Ursprung och utbildning : social snedrekrytering till högre studier : huvudbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

UR SPRUNG 0 CH UTBILDNING

Social

%

snedreeryterin g till högre studier

Robert Erikson, Jan Qjonsson

fix;

WW UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

min l Statens offentliga utredningar 1 993 85 : Utbildningsdepartementet

och

Ursprung utbildning

social snedrekrytering till studier - högre

Robert

Erikson

Jan O. Jonsson

Huvudbetänkande av Utredningen den sociala om snedrekryteringen till högre studier Stockholm 1993

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget som ingår i C E Fritzes AB. Allmänna Förlaget ombesörjer också. uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor. remissutsändningar av SOL och Ds.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-13438-1 Stockholm 1993 ISSN 0375-250X

SOU 1993: 85

statsrådet och chefen för Till

Utbildningsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 8 maj 1991 den dåvarande chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Bengt Göransson, att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda orsakerna till och omfattningen den sociala snedrekryteringen till högre studier. av bemyndigandet förordnades från den l juli 1991 profes- Med stöd av Robert Erikson utredare och samma dag förordnades sedersorn som docenten Jan O. Jonsson som sekreterare. Som expert att biträda mera utredaren förordnades fildr. Mac Murray. Som biträdande sekreterare förordnades ñlosoñe kandidaterna Helen Dryler, Michael Gähler och Martin Hörnqvist. Den 20 juli 1992 förordnades även ñlkand. Christian Kjellström biträdande sekreterare för en period om fyra månader. som För att från utomstående experter synpunkter vårt arbete har vi vid två tillfällen anordnat seminarier, den 4-5 maj 1992 i Hässelby samt den 9-12 juli 1992 i Gällivare. Vi har vidare erhållit kommentarer och synpunkter vid seminarier vid pedagogiska institutionen vid Göteborgs Universitet samt vid Sociologiska institutionen och Institutet för social forskning vid Stockholms Universitet. Vid två tillfällen, den 17 september 1992 och den 21 september 1993, har departementsledningen informerats om vårt arbete. Vi har vidare samrått med Högskoleutredningens ordförande, professor Håkan Westling, samt med utredaren av studiestödssystemet, Jan Bröms. Utredningen har avlämnat ett remissvar Ds 1992:123, Målrclaterade statsstipendier, samt deltagit i en av Studiestödsberedningen anordnad hearing. Vi har tidigare överlämnat den av docenterna Sven-Eric Reuterberg och Allan Svensson skrivna underlagsrapporten Social bakgrund, studiestöd och övergång till högre studier SOU 1992:122. Två ytterligare underlagsrapporter kommer att ges ut på Carlssons bokförlag. Den första, Skola och sortering, innehåller uppsatser som ett flertal författare skrivit för utredningen. Den andra, Beständiga barriärer, innehåller fördjupade analyser, bland annat av den sociala snedrekryteringens förändring. Härmed överlämnar vi vårt huvudbetänkande, Ursprung och utbildning social snedrekrytering till högre studier. -

Stockholm i oktober 1993

Robert Erikson

Jan O. Jonsson

SOU 1993: 85

Förord

Förord

I juni 1991 gav Utbildningsdepartementet oss ett forskningsuppdrag att analysera den sociala snedrekryteringens omfattning, förändring och orsaker. Departementet har, oberoende av regim, varit en exemplarisk uppdragsgivare av forskning. Efter en inledande diskussion av problemet, närmare behandlat i direktiven, ñck vi de nödvändiga ekonomiska resurserna om än knappt om tid och därefter har vi haft full frihet - att själva utforma vårt arbete. Vårt arbete har i alla avseenden haft karaktären av normal forskningsverksamhet. Det innebär att vi inte har haft tillgång till någon politiskt sammansatt referensgrupp eller att vi något annat sätt förankrat vårt arbete politiskt. Däremot har vi försökt förankra vårt arbete vetenskapligt genom att sedvanligt akademiskt vis ta råd av kolleger från olika discipliner. Vidare har vi, med hänsyn till arbetets karaktär, valt att redovisa detta huvudbetänkande som en normal forskningsrapport un- der fullt författaransvar och inte som en anonym kommittéprodukt. Betänkandet avviker emellertid från den normala forskningsrapporten i det att vi inte i första hand skriver för våra kolleger utan för en vidare läsekrets. Vi har försökt skriva så att den som inte har särskilt intresse för referenser och teknikaliteter skall kunna läsa betänkandet utan avbrott. Därför har käll- och litteraturhänvisningar och mer tekniska kommentarer placerats i noter. Så långt vi har förmått har vi försökt följa de Skrivregler som är föreskrivna av Svenska språknämnden. I ett avseende har vi emellertid avvikit från vi använder genomgående decimalpunkt i stället svensk praxis för decimalkomma. Skälet är att decimalpunkt används i samtliga dator- och grañkprogram som vi har utnyttjat. För den läsare, som snabbt vill sätta sig in i studiens syfte och resultat, inleds betänkandet med en sammanfattning som också innehåller hänvisningar till avsnitt i texten där frågorna behandlas mer ingående. Den som vill en något utförligare bild av snedrekryteringens nuvarande omfattning och dess orsaker, rekommenderar vi att läsa Kapitlen 6 och ll. I övrigt får läsare med Specialintressen utgå från innehållsförteckningen. Vi vill dock föreslå alla att läsa Kapitel eftersom vi där redovisar vad vi menar med snedrekrytering och hur vi mäter den.

*

Ett stort antal personer har hjälpt oss i vårt arbete med utredningen. Genom Mac Murray har vi ständigt haft tillgång till ett encyklopediskt vetande om utbildning och skola i Sverige. Mac är också huvudförfattare till Kapitel Helen Dryler, Michael Gähler och Martin Hörnqvist har alla ett föredömligt sätt utfört forskningsassistentens olika uppgifter från trälande med att ta fram uppgifter i bibliotek och datamaterial till självständigt uppsatsförfattande.

Professor emeritus Kjell Härnqvist har varit utredningens goda genius. SOU 1993: 85 Han har varit en länk till tidigare utredningar inom området och med Förord faderlig omsorg bistått oss med råd och moraliskt stöd. Dessutom har han ett flertal gånger med kort varsel tagit fram uppgifter ur databasen vid den pedagogiska institutionen i Göteborg. Utöver de ovan nämnda har ett stort antal personer läst och kommenterat olika kapitelutkast och underlagsrapporter. Till dem hör Jan Bröms, Birgitta Ericsson, Jan-Eric Gustafsson, Sverker Lindblad, Anders Nilsson, Rolf Ohlsson, Sven-Eric Reuterberg, Matti Similä, Allan

Svensson och Rune Åberg. John Goldthorpe, Colin Mills, Walter Mül-

ler och Yossi Shavit har givit oss värdefulla synpunkter och uppslag. Därutöver har vänner och kolleger vid Institutet för social forskning och sociologiska institutionen vid Stockholms universitet stött vårt arbete på en mångfald olika sätt. Alla dessa har bidragit till att förbättra det vi skrivit, trots att vi inte kunnat utnyttja alla de fruktbara idéer och förslag vi fått. Gunnar Enequist, Hans-Eric Ohlsson och Agneta Sträng-Abrahamsson hjälpte oss med sakkunskap och effektivitet att del av relevanta delar SCB:s databaser i Örebro. Per-Olof Fredriksson och Staffan av Wahlström hjälpte oss på olika sätt att del av SCB:s ULF-material. Utan Åke Boalts hjälp hade det inte varit möjligt koppla uppgifter att från den regionala databasen vid Stockholms Läns Landsting till årskurs 9-materialet. Miljan Vuksanovic har därefter, med sedvanlig yrkesskicklighet, sett till att vi har kunnat bearbeta de olika datamaterialen i Institutets för social forskning VAX-dator. Ulla Carlstedt och Annita Näsström skrev ut vår litteraturförteckning med precision och noggrannhet. Lillemor Pegelow ritade eller iordningställde diagram och ñgurer till en presentabel form. Sonia Gustavsson har med ackuratess omvandlat vårt manus till ett tryckfärdigt original. Alla dessa personer och många fler, här nämnda har olika - sätt bidragit till att vi kunnat skriva detta betänkande, vilket vi härmed tackar dem för.

Stockholm i oktober 1993

Robert Erikson Jan O. Jonsson

SOU 1993: 85

Innehåll

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

DEL I INLEDNING OCH BAKGRUND . . . . . . . . . . . . . .

l Problemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Argumenten mot social snedrekrytering . . . . . . . . . . . . . . . 1.1.1 Bristande effektivitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1.2 Orättvisa ojämlikhet - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1.3 Social disharmoni . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1.4 Representativitetsproblemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1.5 Problemets relevans idag

1.2 Begrepp och definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2.1 Social snedrekrytering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2.2 Hur skall vi mäta snedrekrytering

1.2.3 Definition av socialt ursprung m.m. . . . . . . . . . . . . 1.3 Avgränsningar av problemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3.1 En effektiv allokering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3.2 J ämlikhet i chanser och jämlikhet i villkor . . . . . . . 1.3.3 Skolans mål och funktioner 46 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3.4 Utslagningen i grundskolan 48 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Det moderna utbildningssystemets framväxt 51 . . . . . . . . . . . . . 2.1 Befolkningsutvecklingen 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Den kvantitativa utvecklingen 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.1 Inledande nyckeltal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.2 Folkskolarealskolagrundskola . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.3 Yrkesskola, gymnasium, m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.4 Högskolauniversitet m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.5 Vuxenutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Från separata, splittrade system till nivåer relaterade

till varandra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.1 Folkskolarealskolagrundskola . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.2 Yrkesskola, gymnasium, m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.3 Högskolauniversitet m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.4 Vuxenutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.5 Den organisatoriska utvecklingen i sammanfattning

2.4 Skolans inre arbete kvantitet och organisation - 2.5 Studiestöd

2.6 Andra perspektiv utvecklingen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6.1 Geografisk tillgänglighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6.2 Betygssystem och urval . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6.3 Män och kvinnor i utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6.4 Offentlig och privat utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6.5 Stat och kommun

Tidigare utredningar och forskning 87 SOU 1993: 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Den sociala snedrekryteringens omfattning och förändring 87 . 3.1.1 Vad kan vi lära av utbildningsstatistiken 87

3.1.2 Från utbildningsstatistik till urvalsundersökningar 102

3.2 Den sociala snedrekryteringens orsaker 105 . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.1 Gunnar Boalts pionjärstudie 108 . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.2 Utbildningstraditionens betydelse 111 . . . . . . . . . . . . . 3.2.3 Ekonomiska faktorer 113 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.4 Skillnaden mellan stad och landsbygd 114 . . . . . . . . . . 3.2.5 Föräldrarnas aspirationer och engagemang i

barnens utbildning 115 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.6 Etnicitet och hemspråk 117 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.7 Barn till ensamföräldrar 119 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.8 Lärarnas och skolans medelklasskultur 120 . . . . . . . . 3.2.9 Omgivningsfaktorer skolan och skolklassen 123 - 3.2.10 Den sociala snedrekryteringen 124 som en process . . . .

3.2.11 Orsakerna till förändringen i den sociala

snedrekryteringen

3.3 Sammanfattning resultat från och begränsningar i tidigare studier

3.3.1 Den sociala snedrekryteringens omfattning

och förändring 132 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.2 Den sociala snedrekryteringens orsaker 133 . . . . . . . . . 3.3.3 Slutsatser: hur fyller vi kunskapsluckorna 134 . . . . . .

Datamaterial . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utredningens forskningsmaterial . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.1 Högskolematerialet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.2 Årskurs 9-materialet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.3 Stockholmsmaterialet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.4 Tidsseriematerialet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Andra centrala databaser 140 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.1 IS- och UGU-materialen 140 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.2 Levnadsnivåundersökningama 141 . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.3 ULF-undersökningarna 141 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.4 CASMIN 141

4.3.1 Släpar Sverige efter

4.3.2 Hur bra är skolor och universitet . . . . . . . . . . . . . 4.3.3 En datastrategi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SNEDREKRYTERINGENS SOU 1993: 85 DEL DEN SOCIALA

FÖRÄNDRING OCH KARAKTÄR 147 . . . . . . . . . . .

Förändringen den sociala snedrekryteringen 149 5 av . . . . . . . . . långsiktiga utvecklingen 150 5.1 Den . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Övergångsandelarna i olika klasser 152 5.1.1 . . . . . . . . . . . . 5.1.2 En sammanfattande bild av förändringen av

snedrekryteringen 156 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.3 Den sociala utjämningen till högre studier:

närmare analys 161 en . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Den sociala snedrekryteringen till universitet och

1967-90 163 högskolor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.1 Social bakgrund och inskrivning bland årskullarna

1943-68 164 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.2 Fokus på 1970- och 1980-talen 167 . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.3 Tecken på utjämning 168 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.4 Utjämningen är huvudsakligen skenbar 169 . . . . . . . . . 5.2.5 Förändrad social snedrekrytering vid

prestigeutbildningarna 170 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.6 Analys enskilda prestigeutbildningar 173 av . . . . . . . . . 5.2.7 Kortare högskoleutbildning 175 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning och slutsatser 176 5.3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Den sociala snedrekryteringen vid början av 1990-talet:

sammanfattande bild 179 en . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sociala snedrekryteringen till gymnasiet 179 6.1 Den . . . . . . . . . . . 6.2 Betydelsen social bakgrund för övergången till av högskolestudier 182 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Den nuvarande snedrekryteringen i sammanfattning 185 . . . . . 6.4 En bild selektionsprocessen 188 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5 Den sociala sammansättningen olika utbildningslinjer 192 av 6.6 Sammanfattning 194 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

DEL III DEN SOCIALA SNEDREKRYTERINGENS

ORSAKER OCH KONSEKVENSER 195 . . . . . . . . . .

Individuella faktorer uppväxtvillkor 197 7 - . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Medfödda skillnader 199 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1.1 Genetiska faktorer 199 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1.2 Prenatala skador 207 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 Uppväxtvillkor: Den sociala snedrekryteringens

kulturella och ekonomiska dimensioner 207 . . . . . . . . . . . . . 7.2.1 Relativ betydelse av föräldrarnas klass,

utbildning och inkomst 208 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.2 Socio-kulturella uppväxtförhållanden, skolprestationer

och övergång till gymnasium och högskola 214

7.2.3 Hur förändras den relativa betydelsen av olika SOU 1993: 85

uppväxtvillkor

7.2.4 Sammanfattning: snedrekryteringens många vägar

7.3 Övriga uppväxtvillkor

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.1 Geografiska faktorer och avståndskänslighet

7.3.2 Andra generationens invandrare . . . . . . . . . . . . . . 7.3.3 Ensamförâldrar och skilsmässobarn . . . . . . . . . . . . 7.3.4 Uppväxtvillkor och individuella utbildnings-

skillnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Institutionella faktorer 247 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ungdomsskolans organisation 247 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1.1 Organisatorisk differentiering 247 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1.2 Yrkesutbildning och avlänkning 249

8.1.3 Skolans inre miljö 263 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1.4 Skoleffekter 267

8.2 Boendesegregation 272

8.3 Utbildningssystem och administrativa regler 275 . . . . . . . . . . . 8.3.1 Dimensionering av högre utbildning 275 . . . . . . . . . . . 8.3.2 Studiehjälp och studiemedel 280

8.3.3 Tillträdesbestämmelser och antagningssystem 285 . . . . . 8.3.4 Regional spridning av högre utbildning 290 . . . . . . . . . 8.4 Alternativa utbildningsvägar 293 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.5 Orsakerna till förändringen i den sociala snedrekryteringen 302

8.6 Ekonomiska incitament och ekonomiska konjunkturer 309

8.7 Sammanfattning: betydelsen institutionella faktorer 311 av

Utbildningens konsekvenser för individen 315 . . . . . . . . . . . . . Utbildningens konsekvenser en övergripande bild 316 - 9.1.1 Utbildning och social position 317 . . . . . . . . . . . . . . . . 9.1.2 Utbildning och arbetslöshet 319 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.1.3 Utbildning och arbetsförhållanden 323 . . . . . . . . . . . . . 9.1.4 Utbildning och politiska 330 resurser . . . . . . . . . . . . . . 9.2 Utbildning och inkomst 333 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2.1 Utbildning och inkomstkarriär 333 . . . . . . . . . . . . . . . 9.2.2 Ekonomisk avkastning incitament till som utbildning 339

9.3 Sammanfattning 343

10 Sverige i ett internationellt perspektiv 345 . . . . . . . . . . . . . . . . 10.1 En europeisk jämförelse av social snedrekrytering 346

10.2 En jämförelse med U.S.A. 349 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.3 Minskande social snedrekrytering ett svenskt fenomen 354 - 10.4 Social snedrekrytering och social rörlighet 356 . . . . . . . . . . . . 10.5 Sammanfattning och slutsatser 359

POLITIKENS MÖJLIGHETER 363 SOU 1993: 85 DEL IV . . . . . . . . . . . . . . .

11 Utbildningspolitik för minskad snedrekrytering 365 . . . . . . . . . 11.1 Ungdomsskolans organisering: differentiering, urvals-

principer och utbildningsval 367 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.1.1 Den nyttiga orättvisan 368 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l1.1.2 Differentieringsfrågan och grundskolan 371 . . . . . . . . . 11.1.3 Social snedrekrytering och ålder vid differentiering 373

l1.1.4 Social snedrekrytering och urval tillval 376 - . . . . . . . . 11.1.5 Spatial differentiering boendesegregering 377 - . . . . . . 11.1.6 Differentieringen i grundskolan: slutsatser och

diskussion 378 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l1.1.7 Övergången till gymnasieskolan 382 . . . . . . . . . . . . . . .

l1.l.8 Övergången till högskolan 383

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.2 Högre utbildning: utbud, organisation, urval 384 . . . . . . . . . . . l1.2.l Dimensionering högre utbildning 385 av . . . . . . . . . . . 11.2.2 Ökad geografisk spridning av högre utbildning 386 . . . 11.2.3 Införandet och expansionen av kortare högskole-

utbildningar 387 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.2.4 Tillträdesbestämmelser och antagningssystem 389 . . . . . 11.3 Studiestöd 390 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.4 Övrig utbildningspolitik 392 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 11.4.l Förskola strategi för jämlikhet 392 - en . . . . . . . . . . .

11.42 Skolans inre miljö: läroplaner, betyg, pedagogik,

lärarkår 394 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.4.3 Komvux och alternativa utbildningsvägar 397 . . . . . . . 11.5 Slutsatser: utbildningspolitik för social utjämning 398 . . . . . . . 11.6 Utbildningssystem i förändring 401 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Källhänvisningar och litteraturreferenser 405 . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga

Utredningens direktiv 429 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1993: 85

Sammanfattning

Sammanfattning

Detta betänkande utgör huvudrapporten från en studie av den sociala snedrekryteringen till högre studier i Sverige, dess omfattning, orsaker och förändring över tid. Här summeras ett antal underlagsrapporter och presenteras nya analyser. I betänkandets första kapitel diskuteras problemet social snedrekrytering bl.a. varför sedan lång tid tyckt att det varit ett missförhål- - man definieras. I det andra kapitlet beskrivs förändlande och begreppet ringen det svenska skolsystemet under 1900-talet, samt de viktigaste av utbildningsreformerna. En genomgång av tidigare utredningar och forskning görs i det tredje kapitlet och i det fjärde presenterar vi de datamaterial vi använder för våra empiriska analyser. I det femte kapitlet studerar vi hur den sociala snedrekryteringen förändrats under innevarande sekel, med speciell tonvikt de senaste 25 åren. I det sjätte vi sammanfattande bild över den sociala snedreger en kryteringens omfattning och karaktär i början av l990-talet. I betänkandets sjunde kapitel analyserar vi vilken betydelse individuella faktorer medfödda skillnader och uppväxtvillkor har för den so- - ciala snedrekryteringen. I det åttonde studerar vi betydelsen av institutionella faktorer boendesegregering, ekonomiska incitament och som skolans organisation. Där analyseras också orsakerna till förändringen den sociala snedrekryteringen. Utbildningens konsekvenser för indiav viden är temat för det nionde kapitlet och i det tionde ställs den sociala snedrekryteringen i Sverige i ett internationellt perspektiv. I betänkandets elfte kapitel, diskuterar vi avslutningsvis våra resultat i relation till frågan om man med utbildningspolitiska medel kan minska den sociala snedrekryteringen till högre studier. Här nedan sammanfattas resultat och slutsatser i form av kortfattade på serie frågor om den sociala snedrekryteringen. Hänvisningar svar en görs löpande till kapitel och avsnitt i betänkandet där man finner mer utförliga svar och fylligare diskussioner.

Vad är social snedrekrytering

Social snedrekrytering föreligger när barn från vissa sociala ursprung oftare än andra barn når högre utbildningsnivåer, t.ex. universitetsexa- Mer exakt mäter vi social snedrekrytering som sambandet mellan men. social bakgrund och utbildning. Vi använder ett statistiskt mått som bäst låter oss studera hur den sociala snedrekryteringen varierar över tid och mellan länder m.m. Detta sambandsmått bygger på de relativa skillnaderna i utbildningschanser mellan med olika social bakgrund. För att kunna ta del av våra grupper tabeller och figurer är det tillräckligt att känna till att högre värden innebär större snedrekrytering.

Hur skall vi då definiera social bakgrund Det finns lång tradi- SOU 1993: 85 en tion av tidigare studier där föräldrarnas samhällsklass eller socialgrupp Sammanfattning utgör grunden. Vi följer denna genom att definiera följande sju samhällsklasser: Högre tjänstemän, större företagare m.fl. Tjänstemän på mellannivå Lägre tjänstemän Egna företagare ej akademikeryrken Jordbrukare, andra företagare i primär sektor t.ex. fiskare Kvalificerade arbetare Okvaliñcerade arbetare. Klasserna skall inte betraktas som graderade från högre till lägre, även om vi ibland följer ett traditionellt språkbruk och refererar till klass I och som högre socialgrupper och klass VI och VII lägsom re. Andra definitioner av social bakgrund skulle knappast ändra våra resultat i något väsentligt avseeende det visar sig dock det är för- - att en del att behandla jordbrukarna klass. som en egen I många analyser använder vi också föräldrarnas utbildning som ett mått på uppväxthemmets utbildningstradition eller kulturesurser rellt kapital har stor betydelse för ungdomars utbildningskarriärer.

Innebörd och mätning av social snedrekrytering diskuteras i avsnitt 1.2.

Varför är social snedrekrytering problem

ett

Det finns två huvudsakliga skäl till att social snedrekrytering betraktas som ett samhällsproblem. För det första kan det individuell ses som en orättvisa att barns livschanser till del beror de omständigheter en av till vilka de fötts. Ett sådant beroende uppväxtfamiljens villkor av står i motsats till det traditionella liberala målet jämlikhet i möjligheter. om För det andra innebär social snedrekrytering att alla begåvningar inte kommer till sin rätt, inte kan utveckla sin potential, något kan som antas leda till effektivitetsförluster för samhället i Detta stort. uttrycks ibland så att det finns outnyttjad begåvningsreserv en som, om den tas i anspråk, skulle kunna ha positiva konsekvenser för samhället och samhällsekonomin. Därutöver kan en stor social snedrekrytering leda till de beatt som sätter höga positioner i näringsliv och offentlig tjänst har liten kunskap om villkoren för befolkningen i stort. Ibland också för tivarnas att en dig uppdelning av eleverna under skoltiden kan leda till sociala klyftor i samhället och till mindre förståelse mellan människor från olika samhällsklasser.

Varför snedrekrytering är ett problem diskuteras i avsnitt 1.1.

Hur stor är den sociala snedrekryteringen till högre SOU 1993: 85

studier Sammanfattning

För närvarande fortsätter bland barn till högre tjänstemän m.fl. klass I

ungefär 45 procent till traditionella universitetsstudier som normalt tar tre år eller mer och cirka 55 procent till högskolestudier dit även kor-

utbildningar räknas. Bland barn till okvalificerade arbetare klass tare VII är motsvarande andelar ungefär 7 procent respektive 13 procent.

Övergångsandelarna bland ungdomar från de övriga klasserna faller

mellan dessa extremvârden. Vilka är då de relativa skillnaderna mellan ungdomar från klass VII okvalificerade arbetare och de från de övriga klasserna Om vi använder ett sambandsmått som varierar mellan 0 och l där okvaliñcerade arbetare har värdet 0 får vi följande avstånd mellan klasserna: -

relativa avståndet till klass VII faller från klass där Vi ser hur det det är mycket stort, till klass VI, där det är litet. Snedrekryteringen bildar ett mönster relativa avstånd mellan klasserna, där skillnaderna av mellan de tre tjänstemannaklasserna är stora och där dessa tre klasser skiljer sig från de övriga. Barn till jordbrukare fortsätter till universitetsstudier i ungefär samma utsträckning som barn till andra företagare och påtagligt oftare än arbetarbarn. Detta är ett relativt nytt fenomen, i början seklet fortsatte jordbrukarbarnen i ungefär samma utsträckning av de okvaliñcerade arbetarnas barn. Bland jordbrukarbarnen är som emellertid skillnaderna mellan könen ovanligt stora. Döttrarna fortsätter i själva verket oftare till universitet än vad döttrar till andra företagare gör, medan förhållandet bland sönerna är det omvända.

Den sociala snedrekryteringens nuvarande omfattning behandlas i Kapitel

Är den sociala snedrekryteringen lika stor bland kvinnor

som bland män

Tidigare under seklet ñck män i alla klasser i genomsnitt mer utbildning än kvinnor. Numera fortsätter kvinnor något oftare än män till teoretiska gymnasiestudier och högskolestudier, medan män fortfarande i högre utsträckning fortsätter till de längsta universitetsutbildningarna. Sambandet mellan socialt ursprung och utbildning är 1990-talet ändå i stort sett detsamma för båda könen.

Är den sociala

snedrekryteringen lika stor i olika delar SOU 1993: 85

av

Sverige Sammanfattning

Situationen är här ungefär densamma för kvinnor och män. Ungsom domar som växer upp i olika län eller i olika ortstyper landsbygd, tätorter, städer fortsätter i olika stor utsträckning till högre studier. Skillnaderna är inte så markerade, men medan det t.ex. är relativt vanligt att ungdomar som växer upp i en universitetsstad fortsätter till högre utbildning, fortsätter ungdomarna från skogslänen i jämförelsevis liten utsträckning. Den sociala bakgrunden betyder emellertid ungefär lika mycket för den sociala selektionen inom utbildningssystemet i alla delar av Sverige.

År den sociala

snedrekryteringen lika stor bland andra

generationens invandrare bland barn till infödda som svenskar

Invandrarbarn fortsätter i genomsnitt i mindre utsträckning till högre utbildning än barn till infödda svenskar. Bland ungdomar själva insom vandrat är det färre som fortsätter äldre de när de kom till Sverivar ge. Bland invandrarungdomar, som från början gått i svenska skolor, beror emellertid den relativt låga övergångsfrekvensen till högre studier nästan helt på att deras föräldrar i stor utsträckning har arbetaryrken. När man tar hänsyn till den sociala bakgrunden fortsätter på det hela taget barn till invandrare oftare till universitet och högskolor än barn till infödda svenskar.

Den sociala bakgrunden har emellertid, oberoende det etniska av ursprunget, ungefär samma betydelse för skolgången. Det betyder den att sociala snedrekryteringen i stort sett har samma omfattning i olika invandrargrupper som i befolkningen helhet. som

Är den sociala

snedrekryteringen lika stor bland barn till

ensamföräldrar som bland barn vuxit med två som upp föräldrar

Barn till ensamstående föräldrar fortsätter i mindre utsträckning än barn till sammanboende föräldrar till teoretiska studier. När man tar hänsyn till föräldrarnas samhällsklass, utbildning och inkomst är dock skillnaderna obetydliga. Däremot visar det sig att bland ungdomar, vars uppväxtfamilj ombildades under de tidiga tonåren, fortsätter färre till teoretiskt gymnasium än i andra grupper.

fall finner vi emellertid någon skillnad i SOU 1993: 85 Inte heller i detta olika Den sociala bakgrunden betyder Sammanfattning snedrekrytering mellan grupper. således exempelvis ungefär lika mycket för utbildningen bland barn växer med ensamstående föräldrar som bland barn som växer som upp med två samboende föräldrar. upp

Skillnader mellan olika grupper behandlas särskilt i avsnitt 7.3.

Hur uppstår den sociala snedrekryteringen under skolgången

Snedrekryteringen kan som uppbyggd av två samverkande effekter. ses Den är att barn från högre socialgrupper i genomsnitt presterar ena bättre i skolan. Den andra är att bland barn prestationsnivå samma fortsätter de från högre socialgrupper oftare än andra till teoretiska studier. De två effekterna har ungefär samma styrka och verkar under hela skoltiden, såväl i grundskolan och gymnasiet, som universitetsnivå. Detta leder till att betydelsen socialt ursprung till ungefär hälften av beror skillnader i skolprestation, och likaså till hälften att barn med betyg, från olika samhällsklasser, gör olika utbildsamma men ningsval. Bland barn med samma studiebegåvning, tenderar de från högsocialgrupper oftare än andra göra teoretiska val högstadiet. På re att varje betygsnivå i årskurs 9 år det sedan fler från högre socialgrupper väljer att fortsätta till gymnasiet, och som där väljer längre teoretissom ka inriktningar. Den sociala snedrekryteringens dubbla karaktär visar sig även vid övergången till universitet och högskola. Betydelsen av socialt ursprung förmedlas till ungefär 50 procent av skillnader i tidigare skolprestatioi form betyg. De återstående sociala skillnaderna beror främst ner av direkt inverkan hembakgrund högskolevalet, dvs. av en effekt en av uppträder för ungdomar som tidigare gjort samma utbildningsval som och har jämförbara medelbetyg. Till en viss del förmedlas de emellertid också tidigare utbildningsval, i grundskolan och till gymnasiet. av

Snedrekryteringsprocessen analyseras i Kapitel 6 och i avsnitt 7.2.

När under skolgången är den sociala selektionen störst

Den sociala snedrekryteringen byggs alltså upp under skolgången genom att den sociala bakgrunden både har ett samband med betyg och påverkar utbildningvalen. Det betyder också att för varje nytt utbildningsval

blir den sociala snedrekryteringen något starkare till de effekter SOU - som 1993: 85 det sociala ursprunget tidigare haft på betyg och utbildningsval, Sammanfattning adderas nya effekter. Hur förhåller sig då effekterna vid olika tidpunkter under skolgången till varandra Traditionellt har den sociala snedrekryteringen varit starkast vid det första tillfälle där barnen delats upp i olika linjer, dvs. när eleverna i en skolklass skildes för första gången. I folkskolan skedde detta under större delen av seklet efter fjärde eller sjätte klass, då några av barnen fortsatte till realskolan. Bland dem som hade gått över till realskolan betydelsen var av föräldrarnas sociala tillhörighet för benägenheten fortsätta i skolan att sedan något mindre. Den stora sociala gallringen hade redan skett och den lil-

la andelen barn från arbetar- och jordbrukarhem som fortsatt hade antagligen mycket goda studieförutsättningar. Sambandet mellan ursprung och universitetsstudier ännu vi begränsar var svagare, om jämförelsen till dem som hade tagit studentexamen. Att det ändå fanns ett sådant beroende innebär att sammantaget snedrekryteringen till var universitet något starkare än till studentexamen.

När vi studerar situationen i början av 1990-talet gör vi det i skola en som är helt omorganiserad. Realskolan är borta och därmed har en övergång tagits bort. Alla går nio år i skolan, och kring 90 börprocent jar gymnasiet. Antalet övergångar mellan skolformer har alltså minskat och åldern vid vilken det första valet sker har skjutits upp några år. Fortfarande existerar dock utbildningskarriär, och fortfarande en har den sociala snedrekryteringen samma grundläggande karaktär. Ännu idag är det vid de tidigaste Övergångarna som betydelsen social bakav grund har störst inverkan. Den sociala snedrekryteringen produceras alltså ungefär samma sätt i dagens skola som den gjorde före skolreformerna. Det finns dock tecken som tyder på att betydelsen social bakgrund är av nu mer jämnt fördelad över skolkarriären. Medan den sociala snedrekryteringen tidigare var klart starkast vid den första förgreningen tenderar den nu att vara påtaglig vid alla förgreningar - den är dock fortfarande starkare vid övergång till gymnasium än vid övergång till högskolestudier. Det betyder att åtgärder mot den sociala snedrekryteringen kan ha effekt alla utbildningsnivåer.

Den sociala selektionens styrka under olika delar skolgången

av behandlas i Kapitel 6 och avsnitt 7.2 genomgång tidigare - en av forskning görs i avsnitt 3.2.10 där allmän bakgrund frågan en till ges.

Vilka bakgrundsfaktorer upphov till sociala skillnader SOU 1993: 85

ger

i betyg och utbildningsval Sammanfattning

Det är framför allt tre förhållanden i uppväxtfamiljen som visar samband med barnen fortsätter till högre studier. De tre är klasstillhörigatt

heten som är knuten till föräldrarnas yrken, utbildningsnivån i hem-

met och uppväxtfamiljens ekonomiska situation. Var och en av dessa tre faktorer har effekt utöver de andra. Det betyder exempelvis att uten bildningsnivån i hemmet har betydelse även när man jämför uppväxtfamiljer i samma samhällsklass och med samma ekonomiska standard. Utbildningsnivån framstår som den viktigaste faktorn. Den har systematiskt, dvs. på alla nivåer i utbildningssystemet, en något större effekt än klasstillhörigheten. Också när vi jämför barn med samma utbildningstradition i hemmet fortsätter barn från skilda samhällsklasser i påtagligt olika utsträckning till teoretiska gymnasiestudier. Ekonomin i föräldrahemmet verkar ha en svagare betydelse än de andra två faktorer- Den har fortfarande en viss betydelse för valen till gymnasiet. Det är na. dock troligt att vi här underskattar ekonomins betydelse grund av att vi saknar uppgifter om förmögenhet m.m. I jämförelse med de två andra faktorerna visar sig utbildningsnivån i föräldrahemmet starkast vid övergången till högskolestudier. Detta vara kan tyckas förvånansvärt, kanske utbildningstraditionen i föräldramen hemmet är mest betydelsefull just här nästan alla går numera över till gymnasiet, medan högskolan fortfarande kan vara en främmande värld för många ungdomar från hem utan utbildningstradition. Det är värt att notera det tydliga genomslaget av utbildningstradition i utbildningssystemet. På alla nivåer i systemet och och av samhällsklass i alla de grupper vi har studerat uppdelade efter kön, invandrarstatus, ortstyp slår dessa båda faktorer igenom med i stort sett konstant etc. styrka på övergången till gymnasium och högkola.

I Kapitel 7 diskuteras betydelsen av olika hemfaktorer.

Spelar valet av skola någon roll

Gör det någon skillnad för en elevs fortsatta utbildningschanser om han eller hon går i den skolan eller i den andra Påverkar det, i så fall, ena snedrekryteringens omfattning Andelen elever som fortsätter till teoretiska gymnasiestudier varierar rätt kraftigt mellan olika skolor. Till den största delen beror det att grundskolorna ligger i olika typer av bostadsområden. Vissa skolor har elever, som skulle ha fortsatt till högre studier oavsett var de bott, medan elevsammansättningen i andra skolor är sådan kan förvänta sig att ganska fortsätter till en teoretisk att man utbildning.

Det visar sig emellertid att skillnaderna mellan skolor inte helt kan SOU 1993: 85 förklaras av elevsammansättningen. Det betyder att om en elev byter Sammanfattning skola kan det förändra sannolikheten att hanhon fortsätter till teoretiskt gymnasium. Effekten är inte särskilt stark, valet grundskola kan men av således ha en viss betydelse för den fortsatta utbildningskarriären.

De skolor från vilka många fortsätter till teoretiska studier ligger ofta i bostadsområden där det bor många högre tjänstemän, där många har hög utbildning och relativt höga inkomster. Bostadssegregationen leder

därmed till en större social snedrekrytering. Återigen

bör dock betonas att effekten inte är särskilt stark.

Skillnader mellan skolor och betydelsen boendesegregationen av tas upp i avsnitten 8.1 och 8.2.

Vad leder den sociala snedrekryteringen till

Ungdomars utbildning påverkar mer än de flesta andra förhållanden under uppväxttiden hur deras levnadsförhållanden senare kommer att gestalta sig. Högre utbildning leder till fördelaktiga sociala positiomer ner de som genomgått högskoleutbildning får - betydligt oftare än andra arbeten som högre tjänstemän eller tjänstemän på mellannivå. Därmed får de det hela taget bättre arbetsvillkor och högre lön än andra. När vi räknar samman årsinkomsterna från 16 till 46 års ålder, finner vi att bland män födda i slutet av 1930-talet eller början 1940-talet är den av sammanlagda livsinkomsten klart högre bland högskoleutbildade än bland andra. De relativa skillnaderna i inkomster mellan olika utbildningsgrupper har dock sjunkit under efterkrigstiden, speciellt under åren omkring 1970. Lönar det sig då att ta ett års ytterligare utbildning Om man ställer kostnaderna för att utbilda sig mot de eventuellt ökade intäkterna senare i arbetslivet, visar sig avkastningen positiv vara utbildning betalar sig vi har dock inte haft möjlighet att undersöka i vilken utsträckning forskarutbildning är lönsam. Såvitt vi kunnat finna ut är det härvidlag ingen större skillnad mellan barn med olika social bakgrund de får al- la ungefär samma avkastning på sin utbildning. En viktig fördel med högre utbildning är att den leder till avsevärt bättre arbetsförhållanden. Genom att utbildning har positiva konsekvenser för dem som genomgår den, bidrar den sociala snedrekryteringen till att överföra privilegier

mellan generationer.

Är det svårt rekrytera begåvade ungdomar till högre SOU 1993: 85

att studier Sammanfattning

Den ekonomiska avkastningen högre utbildning har, som vi nämnde av minskat. Betyder det då värdet att utbilda sig har sjunkit så ovan, att av mycket att det är svårt att locka begåvade ungdomar till högre utbildning Vi har svårt att tro det. Sammantaget är de olika konsekvenser följer högre utbildning så fördelaktiga att det verkar osannolikt som av det föreligger något generellt incitamentsproblemi Eventuella kvaliatt tativa problem med rekryteringen till högre utbildning beror snarare faktorer försvårar för begåvade ungdomar från lägre socialgrupsom fortsätta från grundskolan till teoretiska gymnasiestudier och seper att dan vidare till universitet och högskolor. Eventuella kvantitativa problem löses enklast att sänka intagningsspärrarna till universitet genom och högskolor.

Utbildningens konsekvenser behandlas i Kapitel

Hur förändras den sociala snedrekryteringen

Våra analyser den sociala snedrekryteringens förändring är uppdelaav de i ett långt tidsperspektiv, från seklets början, och i ett kortare, där vi med större detaljrikedom studerat utvecklingen från slutet av 1960-talet till början av 1990-ta1et. Sett över hela 1900-talet står det klart att den sociala snedrekryteringminskat, även påtagliga skillnader fortfarande existerar. I början en om seklet hade barn till jordbrukare och arbetare små möjligheter att av någon utbildning utöver 6-årig folkskola; detta var fallet för cirka 20 männen och mellan 15-20 procent av kvinnorna. Mindre än procent av 2 procent arbetarsöner och jordbrukarsöner, och en ännu mindre av andel döttrarna från dessa klasser, nådde universitetsutbildning. av Bland söner från klass I högre tjänstemän, större företagare m.fl. - fortsatte runt 80 procent i skolan efter de obligatoriska åren. Motsvarande andel bland deras systrar var cirka 60 procent. Omkring 50 respektive 20 procent tog en akademisk examen. Utvecklingen under detta sekel har inneburit att en växande andel från samhällsklasser har fått någon vidare utbildning. Ökningen har alla varit relativt snabbare för barn från de tidigare mest förfördelade samhällsklasserna, varför snedrekryteringen har minskat. När det gäller att någon utbildning utöver den obligatoriska är inte utjämningen så överraskande. Till en del följer den troligen automatiskt av den dramatiska ökningen andelen fortsätter praktiskt eller teoretiskt av som gymnasium. Redan i början av seklet gick nästan alla barn från klass I över till sådan utbildning, så att det i denna klass endast fanns en liten potential för någon ytterligare ökning.

Men även högre utbildningsnivåer finner vi social utjämning. SOU 1993: 85 en Socialt ursprung har under seklet kommit att betyda allt mindre

för stu- Sammanfattning

dentexamen, teoretiskt trefyraårigt gymnasium, eller högre utbildning. Också på universitetsnivån finner vi utjämning. Den enskilda kateen gori som svarat för den mest remarkabla uppgången är jordbrukardöttrarna. De var tidigare under seklet utbildningsmässigt mycket missgynnade, men återfinns idag i en mellanpositioni När inträffade då den sociala utjämningen Våra resultat talar för att den började på 1930-talet och att den var rätt kraftig också under 1940-, 1950- och 1960-talen. Därefter planar den ut. Vår specialstudie över utvecklingen från slutet av 1960-talet fram till början av 1990-talet visar att den sociala snedrekryteringen till högre studier knappast alls har förändrats under de 25 åren. Många senaste har spekulerat i att den skulle ha ökat under 1980-talet, detta kan men vi avfärda. Den enda förändring vi finner är faktiskt i riktning mot en utjämning. Bland kvinnor minskar nämligen sambandet mellan socialt ursprung och övergång till prestigelinjer vid universitet utbildning till läkare, civilingenjör, jurist, agronom m.fl. längre utbildningar.

Förändringen i den sociala snedrekryteringen studeras i Kapitel se också avsnitt 8.1.2.

Vad beror den sociala utjämningen på

Denna fråga är utomordentligt svår att besvara, och kan rimligtvis aldrig avgöras definitivt. Våra resultat pekar emellertid del förmot att en av klaringen ligger i att skillnaderna i ekonomiska villkor mellan samhällsklasserna, i form av arbetslöshetsrisker och inkomster, har minskat och att studieñnansieringssystemet har byggts ut. Vidare förefaller grundskolans införande ha betytt del för minsen att ka snedrekryteringen. Dess betydelse kan ha legat i att de tidigaste valen av fortsatt utbildning sköts upp i åldrarna. Ju äldre eleven är när dessa val görs desto mer kan vi antaga att hennes önskningar och egna prestationer påverkar valen och desto mindre blir föräldrarnas inflytande. Det vore kanske rimligt att tro att den generellt höjda levnadsstandarden skulle ha bidragit till den minskade snedrekryteringen. Mot detta talar att i man i flera andra länder, där levnadsstandarden också har höjts, inte finner någon minskad social selektion i utbildningssystemet. Det är dock tänkbart att välståndshöjningen ett nödvändigt, invar men te tillräckligt, villkor för en utjämning.

En analys av utjämningens orsaker görs i avsnitt 8.5.

Hur framstår den sociala snedrekryteringen i Sverige i ett SOU 1993: 85 internationellt perspektiv Sammanfattning

Det finns en påfallande likhet både i mönstret och omfattningen av den sociala snedrekryteringen när man jämför västliga industriländer. I ett internationellt perspektiv är snedrekryteringen förhållandevis låg i Sverige, troligen på ungefär samma nivå som i U.S.A. och England, och lägre än i Tyskland och Frankrike. Mer anmärkningsvärt än nivån, t.ex. är dock det faktum att vi finner en tendens till minskad snedrekrytering i Sverige. En sådan har bara kunnat beläggas i några andra länder.

Internationella jämförelser av den sociala snedrekryteringen presenteras i Kapitel 10.

Kan den sociala snedrekryteringen motverkas genom

utbildningspolitiska åtgärder

Den sociala snedrekryteringen har, trots den påtagliga minskning vi funnit, förändrats rätt litet i förhållande till de enorma samhällsförändringar vi bevittnat under detta sekel. Av detta kan vi lära oss att inte ha alltför stora förväntningar att utbildningsreformer något avgörande sätt skulle kunna upphäva betydelsen av social bakgrund för högre utbildning. Flera utbildningspolitiska åtgärder, som vi studerat, är också troligen verkningslösa i detta avseende. Det ñnns dock ingen anledning att generellt hysa misstro till politiska medel. Våra resultat talar för att det finns åtgärder som kan påverka styrkan i sambandet mellan ursprung och utbildning. Ofta antas att högre utbildning görs mer lönsam, genom att löneom skillnaderna ökar mellan låg- och högutbildade, skulle snedrekryteringminska. Våra resultat talar för att så inte skulle bli fallet ungdomar en från högre socialgrupper väljer oftare än andra utbildningar där avkastningen är hög. På längre sikt kan faktiskt effekten av ökade löneskillnader bli ökad snedrekrytering. Som vi nämnde ovan tenderar nämligen ökade ekonomiska klyftor mellan samhällsklasserna att leda till ett starkare samband mellan ursprung och utbildning. Hur påverkar då olika utbildningspolitiska åtgärder snedrekrytering-

enligt våra resultat Åtgärder, som vi inte kunnat finna haft någon,

en, eller bara en mycket obetydlig, effekt för den sociala snedrekryteringen till högre studier, är: i förändringar i antagningssystemet mm., regional högskoleetablering, iii införandet av komvux och andra alternativa utbildningsvägar. Alla dessa åtgärder kan förvisso ha ett antal positiva effekter, men de tycks inte minska den sociala snedrekryteringen.

Åtgärder kan påverka den sociala snedrekryteringen,

som är: SOU 1993: 85 i expansion av universitetsutbildningen, Sammanfattning bättre koppling mellan yrkesutbildningar gymnasiet och praktiska högskolelinjer, iii en mer aktiv rekrytering från skolornas sida studiebegåvav ningar, iv studiemedelssystemets omfattning och utformning,

v införandet av en odifferentierad grundskola sammanhållna

klasser i alla ämnen, vi om nivågruppering anses nödvändig, återgång till urval istället för tillval som grund för indelningen, vii en allsidig social sammansättning eleverna vid enskilda av grundskolor. En ökad dimensionering av högskolan skulle antagligen leda till en begränsad social utjämning i rekryteringen till traditionella universitetsstudier. Att inrätta en naturlig fortsättning nästa utbildningnivå, för dem som genomgått yrkesutbildning på en gymnasiet, skulle kunna ha en liknande effekt för rekryteringen till högskolan även det finns om en viss risk för att detta kan ske på bekostnad ökad snedrekryteav en ring till längre universitetslinjer. En mer aktiv rekrytering studiebeav gåvningar av företrädare för gymnasier och högskolor skulle kunna leda till att studiebegåvade barn från studieovan hemmiljö uppmuntrades att läsa vidare. Ett studiemedelssystem som är generöst och samtidigt medför besom gränsad skuldsättning, leder sannolikt till mindre social snedrekrytering, men hur ett sådant system bäst skall utformas har vi inte tagit ställning till. En återgång till ett selektivt studiemedelsystem skulle troligtvis leda till en minskad snedrekrytering, ha betydande nackdelar men som sannolikt uppväger denna fördel. Införandet av urval grund för nivågruppering t.ex. som allmänsärskild kurs har också vissa nackdelar, är rimligt men om man av pedagogiska skäl inte tror sig kunna bedriva undervisning i sammanhållna klasser. En helt odifferentierad grundskola är dock, våra enligt resultat, att föredra. Ju mindre segregerade grundskolorna är med avseende social bakgrund hos eleverna, desto mindre blir snedrekryteringen. l dagens situation skulle en mer allsidig sammansättning enskilda av skolor dock inte leda till mer än en obetydlig social utjämning, och det är svårt att se vilka åtgärder som skulle befordra denna allsidighet i praktiken. Hur skall då ett utbildningssystem konstruerat för minimera vara att den sociala snedrekryteringen Vi menar att svaret måste sökas i ett system som maximerar valfriheten för enskilda individer vid tidpunkten för övergång till högskolestudier, dvs. ett relativt öppet system utan återvändsgränder. Ett sådant system bör, i anslutning till våra punkter ovan, åtminstone ha följande egenskaper:

odifferentierad i så hög SOU 1993: 85 1 Den obligatoriska skolgången bör vara tillval finns skall dessa gälla äm- Sammanfattning utsträckning som möjligt, och där inte begränsar valmöjligheterna till gymnasiet. Om nenmotsv. som nivågruppering nödvändig pedagogiska skäl bör den göras anses av grundval av studielämplighet. likvärdighet mellan skolor bör upprätthållas för 2 Principen om föräldrarnas val bostadsortområde skall påverka barnatt inte av utbildningschanser; likvärdighet garanterar naturligtvis också ens maximal rekryteringsbas till högre studier. en 3 Enskilda skolor bör ha så allsidig socioekonomisk sammanen sättning som möjligt. Utbildningssystemet bör fungera rekryterande. Vid valet till 4 bör studiebegåvade barn aktivt rådas att välja teoretisk gymnasiet inriktning. I gymnasiets sista årskurs bör studiebegåvade elever av gymnasieskola rådet fortsätta sina studier. Därutöver bör sin ges att universitet och högskolor bedriva en aktivt rekryterande verksam-

het. bör finnas möjligheter att vidare till högre studier från 5 Det alla gymnasieprogram, möjligen genom ett ökat inslag av speciellt avpassade propedeutiska kurser högskolan. Det innebär bl.a. att utformningen yrkesinriktade gymnasieprogram och utbud av av högskoleutbildningar i högre utsträckning bör samordnas. genomgå kompletterande utbildning och att på- 6 Möjligheten att börja högre studier efter ett antal år i arbetslivet är viktig för att hålla dörren till högre studier öppen även för dem som lämnat

skolan. 7 I den utsträckning dimensioneringen av utbildningsplatser post-gymnasial nivå framför allt enskilda linjer gymnasial eller urvalsförfarande, bör objektiva metoder användas bekräver ett tyg, högskoleprov. 8 Alla med betyg eller högskoleprov dokumenterad stuen genom dielämplighet bör beredas plats inom högskolan. 9 Studiestödet bör generöst. Indirekt studiestöd via subvenvara tionerade bostäder och mat bör övervägas som ett komplement till

direkta ekonomiska bidrag. utbildningssystem vi skissar och de principer vi för fram är Det ovan generell karaktär. Vi har utgått från att utbildningssystemet skall alla av rekryterande totalt det är inte omsortering av barn från vara sett - en olika social bakgrund är lösningen, utan åtgärder som får relativt som studiebegåvade barn från studieovana hemförhållanden att söka sig fler högre utbildning. Därmed skulle den totala begåvningspotentialew i till samhället bättre kunna tillvara, vilket kan antas ha positiva effekter tas på samhällsnivå t.ex. i form höjd produktivitet. av

En diskussion utbildningspolitikens möjligheter förs i Kapitel av 11.

DEL I

INLEDNING OCH BAKGRUND

1 SOV 1993 85

Problemet

Kapitel 1

Dem sociala snedrekryteringen till högre studier har länge betraktats samhälleligt problem. Åtminstone sedan början seklet har sonn ett av sökt åtgärda det politiskt. Allt sedan problemet identifierades har main det: huvudsakligen betraktats ur två synvinklar. Den ena är att social snedrekrytering utgör en ojämlikhet som bör reduceras; den andra att den innebär effektivitetsförlust som måste minimeras. Ofta har den en eller den andra aspekten dominerat, beroende på betraktarens värena deringar och intressen eller på tidsandani Detta betänkande kommer i tid då Sverige genomgår en svår ekoen normisk och politisk kris, som drabbar både företag och medborgare. Utvecklingen i början av 1990-talet har medfört kraftigt ökande arbetslöshett och ökade inkomstklyftor. Ett antal utredningar som behandlat effelctivitetsproblemet i svensk ekonomi har pekat expansionen av utbiludningssystemet av lösningarna. Man har påtalat den vinst som som en ligger i att alla har fallenhet och håg för högre utbildning faktiskt som erhåller sådan och medlen för detta är att söka begåvningaratt ett av från samtliga i samhället att vidare till högre studier. Sona grupper ciail snedrekrytering kan således innebära en effektivitetsförlust. Vi vill även fästa uppmärksamhet jämlikhetsaspekten. Lika tillgång tilll utbildning är ett allmänt omfattat politiskt mål. Förhållanden som göir att individer på grund sin härkomst inte kan utveckla sin begåvav nimg och sina intressen betraktas av de flesta som orättvisa. Eftersom högre utbildning medför bättre villkor i arbetslivet och även i andra avseenden, leder också den sociala snedrekryteringen till att skillnader i lewnadsnivå i viss mån överförs mellan generationer. En kvardröjande social snedrekrytering till högre studier är sålunda inte bara till förfång förr den samhälleliga effektiviteten utan också ett missförhållande i sig. Vår utgångspunkt är att det är ofruktbart att inte ta upp bägge aspekter av den sociala snedrekryteringen. Så länge högre utbildning inte enbasrt fördelas efter intresse och läggning utan dessutom beror socialt tillvaratas det mänskliga kapitalet ineffektivt och fördelas ursprung, livrschanserna ojämliktJ

1 Det kanske kan noteras att denna vår utgångspunkt föga kontroversiell i da- gems Sverige inte alltid varit allmänt omfattad. tminstone en tid in 1900- taltet ansåg vissa politiskt konservativa att en social utjämning i rekryteringen tilll högre utbildning hotade att skapa ett arbetslöst och potentiellt missnöjt och rewolutionärt akademikerproletariat. Så menar t.ex. professor Pontus Fahlbeck i sitt yttrande till Emigrationsutredningens betänkande 1910 att den ökande amdelen som söker sig till högre utbildning måste ses i perspektiv av den öppna oclh kostnadsfria skolan. Denna lämnar fri utsikt till statens ämbeten och de höigsta klasserna för alla och en hvar. Därför befolkas även de högre läroverken oclh universiteten till så stor del utav söner från de lägre lagren i samhället. Och expansionen följer av en folklig rekrytering ... är en ren olycka för som ettt samhälle, om detta sätt öfverbyggnaden uti densamma hotar att bli för stor. Därför må man vakta sig för att genom att göra folkskolan till bottenskola underlätta denna form social omsättning. Den är redan nu väl stark i vårt av lamd. Fahlbeck 1910, sid. 6-7.

1.1 Argumenten mot social snedrekrytering SOU 1993: 85

Kapitel 1 Bristande effektivitet och ojämlikhet betonas alltså oftast när den sociala snedrekryteringen attackeras. Det finns också andra faktorer som nämnts och som tidigare ansetts viktiga. Närmast presenteras de mest framförda argumenten i en kort historisk exposé. En mer utförlig redogörelse ges i en av utredningens rapporter Där noteras fyra ofta anförda skäl till varför social snedrekrytering ses som ett missförhållande bristande effektivitet, orättvisa, social disharmoni den bristande representativiteten inom vissa sociala eller yrkesgrupper

1.1.1 Bristande effektivitet

Det första argumentet mot social snedrekrytering är effektivitetsskälet som nämndes ovan: samhället fungerar inte effektivt inte alla beom gåvningar tas till och slutligen rätt hamnar på rätt plats. vara - - man Därför bör inga faktorer utom individuell talang, intresse och flit bestämma utbildningens fördelning. Den tidigaste kritiken mot den sociala selektionen i skolan levererad i mitten av 1800-talet då folkskolan hu- vudsakligen var en fattigskola medan bättre klassers barn ñck privatundervisning var inriktad på samhällets effektivitet. Den vid tiden för- härskande synen på samhället som en biologisk organism ledde Thorsten Rudenschöld att likna ståndscirkulationen vid blodcirkulationen i en människokropp och hävda att hälsan i samhällskroppen inte kan garanteras förrän: ... de högre eller icke-arbetsklasserne, utan fåfänga, fördom eller sömnaktigt slafveri under gammal häfd, endast med ledning de befintlige naturliga anlagen, på fullt alfvar insätta i kroppsarbetarnes leder dem sina barn, som finnas naturen dertill ämnade

Argumentet om samhällelig effektivitet återkom i riksdagsskrivelsen angående 1927 års skolreform, där det slogs fast att de begåvningunga arna från alla sociala ursprung måste tas tillvara då de utgör den största tillgång, varöver ett folk förfogar.5 Argumentet återkom med full kraft hos 1946 års skolkommission som lade grunden till 1950- och 1960-talets stora utbildningreformer. Dock hade vid den tiden en mer ekonomisk samhällssyn vunnit gehör och frågan den sociala snedom rekryteringen knöts uttalat till frågan om samhällets produktivitet:

2 Erikson och Jonsson 1993b. 3 Ett underliggande skäl är att samhällsförändringar kräver att alla medborgares utbildningsnivå höjs. Argumentet går igen historien även de genom om samhällsförändringar man hänvisar till varierar: demokratins införande för 1918 års skolkommission, för att förhindra uppkomsten av totalitära villfarelser för 1940 års Skolutredning och 1946 års skolkommission, samt tidlöst för mer att anpassa arbetskraftens utbildning till jobbens ökade kvaliñkationsgrad. Detta skäl tas inte upp här därför att det är mer perifert kopplat till den sociala snedrekryteringen och istället knutet till en förlängning av skolplikten. 4 Rudenschöld 1845,citatet hämtat från Hall 1912, sid. 280-81. 5 Riksdagsskrivelse om 1927 års skolreform, citerad från SOU 1944:20,sid. 103.

Det moderna industrialiserade samhället kräver utbildad arbets- SOU 1993: 85 kraft, den alltmer specialiserade yrkesutbildningen måste bygga på Kapitel I god allmânbildningsgrund, värt lands resurser i fråga om begåvningar av olika slag måste effektivt tillvaratagas. En kapitalinvestering, som möjliggör ett bättre utnyttjande av den viktigaste produktionsfaktorn, den mänskliga arbetskraften, måste anses väl motiverad. 5 Med humankapitalteorins genombrott kring 1960 accentuerades effektivitetsargumentet och idag får det väl närmast betraktas som en dominerande åsikt att vårt lands begåvningsreserv måste tas i anspråk om vi skall kunna konkurrera med andra industrinationer. Effektivitetsargutmentet är sammantaget det klart viktigaste genom historien, framför alltt därför att det använts av politiker av alla schatteringar.

1.1-2 orättvisa ojämlikhet -

Dext andra dominerande argumentet mot social snedrekrytering rör det förr betecknades orättvisa, senare som ojämlikhet. Att begåsom som en vade ungdomar hindras att studera vidare grund av att de kommer från mindre bemedlade hem är enligt denna åsikt djupt orättvist. Den tanken ligger bakom en stor del av den kritik som framför allt liberaler, socialdemokrater och andra grupperingar på den dåtida politiska vänstersidan riktade mot skolan.7 Det gäller, som 1918 års skolkommission formulerar det, att ta till vara de fattiga begåvningarnas rätt. Den svenska socialdemokratin kopplade ihop rättvisefrågan med demokratifrågan. I arbetarrörelsens efterkrigsprogram heter det att: Det är farligt för demokratins bestånd, att det finns så stora skillnader i skolutbildning mellan olika samhällsklasser. Kanske mer än något annat bidrar detta till att konservera klasskillnaderna. Ty de medverkar mycket starkt till att göra klasskillnaderna ärftliga. 3 lKlasskillnaderna ger upphov till orättvisa mellan individer eftersom de innebär att barn från olika samhällsklasser har olika livschanser. Det är emellertid också troligt att själva överföringen av klassprivilegier dett som inom sociologin ofta benämns social reproduktion kan ce- -

6 SSOU 1948:27, sid. ll. Det bör påpekas att det refererade stycket inte i huvudsak behandlar den sociala snedrekryteringen utan snarare förlängningen av skolplikten till nio år, men resonemangen är i praktiken oskiljbara i kommissiomens arbete. 7 Politiska företrädare för jordbrukarna har riktat kritik mot skolan som uppembarligen missgynnade landsbygdens och böndernas barn. Bonderörelsen anses; av vissa forskare ligga bakom folkskolans införande i Sverige. Jordbrukarklassens inställning har dock inte varit motsättningsfri bl.a. motarbetades folkskolan och dess förlängning av många jordbrukare som i denna fann liten vinning för sina egna barn samtidigt som de blev tvingade att stå som finansiärerr folkskolan var en kommunal angelägenhet och bönderna tidigare domineramde skattebetalare i många kommuner. Det bör också noteras att liberalernas progressiva skolsyn falnade 1910-talet se lsling 1980, Kap. 12-14, samt att bosndeförbundet splittrades i frågan om 1927 års skolreform Herrström 1966. 8 SAP 1944, sid. 115.

mentera klasskillnaderna. Det antas dock även att en stark social repro- SOU 1993: 85 duktion kan mejsla fram socio-demograñskt enhetliga klasser har Kapitel 1 som stor potentiell förmåga att handla kollektivt Jfr avsnitt 1.3.2.

1.1.3 Social disharmoni

Frågan om varför allmän skolundervisning kom inrättas i Sverige år att 1842 har ännu knappast fått något slutgiltigt Det har hävdats att svar. det inte främst var någon jämlikhetsiver, eller ens ñlantropisk syn, som låg bakom. Snarare ansåg prästerskap och överhet i tider sociannan av al oro, då patriarkala band började upplösas, att underklassens barn behövde fostras bättre. En allmän folkskola där barn lärde sig respekt för kyrkan och kärlek till fosterlandet såg som ett effektivt instrument för social kontroll. 10 Under 1800-talets senare hälft kom tanken om skolan skapare som av social harmoni att en betydligt radikalare utformning. Liberalerna propagerade för en skola där barn från alla samhällsskikt skulle till-

sammans en gemensam barndomssk0la i sex år. Anledningen

var nu inte främst att uppfostra de fattigas barn utan att skapa ömsesidig förståelse mellan sociala grupper: Splittringen i uppfostringsväsendet föder splittring i människornas sinnen Det är möjligt annat, än att människor, från sin som spädaste ålder, då de djupaste intrycken mottagas, vari[t] skilda i två läger, skola känna sig som främlingar och motståndare. Den, som av erfarenhet vet, vilken ömsesidig misstro råder mellan de högre och lägre klasserna i vårt land, måste erkänna, att de ännu alltför ofta betrakta varandra som tva° fientliga raser, en härskande och en underkuvad. 11

Också 1918 års skolkommission betraktade skolfrågan viktig för som att ... förebygga uppkomsten och underhållandet av osunda och antisociala klasskänslor.12 1940 års Skolutredning menade att bara genom att de skilda begåvningarna tillvaratas på bästa sätt, kan individerna känna den mtillfredsställelse med sitt arbete och sin ställning i livet, är som av så stor vikt för hans andliga välbefinnande och jämvikt 1946 års skolkommission betonar grupparbetets roll för social fostran och man talar om att praktiskt arbete under ferier befordrar social vidsyn och

9 Se t.ex. Marx 18521971; Giddens 1973; Goldthorpe 1980. 10Se t.ex. SOU 1944:20,sid. 38-39; Isling 1980. U Berg 18831911. Citatet från Hall 1912, sid. 305-306. 12Björck 1922, sid. 42. Kommissionen för en rätt lång argumentation för och emot hypotesen att skolan skulle kunna bidra till ett utjämnande motsättav ningarna i samhället. Det är intressant liksom efterföljarna, att notera att man, noterar skolreformernas dubbla roll, nämligen att dels öka legitimiteten i samhällsskiktningen genom ökad jämlikhet i utbildningschanser, dels öka förståelsen mellan barn från olika social bakgrund genom enhetsskolan. Referenser till 1918 års skolkommission görs här från den sammanfattning skrevs som av kommissionens sekreterare, formuleringarna är dock väsentligen desamma.

13SOU 1944:20,sid. 134.

sarmhällssolidaritetå 1946 års studentsociala utredning i ...bildning- SOU 1993: 85 ser nuvarande ojämna och godtyckliga fördelning starkt bidragande Kapitel I enes en orssak till rådande klassföreställningar och sociala motsättningar Vid införandet grundskolan var ett av argumenten bakom idén om av sarrnmanhållna klasser att barn som i sitt kommande yrkesliv skulle behöwa samarbeta inte borde i olika skolor under sin barndom. I stort settt har argumentet varit mindre betydelsefullt i diskussionen om den socciala snedrekryteringen efter andra världskriget, kanske därför att klaassmotsättningarna i Saltsjöbadsandan inte framstått som allvarliga.

l.ll.4 Representativitetsproblemet

Sltutligen kan man urskilja något som vi kan kalla för representativitetsprroblemet. I den starkaste versionen innebär det att demokratin är i fade högutbildade som besätter ledande positioner i näringslivet ra om oczh staten alla kommer från en socio-kulturellt homogen övremwdelklassmiljö. Det är framför allt den politiska vänstern som pekat påi det faktum att personer i ledande positioner i näringsliv och stat nästam alltid rekryteras de universitetsutbildades skara. Om detta urval ur är skevt med avseende på social bakgrund kommer landets beslutsfattare intte att vara representativa för befolkningen. De kommer att ha persomliga erfarenheter från uppväxt och högre utbildningsinstitutioner - ligger långt ifrån vanliga människors.l7l den studentsociala utredsoim nimgens diskussion om detta framhålls att För det svenska samhällets sunda utveckling skulle det sannolikt fördel, de personer, som i egenskap av statens och vara en om det allmännas tjänare besätta platserna inom förvaltning, sjukvård och undervisning, genom sin härkomst på ett bättre sätt än nu avspeglade den sociala grupperingen hos folket. En bredare social rekryteringsbas till de ledande posterna i samhället torde komma

14 SOU 1948:42, sid. 16. 15 l Proposition 1950:70 om riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling säggs det: l gångna tider, då klassmotsättningarna voro skarpare, var det vanligaire än nu, att en skola eller skoltyp hade en mer eller mindre markerad klasskaaraktär, och det är åtminstone möjligt, att detta till en tid kan ha motverkat uttjämningen av klassmotsättningarna. sid. 156. 151 Representativiteten hos ämbetsmannakåren dvs. deras sociala ursprung i Swerige år 1917-1947 studeras Landström 1954. Han hänvisar till 1911 års av soocialdemokratiska partikongress, där partistyrelsen uttalade att ett demokratisskt styrelsesätt knappast kunde tänkas utan att detsamma måste följas av en follklig ämbetsmannakår sid. 154-55. Liknande krav upprepades vid 1914 och 19920 års kongresser. 17 l arbetarrörelsens efterkrigsprogram SAP 1944 problematiseras utöver detta attt den sneda rekryteringen till ledande positioner kan leda till politiska styrniingsproblem: Inte bara ledarna utan större delen av tjänstemannakåren i offerntlig förvaltning och enskilt näringsliv rekryteras övervägande från andra Skilkt än de breda lager, som spelar en alltmer dominerande roll i landets politiskra liv. Härigenom uppkommer en motsättning mellan politisk makt å ena sidaan och ekonomiskt och administrativt inflytande å den andra, vilket kan vålla alllvarliga störningar. SAP 1944, sid. 115. Under 1930-talet var farhågor om ärrnbetsmannaillojalitet inte ovanliga bland socialdemokrater Skoglund 1991.

2 13-1082

att mildra klassmotsâttningarna och befästa den politiska demokra- SOU 1993: 85 tin. 13 Kapitel 1

Man kan tillägga att argumentet sällan anförs i dagens debatt och att den politiska udden slipats ned genom att fördelningen ledande posiav tioner efter social bakgrund i praktiken blivit jämnare. Det finns dock resonemang om att en ensidig rekrytering till olika yrken kan vara problematisk, en svagare variant av representativitetsproblemet. Till exempel kan kommunikationen mellan läkare och patienter försvåras det av faktum att läkarkåren fortfarande i stor utsträckning rekryteras från högre sociala skikt. Inom pedagogisk forskning har man antagit att det-

samma gäller kontakten mellan lärare och elever mer detta nedan.

om Farhågor reses emellanåt också rörande den skeva sociala rekryteringen av domare och andra jurister.

1.1.5 Problemets relevans idag

Är då argumenten mot den sociala snedrekryteringen aktuella även idag Representativitetsargumentet har kanske förlorat mycket sin av kraft. Genom att närmare en tredjedel varje årskull får högre av numera utbildning kommer en inte oväsentlig andel både politiskt valda av samhällsföreträdare och högre tjänstemän att ha sitt sociala i arbeursprung tarklass eller andra mindre priviligierade grupper. Effektivitetsargumentet däremot har, att döma diskussionen det av om i början av 1990-talet rådande ekonomiska läget, mycket hög aktualitet. Många föreställer sig att för att Sverige inte skall bli andrarangsnaen tion är det nödvändigt att fler ungdomar får bättre utbildning. Då en måste rimligtvis de som har förmåga och talang, kanske sakmen som nar utbildningstradition i hemmet och uppfattar högre utbildning som ett våghalsigt ekonomiskt risktagande, uppmuntras och kanske övertalas att ta en avancerad utbildning. Även rättviseargumentet, möjligen i kombination med disharmonlte-

sen, har aktualitet. Att medborgarnas individuella välfärd till del been ror på de omständigheter till vilka de fötts är oacceptabelt enligt de politiska värderingar som i stort sett alla svenskar omfattar. Därmed borde själva förekomsten av en social snedrekrytering i utbildningssystemet i sig vara ett argument med politisk kraft. Eftersom denna värdering är så allmänt omfattad bör uppenbara brott mot den också förväntas leda till ett socialt missnöje till social disharmoni. - Det önskvärda i att försöka undvika social disharmoni kan också medföra att effektivitetsargumentet inte bör drivas till sina yttersta konsekvenser. Det skulle kunna innebära inte bara att de mest talangfulla ges en kvalificerad utbildning, utan också att utbildningen av mindre talangfulla och begåvade ungdomar inte blir lika omfattande.

13SOU 1948:42,sid. 16.

19 Det är dock långt ifrån säkert att sådan uppfattning skulle ha fog för sig en t.ex. torde utbildning som möjliggör för förståndshandikappade leva nåatt ett gorlunda normalt liv vara samhällsekonomiskt lönsam.

den amerikanske ñlosofen John Rawls uttrycker det ... bör utbild- SOU 1993: 85 Sorm värde inte bedömas enbart i ekonomisk effektivitet Kapitel I nimgens termer av oclh social välfärd. Lika viktigt, om inte viktigare, är att utbildning gör dett möjligt för individ att kunna glädja sig sitt samhälles kultur en oclh deltaga i dess liv, och på det sättet förse var och en med en grundmulrad självkänsla Till tesen att en avsaknad av social snedrekrytering minskar den sociala disharmonin bör kanske också den s.k. legitimeringshypotesen föras;.21 Den innebär att de sociala skillnaderna i samhället legitimeras om allza har haft samma chanser att nå de mest attraktiva positionerna. Efterrsom samhället aldrig lär bli rättvist tur och andra egenskaper än stuidieflit och hårt arbete kommer alltid kunna förklara en stor del av skiillnaderna i levnadsstandard innebär ett betonande av den personli- insatsens betydelse att många kan komma att känna sig personligt ga miisslyckade. De ansträngt sig och följt spelreglerna utan att nåsom större utdelning kan goda grunder uppleva ett starkt missnöje gom oclh kanske vända sin besvikelse mot samhället

1.22 Begrepp och definitioner

1.2.1 Social snedrekrytering

Social snedrekrytering innebär att barn från olika samhällsklasser rekryterras till högre utbildning i olika utsträckning. Endast om människors utlbildning är oberoende av deras sociala ursprung föreligger ingen snedrelkrytering eller social selektion. Graden av social selektion kan uttryckas som styrkan av sambandet mellan social bakgrund och utbildnimg. :Socialt ursprung kan mätas många olika sätt. I den svenska diskussimnen har man i regel med socialt ursprung avsett uppväxtfamiljens sarmhällsklass. Det är denna definition vi kommer att följa nedan, även vi också kommer att studera andra aspekter av familjebakgrunden. orm Annan selektion än den efter samhällsklass kan naturligtvis förekommia i utbildningssystemet, t.ex. efter uppväxtort eller kön. Det är väsentligt att kunna skilja mellan olika typer selektivitet. Genom att hålla av de:m åtskilda har vi till exempel möjlighet att avgöra om det är regionala skzillnader i utbildningens tillgänglighet som förklarar att relativt barn

20 Rawls 1971:101, vår översättning. Se också den uppsats som John Goldthorpe: 1992 skrivit utredningen. l den behandlas frågor om utbildningens betydellse för det goda samhället ingående. 21 Denna hypotes diskuteras närmare i avsnitt 1.3.2 nedan. 22 Se Hayek 1976 och Goldthorpe 1992; jfr Merton 1957, Kap. 4 och 5. 23 Detta kan ses som en bruttodeñnition av social snedrekrytering. En nettodezñnition skulle kunna innebära att i den mån sambandet mellan social bakgnund beror skillnader i talang och intresse föreligger visserligen selektion, mcen inte snedrekrytering. svårigheterna att mer exakt bestämma en sådan nettocdeñnition är uppenbara. Som vi senare kommer att se, kan vi med säkerhet häivda att även med varje rimlig nettodeñnition föreligger social snedrekryterimg i Sverige likaväl som i andra länder. Se Erikson och Jonsson 1993b.

till jordbrukare erhållit högre utbildning eller om skillnader i utbild- SOU 1993: 85 ning mellan barn från olika uppväxtorter främst beror på att jordbru- Kapitel I karnas barn i liten utsträckning fortsätter i skolan. Som vi kommer att utreda närmare i Kapitel är det i vissa fall också rimligt att särskilja effekten av föräldrarnas utbildning från effekten av deras samhällsklass.

1.2.2 Hur skall vi mäta snedrekrytering

Att avgöra att snedrekrytering föreligger syns i stort sett vara oproblematiskt. Om vi kan mått uppväxtfamiljens samhällsklasstillhörighet och individens utbildning för ett representativt urval individer behöver endast undersöka huruvida de två är statistiskt oberoende av varandra eller ej. Resultatet av en sådan undersökning kan också med stor säker- -het förutsägas: vi kommer att ñnna en snedrekrytering så att barn till högre tjänstemän och större företagare har erhållit betydligt utbildmer ning än andra, medan barn till okvalificerade arbetare och småjordbrukare erhållit relativt lite utbildning. Betydligt svårare blir det emellertid när vi skall försöka bestämma snedrekryteringens omfattning, för att exempelvis kunna avgöra om den ökar eller minskar över tid eller om en skiljer sig mellan länder med olika utbildningssystem. Vilka egenskaper skall då ett sambandsmått ha för att lämpligt att vara använda för att mäta social snedrekrytering Det bör för det första såvitt möjligt inte vara direkt beroende av hur många det är som tillhör olika sociala klasser eller av hur många som erhåller utbildning olika nivåer. Annars skulle vi t.ex. inte kunna avgöra om graden snedrekryav tering förändras om andelen som får högre utbildning samtidigt förändras. Det är av denna anledning olämpligt att använda det kanske mest naturliga måttet, procentskillnaden mellan sociala klasser i övergång till universitet dvs. andelen som får högre utbildning i en klass minus andelen i en annan. Med ett sådant mått skulle vi registrera ökningar och minskningar i den sociala snedrekryteringen när universitetssystemet expanderade eller krympte, utan att de relativa chanserna för ungdomar i olika klasser förändrades. Det andra kravet man bör ställa på ett mått snedrekrytering är att det är lätt att pröva om snedrekryteringen påverkas av olika faktorer som kön eller uppväxtortens storlek. Det mått som mäter de relativa chanserna för barn från olika samhällsklasser och som motsvarar de uppställda kraven kallas korsprodukt eller oddskvot. Det uttrycker sannolikheten för att t.ex. barn viss ur en samhällsklass får högre utbildning i relation till att de inte får det, i jämförelse med motsvarande relation för barn ur andra samhällsklasser. Här kan det räcka med att konstatera att större korsprodukten är desto större är snedrekryteringen. När det inte föreligger någon snedrekrytering är korsprodukten lika med ett. Ofta används korsprodukten i logaritmerad form, varvid dess värde blir noll vid oberoende.

24 Här följer en kort framställning det mått snedrekrytering vi av som använder i stort sett i alla empiriska analyser. En utförligare redogörelse för val av mått, med illustrationer av dess egenskaper, ges i Erikson och Jonsson 1993b.

SOU 1993: 85 Kapitel 1 Övergångsbenägenhet

LOL

g

...nu Klass]

O1l""

á Klass III

zldmm äld""""sld

Medelbetyg

Figur 1:1 En modell för benägenheten att övergå till högre utbildning efter betyg i två samhällsklasser.

Det kan vara enklare att bedöma ett sambandsmått om det är standardiserat. Därför redovisar vi i flera fall en Standardiserad korsprodukt som varierar mellan -1 och + 1 och som antar 0 vid oberoende. När vi nedan diskuterar de relativa chanserna för barn med olika ursprung är således korsprodukten den operationella grunden för våra bedömningar. Korsprodukten utgör grundelementet i så kallade loglinjära modeller. Med den som bas kan vi därför testa eventuella skillnader i selektion mellan olika grupper. I regel redovisar vi inte de underliggande korsprodukterna utan i stället signifikansgränser och s.k. parameterestimat. Dessa senare uttrycker de relativa chanserna för dem i olika kategorier att nå t.ex. högre utbildning. Ett påstående, baserat på loglinjär en analys, om att sambandet mellan social bakgrund och utbildning är lika stort i två grupper, innebär dock att jämförbara korsprodukter förväntas vara lika stora. Det kan vara värt att här närmare belysa problemet med att mäta social snedrekrytering. Låt oss antaga att vi jämför övergången till universitetsstudier bland ungdomar från två samhällsklasser, I och III, och att benägenheten att fortsätta till högre studier beror betygen från gymnaxsiet i enlighet med Figur 1:1. Figuren är bara en illustration till resonemanget nedan, men som vi skall se i avsnitt 7.2.2 återger den ganska

25 l detta fall används Yules O eller Yules Y Yule 1912; Goodman och Kruskal 1954.

väl sambanden mellan social bakgrund, betyg och övergång till högre SOU 1993: 85 studier i Sverige idag. Kapitel I För ungdomar ur båda klasserna gäller, enligt Figur 1:1, att högre en elevs betyg är desto större är sannolikheten att han eller hon väljer att fortsätta till universitet efter gymnasiet. Vid låga betyg är sannolikheten nära noll och vid höga nära ett, men alla betygsnivåer är sannolikheten att fortsätta större för ungdomar från klass I än för dem från klass II. Om det inte finns någon spärr till högskolan kommer andelen ungdomar från endera klassen som fortsätter efter gymnasiet dels att bero på kurvornas form och placering och dels betygsfördelningen, det vill säga hur många som fått bättre och sämre betyg. Känner vi kurvorna och betygsfördelningarna kan vi beräkna hur många fortsätter som från respektive klass och därmed snedrekryteringen. Om, emellertid, det finns en intagningsspärr, kommer endast de med högre betyg än denna säg att den motsvarar betyget x; att komma in. - - Det vill säga att andelarna som fortsätter, och därmed snedrekryteringen, kommer att bero övergångsbenägenheten, betygsfördelningen och intagningsspärren25 En förändring av snedrekryteringens omfattning kan således inträffa om en eller flera dessa faktorer förändras. Snedav rekryteringen skulle exempelvis minska om kurvorna för Övergångsbenägenheten kom närmare varandra. Det skulle kunna inträffa villom koren i de två klasserna blev mer lika, t.ex. att inkomstskillnagenom derna minskade. Snedrekryteringen skulle också minska medelbetyom gen för barn från klass III höjdes och blev lika de i klass Project mer Headstart, som var ett försök att ge ungdomar från slumområdena i de amerikanska storstäderna bättre förutsättningar att klara skolarbetet, syftade till att minska snedrekryteringen genom att minska skillnaderna mellan betygsfördelningarna för vita och svarta barn. Om intagningsspärren ändras förändras sannolikt också snedrekryteringen. Hur snedrekryteringen påverkas av en förändring intagningsav spärren beror på de två övriga faktorerna. Om, exempelvis, spärren ändras från xl till är det troligt att snedrekryteringen ökar eftersom över- X2 gångsbenägenheten bland dem får möjlighet att fortsätta till som nu högskolestudier sjunker mycket snabbare inom klass III än inom klass Om däremot spärren förskjuts från X2 till minskar troligtvis, mot- X3 av svarande skäl, snedrekryteringen. En empirisk analys vad förändav ringen i intagningsspärren skulle kunna innebära för den sociala snedrekryteringen i dagens universitetssystem, återfinns i avsnitt 8.3.1.

25 Vi gör här ett förenklat antagande att det finns spärr till all högskoleuten bildning. Det principiella resonemanget är giltigt, även om situationen blir mer komplicerad, när det finns många linjer som är olika svåra att komma in på. 27Man skulle kunna hävda att om varken övergångsbenägenheten eller betygsfördelningen förändras så förblir snedrekryteringen oförändrad, det vill sägaatt man låter graden av snedrekrytering definieras den underliggande latenta av övergångsbenägenheten än det manifesta sambandet mellan social snarare av bakgrund och övergång till högre studier. Vi väljer dock, diskuterades som ovan, att låta det senare definiera graden av snedrekrytering.

1.2.3 Definition socialt m.m. SOU 1993: 85 av ursprung Kapitel 1 Som nämnts kommer vi att definiera socialt ursprung som föräldrarnas samhällsklass. Definitionen av samhällsklass är dock långt ifrån enkel och har varit föremål för en livlig diskussion under de senaste decenniema23 Vår inställning är att samhällsklasser bör definieras dels utifrån ställning i produktionen anställda-företagare, dels utifrån de relatio med arbetsgivaren som för de anställda vanligen regleras i anställningskontrakt, men som också avspeglas i deras arbets- och marknadssituation. I praktiken innebär detta att vi först skiljer mellan företagare, jordbrukare och anställda. Bland de anställda skiljer vi sedan arbetare från tjänstemän. Inom dessa båda senare kategorier gör vi ytterligare uppdelningar, i huvudsak efter kvalifikationskrav i arbetet, vilka i hög grad påverkar relationerna till arbetsgivaren. Den mest privilegierade klassen klass ungefär motsvarande socialgrupp I består av anställda med arbetsledande uppgifter som står arbetsgivaren nära högre chefer, direktörer eller som besitter kvalificerad expertkunskap läkare, jurister, professorer och andra med akademiska yrken. Dessa anställda har arbeten av en typ som gör att de inte kan övervakas direkt utan arbetsgivaren måste ge dem särskilda fördelar i utbyte mot lojalitet och arbetsinsats. Till klass I lägger vi när vi kan urskilja dem större företagare och egenföretagare med expertkunskaper som i de flesta fall är svåra att separera från de andra kategorierna i många fall kan skattereglernas utformning påverka om exempelvis en advokat är egenföretagare eller formellt anställd.29 Strax under denna klass placerar vi tjänstemän mellannivå; de delar flera av den högre klassens egenskaper bl.a. är de ofta kvalificerade men har dem i mindre ut- - sträckning medan rektorn, läkaren och försäljningschefen hamnar i den högsta klassen, återfinner vi här grundskoleläraren, sjuksköterskan och kamreren. Som lägre tjänstemän definieras personer med rutinartade och ofta okvalificerade arbetsuppgifter, lägst ned i byråkratierna kontorister, sekreterare, samt motsvarande anställda inom handel och service affärsanställda, många försäljare i detaljhandeln. Inom arbetarklassen gör vi en uppdelning mellan dem som har kvalificerade yrken snickare, målare, elektriker och dem som har okvaliñcerade jobb de flesta montörer, lagerarbetare, grovarbetare, vårdbiträden, diskare, städare.

23 :Sebl.a. Dahrendorf 1959; Giddens 1973; Poulantzas 1974; Parkin 1979; Goldthorpe l985; Wright 1985; 1989; Roemer l986; Sørensen 199l; Erikson och Goldthorpe 1992. En del av trätorna gäller mer akademiska petitesser, men det finns också genuina skillnader. En sådan skiljelinje går mellan dem som vill definiera social bakgrund i status- eller prestigetermer vanligen som en hierarkisk skala baserad föräldrarnas yrke, inkomst och utbildning och de som snarare ser klasstrukturen som bestående av sociala klasser vars inbördes förhållanden inte inskränker sig till en fråga om mer eller mindre status. En skiljelinje finns sedan bland anhängarna av klassdeñnitionen. Den går mellan dem som menar att klasser står i en social relation till varandra i form av under-överordning eller exploatering, och de som snarare ser relationen som baserad anställningskontrakt, arbets- och marknadsförhållanden. 29Med större företagare avses de som har fler än 19 anställda i företaget.

Gränserna mellan de olika klasser vi urskiljer är emellanåt förvisso SOU 1993: 85 flytande, några grupper kunde likaväl placeras i den ena klassen som i Kapitel I den andra, men det hindrar inte att indelningen är meningsfull. För att använda en liknelse är det faktum att det är oklart till vilket land vissa områden kring gränsen mellan Indien och Kina hör, knappast skäl att inte skilja mellan de två länderna. En lång rad empiriska resultat visar också att indelningar av detta slag är mycket goda prediktorer för rad en levnadsförhållanden. Som vi skall se visar sambandet mellan föräldrarnas samhällsklass och barnens utbildning att en beskrivning av den sociala strukturen i termer av vår klassindelning i högsta grad är giltig för Sverige i dag, likaväl som i början av seklet. I det följande kommer vi att använda två olika klasscheman, beroende vilket datamaterial som analyseras. Det ena är det klasschema som nu ofta används i internationell f0rskning,31 det andra den s.k. socioekonomiska gruppering SEI som sedan 1980-talet används inom den offentliga statistiken i Sverige. De kan båda beskrivas enligt ovan men de skiljer sig på ett par punkter. Klasschemat beskrivs i Tabell 1:1 med de beteckningar som vi ofta använder för att spara plats. Dessa, som på grund av klassificeringarnas historia, består av en kombination av romerska siffror och bokstäver, används främst i tabeller och figurer. Föräldrarnas utbildning är i de flesta analyser mätt enligt nivåindelningen i SCB:s SUN-kod, som är standard i den offentliga utbildningsstatistiken34 och framgår också Tabell 1:1. av Eftersom både yrke och utbildning kan variera mellan makar kan vi riskera att få en ganska komplicerad beskrivning av den sociala bakgrunden. För att en översiktlig bild har vi, med utgångspunkt i antagandet att alla medlemmar i en familj tillhör samma samhällsklass, skapat ett mått vardera för dessa bakgrundsfaktorer, nämligen den dominerande av faderns och moderns klass och den högsta av deras utbildningnivå. Hur bestäms då den dominerande klassen i en familj

30 Denna bild har vi lånat från föreläsning Amartya Sen. en av 31 Den kallas ibland EGP-klassificeringen och finns beskriven i Erikson och Goldthorpe 1992, Kap. 1; en sammanfattning svenska återfinns i Jonsson 1988, App. B. 32Carlsson m.fl. l974; SCB 1982; 1989d. 33 l EGP-klassificeringen läggs t.ex. de ofta kollektiv-anställda affársbiträdena bland lägre tjänstemän, medan de i SEI-koden räknas till okvaliñcerade arbetare. I den förra klassificeringen placeras också förmån och arbetsledare för manuella arbetare som kvalificerade arbetare, medan de i SEl hamnar antingen som tjänstemän mellannivå eller lägre tjänstemäni Vår åsikt är att dessa lösningar alla är rimliga vilken man väljer spelar heller ingen stor roll för de resultat vi kommer att visa. 34SCB l988; 1991a. Vi har dock gjort vissa modifieringar av denna. Den största förändringen är att vi, där det varit görligt, placerat med koderna personer 260 och 261 låg- respektive mellanstadielärare nivå dvs. de räknas inte som långa universitetsutbildningar utan som kortaK 35Se Erikson 1984.

SOU 1993: 85 Tabell 1:1 Kodning socialt klass- ursprung och utbildningsbakgrund. Kapitel I av

Social klass- bakgrund

l Högre tjänstemän och egna företagare med 1 akademikeryrken

ll Tjänstemän mellannivå 2

3 lll Lägre tjänstemän

lVab Egna företagare ej akademikeryrken 4

lVcd Jordbrukare, andra företagare i primär sektor 5 t.ex. fiskare

6 V l Kvalificerade arbetare

7 Vll Okvaliñcerade arbetare

Utbildning

l Universitetsutbildning

Postgymnasial utbildning, kortare än 3 år 2

Gymnasium, längre än 2 år 3

4 Gymnasium, 2 år eller kortare

Förgymnasial utbildning, 9-10 år 5

Folkskola eller motsvarande, kortare än 9 år 6

Ett hushåll familj antas ha klassposition. Om bara en av församma äldrarna arbetar utgör denna förälders klass naturligtvis barnets sociala

bakgrundi Om både fadern och modern är förvärvsarbetande antar vi

olika positioner inte påverkar förhållandena i hemmet i samma utatt den position antas ha det större inflytandet sägs domisträckning som i familjen kommer alla antas tillhöra denna klass. nera den andra och

Vi kommer i betänkandet behandla hur snedrekryteringen förändatt under 1900-talet. Kan då klassbegreppet antas ha samma innebörd i rats början vid dess slut Vid sekelskiftet tillhörde mindre än 5 seklets som

befolkningen klass I och över 50 procent var jordbrukare, procent av

35 Den dominerande klassen kodas enligt följande: Först antas graden av anytning till arbetsmarknaden viktig. Den förälder som arbetar heltid dokn vara minerar således den arbetar halvtid. För de familjer där båda föräldrarna som arbetar heltid det finns praktiskt taget inga familjer där båda arbetar deltid vissa klasspositioner än andra sätta sin prägel hushållets ekonomiantas mer livsstil. När vi bestämmer dominansordning använder vi en ska resurser och indelning, vi inom klass lll kan urskilja de mest rutinbetonade och som gör att okvaliñcerade lägre tjänstemannayrkena SEI 33. Mest dominanta antas

yrlken inom klass l Därefter kommer, jordbrukare, mindre företagare, vara. tjänstemän mellannivå, lägre tjänstemän någon kvaliñkation, kvalificerade

arbetare, lägre tjänstemän utan kvaliñkation, samt slutligen dominerade av alla andra klasser okvaliñcerade arbetare. Om föräldrarnas yrken skulle föra dem till olika klasser kommer uppväxtfamiljens klass sättas lika med den klass

av de två som dominerari

jordbruksarbetare eller motsvarande. I dag utgör klass I cirka 15 SOU procent 1993: 85 av befolkningen och mindre än 5 procent de två kategorierna. Kapitel I senare Frågan är naturligtvis lika relevant när det gäller utbildning för inte särskilt många decennier sedan hade över 50 befolkningen procent av enbart folkskoleutbildning och cirka 5 procent hade tagit studenten, en situation som föga påminner om dagens.

Vi vill hävda att i grundläggande avseenden är klasser och utbild-

ningskategorier jämförbara över tid. Även den allmänna om levnadsstandarden höjts dramatiskt, har det konstituerar klasserna ställsom ning i produktionen, anställningskontraktets karaktär, arbets- och marknadssituationen i grunden förändrats ganska litet.37 Småföretaga- re har, nu som tidigare under seklet, betydande autonomi, en men en ekonomiskt utsatt position. Jordbrukare är bundna till gården och till

de villkor som klimatet och årstidernas växling skapar. Arbetare har i

allt väsentligt ett kontrakt som innebär att de säljer arbetstid för lön,

och arbetsgivaren försöker genom olika kontrollmekanismer så ut hög produktion som möjligt under den avtalade arbetstiden. Yrkesarbe-

tare har dock särskilda kvalifikationer, gör arbetsgivarna som att kan vara villiga att ge dem vissa fördelar för att arbetarna skall utnyttja hela sin expertis. Detta gäller i än högre grad klasserna I och II, högre tjäns-

temän och tjänstemän mellannivå. Deras arbete kan inte övervakas

direkt och arbetsgivarens strategi för att försäkra sig deras helhjärtaom de insats är normalt att ge dem hög lön, god arbetsmiljö och olika en särskilda förmåner.

På motsvarande sätt ger utbildning olika nivåer i grunden samma färdigheter som tidigare. Schematiskt kan hävda man att den obligatoriska utbildningen ger eleverna möjlighet att fullvärdiga medborgare som deltaga i samhällslivet, men egentligen knappast något Yrkesutbildmer. ning ger särskilda kvalifikationer, innehavaren som kan växla in i fördelar på arbetsmarknaden längre yrkesutbildning - en tenderar kunna växlas in i större fördelar. Studentexamen eller avgång från de teoretiska

gymnasielinjerna ger de grundläggande kunskaper är nödvändiga som för att klara av universitetstudier, och dessa i sin de ytterligare ger tur kvalifikationer som krävs för att kunna de mest gynnade arbetspositionerna.

Det finns självklart en heterogenitet inom klasserna, alla tillhör som samma klass har inte samma gynnsamma eller situation. ogynnsamma Det är dock sannolikt så, att denna heterogenitet inte förändrats särskilt

mycket under 1900-talet, även om det tyvärr inte finns några empiriska

studier av detta. Detta innebär inte att klassernas sammansättning och villkor är oförändrade. Jordbrukarna i början av seklet hade ett betydligt större inslag av torpare och småbrukare; rationaliseringar genom har klassen minskat i storlek och idag är den genomsnittlige jordbruka-

ren betydligt mer välbeställd, detta följer inte men av att gruppen var heterogenare förr. Att samhällsklassema rör sig i levnadsnivå och andra villkor så att jordbrukarna förr låg närmare arbetarklassen, - och idag

37Självfallet kan de sociala relationerna mellan människor i olika samhällsklasser ha förändrats, så att de sociala avstånden i klasstrukturen är mindre idag än vid början av 1900-talet.

kanske närmare företagarklassen innebär inte att det inte längre går SOU 1993: 85 urskilja dem. Tvärtom ligger det ett betydande intresse i att studera Kapitel 1 att förändrade villkor och vad de kan betyda för t.ex. barndenna typ av utbildningschanser vilket är möjligt just genom att vi använder ens samma definitioner över tid.33

1.3 Avgränsningar av problemet

Denna utredning behandlar alltså den sociala snedrekryteringen. Här skall detta problem först sättas in i ett något större sammanhang. Det kan lämpligt att utgå från begreppen effektivitet och jämlikhet vara

som ovan identifierades som de mest centrala argumenten mot den so-

cialla snedrekryteringen för att strukturera och avgränsa det problem vi kommer att behandla.

1.3.1 En effektiv allokering

Med effektivitet vi i detta fall en effektiv allokering fördelning menar individer till utbildningsnivåer basis av deras talang, begåvning, av intresse etc. så att alla individer får en utbildning som motsvarar deras kapacitet. Därmed skulle ingen så kallad begåvningsreserv återstå eller åtminstone inte kunna utnyttjas till att höja ett lands ekonomiska potentiall. Inom ekonomisk teori antar man att ett stort humankapital är viktigt för den ekonomiska tillväxten inom en nation. För att fram ett stort humankapital antas utbildning behöva ges en hög avkastning ekconomikommissionen hävdar exempelvis att utbildningspremien behöver ökas i Sverige. Det främsta problemet med detta betraktelsesätt är att det är osäkert vilken fördelning av avkastningen av utbildning som leder till den mest effektiva allokeringen. Att bestämma den mest effektiva allokeringen är utomordentligt svårt, kanske inte ens möjligt. lFör att bedöma betydelsen av utbildningssystemet för landets ekonomil måste man därutöver även ta in dess kvalitet och inriktning. Att utbilldningssystemets effektivitet är väsentlig för en nation är otvetydigt, hur når en hög effektivitet är däremot svårare att uttala sig om. Så man har exempelvis avvägningen mellan yrkesutbildning och teoretisk utbilldning säkerligen stor betydelse, men vilken som är den rätta avvägningen är högst osäkert. Vi har inga möjligheter att behandla dessa problem här, utan kan endazst antaga att en minskad social snedrekrytering till utbildning alla nivåer skulle innebära en mer effektiv allokering av ungdomar till ut-

33 Denna inställning utesluter inte att enskilda yrkesgrupper över tid kan röra sig från en klass till en annan genom att deras arbets- och marknadssitution förändras och därför kan vara rimliga att flytta. Detta är dock mycket ovanligt. 39 SOU 1993:16. Till detta kan sägasatt ansökningarna till olika utbildningslinjeir inte omedelbart ger intryck av att efterfrågan högre utbildning är för litem i Sverige. Utbildningen är som bekant spärrad och betydligt fler ungdomar amsöker varje år till universitets- och högskoleutbildning än vad det ñnns platsexr för.

bildningsplatser, och därmed ett effektivt utnyttjande den SOU 1993: 85 mer av potential som ñnns. Kapitel 1

1.3.2 Jämlikhet i chanser och jämlikhet i villkor

Att eliminera den sociala snedrekryteringen representerar det politiska mål som brukar rubriceras jämlikhet i chanser equality of som opportunity. Det är ett traditionellt liberalt jämlikhetsbegrepp åtsom sedan minstone förra århundradet omfattats av både politiska liberaler och socialister: det är individens egen förmåga, begåvning och prestation, snarare än hennes sociala bakgrund, kön, etnicitet e.d. skall betyda nåsom got för hennes livschanser. Det är detta mål som är i fokus i denna studie. Framför allt socialister, men också radikala liberaler, har dock menat att målet om jämlikhet i chanser är otillräckligt. Istället bör efterman sträva jämlikhet i levnadsvillk0r equality of c0ndi1i0rt.4° Jämlikhet i chanser, de facto definierad som allas lika möjlighet kämpa posiatt om tioner i en ojämlik värld kan därvid betraktas ett första otillsom - men räckligt steg i strävan efter jämlikhet i villkor. Dock kan vända - man på detta. Det första steget, har det hävdas, bör tas i riktning snarare mot en mindre ojämlik fördelning av inkomst eftersom jämlikhet i m.m, chanser inte kan uppnås i ett samhälle där individer växer under upp mycket olika ekonomiska och sociala förhållanden. Denna radikala mer ståndpunkt gör gällande att formella likheter i möjligheter inte kan utnyttjas om reella ekonomiska eller andra barriärer existerar. Om det är så att minskad ojämlikhet i villkor kan leda till minskad ojämlikhet i chanser, gäller då också det omvända förhållandet Här tycks flera samhällsforskare svara nekande, vissa har istället spekulerat i att minskad ojämlikhet i chanser leder till ökad ojämlikhet i villkor. Argumentet för detta antagande är främst att jämlikhet i chanser legitimerar ojämlikheter i villkor. Om den sociala snedrekryteringen upphörde, hävdar somliga, skulle vi ett misslyckandets individualisering44,

49 Sen hävdar att ... every normative theory of social that has arrangements at all stood the test of time seems to demand equality of something. 1992, sid. 12, emfas i originalet.

41 Formella likheter i utbildningsmöjligheter föreligger då inga restriktioner finns andra grunder än studiebegåvning. Märkesåret i svensk utbildningspolitik därvidlag är väl 1927, då de allmänna gymnasierna öppnades för kvinnor.

42 Den engelske socialisten Tawneys ståndpunkt formulerad 1931 har influerat - en rad senare tänkare i denna fråga. Tawney skriver: But opportunities to rise are not a substitute for large of practical equality, a measure nor do they make immaterial the existence of sharp disparities of income and social condition. On the contrary, only the presence of high degree of practical a equality which can diffuse and generalize opportunities rise. Tawney to 193164, sid. 106 ...ln the absence, in short, of a large measure of equality of circumstances, opportunities to rise must necessarily be illusory. Given such equality, opportunities to rise will look after themselves. Tawney, op.cit., sid. 107 Jfr också Tawney, op.cit., sid. 110.

43 Se t.ex. Sorokin 1959; Blau och Duncan l967; Bowles och Gintis l976; jfr. också Young 1958.

44 The individualizing of failure, Bernstein 1961.

dåligt i skolan acceptera sin lott SOU 1993: 85 skulle dem som klarade sig att som för låna Paul Willis formule- Kapitel 1 och vända sitt missnöje inåt; de skulle, att ring, automatiskt ta de värsta jobben och tänka: Jag håller med om att

är så dum det bara är rätt och riktigt att jag ska ägna resten av lijag att åt att skruva bultar på bilhjul.45 vet Legitimeringshypotesens förespråkare överdriver med all sannolikhet utbildningen har för att skapa individuella förväntden betydelse som rättvisa inkomstskillnader m.m.45 Detta gäller många fra. ningar om amerikanska liberaler hoppas att jämlikhet i chanser skall skapa som stabilt och konfliktfritt stratiñeringssystem,47 liksom vissa marxister ett beskriver utbildningssystemets legitimerande funktion som klasssom samhällets grundbult.43 De bortser därmed från att lön m.fl. belöningar på arbetsmarknaden inte i första hand fördelas efter utbildning utan efproduktivitet vilken i viss mån bestäms av utbildningen ter antagen - också, helt legitimt, efter egenskaper som bara i liten utsträckning men förmedlas skolan förmåga till samarbete, kreativitet, affärsav - som sinne och ledaregenskaper och kanske också efter mer omstridda kri- terier kön och sociala kontakter. Därmed uppstår löneskillnader som inom utbildningsgrupperna med åtföljande problem för legitimeringshy-

potesen.5° Det finns ytterligare ibland anförd anledning till att minskad ojämen likhet i chanser skulle kunna leda till ökad ojämlikhet i villkor, nämlide mindre bemedlade samhällsgrupperna skulle förlora sina gen att främsta företrädare brain drain till högre sociala klasser. Detta genom är framtidsvision levandegjorts genom Michael Youngs berömda en som samhällssatir Meritokratin, där de högutbildade rekryteras från alla om samhällslager intelligenstest och sedan erhåller alla privilegier genom den outbildade despotiskt.51 Vi diskuterar farhågan för och styr massan

intellektuell utarmning de lägre klasserna som den klassiska

en av svenska formuleringen löd närmare i Kapitel ll. Vår slutsats där, är att sådan farhåga knappast är aktuell annat ån som en hypotetisk tankeen konstruktion. En relaterad idé är att en minskad ojämlikhet i chanser i form av ökad social rörlighet leder till mindre socio-demograñskt homogena och därmed mindre handlingskraftiga sociala kollektiv Empiriska stu-

45 Willis 197781, sid. 38. 45 John Goldthorpe 1992 har i uppsats för utredningen hävdat att det i en princip inte finns några legitima argument för att belöningar skulle fördelas efutbildning. För diskussion utbildningssystem och legitimeringsteoter en om också Jonsson 1988, Kap. l. rier, se 47 S-et.ex. Parsons 1959. 48 Bl.a. Althusser 1976: Poulantzas 1974. 49 Det är särskilt paradoxalt när det gäller marxistiska teoretiker som ofta hävdar det är de omedelbara effekterna arbetet som är viktigt för klassatt av medvetande än de enskilda individernas tidigare erfarenheter jfr m.m, snarare t..ex. Poulantzas 1974.

50 Se Goldthorpe 1992. 55 Young 1958. Det kan värt att notera att Meritokratin trots den till syvara stabila grund vilken den byggdes i Youngs version ändå slutligen störtas. nes 57 Se t.ex. Giddens 197380: Goldthorpe 198087.

dier visar visserligen att det sociala ursprunget har viss betydelse för SOU 1993: 85 en politiska värderingar för inom sociala klass, Kapitel personer samma men hu- I

vuddelen förklaras ändå av individers nuvarande sociala positi0n.53

Sammanfattningsvis förefaller det inte troligt minskad ojämoss att en

likhet i chanser skulle cementera eller öka ojämlikheten i levnadsvill-

kor. Samtidigt tror vi inte heller att minskad en social snedrekrytering

skulle medföra minskad ojämlikhet i villkor. Hypotetiskt skulle det vis-

serligen kunna vara så att det är kombinationen hög utbildning av och

privilegierad social bakgrund leder till hög lön I så fall som m.m. skulle

avkastningen på högre utbildning minska den sociala rekryteringen om till sådana utbildningsnivåer jämnades ut. Vi har dock inga indikationer

att detta skulle vara fallet. Det är också lite svårt att finna trovärdiga

mekanismerna bakom.54

Vårt syfte i detta betänkande är att belysa och djupare analysera den

troligen viktigaste formen av det benämns ojämlikhet i chanser, som

nämligen den sociala snedrekryteringen i utbildningssystemet. Slutsat-

sen av diskussionen ovan är att detta inte något sätt ersätter studiet av

ojämlikhet i villkor.55 Vår fråga är framför allt central i sig, men vi

tror inte att en förändring av den sociala snedrekryteringen några har märkbara konsekvenser för skillnader i levnadsnivå inom befolkningen.56

1.3.3 Skolans mål och funktioner

Studiet av den sociala snedrekryteringen är med nödvändighet en studie

av hur individer med olika förutsättningar möter utbildningssystemet.

Vårt intresse i det följande kommer i stor utsträckning att ligga i vad

53Se t.ex. De Graaf och Heath 1992.

54Vi kan teoretiskt tänka oss tre: Den första är att en högutbildad belöperson nas för kombinationen sin examina och någon av mer annan faktor värderingar, föra sätt att sig, kunskaper förmedlade direkt föräldrarna, e.d. så av - att om den senare saknas faller belöningarna. Just kombinationen måste i detta fall vara nödvändig, annars skulle arbetsgivaren antingen välja sociala färdigt.ex. heter som primärt anställningskriterium eller sluta belöna livsstilsanknutna

faktorer. Den andra teoretiskt möjliga mekanismen är att högutbildade individer från mindre privilegierad bakgrund antingen saknar förmåga att hävda sina ekonomiska intressen eller av andra skäl kanske ideologiska väljer inte - - att utnyttja sin exklusiva kunskap eller fördelaktiga position i organisationen för

att tillägna sig fördelar bekostnad dem med lägre utbildning. ingen av av dessa mekanismer är, anser vi, trovärdig. Den tredje mekanismen innebär att om den sociala rörligheten skulle öka kommer materiellt i större utsträckarv ning till individer i de lägre socialgrupperna. Därmed skulle de genomsnitt-

liga materiella skillnaderna dem emellan minska något.

55Dock blir målet om jämlikhet i möjligheter mindre viktigt i det fall att jämlikhet i villkor skulle föreligga. Om levnadsvillkoren är likvärda är det knap-

past en uprörande orättvisa om akademikerbarnen i stor utsträckning blir akademiker medan jordbrukarnas barn blir bönder. Sediskussionen i Johansson, L

1970.

56För den som vill komplettera vår bild med analys en av den sociala ojämlikheten i villkor finns flera studier levnadsnivån i Sverige. Se Erikson av och Aberg 1984; Vogel m.fl. l987; samt för en analys av förändringen i levnadsnivå mellan 1981och 1991,Fritzell och Lundberg l993; kommande.

hemifrån till skolan och hur SOU 1993: 85 eleverna har med sig när de kommer skoltidens gång. Det kommer Kapitel 1 hemförhållandena påverkar dem under också ligga i hur skolsystemet är organiserat och anpassat till de indiatt har utbilda. Själva mötet mellan elever och skolalärare vider det att kommer också att behandlas, även om vi av praktiska skäl kommer att ägna detta något mindre uppmärksamhet. Vi har inte haft möjligheten

inom utredningens initiera någon ny forskning inom detta omatt ram råde, utan kommer att stödja oss redan befintlig. alltså än vad vanligtvis görs försöka analysera både Vi skall mer som individernas och den institution där dessa kommer till användresurser vi kommer inte att ta någon dessa för given. Det måste dock ning; av ändå avgränsning i vad vi kan behandla, om inte annat av reñnnas en tidsskäl. Denna avgränsning berör utbildningssystemet. Vi har först na och främst ansett det nödvändigt att utgå från existensen av en skola ungefär den vi känner. Långt gående förslag till avskolning och som nu kan intressanta i bredare skoldiskussion men ligger utanannat vara en för vårt problemområde.57 För det andra har vi i stort sett tagit den nuvarande skolans mål och

funktioner givna, framför allt funktionen att värdera individers som kunskaper och färdigheter. Detta är något mer problematisk avgränsen eftersom vissa att ett rimligt sätt att minska den sociala ning menar snedrekryteringen är förändra dessa mål. Ännu problematiskt att mer blir vi beaktar att den existerande skolans mål är motsägelsedet om nu fulla, skolan syftar både till jämlik socialisation och ojämlik kvaliatt ñcering.58 De skoldebattörer som vill se en helt konkurrensfri skola betyg med inriktning mot allmänmänsklig kompetens och samarutan bete, än skola som rangordnar elever efter kunskaper och snarare en färdigheter, det målet är alltför dominerande. anser att senare nu Vi kommer bara i förbigående att beröra frågan om jämlik socialisation och den närliggande förmågan att delta i samhälleliga angelägenheför istället koncentrera på frågan om vilka som når högre utter, att oss bildningsnivåer och därmed i genomsnitt mer privilegierade sociala positioner.6° När det gäller frågan om rekrytering till högre studier är det, vi, osannolikt att det nuvarande skolsystemet i detta avseende komtror förändras i grunden under överskådlig tid. Det kanske främsta mer att ofta förbises i den skolpolitiska debatten, är att högre utbildskälet, som ningsnivåer utövar ett starkt tryck lägre. Den ojämlika kvaliñceringen, rangordningen, utslagningen, är inte främst en skolans anpassning

till arbetslivet där är kraven samarbete ofta stora. Den är istället anpassning till krav förkunskaper och signaler om studiesnarare en begåvning ställs från företrädare för högre utbildningsnivåeiaöl som

57 För bidrag till frågan om avskolning, se Illich 1970; Christie 1971.

53 Se t.ex. diskussionerna i lsling 1980.

59 Se t.ex. lsling 1984. W Murrays riktar vi in att studera rörlighetsmålet än I termer mer oss deltagandemålet i den svenska skolan och vi förbigår också vad han kallar hierarkimålet Murray 1980.

51 Jfr Jonsson 1988, Kap. 1.

Den sociala snedrekryteringen till högre studier baseras alltså på det SOU 1993: 85 faktum att kraven för intagning till just högre utbildningsnivåer är for- Kapitel I mulerade på ett visst sätt. Om dessa krav förändrades större vikt - att lades vid samarbetsförmåga, praktiskt sinnelag, kreativitet, estetisk förmåga e.d. skulle utgångspunkterna bli annorlunda. Vi är övertygande om att någon form av snedrekrytering fortfarande skulle föreligga, men problemet skulle kanske vara skilt från det vi behandlar nedan. I det sammanhanget kan det vara värt att notera att det tycks så när vara att lämplighetsprov tillämpas för inträdet till exempelvis högre konstnärliga utbildningar förefaller den sociala bakgrunden större betydelse än när urvalet sker utifrån betyg Vår avgränsning till det nuvarande utbildningssystemets mål och funktion är sammanfattningsvis pragmatisk. Vi utgår från det nuvarande hierarkiska systemet, där individers kunskaper och färdigheter utvärderas och där dessa bedömningar ligger till grund för antagningen till högre nivåer. Det innebär naturligtvis inte att vi nödvändigtvis förespråkar en sådan skola, inte heller är vi blinda för existensen av alternativ. Kanske är just en studie av det existerande skolsystemet den bästa nu utgångspunkten för diskussion dessa alternativ. en av

1.3.4 Utslagningen i grundskolan

Ett problem som är relaterat till det den sociala snedrekryteringen om är utslagningen i grundskolan. Med det vi den menar process genom vilken en liten men inte obetydlig andel elever, cirka - - 3 procent, lämnar grundskolan med otillräckliga kunskaper.63 Detta misslyckande för grundskolan är allvarligt eftersom det i praktiken berövar liten en minoritet deras möjlighet att leva och verka fullvärdiga som medborgare. En del av dessa är s.k. svagbegåvade, del är problembarn en som skolan inte vill och kanske inte heller kan ta hand om. En stor andel kommer med all sannolikhet från utsatta familjer med sociala och psykiska problem och från familjer med små ekonomiska resurser. Efter att de lämnat skolan dyker dessa barn ofta upp i de sociala myndigheternas och polisens register.64 De barn som inte lär sig de mest basala kunskaperna och färdigheterna i grundskolan kommer oftast från socialgrupp III eller längst ned i vilken social hierarki än väljer arbeta med. man att Därmed är problemet kopplat till den sociala snedrekryteringen. Samtidigt är den grupp som det är frågan om för liten för att den skall ha än mer en obetydlig inverkan vårt problem, den sociala snedrekryteringen till högre studier. Gruppens litenhet gör den också svår studera att genom urvalsundersökningar. I de datamaterial vi ställt officiell samman av statistik kan

52Se t.ex. Forneng och Jansson 1991.

53Jämförelsetal för år 1993,publicerade Skolverket l993a visar av att andelen elever som när de går ut grundskolan saknar betyg i två eller fler ämnen varierar mellan 1-2% landsbygd och i mindre städer, och cirka 5% i större städer. Därutöver lämnar ett litet fåtal grundskolan utan slutbetyg. 54Emanuelsson 1977.

heller urskiljas.65 Problemet med utslagningen i SOU 1993: 85 hela gruppen inte är centralt för skolan, de utsatta individerna och i förläng- Kapitel I grundskolan ningen för demokratins funktionssätt och förtjänar en uppmärksamhet vi inte kunnat det här. I Europas bästa skola måste rimligtvis som ge konstitutionella hinder därför, erhålla de kunskaper alla, som inte har krävs för att medverka i samhällslivet som fullvärdiga medborgare. som

55 Här skulle vi vilja föreslå att de elever som av olika skäl inte kommer att ut årskurs 9 om möjligt ändå förs in i SCB:s s.k. Arskurs 9-register t.ex. normalåriga, sextonåringar helst med angivande av skäl till varför de inte gått ut grundskolan. Därmed skulle det att fortlöpande studera hur stor andel som grundskolan misslyckas med att utbilda, samt att göra specialstudier av deras vidare öden.

2 Det moderna

framväxtl

utbildningssystemets

Vi kommer i detta betänkande att analysera den sociala snedrekryteringtill högskolan under lång tidsperiod. I Kapitel 3 refererar vi tidien en forskning från slutet 1800-talet och framåt, och även i våra egna gare av analyser den sociala snedrekryteringens förändring Kapitel 5 anav läggs längre tidsperspektiv. Under den period som vi kommer att beett handla, i stort sett hela 1900-talet, har det svenska utbildningsväsendet förändrats i grunden. I detta kapitel ges en kortfattad beskrivning av dessa förändringar från ungefär 1920 och fram till 1990-talets början. De förändringar i utbildningssystemet genomförts de senaste åren, som och de ännu bara finns som förslag, behandlas i Kapitel ll. som I avsnitt 2.2 behandlas den kvantitativa utvecklingen, och i avsnitt 2.3 beskrivs hur den organisatoriska uppbyggnaden förändrats från separata system till nivåer relaterade till varandra. Därefter, i avsnitt 2.4, behandlas kort skolans inre arbete och i avsnitt 2.5 studiestöd. Avslutningsvis, i avsnitt 2.6, presenteras utvecklingen ur några andra perspektiv. Av grundläggande betydelse för utbildningssystemets utveckling är befolkningsutvecklingen. Inledningsvis presenteras därför mycket kort den demografiska utvecklingen, den yttre migrationen och urbaniseringen.

2.1 Befolkningsutvecklingen2

Befolkningsutvecklingen betydelse för utbildningsväsenär av avgörande dets utveckling. För det första styrs utbildningssystemets omfattning till stor del årskullarnas storlek och av den genomsnittliga utbildningens av längd. För det andra påverkas utbildningssystemet av invandringen både kvantitativt via årskullarnas storlek och innehållsligt genom behov av särskilda arrangemang. För det tredje innebar urbaniseringen i ett utbildningsperspektiv helt enkelt att befolkningen flyttade till eller närmare orter med ett bredare utbildningsutbud. Den obligatoriska skolans storlek i antalet elever bestäms i stort sett årskullarnas storlek. År 1910 svarade folkskolan för över 90 direkt av procent det totala antalet elever i heltidsutbildning inkl. universitet av och högskolor. Nu svarar grundskolan för cirka 60 procent av antalet elever på heltid, trots utvidgning av skolplikten från 6 till 9 år melen lan år 1937 och år 1973. Detta medför att utbildningsväsendets beroende årskullarnas storlek borde ha minskat över åren. Å andra sidan har av åldersspridningen inom de respektive nivåerna minskat entydigt över tiden. Detta gäller folkskolangrundskolans låg- och mellanstadium 7-12

års ålder fram till dagens flexibla skolstart som hittills dock inneburit

1 Detta kapitel har till sin huvuddel skrivits av Mac Murray. 2 Källor för detta avsnitt: Befolkningsrörelsen, SCB; Folkmängdens förändringar, SCB; Statistisk Arsbok, SCB, samtliga ett flertal årgångar; SOU 1974:4; SOU 1984:74;Ohlsson l986; samt Tryggvesson 1967.

en måttlig ökning av antalet sexåringar. Det gäller också grundskolans SOU 1993: 85

högstadiumrealskolaflickskola nu 13-15 års ålder och gymnasiesko- Kapitel 2

langymnasietyrkeskolan fram till idag 16-18 års ålder. I huvudsak gäller detta också dagens högkoleutbildning: åldersspridningen minskade fram till cirka 1970 varefter den ökade för att nu återigen minska beroende på den ökade direktövergången från gymnasieskola till högskola. Totalt sett styrs alltså utbildningsväsendets omfattning i stor utsträckning av olika årskullars storlek. Detta gäller idag grundskola och gymnasieskola, som uttalat är till för alla. Denna styrning är inte absolut, beroende på bl.a. variationer i lärartätheten men den har ett förvånansvärt högt förklaringsvärde. Även för högskolan finns sådant ett samband men det är svagare. Vuxenutbildning har och skall ha en stor åldersvariation. Rolf Ohlsson har i en illustrativ bild över utvecklingen visat vilken variation årskullarnas storlek skapat för det demografiska trycket på utbildningsväsendet, och hur utbildningspolitiskt agerat dessa man variationer genom reformer och utbudsförändringar. Detta diagram återges i Figur 2:1. Av diagrammet framgår både längre trender och kortsiktiga avvimer kelser från dessa, exempelvis minskningarna i antalet sjuåringar under 1930-talet samt den kraftiga ökningen antalet nådde skolåldern i av som slutet av l940-talet. Befolkningsutvecklingen har alltså angivit vissa yttre ramar för utbildningsväsendets utveckling, där framförallt de långa trenderna varit viktiga. Frånsett en tillfällig uppgång 1920 sjönk födelsetalen hela 1900-talet fram t.o.m. 1933. Detta ledde bl.a. till nedskärningar inom folk- och småskollärarutbildningen under ungefär 15 år, vilka kulminerade i att intagningen praktiskt taget inställdes 194142 24 folkskollärarkandidater intogs och inga småskollärarkandidater. Minskande födelsekullar ledde också till rationaliseringar inom folkskolan under 1930- och 1940-talen. En effekt av årskullsvariationerna är således att möjligheten att bli lärare varierar beroende storleken de efterföljande årskullarna i av skolåldern. De stora årskullarna födda fram till 1920 fick begränsade möjligheter att bli lärare både inom folkskolan och läroverken. Detta var tidigare långtifrån betydelselöst eftersom mycket del de en stor av studerande vid de filosofiska fakulteterna inriktade lårarbanan. var Folk- och småskolläraryrkena hade efter folkskolans införande raskt blivit stora yrken, vilka under 1800-talet sög stor begåvningsreupp en

serv se vidare avsnitt 3.2.8. De stora årskullarna födda på 1910-talet

hade små möjligheter att bli lärare. 1930-talets små årskullar fick däremot lysande möjligheter att bli lärare eftersom stora årskullar följde efter dem. l Figur 2:1 kan vi se att trots ganska kraftiga fluktuationer och trots en över seklet minskad fertilitet är årskullarna inte mycket mindre mot slutet av perioden än vad de i början seklet. En förklaring är var av naturligtvis att barnadödligheten gått ned, detta har kunnat kompensera för en minskad fertilitet.

Antal . SOU 1993: 85 Beslutom reformer på: 150-000 grundskole- gymnasie- högskole- Kapitel 2 nivå nivå nivå 1950 1962 19641968 1976-77

7ånngar - - - -

500U- Züåñns

I I I I I I I 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 Figur 2:1 Antalet 7-, 16- och ZO-åringar 1923-1980, samt tidpunkten för ett antal utbildningsreformer. Källa: Ohlsson 1986. Figuren är återgiven med tillstånd av ñrfattaren.

En delförklaring är också att Sverige under den här studerade perioden har utvecklats från ett utvandrarland till ett invandrarland. Förändringen skedde under 1930-talet. Det största invandringsöverskottet hittills uppstod 1969 och 1970 kring 50 000 och bestod till övervägande del av arbetskraftsinvandring. I slutet på 1980-talet nådde invandringsöverskottet inte riktigt samma höga nivå men bestod då främst av flyktinginvandring. Därefter har invandringsöverskottet minskat. Invandringen har påverkat den svenska skolan också utöver den rent demografiska effekten; den kanske viktigaste konsekvensen av den stora invandringen kring 1970 blev för skolans del uppkomsten av en mycket omfattande hemspråksundervisning och undervisning i svenska som främmande språk. Kurvorna i Figur 2:1 döljer en stor förändring, nämligen var barnen växte upp. Vid sekelskiftet bodde ungefär 13 av befolkningen i tätort och 23 i glesbygd. Under 1930-talet nådde tätortsbefolkningen upp till hälften. Urbaniseringstakten var rätt snabb från 1945 fram till ungefär 1970 och har därefter saktat av. Först under 1950-talet kom boende i glesbygd att understiga 13 av befolkningen. Vid 1990-talets början bor bara ungefär 16 i glesbygd. För äldre tider är det rimligt att också an-

vända indelningen i stad och landsbygd. Stadsbefolkningen blev större SOU 1993: 85 än landsbygdsbefolkningen först mot 1950-talets slut 1957; stad är Kapitel 2 som framgår ett snävare begrepp än tätort. Ännu år 1950 kom majoriteten av folkskolans elever från landsbygden. Urbaniseringen är i sig en viktig samhällsförändring men har en särskild betydelse på utbildningsområdet. Det beror främst på att folkskolan länge fungerade olika i städerna och landsbygden, samt på att icke-obligatorisk utbildning regelmässigt förlagts till städer undantagen är folkhögskolor och viss yrkesutbildning. Parallellt, men än mera drastiskt, har antalet sysselsatta inom jordbruket sjunkit. Vid sekelskiftet uppgick denna andel till 50 procent medan andelen förvärvsarbetande i jordbruk, skogsbruk och ñske år 1990 uppgick till 3 procent. Bara 1,5 procent befolkningen är i början av av 1990-talet lantbrukare. Sammantaget innebär det stora förändringar i klasstrukturen; jordbrukarbarnen, som dominerade folkskolorna i början av seklet, är nu en liten minoritet av grundskolebarnen. Istället har först arbetarbarn, senare barn till tjänstemän, kommit att bli de största kategorierna.

2.2 Den kvantitativa utvecklingen

2.2.1 Inledande nyckeltal

Den långsiktiga utvecklingen kan fångas in i några nyckeltal Låt oss börja med de årskullar som idag går i grundskola och gymnasieskola, nämligen 7-18-åringarna. I dagens utbildningssystem är skolplikten nio år 7-15 år, över 99 procent går i grundskola, särskola, eller specialskola. Bland 16-18åringar är ungefär 80 procent i heltidsutbildning, till helt övervägande del i gymnasieskolan. Situationen år 1915 ä 1920 var en helt annan. Skolplikten sexårig var åk 1-6, sjuårig folkskola förekom undantagsvis, och fortsättningsskola deltid efter avslutad folkskola var vanlig och blev 1919 obligatorisk. Andelen 13-åringar i heltidsutbildning långt under 50 var procent. Först under 1930-talet var mer än hälften av 13-åringarna i utbildning. Då hade sjuårig skolplikt beslutats genomförandet skedde men successivt och var inte slutfört förrän läsåret 194849 först då var alla 13- åringar i utbildning. Till den ökade utbildningsfrekvensen bidrog till en början utbyggnaden av realskola och flickskola lika mycket infösom randet av ett sjunde skolår i folkskolan.

3 Den följande översikten bygger i huvudsak följande statistiska översiktspublikationer och andra källor: a Från SOS Statens offentliga statistik: Lärarutbildningen läsåret 191617; Lärarutbildningen läsåret 192728 och 192829 t.o.m. 193839; Det högre skolväsendet läsåret 192728, 193536; b SCB Statistiska centralbyrån: SCB 1974; 1977; 1984; l991b; 1992c; l993a; 199313;Trender och Prognoser flera årgångar 1972-l990; Utbildningsstatistisk Arsbok flera årgångar 1978-92; c Andra källor: Ohlsson 1986: Murray 1988.

Utvecklingen andelen 14-åringen i utbildning följde i tiden efter SOU 1993: 85 av 13-åringarna och nådde över 50 procent vid 1950-talets början utbygg- Kapitel 2 naden obligatorisk årskurs 8 hade i ett antal skoldistrikt föregått av en 1950 års enhetsskolebeslut. Först vid 1960-talets början var alla 14åringar i utbildning. IS-åringama kom över 50%-strecket vid 1950-talets slut och det var först när grundskolan var helt genomförd efter år 1970 som samtliga var i utbildning. Dagens gymnasieskola är inte obligatorisk frågan om skolstart och tioårig skolplikt utreds dock men uttalat till för alla. Kring 90 procent årskull övergår direkt från grundskolans årskurs 9 till gymnaav en nu sieskolan och tre fjärdedelar av ZO-åringarna har avslutat en utbildning i gymnasieskolan. Vägen till detta tillstånd var lång. Andelen 16-åringar i heltidsutbildning nådde över 10 procent under 1930-talet 15-åringarna under 1920-talet och andelen översteg 50 procent först i början 1960-talet. Till början fanns lö-åringarna i båav en de real- och flickskolans högre årskurser och i allmänt gymnasium. Nu finns de praktiskt taget helt i gymnasieskolan och över 90 procent av 16-åringarna befinner sig i heltidsutbildning. Denna nivå uppnåddes under 1980-talet. Andelen 17-åringar i utbildning följde i tid efter 16-åringarna. Andelen 18-åringar i utbildning utvecklades väsentligt långsammare än 16- 17-åringarna eftersom många linjer i gymnasieskolan yrkesinriktade och t.ex. social linje länge var tvååriga. Beroende på att de yrkesinriktade linjerna, eller programmen som de numera kallas, förlängs till tre år ökar antalet 18-åringar i utbildning. Detta innebär att antalet 18-åringi utbildning raskt närmar sig samma nivå som 16- och 17-åringar nu arna. I tillspetsad sammanfattning har alltså samhället stat och kommun tagit ansvar för 12 årskullar genom utbyggnaden av skolväsendet jämfört med årskullar perioden närmast före 1920 det är alltså nästan en sex fördubbling av det kvantitativa ansvaret. En motsvarande expansion har ägt rum också högskoleområdet. Medan runt 2 procent av de som föddes kring 1905 övergick till utbildningar som motsvarar dagens högskoleutbildning vid några och 20 års ålder, övergick närmare 20 procent av dem födda 1950 till sådana utbildningar vid samma ålder. För dem födda 1967 är övergången till högskola vid 23 års ålder över 20 procent. År 198889 deltog nästan hälften befolkningen i 25-44 års ålder, av och över en tredjedel av befolkningen i 45-64 års ålder, i någon form av utbildning. Även det mest är fråga rätt korta utbildningar, om om arrangerade av arbetsgivare eller i form av studiecirklar, studerar ett betydande antal i längre utbildningar i kommunal vuxenutbildning kom-

vux och högskola. På 1920-talet var motsvarande siffror mycket lägre.

Den omfattande vuxenutbildningen har blivit något av ett svenskt särdrag. På alla nivåer har alltså en kraftig expansion ägt rum. Hur gick den till I tiden kan vi tala om en nästan obruten expansion av det som idag

är grundskola, gymnasieskola och högskola fram till cirka 1970. Däref- SOU 1993: 85 ter inträdde en stagnation som för gymnasieskolan del bröts kring 1980 Kapitel 2 då en ny expansion inleddes. För högskolans del varade stagnationen fram till 1980-talets slut, då en ny expansion sköt fart. För den offentligt stödda vuxenutbildningen blev det sena 1960-talet och 1970-talet den stora expansionsperioden, avlöst av en stagnation på 1980-talet. Då ökade istället personalutbildningen i arbetsgivares regi, inte sällan bedriven som uppdragsutbildning i t.ex. komvux och högskola. På alla nivåerna skedde expansionen parallellt med organisatorisk en samordning av ett antal mycket disparata delsystem. Närmast beskrivs expansionen mer detaljerad, nivå för nivå, medan utvecklingen mot ett organisatoriskt alltmer enhetligt utbildningssystem behandlas i avsnitt 2.3. .

2.2.2 F01kskolarealskolagrundskola

För rekryteringen till fortsatt utbildning betydde på realskolehögstadienivå utbyggnaden av realskola m.m. och införandet av grundskola mest, medan utvidgningen av skolplikten till sju år betydde mindre. I Figur 2:2 redovisas andelen elever i nybörjarklasser i realskola, flickskola m.m. i procent av respektive årskullar 10-, 11- respektive 13-åringar, procenttalen har beräknats separat och sedan summerats.4 Betydelsen av 1927 års skolreform för utvecklingen framgår klart i ökningarna från 1928. Under hela 1930-talet och 1940-talet var expansionen på realskolenivå kraftig. Den sjuåriga skolplikten genomfördes också under denna tid, mellan åren 1937-1949. Den hade föregripits av vissa kommuner mest städer, som hand införde ett obligatoegen riskt skolår. Sifferserien för realskolan m.m. slutar år 1960 eftersom denna skolform då ersattes av grundskolan andelarna steg raskt till nära 100 procent. Genomförandet av grundskolan inleddes visserligen redan 1950 men var klart koncentrerat till 1960-talet. Ännu 1960 grundskolan var genomförd endast till ungefär en tredjedel i de lägre årskurserna och i ännu mindre utsträckning i de högre årskurserna. År 196869 infördes grundskola i årskurs 1-5 i de sista kommunerna och 197273 årsvar kurs 9 genomförd i hela landet.

2.2.3 Yrkesskola, gymnasium, m.m.

Gymnasieskolan tillkom 1971 sammanläggning de skilgenom en av tre da skolformerna gymnasium, fackskola och yrkesskola. Den kvantitativa utvecklingen behandlas först för de skolformer traditionellt som var universitetsförberedande, och sedan för den integrerade gymnasieskolan i sin helhet. 4 Är 1960befann sig 35 i realskola, procent men till denna siffra bör läggasde 8 procent av samma årskull som 1962 befann sig i enhetsskolans 9g, varför vi då når en andel över 40 procent.

SOU 1993: 85 Procent 60 Kapitel 2

20 Gymn - teor 10 -- Real __{ m.m. IIIIIIIIIIIIIIIllIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIlllllllllllllllIIIIlIIIIIII|IIIIIIIIII 1940 1950 1960 1970 1980 1990 1920 1930 Årtal

Andel i realskola år 1920-62 tre- till femårsintervall, Figur 2:2 personer m.m. andel i universitetsförberedande gymnasieutbildning år 1921-91 samt personer femårsintervall. Procent.

undre kurvan i Figur 2:2 redovisas andelen elever i nybörjar- I den i de gymnasieformerna allmänt gymnasium, handelsgymnasiklasser tre och tekniskt gymnasium och deras efterföljare i det nya gymnasiet um och gymnasieskolan.5 Dessa utbildningar var under hela perioden den rekryteringskällan till högskolan. Fram till 1960-talet spelade främsta

gymnasiet denna roll se nedan och dominerade också

det allmänna bland gymnasieformerna. Utvecklingen allt större andel personer med behörighet för mot en universitetsstudier framstår mycket tydligt, med undantag för en tempo-

minskning under första halvan 1970-talet som vi återkommer

rär av till. Expansionen speciellt snabb i slutet av 1950-talet och under var den första halvan 1960-talet, men det är värt att notera att ökningen av också är påtaglig under 1980-talet. År 1971 infördes den gymnasieskolan genom att de traditionellt nya universitetsförberedande linjerna lades samman med fackskolan och yrkesskolan. Fackskolan, å sin sida, hade under åren 1963-1970 byggts ut successivt så att antalet elever i nybörjarklasser 1970 motsvarade drygt årskull. Åren före gymnasieskolans införande det 20 procent av en var fackskolan som svarade för expansionen. Yrkesskolan och dess föregångare hade tre expansionsperioder, nämli- 1920-talet, på 1930-talet ungdomsarbetslösheten och kring gen 1960, då antalet elever i heltidskurser minst fem månaders längd om inberäknat enskilda skolor och företagsskolor ökade från 19 400 år

1955 till 74 000 år 1965.

5 Andelen är beräknad antalet 17-åringen år 1921-61och av antalet 16-åringav ar år 1966-91.

Sammantaget var alltså fram till 1950-talets mitt gymnasiet den hu- SOU 1993: 85 vudsakliga expansionsbäraren. Då tillkom yrkesskolan och från 1960-ta- Kapitel 2 lets mitt fackskolan. När dessa slogs samman år 1971 uppgick den sammanlagda andelen elever i årskurs 1 i gymnasieskolan till hela 84 procent av 16-åringarna; detta innebar i och för sig ingen kapacitetsökning jämfört med summan av de äldre skolformerna. År 1976 hade denna andel emellertid stigit till 91 procent och från början 1980-talet har av den uppgått till 100 procent. Det innebär inte att alla börjar i gymnasiet

en del av dem som går årskurs 1 är äldre än 16 år. Direktövergång-

en är dock nu år 1992 så hög 92 vilket kan jämföras som procent, med drygt 70 procent år 1975 och 84 år 1987.6 Eftersom procent en mindre andel elever inte fullföljer sina gymnasiestudier, och eftersom likaleen des liten andel går specialkurser på gymnasiet, är examinationsfrekvensen något lägre. Andelen elever som vid 20 års ålder avslutat två- elen ler treårig gymnasieutbildning år 1992 77 var procent.

2.2.4 Högskolauniversitet m.m.

I vilken takt expanderade då den högre utbildningen Fram till 1977 bör de olika formerna av högre utbildning studeras separat. Först behandlas universitet och högskolor i den mening orden hade före 1977 ungefär motsvarande dagens längre högskoleutbildningar, eller det som i detta betänkande kallas traditionella universitetsutbildningañ. I Figur 2:3 visas förändringen av antalet första gången inskrivna till universitet och högskolor, från år 1925 till och med år 1975 heldragen linje. Utvecklingen på 1930-talet ter sig i backspegeln rätt odramatisk det gick litet upp och ner vilket dock inte i figuren. Från syns 1945 inleddes en stadig expansion som kulminerade under 1960-talet. Åren 1968 och 1971 har inkluderats för att illustrera den stora dramatiken i händelseförloppet 1960-talet och kring 1970. Efter en utomordentligt kraftig expansion minskade efterfrågan drastiskt kring 1970 för att sedan börja stiga igen. Minskningarna och ökningarna skedde vid filosofisk fakultet. Vid den utbildning som från 1977 fördes in i högskolan hu- vudsakligen kortare linjer förändrades - inte antalet nybörjare särskilt mycket vare sig kring 1970 eller 1975. Bland de utbildningar som 1977 tillfördes högskolan fanns folk- och småskollärarutbildningen. På 1960-talet tillkom förskollärarutbildning som en stor utbildning. Vid 1920-talets början intagningen till folkvar och småskollärarutbildning samt sjuksköterskeutbildning något större än antalet första gången inskrivna vid universitet och högskolor. Därefter minskade intagningen till folk- och småskollärarutbildning från närmare 1 900 år 1921 till totalt 24 år 1941. Samtidigt ökade antalet intagna till sjuksköterskeskolor från cirka 500 till cirka l 000. Intagningen till folk- och småskollärarutbildningen steg sedan till över år 2 400 1950 för att sedan falla och återigen öka till cirka 3 000 år 1968 återigen och falla.

5 Se utöver tidigare åberopade källor också Skolverket 1992; l993a.

SOU 1993: 85 Antal inskrivna Kapitel 2 tusental

I 50 -

E

10 --- Högsk F - Univ

Ylllglzlöllllfibláö|llllibxöllIlligáölIllliäáölllllibliöllIlligáöllllliêêöl

Årtal

Figur 2:3 Antalet första gången inskrivna till universitet och högskolor år 1925-75,samt motsvarande antal för hela högskolan år 197778-199192. Källa: Ohlsson 1986 åren 1925-75; SCB.

Vid högskolereformen 1977 intagningen till folk- och småskollävar rarutbildning återigen låg cirka 850. Den stora variationen beror de stora förändringarna i antalet födda. Sjuksköterskeutbildningen däremot ökade stadigt sin intagning från cirka 1 000 kring 1940 till cirka 3 000 1970. Förskollärarutbildningen tillkom som en stor utbildning under 1960-talet och antalet nybörjarplatser var vid inordnandet i den nya högskolan 4 500. Därutöver tillfördes högskolan ett stort antal kvantitativt sett mindre utbildningar. Resultatet dessa sammanslagningar framgår av den streckade kurav i Figur 2:3 den nya högskolan var som synes vid införandet av van omfattning. Därefter minskade inskrivningarna under några år. stor högskolereformen genomfördes i två År Detta kan förklaras av att steg. 1977 sammanfördes de dittillsvarande universitets- och högskoleutbildningarna med ett antal andra utbildningar till den nya högskolan, medan fritt tillträde till vissa delar av högskolan bibehölls. När detta fria tillträde avskaffades år 1979, gällde antagningsbegränsningen hela högskolan, och antalet inskrivningar sjönk under en period. Ökningen mot slutet 1980-talet sammanhänger med en uppbyggav nad den tvååriga ingenjörsutbildning som delvis skall ersätta årskurs av fyra teknisk linje, en ökning av grundskollärutbildningen och, de allsenaste åren, kraftig ökning också i övrigt. Antalet nybörjare i ra en högskoleutbildning ökar alltså återigen efter en ZO-årsperiod som i huvudsak inneburit stagnation. För utvecklingen 1967-90, se Kapitel en 5.

2.2.5 Vuxenutbildning SOU 1993: 85 Kapitel 2 Vuxenutbildningen är långt svårare att kvantitativt beskriva över tiden än annan utbildning, eftersom relevant statistik till stora delar saknas. Den offentligt stödda vuxenutbildningsform som nu når flest är studiecirklarna. I Tabell 2:1 nedan redovisas antalet cirkeldeltagare mellan år 1922 och 1989, samt förändringen mellan år 1968 och 1991 i andelen som brukar följa studiecirklar eller kurser på fritiden.

Tabell 2:1 Antalet deltagare i studiecirklar valda år, samt andel av befolkningen 18-75 år som anger att de ofta respektive någon gång deltar i studiecirklar eller kurser på fritiden, år 1968, 1974, 1981 samt 1991. Källa: Gatenhielm 1977 samt tidigare angivna källor vänstra kolumnen Levnadsnivåundersökningarna de högra kolumnerna.

För den längre tidsperioden är jämförbarheten över tid begränsad, men att deltagandet i studiecirklar ökat påtagligt fram till 1980-talet står utom allt tvivel. Beroende dubbelräkningar är antalet personer som deltar i studiecirklar långt färre än vad framgår den vänstra kosom av lumnen kanske l miljon för de åren. Skattningarna för perio- - senare den 1968-91 är i detta avseende mer rättvisande, eftersom varje individ bara räknats en gång. Andelen vuxna svenskar 18-75 år ofta går som studiecirklar ökar stort mellan 1968 och 1981 för att falla tillbaks märkbart under det påföljande decenniet. Motsvarande antal kan maximalt skattas till närmare 800 000 individer år 198l.7 Folkhögskolan är jämte studiecirklarna den sedan länge etablerade utbildningsformen för medan den volymmässigt viktigaste vuxna, sedan slutet av 1970-talet har varit komvux. Den tillkom 1968

se nedan ge-

nom utveckling av en begränsad verksamhet med kvällsgymnasier m.m. och en sammanläggning av denna med deltidskurser i yrkesskola. Under 1980-talet kom teoretiska studier gymnasienivå bli den vanliatt gaste studieinriktningen.

7 De skattade antalen som angivit att de ofta går studiecirkelkurser i den vuxna svenska befolkningen, 18-75 år, är cirka 430 000 1968; cirka 700 000 l974; cirka 770 000 198l; samt cirka 580 000 1991.

SOU 1993: 85 Kapitel 2 Antal elever tusental 175 I

50 - - - Komvux 25 -- Folkhögskola tllllllllllllllIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII|1II|I|I|III 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 Årtal

Figur 2:4 Antal elever i längre folkhögskolekurser år 1921-90 vinterkurser eller kurser om minst 30 veckors längd, samt antal elever i kommunal vuxenutbildning alla typer av kurser år 1968-90.

I Figur 2:4 visas antalet elever i längre folkhögskolekurser åren 1921- 90 samt antalet elever i komvux från starten år 1968 till och med år 1990. Av Figur 2:4 framgår att folkhögskolorna ökat i attraktionskraft speciellt under 1950- och l960-talen, för att sedan locka till sig något minskande antal elever; samtidigt är folkhögskolestudier inte särskilt vanligt, särskilt när vi jämför med den stora populariteten hos komvux. Denna jämförelse är dock inte rättvisande, eftersom vi räknat enbart längre kurser vid folkhögskola, men även kortare kurser vid komvux.

År 1990 studerade något över hälften eleverna dagtid en andel

av som ökade under 1980-talet, men även när vi halverar antalet komvuxelever registrerar vi ett mycket högt deltagande. Vi bör också notera att folkhögskolor i en relativ bemärkelse var långt ifrån obetydliga under 1920-talet, då vidare utbildning efter folkskolan var mycket ovanlig

se Figur 2:2.

Utöver nämnda utbildningar finns arbetsmarknadsutbildning i varierande former. Därjämte har personalutbildning i arbetsgivarens regi ökat under 1980-talet. Den är svår att beskriva i samma termer som ovanstående utbildningar. Båda dessa utbildningsformer ligger något vid sidan av frågan om social snedrekrytering till högre studier; de behandlas dock, tillsammans med andra alternativa vägar, i avsnitt 8.4.

2.3 Från separata, splittrade systern till nivåer relaterade SOU 1993: 85

till varandra Kapitel 2

De gamla delarna av det svenska utbildningssystemet är läroverken och universiteten som båda har rötter i 1600-talet upprättandet Uppsala av Universitet år 1477 blev mest en chimär. Folkskolan, yrkesutbildningen, fackhögskolorna och vuxenutbildningen är alla 1800-talsfenomen. Nya utbildningsformer startade i allmänhet med mycket oklara relationer till det redan befintliga utbildningssystemet, ofta hade de inte alls någon koppling till detta. Det tog faktiskt hela 1900-talet att ordna in alla 1800-talets innovationer på utbildningsområdet i ett systematiskt, nivåvis organiserat mönster. I denna process av ordnande spelade den kvantitativa expansionen en stor roll som pådrivande faktor. En tolkning av införandet av grundskolan är att det var expansionen utbildav ningen på realskolenivå som gjorde den möjlig och faktiskt nödvändig ty, som ecklesiastikminister Josef Weijne uttryckte saken år 1950, realskolan höll att sprängas inifrån. I detta avsnitt behandlas den organisatoriska utvecklingen i följande skolformer: folkskolagrundskolarealskola yrkesutbildninggymnasieskola högskola vuxenutbildning. - Vi börjar beskrivningen med att följa ett antal födelsekullar deras väg från obligatorisk skola till högskola. Det så att säga ett individger perspektiv på skolsystemets organisering vid olika historiska tidpunkter, och vi summerar därmed de viktigaste förändringarna.

Födda 1905 Den vanligaste vägen till högskolan var ännu för pojkar: privatskola eller undervisning i hemmet övergång till realskola vid 10 års ålder fortsatt utbildning i allmänt gymnasium i samma skola vid 16 års ål- der eller äldre övergång till universitet, fria högskolor och fackhögskolor vid drygt - 20 års ålder. För flickor var utbildningsmöjligheterna betydligt begränsade. mer För dem fanns bara enskilda flickskolor och enstaka privatskolor. På gymnasienivå var antalet platser mycket litet vid flickskolor och privatläroverk. Få nådde högskolan. Vilka alternativ fanns då för dem som inte började i realskola eller flickskola vid 10 års ålder För dem fanns kommunala mellanskolor, då en relativt ny skolform, anknöt till folkskolans årskurs Omsom fattningen av denna förbindelselänk mellan folkskolan och gymnasiet var mycket begränsad, nådde fram till gymnasiet den vägen och än färre till högskolorna. Möjligheterna till kompletteringsutbildning var ringa, men folkhögskolor fanns. Alternativ till realskola och gymnasium var ännu folk- och småskollärarutbildning möjliga att nå direkt som var

ifrån folkskola via preparandkurser. Vid seminarierna fanns också sti- SOU 1993: 85 jpendier. Kapitel 2

Födda 1920 Folkskola var nu den helt dominerande förutbildningen. -- Övergång till realskolamotsv. skedde för både pojkar och flickor - antingen efter årskurs 4 i folkskolan eller efter årskurs Den tidiga övergången ledde dock oftare till gymnasiestudier Realskoleutbildningen var nu mer geografiskt tillgänglig och den statliga realskolan hade öppnats för flickor. Gymnasierna var tillgängliga för både pojkar och flickor och hade börjat spridas. Naturastipendier började införas vid universitet och högskolor 1939. - För kommande årskullar tas bara viktiga förändringar upp.

Födda 1930 Förbättringar av studiesociala villkor både gymnasienivå rese- och inackorderingsstipendier och universitets- och högskolenivå utbyggnad av naturastipendierna.

Födda 1940 Ytterligare förbättrade studiesociala villkor. Snabb utbyggnad av realskola, inledning av försöksverksamhet med enhetsskola, utbyggnad av gymnasier och högskola. Ökad geografisk tillgänglighet utbildning på alla av nivåer. T illträdet till universitet och högskolor breddas och behörighetsregler börjar mjukas upp. Vidgade kompletteringsmöjligheter infördes.

Födda 1950 Årskullen kom till ungefär hälften att i grundskolanenhetsskolan. Det studiesociala stödet på gymnasienivå förbättrades ytterligare med både generella och selektiva inslag. Det studiesociala stödet högskolenivå breddades men försämrades jämförelsevis för dem som tidigare varit berättigade till naturastipendier. Årskullen övergick till gymnasie- och högskoleutbildning i stor omfattning. Övergången till högskolan kom i förhållande till tidigare årskullar att dras ut över tiden. Den geografiska tillgängligheten på högskoleutbildning förbättrades starkt. Möjligheten till kompletteringsstudier förbättrades komvux inrättades år 1968 och vuxenstudiestöd infördes kring 1975.

Födda 1960 Årskullen gick i sin helhet i grundskolan och gymnasieskolan. Minskat intresse för studieförberedande linjer i gymnasieskolan. Lägre övergång till högskolan. Urholkade studiesociala förmåner högskolenivå.

8 sou 1944:21.

Födda 1970 SOU 1993: 85 Ökad övergång till teoretisk studieförberedande utbildning i gymnasie- Kapitel 2 skolan. Ökad övergång till högskolan. Förbättrat studiestöd på högskolenivå. Låt oss nu studera utvecklingen mer i detalj genom att beskriva förändringar i utbildningssystemet. Vi börjar med förgymnasial utbildning, fortsätter med gymnasial, sedan med eftergymnasial och slutligen beskriver vi den förändrade organisationen av vuxenutbildningen.

2.3.1 Folkskolarealskolagrundskola

Obligatorisk folkskola infördes 1842 som en kommunal skola. Den saknade samband med det övriga skolväsendet och övergången till statliga läroverk reglerades först 1894. Av eleverna krävdes då kunskaper motsvarande tre årskurser i folkskola. Det tog tid att folkskolan att fungera så att den allmänt accepterades som förutbildning till de högre skolorna. Undervisning i hemmet som förutbildning till läroverken förkvantitativt fenomen först på 1920-talet. Ännu vid mitten svann som av 1920-talet korn bara 57 procent av de vid statliga realskolor intagna pojkarna från folkskola medan andelen för flickor vid flickskola 62 var procent. Resten kom i huvudsak från privatskolor främst förberedelseklasser vid flickskolor, där också pojkar gick. Först under 1930-talet blev folkskolan den helt dominerande rekryteringskällan till de olika utbildningarna realskolenivå. Anledningen till detta var inte bara social högfärd utan också att undervisningen genomgick en genomgripande kvalitetsförbättring under 1900-talets tre första decennier. Klasserna var stora cirka 40 i genomsnitt år 1910, under 1920-talet sjönk den genomsnittliga klasstorleken till 24 å 25. Andelen elever i flyttande skolor var år 1911 över 7 procent jämfört med 1 procent år 1931. Andelen elever i halvtidsläsande skolor var år 1911 38 procent jämfört något över 10 procent år 1930 den sista försvarskampen mot den onödiga heltidsläsningen fördes under 1920talet främst i Västergötland. Även de ovannämnda måtten om är yttre mått säger de också rimligtvis något om hur undervisningen faktiskt fungerade. Till kvalitetsförbättringen bidrog 1919 års undervisningsplan för folkskolan, då för första gången halvtidsläsningen och s.k. mindre folkskolor definierades som undantagsformer. Lärarutbildningen för folkskolan, i form av först folkskollärarutbildning och senare småskollärarutbildning, upprättades också helt utanför det befintliga utbildningssystemet. Eleverna kom framför allt i början direkt från folkskola ofta via en preparandkurs. Av de år 1916 intagna till folkskollärarutbildning korn 46 procent av pojkarna och 38 procent av flickorna från folkskolan. Dessa andelar sjönk sedan kontinuerligt till 17 procent bland pojkarna och 2 procent bland flickorna år 1938. Inrättandet av studentklasser och det stigande antalet intagna med realskola m.m. till den reguljära utbildningen kan ses som en början till en

förening folkskollärarutbildningen med det högre skolväsendet. Vä- SOU 1993: 85 av till högskolan blev dock lång. Kapitel 2 gen Grundtanken i ordnandet och samordningen av den mycket splittrade utbildningen i folkskola, realskola, statliga mellanskolor, enskilda mellanskolor, privatläroverk, enskilda högre flickskolor m.m. formulerades redan 1883 av Fridtjuv Berg folkskollärare och ecklesiastikminister 1905-1906 och 1911-1914: folkskolan skulle bli en sexårig bottenskola för alla. Den kom att fullbordas i slutet på 1950-talet då intagningen i realskola och flickskola från årskurs 4 i folkskolan upphörde. Då hade också på denna nivå försvunnit nedan. Å

de flesta privatskolor se and-

ra sidan hade då genomförandet av en nioårig enhetsskolagrundskola inletts. Det reformarbete som så småningom kom att förverkliga bottenskoletanken leddes av tre folkskollärare. Först var Fridtjuv Berg som inledde och ledde arbetet i folkundervisningskommittén, som lade grunden till 1919 års undervisningsplan för folkskolan och lade fram propositioner om bl.a. reformering av folkskollärarutbildningen. Nästa folkskollärare var Värner Rydén ecklesiastikminister 1917-1919 som fastställde 1919 års undervisningsplan för folkskolan och tillsatte 1918 års skolkommission, som lade fram förslag till bottenskolans förverkligande. Resultatet blev en kompromiss år 1927 då var Värner Rydén ordförande i riksdagsutskottet. Den tredje folkskolläraren var Josef Weijne ecklesiastikminister 1946-1951 som ledde arbetet i 1946 års skolkommission och lade fram 1950 års enhetsskolepropositionf Fram t.o.m. 1980-talet kan ordnandet och samordningen av den lägre utbildningen beskrivas som en entydig utveckling mot uppskjuten differentiering och nivågruppering: 1909 infördes kommunala mellanskolor som byggde folkskolans årskurs 6 eleverna kom också därifrån. De flesta elever gick dock fram till 1927 över till realskola m.m. vid 10 års ålder eller efter års-

kurs 3 om de alls gått i folkskola.

1927 togs i kompromissens form ställning till bottenskolefrågan. -

Övergången till folkskola skulle ske endera från årskurs 4 till 15 i

realskola eller från årskurs 6 till 14. övergången kom Den senare att bli dominerande. Dessutom kom flickor att på allvar släppas in i

de statliga realskolorna se nedan.1°

Efter principbeslut 195011 inleddes försöksverksamhet med 9-årig enhetsskola. Den korn att bli helt odifferentierad i årskurs 1-6 men högstadiet kom inledningsvis att bli differentierat, med ett omfattande tillvalssystem i årskurs 7 och där klasserna i praktiken blev nivågrupperade efter val i teoretiska ämnen. årskurs 9 delades i linjer 9g, 9a, 9y.

9 Se Richardson 1978; 1983; 1990; 1992; Isling 1980. 19 Herrström 1966; 1972. SOU 1948:27 1946 års skolkommissions huvudbetänkande; Prop. 1950:70, SAU 1950:1.

3 I3-l082

År 1962 i det slutliga beslutet om grundskolan kom klasserna inte SOU 1993: 85 längre att delas efter elevernas val, men ett omfattande tillvalssystem Kapitel 2 i årskurs 7 och 8 bibehölls. År . 1969 avskaffades också linjesystemet i årskurs 9 och tillvalssyste- met begränsades. De val som eleverna då gjorde gällde allmän eller särskild kurs i engelska och matematik och ett tillval B-språk av tyska eller franska eller andra tillvalsalternativ. År 1980 fick kommunerna möjlighet att utforma andra tillvalsalternativ än B-språk. Förutsättningen för undervisningen i den nya grundskolan var individualisering, vilket inte varit alldeles lätt att åstadkomma. Vid interen nationell jämförelse har skillnader i resurstilldelning och resultat mellan skolor varit små. Antalet skolor med profil har varit och egen mest förekommit det estetiska området. De val som görs i grundskolan är, som framgår av våra analyser i Kapitel 5 och fortfarande viktiga trots idoga försök att minska deras betydelse. De val det gäller är B-språk som tillval och nivågruppering Callmän eller särskild kurs i matematik och engelska. Av de elever som gick ut grundskolan 1991 hade 38 procent valt särskild kurs i både engelska och matematik och dessutom läst B-språk i tre år, dvs. de hade gjort teoretiska val. Den andel av respektive årskullar som övergick till

realskola och flickskola vid 1950-talets mitt var också 38 procent men

utkuggning förekom. Det bör poängteras att i det traditionella skolsystemet var det mer avgörande för den fortsatta utbildningskarriären att ha realskola än vad det under det senaste decenniet varit att göra teoretiska val.

2.3.2 Yrkesskola, gymnasium m.m.

Yrkesutbildningen var omkring år 1914 kanske inte särskilt omfattande, men desto mer splittrad och med högst oklara relationer till det övriga utbildningssystemet. Ur det man då uppfattade som yrkesutbildning har det idag blivit litet av varje. Till högskolan räknas idag t.ex. sjuksköterskeutbildning och konstfackskolan. Ur de tekniska elementarskolorna uppstod det tekniska gymnasiet 1919 som via teknisk linje i det nya gymnasiet hamnade i gymnasieskolan. Av dess årskurs 4 har det blivit Z-årig ingenjörsutbildning i högskolan. Av den omfattande deltidsundervisningen i yrkesutbildningen har det blivit komvux. Till yttermera visso inleddes mycken yrkesutbildning vid lägre ålder än idag. De första stegen mot att relatera yrkesutbildningen till det allmänna utbildningsväsendet togs 1919:14

SOU 1961:30 1957 års skolberednings huvudbetänkande; Prop. 1962:54; SAU 1962:1; Läroplan för grundskolan Lgr 1962; se också Marklund 1980- 1989. 13 Prop. 1968:129;Läroplan för grundskolan, Lgr 69; Prop. 1978F9:180,UBU 197879245;Läroplan för grundskolan Lgr 80. 14Prop. 1918:96och 335, rskr 1918:248 och 407 propositionerna byggde ett mycket omfattande utredningsunderlagx Nilsson 1981.

Fortsättningsskolan blev obligatorisk och kunde göras yrkesbestämd. SOU 1993: 85 - Den yrkesbestämda formen expanderade snabbt därefter. Den kan Kapitel 2 dåtidens stora yrkesutbildningsform omfattningen var beses som 360 timmar. gränsad - Lärlingskolor för minderåriga och yrkesskolor samt något år däref- ter verkstadsskolor inrättades. En icke obetydlig expansion kom igång. Utbildningen ofta begränsat omfång och gavs i allmänvar av het parallellt med arbete. Högre folkskolor kunde göras yrkesbestämda. Av detta blev det med tiden praktiska realskolor och sätt och vis tvåårig ekonomisk och teknisk linje i fackskolan. Handelsgymnasier upprättades år 1913 och tekniska gymnasier år - 1919. Den dominerande utbildningen av det som blev gymnasiet var det statliga allmänna gymnasiet, dit flickor ännu inte hade tillträde de fick nöja sig med gymnasier vid högre flickskolor eller en del privatläroverk. Det var det allmänna gymnasiet som var vägen till universiteten och vad som då uppfattades som högskolor. Studenter från tekniska gymnasier och handelsgymnasier hade bara tillträde till sina högskolor tekniska högskolor och handelshögskolor. Det tog tid innan tankarna uppkom att samorganisera de tre gymnasieformerna eller att se yrkesskola och gymnasier som delar av ett gymnasialt stadium. Ungefär så här förblev det rätt länge. Det allmänna gymnasiet organiserades om då och då och proportionerna förändras mellan latinlinje och reallinje; först reallinjen störst, sedan latinlinjen och så återigen var reallinjen allmän linje tillkom 1950-talet. - På 1930-talet användes yrkesutbildningen aktivt för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, vilket ledde till att det blev nödvändigt att också ge praktisk utbildning i skolan tidigare skulle praktisk utbildning ske i arbetslivet. Centrala verkstadsskolor tillkom. Först på 1950- och 1960talen uppkom tankar på att samordna de olika skolformerna. Statsbidragen förbättrades för yrkesskolan i slutet på 1950-talet samtidigt som tanken lanserades yrkesskolan som en linje i en allmän ungdomsskola. Något år därefter förbättrades möjligheterna för studen-

ter från handelsgymnasium som förlängdes från två till tre år och tek-

niskt gymnasium att vinna tillträde till högskola generellt. Samtidigt blev det vedertaget att tala om det gymnasiala stadiet som omfattande gymnasium och yrkesskola. Vägen till gymnasieskolan, som infördes 1971, kan skildras som en trestegsraket: År 1963 inleddes försöksverksamhet med fackskola. Syftet med denna var dels att tillvarata traditioner från flickskola och praktisk realskola

som avvecklades, dels att dämpa efterfrågan allmänt gymnasium

fackskolan blev tillgänglig utan gymnasieförberedande val i grundskolan.

År 1964 togs beslutet om en genomgripande reformering av gymnasiet SOU 1993: 85 och ett slutligt ställningstagande till fackskolan, som skulle införas suc- Kapitel 2 cessivt fram till cirka 1970. Samtidigt förutskickades den kommande gymnasieskolreformen. Gymnasiereformen, som genomfördes 1966, innebar:15 att det allmänna gymnasiet, handelsgymnasiet och det tekniska gymnasiet sammanfördes till fem linjer med ett kraftigt ökat gemensamt innehåll. Alla fem linjerna skulle ge behörighet för högskolestudier. att kursplanerna moderniserades genomgripande och blev mycket am-

bitiösa högskolestoff flyttades ner samtidigt som mer högskole-

mässiga arbetsformer skulle introduceras. Ambitionsnivån visade sig för hög och fick modifieras. att fackskolan blev tvåårig och fick tre linjer: social, teknisk och ekonomisk linje. Kursplanerna byggde i stor utsträckning på gymnasiets. att den ökande efterfrågan på utbildning i första hand skulle tillgodoses genom utbyggnaden av fackskola och att intagningen till gymnasiet borde begränsas till ungefär den uppnådda nivån. Den sociala linjen utrustades också med ett eget kompetensområde: klasslärarutbildningen fr.o.m. 1968; denna koppling försvann år 1988.

År 1971 genomfördes gymnasieskolereformen som innebarzlö att de tidigare gymnasie- och fackskolelinjerna sammanfördes organisatoriskt med yrkesutbildningen, som samtidigt reformerades genomgripande. att yrkesutbildningen organiserades i 13 tvååriga linjer de blev senare fler som var bredare än tidigare och innehöll ett ökat begränmen sat utrymme för allmänna ämnen. att yrkesutbildningen skulle, som det hette, göras till ett valvärt alternativ, vilket gick bra de visade sig som helhet bli väsentligt - mer attraktiva än de f.d. fackskolelinjerna. att även de yrkesinriktade linjerna skulle i princip allmän behörigge het för högskolestudier. Därmed infördes dagens distinktion mellan allmän behörighet och särskild behörighet tonvikten kom att läggas vid den senare. 1971 års gymnasieskola kom att fortleva med ett antal i allmänhet mindre justeringar i 20 år. Då var det dags för nästa reform som innebar att de nu många linjerna sammanfördes i 16 i samband med att program yrkesutbildningen efter försöksverksamhet förlängdes till tre år. Av - de 16 programmen är 2 studieförberedande och 14 yrkesinriktade. De yrkesinriktade programmen skall betonas det åter ge allmän behö- - righet för högskolestudier. Elevernas valmöjligheter skall ökas. Denna reform håller nu på att genomföras. 15 SOU 1963:421960 års gymnasieutrednings huvudbetänkande; SOU 1963:50 Facksk0leutredningen; Prop. 1964:171, SÄU 1964:1 beslutet försöksverkom samhet med fackskola hade fattats i 1962 års grundskolebeslut. 15Prop. 1968:140,SU 1968:195;Prop. 1970:159,SU 1970:222. 17Prop. 199091185,UBU 19909l:l6.

2.3.3 Högskolauniversitet SOU 1993: 85 m.m. Kapitel 2

År 1977 sammanfördes universitet och högskolor med ett antal som det

då ibland hette postgymnasiala icke akademiska fackutbildningar till den nya högskolan. Viktigast av dessa var låg-, mellan- och förskollärarutbildningarna samt sjuksköterskeutbildningen. De olika delarna i högskolan hade högt olika historia och har tillmätts olika värde. En bild hur de uppfattades år 1930 ges i Tabell 2:2. Den visar ett utdrag av SCB:s kod för befolkningens bildningsgrad vid 1930 års folkräkning: ur Tabell 2:2 Befolkningens bildningsgrad, i form utbildningsnivåer, i 1930 års folkräkav ning. Källa: SOU 1935:52. Utbildningsnivå Skolformer 4 Folkskolans påbyggnader: småskoleseminarium 5 Elementarbildning: realexamen, folkskoleseminarium, statens skolköksseminarium, socialpolitiska institutet, sjuksköterskeutbildning alt. nivå 4

7 Studentexamen utan högre utbildning 8 Fackhögskolor ibland alternativplacerade som nivå 5, krigsskola 9 Universitet och jämställda högskolor: universiteten, Karolinska Institutet samt Göteborgs och Stockholms högskolor

Kärnan i högskolan i början av perioden var alltså universiteten, Göteborgs och Stockholms högskolor samt Karolinska Institutet Kl. Dessutom fanns ett antal fackhögskolor för utbildning av tandläkare, civilingenjörer, veterinärer, jägmästare, civilekonomer, samt agronomer lantbrukshögskolan tillkom 1932 genom sammanläggning av Ultuna och Alnarp. Därutöver förekom utbildning av gymnastikdirektörer och sjukgymnaster vid GCI samt socionomer som ännu inte riktigt räknades som högskolemässiga. Till utbildningen vid filosofisk fakultet var det fritt tillträde för studenter från allmänt gymnasium. Alla andra högskoleutbildningar var spärrade. Det stora undantaget från studentexamenskravet var socialpolitiska institutet sedermera Socialhögskolan där även andra efter intagningsprov kunde vinna tillträde. Alla dessa utbildningar var koncentrerade till Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg. Stockholms och Göteborgs högskolor var enskilda med begränsade statsbidrag. Detsamma gällde handelshögskolorna och de socialpolitiska instituten. Klasslärarutbildningarna och sjuksköterskeutbildningarna uppfattades inte alls som högskolemässiga men var å andra sidan väl spridda de fanns i de flesta län. Landstingen var huvudmän för de flesta sjukskö-

terskeskolor samt för småskoleseminarierna som förstatligades 1930- SOU 1993: 85 talet och därefter kom att samorganiseras med folkskoleseminarierna. Kapitel 2 Före 1945 hände det inte så mycket med dessa olika system. Därefter hände det så mycket mera. Folk- och småskollärutbildningen kom att öka i omfattning efter 1945. Därvid inrättades ett rätt stort antal studentklasser vid folkskoleseminarierna. Från och med år 1968 kom både folk- och småskollärarutbildningarna att bygga på social linje i fackskolagymnasieskola. Tillströmningen till de fria fakulteterna ökade kraftigt på 1950-talet, vilket medförde ett antal åtgärderzl8 automatiken anpassning av undervisningsresurserna till studentan- talet infördes vid de filosofiska fakulteterna. Detta blev första steget till klyvningen mellan grundutbildningen å ena sidan och forskningforskarutbildning å den andra. högskoleutbildningen började spridas till nya orter först Umeå - - var med tandläkarutbildning och läkarutbildning, därefter följde filialer- Karlstad, Linköping, Örebro och Växjö. Linköping fick också na teknisk högskola och läkarutbildning, varefter Luleå också fick teknisk högskola. Detta ñck betydelse för fortsättningen såtillvida att olika utbildningar förlades till samma orter oavsett om de då räknades som högskoleutbildning eller inte. de gamla folkskoleseminarierna omorganiserade till lärarhögskolor - 1968 och en spridd lokalisering bibehölls. Tillströmningen till de fria fakulteterna vid 1960-talets mitt utlöste nya åtgärder situationen höll på att bli kaotisk och för uni- - ramarna versiteten sprängdes. Den viktigaste åtgärden vidtogs år 1969, då fasta studiegångar infördes vid de filosofiska fakulteterna för att rationalisera studierna UKAS och PUKAS. Då hade redan frågan spärr till de om fria fakulteterna och samplanering all eftergymnasial utbildning börav jat utredas. Detta ledde i sin tur till 1977 års högsk0lereform19 som innebar: att all eftergymnasial utbildning skulle sammanföras till en organisation: högskolan. Undantaget var att sjuksköterskeskolorna blev kommunala högskolor och att årskurs 4 på teknisk linje blev kvar i gymnasieskolan den har senare delvis ersatts tvåårig ingenav en jörsutbildning i högskolan. Ortsvis skulle denna utbildning samlas i en högskola utom i Stockholm och Göteborg. att all utbildning skulle spärras, vilket verkställdes först 1979. Urvalet till utbildning skulle utöver betyg grundas på arbetslivserfaren- - het och föreningsmeriter. Allmän behörighet för högskolestudier skulle uppnås på tvåårig linje i gymnasieskolan och därutöver kunde särskilda behörighetskrav ställas också uttryckta i treåriga kurser.

13Murray 1988 innehåller utförliga referenser. Antalet betänkanden och riksdagsbeslut är i det närmaste hisnande. 19 SOU 1973:2 U 685 huvudbetänkande; Prop. 1975:9, UBU 1975:17; Prop. 197677259, UBU 197677:20; Prop. 197879:93, UBU 197879:31 antagningsbegränsningen.

planering och resurstilldelning skulle grundas utbildningslinjer. SOU 1993: 85 att Därutöver fanns anslag till fristående tidigare enstaka kurser, sär- Kapitel 2 skilt avsedda för fort- och vidareutbildning. Vad gäller lokaliseringen byggde 1977 års högskola mest på befintliga högskoleorter och lårarhögskoleorter. Därefter har en försiktig ytterligaspridning skett så att högskoleutbildning ges i alla län på Gotland re nu i särskilda former. År grundskollärarutbildning den gamla folk- och 1988 ersatte en ny småskollärarutbildningen2° Den förlängdes och skulle bygga på treårig studieförberedande linje i gymnasieskolan natur- eller samhällsvetenskaplig. Därmed uppfyller den väl de flesta yttre krav en gammaldags högskoleutbildning längd och behörighetskrav. Höjningen av förkunskapskraven ledde inledningsvis till rekryteringssvårigheter. Åtskillnaden mellan grundutbildning å sidan och forskarutbildena ning å andra sidan har mer och mer setts som ett problem varför ökad forskningsanknytning i all grundutbildning. vikt nu läggs vid

2.3.4 Vuxenutbildning

Den svenska vuxenutbildningen har gammal hävd. I början av seklet fanns folkhögskolor och en viss utbildning av vuxenutbildningskaraktär inom yrkesutbildningen. Därutöver fanns det korrespondensutbildning av måttlig omfattning. Korrespondensutbildningens stora period var kanske 1940- och 1950talen då examensrätt och statsbidrag tillkom. Den tidiga efterkrigstiden präglades dels av försök att mäta begåvningsreserven för högre studier

dels av farhågor för brist lärare som raskt uppkom och annan kva-

liñcerad personal. Detta resulterade i önskemål om vidgat tillträde till universitet och högskolor. Vidareutbildningsmöjligheter för äldre tillkom också, eller byggdes ut, på realskole- och gymnasienivå. Expansioskedde t.ex. på det tekniska området tekniska aftonskolor i anslutnen ning till det existerande skolväsendet i form av kvällsgymnasier, aftonskolor och kompletteringsgymnasier m.m. privata föregångare fanns: Spyken i Lund och Skrapan i Uppsala. Så småningom tillkom också statens skolor för vuxna. Samtidigt utvecklades också folkhögskolorna och studiecirkelverksamheten. Det bör också nämnas att en unik svensk tradition är att universiteten också ansett sig ha en folkbildningsuppgift, vilket tagit sig uttryck i kursverksamheterna på de olika universitetsorterna folkuniversitetet. Den stora perioden av ordnande och som vi sett ovan i Figur 2:4 - expansion för vuxenutbildningen kom i slutet på 1960-talet då kommunal vuxenutbildning komvux infördes 1968.23 Införandet innebar att

20 Prop. 1984852122,UBU 198485:31. 21 Jämför t.ex. SOU 1992:1. 22 SOU 1952:29;SOU 1962:5; Arvidson 1985; Gaddén 1973. 23 Prop. 1967:85,SU 1967:117.

befintlig kvällsgymnasieverksamhet m.m. och yrkesskolornas deltidskur- SOU 1993: 85 ser sammanfördes till en organisation komvux med kommunerna Kapitel 2 - som huvudman. statsbidrag utgick till verksamheten i samma omfattning som till gymnasium och yrkesskola, och inga begränsningar för statsbidragens omfattning infördes förrän 1971. Resultatet blev en kraftig ökning av utbildningen motsvarande grundskola, fackskola och gymnasium; yrkesskolans deltidskurser var redan en omfattande verksamhet. Till en början gavs utbildningen mest på kvällstid men i takt med ökade studiestödsmöjligheter uppkom ökanen de undervisning på dagtid. Samtidigt kom tanken återkommande utbildning att lanseras av Olof Palme och U68. Parallellt med detta förbättrades statsbidragen till studiecirklar och de ökade starkt i omfattning och statsbidrag tillkom till uppsökande verksamhet. Upprättandet och spridningen av komvux-utbildningen är en av de snabbaste spridningsprocesserna under hela perioden. Under 1970-talet blev kompletteringsmöjligheter tillgängliga i hela landet kostnadsfritt. Korrespondensundervisningen kom alltmer att ges i regi statens skoav lor för vuxna och utan avgifter. Till en början följde komvux läroplanerna för ungdomsutbildningen. Under 1980-talet fick de egna läroplaner. Vidare tillkom grundvux dvs. alfabetiseringsundervisning inom komvux. Därefter - följde en period som mera kan karakteriseras som stagnation och ibland innesom burit nedskärningar. Kommunerna har nu hela det ekonomiska ansvaret för komvux.

2.3.5 Den organisatoriska utvecklingen i sammanfattning

Som vi visat i avsnitt 2.2 expanderade skolväsendet i Sverige kraftigt efter 1927 års skolreform och ända fram till 1970 ungefär. På alla utbildningsnivåer skedde expansionen parallellt med organisatorisk en samordning av ett antal mycket disparata delsystem till grundskola, gymnasieskola och högskola. Även på denna punkt kan vi åren kring 1970 se som en brytpunkt. Den nioåriga grundskolan blev fullständigt utbyggd i årskurs 9 197273. Gymnasieskolan infördes 1971. Högskolereformen genomfördes visserligen först 1977 men grundtankarna formulerades kring 1970. Under 1970-talet och 1980-talet har vi haft ett i historiskt perspektiv organisatoriskt mycket samordnat utbildningsväsende. Som en sammanfattning av beskrivningen över hur det svenska utbildningsväsendet kommit att samordnas, översiktlig bild presenteras en av skolans organisation som den tedde sig för olika årskullar svenskar Figur 2:5. Högst upp i Figur 2:5 ser vi organisationen ungefär den framstod som för dem födda runt år 1905. Vi att vägen till högre utbildning ofta ser gick via enskild undervisning snarare än via folkskolan, och att övergången från folk- till realskola skedde vid 10 års ålder.

24Prop. 198081:127,UBU 198081:36.

SOU 1993: 85 Kapitel 2

7 10 13 16 19 22 Ålder ung. Årskurs

l 3l4l5|6 l8l9 |10|11l12|13|14|15|

|

Folkskola

Kommunal mellanskola

Födda Folkslkolepmp

1905 kurs seminarium

x

Gymn. Univ. s Realskola Enskild undervisning Shksköt J Flickskola

Yrk Follgskqle-

Födda 7 å Semmgåm

Folkskola 192030 Gymn. W Univ. RealFlickskola

Gvmn-\\\\\\\\ Umv. .

RealskolaFhckskola

Sjuksköt.utb.

Sjuksköt. utb. - - --- - - HandelTeknisk

2-å

yrkesliliââer Vnss .. . hogsk.

1113283 Gmdskma Klasslär. -88

34-åriga . teoretiska linjer 4-åIT Univ.

Figur 2:5 Det svenska skolväsendets organisation för födelsekohorterna 1905, 192030, samt 1960.

För dem som gick sex år i folkskola fanns möjligheter: den kom- SOU 1993: 85

munala mellanskolan erbjöd vissa en väg till realexamen och därmed Kapitel 2 gymnasiet, därutöver fanns folkhögskola och folk- och småskoleseminarium.25 Vägen från realskola över gymnasium till högre utbildning var främst till för männen vi har genom de rätt stora streckade områdena på denna väg velat visa att Övergångarna togs i olika åldrar och det att inte som i dagens system finns fastlagda normalstudietider. Högre utbildning gavs i ett flertal olika former, vilket inte visas i ñguren. I mittenbilden framgår det traditionella utbildningssystemet det som kom att utformas efter 1927 års skolreform och före 1950-, 1960- och 1970-talets omorganisering. Folkskolan hade blivit dominerande nu bottenutbildning och anknytningen till realskola skjutits till tidiupp gast 11 års ålder. Därutöver ökade möjligheterna kraftigt från att sexårig folkskola till realskola, även om detta innebar ett års omväg till högre utbildning jämfört med den tidiga övergången. Flickskolan hade

nu, liksom realskolan, en naturlig fortsättning i gymnasiet övergångar-

na mellan de frivilliga skolformerna skedde dock fortfarande i olika åldrar. Yrkesutbildning efter såväl folkskola realskolamotsv. hade blisom vit betydligt vanligare och drevs i rad olika former och med skilda en huvudmän. Vi har inte i figuren kunnat göra rättvisa det myller av skolformer som under perioden strax före grundskolereformen existerade realskolenivå. Den undre bilden i Figur 2:5 visar utbildningssystemet efter samordningen som skedde via reformer på grundskole-, gymnasie-, respektive högskolenivå, symboliserat av årskullen 1960. Den obligatoriska utbildningen var i stort sett organisatoriskt odifferentierad de smala strecken på högstadiet representerar tillvalen. Utbildning på gymnasial nivå var delad i linjer, vilka beskriver tre olika block tvååriga yrkeslinjer, två- åriga teoretiska linjer f.d. fackskolan samt trefyraåriga teoretiska lin-

jer. Möjligheterna att över till högskola mindre beroende var av studieinriktning på gymnasiet än tidigare, även gymnasievalet om styrde vilken typ av högskoleutbildning gick att nå komplettering. som utan

2.4 Skolans inre arbete kvantitet och

- organisation

Ovan har ett antal yttre drag i det svenska utbildningsväsendets framväxt fångats in. Vad har egentligen hänt i alla dessa skol- och utbildningsfor-

mer medan de sammanförts Nedan följer en kort redogörelse, besom handlar expansion och inre arbete.

Ett sätt att närma sig frågan om skolans inre arbete är begenom greppsparet lära in lära ut.25 Förenklat uttryckt: ligger tyngdpunkten på att läraren lär ut eller på att eleven lär in Åtminstone på ytan kan stora förändringar fångas in med detta enkla begreppspar. Låt börja oss med folkskolan. Riksdagsbeslutet 1842 åstadkom inte någon fungerande folkskola. För att den överhuvudtaget skulle komma till stånd var det 25 Det fanns möjlighet att från folkhögskolans längre allmänna utbildning till läroverk även om det förunnat vilket inte framgår ñguren. - var - av 25Se broschyren Lära in, lära ut. Lärarutbildningen i Linköping 150 år.

den s.k. växelundervisningen, dvs. att läraren SOU 1993: 85 inödvändigt att satsa unvia duktiga elever eller s.k. monitörer. Lång- Kapitel 2 adervisade främst indirekt den föreställningen överhand att undervisning skulle ordnas :samt vann :så att kraften direkt och oförmedlad inflytelse från läraren måtte av komma varje lärjunge till godo under stor del av lästiden som möj- 1igt.27 Förverkligandet det direkta förhållandet mellan lärare och klass av kom att dröja till 1870- och 1880-talet efter ett antal riksdagsbeslut. Fram till 1920-talet kom också klasstorlekarna att sänkas.

Snart blev det förhållandet mellan lärare och elever i en klass som

problemet. 1906 års folkundervisningskommitté skrev: Frågan gälvar ler klassundervisningens hela metodiska beskaffenhet, och den metodiska uppgiften är att varje punkt anlägga undervisningen så, att ett självständigt, självverksamt och individuellt arbete å elevernas sida, i den mån möjligt är, bringas till stånd Det gällde med andra ord att ta steget från förmedlingspedagogik till aktivitetspedagogik eller med ett annat 0rd arbetsskolemetodik. På det formella planet togs detta steg i - 1919 års undervisningsplan för rikets folkskolor. Därmed var på ett sätt grunden lagd för den pedagogik långt senare blev utgångspunksom för grundskolan, och då sammanfattades i uttrycket MAKIS ten som Motivation, Aktivitet, Konkretion, Individualisering, Samarbete.3° I grundskolan kom naturligt nog en ökad tonvikt att läggas på individualisering eftersom klasserna med alla elever skulle hållas samman i årskurs 1-6 enligt 1950 års beslut, i årskurs 1-8 enligt 1962 års beslut och i årskurs 1-9 enligt 1969 års beslut. Det förtjänar att påpekas att Sveriges demokratisering skedde parallellt med att tonvikten försköts från lärare lära ut till elev lära in. Hur har det då gått Har tonvikten verkligen förskjutits från att lära från lärarens aktivitet till elevens aktivitet Åtut till att lära in, eller skilliga forskare världen över anser sig ha kunnat visa att inte så mycket har hänt, inte ens i ett längre tidsperspektiv Enligt Skolverket har inte heller så mycket hänt under de gångna 25 åren det är lärare som är aktiva talar eller frågar och elever som är passiva lyssnar eller svarar. För grundskolans del individualiseringen viktig eftersom elever med var olika förutsättningar under huvuddelen av tiden kom att finnas i samma klassrum, och då kvarvarande differentiering minskade i omfattning. De kraftfullaste insatserna för att förverkliga individualiseringen gjordes under l960-talet framför allt satsningar olika typer av förprogenom grammerat undervisningsmaterial. Därefter avtog intresset men individualiseringsproblemen kvarstår. Det är litet svårt att summera vad som faktiskt hänt. Att tonvikten förskjutits från läraraktivitet till elevaktivitet i retorik, styrdokument

27lsling 1992; 1988; Spetze 1992. 23 Richardsson 1992, sid. 123. 39 SFS 1919:880, sid. 2561-2824. 30 Läroplan för grundskolan Lgr 62, sid. 46-56. 31 Se genomgångar i Lindblad 1993 och Lundgren 1979. 32 Skolverket l993b.

och debatt är klart, men stabiliteten i klassrumsmönstren är ändå påfal- SOU 1993: 85 lande. Att något hänt i det inre arbetet med denna ändrade tonvikt går Kapitel 2 nog inte att förneka, frågan är dock hur mycket. I fråga former för om disciplinering har dock mycket hänt i takt med Sverige blivit att ett mindre auktoritärt samhälle. Agan har försvunnit i skolorna. De mindre skolklasserna och tillkomsten specialister skolpsykologer, kuav som ratorer, syokonsulenter och studierektorer kan naturligtvis tolkas som alternativa former för disciplinering. Vad skall läras in har också som behandlats olika är skol kunskaper givna eller ses de mänsk- - som en lig konstruktion Ses inlärning enbart reproduktion givna som en av kunskaper eller ses inlärning också aktiv, produktiv som en process På denna punkt har det skett successiva men ibland språngvisa nyansförskjutningar.33 Som helhet har skolan som institution både utsatts för ett starkt förändringstryck och uppvisat imponerande stabilitet. Steget från 1800en talets växelundervisning i folkskolan till dagens grundskola är dock stort. Frånsett detta är stabiliteten dock påfallande för perioden efter växelundervisningen. Ett vid det här laget mycket stort antal tekniska hjälpmedel har införts i skolan ñlm och andra projektorer, skolrasom dio, TV, ñckräknare och datorer. Tilltron till förprogrammerat material och moderna hjälpmedel nådde ett tag sådan höjder att det går att se TV-n och videobandspelare då TV-bandspelare någon slags som motsvarigheter till 1800-talets monitörer. Tilltron avtog dock. De största pedagogiska genombrotten förefaller dock främst ha gällt olika handikappgrupper. Det går idag att utbilda människor tidigare behandlades som som obildbara.

För övriga utbildningsformer gäller samma tyngdpunktsförskjutning från att lära ut till att lära in, från läraraktivitet till elevaktivitet. Enklast är detta att visa beträffande universiteten, där seminarierna slog igenom

som arbetsform kring sekelskiftet Förmedlad Oscar Ohlsson av Ohlsson med skäggef kom seminarierna vid universiteten att ge inspiration till studiecirkeln inom folkbildningen. Att betoningen på studenternas aktivitet ñnns kvar som mål för den högre utbildningen visar högskoleutredningen betänkande. Mellan lanseringen seminarierna av som arbetsform inom universiteten och detta betänkande låg dock en utveckling som genom införandet automatiken, linjesystemet av och skiljandet mellan grundutbildning och forskning kom medföra faratt hågor för en gymnasiñering av arbetsformerna inom högskolan.

Sammanförandet av lärarutbildningen med högskolan kom inneatt bära en kulturkollision mellan i detalj reglerad utbildning en i lärarseminarier och lärarhögskolor och den långt mindre graden av reglering i universitet och högskolor. Graden reglering kom då av att minskas inom lärarutbildningen. De senaste åren har inneburit långtgående kritik en av de tidigare högskolereformerna. Till det faktiskt inte kritiserats som hör 1969 års

33Jämför t.ex. SOU 1992:94, Kap.

34Skoglund 1991.

35SOU 1992:1.

innebar forskarutbildningen för första SOU 1993: 85 forskarutbildningsreform, som att renodlat utbildningsperspektiv, präglat kurser Kapitel 2 gången sattes in i ett av poängtal.35 Förvånande har aldrig någon därefter ifrågasatt att och nog forskarutbildning är utbildning som kan bedrivas i samma former en utbildning. Diskussionen har däremot varit omfattande om som annan examination och framförallt att den tar så lång tid. resurser, De utbildningsformer ingår i den nuvarande gymnasieskolan har som genomgått motsvarande utveckling som de andra, från att lära ut till att lära in från läraraktivitet till elevaktivitet. Enklast kan detta urskiljas när det gäller gymnasiet, beroende det tryck universiteten utövade på den underliggande skolformen. Höjdpunkten i ambitionen att införa högskolemässiga arbetsformer och ambitiösa kursplaner där högskolestoff flyttades ned 1964 års gymnasiereform.37 Samtidigt bröts var nog det band mellan universiteten och gymnasiet som censorsinstitutionen innebar ehuru professorerna inte räckte till de sista åren. Ambitionsnivån sattes dock för högt och de mera högtflygande ambitionerna ñck

överges se ovan. Dagens diskussion om ett kursplaneutformat gymnasi-

kan tolkas som ett utslag av samma tänkande. um Vilket samband finns mellan kvantitet och inre arbete De mest dramatiska förändringarna i kvantitativ omfattning dvs. enhetsstorlek gäller högskolor och universitet. Bruttoantalet nyinskrivna vid Uppsala Universitet uppgick läsåret 192425 till 451. Läsåret 198990 uppgick motsvarande siffra till 7 200 eller mer därefter har antalet nybörjare ökat ytterligare.33 Klart är att så stor ökning av enhetsstorleken forden högre grad Standardisering både utbildningens innehåll och rar en av av dess former. En sådan Standardisering hade såväl folkskola sekelskiftets folkskolor byggdes ofta för fler elever än dagens grundskolor som läroverk tidigare erfarenhet För universitet och högskolor bör dock beav. hovet Standardisering till följd av storleken vara något nyare. Tidigare av sig standardiseringen uttryck i centrala statliga regler, som reglerade tog resurstilldelning, innehåll och arbetsformer i såväl folkskola, folkskoleseminarium läroverk. Regleringen gick aldrig lika långt när det samt gäller innehåll och arbetsformer vid universiteten, där den mest gällde resurstilldelningen och fördelningen av olika typer av resurser. Standardiseringen överlåts alltså i större utsträckning till högskolorna själva, redan siffrorna antyder att behovet av en sådan Standardisering men fanns. Hela utbildningssystemet har alltså präglats av en tyngdpunktsförskjutning från krav på i första hand läraraktivitet till en större tyngdpunkt elevaktivitet. Samtidigt finns det svenska och utländska undersökningar i rätt stort antal som visar att det som faktiskt pågår i klassär rätt oförändrat. Har det verkligen inte hänt något Det kan rummen naturligtvis ett uttryck för hur undersökningarna är orda. Det vara kan med andra ord ha inträffat förändringar i andra dimensioner än

36 Prop. 1969:31, SU 1969:93. 37 Prop. 1964:171, SÄU 1964:1. 33 Antalet är nettoräknat, inte reducerad med dem som tidigare studerat men vid högskola.

dem man studerat. Det kan också så att skolan institution SOU vara som har 1993: 85 särdrag som försvårar vissa förändringar. typer av Kapitel 2

2.5 Studiestöd

Studiestöd är en av flera metoder att påverka utbildningens ekonomiska tillgänglighet. Det finns alltså anledning att först kort beröra dels avgifter för undervisningen, dels indirekta studiesociala förmåner. Praktiskt taget all frivillig utbildning var fram till 1950-talets slut förenade med någon typ avgifter. Dessa hade troligen inledningsvis av en viss betydelse men den korn att minska och vid avskaffandet de olika av avgifterna i realskola, flickskola, gymnasium och högskola vid 1950talets slut hade de antagligen begränsad betydelse. Stor betydelse hade de

däremot ofta vid privat utbildning se avsnitt 2.6.4 i det följande.

Det indirekta studiestödet består för skolväsendets del av fria läromedel och fria Skolmåltider. De infördes för folkskolans del 1940-talet och kom sedan att spridas till de frivilliga skolformerna under 1950- och 1960-talen på kommunernas initiativ. För högskolans egna del bestod det indirekta stödet av lån och bidrag till studentbostäder, kårlokaler, kursboksamlingar samt studerandehälsovård. Stödet infördes parallellt med det studiestöd som skildras nedan. Dessa från början särskilda stöd och lån har alltmer inordnats i generella mer system. I ett delbetänkande till utredningen görs en detaljerad genomgång av utvecklingen av studiestödet. Därför inskränks framställningen här till vissa huvuddrag. År 1919 togs det första steget genom införande statliga lån i begränav sad skala för högskoleutbildningar och vissa fackutbildningar. Då fanns också särskilda stipendier vid folk- och småskollärarutbildningar och vissa yrkesutbildningar. Efterkrigstidens omfattande reformverksamhet på utbildningsområdet inleddes faktiskt med studiesociala åtgärder: År 1939 infördes i begränsad skala de s.k. naturastipendierna, motsvarande kostnaden för kost och logi, vid universiteten Lund och Uppsala Kl. De samt var behovsprövade mot föräldrainkomsten och förenade med betygskrav studentexamen och kom att spridas till andra universitet och högskolor med dåvarande terminologi de följande åren. De var kopplade till gynnsamma lånemöjligheter. I samband med nedskärningar år 1940 korn, året efter, stipendierna vid folk- och småskollärarutbildningen att avskaffas och ersättas av lån.4° År 1945 infördes de s.k. landsbygdsstipendierna till och inackreseorderingskostnader för studerande i realskola m.m. De var från början behovsprövade men denna prövning avskaffades redan nästa år. Samtidigt tillkom ett behovsprövat stipendium också för dem som bodde på studieorten. Då lades alltså grunden till dagens studiemedelssystem för studerande över 20 år och studiehjälpssystem för studerande under 20

39Reuterberg och Svensson SOU 1992:122. 40Prop. 1941:177,Rskr 1941:284.

behovsprövade nådde till SOU 1993: 85 år. De första stegen var selektiva och men en nå långt fler, blivit alltmer Kapitel 2 början få. Därefter har de kommit att men generella och de selektiva inslagen har nu nästan försvunnit. huvudsak generella är dock olika på skolnivå stu- Vägen till i system diehjälpen och högskolenivå studiemedlen. År allmänna barnbidragen. Studiestödet skolnivå 1948 tillkom de breddades i början 1950-talet till att också omfatta skolformer som av m.fl. År 1957 infördes det folkhögskolor och lantbrukets yrkesskolor allmänna studiebidraget för alla studerande i 16-18 års ålder. Det fanns ett studiestöd med både generella och selektiva inslag. nu År 1965 ändrades studiehjälpssystemet så sätt att både de generella inslagen och de selektiva inslagen förstärktes. Utöver ett studiebidrag

motsvarade barnbidraget det utgick inte sommaren fanns rese-

som inackorderingstillägg samt ett inkomst- och behovsprövat tillägg. och många sedan allt färre. År Dessa senare tillägg nådde till en början men s.k. tillägg heller inte kom att nå 1984 ersattes det av ett extra som många. Från år 1965 fanns ett förhöjt studiebidrag för äldre studerande men överfördes 1973 till studiemedelssystemet. Under 1980-talet har de kopplingen till barnbidragen kommit att innebära förstärkningar av studiemedlen sätt studiebidragen kom att inräknas i systemet med att flerbarnstillägg förhöjt bidrag till flerbarnsfamiljer. Dessutom kom studiebidraget att utgå också under sommarmånaderna, vilket dock togs bort under 1990-ta1et. Sammanfattningsvis når studiehjälpen nu alla och de selektiva inslagen är mycket små. Systemet med naturastipendier och lånemöjligheterna för högskolestuderande byggdes mycket raskt under 1950-talet så att över 40 prout de nyinskrivna 196263 fick naturastipendium. Då hade gränsercent av för föräldrainkomsten höjts och betygsgränsen sänkts. na År 1965 infördes studiemedelssystemet som innebar: studiemedel utgick till all postgymnasial utbildning och inte bara att till studier vid universitet och högskolor. Studerande vid folk- och småskollärarutbildning återfick nu stipendier. studiemedlen bestod bidragsdel om till en början 25 procent att av en

och lånedel 75 procent. Eftersom totalbeloppet var indexan-

en om knutet inte bidragsdelen sjönk bidragsdelen snabbt i realvärmen de. lånedelen räknades med inflationen i stället för att ränta utatt upp gick vid återbetalning. För att skydda låginkomsttagare infördes försäkringsinslag vid återbetalningen. prövningen mot föräldrainkomsten avskaffades och ersattes med en att prövning mot den inkomsten. Studielämplighetsprövningen egna på studieresultat ställdes i efterhand. avskaffades men krav Med ett stort antal justeringar kom detta system att fungera fram till år 1989. Justeringarna gällde totalbelopp, uppräkningen av lånedelen med inflationen maximerades, äktamakeprövningen avskaffades och gränserna för egen inkomst höjdes.

År 1989 förändrades alltså studiemedelssystemet genom: SOU 1993: 85

att bidragsdelen förstärktes. Kapitel 2 att avskrivningsmöjligheter infördes för studerande med lån for gym-

nasiala studier som börjat högskolan.

att ränta skulle beräknas vid återbetalningen och uppräkningen låav nedelen med inflationen skulle avskaffas. att återbetalningen maximerades till viss del inkomsten. en av Detta är de två stora studiestödssystemen. De är båda i huvudsak generella och har något av rättighetskaraktär studiemedel medför dock återbetalningsplikt. Även för vuxenstuderande är studiemedelssystemet den stora stödfor-

men. För vuxenstuderande finns dock ett särskilt studiestödssystem som infördes år 1975. Det består längre stöd och kortare stöd. Omfattav ningen kom aldrig att bli den som föreslogs

2.6 Andra perspektiv på

utvecklingen

2.6.1 Geografisk tillgänglighet

Den geografiska tillgängligheten mätt i avstånd till utbildning har ökat på alla nivåer. Nuvarande situation är: att en eller flera högstadieskolor finns i varje kommun. att det finns gymnasieskola i de flesta kommuner 211 284. av att det ges komvux-utbildning i praktiskt samtliga kommuner men i varierande omfattning. att det finns högskola i varje län men med varierande utbildningsutbud. Antalet orter med ett mycket omfattande utbildningsutbud har ökat från tre till sex från år 1945 Göteborg hade 1945 ett rätt begränsat utbildningsutbud. När skedde då den geografiska spridningen På högstadierealskolenivå var spridningen relativt kontinuerlig en process, där genomförandet av grundskola blev det slutliga steget. På gymnasieskolnivå spridningen utbildningen också var av en kontinuerlig process men med en tyngdpunkt åren kring 1960. På högskolenivån låg tyngdpunkten entydigt l960-talet men också därefter har spridningen av utbildningsmöjligheter fortsatt. På Vuxenutbildningens område låg tyngdpunkten i spridningsprocessen troligen på åren efter komvux införande år 1968. Medan det året före komvux införande fanns kvällsgymnasier i 30 kommuner anordnades fyra år därefter komvuxutbildning

i 329 kommuner av dåvarande anta-

let 464. Folkhögskolor och studiecirkelverkamheten har länge varit spridda.

41 SOU 1974:62;Prop. 1975:23; Lundquist 1989. SOU 1991:65 innehåller en översikt över alla stödformer som kan användas för utbildning. För en högskoleutbildning den s.k. YTH-utbildningen YTH - yrkesteknisk högskoleutbildning, kortare teknisk utbildning i högskola var dock de längre vuxenstu- diestöden viktiga, eftersom de var förmånligare än studiemedlen.

Som nämndes i avsnitt 2.1 innebär också urbaniseringen en ökad geo- SOU 1993: 85 grafisk tillgänglighet, att befolkningen så att säga flyttade närma- Kapitel 2 genom re utbildningsorterna.

2.6.2 Betygssystem och urval

Av central betydelse för ordnandet och systematiseringen av det milt uttryckt brokiga utbildningssystemet är behörighets- och urvalsregler till de olika nivåerna. Folkskolan och grundskolan är till för alla och urval behövs inte. För de fria fakulteterna och troligen en kort period komvux på vissa orter gällde fritt tillträde till de fria fakulteterna under längre tid bara för dem med studentexamen. I övrigt har tillträdet varit begränsat och ett urval måst göras. Hur har det gått till Till realskola, där de sökande tidvis och ortsvis var utsatta för hård konkurrens gjordes urvalet i form av inträdesprov. I takt med expansionen blev detta så betungande att urvalet istället skulle, från slutet av 1940-talet göras på grundval av folkskolebetygen. Folkskolebetygen var dock inte jämförbara, varför det blev nödvändigt med en normering med hjälp av prov. Denna normering blev grunden för det relativa betygssystemet som infördes i grundskolan år 1962 med skalan 1-5. Systemet byggde på normering med hjälp av obligatoriska prov i vissa ämnen och saknade en gräns för godkänt. Detta system kom i det nya gymnasiet 1966 att ersätta det gamla examenssystemet med censorer och studentskrivningar. I gymnasiet infördes dock en behörighetsgräns för högskolestudier medelbetyg 2,3 och censorerna ersattes av gymnasieinspektörer. Urvalet till gymnasiet, fackskolan och sedermera gymnasieskolan har hela perioden främst skett grundval av betyg. Urvalet till högskolorna skedde till en början efter olika regler och ingen samordning av antagningen förekom Urvalet skedde i flertalet fall främst på grundval av betyg men med olika typer av kompletteringsmöjligheter och olika regler. Det ökande antalet sökande till framför allt olika typer av fackhögskolor ledde till en ökad akademisk komplettering i ämnen som matematik, genetik och sociologi, varmed värdet av studentbetyget kunde höjas. Den akademiska kompletteringen blev omfattande rekordet var ett år då 33 av 36 intagna vid skogshögskolan tillgodoräknade sig akademiska betyg för intagningen och villkoren kom att skärpas och möjligheterna begränsas. Vid 1960-talets slut försvann möjligheterna helt. Vid folkskoleseminarierna gjordes urvalet på grundval av intagningsprov fram till 1967 och intagningsprov av olika slag har varit regel vid de konstnärliga högskolorna. Den stora perioden av systematisering av de mycket varierande urvalsreglerna var 1960-talet, då också möjligheter att vikta betyg i olika ämnen försvann. Proportionell kvotering tillkom även eftersom jämförelser mellan det nya och gamla gymnasiet inte var möjliga. Vidare uppkom en samordning av intagningen till olika ämnen och linjer vid universitet och högskolor eftersom den lokala antagningen åstadkom tomma plat-

42Jfr SOU 1935:52.

ser i onödan och var obekväm för studenterna. Vidare inleddes år SOU 1993: 85 1969 försöksverksamhet med den s.k. 25:5 behörigheten dvs. att 25 års Kapitel 2 ålder och fem års sedermera fyra års yrkesverksamhet skulle allmän ge behörighet för högskolestudier. Detta var en grund till de urvals- och behörighetsregler korn att som gälla från 1977 till högskolan. Dessa regler innebar: alt arbetslivserfarenhet och föreningsmeriter skulle tillmätas meritvärde vid urvalet utöver betyg. att de sökande indelades i kvotgrupper efter den utbildning de åberopade och efter om de tillgodoräknade sig arbetslivserfarenhet eller inte. att avslutad tvåårig utbildning i gymnasieskola skulle allmän behöge righet och därutöver särskilda behörighetskrav skulle kunna krävas i begränsad utsträckning. att den s.k. 25:4 f.d. 25:5 behörigheten skulle permanentas. att ett högskoleprov skulle användas i begränsad skala. Reglerna kom att ändras fortlöpande. Först försvann värdet förav eningsmeriter. Därefter minskades i ett utdraget tempo möjlighemera terna att tillgodoräkna sig arbetslivserfarenhet. Det går att göra gällande att målen för tillträdesreglerna kom ändatt ras till de motsatta mot de ursprungliga. Medan det vid högskolereformen gällde att främja återkommande utbildning dvs. varvning stu- - av dier och arbete gällde det inom några år att främja motsatsen, näm- ligen direktövergång från gymnasieskolan till högskolan. Före genomförandet av de nya reglerna hade de studerande alldeles själva ändrat sina studiemönster i riktning mot återkommande utbildning rimligen av andra skäl än regler som inte fanns.43 De senare åren har inneburit starkt ökad och reguljär användning en av högskoleprovet för urval konsekvenserna för den sociala snedrekry- teringen analyseras i avsnitt 8.3.3. Vidare har särskilda intagningsprov börjat användas vid utbildningar som arkitektutbildning, läkarutbildning och sjukgymnastutbildning i begränsad omfattning och som ett komplement.

2.6.3 Män och kvinnor i utbildning

I början av perioden fanns pojkar och flickor i två nästan helt skilda utbildningsystem på realskole- och gymnasienivå. Flickorna fanns i enskilda statsunderstödda flickskolor och pojkarna i statliga realskolor. Mötespunkten fanns i kommunala mellanskolor och ett fåtal privatläroverk. Så förblev det fram till 1927 års skolreform, då statliga realskolor och gymnasier gradvis öppnades för flickor. Dessutom kom de enskilda flickskolorna att successivt kommunaliseras. I början perioden hade av alltså männen ett starkt försteg framför kvinnorna.

43 SOU 1985:57.

Vad har då hänt sedan dess SOU 1993: 85 På realskoleflickskolenivån utjämningen redan uppnådd vid Kapitel 2 - var 1927 års skolreform. Därefter uppstod en kvinnlig övervikt på dennivå som kvarstår i form av teoretiska val i grundskolan. na På gymnasienivån uppstod en jämvikt mellan könen i det allmänna gymnasiet först 1965. På de längre studieförberedande linjerna fanns det 1991 en klar kvinnlig övervikt. På de yrkesinriktade utbildningarna var det en övervikt för män bå- de före och efter att dessa inordnats i gymnasieskolan. På de linjer härstammade från fackskolan var det övervikt för - som kvinnor. På de kortare utbildningarna i högskolan var det från början 1977 en stor övervikt för kvinnor. I de längre högskoleutbildningarna har det de allra sista åren upp- stått en jämvikt mellan könen. Det manliga försteget kvarstår när det gäller längre s.k. prestigeutbildningar och på forskarutbildningsnivå. Skillnaderna i utbildningsinriktning är dock mycket stora mellan köbåde när det gäller de yrkesinriktade linjerna i gymnasieskolan och nen olika linjer i högskolan. Efter avslutad utbildning väljer män och kvinockså olika arbeten. Hittills tycks kvinnor vara mera inriktade nor arbete i offentlig sektor även vid samma utbildningsvalM

2.6.4 Offentlig och privat utbildning

Antalet elever i privatskola eller privatundervisning var kring 1920 med nutida glasögon stort. På folkskolenivå kan andelen uppskattas till några

procent en exakt skattning är mycket svår. De undervisades i hem-

i förberedelseklasser vid flickskolor och privatläroverk samt i andmen, privatskolor. På realskolenivå uppgick andelen till över 40 procent, ra mest beroende på det stora antalet flickor i enskilda högre flickskolor. På gymnasienivå uppgick andelen elever i privatskolor till ungefär 14 i privatläroverk och gymnasieklasser vid högre flickskolor. På högskolenivå fanns de enskilda fria högskolorna i Stockholm och Göteborg med kommunalt stöd och de likaledes enskilda handelshögskolorna den i Göteborg tillkom 1923. Inom yrkesutbildningen fanns det ett stort antal enskilda skolor. Studiecirkelverksamheten och en del av folkhögskolorna idag enskilda, korrespondensutbildningen likaså. var som På alla nivåer har sedan andelen privatskolormotsvarande sjunkit. Den mest dramatiska sänkningen har skett grundskole- och gymnasieskolenivå till under 1 procent av elevantalen i båda. Hur gick detta till Historien ser litet olika ut på de olika nivåerna. På folkskolenivån kan den minskade privatundervisningsandelen sättas i samband den förbättrade undervisningen i folkskolan och indragna statsbidrag till förberedelseklasser vid flickskolor. På realskolenivån beror den främst att flickorna fick tillträde till de statliga realskolor-

44 SCB 19910.

na och att flickskolorna kommunaliserades. På gymnasienivå är förkla- SOU 1993: 85 ringen i huvudsak densamma flickorna ñck tillträde till de statliga Kapitel 2 gymnasierna. I båda fallen tillkom den förklaringen att många privatskolor hade varit pionjärskolor och när deras idéer hade anammats av det offentliga skolsystemet hade de gjort sin tjänst. På yrkesutbildningens område är nog förklaringen samverkan mellan den offentliga yrkesutbildningen och företagen i form av inbyggd utbildning, samt den nära samverkan mellan den offentliga yrkesutbildningen och parterna på arbetsmarknaden. Staten övertog det ekonomiska ansvaret för högskolorna i Göteborg och Stockholm under 1940-talet. Bakgrunden var finansieringssvårigheter de gamla finansieringsformerna donationer, kommunbidrag och avgifter höll inte längre. Göteborgs Universitet inrättades 1954 och Stockholms Universitet 1960. Handelshögskolan i Göteborg förstatligades också. Kvar blev bara Handelshögskolan i Stockholm - även den var nära ett förstatligande. När vände då utvecklingen Egentligen först under 1980-talet efter en mycket blyg början på 1970-talet i takt med försiktigt förbättrade statsbidrag och ett ökat intresse för waldorfpedagogik, montessoripedagogik och kristna skolor internationellt sett är det kyrkorna som är de dominerande huvudmännen för privatskolorna. De dramatiska bidragsförbättringarna kom först på 1990-talet. Om den ökande personalutbildningen och uppkomsten av en omfattande utbildningsmarknad för data-, chefs- och managementutbildning är ett uttryck för påtagliga förändringar i ansvarsfördelningen mellan stat, kommun, företag och enskilda är svårt att bedöma.

2.6.5 Stat och kommun

I början av perioden ansvarade staten för universitet och högskolor, läroverk samt för folkskollärarutbildningen. Sedermera kom staten också att svara för de tekniska läroverken och småskollärarutbildningen. Det statliga inflytandet var starkt också när det gäller det kommunala området: folkskolan, fortsättningsskolan, den högre folkskolan, den kommunala mellanskolan och stora delar av yrkesutbildningen. Grunden för det statliga inflytandet var både statsbidrag och reglering. Därefter ökade den kommunala skolsektorns betydelse att genom flickskolorna kommunaliserades och den praktiska realskolan blev kommunal. Den nya enhetsskolangrundskolan blev också kommuen nal skola. År 1958 ñck skolstyrelserna därutöver ansvar för de statliga läroverken. År 1966 blev gymnasiet kommunal en skola, liksom senare komvux och gymnasieskolan. Från ungefär 1970 kom det att talas mycket om decentralisering, men det statliga inflytandet över det kommunala skolväsendet i form av en reglering byggde på specialdestisom nerade statsbidrag och statlig reglering av lärarlönerna kvarstod. Från och med år 1990 ändrades detta i grunden så att kommunerna övertog

45Prop. 199192:95, UBU 199192:22;Prop. 199293:14, UBU 199293288.

lärare, de specialdestinerade statsbidragen avskaffa- SOU 1993: 85 löneregleringen för den övriga regleringen. Kvar för staten att göra Kapitel 2 des, liksom det mesta av är att fastställa mål läroplaner och skollag, översiktliga timplaner samt för viss utvärdering och uppföljning. Det ekonomiska ansvaret är svara nu kommunernas. Staten är huvudman för högskolan och lärarutbildningen. Undantaget

är främst sjuksköterskeutbildningen som numera kallas hälso- och

sjukvårdslinjen landstingen för, med rätt begränsade statsbisom svarar drag. Ett antal förslag förstatligande har framförts men det har hitom tills visat sig vara för dyrt.

46 Prop. 199091:18, UBU 199091:4.

3 och 5°V199385

Tidigare utredningar

We

forskning

Den sociala snedrekryteringen har sedan länge varit en uppmärksammad fråga i den offentliga debatten. Man skulle därför kunna förledas att tro att studier av fenomenet har varit regelbundet förekommande. Faktum är att detta betänkande är den första offentliga utredningen som haft som syfte just att studera den sociala snedrekryteringen. Inom ramen för andra utredningar, exempelvis studiesociala, har visserligen ett antal rapporter avfattats, men eftersom problemet som ställts varit ett annat är analyserna inte alltid av relevans för oss. Det är också värt att notera att i den till synes strida strömmen av forskningsresultat och offentligt producerad statistik är det ett relativt litet antal studier och datamaterial som framstår som betydelsefulla för att klarlägga den sociala snedrekryteringens omfattning, förändring och orsaker. Nedan följer en genomgång av svenska studier som genomförts inom och utom det offentliga utredningsväsendet; vi gör inga anspråk på fullständighet, men hoppas täcka in de viktigaste. Vi har delat upp genomgången så att vi först behandlar den enkla, beskrivande frågan om den sociala snedrekryteringens omfattning och förändring. Därefter tar vi upp de studier generellt sett av senare da- tum som sökt ge oss svar på vilka mekanismer som ligger bakom snedrekryteringen. Slutligen sammanfattar vi resultaten och identifierar begränsningarna i tidigare datamaterial och studier.

3.1 Den sociala snedrekryteringens omfattning och

förändring

3.1.1 Vad kan vi lära av utbildningsstatistiken

Den tidigaste statistiken över lärjungarnas sociala härstamning kommer från läroverkens terminskatalogers uppgifter om fädernas yrken och titlar. För perioden före slutet av 1800-talet existerar, såvitt vi kunnat utröna, enbart sammanställningar från enskilda lärosäten. Den troligen äldsta bilden av den sociala fördelningen av läroverksstudenter kommer från slutet av l600-talet. I sina anteckningar ur Vexjö allmänna läroverks häfder ger Dzr C.O. Arcadius en historisk och bitvis gan- ska mustig beskrivning av läroverket, dess lärare, elever samt övriga omständigheter fram till år 1724. Följande statistik ges över i skolan inskrifne lärjungar af olika samhällsklasser Tabell 3:1:1

1 Arcadius 1889, sid. 65. Det kan noteras att den ganska stora variationen i inskrivning över tid i tabellen enligt Arcadius beror krigen: när risken för bondsönerna att bli utskrivna inkallade ökade, ökade också inskrivningarna eftersom studenter oftast kunde undgå detta öde.

Tabell 3:1 SOU 1993: 85 Andel inskrivna gossar i Växjö läroverk år 1671-1725 från olika samhällsklas- Kapitel 3 ser.

Inskrivningsår

Adelsmän, officerare, ämbetsmän m.fl. landet 14.9 14.8 18.8 15.0 9.5 16.6 Söner av Vexjö innevånare 4.3 3.4 6.2 8.2 7.4 13.1

Det kan verka förvånande att en så betydande andel alla inskrivna av faktiskt kom från allmogen. Vi bör dock notera att adeln i främsta rummet använde sig av privatundervisning för sina barn; den offentliga sko-

lan utbildade främst prästerskapet och inte krigarna Samtidigt är det

ett tidigt bevis på vad som också i den skolpolitiska debatten i början av 1900-talet ofta framhölls, nämligen att läroverken i Sverige till skillnad

mot länder som England och Frankrike alltid haft demokratisk en rekrytering. Nu kan detta knappast som vissa konservativa i början - av seklet hävdade tas till intäkt för att inga ekonomiska hinder förelåg för - 1600-, 1700-, och 1800-talets gossar att skrivas in i lär0verk.3 Tvärtom

visar statistiken på en påtaglig underrepresentation allmogen. Denna av

grupp utgjorde vid slutet av 1600-talet troligen runt 95 beprocent av folkningen, medan prästerskapet utgjorde l och borgarna ca procent knappt 2 procent Även vi kan förmoda om att en del söner till obe-

suttna ingår i kategorierna stadsbefolkning5 är det troligt att den bety-

dande andelen torpare, soldater, tjänstehjon, gesäller m.fl. knappast alls

2 Av kategorin adelsmän m.fl. utgör endast en mindre del adelsmän. Arcadius

nämner att under hela perioden 1671-1721 var antalet bara 43, dvs. lärca en junge om året eller 0.2-0.3 %.

3 Det är oklart i vilken utsträckning det förelåg några hinder för inskrivning

vad beträffar begåvning det fanns ingen bottenskola där eleverna testades, de togs istället in i läroverkets trivialskola vid 7-11 års ålder; observera Taatt bell l synes bygga på inskrivning vid trivialskola eller gymnasium. Arcadius

sammanställning ger vid handen att det var och så med både begåvning och intresse bland såväl lärjungar som lärare. De siktade ofta väl avlösenare en nad anställning i kyrkans tjänst och hade i väntan en sådan fördrag med undervisningen skol-oket. Undervisningen flera skäl både begåvningsvar av mässiga samt lokal- och materialmässiga troligen låg kvalitet: Att med - av ringa eller inga hjälpmedel, i ett för fyra klasser, hvar och med kanske 50 en lärjungar, gemensamt, trångt och obeqvämt skolrum, 7 timmar dagen inom plugga för lärjungarne och kanske ofta äfven för lärarne obegripliga saker i bondgossars trånga hjärnor kunde trötta äfven människor af 1600nerverna talets härdade slägte ... Arcadius 1889, sid. 57. Arcadius noterar dock att Carl von Linné utbildades vid läroverket i Växjö.

4 Skattningarna görs av Carlsson 1962, sid. 15-17.

5 Arcadius räknar upp ett antal fäder med blygsammare titlar, bl.a. hantverkare

och likbärare.

vid läroverken. Att döma beskrivningarna SOU 1993: 85 fanns representerade av av ekonomiska medel kan också dra slutsatsen att det Kapitel 3 problemen med man främst söner till de bemedlade skattebönderna hemmansägare var mer fick möjligheten att läsa till präst, även om sockengång möjliggjorsom de studier för ett litet antal pojkar också från fattiga hem. Även så blev

de flesta bondsöner sannolikt inte mer än kyrkoherdar eller motsvarande, de alls tog sig igenom gymnasiet. Få lyckades nå de högsta posiom tionerna inom kyrkan, där istället prästernas söner domineradeö veterligen första samlade bilden för hela riket över den socia- Den oss la rekryteringen till högre utbildning härrör från 1800-talet.7 På ecklesiastikdepartementets uppdrag sammanställdes år 187677 läroverksstatifrån höstterminen 1875. För de totalt 12 000 gossar3 som detta år stik ca gick i elementarläroverk delades faderns samhällsställning in i fyra bönder hemmansågare, arbetare inklusive torpare, ämbetsgrupper, medelklass bl.a. industriidkare, handlande och privatmän och annan anställda tjänstemän. De två kategorierna är rätt vida och omfatsenare vad kom att kallas socialgrupp I och II, varför man inte tar som senare kan specialstudera det allra mest privilegierade skiktet. En sammanställ-

ning visas i Tabell 3:29

Tabell 3:2 Andel inskrivna vid allmänna läroverk ht 1875 fördelade efter faderns gossar samhällsställning.

Faders yrke

eljest hörande till medelklass Totalt 100.0

Vi kan konstatera att 27 procent av alla lärjungar vid allmänna läroverk år 1875 kom från jordbrukar- eller arbetarhem. Kanske år denna skattning något för hög då motsvarande siffra för år 1885 och 1897 i Tabell 3:3 nedan ligger runt 20 procent. Lokalt kunde andelarna säkert uppåt 50 procent.1° Vi inser omedelbart att dessa grupper är gravt vara underrepresenterade de omfattade troligen minst 80 procent av den totala folkmängden i Sverige enligt folkräkningen år 1900.11 Att mer än femte elev kom från sådan bakgrund innebär ändå att läroverken invar 6 Carlsson 1962. 7 Följande redogörelse baserar sig främst Dahn 1936, Kap. ll. 3 Statistiken gällde naturligvis inte flickor eftersom dessa inte fick i allmänt läroverk förrän år 1927; en genomgång av den sociala snedrekryteringen i flickskolan görs nedan. 9 Tabellen är extraherad ur Dahn 1936, Tab. 19, sid. 61. 10 Weibull 1968, Tab. 2 skattar t.ex. andelen lantbrukarsöner till 30% av alla nyinskrivna studenter vid Lunds universitet år 1871-85. Under samma period utgjorde arbetarsöner dessutom närmare 10%. 11Jämför Fahlbeck 1909.

te heller i slutet av 1800-talet var några reservat för överklassens eller SOU 1993: 85 medelklassens barn. Det har alltid förekommit ett påtagligt inslag Kapitel 3 av barn till kroppsarbetare i de offentliga läroverken.

I läroverksstatistiken för år 1885 och 189712 görs nyanserad en mer uppdelning av socialgrupperna I och i sju respektive undergrupsex per. Socialgrupp III däremot jordbruksarbetare, fiskare, arbetare inom industri och handel m.fl. behandlas kategori. En anledning- - som en av arna till detta var naturligtvis att gruppen inte särskilt väl var representerad på läroverken med mindre än 10 procent samtliga elever. Inav tressant nog nämns också som ett skäl den, uppfattade det, hösom man ga yrkesrörligheten inom socialgrupp 111.13 I Tabell 3:3 visas andelen lärjungar i allmänna läroverk år 1885 och 1897 fördelade efter faderns

Socialgrupp.

Tabell 3:3 Lärjungarna vid allmänna läroverk ht 1885 och 1897 fördelade efter fädernas yrken och samhällsställning.

ned till kyrkoherdar och läroverkslär.

Socialgrupp II

Socialgrupp Ill Arbetare industri, handel, jordbruk, 8.4 8.8 fiskare, soldater, båtsmän m.fl. Summa totalt 100.0 100.0

Totalt antal lärjungar 14 617 16 175

11SeSverigesofficiella statistik, P. 1897-98. Den oss veterligtförstapublikationen,i vilken dock bara tre socialgrupperredovisas, återfinnsi Statsvetenskaplig Ör- Tidskrift år 1900 ström 1900. 3 SeDahn 1936, sid. 64. Förutomdessaskälkan man kanskeföreställasig att statistiken var avnämarstyrdZ sa till vida att detfrämst var de övre skikten intresserade somvar av representationen läroverken. på Betydligt märkligare är det faktum, dennaprincip följde att denofficiella utbildningsstatistikenändain 1970-talet. 4 EfterDahn1936, Tab. 20,sid. 62-63.

Det är intressant att nästan tredjedel alla läroverksele- SOU 1993: 85 att notera en av kom från småföretagarbakgrund jordbrukare oräknade, dvs. deras Kapitel 3 ver industri- eller handelsidkare inkluderande hantverkare och fader var mästare. Om vi till denna grupp lägger lantbrukare och arbetare skulle vi kunna anta att varannan läroverkselev i normalfallet själva inte haft någon förälder med teoretisk utbildning utöver folkskola. När vi fortsättningsvis mest kommer att uppehålla oss kring frågan om social snedrekrytering och utbildningens roll för att överföra sociala positioner mellan generationer kan det vara värt att ha detta i minnet: under en lång tid kanske fram till 1970-talet kom läroverken att förmedla - bildning till ett mycket stort antal elever i vars släkt det knappast tidigafunnits någon som haft högre utbildning än folkskola. re Vi möter i Tabell 3:3 liksom tidigare i Tabell 3:1 och 3:2 ett proföljer den ofñciella statistiken, baserad inskrivnings- och blem som närvarouppgifter, i ytterligare ett hundra år, nämligen att vi bara vet härkomsten för dem som gått vidare i skolsystemet. Därför säger andelarna i sig inget om den sociala snedrekryteringen. För att uttala oss om den måste vi försöka skatta hur stora andelar i befolkningen de olika sociala klasserna fäder till barn i en viss ålder motsvarade vid den tiden, något oftast är mycket vanskligt. Speciellt svårt blir det därför att som skatta förändringarna i snedrekryteringen. Att andelen läroverkselever med jordbrukarbakgrund sjönk från 14.9 procent till 9.2 procent mellan år 1885 och 1897 Tabell 3:3 kan t.ex. ha berott att allt färre kunde livnära sig på jordbruk och därför tvingades byta yrke, på att jordbrukarnas höga nativitet minskade, eller att de ekonomiska villkoren för denna klass försämrades så att de inte längre hade råd att skicka så många söner till högre utbildning. Det är först för läroverksstatistiken år 1915 som en skattning kan göhur stor andel pojkar från olika sociala klasser som når läroverras av ket. År 1910 genomfördes nämligen folkräkning där männens yrke en och socialgrupp noterades. I en studie ord av 1918 års skolkommission sätts antalet pojkar i läroverket år 1915 från olika härkomst i relation till dessa sociala gruppers storlek år 1910. Samma sak görs för flickskolorna år 1918. Skattningarna som görs är inte oproblematiska och det är också svårt att bedöma kvaliteten, men vi får säkert en god översiktsbild över den sociala snedrekryteringen i början av seklet. l Tabell 3:4 nästa sida återfinns sålunda den troligen första statistiska bilden över den sociala snedrekryteringen i Sverige.

15 Siffrorna anges i Proposition 1927, Nr. 116, sid. 101-102.

Tabell 34 SOU 1993: 85 Skattad andel lärjungar i allmänna läroverk år 1915 bland barn från olika so- Kapitel 3 cial- och yrkesgrupper efter faderns yrke. Män och kvinnor.

Not: e.u. uppgift REJOJ

Om vi för ett ögonblick bortser från den absoluta nivån, kan vi konstatera att skillnaderna mellan de sociala i andelen gått grupperna som vidare till läroverk är mycket kraftiga. Söner till läkare, apotekare, veterinärer m.fl. utgör ungefär lika stor andel arbetarsönerna de som av studerande vid läroverken, sannolikheten läkarson skall nå men att en denna nivå är dramatiskt mycket högre än att arbetarson skall göra en det. Nivåerna i Tabell 3:4 är osäkra och i de flesta fall troligtvis underskattade. Det verkar som om man helt enkelt ställt antalet läroverksstuderande från olika sociala grupper mot det totala antalet män i motsvarande grupper fem år tidigare. En precis skattning skulle behöva mer ta hänsyn till hur stor andel av de yrkesverksamma männen gifta, som var i vilken ålder de befann sig, korrigera för skillnader mellan socialgrupperna i fruktsamhet och dödlighet Den äldre statistiken möjliggör m.m. inte allt detta, men Paul Dahn gör i sin monumentala Studier rörande den studerande ungdomens geografiska och sociala härkomst från 1936 en mer avancerad skattning av den sociala snedrekryteringen för de allmänna läroverken höstterminen 1924. Genom kombinera socialatt grupperna II och III med uppgiften om inom vilken näringsgren faderns yrke föll kan Dahn presentera mycket informativ bild. Den vien sas i Tabell 3:5.15

15Dahn 1936, utdrag ur Tab. 31, sid. 100. Grunden för skattningen yrkesav och socialgruppernas storlek bland fáderna till lärjungarna är antalet manliga yrkesutövare i åldern 40-70 år, där ogifta borträknats, i folkräkningen. Wicksell och Larsson använder sig av samma metod i SOU 1936:34 när de jämför yrkesfördelningen bland universitetsstuderande i Lund Tab. 11, sid. 51 och Uppsala Tab. 78, sid. 163 under 1920-talet de relaterar till folkräkningen 1920. De skattar dock inte andelen med ett visst socialt ursprung som når högre utbildning för en sådan skattning skulle de behövt inskrivningsuppgifterna summera från hela landet.

Tabell 3:5 SOU 1993: 85 Skattad andel lärjungar i allmänna läroverk ht 1924 bland barn med fäder i Kapitel 3 olika socialgrupper och näringsgrenar. Enbart män.

Socialgrupp

anger tes osäkra skattningar not i original.

Dahns med all sannolikhet bättre skattning ger vid handen att andelen pojkar från socialgrupp I som i början av seklet gick över till läroverk upp mot 30 procent. Söner till godsägare, större industriidkavar högre tjänstemän i offentlig och privat tjänst, officerare samt till färe, der med akademikeryrken var sålunda kraftigt överrepresenterade vid läroverken. Motsvarande andel för socialgrupp lll omfattande arbetare inom industri, handel och jordbruk, soldater, fiskare samt vissa lägre tjänstemän var endast ca 0.2 procent. Det är värt att notera den höga andelen lärjungar bland söner till offentligt anställda tjänstemän i socialgrupp III. Här kan vi kanske se effekten av en fast inkomst och av att utbildning var en viktig merit i den offentliga sektorn. Socialgrupp IIs totalsiffra är inte lika intressant eftersom gruppen är så disparat. Inte fullt 1 jordbrukarnas söner återfanns läprocent av roverk och 8 procent av hantverkarnas och de mindre industriidkarca Det är intressant att notera att tjänstemannasönerna i socialgrupp nas. har relativt fördelaktig position med andelar över 20, även om dessa en kan överskattade. Troligen ser vi här en effekt av att fadern 0chelvara ler modern själva har gått i realskola eller gymnasium. Eftersom andelen årskull som tog studenten inte förändrades av en särskilt mycket i början av 1900-talet13 skulle vi kunna gissa att beskrivningen ovan också är giltig för sekelskiftet. I sin avhandling Vem blev student och vad blev studenten från 1951 gör Sven Moberg, liksom Dahn före honom, ett försök att skatta den sociala snedrekryteringen. Mobergs metod är mer precis men hans skattning andelen studenter från jordbrukarhem år 1920 och 1930 av ligger nära Dahns, på 1 procent. Däremot redovisar Moberg högre vär-

17 Skattningen den totala andelen läroverkselever 5% verkar rätt rimlig, av möjligen något låg. Enligt siffror från SOU 1935:52Tab. sid. 15 tog 3,2% av dem födda 1901-05 dvs. något än tjugo år före undersökningsåret 1924 - mer studentexamen, men vi vet att många kuggades ut före examen.

18 SOU 1935:52, Tab. sid. 15. 19 Moberg 1951, Tab. 19, sid. 55. Observera att Moberg också inkluderar specialstudenter.

den för vissa mindre yrkeskategorier i socialgrupp Beräkningar gjorda SOU 1993: 85 av Moberg och Quensel i SOU 1949:48 av läroverksstudenterna år 1930 Kapitel 3 tyder också att fäder med vissa akademiska professioner såg upp mot tre av fyra söner ta studenten. I en analys av utbildningen hos hemmavarande söner över 15 år, gjord grundval av 1930 års folkräkning, kan Sten Wahlund också visa på skriande orättvisor mellan olika sociala grupper. Ur hans redovisade material kan inte andelen från en viss socialgrupp övergått till som högre studier beräknas direkt, men relationerna ger ändå ett perspektiv skillnaderna: av de hemmavarande sönerna med folkskola högsom sta utbildning härrörde 66 procent från arbetar- och hantverkarhem medan inte fullt 2 procent kom från hem där fadern större företagavar re eller likställd. Motsvarande sammansättning av dem med studentexamen var drygt 10 procent respektive 26 procent. Den tekniskt bästa beräkningen av den sociala snedrekryteringen vid 1900-talets första decennier gör Anders Nilsson i sin avhandling Studiefinansiering och social rekrytering till högre utbildning 1920-1976 från 1984. Det är intressant att notera att Nilssons skattningar de relaav tiva skillnaderna socialgrupperna emellan för de manliga studenterna år 1920 och 1930 ändå ansluter sig till Dahns Nilsson inkluderar även kvinnor, vilket gör bilden mer fullständig. I Tabell 3:6 nedan återger vi en förenklad sammanställning den socialgrupps-speciñka andelen av studenter beräknad som ett genomsnitt av år 1920 och 1930.23

Tabell 3:6 Skattad andel manliga respektive kvinnliga studenter år 1920-SOi olika socialgrupper efter faderns yrke.

20Moberg och Quensel 1949, sid. 52-53. 31Wahlund 1942, sid. 24. Sifforna är problematiska i den utsträckning det föreligger en med socialgrupp korrelerad flyttning från uppväxthemmet.

vid handen att denna faktor kan spela någon avgörande roll för här verkställda jämförelser. Skattningarna påverkas också vissa barn fortfarande vid av att folkräkningstillfallet 1930 går i skolan. Det kan noteras att barnen är i olika åldrar, men att 68% är mellan 15-20 år och 19% mellan 20-25 år. Siffrorna gäller sålunda främst barn födda 1905-15. 22 Notera dock att Nilssons siffror totalt sett är något lägre därför att de gäller studentexamina snarare än studerande läroverket vilka utgör Dahns bas. 23Tabellen är extraherad ur Nilsson 1984, Diagram 2.2 a-g, sid. 45-46 och siffrorna är ungefärliga.

Den sociala snedrekryteringen uppvisar mönster för män och SOU 1993: 85 samma kvinnor den stora könsskillnaden är att kvinnornas utbildningschan- Kapitel 3 ser generellt sätt var mycket lägre 1920-talet. De skattningar som visats i Tabell 3:1-3:6 gäller alla läroverksstudier och studentexamina. Är bilden då annorlunda vi studerar universiom tetsutbildning Både och nej. Mönstret är detsamma när det gäller de sociala klassernas inbördes ordning24 Det är dock otvetydigt så att det social selektion även bland studenterna när det gäller att vifanns en dare till universitet och högskolor. Det finns däremot inga skattningar av den sociala snedrekryteringen till dessa nivåer motsvarande dem till läroverk för den period vi avhandlar, delvis beroende att de små nu bastalen gör sådana vanskliga, delvis på att statistiken fördes lokalt, ofta studentnationsnivå. Snedrekryteringens natur var i alla fall sådan att den stora sociala sorteringen ägde rum redan vid övergången från folkskola till realskola bland den sålunda starkt selekterade gruppen stu- denter framstår den sociala selektionen till universitetsutbilning som relativt måttlig. Vi kan hänvisa till Moberg som skattar övergången till akademisk huvudutbildning bland 1910 års manliga läroverksstudenter till 77 procent för barn till akademiker och 64 procent för barn till arbetare m.fl.25

Skillnader mellan skoltyper i den sociala snedrekryteringen

Vi har kunnat konstatera att det förelåg en avsevärd social snedrekrytering till läroverk och universitet under det förra seklets två sista och det innevarande seklets två första decennier. Den statistik som finns tillgänglig är långt ifrån exakt det rör sig i själva verket om rätt grova skattningar men bilden av omfattningen är ändå klar. Utöver denna kan vi också kunskap om hur rekryteringen till olika skoltyper skilde sig med avseende social bakgrund. I 1918 års skolkommissions beslutsunderlag noteras att den sociala rekryteringen till allmänna läroverk starkt skiljer sig från den till den kommunala mellanskolan27 Vid läroverken utgjorde år 1922 andelen arbetarsöner 8.6 procent av samtliga elever; vid kommunala mellanskolor var andelen 19.4 procent. Lantbrukarsönernas andelar var 5.6 procent respektive 10.8 procent. När undersökningen begränsades till att gälla städerna Stockholm, Malmö och Norrköping fann man ännu större skillnader; för arbetare 8.9 procent respektive 33.2 procent. Alldeles klart är, att den sociala snedrekryteringen till de kommunala mellanskolorna var betydligt mindre än till läroverken och att detta inte var enbart en effekt av att de förra oftare låg i mindre samhällen eller

24 De utförligaste tidiga studierna över rekryteringen till universitet är Wicksell och Larsson 1936 och Dahn 1936. 25 Se t.ex. Dahn 1936, Kap. Xlll; även sammanfattningen, tabell sid. 422; Moberg 1951, sid. 159. 25 Moberg 1951, sid. 159. Se också SOU 1963:53,sid. 57-71. 27 Undersökningen verkställdes av Skolöverstyrelsens generaldirektör Bergqvist år 1922-23.Resultaten rapporteras i Prop. 1927:116, sid. 104.

landsbygden. Rekryteringen till de högre flickskolorna uppvisade dåre- SOU 1993: 85 mot en social fördelning som t.o.m. var skevare än den till läroverken. Kapitel 3 Vid sidan av de allmänna läroverken fanns också tekniska läroverk och handelsgymnasier som gav en mer begränsad behörighet för vidare studier, men utgjorde en naturlig ingång till högre teknisk och merkantilekonomisk utbildning för de tekniska läroverken speciellt efter utvidgningen av allmänna ämnen under l930-talet. Enligt Dahn år var 1928 den sociala sammansättningen vid dessa specialläroverk ungefär densamma som vid de allmänna läroverken, med en tendens till att handelsgymnasierna skulle vara något mer dominerade barn från socialav grupp 1.29 I Mobergs undersökning framstår de sociala skillnaderna dock som betydligt mindre vid specialläroverken. Till del beror en troligen differensen på att Moberg analyserar studenter avlagt som examen snarare än lärjungar i utbildning. Moberg studerar också försvarsväsendets skolor, från vilka militärstudenter utexaminerades i någon större utsträckning först sedan mitten av 1930-talet, och finner även där en jämnare social fördelning. När det gäller högre studier är det frapperande hur olika den sociala rekryteringen var mellan olika utbildningsinriktningar. Vi kommer senare att se att detta fortfarande gäller. Omkring mitten av 1920-talet utgjorde ungdomar från socialgrupp III ca 11-13 procent samtliga inav skrivna vid Lunds och Uppsala universitet och Stockholms och Göteborgs högskolor, medan motsvarande andel bland läkarstuderande var ca 4 procent, bland dem som sedermera blev lektorer något under 7 procent, samt bland ofñcerskadetter bara lite drygt 1 procent. På folkskoleseminarierna, å andra sidan, utgjorde elever med detta ursprung hela 34 procent. Sammanfattningsvis förelåg det utöver den sociala snedrekryteringen till högre utbildningsnivåer i allmänhet alltså också sociala skillnader i rekryteringen till olika utbildningsinriktningar. Oftast följer dessa utav bildningarnas längd och därmed kostnaden för att genomgå dem, men till viss del spelar uppvåxthemmets och, kan man anta, främst faderns yrkes- och utbildningstradition in. Sålunda rekryteras officerare re- - i lativt hög utsträckning från underofñcershem, barn till affärsmän m.fl. dras till handelshögskolor, akademikers barn väljer lärarbanan etc.

23 Ekström 1922; jfr också Dahn 1936, Tab. 43, sid. 140. Det bör noteras att de högre üickskolorna, vilka uttalat hade de bildade klassernas döttrar som målgrupp, var privata till följd att flickor inte förrän skolreformen av genom 1927 ñck tillträde till de allmänna läroverken. Flickskolornas rekrytering påverkades endast måttligt av kommunaliseringen 1930-talet se Kyle 1972. Privata högre goss- och samskolor visade samma mönster, måhända ytterligare accentuerat Dahn 1936, sid. 174 och sid. 181. 29Dahn 1936, sid. 251-53, sid. 273-75, samt sid. 422. 39Moberg 1951, Tab. 8-9, respektive 13-14. 31Moberg 1951, Tab. 11, sid. 38-39. Slutsatsen är dock avhängig det faktum att denna utbildningskarriär främst tycks ha lockat söner till underofñcerare. 32Dahn 1936, sammanställningen sid. 422. För en redovisning av folkskollärarnas sociala bakgrund, se vidare Tabell 3:9 och 3:10 nedan.

lHur har den sociala snedrekryteringen förändrats SOU 1993: 85 Kapitel 3 Vi har i genomgången ovan kunnat återge den rätt tillförlitliga bild av omfattningen av den sociala snedrekryteringen vid 1800-talets slut och 1900-talets början som tidigare studier redovisat; därutöver har vi demonstrerat hur olika skoltyper skilde sig i detta avseende. En slutsats kan dra är att utbildningsstatistiken fungerar tämligen väl för dessa man :syften Värre blir det när vi på basis av denna vill söka analysera föränd- .ringen i den sociala snedrekryteringen. De tidigare anförda problemen med att skatta den totala andelen föräldrar i olika sociala klasser med barn i viss ålder utgör en viktig stötesten för förändringsskattningar. Ett annat och kanske viktigare problem är att den indelning i social härkomst som använts inte varit jämförbar mellan undersökningar och att iden inte varit densamma i utbildningsstatistiken som i valstatistiken och folkräkningarna vilka är de främsta källorna för skattningar av den sociala strukturen i befolkningen. Under hela 1900-talet har ett antal varianter av socialgruppsindelningen använts, där den av Wicksell och Larsson år 1936 konstruerade har haft flest anhängare. Problemen med förändringsskattningar gör att vi på basis av utbildningsstatistiken med undantag för vissa begränsade tidsperioder faktiskt nästan inte alls kan uttala oss om hur och när den sociala snedrekryteringen förändrats under 1900-talet det är en av de brister vi hop- pas komma till rätta med i föreliggande studie. Därför finner vi ingen anledning att redovisa fler ögonblicksbilder än de som sträcker sig fram till ungefär 1920-30, dvs. till tiden för 1927 års skolreform, trots att det finns ett antal studier som innehåller sådana. Vi skall istället närmast återge de uppskattningar av förändringen i den sociala snedrekryteringen som gjorts trots ovan nämnda svårigheter. I görligaste mån skall vi därvid försöka bedöma på hur säker grund dessa uppskattningar vilar. Dahn drar år 1936 slutsatsen att i sin helhet föreligger en bestämd demokratisering av rekryteringen sedan sekelskiftet Hans bild är att

33 Så använder Moberg och Ouensel i SOU 1949:48 och Moberg 1951 en modifierad variant av Wicksell-Larssons indelning; 1945 års akademikerutredning använder den rakt av SOU 1947:25; SCB:s statistik över inskrivna vid universitet m.m. serien Högre studier som började år 195758, vilken bl.a. används av 1959 års studiesociala utredning SOU 1963:53, baseras en indelning som bygger Moberg och Ouensels modiñerade; Härnqvists reservstudie SOU 1958:11 bygger en indelning som liknar valstatistikens socialgruppering; Gesser använder för U68:s utredning SOU 1971:61 valstatistikens indelning rakt av; levnadsnivåundersökningarna Johansson, 1970; Erikson och Aberg 1984 har en egen variant av denna; individualstatistikens data bl.a. Härnqvist och Svenssons studie för Gymnasieutredningen SOU 1980:30 har en egen indelning som påminner om Wicksell-Larssons; senare SCB-data innehåller SEIkoder jfr t.ex. SCB 1987, etc. 34 Den intresserade läsaren rekommenderas Dahn 1936, SOU 1936:34, SOU 1944:21, SOU 1947:25, SOU 1948;42, SOU 1949:48, Ouensel 1949, Moberg 1951, Israelsson och Ouensel 1958, SOU 1963:15. SOU 1963:53 samt SOU 1971:61. Observera att fler referenser till arbeten som studerat förändring över tid basis av andra datamaterial än den officiella utbildningsstatistiken följer i nästa avsnitt. 35Dahn 1936, sid. 419.

4 13-1082

den sociala sammansättningen av läroverksstudenterna var mer eller SOU 1993: 85 mindre konstant mellan 1885 och 1897, utjämnades påtagligt till 1915 Kapitel 3 och något ytterligare fram till år 1924.36 Visst stöd för förändring i en utjämnande riktning tycks Dahn av en studie Edin gällande lärav jungarna vid gymnasierna år 1906 och 1926.37 Även till universitet och högskolor menar Dahn att utvecklingen går mot jämnare social en sammansättning, i Lund från sekelskiftet fram till 1914-16 och vidare till 1925-27, i Stockholm mellan 1914-17 och 1925-27, samt i Göteborg där dock socialgrupp III inte ökar sin andel mellan 1891-96 och - 1911-16. Däremot tycker han sig finna bara begränsad utjämning i en Uppsala och ingen alls vid Karolinska Institutet. Speciellt fäster sig Dahn vid att präst- och offioerssöner inte ökar sin rekrytering till högre studier, medan söner till lägre tjänstemän fr.a. kommunikationstjänstemän, folkskollärare m.fl. gör det. Generellt sett får man intrycket att den industrialismen framväxande medelgenom klassen med tiden står för en allt större andel av eleverna i högre skolor, på bekostnad av traditionellt välrepresenterade grupper som ecklesiastika tjänstemän främst präster och lärare och officerare. Problemet är naturligtvis att de förra grupperna just blir större och att de därmed automatiskt kommer att utgöra en allt större andel dem genomgår av som högre studier. Likaså sker en förskjutning mellan socialgrupp H och III som till stor del verkar kunna förklaras av att lantbrukarna i II grupp minskar i antal, medan industriarbetarklassen i III växer. Vi grupp uppfattar det som mycket svårt att värdera dessa tidiga skattningar av den sociala snedrekryteringens förändring. Vissa resultat indikerar dock en faktisk utjämning under förutsättning att kodningen är jämförbar, vilket är mycket vanskligt att bedöma. Wicksell och Larsson studerar den sociala bakgrunden bland nyinskrivna vid universitetet i Lund perioderna 1919-25 och 1926-30 och drar slutsatsen att någon större förskjutning med tiden de nyinsynes skrivnas yrkesfördelning icke ha undergått under den tidsperiod, varom här är fråga.39 Detta är också slutsatsen Mobergs analyser förändav av ringen i den sociala sammansättningen av studenter och specialstudenter under 1920-talet. I dennes försök att skatta den sociala snedrekry-

teringen behandlat ovan stöds denna slutsats; 1 procent jordbru-

ca av karnas barn och 2 procent av barn till arbetare, hantverkare och lägre tjänstemän tog studenten såväl år 1920 som 1930.41 Slutsatsen förom ändringen under 1920-talet är dock inte självklar. Dahns slutsats vis- serligen svårbedömd är att det skett utjämning från sekelskiftet - en fram till 1924-27 ungefär, medan Mobergs siffror inte tyder någon förändring från år 1920 till år 1930. Båda kan dock korrekta eftervara

35Se speciellt Dahn 1936, sid. 101-104. 37Edin 1928. 33Dahn 1936, Tab. 121-122för Lund, Tab. 126-127för Stockholm, Tab. 129för Göteborg, Tab. 133 för Uppsala, samt Tab. 137 för Karolinska Institutet. 39Wicksell och Larsson 1936, Tab. 10, citatet från sid. 49. 49Moberg 1951, Tab. 15- 16. 41Moberg 1951, Tab. 19.

på jordbrukarbarn fick snabbt försämrade SOU 1993: 85 som det finns indikationer att 1920-talet möjligen sjunkande Kapitel 3 utbildningsmöjligheter i slutet av p.g.a. lönsamhet i jordbruket och att också arbetarbarn rönte samma öde i 1930-talet möjligen den ekonomiska krisen.42 Så synes början av p.g.a. andelen läroverksstudenterna med bakgrund från de egentliga arbeav och hantverkargrupperna ha minskat mellan år 1930 och år 1937, tarhelt beroende barn med denna härkomst allt oftadelvis men inte att sökte sig till special-läroverken. Det är alltså en möjlig tolkning att re sociala snedrekryteringen minskade från, säg, första världskrigets den slut och fram till slutet 1920-talet för att sedan temporärt öka av - igen Enligt befintlig utbildningsstatistik är det ganska troligt att den sociala snedrekryteringen sedan minskar mot slutet av 1930-talet och under 1940-talet. Mobergs skattning för år 1937 och 1950 år att andelen arbetarbarn studenten ökar från 2 procent till 4 procent, vilket som tar ca måste avsevärd utjämning bl.a. antalsmässigt även om anses vara en ökningen sker från låg utgångsnivå.45 Under samma tidsperiod ökar en jordbrukarbarnens studentfrekvens från 1.5 procent till 3 procent, vilket styrker bilden totalt sett påtaglig minskning av den sociala snedav en rekryteringen I studie den sociala sammansättningen av 1943 en av och 1952 års studenter, gjord på uppdrag av 1955 års universitetsutredfinner ytterligare tecken på utjämning. 1959 års studiening, man en sociala utredning jämför på liknande sätt nyinskrivna vid universitethögskolor år 1947 och 1953, respektive nybörjare år 196061. Resultalar för social utjämning, både för arbetarbarn och jordbrukartaten en barn. Slutsatsen att den sociala snedrekryteringen minskade under

4 Se inskrivningsstatistiken för 1931-32 i Wicksell och Larsson 1936, Tab. 10, sid. 48-49, där den totala uppgången inskrivningar i typisk för lågkonjunktu- se Wicksell och Jerneman 1936, sid. 13-23 nästan rerna i början av seklet helt faller på barn till direktörer, akademiker och högre tjänstemän. Förklaringar till rekryteringen vid slutet av 1920- och början av 1930-talet i termer av ekonomiska konjunkturer av såväl Wicksell och Larsson 1936, sid. 49 mm. ges som Moberg 1951, sid. 54. 43 Moberg och Ouensel 1949, Tab. 15-16; Moberg 1951, Tab. samt sid. 48- 51, 94. Notera dock att socialgrupp lll helhet var något mer representerad som bland studenterna inklusive specialstudenterna 1939-43 relativt 1929-30 Moberg 1951,Tab. 16. 44 Vi kan här notera att 1920-talet innebar en rätt kraftig välståndshöjning för arbetarklassen i reala termer och möjligen också för relativt bättre situerade grupper Heckscher 1941. 45 Ouensel 1949 drar slutsats, dock grundval av ganska lösa resonesamma mang. 45 Det kan värt att notera att denna bild av en utjämning troligen inte var vara allmänt omfattad före Mobergs avhandling. 1946 års studentsociala utredning beklagar år 1948 t.ex. att rekryteringen från socialgrupp lll arbetare och likställda i hållit sig konstant omkring 6% under de sista tio åren, trots stort sett den materiella standardhöjning, som kommit även den svenska arbetarklassen till del SOU 1948:42, sid. 16. Uttalandet gällde i och för sig rekryteringen till universitet, tolkar frånvaron av utjämning trots inrättandet av statsmen man stipendier år 1939 så att snedrekryteringen huvudsakligen sker lägre utbildningsnivåer. 47 Israelsson och Ouensel 1958, Tab. 12. 43 SOU 1963:53,Tab. 11:5, sid. 56, jfr också sid. 70-71.

1950-talet kan också dras historisk studie över nyinskrivna vid SOU 1993: 85 av en Lunds universitet. Kapitel 3 Även tolkningen de nämnda från om av ovan resultaten för perioden slutet av 1930-talet fram t.o.m. 1950-talet inte är alldeles enkla, pekar ändå det mesta på att den sociala snedrekryteringen minskade. Vi kan dock inte säga när minskningen var som starkast, eller om utvecklingen varit jämn. När vi nu flyttar fram perspektivet till 1960-talet, är det inte huvudsakligen de offentliga utredningarna som studerar frågan social om snedrekrytering utan Statistiska Centralbyrån via löpande utbildningsstatistik. År 195657 började SCB publicera årlig statistik över inskrivna till universitethögkolor serien Högre studier och under 1970- och 1980-talen publicerades ett stort antal rapporter den sociala snedom rekryteringen.5° De flesta av SCB:s rapporter brister i de avseenden beskrivits som ovan: Man har bara kunnat studera den sociala sammansättningen bland dem som gått vidare till högre utbildning och har därmed inte vetat om förändringen i dessa andelar beror på att storleken vissa sociaav la grupper helt enkelt förändras över tid; och omläggningen från den gamla koden för social bakgrund den s.k. HS-koden till den modernare socioekonomiska gruppering den s.k. SEI-koden har skapat problem med jämförelser över tid.51 Med reservation för dessa problem verkar det ändå klart att den sociala snedrekryteringen till universitet och högskolor minskade under

49 Weibull 1968, Tab sid. 126. l denna intressanta studie, sträcker sig som från 1870till 1960, framgår att den större förändringen sker mellan år 1950och 1960, då arbetarbarnens andel de nyinskrivna ökar från 6% till 12%, ökav en ning som väl torde överskrida motsvarande ökning arbetarklassens storlek i av befolkningen. Samtidigt ökar också jordbrukarbarnens representation från 9% till 12%, vilket pekar en rätt kraftig utjämning eftersom antalet lantbrukare under samma period torde ha minskat. 50Några av de viktigare är SCB l976a; 1979a;1980a;1985; l992a, samt Utbildningsstatistisk årsbok ett antal år med början med den mycket informativa volymen 1978. Fler referenser till SCB:s publikationer står att finna i bl.a. 1992 års Utbildningsstatistisk årsbok. 51 Genom riksdagsbeslut började SCB hämta in inskrivningsuppgifter däribland faders från yrke och med år 1937. Bortfallet bland dessaökade dock markant under 1970-talet och till slut upphörde denna statistik år 1976. SCB ñck därefter söka uppgifter om studerandes sociala bakgrund via register, framför allt folk- och bostadsräkningarna Fob. Därvid tvingades man mer eller mindre ändra kodningen av social bakgrund eftersom den är annorlunda i övrig officiell statistik. Nackdelarna med att förändringsskattningar försvårats uppvägs ändå till stor del av att SCB de senaste åren, just att utnyttja genom uppgifter i Fob, kommit ett stort steg närmare en väl fungerande statistik över den sociala snedrekryteringen. Tillkomsten av det s.k. årskurs 9-registret år 1988 har ytterligare förbättrat den offentliga statistikens möjligheter att ge korrekta svar frågor om förändring över tid. Det samarbete utredningen som haft med SCB när det gäller datamaterial har också resulterat i förbättrade möjligheter till sådana retrospektiva studier; därom i Kapitel mer

x

1960-talet och kanske under första delen 1970-talet.52 När det gäller SOU 1993: 85 av studentexamen är dock inte utjämningen lika säker.53 Kapitel 3 Statistiken från 1970- och 1980-talet har ofta tolkats som att den sociala snedrekryteringen ökade och vi har intrycket att det nästan blivit allmänt omfattad sanning att så är fallet. En sådan slutsats låter sig en dock knappast dras utifrån den hittills publicerade utbildningsstatistiken.54 Dessvärre har den inte heller kunnat ge svar på den politiskt viktiga frågan 1977 års högskolereform förändrat den sociala snedrekryom teringen. Till dessa frågor återkommer vi i Kapitel S och Sammanfattningsvis får vi genom närmare studium av analyser av utbildningsstatistiken följande bild: den sociala snedrekryteringen till högutbildning var avsevärd under 1900-talet, men minskande. Medan utre vecklingen vid seklets början och fram till 1930-talet är oklar, verkar utjämningen vara förhållandevis väl belagd under 1940-, 1950- och l960-talen.55 Utvecklingen därefter vet vi inte mycket om, annat än att eventuella förändringar knappast varit stora.

Överlag saknar vi också kunskap om i vilken takt eventuella föränd-

ringar i den sociala snedrekryteringen gått. Därmed är det svårt att från utbildningsstatistiken uttala sig om huruvida de stora utbildningsrefor- 1927 års skolreform, införandet av grundskola samt merna omorganiseringen av denna, liksom av gymnasium och högskola under

52 I högskolestatistiken ökar gruppen arbetare m.fl. från att 1960-61 utgjort alla nyinskrivna SOU 1963:53,Tab. 11:4, justerat för okodbara yrken 14.9% av till att 1972f3 ha utgjort 23.4% SCB 1976a,Tab. 3.1, sid. 24. Samtidigt minskade andelen från socialgrupp l här deñnierat som grupperna akademiker, ofñcerare, direktörer och högre tjänstemän från 48.6% till 41.8%. Det är uteslutet att denna påtagliga förändring av universitetspopulationens sociala sammansättning skulle kunna härledas till förändringar i yrkesstrukturen; det är t.o.m. troligt att förskjutningen i yrkesstrukturen snarast leder till att vi underskattar utjämningen som registreras. 53 statistiken I över 1957, 1962och 1967 års studenter framkommer ingen stor förändring av den sociala sammansättningen SCB 1979a, Tab. 3.1 och 3.4; SCB 1976a, Tab. 2.6. Möjligenutjämnas skillnaderna mellan akademiker och arbehögre tjänstemän blir å andra sidan allt mer representerade bland tare, men studenterna. Andra skattningar av den sociala snedrekryteringen visar en rätt tydlig utjämning när det gäller examen från allmänt gymnasiummotsv., åtminstone mellan år 1967 och 1973 SCB 1980a, Diagram 5. Dessa skattningar är emellertid behäftade med stora metodproblem, inte minst därför att två olika kodningar av social bakgrund används. Samtidigt ger resultaten från inskrivning till universitethögskolor, refererade ovan, indirekt stöd för slutsatsen om en social utjämning även gymnasiet. 54 Slutsatsen att snedrekryteringen ökade i slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet dras bl.a. i SCB 1985. Den ena av författarna till föreliggande betänkande har tidigare Jonsson 1988,Kap. 2 varnat för att denna slutsats är mycket osäker. I Kapitel 5 presenteras analyser som ger detaljerade svar frågan om snedrekryteringen förändrades under 1970-och 1980-talet. 55 Bilden av en minskad social snedrekrytering under 1950- och 1960-talet styrks av Gessers studie av inskrivna vid universitet och högskolor i början av 1950-talet och 1968-69SOU 1971:61, Tab. 6-7. Gesser använder Härnqvists reservstudie SOU 1958:11, dvs. män födda 1934, och jämför med den officiella inskrivningsstatistiken för år 1968-69 där han skattar socialgruppernas andelar från levnadsnivåundersökningen 1968. felkällorna även här är många, Aven om tyder resultatet en markant utjämning. socialgrupp lzsbarn hade enligt denna analys i slutet av 1950-talet 28 gånger så hög sannolikhet att börja universitet relativt socialgrupp lllzs barn, ett avstånd vilket i slutet av 1960-talet krympt till inte fullt 9 gånger.

de senaste decennierna kunnat bryta hävdvunna utbildningsbarriärer. SOU 1993: 85 - Den officiella utbildningsstatistiken är dock inte den enda källan till Kapitel 3 kunskap om detta. De urvalsundersökningar som beskrivs i nästa avsnitt utgör det viktigaste komplementet.

3.1.2 Från utbildningsstatistik till urvalsundersökningar

Undersökningar av slumpmässiga urval av befolkningen är förhållanen devis sen företeelse. När det gäller frågan om social snedrekrytering är den första urvalsundersökning som är riksrepresentativ, Härnqvists reservstudie som utfördes år 1956.55 Den omfattade fjärde pojke var som år 1945 gick i folkskolans fjärde klass, totalt ca IOIOOO individer, och därutöver ett urval av realskole- och gymnasieelever.57 Eftersom nästan alla som ingår i urvalet är födda år 1934 kan det bäst beskrivas som ett kohorturval, alltså en undersökning årsklass. För dem ingick av en som i undersökningen inhämtades uppgifter om social bakgrund, betyg och utbildningskarriär. I Härnqvists studie överkommer man ett stort problem, nämligen att skatta andelarna bland fäderna i olika socialgrupper genom att jämföra utbildningsstatistikens uppgifter med andra källor, t.ex. folkräkningarna. När vi drar ett någorlunda stort slumpmässigt urval får vi det en hela taget korrekt bild av sannolikheten att vidare till högre studier i olika sociala grupper.58 Det som Dahn och Moberg med stor möda försökte skatta andelen barn från arbetarhem, jordbrukarhem, akademi- kerhem m.m. som tar studenten får så att säga automatiskt med - man detta urvalsförfarande. Härnqvists skattning att 49 procent socialav grupp I-barn födda 1934 avlade studentexamen, medan inte fullt 5 procent av övriga barn gjorde det, kan således betraktas som säker.59 Om vi då hade tillgång till ett antal kohorturval slag för av samma en längre period vore det inte särskilt svårt att beskriva förändringen av den sociala snedrekryteringen. Av olika skäl är ett sådant projekt svårt att genomföra, alldeles bortsett från att den första studien gjordes rätt sent in 1900-talet. Bland annat krävs kontinuitet i den forskningseller annan organisation som ansvarar för undersökningarnas genomförande, samt en kontinuitet i finansieringen. Trots de problem såsom lunda funnits, har ytterligare fyra kohorturval dragits, nämligen dem av 55Härnqvist 1958.

57 För en beskrivning av urvalsförfarande mm, se Härnqvist 1958, Del Urvalet är riksrepresentativt, med det är inte ett individurval utan ett delvis stratiñerat urval av skolklasser. 53Det kan vara värt att notera att vi genom en sådan metod inte får korrekt en beskrivning av den sociala sammansättningen befolkningen vid tidigare av en tidpunkt. Om det inte föreligger alltför stora sociala skillnader i fertilitet och om vi inte dras med ett systematiskt bortfall, får vi dock bra uppfattning en av den sociala sammansättningen bland män, oftast tidigare år. Erikson 1971, sid. 27 fann t.ex. en relativt god överensstämmelse mellan mellan andelen fäder i olika socialgrupper enligt levnadsnivåundersökningen 1968 och motsvarande andelar i tidigare folkräkningar och Mayer 1979 erhöll liknande resultat vid studier tyska data. 59Härnqvist 1958, Tab. 22, sid. 47.

födda år 1948 och 1953 i Individualstatistikprojektet IS, samt barn SOU 1993: 85 av födda år 1967 och 1972 i det s.k. UGU-projektetm Urvalen har något Kapitel 3 olika karaktär, men är alla stora och riksrepresentativa samt inkluderar både män och kvinnor. Därutöver finns också i SCB:s grundskoleuppföljningar stickprov från årskullarna 1958, 1959 och 1963, men även här skiljer sig urvalsförfarandet från de Övriga studierna Medan vi i dessa urvalsundersökningar kommer över problemet med att skatta andelen föräldrar i olika socialgrupper, finns fortfarande det andra stora problemet kvar: jämförbarheten i klassificeringen av social bakgrund. Tyvärr har inte samma kodningsschema använts i de ovan nämnda studierna, vilket avsevärt försvårar analyser av förändring. Den jämförelse vi kan göra som är säker, är den mellan de båda IS-materialen, dvs. mellan dem födda 1948 respektive 1953.52 När vi jämför gruppen akademiker och högre tjänstemän med arbetare är det tydligt att den sociala snedrekryteringen minskat till längre teoretiska gymnasielinjerf3 Denna utjämning är inte lika tydlig när det gäller övergång till traditionella högskolestudier före 22 års ålder Det kan bero att snedrekryteringen flyttat upp i utbildningssystemet, men också på att den är speciellt kraftig vid direktövergång från gymnasium till högskola. När det gäller icke-riksrepresentativa kohorturval finns det en studie förändringen i den sociala snedrekryteringen i Stockholm. I en jämav förelse av Gunnar Boalts studie av barn födda omkring 1925 och Metropolit-projektets kohort födda 1953 framträder även om det kan finnas problem med klassificeringen av social bakgrund en påtaglig utjäm- ning när det gäller övergång till gymnasium.65

50 För IS-projektet, som varit baserat vid pedagogiska institutionen, Göteborgs Universitet, se Härnqvist och Svensson 1973: För UGU-projektet Utvärdering Genom Uppföljning, kopplat till Högskolan för lärarutbildning i Stockholm samt pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet, se Emanuelsson 1981. 61 SCB 1978; 1979b. En presentation och jämförelse mellan urvalen 1948, 1953,samt 1958 och 1959 gesav Härnqvist och Svensson 1980. 62 Det har gjorts lovvärda försök att koda om materialen för att erhålla jämförbarhet över tid. Dessa omkodningar tycks dock inte ha kunnat göras från tillräckligt detaljerade yrkesuppgifter för att garantera en sådan jämförbarhet. Redovisningen av klasstrukturens förändring över kohorter i Härnqvist och Svensson 1980, Tab. sid. 16 och i Reuterberg och Svensson 1987, Tab. 11:2, sid 102 tyder att tjänstemannagrupperna är för snävt definierade för yngre kohorter jämförelser har här orts bl.a. med klasskodningar av motsvarande kohorter i levnadsnivåundersökningarnas material. Därför tenderar man sannolikt att registrera en något för hög snedrekrytering med SCB:s grundskolamaterial jämfört med lS-materialen. 63 Utjämningen framgår klart både när vi räknar enkla Övergångsfrekvenser och oddskvoter. Oddset för en pojke från akademikerhögre tjänstemannahem att vidare till längre gymnasieutbildning snarare än att inte göra det relativt motsvarande odds för arbetarpojkar är över 14:1 för dem födda 1948; det sjunker till mindre än 11:1 för dem födda 1953. Motsvarande siffror för flickor är ca 13:1 respektive något drygt 8:1. Beräkningarna gjorda utifrån Tabell Ill och Tabell V i bilaga till SOU 1980:30. 54 Reuterberg och Svensson 1987, Fig. 7.1; jfr Tab. 4.2. 55 Bergryd, Boalt och Janson 1988, Tab. 4. Boalts studie presenteras utförligare i avsnitt 3.2.1 och referenser till Metropolit-projektet ges i avsnitt 3.2.5.

Alternativet till upprepade kohorturval är att dra ett riksrepresentativt SOU 1993: 85 urval av den vuxna befolkningen i alla åldrar. Om ett sådant urval kan Kapitel 3 göras tillräckligt stort kommer man över båda de stora metodproblemen som diskuterats ovan. Man kan dels beräkna hur hög andel barn från av olika sociala klasser och olika födelsekohorter som gått vidare i utbildningssystemet, dels erhåller man en gemensam klassificering social av bakgrund eftersom alla åldersgrupper studeras samtidigt. Det finns dock andra nackdelar med ett sådant förfaringssätt. Man måste t.ex. fråga intervjupersonerna om deras utbildning och om uppväxtfamiljens sociala tillhörighet retrospektivz i efterhand vilket gör att för de äldsta i - - urvalet ligger dessa händelser mycket långt tillbaka i tiden. Minnesfel kan därmed uppkomma. Dessutom kan själva urvalet bli skevt om dödlighet eller utvandring sker systematiskt med avseende social bakgrund och utbildning. Det är dock troligt att sådana felkällor inte har särskilt stor betydelse när det gäller att studera förändringen den sociala snedrekav ryteringen över tid. Ett praktiskt-ekonomiskt problem är allvarliganog re: det är mycket dyrt att inkludera ett stort antal människor per födelsekohort och därför blir skattningar av förändring oprecisa. I Sverige finns två undersökningar som bygger på jämförelsevis stora urval av den vuxna befolkningen och som innehåller uppgifter utom bildning och social bakgrund. Båda har fördel att de har en genom gjorts upprepade gånger detta möjliggör faktiskt studiet förändring. - av Den ena är levnadsnivåundersökningarna LNU vid Institutet för social forskning, vilka genomförts år 1968, 1974, 1981 och 1991.66 Den andra är SCB:s undersökningar om levnadsförhållanden ULF gjorts årlisom gen från år 1974.57 I analyser som gjorts av Jonsson på LNU- och ULF-data har förändringen över tid skattats genom analyser av samband mellan social bakgrund och utbildning för äldre och yngre kohorter. När det långa perspektivet analyseras framträder en påtaglig minskning den sociala av snedrekryteringemös Söner och döttrar från jordbrukarhem och arbetarhem speciellt där fadern hade ett okvaliñcerat yrke har knappat in tjänstemännens barn. Här framgår också att den sociala snedrekryteringen tidigare var kraftigare för flickor något som stöds vissa andra - av analyser men att den under de senaste decennierna varit densamma för flickor och pojkar. Den sociala utjämningen har för båda könen främst skett lägre utbildningsnivåer t.ex. i övergången från obligato- risk utbildning till någon vidare teoretisk där snedrekryteringen tidi- gare var som kraftigast. Resultaten tyder på att utjämningen skett under stora delar av 1900-talet, men urvalsstorlekarna har inte medgivit några mer precisa skattningar av tidpunkten för denna.

55 Se Johansson, 1970; Erikson och Åberg 1984; samt Fritzell och Lundberg 1993. Bruttourvalet är ca 6 000 individer mellan 15-75 år 18-75 år 1991. 57 Vogel mil. 1987. Bruttourvalen för ULF-undersökningarna var 1976-79 ca 11 000 individer med hushållsansats, därefter ungefär hälften många med individansats. Det kan noteras att det också genomfördes ULF-undersökningar år 1974och 1975,vilka dock kan användas för våra syften. 53Jonsson 1988, Kap. 2 analyserar LNU-data. En analys av fyra ULF -omgångar presenteras i Jonsson 1992; l993d.

3.2 Den sociala snedrekryteringens orsaker69 SOU 1993: 85

Kapitel 3 När vi studerar vad snedrekryteringens kritiker skriver före och strax efter sekelskiftet finner vi även om analysen inte är särskilt avancerad - klart uttryckt orsak till missförhållandet: ekonomisk ojämlikhet. Folken fattigskola och läroverken för de rika. Ändå läroskolan var en var var verken i stort sett kostnadsfria och speciellt hemmansägare och mer välbeställda arbetare med barn torde ha haft möjlighet att låta någon av sina söner i läroverk vilket också visas av den samtida statistiken, ovan. En sammanställning från sekelskiftet visar att kostnaden för läse

roverkets nio klasser i form terminsavgifter en ringa afgift och

av böcker i genomsnitt utgjorde drygt 4 procent av årsinkomsten för en arbetare eller jordbrukare. Därtill kom för jordbrukarbarn och många arbetarbarn utgifter för kost och logi, samt vilket troligen var en stor uteblivna inkomster för arbetarfamiljer respektive förlust av arpost betskraft för jordbrukare.7° Att föräldrarnas ekonomiska ställning, de modesta utbildningskostnaderna till viktig för barnens utbildningsmöjligheter demonstretrots, var i studie från år 1920 gjord på uppdrag av 1927 års skolsakkunniras en i anledning förslag om studieunderstöd vid allmänna läroverk. ga av Från denna studie kan Tabell 3:7 härledasz Inte mindre än 72 procent alla läroverkselever rekryterades alltså av från de drygt tio procent av familjerna med de högsta inkomsterna, enligt den rätt grova skattningen i Tabell 3:7. Nästan var fjärde son till höginkomsttagare gick vidare till läroverk, medan bara lite drygt 1 procent barnen till övriga nio tiondelar av de anställda gjorde det. av

Tabell 3:7 Skattad andel lärjungar i allmänna läroverk ht 1920 efter faderns inkomstgrupp. Enbart män.

Inkomstgrupp

Låg Medel Hög Totalt

54.5 34.1 11.2 100.0 Andel av inkomsttagare

Andel lärjungar vid läroverk 15.3 12.7 72.0 100.0

Övergångsfrekvens, läroverk 1.1 1.4 24.1 3.8

59 följande I avsnitt behandlas enbart svenska studier, med sporadiska referentill internationell forskning. En fullständig genomgång av den internatioser nella litteraturen rymdes inte inom utredningens tidsram. En sammanfattning sådan forskning ges dock i en av utredningens specialrapporter Erikson och av Jonsson 1993b. 70 Örström 1900. 71 Undersökningen, utförd av byråchef Edv. Göransson, skattar andelen lärjungar från olika inkomstskikt från uppgifter om nedsättning av terminsavgift i utbildningsstatistiken. Fädernas inkomster skattas utifrån 1920 års folkräkning uppgifter för män, 35-65 år gamla. Tabellen är extraherad från Bilaga 2a se även sid. 22-23 i SOU 1929:6.

En liknande, grov, skattning ñnns också för år 1930. Den stöder slut- SOU 1993: 85 satsen om ett starkt samband mellan föräldrarnas inkomst och barnens Kapitel 3 utbildningsmöjligheter. Möjligen hade de fortfarande år 1930 förstora delarna för barn från höginkomsttagargrupperna ändå minskat under 1920-talet.

I riksdagens skrivelse angående 1927 års skolreform heter det att vissa starkt framträdande brister i skolsystemet består i att: I. Det nuvarande skolsystemet ställer faktiskt de barn, utgå som från ekonomiskt svagare hem, i mindre ställning med en gynnsam avseende på möjligheten att erhålla högre undervisning än de mer burgna hemmens barn

Det nuvarande skolsystemet är organiserat med särskild hänsyn till städernas och de större samhällenas förhållanden missgynmen nar i hög grad landsbygdens befolkning. 73

Denna tolkning, där uppväxthemmets ekonomiska situation och geografiska belägenhet speciellt tätortsgrad framhålls, är grunden för 1940 års skolutrednings betydligt mer elaborerade bild mekanismerna bakav om snedrekryteringen. Man börjar med att diskutera problemet i städerna. Där tar man avstånd från enkel tolkning i ekonomiska en termer och för som ett komplement in familjetradition och föräldraambitioner. Bland annat hänvisar man till: ... ekonomiskt välsituerade hantverkare och lantbrukare, pâ som grund av tradition och läggning icke haft en tanke på att skicka barnen till högre skolor. Vad som för snörmakare Lekholm ter sig som en originell idé är för en fattig prästänka i stad självklar samma en plikt mot barnen. 7 5

Därutöver menar man att lokala eller regionala traditioner och orienteringar mot olika näringsgrenar påverkar rekryteringen till högre studier. Domkyrkostäderna Strängnäs och Skara kontrasteras här mot ar-

77 Tabellen visas av Alva Myrdal 1944, sid. 422 och är insammansatt av komstuppgifter för fäder över 40 år från folkräkningen år 1930publicerade av Erland v. Hofsten och av utbildningsstatistik presenterad Wicksell och Larsav son i SOU 1936:34.Vi vill understryka den stora osäkerhet som vidlåder jämförelsen vi saknar tillräcklig information om tillvägagångssätten bastasamt om len för att kunna bedöma reliabiliteten i ,skattningarna; den betraktades också av samtida forskare som mera demagogi än vetenskap Ouensel 1948,sid. 285. Försöker vi ändå skapa låga medel- och höginkomstgrupp ungefär en en en av liknande proportioner som i Tabell 7 ovan, blir resultaten dessa: 18% stuca av denterna kommer från låginkomstgruppen ca 67% av alla fader med känd inkomst, ca 19% kommer från medelinkomstgruppen 22% och 62% rekryca teras från höginkomstkategorin som utgör 11%. Den kategorin är ca senare helt jämförbar som proportion samtliga inkomsttagare och minskade av representationen bland studenterna från 72% till 62%. Även med hjälp av en grov analys som denna kan man således klart påvisa ett samband mellan föräldrars inkomst och barnens utbildning, och att detta samband existerade såväl år 1920 som år 1930.

73Citerat i SOU 1944:20,sid. 95-96.

74SOU 1944:20,sid. 96-97.

75 SOU 1944:20,sid. 97. Romanen snörmakare Lekholm får en idê, skriven av Gustaf Hellström, beskriver hur en enkel snörmakare får förflugen idé en och bestämmer sig för att sätta sin yngre bror i lärdomsskola.

Norrköping och Eskilstuna.76 SOU 1993: 85 betarstäderna också i 1940 års Skolutredning ett Kapitel 3 Intressant nog finner man resonedet i sociologisk litteratur kommit att kallas kulmang om som senare

turella orsaker mer om detta nedan. Utredningen hänvisar till att barn

från bokligt mindre bildade hem behöver samhällets stöd även före skolåldern bland annat för att ... bortarbeta hämningar av olika slag, skärpa deras iakttagelseförmåga, vidga deras föreställningskrets, rikta deordförråd ... Vidare föreslås under skoltiden ökade möjligheter till ras läxläsning och annat hemarbete under lärares ledning i lokaler med bibliotek, allt för att kompensera barn från trångbodda och bokfattiga hem.77 När det gäller landsbygdens barn noterar skolutredningen de långa restiderna samt kostnaderna för inackordering och avvarande av arbetskraft för vissa jordbrukare de ekonomiska problemen ses som de vikti- gaste. Förslagen till åtgärder är att förändra skolorganisationen och sprida högre utbildning geografiskt, samt att utöka stipendieverksamheten. Även 1946 års studentsociala utredning menar att de ekonomiska och geografiska hindren är de viktigaste. Det är också reformer av detta slag förutom de organisatoriska, är de mer handfasta under 1940som, och 1950-talet: införandet barnbidrag, inrättandet av statsstipendier av för läroverk, ökad geografisk spridning av sekundär utbildning, fria läromedel och Skolmåltider Men studentsociala utredningen likm.m. - 1940 års skolutredning för ett resonemang också om andra faktosom rer.79 Framför allt noterar man att föräldrarnas attityd gentemot läroverken är viktig och att det förutom de ekonomiskt välsituerade är akademiska yrkesutövare och folkskollärare som har en positiv attityd till högre utbildningåo Utbildningszradition och föräldrarnas sociala ambitioner kompletterar sålunda de ekonomiska villkoren. Därutöver pekar utredningen på mekanism bakom den sociala snedrekryteen annan ringen, nämligen kännedomen om högre utbildning och lärda yrken. Barn utan studietradition eller ekonomisk uppbackning, förmodar man, kommer trots begåvning att visa allmän osäkerhet inför nya yrkesmiljö-

75 Här verkar det inte riktigt inser att skillnaderna mellan Skara och som man Norrköping kan aggregerad effekt av individuella skillnader som beror vara en de tidigare nämnda orsakerna det finns helt enkelt fler barn med högutbildade föräldrar i domkyrkostäderna. Samtidigt tyder skrivningen att man faktiskt därutöver hävdar att det finns en omgivningseffekt, dvs. att en allmän utbildningstradition i ett samhälle även drar med sig barn vars föräldrar inte själva har sådan tradition. 77 SOU 1944:20, sid. 101-102. 78 För den kanske starkaste argumenteringen för att bryta de ekonomiska skrankorna som fördes under 1940-talet, se Asbrink 1942. 79 Genomgången nedan baserar sig SOU 1948:42, Kap. 30 Här hänvisar till Boalt 1942. Det kan noteras att Boalt inte visar attiman tydernas betydelse empiriskt utan snarare för ett teoretiskt resonemang kring detta. Det är ändå begripligt att hans, kanske något naiva, reformoptimism föll skolkommissionen i smaken: Vill samhället verkligen taga vara studiebegåvningarna i alla samhällsklasser, måste det i första hand bringa alla samhällsklasser att förstå skolutbildningens betydelse för yrkeslivet. När alla grupfått rationell inställning till skolorna, komma de snabbt att genomföra per en reformer, goda utbildningsmöjligheter alla samhällsklasser som ge samma Boalt 1942, sid. 83.

er och tveka inför relativt okända akademiska yrkesbanor, medan stu- SOU 1993: 85 denter från högre socialgrupper är förtrogna med dessa redan från sin Kapitel 3 hemmiljö. Resonemangen i 1940-talets utredningar framstår insiktsfulla, som men de är ändå hypotetiska. Vid den tiden hade föga intresse riktats mot empiriska studier av orsakerna till den sociala snedrekryteringen, Detta berodde säkert delvis att missförhållandet fram till och med 1930-talet så självklart tillskrevs ekonomiska faktorer och geografiskt avstånd, dvs. man uppfattade inte den sociala snedrekryteringen som ett socialt fenomen, något som måste förklaras. Delvis berodde avsaknaden av undersökningsresultat på att den officiella utbildningsstatistiken var mager. Det fanns alltså resultat från år 1920 påvisade ett samband som

mellan föräldrarnas inkomst och barnens utbildningskarriär se Tabell

327 men det fanns inte några säkra indikationer på givet socialatt, grupp, landsbygdens barn var förfördeladeå I övrigt existerade i stort sett ingen statistik alls förutom om den sociala sammansättningen i högre skolor. Det fanns således inga egentliga belägg för att ekonomiska och geografiska faktorer verkligen var de viktigaste; samtidigt var resonemangen om betydelsen av föräldrarnas attityder och utbildningstradition bara obevisade antaganden. När vi nu skall igenom svenska studier över orsaker till den sociala snedrekryteringen är urvalsundersökningar, oftast utförda inom forskarsamhället, vår dominerande källa.

3.2.1 Gunnar Boalts pionjärstudie

Den första genomtänkta studien av orsakerna till den sociala snedrekryteringen gjordes av Gunnar Boalt i hans doktorsavhandling Skolutbildning och skolresultat för barn ur olika samhällsgrupper i Stockholm år 1947. Han startade undersökningen med den kohort som år 1936 lämnade folkskolans fjärde klass, där fortfarande nästan alla barn i den åldern kunde återfinnas därefter övergick del till läroverk och en flickskolor. För dessa sökte han via tillgängliga matriklar och register dels uppgifter om barnens fortsatta utbildningskarriär och intelligenskvot, dels uppgifter om föräldrarnas karakteristika. Boalts resonemang var att förutom socialgrupp borde föräldrarnas inkomst, sociala och ekonomiska ställning utöver yrke, utbildning samt attityder till utbildning ingå i en analys den sociala snedrekryteringen. Undersökningen av kom att innehålla uppgifter om föräldrarnas socialgrupp, inkomst, hyra

samt upplysningar från socialregistret om t.ex. understöd, mellanhavan-

den med myndigheter och arbetslöshet. Boalt sökte svar på den teoretiskt fundamentala frågan vilken bakom grundsfaktor som var viktigast för barnens utbildningsframgång. Dessutom såg han det centrala i att studera både betyg och övergång till vidare

31 Jämför också sammanställningen av Wicksell och Larssons undersökning SOU 1936:34 i SOU 1948:42Tab. 19,sid. 63. 32Däremot fanns statistik som visade sambandet mellan avstånd till läroverksort och övergångsfrekvens t.ex. Wahlund 1942; SOU 1944:21,sid. 89-93, SOU 1944:22.

till föräldrar med hög in- SOU 1993: 85 studier.33 Vi kan vara helt säkra att barn

I och anteckningar i socialregistret Kapitel 3 komst, tillhörande socialgrupp utan beror det på Är det socialgruppstillhöriggår långt i skolan men vad påverkar betygssumman och den sedan bestämmer överheten som som

gången till högre studier eller är den viktigaste komponenten kanske in-

betydelse för beslutet att läsa vidare, oavsett betyg Boalt kunkomstens analysera detta utnyttja den statistiska tekniken med konde genom att stanthållning, dvs. han sökte renodla effekter av en bakgrundsfaktor

jämförde individer för vilka övriga faktorer desamma när man var

Boalt visar först det finns ett samband mellan social bakgrund, föratt äldrarnas inkomst och andra sociala förhållanden å ena sidan och barn-

betyg å den andra Man kan förstå detta mot bakgrund av de meens kanismer vi redogjort för t.ex. det faktum att trångboddhesom ovan,

kan göra det omöjligt att bereda en avskild och ostörd plats för läxten läsning och annat hemarbete och att föräldrarna har olika möjligheter

stöd i form böcker och uppslagsverk eller egna kunskaperÅÖ I att ge av de renodlade effekterna visar det sig att socialgrupp och föanalysen av i socialregister fr.a. hjälp från fattigvårds- eller barnavårdsrekomst

nämnd, samt fadern begått fylleriförseelse eller straffad är de viktigaste

faktorerna bakom individers betygsskillnader i elvaårsåldern. I den eko-

nomiska dimensionen är det således inte inkomsten utan snarare fattig-

strecket som påverkar barnens betyg.

Betygen är sedan viktiga för barnen går vidare till läroverk, men om något viktigare.37 Även intressant är den sociala bakgrunden ännu nog när barn med betyg jämförs är det alltså en kraftig social skillsamma nad i benägenheten eller kanske möjligheten att vidare till högre - skolformer. Förekomst i socialregister har också här betydelse när vi

jämför barn med betyg, från samma sociala bakgrund och vars samma

samma de sociala faktorerna säkerligen avsevärt starkare än folkskolebeten av

33 Undersökningens uppläggning och analysstrategi torde varit unik för sin tid internationellt perspektiv helt nydanande. Vi kan förstå ett samoch även ett i tida omdöme Husén 1948, sid. 53 att sammanfattningsvis må om Boalts av undersökningar sägas,att de utgör synnerligen värdefulla bidrag till svensk pedagogisk och sociologisk forskning. Boalt har arbetat med ett stort och representativt material. Bearbetningen detta material har inneburit en synnerliav imponerande forskningsadministrativ prestation, som bara den intitierade gen kan fatta vidden av. Hade Boalt kunnat uppgifter föräldrarnas utbild-

ning som han ville skulle studien varit mycket nära den idealtyp som Boudon beskrev tjugofem år och sedan dess kommit att betraktas som väglesenare som dande i den internationella forskningen Boudon 1973.

34 då knappast alls använd inom svensk samhällsvetenskaplig Metodiken var forskning och heller inte oproblematisk. Professorn i statistik i Lund, C-E nog Quensel, kritiserade användandet de tetrakoriska korrelationskoefñcienterna av och hävdade kategori-indelningarna de oberoende variablerna starkt kunatt av de påverka skattningen partialkorrelationerna Quensel 1948. Den övergriav pande bilden redovisas i avhandlingen är med våra ögon och med nyare som empiriska resultat i minnet se avsnitt 7.2.2 emellertid trovärdig. -

85 Boalt 1947, Tab. sid. 62.

86sou 1944:20, sid. 103.

87 Boalt 1947, sid. 65-67.

tygets på urvalet till högre skolformer från folkskolans fjärde klass.83 SOU 1993: 85

Det existerar en social handikap i Boalts terminologi; här påvisas för Kapitel 3

första gången att snedrekryteringen inte är det enkla resultatet skillav nader i begåvning och talang mellan samhällsklasserna.39 Hur den ver-

kar framgår av Tabell 328.90

Arbetarbarn som gick över till högre skolformer positivt selektevar rade, dvs. hade i genomsnitt högre folkskolebetyg än sina realskolekam-

rater. Trots detta halkade de efter under skoltidens gång det finns ett

svagt samband för betyg på mellanstadiet som visar att högre socialgrup-

per hade något högre betyg och vissa hoppade Vid nästa viktiga av. övergång till gymnasium drabbades de återigen - - av sitt sociala handi-

kap. Övergången från realskola till

gymnasium tycks dock betydligt mer avhängig betyg än social bakgrund jämfört med övergången från

folk- till realskola syns i tabellen.91 Detta är inte särskilt konstigt eftersom en stor sållning då redan ägt rum, och de kvarvarande från miss-

gynnade socialgrupper alltså är betydligt lika i begåvning, studiemer intresse, föräldraekonomi etc. sina realskolekamrater från privile- - mer gierade skikt. Samtidigt som den sociala selektionen alltså är kraftigare i

tidiga övergångar, verkar föräldrarnas inkomst bli relativt något bemer tydelsefull för Övergången till gymnasium. Som framgår Tabell 3:8 av fortfor sedan den sociala bakgrunden att influera gymnasieprestationer-

na även för den hårt gallrade återstoden studenterna. av Man skulle på basis av Boalts resultat kunna spekulera de mekaom nismer som låg bakom den sociala snedrekryteringen i det svenska parallellskolesystemet under 1940-talet: Den första sållningen hade i relativt hög utsträckning kulturella förtecken skilde de fattigas samt ur barn vilka i genomsnitt också fått klen på skolkarriären, - en start mätt med folkskolebetygen. Senare under skoltiden både utbildningstravar dition m.m. och ekonomiska faktorer viktiga för övergång till högre studier, men de senare spelade då relativt något större en sett roll.

83Boalt 1947, sid. 66.

39 Husén visar några år i sin uppföljning senare, av Siver Hallgrens Malmöstudie pojkar födda omkring 1928, resultat stöder Boalts. Husén finner som att även när man jämför elever med ungefär intelligensnivå respektive samma lärarbedömning dock grova indelningar är den sociala skillnaden i andelen som erhåller högre utbildning mycket stor Husén 1950,Fig. 6-7.

90Boalt 1947, sid. 140.

91Boalt 1947, Tab. 32, sid. 98-100.

92Tyvärr hade inte Boalt tillgång till uppgifter inskrivning vid universitet. om En studie av 1943 års lundastudenter det är så nära Boalts kohort - man kan begära visar att när jämför studenter approximativt - man samma betygsnivå, ñnns det ett samband mellan social bakgrund och övergång till högskoloruniversitet Israelsson och Ouensel 1958,Tab. 31, sid. 53.

Tabell 38 SOU 1993: 85 sociala snedrekryteringens orsaker i Stockholm för män och kvinnor födda Den Kapitel 3 omkring 1925. Samband mellan bakgrundsfaktorer socialgrupp, inkomst och i socialregister och betyg respektive övergångar till högre utbildförekomst ning där betygen i närmast föregående stadiet hållts konstant.

Bakgrundsfaktor

Soc.gr. Inkomst Reg.

i åk 4 0.32 0.25 0.35 lâetygsumma

avser grundsfaktorerna och betyg. Sambanden i de därefter följande raderna avser partialkorrelationer mellan och en av bakgrundsfaktorerna och övervar gångutgallring kontrollerat för betyg i föregående stadium. Det är alltså inte partialkorrelationer i modeller där samtliga bakgrundsfaktorer ingår.

Under skolgången försämrades också arbetarbarnens relativa skolprestationer. Här kan vi förmoda att orsakerna låg i det föräldrastöd som fick under skoltiden, både i form läxhjälp m.m. och i form eleverna av vidare utbildningsaspirationer gör studieresultaten viktiga. Ameav som rikanska forskare hade emellertid under l940-talet pekat en helt anpå problemet, nämligen att den sociala snedrekryteringen till nan syn del beror skolan och lärarna. I skolans roll som institution ligger stor överföra medelklassens kultur och detta görs bland annat av lärarna att belöna dem ansluter sig till denna och söka sortera ut de genom att som är dåligt anpassade. Grunderna för diskrimineringen kan vara sosom cialt beteende klädsel, uttal, uppförande, hudfärg, eller föräldrarnas ekonomiska och sociala ställning. Boalt citerar dessa slutsatser instämmande och hävdar därmed något som de offentliga utredningarna inte berört: även i den svenska skolan behandlades lika begåvade alls att barn från olika social bakgrund olika.

3.2.2 Utbildningstraditionens betydelse

Vi har refererat Boalts klassiska studie utförligt därför att den fortfarande är de analyserar flera olika orsaker bakom den sociala en av som snedrekryteringen och söker fastställa den relativa betydelsen av dessa faktorer. Samtidigt behandlas den sociala snedrekryteringen som ett dynamiskt förlopp, där orsakerna till tidig sållning inte behöver vara desamma som högre upp i utbildningssystemet. Senare studier kom delvis att komplettera Boalts bild genom att föra in andra bakgrundsfaktorer i analysen. Den viktigaste av dessa är utan tvivel föräldrarnas utbildning. Denna kan verka dels genom den tidiga socialisationen, så att föräldrarna överför till barnet sådana egenskaper

93 Warner, Havighurst och Loeb 1944, speciellt sid. 49-57 och sid. 107-109. 1 11

som är viktiga för studieframgång, t.ex. förmåga till abstrakt tänkande SOU 1993: 85 och vana vid skolsituationenK Dels kan den verka under skoltiden då Kapitel 3 föräldrar med längre utbildning bättre kan hjälpa sina barn med skolarbetet. Ännu viktigare är kanske dessa föräldrar att överför en positiv attityd till värdet av högre utbildning och kunskaper vad sådan inom en nebär. Redan de tidigaste undersökningarna av den sociala snedrekryte-

ringen i Sverige kunde ge indirekta belägg för betydelsen sådana av 0rsaksfaktorer en av de grupper vars barn i extremt hög utsträckning gick vidare till högre utbildning var nämligen folkskollärarnas söner. Det finns tidiga studier som direkt analyserar betydelsen föräldav rarnas utbildning för barnens skolkarriärer. Genom enkätundersökning fick Moberg för 1930 års studenter information fadern hade studentom examen och han kunde via vissa antaganden skatta andelen själva som tog studenten bland sönerna till dessa fäder till närmare 70 procent. Med tanke på att den totala studentfrekvensen år 192930 bland män bara var 3.5 procent tyder detta ett mycket starkt samband mellan faderns utbildning och sonens,95 vilket är helt i linje med antagandena i 1940 års skolutredning.96 Detta är inte så nu överraskande eftersom det finns ett rätt starkt samband mellan föräldrarnas socialgrupp och utbildning i vissa, framför allt äldre socialgruppsklassiñceringar blanda- des dessa t.o.m. ihop. Därför är det ett extra viktigt resultat föräldraratt nas utbildning och socialgrupp har av varandra oberoende effekter barnens övergång till gymnasium. Detta kunde visas dock med rätt grova mått i Härnqvist och Grahms studie vägen gymnasiet - av genom för 1960 års gymnasieutredningf samt Lena Johansson basis av av analyser av 1968 års levnadsnivåundersökning.

Resultatet att både föräldrarnas socialgrupp och utbildning har betydelse för barnens utbildning är intressant eftersom det stöder antagandet att förmedlingen av den sociala bakgrunden är flerdimensionell. En principiellt central fråga är vilken dimension är viktigast. Jan O. som Jonsson studerar detta på basis av levnadsnivåundersökningarna 1968, 1974 och 1981 och testar också om den relativa betydelsen föräldrars av sociala klasstillhörighet förändrats över tid.99 En vanlig hypotes är att ekonomiska faktorer troligen mer kopplade till social klass tidigare var dominerande orsak till den sociala snedrekryteringen, denmen att

94 Moberg 1951, sid. 57-59. Jfr också sambandet mellan faderns akademiska utbildning och -inriktning och sönernas universitetsutbildning och fakultetsval, redovisade i SOU 1949:48,Tab. 38 Moberg och Quensel 1949. 95 Se t.ex. Moberg 1951, Tab. 18. Moberg noterade också ett samband mellan studentfrekvensen bland studenternas fäder och syskon Moberg 1951,Tab. 46. 96Av andra studier kan nämnas Härnqvist 1958, sid. 58 där faderns utbild- ning dock infereras från yrkestitlar samt Svensson1971. - 97 Härnqvist och Grahm 1963, sid. 93-99, speciellt tabellen längst ned sid. 98. 93Johansson, L. 1971, sid. 100-104,speciellt Tab. 7.63-7.65. Ingemar Fägerlind 1975, Tab. 7.1 finner i en analys Hallgrens Malmö-material pojkar födda av ca 1928 att både faders utbildning och faders socioekonomiska har status av varandra oberoende effekter för utbildningsår och -nivå, men uppgifterna om faders utbildning är tyvärr indirekta och skattade utifrån yrkesuppgifter.

99Jonsson 1987; 1988,Kap. 2.

alltmer kommit att grundas i subtila kulturella olikheter troli- SOU 1993: 85 na mer knutna till utbildningstradition. slutsatserna analyserna är Kapitel 3 gen mer av att social klass och utbildningstradition är ungefär samma vikt båda av är betydelsefulla och har varandra oberoende effekter på barnens utav bildning. Det verkar dock inte skett någon större förändring av deras relativa styrka över tid. Detta talar för att den typiska förklaringen från seklets början av snedrekryteringen som en rent ekonomisk fråga sannolikt är otillräcklig.

3.2.3 Ekonomiska faktorer

Hur mycket betyder då ekonomiska faktorer för rekryteringen till högre studier Boalts resultat tydde på att faderns inkomst inte hade någon självständig effekt för barnens utbildning, kontrollerat för socialgrupp och förekomst i socialregister. Därav kan man naturligtvis inte dra slutsatsen att ekonomin saknade betydelse för barnens utbildningschanser fr.a. torde den ekonomiska situationen i uppväxthemmet ha fångats av uppgifter om arbetslöshetsunderstöd och registrering hos fattigvårdsnämnden m.m. Man kan notera att närmare hälften av barnen hade föräldrar som var registrerade i socialregistret. Dessutom var inkomstuppgifter lika lite då som nu en bra indikator på ekonomisk ställning för jordbrukare och egna företagare.1°° Tolkningen att föräldrarnas inkomst och ekonomiska ställning har viss betydelse för barnens utbildning även när social bakgrund och utbildningstradition hålls konstant får stöd i det fåtal andra svenska studier som gjorts.1°1 En annat, mer indirekt, mått ekonomiska resurser i uppväxthemmet är antalet syskon. Moberg drar slutsatsen att studentfrekvensen i socialgrupp III speciellt, men också i socialgrupp II, minskar med större syskonskaronw Husén finner att ett barnantal tre eller fler har negativ effekt för barn som har en begåvning som en ligger under gen0msnittet.1°3 Senare studier verifierat att utbildningschanserna minskar med antalet syskon, även när vi jämför familjer i samma sociala grupper och med jämförbar utbildningJ°4 Denna faktor kan dock inte längre förklara särskilt mycket av den sociala snedrekryteringen större barnaskaror verkar vara till förfång för utbildnings- chanserna inom alla samhällsklasser och åtminstone sedan andra världskriget skiljer sig inte födelsetalen särskilt mycket mellan dessa.

10° Se de samtida kommentarerna denna punkt av Quensel 1948 och Husén 1950, sid. 35. 101 Se Bulcock, Fägerlind och Emanuelsson 1974, Tab. 5 och Jonsson 1992. l den förra studien, baserad Malmö-materialet, har familjeinkomsten en rätt svag effekt, kontrollerat för faders utbildning och socialgrupp, samt antal syskon. l den senare, gjord levnadsnivåundersökningarna 1968, 1974och 1981, har uppgivna ekonomiska problem i uppväxtfamiljen en svag effekt, kontrollerat för den dominerande av föräldrarnas sociala klass, den högsta av föräldrarnas utbildning, samt antal syskon. 102 Moberg 1951, sid. 107-108. 103Husén 1950, sid. 180-82. 104 Fägerlind l975; Jonsson 1992. 11 3

Tyvärr vet vi inte mycket om på vilket sätt ekonomiska hemförhållm- SOU 1993: 85 den påverkar utbildningsframgång och -val. En rimlig hypotes är att en Kapitel 3 ekonomisk trygghet gör att riskerna med att i varje valsituation välja det lite mer vågade alternativet är ganska små. Om man inte kan förlita sig till föräldrarnas stöd vid en eventuellt misslyckad utbildningskarriär tcrde valet av teoretiska gymnasielinjer framstå som riskfyllt dessa linjer kräver ofta vidareutbildning. Istället väljer man kanske en praktisk linje där det är lättare att försörja sig på sin utbildning omedelbart efter examen och kanske även bidraga till försörjningen i föräldrahemmet. Men de ekonomiska resurserna kan också ha en påtaglig prägel. I analyserna av 1968 års universitetsutredning U68 visas t.ex. att elever från socialgrupp I har försteg när det gäller att ha eget rum i hemmet, att kunna extralektioner samt att kunna göra utlandsresor för att träna språk fr.a. deras kamrater från socialgrupp III arbetar istället betydligt ofta- re under ferierna.1°5 Därutöver kan barn från socialgrupp I troligtvis i större utsträckning direkt ekonomiskt stöd hemifrån när de studerar vid universitet och högskolor. En utförligare diskussion om social bakgrund och finansiering av högre studier som bygger utredningens delrapport SOU 1992:122, författad av Allan Svensson och Sven-Eric Reuterberg, återfinns i avsnitt 7.5.1.

3.2.4 Skillnaden mellan stad och landsbygd

En orsak till ojämlikhet i tillgängligheten av högre utbildning, som nårmast kan beskrivas som klassisk i diskussionen, är geografiska faktorer, främst avståndet till läroverk. Som nämnts har också ett antal tidiovan, gare studier visat att landsbygdsbefolkningen verkligen varit påtagligt missgynnade när det gäller att vidare till sekundär och tertiär utbildning.1°6 Den officiella utbildningsstatistiken kunde dock inte relatera detta faktum till social tillhörighet, och de tidiga urvalsstudierna byggde på lokala urval Boalt-Stockholm och Hallgren-Malmö där nästan alla hade samma uppvåxtort. Härnqvists studie över begåvningsreserven pojkar, födda 1934 är den första där både social bakgrund och ortstyp ingår. Härnqvist kunde där visa att tillgången till realskola, gymnasium, respektive universitet uppväxtorten hade ett positivt samband med övergången till dessa utbildningsnivåer för samtliga tre socialgrupper han urskiljer.1°7 Detta är ett viktigt resultat eftersom det visar en skillnad i övergång till högre studier mellan ortstyper, en skillnad som alltså inte är hänförbar till det faktum att socialgrupp I tenderar att bo i större städer medan socialgrupp och III oftare kommer från mindre samhällen och ren landsbygd. Dessa resultat gäller alltså för män födda år 1934 och kan man förmoda att utvecklingen sedan 1940-talet med kraftig utbyggnad - en

105Svenningsson 1971 i SOU 1971:61,Tab. 62. 105Förutom studier refererade ovan har flera specialstudier genomförts, bl.a. SOU 1944:22och Neymark 1961. 107Härnqvist 1958, Tab. 13.

gymnasieir och högskolor, ökad urbanisering, samt med bättre kom- SOU 1993: 85 av munikationezr, inackorderingsbidrag gjort uppväxtorten mindre Kapitel 3 m.m. betydelsefull..1°8 Så tycks också vara fallet. Enligt Jonssons analyser av levnadsnivånnaterialet och ULF-data minskar betydelsen av uppväxtortens tätortsgirad för övergången till sekundär utbildning, för att bli obetydlig för deim födda på 1950-talet och senare.1°9 En centrall fråga för denna utredning är betydelsen av ortstypavstånd till högre utbildning som orsak till den sociala snedrekryteringen. Vi kan faktiskt misstänka att en geografisk faktor kan spela in, eftersom de traditionellt sett kraftigt missgynnade kategorierna jordbrukare, torpare och lantarbeztare alla har haft långa avstånd och kostsamma inackorderingar att övervinna för att sända sina barn till läroverk. Därtill kommer att de stzora fördelar stadsbefolkningen haft i tillgänglighet på högre läroanstalter främst gynnat socialgrupp I som är överrepresenterad i större städer- De enda två analyser vi kunnat finna visar dock att den sociala snedrekryteringen bara till en liten grad kan återföras geografiska faktorert Kanske kan en femtedel eller en sjättedel av jordbrukarbarnens ofördelaktiga utbildningschanser bero att de i allmänhet bor långt ifrån högre sk0lor.11°

3.2.5 Föräldrarnas aspirationer och engagemang i barnens utbildning

Studier av orsaker till social snedrekrytering kom under 1960-talet alltmer att fokusera på socialpsykologiska mekanismer. Denna inriktning blev snabbt dominerande på den internationella arenan fr.a. i U.S.A.,111 men korn aldrig att slå igenom i Sverige trots de antaganden som skolutredningarna 1940-talet framförde om föräldraattitydernas roll. I en rik flora av internationella studier inte utan me- todologiska problem uppmärksammades främst betydelsen av olika andra personers inflytande över utbildningsvalen, däribland uppmuntran från föräldrar och lärare, samt kamraters val. De analyser som är gjorda svenska material är oftast ganska rudimentära. Flera studier visar att det föreligger ett samband mellan social tillhörighet och utbildningsaspirationer m.m. Den första studien av detta slag gjordes på uppdrag av 1957 års skolberedning och visar att föräldrar i socialgrupp I och föräldrar med hög utbildning oftare vill att deras barn skall inrikta sig teoretiska studier och i mindre utsträckning en utbildning för ett praktiskt yrke, samt i hög grad anser att

103Jfr Murray 1988, avsnitt 8.3, som bl.a. visar att antalet gymnasieorter ökade dramatiskt mellan 194647 till 196263, från 62 till 124. 109Jonssonl990; 1993d. 11°Jonsson1992; 1993d. 111 Det var framför allt genombrottet för stiganalysen och den s.k. Wisconsinmodellen som dominerade forskningen om utbildningsförvärv från mitten av 1960-talet och under hela 1970-talet, även om intresset för socialpsykologiska mekanismer väcktes under 1950-talet se Erikson och Jonsson l993b för en genomgång av denna forskningsinriktning.

deras barn skulle kunna klara studentexamen.112 I en studie real- SOU 1993: 85 av skoleelevers valbeteende framgår att dubbelt så stor andel av barn från Kapitel 3 socialgrupp I som barn med lågutbildade föräldrar i socialgrupp Ill ansåg att valet att börja gymnasiet självklart.113 Stora differenser i var samma riktning visas också för instämmanden i påståendena Mina föräldrar vill att jag skall studera, och jag rättar mig efter deras önskningar i det fallet och Mina föräldrar har råd att låta mig fortsätta i skolan, också när elever på ungefär samma betygsnivå jämförs. Den största socialgruppsskillnaden uppvisar dock instämmandet i påståendet Det har alltid varit meningen att jag skall ta studentexamen. Betydelsen av föräldrarnas krav och förväntningar framträder här ovanligt klart.114 En bakgrundsfaktor som inte direkt kan anses vara socialpsykologisk till sin karaktär, men åtminstone korrelerad till en attityddimension, är föräldrarnas engagemang i barnens skolarbete. Inte särskilt förvånande visar det sig att välutbildade föräldrar från högre socialgrupper oftare går på föräldramöten m.m., oftare diskuterar barnens provresultat, samt upplever sig ha större möjligheter att påverka skolan.115 De större svenska studier som har utarbetade mått föräldrars aspirationer och engagemang i barnens utbildning är de tidigare nämnda lS-materialen och den s.k. Metropolitstudien stockholmare födda av 1953116 I en analys av den förra studien visar Svensson att det ñnns ett samband mellan föräldrarnas utbildning och föräldrarnas attityder till

högre utbildning m.m. som de uppfattas av barnen.117 l analys

en av Metropolitdata finner Martens att social bakgrund och föräldrars utbild-

ning har av varandra oberoende effekter framför allt moderns

112Johannesson och Magnusson i SOU 1960:42,sid. 116-18.

113Härnqvist och Grahm 1963, Tab. 33. De exakta andelarna är 82% och 72% för pojkar respektive flickor från socialgrupp l samt 41% och 35% för pojkar respektive flickor med lågutbildade föräldrar ingen hade realskola eller högre från socialgrupp lll. 114Det kan noteras att Mählck 1980 i en studie elever gick av som ut gymnasiet år 1970 emellertid bara finner samband mellan föräldrarnas svaga uppmuntran och faders socialgrupp Tab. B6-B7 och inte några samband alls mellan ambition närmast en värdering av hur viktigt det är med utbildning och social bakgrund. Måtten, speciellt social bakgrund, är dock inte särskilt goda vilket troligen sänker korrelationerna. 115För resultat gällande medverkan i föräldramöten och diskussion av barnens provresultat, se Johannesson och Magnusson 1960, sid. 116-18; jfr också resultat av Sverkman, refererade i Martens 1981, Tab. 9.1. Resultat i SOU 1971:61 visar att av barn i realskola och gymnasiet får betydligt fler i socialgrupp l läxhjälp Svenningsson 1971. Detta får dock inte frågan stöd av svaren Brukar Ni regelbundet förhöra Ert barn och kontrollera läxor och hemuppgifter som ställdes i Johannesson och Magnusson 1960, sid. 117 skillnaden kan vara att de senare studerar en grundskolepopulation, alternativt deras att fråga innehåller större risk för social önskvärdhet i svaren. För analyser en av upplevd möjlighet att påverka i rollen som skolbarnsförälder, respektive faktiska aktiviteter för att påverka skolan, se resultat från Maktutrcdningen rapporterade i Petersson,Westholm och Blomberg 1989, Kap. 6. 115För en presentation av Metropolit-projektet, Janson 1984. Det totala se urvalet är över 15 000 individer, men frågor om uppväxtförhållanden och föräldrarnas attityder till utbildning m.m. ställdes till drygt 3.600 mödrar vars barn år 1967 bodde i Stockholm. Därutöver finns frågor om föräldrarnas attityder till skolan, rapporterade av barnen, för ett större urval. 117Svensson 1971, App. Tab. lV.1.

attityd till högre utbildning, samt att föräldrarnas utbildningsnivå har SOU 1993: 85 ett positivt samband med moderns och faderns engagemang i barnens Kapitel 3 utbildning både attityderna och engagemanget mätt genom frågor till modern.113 Framför allt attityder till högre utbildning m.m. har i sin tur ett samband med skolprestationer och uppnådd utbildning.119 Tidigare svensk forskning tyder således på att den sociala snedrekryteringen delvis kan förklaras av föräldrarnas attityder till högre utbildning och deras uppmuntran och stöd i skolarbetet. Det finns också analyser Metropolit-data direkt tar denna fråga. De ger något olika av som upp skattningar av hur stor förmedlande roll föräldrarnas attityder m.m. spelar för den sociala snedrekryteringen. Vissa analyser talar för att närmare hälften av sambandet mellan föräldrarnas socialgrupp respektive utbildning och resultatet ett intelligenstest i sjätte klass förmedlas av föräldrarnas utbildningsattityder. Motsvarande andel, förmedlad av moderns attityder till högre utbildning, synes vara något mindre för betyg i nionde klass.12° Sambandet mellan bakgrundsvariabler och utbildningsplaner i sjätte klass verkar i en än mindre utsträckning förmedlas av moderns attityder och föräldrarnas engagemang i barnets skolgång.131 Sammanfattningsvis står det klart att sambandet mellan föräldrarnas socialgrupp respektive utbildning och barnens skolprestationer och utbildningsval till en inte obetydlig del kanaliseras via föräldrarnas utbildningsaspirationer och i mindre grad engagemang i barnens skolarbete. Även vi hypotetiskt skulle kunna tänka att alla föräldrars aspiraom oss tioner och engagemang vore desamma, skulle dock mycket av den sociala snedrekryteringen bestå.

3.2.6 Etnicitet och hemspråk

Vi definierade inledningsvis social snedrekrytering som sambandet mellan social bakgrund förstådd som föräldrarnas socialgrupp eller sam- -

118 Martens 1981, t.ex. Fig. 9.6. 119 Svensson 1971, Kap. 9 finner detta i en analys av verbal och matematisk förmåga, där föräldrarnas attityder tycks vara viktigare för den senare. Dahlbäck 1979, Tab. 6.2 rapporterar positiva, och förhållandevis starka, korrelationer mellan föräldrarnas attityder uppgivna av barnet och betyg i åk 6 samt linjeval i gymnasiet i en studie av Metropolit-materialet. Också resultaten i Härnqvist och Grahm 1963 talar indirekt för existensen av ett samband mellan föräldrarnas attityder och barnens utbildning. Analyser av lEA-data från Sverige ger vidare visst stöd för resultatet att attityd- och liknande bakgrundsfaktorer har också av socioekonomiska faktorer oberoende effekter barnens utbildning. Löfgren och Löfqvist 1989 studerar betyg uppsatsskrivning för barn i nionde klass, troligen år 1980, dock med ett litet urval knappt 400 individer och finner samband mellan en variabel bestående av olika indikatorer föräldraengagemang och betyg. Det kan tilläggas att internationella studier regelmässigt finner ett starkt samband mellan föräldrastöd och uppnådd utbildning, men att måtten föräldrastöd då oftast är kontaminerade med uppgiften om barnens utbildning. Det enda sättet att studera frågan är genom longitudinella studier, där föräldrarnas attityder, uppmuntran m.m. mäts före och oberoende av barnens val av högre utbildning. 12° Martens 1982, App. C1 och C2, respektive Tab. 14-15. 121Wolf-Seibel 1980, Tab. 3.16.

hällsklass och uppnådd utbildning. I praktiken är naturligtvis vårt in- SOU 1993: 85 tresse för frågan bredare än så. Alla bakgrundsfaktorer som hämmar in- Kapitel 3 dividers utbildningskarriär är viktiga att lyfta fram, och alla som inte direkt berör studieförmågan omfattas av det politiska målet om lika utbildningschanser. Därför har vi t.ex. diskuterat frågan om de geografiska faktorernas betydelse, även om dessa bara kan förklara en del av sambandet mellan social bakgrund och utbildning. Som vi ser det finns det åtminstone två andra faktorer i uppvåxthemmet som är viktiga att beakta även om deras effekt till största delen inte tillhör vår huvuduppgift att analysera, nämligen etnicitet diskuterat nedan och splittrad uppväxtfamilj nästa avsnitt. Frågan om etnicitet och hemspråk är också knuten till frågan om social snedrekrytering genom att invandrare i hög grad har arbetaryrken och att deras barn således får en sämre start alldeles oavsett de kulturella barriärer de kan möta. Studiet av utbildningschanserna för andra generationens invandrare är naturligtvis viktig av sociala rättviseskäl här, kanske mer än för andra missgynnade grupper, föreligger en risk att sociala handikapp kan överföras mellan generationer. Men frågan börjar också bli central när den samhälleliga effektiviteten diskuteras. Invandrargruppen är nu av en betydande storlek och om immigranternas barn i genomsnitt lyckas sämre i den svenska skolan växer den outnyttjade begåvningsreservenñ Forskningen om hur invandrarbakgrund påverkar livschanser har varit begränsad. Problemen har varit flera. Normala urvalsundersökningar räcker oftast inte till för att studera etniska minoriteter eftersom de antalsmässigt i regel är för små för att kunna analyseras statistiskt. I studier på ett riksrepresentativt urval levnadsnivåundersökningarna förefaller invandrarbakgrund generellt sett inte ha någon negativ effekt utbildningskarriären när man kontrollerar för ett antal andra bakgrundsvariabler.122 I en lokal studie av invandrarbarn i Västerås och Borås verkar inte etnicitet ha någon negativ inverkan på barnens utbildningsplaner, givet föräldrarnas socialklass.123 Dessa resultat är relativt samstämmiga med internationella studier där man ofta visat att det bara återstår en svag negativ effekt av etnicitet på utbildning när man jämför personer med samma sociala bakgrund Det är dock svårt att värdera dessa resultat eftersom invandrare är mycket heterogen grupp med avseende ett flertal viktiga karakteristika: här finns allt från intellektuella som flytt till Sverige från Ungern och Tjeckoslovakien till fattiga bönder från Grekland och Turkiet med rudimentär skolutbildning. Språk, religionstillhörighet och övrigt kulturarv är ofta mycket olika bland invandrarna en stor grupp kommer från Skandinavien och torde ha små språk- och anpassningsproblem,

122Jonsson 1992. 123 Persson 1978. 124 Se bidragen i Eldering och Kloprogge 1989. Vissa resultat lokala svenska data tyder att invandrarstatus faktiskt skulle kunna ha en svag positiv betydelse för utbildning när man tar hänsyn till social bakgrund Persson 1978 för Borås-urvalet; Lindblad och Mardones-Hernandez 1991. Dessa resultat bör tolkas försiktigt då man inte kontrollerat för alla relevanta bakgrundsvariabler.

medan invandrare från Afrika och Asien möter en annorlunda värld i SOU 1993: 85 Sverige. Slutsatsen är att i brist på analyser för enskilda invandrarkate- Kapitel 3 gorier, där man tagit hänsyn till variationen i föräldrarnas utbildning och socialgrupp, vet vi mycket lite om hur etnicitet och hemspråk inverkar på barns utbildningschanser.

3.2.7 Barn till ensamfáräldrar

Precis som när det gäller etnicitet finns det ett samband mellan ensam-

förälderskap och social klasstillhörighet.125 Frågan om det är nackdel

en att växa upp med bara en förälder är därmed intimt förknippad med vilka övriga karakteristika den har. Ökningen andelen skilsgruppen av mässor pekar på att också eventuella utbildningshinder för barn till ensamstående kan bli ett växande jämlikhetsproblem såväl som effektivitetsproblem även om andelen barn som lever med bara en förälder inte ökar i samma takt som skilsmässorna eftersom många familjer ombildas. Såväl barn till invandrare som barn till ensamstående föräldrar är också socialpolitiskt intressanta det år relativt lätt att rikta stödåtgärder mot dessa grupper för att undanröja eventuella utbildningshinder. För svenska förhållanden finns en begränsad tidigare forskning området, troligen främst beroende brist datamaterial. Två studier har genomförts med stora datamaterial som underlaglzö De visar att barn till ensamma mödrar får något sämre resultat på såväl verbala prov som på matematikprov. De går också i mindre utsträckning över till längre gwmnasielinjer även när modernsföräldrarnas utbildning hålls konstant.137 Ett problem som denna studie delar med de flesta internationella är dock att man i otillräcklig grad kunnat kontrollera för karakteristika i uppväxtfamiljen. Föräldrarnas yrkeklassposition, utbildning och ekonomiska situation bör alla tas in i den statistiska analysen eftersom vi vet att ensamma föräldrar i genomsnitt har sämre villkor i dessa avseenden, samtidigt som dessa faktorer inverkar barnens utbildningsframgångar. Det finns alltså generellt sett en risk större eller mindre beroende vilket datamaterial som används att man finner en effekt av att växa upp med en ensamstående mor ocheller en negativ konsekvens av skilsmässor i sig som snarare beror selektion än en egentlig kausal orsakskedja.

125 Så hade 198485 16.8% arbetarbarnen bara förälder medan motsvaranav en de andel för medelklassbarn var 99% SCB 198%. 125McNab och Murray 1985; Murray och Sandqvist 1990. 27 Den internationella forskningen tyder också på att barn till ensamma mödrar generellt sett presterar sämre i skolan och att de når lägre utbildningsnivåer än barn med två föräldrar. Denna negativa effekt av absent fathers beror till stor del att ensamma mödrar har lägre utbildning och sämre ekonomi, men det återstår också en viss effekt när man kontrollerar för föräldernsföräldrarnas socioekonomiska status, utbildning, etnicitet etc. se genomgången i Hetherington, Camare och Featherman 1983; för senare resultat och referenser t.ex. Mulkey, Crain och Harrington 1992. Det är dock mycket problematiskt att överföra resultat från andra länder till Sverige. l U.S.A. t.ex. är det ekonomiska stödet till ensamma mödrar betydligt svagare än i Sverige jfr Erikson och Fritzell 1988.

En analys levnadsnivåundersökningarna, där kontroller kunnat gö- SOU 1993: 85 ras för förälderns sociala tillhörighet och utbildning samt för ekonomi- Kapitel 3 ska problem under uppväxten, stöder dock resultaten Den tyder ovan. på att de som under uppväxttiden upp till 16 års ålder inte bodde ihop

med båda sina biologiska föräldrar i något mindre utsträckning gick över till sekundär utbildning denna nackdel var dock helt orelaterad till social bakgrund. Studien gäller emellertid personer födda under hela seklet och det är därför inte säkert att förhållandena gäller även i dagens Sverige.128

3.2.8 Lärarnas och skolans medelklasskultur

Vi noterade tidigare att Boalt redan 1940-talet refererande till ame- rikanska studier framförde antagandet att arbetarklassens barn hade svårt att klara sig i skolan därför att denna orienterad mevar mot en delklasskultur. Denna förklaring till den sociala snedrekryteringen

markerar ett brott till den tidigare traditionen. Istället för att fokusera på individerna och deras sociala, kulturella och ekonomiska bagage vänds blicken mot skolan och mot lärarna. Boalt argumenterar inte direkt för sin ståndpunkt, utan återger lite okritiskt en kanske inte ens särskilt välgrundad slutsats från amerien kansk studie. Han kunde dock ha hämtat visst stöd, än indirekt, i tiom digare svenska studier som visat att rekryteringen läroverkslärare av skedde från högre socialgrupper.129

Det är naturligtvis inte särskilt överraskande att rekryteringen läroav verkslärare är socialt skev; det följer till stor del från den sociala gallen ringen vid övergång till gymnasierna. Folkskollärarna hade dock en relativt folklig rekryteringsbas, troligen beroende att utbildningen var geografiskt väl spridd och åtkomlig utan läroverksstudier specielgenom la preparandkurser. Dahn refererar studier som visar att eleverna i folkskolans begynnelse var ... till än 90% söner till bönder eller mer torpare.13° Om detta är korrekt, hade situationen förändrats påtagligt fram till början av sekelskiftet, vilket framgår statistik över rekryteringen av av de manliga och kvinnliga eleverna som tagits in vid folkskoleseminarierna år 1901-10, redovisad Folkundervisningskommittén återgiven av i Tabell 3:9.131 Även det skett om en förändring mot tidigare förhållanden, kan man ändå tala om en folklig förankring i folkskollärarkåren i början av 1900-talet. Det är inte att de sociala klasserna är representerade i proportion till deras storlek i befolkningen, åtminstone stor andel men en av folkskollärarna korn från jordbrukarhem. Detta gäller framför allt för söner; det var en deklassering för från socialgrupp I bli en son att folkskollärare.

123Jonsson 1992.

129Dahn 1936, sid. 422.

13°Dahn 1936, sid. 203.

131Folkundervisningskommitténs betänkande Band sid. 240-241.

Tabell 3:9 SOU 1993: 85 Den sociala sammansättningen vid folkskoleseminarierna år 1901-1910 för Kapitel 3 kvinnor och män.

För kvinnor hade rekryteringen mer slagsida högre socialgrupper, troligen beroende att man i allmänhet inte ville kosta sina döttrar att studera vid universitet Dahn visar sedan i sin sammanfattande bild över den sociala sammansättningen i olika skolor, att rekryteringen till folkskoleseminarierna var anmärkningsvärt bred ännu i mitten av 1920-talet. Av Tabell 3:10 framgår också att rekryteringen är socialt skevare i studentklasserna än bland dem klarade inträdesprovet grundval av realskole- eller komsom pletterad folkskoleutbildning.133

Tabell 3:10 - Den sociala sammansättningen vid folkskoleseminarierna jämfört med några andra skolor under 1920-talet. Social bakgrund

Folkskoleseminarier

132 Dahns, rätt tidstypiska, förklaring är värd att återge: Att seminarierna förmå draga tilll sig flickor från jämförelsevis välbärgade hem, beror väl kvinstörre förnöjsamhet och ringa underhållsskyldighet, vilket lockar kvinnlinans sökande till läroanstalter, som leda till platser, vilka för en man synas jämföga relsevis lågt: avlönade och endast i undantagsfall bjuda något avancemang. Dahn 1936,. sid. 421. 133 Tab. 3:10 är ett utdrag ur Dahn 1936, sammanfattande tabell sid. 422.

Tabell 3:11 SOU 1993: 85 Den sociala sammansättningen för nybörjare på grundskollärarlinjen 1-7 respektive 4-9, ämneslärarlinjen, samt alla universitetsutbildningar 120-140 poäng, år 199091. Procent.

Utbildningslinje

Tyvärr saknas i stort sett jämförbar statistik över tid den sociala om snedrekryteringen till lärarutbildning. Däremot kan vi för att jämföra med dagens situation, precis som i Tabell 3:9 och 3:10 studera den sociala sammansättningen bland dem som år 199091 skrevs in grundskollärarlinjen 1-7, 4-9, respektive ämneslärarlinjen. Just när det gäller den eventuella påverkan på eleverna som lärarnas sociala bakgrund kan ha, är informationen om den sociala sammansättningen dock den väsentliga. Dessa andelar redovisas i Tabell 3:11. Långt till höger har vi också lagt in andelen studenter med olika social bakgrund som skrevs in

vid högskolelinjer mellan 120-140 poäng samma år.134 Det som slår en är hur normal rekryteringen till lärarutbildningen har blivit. Inte ens dagens motsvarighet till folkskollärarutbildningen, nämligen grundskollärarutbildningen 1-7, avviker nämnvärt från andra studentgrupper med avseende social bakgrund, även något färre om kommer från kategorin högre tjänstemän.

Att lärarna inte kommer från folket är naturligtvis inget belägg för att skolan förmedlar en medelklasskultur sådan grundas i - en snarare undervisningens innehåll. Möjligen är lärarnas sociala bakgrund inen dikation på att de lättare kan förstå barn från medelklassen och kan- ske viktigare lättare förstås av dessa. Slutligen beror problemets omfatt- ning hur distinkta klasskulturerna är vad gäller sätt tala och att uttrycka sig, föreställningsvärld, uppförande, seder och och vanor m.m.; har på skolans sida samband med de arbetsformer skolan använsom der. Om detta finns en rätt bred internationell litteratur i valda som stycken kan överföras till svenska förhållanden. Ståndpunkterna i denna forskning samt resultat från de relativt fåtaliga svenska studier som gjorts har på utredningens uppdrag sammanställts Sverker av Lindblad.135 En sammanfattning redovisas i avsnitt 8.1.3 i anslutning till

rapporteringen av utredningens resultat.

134SCB 199221.

35 Lindblad 1993 i Erikson och Jonsson 1993a.

Omgivningsfaktorer skolan och skolklassen SOU 1993: 85 3.2.9 - Kapitel 3 När perspektivet väl vänts från individen och hennes resurser till skolan, finns det fler dimensioner att studera än lärarna och skolans eventuella medelklassprägel. En rad förhållanden, som kan vara avgörande för den sociala snedrekryteringen, möter eleverna i grundskolan och i gymnasiet. Den sociala omgivningen i skolan, liksom den intellektuella, påverkar med all sannolikhet eleverna och dessa omgivningsfaktorer går utöver hurudana lärarna är. En fundamental sociologisk iakttagelse är att individer i grupp påverkar varandra och detta torde i hög grad en gälla skolklassen. Förutom en sådan påverkan hävdas ofta att skolor har olika egenskaper, de är bättre eller sämre organiserade, ger olika signaler vad gäller prestationskrav eller disciplin, är mer eller mindre triveller mindre utrustade eller aktuellt i dagens skolpolitisamma, mer ska debatt förfallna.136 - Vi antar alltså inte bara att elevernas trivsel, utan också deras skolprestationer och utbildningsval påverkas av deras omgivning i form av kamrater och lärare samt av skolans organisation och resurser. Hur kan då detta förklara den sociala snedrekryteringen Teoretiskt sett kan det ske på tre olika sätt. Om vissa grundskolor i något avseende är sämre än andra, så att eleverna lär sig mindre och oftare hoppar av skolan efnionde klass, och sådana skolor oftare ligger i arbetarklassområden ter ocheller att barn från medelklassen oftare undviker att i dessa skolor, leder det till att barn från arbetarklassen av det skälet i mindre utsträckning än medelklassbarn fortsätter till högre utbildning. l detta fall skoleffekt bidraga till den sociala snedrekryteringen. skulle en Ett andra sätt på vilket faktorer i skolan och i skolklassen skulle kunleda till social snedrekrytering är om ogynnsamma skolmiljöer drabna bar vissa barn hårdare än andra. Det är inte osannolikt att en skola i vilken kunskapsförmedlingen är skral drabbar dem hårdast, som inte får stöd och stimulans av föräldrarna. I den mån undervisning och skolsituation leder till att barn från arbetarklassen lär sig mindre än barn från medelklassen förstärks den sociala snedrekryteringen. En tredje möjlighet år att barnen påverkas av sina skolkamraters intressen, aspirationer och utbildningsplaner. Att barn går i skolor där kamraterna planerar att fortsätta till högre utbildning kan påverkaförstärka deras egna planer i den vägen och vice versa. Det är troligt att medelklassbarn oftare har kamrater som avser att fortsätta i skolan medan arbetarklassbarn oftare har kamrater som avser att sluta skolan eller över till någon praktisk gymnasielinje. Därmed uppträder en omgivningseffekt förstärker de skillnader som fanns redan i utgångsläget. som Det kan alltså finnas faktorer på skol- och skolklassnivå som leder till sociala skevheter utöver dem som härrör från rena hemförhållanden föräldrarnas ekonomiska resurser, kulturella kapital etc.. Det är dock viktigt att att dessa faktorer även kan verka socialt utjämnande det se är i stort sett bara att vända resonemangen ovan. När frågan om omgivningsfaktorernas betydelse eller, mer avgränsat, skolans roll bör- - -

136 Rutter m. fl. 1979; Mortimore m. fl. 1988; Grosin 1989.

jade studeras i U.S.A. i mitten av 1960-talet insåg många att hade SOU 1993: 85 man att göra med politiskt sprängstoff.137 Om det är så att sammansättningen Kapitel 3 av barn i skolor och skolklasser kan vara till förfång för vissa grupper, talar mycket för att politiska åtgärder kan vara rimliga att sätta in på det hela taget är det mycket lättare att hantera sådana frågor än frågor om föräldrarnas ekonomiska resurser och attityder mot högre utbildning. Ett resultat av amerikanska studier blev också bussning av elever mellan skolområden för att skapa främst rasmässigt allsidig en mer sammansättning av skolorna. Vad kan vi då lära oss av tidigare studier omgivningsfaktorernas av betydelse Inte mycket, tyvärr. Det har gjorts några större studier i U.S.A. och England vars resultat är omstridda äldre studier visade i stort sett ingen skoleffekt,133 medan vissa nyare funnit sådana effekter.139 Just när det gäller frågan om omgivningsfaktorer är det dock tveksamt att importera slutsatser. Skolsystemen skiljer sig mellan Sverige och U.S.A. och England, fr.a. genom en högre grad av centralisering och större betoning på likvärdighet i utbildningen oavsett bostadsort i Sverige. Därutöver är de metodologiska problemen stora, kanske idag inte så mycket när det gäller analysmetoder datamaterial.14° som Vi kan sammanfatta tidigare studier med att konstatera att omgivningseffekter på skol- och skolklassnivå troligen förekommer, att men de står för en rätt liten del av den totala variationen i utbildningsförvärv. Inga analyser på data från Sverige har redovisats så att det går att avgöra hur mycket omgivningseffekterna kan stå för här.141

32.10 Den sociala snedrekryteringen som en process

Vi kan komma en bit på vägen när det gäller att förstå orsakerna bakom den sociala snedrekryteringen till högre studier att, med Boalt genom

137Coleman m.fl. 1966. 133 Se Coleman m.fl. l966; Jencks m.fl. 1972. 139Se Coleman, Hoffer och Kilgore 0982; Coleman och Hoffer l987; jfr dock den omfattande metodologiska kritiken i Sociology of Education, januari 1982 och april 1985. 14°Sålunda måste resultaten från de två engelska studierna i Rutstora ämnet ter m.fl. 1979;Mortimore m.fl. 1988 i stort sett lämnas därhän. I den förra studien är individuella faktorer otillräckligt mätta i den slutliga analysen, vilket ett avgörande sätt påverkar slutsatserna se Heath och Clifford 1980. l den senare är inte heller uppdelningen av elever efter social bakgrund tillräckligt precis för att inte de observerade skillnaderna mellan skolor skulle kunna bero att elevsammansättningen varierar dem emellan. Alla barn vars fader hade tjänstemanna- eller manschettarbetaryrken fördes således samman till en grupp. samtidigt som man vet att de största skillnaderna vad gäller utbildningsaspirationer m.m. tenderar att mellan högre och lägre tjänstemannagrupper. Den bakgrundsvariabel som tenderar betyda mest för barnens utbildning för- äldrarnas egen utbildning registrerades över huvud taget inte Mortimore - av m.fl. 1 Bland studier där redovisat skillnader mellan skolor kan man nämnas en analys av IEA-data av Noonan 1976 och Amman och Jönssons 1985 studie av skolsegregation. l dessa studier redovisas emellertid inte uppgifterna ett sådant sätt att eventuella omgivningseffekter går att urskilja.

föregångare, studera den För att repetera slutsatsen SOU 1993: 85 som som en process. Boalts analys; det sker social gallring hela utbildningssyste- Kapitel 3 av en genom met, men den är kraftigast vid det första utbildningsvalet. Här har senastudier kunnat verifiera dessa slutsatser samt ökat vår kunskap om re hur den sociala snedrekryteringen till högre studier uppstår.

Socialt grundade betygsskillnader

Den mest klargörande analysen av hur socialt grundade betygsskillnader uppstår, återfinns i Svenssons analys av IS-materialets kohorter födda 1948 och 1953. Han studerar intelligens mätt med standard-IO-test, standardprovresultat och betyg i matematik och svenska för 13-åringar med olika social bakgrund måttet på hembakgrund är grundat faderns utbildning och yrke. Grundskoleelever med olika social bakgrund skiljer sig i genomsnittlig intelligens, vilket har belagts i tidigare studier.142 Dessa skillnader beror huvudsakligen olikheter i upp-

växtmiljön se avsnitt 7.1 och uppträder både med avseende verbal

och numerisk förmåga, men år något svagare i det senare fallet. Intressant är, att bland barn med samma resultat de numeriska testen, gör barn från hem med mindre studietradition sämre ifrån sig standardproven i matematik än dem från andra hem. De förra har så att säga större matematisk begåvning än vad deras provresultat indikerar. Betygen i matematik följer sedan provresultaten. Vad gäller den verbala förmågan är situationen annorlunda. Där har barn till högutbildade föräldrar ett något större försprång intelligenstestet än vad som gäller för numerisk förmåga, troligen beroende att välutbildade föräldrar under barnets uppväxt använder ett mer komplicerat språk och ett större ordförråd. Standardprovsresultaten i svenska speglar denna skillnad. Här uppkommer därutöver en ytterligare effekt av socialutbildningsbakgrund betyg. Barn till högutbildade föräldrar får betydligt högre betyg än vad deras standardprovsresultat indikerar. Man frågar sig vilka processer som ligger bakom dessa sociala handikap. Datamaterialet innehåller två mått skolanpassning som skulle kunna vara viktiga. Det ena är ett mått elevens attityder och aspirationer till utbildning samt dennes uppfattning om föräldrarnas förväntningar, det andra ett mått på elevens självsäkerhet i skolarbetet och välbefinnande i skolan.143 När Svensson kontrollerar för dessa mått skolanpassning försvinner en mindre del kanske mellan en tredjedel och en fjärdedel av de sociala skillnader som uppstår mellan det numeriska begåvningstestet och standardprovsresultatet i matematik, Det är inte lätt att avgöra den kausala ordningen mellan dessa variabler det kan också hända att goda provresultat leder till större självförtroende och därmed bättre skolanpassning.144 Om inte föräldrarnas förvänt- 142 Se Svensson 1971. Jämför också Hallgren 1946; l-lusén 1950. 143 Frågorna som skalorna baserar sig återñnns i Svensson 1971, App. 3. 144 Speciellt problematiskt är det att svaren vissa frågor som skala 2 över skolanpassning bygger på, främst kan tolkas som effekter av provresultat t.ex. tycker du att proven i skolan är för svåraT.

ningar och elevens självsäkerhet i skolarbetet kan förklara varför de so- SOU 1993: 85 ciala skillnaderna är större för provresultat än för intelligenstest, vad Kapitel 3 kan då ligga bakom Svensson spekulerar i att matematik i större utsträckning än andra ämnen kräver stöd från föräldrarna och att därför deras kunskaper och färdigheter blir viktiga. Det talar för att barn inte bara lär sig i skolan, vilket inte är förvånande men ändå viktigt att komma ihåg, och att detta troligen är speciellt sant när det gäller att omvandla numerisk begåvning till förmåga att lösa matematiska problem. Sammanfattningsvis är alltså det samband som man finner mellan social bakgrund och betyg långt ifrån enbart uttryck för begåvningsskillnader.145 Att finna sig väl tillrätta i skolan, snäll, flitig och ambitiös vara egenskaper som i högre utsträckning återfinns bland barn från den välutbildade medelklassen lönar sig i konkurrensen om höga betyg. - Även det är svårt uttala sig det, är det ändå troligt om att om att det är med all rätt som dessa elever får högre betyg; betygen skall inte spegla begåvning utan inhämtandet av de i läroplanen definierade kunskaper och färdigheter som skolan är satt att förmedla.

Sociala skillnader i övergång till högre studier

Uppenbart från resultaten presenterade ovan, är att många barn föregriper sitt utbildningsval genom att via ett bristande intresse för studier skaffa sig dåliga betyg, samt att detta är vanligare bland dem komsom mer från hem med mindre studietradition. Andra får dåliga betyg genom att inte finna sig tillrätta i skolan, kanske därför att den inte bygger på eller tar till vara deras vardagserfarenheter. Vi bör kanske betona att vi talar om genomsnittliga förhållanden även om de är relativt sett fär- re, finns det naturligtvis många barn från t.ex. arbetarhem trivs bra som i skolan, är ambitiösa och får höga betyg. När tiden kommer för att välja utbildningsinriktning, eller för att välatt sluta skolan eller fortsätta vidare, är den sociala snedrekryteringen alltså grundlagd, eftersom betygen i ganska hög utsträckning bestämmer framtida utbildningschanser. De barn kommer från de minst privisom legierade hemförhållandena och ändå har erhållit goda betyg är följaktligen en redan utgallrad skara. Ändå visar det sig de i mindre att utsträckning väljer att fortsätta i skolan, och de gör väljer de relativt om sällan de mer teoretiska och prestigefyllda utbildningsbanorna. Vi minns att Boalt fann detta för män födda runt 1925 i övergången från folkskola till realskola. Det närmaste en sådan jämförelse vi kan komma för det reformerade skolsystemet är val av gymnasieförberedande inriktningar i åk 7 elever födda 1953. Det visar sig även där när järnatt för elever på samma betygsnivå i åk är det stora skillnader i utbildningsval. I Figur 3:1 återges andelarna valt gymnasieförberedande som linjer i olika betygsgrupper, uppdelat efter social bakgrund.146

145Samma resultat att barn från socialgrupp l får högre betyg än vad - som skulle prediceras utifrån intelligenstest rapporteras från den s.k. Västman- lands-undersökningen Carlsten, Jansson och Ljung 1972. 145Siffrorna är hämtade från SCB 1976b, Tab. 7.3.

SOU 1993: 85 ä E. Kapitel 3 100

80 0iO O0 0 70 O 0 Ö 0 O O - Ö Okval mb 50 Ö

W

0O 0 \ O O kvinnor 0 O O 0 40 0 J % Okval arb O 0 0 män 30 0O O 0 0 O O O O O WA Akademiker O O 20 O .O O O Ö kvinnor

10 \ |:] Akademiker . O . 09 4, O 0 män O 1.0-2.99 3.0-3.49 å t .° V o

Medelbetyg

Figur 3:1. Andel män respektive kvinnor födda 1953 som valt gymnasiefdrberedande linje 9g efter betyg och social bakgrund.

Det är intressant att notera att för barn med höga betyg finner vi inte så stora sociala skillnader. Det är främst bland dem med medelmåttiga

betyg som det sociala ursprunget är viktigt. Barn till akademiker är extrema i det att deras utbildningsaspirationer eller kanske snarare deras föräldrars är mycket höga även där tidigare skolprestationer ganska tydligt talar ett annat språk. Boalt kunde också visa att den sociala gallringen bland elever med samma betyg fortsatte i nästa övergång, från realskola till gymnasium. Detta resultat får stöd i analyser av Härnqvist för män och kvinnor födda 193334J47 Samma typ av social selektion uppträder för kohorterna 1948 och 1953 när det gäller 3-4-åriga gymnasielinjexnm Även val av här är den sociala skillnaden mycket kraftig för elever med medelgoda

och lägre betyg. Om vi tar ett kliv till i utbildningshierarkin och studerar övergången till universitet, finner vi att den sociala bakgrunden spelar in även när vi jämför studenter från samma gymnasielinjer.149 Bland dem som gått

147Härnqvist 1958, Tab. 32-33; Härnqvist och Grahm 1963, sid. 45.

148 Härnqvist och Svensson SOU 1980:30, Lex. Figur 7. Det kan noteras att det verkar som om denna sociala selektion minskar bland män från kohorten 1934 till kohorten 1948 och vidare till årskullen 1953Härnqvist och Bengtsson 1976, Tab. 6. Den sociala selektionen till gymnasium för dem födda 1953 framgår också av analyser av Metropolitdata Janson 1984. Jfr också Härnqvist och Grahm 1963, sid. 98 för övergången till gymnasium.

149Se t.ex. SCB 1981, Tab. 4A, för dem födda ungefär 1955; SCB 1989b, sid. 20 för dem födda 1963.

3-4-åriga linjer är det också något vanligare att akademikerbarn går vi- SOU 1993: 85 dare till högskola vid en given betygsnivå.15° Förhållandena verkar ha Kapitel 3 varit desamma för 1930 och 1943 års studenter, fast de sociala skillnaderna på högre betygsnivåer nog var större då.151 Det sammantagna intrycket av studiet av den sociala selektionen vid olika utbildningsnivåer blir således lätt bedövande. Trots att barn med mindre privilegierad hembakgrund på varje utbildningsnivå har gallrats hårdare än andra, fortsätter de ändå i mindre utsträckning än sina kamrater vid nästa delningspunkt. Ändå är det så att de flesta arbetarbarn som tagit sig in på längre gymnasieutbildningar hävdar sig ganska väl när det gäller betyg och vidare studier. Deras relativa chanser år begränsade när de jämförs med akademikerbarn, en liten kategori som i många stycken är extrem. Om man jämför alla barn framstår inte den totala sociala snedrekryteringen som så kraftig som sådana ytterlighetsjämförelser ger vid handen. En central fråga är naturligtvis var i utbildningshierarkin som den sociala snedrekryteringen främst uppstår. Det klassiska svaret är: vid den tidigaste delningspunkten i skolsystemet Den sociala selektionen blir allt svagare för varje successiv övergång i utbildningshierarkin, troligen beroende att utgallringen vid tidiga övergångar är så hård.153 Med den stora expansionen av sekundär utbildning som skett kan man dock fråga om detta förändrats. Det är mycket vanskligt att besvara den frågan, dels beroende att vi saknar jämförbara datamaterial, dels just som följd av att skolsystemet förändrats så att det är svårt att hitta jämförbara övergångar. Det finns i stort sett två studier av denna fråga. Jonsson studerar på levnadsnivåmaterialet Övergångarna från folkskola till realskola, från realskola till studentexamen, samt från studentexamen till universitetsutbildning för dem födda 1892-1939 respektive 1940-1953154 Det förefaller som om betydelsen av social bakgrund i den äldsta gruppen var kraftig vid den första övergången och betydligt svagare vid de följande, medan effekten av social bakgrund för de yngre var mer jämnt fördelad över de olika nivåerna.155 Reuterberg och Svensson analyserar övergången till 3-4-åriga gymnasielinjer respektive övergången från dessa linjer till traditionella högskolelinjer IS-data och SCB-data för kohorterna 1948, 1953, 1958 och 1963. Deras slutsats är

15°Se SCB 1989b, sid. 28 för kohorten 1963. 151Moberg och Ouensel 1949, Diagram IV, sid. 106. 152I Boalts studie var partialkorrelationen mellan social bakgrund och övergång till realskola, konstanthållet för föräldrarnas inkomst, förekomst i socialregister samt betyg, 0.59 Boalt 1947, sid. 65. Vid övergången från realskola till gymnasium var den 0.26 sid. 100. Motsvarande partialkorrelationer mellan betyg och övergång, konstant för bakgrundsfaktorer, var 0.50 respektive 0.67. 153 För analyser av svenska förhållanden på levnadsnivåmaterialet respektive ULF-data, se Jonsson l992; l993d och Jonsson och Mills l993b. Att detta är ett internationellt sett typiskt mönster visas i en jämförande analys av 13 industrinationer Shavit och Blossfeld 1993a. 154 l strikt mening är det inte övergångar eftersom levnadsnivåundersökningarna 19687481 bara har mått avslutad utbildning. Notera också att alla i analysen ingående individer följt det gamla utbildningssystemet. 155Jonsson 1988, Tab. 2.6-2.7.

den sociala selektionen under 1960-talet starkast i den tidiga SOU 1993: 85 att var övergången, att den under 1970- och 1980-talen korn att uppträda Kapitel 3 men också vid den senare.155 Trots att de refererade studierna inte är problemfria, vare sig vad ovan gäller datamaterial eller analysmetoder, ger resultaten ett rätt klart och rimligt intryck. Allteftersom större andel av varje årskull har nått en högre nivåer i utbildningssystemet har den sociala snedrekryteringen flyttat upp till högre nivåer. Vi har tidigare avsnitt 3.1 refererat studier visar att den totalt sett har minskat, så vi kan tolka förskjutsom ningen över nivåer som att den kvarvarande snedrekryteringen i en relativt större utsträckning tenderar att ske allt högre utbildningsnivåer. Om vi vill dra ut denna slutsats bör vi notera Gessers spekulation att den sociala bakgrunden samtidigt som den minskar i betydelse För övergången till universitet, skulle kunna öka för prestigeutbildningar universitetet. I Gessers analyser visar det sig dock att de sociala skillnaderna i rekryteringen till sådana längre och mer lönsamma universitetsutbildningar minskade för kvinnor från slutet av 1950-talet till slutet 1960-talet.157 För män ökar de, vilket helt verkar förklaras av att pojav kar från socialgrupp I med låga betyg i allt högre utsträckning sökte sig till den ospärrade juristlinjen.153 Sammanfattningsvis tyder tidigare resultat på att den sociala snedrekryteringen över tid har förskjutits uppåt i utbildningshierarkin. Delvis är detta en närmast automatisk funktion av att en så stor majoritet av en årskull har kommit att vidare till högre utbildningsnivâer först realskola, sedan gymnasium. Men vi kan också förstå det utifrån mer privilegierade gruppers strategiska handlande: när antalet som går vidare till högre utbildning ökar, minskar det relativa värdet av utbildning alla nivåer. För att fortsatt få ett bra utgångsläge arbetsmarknaden krävs då högre utbildning än tidigare. Detta kanske kan leda till att de alltmer satsar på utbildningsinriktningar med högre prestige ocheller som leder till yrken med högre lön. Det är dock viktigt att notera att de knappast kunnat göra det fullt tidigare forskning talar för att det verkligen ut skett en social utjämning.

3.2.11 Orsakerna till förändringen i den sociala snedrekryteringen

Vi har ovan refererat forskningen om orsakerna till den sociala snedrekryteringen. Tidigare gick vi igenom forskning om förändringen av denna snedrekrytering och vi konstaterade att det skett en social utjämning även det är svårt att precisera när den ägde rum. Eftersom vår kunom skap om detta är begränsad är det svårt att uttala sig om orsakerna till dessa förändringar. Lägg märke till att sådana orsaker kan vara skilda från de mekanismer som ligger bakom den sociala snedrekryteringens nivå. Det kan illustrativt att tänka sig sambanden individnivå vara

156 Reuterberg och Svensson 1987, Tab. 4.3-4.4 och Fig. 7.2. 157 Gesser 1971, Tab. 10. 153 Gesser 1971, Fig. 6.

5 13-1082

mellan t.ex. föräldrarnas utbildning, inkomst och samhällsklass å si- SOU 1993: 85 ena dan, och barnens utbildning å den andra, som betingade ett antal fak- Kapitel 3 av torer på makronivå inkomstfördelningen, utbildningssystemets organi- sering och omfattning eller nationens välstånd. Om dessa ändras kan den sociala snedrekryteringen sjunka eller öka. Redan i tolkningen av läroverksstatistiken 1885 respektive 1897 spekulerades det i att de ekonomiska konjunkturerna påverkade den sociala snedrekryteringen. Man trodde att barn till arbetare och bönder hade en större benägenhet att skaffa sig utbildning om tiderna dåliga var medan de oftare valde att börja arbeta om det fanns gott jobb.159 Dahn om ger en mer nyanserad tolkning av den tidiga utbildningsstatistiken, nämligen att dessa barn visserligen tenderar att i högre grad än andra hoppa av läroverksstudierna när konjunkturerna erbjuder en mängd och nya väl avlönade platser, men att intagningen till läroverk var relaterad till social bakgrund motsatt sätt: sämre tider, desto större social snedrekrytering.16° Denna tolkning, att dåliga tider och större inkomstojämlikhet betyder ökade skillnader och vice har sedan dominerat. versa, Moberg hänför t.ex. en nedgång i studentfrekvensen för jordbrukarnas barn år 1930 med de dåliga konjunkturerna för bönder under 1920-talets senare hälft.161 Dahn tillskriver förbättringen för de lägre tjänstemännen ... nämnda statstjänares avgjort förbättrade ekonomiska läge.152 En förklaring i liknande termer ger Moberg också när han antar att den utökade födelsekontrollen i städernas arbetar- och hantverkarklasser driver benägenheten att låta barnen ta studenten.163 Som vi tidigare sett ansåg 1918 års skolkommission att en omorganisation av skolan framför allt genom en fastare anknytningen mellan folkskola och läroverk skulle leda till minskad snedrekrytering. Man tog också det positiva resultatet från den kommunala mellanskolan till intäkt för detta.154 Utjämningen av den sociala snedrekryteringen under 1950-talet kom också att tillskrivas enhets- och grundskolereformen, t.o.m. i sådan utsträckning att i början 1960-talet trodde man av att problemet snart skulle vara ur världen.155 Den till skolorganisationen kopplade frågan expansionen och om spridningen av utbildningsväsendets sågs också orsak till utsom en en jämning av den sociala snedrekryteringen. Dahn tolkar t.ex. sina resultat som att allt eftersom universitetsstudier blir vanligare för kvinnor, blir även rekryteringen mera folklig.166 1940 års Skolutredning tror

159 Se citatet i Dahn 1936, sid. 66. 160Dahn 1936, sid. 66. 161Moberg 1950, sid. 54. 152Dahn 1936, sid. 340. 153Moberg 1951, sid. 109. 1940 års Skolutredning hävdar intressant i nog att många fall synes önskan att begränsa barnantalet betingas just föräldraambiav tionen att bereda det eller de barn, finnas, möjlighet till högre utbildning. som SOU 1944:20,sid. 101. 154Dahn delar helt denna uppfattning Dahn 1936,sid. 340. 165Se t.ex. SOU 1963:42,avsnitt 4.3.3.3,speciellt sid. 128. 155Dahn 1936, sid. 349.

också ... starka utvidgning det högre skolväsendet, ka- SOU 1993: 85 att den av som rakteriserat tiden efter 1927 års skolreform, avsevärt breddat de högre Kapitel 3 skolornas k1ientel.157 De här anförda exemplen orsaker till förändringen av den sociala snedrekryteringen står bräcklig grund eftersom författarna inte en med säkerhet kunde veta om snedrekryteringen alls förändrats. När Gesser i början 1970-talet diskuterar den sociala utjämningen har av han betydligt klarare bild över den utjämning som åtminstone karaken teriserade perioden från slutet av 1950-talet till slutet av 1960-talet. Han spekulerar i åtminstone tre olika orsaker till utjämningen.158 Den första är att naturastipendierna för universitetsstudier, som var behovsprövade, hade stark rekryteringseffekt bland dem som kom från mindre been medlade hem.159 Den andra är att intagningsbestämmelserna till universiteten hade liberaliserats, t.ex. så att studentexamen som krav för intagning under 1950-talet kom att tas bort i vissa fall. Bland annat gavs de med folkskollärarexamen vissa möjligheter till universitetsstudier och handelsstudenter kunde påbörja civilekonomutbildning. För det tredje antar Gesser att den regionala utbyggnaden av grundskolor och gymnasier bidragit till en social utjämning. Jonsson diskuterar också orsakerna till den utjämning han finner under 1900-talet.17° Utöver några de redan nämnda orsakerna främst av utjämnade levnadsvillkor och ökad geografisk åtkomlighet av högre skolor antar han att förändringar i arbetsmarknadsutsikter och teknologi kan ligga bakom jordbrukarbarnens kraftigt förbättrade relativa utbildningssituation. I krympande näring finns ett påtagligt inslag av en pushüeffekt vilket i samklang med ökad tillgänglighet till högre skolor kan ha fått många jordbrukarbarn att ta steget till vidare studier; för förblivit jordbrukare har utvecklingen inom branschen också dem som medfört att gymnasial utbildning kan ha kommit att framstå som nödvändig. Genom att utjämningen även reflekteras i att sambandet mellan föräldrarnas och barnens utbildning minskar också givet social klass, spekulerar Jonsson också i att högre utbildning genom den starka expansionen kan ha mist sin elitprägel varigenom betydelsen av att komfrån intellektuell hemmiljö minskat.171 ma en

157 SOU 1944:21, sid. 82. Man säger också inte särskilt välgrundat med tanke sitt statistiska underlag att den utjämning som gynnat barn från ekono- besinnar, att antalet högre läroanstalter i hög grad ökats och att skolor upprättats även orter, vilkas kommunikationsförhållanden särskilt gynna kringliggande landsbygd. SOU 1944:21, sid. 93. 155 Gesser 1971, sid. 161-165. 169Denna förklaring hade också förts fram av 1959 års studiesociala utredning SOU 1963:53, sid. 78. Se också Svensson och Reuterbergs rapport till föreliggande utredning SOU 1992:122, där utjämningseffekter av olika typer av studiemedelssystem diskuteras. 17° Jonsson 1988, sid. 99-103. 171 Andra faktorer som Jonsson nämner är kärnfamiljens möjligtvis svagare påverkan av barnen i en tid där massmediasoch populärkulturens utbredning varit stark se också Husén 1977, samt de i föräldragenerationen minskade absoluta skillnaderna i utbildningsår mellan olika nivåer.

Sammanfattningsvis kan sägas att de antaganden som gjorts om orsa- SOU 1993: 85 kerna till förändringar i den sociala snedrekryteringen främst rört sig Kapitel 3 kring ekonomisk utjämning, samt utbildningssystemets omorganisering och geografiska spridningexpansion. Dessa spekulationer har dock nästan enbart byggt på en samtidighet i tendenser och någon kausalitet har långt ifrån kunnat demonstreras därtill har helt enkelt vår kunskap om exakt när förändringarna inträffade hittills varit alltför bristfällig.

3.3 Sammanfattning resultat från och begränsningar i

-

tidigare studier

3.3.1 Den sociala snedrekryteringens omfattning och förändring

Tidigare utredningar och forskning den sociala snedrekryteringen om har kunnat dokumentera den påtagliga skillnaden mellan samhällsklasserna i rekryteringen till högre studier. Skattningar från 1900-talets två första decennier tyder att runt 1 procent av jordbrukarsönerna och kanske 0.5 procent av pojkar från arbetarhem tog studenten, medan andelarna för deras systrar snarare låg runt 0.1-0.3 procent. Samtidigt kan mer än var tredje pojke och var tionde flicka från akademikerhem ha utexaminerats från allmänna eller privata läroverk. Det kan vara värt att notera att barn till övriga kategorier inom socialgrupp I t.ex. direktörer och högre tjänstemän ej akademiker vid - denna tidpunkt i betydligt mindre utsträckning än akademikerbarnen nådde högre utbildning. Även påtagliga förändringar ägde från om rum slutet av 1800-talet till början av nästa sekel, var den högre utbildningen fortfarande huvudsakligen inriktad präst-, lärar- och ämbetsmannabanorna. Utvecklingen under 1900-talet mot att utbildningskrav kom att ställas för många fler yrkesbanor gjorde också att intresset från flera sociala grupper för högre utbildning ökade. Tillkomsten av sådana utbildningar som var inriktade mot merkantila och tekniska yrken bidrog naturligtvis också till detta. En tolkning av den tidiga utbildningsstatistiken, vilken dock är svår att veriñera, är att det framför allt söner till var den med industrialismen framväxande medelklassen som ökade sin representation i läroverken i början av 1900-talet. Under 1930- och 1940-talet tyder analyser av såväl den offentliga utbildningsstatistiken som av urvalsundersökningar att den sociala snedrekryteringen minskade; både arbetarbarn och jordbrukarbarn knappade in på det mycket stora försprång barn till socialgrupp I som traditionellt haft. Statistiken talar också för utjämning skedde att en även fortsättningsvis, troligen åtminstone fram till början 1970-talet. av Därefter har troligen inte mycket förändrats, det är fortfarande inte men utrett huruvida den sociala snedrekryteringen ökade under 1980-talet, vilket dock ofta antas. Som vi diskuterat ovan, är det tyvärr svårt att den officiella utbildav ningsstatistiken utläsa hur kraftig den sociala utjämningen varit och när den varit mest markerad. Kompletterande analyser gjorda urvalsun-

dersökningar antyder dock att utjämningen torde varit kraftigare före än SOU 1993: 85 efter grundskolereformen. Som helhet måste vi dock konstatera att de Kapitel 3 centrala frågorna om skolreformernas eventuella effekter ännu är obesvarade och att vi inte har några starka bevis för när utjämningen var starkast. Därutöver har vi påtagliga luckor när det gäller förändsom ringarna under 1970- och 1980-talet. För att sammanfatta orsakerna till vår ofullständiga kunskap om den sociala snedrekryteringens förändring över tid kan vi peka på tre faktorer. För det första har den officiella statistiken främst gällt den sociala härkomsten för dem som gått vidare till högre utbildning, varför det varit mycket vanskligt att skatta övergångssannolikheter för olika sociala grupper vi vet inte den sociala bakgrunden för dem som inte gick vidare. För det andra har klassificeringen av social bakgrund förändrats på ett sätt som försvårat och inte sällan omöjliggjort jämförelser över tid. För det tredje har de riksrepresentativa urvalsundersökningar som tidigare analyserats och som överkommer de två nämnda problemen - regel varit för små och för sällan återkommande för att möjliggöra som precisa studier av när utjämningen skedde.172 mer

3.3.2 Den sociala snedrekryteringens orsaker

Tidigare studier har demonstrerat det starka sambandet mellan föräldrarnas ofta faderns socialgrupp eller samhällsklass och barnens utbildning. Några har också visat att föräldrarnas egen utbildning år väsentlig i detta sammanhang och att föräldrarnas klass och utbildning också har av varandra oberoende effekter på barnens utbildning. Ett antal andra bakgrundsfaktorer bl.a. regional härkomst, aspirationer, föräldrarnas inkomst har befunnits vara korrelerade med skolframgång och utbild- ningsval. I de fåtaliga studier som hittills gjorts av den relativa betydelsen av olika bakgrundsfaktorer visar sig föräldrarnas utbildning och sociala tillhörighet vara de viktigaste. Liksom för frågan om hur den sociala snedrekryteringen förändras över tid, finns det påtagliga kunskapsluckor när det gäller frågan om orsakerna till snedrekryteringen. Vi saknar t.ex. en korrekt bild av den relativa betydelsen av föräldrarnas utbildning, sociala klasstillhörighet och ekonomiska resurser i början av l990-talet. Det finns nästan inga studier över betydelsen av familjeekonomin för barnens utbildning, trots att det ofta antas att den är viktig den är dock notoriskt svår att mäta. - Vi vet inte heller mycket om betydelsen av geografiska faktorer, även om tidigare resultat indikerat en påtaglig minskning av denna ojämlikhet. Att vi från den officiella utbildningsstatistiken kan se att det är fler som utbildar sig i storstäder än på landsbygden ger heller inget svar frågan om orsaken till detta är just geografisk eller att den är relaterad till avstånd till högre utbildning för att kunna studera detta måste vi - 172 En annan orsak till att jämförelser över tid har försvårats är att utbildningssystemet genomgått stora förändringar. Här uppfattar vi ändå att det varit möjligt att komma runt problemen, t.ex. genom att jämställa teoretiska 3-4-åriga gymnasielinjer med studentexamen.

kontrollera för individfaktorer som vi vet varierar mellan ortstyperna SOU 1993: 85 att det bor fler högutbildade i städer t.ex.. En närliggande fråga där vår Kapitel 3 tidigare kunskap är begränsad, är om avståndskänsligheten är olika för barn från olika sociala klasser. När det gäller betydelsen av att växa upp i en hel familj tyder tidigare resultat att barn till ensamföräldrar får mindre utbildning än andra, men vi behöver pröva detta på ett datamaterial där vi kan kontrollera för fler relevanta faktorer i uppväxten, t.ex. för inkomst. Frågan om andra generationens invandrare är i praktiken hittintills obesvarad, speciellt med tanke på att analyserna här bör göras i sådan detalj att vi kan särskilja invandrare från olika länder. En av de viktigaste politiska frågorna är vilken betydelse skolornas resurser och organisation har för utbildningsframgång generellt och social snedrekrytering i synnerhet. Nära kopplat till detta är frågan boom stadssegregeringens roll. Här famlar forskningen i stort sett i blindo, främst därför att analyser av dessa frågor ställer extremt höga krav datamaterial såväl som på statistiska analysmetoder. En vit fläck annan kartan finner vi när det gäller processer i skolan mikronivå som kan tänkas generera sociala skillnader, t.ex. lärarnas uppträdande. Här bör studierna göras på klassrumsnivå, vilket gör det svårt att dra slutsatser om processerna är lokala eller allmängiltiga och om hur viktiga de är totalt sett för snedrekryteringen såvida man inte gör en stor mängd sådana studier vilket skulle vara mycket tidsödande och kostsamt. Vidare vet vi nästan inget om orsaken till förändringen eller, mer korrekt, variationen i den sociala snedrekryteringen. Den främsta anledningen till denna kunskapslucka är naturligtvis att vi ännu inte haft tillräckligt säkra uppgifter hur den har förändrats. Slutligen finns det studier om förändringen utbildningens konav sekvenser, t.ex. i form av arbetsförhållanden och lön.

3.3.3 Slutsatser: hur fyller vi kunskapsluckorna

Vad kan man då göra för att fylla dessa kunskapsluckor Vi har tidsav skäl valt att arbeta med redan insamlade datamaterial, vilka dock i flera fall ställts samman av offentlig statistik enkom för utredningens räkning. Arbetet med denna datainsamling har varit mödosamt och tidskrävande, men fruktbart i det att vi kan genomföra analyser i många fall som faktiskt kan svara på de frågor som vi rubricerat kunskapsluckori som När det gäller skattningen av den sociala snedrekryteringens förändring vilket är en av utredningens huvuduppgifter har vi valt två - - strategier. För det längre perspektivet har vi valt att bygga urvalsundersökningar med retrospektiv information utbildning och social bakom grund. För analyser av de senaste tjugo åren har vi gjort speciell en sammanställning av officiell utbildningsstatistik, främst högskoleregistret, som medger mycket detaljerade analyser. Omfattningen är stor att vi också kan använda detta register för att studera utbildningschanserna för andra generationens invandrare.

För studiet den sociala snedrekryteringen på 1990-talet har vi ställt SOU 1993: 85 av data bygger på statistik över gymnasieval och betyg för ele- Kapitel 3 samman som som går ut årskurs 9 denna statistik började samlas in 1988. Denna ver databas ger oss också möjligheten att studera effekter på skol- och skolklassnivå, samt betydelsen av bostadssegregering. I övrigt har vi kunnat utnyttja andra datamaterial, trots att de inte insamlats eller ställts samman för utredningen, bl.a. Socialforskningsinstitutets levnadsnivåundersökningar speciellt 1991 års och en serie av SCB:s ULF-undersökningar. Vi har också haft förmånen att indirekt utnyttja de i sammanhanget viktiga IS- och UGU-materialen insamlade vid pedagogiska institutionen, Göteborgs Universitet, samt vid Högskolan för Lärarutbildning i Stockholm, i samarbete med SCB genom fle- ra uppsatser skrivna för utredningen och några analyser i detta betänkande baserats på dessa data. I följande kapitel följer en närmare och mer teknisk beskrivning av de statistiska underlagen.

SOU 1993: 85

4 Datamaterial

Kapitel 4

Avgörande för det tillskott till kunskapen om det svenska skolsystemet och det svenska samhället denna utredning ger är att vi haft tillgång som till och kunnat sammanställa mycket goda data. Faktiskt tror vi att nu existerande utbildningsdata i Sverige sammantagna inte har någon motsvarighet i världen. Därför tror och hoppas vi också att den empiriska forskningen sambanden mellan social bakgrund, utbildning, och om framtida levnadsförhållanden kan ta avstamp i detta betänkande mot än detaljerade och avancerade studier. mer För att möjliggöra kvalificerad och internationellt högklassig forsken statistikredovisning inom vårt område krävs två kompletteranning samt de typer av datamaterial, nämligen: l Riksomfattande, helst centrala register baserad, löpande statistik över medborgarnas utbildning, till vilken det är möjligt att föra uppgifter om socialt ursprung m.m. 2 Specialutformade urvalsundersökningar, helst longitudinellal och riksrepresentativa.

Den första typen material, vilka omfattar hela befolkningen, är av oundgängliga för att kunna studera förändringen i den sociala snedrekryteringen eller undersöka om vissa mindre gruppers, t.ex. invandrarbarns, livschanser förbättras eller försämras. De är också nödvändiga för den allt viktigare frågan om skolornas organisation, ekonomiska resurser eller profil har någon betydelse för hur mycket eleverna lär sig och för i vilken utsträckning de går vidare till högre studier. Den andra typen av datamaterial är centrala för studiet av mekanismerbakom den sociala snedrekryteringen, t.ex. för frågan om hur viktiga na föräldrarnas aspirationer är relativt deras inkomst och andra aspekter av uppväxthemmet. I den longitudinella formen är de också av vikt därför att vi via sådana data kan följa individens gång genom skolan för att t.ex. utröna när i utbildningskarriären snedrekryteringen uppkommer, och vilka faktorer styr den betyg, utbildningsval, m.m.. Longitudinella som data är också väsentliga för undersökningar av utbildningens förändrade konsekvenser i form av lön, arbetsförhållanden m.m. Nedan följer en kortfattad presentation av de datamaterial vi använt, samt referenser till mer utförlig information. Avslutningsvis diskuterar vi vilka typer av data som är önskvärda och nödvändiga för att ge ett fullgott underlag för skolpolitiska överväganden och för en fruktbar utbildningsforskning.

1 Med longitudinell studie där det är möjligt att följa enskilda indien menas en vider under längre tidsperiod om, minst, några år. Det råder en bred överen ensstämmelse inom samhällsvetenskapen om att denna typ av studier är nödvändiga vi vill vinna djupare förståelse av de processer som påverkar våra om en livsförlopp.

4.1 Utredningens forskningsmaterial

SOU 1993: 85 Kapitel 4 4.1.1 Högskolematerialetz

Utredningen fick i sina direktiv uppgift att lägga särskild vikt vid studiet av hur den sociala snedrekryteringen förändrats under de senaste tjugo åren. För ungefär den perioden i själva verket från slutet 1960-talet - av och i vissa fall fram till och med 1992 har vi kunnat ställa samman da- ta från officiell utbildningsstatistik som motsvarat mycket högt ställda krav precision. På utredningens uppdrag har denna sammanställning gjorts vid SCB:s avdelning för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik högskolefunktionen, i samarbete med för befolkningsstatiprogrammet stik.3 Utgångspunkten för detta material har varit folk- och bostadsräkningarna FoB år 1960, 1970 och 1980. Från dessa kan via hushållet man koppla barn till sina föräldrar både fader och moder i de fall de finns närvarande i hushållet För barn födda mellan 1943 och 1974, om vars föräldrar vi således har vissa uppgifter yrke, yrkesställning, emigrationsår och -land bl.a., har vi sedan hämtat uppgifter från tre olika register över utbildning:5

1 Sökandeintagna-registret sökande respektive intagna till olika gymnasielinjer, årtal för intagning m.m.. Vi har använt uppgifter för år 1972-90.

2 Avgångna-registret avgångna från gymnasieskolan, linje, årtal, betyg m.m.. Högskolematerialet innehåller uppgifter för år 1968-1992.

3 Högskoleregistret inskrivna och examinerade från olika högskolelinjer, årtal, skola m.m.. Uppgifter finns för år 1962-89

examination och 1960-92 inskrivning.

Till dessa uppgifter har vi sedan fört information föräldrarnas om och barnets utbildning från SCB:s s.k. utbildningsregister. Detta uppdaterades och kompletterades med hjälp 1990 års folk- och bostadsräkning, av vilket var synnerligen värdefullt för våra analyser. Informationen i materialet har kodats till hanterbara variabler. om Analyserna har gjorts ett avidentifierat, slumpmässigt urval 25 om procent av materialet totalt ca 900 000 individer. För vårt uppdrag har

2 Materialet samt kodning variabler beskrivs närmare i Erikson av m.m. och Jonsson 1993b. 3 Hans-Eric Ohlsson har i samarbete med Agneta Sträng-Abrahamsson svarat för sammanställningen av registren, samt uttaget utredningens avidentiñeav av rade urval. Utan deras tillmötesgående och skickliga handläggning hade utredningens tidsramar inte hållit. 4 Detta betyder att olika barn varit i olika ålder när uppgifterna hämtats in från deras föräldrar. Det rör sig dock om rimliga åldrar, barnen är högst 16 år vid detta tillfälle och nästan inga har flyttat hemifrån vilket innebär träffsäkerstor het. l praktiken innebär det att personer födda 1943-63 har sökts i FoB60 och FoB70, medan uppgifter om barn födda 1964-74 härrör från FoB80. 5 Se SCB:s Statistiska meddelanden, serie U.

varit nödvändigt arbeta med uppgifter individnivå. Samtidigt sou 1993: det att vi kunnat utnyttja de omfattande individbaserade registren vid SCB, Kapitel 4 som har vi inte haft tillgång till uppgifter enskilda, identiñerbara indiviom der och det har inte heller varit möjligt för oss att identifiera enskilda i materialen något vi naturligtvis inte heller haft något personer - som intresse av.

4.1.2 Årskurs 9-materialet5

Detta material baserar sig SCB:s s.k. årskurs 9-register, där information elever går ut nionde klass i grundskolan har hämtats in årom som ligen fr.o.m. år 1988. Utredningens material består av avgångkohorterna 1988-92. Uppgifter finns om betyg i olika ämnen, tillval, skola, m.m. För 1991 och 1992 har SCB för utredningens räkning också sparat information vilken skolklass eleven gått det gör att vi kan avgöra hur om skolklasserna skilt sig vad gäller betyg, social bakgrund m.m. På för högskolematerialet har uppgifter från folk- .och samma sätt som bostadsräkningarna FoB85 och FoB90 rörande föräldrarna och i vissa fall hushållet lagts till. På så sätt har vi kunnat information om om niondeklassarnas föräldrar i förekommande fall, både moder och fader vad gäller yrke, klasstillhörighet, utbildning, inkomst, bostadssituation, familjesammansättning, födelseland, m.m. Till detta har vi lagt uppgifter från SCB:s sökandeintagna-registef, beskrivet Vi har inte kunnat följa eleverna längre än till starten av ovan. deras gymnasiekarriår, men detta ger ändå en god indikation om deras framtida utbildning. För analyserna årskurs 9-materialet har vi använt avidentiñerade av data från ett slumpmässigt urval om 25 procent av landets skolor. På detta sätt har vi kunnat använda materialet även för analyser skol- och skolklassnivå.

4.1.3 Stockholmsmaterialet

Ur det fullständiga årskurs 9-materialet, beskrivet ovan, har vi konstrueett särskilt, likaledes avidentiñerat, datamaterial för Stockholm. Vi rat har helt enkelt valt ut samtliga skolor i Storstockholmsområdet utom i Södertälje. Till detta material har SCB kunnat lägga Storstadsutredninguppgifter bostadsområdena, vilka har ställts till utredningens förens om fogande Stockholms Läns Landstings Regionplanek0ntor.7 Därmed av har det varit möjligt att bland annat fram mått på bostadsområdets socioekonomiska status, vilket möjliggjort ett studium av boendesegregationens eventuella effekter snedrekryteringen.

5 Gunnar Enequist, SCB, har med sin stora kunskap om årskurs 9-registret hjälpt oss att bättre utnyttja materialet, vilket vi tackar för. 7 den hjälp vi fick Ãke Boalt och Anneli Jennefors vid Regionplane- Utan av kontoret hade det inte varit möjligt att ta fram dessa uppgifter. Vi tackar för denna hjälp.

4.1.4 Tidsseriematerialet SOU 1993: 85 Kapitel 4 Utgångspunkten för detta material är SCB:s ULF-undersökningar presenterade nedan, årgångarna 1976-90. Från dessa har uppgifter hämtats om intervjupersonernas utbildning och sociala bakgrund Detta har givit oss ett urval om ca 80 000 individer födda från sekelskiftet och fram till och med början av 1970-talet. Därmed har det blivit möjligt att studera förändringen av den sociala snedrekryteringen över en lång tidsperiod. Sambandet mellan social bakgrund och utbildning är grunden för tidsseriematerialet och den beroende variabeln i analyserna. Som prediktorer har vi sedan använt olika tidsserier som utredningen fått tillgång till.9 Dessa tidsserier inkluderar utvecklingen av BNP, produktivitet, arbetslöshet, inkomstskillnader, årsklassernas storlek mm, samt ett antal variabler som återger förändringar i utbildningssystemets organisation och dimensioneringw

4.2 Andra centrala databaser

För ett antal analyser presenterade i Kapitel 7-10 samt i utredningens specialrapporter har också andra datamaterial använts, främst från urvalsundersökningar.

4.2.1 IS- och UGU-materialen

Ett flertal specialuppsatser till utredningen har baserats datamaterialen för Individualstatistikprojektet IS och Utvärdering Genom Uppföljning UGU, vilka är longitudinella till sin karaktär. De har använts till analyser av processer i skolan, t.ex. hur den sociala snedrekryteringen förmedlas av betyg, skillnader i begåvning, och tillval. De bildar också underlag för den omfattande rapport som behandlar betydelsen av studiemedelssystemets utformning. På detta material grundas också en analys av effekterna av högskoleprovet den sociala rekryteringen.

3 Staffan Wah1ström,SCB, hjälpte oss att tillgång till dessauppgifter och P O Fredriksson, SCBNAL, hjälpte oss med datauttaget, vilket härmed tacksamt noteras. 9 Tack framför allt till Rolf Ohlsson och Lars Svensson vid institutionen för ekonomisk historia i Lund. 10Mac Murray, Utbildningsdepartementet, har som utredningens expert främst bidragit med uppgifterna om förändringarna i utbildningssystemet. 11 För en presentation av IS-materialet, se Härnqvist och Svensson1973; SCB 1976c. UGU-materialet, kohorten 1967, presenteras i Emanuelsson 1981. 12Härnqvist 1993a i Erikson och Jonsson l993a. 3 Reuterberg och Svensson 1992, utgiven som ett delbetänkande av utredningen SOU 1992:122. 14Gustafsson och Westerlund 1993 i Erikson och Jonsson l993a.

vänligt bistånd Kjell Härnqvist, också SOU 1993: 85 Resultat från UGU har, med av de genetiska faktorernas betydelse för sned- Kapitel 4 varit oersättliga i analysen av rekryteringen avsnitt 7.1.15

4.2.2 Levnadsnivåundersökningarnam

Levnadsnivåundersökningarna LNU 1968, 1974, 1981 och 1991 med tillhörande registeruppgifter innehåller ett antal frågor om intervjuperuppväxtförhållanden vilka utnyttjats i en separat studie för utredsonens ningen. LNU har också använts för studiet den förändrade avkastningen av av högre utbildning. Det är det enda datamaterial som genom sin panel- kan erbjuda information om individers lönekarriär under en ansats del deras yrkesaktiva liv. LNU har även analyserats för att utröna stor av icke-ekonomiska effekter högre utbildning, främst med avseende av arbetsförhållanden Kapitel 9.

4.2.3 ULF-undersökningarna

Data från ULF-undersökningarna har använts till tidsseriematerialet, be- Därutöver har vi använt ULF-data för analyser avlänkskrivet ovan. av ning och social snedrekrytering avsnitt 8.1.2, samt för jämförande internationella studier.2° Genom sin sammanlagda storlek ger ULF-undersökningarna goda möjligheter att via retrospektiva frågor studera förändringar mellan olika födelsekohorter.

4.2.4 CASMIN

internationella datamaterialet CASMIN vilket innehåller Det stora uppgifter ursprungsklass, utbildning och egen klassposition från ett om drygt dussin industrialiserade länder har använts i två separata studier för utredningen De svenska uppgifterna kommer från 1974 och 1981 års levnadsnivåundersökningar.

15 För denna analys har vi också använt publicerade data från den s.k. Malmöundersökningen Fägerlind 1975. 16 För presentation, Erikson och Åberg l984; Fritzell och Lundberg en se 1993. 17Dryler l993a i Erikson och Jonsson l993a. 18 Björklund och Kjellström 1993 i Erikson och Jonsson 1993a; också Kapitel 9 nedan. 19 Se Vogel m.fl. 1987, samt rapporterna i serien Levnadsförhållandenä t.ex. 20 Se Jonsson, Mills och Müller 1993. 21 CASMIN-data presenteras i Erikson m.fl. 1988. 22 Müller 1993: Jonsson 19930.

4.3 Framtida behov av statistik SOU 1993: 85 Kapitel 4 Som torde ha framgått av ovanstående genomgång finns i Sverige ett omfattande statistiskt material som kan användas för att belysa frågor om utbildningens fördelning och konsekvenser för individer. Trots denna omfattning ñnns det ändå vissa brister, målet är att skapa fullgott om ett underlag för statistik och forskning om centrala frågor för svenskt utbildningsväsende. Vi vill därför utnyttja de erfarenheter vi har gjort i arbetet med utredningen till att peka på hur underlaget för utbildningsstatistik och forskning om utbildning kan förbättras. Vi tar först de upp frågor som vi tror kommer att centrala inom området under det vara närmaste decenniet för att sedan diskutera det önskvärda statistiska underlagets utformning.

4.3.1 Släpar Sverige efter

Ett förhållande som vid ett flertal tillfällen de åren bl.a. senaste - av produktivitetsdelegationen och ekonomikommissionen framhållits - som ett problem är den internationellt sett relativt låga andel inom personer en årskull som tar en universitetsexamen i Sverige. Det föreligger idag också politisk enighet om målet att antalet med akademiska personer examina behöver höjas kraftigt. Utifrån detta mål förefaller det väsentligt att kunna besvara flera olika frågor:

1 Vilka börjar studera vid universitet och högskolor, och vilka gör det inte Särskilt den senare delen av frågan är väsentlig om man vill öka antalet universitetstuderande, eftersom svaret på den kan ange var ytterligare rekryteringsunderlag Cbegåvnings-

reserven finns. Hår krävs uppgifter om kön, uppväxtort, social

bakgrund, tidigare studiegång, betyg, m.m. både för dem går som till högskolan och för dem som inte gör det.

2 Hur ser individernas utbildningsgång ut Vi måste kunna följa studenternas gång genom högskolor och universitet, för kunatt na bedöma studietid, omfattningen och konsekvenserna byten av av studieprogram, etc. Det är då viktigt att ha tillgång till uppgifter om kvalifikationer vid inträdet, också studiefinanmen om siering, hel- eller deltidsstudier, familje- och försörjningssituation m.m.

3 Hur går det för studenterna efter det att de lämnat högskolan Om duktiga och talangfulla ungdomar skall söka sig till universiteten måste de uppfatta att det lönar sig de bör kunna räkna med att studieinsatsen leder till intressanta, säkra och någorlunda välbetalda jobb. Vi behöver då uppgifter om arbetslöshet, arbetsvillkor, lön och löneutveckling för med olika akapersoner demiska examina och för dem med utbildning. För annan att

23Enligt OECD 1992 var andelen cirka 13 årskull 1988, medan procent av en genomsnittet bland tjugo OECD-länder var 15 procent.

värdet högre utbildning över livscykeln krävs SOU 1993: 85 kunna bedöma av också information sådana förhållanden över längre tid för Kapitel 4 om en samma individer.

4.3.2 Hur bra är skolor och universitet

Enligt de nuvarande planerna kommer såväl grundskolor, gymnasier högskolor att bli allt självständiga och ökade möjligheter att som mer utforma studieinnehåll och studieprogram. Det är då väsentligt för policentrala myndigheter och för skolorna själva att kunna uttiska organ, värdera verksamheten, att således kunna avgöra hur väl olika organisaoch studieprogram fungerar. Utvärderingen bör avse både tionsformer kvalitativa aspekter vad lär sig eleverna i skolan och kvantitativa hur många elever går i skolan, hur mycket lär de sig och hur lång tid tar det

sig fram till examen För att ett system med ökad valfri-

för dem att ta skall studenterna och ledsaga dem och deras föräldrar i val av het gagna skola och utbildningsinriktning, fordras också kunskap om olika skolors egenskaper, t.ex. deras effektivitet. l den situation universitetsinstitutionerna nu placeras där de som starka ekonomiska incitament att snabbt föra många elever till nåhar avklarat studieprogram, blir det särskilt väsentligt att kunna gon form av genomföra utvärdering kvalitet och nivå de kunskaper som stuen av denterna inhämtat. För att kunna en rättvisande bild av undervisningge effektivitet är det då nödvändigt att ha en god bild av elevernas kunens skapsnivå och kvalifikationer innan de kommer till utbildningsanstalten ifråga, och naturligtvis vilka ämnen de läst och kunskaper de inhämav under gång. Detta gäller såväl grundskolor, gymnasier, högskotat resans universitet. Det är särskilt viktigt att betona att en korrekt värior som dering olika skolors effektivitet från elevers och föräldrars sida bara av kan göras på basis resultat från en kvalificerad analys av hur väl skoav lorna förmår ta till ett givet elevmaterielåu vara

4.3.3 En datastrategi

För kunna besvara de frågor som ställts ovan krävs longitudinella att material, vilka gör det möjligt att följa enskilda individer över tid. Den strategi utredningen följt för att sammanställa de forskningsmaterial som bildat underlag för våra analyser mer generellt kunna använsom synes das. Den förutsätter att SCB, ocheller andra centrala myndigheter, för och bevarar register över individers förhållanden i olika avseenden vid olika tidpunkter. De kan t.ex. gälla utbildning, yrke, inkomst, bostadsförhållanden, det vill säga uppgifter som regelmässigt samlas in genom

24 Den information Stockholms Skolförvaltning år 1993 har gått ut med som vad gäller grundskolornas egenskaper, visar de svagheter som vidhäftar information utan sådan kunskap. Uppgiften som ges om medelbetyg eller medelpoäng standardprov för given skola, är naturligtvis värdelös som en indien kator på hur bra skolan är, eller hur mycket eleverna lär sig under skoltiden.

follk och bostadsräkningarna, men också specifika uppgifter SOU 1993: 85 mer som getnmgången utbildning och därvid erhållna betyg, emigrationsland, Kapitel 4

ITILII Gnom koppling över personnumren kan avidentiñerade forskningsmaatrial sammanställas, med uppgifter från de olika specialregistren, och stäälls till utbildningsforskningens förfogande. På sätt lämnas inga

upppifter om enskilda identiñerbara individer ut, samtidigt forskarsom naa tillgång till ett empiriskt underlag väsentligt som ökar deras möjligghter att bedriva en Samhällsrelevant forskning. lDt register, som utgör den mest lämpliga utgångspunkten för skaatt pa: material för utbildningsforskning den typ redovisas här, är av som SCB: kallade årskurs 9-register. I detta samlas för närvarande in information om betyg m.m. för samtliga lämnar årskurs 9 i de offentsom

ligga grundskolorna se ovan. Materialet bör emellertid innefatta hela

årsskllar, vilket innebär att uppgifter även bör ingå dem om som lämnar gruuriskolan i förtid, liksom, vilket blir allt angeläget, dem nu mer om sormgår i privatskolor. Till detta material bör, i mån tillgänglighet, av lägggs resultat från test eller standardprov utförts före eller under som gruuuskoletiden. Vidare bör register över elevernas fortsatta gång genom utbbilningssystemet, som de ovan beskrivna sökandeintagna-registret ochhhögskoleregistret, läggas upp och vidmakthållas för alla utbildninngnivåer. Speciellt viktigt det att in uppgifter insynes vara ta om skrrining och examination från såväl offentliga privata skolor på som gyrmask- 0-ch högskolenivå. Genom att kunna koppla dessa uppgifter tilll Taskurs9-materialet blir det möjligt att skapa databas över utbilden ninngcairiärer. fAxcdltral betydelse för den skisserade datastrategin är naturligtvis att fullllsindiga folk- och bostadsräkningar eller liknande undersökningar

sonm äccer totalpopulationen regelbundet genomförs. Därvid är det utomnode-ttligt: betydelsefullt att uppgifter t.ex. yrke och utbildning om kooda ett detaljerat och enhetligt sätt, gör det möjligt skapa som att jämnfrbara lçlassiñceringar för olika tidpunkter. Vår bedömning är därvidllla at SCBzs nuvarande kodning SEI, NYK och SUN är relevant ochh v lög kvalitet, även i ett internationellt perspektiv. [Deaxidenttiñerade forskningsmaterial, kan ställas från som samman såddaa øentrzala register skulle möjlighet till studier hur ge av elevers kunnsajsinlälrning och studieframgång påverkas olika förutsättningar av ochh btiagelsxer, liksom vart olika studieprogram för eleverna i lisenare vet.t. letvore: också möjligt att sammanställa material för effektiv en utvärrdrirg av olika utbildningsprogram och skolformenzñ lDäenot ärr det inte möjligt att på detta sätt tillräckligt preciserade upppgfte för att möjliggöra studier exempelvis vad bestämmer av som elevvena: skoilframgång. Därför är det angeläget att den här skisserade

25 FFö dc flestta frågor kan forskningsmaterialen bestå slumpvisa urval av av sCBBzxegister. 25EEtt-,xanpel en viktig sådan databas är det s.k. BINH-72-materialet vid pedagqogkainstiitutionen, Göteborgs Universitet, vilket en uppsats till utredningge ä grulndad Gustafsson och Westerlund 1993 i Erikson och Jonsson l9933a

datastrategin kompletteras med mindre, longitudinella material den SOU 1993: 85 av levnadsnivåundersökningarna och de s.k. UGU-materialen ut- Kapitel 4 typ som gör. I sådana material kan mer specifik information ställas samman, hur förhållandena i föräldrahemmet påverkar barnens bland annat om skolgång. Likaså ges i sådana material större möjlighet att bedöma avkastningen utbildningen i form av lön, sysselsättning, arbetsförhållanav den m.m. Den strategi som vi vill förorda för att skapa förutsättning för en fruktbar utbildningsforskning och mer generellt en fruktbar samhälls- forskning bygger således på två varandra kompletterande element. Det första är att SCB, och andra myndigheter, lagrar material från olika tidpunkter med hjälp de enskilda individernas uppväxtförhållanden vars m.m., utbildningskarriärer och utbildningsprestationer kan kartläggas. Genom sammanställning av uppgifter från dessa olika källor kan avidentiñerade longitudinella material ställas till forskningens förfogande. Den andra delen av strategin är att inom forskningsinstitutioner bygga upp longitudinella material för slumpmässiga urval ur befolkningen. Genom analys av sådana material kan fördjupad kunskap om de processer som styr våra livsförlopp erhållas. En förutsättning för att kunna genomföra den skisserade datastrategin, och därmed forskning av den typ som presenteras i detta betänkande, är att centrala individuppgifter även fortsättningsvis insamlas via folk- och bostadsräkninger, samt att det är möjligt att via personnummer koppla uppgifter i olika register till varandra. Om så sker blir det görligt att ställa samman information från olika tidpunkter och från olika livssfärer, så att vi kan en bättre förståelse för hur sociala problem uppkommer och hur mänskliga resurser genereras. Utan denna möjlighet blir det betydligt svårare att nå insikt om det svenska utbildningssystemets brister och förtjänster; och mer generellt om hur väl det svenska samhället funoch hur effektiva offentliga och privata institutioner är. Kostnaden gerar för den insikt som ändå kan nås kommer dessutom att stiga avsevärt. En lång erfarenhet visar att datastrategin kan följas utan risk för att sekretessbelagda uppgifter om enskilda individer blir offentliga eller att medborgarna annat sätt kommer till skada.

DEL

DEN SOCIALA SNEDREKRYTERINGENS FÖRÄNDRING OCH KARAKTÄR

SOU 1993: 85

5 den sociala

Förändringen av

Kapitel 5

snedrekryteringen

1900-talet har bekant inneburit stark omvandling av det svenska som en samhället. Från att vid seklets början ha varit ett jordbrukande land där viss industrialisering hade inletts har Sverige blivit ett postindustrien ellt servicesamhälle med liten jordbrukssektor och en minskande inen dustrisektor. Levnadsstandarden har höjts ett närmast ofattbart sätt, och relationerna mellan t.ex. åldersgrupper och mellan män och kvinhar förändrats i grunden. Är det då troligt att den sociala snedrekrynor teringen förändrats konsekvens av denna samhällsutveckling som en Inom samhällsvetenskaplig teori har det hävdats att industrialisering leder till djupgående förändringar inte bara av samhällets produktionskapacitet och konsumtionsnivå utan även relationerna i samhället i av social rörlighet, geografisk rörlighet, inkomstskillnader och staform av tusrelationerJ Framför allt har man pekat på konsekvenserna av förändringen från jordbrukets familjebaserade produktion och hantverk i mindre skala, till dominans av massindustri och avpersoniñerade en marknadsförhållanden. Detta antas bl.a. innebära att betydelsen av ens familj är kommer att minska när det gäller vilken social - vem man position och inkomst når; istället kommer ens egen förmåga vad man kan bli avgörande Enligt detta antagande förväntas också man att den sociala snedrekryteringen i utbildningssystemet minska med ökad industrialisering; geografiska band och familjeband löses upp och de konkurrensen på den internationella marknaden ställer komkrav som att nödvändiggöra att de barn som är mest lämpade går vidare till mer högre studier. Många underliggande samhälleliga processer har emellertid i empiriska studier visat sig vara förvånansvärt resistenta mot det omvandlingstryck industrialiseringsprocessen inneburit. Det har till exempel som gällt inkomstskillnader, social selektion i utbildningssystemet och sambandet mellan socialt ursprung och social position i vuxen ålder.3 Som framgått Kapitel 3 har man i den svenska diskussionen av den sociala av snedrekryteringen väntat sig att selektionen i skolan skulle minska med förbättrade ekonomiska villkor förstärkta av utbildningsreformerna. - Enligt några studier har det också funnits tecken en sådan minskning, även om vi är osäkra på när den inträffade och under vilken pe-

riod den varit mest accentuerad se avsnitt 3.3.1.

1 För teoretiska diskussioner av industrialiseringens konsekvenser för den sociala skiktningen, exempelvis Kerr m.fl. 1960: Treirnan 1970 och Bell se 1973. 2 Enligt sociologisk terminologi kommer tillskrivna egenskaper att förlora i betydelse relativt förvärvade; vi går från ett samhälle där stratiñeringen sker grundval partikularistiska kriterier till ett där universella kriterier är helt av dominerande. Se bl.a. Parsons 1951; Blau och Duncan 1967. 3 Se respektive Feinstein l988; Shavit och Blossfeld l993a; och Erikson och Goldthorpe 1992 för diskussioner förändringar inom de tre nämnda områav dena.

Erfarenheterna av hur svårt det har varit att i andra länder belägga SOU 1993: 85

långsiktiga förändringar grundläggande skiktningsprocesser Kapitel av hur för- 5 väntade de än har varit från ett teoretiskt perspektiv och den ofta bris- tande jämförbarheten mellan de olika svenska studierna skäl i ger oss att detta kapitel försöka lägga fast en bild av hur den sociala snedrekryte-

ringen ändrats från seklets första årtionden till de senaste decennierna.

Speciellt intressant är det kanske att studera förändringen under 1970-

och 1980-talen finner vi något stöd för den inte ovanliga uppfattning- en att snedrekryteringen har ökat

Vi kommer i detta kapitel att studera hur den sociala selektionen till

högre studier förändrats från generationerna som föddes i början sekav let till dem som föddes på 1960-talet avsnitt 5.1. Därefter, i avsnitt 5.2,

analyserar vi i detalj utvecklingen under de senaste decennierna

5.1 Den långsiktiga utvecklingen

Vi anlägger ett långt tidsperspektiv i detta avsnitt. De äldsta årskullarna

vi studerar växte upp i ett huvudsakligen agrart samhälle. Som framgått

av Kapitel 2 var deras utbildningsgång ofta rudimentär; inte nog med att högre utbildning var utom räckhåll för folkflertalet, många fick i prakti-

ken inte ens sex års folkskola. Om de mot förmodan skulle någon

mer utbildning, hade de en rätt besvärlig väg till universitetet med ett

flertal övergångar där utkuggningar vanliga och där familjeekonovar min ofta satte stopp. De yngsta årskullarna vi studerar födda 1960- talet har erfarit helt andra villkor. Bara i undantagsfall har de erfaren- het av arbetslivet innan de fyllt sexton år och deras arbete är sällan nöd-

vändigt för uppväxtfamiljens ekonomiska trygghet. De har i många avseenden haft en helt annan utbildningshistoria, främst naturligtvis en längre, men också en skolgång där övergången mellan årskurser och utbildningsnivåer inte varit beroende prövningar eller examina. av Är då dessa båda tidsepoker alls jämförbara Ja, i vissa grundläggande

avseenden är ändå skolsystemen möjliga att jämföra. Det är främst vissa

kvalitativt viktiga språng i utbildningssystemen, från utbildningsnien vå till en annan, som individer födda under tre generationer har gemensamt. När vi vill jämföra utbildningskarriärer vid seklets början med

dem idag, kan vi urskilja åtminstone tre väsentliga sådana förgreningar

eller delningspunkteri5 Den första gäller beslutet att lämna skolan efter

de obligatoriska skolåren eller studera vidare. Även detta beslut inte om tagits i samma ålder för personer födda i början seklet och av 1960-

4 Kapitlet bygger resultat redovisade i Erikson och Jonsson l993b. Dataunderlaget som används för att beskriva utvecklingen under huvuddelen 1900av talet utgörs av SCB:s ULF -undersökningar från åren 1976till 1990.Underlaget för beskrivningen av utvecklingen under de decennierna senaste är utredningens kallade högskolemateriak Datamaterialen presenteradesi Kapitel

5 Begreppen delningspunkter och förgreningar, är litet klumpiga, vi har men inte funnit något bättre alternativ. skolgången kan kanske sessom en vandring en väg där man måste välja hur skall fortsätta vid olika vägskäl man allmän eller särskild kurs i grundskolan; olika gymnasielinjer etc. Delningspunkterna är helt enkelt vägskälen denna väg.

karaktär. Det är också vid detta beslut SOU 1993: 85 talet, är beslutet av samma som

bakgrunden traditionellt haft störst betydelse se vår Kapitel 5

den sociala sett genomgång i avsnitt 3.2.l0 samt analyserna i Kapitel 6. Bland dem som har fortsatt i teoretiskt gymnasium är således selektionen till högskoleutbildning än vad selektionen är från obligatorisk utbildning till svagare gymnasium. Denna tidiga delningspunkt är därmed nödvändig att studeför att kunna förstå den sociala snedrekryteringen till högre studier. ra Den andra delningspunkten i betydande grad har samma karaksom tär över tid, är studentexamen eller avslutat teoretiskt tre- eller fyraårigt gymnasium. Denna klassiska mogenhetsexamen var förr naturligtvis exklusiv, inte bara därför att så genomgick den, utan också för mer den rituella inramningen och för de löften den gav. Precis som de mer längre teoretiska gymnasielinjerna för dem som föddes på 1950- och 1960-talen, dock studentexamen den naturliga inkörsporten till högvar studier länge den, beskrivits i Kapitel också ett krav. re var som Därför är frågan vilka tar studentexamen eller genomgår en om som längre teoretisk gymnasielinje speciellt viktig i denna utredning. Den tredje utbildningsnivån vi kommer att analysera är fullgjord universitetsexamen. Genom att bara räkna längre universitetsutbildningar till denna nivå dvs. de som gällde som universitetsutbildningar före - 1977 års högskolereform uppnår vi en hög grad av jämförbarhet. I den fortsatta texten kommer vi emellanåt att referera till denna nivå som traditionella universitetsutbildningar. De tre delningspunkterna, nedan definierade efter intervjuuppgifter individers högsta utbildningsnivå, är genom hela detta sekel centrala om analysera den sociala snedrekryteringen. Vi betraktar dem också för att jämförbara i en funktionell mening. I Tabell 5:1 visas indelningen som och, i drag, vilka skolformer förts till vilka nivåer grova som

Tabell 5:1 Definitionen delningspunkter utbildningsnivåer i det traditionella och av det reformerade utbildningssystemet, samt nivåernas funktion för den sociala skiktningen.

Vår beteckning Äldre skolsystem Reformerat skolsystem

1 Utbildning utöver Utbildning utöver 6-, Utbildning utöver förden obligatoriska 7- eller 8-årig folk- söksskola; enhetsskola; skola grundskola

2 Högre sekundär Studentexamen; 3-4-årig gymnasielinje; utbildning post-gymnasial utb post-gymnasial utb

3 Universitetsexamen Universitetsexamen Universitets- och högskoleexamen om 120 poäng eller mer

5 Vi har i vissa fall måst göra avkall för principen om funktionell jämförbarhet. Så har t.ex. pågående universitetsstudier räknats med bland de avslutade. Om vi endast hade räknat med avslutade studier hade vi varit tvungna att dra den undre åldersgränsen betydligt högre än den gräns 23 år som vi nu använder, och vi hade därmed inte kunnat studera utvecklingen under l980-talet. Vi har också som högre sekundär nivå räknat vissa post-gymnasiala studier som inte krävt studentexamen eller längre teoretiska gymnasielinjer, eftersom vi saknat information den högsta utbildningen föregåtts av sådan examen. om

5.1.1 Övergängsandelarna i olika klasser SOU 1993: 85

Kapitel 5 Hur har då andelarna som nått till olika utbildningsnivåer utvecklats för barn från olika sociala ursprung I Figur 5:1 redovisas förändringen av andelarna bland män respektive kvinnor från olika samhällsklasser som erhållit utbildning utöver den obligatoriska Diagrammen återspeglar den dramatiska höjningen utbildningsniav vån i befolkningen under 1900-talet som tidigare behandlats i Kapitel Vi vet från andra studier att det under 1930- och 1940-talen framför allt var den var den kraftiga expansionen på realskolenivå som svarade för utvecklingen,3 men speciellt för dem födda på 1950- och 1960-talen står den ökande populariteten hos yrkesutbildningarna för höjningen

se avsnitt 8.1.2.

De mycket stora skillnaderna mellan klasserna som förelåg vid början av seklet och den kraftiga minskning av dessa som skett sedan dess, framgår med all önskvärd tydlighet i Figur 5:1. Medan andelen som erhållit mer ån obligatorisk utbildning bland barn till föräldrar i klass I har ökat något från drygt 80 till över 90 procent har ökningen bland - de minst gynnade, döttrar till okvaliñcerade arbetare VII, varit mycket kraftig från under 20 till cirka 75 procent. För barn från de övriga klasserna ligger värdena mellan dem för dessa två extremgrupper. Någon fullständig utjämning har emellertid inte skett, relativt sett är skillnaderna alltjämt långt ifrån obetydliga. Kurvorna för kvinnor i Figur 5:1 ligger för huvuddelen av perioden under dem för män, dessa men skillnader har utjämnats vid seklets slut. I nästa steg förflyttar vi intresset uppåt i utbildningshierarkin. I Figur 5:2 på nästa uppslag visas andelarna från olika sociala klasser som genomgått högre sekundär utbildning eller som nått högre utbildningsnivå. Dessa kurvor ger ett väsentligt annorlunda intryck än de tidigare.

Ökningen är inte lika framträdande, även den i relativa

om termer är avsevärd för de sociala klasser som vid periodens inledning hade den lägsta studentfrekvensen. De absoluta skillnaderna mellan klasserna förblir enligt diagrammen påtagliga under hela perioden för både män och kvinnor, även de om minskar något. Utvecklingen är dock inte identisk för män och kvinnor. Bland män har andelen från klass I högre tjänstemän m.fl. som genomgått högre sekundär utbildning under hela perioden legat kring eller över 75 procent. Motsvarande andel bland män från klass VII okvaliñerade arbetare ökade från något under 10 bland dem procent födda i seklets början till något över 30 procent bland dem födda i slutet av fyrtiotalet, för att sedan åter sjunka något. Utvecklingen för män från klass IVcd jordbrukare är ungefär densamma. Kurvorna för män från de övriga klasserna ligger på nivåer mellan klass I och klass VIIIVcd, och visar en liknande utveckling som den för de ökning senare - en fram till kohorterna födda kring 1950 varefter kurvorna sjunker något.

7 Förändringen är implicerad genom utvecklingen mellan fem års födelsekohorter. Mittenkohortew är utsatt x-axeln i figurerna i detta avsnitt. 3 Se Ohlsson 1986: Jonsson och Mills l993a.

Män sou 1993: 85 Kapitel 5 Procent 90 80 70 60 50 40 30 20 10

Födelseår

Kvinnor

Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10

Födelseår

Figur 5:1 Förändring andelen som fortsatt utöver obligatorisk utbildning av bland män och kvinnor i olika samhällsklasser. Procent. Källa: ULF.

För kvinnor finner vi ett något annorlunda mönster i Figur 5:2. För SOU 1993: 85 det första ökade andelen kvinnor med högre sekundär utbildning i alla Kapitel 5 klasser. Även för dem från klass I andelen från cirka 60 steg procent för dem födda i början av seklet till cirka 75 procent bland dem födda i mitten av 1900-talet. Denna generella ökning sammanhänger för den första halvan av perioden med att kvinnor bereddes ökade möjligheter till gymnasiestudier, bland annat fick de tillträde till de allmänna läroverken 1927 samtidigt som flickskolorna förlorade i attraktivitet. För det andra visar diagrammet att, till skillnad mot utvecklingen för män, ökar andelen kvinnor med utbildning högre sekundär nivå under hela perioden. De minst gynnade kvinnorna, från klasserna IVcd jordbrukare, VI yrkesarbetare och VII okvaliñcerade arbetare startade med andelar på eller under 5 procent. Mellan 25 och 40 procent av kvinnorna som föddes 1960-talet i dessa klasser erhöll utbildning denna nivå. Bland kvinnor finner vi således, oberoende av ursprungsklass, genomgående en ökning av andelen med studentexamenmotsv. och högre yrkesutbildning. Utvecklingen av andelen med studentexamen eller bland döttrar mer till jordbrukare IVcd framstår som remarkabel. Bland dem föddes som före 1940-talet hörde jordbrukardöttrarna tillsammans med döttrarna till arbetare VI och VII till dem som i minst utsträckning tog studenten, även mer sällan än jordbrukarnas söner. För kohorterna födda 1940-talet och senare stiger emellertid studentexamensfrekvensen påtagligt bland jordbrukardöttrarna så att den bland dem födda i början av 1960-talet är ungefär lika stor som bland söner och döttrar till lägre tjänstemän och småföretagare III och lVab. Även vi över lag finner om en genomgående ökning av andelen med utbildning högre sekundär nivå bland kvinnor tycks, åtminstone för dem från vissa samhällsklasser, andelen ha i kohorterna födda stagnerat efter 1950-talets inledning. Vi finner dock inte nedgång bland en som männen. Under nästan hela perioden har män från alla samhällsklasser oftare än sina systrar erhållit utbildning högre sekundär nivå. För de yngsta ñnner vi dock ett motsatt mönster: i nästan alla sociala klasser tenderar döttrarna att nå denna utbildningsnivå i högre utsträckning än sönerna I Figur 5:2 kunde vi se att andelarna med högre sekundär utbildning ökade ganska markant för vissa sociala klasser fram till kohorterna födda i slutet av 1940-talet. Därmed ökade också andelen kvalificerat som sig för att skriva in sig vid universitet och högskolor. Hur har då andelarna med universitetsexamen förändrats I Figur 5:3 nästa uppslag visas utvecklingen för kvinnor respektive män från olika social bakgrund.

9 Vi vet dock av offentlig statistik att detta förändrades ytterligare till kvinnornas fördel för kohorterna födda mot slutet av 1960-talet som vi inte har med i detta avsnitt. l SCB:s Utbildningsstatistisk Arsbok för 1988 framgår könsatt fördelningen tre- och fyraåriga teoretiska gymnasielinjer utjämnades från år 1982 till år 1987Tab. 5.3B, sid. 231. l årsboken för 1992 framgår kvinnorna att var i majoritet bland dem som skrevs in år 1990 Tab. 5.2, sid. 107.

SOU 1993: 85 Män Kapitel 5 Procent 100

Födelseår

Kvinnor

Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 - IVab 20 IVcd -VI 10 VII

Födelseår

Figur 5:2 Förändring andelen som genomgått högre sekundär utbildning av bland män och kvinnor i olika samhällsklasser. Procent. Källa: ULF.

Av diagrammen i Figur 5:3 framgår självklart att andelarna med uni- SOU 1993: 85 versitetsexamen ligger under dem för de lägre utbildningsnivåerna. Kapitel 5 Bland män har i vissa årskullar 50 procent eller mer av dem från klass I erhållit universitetsutbildning toppen verkar ha nåtts bland dem födda i början av 1940-talet. Av söner från klass har som mest cirka 30 procent tagit en akademisk examen, medan det från övriga klasser aldrig varit mer än 20 procent. För kvinnor är motsvarande tal drygt 40 procent, drygt 25 och drygt 15 procent. De absoluta skillnaderna mellan klasserna bland män tycks endast minska obetydligt under perioden medan de för kvinnor förefaller ha minskat något mer. Kurvorna för kvinnor ligger dock, åtminstone under huvuddelen av perioden, under dem för män från motsvarande klasser. Andelarna med universitetsutbildning stiger för både män och kvinnor från i stort sett alla klasser fram till kohorterna födda i slutet av 1940-talet för att därefter sjunka igen. Att andelen med universitetsutbildning minskar är känt från högskolestatistiken, och väntat utifrån minskningen av högre sekundär utbildning som framgår av Figur 5:2. Vi har också tidigare visat motsvarande utveckling mätt som antalet första gången inskrivna vid universitet och högskolor Figur 2:3, där det framgick att minskningen var mycket koncentrerad i tid, till åren 1968-1971. Ändå är det anmärkningsvärt att andelen universitetsstuderande i ett utvecklat industriland har sjunkit under en följd av årJO Det är troligen en kombinerad marknadseffekt och utbildningspolitisk broms som lett till att Sverige erfarit att yngre generationer i allt mindre utsträckning valt att studera den högsta utbildningsnivån. Som framgått tidigare Kapitel 2 har dock utvecklingen vänt och vi har sedan mitten av 1980-talet haft en ökning av antalet högskolenybörjare. Denna uppgång är dock av alltför sent datum för att vi skall kunna registrera den i Figur 5:3.

5.1.2 En sammanfattande bild av förändringen av snedrekryteringen

I avsnittet ovan kunde vi se förändringen i andelar från olika sociala klasser som når olika utbildningsnivåer. Som vi diskuterat i Kapitel 1 är detta intressant i och för sig, men det ger oss ingen bild hur den av sociala snedrekryteringen förändrats. snedrekryteringen bör istället mätas som förändringen av sambandet mellan social bakgrund och utbildningsnivå, vilket bäst mäts med andra mått än procentskillnader. I detta och det följande avsnittet skall vi analysera förändringen av detta samband. Närmast skall vi försöka ge en sammanfattande bild hur den sociaav la snedrekryteringen förändrats mellan olika årskullar. Det gör vi genom att använda ett mått den genomsnittliga sociala selektionen.

10Se ICED 1976 refererad i Ohlsson 1986. 11En diskussion om orsakerna till nedgången finns i Murray 1988.

Män SOU 1993: 85 Kapitel 5 Procent l 00 90 80 70 60 50 40 30 20 10

Födelseår

Kvinnor

Procent 90 80 70 60 50 40 30 - IVab 20 ---------- -- IVcd V1 10 ILEII|IVI.. .----ou..-- - VII 1 v v l I I 07 1 2 17 Födelseår

Figur 5:3 Förändring av andelen som tagit universitetsexamen bland män och kvinnor i olika samhällsklasser. Procent. Källa: ULF.

Måttet varierar mellan noll, som det antar när det råder oberoende SOU 1993: 85 mellan social bakgrund och utbildning, och ett, som det antar vid ett Kapitel 5 fullständigt samband. En minskning av sambandet innebär alltså en minskad social snedrekrytering. Inledningsvis presenteras hur selektionen, mätt på detta sätt, utvecklats för män och kvinnor när det gäller att uppnå någon utbildning utöver den obligatoriska Figur 5:4. Diagrammet visar klart att den sociala selektionen för övergång från den obligatoriska skolan har minskat påtagligt under 1900-talet för både män och kvinnor. För kohorterna födda från mitten av 1920-talet och fram till 1960-talet tycks selektionen ha varit större bland kvinnor än bland män. Att kurvan för män födda 1960-talet går upp bör nog tills vidare inte ges någon substantiell tolkning, en ökning av snedrekryteringen kan ha inträffat, men det kan också röra sig om en tillfällighet.13 Den minskning av skillnaderna mellan klasserna som vi fann i Figur 5:1 motsvaras alltså av ett minskande samband mellan socialt ursprung och fortsatt utbildning. En väsentlig del av förklaringen till detta är rimligtvis att i stort sett alla barn från klass som klarade av att genomföra fortsatta studier, redan vid periodens början också gick vidare i

skolan. Övergångsfrekvenserna i klass I kan således under hela seklet ha

legat nära ett tak som nu även de andra klasserna närmar sig. I Figur 5:5 redovisas en sammanfattande bild av utvecklingen den av sociala snedrekryteringen på högre sekundär nivå. Selektionen bland män verkar ha sjunkit ganska kraftigt från kohorterna födda 1920-talet fram till dem födda i slutet av 1930-talet för att därefter sjunka i långsammare takt. För kvinnor fortsatte snabb nedgång i selektionen en ända fram till och med årskullarna födda i mitten 1950-talet. Efterav som snedrekryteringen i början av seklet var större bland kvinnor än bland män ledde detta till en utjämning i social selektion mellan könen. Bland l950-talskohorterna var snedrekryteringen ungefär lika stor bland kvinnor som bland män. För de yngsta årskullarna förefaller kurvorna plana ut, vilket indikerar att snedrekryteringen förändrats obetydligt under 1970- och första halvan av 1980-talet. Den ovan redovisade utjämningen behöver inte innebära att det skett en utjämning av den sociala snedrekryteringen till universitetsexamina. Tidigare studier tyder t.ex. att den sociala selektionen vid övergången från studentexamenmotsv. till universitetsstudier kan ha ökat över tid, så att utjämningen totalt sett är svagare på den högre nivån. Av Figur 5:3 framgår också att utjämningen mätt i procentskillnader ganska var liten den högsta nivån.

12 Måttet, som är sådant att det inte är avhängigt den kraftiga ökningen av av andelen som fått utbildning utöver den obligatoriska, bygger logitmodell en som redovisas i Erikson och Goldthorpe 1992, Kap. 3. En diskussion av modellen ges också i Erikson och Jonsson 1993b. De från modellen väntade korsprodukterna mellan klass I och klass Vll är omräknade till Yules Y Goodman och Kruskal 1954. 13Antalet observationer minskar de sista åren och glidande medelvärden, som använts för att jämna ut värdena, är mindre tillförlitliga i ändarna kurva. av en En mer tillförlitlig bild av hur den sociala snedrekryteringen till gymnasienivån förändrats under de senaste 20 åren, ges i avsnitt 8.1.2. 14Jonsson och Mills 1993b.

SOU 1993: 85 Kapitel 5 - 1.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 Kvinnor 0.1 Män IIIII|||II||IIIII|I|IIIIIIIII|I|IIIIIIIIIIIIIIIIYTIIIIII||IIIIII 05 15 65

Födelseår Figur 5:4 Förändring av den sociala snedrekryteringen i övergången från den obligatoriska skolan bland män och kvinnor. Utjämnade y-koefñcienter. Källa: ULF.

- 1.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 Kvinnor 0.1 IIIIIIIIIIIIIIIIIII||IIII1III|IIIIIIII|IIIIIIII1IrIIIIIIIII|I||| 05 Födelseår Figur 5:5 Förändring av den sociala snedrekryteringen till genomgången högre sekundär utbildning bland män och kvinnor. Utjämnade y-koefñcienter. Källa: ULF.

SOU 1993: 85 r 1.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 Kvinnor

0 IIIII||IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII1IIIIIIIIIIIIIIIIIIIITWIIIIIIIIIII 05 15 25 35 45 55 65

Födelseår

Figur 5:6 Förändring av den sociala snedrekryteringen för universitetsexamen bland män och kvinnor. Utjämnade y-koefñcienter. Källa: ULF.

Figur 5:6 visar dock otvetydigt att den sociala snedrekryteringen till högre studier minskat under detta århundrade. Kurvorna beskriver ett likartat mönster som i de diagram som tidigare presenterats. Således tycks den sociala selektionen ha minskat från seklets början fram tills det att kohorterna födda på 1950-talet började på universiteten. Därefter verkar den ha varit konstant. På universitetsnivån är snedrekryteringen under större delen av perioden starkare bland män, vilket främst beror på att könsskillnaderna tidigare var särskilt stora i klass Oberoende av vilken nivå i utbildningssystemet som vi studerar finner vi således att den sociala snedrekryteringen minskat under 1900-talet, men att den ändå fortfarande är högst påtaglig. När, på 1980-talet, cirka 40 procent av barnen från klass I högre tjänstemän ñck uni- - versitetsutbildning var motsvarande andel från klass VII okvaliñcerade arbetare cirka 7 procent. Även i början seklet fick ungefär 40 - av procent av pojkarna från klass I universitetsutbildning, då gällde det men knappt 1 procent av dem från klass VII. Under vilken period skedde då den sociala utjämningen Det verkar särskilt ha varit bland årskullarna födda på tjug0-, trettio- och fyrtiotalen som selektionen minskade, det vill säga att den minskade påtagligt i skolan från mitten eller slutet av trettiotalet till slutet sextiotalet. Detav ta resultat preciserar den bild av minskad snedrekrytering som framträdde i vår analys av tidigare studier, presenterad i avsnitt 3.1. 15 Återigen bör vi vara försiktiga med tolkningen av förändringarna för de yngsta kohorterna, kurvans värde vid ändpunkterna kan lättare påverkas av tillfalliga fluktuationer och statistisk osäkerhet.

5.1.3 Den sociala utjämningen till högre studier: en närmare analys SOU 1993: 85 Kapitel 5 I föregående avsnitt gav vi en sammanfattande bild av hur den sociala snedrekryteringen förändrats under 1900-talet. Genom att beräkna förändringen av den genomsnittliga selektionen kunde vi presentera en översiktlig bild av den sociala utjämningen. I detta avsnitt skall vi öka detaljskärpan i våra analyser och studera i mellan vilka sociala klasser utjämningen var tydligast, samt ii hur andelen som tar en universitetsexamen skiljer sig mellan män och kvinnor från olika samhällsklasser. Hur ser då det närmare sambandet mellan samhällsklass och utbildning ut för olika årskullar För att studera detta har vi delat upp urvalet i tolv grupper efter födelseår och beräknat sambandet mellan social bakgrund och universitetsexamen för var och en av dessa åldersgrupper. Resultatet för sannolikheten att nå den utbildningsnivå som kanske intresserar oss mest, att ha genomgått universitetsutbildning, framgår av Figur 5:7 nästa sida. Den räta linjen i botten diagrammet 0-linjen representerar - universitetsutbildning bland barn till okvalificerade arbetare, klass VII, i

de olika årskullarna. Övergången i denna klass har satts till värdet 0 för

att man lättare skall kunna jämföra utvecklingen med den i de andra klasserna, som mäts i förhållande till denna linje. De andra kurvorna i diagrammet representerar således chansen att få universitetsutbildning bland barn från de övriga klasserna i relation till chansen bland barn från klass VII. Att t.ex. linjen för klass I sjunker från årskull till årskull innebår, som vi sett tidigare, inte att andelen bland dessa barn som genomgick universitet sjönk under hela 1900-talet utan att det relativa försprånget till klass VII minskade Vi får naturligtvis samma generella bild av Figur 5:7 som av Figur 5:6: en i stort sett konstant snedrekrytering bland de första tre årskullarna, sedan en minskande selektion fram till och med kohorterna födda på 1940-talet och en närmast oförändrad selektion därefter. Det kan återigen vara värt att påpeka att även om selektionen minskat påtagligt under seklet är den fortfarande inte obetydlig bland dem födda 1960talet.

16Vi kommer att redovisa sambanden som parametrar från en logitmodell. En närmare redogörelse för modellprövningen och redovisning av modellernas anpassning m.m. ges i Erikson och Jonsson 1993b. 17 Motsvarande diagram för övriga utbildningsnivåer har i stort sett samma utseende, även om skillnaderna mellan samhällsklasserna är mindre för dessa utbildningsnivåer. 18 Parameterestimaten kan gesen mer precis tolkning. Värdena anger den naturliga logaritmen för oddskvoten för övergången bland barn från den klass som kurvan indikerar i relation till övergången bland barn från klass Vll. I den första årsklassen är t.ex. pararneterestimatet för barn från klass ungefär lika med Oddset att ha erhållit universitetsutbildning sannolikheten att ha erhållit sådan utbildning dividerad med sannolikheten att inte ha fått det bland barn från klass i denna årskull var således cirka tjugo gånger e320.l stort som oddset för barn från klass VII. l procenttal motsvarar det att när cirka en halv procent av barnen i klass Vll blev utbildade universitet blev cirka 9 procent av barnen i klass det.

6 13-1082

SOU 1993: 85 Kapitel 5 Relativ effekt 5.0 x . c y s 4.0

Figur 5:7 Sambandet mellan social bakgrund och universitetsutbildning För olika årskullar. lmgaritmerade oddskvoter. Källa: ULF.

Hur har då relationerna mellan de sociala klassernas utbildningschanser förändrats Om vi börjar nerifrån, kan vi konstatera att kurvorna för kvalificerade arbetare VI och jordbrukare IVcd löper i stort sett parallellt med referenslinjen okvaliñcerade arbetare. Barn från dessa båda klasser har under perioden som helhet något oftare nått universitetsnivån, men deras måttliga relativa fördel gentemot barn till okvaliñcerade arbetare har på det hela taget varit konstant under perioden. I en mycket likartad mellanposition kommer därefter kurvorna för egna företagare IVab och lägre tjänstemän III dessa båda klasser närmade sig de tre tidigare nämnda fram till kohorterna födda i slutet av 1930-talet. Ett liknande fall fast ännu mer markerat och något mer utdraget i tid ser vi för de översta kurvorna, tjänstemän mel- lannivå II och högre tjänstemän m.fl. I. Totalt sett har minskningen i den sociala snedrekryteringen till högre studier skett genom att barn från arbetarhem och jordbrukarhem knappat in alla övriga klasser. Dessas försprång var dock stort i början av seklet. Det är intressant att notera att ordningen mellan klasserna består i stort sett oförändrad, med det största enskilda avståndet mellan barn från klass I och barn från klass II. Analyserna i förra avsnittet visade den sociala snedrekryteringen som en sammanfattande kurva. Vi kunde se att både styrkan och förändringen i sambandet mellan socialt ursprung och utbildningsnivå var rätt lika bland män och kvinnor. Mer detaljerade studier visar dock att relationerna mellan män och kvinnor när det gäller att högre utbildning

skiljer sig mellan sociala klasser. Döttrarna till småföretagare, och sär- SOU 1993: 85 skilt bonddöttrar, är gynnade i förhållande till sina bröder än kvin- Kapitel 5 mer från andra klasser. Att söner och döttrar behandlas något olika i nor jordbrukarfamiljer och i viss mån även i företagarfamiljer överensstämmed resultaten från studier av social rörlighet i flera länder. Vad mer funnit är att sönerna till jordbrukare och företagare oftare övertar man gården eller företaget de antas därmed kanske inte behöva någon hög- utbildning medan döttrarna i sin tur relativt sett oftare får ett arbete re i klass 1.30 De relativt sett är mest missgynnade i förhållande till sisom bröder är kvinnor från klass vad gäller universitets- och högre yrna kesutbildning, samt kvinnor från arbetarklassen. Ytterligare, mer detaljerade, analyser visar också att den sociala utjämningen i rekrytering till högre studier har sett något olika ut för flickor och pojkar. Dessa resultat tyder på att Övergångarna ökat mycket snabbare bland flickorna än bland pojkarna. Den kategori som förbättrat sin position mest, relativt sett, är döttrar från jordbrukarhem; de hade ockdet svagaste utgångsläget

5.2 Den sociala snedrekryteringen till universitet och högskolor 1967-90

Ovan har vi analyserat förändringen i den sociala snedrekryteringen från början av 1900-talet och framåt, vilket kunnat ge ett historiskt perspektiv på dess omfattning. Slutsatsen att den sociala snedrekryteringen minskat påtagligt under 1900-talet men att utjämningen tycks ha avstannat under 70- och 80-ta1en är viktig att komma ihåg när vi nu kommer att krympa tidshorisonten. Närmast kommer vi att skärskåda de senaste tjugo åren. Har den sociala snedrekryteringen ökat under 1980-talet många hävdat Har den kanske förskjutits uppåt i utbildningshiesom rarkin så att den ökat för prestigeutbildningarna Grunden för kommande analyser är det datamaterial, högskolematerialet, som utredningen sammanställt av officiell utbildningsstatistik, och för första gången gör det möjligt att i stor skala studera förändsom ring över tid med jämförbara definitioner av social bakgrund och universitetslinjer Vi kommer att analysera inskrivning till universitet eller högskola fortsättningsvis kommer vi av praktiska skäl att använda be-

19 Resultaten sammanfattas här. De visas i Erikson och Jonsson l993b. 20 Om man jämför med de yrken som deras bröder har tenderar döttrar till företagare och jordbrukare också relativt ofta vara gifta med män med yrken i klass För dessa analyser av könsskillnader i social rörlighet, se Erikson och Goldthorpe 1992, Kap. 7. Förhållandet att sönerna till egna företagare och jordbrukare oftare än sina systrar hamnar i dessa klasser själva, är giltigt i Sverige ännu i slutet av 1980-talet Jonsson och Mills 19930. 21 Jfr Jonsson 1992. 22 Datamaterialet finns beskrivet i avsnitt 4.1.1. För en beskrivning och diskussion om kodningar m.m., se Erikson och Jonsson l993b.

greppet universitet.23 Det är inte längre självklart vad universitet in- SOU 1993: 85 nebär. För att använda en definition som gör det möjligt att studera ut- Kapitel 5 vecklingen både före och efter högskolereformen 1977 har vi i stort sett hållit oss till traditionella akademiska universitetsutbildningar. De utbildningslinjer som tillkom i och med högskolereformen har inte tagits med.25 Analyserna kompletteras med analys de 1977 nytillen av komna utbildningslinjerna.

5.2.1 Social bakgrund och inskrivning bland årskullarna 1943-68

Vi börjar med att anknyta till det förra avsnittet, som baserades på en analys av födelsekohorter. Nedan studeras inskrivningen vid universitet bland dem som föddes år 1943 till och med år 1968. Vi har också uppgifter om yngre personer, men av dem har i början 1990-talet av hunnit över till universitet. I de årskullar vi behandlar har mellan 16 och 22 procent av ungdomarna skrivits in vid universitet och högskolor. Hur förändras då skillnaderna mellan barn från olika sociala ursprung l Figur 5:8 visas, separat för män och kvinnor, hur denna skillnad varierar över födelsekohorter. Figur 5:8 ger intryck av att allt färre går över till universitetsstudier. Delvis är detta riktigt, som nämnts ovan gick antalet sökande ned i början av 1970-talet och sedan spärrades efterhand alltfler utbildningar. Delvis är nedgången emellertid en ålderseffekt bland dem födda i bör- jan av 1960-talet och senare kommer fler att börja vid något universitet efter 1990, den senaste inskrivningstidpunkt som vi haft tillgång till.

23 Det gäller alltså individens första registrering, det är enstaka oavsett om en kurs eller en spärrad utbildningslinje och oavsett om intentionen är att studera en termin kvällstid eller att skaffa sig en lång prestigeutbildning. En analys av examination som redovisas i Erikson och Jonsson 1993b fokuserar det som är viktigt för individens fortsatta karriär, nämligen vilken merit typ av man kan utnyttja arbetsmarknaden. Man kan dock argumentera för att en analys av inskrivning är sociologiskt mer intressant jfr Gambetta 1987 och dessutom ett mer precist mått för att mäta förändring. Den berör individens valbeteende som det manifesterar sig vid en viss tidpunkt olika som summan av barriärer och attraktionsmekanismer. 24 Grovt sett räknar vi till universitetsutbildningar universitetens fakulteter Teol, Hum, Jur, Sam, MedOdontFarm, Nat, civilingenjörsutbildningar främst vid de tekniska högskolorna, utbildning vid veterinärhögskolan, skogshögskolan, lantbrukshögskolan, bibliotekshögskolan, lärarhögskolorna, journalisthögskolorna samt socialhögskolorna inklusive Sköndalsinstitutets sociala linje. Utbildningar vid gymnastik- och idrottshögskolor och vid sjukgymnastinstituten är ursprungligen kodade universitetsutbildningar har räksom men nats bort, liksom den l-åriga linjen vid bibliotekshögskolan. 25 Det rör sig framför allt om kortare utbildningar, t.ex. till sjuksköterska, förskollärare, fritidspedagog, sjukgymnast, laboratorieassistent, operationsassistent och röntgenassistent, samt utbildningar vid de yrkestekniska högskolorna YTH. Det kan vara värt att notera att låg- och mellanstadielärare inte heller ingår bland dem vi räknar till universitetsutbildningar. Även andra typer av utbildningar av mindre numerär betydelse tidigare till stor del friståsom var ende från universiteten de bl.a. vid Konstfack, Dramatiska Institutet - som gavs och Grafiska Institutet har räknats bort. De ingår inte i den utbildningsstati- stik som fördes före 1977.

SOU 1993: 85 Män Kapitel 5

Procent 100 90 80 70 60 , . . - . . . : -------- I .. - ----

50 f

- ___ . -- 40 5 ---- - 111 30 IVab 20 ------- IVCd E VI - v11 50 55 60 65 68 Födelseår

Kvinnor

Procent 100 90 80 70 60 ---- -- 1 : 50 n 40 F [n ... .. 30 IVab 20 -------- IVcd 10 v11 45 50 55 60 65 68 Födelseår

Figur 5:8 Andel män respektive kvinnor, födda 1943-1968, som skrivits in vid universitet, efter social bakgrund och årsklass. Procent. Källa: Högskolematerialet.

Det omedelbara intrycket av de två diagrammen är att den sociala SOU 1993: 85 snedrekryteringen är påtaglig. Bilden påminner naturligtvis den Kapitel 5 - - om som redovisades i föregående avsnitt, fast den avsåg genomgången utbildning medan dessa figurer visar andelen första gången inskrivna till universitetsutbildningzö Det är framför allt barn till klass I högre tjänstemän m.fl. som går över till universitet i mycket högre utsträckning än andra barn. Den sociala snedrekryteringen är ett tämligen stabilt fenomen för de årskullar vi studerar, vilket framgår av att för både män och kvinnor ligger kurvorna rätt prydligt staplade på varandra, med klass I överst och okvalificerade arbetare klass Vll underst. Skillnaderna mellan dessa båda ytterlighetskategorier är mycket stor. För de äldsta männen i vårt material var den ungefär 50 procentenheter och för de yngsta 35- 40; för kvinnorna 40-45 respektive cirka 35 procentenheter. Barn från andra samhällsklasser uppvisar övergångsfrekvenser som ligger mellan värdena för de två extremkategoricrna. De två andra tjänstemannaklasserna ligger närmast klass fastän olikheterna mellan klass och Ill är betydligt mindre än skillnaden mellan klasserna l och II. Därefter mellan kurvorna för barn till tjänstemän och kurvorna för arbetarbarn finner vi barn till egna företagare IVab. Skillnaderna mellan okvaliñcerade och kvalificerade arbetare är inte särskilt stor i vårt material. De senare har, utslaget alla årskullarna, procenten enhet högre övergångsfrekvens. Barn från jordbrukarhem är svåra att placera in generellt: sönerna tenderar att likna sina kamrater från arbetarhem medan döttrarna skrivs in i samma utsträckning som döttrar till andra egna företagare. Mönstret som framgår i Figur 5:8 känns som helhet igen från det förra avsnittet. Det är återigen värt att notera att jordbrukardöttrarnas relativa position har förbättrats kraftigt under detta århundrade, från att ha varit en av de utbildningsmässigt mest förfördelade kategorierna till att ligga i en slags mellanpositioni De som är födda 1960-talet ligger samma nivå som döttrar till egna företagare och inte långt efter döttrar till lägre tjänstemän.

25 Eftersom avbrutna universitetsstudier verkar vara lika vanliga bland barn från olika social bakgrund SCB l989a, sid. 44-45 är det i stort sett egalt vi om väljer att studera inskrivning eller examination, även om den totala andelen inskrivningar är högre än examinationsfrekvensen medan 16-22% skrivits in är det mellan 7 och 13% som examinerats. 27 Det är troligt att vi underskattar skillnaderna mellan den okvaliñcerade och kvalificerade delen av arbetarklassen genom vårt kodningsförfarande, där vi vet att felklassiñceringar mellan klass Vl och Vll förekommer. Liknande problem gör att vi troligen underskattar skillnaderna inom tjänstemannaklasserna något, dvs. klass ls försprång till och III är sannolikt något större än vad framsom går av Figur 5:8. En mer utförlig diskussion av kodningsförfarande och felskattningar återfinns i Erikson och Jonsson 1993b. 28 Skillnaderna är 9,2%-8,1% för män och 8,7%-7,7% för kvinnor bland vårt totala urval, personer födda 1943-74. 29 Jordbrukarsönernas övergångsandel var i genomsnitt 10,2% bland dem födda 1943-74,motsvarande andel för jordbrukardöttrar var 13%.

5.2.2 Fokus på 1970- och l980-talen SOU 1993: 85 Kapitel 5 Beskrivningen ovan gäller alltså för årskullarna födda 1943-68. Vi har studerat dem som skrivits in fram till och med år 1990, men vi har inte tagit hänsyn till när detta inträffade. I många fall skulle w dock vilja veta hur den sociala snedrekryteringen förändrats över historisk tid, snarare än mellan födelsekohorter. Om vi vill studera effekten av förändringar i antagningsregler eller av andra utbildningspolitiska insatser är det vissa årtal vi bör fokusera. Till exempel är det av stort intresse att studera huruvida högskolereformen 1977 innebar någon förändring i den sociala snedrekryteringen, liksom förändringarna av antagningsreglerna år 1982. Vid analyser av s.k. periodeffekter är det inskrivning snarare än examination som bör studeras. Vi är i den förmånliga positionen att i vårt datamaterial kunna urskilvilket år en person skrevs in på universitet. De analyser som nu följer kommer därför att röra förändring i den sociala snedrekryteringen i övergång till universitet från år 1967 till och med år 1990. Valet av årtal är betingat av vilka individer vi har uppgifter för. De äldsta kohorterna i vårt material är födda 1943 och de tidigaste inskrivningsuppgifterna härrör från 1962. För detta år kan vi alltså bara studera övergångar för dem som är upp till 19 år. l dessa åldrar är det dock som går över till universitet varför vi skulle behöva utsträcka gruppen. Men finns det någon naturlig definition av gruppen som är under risk för att skrivas in universitet, dvs. skulle kunna skrivas in Det är lätt att inse att det inte finns något självklart sätt att beräkna andelen inskrivna ett visst år. Vi vet visserligen exakt hur många födda 1943-74 som skrevs in universitet mellan 1962-90, men andel kräver också att vi motsvarande sätt skall kunna identifiera en risk-

grupp som skall utgöra andelens nämnare. Med andra ord: frågan an-

del inskrivna av vilka då har inte något givet svar. En rimlig avgränsning är att för varje år studera dem som var i en viss ålder. Men vilket åldersintervall skall vi välja Egentligen är ju alla som tidigare inte skri-

vits in man registreras bara första gången och som är behöriga för uni-

versitetsstudier potentiella övergångar. l realiteten är det dock som är trettio år eller äldre som skrivs in för första gången och vi har därför valt att inte inkludera dem. Det är också som är 17-18 år när de skrivs in, men om vi inte fångar upp dessa kommer deras övergångar aldrig att registreras och detta skulle kunna snedvrida resultaten mer. Vi har valt att först urskilja två åldersgrupper, den första 17-24 år gamla och den andra 25-30 år gamla. För den yngsta gruppen kommer vi att studera övergången till universitet för varje år mellan 1967 och 1990 och för den äldsta mellan 1973 och 1990.30

30 praktiken l har de som skrivits in undan för undan exkluderats ur riskgruppen. Det betyder att i analysen för ett visst inskrivningsår ingår de som detta år var mellan 17-24 respektive 25-30 år gamla med undantag för dem som skrevs in före detta årtal.

5.2.3 Tecken på utjämning SOU 1993: 85 Kapitel 5 Hur förändrades då den sociala snedrekryteringen under 1970- och 1980-talen Vi väljer här att beskriva utvecklingen genom att jämföra de två sociala klasser som i tidigare analyser har visat sig utgöra de två extremgrupperna med avseende på i vilken utsträckning barnen går igenom universitetsutbildning. Relationerna mellan dem fångar mycket väl de förändringar som skett, totalt sett. I Figur 5:9 visas hur skillnaderna mellan söner och döttrar till högre tjänstemän I respektive okvaliñcerade arbetare VII utvecklades.31 På den lodräta y-axeln visas styrkan av den sociala snedrekryteringen, där högre värde betyder större skillnader mellan de båda grupperna, dvs. starkare samband mellan socialt ursprung och universitetsövergång. Det övre paret kurvor beskriver förändringen för 17-24-åringar män respektive kvinnor och det undre paret representerar 25-30-åringarna. snedrekryteringen är således svagare i den äldre gruppen. Förklaringen till att snedrekryteringen är så olika i de två åldersgrupperna bör ligga i att barn från olika samhällsklasser har delvis olika strategier inför eventuella högskolestudier. Ungdomar från klass l går i stor utsträckning över direkt efter gymnasiet, medan ungdomar från andra klasser nog i högre utsträckning varvar studier och förvärvsarbete. Därmed finns i den äldre gruppen många från arbetarklassen som avser att ta högskoleutbildning efter några års förvärvsarbete, medan de flesta som har haft sådana planer i klass I redan gått över. I det perspektivet är det kanske märkligt att det trots allt finns en snedrekrytering i den äldre gruppen. En förklaring kan vara att utbildningsaspirationerna generellt sett år mycket höga bland ungdomar från klass även bland dem med rätt medelmåttiga betyg dessa kvalificerar sig inte för direkt- övergång, utan måste vänta på arbetslivspoäng jfr avsnitt 7.2. En annan förklaring kan vara att, som vi kommer att se i nästa kapitel, barn från klass I oftare än andra tar sig till universitet på omvägar, t.ex. via

studier i komvux eller utomlands se också avsnitt 8.4.

Det intressanta i Figur 5:9 är att vi inte finner något stöd för hypotesen att den sociala snedrekryteringen ökar, även om det finns sådana tendenser bland män i den äldre gruppen. Sambandet mellan social bakgrund och övergång till universitet verkar faktiskt ha försvagats något i den yngre åldersgruppen. Utjämningen bland männen är liten och oregelbunden, men jämnare och mer övertygande för kvinnor måttet selektion för yngre kvinnor minskar från runt 2.5 i början av 1970talet till något över 2.0 i början av 1990-talet.

31 Vi använder som ovan ett mått som inte beror av hur andelen skrivits in vid universitet och högskolor förändrats, nämligen oddset för övergång bland barn från klass dividerat l med motsvarande odds för barn från klass VII vi tar sedan den naturliga logaritmen av detta värde. Se vidare Kap. Erikson och Jonsson 199313. 32 En av anledningarna till de skilda strategierna är rimligtvis att barn från klass i I genomsnitt har högre gymnasiebetyg och därför har större sannolikhet att antas via direktövergångü

SOU 1993: 85 Kapitel 5

Relativ effekt 0

j. Män 2.0 17-24

,r ...nu 1.5 17-24

1.0 Iolnln Män 25-30 0.5

25-30

Inskrivningsår univ

Figur 5:9 Övergång till universitet bland män respektive kvinnor efter inskrivningsår och ålder. Klass I högre tjänstemän m.fl. jämförd med klass VII okvaliñcerade arbetare. Logaritmerade oddskvoter. Källa: Högskolematerialet.

För den äldre åldersgruppen finner vi rätt kraftiga fluktuationer runt värdet 1.5 för kvinnor, nämnts, en ökning av snedrekryteringmen, som från låg nivå för män under den senare halvan av 1970-talet. Vi en en hålla i minnet eftersom det år relativt i denna åldersgrupp bör att påbörjar universitetsstudier under 1 procent, påverkar inte snedsom rekryteringen bland dem den totala nivån särskilt mycket. undantag för den äldre under perioden 1973-78 är Med gruppen könsskillnaderna mycket små. Det tycks faktorerna bakom den som om sociala snedrekryteringen på år verkar med samma styrka för senare män för kvinnor, något också antyddes av resultaten i avsom som snitt 5.1.

5.2.4 Utjämningen är huvudsakligen skenbar

Den sociala snedrekryteringen ut att ha minskat bland kvinnor i den ser åldersgruppen och legat stilla i den äldre gruppen. Kan vi då dra yngre slutsatsen att sociala skillnader bland kvinnor minskade under 1980-talet Vi bör avvakta med sådan slutsats eftersom den kanske bara är en giltig när vi studerar varje åldersgrupp tagen för sig om det sker en förskjutning så att t.ex. allt fler totalt sett går över till universitet i unga

år kan helhetsbilden bli annorlunda.

Relativ effekt SOU 19931 85 4-0 Kapitel 5

2.5 ___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ .,

17-30

17-30

á77b72'7'4'7'c5'78'80

828486 8890

Inskrivningsår univ

Figur 5:10 Övergång till universitet bland män respektive kvinnor, 17-30 år, efter inskrivningsår. Klass I högre tjänstemän mfl. jämförd med klass VII okvalificerade arbetare. Logaritmerade oddskvoter. Källa: Högskolematerialet.

För att kontrollera om resultatet står sig när vi studerar 17-30-åringar som en grupp har en ny analys gjorts där de båda åldersgrupperna slagits ihop vilket i och för sig medför att vi bara kan studera perioden 1973-90. Figur 5:10 visar resultatet denna analys. Den sociala snedav rekryteringen framstår i denna bredare åldersgrupp oförändrad, båsom de för män33 och för kvinnor. Vi kan då förmoda att den utjämning vi fann i Figur 5:9 för kvinnor i åldersgruppen 17-24 år kompenseras av att allt fler kvinnor kommit att över till universitetet i åldrar yngre där snedrekryteringen är starkare.

5.2.5 Förändrad social snedrekrytering vid prestigeutbildningarna

Tidigare studier har övertygande visat att det finns skiktning även inen om vad vi kallat det traditi0nel1a universitetet efter utbildningslinje typ. Den sociala snedrekryteringen har visats starkare för vissa utvara bildningsvägar, som har kallats prestigeutbildningari34 Dessa karakteriseras av att de har en lång normalstudietid oftast minst sju terminer långa, att de ofta har varit spärrade även före 1977 års högskolereform, samt att de ofta och närmast automatiskt leder till högstatusyrken och goda inkomster.

33Vi kan se tecken på att snedrekryteringen ökar för män år 1990, det men vore inte tillrådligt att fästa något större avseendevid observationer från ett enstaka år; preliminära analyser för år 1991 visar lägre värde notera också ett de tillfälliga backen i kurvan för män år 1979och 1987.

34Se Gesser 1971.

prestigeutbildningarna är delvis godtycklig, de SOU 1993: 85 Avgränsningen av som in är de typiskt leder till säkra arbeten och höga in- Kapitel 5 bör räknas som sett komster. Därmed kan det knappast råda någon tvivel om att, under den period vi studerar, utbildning till läkare och civilingenjör, samt civilekonomutbildning vid Handelshögskolan i Stockholm hör dit. Juristutbildningen bör också räknas prestigeutbildning beroende på längsom den och på den höga oftast vidlåder yrken baserade juristatus som dikstudier advokater, domare, åklagare. Slutligen har vi inkluderat utbildningar till apotekare, veterinär, tandläkare, agronom och jägmästare; traditionellt sett är de definitivt utbildningsvägar med hög status även det troligen har skett förändringar över tid därvidlag särskilt för om tandläkarutbildningen. En anledningarna att urskilja prestigeutbildningarna är det ganska av vanliga antagandet att ojämlikheter i chanser och villkor egentligen aldrig förändras utan bara byter form eller flyttas; alternativt att de förändringar ske är betydligt större än de som sker. När arbetarsom synes klassens barn i ökande utsträckning tar studenten, ökar också antalet med denna vilket medför att dess värde sjunker arbetsmarkexamen, naden. Föräldrar i medelklassen har ofta arbeten där de observerar dylika förändringar i utbildningars relativa värde, eller har vänner med sådana arbeten. Därmed kommer de att finna det allt mer angeläget att barnen fortsätter vidare till högre utbildningsnivåer. När antalet som tar grundläggande universitetsexamen ökar, sker en motsvarande fören skjutning till prestigelinjerna. De som kommer från mer privilegierade förhållanden lyckas enligt detta resonemang hela tiden ligga ett steg före att de har resurser ekonomiska, sociala, kulturella, kanske ockgenom så större påverkan på sina barn genom mer uttalade aspirationer att en sätta in när andra börjar hämta in deras försprång. grupper På grundval analys av högskolestuderande som skrevs in första av en gången under perioden från slutet av 1950-talet till slutet av 1960-talet drar Gesser slutsatsen att medan snedrekryteringen till universitetet minskat generellt, synes den ha ökat till prestigelinjerna. När vi räknar inskrivningsandelarna han redovisar till de ovan använda måtom som ten, finner vi att bland dem som skrevs in universitet ökade snedrekryteringen till prestigelinjer för män medan den minskade för kvinnor.36 Detta skedde samtidigt som andelen bland recentiorerna nybör- jarna vid universiteten som började på prestigelinjer minskade kraftigt grund den stora ökningen av inskrivningar till ospärrade utbildav ningar andelen minskade från 35 procent till 15 procent mellan 1956 och 1968. Det förefaller troligt att den starka expansionen av universiteten i början 1960-talet främst gynnade döttrar ur socialgrupp III av arbetare och småbrukare, alltså den mest eftersatta gruppen. Söner från socialgrupp III knappade in söner från socialgrupp I huvudsakligen att över till icke-prestigelinjer, troligen oftast till den genom

35Motsvarande utbildning i Göteborg fanns 1970-79, men då den både före och efter denna period inlemmad i ekonomutbildningen vid samhällsvetenskapvar lig fakultet vid Göteborgs Universitet har den inte tagits med. 36Gesser 1971, sid. 148-55. 1 71

ospärrade filosofiska fakulteten.37 Samtidigt ökade söner från social- SOU 1993: 85 grupp I sin relativa andel på prestigeutbildningarna att många Kapitel 5 genom av dem med låga betyg i hög utsträckning valde att skriva in sig på juridisk fakultet, som då var ospärrad.33 Vi har tidigare kunnat konstatera att samtidigt universitetsinsom skrivningarna totalt sett sjönk i slutet 1960-talet och början 1970av av talet, avstannade den sociala utjämningen. Samtidigt sjönk, åtminstone under första halvan av perioden, de relativa lönerna för universitetsutbildade jfr Kapitel 9. I en sådan situation är det fullt rimligt att tro att prestigelinjerna blev allt mer attraktiva. Genom att ta sig in på dem kan ungdomarna troligen garanteras en relativt sett förmånlig position i arbetslivet, med högstatusjobb och goda inkomster, vilket kan ha inneburit att barn från klass med föräldrarnas goda minne, ökade sina ansträngningar att ta sig in dessa linjer. Tesen att ojämlikheterna om flyttas uppåt skulle således kunna giltig under 1970- och 1980-tavara len. I detta avsnitt skall vi pröva detta genom att studera förändringen i snedrekryteringen till prestigelinjer under de senaste tjugo åren. Genom att urskilja prestigelinjer enligt har vi alltså delat ovan upp universitetsutbildning i två grupper, varav majoriteten de studerande av ca 75 procent går icke-prestigelinjerna. Nedan analyserar vi, liksom tidigare, förändringen i den sociala snedrekryteringen genom att jämföra söner och döttrar från klass l med dem från klass VII Figur 5:11. Vi har begränsat oss till åldersgruppen 17-24 år. Eftersom vårt huvudintresse här är förändringen prestigelinjerna - de övriga utbildningarna är medtagna referenspunkt är det oproblemer som en matiskt att exkludera 25-30-åringarna då övergång till prestigeutbildning är mycket ovanlig i denna ålder. Trenderna har i Figur 5:11 accentuerats genom att vi har jämnat ut kurvorna. Ökar eller minskar då den sociala snedrekryteringen till prestigelin-

jerna Resultaten tyder faktiskt på att den minskar, tvärtemot vad man av det ovan förda resonemanget kunde förmoda. Utjämningen för kvinnor visar sig i en genomgående minskning i de relativa skillnaderna i övergång till prestigeutbildning mellan klass I och klass VII, vilket alltså är en fortsättning av den trend som Gesser fann för 1960-talet. För män sjunker kurvan något i slutet 1970-talet och i början 1980-taav av let men tycks åter stiga svagt i slutet årtiondet. Vi kan också av notera att medan klasskillnaderna i början av perioden större bland kvinvar nor än bland män var de mot slutet av perioden desamma för båda könen. När vi gör samma analys som ovan för dem är mellan 17-30 som år gamla får vi i allt väsentligt resultat. samma

37 Observera att relativa jämförelser inte säger något om de absoluta talen; i själva verket ökade antalet söner ur socialgrupp lll som skrevs in prestigeutbildningar från ca 245 år 195657 till 457 år 196869 Gesser ca 1971, sid. 154, Tabell 10. 38Gesser 1971, sid. 156, Figur 6. 39 Formellt sett är det inte i alla fall fråga linjer utbildningen kan om t.ex. referera till juridisk fakultet före linjesystemets införande, men vi kommer ändå att använda den termen i betydelse prestigeutbildningar. samma som

SOU 1993: 85 effekt Kapitel 5

4.0 Relativ

z 2.5

------ Kvinnor prestige

prestige

Kvinnor ---- -övr univ

;- Män övr univ

Inskxivningsår univ

Övergång universitet bland män respektive kvinnor, 17-24 år, ef- Figur 5:11 till inskrivningsär och linjestatus prestigelinier kontra övriga. Klass I högre ter tjänstemän mfl. jämförd med klass VII okvalificerade arbetare. Utjämnade logaritmerade oddskvoter. Källa: Högskolematerialet.

analyserna i detta avsnitt är att den sociala snedrekryslutsatserna av teringen till prestigeutbildningar har minskat för kvinnor under de setjugofem åren. Utjämningen är påtaglig och innebär att det initialt naste sambandet mellan social bakgrund och övergång har sjunkit till starka nivå för männen. Resultaten talar med andra ord mot tesen samma som privilegierade klasser lyckas kompensera den minskade avom att mer högre utbildning att i allt högre utsträckning sikastningen av genom barn att över till prestigelinjer universiteten. na

5.2.6 Analys av enskilda prestigeutbildningar

sociala snedrekryteringen bland kvinnor till prestigeutbildningarna Den minskade, framgick i avsnittet ovan, under 1970- och 1980-talet. som hänga med att den relativa attraktiviteten hos presti- Kan det samman geutbildningarna har förändrats Tandläkarnas arbetsmarknadssituation förändrats på sätt kan tala för sådan utveckling, för att ta har ett som en exempel. Om vi att föräldrar och barn i klass I gradvis justerar ett antar sina utbildningsval efter konjunkturförändringar kan vår rätt heterogekategori prestigelinjer intern förskjutning i rekrytering. na rymma en studera detta måste vi bryta ned analysen på enstaka utbildnings- För att

linjer. Detta lämnar oss med rätt små tal det ligger i sakens när SOU 1993: 85 - natur vi behandlar exklusiva företeelser går ändå genomföra Kapitel f - men att genom att gruppera födelsekohorter. Här skall vi redovisa en analys av förändringen i den sociala snedrekryteringen till fyra olika prestigeutbildningar läkarlinjen, juristutbildning, civilingenjörsutbildning, Handelshögskolan i Stockholm. Som jämförelse anger vi förändringen för socionomutbildningen, är som en universitetsutbildning med ovanligt bred social rekrytering, församt ändringen för alla icke-prestigeutbildningar. I Tabell 5:2 visas graden av social snedrekrytering med det ojämlikhetsmått tidigare använts. Vi som har i analysen jämfört barn med ursprung i klass I med barn från arbetarhem klass VI-VII: högre värde, desto större sociala skillnader föreliggerO När vi jämför snedrekryteringen för samtliga icke-prestigeutbildningar med den för prestigelinjerna framgår det tydligt att de har senare en betydligt skevare rekrytering. Läkarlinjen och Handelshögskolan uppvisar den klart starkaste sociala selektionen och kan kontrasteras mot socionomutbildningen.

Tabell 5:2 Social snedrekrytering till olika universitetsutbildningar efter årskull och kön. Logaritmerade oddskvoter. Källa: Högskolematerialet.

Könsfördelningen för ojämn för att beräkna den sociala selektionen för båda könen.

För att öka jämförbarheten i år under risk för högskoleövergång mellan årskullarna, har inskrivning beräknats fram år för t.o.m. 1973 dem födda 1943-49;19831953-59; samt 19901960-66.

49 Vi har också gjort analyser där vi jämfört prestigeutbildningarna mot andra universitetsutbildningar, dvs. där vi studerat benägenheten för barn från olika sociala klasser att t.ex. läkarlinjen bland alla skrivits in på någon universom siteulinje. Resultaten är i allt väsentligt desamma de som som redovisas i Tabell 5:2, något tydligare i tendensen för läkarlinjen och juristutbildning. Förutom

de logaritmerade oddskvoterna har också ett sambandsmått ett slags pseudo-

R beräknats. Dessakoefñcienter visar bild den i tabellen. samma som som ges

över tid För både män och kvinnor ñn- SOU 1993: 85 Vilka är då förändringarna tendens till minskad social snedrekrytering till läkarlinjen och Kapitel 5 ner vi en klar utjämning vad gäller juristutbildningen. För kvinnor har dessen den sociala bakgrunden blivit något mindre utslagsgivande för inutom skrivning till civilingenjörsutbildningen. En motsatt tendens framgår för Sveriges enda privata universitet, Handelshögskolan i Stockholm den blir socialt exklusiv Eventuellt har rekryteringen till Handelsmer högskolan påverkats att civilekonomutbildning under perioden inav förts vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna. styrker resultaten våra slutsatser i avsnittet ovan. Den socia- Totalt sett la utjämningen till prestigeutbildningarna uppträder bl.a. för läkarlinjen och för kvinnor för civilingenjörsutbildningen som båda tillhör den allra exklusivaste skaran utbildningar i landet. Vi skall inte överdriva takten i denna utjämning de stora sociala skillnaderna för dessa linjer i kanten tendensen talar för att ungdomarna i har mest naggats - men klass I inte kunnat ta igen på gungorna vad man förlorat på karusel-

len 1 .

5.2.7 Kortare högskoleutbildning

Ett viktigt inslag i 1977 års högskolereform var inrättandet av ett antal högskolelinjer. Framför allt skapades de yrkestekniska högskolorna nya med tvååriga utbildningar som var delvis praktiska, delvis teoretiska, och till stor del riktades in mot studiemotiverade yrkesverksamsom ma. Utöver dessa, och ett fåtal andra nyinrättade linjer, innebar 1977 års reform att redan existerande postgymnasiala utbildningar som sjuksköterske- lågstadielärar- och mellanstadielärarutbildningarna inordnades under den högskolan. De flesta linjer omfattade och nya omfattar två års studier, det finns kortare utbildningar och även men påbyggnad de tvååriga. Den nya högskolan blev organisatoriskt sammanhållen statusmässigt segregerad skillnaderna i utbildningsinmen nehåll och arbetsmarknadsutsikter mellan de kortare 1-2-åriga och längre 3-åriga och längre högskoleutbildningarna var och är uppenba- De olika utbildningarna är typiskt sett också åtskilda i rumsligt avsera. ende, vårdhögskolor och yrkestekniska högskolor är t.ex. inte samlokali-

serade med de traditionella universiteten. I analyserna ovan ingår inte de kortare högskoleutbildningarna, utan de kommer här att specialstuderas. Vi vet sedan tidigare att den sociala snedrekryteringen till dessa utbildningar är mindre än till de traditionella universitetslinjerna. Men hur förändras denna snedrekrytering

över tid

41 Det bör noteras att förändringen för Handelshögskolan är något osäker efterdet är så skrivs in där varje år. som personer som 42Jämför sou 1973:12.

SOU 1993: 85 Kapitel 5 Relativ effekt 4.0

---- -- Kvinnor 2.0 univ

1.5 -- Män univ 1.0 un.. Kvinnor högsk 0.5 - Män högsk

Inskiivningsår högsk

Figur 5:12 Övergång till högskoleutbildning bland män respektive kvinnor, 17- 30 år, efter inskrivningsår och linjestatus kortare högskola kontra universitet. Klass I högre tjänstemän m.fl. jämförd med klass VII okvaliñcerade arbetare. Utjämnade logaritmerade oddskvoter. Källa: Högskolematerialet.

I Figur 5:12 framgår förändringen mellan 1977 och 1990 det relatiav va försprång som söner och döttrar till högre tjänstemän m.fl. har över barn till okvaliñcerade arbetare när det gäller övergång till kortare högskoleutbildning. För att kunna relatera till snedrekryteringen för traditionella universitetslinjer har dessa kurvor, tidigare visats i Figur som 5:10, också lagts in i figuren tunna kurvor. För den studerade perioden kan vi konstatera dels att den sociala snedrekryteringen till kortare högskoleutbildningar är betydligt mindre än för de traditionella universitetsutbildningarna sambandet är mindre än hälften starkt dels - att den inte har förändrats mellan 1977 och 1990.43

5.3 Sammanfattning och slutsatser

Hur den sociala snedrekryteringen har förändrats har inte tidigare säkert kunnat fastläggas, främst begränsningar i de datamaterial pga. som funnits. Åsikten att den varit i stort sett konstant under längre tid en har inte varit ovanlig, många har också förmodat att den sociala snedrekryteringen till högre utbildning ökat under 1980-talet. Vi har ovan kunnat demonstrera att den sociala snedrekryteringen har minskat på-

43 Möjligen finns en svag tendens till utjämning för kvinnor under det sena 1980-talet.

sekel, för övergång till någon utbildning över SOU 1993: 85 tagligt under detta mest obligatoriska, också för universitetsstudier. Det förefaller sär- Kapitel 5 den men skilt ha varit under perioden 1940-1970 som utjämningen inträffade. Före 1940 tycks ingen större förändring ha inträffat och inte heller under de senaste 20 åren, varken till traditionella universitetsstudier eller kortare utbildningar fick högskolestatus genom 1977 års retill de som form. Vi kan avfärda hypotesen att den sociala snedrekryteringen ökade un- 1980-talet. En viss social utjämning verkar istället faktiskt ha inträfder fat bland kvinnor vad gäller rekryteringen till prestigeutbildningar, dvs. till långa utbildningar relativt säkert har lett till högavlönade arbesom Trots denna utjämning är den sociala snedrekryteringen till högre ten. studier fortfarande påtaglig, speciellt till prestigeutbildningarna. Vi diskuterade inledningsvis vilken betydelse stora samhälleliga omvandlingar kan ha för den sociala skiktningen. Vi refererade teorier som att denna minskar med industrialiseringens utveckling och menar krav, och vi pekade att empiriska studier ändå tyder att fundamentala relationer mellan samhällsklasser tenderar att bestå. Våra resulkan sägas illustrera båda dessa beskrivningar. Samtidigt med ett ökat tat välstånd och teknologisk utveckling under detta århundrade, har befolkningens utbildningsnivå höjts enormt. I denna process har de som i börhade den utbildningsmässigt mest förfördelade ställjan av 1900-talet ningen barn från småbrukar- och arbetarhem, speciellt jordbrukar- döttrar gjort de största relativa framstegen. Den sociala utjämningen i rekryteringen till utbildning utöver den obligatoriska har varit stor. Samtidigt med förändringen finner vi dock konstans. Skulle vi kunna återuppväcka utbildningsforskningens pionjärer, som vid seklets början med hjälp universitetens inskrivningsstatistik sökte ge en bild av den av sociala snedrekryteringen, skulle de inte höja på ögonbrynen vid vår redovisning dess karaktär hundra år senare. Möjligen med undantag av av de förbättrade utbildningschanserna för jordbrukarnas barn, finner vi mönster i den sociala snedrekryteringen som de gjorde ordsamma ningen mellan samhällsklasserna är i stort sett oförändrad fastän avstånden har minskat. l vårt kortare tidsperspektiv från slutet av 1960-talet till början 1990-talet är det också lätt att förundras över hur opåav verkad den sociala snedrekryteringen verkar vara av de ekonomiska konjunkturernas variationer, av politiska förändringar, av utbildningssystemens omorganisering, och av ungdomskulturernas skiftningar. Ett stöd för tanken den sociala skiktningens konstans är slutligen också om sambandet mellan socialt ursprung och övergång till högre studier att ännu i början 1990-talet är starkt, trots att vi ibland kanske uppfattar av de flesta utbildningshinder som undanröjda. Våra analyser i detta kapitel två typer av frågor. Den ena är vad reser den sociala utjämningen beror på. Är det tillväxten i den nationella ekonomin förbättrat utbildningsmöjligheterna för de tidigare sämst som ställda Är det den allt hårdare konkurrensen som tvingat fram en allt rationellÅ personliga kvalifikationer grundad, social skiktning mer Kanske kan utbildningspolitiska insatser förklara utjämningen Den

andra typen av frågor gäller vilka processer som ligger bakom den socia- SOU 1993: 85 snedrekryteringen. Är det kvardröjande ekonomisk ojämlikhet Kapitel 5 som ligger bakom Är det utbildningstraditionen väger tungt Kan som genetiskt arv förklara den sociala snedrekryteringen, som det ibland spekuleras i Dessa frågor om snedrekryteringens orsaker och om vad som kan förklara den sociala utjämning som ändå skett, kommer att studeras i Kapitel 7 och Som en inkörsport till dessa analyser skall vi närmast, i Kapitel ge en mer detaljerad bild över den sociala snedrekryteringen vid 1990-talets början.

SOU 1993: 85

vid

6 Den sociala snedrekryteringen

Kapitel 6

1990-talet:

början av

en sammanfattande bild

föregående kapitlet redovisade vi hur den sociala snedrekrytering- I det under detta sekel och särskilt under de senaste 20 åren. en förändrats Våra resultat visar vi generellt sett hade en ganska stabil social snedatt rekrytering i början 1990-talet; den förändrades mycket lite och den av män bland kvinnor. I detta kapitel skall vi försövar lika stor bland som sammanfattande, ändå detaljerad, bild av snedrekryteringka ge en men omfattning och karaktär i början av l990-talet. ens frågor vi kommer att försöka besvara är främst två: Hur stark är De snedrekryteringen vid olika förgreningar eller delningspunkter Hur byggs den totala snedrekryteringen till högskolestudier upp genom sevid olika delningspunkter Vi tar först upp den sociala snedlektionen rekryteringen till gymnasiestudier avsnitt 6.1 för att sedan behandla högskolestudier 62. Därefter försöker vi på två olika sätt ge en sambild hela selektionsprocessen 6.3 respektive 6.4. Avmanfattande av vi elevsammansättningen i olika skolformer 6.5. slutningsvis tar upp

6.1 Den sociala snedrekryteringen till gymnasiet

hur rekryteringen till olika gymnasielinjer varierar mellan För att se samhällsklasserna skiljer vi mellan yrkeslinjer samt tvååriga teoretiska på den sidan och teoretiska trefyraåriga linjer på den andra; linjer ena dessa båda kategorier har vitt skilda möjligheter att nå högre utbildning. Redan innan eleverna kommer till gymnasiet sker emellertid en uppdem efter valen olika kursalternativ i sjunde årsklassen. delning av av särskild kurs i engelska och matematik ger betydligt bättre förut Val av sättningar välja teoretiska gymnasiestudier tre år senare. Vi bör däratt för också studera hur dessa val beror elevernas sociala bakgrund. Vi skiljer dem valt särskild kurs i både engelska och matematik ut som från alla andra. 6:1 redovisas grundval utredningens årskurs 9-material i I Figur av diagramform andelarna i olika samhällsklasser som gick ut nionde klass åren 1991 och 1992 med betyg från särskild kurs i matematik och engelska längst till vänster. Vilka gymnasieval gjorde då de som valt allmän respektive särskild kurs Längst till höger i Figur 6:1 redovisas andelarna i olika samhällsklasser som valde att inte fortsätta med gymnasiestudier efter grundskolan L, andelen som valde yrkeslinjer samt de tvååriga teoretiska utbildningarna Y, samt andelen som valde längre teoretiska linjer T. De två mittersta spalterna visar hur detta val fördelade sig bland dem hade valt allmän respektive särskild kurs. som

Allmänsärskild kurs Allmän kurs A Särskild kurs S Samtliga SOU A+S 1993; 85 V5 U T Kapitel 6

1âäâäâ:;:;:;:;ä$:;:;: I

4.315 .v f 553% #433 .4+§?+.+.0.4

äääâtâiijtátjä VI 4+33,gøçgg 4+'+$'o9*+*4*4*4 $+4.,›.+.'+.+T+.4'. +050,03 43+ g

1 högretjänstemän, större företagare mfl L gymnasium

tjänstemän mellannivå Y yrkeslinjer Z-årigateoretiskalinjer +

III lägretjänstemän T längreteoretiskalinjer

IVab företagare A allmänkurs

lVcd jordbrukare,fiskare S särskildkurs

VI kvalificeradearbetare

Vll okvaliñceradearbetare

Figur 6:1 Val av allmän respektive särskild kurs samt gymnasielinje efter social bakgrund bland dem som gick ut från nionde klass i grundskolan något av åren 1991 och 1992.Procent. Källa: Årskurs 9-materialet.

Figur 6:1 framgår skillnaderna är mycket stora mellan olika SOU 1993: 85 Av att samhällsklasser i andelen elever valde särskild kurs i engelska och Kapitel 6 som matematik. Bland dem från klass l högre tjänstemän m.fl. valde cirka fyra särskild kurs medan andelen bland barn till okvaliñcerade tre av arbetare VII är ungefär ett av tre. Detta framgår av proportionen A respektive S i boxarna för varje klass. Barn till tjänstemän mellannivå II valde i stort barnen från klass I strax under två av tre som valde särskild kurs och barnen till yrkesarbetare VI låg i sina val nä- dem till okvaliñcerade arbetare cirka fyra av tio valde särskild kurs. ra - Barn till lägre tjänstemän III, småföretagare IVab och jordbrukare IVcd väljer på ett sinsemellan likartat sätt, i samtliga tre klasser är det ungefär hälften som väljer särskild kurs. Val gymnasielinje är påtagligt olika mellan dem som valt allmän av kurs och dem som valt särskild. Inom alla samhällsklasser väljer en majoritet dem läst särskild kurs att fortsätta till teoretiska gymnasieav som linjer som minst är det 53 procent av barn till okvalificerade arbetare - VII. Bland dem som följde allmän kurs i grundskolan valde, likaså inalla klasser, en majoritet yrkesinriktade gymnasielinjerl som lägst om - 70 procent inom klass Oberoende av tillval i grundskolan är det endast ett fåtal som väljer att inte fortsätta till någon form av gymnasiestudier mest tio procent bland barn till jordbrukare IVcd och - som okvaliñcerade arbetare VII, som läst allmän kurs. I viss mån kan man nog se det starka sambandet mellan tillvalet i grundskolan och valet av gymnasielinje som ett uttryck för att en del barn och deras föräldrar redan i sjätte klass var klara över vilken typ - av gymnasiestudier de önskade välja och att de därmed föregrep detta val i grundskolan. Det är emellertid troligt att många andra barn och återigen många föräldrar var omedvetna om hur tillvalet till sjunde klass i praktiken begränsar de senare valmöjligheterna. När så valet av gymnasielinje aktualiseras i nionde klass blir det naturligt för dem som valt allmän kurs att fortsätta till någon av de yrkesinriktade gymnasielinjerna, utan att det fanns några sådana planer i sjätte klass. Dessa olika grupper av barn och föräldrar fördelar sig inte likadant över samhällsklasserna, dvs. valet av allmän eller särskild kurs är inte bara beroende på skillnader i prestationer i den tidigare skolgången utan beror också av föräldrarnas sociala tillhörighet. Detta kommer att visas utförligt i avsnitt 7.2.2 jfr också avsnitt 3.2.5. Av Figur 6:1 framgår sambandet mellan samhällsklass och val av gymnasielinje tydligt. Både bland dem som läst allmän kurs och bland dem läst särskild stiger andelen som valt att inte fortsätta sina studier på som gymnasiet från klass högre tjänstemän, till klass VII, okvaliñcerade arbetare barnen till jordbrukare, klass IVcd, faller ur det jämna mönstret. På ett likartat systematiskt sätt sjunker andelen som fortsatt till teoretiska gymnasielinjer inom båda tillvalsgrupperna från klass I till klass VII. Således fortsatte bland dem som läst allmän kurs 26 procent av ungdomarna från klass I till teoretiska gymnasiestudier mot 8 procent

1 Även om det huvudsakligen rör sig om yrkesinriktade linjer är beteckningen inte helt korrekt eftersom även de tvååriga teoretiska linjerna är diträknade.

av dem från klass VII. Motsvarande siffror bland dem läst särskild SOU 1993: 85 som kurs i grundskolan år 85 och 53 procent. Kapitel 6 Den totala snedrekryteringen till gymnasiestudier är emellertid starkare än vad dessa siffror anger, eftersom andelen valde särskild kurs som skiljer sig påtagligt mellan klasserna, vi såg Det framgår som ovan. av spalten längst till höger i Figur 6:1 där vi slagit samman de två tillvalsgrupperna. Andelen som gått över till teoretiska gymnasiestudier sjunker från 71 procent i klass I till 23 i klass VII. Klasserna procent II, III, IVab, IVcd och VI kommer däremellan med övergångsandelar i fallande

ordning om respektive 55, 42, 40, 39 och 28 procent.

6.2 Betydelsen social bakgrund för övergången till

av

högskolestudier

När vi vill beskriva den sociala snedrekryteringen till högre studier är det lämpligt att skilja mellan traditionella universitetslinjer, prestigeutbildningar och korta högskolelinjer i förra kapitlet kunde - visa att den sociala snedrekryteringen varierar avsevärt mellan dessa högskolealternativ. Vi urskiljer därför fyra de aldrig påbörjat högskogrupper: som lestudier E; de som påbörjat kortare högskolestudier H; de inlett som traditionella universitetsstudier utom vid prestigelinjerna U; de samt som påbörjat någon form av prestigeutbildning P.2 I Figur 6:2 redovisas andelarna från olika samhällsklasser fram som till 1990 påbörjat dessa olika former högskolestudier bland dem födav da 1962 till 1966. Andelarna redovisas dels totalt, dels uppdelade efter om ungdomarna lämnade skolan efter den obligatoriska utbildningen L, om de genomgått yrkesinriktade Y eller teoretiska gymnasiestudier T, alltså samma indelning i förra avsnittet. Uppgifterna är som hämtade från utredningens högskolematerialÅ

2 Avgränsningen av kortare högskoleutbildning och prestigeutbildning har gjorts samma sätt som i Kapitel varvid prestigeutbildningarna således omfattar utbildning till läkare och civilingenjör, civilekonomutbildning vid Handelshögskolan i Stockholm, juristutbildning samt utbildningar till apotekare, veterinär, tandläkare, agronom och jägmästare. Vi kommer i detta kapitel med vanlig universitetsutbildning avse annan sådan utbildning än prestigeutbildning. Beteckningen är uppenbarligen inte helt adekvat, fullständigt men om korrekta beteckningar skulle användas bleve språket orimligt otympligt. 3 Kodningen av samhällsklass har gjorts olika sätt i årskurs 9-materialet och i högskolematerialet, delvis grund av att kodningen i högskolematerialet måste göras ett sådant sätt att uppgifterna från olika folk- och bostadsräkningar blev jämförbara se Erikson och Jonsson 1993bför en närmare beskrivning av kodningsförfarandet. I SCB:s kodning yrkesuppgifterna i FoB90, av vilka användes i årskurs 9-materialet, verkar också något för hög andel ha en placerats i klasserna l och ll. Gränserna mellan olika samhällsklasser har därvid kommit att dras olika i de två materialen, vilket gör klassernas storlek att varierar något dem emellan. l båda materialen har vi uppgifter om val av gymnasielinje bland ungdomar födda 1974. En beräkning av sambandet mellan social bakgrund och gymnasievalen för denna årskull närmast identiska värden i ger de två materialen - skillnaden i sambandet är mycket liten mindre än 0.01. Vi bedömer därför att uppgifterna snedrekryteringens omfattning fullt om är jämförbara.

gymnasiumL Yrkeslinjer Y Längre teoretisk linje T Samtliga L+Y+T SOU 1993: 85 EHU/P EHUIP EHU/P EHIUP Kapitel 6

I

l

III

lVab

ÅVcd

Il I

VI

n

v11 V I högre tjänstemän, större företagaremfl E högskola tjänstemän mellannivå H kortare högskoleutbildning lII lägre tjänstemän U vanlig universitetsutbildning lVab företagare P prestigeutbildning lVcd J-hrdbrukare, fiskare Vl kvalificeradearbetare VII okvaliñceradearbetare

Figur 6:2 Val av olika högskolealternativ bland personer födda åren 1962-66, efter social bakgrund och gymnasiealternativ. Procent. Källa: Högskolematerialet.

Skillnaderna mellan de tre spalterna till vänster i Figur 6:2 visar tyd- SOU 1993: 85 ligt det väntade, att valet av gymnasielinje har stor betydelse för fortsatta Kapitel 6 högskolestudier. På det hela taget är det endast bland dem gått ut som en teoretisk gymnasielinje som vi finner några påtagliga andelar i mer högskolan. Oberoende av vilken typ av gymnasium ungdomarna har genomgått, och om de över huvud taget gått gymnasiet eller ej, föreligger tyden lig social snedrekrytering till högskolan. Inom gruppen som inte har någon gymnasieexamen spalten längst till vänster är det endast bland dem från klasserna I och som mer än tio procent har fortsatt till högskolestudier 27 procent från klass I och 14 procent från klass II. I de övriga klasserna sjunker andelen från 9 procent i klass III till 4 procent i klass VII. Av dem utan gymnasieexamen från klass I har 14 procent fortsatt till traditionella universitetstudier och 4 procent till någon prestigeutbildning. I alla de övriga klasserna har hälften eller dem mer av som fortsatt till högskolan gått till någon de kortare högskoleutbildav ningarna. För att ha kunnat fortsätta till högskolan utan fullständig gymnasieutbildning måste dessa ungdomar olika sätt ha kompletterat sin tidigare utbildning. Som kommer att visas i avsnitt 8.11 ett senare utgör den kommunala vuxenutbildningen ofta en väg till högskolan för ungdomar från klass I utan fullständig gymnasieutbildning. Särskilt bland dem med detta sociala ursprung finns det sannolikt också sådana som har erhållit sin gymnasieutbildning utomlands. Dessa två alternativa utbildningsvägar skulle kunna förklara den stora andel i denna grupp som fortsatt till traditionell universitetsutbildning eller någon prestigeutbildning. Även bland dem som gått igenom yrkesinriktad gymnasieutbildning är det i alla klasser långt över hälften som inte fortsatt till högskolan. Andelarna som fortsatt varierar från 29 procent i klass I till 9 procent i klass VII. Skillnaderna mellan klasserna är här snarast mindre än bland dem som gått igenom gymnasiet. Inom med tvåårigt gruppen gymnasium är det än mer markerat att de fortsatt att utbilda sig har gått som till kortare högskoleutbildning än det är bland dem utan fullständig gymnasieutbildning. Oavsett social bakgrund är här denna andel över 50 procent. Bland dem som slutfört längre teoretiska gymnasiestudier är det i alla samhällsklasser en relativt stor grupp som fortsatt till högskolan. Även här föreligger påtagliga skillnader i övergångsfrekvens mellan barn med olika socialt ursprung, men skillnaderna är snarast mindre än i de andra två grupperna. Andelarna fortsatt varierar från 72 i klass som procent l till 42 procent i klasserna VI och VII. Här bryter återigen barnen till jordbrukare den jämna progressionen mellan klasserna, fler bland dem fortsätter till högskolan än bland barnen från klasserna III och IVab. Skillnaderna mellan klasserna i andelen som går till kortare högskoleutbildning är små. Däremot är det stora skillnader när det gäller fortatt sätta till den vanliga universitetsutbildningen. Denna övergång gör 42 procent av barnen från klass bara 24 procent från klass VI. Anmen delarna som gått till prestigeutbildning varierar också påtagligt mellan

från till från klasserna VI SOU 1993: 85 klasserna, från 20 procent klass I 7 procent barn till jordbrukare 12 Kapitel 6 och VII. Denna andel är relativt hög bland bland barn till tjänstemän mellannivå 13 procent. procent och övergången till högskolan är, motsvarande sätt som för övergång- I gymnasiestudier, den totala snedrekryteringen starkare än sneden till rekryteringen inom respektive gymnasiestuderande, vilket grupp av framgår längst till höger i Figur 6:2. Andelen som fortsatt till av spalten varierar kraftigt mellan klasserna, från 57 procent i klass I högskolan i klass VII. Andelarna för klasserna Il, III, IVab, IVcd till 13 procent däremellan med respektive 36, 25, 19, 20 och 15 procent. och VI faller börjat på kortare högskoleutbildning varierar från 11 Andelarna som i klasserna I och till 6 procent i klass VII. Motsvarande variaprocent bland dem påbörjat vanlig universitetsutbildning är mellan 32 tion som 6 och andelarna påbörjat prestigeutbildning varierar och procent som

från 14 till 1 procent.

6.3 Den nuvarande snedrekryteringen i sammanfattning

Låt utifrån data redovisades ovan, sammanfatta den oss nu, samma som sociala selektionsprocessen från grundskola till universitet genom att be-

sambandet mellan elevernas sociala bakgrund och vart och ett av räkna utbildningsvalen. Precis tidigare tar vi i grundskolan upp valet av som eller särskild kurs. Efter grundskolan behandlas dels valet om allmän till gymnasium eller ej, dels valet mellan att någon eleven skall teoretisk gymnasielinje eller Efter gymnasiet skiljer vi, som i det för-

mellan fyra de valde att inte fortsätta till nåra avsnittet, grupper: som högskoleutbildning, valde någon kortare sådan utbildning, gon de som valde vanlig universitetsutbildning och de som gick vidare de som en

prestigeutbildning. till en särskild eller allmän kurs och selektionsprocessen till gymna- Valet av Figur 6:3 nästa sida två förgreningar, där ett mått siet redovisas i som på styrkan i den sociala selektionen ges vid varje förgreningspunkt:

högre värde desto starkare samband, dvs. desto högre social snedrekryte-

Sambandsmåttet är standardiserat så att det har noll som lägsta värring. de ingen snedrekrytering och ett som högsta.5 - - Sambandet mellan social bakgrund och val av allmän eller särskild

kurs är 0.35, vilket, också framgår av föregående avsnitt, visar att som selektionen är stark i detta Det bör noteras att styrkan i selektionen steg. valen i de relativt små klasserna III, IVab och IVcd är modereras av att jämnt fördelade än inom de större klasserna II, VI och VII. Tar mer till detta framstår sambandet ytterligare något starkaref vi hänsyn som

4 det fallet ställs de valt teoretiska gymnasiestudier mot alla som l senare som inte gjort det.

5 Sambandet redovisas ett genomsnitt av sambanden mellan de olika klassom parvis. Först beräknades medelvärdet av absolutvärdena av de logaserna tagna ritmerade korsprodukterna för samtliga klasser. Detta medelvärde antilopar av garitmerades och standardiserades till att variera mellan 0 och 1 genom transformationen x-lx+ 1 där är det antilogaritmerade medelvärdet. x 5 Skulle vi enbart ställa klass I mot klass Vll blir sambandsmåttet 0.73.

SOU 1993: 85 Kapitel 6

Allmän 020 långt kurs gymnasium 0.3l

3-4 gymnasium

Grundskola 0.35 åk6

gymnasium

Särskild 27 2-årigt kurs gymnasium 0 w

34 gymnasium

Figur 6:3 Sambandet mellan social bakgrund och tillvalet i grundskolan respektive valet av gymnasiealternativ för dem gjort olika tillval. Ungdomar som som gick ut grundskolan 1991 eller 1992. Källa: Årskurs 9-materialet.

Valen efter grundskolan inom varje tillvalsgrupp har något lägre samband med den sociala bakgrunden än vad valet allmän eller särskild av kurs har, vilket framgår av den högra delen Figur 6:3. Sambandet av mellan social bakgrund och att ha fortsatt gymnasiet är således 0.20 för dem som valde allmän kurs och 0.27 för dem valde särskild. som Sambandet är något högre när vi kontrasterar dem valde längre som en teoretisk gymnasielinje med övriga cirka 0.30. Generellt sett uppvisar selektionsprocessen här det mönster påtalades i tidigare avsnitt som ett 32.10: inflytandet det sociala i tidigare av ursprunget ett steg är starkare än vid den uppdelning som sker därefter inom de selekterade grup- Även inom de två tillvalsgrupperna, perna. som kan antas vara relativt homogena med avseende utbildningsplaner m.m., är emellertid den sociala selektionen till gymnasiet påtaglig. Till vänster i Figur 6z4a redovisas sambanden mellan den sociala bakgrunden och valen till gymnasiet utan avseende vilket tillval elesom verna gjorde i grundskolan. Om man jämför dessa värden med dem för selektionen inom respektive tillvalsgrupp, vilka redovisas i Figur 6:3, framgår det att den totala selektionen är starkare än den inom grupperna. Detta beror naturligtvis på att selektionen i grundskolan och den efter grundskolan så att säga adderas till varandra.

SOU 1993: 85 a högskola Kapitel 6

Kortare hög- 044 skoleutbildning 0,53 gymnasium Vanligt 0.64 universitet

Prestigeutbildning

högskola

l

Kortare hög- 0,26 skoleutbildning 0 27 Yrkeslinjer Grundskola 0 34 gymnasium Vanligt 0.39 universitet

s

Prestigeutbildning

Ä högskola

Kortare högskoleutbildning Längre teoretiskt 0.25 gymnasium Vanligt 0,24 universitet

Prestigeutbildning

högskola

Kortare hög- 0,4l skoleutbildning Grundskola 0,46 Vanligt 0,47 universitet

Prestigeutbildning

Figur 6:4 Sambandet mellan social bakgrund och valet av gymnasie- respektive högskolealternativ bland personer födda 1962-1966. Källa: Högskolematerialet.

I Figur 6:4a redovisas också selektionen till högskolan inom respektigymnasiekategori. Sambandet mellan social bakgrund och övergång ve till högskolan är mycket starkt bland dem som inte fullföljt sina gymnasiestudier, den är svagare bland dem som gått igenom någon yrkesinriktad gymnasielinje och den är ytterligare något svagare bland dem som fullföljt teoretisk gymnasielinje. Den sociala snedrekryteringen till en högskolan är emellertid påtaglig inom alla de tre olika gymnasiegrup- Även inom den redan ganska hårt gallrade grupp som gått igeperna. teoretisk gymnasielinje föreligger ett starkt samband mellan sonom en cial bakgrund och val av högskoleutbildning.

Den särskilt stora snedrekryteringen bland dem inte har någon SOU 1993: 85 som fullständig gymnasieutbildning tyder på att ungdomar finner de Kapitel 6 om att valde fel i gymnasiet, så har de från högre socialgrupper större förmåga eller resurser att finna vägar att senare korrigera detta felval t.ex. via komvux. Det är också tänkbart att några hade planerat följa den alatt ternativa vägen redan vid valet av gymnasiealternativ. Som nämndes ovan kan alternativet då ha varit studier utomlands. I Figur 6:4b redovisas också den totala sociala selektionen till högskolan, alltså utan avseende på gymnasielinje. Selektionen framstår som stark, klart starkare än inom grupperna som gått igenom yrkesinriktade respektive teoretiska gymnasielinjer. Skälet är, på liknande sätt för som valet av gymnasielinje, att vi här ser den sammanlagda effekten selekav tionen vid de tidigare valen. Vi ser också att den sociala snedrekryteringen till universitets- och prestigeutbildningar är starkare än den till högskolan totalt, vilket också framgår de i Kapitel 5 redovisade analyav serna.

6.4 En bild selektionsprocessen

av

Ovan har vi studerat sambanden mellan social bakgrund och olika övergångar i utbildningssystemet. Vad är det då formar besluten som om dessa övergångar Framför allt är det tidigare skolprestationer, särskilt i form av betyg och tidigare utbildningsval strukturerar som beslutet att över till gymnasium respektive högskola. Hur skiljer sig denna process mellan barn från olika social bakgrund Med andra ord, vilket sätt förmedlas den sociala bakgrundens effekter utbildningsvalen av de val som gjorts tidigare och av skolbetygen l detta avsnitt vill vi försöka ge en översiktlig och ändå informationsrik sammanfattande bild av den sociala snedrekryteringen i början av l990-talet. Som vi sett ovan, samt i Kapitel framkommer mängd en detaljer när vi studerar detta fenomen närmare det är till priset av des- sa detaljer vi kommer att tillämpa en så kallad stiganalys, som ger oss möjlighet att beskriva selektionsprocessen i stark sammanfattning.7 Tillvägagångssättet kräver att vi placerar olika gymnasiealternativ och hög-

skolevarianter i numeriska skalor och gör på samma sätt med utbildningsnivån och klasstillhörigheten i föräldrahemmet Det vi vinner i överskådlighet förlorar vi alltså i precision, så läsaren bör försöka en total bild av snedrekryteringen till högre utbildning lägga genom att resultaten av de olika beskrivningssåtten till varandra. I Figur 6:5 redovisas resultatet från stiganalys övergången till en av

gymnasium. Det översta pildiagrammet a visar hur valet

av gymnasielinje beror på föräldrarnas utbildning och klasstillhörighet. Sambandet mellan de två bakgrundsfaktorerna, 0.63, redovisas vid den krökta linjen. Pilarna symboliserar bakgrundsfaktorernas kausala effekantagna ter gymnasievalet.

7 En relativt enkel introduktion till stiganalytiska metoder ges i Duncan 1975.

3 För kodningar av skalorna och närmare detaljer analyserna, om se Erikson och Jonsson l993b.

SOU 1993: 85 Kapitel 6 a

Föräldrarnas

utbildning n

026 Gymnasie- ,63 alternativ

R0,16

F Id rarnas 0J9

ora samhällsklass

b

Särskild kurs X 0.23 0.33

Föräldrarnas 049 E 0.08 utbildning 0.l3 Gymnasiealternativ

0.|7 OAI

R2 0 06 Föräldrarnas J samhällsklass Betyg 0,09 I ak 9

Figur 6:5 Stigdiagram över den sociala bakgrundens och förmedlande faktorers betydelse för valet av gymnasiealternativ. Ungdomar som gick ut grundskolan 1991 eller 1992. Källa: Årskurs 9-materialet.

Effekterna, styrka framgår av värdena vid pilarna, mäts när den vars andra faktorn är under kontroll. Denna metod att kontrollera för eller hålla konstant för olika faktorer är ett statistiskt hjälpmedel för att kunna renodlade effekter av t.ex. social bakgrund. Exempelvis motse effekten 0.26 från föräldrarnas utbildning till gymnasieval den svarar inverkan föräldrarnas utbildning har gymnasievalet när vi jämsom för barn föräldrar tillhör samhällsklass. Eftersom det också vars samma

finns effekt föräldrarnas klasstillhörighet som är 0.19, kan vi dra

en av slutsatsen att föräldrarnas utbildning och klass har av varandra oberoende effekter för gymnasievalet. Skillnaderna mellan värdena 0.26 och 0.19 tyder på att utbildningsnivån betyder något mer för gymnasievalet än klasstillhörigheten.9 Totalt sett kan 16 procent av variationen i gymnasieval återföras föräldrarnas klass och utbildningsnivå.

9 Måtten i standardawikelseenheter. En skillnad om en standardanges avvikelseenhet i föräldrautbildning ger, vid konstant klassposition, en skillnad i 0.26 standardawikelseenheter i gymnasievalet.

I det andra pildiagrammet b i Figur 6:5 har vi fört in val av särskild SOU 1993: 85 kurs och betyg i åk 9 i modellen för att studera i vilken utsträckning Kapitel 6 som hembakgrunden förmedlas genom dessa två faktorer. Det framgår av figuren att en stor del av effekten av social bakgrund gymnasievalet förmedlas genom valet av särskild kurs och betygen i grundskolan.

Detta kan vi se genom att effekterna 0.26 respektive 0.19 pilarna i di- -

agram a från föräldrarnas utbildning respektive klass till gymnasieval

nu sjunkit till 0.08 respektive 0.06. Dessa återstående effekter kallas direkta effekter, de är oförmedlade av de mellanliggande faktorerna allmän särskild kurs respektive betyg. Den totala effekten föräldrarav

nas klass och utbildning för gymnasievalet diagram a kan alltså

till en stor del förklaras av att barn från högre socialgrupper och barn förvars äldrar själva har högre utbildning, oftare väljer särskild kurs på högstadiet och i genomsnitt får bättre betyg. Men även när vi håller kon-

stant för dessa faktorer när vi jämför barn inom samma tillvalsgrupp och på samma betygsnivå har den sociala bakgrunden märkbar in- - en verkan. Oberoende av social bakgrund har de två mellanliggande variablerna för övrigt båda mycket starka effekter gymnasievalet. Totalt sett kan vi med hjälp av b-modellen förklara än 50 procent variatiomer av nen i gymnasievalet. Det betyder att även andra egenskaper hos eleverna än de som hänger samman med den sociala bakgrunden förmedlas via tillval och betyg. Det år rimligtvis i första hand begåvning och intresse för skolarbetet som spelar in här. Det är också värt att notera att bland barn i olika tillvalsgrupper fortsätter de som valt särskild kurs till gymnasiet i betydligt högre utsträckning än de valt allmän, även de som om ligger på samma betygsnivå.

I Figur 6:6 ges en motsvarande bild av selektionsprocessen till högskolan. För att förenkla bilden har vi bortsett från den del av processen som beskrivs i Figur 6:5b, alltså hur urvalet till gymnasiet sker. I stället inför vi val av gymnasielinje och slutbetyg från gymnasiet melsom lanliggande variabler.

10Formellt sett kan man beräkna hur stor del av bakgrundsfaktorernas effekt som förmedlas av de mellanliggande variablerna att multiplicera ihop genom koefñcienterna samma stig och sedan addera alla produkter för över som den mellanliggande variabeln ifråga. Se vidare avsnitt 7.2.2.

11 Även om man från modellen i princip kan beräkna hur del bakstor av grundseffekten som, vid konstanta betyg. förmedlas via tillvalet, vill vi hävda att vi inte kan kan avgöra hur stor denna förmedlade effekt är. Skälet är att den kausala ordningen mellan tillval och betyg inte är självklar. Den ordning som redovisas i diagrammet att tillvalet kausalt föregår betygen i nionde klass är - naturligtvis rimlig grund av tidsföljden. Vi saknar emellertid kännedom om skolprestation i sjätte klass, vilka starkt påverkar tillvalet och som också har en hög korrelation med betygen i åk Denna felspeciñkation av modellen gör att vi inte exakt kan beräkna hur stor relativ effekt som förmedlas av tillvalet en bättre specificerad modell visas i avsnitt 7.2.2.

12 Relationerna mellan föräldrarnas utbildning och klass samt barnens val av gymnasium är inte identiska i figurerna 6.5a och 6.6b. Det beror delvis att Figur 6:5 avser dem som lämnade grundskolan åren 1991och 1992 medan Figur 6:6 avser årskullarna födda 1962 till 1966. Delvis beror det emellertid också att i analysen som ger Figur 6:6 ingår inte de som inte fortsatte till någon gymnasielinje efter grundskolan. Det medför att vi skall vänta samband i osssvagare Figur 6:6 än i Figur 6:5.

SOU 1993: 85 a Kapitel 6

Föräldrarnas utbildning g

N

029- Högskolealternativ

R1: 0,14

013 F Id rarnas ora samhällsklass

b

Gymnasielinje

mv 039

0,24 Föräldrarnas Z U4 utbildning å 0 |4 Högskolem4 alternativ 0,5I 0.17 Rz°s4° 0.32 Föräldrarnas 0,03 á samhällsklass 0.07-- Betyg I gymnasiet

Figur 6:6 Stigdiagram över den sociala bakgrundens och förmedlande faktorers betydelse för valet högskolealternativ. Personer födda 1962-66 som gått ut av någon gymnasielinje. Källa: Högskolematerialet.

I diagram a i Figur 6:6 sammanfattas effekten av föräldrarnas utbild-

ning och klasstillhörighet på högskolevalet. De två bakgrundsvariablerstår för en ungefär lika stor del av variationen i högskolevalet som na för gymnasievalet, 14 procent. Den relativa betydelsen av utbildningsnivån i föräldrahemmet, jämförd med betydelsen av klasstillhörigheten, större vid högskolevalet än vid gymnasievalet. Detta framgår tycks vara vi jämför bakgrundsfaktorernas effekter i Figur 6:6a med dem i Fiom gur 6:5a. Av diagram b i Figur 6:6 framgår i vilken utsträckning den sociala snedrekryteringen till högskolan förmedlas via valet av gymnasielinje och gymnasiebetygen. Liksom vid valet av gymnasium förmedlar de av mellanliggande variablerna inte bara effekten av de sociala bakgrundsfaktorerna utan också andra egenskaper hos eleverna, egenskaper som är oberoende den sociala bakgrunden. Detta framgår av att andelen av variationen i högskolevalet förklaras stiger från 14 procent, när av som vi endast har föräldrarnas klasstillhörighet och utbildning i modellen, till 40 procent när vi även inkluderar gymnasielinje och gymnasiebetyg.

13 Om vi även inkluderar dem som inte gick till gymnasiet förklarar vi 15 procent av variationen i högskolevalet.

I likhet med vad som sker i den tidigare delen av selektionsprocessen SOU 1993: 85 tar de mellanliggande variablerna upp en stor del av effekten av den Kapitel 6 sociala bakgrunden högskolevalet. Bakgrundsfaktorerna har alltså betydelse genom att de utövar en rätt stark påverkan valet av gymnasielinje, vilken i sin tur har en stark effekt valet högskolestudier, av även när vi jämför elever med samma gymnasiebetyg. Föräldrarnas utbildningsnivå och klasstillhörighet påverkar också gymnasiebetyget och därmed även den vägen indirekt högskolevalet. De mellanliggande faktorerna tar dock inte upp hela effekten av social bakgrund på gymnasieval. Särskilt utbildningsnivån i föräldrahemmet har en inte oväsentlig effekt på högskolevalet, även bland elever med samma klassbakgrund, som gått på samma typ av gymnasium och som har samma genomsnittsbetyg från gymnasiet. Klasstillhörigheten i föräldrahemmet har likaså en viss direkt effekt, men svagare.

6.5 Den sociala sammansättningen olika

av

utbildningslinjer

Vilka blir nu effekterna av snedrekryteringen på den sociala sammansättningen av olika skolformer och utbildningslinjer Den sociala fördelningen i skilda tillvalsgrupper, olika utbildningsnivåer, samt vid olika universitetslinjer antas ibland sätta sin prägel undervisningen och på den sociala situationen i skolan i allmänhet betraktas starkt segregerade miljöer som mindre önskvärda. I Figur 6:7 redovisas fördelningen av elevernas klasstillhörighet för olika skolnivåer och utbildningslinjer. Fördelningen över samhällsklasserna bland dem som läser allmän och särskild kurs är, som vi kunde vänta oss utifrån den starka sociala selektionen, påtagligt olika. Medan barnen från klasserna I och utgör cirka 30 procent av dem som läser allmän kurs är de bra bit över hälften en av dem som läser särskild. Barn från arbetarklassen utgör drygt 40 procent av dem som läser allmän men endast cirka 20 procent av dem som läser särskild kurs. I grundskolan sker uppdelningen av eleverna inom skolklasserna, i flertalet klasser går det både elever följer allmän kurs och elever som som följer särskild. I gymnasiet däremot sker uppdelningen mellan skolklasser. Den relativt lilla grupp som lämnar utbildningssystemet efter grundskolan består, som vi kunde vänta, till oproportionerligt stor del av barn från arbetarklassen och till liten del barn från klass av Ungdomarna i det yrkesinriktade gymnasiet har en socialgruppsfördelning som i mycket liknar den bland dem som läste allmän kurs i grundskolan medan fördelningen för dem i de teoretiska gymnasielinjerna är ytterligare något snedare än motsvarande fördelning bland dem lässom te särskild kurs. Således består de som går teoretiska gymnasielinjer till mer än 60 procent av ungdomar från klasserna I och och till mindre än 20 procent av barn från arbetarklassen.

l SOU 1993: 85 i Kapitel 6 Grundskola Gymnasium HögskolaUniversitet A m . 2 34 år E Kort Vanli Prest. 00% I I a k s I l I I I I s I I l XX II K .I ll \ x XX . I t x I x s ll Ii I 75% N s S S

50%

III

25% IVab

IVcd

VI

VII

Figur 6:7 Social sammansättning av olika utbildningslinier. Ungdomar som gick ut rundskolan 1991eller 1992 samt personer födda 1962-66. Källa: rskurs D-materialet; Högskolematerialet.

De ungdomar inte har tagit någon högskoleutbildning har föga som förvånande till oproportionerligt stor del sin bakgrund i arbetarklassen och till liten del i klass Bland de högskolestuderande minskar sedan andelen från arbetarklassen och ökar andelen från klasserna I och längre utbildningen år. Bland dem som gått kortare högskoleutbildning kommer således cirka 40 procent från klasserna I och och cirka 35 procent från arbetarklassen medan motsvarande andelar bland som följt prestigeutbildning är cirka 65 procent och 16 procent, respektive. en Vid de allra mest socialt exklusiva utbildningslinjerna är bara ungefär var tionde student från arbetarhem det gäller bl.a. läkarlinjen, utbild- ning vid Handelshögskolan i Stockholm och KTH, internationella ekonomlinjen, juristlinjen.14 Även bland dem följt vanlig unisamt som en versitetsutbildning är ungdomar från klasserna I och i majoritet.

14 Se SCB 1992a. Detta framgår av Figur 6:7. 15 Om klasskodningen hade gjorts samma sätt som i årskurs 9-materialet, vilket användes för att beskriva elevsammansättningen i grundskolan och gymnasiet, hade andelarna för klasserna l och varit ännu större. Se not 3 ovan.

7 13-1082

På de teoretiska gymnasierna och än mer på universiteten dominerar SOU 1993: 85 barnen från klasserna I och II i det att de utgör majoriteten de stude- Kapitel 6 av rande. Den eventuella medelklassprägel som skolan har sagts genom

att lärarna står för en medelklasskultur se avsnitt 3.2.8 förstärks såle-

des på de teoretiska utbildningsinstitutionerna att även majoriteten av av eleverna har denna kulturella bakgrund.

6.6 Sammanfattning

Snedrekryteringen kan övergångar vid olika delses som en process av ningspunkter i utbildningssystemet. Den sociala selektionen tenderar att vara starkare i de tidiga delningspunkterna än i de när vid senare, man de senare jämför dem som gjort likadana val tidigare. Så är exempelvis den sociala selektionen till särskild eller allmän kurs i grundskolan starkare än den till olika gymnasielinjer bland dem som tidigare gjort likadana tillval. När, emellertid, man studerar den totala snedrekryteringen till olika utbildningsnivåer tenderar den större på högre nivåer. vara Det beror på att den sociala selektionen vid varje delningspunkt adderas till en allt starkare selektion högre upp i utbildningssystemet man kommer. Snedrekryteringen kan ses som uppbyggd två samverkande effekav ter. Dels tenderar ungdomar från högre socialgrupper att vid varje delningspunkt systematiskt mer ofta än andra välja det alternativ i försom sta hand leder till fortsatta studier. Dels får ungdomar från högre socialgrupper i genomsnitt högre betyg än andra, alla utbildningsnivåer. På det sättet förmedlas effekten av den sociala bakgrunden genom valen av utbildningsalternativ och utfallen i form studiemeriter. På varje av nivå kvarstår emellertid direkt effekt den sociala bakgrunden en av som innebär att även bland dem som gjort utbildningsval och samma har samma studiemeriter tenderar de kommer från högre socialsom grupper att i högre utsträckning än andra välja det teoretiska alternativet.

DEL III

DEN SOCIALA SNEDREKRYTERINGENS ORSAKER OCH KONSEKVENSER

SOU 1993: 85

7 Individuella faktorer

- Kapitel 7

uppväxtvillkor

I Del II redovisade vi hur den sociala snedrekryteringen förändrats över tid Kapitel 5 samt dess omfattning i 1990-talets Sverige Kapitel 6. Den bild dessa analyser är oundgänglig för att förstå den sociala som ger snedrekryteringen. Den är dock inte tillräcklig för att förstå de mekanisvarigenom barn från olika samhällsklasser kommer att nå olika hög mer utbildningsnivå. För att erhålla högre grad förståelse måste vi en av också analysera vilken betydelse olika bakgrundsfaktorer, t.ex. uppväxtvillkor, har i denna process. Vi har i Kapitel 3 redovisat tidigare forskning området. Där kunde vi konstatera att det fortfarande finns påtagliga kunskapsluckor. Vi har en fragmentarisk och ganska osäker bild den relativa vikten av olika uppväxtvillkor, t.ex. föräldrarnas ekonoav mi, utbildning och arbetsvillkor, för barnens utbildning. Detta gäller i hög grad även frågan hur betydelsen av uppväxtvillkor förmedlas av tidigare skolprestationer. I Kapitel 6 kom vi ett steg på vägen genom att i utbildningshierarkin snedrekryteringen uppstårä nedan analysera var skall vi fördjupa dessa analyser. Vi vet heller inte tillräckligt väl vilken betydelse det har att vara uppvuxen med bara en förälder och vi vet nästan inget om invandrarbarnens utbildningschanser. Inom alla dessa områden kommer vi i detta kapitel att kunna presenforskningsresultat. l de flesta fall är de också aktuella då de ofta tera nya berör situationen i början av 1990-talet. Uppläggningen av kapitlet är i någon mån kronologisk. Vi börjar med att fråga i vilken utsträckning den sociala snedrekryteringen är bemedfödda skillnader mellan barn från olika socialgrupper avtingad av snitt 7.1. Därefter presenterar vi analyser av betydelsen av ett antal olika uppväxtvillkor för utbildningskarriärer, först sådana faktorer som är starkt kopplade till socialt ursprung avsnitt 7.2, sedan andra uppväxtvillkor kan viktiga för utbildningsskillnader avsnitt 7.3. som vara

* * âk

Innan vi tar itu med att försöka klargöra hur snedrekryteringen uppkommer kan det vara värt att diskutera hur stor del av variationen i utbildning som är relaterad till den sociala bakgrunden. I modeller över hur individers utbildningsnivå beror på föräldrarnas ofta endast faderns .klasstillhörighet och utbildningsnivå brukar man regelmässigt kunna förklara cirka 20-25 procent av variationen i utbildning.1 Det finns rimligtvis en rad aspekter av familjebakgrunden och uppväxtmiljön som kan antas påverka barnens utbildning men som inte fångas föräldrarnas klasstillhörighet, utbildningsnivå eller andra upp av 1 Se t.ex. Duncan, Featherman och Duncan 1972 eller Erikson 1987. Jonsson 1988 når också en förklaringsgrad om drygt 25 procent för kohorter födda 1930 eller senare, men når upp till cirka 40 procent bland dem födda i början av seklet.

socioekonomiska variabler som har använts i den här SOU 1993: typen av modeller. En möjlighet att komma effekten av sådana andra variabler har Kapitel 7 man om man utgår från likheter och skillnader mellan syskon i erhållen utbildning. Vi kan helt enkelt antaga att den större likheten mellan två syskon än mellan två slumpmässigt uttagna beror på syskopersoner nens gemensamma bakgrund. Syskon har till ungefär femtio procent samma genuppsättning, deras uppvâxtmiljöer är likartade och de växer upp i likartade samhällen, där exempelvis avstånden till skola och högre utbildningsanstalter i stort sett är desamma. Av särskild betydelse i vårt sammanhang är kanske att de uppfostras föräldrar med ungefär av samma uppfostringsideologi, intressen och aspirationer för barnen. Samtidigt som syskons situation år likartad är den inte identisk. Av femtio att procent av generna är gemensamma följer att hälften inte är det, föräldrarnas situation och bostadsorten kan förändras mellan två syskons uppväxt och föräldrarnas uppfostringsideologi kan förändras - kanske som en följd av erfarenheterna med de äldre syskonen Det är ändå uppenbart att man genom att utgå från likheten mellan syskon kan en uppfattning om betydelsen faktorer i barns bakav grund som oftast inte mäts i studier vad förklarar variationer i av som utbildningsnivå. Om bröder är lika varandra än män i allmänhet mer med samma ursprungsklass, kan denna större likhet tolkas som ett uttryck för andra uppväxtfaktorers betydelse. Genom ställa variationen att inom syskonskaror bröder i levnadsnivåundersökningen 1968 den mot mellan syskonskarorna kunde Erikson uppskatta betydelsen omätta av faktorer i männens familjebakgrund och uppväxtmiljöÅ Medan han kunde förklara ungefär 25 procent variationen i utbildning med av hjälp av faderns utbildning och samhällsklass samt antalet syskon, kunde han förklara drygt 50 procent när han tog hänsyn till betydelsen av omätta faktorer, som gav utslag i likhet mellan brödernai När vi i den fortsatta framställningen diskuterar den sociala bakgrundens inflytande på barns utbildning kan det värt minnas vara att att vi därmed är långt ifrån att förklara familjebakgrundens hela betydelse, utan kanske endast hälften av den. Samtidigt bör det framhållas att om cirka hälften av den variation i utbildning är avhängig familjesom av bakgrunden beror skillnader mellan samhällsklasser och endast hälften sammanhänger med skillnader mellan familjer inom så klasser är klasstillhörighetens betydelse anmärkningsvärt stor. Ett annat exempel klasstillhörighetens stora betydelse i sammanhanget framkommer i en analys Kjell Härnqvist gjort för som utredningen.5 Bland barn som låg över genomsnitten intelligenstest av genomförda i årskurs 6 och betyg i årskurs 9 kan vi jämföra av dem som

2 Se Dunn och Plomin 1992.

3 Erikson 1987.

4 På grund förekomsten mätfel är detta sannolikt av av en underskattning av den faktiska betydelsen av individens totala bakgrund. Samtidigt kan det vara en överskattning av vad familjebakgrunden betyder, eftersom bröder växer upp i likartade samhällen. Totalt kanske då 50 procent är en rimlig skattning av vad familjebakgrunden står för i variationen i utbildning.

5 Härnqvist 1993a i Erikson och Jonsson 1993:1.

från socioekonomiskt mindre gynnade hem och inte valde SOU 1993: 85 kommer som teoretiska ämnen tillval i sjunde klass6 med dem kommer från Kapitel 7 som som socioekonomiskt mer gynnade hem och som valde teoretiska ämnen. Bland flickor fortsatte 38 procent i den förra gruppen till trefyraårigt gymnasium mot 81 procent i den senare. Motsvarande siffror bland pojoch 87 Även inom begåvningsmässigt kar är 41 procent procent. en relativt homogen får vi således starka effekter av social bakgrund. grupp

7.1 Medfödda skillnader

7.1.1 Genetiska faktorer

Genetiska skillnader mellan samhällsklasserna har framhållits som orsak till barn från olika samhällsklasser får olika lång utbildning.7 att Även därvid pekat att personlighetsdrag som tåvlingsinriktom man ning competetiveness eller särskilda talanger som musikalitet kan ha ärftliga komponenter är det framför allt intelligens som man antagit skulle stå för ett genetiskt förmedlat samband mellan socialt ursprung och utbildning. Vi kommer därför att här koncentrera diskussionen till att gälla intelligensens eventuella betydelse för detta samband. Intelligens kan sägas allmän intellektuell förmåga och definievara ras i praktiken av en generell kapacitet att kunna besvara frågor och reda ut uppgifter med väldeñnierad lösning Intelligens, som den en mäts, är social konstruktion, ett begrepp som skapats i syfte att fören söka förstå varför människor beter sig olika i många situationer. Det är latent variabel som inte kan observeras direkt, utan som man sluter en sig till utifrån hur individen löser vissa förelagda problem. Intelligens har ett närmast definitionsmässigt samband med förmågan att tillgodogöra sig utbildning de första intelligenstesten konstruerades med syfte att kunna skilja ut barn som förväntades ha svårt att klara den fortsatta

5 Valet får inom denna grupp närmast sessom en effekt av den socioekonomiska tillhörigheten. 7 Se t.ex. Jensen 1969; Herrnstein 1971: Eysenck 197l; Jencks m.fl. 1979; Lichtenstein m.fl. 1992. Genetiska skillnader mellan socialgrupperna har dock sällan diskuterats i de offentliga utredningarna som berört snedrekryteringsproblemet se Kap. 3. Möjligen uppfattade man att problemet med arv kontra milför svårt eller brännbart för att ta upp. Skolutredningen verkar dock luta var att det finns en betydande miljöfaktor bakom sambandet mellan social bakgrund och skolprestation när man förmodar att en utbyggd förskola skulle leda till jämnare fördelning av utbildning SOU 1944:20, sid. 101-102. Möjligen en kan i Proposition 1950:70 spåra ett visst avståndstagande från diskussionen man om begåvning, social klass och utbildning när man säger att det ... må kraftigt betonas, att framgången i studierna i de individuella fallen icke bestämmes blott intelligensen utan även individens ambition, uthållighet och konav av centrationsförmåga och av de miljöbetingelser, under vilka han arbetar. sid. 39. Det skall också framhållas att det inte vid den tiden fanns några tillförlitliga studier om hur intelligens förmedlar effekter av social bakgrund, delvis därför att det inte fanns några passandedata man använde oftast inskrivningsuppgifter som tidsmässigt låg ett antal år efter de avgörande utbildningsvalen. 3 För en introduktion till intelligensbegreppet och den senare forskningen om intelligens se Brody 1992.

skolgången utan extra stöd. Trots att intelligens således är social kon- sou 1993: en struktion måste den antas ha en neurologisk bas till stor del är Kapitel 7 som genetiskt betingad. Det betyder att vissa genotyper individens från konceptionen bestämda, unika uppsättning gener tenderar större ge en problemlösningsförmåga och därmed högre värden ett intelligenstest än andra. Genotypen utgör emellertid endast en förutsättning, individens intellektuella kapacitet utformas i ett samspel mellan den givna genotypen och den omgivning som först fostret och sedan barnet lever i.9 Individens intelligens har därför inte något en gång för alla fixt värde utan påverkas under hela livet av händelser och erfarenheter det gäller bå- de olyckshändelser och mer alldagliga erfarenheter i skolan och yrkeslivet. Testresultat från åldrar när man börjar närma sig tonåren tenderar emellertid ha höga samband med värden som man får i högre åldrar. Det har fram till nu inte gått att observera genotypen direkt utan man har försökt avgöra dess betydelse för intelligensen genom att jämföra testresultat från individer med olika nära släktskap till varandra. Bland annat har man jämfört sambanden mellan enäggstvillingars testresultat med sambanden mellan likkönade tvåäggstvillingars. Beroende hur mycket högre sambandet blir för enäggstvillingarna har man slutit sig till hur stor betydelse det genetiska arvet har för intelligensvariationen enäggstvillingar har identisk genuppsättning. Även enäggstvilen om lingars miljö sannolikt varierar mindre inom paren än tvåäggstvillingars bör jämförelserna mellan de två typerna av tvillingar ge goda uppskattningar av genetiska faktorers relativa betydelse, åtminstone urvalen om av båda typerna av tvillingpar är sådana att de innefattar miljömässig en variation av samma omfattning som i hela befolkningenJo Man har också jämfört testresultaten för tvillingar som adopterats bort i olika familjer för att en uppfattning om den relativa vikten av arv och miljö. I dessa studier får man emellertid mer svårbemåstrade problem med den miljömässiga variationen. Adoptivfamiljer måste uppfylla rad kriteen rier för att möjlighet att ta hand om ett barn. Därmed bör räkna man med att förhållandena är relativt lugna i sådana välartade familjer och att variationen i social miljö mellan adoptivfamiljer det hela taget är betydligt mindre än i befolkningen som helhet. Därför finns det skäl att tro att beteendegenetiska studier tenderar att överskatta de genetiska faktorernas betydelse för skillnader mellan människor. Det bör framhållas att det inte finns någon motsättning mellan att hävda att genetiskt arv har stor betydelse för människors intelligens och att hävda att den sociala omgivningen likaså har stor betydelse. Ett ñktivt exempel kan illustrera detta. Låt oss antaga att vi observerar fem tvillingpar där den ena tvillingen i varje uppfostrats sina biologipar av ska föräldrar medan den andra adopterats bort. Vi tänker oss att vi får följande testresultat IQ för den biologiska modern, de två tvillingarna och adoptivmodern: 9 Jfr Schiff och Lewontin 1986. 10 Med avseende antalet syskon och interaktionen mellan syskon, vilket säkerligen har betydelse för intelligensutvecklingen, är variationen bland tvillingar uppenbarligen mindre än bland andra barn. 11Jfr Schiff och Lewontin 1986, sid. 180.

Tvilling- Biologisk Hemma- Adoptiv- Adoptiv- SOU 1993; 3 5 tvilling tvilling mor Kapitel 7 par mor 85 90 105 130 1

105 110 125 115 S

exemplet är konstruerat har vi fullständiga samband mellan den Som moderns IQ och barnens testresultat det vill säga att korrelabiologiska

tionskoefficienterna, är lika med 1 i båda grupperna medan det in-

r, något samband mellan adoptivmödrarnas och adoptivbarnens te finns IQ r0. Intelligensens ärftlighet förefaller således vara fullständig bristen samband mellan adoptivmoderns och adoptivbarn- Men trots IQ har uppväxtmiljön uppenbarligen en mycket påtaglig effekt alla ets adoptivbarnen har väsentligt högre IQ än sina syskon. Exemplet illuvi inte enkelt kan anta att orsakerna till individuella skillnastrerar att är desamma orsakerna till skillnader mellan der inom grupper som faktorer inte varierar inom grupperna kan förklara skillgrupper, som naderna dem emellan och vice versa. nuvarande ståndpunkten inom beteendegenetiken är att cirka Den hälften eller något därunder den individuella variationen i intelligens av genetisk variation medan den andra hälften beror på är att hänföra till omgivningsfaktorer. Detta säger emellertid egentligen ingenting om i vilken utsträckning sambandet mellan social bakgrund och utbildning är genetiskt förmedlat, eftersom vi inte vet något om eventuella skillnader i anlag mellan samhällsklasserna. Från att ha observerat att samhällsklasserna i genomsnitt skiljer sig i IQ kan V1 nämligen inte dra de skiljer sig med avseende på intelligensens genetiska slutsatsen att bas. nämnts inte observera genotypen direkt, och som Vi kan som visar kan vi inte utan vidare anta att faktorer som verkar exemplet ovan på individuell nivå också har effekt gruppnivå. Genomsnittliga miljöskillnader mellan samhällsklasserna förklarar med säkerhet en betydande del skillnaden i lO dem emellan och kan mycket väl förklaav ra hela skillnaden.

1 l praktiken skulle vi inte vänta fullständiga samband, men vi har valt oss exemplet för att tydligt illustrera det principiella resonemanget. 13 Se Gustafsson och Undheim kommande; Plomin, DeFries och McClearn 1990; Plomin 1990. Det bör observeras att genetiska faktorers relativa betydelse för variation mellan individer inte är något som är givet en gång för alla den beror variationen i den grupp man studerar. Att cirka 50 procent av variationen i lO skulle ha genetisk grund baseras då främst den genetiska och på den miljömässiga variationen bland amerikaner som accepterar att deltaga i beteendegenetiska studier. Skulle vi studera en population med en större miljömässig variation borde vi vänta oss att genetiska faktorer förklarar mindre än variationen i lO. Om vi till exempel studerade den svenska be- 50 procent av längre tidsperiod skulle vi troligtvis finna att miljöfaktorer folkningen över en förklarar mer än hälften av variationen. 14 Vågerö 1991 kallar denna slutsats the genetical fallacy. typ av

Även vi således inte kan bestämma om en nedre gräns för den ut- SOU 1993: 85 sträckning i vilken sambandet mellan social bakgrund och utbildning Kapitel 7 kan bero på intelligensskillnader mellan barn från olika samhällsklasser förefaller det däremot möjligt att bestämma övre gräns. Vi kan, en som framhölls ovan, anta att en eventuell genetisk effekt på sambandet mellan social bakgrund och utbildning förmedlas via intelligens. Intelligensskillnader mellan individer kan hänföras till variation i både arv och miljö. Därmed anger en skattning hur stor andel sambandet av av mellan social bakgrund och utbildning som kan bero på dessa skillnader också vad genetiska faktorer maximalt kan förklara detta av samband. Det finns i Sverige två datamaterial där har tillgång till uppgifter man om social bakgrund och uppnådd utbildning och även resultat från intelligenstest. Genom en så kallad stiganalys kan med hjälp man av uppgifterna i dessa material bedöma i vilken utsträckning effekten av social bakgrund på utbildning beror på intelligens. På nästa sida visas ett exempel på en stiganalys där data har hämtats från det materialen, ena av en undersökning av pojkar som gick i folkskolans tredje klass i Malmö år 1938.16 Korrelationen mellan social bakgrund och den utbildning pojkarna senare fick är 0.53, korrelationen mellan social bakgrund och testresultaten vid tio års ålder är 0.30 och den mellan testresultat och utbildning är 0.55.17 Med hjälp av dessa korrelationskoefficienter kan vi beräkna den relativa styrkan av de effekter som social bakgrund kan antas ha testresultat och utbildning och likaså för betydelsen intelligens för av utbildningen. Resultatet denna beräkning visas i Figur 7:1. av Stigkoefñcienterna anger de direkta effekterna i pilarnas riktning. Så till exempel är 0.40 ett uttryck för den del effekten social av som bakgrund har på utbildning som inte förmedlas via testresultaten.13 Korrelationen mellan social bakgrund och utbildning kan delas i den upp direkta effekten 0.40 och effekten social bakgrund av testresultat 0.30 gånger effekten av testresultat utbildning 0.44. Vi får således

0.53 0.40 + 0.30 X 0.44

15Som nämnts har även andra egenskaper, som kan påverka hur lång utbildning barnen får, antagits ha genetisk bas. Även så kan fallet en om vara förefaller det osannolikt att dessa egenskapers genetiskt betingade variation mellan samhällsklassema är tillräckligt stor för någon påtaglig effekt att ge den sociala snedrekryteringen. 15Fägerlind 1975. 17Fägerlind 1975, sid. 58.

13 Koefñcienterna anger den direkta effekten förändring som en om en standardavvikelseenhet i den oberoende variabeln innebär räknat i standardavvikelseenheter den beroende variabeln. För presentation den stiganalytiska en av tekniken, se Kapitel

SOU 1993: 85 Kapitel 7

Social Utbildning 0,40 bakgrund

0,30 0,44

Testresultat

effekten social bakgrund och testresultat på uppnådd Figur 7:1 Den relativa av utbildning. Källa: Malmö-undersökningen.

dividerar den sista termen i denna ekvation med den totala Om vi korrelationen får vi mått på hur stor andel av sambandet mellan soett bakgrund och utbildning förmedlas av intelligens vilket i det cial som här fallet blir

0.130.53 0.25

Cirka 25 procent sambandet mellan social bakgrund och utbildav förmedlas således intelligensen den mättes vid tio års ålder ning av som urval pojkar från Malmö. Vi kan emellertid inte utan vidare för ett av generalisera från detta procenttal och anta att sambandet till cirka en på intelligens. Det är nämligen en lång rad förhållanden fjärdedel beror påverkar resultatet. Det beror bland annat på hur, och hur väl, vi som social bakgrund, intelligens och utbildning. Det beror också mäter hur mycket social bakgrund och intelligens varierar i det urval vi stude-

rar. Om vi, till exempel, gör vår undersökning i en skola där eleverna måste betala höga terminsavgifter, skulle vi sannolikt ha liten variation i den sociala bakgrunden och finna att intelligens svarade för en stor del variationen i utbildning. Om vi i stället gjorde studien i en skola där av inte tog betalt ställde höga betygkrav för tillträde till skolan, man men skulle vi relativt liten variation i intelligens och följaktligen finna en intelligens endast förklarar en liten del av sambandet. att

Tabell 7 SOU 1993: 85 Andel av sambandet mellan social bakgrund S och utbildning U som för- Kapitel 7 medias via intelligens I enligt olika studier. Källa: Malmö-undersökningen, Fägerlind l975; UGU67 bearbetningar som Kjell Härnqvist gjort åt utredningen.

N Mått Ãrs- Ålder Kön r p p p Procent- Studie utbildn. kull IO S-U S-I S-U l-U andel

Malmö 707 år 1928 10 .52 .30 .44 .27 16

Malmö 707 nivå 1928 10 .53 .30 .40 .44 25

Malmö 707 år 1928 20 .52 .40 .34 .44 34

Malmö 707 nivå 1928 20 .53 .40 .29 .59 45

UGU67 7687 nivå 1967 13 +F .36 .27 .24 .45 33

UGU67 3772 nivå 1967 13 .34 .26 .23 .44 34

UGU67 3915 nivå 1967 13 P .36 .27 .24 .46 34

Noter: r Korrelationen Stigkoefñcienten

I Tabell 7:1 redovisar vi resultaten av stiganalyser gjorda på malmömaterialet och på det andra materialet, UGU67 undersökning - en som genomfördes när barn födda 1967 gick i grundskolans sjätte klass. För malmömaterialet redovisas hur resultaten varierar indikaom man som tor använder antalet år i utbildning eller den uppnådda utbildningsnivån och likaså hur de beror på vid vilken ålder intelligenstestet är utfört. För UGU67 redovisas separata resultat för pojkar och flickor. Vi finner vissa skillnader i skattningarna vad intelligens betyder för av sambandet mellan social bakgrund och utbildning, från cirka 15 till cirka 45 procent. Resultaten från malmöstudien tyder på att betydelsen av intelligens framstår som större den mäts vid ålder än den om vuxen om mäts relativt tidigt under skolåren. Detta är ett något märkligt resultat, eftersom det är svårt att se att intelligens i ålder kan förklara den vuxen tidigare skolgången. Snarast pekar det mot att utbildning till del påen verkar den mätta intelligensen. Härnqvist fann också att intelligensutvecklingen mellan 13 och 18 års ålder bland män påverkas både den av sociala bakgrunden och av den utbildning männen erhållit mellan som dessa två åldrar och att utbildningen stod för klart större del den en av förändring som kunde registreras. I uppföljning och utvidgning en av Härnqvists studie fann Balke-Aurell klara belägg för utbildning påatt verkar resultaten vid intelligenstest så att längre utbildning leder till en positiv intelligensutveckling. Typen utbildning hade betydelse för av den specifika intelligensutvecklingen så att till exempel teoretisk en utbildning som betonar verbala färdigheter positiv effekt ger en en verbal delfaktor av intelligensen. Hon fann också att yrkeserfarenhet oliav

19Se Emanuelsson 1981. 20Härnqvist 1968.

21Balke-Aurell 1982.

på olika intelligensfaktorer, SOU 1993: 85 ka slag på motsvarande sätt ger effekter men än den utbildning. Husén och Tuijn- Kapitel 7 att effekten är betydligt svagare av effekt utbildning på den vid mönstringen uppmätta inman fann en av telligensnivån jämförd med den vid tio års ålder Shavit och Feather-

likaså utbildning, och särskilt teoretisk sådan, ledde till en man fann att höjning testresultaten bland israeliska ungdomar från en mätrelativ av vid 13 års ålder till vid 17.23 Dessa resultat visar att den kausala ning en mellan intelligens och utbildning inte är entydig. Särskilt de riktningen ingår i de flesta intelligenstest förefaller kunna påververbala prov som utbildning. Brody att i studier i flera olika länkas av rapporterar man funnit ungdomars genomsnittliga intelligensnivå har stigit under der att vilket visar intelligensen delvis måste bero på miljöefterkrigstiden, att faktorer. hypoteser han för fram för att tolka dessa resultat är att De ökningen dels kan bero på förbättrad utbildning i de olika länderna en nåringstillförseln till barn förbättrats. Någon mer definioch dels att tiv tolkning han för närvarande inte möjlig att göra. Eftersom reanser på intelligenstest med all sannolikhet påverkas av den utbildsultaten har fått kommer vår beräkningsmetod att överskatta intelning eleverna ligensens betydelse för den sociala snedrekryteringen. mättes barnens intelligens när de gick i sjätte klass, det vill I UGU67 något högre ålder än när den första mätningen genomfördes såga vid en tretton tio innan någon differentiering ännu skett i i Malmö mot men Vi finner här att något större andel av sambandet mellan soskolan. en bakgrund och utbildning förklaras intelligens än vad fallet år om cial av använder de första testresultaten i malmöundersökningen, men en man något lägre andel de testresultaten från Malmö används. En om senare förklaring till endast låg andel förklaras av testvärdena för möjlig att en malmömaterialet skulle kunna att testet som användes i tioåringar i vara Malmö 1938 har lägre reliabilitet dvs. att testvärdena är mer godtyckli-

andra Testet från 1938 också ha haft en något ga än de testen. uppges lägre reliabilitet än det från 1948, en korrektion för dessa olika remen liabiliteter förändrar inte resultaten på något påtagligt vis.25

från testresultaten vid mönstringen i malmömaterialet Om vi bortser vilka vi kan utgå från är påverkade av den erhållna utbildningen - vi andelen sambandet förklaras av intelligens är lägre i finner att av som malmömaterialet än i UGU67. Skillnaden kan tänkas bero på att intelli-

mättes vid olika åldrar i de två undersökningarna. Om, vilket gensen tidigare redovisats många har hävdat, skolan och skolundervisningsom bättre anpassade till och förenliga med medelklassbarns referensen är än till barns från arbetarklassen kan utbildningens effekter ramar

22Husén och Tuijnman 1991.

23 Shavit och Featherman 1988.

24 Genuppsättningen i befolkningen antas goda grunder inte variera över en så kort tidsperiod Brody 1992.

25 Husén 1950 antog att testet från 1938 hade en reliabilitet om 0.85 medan det från 1948 hade reliabilitet om 0.95. Attenuationskorrektioner med dessa en värden och med godtyckligt valda värden för social bakgrund och utbildning, inte några värden för andelen av sambandet som beror intelligens som ger skiljer sig väsentligt från dem som rapporteras i Tabell 7:1.

den uppmätta intelligensen vara större för den förra SOU 1993: gruppen. Men 85 skillnaden kan också tänkas bero det skett faktisk förändring att en Kapitel 7 under de cirka fyrtio år förflutit mellan de två undersökningarna. som Det är inte orimligt att begåvning och betyg fått relativt större betyen delse för ungdomars utbildning under efterkrigstiden. Det finns goda skäl att ta skattningen från UGU67, cirka tredjeatt en del av sambandet mellan social bakgrund och utbildning förmedlas via intelligensskillnader, den bästa uppskattning som som för närvarande kan göras. Materialet är aktuellt, riksrepresentativt och har hög kvalitet det är sannolikt ett av de bästa materialen med den här - typen av uppgifter som finns i världen. Här bör vi nu återknyta till frågan i vilken utsträckning om den sociala snedrekryteringen är genetiskt betingad. En del den sociala av selektionen sammanhänger uppenbarligen med barn från att skilda samhällsklasser i genomsnitt har olika grad allmän intellektuell förmåga av i tonåren, vilken i sin tur leder till de får olika att grad av utbildning. Den intellektuella förmågans roll för utbildning är, rimligen, inte obetydlig, även om många uppmätta samband är överskattningar som beror på att utbildning påverkar resultatet intelligensmätningar. av Den sociala selektionen förmedlas alltså till del via intelligens. en Av detta följer inte att den har genetisk grund skillnaderna - mellan klasserna kan istället vara producerade miljöskillnader av som sammanhänger med barnens klasstillhörighet. Sådana omgivningsskillnader kan mycket olikartade faktorer, avse allt från näringstillförsel till fostret och det nyfödda barnet och exponering för miljögifter olika slagzö till uppfostran av och intellektuell stimulans under barna- och ungdomsåren. Många omgivningseffekter är korrelerade med samhällsklass och bidrar till sambandet mellan social bakgrund och intelligens. Vi kan därmed utgå från att den genetiska komponentens betydelse för den sociala selektionen är betydligt mindre än intelligensens totala inflytande enligt skattningarna i Tabell 7:1. Om vi utgår från resultaten från UGU67, är den övre gränsen för vad genetiska

faktorer kan betyda för den sociala selektionen i skolan cirka en tredjedel. Deras betydelse är emellertid med säkerhet avsevärt lägre eftersom omgivningsfaktorer, inklusive utbildning, påverkar testresultaten. Det finns endast ett fåtal beteendegenetiska studier effekten av av samhällsklass på testresultat. De som har gjorts påvisar betydande miljöeffekt en av uppväxthemmets klasstillhörighet på barns 10.37 Det finns emellertid också studier som tyder på en genetisk effekt de biologiska föräldrarav nas socioekonomiska position på bortadopterade barns 10.23 Sammanfattningsvis leder denna genomgång till följande slutsats: Det kan finnas en genetisk komponent i den sociala selektionen till högre utbildning, men det går inte att på vetenskapligt säker grund mer precist bedöma dess betydelse. Den samlade evidensen talar dock för att

26 Exempelvis har det kunnat visas att blyhalten i blodet bland färgade barn i U.S.A. är högre än bland barn i allmänhet Berney 1993. 27Scarr och Weinberg l976; Schiff m.fl. l986; Weinberg m.fl. 1992.

28Capron och Duyme 1989 och andra källor citerade i Brody 1992.

liten del SOU 1993: 85 genetiska komponenten står för en liten eller mycket av den utbildning. Med säkerhet Kapitel 7 sambandet mellan social bakgrund och anser

den klart övervägande delen av den sociala selekvi oss kunna säga att

i utbildningssystemet inte beror genetiska faktorer. tionen

7.1.2 Prenatala skador

också kan inverka på intelligensen och andra Medfödda faktorer som är fosterpåverkan och fosterskador. I den mån personlighetsfaktorer vilken utbildning barnen sedermera får, sådana skador påverkar som mån förekommer i olika stor utsträckning i olika klasser, och i den de sociala snedrekryteringen. Till det som kan påverka kan de påverka den olika livsstilsfaktorer rökning, alkohol- och fosterutvecklingen hör -

moderns kost under graviditeten. Exponering för olika drogbruk liksom exempelvis i arbetslivet, utgör andra möjliga determinanter miljögifter, fosterpåverkan och fosterskador29 I alla dessa avseenden kan det föför skillnader mellan kvinnor i skilda samhällsklasser. rekomma någon forskning med hjälp vi kan avgöra hur Det finns knappast vars förhållanden betyder för barns senare utbildning. Vi mycket prenatala

således ingen grund för att bedöma fosterskadornas inflytande, men har osannolikt deras frekvens skulle vara så olika i olidet förefaller oss att de kunde för någon mer påtaglig andel av ka samhällsklasser att svara Vår samlade slutsats detta och föregåden sociala snedrekryteringen. av

blir därför snedrekryteringen nästan helt uppkommer ende avsnitt att familjens och samhällets inverkan på barnen när de väl kommit genom

till världen.

7.2 Uppväxtvillkor: Den sociala snedrekryteringens

kulturella och ekonomiska dimensioner

definierade vi social snedrekrytering som sambandet mellan I Kapitel l samhällsklass och barnens utbildning. Vi diskuterade ockföräldrarnas dimensioner i uppväxten fångas in av det brekortfattat de olika som

samhällsklass eller socialgrupp, alternativt socioekonoda begreppet grupptillhörighet, vilka oftast ligger nära vår deñnition. Sammisk är paraplybegrepp utgår från ställning i produktionen, hällsklass ett som anställnings- och arbetsförhållanden i bred bemärkelse, men som sam-

med ekonomisk ställning och kulturella och sociala tidigt samvarierar

t.ex. utbildning och socialt nätverk. resurser, Samhällsklass år förutom detta indikator en grupptillhörighet, i en indikerar värderingar, attityder, konsumtionsen lös betydelse, som och andra livsstilsorienterade faktorer. Olika sociala mönster, sedvanor alltså ha skilda livsstilar, detta ligger inte till klasser tenderar att men

för vår klassindelning. Som vi argumenterade mer utförligt i Kagrund

pitel 1 vi istället att definitionen av samhällsklass bör baseras anser

arbetsmiljöns eventuella betydelse för fosterskador finns i 79 En diskussion av Ericson och Källén 1989.

ställning i produktionen samt på anställning- och arbetsförhållanden. SOU 1993: 85

Att det är meningsfullt att tala om samhällsklasser i dagens Sverige be- Kapitel 7

ror på att det föreligger ett klart samband mellan de förhållanden som konstituerar samhällsklasser å den sidan och ekonomiska, kulturelena la och sociala resurser, liksom livsstil å den andra.

När vi då studerar föräldrarnas samhällsklass alltså fångar in - som ett antal aspekter av förhållandena i uppväxtfamiljen och barnens utbild- ning, finner vi, som vi sett i Kapitel 5 och ett rätt starkt samband. Vi

har dock svårt att peka på vilka mekanismer som ligger bakom detta: är

det t.ex., som man antog i början av seklet, främst ekonomiska faktorer

som verkar, eller är det kanske i allt högre utsträckning subtila kultu-

rella mekanismer Centralt för förståelsen uppkomsten av av den socia-

la snedrekryteringen är att urskilja den relativa betydelsen olika faktoav rer. Förvånansvärt sällan läggs någon vikt vid försöka att separera olika dimensioner i uppväxthemmet vid studiet social se1ektion.31 av l avsnitt 7.2.1 och 7.2.2 skall vi redovisa resultat från ett antal studier

vi genomfört av den relativa betydelsen olika bakgrundsfaktorer. Vi av skall försöka att åtminstone delvis öppna den svarta låda som begreppet social bakgrund representerar och därmed direkt studera vilka mer mekanismer som ligger bakom den sociala snedrekryteringen. I avsnittet

7.2.3 redovisar vi sedan analyser av förändringen i olika uppväxtvillkors

relativa betydelse.

7.2.1 Relativ betydelse föräldrarnas klass, utbildning inkomst av och

Hur stor del av den sociala snedrekryteringen kan tänkas bero någon

i vid bemärkelse kulturell skillnad mellan de sociala klasserna I tidigare forskning har det kunnat visas att framför allt föräldrarnas utbild-

ning är central för barnens utbildningsframgångar se avsnitt 3.2.2; jfr

Kapitel 6. Detta kan tänkas ha flera orsaker. En enkel förklaring är

att barnens utbildningsaspirationer refererar till vad föräldrarna har uppnått; både barnen och föräldrarna vill upprätthålla utbildningstraditionen inom familjen. Därutöver besitter högutbildade föräldrar en

3° Detta framgår av analyserna i Kapitel För den vill övertyga sig som om relevansen av samhällsklass deñnierad lite olika sätt faktor - - som en av betydelse i dagens Sverige hänvisar vi till Erikson och Aberg 1984, Vogel m.fl. 1987, Fritzell och Lundberg l993; kommande.

31 Delvis tror vi att detta beror på att studiet den sociala snedrekryteringen av oftast utförts av pedagoger som i regel sökt enda sammanfattande mått ett socioekonomisk bakgrund e.d. Sålunda har ofta, även där faktiskt man man kunnat belysa den relativa vikten av olika bakgrundsfaktorer, slagit ihop dessa

till ett blandmått se t.ex. Svensson 1971;Fägerlind 1975;Härnqvist 1992. Det ligger av naturliga skäl närmare sociologisk tradition en att söka utröna vad det är i socialklassituationen orsakar skillnader i livschanser som och beteende; kanske skulle man forskningstekniskt kunna säga att skillnad mellan socioen loger och pedagogerligger i att de förra är mer koncentrerade den oberoende

och de senare på den beroende variabeln i analysen av bakgrundsfaktorernas effekt studieprestation och utbildningsval.

32En mer ingående redogörelse för teorier om mekanismerna bakom den sociasnedrekryteringen ges i en underlagsrapport till utredningen Erikson och Jonsson 1993b.

mängd kunskaper hur gymnasier och högskolor är inrättade, samt SOU 1993: 85 om konsekvenserna olika val de kan navigera i utbildningssyste- Kapitel 7 om av met. En orsak hänför sig till den tidiga socialisationen: välutbilannan dade föräldrar kanske sina barn en bättre intellektuell stimulans och ger träning, de är mer undervisande i sitt umgänge med dem.33 Under skoltiden kan de bättre än andra hjälpa till i skolarbetet och en stor del av barns inlärning sker utanför skolan. I teorier menar man också att välutbildade föräldrar förmedlar nyare kulturellt eller socialt kapital till sina barn. Kunskapen om hur man för sig, uppträder, vilka preferenser och åsikter som gäller, är enligt denna tradition det som räknas i den dominerande kulturen och avkastningen av detta kulturella kapital antas vara hög i skolan eftersom den belönar dem behärskar sådana subtila kulturella koder. som Närmast studerar vi hur stor del av sambandet mellan social bakgrund och utbildning kan återföras på föräldrarnas utbildning. Det som

kan närmast liknas vid en redogörelse för hur stark den sociala snedrek-

ryteringen skulle ha varit i det hypotetiska fallet att utbildningsfördelningen bland föräldrarna i olika samhällsklasser varit lika. Vi har valt att belysa övergången till gymnasie- och till universitetsstudier. Det görs i Tabell 7:2 nästa sida. I den vänstra delen av tabellen visas effekten samhällsklass för övergång till trefyraåriga gymnaav sielinjer bland dem som gick ut årskurs 9 år 1988-92. I den högra delen visas motsvarande effekt för inskrivning vid traditionell universitetsutbildning t.o.m. år 1990 för personer födda 1964-68. Låt oss först kon-

centrera oss på kolumnerna a och b. I kolumnerna a redovisas den

sociala snedrekryteringen i form av klasskillnader där värdena represen-

terar respektive klass läge i förhållande till okvalificerade arbetare som

har fått värde 0 jämförelse. Ju högre värde, desto större år avstånsom det till denna utbildningsmässigt mest missgynnade samhällsklass. Vi ser att barn från klass I har störst försteg framför andra barn, både när det gäller övergång till gymnasium och universitet; därefter kommer tjänstemän mellannivå, lägre tjänstemän, företagare och jordbrukare. Skillnaden i utbildningschanser mellan barn vars föräldrar hänförts till kvalificerade arbetare och barn till okvaliñcerade arbetare är ganska liten, men till de förras fördel. Mönstret är detsamma som vi tidigare sett i Kapitel 5 och

33För en genomgång av teorier inom detta område, se Ekerwald 1983. 34 Se fr.a. Bourdieu l977; 1984; för en introduktion svenska Broady och Palme 0985; för en analys av det sociala kapitalets betydelse, se Coleman 1990. 35 Estimaten är logaritmerade oddskvoter genererade från en logistisk regression och kan ges en precis tolkning. I dess anti-logaritmerade form uttrycker de chansen oddset att en son eller dotter från en viss klass skall vidare i skolan snarare än att inte göra det relativt motsvarande chans för barn från klass Vll okvaliñcerade arbetare. Det logaritmerade oddset 2.20 motsvarar ett odds nästan exakt Om vi betecknar oddset att välja trefyraårig teoretisk gymnasielinje som utbildningschans kan följande tolkning göras: Utbildningschangymnasiet för barn till högre tjänstemän är nio gånger goda som för serna barn till okvaliñcerade arbetare. Se avsnitt 1.2.2 och Erikson och Jonsson l993b.

Tabell 7:2 sou 1993: 85 Effekten av föräldrarnas samhällsklass pa övergång o till teoretiska trefyra-åri- Kapitel 7 ga gymnasielinjer respektive traditionell universitetsutbildning kolumn a; kontrollerat för föräldrarnas högsta utbildningsnivå kolumn b; för föräldrarnas ekonomiska resurser kolumn c; samt för både föräldrarnas utbildning och ekonomiska resurser kolumn d. Referenskategori värde 0: barn till okvalificerade arbetare. Personer som gick ut årskurs 9 år 1988-92 gymn respektive födda 1964-68 univ. Värdena är logaritmerade oddskvoter, genererade ur en serie logistiska regressioner. Källa: Årskurs 9-materialet; Högskolematerialet.

3-4-ârigt gymn Universitet

lVab Företagare

I kolumnerna b kontrollerar vi så för föräldrarnas utbildning, dvs. vi jämför på statistisk väg barn från olika samhällsklasser där föräldrarna har samma utbildning. Vi ser att klasskillnaderna därmed minskar kraftigt; en stor andel av den sociala snedrekryteringen beror således på att föräldrar i mer privilegierade klasser har genomsnittligt högre utbildning än föräldrar i arbetarklassen. Detta är knappast förvånande, men resultatet är viktigt eftersom det ger oss en ledtråd till vilka mekanismer som ligger bakom sambandet mellan social bakgrund och utbildning. Av Tabell 7:2 skulle vi kunna dra slutsatsen att uppemot hälften av försprånget för barn till högre tjänstemän beror föräldrarnas höga utbildning eller kulturella kapital. En nästan lika stor del utbildav ningsfördelarna för barn till tjänstemän mellannivå kan också förklaras av deras föräldrars utbildning. För övriga klasser måste den större delen av försprånget framför barn till okvaliñcerade arbetare förklaras annat sätt.37 Hur skall vi då tolka den återstående effekten föräldrarnas klassav tillhörighet Det faller sig naturligt att hänföra den till skillnader i ekonomiska resurser det är ändå den utåt sett dominerande klasskillna- den. Men det föreligger som vi nämnt också stora skillnader i anställnings- och arbetsförhållanden mellan yrken vi hänför till olika som sociala klasser. Ett flertal sociologiska och psykologiska teorier hävdar att arbetets innehåll och krav samt arbetsmiljön färgar sig på uppväxtav

36 Som tidigare använder vi ett mått den högsta av föräldrarnas utbildningsnivå, enligt kodningen i Tabell 1:1. 37 Notera att det inte i är oproblematiskt att tolka residualen uppskattningarna får detta sätt tas som en ganska grov skattning.

miljön. Vi från empiriska studier att anställda med mentalt krä- SOU 1993: 85 vet arbetsuppgifter är aktiva på fritiden medan de med fysiskt Kapitel 7 vande mer arbeten har låg aktivitetsnivå kanske en effekt av hur uttröttunga en tad är efter jobbet.39 Vidare har man funnit att anställda i underman ordnade positioner tenderar att värdera lydnad mer hos sina barn, me-

dan de med autonoma arbeten mer betonar frihet i uppfostranW Det är

därmed tänkbart att hemmiljön blir mindre intellektuellt stimulerande för arbetarbarnen genom att föräldrarna inte har ork att umgås med dem, ocheller därför att de från sina arbeten överför värderingar som till initiativ e.d. I värsta fall kan det tänkas att visinte uppmuntrar egna okvaliñcerade arbeten år direkt intellektuellt utarmande, vilket torde sa kunna begränsa föräldarnas vilja och förmåga att t.ex. stödja sina barn i skolarbetet. Vi vill gärna betona att dessa hypoteser om hur föräldrarnas arbete påverkar barnens skolprestationer är otillräckligt studerade och att vi därför inte kan fastställa vilka mekanismer som eventuellt kan verka. Slutsatsen för vårt vidkommande är att nackdelarna för arbetarbarn inte enbart behöver ekonomisk natur. De skulle också kunna vara av bestå i att deras föräldrar saknar stimulans och intellektuella utmaningi sina jobb och har underordnade, passiviserande och uttröttande arar beten. En annan faktor som är viktig är att tjänstemän har en annan utblick över det fält av yrken som kräver högre utbildning och därmed kan bistå sina barn med en bättre information om dessa. Detta gäller troligen även tjänstemän lägre nivå, eftersom de ofta ingår i en överblickbar byråkrati. Tjänstemän kan däremot sakna inblick i vad manuellt arbete innebär, vilket också kan deras barn att uppleva sådana yrfrämmande. Denna klasskillnad i information och kunskap ken som arbetslivet och skolsystemet kan vi sammantaget kalla för inforom mationsdistanså I praktiken är det naturligtvis oerhört svårt att analysera vilken betydelse ekonomiska faktorer i uppväxtfamiljen har i förhållande till föräldrarnas arbetssituation. Det finns tyvärr heller inga datamaterial som än indirekt kan belysa frågan. Vår strategi är att med hjälp av olika mer mått studera effekten ekonomiska faktorer i uppväxthemmet för barav utbildning. Vi har först gjort detta basis levnadsnivåundernens av sökningarna där en fråga ställts om intervjupersonen haft det svårt ekonomiskt under uppväxttiden. När vi adderar denna faktor samt uppgiften antalet syskon vilket är en klassisk indikator uppväxtfamilom jens ekonomiska situation visar det sig att betydelsen av föräldrarnas samhällsklass kvarstår i stort sett oförändrad Detta tyder att ekonomin inte är den viktigaste dimensionen när det gäller den sociala snedrekryteringen. Vi måste dock medge att måttet på ekonomiska 35 Se t.ex. Kohn 1969; Kohn och Schooler 1983; jfr också Tåhlin 1987. En genomgång av sådana teorier ges i Erikson och Jonsson 1993b. 39 Se Tåhlin 1987. 40 Se fr.a. Kohn 1969. 41 Begreppet används den tyska sociologen Grimm, refererad i Huch 1977. av 42 Resultaten visas inte här, men presenteras av Dryler 19933 i en specialrapport för utredningen Erikson och Jonsson 1993a.

resurser är ganska oprecist och att vi alldeles säkert underskattar bety- SOU 1993: 85 delsen av familjeekonomin i denna analys. Kapitel 7 Vi har bättre möjligheter att skatta betydelsen av uppväxtfamiljens ekonomiska situation genom att använda utredningens årskurs 9material. Där har vi tillgång till uppgifter om båda föräldrarnas inkomster, familjestorlek, samt flera uppgifter om bostaden bl.a. boendetyp, standard och utrymmesstandard från år 1985 då barnen var 12-15 år gamla. När vi tar med samtliga dessa ekonomiska uppväxtfaktorer i en

analys av gyrnnasieövergång erhåller vi resultaten i kolumn c i Tabell

7:2. Där visas således de skattade skillnaderna mellan barn från olika klasser i att välja längre teoretiska gymnasielinjer om föräldrarnas ekonomiska resurser inte skilt sig mellan klasserna.

Siffrorna i kolumn c visar att en viss, men inte uppseendeväckande

stor, del av skillnaden mellan sociala klasser kan hänföras till den eko-

nomiska dimensionen. När vi jämför kolumn b med c framgår det

att föräldrarnas utbildning ligger bakom en betydligt större del av sambandet mellan social bakgrund och gymnasieval. l kolumn d i Tabell 7:2, slutligen, ingår både föräldrarnas utbildning och ekonomiska resurser i analysen. Jämför vi denna kolumn med kolumn b ser vi hur mycket vi skulle kunna vinna med att utjämna inkomster mellan sociaklasser om vi redan hade kunnat ge dem lika utbildning. Det är inte särskilt mycket, men barn från okvaliñcerade arbetarhem skulle knappa in ytterligare på barn från andra samhällsklasser när det gäller gymnasievalet. Vi kan ytterligare pusselbitar till frågan om den relativa betydelsen av olika dimensioner i uppväxten genom analyser av 1968 års levnadsnivåundersökning. Dessa ger oss en mycket intressant bild betydelsen av av social klass, kulturella faktorer samt ekonomiska för barnresurser ens utbildning. Studien baseras personer födda 1925-47. Analyserna har gjorts på samma sätt som dem som presenterades vi har ovan, men kunnat använda fler och andra mått kulturell bakgrund samt på uppväxtfamiljens ekonomiska situation. I Tabell 7:3 visas betydelsen av föräldrarnas klassposition för realexamen respektive studentexamen, först brutto i kolumn A, därefter kontrollerat för andra kulturella och ekonomiska faktorer i uppväxthemmet. Mönstret av samband mellan social bakgrund och utbildning är detsamma som vi tidigare sett möjligen är sambanden något starkare här, vilket kan bero på att vi studerar en något äldre generation än i de tidigare analyserna. Också i Tabell 7:3 kan vi hur effekten föräldrarse av nas klassposition förmedlas av deras utbildning och ekonomiska ställning

43 Definitionerna av social klass är också något olika i de olika materialen, vilket gör att de absoluta värdena i tabellerna inte alltid är jämförbara. Vi har t.ex. inte ett tillfredsställande sätt kunnat dra gränsen mellan klass och III i Tabell 7:3, vilket troligen ligger bakom resultatet att den senare klassen uppvisar en hög övergångsfrekvens till gymnasium. Huvudpoängen här, är emellertid att studera de relativa effekterna av olika bakgrundsfaktorer, något som troligen är mindre beroende av de precisa klassiñceringarna. 44Observera att kolumnerna A-D i Tabell 7:3 inte har innebörd samma som ad i Tabell 7:2.

Tabell 7:3 SOU 1993: 85 Effekten föräldrarnas samhällsklass på realexamen respektive studentexaav Kapitel 7 kolumn A; kontrollerat för föräldrarnas utbildningsnivå kolumn 8; men samt även deras kulturella kapital kolumn C och ekonomiska resurser kolumn D. Referenskategori värde 0: barn till okvaliñcerade arbetare. Perfödda 1925-47.Estimaten är logaritmerade oddskvoter, genererade ur en soner serie logistiska regressioner. Källa: Levnadsnivåundersökningen 1968.

Realexamen Studentexamen

Social A B C D A B C D bakgrund

l 2.73 1.15 0.80 0.19 3.72 2.30 1.88 1.25 1.54 1.13 0.89 0.67 1.91 1.39 0.99 0.73 IlI 0.92 0.67 0.38 0.45 1.90 1.63 1.38 1.38 lVab 1.28 1.14 0.93 0.75 1.58 1.35 1.06 0.86 lVcd 0.15 0.08 0.04 -0.26 0.69 0.63 0.57 0.38 Vl 0.27 0.28 0.08 0.03 0.82 0.86 0.67 0.55 Vll 0.00 0.00 0.00 0.00 0.00 0.00 0.00 0.00

Not: l Högre tjänstemän m.fl. lVcd Jordbrukare Tjänstemän mellannivå Vl Kvalificerade arbetare III Lägre tjänstemän Vll Okvaliñcerade arbetare lVab Företagare

Värdet är signifikant 5%-nivån.

Det är två resultat framstår som speciellt intressanta. Det första är som även när vi jämför föräldrar med samma utbildning, spelar kulturelatt la, livsstilsanknutna faktorer inte oväsentlig roll för den sociala sneden rekryteringen.45 Detta framgår när kolumnerna B och C jämförs. Skillnaderna mellan dessa är att vi i kolumn C också fört in två mått på föräldrarnas kulturella kapital i analysen, nämligen huruvida det i uppväxthemmet finns mer än två hyllmeter böcker, daglig tidning, TV föräldrarna ofta brukar teater, konserter eller m.m., samt om museer. Det andra intressanta resultatet i Tabell 7:3 är att för två personer vars föräldrar har lika hög utbildning och samma kulturella kapital, har skillnader i ekonomiska resurser i uppväxthemmet en tydlig effekt för vilken utbildning de når. Detta kan vi se genom att jämföra kolumner- C och D skillnaden mellan dessa är att vi i kolumn D också na kontrollerar för ekonomiska faktorer. Vi har kunnat inkludera ett antal mått ekonomiska bl.a. inkomst, förmögenhet, tillgångar resurser, eget hem m.m., kontantmarginal samt socialbidrag. Därmed har vi ett bättre sätt än i Tabell 7:2 kunnat fånga skillnaderna mellan dem som är förmögna respektive fattiga. Analysen levnadsnivåundersökningens data pekar alltså att den av ekonomiska dimensionen kan viktigare än vad som framgår av våra vara tidigare analyser. Vi kan dock inte vara säkra detta eftersom resultaten också kan bero på att betydelsen av just ekonomiska faktorer kan ha

45 Till del kan detta bero att vårt mått på föräldrarnas utbildning är en mindre ñnindelat än i våra andra analyser.

minskat över tid analyserna i Tabell 7:2 och 7:3 gäller olika årskul- SOU 1993: 85 lar. Det är ändå troligt att större andel den sociala snedrekryte- Kapitel 7 en av ringen skulle kunna förklaras av ekonomiska faktorer vi i analysen om av våra aktuella data haft bättre information om uppväxtfamiljens eko-

nomiska ställning, framför allt om förmögenhet, tillgångar o.d.45 Den kan antas vara viktig för den ekonomiska trygghet troligen år som en faktor bakom beslut att välja en teoretisk gymnasieutbildning leder som till universitetsstudier. Resultaten vad gäller den relativa betydelsen av föräldrarnas klass, föräldrarnas utbildning, samt ekonomiska hemförhållanden baserar sig på

analyser av övergången till längre teoretiska gymnasielinjer, den viktigaste vattendelaren när det gäller högre studier. Skulle vi då samma resultat om vi studerade övergång till universitet Vad som talar för att ekonomiska förhållanden skulle slå igenom något vid denna övermer gång är att de privatekonomiska riskerna med studier på den nivån är större. Samtidigt visar våra resultat i nästa avsnitt den betyg och tiatt av digare utbildningsval oförmedlade effekten föräldrarnas utbildning är av förvånansvärt stark vid övergång till högskola jfr Figur 6:6. Detta kan tyda på att utbildningtradition år viktigare än ekonomiska resurser även på högre utbildningsnivåer. Tyvärr går det inte att studera den relativa betydelsen av föräldrarnas ekonomiska för övergång till resurser högskolan med något existerande svenskt datamaterial.

7.2.2 Socio-kulturella uppväxtförhållanden, skolprestationer och övergång till gymnasium och högskola

Det är både illustrativt och teoretiskt relevant göra tudelning att en av den sociala snedrekryteringen. Den ena delen skulle då representera sambandet mellan social bakgrund och skolprestationer, fr.a. i form av betyg. Den andra delen skulle gälla sambandet mellan social bakgrund och utbildningsval vid olika förgreningar i skolsystemet, givet betyg. Vår tolkning av orsakerna bakom den sociala snedrekryteringen kommer att bero på vilken dessa delar överväger. Om det är av som betygen, ligger det nära till hands att tro att barnens tidiga socialisation i föräld-

rahemmet och föräldrarnas hjälp med skolarbetet under låg- och mellanstadiet ligger bakom största delen den sociala snedrekryteringen. av Den del av sambandet som är oförmedlad betyg kan bero av antas att barnen tagit till sig föräldrarnas värderingar, samt på direkta råd och övrig påverkan när det gäller själva utbildningsvalen.

46 Våra ekonomiska mått är speciellt för företagare och jordbrukare svaga vars ekonomiska ställning långt ifrån alltid avspeglas av deras taxerade inkomst se Johansson och Hedström 1978.

47Jfr dock Reuterberg och Svensson 1992 samt avsnitt 8.3.2 nedan. Den bästa möjligheten att analysera frågan är troligen följa årskurs genom att upp 9-materialet om några år då de ingår däri hunnit påbörja högskolestudier som i större utsträckning. 43 Uppdelningen görs först Boalt 1947 och elaborerat av - mer men utan empiriska data av Boudon 1973. Se avsnitt 3.2.1. -

SOU 1993: 85 FöräldrarnasÅ Kapitel 7 socialaklass

Prestationsnivååk 6 åk 9 i

0.07 0.54 Högskola 044 0.59 val

Teoretiska Gymnasie- V

val åk 7 -OJS--P val

IO

Föräldrarnas utbildning

Figur 7:2 Stigdiagram över den sociala bakgrundens och förmedlande faktorers betydelse för valet gymnasie- och högskolealternativ. Ungdomar födda 1967. av Källa: UGU.

Hur förmedlas då de sociala skillnaderna i övergång till gymnasium och högskola betyg och tidigare val För utredningen har Kjell Härnav qvist i analys ett urval födda 1967 studerat hur betydelen av personer föräldrarnas samhällsklass och utbildning för barnens utbildsen av ningskarriär förmedlas begåvning och betyg. Resultatet visas i samav manfattning i s.k. stiganalys som återges i Figur 7:2. Analystekniken en presenteras i Kapitel 6. Figuren visar kausal kedja som tar sin början längst till vänster en med två mått på hembakgrund, nämligen föräldrarnas sociala klass och utbildning. Som tidigare är det hushållets dominerande klass och föräldrarnas högsta utbildningsnivå som använts. Dessa båda faktorer har effekt barnets studiebegåvning i årskurs som är mätt både geen intelligenstest och skolbetyg. Styrkan av effekterna indikeras med nom värdena 0.17 och 0.20. Låt följa den kausala ordningen i modellen till teoretiska val i årsoss kurs Både föräldrarnas socialklass och utbildning samt, framför allt, studiebegåvningen i årskurs 6 påverkar dessa val. Prestationsnivån i årskurs 6 har stark direkt effekt betyg i årsen kurs 9 0.60 och därutöver indirekt effekt via de teoretiska valen. en Men även för barn med studiebegåvning och som har gjort samsamma val, har den sociala bakgrunden viss betydelse för betygen i årsma en kurs 9 detta visas att det går pil direkt från föräldrarnas klass genom en från utbildning till betyg i årskurs 9. och en deras

49 Härnqvist 199321 i Erikson och Jonsson 199325.

I högra delen av figuren finns sedan ändpunkterna i den kausala SOU 1993: 85 kedjan, nämligen gymnasieval övergång och val linje samt övergång Kapitel 7 av till högskola. När vi studerar dessa kan vi först se hur val av gymnasielinje beror av studiebegåvning, tidigare utbildningsval och betyg. Gymnasievalet påverkas mest av betyg i årskurs därefter tillvalen i högav stadiet notera att tillvalen dels har en direkt effekt gymnasieval, dels påverkar genom att teoretiska tillval leder till högre betyg i årskurs 9. Prestationsnivån i årskurs 6 har en svag direkt effekt, verkar främst men via betyg i årskurs Därefter kan vi övergå till att fokusera den sociala bakgrundens betydelse för gymnasieval. Vi har tidigare sett att föräldrarnas klass och utbildning påverkar prestationsnivån i årskurs teoretiska val i årskurs samt betyg i årskurs Det sociala ursprunget har därigenom betyen dande effekt på gymnasieval via dessa mellanliggande faktorer. Därutöver finns också direkta effekter av föräldrarnas sociala klass 0.06 och utbildning 0.08, som alltså inte förmedlas av de mellanliggande faktorerna. Detta kan tolkas som att för elever med samma betyg, samma intelligens, och som gjort samma tillval i grundskolan, betyder ändå den sociala bakgrunden en del när det gäller val teoretisk gymnasielinje. av

Övergång till högskola beror naturligtvis på det tidigare gymnasieva-

let, men här har betygen i årskurs 9 en stark effekt, troligen då dessa mäter en allmän studiebegåvning som också gör sig gällande under gymnasietiden. Även när vi beaktar hur betydelsen av hembakgrund förmedlas av tidigare skolprestationer och val, finner vi oförmedlade effekter av både föräldrarnas klass och utbildning för övergång till högskola. Föräldrarnas klassposition respektive utbildning har alltså betydelse för barnens utbildningskarriär, dels genom att påverka skolprestationer, dels genom att påverka utbildningsvalen för elever prestasamma tionsnivå. På vilket sätt verkar då ekonomiska i uppväxthemresurser met Förmedlas de också delvis via betygen Vi kan studera denna fråga på basis av årskurs 9-materialet stiganalys genom en av samma typ som ovan, fast med en mindre uppsättning faktorer. Den visas i Figur 7:3. Av figuren framgår de nu välkända sambanden mellan bakgrundsfaktorer och betyg, samt den stora betydelse betygen sedan har för val av gymnasielinjeprogram. Vi ser också, vilket visades ovan, att såväl föräldrarnas klassposition som utbildning har av betyg oförmedlade effekter för gymnasievalen. Intressant nog visar sig föräldrarnas inkomst inte alls påverka skolframgångar i termer av betyg, medan den har viss betydelse för gymnasievalet. Även för barn med sociala samma ursprung, med liknande utbildningstradition i hemmet och med samma betyg i årskurs tenderar de från mer fördelaktiga ekonomiska hemförhållanden att något oftare välja längre gymnasielinjer. Effekten är dock svag och föräldraekonomin framstår inte som någon viktig faktor. Samtidigt är det dock långt ifrån självklart att föräldrarnas inkomster skall ha någon betydelse för val av gymnasiealternativ i en situation då nästan alla 16-åringar väljer att börja gymnasiet konsekvenserna för familjeekonomin att välja av treårig snarare än tvåårig linje måste små. vara

SOU 1993: 85 Kapitel 7

Föräldrarnas inkomst

0,05 0,4I

Föräldrarnas 0.08 P Gymnasiesamhällsklass alternativ 0 l 7 0,57 N R1 0,44

Z

Betyg åk 9 0.63 0,23 0,l2 Föräldrarnas utbildning

Figur 7:3 Stigdiagram över effekten av olika dimensioner av det sociala ursprunget på betyg i årskurs 9 och gymnasieval. Ungdomar födda 1972-76. Källa: Årskurs 9-materialet.

På analysen i Figur 7:3 kan vi dra slutsatsen att ekonomin bebasis av tyder mindre än föräldrarnas utbildning och klassposition. Som vi nämnt tidigare är föräldrarnas sammanlagda inkomst även om hänsyn här tagits till försörjningsbörda dock ett otillräckligt mått ekonomin i stort, främst därför att vi saknar uppgifter om tillgångar och förmögenhet. Därför kan vi underskatta ekonomins betydelse och slutsatsen att den i relativa termer har mindre vikt än utbildningstradition och social klasstillhörighet kan inte betraktas som definitiv.

ät ät *

De tidigare analyserna har illustrerat att den sociala snedrekryteringen verkar i två led: Barn till högre socialgrupper tenderar att prestera bättre i skolan, och vid samma prestationsnivå gör de oftare mer teoretiska val. Dessa visar sig i Figur 7:2 i form av direkta effekter från bakgrundsfaktorerna. För varje steg i utbildningsgången upprepas detta mönster. Det lår oss att hembakgrunden fortsätter att utöva inflytande över individers hela utbildningskarriär.

Tabell 74 SOU 1993: 85 Skattade effekter av föräldrarnas klasstillhörighet på val gymnasielinje av re- Kapitel spektive övergång 7 till högskola som de förmedlas av a studiebegåvning och betyg, b tillval på högstadiet, c gymnasieval, samt d hur stor effekt som inte förmedlas av dessa faktorer. Modellen inkluderar också föräldrarnas utbildning. Standardiserade regressionskoefficienter beta samt andelen av den totala korrelationen som kan hänföras till stigarna a-d. Källa: UGU; Högskolematerialet.

t Intelligenstest samt tillval i modellen. Betyg är avgångsbetyg från gymnasiet.

e.u. uppgift.

Notera att stigkoefñcienterna för gymnasium inte är jämförbara radvis med dem för högskola, och att de koefficienter hämtats från UGU inte är jämsom förbara med dem som kommer från Högskolematerialet. Detta beror att estimaten är avhängiga spridningarna i den beroende och de oberoende variablerna, och dessaskiljer sig mellan materialen.

Vilken är då den relativa betydelsen betyg, tillval, respektive direkav ta effekter för den sociala snedrekryteringen I Tabell 7:4 har vi beräknat dessa effekter dels för val av gymnasielinje, dels för övergång till högskola. För att förenkla framställningen redovisas enbart effekterna för social bakgrund. Värdena i Tabell 7:4 bör tolkas försiktigt, de får snarast anses ge oss en ungefärlig bild av den relativa betydelsen av olika förmedlingsmekanismer för den sociala snedrekryteringen. Vilka är då slutsatserna från tabellen Först och främst tycks sambandet mellan uppväxtfamiljens sociala tillhörighet och val av gymnasielinje respektive högskoleövergång till hälften eller mer för gymnasieval förmedlas av tidigare skolprestationer. Den återstående delen kan främst hänföras till direkta effekter. Ungefär 10 procent beror tidigare utbildningsval. Betydelsen tillav valet i årskurs 7 är dock troligtvis underskattad i tabellen, medan betygens förmedlande roll i gengäld är något överskattad

50 De stigar av påverkan utgår från föräldrarnas utbildning dock inräksom är nade genom att effekterna från dessa,multiplicerat med sambandet mellan föräldrarnas klass och utbildning, ingår i korrelationerna i Tabell 7:4. 51 Betygen i engelska och matematik är viktade efter allmän och särskild kurs i den grad de motsvaras av skillnader i betyg för ämnen gemensamma mellan dessa båda grupper se Härnqvist l993a. Detta innebär del beatt en av tydelsen av tillvalet kommer att tillfalla betygsvariabeln.

Mekanismerna bakom de direkta effekterna kan vi bara spekulera i SOU 1993: 85 kanske är det skillnader i aspiration, ekonomisk trygghet, föräldrarnas Kapitel 7 möjlighet att råda eller avråda barnen vid valtillfállet, påverkan av vänner e.d.52 För det andra visas i tabellen överraskande starka direkta effekter högskoleövergång, relativt de effekter som förmedlas av tidigare utbildningsval och skolprestationer. I UGU-materialet kan detta bero att det framför allt är tidiga övergångar till universitet som är analyserade intervjupersonerna är födda 1967 och Övergångarna registrerade fram till och med år 1990, dvs. vi studerar bara övergångar före 23 års ålder. När vi tar våra analyser utredningens högskolematerial, tidigare presenterade i Figur 6:6, till hjälp kan vi delvis komma förbi det problemet: Vi studerar där årskullarna födda 1962-66 och registrerar inskrivning fram till och med vt 1992. Urvalet består därmed av personer med längre teoretisk gymnasieutbildning som är mellan 26-30 år gamla.53 Vi finner också en starkare effekt av gymnasielinje övergång till högskola. Eftersom både urvalet och de i modellen ingående faktorerna skiljer sig från UGU är direkta jämförelser svåra. Den relativa betydelsen av den oförmedlade effekten visar sig dock vara av ungefär samma storlek. Resultatet styrker därmed slutsatserna ovan, och det tycks sammanfattningsvis som om de direkta effekterna av den sociala bakgrunden högskoleövergång relativt sett är något starkare än motsvarande direkta effekter gymnasievalet. Detta skulle kunna vara en konsekvens av att snedrekryteringen till gymnasiet har minskat och de totala övergångsfrekvenserna där ökat, samtidigt som tillgången på högskoleplatser har varit begränsat under 1980-talet jfr avsnitt 8.3.1.

ät Hk åk

För vår förståelse av den sociala snedrekryteringen är det av värde att mer ingående studera hur den sociala bakgrunden påverkar gymnasievalen vid olika betygsnivåer. Vi har i analyserna ovan sett att det finns en direkt effekt av socialt ursprung på gymnasieval, dvs. ett samband som är oförmedlat av betyg. I Figur 7:4 nästa sida visar vi vid vilka betygsmedelvärden övergången till trefyraåriga gymnasielinjer sker för flickor respektive pojkar, födda 1976, med olika socialt ursprung. I Figur 7:5 ges motsvarande bild för övergång till traditionell universitetsutbildning bland personer födda 1964-68 som gått längre teoretiska gymnasielinjer inskrivningarna har registrerats t.o.m. 1990.

52 En mer ingående diskussion om dessa mekanismer återfinns i Erikson och Jonsson 1993b. Se också vidare i detta kapitel. 53 Vi kan tyvärr inte göra analysen helt jämförbar genom att vi i högskolematerialet inte har några betygsuppgifter för dem som inte gått gymnasiet.

Procent Övergång till trefyraårigt gymnasium SOU 19931 35

100 E Kapitel 7 I 90

80 77

70 E 7 60 ;

i

50 z Klass v11

E kvinnor 40

åâiâfâ Klass vn

30 : män : 20 KlassI I kvinnor 10

a KlassI

män 1.0-2.99 3.0-3.49 3.5-3.99 4.0-5.0 Medelbetyg Figur 7:4 Övergång till längre teoretiska gymnasielinjer bland flickor och pojkar födda 1976 efter betygsmedelvärde i årskurs 9 och social bakgrund. Jämförelsen gäller barn från klass I högre tjänstemän m.fi. och klass VII okvaliñcerade arbetare. Källa: Årskurs 9-materialet.

Procent Övergång till universitet

t

80 E 7

V 70

60 7

50 l Klass vn

- kvinnor 40 l OO 1 Klass VII 30 - män avse 30:0 - m., ,og : VA l

20 Klass

gogog 4.:. kvinnor

10 ; gâgâg :gås

[j Klass l - : agg.: w 0 00 00 man .. l.O-2.99 3 0-349 3.53.99 4.0-5.0

Medelbetyg

Figur 7:5 Övergång till universitet bland flickor och pojkar Födda1964-68efter betygsmedelvärde i gymnasiet och social bakgrund. Jämförelsen gäller barn från klass I högre tjänstemän mfl. och klass VII okvaliñcerade arbetare som gått längre teoretiska gymnasielinjer. Källa: Högskolematerialet.

i Figur 7:4 påminner det vi visat från tidigare studier SOU 1993: 85 Mönstret om av

tillval studieförberedande linjer på grundskolan se Figur 3:1. De so- Kapitel 7

av ciala skillnaderna är inte anmärkningsvärt stora för barn med höga betyg, det är istället i mitten av betygsskalan som barn till högre tjänstehögutbildade har utbildningsaspirationer. Över 75 män och extrema procent pojkarna i klass I som inte har speciellt höga 3.0-3.5 betyg av går över till trefyraårigt gymnasium, jämfört med cirka 35 procent för arbetarbarn. Även för övergång till universitet Figur 7:5 ser vi en märkbar effekt socialt ursprung alla betygsnivåer. Skillnaderna är av dock mindre vi rör oss med en redan hårt gallrad grupp från arbetar- hem och dessutom ungefär desamma för samtliga medelbetyg. -

ät * åk

Vi har i detta avsnitt studerat hur den sociala snedrekryteringen förintelligens, betyg, och tidigare utbildningsval. slutsatserna är medlas av att runt hälften sambandet mellan föräldrarnas klassposition och av gymnasieval beror på att barn från olika social bakgrund når olika höga betyg den återstående delen kan främst hänföras till en direkt effekt social bakgrund, också till de olika valen i årskurs 7. Såväl förav men äldrarnas klassposition som deras utbildning och inkomst har direkta effekter för gymnasievalet, medan de två förra faktorerna har påtagmen lig betydelse för betygen gäller detta inte de ekonomiska resurserna. Det är framför allt för barn med medelgoda betyg som de sociala skillnaderna vid gymnasievalet uppträder värderingarna i uppväxt- hemmet, föräldrarnas aktiva råd, deras olika förtrogenhet med utbildningssystemet, olika aspirationer m.m., har där särskilt stort spelrum. När det gäller övergång till högskola har föräldrarnas sociala bakgrund, speciellt deras utbildning, en påtaglig inverkan även för ungdopå betygsnivå och gjort gymnasieval. Överrasmar samma som samma kande nog är denna direkta effekt av det sociala ursprunget relativt mer betydelsefull för beslutet att börja universitet än vad motsvarande effekt är för beslutet att påbörja en längre teoretisk gymnasieutbildning.

7.2.3 Hur förändras den relativa betydelsen av olika uppväxtvillkor

En viktig fråga är hur den relativa betydelsen av föräldrarnas klass, utbildning och ekonomiska situation för barnens utbildning förändras över tid. Det är en troligen ganska vanlig föreställning att det vid seklets början främst var ekonomiska faktorer som låg bakom den sociala snedrekryteringen, medan det idag snarare är mer subtila kulturella skillnader mellan de sociala klasserna. Jfr avsnitt 3.2.2 ovan för en genomgång av tidigare studier. Vidare är det en rätt rimlig hypotes att den sociala snedrekryteringen har kommit att förmedlas alltmer via betygen. Det svenska skolsystemet har förändrats från ett selektivt system med hård utgallring realexamen, studentexamen och liten universitetssektor, till ett mer inklusivt, med

högt deltagande på sekundär nivå och betydligt fler utbildningsplatser i SOU 1993: 85 högskolan jfr Kapitel 2. Därmed har betyg kommit att bli ett allt fliti- Kapitel 7 gare använt urvalsinstrument, vilket har accentuerats då det funnits ett påtagligt efterfrågeöverskott på många universitetsutbildningar. Utredningen har i två studier analyserat förändringen av den relativa betydelsen av föräldrarnas utbildning och klass över lång tidsperiod, en för personer födda från sekelskiftet fram till 1970-ta1et. Sålunda ñnner Dryler i en analys av levnadsnivåmaterialet att effekten både klass av och utbildning försvagas över tid.54 En analys data från ULF-undersökningarna talar snarare för att det är effekten av föräldrarnas utbildning som försvagas, medan klassursprungets inverkan är ungefär detsamma.55 Skillnaderna mellan resultaten beror troligen hur bakgrundsvariablerna är kodade, främst på föräldrar med universitetsutbildom ning bildar en egen kategori eller ej. Vår slutsats är att både föräldrarnas utbildning och klass under detta sekel har haft, och fortfarande har, av varandra oberoende effekter för utbildningskarriären. Detta talar för att något entydigt skifte från ekonomiska faktorer till kulturella inte ägt

rum. Den sociala utjämning som skett, främst från 1930-talet till och med 1970-talet, har bl.a. inneburit att barn till högutbildade föräldrar i socialgrupp I tappat ganska mycket sitt initialt stora relativa förav språng till andra barn det är analysteknisk fråga detta till- - mer en om skrivs en minskad effekt av utbildningstradition eller samhällsklass. När det gäller processen bakom den sociala snedrekryteringen, främst hur betydelsen av föräldrarnas klass och utbildning förmedlas betyg, av vet vi mycket lite om hur den har förändrats. När vi relaterar våra re-

sultat i avsnitt 7.2.2 ovan till Boalts klassiska Stockholms-studie se

avsnitt 3.2.1 framstår snedrekryteringen idag i högre grad förmedlad som via skolprestationer. Vi vill understryka jämförelse med studie att en en som är så annorlunda till sin uppläggning, analysteknik och variabelkonstruktion är riskabel och att vårt intryck därför kan fel. Vad vara som ändå får oss att tro att selektionen i dagens skola utgår från mer skolprestationer än vad fallet var i 1940-talets skola, är att Boalt får mycket kraftiga direkta effekter av socialgrupp och andra socioekonomiska faktorer utbildningsval samtidigt det är troligt att han hasom de goda mått betyg, men kanske svagare bakgrundsfaktorerna.56 Ett indirekt stöd för tanken att allt den sociala snedrekrytemer av ringen kommer att förmedlas via betyg över tid Härnqvist i ges av en jämförelse av födelsekohorterna 1948 och 1967. Han visar att tidiga låsningar var vanligare i det traditionella utbildningssystemet och att grundskolan givit eleverna större möjligheter att bryta med utbildnings-

54Dryler 1993a, Tabell 2 i Erikson och Jonsson 19933. 55Erikson och Jonsson l993b.

55Bland annat använde Boalt sig av en mycket socialgruppsindelning i grov tre kategorier. En svårbedömd skillnad är att betygssystemet inte relativt var l940-talet, kanske kan en omgivningseffekt därmed smyga sig in i betygseffekten. Det är dock inte lätt att säga hur den skulle verka. Boalts multivariata analyser bygger också, till skillnad från våra, tetrakoriska korrelationskoefñcienter.

planerna i årskurs 6 de uppvisar goda skolprestationer.57 Detta kan SOU 1993: 85 om ha inneburit att allt sambandet mellan social bakgrund och Kapitel 7 mer av övergång till högre studier kommit att kanaliseras via skolprestationer. På basis av högskolematerialet har vi tidigare visat hur sambandet mellan bakgrund och övergång till högre studier förmedlats av linjeval i gymnasiet samt gymnasiebetyg Figur 6:6. Analysen gäller personer födda 1962-66 med avgångsbetyg från gymnasiet. För att studera hur dessa relationer förändras över tid har vi genomfört samma analys för motsvarande kategori, födda 1951-55. I Tabell 7:5 framgår hur stor andel av sambandet mellan föräldrarnas klass respektive utbildning och övergång till högskola som förmedlas av betyg, linjeval, respektive utgörs av en direkt effekt. Detta visas för den äldre och den yngre gruppen.

Tabell 7:5 Andelen av sambanden mellan föräldrarnas klasstillhörighet respektive utbildning och övergång till högskola som förmedlas av a gymnasiebetyg, b gymnasielinje, samt c andelen som inte förmedlas av dessa faktorer. Personer med gymnasieexamen Födda 1951-55respektive 1962-66. Källa: Högskolematerialet.

Resultaten visar att processerna är rått lika mellan födelsekohorterna. Det finns dock en viss, systematisk, förskjutning som tyder att den sociala snedrekryteringen i högre grad förmedlas av betyg i den yngre gruppen. Detta beror främst på att effekten av betyg högskoleövergång ökar över tid, vilket kan ha att göra med att det blivit allt svårare att komma in universitetslinjerna generellt samt att kvoten som tas in gymnasiebetygen ökade år 1982 vilket påverkade den yngre gruppen. Det som är överraskande är att den relativa ökningen av andelen av snedrekryteringen som förmedlas via betyg inte sker bekostnad av effekten av gymnasielinje övergång, utan snarare på bekostnad av den direkta effekten. Vi ser alltså en tendens till att snedrekryteringen sker på en mer meritokratisk grund det bör dock understrykas att förändringarna är för små att fästa något större avseende vid annat än just som en tendens. Sammanfattningsvis är det svårt att uttala sig om hur mekanismerna bakom den sociala snedrekryteringen till högre studier förändrats över en längre tidsperiod därtill finns för jämförbara studier gjorda. Vi kan ändå avfärda den inte ovanliga tanken att det förr var ekonomiska barriärer som låg bakom snedrekryteringen, medan den nuförtiden alltmer har kommit att ha kulturella orsaker. Utbildningstradition har sannolikt alltid varit mycket viktigt, liksom ekonomiska faktorer alltid haft

57Härnqvist 1992.

en effekt. Om något, minskar faktiskt den relativa betydelsen av föräld- SOU 1993: 85 rarnas utbildning. Vi håller också för troligt att föräldrarna ekonomiska Kapitel 7 situation minskat något i relativ betydelse, även om det empiriska underlaget för detta är bräckligt. Vi finner det också sannolikt att allt mer av den sociala snedrekryteringen kanaliseras via betyg, återigen med vissa reservationer. Det förefaller troligt att det minskande sambandet mellan sociokulturell bakgrund och utbildning, som demonstrerades i Kapitel främst skett genom att de av betygen oförmedlade effekterna minskat. Därigenom kan den sociala snedrekryteringen komma att framstå som mer legitim, grundad objektiva kriterier. Samtidigt har vi sett i föregående avsnitt att det fortfarande finns påtagliga effekter av uppväxtvillkor för uppnådd utbildning för elever samma betygsnivå.

7.2.4 Sammanfattning: snedrekryteringens många vägar

Vi har ovan studerat de tre viktigaste dimensionerna av den sociala bakgrunden, nämligen de som kan hänföras till föräldrarnas klasstillhörighet, utbildning och till deras ekonomiska situation. Alla dessa faktorer har av varandra oberoende effekter för övergång till teoretiska gymnasielinjer. Föräldrarnas utbildning framstår som mest betydelsefull, den

är systematiskt men bara något viktigare än klass. Ekonomin

i uppväxthemmet tycks spela en mindre betydande roll, men vissa våra av analyser antyder att vi underskattar dess roll genom att vi saknar mått förmögenhet och tillgångar. Kanske har dock ekonomiska faktorers relativa inverkan minskat över tid. Detsamma kan gälla föräldrarnas utbildning, vilket talar mot teorier som menar att konverteringen kulav turellt kapital blir en allt mer verkningsfull strategi för att överföra sociala positioner mellan generationer. På vilket sätt verkar då de olika uppväxtfaktorerna Totalt sett förmedlas ungefär hälften av sambandet mellan social bakgrund och gymnasieval av tidigare skolprestationer. Den andra hälften beror främst på en direkt effekt av bakgrundsfaktorer utbildningsval, dvs. effekt en som inte förmedlas av betyg eller tillval. Tillvalen i årskurs 7 står för en mindre del dock något underskattad här av den sociala snedrekryteringen till gymnasiet. Den direkta effekten uppstår genom att elever från den övre medelklassen i mycket hög utsträckning väljer längre teoretiska gymnasielinjer även vid rätt medelmåttiga betyg; senare går de över till universitet något oftare varje betygsnivå. Föräldrarnas utbildning och klass har båda betydelse för skolbetygen, samt för utbildningsvalen vid lika betyg. 53Det finns en mängd andra uppväxtförhållanden som har samband med dessa dimensioner och som också korrelerar med utbildning några dessaanalyseav ras nedan. Genom att införa dessafaktorer i modellen förklarar man dock inte mer av utbildningsskillnaderna än vad man gör enbart med föräldrarnas klass och utbildning Härnqvist l993a; 1993b. Andra uppväxtfaktorer, som är okorrelerade med klasstillhörigheten, kan dock vara viktiga för utbildningsvalen Erikson 1987; se också inledningen till detta kapitel. 59Se Bourdieu 1977.

Den ekonomiska situationen i uppväxthemmet tycks dock enbart påver- SOU 1993: 85 ka barnen vid valet till gymnasiet, och där relativt lite. Det kan ändå Kapitel 7 tyckas anmärkningsvärt att föräldrarnas inkomst har betydelse för gymnasievalet när nästan alla ungdomar fortsätter studera efter grundskolan. Sammantaget förefaller den sociala snedrekryteringen till gymnasiet främst bero på den tidiga socialisationen och en effekt av uppväxtmiljön som verkar under hela skoltiden, t.ex. i form av föräldrarnas hjälp med skolarbetet. Därutöver uppträder en effekt av den sociala bakgrunden vid själva valtillfällena. En del av denna effekt är troligen hänförbar till olika aspirationsnivåer, men informationsdistansen i den sociala strukturen ger säkert tjänstemännens barn avgörande försteg när det gäller att göra strategiska val. Intressant nog är de oförmedlade effekterna starkare för övergång till högskola jämfört med gymnasievalen även här kan dock en del av snedrekryteringen förklaras av att successiva val i viss grad begränsar handlingsutrymmet för studiebegåvade barn från arbetarbakgrund. Vi har inte haft möjlighet att analysera vilken betydelse föräldrarnas ekonomi har just för övergången till högskola, även om andra studier rapporterade i avsnitt 8.3.2 tyder att den har en inverkan. Eftersom huvuddelen av sambandet mellan bakgrund och övergång för barn samma betygsnivå och med liknande gymnasielinje består av en direkt effekt av föräldrarnas utbildning, verkar det inte troligt att föräldraekonomin är den viktigaste faktorn. Man skulle tycka att informationsdistansen skulle vara av mindre betydelse i 18-l9-årsåldern, men det kan tänkas att det är först vid övergången till universitet som utbildningstraditionens effekt tar över nästan alla ungdomar går numera gymna- siet, högskolan är fortfarande en främmande värld för många men barn från arbetarhem. Om vi skall sammanfatta resultaten ur ett åtgärdsperspektiv vill vi poängtera vad som tidigare framgått i Kapitel åtgärder för att reducera den sociala snedrekryteringen i dagens utbildningssystem måste sökas alla olika nivåer. Barnets tidiga utveckling, föräldrarnas stöd i skolarbetet under grundskoletiden, tillval på högstadiet, gymnasievalet, samt övergången till högskolan: vid alla dessa tillfällen finns en potential för att minska sambandet mellan socialt ursprung och utbildning.

7.3 Övriga uppväxtvillkor

I avsnitt 7.2 studerade vi betydelsen av föräldrarnas inkomst, socialgrupp och utbildning för snedrekryteringen. Dessa dimensioner är centrala i en analys av den sociala selektionen till högre studier. Länge sågs dock det geografiska avståndet som lika viktigt, man antog att detta speciellt drabbade barn från små omständigheter. Geografiska faktorer kan också ses som ett med social bakgrund konkurrerande uppväxtvillkor kanske är det lika viktigt som föräldrarnas socioekonomiska karakte- ristika Samma typ av frågor kan ställas om etnicitet och barn till ensamföräldrar. För det första: kan sådana faktorer påverka den sociala

8 l3-l082

snedrekryteringen, kanske genom att invandrare och skilsmässor är SOU 1993: 85 vanligare i arbetarklassen För det andra: har etnicitet och ensamförälder- Kapitel 7 skap som skiktningsprinciper kanske börjat bli lika viktiga nu som klassursprung eller ekonomiska faktorer I detta avsnitt analyseras först betydelsen av geografiskt avstånd avsnitt 7.3.1, därefter utbildningschanserna för andra generationens invandrare 7.3.2, och sedan motsvarande situation för barn till ensamföräldrar 7.33. Avslutningsvis skall vi studera frågan vilken relativ vikt olika uppväxtvillkor har för skolprestationer och utbildningsval avsnitt 7.3.4 är kanske inte föräldrarnas sociokulturella bakgrund längre den viktigaste

7.3.1 Geografiska faktorer och avståndskänslighet

Det geografiska avståndet till högre skolor sågs traditionellt, tillsammans med ekonomiska förhållanden, som det största hindret för övergång till högre utbildning jfr avsnitt 3.2.4. Landsbygdens ungdom hade långa avstånd och ofta också höga kostnader att övervinna för vidare till att läroverk och universitet. Genom att småfolket ofta bodde landsbygden eller i mindre orter utan läroverk torde detta ha bidragit till ökad social snedrekrytering. Det är en vanlig tanke att det geografiska avståndet också förstärker den sociala snedrekryteringen genom att lägre socialgrupper är mer avståndskärtsliga än högre.6° Eftersom barn i klass I har ekonomiska resurser till resor, inackordering m.m., och då deras utbildningsaspirationer är höga, antar man att de nästan inte alls kommer beröras att av långa avstånd till högre skolor. I ett mer historiskt perspektiv förmodas att speciellt jordbrukare och arbetare, å andra sidan, mycket sällan kunnat överkomma de kostnader som studier ort inneburit, delvis annan därför att barnens arbete och inkomster behövts för familjeekonomin. I en studie för utredningen har Michael Gähler och Martin Hörnqvist analyserat betydelsen av avståndet till närmaste realskoleort för sannolikheten att genomgå realskoleutbildningñl Studien är gjord på basis av levnadsnivåundersökningarna och inkluderar födelsekohorterna 1915- 1941. Vad betyder avståndet för övergång till realskolan Resultaten visar, som väntat, att det är en påtaglig fördel att bo på realskoleorten. Även kontrollerat för det faktum att barn kommer från sådana stäsom der oftare har föräldrar som är välutbildade och som har tjänstemannajobb, var deras sannolikhet att ta realexamen eller nå högre utbildning

betydligt större än andra barns. Övergångssannolikheterna sjunker

sedan med växande avstånd, men i en avtagande takt barn växte - som upp en mil från närmaste realskola gick över i ungefär lika hög utsträckning som de som hade tre mils avstånd.

50 Se t.ex. 1968 års utbildningsutredning U68 Debatt 1969.sid 48. 61Gähler och Hörnqvist 1993 i Eriksen och Jonsson 1993a.

ä E. SOU 1993: 85 100 Kapitel 7 90

20 i 20 km

05-20 km 10

IVcd Social bakgrund

Figur 7:6 Andel med realexamen eller högre utbildning efter social bakgrund och avstånd till närmaste realskola. Personer födda 1915-41. Källa: 1968 års levnadsnivåundersökning.

Varierar då avståndskänsligheten med social bakgrund I Figur 7:6 viandelen från fem olika sociala klasser som nått realexamen eller sas högre utbildning vid olika avstånd till närmaste realskola. På grund av att analyserna bara kunnat göras för ett mindre urval personer totalt 472, måste alla tjänstemän redovisas som tillhörande samma sociala klass Avståndsindelningen är 0 km dvs. realskola finns orten, 0,5-20 km, samt längre än 20 km. När vi studerar realskolefrekvensen för barn från tjänstemannahem I-III de tre staplarna längst till vänster i figuren framgår ett möns- - avståndskänslighet. Ju längre ifrån närmaste realskola denna ter av grupp växte upp, desto mer sällan fick de realskoleutbildning även om bastalet är litet för det längsta avståndet. Förhållandet ser i stort sett likadant ut för barn till egna företagare IVab och kvalificerade arbetare VI. Oväntat nog återfinner vi inte detta mönster för barn till jordbrukare IVcd och okvaliñcerade arbetare VII dessa tycks faktiskt vara nästan helt opåverkade av avståndet. I en multivariat analys, där kontroller införs för föräldrarnas utbildning och intervjupersonens födelseår, framstår barn till okvaliñcerade arbetare som de minst avståndskänsliga. På grund av det lilla urvalet är dessa resultat något osäkra, men de talar starkt för att vi bör ifrågasätta hypotesen att avståndskänsligheten är större bland de samhällsklasser som har det ekonomiskt svårast.

52 Restriktionerna beror främst omfattningen av kodningsarbetet. Författarna har varit tvungna att för varje enskild individ mäta avståndet från uppväxtorten som, tillsammans med kommun och län, angivits i klartext i intervjuformuläret och den realskola som, när individen var 13 år, låg närmast denna.

Det kan vara värt att poängtera att resultaten i Figur 7:6 inte kan SOU 1993: 85 ges en odelat positiv tolkning för barn från små omständigheter. Tvärtom Kapitel 7 kanske den rimligaste slutsatsen är att för dessa barn var realskolestudier så otänkbara att det inte ens hjälpte de hade skolan inom räckom håll. För barn från lite privilegierade familjer kunde sådan närmer en het betyda rätt mycket. De allra mest privilegierade är tyvärr en för liten grupp för att urskilja, men det kan teoretiskt sett mycket väl tänkas att de är okänsliga för avståndet därför att nästan alla går vidare i skolan, oavsett var den ligger Tolkningen av resultaten ovan i termer av starka restriktioner innebär att en generellt ökad övergång till högre utbildning skulle kunna ändra relationen mellan social bakgrund och avståndskänslighet. Det kan t.ex. tänkas att den markanta Ökning av övergången till sekundär utbildning som barn till okvaliñcerade arbetare erfarit i kohorterna födda efter dem som analyserats här 1941, främst kommit stadsbefolkningen till del. Vi kan indirekt pröva detta, genom en studie av årskullarna 1943- 1973, som gjorts för utredningen. I denna analyserar Helen Dryler på basis av utredningens högskolematerial, övergången till universitetsstudier i samband med högskoleetableringarna i Linköping, Luleå och Östersund Studien presenteras mer utförligt i avsnitt 8.3.4. Det resultat som är av intresse här, är att avståndskänsligheten till högre utbildning inte verkar skilja sig mellan sociala klasser när en ny högskola etableras och sedan expanderar en ort, förändras inte övergångssannolikheterna till universitetsstudier mer för de arbetarbarn växsom te upp där än för barnen från tjänstemannahem. Den tredje analysen vi vill anföra, visar hur den sociala snedrekryteringen varierar mellan uppväxtortens tätortsgradå Vi har gjort en indelning i residensstäder, övriga universitetsstäder, övriga städer med fler än 50 000 invånare, orter med mellan 10 000 och 50 000 invånare, samt samhällen med mindre än 10 000 invånare. Om det skulle föreligga något samspel mellan uppväxtort och samhällsklass borde den sociala snedrekryteringen främst till högre studier större mindre orter vara och vice versa. l Tabell 7:6 visas hur stark den sociala snedrekryteringen är i olika ortstyper i början av 1990-talet, för val av allmän eller särskild kurs, teoretisk gymnasielinje, högskola, traditionell universitetsutbildning, respektive prestigeutbildning65 Som framgår är den sociala snedrekryteringen mycket likartad i de olika ortstyperna. Vi kan inte urskilja något systematiskt mönster, möjligen är det så att rekryteringen till högskolor och universitet är mer beroende av social bakgrund på övriga universitets0rter.

53 Ett visst empiriskt stöd för att förhållandet mellan samhällsklass och avståndskänslighet skulle ha en omvänd U-form gesav Fasth 1980 i analys en av universitetsplaner. 54Dryler l993b i Erikson och Jonsson l993a. 65 Social bakgrund utgörs av föräldrarnas dominerande sociala klass och deras högsta utbildning. Samma sambandsmått används som i Figur 6:3 och 6:4 och förklaras i not 5 i Kapitel

Tabell 76 SOU 1993: 85 Social snedrekrytering vid val av allmänsärskild kurs och vid övergång till Kapitel 7 teoretiska gymnasiestudier efter ortstyp avgångna från grundskolan 1988- 1992, samt vid övergång till olika högskolealternativ, efter ortstyp födda 1962-66 . Källa: rskurs Sl-materialet; Högskolematerialet.

Grad av social snedrekrytering

AS Teoret 2-år Univ Prest

Övriga städer 50 000 inv. 0.37 0.38 0.39 0.42 0.42 Orter 10 000-50 000 0.35 0.38 0.39 0.43 0.46 Orter 10 000 0.34 0.36 0.38 0.41 0.47

Inget talar för att snedrekryteringen skulle vara större mindre orter, där det oftast är längre avstånd till högre utbildning. Sammantaget menar vi att vi har starka belägg för att det inte existerar några sociala skillnader i avståndskånslighet för rekryteringen till högre studier. Vi finner alltså inget stöd för antagandet att avståndskänsligheten skulle skilja sig mellan sociala klasser. Därmed är troligen inte den geografiska faktorn särskilt viktig för den sociala snedrekryteringen. Detta betyder naturligtvis inte att barn som växer upp i olika delar av landet, eller i olika ortstyper, har samma utbildningschanser tvärtom skiljer den sig ganska markant. Vi refererade ovan Gählers och Hörnqvists studie för utredningen som visade att realskoleövergångar var betydligt vanligare för dem som bodde på realskoleorter. I andra analyser vi giort, baserade på ULFmaterialet och levnadsnivåundersökningarna, framgår att uppväxtortens tätortsgrad påverkar övergången till högre studier det är landsortsbe- folkningen som släpar efter och storstadsborna som är mest välutbildade.66 Totalt sett verkar betydelsen av uppväxtortstyp minska över tid. Drylers analys av levnadsnivåmaterialet tyder dock på att detta inte har med minskad avståndskänslighet att göra snarare är det andra villkor som utjämnats mellan stad och landsbygd, t.ex. barnantal.67 Hur stor betydelse har då geografiska faktorer för gymnasieval och övergång till traditionella universitetsutbildningar idag Ett antal stu-

dier, främst publicerade av SCB, liksom våra egna analyser se nedan

visar klart att andelen som går vidare i skolsystemet är olika mellan olika regioner. Det är knappast förvånande att så är fallet; den sociodemografiska sammansättningen av befolkningen, yrkes- och näringsstrukturen samt närheten till högre utbildning skiljer sig markant mellan

56 Se Dryler l993a i Erikson och Jonsson 19933. 57 Dryler 1993a.

Stockholm och Gotland för att ta ett lite extremt exempel.53 Men hur SOU 1993: 85 stora är de regionala skillnaderna när vi kontrollerar för befolkningens Kapitel 7 dvs. föräldrarnas sammansättning vad gäller utbildning och yrke Genom att göra länsvisa analyser av tillvalen i årskurs gymnasievalen, samt övergången till universitet för personer födda 1962-66 och därvid hålla konstant för föräldrarnas yrke och utbildning, kan vi svar på detta. Den återstående variationen mellan länen kan kanske hänföras till avståndet till högre utbildning. I Tabell 7:7 visas resultaten.

Tabell 7:7 l de vänstra kolumnerna a visas statistiskt signifikanta länsvisa avvikelser från riksgenomsnittet för val av allmänsärskild kurs i årskurs val av teoretisk linje i gymnasiet; samt övergång till högskola, allt kontrollerat för yrkesoch utbildningsfördelningen i föräldragenerationen. I de högra kolumnerna b visas andelarna som går särskild kurs, teoretiskt gymnasium, respektive traditionellt universitet, efter län. Källa: Årskurs 9-materialet; Högskolematerialet.

Avvikelser från riksgenonunittet

-.

Vi finner överlag inga starka regionala avvikelser från riksgenomsnittet. De ibland rätt stora länsvisa skillnaderna i absolut övergång förklaras huvudsakligen av att den sociala och utbildningsmässiga fördelningen i föräldragenerationen skiljer sig åt. Det kvarstår dock några intres-

53 Så hade bland dem födda 1962-1966,och i Stockholms län, 22% uppvuxna ca skrivits in på traditionellt universitet, medan motsvarande andel i Gotlands län var 12%. Kopparberg, Gävleborg och Blekinge ligger nästan lika lågt, medan Uppsala, Malmöhus och Göteborg ligger i närheten eller över Stockholms andel.

santa avvikelser. Den kanske tydligaste är att samtliga län där det finns SOU 1993: 85 ett universitet Stockholm, Uppsala, Malmöhus, Göteborg och Bohus- Kapitel 7 län, samt Västerbotten uppvisar en positiv avvikelse, dvs. fler skrivs in högskolan i dessa län. Vissa län som ligger nära universitetsstäderna Hallands och Kristianstads har också en relativt hög andel inskrivna. Vi kan inte finna några tolkbara mönster i avvikelserna vad gäller val av särskild kurs respektive teoretiskt gymnasium. Däremot är det tre län som utmärker sig genom att övergången till högre utbildning är relativt låg. Det gäller Gotland, Kopparberg, Gävleborg och Västmanland Norrbotten har också låg övergång till högskola, även om detta värde inte är statistiskt säkerställt. Dessa län har knappast några andra gemensamma drag. Vi kan anta att gotlänningarnas låga övergång till högre utbildning beror på avståndetrestiden, men detta kan knappast gälla gävleborgarna och troligen inte heller de från Kopparbergs och Västmanlands län. Kanske beror skillnaderna att näringslivsstrukturen är annorlunda även inom de sociala klasser vi definierar, t.ex. så att det är en större andel som jobbar inom tung basindustrif9 Sammanfattningsvis tycks det fortfarande idag vara en utbildningsmässig nackdel att växa upp på långt avstånd från högre skolor, och en motsvarande fördel att komma från universitetsorter. Vi finner dock inga belägg för antagandet att denna effekt av geografiskt avstånd skulle vara av olika styrka för skilda samhällsklasser.

7.3.2 Andra generationens invandrare

När vi vill studera livschanserna i Sverige för andra generationens invandrare är deras framgångar, eller kanske motgångar, i utbildningssystemet centrala. Kanske är det så att etnicitet i Sverige liksom i vissa andra länder håller på att utvecklas till en skiktningsprincip som kan konkurrera med social klass Som vi nämnde inledningsvis är det inte bara de sociala orättvisorna med en diskriminering mot invandrare som är viktiga att beakta; vi kan också anta att den samhälleliga effektiviteten blir lidande om uppemot vart sjunde barn får lägre utbildning än vad som motsvarar hanshennes förmåga. Vi skall också i detta avsnitt söka besvara frågan om betydelsen av etnicitet kan påverka den sociala snedrekryteringen. Om exempelvis invandrarna oftare kommer från utbildningsmässigt missgynnade grupper kan en ökad invandring medföra större snedrekrytering; samma sak kan inträffa om den sociala selektionen är större bland barn till invandrade föräldrar än till svenskfödda. Tidigare studier av etnicitet och utbildning har som nämnts avsnitt 3.2.6 i stort sett inte kunnat svara frågan om det går bättre eller sämre för invandrarnas barn jämfört med barn till svenskfödda föräldrar. De resultat som finns indikerar att det inte är någon stor skillnad

59 Vi skulle t.ex. kunna anta att det finns en effekt av att växa upp i ett skogslän, vilket då kompenseras för Värmland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten genom att det där finns högskolor med längre universitetsutbildning. 7° l kohorterna födda 1965-69 är det ca 15% som har minst en förälder som är född i annat land än Sverige.

barn till invandrare och svenskar när man kontrollerar för bakgrunds- SOU 1993: 85 faktorer. Det är dock vanskligt att uttala sig om gruppen invandrare Kapitel 7 som en homogen kategori vi vet hur olika invandrargrupperna är sinsemellan. Därför är det nödvändigt att skilja mellan barn till invandrare från olika länder och Världsdelar, vilket i de flesta undersökningar har varit omöjligt annat än för de allra vanligaste invandrarländerna. Utredningen har ställt samman ett datamaterial som för första gången gör det möjligt att studera barn till invandrare av olika nationalitet och samtidigt kunna kontrollera för olika aspekter av familjebakgrunden. Materialet tidigare beskrivet i avsnitt 4.1.1 som används för analyserna nedan består i praktiken av samtliga som bor i Sverige födda 1953-70 och innehåller bl.a. uppgifter om föräldrarnas hemland, klasstillhörighet och utbildning samt uppväxtfamiljens sammansättning. Analyser av detta material presenteras nedan. Till största delen baseras de en uppsats som har författats utredningen av Matti Similä.72 Vi kan börja med att konstatera att sannolikheten att genomgå en trefyraårig teoretisk linje på gymnasiet respektive traditionell universitetsutbildning är lägre för barn som har två utlandsfödda föräldrar än för dem med två svenskfödda, medan den för barn till en svensk- och en utlandsfödd förälder snarast är något större. I åldersgruppen födda 1953-70 har sålunda 24 procent av barn med två infödda föräldrar genomgått längre teoretiska gymnasielinjer och av dem födda 1953-64 har 6 procent tagit en universitetsexamen t.o.m. år 1989. Motsvarande andelar för barn med två utlandsfödda föräldrar är 22 och 5 procent och för dem med en infödd och en utlandsfödd är procenttalen 28 och Låt oss nu relatera skillnaden mellan barn med två svenskfödda respektive två utlandsfödda föräldrar till den sociala snedrekryteringen. Vi börjar med att i Tabell 7:8 studera om gymnasie- och universitetsexamina skiljer sig åt mellan andra generationens invandrare och barn till två infödda föräldrar, när vi kontrollerar för social bakgrund. Tabellen visar två viktiga resultat. För det första är skillnaden mellan barn med infödda respektive invandrade föräldrar obetydlig i jämförelse med skillnaden mellan barn med olika sociala ursprung. För det andra har barn till invandrade föräldrar generellt sett högre utbildning när vi gör jämförelsen inom sociala klasser. Skillnaderna är inte uppseendeväckande, men de uppträder för samtliga klasser när det gäller gymnasiestudier och för alla utom två i analysen av universitetsexamina där är dock differenserna överlag små.

71 Det bör återigen betonas att materialet är avidentiñerat och att enskilda länder från vilka invandringen till Sverige är måttlig eller liten inte finns särredovisade, enligt normala utlämningsprinciper vid SCB. Utredningen har endast fått tillgång till totalmaterialet i aggregerad form. 72 Se Similä 1993 i Erikson och Jonsson 1993a. 73 Vi kommer något oegentligt att skilja mellan invandrade och infödda svenskar. Många av dem som vi betecknar invandrade är i själva verket är som födda här, däremot har de ingen förälder som född i Sverige de barn som har en utlandsfödd och en svenskfödd förälder räknas som infödda. Framställningen här skulle bli hopplöst klumpig om vi inte tillät oss denna oegentlighet.

SOU 1993: 85 Tabell 7:8 Andel barn till invandrade respektive infödda svenskar födda 1953-70 som ge- Kapitel 7 nomgått trefyraårigt teoretiskt gymnasium, samt födda 1953-64 som har universitetsexamina, uppdelat efter social bakgrund. Källa: Högskolematerialet.

3-4-år gymn Universitet

bakgrund Svf Inv Svf lnv Social tjänstemän 58 59 25 27 Högre

Alla

I Tabell 7:8 det alltså ut att snarast vara en fördel att ha två inser vandrade föräldrar. Detta kan chimär. Vi vet att invandrare nu vara en olika skäl bl.a. diskriminering har svårt att omsätta sina kunskaav - sitt humankapital arbetsmarknaden. De per och färdigheter således nå mindre kvalificerade yrken och därmed lägre kommer att sociala positioner än vad motsvarar deras utbildning och kanske som också allmänna kompetens. Som vi konstaterade ovan är föräldrarnas utbildning viktig för hur barnen klarar sig i skolan och vi kan anta att de invandrade föräldrarnas genomsnittliga utbildningsnivå är högre än inom varje social klass. Vi behöver alltså också kontrollera svenskarnas för föräldrarnas utbildning i analysen. Det gör vi i en multivariat logistisk regression också inkluderar familjens sammansättning ensamsom föräldrar bl.a., kön, medborgarskap, födelseår, föräldrarnas sociala

klass, samt faderns utbildning. Tabell 7:9 framgår i vilken utsträckning ungdomar med två invand- I rade föräldrar har fortsatt till högre utbildning, när vi med hjälp av en statistisk modell jämför dem med andra med samma bakgrund.

Tabell 7:9 Utbildning över den obligatoriska, trefyraårigt teoretiskt gymnasium, respektive universitetsutbildning bland invandrare från de nordiska länderna samt från övriga länder, i förhållande till motsvarande utbildning bland infödda svenskar. Relativa chanser med kontroll fbr familjesammansättning, kön, fddelsekohort, föräldrarnas klasstillhörighet och utbildning. Endast personer födda i Sverige åren 1953-70 för universitet 1953-64. Källa: Högskolematerialet.

Mer än obl. 3-4-årigt Universitet utbildning gymnasium Föräldrarnas ursprung

74 Andra skäl är naturligtvis att utbildningar i hemlandet inte omedelbart kan användas i främmande miljö t.ex. juristutbildning, samt språksvårigheter. en

När man jämför barn från samma sociala bakgrund fortsätter barn till SOU 1993: 85 invandrare från de nordiska länderna till utbildning efter grundskolan Kapitel 7 och tar en universitetsexamen i något mindre utsträckning än infödda

svenskar. Skillnaderna är dock inte särskilt stora. Barn till övriga invandrare tenderar däremot att erhålla utbildning än de infödda mer svenskarna när vi kontrollerar för deras sociala bakgrund. Om vi genomför en analys där vi även inkluderar ungdomar själsom va är födda utomlands finner vi en påtaglig effekt invandringsålder. av Ungdomar som själva invandrat tenderar mindre utbildning än andra generationens invandrare och äldre de var när de kom till Sverige desto mindre utbildning får de. Som kategori uppvisar alltså andra generationens invandrare från utomnordiska länder snarare bättre än sämre utbildningskarriärer än barn till svenska föräldrar. Gäller detta då alla invandrargruppen eller finns det kanske några där ungdomar når högre utbildningsnivåer Som förväntat är skillnaderna stora mellan olika invandrarkategorier. I Tabell 7:10 visas hur stora de relativa chanserna är för barn, vars far kommer från ett annat land än Sverige, att fortsätta efter grundskolan, genomgå trefyraårigt gymnasium respektive examineras från tradien tionell universitetsutbildning. Dels redovisas de relativa chanserna för alla i invandrargruppen när jämför dem med alla svenskar A, man dels när man genom en multivariat analys jämför dem med infödda svenskar med samma familjesammansättning, kön, födelsekohort och där föräldrarna har samma klasstillhörighet och utbildning B. Skillnaderna mellan dem kommer från olika länder framgår som av tabellen, men alla länder relaterar till barn far föddes i Sverige för vars att underlätta jämförelsen har denna inkluderats i senare grupp tabellen med värdet 1.0. Att Grekland har en relativ chans 1.71 för om gymnasieutbildning innebär att barn, far kommer därifrån vars i genomsnitt har 1.71 gånger så hög sannolikhet att genomgå längre teoretiska linjer, snarare än att inte göra det, jämfört med barn med uppväxtförsamma hållanden vars far kommer från Sverige.

Analysen, som ger värdena i B-kolumnerna, kontrollerar alltså för en rad faktorer som är relaterade till utbildningsframgång, nämligen föräldrarnas klass, faderns utbildning, familjesammansättning, kön årssamt kull. Det vi främst bör notera när vi läser tabellen är att denna analys, liksom den förra, gäller barn som fötts i Sverige. Det är en rimlig jämförelsepunkt eftersom vi då sätter fingret betydelsen av föräldrarnas ursprung och inte på miljöbetingelser under de första formativa åren i ett barns liv. Samtidigt är det naturligtvis så att ganska många invandrarav barnen 40 procent dem med två utländska föräldrar, av 7 procent av dem med en utländsk och svensk förälder en faktiskt kom till Sverige när de var ett år eller äldre.

75 Chansen dvs. oddset för att ta exempelvis universitetsexamen är lika med andelen som tagit en sådan examen dividerad med andelen inte som har gjort det. Korsprodukten, vilken är det sambandsmått som används i Tabell 7:10, är lika med kvoten mellan chansen för respektive land dividerat med den för Sverige. Se vidare avsnitt 1.2.2.

Tabell 7:10 SOU 1993: 85 Utbildning över den obligatoriska, trefyraårigt teoretiskt gymnasieutbildning Kapitel 7 och universitetsutbildning bland invandrare från olika länder i förhållande till motsvarande utbildning bland infödda svenskar. Relativa chanser A utan kontroll för bakgrundsfaktorer och B med kontroll för famiüesammansättning, kön, iödelsekohort, föräldrarnas klasstillhörighet och utbildning. Endast personer födda i Sverige åren 1953-70 för universitet 1953-64. Källa: Högskolematerialet.

Mer än obl. 3-4-årigt Universitet utbildning gymnasium

Not: Länderna är rangordnade efter universitetsparametern från modell B.

Enligt analysen är chansen för dem som invandrade mellan ett och sex års ålder att trefyraårigt gymnasium cirka 25 procent lägre än för dem som är födda i Sverige för universitetsexamen är det ingen skillnad. Vid läsningen av Tabell 7:10 är det lämpligt att ha detta i minnet. Om vi först ser på värdena i A-kolumnerna i Tabell 7:10, det vill säga gör vad vi kunde kalla en bruttojämförelse, ser vi att barn till fäder från några länder förefaller förfördelade utbildningsmâssigt. Det gäller särskilt dem från Turkiet, Danmark, Finland och Grekland. Även de från f.d. Jugoslavien når i liten utsträckning fram till universitetsstudier. I andra fall fortsätter ungdomarna i förvånansvärt hög grad till högre utbildning. Det gäller, bland andra, dem från länderna i det gamla kom-

munistiska Östeuropa, liksom dem från Västeuropa, Asien och Latin-

amerika vad gäller teoretiska gymnasiestudier eller högre. Länderna i tabellen är emellertid ordnade efter sannolikheten att barnen får universitetsutbildning, givet bakgrundsfaktorerna. Det gör att bland annat Grekland och Turkiet kommer ganska högt upp i tabellen. Det beror uppenbarligen på att föräldrarna ofta har arbeten som arbetare eller lägre tjänstemän, samtidigt som de oftare väljer högre utbildning än vad infödda svenskar med föräldrar i motsvarande sociala klasser gör.76 För ungdomar från de västliga industriländerna liksom från Asien

75 Observera vår litet förrädiska användning av beteckningen infödda, den innebär att ingen av föräldrarna föddes i ett annat land än Sverige. l tabellerna 7:9 och 7:10 är alla egentligen infödda, i meningen själva födda i Sverige.

och Oceanien ser vi i stället den motsatta effekten. De får i genomsnitt SOU 1993: 85 högre utbildning än vad barn till infödda svenskar får, det förefal- Kapitel 7 men ler bero på att deras föräldrar ofta tillhör högre samhällsklasser och ofta har högre utbildning. Skillnaderna mellan ländernas värden för olika utbildningsnivåer i Tabell 7:10 är anmärkningsvärd. Så hör exempelvis barn till invandrare från Latinamerika, Grekland och Turkiet till dem som i störst utsträckning har tagit en universitetsexamen, men som i minst utsträckning fortsatt efter grundskolan. Det finns rimligtvis flera olika orsaker till dessa skillnader. Till en del bör de bero att invandrarna har kommit i kontingenter med högst olika sammansättning. Vi kanske också måste räkna med att invandrargruppema av flera skäl är mer polariserade än gruppen av infödda svenskar. Det kan betyda att det inom vissa invandrargrupper finns en rätt stor andel ungdomar har svårt att finna sig som till rätta i det svenska samhället och att därför relativt många hoppar av efter grundskolan. Men samtidigt finns relativt stor sköten grupp av samma och ambitiösa ungdomar med stora utbildningsaspirationer, där många går vidare till universitetsstudier. Mönstret av länder som ligger högt respektive lågt i Tabell 7:10 är möjligen oväntat det framstår bland barn till invand- - annat som om rare med en kultur som liknar den svenska och ofta ett besläktat språk är mest förfördelade utbildningsmässigt. Speciellt noterbart är de extremt låga värdena för barn till danska invandrare, men det kan också tyckas konstigt att barn till svenska föräldrar inte förmår utnyttja det övertag det ändå måste innebära att befinna sig kulturell hemmaplan. Hur skall resultaten då förstås och förklaras För det första måste vi igen understryka att resultaten i B-kolumnerna härrör från en statistisk modell där vi kontrollerat för ett flertal bakgrundsfaktorer. Att barn till grekiska föräldrar tar universitetsexamen i högre grad än svenskar med liknande socialt ursprung skall ses mot bakgrund av att jämförelsen i praktiken främst gäller arbetare eftersom de flesta grekiska invandrare har arbetaryrken. I denna kategori går barn till grekiska föräldrar oftare vidare i skolsystemet än svenska. Totalt sett börjar emellertid relativt barn till grekiska invandrare vid universitet, vilket framgår av kolumn A. För det andra är det troligt att det finns selektionseffekter inblandade, som möjligen förklarar att svenskarna hamnar så lågt. Invandrare tenderar att vara positivt selekterade, dvs. de är ofta än genomsnittligt mer dugliga, ambitiösa, och möjligen förmögna; det är just sådana faktorer som får dem att kunna lämna sina hemländer, ibland flyktingar. som Det är inte oväntat att vi i Tabell 7:10 finner ett antal östeuropeiska länder i topp. Därifrån har det i olika vågor kommit politiska flyktingar som i sina hemländer ofta varit aktivt samhällsinriktade och välutbildade. Det är naturligt att de i sitt nya hemland har höga aspirationer för sina barn och att de förutom motivation också kan förmedla kunskaper och färdigheter. Dessutom har många dem haft litet hopp av om att kunna återvända hem, vilket kan ha inneburit de än andra inatt mer vandrargrupper satsat på att anpassa sig till ett liv i Sverige.

kan leda till invandrarungdomar får hög- SOU 1993: 85 Ytterligare en faktor som att de har svårare förvärvsarbete. I valet mel- Kapitel 7 re utbildning är om att ett lan arbetslös och att studera väljer många både infödda och att vara invandrade svenskar studier. Om arbetslöshetsrisken är större för in- vandrarungdomar kan det leda till att relativt många bland dem får högutbildning. Samtidigt bör vi notera att vi i ovanstående analys studere rat universitetsexamen och inte inskrivning, vilket innebär att vi inte fått med dem studerar som sysselsättning snarare än för en exsom amen. Från våra nordiska grannländer har vi främst en annan typ av invandring, nämligen arbetskraftsinvandring. Själva den geografiska närheten och de små kulturella och utom för finnarna språkliga barriärerna gör att selektionen immigranter antagligen är betydligt svagare. Kanske av kan det under vissa perioder finnas motsatt selektion, t.ex. så att det en är de haft svårt att arbete i sina hemländer som flyttar. En annan som anledning till de låga värdena för barn till nordiska invandrare skulle kunna att de önskar att deras barn skall högre utbildning vara som faktiskt återvänder till sina hemländer när barnen skall börja gymnasiet eller universitetet. I detta fall får vi en selektiv återmigration som skulle kunna förklara resultaten i Tabell 7:10.77 Sammanfattningsvis når andra generationens invandrare oftare högre utbildning än barn till svenskfödda föräldrar, när vi jämför dem från liknande social bakgrund. Den sociala snedrekryteringen är dock denför dem med invandrarbakgrund som för andra detta medför samma att etnicitet inte är någon viktig faktor för vår huvudfrågeställning. Vi bör notera att våra studier baserar sig ett urval av personer födda 1953-70 1953-64 för universitetsexamen, vilket gör att vi i Tabell 7:10 inte har analyserat utbildningskarriåren för de i Sverige födda bartill 1970- och 1980-talens invandrare. Ett indicium att förhålnen landena även gäller ungdomar med invandrarbakgrund som är födda 1975 och 1976 får vi dock från analyser av utredningens årskurs 9-material. Barn till invandrare visar sig även i dessa årskullar ha en hög benägenhet att fortsätta till högre utbildning när man kontrollerar för den sociala bakgrunden. Därutöver visar det sig att relativt stora andelar av eleverna från skolor ligger i bostadsområden med många invandrasom fortsätter till längre teoretiska gymnasielinjer. re

7.3.3 Ensamföräldrar och skilsmässobarn

l takt med att skilsmässor och separationer blivit vanligare, har grupperbarn till ensamstående föräldrar och barn i ombildade familjer na vuxit.79 Hur lyckas då dessa barn i skolan Och kan skillnader i skilsmässofrekvens mellan samhällsklasserna kanske t.o.m. ligga bakom en del av den sociala snedrekryteringen

77 De barn som emigrerat ingår naturligtvis inte i analysen. 73 Se Erikson 1993 i Erikson och Jonsson 19933. 79 Se Gähler kommande.

Tidigare forskning presenterad i avsnitt 3.2.7 tyder barn till SOU 1993: 85 - - att ensamma mödrar generellt sett presterar sämre i skolan och de når Kapitel 7 att lägre utbildningsnivåer än barn med två föräldrar. Denna negativa effekt av frånvarande fäder absent fathers beror delvis på mödatt ensamma rar har lägre utbildning och sämre ekonomi, men i många fall har det i tidigare datamaterial inte gått att kontrollera för dessa förhållanden. Därmed finns det, som vi påpekade, alltid en risk att finner man en negativ effekt av att växa upp med ensamstående mödrar ocheller en negativ konsekvens av skilsmässor i sig kan bero på selektion än som snarare på en egentlig kausal orsakskedja. En fråga också svår annan att besva- ra är om det är skilsmässoma, alternativt det faktum barn till - att ensamföräldrar har ett begränsat föräldrastöd, är problemet, eller som om det möjligen är konflikterna i samband med skilsmässan har som en negativ inverkan på barnen. Vi har haft möjlighet att analysera hur det går för barn erfarit som skilsmässor i flera datamaterial. I en uppsats till utredningen visar Dry-

ler resultat från levnadsnivåundersökningarna demonstrerar

som en negativ effekt av splittrad uppväxtfamilj att genomgå trefyraåriga gymnasielinjerta studentexamen, också kontrollerat för föräldrarnas klasstillhörighet, utbildning, nationalitet och ekonomiska förhållanden även om de senare är mätta med otillfredsställande precision.3°

I ett annat underlag för utredningen, baserad högskolematerialet, analyserar Similä utbildningskarriären för barn till ensamföråldrar med svensk respektive utländsk härkomst I Tabell 7:11 visas den beräknade andelen övergångar till teoretiskt gymnasium respektive genomgången högskola för olika familjetyper, när kontroller införts för föräldrarnas klassposition och utbildning.

Iabell 7:11 Overgång till teoretiska gymnasielinjer respektive examen från traditionella universitetslinier för barn till svenska respektive invandrade ensamfdräldrar, samt motsvarande övergång för barn med två svenska, gifta föräldrar. Andelarna är beräknade utifrån en logistisk modell, konstanthållet för föräldrarnas klass, utbildning och barnens ålder. Endast barn födda 1953-70gymnasium, respektive 1953-64universitet. Procent. Källa: Högskolematerialet.

Ensamstående mor, utländsk härkomst 66.7 21.3

Ensamstående far, svensk härkomst 63.1 17.8

Ensamstående far, utländsk härkomst 65.2 16.2

30 Dryler l993b i Erikson och Jonsson 1993a. Splittrad uppväxtfamilj är mätt genom frågan: Bodde ni hos båda riktiga biologiska föräldrar era under hela er uppväxttid, dvs. fram till det ni fyllt 16 år

81 Se Similä 1993, Tab. 5 i Erikson och Jonsson 1993a.

framgår till två gifta föräldrar sig dessa är SOU 1993: 85 Av tabellen att barn - vare i något land i högre utsträckning når högre Kapitel 7 födda i Sverige eller annat utbildning än barn till ensamföräldrar. Därvidlag tycks det vara en nå-

större nackdel att växa med en ensamstående fans Som vi kungot upp avsnittet, går barn till invandrade föräldrar något oftare vide se i förra dare till högre utbildning, givet familjetyp. En ännu bättre möjlighet att analysera utbildningschanserna för barn till ensamstående och skilda vårt årskurs 9-material, där vi bl.a. ges av har uppgifter föräldrarnas samhällsklass, utbildning och inkomst, om och där vi har detaljerad information föräldrarnas tidigare gifmer om termål. Materialet är även där så stort att vi också kan studera barn som bor med fäder. Vi med analysen nedan även en helt aktuensamma ger ell bild problemet, eftersom informationen gäller barn födda 1972av 76, dvs. vi analyserar snedrekryteringen till gymnasiet mellan 1988-92. I Tabell 7:12 visas hur övergången till trefyraåriga teoretiska gymnasielinjer varierar mellan olika familjetyper. Informationen om familje-

sammansättningen härrör från år 1985. Tyvärr vet vi inte huruvida barbor ihop med sina biologiska föräldrar eller ej, men i normalfamilnen jen där föräldrarna är gifta vilken är vår referenskategori torde en - mycket stor majoritet barnen bo med sina båda biologiska föräldav rar.33

Tabell 7:12 för grundskolebetyg och gymnasieval. Ta- Betydelsen av splittrat uppväxthem bellen visar medelbetyg i årskurs 9 för barn födda 1972-76 från olika familjetyår 1985; andel skrivits in längre teoretiska gymnasiclinjer; samt per som skillnader i övergång till sådana linjer estimerad i en logistisk modell, konstanthållet för föräldrarnas klass, utbildning, inkomst, samt boende kolumn 3; därutöver kontrollerat för betyg i årskurs 9 kolumn b. Källa: Årskurs 9-materialet.

Relativa chanser

En av föräldrarna

Värdet är signifikant 5%-nivån.

32 Andelen barn med ensamstående far är mycket liten. Efsom växer upp en analyserna i Tabell 7:11 baseras ett matrisuttag från SCB ingår dock i tersom praktiken samtliga individer i populationen, dvs. andelarna är i stort sett de

sanna med andra det föreligger inget inferensproblem. termer -

33 Norrnalfamiljen utgjorde 75% alla barns familjesituation år 1985. Cirka av 14% bodde med bara förälder och ungefär 11% bodde med två vuxna som en var sambo, men gifta.

Vi särskiljer sedan barn till ensamstående fäder respektive mödrar, SOU 1993: 85

där de senare delas upp efter de är skilda eller änkor.34 Slutligen Kapitel om 7 särredovisar vi de ogifta sammanboende efter huruvida någon kontraav henterna tidigare varit gift eller ej.

Som framgår av de två kolumnerna längst till vänster har barn till tidigare skilda ocheller ensamstående föräldrar lägre medelbetyg i års-

kurs 9 och de går mer sällan över till längre teoretiska gymnasielinjer.85

I nästa steg frågar vi oss om detta förhållande kan förklaras av att ensamföräldrar är en selekterad med avseende klasstillhörighet, grupp utbildning, inkomst eller boende. Genom att statistisk väg jämföra olika familjetyper med socioekonomiska karakteristika, samma kan vi studera eventuella effekter av skilsmässor eller enförälderskap med stör-

re precision. I linje med våra tidigare resultat håller vi konstant för för-

äldrarnas samhällsklass, utbildning och inkomst, samt boendestandard.86 Vi analyserar övergång till längre teoretiska gymnasielinjer. Re-

sultatet visas i kolumn a i Tabell 7:12. Som tidigare visas skillnaden

mellan kategorier, här familjetyper, värde genom ett som anger sannolikheten att vidare i skolan här relateras alla till familjer - grupper med två gifta föräldrar. Ett positivt värde utbildningschanserna anger att är bättre än för normalfamiljen, ett negativt att de är sämre.

Vi förväntar oss naturligtvis negativa värden i kolumn

a i Tabell

7:12 men vi finner inte sådana för alla kategorier. Barn till ensamståen-

de mödrar, som är den största efter normalfamiljen två gruppen med gifta föräldrar, har nästan exakt utbildningschanser samma som denna referenskategori.87 Barn till ensamstående fäder släpar dock efter deras utbildningschanser är ungefär 80 dem för tvåförälderfamilprocent av jens barn. Samma nackdelar möter barn vars föräldrar är samboende

där ingen av dem varit gifta tidigare. Detta resultat är inte lätt att omedelbart tolka. Vi har svårt att tro att själva den juridiska innebörden av äktenskapet skulle föranleda några särskilda fördelar för barnens skolgång; inte heller tror vi att några personliga egenskaper hos föräldrarna,

som leder dem till att inte gifta sig, kan ha några negativa effekter i detta

avseende. Den rimliga tolkningen är att vi i denna kategori finner en större andel icke-biologiska föräldrar, dvs. barnen har i större än genomsnittlig utsträckning varit utsatta för separationer och därmed antagligen konflikter under uppväxten. Eftersom giftermål är mycket

34Antalet barn som bor med änklingar är för litet för analyserna skall att vara meningsfulla att presentera.

35 Medelbetyget är beräknat som det genomsnittliga betyget i SO-ämnen + motsvarande för NO-ämnen + betyg i engelska + betyg i svenska betyg i + matematik, dividerat med fem.

35Inkomst är mätt som föräldrarnas summerade inkomst, justerad för familjestorlek. Boende är ett index där bl.a. storlek, utrustningsstandard upplåteloch seform ingår.

37Detta är inte i linje med resultaten ovan från högskolematerialet. Skillnaden kan bero att vi i årskurs 9-materialet bättre kan kontrollera för fler bakgrundsfaktorer föräldrarnas inkomst, bostad, kan möjligen också men vara följden av en reell förändring över tid.

83 Som tidigare definierar vi utbildningschanser som oddset att över till en trefyraårig teoretisk gymnasielinje än inte snarare att göra det.

också vissa i den- SOU 1993: 85 vanligt i samband med barnens födelse kan vi anta att år med bara förälder. Kapitel 7 na kategori tillbringat sina tidigaste en familjetyp i vilken barnen har de sämsta förutsättningarna för att Den vidare i utbildningssystemet är den där föräldrarna utgörs av ett sam-

manboende där minst kontrahenterna tidigare varit gift. Depar en av utbildningschanser är bara 60 procent tvåföräldersfamiljens. I änras av större utsträckning än i den tidigare behandlade familjetypen är det nu lever i ombildad familj kanske har de också fått troligt att barnen en uppleva flera olika reservföräldrar.89

något studera mekanismema bakom de utbildningsmässiga För att nackdelar barn i vissa familjesammansättningar har, görs ytterligare som analys. Där kontrollerar vi för barnens betyg i årskurs Det innebär en vi kan hur mycket den lägre övergångsbenägenheten till längre att se av gymnasielinjer beror sämre studieprestationer. I kolumn b i som 7:12 framgår hur utbildningschanserna för barn från de olika fa- Tabell miljetyperna förändras när vi statistisk väg åsätter dem samma me-

delbetyg. Slutsatsen är att stor del skillnaderna mellan familjetyen av faktiskt kanaliseras via betyg; om vi tänker bort betygsskillnaderna per återstår inte några speciellt markerade olikheter även om gruppen sam-

bo, tidigare gift fortfarande släpar efter. Här kan vi notera att barn till

ensamstående mödrar faktiskt har övergångsfrekvenser som är högre än

dem för barn från tvåföräldershushåll det talar för att utbildningsaspi- rationerna i denna kategori är höga.9°

Hur skall vi då tolka resultaten Vi kan inte så klart som vi kanske

trodde säga barn till ensamstående föräldrar får mindre utbildning; att ensamstående mödrar sina söner och döttrar nå längre gymnasieutser bildningar i lika hög utsträckning gifta mödrar med liknande sosom ciokulturella karakteristika. Ändå tyder resultaten att skilsmässor

instabila familjeförhållanden har viss negativ konsekvens för och en barnens utbildningskarriär. Vi kan se två möjliga huvudskäl till resulta-

nämligen i att det är nackdel att bara ha en förälder för tet, en läxhjälp samt ii att själva skilsmässan har så psykologiskt negatim.m.; konsekvenser för barnen att det påverkar skolarbetet, alternativt att va konflikterna i samband med skilsmässan verkar störande för skolarbe-

tet.91 Kan vi då med ledning våra analyser särskilja dessa möjliga förav klaringar från varandra

39 Det finns liten sannolikhet att barnen i denna kategori lever med båda sien biologiska föräldrar, dessa varit gift innan de föddes. Totalt sett na men en av torde dock nästan alla barn till sambo, tidigare gifta ha erfarit skilsmässor.

90 Notera igen vi håller konstant för föräldrarnas klass, utbildning, inkomst att och boendestandard.

91 Man kan tänka sig även andra förklaringar, t.ex. att någon selektionsmekanism spelar in, fr.a. att det är föräldrar med egenskaper som inverkar negativt utbildningskarriärer oftare skiljer sig. Eftersom vi i analyserna kontrolsom för föräldrarnas klass, utbildning, inkomst, samt boende torde många sålerar dana fallgropar undanröjda. Givet alla dessa faktorer kan det möjligen finvara andra egenskaper vi inte kan mäta t.ex. om en större andel i skilsmäsnas som har alkoholproblem e.d., eller de har vissa personlighetsegenskasogruppen om kan korrelera med barnens utbildningschanser. Eftersom gruppen per som skilda för de kohorter vi studerar ändå är relativt stor är det mindre sannolikt att den typen av selektion ligger bakom resultaten.

Förklaringen i, att två föräldrar skulle behövas i skol- SOU 1993: 85 som en resurs arbetet, får inget starkt stöd eftersom barn till ensamstående mödrar går Kapitel 7

vidare till teoretiska gymnasielinjer i högre utsträckning än barn till

samboende föräldrar fr.a. om någon dessa har skilsmässa bakom av en sig.92

För att närmare studera detta har vi genomfört ytterligare analys. en Vi har nämligen också tillgång till motsvarande familjeuppgifter för år

1990, och när vi delar upp kategorin ensamstående mödrarfäder i en delgrupp som fortfarande ensamstående och mellan år 1985 var en som och 1990 hade flyttat samman med en ny partner, visar det sig att barn

till mer långvarigt ensamstående föräldrar gör något bättre ifrån sig i

skolan. Detta talar för att avsaknaden i uppväxtfamiljen av en vuxen inte är det avgörande. Samtidigt indikerar det att inte bara förlusten av

en förälder kan vara problematisk, utan också tillkomsten reservav en förälder kan vara det.

Resultatet, menar vi, stöder förklaring ii dvs. det är oroligovan, att heter i hemmet under skoltiden skapar de största nackdelarna. som Kanske ägnar föräldrarna när de ligger i separation, respektive den ensamstående föräldern när hanhon ñnner partner, mindre tid en ny barnen och deras skolgång; kanske är sådana familjeombildningsproces-

ser en stressfaktor för barnen.95 För förklaring i termer oroligheen av ter i uppväxthemmet talar också ett resultat: det går påtagligt annat mycket sämre för barn till gifta föräldrar skiljer sig mellan 1985 som och 1990, både jämfört med de barn föräldrar fortfarande vars är gifta och jämfört med dem som redan 1985 levde med ensamstående förälen der.96 Detta skulle kunna tolkas som att barnens utbildningskarriär är

speciellt känslig för oroligheter under högstadiet kanske i samband med puberteten, kanske därför att skolarbetet blir krävande. mer Sammanfattningsvis verkar konflikter eller oroligheter i uppväxt-

hemmet kanske speciellt under högstadietiden ha negativa konse- - kvenser för barnens skolprestationer och gymnasieval. Det så tycks vara att det är frånvaron av en lugn och stabil uppväxt är det avgörande, som inte själva det faktum att föräldrarna skiljer sig det är - intressant att

konstatera att barn till mer långvarigt ensamstående mödrar klarar sig

92 Hypotesen får ändå visst stöd eftersom barn till ensamståendeföräldrar i genomsnitt får något lägre betyg.

93 Skillnaden är förvisso liten, men systematisk för både ensamstående mödrar och fäder.

94 Det finns ytterligare en komplementär förklaring är värd diskutesom att ra, och det är att resultaten beror vilken kontakt barnet har med den biologiske förälder som hanhon inte bor med. Det skulle kunna så vara att barn till vår familjetyp ensam mor, skild har en god kontakt med sin far just därför att modern bor ensam här kan man tänka sig att barn till mödrar finner - som en ny partner och kanske flyttar kan ha svårare att upprätthålla kontakten med fadern. l så fall skulle det vara försvagade band till den biologiske förälder barnet inte bor samman med, snarare än tillkomsten förälder, av en ny som skulutgöra en nackdel.

95 För detta talar att i kategorin sambo, tidigare gifta, går det något sämre för barn vars föräldrar separerar mellan 1985 och 1990skillnaden dock liten. är 95 Deras utbildningschanser är ca 65-7070 av dem för barn till föräldrar är som gifta under hela perioden.

två föräldrar. Denna tolkning stöds SOU 1993: 85 ungefär lika bra som barn till gifta från levnadsnivåundersökningarna vid handen att Kapitel 7 av resultat som ger konflikter i uppväxthemmet i högre grad än skilsmässor leder till nedpsykiskt välbefinnande i ålder värst utsatta tycks faktiskt de satt vuxen upplevt slitningar i uppväxthemmet, utan att någon skilsmässa vara som kommit till stånd. Avsaknaden förälder verkar dock vara en liav en ten nackdel när det gäller medelbetyget vilket kompenseras av mer ambitiösa gymnasieval, givet betygsnivå. Vi bör observera att det fortfarande kan finnas nackdelar med att växa upp med en förälder, t.ex. genom den ekonomiska situationen kan vara sämre, eller att det kan vara att socialt eller psykologiskt besvärligt; våra analyser gäller skilsmässoroch ensamförälderskapets direkta effekter för barnens skolbetyg nas och gymnasieval. Konflikter under uppväxttiden tycks generellt sett alltså vara till förfång för barns utbildningsgång. Kan detta då på något sätt kasta ljus över hur den sociala snedrekryteringen uppstår Detta skulle t.ex. kunna vaskilsmässor är betydligt vanligare i någon samhällsklass än i ra fallet om andra. Emellertid är sådana skillnader alltför små, och de negativa effekterna konflikter i uppväxthemmet alltför svaga, for att kunna förav klara än mycket obetydlig del den sociala snedrekryteringen. mer en av

7.3.4 Uppväxtvillkor och individuella utbildningsskillnader

Hittintills har vi i detta kapitel frågat oss vilka faktorer som ligger bakom den sociala snedrekryteringen. Vår primära strategi har varit att söka plocka isär sambandet mellan social bakgrund och utbildning och det i olika komponenter. Vi uppfattar detta tillvägagångssätt dela upp rimligt även det finns alternativa statistiska lösningar. Det tasom om lar direkt till frågan orsakerna till den sociala snedrekryteringen om och är därmed både teoretiskt och politiskt relevant. Vi har alltså frågat hur stor del av sambandet mellan föräldrarnas oss samhällsklass och barnens utbildning kunnat återföras på olika som uppväxtvillkor föräldrarnas utbildning, inkomst och familjesituation, etnicitet och regional härkomst m.m.. Vi har därvid funnit exempelvis föräldrarnas utbildning är den troligen viktigaste faktorn bakom detatt samband medan uppväxtortstyp nästan helt saknar inverkan. Efter att ta ha gjort dessa analyser skall vi ändra fokus något och fråga oss vilken relativ vikt olika uppväxtvillkor har för att förklara individuella olikheter i utbildning. Nu är inte vår huvudfråga längre den sociala snedrekryteringen tolkad sambandet mellan föräldrarnas klass och barnens utsom bildning, utan vilka utbildningsförsprång som familjebakgrunden generellt medför. För att ett exempel är det troligt att regional härsett ge komst utgör sådant försprång för barn kommer från universiett som tetsstäder samtidigt vi visat att denna bakgrundsfaktor inte kunnat som förklara mycket den sociala snedrekryteringen bl.a. eftersom sociala av klasser är ganska jämnt fördelade över ortstyper.

97 Se Gähler kommande.

Tabell 7:13 SOU 1993: 85 Den relativa effekten av olika uppväxtvillkor För val av allmänsärskild kurs på högstadiet; för betyg i årskurs för gymnasieval; samt för gymnasieval, kontrollerat för nivågrupp och betyg i årskurs Personer födda 1972-76.Standardiserade regressionskoeñicienter. Källa: Årskurs 9-materialet.

Relativ effekt

Betyg i åk 9 0.40

R2 0.13 0.14 0.17 0.52

Värdet är signifikant 5%-nivån.

Som vi noterade i inledningen till detta kapitel vet vi att just föräld-

rarnas samhällsklass förklarar en anmärkningsvärt hög andel den av totala variationen i utbildning. Ändå återfinns runt hälften av denna variation mellan familjer inom sociala klasser. Vi kan således troligen förklara mer av den individuella variationen vi för in alla bakgrundsom faktorer samtidigt, relativt situation där bara studerar sambandet en mellan föräldrarnas klass och barnens utbildning. Vilka är då de viktigaste uppväxtfaktorerna för individers utbildningskarriär l en analys på årskurs 9-materialet har vi beräknat de relativa effekterna av föräldrarnas klass, utbildning, inkomst, boende, geografiska ursprung, etnicitet, samt familjetyp, för val allmänsärskild kurs, av för betyg i årskurs samt för gymnasievalet. Resultaten visas i Tabell 7:13. Det står klart att de dominerande prediktorerna när det gäller utbildning, är föräldrarnas utbildning och klassposition, även uppväxtfaom miljens ekonomiska ställning också kan antas viktig det ñnns vara t.ex. en viss effekt av boendet, vilket speglar dimension ekonomien av ska resurser Familjetyp måttet är främst baserat på ensamförälderskap tidi- - och gare skilsmässor hos föräldrarna har viss effekt, liksom uppväxtor- - en tens tätortsgrad. Etnicitet har effekt, innebär barn till inen svag som att vandrade föräldrar, kontrollerat för övriga faktorer, får något högre be-

tyg och lite oftare väljer teoretiska gymnasielinjer. Totalt förklarar sett 98Eftersom effekten av boende betyg är oväntat kraftig, kanske kan göman ra tolkningen att själva bostadsstorleken är viktig för studieframgångarna, vilket är i linje med hypotesen att studieförutsättningarna är bättre för de barn som har eget rum under uppväxten.

årskurs SOU 1993: 85 mycket variationen i val av kurs, betyg i revi inte särskilt av förklaringsförmågan underskat- Kapitel 7 spektive val gymnasielinje. Delvis är av är också så att skolframgångar till övertad på grund av mätfel, men det

prediceras uppväxtvillkor i kolumnen vägande delen inte kan av -

prediktionsförmågan ökar dramatiskt

längst till höger framgår dock att

med vetskap betyg och nivågrupp. när vi förutsäger gymnasievalen om

vår huvudfråga relativa effekter mellan olika Om vi återknyter till om

uppväxtfaktorer, kan vi konstatera att vi med kunskap om entyper av och klass kan förklara nästan lika mycket bart föräldrarnas utbildning

gymnasieval vi kan när vi adderar övriga variationen i betyg och som av känner vi till utbildningsnivå och social uppväxtfaktorer. Det vill säga,

leder den ytterligare information vi klass för en persons föräldrar, oss

familjetyp, etniska ursprung och får att känna till hanshennes genom någon bättre prediktion personens utbildningsuppväxtort, inte till av

karriär.

resultaten i Tabell 7:13 att det är de Sammanfattningsvis demonstrerar

analyserade i avsnitt 7.2 som är de viktigaste uppväxtvillkor som vi ovan

klassposition och i viss mån ekonomi. föräldrarnas utbildning och uppväxtorten har viss, men rätt svag inverkan Tåtortsgraden en

likaså familjetypen och i mindre grad etnicitet. Kongymnasievalet, - -

väljer de växer upp i större städer oftare trollerat för övriga faktorer som

gymnasielinjer, detsamma gäller barn som vuxit upp ambitiösa mer

två föräldrar, samt barn till invandrade föräldrar. med

SOV 1995 35

8 Institutionella faktorer

Kapitel 8

I föregående kapitel analyserades betydelsen av medfödda skillnader och uppväxtvillkor för den sociala snedrekryteringen. Vi kunde där ge en rikare bild underliggande än vad tidigare svensk forskning av processer kunnat även det är långt kvar tills det vi kan precisera mekanisge, om bakom. Den största bristen i kunskapen om snedrekryteringens merna dock, för återknyta till genomgången av tidigare forskorsaker avser att ning i Kapitel betydelsen skolans organisation och resurser. En ytav terligare brist är vi vet lite hur boendesegregationen medverkar att om till social snedrekrytering. Sådana institutionella faktorers betydelmer för social snedrekrytering analyseras i detta kapitel avsnitt 8.1 och se 8.2. Andra icke-individanknutna faktorer ofta antas kunna påverka som den sociala snedrekryteringen är kopplade till högskolepolitiken. Analyutbildningspolitiska åtgärder riktade mot högskolans organisation, ser av dimensionering och spridning, samt åtgärder för studieñnansiering, prei avsnitt 8.3. Den eventuella betydelsen alternativa utbildningssenteras vägar kan ha för social utjämning studeras sedan i avsnitt 8.4. Hur skall vi förklara förändringen den sociala snedrekryteringen av faktorer kan ha legat bakom den sociala utjämning som vi påvisavilka de i Kapitel 5 Här har man tidigare varit tvungen att dra slutsatser om kausala mekanismer att studera tidsmässig samstämmighet melgenom lan samhällsförändringar och social snedrekrytering. I avsnitt 8.5 previ den första formella analysen av frågan om förändringen senterar mer i den sociala snedrekryteringen. Avslutningsvis behandlas, i avsnitt 8.6, frågan om ekonomiska incitaeller konjunkturer har olika verkan för barn från olika klasser. ment Verkar dålig ekonomisk avkastning av universitetsexamina mest aven skräckande för barn från mindre studievana hemförhållanden

8.1 Ungdomsskolans organisation

8.1.1 Organisatorisk differentiering

i Kapitel 6 och avsnitt 7.2.2, visat hur den sociala snedrek- Vi har ovan, ryteringen förmedlas både skolprestationer och val i olika skeden i av utbildningskarriåren. utbildningspolitiskt intressanta frå- En av de mest rör tillvalet i årskurs Enligt 1969 års läroplan bibehölls en viss gorna organisatorisk differentiering högstadiet, nämligen vad gällde Bspråk och nivågruppering i matematik och engelskaJ Det fanns dock invändningar mot detta. Många hävdade i linje med 1957 års Skolutred-

1 Proposition 1968:129; Läroplan för grundskolan 1969.Inom utbildningsdeparövervägdes våren 1968 att helt avskaffa den organisatoriska differentietementet ringen, dvs. tillvalssystemet. Efter motstånd från SÖ övergavs dock denna tanke. Se Murray 1988.

ning som menade att en odifferentierad grundskola föredra, SOU 1993: 85 - var att men inte kunde införas för dagen att en sådan uppdelning elever- Kapitel 8 - av na skulle leda till att den sociala bakgrunden gavs visst spelrum även inom den sammanhållna klassens ram

Empiriska studier av det första tillvalssystemet Lgr 62 har visat att barn från högre socialgrupper oftare gjorde teoretiska och krämer vande tillval, även när man jämförde elever betygsnivå resulsamma taten finns bl.a. återgivna i Figur 3.1 ovan. Hur fungerar då det modifierade tillvalssystemet

I Härnqvists analys för utredningen används ett datamaterial insom nehåller uppgifter tillval i grundskolan för födda 1967 om personer UGU.3 Viktigt för vårt syfte här, är att det dessutom finns uppgifter om betyg i årskurs 6 samt intelligenstest i årskurs. Det betyder samma att vi kan beräkna hur stor del effekten bakgrund på tillval i årsav av kurs 7 som förmedlas via studiebegåvning och hur del är stor som oförmedlad av denna faktor. I Tabell 8:1 visas sådan uppdelning en av effekten av föräldrarnas sociala tillhörighet respektive utbildning.

Tabell 8:1 Skattade direkta respektive indirekta effekter av ñräldrarnas klasstillhörighet respektive utbildning för val av teoretisk inriktning i åk Personer födda år 1967.Standardiserade regressionskoefficienter. Källa: UGU

Föräldrarnas

Effekten av föräldrarnas sociala tillhörighet på tillvalet förmedlas enligt analysen ovan till hälften av studiebegåvningi Detsamma tycks gälla för föräldrarnas utbildning. Söner och döttrar föräldrar tillhör vars högre socialgrupper och vilka har högre utbildning väljer alltså i högre grad de mer krävande kurserna, även när vi jämför med andra barn med samma betyg. Resultatet i Tabell 8:1 är uppseendeväckande, eftersom en av utgångspunkterna för tillvalssystemet är att det är självsorterande med avseende på studieprestation. Visserligen föreligger ett starkt samband mellan prestationsnivå i årskurs 6 och de tillval görs året efter, betysom men gen är långt ifrån det enda spelar in valen görs också som - efter föräldrarnas utbildning och klasstillhörighet. Analysen tyder på att tillvalen i högstadiet bidrar till social snedrekrytering, också farhågan men reser att systemet är ineffektivt när det gäller att sortera fram studiebegåvning- Även tillvalen arna. om i högtadiet sedan mitten av 1980-talet inte formellt skurit av möjligheten att fritt välja gymnasielinje, har säkert

2 För en utförligare diskussion av differentieringsfrågan, avsnitt 11.1 nedan. se 3 Se Härnqvist l993a i Erikson och Jonsson 1993a, avsnitt 7.2.2 samt ovan.

hemmiljöer blivit block- SOU 1993: 85 många studiebegåvade elever från studieovana tidiga tillval. Kapitel 8 erade i sina utbildningskarriärer genom

8.1.2 Yrkesutbildning och avlänkning

främst diskuterat grundskolan. Vikten vi lagt vid detta tidi- Vi har ovan tonårsperspektiv är rimlig eftersom stor del av snedrekryteringen ga en grundläggs via betyg och tillval i tretton- till femtonårsåldern. En vä-

del den tidiga uppkomsten socialt betingade utbildningsval sentlig av av måste dock sökas i gymnasieskolan, vilket också framgick av Kapitel

är sannolikt utbudet gymnasieutbildningar och antagningsreg- Det att av till dessa påverkar både skolprestationerna i högstadiet och, naturlerna ligtvis, själva gymnasievalet i nionde klass. 1918 års skolkommission betonade yrkesutbildningens vikt, Redan något i dess efterföljd varit ett återkommande tema i skoldiskussiosom 1946 års skolkommission underströk att alla begåvningar, teoretisnen. såväl praktiska, måste tillvara och vände sig mot att alla med ka som tas någon studiebegåvning slussades in den teoretiska banans Kommis-

sionen menade också, precis sin föregångare, att man genom att hösom yrkesutbildningarna skulle kunna locka barn från medelstatusen utbildningslinjer. Ändå kan klassen med praktisk läggning till dessa fog säga det inte förrän med 1971 års gymnasiereform man med att var yrkesutbildningarna fick markant statushöjning. Då gjordes dessom en utbildningar tvååriga, med ett ökat inslag av teoretiska ämnen. Samtisa digt integrerades de åtminstone organisatoriskt, om än bara partiellt lo-

kalmässigt, med de traditionella gymnasielinjerna och med fackskolans

linjer. Efterhand, och speciellt i och med utbyggnaden av komvux, korn gymnasielinjer erbjuda trafikerbar om än något också praktiska att en -

krokig väg till högre studier. - Förhoppningen att statushöjning yrkesutbildningarna skulle en av minska den sociala snedrekryteringen var knappast särskilt välkunna grundad. Det är inte svårt att tänka sig motsatt effekt. Om utbilden nings- och yrkesaspirationerna hos föräldrar och barn från den välutbil-

dade medelklassen är mycket höga och inte särskilt starkt kopplade till

barnens begåvning, kan förmoda att dessa barn inte lockas av yrman kesutbildningar, dessa i upputsad form. Vi har i tidigare ens om ges en forskning liksom i resultaten presenterade ovan avsnitt 7.2.2 sett hur

relativt okänsliga dessa barn är för sina betyg vid olika utbildningsval.

Risken studiebegåvade barn från arbetarhem skulle lockas av de att yrkesutbildningarna gymnasial nivå förefaller större. Om så skulnya bli fallet, kunde alltså avlänkningen elever från teoretiska till le av praktiska studier leda till ökad, och inte minskad, social snedrekrytefarhåga välgrundad i analys gjord för 1976 års ring. Denna syntes en gymnasieutredning. Där visades hur flickor från framför allt arbetarhem

övergav den treåriga naturvetenskapliga linjen för den nya och mycket

avlänkning från teoretisk utbildning till praktisk har eftersträvats po- 4 Denna litiskt under lång tid och olika politiska grupperingar. Om avlänkningsen av motivet i svensk utbildningspolitik, se Murray 1988.

populära tvååriga vårdlinjen.5 Den möjlighet gav att bli sjuksköterska SOU 1993: 85 men begränsade i praktiken möjligheten att läsa till yrken Kapitel med högre 8 status inom samma område läkare, biolog etc.. Den sociala snedrekryteringen har alltså politiskt sökts brytas både genom att locka studiebegåvade arbetarbarn till teoretisk utbildning bl.a. genom att minska de ekonomiska barriärerna till sådan utbildning och genom att locka medelklassbarn med praktisk begåvning till yrkesutbildning. Vårt syfte närmast är att undersöka detta blivit om fallet eller om åtgärderna kanske t.o.m. haft den motsatta effekten

Vi börjar med att studera lägre yrkesutbildning, dvs. praktiskt inriktade studier som följer direkt efter obligatorisk skolgång. I det övre diagrammet i Figur 8:1 redovisar vi hur stor andel män av respektive kvinnor födda 1899-1969 som efter obligatorisk utbildning folkeller grundskola, i undantagsfall också realskola följt lägre en yrkesutbildning som varat längre än ett år. Vi visar två kurvor för vardera män och kvinnor. Det undre kurvparet helt enkelt motsvarar andelen som har uppgivit lägre yrkesutbildning sin högsta utbildning. som Det övre anger hur stor andel av dem fått någon utbildning över som den obligatoriska som har lägre yrkesutbildning som sin högsta nivå betecknas av v-utb i figuren. Vi kan se från det undre kurvparet att lägre yrkesutbildning inte var särskilt vanlig för dem som föddes före andra världskriget. Därefter expanderar den kraftigt. Bilden skulle ha blivit annorlunda och ökningen mindre dramatisk om vi skulle räknat in också kortare yrkesutbildning dvs. sådana kurser som varade ett år eller mindre. Under första halvan av 1900-talet var yrkesutbildningarna korta, oftast inte längre än ett år, och de gavs också ofta på kvällstid eller korrespondenssom eller distansundervisning.7 I de årskullar är födda 1960-talet är däremot som mer än ettårig yrkesutbildning mycket vanlig När vi studerar det övre kurvparet ser vi att yrkesutbildning långt var ifrån ett normalalternativ för dem som bestämt sig för att studera vidare efter den obligatoriska skolgången. Undantaget är kvinnor födda i början av seklet de hade inte tillträde - till de allmänna läroverken och studiebegåvade flickor tvingades säkert att till hushållsskolor m.fl. yrkesskolor istället för att fortsätta med teoretiska studier. När sådana möjligheter öppnades i och med 1927 års skolreform ser vi också att andelen med yrkesskola minskar påtagligt; detta förklaras naturligtvis av att

en allt större andel av de kvinnor som fortsatte skolan efter folkskolan tog realen eller studenten.

5 Härnqvist och Svensson1980, Tab. 23.

6 Jfr utredningens direktiv Dir. 1991:38.

7 En genomgång av yrkesutbildningens omfattning i Kapitel och utveckling i Sverige ges se också SCB 1984 samt Nilsson och Svärd 1991. 3 l Figur 8:1 har vi varit tvungna att räkna tvåårig ekonomisk och teknisk linje som yrkesutbildningar vilket något överskattar de senares popularitet.

1900-ta]et SOU 1993: 85

Kapitel 8 Procent 100

60 Av v-utb ; ---- -- 50 T kvinnor

40 ---- -- Av alla 2 kvinnor 30 - 1- Av v-utb 20 män

10 - Av alla män 0

99:04 10114 20-24 30-34 40-44 50-54 60-64

Födelseår

1972- l 990

Procent 100

7O

60 ---- Av v-utb ; kvinnor 50 1 40 Av alla Z kvinnor 30 - Av v-utb I -- 20 män

10 i- Av alla I män 0 74 76 78 80 82 84 86 88 90

Inskrivningsår gymn

Figur 8:1 Andel män respektive kvinnor som tagit en lägre yrkesutbildning, av alla, samt av dem som gått vidare efter den obligatoriska skolan i födelsekohorterna 1899-1969 övre diagrammet, samt under perioden 1972-90 undre diagrammet. Källa: ULF; Högskolematerialet.

Vi kan en betydligt större precision i beskrivningen den ökande SOU 1993: 85 av efterfrågan på de gymnasiala yrkesutbildningarnas från 1972 till 1990 Kapitel 8

genom att analysera den offentliga utbildningsstatistiken. Det undre diagrammet i Figur 8:1 visar sålunda, med start år 1972, hur stor andel som skrivits in på tvååriga praktiska gymnasielinjer efter det att dessa infördes. Liksom i det övre diagrammet beskrivs dels den totala övergången för kvinnor och män, dels valet tvåårig yrkeslinje relativt tre av

fyraårig teoretisk linje av dem som gått över till gymnasiet av v-utb i fi-

guren. Vi kan konstatera att avlänkningspolitiken i ett avseende varit verkningsfull mellan 1972 och 1985 ökade andelen valde yrkes- - som linjer från drygt 25 procent till cirka 45 procent bland män, respektive från 20 procent till cirka 30 procent bland kvinnor, samtidigt eftersom frågan ökade i förhållande till den längre teoretiska linjer.9 Den rela-

tiva populariteten hos yrkesutbildningen bland de kvinnor fortsatte som efter grundskolan ökade dock bara fram till ungefär år 1975, varefter relationerna varit konstanta. Totalt sett stöder bilden av yrkesutbildningarnas expansion hypotesen att det skett en avlänkning från längre, teoretiska utbildningar, med början ungefär med årskullarna födda i början 1950-talet. Expansionen av stämmer tidsmässigt närmast exakt med nedgången i efterfrågan högre utbildning, en nedgång som är väl känd sedan tidigare och vi som kunnat dokumentera också i Kapitel 5 i detta betänkande. Denna nedgång kan som nämnts tänkas bero akademikerarbetslöshet, fallande

relativlöner m.m.1° Våra siffror talar dock för att de avlänkande effekterna dels startade före införandet tvååriga yrkeslinjer på gymnasiet år av 197111 och dels verkade under en ganska kort tid efter denna gymnasiereform; bara fem år för kvinnor och lite drygt tio år för män. Yrkeslinjerna har dock numera befäst sin ställning ett vanligt alternativ till som längre teoretisk utbildning.

9 Vi kan notera att diagrammet över den gymnasiala utbildningen visar ciratt ka 10 procentenheter fler män än kvinnor går yrkeslinjer, medan motsvarande skillnad i det övre diagrammet för åldersgrupperna född 1955-69 är betydligt mindre. De totala övergångsfrekvenserna är inte heller riktigt lika höga. Detta beror troligen att definitionen lägre yrkesutbildning i av ULFundersökningarna inkluderar fler utbildningar än bara tvååriga yrkeslinjer gymnasiet, t.ex. konstnärliga och hantverksutbildningar, privata kontors- och handelsutbildningar, längre AMS-utbildningar m.fl. Därutöver ingår inte vissa typiska kvinnoyrken, t.ex. utbildning till tandsköterska där landstinget var huvudman och frisör vissa utbildningar privata, vissa offentliga. En gissning är också att det främst är inom typiskt manliga tekniskthantverksinriktade utbildningar som det offentliga utbildningssystemet kunnat konkurrera ut andra huvudmän eftersom det är inom detta område utrustning, undervisningssom materiel m.m. är mest kostsam och stordrift lönsam. mer 111Inte bara den förbättrade yrkesutbildningen och de försämrade arbetsmarknadsutsikterna torde ha medverkat till denna utveckling. Ungefär samtidigt utökades också möjligheterna till återkommande utbildning, främst genom komvux, och inträdeskraven till högre studier fortsatte att liberaliseras. Detta gjorde strategin att skjuta upp övergången till högre studier användbar. Jfr mer Murray 1988.

11 Detta kan bero att centrala verkstadsskolor mil. yrkesskolor expanderade även före gymnasiereformen, samt att vi inkluderar två fackskolelinjer teknisk och ekonomisk måttet i yrkesutbildning dessa tillkom 1966i - anslutning till 1964 års gymnasiereform.

då delvis framgångsrika avlänkningspolitiken lett till den SOU 1993: 85 Har den avminskningen i social snedrekrytering, eller har denna kanske Kapitel 8 sedda istället ökat l vilken utsträckning har de lägre yrkesutbildningarna lockat män respektive kvinnor från olika sociala klasser För att ge ett överskådligt dessa frågor har vi i Figur 8:2 nästa uppslag slasvar git ihop högre tjänstemän m.fl. med tjänstemän på mellannivå vilka vi fortsättningsvis något slarvigt kallar medelklass, samt okvaliñcerade och kvalificerade arbetare arbetarklass, och därefter studerat förändringen yrkesutbildningarnas popularitet uppdelat efter socialt urav sprung. Vi begränsar jämförelserna till dessa två breda sociala klasser, vilket i stort sett rättvisande bild av den sociala snedrekryteringger en en.13 I Figur 8:2 visar vi andelen män respektive kvinnor som gått över till lägre yrkesutbildning i de båda klasserna. En redovisning av enbart desandelar dock ofullständig bild av huruvida dessa kan ha rekrysa ger en terats från den annars skulle lämnat skolan, eller om de kangrupp som ske avlänkats från de längre teoretiska gymnasielinjerna. Vi kan aldrig säkra på vilket, för att åtminstone grovt kunna svara på denna vara men fråga visar vi även förändringen i andelen som nått högre sekundär utbildning eller högre nivå.

Till högre sekundär utbildning räknas som i Kapitel S studentexa-

även vid specialgymnasier, och dess motsvarighet i den reformeramen, de gymnasieskolan, nämligen de tre- och fyraåriga linjerna. Dit hör också utbildning räknas som eftergymnasial, även om inga formella som krav på studentexamen fanns för antagningen, t.ex. klasslärarutbildning. Alla tagit universitets-högskoleexamen har naturligtvis räknats till som kategorin med högre sekundär utbildning. Generellt sett ökar andelen som genomgått lägre yrkesutbildning respektive högre sekundär utbildning. Om vi koncentrerar oss kurvorvisar andelen med lägre yrkesutbildning tunna linjer blir vår na som första slutsats att den ökande populariteten hos dessa linjer slår igenom både bland arbetar- och tjänstemannabarn. l så måtto kan man säga att utvecklingen varit i linje med den avlänkningspolitik som forts. När accelerationen börjar för dem födda i slutet av 1940- och i början av 1950-talet är det dock arbetarbarnen visar den brantaste uppgången som något är mer accentuerat bland män än bland kvinnor. Detta tasom lar mot förhoppningen att expansionen av yrkesutbildningarna skulle leda till minskad social snedrekrytering.

12 För att använda de klassbeteckningar som introducerades i Kapitel 1 ovan, slår vi ihop klass I och samt klass Vl och Vll. 13 Övriga klasser lägre tjänstemän, egna företagare och jorbrukare tenderar - att ligga mitt emellan medelklassen dvs. klass l och enligt vårt klasschema och arbetarklassen klass Vl-Vll. Undantaget är jordbrukarbamen som över detta århundrade vandrar från ett utbildningsmönster som är likt arbetarbarnens till ett som starkt påminner om barn till andra företagare jfr Kap. 5.

Att kurvorna i Figur 8:2 över lag pekar uppåt beror främst på SOU 1993: 85 att en kategori av ungdomar som inte visas i diagrammet, de slutar skolan Kapitel 8 som direkt efter obligatorisk utbildning, har minskat kraftigt under 1900-talet, vilket vi också tidigare sett i Figur 5:1. Den utvecklingen är i stort sett linjär, dvs. ökningen av kortare yrkesutbildning och teoretisk utbildning på sekundär nivå summerar till mycket jämn kurva. Långt en ifrån alla som gick över till lägre sekundär utbildning realskola m.m. nådde den högre sekundära nivån studentexamenlängre teoretiskt gymnasium vilken visas i diagrammen. Ändå är det inte orimligt att se variationerna i ökningstakt mellan de båda kurvorna i Figur 8:2 som förändringar av den relativa attraktionskraften dessa alternativa av utbildningsvägar. Den största ökningen andelen fortsätter efter den av som obligatoriska skolan har skett inom den grupp tidigare mest efsom var tersatt i detta avseende, döttrarna i arbetarklassen. Beror då ökningen av andelen väljer praktiskt inriktade som gymnasiestudier på att dessa linjer lockar dem skulle lämnat skosom annars lan, eller har de snarare dragit till sig elever som annars skulle valt längre teoretiska utbildningar Det går naturligtvis aldrig på såatt svara en dan fråga, men Figur 8:2 tyder på att båda tolkningarna har fog för sig. Mellan årskullarna födda 1950-54 och 1955-59 är det systematisk en nedgång i andelen som tar studenten eller når eftergymnasial utbildning och en motsvarande uppgång för lägre yrkesutbildning. Här verkar det som att olika faktorer i början av 1970-talet diskuterade lett - ovan till att många avstod från att välja oviss längre teoretisk gymnasielinje en till förmån för kortare yrkesutbildning. För män från en arbetarhem tycks denna utveckling ha fortsatt under en längre tid, medan vi finner en återhämtning bland övriga grupper. Samtidigt som vi således alldeles klart finner tecken på avlänkning en till kortare yrkesutbildningar för årskullar födda på 1950-talet, och möjligen en svag sådan för dem födda på 1960-talet, kan yrkeslinjerna även ha lyckats locka till sig elever som annars skulle slutat skolan efter årskurs eftersom andelen fortsätter till någon form som av gymnasiestudier ökat i alla grupper. Detta främst gälla kvinnor med synes arbetarbakgrund. En intressant detalj i Figur 8:2 är att bland dem födda 1960-talet verkar det främst vara arbetarsöner avlänkas från teoretiska studier som till praktiska. Deras benägenhet att välja teoretiska gymnasielinjcr tycks minska stadigt, medan kortare yrkesutbildning blir populärare. Utvecklingen för pojkar från medelklasshem tycks däremot vända 1980-talet dvs. för dem födda i mitten 1960-talet. Kanske är det så av att avlänkningen via yrkeslinjerna på gymnasiet lett till ökad social snedrekrytering bland pojkar men minskad bland flickor Vi bör fören vara siktiga med att dra en sådan slutsats utifrån resultaten i Figur 8:2, eftersom värdena mot slutet av kurvorna är något osäkra att de baseras p.g.a. på ett mindre urval personer.

Män SOU 1993: 85 Kapitel 8 Procent

60 -1 Stud 50 I+II 40 Yrk I+II 30 Stud 20 VI+VII

10 ..-- -luui Yrk ..- VI+VII

99104 10114 20124 30134

Födelseår

Kvinnor

Procent 100

.90

60 Stud 50 I+II 40 Yrk I+II 30 Stud 20 VI+VII 10 Yrk annu..-122::- VI+VII ..ca-aunnIIi;;

99104 10114 20124 30134 40144 50154

60-64 Födelseår

Figur 8:2 Andel män respektive kvinnor, födda 1899-1969, som tagit en lägre yrkesutbildning yrk samt som gått högre sekundär utbildning stud, efter socialt ursprung. Klass I-II tjänstemän högre och mellannivå jämförda med klass Vl-VII arbetare. Procent. Källa: ULF.

För att med precision kunna svara frågan om avlänkningen i den SOU 1993: 85 reformerade gymnasieskolan lett till ökad snedrekrytering bland pojkar, Kapitel 8 vänder vi oss till detaljerade data över gymnasievalen från och med 1972 till år 1990. Figur 8:3 visar inskrivningen till olika gymnasielinjer under de senaste 20 åren för samma grupper som tidigare. Alla kurvor i Figur 8:3 lutar uppåt, om än svagt i vissa fall. De tvååriga yrkeslinjerna som är mycket populära bland arbetarsöner blir ett - vanligare gymnasieval för samtliga grupper fram till ungefär i början av 1980-talet, även om ökningen är obetydlig för döttrar från medelklassen efter 1975. Därefter ligger dessa linjer kvar på samma nivå som tidigare eller, åtminstone för pojkar från arbetarhem, minskar något i popularitet. Mest anmärkningsvärt i Figur 8:3 är ändå att avlänkningen under senare år tycks ha vänt för alla grupper och att allt större andel väljer de längre teoretiska gymnasielinjerna. Bland kvinnor från både medeloch arbetarklassen är denna ökning, som inleds vid mitten av 1970talet, rätt kraftig. Det år värt att notera att det inte är de praktiska linjerna som förlorat sin avlänkande kapacitet, utan de tvååriga teoretiska. Även i Figur 8:3 framgår indirekt att andelen inte skrivs in vid som gymnasiet minskar över tid. Minskningen upphör dock i början av 1980-talet för kvinnor och i mitten av 1980-talet för män för vilka utvecklingen också vänder mot en svag ökning under halvan senare av detta decennium. Expansionen och statushöjningen av praktiska gymnasieutbildningar har vad vi kunnat se från diagrammen knappast lett till minskad social snedrekrytering, men inte heller till en ökad yrkesutbildningarna har utan tvivel ökat i popularitet, särskilt bland pojkar, men utvecklingen tycks ha varit någorlunda likartad i arbetarklassen och medelklassen. Vi bör dock inte förlita oss på synintryck av procentskillnader i diagrammen ovan när vi skall avgöra om avlänkningspolitiken lett till ökad eller minskad social snedrekrytering. För att analysera denna fråga skall vi istället beräkna förändringen av de relativa chanserna för barn från olika samhällsklasser att skrivas in olika gymnasielinjerJñ Som i tidigare kapitel grundar sig analysen fortsättningsvis logitmodeller, vilka beräknats med utgångspunkt i övergångsfrekvenserna visades tidigasom re Figur 8:2 och 8:3. På den lodräta y-axeln i Figur 8:4 och 8:5 visas graden av social selektion högre värde representerar större sociala skillnader mellan arbetarklassen och medelklassen.

14 Se också Utbildningsstatistisk Årsbok 1992, Diagram sid. 5.1c, 96 dock uppdelat efter social bakgrund. 15 En av anledningarna till detta är säkerligen att tvåårig social linje sedan 1988 inte längre ger behörighet för grundskolelärarutbildning. Den andel eleverna av som valt de tvååriga teoretiska linjerna redovisas inte i Figur 8:3. Det kan 0bserveras att inom kategorin yrkeslinjer sker från år 1989 relativ ökning en av treåriga linjer bekostnad av de tvååriga Utbildningxtatistisk Arsbok 1992, Diagram 5.1c, sid. 96. 15Vi skulle också kunna analysera gymnasie-examina, men precisionen i periodeffekten skulle då förlorad och när det gäller att finna effekter av expansionen av yrkeslinjerna som skedde vid en bestämd tidpunkt är inskriv- - ningstalen att föredra. Möjligen skulle ansökningarna ännu bättre, de vara men kan påverkas av olika taktiska dispositioner vid gymnasievalet kan variera som mellan gymnasieområden och över tid.

SOU 1993: 85 Män Kapitel 8

Procent 1 00

E -- 3-4år gy

50 I+II 3 40 3 2-år yrk - I+II 30

20 VI+VII 3 ' l 0 2-år yrk ---- -v1+v11

72 74 76 78 80 82 84 86 88 90

Inskrivningsår gymn

Kvinnor

Procent 100

i - 3-4âr gy

50 I+II :

40 á """"""""""""""""""""""""""" z-ár yrk

- I+II L - - . ----- - - - 30 . . - - . I - - . . . . .. 34år gy - . -- - - - - . VI+VII

-- 2-âr yrk ---- VI+VII

Inskrivningsår gymn

Figur 8:3 Andel män respektive kvinnor som år 1972-90 skrivits in yrkeslinjer på skrivits in på längre teoretiska linjer, efter socialt gymnasiet, samt som Klass I-II tjänstemän på högre och mellannivå jämförda med klass ursprung. VI-VII arbetare. Procent. Källa: Högskolematerialet.

9 13-1082

Resultaten av analyserna gör det rimligt att presentera diagrammen SOU 1993: 85 för män och kvinnor separat. Det översta diagrammet i Figur 8:4 visar Kapitel 8 utvecklingen för män från början av seklet till 1980-talet, det undre ger en detaljbild av utvecklingen mellan 1972-90 för män. Vi analyserar tre olika aspekter av sociala skillnader i gymnasieval. De feta, streckade kurvorna studlägre visar den sociala selektionen i benägenheten att genomgå högre sekundär utbildning, dvs. ta studenten eller trefyraårigt gymnasium eller, i det övre diagrammet, genomgå någon postgymnasial utbildning. Den heldragna kurvan visar sak för övergång samma till någon utbildning utöver den obligatoriska v-utbobl. Helt i linje med resultaten som vi visat i Kapitel finner vi i det övre diagrammet en utjämning mellan arbetarklass och medelklass vid dessa förgreningar i utbildningssystemet en utjämning är kraftigare för övergången - som från obligatorisk utbildning än för högre sekundär nivå. Att gapet i det övre diagrammet mellan kurvan för den sociala selektionen till studentexamen och kurvan för selektionen efter grundskolan, ökar för årskullarna födda 1950- och l960-talen, kunde enligt våra resonemang ovan vara ett uttryck för en avlänkningseffekt utjämning en vid den lägsta utbildningsnivån har delvis kompenserats att genom arbetarbarn valt kortare yrkesutbildningar. Vi kan nu göra kompleten terande analys som tar upp den frågan. Den tredje prickade kurvan i diagrammet visar de sociala skillnaderna i benägenheten att genomgå högre sekundär utbildning snarare än att välja kortare yrkesutbildning, bland dem som gått vidare från obligatorisk utbildning studyrk. Vi kan se det som en analys av den sociala bakgrundens effekt på valet mellan en praktisk och en längre teoretisk utbildning med fortsatt en möjlighet till universitetsutbildning, för dem fortsätter i skolan. som Valet mellan yrkesutbildning och längre teoretisk utbildning för män som fortsatt i skolan, är för årskullarna födda 1950- och 1960-talen faktiskt mer betingat av social bakgrund än motsvarande val för dem födda på 1940-talet. Därmed föreligger för män situation överen som ensstämmer med hypotesen att avlänkningen tvärtemot de politiska intentionerna lett till en ökning av den sociala snedrekryteringen: trend en mot ökad jämlikhet till högre sekundär utbildning bryts samtidigt som yrkeslinjerna attraherar en allt större relativ andel arbetarsöner. Det är frestande att utifrån vår analys spekulera att i det hypotetiska fall då yrkesutbildningen inte varit så attraktiv, skulle arbetarsönerna istället valt teoretiska linjer vilket skulle lett till en fortsatt minskad snedrekrytering till högre studier. Det finns dock två invändningar detta. För det mot första skulle man med samma spekulativa tolkning kurvorna kunna av hävda att utvecklingen av den sociala selektionen vid övergången till någon vidare utbildning talar mot att avlänkningen skulle ha ökat.

17Det är naturligtvis delvis en tankekonstruktion eftersom beslutet att fortsätta skolan efter den obligatoriska skolgången och beslutet att välja teoretisk eller praktisk inriktning inte är oberoende av varandra. Vi har föreslagit ovan att en del av den sociala utjämningen i övergång till någon utbildning efter den obligatoriska kan bero att arbetarbarn som annars skulle slutat skolan finner yrkeslinjerna så attraktiva att de ändå fortsätter. Men om vi relationen melser lan yrkeslinjer och teoretiska linjer i perspektiv av analysen av övergång efter obligatorisk skola, tror vi att tankekonstruktionen är till hjälp.

Relativ effekt 1900-talet SOU 1993: 85

3.0 Kapitel 8

Ä 1.0

3 ---------- -- StudYrk

- V-utbObl - I I 00-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69

Födelseår

1972- 1990

Relativ effekt 3.0

E ------- StudYrk

0.5 3 StudLägre

- - V-utbObl

72-74 75-77 78-80 81-83 84-86 87-90

lnskrivningsår gymn

Figur 8:4 Social selektion i vid övergång från obligatorisk utbildning till nåhögre v-utbobl; ii vid valet mellan yrkesutbildning eller högre sekungon där utbildning bland dem som gått vidare efter obligatorisk skola studyrk; samt iii för chansen att nå högre sekundär utbildning studlägre. Män, födda 1899-1969övre diagrammet, samt inskrivningar 1972-90 undre diagrammet. Klass I-II tjänstemän på högre och mellannivå jämförda med klass VI- VII arbetare. Logaritmerade oddskvoter. Källa: ULF; Högskolematerialet.

Eftersom selektionen efter grundskolan minskar påtagligt för pojkar SOU 1993: 85 födda 1950- och 1960-talen, är det troligt att den största andelen av Kapitel 8 sönerna från arbetarhem, attraherats den kortare yrkesutbildsom av ningen, inte skulle ha fått någon utbildning utöver grundskolan inte om de praktiska gymnasiekurserna lockat dem att fortsätta. För det andra verkar det inte särskilt troligt att införandet och kvalitetshöjningen av de praktiska linjerna i och med gymnasiereformen år 1971 ligger bakom hela förändringen. En stor del av denna inträffar mellan årskullar födda på 1940-talet och dem Födda på 1950-talet och det är bara en mindre del av de senare som kunnat välja att studera vid gymnasier som var utformade i enlighet med denna reform. Ett mer precist test av gymnasiereformens betydelse för avlänkningen kan göras genom att analysera snedrekryteringen gymnasiet mellan 1972-90 på motsvarande sätt. Har den ökade populariteten hos yrkesutbildningarna efter år 1971 lett till ökad eller minskad social snedrekrytering Resultaten framgår av det undre diagrammet i Figur 8:4. Förändringarna under 1970- och 1980-talen är generellt sett mycket små, speciellt när vi relaterar dem till de stora förändringar som ägt rum i det längre tidsperspektivet. Den skillnad som fanns i början av 1970-talet mellan söner från medelklassen och arbetarklassen kvarstår. Det betyder att vi kan avskriva de värsta farhågorna om en ökad social snedrekrytering bland mänJs Någon socialt selektiv avlänkning för pojkar har knappast ägt rum till följd av den ökade populariteten av yrkeslinjerna i gymnasieorganisationen under 1970-talet. I Figur 8:5 presenteras motsvarande analyser for kvinnor. I det längre tidsperspektivet övre diagrammet finner vi delvis utveckling en annan än för män. Den sociala selektionen har minskat över hela perioden både för övergång till någon utbildning över den obligatoriska och för högre sekundär utbildning; samtidigt har valet av yrkesutbildning kontra teoretisk utbildning bland dem som fortsatt blivit mer avhängigt av social bakgrund med undantag Även av periodens början. om en allt större andel av arbetardöttrarna som fortsatt efter folk-grundskola valt praktiska utbildningar har den sociala utjämningen till högre sekundär utbildning fortsatt. Om vi vill fortsätta att spekulera i kontrafaktiska situationer skulle vi kunna anta att denna sociala utjämning varit ännu starkare om yrkesutbildningen inte gjorts så attraktiv. Med tanke resultaten för kvinnor är vi dock mer böjda att dra slutsatsen att avlänkningen snarare är socialt neutral den kan äga samtidigt den - rum som sociala snedrekryteringen till högre utbildning ökar eller minskar. Det finns ingen given eller generell kausal relation mellan avlänkning och snedrekrytering.

13Det kan tyckas överraskande att vi inte finner de förändringar som för pojkar i årskullarna födda 1950- och l960-talen, återfinns i det övre diasom grammet. Delvis kan detta förklaras med att vi ovan studerade avslutade utbildningar medan vi nu analyserar inskrivningar gymnasiet, delvis studerar vi olika födelsekohorter även om många överlappar. Men vi måste också komma ihåg att definitionerna de olika utbildningsnivåerna skiljer sig åt: framför av allt analyserar vi i det undre diagrammet i Figur 8:4 enbart gymnasieutbildningar. Skattningarna av gymnasieövergången i födelsekohorten 1960-69 är i övre diagrammet också osäkrare än för övriga födelsekohorter.

Relativ effekt 3.0 Kapitel8

i

StudYrk ---------- -- 0.5 I ---- -- StudLägre -- V-utbObl - 00-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 Födelseår

1972-1990

Relativ effekt 3.0

3 ---------- -- StudYrk

0.5 I StudLägre - V-utbObl - 72-74 75-77 78-80 81-83 84-86 87-90 Inskrivningsår gymn

Figur 8:5 Social selektion i vid övergång från obligatorisk utbildning till någon högre v-utbobl; ii vid valet mellan yrkesutbildning eller högre sekundär utbildning bland dem som gått vidare efter obligatorisk skola studyrk; samt iii för chansen att nå högre sekundär utbildning studlägre. Kvinnor, Rädda 1899-1969 övre diagrammet, samt inskrivningar 1972-90 undre diagrammet. Klass I-II tjänstemän på högre och mellannivå jämförda med klass VI-VII arbetare. Logaritmerade oddskvoter. Källa: ULF; Högskolematerialet.

Återigen kan vi analysera de senaste tjugo årens utveckling med större SOU 1993: 85

precision denna analys återfinns i det undre diagrammet i Figur 8:5. Kapitel 8 - Också för kvinnor är förändringen ganska liten mellan 1972 och 1990. När det gäller övergång från grundskolan v-utbobl; heldragen linje är det över huvud taget ingen förändring. Jämfört med män är utvecklingen dock något annorlunda för kvinnor eftersom vi finner uten svag jämning mellan de sociala klasserna i övergången till längre teoretiskt gymnasium studlägre; streckad kurva. Denna utjämning kan mot ses bakgrund av att arbetardöttrar under 1980-talet allt oftare valt de längre teoretiska utbildningsvägarna snarare än de korta yrkeslinjerna i jämförelse med medelklassdöttrarna studyrk; prickad kurva. Vi skall inte göra utjämningen mer dramatisk än vad den är, men som tendens är resultatet ändå mycket intressant. Dels går den emot den ofta ganska grundlösa spekulation som gått ut att den sociala snedrekryteringen ökade under 1980-talet, dels talar den för att snedrekryteringen till universitetsstudier kan komma att minska bland kvinnor under 1990-talet. Vi kan lägga resultatet ovan till den bild av förändringen i den sociala snedrekryteringen till universitet som vi presenterade i Kapitel Där visade vi att relationerna mellan samhällsklasserna stabila med var undantag för att kvinnor från arbetarklassen ökade sin relativa inskrivning till prestigeutbildningarna; detta möjliggjordes troligen utjämgenom ningen till längre teoretiska gymnasielinjer. Det tycks då som att det under 1980-talet har skett en svag men märkbar social utjämning bland kvinnor inte bland män. Å andra sidan finner vi inga belägg för men att snedrekryteringen skulle ha ökat bland män. Situationen i början av 1990-talet är ändå sådan, att den enskilda kategori som är mest utbildningsmässigt förfördelad på gymnasienivå är pojkar från arbetarhem, medan deras systrar fortfarande år mindre gynnade universitetsnivån. Sammanfattningsvis finner vi det troligt att den ökade attraktiviteten hos de kortare yrkesutbildningarna har haft en avsedd, avlänkande effekt, så att många som studerat vidare efter den obligatoriska skolan valt en praktisk inriktning snarare än en längre teoretisk. Denna utveckling är speciellt tydlig för dem som är födda 1950-talet jämfört med deras äldre syskon. Den ökande populariteten hos lägre yrkesutbildningar har sammanfallit med en totalt sett ökad benägenhet till utbildning efter folk-grundskola troligen skulle många av dem som lockats till de praktiska linjerna ha lämnat skolan om inte dessa representerat en naturlig fortsatt utbildningsväg efter den obligatoriska skolgångens slut. Har då expansionen av den lägre yrkesutbildningen lett till minskad, eller kanske till ökad, social snedrekrytering Intressant nog visar det sig att dessa utbildningar lyckats attrahera barn från såväl arbetarhem som medelklasshem, även om det fortfarande är relativt barn från medelklassen som väljer en sådan inriktning. Populärast år yrkeslinjerna bland arbetarsöner och det är också där vi ñnner de enda tecknen att avlänkningen möjligen lett till ökad social snedrekrytering vilken emellertid kompenseras genom att de sociala skillnaderna i att lämna skolan efter de obligatoriska åren samtidigt minskat. Detta sker dock huvudsakligen före 1971 års gymnasiereform och kanske för utbildning-

utanför gymnasieskolan. För flickor, där avlänkningseffekten efter SOU 1993: 85 ar gymnasiereformen kortvarig, minskar snarare den sociala snedrekry- Kapitel 8 var teringen till längre teoretiska gymnasielinjer, beroende att den relativa attraktiviteten hos dessa linjer ökar mest bland döttrar till arbetare.

8.1.3 Skolans inre miljö

Vi har i det förra kapitlet studerat uppväxtvillkorens betydelse för den sociala snedrekryteringen, och vi har ovan behandlat organisationen av utbildningssystemet i samma syfte. Vi har alltså fokuserat vad eleven har med sig hemifrån när hanhon kommer till skolan samt vilken organisatorisk struktur samma elev möter där. Många skulle säkert säga att vi hittills undvikit det viktigaste, nämligen tiden i skolan och undervisningens utformning. Skolan viktigaste uppgift är självklart att lära ut kunskaper och färdigheter till eleverna. Det är dock inte alldeles säkert att det är i denna process vi skall söka uppkomsten av den sociala snedrekryteringen. Vi kan redan från början slå fast att vi aldrig kommer att veta om de sociala skillnaderna i livschanser hade varit större eller mindre hvis skolen ikke fantes; men nu när den finns där, vilken betydelse har det sätt på vilken skolan och undervisningen är inrättad Till skillnad från de analyser vi genomfört ovan, kräver studiet av det som pågår i skolorna en annan uppläggning. Den kanske lämpligaste metoden är deltagande observation. För att nå generaliserbara resultat skulle dessutom ett antal liknande studier behöva göras i olika skolor. Vi har inte inom utredningens ram haft tidsmässiga möjligheter att genomföra sådana studier, men Sverker Lindblad har för utredningens räkning sammanställt tidigare forskning på området. Våra diskussioner i det följande bygger huvudsakligen denna uppsats även om slutsatserna naturligtvis är våra egna. Vi behandlar först problemet med anti-skolkulturer, sedan differentiering inom den sammanhållna klassens ram, och sist frågan om lärarnas bakgrund. Om vi utgår från antagandet att barn från tjänstemannahem i allmänhet kommer bättre rustade till skolan ett antagande som har starkt stöd i de resultat som visats kan vi tro att en ur inlärningssynovan punkt väl fungerande skola gynnar arbetarbarn mer. Tidigare forskning, framför allt från England, visar att organisatorisk differentiering har påtagligt negativa konsekvenser för skolans möjligheter att förmedla kunskap till alla elever. Detta beror främst att anti-skolkulturer lätt uppstår i de negativt selekterade grupperna ett resultat som tycks styrkt av tidigare svenska erfarenheter av folkskolans sjunde och åttonde klass. Vissa resultat tyder på att arbetarbarn, även studiebegåvade sådana, är de som löper störst risk att hamna i sådana grupper. Även i organisatoriskt sammanhållen skola, med stor spridning i en begåvning, sker dock undervisningen på olika villkor för barn från olika hemförhållanden. Detta tycks bero interaktionen mellan barnens

19 Se Lindblad 1993 i Erikson och Jonsson l993a.

erfarenheter och språkliga koder å ena sidan, och skolans och undervis- SOU 1993: 85 ningens regler, samt lärarnas värderingar å den andra. Forskning om Kapitel 8 undervisningförlopp tyder på att elever från olika social bakgrund instrueras lika och att deras prestationer värderas lika.2° Det ñnns så att säga ingen påvisbar diskriminering t.ex. arbetarbarn. Men just det av faktum att undervisningen är enhetligt genomförd, medför att elever med olika förmåga att bemästra skolans spelregler och med olika förutsättningar att delta i den språkliga interaktionen, presterar mer eller mindre bra i skolan. I denna tolkning låter skolan alltså hembakgrunden slå igenom, spelet sker på medelklassens villkor. Vad är det då som gör att arbetarbarn tenderar att i högre utsträckning än medelklassbarn vara de runda pinnarna i skolans fyrkantiga hål Socio-lingvistisk forskning pekar olikheter i språkliga koder, även om det inte verkar finnas något starkt empiriskt stöd för denna teori Mer etnografiskt eller antropologiskt inriktade studier har därutöver hävdat att medelklassbarn över lag är bättre anpassade till skolan genom att vara intresserade, ambitiösa och karriärinriktade, medan arbetarbarn är mindre benägna att arbeta hårt och att underordna sig skolans auktoritet. Vidare antas det att barn från medelklasshem bättre känner till de sätt att uppträda och att förhålla sig till den dominerande kulturen som är gångbara i skolan; de har större kulturellt kapital. Bilden av medelklassbarnet som en ambitiös konformist och arbetarbarnet som en ointresserad rebell torde vara karikerad. Det är dock troligt att en sådan tendens kan förklaras inte enbart utifrån värderingar hemifrån vi har tidigare refererat undersökningar som hävdar att arbetarklassen värderar lydnad högre; den kan också uppstå som ett resultat av elevernas förmåga att handla strategiskt i skolan. Medelklassbarn tycks t.ex. vara bättre att genomskåda vilka beteenden som är önskvärda i skolan, medan elever på större kulturellt avstånd från skolans verksamhet har svårare att förstå eller acceptera de krav som ställs på dem därigenom kan de komma att framstå som okunniga eller be- svärliga. Kanske ligger det något i Huséns trettio år gamla karakteristik av skolan som ett ... medelklassamhälle där det gäller att vara välsnuten, inte säga fula ord, förstå fina ord och visa ett docilt och behärskat sinnelag.23

20 Möjligen finns en Pygmalion-effekt när det gäller bemötandet, så att lärarna har förutfattade meningar om elevernas inlärningsförmåga och därmed kanske ställer lägre krav på barn från lägre socialgrupper, men detta resultat är omstritt. 21 Vi har tidigare i avsnitt 3.2.l0 refererat Svenssons1971 resultat att de - sociala skillnaderna i betyg i svenska är större än motsvarande skillnader i standardprovsresultat. I avsnitt 7.2.2 ovan, kunde vi också se att det ñnns en svag av intelligenstest oförmedlad effekt av social bakgrund betyg. Dessaresultat kunde tyda en medveten eller omedveten diskriminering men det finns inga belägg för detta. Betygsskillnaderna kan, som vi nämnde i avsnitt 32.10, mycket väl vara motiverade, om t.ex. medelklassbarnen är flitigare och gör läxorna mer disciplinerat, eller om de är bättre muntlig framställning eller andra områden som inte ingår i intelligenstesten. 22 Det främsta namnet inom socio-lingvistiken är Bernstein t.ex. 1977; för en introduktion svenska, se Bernstein och Lundgren 1983. 23Husén 1963, sid. 60.

skolans kultur i drag är medelklassensñ SOU 1993: 85 Vi har redan antytt att grova ändå i den dagliga undervisningen interagerar med Kapitel 8 Lärarna de som eleverna tillhör själva social grupp en slags medelklass. En intres- - som fråga är i hur hög utsträckning de delar arbetarbarnens erfarenhesant sin uppväxt. Hur är sammansättningen lårarkåren ter genom egen av med avseende på social bakgrund I Tabell 8:2 visas hur stor andel av olika kategorier lärare samt skolledare som kommer från skilda sociala klasser. Vi studerar dem är födda mellan 1943 och 1966 och som som var yrkesverksamma som lärare år 1990. Den sociala sammansättningen skiljer sig mellan olika lärarkategorier på sätt vi förväntar utifrån våra tidigare analyser. På univerett som oss siteten är sålunda kraftig majoritet av lärarama från tjänstemannaen hem två tre har sådan bakgrund. Det sociala ursprunget bland lära- - av i yrkesämnen fördelar sig däremot ungefär samma sätt som i bere folkningen helhet, och detsamma gäller förskollärare. Klasslärarna, som är den största enskilda lärarkategorin, har en någorlunda jämn sosom cial fördelning ungefär 40 procent kommer från arbetar- eller jord- brukarhem. Kategorin skolledare rektorer, studierektorer, m.fl. har

en liknande social sammansättning. När det gäller förskolan, grundskolan och gymnasieskolan är lärarna oftare än förväntat från tjänstemannahem, och mindre ofta från arbetarhem. Det är alltså socialt skev rekrytering till läraryrket, men den är en inte uppseendeväckande sned, och den resulterar definitivt inte i att lärarkåren i dessa skolor i sin helhet har en smal erfarenhet genom sin uppväxtmiljö. Detta kan på fastare grund hävdas när det gäller uniegen versitet och högskolor.

Tabell 8:2 sammansättningen av olika kategorier lärare samt skolledare, födda 1943-66, vad gäller socialt Motsvarande social sammansättning bland persoursprung. födda år kolumnen längst till vänster, samt för dem födda år 1974 ner samma längst till höger. Procent. Källa: Högskolematerialet.

Yrkeskategari YK80

Social Alla Skol- Univ. Lär. Klass- Lär. Försk. Elev. bakgr. 43-66 ledare lekt. teor. lärare övn. yrk. lärare -74

I 7 12 27 16 13 11 6 8 11 19 26 30 26 26 28 19 24 22 lll 10 13 10 11 12 11 9 11 12 lVab 9 9 7 9 9 10 11 9 8 IVcd 8 7 5 7 9 7 9 7 3 VI 24 16 12 16 16 18 23 22 24 Vll 24 17 9 14 15 15 23 18 20

Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Not: l Högre tjänstemän m.fl. IVcd Jordbrukare Tjänstemän mellannivå VI Kvalificerade arbetare lll Lägre tjänstemän Vll Okvaliñcerade arbetare lVab Företagare

För att kunna en bild av hur lärarkårens sociala bakgrund föränd- SOU 1993: 85 ras över tid har vi gjort en liknande analys som den där vi Kapitel 8 ovan, men delat upp lärarna efter vilket decennium de föddes. Denna analys

som

inte visas här tyder att lärare undervisar universitet och som längre teoretiska gymnasielinjer alltmer rekryteras från tjänstemannahem och i allt mindre utsträckning från arbetarhem detta gäller också lärare i övningsämnen och i mindre grad yrkesämnen. En del denav na förändring är väntad utifrån förändringen i den sociala strukturen, det är fler i yngre kohorter som kommer från tjänstemannahem. Ökningen av rekryteringen från medelklassen överstiger dock klart den förväntade i de nämnda lärarkategorierna. Resultaten talar för att elever följer de universitetsförberedande som gymnasieprogrammen och som går över till högskolan framgent kommer att möta en lärarkår med mindre allsidig sammansättning med avseende på social bakgrund. Till en liten del kompenseras detta genom att eleverna också tenderar att bli medelklassrekryterade mer genom förändringen i den sociala strukturen detta antyds i Tabell 8:2 när ko-

lumnen längst till vänster jämförs med den längst till höger som representerar den sociala sammansättningen bland alla födda år 1974. Sammanfattningsvis kan resultaten i Tabell 8:2 dra slutsatsen man av att rekryteringen till läraryrket är rätt bred och därför elever under att sin utbildningsgång oftast kommer att möta någon eller några lärare som har samma sociala bakgrund som de själva. Undantaget är universiteten, där dominansen av lärare från klass I och år markant, vilket, som vi såg i Kapitel även gäller eleverna. Utvecklingen går också mot att lärarkåren i gymnasieskolan och vid universitet och högskolor blir mer medelklassrekryterad.

åk åk Ik

Vi har i detta avsnitt behandlat frågor om hur skolans inre arbete kan påverka den sociala snedrekryteringen. Det förefaller troligt att skolan är inrättad på ett sätt bättre passar barn från medelklasshem. som Vi har dock inte kunnat dra några slutsatser om vilken typ pedagogik av eller skolorganisation som skulle barn från arbetarhem.25 Detta är gagna en omtvistad fråga, som vi inte anser skickade att avgöra. Debatten oss förefaller oss emellertid rätt löst kopplad till existerande forskvara ningsresultat. Detta är inte förvånansvärt eftersom området är svårt att forska inom helst skulle det krävas kontrollerade experiment. Slutsat- sen blir dock att det i dag inte går att uttala sig huruvida olika sätt om att utforma skolans inre arbete leder till större eller mindre social snedrekrytering.

24När det gäller de lärare som tillhör vår yngsta ålderskategori födda 1960-66 - - kan resultatet delvis bero att barn från klass I i högre utsträckning sin tar lärarutbildning direkt efter gymnasiet jfr Kap. 5. Om vi bara jämför dem födda under 1940-talet med dem födda under 1950-talet får vi emellertid samma resultat som när vi inkluderar senare årskullar.

25Vi förutsätter naturligtvis att kravnivån är konstant, dvs. det är inte rimligt att eftersträva en organisation av skolans inre arbete bättre arbetarsom gagnar barn, men där eleverna överlag lär sig mindre.

SOU 1993: 85 8.1.4 Skoleffekter Kapitel 8 För närvarande kan vi alltså inte säga hur förändringar i skolans inre arbete skulle kunna leda till en social utjämning. Detta innebär dock inte att skolornas sätt att bedriva sin verksamhet saknar betydelse för hur bra det går för elever från olika hembakgrund. Ett viktigt steg mot förståelse vad det är gör att vissa skolor tillvaratar alla begåven av som ningar bättre än andra, är att studera hur mycket skolornas egenskaper påverkar elevernas kunskaper och chanser till fortsatta studier hur stor del den sociala snedrekryteringen beror skillnader mellan av skolor Det är klassisk fråga både inom utbildningsforskningen och en skolpolitiken. Även den är svår att besvara, delvis därför att en rättvisande analys kräver mycket stora datamängder. Tidigare forskning har därför knappast kommit fram till några säkra empiriska generaliseringar skolors effekter på eleverna jfr vår genomgång av tidigare forskning om i avsnitt 3.2.9. Vi kommer i detta avsnitt att presentera analyser av utredningens s.k. Stockholmsmaterial som för första gången gör det möjligt att skatta sådana effekter på svenska data.25 Vi kommer i det följande att studera hur övergång till gymnasiet varierar mellan grundskolor i Stockholm. Vi kan tänka oss fyra generella orsaker till skillnader i övergång mellan skolor: A Sammansättningseffekter, B Omgivningseffekter, C Skoleffekter, och D Institutionella effekter.

Sammansättningsejfekter eller selektionseffekter hänför sig till vad som karakteriserar eleverna innan de så att säga kommer till skolan de be- på hur elever med olika egenskaper selekteras till skilda skolor. Vi ror kan vänta att från skolor med många medelklasselever fortsätter oss många till högre utbildning helt enkelt därför att elever från denna samhällsklass tenderar att mer än andra fortsätta till högre studier oberoende vilken skola de går av Omgivningseffekter och skoleffekter bygger antaganden om att elei sitt beteende påverkas att i skolan. Omgivningseffekter inverna av nebär att eleven påverkas de andra eleverna. Vi kan, till exempel, av tänka att om många av klasskamraterna finner det självklart att fortoss sätta till längre teoretiska gymnasiestudier, kan det påverka elever som kanske inte skulle överväga en sådan övergång. Därav kan följa annars att elever från arbetarklassen kommer att bete sig olika om de går i skolor där merparten eleverna kommer från klass I än om de flesta skolav kamraterna kommer från samma samhällsklass som de själva. Omgivningseffekter är notoriskt svåra att belägga, bland annat grund att sammansättningen av samhällsklasserna kan variera med av deras relativa storlek, att således annan selektion kan samvariera med samhällsklassernas storlek. Det är till exempel tänkbart att arbetarfamiljer köpt villa i ett medelklassområde, där barnen följaktligen går i som skolor där flertalet elever är från medelklassen, har bättre ekonomi än

26 Erikson 1993 i Erikson och Jonsson 199321.

arbetarklassfamiljer som bor i typiska arbetarstadsdelar. De kan också SOU 1993: 85 eventuellt ha haft högre aspirationer för barnen redan innan de flyttade Kapitel 8 det kan t.0.m. ha varit anledningen. Att arbetarbarn går i skolor som med många medelklasselever i relativt hög utsträckning fortsätter till teoretiska studier skulle då kunna vara en selektionseffekt än snarare en omgivningseffekt. Skoleffekter avser den eventuella effekten skolans karaktär av egen och verksamhet. Skolornas resurser och hur undervisningen läggs upp kan tänkas inverka på elevernas kunskaper och inställning till skolan. Det vill säga att utrustning och olika hjälpmedel, antalet elever per lärare, lärarnas kompetens, pedagogisk ansats m.m. påverkar eleverna. Att så är fallet antas också både av deltagare i den allmänna debatten och av forskare inom området. Institutionella effekter innebär att den institutionella strukturen påverkar elevernas val av fortsatt utbildning. Om endast vissa linjerprogram erbjuds i det eller de gymnasier eleverna i grundskola kan som en över till utan att behöva flytta hemifrån, förefaller det troligt komatt mer att välja andra gymnasieinriktningar. På samma sätt kan förekomsten av särskilda utbildningar vid det lokala gymnasiet locka många elever att följa dessa. Vissa linjer kan också framstå som särskilt attraktiva av arbetsmarknadsskäl, om t.ex. den orten dominerande industrin framför allt rekryterar sina anställda bland dem följt någon särskild som yrkesutbildning, eller om näringslivsstrukturen orten gör det rimligt att välja vissa inriktningar t.ex. jordbruksutbildning landsbygden.28 För att kunna registrera eventuella effekter vilken skola eleverna av har gått i måste vi kontrollera för effekter individernas av egenskaper, det vill säga i största möjliga utsträckning eliminera betydelsen alla av sammansättningseffekter. Genom att göra det kan vi, åtminstone som ett tankeexperiment, undersöka om individer med egenskaper går samma över i olika utsträckning beroende vilken skola de gått Vi har därför först tagit fram en statistisk modell som beskriver hur individer med olika social bakgrund väljer att över till längre teoretiskt gymnasium.29 Med hjälp av denna modell kan vi beräkna sannolikheten att en individ med vissa bestämda egenskaper skall välja att över. Därmed kan vi också beräkna den förväntade andelen går över i skolsom en klass eller i en skola genom att utgå från elevsammansättningen med avseende på bakgrundsvariablerna. Denna väntade andel kan subtraheras från den andel som faktiskt gått över och vi kan sedan undersöka om den så uppkomna skillnaden varierar systematiskt mellan skolor med olika egenskaper. Vi studerar så att säga frågan varför vissa skolor lyckas bättre i att ta till vara olika elevers förutsättningar och än engagemang vad man skulle förmoda utifrån vetskap elevernas bakgrund. I fortom sättningen betecknar vi detta som skolors övergängstillskottK

77 Se särskilt Mortimore m.f1. 1988.

28För fallstudier av hur utbildningsplaner varierar mellan och skom.m. orter lor, se SOU 1981:97. 29 Individmodellen innehåller variabler gällande social bakgrund, familjetyp, föräldrarnas utbildning och inkomst, invandrarstatus, val av allmän och särskild kurs, samt betyg i årskurs

skolområdens eventuella effekter över- SOU 1993: 85 Modellen för skolors och gymnasiestudier innefattar bakgrundsfaktorer. Kapitel 8 gången till teoretiska sex Skolans socialgruppskaraktär är ett sammanvägt mått av andelen elever från klass I högre tjänstemän och större företagare, andelen elever med minst förälder med universitetsutbildning samt den disponibla inen komsten i föräldrahemmet. Skolområdets socialgruppskaraktär är en sammanvägning andelen de boende är från klass andelen av av som är från klass VII okvaliñcerade arbetare samt andelen höginsom inte komsttagare bland män i åldrarna 25-64 år. Vidare används medelbetybland eleverna i nionde klass i skolan och avvikelsen mellan detta get medelbetyg och det utifrån elevernas individuella egenskaper väntade medelbetyget. Skolområdets invandrartäthet mäts som andelen utlandsfödda från Polen, f.d. Jugoslavien, Turkiet, Afrika, Asien och Latinameanvänds, mått institutionell faktor, skolområrika. Slutligen som en dets urbaniseringsgrad definierad andelen av de förvärvsarbetande som varken är jordbrukare eller småföretagare. som I Tabell 8:3 visas hur dessa olika faktorer påverkar övergångstillskottet, dvs. i vilken utsträckning de kan förklara varför övergången till längre teoretiskt gymnasium bland elever med samma förutsättningar

skiljer sig mellan grundskolor. Nära hälften skillnaderna mellan skolor i övergångstillskott kan av återföras bakgrundsfaktorerna. Både skolans socialgruppskaraktär den sociala sammansättningen bland eleverna i årskurs 9 och skolområdets socialgruppskaraktär socialgruppsfördelningen bland de boende i området visar starka samband med övergången till längre, teoretiska gymnasiestudier. Det förefaller således om vi har märkbara omgivsom ningseffekter är knutna till socialgruppsfördelningen i skola och som bostadsområde. Fortfarande föreligger dock möjligheten att delar av deseffekter beror selektiv flyttning mellan bostadsområden. Resulsa en tatet visar med andra ord att elev med en given uppsättning egenskaen social bakgrund, betyg, oftare går över till längre teoretiska per m.m. - gymnasielinjer skolan ligger i ett högstatusområde. om

Tabell 8:3 Betydelsen skolors egenskaper och omgivningsfaktorer för övergången till av längre teoretiskt gymnasium i Storstockholm bland elever med samma betyg och sociala bakgrund Regressionskoeñicienter, standardavvikelsen för m.m. samtliga bakgrundsfaktorer har satts till Källa: Stockholmsmaterialet.

Skolans betygsavvikelse, det vill säga skillnaden mellan det faktiska SOU 1993: 85

genomsnittsbetyget i skolan och det som kan förväntas utifrån elevsam- Kapitel 8

mansättningen, har också en påtaglig positiv effekt övergången till

treårigt gymnasium. Det är rimligt att det är så många elever får - om höga betyg kan de också förväntas fortsätta i relativt hög utsträckning. Vad som kan förefalla mer förvånande är högre betygsnivån att är i skolan desto färre elever fortsätter till teoretiska studier effekten är ne-

gativ i tabellen. För tolkningen av detta resultat är det viktigt komatt ma ihåg att det avser avvikelsen mellan den faktiska övergången till teoretiskt gymnasium och den utifrån individuella faktorer väntade.

Resultatet innebär att barn med sociala bakgrund samma och samma genomsnittsbetyg går över i högre utsträckning lägre betyg skolkamra-

terna har. Det talar för att barnen påverkas hur de har klarat skolarav betet i jämförelse med sina klass- och skolkamrater. någorlun- Att vara da duktig bland måttligt duktiga kamrater är säkerligen bättre för själv-

förtroendet än att vara någorlunda duktig bland mycket duktiga. Den relativa positionen i klasen och skolan påverkar eleverna. Resultatet är av särskilt intresse därför att det detta sätt kan tolkas uttryck för som en kompenserande omgivningseffekt barn i lågstatusområden - får en viss fördel framför barn i mer gynnade områden grund kamraav att terna i de mindre gynnade områdena inte är så duktiga i skolan. Denna lilla fördel kan eventuellt bytas till den motsatta i gymnasiet när de där konfronteras med sina kamrater. nya Vi finner vidare att i skolområden med många invandrare tenderar relativt många elever fortsätta till teoretiska gymnasiestudier. Om man delar upp elevgruppen i invandrare och andra visar det sig den högre att övergången i invandrartäta områden främst invandrare, avser för de infödda svenskarna finner vi endast en svag sådan effekt.

En möjlig förklaring till att invandrarbarn bor i invandrartäta som bostadsområden i relativt hög utsträckning fortsätter med teoretiska studier kan vara att skolorna i dessa områden har vidtagit särskilda åtgär-

der för att hjälpa invandrareleverna tillrätta och kanske har särskilt engagerade hemspråkslärare. Dessa skolor kommer då, till skillnad från

skolor där det går relativt invandrarelever, effektivt att mer kunna verka för att invandrareleverna skall fortsätta till gymnasiestudier. Vi bör dock vara försiktiga i tolkningen detta av resultat eftersom det fortfarande kan föreligga en sammansättningseffekt31

Skolområdets urbaniseringsgrad visar sig också inverka övergångsfrekvensen större inslag jordbrukare och företagare, - av desto mer sällan går eleverna över till de längre gymnasielinjerna. Denna effekt

30 Bland de elever som inte klassiñcerats invandrare ingår även sådana där som den ena föräldern är immigrant. Det kan innebära hela effekten att av invandrartäta områden hänför sig till elever har någon form som av invandraranknytning. 3 Vi såg i det förra kapitlet när kontrollerar att man för den sociala bakgrunden fortsätter invandrarnas barn i genomsnitt oftare till teoretiska gymnasiestudier än barn till svenskfödda föräldrar. Det är möjligt att vi i individmodellen, grund av den stora heterogeniteten inom invandrargruppen, inte kunnat eliminera denna individuella invandrareffekt. Därmed skulle det faktum att många fortsätter inom invandrartäta områden kunna bero en sammansättningseffekt. Se vidare Erikson 1993.

landsbygden ñnner teoretiska studier SOU 1993: 85 kan följa av att elever som bor för arbetsmarknaden orten är bättre för Kapitel 8 mindre lockande, kanske att gått yrkeslinjer på gymnasiet. Om man utesluter skolor som dem som sig i Storstockholms ytterområden Norrtälje, Nynäshamn och befinner skärgårdsöarna försvinner effekten av urbaniseringsgraden. analys visar det kanske väntade i många tidigare studier Denna - men icke funna resultatet att skolorna påverkar elevernas övergång till fort- studier. Valet skola är med andra ord inte betydelselöst. Det är satta av mellan de faktiska medelbetygen och de utifrån elesärskilt avvikelsen bakgrund väntade kan tolkas som ett uttryck för en skolefvernas som fekt. Vad beror det då på att vissa skolor lyckas bättre än andra Kan

identifiera de bästa skolorna detta sätt man gjort ytterligare analys för att närma dessa frå- Vi har en oss svaren analys har vi kunnat utnyttja det faktum att vi haft tillgång gor. I denna till uppgifter social bakgrund, skolor, betyg och övergång till längre om teoretiska gymnasielinjer för såväl år 1991 som 1992. För denna analys kan det lämpligt att á tillbaks till Tabell 8:3. I den kan vi urskilja vara något vi tidigare kallat skoleffekt, nämligen skolans betygsavvikelse den säger hur stor avvikelsen är från det medelbetyg vi skulle föross utifrån skolans elevsammansättning. Vi kan vidare urskilja vänta oss två omgivningsefekter knutna till elevernas sociala miljö i skolan, nämligen skolans socialgruppskaraktår och skolans betygsavvikelse, vilka vi

lägger ihop till faktor. De två faktorer vi nu har skoleffekten och en omgivningseffekten mäter karakteristika hos skolor; en viktig fråga är hur beständiga de är. För att besvara denna fråga studerar vi sambannu det mellan år 1991 och 1992 för varje faktor. Det visar sig att båda sambanden är lika starka. Det finns en viss konbåde när det gäller skoleffekter och omgivningseffekter, men variastans tionen mellan åren är ändå påtaglig Om man lägger ihop båda effekterna till vilken kan som ett uttryck för vad det innebär för en en, ses elev flytta från skola till finner vi något högre konstans att en en annan, åren.33 Även finns det emellertid märkbar variation från mellan nu en det året till det andra. Det finns några skolor klart avviker båda ena som åren ha stort övergångstillskotü respektive övergångsgenom att ett underskott, flertalet avviker inte mycket från varandra. men Den konstans mellan åren som vi finner innebär att det finns karakteristika hos skolan eller elevsammansättningen som år rätt beständiga mellan åren. Dessa kan, som nämndes inledningsvis, bl.a. bero på skolans hur de fördelas, lärarnas kompetens, eller andan i skoresurser, lan. Vi saknar information skulle göra det möjligt att avgöra vad som det är som får vissa skolor att avvika. När vi har konstaterat att det har betydelse vilken skola barnen går nu vill vi samtidigt framhålla att denna betydelse är liten i förhållande till

effekten barnens individuella egenskaper och sociala bakgrund. Av av den totala variationen i övergång till teoretiska gymnasiestudier mellan elever i Sverige återfinns endast 10 procent mellan skolklasser och en-

32 Korrelationen är 0.52.

33Korrelationen är 0.71.

dast drygt 5 procent mellan skolor. Variationen mellan elever inom SOU 1993: 85 skolklasser svarar således för cirka 90 den totala. Kapitel procent av Medan an- 8 delen elever som fortsätter till teoretiska gymnasiestudier i Storstockholm varierar från under 20 procent till strax under 100 står skoleffekterna för högst cirka fem procentenheters skillnad mellan skolor. Även andra effekter påverkar emellertid skillnaderna i övergång mellan skolor, vilket vi kommer att se i nästa avsnitt.

8.2 Boendesegregation

Boendesegregation innebär att olika befolkningsgrupper fördelar sig olika över bostadsområden. Boendesegregationen kan avse olika egenskaper, t.ex. etnicitet om invandrare främst bor i vissa bostadsområden; ålder när det i några bostadsområden bor många - äldre medan andra främst bebos av unga barnfamiljer; eller samhällsklass - när arbetare och högre tjänstemän tenderar att bo i olika bostadsområden eller stadsdelar. När städer år segregerade det senare sättet, vilket de alltid är, kommer andelen som fortsätter till högre studier att variera mellan olika bostadsområden helt enkelt därför att barn till högre tjänstemän fortsätter i högre utsträckning än arbetarbarn. Detta är vad vi i förra avsnittet kallade en sammansättningseffekt. I vårt perspektiv blir boendesegregationen av intresse när den har en effekt övergången till högre utbildning som går utöver den enkla sammansättningseffekten. Det sker t.ex. det faktum om att det bor många högutbildade eller stor andel invandrare i bostadsområde en ett påverkar ungdomars beslut om att fortsätta sin utbildning eller ej. Studier som utredningen gjort talar för så är fallet, åtminstone att vad avser övergången från grundskolan till längre, teoretiska gymnasiestudier. För att en bild boendesegregationens betydelse utgå av kan vi från skolorna och skolornas upptagningsområden. Vi frågar oss då hur övergången till teoretiska gymnasiestudier varierar mellan skolor och i vilken utsträckning detta kan bero boendesegregationen. Den fortsatta analysen baseras på en studie effekten boendesegregationen av av i storstockholmsområdet. Vi kan använda oss av de resultat som vi redovisade ovan i analysen av skoleffekter. Det som intresserar oss här är framför allt skol- och omgivningseffekter, om de föreligger och om de i så fall sammanhänger med socialgruppsfördelningen bland de boende i skolornas upptagningsområden. Vi fann ovan vissa skillnader mellan skolor som vi kunde tolka som skoleffekter. Två av bakgrundsfaktorerna i Tabell 8:3 kan därutöver tolkas som uttryck för omgivningseffekter. De är socialgruppsfördelningen bland skolornas elever det vill säga sammansättningen med avseende

34Erikson 1993 i Erikson och Jonsson 1993a.

samhällsklass, utbildning och inkomster och, SOU 1993: 85 föräldrarnas som regenomsnittliga betygsnivån i skolan.35 Kapitel 8 dan nämnts, den Effekten elevgruppens socialgruppssammansättning är så att säga av kollektiv, det vill säga att den går utöver den enkla sammansättningseffekten. Vi vet att barn till exempelvis universitetsutbildade föräldrar än andra fortsätter till högre studier. I skolklass med många såmer en dana barn kommer därför många också att fortsätta till gymnasiet, vilket vi tagit hänsyn till när vi eliminerat sammansättningseffekten. Om emellertid förhållandet att det i en klass finns ett flertal elever för vilka också påverkar de andra eleverna till fortsatta studier är en självklarhet att fortsätta i gymnasiet uppträder en kollektiv effekt som inverkar övergången. En motsvarande effekt kan mycket väl inverka på barn till universitetsutbildade föräldrar går i klasser där endast ett fåtal av som eleverna att fortsätta till teoretiska studier. Det skulle betyda att avser sammansättningen klassen får samtliga elever att i sitt beteende avviav ka från det genomsnittliga mönstret inom deras samhällsklass eller utbildningsgrupp omgivningseffekt inverkar på Övergångarna. - en Vi kan således, i det förra avsnittet, identifiera två effekter av den som omgivning eleverna har i skolan socialgruppssammansättningen i sko- lan och dess betygsnivå. Vidare kan vi urskilja en skoleffekt, nämligen skillnaden mellan den faktiska och den förväntade betygsnivån. I vilken utsträckning är då dessa effekter kopplade till bostadsområdenas skolupptagningsområdenas socialgruppskaraktär, alltså till boendesegrega-

tionen l statistisk analys utredningens Stockholmsmaterial, ñnner vi en en av effekt skolans socialgruppskaraktär, som tyder på att elever som bor i av bostadsområden med många högutbildade och många höginkomsttagare detta skäl påverkas till att fortsätta från grundskolan till teoretiska av gymnasiestudier.36 Betygsnivån i skolorna har också ett samband med bostadsområdenas socialgruppskaraktär, betygsnivån påverkar vi såg övergångsmen som frekvenserna negativt. Denna effekt reducerar fördelen av att bo i högstatusområden när det gäller övergång till teoretiska gymnasiestudier. Den sammanlagda effekten dessa två faktorer innebär en begränsad av sådan fördel.37

35 Observera igen att den negativa effekten av högre genomsnittsbetyg uppträder först när vi tagit hänsyn till de individuella betygen. Totalt sett är övergången från skolor med höga genomsnittsbetyg större än övergången från skolor med lägre. Elever från högre socialgrupper tenderar att högre genomsnittsbetyg än andra. Om detta till del beror att skolor i högstatusområden är efen fektivare och ger sina elever större kunskaperhögre betyg kommer vi att underskatta skoleffektens storlek. Betygsfördelningen i skolor i olika områdestytyder emellertid inte att skulle vara fallet, snarare förekommer en seper lektions- eller omgivningseffekt som gör att elever från lägre socialgrupper som bor i högstatusområden tenderar att relativt höga betyg se Erikson 1993.

36 Effekten av skolområdets socialgruppskaraktär tolkas som uttryck för selektionseffekter. Se Erikson 1993. 37Korrelationskoefñcienten är 0.24.

Skol-och SOU 1993: 85 omgivningseñbkter 1 Kapitel 8

1 2 1 1 1 1 4 1 1 11 1 2 1 1 1 1 2 1 1 1 22 1 1 1 1 1 2 1 2 1 2 21 11 1 1 1 11 1 1 1 1 1 1 1 21 22 1 11111 1 1 2 1 1 1 1 3 2 12 1 1 1 2 21122124 2 111 1 11 4 1 2 11 11 0 11 1 21 11 3112111211 1 2 1 1 1 1 11 4 11 3 12 1 1 1 2 1 123 112 2 12 21 12 2111 3 1 1 1 1 2 3 122 111 1 1 12 ..2. 1 1 1 1 11 11 1 1 1111 1 4 11 1 11 1 1 1 2 11 1 1 4. 1 1 1 1

-6

g.

Hög status

Figur 8:6 Skolorna i Storstockholm fördelade efter kombinerade skol- och omgivningseffekter vertikalt och skolområdets klasskaraktär horisontellt. Siffrorna i figuren anger antal skolor med viss placering i koordinatsystemet. N 26S, r 0.60. Källa: Stockholmsmaterialet.

Skillnaden mellan den faktiska betygsnivån i skolan och den från elevsammansättningen förväntade tolkar vi nämnts som som en skoleffekt. Eleverna tenderar att högre betyg i vissa skolor än i andra. Det visar sig att de skolor där eleverna får relativt höga betyg något oftare ligger i högstatusområden. I Figur 8:6 redovisas vår skattning den totala betydelsen av av boendesegregationen. Den kan tolkas sambandet mellan områsom summan av deseffekterna och skoleffekten och vårt mått bostadsområdenas klasskaraktär. Den lodräta axeln beskriver alltså betydelsen för en elev att välja den ena skolan snarare än den andra, där höga värden ökar sannolikheten att hanhon fortsätter till teoretiska gymnasiestudier. Den vågräta axeln visar bostadsområdets socialgruppskaraktär, där högre värden betyder högre status. Av ñguren framgår att det finns ett visst samband mellan skol-omgivningseffekter och skolområdets klasskaraktär. Generellt gäller, att om

33Vi kan inte avgöra om de också har större kunskaper eller det bara beom är tygen som är högre. Det spelar i det här sammanhanget knappast någon roll eftersom det nog snarare är betygen än de faktiska kunskaperna påverkar som barnens val av gymnasielinje. 39Korrelationskoefñcienten är 0.19.

skol-omgivningseffekterna positiva SOU 1993: 85 bostadsområdet har hög status, är negativa. Kapitel 8 om det har låg status, tenderar de att vara sammanlagda skol- och omgivningseffekterna är ganska måttliga, De den maximala skillnaden i övergång mellan skolor som kan antas bero på dessa effekter är cirka tio procentenheter. Effekten är dock, som framgår ñguren, systematisk så till vida att den gynnar elever från av skolor i högstatusområden. Om föräldrarna önskar att barnen fortsättill teoretiska gymnasiestudier kan det alltså löna sig att flytta till ett ter sådant område eller skicka sina barn till skolor i sådana områden. Det är dock inte någon säker metod. Variationen mellan skolor från likartade områden är ganska det finns skolor i lågstatusområden från vilstor, ka rätt stor andel eleverna fortsätter till teoretiska gymnasielinjer en av och det finns skolor i högstatusområden där relativt sett färre fortsätter.4° Sammanfattningsvis kan vi emellertid konstatera att boendesegregationen i Storstockholm, och med all sannolikhet även i de övriga störstäderna, leder till ökad social snedrekrytering till högre utbildre en ning.

8.3 Utbildningssystem och administrativa regler

Vid sidan reformerna av ungdomsskolan se avsnitt 8.1 ovan har

av också politiskt-administrativa metoder inriktade den högre utbildningen prövats i syfte att minska den sociala snedrekryteringen. Dessa metoder har baserats hypotesen att utformningen och omfattningen studiestöd, behörighetsregler och tillträdesbestämmelser kan verka av modifierande på de sociala skillnaderna, liksom själva dimensioneringhögre utbildning. En åtgärd åtminstone delvis vidtagits en av annan som med hänvisning till dess förmodade positiva effekt för social utjämning är den regionala spridningen högre utbildning. Alla dessa åtgärder av har det gemensamt att de år rätt lättillgängliga verktyg för statsmakter- I våra analyser, presenterade nedan, försöker vi ge svar på frågan om na. de också är verkningsfulla.

8.3.1 Dimensionering av högre utbildning

Det är rätt vanlig föreställning att en utbildningsexpansion leder till en minskad social snedrekiyteringx Eftersom vi i Sverige börjar nå taket när det gäller omfattningen gymnasieskolan omkring 90 procent går av vidare är expansionsmöjligheterna främst knutna till eftergymnasial utbildning, även dimensioneringen olika gymnasielinjergymnasieom av

49 Observera att figur 8.6 visar skol- och områdeseffekter där vi eliminerat sammansättningseffekterna. Om vi istället skulle redovisa sambandet mellan skolupptagningsområdenas socialgruppskaraktär och den faktiska övergången till teoretiskt gymnasium från olika skolor skulle vi betydligt högre samband än vad ñgur 8.6 utvisar. 41 Se t.ex. Halsey, Heath och Ridge 1980, Kap. 11.

program naturligtvis också har betydelse. Då den svenska universitets- SOU 1993: 85 sektorn är relativt liten, och eftersom efterfrågan högskoleutbildning Kapitel 8 under flera år kraftigt överstigit tillgången utbildningsplatser, finns här en rätt stor potential för expansion. Den höga ungdomsarbetslösheten driver också på efterfrågan så länge den kvarstår och det förefaller råda politisk samstämmighet om det angelägna i fler ungdomar att ge högre utbildning. Expansionsmöjligheterna torde främst begränsas på grund av bristen på kvalificerade lärare. Vi vill först notera att en expansion utbildningssystemet i längden av nödvändigtvis utjämnar skillnaderna mellan elever från olika social bakgrund i andelen som når högre utbildning, åtminstone när än mer 50 procent av årskullarna fortsätter i utbildningssystemet. Som vi mer ingående demonstrerat på annat ställe betyder detta dock inte den att relativa skillnaden minskar, och det är denna enligt vårt förmenansom de bäst mäter den sociala snedrekryteringen jfr avsnitt 1.22. När man börjar närmar sig ett tak så att i stort sett alla ungdomar genomgår utbildning en viss nivå måste emellertid även de relativa skillnaderna minska detta tak är vi dock i början 1990-talet långt ifrån vad gäl- - av ler högskoleutbildning. Frågan vi bör ställa är om en expansion av högre utbildning kommer ungdomar med olika social härkomst till del i lika utsträckning eller eventuellt till och med gynnar dem från hem utan utbildningstradition. De som optimistiskt att expansion från menar en mest gynnar dem mindre studievana miljöer antar att när möjligheterna öppnas upp kommer de som traditionellt varit förfördelade att kapa sig större bit en av utbildningskakanà Kanske faller sig denna tanke naturlig. forska- Flera re har dock menat att när nya sociala möjligheter uppenbarar sig, är det nästan alltid medelklassen som är först att utnyttja dem. I sådana fall kan reformer som att expandera utbildningssystemet intrycket ge av att leda till större jämlikhet men snarare i praktiken skyla över det faktum att ojämlikheten består Om systemet expanderas under längre tid en bör det dock leda till ökad jämlikhet. Vilka konsekvenser skulle expansion universitetssektorn då en av ha för den sociala snedrekryteringen till högre studier För att analysera detta har vi valt en förenklad metod, som vi tror ändå ett rättvisande ger svar. Vi jämför helt enkelt sambandet mellan social bakgrund och över-

gång till traditionella universitetsutbildningar som

omfattar 120 poäng eller mer år 1991 med motsvarande samband för dem år som samma skrevs in på eller sökte sådan utbildningflö en

42 Samtidigt måste man överväga eventuella effekter för yrkesutbildningslinjerna jfr avsnitt 8,12. 43 Se utredningens rapport om förändring över tid i den sociala snedrekryteringen Erikson och Jonsson 1993b. 44Jfr Goldthorpe 198087: Heath och Ridge l983; Bowles och Gintis l976; Shavit och Blossfeld 1993a. 45Halsey, Heath och Ridge 1980. 46 I praktiken har vi definierat alla som angivit en sådan linjeutbildning bland sina tre första sökalternativ som sökande till universitetsutbildning. en

Procent SOU 1993: 85 Kapitel 8

Z 1 ---- -r

------------- M U

I ------- -- lVab """ u ___ """" IVcd

f -

: - - A - - - - - - - . V1 . . . . 4 . . . i - v11

Gybet3.0 sökande Fakt intagn Gybet3.5 Alla

Intagning under skilda antaganden

Figur 8:7 Hypotetisk modell över andelen antagna vid universitetsutbildningar om minst 120 poäng år 1991 efter socialt ursprung och olika dimensioneringsalternativ. Personer mellan 18-24 år. Procent. Källa: Högskolematerialet.

begränsar i analysen till dem mellan 18 och 24 år gam- Vi oss som var la år tidigare inte skrivits in vid högskolan. Jämförelsen 1991 och som frågan hur stark den sociala snedrekryteringen skulle ha vager svar rit alla sökt kommit in. Detta är naturligtvis en orealistisk siom som tuation inte minst med tanke på förkunskapskraven. Därför gör vi ockliknande analys för dem hade ett gymnasiemedelbetyg på 3.0 en som eller högre, eller nådde 0.9 normerade poäng på högskoleprovet som år 1991 generös intagningsspärrfs Slutligen gör vi motsvarande - en analys för dem hade ett betyg på 3.5 eller högre, eller hade 1.05 som poäng eller fler på högskoleprovet kanske en mer realistisk gräns.

47 Den åldergräns vi valt leder till att en ganska stor andel av de äldsta redan skrivits in högskolan år 1991. Eftersom dessa inte tagits med kan man undra våra analyser visar korrekt bild vad som skulle hända vid en expanom en av sion problemet är bl.a. att det är barn från klass I som i störst utsträckning begagnar sig direktövergångar. Vi att vår åldersgrupp är rimlig att stuav anser dera därför att det fortfarande i 24-årsåldern är många som antas i högskolan för första gången. Vi har dock även specialanalyserat dem födda 1972, vilka allt- 19 år vid analystillfallet. En fördelarna är att det i denna åldergrupp var av är relativt skriver in sig enstaka kurser, en annan att nästan inga i som denna årskull har skrivits in tidigare än år 1991. Resultaten är mycket snarlika dem visas nedan och våra slutsatser skulle inte förändras. Däremot är som snedrekryteringen generellt sett lägre bland 19-åringarna, vilket kan tala för att det finns större från tjänstemannahem som chansar vid första antagen grupp ningen söker t.ex. läkarlinjen, avstår från studieplats andrahandsalternativ för att sedan skriva in sig året efter; därutöver är snedrekryteringen större skriver in sig lokalt, enstaka kurser. bland dem som 43 Vi har valt 0.9 normerade poäng helt enkelt för att detta var det genomsnittliga resultatet för dem tog högskoleprovet år 1991 och hade runt 3.0 i mesom delbetyg från gymnasiet.

Först visar vi hur stora andelar av olika klasser skulle skrivits in SOU 1993: 85 som traditionella universitetslinjer under olika antaganden. Resultaten Kapitel 8

framgår av Figur 8:7 där vi ordnat den vågräta axeln efter hur stor dimensioneringen av högskolan skulle varit under skilda förutsättningar:

längst till vänster visas således den faktiska inskrivningen, sedan andelen

som skulle skrivits in om sökande med goda tidigare skolbetygprovre-

sultat antagits, om de med medelgoda resultat antagits, samt längst till

höger situationen om alla sökande år 1991 skrivits in.

Klasserna förhåller sig till varandra på ett sätt vi sett ett antal som gånger förut, med ett stort försprång för klass därefter klass och från andra hållet, med lägst övergång, de två kategorierna arbetare. Av figuren framgår att alla klasser skulle ha vunnit generösare en antagning. Mest mätt i procentenheter hade, precis väntat, universisom tetsstuderande från klass I ökat. Som vi argumenterat för tidigare kan

ändå en expansion högskoleplatserna leda till minskad av en snedrekrytering, dvs. en minskning de relativa skillnaderna mellan sociala av grupper. En analys av detta presenteras närmast.

Den lodräta axeln i Figur 8:8 beskriver vårt mått på relativa chanser:

högre värden betyder större skillnader mellan en viss klass och okvaliñ-

cerade arbetare som är referenskategori med värdet 0.

Det stora avståndet från den övre kurvan barn från högre tjänstemannahem i - m.m. till referenslinjen återfinns vid alla antaganden dimensionering - om av högskoleväsendet. Intressant beskriver kurvorna något nog om en motsatt utveckling jämfört med den som visades i figuren även ovan, om lutningen från vänster till höger är och endast märkbar för klass svag Figur 8:8 tyder att, samtidigt barn från alla samhällsklasser som gynnas av en expansion, sjunker sambandet mellan social bakgrund och övergång något. En av effekterna av ett starkt begränsat tillträde till utbildningsplatser vid universiteten kan alltså den sociala vara att snedrekryteringen blir aningen starkare än vad den skulle annars vara. Anledningen till detta är troligen i första hand skillnaderna mellan betygsför-

delningarna för barn från olika sociala klasser. Vi kan dock inte vara säkra på att en expansion utbildningssystemet verkligen skulle av leda till en minskad snedrekrytering. Det är nämligen inte självklart att de i våra studerade kohorter existerande sambanden mellan social bakgrund,

betyg och sökandebenägenhet skulle bestå i ett expanderat system. Är då en expansion högre utbildning verkningsfull åtgärd av en för att minska den sociala snedrekryteringen till högre studier Ja, antagli-

gen skulle den komma att minska något fler bereddes plats på uniom versitet och högskolor. Detta skulle kunna ske även förkunskapskraom ven hölls relativt höga exemplifierat med medelbetyg på 3.5 från gymnasiet; vi har dock inga uppgifter om t.ex. allmän och särskild behörig-

het hos de sökande.

49 Detta kan förefalla trivialt, men observera att utfallet analyserna i Figur av 8:8 också beror sökandebeteendet hos gymnasister av med olika betyg från skilda sociala ursprung. Resultaten kan egentligen bara erhållas empirisk väg, för att kunna predicera det skulle vi både behöva känna betygsfördelningar och övergångsbenägenheter givet betyg för barn från olika samhällsklasser.

SOU 19932 85 Relativ effekt Kapitel 8 : __

--

..

3 -------- IVab

i - IVcd

VI h I -1 VII

Gybé:3.0 sökande Fakt intagn Gybet3.5 Alla

Intagning under skilda antaganden

Figur 8:8 Den skattade sociala snedrekryteringen till universitet år 1991 vid olika dimensioneringsalternativ. Personer mellan 18-24 år. Logaritmerade oddskvoter. Källa: Högskolematerialet.

Slutsatsen kompliceras dock att antagningsprocessen är så svåröverav skådlig. Vi har t.ex. inte kunnat ta med dem som söker lokal antagning de har valt fristående kurser, kanske för att satsa en ñl. - som kand-examen, har därmed inte kunnat studeras. Eftersom också vårdhögskolorna har ett eget antagningssystem har vi varit tvungna att exkludera alla kortare högskoleutbildningar. Med den tidsbegränsning vi haft51 har vi inte heller kunnat göra beräkningarna linjespeciñka, vilket hade varit önskvärt; antagningspoänvarierar kraftigt mellan olika utbildningslinjerinriktningar och gen högskolor samtidigt som dessa söks i olika grad av barn med olika social härkomst. Det är dock inte osannolikt att de flesta med goda studieförutsättningar efter ett eller ett par misslyckade ansökningar en eftertraktad linje skruvar ner aspirationerna för att slutligen komma in utbildning detta är fallet torde vår analysstrategi ändå leen annan - om da till rättvisande resultat. Samtidigt som vi tror att våra resultat är rättvisande måste det avslutningsvis understrykas att analysen är förenklad och den eventuella

59 Problemet är inte så stort eftersom de flesta som söker lokal antagning är vuxenstuderande och en stor andel också tidigare inskrivna vid högskolan. Eftersom många ungdomar också söker både fristående kurser och linjer täcker vi in uppemot fem sjättedelar alla sökande upp till 20 år och en större andel av om vi bara skulle räkna aldrig tidigare inskrivna. Statistiken över ansökningar finns i Forneng och Jansson 1991. 5 Uppgifterna från levereras till utredningen SCB om högskoleansökan kunde först under försommaren 1993.

minskning av snedrekryteringen som en expansion av högskolan skulle SOU 1993: 85 innebära är liten.52 En optimistisk tolkning är dock att kännedomen Kapitel 8 om en sådan expansion skulle en större andel studiebegåvade gymnasieutbildade att söka sig till högskolan, sannolikt däribland relativt sett en större andel från hem med mindre studietradition.

8.3.2 Studiehjälp och studiemedel

I Sverige har det, liksom i andra industriländer, sedan länge funnits någon form av finansiellt stöd till studerande på olika nivåer. Motivet att ge detta stöd har varit tvåfaldigt. Dels har med hänvisning till man, samhällets behov av kvalificerad arbetskraft, velat fler att skaffa sig högre utbildning, dels har man velat ge stöd obemedlade ungdomar med läshuvud. Man har således både eftersträvat total rekryteringseffekt en och en selektiv. Den viktigaste formen av ekonomiskt bidrag till studier är den offentliga finansieringen av utbildning på alla nivåer. Därigenom kommer de studerandes kostnader enbart uppehälle, kurslitteraatt avse tur m.m. samt förlorad arbetsinkomst. I detta avsnitt kommer vi att ta den offentliga finansieringen av utbildning för given och endast diskutera det direkta ekonomiska stödet till studerande. Har man då uppnått de med studiestödet eftersträvade effekterna För utredningens räkning har Sven-Eric Reuterberg och Allan Svensson sammanställt vad man vet om det finansiella studiestödets konsekvenser.53 Vi kommer här att återge och diskutera några deras resultat. av Det är uppenbarligen utomordentligt svårt att fastställa effekterna av studiestödet eftersom vi inte kan jämföra situation med studiestöd en med en utan. Tillfällen då studiestödssystemet ändras vissa möjligheger ter till effektstudier, men då endast skillnaderna mellan olika former av av studiestöd, inte av dess totala effekt. Den ansats som Reuterberg och Svensson valt är att i undersökningar av studerande på olika nivåer ställa frågor Vilken betydelse har som tillgången på statliga studiemedel haft för ditt beslut att satsa högen sk0leutbildning. De som då svarat mycket stor eller stor betydelse har betraktats som studiemedelsrekryteradef Därmed är det i princip möjligt att bestämma studiestödets betydelse både för den totala rekryteringen till högskolan och för rekryteringen inom olika samhällsklasser m.m. Ansatsen är inte orimlig, och i många fall kanske den enda tänkbara, men är långt ifrån oproblematisk. Den främsta svårigheten är att svaren frågor av denna typ knappast utan vidare kan tolkas disom rekta uttryck för hur individerna skulle handla det uppställda villom koret inte förelåg. Det som är särskilt problematiskt är att medan frågan

5 En analys gjord av Forneng och Jansson 1991, också inkluderar kortasom re högskoleutbildningar, visar små skillnader i den sociala fördelningen dem av som antogs respektive ansökte till högskolan 1991, dock i samma riktning som våra analyser. Aven om studierna inte är jämförbara förutom skillnaden i vilka utbildningar som ingår har Forneng och Jansson inte uppgifter samtliga om ungdomars sociala bakgrund, vi exkluderar invandrare som kom till Sverige efter sex års ålder m.m. stöder det vår tolkning begränsadeffekt. av en 53Reuterberg och Svensson 1992; utredningens delbetänkande SOU 1992:122.

studiemedel varierar SOU 1993: 85 ställs som om det endast är förekomsten av som situation och den verkliga, måste Kapitel 8 mellan en implicerad hypotetisk man utgå från den hypotetiska situationen blev verklig skulle andra att om förhållanden också ändras. I detta fall kan exempelvis anta att eleman får fråga det angivna slaget utgår från att deras föräldrar ver som en av kommer förhålla sig på sätt när det går att studiestöd, att samma som antagande för många säkert inte är korrekt. Osäkerheten som ett som vidlåder jämförelserna över tid andelen studiemedelsrekryterade ökar av frågan ställts inte alltid varit densamma från ytterligare genom att som undersökning till undersökning. Samtidigt vi således måste visa viss försiktighet vid tolkningen som en hypotetiska frågor den typ som Reuterberg och Svensav svaren av kommer fram. Även son ställt, bör vi långt ifrån avvisa de resultat som vi knappast kan använda dem till att fastställa effekten av ett visst om studiestödssystem, kan de väsentligt öka vår kunskap om studiestödets

konsekvenser. studiehjälpens stödet till studerande gymnasienivå I studier av - vid undersökningar i Östersund och Mölndal endast betydelse har man funnit liten total rekryteringscffekt. Klart färre än 10 procent av en gymnasisterna säger att de inte skulle ha påbörjat gymnasiestudier om

det inte funnits studiehjälp. Andelen är dock något större bland dem

kommer från hem med låga inkomster än bland andra gymnasister, som vilket talar för att studiehjälpen i någon mån bidrar till att minska den

sociala snedrekryteringen till de teoretiska gymnasielinjerna.

Studiemedlens betydelse för övergången till högskolestudier har stuårskullar gymnasister födda 1948, 1953 och 1963. Den fråderats för tre ställdes till den yngsta gruppen var inte identisk med den som ga som till de två äldre och den sista årskullen besvarade också fråhade ställts vid lägre ålder, vilket gör att det är svårt jämföra utfallet för de gan en årskullarna med det för den tredje. Undersökningen ändå två första ger

högst intressanta resultat. . troligen tredjedel de högskolestuderande hävdar att de Upp mot en av inte hade börjat studera vid högskolan studiestödet inte funnits. om hade gått igenom trefyraårigt gymnasium utgör denna Bland dem som mellan tio och tjugo procentenheter. Det tyder att studiemedgrupp betydelse för beslut fortsätta studier högskolenivå. len haft en viss att Som framhölls kan vi knappast ta dessa värden som ett direkt mått ovan på studiemedlens rekryteringseffekt, de antyder ändå att utan stumen diemedel, eller med ett sämre stöd, skulle andelen som valt att läsa vid

högskolan ha kunnat avsevärt lägre än vad den faktiskt blev. Andevara fortsatte till högskolan direkt efter gymnasiet sjönk mellan årslen som kullarna födda 1948 och 1953 samtidigt som andelen som är studieme-

delsrekryterade också sjönk. Under den period som direktövergångar

till högskolan aktuella för de två årskullarna försämrades studiemedvar len bidragsdelen sjönk samtidigt som skuldbördan ökade för genom att dem utnyttjade systemet. Vi kan således inte utesluta att försämsom studiemedlen bidrog till viss minskning direktövergångringen av en av

arna till universitet.

Hög sou 1993:85 Kapitel 8

Social utjämning

Högbetygsnivå

Ingen effekt 1 1

| föE

1970 1975 1985 Wergang

Social differentiering ilLåg begyggnjvå

Hög

Figur 8:9 Studiemedlens inverkan på socialgruppsdifferenserna i övergångsfrekvens bland studerande på hög respektive låg betygsninvå. Källa: Reuterberg och Svensson 1992, Figur 5.6, sid. 71

Hur förändras då studiemedlens betydelse för den sociala snedrekryteringen mellan de år som Reuterberg och Svensson undersöker I Figur 8:9 anges den vågräta axeln undersökningsåret för respektive årskull. På den lodräta axeln anges hur förekomsten av studiemedelsrekryterade studenter påverkar snedrekryteringen.54 Värden över den vågräta axeln innebär att de studiemedelsrekryterades sociala är jämnare ursprung fördelat över samhällsklasserna än vad övriga högskolestuderandes är, vilket implicerar att snedrekryteringen skulle ha varit större i situaen tion utan studiemedel. Värden under denna axel innebär snedrekryatt teringen istället skulle ha varit mindre i situation studiemedel en utan än den faktiskt blev i den faktiska situationen med studiemedel. Den det här sättet bestämda effekten av studiemedlen har beräknats dels bland studenter med medelbetyg över genomsnittsbetyget betygsmedia-

nen för alla och dels bland dem med genomsnittligt låga betyg.

Av särskilt intresse för oss här är att de studiemedelsrekryterade var så fördelade över socialgrupperna snedrekryteringen år att 1970 för dem födda 1948 skulle varit större om denna grupp inte hade valt att studera vid högskolan. För år 1985 årskullen födda 1963 gäller emellertid det motsatta. Snedrekryteringen hade blivit mindre de om som sade att studiemedlen hade stor betydelse för beslutet påbörja att högskolestudier istället valt att inte fortsätta sin utbildning högskolenivå.

54 Det vill säga att Reuterberg och Svensson har jämfört snedrekryteringens omfattning i en situation där de studiemedelsrekryterade inte räknas med i högskolegruppen med en där de räknas in.

SOU 1993: 85 Kapitel 8

A1

§ Cl

ä V Övergångsbenägenhet x y Relativ frekvens

Figur 8:10 Hypotetiska firdelningar över övergångsbenägenhet efter socialgrupp och betygsnivå.

När man delar upp årskullarna efter genomsnittsbetyget i gymnasiet visar det sig att resultatet för dem födda 1963 sammanhänger med att bland dem med relativt låga betyg kom de studiemedelsrekryterade i stor utsträckning från högre socialgrupper. Av Figur 8:9 framgår således att bland dem med relativt höga betyg fungerade studiemedlen utjämnande den sociala selektionen, det vill säga att relativt fler bland dem från lägre socialgrupper än från högre var studiemedelsrekryterade i angivna meningen. Bland dem med relativt låga betyg gällde den ovan däremot det motsatta förhållandet, relativt fler bland dem från högre socialgrupper än från lägre var studiemedelsrekryterade. Att det kan bli på detta sätt kan antas bero att benägenheten att fortsätta till högskolestudier varierar med social bakgrund och betyg. Vi kan illustrera det hela med hjälp av Figur 8:10. I Figur 8:10 beskrivs antagna fördelningar över benägenheten att fortsätta till högkolestudier i fyra grupper: A barn från högre socialgrupper med goda betyg B barn från lägre socialgrupper med goda betyg C barn från högre socialgrupper med sämre betyg D barn från lägre socialgrupper med sämre betyg.

De vågräta axlarna anger den utifrån betyg och social bakgrund be- SOU 1993: 85 stämda benägenheten att fortsätta till högskolestudier längre ut Kapitel 8 höger en individ ligger på axeln desto större är sannolikheten han elatt ler hon fortsätter till högskolan. Som figuren är ritad är den genomsnittliga benägenheten större bland dem från högre socialgrupper än dem från lägre och större bland dem med högre betyg än bland dem med lägre som vi i Kapitel 6 och 7 kunde visa är fallet. - Huruvida de med en bestämd benägenhet för att över faktiskt gör beror på olika institutionella faktorer, bland annat kostnaderna för högskolestudier. Vi kan anta att utan studiemedel går alla har som en benägenhet större än xl, över till högskola.55 Från de fyra grupperna fortsätter då andelarna A1, B1, C1 och D1. Med studiemedel blir kostnaderna lägre varför även personer med en benägenhet är mindre än som xl väljer att fortsätta. Vi kan nu anta att alla med benägenhet större en än x; väljer att göra så, varför andelarna fortsätter blir A1 plus A2 som etc. De studiemedelsrekryterade andelarna i de olika blir sågrupperna ledes A2, H2, C2 och D2. Som figuren är gjord ser vi nu klart att Bg är större än A2, medan C2 är större än D2, vilket just motsvarar Reuterbergs och Svenssons resultat från 1985.56 Studiemedlens eventuella effekt snedrekryteringen skulle enligt detta resonemang bero på hur benägenheten att fortsätta med studierna fördelar sig inom olika och hur stora andelar det år grupper som fortsätter till högskolan. Det betyder att studiemedel inte kan förväntas komma att ha samma effekt under alla omständigheter. I situationer som den bland studenter med relativt höga betyg diagrammen A och B i Figur 8:10, där en stor andel bland dem från högre socialgrupper fortsätter till högskolan även om de inte fick tillgång till studiemedel, har dessa nästan säkert en socialt utjämnande effekt. I situationer där det däremot finns en stor rekryteringspotential bland studenter från högre

socialgrupper som i diagram C är studiemedlens effekt betydligt

mer svår att bedöma de kan medföra minskad snedrekrytering, - en men kanske också en ökad. År 1989 infördes ett nytt studiemedelssystem, vilket bland annat inne-

bar att bidragsdelen ökade väsentligt. I undersökning genomfören som des år 1990 finner Reuterberg och Svensson andelen studiemedelsatt rekryterade stigit, åtminstone bland studenter från socialgrupp Förändringen av bidragssystemet kan således ha inneburit ökad en totalrekrytering till högskolan, men samtidigt också ökad snedrekrytering en jämfört med det gamla systemet. Resultatet bör dock tolkas försiktigt eftersom det är fullt möjligt att just studenterna från socialgrupp I gör en felaktig bedömning hur stort föräldrastöd de skulle kunna påräkna av i en situation med lägre studiemedel. Av särskilt intresse i Reuterbergs och Svensson studie är att de kan visa att bland dem från socialgrupp I i de tidigare årskullarna födda 1948 och 1953, som angav att de troligen inte hade påbörjat högskolestudier

55Vi bortser här från att spärrar till högskolan komplicerar bilden. 55 Studiemedlens effekt snedrekryteringen i Figur 8.10 kan framstå nåsom got olika beroende hur vi mäter snedrekrytering. Figuren illustrerar ändå i bästa fall hur effekten kan bero övergångsbenägenheten i olika grupper.

statliga studiemedlen inte funnits att tillgå, examensfrekven- SOU 1993: 85 om de var klart lägre än bland övriga studeranden från denna socialgrupp. Kapitel 8 sen Detta förhållande förelåg inte bland studerande från övriga socialgrup- De studiemedelsrekryterade från socialgrupp I förefaller således per. ha relativt dåliga förutsättningar för högskolestudier, ett antagande som är väl förenligt med den modell som presenteras i Figur 8:10. För att studiemedelssystemet inte bara skall ha en hög rekryteringseffekt till högskolestudier utan också leda till ett stort antal examinerade från högskolan och relativt liten social snedfördelning inom denna grupp, är en det således angeläget att systemet utformas så att det motiverar begåvade gymnasieelever från lägre socialgrupper att fortsätta till högskolan. Utöver Reuterbergs och Svenssons sammanfattning av forskningen studiemedlens effekter, har vi studerat huruvida omfattningen av om studiemedelssystemet påverkat förändringen i den sociala snedrekryte-

ringen i ett längre tidsperspektiv se vidare avsnitt 8.5. Vår slutsats där,

är att fler systemet omfattade, desto mindre blev snedrekryteringen. Vi diskuterar dessa resultat i avsnitt 11.3.

8.3.3 Tillträdesbestämmelser och antagningssystem

I jämförelse med den totala dimensioneringen av högre utbildning, och studiestödets utformning och omfattning, är administrativa förändringar av tillträdesbestämmelser behörighet och antagning urval till högskolan billiga utbildningspolitiska åtgärder.57 Precis som när det gäller studiestödet finns det en blandning mellan ett generellt rekryterande syfte och ett jämlikhetsmål. Har förändringen av behörighets- och urvalsreglerna då lett till en minskning i den sociala snedrekryteringen Länge det en hård gallring och krav studentexamen som gällde var för högre studier, med vissa undantag för utbildningar som då inte var organisatoriskt knutna till universitetet, t.ex. Socialhögskolan. Framför allt under 1960-talet kom intagningsbestämmelserna att successivt mild- År 1969 inleddes försöksverksamhet med den s.k. 25:5 sedermera ras. 25:4 behörigheten, vilken innebar att de som var 25 år och hade arbetat i 5 år fick allmän behörighet till studier av vissa ämnen vid filosofisk fakultet. Från 1977 gav även de yrkesinriktade gymnasielinjerna i princip allmän behörighet till högskolestudier. Kvoter för sökande med arbetslivserfarenhet tillkom År 1982 skärptes reglerna igen då kvotsenare. gruppen som togs in direkt gymnasiebetygen utökades gruppens med arbetslivserfarenhet bekostnad.

57 Den åtföljande diskussionen kommer att röra tillträdesbestämmelser och antagningssystem frikopplade från frågan om den totala dimensioneringen av högskolan, även om en sänkning av tillträdeskraven naturligtvis är en enkel metod för expansion. 53 En närmare beskrivning av urvalsbestämmelser m.m. ges i Kapitel 59 Andelen antagna 25:4 av samtliga antagna sjönk från runt 5% 1977-81 till 3% 1982-85,därefter ytterligare för att år 1991 vara nere i 1% Forneng och Jansson 1991, sid. 26.

Några år senare lade den s.k. Tillträdesutredningen fram ett förslag SOU 1993: 85 om att en betydligt större kvot skulle tas in med resultat från högskole- Kapitel 8 provet som grund.6° Högskoleprovet, som främst hade haft en funktion för en mindre kategori studerande utan gymnasiekompetens studerande vid folkhögskolor, personer utan svenska skolbetyg, mfl. och engagerat runt 10 000 provtagare varje år, blev från och med höstterminen 1991 en vanligare antagningsgrund. År 1991 gjordes cirka 126 000 högskoleprov och 1992 cirka 146 000 och än tredjedel samtliga mer en av inskrivna togs detta år in på sitt provresultatftl Samtidigt har systemet med arbetslivserfarenhet förändrats att sådan tillgodoräknas dem som också tar högskoleprovet för vilka den väger tungt. Vilka effekter har då dessa förändringar i tillträdesregler och meritvärdering haft för den sociala snedrekryteringen Våra slutsatser baseras på fyra skilda studier, varav tre gjorts inom för utredningen, och ramen diskuteras nedan. I vår tidsserieanalys av förändringen den sociala snedrekryteringav en har vi prövat en faktor kallad antagningssystemiöz Den har gjorts som ett additivt index där värdet förändrats i takt med att vissa restriktioner för antagning tagits bortinförts. De restriktioner vi beaktat är i att folkskollärare fick tillträde till viss universitetsutbildning 1967; ii att examinerade från 3-åriga handels- respektive tekniska gymnasier ñck tillträde runt år 1960; iii att vägen från fackskolans sociala linje till klasslärarutbildningen öppnades 1968; iv att de fyllt 25 år som och har minst fem års yrkeserfarenhet blev behöriga till högskoleutbild-

ning 1969; samt v att tillträdet till de fria fakulteterna spärrades

1979. Detta index har inkluderats i en analys variationerna över tid av i social selektion. Vårt mått på antagningssystemets förändringar uppvisar ingen effekt på variationen i den sociala snedrekryteringen. Måttet är naturligtvis en grovhuggen kontruktion av ett skeende som sträcker sig över ett stort antal år och innefattar mängd årliga beslut tillträde och meritvären om dering. Slutsatsen är närmast att de utvidgningar i tillträdet till högre studier som vi identifierat knappast kan ha haft några påtagliga effekter för den sociala snedrekryteringen. För de senaste decennierna har vi säkrare uppgifter den årliga om förändringen av den sociala snedrekryteringen till högre studier, vilka redovisats i Kapitel 5 ovan. Tiden för vilken vi har det är dock för kort för att möjliggöra en formell statistisk prövning i form t.ex. tidsserieav analys. Vi får därför inskränka oss till att studera samstämmigheten i utvecklingen av den sociala snedrekryteringen och förändringen i behörighetsregler och antagningssystem. Våra resultat visar det hela taen get oförändrad social snedrekrytering till inskrivningen vid traditionella universitetsutbildningar mellan år 1973 och 1991 för 17-30-åringar. Därmed kan vi omedelbart avvisa tankarna några märkbara effekter av förändrade regler för denna tidsperiod.

50SOU 1985:57. 51Se Forneng och Jansson 1991 och Forneng 1993. 52Analysen presenteras i sin helhet i Erikson och Jonsson 1993b.

Slutsatsen kompliceras av att vi finner en viss utjämning i den SOU 1993: 85 ovan sociala snedrekryteringen under 1970- och mindre uttalat 1980-talet Kapitel 8 bland yngre kvinnor 17-24 år, men ingen för de något äldre 25-30 år. Att snedrekryteringen minskar för de yngre men är stabil för hela åldersgruppen, kan tyckas märkligt, men har troligen en enkel förklaring som relaterar till antagningssystemet. Resultatet beror att snedrekryteringen är större bland de yngre samtidigt som kvotgruppen för antagna på gymnasiebetyg direktövergångar har ökat under perioden bekostnad av kvoten som tagits in på basis av arbetslivserfarenhet. Den naturliga slutsatsen av detta kan tyckas vara att den sociala snedrekryteringen faktiskt skulle ha minskat för kvinnor under 1980-talet om antagningssystemet inte förändrats till förmån för direktövergångar jfr diskussionen i Kapitel 5. Vi tror att man måste vara försiktig med att dra en sådan slutsats. Individer handlar inte oberoende av antagningssystemet utan anpassar sig till dess möjligheter och begränsningarfü Att söka till högskolan basis av enbart gymnasiebetyg eller i kvoten för arbetslivserfarenhet kan i många fall vara ett medvetet val mellan två rimliga alternativ. Det kan alltså vara så att en förklaring till den våra resultat är att döttrar från arbetarhem i högre utsträckning än de med bakgrund i medelklassen valt att först arbeta i fyra år i stället för att över direkt till högskolan. Om antagningsreglerna ändras kan de emellertid ha ändrat sitt beteende i detta avseende Kan vi då besvara den hypotetiska frågan om snedrekryteringen skulle ha minskat bland kvinnor om det inte skett en förskjutning mot ökad intagning av yngre Utvecklingen är allför komplex för att vi skall kunna ge något säkert svar, just därför att utvecklingen av snedrekryteringen i de olika åldersgrupperna inte är oberoende av reglerna för vilken av dem som är mest gynnad. Våra resultat kan således, enligt vår bedömning, inte tolkas som stöd för att en återgång till att gynna äldre sökande skulle minska den sociala snedrekryteringen. Låt oss förtydliga detta: vår ståndpunkt är att det är viktigt att högskolesystemet innehåller möjligheter för dem som arbetat några år att komma tillbaks till skolan och genomgå högre utbildning. Det faktum att äldre nyinskrivna är mindre socialt selekterade än yngre bevisar dock inte att en återgång till en mer gynnad kvotering av denna grupp skulle minska den sociala snedrekryteringen till högre studier totalt sett.55

53 Jämför analyserna av tillträdesbestämmelsernas konsekvenser för individers sätt att uppfatta och planera sin utbildningskarriär, i Kim 1983. 54 Övergångarna i den äldre är naturligtvis också beroende den tidigruppen av gare selektionen inom samma årsklasser, det vill säga att snedrekryteringen bland äldre grupper påverkas av hur stark den tidigare var bland yngre. 55 Däremot är ett ökat tillträde för äldre en rimlig strategi när det gäller att öka den totala rekryteringen. En anledning till att direktövergångarna gavs större kvot 1982 var att de stora ungdomskullarna födda i mitten av 1960-talet då förväntades påbörja högskoleutbildning. De årsklasser som från slutet av 1990-talet når högskoleåldern är betydligt mindre och minskningen fortsätter till sekelskiftet. Om det politiska målet om en högre andel högskoleutbildade skall nås är det därför troligt att den totala intagningen av äldre nybörjare åtminstone antalsmässigt, men möjligen också procentuellt, måste ökas inom en nära framtid.

I en specialstudie för utredningen har Jan-Eric Gustafsson och SOU 1993: 85 Anette Westerlund gjort en analys av sambandet mellan social bakgrund Kapitel 8 och resultat på högskoleprovetöö De har utgått från alla personer födda år 1972, för vilka uppgifter har inhämtats om deras grundskolebetyg, gymnasielinje och -betyg samt om resultaten i högskoleprovet för de drygt 10 procent som genomgick detta år 1991. De har sedan studerat hur provresultaten skiljer sig mellan personer från olika social bakgrund, när kontroller orts för olika selektionseffekter, t.ex. för att provet oftare tas av dem som hade höga betyg redan i grundskolan. Resultaten är ytterst viktiga för att bedöma om den kraftigt ökade vikten av högskoleprovet kan komma att minska den sociala snedrekryteringen, vilket är en förhoppning man har ställt. I korthet visar analyserna att det finns en tendens att social bakgrund har lägre samband med provresultat än med medelbetyget från gymnasiet, främst genom att barn med socialt ursprung i klass I har betyg som är jämförelsevis bättre än deras provresultat. Effekten är dock svag och i allt väsentligt tycks högskoleprovet mäta ungefär samma begåvningsoch kunskapsdimensioner som betygen. En av anledningarna tycks vara den rikliga förekomsten av provuppgifter med verbalt och numeriskt innehåll inom dessa områden är sambandet med socialt ursprung nå- got högre än inom de andra även om skillnaden är liten. Vår slutsats från studien är att högskoleprovets ökade vikt inte har förändrat den sociala snedrekryteringen till högre studier, mer än möjligen obetydligt. Det finns dock starka skäl att fortsätta studierna av högskoleprovets eventuellt socialt skeva effekter. Analyserna ger nämligen vid handen att provet i högre grad tas av barn från högre socialgrupper och att dessa även tar provet upprepade gånger. Eftersom det visar sig finnas en positiv effekt av upprepad provtagning för resultatet man lär sig antagligen behärska den nödvändiga tekniken och taktiken med prokan möjligen sambandet mellan social bakgrund och poäng på ven högskoleprovet öka över tid. Detta skulle kunna vara fallet särskilt om avgifterna för provtagning verkar avskräckande, eller om informationen om provet är otillräcklig. Av resultaten ovan kan vi inte dra slutsatsen att förändringar i behörighets- och antagningsbestämmelserna saknar betydelse för den sociala snedrekryteringen. Tvärtom finns det indikationer att sådana förändringar av regelsystemet i vissa specifika fall och under en begränsad tidsperiod kan ha effekter. Det finns tre exempel att anföra. För det första var den sociala snedrekryteringen till juristlinjen hög när den var ospärrad men sjönk senare, möjligen i samband med att den spärrades. Detta berodde troligen på att juristutbildningen länge var den enda högstatusvägen för svagpresterande barn från socialgrupp I dessa straffades ut när spärr infördes år 1979 jfr avsnitt 3.1.1. Den sociala

utjämningen på just juristutbildningen är påfallande se avsnitt 5.2.6.57

För det andra minskade den sociala snedrekryteringen till läkarlinjen plötsligt och rätt kraftigt efter år 1977 troligen i samband med att äld- - 55Se Gustafsson och Westerlund 1993 i Erikson och Jonsson 1993a. 57 Möjligen kan den sociala snedrekryteringen till juristutbildningen ha ökat igen, enligt siffror från SCB t.ex. SCB 1985.

med arbetslivserfarenhet gynnad ställning vid SOU 1993: 85 re personer gavs en mer antagningen för att sedan öka igen efter något år.68 Här fanns troligen Kapitel 8 uppdämd efterfrågan hos något äldre studiebegåvade personer från en lägre tjänstemannahem och arbetarhem som inte nått de riktiga toppbetygen i gymnasiet. När de ñck tillgodoräkna sig poäng för arbetslivserfarenhet ñck de ånyo en chans att framgångsrikt konkurrera om utbildningsplatser. Att den ökade sociala jämnheten i rekryteringen snabbt avtog beror antagligen på att den pool av intresserade och behöriga personer från mindre representerade sociala klasser tömdes. Det tredje exemplet gäller också läkarlinjen. När antagningsreglerna år 1982 ändrades tillbaka mot en större kvot av direktövergångar antagna basis högst tre år gamla gymnasiebetyg ökade snedrekryteringen påtagligt, av och, vad det verkar, även här temporärt Vi kan förmoda att en motsvarande pool med barn från klass I med mycket höga gymnasiebetyg hade byggts upp under ett antal år då de konkurrerats ut av personer med arbetslivserfarenhet. Av dessa tre exempel kan man dra slutsatsen att förändringar i behörighet och antagning kan ha ganska stor påverkan på den sociala rekryteringen från ett år till ett annat enskilda linjer, men att dessa effekter inte nämnvärt påverkar den totala snedrekryteringen till högre studier och att de ofta också är kortvariga. Det är en inte alltför djärv hypotes att de förändringar som kan framkallas av förändringar i antagningssystemet främst ligger i att omfördela individer över enskilda utbildningar snarare än att påverka den sociala snedrekryteringen totalt. De utbildningar som troligen är mest känsliga i detta avseende är de med höga betygskrav beroende på det rätt starka sambandet mellan social bakgrund och höga gymnasiebetyg. Vi bör nämna att de förändringar som tidigare gjorts med antagningssystemet inte varit så dramatiska, möjligen med undantag av uppgraderingen av arbetslivserfarenhet. I Sverige har också, till skillnad mot många andra länder, mer objektiva mått på studielämplighet alltid dominerat. Om skulle låta fler sökande genomgå s.k. individuell man prövning eller tillsätta fler högskoleplatser med hjälp av alternativa urvalsmetoder finns det en uppenbar risk för att den sociala snedrekryteringen skulle öka. För de utbildningar där sådana urvalsmetoder praktiseras är den sociala snedrekryteringen extremt hög.7° Detta beror delvis på att sådana metoder används främst för konstnärliga och besläktade utbildningar, där snedrekryteringen ändå kan antas vara hög, men mycket talar för att utfallet av t.ex. intervjuer och inträdesprov är starkare korrelerade med social bakgrund än betyg och högskoleprov. Vår slutsats är att antagningssystem och behörighetsregler är tämligen ñnkalibrerade och jämförelsevis lätthanterliga instrument för att reglera

53 SCB 1981, sid. 72-73; 1985. sid. 10-11. 59 Detta började redan år 1981 då andelen från arbetarhem som skrevs in läkarlinjen minskade detta år ökades kvotgruppen direktövergångar från 20% till 30%. Förändringen år 1982 var att andelen akademikerbarn ökade kraftigt bekostnad av barn från övriga tjänstemannahem. SCB 1985, Tabell 1. 7° Se t.ex. antagningsstatistiken för år 1991 Forneng i och Jansson 1991, sid. 40.

IO 13-1082

fördelningen av inskrivna mellan utbildningslinjer, men att de inte hit- SOU 1993: 85 tills haft några stora ocheller bestående effekter för den sociala snedrek- Kapitel 8 ryteringen. Om fler tas in högskolan är det tänkbart att snedrekryteringen minskar något, i enlighet med vad som diskuterats i avsnitt 8.3.1 särskilt när alla från klass I med en rimlig studielämplighet tas in. -

8.3.4 Regional spridning av högre utbildning

När den högre utbildningen expanderade starkt under 1960-talet restes frågan om den ökade tillströmningen av studenter förutsatte ökad en regional spridning av utbildningsplatser. En sådan spridning skedde inledningsvis genom inrättandet av universitetsñlialer, sedan genom etableringen av regionala högskolor. Anledningen var bl.a. att de existerande universitetsorterna inte skulle kunna expandera tillräckligt snabbt främst grund av brist studentbostäder, men också regionalpolitiska skäl anfördes som stöd för en geografisk spridning av högre utbildning Därutöver framfördes argumentet att regionala högskoleetableringar skulle kunna minska den sociala snedrekryteringen därför att barn från socialgrupp III var avståndskänsligare än tjänstemannabarn.73 Sedan början av 1970-talet har verkligen den högre utbildningen spridits till regioner och orter som tidigare saknade högre utbildning, trots den stagnation i ungdomarnas efterfrågan på högre utbildning som uppträdde vid denna tid och den senare begränsningen av utbudet av utbildningsplatser. Har därmed den sociala snedrekryteringen också minskat En specialstudie av denna fråga har för utredningen genomförts av Helen Dryler.74 Hon delar frågeställningen i två delfrågor. För det upp första: har den sociala snedrekryteringen minskat för dem som själva kommer från de orter där nya högskolor etablerats För det andra: har som en följd av dessa etableringar den sociala snedrekryteringen riksnivå blivit mindre än vad den annars skulle varit I analyserna urskiljs tre orter som erhöll högskoleutbildning under 1970-talet ocheller vars universitetsutbildning expanderade påtagligt under denna period, nämligen Linköping, Luleå och Östersund. Linköping blev universitetsñlial år 1967 och självständig högskola 1970. Högskolorna i Luleå och Östersund inrättades 1971. I Figur 8:11 visas förändringen i den sociala snedrekryteringen i form av en jämförelse mellan personer i åldrarna 17-24 år från klass I högre tjänstemän m.fl. och klass VI-VII arbetare i chansen att skrivas in traditionella universitetsutbildningar. Klass VI-VII är referenskategori och har värdet 0 den lodräta axeln. Om avståndet mellan klasserna hade minskat under perioden 1968-1990 skulle linjerna ha böjt nedåt. 71Se Prop. 1965:141och bl.a. Prop. 1971:36. 7 Se SOU 1973:2. 73SOU 1973:2,sid. 308-309. 74 Dryler 1993b i Erikson och Jonsson l993a. Studien baserasdelvis analyser av utredningens högskolematerial se avsnitt 4.1.1, delvis data som SCB framställt för utredningen i form av tabeller med ett begränsat antal variabler.

effekt SOU 1993: 85 Relativ 3.0 Kapitel 8

2.0 . -- . . . . .ø a . , - s

Linköping 1.0 : Luleå Östersund 0.5 ---- -i Ingen högskola 70 lnskrivningsår univ

Figur 8:11 Förändringen av den sociala snedrekryteringens omfattning mellan år 1967och år 1990 för personer i åldern 17-24 år som vuxit upp i Linköping, Luleå, Ostersund, samt i tre städer där det etablerades någon högskola under perioden. Klass I högre tjänstemän m.fl. jämförda med klass VI-VII arhetare. Utjämnade logaritmerade oddskvoter. Källa: Högskolematerialet.

Som framgår Figur 8:11 är kurvorna i stort sett parallella, vilket av innebär att den sociala snedrekryteringen inte förändrats för personer från dessa tre orter.75 Som jämförelse ges i figuren utvecklingen av den sociala snedrekryteringen mätt samma sätt i tre orter som i flera avseenden är jämförbara med de vi specialstuderar, men vilka inte fick någon högskola Helsingborg, Skellefteå och Örnsköldsvik. Om etableringen av en högskola medför en minskad snedrekrytering kurvorna för Linköping, Luleå och Östersund rimligen luta borde mer uppåt än den feta, heldragna kurvan för orterna som har någon högskola. Det gör de dock inte. Alla kurvor är faktiskt, med små, kanske tillfälliga, fluktuationer, parallella. Undantagen är möjligen Luleå där snedrekryteringen tycks ha minskat under 1970- och första halvan 1980-talet, för att sedan återgå till initialnivån från slutet av 1960-taav let och Östersund, där vi möjligen registrerar social utjämning un- - en der den andra halvan av 1980-talet. Dessa förändringar kan dock ha

75 Äldersgruppen 17-24 är vald för att maximera tiden före högskoleetableringen, vilken ändå bara är några år. Den minnesgode erinrar sig att utvecklingen av den sociala snedrekryteringen skilde sig mellan l7-24-åringar och den bredare åldersgruppen l7-30-åringar Kapitel 5, men när analyser görs med denna åldersgrupp framkommer samma resultat för förändringen under 1970- och 1980-talen Dryler l993b.

uppkommit av en tillfällighet, vi rör oss med små tal när vi studerar ett SOU 1993: 85 litet antal födelsekohorter från enskilda ståder.76 Kapitel 8 Etableringen och tillväxten av universitet och högskolor i Linköping, Luleå och Östersund har alltså inte lett till utjämning den sociala en av snedrekryteringen bland dem som växte upp i dessa kommuner. Därmed är det inte särskilt sannolikt att den regionala spridningen av högre utbildning har kunnat utjämna de sociala skevheterna riksnivå. I Drylers analyser visas också mycket riktigt att utvecklingen av den sociala snedrekryteringen i landet är exakt densamma om de som vuxit upp på de nyetablerade högskoleorterna tas med eller i analysen här har alla nytillkomna högskoleorter slagits ihop; detta gäller även när man inkluderar alla som växt upp i de län där de nya högskolorna ligger. Det är värt att notera att resultatet riksnivå inte automatiskt följer av resultaten i Figur 8:11. Om, nämligen, det t.ex. finns fler arbetarbarn i det område där nya högskolor etableras än i landet i stort, och om etableringen leder till en generellt ökad rekrytering i dessa områden, skulle sambandet mellan social bakgrund och övergång till högre studier kunna utjämnas trots att detta inte sker just på de högskoleornya terna. Att någon utjämning inte kan spåras riksnivå tycks vara en funktion av tre förhållanden: i snedrekryteringen påverkas inte bland

dem som bor nya högskoleorter som visats ovan; ii den totala rek-

ryteringen påverkas inte heller särskilt starkt dessa orter undantag tycks vara Karlstad och Växjö; samt iii att den sociala sammansättningen inte skiljer sig särskilt mycket mellan de olika geografiska områdena. Slutsatserna av detta är att det är ytterst osannolikt även i teorin att en ökad geografisk spridning skulle leda till minskad social snedrekrytering; nästan samtliga förutsättningar tycks fattas. Sammanfattningsvis har inte etableringen av regionala högskolor lett till minskad snedrekrytering bland barn som växer upp på sådana orter. Detta är en stark indikation på att avståndskänsligheten mellan barn från olika social bakgrund är obetydlig, dvs, att avståndet till studieorten är lika eller kanske lika litet försvårande för övergången till högre - studier för barn från skilda samhällsklasser. Detta är i överensstämmelse med resultaten i våra analyser av övergång till realskola, presenterade i avsnitt 7.3.1. Vi kan inte därav dra slutsatsen att detta gäller oberoende av de universitetsstuderandes villkor och fördelningen av resurser mellan sociala klasser. Det är inte osannolikt att t.ex. försämrade studielån kan slå hårdast mot barn från små förhållanden och med långa avstånd till högre utbildning.

75Observera att det troligen inte föreligger något problem med statistisk signifikans eftersom vi studerar ett totalurval även om det finns ett visst, litet bortfall. Däremot finns det naturligtvis alltid en viss slumpmässig variation i den sociala sammansättningen av de sökande från ett år till ett annat. Därför bör vi främst söka efter tydliga, varaktiga, trender denna analysnivå och några sådana framträder inte i Figur 8:11. 77 Figur l 8:11 jämförs bara barn från klass l och Vl-Vll, men ytterligare jämförelser med barn från övriga klasser presenterade i Dryler l993b leder till - samma slutsats.

Den ökade spridningen högre utbildning vilka positiva effekter SOU 1993: 85 av den än kan ha haft i övriga avseenden har heller inte kunnat förändra Kapitel 8 den sociala snedrekryteringen på riksnivå. Det förefaller dessutom, enligt våra analyser, utomordentligt osannolikt att så skulle kunna ske. De regioner som inte har någon högskola har en liten befolkning, själva etableringen tycks generellt sett inte ha någon särskilt stark rekryterande effekt bland ungdomar som bor i regionen, och den sociala sammansättningen i dessa områden är i vart fall inte sådan att spridningen i hög grad skulle komma tidigare mer vanlottade sociala grupper till del. Det förtjänar att understrykas att våra analyserna inte på något sätt är en utvärdering av den ökade geografiska spridningen av högre utbildning. Huruvida spridningen av den akademiska verksamheten lett till bättre undervisning och forskning i högskolan är oklart, men det förefaller oss sannolikt att den haft en mängd positiva konsekvenser för de regioner varit föremål för denna nyetablering högskolor. Ökad som av geografisk spridning av högre utbildning kan också vara ändamålsenlig när det t.ex. gäller att öka den totala rekryteringen till högre utbildning.78 Det är också möjligt att de mest positiva effekterna för efterfrågan på utbildning delvis ligger utanför våra analyser, t.ex. för äldre stu-

derande som rimligen är mer avståndskänsliga och mindre flytt-

ningsbenägna än unga, för dem som redan har en högskoleutbildning,79 samt för rekryteringen till kortare högskoleutbildningar

8.4 Alternativa utbildningsvägar

Vår framställning och våra analyser av den sociala snedrekryteringen inriktar sig huvudsakligen på ungdomsskolan och på universitet och högskolor. Dessa är de dominerande skolformerna och förhållandena där den totala utvecklingen. Ändå är det så betydande del det styr att en av vi kallar utbildning sker utanför det formella skolsystemet, främst på arbetsplatser och i olika enskilda utbildningar Sådana former av ut-

78 Det kan förefalla märkligt att den totala rekryteringseffekten inte är större

än vad som framgår av våra analyser se Dryler l993b, Figur 6a och 6b. Vi tror

dock att man inte skall generalisera alltför mycket från våra exempel. Framför allt bör hålla i minnet att åtminstone Luleå och Östersund har haft rätt man specialiserade utbildningar teknisk högskola respektive socialhögskola det är inte sannolikt att mer än en liten andel av alla från just dessa orter har intresse och läggning för sådana inriktningar. Därmed kan en etablering av nya högskolor ha stora rekryteringseffekter för dem med vissa studieintressen, men som kommer från andra regioner. 79Våra analyser gäller, som tidigare, första gången inskrivna i högskolan. Därmed kan vi inte fånga upp personer med erfarenhet av högskolestudier som söker sig till nyetablerade högskolor för att erhålla ny kompetens eller upprätthålla tidigare kunskaper. Speciellt det senare är olyckligt eftersom förbättrade möjligheter till fort- och vidareutbildning var en bärande idé med spridningen av högskoleutbildning. 3° Dessa kortare postgymnasiala utbildningar går tyvärr inte att analysera över en längre tidsperiod eftersom ingen central statistik ñnns före år 1977. 31 Upplärning och kunskapsöverföring sker som nämnts ovan till en mycket stor del i hemmen, men vi väljer att rubricera detta som uppfostran snarare än utbildning.

bildning utmärker sig också genom att de människor som genomgår SOU 1993: 85 den är i olika åldrar medan de utbildningar som står i centrum för Kapitel 8 denna utredning tas av unga människor, vänder sig dessa senare utbildningar även till medelålders, ibland också till äldre.33 Anlägger vi ett historiskt perspektiv utbildningar utanför det formella skolsystemet kan vi preliminärt urskilja tre faser. I den första, ungefär från sekelskiftet fram till 1930-talet, var utbildning utöver folkskolan otillgänglig för den största delen av befolkningen. De som ville vidareutbilda eller bilda sig, men inte kundeville i läroverk hade främst två alternativ: folkhögskolor eller kurser anordnade av ideella föreningar, främst folkrörelserna. Anledningen kunde vara att man av ekonomiska skäl eller grund av avståndet inte kunde i realskolan. Vanligt var också att det allmänna skolväsendet inte kunde tillhandahålden utbildning man ansåg sig behöva, det gällde kanske främst jordbrukarnas behov av yrkesutbildning. Mindre vanligt men säkert före- kommande var att man av ideologiska skäl inte ville i det av högre samhällsskikt dominerade läroverket.34 I den andra fasen, ungefär från 1930-talet till och med 1950-talet, ökade efterfrågan på utbildning kraftigt och trots att mellanskoleformerna främst realskolan byggdes ut, fanns det underlag för alternativa skolformer. Under denna fas slog en ny typ av utbildning igenom, nämligen distansundervisningen. Korrespondensinstituten, fr.a. NKI och Hermods, växte fram och titlar som institutsingenjör etablerades. I den tredje fasen, med början från 1960-talets slut, inrättades den kommunala vuxenutbildningen samtidigt som studiecirkelverksamheten expanderade att gå kurs blev en del av vardagskulturen, åtminsto- ne bland medelålders tjänstemän.85 Komvux är i och för sig en del av det offentliga utbildningssystemet, men är ändå uppenbart en alternativ väg till högre utbildning, samtidigt som utbildning vid komvux kan ses som allmänbildande eller generellt kvalifikationshöjande. Vid sidan av folkhögskolor, korrespondensinstitut och kommunal vuxenutbildning har det alltid funnits en alternativ utbildningsväg

32 I ett bredare perspektiv borde också andra skolor betraktats alternativa som vägar. Många nya utbildningar t.ex. KTH och Chalmers under 1800-talet och socialinstituten i början av 1900-talet startade bredvid det dåvarande formella utbildningsväsendet KTH blev högskola 1877 och Chalmers inte förrän 1937 se Sjöstrand 1965; SOU 1943:34. Kanske kan också små- och folkskollärarutbildningen sessom en alternativ väg eftersom den under lång tid inte var samordnat med övrigt utbildningsväsende det var då vanligt att direkt från folkskolan via preparandkurser till sådan lärarutbildning. 83Till det formella skolsystemet räknar vi skolformer som ansluter till existerande ungdomsskolor utan att vara offentliga, t.ex. privata flickskolor och läroverkgymnasier. 84 Ännu drygt ett decennium in 1900-talet fanns krafter inom arbetarrörelsen som propagerade för att denna skulle anordna sitt eget utbildningssystem parallellt med det offentliga men byggd andra politiska värderingar och andra pedagogiskaformer, bl.a. grupparbeten och studiecirkelformen. Samarbetet med liberalerna under 1910-talet medförde dock att inriktningen reformering av det offentliga utbildningsväsendet kom att bli dominerande. 35 Studiecirklar fanns redan vid seklets början ABF bildades år 1912 och hade under 1930-talet en rätt omfattande verksamhet; det är dock under 1960- och 1970-talen som den expanderar kraftigt jfr Kapitel Arvidson 1985.

arbetsmarknaden. För många och är väl fortfarande i viss mån SOU 1993: 85 var - ett jobb med goda utsikter till internutbildning och kanske befordran Kapitel 8 ett gott alternativ till formell skolning. Bland annat statliga tjänster inom posten, järnvägen, televerket, tullen, försvaret och polisen har kunnat locka anställda med sådana möjligheter. Branschorganisationer, större företag, försäkringsbolag och banker har ofta egen kursverksamhet, ibland med inbyggda karriärstegar. Till skillnad från utbildningar vid de tidigare nämnda skolorna förmedlar internutbildning oftast bransch- eller företagsspeciñk kunskap vars värde på arbetsmarknaden i allmänhet är av mindre räckvidd även om den naturligtvis kan vara mycket värdefull hos den enskilda arbetsgivaren. Som en alternativ utbildningsväg skulle vi också kunna räkna under-

visning förmedlad av privatskolor, speciellt yrkesutbildningar av typen

handelsskolor och -institut. De senaste decennierna har väl också arbetsmarknadsutbildningen kunnat räknas som en alternativ väg, även om rekryteringen till den snarast är ofrivillig och inte ett utslag av ett medvetet utbildningsval. Tyvärr är det så att de som utbildat sig utanför det allmänna skolsystemet också ofta hamnat utanför den officiella utbildningsstatistiken. Vi har därför källor att till, speciellt för att studera den sociala rekryteringen. I de urvalsundersökningar vi använt för analyserna av förändring över tid Kapitel 5 samt av orsakerna till den sociala snedrekryteringen Kapitel 7-8, nämligen SCB:s studier av levnadsförhållanden och Institutets för social forskning levnadsnivåundersökningar, ingår de alternativa utbildningsvägarna genom att de bakats in i måttet individernas högsta utbildning. De finns däremot vanligtvis inte särredovisade. I 1991 års levnadsnivåundersökning antecknades dock alla utbildningar inklusive kurser i arbetet och distansundervisning m.m. som va- - rat sex månader eller längre för närmare 5 000 intervjupersoner Uppgifter om utbildningarnas längd, nivå, yrkesinriktning, typ av läroanstalt och årtal då utbildningen avslutades finns kodade för personer födda 1916-1973. Därutöver finns separata uppgifter om utbildningar respektive examina från komvux, om internutbildning det senaste året för anställda samt om intervjupersonen brukar delta i studiecirklar eller kurser nej, ofta eller någon gång Med hjälp av dessa intervjuuppgifter kan vi ge en bild över hur vanligt det ärvar med utbildning utanför det officiella utbildningssystemet och vilka som utnyttjat dessa alternativa vägar. Vår huvudfråga är: bidrar de alternativa utbildningsvägarna till att minska den sociala snedrekryteringen Inledningsvis kan vi urskilja tre funktioner hos de alternativa vägarna. För det första kan de ge en allmänbildning eller en yrkesinriktad utbildning vid sidan av den traditionella någon går en folkhögskole- kurs för att förkovra sig inom något speciñkt ämnesområde som det allmänna skolsystemet inte kan erbjuda, t.ex. politik eller skapande verksamhet. För det andra kan de vara nivåhöjande och därmed kvaliñce-

35 intervjupersoner som gått huvuddelen av sin utbildning i annat land än Sverige har inte fått dessa frågor och är därför uteslutna ur de följande analyserna.

rande arbetsmarknaden exempelvis institutsingenjörer.37 För det SOU 1993: 85 tredje kan den ett trappsteg vägen till högre utbildning. Detta är Kapitel 8 vara fallet t.ex. för dem som följde folkhögskolornas tvååriga allmänna kurser istället för att ta realen och för dem som kompletterade sin grundskole- eller gymnasieutbildning via komvux för att därmed behörighet för högskolestudier. Hur vanliga är då de alternativa utbildningsvägarna och hur har deras attraktionskraft förändrats över tid Och vilken av de tre funktionerna är den viktigaste

Tabell 8:4 Andel personer, av dem som år 1991 var i åldrarna 18-75 år, som hade genomgått utbildning på minst sex månader utanför det offentliga skolsystemet, som hade studerat vid komvux, som brukar kurserstudiecirklar fritiden, samt gått någon utbildning sju dagar eller längre på betald arbetstid unsom der de senaste tolv månaderna, uppdelat efter kön och ñdelsekohort. Genomsnittlig längd i månader av alternativ utbildning samt för internutbildning längd i dagar. Endast de som gått huvuddelen av sin utbildning i Sverige. Procent. Källa: Levnadsnivåundersökningen 1991.

Födelsekahort Utbsmånader Skola skolform Alla Män Kv 1629 30-49 50-73 Män Kv

Folkhögskola m.m. 3.5 3.4 3.7 3.8 4.1 3.0 19 18 Korrespinst. 1.2 1.4 1.0 2.7 1.5 0.4 24 17 Arb.markn.utb. 1.8 2.5 1.1 1.4 1.8 2.2 14 10 Internutb. 1 5.8 8.4 3.0 5.9 7.3 4.6 27 18 Priv.övr.sko1or 3.5 2.6 4.3 3.5 4.1 3.0 20 16

Komvux alla former 15.1 10.3 20.0 4.4 17.2 17.9

därav examen:

-

Kurslstudiecirkel, ofta 9.4 6.7 12.2 13.5 10.1 7.3 någon gång 19.5 17.8 21.1 12.3 23.0 19.8 Bastal 4 835 2 442 2 393 913 1 644 2 278

Internutb.1991 18.0 21.0 14.9 7.8 18.6 18.1 24 263 Bastal 3 150 1 564 1 586 103 1 309 1 738

1 Vårdutbildningar ingår 3 Alla kurser ingår, oberoende av längd och om kursen lett till någon examen eller 3 Genomsnittligt antal kursdagar de senaste 12 månaderna bland kursdeltagare.

37 Det är självklart att en utbildning kan vara kvaliñcerande även om den inte leder till en högre utbildningsnivå, men vi vill gärna göra en åtskillnad mellan breddning och nivåhöjning eftersom det är den senare som generellt sett leder till en förbättrad arbetsrnarknadssituation och då det för frågan om social snedrekrytering nästan alltid är nivån utbildningen som är i fokus.

de alternativa vägarna i olika kate SOU 1993: 85 I Tabell 8:4 har vi delat upp sex folkhögskola innehåller också utbildningar Kapitel 8 gorier. Den översta - m.m. förmedlade ideella organisationer kyrkor och fackförbund. Inav som ternutbildning är svårdefinierad kategori innefattar både statlig en som branschspeciñk, utbildning den privata står för en nåoch privat, t.ex. got större andel.89 Privataövriga skolor, slutligen, rymmer både yrkesutbildningar ofta förmedlade handelsskolor och -institut samt allav utbildningar tagits utomlands eller i privatskolor.9° männa som Även när vi här har ganska hög gräns för vad skall som satt en som räknas utbildning minst sex månaders heltidsstudier kan vi se som - att många har någon form av alternativ utbildning. Drygt 15 procent svenskar mellan 18 och 75 år anger år 1991 att de har sådan av vuxna utbildning. Den siffran är säkert underskattad bl.a. därför att typiskt kvinnliga internutbildningar inom vården inte kunnat urskiljas. Den genomsnittliga effektiva längden i antal månader är påfallande upp två år för de flesta utbildningstyperna, något kortare bland kvinnor. mot Ytterligare cirka 4 procent har därutöver någon examen från komvux.92 Här kan vi notera att det i hög grad är kvinnor som utnyttjat denmöjlighet. Nästan tionde säger vidare att de fritiden ofta bruna var på kurs eller i studiecirkel och närmare femte gör detta nåkar var anställd fler män än kvinnor har dessutom gon gång. Nära var femte gått någon utbildning i arbetet minst vecka under det senaste året. en Sammantaget siffrorna i Tabell 8:4 ett intryck av att det utanför ger det allmänna skolsystemets huvudfåra finns ett högst påtagligt inslag av kurser och utbildningar. Inslaget är inte riktigt stort som statistik över avgivna sådana kurser gör gällande eftersom samma individer m.m. ofta följer flera sådana, det ändå anledning till att studera nästa men ger fråga: hur stor andel den befolkningen har sin högsta utbildav vuxna ningsnivå från alternativt håll

33 De ideella organisationerna driver själva folkhögskolor vilket gör det rimligt slå ihop folkhögskoleutbildningar och utbildningar som ges direkt av nykatt terhetsorganisationer, religiösa samfund samt politiska föreningar

39 Landstingskommunal vårdutbildning samt kommunalt anordnad yrkesutbildning främst yrkesskolor och handelsskolor har räknats till det allmänna utbildningsväsendet därför vi varken kunnat skilja dessa utbildningar från att gymnasial yrkesutbildning eller ett enkelt sätt kunnat urskilja internutbildning från normal skolmässig utbildning. 99 Det måste understrykas att denna kategori, med de uppgifter som stått oss till buds, varit svår att skilja från exempelvis de kommunala och landstingskommunala yrkesskolorna. Träffsäkerheten i klassiñceringen är säkert inte god för de andra kategorierna individuell nivå men vår bedömning är som den skattade totalandelen i stort sett är korrekt. Vi kan också notera att det att inte varit möjligt att skilja ut de privata läroverkengymnasierna från de allmänna de privata står dock för en mycket liten andel av eleverna.

91 Observera individ bara förekommer vid ett av dessa alternativ, att samma nämligen det motsvarar den högsta utbildningsnivån enligt SCB:s stansom dard, SUN eller, vid samma nivå, den utbildning som var längst om även längden är densamma har vi valt den senaste.

92 Andelarna som gått de fem översta utbildningsvägarna i Tabell 8:4 överlappar till liten del med de andelar som redovisas för komvux. Medan 4 procent en har gymnasieexamen via komvux, är det 3.3 procent som har sådan examen utöver någon de andra utbildningarna överlappningen för grundvux och övav rigaenstaka ämnen är obetydlig.

Tabell 8:5 SOU 1993: 85 Andel personer, 18-75 år, som 1991 hämtade sin högsta utbildningsnivå från Kapitel 8 olika skolformer och utbildningstyper. De alternativa utbildningsvägarna består av utbildningar minst månader, för komvux har enbart om sex examen räknats. Endast de som gått huvuddelen sin utbildning i Sverige. Procent. av Källa: Levnadsnivåundersökningen 1991.

Födelsekohort

1 Vårdutbildningar ingår ej.

I Tabell 8:5 visas hur stor andel som 1991 hämtade sin högsta utbildningsnivå från olika typer skolor och utbildningsformer. Med av en extensiv definition av alternativa vägar får vi skattning närmare 14 en procent. Vi måste komma ihåg att denna siffra bara är skattning en grov eftersom kodningarna av skoltyper ofta är vanskliga fortfarande ingår inte vårdutbildning medan vissa utbildningar huvudsakligen som nu ges gymnasiet, men som tidigare togs t.ex. i privata handelsskolor, räknats. Somliga utbildningar har säkert också ibland räknats internsom utbildningar, andra gånger inte tagits alls, och tid vad upp senare gäller polis- och militärutbildningar t.ex. räknats till det allmänna utbildningssystemet. För komvux bygger våra siffror också intervjuuppgifter om examen vilket gör att de troligen är underskattade fler individer har antagligen gått minst ett halvt år i komvux utan examen. Om vi tar till marginaler på ömse sidor om vår skattning kan vi säga i att början av 1990-talet hade mellan 500 000 och 900 000 svenskar mellan 18-75 år nått sin högsta utbildning vid sidan universitet, gymnasier, av läroverk, yrkesskolor samt grund- och folkskolor. De alternativa utbildningsvägarna har därmed starkt bidragit till den totala kunskapsöverföringen i samhället, samtidigt som de antagligen påverkat livschanserna för en påtaglig minoritet av medborgarna.

alternativa utbildningarna i att just utgö- SOU 1993: 85 Vari ligger då värdet av de utbildningen eller i klätterstege till ännu högre Kapitel 8 ra den högsta att vara en utbildningsnivåer Tyvärr är det omöjligt att studera i hur hög grad de alternativa vägarna varit nödvändiga för högre studier, genom att t.ex. behörighetsgrundande. Vi kan däremot närma oss svaret den vara frågan hur stor andel alla med postgymnasial utbildning genom att se av har någon utbildning vid sidan av det formella skolsystemet, en utsom bildning vilken tidsmässigt ligger före den högsta examen. Den andelen är hela 15 procent lite drygt 10 procent bland universitetsutbildade, komvux oräknat. Cirka 6 procent har därutöver någon examen vid komvux de tagit innan de avslutade sin högsta utbildning. Totalt som är det alltså betydande andel av dem som nått de högsta utbildsett en ningarna har erfarenhet någon form av utbildning utanför det som av formella skolväsendet, även vi inte kan uttala oss om denna erfarenom het utgjorde nödvändig kvaliñkation för högskolestudierna. en När vi istället frågar hur stor andel av dem som gått en alternativ oss utbildningsväg till slut hamnar på universitet blir svaret olika berosom ende på vilken alternativ väg vi studerar. I vårt datamaterial har ungefär femte, har folkhögskoleutbildning sex månader eller var som en längre, gått på universitet. Andelen är ungefär densamma för privatövmindre än 10 för arbetsmarknadsutbildning och rig skola men procent internutbildning. Det verkar rimligt eftersom dessa båda former är mer yrkesinriktade än generellt studieförberedande. Av dem som har exafrån komvux har däremot nästan var fjärde senare kommit att men universitet. Det tycks sammanfattningsvis de alternativa utbildningsvägarsom om för den totala rekryteringen till högre utbildna både skulle vara viktiga ning och att de utgör god hjälp för dem som går dessa alternativa våen att nå högskolenivån. I detta avseende är komvux den viktigaste, där gar kompletteringar och studier i vuxen ålder troligen kan utgöra ett verkningsfullt kitt för att foga samman tidigare utbildning och högre studier för vilka denna inte är tillräcklig eller adekvat. Detta bekräftas av andra analyser. Enligt SCB-studie har så många som 30 procent eller fler en högskolenybörjarna påbörjat studier i komvux. Ungefär två tredjedeav bedrivit studier i teoretiska ämnen etapp 2-4 lar av dessa hade gymnasienivå.93 Av studie framgår att mer än var femte person en annan född 1967 gått över till högskolestudier också hade studerat i komsom högst för tvåårig teoretisk linje.94 vux Alternativa utbildningsvägar är för enskilda individer således troligen förberedelse för högre studier och därutöver arbetsen resurs som marknaden, medborgare och i privatlivet. Vilka konsekvenser har som då dessa olika skolformer för livet efter utbildningen Vi har genomfört ett antal analyser av betydelsen av alternativa utbildningsvägar vars resultat kan sammanfattas i två punkter tabellerna visas ej. För det första resulterar de i bättre möjligheter arbetsmarknaden. Av dem som inte tagit studentenmotsv. eller studerat högskolenivå har de som

93 SCB l992c. 94 SCB 1993b.

har folkhögskoleutbildning, utbildning från korrespondensinstitut eller SOU 1993: 85 från privat skola, samt någon form av internutbildning, större chanser Kapitel 8 att nå tjänstemannajobb mellan- eller högre nivå. Undantaget här är arbetsmarknadsutbildning. De som följt någon privatövrig utbildning och internutbildning har också relativt hög lön år 1991.95 För det andra har de som gått någon de alternativa utbildningsväav garna överlag större politiska resurser än andra. De deltar mer i politiken och uppfattar sig i högre grad kunna överklaga myndighetsbeslut. Det är dock vanskligt att avgöra om detta är konsekvens utbilden av ningen eller om det snarare är personer med sådana intressen och kunskaper som väljer att utbilda sig i vuxen ålder. Med undantag politisav ka resurser är de positiva konsekvenserna inte större än för utbildningar på motsvarande nivå inom det allmänna skolväsendet realskola eller yrkesskola t.ex., men de som gått dessa alternativa vägar har skaffat sig ett påtagligt bättre utgångsläge än sina kamrater slutat skolan efter som den obligatoriska skolgången. Efter att ha konstaterat att alternativa vägar har varit och är numerärt

viktiga och att de flesta typer av sådan utbildning som måna-

varat sex der eller längre har positiva konsekvenser på arbetsmarknaden och troligen i medborgarrollen, kommer vi till vår huvudfråga: Vilken år den sociala rekryteringen till dessa utbildningar För att studera detta koncentrerar vi oss på dem som har en alternativ väg högsta utbildsom ning. I Tabell 8:6 visas hur stor andel av barnen från olika sociala ursprung som hämtar sin högsta utbildningsnivå från olika utbildningsvågar. Vi har valt en indelning i enbart fyra sociala klasser eftersom det rör sig om ganska små andelar enskilda utbildningstyperPö Om vi börjar med att granska raderna för Universitet överst och för Folk-lgrundskola får vi två referenspunkter för den sociala snedrekryteringen.97 Dessa är naturligtvis extrema men de ger möjligheten att bedöma huruvida de alternativa utbildningsvägarna tenderar mot den ena eller andra ändpunkten. Faktum är att våra data tyder de att totalt sett utnyttjas nästan exakt i samma utsträckning barn från olika av sociala klasser.

95 Arbetsmarknadsutbildning uppvisar en negativ effekt som dock knappast skall tolkas i kausala termer; det finns en inbyggd negativ selektion till dessa utbildningar, nämligen arbetslöshet. Vad vi möjligen skulle kunna sägaär att arbetsmarknadsutbildning inte är någon stark resurs arbetsmarknaden i termer av yrkeskarriär. Däremot kan det mycket väl så att de vara som genomgått sådan utbildning faktiskt får arbete, vilket torde vara huvudsyftet. 96 De okvaliñcerade lägre tjänstemännen butiksbiträden m.fl. har här slagits ihop med arbetarklassen dit också förmån och verkmästare har förts. 97Notera att vi inte kontrollerat för födelsekohort i denna tabell. Det därför ser felaktigt ut som om jordbrukarbarn var särskilt förfördelade utbildningsmässigt. Om vi jämför barn födda samma år har de som vi visat tidigare ungefär samma situation som arbetarbarn. Procentskillnaden i tabellen beror naturligtvis att jordbrukarna var en mycket stor samhällsklass när våra äldsta intervjupersoner föddes 1910- och 1920-talet samtidigt utbildning utöver folksom skolan då också var ovanlig. Samma sak torde gälla för uppgifterna internom utbildning 19911

Tabell 816 SOU 1993: 85 Andel 18-75 år, med olika social bakgrund, som 1991 hämtade sin Kapitel 8 personer, högsta utbildningsnivå från universitet, olika alternativa skolformer samt obligatorisk skola; att de på fritiden brukar gå kurserstudiecirklar som angav ofta; samt andel anställda angav att de gått någon utbildning på betald som arbetstid under de senaste tolv månaderna enbart utbildningar på en vecka eller längre har tagits med. Procent. Källa: Levnadsnivåundersökningen 1991.

Socialt ursprung

Skolaskolform Tjänstemän Företagare Jordbrukare Arbetare

Universitet 32.1 16.2 9.0 10.4

Alternativa vägar 12.3 14.9 14.1 13.7

därav

Arbetsmarknads-

1 Vårdutbildningar ingår ej. 2 Enbart anställda; internutbildning en vecka eller mer.

Det finns vissa klasskillnader som avser vilka typer av alternativa utbildningar utnyttjats de bör dock tolkas försiktigt eftersom bastasom len är ganska små.98 Totalt sett blir dock vår slutsats att de alternativa utbildningsvägarna bidragit till att minska den sociala snedrekryteringen eftersom de procentuellt sett hjälpt upp den genomsnittliga utbildningsnivån mest för barn till jordbrukare och arbetare.

93 Eftersom arbetsmarknadsutbildningarna till skillnad från de andra utbildningsformerna inte har lika påvisbara positiva effekter kan vi säga att det finns tendens till att det är barn till egna företagare och jordbrukare som i större en utsträckning kunnat använda den alternativa vägen för att förbättra sina chanarbetsmarknaden. Skillnaderna är dock inte stora och givet de osäkerheser vidlåder kodningen bör vi inte dra för stora växlar dem. ter som 99Vi har även studerat förändringen i de alternativa vägarnas betydelse för den sociala snedrekryteringen genom analyser av grupper av födelsekohorter. Tyvärr blir talen så små att det är vanskligt att uttala sig om utvecklingen, men det kan knappast fråga särskilt stora förändringar tabellerna visas invara om te.

Samtidigt som de alternativa utbildningsvägarna framstår både SOU 1993: 85 som viktiga och rätt effektiva och den sociala rekryteringen till dem som Kapitel 8 jämn, visar vidare analyser att det är en påtaglig skillnad i den fortsatta utbildningskarriären: av dem som följt en sådan utbildning når stören re andel av barn från tjänstemannahem än dem med social av annan bakgrund universitetsnivån tabellerna visas inte. I denna bemärkelse liknar den sociala snedrekryteringen den framkommer när vi som analyserar det formella utbildningssystemet. Alternativa vägar trafikeras alltså relativt sett oftare barn från av mindre studievana miljöer men leder relativt sällan till universitetsstudier för dem. För tjänstemännens barn är de mycket effektiva än - mer varannan med komvuxexamen hamnar t.ex. universitet eller högskola. Dessa resultat stöds av en SCB-studie födda 1967. Även av personer där visas att rekryteringen till komvux-studier är rätt oberoende sociav al bakgrund, men att det är påtaglig skillnad i andelarna sedan påsom börjar högskolestudier. När det gäller pojkar från högre tjänstemannahem som gått tvååriga yrkeslinjer på gymnasiet är detta speciellt tydligt: för dessa är det uppenbarligen en vanlig och framgångsrik strategi att komplettera på komvux och sedan börja högskolestudier 30 procent av dem hade läst komvux och hela 23 procent skrivits in vid högskolan.1°° Vilken är då vår slutsats de alternativa utbildningsvägarnas betydelav se för den sociala snedrekryteringen Har de lett till att den minskat Det beror delvis på vilken synvinkel vi anlägger. Eftersom de i så stor utsträckning har riktat sig till dem med kort utbildning, har de definitivt lett till att den totala utbildningen i landet blivit jämnare socialt fördelad. Barn från olika sociala ursprung har följt de alternativa vägarna i ungefär samma grad därmed har de främst ökat - andelen som genomfört studier på mellannivå inom jordbrukar- och arbetarklassen. Däremot är det inte troligt att den sociala snedrekryteringen till högre studier förändrats eftersom barn från de mest privilegierade samhällsklasserna i högre utsträckning har använt dessa utbildningar språngbräsom da till universitet och högskolor.

8.5 Orsakerna till förändringen i den sociala

snedrekryteringen

Av Kapitel 7 framgick hur olika individanknutna uppväxtförhållanden, främst föräldrarnas samhällsklass och utbildningsnivå, påverkar sannolikheten att fortsätta till högre studier. Vi kunde i Kapitel 5 se hur styrkan i denna påverkan har varierat över tid, framför allt hur den har minskat under 1900-talet. Vi avslutade den analysen med fråga vad att som kan ha legat bakom utjämningen. Är det den välståndshöjsnabba ningen som ligger bakom Har utbildningsreformerna haft sådana avsedda konsekvenser Är det utjämningen i ekonomiska resurser som befordrat en social utjämning i rekryteringen till högre studier I detta av-

19°Se SCB 1993b, Tabell 3:1-3:3.

Kapitel 5 utgångspunkt för formell SOU 1993: 85 snitt skall vi ta analyserna i som en förändringen i den sociala snedrekryteringen. ln- Kapitel 8 tidsserie- analys av ledningsvis följer diskussion vilka faktorer som kan tänkas fören om klara variationen i sambandet mellan socialt ursprung och utbildning.

ik ät *

Att social snedrekrytering förekommer kan främst antas bero att familjer från olika samhällsklasser förfogar över olika stora resurser, materiella och immateriella, som de kan utnyttja till att hjälpa barnen i samhället. Graden snedrekrytering beror hur stora skillnaderut av är mellan samhällsklasserna och i vilken grad val av utna i resurser bildning och yrke är beroende familjens resurser. Det skulle betyda av skillnaderna mellan samhällsklasserna leder till skillnader dem emelatt lan i barnens övergång till högre utbildning, men att varierande betingelser i samhället får dem att verka med olika styrka vid olika tidpunk-

ter. Vi kan urskilja tre huvudgrupper betingelser samhällsnivå, vilav ka påverkar den sociala snedrekryteringen: i utbildningssystemets utformning och omfattning, ii fördelas, absolut och relativt, mellan olika hur resurser samhällsklasser samt iii externa faktorer, t.ex. demograñ och näringsstruktur.

De tre faktorgrupperna är självklart inte varandra uteslutande utan kan tvärtom förväntas sammanhänga, verka samtidigt och eventuellt i interaktion. Nedan redogörs för olika förhållanden som kan hänföras till respektive faktorgrupp. i Till den första hör förhållanden i skolan som gör att de gruppen barriärer måste passeras för att erhålla högre utbildning blir mer som eller mindre höga. Hit hör också frågan vid vilken ålder barriärerna om Också studiekostnaderna på olika nivåer kan nämnas måste passeras. och hit kan även räkna olika former av stöd till studiernas finanman siering, även de inte precis kan sägas utgöra skolförhållanden. om Generellt bör vi vänta oss att större ekonomisk påfrestning studierkan antas medföra i form av terminsavgifter, kostnader för kurslitna teratur, levnadskostnader, sannolik skuldsättning etc. desto större blir den sociala selektionen. Detta följer av att påfrestningarna blir relativt större för barn från familjer med mindre ekonomiska resurser. Det är också troligt att högre barnets ålder är när beslut om övergångar i skolsystemet tas, desto mindre blir selektionen jfr avsnitt l1.1.3. Ju tidigare besluten tas desto mer bör de nämligen påverkas av föräldrarnas förväntningar och ambitioner för barnen och yngre barär desto mindre klara torde föräldrarna vara över vilken kapacitet net det har för skolarbete och desto mindre utpräglade bör dess egna intres- Barnet får rimligtvis också större möjligheter att själv påverka sen vara. besluten senare de tas. En rad politiska åtgärder, vilka delvis införts med avsikt att påverka den sociala selektionens omfattning, har ändrat betingelserna i några av

de ovan nämnda avseendena och det är därför särskilt intressant att stu- SOU 1993: 85 dera om de haft effekter av avsett slag. Till dem hör bland 1927 Kapitel 8 annat års skolreform, grundskolans införande samt högskolereformen. Vilken effekt studiemedelsreformen, som genomfördes 1964, har haft är svårt att säga. Den innebar, åtminstone när den infördes, ganska gynnsamma ekonomiska villkor för studenterna, men dess genomförande innebar att man gick från ett selektivt system särskilt gynnade barn från hem som med små inkomster till ett där inte tog hänsyn till föräldrarnas man ekonomiJm I början av 1900-talet fanns också regler hindrade flickors inträsom de i realskolan. Att de togs bort borde rimligtvis ha minskat skillnaderna mellan pojkar och flickor. Hur det påverkade den sociala selektionen är mera tveksamt det är möjligt att den ökade de borttagna - om barriärerna för flickor ledde till att flickor från socialgrupp I konkurrerade ut pojkar med föräldrar som var lägre tjänstemän, arbetare eller jordbrukarem En viktig faktor är utbildningssystemets dimensionering än snarare dess interna struktur, alltså hur många det är har kunnat beredas som plats på olika nivåer i utbildningssystemet, liksom hur antalet utbildningsplatser på olika nivåer fördelats regionalt. Hur antalet platser en utbildningsnivå påverkar snedrekryteringen beror, enligt tidigare förda resonemang avsnitt 1.2.2, betygsfördelningen i olika samhällsklasser och på benägenheten att söka fortsätta sin utbildning bland dem med ett givet betyg i olika samhällsklasser. Resultaten som redovisades tidigare i detta kapitel talar for ökning att en av antalet platser i högre utbildning om något möjligen kan tänkas leda till en minskad snedrekrytering. Den ökade geografiska spridningen läav roverk bör likaså, i enlighet med den ovan förda diskussionen, förväntas leda till en minskad snedrekrytering. Däremot konstaterade vi i avsnitt 8.3.4 att den regionala spridningen högskolor under 1970- och 1980av talen inte haft någon sådan effekt. ii Till den andra betingelser resursskillnader gruppen av - mellan samhällsklasserna hör kanske främst ändrade inkomst- och löneskill- nader. Dit bör även föras ändringar i den relativa arbetslöshetsrisken samt andra aspekter av hur säker inkomsten kan bedömas i olika vara klasser. Ju större skillnaderna av detta slag är mellan klasserna, desto större bör snedrekryteringen vara, eftersom de påverkar hur stora ekonomiska resurser som man i olika klasser sig kunna barnanser satsa ens utbildning. Till faktorgruppen resursfördelning kan kanske också räkna man skillnader som kan antas påverka attraktiviteten i olika slutpositioner snarare än resurserna i utgångspositionerna. Inkomstskillnaderna mellan olika klasser och än mer mellan olika utbildningsgrupper påverkar inte bara snedrekryteringen genom att de innebär att elever med olika social bakgrund har olika stora ekonomiska högre utbildning resurser: framstår också som ett eller mindre attraktivt alternativ mer beroende

101Se Reuterberg och Svensson1992.

197Jämför Shavit och Blossfeld l993b.

är mellan olika utbildningsgrupper. SOU 1993: 85 hur stora skillnaderna i inkomst är möjligt inkomstskillnader innebär att incita- Kapitel 8 I detta fall det att stora mentet till utbildning ökar mer i klasser där man i stort sett saknar utbildningstradition än i klasser där har en sådan, eftersom utbildman ningstraditionen i de klasserna utgör ett annat starkt skäl att välja senare

högre utbildning se vidare avsnitt 8.6.

iii Till den tredje betingelser externa faktorer som gruppen av - kan påverka snedrekryteringens omfattning hör en demograñsk faktor årskullarnas storlek, vilket diskuterades i avsnitt 2.1. Konkurrensen som utbildningsplatserna antas ibland vara större i stora årsklasser efterom antalet platser på olika nivåer i utbildningssystemet som regel inte som

varierar lika mycket födelsetalen.1°3 Återigen måste det dock beto-

som det inte är självklart vilka effekterna av varierande konkurrens nas att utbildningsplatserna blir på den sociala selektionen. om Till den tredje hör också den övergripande näringsekonomisgruppen ka utvecklingen från ett begynnande industrisamhälle vid seklets början till ett tjänstesamhälle vid dess slut, med alla de förändringar i relatiomellan människor, i och förväntningar som denna föränd ner normer ring har inneburit. Denna utveckling har också medfört en kraftig förklassernas relativa storlek, jordbrukarklassen har gått från att ändring av den kanske största till den minsta klassen under detta årvara att vara hundrade medan klass I har flerdubblats i relativ st0rlek.1°4

* Ik ät

För och av de tre grupperna av förklaringar till den minskade var en sociala snedrekryteringen utbildningssystemets förändring, utveckling- inkomstojämlikheten samt externa faktorer har vi tagit fram ett en av antal mått, eller indikatorer. De beskrivs kortfattat nedan.1°5

Genom en s.k. tidsserieanalys har vi analyserat i hur hög grad dessa olika faktorer har påverkat den sociala snedrekryteringens omfattning. Mer precist tar vi trenden mot en minskad snedrekrytering som utgångspunkt och studerar avvikelserna från den, dvs. vi undersöker i vil-

1°3Easterlin 1980: Ohlsson 1986. 1°4 Här skall observeras att resonemanget rör vad vi kan kalla sociologiska effekter klassernas relativa storlek eller av andelarna som fortsätter till olika av nivåer i skolsystemet. Som framhölls tidigare är det väsentligt att använda mått inte är beroende av marginalfördelningarna, det vill säga av klassernas resom lativa storlek eller andelen når olika utbildningsnivåer. Att vi använder av som sådana mått hindrar naturligtvis inte att dessa fördelningar har reella effekter den sociala selektionens omfattning. Det är till exempel rimligt att antaga att det är andra förhållanden som bestämmer om ungdomar skall fortsätta sin utbildning i situation där kanske 50 procent av en årskull gör det mot i en där en 90 procent gör det. Därmed är det också rimligt att antaga att relationerna mellan klasserna blir olika i de två situationerna. Det är just genom att använda mått inte beror av marginalfördelningarna som vi har möjlighet att uppsom täcka sådana förändringar. 1°5 Professor Rolf Ohlsson och fil. mag. Lars Svensson vid den ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds universitet har generöst hjälpt oss med ett flerserierna, för vilket vi vederbörligen tacksamma. De flesta övriga serier tal av är har tagits fram av Mac Murray inom utredningens ram.

ken utsträckning faktorerna förstärker eller försvagar trenden.1°6 Analy- SOU 1993: 85 ser av denna typ är problematiska, bl.a. därför att de kräver stor säker- Kapitel 8 het i datamaterialet och därför att man med nödvändighet har observationer år och många tänkbara förklarande faktorer. Vi har gjort vad som varit möjligt inom utredningens och vi tvivlar att det går ram, att komma mycket längre. Resultaten bör tolkas försiktigt, eftermen som de är väl förenliga med utfallet av andra analyser, uppfattar vi slutsatserna nedan som tillförlitliga.

i Utbildningssystemets utformning m.m.

Restriktioner vid antagningen till universitet och högskolor har gjorts som ett additivt index. De restriktioner som har beaktats är: Folkskollärare ñck tillträde till viss universitetsutbildning år 1967; Examen från treårigt handelsgymnasium eller från tekniskt gymnasium tillträde gav till viss universitetsutbildning 1960; Tillträde till klasslärarutbildning kan ske från social linje vid fackskolan 1968; De är 25 år och har som 5 års yrkeserfarenhet får tillträde till högskoleutbildning 1969; Tillträdet till de fria fakulteterna spärras 1979. Finansiellt studiestöd har mätts som andel av studenterna när årsklassen är tjugo år som erhållit sådant stöd. Tyvärr har vi inte bedömt det möjligt att med ett mått på selektiviteten i studiestödet, vilket hade varit önskvärt. Utbildningssystemets omfattning har mätts med hjälp antalet stuav derande på gymnasienivån. Skolreformerna har förts in i analysen så att 1927 års skolreform har antagits börjat påverka förhållandena för den årsklass blev tolv som år 1928. Reformen har antagits slå igenom under tioårsperiod, det en vill säga att den inte hade full effekt förrän för den årskull fyllde som tolv år 1937. På liknande sätt har grundskolereformen antagits ha effekt först för den årskull som fyllde tolv år 1958 och ha fått full effekt först för den årskull som fyllde tolv år 1967. Den första årsklass ha som antas påverkats av gymnasiereformen är född 1947 och reformen ha fått antas full effekt för årsklassen född 1954.

ii Resursfördelning mellan sociala klasser

Kvoten mellan ingångslönen för en adjunkt och den genomsnittliga industriarbetarlönen har tagits som mått inkornstolikhet. Vidare har vi använt en uppskattning av arbetslöshetens omfattning. Den har antagits ha effekt vid olika åldrar, beroende vilken utbildningsnivå som avses.

iii Externa faktorer

Den ekonomiska tillväxten försöker vi fånga med hjälp av nationalprodukten i fasta priser och den privata konsumtionen i fasta priser. Den demografiska utvecklingen mäts med årskullarnas storlek.

m5 Studien, liksom de i tidsserieanalysen ingående faktorerna presenteras i Erikson och Jonsson 1993b.

Tabell SOU 1993: 85 Effekter olika faktorer på avvikelsen från årstrenden för den sociala selek- 8 av Kapitel tionen till universitet Univ, universitet och högre yrkesutbildning H.Y., gymnasieutbildning eller högre utbildning Stud samt till utbildning utöver den obligatoriska NOBL. 62 årsklasser. Regressionskoefficienter standardfel inom parentes. Källa: Tidsseriematerialet.

Utbildningsnivå

Arbetslöshet 16 0.30 0.07 0.21 0.07 0.15 0.05 R2 0.27 0.11 0.11 0.14

Öurbin-Watson 1.98 2.01 2.13 2.24

inkomstskillnader eller arbetslöshet 14 kan ingå i ekvatio- Noter: a Endera nen för NOBL.

Vilka de nämnda faktorerna kan då förklara variationen i av ovan den sociala snedrekryteringen Det slutliga resultatet av analysen redovisas i Tabell 8:7, där endast de faktorer som visade sig ha en statistiskt signifikant effekt redovisas. Av de prövade faktorerna är det endast fyra som förefaller ha påverkat variationerna i den sociala snedrekryteringen, varav två är alternativa. De fyra faktorerna är: i: Grundskolans genomförande i Inkomstspridningen i Arbetslöshetens omfattning i: Studieñnansieringssystemets omfattning. Grundskolans införande tycks ha minskat snedrekryteringen vad gäller att fortsätta efter den obligatoriska skolutbildningen. Arbetslöshetens omfattning och inkomstskillnaderna kan som två olika mått på skillses naderna mellan samhällsklasserna i ekonomisk trygghet eftersom arbetslöshet i huvudsak har drabbat arbetarklassen. Vilket av dessa mått används i analysen övergången från den obligatoriska skolan som av spelar ingen roll de ger ungefär samma resultat. Arbetslöshet har ock- så betydelse för den sociala snedrekryteringen vid övriga utbildningsnivåer. Detta kan tolkas att större den ekonomiska olikheten melsom lan klasserna är, desto större är snedrekryteringen på alla utbildningsnivåer. För den sociala selektionen till universitetsnivån visar sig också andelen studenter som får någon form av finansiellt stöd ha effekt; fler som fått stöd desto mindre har selektionen varit. Genomgående får vi som resultat att arbetslöshetens omfattning tycks påverka snedrekryteringen och, som nämnts, för den sociala selektionen till utbildning efter den obligatoriska skolan kan arbetslöshet bytas ut mot inkomstspridning. Om man tolkar arbetslöshet som ett uttryck för

ekonomisk ojämlikhet är detta resultat väl förenligt med hypotesen att SOU 1993: 85 större skillnaderna i ekonomiska resurser och ekonomisk trygghet är Kapitel 8 mellan olika klasser, desto större blir den sociala selektionen. Grundskolans införande ger utslag för övergången från obligatorisk utbildning. Det innebär att samtidigt med grundskolans införande minskade snedrekryteringen och att den det hela taget har varit mindre efter att grundskolan genomförts än vad den innan. Vi kan inte med var säkerhet hävda att den minskade sociala selektionen är ett resultat av skolreformen. Den ekonomiska tillväxten stark på 1950- och 1960var talen, vilket skulle kunna ha påverkat snedrekryteringen, varken men nationalprodukten eller omfattningen den privata konsumtionen av ger någon effekt. Utfallet av analysen förstärker tilltron till att införandet av grundskolan bidragit till att minska selektionen. Den stora förändringen med grundskolereformen var att de tidiga utbildningsvalen sköts i upp åldrarna, högstadiet blev huvudsakligen odifferentierat och elever med olika begåvning korn att i sammanhållna skolklasser. Resultatet att införandet av grundskolan ledde till minskad snedrekrytering stöder en därmed antagandet att äldre eleven är när ett beslut eventuell om fortsatt utbildning och dess inriktning måste tas, desto mindre blir snedrekryteringen. Att omfattningen av det finansiella studiestödet påverkar den sociala selektionen till universitetsstudier stämmer väl med vad skulle vänman ta sig. Resultatet är också förenligt med tidigare forskningsresultat, vilka dock främst gällt det selektiva studiestödet.1°7 Eftersom studiestödet kan antas ha störst betydelse för ungdomar vars föräldrar har relativt låga inkomster, markerar även detta resultat betydelsen ekonomiska skillnaav der för snedrekryteringens omfattning.

* * åk

Sammanfattningsvis pekar våra analyser att förändringar i utbildningssystemet mycket väl kan leda till minskad social snedrekrytering, även om de vanligtvis inte har sådana konsekvenser. Resultatet att grundskolereformen följdes av en bredare social rekrytering till någon vidare utbildning efter den obligatoriska är naturligtvis intressant i och för sig. Det är också intressant därför att i tidigare studier, där man man i brist datamaterial inte kunnat tillämpa formell statistisk analysteknik, inte funnit någon effekt utbildningsreformer på den sociala av snedrekryteringen1°8 Faktum är, att det inte heller finns några interna-

tionella studier som kunnat belägga sådana se Kapitel 10.

Resultaten ovan identifierar också utjämningen ekonomiska av resurser mellan sociala klasser som en faktor bakom den minskade sociala snedrekryteringen, Som vi diskuterade i avsnitt 1.3.2 är det ett vanligt antagande att minskade ojämlikheter i utbildningschanser förutsätter minskade ojämlikheter i levnadsvillkor, det har saknats studier men som skulle kunna pröva detta antagande. Våra resultat stöder åtminsto-

107Reuterberg 1984; Reuterberg och Svensson1992. 193För slutsatser baserade tidsmässig samstämmighet, t.ex. Jonsson 1992; se 1993d.

social snedrekrytering följer utjämning SOU 1993: 85 ne idén att en minskad av en av Kapitel 8 levnadsvillkoren. Vi finner inte att externa faktorer årskullarnas storlek, näringslivets omvandling eller den ekonomiska tillväxten, alternativt den privata köpkraften påverkar den sociala snedrekryteringen. Den stora om- vandlingen från jordbrukarsamhälle till post-industriellt samhälle som Sverige genomgått under 1900-talet, med en tidvis extremt hög ekonomisk tillväxt och välståndshöjning, har alltså inte i sig inneburit att den sociala snedrekryteringen minskat; det är naturligtvis tänkbart att denna utveckling har varit förutsättning för utjämningen av levnadsvillkoen Den rimliga tolkningen av detta är att generellt verkande faktorer ren. denna typ kommer olika sociala grupper tillgodo i ungefär samma av utsträckning, så att de inte påverkar någon kategori mer än någon an-

nan i relativ bemärkelse.

8.6 Ekonomiska incitament och ekonomiska

konjunkturer

Det är inte ovanligt antagande att den sociala snedrekryteringen påett verkas externa ekonomiska förhållanden, så att personer från olika av social bakgrund påverkas olika mycket av hur lönande högre studier är, respektive hur goda de allmänna ekonomiska förhållandena är. Sålunda förekommer ibland ett inslag i debatten om löneskillnader argusom mentet att bättre ekonomisk avkastning på högre utbildning främst en barn från mindre studievana miljöer.1°9 gynnar Vi kan illustrera detta genom att tänka oss att föräldrarnas utbildningstradition och sociala aspirationer utgör push-mekanismer, dvs. de knuffar på barnen mot högre utbildning. Incitament tillhör då en annan grupp av mekanismer som utövar dragningskraft på individen pull-mekanismer Tanken ovan kan därmed beskrivas som att barn från familjer där push-mekanismerna är svaga, kan ekonomiska incitament vara viktiga, de kompenserar frånvaron av knuffar genom en attraktionsmekanism. På liknande sätt kan det förmodas att ekonomiska konjunkturer har olika effekt för barn från olika socialt ursprung. Vi refererade t.ex. i avsnitt 3.2.3 studier redan från förra århundradet, där goda konjunktutycks ha lockat barn från fattigare hem att avbryta studierna för att rer ta ett jobb. Lågkonjunkturer skulle i detta perspektiv kunna ses som en alternativ push-faktor till utbildningstradition eller sociala aspiratio- Man kan dock också tänka sig att de som faktiskt erbjuds ett arbete ner. under en lågkonjunktur har större benägenhet att ta detta, vilket kanske främst gäller barn från arbetarklassen. Möjligen kan dessa mekanismer de alls existerar ta ut varandra, därför att riskerna med en investeom -

1°9 Detta antagande anförs ibland även inom utbildningspolitiken. I Högskolepropositionen l99293:169 sägst.ex. att särskilt för dem som vuxit upp i miljödär akademisk utbildning inte är tradition kan man vänta sig att dålig ekoer nomisk utdelning gör en akademisk utbildning mindre intressant sid. 35.

ring i högre utbildning kan förefalla större i en lågkonjunktur då samti- SOU 1993: 85 digt studier är ett rimligt alternativ till arbetslöshetlm Kapitel 8 Ovanstående antaganden äger en ögonblicklig rimlighet, är vid men närmare påseende problematiska. Vi kommer i detta avsnitt både att föra en teoretisk diskussion om löneskillnadernas tänkbara effekter, och redovisa empiriska resultat som har bäring på frågan. Låt oss börja med antagandet om att ökade incitament dvs. större ekonomisk avkastning på utbildning leder till minskad social snedrekrytering. Problemet med detta antagande är att stora löneskillnader också innebär stora skillnader i resurser under uppväxten. Löneskillnaderna uppträder alltså inte bara som ett incitament utan också baksom en grundsfaktor. Den alternativa hypotesen är att en utjämning levav nadsvillkoren bland föräldrarna leder till en minskad social snedrekrytering varför ökade löneskillnader skulle ha motsatt effekt. Vi kan demonstrera detta med nedanstående resonemang. Om inkomstskillnaderna mellan olika utbildningsgrupper ökar bör högre utbildning öka i attraktivitet jämfört med att ut arbetsmarknaden. Då skulle fler elever i alla samhällsklasser söka erhålla högre utbildning. För att anknyta till Figur 1:1, skulle det innebära att kurvorna för övergångsbenägenheten i alla samhällsklasser försköts uppåt. Kanske skulle också ungdomarna anstränga sig i skolan så att genomsnittsmer betyget höjdes. Vid ett givet antal platser den högre nivån kommer därmed de som tas in i genomsnitt ha högre betyg än tidigare, intagningsspärren till högskolan skulle förskjutas uppåt. Det är långt ifrån självklart vilken effekten blir på snedrekryteringen. Den beror på hur kurvorna för övergångsbenägenheten i olika klasser förhåller sig till varandra och hur de förändras som följd av den ökade avkastningen högre utbildning, samt på betygsfördelningarna och hur de förändras bland barn i olika klasser. Vår hypotes är att om familjer i alla samhällsklasser ökar sina ansträngningar att ge barnen högre utbildning kommer detta främst att gynna barn från högre socialgrupper, där familjerna har relativt stora resurser, och därmed öka snedrekryteringen. Kan vi då på empirisk grund avgöra vilket de båda synsätten av som är rimligast Antagandet om att större ojämlikhet i levnadsvillkor medför större ojämlikhet i livschanser får stöd i en av de gjorda studierna av detta förhållande, där man fann att sambandet mellan social bakgrund och klasstillhörighet i vuxen ålder tenderar vara mindre i länder med små inkomstskillnader än i länder med stora.111 Ett ännu starkare belägg för detta ges av våra analyser över den långsiktiga utvecklingen av den sociala snedrekryteringen i Sverige refererad i avsnittet ovan. Där finner vi ett samband mellan minskade inkomstklyftor och minskad snedrekrytering. Det finns ett annat test vi kan göra för att utröna från om personer mindre vålbeställda och mindre studievana hemmiljöer lockas än mer 11°Detta gäller under antagandet att de ekonomiska riskerna avhålhar en mer lande verkan barn från hem med mindre ekonomiska det i resurser, samt att relativ bemärkelse är fler barn från studieovana hem som lockas att börja jobba snarare än att över till högre studier i högkonjunkturer. 1 Erikson och Goldthorpe 1992, Kap. ll, Tab. 11.3.

ekonomiska incitament. Om det är så, skulle vi förmoda att SOU 1993: 85 andra av sociala snedrekryteringen är minst för de universitetsutbildningar Kapitel 8 den störst ekonomisk avkastning. Vi vet från analyserna i Kapitel 5 som ger det i själva verket är tvärtom, men detta är inget starkt bevis för den att motsatta hypotesen eftersom det kan vara betygsskillnader mellan sociala klasser som slår igenom. Istället bör vi studera de av gymnasielinjevalet och gymnasiebetyget oförmedlade effekterna av föräldrarnas klasstillhörighet och utbildning på valet av prestigeutbildning. Resultatet av en sådan analys visar att det finns sådana direkta effekter, även om de inte är uppseendeväckande starka. De veriñerar ändå intrycket att, givet betyg och gymnasielinje, väljer universitetsnybörjarna vars föräldrar är välutbildade och tillhör högre socialgrupper, oftare prestigelinjer. Arbetarbarn väljer istället oftare inriktningar som inte betalar sig särskilt bra, t.ex. socionomutbildning. Vi kan således inte finna något stöd för hypotesen att större löneskillnader skulle minska den sociala snedrekryteringen. Sammantaget är det därför mycket troligt att det finns ett positivt samband mellan ojämlikhet i levnadsvillkor och ojämlikhet i chanser, och att exempelvis minskade inkomstskillnader leder till en minskad social snedrekrytering. Förändras den sociala snedrekryteringen då med konjunkturernas växlingar Vi har genomfört analys direkt anknyter till den fråen som I vår tidsserieanalys, presenterad i förra avsnittet, studerar vi nämligan. bl.a. vilken betydelse utvecklingen av nationalprodukten nära gen kopplad till konjunkturerna har för förändringen av den sociala sned- rekryteringen. Våra analyser visar att den inte har någon effekt al1s.112 Om vi återknyter till resultaten i Kapitel kan vi erhålla ett indirekt stöd för sak snedrekryteringen är i stort sett oförändrad under samma - 1970- och l980-talen trots kraftiga konjunktursvångningar. När vi skall summera våra resultat om betydelsen av externa ekonomiska förhållanden för den sociala snedrekryteringen är det slutligen bara två faktorer som vi finner relevanta. Det tycks som om ökad arbetslöshet leder till ökad social snedrekrytering, samt att ökade inkomstklyftor har samma konsekvens.

8.7 Sammanfattning: betydelsen av institutionella

faktorer

I Kapitel 7 studerade vi betydelsen av medfödda skillnader och uppväxtvillkor för den sociala snedrekryteringen. Av analyserna drog vi slutsatatt uppväxtvillkoren är mycket viktiga, medan medfödda skillnader sen det hela taget förefaller betydelselösa. Av uppväxtvillkoren visade sig speciellt föräldrarnas utbildning ha inflytande skillnader i skolprestationer och utbildningsval, men också föräldrarnas klassposition och, i mindre grad, inkomster är av betydelse. I detta kapitel har vi sökt svara

112 Den faktor som ger utslag, och som delvis är konjunkturberoende, är arbetslöshetsnivån; och detta resultat talar för att den sociala snedrekryteringen ökar när konjunkturerna är svaga, troligen därför att de sociala skillnaderna då också ökar.

på frågan vad icke-individanknutna faktorer vi har kallat dem insti- SOU 1993: 85 tutionella kan ha för inverkan den sociala snedrekryteringen. Vår Kapitel 8 uppfattning är att man bör se sambandet mellan ursprung och utbildning som huvudsakligen genererat av uppväxtvillkor, men att detta samband varierar i styrka efter sådana institutionella faktorer. Så kan skolans organisering t.ex. befordra snedrekryteringen eller minska den, och samma gäller för den totala fördelningen av levnadsvillkor i befolkningen. Det kan vara instruktivt att börja sammanfattningen med att konstatera att de individanknutna faktorerna verkligen är mycket starka de förklarar en stor andel av den sociala snedrekryteringen. De skillnader som inte fångas upp är trots det inte oväsentliga och kanske åtkomliga genom utbildningspolitik. Vilka institutionella faktorer är det då som påverkar den sociala snedrekryteringen För att börja i grundskolan, verkar det som att en tidig organisatorisk differentiering leder till en större social snedrekrytering. När grundskolan infördes, och de tidigaste utbildningsvalen sköts i åldrarna, upp minskade snedrekryteringen. Den i grundskolan kvardröjande differentieringen i form av nivågruppering i engelska och matematik, leder med all sannolikhet till en starkare social snedrekrytering än vad fallet vore om eleverna gick i helt sammanhållna klasser. Olikheter mellan grundskolor bidrar också till den sociala snedrekryteringen i övergång till längre teoretiska gymnasielinjer. Den socioekonomiska sammansättningen bland eleverna i skola har t.ex. viss betyen delse. Om vi sätter två elever med samma betyg och sociala i ursprung varsin skola, är det större sannolikhet att den som hamnar i en högstatusskola där fler elever kommer från högre socialgrupper, från väl- bärgade familjer och från studievana hemmiljöer väljer gymnasiestu- dier med en universitetsförberedande inriktning. Den sociala omgivningen i skolan har alltså en effekt individers utbildningsval. Så har också skolans betygsavvikelse, dvs. hur effektivt en skola förmår tillvarata en given grupp elever: av våra båda elever har den hamnar i som en skola där elevernas betyg är högre än väntat utifrån elevsammansättningen större sannolikhet att välja en teoretisk inriktning. Dessa båda omgivningseffekter fungerar alltså så att de drar med sig elever som annars skulle valt praktiska linjer eller kanske lämnat skolan. Den elev som hamnar i en skola med en svagare prestationsutveckling kompenseras dock delvis genom att hanhon uppfattar sin relativa position som bättre, vilket medför en ökad sannolikhet att välja teoretiskt gymnasium. Våra resultat pekar alltså på att det finns omgivningseffekter gör som att sannolikheten för två elever med samma förutsättningar att över till längre teoretiska gymnasiestudier, men som placeras i två olika skolor, skiljer sig åt. Eftersom fler elever fortsätter från skolor i högstatusområden, där fler av eleverna kommer från den välutbildade medelklassen, bidrar omgivningseffekterna till den sociala snedrekryteringen. Det vill säga, att om vi som ett tankeexperiment kunde fördela alla eleom ver mellan grundskolorna så att sammansättningen med avseende so-

den sociala snedrekryteringen SOU 1993: 85 cialt ursprung m.m. blev lika, skulle remed några Kapitel 8 duceras; dock knappast mer än procent. vi går över till behandla gymnasieskolan, knöts vissa förhopp- Om att ningar till att den ökade tillgängligheten till och ökade statusen yrskulle locka till sig praktiskt begåvade barn från medelklasskeslinjerna ñnns dock anledning att också befara att en ökad popularitet hem. Det yrkesutbildningar istället drar till sig både teoretiskt och praktiskt hos begåvade barn från mindre studievana miljöer. Våra analyser visar att utbyggnaden yrkesutbildningen under 1960- och 1970-talen faktiskt av attraherat barn från alla sociala klasser, mest dock dem från arbetarhem. Slutsatsen är ändå att den främsta effekten av utbyggnaden var att locka barn utbildning efter folkgrundskolan, istället för att ta dessa att en jobb. Analyserna ingen anledning att tro att denna förändring ett ger oss i den gymnasiala organisationen haft någon större inverkan den so-

ciala snedrekryteringen. vi studerar den högre utbildningen, finner vi likaledes föränd- När i organisation eller administrativa regler som haft effekter för ringar sambandet mellan och övergångsbenägenhet. Om högskolesekursprung expanderar eller krymper har inte någon märkbar inverkan; trolitorn skulle ökad intagning i nuläget ha en viss, men liten, effekt i gen en riktning minskad social selektion till traditionella universitetsutmot bildningar. Förändringar i antagningsreglernas och tillträdesbestämmelutformning verkar ha haft vissa konsekvenser för den sociala sernas snedrekryteringen, de har inte förändrat den varaktigt och knapmen haft någon generell effekt. Sådana åtgärder kan dock ha betydelse past enskilda utbildningslinjer, speciellt där antagningen år starkt begränför sad. En ökad regional spridning högre utbildning har inte kunnat av minska den sociala snedrekryteringen inte ens de orter där nya högskolor etablerats, och det finns inte mycket som tyder att det ens teoretiskt skulle kunna verkningsfull strategi för detta syfte. vara en Studiemedelssystemets utformning och omfattning inverkar, enligt vå-

analyser, den sociala snedrekryteringen. Ett selektivt system, där ra studiemedel utgick efter föräldrarnas inkomst, skulle sannolikt vara det effektivast minskade den sociala snedrekryteringen det finns dock som -

vägande skäl talar mot ett sådant system se vidare avsnitt 11.3.

som Ökningen studiemedelssystemets omfattning under 1900-talet verkar av ha utjämnat möjligheterna att påbörja universitetsstudier. Institutionella faktorer knutna till utbildningssystemet kan alltså bidra till den sociala snedrekryteringen. En annan grupp av faktorer som gör det, är kopplade till fördelningen av ekonomiska och andra resurser mellan sociala klasser. Våra analyser talar för att minskade ekonomiska skillnader leder till minskad social snedrekrytering. Likaså innebär en

minskad arbetslöshet social utjämning. Det sociala ursprunget väger en så säga olika tungt beroende på hur långt ifrån varandra de sociala att klasserna står när det gäller allmänna levnadsvillkor. Ibland förmodas det skulle kunna finnas motverkande effekt så att stora löneskillatt en gör det lönsamt högre utbildning, skulle motvernader, som att satsa ka den sociala snedrekryteringen genom att de skulle verka mer attra-

herande för barn från studieovan hemmiljö. Vi finner inget stöd för SOU 1993: 85 detta antagande; större löneskillnader synes enbart verka i den andra Kapitel 8 riktningen, dvs. leda till en ökad snedrekrytering. En rad andra institutionella faktorer som vi undersökt, verkar inte ha några effekter för den sociala snedrekryteringen till högre studier. Före-

komsten av alternativa utbildningsvägar är viktig för den totala utbildningsfördelningen, men det är främst barn till klass I utnyttjar dessom sa vägar främst komvux för att ta sig till högskolan. Ekonomiska konjunkturer, t.ex. i form av välståndsökning, har med all säkerhet en generell inverkan på benägenheten att över till högre utbildning, men denna inverkan tycks inte skilja sig mellan sociala Inte heller grupper. verkar årskullarnas storlek ha någon betydelse för sambandet mellan ursprung och utbildning. Sammanfattningsvis är vårt intryck att icke-individanknutna faktorer spelar en viss roll för den sociala snedrekryteringen. Sambandet mellan ursprung och utbildning tenderar visserligen motståndskraftigt att vara för många genomgripande samhälleliga förändringar, men det kan variera med bl.a. skolans organisation och levnadsvillkorens fördelning. I Kapitel 11 diskuterar vi vilka konsekvenser denna slutsats har för utbildningspolitiska överväganden.

för 85

konsekvenser

Utbildningens 2323631931

individen

hittills redovisats i detta betänkande är det klart att den so- Av vad som selektionen i utbildningssystemet alltjämt är påfallande barn med ciala olika socialt har obestridligen olika chanser att erhålla högre ursprung utbildning. Även det skett en viss utjämning av snedrekryteringen om 1900-talet kvarstår ändå stora skillnader vid seklets slut. Men är under problem Människor kan uppenbarligen leva ett gott liv nu detta ett oberoende vilken utbildning de fått. Varför skall det då bekymra oss av med bokliga intressen, valt högre utbildning medan den om den ene, andre, intresserad det praktiska, valt att skaffa sig erfarenheter i mer av yrkeslivet Det är utbildningens konsekvenser för individer och samhälle främst kan innebära att snedrekrytcringen är ett problem. som Som framhölls tidigare innebär social snedrekrytering att den samlade mängden talang i samhället inte utnyttjas fullt ut i utbildningssystemet. Om, vilket många ekonomer hävdar, andelen av befolkningen som har högre utbildning och kvaliteten på deras kunskaper påverkar den ekonomiska tillväxten, leder snedrekrytering till en svagare ekonomisk utveckling än vad möjligt Om högre utbildning leder som annars vore till bättre levnadsbetingelser innebär också snedrekrytering att människors levnadsförhållanden inte bara beror av deras insatser och ansträngningar också de förhållanden till vilka de fötts, något som utan av de flesta är benägna att betrakta som en orättvisa. Om emellertid av oss högre utbildning inte har stort andra effekter än att några utvecklar mer abstrakta och intellektuella intressen än andra är det svårt att se snedrekrytering ett problem, under förutsättning att alla individer har som möjlighet att via utbildning utveckla sina intressen och anlag. I analys den sociala selektionen till högre utbildning är det dären av för befogat att studera utbildningens konsekvenser för enskilda individer. Genom att studera dessa konsekvenser får vi en bild av utbildningssystemets betydelse för skillnader i levnadsvillkor. Därutöver visar den hur incitamentsstrukturen ut. Människor har vid sina utbildningsval ser uppfattning konsekvenserna av dessa val kanske inte i detalj, en om i uppfattning grundar sig förhållandena vid men stort sett - en som tiden för valet samt antaganden den förväntade utvecklingen. om Utbildning ha rad olika konsekvenser individnivå. kan antas en det lönar sig med högre studier har ofta varit osofistike- Debatten om rad att det bara är ekonomiska aspekter av utbildning som diskugenom terats Det är rätt självklart att ett antal andra faktorer spelar in när människor väljer utbildning. Den främsta är intresse, men eftersom det oftast finns utbildningar på olika nivåer inom varje intresseområde kan

1 Se t.ex. Ekonomikommissionen, SOU 1993:16. 2 Detta skulle kunna bero att debatten främst har förts av ekonomer, men vi vill gärna understryka att inom klassisk nationalekonomi, liksom i många nyateorier, har även icke-monetära aspekter av humankapitalets avkastning bere handlats.

denna faktor knappast den viktigaste för valet utbildningsnivåå SOU vara av 1993: 85 Snarare är det, tror vi, anställnings- och arbetsförhållanden i bred be- Kapitel 9 en märkelse som kompletterar den ekonomiska avkastningen. Goda arbetsförhållanden ett självständigt och utvecklande jobb, eller - ett arbete där man slipper slita ut sig fysiskt kan kompensera för - en skral lön. En klassisk formulering som statens kaka är liten säker röjer också men att anställningars värde kan mätas i andra dimensioner än lön.

Utbildningens konsekvenser inskränker sig inte till ekonomin och arbetslivet. En del av det goda kan följa högre utbildning som av en är knutet till den personliga utvecklingen, kanske inre tillfredsställelse en eller känsla av sammanhang vilken emellertid kan nås - andra sätt. Det som förefaller oss viktigt att studera i vårt perspektiv är den politiska dimensionen, den medborgerliga kompetenseni Det är en av de centrala uppgifterna för grundskolan att förmedla allmänmänsklig kompetens, men tidigare studier visar entydigt att högre utbildning bättger

re förutsättningar för medborgarinflytandeVi Framför allt kan

man anta att högre studier ger träning i att uttrycka sig muntligt och skriftligt,

samt en vana att läsa mer komplicerad text t.ex. lagar, avtalsregler.

Detta är i sig knappast ett starkt incitament för högre studier, det men kan vara en konsekvens av stor vikt. Den första delen detta kapitel av kommer att behandla utbildningens icke-ekonomiska konsekvenser arbetsmarknaden, i arbetslivet och för medborgarnas politiska resurser.

En avgörande konsekvens att genomgå högre utbildning är ändå av ekonomisk och diskuteras oftast i termer incitament. Om avkastav ningen är god, dvs. om det lönar sig att genomgå högre utbildning, blir det mer attraktivt att välja att utbilda sig än snarare att börja förvärvsarbeta. Vi skall därför ägna den andra delen av kapitlet till att stu-

dera den ekonomiska avkastningen investering i utbildning av en och hur den har förändrats.

9.1 Utbildningens konsekvenser - en övergripande bild

I detta avsnitt skall vi ge en inledande och aktuell beskrivning hur av olika ekonomiska och icke-ekonomiska levnadsförhållanden varierar

3 Önskan att fördjupa sig i specifikt intresse ett kan dock överflygla ekonomiska aspekter. Vissa utbildningar, där de flesta säkerligen känner till att den ekonomiska avkastningen är svag eller t.o.m. negativ, har ändå många sökanden. Det gäller exempelvis utbildning till präst eller bibliotekarie. För studier som visar att avkastningen dessa utbildningar är Ståhl av svag,se 1974.Se också Wadensjö 1991. Det finns naturligtvis undantag från principen att det existerar utbildningar olika nivåer för ett givet intresse - med undantag för vissa konstnärliga utbildningar finns det t.ex. ingen hantverksutbildning högre nivåer. Normalt är emellertid femtonåringars yrkesintresse inte mer artikulerat än att det faller inom ganska löst definierade områden som teknik, vårdomsorg eller jobba med människor och torde därmed kunna tillgodoses inom såväl gymnasial som högskoleutbildning. Ett bra exempel att intresset kan tillgodoses på alla nivåer utgörs pojkars flickors av och utbildningsval. Som framgått tidigare är skillnaderna rätt små mellan numera mäns och kvinnors utbildningsnivå. Samtidigt skiljer sig män och kvinnor kraftigt i valet av utbildningsinriktning.

4 Jonsson 1988, Kap. 3; Petersson,Westholm och Blomberg 1989.

utbildningsnivå. Vi kallar denna samvariation för utbildningens SOU 1993: 85 med konsekvenser, vi inte i analyserna kan demonstrera att det är Kapitel 9 även om frågan en kausal påverkan i de flesta fall torde dock antagandet att om utbildningen är bakomliggande orsak vara oproblematiskt.5 Uppgifen till avsnitt 9.1.1 är hämtade från ULF-undersökningarna och till terna övriga avsnitt från arbetskraftsundersökningarna samt levnadsnivåundersökningarna, i första hand från den som genomfördes 1991.

9.1.1 Utbildning och social position

En grunderna för klassindelningen, som bygger på yrkestillhörigheav ten, är de kvalifikationskrav som ställs i olika yrken. Vi skall alltså vänstarkt samband mellan utbildning och samhällsklass, åtminstota oss ett för de klasser som främst innefattar löneanställda. Av Tabell 9:1 ne framgår detta samband för män och kvinnor födda 1935-19495

Tabell 9:1 Andelar tillhörande olika klasser efter utbildning bland män och kvinnor födda 1935-1949.Procent. Källa: ULF.

Män Klass

Utbildning l lll lVab lVcd Vl Vll Summa Bastal

Obligatorisk 2 6 10 14 4 25 40 100 2640 RealYrkZ-år gym. 5 16 11 13 4 30 22 100 2857 Stud3-4-årigt gym. 14 34 9 13 1 20 9 100 1600 Högre yrkesutb. 32 43 9 9 1 3 4 100 1097 Universitet 75 19 4 1 0 0 1 100 1198

Alla 18 20 9 11 2 20 20 100 9393

Kvinnor Klass

Utbildning l lIl lVab lVcd VI Vll Summa Bastal

Obligatorisk 1 4 21 5 4 6 60 100 2125 RealYrk2-år gym. 2 10 35 5 2 11 35 100 3455 Stud3-4-år gym. 5 17 41 12 1 6 19 100 618 Högre yrkesutb. 11 56 22 4 0 3 4 100 1119 Universitet 55 37 6 1 0 1 1 100 1110

Alla 10 18 26 5 2 7 32 100 8427

Not: l Högre tjänstemän m.fl. lVcd Jordbrukare Tjänstemän mellannivå V] Kvaliñcerade arbetare lIl Lägre tjänstemän Vll Okvaliñcerade arbetare lVab Företagare

5 Vi kommer inte heller att studera vilka mekanismer som ligger bakom resuldet kommer dock att framgå att arbetsmarknadens belöningar till högtaten utbildade främst kanaliseras via deras yrkes- och klassposition. 5 Att vi inte redovisar sambandet i alla årsklasser beror att den snabba ökmed högre utbildning under 1900-talet komplicerar bilden. ningen av andelen Sambandet har dock samma karaktär i alla årsklasser.

Tabellen visar att våra förväntningar är riktiga det råder ett mycket SOU 1993: 85 starkt samband mellan utbildning och tillhörighet till olika samhälls- Kapitel 9 klasser. Bland män är det endast 2 procent av dem med obligatorisk utbildning som tillhör klass I högre tjänstemän m.fl. medan motsvarande andel bland dem med universitetsutbildning är 75 procent. De som endast har obligatorisk utbildning är i stället till 40 procent arbetare utan särskilda yrkeskvalifikationer klass VII medan endast l procent av de universitetsutbildade har yrken i denna klass. Fördelningen över samhällsklasser bland dem med realskolayrkesutbildning, studentexamen eller högre yrkesutbildning ligger mellan de ovan nämnda extremgrupperna andelarna med yrken i klasserna I och stiger från real- skola till högre yrkesutbildning medan andelarna är okvalificerade som arbetare faller. På grund av könssegregationen arbetsmarknaden är yrkcsfördelningen bland kvinnor annorlunda än den bland män bland kvinnorna har större andelar yrken i klasserna III lägre tjänstemän och VII okvalificerade arbetare och mindre i klasserna l högre tjänstemän, IVab egna företagare och VI kvalificerade arbetare sambandet - men mellan utbildning och yrkestillhörighet är mycket starkt också bland kvinnor. Således har l procent av kvinnorna med endast obligatorisk utbildning ett arbete i klass I och 60 procent har ett arbete i klass VII medan motsvarande andelar bland kvinnor med universitetsutbildning är 55 procent och l procent. Yrkestillhörigheten i de övriga utbildningskategorierna bland kvinnor stiger och faller systematiskt samma sätt som bland män. Nu har vi tidigare sett att det råder ett ganska starkt samband mellan socialt och utbildning. Åtminstone till del kan sambandet ursprung en mellan utbildning och egen yrkestillhörighet bero detta samband. Om vi väljer att studera tillhörigheten till klass I och försöker bestämma vilken betydelse socialt ursprung och utbildning har för att komma att tillhöra denna klass finner vi också en viss effekt av det sociala ursprunget, men effekten av utbildning är långt starkare. Detta illustreras i Tabell 9:2 där vi redovisar andelen med personer yrken i klass I efter ursprungsklass och utbildning Som framgår taav bellen föreligger en mycket stark effekt av utbildning oberoende av ursprungsklass. Andelarna bland dem som endast har obligatorisk utbildning och som tillhör klass I är inte stort mer ån l procent i alla ursprungsklasserna medan motsvarande andelar bland dem med universitetsutbildning varierar mellan 67 och 83 procent bland män och mellan 42 och 64 procent bland kvinnor. Vi emellertid också det finns ser att en kvarstående effekt av social bakgrund flera utbildningsnivåerav na. På alla utbildningsnivåer utom den obligatoriska är det större en andel av både män och kvinnor från klass I själva tillhör denna klass som än av dem från andra klasser.

7 De redovisade andelarna utgör väntade värden från logit-modeller. För män innehåller modellen utöver huvudeffekter av årsklass, socialt ursprung och utbildning också en interaktionsterm mellan och utbildning. För kvinursprung nor innefattar modellen endast huvudeffekter.

Tabell 92 SOU 1993: 85 Förväntade andelar i klass I efter utbildning och socialt ursprung bland män Kapltel 9 och kvinnor födda 1935-1949.Procent. Källa: ULF.

Män Utbildning

Ursprungs- Obliga- Realskola Studex Högre Univer-

Kvinnor Utbildning Ursprungs- Obliga- Realskola Studex Högre Univer-

IVab Företagare

Att det finns en oförmedlad direkt effekt som alltså inte går via ut- bildning av social bakgrund egen klasstillhörighet är ett klassiskt resultat inom stratiñeringsforskningen.3 I alla länder finner vi således att det finns ett samband mellan socialt ursprung och social position även bland dem med samma utbildning jfr avsnitt 10.4 nedan. I specialrapporter till utredningen visas dock att denna direkta effekt troligen är svagare i Sverige än i några andra länder bl.a. England och Tyskland -

9.1.2 Utbildning och arbetslöshet

I föregående avsnitt kunde vi visa att utbildning har mycket stor betydelse för klasstillhörigheten. Därmed kan vi också utgå från att utbildning får konsekvenser för en rad andra förhållanden som är centrala för människors levnadsnivå, eftersom det är välkänt att denna är starkt beroende av klasstillhörigheten. Det finns emellertid skäl att närmare un-

8 Se t.ex. Carlsson l958; Blau och Duncan 1967; Goldthorpe 1980 och Jonsson 1988. 9 Jonsson 19930: se också Jonsson och Mills 19930. 31 9

dersöka relationen mellan utbildning och olika förhållanden knutna till SOU 1993: 85 arbetslivet, dels då det är möjligt att arbetsförhållandena även varierar Kapitel 9 med utbildning inom sociala klasser, dels därför att utbildningens betydelse kan ha förändrats över tid. Utbildningens allt mer ökade betydelse för människors situation i samhället har framför allt artikulerats av dem som diskuterat övergången till ett postindustriellt samhälle. I det nya informationssamhället blir, hävdar man, teoretisk kunskap allt viktigare och de som saknar denna kunskap kommer allt svårare att klara sig. Därmed skall vi vänta oss att skillnaderna i levnadsstandard mellan utbildningsgrupperna kommer att öka i det nya samhället. Samma slutsats, att de lågutbildades situation kommer att bli allt sämre, följer också av ett annat argument. Om arbetsgivarna, och särskilt personalavdelningarna som har hand om anställningsfrågor, ser utbildning som ett sätt att sortera de arbetssökande efter förväntad produktivitet eller förväntade upplärningskostnaden kommer de lågutbildade att vara de som står sist i arbetssökandekön. När utbildningsfördelningen förändras så att allt färre endast har obligatorisk utbildning, kommer situationen för denna grupp att försämras färre de blir desto mindre möjligheter kommer de ha att arbete och desto kommer de att mer vara hänvisade till arbetena med de sämsta villkoren. Den ovan skisserade utvecklingen är emellertid knappast oundviken lig konsekvens av samhällsutvecklingen. Om antalet arbeten med låga kvaliñkationskrav minskar långsammare än antalet arbetssökande utan särskilda kvalifikationer och om de som skaffat sig kvalifikationer genom utbildning eller förvärvserfarenhet är ovilliga att ta okvalificerade jobb, kan i själva verket de lågutbildades situation komma att förbättras. Det är också tänkbart att arbetsgivarna gärna anställer lågkvaliñcerade personer för arbeten med låga kvalifikationskrav, eftersom det är osannolikt att dessa personer snabbt söker sig vidare till kvalificerade mer uppgifter, kanske hos en annan arbetssgivare. Vi skall i detta avsnitt se hur arbetslöshetserfarenhet fördelar sig över utbildningsgrupperna och hur detta samband förändrats under de senaste 20 åren. Analysen kommer i huvudsak att baseras på studie en av Jonsson. I nästa avsnitt skall vi sedan ta upp olika förhållanden i arbetet. Sambandet mellan utbildning och arbetslöshet kan bäst studeras med hjälp av arbetskraftsundersökningarna AKU. I de s.k. februariundersökningarna inkluderas uppgifter om utbildning. Denna redovisas uppdelad i tre grupper: i endast förgymnasial utbildning; ii gymnasieutbildade; och iii de med eftergymnasial utbildning. Dessa tre grupper är alla ganska heterogena, så t.ex. kan vi vid periodens början inte skilja de som endast har obligatorisk utbildning från dem med realexamen.

10Se särskilt Bell 1973. 11Becker 1975; Thurow 1972. 12Jonsson 1991.

SOU 1993: 85 Procent Kapitel 9 5

Figur 9:1 Andel arbetslösa i arbetskraften i två åldersgrupper efter utbildningsnivå och år. Procent. Källa: AKU.

För att hjälpligt kontrollera denna heterogenitet gör vi endast jämförelser inom begränsade åldersgrupper. Därför jämför vi arbetslösheten bland lågutbildade med den bland gymnasieutbildade inom åldersgruppen 16-24 år och jämförelsen mellan lågutbildade och postgymnasialt utbildade görs inom åldersgruppen 25-34 år.13 I Figur 9:1 redovisas uppgifter som gör det möjligt att göra dessa två jämförelser för perioden 1971 till 1992. Av Figur 9:1 framgår klart att utbildning påverkar arbetslöshetsrisken. De lågutbildade har alla år en högre arbetslöshetsrisk än vad de med gymnasial eller postgymnasial utbildning har. Vi ser också att arbetslöshetsrisken år störst för de bland de lågutbildade är arbetslösheyngsta ten större för 16-24-åringar än för 25-34-åringar. Fluktuationerna i arbetslöshet är påtagliga med toppar i början av 1970-talet och 1980-talet och en kraftig, ännu inte avslutad, uppgång i början 1990-talet. Det är emellertid tveksamt om det under perioden finns någon trendmässig förskjutning av arbetslösheten en sådan går knappast att observera i någon av de tre utbildningsgrupperna. 13 Det hade varit att föredra att ha 18 år som lägsta åldersgräns snarare än 16, eftersom det i åldrarna 16-17 år, där arbetslösheten sannolikt är hög, knappast ingår några gymnasieutbildade i arbetskraften. AKU-statistiken ger oss dock inget alternativ. 14 Möjligen kan det tyckas finnas en trend mot ökande arbetslöshet från 1971 till 1985 bland de lågutbildade i åldrarna 25-34 år. Bortsett från det problematiska i att plocka ut ett avsnitt och utnämna utvecklingen under denna period till trend, så försvåras tolkningen av heterogeniteten i utbildningsklassiñceringen. I början av perioden innehåller nämligen denna åldersgrupp av lågutbildade inte bara med endast obligatorisk utbildning utan även sådana personer som, exempelvis, har gått igenom realskola.

ll 13-1082

Skillnaden i arbetslöshet mellan de lågutbildade och de gymnasieut- SOU 1993: 85 bildade minskar påtagligt under den nuvarande krisen. Med denna Kapitel 9 jämförelse som grund verkar alltså de lågutbildades situation närmast förbättras, relativt sett. Däremot ökar, under 1990-talets första år, skillnaden i arbetslöshet mellan lågutbildade och personer med eftergymnasial utbildning. Som vi tidigare framhållit är det emellertid problematiskt att använda procentskillnader för jämförelser mellan delgrupper, när motsvarande andel i det här fallet andelen arbetslösa varierar i hela I Fi- - - gruppen. gur 9:2 redovisas därför de relativa arbetslöshetsriskerna när vi jämför de lågutbildade med dem med gymnasieutbildning respektive postgymnasial utbildning. Den första jämförelsen görs dels för dem i åldrarna 16-24 år och dels för dem i åldrarna 25-34 år. I diagrammet beskriver den lodräta axeln överrisken för de lågutbildade. Om hypotesen att denna kategori får allt svårare att göra sig gällande arbetsmarknaden är korrekt, kommer kurvorna därför att luta nedåt höger. Av Figur 9:2 framgår, vilket vi också kunde i den förra figuren, att se arbetslöshetsrisken för de lågutbildade är större än för andra utbildningsgrupper kurvorna har värden över 0. I jämförelse med de gymnasieutbildade förefaller det emellertid inte finnas någon förändring av den relativa risken. Både för dem i åldrarna 16-24 år och för dem i åldrarna 25-34 år är den relativa risken på det hela taget oförändrad under hela perioden. Under 1990-talets första år sjunker arbetslöshetsrisken bland de yngsta lågutbildade i jämförelse med de gymnasieutbildades. Huruvida detta är en tillfällig nedgång eller uttryck för en permanent förändring av relationen återstår dock att se. Arbetslöshetsrisken bland lågutbildade steg under 1970-talet i förhållande till den bland dem med postgymnasial utbildning. Denna ökning kan hänga samman med riskökningen bland de högutbildade i samband

med den s.k. akademikerarbetslösheten i början av decenniet som

framgår av Figur 9:2 var överrisken för lågutbildade över lag liten åren 1971-73. I så fall är förändringen närmast ett uttryck för tillfälliga fluktuationer i arbetsmarknadssituationen bland de högutbildade. Riskökningen för de lågutbildade kan emellertid också bero på tidiatt, som gare påtalats, homogeniteten inom denna utbildningsgrupp ökade under 1970-talet. l vilket fall är det tveksamt förändringen kan tolkas om som konsekvensen av långsiktigt försämrade villkor för de lågutbildade. Efter 1980 varierade de lågutbildades arbetslöshetsrisk kraftigt i jämförelse med risken för de högutbildade, men det går inte att utläsa några tecken på en genomgående förändring i Figur 9:2.

15Skillnaderna inom gruppen med gymnasieutbildning är rimligtvis avsevärda. Särskilt bland dem som följt bygg- och anläggningsteknisk linje är arbetslösheten hög. 16 Relativa risker redovisas, precis som tidigare relativa chanser till högre utbildning, som logaritmerade oddskvoter i Figur 9:2. Den brukar läsa AKUsom rapporter bör observera att relativ arbetslöshetsrisk där används i en annan betydelse än här.

Relativ risk SOU 1993: 85 log-odds Kapitel 9 5

2.0 ,

E a g

05 25-34 i Obl-gymn i 25-34

O L

t -- Obl-gymn

16-24 0 5 I l 1971 1975 1980 1985 1990 År

Figur 9:2 Årliga arbetslöshetsrisker för lågutbildade i två åldersgrupper i relation till riskerna för dem med gymnasial respektive postgymnasial utbildning. Logaritmerade oddskvoter. Källa: AKU.

Vår samlade slutsats denna genomgång måste då bli att lågutbildade av har en större arbetslöshetsrisk än de med mer än obligatorisk utbildning, men att det inte finns några tecken på att deras position i relation till personer på högre utbildningsnivåer har förändrats under de senaste två årtiondena. Den nivåförskjutning i arbetslöshetens omfattning som möjligen har inträffat i början av 1990-talet har lett till en ökad arbetslöshet i alla utbildningsgrupper. Däremot verkar den inte ha lett till en försämring av de lågutbildades relativa position. Det hindrar inte att deras situation är avsevärt sämre än de högutbildades eftergymnasial utbildning förefal- ler, åtminstone hittills, vara en god försäkring mot arbetslöshet.

9.1.3 Utbildning och arbetsförhållanden

Högre utbildning är, som vi såg i förra avsnittet, en god investering för att undvika arbetslöshet. Vilka konsekvenser för ekonomi och arbetsförhållanden har då högre utbildning för dem som har arbete I detta avsnitt analyseras utbildningens konsekvenser ur en rad aspekter, främst kopplade till individens förvärvsarbete. Vi har valt att studera sådana förhållanden som antingen enligt socialpsykologisk teori framställts som, eller i tidigare forskning visats vara, positiva för människor, antingen genom att de har ett betydande egenvärde eller för att de har positiva konsekvenser för hälsa eller andra levnadsförhållanden. Vi har

försökt undvika att studera förhållanden vissa kan uppfattas SOU 1993: 85 som av som fördelaktiga, av andra som ofördelaktiga, eller för vilka det är svårt att Kapitel 9 avgöra huruvida de har positiva eller negativa konsekvenser för enskilda individer. Följande dimensioner har urskilts:

l Ekonomisk avkastning. Den mest uppenbara fördelen med hög utbildning det som enligt ekonomisk teori lockar människor att genom- sådan är den högre lön som den typiskt sett leder till. Här mäter vi timlön, dvs. lön satt i relation till arbetstiden. Vi kan också anta att högre utbildning kan leda till större ekonomiska resurser generellt sett, främst naturligtvis lönen kanske genom men också genom ökade kunskaper placering investeringar om av pengar,

etc. Vårt mått ekonomiska resurser baseras på a värdet intervju-

av personens bostad; b det summerade värdet av bil, båt, sommarstuga

samt husvagn; c tillgången till kontantmarginal, mätt med en fråga

om intervjupersonen vid behov skulle kunna skaffa fram 10 000 kronor.

2 Fysisk arbetsmiljö. En dålig fysisk arbetsmiljö mätt via frågor om kroppsligt krävande arbete, buller, obekväma arbetsställningar, tunga lyft, farliga miljöer m.m.- leder till förslitningsskador och nedsatt fysisk hälsa. Aversionen mot sådana arbetsmiljöer torde utgöra en stark drivkraft bakom beslut om vidare studier.

3 Psykiskt påfrestande arbetsmiljö. Också den psykiska arbetsmiljön kan antas vara viktig för utbildnings- och yrkesval. I socialpsykologisk teori hävdas att det är positivt för människor om deras arbete är psykiskt aktiverande, men om de psykiska kraven är höga utan ett motsvarande utrymme för egna beslut i arbetet kan det leda till stor belastning. Ett sådant högstressjobb har i tidigare studier visat sig leda till nedsatt psykiskt välbefinnande såväl som till hjärt-kärlsjukdomarzo Ett jobb med höga psykiska krav, men med stort beslutsutrymme, kommer här att kallas aktivt; i ett sådant arbete möter den anställde krav, krav men som hon har resurser att handskas med och som därvid befordrar ett självständigt och aktivt handlande. Ett aktivt arbete har bl.a. visats ha positiva effekter för aktivitetsnivån efter arbetet.

4 Kvalificerat och utvecklande arbete. Ett arbete med höga utbildningskrav är generellt sett mer kvalificerat än andra och kan därmed antas utnyttja människans handlingskompetens. Det kan tyckas vara något trivialt att studera utbildningens effekt för graden kvalifikation i av arbetet det vore konstigt om vi inte finner ett samband mellan indivi- - 17Så har vi t.ex. valt att inte studera psykiskt ansträngande arbete som en separat dimension, eftersom tidigare forskning visat att sådant arbete har positiva konsekvenser hälsan om beslutsutrymmet samtidigt är stort, och negativa effekter om det är litet se vidare nedan. 13 De tre ingående variablerna har standardiserats före summeringen medelvärde standardavvikelse 1. Efter kontroller av inbördes korrelationer m.m. valdes variablerna antal konsumtionsprodukter samt utlandsresa bort. 19 Se Tåhlin 1987; Lundberg 1990. 70 Se Karasek l979; 1981; Tåhlin 1987; Lundberg l990; Szulkin och Tåhlin kommande. 21Tåhlin 1987.

ders utbildning och utbildningskraven i deras yrke men i den ut- SOU 1993: 85 sträckning kvaliñkationsgraden i jobbet har positiva eller negativa kon- Kapitel 9 sekvenser innebär den en reell för- eller nackdel för den anställde. Ett annat mått på samma dimension, mindre direkt relaterad till individens utbildning, mäter vi genom ett index över utvecklande arbete. Ett jobb där man möter utmaningar och lär sig nya saker och där man har nytta av vad man lärt sig under sin utbildning eller i tidigare arbeten, kan kallas utvecklande. Det behöver inte vara kvalificerat, men är troligen kvaliñcerande. Den motsatta situationen kan mycket väl vara utarmande för individen. En dimension relaterad till den förra är i vilken utsträckning arbetet innebär möjligheter till personalutbildning på betald arbetstid. Om de med högre utbildning också har större möjlighet till utbildning jobbet ökar utbildningsklyftorna i arbetslivet alternativt fungerar perso- nalutbildning kompenserande 5 Autonomi. En viktig faktor för känslan av kontroll över sitt arbete är i vilken utsträckning man själv kan påverka detta. Vi har urskilt två dimensioner av autonomi. Den första rör inflytandefrihet i arbetets utförande och planläggning. Motpolen till egen kontroll är att vara styrd av andras order eller givna regler. Den andra dimensionen av autonomi är inflytandefrihet i arbetets förläggning. Att kunna kontrollera sin arbetstid kan ha stor praktisk betydelse. Bundenheten till arbetsplatsen är mätt via ett index baserat frågor om flexibel arbetstid, om man kan lämna arbetsplatsen för att ett privatärende, samt om det är noga med tiderna arbetsplatsen. 6 Arbetstid och semester. Här mäter vi tre separata aspekter tiden

en anställd är knuten till sitt arbete, nämligen: a förekomsten av övertid eller långa normala arbetstider mer än 50 timmarvecka; b antalet semesterdagar; samt c obekväm arbetstid Skiftarbete, helg-kvällsjobb

m.m.. Sammantaget tror vi att dessa olika aspekter, tillsammans med arbetslöshetsrisken, täcker in huvuddelen av de förhållanden en individ rimligen tar i beaktande i sitt utbildnings- och yrkesval. I den analys som följer studerar vi huruvida högre utbildning har entydigt positiva konsekvenser efter dessa dimensioner eller om förhållandena i några avseenden blir sämre med högre utbildning. I det senare fallet kanske vi inte självklart kan gradera olika utbildningsnivåer från fördelaktiga till ofördelaktigai

22 Variabeln är mätt med en enkel fråga om intervjupersoner munder de senaste tolv månaderna genomgått någon utbildning betald arbetstid. 23 Indexet består dels av en fråga om i vilken grad intervjupersonen har ...inflytande över vilka arbetsuppgifter [Du] skall utföra, dels vilket sätt dessa skall utföras. Därutöver ingår en fråga om intervjupersonen mmåste följa klart angivna regler eller rutiner när [Du] utför [Dina] arbetsuppgifter. Här ingår också frågan om man behöver vara kreativ påhittig, uppñnningsrik i arbetet. Den korrelerar naturligtvis också ganska högt med indexet över utvecklande arbete men laddar i en faktoranalys klart högre inflytandedimensionenü 24 Vid sidan av intresse, vilket som nämnts ovan i de flesta fall inte är en viktig orsak till nivåspecifika val.

Resultaten från ett antal regressionsanalyser av ekonomiska resurser SOU 1993: 85 och arbetsförhållanden visas i Tabell 9:3 män och 9:4 kvinnor. Alla Kapitel 9 undersökta faktorer har standardiserats, vilket gör det enklare att se vilka fördelar eller nackdelar med högre utbildning som är mest framträdande.25 Det går ganska enkelt att sammanfatta tabellernas alla analyser: högre i utbildning har entydigt och starkt positiva konsekvenser för lön, ekonomiska resurser, för fysisk arbetsmiljö, för kvalifikation och utvecklande arbete, samt för autonomi.26 Detta gäller, med vissa variationer, både för män och för kvinnor. Högre utbildning förbättrar också i genomsnitt den psykiska arbetsmiljön genom att oftare leda till aktiva arbeten, medan högstressarbeten förekommer i lika hög utsträckning för hög- som för lågutbildade. När det gäller arbetstid är situationen mer oklar. Högre utbildning leder till jobb med längre semester och risken att behöva arbeta obekväm arbetstid är mindre, men långa arbetstiderövertidsarbete är vanligare. Det är inte särskilt överraskande att kroppsligt krävande arbeten är vanligare bland lågutbildade eftersom de ofta hamnar i okvaliñcerade manuella jobb. Likaså finner vi det naturligt att högutbildade har större inflytande över viktiga beslut samt oftare kan bestämma takten sitt arbete. Ändå kvarstår dessa fakta: generellt leder högre utbildning sett till bättre arbetsförhållanden. Personer med lägre utbildning, löner vars är de lägsta, har inte i gengäld bättre arbetsförhållanden. Tvärtom tenderar de grupper som har den minsta ekonomiska ersättningen för sitt lönearbete också att ha de slitsammaste, farligaste, minst utvecklande, samt minst självständiga jobben. Den slutsats vi kan dra av analyserna i Tabell 9:3 och 9:4 är att högre utbildning över lag har så positiva konsekvenser för individers chanser att erhålla ett utvecklande och fritt arbete, med liten risk för fysisk utslitning, att de borde utgöra en avsevärd driftkraft för ungdomar att söka sig till högre utbildning. Detta gäller både män och kvinnor.

25 Alla variabler har standardiserats till medelvärde 0 och standardavvikelse 1 vilket innebär att regressionsestimaten i Tabell 9:3 och 9:4 kan tolkas som det antal standardavvikelsers förändring i den beroende variabeln som varje utbildningsnivå genererar relativt obligatorisk utbildning. l modellerna är det kontrollerat för ålder, arbetslivserfarenhet samt denna i kvadrat, och ortstyp. Ortstyp gör ingen större skillnad. Det innebär att effekten av utbildning ekonomiska resurser och arbetsförhållanden inte blandas samman med det faktum att de flesta som har enbart obligatorisk utbildning är äldre och merparten av dem med universitetsutbildning är födda 1940-talet och senare. 25 Det är intressant att notera att anställda med högre utbildning i högre grad genomgår personalutbildning betald arbetstid. Det innebär troligen att företagsintern utbildning förstärker olikheter i utbildning de anställda har som med sig från skolan. För ytterligare analyser detta, med slutsats, av samma se SCB 1993b; 1992b. 27 Detta framgår av en analys presenterad här korrelationen mellan - - av lön och arbetsförhållanden, konstanthållet för utbildning, ålder och förvärvserfarenhet samt dess kvadratterm. De framräknade partialkorrelationerna är nästan alla positiva, dvs. högre lön medför bättre arbetsförhållanden. Se vidare Tåhlin 1987 för en motsvarande analys av levnadsnivåundersökningarna 1968, 1974och 1981 med liknande slutsatser.

SOU 1993 :85 Kapitel 9

ä

å N

å

mm

ê

o

m

å

nu n

m

Z

SOU 1993: 85 Kapitel 9

å å

a

å

S

E

i

S S

å 3 S E

å

E

o

å

.a u

i och 9:4 går det inte utläsa eventuella skillna- SOU 1993: 85 Från Tabellerna 9:3 att kvinnor i vad utbildningen betyder för arbetsför- Kapitel 9 der mellan män och hållandena. Generellt gäller emellertid att skillnaderna i arbetsförhållanden mellan olika utbildningsgrupper är större bland män än bland kvinnor. Arbetsförhållandena bland universitetsutbildade är ganska likartade för de två könen, medan män med lägre utbildning har betydligt fysiska arbetsförhållanden än kvinnor på samma utbildningsnivå. sämre Detta sammanhänger med att den farligaste och mest belastande arbetsmiljön främst förekommer inom byggnads- och tillverkningsindustrin inom jordbruket, områden som i stor utsträckning rekryterar män samt med enbart obligatorisk skola eller med yrkesutbildning. Hur har då utbildningens betydelse för arbetsförhållanden förändrats under det senaste kvartsseklet I Tabell 9:5 redovisas hur utbildningens betydelse för arbetsförhållanden har förändrats med avseende fysisk arbetsmiljö och fysiska arbetskrav, som har mätts på ett likadant sätt i samtliga fyra levnadsnivåundersökningar.

Tabell 9:5 Förändring utbildningens konsekvenser för olika aspekter av mäns och av kvinnors arbetsförhållanden mellan 1968och 1991. Källa: Levnadsnivåundersökningarna.

Fysisk arbetsmiljö Fysiska krav i arbetet

Utbildningsnivå 1968 1974 1981 1991 1968 1974 1981 1991

Universitetsexamen 1.17 0.88 0.88 0.88 0.96 0.96 0.96 0.96 Postgymn utbildning 0.82 0.82 0.62 0.62 0.89 0.75 0.75 0.59 Studentex3-år 0.58 0.58 0.58 0.58 0.60 0.60 0.60 0.60 gym. Realmotsv. + yrk.utb. 0.30 0.30 0.30 0.30 0.45 0.31 0.31 0.40 Realmotsv. 0.32 0.32 0.32 0.32 0.42 0.42 0.42 0.42 Yrkesskola 0.05 0.05 0.05 0.05 0.12 0.12 12 0.12 Obligatorisk ref. 0.00 0.00 0.00 0.00 0.00 0.00 0.00 0.00

R2 hela modellen 0.27 0.13

Not: Modellerna innehåller förutom utbildningsnivå följande oberoende variabler: kön, ålder, antal år i förvärvsarbete, denna variabel i kvadrat, samt ortstyp. När värdena för en utbildningsnivå inte skiljer sig mellan åren har de satts till samma värde. Värdet är statistiskt signifikant 5%-nivån.

Enligt Tabell 9:5 har skillnaderna mellan utbildningsgrupperna i fysisk arbetsmiljö minskat under de senaste 20 åren. Minskningen inträffade redan på 1970-talet, efter 1981 finner vi inga statistiskt signifikanta förändringar. Av Tabell 9:5 att döma kunde man tro att arbetsmiljön har försämrats för de två grupperna med högst utbildning. I själva verket har arbetsmiljön förbättrats för de övriga grupperna, det är endast i förhållande till referenskategorin de med obligatorisk utbildning - försämring för de högst utbildade har inträffat. som en Förändringarna relationerna mellan utbildningsgrupperna i fråga av fysiska krav i arbetet är mycket måttliga enligt Tabell 9:5. De fysiska om

28 Det beror att de beroende variablerna är standardiserade i respektive tabell.

kraven i gruppen med postgymnasial utbildning har ökat något över SOU 1993: 85 åren. I övrigt är skillnaderna mellan utbildningsgrupperna i stort sett Kapitel 9

oförändrade. Utöver de två aspekter av arbetsförhållandena redovisas i Tabell som 9:5 har förändringen i ytterligare ett avseende, autonomi i form inflyav tande över arbetstidens förläggning, undersökts. l detta avseende får vi inga som helst signifikanta förändringar skillnaderna mellan utbildav ningsgrupperna.

9.1.4 Utbildning och politiska resurser

De medel som medborgaren förfogar över med vars hjälp han eller hon .kan påverka sina villkor via det politiska kan systemet ses som hennes politiska resurser. De motsvarar således den politiska vad ekoarenan nomiska resurser utgör marknaden29I den ideala demokratin deltar alla i den politiska beslutsprocessen så sätt får garanti för - man en att alla medborgares intressen ingår i avvägningarna inför politiskt ett beslut.3° Eftersom inte alla deltar kommer intressena hos de medborgar-

grupper som deltar att väga oproportionerligt tungt i besluten. Att många medborgare, vilka befinner sig i likartad situation och en som har likartade intressen, i någon form deltar och gör sin stämma hörd i politiken kan därför sägas innebära kollektiv för en resurs var och en i denna situation. På så sätt kommer nämligen deras situation och intressen att uppmärksammas och beaktas i politiken. Därutöver finns naturligtvis vissa möjligheter att, åtminstone på den lokala nivån, direkt påverka de egna villkoren genom deltagande i den politiska processen. Med det ovan skisserade betraktelsesättet påverkar antalet är aktisom va inom olika utbildningsgrupper situationen i den I vilegna gruppen. ken utsträckning deltar då personer i det politiska livet och i vilken utsträckning påverkar utbildningen medborgarnas politiska resurser Vi kan från levnadsnivåundersökningarna urskilja indikatorer tre politisk aktivitet och politiska resurser: i Politisk aktivitet. En uppenbarligen viktig form politisk av verksamhet är arbete i politiska organisationer. Vi använder ett index som antar fyra värden, från att inte medlem i någon sådan organisation vara till att ha en förtroendepost och ha varit på något möte under det senaste året före intervjutillfállet. ii Politiskt utanförstående. De varken är med i någon som facklig eller politisk organisation och aldrig demonstrerat, aldrig som tagit personlig kontakt med någon ansvarig för att påverka beslut i person ett en samhällsfråga, samt aldrig talat som ett möte eller skrivit en insändare eller artikel i någon tidning, räknas politiskt utanförstående. som iii Politisk fattigdom. I sin till låginkomstutredningen rapport om politiska resurser såg Johansson politisk fattigdom som att inte kunna vanemässigt försvara sina intressen och den definierades operationellt 29En diskussion av politiska begrepp och företeelse resurser som förs i Johansson, S. 1971. Se också Johansson 1979.

30Se Mill 18611910.

överklaga myndighetsbeslut. Vi SOU 1993: 85 som att inte tro sig om att kunna ett här. Kapitel 9 följer denna definition Enligt det fördes utgör antalet personer från resonemang som ovan någon deltar i politisk verksamhet en kollektiv resurs för grupp som gruppmedlemmarna. Genom sitt stora antal är de lågutbildade gynnade avseende. Av dem hade varit ett politiskt möte året före i detta som intervjun hade cirka 45 procent endast obligatorisk utbildning eller yrkesskola medan de universitetsutbildade utgjorde mindre än 10 procent och de med någon utbildning utöver gymnasiet drygt 20 procent. De olika utbildningsgrupperna deltar också, på denna nivå, i ungefär samutsträckning i det politiska livet. Bland dem med obligatorisk utma bildning hade cirka 8 procent varit ett politiskt möte medan motsvarande andel bland de universitetsutbildade var 12 procent. Politisk aktivitet varierar således endast svagt med utbildning, samvariationen är liten både bland män och kvinnor. Det finns en tendens till de med högre utbildning är mer aktiva än de med lägre, men effekatt är inte systematisk och utbildning förklarar praktiskt taget ingenting ten variationen i politisk aktivitet. av politisk aktivitet inte varierar med utbildning kan det ändå Om nu något närmare hur politiskt utanförstående och polivara värt att se tisk fattigdom fördelar sig mellan utbildningsgrupperna. I Tabell 9:6 på nästa sida redovisas hur dessa två förhållanden varierar med utbildning bland män och kvinnor. slående i Tabell 9:6 är kanske hur andelen politiskt utanför- Det mest stående har sjunkit från 1968 till 1991. Både bland män och kvinnor och i alla utbildningsgrupper har andelen som saknar alla kanaler för att hävda sina intressen via politiken minskat drastiskt. Skillnaderna är dock påtagliga mellan utbildningsgrupperna, såväl för män som för kvinnor. De universitetsutbildade är sällan utanförstående, medan det är de med endast obligatorisk utbildning som genomgående oftast har stått utan tillgång till kanaler till politiken. Kvinnor tenderar, i alla utbildningsgrupper, att oftare vara utanförstående än män. Också andelen politiskt fattiga har minskat över åren, men här är inte minskningen lika drastisk när det gäller utanförstående. Andelen som politiskt fattiga varierar kraftigt med utbildningsnivå medan andelen år 1991 är närmast obeñntlig bland de universitetsutbildade ligger den nära S0 procent bland män med endast obligatorisk utbildning och en bra bit över denna nivå bland kvinnor med denna utbildning.

31 Johansson, 1971, sid. 35; 55. Senare använde maktutredningen samma oförmåga som operationell definition på vad de kallade bristande administrativ kompetens Petersson, Westholm och Blomberg, 1989, sid. 134. Vi väljer här att använda Johanssons mindre tungfotade formulering. 3 Detta kan dock inte tolkas som belägg för att grundskolan inte lyckats bättre än folkskolan med uppgiften att förmedla allmänmänsklig kompetens. Att andelen politiskt fattiga i gruppen med obligatorisk utbildning är stor följer av att allt flera senare år fortsätter i skolan. Därmed består gruppen med obligatorisk utbildning även år 1991 till stor del av folkskoleutbildade. I en mer detaljerad analys förändringen mellan år 1968 och 1981 visar Jonsson 1990 att anav delen politiskt fattiga bland 15-28-åringar med folkskoleutbildning var 71%, medan andelen bland grundskoleutbildade var 53%. Motsvarande andelar bland de med kortare yrkesutbildning var 55% respektive 36%.

Tabell 9:6 SOU 1993: 85 Andelen politiskt utanförstående och politiskt fattiga bland män och kvinnor år 1968, 1974, 1981och 1991efter utbildningsnivå. Procent. Källa: Levnadsnivåundersökningarna.

Postgymn utbildning 40 19 9 7 20 9 5 5 Studentex3-år gy 47 21 14 8 23 14 8 12 Realmotsv + yrk 49 10 8 7 24 16 14 14

Kvinnor

Universitetsexamen 49 18 4 7 18 10 5 5

Postgymn utbildning 64 27 ll ll 37 21 14 14 Studentex3-år gy 62 36 20 12 44 30 21 19 Realmotsv + yrk 70 27 16 ll 45 38 23 29

De övriga utbildningsnivåerna faller ganska jämnt mellan dessa två ytterligheter. Kvinnor har generellt mindre politiska resurser än män. Det visade sig ovan i fråga om utanförstående och det visar sig igen när det gäller politisk fattigdom i alla utbildningsgrupper, samtliga år, är - andelen större bland kvinnor än bland män. Av Tabell 9:6 framgår, som redan nämnts, att de politiska resurserna ökat i alla utbildningsgrupper. Men har de ökat i lika utsträckning eller har de relativa skillnaderna mellan förändrats För grupperna att undersöka det bör vi, på samma sätt vi i Kapitel 5 undersökte förändsom ringen av de relativa chanserna att högre utbildning, statisanpassa en tisk modell. Eftersom utbildningsnivån är starkt korrelerad med ålder kontrollerar vi för ålder och dessutom, liksom i analysen arbetsförav hållanden, för ortstyp.33 Utfallet sådan analys visar av en att om något har de relativa skillnaderna i politiska resurser mellan utbildningsgrupperna ökat från 1968 till 1991. Både för politiskt utanförstående för och politisk fattigdom ñnner vi således att de politiska resurserna relativt sett ökat mer bland de högutbildade än bland de lågutbildade. Sammanfattningsvis visar vår ögonblicksbild från början av 1990-talet att högre utbildning har betydande positiva konsekvenser för individen. Högutbildade har större ekonomiska resurser och generellt sett bättre

33 Logistiska regressionsanalyser har genomförts med politiskt utanförstående och politisk fattigdom som beroende variabler och utbildningsnivå, kön, ålder, ålder i kvadrat samt ortstyp som oberoende. Dessutom har interaktionstermer mellan undersökningsår och en linjär term för utbildningsnivå införts och likaså en term för interaktionen mellan kön och utbildningsnivå.

gäller fysiska arbetsvillkor. I vissa SOU 1993: 85 arbetsförhållanden, inte bara när det påstå skillnaderna i levnadsvillkor är mycket Kapitel 9 fall kan man med fog att mellan anställd med bara obligatorisk skolgång och en med efstora en tergymnasial utbildning.34 När det gäller politisk aktivitet är skillnaderganska små mellan utbildningsgrupperna. Högutbildade saknar emelna lertid mindre ofta tillgång till kanaler för att göra sina röster hörda och de har betydligt större tilltro till sin förmåga den politiska arenan hävda sin rätt gentemot överhet och myndigheter. Därmed har de geatt större kompetens att främja sina intressen i politiken. nerellt en slutsats ovanstående analys är att den sociala snedrekryteringen En av högre studier otvivelaktigt medför att människor från olika social till bakgrund under sitt liv kommer att få olika levnadsförhållanden. vuxna Därmed bidrar utbildningen till att överföra privilegier och olägenheter

mellan generationer. En slutsats är att en högre utbildning nästan annan alltid har positiva konsekvenser i jämförelse med en lägre. Det är val görs tidigt i livet har så varaktiga effekter som utbildandra som som ningsvalen. Om dess konsekvenser är kända, vilket de till sin allmänna sannolikt är, är det svårt att det skulle finnas något genekaraktär att tro utbildningssystemet. Även Sverige interrellt incitamentsproblem i om har små löneskillnader mellan anställda med olika lång nationellt sett utbildning gör övriga fördelar som följer med längre skolning det osannolikt efterfrågan högre utbildning skulle vara särskilt låg. att

9.2 Utbildning och inkomst

9.2.1 Utbildning och inkomstkarriär

Om vi utgår från att ett arbete högre tjänsteman e.d., är mer gynnsom okvaliñcerad arbetare starka belägg talar för att detta samt än ett som antagande är riktigt35 visar tabellerna 9:1 och 9:2 att utbildning har betydelse för levnadsvillkoren. Detta framgår också mer direkt av stor tabellerna 9:3 och 9:4. Vi skall emellertid se närmare på vilken betydelutbildning har för inkomsten. I levnadsnivåmaterialet har det varit se möjligt ställa årsinkomster från 1951 och framåt. I Figur 9:3 att samman redovisas genomsnittliga sammanräknade nettoinkomster i fast penningvärde för män, födda 1935-1944, efter ålder vid inkomstens förvärvande

samt utbildningsnivå.

34 Delvis kompenseras detta den inkomst som högutbildade försakar ungenom der studietiden; detta studeras i avsnitt 9.2.1. 35 exempel Erikson och Åberg l984; Vogel m.fl. l987; Fritzell och Se till Lundberg l993; kommande. 35 Uppgifterna, 580 män, är hämtade från levnadsnivåmaterialet. Den som avser inkomst vi har uppgift dm för hela perioden avser sammanenda typ av som räknad nettoinkomst. Eftersom vi inte känner till arbetstiderna har vi valt att endast redovisa uppgifter för män. För dem kan vi utgå från att utbildning eller de huvudsakliga sysselsättningsalternativen, för kvinnor tillförvärvsarbete var kommer komplikationen att oavlönat hushållsarbete är en viktig sysselsättning. tidigaste inkorrjstuppgifter, vi har tillgång till, avser den taxerade in- De som komsten år 1951. Arsklassindelningen är vald så att vi kan registrera inkomsterna från 16 års ålder.

Kurvorna i Figur 9:3 har beräknats kvoter där medelinkomsten SOU 1993: 85 som bland dem som enbart har obligatorisk utbildning är nämnare. Värdet 1 Kapitel 9 den lodräta axeln representerar således denna medelinkomst och de övriga kurvorna visar olika utbildningsgruppers inkomst i relation till

detta referensvärde. Tar vi kurvan för dem fick universitetsutbildsom ning som exempel, vi att vid 16 års ålder hade denna ser grupp i genomsnitt en inkomst om ungefär 20 procent vad de aldrig fick av som mer än obligatorisk utbildning i genomsnitt hade vid denna ålder. års Vid 26 ålder hade de två grupperna ungefär samma genomsnittsinkomst och vid 45 hade de universitetsutbildade cirka 70 procent högre inkomst än dem med obligatorisk utbildning.37 Kurvornas allmänna form är väntad och lättförståelig. Kurvorna för dem med någon vidareutbildning startar alla under 1 eftersom de som går i skolan i stort sett inte har några inkomster. Når de kommer ut arbetsmarknaden efter avslutad utbildning stiger relativinkomsterna, snabbast för de universitetsutbildade. I åldrarna mellan 20 och 30 år tenderar de med olika former av högre utbildning och yrkesutbildning att ha nått högre genomsnittsinkomster än dem med endast obligatorisk utbildning. Kurvorna visar tydligt utbildningens effekter inkomstbildningen ju högre utbildning, desto mindre tjänar - man i ungdomsåren, men desto högre inkomster får man senare i livet. De universitetsutbildade visar således den inkomstutmest extrema vecklingen med mycket låga inkomster i de tonåren senare men med snabbt stigande inkomster kring 25-årsåldern. Även de med yrkesskola, samt de med någon sekundär utbildning hade, naturligt lånog, relativt ga inkomster runt tjugoårsåldern. Ju kortare vidareutbildning desto tidigare har man fått inkomster överstiger de folkskoleutbildades som för nästan alla i denna åldersgrupp innebar den obligatoriska utbildningen folkskola. För dem som har universitetsutbildning eller högre sekundär utbildning fortsätter utbildningen att ha positiv effekt en inkomsten långt vi kan följa dessa årskullar, det vill säga fram till 46 års ålder. För dem med lägre sekundär utbildning verkar också relativinkomsten fortsätta att öka med stigande ålder, ökningen men är mycket svag efter 30årsåldern. De som endast har yrkesutbildning uppvisar däremot en annan inkomstkarriär. Deras relativa inkomster steg ganska snabbt under några år efter att de gått ut skolan. Därefter planar inkomstkurvan ut för att senare sjunka något, det vill säga skillnaden i inkomst mellan dem med yrkesutbildning och dem med enbart obligatorisk utbildning blir något mindre vid högre åldrar.

37 För att inte för observationer i någon av utbildningsgrupperna har vi slagit ihop realskolenivån med yrkesutbildning därutöver samt studentexamen eller motsvarande utbildning med yrkesutbildning därutöver. Antalet observationer i de fem utbildningsgrupperna blir då: obligatorisk utbildning, 209; yrkesskola, 121; lägre sekundär utbildning, 119; högre sekundär utbildning, 58; samt universitetsutbildning, 73.

SOU 1993 :85 Kapitel 9

Relativ inkomst

---- -- Universitet

Högre -sekundär

--------- - Lägre sekundär

.uu- Yrkesn skola

-- Obligatorisk

Ålder

9:3 Inkomst över livscykeln för män, födda 1935-1944, med olika utbild- Figur ning i relation till motsvarande inkomst för män med enbart obligatorisk utbildning. Fem års glidande medelvärden. Källa: Levnadsnivåundersökningarna.

Utvecklingen kan bero att särskilt bland arbetare blir arbetslivserfarenhet med åren allt viktigare för lönen i förhållande till den ursprungliga utbildningen. För arbetare kan i många fall inskolning arbetet fungera ett alternativ till formell yrkesutbildning. Desssom en kan den solidariska lönepolitiken, som den fördes under 1970utom och 1980-talen, ha bidragit till denna utveckling, framför allt kanske de kallade låglönesatsningarna33 Som framgår av föregående avsnitt kan dock de med yrkesutbildning ha vunnit i andra avseenden bland an- erhålla bättre arbetsförhållanden samtidigt som de ofta nat genom att farligare arbeten och, i vissa yrkesgrupper, större arbetslöshetsrisker. har då avkastningen högskoleutbildning förändrats över tid I Hur har av 9:4 redovisas för olika årskullar medelinkomsterna bland univer- Figur sitetsutbildade män i förhållande till medelinkomsterna för män med obligatorisk utbildning. Kurvorna år beräknade samma sätt enbart de i Figur 9:3 och kurvan för årskullarna 1935-44 är därför idensom tisk med den för de universitetsutbildade i denna figur. Som vi såg redan i den föregående figuren tenderar de som senare tar universitetsexamen före 25 års ålder tjäna mindre än dem med obliatt gatorisk utbildning. Detta framgår för alla årskullar där vi har informainkomsterna före 25-årsåldern. Efter avslutad utbildning ökar tion om emellertid de universitetsutbildades relativinkomster påtagligt.

38l-libbs 1990.

Skillnaderna mellan de olika generationerna i Figur 9:4 visar SOU hur av- 1993: 85 kastningen av universitetsutbildning har sjunkit över tid års- Kapitel 9 - yngre kull, desto lägre har inkomsten vid ålder varit i jämförelse med samma vad de med endast obligatorisk utbildning erhöll. Av Figur 9:4 framgår exempelvis att vid 50 års ålder hade universitetsutbildade män födda mellan 1905 och 1914 en inkomst som än tre och halv gång var mer en så stor som folkskoleutbildade mäns i ålder. samma Universitetsutbildade män födda under de följande 10 åren hade en inkomst som var ungefär 2.75 gånger större än de folkskoleutbildades och inkomsten för dem som föddes under åren 1925 till 1934 cirka 2 gånger större. var Det var särskilt under åren kring 1970 inkomstskillnaderna minsom skade. Det framgår inkomstutvecklingen över ålder inom årskullarav na. För de tre äldsta årskullarna minskade de relativa inkomsterna just under dessa år. För den äldsta årskullen sjönk den brant efter års ål- 55 der, vilken denna grupp nådde runt 1965, och för den näst äldsta gruppen inträffar den branta nedgången i åldrar de uppnådde kring som 1970. Att relativinkomsterna för dem födda 1935-1944 endast ökar långsamt efter 35 års ålder är troligtvis den kombinerade effekten av ökande karriärinkomster och minskad inkomstspridning. De universitetsutbildades relativa inkomster har fortsatt falla att under senare år. Den relativa inkomsten för dem föddes åren som under 1945 till 1954 låg således i alla åldrar under den för dem födda 10 år tidigare. Hur inkomstutvecklingen blir för dem föddes kring 1960 som vet vi ännu inte, men vid 26 års ålder hade de inkomst i en som genomsnitt var cirka 80 procent av de grundskoleutbildades. Analysen har hitintills visat att, kunde vänta, de får som man som högre utbildning har betydligt lägre inkomster än andra i ungdomsåren,

men att de efter några år i förvärvsarbete når betydligt högre inkomster. Men hur är det om man lägger samman inkomsterna över yrkeskarriären Kompenserar den högre inkomsten senare i livet den inkomst de högutbildade försakat under studietiden Vid vilken ålder inträffar så i fall brytpunkten där de med högre utbildning får en högre sammanlagd inkomst I Figur 9:5 redovisas den från 16 års ålder sammanlagda inkomsten i fast penningvärde för män födda 1935 till 1944 efter ålder och utbildningsnivå. Denna så kallade kumulerade inkomst redovisas samma sätt som i de tidigare ñgurema i relation till den kumulerade inkomsten för gruppen med enbart obligatorisk utbildning vilken liksom ovan anges med värdet 1 den lodräta axeln.

39 Den faktiska utvecklingen av inkomstskillnaderna kan inte redovisas exakt för dessa år på grund att definitionen Sammanräknad inkomst då av av förändrades på ett sätt som vi inte har möjlighet hänsyn till. inkomstskillnaatt ta Att derna faktiskt minskade har dock visats i en lång rad studier. Se exempelvis Aberg, Selén och Tham 1984; Fritzell l99l; Björklund och Kjellström l993; Edin och Holmlund l993; Palme och Wright 1993. 40Jfr Fritzell 1993a.

4 Detta framgår av ñguren, eftersom vi där återger utjämnade tal.

Relativ inkomst SOU 1993: 85 Kapitel 9

1905-1914 1915-1924 á - ---- -- 1925-1934 ---------- -- 1935-1944 1945-1954 - 1955-1964 16 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 Ålder Figur 9:4 Inkomst över livscykeln for universitetsutbildade män i olika årskullar i relation till motsvarande inkomst för män med enbart obligatorisk utbildning. Fem års glidande medelvärden. Källa: Levnadsnivåundersökningarna.

Relativ kumulerad inkomst

---- -- Universitet - Högre sekundär ------- Lägre sekundär nu... Yrkesskola à Obligatorisk

Ålder Figur 9:5 Kumulerad inkomst över livscykeln för män, födda 1935-1944, med olika utbildning i relation till motsvarande inkomst för män med enbart obligatorisk utbildning. Fem års glidande medelvärden. Källa: Levnadsnivåundersökningarna.

Figur 9:5 liknar i mycket Figur 9:3, kurvorna är förskjutna ned- SOU 1993: 85 men åt. Det betyder att bland män i medelåldern är de folkskoleutbildades Kapitel 9 relativa position bättre och inkomstskillnaderna mindre med avseende på de sammanlagda inkomsterna under livet än för årsinkomsterna. Detta beror naturligtvis att de med endast obligatorisk utbildning tjänar mer än andra grupper i åldrarna under tjugo år. Således når män med universitetsutbildning i genomsnitt först vid några och 30 års ålder en sammanlagd inkomst som är lika stor som den för dem med endast obligatorisk utbildning. De med högre sekundär utbildning når till upp samma inkomst flera år tidigare och de med kortare utbildning utöver den obligatoriska vid cirka 25 års ålder. Vid 45 års ålder har de med högre sekundär utbildning nått en över yrkeskarriären sammanlagd inkomst som är cirka 30 procent högre än den de folkskoleutbildade som erhållit. Yrkeskarriären för dem fötts efter 1944 kan naturligtvis som endast följas under en kortare tid, men som framgår av Figur 9:4 är de universitetsutbildades inkomstutveckling mindre fördelaktig i denna födelsekohort än i de tidigare. Vi har kunnat följa den till 36 års ålder. Då var deras sammanlagda inkomst cirka 46 högre än för dem procent med endast obligatorisk utbildning Remarkabelt är att bland dem födda under åren 1935 till 1944 har de med studentexamen, eller med en kortare yrkesutbildning därutöver, haft en inkomstkarriär som i stort sett är likvärdig med de universitetsutbildades. Eftersom de förra kommer ut i arbetslivet tidigare är deras sammanlagda inkomster över yrkeskarriären, åtminstone till 45årsåldern, faktiskt något högre än de universitetsutbildades. Detta resultat bör dock tolkas försiktigt eftersom antalet observationer i gruppen är litet och eftersom andelen företagare är relativ stor i denna grupp. Om andelen företagare varierar mellan utbildningsgrupperna kan den bild vi här givit av deras respektive inkomstkarriär missvisande. De vara registrerade inkomsterna för egna företagare, och särskilt för lantbrukare, speglar nämligen inte deras ekonomiska standard sätt samma som fallet är för löntagare. Det kan därför skäl att studera inkomstutvara vecklingen för olika utbildningsgrupper när vi utesluter dem vid som något tillfälle varit egna företagare. Om vi gör det visar sig den relativa inkomstutvecklingen bland löntagarna till förväxling motsvara den för alla med samma utbildning i samtliga utom den med högre grupper sekundär utbildning. För denna grupp ligger relativinkomsten bland löntagare påtagligt under den för hela gruppen. Vid 46 års ålder hade löntagare med sådan utbildning cirka 45 procent högre inkomst än de med endast folkskoleutbildning när företagarna år inkluderade är relativin- -

komsten cirka 70 procent högre se Figur 9:3. Bland löntagare finner

vi således den väntade inkomstrelationen mellan universitetsutbildade och de med något lägre utbildning de gått igenom teoretiskt - som gymnasium, men som inte har någon universitetsutbildning har påtagligt lägre inkomster än de som har sådan utbildning. Eftersom andelen en som varit företagare är ovanligt hög bland dem med högre sekundär utbildning drygt 20 procent mot cirka 5 procent bland de universitetsut-

41SeJohansson och Hedström 1978.

i de övriga grupperna visar detta att åt- SOU 1993: 85 bildade och cirka 15 procent företagare har relativt höga inkomster. Kapitel 9 minstone denna grupp av Det finns naturligtvis viss osäkerhet i de jämförelser som vi har reen dovisat i detta avsnitt. De universitetsutbildades situation kan vara något mindre fördelaktig än vad den framstår här, eftersom förmögenhetssituationen inte är medräknad inkomsten under studieåren var för de flesta troligtvis negativ på grund av studielån, och räntor och amorteringar dessa lån måste betalas, vilket sänker den sammanlagda inpå sätt vi inte kan registrera. Samtidigt har många fått komsten ett som olika former bidrag och stipendier naturastipendier och bland de av studiebidrag varit skattefria och därmed utgjort en icke reyngre - som gistrerad inkomst under studietiden. Av särskild betydelse är kanske ekonomiskt stöd från föräldrarna. Även detta är kostnad för faom en miljerna utgör de för studenterna en inkomst som naturligtvis höjer delevnadsstandard, eller minskar deras lånebehov, under studieåren. I ras vårt perspektiv är sådana skattefria bidrag av särskilt intresse eftersom de inte är jämnt fördelade över samhällsklasserna naturastipendierna behovsprövade och endast till studenter vars föräldrar hade låga var gavs inkomster, medan föräldrastödet rimligtvis främst gynnar studenter med välbärgade föräldrar. Vi framställer de högutbildades situation nåmer i det vi redovisar inkomster före skatt. Å andra sigot för gynnsam att dan dras underskottsavdragen ifrån innan den sammanräknade nettoinkomsten bestäms. Under den aktuella perioden hade dessa ganska stor betydelse för individernas faktiska ekonomiska standard och de har genomsnittligt haft större betydelse för dem med högre inkomster. Sammantaget blir dock intrycket att även om deras relativa inkomster har minskat så har de universitetsutbildade fortfarande en gynnsam inkomstutveckling och deras livsinkomster kommer med säkerhet att ligutbildningarsr Trots ga långt över vad som tillfaller dem med korta att det tar ganska lång tid för dem med studentexamen eller högre utbildning att komma ikapp dem med endast obligatorisk utbildning gör deårliga inkomstförsprång efter att de kommit ut i förvärvslivet att de ras ganska snabbt får högre sammanlagda inkomster.

9.2.2 Ekonomisk avkastning som incitament till utbildning

Den bild den ekonomiska avkastningen av utbildning som gavs i föav regående avsnitt visar bland annat den realiserade inkomstutvecklingen bland dem som orde olika utbildningsval under 1950- och 1960-talen. Om vi emellertid vill bedöma vad avkastningen av utbildning innebär incitament för skilda utbildningsval kan vi anlägga ett något annorsom lunda perspektiv. En ung person, som efter grundskolan kan välja mellan längre och kortare utbildning eller kanske ingen alls bedöen en - -

43 Att de har höga inkomster hindrar i och för sig inte att inkomsten för dem inte speglar deras ekonomiska standard samma sätt som för löntagare stan- darden kan Lex. vara underskattad även om inkomsten är hög. 44 Vi vet naturligtvis inte hur inkomsterna kommer att utvecklas för senare årskullar, men prognosen känns ändå inte särskilt vågad.

mer sannolikt inte den ekonomiska avkastningen skilda alternativ ef- SOU 1993: 85 av ter hur inkomstutvecklingen tidigare har varit för olika utbildningskate- Kapitel 9 gorier. Enligt humankapitalteorin utgår hon från vilka inkomssnarare ter personer med olika utbildning får och vilken deras sannolika inkomstutveckling kan tänkas bli. Dessutom kan inkomster erhålls som långt fram i tiden bedömas ha ett lägre värde än närliggande förtjänster. För utredningens räkning har Anders Björklund och Christian Kjellström studerat avkastningen på utbildning ett humankapitalperspekur tiv.45 Det avkastningsmått de använder är den kallade internräntan. Ju högre denna ränta är desto större blir avkastningen den investering som det innebär att välja en viss utbildning. I en första analys studerar Björklund och Kjellström internräntan för ett års extra utbildning åren 1968, 1974, 1981 och 1991. Internräntan för timlön före skatt har varit positiv under hela perioden, den föll men mycket kraftigt från 1968 till 1974. Mellan 1974 och 1981 sjönk avkastningen ytterligare något, medan förändringarna mellan 1981 och 1991 är små. Resultaten varierar något beroende val inkomstmått. Det av förefaller bland annat som om avkastningen efter skatt ökade mellan 1981 och 1991, troligen beroende skattereformerna. Utfallet är i viss mån olika för kvinnor och män. Efter 1981 förefaller avkastningen av utbildning närmast ha ökat något för män, medan den har fallit snarare för kvinnor. Liknande resultat har erhållits i andra studier. Inom utredningen har visats att universitetsutbildades årsinkomster föll kraftigt mellan åren 1968 och 1981 i förhållande till andra utbildningsgruppers, och Palme och Wright visar att nedgången i avkastningen på utbildning var särskilt uttalad för de universitetsutbildade. Internräntan var för större delen av perioden betydligt högre för kvinnor än för män, utjämnades under perioden. År 1991 internmen var räntan för timlön och nettoinkomst lägre för kvinnor än för män. Att internräntan är positiv beror att utbildning regel leder till som en högre inkomst än man skulle ha fått den förutan. Internräntans storlek beror då också på under hur många år åtnjuter denna högre man inkomst. En utbildning betalar sig följaktligen bättre i ungdomsåren än senare i livet. Den relativt stora grupp som börjar studera på högskolan efter några år i förvärvsarbete får därmed troligtvis mindre avkasten ning av sin satsning på utbildning än vad de får fortsätter till unisom versitet direkt efter gymnasiet. Förhållandet blir naturligtvis annorlunda om de får ekonomiskt stöd arbetsgivaren för sina studier. av I beräkningarna av internräntan redovisade ovan har Björklund och Kjellström utgått från att de studerande inte har några inkomster under studietiden. Som nämndes ovan utgör emellertid studiemedlen väen sentlig sådan inkomst. När de i sina analyser räknar med värdet av studiemedlen stiger internräntan något.

45Björklund och Kjellström 1993 i Erikson och Jonsson 1993a.

45 internräntan är något förenklat den diskonteringsränta gör den framtida som intäkten av en utbildningssatsning lika med utbildningskostnaden. 47Erikson och Jonsson l993b; Palme och Wright 1993.

43 Grand kommande finner också att 1991 avkastningen års var av ett ytterligare utbildning större för män än för kvinnor.

SOU 1993: 85 lntemränta Kapitel 9

. 9. 20 . .. . x Kvin, med xp j studiemed --- . ° Kvin, utan Tu studiemed á ________

"""""""""""""""""""" Män, med

:- .. studiemed .-.. % - - A - A . k .. .. .. .. .. .. . en - - m . .. .. .. .. .. . .. .. .. h , ax x z - studiemed l -Iê T - - - - 0 §1 1 I I | I I I I I I 1 I I I I I I 1968 1974 1981 1991

År

Figur 9:6 lnternräntor efter skatt beräknade med och utan studiemedel 1968, 1974, 1981 och 1991 för män och kvinnor. Källa: Levnadsnivåundersökningarna Björklund och Kjellström 1993.

Studenternas studiemedel innebär med andra ord att de får en större avkastning sin studiesatsning. I Figur 9:6 redovisas beräknade internav räntor för män och kvinnor, med och utan studiemedel. Resultaten i Figur 9:6 avkastningen av ett års ytterligare högskoavser leutbildning, medan de tidigare redovisade resultaten avsåg ett års ytterligare utbildning, oberoende nivå eller typ. Av Figur 9:6 framgår tydav ligt hur internräntan sjönk i samtliga grupper mellan 1968 och 1981, för att därefter stiga något. Att avkastningen av högskoleutbildning under det senaste decenniet steg för kvinnor gör att denna typ av utbildning skiljer sig från utbildning generellt som vi nämnde ovan sjönk avkastningen utbildning i allmänhet för kvinnor även mellan 1981 av och 1991. Av ñguren framgår också att internräntan för högskoleutbildning är avsevärt högre för kvinnor än för män och att studiemedlen höjer utbildningens avkastning. För män beräknas faktiskt ytterligare utbildning utan tillgång till studiemedel inte ha givit någon avkastning alls

år 1981. De två kurvorna för män visar att studiemedlen under den större delen perioden givit ett ungefär lika stort tillskott om mellan två och av tre procentenheter till internräntan år 1991 verkar dock effekten ha varit något större, vilket sannolikt sammanhänger med de förbättrade studiemedel infördes år 1989. Variationerna i avkastning utbildsom ning bör för män därmed främst sammanhänga med de relativa inkomstskillnaderna mellan olika utbildningsgrupper. Att avkastningen ökade mellan 1981 och 1991 bör, som nämndes ovan, till en del bero på effekterna av skattereformerna.

För kvinnor förefaller studiemedlen betyda avsevärt än för män SOU 1993: 85 mer vad gäller avkastningen utbildning och variationerna över tid förefal- Kapitel 9 ler bero mer studiemedlen. Att studiemedlen betyder för kvinmer nor bör främst sammanhänga med att kvinnor i genomsnitt har lägre lön och kortare arbetstid. Båda dessa förhållanden leder till att studiebidragen, vilka är lika stora för båda könen, kommer att betyda relativt mer för kvinnor än för män. Att kvinnor får större avkastning en av ytterligare högskoleutbildning än män kan bero att medan män i stort sett har lika lång arbetstid oberoende utbildningsnivån, tenderar högav re utbildade kvinnor arbeta längre tid än de med lägre utbildning. Kvinnor med högre utbildning arbetar troligtvis också i genomsnitt konmer tinuerligt, utan förvärvsavbrott, under sin yrkeskarriär. Björklund och Kjellström försöker också undersöka ungdomar om med olika social bakgrund kan antas uppfatta kostnaderna för utbildningen som olika stora eller de beroende på den varierande sociala om bakgrunden kan räkna med olika stora intäkter utbildningen. Vilketav dera fallet som föreligger har stor betydelse för hur politiskt skall man bedöma och eventuellt försöka påverka snedrekryteringen. I det förra fallet skulle ekonomins påverkan på snedrekryteringen främst ligga i att kostnaderna för utbildning bedöms olika ungdomar med olika socialt av ursprung. Som tidigare framhållits kan det bland annat bero att ungdomar värderar ekonomiska risker olika sätt beroende sin sociala bakgrund. I det senare fallet skulle det emellertid intäkterna vara snarare än studiekostnaderna som skiljer olika socialgrupper åt. Resultatet av studien är att det inte föreligger några skillnader i timlön mellan män med samma utbildning med olika social bakmen grund. Det kan finnas ett visst samband mellan social bakgrund och bruttoinkomst alltså inkluderande inkomster rörelse och jordbruk. av I det fallet kan emellertid arv påverka utfallet. I den utsträckning den ekonomiska avkastningen påverkar snedrekryteringen bör vi alltså förvänta att det sker grund värderingoss av att en av studiekostnaderna varierar efter social bakgrund. Till del kan en vi även anta att de faktiska studiekostnaderna, och därmed avkastningen, varierar med social bakgrund. Om nämligen ungdomar från högre socialgrupper får ett större ekonomiskt stöd hemifrån under studietiden, bör det ha en liknande effekt som studiemedlen har internräntan. Det skulle betyda att ungdomar från vissa klasser får högre internen ränta och därmed en bättre avkastning av en satsning på högre utbildning.5° Huruvida, som antas i humankapitalmodellen, individerna verkligen väljer utbildning som om de hade gjort internränteberäkning, kan en ifrågasättas. Vad emellertid internränteberäkningarna är ett mått ger, hur inkomsterna i olika utbildningsgrupper förhåller sig till utbildningskostnaderna. Björklunds och Kjellströms resultat visar att en inve-

49Analysen genomfördes endast för män. Jonsson 1988 fann dock samma resultat för både män och kvinnor. 50Svensson och Reuterberg 1991 ñnner grundval av en enkätundersökning dock ganska små skillnader i hur studerande från olika socialgrupper uppger att de täcker sina levnadsomkostnader under studietiden.

stering i utbildning har positiv avkastning, generellt sett lönar sig ut- SOU 1993: 85 en bildning. Den lönar sig dock sämre än vad den gjorde för 25 är se- Kapitel 9 nu dan.

9.3 Sammanfattning

Den primära frågan i detta kapitel är vilka konsekvenser utbildning har för individen. Om konsekvenserna är stora blir också rättviseproblemet stort. Om, däremot, konsekvenserna är små och betydelselösa förefaller inte heller orättvisan i att utbildning delvis bestäms av den sociala bakgrunden någon större vikt. Men utbildningens konsekvenser för vara av individen kan även ha betydelse för snedrekryteringens effektivitetsaspekt. Om utbildning inte dem som utbildar sig några särskilda förger delar, finns det mindre anledning för begåvade ungdomar att ta de kostnader och den ansträngning som högre utbildning innebär. Eftersom en välutbildad och kompetent arbetskraft är en förutsättning för en positiv ekonomisk utveckling, skulle små individuella effekter av utbildning i så fall kunna leda till en svag tillväxt. Vad finner vi då Utbildning har starka effekter för individernas levnadsförhållanden. Sannolikheten att arbeten i klasserna I och tjänstemän på hög och mellannivå ökar väsentligt med hög utbildning. Högre utbildade får därmed bättre arbetsvillkor och högre inkomster. Högre utbildade har också på det hela taget större politiska resurser än de lågutbildade. Därmed förefaller det klart att utbildning har sådana konsekvenser att snedrekryteringen är problematisk ur rättviseperspektivet. Skillnaderna mellan utbildningsgrupperna har emellertid sjunkit fram till 1980-talets början. Kan då skillnaderna ha blivit så små att effektiviteten blir lidande, dvs. föreligger ett incitamentsproblem Av våra resultat att döma har vi svårt att tro att fördelarna med att högre utbildning är små att det är svårt att locka ungdomar till högre utbildningÅl Det sökandeöverskott under en rad år registrerats på högskolenivå talar inte som heller för att ungdomar uppfattar högre studier som olönsamma. Sammanfattningsvis tror vi att eventuella kvalitativa problem med rekryteringen till högre utbildning inte beror svaga incitament, utan faktorer som försvårar för begåvade ungdomar från lägre socialmer grupper att fortsätta från grundskolan till teoretiska gymnasiestudier och sedan vidare till universitet och högskolor.

5 Se le Grand kommande för en liknande argumentering som leder till samma slutsats.

SOU 1993: 85

10 Sverige i ett internationellt

Kapitel 10

perspektiv

Vi har i de föregående kapitlen analyserat den sociala snedrekryteringförändring över tid, dess orsaker och dess konsekvenser. Innan vi i ens betänkandets avslutande del skall diskutera möjliga politiska åtgärder minska snedrekryteringen vill vi försöka bredda perspektivet geför att fråga situationen i Sverige liknar den i andra länder. Genom att om ställa Sverige i internationellt perspektiv kan vi bättre förstå nom att ett vår inhemska situation, samtidigt som det ger oss ytterligare underlag

för en diskussion av politikens möjligheter. skiljer sig då den sociala snedrekryteringen i Sverige från den i Hur länder Det finns studier internationella likheter och skillandra av nader i social snedrekrytering och det finns också datamaterial som utnyttjas i försök att besvara frågan. Data insamlade av internatiokan OECD, Unesco, regel baserade officiella data från nella organ som olika länders statistiska centralbyråer, innehåller inte tillräckligt jämförbara uppgifter social bakgrund för att möjliggöra noggranna kompaom rativa studier. Det största datamaterial där vi bedömer kvaliteten och jämförbarhemellan länder god är det s.k. CASMIN-materialet vid Universiten som i Mannheim, Tyskland. Det innehåller uppgifter om social baktetet grund, utbildning och klassposition för invånare i ett tiotal europeegen iska länderJ Inom utredningens har två studier genomförts på basis ram detta material Resultaten presenteras närmast i avsnitt 10.1, samt i av avsnitt 10.4 nedan. Jämförelsen mellan Sverige och ett urval europeiska nationer i avsnitt 10.1 bild omfattningen och mönstret i den sociala snedrekger en av av ryteringen i antal olika skolsystem. Det saknas i denna studie är ett som dock omfattning. I avsnitt 10.2 jämför vi därför Sveriett system av stor med U.S.A., utbildningssystem av tradition är av mycket stora ge vars dimensioner. En viktig fråga är huruvida minskningen av den sociala snedrekryteringen i Sverige dokumenterad i kapitel 5 ovan har någon motsva- - righet internationellt. I stor komparativ studie av tretton industrialien serade nationer har detta studerats och en sammanfattning av resultaten har skrivits för utredningen.3 Vi redogör för denna i avsnitt 10.3 nedan. I avsnitt 10.4 utvidgar vi vår frågeställning genom att också studera vad utbildning på ungefär nivå leder till i olika länder, samt vilsamma betydelse utbildning har för den sociala rörligheten. Här refereras ken specifik jämförelse mellan Sverige, England och Väst bl.a. en mer Tyskland där särskild vikt lagts vid yrkesutbildning

1 För en dokumentation, se Erikson m.fl. 1988. 2 Se Müller 1993; Jonsson 1993c i Erikson och Jonsson 1993a.

3 Shavit och Blossfeld 1993a; 1993b.

4 Jonsson, Mills och Müller 1993.

10.1 En europeisk jämförelse social av snedrekrytering sou 1993: 85

Kapitel 10

i

I en uppsats till utredningen analyserar Walter Müller den sociala sned- i rekryteringen i Sverige i ett europeiskt perspektiv. Jämförbara data, med omsorgsfullt utförda jämförbara klassificeringar både utbildningsniav vå och social bakgrund klass, har upprättats för nio nationer, nämli-

gen Sverige, Frankrike, VästTyskland, England och Wales, Skottland,

Nordirland, Irland, Polen, samt Ungern.5 Arbetet med att sammanställa materialet och att koda orginaldata efter om en gemensam norm har varit tidskrävande. Uppgifterna är därför inte är helt aktuella, de flesta undersökningarna genomfördes i början eller mitten av 1970-talet. Som vi skall se i nästa avsnitt har detta dock liten betydelse för komparativ en undersökning av den sociala snedrekryteringen som vi tolkar den, dvs. som relativa skillnader. Däremot kommer resultaten i form av absoluta andelar som går över till högre studier att inaktuella, vara genom att de bara gäller personer födda fram till och med mitten av 1940-talet. Eftersom flera av de nationella undersökningarna datamaterialet som bygger på inte inkluderar kvinnor, gäller analyserna nedan tyvärr bara män. Låt oss börja med att bild inflödet till högre ge en av utbildning. I Figur 10:1 visas den sociala sammansättningen med av personer examen från universitet i de nio olika länderna. För skillnaderna att mellan nationerna inte helt enkelt skall spegla samhällsklassernas storlek i respek-

tive land, har de standardiserats efter ursprungsklass: varje nation har

statistisk väg åsatts en klassfördelning som motsvarar genomsnittet bland nationerna.

Hur hade den sociala sammansättningen universitetsnivån sett ut för årskullarna födda cirka 1910-1945 om Sverige hade haft samma klasstruktur som de andra nationerna Länderna är här sorterade efter hur stor andel av universitetsplatserna tillfallit som barn till högre tjänstemän m.fl. Denna andel framgår av den övre delen staplarna, av under denna kommer sedan tjänstemän på mellannivå, lägre tjänstemän, egna företagare, kvalificerade arbetare, okvaliñcerade arbetare, jordbrukare, samt jordbruksarbetare. Vi ser att Sverige enligt rangordningen hamnar mot mitten, med en mer klass I-dominerad universitetsutbildning än England, Skottland, Nordirland, Tyskland och Polen; men med mindre sådan social slagsida än Ungern, Irland och framför allt Frankrike. - - Vi kan dock inte göra oss en bild av sociala skillnader bara genom att studera andelen av dem med universitetsexamen som kommer från klass Ett lika rimligt enstaka mått skulle kunna hur många vara procent av dessa högst utbildade som kommer från arbetarhem. När vi i Figur 10:1 jämför länderna med avseende på denna andel, hamnar Sverige betydligt längre in på den jämlika sidan. Det är bara de forna kommunistlän-

derna Ungern och Polen som uppvisar större en andel arbetarsöner bland dem med universitetsexamina. Den klass har den jämförelsesom vis minsta representationen i Sverige är istället företagare. egna

5 Nordirland och Skottland är inte suveräna stater, har utbildningsmen egna system, där särskilt Skottlands ofta betraktas betydligt som mer progressivt än det engelska se t.ex. Gray, McPherson och Raffe 1983. Vi kommer därför att behandla dem som särskilda nationer, även de inte är oberoende om stater.

SOU 1993: 85 AVN % % Kapitel 10 MWx varv -vvv w m vvx vvx .rsvx vxv NF. -:-:-: m VVN g l Högre tjänstemän m

irr Tjänstemän mellanni 4 r 4 4 . Lägre tjänstemän .. . H . YYYYY VYVY

YYYYYW kåir: YYYY â ;vag Företagare

rçrvvy x

seuäsksøw

Kvalificerade arbetare §§%%%§:

Okvalificeradearbetare

A

Jordbrukare

J ordbruksarbetare SVE TYS SKO POL NIR

Figur 10:1 Den sociala sammansättning av dem med universitetsexamen i nio olika europeiska länder. Procent. Fördelningen av socialt ursprung har standardiserats efter genomsnittet bland länderna. Källa: CASMIN Superfile Müller 1993.

Jordbrukarna i Sverige befinner sig i en slags mellanställning internationellt vi vet från analyserna i Kapitel 5 att i yngre årskullar sett, men har barn från jordbrukarhem allt oftare tagit universitetsexamen relativt barn från andra klasser. I Figur 10:1 framgår att barn från jordbrukarhem i framför allt England ofta når högre utbildning. Detta kan säkert förklaras sammansättningseffekt. Jordbruket rationaliserades av en mycket tidigt i England industrialismen gjorde ett tidigt intåg varför den lantbrukande klassen under hela 1900-talet i jämförelsevis liten utsträckning bestått av småbrukare och mindre jordägare. Figur 10:1 säger oss hur stor andel av dem med universitetsexamen kommer från olika social bakgrund. Men hur stor andel barn är som det då från varje social klass som når högre utbildning För att studera detta utflödet från sociala klasser återges i Tabell 10:1 på nästa sida - först, i den vänstra kolumnen, hur många procent av männen som tagit studentexamen eller därmed jämförbar mogenhetsexamen i olika länder. Därefter visas motsvarande andelar från klasserna I och II tjänstemän på mellan- och högre nivå m.fl. respektive V-VII arbetare och förmån. För att ge en ungefärlig bild av förändringen över tid visas desandelar både för årskullarna födda cirka 1910-30 och för dem födda sa cirka 1931-45

5 Andelarna i Tabell 10:1 är de okorrigerade. Den Standardisering som gjorts i Figur 10:1 skulle inte påverka dessavärden.

Tabell l01 SOU 1993: 85 Andelen män som tagit studentexamenmotsv. i nio olika europeiska länder. Kapitel 10 Totalt i födelsekohorterna cirka 1910-30a respektive cirka 1931-45b, samt bland söner från klass I-II tjänstemän på mellan- och högre nivå och från klass V-VlI arbetare och förmån. Den sociala snedrekryteringen, mätt som logaritmerade oddskvoter för övergången i klass I-lI och V-VII. Källa: CASMIN Superñle Müller 1993.

Total andel Klass Klass Logodds studentex I-ll V-Vll l-llV-Vll

Nordirland 11.3 17.1 41.1 50.7 6.1 11.0 2.37 2.12

a: födda cirka 1919-30 födda cirka 1931-45

Av Tabell 10:1 framgår att nationerna skiljer sig markant när det gäller den totala dimensioneringen högre utbildning. I Frankrike, av mer än i något annat land, är universitetsexamen exklusivitet, medan en Polen och Ungern har de klart högsta övergångsandelarna. Flera länder visar en stark expansion. Sverige hade, efter Frankrike, den minsta andelen akademiker i den äldre gruppen, uppvisar den snabbaste ökmen ningen till nästa födelsekohort. Vi vet emellertid sedan tidigare Kapitel 5 att denna ökning förbyttes i nedgång för kohorterna födda på en 1950-talet vilka alltså inte finns med i Tabell 10:1. 1 alla länder är sannolikheten för en man från klass I-II att högre utbildning väsentligt högre än motsvarande sannolikhet för arbetaren son. Procentskillnaderna varierar rätt kraftigt från 59 till 25 procentenheters skillnad. Sverige ligger här, liksom i Figur 10:1, i mellanposien tion. Dessa skillnader är dock främst kopplade till den totala dimensioneringen av den högre utbildningen. Det förhållande som genererar procentskillnaderna kan beskrivas i termer relativa skillnader mellan av klasser. Vi har tidigare avsnitt 1.2.2 argumenterat för att dessa bäst mäts via korsprodukter, och det är dem vi nu skall vända uppmärksamheten mot. I de två sista kolumnerna i Tabell 10:1 visas den sociala snedrekryteringen i form av relativa chanser för söner från olika klasser att ta studentexamenmotsvarande. Länderna är sorterade efter hur stark den sociala snedrekryteringen är för den yngsta åldersgruppen, med början uppifrån med det land uppvisar den minsta snedrekryteringen, som nämligen Polen. Sverige har, när det gäller sambandet mellan ursprung och högre utbildning i den yngsta åldersgruppen, ganska liten snedrekrytering. en Det är faktiskt bara de forna öststaterna Polen och Ungern som uppvi-

rekrytering. I såväl England Tyskland och spe- SOU 1993: 85 sar en jämnare som - Frankrike är sambandet mellan social bakgrund och högre ut- Kapitel 10 ciellt bildning högre. Vidare studier inom utredningens ram visar att den sociala snedrekryteringen i Tyskland är större också i årskullar födda sent i början av 1960-talet som I Sverige, liksom i Polen och Ungern, har, enligt Tabell 10:1, sambandet mellan och högre utbildning minskat mellan åldersgrupursprung detsamma är fallet för Frankrike, men där tilldrar sig förändringperna; betydligt lägre nivå andelen arbetarbarn ökar från 2 till cirka en en 4 procent. Övriga länder uppvisar mindre förändringar, några mot en ökad social snedrekrytering. formella statistiska modeller, redovisade i underlagsrapporter Av mer till utredningen framgår att i ett jämförande perspektiv har den sociala snedrekryteringen i Sverige vissa särdrag. Framför allt söner till okvaliñccrade arbetare har situation i Sverige, i jämförelse med de en gynnsam flesta andra länderna, medan söner till företagare mindre ofta når egna högre utbildning i Sverige än i andra länder. Den klass som traditionellt sett haft bildningsmonopolZ klass har en stark ställning i Sverige. Vi såg tidigare i Kapitel 5 Figur 5:2 och 5:3 att detta under den period vi här studerar framför allt gäller männen från klass som

10.2 En jämförelse med U.S.A.

I ett europeiskt perspektiv är den sociala snedrekryteringen i Sverige knappast avvikande, även om den troligen är något lägre än i andra västliga demokratier för personer födda under 1930- och 1940-talen och kanske för dem födda senare, för dessa årskullar saknas ännu jämförbara data. Särskilt är den sociala snedrekryteringen i Sverige, för de årskullar vi kunnat studera, märkbart lägre än den i Frankrike och, åtminstone för årskullar födda på 1940-talet och senare, Tyskland Det är svårt att hänföra de olikheter vi ändå finner till skillnader mellan utbildningssystemen, även vi finner det troligt med stöd i våra om resultat i Kapitel 8 att senareläggningen av selektionstidpunkten i den svenska skolan kan stå bakom del dem. I en bemärkelse är vår en av jämförelse dock otillfredsställande: det är en ganska liten variation ovan i de olika ländernas dimensionering av utbildningssystemet. Det finns förvisso skillnader i Tyskland går en stor andel vidare till någon yrkes- utbildning efter den obligatoriska skolan, och i Frankrike är det som fortsätter på sekundär nivå men också grundläggande likheter. Den inte finns representerad i urvalet europeiska länder systemegenskap som är massutbildning på sekundär nivå då undantar vi yrkesutbildning. Skillnaden mellan de länder vi jämförde i Tabell 10:1 i andelen som tar högre sekundär utbildning och universitetsexamen är rätt liten.1°

7 Jonsson, Mills och Müller 1993. 8 Müller l993; Jonsson l993c. 9 Detta gäller också för dem födda 1960-64 Jonsson, Mills och Müller 1993. 10 Jfr Müller och Karle 1993.

Det främsta exemplet ett utbildningssystem som är dimensionerat SOU 1993: 85 för att en mycket stor andel av varje årskull tillbringar många år i sko- Kapitel 10 lan, finner i U.S.A. Där är det sedan länge en stor majoritet fortsom sätter till det vi skulle kalla högre sekundär nivå, ungefär teoretiskt gymnasium, och många som sedan går över till universitet. Till skillnad från de europeiska skolsystemen har tanken varit att hålla grinden till vägen mot högre utbildning öppen så länge som möjligt, så att stor en andel av varje årskull skall kunna fortsätta till högre utbildning. Det har sedan länge förmodats att U.S.A., bland annat av den anledningen, präglats av en hög grad av social öppenhet att det skulle det land - vara som kommit närmast det liberala målet om jämlikhet i chanser. Nyare jämförande studier av social rörlighet har ifrågasatt detta och snarare pekat på att sambandet mellan och livschanser i U.S.A. på det ursprung hela taget är ganska lika det man funnit i Ettropa. På grund olika av tradition i synen hur man mäter social bakgrund har jämförbarheten i datamaterialen inte varit tillfredsställande, och det har varit svårt att dra säkra slutsatser om hur exceptionellt U.S.A. eventuellt är. För utredningen har ett datamaterial sammanställts där jämförbarheten är högre än i tidigare studier. I en amerikansk enkätundersökning gjord år 1990 har social bakgrund kodats enligt principer samma som tillämpats i Institutets för social forskning levnadsnivåundersökningar, dvs. efter det klasschema som presenterades i Tabell 1.1. En jämförande analys mellan U.S.A. och Sverige vad gäller social snedrekrytering till högre studier, har på basis av studien i U.S.A. och 1991 års levnadsnivåundersökning gjorts för utredningen av Michael Hout och Daniel Dohan.13 Kompletterande analyser har utförts inom utredningens ram. Vi kan först verifiera att den totala omfattningen av utbildningsystemet i U.S.A. är väsentligt större än i Sverige. Vi har delat upp våra urval i tre grupper efter födelseår, med den äldsta innefattande födda 1920-34 och den yngsta födda 1950-64. l var och en av dessa grupper är andelen med universitetsexamen påtagligt högre i U.S.A., 15 procent mot 5 procent i den äldsta gruppen, 25 mot ll i mellangruppen, och 30 mot 10 i den yngsta. Samma försprång framgår när vi istället för universitetsnivån, jämför andelen som tar högre sekundär utbildning, respektive lägre sekundär. I närmare analyser visas här framgår att en del av det försprång som barn i U.S.A. har, beror på deras föräldrar i att genomsnitt har högre utbildning än deras svenska kamraters, dvs., när vi kontrollerar för föräldrarnas utbildning, minskar skillnaden mellan länderna i andelen som har tagit universitetsexamen. Låt oss nu redovisa andelen från olika sociala tagit uniursprung som versitetsexamen i U.S.A. och Sverige. I Figur 10:2 visas dessa andelar för de tre födelsekohorterna.

U Se för en inflytelserik inlaga, dock baserad ett datamaterial tveksam av jämförbarhet, Blau och Duncan 1967. 12Erikson och Goldthorpe l985; 1992. 13Hout och Dohan 1993.

I II-III SOU 1993: 85 Procent Procent Kapitel 10 60 v. 8

50 ...Nm 8

40 S 30 20 20 10 10 1920-34 193549 195064 192034 193549 1950-64

IVab IVcd Procent Procent 60

10 10

U.S.A. i Sverige 192034 1935.49 195064 192034 193549 195064 Födelseår Födelseår

Figur 10:2 Andelen från olika sociala ursprung som tagit universitetsexamen i Sverige och U.S.A., efter födelseår. Procent. Källa: Hout, Wright och Jankowski 1992; 1991 års levnadsnivåundersökning.

Jämfört med svenska barn har en större andel av barnen i alla sociala SOU 1993: 8 klasser i U.S.A. tagit universitetsexamen i samtliga tre födelsekohorter, Kapitel 10 och skillnaden är störst bland dem från tjänstemannahem. Vi kunde i förra avsnittet konstatera att barn från klass I i Sverige har en hög övergångsfrekvens i ett europeiskt perspektiv: jämfört med U.S.A. framstår den dock som låg. Barn till mindre företagare i Sverige tar i betydligt lägre grad än dem i U.S.A. en universitetsutbildning, vilket understryker deras jämförelsevis svaga position. Skillnaderna mellan länderna när det gäller jordbrukare och arbetare är mindre i absoluta termer, men tenderar att öka i den senare klassen. Samtidigt som vi ser en tydlig skillnad mellan U.S.A. och Sverige i benägenheten för barn med olika social bakgrund att ta universitetsexamen, är mönstret för den sociala snedrekryteringen i stort sett detsamma. Det är klass I som har ett stort utbildningsmässigt försprång, och det är i arbetarklassen som andelen universitetsutbildade är lägst. Med undantag för företagarna är ordningen mellan klasserna densamma i de båda länderna därvidlag synes inte U.S.A. skilja sig från europeiska länder. När det gäller förändringen av andelen universitetsutbildade känner vi igen mönstret för Sverige från Kapitel där andelen med högre utbildning först ökar, sedan minskar. För U.S.A. finner vi ett liknande mönster i några sociala klasser, medan andra ökar genomgående. Kurvorna i Figur 10:2 ger oss anledning att ställa två frågor: För det första, minskar den sociala snedrekryteringen i U.S.A., som vi tidigare sett att den gör i Sverige För det andra, skiljer sig sambandet mellan ursprung och universitetsutbildning mellan länderna Vi har, med samma metod som tidigare, beräknat relativa utbildningschanser för att besvara dessa frågor. Resultatet av våra analyser visar i att någon förändring av den sociala snedrekryteringen inte kan beläggas i U.S.A., medan snedrekryteringen minskar i Sverige; samt ii att den i huvudsak är av samma styrka i de båda länderna. En intressant skillnad mellan Sverige och U.S.A. framgår dock av analyserna och visas i Figur 10:3. Där redovisar vi det relativa försprånget för barn från klass I högre tjänstemän m.fl. över barn från klass VII okvaliñcerade arbetare i att ta universitetsexamenJö Barn från klass VII utgör referenskategori och har därför satts till värdet 0 i figuren när kurvan lutar ned mot 0 betyder det alltså att avståndet mellan klasserna, dvs. den sociala snedrekryteringen, minskar.

14Andelarna med universitetsexamen i Sverige är i Figur 10:2lägre än motsvarande andelar i Figur 5:3, främst beroende att definitionen av universitetsexamen inte är densamma bl.a. är klasslärarna medräknade i Kapitel 5 de ko- das på nivå 6 i SUN, är den utbildningskod används i ULF i LNU som som räknas klasslärarutbildningen till eftergymnasiala studier. 15 Vi bör dock notera att bastalen i den amerikanska studien är mindre än i den svenska och att förändringen för vissa sociala klasser därför är något osäker. 16 Värdena härrör från en modell av samma slag den utnyttjades i som som avsnitt 5.1.2. Resultatet avser snedrekryteringen totalt, men kan enklast presenteras med hjälp av skillnaderna mellan två klasser. Värdena har standardiserats till y-koefñcienter, dvs. normerade logaritmerade oddskvoter, vilka beskrevs i avsnitt 1.2.2och 5.1.2 se vidare Erikson och Jonsson 1993b.

SOU 1993: 85 - Kapitel 10 1.0

0.8 N 0.7

0.2 á Sverige 0.1 U.S.A.

1926-34 1935-49 195ö-64

Födelseår

Figur 10:3 Den sociala snedrekryteringen i tre ñdelsekohorter i U.S.A. och Sverige. Barn från klass I högre tjänstemän mil. jämförda med barn från klass VII okvalificerade arbetare. Y-koefñcienter. Källa: Hout, Wright och Jankowski 0992; Levnadsnivâundersökningen 1991.

Kurvorna i Figur 10:3 visar att den sociala snedrekryteringen minskat mer i Sverige än i U.S.A., där man inte alls kan belägga att den har minskat jfr nästa avsnitt. Men kurvorna visar också att den sociala snedrekryteringen För den äldsta gruppen var högre i Sverige, medan den för de yngsta är lägre. Det skulle behövas större amerikanska datamaterial för att verifiera denna utveckling, men vi kan konstatera att den är i linje med resultaten i Tabell 10:1 det förefaller som om Sveri- ge tidigare hade en internationellt sett relativt hög social snedrekrytering, att vi successivt utvecklats mot att ha en relativt låg. Man kan, men delvis med stöd av resultaten i Kapitel spekulera i att minskade skillnader i levnadsvillkor samt till viss del skolreformer legat bakom utvecklingen i Sverige, medan den initialt låga snedrekryteringen i U.S.A. kan bero på deras vid den tiden betydligt mer öppna skolsystem. 17 Skillnaden i snedrekrytering mellan de två länderna är inte statistiskt signiñkant för någon av de tre kohorterna. Det som ändå talar för att Figur 10:2 ger en rättvisande bild är den signifikanta förändringen i Sverige. 13 I den mest inflytelserika amerikanska studien av social rörlighet, anser sig Blau och Duncan ñnna att söner från arbetarklassen har mycket stora möjligheter att nå klass l i U.S.A. jämfört med nio andra länder, däribland Sverige. De tillskriver denna större öppenhet den allmänt höga utbildningsnivån i U.S.A.: The high level of popular education in the United States has provided the disadvantaged lower strata with outstanding opportunities for longdistance upward mobility. Blau och Duncan 1967, sid. 435. Som nämndes i not ll ovan, och som framgår av Figur 10:3, är Blaus och Duncans slutsatser om den amerikanska exceptionalismen troligen inte väl underbyggda deras uppfattning om utbildningssystemets inverkan kan dock vara korrekt.

l2 13-[082

10.3 Minskande social snedrekrytering ett svenskt SOU 1993: 85V

fenomen Kapitel 10

Vi såg i den europeiska jämförelsen i avsnitt 10.1 att den sociala snedrekryteringen bland män tycktes minska för några länder analyserna var dock inte främst avsedda för studiet av förändring över tid. I avsnitt 10.2 ovan, framgick att den sociala snedrekryteringen inte tycktes ha förändrats i U.S.A. I en nyligen genomförd jämförande analys av tretton industrialiserade nationer studeras förändringen över tid mer ingående, dessutom i de flesta fall med mer aktuella uppgifter än vad vi kunde redovisa i avsnitt 10.1. Analyserna har gjorts av forskare från respektive 1and.19 Samordnare för projektet har varit Yossi Shavit och Hans-Peter Blossfeld, som för utredningen skrivit en sammanfattande analys av resultaten.2° Studien inkluderar sju västliga nationer med kapitalistisk ekonomi, nämligen U.S.A., Tyskland, Holland, Sverige, England och Wales, Italien, och Schweiz; två asiatiska, snabbt växande industrinationer, nämligen Taiwan och Japan; tre europeiska, f.d. kommunistiska stater, nämligen Tjeckoslovakien, Ungern och Polen; samt därutöver Israel. Nationella datamaterial har utnyttjatszl vilket bl.a. innebär att ingen samordning skett av klassiñceringarna av social bakgrund varje forskare har så att säga valt det mått på social bakgrund som hanhon uppfattat som mest relevant, alternativt det som stått till buds. Däremot har vissa övergångar i utbildningssystemen sökt definieras på liknande sätt, bl.a. övergång till sekundär nivå och universitetsutbildning. I nästan alla länder omfattar studien kohorter födda från början av 1900-talet fram till och med 1960-talet, dvs. den större delen av perioden från första världskriget fram till 1980-talet har stått i fokus. De slutsatser som är av speciell relevans för våra frågeställningar är dessa: I samtliga länder har utbildningen expanderat kraftigt totalt sett. Expansionen har dock varit starkast på de lägre utbildningsnivåerna medan den i flera länder har varit obetydlig tertiär nivå ungefär högskolenivå. Detta innebär att det i flera länder bildats flaskhalsar i systemet, antalet kandidater för nästa nivå har stigit mer än antalet platser på denna nivå. Detta har delvis lösts genom att expansionen till stor del skett genom en ökning av yrkesutbildningen fr.a. Tyskland, Schweiz, Sverige, Polen och Israel. Expansionen har, med vår tidigare använda term, länkat av en betydande del av årskullarna från att aspirera universitetsstudier. Mönstret för den sociala snedrekryteringen är mycket lika mellan länderna så vis att den starkaste effekten av social bakgrund uppträder vid den tidigaste förgreningen i utbildningssystemet, vanligen direkt efter den obligatoriska skolan. För dem som sedan överlever den utgallringen, är den sociala selektionen svagare vid nästa övergång, och den

19Den svenska studien har gjorts av Jonsson 1993d. 29Shavit och Blossfeld 1993b. 21 Det svenska datamaterialet bygger ULF-undersökningarna och levnadsnivåundersökningarna.

försvagas ännu till nästa Detta mönster beror delvis på att, jäm- SOU 1993: 85 mer fört med hela årskullen, tenderar de klarar de första utbildnings- Kapitel 10 som hindren att inbördes vara mer lika med avseende en rad faktorer som påverkar utbildningskarriären de som är minst begåvade eller motive- rade, och de som kommer från de sämsta ekonomiska förutsättningarna, lämnar oftast skolan vid det första övergångstillfället. Delvis kan mönstret troligen också förklaras av att den sociala bakgrunden betyder allt mindre äldre man är, vid senare val tenderar skolprestationer att vara vägledande än föräldrarna jfr diskussionen nedan i avsnitt 11.13. mer Samtidigt som effekten av social bakgrund i tolv av de tretton studerade länderna minskar för varje övergång i utbildningssystemet, är det bai två länder som den minskar systematiskt över tid.23 Den sociala ra snedrekryteringen framstår som ett stabilt fenomen trots att utbildningssystemen expanderat kraftigt i alla länder, och trots att flera länder orgasina skolsystem. De två undantagen är Sverige och Holland. niserat om Om vi skall försöka sammanfatta övriga internationella studier, komvi till en liknande slutsats: det är bara undantagsvis man funnit att mer den sociala snedrekryteringen minskat. Den förbättring av jordbrukarbarnens utbildningsmöjligheter som vi kunde redovisa i Kapitel har återkommit i studier i flera olika länder men en generell minskning av den sociala snedrekryteringen eller en relativ förbättring av utbildningschanserna för barn till arbetare och lägre tjänstemän, är ett ovanligare resultat. Förutom för Sverige och Holland, finns det studier för Norge, Skottland och England som redovisar en minskad social selektion. Lindbekk drar slutsatsen att utjämningen i Norge har skett för Övergången från grundskolan i anslutningen till införandet av den norska ungdorrtsskolen, men han finner ingen utjämning studentexamensnivån. McPherson och Willms finner en social utjämning i anslutning till införandet och utbyggnaden av comprehensive schools i Skottland, ungefär motsvarigheten till den svenska grundskolan, och en mindre förändring i samma riktning på högre nivåer.26 Slutligen finner Jonsson och Mills en utjämning i England och Wales, när det gäller valet att fortsätta skolan efter de obligatoriska skolåren. Man finner dock ingen utjämning för England när man studerar examina och eftersom det främst är dessa som är av värde arbetsmarknaden är det inte säkert att minskningen i snedrekrytering att säga slår igenom i en ut-

Detta gäller för alla studerade länder utom Schweiz. 23 Det kan noteras att studien av U.S.A., som visar en oförändrad social snedrekrytering, baseras på ett annat datamaterial an det som redovisas i avsnitt 10.2. Detta talar starkt för resultatet om konstans i den sociala snedrekryteringen i U.S.A. 24 Se Hauser och Featherman 1976 för dessa resultat för U.S.A.; Garnier och Raffalovich 1984 för Frankrike; samt Cobalti 1990 för Italien. 25Lindbekk 1993. 26 McPherson och Willms 1987. 37 Jonsson och Mills 1993b. 73 Heath och Clifford l990; Jonsson, Mills och Müller 1993.

jåmning i livschanser generellt. Detta stöds av att den sociala rörligheten SOU 1993: 85 inte tycks öka i någon större utsträckning i England. Kapitel 10 Vad är det då som förenar de länder för vilka man funnit en minskande social snedrekrytering Sverige, Norge och Holland har en jämförelsevis jämn fördelning av inkomster samt utbyggda välfärdssystemêw Eftersom vi i avsnitt 8.5 kunnat visa att bl.a. minskade inkomstskillnader eller mer generellt minskade skillnader i ekonomisk trygghet - troligen lett till minskad social snedrekrytering i Sverige, ligger det nåra till hands att applicera en liknande förklaring på resultaten för Norge och Holland. En av de andra orsakerna vi fann till utjämningen i Sverige, var införandet av grundskolan. Såväl i Norge som Skottland har liknande reformer införts, och utjämningen där tycks också kunna ha samband med dessa.31 Det förefaller sammanfattningsvis som om minskningen av den sociala snedrekryteringen i Sverige är ovanlig i ett internationellt perspektiv; i en nyligen avslutad komparativ studie av tretton länder, samt av en lång rad andra studier, framstår Sverige som ett av de länder där en sådan social utjämning kunnat dokumenteras. Vi kan fortfarande inte säkert uttala oss om vilka egenskaper som är nödvändiga och tillräckliga social utjämning skall komma till stånd. Det empiriska underför att en laget stöder dock tanken att en jämnare fördelning av levnadsstandarden och utbildningsreformer på grundskolenivå där den tidiga selektionen skjuts upp i åldrarna leder till minskad social snedrekrytering. -

10.4 Social snedrekrytering och social rörlighet

Som vi diskuterade i Kapitel är utbildningens konsekvenser viktiga att beakta när vi vill uttala oss om den sociala snedrekryteringen; starkare samband mellan utbildning och individers levnadsvillkor i övrigt, desto större problem uppfattar vi att den sociala selektionen innebär. Den sociala snedrekryteringen kan uppfattas som resultatet av att föräldrar och barn utnyttjar sina resurser i avsikt att tillförsäkra barnen ett gott liv. Olika strategier kan användas för detta syfte. En är överfö-

29 Erikson och Goldthorpe 1992; Jonsson och Mills 1993c. Vi kan notera att Jonsson och Mills l993b också finner en minskad social snedrekrytering till högre utbildningsnivåer i England, något som inte kunnat demonstreras i andra studier. Möjligen beror de skilda resultaten att Jonsson och Mills har kunnat inkludera kvinnor för vilka empiriska data länge saknats i England. Utan närmare analyser bättre datamaterial kan vi dock inte slå fast att en sådan social utjämning ägt rum i England. 30 Även om Holland inte haft någon stark fackföreningsrörelse, socialdemokrati eller politisk vänster, har man ett utbyggt välfärdssystem som troligen, liksom Sveriges, verkar omfördelande trots att dess uppbyggnad är annorlunda. Se t.ex. van Kersbergen och Becker 1988; Therborn 1989; Esping-Andersen 1990. Fritzell 1991 visar också att inkomstomfördelningen i Holland är stor i ett internationellt perspektiv. 31 England finner vi I en utjämning för dem som gick i den obligatoriska skolan också före det att man började införa comprehensiveschools. Detta utesluter inte möjligheten att dessa ändå kan ha haft sådana konsekvenser. Införandet av sådana enhetsskolor var långsammare i England jämfört med Skottland och har heller inte blivit lika heltäckande.

ring av ekonomiska resurser. För jordbrukare kan ett löfte att överta SOU 1993: 85 gården ha samma innebörd, och samma sak gäller troligen egna företa- Kapitel 10 gare. Man kan kanske säga att föräldrar brukar de resurser de har till sitt förfogande ekonomiskt, kulturellt eller socialt kapital för att - hjälpa sina barn. När vi jämför den sociala snedrekryteringen mellan länder jämför vi barns framgång i utbildningssystem som i varierande grad leder till privilegierade sociala positioner. Det är rimligt att tro att starkare kopplingen är mellan formella utbildningsmeriter och sociala positioner, inkomst m.fl. belöningar, desto mer angeläget är det att skaffa sig högre utbildning. I ett meritokratiskt samhälle, där examina och betyg är helt centrala för vilket jobb man får och vilken levnadsnivå uppnår, man borde föräldrarna satsa allt på att barnen att långt i skolan. I ett land där personliga kontakter, eller pengar, kan utgöra alternativa mekanismer för att nå en hög social position, kommer föräldrar besitsom ter flera olika typer av resurser i genomsnitt att satsa mindre på att sina barn att studera vidare och kanske mer att hjälpa dem andra sätt. Om t.ex. arbetserfarenhet inom företagen är stor betydelse för av en karriär kanske det är mer angeläget att skaffa barnen jobb vid framgångsrika företag än att till att de genomgår högre utbildning. Detta se innebär att enbart en jämförelse mellan länder av graden av social snedrekrytering är ofullständig när vi vill uttala oss om hur människors livschanser beror av deras uppväxtfamilj. Vid en jämförelse av den sociala rörligheten i England, Frankrike, Ungern och Polen visade det sig att sambandet mellan social bakgrund och det första jobbets klassposition var starkare i de då kommunistiska länderna, där utbildning var av central betydelse för vilka arbeten man kunde få, än i de västeuropeiska. Bland ungdomar från högre socialgrupper, som startade sin yrkeskarriär som lägre tjänstemän eller arbetare, gjorde emellertid många fler i de västeuropeiska länderna än i de andra en yrkeskarriär som förde dem tillbaka till ursprungsklassen. Resultatet talar för följande tolkning: eftersom utbildning var av mer avgörande betydelse i kommuniststaterna satsade ungdomar från i högre socialgrupper i dessa länder mer sin utbildning än vad gjorde i man England och Frankrike. Att studera hur den sociala bakgrunden inverkar på människors livschanser och levnadsvillkor ligger, som framgick av avsnitt 1.3, utanför denna utredning. Här skall vi endast referera några relevanta resultat från jämförelser mellan olika länder, för att därmed bättre kunna värdera de slutsater vi dragit ovan.

37 För några kanske resonemanget låter främmande. Det kan tyckas ovan overkligt att barnens utbildningsgång överhuvud taget kan påverkas vilka av strategier föräldrarna har för deras framtid, och många känner inte igen nog sig i beskrivningen av den strategiska föräldern. Våra resultat i Kapitel 7 och 8 talar dock starkt för att föräldrarna inte nödvändigtvis direkt och uttalat kan påverka barnens utbildningsgång. Att detta är konsekvens föräldrastraen av en tegi skall inte förstås i termer av kyligt och noggrant kalkylerande, utan snarare som en process där det ger sig själv vilket sätt barnen får stöd. 33Erikson och Goldthorpe 1992.

För det första är sambandet mellan utbildning och social position SOU 1993: 85 dvs., ungefär, utbildningens värde arbetsmarknaden mycket olika i Kapitel 10 olika länder. I exempelvis Tyskland är utbildningen betydligt viktigare för framtida yrkeschanser än i Frankrike och England, där avancemang inom företagen tycks en vanligare karriärväg än i Tyskland. Sverivara ligger i detta avseende närmare de förra länderna trots att vi kanske ge ofta föreställer oss att utbildning betyder allt arbetsmarknaden, finns det mycket större karriärmöjligheter för lågutbildade i Sverige än i Tyskland. För det andra visar studier på svenska datamaterial att olika sociala klasser har olika strategier för att överföra sociala positioner mellan generationer. Det är främst för klass l som utbildning är en mycket effektiv metod, men även andra mekanismer förekommer troligen är det sociala nätverket viktigt. För jordbrukare och andra företagare är barnens utbildning inte av märkbar betydelse istället verkar direkt förmedling -

av jord, kapital ocheller företag vara det centrala.

För det tredje verkar ovanstående förhållande i allmänhet vara detsamma i andra länder. Jämförelser mellan Sverige, England, Tyskland och Frankrike tyder dock att en överföring av sociala positioner, via andra mekanismer än utbildning, är mindre vanlig iiSverige. Det vill säga, det samband som ñnns mellan föräldrars och barns sociala klass när man jämför barn samma utbildningsnivå, är svagare än i de andra studerade länderna. För det fjärde tycks den starka betoningen yrkesutbildning i Tyskland leda till att de som inte går vidare efter avslutad obligatorisk utbildning har betydligt svårare att undvika de sämsta och lägst betalda jobben, än de med motsvarande utbildning i Sverige. Jämfört med Sverige tenderar de också att ha en lägre relativ inkomst än dem som tagit yrkesutbildning Lehre, och speciellt än dem med högre utbildning. Vad kan vi då dra för slutsatser av det ovanstående För det första är det mycket som talar för att den sociala snedrekryteringen är ett resultat av en familjestrategi för att barnen skall en god start i livet. Eftersom det finns alternativa strategier för detta syfte kan den sociala snedrekryteringen variera mellan länder och över tid beroende hur starkt sambandet är mellan utbildning och framtida social position. För det andra kan vi för några av de länder vi studerat se den sociala snedrekryteringen i ljuset av den betydelse formell utbildning har. I Tyskland är den sociala snedrekryteringen starkare än i Sverige, kanske

34 Se t.ex. König och Müller l986; Maurice, Sellier och Silvestre 1986; Jonsson l993c. 35 Jonsson, Mills och Müller 1993. 35 Jonsson 1988; 1993a. 37 Jonsson 19930. 38 Jonsson, Mills och Müller 1993; Jonsson 1993c. 39 Jonsson, Mills och Müller 1993. Skillnaden i relativa inkomster bör tolkas något försiktigt eftersom inkomstmåtten inte är identiska i det svenska och tyska datamaterialet. Det är dock intressant att notera att resultaten härrör från 1980-talet då man i Tyskland torde haft en arbetsmarknadssituation, med a.rbetskraftsbrist, som kunnat hålla relativlönerna för de lägst utbildade uppe.

delvis därför att utbildning där är mycket mer utslagsgivande på arbets- SOU 1993: 85 marknaden. Men i Tyskland är också överföring av privilegier och av Kapitel 10 sociala positioner mellan generationer via andra mekanismer än utbildning mer framträdande. Framför allt i jämförelse med Tyskland framstår Sverige som ett land med stor jämlikhet i livschanser. Vi har ovan visat att den sociala snedrekryteringen i England är av ungefär samma styrka som i Sverige. I England tycks dock barn från resursstarka hemmiljöer ha bättre alternativa vägar att skaffa sig en privilegierad social position. Det kan tolkas som att för föräldrar i England ñnns det konkurrerande strategier som är effektivare. En av anledningarna till detta kan vara att ungdomar inte lika säkert kan nå högre utbildning som i Sverige, eftersom urvalet i högre utsträckning sker via examina, dvs. vägen till högre utbildning går mer över skolprestationer än över utbildningsval.

10.5 Sammanfattning och slutsatser

I alla jämförelser mellan länder kan man ibland ganska godtyckligt välja att betona likheter eller skillnader. Tolkningen beror ofta den förförståelse eller den förutfattade mening man har av det fenomen stusom deras. Den amerikanske sociologen Stanley Lieberson hävdar att sociologer ofta noggrant letar efter statistiskt signifikanta skillnader men förbiser grundläggande likheter som kan vara viktigare att söka förklaringar till.4° När det gäller sambandet mellan socialt ursprung och utbildning tyder våra internationella jämförelser på hög grad likhet mellan länen av der. Detta gäller i våra studier av europeiska nationer och i jämförelsen med U.S.A., men vi kan med visshet säga att andra industrialiserade demokratier uppvisar ett liknande mönster. I den internationella jämförelse som presenterades i avsnitt 10.3 framträder detta mönster t.ex. också i Taiwan och Japan. Precis som vi antagligen skulle känna igen en skolbyggnad eller en lektion i biologi i vilket kontinentalt europeiskt land som helst, förvånas vi inte av den sociala snedrekryteringens karaktär i andra länder; det är, med små avvikelser, samma sociala klasser har som försteg, det är samma som halkar efter. Uppväxtmiljöns inverkan är generellt starkast vid tidiga förgreningspunkter i utbildningssystemet, för att sedan försvagas dock utan att försvinna. Forskningen tyder också på att det existerar en hög grad av konstans i den sociala snedrekryteringen över tid. Vi tror lite till mans ibland att samhället förändras så snabbt att det knappast är lönt att ens lära sig några fakta ändå skulle en studie av den sociala snedrekryteringen vid seklets början i flera grundläggande avseenden ge liknande resultat som dem vi redovisat här. Mot fonden av likhet och konstans tecknar sig dock länder och tidsepoker i skönjbara silhuetter. Det finns nationella särdrag och det finns karakteristika vi delar med en grupp av länder som skiljer från andoss ra. Sveriges framträdande drag är främst den utjämning vi ñnner i den

40Lieberson 1985.

sociala snedrekryteringen, samt att de mest förfördelade sociala grupper- SOU 1993: 85 har mindre ofördelaktig situation än i andra studerade länder. Kapitel 10 na en Sambandet mellan ursprung och utbildning är svagare än i t.ex. Frankrike och Tyskland, även om klass I i Sverige måste betraktas som utbildningsmässigt privilegierad även i ett internationellt perspektiv dock undantaget U.S.A. Vad kan då skillnaderna mellan Sverige och andra länder bero på Det är ett rimligt antagande att arbetarbarnens mindre eftersatta utbildningssituation i Sverige beror att de sociala ojämlikheterna och inkomstskillnaderna är mindre än i jämförbara västeuropeiska länder.41 Våra analyser tyder också att grundskolereformen i Sverige lett till minskad social snedrekrytering, troligen genom att viktiga utbildningsval skjutits upp i åldrarna. Ett stöd för detta finner vi också i de norska och skotska studierna refererade ovan. Vi har svårare att tolka den svagare ställning som barn till egna företagare har i Sverige. Kanske beror den på att denna har sämre ekonomiska villkor än i andra längrupp der, eller att den i mindre utsträckning består av personer med högre utbildning. När det gäller klass I tycks alltså svenskar förfoga över ett stort kulturellt kapitaP, men vi ser intressant nog samma mönster i Tyskland och Ungern. Detta stöder en tolkning i termer av Das Bildungsbürgertum. Denna högstatusgrupp det bildade borgerskapet bestod av ämbets- - män, universitets- och läroverkslärare, läkare m.fl., och utorde runt sekelskiftet en betydande del av det vi definierar som klass Den grundade sin speciella status på sin höga utbildning och hade därför såväl förmåga starka skäl att söka säkerställa en sådan även för sina barn. som Denna akademikertradition delar Sverige med länderna från den tyska

kultursfáren t.ex. ÖsterrikeUngern termen akademiker existerar

för övrigt inte i t.ex. England och Frankrike och vi ärvde stora delar av vårt skolsystem från just Tyskland. Det som kom att skilja oss från Tyskland var utbildningssystemets koppling till arbetsmarknaden, där speciellt den tyska formen av yrkesutbildning är central. När vi i Sverige med grundskolereformen och expansionen av högre utbildning övergav den tyska traditionen kom vi paradoxalt nog att samtidigt närma oss den via en allt större betoning yrkesutbildning, dock organiserad ett annat sätt än i Tyskland. Våra studier pekar att en i huvudsak odifferentierad grundskola effektivare tillvaratar begåvningarna från arbetarhem, och att expansionen av den gymnasiala yrkesutbildningen inte ännu åtminstone lett till den klyvning av arbetarklassen i en mer och en avgjort mindre privilegierad del som vi finner i Tyskland. Samtidigt verkar inte den växande betoningen på yrkesutbildning i Sverige ha lett till en starkare koppling mellan utbildning och social position dvs. i riktning från det anglo- saxiska mönstret med ett svagare samband, mot det tyska, där utbildning i mycket hög grad bestämmer position på arbetsmarknaden. Anledning-

41 Se t.ex. Flora l986-87; Smeeding, OHiggins och Rainwater 1990. 42 Müller 0992; 1993. 43 Jonsson l988; l993a.

vi i Sverige inte ñnner sådan utveckling kan att vi har SOU 1993: 85 en till att en vara institutionella kopplar vissa utbildningsnivåer Kapitel 10 färre arrangemang som till vissa företag, yrken eller sociala nivåer. En social snedrekrytering nivå som i Sverige finns framför samma allt i England och Wales, Skottland och Nordirland. Där kan vi dock notera att formell skolning, liksom i Sverige, är av mindre betydelse än i Tyskland. Det tycks vara så att reproduktionsstrategier vid sidan av utbildning är viktigare i England. Där finner vi t.ex. ett något starkare samband mellan föräldrarnas klassposition och sönernas och döttrarnas än i Sverige Detta beror till stor del på att överföringen av privilegier och nackdelar kanske av yrken utanför utbildningssystemet är star- - kare i dessa länder. Kanske är detta ett utslag av att familjestrategin att göra utbildningskarriär är svårare därför att framgång i barnen att en det engelska skolväsendet i högre grad beror av skolprestation. Olikhearbetsmarknaden och den jämnare fördelningen av levnadsnivän ter i Sverige kan naturligtvis också ligga bakom. Den sociala snedrekryteringen i Sverige tycks enligt våra analyser vara omfattning som den i U.S.A. Eftersom de mer markerade av samma skillnaderna i ekonomiska resurser mellan sociala klasser i U.S.A. talar för att snedrekryteringen där skulle vara större, förefaller det oss troligt att det är det mindre selektiva utbildningssystemet i U.S.A. som leder till relativt låg grad snedrekrytering. Europeiska länder har av traen av dition haft ett system med tidig utsortering och en liten, mer elitinriktad, högre sekundär och tertiär utbildningssektor, medan amerikaner sedan länge haft större utbildningsmöjligheter på dessa nivåer. Den tendens vi finner till att Sverige går från en jämförelsevis högre snedrekrytering än i U.S.A., till lägre, skulle kunna förklaras av förändringen en det svenska systemet på gymnasienivå, från ett starkt selektivt till ett av öppet, där utsorteringen görs i högre ålder. Därmed kan vi spekulera i expansionminskad gallring även universitetsnivå ytterligare att en skulle kunna minska den sociala snedrekryteringen i Sverige. I avvaktan på att större och mer jämförbara internationella datamaterial finns tillgängliga, får dessa spekulationer betraktas som hypoteser för vidare forskning. Sammanfattningsvis visar våra internationella jämförelser att den sociala snedrekryteringen verkligen är ett universellt fenomen; både omfattningen och mönstret av för- och nackdelar med att växa upp i olika sociala klasser är generellt. Det finns dock olikheter. De är av stort intresse bl.a. därför att de möjligen definierar de frihetsgrader inom vilka utbildningspolitik och fördelningen av resurser mellan sociala grupper kan verka. Härvidlag tycks det som att Sverige utmärker sig i två avoss seenden. För det första har den sociala snedrekryteringen trots allt minskat i Sverige, vilket i ett internationellt perspektiv är ovanligt. För det andra verkar den vara relativt låg dock inte uppseendeväckande låg bland dem födda under 1930-talet och senare, åtminstone när järn- förelsen görs med västliga demokratier.

44 Erikson och Goldthorpe 0992; Jonsson och Mills 1993c; att detta gäller kontrollerat för utbildning visas, som tidigare nämnts, i Jonsson l993c.

DEL IV POLITIKENS MÖJLIGHETER

SOU 1993: 85

för minskad

Utbildningspolitik

11 Kapitel 11

snedrekrytering

svängningarna i förväntningarna på vad politiska åtgärder man genom speciellt naturligtvis utbildningspolitik kan åstadkomma för att mins- ka den sociala ojämlikheten är kraftiga. Vid seklets början, när man inte hade någon erfarenhet utvärdering av organisationsförändringar och av små erfarenheter reformarbete i den mening vi känner det, trodde av att utbildningens omorganisering ganska snabbt skulle kunna förman bättra utbildningschanserna för barn från landsbygd och lägre sam-

hällsklasser. När de stora utbildningsreformerna gestaltades, utredningarnas 1940tal framför allt, hade man en rätt försiktig uppfattning om möjligheteratt nå jämnare social fördelning till högre utbildning. Man hade na en då redan konfronterats med statistik som visade att inga dramatiska förändringar ägt sedan seklets början. Man fäste knappast några orearum listiska förhoppningar till effekterna själva organisationen av utbildav ningen, även om den frågan stod i förgrunden i den politiska debatten. Under 1930-talet och 1940-talet drevs också frågor av annan utbildningspolitisk och social karaktär som antogs kunna minska den sociala snedrekryteringen frågor barnbidrag, stipendier, Skolhälsovård, - om gratis Skolmåltider och skolmateriel etc. Under det 1950-talet, 1960-talet och en bit in 1970-talet sena skruvades förväntningarna när det gällde omorganiseringen av skoupp lan. Det förefaller de politiska förhoppningarna grundoss som om skolereformen faktiskt blev större i efterhand än under planeringsfasen; möjligen det först senare man upptäckte hur djärv och unik den var var i ett internationellt perspektiv. De nyanserade och insiktsfulla resoneåterfinns i 1940 års skolutrednings och 1946 års skolkommismang som sions betänkanden vändes då i en mindre argumenterande och mer proklamerande inställning. Vissa formuleringar tyder att skolan nu skulle bära stor del bördan i konstruktionen av det jämlika samhället. en av Den snabba välståndsökningen under 1950- och 1960-talen ledde till en kraftig ökning efterfrågan på högre utbildning men möjligen också av till sorts politisk eufori där allt syntes politiskt möjligt. Besvikelsen en kom först i form några varningssignaler redan i slutet av 1960-talet, av tätt duggande negativa besked under 1970- och, ännu sedan som ganska markerat, 1980-talet: även i ett utbildningssystem som reformerats mer från botten till toppen kvarstod ett starkt samband mellan social bakgrund och uppnådd utbildning. Den förhärskande uppfattningen blev kanske till och med att snedrekryteringen ökade under 1980-talet vilket vi här kunnat visa inte var fallet. Besvikelsen fick politiskt sett tre yttringar, alla uppgivna till sin karaktär. Grovt karikerade kan vi urskilja två radikala formuleringar och konservativt-liberal: i vissa radikaler menade att reformer inte har en några effekter om inte det ekonomiska systemet samtidigt förändras i grunden; ii andra genomförde i stället en kritik av skolan som institu-

tion; medan iii man från konservativt håll ansåg att reformer social SOU 1993: 85 ingenjörskonst stör en naturlig eller organiskt framvuxen ordning och i Kapitel I I värsta fall förstör väl fungerande system. Också i vetenskapliga sammanhang tycktes baksmällan vara förhärskande. Reformskeptiker hävdade att politisk styrning var utomordentligt vansklig och att det fanns stora risker för icke-avsedda negativa konsekvenser samtidigt chanserna som att de avsedda målen skulle nås i allmänhet små.1 var I utbildningspolitiken gavs på 1980-talet målet minskad social om en snedrekrytering en lägre prioritet, även bland de största reformivrarna. Kontentan blev att utbildningspolitiken tycktes bli inriktad mer mot teknikaliteter än mot politiska mål om att förändra samhället. Det är intressant att notera att trenden nu återigen brutits. Sedan slutet 1980av talet har återigen reformoptimismen varit politiskt förhärskande. Utbildningspolitiken spelar en viktig roll i en politisk strävan efter decentralisering och ökad valfrihet; frågan om den sociala snedrekryteringen är dock inget framskjutet mål. Våra resultat rörande förändringen av den sociala snedrekryteringen presenterade i Kapitel 5 och 8 kan inte tolkas som ett oreserverat stöd för vare sig reformoptimism eller reformskepticism. De ger stöd för tesen att reformer inte i grunden förmår förändra den socialt skeva rekryteringen till högre studier, men också för tesen att viss förändring änen då kan följa på politiska reformer. Det förefaller ovedersägligt att de mekanismer leder till barn som att med välutbildade föräldrar med medelklassyrken gör bättre ifrån sig i skolan får högre betyg främst måste sökas i socialisationen, det vill - säga i den sociala utvecklingen under barnaåren. Det är troligt att påtagliga skillnader mellan barn från olika sociala återfinns innan grupper skolstarten och att de förstärks under skoltiden, följd barnens insom av teraktion med föräldrar, syskon och andra närstående. Det ligger vidare troligen något i att skolan sedan fungerar bättre för medelklassbarn, dvs. att den är sämre anpassad till arbetarbarnens annorlunda utgångspunkter, men man finner sammantaget indikationer att skolan verkar diskriminerande efter social bakgrund. Vår slutsats när det gäller skolprestationer är att det via utbildningspolitik är svårt att utjämna skillnaderna mellan barn med olika social bakgrund. Den sannolikt mest verkningsfulla åtgärden att under de tidiga skolåren på vore satsa mer de som är relativt svagpresterande; möjligen speciellt i matematik eftersom det tycks vara ett ämne där stödet från hemmet är särskilt viktigt. En något annorlunda bild har vi fått vad gäller den del den sociala av snedrekryteringen som består i att barn betygsnivå väljer samma att fortsätta skolan i olika hög grad beroende föräldrarnas sociala tillhörighet och utbildning. Här är vi optimistiska. Våra resultat pekar mer t.ex. på att den sociala snedrekryteringen minskat påtagligt under detta sekel och att detta åtminstone delvis kan förklaras grundskolans inföav rande och av social och ekonomisk utjämning i levnadsvillkor. I den mån dessa förändringar har påverkat snedrekryteringens omfattning har det sannolikt främst skett genom att barn på prestationsnivå, samma

1 Den kanske mest intelligenta kritiken formulerades Boudon 1982; 1989. av

social bakgrund, har kommit att göra likartade ut- SOU 1993: 85 men med olika mer Kapitel II bildningsval. Enligt våra resultat Tabell 7:4 kan vi anta att cirka hälften av snedrekryteringen uppkommer grund av att barnen från högre socialpresterar bättre i skolan och cirka hälften som följd av att grupper bland barn prestationsnivå tenderar de från högre socialgrupsamma att oftare än andra välja studielinjer som leder vidare till högre per studier. Ett första politiskt mål skulle kunna vara att uppnå en situation där ungdomar på samma prestationsnivå gör likartade utbildningsval, oberoende social bakgrund. Därutöver framstår det som önskvärt att av ungdomar från utbildningsmässigt missgynnade förhållanden större ge möjligheter att utveckla sin potential, men vi tror inte att man den väkan minska den sociala snedrekryteringen särskilt mycket. gen Enligt vår bedömning kan således utbildningspolitik knappast elimiden sociala snedrekryteringen till högre studier, men vi tror att nera allt, finns inte oväsentlig potential för utjämning. Därmed det, trots en skulle det finnas politiskt utrymme för att skapa en jämlikare skola och för att uppnå ett bättre utnyttjande av det mänskliga kapitalet. De möjligheter vi diskuteras i detta kapitel. Vi kommer också att berösom ser åtgärder har vidtagits, vilka vi inte tror har den åsyftade efra som men fekten. Vi har valt att dela upp kapitlet i avsnitt som berör olika områden inurskiljbar utbildningpolitik har förts. Vi diskuterar sålunom vilka en da bl.a. frågor dimensionering, studieñnansiering, geografisk spridom ning högre utbildning samt kommunal vuxenutbildning. Närmast beav handlas betydelsen skolsystemets organisering. Det avsnittet har fått av det största utrymmet, inte bara för att det är den traditionellt sett mest uppmärksammade utbildningspolitiska frågan, utan för att vi här ñnner rimliga åtgärder för att minska snedrekryteringen. I avsnitt 11.5 presenterar vi några principer som vi utifrån våra analytror skulle leda till en mindre social snedrekrytering om de tillämser pades. Med dessa principer som grund, för vi i det avslutande avsnittet kort diskussion framtidens skola, utifrån de förändringar av uten av bildningssystemet nyligen skett eller som nu föreslås. som

11.1 Ungdomsskolans organisering: differentiering, urvalsprinciper och utbildningsval

I reformeringen av det svenska skolsystemet, från folkskolans tillkomst och framåt, har frågan om social snedrekrytering varit förknippad med frågan när och efter vilka kriterier elever skall övergå till högre stuom dier Före 1894 bestod det s.k. anknytningsproblemet i att det inte fanns någon anknytning alls mellan folkskola och läroverk. När realskolan år 1904 infördes som en förbindelselänk mellan dessa skolformer löstes detta problem delvis, och med 1909 års införande av kommunala

2 Nedan följer en mycket kort genomgång av skolorganisatoriska förändringar. För en mer utförlig beskrivning, se Kapitel Speciellt Figur 2:5 ger en sammanfattning av hur anknytningen mellan olika skolnivåer förändrats över tid.

mellanskolor som språngbräda från folkskolans sjätte klass till gymnasi- SOU 1993: 85 um togs ytterligare ett steg mot ett sammanhållet skolsystem. Kapitel I I Liberala och socialdemokratiska skolpolitiker vände sig emellertid starkt emot det parallellskolesystem som då existerade. Vid den tiden gick de flesta barn gemensamt tre år i folkskolan de mer välsituerades barn undervisades dock fortfarande ofta av informatorer eller i privata skolor. I den fjärde årskursen skildes realskoleeleverna från de övriga därefter gick folkskoleelever och realskoleelever alltså parallellt i tre år. I den skolkommission som tillsattes 1918 frågan var om en gemensam barndomsskola central. Den dåvarande politiska majoriteten bestående av socialdemokrater och liberaler förordade bottenskola - en gemensam sex år. Förslaget mötte kraftigt motstånd, speciellt från läroverkslärarhåll, och grund politisk instabilitet under 1920-talet och av en avradikalisering och splittring av det liberala partiet, blev denna reform inte av. Det nuvarande kritstrecket i svensk politik mellan borgerliga och socialister uppkom omkring år 1920. 1927 års skolreform - blev en kompromiss. Differentieringen sköts till efter fjärde årskursen och upp en dubbel anknytning folkskola-realskola infördes det i genom att många städer infördes en övergång till realskolan även efter det sjätte året. I det senare fallet krävdes dock ett års längre studier totalt för att uppnå realexamen 6 + 4 istället för 4 + 5.3 För 1940 års Skolutredning, främst bestående experter, för den av avlösande, politiskt tillsatta 1946 års skolkommission, liksom för 1957 års skolberedning, var differentieringsfrågan central. Brännpunkten i frågan blev vilka organisatoriska skolreformer kunde användas för som att motverka den sociala snedrekryteringen. I den långa vägen från ett parallellskolesystem till en gemensam nioårig grundskola kom analyserna att skifta liksom argumenten och reformförslagen. Vi kan tror att man fånga mycket av hur synen på social snedrekrytering och jämlikhet har förändrats genom att närmare studera analyser och förslag i de nyss nämnda utredningarna. Viktigare, vi tror att en sådan analys är oumbärlig för att förstå förhållandet mellan ungdomsskolans organisation och den sociala snedrekryteringen i dagens Sverige. I anslutning till denna analys skall vi också diskutera huruvida differentieringsfrågan och den besläktade frågan om urval och tillval fortfarande skulle kunna - vara aktuell för omorganiseringen skolsystemet i syfte minska den av att sociala snedrekryteringen.

ll.1.l Den nyttiga orättvisan

Det nuvarande skolsystemets organisering kan ett resultat inte ses som bara av intressekonflikter vilket en politiskt skapad och styrd organisa-

tion måste vara utan också målkonflikter. Några dessa innefattar

av av målet att minska den sociala snedrekryteringen och den viktigaste är målkonflikten den nyttiga orättvisan. Redan 1918 års om skolkommission konstaterade att vissa

3 För en genomgång av svensk skolpolitik under denna tid, lsling 1980. se 1927 års skolreform studeras ingående i Herrström 1966.

mframhällit faran de vidgade utsikterna för de fattigare SOU 1993: 85 av att klassernas barn vinna eftersträvade teoretiska utbildningsmöj- Kapitel 11 att ligheter skulle medföra en ökad obenägenhet att ägna sig det praktiska livets uppgifter och att därigenom särskilt de kroppsarbetande klasserna skulle bliva utsatta för en åderlåtning på sina mest dugande och bäst utrustade medlemmar, vilka i stället skulle lockas in på den intellektuella arbetets mera ansedda fält. Följden därav anses kunna bliva en minskad tillgång på kunniga och sin ansvarsfulla ställning fullt vuxna ledarepersonligheter inom arbetarklassen. 4 Kommissionen slog dock bort dessa farhågor. De togs dock upp på nytt under 1930-talet, framför allt av folkbildningsmannen m.m. Gun- Hirdman som i en debattskrift år 1938 menade att den individuella nar orättvisan med social snedrekrytering kompenserades av att bondeklassen och arbetarklassen stärktes och demokratin fördjupades: han betecknade denna paradox som en nyttig orättvisa.5 1940 års skolutredning behandlade målkonflikten enbart med avseende den potentiella utjämningen mellan stad och land där man befarade att en tillströmning barn till sekundär utbildning skulle leda till en ökad utarmning av av landsbygden, som därigenom skulle ... berövas de begåvningar, som eljest varit kallade att var på sin plats föra den trängre hembygdens ekonomiska och kulturella liv framåt. I 1946 års skolkommission återuppväcktes argumentet, nu mer pregnant formulerat. Om eleverna delas upp olika studielinjer redan i elvaårsåldern, samtidigt som man genom stipendier m.m. reducerar betydelsen av familjeinkomst, kommer alla teoretiska begåvningar att urskiljas, antar man. Då man kan vänta sig att denna elitgrupp sedan går över till högre studier: ...skulle en tidig differentiering av detta slag så småningom utarma de praktiska levnadsbanorna på teoretiska begåvningar. De praktiska yrkena och de socialgrupper, som ägnade sig dem, skulle bli föremål för en ödesdiger degradering, en samhällsklyvning skulle uppstå och folkstyret komma i fara. l

4 Björck 1922, sid. 37-38. 5 Hirdman 1939, efter lsling 1980, kap. 20.2. Hirdman citerad i lsling me- - nade dock att alla utbildningsspärrar skulle tas bort längre sikt. Jämför också Murray 1988. 5 Hela citatet lyder: Samtidigt får inte förbises, att det för landsbygden innebär en påtaglig och högst allvarlig fara, att den mera vakna och initiativrika delen av dess ungdom genom de högre skolorna suges in till städerna och slutligen i många fall tillföres dessasarbetsliv. Det är för landsbygden en livsfråga, att den icke detta sätt berövas de begåvningar, som eljest varit kallade att var sin plats föra den trängre hembygdens ekonomiska och kulturella liv framåt. SOU 1944:20, sid. 30.; Jämför också Prop. 1945:74 Bondeförbundaren Reuterskiöld drev i 1927 års riksdagsdebatt denna linje, och den dåvarande bondeförbundaren Nils Wohlin gick så långt som att hävda att den innersta meningen med 1927 års skolreform vore matt suga upp ännu mera ungdom från bondeklassen till de så ofruktbara tjänstemannabanorna och därigenom ytterligare försvaga bondeklassen Herrström 1966,citatet från sid. 274. 7 SOU 1948:27, sid. 70.

Denna farhåga användes nu som ett argument för en odifferentierad SOU 1993: 85 skola upp till nionde årskursen Vilka resonemang låg då bakom Bak- Kapitel 1 I grunden var att utredningen tillfrågat fyra professorer i pedagogik och psykologi när det var lämpligt och möjligt att skilja studiebegåvningar från andra barn. Kommissionen kom att stödja sig ett av dessa utlå-

tanden, avgivet av professor ElmgrenP Han menade liksom for övrigt

alla pedagogiska experter att teoretiska anlag var möjliga att belägga i elvaårsåldern, men pekade på två andra omständigheter. För det första finns inga rena teoretiska eller praktiska begåvningar; många uppvisar i själva verket båda begåvningstypernaw För det andra går det inte att bestämma praktisk begåvning förrän i femtonårsåldern flera av de kom- ponenter som ingår mognar inte förrän i puberteten. Om man skjuter upp differentieringen till denna ålder, slöt skolkommissionen, kommer ett inte oväsentligt antal teoretiska begåvningar att välja praktiska utbildningsvägar och därmed manuella yrken. Fördelningen av teoretiska begåvningar över olika yrken kommer därmed att bli jämnare ...till båtnad både för vissa begåvningstyper och för balansen i samhället Kommissionen pekar också, om än i förbigående, en annan omständighet, elevens eget intresse för sitt yrkesval. I den avgörande argumentationen heter det att differentieringen inte får ske ...i elvaårsåldern där studieförutsättningarna blir ensamt avgörande, utan mmåste uppskjutas till en tidpunkt, då specialanlag och intressen kommer med i spelet och vid sidan av studiebegåvningen fäller utslag vid valet av utbildningslinje.12 Både 1918 och 1946 års skolkommissioners förord för sen differentiering måste ses mot bakgrund av ett övergripande syfte att stärka de praktiska utbildningarna. Man hade uppfattningen att skolan ditintills varit alltför teoretisk och därmed utformad för en mindre elit, medan det moderna samhället krävde att samtliga begåvningar alltså även de praktiska måste tas tillvara. För att de praktiska utbildningslinjerna inte skulle bli en avstjälpningsplats dit bara de som inte klarade de teoretiska begåvningskraven skulle slussas, valde man att inte låta skolan göra ett tidigt urval. Den modell som 1944 infördes i England, med omfattande intelligenstest i elvaårsåldern och en påföljande differentiering mellan teoretiska begåvningar och övriga, avvisades därför 1946 års av skolkommission. Det bör noteras att skälet till att man avvisade det alltså inte var att skolan inte skulle kunna göra ett sådant urval det var man tvärtom alldeles övertygad om att den kunde.13

3 Det bör dock noteras att minoriten inom 1940 års Skolutredning i mångt och mycket hade samma ståndpunkt i differentieringsfrågan som 1946 års skolkommission se t.ex. redogörelsen i SOU 1948:27, kap. IV av de olika motstridiga åsikterna i SOU 1944:21och SOU 1945:60. 9 Resultaten redovisas i stora drag av skolkommissionen SOU 1948:27,Kap. 3:IV och diskuteras kritiskt av bl.a. Sjöstrand 1954 och Härnqvist 1960. 10Elmgrens resultat visade att över hälften av barnen i elvaårsåldern var odeciderade, dvs. de var varken renodlat teoretiskt eller praktiskt begåvade. H SOU 1948:27,sid. 70. 12SOU 1948:27,sid. 70. 13Se t.ex. SOU 1948:27,sid. 69.

Mycket talar för här uppfattade sig stå inför ett reellt val mel- SOU 1993: 85 att man lan minskad social snedrekrytering å ena sidan och en ändamålsenlig Kapitel I 1 fördelning av de teoretiska begåvningarna över yrkeskategorier och socialgrupper å den andra. Det kan inte ha undgått skolkommissionen att ett införande av intresse som differentieringsprincip obönhörligen skulle leda till social snedrekrytering. Man kunde knappast allvar tro att de barn från högre socialgrupper som är utrustade med både teoretisk och praktisk begåvning skulle välja praktiska utbildningsvägar, och därmed manuella yrken med lägre inkomst och status och betydligt sämre arbetsmiljö. De högre utbildningsambitionerna som kännetecknar högre socialgrupper stod klara för skolkommissionen och därmed rimligen det faktum att varje inslag av intresse därför ökar den sociala snedrekryteringen. Antagligen antog man med viss rätt att den so- - ciala snedrekryteringen ändå skulle minska genom reformerna och gjorde sin avvägning utifrån ett antagande att en intensiv jakt teoretiska begåvningar i arbetarklassen visserligen skulle kunna minska den ytterligare, men ha andra negativa konsekvenser.

1l.1.2 Ditferentieringsfrågan och grundskolan

Slutprodukten av 1946 års skolkomrnissions strävan efter en odifferentierad obligatorisk skola blev försöksverksamhet med den nya enhetsskolan under 1950-talet. Realskolan försvann successivt och de första åren för alla barn. I årskurs 7-9 högstadiet besex blev gemensamma hölls en linjedelning men den var nu inte längre baserad urvalsprincipen, dvs. elever och föräldrar kunde själva välja inriktning. Lösningen på de pedagogiska problem, som kunde uppstå när barn med starkt varierande begåvning skulle undervisas i samma klassrum, var individualisering för övrigt också ett förslag hämtat från 1918 års skolkommission. Minskade klasstorlekar skulle möjliggöra detta. Man tänkte sig också bl.a. att ifrån katederundervisning och införa modern undervisningsteknik. Sammantaget var förhoppningen att elever med olika

14 För detta talar bl.a. det faktum att man i propositionstexten som låg till grund för omorganiseringen av skolsystemet hänvisade till Gunnar Boalts doktorsavhandling Boalt 1947. Där redovisas resultatet att föräldrarnas socialgrupp har en mycket stark effekt övergång till realskola, även konstanthållet för barnets betyg i folkskolans tredje årskurs och familjens inkomst Proposition 1950:70, sid. 37. 15 Skulle då inte samma mekanismer ha slagit igenom i ett teststyrt urvalssystem Troligen bara i en begränsad utsträckning eftersom det där inom den förlängda skolpliktens ram notera att de teoretiska och praktiska linjerna föreslogs vara lika långa torde funnits betydligt bättre möjligheter att låta skolan, snarare än föräldrarna, sköta differentieringen. Det kan noteras att 1946 års skolkommission i denna fråga, alltså tydligen utan att reflektera särskilt mycket däröver, intog samma position som 1918 års, när den uttrycker förhoppningen att de nya yrkesutbildningarna mskall beträdas av ett avsevärt antal därför lämpade individer ur skilda samhällsklasser, vilka nu av brist utbildningsmöjligheter, anpassade för deras anlag, lockats över att anlita teoretiska undervisningsanstalter. Björck 1922,sid. 38. 15 En utförligare beskrivning återfinns i Kapitel

begåvning skulle utvecklas i sin egen takt även inom den sammanhållna SOU 1993: 85 klassens ram. Kapitel 1 I Under försökstiden genomfördes ett antal vetenskapliga undersökningar om bl.a. differentieringsfrågan. När 1957 års skolberedning övervägde organisationen av den kommande grundskolan konstaterade man att det inte längre var aktuellt att diskutera en skola där eleverna delades in i skilda avdelningar eller på olika linjer, förrän i årskurs nio.18 Differentieringen kom istället att gälla några enstaka ämnen i vilka eleverna skulle delas upp i årskurs sju och senare samt en linjedelning i årskurs 9. Diskussionen kom till stor del att röra sig om hur differentieringen skulle ske.19 Här förordade skolberedningen en tillvaLsskola istället för en urvalsskola. Eleven och hans föräldrar skulle välja ämnen, svårighetsgrad samt linje på basis av tidigare skolprestationer, läraromdömen samt intresse. Vilka resonemang förde då skolberedningen kring frågan om social selektion Den var medveten om den starka betydelse som föräldrarnas utbildningsambitioner för sina barn har2° och man motsatte sig en linjedifferentiering i högstadiet eftersom en sådan inkommer att favorisera barn från studiemedvetna hem, varför en uppdelning av eleverna efter deras vilja och förmåga att följa skolans undervisning i avsevärd utsträckning också kommer att bli en uppdelning av eleverna efter deras sociala ursprung. Att inte högstadiet ordes helt odifferentierat berodde till stor del på politiska kompromisser. Argumentet i betänkandet är att en helt odifferentierad grundskola inte är pedagogiskt möjlig att genomföra för dagen Tillvalsskolan sjösatt i och med 1962 års läroplan för grundsko- -

17 Differentieringsfrågan har rönt uppmärksamhet även vetenskapligt mer - än någon annan utbildningsfråga och litteraturen är omfattande. En sammanfattning av resultat med referenser ges i SOU 1961:30, kap. 9-10. Ett senare bidrag ges bl.a. av Husen 1962. En genomgång görs i Boalt och Husén 1964. Se vidare Dahllöf 1967; 197la samt Bengtsson och Lundgren 1968. 13En av invändningarna mot en fullständig organisatorisk differentiering dvs. i alla ämnen liknande den gamla realskolan, var att begåvningen inte är likriktad många är duktiga i vissa ämnen men inte i andra se framför allt - Härnqvists resultat i SOU 1960:13. Att eleverna utvecklades i olika takt försvårade också en tidig differentiering. Den långt ifrån perfekta överlappningen gjorde det vanskligt att bestämma vilka elever som skulle förvisas till den sämre avdelningen. En annan invändning var att denna avdelning skulle bli problematisk då det skulle bli en ansamling elever med skolsvårigheter och av skolleda där. Man refererar till erfarenheterna med de utarmade miljöer som skapats i årskurs 6 och 7 i folkskolan när realskoleeleverna försvunnit SOU 1961:30, sid. 261. 19Se SOU 1961:30,kap. 17. 20 Man säger bl.a.: Inte minst för barn från hem utan påfallande studiemedvetande eller utbildningstradition och där kanske också båda föräldrarna är yrkesarbetande utom hemmet måste det bedömas som värdefullt, i ett stort antal fall säkerligen nödvändigt, att tillvalssituationen som en självklar och normal företeelse aktualiseras av skolan SOU 1961:30, sid. 256. Det förs dock ingen diskussion om huruvida skolan verkligen i har några förutsättningar för att entusiasmera föräldarna att ta aktiv del i tillvalet, eller ii skulle kunna ersätta föräldrarna i rollen som rådgivare när dessa inte har någon utbildningstradition att falla tillbaks på. 21 SOU 1961:30,sid. 291.

lan infördes successivt och inte fullständigt förrän 197273. En SOU 1993: 85 - enhetlig grundskola för alla barn infördes, ändå inte riktigt. Eleverna Kapitel 1 I men skulle regelmässigt hållas samlade från tidigare årskurser till och med årskurs 8, dock inte i samtliga ämnen. I årskurs nio delades högstadiet i gymnasieförberedande, allmänna och yrkesinriktade linjer och valen mellan dessa alternativ bestämde kommande utbildningsmöjligheter. Linjesystemet röstades dock i praktiken bort av eleverföräldrar eftersom en stor majoritet snart valde samma alternativ, nämligen det gymnasieförberedande. Efter läroplansrevisionen 1969 kvarstod val av B-språk i årskurs 7 samt val av allmän eller särskild kurs i matematik och engelska grundläggande fárdighetsämnen i årskurs 7-9. Det framhölls med större skärpa än tidigare att valen inte skulle vara återvändsgränder och att det, åtminstone sikt, skulle finnas möjlighet att vidare till högre utbildningar oavsett valet i högstadiet. I mitten av 1980-talet försvann slutligen den formella begränsningen i behörighet för allmän kurs. Samtidigt bestod i realiteten stora skillnader i utbildningsmöjligheter mellan dem som gjort olika val i grundskolan, bl.a. därför att övergången till gymnasiets trefyraåriga teoretiska linjer blev betydligt mer krävande för dem som valt allmän kurs och som inte läst något Bspråk. På vilket sätt är differentieringsfrågan relevant för dagens sociala selektion i skolan Svaret beror på hur två delfrågor besvaras. Den första är huruvida en tidig differentiering leder till större social snedrekrytering än en sen. Den andra är huruvida ett fritt tillval leder till större social snedrekrytering än en urvalsskolaâ Vi skall diskutera dem i tur och ordning för att i avsnitt 11.1.6 presentera våra slutsatser.

11.1.3 Social snedrekrytering och ålder vid differentiering

Det är ett ofta refererat förhållande att tidig differentiering innebär kraftigare social snedrekrytering än en sen. Det är ett rimligt antagande att äldre eleven blir, desto mindre är det direkta inflytandet från familjen. Skolprestationer, liksom egna intressen och ambitioner, hinner utvecklas och kan större spelrum. Finner vi då några empiriska belägg för antagandet Eftersom det rör en systemegenskap år frågan svår att pröva. Det ñnns fyra huvudvägar. Den ena är internationella jämförelser mellan skolsystem med tidig respektive sen differentiering. Den andra är jämförelser över tid i länder där man övergått från det ena till det andra systemet. Båda dessa metoder är problematiska eftersom det är så många andra faktorer som varierar. I det första fallet kanske ett land med sen differentiering också har små inkomstskillnader, i det senare kan många andra förhållanden ha ändrats samtidigt som förändringen i skolsystemet t.ex. ökat välstånd, mindre ekonomisk ojämlikhet. Den tredje vägen att pröva antagandet att en tidig differentiering leder till högre social snedrekrytering än en sen, är det naturliga experimentets, nämligen att göra en studie inom ett land vid ett tillfälle när både 22 1962 års läroplan för grundskolan var den första enligt denna princip. För en beskrivning av läroplanernas historia och funktion, se SOU 1992:94,Kap.

tidig och sen differentiering används. Här är problemet att omständighe- SOU 1993: 85 terna i övrigt skall vara lika mellan elevgrupper, skolor och geografiska Kapitel 1 l områden som skiljer sig med avseende på differentiering. Den fjärde vägen, slutligen, är att studera den sociala snedrekryteringen vid successiva övergångar i utbildningssystemet, t.ex. vid övergången till gymnasiet respektive högskolan. Då måste man göra antagandet att skillnaderna i den sociala bakgrundens betydelse beror just på att de studerade individerna är äldre vid senare övergångar. Detta är problematiskt eftersom man studerar en successivt allt mer selekterad grupp. Vilka empiriska belägg finns det då för antagandet att en tidig differentiering medför större social snedrekrytering Inom det s.k. IEA-projektet har man bl.a. studerat sambandet mellan social bakgrund och deltagande i sista årskursen av universitetsförberedande gymnasielinjer motsv..24 När detta samband beräknas för tio länder visar sig den sociala fördelningen generellt sett vara skevare i utbildningssystem som har en tidig selektion och där en mindre andel av en årskull når högre utbildningsnivåer. Författarna drar slutsatsen att ...social snedrekrytering i mycket hög grad är kopplad till åldern vid selektionen. Ju tidigare selektionen sker, desto större skevhet.26 I senare studier av internationella data framträder vissa skillnader mellan länder som stöder hypotesen att snedrekryteringen är lägre i utbildningssystem där skolklasserna är sammanhållna längre. I länder med tidig selektion som Tyskland, tenderar barn till okvaliñcerade arbetare att vara relativt sett mer förfördelade i utbildningshänseende. Skillnaderna är emellertid varken stora eller systematiska och snedrekryteringen visar ofta ett komplext mönster. Slutsatsen att en senareläggning av differentieringen minskar den sociala snedrekryteringen följer också av utredningens egna studier av förändringen över tid i Sverige närmare beskriven i kapitel 5 och 8 ovan. I en tidsserieanalys framstår grundskolans genomförande som en av orsakerna till den minskade snedrekryteringen under 1960-talet avsnitt 8.5. Denna reforms viktigaste komponent kan sägas vara införandet av i hög grad sammanhållna skolklasser upp till åttonde senare förlängt till nionde årskursen. Här finns ytterligt internationella studier att rela- tera till. Införandet av enhetsskolor comprehensives i Skottland tycks

73 Se Mare 1993. 24 Husén 1967, sid. 110-115. IEA står för International project for the evaluation of educational achievement. 25 Rangkorrelationskoefñcienten rapporteras till -0.84 respektive -0.70 för linjer inriktade mot matematik motsv. respektive klassiska ämnen motsv.. Husén 1967, sid. 115; notera att den senare inriktningen bara kan studeras för åtta länder. Dessa koefficienter inbegriper dock ett elfte land, Finland, där bastalen är felaktiga Husén 1967, sid. 16. När vi beräknar motsvarande rangkorrelationer för de återstående tio länderna Västtyskland, England, Frankrike, Skott- land, Belgien, Israel, Holland, Japan, Sverige och U.S.A. blir de -0.90 och - - 0.87. 25 Husén 1967, sid. 115 vår översättning REJOJ. 27Se Müller och Karle 1993, Müller 1993 och Jonsson l993c.

dock ha haft en liknande effekt, och möjligen gäller det också införan- SOU 1993: 85 ungdomsskolen i Norge. Kapitel 11 det av Den tredje vägen att studera frågan om sen differentiering via natur- liga experiment är mycket ovanlig. Eftersom grundskolereformen i - Sverige genomfördes under en rätt lång tid, med upp mot tio års försöksverksamhet, erbjöds dock en möjlighet att jämföra den sociala snedrekryteringen i realskolesystemet och grundskolesystemet dvs. det som då kallades enhetsskolan. Kjell Härnqvist har genomfört en studie av sambandet mellan faders socialgrupp och utbildningsplaner och drar slutsatsen att elever i enhetsskolan visade högre aspirationsnivå generellt sett att sambandet med social bakgrund var detsamma i båda systemen men. I en senare, mer detaljerad analys av både utbildningsplaner och uppnådd utbildning och med bättre mått hembakgrund verifieras resultatet och det visar sig också gälla de faktiska Övergångarna till gymnasiet.3° Den fjärde metoden som nämndes ovan är att studera den sociala snedrekryteringen vid en serie viktiga delningspunkter i utbildningssystemet. I en stor studie genomförd av en grupp forskare i sociologi och

närmare beskriven i Kapitel 10 ovan analyseras den sociala snedrekry-

teringen vid successiva övergångar i tretton industriländers utbildningssystem.31 I praktiskt taget samtliga länder visar det sig att betydelsen av social bakgrund är kraftigast vid den första delningspunkten efter den obligatoriska skolan för att sedan försvagas allt mer, när man tar den grupp som fortsatt som utgångspunkt jfr Kapitel 6. Detta stöder hypotesen att snedrekryteringen är högre om den första selektionen sker i lägre åldrar. Resultatet kan dock också bero på att den grupp som fortsätter blir alltmer homogen med avseende förhållanden som vi inte mäter. Om en stor del av arbetar- och jordbrukarbarnen försvinner redan efter den obligatoriska utbildningen kan vi anta att de kvarvarande är mycket mer lika sina kamrater från andra sociala skikt; vi vet t.ex. att de är mer lika vad gäller betyg och detsamma gäller troligen studiemotivation och kanske också hembakgrund. Kan vi då skilja åldershypotesen från homogeniseringshypotesen Ja, man kan åtminstone föra följande resonemang: i alla länder finns en

historisk trend mot att allt fler elever går över till högre utbildning. Ho-

mogeniseringshypotesen skulle stöd om den sociala selektionen vid sena övergångar framför allt från gymnasium till universitet skulle bli allt starkare över tid. Detta skulle nämligen inträffa enligt hypotesen eftersom gymnasiegruppen över tid skulle bli allt mer heterogen. Resul-

23 McPherson och Willms 1987; Lindbekk 1993. 29Härnqvist 1978. 30Härnqvist 1992. Det tycks dock som att utbildningsplaner i sjätte klass var något starkare korrelerade med hembakgrund bland dem som gick i enhetsskolan men att sambandet mellan planer och uppnådd utbildning var starkare i realskolan not sid. 77. 31 Shavit och Blossfeld 1993a. En sammanfattning av denna studie ingår i utredningens underlag och redovisas också kortfattat i avsnitt 10.3.

tatet från analyserna visar dock att så inte är fallet. Åldershypotesen SOU 1993: 85

får emellertid inte fullt stöd heller, eftersom det inte finns något gene- Kapitel 11 rell tendens mot en social utjämning vid de tidigaste Övergångarna i de länder där selektionen skjutits upp. Det finns också ett alternativ till strategin att studera betydelsen av social bakgrund vid olika övergångar. Vi kan istället studera den sociala selektionen vid val i grundskolan som träffas när eleverna är olika gamla. Då slipper vi i stort sett problemet med selektionseffekter dvs. att de som går vidare blir allt homogenare. Kjell Härnqvist har för utredningen analyserat betydelsen av olika utbildningsval, bl.a. teoretiska val i årskurs 7 samt val av gymnasiealternativ.33 Vi har återgivit resultaten i Kapitel Figur 7:2. I denna figur framgår bl.a. de direkta effekterna av föräldrarnas klasstillhörighet och utbildning för dessa båda val som görs när eleverna är ungefär 13 respektive 16 år gamla. De representerar den inverkan av det sociala ursprunget som är oförmedlad av tidigare skolprestation och, för gymnasievalet, av tidigare val. Skillnaden i de direkta effekterna av social bakgrund som eventuellt uppträder mellan val i årskurs 7 och gymnasieval skulle därmed kunna hänföras till åldersskillnaden vid valet. Resultaten visar att föräldrarnas klasstillhörighet och utbildning har större inverkan val av allmänsärskild kurs i årskurs 7 än på gymnasieval. Skillnaden är inte uppseendeväckande stor, men stöder hypotesen att en tidig selektion eller tidiga utbildningsval är mer beroende av familjebakgrund än sena Vilken är då slutsatsen Innebär senare differentiering minskad social snedrekrytering Ja, mot bakgrund av egna studier och efter att ha gått igenom existerande forskning ñnner vi sammanfattningsvis stöd för detta antagande eventuellt innebär en sen differentiering en starkare tendens att välja teoretiska fortsättningstudier i alla samhällsklasser. Vi vet dock inte närmare hur sambandet mellan familjebakgrund och utbildningsval beror på barnens ålder, det vill säga med vilken hastighet betydelsen av familjebakgrund avtar när barnen blir äldre.

11.1.4 Social snedrekrytering och urval tillval

Det råder en viss sammanblandning av frågorna om tidig differentiering och urval kontra tillval, säkert därför att den gamla skolan både var tidigt differentierad och byggde på urval examina och inträdesprov. Som nämnts är det troligt att betydelsen av ursprungsfamiljen för utbildningsval är större tidigare selektionen sker. Men är differentie- 33 Mare 1993 visar också att även kontrollerat för omätt heterogenitet i hembakgrund avtar effekten av faderns utbildning benägenheten att ta en universitetsexamen. 33Härnqvist 1993a i Erikson och Jonsson 1993a. 34Observera att de direkta effekterna faktiskt är större vid högskolevalet än vid gymnasievalet. Det motsäger emellertid inte den allmänna tesen att selektionen avtar i styrka inom den grupp som fortsatt. eftersom även de som inte fortsatte till gymnasiet är inkluderade i Figur 7:2 jfr Figur 6:4 för ett motsvarande resultat baserat högskolematerialet.

nödvändighet knuten till tillvalsprincipen Som vi det SOU 1993: 85 ringen med ser måste denna fråga diskuteras när vi skall söka åtgärder att minska den Kapitel Il sociala snedrekryteringen. I detta sammanhang bör vi också återknyta

till motiven för en differentiering. Om den införs därför att man anser det angeläget att ha undervisningsgrupper som är homogena med avseende tidigare skolprestationer och anlag, följer att ett urval basis

av dessa kriterier är att föredra. Den fråga bör ställas när det gäller ungdomskolan utgår från den som

existerande differentieringen vars konsekvenser och alternativ diskute-

rades ovan. Frågan är: vad skulle ett urval efter redovisade resultat snaän ett tillval efter intresse innebära för valet mellan allmän och särrare skild kurs i engelska och matematik eller varje annan nivågruppering På basis resultat från empiriska undersökningar som utredningen av

genomfört se avsnitt 7.2.2 och 8.1.1 och från tidigare forskning jfr av-

snitt 3.2.10 drar vi slutsatsen att svaret är minskad social snedrekrytering. Det finns betydande inflytande social bakgrund framför ett av utbildning för tillvalen, även när jämför elever allt av föräldrarnas med betyg. Om selektionen till nivåindelade grupper skedde efsamma studielämplighet, och inte som nu till dels efter social bakgrund, ter skulle detta inflytande försvinna, dvs. den sociala bakgrunden skulle uteslutande ha effekt på tillvalet via skolprestationerna. Ett urval efter studielämplighet skulle inte bara minska den sociala selektionen inom grundskolan utan troligtvis också i övergången till gymnasiet, eftersom sannolikheten skulle öka för att de barn från studieovana miljöer som placerats i särskild kurs skulle komma att fortsätta till teoretiska gymna-

siestudier.

l1.l.5 Spatial differentiering boendesegregering -

En viktig organisatorisk fråga som har betydelse för den sociala snedrekryteringen, är vilken den sociala sammansättningen av elever är i enskilda skolor. För den period vi har studerat fram t.o.m. år 1992 har - denna sammansättning grundskolenivå nästan uteslutande styrts av att de skilda samhällsklasserna delvis bor i olika ortstyper och, inom or-

ter, av boendesegregeringen. Vår omgivningsfaktorers inverkan på den sociala snedstudie av olika rekryteringen har presenterats i avsnitt 8.1.4 och 8.2. Våra resultat visar att två elever från samma socioekonomiska bakgrund och med samav utbildningstradition, samt med samma betyg, kommer den som går i ma högstatusskola att ha större sannolikhet att välja en längre teoretisk en gymnasielinje än den elev hamnar i en lågstatusskola. Att flytta till som område där elevernas föräldrar i högre utsträckning kommer från ett klass har goda inkomster samt hög utbildning, kan alltså öka utbildningschanserna. På motsvarande sätt är det troligt att en utveckling mot ökad social segregering mellan skolor genom ökad boendesegregering eller att medelklassbarn i lågstatusområden byter till skolor i genom högstatusområden leder till ökad social snedrekrytering. -

Om vi som ett tankeexperiment kunde fördela alla elever mellan SOU 1993: 85 om grundskolorna så att sammansättningen med avseende socialt Kapitel II ursprung m.m. blev lika, skulle alltså den sociala snedrekryteringen reduceras. En omfördelning av eleverna mellan orter är emellertid inte möjlig och, trots att en allsidig social sammansättning eleverna i skolav en klass är ett utbildningspolitiskt mål, är en omfördelning mellan skolor inom orter knappast en rimlig politisk strategi även den tillgripits i om U.S.A.. För det första är den praktiskt svårgenomförbar elever skulle behöva bussas till skolor utanför sitt bostadsområde. För det andra är den etiskt problematisk det skulle innebära att alla elever skulle särbehandlas efter sin hembakgrund. För det tredje skulle strategin troligen inte vara särskilt effektiv. Av den totala variationen i övergång till

teoretiska gymnasiestudier bland elever i Sverige är det bara 10 procent som kan återföras skillnader mellan skolklasser, och endast 5 procent mellan skolor. Det betyder med säkerhet omföratt man genom en delning av elever över skolor i dagens situation bara kan reducera den sociala snedrekryteringen med en ännu mindre andel, kanske några

procent.

11.l.6 Differentieringen i grundskolan: slutsatser och diskussion

Slutsatsen från utredningens egna studier, kompletterat med tidigare forskning, är alltså att odifferentierad grundskola en skulle leda till minskad social snedrekrytering. Om nivågrupperingar alls måste göras skulle en övergång till urval leda till social utjämning. en Vi bedömer det empiriska underlaget för dessa slutsatser entydigt. Att slutsatserna som är odiskutabla innebär inte att det är problem- eller invändningsfritt att omsätta dem i praktiken. Tvärtom finns väl kända problem med både

en odifferentierad grundskola och med urval. Vi behandlar dem kortfattat i tur och ordning.

Det största problemet med en odifferentierad grundskola är att eleverna har vitt skilda förutsättningar att inhämta undervisningen. Lösningen har sedan länge sökts i en individualisering av undervisningen, som nämnts ovan. En sådan innebär grovt att läraren, med hjälp individuav ellt utformade läromedel, låter eleverna fram i den takt de förmår och att hanhon hjälper var och en dennes nivå. Inom för ramen en sammanhållen klass brukar denna metod beskrivas pedagogisk som differentiering. Vid försöksverksamheten med enhetsskolan viktig var en fråga om detta fungerade eller skolprestationerna sjönk om detta kun- de i värsta fall ske både att de begåvade hölls tillbaks genom mest och genom att de svagaste eleverna inte fick tillräcklig hjälp. I uppmärken sammad studie visade Nils-Eric Svensson att det under försökstiden inte förelåg några kunskapsskillnader mellan dem fortfarande gick realsom skolan och dem som gick i enhetsskolan. Vidare forskning, främst av Urban Dahllöf, pekade dock på att detta skedde på bekostnad av resur-

35 Svensson 1962. Det bör påpekas att helt experimentell en situationen inte förelåg, då studierna gjordes i Stockholm där enhetsskolan infördes av vissa skolområden frivillig basis.

helt enkelt längre tid nå given kunskapsnivå med SOU 1993: 85 ser: det tog att en sammanhållna klasser.36 Det tycks också de eleverna ofta blev Kapitel 11 som svagare lämnade efter när läraren gick vidare, utan att de hunnit lära sig de grundläggande momenten. Trots utveckling av pedagogiska hjälpmedel förprogrammerat unen dervisningsmaterial m.m. har problemen med den individualiserade undervisningen knappast lösts. Dessutom är katederundervisning fortfarande den helt dominerande pedagogiska metoden i grundskolan. Visdem själva aktivt inblandade i utformningen av enhetsskosa av som var lan också denna del skolreformerna har misslyckats. En menar att av optimistisk på dagens möjligheter att genomföra individualisemer syn rad undervisning dock av andra, nyligen bl.a. av Läroplanskommitges tén.4° Frågan sammanhållna klasser gäller emellertid inte bara probleom med individualiserad undervisning. Som vi tidigare mer utförligt men redogjort för avsnitt 8.1.3; jfr också nedan, avsnitt 11.4.2 är problemen med negativt selekterade grupper framträdande. Om differentieringen görs organisatoriskt, dvs. om eleverna delas upp i skilda grupper, är det svårt att undvika att de hamnar i den sämsta gruppen inte bara är som de har svårast att hänga med, utan de år också de minst motiverade som och mest skoltröttax Anti-skolkulturer uppstår lätt, stämningen i skolan försämras och disciplinproblemen accentueras. Den internationella forskningen tyder inte heller att organisatorisk differentiering i genomsnitt leder till bättre kunskapsinlärning. Därtill kommer att tididifferentialpsykologiska studier visat att elever i trettonårsåldern gare ännu inte har utvecklat sina anlag och intressen, vilket medför att en viss andel individer hamnar fel vid tidig differentiering. Mot bakgrund detta är vår bedömning därmed att en organisatoriskt av helt odifferentierad grundskola är att föredra om målet är en minskad social snedrekrytering. De eventuella problem som uppstår i undervisningen uppvägs troligen de fördelar vinns med sammanhållna av som klasser. Det framstår också som rimligt att den obligatoriska skolan inte

36Dahllöf1967; 197m. 37Dahllöf 1971b; Lundgren 1972. 33 Se Kapitel samt forskningsgenomgången av Lindblad 1993 i Erikson och Jonsson l993a. 39 Arvidson 1979; Nyström 1987. 40Man föreslår ett avskaffande av nivågruppering med hänvisning till att fortbildning kring individualiserande arbetssätt i engelska och matematik har lett till att ett växande antal skolor överger alternativkurssystemet SOU 1992:94, sid. 280 och det hävdas också att ...stora framsteg orts vad gäller utvecklingav arbetsformer och arbetssätt basis av Lgr80 sid. 62. en 41 För att optimera skolans effektivitet skulle vid en sådan organisatorisk differentiering naturligtvis de bästa lärarna undervisa de svagaste eleverna. Geatt dessaelever inte bara är svagpresterande utan också oftare kant med nom skolan, tenderar undervisningen av dem vara den minst attraktiva, vilket innebär stor risk för att de bästa lärarna söker undvika dessa undervisningsgrupen per. 42Se genomgången av Slavin 1987; 1990. 43 Se bl.a. Härnqvist 1960.

skall bidra till att organisatorisk väg påverka enskilda elevers framti- SOU 1993: 85 da utbildningschanser. Kapitel 1 I När det gäller frågan om urval kontra tillval föreligger alltför sälen lan uppmärksammad målkonflikt mellan fördelarna med det fria valet och nackdelarna i form av ökad social snedrekrytering. Tillvalsskolan lanserades av 1957 års skolberedning bl.a. därför att ansåg urval man att inte rimmade med en odifferentierad obligatorisk skola. Den pedago-

gisk-psykologiska forskningen hade också visat att det inte så lätt var som man tidigare trott att identifiera de mest begåvade elevernar Tillförsikten till testinstrument och betyg hade minskat betydligt och skolberedningen ger uttryck för en motvilja inför risken att skolan kanske skulle utestänga elever från önskad utbildning felaktiga grunder. Till detta kommer att man troligen fortfarande mån att skapa var om en yrkesutbildning i nionde klass med hög status kunde locka till sig som begåvade och studiemotiverade elever. Därutöver prisar tillvalet man som en övning i demokrati, självkännedom och målinriktning.45 En fast rotad princip i svensk utbildningspolitik har allt sedan grundskolerefor-

men varit att den enskilde eleven skall ta ett med åldern stigande ansvar för sin inlärning och utbildningsgång. Det finns således starka skäl att vidmakthålla princip tillval en om istället för urval. Samtidigt är vårt intryck i frågan ofta att argumenten varit rätt svaga och inte ställts i relation till nackdelarna med tillval.46 Det är gott och väl att föräldrar och elever får välja studieinriktning,

men det är inte särskilt rättvist mot de barn som hamnar fel därför att deras föräldrar har liten erfarenhet och kunskap utbildningssysteom met. Tillval är ett utmärkt sätt att motivera föräldrar och elever att engagera sig i studierna och utbildningsvalen, men det är också ett säkert sätt att låta skillnader i utbildningstradition och kulturellt kapital slå igenom. Vi menar att den gyllene medelvägen ut detta dilemma är ur att bibehålla en successivt växande sektor fria val i grundskolan, - - av men

44 Se genomgången i SOU 1961:30,kap. 9-10.

45Argumentet att elever skall mökad insikt sina förutsättningar och beom gränsningar SOU 1961:30,sid. 255 kan tolkas tillvalet skall fylla som att en cooling-out-mekanism se Clark 1961, dvs. det är ägnat att dämpa aspirationsnivån hos dem som av skolan betraktas som otillräckligt begåvade. På så sätt kan tillvalet också ha en avlänkande effekt, så att fördelningen mellan teoretiska och praktiska studier blir den från statens sida önskvärda jfr Murray 1988. Många ställer sig säkert avvisande till sådana signaler från skolan till eleverna de har ofta setts som ett led i skolans bidrag till att människor att acceptera ojämlikheter i livschanser jfr Bowles och Gintis 1976. För dem som anser att skolan bör ge signaler för att anpassa aspirationsnivåer till studieförutsättningar torde ett betygssystem i kombination med ett urvalssystem betydvara ligt effektivare än ett tillvalssystem. 45 Det har också funnits inslag cynism i argumenteringen. Skolberedningens av stora vikt vid att fria val är ...ett led i en alltjämt pågående demokratiseringsprocess SOU 1961:30,sid. 255 övergår t.ex. två sidor till ett konstatesenare rande att urvalssystemet trots risken för felbedömning i fråga de inträdesom sökande användes för hänvisning av elever till ovanpå grundskolan liggande icke-obligatoriska skolor efter elevernas önskan och förmåga synes kunna godtagas utan avgörande principiella invändningar. Detta kanske kan sessom en nyttig övning i att demokratin har sina gränser.

enbart för ämnen varken formellt eller i praktiken påverkar förulsätt- SOU 1993: 85 som ningarna för gymnasievalet. Kapitel 11 Urval i grundskolan skulle troligen ha konsekvenser som av de flesta skulle uppfattas som negativa Trots det framstår urvalsmetoden som den bästa två onda alternativ om nivågruppering av pedagogiska - av skäl införs i grundskolan. Tillvalsmetoden innebär delvis en uppdelning av eleverna efter social bakgrund och förefaller därmed svår att motivera, om skälet för uppdelningen är att eleverna behöver differentieras efter studielämplighet. Principerna som rör nivågruppering i grundskolan är därmed kopplade till varandra: Den Organisationsform som troligtvis leder till den minsta snedrekryteringen är en odifferentierad grundskola där successiva tillval enbart görs i ämnen 0.d. som inte inverkar möjligheterna att fritt välja gymnasieprogram, varken formellt eller i praktiken. Om, men endast om, nivågruppering används för att skapa begåvnings- eller kunskapshomogena undervisningsgrupper bör skolan dela in eleverna basis av betyg ocheller prov. Detta skulle, samtidigt som den sociala snedrekryteringen skulle minska, även göra indelningen mer effektiv utifrån argumentet om homogena grupper.

47 Jfr också Härnqvist l982.En möjlig invändning mot principerna ovan skulvara att föräldrar och elever då inte skulle uppfatta tillvalen som viktiga och därmed inte engagera sig lika mycket. Vi tror inte det åtminstone för elever- na är all undervisningstid viktig och de skulle säkert därför vara motiverade även inför sådana val. Vi menar också att skolberedningens argument att tillval innebär en nyttig träning i demokrati talar för att tillval inte görs avgörande för vidare utbildning träning är rimligen inte något som genomförs när lä- get är skarpti 43 För det första skulle förslaget leda till en ökad betygsjakt, där särskilt högutbildade föräldrar skulle vara pådrivande eftersom de tenderar att ha högre absoluta ambitioner för sina barn. För det andra skulle skolan införa en viss orättvisa eftersom betyg eller tester aldrig kan bli ett helt rättvisande mått anlag. Ett antal elever med goda studieförutsättningar skulle bli placerade den i mindre krävande avdelningen och vice versa. För det tredje skulle skolans roll som domare över elevernas framtidsmöjligheter genom att dela in dem i bättre och sämre innebära att den därmed blir mindre populär. När föräldrarna i en stickprovsundersökning fick rangordna skolans uppgifter från mest viktig till minst viktig kom alternativet att skilja ut elever som inte lämpar sig för fortsatta studier sista plats av nio. Hela 63 procent av föräldrarna satte den sist. Resultaten kommer från UGU och redovisas i en underlagsrapport som Kjell Härnqvists skrivit för utredningen l-lärnqvist 1993b. För det fjärde skulle lärarna också kunna bli impopulära ocheller utsättas för stark press från föräldrar som önskar sina barn större studieframgång än vad betygen utvisar. Grundskollärare i gemen skulle säkert känna sig olustiga inför uppgiften att placera elever i svagare avdelningar. Om differentieringen var av ett mindre definitivt slag om den t.ex. var utformad som det upp till nu existerande sättet att ha två undervisningsgrupper i två ämnen utan att någon grupp formellt blev avskuren från vidare utbildningsmöjligheter skulle naturligtvis alla dessapro- blem framstå som mindre betydande. 49 Det kan också finnas ett uttalat skäl att föredra tillval, nämligen att självselektion skänker ökad legitimitet utbildningssystemet som bas för den sociala skiktningen, genom att befordra känslan av att utbildningsskillnader är ett resultat av både begåvningsskillnader och egna val.

1l.1.7 Övergången till gymnasieskolan SOU 1993: 85 Kapitel 11

Som framgått av våra analyser se främst Kapitel 6 och avsnitt 7.2.2

finns det en betydande inverkan av social bakgrund för gymnasievalet även för elever på samma betygsnivåer. Barn från klass I högre tjänstemän m.fl. väljer ofta teoretiska linjerprogram även vid ganska slätstrukna betyg medan många teoretiskt begåvade arbetarbarn väljer yrkesutbildning. Som vi kunnat se av analyserna i Kapitel 9 leder detta till skillnader i framtida arbetsvillkor som nästan undantagslöst är till de förras fördel därmed bidrar gymnasievalen delvis till att återskapa ojämlika villkor i nästa generation. Den sociala selektionen vid övergång till gymnasiet påminner om den vi finner vid val av olika alternativkurser i grundskolan och som vi diskuterat ovan. Problemet är dock väsensskilt. En odifferentierad gymnasieskola är otänkbar och principen med val efter intresse till yrkesinriktade studier så fundamental att lösningarna måste bli helt andra.5° Vi kommer här att begränsa oss till att diskutera möjliga åtgärder i anslutning till gymnasievalet. Kan och bör då skolan göra något grundskoleelevernas val av gymnasieinriktning Ja, skolan har ett visst ansvar för valen av yrkesinriktning genom studievägledning- och yrkesorienteringssystemet. De val som enskilda individer träffar yttrar sig som olika intressen men grundar sig till stor del vilken förförståelse barn från olika miljöer har av yrkeslivet; vilka yrken eller typer av yrken man överhuvud taget känner till, vilka man känner sig främmande inför och vilka man genom föräldrar, syskon och kanske sommarjobb har direkt erfarenhet av. Det är en viktig uppgift för skolan att långt möjligt kunna motverka förutfattade meningar och brist på information vad gäller högre utbildning och yrkesliv. Därmed borde studie- och yrkesorientering ingå som ett naturlig inslag i grundskoleutbildningen. Det är dock orealistiskt att tro att man inom en ändå begränsad tidsram skulle kunna kompensera för den inverkan som framför allt familj och vänner har, dvs. överbrygga informationsdistansen. När det gäller gymnasievalen, skulle en riktad insats mot studiebegåvade barn från hem utan utbildningstradition i syfte att dessa barn att välja teoretiska gymnasielinjer kunna vara effektiv. En sådan selektivt inriktad information kan emellertid vara svår att genomföra det före- faller angeläget att så långt möjligt inte behandla barnen olika i skolan beroende på deras sociala bakgrund. Ett alternativ kan att lägga vara ner särskild möda att ge teoretiskt begåvade elever en utökad information om teoretiska utbildningsvägar att skolan således skulle försöka rekry- tera de teoretiskt begåvade barnen till fortsatta teoretiska studier.51

59Differentieringen i gymnasieskolan skulle naturligtvis kunna skjutas upp genom en förlängning av grundskolan till tio eller kanske elva år, vilket möjligen skulle kunna minska den sociala snedrekryteringen. En förlängning av skolplikten utreds för närvarande inom Utbildningsdepartementet. 51 Här kan man naturligtvis tänka sig att företrädare för gymnasieskolans program kan stå för rekryteringen.

Man kan möjligen tänka sig ytterligare åtgärder, t.ex. att ge alla över SOU 1993: 85 ett visst betygsmedelvärde ett garanterat fritt val till gymnasiet och infor- Kapitel 11 dem om detta; kanske också påtala fördelarna med universitetsförmera beredande linjer. Vad som skulle kunna vara mer verkningsfullt vore om skolan inte bara informerade utan även tog ett större ansvar genom att aktivt råda barnen inför deras val av fortsatt utbildning. Detta skulle framför allt kunna betydelse för begåvade barn ur arbetarklassen, vilka kanske själva skulle ett större självförtroende om de aktivt råddes välja teoretiska gymnasiestudier. Även deras föräldrar skulle kunna att påverkas av en sådan rådgivning. I bästa fall skulle den också kunna positiva effekter för de praktiska gymnasielinjerna om därför lämpade elever råddes att söka dit vad gäller barnen från den övre medelklas- sen kan man dock anta att föräldrarna anser sig ha bättre omdöme och insikt än lärare och studievägledare För gymnasierna finns en inneboende målkonflikt vad gäller råd till eleverna inför valet efter grundskolan, eftersom skolorna har goda skäl att försöka rekrytera begåvade och intresserade elever till samtliga sina programstudieinriktningar. Detta gör det svårt för skolan att kon-

sekvent råda elever med både praktisk och teoretisk begåvning en van-

lig kombination att välja en teoretisk studieinriktning.

1l.l.8 Övergången till högskolan

I Kapitel 6 och 7 visade vi att det bland elever med samma gymnasiebakgrund och betygsnivå är en större andel från utbildningsmässigt och socioekonomiskt privilegierade hem som söker in till högskolan. Väl där väljer de i genomsnitt längre och mer prestigefyllda utbildningar. Även den sociala snedrekryteringen skulle kunna minskas i underom liggande skolformer skulle denna del ändå bestå. Vi bör notera att den är mindre än den sociala selektion som redan ägt rum, men deñnitivt inte oväsentlig. Vissa studier, refererade i avsnitt 3.2.10, tyder också att den ökar över tid. Vilka överväganden gör då gymnasisterna inför valet att börja jobba eller fortsätta studera Tillgången arbeten respektive utbildningsplatser är naturligtvis väsentlig, liksom bedömningar av det privatekonomiska utfallet av olika alternativ, både kort sikt under studietiden och lång sikt. Eftersom de ekonomiska insatserna, i form av studiekostnader jämförda med alternativa intäkter, ökar vid denna ålder, gör många också en bedömning av de risker som följer med att påbörja högre studier. Den sociala snedrekryteringen till högskolan kan troligen delvis hänföras till att dessa risker, liksom till att det privatekonomiska utfallet kort sikt, skiljer sig mellan barn med olika ekonomiska förutsättningar. 52 Att hävda att skolorna aktivt bör försöka påverka barnens val av gymnasielinje är naturligtvis kontroversiellt. Stora krav skulle ställas skolans personal, både med avseende civilkurage och gott omdöme. En omfattande debatt om vilken grad av styrning som yrkesvalslärare, övriga lärare och SYOkonsulenter får utöva i ämbetet har förts i anslutning till studie- och yrkesorienteringen. Det finns knappast någon självklart bästa omfattning av skolans råd till eleverna.

Detta beror att barn från mer välbärgade hem troligtvis får mer stöd SOU 1993: 85 hemifrån direkt ekonomiskt, eller i form av bostad t.ex. och kan för- Kapitel 11 väntas ha större möjligheter att klara av de kostnader som följer om de skulle misslyckas i sina studier.53 Förutom detta tyder våra analyser i avsnitt 7.2.2 på att utbildningstradition ocheller föräldrarnas förtrogenhet med högskolesystemet betyder mycket, dvs. det existerar en påtaglig informationsdistans på högskolenivå. I avsnitt 11.2 nedan kommer frågor om dimensionering, geografisk spridning av samt urval till högre studier att diskuteras, och i avsnitt 11.3 behandlas studiestödets potential för att minska den sociala snedrekryteringen. I det följande skall vi endast kort beröra själva valet av högskoleutbildning som ofta görs under gymnasietiden. Även under gymnasietiden skolan för yrkes- och studievägledsvarar ning. Till skillnad från motsvarande funktion i grundskolan, kan man utgå från att information om högre utbildning i större utsträckning kan tillägnas genom att gymnasieeleverna själva sätter sig in i informationsmaterial m.m. Det finns dock två principiellt viktiga tidpunkter då skolan aktivt bör svara för vägledning. Den ena är inför varje val av inriktningkurs e.d. inom gymnasiet här måste konsekvenserna för möjlig- heterna att fritt välja högskoleutbildning tydligt markeras. Den andra tidpunkten är naturligtvis inför valet till högskolan, dvs. huvudsakligen

under sista terminen på gymnasiet. Återigen bör gymnasieskolorna ak-

tivt informera eleverna, kanske också råda dem med goda studieförutsättningar att vidare till högre utbildning. Emellertid vore det befogat att här se mer av en aktiv rekrytering av studenter från universitet och högskolor. Detta har länge varit förbisett eller givits en låg prioritet t.ex. genom att den i praktiken ibland skötts bäst av student.kårerna. Det borde också kunna ingå som en naturlig del i gymnasieskolans sista årskurs att elever får göra studiebesök vid de högskolor och universitet som det är naturligt med tanke deras studieinriktning att de fortsätter vid; även här borde högre utbildningsanstalter bidra med ekonomiska resurser. Sammantaget tror vi ändå inte att sådana åtgärder kan minska den sociala snedrekryteringen mer än obetydligt de existerar i varierande grad redan nu men kanske kan ytterligare satsningar bidra till att en del av informationsdistansen överbryggas. En förbättrad information torde också ha generellt verkande positiva effekter.

11.2 Högre utbildning: utbud, organisation, urval

Möjligheterna att påverka valet av högskoleutbildning ligger delvis, som behandlats i förra avsnittet, i att påverka gymnasisternas val det är där- med en fråga för enskilda gymnasieskolor, universitet och huögskolor. Traditionellt sett har man från statsmakternas sida haft andra medel för att påverka rekryteringen till högre studier. Det gäller dimensio neringen

53 Resonemanget gäller i genomsnitt många barn från tjänstemannahem räk- nar inte med något ekonomiskt stöd från föräldrarna. Ett mer ingående resonemang med exempel redovisas i Erikson och Jonsson l993b.

och den geografiska spridningen av den högre utbildningen, den organi- SOU 1993: 85 satoriska utformningen av högskolan, samt tillträdesbestämmelser och Kapitel 11 antagningssystem. Från tid till annan har rätt stora förhoppningar knutits till att sådana åtgärder kunnat bidra till en minskning av den sociala snedrekryteringen till högre studier. Vi diskuterar dem i tur och ordning nedan.

ll.2.l Dimensionering av högre utbildning

Ett av de mest tillgängliga utbildningspolitiska instrumenten är dimensioneringen av högskolesektorn. I dag, år 1993, framstår det som en särskilt lockande åtgärd då efterfrågan högre utbildning vida överstiger tillgången på utbildningsplatser och då alternativet för många ungdomar är arbetslöshet. Det är en spridd uppfattning att en expansion av högre utbildning också medför en social utjämning i rekryteringen. Detta är, som vi argumenterat för tidigare, inte alls säkert. Det ñnns visserligen ett samband mellan social bakgrund och betyg, men det innebär inte att t.ex. sänkta betygskrav automatiskt skulle verka socialt utjämnande bl.a. beror inskrivningen vid högskolan på benägenheten att övergå till högre studier vid ett givet betyg, något som vi tidigare sett varierar

mellan sociala klasser se avsnitt 6.4 och 7.2.2; samt jämför diskussionen

i avsnitt 1.2.2. Två av de analyser vi genomfört talar för att en expansion av högre utbildning inte leder till minskad social snedrekrytering. I våra tidsserieanalyser över variationen i den sociala snedrekryteringen avsnitt 8.5 visar sig den totala dimensioneringen av realskola eller gymnasium inte kunna förklara den sociala utjämningen.54 I den internationella studie av social snedrekrytering som refererades i avsnitt 10.3, uppvisar samtliga tretton länder som analyseras en påtaglig expansion av utbildningsnivåer utöver den obligatoriska. Ändå är det bara i två dessa länder av - Sverige och Holland som en social utjämning i övergång till högre ut- bildning kan registreras. Det tycks sammanfattningsvis knappast finnas någon automatik i relationen mellan expansion och social utjämning. En expansion kan ändå under vissa omständigheter tänkas leda till en minskad social snedrekrytering. Vår jämförelse med U.S.A. avsnitt 10.2 visar att den sociala snedrekryteringen där är mycket lik den i Sverige, och vi tolkade preliminärt detta som stöd för tanken att det öppna utbildningssystemet i U.S.A. motverkar de större ojämlikheter i levnadsvillkor som råder där. I avsnitt 8.3.1 redovisar vi en analys av möjliga effekter av en expansion i början av 1990-talet i Sverige, vilken tyder på att en viss, ehuru troligen rätt obetydlig. utjämning skulle äga rum vid en expansion. Låt oss först slå fast att det är mycket komplicerat att simulera en expansion av det högre utbildningsväsendet för att uttala sig om eventuella effekter för den sociala snedrekryteringen. Vi vet inte om samma individer skul- 54 Slutsatsen är inte odiskutabel eftersom flera bakgrundsfaktorer som ökar trendmässigt över tidsperioden BNP, reallöner, övergång till gymnasiestudier är högt korrelerade.

13 13-1082

le sökt vid andra intagningspoäng och inte de sökt utbild- SOU 1993: 85 om samma ningar. Vi har dessutom tidsskäl måst nöja oss med en förenklad Kapitel 11 av analys över den sociala fördelningen av dem som år 1991 sökte, men inte kom in, en traditionell universitetsutbildning 120 poäng eller

mer utan att hålla isär vilka specifika linjer de ansökte till. Resultaten

visar att en expansion skulle leda till en något minskad social snedrekrytering om alla sökanden togs in. Samma resultat men mindre fram- trädande erhåller vi när vi inskränker den fiktiva intagningen till dem som hade 3.0 eller högre medelbetyg i gymnasiet, respektive 3.5 eller högre vi har i dessa analyser också tagit hänsyn till eventuella resultat på högskoleprovet. I det stora hela är det inte fråga om starka effekter, vilket gör att resultaten bör tolkas försiktigt. Det tycks ändå som om de nuvarande internationellt sett relativt hårda restriktioner som gäller - intagningen till högre studier i Sverige är något mer till förfång för barn från arbetarhem. Som ett instrument att minska den sociala snedrekryteringen är en expansion av högskolan troligen verkningsfull i dagens situation, om än inte särskilt effektiv. Som utbildningspolitisk åtgärd har den dock fördelen av att nu inte vara särskilt äventyrlig eftersom den skulle kunna genomföras med upprätthållande av rätt höga förkunskapskrav.

11.2.2 Ökad geografisk spridning högre utbildning av

I början av 1970-talet fanns en optimistiskt antagande om att en ökad geograñsk spridning av högre utbildning skulle kunna minska den sociala snedrekryteringen. Dels antog man att arbetarbarn var mer avståndskänsliga dvs. de avstod mer än tjänstemannabarn från universi- tetsstudier om avståndet till studieorten var långt. Dels förmodade man att snedrekryteringen skulle påverkas därför att det i regioner till vilken utbildningen spreds fanns fler barn från förfördelade sociala grupper därför skulle en totalt sett ökad övergång till högre studier i dessa regioner kunna minska den sociala skevheten på riksplanet. Utredningens studie av effekten av högskoleetableringar för sociala skillnader i övergång till universitetsutbildning finns presenterad i avsnitt 8.3.4.55 Våra slutsatser där, är att några effekter av den ökade geografiska spridningen av högre utbildning för den sociala snedrekryteringen inte kan registreras, kanske heller inte förväntas. Analysen gäller, som tidigare, traditionell universitetsutbildning det finns ingen jämförbar statistik för rekryteringen till kortare högskoleutbildning före år 1977. Det förefaller finnas två skäl till att den förväntade effekten inte uppträder. För det första har snedrekryteringen bland dem som vuxit upp på de orter där nya högskolor etablerats under 1970-talet inte minskat

analyserna gäller Linköping, Luleå och Östersund. Inte heller har de

förändrats i relation till dem som växte upp i jämförbara orter där nåhögskola inte etablerades Helsingborg, Skellefteå och Örnsköldsgon 55 Underlagsrapporten presenteras av Dryler l993b i Erikson och Jonsson l993a.

vik. Detta tyder på att avståndskänsligheten faktiskt endast skiljer sig SOU 1993: 85 obetydligt mellan sociala grupper, en slutsats som också finner stöd i Kapitel 11 analysen av övergång till realskola redovisad i avsnitt 7.3.1. Som vi noterade tidigare, kan detta inte tas till intäkt för att förhållandet gäller under förändrade villkor: om studielånen försämras eller fördelningen av de ekonomiska resurserna i befolkningen blir ojämnare kan det hända att möjligheterna att påbörja universitetsstudier minskar mest för barn från arbetar- och lägre tjänstemannahem som växer upp långt ifrån närmaste högskoleort. För det andra har inte den ökade geografiska spridningen av högre utbildning kunnat påverka den sociala snedrekryteringen riksnivå. Detta beror delvis på att snedrekryteringen inte förändrats just den ort där utbildningen etablerades, delvis att de regioner som berörts befolkningsmässigt väger lätt i relation till riksgenomsnittet. Resultaten beror dock också på att någon stark generellt rekryterande effekt inte kan noteras av etableringen med undantag för Karlstad och Växjö, samt att den sociala strukturen inte skiljer sig särskilt mycket mellan regionerna. Detta innebär att potentialen är liten för att minska den sociala snedrekryteringen till högre studier genom ökad geografisk spridning av högskoleutbildning. Det måste understrykas att en sådan spridning med stor sannolikhet har ett antal positiva konsekvenser för invånarna i de regioner som berörs, bl.a. att ge möjlighet till kompetensutveckling för yrkesaktiva. Det kan också tänkas att vi skulle funnit en social utjämning i övergången till kortare högskoleutbildningar som en effekt av ökad regional spridning om vi kunnat analysera dessa före år 1977. Som det nu är måste vi ändå konstatera att en ökad utlokalisering högskoav lor inte kan försvaras med hänvisning till att den skulle leda till en socialt jämnare fördelning av högre utbildning, tolkad som traditionella universitetsstudier.

11.2.3 Införandet och expansionen av kortare högskoleutbildningar

Som ett led i den rullande reformplanen för svenskt utbildningsväsende genomfördes en högskolereform år 1977. En intention var att underlätta för dem som genomgått kortare gymnasielinjer att påbörja eftergymnasial utbildning, om än av en mindre omfattning än de längre universitetsutbildningarna. Medlen för att nå detta var bl.a. att ytterligare liberalisera tillträdesbestämmelserna och via antagningssystemet verka för att även andra erfarenheter än studentexamenmotsvarande blev kvalifice-

rande för högskolestudier se nästa avsnitt. Den potentiellt största för-

ändringen var dock integrationen av all post-gymnasial utbildning i den nya högskolan och inrättandet av ett antal nya kortare högskoleutbildningar. De förra utbildningarna inkluderar sjuksköterskor, fritidspedagoger, förskollärare, låg- och mellanstadielärare, laboratorieassistenter m.fl. Av de senare är det framför allt teknikerutbildningarna vid de yrkestekniska högskolorna YTH som är värda att notera.

Målet för införandet och expansionen kortare yrkesinriktad hög- SOU 1993: 85 av skoleutbildning var främst en generell ökning av den kvalificerade ar- Kapitel I 1 betskraften. Vi kan dock anta att den sociala snedrekryteringen skulle kunna påverkas två sätt. För det första borde den minska mätt som övergång till någon post-gymnasial utbildning. För det andra skulle det kunna finnas en socialt skev avlänkningseffekt, så att ungdomar som i avsaknad av alternativet kort högskoleutbildning skulle valt en traditionell universitetsutbildning oftare kommer från arbetarhem och liknande bakgrund. I detta fall skulle vi faktiskt ñnna en ökning av den sociala snedrekryteringen till traditionell universitetsutbildning jfr diskussionen i avsnitt 8.1.2. Det är tyvärr inte att för perioden före 1977 genomföra detaljerade analyser problemet på de utredningsmaterial som bygger på offentlig av utbildningsstatistik, eftersom flera kortare post-gymnasiala utbildningar inte registrerades då. Data från urvalsundersökningar kan dock användas för att belysa frågan, vilket vi gjort i analyserna över förändringen av den sociala snedrekryteringen i ett längre tidsperspektiv. Där finner vi inga belägg för att den sociala snedrekryteringen till post-gymnasiala studier minskat under 1970- och 1980-talen.57 Samtidigt visar det sig när vi studerar förändringen från 1977 och framåt i högskolematerialet, att rekryteringen till de korta högskoleutbildningarna är socialt jämnare än till de längre, varför vi borde finna en utjämning när den relativa andelen studenter som tar de korta utbildningarna ökar. Denna förväntade effekt skulle kunna upphävas av en socialt skev avlänkningseffekt, vilken skulle medföra att snedrekryteringen till längre högskoleutbildningar ökade under perioden. Vi ñnner ingen sådan effekt, utan den sociala snedrekryteringen till längre universitetsutbildning förefaller att ha varit konstant under perioden 1973- 90. Kanske var expansionen av de korta högskoleutbildningarna för begränsad och den utjärrmande effekten för svag för att det skulle vara möjligt att registrera en utjämning i en urvalsundersökningl Vår något försiktiga slutsats är att en ytterligare expansion av kortare högskoleutbildningar i syfte att nå dem som gått yrkeslinjer på gymnasiet troligen leder till minskad snedrekrytering räknat som övergång till någon post-gymnasial utbildning; möjligen har den expansion som ägt rum sedan 1977 också haft en utjämnande effekt, men den är troligen svag. Ett sätt att främja den totala rekryteringen till post-gymnasiala studier, men också för att minska den sociala snedrekryteringen till denna nivå, kan vara att skapa tydliga kopplingar mellan yrkesutbildning i gymnasiet och de kortare högskoleutbildningarna. De yrkesutbildningar gymnasienivå som har den högsta övergången till högskolan är således vårdlinjen där övergången främst sker till sjuksköterskeutbildning och drift- och underhållsteknisk linje driftteknikerlinje i båda fallen kan högskoleutbildningarna betraktas som naturliga fortsättningar

56Erikson och Jonsson l993b. 57 Denna slutsats grundas dock ett relativt litet antal observationer, vilket gör att små förändringar har liten chans att uppmärksammas.

gymnasieutbildningen. Det förefaller möjligt att skapa denna typ av SOU 1993: 85 kopplingar även för andra gymnasielinjer. Kapitel II Vi bör observera, i linje med resonemangen ovan om avlänkning, att effekten på rekryteringen till de längre högskoleutbildningarna av sådana åtgärder är svårbedömd. Det finns en viss risk att den sociala selektionen till dem ökar därför att fler studiebegåvade barn från arbetarhem skulle lockas att välja yrkesutbildningar snarare än teoretisk inriktning på gymnasiet.

11.2.4 Tillträdesbestämmelser och antagningssystem

Vilka andra möjligheter finns det då att med organisatoriska medel utjämna den skeva sociala fördelningen till högre studier Beprövade administrativa metoder rör bestämmelser om tillträde till högskolan behörighetsregler samt antagningssystemet vilka meriter som är viktiga för antagningurval; kvotgruppernas storlek. De regler som varit av intresse för utredningen är i de successivt allt liberalare inträdeskraven för att påbörja universitetsstudier, en utveckling som pågått rätt länge och som accelererade från 1960-talets början; ii den ökade vikten vid erfarenhet utanför skolsystemet för övergång till högre studier, främst i form av den kvot som med början år 1969 togs in grundval av arbetslivserfarenhet; iii den därefter år 198182 stärkta ställningen för direktövergångar gymnasiebetyg; iv den från år 1991 starkt höjda kvoten som antas efter resultat på högskoleprovet. Finner vi då något som tyder att förändringar i antagningssystem och behörighetskrav lett till minskad eller kanske ökad social sned- - rekrytering Våra resultat presenterade i avsnitt 8.3.3 - - tyder sammanfattningsvis inte att åtgärderna haft någon sådan konsekvens generellt sett. De effekter vi kunnat registrera både minskning och ökning av snedrekryteringen har gällt enskilda utbildningar och de har avklingat efter en ganska kort tid. Varken successivt införda lättnader i tillträdesreglerna eller förändringen mot en större vikt av arbetslivserfarenhet tycks således ha haft någon märkbar eller varaktig påverkan den sociala snedrekryteringen till traditionella universitetsutbildningar. Den förändring mot ett större inslag av direktövergångar som genomfördes 1982 verkar inte heller ha haft någon sådan betydelse. Precis som för frågan om de kortare högskoleutbildningarna, diskuterad ovan, måste vi emellertid hålla i minnet att det är mycket svårt att urskilja effekter av specifika reformer, speciellt eftersom dessa ofta inte verkar över en natt utan i form av mindre förändringar under en rad av år.58 Kan då högskoleprovets ökade vikt vid intagningen leda till minskad social snedrekrytering Troligen inte. Sambandet mellan social bak- 53 Den sociala snedrekryteringens konstans under 1970- och 1980-talet skulle teoretiskt sett också kunna vara en funktion av motverkande tendenser. Som nämnts skulle den t.ex. kunna reflektera en avlänkningseffekt av expansionen av kortare högskoleutbildningar som verkar samtidigt som vi får en utjämningseffekt av förändringar i tillträde och antagningssystem. Särskilt sannolikt förefaller det ändå inte vara.

14 13-1082

grund och resultat på högskoleprovet är visserligen något lägre än mel- SOU 1993: 85 lan social bakgrund och gymnasiebetyg, men skillnaden är inte stor. Kapitel 11 Här bör dock, enligt vår uppfattning, fortsatta studier göras. Utredningens resultat visar nämligen att högskoleprovet i högre grad tas av barn från mer studievan hembakgrund samtidigt som dessa oftare tar provet upprepade gånger, vilket tenderar att förbättra provresultaten. Slutligen betyder våra resultat inte att antagningsregler m.m. inte har någon potentiell inverkan på den sociala snedrekryteringen. I Sverige har ändå trots förändringar t.ex. i betygens relativa vikt i meritvärde- ringen objektiva urvalskriterier sedan länge dominerat. Mycket talar för att en övergång till individuell prövning och alternativa urvalsmetoder, exempelvis i form av något slags låmplighetstest, skulle kunna öka den sociala skevheten på universitetsnivå jfr avsnitt 8.3.3.

1 1.3 Studiestöd

Att genom någon form av finansiellt studiestöd bidraga till att studenter

skall kunna genomföra sina högskolestudier till låg kostnad har

en sedan lång tid varit en etablerat sätt för statsmakterna att försöka öka antalet högre utbildade och att minska den sociala snedrekryteringen. Genomförda studier rapporterade i avsnitt 8.3.2 talar för att strategin - åtminstone till någon del varit framgångsrik. Således anser Reuterberg och Svensson i en specialrapport för utredningen att de kunnat identiñera studiemedelsrekryterade studenter och att dessa i hög utsträckning kom från lägre socialgrupper.59 I vår tidsserieanalys fann vi att andelen studenter som erhöll någon form av finansiellt stöd påverkade den sociala snedrekryteringen fler som ñck sådant stöd, desto lägre blev snedrekryteringen. Vidare tycks studiehjälpen under gymnasietiden också ha en viss socialt utjämnande effekt, även om underlaget för denna slutsats är bräckligare. Sammanfattningsvis finns det indikationer att statligt studiestöd generellt sett både verkar allmänt rekryterande och socialt utjämnande. Vilken utformning bör då ett studiestödssystem ha för att vara effektivt i den meningen att det är totalt rekryterande och uppmuntrar studiebegåvningar även från mindre studievana hemmiljöer att söka sig till högre studier Det sannolikt mest effektiva för det senare syftet vore ett selektivt studiemedelssystem, vilket dock i likhet med de flesta liknande system inom det sociala området t.ex. förefaller oss ha stora nackdelar och som vi därför inte kommer att diskutera vidare.6° I övrigt skall vi

59Se Reuterberg och Svensson 1992 och avsnitt 8.3.2. 50 Förutom att vara socialt stigmatiserande innebär ett sådant systern en omfattande prövnings- och kontrollapparat, och kan leda till bidragsfusk eller spridandet av myter om sådant. Ett selektivt system är också orättvist för dem som kommer från icke bidragsberättigade familjer, men vars föräldrar inte är beredda att finansiera barnens högskolestudier.

här enbart föra ett principiellt frågan, dvs. vi behandlar SOU 1993: 85 resonemang om inga tekniska frågor om återbetalningssystem m.m.61 Kapitel 11 Ett rekryterande studiemedelssystem bör naturligtvis vara generöst. Det är troligt att stora bidrag och en låg förväntad skuldsättning leder till en liten social snedrekrytering. Om den totala nivån studiemedlen inte är tillräcklig för att leva på, ökar det föräldraberoendet. Alternativet till föräldrastöd är förvärvsarbete under studietiden, vilket kan medföra mindre effektiva studier och, i förlängningen, en ökad risk för ett studiemisslyckande. Både ett ökat behov av föräldrastöd och en ökad risk för ett studiemisslyckande kan förväntas leda till en ökad snedrekrytering. Under senare år har det hävdats att det är angeläget att utbildningspremien ökar, det vill säga att det borde bli mer lönsamt att investera i utbildning. Ekonomikommissionen, bland andra, hävdar detta och skriver också att Lönedifferenser är ett viktigt incitament till produktiva investeringar i humankapita1.52 Som vi har argumenterat för tidigare avsnitt 8.6 är ökade löneskillnader dock en tvivelaktig metod att höja det totala humankapitalet i riket, eftersom den sannolikt längre sikt leder till en ökad snedrekrytering och därmed till en minskad effektivitet i utnyttjandet av vår samlade intellektuella potential. Utbildningspremien bestäms främst av två faktorer, i kostnaderna för studierna och ii löneskillnaderna mellan skilda utbildningsgrupper. Om vi antar att båda faktorerna är manipulerbara skulle vi således kunna åstadkomma samma utbildningspremie genom att väga de två faktorerna mot varandra. Såvitt vi kan bedöma skulle effekterna på den sociala snedrekryteringen bli olika vid skilda avvägningar. Vi kan anta att ungdomars beslut om att vidareutbilda sig i väsentlig utsträckning påverkas av hur stor de bedömer utbildningspremien Det är emelvara. lertid troligt att ungdomar med olika social bakgrund bedömer värdet av samma utbildningspremie på skilda sätt beroende på just avvägningen mellan studiekostnader och löneutfall.63 Om en given utbildningspremie i det ena fallet följer av höga studiekostnader och en hög lön för dem med längre utbildning, medan den i det andra fallet följer av låga studiekostnader och ett sämre löneutfall, är det troligt att den i det senare fallet framstår som relativt mer attraktiv för ungdomar från lägre socialgrupper än i det förra. Vi bör därför vänta oss att snedrekryteringen blir större i en situation med små studiebidrag och stora löneskillnader än under omvända förhållanden.

51Studiebidragssystemet har nyligen behandlats av Bröms Ds 1992:123 och av Studiestödsberedningen 1993. 52 SOU 1993:16,sid. 137. Se också Henreksson 1992; 1993. Som kommissionen framhåller är det, utan inkomstpolitik, endast lönerna inom den offentliga sektorn som staten kan påverka direkt. Man föreställer sig decentraliserad att en lönebildning skulle leda till lägre ungdomslöner och en skarpare ökning av lönerna under yrkeslivet. Varför det skulle bli så förblir dock oklart. Hur förenligt målet att höja lönerna för de högutbildade är med regeringens strävan att kraftigt öka antalet med högre utbildning kanske också behöver diskuteras, de två målen kan vara svåra att nå samtidigt. 53 Se Erikson och Jonsson 1993b.

Skälet till att vi väntar oss ett sådant utfall vid olika avvägningar mel- SOU 1993: 85 lan studiekostnader och löneskillnader är att ungdomar med olika bak- Kapitel II grund troligtvis värderar den ekonomiska risk som en investering i studier utgör på skilda sätt. Ju bättre ekonomin år i föräldrahemmet desto mindre problematisk bedömer man sannolikt att den ekonomiska risken av ett studiemisslyckande är. Vi kan kanske se det som att föräldraekonomin utgör en försäkring av varierande värde, men det är också möjligt att varierande ekonomiska villkor under uppväxttiden leder till olika förhållningssätt till ekonomiskt risktagande. Studiekostnader och löneskillnader är dock inte oberoende av varandra, eftersom den lön de studerande kunde ha fått om de gått ut arbetsmarknaden i stället för att studera bör inräknas i studiekostnaderna. Ekonomikommissionen argumenterar för att det är fördelaktigt om inkomsterna över livet fördelas så att inkomsterna i ungdomen är relativt låga för att sedan öka påtagligt under yrkeslivet. Sådana livslöneproñler skulle innebära relativt låga studiekostnader, eftersom alternativet till fortsatt utbildning skulle ge ganska låga inkomster under motsvarande tidsperiod. Om sedan de med högre utbildning får en betydligt snabbare löneökning än andra skulle utbildningspremien också bli ganska hög. Jfr våra resultat i Kapitel 9. Problemet med att försöka påverka utbildningspremien via löneskillnader och löneutveckling snarare än genom de direkta studiekostnaderna är att statsmakterna knappast kan kontrollera lönerna ekonomer förespråkar inkomstpolitik. Därigenom är en generös studieñnansiering en effektivare metod att säkra låga studiekostnader och en hög utbildningspremie än att söka påverka lönesättningenåö Vår bedömning är också, som framgått, att om man från statsmakternas sida önskar höja utbildningspremien är det ur ett snedrekryteringsperspektiv klart bättre att åstadkomma denna höjning genom att sänka utbildningskostnaderna än genom att försöka höja lönerna för de högutbildade. Detta alternativ har också fördelen, förutom att inte leda in på några inkomstpolitiska äventyr, att vara förenligt med att försöka öka andelen högutbildade i befolkningen.

11.4 Övrig utbildningspolitik

ll.4.l Förskola en strategi för jämlikhet -

En stor del av den sociala snedrekryteringen till högre studier verkar att grundläggas tidigt, troligen via föräldrarnas överföring av kunskaper och värderingar till barnen. Därför är det en rimlig tanke att förskolan skul-

54Vi tänker oss att jämförelsen görs mellan ungdomar med samma studieförutsättningar så att risken för ett studiemisslyckande är lika stor. 65SOU 1993:16, sid. 133. 56 Detta gäller speciellt när akademikerna har marknaden emot sig, vilket var fallet under 1970-talet jfr Edin och Holmlund 1993. Detta kan mycket väl komma att upprepas om antalet högskoleutbildade ökar snabbare än antalet jobb med motsvarande kvaliñkationskrav.

kunna medföra att barn från skilda uppväxtmiljöer får likartade SOU 1993: 85 mer miljömässiga betingelser. Förr tolkades skillnaderna i termer av kultu- Kapitel I I rell deprivation, dvs. att det existerar torftiga intellektuella miljöer. Idag tänker man sig snarare att den extra kryddan av språklig och intellektuell stimulans och träning som välutbildade föräldrar kan skulle ge, kunna överföras också i daghem och deltidsförskolor. Redan 1940 års Skolutredning såg utbyggnaden barnomsorgen av som ett viktigt medel för att minska den sociala snedrekryteringen. Man underströk vikten av ... att barn med en ur ifrågavarande synpunkt mindre gynnsam hemmiljö beredas tillfälle att tillbringa åtminstone någon del av dagen i en utvecklingsfrämjande miljö.67 Lösningen, enligt utredningen, var att skolorganisationen fullständigas genom inrättandet av skolor ... där barn i förskolåldern under lek och andra sysselsättningar kunna planmässiga övningar, syftande till att bortarbeta hämningar av olika slag, skärpa deras iakttagelseförmåga, vidga deras föreställningskrets, rikta deras ordförråd, utveckla deras omdömesförmåga och socialt infoga dem i samhällsgemenskapen.68 I det mest inflytelserika politiska programmet för Sveriges utveckling under 1970-talet det socialdemokratiska Jämlikhetsprogrammet - som lades fram av Alva Myrdal inför partikongressen 1969 slås det fast att utbildning är ett av de viktigaste medlen att förändra samhället i riktning mot ökad jämlikhet Tre strategier, utan inbördes vikt, presenteras: förskolans utbyggnad, förändringar av skolans inre arbete, samt vuxenutbildningen. Genom en expansion av förskolan antas det att barn från olika samhällsklasser och studievana miljöer kan jämges en mer förbar start i ungdomsskolan den jämlika socialisationen utsträcks i tiden till att omfatta även barn mellan 1-6 år. Tankegångarna förekommer också om än i nedtonad form i 1968 års bamstugeutredningm I - den utsträckning argumenten bakom utbyggd barnomsorg vilar på en föreställningen att barn får mer lika startvillkor i grundskolan kan man, menar vi, betrakta förskolan som ett utbildningspolitiskt instrument. I en separat studie har vi sammanfattat tidigare analyser daghemav mens eventuella inverkan på bl.a. barns intellektuella utveckling. Vi har också genomfört analys hur tiden i daghem respektive deltidsen av förskola lekskola påverkar sannolikheten att välja teoretiska gymnasielinjer för barn från olika social bakgrund. Tidigare studier, även internationella, visar att vistelse daghem bara har små effekter barns utveckling undantag är möjligen riktade insatser mot barn från - speciellt utsatta miljöer, men där tenderar de positiva effekterna att avklinga efter några år. Våra resultat stöder i stort sett denna slutsats. Vi finner dock, intressant nog, att pojkar som gått i daghem och deltidsförskola tenderar att välja teoretiska gymnasielinjer i högre utsträckning än

67SOU 1944:20,sid. 101. 63SOU 1944:20,sid. 102. 69SAP 1969. 70SOU 1972:27,Kap. 7 Jonsson 1993c i Erikson och Jonsson 1993a.

Denna effekt är dock inte socialt kompenserande, utan uppträder SOU 1993: 85 andra. för pojkar från olika hemmiljöer. Kapitel 11 Trots att vi nog inte skall dra alltför stora växlar på resultaten stu- diet daghemmens eventuella effekter är vanskligt verkar det osanav nolikt att barnomsorgen skulle kunna reducera de olikheter som finns mellan barn från olika hembakgrund. Delvis beror detta att förskolan främst utnyttjas tjänstemän, delvis på att vistelse på daghem inte av förmår häva betydelsen av familjebakgrund.

11.4.2 Skolans inre miljö: läroplaner, betyg, pedagogik, lärarkår

Många läsare har vid det här laget säkert reagerat på våra ingående diskussioner om skolorganisation och utbildningsadministration, eftersom att det viktigaste i skolan ändå är själva undervisningen. Så är det naturligtvis, men står orsakerna till den sociala snedrekryteringen att ñnna i vad sker varje dag i klassrummen Vår genomgång av tidigare som forskning avsnitt 8.1.3 talar för att så inte är fallet. Det finns knap- - past någon enkel förklaring till den sociala snedrekryteringen i termer vilken läroplan används inte heller den dolda läroplanen, vilav som ken pedagogik som utövas, vilken typ av utvärdering skolan gör betyg t.ex., vilken bakgrund lärarna har, eller hur skolans inre miljö i övrigt är utformad. För att undvika missförstånd vill vi återigen betona att alla dessa förhållanden säkert är oerhört viktiga för hur mycket eleverna lär sig och hur positiv deras uppfattning om skolan är. I skolpolitiken, liksom för skolornas ledning, måste därför skolans inre arbete vara centralt. För uppkomsten av den sociala snedrekryteringen är detta inte nödvändigtvis fallet. Vi har inte kunnat finna några empiriska belägg för att någon pedagogisk form, typ av bedömning, eller lärares sociala bakgrund missgynnar eller gynnar barn från studieovana hemmiljöer. Det finns heller inga entydiga indikationer på att lärarna skulle behandla barn från olika hembakgrund olika t.ex. genom att premiera dem som vet hur man för sig. Våra egna studier visar att en liten, men inte obetydlig del, av den sociala snedrekryteringen kan återföras skillnader mellan skolor. Vi vet dock inte hur stor del av denna skoleffekt som alls är påverkbar och framför allt vi kan inte sätta fingret precis vad det är som gör - vissa skolor bättre än andra att utbilda barn från mindre privilegierade hem: detta är ett angeläget problem för framtida forskning. Eftersom våra slutsatser är kontroversiella vill vi gärna förtydliga dem: Många utbildningsideologer och -forskare, i vars yrke studiet av undervisningsprocesser och skolans inre miljö är centralt, har under de senaste decennierna propagerat kraftfullt för eller emot vissa pedagogiska metoder, för eller emot betyg, samt hävdat att skolor inrättade visst sätt är effektivare eller bättre än andra. Ibland används exemplet social snedrekrytering som ett argument i dessa debatter. Vi har inte i

72 Vi bör påminna om vår allmänna utgångspunkt att grundskolans funktion att förbereda för högre studier och den nuvarande värderingen av olika typer av kunskap betraktas som given.

våra forskningsgenomgångar eller i egna studier funnit något som stöder SOU 1993: 85 en sådan bestämd inställning. Det innebär inte att t.ex. vissa pedagogiska Kapitel II metoder inte skulle kunna vara bättre än andra; deras effekter för den sociala snedrekryteringen återstår dock att demonstrera. Vad skulle då kunna göras i skolan och klassrummet för att minska den sociala snedrekryteringen Författarna till detta betänkande är båda sociologer och därmed inte särskilt lämpade att föra en mer ingående diskussion om möjliga förändringar av skolans inre miljö. För detta skulle krävas sakkunskap i bl.a. differentialpsykologi, pedagogik och didaktik. De problem och möjligheter som vi presenterar nedan skall därför ses som ett diskussionsunderlag. Vi vill först peka två förhållanden som gör det svårt att via reformer av skolans inre arbete minska den sociala snedrekryteringen. För det första är skolklassen typiskt sett mycket heterogen med avseende social och kulturell bakgrund. Här finns det undantag i vissa segregerade områden, framför allt i storstäderna, men också i vissa bruksorter. De flesta lärare står dock inför en skara elever med mycket varierande hembakgrund. Detta gör att det inte är så enkelt att anpassa undervisningen efter elevernas vardagliga erfarenheter, vilket ofta antas gynna elever från arbetarhem. För det andra måste vi komma ihåg att barn från en given social milockså har skiftande erfarenheter och förutsättningar. Så fort vi talar om breda grupper, t.ex. arbetarbarn, ryms däribland både mycket verbalt begåvade barn och mer ordfattigaä både barn med intresse och läggning för teoretiska studier och barn som når bättre undervisningsresultat i praktiskt-manuella ämnen. Sammantaget gör denna heterogenitet att det är mycket svårt att nå generellt verkande resultat i riktning mot minskad snedrekrytering genom att t.ex. skifta undervisningsstrategi från x-pedagogiken till y-pedagogiken även skolklassen om vore socialt homogen. Som vi nämnt har vi heller inte kunnat finna något som tyder att den ena eller andra metoden skulle ha påvisbara positiva effekter för en kategori barn från någon speciell social bakgrund. Samtidigt som vi uppfattar det som ytterst osannolikt att det finns någon pedagogisk metod eller läroplansmässig innovation som i ett slag skulle minska den sociala snedrekryteringen, vill vi naturligtvis inte utesluta möjligheten att framsteg skulle kunna göras. Vi kan se åtminstone två vägar där resultat kanske begränsade skulle kunna nås. Den för- - sta är att satsa mer resurser för att tidigt hjälpa grundskoleelever med speciella svårigheter och genom kompensatorisk undervisning dem ge bättre kunskaper och färdigheter och därmed mer lika utbildningschanser.74 Eftersom vissa forskningsresultat tyder på att det speciellt är i matematik som barn till välutbildade föräldrar har ett försteg, kanske tidig 73 Huruvida en sådan strategi verkligen gynnar elever från arbetarhem är oklart. Framför allt påtalas ofta risken att när lärare anpassar undervisningen till elevernas skiftande bakgrund utgår de från förutfattade meningar olika om elevers möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen den s.k. Pygmalioneffekten. Jämför Lindblads uppsats för utredningen Lindblad 1993 i Erikson och Jonsson l993a. 74 Detta vore också viktigt för att nå målet att alla skall ut den obligatoriska skolan med ett minimimått av kunskaper och färdigheter. Jfr avsnitt 1.3.4.

kompensatorisk undervisning i detta ämne vore mest effektivt. Då det SOU 1993: 85 ñnns proportionellt fler från mindre privilegierade sociala ursprung Kapitel 11 bland de barn som skulle komma ifråga för kompensatorisk undervisning skulle sådana åtgärder verka socialt utjämnande; de skulle dock knappast minska snedrekryteringen till högre studier särskilt mycket. Den andra vägen vi kan se, öppnas i och med den ökade decentraliseringen av grundskolan, nämligen pedagogiska och skolorganisatoriska experiment på lokal basis. De mest optimistiska menar att sådana metoder att pröva sig fram kan verka socialt utjämnande när skolledning och lärare inte är fjättrade av centrala riktlinjer.75 För att en sådan experimentverksamhet skall nå varaktiga resultat krävs dock troligen att den kombineras med en omfattande forskning om dess effekter.76 Vi är alltså inte särskilt optimistiska när det gäller möjligheterna att via pedagogiska förändringar eller förnyade läroplaner minska den sociala snedrekryteringen. Bland annat just beroende svårigheterna att urskilja en pedagogik som är bäst avpassad för t.ex. arbetarbarn är vi också skeptiska till möjligheterna att via förändrad lärarutbildning minska betydelsen av det sociala ursprunget för studieresultat och utbildningsval. Vi har tidigare konstaterat att inget tyder att det finns någon slags diskriminering av arbetarbarn från lärarnas sida. Om det finns någon kulturell effekt är det snarare så att skolan i stort är medelklassinriktad och att relativt fler barn från arbetarbakgrund inte känner sig hemma där. Lärarkåren har som vi visade i avsnitt 8.1.3 framför allt - vid högre utbildningsanstalter också ofta sin sociala bakgrund i tjänstemanna- och lärarhem. Många lärare saknar därmed erfarenheter av arbetarklassens levnadsförhållanden och kultur. Vi har emellertid svårt att tro att detta skulle ha någon påtaglig betydelse för den sociala snedrekryteringen och det är naturligtvis heller inte tänkbart att söka styra lärarrekryteringen. Det torde vara relevant för lärarkandidater att läsa kurser i utbildningssociologi e.d. för att sätta sig in i problemet med social snedrekrytering; det borde också kunna bidra till en högre grad av självförståelse, vilken är speciellt viktig för alla professionella yrkesgrupper. Väl ute i klassrummen är det dock svårare att se vad de skulle kunna göra mer än att vara uppmärksamma på problemet. Anledningen är enkel, men lätt att glömma, nämligen att det av etiska skäl inte är acceptabelt att medvetet särbehandla elever basis av deras sociala ursprung. När det gäller könsdiskriminering år det möjligt att uppmana lärare att tänka på hur pojkar och flickor bemöts, för att inte förstärka inrotade könsroller här är det oftast frågan om att behandla dem lika. De kan också i klassrummet ta upp problemet och exempelvis be pojkar och flickor diskutera hur deras yrkesval påverkas av deras kön. Att göra motsvarande med arbetar- och akademikerbarn förefaller snarast omdömeslöst.

75Jfr t.ex. Mehan 1992. 75Problemen är därvidlag mycket stora, bl.a. därför att experimenten måste göras icke-selekterade elevgrupper, dvs. det går inte att använda skolor typ Montessori dit barnens föräldrar aktivt vänder sig. Dessutom måste noggranna studier göras av inte bara hembakgrund och studieresultat utan också av elevernas studieförutsättningar innan skolstarten. Jämför vår diskussion i Kapitel 4.

11.4.3 Komvux och alternativa utbildningsvägar SOU 1993: 85 Kapitel 11 Våra empiriska analyser och våra slutsatser om utbildningspolitik i detta kapitel gäller i allt väsentligt det formella utbildningsväsendet, ungdomsskolan och högskolan. Detta är rimligt eftersom de utgör de helt dominerande utbildningsformerna. Men det finns också alternativa utbildningsvägar. Dessa har varierat över historisk tid, från folkhögskoloroch folkrörelsernas studiecirklar vid seklets början och än idag till na korrespondensinstitutens brevkurser och vidare till den kommunala Vuxenutbildningens erbjudande om en andra chans för lågutbildade, samt företagens trainee-utbildningar. Kan sådana alternativa vägar erbjuda de utbildningsmässigt förfördelade möjligheter att knappa in avståndet till de mer privilegierade och därmed kanske minska den sociala snedrekryteringen Generellt sett är det svårt att studera hur de alternativa utbildningsväpåverkat den sociala rekryteringen, det finns inte mycket statistik garna att luta sig mot. De ganska grova analyser vi kunnat göra presenterade i avsnitt 8.4 visar att den vuxna svenska befolkningen i förvånansvärt hög utsträckning har erhållit sin högsta utbildningsnivå vid sidan av det formella utbildningssystemet det kan röra sig om uppåt 15 procent av dem mellan 18-75 år. De alternativa vägarna är därför fortfarande viktiga för svenskarnas utbildning i gemen, även om betydelsen minskat i och med att många utbildningar främst yrkesinriktade organisato- - riskt inlemmats i gymnasieskolan. Generellt sett har de alternativa utbildningsvågarna trañkerats i ungefär lika hög utsträckning av barn från olika social bakgrund även om det finns skillnader vilka vägar man tagit. Detta gör att de i en relativ bemärkelse gynnat dem som kommit från mindre studievana hemmiljöer och därmed bidragit till att utbildningen i stort fördelats socialt jämnare i befolkningen. Däremot är det inget som tyder på att dessa alternativa vägar skulle ha minskat sambandet mellan social bakgrund och övergång till högre studier. Det kanske mest frapperande exemplet är komvux som utnyttjas av alla sociala klasser men som används som språngbräda till högre utbildning främst av barn från tjänstemannahem. Alternativa utbildningsvägar t.ex. folkhögskolor, kommunal vuxen- utbildning, företagsintern utbildning och utbildning anordnad av ideella organisationer har sin givna plats i ett utbildningspluralistiskt sam- hälle. Sådana utbildningar kan ofta smidigt anpassas till olika kategoriers förutsättningar och Specialintressen på ett sett som ungdomsskolan och högskolan varken kan eller bör. De fungerar med all sannolikt rekryterande totalt sett även om vi vet att de i allmänhet utnyttjas mest av de redan välutbildade och kan också utgöra ett verkningsfullt kitt mellan grundskolagymnasium och högre utbildning. Speciellt gäller detta den kommunala vuxenutbildningen, som i stora stycken är inrättad för detta syfte. Vi tror dock inte att man skall fästa stora förhoppningar till de effekter alternativa utbildningsvägar kan ha för att minska den sociala snedrekryteringen.

11.5 Slutsatser: utbildningspolitik för social utjämning SOU 1993: 85

Kapitel 11 Sociala strukturer uppvisar en förvånansvärt hög grad stabilitet över av tid och mellan olika länder. De processer som ligger bakom den sociala snedrekryteringen är både svåra att blottlägga och att förändra. Att tro att man via utbildningspolitik kan uppnå det liberala målet om jämlikhet i chanser är orealistiskt. Vår slutsats är emellertid att med utman bildningspolitiska medel kan närma sig målet om jämlikhet i utbildningschanser, troligen inte särskilt snabbt, men ändock med styrfart. Hur skall då en social utjämning komma till stånd Låt utgå från oss ett centralt resultat: En påtaglig del av den sociala snedrekryteringen runt hälften beror på skillnader i skolprestationer mellan barn från olika sociala ursprung, men även för elever med betyg inverkar samma föräldrarnas utbildning, klasstillhörighet, och ekonomiska på resurser barnens utbildningsval. Detta gäller såväl tillvalen i grundskolan, gymnasievalet samt högskolevalet. Denna dubbelhet, att den sociala snedrekryteringen både beror skolprestationer och utbildningsval, gör att vi bör behandla frågan i två etapper. Först måste vi konstatera att vi inte stora möjligheter att utjämna ser sociala skillnader i skolprestationer. En anledningarna till detta är av att lärarna redan i dagens skola rimligen gör allt de kan för att alla elever skall utveckla sin inneboende begåvning. institutionella förändringar som skulle kunna göra denna strävan mer framgångsrik är svåra att peka på. En påtaglig minskning klasstorlekarna i grundskolan skulle av sannolikt ha sådana konsekvenser, är knappast ekonomiskt möjlig men att genomföra. Tidig diagnosticering av studiesvaga elever och i samband därmed ökade resurser för att förbättra deras prestationer, skulle i princip kunna ha vissa positiva effekter. Tidigare forskning gör det troligt att det är speciellt i matematik sådan kompenserande undervisning skulle vara effektivast, eftersom det tycks vara ett ämne där föräldrarnas stöd är betydelsefullt. Vår något pessimistiska hållning när det gäller åtgärder för att utjämna de sociala skillnaderna i skolprestationer, eller betyg, beror inte på en uppgivenhet inför möjligheterna till sådan utjämning. en Snarare uppfattar vi situationen så, att det är svårt att säga vilka åtgärder som vore effektiva. Det ñnns tyvärr inte mycken forskning undersom lättar vår förståelse av varför arbetarbarn i genomsnitt uppvisar lägre en prestationsnivå i skolan. Det ñnns inte heller tillräckligt entydiga forskningsresultat som visar vilka egenskaper hos skolor, lärare eller pedagogik som är bäst ägnade att tillvarata alla elevers förutsättningar. Förhoppningsvis kan den pågående pedagogiska debatten samt de ökade möjligheterna till försök med lokal utformning skolor och undervisav ning generera sådan forskning. Vi ser mer positivt på möjligheterna att minska sambandet mellan ursprung och utbildning för barn samma betygsnivå. Här bör det att via utbildningspolitiska medel skapa gynnsamma förutsättningar för en god rekrytering till högre studier och utjämning den sociala sneden av rekryteringen. Det utbildningssystem, vi tror sådan som gagnar en utveckling bäst, är ett som maximerar valmöjligheterna till högre studier,

dvs. relativt öppet system utan återvändsgränder. Ett sådant system SOU 1993: 85 ett bör ha åtminstone följande egenskaper: Kapitel 11 1 Den obligatoriska skolgången bör vara odifferentierad i så hög utsträckning som möjligt, och där tillval finns skall dessa gälla ämnenmotsv. inte begränsar valmöjligheterna till gymnasiet. som Om nivågruppering anses nödvändig av pedagogiska skäl bör den göras på grundval av studielämplighet. 2 Principen likvärdighet mellan skolor bör upprätthållas för att om inte föräldrarnas val bostadsortområde skall påverka barnens av utbildningschanser; likvärdighet garanterar naturligtvis också en maximal rekryteringsbas till högre studier. 3 Enskilda skolor bör ha en så allsidig socioekonomisk sammansättning som möjligt. 4 Utbildningssystemet bör fungera rekryterande. Vid valet till gymnasiet bör studiebegåvade barnaktivt rådas att välja teoretisk inriktning. I gymnasiets sista årskurs bör studiebegåvade elever av sin gymnasieskola ges rådet att fortsätta sina studier. Därutöver bör universitet och högskolor bedriva en aktivt rekryterande verksamhet. 5 Det bör finnas möjligheter att vidare till högre studier från alla gymnasieprogram, möjligen genom ett ökat inslag av speciellt avpassade propedeutiska kurser på högkolan. Det innebär bl.a. att utformningen av yrkesinriktade gymnasieprogram och utbud av högskoleutbildningar i högre utsträckning bör samordnas. 6 Möjligheten att genomgå kompletterande utbildning och att påbörja högre studier efter ett antal år i arbetslivet är viktig för att hålla dörren till högre studier öppen även för dem som lämnat skolan. 7 I den utsträckning dimensioneringen av utbildningsplatser gymnasial eller post-gymnasial nivå framför allt enskilda linjer kräver ett urvalsförfarande, bör objektiva metoder användas betyg, högskoleprov.78 8 Alla med en genom betyg eller högskoleprov dokumenterad studielämplighet bör kunna beredas plats inom högskolan. Det betyder att den högre utbildningen i dagsläget bör byggas ut. 9 Studiestödet bör vara generöst. Indirekt studiestöd via subventionerade bostäder och mat bör övervägas som ett komplement till direkta ekonomiska bidrag.

77 För tydlighetens skull bör det nämnas att vi i våra forsatta resonemang tar skolans effektiva förmedling av kunskaper och färdigheter för given. Vi utgår från att de karakteristika hos ett rekryterande utbildningssystem vi redogör för nedan står i överensstämmelse med detta mål. Notera också att en möjligen effektivare väg att minska den sociala snedrekryteringen är att införa successiva urval basis tidigare skolprestationer; vår utgångspunkt är dock ett maxav imalt rekryterande system, som förklaras nedan. 73 Undantag bör även i fortsättningen finnas för ett begränsat antal konstnärliga utbildningar.

Det utbildningssystem vi skissar ovan och de principer vi för fram är SOU 1993: 85 alla av generell karaktär. Vi har utgått från att utbildningssystemet skall Kapitel II vara rekryterande totalt sett det är inte en omsortering barn från - av olika social bakgrund som är lösningen, utan åtgärder som får relativt fler studiebegåvade barn från studieovana hemförhållanden att söka sig till högre utbildning. Därmed skulle den totala begåvningspotentialen i samhället bättre kunna tas tillvara, vilket oftast antas ha positiva effekter på samhällsnivå t.ex. i form av höjd produktivitet. Det utbildningssystem vi uppfattar som ett som befordrar social utjämning skiljer sig från det nuvarande, samt de tidigare existerande, främst genom att det lägger stor vikt reell valfrihet för eleverna en vid tidpunkten för övergång till högskoleutbildning. Vi att detta menar är en rimlig utgångspunkt för skola för det tjugoförsta århundradet i en ett land där omkring 80 procent av varje årskull slutför utbildning på gymnasial nivå. Samtidigt finns det flera kopplingar mellan våra nio punkter och 1980-talets svenska skola. Det är heller ingen tillfällighet, våra analyser visar att den sociala snedrekryteringen minskade fram till 1970-talet ungefär, troligen bl.a. beroende på reformeringen grundav skolan. Därutöver visar våra internationella jämförelser att en påtaglig minskning av snedrekryteringen liknande den i Sverige är ovanlig, samt att den sociala selektionen totalt sett måste anses vara låg i Sverige; speciellt med tanke på att vårt utbildningssystem inte innehåller selektiva stöd och föga av utgallring efter skolprestation. Finns det då inga målkonflikter inom det maximalt rekryterande system vi förordar Jo, kanske. Vi vill inlänka i den tradition utredoss av ningar som påtalat paradoxen med den nyttiga orättvisan, dvs. att den sociala snedrekryteringen också kan ha konsekvenser eller gynnsamma snarare att några av följderna av en effektiv jakt teoretiska begåvningar kan vara negativa. Vi tror i motsats till 1946 års skolkommission att farhågorna att vissa samhällsgrupper skulle kunna bli intellektuellt dränerade och utan företrädare är överdrivna; dessa farhågor ytterst var teoretiska i slutet av 1940-talet och de är knappast aktuella idag. Däremot finns det visst fog att slå vakt om yrkesutbildningen gymnasienivå. Vi uppfattar det som en risk för en nedvärdering sådan utbildav ning om en stor majoritet av dem som har någon teoretisk begåvning skulle välja eller slussas till traditionella teoretiska gymnasieutbild- - ningar, något som ligger i linje med principerna Möjligen skulovan. le det motverkas om fler länkar skapades mellan yrkesinriktade program och högskolestudier, men detta skulle också kunna verka avlänkande att den sociala snedrekryteringen ökar något till längre universitetsutbildningar. Oavsett hur det svenska utbildningssystemet utvecklas, är det värt att i framtida utvärdering och forskning uppmärkvara sam den gymnasiala yrkesutbildningens kvalitet. I de senaste årens debatt om svensk utbildning och konkurrenskraft har, vi, ofta menar alltför stor vikt lagts vid den traditionella universitetsutbildningen. Det finns faktiskt goda skäl att förmoda att industrins och den offentliga sektorns produktivitet är intimt kopplad till hur väl yrkesutbildningssystemet fungerar; om inte annat av det enkla skälet att ungefär 40 procent

av alla grundskoleelever väljer en sådan inriktning för sina gymnasiestu- SOU 1993: 85 dier. Kapitel 11 Låt oss slutligen lyfta blicken över utbildningspolitiken. Som våra analyser visar, påverkas den sociala snedrekryteringen också av fördelningen av ekonomiska resurser mellan samhällsklasserna, samt av arbetslöshetens omfattning. Detta talar för att den sociala snedrekryteringen kan minskas genom andra politiska åtgärder än de som avser det utbildningspolitiska området. Vi behandlar i detta betänkande inga sådana åtgärder, trots att vi kan föreställa oss politiska ingripanden inom områden utanför utbildningspolitiken, som skulle kunna ha den eftersträvade effekten. Skälet är att vi tror att den sociala snedrekryteringen till högre studier är ett alltför perifert mål inom dessa politiska områden för att påverka beslut inom dem. Politiska beslut som rör arbetslöshet eller fördelningen av skatter och bidrag fattas eller fattas av andra skål och - med andra motiveringar ån åtgärdernas inverkan på den sociala snedrekryteringen. Därmed förefaller det oss något missriktat att lägga ned tid och energi på en diskussion av dess politikområden. Att andra politiska åtgärder än de som rör skolan påverkar snedrekryteringen, påminner oss om att faktorer utanför utbildningspolitikens räckvidd är viktiga för de individuella beslut som yttrar sig som utbildningsval. Vi nämnde ovan att vi hyste viss optimism inför möjligheten att minska den sociala snedrekryteringen via utbildningssystemets utformning. Det innebär inte att vi tror att ens om åtgärder vidtogs som fullständigt beaktade våra punkter ovan, skulle någon snabb social utjämning i rekryteringen till högre studier äga rum. Grundläggande förhållanden i samhället består oavsett den förda utbildningspolitiken och därmed kommer också snedrekryteringen till högre studier bestå till sin karaktär, men möjligen kunna förändras till sin omfattning.

11.6 Utbildningssystem i förändring

Vi har ovan skissat ett utbildningssystem inom vilket valfriheten vid tidpunkten för övergång till högskolestudier maximeras. Ett sådant rekryterande systern tillhandahåller individerna ett ramverk för utbildningschanser som vi tror minskar den sociala snedrekryteringen och som tillvaratar begåvningsreserven. Därigenom är det också lämpat för att tillförsäkra högskolan en bred och god rekryteringsbas. Det utbildningssystem vi analyserat i Kapitel 5-8 är i stora stycken identiskt med det som existerar i början av 1990-talet. De förändringar i skolsystemet som inleddes i slutet av 1980-talet, framför allt med kommunaliseringen av ungdomsskolan och förbättrade möjligheter för friskolor, gör det emellertid angeläget att avslutningsvis diskutera det nu framväxande skolsystemets möjliga konsekvenser för den sociala snedrekryteringen. Eftersom framtidens skola ännu ligger i stöpsleven kommer vi nedan endast att föra ett principiellt resonemang grundat i våra analyser och på de slutsatser som redovisades i förra avsnittet. Vi be-

handlar först nivågruppering i grundskolan, därefter den ökade valfrihe- SOU 1993: 85 ten av ämnen och skolor. Kapitel 11 I den decentraliserade grundskolan kommer kommunerna att i stor ännu dock inte klarlagd utsträckning att överta bestämmanderätten över hur undervisningen organiseras. Det kan komma att innebära att även frågan om organisatorisk differentiering på grundskolan blir föremål för lokala beslut, kanske av skolstyrelse eller rektor.79 Nivågruppering kan lokalt införas i ett antal olika ämnen. Som vi tidigare redogjort för, befordrar en sådan differentiering social snedrekrytering, speciellt om den grundas på tillval, samtidigt som en sådan enligt tidigare studier troligtvis inte höjer elevernas genomsnittliga skolprestationer. I syfte bl.a. att höja elevernas studiemotivation och föräldrarnas engagemang i barnens utbildning, har alltsedan grundskolan infördes en diskussion pågått om vilka möjligheter till egna val av ämnen som bör finnas. Dessa valmöjligheter har enligt Lgr8O innefattat B-språk eller andra ämnen, samt ett begränsat antal timmar fritt valt arbete. Utvecklingen går nu mot att B-språk blir obligatoriskt, medan utrymmet för andra ämnesval ökar genom att både skolor och elever ges en ökad bestämmanderätt över utbildningen På gymnasienivå har förslaget om en kursutformad gymnasieskola en liknande innebörd Till den ökad valfriheten när det gäller ämnen, kommer en ökad möjlighet att välja skolor. Denna består i att statsmakterna, med början i ett principbeslut våren 1991, har underlättat etableringen av friskolor samt i ökade möjligheter att via skolpengen välja en annan skola än den som ligger närmast. Grundskolornas ökade möjlighet att profilera sig kan ge incitament till sådana val. Det finns emellertid också två andra inslag i den skola som nu växer fram som kan leda till ökade skillnader mellan skolor. För det första har resursfördelningssystemet ändrats i och med kommunaliseringen regleringen som statsbidragen medförde är borta. Det innebär att enskilda kommuners ekonomiska ställning och prioriteringar kan medföra ökade skillnader vad gäller t.ex. skolornas allmänna standard i fråga om undervisning, lokaler, tillgång till bibliotek m.m.. För det andra gör det ökade självstyret vid högre utbildningsinstitutioner att urvalsprinciperna kan förändras,83 t.ex. så att det kan komma att räknas som en merit att ha examinerats vid vissa gymnasie-

skolor som kanske har en speciell inriktning eller att ha följt särskilda

program. Varje sådan prioritering ökar risken för att vissa elever kommer att ha tagit fel gymnasieutbildning, särskilt om högskolornas intagningsprinciper inte är väl kända ute i skolorna.

79Detta kan sessom en naturlig följd av grundskolans kommunalisering och är bl.a. innebörden av förslagen i Prop. 1992932220 sid. 62. 30Se SOU 1992:94;Proposition 1992932220. 31 Prop. 199293250. Det kan noteras att en liknande utformning av gymnasieskolan infördes i 1964 års ambitiösa gymnasiereform, men att denna övergavs se Kapitel 2. 82 UBU 199091217; se vidare Prop. 199192295, UBU 19919222; Prop. 199293214,UBU 199293:4; Prop 199293230. 83Se t.ex. Prop. 1992932250,sid. 58.

Konsekvenserna för den sociala snedrekryteringen av den ökade SOU 1993: 85 valfriheten av ämnen och skolor är naturligtvis svåra att förutse. Mycket Kapitel 1 I beror den faktiska utformningen och hur snabb utvecklingen kommer att bli.34 Vi kan se två möjliga förhållanden som kan leda till att den sociala snedrekryteringen ökar. För det första visar våra analyser att en skev social sammansättning av eleverna inom skolor en effekt av boendesegregering i kombination med närhetsprincipen ger ett tillskott till den sociala snedrekrytering- en. Empiriska resultat visar att det framför allt är välutbildade medelklassföräldrar som engagerar sig i barnens utbildning och det är därför alldeles säkert dessa som främst kommer att utnyttja de ökade möjligheterna att välja skola. Därmed finns en risk för att en ökad frihet att välja och välja bort skolor kommer att accentuera den effekt som boende- - segregationen redan har. För det andra har våra analyser tydligt visat vilken betydelse föräldrarnas utbildning och yrke har när det gäller utbildningsvalen, även när vi jämför barn med samma skolprestationer. Vi har bl.a. tolkat detta som en informationsdistans i den sociala strukturen; barn, vars föräldrar varken har erfarenhet av högre utbildning eller av tjänstemannayrken, har betydligt mindre kunskap om de utbildningar och yrken som förknippas med teoretiska gymnasieval och högskolor. Speciellt viktigt för den sociala snedrekryteringen är att vissa föräldrar bättre än andra kan se vilka val som i praktiken leder till återvändsgränder i utbildningssystemet. Vi drar därför följande slutsats: om ökad valfrihet och decentralisering innebär ett mindre överskådligt eller mer komplicerat utbildningssystem kommer den sociala snedrekryteringen att öka. I det stora informations- och reklamflöde som säkerligen följer på ökade valmöjligheter, kommer det att bli viktigt att kunna urskilja det centrala från det perifera och det reella från det påstådda. Kanske kommer tyst kunskap som kan erövras genom att själv arbeta inom utbildningsväsendet, eller känna någon som gör det, att bli speciellt värdefull.35 Medan varje steg mot ökad valfrihet och decentralisering kan ha positiva konsekvenser i form av höjd studiemotivation och ökat föräldraengagemang, kan det alltså uppstå icke avsedda negativa effekter utbildningssystemets av svåröverskådlighet. Finns det då någon lösning motsättningen mellan ökad valfrihet och decentralisering å ena sidan, och ett oöverskådligare och troligen 34 Eftersom andelen elever som går i icke-kommunala grundskolor i början av 1990-talet var mycket låg 0.9 procent år 1991, kommer det troligen att ta tid innan fristående skolor kan påverka den totala sociala selektionen till gymnasiet i någon högre utsträckning. 85 Förutom de mer direkta analyser som stöder detta t.ex. i Kapitel 7 kan vi nämna åtminstone ett förhållande som indirekt visar den välutbildade medelklassens förmåga att läsa systemet. Under 1980-talet dominerade linjesystemet vid universiteten. Många linjer var svåra att komma in utan höga betyg. Det fanns dock hela tiden en rätt okänd möjlighet att läsa enstaka kurser och den vägen skaffa sig examen eller senare snedda in en linje. I SCB:s statistik SCB l989a, sid. 29 visar det sig att av dem som gått 3-4-årigt gymnasium utnyttjade denna möjlighet. Bland barn till akademiker var övergången till enstaka kurser dock cirka 20 procent i alla betygsgrupper.lnte nog med att de flesta akademikerbarn hade höga betyg och kom in de utbildningar de ville de som hade låga betyg lyckades trots det ta sig in.

socialt selektivt systern å den andra För att återknyta till våra slut- SOU 1993: 85 mer satser i avsnitt 11.5 tror vi att följande principer skulle kunna utgöra en Kapitel 11 sådan lösning: fria val av kurser, utbildningsprogram m.m. i grundskolan bör inte gälla ämnen som är väsentliga för fortsatta studier. Fria val av sko-

lor bör inte vare sig formellt eller i praktiken vara avgörande för utbild-

ningskarriâren. Dessa principer tror vi är grundläggande för att maximera valfriheten vid tidpunkten för övergång till högskolan, bl.a. därför att de utgör viss basgaranti för att likvärdigheten upprätthålls i praktien ken. Därmed är de bäst ämnade att tillvarata det mänskliga kapitalet och motverka sociala skevheter i rekryteringen till högre studier.

Källhänvisningar och

5°U199385

Referenslista

.

htteraturreferenser

Offentligt tryck m.m.

Förkortningar

Rskr. Riksdagsskrivelse SFS Svensk författningsamling SU Statsutskottet SÄU Särskilda utskottet UBU Utbildningsutskottet

Departementsstencil 1992: Mälrelaterade statsstipendier. Utbildningsdepartementet. DsU 1992:123. Folkundervisningskommittén 1912: Betänkande. Bilaga band Stockholm: P.A. Norstedt Söner.

Läroplan för grundskolan Lgr 62. Stockholm: SÖ-förlaget.

Läroplan för grundskolan Lgr 69. Stockholm: Liber. Läroplan för grundskolan Lgr 80. Stockholm: Liber. Organisation for Economic Co-operation and Development 1992: Education at a Glance. OECD Indicators. Paris: OECD. Proposition 1918:96, Upprättande av praktiska ungdomsskolor. Stockholm: Regeringskansliet. Proposition 1918:335, Omorganisation av den lägre tekniska undervisningen. Stockholm: Regeringskansliet. Proposition 1927:116, Angående omorganisation av det högre skolväsendet m.m. Stockholm: Regeringskansliet. Proposition 1941:177, Anslag för budgetåret 194142 till folk- och småskoleseminarierna m.m. Stockholm: Regeringskansliet. Proposition 1945:74, Studiehjälp för högre undervisning åt landsbygdens ungdom m.m. Stockholm: Regeringskansliet. Proposition 1950:70, Angående riktlinjer för det svenska skolvälsendets utveckling. Stockholm: Regeringskansliet. Proposition 1962:54, Införande av grundskola Stockhohn: Regem.m. ringskansliet. Proposition 1964:171, Reformering av de gymnasiala skolorna m.m. Stockholm: Regeringskansliet. Proposition 1965:141, Utbyggnaden av universitet och högskolor m.m. Stockholm: Regeringskansliet. Proposition 1967:85, Vissa åtgärder inom vuxenutbildningens område m.m. Stockholm: Regeringskansliet. Proposition 1968:129, Revidering av läroplan för grundskolan. Stockholm: Regeringskansliet. Proposition 1968:140, Riktlinjer för det frivilliga skolväsendet. Stockholm: Regeringskansliet.

l5 13-1082

Proposition 1969:31, Forskarutbildning och forskarkarriär. Stockholm: SOU 1993: 85

Regeringskansliet. Referenslista

Proposition 1970:59, Införande av gymnasieskola m.m. Stockholm: Regeringskansliet. Proposition 1971:36, Social utbildning och forskning m.m. inrättande av

socialhögskola i Östersund. Stockholm: Regeringskansliet.

Proposition 1975:9, Reformering av högskoleutbildningen m.m. Stockholm: Regeringskansliet. Proposition 1975:23, Vidgad vuxenutbildning samt studiestöd till vuxna m.m. Stockholm: Regeringskansliet. Proposition 197677:159, Utbildning och forskning inom högskolan m.m. Stockholm: Regeringskansliet. Proposition 197879:93, Genomförande av en totaldirnensionerad högskola. Stockholm: Regeringskansliet. Proposition 197879:180, Läroplan för grundskolan. Stockholm: Regeringskansliet. Proposition 198081:127, Folkbildning m.m. Stockholm: Regeringskansliet. Proposition 198485:122, Lärarutbildning för grundskolan. Stockholm: Regeringskansliet. Proposition 199091218, Ansvaret för skolan. Stockholm: Regeringskansliet. Proposition 199091:85, Växa med kunskaper om gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Regeringskansliet. Proposition 199192:95, Valfrihet och fristående skolor. Stockholm: Regeringskansliet. Proposition 199293:14, Skolskjuts m.m. Stockholm: Regeringskansliet. Proposition 199293:169, Högre utbildning för ökad kompetens. Stockholm: Regeringskansliet. Proposition 199293:220, En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sarneskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan. Stockholm: Regeringskansliet. Proposition 1992932230, Valfrihet i skolan. Stockholm: Regeringskansliet. Proposition l992l93z250, Ny läroplan och ett nytt betygssystem för gymnasieskolan, komvux, gymnasiesärskolan och särvux. Stockholm: Regeringskansliet. Rskr. 1918: 248. Rskr. 1918:407. Rskr. 1941:284. SAP 1944: Arbetarrörelsens efterkrigsprogram. De 27 punkterna med motivering. Stockholm: Vepe. sAP-LOzs arbetsgrupp för jämlikhetsfrågor 1969: Jämlikhet. Första rapport från partikongressen 1969: Alva Myrdals föredragning och Kongressens beslut. Stockholm: Bokförlaget Prisma. SFS 1919:880.

Skolverket 1993a: Skolan. Jämförelsetal för skolhuvudmän: Organisation SOU 1993: 85

Resurser Resultat. Årsrapport, augusti 1933. Rapport 33. Stock- - - nr Referenslista

holm: Skolverket. Skolverket 1993b: Bilden av skolan 1993. Fördjupad anslagsframställning 199495-199697. Stockholm: Skolverket. Skolöverstyrelsen 1982: Grundskolan under 20 år. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget. Statens offentliga utredningar 1929: Utredning och förslag rörande studieunderstöd lärjungar vid statens läroverk och med dem jämförliga läroanstalter. 1927 års skolsakkunniga. Stockholm: SOU 1929:6. Statens offentliga utredningar 1935: Betänkande med undersökningar och förslag i anledning av tillströmningen till de intellektuella yrkena. Stockholm: SOU 1935:52. Statens offentliga utredningar 1936: Utredning rörande de svenska universitets- och högskolestudenternas sociala och ekonomiska förhållanden. Utarbetad av Sven Wicksell och Tage Larsson. Bilaga till betänkande med undersökningar och förslag i anledning tillströmningen till de av intellektuella yrkena. Lund: SOU 1936:34. Statens offentliga utredningar 1943: Betänkande med utredning och förslag angående den högre tekniska undervisningen. Avgivet inom eckleav siastikdepartementet tillkallade sakkunniga. Stockholm: SOU 1943:34. Statens offentliga utredningar 1944: Skolan i samhällets tjänst. Frågeställningar och problemläge. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. Stockholm: SOU 1944:20. Statens offentliga utredningar 1944: Sambandet mellan folkskola och högre skola. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar, II. Stockholm: SOU 1944:21. Statens offentliga utredningar 1944: Utredning och förslag angående vidgade möjligheter till högre undervisning för landsbygdens ungdom. 1940 års skolutredningsbetänkanden och utredningar, III. Stockholm: SOU 1944:22. Statens offentliga utredningar 1945: IV Skolpliktstidens skolformer. 1940 års skolutrednings betänkande och utredningar. Stockholm: SOU 1945:60. Statens offentliga utredningar 1947: Utredning och förslag rörande vissa socialpedagogiska anordningar inom skolväsendet. 1940 års Skolutrednings betänkanden och utredningar, VIII. Stockholm: SOU 1947:11. Statens offentliga utredningar 1947: 1945 års akademikerutredning. Stockholm: SOU 1947:25. Statens offentliga utredningar 1948: 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling. Stockholm: SOU 1948:27. Statens offentliga utredningar 1948: Betänkande och förslag angående studentsociala stödåtgärder. 1946 års utredning den högre utbildningom ens demokratisering studentsociala utredningen. Stockholm: SOU - 1948:42. Statens offentliga utredningar 1949: Studenternas sociala beursprung, tyg i studentexamen, vidare utbildning, yrkesval m.m. En statistisk under-

sökning 1930, 1937 och 1943 års studentårgångar utarbetad av Sven SOU 1993: 85 av

Moberg och Carl-Eric Quensel. 1945 års universitetsberedning IV. Referenslista

Stockholm: SOU 1949:48. Statens offentliga utredningar 1952: Vidgat tillträde till högre studier. Utredning av Folke Schmidt. Stockholm: SOU 1952:29. Statens offentliga utredningar 1958: Reserverna för högre utbildning. Beräkningar och metoddiskussion. Av Kjell Härnqvist. 1955 års universitetsutredning III. Stockholm: SOU 1958:1 Statens offentliga utredningar 1960: Individuella differenser och skoldifferentiering. Av Kjell Härnqvist. 1957 års skolberedning. Stockholm: SOU 1960:13. Statens offentliga utredningar 1960: Social- och personlighetspsykologiska faktorer i relation till skolans differentiering. Av Johannesson och D. Magnusson. 1957 års skolberedning IV. Stockholm: SOU 1960:42. Statens offentliga utredningar 1961: Grundskolan. Betänkande avgivet av 1957 års skolberedning, VI. Stockholm: SOU 1961:30. Statens offentliga utredningar 1962: Vidgad vuxenutbildning på gymnasiestadiet. Studiesociala utredningen Stockholm: SOU 1962:5. Statens offentliga utredningar 1963: Vägen genom gymnasiet. Elevernas på valsituationer och studieformer. Av Kjell Härnqvist och Åke syn Grahm. 1960 års gymnasieutrening Stockholm: SOU 1963:15. Statens offentliga utredningar 1963: Ett nytt gymnasium. 1960 års gymnasieutredning IV. Stockholm: SOU 1963:42. Statens offentliga utredningar 1963: Fackskolan. Betänkande avgivet av fackskoleutredningen. Stockholm: SOU 1963:50. Statens offentliga utredningar 1963: Studentrekrytering och studentekonomi. Studiesociala utredningen II. Stockholm: SOU 1963:53. Statens offentliga utredningar 1971: Val av utbildning och yrke. Rapporter från undersökningar genomförda av 1968 års utbildningsutredning. Stockholm: SOU 1971:61. Statens offentliga utredningar 1972: Förskolan 1-2. Betänkande av 1968 års barnstugeutredning. Stockholm: SOU 1972:26-27. Statens offentliga utredningar 1973: Högskolan. Betänkande av 1968 års utbildningsutredning. Stockholm: SOU 1973:2. Statens offentliga utredningar 1973: Försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning. Betänkande av 1968 års utbildningsutredning. Stockholm: SOU 1973:12. Statens offentliga utredningar 1974: Regionala prognoser i planeringens tjänst. Bilagedel III till Orter i regional samverkan. Expertgruppen för regional utredningsverksamhet, ERU. Stockholm: SOU 1974:4. Statens offentliga utredningar 1974: Studiestöd vuxna. Betänkande av kommittén för studiestöd åt vuxna. Stockholm: SOU 1974:62. Statens offentliga utredningar 1980: Den sociala selektionen till gymnasiestadiet. Kjell Härnqvist och Allan Svensson. Betänkande av gymnasieutredningen. Stockholm: SOU 1980:30. Statens offentliga utredningar 1981: Undersökningar kring gymnasieskolan. Ett specialbetänkande från gymnasieutredningen. Stockholm: SOU 1981:97.

Statens offentliga utredningar 1984: Regional utveckling och mellanre- SOU 1993: 85

gional utjämning. Betänkande av regionalpolitiska utredningen. Stock- Referenslista

holm: SOU 1984:74. Statens offentliga utredningar 1985: Tillträde till högskolan. Betänkande av tillträdesutredningen. Stockholm: SOU 1985:57. Statens offentliga utredningar 1991: Ett samordnat vuxenstudiestöd. Betänkande avgivet av Finvuxutredningen. Stockholm: SOU 1991:65. Statens offentliga utredningar 1992: Frihet Ansvar Kompetens. Grundutbildningens villkor i högskolan. Betänkande av högskoleutredningen. Stockholm: SOU 1992:1. Statens offentliga utredningar 1992: Skola för bildning. Huvudbetänkandet av Låroplanskommittén. Stockholm: SOU 1992:94. Statens offentliga utredningar 1993: Nya villkor för ekonomi och politik. Betänkande av Ekonomikommissionen. Stockholm: SOU 1993:16. Statistiska centralbyrån: Befolkningsrörelsen. Ett flertal årgångar. Stockholm: SCB. Statistiska centralbyrån: Folkmängdens förändringar. Ett flertal årgångar. Stockholm: SCB. Statistiska centralbyrån: Högre studier. 195758 m.fl. årgångar. Statistiska centralbyrån: Statistisk Årsbok. flertal årgångar. Ett Stockholm: SCB. Statistiska centralbyrån: Utbildningsstatistisk Årsbok. Ett flertal årgångar 1978-92. Stockholm: SCB. Statistiska centralbyrån 1974: Elever i obligatoriska skolor 1847-1962. Promemorior från SCB 1974:5. Stockholm: SCB. Statistiska centralbyrån 1976a: Högskolestatistik II. Social bakgrund för studerande vid universitet och högskolor 196263-197273. Promemorior från SCB 1976:5. Stockholm: SCB. Statistiska centralbyrån 1976b: Social bakgrund och övergång till gymnasieskolans 3- och 4-åriga linjer. Information i prognosfrågor 1976:6. Stockholm: SCB. Statistiska centralbyrån 1976c: Individualstatistiken. Skoldata för ett urval elever födda 1948 och 1953. Promemorior från SCB 1976:8. Stockholm: SCB. Statistiska centralbyrån 1977: Elever i icke-obligatoriska skolor 1864- 1970. Promemorior från SCB 1977:11. Stockholm: SCB. Statistiska centralbyrån 1978: Grundskolan 197374. Elevuppföljning våren 1975. Statistiska meddelanden U SM 1978:29. Stockholm: SCB. Statistiska centralbyrån 1979a: Social bakgrund och yrkesval för 1957, 1962 och 1967 års studenter. Information i prognosfrågor 1979:1. Stockholm: SCB. Statistiska centralbyrån l979b: Grundskolan 197475 och 197576. Statistiska meddelanden U SM 1979:24. Statistiska centralbyrån l980a: Social skiktning i gymnasieskolan. Information i prognosfrågor 1980:1. Stockholm: SCB.

Statistiska centralbyrån l980b: Skola för alla En rapport om den socia- SOU 1993: 85

la bakgrundens betydelse för ungdomens val av utbildning i grundskola, Referenslista

gymnasieskola och högskola. Information i prognosfrågor 1980:3. Stockholm: SCB. Statistiska centralbyrån 1981: Social skiktning i grundskola, gymnasieskola och högskola. Information i prognosfrågor 1981:3. Stockholm: SCB. Statistiska centralbyrån 1982: Socioekonomisk indelning SEI. Meddelanden i samordningsfrågor 1982:4 nytryck 1984. Stockholm: SCB. Statistiska centralbyrån 1984: Elever i skolor för yrkesutbildning 1844- 1970. Promemorior från SCB 1984:2. Stockholm: SCB. Statistiska centralbyrån 1985: Högskolan 197778-198283. Social bakgrund för nybörjare lålsåren 197778-198283. Statistiska meddelanden U 20 SM 8501. Stockholm: SCB. Statistiska centralbyrån 1987: Ojärnlikheten i Sverige: Utveckling och nuläge. Stockholm: SCB. Statistiska centralbyrån 1988: Svensk utbildningsnomenklatur SUN. Del Systematisk version. Meddelanden i samordningsfrågor 1988:4. Stockholm: SCB. Statistiska centralbyrån 1989a: Social skiktning i utbildningsväsendet. Siffror om högskolan Stockholm: SCB. Statistiska centralbyrån 1989b: Tio år med nya högskolan. Siffror om högskolan 10. Stockholm: SCB. Statistiska centralbyrån 19890: Barns levnadsvillkor. Levnadsförhållanden, rapport nr 62. Stockholm: SCB. Statistiska centralbyrån l989d: Yrkesklassificeringar i FOB 85 enligt Nordisk yrkesklassificering NYK och Socioekonomisk indelning SEI. Alfabetisk version. Meddelanden i samordningsfrågor 1989:5. Stockholm: SCB. Statistiska centralbyrån l99la: Svensk utbildningsnorrtenklatur SUN. Del Alfabetisk version. Meddelanden i samordningsfrågor 1991 Opublicerad. Stockholm: SCB. Statistiska centralbyrån 1991b: Vuxnas studiedeltagande 1975-1989. Stockholm: SCB. Statistiska centralbyrån 19910: Pâ skilda banor. Så väljer kvinnor och män utbildning och yrke. Information om arbetsmarknaden 1991:5. Stockholm: SCB. Statistiska centralbyrån 1992a: Högskolan 198586-199091. Grundutbildning: Social bakgrund för nybörjare 198586-199091 och för födda 1959, 1963 och 1967. Statistiska meddelanden U 20 SM 9202. Stockholm: SCB. Statistiska centralbyrån 1992b: Utbildning och uppväxtförhâllanden. Levnadsförhållanden, rapport nr 77. Stockholm: SCB. Statistiska centralbyrån 19920: Elever i kommunal vuxenutbildning. ht 79-vt 91. Tidigare skolutbildning och övergång till högskola. Bakgrundsmaterial om vuxenutbildning 1992:3. Stockholm: SCB. Statistiska centralbyrån 1993a: Högskolan, grundutbildning: nybörjare 199192. Statistiska meddelanden U 20 SM 9301. Stockholm: SCB.

Statistiska centralbyrån 1993b: Elevpanel för longitudinella studier. SOU 1993: 85 Elevpanel Studier i komvux och högskola 1983-1990. Statistiska

med- Referenslista

delanden U 73 SM 9301. Stockholm: SCB. Studiestödsstödsberedningen 1993: Hur förändra dagens siudiefinansieringssystem Huvudproblem och möjliga åtgärder. Stockholm: Utbild- ningsdepartementet. Svensk Författningssamling 1919:80. SU 1967:117. SU 1968:195. SU 1969:93. SU 1970:222. SÄU 1950:1. SÄU 1962:1. SÄU 1964:1. U68 Debatt 1969: Högre utbildning funktion och struktur. Stockholm: - Utbildningsdepartementet. UBU 1975:17. UBU 197677:20. UBU 197879:31. UBU 197879:45. UBU 19808156. UBU 19848531. UBU 199091:4. UBU 199091:16. UBU 199091:17. UBU 199192:22. UBU 199293:4. UBU 199293:88.

Övriga litteraturreferenser SOU 1993: 85

Referenslista

Althusser, L. 1976: Ideologi och ideologiska statsapparater, i Filosofi från proletär klasståndpunkt. Lund: Cavefors. Arcadius, C. O. 1889: Anteckningar ur Vexjö Allmänna Lâroverks häfder till år 1724. Festskrift vid invigningen nya läroverkshuset i Vexjö. Stockholm: Seelig Czo. Arnman, G. och Jönsson 1985: segregation och svensk skola. En stuutbildning, klass och boende. Lund: Arkiv. die av Arvidson, L. 1985: Folkbildning i rörelse. Pedagogisk syn i folkbildning inom svensk arbetarrörelse och frikyrkorörelse under 1900-talet en jäm- förelse. Studies in Education and Psychology 16. Malmö: Liber Förlag. Arvidson, S. 1979: Grundskoleidén och jämlikheten, Tiden sid. 86-95. Balke-Aurell, G. 1982: Changes in Ability as Related to Educational and Occupational Experience. Göteborg Studies in Educational Sciences 40. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Becker, G. S. 1975: Human Capital. New York: Columbia University Press. Bell, D. 1973: The Coming of Post-Industrial Society. A Venture in Social Forecasting. New York: Basic Books. Bengtsson, J. och U. P. Lundgren 1968: Modellstudier i utbildningsplanering och analyser av skolsystem. En jämförelse på kunskapsprov i matematik, engelska och svenska mellan grundskolan och det traditionella skolsystemet. Göteborg: Pedagogiska institutionen. Berg, F. 18831911: Folkskolan såsom bottenskola. Ett inlägg i en viktig samhällsfråga. Pedagogiska skrifter 55, sid. 23-72. Stockholm: SAF :s Litteratursällskap. Bergryd, U., G. Boalt och C-G. Jansson 1988: Selection to Higher Education. A Comparison between Two Stockholm Cohorts i Project Metropolitan. Research Notes. Research Report No 22. Stockholm: Sociologiska institutionen, Stockholms universitet. Berney, B. 1993: Round and Round Goes: The Epidemiology of Childhood Lead Poisoning, 1950-1990, The Milbank Quarterly, Vol. 71, nr sid. 3-39. Bernstein, B. 1961: Social Class and Linguistic Development: A Theory of Social Learning i A. H. Halsey, Floud och C. A. Anderson red., Education, Economy, and Society. A Reader in the Sociology of Education. New York: The Free Press. Bernstein, B. 1977: Class Codes and Control. Towards a Theory of Educational Transmissions. Vol. London: Routledge Kegan Paul. Bernstein, B. och U. P. Lundgren under medverkan av Gunilla Dahlberg 1983: Makt, kontroll och pedagogik. Studier av den kulturella reproduktionen. Stockholm: Liber. Björck, W. 1922: Skolreformen En orienterande redogörelse för skolkommissionens förslag till enhetsskoleorganisation. Stockholm: P.A. Norstedt Söners Förlag.

Björklund, A. och C. Kjellström 1993: Avkastningen på utbildning i SOU 1993: 85

Sverige 1968 till 1991, i R. Erikson och O. Jonsson red., Skola och Referenslista

sortering. Studier av snedrekrytering och utbildningens konsekvenser. Stockholm: Carlssons Förlag. Blau, P. M. och 0. D. Duncan 1967: The American Occupational Structure. New York: John Wiley Sons. Boalt, G. 1942: Läroverken och ståndscirkulationen, sid. 76-98 i P. Åsbrink red., Social Årsbok 1942. Stockholm: Kooperativa förbundets bokförlag. Boalt, G. 1947: Skolutbildning och skolresultat för barn ur olika samhâllsgrupper i Stockholm. Stockholm: P.A. Norstedt Söner. Boalt, G. och T. Husén 1964: Skolans sociologi. Forskning och reformarbete inom svenskt utbildningsväsende. Stockholm: Almqvist Wiksell. Boudon, R. 1973: Education, Opportunity, and Social Inequality. Changing Prospects in Western Society. New York: John Wiley Sons. Boudon, R. 1982: The Unintended Consequences of Social Action. London: The MacMillan Press Ltd. Boudon, R. 1989: The Analysis of Ideology. Cambridge: Polity Press. Bourdieu, P. 1977: Cultural Reproduction and Social Reproduction, sid. 487-511 i Karabel och A. H. Halsey red., Power and Ideology in Education. New York: Oxford University Press. Bourdieu, P. 1984: Distinction. A Social Critique of the Judgement of Taste. Cambridge, Mass.: Harvard University Press. Bowles, S. och H. Gintis 1976: Schooling in Capitalist America. Educational Reform and the Contradictions of Economic Life. London: Routledge Kegan Paul. Broady, D. och M. Palme 1985: Pierre Bourdieus kultur- och utbildningssociologi. En introduktion, sid. 27-104 i D. Broady red., Om Pierre Bourdieus sociologi. Skriftserien Kultur och utbildning 1985:4. Stockholm: UHÄFoU. Brody, N. 1992: Intelligence. San Diego: Academic Press Andra upplagan. Bröms, 1992: Mälrelaterade statsstipendier. Utbildningsdepartementet Ds 1992:123. Stockholm: Allmänna Förlaget. Bulcock, W., Fägerlind och Emanuelsson 1974: Education and the Socio-Economic Career. Stockholm: Institutet för internationell pedagogik, Stockholms Universitet. Capron, C. och M. Duyme 1989: Assessment of Effects of Socio-Economic Status on IQ in a Full Cross-Fostering Study, Nature, 320, sid. 552-53. Carlsson, G. 1958: Social Mobility and Class Structure. Lund: CWK Gleerup. Carlsson, G., R. Eriksen, C. Löfwall och B. Wärneryd 1974: Socioekonomiska grupperingar, Statistisk tidskrift 1974:5, sid. 381-401. Carlsson, S. 1962: Bonde präst ämbetsman. Svensk stândscirkulation - från 1680 till våra dagar. Stockholm: Bokförlaget Prisma.

Carlsten, Y., S. Jansson och B-O. Ljung 1972: Urval till universitet och SOU 1993: 85

högskolor. Rapport nr 64 från Pedagogiska institutionen. Stockholm: Lä- Referenslista

rarhögskolan i Stockholm. Christie, N. 1971: Hvis skolen ikke fantes. Oslo: Universitetsforlaget. Clark, B. R. 1961: The Cooling-Out Function in Higher Education, i A. H. Halsey, Floud, och C. A. Anderson red., Education, Economy, and Society. A Reader in the Sociology of Education. New York. The Free Press. Cobalti, A. 1990: Schooling Inequalities in Italy: Trends over Time, European Sociological Review, Vol. nr. sid. 199-214. Coleman, J. S. 1990: Foundations of Social Theory. Cambridge, Mass.: The Belknap Press of Harvard University Press. Coleman, S., E. Q. Campbell, C. Hobson, McPartland, A. M. Mood, F. D. Weinfeld och R. L. York 1966: Equality of Educational Opportunity. Washington: GPO. Coleman, S. och T. Hoffer 1987: Public and Private High Schools: The Impact of Communities. New York: Basic Books. Coleman, S., T. Hoffer och S. Kilgore 1982: High School Achievement. New York: Basic Books. Dahlbäck, 0. 1979: Beslutsteoretiska aspekter på utbildningsprocessen. Project Metropolitan, Research Report No. 10. Stockholm: Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Dahllöf, U. 1967: Skoldijfferentiering och undervisningsförlopp. Göteborg Studies in Educational Sciences Stockholm: Almqvist Wiksell. Dahllöf, U. 1971a: Svensk utbildningsplanering under 25 år argument, beslutsunderlag och modeller för utvärdering. Samhälle i utveckling nr Lund: Studentlitteratur. Dahllöf, U. 1971b: Ability Grouping, Content Validity, and Curriculum Process Analysis. New York: Teachers College Press. Dahn, P. 1936: Studier rörande den studerande ungdomens geografiska och sociala härkomst. Skrifter utgivna av Fahlbeckska stiftelsen, XXIII. Lund: Håkan Ohlssons boktryckeri. Dahrendorf, R. 1959: Class and Class Conflict in Industrial Society. London: Routledge Kegan Paul. De Graaf, N. D. och A. Heath 1992: Husbands and Wives Voting Behaviour in Britain: Class-dependent Mutual Influence of Spouses, Acta Sociologica 35, sid. 311-22. Dryler, H. 1993a: Uppväxtvillkor och utbildningskarriär i R. Erikson och O. Jonsson red., Skola och sortering. Studier av snedrekrytering och utbildningens konsekvenser. Stockholm: Carlssons Förslag. Dryler, H. 1993b: Regional högskoleetablering ett medel för ökad jämlikhet, i R. Erikson och O. Jonsson red., Skola och sortering. Studier av snedrekrytering och utbildningens konsekvenser. Stockholm: Carlssons Förlag. Duncan, 0. D. 1975: Introduction to Structural Equations Models. New York: Academic Press. Duncan, O. D., D. L. Featherman och B. Duncan 1972: Socioeconomic Background and Achievement. New York: Seminar Press.

Dunn, och R. Plomin 1992: Syskon. Lika bakgrund olika liv. Stock- SOU 1993: 85 -

holm: Natur och Kultur. Referenslista

Easterlin, R. A. 198087: Birth and Fortune. The Impact of Numbers on Personal Welfare. Andra upplagan. Chicago: The University of Chicago Press. Edin, K. A. 1928: Skolbetygen å gymnasiestadiet som mått på studiebegåvning inom olika yrkes- och socialgrupper, Sunt Fömuft, årg. VIII, nr. sid. 82-5. Edin, P-A. och B. Holmlund 1993: Avkastning och efterfrågan högre utbildning, Ekonomisk debatt, årgång 21, nr sid. 31-45. Ekerwald, H. 1983: Den intelligenta medelklassen. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Ekström, N. O. 1922: Om den kommunala mellanskolans tillkomst, organisation och verksamhet, i Skolkommissionens betänkande II, Historiska Översikter och säsrskilda utredningar. Stockholm: P. A. Norstedt Söner. Eldering, L. och Kloprogge red., 1989: Different Cultures, Same School: Ethnic Minority Children in Europe. Amsterdam: Lisse. Elmgren, 1952: School and Psychology. Stockholm: Nordiska Bokhandeln. Emanuelsson, 1977: Utbildning för anpassade. Skolan i längtidsperspektiv. Analys och debatt. Stockholm: Rabén Sjögren. Emanuelsson, 1981: Utvärdering genom uppföljning av elever: II. De första daiainsamlingarna. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Ericson, A. och B. Källén 1989: Yrkesarbete samt graviditet och förlossning, sid. 1-39 i rapport inom arbetsmiljökommissionens kartläggning, Arbeten utsatta för särskilda hälsorisker, bilagedel D. Stockholm: Allmänna Förlaget. Erikson, R. 1971: Uppväxtförhållanden och social rörlighet. Låginkomstutredningen. Stockholm: Allmänna Förlaget. Eriksen, R. 1984: Social Class of Men, Women and Families, Sociology, Vol. 18, nr. sid. 500-514. Eriksen, R. 1987: The Long Arm of the Origin: The Effects of Family Background on Occupational and Educational Achievement i U. Bergryd och C-G. Janson red., Sociological Miscellany. Essays in Honour Gunnar Boalt. Stockholm: Akademitryck AB. Erikson, R. 1993: Social selektion till gymnasium och högskola. Spelar valet av skolan någon roll Skol- och omgivningseffekter på linjevalet i gymnasiet. i R. Erikson och O. Jonsson red., Skola och sortering. Studier av snedrekrytering och utbildningens konsekvenser. Stockholm: Carlssons Förlag. Erikson, R. och Fritzell 1988: The Effects of the Social Welfare System in Sweden on the Well-Being of Children and the Elderly, sid. 309-30 i L. Palmer, T. Smeeding och B. Boyle Torrey red., The Vulnerable. Washington D.C.: The Urban Institute Press.

Erikson, R., H. Goldthorpe, W. König, P. Liittinger och W. Müller SOU 1993: 85

1988: CASMIN International Mobility Superfile: Documentation. Institut Referenslista

für Sozialwissenschaften, Universität Mannheim. Erikson, R. och J. H. Goldthorpe 1985: Are American Rates of Social Mobility Exceptionally High New Evidence on an Old Issue. European Sociological Review Eriksen, R. och J. H. Goldthorpe 1992: The Constant Flux. A Study of Class Mobility in Industrial Societies. Oxford: Clarendon Press. Erikson, R. och O. Jonsson red., 1993a: Skola och sortering. Studier av snedrekrytering och utbildningens konsekvenser. Stockholm: Carlssons Förlag. Erikson, R. och O. Jonsson 1993b: Beständiga barriärer Den sociala snedrekryteringens förändring och orsaker. Manus: Kommer att utges av Carlssons Bokförlag.

Erikson, R. och R. Åberg red, 1984: Välfärd i förändring. Levnadsvill-

kor i Sverige 1968-1981. Stockholm: Prisma. Esping-Andersen, G. 1990: The Three Worlds of Welfare Capitalism. Cambridge: Polity Press. Eysenck, H. 1971: Race, Intelligence and Education. London: Temple Smith. Fahlbeck, P. 1909: De sociala klasserna, Statsvetenskaplig Tidskrift, tolfte årgången, sid. 275-96. Fahlbeck, P. 1910: Uttalande av Professorn Dzr Pontus Fahlbeck, Lund, i Uttalanden i emigrationsfrågan af svenska vetenskapsmän afgivna på begäran af Emigrationsutredningen, Ernigrationsutredningen. Bilaga XVIII. Stockholm: P. A. Norstedt Söner. Fasth, E. 1980: Aspekter på utlokalisering av högre utbildning. Lund: Sociologiska institutionen, Lunds Universitet. Feinstein, C. 1988: The Rise and Fall of the Williamson Curve, Journal of Economic History 48. Flora, P. red., 1986-87: Growth to Limits. The Western European Welfare States Since World War II. V01. 1-3. New York: Walter de Gruyter. Forneng, S. 1993: Sökande och Antagna. Antagningen till universitet och högskolor hösten 1992. VHS skriftserie 1993:1. Forneng, S. och H. Jansson 1991: Betyg och prov. Antagningen till hög-

skolan hösten 1991. UHÄ-rapport 1991:25. Stockholm: UHÄ.

Fritzell, 1991: Icke av marknaden allena: Inkomstfördelningen i Sverige. Stockholm: Almqvist Wiksell International. Fritzell, 19933: Income Trajectories: Stability and change in Earnings and Economic Well-Being i E.J. Hansen m.fl. red., Welfare Trends in the Scandinavian Countries. Armonk, N .Y.: M.E. Sharpe. Fritzell, 1993b: Income Inequality Trends in the 19805: A Five- Country Comparison. Acta Sociologica, Vol. 36, No.1. Fritzell, och O. Lundberg 1993: Ett förlorat eller förlovat årtionde Välfärdsutvecklingen mellan 1981 och 1991. Rapport nr 3 från 1991 års Levnadsnivåprojekt. Stockholm: Institutet för social forskning, Stockholms universitet.

Fritzell, och O. Lundberg red., kommande: Vardagens villkor. SOU 1993: 85

Stockholm: Brombergs. Referenslista

Fägerlind, 1975: Format Education and Adult Eamings: A Longitudinal Study the Economic Benefits of Education. Stockholm: Almqvist on Wiksell. Gaddén, G. 1973: Hermods 1898-1973. Malmö: Hermods. Gambetta, D. 1987: Were They Pushed or Did They Jump Individual Decision Mechanisms in Education. Cambridge: Cambridge University Press. Garnier, M. A. och L. E. Raffalovich 1984: The Evolution of Equality of Educational Opportunities in France, Sociology of Education, Vol. 57, sid. 1-11. Gesser, B. 1971: Rekrytering till universitet och högskolor i Sverige, kapitel sid. 126-68 i Val av utbildning och yrke. Rapporter från undersökningar genomförda av 1968 års utbildningsutredning. Stockholm: SOU 1971:61. Giddens, A. 19731980: The Class Structure of the Advanced Societies. London: Hutchinson. Goldthorpe, l-I. 1980 tillsammans med C. Llewellyn och C. Payne: Social Mobility and Class Structure in Modern Britain. Andra upplagan 1987. Oxford: Clarendon Press. Goldthorpe, H. 1985: Soziale Mobilitåt und Klassenbildung. Zur Erneuerung einer Tradition soziologischer Forschung, sid. 174-204 i H. Strasser och H. Goldthorpe red., Die Analyse sozialer Ungleichheit. Opladen: Westdeutscher Verlag. Goldthorpe, H. 1992: Problems of Meritocracy. Manus. Oxford: Nuffleld College. Goodman, L. A. och W. H. Kruskal 1954: Measures of Association for Cross Classiñcations, Journal of the American Statistical Association, Vol. 49, sid. 732-764. le Grand, C. kommande: Löneskillnaderna i Sverige: förändring och nuvarande struktur, i Fritzell och O. Lundberg red., Vardagens villkor. Stockholm: Brombergs. Gray, J., A. F. McPherson och D. Raffe 1983: Reconstructions Secondary Education. Theory, Myth and Practice since the War. London: Routledge Kegan Paul. Grosin, L. 1989: Elevers sociala anpassning och brottslighet i forskningen om framgångsrika skolor, Sociologisk Forskning, Vol. 14. Gustafsson, J-E. och O. Undheim kommande: Individual Differences in Cognitive Functions, kapitel 8 i D. C. Berliner och R. C. Calfee red., The Handbook of Research in Educational Psychology. New York: Macmillan Publishing. Gustafsson, J-E. och A. Westerlund 1993: Socialgruppsskillnader i prestationer på högskoleprovet. i R. Erikson och O. Jonsson red., Skola och sortering. Studier av snedrekrytering och utbildningens konsekvenser. Stockholm: Carlssons Förlag.

Gähler, M. kommande: Svensk familjeupplösning och några dess SOU 1993: 85 av

konsekvenser, i Fritzell och O. Lundberg red., Vardagens villkor. Referenslista

Stockholm: Brombergs. Gähler, M. och M. Hörnqvist 1993: Elevrekrytering och geografiskt avstånd, i R. Erikson och O. Jonsson red., Skola och sortering. Studier av snedrekrytering och utbildningens konsekvenser. Stockholm: Carlssons Förlag. Hall, B. R. 1912: Valda aktstycken till svenska undervisningsväsendets historia. Stockholm: P.A. Norstedt Söners Förlag. Hallgren, S. 1946: Intelligens och social miljö, i Studier i människokunskap tillägnade John Landquist. Lund: Gleerups. Halsey, A. H., A. F. Heath och M. Ridge 1980: Origins and Destinations. Family, Class, and Education in Modern Britain. Oxford: Clarendon Press. Hauser, R. M. och D. L. Featherman 1976: Equality of Schooling: Trends and Prospects, Sociology of Education, Vol. 49, nr. sid. 99- 120. Hayek, F. 1976: Law, Legislation and Liberty. London: Routledge. Heath, A. och P. Clifford 1980: The Seventy Thousand Hours that Rutter Left Out. Oxford Review of Education. Vol. Heath, A. F. och P. Clifford 1990: Class Inequalities in Education in The Twentieth Century, Journal of the Royal Statistical Society 153, Part sid. 1-16. Heath, A. och Ridge 1983: Schools, Examinations and Occupational Attainment, sid. 239-57 i Purvis och M. Hales red., Achievement and Inequality in Education. London: Routledge Kegan Paul. Heckscher, E. F. 1941: Svenskt arbete och liv från medeltiden till nutiden. Stockholm: Bonniers. Henrekson, M. 1992: Sveriges tillvälxtproblem. En analys med särskild tonvikt på humankapitalets roll. Stockholm: SNS Förlag. Henrekson, M. 1993: Humankapital, produktivitet och tillväxt, rapport till Ekonomikommissionen, i Nya Villkor för Ekonomi och Politik, SOU:1993:16, Bilagedel sid. 349-396. Stockholm: Allmänna Förlaget. Herrnstein, R. 1971: LQ, Atlantic Monthly, September, sid. 43-64. Herrström, G. 1966: 1927 års skolreform. En studie i svensk skolpolitik 1918-1 92 Stockholm: Svenska BokförlagetNorstedts. Herrström, G. 1972: Frågor rörande högre skolutbildning för flickor vid 1928 års riksdag. Årsböcker i svensk undervisningshistoria 128. Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria. Hetherington, E., K. Camara och D. Featherman 1983: Achievement and Intellectual Functioning of Children in One-Parent Households, sid. 205-84 i Spence red., Achievement and Achievement Motives. San Francisco: W. H. Freeman. Hibbs, D. A. Jr. 1990: Wage Dispersion and Trade Union Action in Sweden i Persson red, Generating Equality in the Welfare State - The Swedish Experience. Oslo: Norwegian University Press. Hirdman, G. 1939: Kulturell demokrati. Stockholm: ABF.

Hout, M., E. O. Wright och M. S. Jankowski 1992: Class Structure and SOU 1993: 85

Consciousness Survey MRDF. Berkeley: Survey Research Center. Referenslista

Hout, M. och D. P. Dohan 1993: Two Paths to Educational Opportunity: Social Class and Educational Selection in Sweden and the United States. Manus. Berkeley: University of California, Dept. of Sociology. Huch, K. 1977: Vägen in i klassamhället. Hur barnen formas i familj och skola. Stockholm: Wahlström Widstrand. Husén, T. 1948: Begåvning och miljö. Stockholm: Hugo Gebers Förlag. Husén, T. 1950: Testresultatens prognosvärde. En undersökning av den teoretiska skolningens inverkan på testresultaten, intelligenstestens prognosvärde och de sociala faktorernas inverkan på urvalet till högre läroanstalter. Stockholm: Almqvist Wiksell. Husén, T. 1962: Problems of Differentiation in Swedish Compulsory Schooling. Stockholm: Svenska BokförlagetNorstedts. Husén, T. 1963: Skola för 60-talet. Stockholm: Almqvist Wiksell. Husén, T. red., 1967: International Study of Achievement in Mathematics. A Comparison of Twelve Countries, Vol. II. Stockholm: Almqvist Wiksell. Husén, T. 1977: Jämlikhet genom utbildning Perspektiv på utbildningsreformerna. Stockholm: Natur och Kultur. Husén, T. och A. Tuijnman 1991: The Contribution of Formal Schooling to the Increase in Intellectual Capital, Educational Researcher, Vol. 20:7. Härnqvist, K. 1958: Reserverna för högre utbildning. Beräkningar och metoddiskussion. 1955 års universitetsutredning III. Stockholm: SOU 195 8:1 Härnqvist, K. 1960: Individuella differenser och skoldiñerentiering. 1957 års skolberedning, II. Stockholm: SOU 1960:13. Härnqvist, K. 1968: Relative Changes in Intelligence from 13 to 18, Scandinavian Journal of Psychology sid. 50-82. l-lärnqvist, K. 1978: Individual Demand for Education. Analytical Report. Paris: OECD. Härnqvist, K. 1982: Det fria valet grundskolans högstadium m0- tiv, tendenser och effekter. Verksamhetsberättelse 197778, i Pedagogiska Nämndens Grundskolan under 20 år. Stockholm: Skolöverstyrelsen. Härnqvist, K. 1992: Utbildningsreformer och social selektion, sid.

71-88 i R. Åberg red., Social bakgrund. Utbildning. Livschanser. Stock-

holm: Carlssons. l-Iärnqvist, K. 1993a: Skolprestationer, utbildningsval och social selektion till gymnasium och högskola. i R. Erikson och O. Jonsson red., Skola och sortering. Studier av snedrekrytering och utbildningens konsekvenser. Stockholm: Carlssons Förlag. Härnqvist, K. 1993b: Den sociala selektionen till gymnasieskola och högskola. Rapport nr 1993:10. Institutionen för pedagogik, Göteborgs Universitet. Härnqvist, K. och A. Svensson 1973: A Swedish data bank for studies of educational development, Sociological Microjournal sid. 35:42.

Härnqvist, K. och A. Svensson 1980: Den sociala selektionen SOU 1993: till gymna- 85

siestadiet. En forskningsrapport från Gymnasieutredningen. Stockholm: Referenslista

SOU 1980:30. Härnqvist, K. och Bengtsson 1976: Educational Reforms and Educational Equality, sid. 205-22 i R. Scase red., Readings in the Swedish Class Strucure. Oxford: Pergamon Press. Härnqvist, K. och Grahm 1963: Vägen gymnasiet. Elevernas genom syn på valsituationer och studieformer. 1960 års gymnasieutredning Stockholm: SOU 1963:15. Illich, 197076: Deschooling Society. Harmondsworth: Pelican Books. lsllng, 1980: Kampen för och mot en demokratisk skola. Samhällsstruktur och skolorganisation. Stockholm: Sober Förlag. Isling, 1984: Grundskola för allmänmänsklig kompetens. Stockholm: Sober Förlag. lsling, 1988: Det pedagogiska arvet. Kampen för och demokramot en tisk skola Stockholm: Sober Förlag. lsling, 1992: Arbetsformer och arbetssätt, i Richardson, G. red., Ett folk börjar skolan. Folkskolan 150 år. Stockholm: Allmänna förlaget. Israelsson, B. och C-E. Quensel 1958: Studenternas utbildningsval. Lund: CWK Gleerup. Janson, C-G. 1984: Project Metropolitan. A Presentation and Progress Report. Project Metropolitan, Research Report No 21. Stockholm: S0ciologiska institutionen vid Stockholms universitet. Jencks, C., M. Smith, H. Acland, M. Bane, D. Cohen, H. Gintis, B. Heyns och S. Michelson 1972: Inequality. A Reassessment och Family and Schooling in America. New York: Basic Books. Jencks, C., S. Bartlett, M. Corcoran, Crouse, D. Eaglesfield, G. Jackson, K. McCle|land, P. Mueser, M. Olneck, Schwartz, S. Ward och Williams 1979: Who Gets Ahead: the Determinants of Economic Success in America. New York: Basic Books. Jensen, A. R. 1969: How Much Can We Boost 1.0. and Scholastic Achievement, Harvard Educational Review 39, sid. l-123. Johannesson, och D. Magnusson 1960: Social- och personlighetspsykologiska faktorer i relation till skolans diferentiering. Stockholm: SOU 1960:42. Johansson, L. 1970: Utbildning: Resonerande del. Stockholm: Allmänna Förlaget. Johansson, L. 1971: Utbildning empirisk del. Stockholm: Allmänna - Förlaget. Johansson, S. 1970: Om levnadsnivåundersökningen. Stockholm: Allmänna Förlaget. Johansson, S. 1971: Politiska resurser. Om den befolkningens delvuxna tagande i de politiska beslutsprocesserna. Stockholm: Allmänna Förlaget. Johansson, S. 1979: Mot en teori för social rapportering. Rapport 2 nr. från levnadsnivåprojektet. Stockholm: Institutet för social forskning, Stockholms universitet.

Johansson, S. och P. Hedström 1978: Jordbrukares och företagares in- SOU 1993: 85

komster och levnadsförhållanden. Stockholm: Institutet för social forsk- Referenslista

ning, Stockholms universitet. Jonsson, O. 1987: Class Origin, Cultural Origin, and Educational Attainment: the Case of Sweden, European Sociological Review, V01. nr. sid. 229-42. Jonsson, O. 1988: Utbildning, social reproduktion och social skiktning. Stockholm: Almqvist Wiksell International. Jonsson, O. 1990: Educational Reform and Changes in Inequality in Sweden, sid. 139-173 i A. Leschinsky och K. U. Mayer red., The Comprehensive School Experiment Revisited: Evidence from Western Europe. Komparatistische Bibliothek, Band 2. Frankfurt am Main: Verlag Peter Lang. Jonsson, O. 1991: De lågutbildade en ny underklass Sociologisk - Forskning sid. 44-64. Jonsson, 0. 1992: Social snedrekrytering vid olika stadier i utbild-

ningssystemet, sid. 47-69 i R. Åberg red., Social bakgrund. Utbildning.

Livschanser. Stockholm: Carlssons. Jonsson, O. 1993a: Education, Social Mobility, and Social Reproduetion in Sweden: Patterns and Changes, sid. 91-118 i E. Hansen, S. Ringen, H. Uusitalo och R. Erikson red., Welfare Trends in the Scandinavian Countries. Armonk: N.Y.: M. E. Sharpe. Jonsson, O. 1993b: Förskola en strategi för jämlikhet i R. - Erikson och O. Jonsson red., Skola och sortering. Studier av snedrekrytering och utbildningens konsekvenser. Stockholm: Carlssons Förlag. Jonsson, O. 1993c: Utbildning och social reproduktion Sverige i ett internationellt perspektiv. i R. Erikson och O. Jonsson red., Skola och sortering. Studier av snedrekrytering och utbildningens konsekvenser. Stockholm: Carlssons Förlag. Jonsson, 0. 1993d: Persisting Inequalities in Sweden i Y. Shavit och H-P. Blossfeld red., Persistent Inequality. Changing Educational Attaiment in Thirteen Countries. Boulder, Col.: Westview Press. Jonsson, O. och C. Mills 1993a: Social Class and Educational Attainment in Historical Perspective: A Swedish-English Comparison Part I, British Journal Sociology, 44:213-47. Jonsson, O. och C. Mills 1993b: Social Class and Educational Attainment in Historical Perspective: A Swedish-English Comparison Part II, British Journal of Sociology, 44:403-28. Jonsson, O. och C. Mills 1993c: Social Mobility in the 19703 and 19805: A Study of Men and Women in England and Sweden, European Sociological Review, Vol. nr. sid. 229-47. Jonsson, O., C. Mills och W. Müller 1993: Educational Systems and Social Stratiñcation Vocational Education and Educational Diversion in Sweden, Germany, and Great Britain. Manus. Stockholm: Institutet för social forskning, Stockholms Universitet. Karasek, R. A. 1979: Job Demands, Job Decision Latitude, and Mental Strain: Implications for Job Redesign, Administrative Science Quarterly, Vol. 24, sid. 285-308.

Karasek, R. A. 1981: Job satisfaction and Job Strain. The Implica- SOU 1993: 85

tions of two Related Psychosocial Mechanisms for Job Designa i B. Referenslista

Gardell och G. Johansson red, Working life: A social science contribution to work reform. Kerr, C., J. T. Dunlop, F. H. Harbison och C. A. Myers 19601973: Industrialism and Industrial Man. Cambridge, Mass.: Harvard University Press. van Kersbergen, K. och U. Becker 1988: The Netherlands: A Passive Social Democratic Welfare State in a Christian Democratic Ruled Society, Journal of Social Policy, 171477-99. Kim, L. 1983: Att välja eller väljas. En studie av tillträdesreglema och övergången från gymnasieskola till högskola. Stockholm: UHÄFoU skriftserie 1983:4. Kohn, M. L. 1969: Class and Conformity. A Study in Values. Homewood: The Dorsey Press. Kohn, M. L. och C. Schooler 1983: Work and Personality: An Inquiry into the Impact of Social Strattfication. Norwood, N.J.: Ablex Publishing Corporations. Kyle, G. 1972: Svensk flickskola under 1800-talet. Göteborg: Kvinnohistoriskt arkiv. König, W. och W. Müller 1986: Educational Systems and Labour Markets as Determinants of Worklife Mobility in France and West Germany: a Comparison of Mens Career Mobility, 1965-1970, European Sociological Review, Vol. 2 No. 1986. Landström, S-S. 1954: Svenska ämbetsmäns sociala Uppsala: ursprung. Almqvist och Wiksells Boktryckeri AB. Lichtenstein, P., N. L. Pedersen och G. E. McClearn 1992: The Origins of Individual Differences in Occupational Status and Educational Level: A Study of Twins Reared Apart and Together, Acta Sociologica, Vol. 23:1. Lieberson, S. 1985: Making Count. The Improvement of Social Research and Theory. Berkeley, Cal.: University of California Press. Lindbekk, T. 1993: School Reforms in Norway and Sweden, and the Redistribution of Educational Attainments, Scandinavian Journal of Educational Research, Vol. 37, nr. sid. 129-49. Lindblad, S. 1993: skolkarriär och levnadsbana Om elevers erfaren- heter av ungdomsskolan och rekryteringen till högre studier, i R. Erikson och 0. Jonsson red., Skola och sortering. Studier snedrekryteav ring och utbildningens konsekvenser. Stockholm: Carlssons Förlag. Lindblad, S. och Mardones-Hernandez 1991: Invandrarskap - uppväxtvillkor och skolkarriär samt perspektiv på den svenska skolan, Manus. Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. Lundberg, O. 1990: Den ojämlika ohälsan. Om klass- och könsskillnader i sjuklighet. Stockholm: Almqvist Wiksell International. Lundgren, U. P. 1972: Frame Factors and the Teaching Process. Stockholm: Almqvist Wiksell. Lundgren, U. P. 1979: Att organisera omvärlden. En introduktion till läroplansteori. Stockholm: Liber.

Lundquist, O. 1989: Studiestöd för vuxna. Utveckling, utnyttjande, utfall. SOU 1993: 85

Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Referenslista

Löfgren, H. och G. Löfqvist 1989: Relationships between Pupils Sociocultural Background, Instruction in School and Writing Achievement, Scandinavian Journal of Educational Research, Vol. 33, nr. sid. 269-82. Mare, R. D. 1993: Educational Stratification on Observed and Unobserved Components of Family Background, i Y. Shavit och H-P. Blossfeld red., Persistent Inequality. Changing Educational Attainment in Thirteen Countries. Boulder, C01.: Westview Press. Marklund, S. 1980-1989: Skolsverige 1950-1975, I-VI. Stockholm: Liber. Martens, P. L. 1981: Socioeconomic Status, Family Structure and Socialization of Early Adolescent Children. Project Metropolitan, Research Report No. 16. Stockholm: Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Martens, P. L. 1982: Achievement-Related Behavior of Early Adoleseems, Presentation and Discussion of Three Analyses. Stockholm: Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Marx, K. 18521971: Louis Bonapartes 18:e Brunmaire. Stockholm: Arbetarkultur. Maurice, M., F. Sellier, och J-J. Silvestre 19821986: The Social Foundations of Industrial Power. A Comparison of France and Germany. Cambridge, Mass.: The MIT Press. Mayer, K. U. 1979: Strukturwandel im Beschäftigungssystem und berufliche Mobilität zwischen Generationen, Zeitschrift für Bevölkerungswissenschaft, häfte sid. 267-298. McNab, C. och Murray 1985: Family Composition and Mathematics Achievement, Scandinavian Journal of Educational Research 29, sid. 89- 102. McPherson, A. och J. D. Willms 1987: Equalisation and Improvement: Some Effects of Comprehensive Reorganisation in Scotland, S0ciology, Vol. 21 nr. sid. 509-39. Mehan, H. 1992: Understanding Inequality in Schools: The Contribution of Interpretive Studies, Sociology of Education, Vol. 65, sid. 1-20. Mer-ton, R. K. 1957: Social Theory and Social Structure. London: The Free Press of Glencoe. Meyer, W. 1977: The Effects of Education as an Institution, Arnerican Journal Sociology, Vol. 83, nr. sid. 55-77. Mill, S. 18611910: Utilitarianism. Liberty. Representative Government. London: Dent. Moberg, S. 1951: Vem blev student och vad blev studenten Statistiska studier rörande härstamning, studentbetyg, vidare utbildning, yrkes-, inkomst-, üårmögenhets- och familjeförhållanden bland fem årgångar svenska studenter under perioden 1910-1943. Samhällsvetenskapliga studier nr 7. Lund: CWK Gleerup.

Moberg, S. och C-E. Quensel 1949: Studenternas sociala ursprung, betyg SOU 1993: 85

i studentexamen, vidare utbildning, yrkesval m.m. En statistisk undersök- Referenslista

ning av 1930, 1937 och 1943 års studentårgångar. 1945 års universitetsberedning IV. Stockholm: SOU 1949:48. Mortimore, P., P. Sammons, L. Stoll, D. Lewis, och R. Ecob 1988: School Matters. The Junior Years. Wells: Open Books. Mulkey, L. M., R. L. Crain och A. C. Harrington 1992: One-Parent Households and Achievement: Economic and Behavioral Explanations of a Small Effect, Sociology of Education, V01. 65, sid. 48-65. Müller, W. 1992: Spelar utbildning någon roll för den sociala rörlig-

heten En jämförelse mellan industriländer, sid 29-46 i R. Åberg

red., Social bakgrund, Utbildning, Livschanser. Stockholm: Carlssons. Müller, W. 1993: Class Inequalities in Educational Outcomes Swe- den in Comparative Perspective. Manus. Universität Mannheim, Tyskland. Müller, W. och W. Karle 1993: Social Selection in Educational Systems in Europe, European Sociological Review, Vol. 9 Nr. sid. 123. Murray, M. 1980: Utbildning och jämlikhet. En delrapport från projektet Prognoser och politisk framtidsplanering. Stockholm: sekretariatet för framtidsstudier. Murray, M. 1988: Utbildningsexpansion, jämlikhet och avlänkning. Studier i utbildningspolitik och utbildningsplanering 1933-1985. Göteborg Studies in Educational Sciences 66. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Murray, och K. Sandqvist 1990: Father Absence and Childrens Achievement from Age 13 to 21, Scandinavian Journal Education 34, sid. 3-28. Myrdal, A. och G. Myrdal 1941: Kontakt med Amerika. Stockholm: A1bert Bonniers Förlag. Myrdal, A. 1944: Folk och familj. Stockholm: Kooperativa Förbundets Förlag. Mählck, L. 1980: Choice of Post-Secondary Studies in a Stratified System of Education. IEA Monograph Studies No. 12. Stockholm: Almqvist Wiksell International. Neymark, E. 1961: Selektiv rörlighet. Flyttningstendenser och yrkesval i relation till utbildning, begåvning och härkomst. Uppföljning av en åldersklass. Rapport nr. 24. Stockholm: Personaladministrativa rådet. Nilsson, A. 1984: Studiefinansiering och social rekrytering till högre utbildning 1920-1976. Skrifter utgivna av Ekonomisk-historiska föreningen i Lund vol. XLI. Lund: Studentlitteratur. Nilsson, A. och B. Svärd 1991: The Quantitative Development Vocational Education in Sweden 1950-1990. Lund Papers in Economic History nr. 12, 1991. Lund: Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet. Nilsson, L. 1981: Yrkesutbildning i ett nutidshistoriskt perspektiv. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Noonan, R. D. 1976: School Resources, Social Class, and Student Achievement. Stockholm: Almqvist Wiksell International.

Nyström, P. 1987: Varför misslyckades skolref0rmerna, Tiden SOU 1993: 85

sid. 75-86. Referenslista

Ohlsson, R. 1986: Högre utbildning och demografisk förändring. Lund: Ekonomisk-historiska föreningen. Palme, M. och R. E. Wright 1993: Changes in the Rate of Return to Education in Sweden: 1968-1991. London: Centre for Economic Policy Research. Parkin, F. 1979: Marxism and Class Theory: A Bourgeois Critique. London: Tavistock Publications. Parsons, T. 1951: The Social System. London: Routledge Kegan Paul. Parsons, T. 1959: The School Class as a Social System: Some of its Functions in American Society, Harvard Educational Review, Vol. 29, sid. 297-318. Persson, G. 1978: Essays on Mobility and Social Reproduction. Arkiv avhandlingsserie Stockholm: Arkiv för studier i arbetarrörelsen. Petersson, O., A. Westholm och G. Blomberg 1989: Medborgarnas makt. Stockholm: Carlssons. Plomin, R, C. DeFries och G. E. McClearn 19801990: Behavioral Genetics. A Primer. Andra upplagan. New York: W. H. Freeman and Company. Plomin, R. 1990: Nature and Nurture. Pacific Grove: BrooksCole. Poulantzas, N. 1974: Den moderna kapitalismens klasstruktur. Lund, Stockholm: Tema Teori 14, ZenitRabén Sjögren. Quensel, C-E. 1948: Recension av Gunnar Boalts Skolutbildning och skolresultat för barn ur olika samhällsklasser i Stockholm, Statsvetenskaplig Tidskrift, Vol. 51, sid. 285-290. Quensel, C-E. 1949: Studenternas sociala rekrytering, Statsvetenskaplig Tidskrift, Vol. 52, sid. 309-22. Rawls, 1971: A Theory of Justice. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press. Reuterberg, S-E. 1984: Studiemedel och rekrytering till högskolan. Göteborg Studies in Educational Sciences 50. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Reuterberg, S-E. och A. Svensson 1987: Studiemedel medel för jämlik- het En granskning studiemedelssystemet. UHÄ projektrapport 1987:1. av Stockholm: UHÄ. Reuterberg, S-E. och A. Svensson 1992: Social bakgrund. Studiestöd och övergång till högre studier. Delbetänkande av utredningen om den sociala snedrekryteringen till högre studier. Stockholm: SOU 1992:122. Richardson, G. 197 8: Svensk skolpolitik 1940-1945. Idéer och realiteter i pedagogisk debatt och politiskt handlande. Stockholm: Liber Förlag. Richardson, G. 1983: Drömmen om en ny skola. Stockholm: Liber. Richardson, G. 1990: Svensk utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur 4:e uppl.. Richardson, G. red, 1992: Ett folk börjar skolan. Folkskolan 150 år. Stockholm: Allmänna förlaget.

Roemer, red.1986: Analytical Marxism. Studies in Marxism and S0- SOU 1993: 85

cial Theory. Cambridge: Cambridge University Press. Referenslista

Rutter, M., B. Maughan, P. Mortimore, och Ouston 1979: Fifteen Thousand Hours: Secondary Schools and Their Ejfects on Children. London: Open Books. Scarr, S. och R. A. Weinberg 1976: IQ Test Performance of Black Children Adopted by White Families. American Psychologist 31, sid. 726-39. Schiff M. och R. Lewontin 1986: Education and Class: The Irrelevance of IQ Genetic Studies. Oxford: Clarendon Press. Schiff, M., M. Duyme, A. Dumaret och S. Tomkiewicz 1986: How Much Could We Boost Scholastic Achievement and IQ Scores, i Schiff och Lewontin, Education and Class: The Irrelevance of IQ Genetic Studies. Oxford: Clarendon Press. Sen, A. 1992: Inequality Reexamined. Cambridge, Mass.: Harvard University Press. Shavit, Y. och D. L. Featherman 1988: Schooling, Tracking and Teenage Intelligence, Sociology of Education, Vol. 61. Shavit, Y. och H-P. Blossfeld red., 1993a: Persisting Inequality. Changing Educational Stratification in Thirteen Countries. Boulder, C01.: Westview Press. Shavit, Y. och H-P. Blossfeld l993b: Persisting Barriers in Educational Opportunities. There a Trade-Off between Sex Equalization and Class Equalization. Manus. University of Haifa, Israel. Similä, M. 1993: Andra generationens invandrare i den svenska skolan. i R. Erikson och O. Jonsson red., Skola och sortering. Studier av snedrekrytering och utbildningens konsekvenser. Stockholm: Carlssons Förlag. Sjöstrand, W. 1954: Skolreformen i stöpsleven. Svensk skolpolitik i vetenskaplig belysning. Ett diskussionsinlägg. Stockholm: Natur och Kultur. Sjöstrand, W. 1965: Pedagogikens historia. Del III:2. Lund: Gebers. Skoglund, C. 1991: Vita mössor under röda fanor. Stockholm: Almquist Wiksell International. Slavin, R. E. 1987: Ability Grouping and Student Achievement in Elementary Schools: A Best-Evidence Synthesis, Review Educational Research, Vol. 57, nr. sid. 293-336. Slavin, R. E. 1990: Achievement Effects of Ability Grouping in Secondary Schools: A Best-Evidence Synthesis, Review of Educational Research, V01. 60, nr. sid. 471-99. Smeeding, T. M., M. Oü-liggins och L. Ralnwater 1990: Poverty, Inequality and Income Distribution in Comparative Perspective: The Luxembourg Income Study. New York: Harvester Wheatsheaf. Sorokin, P. A. 19591927: Social and Cultural Mobility. London: The Free Press of Glencoe. Spetze, G. 1992: Stockholms folkskolor 1842. Ambitioner och verklighet. Årsböcker i svensk undervisningshistoria 169. Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria.

Ståhl, 1974: U 74. En samhällsekonomisk analys av den högre utbild- SOU 1993: 85

ningen. Stockholm: Studieförbundet Näringsliv och Samhälle. Referenslista

Svenningsson, L. 1971: Social differentiering i student och realpopulatic nerna, kapitel sid. 203-26 i Val av utbildning och yrke. Rapporter från undersökningar genomförda av 1968 års utbildningsutredning. Stockholm: SOU 1971:61. Svensson, A. 1971: Relative Achievement. School Performance in Relation to Intelligence, Sex and Home Environment. Stockholm: Almqvist Wiksell. Svensson, A. och S-E. Reuterberg 1991: Låna för livet. Högskolestuderandes syn på de nya studiemedlen. CSN-rapport nr 2 1991. Göteborg: Institutionen för pedagogik vid Göteborgs universitet. Svensson, N-E. 1962: Ability Grouping and Scholastic Achievement. Report on a Five-Year Follow-Up Study in Stockholm. Acta Universitatis Stoc kholmiensis, Stockholm Studies in Educational Psychology Stockholm: Almqvist Wiksell. Szulkin, R. och M. Tåhlin kommande: Arbetets utveckling i Fritzell och O. Lundberg red, Vardagens villkor. Stockholm: Brombergs. Sørensen, A. B. 1991: On the Usefulness of Class Analysis in Research on Social Mobility and Socioeconomic Inequality, Acta Sociologica, V01. 34, No. 1991. Tawney, R. H. 1931: Equality. London: Unwin Books. Therborn, G. 1989: Pillarization and Popular Movements Two - Roads to Welfare Capitalism: the Netherlands and Sweden, i F. Castles red., Comparative History of Public Policy. Cambridge: Polity Press. Thurow, L. 1972: Education and Economic Equality, The Public Interest 28, sid. 66-81. Treiman, D. 1970: Industrialization and Social Stratiñcation, sid. 207-34 i E.O. Laumann red, Social Strazification: Research and Theory for t.he I970s. Indianapolis: The Bobbs-Merrill Company, Ltd. Tryggvesson, R. 1967: Urbanisering och tätortsutveckling i Sverige 1951- 1960. Demografiska undersökning. Monograñserie i anslutning till FoB 1960. Stockholm: SCB och Bostadsstyrelsen. Tåhllin, M. 1987: Arbetets värde och kostnader. En studie av lönearbetets konsekvenser för individen. Stockholm: Almqvist Wiksell International. Vogel, J., L-G. Andersson, U. Davidsson och L. Häll 1987: Ojämlikheten i Sverige. Utveckling och nuläge. Rapport nr. 51, Levnadsförhållanden 1975-85. Stockholm: SCB. Vågterö, D. 1991: Inequality in Health Some Theoretical and Empi- ricaT Problems, Social Science Medicine, Vol. 32 Nr. Sid. 367-371. Young, M. 1958: The Rise of Meritocracy. London: Thames and Hudson. Wadensjö, E. 1991: Högre utbildning och inkomster i Arbetskraft, arbetsmarknad och produktivitet, Expertrapport nr 4 till Produktivitetsdelegationen, Stockholm sid 257-284.

Wahlund, S. 1942: Demokrati och utbildning, sid 7-32 i P. Åsbrink SOU 1993: 85 red., Social Årsbok 1942. Stockholm:

Kooperativa förbundets bokför- Referenslilsta

lag. Warner, W. L., R. Havighurst och M. B. Loeb 1944: Who Shall Be Educated The Challenge of Unequal Opportunities. New York: Harper Brothers Publishers. Weibull, 1968: Lunds universitets historia, IV. 1868-1968. Lund: CWK Gleerup. Weinberg, R. A., S. Scarr och D. Waldman 1992: The Minnesota Transracial Adoption Study: A Follow-Up of IQ Test Performance at Adolescence, Intelligence 16, sid. 117-35. Wicksell, S. och T. Larsson 1936: Utredning rörande de svenska universitets- och högskolestudenternas sociala och ekonomiska förhållanden. Bilaga till betänkande med undersökningar och förslag i anledning tillav strömningen till de intellektuella yrkena. Stockholm: SOU 1936:34. Willis, P. 19771981: Fostran till lönearbete. Göteborg: Röda Bokförlaget. Wolf-Seibel, l-l. R. 1980: Sex Differences in Determinants of Educational and Occupational Goal Orientation. A Study among 12 000 Swedish Sixth Graders. Project Metropolitan, Research Report No. 13. Stockholm: Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Wright, E. 0. 1985: Classes. London: Verso. Wright, E. O. red.1989: The Debate on Classes. London: Verso. Yule, G. U. 1912: On the Methods of Measuring Association Between Two Attributes, Journal of the Royal Statistical Society, Vol. LXXV - Del VI, sid. 579-642.

Åberg, R., Selén och H. Tham 1984: Ekonomiska

resurser, sid.

140-77 i R. Erikson och R. Åberg red, Välfärd i förändring. Levnads-

villkor i Sverige 1968-1981 Stockholm: Prisma. . Ãsbrink, P. 1942: De ekonomiska utbildningshindren, sid 33-57 i P. Åsbrink red., Social Årsbok 1942. Stockholm: Kooperativa förbundets bokförlag.

Örström, O. 1900: Några skolstatistiska data,

Statsvetenskaplig Tidskrift, Andra bandet, 3 årg., sid. 81-96.

SOU 1993: 85 Bilaga

áP:

Kommittédirektiv

WW W

Dir. 1991:38

Utredning den sociala snedrektyteringen till högre studier

om

Dir 1991:38

Beslut vid regeringssammatnträde 1991-05-08

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Göransson, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår särskild utredare tillkallas för att översiktligt beskriva att en omfattningen den sociala snedrekryteringen till högre studier samt att av försöka klargöra dess orsaker.

Bakgrund

Före andra världskriget betraktades det i Sverige inte som något odelat negativt att ungdomar de lägre socialgrupperna knappast alls återfanns ur bland de universitetsstuderande. Det rörde sig om en nyttig orättvisa, fanns det många som menade. Samhället gynnades på många sätt av att mängder studiebegåvade människor sökte sig andra vägar i livet än de av som gick genom universiteten. Så länge många såg saken på det sättet, existerade förvisso den sociala snedrekryteringen. Den betraktades emellertid inte alltid som något missförhållande. Den avgörande omsvängningen bort från detta tänkesätt ägde rum för ungefär femtio år sedan. Från såväl demokratiska som ekonomiska utgångspunkter började dominerande opinion då på allvar att framhäva en det värde, ligger i att människor med olika social bakgrund finns fösom reträdda i alla yrkeskategorier och att allas förutsättningar för högre studier tas till vara. I och med detta började det utbildningspolitiska problemet att uttryckas på det sätt som senare generationer har vant sig vid att betrakta det normala. Hur organiserar vi utbildningsväsendet som som helhet, så att varje människas unika förutsättningar tas till vara En viktig förutsättning för att dagens synsätt skulle kunna etableras var de tidiga efterkrigsårens nästan gränslösa optimism. 1946 års skolkommission var övertygad om att det gick att ta till vara alla människors uni-

ka förutsättningar utan att de praktiska och manuella yrkena och de SOU 1993: 85 stora folkgrupper, som ägnar sig dem, komme att utarmas på teoretiska be- Bilaga gåvningar SOU 1948:27 s. 9. Med utgångspunkt i denna optimistiska grundsyn har såväl ungdomsskolan och vuxenutbildningen som högskolan och systemet för studiefinansiering genomgått ett antal stora och genomgripande förändringar från andra världskriget och framåt. I årets budgetproposition prop. 199091:l0O bil. 10 8 anmälde jag s. att en utredning bör tillsättas för att kartlägga omfattningen den sociala av snedrekryteringen till högre studier och utreda dess orsaker. Utredningens analys skall ligga till grund för överväganden om den fortsatta reformeringen av ungdomsskolan och högskolan. Tidigare studier tyder på att den sociala snedrekryteringen grundläggs i ungdomsskolan. Den sociala selektionen i högskolan bestäms i hög grad av de studieval som eleverna gör och vilka attityder de möts av i grundskolan och i gymnasieskolan. Förslag till åtgärder för att bryta den sociasnedrekryteringen måste därför också ta sikte att förändra det perspektiv på fortsatta studier som grundläggs i dessa skolformer. Även bland vuxenstuderande grundläggs den sociala snedrekryteringen till högskolan redan inför planering av förberedande studier på lägre nivå. Förslag till åtgärder för att bryta snedrekryteringen måste därför sikte ta bl.a. på studie- och yrkesorienteringen för blivande vuxenstuderande i komvux och folkhögskolan. Genom invandringen har den svenska befolkningen fått tillskott ett av olika nationella grupper med andra studietraditioner än den svenska. Utbildningsbakgrunden och studietraditionen skiljer sig också avsevärt mellan de olika invandrargrupperna. De frågeställningar här är som tas upp av särskilt intresse också med tanke detta.

Utredningsuppdraget

En central fråga har hela tiden varit, hur verkningsfulla förändringarna av ungdomsskolan och vuxenutbildningen faktiskt har varit med avseende på en social sammansättning studerandegruppen vid universitet och av högskolor, som bättre svarar mot befolkningssammansâittningen i landet som helhet. Olika undersökningar har kommit till delvis olika resultat. l-Iur frågan besvaras har stor praktisk och politisk betydelse. Det underlag finns som gör det möjligt att ta fram siffror och bakgrundsfakta så, relativt att en hög grad av visshet kan uppnås. Genom en analys förändringarna av under efterkrigstiden bör det gå att visa vilka förändringar ägt och som rum under vilka omständigheter den sociala snedrekryteringen effektivast kunnat motverkas. När det gäller problemet insatt i sitt historiska sammanhang, bör utredaren uppmärksamma dubbelsidigheten i den utbildningspolitiska grundsyn, som på allvar etablerades först för femtio år sedan. Det önskvärda är en förändring, som tar sig två olika uttryck. En viktig uppgift bryta är att

de sociala och ekonomiska barriärer, som hindrar ungdomar från arbetar- SOU 1993: 85 hem och vuxenstuderande ur arbetarleden att söka sig till högre studier. Bilaga En lika viktig uppgift är att bryta de sociala och ekonomiska barriärer som hindrar ungdomar från högre socialgrupper att söka sig till praktiska yrkesutbildningar av olika slag. Utredaren bör först kartlägga omfattningen av den sociala snedrekryteringen till högre studier. Därefter bör bl.a. belysas i vilken utsträckning sambandet mellan social bakgrund och övergång till högre utbildning varierar beroende på kön, ålder och geografisk härkomst samt, beträffande invandrargrupperna, nationellt ursprung. I bilden bör också ingå den förskjutning mellan socialgrupper som kan hänföras till en expansion av tjänstemannagrupperna och till det allt mer ökande antalet akademiskt utbildade personer. Utredningen bör därutöver analysera vilken påverkan högskolans egen organisation har den sociala skiktningen. I vilken utsträckning och hur påverkar antagningssystem, behörighetsregler, utbildningens längd och lokalisering, studieorganisation, dimensionering etc. den sociala rekryteringen Vilka faktorer är det som gynnar respektive missgynnar studerande med olika social bakgrund Hur har rekryteringsmönstret förändrats genom utbyggnaden av de mindre och medelstora högskolorna Utredningen bör vidare belysa frågan om hur studiefmansieringen och övriga studiesociala förhållanden påverkar benägenheten för högre studier. Analysen av den sociala snedrekryteringen bör avse hela tidsperioden efter andra världskriget med en tyngdpunkt på utvecklingen under de senaste tjugo åren. På individnivå bör analysen sträcka sig från tiden i grundskolan respektive från tiden då vuxenstudier påbörjades fram till dess; att den studerande etablerat sig i ett yrke efter avslutade högskolestudier. Dret är angeläget att problemställningen presenteras och bearbetas mot bakgrund av motsvarande samhällsutveckling och utbildningspolitiska ambitioner internationellt. Utredningsarbetet bör kunna utmynna i underlag för bedömningar av vilka utbildningspolitiska åtgärder på olika stadier, som mest effektivt motverkar social snedrekrytering till högre studier. Jaaghar i denna fråga samrått med statsrådet Persson.

Utredningsarbetet

Det finns ett förhållandevis rikt statistiskt material och omfattande en forslkning inom området. I sitt arbete bör utredaren utgå från detta materiför att ge en samlad bild av problemområdet. Vidare bör utredaren, i den mån hon eller han anser detta vara nödvändigt, samråda med högskoleutredningen, utredningen kompetensutom veckling i arbetslivet samt utredningen om vuxnas studiefmansiering FINIVUX.

Utredaren bör bedriva arbetet så att ett betänkande kan föreligga senast SOU 1993: 85 den l februari 1993. Bilaga För utredaren bör gälla regeringens direktiv dir. 1984:5 till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningens förslag och konsekvenser samt dir. 1988:43 angående beaktande EG-aspekter i av utredningsverksamheten.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen benu myndigar chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla en särskild utredare omfattad kommittéförordningen - av 1976:119 med uppdrag att utreda orsakerna till och omfattningen - av den sociala snedrekryteringen till högskolan att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag, Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

Utbildningsdepartementet

KUNGL. BlBL. 1 1 3 0

1993 - -

STOCKHOLM

Statens 1993

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Styrnings-ochsamarbetsformeri biståndet, UD 36.Lag om totalförsvarsplikt. Fö. . Kursplaner för grundskolan. U. 374Justitiekanslem. En översyn av lKzs arbetsuppgifter . Ersättning för kvalitet ocheffektivitet. m.m. Ju. . Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem för 38,Hälso-och sjukvården i framtiden tre modeller. - grundläggande högskoleutbildning. U. 39.En gräns för filmcensuren.Ku.

Statligtstödtill rehabilitering av tortyrskadade 40.Fri- och rättighetsfrágor.Del A och B. Ju. . flyktingar m. tl. S. 41 Folk- och bostadsräkning år 1990 och framtiden. l . Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofar- Fi. , maka.S. 42.Försvarets högskolor. Fö.

Livsmedelshygienoch småskaliglivsmedelsproduk 43.Politik mot arbetslöshet.A. , tion. Jo. 44. Översyn tjänsteinkomstbeskattningen. Fi. av Löneskillnaderoch lönediskriminering. 45.Trosabryter sig loss. Bytänkandeeller demokratins . Om kvinnor och män arbetsmarknaden. Ku, räddning. C.

Löneskillnaderoch lönediskriminering.Om kvinnor 46.Vissa lcyrkofrägor.C. . och män arbetsmarknaden. Bilagedel.Ku. 47.Konsekvenser av valmöjligheter inom skola.

.Postlag K. barnomsorg, äldreomsorg och primärvård.C,

10. En ny datalag.Ju. 48.Kommunalaverksamheteri egen förvaltningochi

11. Socialförsäkringsregister. S. kommunalaaktiebilag.Enjämförande studie. C.

12.Várdhögskolor 49.Ett år medbetalningsansvar.

kvalitet utveckling huvudmannaskap. U. 50.Serveringsbestämmelser. S. - - - 13. Ökad konkurrens järnvägen.K. 5l.Naturupplevelser utan buller kvalitet att värna. - en 14.EG och varagrundlagar.Ju. M.

15.Svenskareglerför internationell omfördelning av 52.Ersättningvid arbetslöshet. A.

olja vid en oljekris. N. 53.Kostnadsutjärrming mellankommuner.Fi.

Nya villkor för ekonomiochpolitik ekonomi- 54. Utvisning grund av brott. Ku. . kommissionens förslag. Fi. 55. Det allmännasskadeståndsansvar. Ju.

Nya villkor för ekonomioch politik ekonomi- 56.Kontrollen över exportav strategisktkänsliga varor. . kommissionensförslag. Bilagor. Fi. UD. Ägandet radio ochtelevisioni allmänhetens 57.Beskattning fastigheter,del I . av av tjänst.Ku. Schablonintäkteller fastighetsskatt Fi. - 18. Acceptans ToleransDelaktighet.M. 58.Effektivareledning statligamyndigheter.Fi. i

19. Kommunernaoch miljöarbetet. M. 59.Ny marknadsföringslag. C.

20. Riksbanken och prisstabiliteten.Fi. 60.Polisensrättsliga befogenheter. Ju. 21, Ökat personval.Ju. 61. Överföring HIV-smitta läkemedlet av genom 22. Vad är ett statsrådsarbetevärt Fi. Preconativ.S.

23. Kunskapenskrona. U. 62.Rättssäkerheten vid beskattningen. Fi.

24. Utlänningslagen en partiell översyn. Ku. 63.Person ochparti Studieri anslutningtill - - 25. Socialaåtgärderförjordbrukare. Jo. Personvalskommitténs betänkande 26. Handläggningen vissasäkerhetsfrágor.Ju. av Ökat personvalsou 1993:21. Ju.

27. Miljöbalk. Del och 1 M. 64.Frågor för folkbildningen. U.

28. Bankstödsnämnden. Fi. 65. Handlingsplan mot buller.

29, Fortsattreformering av företagsbeskattningen. Handlingsplan mot btüler. Bilagedel.M.

Del 2. Fi. 66.Lag om införande av miljöbalken.M.

30 Rätten till biståndinom socialtjänsten. S. 67. Slutförvaring av använt kämbränsle KASANIs - 3l Kommunernasroll alkoholomrádet och inom yttrande över SKBsFUD-program92. M.

missbrukarvárden. 68.Elkonkurrens med nätmonopol.N.

32 Ny anställningsskyddslag. A. 69.Revisorernaoch EG, N. 33 Åtgärder för att förberedaSverigesjordbruk och 70, Strategiför smáföretagsutveckling. N.

livsmedelsindustriför EG. Jo. 71 Organisationernas bidrag. C. . 34 Förarprövare.K. 72. Att inhämta synpunkterfrån medborgarna Det - 35 Reaktion mot ungdomsbrott.Del A och B. Ju. kommunala omröstningsinstitutet i tillämpning,C.

Statens offentliga utredningar 1993

Kronologisk förteckning

73.Radikalaorganisationsförändringar i kommuneroch landsting.C. 74.Kvalitetsmätningi kommunalverksamhet.C. 75.Vissamervârdeskattefrägor offentlig verksamhet m.m. Fi. 76.Verkstäl1ighet fängelsestraff.Ju. av 77.Kommunaltjänsteexportochinternationellt bistánd.C. 78.Miljöskadeförsäkringen framtiden. i M. 79.Handeloch miljö mot en hållbarspelplan.M. - 80.statsförvaltningenoch EG. Ju. 8l.Översyn av arbetsmiljölagen.A. 82.Frivilligt socialarbete.S. 83.Statistikoch integritet.del l - Skyddför uppgifter till denstatligastatistiken m.m. Fi. 84.Innovationerför Sverige.N. 85.Ursprungochutbildning socialsnedrekryteringtill högrestudier. U.

1993 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Finansdepartementet

En ny datalag.[10] Nya villkor för ekonomioch politik ekonomi- - EG och våra grtmdlagar. [14] kommisionens förslag. [16] Ökat personval. [21] Nya villkor för ekonomioch politik ekonomi- - Handläggningen av vissa säkerhetsfrágor.[26] kommisionens förslag.Bilagor. [16] Reaktion mot ungdomsbrott. Del A ochB. [35] Riksbankenoch prisstabiliteten.[20] Justitiekanslern.En översyn av JKzs arbetsuppgifter Vad är ett statsrádsarbete värt [22] m.m. [37] Bankstödsnämnden. [28] Fri- och rättighetsfrågor. Del A ochB. [40] Fortsatt reformering av företagsbeskattningen. Det allmännas skadeståndsansvar. [55] Del [29] Polisensrättsliga befogenheter.[60] Folk- och bostadsräkning år 1990och i framtiden. [41] Personoch parti Studieri anslutning till Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen. [44] - Personvalskommitténs betänkande Kostnadsutjämning mellankommuner. [53] Ökat personval SOU 1993:21. [63] del I Beskattningav fastigheter, Verkställighet av fängelsestraff.[76] Schablonintäkt eller fastighetsskatt[57] statsförvaltningen och EG. [80] Effektivare ledning i statligamyndigheter. [58] Rättssäkerheten vid beskattningen. [62] Utrikesdepartementet Vissa mervärdeskattefrágor II, offentlig verksamhet - Styrnings-och samarbetsformer i biståndet.[l] m.m. [75] Kontrollen över export strategiskt känsliga [56] Statistikoch integritet. del l Skydd för uppgifter till av varor. den statliga statistiken m.m. [83] Försvarsdepartementet Utbildningsdepartementet Lag om totalförsvarspliltt.[36] Försvaretshögskolor. [42] Kursplanerför grundskolan. [2] Ersättning för kvalitet och effektivitet.

Socialdepartementet Utformning av ett nytt resurstilldelnirtgssystem for

- Statligt stödtill rehabilitering tortyrskadade grundläggande högskoleutbildning.[3] av flyktingar fl. [4] Várdhögskolor m. Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofarmaka. kvalitet utveckling huvudmannaskap. [12] - - - - [51 Kunskapenskrona. [23] Socialförsäkringsregister.[11] Frågorför folkbildningen. [64] socialtjänsten.[30] Ursprungoch utbildning social snedrekrytering till Rättentill biståndinom - Kommunernasroll alkoholomrádet och inom högre studier. [85] missbrukarvárden.[31] Jordbruksdepartementet Hålso- och sjukvårdeni framtiden tre modeller. [38] - Ett år medbetalningsansvar. [49] Livsmedelshygien och småskalig livsmedelsproduktion. Serveringsbestämmelser. [50] [6] Överföring HIV-smitta genom läkemedlet Sociala åtgärderför jordbrukare. [25] av Preconativ.[61] Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbnik och Frivilligt socialarbete. [82] livsmedelsindustri för EG. [33]

Kommunikationsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Postlag.[9] Ny anställningsskyddslag. [32] Ökad konkurrens järnvägen. [13] Politik mot arbetslöshet. [43] Förarprövare.[34] Ersättning vid arbetslöshet. [53] Översyn av arbetsmiljölagen. [81]

Statens offentliga utredningar 1993

Systematisk förteckning

Kulturdepartementet

Löneskillnaderoch lönediskriminering. Om kvinnor och män arbetsmarknaden. [7] Löneskillnader och lönediskriminering. Om kvinnor och män arbetsmarknaden. Bilagedel. [8] Ägandet av radio och televisioni allmänhetens tjänst. [17] Utlänningslagen en partiell översyn.[24] - En gräns för ñlmcensuren. [39] Utvisning grund av brott. [54]

Näringsdepartementet

Svenskaregler för internationellomfördelning olja av vid en oljekris. [15] Elkonkurrensmednätmonopol.[68] Revisorernaoch EG. [69] Strategiför småföretagsutveckiing. [70] Innovationerför Sverige.[84]

Civildepartementet

Trosabryter sig loss. Bytänkandeeller demokratins räddning.[45] Vissakyrkofrågor. [46] Konsekvenser valmöjligheterinomskola, av barnomsorg,äldreomsorgochprimärvård. [47] Kommunalaverksamheteri egen förvaltningoch i kommunalaaktiebilag.Enjämförandestudie.[48] Ny marknadsforingslag.[59] Organisationernas bidrag. [71] Att inhämtasynpunkterfrån medborgarna Det kommunalaomröstningsinstitutetitillämpning.[72] Radikalaorganisationsförändringar i kommuneroch landsting.[73] Kvalitetsmätning kommunal i verksamhet.[74] Kommunal tjänsteexport ochinternationelltbistánd.[77]

Miljö- och naturresursdepartementet

Acceptans ToleransDelaktighet. [18] Kommunernaoch miljöarbetet.[19] Miljöbalk. Del l och 2. [27] Naturupplevelser utan buller en kvalitet att värna. - 1511 Handlingsplan mot buller. Handlingsplan mot buller. Bilagedel.[65] Lag om införande av miljöbalken.[66] Slutförvaring av använt kämbränsle KASAMs yttrande över SKBsFUD-program92. [67] Miljöskadeförsâlcringen i framtiden.[78] Handeloch miljö mot en hållbarspelplan.[79] -

Hur har den sociala snedrekryteringen till högre studier förändrats under 1900-talet Vad är det för faktorer som ligger bakom den Har 1960-talets och 1970-talets utbildningsrefornuer kunnat bredda rekryteringen till universitet och högskolor l denna forskningsrapport beskrivs hur den sociala snedrekryteringen förändrats sedan seklets början, med speciell tonvikt vid utvecklingen från slutet av 1960-talet. Olika orsaksmekanismer analyseras, bl.a. vikten av Litbildningstradition i uppväxtbeniinet samt föräldrarnas inkomster. Särskilda zinalyser Litbildningscbaxisernzi för andra görs av generationens invandrare samt för barn till ensamföräldrar. Vidare studeras effekterna av regionala bögskoleetableringar samt betydelsen av bostadsområdets status för övergång till högre studier. Ett särskilt kapitel ägnas en analys av hur utbildningens konsekvenser för individer 131.21. i form av lön och zirbetsförbñllanden förändrats under de senaste 25 åren.

l3|s1'.i'1.1.xINGAR: Funzi s www sig :0647 SIOJKIII..X FAX 08-10 goll. TH rrox 08-690 9090