

Kvinnor inte att de hindrats från att förvärvsarbeta i önskad uppger omfattning på grund av ansvar for hem och familj i nämnvärt högre grad än vad män gör, trots att kvinnor kraftigt ökar sin hushållsarbetstid och drar sin förvärvsarbetstid, medan män är i det närner maste helt opåverkade. Detta innebär sannolikt också kan dra att man slutsatsen att kvinnor faktiskt önskar förvärvsarbeta i mindre omfattning än vad män vill. Önskemålen återspeglar med andra 0rd den traditionella arbetsdelningen mellan könen

Figur 8.3 Genomsnittliga timlöner i 1991 års penningvärde för anställda, efter kön, ålder och undersökningsår.

10° ;Ltfl ;-- ———Man -68 ___ —. ao j-—Kvinn4ss c _ ‘______,___‘ g - L-" "‘ ----Män-81 60 E ----Kvinn-81 40a --Man-91 ---- - - - - -- Kvinn-91 20

0 .m Ill’ A|-Ir‘Ix1|AvI|n:: 8 9 8 Ålder

Figur 8.3 visar genomsnittliga timlöner uttryckta i 1991 års penningvärde för anställda män och kvinnor efter ålder. För kvinnor kan man se en tämligen kraftig ökning till trettioårsåldem varefter kurvan upp helt planar ut, medan timlönema för män ökar ända till fyrtiofemupp årsåldern, varefter de långsamt minskar fram till pensionsåldern. Dessa båda kurvor stämmer tämligen väl med vad skulle förvänsom tas om ansvar för hem och familj inverkar på kvinnors förvärvsarbetsmönster. Initialt ökar kvinnornas löner snabbare än männens även om det sker från betydligt lägre nivå. Sedan planar kurvan en ut, vilket kan tolkas att det inte sker någon humankapitaltillväxt. som Männens lönekurva är liksom vi tidigare såg vad gäller som synes, arbetsutbudet, helt opåverkad familjebildning. Lönema ökar för av män under hela familjebildningsfasen, vilket indikerar att familjen om något ger större möjligheter att satsa på karriären.

Familjeliv och arbetsmarknad

Tabell 8.2 Hushållsarbetstid, bruttoarbetstid, andel iförvärvsarbete samt timlön; efter kön och livscykelfas. HushållsarbetstidArbetst.tim för Andel i Timlönför tim samtl. arbetande förvärvsarbete arbetande Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Utan barn,20-39 Sammanboende 7,5 12,3 39,3 37,1 21,7 16,6 80,45 71,65 Ensamstående 2,3 2,8 38,8 37,1 31,3 26,5 75,39 66,44 Utan barn,40-69 Sammanboende 5,3 18,0 39,1 33,2 22,8 21,2 99,45 72,14 Ensamstående 1,5 1,7 39,2 36,4 27,8 22,9 83,16 78,97 Små barn Sammanboende 7,7 24,9 40,2 32,1 19,8 20,0 92,95 72,04 Ensamstående 9,9 16,9 34,01 33,7 44,41 16,5 85,601 70,35 Äldre barn Sammanboende 5,6 20,8 39,6 34,0 15,8 13,9 99,47 75,13 Ensamstående 13,4 16,8 41,81 37,9 20,0 14,5 129,64 72,17 1 Dessaberäkningarbygger mycketsmåbastal9-15 observationer

I tabell 8.2 visas hur arbetstid kolumn 2 och timlön kolumn 4 varierar med kön och familjetyp 1991. Bland unga 20-39 år ensamstående och sammanboende utan barn är könsskillnadema som minst; arbetstiden är i dessa runt 39 timmar i veckan för män och 37 grupper timmar i veckan for kvinnor och timlönen 75-80 kronor i timmen för män och 66-72 kronor i timmen för kvinnor. Det finns således redan här substantiella löneskillnader mellan könen och männen har omkring 2 timmar längre genomsnittlig arbetstid i veckan än kvinnor. Ser sedan till de äldre 40-59 år utan barn är männens arman betstid ungefár densamma 39 tim/vecka som För de yngre männen, både vad gäller de sammanboende och de ensamstående; for kvinnor finns däremot skillnad mellan ensamstående och sammanboen stor ende. De ensamstående kvinnornas nivå ligger bara något under de medan de sammanboendes genomsnittliga arbetstid endast ligyngres på cirka 33 timmar i veckan, detta är 6 timmar mindre än för ger männen i kategori. Lönerna uppvisar ett intressant mönster. samma De sammanboende äldre männen har betydligt högre löner än de ensamstående 99 kr/tim mot 83 kr/tim; bland kvinnorna är förhållandet det omvända, de ensamstående har en klart högre lön än de sammanboende. Det är frestande att tolka detta som beroende på att de sammanboende männen har dragit nytta av att de har haft en partner som skött hushållet så att de kunnat ägna sig åt karriären. På motsvarande har de ensamstående kvinnorna sluppit den extra börda det sätt som innebär sköta hushållet för två eller fler och de har däratt personer

Martin Hörnqvist

för haft bättre möjligheter än sina sammanboende systrar att göra karriär. Dock bör här hålla i åtanke att det bland finns starka man män selektionseffekter i sammanboende; ensamstående män är sjukare, sämre utbildade och oftare socialbidragstagare. Resultatet passar trots detta anmärkningsvärt väl på hypotesen familjeansvarets dubbom ojämlikhetseffekter: dels minskar kvinnors arbetsmarknadschanser, dels ökar männens arbetsmarknadschanser. Studerar man den genomsnittliga hushållsarbetstidens fördelning kolumn l i tabell 8.2 att de sammanboende kvinnorna utför ser man hela 18 timmar i veckan, medan männen i kategori samma endast utför drygt 5 timmar. Bland ensamstående män och ensamstående kvinnor ligger motsvarande siffra ungefär 1.5 timme. Detta visar hur sammanboende kvinnors arbetsutbud hålls de utför mycket nere av hushållsarbete. De arbetar många timmar i veckan, deras arbete men är inte avlönat i lika hög utsträckning mäns arbete jämför som Nermo, 1994. För hushåll med små barn finner vi att de sammanboende kvinnornas genomsnittliga förvärvsarbetstid ligger på 32 timmar i veckan, medan männens förvärvsarbetstid är drygt 40 timmar. Sammanboende kvinnor med små barn har ungefär 20 kronor lägre timlön i än män samma situation, detta innebär att männens löner överstiger kvinnornas med i det närmaste 30 procent. Männen i denna är visserligrupp gen i snitt knappt två år äldre än kvinnorna, detta kan dock endast förklara en marginell del skillnaden. Man kan också av notera att ensamstående kvinnor med små bam har än lägre löner sammanboän ende kvinnor med små barn. M Ser vi till hushållsarbetstiden för dessa grupper kan man konstatera att de sammanboende kvinnorna i genomsnitt utför hushållssysslor ungefär 25 timmar i veckan, i männen samma kategori nöjer sig med knappt 8 timmars hushållsarbete i veckan. I hushåll med äldre barn ligger männens genomsnittliga veckoarbetstider fortfarande på ungefär 40 timmar, medan kvinnorna bara förvärvsarbetar 34 timmar i veckan. Löneskillnadema i denna grupp är fortfarande mycket kraftiga. Männens genomsnittliga timlön uppgår till nästan 100 kronor, medan kvinnornas lön ligger på ungefär 75 kronor. Männen har således 33 högre löner kvinnorna procent än i denna kategori. Hushållsarbetstiden är också här mycket ojämnt för-

Dels därför att de kan satsamer energi påkarriären, dels därför att kvinnor inte kan konkurrera omjobb på sammavillkor. 4 Vi avstår från att kommentera siffrorna för ensamståendemän med barndå beär räknade på mycket småbastal, men redovisar ändå siffrorna i tabellen. 5 Observera att denna siffra inte inkluderar tid används för barnuppfostran som m.m.

Familjeliv och arbetsmarknad delad, männens 5,6 timmar i veckan skall jämföras med kvinnornas 20,8 veckotimmar.

Tabell 8.3 Självrapporterad frånvaro under mätveckan 1991, efter

frånvaroorsak, kön och livscykelfas.

Män Kvinnor

sjukfr Långsjukfr Bamfrânv Kortsjukfr Långsjukfr Bamfrånv

Kort Utan barn

Sammanb	2,7	3,5	-	4,5	6,5	-
Ensamst	3,1	5,2	-	2,8	5,4	-

Små barn Sammanb 3,0 4,4 1,3 3,9 5,3 17,2 Ensamst 0,01 0,0 0,01 3,8 10.1 5,1 Äldre barn

Sammanb	1.8 6,3	-	5,1	4,8	-
Ensamst	0,01 0,01	-	0,0	5,5	-

1 Dessaberäkningarbaserarsig mycketsmå basta 9-15 personer 2 Kortsjukfrånvaro 1-3 dagar,långsjukfrånvaro 4-7 dagar

I tabell 8.3 redovisas den självrapporterade frånvaron under mätveckan, uppdelat frånvaroorsak, kön och familjesituation. Detta

kan ytterligare en indikator hur familjesituationen påver-

ses som kar arbetsmarknadsanknytning. Förutom att den avtalade arbetstiden minskar för kvinnor när det finns mindre barn i hushållet kan man tänka sig den tillfälliga frånvaron också ökar. Här kan några intresatt iakttagelser göras. För det första uppvisar ensamstående män santa och ensamstående kvinnor utan barn ungefär samma nivåer såväl kort lång sjukfrånvaro kort 3 procent, lång drygt 5 procent. som ca Sammanboende barn har däremot lägre både kort och lång män utan sjukfrånvaro än ensamstående män utan bam. Däremot har sammanboende kvinnor bam högre både kort och lång sjukfrånvaro än de utan ensamstående. Detta faller också väl i tolkningen att sammanboendet underlättar för män att kombinera hem och arbete, medan det ställer krav kvinnor. Även här kan dock selektionseffekter större påverka resultatet. Även för sammanboende med små barn är sjukfrånvaron för kvinhögre för Dessutom rapporterade drygt 17 procent att de nor än män. frånvarande för vård barn. Då den registrerade frånvaron för var av vård sjuka barn är tämligen jämnt fördelad mellan könen RFV av 1986, refererad i Flood, 1990 är det troligen framförallt föräldraledighet i denna siffra. Totalt var således drygt var fjärde som ryms kvinna med barn under 13 år frånvarande åtminstone någon dag under mätveckan, motsvarande siffra för männen är var tolfte. Bland ensam-

Martin Hörnqvist

stående mödrar med små barn är långa sjukskrivningar dubbelt så vanliga bland de sammanboende kvinnorna, ungefär tionde som var ensamstående mor med små barn sjukskriven större delen var av mätveckan. Bland de med äldre barn har männen något högre andel en med lång frånvaro och en betydligt lägre andel med kort frånvaro. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att männens genomsnittliga arbetstid i princip är helt opåverkad familjelivet. Kvinnornas av arbetstid varierar emellertid kraftigt beroende framförallt huruvida de har barn eller Men också äldre sammanboende kvinnor utan barn i hushållet har ett lågt arbetsutbud, vilket kan bero de hafi att barn men att barnen inte längre bor i hushållet och kvinnorna olika av skäl inte gått upp i arbetstid. Det finns ett klart samband mellan hushållsarbete, arbetsutbud och löneutveckling. Kvinnor utför som mycket hushållsarbete har lägre arbetsutbud under vad uppenbarligen som är långa perioder sina liv jämför figur 8.2 och de har också beav tydligt lägre timlöner än männen inte utför så mycket hus-

som

hållsarbete, men också än äldre, ensamstående kvinnor barn. utan Det är uppenbart så att familjebildningen ställer helt olika krav på män och kvinnor. Mäns forvärvsdeltagande är helt opåverkat faav miljefas, möjligen kan t.o.m. spåra effekt tyder på man en som att sammanboende underlättar männens arbetsliv. Kvinnors förvärvsarbetsgrad påverkas däremot kraftigt, så tid och energi att styrs över från marknadsarbete till hemarbete.

8.4 Vad hushållsarbetet

betyder

för könsoj ämlikheten

Den fråga skall undersöka närmare i detta avsnitt är hur hushållsarbetets omfattning påverkas familjestruktur för män respektive av kvinnor. I tabell 8.2 redovisades hushållsarbetstidenm uppdelad på kön och familjestatus. Det forsta kan notera är att for ensamstående kvinman nor och män utan barn är hushållsarbetstiden nästan identisk, cirka 2.5 timmar/vecka för de 20-39 år och 1.5 timmar för de äldre yngre 40-59 år. Vid sammanboende händer däremot något. Båda könen ökar sin hushållsarbetstid, de yngre männen till 7.5 timmar i veckan, de yngre kvinnorna till omkring 12 timmar. Sammanboende äldre män utan barn gör något mindre än de männen och de äldre yngre kvinnorna något mer än de kvinnorna. Det är intressant attjämyngre föra yngre sammanboende utan barn med sammanboende med små

1°Man bör här notera att tid för barnskötsel inte ingår i beräkningarna hushållsav arbetstid.

Familjeliv och arbetsmarknad

bam. l viss mån kan den förstnämnda gruppen som den som man se övergår till att också ha små bam. Det visar sig att männens senare hushållsarbetstid i princip är helt opåverkad av om det finns små bam i hushållet eller däremot ökar det antal timmar kvinnan spenderar med hushållsgöromål till det dubbla cirka 25 timmar/vecka. Bland sammanboende med äldre barn gör både män och kvinnor något mindre hushållsarbete än bland dem med små barn, kvinnorna ligger dock även här på över 20 timmar i veckan. Av detta framgår att det finns tydlig effekt av familjestatus en hushållsarbetstid, samt att denna effekt är uttalat könsspeciñk. Sammanboende gör än ensamstående, sammanboendet påverkar mer men kvinnors tid i hushållsarbete än männens. Kvinnor med barn gör mer än kvinnor utan barn, mäns hushållsarbetstid påverkas däremot mer det finns barn i hushållet eller inte av om

Figur 8.4 Antal hushållsarbetstimmar i veckan, efter kön, ålder och undersökningsår.

40 35 , - - -Män -81 w å , -Kvinn -81 — — — 25 - - - - - - Män -91 g 20 g i - - - - - - Kvinn-91 15 Män -74 g l 1° " Kvinn-74 5 . 0

Denna slutsats framstår än tydligare i figur 8.4. Här visas hur som många veckotimmar kvinnor respektive män i olika åldrar lägger ned på hushållsarbete varje vecka vid olika undersökningsår. Effekten av familjebildning på hushållsarbetstid för kvinnor är kraftig: Från nivåer under 10 timmar i veckan når den genomsnittliga hushållsarbetstiden vid omkring 35 års ålder till omkring 40 timmar i veckan 1974, upp över 30 timmar 1981 och bit över 20 timmar i veckan i 1991 års en undersökning. Bland män är utvecklingen inte tillnärmelsevis lika dramatisk. 1974 gjorde män mycket lite hushållsarbete; timantalet underskrider 3 i veckan för i princip alla åldrar. Denna siffra ökar visserligen fram till 1981 och 1991, och det tycks finnas effekter ålder av så även män utför mest hushållsarbete i SS-årsåldem. Men de stora att toppar finner för kvinnor är hos männen knappt synliga. Ett vikman tigt resultat är här att kvinnor kraftigt minskat sin hushållsarbetstid

Martin Hörnqvist

tämligen kort tid. Men faktum kvarstår, den tid läggs ned hus-

som hållsarbete påverkas mycket olika familjehändelser för män och

av kvinnor.

För att närmare undersöka i vilken grad familjehändelser påverkar hushållsarbetstiden har regressionsanalyser genomförts med antal timmar i hushållsarbetstid beroende variabel. Resultaten redovi-

som sas itabell 8.4.

Tabell 4 Regressionsanalys antalet timmar i hushållsarbete.

Kvinnor Män lntercept 8,89 8,23"

Utbildningsnivå -,39 ,25" LnIön -3,72* -,28 Arbetstid -,19" -,04" Senioritet ,00 0,00 Offentligsektor ,49" ,13 Restid/dag —1,50 -,82 LnunderstäIlda ,02 -,30" Sammanboende 5.95"" 3.36"‘ Ingabarn 0,00 0,00 Bam13 7.32"‘ 1.77"‘ Bam12 3,98"" ,36 Antal barn 1.35"‘ ,42" Barnomsorgskostn. -,27"" ,04 Lnboyta 3,16"" .21 Make/ahögreutb. 0,00 0,00 Sammautbnivå 2,30" -,3O Make/alägre utb. 1,28 -,66 Ggr. arbetslös 1,38" .01

Studiemänader	-,54	,06
Hemarbetsmânader	,42"‘ 1,76"
Föräldraledighet	-,01	,12
Adj. R2	0,42	0,21

Estimatsignifikanta 5% nivåmarkerasmed 1%nivåmarkerasmed och0,1% nivåmarkerasmed"".

Beroendevariabel är hushållsarbetstid, är sammanräkning

som en av svaren på frågor om hur mycket tid intervjupersonen lägger ned

per

vecka på olika hushållsgöromål matinköp, matlagning

och disk; tvätt, strykning och annan klädvård; samt städning; 1974 den första del-

var

frågan uppdelad på matinköp respektive matlagning.

Familjeliv och arbetsmarknad

I analyserna hushållsarbetets bestämningsfaktorer används av dessutom antal barn i hushållet; bamomsorgskostnad; den naturliga logaritmen boytan; samt make-/makas relativa utbildningsnivå av d.v.s. maken har högre, lägre eller utbildningsnivå. om samma Analysema har genomförts separat för kvinnor och män. I analysingår variabler kan sägas kopplade till arerna en grupp som vara betsmarknaden och till produktivitet utbildningsnivå, den naturliga logaritmen lön, arbetstid, senioritet, offentlig/privat sektor, resav tid/dag den naturliga logaritmen antal underställda; en grupp samt av kan sägas mäta produktiviteten i hushållsarbetet

familjevariabler som

sammanboende, antal barn, ålder på yngsta barnet, bamomsorgskostnad, den naturliga logaritmen bostadsytan samt make-/makas relaav tiva utbildningsnivå; dessutom ingår indikatorer på tidigare en grupp arbetslivsavbrott gånger i arbetslöshet, studiemånader, hemarbets-

månader samt föräldraledighetsmånader.

tydligt hög lön, lång arbetstid och lång restid är förknip- Det är att pade med mindre tid i hushållsarbete för kvinnor. Effekterna är samtkraftiga. Effekten utbildning fångas delvis antal stuliga av upp av diemånader. För kvinnor betyder således starkare anknytning till en arbetsmarknaden mindre tid blir över till hushållsarbete. Uttryckt att på sätt kan säga att produktiva kvinnorna är på ett annat man mer arbetsmarknaden desto mindre tid ägnar de hushållsarbete. Det är samtliga variabler mäter produktivitet i dessutom uppenbart att som hemarbetet slår oerhört starkt på kvinnors tid i hushållsarbete. Sammanboendestatus, ålder på barnet, antal barn och boyta har alla yngsta effekter kraftigt positiva, vilket indikerar att mer arbetskräsom är vande hemmiljön är desto tid allokerar kvinnor till hemarbete. mer fungerar uppenbarligen avlastning, om hushållet Barnomsorg som en på barnomsorg minskar tiden i hushållsarbete. Det är

spenderar mer

intressant barnomsorgen uppenbarligen hjälper kvinnor att minska att sin hushållsarbetstid kraftigt. Undersökningar har visat att utnyttjandet barnomsorg är mycket priskänslig och att subventionema sanav mycket för kvinnors möjligheter att förvärvsarbeta nolikt betyder Gustavsson, 1990. De kvinnor har makar som är på samma utbildningsnivå som som de själva utför hushållsarbete än de kvinnor har högre utbilmer som dade makar. Hur detta skall tolkas är inte helt uppenbart. det effekterna arbetskraftsavbrott kan man starkt

När gäller av

ifrågasätta kausaliteten hos variabeln antal gånger i arbetslöshet. Det kvinnor varit arbetslösa vid upprepade tillfällen kan vara så att som fastnat i hushållsarbetsfalla, det är en lika trolig hypotes att en men utför mycket hushållsarbete får lösare anknytning till kvinnor som en arbetsmarknaden och då lider ökade arbetslöshetsrisker. av

Martin Hörnqvist

För män kan man se en liten negativ effekt arbetstid och av en positiv effekt utbildning. Högutbildade män gör således husav mer hållsarbete än andra män. Dock är män med underställda mindre benägna att delta i hushållsgöromålen. Även hos män finns effekt en av sammanboende, men endast en svag effekt att ha små barn i husav hållet och av antal bam. Ett intressant resultat är att män varit som hemarbetande också i fortsättningen är betydligt benägna utfömer att ra hushållssysslor. Effekten är dessutom tämligen stark. För att sammanfatta resultaten analyserna kan säga att av man har funnit belägg för att variationen i hemarbetets omfattning är intimt förknippad med familjestatus, och att skillnaderna mellan könen sannolikt till stor del beror på skillnader i effekten familjesammanav sättning på hushållsarbetstid. Medan kvinnorna vid sammanboende och under den period då det finns barn i hushållet ökar den tid de använder till hushållsarbete mycket kraftigt, ökar männen sin tid endast marginellt. Det har med all sannolikhet skilda konsekvenser för möjligheterna att investera i marknadsarbete arbetar i hemmet 5 om man timmar i veckan eller gör det 25 timmar i veckan. om man

8.5 och

Inkomstojämlikhet yrkessegregering

Vi har sett hur familjebildningen begränsar kvinnors möjligheter till förvärvsarbete under en lång period deras liv. Enligt klassisk huav mankapitalteori beror effekten föräldraskap på karriär och lön av framför allt på att arbetslivserfarenheten blir mindre hos mödrar än hos andra kvinnor Becker, 1985. Detta också faktor anses vara en som kan förklara löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Flera amerikanska studier bekräftar till viss del denna hypotes det även om återstår en inte obetydlig oförklarad variation se t.ex. Hill, 1979; Jacobsen och Levin, 1995; Korenman och Neumark, 1992; O’Neill och Polachek, 1993; Waldfogel, 1997; Wellington, 1993. Deltidsarbete i kombination med att det finns små barn i hushållet visar sig förklara en ytterligare del av löneskillnaderna mellan mödrar och övriga kvinnor Waldfogel, 1997. En hypotes framförts är att kvinnor strasom tegiskt väljer utbildningar och yrken i största möjliga omfattning som låter sig kombineras med för hem och familj. Sådana yrken ansvar utmärks enligt teorin av att de inte straffar långa perioder med lös anknytning till arbetsmarknaden se Polachek och Siebert, 1993; Blau och Ferber, 1992. Yrken som inte straffar lös anknytning till arbetsmarknaden bör karaktäriseras låg humankapitaltillväxt, och således tämligen flacav ka inkomstprofiler. Det vill säga att erfarenhet yrket inte väsentligt av förbättrar den anställdes produktivitet. Ju större humankapitaltill-

Familjeliv och arbetsmarknad

i yrket, desto straffas frånvaroperioder genom att inte växten är mer bara lönen uteblir utan att också missar löneökningar. genom man Teorin förutsätter kvinnor för att maximera sin livstidsinkomst söatt ker sig till yrken med relativt höga ingångslöner och med små löneökningar över yrkeskarriären. Lägre ingångslöner innebär enligt teoindividen investerar del sin potentiella lön i fortsatt rin att en av humankapitalbildning. Även för arbetsgivare huvudsakligen en som anställer kvinnor kan det rationellt att undvika investeringar i vara produktivitetshöjande internutbildningar större humankasom ger en pitaltillväxt eftersom de anställda endast arbetar deltid, eller är helt frånvarande, under långa perioder. Något som innebär att arbetsgivainte får del den produktivitetshöjning utbildningen leder till. ren av Möjligen kan vänta sig att straffet är minst större arman som betsplatser med många kvinnor är frånvarande, där man kan som ordna med vikariepooler och liknande för att minimera transaktionskostnaderna. Således kunde vänta sig starkare positiv effekt man en företagsstorlek kvinnors lön än på männens lön. av

Hypotesen och kvinnojobb har olika inkomstprofiler

om att mansförutsätter att vissa faktorer har olika effekt lönen i olika delar av samhällsekonomin. Kan det verkligen så att lönens bestämningsvara faktorer skiljer sig kraftigt mellan olika yrken Mer specifikt, har kvinnodominerade yrken annorlunda inkomstutveckling, lägre avkastning humankapital och mindre effekter av frånvaroperioder än andra yrken Teorin förutsätter alltså att de väntar sig långa perisom oder med arbetsmarknadsanknytning väljer arbeten med relativt svag högre ingångslöner, med inkomstökningar, medan de sett men svaga sig kontinuerlig arbetsmarknadsanknytning kan välja yrsom väntar ken med lägre ingångslöner kraftigare löneökningar över tiden. men Det finns emellertid också efterfrågesida; arbetsgivare borde en rationellt utnyttja det kvinnliga arbetskraftsutbudet. Yrken som passar kvinnliga livsprojekt torde rimligtvis i högre utsträckning vara kvinnodominerade, medan yrken på manliga livssom passar borde mansdominerade. Yrken har en blandad

projekt vara som

könsfördelning borde utgöra ett mellanting. Dessutom borde självselektionsprocesser innebära att de söker sig till kvinnodominesom rade yrken är selekterade så att de i större utsträckning förväntar sig kvinnotypisk livscykel med långa perioder med svag anknytning en till arbetsmarknaden och vice versa. Lönens bestämningsfaktorer har analyserats med linjär regression OLS. Beroendevariabel i denna analys är den naturliga logaritmen timlön, beräknats att arbetsinkomsten räknats om till av som genom inkomst arbetstimme. l syfte att undersöka mekanismema baper om kom löneutvecklingen olika ut i typiska respektive kvinnoser mans-

Martin Hörnqvist

jobb har separata löneregressioner beräknats för män och kvinnor i kvinnodominerade, blandade och mansdominerade yrken. Som kvinnodominerade yrken räknas de med minst 75 procent kvinnor, mansdominerade har minst 75 procent män, och de könsblandade inte än 74 procent någondera könet. mer av Som förklaringsvariabler ingår mått på humankapital, nämligen antal år i utbildning, arbetslivserfarenhet med kvadratterm för att ta hänsyn till den avtagande marginalnyttan ytterligare erfarenhet, av hälsa beräknat som den naturliga logaritmen ett summerat av symptomindex baserat på frågor vilka krämpor respondenten lider om av och hur svåra besvären är, svenska talades i uppväxthemmet och storstad. Dessutom inkluderas

utbildningssektor teknisk, pedago-

gisk, vård och övrig; veckoarbetstid; offentlig/privat sektor; restid i minuter/dag; den naturliga logaritmen antal underställda; arbetsav platsstorlek; anställningstid; antal arbetslöshetsperioder; den naturliga logaritmen av antal månader i hemarbete, studier respektive föräldraledighet; huruvida det finns småbarn, eller äldre barn i hushållet; sammanboende; samt hushållsarbetstid. Av primärt intresse i analyserna är dels humankapitalvariablerna, dels de variabler är relaterade som till familjesituation och arbetskraftsavbrott, övriga variabler ingår som kontrollvariabler för att undvika selektionseffekter. Inom varje segregationskategori kvinnodominerade, mansdominerade respektive könsblandade yrken har två modeller estimerats. I den första A ingår endast traditionella humankapitalvariabler samt invandrarstatusz och ortstypzz; i den andra B inkluderas även variabler som beskriver arbetet; utbildningstyp; indikatorer olika typer av frånvaro; samt variabler beskriver den aktuella familjesituasom tionen. Resultaten av skattningarna presenteras i tabell 8.5. Det är här viktigt att ha i åtanke att regressionerna gäller tvärsnittsdata.

7 I denna kategori understiger antalet kvinnor 100, dessaestimat bör därför tolkas med försiktighet och kommer inte att kommenteras här. 3 Det bör här framhållas att detav naturliga skäl finns ett linjärt samband mellan andelen män och andelen kvinnor i ett yrke, innebär en kategoriindelning exempelvis att kvinnorna inom kategorin kvinnodominerade yrken kommer att vara grupperade i yrken somär mer segregeradeän männeni samma grupp som ärgrupperade närmast gränsenmot blandade yrkesgrupper. Bland männen är det såledesi alla kategorier relativt fler som arbetar i yrken med större andel män och vice versa. 9 Mätt som summerat antal utbildningsâr i utbildningsbiografin i LNU 1991. 2°Denna variabel är dikotom och antar värdet l om respondentenär bosatt i Stockholm, Göteborg eller Malmö. 21Huruvida man talade svenska i uppväxthemmet eller 22En variabel somantar värdet l om respondenten bor i Stockholm, Göteborg eller Malmö, annars

Familjeliv och arbetsmarknad Tabell 8.5 Regressionsanalys av lön. Separata analyser för män och

kvinnor i kvinnodominerade, könsblandade och mansdominerade yrkesgrupper.

Män Kvinnor

Kvinnodom. Bland. Mansdom. Kvinnodom. Bland. Mansdom.

A B A B A B A B A B A B Intercept 3.88 3.66 3,62 3,17 3,8 4.40 3,92 4.22 3,64 3.76 3,84 4.34

iii iii IQ ti 0093 Oil O iii Gti iii ikh ID‘ Utbildn .028 ,032 ,043 ,039 .043 .028 .022 .014 .041 .032 .032 .015 Erfarenhet ,022 .024 ,030 .020 .017 ,009 ,008 .004 .016 .013 .005 -.001 Erf7/10000 -3.26 -3.26 -3,65 -2,33 -2,49 -1.57 -1.02 -3.22 -2.26 -1.98 -.89 -1.14 Hälsa -.05 -.07 -.05 -.02 -.04 -.03 -.02 -.02 -.02 -,01 .03 .06

-,18 -.25 -.25 -.11 -.08 -,07 -,11 -.09 -.06 .01

svenska -, Storstad .11 .12 .12 .06 .04 .04 .09 .07 .07 .05 .00 -,04 Teknutb .04 -,04 ,01 .13 .14

- Pedutb -.42 -.17 .01 .03 .01

- Várdutb -.06 .20 .04 -.06 .07

- Övrutb 0.00 .00 0,00 0.00 0.00 0,00 Arbtid -,000 -.001 .000 -.004 -.002 -.007 Offsektor -.04 .04 -,00 -,02 -,01 -,01 Restid/dag -4.27 2,92 9.65 7,40 4.35 2.65 Lnundst .06 .09 .06 .05 .06 .08 Arb.p|.storl .03 ,01 .00 ,01 ,01 .01 Ansttid -,00 .00 -,00 .00 ,01

-. Ggrarblös .02 -.02 -.03 .00 -,03 .01 Lnhemarb -,12 -,10 .18 .00 -.01 -.01 Lnstudier .01 -.01 .00 .00 -.00 .00 Lnförä|dr -.03 .01 ,01 -,00 i .04

- Ingabam 0.00 0,00 0,00 0,00 0,00 0.00 Bam12 .06 .05 -,01 .00 .03 -,17 Bam12 .05 .02 .01 .05 -.12 Sammanb .06 .06 .04 -,03 .05 -,04 Husharbtid ,00 -.05 .04 .00 -,03 .00 adjR 0,21 0,30 0.34 0.50 0.24 0.36 0.12 0,22 0,33 0,42 0,20 0,31 Estimatsignifikanta 5% nivåmarkerasmed 1%nivåmarkerasmed och0,1%nivåmarkerasmed.

Martin Hörnqvist

Hur ser då avkastningen på humankapital ut for kvinnor och män i de olika yrkeskategoriema l den första modellen A inom varje kategori kan studera den okontrollerade effekten humankapital på man av lön. Här kan lägga märke till att avkastningen på utbildning är man mycket låg i kvinnodominerade yrken, endast 2,8 procent utbildper ningsår för män och 2,2 procent per utbildningsår for kvinnor att jämföra med drygt 4 procent i könsblandade och mansdominerade yrken. Även avkastningen arbetslivserfarenhet skiljer sig starkt mellan de olika regressionerna. Eftersom de skattade effekterna arbetsav livserfarenhet är icke-linjära har för att belysa dem beräknat hur den löneutvecklingen över arbetslivserfarenhet ut i olika yrkesser typer. På detta sett får en visuell bild, där varje kurva har beräknats enligt formeln:

LnW +1 2 BUTB+xBERF+x2BERF2+0BHEA+0fiSWE+0BCTY

Detta innebär i korthet att av modellen predicerad lön är beräknad for en person med 12 utbildningsår är frisk, talade svenska i som uppväxthemmet och inte bor i en storstad.

Figur 5 Skattningar av löneutveckling över arbetslivserfarenhet enligt regressionsmodell.

- - - - - - Män KD - - - -Män B Män MD - - - - -Kvinnor KD - - - - -Kvinnor B

Erfarenhet

Av kurvorna framgår att vissa av prediktionerna stämmer. Kvinnodominerade yrken KD har för både män och kvinnor högre startlöner och långsammare löneökningstakt än blandade yrken B. Dock måste det påtalas att skillnaderna i startlön enligt de skattade modellerna är relativt begränsade. Kvinnornas löneutveckling tämligen ser likartad ut vare sig de befinner sig i kvinnodominerade eller blandade yrken. Det är bland männen man finner de stora skillnaderna. Sålunda ser männens löneutveckling i mansdominerade yrken ut att ligga nära

Notera att antalet kvinnor i mansdominerade yrken är så litet att resultatenär svårtolkade, visar dem dock i tabellen.

Familjeliv och arbetsmarknad

det enligt humankapitalteorin den ideala kvinnolönesom antas vara utvecklingen. Exceptionellt höga startlöner och tämligen flack inen komstprofil. Män i blandade yrken verkar ha den enligt teorin typiskt manliga inkomstprofilen med låga ingångslöner och kraftig in-

komstökningstakt. I modell B i tabell 8.4 läggs ett antal kontrollvariabler och dessutom ingår några variabler särskilt intresse, nämligen olika tyav frånvaro från arbetet. Genom att studera effekten dessa variper av av abler kan få uppfattning huruvida straffet för frånvaro vaen om rierar beroende på yrkets grad könssegregering. Det första man kan av är föräldraledighet inte har några negativa effekter på lönen, notera att detta gäller for såväl män kvinnor och i alla typer yrken. Alsom av brecht m.fl. 1996 fann motsvarande resultat i studie där de studeen rade olika slags frånvaro, deras analyser gällde hela arbetsäven om marknaden. Men vad är intressantare är att kvinnor i kvinnodosom minerade yrken inte straffas for någon typ av frånvaro, medan i blandade yrken såväl arbetslöshet hemarbete är förknippat med lägre som löner både för män och kvinnor. Män tillbringar mer tid med som straffas tydligt för detta med lägre lön". Faktum oavlönat hemarbete kvinnor i kvinnodominerade yrken är den enda kategori där är att frånvaro inte är kopplat till lägre lön. I övrigt kan nämnas att for män i mansdominerade yrken och kvinnor i kvinnodominerade yrken har den dagliga restiden ett starkt positivt samband med lön. Detta resultat är intressant då det visar att det geografiska område inom vilket kan söka jobb av olika om man anledningar begränsas, torde resultatet bli lägre lön. I kvinnodominerade yrken är lönerna lägre i offentlig sektor för såväl män som för kvinnor. Som väntat har högre lön fler underställda man. man Dessutom kan notera att för kvinnor i kvinnodominerade yrken man finns ett negativt samband mellan arbetstid och lön. Det betyder att det inte bara är så att det inte finns något straff för att arbeta deltid, det tycks till och med så att kortare arbetstid belönas. Nuvarande vara familjesituation har vissa positiva effekter i könsblandade yrsvaga inga effekter i kvinno- och mansdominerade yrken. Antalet ken, men hushållsarbetstimmar har negativa effekter i blandade yrken för såväl män kvinnor. Dock tycks hushållsarbetet inte påverka lönen nesom gativt i kvinnodominerade yrken. Sammanfattningsvis kan säga att det verkar om det i viss man som mån faktiskt är andra mekanismer verkar för kvinnor i kvinnosom

24Utom i mansdominerade yrken där det finns en kraftig positiv effekt. Denna beror dock helt påett extremvärde; det är i dennayrkeskategori endast4 personer somuppgav att de varit hemarbetande.

Martin Hörnqvist

dominerade yrken än i andra typer yrken. De karakteristika av man enligt de ovan diskuterade hypoteserna kunde vänta att finna, finns

också där. En betydligt lägre avkastning humankapital, mindre

av humankapitaltillväxt, inga effekter frånvaro eller familjerelaterade av förhållanden. Dessutom kan lägga till att kortare arbetstid man ger oproportionerligt små inkomstbortfall, och att deltidsarbete därmed uppmuntras. Man kan således säga att det finns yrken bättre än som andra går att kombinera med för hem och familj under längre ansvar perioder. Dock är skillnaderna för kvinnor i kvinnodominerade och könsblandade yrken mycket små, och det är rimligt att ifrågasätta om de är substantiella. De stora skillnaderna står i stället finna mellan att män och kvinnor, samt mellan män i olika yrkeskategorier.

8.6 Familj och

karriärutveckling

Tidigare såg vi hur familjelivets effekter fördelningen mellan hus-

hållsarbetstid och avlönad arbetstid varierade mellan könen. Medan kvinnor i hög utsträckning sitt deltagande på arbetsmarknaanpassar den efter de krav som familjelivet ställer tycks männen snarare engagera sig mer i arbetet när familjen växer. Kvinnor ökar sin hushållsarbetstid kraftigt när hon blir sammanboende och när hon får barn, för männen är dessa effekter Men hur kan detta påverka chanserna svaga. till karriär I syfte att undersöka långsiktiga konsekvenser könsskillnamer av der i familjelivet, skall här karriärutvecklingen for män respektive kvinnor undersökas. I de tidigare deskriptiva avsnitten framgick hur familjebildning och arbetsmarknadsutfall samvarierar. För att studera huruvida denna samvariation kan tolkas kausalt samband som ett används livsförloppsanalys retrospektiva familj- och yrkeshistorier. av Analysema i detta kapitel är samtliga utförda med data från lev-

nadsnivåundersökningarna Erikson och Åberg, 1984; Fritzell och

Lundberg, 1994, som är panelundersökning där individer en samma intervjuats vid fyra tillfällen 1968, 1974, 1981 samt 1991. Materialet utgör ett riksrepresentativt urval befolkningen mellan 18 och 75 år av vid varje intervjutillfälle. I den senaste vågen ställdes retrospektiva frågor respondentemas livshistorier på ett flertal områden, på så om vis samlades uppgifter de svarandes familjehändelser

om som

sammanboenden, barn och skilsmässor, utbildningar samt yrkeskarriärer. Frågor ställdes vilka händelser intervjupersonerna upplevt, om och vilken månad de olika händelserna inträffade, det är således möjligt att ordna dem kronologiskt.

251968 var de yngsta 15 år.

Familjeliv och arbetsmarknad

Dessa biografier har utnyttjats för att undersöka hur olika familjehändelser påverkar kvinnors respektive mäns karriärutveckling. Geatt har information den ordning i vilken händelserna nom man om inträffar kan ordna dem kausalt och analysera problemet med man hjälp livsförloppsanalys Blossfeld och Rohwer, 1996; Lancaster, av

1990; Yamaguchi, 1991. Med denna analysmetod kan undersöka hur övergångsinten-

man siteten, d.v.s. sannolikheten för att övergång skall ske vid en given en tidpunkt, varierar över tid och undergrupper. Beroendevariabel är klassrörlighet. Enheten i analyserna utgörs av episoder. Varje episod börjar då en individ får ett arbete som skiljer sig hierarkisktzö från det föregående och slutar då han eller hon åter byter klass. Den första episoden utgörs den klass individens första av arbete tillhörde. Varje individ kan således förekomma flera gånger om de befunnit sig i flera klasser. I de fall individen bytt arbete inom klass avbryts inte episoden, inte heller då individen under pesamma rioder haft avbrott i sitt arbetskraftsdeltagande, de räknas då fortfarande varande under risk för klassbyte. Episoden räknas som att som ha avslutats med händelse då klassbyte sker, men avbryts utan att en räknas händelse d.v.s. censureras vid tidpunkten för intervju, som vid pensionering, individen blir egenföretagare eller jordsamt om brukare då det kan svårt att avgöra om detta innebär uppåt-, vara nedåt- eller lateral mobilitet. Modellen använts har konkurrerande risker, detta innebär bara som att det vid given tidpunkt finns möjlighet att erfara såväl uppåten nedåtmobilitet, det finns alltså två möjliga destinationstillstånd. som I analyserna ingår dels fasta kovariater dels tidsvarierande kova- , riater. De fasta kovariaternas värde bestäms vid och tillåts sedan inte byta värde i modellen. l kontrast till de fasta kovariaterna tillåts de tidsvarierande kovariaterna byta värde när det tillstånd de mäter förändras. Detta innebär att de episoder där en tidsvarierande variabel ändrar värde delas i två episoder, där slutmånaden för den upp nya första sätts till månaden innan den tidsvarierande variabeln ändrade värde och startmånaden för den andra sätts till den månad förändringen inträffade. För att undersöka effekterna av sammanboende och föräldraskap karriärrörlighet måste kausalt ordna händelserna. Ökar på man exempelvis sannolikheten för att män skall byta klass till en högre klass efter att flyttar ihop t.ex. därför att hans partner gör en del av man

2°Fyra hierarkiska nivåer används i analyserna, dessamotsvarar de nivåer Erikson och Goldthorpe 1992 urskiljer i EGP-klasschemat. De använder sig av endasttre vilket berodde på svårigheter att särskilja nivå l och 2 i vissa datamaterial.

Martin Hörnqvist

hans hushållsarbete vilket honom ökade möjligheter att satsa

ger karriären; eller därför att han tar sig den traditionella mansrollen som familjeförsörjare och därför arbetar hårdare och motiverat,

mer eller ökar sannolikheten för sammanboende efter ett uppåtriktat klassbyte t.ex. därför att ett steg i karriären för med sig ökade

resurser, vilket dels gör honom mer attraktiv på äktenskapsmarknaden, dels ger större möjligheter till att betala bostadskostnader Sannolikt finns effekter i båda riktningama. För att undvika detta tolkningsproblem används sammanboendestart, sammanboendeslut, födelsemånad för första barnet och det yngsta barnets l3-årsdag27 tidsvarierande

som kovariater. Detta innebär således vi kan beräkna

att separata intensiteter för månaden innan sammanboende och för månaden efter individen flyttat samman med en partner.

Den modell som används här är en enkel parametrisk modell med exponentiell basintensitet som gör antagandet att övergångsprocessen inte är tidsberoende; d.v.s. att övergångsintensiteten rj,,,t från tillståndet j vid till tillståndet k är konstant tid.

över

Frågan är här vad som händer med karriärrnöjlighetema vid olika händelser i familjelivet, och om det finns skillnader mellan könen i effekten av sammanboende och föräldraskap. Något skulle för-

som väntas om det var så att kvinnor omallokerar tid och motivation från arbetsmarknaden till hemmet vid sammanboende och under den period då de har små barn, medan männens arbetsmarknadsbeteende i princip är oförändrat.

Resultaten av analyserna presenteras i tabell 8.6. I analysen ingår först en grupp kontrollvariabler klass vid födelsekohort samt ålder vid första arbete; sedan humankapitalvariabler mätt utbild-

som ningsnivå vid och arbetslivserfarenhet vid to; sedan ingår också de egentliga analysvariablema, förekomsten av barn under 13 år i hushållet, förekomsten av bam över 13 år i hushållet, sammanboende, upplösning av sammanboende och slutligen huruvida intervjupersonens mor var hemmafru under huvuddelen av intervjupersonens

uppväxt. Samtliga dessa variabler har interagerats med kön, vilket innebär att man beräknar könsspecifika samband mellan den aktuella vari-

abeln och yrkeskarriären.

27Denna ålder är vald med antagandet att det är någonstansnär det yngsta barnet uppnårhögstadieálder som moderns arbetsbelastning börjar avta något. 2 Samtliga dessavariabler baserar sig på information ur de retrospektiva familjehistorierna i LNU l99l. 29Detta val fattades då test visat att intensiteten endastvarierar marginellt över tid, menar då att en enklare modell är att föredra framför mer komplicerade modeller. 3°Det ärviktigt att notera att här följt den modell Blossfeld och Rohwer

son1 1995 använder 136ff och endast använder interaktionstermema. Frågan är om det korrekta förfarandet i stället bör vara att dessutom kontrollera för huvudeffekter-

Familjeliv och arbetsmarknad

Tabell 6 Livsfärloppsanalys med konkurrerande risker för uppåt- och

nedåtgående mobilitet. Exponentiell basintensitet. Personer

födda 1925 till 1965.

Uppåt Nedát

Konstant -5,44" 4.89"‘

Högretjm. ,62""

- Tjmmedeln. -,94" ,40 Kvalarb. —,86"‘ 0,00 Okvalarb. 0,00

- Kohort .02" ,03‘

Ålder1arb. ,001 -,001

Utbildning Grundskola 0,00 0.00 Yrkesutb. -.09 -.23‘ Realskola ,23 —.25‘ Gymnasium ,71" -.38‘ Högskola ,24 -,79" Universitet ,90" -1.03"‘

Erfarenhet -,01" -,01"

Erfarenhet .00‘ ,00"

Bam13 M -,02 -.07 Bam13 K -.52"" -.18

Bam12 M -.27‘ ~,59* Bam12 K ,44" .49‘

Sammanb.M .12 -.12 Sammanb.K -,37" -.14

SkildaM -,28" -,06 SkildaK ,52" ,19

Modh-fruM .01 -.17" Modh-fruK -29‘ ,32" m p0,001. " p0.01 och"p0,05.

Klasstillhörighef vid har inkluderats för att kontrollera för effekten

att olika klasser har olika sannolikhet för mobilitet. Som framgår av

tabell 8.6 har på lägre hierarkiska nivåer större sannolikav personer het för uppätmobilitet och mindre sannolikhet för nedåtmobilitet.

na. Vi har genomfört känslighetsanalyser och finner endastsmåavvikelser, genomgående blir interaktionseffekterna mindre kraftiga och interaktionen med moderns arbetsmarknadsanknytning blir i princip insignifikant. 3 Anledningen till att estimatet for högre tjänstemän uteslutits är att det inte är meningsfullt, då man inte kan ha uppåtgáende mobilitet om man redanbefinner sig i den högsta klassen. Av motsvarande skäl har också estimatet för okvalificerade arbetare uteslutits vad gäller risk för nedåtgående mobilitet.

Martin Hörnqvist

Detta beror troligen på att sannolikheten för att ett individ skall ha nått sin maximala nivå ökar högre i hierarkin han eller hon befinner sig. Dessutom är det så att högre utbildning individ har, desto en större sannolikhet är det för att han eller hon skall befordras och desto mindre sannolikhet för degradering. Anledningen till detta resultat är förmodligen att bland dem som befinner sig viss hierarkisk nivå en så är det mer troligt att högre utbildade individer är överkvalificerade för sitt arbete. Men kontrollvariablernas effekter endast har liten relevans för problemet med familjens inverkan på mäns och kvinnors karriärer. Intressantare är att förekomsten små barn i hushållet har kraftigt av en negativ effekt intensiteten i karriärchanser för kvinnor, medan män inte påverkas alls. När sedan barnen blir äldre ökar åter intensiteten för kvinnor, medan männens karriärintensitet minskar. Detta är sannolikt främst en ålderseffekt. Estimaten skall främst förstås så att kvinnorna kraftigt ökar sin rörlighet när barnen blir äldre och kvinnorna åter börjar kunna ägna sig marknadsarbete i ökad omfattning. Vidare visar analyserna att sammanboende minskar kvinnornas uppåtgående karriärrörlighet. Vid skilsmässa ökar karriärchanserna igen. Dessa resultat indikerar familjebildningens starkt begränsande effekt på kvinnors karriärrörlighet. När kvinnor flyttar ihop med en partner och får barn tycks arbetslivet få allt mindre betydelse. För att undersöka socialisationens roll används indikator en som visar om modern varit hemarbetande under större delen av respondentens uppväxt. Antagandet är att de växt i hem där modern som upp varit hemarbetande har fått traditionell könsrollssocialisation. en mer Effekten av detta borde verka olika könen. Kvinnor uppfostras som i traditionella könsroller borde sålunda ha ställning en svagare arbetsmarknaden. Detta eftersom det kan antas att de allokerar tid mer till hushållsarbete. På motsvarande sätt borde fått tradimän som en tionell könsrollssocialisation allokera tid och motivation till mer marknadsarbete för att leva till den traditionella familjeförsörjarupp rollen. Det visar sig också att kvinnor mödrar varit hemmafruar vars har sämre karriärchanser än män med motsvarande bakgrund. Man bör dock tolka detta resultat med viss försiktighet då sammansätten ningen av denna grupp varierar kraftigt över undersökningsperioden och det är fullt möjligt att variabeln är osäker indikator på könsen rollssocialisation. I tabellens andra kolumn visas effekterna på nedåtgående mobilitet. Man kan kort notera att någon könsspeciñk effekt förekomsten av av småbarn på rörlighet nedåt inte kan beläggas. Däremot är det så att när barnen blir äldre ökar kvinnornas nedåtmobilitet kraftigt. Detta resultat indikerar att under de första åren efter att ha fått barn inträffar

Familjeliv och arbetsmarknad

ett sorts moratorium för mobilitet under vilket kvinnan behåller det jobb hon hade före graviditeten. Men när barnen blir äldre ökar såväl uppåt- nedåtgående mobilitet för kvinnor relativt män. Tolkning-

som

detta kan vara att kvinnor ser över sin arbetssituation när barnen en av blir äldre och då gör olika prioriteringar. Vissa kvinnor satsar mer på marknadsarbete, medan andra söker mindre krävande arbeten

snarare för att kunna ägna sig mer hemmet. Detta kan förklara att intensiteten ökar i såväl uppåt- som nedåtgående rörlighet.

Sammanboendestatus påverkar inte den nedåtgående mobiliteten alls. Men när det gäller könsrollssocialisation framkommer ett intressant resultat. Det verkar män mödrar hemmafruar

som om vars var inte bara har större chanser för uppåtgående mobilitet, utan även har mindre risker for att erfara nedåtgående mobilitet, relativt kvinnor i motsvarande ställning. Även detta resultat är kongruent med antagandet att marknadsarbete är viktigare för de män som fått en mer

om traditionell könsrollssocialisation än for andra män, samt att kvinnor

socialiserats till mer traditionella könsroller inte engagerar sig så som djupt i sitt förvärvsarbete.

Sammanfattningsvis kan man säga att familjehändelser påverkar karriärchanser på ett enhetligt och förväntat sätt. När kvinnor blir sammanboende och när de får barn allokerar de mer tid och motivation till hemarbete, vilket medför att deras arbetskraftsdeltagande minskar, vilket i sin tur innebär att deras karriärmöjligheter minskar relativt männens. Mäns yrkesliv påverkas inte i någon nämnvärd utsträckning deras familjesituation. När barnen sedan blir äldre ökar

av kvinnan åter sitt arbetskraftsdeltagande, men då ökar såväl den uppåtgående den nedåtgående mobiliteten. En tolkning av detta skulle

som kunna att kvinnor i kvinnodominerade yrken som inte straffas

vara

frånvaro de som ökar sina chanser för uppåtrörlighet, av kan vara medan kvinnor i blandade yrken i högre grad erfar nedåtgående mobilitet.

8.7 Sammanfattande diskussion

I detta kapitel har vi studerat hur könsskillnader i arbetsmarknadsframgång sammanhänger med skillnader i familjelivets inverkan på män och kvinnor. Kvinnor anser inte i nämnvärt högre utsträckning

for hem och familj utgjort ett hinder for deras möjän män att ansvar ligheter att forvärvsarbeta i önskad omfattning. Trots detta visar analyserna tydligt att kvinnor under familjebildningen kraftigt ökar den tid de lägger ned hushållsarbete samtidigt som de minskar sitt arbetsmarknadsdeltagande. För män märks inga skillnader i arbetsutbudet under familjebildningen. Denna inkongruens måste tydas så att

Martin Hörnqvist

kvinnor generellt sett faktiskt vill arbeta i hushållet under familjebildningsfasen i högre utsträckning än vad män vill.

Skillnaderna mellan könen när det gäller den tid de använder till hushållsarbete är för sammanboende framförallt med barn,

utan, men är också mycket stora. För ensamstående är skillnaderna däremot knappt märkbara. Våra analyser visar också att det för kvinnor finns kraftiga effekter på hushållsarbetstiden av att vara sammanboende och av att ha barn. De med små barn i hushållet arbetar mest alla med

av hushållsgöromål. Vidare indikerar analyserna att i hushåll där

man kan anta att hushållsarbetet är krävande med små barn, stora bo-

mer stadsytor och låga kostnader för barnomsorg gör kvinnorna mycket hushållsarbete. Inte heller dessa faktorer har någon större inverkan på männens hushållsarbetstid. Kvinnor som har höga inkomster, är

som högutbildade och har lång arbetstid ägnar däremot mindre tid

som hushållsarbete. Detta tyder på att kvinnor är högproduktiva på

som arbetsmarknaden i högre utsträckning lägger tid och motivation

på arbetslivet medan kvinnor som är högproduktiva i hemarbetet använder sin tid till hemarbete. Kausaliteten i denna iakttagelse kan ifrågasättas. Är det så att kvinnor och män som satsar arbetslivet är högproduktiva där just därför att de inte splittrar sin uppmärksamhet

genom att lägga ned så mycket tid på hushållsarbete På motsvarande sätt kan man ställa sig frågan om de kvinnor bor i arbetskrävande

som hushåll gör det just därför att de prioriterar hem och familj och därmed inte engagerar sig lika hårt i arbetslivet.

Det är således så att familjebildningen medför att kvinnor omdirigerar arbetstid och sannolikt motivation från betalt till obetalt arbete samt att de även inom ramen för den lägre avtalade arbetstiden har en högre frånvaro på grund föräldraledighet och sjukskrivningar. För

av män kan man endast spåra mycket små effekter av familjesituation på arbetsutbudet.

Vilka konsekvenser får då detta för könsskillnader i arbetsmarknadsbelöningar Intuitivt kan det verka sannolikt att individer

som av olika skäl inte deltar i förvärvsarbete i samma utsträckning som andra får betala för detta med sämre möjligheter till arbetsmarknadsbelöningar. Men det finns också en möjlighet att de förutser

som en framtid med svag arbetsmarknadsanknytning söker sig till arbeten där detta inte har så stor betydelse. Sådana arbeten skulle enligt teorin utmärkas av att de har relativt höga ingångslöner med små efterföljande löneökningar. Det är också tänkbart att arbetsgivare som rationellt utnyttjar denna typ av arbetsutbud organiserar arbetet så att transaktionskostnaderna minimeras, exempelvis genom vikariepooler. I syfte att undersöka huruvida de yrken som framförallt kvinnor väljer skiljer sig från de yrken som framförallt män väljer studerades lönens

Familjeliv och arbetsmarknad

bestämningsfaktorer i kvinnodominerade, könsblandade respektive mansdominerade yrken för män och kvinnor. Resultaten från analyserna tyder på att det kan finnas ett visst fog för teorin att lönen i typiskt kvinnliga yrkesgrupper har delvis andra bestämningsfaktorer jämfört med manliga och könsblandade yrkesgrupper. Framförallt utmärks kvinnliga yrken av att de har en mycket svag löneutveckling. Detta kan man också se i figur 8.3 där löneutvecklingen över ålder visas. Medan männens löner ökar ända fram till fyrtiofemårsåldem avstannar Ökningen för kvinnor redan vid trettioårsåldem. Dessutom visar analyserna att kvinnor i kvinnodominerade yrken inte får lägre löner om de är frånvarande ur arbetskraften under perioder, något som är fallet i alla andra yrkesgrupper. För kvinnor i kvinnodominerade yrkesgrupper är också deltidsarbete en attraktiv möjlighet som till och med leder till högre timlöner. Man kan således tänka sig att en anledning att kvinnor väljer vissa yrken kan vara att de där missgynnas mindre av sin, under familjebildningen, svagare arbetsmarknadsanknytning.

För att närmare studera hur familjebildningen påverkar mäns och kvinnors arbetsmarknadsbeteende analyserades effekterna av sammanboende och barn på karriärutvecklingen. Resultaten av dessa analyser är entydiga. Kvinnors chanser till karriär avstannar helt då de blir sammanboende och då de får barn för att sedan öka igen när barnen blir äldre. För männen uppstår motsatta effekter, sannolikt främst beroende på ålder. Vidare finns vissa indikationer på att könsrollssocialisation kan verka förstärkande könseffektema. Män som haft mödrar hemmafruar har bättre karriärchanser. Kvinnor med

som var motsvarande bakgrund har sämre karriärchanser. Den rimliga tolkningen är att de fått en traditionell könsrollssocialisation har mer

som

könstypiska livsprojekt. Männen ser sig som familjeförsörjare och

kvinnorna ser sig som ansvariga för hemmet i högre grad än de som inte fått en så traditionell uppfostran. Detta resultat kan dock vara beroende av felkällor och bör tolkas med försiktighet.

Sammantaget är det således uppenbart att kvinnors arbetsmarknadsbelöningar påverkas av deras familjesituation genom flera mekanismer, där den huvudsakliga beteendemekanismen är att de styr

men över tid och energi från betalt marknadsarbete till obetalt hushållsarbete. Det finns också visst stöd för antagandet att en orsak bakom att kvinnor väljer yrken som är kvinnodominerade kan vara att de i sådana yrken dels har lättare att kombinera ansvar för hem och familj med arbetet genom goda möjligheter till deltidsarbete samt att långa frånvaroperioder inte får några negativa konsekvenser vad gäller lönen. En annan viktig fråga är hur det kommer sig att de kvinnodominerade yrkesgruppema också har lägre löner.

8 SOU1997:138

Martin Hörnqvist

Litteratur

Albrecht, James;Per-Anders Edin, Bertil Holmlund, Marianne Sundström Susan

Vroman 1996: Career lnterruptions ana SubsequentEarnings: A Reexamination Using Swedish Data. Working paper23. Department of Economics, Uppsala University.

Arrow, Kenneth 1973: The Theory of Discrimination. I Ashcnfelter, Orley

Albert Reesred.: Discrimination in Labor Markets. Princeton, NJ. Princeton

University Press. Arrow, Kenneth 1976: Economic Dimensions of Occupational segregation:

Comment 1. Signs, Journal of Womenin Culture and Society 233-237. Ashenfelter, O. T. Hannan 1986: Sex Discrimination and Product Market

Competition: the Caseof the Banking Industry. Quarterly Journal of Economics 101, 149-173.

Axelsson, Christina 1992: Hemmafrun somförsvann. Stockholm. Almqvist

Wiksell International. Becker, Gary 1957/ 1971: TheEconomics of Discrimination. Chicago. Chicago

University Press. Becker, Gary 198l/ 1991: A Treatise on the Family. Cambridge, Mass., Harvard

University Press. Becker, Gary 1985: Human Capital, Effort, and the Sexual Division of Labor.

Journal of Labor Economics, 33-38. Bielby, William.T. JamesN. Baron 1986: Men and Women at Work: Sex

segregation and Statistical segregation. American Journal Sociology 9l4: 759-799

Bielby, Denise William Bielby 1988: She Works Hard for the Money:

Household Responsibilities and the Allocation of Work Effort. American

Journal ofSociology 93, 1031-1059. Björklund, Anders; Per-Anders Edin; Bertil Holmlund Eskil Wadensjö 1996:

Arbetsmarknaden. Stockholm. SNS Förlag. Blau, Francine D. Marianne A. Ferber 1987: Discriminationz Empirical

Evidence from the United States. American Economic Review 77, 316-320. Blau, Francine D. Marianne A. Ferber 1992: TheEconomics of Women, Men,

and Work. Englewood Cliffs, NJ, Prentice-Hall. Blossfeld, Hans-Peter Götz Rohwer 1995: Techniques of Event History Modeling

New Approaches to Causal Modeling. Mahwah, NJ, Lawrence Erlbaum - Associates.

Borjas, G. Bronars 1989: Consumer Discrimination and Self-Employment.

Journal of Political Economy 97, 581-605. Daymont, T. Andrisiani 1984: Job Preferences,College Major, and the

Gender Gap Earnings. Journal of Human Resources 19, 408-428. Deux, Kay Mary Kite 1987: "Thinking about Gender. i Hess, B. M. Feree:

Analyzing Gender: A Handbook of Social Science Research.Newbury Park,

CA: Sage. Deaux, Kay Taynor 1973: "Evaluation of Male and Female Ability: Bias

Works Two Ways. Psychological Reports 32, 261-261. England, Paula 1992: Comparable Worth Theoriesana Evidence. Walter de

Gruyter, lnc. New York.

Familjeliv och arbetsmarknad

EOC 1984:Annual Report. Equal Opportunities Commission. London: HMSO. Erikson, Robert John Goldthorpe 1992: The Constant Flux. Oxford. Clarendon

Press. Erikson, Robert Jan O. Jonsson 1993: Ursprung och utbildning. SOU 1993:85.

Stockholm. Allmänna Förlaget. Erikson, Robert RuneÅberg red 1984: Välfärd iförändring. Stockholm.

Prisma. Flood, Lennart 1990: Att mätaoch estimera utbudet av arbetskraft. I Anders

Klevmarken m.fl. red Tid och råd. Om HUShållens ekonomi, Stockholm.

Industriens Utredningsinstitut. Fritzell, Johan Olle Lundberg red 1994: Vardagens villkor. Stockholm.

Brombergs.

Grand, Carl 1989: Interna arbetsmarknader, ekonomisk segmentering och social

skiktning. Almqvist Wiksell International. Stockholm.

Grand, Carl 1991: Explaining the Male-Female Wage Gap: Job Segregation and

Solidarity Wage Bargaining Sweden. Acta Sociologica 34, 261-278.

Grand, Carl 1994: Löneskillnadema i Sverige: Förändring och nuvarande

struktur. i Johan Fritzell Olle Lundberg red, Vardagens villkor, Stockholm:

Brombergs. Granqvist, Lena Helena Persson1997: Karriärer inom vamhandeln spelar kön

någon roll i Persson, Inga Eskil Wadensjö red. Glastak och glasväggar. Den könssegregerade arbetsmarknaden. SOU 1997:137. Stockholm: Fritzes

Gustavsson, Siv 1990: Daghemsavgiñer och kvinnors yrkesarbete i Anders

Klevmarken m.fl. red Tid och råd. Om H UShållens ekonomi, Stockholm. Industriens Utredningsinstitut.

Gähler, Michael 1997: Ekonomiska konsekvenser av skilsmässor skillnader

mellan kvinnor och män. l Ahrne, Göran Inga Perssonred.: Familj, makt

ochjämställdhet. SOU 1997:138. Stockholm: Fritzes Hartmann, Heidi 1976: Capitalism Patriarchy, and Job Segregation by Sex. i

Blaxall, M. B. Reaganred.: Women and the Workplace. Chicago, ll. University of Chicago Press.

Hill, Martha 1979: The Wage Effects of Marital Statusand Children. Journal of

Human Resources 14:579-594. Hörnqvist, Martin 1994: Att bli vuxen i olika generationer. i Fritzell, Johan

Olle Lundberg red. Vardagens villkor. Stockholm: Brombergs. Jacobsen,Joyce Laurence Levin 1995: The Effects of Intermittent Labor Force

Attachment on Women’s Earnings. Monthly Labor Review 118, 14-19. Jonsson, Jan O. 1997: Hur skall förklara könsskillnader i utbildningsval En

empirisk prövning av hypoteser om rationella val och könsrollsmodeller i Persson, Inga Eskil Wadensjö red. Glastak och glasväggar. Den könssegregerade arbetsmarknaden. SOU 1997:137. Stockholm: Fritzes

Jonung, Christina 1993: Yrkessegregeringen på arbetsmarknaden. Ur Ds 1993:8

Kvinnors arbetsmarknad. 1990-talet återtågets årtionde Arbetsmarknads-

~ departementet. Stockholm.

Jonung, Christina Inga Persson 1993: Women and Market Work: The

Misleading Tale of Participation Rates International Comparisons.

Work, Employment Society, 7:259—274.

Martin Hörnqvist

Kanter, Rosabeth Moss 1977/I993: Men and Womenof the Corporation. New

York. Basic Books. Korenman, Sanders David Neumark 1992: Marriage, Motherhood, and Wages.

Journal of Human Resources 27, 235-255. Lancaster, Tony 1990: The Econometric Analysis of Transition Data. Cambridge.

Cambridge University Press. Lazear, E.P. Rosen, Stanley 1990: Male-Female Wage Differentials Job-

Ladders. Journal of Labor Economics Lenny, Ellen 1977: Womens Selfconfidence Achievement Settings.

Psychological Bulletin 84: 1-1 Löfström, Åsa 1990: Löneskillnader mellan kvinnor och män En fråga om

diskriminering 1Anders Klevmarken m.fl. red Tid och råd. Om H UShållens

ekonomi, Stockholm. Industriens Utredningsinstitut Moller Okin, Susan 1989: Justice, Gender, and the Family. Basic Books. USA. Nardinelli, C. C. Simon 1990:Customer Racial Discrimination the Market for

Memoribilia. Quarterly Journal of Economics 105, 307-329. Nermo, Magnus 1994: Den ofullbordade jämställdheten. i Fritzell, Johan Olle

Lundberg red Vardagens villkor. Levnadsförhållanden i Sverige under tre

decennier. Stockholm. Brombergs. O’Neil1, June Solomon Polachek 1993: Why the Gender Gap Wages

Narrowed the 19805. Journal of Labor Economics 11, 205-228. Persson, Inga 1996: Svensk arbetsmarknad ur genusperspektiv forskningsresultat

—

och utvecklingstendenser. Ur Hemlin, Egon red: Det har ändå hänt

fantastiskt mycket. Vad harjämställdhetsforskningen uppnått Riksbankens

Jubileumsfond Gidlunds Förlag. Stockholm. Petersen,Trond L. Morgan 1995: Separate and Unequal: Occupation-

Establishment Sex Segregation and the GenderWage Gap. American Journal ofSociology 1012: 329-365.

Petersen,Trond, V. Snartland, L.-E. Becken K Modesta Olsen. 1997: Within-

Job Discrimination and the Gender Wage Gap,The Caseof Norway. European

Sociological Review 132, September. Phelps, Edmund 1972: "The Statistical Theory of Racism and Sexism. American

Economic Review 62, 659-661. Polachek, Solomon W. W. Stanley Siebert 1993: TheEconomics of Earnings.

Cambridge. Cambridge University Press. Pollak, Robert A. 1985: A Transaction Cost Approach to Families and

Households. Journal of Economic Literature 23, 581-602. RFV 1986: Föräldrapenning för tillfällig vård av barn l 984, Statistisk Rapport,

Is-R 1986:3. Reskin, Barbara 1988: Bringing the Men Back in: Sex Differentiation and the

Devaluation of Women’s Work. Gender and Society 58-81. Reskin, Barbara Patricia Roos 1990: Job Queues, Gender Queues: Explaining

Women lnraads into Male Occupations. Washington, DC.: National Academy

Press. Richardsson, Katarina 1997: Essays on Family ana Labor Economics. Stockholm.

Institutet för social forskning.

Familjeliv och arbetsmarknad Ridgeway, Cecilia L. 1997: Interaction and the Conservation of Gender

Inequality. American Sociological Review, 62: 218-235. Roman, Christine 1994: Lika på olika villkor. Könssegregering i kunskapsföretag.

Symposion Graduale. Stehag/Stockholm. Swim, J m. fl. 1989: Joan McKay versusJohn McKay. Do Gender Stereotypes

Bias Evaluations" Psychological Bulletin 105, 409~429. Waldfogel, Jane1997: "The Effect of Children on Women’s Wages. American

Sociological Review, 62, Vol. 209-217. Wellington, Alison 1993: Changes the Male/Female Wage Gap, 1976-1985.

Journal of Human Resources 28, 383-410. Wong, Yin-Ling, Irene, lrwin Garfunkel Sara McLanahan 1993: Single-Mother

Families Eight Countries: Economic Status and Social Policy. Social Science

Review, 177-197. Yamaguchi, K. 1991: Event History Analysis, Newbury Park. Sage.

Ekonomiska konsekvenser av skilsmässa

skillnader mellan kvinnor och män

MICHAEL GÄHLER

9.1 Inledning

Under senare decennier har antalet skilsmässor i Sverige ökat kraftigt. Vid 1900-talets början var det årliga antalet skilsmässor ca 400 vilket motsvarade ungefär en halv skilsmässa per tusen äktenskap, idag är motsvarande antal runt 22 000 eller ca 14 per tusen äktenskap SCB, l995a. Tendensen är densamma i den övriga västvärlden Goode, 1993. Allt fler väljer också samboende framför äktenskap. Denna samlevnadsform är än mer instabil; upplösningsrisken beräknas vara ca tre gånger så hög i samboenden som i äktenskap, oavsett antalet barn SCB, 1990. l början av 90-talet upplöstes genomsnittligen ungefär 50 000 sammanboenden årligen Av dessa 20 000

par var ca gifta och 30 000 samboende; ca 60 procent av paren hade barn, vilket betyder att 40 000-50 000 barn erfor en familjesplittring varje år SCB, l995a.

Orsakerna till de ökade skilsmässotalen är med säkerhet flera. De moderna samhällena har kommit att bli alltmer sekulariserade. Det äktenskap som instiftats av Gud och var tänkt att bestå tills döden skilde makarna åt kan idag upplösas av parterna själva. I takt med att skilsmässotalen ökat torde också stigmatiseringen till följd av skilsmässa ha minskat. Det finns alltså en större social och kulturell acceptans for skilsmässa idag än tidigare. En av de starkast bidragande faktorerna både till minskade äktenskapsfrekvenser och ökade skilsmässotal torde emellertid familjens minskade betydelse som ekonomisk enhet vara se t.ex. Cherlin, 1992. Det starka ömsesidiga ekonomiska beroende som fanns mellan familjemedlemmarna i det gamla jordbrukssamhället har försvagats. Samhälleliga institutioner har tagit

Samboende syftar på par som lever ihop utan att vara gifta medansammanboendeär ett samlande begrepp för både samboendeoch gifta par. Begreppet skilsmässa syftar i detta kapitel, när inget annat nämns, bådepå separationermellan samboendepar och formella skilsmässor.

Ekonomiska konsekvenser av skilsmässa

över eller kompletterat många av familjens tidigare funktioner t.ex. skolan och bam- och äldreomsorgen och välfärdsstaten garanterar idag alla en utkomst. En kraftig ekonomisk tillväxt har genererat ökade realinkomster och också medfört att ett liv ensamstående

som blivit ett ekonomiskt realiserbart alternativ för många. Därmed har det blivit möjligt att lämna ett äktenskap eller samboende upplevs

som som otillfredsställande. Det finns emellertid fortfarande anledning att tro att en skilsmässa är förknippad med negativa konsekvenser för individens materiella välfärd.

I detta kapitel ska frågan hur skilsmässa påverkar parternas

om en ekonomiska situation söka besvaras. Denna fråga är förhållandevis outforskad i Sverige. De flesta studier sambandet mellan inkomst

om och familjetyp är nämligen baserade på tvärsnittsdata, d.v.s. på forhållandena i ett fruset ögonblick. Dessa undersökningar visar att frånskilda har sämre ekonomiska villkor än sammanboende, de kan

men inte ge någon information om detta är en konsekvens skilsmässan,

av eftersom de frånskildas ekonomiska situation kan ha varit

sämre redan före skilsmässan en s.k. selektionseffekt. För att undersöka skilsmässans konsekvenser krävs information om situationen för samma individer vid åtminstone två tillfällen. Sådana s.k. longitudinella data kommer att användas här. Dessa belyser situationen i Sverige under 1980- och tidigt 90-tal. De analyser görs i detta kapitel

som avser därför denna period. 1 en avslutande diskussion kommer dock återkopplingar att göras till den aktuella situationen i Sverige, eftersom det finns skäl att tro att den utveckling skett under år

som senare haft återverkningar de frånskildas ekonomiska villkor. Kapitlet kommer också att ge en beskrivning inkomstens sammansättning

av efter en skilsmässa. Hur stor andel av inkomsten kommer från bidrag i olika former och hur stor andel kommer från inkomster förvärvsar-

av bete och kapital

Utöver analyser av inkomster vidgas också perspektivet till andra aspekter av materiellt välbefinnande i termer av boendesituation och tillgång till en ekonomisk buffert kontantmarginal. Fokus i kapitlet kommer att riktas mot eventuella skillnader mellan könen. Påverkas män och kvinnor på olika sätt av en skilsmässa Om det är så ett

som flertal utländska och det fåtal undersökningar utförts i Sverige vi-

som sat, nämligen att kvinnornas ekonomiska situation påverkas

mer negativt än männens se t.ex. Fritzell, 1990 för Sverige; Duncan Hoffman, 1985 och Holden Smock, 1991 för USA; Jarvis Jenkins, 1996 för Storbritannien innebär detta en allvarlig inskränkning i många kvinnors handlingsfrihet. Det betyder att kvinnor i praktiken inte har samma ekonomiska möjlighet män att lämna ett äkten-

som skap eller samboende i vilket de inte längre vill leva och att situatio-

Michael Gähler

efter eventuell skilsmässa blir mer problematisk för kvinnor än nen en för män. Eftersom de flesta barn fortsätter leva med modern efter en separation mellan föräldrarna drabbar den försämrade ekonomin också stor majoritet dessa

en av

Det gör ett hushålls ekonomiska omständigheter särskilt bety-

som delsefulla är att de inte bara har betydelse för konsumtion och sparande, de påverkar också individens livsvillkor ur ett antal andra aspekter. Ekonomiska svårigheter kan utgöra en stressfaktor som har en direkt negativ effekt på det psykiska välbefinnandet hos både barn och

Duncan, Brooks-Gunn Kato Klebanov, 1994; McLeod vuxna Shanahan, 1993. De kan också ha långsiktiga effekter så att barn som växer upp under knappa ekonomiska omständigheter uppvisar nedsatt psykisk och fysisk hälsa också i vuxen ålder Lundberg, 1993. Materiell ofärd kan även påverka föräldrars beteende gentemot barnet negativt McLeod Shanahan, 1993 och ha en negativ inverkan på barnets utbildningschanser Jonsson Gähler, l997. Amerikanska forskare har hävdat att stor del av den negativa effekten av skils-

en mässor för barn i USA kan förklaras just den försämrade ekonomin

av bland ensamstående mödrar se t.ex. McLanahan Sandefur, 1994.

9.2 Teoretiska och metodologiska överväganden

Den svenska välfärdsstatsmodellen

Den svenska välfärdsstaten kännetecknas av ett antal egenskaper som

både direkt och indirekt inverkan de frånskildas ekonomiska har en villkor. l Sverige har hög förvärvsfrekvens i befolkningen priorite-

en rats. Detta skapar bred skattebas, de statliga transfereringarna är

en starkt inkomstomfördelande, många samhälleliga institutioner är kraftigt subventionerade eller helt avgiftsfria, bidrags- och försäkringssystem är vanligtvis generella och relativt få bidrag är inkomstprövade. En bärande tanke i denna välfärdsmodell har varit strävan mot utjämnade inkomstnivåer och materiella villkor, dels mellan individer också över individens livscykel se t.ex. Esping-Ander-

men sen, 1990; Korpi, 1981. Politiken har också syftat till att utjämna skillnader mellan olika familjetyper: Målet för det ekonomiska familjestödet är att utjämna levnadsvillkoren mellan familjer med och

utan barn, att människor ekonomiska förutsättningar att skaffa

- ge barn när de så önskar, att stödet inom tillgängliga ekonomiska ramar

till alla på lika villkor, att lämna särskilt stöd till familjer i utges -

2 Åren 1992-93 levde ca. 87 procent av alla barn som endastbodde med en av de biologiska föräldrarna med modern SCB, l995b. Detta har varit mönstret under hela seklet SCB, 1992.

Ekonomiska konsekvenser av skilsmässa

satta situationer, t.ex. vid stor försörjningsbörda, vid låga inkomster och höga boendekostnader eller när förälder är vårdnadsha-

en ensam vare. Socialdepartementet, 1996:79-80

Vilka effekter har då den svenska modellen för de frånskildas situation Till skillnad från andra välfårdsstatssystem där ofta

mannen

betraktas som den huvudsaklige familjeförsörjaren betonar den

svenska modellen både mannens och kvinnans ansvar för sin försörjning genom förvärvsarbete se t.ex. Esping-Andersen, 1990; Sundströms kapitel i denna volym. F örvärvsarbetsgraden bland kvinnor är också högre i Sverige än i de flesta andra länder Siaroff, 1994. Den höga förvärvsfrekvensen gör svenska kvinnor mindre ekonomiskt beroende av sina makar än vad som är fallet för kvinnor i många andra länder t.ex. Hobson, 1990, vilket får till följd att kvinnor i

Sverige ofta står bättre ekonomiskt rustade inför och efter eventu-

en ell skilsmässa eller separation jfr. Sørensen, 1994.

En rad politiska reformer och program har stimulerat den höga kvinnliga förvärvsfrekvensen i Sverige. Den offentliga sektorn har tagit över många av de funktioner kvinnor tidigare utförde utan

som ersättning i hushållen. Fler kvinnor har därför kunnat gå ut i förvärvsarbete och utbyggnaden av den offentliga sektorn har också i sig ökat efterfrågan på arbetskraft Esping-Andersen, 1990. Den kommunala barnomsorgen, i form av daghem och kommunala dagmammor, har t.ex. skapat arbetstillfällen för ett stort antal huvudsakligen kvinnliga barnskötare och förskollärare men också berett möjlighet för mödrar att förvärvsarbeta under period i livet tidigare vanligtvis

en som var vigd för vård av de egna barnen. I vissa kommuner barnen till

ges ensamstående förtur i daghemskön och barnomsorgen tillhandahålls till reducerad taxa för dessa föräldrar Gustafsson, 1995; Socialdepartementet, 1996. Andelen i offentlig barnomsorg är också högre bland barn med ensamstående föräldrar än bland barn med

sammanboende föräldrar Socialdepartementet, 1996; Östberg, 1996.

En annan viktig reform är föräldraförsäkringen infördes år

som 1974. Föräldrapenning med anledning av barns födelse innebär att föräldrarna kan stanna hemma från arbetet under totalt 450 dagar med ekonomisk ersättning från Försäkringskassan Man har också lagstadgad rätt att komma tillbaka till sitt gamla arbete efter föräldra-

ledigheten.

3Av dessa450 dagar ersättsför närvarande 360 med 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten och resterande 90 dagar de s.k. garantidagarna med 60 kro-

dag. År 1994 infördes den s.k. "pappamånaden vilken öronmärker 30 nor per av dagarna för fadern. Ett bidragande skäl för denna reform är att en mycket stor andel av samtliga dagar med föräldrapenning ca 90 procent åren 1993-96 tas ut av modern RRV, 1997.

Michael Gähler

En tredje bidragande orsak till den höga kvinnliga förvärvsfrek-

vensen i Sverige torde vara att den tidigare sambeskattningen år 1971 ersattes av särbeskattning, vilket innebar att makarna kom att taxeras individuellt. Det svenska skattesystemet med en progressiv skatteskala gjorde det därmed ofta mer ekonomiskt lönsamt att kvinnan i ett sammanboende par började förvärvsarbeta än att mannen ökade sitt arbetsutbud.

Utöver rent politiska reformer och program utgör också de relativt små löneskillnaderna mellan kvinnor och män i Sverige Phipps, 1990; Siaroff, 1994 ett starkt incitament för kvinnligt förvärvsarbete. Detta förhållande ska emellertid inte dölja det faktum att kvinnor vanligtvis tjänar mindre än män också härfl

Inkomster från förvärvsarbete kombineras ofta med olika typer av offentliga transfereringar. Dessa transfereringar kan utgöras av generella bidrag t.ex. barnbidraget vilka oberoende av inkomst

som ges

eller anknytning till arbetsmarknaden. På motsvarande sätt är den starkt subventionerade sjukvården och den fria skolgången exempel på program som omfattar alla. 1 de allmänna forsäkringssystemen är emellertid ersättningsnivåerna baserade på nuvarande eller tidigare förvärvsinkomster. Här ingår sjukförsäkringen, föräldraforsäkringen,

den allmänna pensionsförsäkringen och olika ersättningar vid arbets-

löshet Också generellt välfärdssystem det svenska återfinns

i ett som emellertid inkomstprövade bidrag, såsom bostadsbidraget och socialbidraget.

Bidragssystemens utformning kan också påverka förvärvsarbetsgraden. Ersättningama i de allmänna försäkringssystemen baseras på arbetsinkomsterna och en viktig egenskap hos de generella programmen är att de inte påverkas av förvärvsgraden. Om en frånskild förälder börjar förvärvsarbeta eller går upp i arbetstid så förlorar hon eller han inte rätten till t.ex. den subventionerade sjukvården eller barnbidraget. l länder med socialpolitiska system av mer selektivt slag, som t.ex. USA och Storbritannien, reduceras bidragen lika mycket förvärvsarbetsinkomsten ökar. I USA går man dessutom mis-

som te om den fria sjukvården då man börjar förvärvsarbeta. För många ensamstående föräldrar lönar det sig därför inte att förvärvsarbeta Ellwood, 1988; Hobson, 1994.

4Detta gäller också när kvinnorna har utbildning, arbetslivserfarenhet, klass-

samma position och arbetar inom sektor offentlig/privat sommännen. År 1991hade

samma männen en timlön som var 13 procent högre än kvinnornas efter kontroll för dessa förhållanden le Grand, 1994. Kvinnor har ocksåsvårareatt nä beslutsfattande, och därmed välbetalda, positioner, än män Hultin, 1996. 5Då Sverige under ett antal decennier hade mycket låg arbetslöshet och ett högt

en arbctskrafisdeltagande omfattade dessaförsäkringssystem en mycket stor andel i befolkningen.

Ekonomiska konsekvenser av skilsmässa

I Sverige finns i princip inga bidrag eller riktas till

program som individer i egenskap av att de är frånskilda. Ett undantag är dock bidragsförskottet och utfyllnadsbidragetö När föräldrar skiljer sig är den icke vårdnadshavande föräldern i regel skyldig att betala ett underhåll för barnens försörjning det s.k. underhållsbidraget. Beloppet på detta underhåll kan föräldrarna antingen komma överens privat

om eller få fastställt i dom. Om den icke vårdnadshavande föräldern

underlåter att fullgöra sin betalningsplikt kan Försäkringskassan betala ut ett underhåll i förskott bidragsförskottet som sedan debiteras den frånlevande föräldern.7 Om dennes ekonomiska omständigheter inte medger någon betalning av underhåll eller endast ett lågt sådant kan Försäkringskassan betala ut ett s.k. utfyllnadsbidrag som täcker

upp mellanskillnaden mellan vad den icke vårdnadshavande föräldern kan betala och den summa som garanteras bidragsförskottet. Ut-

genom fyllnadsbidraget är ett rent bidrag som inte debiteras den frånlevande föräldern.

För de frånskilda som inte har barn finns inga särskilda bidrag eller program att tillgå. I händelse av att inkomsten från förvärvsarbete och kapital är otillräcklig kan de, liksom andra, söka inkomstprövade bidrag.

Justering av inkomst

för hushållets storlek och sammansättning

Hur ska då ekonomiska effekter av en skilsmässa mätas Hushållsmedlemmarnas ekonomiska betingelser är i hög grad beroende av hushållets sammansättning och storlek. En inkomst ger ett större möjligt konsumtions- eller sparandeutrymme för var och en av individerna färre den ska fördelas på; dessutom varierar behov, och därmed utgifter, beroende på om hushållsmedlemmama är vuxna eller barn. I ett större hushåll gynnas också medlemmarna av de skalfördelar som uppstår då man kan dela på vissa kostnader, t.ex. för den gemensamma bostaden, bilen, tvättmaskinen eller TV-apparaten. För att ta hänsyn till dessa skalfördelar och skillnader i hushållets sammansättning och storlek används ofta s.k. ekvivalensskalons I den enklaste typen av sådana skalor tas endast hänsyn till antalet hus-

6 Den december 19961 ersatteslagen om bidragsförskott med lagenom underhållsstöd. Denna reform innebär nya regler för den underhållsskyldiges betalningsvillkor se t.ex. RFV, 1997. Bidragsförskottet gällde dock under hela den tidsperiod som är aktuell i detta kapitel. 7Bidragsförskott kan utgå till dess barnet fyller 20 åroch uppgick år 1992 till maximala 13 480 kronor om året O,433 700 eller 1 123 kronor i månaden. 8 För en mer ingående diskussion av ekvivalensskalor, set.ex. Buhmann et al. 1988 och Fritzell 1991.

Michael Gähler

hållsmedlemmar, d.v.s. hushållsinkomsten divideras med det antal

ska mättas. När inkomsten mäts capita tas således munnar som per ingen hänsyn alls till skalfördelar. För att inkludera dessa står emellertid ett antal alternativ till buds, vilka i princip har det gemensamt att varje hushållsmedlem utöver den första ges en lägre vikt. Som ett exempel kan den förste maken i ett hushåll bestående av ett sammanboende vikten l medan den andre maken får vikten 0,7 ju

par ges högre detta tal sätts desto lägre värderas skalfördelama. Hushållsinkomsten divideras i ett sådant hushåll med 1,7 medan den dividerats med 2 om inkomsten mätts per capita.

När syftet, här, är att studera de ekonomiska effekterna av en

som skilsmässa är det centralt att komma ihåg att den uppmätta nivån på skilsmässans eventuella konsekvenser i hög grad är beroende av vilken ekvivalensskala används t.ex. Jarvis Jenkins, 1996;

som se Sørensen, 1992. Efter skilsmässa eller separation förändras van-

en ligtvis männens hushållssituation mer än kvinnornas eftersom eventuella barn oftast stannar kvar hos modem. Kvinnans hushåll är således i genomsnitt större än hennes tidigare makes varför värderingen av skalfördelar blir viktig för bedömningen könsskillnader i konsek-

skilsmässa. venser av

I detta kapitel kommer resultaten av analyser med tre olika mått, där vi i varierande grad tar hänsyn till skalfördelar, redovisas. För det första den totala familjeinkomsten eller hushållsinkomsten där

anges skalfördelama definition värderas oändligt högt, måttet förändras

per

inte med antalet hushållsmedlemmar. För det andra anges inkomsten capita där varje hushållsmedlem ges vikten 1 och således

per ingen hänsyn alls tas till skalfördelar. Ur denna aspekt utgör alltså dessa båda mått ytterlighetema på ett kontinuum. För det tredje anges resultat enligt den ekvivalensskala föreslagits OECD 1982.

som av Här vikten eventuell partner vikten 0,7 och

ges en ensam vuxen en varje barn vikten 0,5. För att exemplifiera innebär detta att den justerade ekvivalerade inkomsten för en tvåbamsfamilj erhålls genom att dividera hushållsinkomsten med 2,7 1+0,7+20,5. För detta mått hamnar alltså betydelsen skalfördelar någonstans emellan de båda

av motpoler som redovisades ovan

9Individens ekonomiska situation bedöms här utifrån det hushåll hon tillhör, d.v.s. ett antagande görs att hushållets resurserfördelas jämnt mellan dessmedlemmar. Detta antagandeär inte oproblematiskt se t.ex. Halleröds och Nymans respektive bidrag i dennavolym. Mannen i familjen har oftast en högre inkomst än kvinnan och det lig-

därför nära till hands att tänka sig att hansom en följd härav har större makt och ger inflytande över hur hushållets monetäraresurser används. Denna intra-familjära fördelning ett hushålls resurser har vi dock ingen information om varför vi gör antag-

av andetatt resurserna fördelas jämnt mellan makarna. En stor del av hushållets konsumtion består också av kollektiva varor somkan nyttjas av alla hushållsmedlemmar.

Ekonomiska konsekvenser av skilsmässa

Tidigare studier

Den ekonomiska situationen för frånskilda varierar mycket mellan olika länder och betingas i hög grad av rådande social- och familjepolitiska system. l en studie baserad på Luxembourg Income Study LIS jämförs situationen för olika familjetyper i åtta olika OECDländer vid 80-talets mitt Smeeding, 1992. Här jämförs andelen med relativt låga inkomster under 40 procent av den justerade medianinkomsten i respektive land före bruttoinkomsten respektive efter det att skatter och olika typer av transfereringar räknas med den disponibla inkomsten. Bland barn som lever med en ensamstående förälder, är andelen med låga bruttoinkomster i Sverige 23 procent, vilket är lägst länderna i undersökningen. Denna andel minskar kraftigt

av till 2 procent efter det att skatter och transfereringar inkluderats. Detta förhållande kan kontrasteras mot två andra grupper. Bland svenska barn med två föräldrar är andelen som lever i ett låginkomsthushåll klart lägre när det gäller bruttoinkomsten 5 procent, denna andel sjunker till 1,5 procent för den disponibla inkomsten. Detta innebär att skillnaden i andelen barn till föräldrar med jämförelsevis låga inkomster är mycket liten mellan dem som lever med en ensamstående respektive med två föräldrar i Sverige. Andelen barn till ensamstående med låga inkomster i Sverige kan också jämföras med motsvarande barn i övriga sju länder. Bland dessa barn tillhör i genomsnitt 55 procent hushåll med låga bruttoinkomster och andelen är fortfarande så hög 21 när den disponibla inkomsten avses.° Andelen

som procent barn till låginkomsttagare bland dem med ensamstående föräldrar är således klart lägre i Sverige än i de andra länderna i undersökningen, framförallt USA där hela 54 procent av barnen till ensamstående lever i hushåll med lågajusterade disponibla inkomster. Vad är då skälet till denna skiftande grad av inkomstojämlikhet i de olika länderna Smeeding menar att den avgörande skillnaden mellan USA och Sverige är de universella social- och familjepolitiska program med en starkt inkomstomfördelande effekt som finns här. USA saknar t.ex. ett generellt barnbidrag, ett bidragsförskott, subventionerad barnomsorg och en allmän föräldraförsäkring.

Den mycket begränsade skillnaden i andelen låginkomsttagare mellan familjer med ensamstående respektive två föräldrar i Sverige kan emellertid dölja det faktum att de förra genomsnittligen har lägre inkomster än de senare. l en annan undersökning, också den baserad på data från LIS, jämförs den justerade inkomsten för ensamstående

° Beräkningen av dessagenomsnitt inkluderar också Sverige och innebär att dengenomsnittliga andelen låginkomsttagare skulle varit än högre om beräkningarna baserats endast på övriga sju länder.

Michael Gähler

mödrar och tvåföräldrafamiljer i olika länder uppgifterna hänför sig till situationen i slutet av 70- respektive början av 80-talet beroende på vilket land som avses. Studien visar att skillnaden mellan dessa båda familjetyper är minst i de skandinaviska länderna. I Sverige och Norge har ensamstående mödrar en justerad inkomst som motsvarar ca 85 procent av den inkomst man har i familjer med två föräldrar. I Tyskland, Frankrike och Storbritannien varierar kvoten mellan 65 och 76 procent medan den ligger under 60 procent i Australien, Kanada och USA. Även i denna studie hänvisar författarna till skillnader i de offentliga transfereringssystemen som den avgörande orsaken till inkomstskillnadema mellan familjetypema i de olika länderna. I länder med starkare betoning på inkomstprövade bidrag är den ekonomiska situationen bland ensamstående mödrar sämre än i länder med generella socialpolitiska system. Författarna att starkt bidragande

menar en orsak till detta är att inkomstprövade bidrag inte tjänar som incitament för eget förvärvsarbete Wong, Garfmkel McLanahan, 1993.

Även dessa båda undersökningar värdefull information

om ger om den ekonomiska situationen i olika familjetyper kan de inte någon

ge inblick i vilka eventuella effekter en skilsmässa har i detta avseende. Detta beror att undersökningarna baserar sig tvärsnittsdata och endast ger information om situationen vid ett mättillfälle. Den sämre ekonomiska situationen för ensamstående mödrar som belagts ovan behöver således inte vara en följd av förändrade familjeförhållanden utan kan bestå i en selektionseffekt. För att lösa detta problem krävs tillgång till longitudinella datamaterial där individ eller familj

samma följs över tid. Ett annat, mindre problem i sammanhanget

är att ovanstående studier inte särskiljer olika kategorier av ensamstående. Den vanligaste orsaken till detta civilstånd bland ensamstående mödrar i Sverige är en skilsmässa eller separation det kan också röra sig

men om änkor eller mödrar som aldrig levt ihop med barnets far.

Ett antal amerikanska longitudinella studier har visat att skilsmässor ofta slår hårt mot kvinnors och barns ekonomiska situation med kraftigt försämrade ekonomiska villkor direkt efter skilsmässan. Situationen förändras endast marginellt under de år som följer. För männen förbättras tvärtom ofta situationen Duncan Hoffman, 1985; Holden Smock, 1991; Sørensen, 1992. Sørensen 1994

har sammanfattat orsakerna till de stora skillnaderna i ekonomiska villkor för frånskilda kvinnor och män i USA under tre huvudrubriker: l kvinnor tjänar mindre i förvärvsarbete än män, 2 bidrar med ett

mannen

skilsmässa

Ekonomiska konsekvenser av relativt litet underhåll till kvinnans och barnens försörjning och 3 behoven är större i kvinnors hushåll eftersom de oftare har vårdnaden om de gemensamma barnen. Det senare förhållandet är detsamma i USA och Sverige men vad gäller de båda förra skiljer sig situationen i de båda länderna på avgörande sätt till de svenska kvinnornas fördel. Vi kan dock förvänta oss att inkomsten försämras mer bland kvinnor än män också i Sverige, dels för att kvinnor tjänar mindre än män, dels för att de oftare har vårdnaden om barnen även om man mottar ett relativt högt underhåll motsvarar detta troligtvis inte den summa fadern skulle ha bidragit med om paret fortsatt leva ihop. Det kan också vara svårt att kombinera de dubbla roller som det innebär att satsa på en karriär och samtidigt, i praktiken, vara huvudsaklig vårdnadshavare för barnen Moen, 1992.

I Sverige är longitudinella undersökningar av en skilsmässas eller separations effekter på kvinnors och mäns ekonomiska situation ovanliga. Ett undantag är emellertid Fritzells 1990 analys av levnadsnivåmaterialet för inkomståren 1973 och 1980. Här görs också en jämförelse av situationen i Sverige och USA. I en analys jämförs andelen i olika familjetyper vars justerade inkomst hållit minst jämna steg med inflationen mellan de båda undersökningsåren, d.v.s. där realinkomsten varit konstant eller ökat. För kvinnor som separerat gällde detta endast för en dryg tredjedel 36 procent, både i Sverige och i USA. Motsvarande andelar bland svenska och amerikanska män var 52 respektive 67 procent. Den största skillnaden uppträdde dock för barnen, där endast 28 procent av amerikanska barn till separerade föräldrar levde i hushåll vars inkomst ökat i takt med inflationen. I Sverige gällde detta för hela 7l procent av barnen till frånskilda, vilket kan jämföras med 77 procent för barn i intakta familjer. Analyser som begränsades till svenska förhållanden visar att en skilsmässa hade en klart negativ effekt för såväl den absoluta och den relativa inkomstförändringen som för positionen i inkomstfördelningen under l970-talet. Detta gällde både för män och för kvinnor men effekten var mer uttalad för de senare. När situationen för ensamstående kvinnor med respektive utan barn i hushållet år 1980 jämförs visar resultaten att de förra, efter kontroller för utbildning, ålder, anknytning till arbetsmarknaden och boenderegion, haft en signifikant bättre inkomstutveckling. Detta förhållande förklaras till stor del av den ökning i positiva transfereringar som tillföll kvinnor med barn under

Endast hälften av de amerikanska fäderna betalar hela det överenskomna underhållet, en fjärdedel betalar en lägre summa och den resterande fjärdedelen betalar inte något underhåll alls Holden Smock, 1991.

Michael Gähler

tidsperioden. 1 USA var situationen den omvända, där hade ensamstående mödrar en sämre inkomstutveckling än andra kvinnor.

Hur har då utvecklingen under 1980-talet och början 1990-talet

av varit Föreliggande undersökning kan bidra med analyser av utvecklingen under denna tidsperiod. Vi kan också utsträcka analyserna till andra dimensioner av materiell välfärd.

9.3 Datamaterial, variabler och analysstrategi

Datamaterial

Till grund för de empiriska analyserna i detta kapitel ligger data från de svenska levnadsnivåundersökningarna LNU från åren 1981 och 1991; materialet har samlats och sammanställts vid Institutet för social forskning SOFl.2 LNU baserar sig på direktintervjuer och syftar till att beskriva människors livssituation ett stort antal omrâden: uppväxt-, familje- och bostadsförhållanden, hälsa, sociala relationer, utbildning, sysselsättning och arbetsförhållanden, ekonomiska resurser, säkerhet till liv och egendom, politiska resurser, fritid och rekreation, hushållsarbete och egna bedömningar av livssituationen. Det slumpmässiga och riksrepresentativa urvalet består av ungefär var tusende i Sverige skriven individ i åldrarna 18-75 år. 3 En betydande fördel med LNU jämfört med många andra datamaterial är att det är longitudinellt och en s.k. panelansats används, vilket innebär att ett stort antal individer deltagit vid flera undersökningstillfallen och att

frågorna varit identiska från år till år. 4 Materialet omfattar många av således flera aspekter av individens levnadsförhållanden vid ett antal mättidpunkter, vilket är nödvändigt om man, som fallet är här, vill ha

möjlighet att skilja mellan effekt och selektion se ovan. I 1981 en års LNU intervjuades 5 613 individer och bortfallet var 17.6 procent medan motsvarande tal för undersökningsåret 1991 är 5 306 individer och 20.9 procent. Till LNU-data har kopplats inkomstuppgifter som i huvudsak överensstämmer med de definitioner som görs i Statistiska centralbyråns inkomstfördelningsundersökning HINK. 1 detta material finns olika typer av inkomstuppgifter, dels för intervjupersonen i

2 Den första levnadsnivåundersökningen genomfördes inom för låginkomstut-

ramen redningen år 1968 och upprepadesår 1974,nu i SOFIS regi. För en mer utförlig beskrivning levnadsnivåmaterialet Erikson och Åberg 1984 respektive Fritzell

av se och Lundberg 1994. 3 Åren 1968, 1974 och 1981 intervjuades också 15-17-åringar. 4 Om intervjupersonen hunnit bli än 75 år gammal mellan två intervjutilltällen

mer ersättshon/han med en individ som var för ung för att ingå i urvalet vid det föregåendeundersökningstillfället.

Ekonomiska konsekvenser av skilsmässa

LNU också för eventuell make/a. Detta ger en möjlighet att men skapa inkomstmått på hushållsnivå.

Variabler

F amiljetyp

För att söka ta reda på effekten skilsmässa har en familjetypsav en variabel skapats tar hänsyn till förändringar i individens familjesom situation mellan undersökningsåren. I 1991 års LNU fick respondenten retrospektivt redogöra för sin sammanboendehistoria, d.v.s. hon/han fick redogöra för varje sammanboende som varat mer än sex månader. För dessa finns information om start- och sluttidpunkt på månadsnivå samt anledningen till sammanboendets upphörande separation, dödsfall eller annat. Den strategi som valts här är att utgå från de individer sammanboende vid intervjutillfället år 1981 som var och följa dem fram till 1990 respektive 1991.15 Detta gäller för knappt 1 900 individer. Under perioden har den stora majoriteten fortsatt leva ihop med partner under hela tidsperioden ca 89 procent, samma andra har skilt sig eller separerat från ett samboende och levde som ensamstående vid det mättillfallet 8 procent medan en senare ca tredje kategori män i högre utsträckning än kvinnor både skilt sig - eller separerat och flyttat ihop med en ny partner under tidsperioden 3-4 procent. När begreppen fiénskilda respektive omgifta fortsättningsvis används åsyftas därmed individerna i den andra respektive tredje familjetypen. De omgifta är få till antalet vilket gör skattningför denna något osäkra och därför bör slutsatser om situaarna grupp tionen för dessa kvinnor och män endast dras med försiktighet. I analyserna har endast hushåll där år 1981 var mellan 25 mannen och 55 år gammal inkluderats. Åldersurvalet har gjorts dels för att någorlunda jämställa i samtliga familjetyper åldersmässigt, dels paren för att undvika att inkludera alltför hög andel studerande och penen sionärer. Vi kan nämligen anta att dessa grupper fördelar sig systematiskt över familjetypema skilsmässorisken är t.ex. lägre i den äldre gruppen liksom deras försörjning är av en särskild karaktär studiebidrag, studielån respektive pension och inkomsterna därför

5 Familjetyp och de olika inkomstmåtten refererar till 1990 och inte till LNUs undersökningsár 1991. Skälet till detta är att information om eventuella förändringar i civilstånd eller familjesituation efter intervjun av naturliga skäl saknas detta år. Med hjälp den retrospektiva sammanboendetablán känner emellertid till familjesituationen av under hela 1990varför reliabiliteten i familjesituationen och de olika inkomstmátten ökar vi istället tar detta år som utgångspunkt för våra analyser. Vid analyserav om variabler för vilka vi endast har uppgifter för undersökningsåren och intervjutilltällena, såsomförvärvsarbetstid, kontantmarginal och boendeförhállanden se nedan, utgörs familjetypsvariabeln av situationen 1981-1991.

Michael Gähler

vanligtvis är lägre än för förvärvsarbetande. För att inkluderas i analysema krävs också att paret sammanboende under hela 1981 var varför mycket tillfälliga förhållanden är exkluderade analyserna här. ur

Inkomst

För att studera en skilsmässas ekonomiska konsekvenser och eventuella förändringar i inkomstens sammansättning kommer tre olika inkomstslag, för inkomståren 1981 och 1990, att användas här, nämligen faktorinkomst, bruttoinkomst och disponibel inkomst. Faktorinkomsten består huvudsakligen inkomster från arbete och kapital av och är, något förenklat, den inkomst individen själv förtjänar på

marknaden. Offentliga transfereringar bidrag, försäkringar och

som skatter är således inte inkluderade. Bruttoinkomsten är resultatet när olika former av positiva offentliga transfereringar adderats till faktorinkomsten. Detta inkomstslag inkluderar alltså bidrag bostads-, som social- och barnbidrag, pensioner, studiebidrag och studielån samt ersättningar från allmänna försäkringssystem. Den disponibla inkomsten, slutligen, skiljer sig från bruttoinkomsten i det att negativa offentliga transfereringar subtraherats. Dessa negativa transfereringar utgörs

huvudsakligen av olika typer skatter också återbetalningar

av men av för studielån och socialbidrag. Den disponibla inkomsten är således den summa individen eller hushållet förfogar över till konsumsom tion eller sparande eventuell förmögenhet ingår inte här. Avsikten med att redovisa olika inkomstslag är att detta kan uppfattning ge en om betydelsen av olika typer av transfereringar. Genom att t.ex. jämföra den disponibla inkomsten med faktorinkomsten kan välfärdsstatens inkomstomfördelande effekter uppskattas. I analyserna av inkomst kommer också tre olika inkomstmâtt att redovisas, nämligen den totala hushållsinkomsten, inkomsten per capita samt den justerade inkomsten. Samtliga inkomster i denna under-

sökning är justerade för konsumentprisindex KPI och i

anges årsmedeltalet för år 1990. Förändringarna mellan olika år uttrycker alltså förändringar i reala inkomster. En svaghet som föreliggande studie delar med andra på området är att vi inte känner till summan de privata transfereringama från den av icke vårdnadshavande föräldern till barnen. Detta kan bestå i t.ex. ett underhållsbidrag, att modem/fadem måste ha extra i bostaden rum eller står för andra utgifter i samband med att barnen bor hos dem. För att i viss mån lösa detta problem adderas ett schablonberäknat underhåll som motsvarar det maximala bidragsförskottet för varje barn till den vårdnadshavande förälderns inkomst. Detta görs därför att denna summa i princip garanteras staten. Motsvarande belopp subtraheras av emellertid inte från den icke vårdnadshavande förälderns inkomst,

Ekonomiska konsekvenser av skilsmässa

helt enkelt det skälet att inte vet denne betalar något underav om håll eller Detta underhåll kan variera mellan ingenting alls och nivå ligger över den för bidragsförskottet. Sammantaget betyen som der detta troligtvis att inkomsten bland ensamstående föräldrar underskattas något eftersom vissa dem får ett underhåll som i praktiken av överstiger för bidragsförskottet. På motsvarande sätt översumman skattas inkomsten bland ensamstående haft barn men inte har som dem boende hos sig efter skilsmässan eftersom utgifterna för underhåll inte subtraherats. Detta gör troligtvis att könsskillnadema över-

skattas något.

Kontantmarginal

En dimension materiell välfärd kommer att analyseras annan av som här är tillgången till kontantmarginal eller ekonomisk buffert. en en Tillgång till kontantmarginal definieras som att man kan skaffa fram 10 000 kronor inom loppet vecka plötsligt hamnade i av en om man situation där detta är nödvändigt. Denna indikator på materiell en välfärd fångar dimension än inkomst eftersom den också tar en annan konsumtionen för lån t.ex. i beaktande. Frågan om individen har tillgång till ekonomisk buffert också en indikation på ekonoen ger misk trygghet utöver den hög inkomst även om sambandet som en ger mellan dessa mått på materiell välfärd är högt.

Boendeförhållanden

En indikator på de förändrade materiella förhållanden som en annan skilsmässa kan innebära är boendesituationen; de ekonomiska om villkoren försämras kan detta också avspegla sig i förändrade boendeförhållanden. Här ska två förhållanden analyseras. Den första indikaredovisas är boendetyp, bor i enfamiljshus eller torn som om man Detta att belysa parterna, någon, som får behålla avser vem av om villan/radhuset efter skilsmässa. En vanlig uppfattning är att en barnen och modern kompenseras för sina försämrade ekonomiska villkor få bo kvar i den tidigare bostaden. genom att gemensamma Analysema fortsätter med att förändringar i besittningstyp d.v.s. huruvida äger sin bostad eller ej studeras. man

6 I 1981 års undersökning motsvarande belopp 5 000 kronor vilket ungefärligen var för 1991 det räknasupp med konsumentprisindex. motsvarar summan om

Michael Gähler

9.4 resultat

Empiriska

Skilsmässa och disponibel inkomst

Total hushållsinkomst

Den empiriska prövningen inleds med analys sambandet mellan

en av familjetyp och hushållets disponibla inkomst. I tabell 9.1 redovisas hushållets totala inkomst, d.v.s. här tas ingen hänsyn till hushållets sammansättning och skalfördelama obegränsade ovan.

antas vara se Den första raden i tabellen redovisar hushållets disponibla medianinkomst âr 1981.17 Detta år, när familjesituationen densamma för

var samtliga individer, var också skillnaden mellan hushållens inkomster relativt små, medianinkomsten varierar mellan 166 000 och 190 000 kronor. Nio år senare skiljer sig familjesituationen åt mellan individerna och likaså gör den ekonomiska situationen. För dem lever i

som ett intakt förhållande har medianinkomsten ökat med 30 000 kronor till 210 000 kronor, vilket motsvarar ökning med 17 procent.

en Denna utveckling är naturligtvis delvis effekt allmän ekono-

en av en misk tillväxt under tidsperioden men också detfaktum att indivi-

av derna blivit tio år äldre och ofta hunnit karriär- och lö-

avancera nestegar.

Tabell 9.1 Disponibel hushållsinkomst i tusental kronor, efter

1981-90 och kön.

Familjetyp1981-1990	Intakta par Frånskilda	Omgifta
Disponibel hushållsinkomst		Kvinnor Män Kvinnor Män l
Medianinkomst1931	180	176 190 166 178
Medianinkomst1990	210	117 127 244 217
Diff.kr medianinkomst1990-1981 +30		-59 -63 +78 +39

Kvotmedianinkomst1990/1981 +17% -34% -33% +47% +22% Kvot 1990/1981

25e percentilen +2% 48% 47% +8% +8%

50e percentilen +15% -32% -35% +35% +26%

75e percentilen +35% -22% -21% +62% +52% Antal 1 619 80 62 26 32 Anm. Individersammanboende 1981,mannen25-55 1981. Inkomstjusteradför KPI. årsmedeltaletför 1990:100.

7 Medianen refererar till mittvärdet i en fördelning, d.v.s. i detta fall den inkomstnivå som understiger inkomsten för den enahalvan av populationen och överstiger inkomsten för den andra halvan. Fördelen med medianenär att detta mått är mindre känsligt för extremvärden än vad medelvärdet är.

Ekonomiska konsekvenser av skilsmässa

Talen under rubriken kvot 1990/l98l uttrycker tillväxten i hushållets inkomst mellan år 1981 och 1990. Värdet för den 50:e percentilen uttrycker medianen i denna tillväxt och ska tolkas så att 50 procent av individerna i denna familjetyp lever i hushåll ökat sin totala dissom ponibla inkomst med l5 procent eller På motsvarande sätt har 25 mer. ökat sin hushållsinkomst med 35 procent eller mer värdet i procent den 75:e percentilen. Det framgår emellertid också att för relativt en andel har inkomsterna stått i princip stilla mellan de båda mättidstor punkterna;8 för 25 procent hushållen har inkomsten ökat med av högst två procent och många har t.o.m. erfarit negativ tillväxt. Poen ängen med dessa mått är således att ge en uppfattning om spridningen i den relativa inkomstutvecklingen mellan l98l och 1990. Det bör påpekas detta mått inte säger något den absoluta inkomstföratt om ändringen utan endast den relativa förändringen. om Hur förhåller sig då inkomstnivån och inkomstutvecklingen för individer i intakta Förhållanden jämfört med dem erfarit en skilssom mässa eller separation Frånskilda kvinnor och män med och utan barn har, naturliga skäl, haft negativ inkomstutveckling. av en mer För dessa båda har den totala hushållsinkomsten sänkts drasgrupper tiskt mellan 1981 och 1990, med 59-63 000 kronor. Medianinkomshar sjunkit med dryga 30 procent för både kvinnor och män; 75 ten procent hade erfarit minskning sina disponibla hushållsinkomsen av med dryga 20 procent eller Spridningen i inkomstförändringter mer. är betydande; fjärdedel de frånskilda, både bland kvinnor och en en av män, lever i hushåll totala inkomster bara är drygt hälften så vars de vid tidpunkten före skilsmässan. Denna kraftigt nestora som var gativa utveckling är naturligtvis huvudsakligen en direkt följd av att dessa hushåll år 1990 oftast har förlorat en inkomst. Medan inkomstskillnadema mellan familjetypema var relativt små år 1981, dåju alla sammanboende, är de således omfattande nio år var Den totala disponibla hushållsinkomsten är, inte oväntat, klart senare. högre bland dem levde med partner respektive dem som som samma inlett sammanboende än blanddem separerat och lever ett nytt som ensamstående. Med detta inkomstmått tas dock ingen hänsyn till som förändringar i hushållets sammansättning. För att ta sådana hänsyn följer här redovisning resultat efter prövning med ett annat inen av komstmått, nämligen disponibel inkomst per capita.

8 vi uttalar bara situationen vid de bådamättillfallena 1981 och 1990 vilket oss om innebär att eventuella förändringar dessemellan inte fångas här. 9 En familj totala inkomst ökat från 200 000 till 220 000 kronor 10 procent har vars såledeshaft sämre utveckling enligt detta mått än en familj vars inkomst ökat från en 100 000 till 115 000 kronor 15 procent trots att den absoluta förändringen varit mer positiv för den förra familjen 20 000 respektive 15000 kronor.

Michael Gähler

Hushållsinkomst per capita

Inkomst capita per hushållsmedlem är till den totala per motsatsen hushållsinkomsten i det att ingen hänsyn till eventuella tas skalfördelar. Ett antagande görs alltså hushåll med två att ett personer oavsett ålder behöver en dubbelt så stor total inkomst hussom ett håll bestående endast för individerna av en person att ska erhålla samma materiella levnadsnivå. På motsvarande sätt behöver husett håll med tre personer en tre gånger så hög inkomst I tabell 9.2 o.s.v. redovisas resultaten motsvarande analyser i tabell 9.1 av som men nu med detta inkomstmått. År 1981 varierade inkomsten per capita mellan 49 000 och 59 000 kronor. Till skillnad från i analysen är ovan skillnaden mellan familjetyperna relativt små också nio år senare, med två undantag, nämligen de frånskilda och de omgifta männen

vars inkomst per capita är klart högre än övrigas. Medan skillnaden mellan de frånskilda kvinnorna och männen i total hushållsinkomst år 1990 endast var 10 000 kronor tabell 9.1 är skillnaden inse när komsten mäts capita markant, 43 000 kronor. För kvinnorna har per medianinkomsten ökat med 33 procent medan motsvarande

ökning

för männen är 86 procent. Detta är till del följd stor en av att eventuella bam oftare lever med sina mödrar efter separation. Till skillen nad från kvinnornas hushåll ska männens inkomster ofta fördelas bara individ, nämligen själv. En en mannen annan viktig skillnad gentemot analysen av hushållets totala inkomst är de frånskilda att kvinnorna står sig relativt väl i jämförelse med individerna i intakta hushåll. Medan medianinkomsten för de senare ökat med 19 000 kronor har den ökat med 16 000 kronor för de förra.

Tabell 9.2 Disponibel hushållsinkomst capita i tusental kronor,

per efter

fam iljetyp l 981-90 och kön.

Familjetyp1981-1990	Intakta par Frånskilda		Omgifta
Disp.hushållsinkomst per capita		Kvinnor Män Kvinnor		Män
Medianinkomst1981	53	49	58 52	59
Medianinkomst1990	72	65 108	69	91
Diff.kr medianinkomst1990-1981 +19		+16 +50 +17 +32

Kvotmedianinkomst1990/1981 +36% +33% +86% +33% +54% Kvot 1990/1981

25e percentilen +2% -2% +22% -7% -7%

50e percentilen +35% +26% +100% +21% +51%

75e percentilen +79% +81% +168% +54% +103% Antal 1 619 80 62 26

32 Anm. individersammanboende 1981,mannen25-55 1981. Inkomstjusteradför KPI, årsmedeltaletför 1990:100.

Ekonomiska konsekvenser av skilsmässa

Analysen total hushållsinkomst visade att omgifta kvinnor av ovan hade högre inkomst än individer i andra familjetyper. När inen komsten här capita framgår det dock att inkomsten i dessa mäts per kvinnors hushåll ska fördelas fler individer; inkomsten per capita är år 1990 i paritet med den för frånskilda kvinnor respektive för par under hela l980-talet. Omgifta män lever i hushåll som levt samman med högre capita-inkomst än nämnda grupper vilket, liken per nyss för de frånskilda männen, till stor del är en följd av att det finns som färre barn boende i dessa hushåll än i de intakta förhållandena.

Justerad inkomst

De båda föregående analyserna har syftat till att etablera ramarna för inkomstutvecklingen i de olika familjetypema under 1980-talet. Detta har gjorts med två inkomstmått som båda baserar sig antaganden betydelsen skalfördelar, hushållets storlek och dess sammanom av sättning med all säkerhet är orealistiska där, i det första fallet, som obegränsade skalfördelar antogs och, i det andra fallet, skalfördelama negligerades helt och hållet. l den tredje analysen sambandet melav lan förändrad familjesituation och inkomst tar inkomstmåttet istället hänsyn till dessa förhållanden justering. Den förste vuxne genom en nämnts vikten andra eventuellt finns i ges, som ovan, vuxna som hushållet vikten 0.7 medan varje eventuellt barn ges vikten 0.5. ges Resultaten här torde därför realistisk skattning av hushållets ge en mer verkliga ekonomiska omständigheter än de båda extremer som hittills

redovisats.

Tabell 9.3 Justerad disponibel hushållsinkomst i tusental kronor, efter familjetyp 1981-90 och kön.

Famiijetyp 1981-1990	intakta par Fránskilda		Omgifta
Justerad disponibel hushåiisinkomst		Kvinnor Män Kvinnor Män
Medianinkomst 1981	75	72	84 73 82
Medianinkomst 1990	96	80 114	97 112
Diff. kr medianinkomst 1990-1981 +21		+8 +30 +24 +30

Kvotmedianinkomst1990/1981 +28% +11% +36% +33% +37% Kvot1990/1981

25e percentilen +4% -9% +13% +5% +5%

50e percentilen +29% +13% +44% +29% +38%

75epercentilen +60% +41% +81% +54% +87% Antal 1619 80 62 26 32 Anm. Individersammanboende 1981,mannen25-55 1981. inkomstJusteradför KPi, årsmedeitaieiför 1990:100.

Michael Gähler

Återigen skiljer sig resultaten från dem i de tidigare analyserna ta-

bell 9.3. Det mest iögonfallande är den klart mindre ingynnsamma komstnivån år 1990 och inkomstutvecklingen 1981-1990 för de frånskilda kvinnorna. Vi bör dock notera att inkomstutvecklingen generellt sett varit positiv också i denna kategori. De frånskilda kvinnorna har alltså en högre justerad inkomst år 1990 än vad de hade som sammanboende år 1981. Den relativa inkomstökningen för medianhushållet är 1 l procent för dessa kvinnor medan övriga justeragruppers de medianinkomster ökat med mellan 28 och 37 procent. En fjärdedel av de frånskilda kvinnorna har dock erfarit minskning sina jusen av terade inkomster med 9 procent eller under tidsperioden. mer År 1981 de justerade inkomsterna för kvinnor kom var som att skilja sig i paritet med dem för fortsatte att leva par som samman, 72 000 respektive 75 000 kronor. Detta betyder att skillnaderna år 1990 inte är resultatet av inkomstselektion utan bör tolkas så att den justerade inkomsten verkligen utvecklats på olika sätt för de båda grupperna under tidsperioden. De män skilt sig uppvisar något som högre inkomstnivåer år 1981 än vad de fortsatte leva med som samma partner gör. Skillnaden är emellertid inte stor och kan bero att antalet frånskilda män är relativt litet, än verklig seleksnarare en tionseffekt. Så här långt har analyserna visat att sambandet mellan familjesituation eller förändringar i densamma och ekonomisk situation be- - tingas av vilket mått på disponibel inkomst används, total hussom hållsinkomst, inkomst capita ellerjusterad inkomst. Fyra slutsatper ser kan dras på detta stadium. För det första har samtliga familjetyper Ökat sina justerade medianinkomster under tidsperioden. Inkomstutvecklingen var således, generellt sett, mycket god under 1980-talet. För det andra, med detta i minnet, har frånskilda kvinnor haft en markant sämre inkomstutveckling än andra För det tredje har grupper. omgifta kvinnor ekonomiska villkor väl motsvarar villkoren för som intakta par. Detta gäller dock endast under förutsättning att dessa kvinnor får ta del av den nye makens inkomster i utsträckning samma som kvinnor i intakta vilket är fråga återkommer till nedan par, en när vi diskuterar familjesituationens betydelse för tillgången till en ekonomisk buffert. För det fjärde har frånskilda män haft bättre inen komstutveckling än motsvarande kvinnor. Om situationen istället jämförs med dem som haft oförändrade familjeförhållanden under tidsperioden är bilden något oklar. Resultaten i tabell 9.3 intryck ger av att inkomstutvecklingen för de frånskilda männen varit bättre än för de intakta paren. Det förtjänar dock påpekas att detta kan bero valet av ekvivalensskala. Med skala betonat skalfören annan som delarna mer skulle dessa mäns situation år 1981 framstå bättre än som

Ekonomiska konsekvenser av skilsmässa

den gör vilket i sin tur skulle sämre utveckling mellan

nu, generera en 1981 och 1990. Frågan huruvida dessa män fått Förbättrade ekonomiska villkor relativt andra efter skilsmässan kan således inte ges nå-

got entydigt svar.

Barn och justerad inkomst I den följande analysen studeras betydelsen att ha bam boende hos

av sig i hushållet. Vad betyder detta för hushållets ekonomiska villkor I tabell 9.4 redovisas utfallet för två olika typfall, nämligen frånskilda kvinnor med barn både 1981 och 1990 respektive frånskilda män med barn 1981 inte hade barn boende hos sig år 1990. Dessa

men som båda typfall är de mest intressanta eftersom majoritet av de från-

en skilda tillhör dessa kategorier. I tabellen redovisas utfallet för de

i jämförelse med situationen för motsvarande intakta båda grupperna par.

Tabell 9.4 Justerad disponibel hushållsinkomst i tusental kronor, efter

familjetyp 1981-90, kön och två typfall. Familjetyp1981-1990 Typfall Typfall

Barn1981och 1990 Barn1981, barn1990 Justeraddisponibelhushållsinkomst Frånskilda intaktpar Frånskilda intaktpar

	kvinnor		män
Medianinkomst 1981	64	66	76	77
Medianinkomst 1990	72	83	122	120
Diff.kr medianinkomst 1990-1981 +8		+17	+46	+43
Kvotmedianinkomst 1990/1981	+12% +26% +61% +56%

Kvot1990/1981

25epercentilen -8% +6% +38% +37% 50e percentilen +7°/o +26% +69% +59% 75epercentilen +37% +51% +107% +86%

Antal 39 778 41 468 Anm. Individersammanboende 1981,mannen25-55 1981. Inkomstjusteradför KPI, årsmedeltaletför 19901 OO.

Analysen visar att frånskilda kvinnor med barn både 1981 och 1990 har haft klart sämre inkomstutveckling än vad som är fallet för

en motsvarande intakta För de senare har den justerade medianin-

par. komsten ökat med 26 procent medan de förras medianinkomst ökat med 12 procent. År 1990 den justerade disponibla inkomsten

var bland frånskilda mödrar 72 000 kronor medan den var 83 000 kronor i

2°Antalet individer är också för litet i övriga kategorier för att en särredovisning ska kunna göras.

Michael Gähler

intakta barnfamiljer. De frånskilda har alltså justerad inkomst en som motsvarar 87 procent 72/83 inkomsten för levt ihop av par som under hela tidsperioden. Detta kan inte förklaras med inkomsten selektion eftersom det inte fanns några skillnader i inkomst mellan grupperna år 1981, d.v.s. då de nu frånskilda kvinnorna levde ihop med en partner. I de två högra kolumnerna i tabell 9.4 redovisas resultaten för typfall nämligen frånskilda män hade barn i hushållet år 1981 som men 1990. Dessa män har haft mycket god inkomstutveckling. en Medan medianinkomsten för motsvarande hushåll med levt par som samman sedan 1981 har ökat med 56 procent har medianinkomsten för de skilda männen ökat med 61 procent. Skillnaden i ekonomiska villkor och utvecklingen desamma är av alltså mycket stor mellan kvinnor har den huvudsakliga vårdnasom den om sina barn och män inte har denna vårdnad efter skilssom en mässa. Av kvinnorna har 25 procent minskat sina justerade inkomster med 8 procent eller vilket är påtaglig minskning, givet den mer en genomsnittliga realinkomstutvecklingen under denna tidsperiod. Männens erfarenhet avviker kraftigt, bland dem har 75 procent ökat sin justerade inkomst med minst 38 procent och 25 procent har än mer fördubblat inkomsten. Man bör dock återigen notera det faktum att underhåll och andra utgifter som fader spenderar på sina barn inte är subtraherade från deras inkomster här. För kvinnorna är inkomsterna på motsvarande sätt något underskattade, eftersom endast ett minimiunderhåll har adderats till deras inkomster i form för biav summan dragsförskottet. Detta till trots är inkomstskillnaderna mycket stora och slutsatsen är att de kvinnor får vårdnaden parets som om gemensamma bam lever under ekonomiska villkor är markant sämre än som för deras tidigare makar.

Skilsmässa och förändring ijusterad inkomst multivariat analys - en I de analyser som hittills redovisats har utgått från att de inkomstskillnader återfinns mellan olika familjetyper är effekt som en av att man haft olika erfarenheter när det gäller familjesituationen mellan de båda mättillfállena. Vi kan emellertid inte med säkerhet säga att skillnaderna inte beror på något annat förhållande. Det är möjligt att olikheterna i inkomstförändring mellan familjetypema i själva verket beror på att t.ex. utbildningsnivån på systematiskt skiljer sig ett sätt mellan individerna i de olika familjetypema. För att studera sådaom na andra förhållanden kan förklara inkomstskillnaderna genomförs en

2 Denna andel motsvarar väl den kvot som Wong, Garñnkel McLana.han1993 fann i sin studie på LIS-data se ovan.

Ekonomiska konsekvenser av skilsmässa

multivariat analys i form s.k. OLS-regression där den beroende

av en variabeln är justerad inkomst år 1990 och kontroller görs för individens ålder, utbildningsnivå, den justerade inkomsten 1981, om man hade barn i hushållet 1981 respektive 1990, förändringar i antalet barn mellan de båda åren, om man förvärvsarbetade år 1981 respektive 1990 och, slutligen, förändring i årsarbetstimmar mellan 1981 och 1990.22 Att kontrollera för dessa förhållanden innebär att familjetyperna på statistisk väg likställs med avseende dessa förhållanden. Om skillnaden i inkomst mellan familjetypema kvarstår oförändrade beror de således inte på skillnader dem emellan vad gäller dessa förhållanden och slutsatsen att inkomstskillnaderna är beroende av familjesituation vilar därmed en fastare grund.

I analysen redovisas resultaten för tre olika modeller se tabell 9.5. De båda första modellerna tjänar till att utröna om det finns en effekt av inkomstselektion såtillvida att anledningen till de frånskildas sämre ekonomiska situation beror på att de hade en lägre inkomst redan 1981. De tidigare bivariata analyserna ger oss inte anledning att tro att så skulle fallet. I modell 3 kontrollerar vi för sådana för-

vara hållanden som kan förväntas hänga samman med en förändrad familjesituation, d.v.s. vara en direkt följd av en eventuell skilsmässa. Modell 2 kan således betraktas som en beskrivning av situationen för de olika familjetypema ingen förändring kommit till stånd för

om annan dem skilt sig annat än just det att de skilt sig. I modell 3 kontrol-

som lerar vi dessutom för sådana förändringar som ofta följer av en skilsmässa.

Resultaten analyserna redovisas separat för kvinnor och män.

av Här framgår t.ex. att utbildningsnivå har ett positivt samband med utvecklingen den disponibla inkomsten mellan 1981 och

av 1990. Exempelvis har kvinnor med lägre sekundär utbildning

en modell l inte skiljer sig från kvinnor med endast obligatorisk

som utbildning med avseende på någon av de andra variabler som ingår i modellen ökat sina inkomster med ca 16 500 kronor mer än kvinnorna med den lägre utbildningsnivån. De tre stjärnorna efter estimatet visar att denna avvikelse är statistiskt säkerställd och att risken för att den skulle ett resultat av slumpen är mindre än 0,1 procent.

vara

22För 1981 baserar sig den variabeln uppgifter den intervjuades ordina-

senare om rie veckoarbetstid vilken har multiplicerats med 52. Ett antagande har alltså gjorts att de förhållanden som gällde vid intervjutillfället gäller åretut. Här ingår förutom anställningar också arbete i eget eller familjemedlems jordbruk, arbete i eget eller familjemedlems företag och arbete i s.k. fritt yrke. För 1990 finns uppgifter om intervjupersonensårsarbetstimmar i dessasysslor emedan hon/han retrospektivt fått redogöra för dessai 1991 års intervju.

Michael Gähler

Tabell 9.5 CLS-regression. Förändring ijusterad inkomst år 1981-90 i

ental kronor, efter familjetyp 1981-90 och kön, kontrollerat för

justerad inkomst år 1981, utbildningsnivå, ålder, barn i hus-

hållet och förvärvsarbetsgrad

Absolutförändringijusterad

disponibelinkomstmellan1981och1990

Kvinnor Män Modell 1 2 3 1 2 3 Inkomst 1981 25m .26m .41m 43m Famiijetyp1981-90 Intaktapar 0 0 0 0 0 0 Fránskild -13091‘ -12526" -18604m 14861m 14970m 205 Omgift 5154 4 880 8 097 268m 18336m 12407" Ålder1981 29 -29754m -26532m 025 -19523m -19048m 324 - 30-44 0 0 0 0 0 O 45- 5096 2 725 3 003 9 511m 4 877‘ 372 Utbildningsnivå Obligatoriskutbildning 0 O 0 0 0 0 Lägreyrkesutbildning 4 071 2 723 2 573 7870 4 739 5860 Lägresekundärutbildning 16480m 12887m 427m 15871m 11167m 10742m Högresekundärutbildning 26025m 19320m 20418m 25553m 14606m 18029m Universitets-/högskoleexamen28078m 21449m 27610m 30526m 19334m 25654m Barni hushållet1981-90 Både1981och1990 0 0 Varken1981eller1990 23540m 004m

1981men1990 092 -5190 1981men 1990 25981m 21242m Förändringi antaletbarn1981-90 521m 429m Förvärvsarbete1981-90 Både1981och1990 0 0 Varken1981eller1990 -32314m -25293"

1981men1990 -13435m -15127 1981men 1990 2 766 628 Förändringärsarbetstimmari 1981-90 7m 3 Intereept 101415 83381m 61000m 90805m 63842m 46095m

JusteratR2 .20 .28 .42 .17 .32 .50 Antal 888 906

m ps 0.001; p s 0.01; ps 0.05. individersammanboende 1981,mannen25-55 1981. inkomstjusteradför KPi, årsmedeltaietför 1990100.

Detta resultat är naturligtvis intressant i sig men den centrala frågan här är ändå de eventuella skillnaderna mellan familjetypema. Här fungerar de intakta paren som referenskategori, d.v.s. utvecklingen för de båda kategorier som skilt sig under tidsperioden jämförs med den för individer som levt med samma partner under 1980-talet. De senares inkomstutveckiing mellan 1981 och 1990 har satts till I modell 1 framgår att frånskilda kvinnor har haft en inkomstutveckiing

som ligger 13 000 kronor under den som gäller för kvinnor i intakta par,

Ekonomiska konsekvenser av skilsmässa

konstanthållet för övriga variabler i modellen. Detta betyder att skillnaden i inkomstförändring mellan frånskilda kvinnor och kvinnor i intakta par inte helt kan förklaras av att de skulle ha nått olika stadier i livscykeln eller ha olika hög utbildning. Skillnaden mellan frånskilda och omgifta kvinnor å den sidan och kvinnor i intakta par å den

ena andra hade dock varit mer uttalad om vi inte kontrollerat för dessa förhållanden. Detta hänger samman med att kvinnorna i de båda skilda kategorierna något oftare tillhör den yngsta ålderskategorin, som haft en sämre inkomstutveckling än de båda övriga åldersgruppema ej redovisat i tabellen. De omgifta kvinnorna förefaller ha haft en något gynnsam utveckling än kvinnor i intakta par men denna

mer skillnad är inte statistiskt säkerställd. Tolkningen bör därför bli att deras inkomstutveckling inte avviker från den för kvinnor i intakta

l modell 2 adderas en kontroll för inkomstnivån 1981. Detta görs par. för att studera det finns inkomstselektion. Om värdena för de

om en olika familjetyperna förändras indikerar detta att en sådan effekt föreligger. Värdena för familjetyperna förändras emellertid endast marginellt vilket bekräftar resultaten från de bivariata analyserna. De frånskildas sämre ekonomiska situation år 1990 kan endast till mycket ringa del förklaras av att de hade en något sämre ekonomisk situation redan 1981.

l modell 3 slutligen kontrollerar vi för eventuella förändringar när det gäller barn i hushållet och förvärvsarbetsdeltagandet. Här framgår t.ex. att kvinnor varken hade barn 1981 eller 1990 och kvinnor

som

barn lämnat hushållet mellan de båda mättillfallena haft en klart vars

inkomstutveckling än kvinnor som hade barn boende mer gynnsam hos sig vid båda tillfallena respektive kvinnor som fått barn under perioden. För de frånskilda kvinnorna framstår nu också inkomstutvecklingen som mindre gynnsam än i modell istället för en utveckling som är ca 12 500 kronor sämre än kvinnor i intakta par är den nu ca 18 600 kronor sämre. Detta innebär att om kvinnorna i de båda kategorierna haft samma förhållanden när det gäller förändringar avseende barn och förvärvsarbete så hade de frånskilda kvinnornas inkomstutveckling varit än sämre. Detta beror i huvudsak att frånskilda kvinnor gynnas av att de mer sällan än kvinnor i intakta par tillhör hushåll utan barn 1990 ej särredovisat i tabellen. Skillnader i förvärvsarbetsdeltagandet mellan kvinnor i olika familjetyper har en viss betydelse när det gäller att förklara inkomstskillnaderna dem emellan. De frånskildas situation hade framstått som något mer gynnsam om vi inte kontrollerat för detta förhållande. Skälet till detta är att

Michael Gäh/er

denna grupp ökat sin andel i förvärvsarbete och sin genomsnittliga veckoarbetstid mer än omgifta kvinnor och kvinnor i intakta par.

I en modell som inte redovisas här har den s.k. interaktionseffekten mellan familjetyp och barn i hushållet prövats för kvinnor. Detta har gjorts för att studera frånskilda kvinnor med barn haft sämre

om en inkomstutveckling än frånskilda kvinnor utan barn. Resultaten

av denna analys visar emellertid inte att inkomstutvecklingen skulle skilja sig på ett statistiskt säkerställt sätt mellan de båda när

grupperna

kontrollerar för övriga förhållanden i modellen. Man bör dock komma ihåg att detta fortfarande kan innebära att inkomstnivåerna skiljer sig mellan frånskilda kvinnor med och utan barn så är också fallet vilket vi återkommer till nedan. Vad beskrivits här är hur

som inkomsten förändrats mellan de båda undersökningsåren.

Frånskilda kvinnors lägre inkomster år 1990 kan således inte helt, om än något, förklaras av att de skiljer sig från kvinnor i intakta

par avseende inkomstnivån år 1981 och ålder. De frånskilda kvinnornas situation jämfört med situationen för kvinnor i intakta förändras

par relativt lite när vi kontrollerar för dessa förhållanden. Om kvinnorna i de båda kategorierna däremot haft samma förhållanden när det gäller utbildningsnivå, barn i hushållet och förvärvsarbete så hade skillnaderna varit än mer markerade mellan dem gäller huvudsakligen de båda förhållandena. En signifikant skillnad i inkomstutveck-

senare ling kvarstår emellertid mellan kvinnorna i dessa familjetyper och slutsatsen att skilsmässan haft en negativ effekt står därmed stark.

Liksom för kvinnorna kan inkomstnivån år 1981 inte heller förklara särskilt mycket av skillnaderna i inkomstutveckling mellan män i olika familjetyper. Värdena för de båda skilda kategorierna förändras endast marginellt när vi modell 2 kontrollerar för inkomstnivån 1981. Resultaten för kvinnor och män skiljer sig dock åt på andra sätt. Det mest iögonfallande är att männen i de båda skilda kategorierna

synes ha haft en relativt god inkomstutveckling gentemot män i intakta

par. De frånskilda männen har haft en justerad inkomstutveckling är

som ca 15 000 kronor högre än den för män i intakta par medan motsvarande värde för omgifta män är dryga 18 000 kronor. När i modell 3 kontrollerar för förhållanden som till stor del är följd skilsmäs-

en av san blir det tydligt att den situationen för framförallt de

gynnsamma

23År 1981 förvärvsarbetade 84 procent av kvinnorna i intakta par och de hadeen genomsnittlig veckoarbetstid på 30 timmar. Motsvarande tal för frånskilda kvinnor var 78 procent och 32 timmar respektive 79 procent och 33 timmar för omgifta kvinnor. År 1991förvärvsarbetade 88 procent av de kvinnor levt med

som samma partner under tidsperioden och de arbetade i genomsnitt 34 timmar per vecka. Av de frånskilda förvärvsarbetade nu 93 procent 37 timmar/vecka och av de omgifta 90 procent 38 timmar/vecka. Uppgifterna baserar sig egnaberäkningar från levnadsnivåmaterialet.

Ekonomiska konsekvenser av skilsmässa

frånskilda männen är en effekt av att de oftare än män i intakta par lever i hushåll utan barn år 1990. Detta gäller i viss utsträckning också de omgifta männen vars utveckling ser något mindre gynnsam ut i modell 3 jämfört med modell För dessa kvarstår ett signifikant

positivt värde men det bör återigen noteras att denna grupp är mycket liten till antalet varför skattningama är osäkra.

Skilsmässa och inkomstens sammansättning

Skilsmässa och individuell faktorinkomst Så här långt har den disponibla inkomsten stått i fokus för vårt intresse utan att källorna till denna beaktats. Den disponibla inkomsten beräknas faktorinkomsten inkomst av arbete och kapital + positi-

som va transfereringar olika former av bidrag, försäkringar och pensioner negativa transfereringar skatt och återbetalningar av t.ex. soci-

— albidrag och studielån. I det följande analyseras inkomstens sammansättning efter en skilsmässa.

Först redovisas förändringar i faktorinkomsten vilken huvudsakligen utgörs av inkomst från förvärvsarbete se tabell 9.6. Till skillnad från analyserna av disponibel inkomst ovan redovisas här kvinnors och mäns individuella faktorinkomster i samtliga familjetyper.

Tabell 9.6 lndividuellfaktorinkomst i tusental kronor, efter familjetyp

1981-90 och kön. Familjetyp1981-1990 Intaktapar Frånskilda Omgifta

Individuell faktorinkomst	Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Faktorinkomst1981	74 153 67 148 151
Faktorinkomst1990	104 180 123 152 107 179

Diff. kr faktorinkomst1990-1981 +30 +27 +56 +4 +26 +28 Kvotfaktorinkomst1990/1981 +41% +18% +84% +3% +32% +19% Kvot1990/1981

25e percentilen	-7% -6% +10% 45% -23% -3%
50e percentilen	+30% +16% +70% +14% +13% +11%
75e percentilen	+111% +41% +326% +50% +104% +37%
Antal	816 843 80 63 33 36

Anm. individersammanboende 1981,mannen25-55 1981. Inkomstjusteradför KPI, årsmedeitaletför 1990100.

Både män och kvinnor har ökat sina reala faktorinkomster men kvin-

ökning markant, framförallt i relativ mening där kvinnornas är mer

i intakta par ökat sin medianinkomst med dryga 40 procent medan nor männen ökat sin medianinkomst med knappa 20 procent. I absoluta termer är skillnaderna mindre, 30 000 respektive 27 000 kronor. Trots att kvinnorna ökat sina inkomster är dock nivåskillnaden jämfört med

Michael Gähler

männens faktorinkomster fortfarande stora. Den största inkomstökningen står frånskilda kvinnor för. Bland dessa har medianen för faktorinkomsten ökat med 56 000 kronor, eller 84 procent. Inte heller här beror denna kraftiga ökning en selektionseffekt så att de frånskilda kvinnorna har kunnat öka sina inkomster p.g.a. att de hade relativt låga inkomster år l98l. Visserligen hade dessa kvinnor något lägre inkomster detta år men skillnaderna är små. Resultaten indikerar att kvinnor i allmänhet och frånskilda kvinnor i synnerhet tar ett stort ansvar för sin försörjning genom att förvärvsarbeta se fotnot 24.

Noteras kan också att inkomstutvecklingen för vissa av de frånskilda männen varit relativt ogynnsam. Hälften har haft en inkomstökning som motsvarar den för övriga män se värdena för den 50e respektive den 75e percentilen men åtminstone en fjärdedel har år 1990 en faktorinkomst som motsvarar högst 55 procent av vad den var nio år tidigare. Det ligger utanför denna undersöknings ramar att närmare söka förklaringen till denna utveckling men en specialanalys som inte redovisas i tabellform ger vid handen att några av dessa män hade mycket höga inkomster år 1981 vilka sjunkit till mer genomsnittliga nivåer år 1990. Flera av männen har emellertid gått i arbetstid el-

ner ler helt slutat arbeta mellan de båda undersökningstillfállena. Detta kan inte förklaras ålderspension eftersom männen inte hunnit bli

av 65 år gamla år 1990, de flesta är dessutom under 55 år. En möjlig förklaring till den dåliga inkomstutvecklingen är incitamentsproblem eftersom de män som har sina barn boende hos modern vanligtvis måste betala ett högre underhåll då inkomsten ökar. En annan möjlighet är att en viss andel av de frånskilda männen av ett eller annat skäl avviker från andra män genom att vara mindre produktiva eller attraktiva på arbetsmarknaden, t.ex. genom nedsatt fysisk eller psykisk hälsa. Detta kan antingen vara en följd av skilsmässan eller en orsak till densamma. Förklaringen till dessa mäns lägre inkomster år 1990 står dock inte att finna i inkomstselektion eftersom deras inkomster år 1981 var i paritet med övriga mäns.

Transfizreringarnas omfördelande eflekter vid skilsmässa I tabell 9.7 genomförs fördjupade analyser av inkomstens sammansättning i olika familjetyper, uppdelat på kön och om man hade barn i hushållet år 1990 eller För de omgifta männen och kvinnorna kan denna uppdelning inte göras eftersom antalet fall är för få. Detta gäller också frånskilda män med barn detta år. Inkomsterna är justerade på samma sätt som i ovanstående analyser. I den vänstra spalten redovisas de absoluta nivåerna, i den mellersta spalten redovisas inkomsterna i förhållande till respektive familjetyps faktorinkomst denna gäller nu på hushållsnivå och inte, som fallet var i analysen ovan, på

Ekonomiska konsekvenser skilsmässa

individnivå och i den högra spalten redovisas inkomsterna

som andelar inkomsten för de intakta När bruttoinkomsten respek-

av paren. tive den disponibla inkomsten relateras till faktorinkomsten det

ger en möjlighet att analysera den omfördelande effekten positiva och

av negativa transfereringar. Eftersom den övervägande andelen dessa

transfereringar sker i statens regi genom t.ex. bidrag, välfárdsprogram

och skatter är det rimligt att tolka skillnader i dessa inkomstslag

som en effekt av välfárdsstatens omfordelande funktioner.

Tabell 7 Inkomstens sammansättning år 1990 i tusental kronor, efter

familjelyp 1981-90, kön och barn i hushållet år 1990.

Medianinkomst Kvot Kvotinkomst/inkomst

i tusentalkronor Inkomst/faktorinkomstförintaktaförhållanden Fami|jetyp19811990 antal Faktor-Brutto- Disp. Faktor-Brutto- Disp. Faktor-Brutto Disp.

Intakta par 1 632	127 145 97 1 1.14 0.76 1 1 1
Utan barn 1990 738	159 180 117 1 1.13 0.74 1 1 1
Med barn 1990894	112 123 82 1 1.10 0.73 1 1 1
Frånskildakvinnor80	83 114 80 1 1.37 0.96 0.65 0.79 0.82
Utan barn 199038	122 140 95 1 1.15 0.78 0.77 0.78 0.81
Med barn 199042	66 93 72 1 1.41 1.09 0.59 0.76 0.88
Frånskildamän 63	150 165 114 1 1.10 0.76 1.18 1.14 1.18
Utan barn 1990 55	151 170 115 1 1.13 0.76 0.95 0.94 0.98
Omgifta kvinnor 26	95 132 97 1 1.39 1.02 0.75 0.91 1.00
Omgiftamän 32	133 169 112 1 1.27 0.84 1.05 1.17 1.15

Anm. Individersammanboende 1981,mannen25-55 1981. Inkomstjusteradför KPI, årsmedeltaletför 1990:100.

Av de två första kolumnerna framgår inledningsvis att samtliga familjetyper tar emot någon typ av positiva transfereringar, bruttoinkomsten är för samtliga kategorier högre än faktorinkomsten. Graden av ökning mellan dessa inkomstslag skiljer sig emellertid tämligen kraftigt mellan familjetypema och könen. Medan bruttoinkomsten är endast 10 procent högre än faktorinkomsten bland frånskilda män är den 37 procent högre bland frånskilda kvinnor. Detta innebär, enkelt uttryckt, att en större andel av bruttoinkomsten utgörs av positiva transfereringar för frånskilda kvinnor än för frånskilda män. Inkomstskillnaden i absoluta termer är emellertid stor mellan dessa grupper, till männens fördel. Till en stor del förklaras detta, framgått

som ovan, av att kvinnorna oftare har vårdnaden om bam. Frånskilda kvinnor utan barn 1990 har en bruttoinkomst som ligger närmare den för motsvarande män även om den är klart lägre och bruttoinkomstens relation till faktorinkomsten är ungefär densamma för dessa kvinnor och man.

9 SOU1997:138

Michael Gähler

Av den sista spalten framgår transfereringarnas inkomstutjämnan-

de effekt. Medianen på faktorinkomsten bland frånskilda kvinnor är t.ex. 65 procent medianen för motsvarande inkomst i intakta för-

av hållanden. Om istället bruttoinkomsten jämförs är andelen 79 procent, vilket betyder att de positiva transfereringarna minskat inkomstskillnaden mellan dessa båda familjetyper. När den disponibla inkomsten jämförs har de frånskilda kvinnorna en justerad inkomst som motsva-

82 procent inkomsten för de intakta paren. Hälften av skillnadrar av

i justerad faktorinkomst mellan frånskilda kvinnor och intakta par en täcks således att inkomsterna utjämnas via positiva och nega-

upp av tiva transfereringar. Detta innebär att om inga bidrag eller andra stat-

inklusive skatter funnes hade inkomsten för de frånliga program skilda kvinnorna varit endast två tredjedelar av inkomsten för individer i intakta Denna slutsats förutsätter dock att de frånskilda

par. mödrarnas beteende på arbetsmarknaden varit oförändrat om välfärdsstaten inte hade haft någon omfördelande funktion. Det är svårt att ha uppfattning hur realistiskt detta antagande är; under för-

en om utsättning att sådana förhållanden gällt är det möjligt att frånskilda kvinnor förvärvsarbetat i än högre grad än de faktiskt gjorde i början av 90-talet se fotnot 24.

Ett annat sätt att beskriva dessa effekter ges i den mellersta spalten där det framgår att de frånskilda kvinnornas disponibla inkomst är nästan lika hög deras faktorinkomst, skatter och bidrag så

som att säga ut sig. I intakta par och i de hushåll där de frånskilda männen återfinns utgör den disponibla inkomsten endast mellan 76 och 84 procent av faktorinkomsten.

Transfereringarna har särskilt stor betydelse för frånskilda möd-

Medan intakta med och utan bam respektive frånskilda kvinrar. par

och män utan barn har bruttoinkomster som är ca 10--15 procent nor högre än faktorinkomsten och disponibla inkomster som är 20-25 procent lägre än deras faktorinkomster, ökar de frånskilda mödrarnas bruttoinkomst i förhållande till faktorinkomsten med hela 41 procent medan den disponibla inkomsten är 9 procent högre än deras faktorinkomster. lnkomstnivån för dessa mödrar är ändå lägre än för övriga

den justerade inkomsten är 88 procent av motsvarande ingrupper, ca komst för tvåföräldrafamiljer. Om inga inkomstomfördelningar alls kommit till stånd hade de frånskilda mödrarnas justerade inkomst varit endast 59 procent motsvarande inkomst för barnfamiljer med

av två föräldrar. Detta gäller återigen endast under antagandet att kvin-

beteende på arbetsmarknaden varit oförändrat under sådana nornas villkor.

Ekonomiska konsekvenser skilsmässa

Andra indikatorer på materiell välfärd

Skilsmässa och kontantmarginal

I tabell 9.8 redovisas andelen har tillgång till kontantmarginal

som en efter familjetyp och kön på sätt i tidigare analyser. Det

samma som bör noteras att resultaten här inte är justerade för hushållets skiftande behov eller sammansättning, givet frågans konstruktion är kontantmarginal något som antingen finns eller saknas och därmed kan den inte justeras.

Tabell 9.8 Tillgång till kontantmarginal år I 99 andel i procent, efter

familjetyp 1981-91, kön och två typfall.

Tillgång kontantmarginalandel i procent

Famiijetyp1981-1991antal	1981 1991 Differens Kvot	1991-1981 1991/1981
Intakta par, kvinnor813	67,3 75,2	+7,9	1,12
Intakta par, män842	73,0 80,8	+7,8	1,11
Frånskildakvinnor83	54,2 48,2	-6,0	0,89
Frånskildamän61	63,9 68,9	+5,0	1,08
Omgifta kvinnor 38	47,4 60,5 +13,1		1,28
Omgiftamän43	58,1 74,4 +16,3		1,28

Typfall Barn 1981och 1991

Intaktapar.kvinnor360 61,1 69,0 +7,9 1,13

Frånskildakvinnor39 53,8 35,9 -17,9 0,67 Typfali Barn 1981men 1991

Intaktapar,män 260 76,5 82,7 +6,2 1,08 Frånskildamän 41 63,4 65,9 +2,5 1,04

Anm. Individersammanboende 1981,mannen25-55 1981.

Till skillnad från analyserna ovan redovisas resultaten for intakta forhållanden uppdelat kön. Liksom fallet är med inkomst

sammanhänger också tillgången till en ekonomisk buffert med familjesituation och kön. År 1991 hade kvinnor och män i intakta oftare

par tillgång

till en kontantmarginal än vad fallet for andra An-

som var grupper. delama för de båda grupperna med skilda män avviker emellertid

relativt lite från situationen i intakta Den oftast saknar

par. grupp som kontantmarginal är de frånskilda kvinnorna. Av dessa har endast knappt hälften en kontantmarginal år 1991 medan motsvarande andel for kvinnor i intakta sammanboenden är 75 procent. Till skillnad

ca från analyserna inkomst föreligger det också skillnader i tillgång

av till kontantmarginal mellan omgifta kvinnor och kvinnor i intakta

par. En möjlig förklaring till detta förhållande är att det är mindre vanligt med en ekonomi i ett andra sammanboende eller att det tar

gemensam en viss tid innan parterna går över till ekonomi. Skillnaden

gemensam

Michael Gähler

år 1991 är emellertid inte enbart effekt att situationen förändrats en av på olika sätt för de olika familjetyperna under 1980-talet. Redan vid det förra mättillfallet var skillnaderna stora mellan dem som kom att fortsätta leva med och dem kom att skilja sig. År samma partner som 1981 hade 73 procent männen i fortsatt intakta förhållanden en av kontantmarginal, medan andelen bland de män som kom att skilja sig endast 64 respektive 58 procent. Bland kvinnorna skillnaderna var var än uttalade, andelen med ekonomisk buffert varierade mellan mer en 47 och 67 procent. Vilket är då skälet till dessa skillnader Ett säkert svar kan inte ges på den frågan det förefaller mindre troligt att de skulle bero på men skillnader i inkomst. Skillnaderna i justerad inkomst var små år 1981, vilket visades Om inkomsten är densamma men tillgången till ovan. kontantmarginal varierar, är fallet vid det förra mättillfället, kan som detta avspegla skillnader i utgifter eller preferenser en relativt hög andel inkomsten går till konsumtion istället för sparande eller perav sonliga egenskaper i sig kan ha ett samband med risken för som skilsmässa. Utan att dra några slutsatser skulle ett exempel på en sådan personlig egenskap kunna alkoholmissbruk som dels kan vara påverka tillgången till en kontantmarginal negativt, dels kan förhöja risken för skilsmässan

En möjlig förklaring till de skillnader som påträffas mellan annan familjetyperna redan år 1981 är att inte hade gemensam ekoparen nomi i utsträckning. Ett par vars emotionella band är svaga samma löper naturligtvis större risk att skilja sig och det är rimligt att tänka sällan delar inkomster. Om denna hypotes är korrekt sig att man mer kan det förklara varför både män och kvinnor bland dem som kom att skilja sig oftare saknar kontantmarginal eftersom kvinnor mer sällan får tillgång till mannens resurser och vice versa i dessa familjer men — det kan också förklara varför skillnaderna mellan könen är mer uttalade hos dem kom att skilja sig. Mannen, som oftast har en högre som inkomst än sin partner, är mindre beroende av sin partners ekonomiska tillgångar för att få en ekonomisk buffert än tvärtom. I den nedre delen tabell 9.8 redovisas resultat för de typfall som av introducerades i tabell 9.4, nämligen frånskilda kvinnor med barn både 1981 och 1991 och frånskilda män med barn 1981 men utan barn 1991. Resultaten dessa analyser påminner i hög grad om dem av framkom vid analyserna inkomst. Situationen för de frånskilsom av da mödrama försämras mycket påtagligt, både i relation till situatio-

24l studie 157kvinnor och män som skilt sig i Linköping åren 1987-88 anger en av 21 procent de 88 kvinnorna makensdrog-/alkoholmissbruk som en bidragande av orsak till skilsmässan Wadsby Svedin, 1992.

Ekonomiska konsekvenser skilsmässa

nen for mödrar i intakta par men de har också klart sällan tillgång

mer till en kontantmarginal än vad de män hade barn i hushållet år

som 1981 men 1991 har.

Skilsmässa och boende

Den empiriska delen detta kapitel avslutas med analyser

av av sambandet mellan förändringar i familjesituationen och två typer bo-

av endeförhållanden. l tabell 9.9 redovisas andelen individer bor i

som enfamiljshus respektive som äger sin bostad efter familjetyp, kön och de två typfall presenterats ovan.

som

Tabell 9.9 Boendeförhållanden år 1991 andel i procent, efter familjetyp

l 98 -91, kön och två typfall.

Bor i enfamiljshus Ägerbostaden

andel i procent andel i procent Familjetyp1981-1991antal 1981 1991 Diff. Kvot 1981 1991 Diff. Kvot

	91-81 91/81 91-81 91/81
lntaktapar1659	68,7 79,3 +10,6 1,15 74,8 86,1 +11,3 1,15
Frånskildakvinnor83	60,2 33,7 -26,5 0,56 62,7 44,6 -18,1 0,71
Frånskildamän 61	59,0 39,3 -19,7 0,67 63,9 54,1 -9,8 0,85
Omgifta	47,4 60,5 +13,1 1,28 63,2 71,1 +7,9 1,12
Omgiftamän 43	67,4 55,8 -11,6 0,83 59,5 58,1 -1,4 0,98

Typfall Barn1981och 1991

intaktapar737 70,6 84,5 +13,9 1,20 74,9 89,1 +14,2 1,19 Frånskildakvinnor39 56,4 41,0 -15,4 0,73 66,7 48,7 -18,0 0,73

Typfall Barn 1981men 1991

Intaktapar538 76,2 78,6 +2,4 1,03 80,9 84,9 +4,0 1,05 Frånskildamän 41 61,0 39,0 -22,0 0,64 65,9 58,5 -7,4 0,89

Anm. individersammanboende 1981,mannen25-55 1981.

Resultaten av dessa analyser visar att intakta oftare bodde i

par enfamiljshus nära 80 procent och oftare ägde sin bostad 86 procent år 1991 än vad som är fallet för de övriga familjetypema. Av de frânskilda kvinnorna bodde t.ex. endast tredjedel i enfamiljshus och

en bara 45 procent, en drygt hälften så stor andel för intakta

som par, ägde sin bostad. Detta är emellertid inte enbart ett resultat att de

av sammanboende förändrat sin boendesituation under tidsperioden, eftersom det fanns skillnader i denna riktning redan år 1981. Liksom är fallet för kontantmarginal kan detta inte effekt in-

ovan vara en av komstskillnader detta år. En troligare förklaring är återigen

att par vars emotionella band är svagare troligtvis undviker att köpa

en ge-

25För intakta par redovisas inte resultaten uppdelat på kön. Skillnaden mellan kvinnor och män i denna familjetyp när det gäller boendetörhållanden ärmycket marginell.

Michael Gähler

mensam bostad eller flytta till enfamiljshus som vanligtvis är dyrare än de andra alternativ som står till buds.

För individer i intakta par har både andelen som bor i enfamiljshus och andelen äger sin bostad ökat med 15 procent mellan 1981

som och 1991. Av de frånskilda kvinnorna har tvärtom en stor andel lämnat de enfamiljshus de bodde i -1981, endast 56 procent av dem som bodde i ett enfamiljshus detta år bor fortfarande i ett sådant hus tio år

Andelen äger sin bostad har också minskat till bara 71 senare. som procent vad den år 1981. För frånskilda män är trenden den-

av var

förändringarna är något mindre uttalade. samma även om

Är då den förändrade boendesituationen för frånskilda beroende

har barn l den nedre delen av tabell 9.9 redovisas resultaten om man för de båda typfallen. Liksom tidigare är det tydligt att situationen för frånskilda mödrar förändrats mycket kraftigt. Mellan år 1981 och 1991 har situationen förändrats så att klart färre av dessa kvinnor bor i enfamiljshus respektive äger sin bostad än vad som är fallet för motsvarande familjer fortsatt leva ihop. En skillnad från tidigare

som analyser är emellertid att situationen också för frånskilda män med barn 1981 barn 1991 förändrats kraftigt. Även bland dessa

men utan är det färre bor i enfamiljshus respektive äger sin bostad än vad

som som var fallet vid tidpunkten före skilsmässan.

Med förenklad bild kan man säga att en stor andel individer

en flyttar från villan till en hyres- eller bostadsrätt när de skiljer sig. Detta gäller både kvinnor och män, vilket vederlägger tesen att kvin-

får behålla villan eftersom hon tar det huvudsakliga ekonomisnorna ka ansvaret för barnen och för att de ska få bo kvar i samma bostad. Detta kan naturligtvis inträffa i enskilda fall men det är inte på långt

när ett typfall.

9.5 Sammanfattande diskussion

Detta kapitel har försökt besvara två frågor: har en skilsmässa några konsekvenser för individens ekonomiska villkor och skiljer sig dessa konsekvenser i så fall åt mellan män och kvinnor Dessa frågor låter sig inte enkelt besvaras eftersom slutsatser i vilken grad en skils-

om mässa påverkar individens eller hushållets ekonomiska situation är beroende av hur inkomst definieras, d.v.s. vilken hänsyn som tas till skillnader i hushållsstorlek, hushållssammansättning och skalfördelar. Av de analyser utförts här kan emellertid ett antal slutsatser dras.

som Kvinnor skilde sig mellan 1981 och 1990 och levde som ensam-

som

2°För de flesta frånskilda ligger skilsmässan något eller några är tillbaka i tiden vilket betyder att tesenfortfarande kan gälla på kort sikt.

Ekonomiska konsekvenser skilsmässa

stående vid den tidpunkten har haft sämre inkomstutveck-

senare en ling än andra grupper. Detta gäller oavsett hur inkomsten definieras, d.v.s. inkomsten mäts total hushållsinkomst, inkomst

om som per capita eller justerad inkomst. Med det senare måttet har den reala medianinkomsten visserligen ökat med ll procent för dessa kvinnor,

men motsvarande ökning för intakta är 28 procent och för frånskilda

par män 36 procent. På motsvarande sätt har de ensamstående kvinnorna markant mer sällan tillgång till en ekonomisk buffert, de bor säl-

mer lan i enfamiljshus och de äger sällan än andra sin bostad.

mer grupper Detta kan till viss del förklaras av att de frånskilda kvinnorna saknade dessa tillgångar redan före skilsmässan men är huvudsakligen följd

en av denna och därmed sammanhängande förhållanden.

De frånskilda männen har bättre ekonomiska villkor än vad är

som fallet för kvinnorna. Frågan de också har haft bättre utveckling

om en än individer i intakta par är svårare att avgöra. Med den ekvivalensskala som använts här är det så, skalfördelarna värderats

men om högre hade utvecklingen för dessa män varit sämre än för de

par som levt ihop under hela tidsperioden. När de frånskilda männens situation bedöms bör det också noteras att utgifter många fäder har för

som barn de inte har vårdnaden för inte kunnat inkluderas här. Dessutom har de eventuella underhållskostnader dessa män har inte kunnat subtraheras från deras inkomster varför dessa i genomsnitt överskattas något. Detta är en svaghet som denna studie delar med andra på

området. Det är emellertid inte troligt att de slutsatser dras här skulle

som förändras på något dramatiskt dessa transfereringar kunnat in-

sätt om kluderas.

Den tredje kategorin som analyserats här, nämligen de skilt

som sig och lever ihop med en ny partner, uppvisar inkomster är i

som paritet med dem för intakta Detta betyder emellertid inte med sä-

par. kerhet att dessa individer inte lidit någon ekonomisk skada skils-

av mässan. Det finns skäl att tro att situationen under perioden mellan de båda sammanboendena påminner situationen för de frånskilda

om som fortsatt lever ensamstående. Det är också rimligt att tänka

som sig att omgifta i lägre utsträckning har en gemensam ekonomi än vad som är fallet i intakta vilket innebär att åtminstone den parten

par, ena vanligtvis kvinnan i dessa hushåll i mening har sämre ekonomis-

en ka villkor än vad inkomstanalyserna vid handen. Ett stöd för

ger denna hypotes är resultatet att inkomstnivån i omgifta kvinnors hushåll är lika hög som i intakta par medan dessa kvinnor oftare än

— omgifta män uppger att de saknar ekonomisk buffert.

- en

De stora skillnaderna mellan inkomstnivåer och inkomstutveckling mellan frånskilda kvinnor och män är i hög grad effekt att kvin-

en av norna har den huvudsakliga vårdnaden om barnen efter en skilsmässa.

Michael Gähler

Analyserna visar att frånskilda kvinnor som hade vårdnaden om barn både 1981 och 1990 hade justerad disponibel inkomst vid det sena-

tillfället endast uppgår till 59 procent av motsvarande inre som ca komst för frånskilda män hade barn i hushållet år 1981 inte

som men 1990. Medan de förras medianinkomst ökat med endast 12 procent under tidsperioden har den ökat med hela 61 procent för männen. Denna situation gäller trots att frånskilda kvinnor är den grupp som ökat sina faktorinkomster inkomster arbete och kapital mest av

av alla medan de frånskilda männen är den ökat sin

grupper grupp som faktorinkomst allra minst under tidsperioden. Om beteendet på arbetsmarknaden inte hade förändrats i dessa båda grupper hade inkomstskillnaderna och de ekonomiska villkoren generellt sett således antagligen varit än markerade. De analyser presenterats här

mer som visar alltså att frånskilda kvinnor tar för sin försörjning

ansvar egen

öka sin förvärvsarbetsgrad vid skilsmässa. År 1990 utgjorgenom att de inkomster från arbete och kapital knappt 90 procent av bruttoinkomsten för frånskilda kvinnor utan barn och dryga 70 procent för frånskilda kvinnor med bam. Olika offentliga transferering-

typer av

är emellertid också mycket betydelsefulla framförallt för frånskilda ar mödrar. För dessa är den justerade disponibla inkomsten 9 procent högre än faktorinkomsten medan den justerade disponibla inkomsten för intakta med barn är 27 procent lägre än faktorinkomsten.

par

Sammanfattningsvis måste alltså frågan om en skilsmässa har nå-

effekt för individens ekonomiska villkor besvaras jakande. gon Detsamma gäller frågan effekterna skiljer sig mellan könen. De

om frånskilda kvinnorna har erfarit kraftiga inkomstförsämringar som en följd skilsmässan. Dessa försämringar mildras av det faktum att

av kvinnorna förvärvsarbetar än före skilsmässan och av att väl-

mer fárdsstaten omfördelar inkomster offentliga transfereringar.

genom Helt kan inkomstförlusten emellertid inte kompenseras.

Avslutningsvis bör det noteras att resultaten i denna studie refere-

till tidsperiod l980-talet när förvärvsfrekvensen i befolkningrar en

mycket hög och då nivåerna i bidragssystemen var relativt en var höga. Sedan 1991 har ekonomisk kris och ökande arbetslöshetstal

en skakat landet. Enligt Björnberg 1996 har denna kris drabbat ensamstående mödrar hårdare än andra Dessa kvinnor står utanför

grupper. arbetskraften, har tillfälliga jobb, är arbetslösa och arbetar deltid ofta-

än andra. Arbetslöshetstalen för ensamstående mödrar har ökat från re

3 procent år 1990 till 14 procent 1994; bland gifta mödrar var motca svarande tal l respektive 6 procent. Särskilt drabbade är de lågut-

27Dessavärden baserarsig på uppgifter i tabell 9.7 och avser medianhushållen i respektive kategori.

258 l

Ekonomiska konsekvenser av skilsmässa

bildade, ensamstående mödrarna med förskolebarn där arbetslösheten låg på 28 procent år 1994. Situationen är alltså den omvända mot hur det såg ut på 80-talet, då ensamstående mödrar förvärvsarbetade i högre utsträckning än sammanboende mödrar Gustafsson, 1995. Ett förhållande som tidigare varit unikt för Sverige, nämligen den höga förvärvsfrekvensen bland ensamstående mödrar håller därmed på att förändras. Arbetslösheten är också särskilt kännbar för dessa hushålls ekonomi eftersom de endast består av en familjeförsörjare och eftersom de oftare än andra saknar en ekonomisk buffert. Under de senaste åren har också några av de bidrag som är betydelsefulla för många ensamstående föräldrars försörjning sänkts. Bambidraget har t.ex. minskats från 750 till 640 kronor/månad, flerbamstillägget har slopats och ersättningsnivåema i föräldraförsäkringen har reducerats. Dessutom kan förändringarna i reglerna för bostadsbidrag och underhållsstöd komma att innebära försämringar i de ensamstående föräldrarnas ekonomiska situation se Municio Larsson, 1997

Med anledning av ovanstående är utvecklingen djupt oroande och det finns anledning att noggrant följa situationen för de ensamstående mödrarna, kanske framförallt med tanke på de negativa konsekvenser som försämrade ekonomiska villkor kan innebära för deras bam.

Jag vill rikta ett särskilt tack till JohanFritzell och Janne Jonssonvarsråd och synpunkter under förfärdigandet avdetta kapitel varit till mycket stor hjälp. Jag vill också tacka de båda redaktörema, Göran Ahrne och Inga Persson,för noggrann läsning och värdefulla kommentarer till en tidigare version.

Litteratur

Bjömberg, Ulla 1996. Ensamstående mödrar i Sverige, i Berggren, Anne Marie

red. Kvinnorna och välfärden. Forskningsrådsnämnden, rapport 96:8. Stockholm: Forskningsrådsnämnden.

Buhmann, Brigitte, Rainwater, Lee, Schmaus, Guenther Smeeding, Timothy M.

1988. Equivalence Scales, Well-being, lnequality, andPoverty: Sensitivity Estimates Across Ten Countries Using the Luxembourg Income Study LIS Database, Review of Income and Wealth,34:1 15-42.

Cherlin, Andrew 1992. Marriage, Divorce, Remarriage. Cambridge, MA.:

Harvard University Press. Duncan, Greg Brooks-Gunn, Jeanne Kato Klebanov, Pamela 1994. Economic

Deprivation and Early Childhood Development, Child Development, 65:296- 318.

Duncan, Greg Hoffman, Saul D. 1985. "Economic Consequencesof Marital

Instability, i David, Martin Smeeding, Timothy M. red. Horizontal Equity,

Uncertainty and Well-being. Chicago IL: University of Chicago Press. Ellwood, David T. 1988. Poor Support. Poverty in theAmerican Family. Basic

Books.

Michael Gähler

Erikson, Robert, Åberg, Rune 1984. Välfärd förändring. Levnadsvillkori i Sverige 1968-1981. Stockholm: Prisma. Esping-Andersen, Gøsta 1990. The Three Worlds Welfare Capitalism. Princeton, New Jersey: Princeton University Press. Fritzell, Johan 1990. The Dynamics of Income Distribution: Economic Mobility Sweden Comparison with the United States, Social Science Research, 19, 17-46. Fritzell, Johan 1991. Icke av marknaden allena: Inkomstfördelningen i Sverige. Stockholm: Almqvist Wiksell International. Fritzell, Johan Lundberg, Olle red. 1994. Vardagens villkor. Levnadsförhållanden i Sverige under tre decennier. Stockholm: Brombergs. Goode, William 1993. World Changes in Divorce Patterns. New Haven: Yale University Press. Grand, Carl 1994. Löneskillnadema i Sverige: förändring och nuvarande struktur", i Fritzell, Johan Lundberg, Olle rcd., Vardagens villkor. Levnadsförhållanden iSverige under tre decennier. Stockholm: Brombergs. Gustafsson, Siv 1995. Single Mothers Sweden: Why Poverty Less Severe, i McFate, Katherine, Lawson, Roger, Wilson, William Julius red., Poverty, Inequality, and the Future of Social Policy. New York, NY: Russell Sage Foundation. Hobson, Barbara 1990. No Exit, No Voice: Womens Economic Dependency and the Welfare State, Acta Sociologica, 33:235-50. Hobson, Barbara 1994. Solo Mothers, Social Policy Regimes and the Logics of Gender, i Sainsbury, Diane red., Gendering Welfare States. London: SAGE Publications. Holden, Karen C. Smock, Pamela, 1991. The Economic Costs of Marital Dissolution: Why Do Women Bear a Disproportionate Cost, Annual Review of Sociology, 17:51-78. Hultin, Mia 1996. Gender Differences in Authority Attainment the SwedishCase.

— MIMEO: lnstitutet för social forskning SOFI. Jarvis, Sarah Jenkins, Stephen, 1996. "Marital Splits and Income Changes: Evidence from the British Household Panel Survey. Uppsats presenteradvid The 24th General Conference of the International Association for Research Income and Wealth, Lillehammer, Norway, 18-24 August 1996. Jonsson, Jan O. Gähler, Michael 1997. Family Dissolution, Family Reconstitution, and Childrens Educational Careers: Recent Evidence for Sweden, Demography, 342277-93. Korpi, Walter 1981. Den demokratiska klasskampen. Stockholm: Tidens Förlag. Lundberg, Olle 1993. The Impact of Childhood Living Conditions on Illness and Mortality Adulthood, Social Science Medicine, 36:l047—52. McLanahan, Sara Sandefur, Gary 1994. Growing Up with a Single Parent: What Hurts, What Helps. Cambridge, MA.: Harvard University Press. McLeod, Jane D. Shanahan,Michael 1993. Poverty, Parenting, and Childrens Mental Health, American Sociological Review, 58:35l—66. Moen, Phyllis I992. Womens Two Roles. A Contemporary Dilemma. New York, N.Y.: Auburn House.

Ekonomiska konsekvenser av skilsmässa

Municio Larsson, Ingegerd 1997. Har det svenska folket råd med alla sina bam, i

Stark, Agneta red. Ljusnande framtid eller ett långt farväl Den svenska välfärdsstaten ijämförande belysning. SOU 1997: 115. Stockholm: Fritzes.

OECD, 1982. The OECD List of Social Indicators. Paris: OECD. Phipps, Shelley A. 1990. Gender Wage Differences Australia, Sweden and the

United States, Review of Income and Wealth. 36:365—79. RFV 1997. Socialförsäkring. Lagen omallmän försäkring och andra författningar.

Januari 1997. Stockholm: Riksförsäkringsverket. RRV 1997. Föräldraförsäkring eflektivitetsrevision av ettfamiljepolitiskt

instrument. Stockholm: Riksrevisionsverket. SCB 1990. Familjebildning ochfamiljeupplosning under 1980-talet. Demografiska

rapporter 1990:1. Stockholm: Statistiska centralbyrån. SCB 1992. Familj iförändring. Levnadsförhållanden. Rapport nr. 71. Stockholm:

Statistiska centralbyrån. SCB l995a. Skilsmässor och bakgrund och utveckling.

separationer -

Demografiska rapporter 1995:1. Stockholm: Statistiska centralbyrån. SCB l995b. Barn och derasfamiljer 1992-93. Levnadsförhållanden.

Rapport nr. 89. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Siaroff, Alan 1994. Work, Welfare and Gender Equality: A New Typology , i

Sainsbury, Diane red., Gendering Welfare States.London: SAGE

Publications. Smeeding, Timothy M. 1992. Why the U.S. Antipoverty System Doesnt Work

Very Well, Challenge, January-February, 30-35. Socialdepartementet 1996. Ensamföräldrarna en utsatt grupp Vältärdsprojektets

skriftserie Fakta/kunskap Nr. Stockholm: Socialdepartementet. Sørensen,Annemette 1992. "Estimating the Economic Consequencesof Separation

and Divorce: A Cautionary Tale from the United States, i Weitzman, Lenore

MacLean, Mavis red., Economic Consequencesof Divorce. The International Perspective. Oxford: Clarendon Press.

Sørensen,Annemette 1994. "Womens Economic Risk and the Economic Position

of Single Mothers, European Sociological Review, 10: 173-88. Wadsby, Marie Svedin, Carl Göran 1992. Divorce: Different Experiences of

Men and Women, Family Practice, 9:45l—60. Wong, Yin-Ling lrene, Garfinkel, Irwin, McLanahan, Sara 1993. Single-Mother

Families in Eight Countries: Economic Status and Social Policy, Social Service

Review, June, 177-97. Östberg, Viveca 1996. Social Structure and Children s Life Chances.An Analysis

Child Mortality in Sweden.Stockholm: Swedish Institute for Social Research.

10 Invandrarkvinnor utmanar männens roll

Maktfördelning och konflikter i iranska familjer i Sverige

MEHRDAD DARVISHPOUR

10.1 och

Inledning syfte

Om man skall beskriva och analysera kvinnors makt i familjer i Sverige idag bör man även diskutera situationen för kvinnor i invandrarfamiljer. Under den senaste tiden har kvinnors situation och de intensifierade maktkonfliktema i invandrarfamiljer att uppmärk-

kommit

sammas alltmer. Forskningen kring maktfördelningen i familjen och dess konsekvenser för familjekonflikter bland invandrare i Sverige är dock begränsad. Denna forskning har mest fokuserats på psykologiska aspekter och sällan på maktspelet inom familjen Ålund, 1986; Månsson, 1984; Akpinar, 1988; Nyberg, 1985; Soydan, 1989; Liljeström, 1995. Forskning kring invandrarfamiljer är problematisk och komplicerad och situationen skiljer sig mycket mellan invandrare från olika länder, kulturer och med olika social bakgrund. Begreppet invandrare är också problematiskt och det är inte alltid klart vad som menas med invandrare. I detta kapitel med invandrare

avses personer som är födda utomlands av utländska föräldrar.

Vi vet allmänt att familjekonflikter och separation bland iranier och andra invandrargrupper är vanligare än bland svenskar se avsnitt 10.2. Varför Är det, somliga forskare invandrares dåli-

som menar, ga socio-ekonomiska situation som är huvudorsaken till den höga

separationsfrekvensen Andra forskare hävdar att kulturskillnader mellan invandrarnas ursprungsland och Sverige kan förklara den högre skilsmässorisken. Men vi kan också fråga det inte är

oss om snarare samma mekanismer som kan förklara familjedynamiken såväl bland invandrare som svenskar Trots att nämnda faktorer delvis kan

ovan förklara den höga instabiliteten bland invandrarfamiljer kvarstår frågan om den även kan ha samband med genusrelationema i invandrarfamiljer. Finns det exempelvis någon skillnad mellan mäns och kvinnors erfarenheter av invandringen, som påverkar deras maktresurser och därigenom deras familjerelationer Hur kan man förklara att det

Invandrarkvinnor utmanar männens roll

initiativet till skilsmässa Är invandringen ofta är kvinnor som tar bara problem eller kan den också en möjlighet ett vara hypotes de förändringar maktrelationer inom familjer Vår är att av sker i och med invandringen till Sverige är de viktigaste som en av faktorerna bakom den höga familjeinstabiliteten för iranier och även för andra invandrargrupper. Syftet med undersökningen i detta kapitel beskriva och analysera hur invandringen påverkat maktfördelär att ningen inom iranska familjer i Sverige och dessa förändringars betydelse för uppkomsten familjekonflikter och intressemotsättningar, av i många fall lett till separation. Undersökningen har koncentresom på den iranska invandrargruppen är de största och där rats som en av majoritet flyktingar. Iranierna tillhör den s.k. tredje världen och en är dem kommer från ett asiatiskt och isär den största gruppen av som lamiskt land. Gruppen är dessutom relativt invandrare. Dessa ung som faktorer det möjligt få klarare bild invandringens effekter gör att en av på kvinnors situation bland dem kom till Sverige med andra värsom deringar och erfarenheter än svenskar. Det kan möjlighet att se ge en vilka teoretiska generaliseringar är möjliga. Att diskutera situasom tionen för invandrarfamiljer kan dessutom även vara ett sätt att belysa situationen för svenska familjer. Därför kan detta bli en form komparativ undersökning belyser olika aspekter av familjereav som lationer i Sverige. Först redovisas i avsnitt 10.2 statistiska data om familjeinstabilitet i några olika invandrargrupper, samt vissa socioekonomiska och demografiska bakgrundsdata kan belysa invandrarkvinnors situasom tion i deras familjeliv i Sverige. Därefter diskuteras i nästa avsnitt 10.3 några teoretiska ansatser kan förklara familjeinstabiliteten som bland invandrare, bl.a. köns- och maktperspektiv. Avslutningsvis ur redovisas i avsnitt 10.4 del av resultaten från en intervjuundersöken ning, vilka empirisk belägg för den teoretiska diskussionen och ger ett beskriver hur iranska kvinnor respektive män själva upplevde maktkonfliktema och separationen efter invandringen till Sverige.

10.2 En statistisk analys

familjeinstabilitet bland invandrare

Flera undersökningar från SCB visar att familjeinstabilitetl är vanligabland invandrare än bland svenskar. Äktenskap och parrelationer re håller inte i omfattning bland invandrare bland svenskar samma som invandrare, 1991 :48; Familjeförändringar kring 1990, 1993,

Tema

Med familjeinstabilitet här denhöga separationsrisken för sammanboende menas par med eller utan bam.

Mehrdad Darvishpour

s.l49, Skilsmässor och separationen 1995276-77. Dessa undersökningar visar också att utomeuropeiska invandrare skiljer

sig i större omfattning än europeiska. Sambopar bland invandrare

liksom bland

svenskar tenderar att flytta isär i större omfattning gifta

- än par. Att helsvenska äktenskap är hållbara kan delvis förklaras

mer med att det finns fler äldre bland svenskarna. Men tabell

par 10.1 och 10.2 visar att även när invandrare och svenskars olika åldersfördelning

hålls konstant kvarstår faktum att invandrare skiljer sig

mer än svenskar i olika åldrar.

Tabell 10.I Relativa riskfaktorer för separation bland gifta barnfamiljer

1991-92 efter ursprung inga andra faktorer förekommer i

analysen

Kvinnans ålder

23 28 33 38 43 Födelseland

mannen

Sverige 1 1 1 1

Norden utom Sverige	0.77 1.56 1.60 1.61 1.11
Europa utom Norden	1.22 1.44 1.73 1.26	1.50
Asien	0.89 1.15 1.79 1.39 1.78
Sydamerika	2.58 3.03 3.42 4.97	3.26
Afrika	2.19 2.32 3.32 3.68 2.45
Övriga världen	1.75 1.59 3.25 1.27

1.70 Signifikansnivå‘ 5 %-nivâ,10 % -nivå. Källa: Skilsmässor och separation, SCB 1995

Tabell 10.1 visar att sydamerikaner och afrikaner

var de två grupper som skilde sig mest under 1991-1992. När kontrollerade för

man olika riskfaktorer för separation äktenskapets varaktighet, barnantal, barn fore Vigseln, mannens respektive kvinnans utbildning, socioekonomisk grupp och inkomst, boendesituation och region bland

gifta barnfamiljer förändrades bilden dock delvis. Risken för separation bland vissa invandrargrupper minskade kraftigt ijämforelse

med risken för svenskar. Födda i Europa utom Sverige får då

en minskning

av skilsmässorisken med cirka 25 procent, medan födda i Asien,

Sydamerika och Afrika får minskning med 40 till 50

en procent. Fortfarande är dock skilsmässorisken större för de flesta

invandrargrupper än

for svenskar.

lnvandrarkvinnor utmanar männens roll

Tabell 10.2 Relativa riskfaktorer för separation bland gifta barnfamiljer 1991-92 efter Följande variabler har kontrollerats ursprung. för: äktenskapets varaktighet, barnantal, barn före vigsel, respektive kvinnans utbildning, boende, region, mannens socioekonomisk och inkomst. grupp

Kvinnans ålder 23 28 33 38 43 Födelseland mannen Sverige 1 1 1 1 1

Norden utom Sverige	0.64 1.25 1.26 1.34 1.02
Europa Norden	0.97 1.11 1.18 0.99 1.27
utom
Asien	0.53 0.79 1.09 1.07 1.38
Sydamerika	1.78 2.14 2.15 3.84 2.38
Afrika	1.35 1.53 2.02 2.90 1.85
Övriga världen	1.53 1.41 2.81 1.16 1.40

Signifikansnivå 5%-nivå,10 %-nivå. Källa: Skilsmässor och separationer, SCB 1995

Enligt SCB förklaras den högre skilsmässorisken för invandrare i stor

utsträckning socio-ekonomiska variabler dvs. inkomstnivå, socioav ekonomisk tillhörighet och utbildningsnivå och enbart till liten del av

faktorer. SCB att de högre skilsmässoriskema

demografiska menar

invandrare beror de har sämre ekonomisk och social bland att en och separationer, 1995: 74-75 Ett problem med status Skilsmässor SCB:s undersökning är dock att den saknar detaljerade uppgifter om

invandrare från olika länder. En generell bild skilsmässor bland av asiatiska invandrare i Sverige säger exempelvis inte så mycket om

verkliga bilden vad gäller iranier vilkai olika avseenden skiljer den sig från många andra asiatiska invandrargrupper Ett annat problem

med SCB:s undersökning är att enbart kontrollerade männens man Födelseland i stället för båda makamas, vilket innebär att även bland-

äktenskap med svenska kvinnor inkluderas invandrarfamiljer. som tredje problemet med SCB:s undersökning är att man inte har Det kontrollerat för viktig variabel, vistelsetid i Sverige. en

2 statistik visar också gifta invandrare utan barn och samboendepar med SCB:s att bam skiljer sig i större utsträckning än svenskar, även när man kontrollerar eller utan de ovannämnda riskfaktorema för separation Skilsmässor och separationen 1995:

68-81. 3En förklaring till SCB inte har undersökt separationsrisken bland specifika naatt tionaliteter kan att antalet separeradefall bland respektive nationalitet ärrelativt vara få. Även vår studie visar att när kontrollerar för alla riskfaktorer blir antalet 0bman servationer ibland såfå att resultaten förlorar sin relevans.

Mehrdad Darvishpour

För att få en klarare bild skilsmässa bland invandrarfamiljer har av vi gjort en speciell studie skilsmässotalen för och kvinnor av män födda i Sverige, Finland, Norge, Polen, Irak, Iran, Libanon Turkiet och Chilef Denna visar under 1991 att var chilenare med 5,8 procent och iranier med 4,8 procent de två invandrargrupper som skilde sig mest, medan turkar med 1,7 tillhör de procent grupper som skiljer sig minst. Skilsmässotalet för finländare 1,9 och var procent bland helsvenska upplöstes detta år 1,2 par procent av samtliga äktenskap, vilket den lägsta andelen. var

Diagram 10. I Antal skilsmässor hundra gifta under 1991 per par

l Chile 5 8 W

Iran 4,8 1

Polen

Libanon

Norge

Irak

Finland

Turkiet

Sverige

O 2 4 6

Egen bearbetning av rádatamaterial beställts från SCB under 1997. som

För att se vilken betydelse olika riskfaktorer har för skilsmässa bland iranier och andra invandrargrupper genomfördes logistisk en regressionsanalys. Finländare valdes kontrollgrupp När i SCB:s som man studie kontrollerade för olika riskfaktorer hade invandrare från Nor-

4 Vår studie baserades rådatamaterial beställt från SCB under 1997. som 5 Egentligen borde man ha svenskar som kontrollgrupp för analys olika riskfaktoav rer för separation i undersökningen. Problemet är dock att skillnaden i antal observationer bland svenskar och exempelvis turkar är sästort att enjämförelse, med kontroll för alla riskfaktorer, i hög grad påverkasav den storasvenskagruppen. Dessutom baserasvâr undersökning enbart på invandrare. Därför valdes finländare somkontrollgrupp som är den största invandrargruppen. De har i många avseenden familsamma jemönster som svenskar, samtidigt vet ungefär i vilken som man grad de skiljer sig i jämförelse med svenskar. På såsätt mankan ha en indirekt och svagjämförelse mellan invandrargrupper och svenskaräven när man kontrollerar för olika riskfaktorer.

Invandrarkvinnor utmanar männens roll

den, där ñnländama utgör två tredjedelar, skilsmässorisk som var

en 25 till 35 procent högre än för svenska gifta par med barn, där kvinnor är 28, 33, 38 âr gamla se tabell 10.2.

Tabell I 0.3 Relativa riskfaktorer för separation bland gifta barnfamiljer där båda makarna är invandrare l 991-1992. Följande variabler kontrollerades: nationalitet, äktenskapets varaktighet, barnantal, barn före vigsel, boende, region, mannens respektive kvinnans utbildning, socioekonomisk och inkomst,

grupp vistelsetid, ålder

Med kontroll för alla riskfaktorer kontrollför

andrarisk-

faktorer

förutom

nationalitet

Kvinnans ålder

Födelseland Ingen SPeCi- 16-30 31-40 41-år	fik âldersför- delning				Ingen speci- fik åldersför- delning
Finland	1,00	1,00	1,00	1,00	1,00
Iran	0,97	1,1	1,02	0,65	1,64"
Irak	0,84	0,97	0,95	0,39	1,54
Chile	1,39"	1,69	1,38" 1,03		2,43"
Turkiet	0,40"	0,35	0,49" 0,45"		0,66
Norge	1,00	1,13	1,12	0,62	1,44
Polen	0,98	1,16	1,01	0,66	1,39"
Libanon	0,60"	0,72	0,55" 0,55		1,13

Signifikansnivå 1%-nivé," 5%-nivå Egen bearbetning rådatamaterial som beställts från SCB under 1997.

Vår analys visar att under 1991-1992 period som SCB:s stu-

samma

die skilsmässorisken högre bland chilenska och iranska

omfattar var

barnfamiljer än i andra invandrargrupper när enbart kontrollerar

man för nationalitet. Men när kontrollerar för andra riskfaktorer

man ålder, vistelsetid i Sverige, äktenskapets varaktighet, bamantal, barn

före Vigseln, respektive kvinnans utbildning, socio-ekono-

mannens misk och inkomst, boendesituation och region minskade

grupp skilsmässorisken kraftigt i olika åldersgrupper. Turkar fortfarande

var den invandrargrupp hade den lägsta skilsmässorisken och detta

som gällde även när kontrollerar för andra risk faktorer. Iranier hade

man fortfarande relativt skilsmässorisk. Ändå kvarstår det faktum att

hög

de flesta invandrargrupper skilde sig än svenskar.

mer

Mehrdad Darvishpour

10.3 teoretiska ansatser

Några om orsaker till familjeinstabilitet

Mot bakgrund av ovanstående empiriska iakttagelser skall vi här diskutera hur man ur olika perspektiv kan förklara den höga familjeinstabiliten och skilsmässofrekvensen bland invandrarfamiljer och särskilt bland iranier. Vi fokuserar här tre viktiga utgår ansatser som från klass-, etnicitets- respektive genusperspektiv.

Orsakar invandrares

låga socioekonomiska status

konflikter

Statistik visar att familjer med större sociala och ekonomiska problem löper högre risk för separationer. Arbetslöshet påverkar äktenskap och familjeliv negativt och ökar risken för separation. Med andra ord löper familjer med låg inkomst större risk för skilsmässa. Att invandrare skiljer sig mest sker ofta mot bakgrund svåra ekonomiska och av sociala förhållanden. Invandrare är oftare arbetslösa, har lägre inkomst och majoriteten dem kommer från tredje världen av som är flyktingar Skilsmässor och separationen 1995: 66-74. Detta innebär att den höga separationsfrekvensen bland invandrare delvis kan förklaras utifrån ett klassperspektiv. År 1990 andelen arbetare var större bland utrikes födda 53 procent än bland dem födda i Sverisom var ge 43 procent, medan andelen tjänstemän större bland svenskvar födda, 42 procent mot 30 procent för utrikes födda På tal invandom rare, l996:56-59. När det gäller invandrarnas deltagande i arbetslivet visar statistiken att förvärvsintensiteten dvs. andelen förvärvsarbetande i given befolkningsgrupp uttryckt i procent låg bland en är invandrare från länder med stor flyktinginvandring till Sverige under senare år. Exempelvis var förvärvsintensiteten under 1994 bland iranier i åldersgruppen 20-64 år 28 procent 30 procent för män, 25 procent för kvinnor medan motsvarande siffror för personer som är födda i Sverige och Finland 75 respektive 65 På tal var procent om invandrare, 1996:56-59. Iranier är också de invandrargrupper en av som har högst arbetslöshet. Vår analys visar att bland invandrarfamiljer med barn där männen saknar förvärvsarbete är risken för skilsmässa 30 procent högre än bland de familjer i där samma grupp männen har förvärvsarbete. Även vistelsetiden i Sverige kan påverka invandrarnas socio-ekonomiska situation och därigenom familjeförhållanden. Ju längre man har bott i Sverige, desto har hunnit stabilisera sig och mer man att anpassa sig i ekonomiskt, kulturellt och socialt avseende. Exempelvis har invandrare som bott länge i Sverige högre arbetsinkomst än de

Invandrarkvinnor utmanar männens roll

har kommit under år. Dessutom har majoriteten av dem som senare immigrerat under decennier bl.a. iranier flyktingstatus, som senare - ~ vilket innebär påfrestningar och låg status i samhället. Av instora vandrarna från Finland har 90 procent och från Turkiet ca 60 proca bott än tio år i Sverige, medan endast 20 procent av iranska cent mer invandrare har gjort det. Med andra ord är iranier de yngsta inen av vandrargruppema när det gäller vistelsetid i Sverige På tal om in-

vandrare, 1996:28. En attitydundersökning genomförd Anders

av Lange och Charles Westin år 1993, med en undersökningspopulation 2000 bestående svenskar, polacker, iranier, finnar och på personer av chilenare, visar bland de fyra är främlingskapets påatt grupperna frestningar högst bland iraniema. De känner sig mer diskriminerade

och är mindre nöjda med sin ekonomi jämfört med de andra grupper-

Sådana påfrestningar kan bidra till att familjeinstabiliteten ökar

na. bland dem. Vår analys visar att bland invandrarfamiljer med bam, där

har bott till tio år i Sverige, är skilsmässorisken 36 promännen upp högre än bland dem har bott längre i Sverige. cent som det invandrarkvinnors situation i Sverige, tillhör de i

När gäller

huvudsak arbetarklassen och har LO-yrken. Invandrarkvinnomas si-

tuation tolkas somliga forskare ett tredubbelt förtryck: som av som Knocke, 1986. Alexandra Ålund kvinnor, invandrare, och arbetare betonar invandrarkvinnors underordnade ställning både i hemmet att och i samhället leder till olika kriser bl.a. familjesplittring. Hon menar slitsam arbetsmiljö ofta leder till psykisk och fysisk belastning att en invandrarkvinnan i hemmiljön och leder till reaktioner

som påverkar

både det privata och det offentliga könsförtrycket. I sådana situamot tioner patriarkaliska tendens förstärkas i syfte att försvakan männens givna privilegier, vilket leder till konflikter och familjesplittringar ra 1986:126. Men frågan är socio-ekonomiska faktorer all-

Ålund, om

effekt på män och kvinnor. Statistiska undersökningar tid har samma visar manliga arbetare har högre separationsrisk, medan det för att finns något samband mellan klasstillhörighet och skilskvinnor inte mässorisk. Dessutom är risken för separation högre bland män som saknar förvärvsarbete eller har låg inkomst, medan det för kvinnor

med barn i stället är så att de med höga inkomster har en hög separationsrisk Skilsmässor och separationer 1995:20, 67. Vår analys vibland invandrarfamiljer med barn där kvinnan har högre sar också att inkomst är skilsmässorisken högre än i familjer där män än mannen har lika hög eller högre inkomst.

Mehrdaa Darvishpour

Orsakar identitetskris och kulturkrock

konflikter

Även psykologiska påfrestningar verkar negativt på familjerelationer med slitningar och familjeupplösning möjlig följd. Påfrest-

som en ningarna kan vara större bland dem upplever större kultursom en krock och har kommit till Sverige under tid. Elsie Söderlindh senare l984:27 anser till och med att själva invandringen skapar inen

vandringskris. Med invandringskris att invandraren befinner

menas sig i en påfrestande situation där hans eller hennes tidigare socialisering, erfarenheter, kulturella bakgrund och konfronteras med normer den nya livssituationen Soydan, 1989:3. Invandring från land till ett ett annat med andra förutsättningar till exempel från Iran till Sverige medför större risk för en invandringskris. Men invandring från ett land till ett annat land med eller mindre förutsättningar mer samma till exempel från Turkiet till Iran, eller från Danmark till Sverige kan knappast leda till en sådan kris. En invandringskris kan på så sätt ett resultat kulturses som av en krock. Flera forskare betonar den identitetskris och kulturkrock som invandringen skapar och leder till stora påfrestningar och stress, som vilka påverkar familjelivet negativt bl.a. Sluzki, 1979; Akpinar, 1988; Ålund, 1986; Soydan, 1989; Ahmadi Ahmadi, 1995. Utgångspunkten för dessa forskare är att emigrationen ställer invandrarfamiljerna inför en ny situation där värderingar, erfarenheter normer, och roller ifrågasätts och där familjemedlemmar hamnar i konflikt med varandra. Speciellt utvandring från tredje världen till Sverige

har påverkat många invandrargruppers familjeförhållanden drastiskt.

Fereshteh Ahmadi och Nader Ahmadi 1995 betonar den identitetskris som invandring från ett icke-individualistiskt samhälle Iran som till ett. individualistiskt samhälle Sverige skapat och påversom som kat familjelivet. Trots att iranska kvinnor är benägna att mer anpassa sig till den nya situationen upplever de identitetskris, enligt förfaten tarna. De menar att en av de viktigaste anledningarna till iranska kvinnors oförmåga att övervinna denna identitetskris är att det svenska samhällets kulturella och sociala bygger på föreställningen normer om personer som självständiga individer, vilka är emot den iranska kvinnans icke-individualistiska uppfattning.

Det ligger säkerligen något i dessa förklaringar. Etniskt

ursprung och kulturskillnader har betydelse för hur invandringen upplevs. För många invandrarfamiljer särskilt för männen är det svårt - - att acceptera eller smälta in i svenska familjenormer och familjefonner.

Den attitydundersökning som tidigare nämnts Lange Westin,

1996 visar att bland de fyra invandrargruppema känner sig iraniema

Invandrarkvinnor utmanar männens roll

mindre hemma i Sverige och än hälften säger att det inte är säkert mer att de stannar i Sverige. skapa identitet är inte lätt och tar tid. Migrationsproces- Att en ny växelverkan mellan det handlandet och majoritetskulsen är en egna bemötande. Denna olika ut för olika individer beroturens process ser ende på deras klasstillhörighet, hur lång tid har gått sedan insom vandringen, vilka tidigare levnadsvillkor de haft i hemlandet respektilandet individuella faktorer. Upplevelsen invandve i det nya samt av kan exempelvis skilja sig beroende på den invandrade faringen om miljen har modern eller traditionell bakgrund. Många invanden mer bl.a. iranier kommer från speciella skikt och kategorier rargrupper — ~ i hemlandet och därmed inte nödvändigtvis den dominerepresenterar kategorin i hemlandet. Bland de iranska familjerna i Sverige rande finns kommer från modern urban medelklass, en stor grupp som en vilken i Iran västorienterad. Dessa familjer har därför större även var kapacitet möta det samhället. Dessutom är kultur inget oföränatt nya derligt fenomen utan ett ständigt växelspel mellan olika individer eller Allt fler forskare har börjat överge föreställningen om kultur grupper. sammanhängande, enhetlig och homogen helhet som kan ansom en vändas för definiera etniska skillnader Hannerz red., 1983; Lilatt jeström, 1995; Bjurström, 1992. Förutom etnisk tillhörighet har klass

betydelse för kulturella inställningar. Skillnader mellan och kön stor olika invandrares attityder till familjeliv leder till olika beteenden i en

kritisk situation. En flyktingfamilj anlänt till Sverige efter som nyss ha upplevt krig befinner sig i situation än en familj som att en annan är etablerad här sedan flera âr. Sist inte minst måste betonas att men den ökade individualiseringen inom invandrarfamiljer inte med nöd-

vändighet behöver leda till separation, utan också kan utveckla jamställdheten mellan makarna. Dessutom kan fredliga diskussioner ef-

terhand ersätta våldsamma handlingar ett sätt att lösa konflikter som Eyrumlu, 1997:213. problematiskt att tala kulturskillnader mellan ur- Det är om sprungsland och Sverige huvudorsaken till den höga familjesom splittringen bland invandrare. Hur kan då förklara den stora skillman naden i skilsmässofrekvens mellan olika invandrargrupper, t.ex. mellan iranier tillhör de skiljer sig mest och turkar tillhör de som som skiljer sig minst Detta trots att för iranier och turkar är kultursom skillnaden mellan ursprungslandet och Sverige i stor sett likvärdig. och Turkiet är båda u-länder, har religion, och är dess- Iran samma grannländer. Vi att undersökningar invandrarfamiljers utom anser om specifika situation och makamas förhållande kan förklara mycket mer

deras familjeinstabilitet än varifrån de kommer. av

Mehrdad Darvishpour

Ett annat problem är att de teorier betonar identitetskrisers som och kulturkrockars betydelse för separationer ofta betraktar en separation som ett problem än snarare som en möjlighet. Frågan är om den höga separationsfrekvensen och familjeinstabiliteten ska tolkas enbart som ett problem, eller de även kan tecken om vara på individens möjligheter att förändra och välja sitt familjeliv

Separation som en möjlighet och rationell

en handling

Allmänt sett kan separation vanlig lösning på

ses som en familjekon-

flikter. Trost 1993 kritiserar att problemkonstruktionen kring varför man skiljer sig ofta bygger medveten eller omedveten en ide om att en parbildning skall hela livet och att separation skulle vara vara något onaturligt eller avvikande. I stället kan separation tolkas som en rationell handling hos individ när hon/han inte tjänar en samverkan i familjen. I parrelation finns det åtminstone två relationer: en hans och hennes. Det innebär att den kan ena parten vara mycket tillfreds med relationen medan den andra kanske inte alls det. Sanktioner är kan ha hindrande effekt individens val mellan en att stanna eller avbryta relation. Därför ökar risken för separation en när hans/hennes möjligheter till andra alternativ ökar. Familjen består som grupp av ett antal band som upprätthåller relationen mellan makarna. Familjens

stabilitet beror på hur starka eller de banden Genom svaga är. att fa-

miljebildningen idag blivit mer frivillig uppstår större möjligheter för

individen att och söka alternativ.

separera nya Forskningsresultat vi-

sar att det finns ett positivt samband mellan kvinnors förbättrade position och den höga skilsmässofrekvensen i Sverige och i västvärlden Popenoe, 1987; Moxnes, 1990; Skilsmässor och separationer, 1995. Flera studier visar att det är männen tjänar på

som mest familjen.

Exempelvis visar ekonomisk forskning det att även idag är män som gynnas mest av äktenskap och familjebildning Becker, 1991. Becker

menar att äktenskap ökar mäns och minskar kvinnors produktivitet i förvärvsarbete på grund arbetsdelning.

av Undersökningar visar också

att de flesta invandrarrnän, liksom svenska män, lever i som en parrelation har lägre sjuktal. För invandrarkvinnor gäller det motsatta förhållandet Kindlund, 1995, 143. s. Äktenskap har med andra ord länge varit ett patriarkaliskt kontrakt Moxnes, 1990:91 där kvin-

nor är underordnade. Det är under sådana förutsättningar försom handlingar pågår mellan mån och kvinnor. Därför är det inte

märkligt

att en kvinna lämnar relationen, när hon känner sig missnöjd och har

råd och makt att separera. Frågan är det inte finns om samma mönster

bland invandrarfamiljer.

Invandrarkvinnor utmanar männens roll

Maktrelationer ochfamiljekonflikter

Enligt familjeforskning kan familjen en organisation nyare ses som individer med delvis skilda mål och intressen. Därmed som består av blir begrepp förhandling, makt och konflikt centrala Ahrsom Roman Franzén, 1996. Med makt menas möjlighet att påverka ne, och åstadkomma avsett resultat Petersson, 1993, s. 6-8. Makt ett baseras ibland negativa sanktioner. Ur denna aspekt studeras makt utifrån vinner och förlorar. I detta sammanhang vem som vem som brukar tystnad ofta tolkas ett tecken passivitet och vanmakt. som Men den sammankopplingen är inte nödvändig. Makt kan också ses ömsesidig bytesrelation. Utbyte och samarbete kan ge två som en makt över varandra. En konflikt kan aktualiseras om samarparter betsstrategin inte längre tillfredsställer parterna. Grunden för en en av maktrelation är någon beroendesituation, vilket innebär att typ av beroende är desto mindre makt har man. Detta innebär att mer man fler alternativ kan skaffa sig, desto mindre beroende är man man Ahrne, Roman Franzén, 1996:25. Frågan under vilka omständigheter intressemotsättningar och är missnöje kan leda till öppna konflikter. Exempelvis döljer många kvinnor sin underordning, därför att de fruktar konsekvensen av en konfrontation med den nakna makten. Under sådana omständigheter rationell anledning att mot inskränkhar den svaga parten en reagera ningen sina rättigheter endast det finns rimliga möjligheter att av om förändra maktrelationen. l annat fall är det rationellt att acceptera den rådande maktrelationen Beckman, 1987:124. Därför betonar Walter Korpi l987:85-86 att frånvaron protester och öppna konflikter av hela sanningen huruvida är nöjd eller missnöjd. inte säger om man hur kan mäta vad individen egentligen vill. Maktrela- Frågan är man stabiliseras och permanentas så länge de maktlösa sänker sin tionen och accepterar det rådande förhållandet. Endast när man

anspråksnivå

är missnöjd och har råd kan ändra situationen. Enligt Korpi man l987:97 består maktresurser tvångsresurser, betalningsresurser av och normativa maktresurser. Han menar att användningskostnadema högst för tvångsresurser och lägst för normativa tenderar att vara maktresurser. Men under vilken omständighet kan öppna konflikter

uppstå

Om skillnaden i maktresurser mellan två aktörer är stor är därför sannolikheten liten för att intressemotsättningar mellan dem skall utvecklas till öppna konflikter. I sådana situationer är det i stället troligt olika former icke-beslut och/eller exploatering att av utvecklas. Men när skillnaden i maktresurser mellan kommer att de två aktörerna minskar, då ökar både sannolikheten för fram-

Mehrdad Darvishpour

gång och motivationen hos den parten, något ökar svagare som sannolikheten för öppna konflikter. Korpi, 1987:99

Exit och voice eller sorti och protest är två strategier - - att uttrycka missnöje. Exempelvis är missnöjd med sin organisaom man tion t.ex. familjen är möjlighet till förändring och en att protestera göra sin röst hörd. Den andra möjligheten är att lämna organisationen, att byta till ett annat alternativ Hirschman, 1972. Dessa strategier kan tillämpas även vid familjekonflikter. Man kan hävda att man är lycklig inom en familj och tillfredsställd maktstrukturen sådan om är som man önskar sig. Varje önskar ha åtminstone visst inperson ett flytande sammanlevnaden. Problemet rörande vem som har mest makt och det avgörande inflytandet uppkommer främst när makarna har olika åsikter. Ju oftare makarna har olika uppfattningar och båda försöker handla utifrån sin åsikt, desto oftare förekommer öppna konflikter. Ett förhållande beror i stor utsträckning hur denna situation klaras upp.

Invandrarkvinnor utmanar männens roll

Bilden invandrarkvinnor passiva offer för sin kultur och sin av som omgivning försvårar förståelsen deras maktresurser och möjligheav ter till maktutövning. Denna stereotyp är speciellt vanlig när det gäller muslimska kvinnors familjeliv i Sverige. l det västerländska perspektivet har majoritetssamhället till uppgift befria att de förtryckta muslimska kvinnorna. För det första är denna etnocentrisk och förenklad. Man glömsyn mer bort att även svenska och andra västerländska kvinnor fortfarande är förtryckta på olika sätt. Detta synsätt leder också till schablonen artad bild av invandrarmän enbart förtryckande. Aylin Akpinar som 1988 hävdar att bland turkiska familjer har kvinnor och sina män egna maktcentra. Hon menar att inte kan beskriva dessa familjer man enbart i termer av mäns dominans och kvinnors underordning. I stället

har varje kön sitt eget kompetensområde. Varje familjemedlem

vuxen har dessutom sitt eget könssegregerade nätverk samt ett gemensamt nätverk rollen makar. Även Kirsten Lauritsen l996:30 genom som argumenterar på samma sätt i sin studie iranska flyktingfamiljer i av Norge och varnar för att ensidig uppfattning iranska mäns makt en om över kvinnor kan leda till att underskattar kvinnan aktör. man som en För det andra innebär detta synsätt att glömmer bort invandman att rarkvinnor och invandrarmän från land inte utgör homogen samma en grupp och att inom en del invandrarfamiljer liksom inom del — en svenska familjer finns bättre förutsättningar för jämställd relation - en än i andra. Detta kan de viktigaste anledningarna till vara en av att

vissa invandrarfamiljer kan klara familjekriser och konflikter

på ett

Invandrarkvinnor utmanar männens roll

konstruktivt sätt och leva lyckligt. För det tredje leder denna stereotyp invandrarkvinnor förtryckta, passiva, okunniga och isolerade om som till oftast fokuserar deras problem och sällan på kvinnor att man deras möjligheter och handlingsförmåga. I motsats till dessa bilder av invandrarkvinnor vill betona att invandring till Sverige särskilt —— från samhällen med starka patriarkaliska drag lett till en dramatisk maktresursema hos många invandrarkvinnor. Detta har i ökning av till intensifierade intressemotssättningar mellan många insin tur lett vandrade och kvinnor, vilket lett till allt fler öppna konflikter män inom invandrarfamiljer. Carlos Sluzki 1979, läkare och familjeforskare, redogör för tre E. betydelse för förståelse skilsmässor och kriser i konfliktmönster av av invandrarfamiljer. Det första konfliktmönstret innebär att mannen tar instrumentella rollen medan kvinnan får den affektiva. Den faden utåtriktad utvecklar ett nytt nätverk kontakter

miljemedlem som är av

medan den är inåtriktad blir socialt isolerad

och blir självständig, som

och beroende den andra. Den första uppfattar efterhand och ensam av den andra okunnig och belastning. Dessa förhållansom en person en den hamnar ofta så småningom i kris. Det andra konfliktmönstret utvecklas i och med invandrarkvinnor får möjligheter efter inatt nya vandringen. Det är inte ovanligt att invandrarkvinnor, oftare än män, okvalificerat arbete och fortare kommer arbetsmarkaccepterar Soydan, 1989:5. Å sidan ökar den nya situanaden än männen ena tionen invandrarkvinnors självförtroende och möjliggör en utmaning traditionella rollfördelningen. Å andra sidan får invandrarmän av den statusförändringar minskar deras makt i familjen. De uppleva som därför behålla sin dominans i familjelivet att bl.a. reförsöker genom till och regler legitimerade den dåvarande ferera gamla normer som Kvinnorna, har fått bättre positioner än vad de hade i relationen. som hemlandet, kräver förändringar i familjens liv och har större stora krav på livet i allmänhet. Allt detta leder till en kris i familjen. Det konfliktmönstret uppstår mellan invandrarföräldrar och deras

tredje

Medan den första invandrargenerationen ofta har svårigheter barn. med anpassningen i den kulturen, påverkas barnen lättare av nya nya kan spänningar uppstå att barnen i vissa fall normer. Dessutom genom till socialiseringen sina föräldrar. Dessa konflikter blir får bidra av intensivare mellan fäder och döttrar, dvs. när både generationskonoch genuskonflikter kolliderar inom invandrarfamiljer. Allt flikter förändrar maktbalansen i familjerelationema, vilket i sin tur indetta kontrollen över viktiga förändras får också relanebär att när resurser tionerna fonn. De ställning försämras i den nya situaen annan vars kan dock tänkas föra fram den kulturella traditionen i urtionen argument för sin sak och därmed blir konflikten

sprungslandet som ett

Mehrdad Darvishpour

ännu mer akut Hannerz, 1983:135. Under sådana

omständigheter

ökar risken för åsiktsskillnader i olika beslut och avgöranden. Samtidigt pågår det hela tiden å ena sidan ständig makt- och kulturkonen flikt och å andra sidan ett kompromissande i relationen mellan mannen, kvinnan och barnen. Det konfliktmönster finns som bland invandrarfamiljer är delvis intensifierad bild vad under en av som lång tid har existerat även bland svenska familjer. Vida Nasehi, iransk sociolog, sammanfattar i en en studie om iran-

ska familjer i exil 1994 de viktigaste förändringarna i familjeför-

hållandena bland iranier på följande sätt:

1 Spridning av familjemönster ensamstående mödrar

nya med bam inte vanliga i den iranska kulturen

- som var tidigare.

2 Ändringar i kvinnornas situation i familjen, både ekonomiskt och socialt, som ökar hennes maktresurser. 3 Föräldrarnas position försvagas och det innebär att föräldrarna har mindre makt över sina bam. 4 Barnen får en ny roll. De för den kulturen i hemmet nya vilket påverkar situationen i familjen. 5 När männen är frånvarande, lär sig kvinnorna hur de skall tackla problemen själva och de tar på sig det tillansvar som tidigare hörde mannen. 6 Numera spelar kvinnorna långt roll i en större familjens avgörande och beslut än vad de gjorde tidigare.

Sammanfattningsvis kan sägas att bland många invandrarfamiljer

tenderar männen att leva i gårdagen, kvinnorna i och barnen nuet i framtiden. Allt detta innebär stora förändringar i maktstrukturen inom

invandrarfamiljer, vilket ofta leder till intensifierade familjekonflikter.

Trycket från familjemedlemmamas olika upplevelser i

Sverige leder

fram till att familjen mister sin enhet. Därför är det inte längre me-

ningsfullt att studera familjen, utan bör hur familjens enskilda

man se medlemmar hanterar sin situation uti från deras olika nya upplevelser Liljeström, 1995:31. Vår studie konflikter mellan kvinav män och nor inom iranska familjer i Sverige är exempel ett som tydligt illustrerar detta.

10.4 En studie

empirisk

av maktkonflikter i iranska i

familjer Sverige

Metod och data

Vår undersökning genomfördes med hjälp ostrukturerade

av djupin-

tervjuer. En anledning till detta är att ämnet är komplicerat och känsligt, och det därför är svårt att fånga situationen för iranska kvinupp

Invandrarkvinnor utmanar männens roll

och även män utifrån större enkätundersökningar eller övernor - statistik. För många iranier är skilsmässa fortfarande ett ta-

gripande

bubelagt och de vill inte gärna berätta sina privata liv. Därämne om för det svårt med enkät fånga relevanta uppgifter om iraär att en upp niemas familjeliv efter invandringen till Sverige. Vi var medvetna om

det skulle svårt att finna frånskilda iranier som var villiga att att var ställa för djupintervju. Det finns allmänt sett en stor misstänkupp en samhet främmande bland iranier vilket påverkar metoden gentemot och resultatet. Detta minskar bl.a. deras villighet att medverka i såväl enkäter Ansari, 1988:24; Hosseini,

djupintervjuundersökningar som

1992:3. Ändå är poängen med intervjumetoden att man har större få och detaljerad bild situationen bland chans att en tydligare mer av dem trots allt ställer upp. som För denna undersökning gjorde Statistiska centralbyrån ett slumpmässigt urval 100 stycken under 1984-1995 frånskilda iranska av och kvinnor från sju olika län i syd- och mellamverige, där män sammanlagt cirka fjärdedelar alla iranska invandrare i Sverige tre av Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet och bor. Från från SCB skickade två olika brev tillsammans på både svenska och till de utvalda Av dem tillfrågades fick persiska personerna. som minst sju aldrig vårt brev, eftersom det återsändes från posten. Sammanlagt 30 de tillfrågade från Stockholm, Uppsala, var personer av Västerås, Göteborg, Malmö och Lund villiga att medverka i inter-

Av dessa sjutton kvinnor och tretton män. Alla förutom tre

vjuer. var

i Iran före skilsmässan. Resten gifte sig i Sverige eller i Tur-

var gifta

kiet. En majoritet de intervjuade kom från Teheran stor av personerna och andra storstäder i Iran. Kvinnornas ålder varierade mellan 29 och och i genomsnitt de 37 år gamla vid tiden för intervjun. 56 år var Männens ålder varierade mellan 33 och 57 år och de var i genomsnitt

45 år gamla. Majoriteten samtliga intervjuade personer, dvs. drygt

av två hade eller två bam. Cirka tio procent hade inga

tredjedelar, ett

barn alls. Ungefär fjärdedel hade tre eller fyra bam. en antal ställde för intervjuer ungefär vad Det personer som upp var vi önskade och räknade med från början. Intervjuerna genomfördes av från december 1996 till februari 1997 och de flesta

mig personligen

band. Flertalet intervjuer genomfördes hemma hos de

spelades på

De bosatta i Stockholm intervjuades intervjuade personerna. som var ofta på den Sociologiska institutionen vid Stockholm univerdäremot

sitet. Intervjuerna genomfördes på persiska, vilket gjorde det betydligt för de intervjuade att uttrycka sig. Intervjuerna har

lättare personerna skrivits persiska. Därefter har texten översatts till svenska. I

ut på

detta presenteras del de erhållna resultaten.

kapitel en av

Mehrdad Darvishpour

Olika upplevelser av invandring

bland iranska kvinnor och man

Att invandra till Sverige från Iran och många andra liknande länder är inte bara i rummet utan för många även i tiden. Från en resa en resa en dag till skall familjen stiga i socialt en annan en nytt sammanhang, där familjestruktur och relationer mellan män och kvinnor förändrats dramatiskt under flera decennier. Omställningen ofta är smärtsam. Det är självklart att kvinnornas liksom männens sociala - — bakgrund klasstillhörighet, social status, utbildningsnivå, kulturbakgrund är viktiga faktorer påverkar deras upplevelse invandsom av ring och förändrade maktresurser. Ändå är, allmänt och sett, männens kvinnornas upplevelser invandringen olika. av Vår intervjuundersökning visar att det finns stora skillnader mellan iranska män och kvinnor när det gäller deras upplevelser och attiav tyder gentemot det svenska samhället, trots att invandringen innebär problem t.ex. diskriminering frestar på både männen och - - som kvinnorna. Många männen saknar arbete i Sverige och känner sig av maktlösa och identitetslösa. I det samhället får många nya av männen plötsligt en lägre status. Trots sina försök har del män svårt en att anpassa sig till den livssituationen. Det är de iranska männen nya som känner sig mest missnöjda i Sverige och många tror att de har lägre status än kvinnor här. Babak, en 43-årig har bott 10 år i Sveman som rige, berättar hur han och hans fru hade olika upplevelse inom av vandringen:

I början trodde jag att kom till paradiset med frihet och välfärd. Jag ville att Iran skulle bli likt Sverige. Sedan fick jag en helt annan uppfattning. Visst, Sverige är ett paradis, bara men ytan Däremot ligger det ett helvete bara 20 centimeter längre ner. Vi lever i Sverige, men Sverige finns inte i vårt liv. Jag tror fortfarande på mina traditionella uppfattningar. Den svenska livsstilen gjorde familjen oharmonisk. Jag ville hindra min fru från att umgås med lössläppta kvinnor. Vi hade även konflikter om hur barnen skulle uppfostras. Jag ville ha ordentlig kontroll över mina barn. Jag gillar inte mediadebatten som provocerar kvinnor mot männen. Vid varje familjekonflikt stämplas i praktiken ofta vandrarmännen som skyldiga och myndigheterna solidariserar sig bara med kvinnorna. Efter ett tag ville jag vi att skulle återvända till Iran, hon vägrade, vilket skapade men en stor konflikt. Jag har försökt att hindra henne att skiljas, det men gick inte. Jag har ingen förklaring till hennes beslut förutom att hon får samhällets stöd. Jag mår dåligt och lever helt ensam och har fått psykisk vård drygt två och ett halv år.

För majoriteten av kvinnorna gäller det omvända. Kvinnornas positioner förbättrades i många avseenden trots svårigheter efter invand-

Invandrarkvinnor utmanar männens roll

ringen. Därför har de positiv attityd gentemot det nya samhälen mer let och dess regler och speciellt när det gäller kvinnors rättignormer, heter. Här upplever de att det finns möjligheter att förändra sin situation. Fereshteh, 44-årig kvinna med fyra barn, beskriver hur en konflikter med maken har blivit aktuella efter invandringen: mer han i lran bröt sönder min vågade jag inte skiljas på Trots att arm grund att jag rädd att förlora barnen. Men här ändrades av var mitt liv helt och hållet. Vi hade en stor konflikt kring uppfostran barnen, speciellt kring min stora dotter. Han gillar helt enkelt av inte att hon går på diskotek, har pojkvän osv., ändå blev han i praktiken tvungen att acceptera detta. Vi hade konflikter om ekonomiska beslut. Vi startade livsmedelsaffär. Men han en egen så småningom. Men jag kämpade för att affären inte gav upp skulle gå i konkurs. Han hotade med att han skulle ta med sig barnen till lran, därför fortsatte jag relationen även efter skilsmässan. Men så småningom fick jag en pojkvän.

När vi frågade de vill återvända situationen förändras i Iran, om om hade männen och kvinnorna olika uppfattning. Nästan alla männens förutom positiva, medan ingen kvinnorna försvar ett var av - - - -trodde att de även under sådana omständigheter skulle vilja utom en åka tillbaka till lran. Tolkningen är tydlig. Kvinnornas maktresurser har ofta ökat i många avseenden bättre förutsättning och möjligheter utbilda sig, fler förvårvsarbetade, statliga bidrag och stöd, liberal att lagstiftning och högre kvinnlig status, osv. efter invandnormer, ringen. Om de återvänder kan det innebära att de förlorar sin status. Parvin, 55 år gammal, vågar inte åka till lran, eftersom hon enligt iranska lagar fortfarande är gift med sin före detta och utan hans man tillåtelse kan hon inte skiljas:

det är några år sedan skildes, vågar jag inte åka Trots att som till lran. Han erkänner inte vår skilsmässa. Han anser att enligt iransk lag är fortfarande gifta. Det är den enda makt som han har kvar över mig och så länge han inte accepterar skilsmässan är det riskabelt att åka till lran. Därför enligt lag kan han hindra mig sin fru att åka tillbaka till Sverige. som

Förvärvsarbete och utbildning

ökar iranska kvinnors maktresurser

Utbildning och yrkesposition är två av de viktiga maktresurser som påverkar familjeförhållanden, parternas krav på varandra, hur de lö ser familjekonflikter samt deras möjligheter att börja ett nytt liv. Dessa faktorer har betydelse för och inflytande på maktrelationer och stor beslutsfattande i familjen. Den har utbildning får ofta en som mer

Mehrdad Darvishpour

språklig överlägsenhet i konfliktsituation över den har lägre

en som utbildning. Vår statistiska undersökning visar att invandrarkvinnor med högre utbildning än sina män skiljer sig Bland iranska kvin-

mer. nor som flyttat till Sverige finns stor andel med hög utbildning och

en förvärvsarbete även före invandringen. Dessutom har de iranska kvinnornas förvärvsarbete och utbildningsnivå ökat avsevärt i Sverige efter invandringen, och därmed har deras ekonomiska beroende

av äktenskap och man minskat. Nästan tredjedel har högskoleutbild-

en ning, vilket är en högre andel än bland svenska kvinnor och fem gånger mer än bland turkiska kvinnor På tal invandrare, 1996.

om Det ger iranska kvinnor goda förutsättningar att göra karriär och försörja sig som ensamstående. Kobra, 37-årig kvinna har bott

en som cirka sju år i Sverige, förklarar hur hon satsat på sin karriär, medan maken inte var något särskilt stöd:

I Iran var båda tjänstemän. Men här var han arbetslös. Han ha-

de inget hopp och ingen ambition och orkade inte med att satsa

på framtiden. I stället varjag mycket målmedveten och ville lära

mig språket så fort som möjligt och utveckla min utbildning.

Men han hjälpte inte till med att sköta barnen. Han tittade mest

TV. När jag bestämde mig för att flytta till en stor stad för att

utbilda mig, var han motvillig. Därför lämnade jag honom och

flyttade.

Skillnaden mellan iranska mäns och kvinnors förvärvsarbete är inte så stor i Sverige På tal om invandrare, 1996. Det finns forskning

som visar att skillnaden mellan iranska mäns och kvinnors utbildningsnivå och förvärvsarbete har minskat avsevärt efter invandringen,

även om iranska män fortfarande har högre utbildning och större andel i

en förvärvsarbete än iranska kvinnor Hosseini, 1997:16-39. Bland de som tillfrågats hade drygt hälften arbete i sitt hemland. Av dessa

var mer än 80 procent antingen tjänstemän eller företagare. Flera

egna studier Hosseini, 1992, 1997; Liljeström, 1995 visar att visar att många av de iranska invandrarna inte har fått något lämpligt arbete efter invandringen. Emellertid har kvinnor varit relativt

sett mer framgångsrika än män i detta avseende. De iranska kvinnorna blev i Sverige i större omfattning självförsörjande och ekonomiskt mindre beroende sina män än tidigare. De traditionella könsrollema i Iran

av skapade förutsättningar för en mera patriarkaliskt orienterad relation mellan parterna inom familjen den enda familje-

när mannen var försörjaren. Exempelvis kunde männen med ekonomisk makt inom familjen sätta gränser för kvinnors handlande och förmå dem att avstå från sina rättigheter. Men i Sverige består iranska familjer vanligtvis av två försörjare. Parvaneh, 37 år gammal och med gymnasieutbild-

Invandrarkvinnor utmanar männens roll

ning, berättar kort period efter giftennålet i Iran ångrade hon

att en sig, men det fanns ingen utväg:

Trots att jag inte var kär i min make levde vi fem år tillsammans. Efter en kort period ville jag separera, men sedan ångrade jag mig. Jag var orolig för min framtid. Jag hade inget arbete. Hur skulle jag försörja mig och mitt barn Efter invandringen upptäckte jag dock att jag hade möjlighet att stå på mina egna ben, skapa ett nytt liv där jag kunde ta egna beslut. Efter ett år ansökte jag om skilsmässa.

I ett patriarkaliskt samhälle Iran har männen en dominerande

som ställning som grundar sig på rollen som familjens enda försörjare. Men i Sverige har beroendet mellan makarna ändrat karaktär och blivit ömsesidigt. Medan kvinnors beroende av männen har minskat

mer dramatiskt, har männens beroende av kvinnor ökat. Iranska kvinnor har exempelvis fått ökad ekonomisk självständighet och därmed har männens beroende kvinnornas lönearbete ökat. Med andra ord har

av skillnaden mellan mäns och kvinnors maktresurser i familjen minskat. Äktenskap i Iran ofta långvariga, eftersom kvinnorna inte hade

var möjlighet att försörja sig. Det ökade förvärvsarbetet bland iranska kvinnor i Sverige minskar de ekonomiska konsekvenserna av separationen.

Dessa faktorer bidrar till att de iranska kvinnorna idag har råd att, och dessutom vågar, separera när de inte känner tillfredsställelse i relationen. Allt detta innebär att gapet mellan iranska mäns och kvin-

maktresurser minskar. Förändringen av beroenderelationen är nors större hos de där kvinnan tidigare varit hemmafru och som skaffat

par sig ofta arbete eller utbildningefter invandringen. För männens del sker ofta förändring i motsatt riktning. De hade ofta arbete i hem-

en landet, har blivit arbetslösa eller fått ett arbete med lägre status

men efter invandringen. Ju större förändringen av maktresurser mellan makarna är, desto större är risken for öppna konflikter och separatio-

Bland de kvinnor som intervjuades i vår undersökning var en stor ner. majoritet hemmafruar fore invandringen, medan det efter invandring-

många studerade eller forvärvsarbetade. Även de en var som som var arbetslösa hade ändå egen inkomst. De försörjde sig genom att få

en arbetslöshetsunderstöd, studiebidrag, studielån eller socialbidrag. Kvinnor har blivit beroende staten och marknaden, däremot har de-

beroenderelation till sin partner minskat. Man kan hävda att kvinras

patriarkala underordning är väg att flytta ut från familjen nornas till arbetsmarknad och arbetsliv.6 Sammanfattningsvis kan kon-

man

6Det tveksamt begreppetpatriarkat längre är användbart för att definierar de

är om nya formerna av mansdominans. Anledningen är som Roman 1990 påpekar att

- -

Mehrdad Darvishpour

statera att socialpolitiska åtgärder på olika sätt, genom att öka kvinnornas maktresurser, har underlättat for dem att lösa de sociala och ekonomiska problem som kan uppstå i samband med skilsmässa.

F amfljelagstifiningen

Även förändringen juridiska rättigheter och svensk lagstiftning har

av ökat iranska kvinnors maktresurser och minskat deras beroende

av sina män. l Iran är det först och främst fadern som ger dottern tillstånd att gifta sig. Polygami är for männen under vissa omständigheter tilllåtet. Enligt lag ska hustrun lyda sin makes önskemål, och hon

om utan någon skälig ursäkt underlåter att utföra sina äktenskapsplikter är hon berättigad till försörjning. Kvinnomisshandel är inte heller förbjudet. I Iran har kvinnor i stort sett förutom i några undantagsfall inte rätt att skiljas utan männens tilllåtelse. Det är endast männen

som har rätt till detta. I Sverige kan däremot kvinnor få skilsmässa efter högst sex månader, även makarna är och har minderåriga

om oense barn. Dessutom har mödrar större chans att få vårdnad

om bamet/barnen i Sverige, medan de kunde förlora vårdnaden barnen

av vid separation i hemlandet. Sara, 42-årig kvinna har fyra barn,

en som beskriver hur svårt det var att skiljas i lran, trots att hennes make

var missbrukare:

l Iran försökte jag att skiljas två gånger. Men varje gång har domstolen skjutit upp mitt önskemål trots att min man var missbrukare. Anledningen var helt enkelt att han i rättegången hävdade att han älskade mig och därför sköt man upp beslutet till ett senare tillfälle. Dessutom var jag rädd att förlora barnen. Drygt en månad efter invandringen till Sverige ansökte jag om skilsmassa.

Den lagstiftning som reglerar äktenskapet och parrelationen i Sverige är mycket liberal jämfört med vad gäller i Iran. Även detta bidrar

som till att öka de iranska kvinnornas maktresurser. Trots detta vågar inte vissa kvinnor har skilt sig i Sverige åka till Iran, grund att

som av deras män vägrar att underteckna den islamiska skilsmässa är

som giltig i Iran. För de iranska kvinnor har ingått relation i

som en ny Sverige efter skilsmässan är det ännu värre. Dessa kvinnor riskerar hårda straff om de skulle åka till Iran.

patriarkat karakteriserar männensposition i familjen som enda försörjare och

som fadersvälde. Därför är det kanske bättre att använda begreppet mansdominans eller genussystem eni bredare tolkning.

Invandrarkvinnor utmanar männens roll

Nya ökar iranska kvinnors maktresurser

normer I Sverige är de patriarkala kulturella normerna om könsroller inom familjen och i samhället inte så starka som i Iran. Detta har ökat kvinnors norrnativa resurser efter invandringen, vilket inverkat maktrelationerna inom familjen. Olof Petersson l993:63 pekar på hur makten kan vara dikterad av kulturens och traditionens krav på att vara normal. I Iran har män och kvinnor klart skilda roller. Fadern har ofta en obestridd auktoritet och det är han som tar ansvar för alla viktiga beslut samt övervakar övriga familjemedlemmars törehavanden. Kvinnans roll är först och främst att föda barn och fostra dem samt att ta hand om familjen. l Sverige får kvinnor ett eget värde i samhället, som inte bara bygger på deras roll inom familjen. Villkoren runt skilsmässan och möjligheterna att bygga ett nytt liv efter den är jämförelsevis mycket bättre i Sverige än i Iran. Exempelvis skiljer sig attityden till skilsmässor i Sverige i jämförelse med hemlandet. I muslimska länder som Iran, men även i katolska länder som t.ex. i Latinamerika, är skilsmässor inte socialt accepterade på samma sätt som i det svenska samhället. Iranska kvinnors status sjunker inte i Sverige efter en skilsmässa på det sätt som den skulle göra i hemlandet. Att de normativa sanktionerna minskat vid en skilsmässa för iranska kvinnor, betyder att deras maktresurser har ökat också i kulturellt avseende. Bland de kvinnor som intervjuades fanns det flera som till och med hade vågat träffa andra män före skilsmässan. Pari, en kurdisk kvinnan som är 29 år gammal med färdig gymnasieutbildning, flyttade till Sverige för sex år sedan. Hon berättar att hon var 20 år när hon gifte sig och att hennes make var 7 år äldre än hon:

Efter invandringen kom isär allt mer. Jag ville gå ut och dansa, träffa vänner, dricka sprit, röka och festa, medan han var intresserad av att läsa böcker, diskutera politik, syssla med datorer osv. Han gillade inte den svenska kulturen och ansåg att kvinnor blir oförskämda och skiljer sig utan någon anledning. Ett år efter invandringen till Sverige beslutade oss för att skiljas och undertecknade de nödvändiga handlingarna. Han misstänkte att jag var otrogen och hade en annan relation. Vänner varnade mig att inte hoppa från en relation till en annan. Men jag var svag och ville inte vara ensam. Därför började jag under de senaste månaderna träffa en svensk kille och sedan flyttade jag ihop med honom.

Graden av integration och i vilken utsträckning de iranska kvinnorna påverkas av det svenska familjemönstret bidrar till ökade krav på jämställdhet och lika rättigheter i familjen. En undersökning om muslimska kvinnor i Sverige visar att bland dem som tillfrågades

drygt 80 procent av de iranska kvinnorna sekulariserade, medan var motsvarande siffror bland turkiska kvinnor var cirka 10 procent

l0 SOUl997:138

Mehrdad Darvishpour

Sander, 1993:25. Även större undersökning iranier visar att 80

en av procent de iranska kvinnorna är sekulariserade Hosseini, 1997

av s. 92. En stor del av de turkiska kvinnorna har sin bakgrund i bondesamhället, där lojaliteten till familjen är grundläggande. Många av dem som flyttade till Sverige i mitten av 1960-talet kom från landsbygden och småstäder samt var ofta jordbrukare Ombrant, 1989:103. Annan forskning Bäckman, 1989; Hosseini, 1997 visar att en majoritet av iranska kvinnor i Sverige har sin bakgrund i modern medelklass och kommer från stora städer. Även deras käm-

om familjer fortfarande är relativt beroende av släkten, håller de sig öppna utåt och försöker aktivt sig till det svenska samhället.

anpassa Trots att de är bundna av sin historia och sina kulturella rötter försöker de förena den asiatiska kollektivismen och islamiska familjeseder från hemlandet med Sveriges individualism och sekularisering Liljeström, 1995:38. Allt detta bidrar till att iranska kvinnor lättare än t.ex. turkiska kvinnor kan påverkas svenska familjenormer.

av Även detta ökar deras maktresurser.

Öppna konflikter i iranska familjer

Man bör skilja på gamla problem iranska familjer medför till

som Sverige och de nya typer av problem som uppstår här. De arrangerade äktenskapen skapar problem för såväl kvinnan som mannen. Familjeintressen leder till att omaka personer ingår äktenskap. Många kvin-

kan även ha upplevt familjekonflikter och problem i hemlandet, nor utan att det kunde leda till någon öppen konflikt eller ännu mindre till separation, eftersom kvinnor saknade maktmedel. Sanktionskostnadema for skilsmässa kunde bli alltför höga och möjligheterna till omgifte små. Kvinnans möjligheter att försörja sig och barnen efter

var

skilsmässa är mycket begränsad och ofta nästan obefintlig i Iran. en Under dessa omständigheter kan det rationellt att fortsätta äkten-

vara skapet, även utan kärlek grund. Trots att kvinnor som tillhör me-

som delklassen eller förvärvsarbetar har bättre förutsättningar att ställa krav eller bryta relationer även i Iran, var deras handlingsutrymme ändå jämförelsevis begränsat.

Den förändrade maktpositionen i Sverige bäddar däremot för en konflikt. De omständigheter tvingade många kvinnor att ingå

som äktenskap, eller att fortsätta en relation trots att de var missnöjda, har förändrats. Det finns för dem ingen anledning att fortsätta en relation på förut. Enligt Korpis teori innebär detta att då skill-

samma sätt som naden i maktresurser mellan makarna minskar, ändrar exploateringsrelationen mellan dem sin karaktär. Detta ökar motivationen hos den

parten att ändra relationen, något som ökar sannolikheten för svagare

Invandrarkvinnor utmanar männens roll

öppna konflikter. I vår intervjuundersökning det oftast kvinnan

var som tog initiativ till separationen.

Den förändrade kvinnorollen har knappast förändrat mansrollen. Inte heller i Sverige har manskulturen och mansrollen förändrats i takt med kvinnofrigörelsen, trots att svenska män har haft decennier på sig att växa in i den mansrollen. Än svårare är situationen för många

nya invandrannän som trots sina försök inte kan sig till den

anpassa nya situationen och därför blir relationen för dem stressande och på-

mer frestande. Detta intensifierar konflikterna mellan makarna. Jawad,

en välutbildad man som är 44 år gammal, berättar sin iranska

om syn kvinnors roll i Sverige:

nya

Iranska kvinnor upplever att deras makar inte har någon betydel-

se i Sverige, när de får vårdnaden om barnen och ekonomiskt

stöd. Kvinnans frigörelse är inte bra. De är inte för den

mogna

här friheten. Helt enkelt är det iranska kvinnors fel att många

familjer upplöses. Efter invandringen ändrar de sig drastiskt. De

attackerar sina män genom att ställa höga krav och försöka få

tillbaka och ersätta sina förlorade möjligheter och rättigheter i

hemlandet. I Iran kämpade för kvinnors rättigheter. Vi jobbar

mycket mer här än hemma. Här får kvinnorna också så mycket

frihet som de aldrig kunnat drömma Men det hjälper inte. De

om.

är aldrig nöjda. Jag upplever att här måste man kontrollera kvin-

nor. Därför att de är mycket outvecklade och inte kan kontrollera

sig själva. Annars leder allt till kaos och anarki. Vi hade inga

problem. Vi hade hus, bil och reste mycket. Jag tror att hon läm-

nade mig för att få omväxling.

Så låter det gamla patriarkatets röst. Men det var inte så länge sedan man resonerade samma sätt i Sverige. Trots att det finns starka fördomar mot invandrannän särskilt mot dem kommer från is-

- som lamiska länder kvarstår det faktum att många invandrarmän använ-

der dessa argument för att försvara och legitimera sitt gamla patriarkala synsätt. Men sådana synsätt innebär för många kvinnor bara att konflikterna inom familjen kommer att intensifieras. Ytterst handlar det att tvingas sin kontroll över kvinnan fru,

om mannen ge upp

syster eller dotter. I extrema fall tar till våld för att lösa kon-

mannen flikter och hindra hennes frigörelse. Våld är främst ett manligt maktmedel för att skaffa social kontroll över kvinnan. Användning våld

av leder inte nödvändigtvis till separation, men det skadar relationen och ökar risken för separation. Ändå kan våld ibland ha avskräckande

en effekt och hindra kvinnor från att leva på sitt sätt. Shirin, 35-årig

en kvinna med tre barn som har bott nio år i Sverige, är tre år efter skilsmässan fortfarande rädd för konsekvenserna sin f.d. makes reak-

av tion:

Mehrdad Darvishpour

Han gör allt för att hindra mig att flytta ihop med min nya pojkvän. Å sidan hotar han mig med knivhugg, vilket han tidiga-

ena

gjorde. Han hotar även min kille, vilket försvårar vår relation. re Å andra sidan försöker han manipulera barnen för att motverka att vi flyttar ihop med min pojkvän. Barnen är tveksamma till skilsmässan och den hade negativ effekt på dem. Jag är rädd att förlora barnen. Jag vet inte vad jag ska göra. Myndigheterna ger inte särskilt mycket hjälp. De upprepar att är definitivt skilda och han får inte blanda sig i dina angelägenheter. Det är lätt att säga. Menjag känner att jag blir inte av med honom.

Det är inte ofta som både man och hustru är överens om när mannens aggression ska tolkas som misshandel. Margareta Hydén 1995,

198 visar i sin undersökning att det som kvinnor ofta upplever som s. misshandel definierar männen bråk, vilket gör händelsen till

som

moraliskt legitim händelse. Ibland kan det hända att kvinnor inte en själva vill erkänna att de blivit misshandlade, eftersom det känns skamligt. Våld kan även normaliseras och internaliseras hos kvinnor Lundgren, 1989. Misshandel kan bottna i en maktskillnad mellan

och hustru leder till maktmissbruk. De mest konfliktfyllda man som familjerna är de familjer där individer strävar efter auktoritet, men saknar makt att få andra familjemedlemmar att lyda. Enligt Korpis teori innebär detta att de normativa maktresursema, vilka har de lägsta användningskostnaderna, inte längre räcker för att männen ska kunna behålla sin dominans. Därför ökar risken för att han använder tvångs-

tenderar att ha höga användningskostnader. Sharvin, en resurser som 44-årig förklarar hur våld kan normaliseras hos männen, utan att

man, de tänker på vart detta kan leda:

När slår enstaka gång, skäms man sedan. Men när detta

man en

då skäms man inte längre och det blir lättare och lättaupprepas, re att slå igen. Jag har försökt flera gånger och med olika medel att hindra henne från att skiljas, men hon lyssnar inte. En mörk natt som jag aldrig kommer att glömma slog jag henne mycket hårt, vilket ledde till att hon fick operera sitt ansikte. Jag har nu inte kunnat träffa henne, eller min son på åtta år. De är gömda och myndigheterna vill inte lämna ut hennes adress.

Forskning visar att invandrarmännen är överrepresenterade bland dem

anmäls för kvinnomisshandel inomhus. Av dem som anmäldes som för dessa brott under 1985-1989 19 procent födda utomlands,

var trots att denna enbart omfattar drygt 10 procent av hela befolk-

grupp ningen i Sverige Ahlberg, 1996:33. Trots att misshandel är olaglig, är den ibland kulturellt tillåten. Många invandrarmän har starka patriarkala attityder i sitt kulturella bagage som legitimerar användning av våld vid familjekonflikter. Undersökningar Straus, 1992 visar också att män med låg inkomst har mindre möjligheter att uppfylla sina

invandrarkvinnor utmanar männens roll

plikter familjeöverhuvud än män från medelklassen. Därför ac-

som cepterar deras fruar inte dem som familjeöverhuvud. När ett sådant erkännande saknas använder män i sin tur våld för att kontrollera sina fruar. Detta kanske kan förklara varför invandrarmän, oftare än svenska män, tar till våld mot kvinnor. I vår intervjuundersökning var det rätt många pekade på användningen av våld vid familjekon-

som flikter. Samtidigt hävdade en del av kvinnorna att deras make aldrig använt fysiskt våld för att lösa konflikter.

Vid definitiv skilsmässa är formaliteterna enkla, men känslo-

en mässigt är det inte okomplicerat. Vår undersökning visar att det var rätt många försökt återupprätta relationen efter skilsmässan, men

som detta misslyckades ofta. Anledningarna till sådana försök kan vara olika, t.ex. ensamhet, rädsla att tar barnen med sig och åker

mannen från Sverige, barnens besvikelse och psykiska problem efter skilsmäs-

och skuldkänsla. Sohrab, en 50-årig man med tre barn som har ett san fortsatt förhållande med sin fd. fru, berättar hur hans hot att ta livet

sig ledde till att hon accepterat att fortsätta relationen, trots skilsav mässan:

Inte ens två år efter skilsmässan tillåter jag att någon vet att skilde oss. Jag var orolig för att hon kunde träffa andra män. Jag var så besviken att jag ville ta livet av mig. När hon förstod att det fanns en sådan risk, accepterade hon att vi skulle leva ihop igen. Men hon vägrar att gifta om sig, trots min önskan.

Det finns hos många kvinnor spänning mellan å ena sidan indivi-

en dualism och jämställdhet och å andra sidan omsorg och kollektivism Liljeström, 1986. Denna motsättning mellan att vara och verka som självständig individ och att vara och verka i gemenskap med andra kan starkare bland många invandrarkvinnor än bland svenska

vara kvinnor. En anledning till detta är att deras kulturella bakgrund är starkt influerad patriarkala normer som betonar kvinnomas ansvar

av i familjelivet, att behålla hedern och att respektera patriarkala normer och moral, vilket försvårar och komplicerar familjekonflikter bland invandrare.

Männens ökade beroende av äktenskapet

Sociala relationers viktigaste funktion är att skapa trygghet för individen och dessutom vara en handlingsresurs. Normalt sett är mannens hälsa beroende äktenskapet eller en samborelationen än kvin-

mer av

Den finska sociologen Eeva Pe1tonenl986:32 betonar att nans.

position idag är relativt särskilt familjen råkar i mannens svag om kris. Under rådande omständigheter måste mannen bli mjukare i den bemärkelsen att ta mer ansvar i hushållsarbetet, i vården av barn,

Mehrdad Darvishpour

och att även kunna uttrycka sina känslor mer än förut och ha

en mer intim relation med sin familj än förut. Hon att familjens kris

menar måste uppfattas som patriarkatets kris, därför att det är ställ-

mannens ning som vacklar. Forskning visar att män har ett större socialt beroende inom familjen. Män som är ensamstående riskerar dubbelt så ofta, jämfört med kvinnor, att inte få socialt stöd Fritzell Lundberg, 1994:34. Separation kan för den ena parter innebära ett trauma

men för den andra frigörelse och utvecklingsförutsättning. Vår

en en

intervjuundersökning visar att de iranska männens upplevelser och

av reaktioner på separationer skiljer sig från de iranska kvinnornas. Män har i regel starkare motstånd mot en separation att de oña gör

genom större förluster, särskilt när barnen följer med kvinnan efter separationen. Män har en större tolerans för ett dåligt förhållande och kanske mindre förväntningar på relationen. Men ibland är det bryter

män som relationer. Moxnes 1990 visar i sin intervjuundersökning att bland de män som tog initiativ till separation har nästan alla redan startat

en en ny relation. Män är dessutom ofta rädda för ensamheten.

mer Skilsmässor bland iranska invandrare får ofta dramatiska konsekvenser. Allmänt sett har ensamstående föräldrar lägre utbildning, sämre förankring på arbetsmarknaden och sämre ekonomiska än

resurser sammanboende föräldrar. Även många de iranska frånskilda kvin-

av nornas barn mår dåligt efter skilsmässan, sällan slutat på ett fred-

som ligt sätt. Ändå ångrar inte majoriteten de intervjuade iranska kvin-

av norna skilsmässan. Sara, 40 år och med tre vuxna bam, berättade:

Jag har blivit mer ensam. Det är jobbigt att fostra barnen på

egen hand. Men jag vill hellre leva ensam än bilda familj på

en ny samma villkor som tidigare. Jag tror att äktenskapet skulle sett annorlunda ut om männen försökt acceptera sina nya villkor.

Det finns också bland de intervjuade kvinnorna del började

en som en relation med svensk Vissa dessa kvinnor att deras

en man. av anser svenska sambo behandlar dem illa, del är nöjda. De känner sig

men en mer jämlika och respekterade av de svenska männen. De att

anser svenska män har lättare att acceptera sin roll styvfar än de flesta

som iranska män har.

Många av de intervjuade männen mådde däremot dåligt efter

separationen. De lever isolerat och har dålig ekonomi. Abass, lågutbil-

en dad 53-årig man som är arbetslös och bosatt i Sverige sedan år

sex tillbaka, beskriver hur han levde efter skilsmässan:

Min fru lämnade mig redan första kvällen som kom till Sverige. Efter den definitiva skilsmässan lever jag helt isolerad. Jag är arbetslös och har nästan inga sociala kontakter. Jag umgås bara då och då med min granne som är iransk. För det mesta är jag hemma. Jag har inte träffat mina barn på ett och ett halvt år.

Invandrarkvinnor utmanar männens roll

Innerst känner jag mig helt krossad. Men jag försöker bevara min stolhet. Ibland känner jag mig som en nolla. Jag drömmer om att vinna lotteri för att starta ett nytt liv och ge pengar till mina barn för att bevisa att jag är någon.

Flera män, besvikna för att hustrun ville skiljas, har hämnats som var att ensamma försöka få vårdnad om barnen. Allmänt sett söker genom invandrare oftare hjälp än svenskar hos familjerätten i samband med frågor kring vårdnadsfrågor, i stället för att söka hjälp hos familjerådgivare i syfte att bearbeta sina inbördes relationer. I undersökning en Rädda Barnen gjorde 1993 barn och skilsmässor i invandrarsom om familjer framkom att 83 procent av paren inte haft någon rådgivning överhuvudtaget i samband med skilsmässan. I den svenska jämförelmotsvarande andel 67 procent. Däremot var i 61 domar segruppen var 113 gällde tvistemål om vårdnad, vid Stockholms tingsrätt av som 1995, de berörda männen invandrare Socialtjänsten och omsorgerna i Sverige 1996 126-128. En förklaring till detta är att svenska fas. miljer står inför separation ofta inte är främmande för att få som en hjälp från familjerådgivare för att lösa sina problem. För en del invandrarfamiljer kan det dock svårt eller otänkbart att låta en för vara familjen obekant blanda sig i det mest privata. Detta kan vara person särskilt svårt för män känner sig kränkta när de träffar familsom jerådgivare. Dessutom fruktar många män att om de söker hjälp hos familjerådgivare så kan de tvingas till en lösning som de uppfattar en svensk. Detta leder till att det istället är invandrarnas egna nätsom verk, i fonn släkt och vänner, är den viktigaste källan för hjälp av som

och stöd. En enkätundersökning från Socialstyrelsen 15 fa-

annan av

miljerådgivningsbyråer och 18 familjerättsenheter i olika kommuner

visar resultat. Bland iranier är oenigheten i vårdnads- och umsamma

gängesfrågor i samband med skilsmässa högst, tätt följd av oenighet-

bland latinamerikaner Att skiljas i främmande land, 1997, s. 10en 12. För många iranska män är familjen den allra viktigaste delen av tillvaron de försöker behålla till varje pris. Men våra undersöksom ningsresultat visar tydligt att de misslyckas så länge de vill tillämpa gamla patriarkala metoder. Nya forskningsresultat visar att kvinnor har relation med jämställda män oftare är nöjda. För många som en invandrarmän gäller det att med samhällets hjälp anpassa sig till den samhället och acceptera kvinnans roll, vilket en del lyckas nya nya med. I annat fall kan de gå samma öde till mötes som adelsmannen denna persiska historia beskriver: som En adelsman trillade i en djup brun. En vänligt sinnad man korn förbi och erbjöd sig att med hjälp av ett rep få upp adelsmanen. Adelsmanen vägrade dock att upp sin stolta hållning och att ta ge bort händerna från sidan. Han resonerade så att om han skulle ta

Mehrdad Darvishpour

bort händerna, så vore han då inte adelsman. Därför förblev den adelsmannen kvar i den djupa brunnen

Kapitlet utgör en del av en pågående undersökning som ska ingå i min avhandling. Jag vill tacka dem som hjälpt mig med detta arbete: Först och främst min handledare professor Göran Ahrne; doktorand Lotta Stern som hjälpte mig med logistisk regressionsanalys av rådatamaterialetom separation bland invandrarfamiljer; demografen Åke Nilsson och Jan Qvist från SCB som bidragit med värdefulla synpunkter om den statistiska delen av undersökningen.

Litteraturförteckning

Ahlberg, Jan 1996 Criminality among Immigrants and Their Children: A Statistical Analysis. BRA-Report. Stockholm: Fritzes. Ahmadi, Fereshteh Ahmadi, Nader l995 Iranian Islam and the Concept of the Individual. Sociologiska institutionen, Uppsala universitet. Akpinar, Aylin 1988 Challenged family and kinship ldeals. Institutet för social forskning, Stockholms universitet. Ahrne, Göran Roman, Christine Franzén, Mats 1996 Det sociala landskapet. Göteborg: Bokförlaget Korpen. Att skiljas i främmande land. lnvandrares möte med familjerätt och familjerâdgivning 1997 Socialstyrelsen. Ansari, Abdolmabou 1988 Iranian immigrants in the United States. NewYork: Associated Faculty Press, Inc. Axelsson, Christina 1992 Hemmafrun somförsvann. Institutet för social forskning. Stockholms universitet. Becker, Gary 1991 A Treatise on the Family. Cambridge, Mass.: Harvard University. Beckman,gSvante1987 Sorterad makt i Petersson,Olof red. Maktbegreppet. Stockholm: Carlsson Bokförlag. Bäckman, Hans 1989 Iranska flyktingar i Sverige. Stockholm: Arash förlag. Bjurström, E. 1992 "Youth research and ethnicity i Palmgren, C., Lövgren, K. Bolin, G. red.. Ethnicity and youth culture. Stockholms universitet, Unit of media and cultural theory. 1992:161-78. Eyrumlu, Reza 1997 Iranier mäter Sverige. Stockholm: Carlsons Bokförlag. Familjebildning ochfamiljeupplösning under 1980-talet 1990 Demografiska rapporter 1990:1, Stockholm, Statistiska centralbyrån Familjefärändringar kring 1990 1993 Statistiska meddelanden. Serie Be, Befolkning och levnadsförhållanden. Stockholm, Statistiska centralbyrån Fritzell, Johan Lundberg, Olle 1994 Kvinnor, män och välfärdens utveckling i Har vi råd att avvara välfärden Försäkringskasseförbundets FAKTA. Hannerz, Ulf red. 1983 Kultur och medvetande. Stockholm: Akademilitteratur. Hannerz, Ulf 1983 Över gränser. Stockholm: Liber Förlag. Hosseini-Kaladjahi, Hassan 1992 Iranians ana the Swedish labur market. Department of Sociology, Stockholm University.

Invandrarkvinnor utmanar männens roll

Hosseini-Kaladjahi, Hassan1997 lranians in Sweden: Economic. Cultural and

Social Integration. Stockholm: Almqvist Wiksell International. Hirschman, Albert 1972 Sorti eller protest, enfråga omlojaliteten Stockholm:

RabenSj6rgren. Hydén, Margareta 1995 Kvinnomisshandel inom äktenskapet. Stockholm: Liber

utbildning. Kindlund, Hannelotte 1995 Förtidspensionering och sjukfrånvaro 1990 bland

invandrare och svenskar i Invandrares hälsa och sociala förhållanden. SoS

rapport, Socialstyrelsen. Knocke, Wuokko 1986 Invandrarkvinnor i lönearbete ochfacket.

Forskningsrappon 53. Stockholm: Arbetslivscentrum. Korpi, Walter 1987 Maktens isberg under ytan i PeterssonOlof red.

Maktbegreppet. Stockholm: Carlssons Bokförlag. Lange, Anders Westin, Charles 1996 Människor från fyra länder i Sverige 1993.

Stockholm: CEIFO. Liljeström, Rita 1995 Invandrarfamiljen i Invandrares hälsa och sociala

förhållande. SoSrapport, Socialstyrelsen. Lundgren, Eva 1989 Våldets normaliseringsprocess, Två parter -tvâ strategier",

JAMFO rapport omKvinnomisshandel, nr 14 1989: l 13-139. Lauritsen, Kirsten 1996 Ekteskapet som arenafor endring. Trondheim: SINTEF

IFIM. Manson, Sven-Axel 1984 Kärlek och kulturkonflikt. Stockholm: Prisma Moxnes, Kari 1990 Kjernesprengning ifamilien Oslo: Universitetsf0r1aget. Nasehi, Vida 1994 Iranske kvinner og familien i utlandet Avaje zan Kvinnoröst

nr 19,Oslo. Nyberg. Eva 1983 Ankomsttiden. En studie av invandrarfamiljers första tidi

Sverige. Stockholm: Sociala Nämnden. Ombrant, Birgitta red. 1989 Muslimska kvinnor iNorden. Stockholm:

Delegationen för invandrarforskning Peltonen, Eeva 1986 Finländska sociologer om mannenskris i nya

lönearbetarfamiljer. Sociologiskforskning nr Petersson,Olof 1993 Makt. Stockholm: Fritzes förlag. Petersson,Olof 1987 Maktbegreppet. Stockholm: Carlsons Bokförlag. Popenoe, David 1987 Disturbing the Nest. Family Change and Decline in Modern

Societies. New York: De Gruyter. På tal om invandrare 1996 Norrköping: Statens invandrarverk. Roman, Christine 1990 Könsskillnader och patriarkala strukturer. Uppsala

universitet. Sander, Åke 1993 1vilken utsträckning är den svenskemuslimen religiös. KIM-

rapport nr. 15 Göteborgs universitet. Skilsmässor och separationer 1995 Demografiska rapporter 1995: Örebro

Stockholm: Statistiska centralbyrån Sluzki, Carlos 1979 Migration and family conflict, Family process, 4:379-390. Socialtjänsten och omsorgerna iSverige 1996, 1996 Socialstyrelsen Statistiska

centralbyrån, Stockholm: Fritzes

Mehrdad Darvishpour

Soydan, l-laluk 1989 Har krisbegreppet blivit enjargong Nordiskt socialt arbete

nr Straus, Murray A. m.fl. red. 1992. Physical Violence in American Families. New

Jersey: Transaction Publishers. Söderlindh, Elsie 1984 Invandringens psykologi. Stockholm:Intergrafica. Tema invandrare 1991 Levnadsförhållanden, Rapport 69, Stockholm: Statistiska

centralbyrån Trost, Jan 1993 Familjen iSverige. Stockholm: Liber utbildning. Ålund, Aleksandra 1986 Kvinnor vid migrationensvägskäl", i De invandrade

kvinnornas situation i arbetslivet. Stockholm: JAMFO, DEIFO

Arbetslöshet, kön och

familjeliv

MIKAEL NORDENMARK

1 1

Inledning

Detta kapitel analyserar familjelivet bland arbetslösa män och kvinnor. Andelen arbetslösa i Sverige var cirka 8 procent av arbetskraften år 1996. Inkluderas de som befann sig i olika slags arbetsmarknadspolitiska åtgärder och arbetsmarknadsutbildning stiger andelen till cirka 13 procent. Från att ha varit ett land med de lägsta arbets-

en av löshetsnivåema i OECD år 1991 har andelen arbetslösa i dag stabiliserats på en nivå som ligger nära genomsnittet för OECD European Commission, 1996. Idag är drygt tionde medlem den svenska

var av arbetskraften utanför den ordinarie arbetsmarknaden, vilket innebär att arbetslösheten inte längre angår endast en marginell

grupp av människor.

Under lågkonjunkturens inledande fas ökade arbetslösheten mer bland män än bland kvinnor. Den senaste tidens utveckling kännetecknas dock av en svag förbättring när det gäller det manliga arbetslöshetstalet medan andelen arbetslösa kvinnor har fortsatt att öka.

Diagram 11.1 Andelen arbetslösa män och kvinnor år 1990-1997.

10—

—-.—M§n

—I—kvinnor

990 1991 1992 1993 1994 1995 19% 1997

Mikael Nordenmark

Som diagram 11.1 visar var 1,7 procent av den manliga arbetskraften arbetslös 1990 medan motsvarande siffra för kvinnor var 1,6 procent. Fram till 1993 steg arbetslöshetstalet till nästan 10 procent bland männen samtidigt som andelen arbetslösa bland kvinnor endast uppgick till 6,6 procent av arbetskraften. Orsaken till det kraftigt stigande arbetslöshetstalet bland män från 1991 till 1993 kan i huvudsak spåras till den kraftigt sjunkande arbetskraftsefterfrågan inom tillverkningsoch byggnadsindustrin under den aktuella perioden. Under de efterföljande åren fram till början av 1997 har arbetslösheten ökat bland kvinnor till 8,4 procent och sjunkit bland män till 8,9 procent. Till detta kan tilläggas att Åberg 1997 visat att arbetslösa kvinnor idag har betydligt mindre chans än män i situation att få ett ar-

en samma bete. Denna utveckling beror till stora delar på ett uppsving inom exportindustrin, vilket inneburit en ökad sysselsättning bland män, samtidigt som den omfattande omstruktureringen och nedskämingen av den offentliga sektorn på allvar börjat ge effekt när det gäller arbetslöshetsnivån bland kvinnor. Dessutom pekar de flesta prognoser på att den pågående strukturomvandlingen kommer att leda till en ytterligare ökning av andelen arbetslösa kvinnor de närmaste åren.

Det är inte enbart män och kvinnor som drabbas olika av arbetslöshet. Diagram 11.2 visar även på stora skillnader mellan sammanboende och ensamstående med barn när det gäller andelen arbetslösa.

Diagram 11 .2 Andelen arbetslösa bland ensamstående och sammanboende

män och kvinnor med barn 0-6 år.

-O- Kvensam -I- Kvsambo -A- Manensam --- Mansambo

1990 1991 1992 1993 1994 1995 Ar

Arbetslösheten har ökat betydligt kraftigare bland ensamstående än bland sammanboende mellan 1990 och 1995. År 1995 nästan 16

var procent av de ensamstående föräldrarna med hemmaboende barn 0-6 år, som till cirka 90 procent är kvinnor Välfårdsprojektet, 1996, arbetslösa vilket kan jämföras med cirka 7 procent bland sammanboende med bam. Möjligen beror denna skillnad till viss del att ensam-

Arbetslöshet, kön och familjeliv

stående föräldrar har sämre möjligheter att konkurrera om jobben på allt kärvare arbetsmarknad. en Det finns ett flertal internationella studier som undersökt vad arbetslöshet betyder för hur familjelivet fungerar. Dessa undersökningar visar överlag att familjens ekonomi, arbetsfördelningen i hemmet och relationerna mellan familjemedlemmama ofta påverkas av arbetslösheten. Arbetslöshet utgör ytterligare belastning på familjen och en familjemedlemmarnas välmående, vilket i förlängningen leder till att familjesammanhållningen i många fall minskar. Slitningar som uti gräl och konflikter och som till sist leder till skilsmässa är mynnar vanligt förekommande i familjer där någon är arbetslös än i famer miljer där båda förvärvsarbetar Liem Liem, 1988; Johnsson Abramovitch, 1988; Sander, 1992 och Schliebner Peregoy, 1994. Det har i huvudsak urskilts tre faktorer som orsakar försämrade relationer i familjer drabbas arbetslöshet. Redan i Marienthalsom av studien, gjordes på 30-talet Jahoda m.fl. 1971, visade det sig att som det fanns ett starkt samband mellan ekonomisk situation och familjesituation. Ekonomiska svårigheter och ekonomisk osäkerhet har även i moderna arbetslöshetsstudier visat sig vara en central förklaringsfaktor till det uppstår problem inom familjen. Återkommande gräl att kring finansiella problem ökar i många fall instabiliteten i familjen Targ Perrucci, 1990; Dew m.fl., 1991; Schliebner Peregoy, 1994. Ytterligare ekonomisk aspekt påvisas av McGhee en som Fryer 1989 är att den försämrade ekonomin orsakar social isolering, vilken påfrestning på familjen och dess medlemmar. i sig utgör en En faktor visat sig vara av betydelse for reaktionen på annan som arbetslöshet är i vilken utsträckning man lyckats ersätta förvärvsarbetets så kallade latenta funktioner Jahoda, 1982. Förutom den ekonomiska funktionen menar Jahoda att förvärvsarbete har ett stort psykosocialt värde för människan. Hon att arbetslöshetsforskning menar har visat att lönearbetet är centralt för identiteten, aktiviteten och det sociala livet. Enligt Jahoda fyller således förvärvsarbetet viktiga psykosociala funktioner och eftersom man har svårt att tillgodogöra sig dessa på annat sätt än genom förvärvsarbete är risken påtaglig att arbetslöshet leder till ohälsa och problem i familjen. Den tredje faktorn som är av stor betydelse i detta sammanhang är familjens organisation och de roller som familjerelationema baserar sig på. Komarovsky 1973 visar i klassisk studie från 30- talet att en de värderingar familjerelationema grundar sig på har betydelse som för hur familjen på arbetslösheten. Även moderna studier vireagerar att arbetslösheten frambringar osäkerhet och förändringar i de sar roller tidigare haft. Familjer med en traditionell arbetsfördelning man i hemmet drabbas oftast hårdare av arbetslöshetens negativa följd-

Mikael Nordenmark

verkningar. Orsaken till detta antas att dessa förhållanden är

vara mindre flexibla när det gäller rollerna till arbetslöshetssi-

att anpassa tuationen. Mer moderna och jämlika förhållanden har lättare att klara av den anpassning som arbetslöshetssituationen framtvingar Targ Perrucci, 1990 och Dew m.fl., 1991.

Till sist har forskning också visat att den enskilde individens reaktioner på arbetslösheten är central betydelse när det gäller att förstå

av och förklara den negativa påverkan familjen utsätts för. Liem

som Liem 1988 och Dew m.fl. 1991 hävdar att det till stor del är

makamas psykiska reaktioner som föregår och framkallar den stress familjen upplever.

Förutom dessa faktorer finns det naturligtvis andra kan tänkas

som påverka de arbetslösas familjeliv, vilket medför svårigheter

när man ska försöka renodla eventuella effekter ovanstående faktorer.

av Dessutom kan det vara problematiskt att fastställa den kausala riktningen. Det är i och för sig rimligt att anta att till exempel den ekonomiska situationen och arbetsfördelningen i hemmet föregår

snarare och påverkar relationerna inom familjen än att relationemas kvalitet påverkar ekonomin och fördelningen hushållsarbetet, även det

av om sistnämnda också är tänkbart. När det gäller sambandet mellan

psykiska reaktioner hos individer och störningar i familjens funktion vid

arbetslöshet är det betydligt svårare trolig orsaksriktning.

att anta en År det den psykiska hälsan hos familjens individer påverkar fa-

som miljelivet negativt eller är det så att det är samlivets egenskaper

som påverkar individemas psykiska välmående Eftersom dessa två faktorer är så nära relaterade till varandra är det rimligt att anta att kausaliteten går båda hållen med ungefär likartad styrka.

Förhållandet mellan individuella konsekvenser och konsekvenser på familjenivå är alltså svåra att separera från varandra samtidigt

som familjen och dess medlemmar påverkas mängd andra faktorer

av en som inte är relaterade till arbetsmarknadsstatus. I syfte att underlätta för läsaren att följa det analytiska resonemanget är kapitlet strukturerat utifrån en modell som beskriver de centrala faktorer påverkar

som familjens funktionssätt bland arbetslösa. Grundtankama i modellen är hämtade från Liem Liem 1990.

Arbetslöshet, kön och familjeliv

Figur II. 1 Faktorer som antas påverka individens och familjens

välmående bland arbetslösa.

I - - - - - ‘ - - 1

| l-Ãlurfamiljenfungeradeförearbetslösheten l

: Åktenskapetskvalitetförearbetslösheten |

I l

Arbelslöshelslidoch individens Familjeliver:

pannems vdlbefinnande:

sysselsättning T Arbetsfbrdelning

Vlllmående Makt

Arbetetsekonomiskamp Partnemsvälmående

ochpsykosociala Humor _____________________

betydelse Äktenskapskvalitet

T Klimatifamiljen

Kommunikation

A é

r """""""" "W

Familjenskarakterisrik:

I Social

I Storlek

l Fasilivscykel

De arbetslösas familjeliv antas bland annat påverkas av hur stabila och lyckliga relationerna inom familjen var före arbetslösheten och av faktorer som till exempel klasstillhörighet, livscykelposition och familjestorlek de streckade boxarna. Denna studie fokuserar dock i huvudsak vilken betydelse olika grader av arbetslöshet arbetslöshetstid och partnems arbetsmarknadsstatus, förvärvsarbetets psykosociala och ekonomiska värde, samt arbetsfördelningen i hemmet, har för individuella reaktioner och familjelivet i stort. Det är dessa tre boxar i figur l 1.1 är heldragna och binds samman av feta pilar.

som Som framgår av figuren finns ett flertal återkopplingar mellan grader

arbetslöshet samt förvärvsarbetets psykosociala och ekonomiska av betydelse, rollfördelningen i hemmet och hur individen och familjen fungerar. Arbetslöshetsgrad, de ekonomiska och psykosociala konsekvenserna av arbetslöshet och hemarbetsfördelning påverkar individens välmående, vilket i sin tur får konsekvenser för familjen, samtidigt som familjens sätt att fungera påverkar individens välmående.

Kapitlet kan delas i tre huvuddelar. De två nästkommande avsnitten analyserar tre faktorer som ovan beskrivits som centrala vid studiet av individens och familjens välbefinnande, nämligen arbetets psykosociala och ekonomiska värde samt fördelningen av hemarbete. Inledningsvis diskuteras vilken ekonomisk och psykosocial innebörd förvärvsarbetet har for arbetslösa män och kvinnor beroende vilket

Mikael Nordenmark

socialt sammanhang de befinner sig Betyder fortfarande förvärvsarbetet, och därmed också förlusten av detsamma, mer för män än för kvinnor och är det någon skillnad i upplevelsen förvärvsarbetets

av funktion om man är ung eller gammal, sammanboende eller ensamstående och om man har barn eller ej Nästa avsnitt analyserar vad partnems arbetsmarknadsstatus betyder för arbetsfördelningen i hemmet. Frågan som besvaras är om kvinnans respektive mannens arbetsmarknadssituation påverkar den traditionella uppdelningen av hushållsarbetet. Tar till exempel mannen en större del av hushållsarbetet när han är arbetslös eller uppvisar arbetsfördelningen ett traditionellt mönster oavsett kvinnans och mannens arbetsmarknadsstatus

Det huvudsakliga syftet i denna studie är dock att analysera vilken betydelse de ovan nämnda faktorerna har för arbetslösa sammanboende mäns och kvinnors välmående samt hur relationerna mellan familjens medlemmar upplevs. Detta görs i det sista huvudavsnittet. Här utreds vilka effekter arbetslöshetsgrad, arbetslöshetens psykosociala och ekonomiska konsekvenser, samt hemarbetets fördelning har på sammanboende mäns och kvinnors psykiska välmående och på familjerelationema. Vilken inverkan har det faktum att en eller båda i en parrelation är arbetslösa för välmåendet och relationens kvalitet och vad har arbetslöshetens längd för betydelse i detta sammanhang Har de psykosociala och de ekonomiska konsekvenserna av arbets-

betydelse för sammanboende kvinnor som för sammanlöshet samma boende män Upplevs jämställda relationer som mer tillfredsställande än ojämlika och finns det någon könsskillnad i detta fall Avslutningsvis diskuteras i denna sista del även förhållandet mellan psykiskt välmående och relationer inom familjen.

Studiens frågeställningar analyseras i huvudsak med hjälp av en intervjuundersökning av 3 500 arbetslösa. Undersökningen benämns LUP Long-term Unemployment Project och urvalet gjordes i början 1996 HÄNDEL-databasen vid Arbetsmarknadsstyrelsen.

av ur Denna databas består av information om alla arbetslösas arbetsmarknadssituation från 1992 till 1996. Intervjuerna gjordes via telefon och 74 procent besvarade frågorna. Det var endast 7 procent av bortfallet som avböjde att delta i undersökningen. Den resterande delen föll bort på grund av faktorer såsom; hemligt telefonnummer, språksvårigheter, utlandsvistelse etc. Frågorna behandlade psykiskt välmående, arbetsorientering, social situation, sökbeteende, fritidsaktiviteter, ekonomi, arbetsfördelning i hemmet, partnems sysselsättning etc.

För att kunna undersöka hur olika faktorer påverkar fördelningen av hushållsarbete, välmåendet och relationens kvalitet används en multivariat analysmetod som går under benämningen Multiple Classification Analyses MCA-analys. Metoden skapar ett antal använd-

Arbetslöshet, kön och familjeliv

bara mått. Medelvärdet medeltalet för varje kategori på den beanger roende variabeln. Beta-kofficienten är ett mått på sambandet mellan den beroende och oberoende variabeln under kontroll övriga obeav roende variabler. Ju högre värdet är på kofficienterna, desto starkare är sambandet mellan variablema. Kofficienterna kan tolkas som procent men de är jämförbara med varandra.

11.2 Arbetets

betydelse

för arbetslösa män och kvinnor

I västvärldens betonas ofta förvärvsarbetets värde för människan som individ och för samhället i stort. Har då arbetet betydelse för samma män och kvinnor som befinner sig i olika sociala sammanhang Detta är av stor vikt att utröna eftersom, vilket kommer att visas, senare arbetets värde är stor betydelse för hur män och kvinnor lyckas hanav tera sin arbetslöshetssituation. Ett sätt att belysa ovanstående fråga på är att studera hur människor inte har något arbete på försom ser värvsarbetets psykosociala och ekonomiska funktion. Äldre arbetslöshetsstudier visar ofta kvinnor upplever den att egna arbetslösheten som mindre betungande än män. Detta tros hänga ihop med att kvinnor haft traditionell förankring i hemarbetet delen som vis eller helt kunnat ersätta tomrummet efier det förlorade förvärvsarbetet. De har också oftast haft del sin identitet sammankopplad en av med hushållsarbetet vilket gjort att de påverkats mindre den statusav förlust som uppstår som en följd arbetslösheten. För män har det av varit mer komplicerat. De har oftast förvärvsarbetat mycket i hela sitt vuxna liv, vilket inneburit att de haft svårt att finna tillfredsställanen de sysselsättning i hemmet som arbetslösa. Dessutom har ofmannen tast varit huvudförsörjare vilket inneburit att ekonomin försämrats kraftigt på grund av arbetslösheten. Reaktioner passivitet, apati, som desperation och en känsla av att inte längre ha något värde har varit vanligt förekommande Jahoda, 1971 och Komarovsky, 1973. Många undersökningar senare tid visar dock att kvinnor drabbas minst lika hårt som män av arbetslöshetens negativa konsekvenser Warr m.fl., 1988; McGhee Fryer, 1989; Ensminger Celentano, 1990; Dew m.fl., 1991; Leana Feldman, 1991; Colbjömsen m.fl., 1992; Leeflang m.fl., 1992; Thune Underlind, 1992 och Chen m.fl., 1994. I en studie av alla långtidsarbetslösa i Skellefteå visade det sig att det fanns en kraftig generationsskillnad, särskilt bland kvinnor, när det gällde upplevelsen av arbetslöshetssituationen. Resultatet antyder att saknaden efter ett förvärvsarbete får konsekvenser för dagens unga kvinnor medan den äldre generationens kvinnor lyckas ganska väl med att anpassa sig till arbetslösheten Nordenmark, 1995. Denna

11 SOU1997:138

Mikael Nordenmark

förändrade bild antas i första hand bero den kraftiga ökningen av andelen kvinnor den reguljära arbetsmarknaden under 1960- och 70-talen, vilket medfört att de kvinnorna i undersökningen

yngre präglats social miljö där kvinnligt förvärvsarbetsdeltagande

av en

något naturligt. I dag är det sällan sig kvinnan elsetts som som vare

önskar ikläda sig hemmafrurollen. ler mannen

I denna undersökning mäts förvärvsarbetets betydelse för arbetslö-

män och kvinnor med hjälp WIS-skalan Work Involvement sa av

och två andra frågor rörande arbetets ekonomiska värde och

Scale

hemarbetets betydelse. WIS-skalan har utarbetats Warr, Cook och

av Wall 1979 och syftar till att mäta förvärvsarbetets psykosociala funktion Nordenmark, 1997. Den består av fem påståenden som

till exempel: Även du stor pengar skulle du för-

om vann en summa värvsarbeta och bland det viktigaste som finns i livet är förvärvsarbete. Svaren har summerats till ett index varierar från O till 20,

som där 0 står för mycket låg arbetsorientering och 20 för mycket hög arbetsorientering. Syftet med WIS-skalan är alltså att försöka kartlägga förvärvsarbetets betydelse för identiteten, aktiviteten och det sociala livet, Jahoda 1982 benämner arbetets latenta funktioner.

det som Frågan rörande arbetets ekonomiska funktion indikerar hur betydelsefullt arbetet är rent ekonomiskt för den arbetslöse och frågan rörande

på hemarbetet syftar till att mäta i vilken utsträckning arbetslösynen

kvinnor och män kan tänka sig att ersätta förvärvsarbete med hussa hållsarbete.

Resultaten presenteras i tabell 11.1.

Tabell 11.1 Arbetets funktion för arbetslösa män och kvinnor i olika

ålderskategorier och familjeförhållanden.

Arbetetsbetydelse

Arbetsorientering Pengarna mycketviktiga Hemarbete intelika

medelvärde % tillfredsställande%

Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man

Ålder	‘	""	‘	"
125	17,0	16,3 24	43	79	79
26-30	16.3	16.4 30	32	70	78
3140	15.7	16,8 35	37	63	73
41-50	15,2	16,7 34	47	66
51-66	13,2	14,6 25	34	61	71
Civilstánd		" ""		""
Sambo,barn	15,2	17,1 30	39	56	75
Sambo, barn 15,3		15,5 21	40	66	72
Ensam, barn	16,6	15,3 50	43	79	52
Ensam, barn 16,0		15,9 25	38	82	76

""’ P 0,001"‘ P 0,01" P 0,05 Nca 935mänoch796kvinnor

Arbetslöshet, kön och familjeliv

Som siffrorna i de två inledande kolumnerna visar är arbetsmotivationen relativt hög i alla kategorier. Medelvärdet på WIS är 16 poäng

ca av 20 möjliga. Sambandet mellan ålder, kön och WIS antyder att

yngre generellt är mer arbetsorienterade än äldre och att män värderar förvärvsarbetet något högre än kvinnor. Resultatet i tabell 11.1 visar dock att generationsskillnaden i första hand gäller för kvinnor. Männen tenderar att värdera förvärvsarbetet lika högt i åldrarna 18-50 år, medan de över 50 år har något lägre arbetsmotivation. Den katego-

av rierna som är mest arbetsorienterad är de yngsta kvinnorna samtidigt som de äldsta kvinnorna värdesätter förvärvsarbetet minst, vilket stämmer väl överens med den lokala undersökningen i Skellefteå Nordenmark, 1995. Detta är ett resultat indikerar att förvärvs-

som arbetets psykosociala värde är stort för arbetslösa i allmänhet och för unga arbetslösa kvinnor i synnerhet. Sambandet mellan ålder och

arbetets ekonomiska funktion visar att män överlag värderar

pengarna som arbetet ger mer än vad kvinnor gör. Skillnaden mellan arbetslösa män och kvinnor är störst bland de yngsta vilket antyder att den höga arbetsmotivationen bland unga kvinnor i första hand kan härledas till arbetets psykosociala värde än till dess ekonomiska.

snarare

Vid studiet av hemarbetets betydelse återfinns liknande

en generationsklyfta bland kvinnor som vid analysen förvärvsarbetets

av psykosociala värde. Det är betydligt större andel de äldre kvinnorna

en av som anser att hemarbetet är lika tillfredsställande förvärvsarbete

som än vad som är fallet bland de yngsta, vilket indikerar att hemarbete inte är ett alternativ till förvärvsarbete bland kvinnor

unga samma sätt som det är för de äldsta kvinnorna. Det ska dock påpekas att denna generationsskillnad till viss del kan förklaras att många

av av de yngsta kvinnorna inte är sammanboende eller har barn, vilket är faktorer som sänker arbetsorienteringen hos kvinnor. Männens upplevelse av hemarbetets funktion uppvisar inget signifikant samband med ålder.

När det gäller relationen mellan variablerna civilstånd och arbetsorientering antyder tabell 11.1, i de arbetslösa männens fall, att förvärvsarbetet betyder mest för sammanboende med barn, vilket kan tyckas vara något märkligt. Detta skulle möjligen kunna förklaras

av att männen även idag tar på sig huvudansvaret för familjens försörjning och därmed saknar arbetet ekonomiska skäl när de är arbets-

av lösa. Denna hypotes motsägs dock av siffrorna i kolumn tre och fyra som visar att män är sammanboende med barn inte värderar för-

som värvsarbetets ekonomiska funktion högre än andra män. Som siffrorna angående hemarbetets funktion visar värdesätter inte heller dessa män hemarbetet än andra. Resultaten antyder alltså att de

mer sammanboende männen med barn uppskattar förvärvsarbetets psykosoci-

Mikael Nordenmark

ala värde än andra trots, eller tack vare, att de lever tillsammans

mer med en partner och bam. I kvinnornas fall är trenden till viss del den motsatta. Det är de ensamstående kvinnorna som har den högsta arbetsorienteringen och detta gäller i synnerhet för ensamstående med bam. De sistnämnda kvinnorna har, som tabell l 1.1 antyder, även ett stort behov av förvärvsarbete av ekonomiska skäl. Detta är resultat

mot bakgrund diagram 11.2 är mycket viktiga att lyfta fram. som av Ensamstående kvinnor med barn är en kategori med ett mycket högt arbetslöshetstal samtidigt som de har stora psykosociala och ekonomiska behov av ett förvärvsarbete. Slutligen indikerar siffrorna att arbetslösa kvinnor värderar hemarbetet högre när de är sammanboende och har barn jämfört med när de är ensamstående. Det sistnämnda,

kan tyckas naturlig följd av familjebildning, gäller alltså som vara en inte i utsträckning för män.

samma

Detta avsnitt har belyst vilken betydelse förvärvsarbetet har för arbetslösa män och kvinnor i olika sociala situationer. När det gäller det psykosociala värdet av förvärvsarbetet bland kvinnor finns en tydlig generationsklyfta som visar att de yngre kvinnorna är betydligt mer arbetsorienterade än de äldre. Kvinnor under 25 år är faktiskt den grupp som har den högsta arbetsmotivationen bland alla kvinnor och män. Resultatet indikerade också att ensamstående kvinnor med barn har både ekonomiska och psykosociala motiv för att arbeta.

11.3 Arbetslöshet och hushållsarbete

fördelning av

Det huvudsakliga syftet med detta avsnitt är att undersöka hur kvin-

respektive mäns arbetsmarknadsstatus påverkar fördelningen av nors hushållsarbete. Är det till exempel så att arbetslösa män ägnar tid

mer åt hemarbete än förvärvsarbetande och vilken betydelse har partnems sysselsättning i detta sammanhang Vad som ska inkluderas i begreppet hushållsarbete eller hemarbete är emellertid långt ifrån oproblematiskt. Den amerikanske forskaren Kathryn Walker definierar hushållsarbete som en mångfald av meningsfulla aktiviteter som utförs

individuella hushåll för att åstadkomma varor och tjänster som ger av hushållet förutsättningar att fungera Boalt, 1983. Det handlar alltså

det obetalda arbete utförs i hemmet och vid sidan av det om som som inkomstbringande förvärvsarbetet är en förutsättning för ett väl fungerande familjeliv.

Det har genomförts ett antal svenska och internationella studier

syfte har varit att utreda och kartlägga hemarbetets omfattning vars och fördelning Svenska: Boalt, 1983; Nermo, 1994; Nyberg, 1990 och SCB, 1992. Internationella: Farkas, 1976; Gallie m.fl., 1994; Liem Liem 1988; Morris, 1990; Pahl, 1984; Perrucci m.fl., 1978;

Arbetslöshet, kön och familjeliv

Presland Antill, 1987 och Shamir, 1986. Oavsett land och tidsepok visar resultaten tämligen entydigt att det i huvudsak är kvinnor som ansvarar för hemarbetet. Det finns dock även andra faktorer i de som flesta av dessa studier visat sig ha effekt uppdelningen hushållsav arbetet inom familjen. Ålder påverkar i de flesta studier fördelningen

av hemarbetet på så vis att män engagerat sig än äldre. yngre mer Detta antyder att deltagande i familjearbetet till viss del är en generations- eller livscykelfråga. När det gäller effekten hemmaboende av barn pekar resultaten olika håll. Medan de flesta studier visar att

rollfördelningen är mer traditionell när det finns barn med i bilden vi-

sar till exempel Nermo 1994 att förekomst bam inte har någon av signifikant effekt på fördelningen hushållsarbetet mellan män och av kvinnor. Vidare har klass påverkat arbetsfördelningen på så vis att fördelningen har varit mer ojämlik längre ned i klasshierarkin man kommit. Slutligen visar vissa ovanstående studier att huvudansvaav ret för hemarbetet är relaterat till kvinnors och mäns förvärvsarbetstid.

Ju mer kvinnan förvärvsarbetar och mindre förvärvsarbemannen tar, desto mer jämlik är fördelningen hushållsarbetet. Gallie, Gerav shuny Vogler 1994 konstaterar dock att det handlar snarare om tämligen marginella variationer fundamental förändring än om en av traditionella könsroller. Liem Liem 1988, Morris 1990, Nyberg 1990 och Shamir 1986 konstaterar till och med och att mannens kvinnans hushållsarbetstid inte påverkas nämnvärt deras förvärvsav arbetstid.

Arbetsmarknadsstatus och hemarbete

Frågorna i LUP angående hemarbetets fördelning är relaterade till

vem som gjort vad under den senaste månaden, vilket ökar sannolikheten för att verkligen relateras till den arbetsmarknadssituasvaren tion råder för kvinnan respektive vid intervjutillfället. I som mannen syfte att ytterligare öka denna sannolikhet ingår endast respondenter

som, förutom att de var arbetslösa vid intervjutillfället, även var arbetslösa en månad tidigare. Eftersom det är tänkbart att hushållsarbe-

tets fördelning upplevs olika beroende på det är eller om en man kvinna lämnat uppgiften redovisas från de kvinnliga och som svaren manliga respondenterna för sig. var I LUP-materialet ingår ett antal frågor i familjen utom vem som för hushållssysslor till exempel tvätta, städa, laga och handla som mat. Frågorna har besvarats öppet arbetslösa män och kvinnor och av svaren har relaterats till partnern är öppet arbetslös, deltids- eller om heltidsanställd. Det är inte ovanligt förklarar den ojämlika att man arbetsfördelningen i hemmet genom att hänvisa till stora mannens en-

Mikael Nordenmark

vad gäller tid och kraft, i förvärvsarbetet medan kvinnan gagemang, ofta arbetar deltid. Om det är den tid och kraft finns till förfogan-

som de är avgörande för hur stor andel hushållsarbetet utförs

som av som

respektive kvinnan borde både män och kvinnor som arav mannen betar deltid lägga ned tid hushållsarbete jämfört med dem som

mer heltidsarbetar och de är arbetslösa borde ägna tid åt hem-

som mer arbete än de deltidsarbetar. Resultatet redovisas i tabell 1 1.2.

som

Tabell 11.2 Arbetslösa kvinnors och mäns upplevelse av hur hushålls-

arbetet fördelats den senaste månaden och partnerns

sysselsättning %.

Kvinnaarbetslösochrespondent Manarbetslösochrespondent

Partner Partner Partner Partner Partner Partner

arbetslös deltid heltid arbetslös deltid heltid Tvättatkläder

Oftastkvinnan		86 86 71 68 47
Lika ofta	38 10		22 23 26
Oftastmannen	2	3	2 7 9 27

Städat Oftastkvinnan 38 79 77 40 38 12 Likaofta 61 19 22 53 34 48 Oftastmannen 2 2 1 7 27 39 Lagatmat Oftastkvinnan 52 74 81 43 33 27 Likaofta 36 26 13 41 33 27 Oftastmannen 13 0 2 16 34 47 Handlatmat Oftastkvinnan 30 54 56 13 21 13 Likaofta 62 42 39 75 43 53 Oftastmannen 8 4 5 13 36 34 Gjortmindrereparationer Oftastkvinnan 5 18 3 1 0

Likaofta	25 25 30 14 10 14
Oftastmannen	70 58 60 73 89 86
N ca	64 58 172 60 97 133

Tillbringatmesttidmedbarnen Oftastkvinnan 40 79 82 3 5 12

Lika ofta	47	17 79 63 43
Oftastmannen	13	0 1 18 32 45
N	40 38 112 34 65 76

I de fall när både respondenten och partnern är arbetslösa är det möjligt att jämföra kvinnors och mäns upplevelse vem som gör vad vid

Arbetslöshet, kön och familjeliv

likartad arbetsmarknadssituation. Oavsett är det säl-

vem som svarar lan han/hon att det är för någon

som menar mannen som ansvarar av de dagliga hushållssyssloma när båda är arbetslösa. Det finns dock

en märkbar skillnad mellan mäns och kvinnors Män att hus-

svar. anser hållsarbetet delas i betydligt högre utsträckning än vad kvinnor i samma arbetsmarknadssituation menar. När det gäller genomförandet av mindre reparationer är förhållandet det omvända. Oavsett

vem som besvarar frågan år det endast ett fåtal de arbetslösa att

av som anser kvinnan utför dessa, det också här finns viss diskrepans

även om en mellan svaren från kvinnliga respektive manliga respondenter.

Tabell l 1.2 visar att de arbetslösa kvinnorna upplever

att mannen mycket sällan tar huvudansvaret för tvätt, städning eller inköp mat

av oavsett arbetsmarknadsstatus. Detta sker dock till viss del när det gäller matlagning och umgänget med barnen. Tretton procent de

av arbetslösa kvinnorna menar att den arbetslöse partnern oftast lagar maten och tillbringar mest tid tillsammans med barnen, medan i stort sett ingen upplever detta när deltids- eller heltidsarbetar. Den

mannen tydligaste förändringen när det gäller sambandet mellan

mannens arbetsmarknadsstatus och hushållsarbetstid består i att han oftare delar

arbetsbördan när han själv också är arbetslös. Däremot spelar det ingen större roll om han deltids- eller heltidsarbetar. I dessa fall är det den arbetslösa kvinnan till cirka tvåtredjedelar sköter de dagligen

som återkommande sysslorna. Den enda variabel inte uppvisar något

som signifikant samband med mannens arbetsmarknadsstatus är variabeln gjort mindre reparationer. Trots att kvinnan är arbetslös sköts denna syssla oftast av mannen oavsett om han är arbetslös, arbetar deltid eller heltid.

Även de arbetslösa manliga respondenterna

menar att det nästan alltid är de som, oavsett kvinnans arbetsmarknadssituation,

ansvarar för reparationsarbetet. Det starkaste sambandet mellan kvinnans

arbetsmarknadsstatus och hemarbetstid återfinns när det gäller städning. I detta fall är det 7 procent männen att de lägger ned

av som anser mer tid städning än sin partner när denne också är arbetslös. När kvinnan arbetar deltid är det 27 procent männen att de

av som anser oftast tar hand om städningen och när hon arbetar heltid är det 39

pro-

det Även de övriga hushållsgöromålen uppvicent som anser samma. sar relativt starka samband med kvinnans arbetsmarknadsstatus. Det bör dock påpekas att resultaten i tabell 11.2 visar att det nästan är dubbelt så vanligt att den heltidsarbetande kvinnan för tvät-

ansvarar ten än att den arbetslöse mannen gör det och att det är lika vanligt eller vanligare att deltidsarbetande kvinnor för tvätt, städning

ansvarar och matlagning, trots att mannen är arbetslös och respondent. Det

se-

Mikael Nordenmark

är tidigare visats inte helt utan betydelse när det gäller att nare som bedöma tidsanvändning i hushållet.

Andra betydelse för hushållsarbetstid

faktorers

I syfte att försöka skapa sammanfattande bild hushållsarbetets

en av fördelning och dess samband med partnems sysselsättning, under kontroll andra oberoende variabler, skapas ett index utifrån de va-

av riabler i tabell 11.2 mäter hushållsarbete. Syftet med indexet,

som

fortsättningsvis benämns som hushållsarbete, är att det i husom vudsak ska täcka hushållssysslor återkommer i stort sett dagli-

som

Med anledning detta plockas variabeln gjort mindre reparagen. av tioner bort. Detta kan tyckas orättvist mot männen i undersök-

vara ningen då ska ha i åtanke att andra, dagliga och traditio-

men man nellt kvinnliga sysslor att stryka, och för kontakten

som sy ansvara med barnomsorg och skola, inte heller finns med. Tidsåtgång till umgänge med barnen utesluts också eftersom det endast berör par med barn. Kvar blir då variablerna tvätta kläder städa laga mat och handla mat. Indexet hushållsarbete varierar mellan -4 och det förstnämnda betyder vanligen utför alla sysslor och det

att mannen sistnämnda att kvinnan vanligen utför alla sysslor. Med 0 menas att

och kvinnan delar syssloma och/eller utför lika många var. mannen Detta värde kan alltså likställas med att förhållandet i någon mån är jämställt, åtminstone när det gäller de aktuella hushållssysslorna. Värdena däremellan indikerar hur mycket större andel hushållsar-

av betet eller kvinnan utför relativt sin partner.

som mannen

Den oberoende variabel som är av störst intresse i detta sammanhang är fortfarande partnerns arbetsmarknadsstatus. Syftet med den kommande multivariata analysen är att kontrollera effekten av arbetsmarknadsstatus att konstanthålla andra variabler som är av

genom intresse i detta sammanhang. Utifrån den inledande forskningsgenomgången i detta avsnitt kan det förväntas generationer

att yngre är jämställda än äldre. Med anledning av detta introduceras den

mer oberoende variabeln ålder. Vidare är det tänkbart att förekomst av barn kan påverka fördelningen hemarbete genom att hemarbetet då

av blir omfattande och betungande. Sannolikt är det först då som det

mer visar sig hur jämställda och kvinnan egentligen är. Det kan

mannen också tänkas att den förmodade effekten av ålder till största delen är

resultat ungdomar sällan har bam. Även detta kan det konett av att trolleras för i multivariat analys genom att ta hänsyn till före-

en komsten hemmaboende barn. Till sist är det mot bakgrund av

av avsnittets inledande också troligt att högutbildade är mer

resonemang jämställda än lågutbildade, vilket legitimerar införandet den obero-

Arbetslöshet, kön och familjeliv

ende variabeln utbildning. Resultatet av analysen redovisas i tabell 11.3.

Tabell l 1.3 MCA- analys av arbetslösa kvinnors och mäns syn på fördel-

ning av hushållsarbete den senaste månaden

-4 mannen gör vanligen allt, 0 jämställda, 4 kvinnan

gör vanligen allt.

Kvinnaarbetslösochrespondent Manarbetslösochrespondent

	Medelvärde Beta	Medelvärde Beta
Partnems sysselsättning	0,34""	0,33"
Arbetslös	1,62	1,25
Deltid	2,87	0,45
Heltid	2,82	0,46
Ålder	0,25	0.10
18-25	1,71	-0,21
26-30	2,48	0,16
31-40	2,69	-0.01
41-50	2,68	0,15
51-65	2,99	0,44
Barn	0,07	0,03
Harbarn	2,64	0,25
Har barn	2,44	0,12
Utbildning	0.09	0,17
Förgymnasial	2,62	0,49
Gymnasium	2,62	0,15
Högskola	2,19	0,78
R	0,202	0,154

P 0,001"P 0,01" P 0,05

Tabellen visar att sambandet mellan partnerns arbetsmarknadsstatus och fördelningen hemarbetet är starkt även vid kontroll av ef-

av en fekten från ålder, barn och utbildning. När kvinnan är respondent och arbetslös, samtidigt som mannen är arbetslös, indikerar resultatet att hon utför 1,6 hushållssysslor fler än mannen medan motsvarande siffra för de intervjuade männen är 1,3. Resultatet visar vidare att arbetslösa kvinnor ansvarar för nästan tre hemarbetssysslor fler än

oavsett han arbetar deltid eller heltid. När man studerar mannen om de arbetslösa männens uppfattning visar det sig att resultatet varierar från 1,2 till —0,5 beroende på om partnern är arbetslös, deltids eller heltidsarbetande, vilket antyder att partnerns arbetsmarknadsstatus spelar väsentlig roll. Samtidigt bör det noteras att den deltidsarbe-

en tande kvinnan i genomsnitt gör nästan en halv sak mer trots att

Mikael Nordenmark

mannen är öppet arbetslös. Det sistnämnda indikerar att de traditionella könsrollsmönstren lever kvar oavsett mannens och kvinnans arbetsmarknadsstatus. Det enda fall då mannen utför något fler sysslor än kvinnan är när mannen är arbetslös och partnern heltidsarbetar. Slutsatsen av detta blir alltså att de mest jämställda paren, när det gäller arbetsinsatsen i hemmet, är de som består av en heltidsarbetande kvinna och en öppet arbetslös man.

De övriga variablerna i tabell 1 1.3 uppvisar i stort sett förväntade samband. Effekten från ålder visar att yngre arbetslösa kvinnor gör en mindre andel av hushållsarbetet än vad de äldre gör. Kvinnor mellan 18-25 år gör 1,7 saker mer än sin partner medan kvinnor mellan 51- 60 år i genomsnitt utför tre sysslor fler än mannen. Resultaten antyder alltså att de yngsta kvinnorna i undersökningen inte tar på sig hela arbetsbördan i hemmet även om de är arbetslösa. Detta stämmer väl överens med resultatet i tabell 1 1.1 som visade att hemarbetet sällan är ett alternativ till förvärvsarbetet bland kvinnor mellan 18-25 år. Om det finns hemmaboende barn eller har ingen signifikant effekt på hemarbetets fördelning, vilket mot bakgrund av tidigare studier är något oväntat. Dessa resultat antyder att effekten av ålder verkligen orsakas av en existerande generationsskillnad och inte av att ungdomar sällan har barn. Utbildning uppvisar ett signifikant samband med fördelning av hushållsarbete, när det gäller de arbetslösa manliga respondenterna, på så vis att högutbildade tar en större andel av hushållsarbetet jämfört med lågutbildade. Sammanfattningsvis kan det dock konstateras att effekterna av dessa variabler på fördelningen av hemarbetet är betydligt svagare än effekten av partnerns sysselsättning.

11.4 Välmående och relationens kvalitet

Som den inledande diskussionen i detta kapitel visade finns det ett antal studier som undersökt hur arbetslöshet och dess konsekvenser påverkar familjen och dess medlemmar. Dessa undersökningar visar överlag att familjens ekonomi ofta försämras till följd arbetslös-

av heten men också att det är vanligt förekommande att det familjära umgänget och äktenskapet påverkas negativt. Mot bakgrund av detta är det intressant att i detta avslutande avsnitt analysera vad de faktorer som studerats i de tidigare avsnitten betyder för mannens och kvin-

välmående och för familjelivet i stort. Vad betyder alltså arbetsnans löshetens psykosociala och ekonomiska konsekvenser, samt rollfördelningen i hemmet, för individens och familjens välmående och vilken betydelse har arbetslöshetstid och partners sysselsättning i detta

Arbetslöshet, kön och familjeliv

sammanhang Till sist diskuteras även sambandet mellan psykiska

reaktioner och reaktioner familjenivå.

Relationens kvalitet mäts med hjälp av fyra frågor. Två frågor knyter an till arbetslösheten och lyder som följer: Har relationen till, 1 din make/maka sambo, 2 ditt/dina barn, blivit bättre eller sämre

sedan du blev arbetslös medan resterande två frågor handlar om hur relationen till partner och barn upplevs i allmänhet. Svaren de frågor som knyter an till arbetslösheten varierar i fem steg från mycket bättre till mycket sämre medan svaren de övriga två frågorna varierar från mycket till inte alls tillfredsställande. Det handlar alltså om relativt oprecisa och grova mått som grundar sig på en helhetsbedömning av den arbetslöse respondenten, men som trots detta sannolikt fungerar en indikator på relationens kvalitet. Det psykiska väl-

som måendet mäts med hjälp av General Health Questionnaire GHQ som består tolv påståenden som kretsar kring upplevelsen av vardags-

av situationen. Svaren har summerats till ett index. Ju högre värde, desto sämre välmående Goldberg, 1972. Arbetslöshetstiden avser antalet arbetslöshetsdagar under den senaste arbetslöshetsperioden.

Betydelsen arbetslöshetstid

och partnerns sysselsättning

Det finns alltså ett antal äldre och nyare studier som pekar på arbetslöshetens negativa påverkan familjen och dess medlemmar. Tabell 11.4 visar på sambandet mellan partnerns arbetsmarknadsstatus och variablerna GHQ, relationen till partnern och relationen till barnen. Eftersom resultaten inte skiljer sig åt nämnvärt beroende på om det är en man eller en kvinna som besvarat frågorna görs ingen uppdelning efter kön i detta fall.

Inledningsvis kan det konstateras att procenttalen i kolumn tre visar att det är en dubbelt så stor andel av de arbetslösa respondenterna som anser att relationen till partnern har försämrats till följd av arbetslösheten än som menar att relationen har förbättrats. Hela 76 procent

dock att arbetslösheten inte påverkat samlivet med partnern anser över huvudtaget. När det gäller relationen till barnen är det till och med betydligt fler som upplever att arbetslösheten haft en positiv påverkan, jämfört med antalet som menar att relationen försämrats till följd av arbetslösheten. Endast 7 procent anser att arbetslösheten haft en negativ effekt på samlivet med barnen. Dessa resultat får anses

tämligen uppseendeväckande mot bakgrund att tidigare forskvara av ningsresultat överlag visat att arbetslöshet oftast har en negativ effekt på familjelivet. Möjligen är det trots allt så att den utökade fritid som

Mikael Nordenmark

ofta uppstår som en följd av arbetslöshet ofta utnyttjas till att skapa

en fördjupad kontakt, åtminstone när det gäller relationen till barnen.

Tabell 1 1.4 Sambandet mellan partnerns sysselsättning och GHQ, samt

relation till partner och barn.

Partnernssysselsättning Sign

arbetslös Arbetslös Totalt GHQmedelvärde 16,46 18,09 Relationtillpartnerefterarbetslöshet

Bättre	8	7	8
oförändrat	77	71	76
Sämre	15	22	16
N	767	195	962

Relationtill barnefterarbetslöshet

Bättre	25		23
oförändrat	69	72	70
Sämre	6	11	7
N	450	115	565

"P0,001"‘P0,01‘P=0,05

Tabell 11.4 visar vidare att det finns ett samband mellan partnems arbetsmarknadsstatus och det psykiska välbefinnandet på så vis att de som har en arbetslös partner mår sämre psykiskt än de har

som en partner som inte är arbetslös. Trenden är densamma när det gäller upplevelsen av hur samlivet fungerar. Det är en större andel de

av som har en arbetslös partner upplever att relationerna inom fa-

som miljen försämrats, även om detta resultat inte är signifikant i fallet med relationen till parmem.

Även respondentens arbetslöshetstid uppvisar signifikant

ett samband med variablema psykiskt välmående och relationen till partner och barn.

Tabell 11.5 indikerar att arbetslöshetstid är relaterad till välmåendet och familjelivet på så vis att långvarig arbetslöshet försämrar det psykiska välmåendet och familjelivets funktionssätt. Det psykiska välbefinnandet är bäst bland dem som har arbetslöshetstid

en som understiger 6 månader och sämst bland dem som varit arbetslösa

mer än 2 år. När det gäller sambandet mellan arbetslöshetstidens längd och relationen till partner och barn är mönstret inte lika entydigt. Resultaten antyder dock att lång arbetslöshetstid är relaterad till försämrade relationer inom familjen. Särskilt tydligt är detta när arbetslöshetstiden överstiger 6 månader.

Arbetslöshet, kön och familjeliv

Tabell l 1.5 Sambandet mellan arbetslöshetstid och GHQ, samt relation till

partner och barn.

Arbetslöshetstid

6 mán 6 mán-1 2 ár- Sign GHQmedelvärde 15,59 16,77 18,42 Relationtill partnerefterarbetslöshet

Bättre	9	8	6
Oförändrat	80	74	75
Sämre		19	19
N	343	368	252	963
Relation till barn efterarbetslöshet				""
Bättre	2B	21	20
oförändrat	70	66	74
Sämre	2	12	7
N	211	217	137	565

" P 0,001" P 0,01 P 0,05

Huruvida sambanden mellan långtidsarbetslöshet och psykiskt välmående samt samlivet inom familjen är en direkt effekt av, eller resultatet av selektion till, arbetslöshet är svårt att utreda med hjälp till-

av gängliga data. Båda förklaringsaltemativen är fullt möjliga. Det är tänkbart att det i huvudsak är grupper med dålig utbildning, ohälsa, etc som selekteras ut till långtidsarbetslöshet. En undersökning av Åberg 1997 talar dock emot denna hypotes. Denna studie visar att det under den senaste tidens djupa lågkonjunktur inte finns någon större skillnad mellan korttids- och långtidsarbetslösa med avseende

till exempel utbildningsnivå. Det finns även ett antal longitudinella undersökningsresultat som styrker effekt-hypotesen. Ett exempel är Banks och Jacksons undersökning 1982 som kartlade förekomsten av psykiska besvär hos 747 elever. Eleverna undersöktes dels när de gick i sista årskursen i grundskolan, dels ett år när somliga

senare hade arbete medan andra var arbetslösa. Så länge man gick i skolan fanns det endast en marginell skillnad mellan eleverna, men ett år senare hade de som fått arbete förbättrat sin psykiska hälsa medan de som blivit arbetslösa försämrat sin.

Arbetets psykosociala och ekonomiska värde

samt hemarbetets fördelning

Som diskuterades i inledningen av detta kapitel är det troligt att de psykosociala och ekonomiska konsekvenserna av arbetslöshet har betydelse for familjens och dess medlemmars välmående. Dessutom är det, mot bakgrund av tidigare forskning, sannolikt att graden av flexibilitet i könsrollsmönstret påverkar de arbetslösas familjeliv.

Mikael Nordenmark

Sambandet mellan dessa faktorer och individens välmående, samt parrelationens kvalitet, analyseras i tabell 11.6. Förvärvsarbetets

psykosociala funktion mäts med hjälp av samma index WIS

som användes i det inledande avsnittet i detta kapitel och den ekonomiska situationen mäts med hjälp av en fråga om hur svårt det är att få ekonomin att gå ihop. Könsrollernas flexibilitet mäts med hjälp

av samma index hushållsarbete som utarbetades i föregående avsnitt. Det psykiska välmåendet mäts med hjälp av GHQ och relationens kvalitet mäts med hjälp av frågan: Hur upplever du att relationen till din partner är Ju högre poäng, desto sämre välmående och relation.

Tabell II. 6 MCA-analys av arbetslösas psykiska välmående och relation

till partner. Medelvärde Beta.

GHQmedelvärde Relation partner

Kvinnaresp Manresp Kvinnaresp Manresp

Partnemsarbetsmarknadsstatus 0,08		0.02	0,01	0,01
arbetslös	17,10	16,38	1,42	1,38
Arbetslös	18,81	15,94	1,41	1,40
Arbetslöshetstid	0,11‘	0,13"	0,10	0.06
6 man	16,35	15,44	1,32	1,39
6 mán-2	17,32	15,87	1,47	1,41
2 ár-	18,94	18,09	1,46	1,32
Arbetsorientering	0,29"	0,27*	0,14	0,06
Lág	13,33	11,86	1,29	1,30
Ganskalag	15,58	14,42	1,34	1,35
Hög	17,82	15,18	1,44	1,39
Myckethög	20,12	18,46	1,51	1,41
Hurklarar man ekonomin	0,27"" 0,33"‘		O,14	0,18"
Med stora svårigheter	20,72	20,39	1,48	1,54
Medvissasvårigheter	18,36	16,56	1,48	1,37
Ganskalätt	14,32	13,30	1,32	1,32
Lätt	14,06	12,36	1,21	1,21
Fördelning hushállsarbete av	0,12	0,08	0,12	0,12
Mannengör mer	12,94	16,20	1,26	1,45
Jämställda	16,67	17,52	1,23	1,25
Kvinnangör mer	17,80	15,77	1,45	1,40
R	0,225	0,272	0,067	0,055

"P0,001""P0,01P=0.05

Resultaten visar att sambandet mellan arbetslöshetstid och psykiskt välmående består både för män och kvinnor även i multivariat

en analys. Det kan också tilläggas att medelvärdet på GHQ-skalan är

Arbetslöshet, kön och familjeliv

17,56 för kvinnor och 16,41 för män, vilket indikerar att arbetslösa kvinnor generellt upplever att de mår sämre än arbetslösa män. Efterdenna skillnad även påvisats bland förvärvsarbetande män och som kvinnor är det dock vanskligt att hävda att detta resultat är relaterat till själva arbetslöshetssituationen. Vidare har de psykosociala och ekonomiska konsekvenserna stor betydelse för hur männen och kvinnormår psykiskt. De saknar arbetets psykosociala funktion och na som har ekonomiska svårigheter mår betydligt sämre än de med låg arbetsorientering och stabil ekonomi. Effekten av psykosociala faktorer är något starkare bland kvinnor samtidigt effekten av ekonomin är som starkare när det gäller män. Fördelningen av hemarbetet påverkar på så vis att de arbetslösa har partner delar, eller tar huvudsom en som delen hushållsarbetet, mår något bättre än andra, även om detta av resultat inte är signifikant bland männen. När det gäller relationen till partnern uppvisar varken partnems arbetsmarknadsstatus eller arbetslöshetstid ett signifikant samband i en multivariat analys. Däremot finns det för kvinnorna en signifikant effekt från arbetsorientering indikerar att de betonar arbetets som som psykosociala dimension upplever att samlivet med partnern är mindre tillfredsställande än de har lägre arbetsmotivation. Den ekonosom miska situationen är återigen variabel har signifikant effekt en som en både för arbetslösa kvinnor och den, även i detta fall, är män, även om något betydelsefull i männens fall. De som har en ansträngd ekomer nomisk situation har betydligt negativ på hur samlivet en mer syn fungerar, än de lyckats bevara stabil ekonomi. som en Sambandet mellan fördelning hemarbetet och relationens kvaav litet antyder att de delar på hushållsarbetet upplever den största som tillfredsställelsen, och detta gäller för både män och kvinnor. Det är alltså inte så att arbetslösa män eller kvinnor som utför en stor del av arbetet i hemmet mår bättre och är mer nöjda med sin kärleksrelation än andra arbetslösa. Tvärtom indikerar resultaten i tabell 11.6 att ett stort i hemarbetet, särskilt bland arbetslösa kvinnor, är engagemang relaterat till försämring den psykiska hälsan och relationen till en av partnern. Det finns alltså inget tyder på att hushållsarbetet kan som fungera substitut för förvärvsarbete bland arbetslösa kvinnor som idag. Till slut kan det också tilläggas att den relativt låga andelen förklarad varians, när det gäller relationens kvalitet, antyder att det är en rad andra faktorer är avgörande betydelse för hur samlivet som av fungerar än de varit möjliga att kontrollera för i denna studie. som Sammanfattningsvis indikerar resultaten i tabell 11.6 att de psykosociala konsekvenserna arbetslöshet tenderar att slå något hårdare av mot kvinnor samtidigt de ekonomiska konsekvenserna drabbar som männen i något högre utsträckning, åtminstone då det gäller välmåen-

Mikael Nordenmark

det och upplevelsen av hur samlivet fungerar. Effekten hushållsar-

av betets fördelning är ungefär densamma för män och kvinnor, med den skillnaden att arbetslösa kvinnor bor tillsammans med partner

som en som utför huvuddelen av hushållsarbetet tenderar att nöjda

vara mer än män i samma situation.

Sambandet mellan psykiskt välmående

och relationen till partnern

Förutom att tidigare forskning visat att arbetslösheten och dess psykosociala och ekonomiska konsekvenser, samt de roller familje-

som relationerna baserar sig på, haft betydelse för hur familjelivet fungerar, har tidigare studier även visat att den arbetslöse individens

psykiska välmående påverkat relationen till övriga familjemedlemmar. Samtidigt är det, som tidigare nämnts, högst sannolikt att kvaliteten på samlivet har stor betydelse för familjemedlemmarnas välmående. Sambandet mellan dessa två faktorer redovisas nedan.

Tabell II. 7 Sambandet mellan GHQ och civilstånd, samt relation till

partnern, bland arbetslösa.

GHQmedelvärde

Kvinnarespondent Manrespondent

Civilstánd		"
Sambo, utan barn	17,03	15.15
Sambo,medbam	17,55	17,14
Ensam, utan bam	17,22	17,42
Ensam,medbarn	20,12	18,67
Relation partner	"	""
Myckettillfredsställande	15,26	15,04
Tillfredsställande	20,19	17,65
Mindretillfredsställande	27,56	23,62

P0.001P0,01"P=0.05

Inledningsvis visar tabell 11.7 att civilstånd har betydelse för det

psykiska välmåendet. De arbetslösa mår sämst är de är

som som ensamstående med barn medan de upplever sig ha den bästa hälsan är

som sammanboende utan barn. Strand 1997 har visat att detta resultat till största delen kan förklaras av den ekonomiska situationen. De arbetslösa som har det svårast ekonomiskt är de ensamstående med bam. Därefter följer i tur och ordning ensamstående utan barn,

sammanboende med barn och slutligen sammanboende utan barn. Detta är

en ordning som harmonierar väl med sambandet mellan civilstånd och psykiskt välmående bland arbetslösa män och kvinnor.

Arbetslöshet, kön ochfamiljeliv

Som resultaten visar finns det ett tydligt samband mellan psykiskt välmående och hur relationen till partnern upplevs. Variablema är relaterade till varandra på så vis att ett sämre välmående är förknippat med en dålig relation till partnern eller omvänt, en mindre tillfredsställande relation är relaterat till dålig psykisk hälsa. Sambandet gäller både bland män och kvinnor, även om sambandet är något starkare för kvinnor. Det sistnämnda stödjer till viss del resultatet från en arbetslöshetsstudie Walsh Jackson 1995 som visade att en otillfreds-

av ställande partnerrelation har betydligt större effekt kvinnors välmående än på mäns. Sammanfattningsvis visar dock resultaten i tabell 11.7 att reaktioner på individuell och familjenivå är nära sammankopplade med varandra bland såväl arbetslösa män som arbetslösa kvinnor.

11.5 Sammanfattande diskussion

I inledningen av detta kapitel presenterades en analytisk modell som sedan legat till grund för denna undersökning. Det centralaantagandet

att arbetslösheten och dess psykosociala och ekonomiska konsekvar

samt fördelningen hemarbetet, på olika sätt påverkar favenser, av miljen och dess medlemmar. Dessutom utgick modellen från att individemas välmående har betydelse for hur familjen fungerar samtidigt

de individuella reaktionerna påverkar familjelivet. Mot bakgrund som

detta det huvudsakliga syftet med studien att undersöka vilken av var betydelse olika grader av arbetslöshet arbetslöshetstid och partnerns arbetsmarknadsstatus, förvärvsarbetets psykosociala och ekonomiska värde, samt arbetsfördelningen i hemmet, har för individuella reaktioner och för familjelivet.

Inledningsvis analyserades förvärvsarbetets ekonomiska och psykosociala betydelse för arbetslösa män och kvinnor. När det gäller förvärvsarbetets psykosociala värde för män och kvinnor som befin-

sig i olika sociala sammanhang framkom en del intressanta resulner tat. Graden arbetsorientering är, generellt sett, hög bland arbetslö-

Detta antyder att arbetet, vid sidan dess ekonomiska betydelse, sa. om har ett stort psykosocialt värde och detta gäller för såväl arbetslösa män för arbetslösa kvinnor. Inom kvinnogruppen finns dock en

som tydlig generationsklyfta på så vis att de yngre kvinnorna är betydligt

arbetsorienterade än de äldre. Kvinnor under 25 år är faktiskt den mer

har den största arbetsmotivationen bland alla kvinnor och grupp som män. Detta resultat får ett visst stöd av SCB:s AKU-statistik 1995

visar att den kategori anställda vill öka sin arbetstid mest är som som kvinnor under 25 år. Även detta till viss del kan förklaras den

om av relativt stora andelen deltidsarbetande inom denna kategori indikerar

Mikael Nordenmark

resultatet att arbetsviljan är stor bland yngre kvinnor. Orsaken till den tydliga åldersskillnaden kan åtminstone delvis spåras till det faktum att nästan hälften så liten andel av den yngsta ålderskategorin kvinnor som av den äldsta, anser att hemarbete är lika tillfredsställande som förvärvsarbete. Denna undersökning finner alltså inget stöd för att förvärvsarbetets psykosociala värde idag skulle betydligt större

vara för män än för kvinnor. Detta gäller särskilt för den yngre generationen.

Vid analysen av vilken effekt partnems sysselsättningsgrad har på hushållsarbetets fördelning utkristalliserades två, delvis motsägelsefulla, resultat. Å sidan finns det ett starkt samband mellan arbets-

ena marknadsstatus och fördelning av hemarbetet så vis att både kvinnor och män utför en betydligt större andel av hushållsarbetet när de är arbetslösa jämfört med när de förvärvsarbetar. Detta gäller även under kontroll av ålder, förekomst av bam och utbildning. Både män och kvinnor utnyttjar alltså en del av sin tid som arbetslös till att utfö-

hemarbete. Å andra sidan indikerar resultatet att kvinnan tar stor ra en andel av arbetet oavsett mannens sysselsättning. Det är först när kvinnan heltidsarbetar och mannen är öppet arbetslös som arbetsbördan i hemmet är någorlunda jämnt fördelad, vilket i det stora hela naturligtvis är allt annat än en jämställd arbetsfördelning. Resultatet visar alltså att det finns en flexibilitet när det gäller hemarbetet men också att det även idag pågår en socialiseringsprocess som konstituerar könsroller.

Nästkommande avsnitt analyserade sambandet mellan de ovan nämnda variablerna och individens, samt familjens, välmående. När det gäller de arbetslösas bedömning av hur arbetslösheten påverkat familjerelationerna visade resultaten att det är förhållandevis få som

att arbetslösheten haft någon effekt över huvudtaget. Bland de menar som uppger att arbetslösheten påverkat relationen till partner och barn är det dessutom en relativt stor andel som menar att relationen förbättrats till följd av arbetslösheten. Däremot är det psykiska välmåendet relaterat till arbetslöshetstid på så vis att längre arbetslöshetstid är förknippad med en försämrad hälsa bland både kvinnor och män. Huruvida det sistnämnda är ett resultat av selektion till, eller en direkt effekt av, långtidsarbetslöshet är svårt att utreda med hjälp av tillgängliga data, men tidigare forskningsresultat som baserats på longitudinella data har uppvisat ett starkare stöd för effekthypotesen.

Två centrala faktorer som påverkar det psykiska välmåendet och relationen mellan partners är de psykosociala och ekonomiska konsekvenserna av arbetslöshet. De med hög arbetsorientering och svåra ekonomiska problem upplever större svårigheter än de som har lägre arbetsorientering och stabilare ekonomi. Arbetets psykosociala funk-

Arbetslöshet, kön ochfamiljeliv

tion tenderar något större betydelse för arbetslösa kvinnors

att vara av välmående än för mäns samtidigt den ekonomiska funktionen är

som särskilt betydelsefull för mäns välbefinnande. Fördelningen av hushållsarbetet påverkar välmåendet och relationerna så vis att jämställda respondenter generellt är mer nöjda än de som utför huvuddelen hemarbetet. Resultatet indikerar dels att hushållsarbete inte

av är ett tänkbart alternativ till förvärvsarbete sig för kvinnor eller

vare män, dels att jämställdhet i hushållsarbetet är bra för, eller en indikation på, relationens kvalitet.

Till sist finns det även ett starkt samband mellan psykiskt välmående och hur kvinnor och män ser relationen till sin partner. De

upplever hög grad psykiska besvär anser att relationen till som en av partnern inte är lika tillfredsställande, de med ett gott välmående

som hävdar. Detta är särskilt tydlig för kvinnor. Det finns alltså ett starkt samband mellan individuella reaktioner och reaktioner på familjenivå. Frågan är hur kausaliteten ser ut. För det första är det tänkbart att arbetslöshetens negativa effekt familjelivet orsakar ett lågt välbefinnande hos individen, alternativt att dåliga relationer försvårar individens anpassning till arbetslöshetssituationen. I båda fallen är relatio-

kvalitet avgörande betydelse för individens välmående. För nens av det andra är det också högst sannolikt att arbetslöshetens negativa effekter på den enskilde individen gör att hon/han lättare tappar humöret och tålamodet, vilket i förlängningen påverkar samlivet med andra familjemedlemmar negativt. I detta fall orsakar alltså individens låga välbefinnande konflikter inom familjen.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att förvärvsarbetet idag till stora delar är lika viktig beståndsdel i kvinnors liv som i mäns.

en På grund detta är också konsekvenserna arbetslöshet likartade

av av för både män och kvinnor. Som denna studie visat är det en minoritet

arbetslösa kvinnor finner en inre tillfredsställelse i hushållsarav som bete i dag. Detta gäller framför allt för kvinnor till viss del

yngre men även för äldre. Trots detta antyder resultaten att arbetslösa kvinnor med förvärvsarbetande partner ansvarar för i stort sett allt hus-

en hållsarbete. Det sistnämnda visar på betydelsen av att kvinnor flirvärvsarbetar arbetet i hemmet ska fördelas någorlunda jämlikt

om mellan män och kvinnor. Visserligen blir den totala arbetsbördan för dessa dubbelarbetande kvinnor betungande, trots detta är det

men förmodligen nödvändigt med hög kvinnlig förvärvsfrekvens för att

ska uppnå något kan liknas med jämställdhet i hemarbetet. man som

Resultaten i denna studie är viktiga att beakta mot bakgrund av den senaste tidens arbetslöshetsutveckling sådan den presenterades i den inledande detta kapitel. Den omfattande strukturomvandling-

delen av

har inneburit att arbetslöshetstalet bland kvinnor har fortsatt att öka en

Mikael Nordenmark

den senaste tiden och antas öka även de närmaste åren. Samtidigt har denna undersökning indikerat att förvärvsarbetets psykosociala värde i dag är störst for arbetslösa kvinnor. En förklaring till detta är unga att de inte finner någon nämnvärd tillfredsställelse i hemarbetet. Ytterligare en möjlig orsak till den stora arbetsviljan bland dessa kvinnor är att de uppskattar den självständighet som förvärvsarbetet ger dem gentemot män. 1 detta sammanhang är det också viktigt att tillägga att graden av arbetsorientering är, som denna studie visat, av avgörande betydelse för välmåendet och för hur samlivet fungerar bland kvinnor. Detta innebär ökad andel arbetslösa kvinnor sannolikt att en kommer att leda till ökad grad psykosociala problem bland en av framförallt kvinnor. yngre

Litteraturförteckning

Boalt, Carin 1983 Tid för hemarbete. Hur lång tid då Den okända vardagen. Om arbetet ihemmet, Red. Britta Åkerman. Stockholm: Akademilitteratur. Chen, Huey-tsyh, Rose Marks, Michelle Bersani, Carl A. 1994 Unemployment classifications and subjektive well-being The sociological review, vol 42, no Colbjömsen, Tom,. Dahl, Sven-Åge Hansen, Hans-Tore 1992 Langtid.sx1rbeiaislöshet. Ärsaker, konsekvenser mestring. SNF- 83. Bergen: og rapport, nr Stiftelsen för samfuns- og näringslivsforskning. Dew, Mary Amanda, Penkower, Lili Bromet, Evelyn 1991, "Effects of unemployment on menthal health in the contemporary family. Behavior modification, vol 15, no Ensminger, Margaret Celentano, David. 1990 Gender differences in effect of unemployment on psychological distress. Social scienceana medicine, v01 30, no European Commission 1996 Employment in Europe. Bryssel: ESSC-EC-EAEC. Farkas, George 1976 Education, wagerates, and the division of labor between husband and wife, Journal of Marriage and the Family, vol 38, no Gallie, Duncan, Gershuny Jonathan Vogler, Carolyn 1994 Unemployment, the household and social networks Social change ana the experience of unemployment, Red. Duncan Gallie, Catherine Marsh Carolyn Vogler. Oxford: Oxford University Press. Goldberg, D. P. 1972 The detecting of psychiatric illness by questionnarie. A technique for the identification and assessmentof non-psychotic psychiatric disease. Oxford: Oxford University Press. Jahoda, Marie l982 Employment and unemployment. A social-psychological analysis. Cambridge: Cambridge University Press. Jahoda, Marie, Lazarsfeld, P. Zeisel, H. 1971 Marienthal, the sociography af an unemployed community. Chicago: Aldine-Atherton. Johnson, Laura C., Abramovitch, Rona 1988 "Patemal unemployment and family life, Ecological research with children andfamilies, Red Pence,Alan R. New York: Teachers College Press.

Arbetslöshet, kön och familjeliv

Komarovsky, Mirra College, Batnard 1973 Theunemployed man and hisfamily. New York: Octagon Books. Leana, Carrie Feldman, Daniel 1991 "Gender differences responsesto unemployment. Journal of vocational behavior, vol 38, no Leeflang, R., Klein-Hesselink, D Spruit, 1992 "Health effects of unemployment: II. Men and women. Social scienceand medicine, vol 34, no Liem, Ramsay Liem,Joan Huser 1988 "Psychological effects of unemployment workers and their families. Journal social issues,vol 44, no on Liem, Ramsay Liem, Joan Huser 1990 "Effects of unemployment, i Eckenrode, Gore, red. Stress between work andfamily, New York: Plenum Press. McGhce, Janice Fryer, David 1989 "Unemployment, income andthe family: an action research approach. Social behaviour, vol no Morris, Lydia 1990 Theworkings of the household. Cambridge: Polity Press. Nenno, Magnus 1994 Den ofullbordade jämställdheten" Vardagens villkor Red. JohanFritzell Olle Lundberg. Stockholm: Brombergs Förlag. Nordenmark, Mikael 1995 ’’Kvinnlig och manlig arbetsléshet: Upplever kvinoch män arbetslöshet på skilda sätt Arbetsmarknad ocharbetsliv, nor årg. nr Nordenmark, Mikael 1997 Employment commitment andpsychological well-being among unemployed men and women. Arbetspapper. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Nyberg, Anita 1990 Hushållsteknik mödrars möda och mäns makt - Teknokrati, arbete, makt Red. SvanteBeckman m.fl. Stockholm: Carlssons Förlag. Pahl, Raymond Edward. 1984 Division of labour. Oxford: Basil Blackwell. Perrucci, C. Carolyn., Potter, Harry R. Rhoads,Deborah, L. 1978 Determinants of male family-role performance, Psychology of WomenQuarterly, vol no Presland, Pauline Antill, John K. 1987 Household division of labour: The impact of hours worked paid employment, Australian journal ofpsychology, vol 39, no Sander, William 1992 Unemployment and marital statusin Great Britain, Social biology, vol 39, no 3-4. Strand, Mattias 1996 Unemployment and economic stress,Arbetsrapport nr LUPprojektet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. SCB 1990-1997 Arbelskrafisundersokningarna. Stockholm. SCB 1992 Tidsanvändningsundersökningen. Stockholm. Schliebner, Cone T., Peregoy John 1994 Unemployment effects on the family and the child: Interventions for counsellors, Journal counselling development, vol 72, no 4:3. Shamir, Boas 1986 Unemployment and household division of labour, Journal marriage and thefamily, vol 48. Targ, Dena B. Perrucci, Carolyn C. 1990 Plant closings, unemployment and families, Marriage and family review, vol 15,no 3-4. Thune, Frode Underlid, Kjell 1992 Psykiske plager hos arbeidsledige kvinner og menn, Tidsskrift for norsk psykolojorening, vol 29, no Välfärdsprojektet 1996 Ensamfäräldrarna en utsatt grupp Stockholm: - Regeringskansliets offsettryckeri.

Mikael Nordenmark

Walsh, Susan Jackson Paul R. 1995 Partner support and gender: Contexts for

coping with job loss. Journal of Occupational and organizational psychology,

vol 68. Warr, Peter., Cook, J Wall, T. 1979 "Scales for the measurementof work

some attitudes and aspectsof psychological well-being, Journal of Occupational Psychology, v01 52.

Warr, Peter., Jackson, P Banks, M. 1988 Unemployment and mental health:

Som British studies. Journal of social issues,vol 44, no Åberg, Rune 1997 Can unemployment persistency be explained by search theory

Arbetspapper, Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Om författarna

GÖRAN AHRNE är professor i sociologi vid Stockholms universitet. Han arbetade inom den första svenska levnadsnivåundersökningen och skrev en rapport kvinnors hushållsarbete och dubbelarbete. Han har bedri-

om vit forskning social skiktning och arbetsförhållanden i ett interna-

om tionellt jämförande perspektiv och om relationer mellan medborgare och myndigheter. Under år har han forskat maktrelationer

senare om och social interaktion i familjer och andra organisationer.

ULLA BJÖRNBERG är professor i sociologi, med inriktning på kön och familj, vid Göteborgs universitet. Hon forskar familjeliv med särskild tonvikt på

om familjepolitikens och förvärvsarbetets betydelse för relationer mellan könen i familj och hushåll. I sina senaste studier har hon samarbetat med forskare i Öst- och Västeuropa och jämfört förändringar i olika familjetypers villkor. För närvarande leder hon ett forskningsprogram inriktat på familjesociologisk teori- och metodutveckling.

KRISTIAN BOLIN är FD i nationalekonomi och arbetar vid nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Hans forskning behandlar familjen ur olika perspektiv. Han har exempelvis skrivit teoretiska arbeten kring tidsallokering och äktenskapskontrakt, också genomfört empiris-

men ka studier bl.a. familjens stabilitet.

MEHRDAD DARVISHPOUR är doktorand i sociologi vid Stockholms universitet. Han håller på att skriva sin avhandling invandringens effekt på förändringar av

om maktrelationer och konflikter bland iranska familjer i Sverige. Han har tidigare skrivit familj och kvinnans situation i Iran.

LENNART FLOOD är professor i ekonometri vid Göteborgs universitet. Han har även varit anställd sakkunnig på Finansdepartementet. Hans huvudsakli-

som

forskningsområde har varit arbetsutbud och skatter, och han har ga även sedan flera år varit delaktig i insamlingen ekonomiska data.

URBAN GRASJÖ är doktorand vid Nationekonomiska institutionen vid Göteborgs universitet. Han avser att skriva avhandling med inriktning mot analys en

av hushållens tidsanvändning.

MICHAEL GÃl-ILER är doktorand i sociologi vid Stockholms universitet och verksam inom levnadsnivåprojektet vid Institutet för social forskning SOFI. Han arbetar med en avhandling skilsmässors olika konsekvenser för om barn och vuxna. Han har också varit biträdande sekreterare i Utredningen den sociala snedrekryteringen till högre studier. om

BJÖRN HALLERÖD är docent i sociologi vid Umeå universitet och bedriver forskning om socialpolitik, inkomstfördelning och levnadsstandard. Han är för närvarande ansvarig för projektet Mitt, ditt eller vårt syfte är att vars studera hushållens interna fördelning av resurser.

MARTIN HÖRNQVIST är FK i sociologi och arbetar inom levnadsnivåprojektet vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet. Han är även huvudsekreterare i Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi ESO. Hans forskning har rört sig omkring övergången till vuxenlivet och

karriärutveckling.

ANNA-KARIN KOLLIND arbetar som forskare och lärare vid Sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Efter ett avhandlingsarbete Freud har hon om

främst ägnat sig familjesociologisk forskning, bl.a. studie fa-

en om

miljerådgivningens historia. Hon arbetar f.n. i ett familjesociologiskt forskningsprogram med inriktning på teori- och metodutveckling.

MIKAEL NORDENMARK är doktorand vid Sociologiska institutionen vid Umeå universitet. Han deltar for närvarande i ett forskningsprojekt orsaker till och konom sekvenser av arbetslöshet. Han arbetar avhandling med arbetsen namnet Unemployment, Employment Commitment and Family Life.

ANITA NYBERG är lektor i nationalekonomi och docent vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Hennes forskning rör sig inom området avlönat/oavlönat arbete ett genusperspektiv. Hon är hu-

ur vudsekreterare i Kvinnomaktutredningen.

CHARLOTT NYMAN är doktorand på sociologiska institutionen vid Umeå universitet. Hon håller på med sin avhandling som har arbetsnamnet Mine, Yours or Ours: The Intricacies of Family Economy and Decision-making.

INGA PERSSON är professor i nationalekonomi, särskilt kvinnoforskning, vid Lunds universitet. Hon tillhörde ledningsgruppen för den svenska maktutredningen 1985-1990. Hennes forskning har varit inriktad mot arbetslöshet, arbetsmarknadspolitik, den svenska välfärdsstaten samt kvin-

ställning i ekonomin. nors

EVA SUNDSTRÖM är doktorand vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Hennes avhandlingsarbete är inriktat på analyser attityder till arbetsfördel-

av ning i familjen och till kvinnors Förvärvsarbete i Sverige, Tyskland och Italien.

Statens offentliga 1997 utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan stegfor steg.U. 32. Följdlagstiftningtill miljöbalken.M. lnkomstskattelag,del l-Ill. Fi. 33. Att läraövergränser.En studieavOECD:s Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. Förbättradmiljöinformation.M. 34.Övervakning miljön. M. av Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför 35. Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. K. arbetshandikappade.A. 36. Bekämpande penningtvätt.Fi. av Länsstyrelsemasroll i trafik- och fordonsfrågor.K. 37. Ett tekniskt forskningsinstituti Göteborg.U. Byråkratini backspegeln.Femtioår avförändring 38. Myndigheteller marknad. sexförvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningensolika verksarnhetsforrner.Fi. Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa. 39. Integritet Offentlighet lnfomiationsteknik.Ju. Flexibel förvaltning.Förändringoch verksam- 40. Ungaoch arbete.ln. hetsanpassning statsförvaltningensav 4I. Statenoch trossamfunden struktur.Fi. Rättsligreglering 10.Ansvaretför valutapolitiken.Fi. Grundlag ll. Skatter,miljö och sysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund - 12.IT-problem inför 2000-skiftet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku. slutsatserfrånenhearinganordnadav 42. Statenoch trossamfunden IT-kommissionenden 18december. Begravningsverksamheten.Ku. IT-kommissionensrapportl/97. K. 43. Statenoch trossamfunden 13.Regionpolitikfor helaSverige.N. Denkulturhistoriskt värdefullakyrkliga egendomen 14.IT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkliga arkiven.Ku. l5. Det svårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 44. Statenoch trossamfunden och problematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku. 16.Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45.Statenoch trossamfunden 17.Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Stöd,skatteroch finansiering.Ku. + Bilagor. Fi. 46. Statenoch trossamfunden 18.Granskning granskning.av Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.Ku. Den statligarevisioneni Sverigeoch Danmark.Fi. 47. Statenoch trossamfunden 19.Bättreinformationomkonsumentpriser.In. Denkyrkliga egendomen.Ku. 20. Konkurrenslagen1993-I996.N. 48.Arbetsgivarpolitiki staten. 21. Växa i lärande.Förslagtill läroplanfor barnoch För kompetensoch resultat.Fi. unga6-l6 år. U. 49. Grundlagsskyddför medier.Ju. nya 22. Aktiebolagetskapital.Ju. 50.Alternativautvecklingsvägarfor EU:s 23. Digital demokr@ti.Ett seminariumomTeknik, gemensammajordbrukspolitik. Jo. demokratiochdelaktighetden8 november1996 51.Bristeri omsorg anordnatavFolkomröstningsutredningen,IT- enfråga bemötande äldre. - om av kommissionenoch Kommunikationsforsknings- 52. Omsorgmedkunskapoch inlevelse beredningen.IT-kommissionensrapport2/97. K. enfråga bemötande äldre. — om av 24. Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte.- 53.Avskaffa reklamskattenFi. 25. Svenskmat- EU-fat.Jo. 54. Ministem och makten. 26. EU:sjordbrukspolitik och denglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi. försörjningen.Jo. 55. Statenoch trossamfunden.Sammanfattningama av 27. Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfrån de statligautredningarna.Ku. 28. I demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och 56. Folketsområdgivareoch beslutsfattare. vårt offentligaetos.Fi. + Bilaga ochl Ju. 29. Bampomografrfrågan. 57. l medborgarnastjänst. Innehavskrirninaliseringm.m.Ju. En samladförvaltningspolitikför Fi. staten. 30. Europaochstaten.Europeiseringensbetydelsefor 58. Personaluthyrning.A. svenskstatsförvaltning.Fi. 59. SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsform.Ku. 31. Kristallkulan trettonröster framtiden. 60. Betal-TV inom SverigesTelevision.Ku. - om lT-kommissionensrapport3/97.K.

WBL/

,ct

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

blandbetongochkojor. 89.Handelnmedskrotochbegagnadevaror.N. 61. Att växa delbetänkande barnsochungdomars 90.Ändradorganisationför detstatligaplan-,bygg- Ett om uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån ochbostadsväsendet.ln. Storstadskommittén. 9 Jaktensvillkor utredningomvissajaktfrågor. - en . 62. Rosoravbetong. Jo. Enantologitill delbetänkandetAtt växabland 92.Medieföretagi Sverige Ägandeoch — betongochkojorfrånStorstadskommittén. strukturförändringaripress,radioochTV. Ku.

63.Sverigeinför epokskiñet. 93.Hanteringavfel i utjämningssystemetför

IT-kommissionensrapport5/97.K. kommunerochlandsting.ln.

Samhall.En arbetsmarknadspolitiskåtgärd 94.Konkurrensneutralttransportbidrag.N. . världskultur + Bilagedel.A 95. Forumför 65.Polisensregister.Ju. enrapportomettrikarekulturliv. Ku. - 66.Statsskuldspolitiken.Fi. 96.Lokalförsörjningochfastighetsägande.

Återkallelse uppehållstillstånd.UD. Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation. 67. av 68.Grannlands-TVi kabelnät.Ku. Fi. 69.Besparingari ochsmått.U. 97.Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.M. stort 70.Totalförsvaretoch frivilligorganisationema 98.Skyddavskogsmark.Behovochkosmader.

uppdrag,stödochersättning.Fö. Bilagor.M. -— 71.Politik för 99. Ennyvattenadministration.Vattenärlivet. M. unga. 2 bilagor. In. I00. NyasamverkansfonnerinomdenSjöhistoriska + st socialförsäkringar.S. museiverksamheten.Ku. 72. En lag om 73.Inför svenskpolicy säkerelektronisk 10 Behandlingavpersonuppgifterom en om . kommunikation.Referatfrånett seminarium totalförsvarspliktiga.Fö. lT-kommissionen,Närings-och 102.Mat Miljö. Svenskstrategiför EUzs anordnatav handelsdepartementetoch SElSden 11december jordbruk i framtiden.Jo.

1996.IT-kommissionensrapport6/97. K. 103.Rapportmedförslagomsändningsorter.Ku.

74. EU:sjordbrukspolitik, miljön ochregional 104.Polis i fredenstjänst.UD.

utveckling.Jo. 105.Agenda21 i Sverige.

75.Bosättningsbegreppet.Skatterattsligareglerfor Femår efterRio resultatochframtid.M. fysiska Fi. 106.Enfondför ungakonsmärer.Ku. personer. 76. invandrarei vårdoch l07. Dennya gymnasieskolan omsorg fråga bemötande äldre.S.av problemochmöjligheter.U. - en om - 77.Uppföljning inkomstskattelagen.Fi. 108.Att lämnaskolanmedrakrygg Om rättentill av - Medelsförvaltningi kommunerochlandsting.ln. skriftspråketochomförskolansochskolans 78. 79.Försäkringsmäklare.En lagöversyn möjligheterattförebyggaochmötaläs-och av Försäkringsmäklarutredningen.Fi. skrivsvårigheter.U. 80.Reformeradstabsorganisation.Fi. 109.Myndighetsansvaretför transportavfarligt

81.Allmännyttigabostadstöretag. gods.Fo.

+ Bilaga.ln. 110.Säkrareobligationer Fi.

82.Lika möjligheter. ln. lll. Branschsaneringochandrametodermot - 83. Om maktochkön i spårenavoffentliga ekobrott.Ju. organisationersomvandling.A. 112.Ensamordnadmilitär skolorganisation.

84. Enhållbarkemikaliepolitik.M. ll3. Mot halvamakten elvahistoriskaessäerom - 85.Förmåneñer inkomst Samordnatinkomst kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.A. begreppför bostadsstödenoch ll4. StyrsystemochjämställdhetInstitutioneri nya kvalifikationsreglerför rätt till förändringochkönsmaktensframtid.A.

sjukpenninggrundandeinkomst.S. ll5. Ljusnandeframtidellerettlångtfarväl

86.Punktskattekontroll alkohol, tobakoch Densvenskavälfärdsstatenijämförande av mineralolja,m.m.Fi. belysning.A. 87.Kvinnor, och inkomster. ll6. Barnetsbästai främstarummet.FN:skonvention män Jämställdhetochoberoende.A. ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige.S.

88.Upphandlingför utveckling.N. ll6. Barnetsbästa enantologi. -

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

117.Nobelcenteri Stockholm ett infonnations-och aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och samhälle.Ku. ll8. Deladestäder. 119.Entydligareroll för hälso-ochsjukvårdeni folkhälsoarbetet. 120.Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, utveckling.En Kartläggning.U. 121.Skolfrágor Om skolai- enny tid. U. l22 Rättigheteri Iuftfartyg. K. . 123.Etteffektivarenäringstörbud.N. 124.IT-kommissionenshearingomdennyamedie-och programvaruindustrin.Andrakammarsalen, Riksdagen,1997-06-16.K. 125 Ett svensktinvesterarskydd.Fi. 126 Bilen, miljön och säkerheten.Fi. . Straffansvarför juridiska personer.Del A+B. Ju. . 128.Verkställighetoch kontroll i utlänningsárenden. UD. 129.Kollektivtrafik i tid + Bilaga.K. 130.Effektivarestatlig inköpssamordning.Fi. 131.Lagompremiepension.Fi. 132.Antimicrobial FeedAdditives.Jo. .Antimikrobiella fodertillsatsersammandrag. Jo. 134.Förtroendemannainflytandeökadkvalitet ochrättssäkerhet.S. 135 Ledare,maktochkön. A. . 136.Kvinnorsochmänslöner varför såolika A. - 137.Glastakochglasväggar Den könssegregerade arbetsmarknaden.A. 138.Familj, makt ochjämställdhet.A. 139.Hemmet,barnenoch makten.Förhandlingarom arbeteochpengari familjen. A.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Entydligareroll för hälso-ochsjukvårdeni

folkhälsoarbetet.119 Fastighetsdataregister.3

Förtroendemannainflytandeökadkvalitet och Aktiebolagetskapital. 22 -

rättssäkerhet.134 Barnpomografifrågan.

lnnehavskrirninaliseringm.m.29 Kommunikationsdepartementet

Integritet offentlighet Informationsteknik.39

Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrågor.6 Grundlagsskyddför nyamedier.49

IT-problem inför 2000-skifiet.Referatochslutsatserfrån Folketsområdgivareochbeslutsfattare.

enhearinganordnadavlT-kommissionenden +Bilaga och1 56

18december.IT-kommissionensrapport1/97.12 Polisensregister.65

111 Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik, Branschsaneringochandrametodermotekobrott.

- Straffansvarför juridiska Del 127 demokratiochdelaktighetden8 november1996

personer. A+B.

anordnatavFolkomrösmingsutredningen,lT-

Utrikesdepartementet kommissionenochKommunikationsforsknings-

beredningen.IT-kommissionensrapport2/97.23 Återkallelse uppehållstillstånd.67

Kristallkulan trettonrösteromframtiden. Polisi fredenstjänst.104 -

IT-kommissionensrapport3/97. 31 Verkställighetoch kontroll i utlärmingsärenden.128

Ny kurs i trafikpolitiken+ bilagor.35

Försvarsdepartementet Sverigeinför epokskiñet.

IT-kommissionensrapport5/97.63 Totalförsvaretoch frivilligorganisationema

Inför ensvenskpolicy omsäkerelektronisk

uppdrag,stödoch ersättning.70 - kommunikation.Referatfrånett seminariumanordnatav Behandlingavpersonuppgifterom

IT-kommissionen,Närings-ochhandelsdepartementet totalförsvarspliktiga.101

och SE1Sden11december1996. Myndighetsansvaretför transportavfarligt gods.109

IT-kommissionensrapport6/97.73 Ensamordnadmilitär skolorganisation.1l2

Rättigheteri luftfartyg. 122

IT-kommissionenshearingomdennyamedie-och

Socialdepartementet

programvaruindustrin.Andrakarnmarsalen, Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.8

Riksdagen,1997-06-16.124 Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte.24

- Kollektivtrafik i tid + Bilaga.129 Bristeri omsorg

enfrågaombemötandeaväldre.51 - Omsorgmedkunskapochinlevelse Finansdepartementet

enfrågaombemötande äldre.52av - lnkomstskattelag,delI-111.2 Att växablandbetongochkojor.

Byråkratin backspegeln.i Femtioåravförändring sex Ett delbetänkandeombarnsochungdomars

förvaltningsområden.7 uppväxtvillkori storstädernasutsattaområdenfrån

Flexibel förvaltning.Förändringoch verksam- Storstadskommittén.61

hetsanpassning statsförvaltningensav struktur. 9 Rosoravbetong.

Ansvaretför valutapolitiken.10 En antologitill delbetänkandetAtt växabland

Skatter,miljö och sysselsättning.11 betongochkojor från Storstadskommittén.62

Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt En lagomsocialförsäkringar.72

ochproblematik.15 Invandrarei vårdochomsorg Skatter,tjänsteroch sysselsättning.

enfrågaombemötandeaväldre.76 - + Bilagor. 17 Förmånefter inkomst- Samordnatinkomstbegrepp

Granskningavgranskning. för bostadsstödenoch nyakvalifikationsreglerför

Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18 rätttill sjukpenninggrundandeinkomst.85

Kontroll ReavinstVärdepapper.27 Barnetsbästai främstarummet.FNzskonvention

I demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige.116

vårt offentliga etos.28 Barnetsbästa enantologi.1 16

- Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför Deladestäder.118

svenskstatsförvaltning.30

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Att läraövergränser.EnstudieavOECD:s EU:sjordbrukspolitik, miljön och regional förvaltningspolitiskasamarbete.33 utveckling. 74 Bekämpande penningtvätt.36av Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrågor. 91

— Myndigheteller marknad. Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s Statsförvaltningensolika verksamhetsformer.38 jordbruk i framtiden.102 Arbetsgivarpolitiki staten. AntimicrobialFeedAdditives. 132 För kompetensochresultat.48 Antimikrobiella fodertillsatsersammandrag. 133 Avskaffa reklarnskatten53 Ministem ochmakten. Arbetsmarknadsdepartementet 1-lurfungerarministerstyrei praktiken 54 Aktivt lönebidrag.Eneffektivarestödför l medborgarnastjänst. arbetshandikappade.5 Ensamladförvaltningspolitikför staten.57 Personaluthyrning.58 Statsskuldspolitiken.66 Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd Bosättningsbegreppet.Skatterättsligaregler för + Bilagedel.64 fysiskapersoner.75 Om maktochkön-i spårenavoffentliga Uppföljningavinkomstskattelagen.77 organisationersomvandling.83 Försäkringsmäklare.En lagöversynav Kvinnor, mänoch inkomster. Försäkringsmäklarutredningen.79 Jämställdhetoch oberoende.87 Reformeradstabsorganisation.80 Mot halvamakten elvahistoriskaessäerom

- Punktskattekontroll alkohol,tobak ochav kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.1 13 mineralolja,m.m.86 styrsystemochjämställdhet.Institutioneri Lokalförsörjningoch fastighetsägande. förändringoch könsmaktensframtid. 114 En utvärderingavstatensfastighetsorganisation.96 Ljusnandeframtid ellerett långt farväl Säkrareobligationer 110 Densvenskavälfärdsstatenijämförande Ettsvensktinvesterarskydd.125 belysning.115 Bilen, miljön ochsäkerheten.126 Ledare,maktochkön.135 Effektivarestatliginköpssamordning.130 Kvinnorsochmänslöner varför såolika 136

- Lagompremiepension.131 Glastakochglasväggar Denkönssegregerade

arbetsmarknaden.137 Utbildningsdepartementet

Familj, makt ochjämställdhet.138 Dennyagymnasieskolan stegför steg.1 Hemmet,barnenochmakten.Förhandlingarom

- Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch arbeteochpengari familjen. 139 unga6-16är. 21 Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.37 Kulturdepartementet Besparingari stonochsmått.69 IT i kulturenstjänst.14 Dennya gymnasieskolan Statenochtrossamfunden

problemochmöjligheter.107 Rättslig reglering - Att lämnaskolanmedrak Omrättentill Grundlag

rygg- skriftspråketochomförskolansoch skolans Lagomtrossamfund

möjligheterattförebyggaochmötaläs-och Svenskakyrkan. 41

- Lag om skrivsvårigheter.108 Statenochtrossamfunden Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, Begravningsverksamheten.42 utveckling.En Kartläggning.120 Statenochtrossamfunden Skolfrågor Omskolai ennytid. 121 Denkulturhistorisktvärdefulla kyrkliga egendomenoch

dekyrkliga arkiven.43 Jordbruksdepartementet

Statenochtrossamfunden Svenskmat- EU-fat. 25 Svenskakyrkanspersonal.44 EUzsjordbrukspolitik och denglobalalivsmedels- Statenochtrossamfunden försörjningen.26 Stöd,skatterochfinansiering.45 Alternativautvecklingsvägarför EU:s Statenochtrossamfunden gemensammajordbrukspolitik.50 Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.46

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statenoch trossamfunden Miljödepartementet Denkyrkliga egendomen.47 Förbättradmiljöinfonnation. 4 Statenochtrossamfunden.sammanfattningar-naav

Följdlagstiftningtill miljöbalken. 32 förslagenfrån de statligautredningarna.55 Övervakning miljön. 34

av SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsform.59

Enhållbarkemikaliepolitik. 84 Betal-TVinom SverigesTelevision. 60 ochkostnader.97

Skyddavskogsmark.Behov Grannlands-TVi kabelnät.68

Skyddavskogsmark.Behovochkostnader. Medieföretagi Sverige Ägandeoch

- Bilagor. 98 strukturförándringari press,radio ochTV. 92

Ennyvattenadministration.Vattenärlivet. 99 Forumför världskultur

Agenda21 i Sverige.

enrapportomettrikare kulturliv. 95 - Femår efterRio resultatochframtid. 105

- Nya samverkansfonnerinomden Sjöhistoriska museiverksamheten.100 Rapportmedförslagomsändningsoner.103 Enfondför ungakonstnärer.106 Nobelcenteri Stockholm ettinformations-och

aktivitetscentmmkring naturvetenskap,kultur och samhälle.117

Närings- och handelsdepartementet Regionpolitikför helaSverige.13 Att utveckla industriforskningsinstituten.16 Konkurrenslagen1993-1996.20 Upphandlingför utveckling.88 Handelnmedskrot ochbegagnadevaror. 89 Konkurrensneutralttransportbidrag.94 Ett effektivarenäringstörbud.123

Inrikesdepartementet

Bättreinformationomkonsumentpriser.19 Ungaoch arbete.40 Politik för unga. + 2stbilagor. 71 Medelsförvalmingi kommunerochlandsting.78 Allmännyttiga bostadsflsretag. + Bilaga. 81 Lika möjligheter. 82 Ändradorganisationför detstatligaplan-,byggoch bostadsväsendet.90 Hanteringavfel i utjämningssystemetför kommuneroch landsting.93

$’m~;1lIx:~,s:n.~.;7H1mM1u,I |7: uH-npin: n|f|,| ;u;ni;\;u<,1 gu

ISBN 91-38-20713-3

ISSN 0375-250X