En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

EN STRATEGI FÖR KUNSKAPSLYFT OCH LIVSLÃNGT LÄRANDE

m

WW UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

KUNGL. BIBLIOTEKET STOCKHOLM

Ex. 3

Illustration: Uggla och Lasse Åberg mus,

flm

ä:

Statens offentliga utredningar

WW 1996:27

P85 Utbildningsdepartementet

En för

strategi

och

kunskapslyft

lärande

livslångt

Delbetänkande av

gommittén om ett nationellt kunskapslyft för vuxna

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varfor. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. som - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets törvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

ISBN 91-38-20188-7 gatan Stockholm 1996 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Ylva Johansson

Genom beslut den 1 juli 1995 bemyndigade regeringen statsrådet Ylva Johansson att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att utreda ett nationellt kunskapslyft för vuxna. Med stöd av bemyndigandet tillsattes kommittén U 1995:09 den 27 juni 1995. Kommittén har antagit namnet Kunskapslyftskommittén. Kommunalrådet Anders Ameson förordnades ordförande i som kommittén. Som ledamöter förordnades riksdagsledamoten Elving Andersson, fiLdr. Yvonne Andersson, riksdagsledamoten Beatrice Ask, riksdagsledamoten Bo Bernhardsson t.o.m. 1995-12-22, rektor Björn Grip, borgarrådet Bertil Karlberg t.o.m. 1996-12-19, riksdagsledamoten Agneta Lundberg, folkhögskoleläraren Anita Nahlbom, adjunkten Ulf Nilsson, riksdagsledamoten Berit Oscarsson, riksdagsledamoten Christina Zedell fr.o.m. 1995-12-22 och Lars Rådh from. 1996-01-29. Som sakkunniga förordnades departementssekreteraren Maud Carlsson, ombudsmannen Eva-Maria Danvind, omsorgsöverläkaren Sven Olov Edvinsson, departementssekreteraren Charlotta Gustafsson, ombudsmannen Lars-Åke Henriksson, förbundsordtöranden

Inga-Britt

Lindström, departementsrådet Christer Marking, projektledaren Margareta Nygren, utredaren Marta Olsson, landshövdingen Björn Rosengren from. 1995-12-22, sekreteraren Mats Söderberg samt departementsrådet Sven-Erik Wallin. Kommitténs sekretariat består departementsrådet Åsa Sohlman, av huvudsekreterare, Thorbjörn Levin, sekreterare, Marie Bucht, bitr. sekreterare samt Marjut Torpo, bitr. sekreterare. Kommittén får härmed överlämna delbetänkandet "En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande.

Stockholm i februari 1996

Anders Ameson /Åsa Sohlman Marie Bucht Thorbjörn Levin Maijut Torpo

Innehåll

l Sammanfattning och slutsatser 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Inledning 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Omvärlden utvecklingstendenser 15 - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Sveriges utgångsläge 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Befolkningens utbildning i internationellt perspektiv 31 . . . . . . . 6 Befolkningens kompetens i internationellt perspektiv 35 . . . . . . . 7 Utbildningsnivån i Sverige 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande 51 . . . . . . . . .

9 Mål för kunskapslyft och livslångt lärande 61

. . . . . . . . . . . . . . Fotnoter 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Litteraturförteckning 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Reservation 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilagor

1 Direktiv 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Kunskapslyftets relationer till studiestöd, arbetsmarknadsoch invandrarpolitik 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Sammandrag av en hearing den 9 januari 1996 i Rosenbad om strategier för kunskapslyft och livslångt lärande 91 . . . . . . . .

Sammanfattning och slutsatser

Utmaningen

Om Sverige skall kunna utvecklas som välståndsland och bli ett kunskapssamhälle for alla behöver befolkningens utbildnings- och kompetensnivå höjas. Satsningar krävs såväl på breddutbildning som på spetsutbildning, både på en förstärkt ungdomsutbildning, ett livslångt lärande och ett kunskapslyjt för de grupper som annars riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden och marginaliseras i samhället.

Kunskapstillväxt, teknikutveckling och globalisering ställer nya krav

Kunskaps- och teknikutvecklingen går allt snabbare. Avstånden mellan länderna minskar och konkurrensen ökar. Globaliseringen kan tack vare kunskapsutvecklingen skapa förutsättningar för ekonomiskt välstånd i både rika och fattiga länder samtidigt som belastningen på miljön minskar. De länder som snabbast ställer om till kunskapssamhållet kommer att ha de bästa förutsättningarna att uppnå ekonomiskt välstånd och undvika miljöproblem. En viktig faktor för att lyckas med denna omställning är kompetensutveckling och livslångt lärande. Andra viktiga faktorer är forskning och ett dynamiskt näringsliv.

Sveriges läge

Arbetslösheten har stigit i Sverige. Vi har halkat efter ekonomiskt och många jobb har försvunnit. Jämfört med andra länder har genomsnittsproduktiviteten sjunkit. Bruttonationalprodukten per capita har minskat inte bara i förhållande till OECD-ländema utan även till länderna i Asien. I ett internationellt perspektiv har strukturomvandlingen av det svenska näringslivet gått långsamt. En anpassning av produktionsstrukturen till de nya konkurrensvillkoren med därtill hörande organisa- -

8 Sammanfattning och slutsatser

tionsñrändringar och kompetensutveckling tycks dock vara på gång inom företag och förvaltningar men ännu finns mycket kvar att göra viktig uppgift för den ekonomiska politiken och näringspo- Det är en

litiken i Sverige att skapa goda förutsättningar för ett effektivt näringsliv

bygger på kunskap, kvalitet och kompetens. som

Utbildningsmässigt är Sveriges utgångsläge hyggligt. Vi har en genomsnittlig placering när det gäller befolkningens utbildning jämfört

med OECD-ländema Länderna i Asien, Central- och Östeuropa och

Latinamerika satsar hårt på utbildning men har ännu inte kommit ikapp. Utbildningsexpansionen kom dock igång relativt sent i Sverige. I äldre åldersgrupper finns det därför jämfört med OECD-ländema relativt många inte har formell utbildning än folk- eller som mer grundskola Till detta kommer att bland de är det ett relativt stort yngre

gymnasieskolan och jämfört med andra OECD-

antal som inte avslutar länder många inte går vidare till de längre högskoleutbildningama. som

De få internationella jämförelser finns att tillgå när det som gäller befolkningens kompetens visar på ett mycket bra utgångsläge för Sverige. När det gäller befolkningens läsñrståelse skulle Sverige ligga bäst till bland de länder som undersökts. En studie av befolkningens sex naturvetenskapliga och tekniska kunskaper liknande resultat för gav Sverige jämfört med EU-lândema och USA.

Antalet i befolkningen 16-65 år i Sverige med enbart folk- eller grundskola har kommittén uppskattats till l miljon individer varav av ca 200 000 invandrare. Antalet individer i befolkningen 16-65 år som inte når upp till grundskolenivå i läsförståelse uppskattas till ca 1,4 miljoner varav 300 000 invandrare. De årliga tillskotten kan för den första skattas till knappt gruppen 20 000 ungdomar inte avslutar gymnasieskolan och mellan 4 000 som och 8 000 invandrare och för den andra till 20 000 gruppen ca ungdomar inte når till grundskolenivå i läsförståelse och som upp knappt 15 000 invandrare.

Jämfört med många andra länder finns betydande kunskaps-

en bredd i Sverige att bygga vidare på. Det är konkurrensfördel vi bör en ta till samtidigt insatser vidtas för att förstärka positionerna vara som och förhindra att potentiella riskgrupper hamnar vid sidan utveckav lingen i samhället och i arbetslivet.

Sammanfattning och slutsatser 9

En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande

Kommittén att man bör överväga att anser dels formulera mer heltäckande mål än hittills när det gäller ut- bildning av vuxna dels vidga medborgarnas rätt till vuxenutbildning dels förstärka den nödvändiga infrastrukturen för utbildning av vuxna.

Kommitténs förslag till mål för kunskapslyft och livslångt lärande

Syftet med den Övergripande strategin för kunskapslyft och livslångt lärande kommittén vill föreslå är att Sverige skall utvecklas till ett som kunskapssamhälle där alla får reella möjligheter att delta i kunskapsutvecklingen. Ekonomisk tillväxt och effektivitet befrämjas bäst om de går hand i hand med en rättvis och demokratisk utveckling.

Strategin vilar på tre hömpelare:

Ungdomsutbildning

Ungdomsutbildningen sig den i det individuella fallet avslutas vare i gymnasieskolan, i högskolan eller i undantagsfall i grundskolan måste eleverna rejäl grund att stå på för det livslånga lärandet som ge en individ och yrkesarbetande. Staten och kommunerna har huvudansvaret för ungdomsutbildningen tillsammans med eleverna och deras familjer.

Kunskapslyft för vuxna

Kunskapslyñet är till för de och i framtiden grupper som nu kommer att sakna de förutsättningar krävs för att delta i det livssom

långa lärandet. De skall erbjudas utbildning på grundskole- och gymna-

sienivå. Staten och kommunerna har ett delat for kunskapslyftet i ansvar samverkan med de enskilda individerna.

Livslångt lärande

Alla måste få möjlighet att delta i det livslånga lärandet.

i

10 Sammanfattning och slutsatser

Det livslånga lärandet i arbetet är ett gemensamt intresse for de enskilda individerna och arbetsmarknadens parter. Samhällets uppgift är att svara för infrastruktur och samordning. Samverkan mellan arbetsmarknadens parter och staten/kommunema är nödvändig för att få till stånd ökade satsningar på utbildning i arbetslivet. Staten och kommunerna står genom kunskapslyftet för skyddsnätet som kompletterar det livslånga lärandet.

Statens och kommunernas insatser skall garantera rättvisan i systemet med kunskapslyft och livslångt lärande och till att det blir se en välavvägd och sammanhängande helhet. Dessutom skall staten och kommunerna garantera en god infrastruktur. Till infrastrukturen hör: information, rådgivning, uppsökande verksamhet och indivi- duella utbildningsplaner system för validering av kunskaper och kompetens oberoende - av var de erhållits tillgång till ett brett utbildningsutbud god kvalitet - av uppföljning, utvärdering och forskning för systemets långsiktiga vidareutveckling ett sammanhängande fmansieringssystem. - Dessa övergripande mål för kunskapslyft och livslångt lärande anger ramarna för politiken som helhet. De bör kompletteras med mer preciserade mål inom respektive delområde och med verksamhetsmål för berörda myndigheter och institutioner och regler för statsbidrag.

Mål för kunskapsly/et

Syftet med utbildningsaktivitetema inom kunskapslyftet år att ge individerna de kunskapsmässiga och andra nödvändiga förutsättningar de behöver för att kunna delta i det livslånga lärandet. Målet är delaktighet i samhällsutvecklingen, anställningsbarhet och möjligheter till vidare studier. Kommittén anser att det är nödvändigt att individernas rätt till vuxenutbildning utsträcks till att omfatta utbildning på gymnasienivå. Kommittén föreslår att man definierar de rätt till utbildning vuxnas på gymnasienivå utifrån ett krav på en individuell utbildningsplan och en rättighet att inom planens tillägna sig kunskaper via kurser i ram gymnasieskolans kärnämnen och karaktärsämnen eller motsvarande där en tänkbar nivå skulle kunna utbildning motsvarande fyra termivara ner/l 500 gymnasiepoäng.

Sammanfattning och slutsatser ll

I detta kvantitativa mått ingår självfallet ämnesövergripande kunskaper och kvalitativa egenskaper som sjålvtillit, social kompetens,

problemlösningsförmåga, kreativitet, förmåga att lära nytt, förmåga att

inhämta och värdera information, omställningstörmåga, flexibilitet och ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt. Möjligheterna till den garanterade vuxenutbildningen på gymnasial nivå skall vara likvärdiga över landet.

Målgrupper

De i dagsläget saknar grundskola och den angivna grupper som gymnasienivån skall erbjudas utbildning i kunskapslyftet. Utbildningen skall genomföras inom ramen för en individuell utbildningsplan. Detsamma gäller de i framtiden kan komma att adderas till grupper som nuvarande med brister i grundläggande utbildning exempelvis grupper -

nyanlända invandrare, ungdomar som lämnar skolan utan den nödvändi-

basutbildningen, utan eller med anknytning till arbetsga grupper svag marknaden. - Speciella hänsyn kan behövas tas när de allmänna mål som kommittén här uttryckt skall omsättas i praktiken och anpassas exempelvis till utvecklingsstörda och andra funktionshingrupper som drade.

Bedömning

All utbildning inom kunskapslyftet överbryggande karaktär och

är av bör ha hög prioritet. Kommittén inom kunskapslyñet vid anser att man behov skulle kunna göra följande rangordning Utbildning på grundskolenivå

Utbildning på gymnasienivå som syftar till att stärka individernas

delaktighet i samhället och ställning på arbetsmarknaden och därigenom minska risken för utslagning

Övrig utbildning på gymnasienivå för vidare studier och arbete.

Möjligheterna att lyckas med kunskapslyftet beror på samspelet

mellan olika aktörer individerna, utbildningsplanerarna och ut-

bildningsanordnarna. Individens motivation och lust att studera beror bl.a. på hur starkt behovet utbildning är och tidigare erfarenheter av lärande i skolan, av vardagslivet och arbetslivet. En viktig aspekt ñr att skapa motivation

12 Sammanfattning och slutsatser s0U 1996:27

är utåtriktad informationsverksamhet, nätverksaktiviteter och erbjudanden om "pröva på kurser". Till detta kommer de studiesociala frågorna Individemas behov utbildning skall stå i centrum och av vara utgångspunkten för de individuella utbildningsplanerna och utbildningsanordnarnas utbud. Ett efterfrågestyxt system bör eftersträvas med ett brett utbud av allmän utbildning, yrkesutbildning och folkbildning. Kommittén återkommer i senare delbetänkanden till frågor om finansiering, ansvarsfördelning och pedagogik inklusive mer preciserade målformuleringar, informations- och rådgivningssystem, individuella utbildningsplaner och validering av kunskaper.

2 Inledning

Utredningsuppdraget

Kommitténs uppdrag enligt direktiven dir. 1995:67 är att i ett första

utifrån befintliga utredningar nuvarande utbildning för steg m.m. av föreslå mål för ett nationellt kunskapslyft för vuxna som en del vuxna i strategi för livslångt lärande. Kommittén skall därvid bedöma en ett de allmänna målen för den samhällsstödda vuxenutbildningen dels om behöver revideras, dels hur dessa mål skall kompletteras för att omfatta

alla former vuxenutbildning. av I ett andra steg skall kommittén ta ställning till vilken ansvarsfördelning skall gälla mellan den offentligt finansierade utbildsom ningen och arbetslivet för olika typer utbildningsinsatser. Härvid är av frågan för utbildningens finansiering central. Kommittén om ansvaret skall också föreslå vilket varje individ bör ta för sin egen ansvar

kompetensutveckling.

Som tredje del i sitt arbete skall kommittén bedöma om vuxna en

har tillfredsställande möjligheter att få utbildning på gymnasial nivå och

föreslå åtgärder, varvid kommittén bl.a. skall överväga vuxna skall om

garanteras rätt till utbildning i vissa av gymnasieskolans kärnämnen.

Slutligen skall kommittén överväga åtgärder kan stimulera den som utvecklingen inom den samhällsstödda vuxenutbildningen.

pedagogiska

Det första förslag till mål, skall kommittén redovisa senast steget, den 1996 och det andra senast den l oktober 1996. 1 mars steget Uppdraget i sin helhet skall slutfört senast den l mars 1997. vara I tillväxtpropositionen prop. 1995/96225 anförde regeringen att en proposition med förslag till fortsatt förnyelse arbetsmarknadspolien av tiken kommer lämnas år 1996. Vidare anfördes att utredningar som att berör dessa frågor skall redovisa överväganden och förslag i februari

1996. Vid regeringssammanträdet den 12 november 1995 uppdrog rege-

ringen bl.a. Kommittén ett nationellt kunskapslyft för vuxna att om den 29 februari 1996 skriftligen redovisa sådana överväganden senast

och förslag kan utgöra underlag för den aviserade propositionen

som rörande arbetsmarknadspolitiken och förändringar inom arbetslöshetsför-

säkringen redovisas i tillväxtpropositionen. som

14 Inledning

I detta delbetänkade presenterar kommittén ett första steg sina som förslag till mål för ett nationellt kunskapslyft för och bedömning vuxna av behovet av utbildning för vuxna. Samtidigt redovisar kommittén sina överväganden när det gäller relationerna mellan kunskapslyft och arbetsmarknadspolitikens förnyelse.

Uppläggning betänkandet av

Sammanfattning och slutsatser återfinns i kapitel I kapitel 3 ges en översiktlig beskrivning omvärlden och aktuella utvecklingstendenser. av Kapitel 4 Sveriges ekonomiska utgångsläge belyser kortfattat Sveriges ekonomiska situation jämfört med OECD-länderna samt efterfrågesidan på arbetsmarknaden. En jämförelse formell utbildning respektive kompetens för av kvinnor och män i olika åldrar inom OECD-ländema görs i kapitel 5 och Kapitel 7 Utbildningsnivån i Sverige preciserar ytterligare den svenska befolkningens utbildningsnivå. Kapitel 8 En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande ett ger helhetsperspektiv på ungdomsutbildning, kunskapslyft och livslångt lärande. Utifrån detta diskuteras hur de olika delarna i ett dylikt system skulle kunna fungera och olika aktörers roller. I kapitel 9 Mål för kunskapslyft och livslångt lärande sammanfattar kommittén sina förslag till övergripande mål och målgrupper för en strategi för kunskapslyft och livslångt lärande. Kommitténs direktiv dir. 1995:67 redovisas i bilaga Kommittén har samrått med Kommittén arbetsmarknadens roll, om omfattning, inriktning och avgränsning A 1994:01, Utredningen om ersättning vid arbetslöshet och omställning A 1995:12, Kommittén för

översyn av invandrarpolitiken Ku 1994:1 l och Kommittén för översyn

av studiestödssystemet U 1994:13. Bilaga 2 Kunskapslyftets relationer till studiestöd, arbetsmarknads- och invandrarpolitik redovisar synpunkter på avvägningen mellan insatser inom dessa olika politikområden. Bilaga 3 är ett sammandrag från ett seminarium ijanuari 1996 i Rosenbad strategier för kunskapslyft och livslångt lärande. om I etappema två och tre kommer kommittén att bl.a. frågor ta upp om fördelning av ansvar och finansiering den strategi för livslångt av lärande och nationellt kunskapslyft för skisserats i detta delvuxna som betänkande.

3 Omvärlden utvecklingstendenser

-

Teknikutvecklingen går allt snabbare. Kommunikationerna har blivit billigare och avstånden minskat. De tekniska resultaten sprids numera mycket fort från ett land till ett annat. Handelshinder har rivits och konkurrensen har ökat på vârldsmarknaderna. Stora företag arbetar över hela världen och nätverk olika slag byggs mellan forskare och av upp

företag. Allt detta är delar i kunskapsexplosionen och globaliseringspro-

Hasselmo, 1995; OECD, 1994.

cessen se t.ex.

Av figur 3.1 framgår hur dramatiskt transport- och kommunikationskostnaderna sjunkit under efterkrigstiden. De illustreras i figuren av kostnaderna för maritima bulktransporter, ett treminuters telefonsamtal New York-London, flyg över Atlanten samt kostnaderna att utnyttja satellitkommunikation. Mest har transportkostnadema till sjöss sjunkit även för flyg och telekommunikationer har kostnadsminskningarna men varit betydande.

Figur 3.1 Internationella kommunikationskostnader

$

å Satellitkomm. Flyg Tele Sjötransport 10- 0. s Z""4. w . . . . 1970 . 1980 1990 1920 1930 1940 1950 1960

Källa: Lundgren, N-G, 1995, De nordiska regionerna och l990-talskrisen. Perspektiv på kort och lång sikt. Tekniska högskolan i Luleå.

16 Omvärlden utvecklingstendenser -

De tre faktamtoma nedan belyser hur teknikutvecklingen redan hunnit slå igenom och påverkar både vardagsliv och arbetsliv i såväl industrin i den offentliga sektorn. Den första faktarutan illustrerar som hur tekniska förändringar i industrin går hand i hand med organisatoriska förändringar och krav på ökad allmän kompetens hos arbetskraften. Den andra handlar sjukvården och de högteknologiska om nya behandlingsmetodema som kan göra vården skonsammare för patienterna. Elektroniska klassrum är ett nytt inslag i undervisningen dessa av metoder. Den tredje faktarutan läs- och skrivsvårigheter tar upp som för många människor kan ett stort problem både i vardagslivet och i vara arbetslivet. Numera finns det olika typer tekniska hjälpmedel av som man kan använda sig av. Med hjälp av teknikens landvinningar kan globaliseringen skapa förutsättningar for ekonomiskt välstånd i både rika och fattiga länder. Under en övergångsperiod kan dock spänningama öka både inom länder och mellan rika och fattiga länder och regioner. Befolkningsökning, migration och miljöförstörelse är andra hot mot långsiktigt hållbar en utveckling. Ju snabbare utvecklingen globalt sett går mot ett kunskapssamhälle dess mindre behöver påfrestningarna bli de ekonomiska och demogra- fiska påfrestningarna och påfrestningarna på miljön och i relationerna mellan länderna. Kunskapssamhället är resurssnålare än industrisamhället. Det kunskapsbaserade handelsutbytet kräver mindre resursinsatser i produktionen och mindre tunga transporter än det råvarubaserade. Om kvinnorna i de fattiga länderna i kompetensutveckengageras lingen kan födelsetalen reduceras. Ekonomiskt välstånd minskar migrationstrycket och bidrar till fredlig utveckling i världen

en se t.ex. de

Jong Zalm, 1992. De länder som snabbast ställer till kunskapssamhället kommer att om ha de bästa förutsättningarna att uppnå hög levnadsstandard och en undvika miljöproblem. En viktig faktor för att lyckas med denna

omställning är kompetensutveckling och satsning på livslångt

en lärande. Kunskapsexplosion gör att individerna inte gång för alla i sin en ungdom kan inhämta all den kunskap och all den kompetens de under sin livstid kommer att behöva. Det gäller både deras kunskapsbehov som individer, medborgare och förvärvsarbetande. I kunskapssamhället blir utbildning en fárskvara och det livslånga lärandet både realitet en och en nödvändighet.

i Omvärlden ulvecklingstendenser 17

-

Mångkunniga operatörer utvecklar varandra Efter ABB:s T 50 program med betoning på arbetsorganisationsföråndringar och målstyrda år ABB Motors i Västerås år inne i en ny fas av teknisk grupper omvandling. Den hundraåriga tillverkningen av medelstora elektriska motorer sker dels i komponentverkstad där robotteknik tidigt gjort sitt intåg, dels en i sammansåttningsverkstad, motorverkstad. I den senare tas ett ytterligare en steg mot helautomatisering av lindningen, ett moment i motorbyggandet en som gett svåra belastningsskador så sent som i början l980-talet. Den nya tekniken reser nya kunskapskrav. Fyra operatörer och två reparatörer från motorverkstan arbetar sedan en månad i USA hos maskintillverkaren och lär sig styrning, kontroll, underhåll, m.m. av den senaste generationen av lindningsautomatiken. Når de kommer hem skall de låra sina arbetskamrater. Både artikulerad kunskap och leaming by doing för bl.a. programmering och datorstyrning ar viktiga moment i deras lärande i yrket. Som så många andra svenska industriföretag har ABB Motors under 1990-talets första år satsat på en breddning av kunnandet "mångkun- nighet i samband med en ny arbetsorganisation. Det blev under en period viktigare att lära sig lära, lära andra och lära varandra än att höja yrkeskunnandet. Den fasen i kompetensutvecklingen tillsammans med betoningen av social kompetens har berett mark för dagens lärande av ny teknik. När man nu introducerar den nya produktionsstymingens datorarbete har en i gruppen lärt upp de andra genom det datorkunnande han skaffat sig på sin privata dator. Däremot har ABB Motors ännu inte som en del andra industriföretag gett operatörerna möjlighet att på egen hand göra avrop på material från leverantörer via datorlänk. Denna kommande kommunikation bakåt i tillverkningskedjan har i många ABB-företag en motsvarighet i kommunikation framåt genom direkt datorstyrd verkstadskontakt mot kunderna. ABB Motors kan tänkas gå åt samma håll når man nu bygger in energisparande teknik och trimmar motorerna för olika slutkunders användning. VD Sven Sjöberg konstaterar att ledningen har lärt av motgångarna i arbetet med omorganisationen i komponentverkstan där motorverkstans omdaning skulle stå som mönster. Föråndringsprocessen kom inte igång, inte heller nar en målmedveten konsult kallades in. Lardomen ar att problemuppfattningen måste komma underifrån och stödjas genom engagerade chefer, som hjälper till med att följa upp föråndringens genomförande. För att utveckla problemuppfattningen bland operatörerna satsar företaget nu på att ge kunnande om ekonomiska samband och förståelse för resursinsatsemas ekonomi. Annars år det lätt att tillverkningen fastnar i det vanliga volymtänkandet. Specialister både bland änstemån och operatörer känner sig trängda av de produktivitetsjhöjande satsningama på mångkunniga operatörer. Många industritjänsteman har sett att deras kompetens inte längre år efterfrågad. specialistemas ställning har givetvis också aktualiserats vid ABB Frågan om Motors. Där liksom inom stora delar tillverkningsindustrin uppstår ett val: av att antingen utveckla specialistkunnandet inom företaget för att detta år väsentligt i konkurrensen eller att köpa kunskapen utifrån. Det senare blir inte minst aktuellt inom snabbt expanderande elektronik- och infonnationsteknik. Källa: Hamngren Odhnojf 1996

18 Omvärlden utvecklingstendenser -

De nya kunskapsmässiga förutsättningarna och den större foränderligheten gör också att tonvikten förskjuts vad gäller de baskunskaper och grundläggande färdigheter som individerna behöver. Att kunna och vilja lära nytt, att vara kreativ och kunna kommunicera kommer att bli allt viktigare liksom att kunna samarbeta och att ha ett aktivt förhållningssätt till den omgivande verkligheten i skolan, på arbetet, i föreningslivet etc. Kraven på förändringsberedskap, förmåga till strategisk överblick och att kunna hantera osäkerhet kommer också att växa. Förutom ämnesmâssiga kunskaper är det detta slag av kompetens som individerna kommer att behöva för att bli delaktiga i såväl det sociala, politiska och kulturella livet som i arbetslivet. Kunskaps- och teknikförändringama kommer också att avspegla sig i förändrade bransch- och yrkesstmkturer. Tjänstesektom kommer även fortsättningsvis att expandera på bekostnad industrisektorn. Inom av tjänstesektom kan också en förskjutning i riktning mot informativa tjänster från personlig service förväntas. Det är speciellt i den förra delen av tjänstesektom som utbildningskraven kommer att höga vara jfr. bilaga 3. I många industriländer liksom i Sverige bidrar även åldrande en befolkning till anpassningsproblemen. Den stigande mängden nya kunskaper kan i mindre utsträckning än tidigare integreras i samhället via ungdomarna och deras ungdomsutbildning. Även det skälet ökar av kraven på de äldre och deras förmåga att ta till sig kunskaper nya OECD, 1994. Utbildning kommer att spela en central roll för sysselsättningen. Utvecklingen i Norden visar redan under perioden 1987-1992 på kraftiga skillnader vad gäller sysselsättningsutvecklingen för olika utbildningsgrupper. Totalt försvann under den perioden drygt 800 000 jobb 320 000 i Sverige. I både Danmark, Norge, Finland och varav ca Sverige drabbade så gott som hela sysselsättningsbortfallet de lågutbildade medan arbetsmarknaden för de högskoleutbildade expanderade och arbetsmarknaden för de gymnasieutbildade eller mindre var mer konstant. Även regionalt inom de nordiska länderna utvecklingen var likartad och mönster karaktäriserade utvecklingen inom både samma industrin och den offentliga sektorn Lundgren, 1995.

Omvärlden utvecklingstendenser 19 -

Avancerad medicinteknik lärs ut elektroniskt Utvecklingen högteknologiska behandlingsmetoder och diagnostik inom av sjukvården går mycket snabbt i Sverige. De nya metoderna gör behandlingen skonsammare för patienten jämfört med konventionell kirurgi. Framför allt har endoskopiska operationer titthälsoperationer kunnat förkorta vårdtidema. Exempel på metoder är strålknivskirurgi, stötvågsbehandling av njurstenar nya

och perkutan punktionsbehandling en nål förs in i buken under kontinuerlig

röntgengenornlysning och behandling sker med mekaniska instrument eller laser. Ultraljudsteknik håller nu på att utvecklas för behandling av tumörer. Datortomografi och magnetkamera har revolutionerat diagnostiken och ger möjlighet att kartlägga kroppens inre regioner i minsta detalj. Alla dessa metoder måste kontinuerligt läras in av sjukvårdpersonalen. nya Vid titthålsoperationer går in med ett smalt rör och operationen man genomförs genom linser med mycket små instrument. För att effektivt kunna lära ut dessa komplicerade metoder till många personer samtidigt används på de flesta stora sjukhus videoutrustning och numera även interaktiva elektroniska klassrum. Genom videokamera som fästs på operationsröret får en auditoriet skarp bild operationsfältet på stora videoskärmar i föreen av läsningssalama. De på detta satt följer operationen kan också kommunicesom med operationslaget. För att sedan få operera krävs mycket av manuell ra träning under ledning av en erfaren handledare i ett växelspel med den

elektroniska undervisningen. Nästa utvecklingssteg i undervisningen blir sannolikt att operera elektroniskt i cyberspace är datorsimulerad verklighet. Kirurgen lägger snitt som en på datorn så att det ut som om det görs på en levande individ. Det kan ske ser att datoremas minnesfunktion blir allt kraftfullare och en rikedom av genom data kan matas in anatomiska strukturer. Redan i dag sker utbildning i ny om medicinteknik datorbaserade interaktiva multimedia på CD-skivor. genom Professor emeritus Lennart Andersson, under 20 år chef för urologen vid Karolinska sjukhuset, understryker att jobb i värden kräver en ständig

vidareutveckling. Stannar man i utvecklingen är man akterseglad inom två år. Teknik, metodik och pedagogiska hjälpmedel för kunskapsförmedling behöver

utvecklas i takt med att processerna blir allt mer komplicerade. Han anser att motivation och involvering all personal är väsentliga för produktivitet och av vilja att lära nytt. Revir och hierarkier behöver rivas, ansvar delegeras, personalen informeras metoder och rön. Alla ska känna att de har om nya andel i verksamheten och resultatet. Den sociala kompetensen år ofta avgörande för patientbemötande och samarbete i vårdlagen. Chefens roll är att inspiratör och i laget. Lennart Andersson ser dock en klar risk för att vara en kunskapsutvecklingen, är långsiktigt avgörande inte minst för säkerheten, som kommer i kläm när personal skärs ner till ett minimum. Som pensionär arbetar han aktivt inom Världshälsoorganisationen, WHO, med bland annat kunskapsutvecklingen inom diagnostik och behandling av prostatacancer, där Sverige har samordnande roll via ett centrum för en urogenitala tumörsjukdomar. Källa: Hamngren Odhnojf 1966

20 Omvärlden utvecklingstendenser -

Ökad ekonomisk tillväxt kommer förutsätta väl utbyggt att ett utbildningssystem där grunden för det livslånga lärandet läggs i ungdomsutbildningen. Den måste sedan följas med fortbildning, upp vidareutbildning och omställningsutbildning i arbetslivet. För Sveriges del står vi inför dubbel utmaning att utveckla en landet både som välståndsland och kunskapssamhälle och ett som kunskapssamhällefär alla. Detta kräver satsningar såväl på bredden som på djupet, både en förstärkt ungdomsutbildning, ett livslångt lärande och ett kunskapslyft för de grupper riskerar att hamna som annars utanför det livslånga lärandet och därmed ställas utanför arbetsmarknaden och marginaliseras i samhället. Sverige måste kunna konkurrera med välutbildad arbetskraft inom alla samhällssektorer. En välutbildad arbetskraft förutsättning för är en att vi skall kunna behålla och dra till investeringar. oss nya Kunskapslyftskommitténs uppgift är att analysera och komma med förslag om hur en strategi för kunskapslyft och livslångt lärande kan utformas för att på effektivast möjliga sätt bidra till att förverkliga målen demokrati och ekonomiskt välstånd. De åtgärder kommittén om diskuterar måste naturligtvis kompletteras med åtgärder inom rad en andra områden -inte minst inom den ekonomiska politiken, näringspolitiken, forskningspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och miljöpolitiken om dessa mål skall kunna nås. -

Omvärlden utvecklingstendenser 21 -

Dyslexi försvårar kunskapslyft men hjälpmedel finns - Omkring halv miljon svenskar är dyslektiker med specifika läs- och en skrivsvårigheter. Dyslexi år ett allvarligt handikapp som gör det svårt att fungera i vardagssituationer och arbetsliv. Dyslexi är vanligare hos man än kvinnor. Bland arbetssökande är andelen dyslektiker väsentligt högre än i normalbefolkningen. Av de interner undersöktes i Uppsala lan befanns två som tredjedelar ha läs- och skrivsvårigheter. En tredjedel ansågs ha dyslexi. Dyslektiker har svårigheter att läsa och stava långa, sammansatta ord beroende på fonologiska svårigheter och brister i minnesfunktionen. De har också svårt att förstå skriftlig information och omforma den till kunskap. självförtroendet är dåligt, inte minst beroende på en oförstående omgivning. Den intellektuella kapaciteten är i regel normal. Dyslektiker lyckas inte sällan dölja att de saknar de färdigheter och basfunktioner som behövs för arbetsliv och vidareutbildning. Med träningsprogram och tekniska hjälpmedel kan handikappet minskas väsentligt. Ett AMS-initierat dyslexiprojekt vid AMI i Uppsala har under ledning psykologen Jan Alm tagit fram en metodik för att identifiera låsav och skrivsvårigheter, startat träningsresurser och gjort arbetsplatsanpassningar. Vid Kronåsskolans dyslexicentrum i Uppsala lär dyslektiker sig att förstå sitt handikapp, får tangentbordsträning och tränar läsning och stavning med hjälp datorer. Inlämingsstilar, minnes- och anteckningstekniker ingår i av utbildningen, som har lett till avsevärda framsteg och ökat självförtroende hos deltagarna. Flera har skaffat egna datorer med stavningsprogram och påbörjat andra utbildningar. Genom arbetsplatsanpassning kan dyslektiker utvecklas i sina jobb. En tjänsteman vid arbetsförmedling fick under sin utbildning reda på att han en hade dyslexi. På tidigare jobb hade han lyckats undvika krav på låsning och skrivning. Nu fick han talsyntes möjlighet att få texter på diskett, genom en bland annat AMS regelbok, upplästa genom datorn. Med hjälp av ett läsbarhetsprogram och sök- och ämnesord hittade han snabbt i regelboken. Genom och dokumentmatare kunde post och information överföras till scanner datorn och läsas av talsyntesen i önskad hastighet. Han fick också en upp bärbar dator med talsyntes, samt utbildning för att kunna hantera systemet. Tack datorträningen har han uppnått normal lasförmåga och rättstavningsvare programmet gör att han gärna skriver på datorn. En utbildad ekonom förlorat jobbet på grund sin dyslexi, fick ett som av nytt arbete arbetsplatsanpassades efter analys och utredning. Talsyntesen som gjorde att han kunde få siffror upplästa. Genom ett kalkylprogram kunde han kontrollera siffermaterialet. Stavningsfunktion och datoriserade ordböcker gjorde att han snabbt kunde hitta 0rd vid korrespondens inom och utom landet. I ett nytt projekt utvecklas ett råttstavningsprogram anpassat för nu

dyslektiker, ett för ordprediktion man skriver bokstav och datorn

program en föreslår tänkbara ord samt ett grammatikprogram. På marknaden finns redan ett gör det möjligt att diktera för datorn som skriver texten. program som Källa: Hamngren Odhnoøä 1996

m, bL

V äüâi o

4 Sveriges utgångsläge

Det ekonomiska läget har försämrats i Sverige jämfört med andra OECD-länder. För att få ett perspektiv på Sveriges läge och storleken på de utmaningar väntar ägnas detta kapitel dels en som oss internationell jämförelse sysselsättning och arbetslöshet, produkav tionsresultat och inkomstfördelning dels diskussion om tendenser när en det gäller näringslivsutvecklingen.

Sysselsättning och arbetslöshet

Internationellt sett ligger arbetskraftsdeltagandet i Sverige mycket högt. Trots att det sjunkit något under den senaste lågkonjunkturen var det bland OECD-ländema bara Danmark, Norge och USA som år 1994 låg högre än Sverige OECD, l995b. Beräkningar jämförbara arbetslöshetstal för den öppna arbetslösav heten OECD-sekretariatet för de 18 mest utvecklade industrilängörs av derna. År 1994 låg detta arbetslöstal i Sverige på 8% att jämföra med siffror på 2% á 3% under l980-talet. Jämfört med de 17 andra OECDländerna låg Sverige år 1994 ungefär i mitten med 7 länder som hade lägre arbetslöshetssiñror USA, Japan, västra Tyskland, Nederländer- Schweiz, Portugal och Norge och 10 som hade högre Kanada, na, Belgien, Frankrike, Irland, Storbritannien, Italien, Spanien, Finland,

Australien och Nya Zeeland OECD, l995b.

Arbetslösheten har under lågkonjunkturen stigit i alla utbildningsmönstret är i alla OECD-länderna fortfarande detsamma grupper men tidigare, dvs. arbetslösheten är nästan genomgående högre bland som lågutbildade än bland högutbildade. I tabell 4.1 finns uppgifter om arbetslösheten för olika utbildningsgrupper i de rikaste OECD-ländema år 1993 inklusive Sverige och de nordiska länderna Uppgifter om Japan, Island och Luxemburg saknas.

24 Sveriges utgångsläge 1 l

Tabell 4.1 Arbetslöshet i procent i olika utbildningsgrupper 1992

Grund- Gymnasie- Kort Lång skole- skole- högskole- högskoleutbildning utbildning utbildning utbildning kortare an längre än 3

Kalla: OECD, 1995, Education at a Glance. Paris.

Som synes finns vissa undantag när det gäller arbetslösheten för dem som har lång högskoleutbildning. I Belgien och Sverige ligger 1992 den på samma nivå som för dem med kort högskoleutbildning och i Storbritannien och Schweiz på en högre nivå. Ett annat undantag är att i Italien har de gymnasieutbildade något högre arbetslöshet än de grundskoleutbildade. Arbetslösheten brukar anses vara den bästa indikatom ñr läget på arbetsmarknaden jfr. exempelvis OECD, l995b. Trots det säger den naturligtvis inte allt om läget på arbetsmarknaden. Andra intressanta mått är deltidsarbete uppdelat på frivillig och ofrivillig deltid, antal individer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och antal individer utanför arbetsmarknaden som skulle vilja arbeta för tillfället gett sitt men upp arbetssökande.

i 1996:27 Sveriges utgångsläge 25 SOU

Deltidsarbete är vanligt i Sverige vilket bl.a. avspeglar sig i ett genomsnittligt lågt antal årligen arbetade timmar. Genomsnittet låg i Sverige år 1994 på l 500 timmar vilket med undantag för Norge ca den lägsta siffran bland de 14 OECD-länder det finns uppgifter - var för. Den ofrivilliga deltiden låg i Sverige år 1993 på nivå som moten 6% arbetskraften. Lika höga siffror det året finner man bara svarar ca av i Nya Zeeland och Australien. Sverige hade också ett stort antal individer i arbetsmarknadspolitiska åtgäder budgetåret 1993/94. Ca 12% arbetskraften berördes av dylika av åtgärder under året. Danmark låg högre medan Belgien och Finland låg Frankrike endast något lägre. på samma nivå och Sverige har även relativt hög andel arbetslösa som gett upp en sökandet. År 1993 låg den på 2% arbetskraften. Endast Italien och av Japan låg något högre ån Sverige OECD, 1995e. I december 1995 enligt SCB 332 000 personer motsvarande var 7,8% arbetskraften öppet arbetslösa. Antalet latent arbetssökande var av 173 000 och antalet undersysselsatta 339 000. Summerat ger det 844 000 skulle vilja ha arbete eller arbeta än vad de personer som mer for tillfället gjorde.

Produktionsresultat och inkomstfärdelning

När det gäller produktionen mätt med BNP capita i köpkraftspariteper låg Sverige år 1993 på 17 plats bland de 25 OECD-ländema. Så sent ter 1989 låg vi på femte plats och ännu tidigare på tredje plats som OECD, 1995e. Det är emellertid inte bara i förhållande till OECD-länderna som Sverige halkat efter. Det finns länder i Asien som har en högre numera eller ungefär lika hög BNP capita Sverige. Det gäller Hongper som kong och Singapore Världsbanken, 1994. Även produktions- och inkomstnivån således sjunkit i Sverige i om förhållande till andra länder så är skillnaderna i inkomster individer emellan fortfarande små i Sverige. Den allmänna utvecklingstendensen har varit stigande inkomstskillnader under 1980- och 1990-talet att jämföra med 1970-talet då inkomstskillnadema ofta minskade OECD, 1993 och 1995e. Om mäter och jämför skillnader i timlöner eller löner för man heltidsarbetande undviker i huvudsak att blanda in effekterna av man variationer i arbetstid. Dylika mått finns för de 17 rikaste OECDländerna inklusive Sverige och de nordiska länderna med undantag for

26 Sveriges utgångsläge

Finland, Schweiz, Island och Luxemburg. Redovisningen är uppdelad på kvinnor och män och relationen dels mellan medianinkomsten avser och de tio procent har de högsta lönerna dels mellan mediansom inkomsten och de tio procent har de lägsta lönerna. De tidigaste som uppgifterna är från år 1973 och de senaste från år 1991. I Sverige ligger i den senaste mätningen inkomsterna för de tio procent som har de högsta inkomsterna 60% över medianen för männen och 40% över medianen för kvinnorna. De tio procent har de lägsta som inkomsterna ligger på 70% medianinkomsten när det gäller män och av på 80% av medianinkomsten då det gäller kvinnorna. I USA är motsvarande skillnader mycket större. De tio procent som

har de högsta inkomsterna ligger 110% män och 120% kvinnor över

medianen. De tio procent har de lägsta inkomsterna ligger endast som på 40% av medianinkomsten män och kvinnor. Nästan alla länderna har större inkomstskillnader än Sverige även de inte är lika om stora som i USA. Låga inkomstskillnader i stil med dem i Sverige finns

främst i Norge, Danmark, Österrike, Tyskland, Belgien och Italien

OECD, 1993. I en annan OECD-studie har man koncentrerat sig på skillnader i disponibla inkomster, dvs. inkomster efter skatt och transfereringar. Här mäts dessutom inkomsten per viktad hushållsmedlem. Ett enpersonshushåll har vikten 1,0, ett tvåpersonshushåll vikten 1,4 etc. och så

divideras hushållets totala inkomst med dessa vikter.

Som framgår av tabell 4.2 låg de tio procent hade de lägsta som inkomsterna på 56% medianen P10/median i Sverige. Förhållandet av mellan de tio procent hade de högsta inkomsterna och de hade som som de tio procent lägsta inkomsterna 2,7 P90/Pl0, dvs. de högsta var inkomstema var 2,7 gånger högre än de lägsta inkomstema i Sverige. Endast Finland hade ett mindre relativt avstånd mellan de sålunda definierade hög- och låginkomsttagarna. Störst avståndet i USA med var relationen 5,9. Låginkomsttagarnas förhållande till medianen något bättre i var Belgien, Luxemburg, Finland och Nederländerna än i Sverige. Lägst i förhållande till medianen låg de i USA där de låg på 35% medianen. av I den nedre delen tabellen finns motsvarande uppgifter exklusive av egenföretagama. Tar man således bort egenföretagarna blir bilden ungefär densamma. Skillnaderna i inkomsterna blir dock ännu mindre i Sverige utan egenforetagarna än med dem.

i

i Sveriges utgångsläge 27

Tabell 4.2 Inkomstñrdelningen i OECD-länder Disponibel inkomst viktad hushållsmedlem per PIO/median P90/P10 Australien 1985 47 4,0 Belgien 1988 59 2,8

Disponibel inkomst exklusive egenföretagare per viktad" hushållsmedlem

Källa: OECD, 1995, Income Distribution in OECD Countries. Social Policy Studies, no 18. Paris.

Sammanfattningsvis kan såga att Sverige fortfarande har en man relativt hög produktions- och inkomstnivå och en jämn inkomstfördelning arbetslösheten är hög och både produktions- och inkomstmen nivån utvecklar sig i fel riktning jämfört med andra länder. Det fattas många jobb i Sverige. Hur står det då till med det existerande näringsli-

28 Sveriges utgångsläge

vet Vilka branscher är det expanderar Är det framtidsbranschema som eller sitter vi fast i de traditionella branscherna

Näringslivsutveckling

Jämfört med andra OECD-länder låg andelen av den svenska industriproduktionen i tillväxtbranscher år 1990 på ungefär 60% OECDav genomsnittet. I Sverige har produktionen av tillväxtprodukter vuxit långsammare än produktionen globalt karaktäriseras låg av varor som av tillväxt.

Ökningen av sysselsättningen i tillväxtbranschema har varit mycket

större i övriga OECD-länder än i Sverige. I Sverige beräknas antalet anställda i dessa branscher år 1975 ha legat på 210 000. År 1990 ligger på nivå. I övriga OECD ökningen sysselsättningen man samma var av under samma period drygt 50%. Om dessa tillväxtbranscher hade expanderat som i övriga OECD-länder skulle antalet arbetstillfällen ha varit 110 000 fler år 1990 än de i själva verket var Edquist, 1995; jfr. även OECD, l995e. Det borde finnas en stor potential att skapa högproduktiva jobb i Sverige. Det är svårt att få en bild av hur utvecklingen sett ut de senaste åren. Delvis verkar fömyelsepotentialen ha tagits i anspråk. En viktig drivkraft i det sammanhanget är den ökande internationella konkurrensen. Arbetslivsfondens projekt har också haft effekter i den riktningen. De följs nu upp av det s.k. Växtkraft Mål 4-programmet. Det är ett EUprogram där Kommissionen och svenska staten går in med stöd till arbetsgivare som satsar på arbetsplatsutveckling. I första hand skall stödet gå till små och medelstora företag men även den offentliga sektorn kan komma ifråga för projektstöd. Syftet är att få igång en kompetensutveckling går hand i hand med utveckling som en av företaget och sätt att organisera arbetet. nya I den undersökning SCB gjorde de arbetsgivare fick bidrag av som från Arbetslivsfonden för organisationsförändringar och kompetensutveckling visade det sig att i de 450 berörda industriföretagen minskade exempelvis: kvalitetsbristema med minst 10% i 45% företagen - ca av genomloppstiden med minst 10% i 45% företagen - ca av tidsomställningen med minst 10% i 35% företagen. - ca av Effekter i dessa avseenden på minst 40% förekom i 5% ca av företagen Hamngren, Laestadius Odhnoff, 1995. Även inom tjänstesektom och den offentliga sektorn bedrev Arbetslivsfonden liknande utvecklingsprojekt. Ett exempel inom

Sveriges utgångsläge 29

utbildningsväsendet är projektet Skola 2000 och nätverksaktivitetema kring stiftelsen Framtidens skola Också i dessa fall handlade det mycket det nödvändiga samspelet mellan förändringar i arbetsom organisationen och kompetensutveckling kompletterat i detta speciella fall med pedagogisk förnyelse. Andra indikationer på de offentliga arbetsgivamas intresse för kompetensutveckling, förändringar i arbetsorganisationen och utbildning är deras utnyttjande de s.k. utbildningsvikariaten och kommunavtalen. av Utbildningsvikariat innebär att arbetsgivaren får göra avdrag på arbetsgivaravgiften hon eller han efter anvisning av arbetsförmedom lingen anställer ersättare på heltid för den genomgår utbildning. en som Under 1994/95 deltog knappt 42 000 personer i utbildningsvikariat främst i den offentliga sektorn. Inom för kommunavtalen kan arbetsmarknadsverket stötta ramen kommuner och landsting i deras utbildningssatsningar i utbyte mot att de inte avskedar. Under 1994/95 utbildades ca 40 000 personer till följd kommunavtalen Arbetsmarknadsstyrelsen, 1995. av Man kan också att användningen av datorer sprider sig mycket se snabbt på de svenska arbetsplatsema. 1988/89 var det 29% av de anställda använde datorer i arbetet. År 1994 hade den siffran stigit som till hela 47%. För LO-medlemmarna låg andelen på 24% medan den för både TCO- och SACO-medlemmama låg på drygt 70%. Skillnaderna mellan könen relativt små för LO-medlemmama och störst för var SACO-medlemmarna ca 60% för kvinnorna mot nästan 90% för männen. Datoranvändningen i arbetet var störst bland de medelålders och lägre bland och äldre. För åldersgruppen 18-24 år låg andelen yngre endast på lite drygt 15%. Däremot de regionala skillnaderna var

förhållandevis små Nelander Lindgren, l995a.

I Röttorp m.fl. 1995 rapporteras om en internationell studie av konkurrensförutsättningama i olika länder. I den får Sverige en mycket bra placering när det gäller företagsledningar och effektivitet. Det är i den dimensionen Sverige ligger bäst till och har toppnotering. som en Andra nästan lika bra placeringar får Sverige när det gäller infrastruktur och forskning och teknik. Till de sämsta hör offentlig sektor och politik", inhemsk ekonomi och "finansiering och lönsamhet. Bilden den nuvarande utvecklingen av och på arbetsplatserna är av dock inte entydig. Andra indikationer ger en mindre positiv bild. Att döma exempelvis de anställdas upplevelse arbetenas karaktär av av återstår mycket att göra dels innan tillgänglig kompetens kommer till sin rätt dels innan de anställda fått den kompetens de behöver för sina jobb. En undersökning LO:s medlemmar visar 20% bedömer att de av att ca

30 Sveriges utgångsläge

är överkvalificerade for sina jobb. Ca 60% anser att de är lagom kvalificerade medan drygt 20% menar att de behöver ytterligare kunskaper LO, 1995. I en annan undersökning bedömdes arbetsplatserna efter nio kriterier

för en modern arbetsorganisation. Som framgår tabell 4.3 det

av var endast ett fåtal arbetsplatser uppfyllde alla villkoren 2%. Det som - ca är något fler som gör det i den privata sektorn än i den offentliga, något fler i verkstadsindustrin än i övriga näringsgrenar och något fler större arbetsplatser än mindre.

Tabell 4.3 Antal uppfyllda villkor inom sektorer, näringsgrenar och storleksldasser

Villkor Privat Off Verk- Övr. Handel Vård Alla 50-99 100- 500-

Summa % 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Källa: Edling, C. Å. Sandberg, 1993, År Taylor död och pyramidema rivna I Grand, C., Szulkin R. M. Tåhlin red. Sveriges arbetsplatser. SNS.

Enligt en undersökning avseende år 1994 skulle 32% LOav medlemmarna, 47% TCO-medlemmarna och 49% SACOav av medlemmarna ha varit med om en omorganisation på arbetsplatsen det

senaste året Nelander Lindgren, l995b.

Det är en viktig uppgift för den ekonomiska politiken och näringspolitiken att skapa goda förutsättningar for ett dynamiskt näringsliv i Sverige som bygger på kunskap, kvalitet och kompetens. Viktiga uppgifter för utbildningspolitiken i det sammanhanget är att skapa ett utbud av välutbildad arbetskraft mot efterfrågan och att finna som svarar effektiva former för vidareutveckling samverkan mellan utbilden av ningsväsendct och näringslivet.

5 Befolkningens utbildning i internationellt perspektiv

Det här kapitlet handlar formell utbildning. Hur många är det om exempelvis i Sverige enbart har grundskola jämfört med andra som länder I kapitel 6 följer diskussion kompetens. Vad vet man en om den reella kompetensen hos den svenska befolkningen om

Tabell 5.1 belyser frågan om förekomsten av grundskoleutbildning

högsta formella utbildning i olika länder år 1992. Det gäller befolksom ningen i åldrarna 25-64 år uppdelad på kvinnor och män i olika åldersi de rikaste OECD-ländema 1993 inklusive Sverige och de grupper nordiska länderna. Uppgifter Japan, Island och Luxemburg saknas. om

Tabell 5.1 Procentuell andel befolkningen i olika åldersgrupper som har av högst grundskola 1992

25-64 25-34 35-44 45-54 55-64

Nederländerna 36 48 32 33 33 35 39 57 47 69

Kalla: OECD, 1995, OECD Education Statistics. Paris.

32 Befolkningens utbildning i internationellt perspektiv

För befolkningen 25-64 år är det 7 länder som har färre lågutbildade än Sverige bland männen och 4 bland kvinnorna. Om till de man ser olika åldersgrupperna får man följande bild hur många länder av som har färre lågutbildade än Sverige:

55-64 år 45-54 år 35-44 år 25-34 år m kv m kv m kv m kv

104 74 73 63

Utbildningsexpansionen kom igång relativt sent under 1900-talet i Sverige. I den äldsta åldersgruppen är det därför många länder som ligger bättre till än Sverige. Det gäller speciellt männen. Jämfört med andra länder kom kvinnorna i Sverige tidigt med i utbildningsexpansionen. För männen sjunker antalet länder som har färre lågutbildade än Sverige från 10 i den äldsta åldersgruppen till 6 i den yngsta. För kvinnorna går motsvarande utveckling från 4 till Jämfört med de andra OECD-ländema kan tala brist på man om en utbildning bland de äldre. Ett annat kanske oroande fenomen - mer som uppmärksammats på senare tid är att jämfört med utvecklingen i andra länder har utbildningsexpansionen kommit av sig i Sverige. Det syns inte i tabell 5.1 som endast täcker in grundskolan. Ser man emellertid till andelen ungdomar går igenom gymnasieskolan och som andelen som fortsätter till kortare och längre utbildningar i högskolan har Sveriges läge försämrats under senare år. Det kan man se i tabell 5.2.

Befolkningens utbildning i internationellt perspektiv 33

Tabell 5.2 Antal länder med större procentuella andelar än Sverige som gått igenom gmnasieskola, kortare och längre högskoleutbildning i respektive åldersgrupp i befolkningen år 1992 Gymnasieskola 55-64 år 45-54 år 35-44 år 25-34 år m kv m kv kv kv m m 9 5 7 5 6 6 6 6

Kort högskoleutbildning kortare än 3 år

55-64 år 45-54 år 35-44 år 25-34 år m kv m kv m kv m kv 6 2 5 2 4 l 2 3 Lång högskoleutbildning längre än 3 år 55-64 år 45-54 år 35-44 år 25-34 år

Källa: OECD, 1995, OECD Education Statistics. Paris.

På gymnasienivån går antalet länder som ligger bättre till än Sverige ner från 9 till 6 för männen och stabiliserar sig på den nivån i den yngsta åldersgruppen. För kvinnorna ligger siffran redan i de äldsta åldersgruppema på låga 5 men stiger sedan till När det gäller kortare högskoleutbildning är siiferserien för männen hela tiden nedåtgående: 4 och För kvinnorna går den först ned och sedan 1 och upp: På universitetsnivå är mönstret U-format for både männen och kvinnorna med 8 och 12 for männen respektive 4 och 10 for kvinnorna.

Länderna i Asien, Central- och Östeuropa och Latinamerika satsar

hårt på utbildning men har ännu inte kommit ikapp Sverige när det gäller befolkningens utbildning UNESCO, 1994. När det gäller de löpande utbildningssatsningama på ungdomar ligger de dock i vissa fall i nivå med Sverige eller t.o.m. på högre nivå. en

34 Befolkningens utbildning i internationellt perspektiv

Det gällde exempelvis år 1990 för Singapore, Hongkong och Polen UNESCO, 1993. Sammanfattningsvis, mätt med formell utbildning i befolkningen är Sveriges genomsnittliga utgångsläge hyggligt jämfört med andra OECDländer. Vi ligger lite sämre till när det gäller de äldre och lite bättre till när det gäller de med undantag för de med längre högskola; yngre yngre lite sämre till när gäller männen och lite bättre till när det gäller

kvinnorna. Länderna i Asien, Central- och Östeuropa och Latinamerika

satsar hårt på utbildning men har ännu inte kommit ikapp. Utbildningsexpansionen kom dock igång relativt sent i Sverige varför det jämfört med andra länder i äldre åldersgrupper finns relativt många

inte har formell utbildning än folk- eller grundskolaTill detta

som mer kommer att bland de är det ett relativt stort antal som inte yngre avslutar gymnasieskolan och jämfört med andra OECD-länder många inte går vidare till de längre högskoleutbildningarna. som

5 sou 1996:27 35

6 Befolkningens kompetens i internationellt perspektiv

De kunskaper som inhämtas under skoltiden utvecklas sedan under livet. Denna utveckling blir olika för olika individer beroende på kunskapsinnehållet i vardagslivet och arbetet. För somliga ger arbetet liksom fritiden rika tillfällen till kompetensutveckling. För andra gäller motsatsen. Det är naturligtvis svårt att mäta befolkningens kompetens i alla dess skiftande aspekter. Två studier som gjorts på senare tid belyser dock denna fråga i ett mycket intressant internationellt perspektiv. Den första, som är mer omfattande, handlar om läsförståelse och den andra om naturvetenskaplig och teknisk kunskap OECD, l995d; Fjaestad, 1995. Läsförståelsen testades i tre dimensioner -löpande text, dokument och kvantitativ text. De tre dimensionerna behandlade olika slags texter nyhetsartiklar, bruksanvisningar och tabeller. I varje dimension täckte frågorna in ett vitt spektrum svårighetsgrader. I redovisningen av grupperades sedermera svaren på fem nivåer. På den lägsta nivån handlar det i stort sett att kontrollera om läsformågan. På de högre nivåerna ställdes successivt allt högre krav på att inte bara kunna läsa texten utan även att förstå den, kunna analysera den och dra slutsatser. På de högre nivåerna handlar det således om mycket mer än att bara kunna läsa. Det testas är allmän, som mer intellektuell kompetens av det slag som exempelvis bedöms i högskoleprovet. Nivå tre skulle ungefär motsvara kraven i grundskolans årskurs 92. Testningen av läsförståelsen gjordes år 1994 och avsåg ett representativt urval av befolkningen i åldrarna 16-65 år i sju länder: Kanada, Nederländerna, Polen, Sverige, Schweiz, Tyskland och USA. Figur 6.1 ger en översiktlig bild resultaten. Som ligger av synes Sverige mycket bra till på alla tre skalorna. Andelarna på den lägsta nivån är lägst i Sverige samtidigt som andelama på den högsta nivån är störst.

36 Befolkningens kompetens i internationellt perspektiv

Figur 6.1 Befolkningens ñrdelning över kompetensnivåer, procentuella andelar, 1994

Kanada

Tyskland

Nederländerna

Polen

Sverige

Schweiz franska Schweiz tyska

USA 0 20 40 60 80 100 p löpande text Procent d d°k""°"° Nivå Nivå Nivå 4/5 n Nivå 1 2 I 3 c: q kvantitativ text Källa: OECD, 1995, Literacy, Economy and Society. Paris. Till de allmänna mönstren hör att läsförståelsen: är högre bland dem som har arbete än bland de arbetslösa är högre bland studerande än andra -

Befolkningens kompetens i internationellt perspektiv 37

är lägre bland låginkomsttagare än höginkomsttagare varierar med yrke så att exempelvis företagsledare och tekniker ligger högre än industriarbetare och jordbrukare varierar med tillgången till personalutbildning så att de som fått mer personalutbildning ligger högre än de som fått mindre är lägre bland utrikes födda än infödda varierar med individens utbildningsnivå högre utbildnings- - nivå dess bättre testresultat varierar med föräldrarnas utbildning högre föräldrarnas - utbildningsnivå dess bättre testresultat för barnen varierar med åldern så att äldre individer har sämre testresultat än yngre fördelar sig ungefär på samma sätt över nivåerna for kvinnor och män men med något bättre resultat för kvinnor på skalan löpande text och för män på den kvantitativa skalan är högre bland dem som deltar i föreningslivet än dem som inte gör det. Dessa allmänna mönster gäller naturligtvis med vissa modifikationer i respektive land. För Sveriges del kan vissa särdrag noteras. När det gäller yrkesgruppema har Sverige en jämnare fördelning över läsförståelsenivåema än andra länder. Inget annat land har exempelvis så stor andel av de yrkesutbildade arbetarna på nivå 4/5 i dokumentskalan som Sverige. Även läsförståelsen i stort varierar med ålder är relationerna om mellan dessa variabler komplexa. I Sverige liksom i flera andra länder tycks det behövas en viss erfarenhet innan man kommer upp på de högre läsförståelsenivåema nivåerna 4 och 5, dvs. de högsta andelarna på dessa nivåer återfinns inte i den yngsta åldersgruppen 16-25 år utan i något högre åldersgrupper 26-35 år eller 36-45 år. En uppdelning av det svenska materialet visade också att läsförståelsen inte avtog med åldern på samma vis i alla utbildningsgrupper. För dem med högre utbildning började kompetensen avta senare än för dem med lägre utbildning. Jämfört med de utrikes födda i de andra länderna ligger de utrikes födda i Sverige bra till. Exempelvis har endast Tyskland en mindre andel av sina invandrare på den lägsta läsförståelsenivån och endast Kanada en större andel av sina invandrare på den högsta läsförståelsenivån. Trots det är Sverige det land som tillsammans med Schweiz och USA har de största skillnaderna mellan infödda och utrikes födda. Den största skillnaden i Sverige liksom i de flesta andra länderna när det gäller deltagande i föreningslivet och läsförståelse gäller nivå l och

38 Befolkningens kompetens i internationellt perspektiv

högre nivåer i läsförståelse. Det är mycket få bland dem som deltar i föreningslivet som ligger på nivå Underlagsmaterialet i OECD-studien är mycket rikt och kommer under 1996 att kompletteras med liknande studier i fler länder samtidigt som det analyseras vidare. Några statistiska undersökningar av orsakssambanden mellan de olika variablema har exempelvis ännu inte hunnit genomföras. På detta stadium har man som förklaring till att testresultaten i Sverige är så bra jämfört med dem i andra länder hänvisat till pass allmänna faktorer som att Sverige i många olika avseenden bedrivit en fördelningsmässigt bred politik vilken på olika områden resulterat i mycket demokratiska förhållanden läser mycket i Sverige, har ett - man brett deltagande i arbetslivet, föreningslivet etc. Även testresultaten i Sverige sålunda mycket bra kan ändå om är noteras att ca 25% av befolkningen inte når upp till nivå 3 på de tre skalorna Vilka är de De återfinns i nedanstående i följande grupper proportioner mätt i dokumentskalan: 61% bland individer med kortare utbildning än grundskola - 24% bland individer med grundskola - 52% bland utrikes födda - 27% i åldersgruppen 46-55 år 46% i åldersgruppen 56-65 år OECD, l995d. Den undersökning som belyser allmänhetens kunskaper om naturvetenskap och teknik i Sverige genomfördes år 1994 och avser befolkningen i åldrarna 15-74 år. I den finns jämförelser mellan Sverige och de 12 ursprungliga EU-ländema samt USA. Även här visar det sig att de svenska resultaten ligger högt. Den genomsnittliga andelen korrekta svar på kunskapsfrågoma var 66% i Sverige. Högst bland EUländerna låg Danmark 63%, Tyskland 62% samt Frankrike och Storbritannien båda 61%. USA låg på samma nivå som Frankrike och Storbritannien 61%. Även i denna studie befanns resultaten variera med utbildning och ålder på samma sätt som för läsförståelsen. Män hade lite bättre resultat än kvinnor på frågor rörande fysik och kvinnor lite bättre resultat än män på frågor rörande medicin. Individer med positiv attityd till mer naturvetenskap och teknik hade bättre testresultat än individer med mindre positiv attityd. En liknande effekt hade informationsnivån. Svenskarna jämfört med allmänheten i de andra länderna stora var konsumenter av populära, naturvetenskapliga media vilket kan vara en av förklaringarna till de goda svenska resultaten F jaestad, 1995. Sammanfattningsvis kan sägas att resultaten i de båda studierna stöder hypotesen att det i Sverige jämfört med andra länder finns en

i i

g Befolkningens kompetens i internationellt perspektiv 39

kompetensbredd utifrån vilken fler och mer produktiva jobb borde kunna utvecklas. Samtidigt får man på samma sätt som vad gäller den formella utbildningen belägg för att i vissa finns ett tämligen grupper stort antal individer som har relativt låg kompetens.

7 Utbildningsnivån i Sverige

De två föregående kapitlen har belyst den svenska befolkningens formella utbildningsnivå och kompetens i ett internationellt perspektiv. Detta kapitel syftar till att närmare beskriva utbildningsnivån i Sverige med fokus på de har lägst formell utbildning. grupper som I figur 7.1. kan utläsa att i genomsnitt en tredjedel av befolkman ningen, 16-74 år, eller 2,1 miljoner människor, endast har genomgått ca folk- eller grundskola. Det framgår även att en lika stor andel har en tvåårig gymnasieutbildning högsta utbildning. En dryg tiondel av som befolkningen har genomgått en längre gymnasieutbildning respektive en kortare eftergymnasial utbildning. En något lägre andel, 8% av befolkningen har genomgått minst treårig eftergymnasial utbildning en och 0,5%, drygt 30 000 individer, har genomgått forskarutbildning. ca

42 Utbildningsnivån i Sverige

Figur 7.1 Befolkningens utbildningsnivå, procentuella andelar, 1994

RJKSGENOMSNTTT Nonbotxm Våstaboüan Maitland Vástanarlarxd

Kopparbvrs Jåstrnatüand

Vnrmland Skaraborg Ålvsbcxg Göteborg ochBohm

mmm. Kristiautad Huang. Gotland Kalmar

0% 1 0% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% l XP/n DFdkskdalllGrmdskola DGymnhQsHkIGymrL2år DERzrgyIntL3år EEñergymrL3åxllFaskaruthild

Källa: SCB, 1995, Utbildningsnivå i kommunerna, länen och riket 1994-01-01. Bakgrundsmaterial om vuxenutbildning, 1995:1.

Utbildningsnivån i Sverige 43

Det förekommer inga markanta skillnader i utbildningsnivå mellan könen. Andelen forskarutbildade är dock betydligt lägre bland kvinnor än bland män, 0,5 respektive 0,2% vilket är detsamma som 24 000 respektive 6 000 individer. Det förefaller även som om kvinnor i något högre utsträckning läser kortare gymnasie- och högskoleutbildningar än man. Av figur 7.1 framgår det även att utbildningsnivån varierar i landets

olika delar. I Gävleborgs, Skaraborgs, Älvsborgs, Kalmar och Jönkö-

pings län har relativt hög andel lågutbildade. I dessa län har ca man en 40% befolkningen endast genomgått grund- och eller folkskola att av jämföra med dryg tredjedel för genomsnittet i landet. en Befolkningen i Stockholms, Göteborgs, Uppsala och Malmöhus län är välutbildad ån genomsnittet. Andelen som läst längre eftergymmer nasiala utbildningar samt forskarutbildning är högre i dessa län jämfört med genomsnittet för den svenska befolkningen. Förklaringen till detta är bl.a. att dessa län har stora universitetsstäder och att de även erbjuder relativt många arbetstillfällen för högutbildade. Dessa regionala utbildningsskillnader gäller för såväl kvinnor som man.

Vilka är de lågutbildade

Statskontoret har på uppdrag av regeringen beskrivit och försökt bestämma storleken på individer som saknar utbildning på gymgruppen nasienivå i kämämnena svenska, engelska, matematik och samhällskun-

skap. Av Statskontorets rapport framgår det att drygt 900 000 individer

i åldern 20-54 år hade folkskola eller grundskola som högsta utbildning år 1994. På grund att de medtagna åldersgruppema är färre i av Statskontorets undersökning blir antalet individer en dryg miljon färre jämfört med uppgifterna ovan.

Tabell 7.1 Antalet individer med folk- och grundskoleutbildning, 20-54 år, 1994

Källa: Statskontoret, 1995:3, Vuxna som saknar kompetens i vissa kâmâmnen på gymnasienivå.

44 Utbildningsnivån i Sverige

Av tabell 7.1 framgår det att betydligt fler bland de äldre endast genomgått folk- eller grundskoleutbildning, än bland de Enligt yngre. SCB:s skattningar kan emellertid mellan 300 000 till 400 000 bland dem med enbart grund- eller folkskola ha läst in tre gymnasieämnen på komvux. . Det finns också tillskott till lågutbildade. Även det är gruppen om betydligt fler som idag går igenom gymnasieskolan än tidigare så är det långt ifrån alla. I SCB:s senaste uppföljningsundersökning från 1992 gick 85% av pojkarna och 84% flickorna årskull igenom av av en gymnasiet. Fem år tidigare uppgick motsvarande andelar till 81 respektive 82%.

Tabell 7.2 Förhållandet fyra läsår efter grundskoleavgången, procentuella andelar

1983-1987 1988-1992 Pojkar Flickor Pojkar Flickor

Avgått från gymnasielinje 81 82 85 84

intagen i

Kalla: SCB, 1994, Elevpanel for longitudinella studier. Elevpanel Från grundskolan genom gymnasieskolan 1988-1992. Statistiska Meddelanden, U 55 SM 9401.

Av en årskull på drygt 100 000 ungdomar tyder SCB:s resultat på ett årligt tillskott på knappt 20 000 individer som saknar gymnasieskolekompetens. Andra tillskott till gruppen lågutbildade kommer från dem som invandrar till Sverige. Enligt uppgifter från befolkningsstatistiken år var 1995 drygt 600 000, eller 14%, Sveriges befolkning, 25-64 år, födda av i ett annat land. Vid en jämförelse av utbildningsnivån mellan den infödda och den invandrade befolkningen märks inga större skillnader. En något högre andel av de utrikes födda har endast förgymnasial

Utbildningsnivån i Sverige 45

utbildning, 31% jämfört med 27% för infödda. Andelen som genomgått

längre högskoleutbildningar är 12% bland såväl de utrikes födda som

de infödda Dessa siffror är dock inte helt jämförbara då uppgift om utbildning saknas för ca 8% av de utrikes ñdda. Enligt enkät utförts SCB har emellertid andelen högutbilen som av dade bland dem invandrat under de senaste åren ökat. Under som

perioden 1991-1994 invandrade knappt 110 000 personer till Sverige.

Av dessa har knapp femtedel genomgått en längre eftergymnasial en utbildning, jämfört med 12% bland de infödda. Av enkäten framgår även att 14% har förgymnasial utbildning som högsta utbildning. Denna siffra är betydligt lägre än motsvarande andel

på knappt 30% ñr den genomsnittliga befolkningen. Det är emellertid

saknar uppgifter utbildningsnivån för 30% värt att notera att man om ca

de nyinvandrade. Det är troligt att stor andel bortfallet består

av en av relativt lågutbildade. Om vi antar att hälften av dem som inte svarat av på enkäten endast har förgymnasial utbildning utgör andelen med förgymnasial utbildning omkring tredjedel, vilket är jämförbart med en motsvarande andel bland de infödda. För uttömmande beskrivning och analys den invandrade en mer av befolkningens utbildningsbakgrund hänvisas till den invandrarpolitiska kommitténs slutbetänkande publiceras i början av april 1996. som Givet att antalet nyinvandrade fördelat sig jämnt över perioden får vi nettoinvandring på 27 000 år. Detta skulle enligt ovan fören ca per da motsvara ett årligt tillskott 4 000 till 8 000 individer resonemang av med endast förgymnasial utbildning.

Alternativa utbildningsvägar

Vid sidan det reguljära skolväsendet finns det även ett betydande av folk- j antal altemativa utbildningsvägar. Förutom komvux finns t.ex.

högskola, korrespondensinstitut, arbetsmarknadsutbildning, personalut-

bildning, studieförbund och privata skolor. Bland dem har grundsom och folkskola högsta fonnella utbildning kan det finnas sådana som som på informella sätt skaffat sig högre utbildning. Genom att endast mer en redogöra för antalet grund- och folkskoleutbildade missar man således alternativa utbildningar, vilket f°ar till följd dem som genomgått dessa att gruppen lågutbildade överskattas.

46 Utbildningsnivån i Sverige

Tabell 7.3. Procentuell andel personer, 18-75 år, 1991 hämtade sin som högsta utbildningsnivå från olika skolformer och utbildningstyper. De alternativa utbildningsvågama består av utbildning minst månader, om sex ñr komvux har enbart examen räknats

Födda år

Källa: SOU, 1993:85, Ursprung och utbildning, Social snedrekiytering till högre studier.

I SOU 1993:85, Ursprung och utbildning, Social snedrekrytering till högre studier, finns uppgifter belyser hur stor omfattning dessa som altemativa utbildningsvägar har jämfört med reguljär utbildning. Som framgår av tabell 7.3 är de a1temativa" utbildningsvägama numerärt viktiga, även om man som i tabellen enbart räknar in utbildning om minst sex månader eller resulterar i De år också socialt som en examen. utjämnande i den meningen att andelen tack dem genomfört som vare studier på mellannivâ inom jordbrukar- och arbetarklassen har ökat även om de inte förändrat den sociala snedrekryteringen till högre studier. Enligt utredarnas skattningar kan det röra sig mellan 500 000 och om 900 000 svenskari åldern 18-75 år i början 1990-talet erhållit som av sin högsta utbildning via dessa alternativa utbildningsvägar. De ovan uppräknade alternativa utbildningsvägarna skiljer sig i såväl omfattning antal deltagare. Exempelvis omfattar folkhögsom skolornas totala utbud både kurser minst 15 veckor och 1-14 dagars om utbildningar. Under budgetåret 1993/94 det omkring 190 000 var

1996:27 Utbildningsnivån i Sverige 47 SOU

människor tog del detta kursutbud. Personalutbildning är en som av utbildningsform når ut till betydligt fler. Ca 1,5 miljoner i den som yrkesverksamma befolkningen har årligen under de senaste åren deltagit

i någon form personalutbildning. Personalutbildning är emellertid i

av regel mindre omfattning och sträcker sig oftast endast över ett par av dagar gången. Personalutbildningen har ökat påtagligt de senaste åren och enligt SCB:s mätningar innebär första halvåret 1995 ett nytt rekord för

personalutbildning. Omkring 1,7 miljoner människor, vilket motsvarar

40% det totala antalet sysselsatta, ökade sin kompetens genom av

personalutbildning. Det genomsnittliga antal kursdagar var 6,7 dagar

per person. Från mätningamas början i mitten 1980-talet ökade personalutav bildningen fram till 1990 då 1 493 000 personer deltog. Den kraftiga lågkonjunkturen medförde att antalet minskade kraftigt under 1993 men

antalet deltagare i paritet med tidigare år. 1994 var Den största andelen deltagarna är mellan 45 och 54 år. Dessa av

utgör omkring hälften deltagarna. Åldersgruppen 25-34 år hade

av däremot den längsta utbildningen deltagare, 8 dagar. Hela 60% av per

de högskoleutbildade deltog i någon form av personalutbildning, jämfört med 30% dem endast har grundskoleutbildning.

ca av som Det är även högre andel dem är födda i Sverige som en av som

genomgått personalutbildning, drygt 40%, vilket kan jämföras med en

andel på knappt 30% bland dem är födda utanför Norden. 45% av som kvinnorna och 38% männen deltog i någon form personalutav av bildning.

Arbetslösheten främst ett problem för de lågutbildade -

Ett dagens stora problem är den höga arbetslösheten. En särskilt av utsatt är de långtidsarbetslösa. grupp

48 Utbildningsnivån i Sverige Tabell 7.4. Utbildningsnivån för långtidsarbetslösa, procentuell andel och antal, 1994

Källa: NUTEK 1995, Förutsättningar för tillväxt och sysselsättning. Bilaga till Arbetsmarknadspolitiska kommitténs slutbetänkande. Under publicering.

Enligt tabellen är det främst de relativt lågutbildade är långtidssom arbetslösa. Hela 83% de långtidsarbetslösa har endast genomgått av grundskola och/eller yrkesgymnasium. I arbetskraftsbarometem 1995 konstaterar SCB utbildning att hjälper. Förutom att arbetslösheten är högre bland de lågutbildade så

stiger denna grupps arbetslöshet snabbare i lågkonjunktur samtidigt som den minskar långsammare när arbetsmarknadsläget lättar. Under 1994 minskade arbetslösheten bland de gymnasie- och högskoleutbildade medan den fortsatte att öka bland de grundskoleutbildade.

Avslutningsvis

I

i

Av befolkningen i åldern 16-74 år är det 2,1 miljoner endast ca som genomgått folk- eller grundskola. Bland befolkningen i åldersgruppen i 16-65 år är motsvarande antal 1,6 miljoner. I Statskontorets beräk- I ca ningar, där man använt sig tredje åldersindelning 25-54 år, av en utgörs gruppen folk- eller grundskoleutbildade 900 000 människor. av ca För att öka jämförbarheten med den OECD-studie redovisades som i det förra kapitlet, kan det lämpligt att använda sig åldersvara av f gruppen 16-65 år. Enligt SCB kan det röra sig minst 300 000 med enbart grundom och folkskola högsta formella utbildning läst in på som som tre ämnen komvux sedan 1979. I SOU 1993:85 skattar så många man att som 900 000 kan ha skaffat sin högsta utbildning via någon de alternativa av utbildningsvägama. Dessa skattningar får gälla riktlinjer för lägsta som respektive högsta antal individer formellt sett har folk- och som grundskola som högsta utbildning i realiteten har högre utbildning. men Detta innebär att det kan röra sig i storleksordningen miljon om en av den svenska befolkning i åldern 16-65 år inte har någon sig som vare

Utbildningsnivån i Sverige 49

formell eller informell utbildning utöver iörgymnasial utbildning. Dessa lågutbildade tenderar att äldre, erhålla mindre kontinuerlig vara utbildning på arbetsplatsen samt i högre utsträckning vara arbetslösa än de med högre utbildning. Då dagens samhälle i stort och framför allt yrkeslivet ställer ökade krav på utbildning riskerar dessa människor att marginaliseras. I det förra kapitlet framgick det att fjärdedel befolkningen, dvs. en av 1,4 miljoner människor i åldern 16-65 år, inte nådde till grundskoupp lenivå i läsförståelse. Oftast saknade dessa människor grundskola eller I fick personalutbildning,

i

hade högst grundskoleutbildning. De som mer hade högre utbildning, tenderade också att uppvisa bättre

g m.m.

j läsförståelse. Läsförståelsen lägre bland bl.a. invandrare och äldre. var

E De årliga tillskotten till gruppen lågutbildade utgörs av knappt

inte avslutar gymnasieskolan och 4 000-8 000 invandrare I 20 000 som endast genomgått förgymnasial utbildning. som Av OECD:s test framgår det att dryg femtedel, ca 210 000, av en ungdomarna mellan 16 och 25 år inte motsvarade grundskolenivå i läsförståelse. Detta innebär att från denna kan räkna med ett man grupp årligt tillskott på 20 000 individer inte klarar grundskolans krav ca som på läsförståelse. Som påpekades läsförståelsen lägre bland invandrarna än ovan var den infödda befolkningen. Omkring hälften den utrikes födda av befolkningen, vilket motsvarar 300 000 människor, kom inte upp till ca grundskolenivå i läsförståelse. Om vi antar att, även fortsättningsvis, hälften dem invandrar de närmaste åren ligger på samma nivå av som i läsförståelse dessa kan räkna med ett årligt tillskott på som man knappt 15 000 inte kommer till grundskolenivå i läsförståelse. som upp Avslutningsvis kan konstatera att relativt stora grupper av man befolkningen å sidan har låg formell utbildning och å den andra har ena problem med läsförståelsen. Även huvuddelen dessa människor om av är äldre så är det också relativt stor andel ungdomar som inte en avslutar gymnasieskolan och har relativt dåliga testresultat när det som gäller läsförståelse. Det är enligt kommittén dessa som i första grupper hand kan komma i fråga för utbildning inom det skisserade en kunskapslyftet.

m: L .

i

ääfüvâøzåzêimzi Vmñsázi-m alâåáfxa

"gav"

øaêâigxvagâm mwgsüaáwüwsåvavvggåä

:gáwfa .zfwytzwa e azirzgfnáz .maya

mxaaiaåüfâgábåbáürzh

.wa . L .

Ö;åzrizá.sâictáiüá mi:

tm

åäsââäâszøga m: ;nu uhhâin 9:51:55 Q-Öfêü m

L

.shfaáiweuulirrâu mb ngfiitâiilø

i . :xsai ;magi ,wazásimvlâm 0600612 :ra wa

ggg

têâåáåfgáfââåmwñøø maa .m m0.

massiv ,og

W

W

mm

aøwåia z

§2§3;g,a.;:a :.;tazá "køiåálâg :arsa: .esiáäy . . . âzåz a1å1f3{%i :skum 555g .sms M.

räwe...-.az: bafrwikessåaçsgá

för kunskapslyft och

8 En strategi

lärande

livslångt

Lärande och utbildning

Lärande kan ske på många olika sätt, i vardagslivet, i skolan och i arbetslivet. I vissa fall sker lärandet helt informellt, i andra fall mer formellt organiserad utbildning. Lärandet dynamisk och genom är en mångfacetterad där olika aktiviteter kan ha en positivt förprocess stärkande effekt utbildning i skolan, lärande på arbetsplatsen och i vardagslivet. Men det finns även exempel på motsatsen där negativa erfarenheter i skolan och i arbetslivet kan leda till dåligt självförtroende och inställning till allt vad utbildning heter. en avog Lärandet individerna den kompetens med vilken de kan lösa de ger uppgifter de ställs införi samhället medborgare, iyrkesrollen och som i vardagen. Den offentligt arrangerade utbildningen består främst av ungdoms-

skolan grund- och gymnasieskolan, högskolan, vuxenutbildningen

komvux och folkbildningen samt arbetsmarknadsutbildningen. Det

offentliga stödet till denna utbildning består den offentliga fmansieav ringen stora delar dels de direkta utbildningskostnadema lärare, av av lokaler etc. dels de indirekta utbildningskostnaderna dvs. studiestöd till livsuppehället. Studiemedel, SVUX och SVUXA är system för fmansiering studier kan använda sig SVUX och SVUXA av som vuxna av.

endast studier på grund- och gymnasieskolenivå medan studieme-

avser del förekommer på alla nivåer även de mest används för att fmansiom era högskolestudier. Den offentliga utbildningen år viktig del av det totala lärandet. en Den måste i sina olika beståndsdelar till de nya förutsättanpassas ningarna vad gäller kunskapstillväxt och teknikutveckling. För att på ett övergripande plan kunna diskutera de nödvändiga förändringarna inom kommitténs ansvarsområde har kommittén ansett det lämpligt att använda sig följande tre begrepp: av

52 En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande

Livslångt lärande

Un gdomsutbild-

ning

Kunskapslyft

Ungdomsutbildningen består utbildning i grund- och av gymnasieskolan och av den utbildning i högskolan genomförs i som anslutning till slutar gymnasieskolan. att man I det livslånga lärandet ingår både formell utbildning och informellt lärande i vardagen och i arbetet. Utbildningsinslagen kan många vara av olika typer utbildning och kurser inom komvux, vid folkhögskola, i cirklar vid studieförbund och på högskola. Kompetensutvecklingen i arbetslivet baserar sig också delvis på kurser hos olika utbildningsanordnare högskolor, komvux, amucentra, folkhögskolor, studieförbund, branschorgan, privata utbildningsanordnare etc. men består till stor del informellt lärande på själva - av arbetsplatsen. Arbetsmarknadsutbildningen är till for dem är eller som riskerar att bli arbetslösa och skall underlätta for dem att komma tillbaks i arbete och stärka deras ställning på arbetsmarknaden. För att markera tänkt förstärkning utbildningsmöjlighetema för en av de vuxna som har kortast formell utbildning vill kommittén införa termen kunskapslyft. Kommittén anser att utbildningsförutsättningama även behöver forstärkas inom ungdomsutbildningen och i arbetslivet. Satsningarna på ungdomsutbildning, kunskapslyft och livslångt lärande kan inte betraktas för sig utan måste i ett helhetspervar ses spektiv. Gemensamt för det offentliga engagemanget i alla dessa typer av utbildning och lärande gäller att det skall kunna bidra till att Sverige om

En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande 53

fortsätter att utvecklas till ett kunskapssamhälle på ett sätt, som både befrämjar ekonomisk tillväxt, effektivitet och delaktighet, måste individernas behov sättas i centrum. Utbildning är serviceverksamhet till en individernas och samhällets fromma. Den offentliga utbildningen bör vidare enligt kommitténs mening på ett helt annat sätt än tidigare mobilisera individerna deras och och involvera - engagemang ansvar arbetsmarknadens parter. Det är utifrån dessa utgångspunkter som kommittén nedan diskuterar strategi för kunskapslyft och livslångt lärande. Det bör dock påpekas en att den diskussionen är begränsad till att leda fram till en formulering mål för utbildning Kommittén återkommer i enlighet med av av vuxna. sina direktiv i sitt andra delbetänkande till frågor finansiering och om ansvarsfördelning och i sitt tredje delbetänkande bl.a. till pedagogiska frågor.

En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande

Kommitténs uppgift är att föreslå mål för ett nationellt kunskapslyft för del i strategi för ett livslångt lärande. För att nå vuxna som en en hanterbarhet i uppdraget har kommittén valt att definiera strategin utihömpelama: ungdomsutbildning, kunskapslyft för och från de tre vuxna livslångt lärande. Syftet med strategin är att åstadkomma generell kompetenshöjning en hos den svenska befolkningen.

Ungdomsutbildning

För dagens och morgondagens ungdomar läggs grunden för det livslånga lärandet i skolan. Allt fler ungdomar går igenom gymnasieskolan och allt fler kommer att ha gjort det på treåriga linjer/program. Högskolan har också byggts ut och satsningama på högre utbildning fortsätter. Det är inte enbart en kvantitativ utbyggnad sker utan också kvalitativ. som en Redan från förskolan och grundskolan har betoningen på social kompetens och allmänna färdigheter ökat. Det gäller sådan kompetens exempelvis förmåga att samarbeta, att kunna kommunicera, att som kunna och vilja lära nytt och att lösa problem. Alla ungdomar går igenom gymnasieskolan skall tillägna sig som kunskaper i gymnasieskolans kärnämnen svenska, engelska, matematik, samhällskunskap, religionskunskap, naturkunskap, estetisk verksamhet

54 En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande

samt idrott och hälsa. Kämämnena kompetens- och faktamässig ger en bas för vidare studier. Avsikten är att ungdomsutbildningen på så med början i sätt förskolan och grundskolan och fortsättning i gymnasieskolan och för allt fler även i högskolan skall lägga grund för det livslånga lärandet, - en en grund som med tiden för allt fler blir allt kvalificerad. mer Ungdom sutbildningen skall öppna möjligheter för vidare studier och personlig utveckling i såväl medborgar- yrkesrollen. Den skall som rymma både kunskap och kreativitet och förmåga att ta till sig nya kunskaper och hantera förändringar. Vare sig individerna lämnar ungdomsutbildningen och går över till arbetsmarknaden från gym-

nasieskolan eller högskolan eller i undantagsfall från grundskolan skall

de ha stora möjligheter att lära vidare. Varken gmnd-, gymnasie- eller högskolan är naturligtvis färdigutvecklad. Att fortfarande vissa ungdomar lämnar grundskolan utan fullständig grundskolekompetens är ett misslyckande för skolan och helt oacceptabelt. Också i gymnasieskolan finns problem med elever som avbryter sina studier i förtid. Det är enligt kommitténs mening av yttersta vikt att reformeringen gymnasieskolan fortsätter och av energiskt följs Korrigerande åtgärder måste sättas in intentionerna upp. om beträffande god utbildning för alla elever inte förverkligas. Studieaven brott i gymnasieskolan beror inte nödvändigtvis på individen kan utan

vara ett tecken på felaktigheter i utbildningsplaneringen. För många ele-

ver kan exempelvis en bättre samverkan med arbetslivet förutvara en sättning för att man skall få till stånd behovsanpassad allmän utbilden ning och grundläggande yrkesutbildning. På högskolan handlar det att såväl organisatoriskt pedagoom som giskt vidareutveckla både de grundläggande utbildningarna och spetsutbildningarna. Ett gemensamt intresse för all utbildning i både grund-, gymnasieoch högskola är att utveckla metoder för att utvärdera utbildningens kvalitativa effekteri ämnesövergripande dimensioner älvtillit, socisom kompetens, problemlösning och kreativitet för att bl.a. därigenom få underlag för den mycket viktiga, fortsatta utvecklingen pedagogiken av i dessa avseenden.

Kunskapslyfi för vuxna

I dagsläget finns grupper riskerar att marginaliseras socialt, politiskt som och kulturellt och att slås ut från arbetsmarknaden därför att de inte har de förutsättningar som krävs för att delta i det livslånga lärandet. Det är

En strategi för kunskapslyf och livslångt lärande 55

i

för dem vuxenutbildningen måste förstärkas och ett kunskapslyft som komma till. Ur arbetsmarknadsperspektiv handlar det dels om grupper som befinner sig utanför arbetsmarknaden, invandrare och andra som av olika skäl aldrig kommit in på den svenska arbetsmarknaden eller har förlorat kontakten med den efter längre tids bortovaro. Dels gäller en det just håller på att söka sig in på arbetsmarknaden, grupper som arbetslösa och andra Dels befinner sig på arbetsmarknaden grupper som läge är prekärt något skulle hända med deras nuvarande men vars om jobb. De olika kunskapsbehov olika ut. Vad kunskapslyftet gruppemas ser handlar är dock att utöver grundskolekompetens tillgång till de om ge gymnasiala kurser eller motsvarande individen behöver för att bli som anställningsbar och delaktig i samhällsutvecklingen, kunskaps- och en

kompetensnivå utifrån vilken individen kan gå vidare, direkt eller via

ytterligare utbildning, till arbetsmarknaden eller andra angelägna aktivi-

teter. Grundskolekompetens är redan i dagens samhälle en passerad gräns när det gäller den kunskapsmässiga miniminivå krävs i både varsom dagliga och andra sammanhang. I takt med att samhället förändras och allt fler aktiviteter baseras på teknik, inte minst informationstekny ny nologi, har kunskaper på gymnasienivå blivit näst intill oundgängliga, I perspektivet det livslånga lärandet handlar denna gymnasienivå av å sidan de krav på ämneskunskaper ställs för att kunna ena om som studera vidare och å andra sidan den kompetens som behövs för att om kunna gå vidare i det livslånga lärandet ute i samhället. I det första fallet måste gymnasienivån i ljuset dels vilka personliga ses av förutsättningar den för vidare studier dels de behörighetsregler som ger gäller för olika typer vidareutbildning. I det andra fallet gäller det av inte främst formell kompetens utan reell kompetens. Det handlar dels tillägna sig ämneskunskaper dels att utveckla den sociala, om att om kommunikativa och kreativa kompetensen liksom förmågan att lära nytt och att kunna hantera förändringar i arbetsliv och vardag.

Skillnaderna mellan att studera på gymnasienivå för att få möjlig-

heter till vidare studier eller att göra det för att utvecklas individ, som samhällsmedborgare och yrkesarbetande kommer dock att minska i framtiden. Inte minst arbetslivets ökade krav på allmän kompetens samarbetsförmåga, kreativitet och förändringsberedskap borgar för detta. Denna utvecklingstendens har också kommit till uttryck i den nya läroplanen för gymnasieskolan och komvux där det finns en gemensam kärna i alla gymnasieprogrammen vare sig de i första hand kommer att användas förberedelse för vidare studier eller för yrkesarbete. som

56 En strategi för kunskapslyfl och livslångt lärande

Kommittén anser att man bör pröva att definiera rätt till vuxnas utbildning på gymnasienivå utifrån ett krav på individuell utbilden ningsplan och ett kvantitativt mått på gymnasiala kurser i kärnämnen och karaktärsämnen eller motsvarande nivåer i folkbildningen kan som uttryckas i antal terminer/gymnasiepoäng. På samma sätt för ungdomar utbildas i gymnasieskolan som som skulle självfallet i detta kvantitativa mått ingå de ämnesövergripande kunskaper och kvalitativa egenskaper tidigare diskuterats självsom tillit, social kompetens, problemlösningsförm åga, kreativitet, förmåga att lära nytt, inhämta och värdera information etc. Ett slags baskunskap som speciellt bör poängteras i detta sammanhang är datakunskap. Alla vuxna bör få möjligheter till IT-orientering och IT-träning i de kurser man läser. Detta är särskilt viktigt med tanke på det livslånga lärandet och den utveckling av distansutbildningen kan förutses. som Det kommer naturligtvis alltid att finnas individer inte har denna som gymnasieivå men som ändå kommer att klara sig i dagens och morgondagens samhälle och yrkesliv. Bland individer med enbart folkskola eller grundskola finns dock vissa är särskilt och grupper som utsatta som riskerar att isoleras från det svenska samhället och arbetsmarknaden om de inte får tillgång till utbildning på gymnasienivå. Det gäller bl.a. långtidsarbetslösa, socialbidragstagare, handikappade, invandrare och äldre. Men de finns även bland de lämnat skolan med yngre, som ofullständig grundskole- eller gymnasieutbildning, de medelålders som har en föråldrad yrkesutbildning, kvinnor i vissa vård- och kontorsyrken, individer med läs- och skrivsvårigheter och utzförsäkrade från arbetslöshetskassan. I deras fall kan uppdatering och förstärkning den en av grundläggande utbildningen förutsättning för att de skall kunna vara en anpassa sig till de förändringar som samhället och arbetsmarknaden genomgår. De i dagsläget existerande riskgruppema kommer att minska i framtiden med stigande ålder och ökade utbildningssatsningar det även om kommer att ta sin tid. En del tillskott går troligen inte heller undvika. att Man får vara beredd på att del ungdomar även framdeles kan lämna en skolan med otillfredsställande kunskapsbas. Likaså får en man anta att vissa av de nyanlända invandrarna även fortsättningsvis kommer att ha kort utbildning. Olika med eller endast sporadisk anknytgrupper svag ning till arbetsmarknaden kan också hamna vid sidan det livslånga om lärandet i arbetslivet exempelvis deltids- och projektanställda, lång- varigt sjuka och arbetslösa Kommittén att kommunerna bör ett tydligt för anser ges ansvar planering utökad utbildning inom kunskapslyftet. Även folkbildav

En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande 57

ningen har viktig roll att spela när det gäller de vuxnas möjligheter en att få del av kunskapslyftet. I bilaga 2 konkretiseras kunskapslyftef närmare att beskrigenom i förhållande till bl.a. arbetsmarknadsutbildningen och studievas stödssystemet. Nya förslag till utformning arbetsmarknadspolitiken, av arbetsm arknadsutbildningen, invandrar-politiken och studiestödssystemet är under utarbetande inom bl.a. Arbetsmarknadspolitiska kommittén -

A 1994:01, ARBOM A 1995:12, Invandrarpolitiska kommittén Ku

1994:11 och Studiestödsutredningen U 1994: 13. Avvågningsproblem gäller kunskapslyftet för vuxna i anslutning till alternativa uppsom läggningar politiken på dessa områden diskuteras också i bilagan. av Om kunskapslyftet skall kunna genomföras på ett korrekt och effektivt sätt kommittén redan framför sig att bl.a. följande arbetsuppgifter ser nu kommer att bli mycket viktiga. Vuxenutbildningen måste svara mot individuella behov och anpassas efter individuella förutsättningar. Inte minst motivationssynpunkt är ur det viktigt att individen är delaktig i planeringen sin egen utbildning av och får stöd att ta för den utbildningsplanen. En dialog ansvar egna kring den utbildningsprofilen, tänkbara utvecklingsmöjligheter och egna alternativa utbildningsanordnare är en viktig service som kommunerna bör tillhandahålla kommuninnevånama. En individuell utbildningsplan skall också ett krav för att få delta i den utvidgade vuxenutbildvara ningen. Att uppmuntra och motivera till vuxenstudier olika aktiviteter genom informations- och nätverkskaraktär är också en förutsättning för att av kunskapslyftet skall få ett brett genomslag. Exempelvis skulle vuxna kunna erbjudas olika slag korta pröva på kurser på någon vecka av eller någon månad för att stimulera intresset för vuxenutbildning. Kunskapslyftet förutsätter också ett smidigt arbete mellan statliga sam och kommunala Det gäller bl samarbete mellan olika kommuorgan. a nala och arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsinstituten och förorgan säkringskassan. En viss regional och interkommunal samverkan kommer förmodligen också att behövas utbildningsresursema på ett effektivt om skall kunna användas för att motsvara individernas efterfrågan på sätt utbildning. På det lokala planet måste också prioritering av sökande till en kunskapslyftsutbildningar kunna ske vid begränsningar i tillgången på utbildningsplatser i kunskapslyftet och medel i studiestödet för kunskaps-

lyftsutbildning. Till den del kommunerna står för planeringen utbildningsutsom av

budet bör de fritt kunna handla kunskapslyftsutbildning från olika

upp utbildningsanordnare. Samtidigt bör individens rätt att välja mellan

58 En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande

godkända utbildningsanordnare lyftas fram. I framtida satsning på en kunskapslyftsutbildning kan flera utbildningsanordnare komma att erbjuda grundskole- respektive gymnasieutbildning eller motsvarande. En annan infrastrukturfråga som även den måste ha förankring på en lokal nivå är uppföljning, utvärdering och kvalitetskontroll kunskapsav

lyftsutbildningeni

Livslångt lärande

Den allt snabbare kunskaps- och teknikutvecklingen gör att individerna för att kunna förbli delaktiga i samhälls- och arbetslivet ständigt måste skaffa sig nya kunskaper och färdigheter i arbetslivet och i vardagen. Kunskapsinhämtningen kan ske på många olika sätt. Informellt lärande på arbetsplatsen, i vardagslivet och föreningslivet är viktiga kunskapskällor för många I andra sammanhang kan kunskapsbevuxna. hovet vara sådant att det bäst tillfredsställs formellt arrangerad genom utbildning hos professionella utbildningsanordnare. I det svenska samhället finns redan i dagsläget mycket kompeav tensutveckling i form bl.a. fort- och vidareutbildning för av vuxna som tillfredsställer viktiga kunskapsbehov såväl inom arbets- och samhällslivet som för personlig utveckling. Kommitténs uppfattning år att individernas kompetensutveckling i arbetslivet bör förstärkas och effektiviseras. Det handlar både breddom utbildning och spetsutbildning, både utbildning i direkt anslutning om till givna arbetsuppgifter och generell utbildning med större om mer tillämpningsområde. Den del av det livslånga lärandet berör arbetslivet är ett som gemensamt intresse för de enskilda individerna och arbetsmarknadens parter. Samhällets uppgift är för infrastruktur att svara och samordning att stötta de olika aktörernas initiativ när det gäller det livslånga lärandet och genom kunskapslyftet stå för ett skyddsnät och en språngbräda för de olika skäl riskerar att hamna vid grupper som av sidan av. Kommittén att den väg i första hand bör pröva för anser man att åstadkomma ett tillfredsställande livslångt lärande i arbetslivet är frivilliga överenskommelser mellan parterna .på arbetsmarknaden för utbildningsbehoven både av mer generell och specifik karaktär, mer såväl för de individanknutna för de företagsanknutna mer som mer utbildningsbehoven. Det är också viktigt att finna former för trepartssamverkan nya mellan stat, fackliga organisationer och arbetsgivare för att få till stånd

;SOU och livslångt lärande 59

1996:27 En strategi för kunskapslyft

ökade satsningar på utbildning i arbetslivet och anpassa dem till det informella lärandet på arbetsplatserna och genom statliga initiativ stimulera lärandet i arbetslivet. Kommittén har for avsikt att i sitt andra delbetänkande, som skall handla finansiering och ansvarsfördelning när det gäller utbildning om återkomma till frågan hur ett system för livslångt lärande av vuxna, om i arbetslivet, baserat på frivilliga överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter skulle kunna se ut. Avslutningsvis görs i figur 8.1 ett försök att översiktligt beskriva relationerna mellan det livslånga lärandet i arbetslivet och kunskapslyftet.

Figur 8.1 Livslångt lärande i arbetet och kunskapslyft

Utbildnings-l kompetenlnivå

Livslångt lärande

Gymnasie- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - um

Kunskapslyft

Befolkningens Fördelning över utbildnings/kompetensnivåer

Antal personer

x

i

60 En strategi fär kunskapslyf och livslångt lärande i

Sammantaget bör enligt kommitténs mening det livslånga lärandet i arbetslivet och kunskapslyftet kunna leda till effektivisering och en större volym på utbildningsaktivitetema samtidigt som de fördelningspolitiska inslagen får en tydligare profil.

Mål för

9 kunskapslyft och livslångt

lärande

Nuvarande mål för utbildning av vuxna

Det finns ingen övergripande och samlad beskrivning de statliga av målen för utbildning I olika propositioner, lagar, förordningar av vuxna. och läroplaner riktlinjer, mål och regler för bl.a. den kommunala anges vuxenutbildningen, statens skolor för folkbildningen, arbetsmarkvuxna, nadsutbildningen och högskolan. För övrigt lärande i arbetslivet finns inga nationellt giltiga mål. Målen på nationell nivå för respektive utbildningstyp ligger till grund för nedbrytningar på detaljerade nivåer även för uppföljning mer men och utvärdering på nationell nivå. Till de viktigaste, specifika målen för komvux och statens skolor för hör enligt läroplanen för de frivilliga skolformema att de skall: vuxna

överbrygga utbildningsklyftoma och därigenom verka för ökad jämlikhet och social rättvisa, öka elevernas förmåga att förstå, kritiskt granska och medverka i kulturellt, socialt och politiskt liv och därigenom bidra till det demokratiska samhällets utveckling, utbilda för varierande arbetsuppgifter, medverka till - vuxna

arbetslivets förändring och bidra till full sysselsättning och därige-

främja utveckling och framsteg i samhället och nom tillgodose de individuella önskemål om vidgade studie- - vuxnas och utbildningsmöjligheter och dem tillfälle att komplettera ge ungdomsutbildningen jfr. UFB 1995/96.

Rätt att delta i vuxenutbildning finns endast garanterad när det gäller den grundläggande vuxenutbildningen i kommunal vuxenutbildning. Skollagen säger bl.a. följande:

Varje kommuninnevånare har rätt att delta i grundläggande vuxenutbildning från och med andra kalenderhalvåret det år han fyller 20 år, han saknar sådana färdigheter normalt uppnås om som i grundskolan och är bosatt i landet.

62 Mål för kunskapslyj och livslångt lärande

Den som har rätt att delta i grundläggande vuxenutbildning har rätt att delta i sådan undervisning i kommun uten annan om bildningen finns där. Varje kommun ansvarar för att de kommuninnevånare som har rätt till utbildningen och önskar delta i den, får det.

Några liknande rättigheter finns inte för annan utbildning av vuxna. När det exempelvis gäller gymnasial vuxenutbildning säger skollagen endast:

Kommunerna skall erbjuda gymnasial vuxenutbildning. De skall härvid sträva efter att erbjuda utbildning mot efterfrågan som svarar och behov skollagen jfr. UFB 1995/96.

För att delta i gymnasial vuxenutbildning och högskoleutbildning måste de sökande dessutom uppfylla olika behörighetskrav. Arbetsmarknadsutbildning kan i regel endast komma ifråga den om av arbetsmarknadsmyndighetema bedöms leda till arbete. För arbets-

marknadsutbildningens del utgör den tredje punkten av de fyra

ovan

angivna det övergripande målet. Övriga mål är underordnade detta mål

Prop. 1984/85:59; förordning arbetsmarknadsutbildning jfr. UFB om 1995/96. När det gäller folkbildningen har statsmakterna uttryckt vissa mål för statsbidragen. Till dem hör att möjliggöra för människor att påverka sin livssituation och att skapa för att delta i samhällsutveckengagemang lingen genom t.ex. politiskt, fackligt eller kulturellt arbete. Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället prioriteras liksom verksamheter anordnas för som utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt eftersatta Särskilda grupper. målgrupper är invandrare och handikappade och överhuvudtaget korttidsutbildade Prop. 1990/91:82, UbUl8, rskr 358.

Kommitténs förslag till mål för kunskapslyf och livslångt lärande

Kommittén att bör överväga att anser man dels formulera mer heltäckande mål än hittills när det gäller utbildning av vuxna dels vidga medborgarnas rätt till vuxenutbildning dels förstärka den nödvändiga infrastrukturen for utbildning - av vuxna.

Mål för kunskapslyft och livslångt lärande 63

Syftet med den övergripande strategin för kunskapslyft och livslångt lärande kommittén vill föreslå är att Sverige skall utvecklas till ett som kunskapssamhälle där alla f°ar reella möjligheter att delta i kunskapsutvecklingen. Ekonomisk tillväxt och effektivitet befrämjas bäst om de går hand i hand med rättvis och demokratisk utveckling. en

Strategin vilar på tre hömpelare:

Ungdomsutbildning

Ungdom vare sig den i det individuella fallet avslutas i gymnasieskolan, i högskolan eller i undantagsfall i grundskolan måste eleverna rejäl grund att stå på för det livslånga lärandet ge en individ och yrkesarbetande. som Staten och kommunerna har huvudansvaret för ungdomsutbildningen tillsammans med eleverna och deras familjer.

Kunskapslyft för vuxna

Kunskapslyftet är till för de grupper som nu och i framtiden kommer att sakna de förutsättningar krävs för att delta i det som livslånga lärandet. De skall erbjudas utbildning på grundskole- och gymnasienivå. Staten och kommunerna har ett delat ansvar for kunskapslyftet i samverkan med de enskilda individerna.

Livslångt lärande

Alla måste få möjlighet att delta i det livslånga lärandet. Det livslånga lärandet i arbetet är ett gemensamt intresse för de enskilda individerna och arbetsmarknadens parter. Samhällets uppgift för infrastruktur och samordning. Samverkan mellan är att svara arbetsmarknadens parter och staten/kommunerna är nödvändig för att få till stånd ökade satsningar på utbildning i arbetslivet. Staten och kommunerna står genom kunskapslyftet för skyddsnätet som kompletterar det livslånga lärandet.

Statens och kommunernas insatser skall garantera rättvisan i systemet med kunskapslyft och livslångt lärande och se till att det blir en välavvägd och sammanhängande helhet. Dessutom skall staten och kommunerna garantera god infrastruktur. Till infrastrukturen hör: en

64 Mål för kunskapslyft och livslångt lärande

information, rådgivning, uppsökande verksamhet och individuella utbildningsplaner system för validering av kunskaper och kompetens oberoende - av var de erhållits tillgång till ett brett utbildningsutbud god kvalitet - av uppföljning, utvärdering och forskning för systemets långsiktiga vidareutveckling ett sammanhängande finansieringssystem. - Dessa övergripande mål för kunskapslyft och livslångt lärande anger ramarna för politiken som helhet. De bör kompletteras med mer preciserade mål inom respektive delområde och med Verksamhetsmål för berörda myndigheter och institutioner och regler för statsbidrag.

Angående kunskapslyftet vill kommittén framhålla följande: Målet för utbildningsaktivitetema inom kunskapslyftet är att ge individerna de kunskapsmässiga och andra nödvändiga förutsättningar de behöver för att kunna delta i det livslånga lärandet. Syftet är delaktighet i samhällsutvecklingen, anställningsbarhet och möjligheter till vidare studier. Kommittén anser att det är nödvändigt att individemas rätt till vuxenutbildning utsträcks till att även omfatta utbildning på gymnasienivå. Kommittén föreslår att man definierar de rätt till utbildning vuxnas på gymnasienivå utifrån ett krav på individuell utbildningsplan och en en rättighet att inom planens tillägna sig kunskaper via kurser i ram gymnasieskolans kärnämnen och karaktärsämnen eller motsvarande där en tänkbar nivå skulle kunna utbildning motsvarande fyra tervara miner/l 500 gymnasiepoäng. I detta kvantitativa mått ingår självfallet ämnesövergripande kunskaper och kvalitatativa egenskaper älvtillit, social kompetens, som problemlösningsförmåga, kreativitet, förmåga att lära nytt, inhämta och värdera information, omställningsförmåga, flexibilitet och ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt. Möjligheterna till den garanterade vuxenutbildningen på gymnasial nivå skall vara likvärdiga över hela landet.

Målgrupper

De grupper skall erbjudas utbildning i kunskapslyftet i dagsläget som saknar grundskola och den angivna gymnasienivån. Utbildningen skall genomföras inom ramen för en individuell utbildningsplan. Detsamma

Mål för kunskapslyft och livslångt lärande 65

gäller de grupper som i framtiden kan komma att adderas till nuvarande grupper med brister i grundläggande utbildning exempelvis nyanlända invandrare, ungdomar som lämnar skolan utan den nödvändiga basutbildningen, utan eller med anknytning till arbetsgrupper svag marknaden. Speciella hänsyn kan behöva tas när de allmänna mål som kommittén här uttryckt skall omsättas i praktiken och anpassas exempelvis till grupper som utvecklingsstörda och andra funktionshindrade.

Bedömning

All utbildning inom kunskapslyftet överbryggande karaktär och är av bör ha hög prioritet. Kommittén anser att man inom kunskapslyftet vid behov skulle kunna göra följande rangordning Utbildning på grundskolenivå Utbildning på gymnasienivå som syftar till att stärka individernas delaktighet i samhället och ställning på arbetsmarknaden och därigenom minska risken for utslagning.

Övrig utbildning på gymnasienivå for vidare studier och arbete.

Möjligheterna att lyckas med kunskapslyftet beror på samspelet mellan olika aktörer individerna, utbildningsplanerarna och utbild- ningsanordnama. Individens motivation och lust att studera beror bl.a. på hur starkt behovet av utbildning är och tidigare erfarenheter av lärande i skolan, vardagslivet och arbetslivet. Individens behov skall vara utgångspunkten för den individuella utbildningsplanen. En viktig aspekt för att skapa motivation är utåtriktad informationsverksamhet, nätverksaktiviteter och erbjudanden om pröva på kurser för att verksamheten skall nå ut till de aktuella individerna. Dåliga erfarenheter från skoltiden och rutinartade arbetsuppgifter kan resultera i vad som kallats inlärd hjälplöshet, något det kan vara svårt att ta sig ur av egen kraft. Till detta kommer de studiesociala frågorna. För utbildningsanordnarna gäller arbetsorganisation det att anpassa och pedagogik till de studerandes behov och den tekniska och samhälleliga utvecklingen. Precis som for annan verksamhet måste arbetsorganisation och kompetensutveckling gå hand i hand även i skolan och i vuxenutbildningen. Individens behov utbildning måste ståi centrum för kunskapslyfav tet- behov av utbildning for att kvalificera sig for arbetsmarknaden och för att klara de utmaningar i övrigt som ett iöränderligt samhälle medför. Ett efterfrågestyrt system bör eftersträvas med ett brett utbud

66 Mål för kunskapslyf och livslångt lärande

allmän utbildning, yrkesutbildning och folkbildning som svarar mot av individuella behov. Det är också viktigt att få till stånd en utbyggnad av möjligheterna att få kunskaper och kompetens värderad och dokumenterad oberoende av var kunskapen inhämtats. Till att börja med gäller det validering i relation till existerande betyg, omdömen och utbildningsbevis. I ett längre perspektiv skulle det kunna bli aktuellt med validering av ett vidare spektrum arbetslivskompetens. av Kommittén återkommer i senare delbetänkanden till frågor om finansiering, ansvarsfördelning och pedagogik inklusive mer preciserade målfomuleringar, utformningen av individuella utbildningsplaner, uppsökande verksamhet och validering av kunskaper.

Mål för kunskapslyjt och livslångt lärande 67

Fotnoter

De nio kriterier efter vilka arbetsplatserna bedömdes var förekomsten

av: Kvalitetscirklar och utvecklingsgrupper 2. Introduktionskurser varar längre än en dag som 3. Intemutbildning för de anställda det senaste året 4. Utvecklingssamtal Resultatansvar på nivåer nedanför den högsta ledningen 6. Lönesättning efter flexibilitet Beslutsfattande under chefsnivå vilka arbetsuppgifter som om skall utföras Beslutsfattande under chefsnivå om hur arbetsuppgifter skall utföras 9. Minskande löneskillnader mellan arbetare och tjänstemän.

2 Läsförståelsen literacy testades enligt tre skalor och på fem färdighetsnivåer enligt följande:

literacy där skalan förmåga att läsa och förstå prose avser löpande text

document literacy där skalan förmågan att tolka, hämta inavser formation och använda dokument av olika slag tabeller, ur,

diagram, innehållsförteckningar etc

quantitative literacy där skalan förmågan att göra beavser räkningar med hjälp av information i texter och dokument av olika slag.

Nivå Har mycket begränsade färdigheter. Klarar uppgifter innebär att lokalisera och kopiera information ordagrant i text som

Besvara frågan "Vem var det som ringde" utifrån ett ifyllt telefon-

meddelande underlag att jämföra information utifrån som men ett givet kriterium.

Nivå 2: Klarar att välja ut relativt lättidentifierbar information i text och jämföra den med annan information enligt ett givet en kriterium När går första bussen en lördag morgon från enligt . . . .

tidtabellen att återge längre löpande text som inte är

men strukturerade i förväg.

Nivå Klarar att dra slutsatser som är explicit angivna i texten, att återge längre löpande text inte är strukturerad i som

68 Mål för kunskapslyfi och livslångt lärande

förväg men dra slutsatser eller sammanställa information i flera avseenden i ostrukturerade texter.

Nivå Klarar uppgifter kräver att information i texten som

jämförs i flera avseenden, där måste dra slutsatser till exempel

man jämföra tvâ ledartexter från tidningar med olika partifárg eller att göra beräkningar där vare sig beräkningsmetoden eller vilka tal som skall ingå i beräkningen framgår klart av underlaget.

Nivå Klarar att göra fina distinktioner och dra slutsatser på hög nivå som ibland kräver speciell bakgrundskunskap. Klarar att göra beräkningar i flera steg där flera beräkningsmetoder kombineras med varandra.

Mål för kunskapslyj och livslångt lärande 69

Litteraturförteckning

Arbetsmarknadsstyrelsen, 1995, Arbetsmarknadsutbildning Årsbe- rättelse 1994/95. UBra 1995:3. Edquist, C., 1995, De svenska företagen tar inga risker. Svenska Dagbladet 1995-09-03. Fjaestad, B., 1995, A Swedish survey on public understanding of science. Stencil, Sociologiska institutionen, Mitthögskolan. Edling, C. Å. Sandberg, 1993, Är Taylor död och pyramidema rivna I le Grand, C., Szulkin R. M. Tåhlin red. Sveriges arbetsplatser. SNS. Hamngren, Laestadius Odhnoff, 1995, Utbildningens roll för framgångsrika arbetsorganisationsfärändringar. Arbeslivsfonden. Hamngren, Odhnoff, 1996, Tre faktarutor. Stencil, Kunskapslyftskommittén. Hasselmo, N., 1995, Universities in an Age of Change. Framtider International, vol de Jong A. G. Zalm, 1992, A Long-term Scenario for the World

Economy. I Long-term Prospects for the World Economy. OECD,

Paris. Lundgren, N-G, 1995, De nordiska regionerna och l990-ta1skrisen. Perspektiv på kort och lång sikt. Rapport från projektet Krisens geografi i Norden, stencil, Tekniska högskolan i Luleå. LO, 1995, 300 000 LO-medlemmar är överkvaliñcerade. LO Granskar, Nr Nelander V. Lindgren, l995a, Datorer i jobbet och i hemmet. Faktamaterial om förhållandena vid 1990-talets mitt, nummer 21. Nelander V. Lindgren, l995b, Kompetens och intemutbildning samt organisationsförändringar på arbetsplatsen. Faktamaterial om förhållandena vid 1990-talets mitt, nummer 20. NUTEK, 1995, Förutsättningar för tillväxt och sysselsättning. Bilaga till Arbetsm arknadspolitiskakommitténs slutbetänkande. Under publicering. OECD, 1993, Employment Outlook. Paris. OECD, 1994, The OECD Jobs Study: Evidence and Explanations. Part I and II. Paris. OECD, l995a, Education Glance. Paris. at a OECD, l995b, Employment Outlook. Paris. OECD, 19950, Income Distribution in OECD Countries. Social Policy Studies, no 18. Paris.

70 Mål för kunskapslyft och livslångt lärande

OECD, l995d, Literacy, Economy and Society. Paris. OECD, l995e, OECD in Figures. Paris. OECD, 1995f, OECD Education Statistics. Paris. Prop. 1984/8559 KAFU-propositionen. Prop. 1990/91 .82 UbU18, rskr 358, Folkbildningspropositionen. Röttorp A. m 1995, Välståndets regionala grunder. SAF. SCB, 1994, Elevpanel för longitudinella studier. Elevpanel Från grundskolan genom gymnasieskolan 1988-1992. Statistiska Meddelanden, U 55 SM 9401.

SCB, 1995 Arbetskraftsbarometem 1995, Information arbetsmark-

om naden, 1995:8. SCB, l995b, Utbildningsnivå i kommunerna, länen och riket, 1994-01-01. Bakgrundsmaterial om vuxenutbildning 1995:1. SOU 1993:85, Ursprung och utbildning. Social snedrekrytering till högre studier. Statskontoret, 1995:3, Vuxna som saknar kompetens i vissa kärnämnen på gymnasienivå. UF B 1995/96, Utbildningsväsendets författningsböcker, Allmän del. Fritzes. UFB 1995/96, Utbildningsväsendets författningsbäcker, Skolans författningar. Fritzes. UNESCO, 1993, World Education Report 1993. UNESCO, 1994, Statistical Yearbook 1994. Världsbanken, World Bank, 1994, World Development Report, Oxford University Press.

Muntlig information:

Mats Myrberg, Skolverket

Reservation

Reservation av ledamoten Beatrice Ask

En rad internationella undersökningar och statistiska sammanställningar visar att flera våra viktigaste konkurrentländer på avgörande punkter av ligger bättre till när det gäller utbildningsnivå än Sverige. Den snabba kunskapsutvecklingen, ökad komplexitet och internationalisering gör det viktigt med utbildningsinsatser på många områden och nivåer och av olika aktörer. Kommitténs förslag i steg l gäller, i enlighet med direktiven, de övergripande målen for utbildning av vuxna. De fors och tangerar kommitténs fortsatta uppdrag resonemang som som motiverar att jag gör några kommentarer och markerar avvikande mening på några punkter. Användningen begreppen kunskapslyñ resp. det livslånga av lärandet kan ifrågasättas. Insatser för att flertalet kunskaper ge motsvarande kärnämnen i gymnasieskolan är ett kunskapslyft, men när begreppet används i bestämd form kan det felaktigt tolkas som om ökade kunskaper inte behövs på alla nivåer. Det är enligt min mening inte lämpligt att i onödan belasta utbildningssektom med ytterligare specialterminologi. Det livslånga lärandet är än något som låter mer sig definieras i relativt enkla former. De fackliga organisationerna kommittén egen roll, bredvid ges av en den enskilde, arbetsgivarna och staten. Min utgångspunkt är emellertid att den enskilde måste det avgörande inflytandet över sin personliga ges kompetensutveckling. Facket representerar sina medlemmar bl.a. gentemot arbetsgivarna och skall därför inte ett eget ansvar för ges enskilda människors utbildning. Det är vidare tveksamt staten skall om tilldela facket och uppgifter; fria organisationer formulerar älva ansvar sitt Däremot ifrågasätter jag inte att det finns frågor som rör ansvar. möjligheterna att deltaga i utbildning kan och bör lösas av som arbetsmarknadens parter. Det gäller i synnerhet den avgörande som frågan för möjligheter till återkommande utbildning handlar om vuxnas ett nytänkande när det gäller finansiering studier. De förslag rörande av utbildningskonton och utbildningsförsäkringar som diskuterats bygger

72 Reservation sou 1996:27

vanligtvis på samverkan mellan den enskilde, arbetsgivarna och staten. Jag är övertygad om att sådana lösningar kommer att bli nödvändiga. Den ambitionshöjning vad gäller grundläggande vuxenutbildning som kommittén förordar förutsätter ett omtänkande när det gäller studieformer och värdering av kunskaper och kompetens. Det är varken möjligt eller önskvärt att låsa sig vid långa studier på heltid för alla dem som erbjuds att höja/öka sina grundläggande kunskaper.

Bilaga 1 73

r®

/

WW

W

Dir.

Kommittédirektiv

1995:67

Ett nationellt kunskapslyft för vuxna

Beslut vid regeringssammanträde den l juni 1995

Sammanfattning av uppdraget

Huvudstrategin for att bevara och utveckla vår välfärd och förhindra uppkomsten ett tvåtredjedelssamhälle är att Sverige skall utvecklas av ett kunskapssamhälle, där alla människor får reella möjligheter att som vidareutveckla sig. Utbildning spelar en central roll for att stimulera den ekonomiska tillväxten. En parlamentariskt sammansatt kommitté tillkallas med uppdrag att i ett första steg föreslå mål for ett nationellt kunskapslyft för vuxna som del i strategi för ett livslångt lärande. Kommittén skall därvid en en bedöma de allmänna målen för den samhällsstödda vuxenutbildningen - om behöver revideras, hur dessa mål skall kompletteras för att omfatta alla former av vuxenutbildning.

Arbetet skall avspegla hela vuxenutbildningen och visa vilken kontinuerlig utbildning och fortbildning behöver i ett som vuxna samhälle där kraven på kunskap höjs. Kommittén skall bedöma vilka satsningar det behövs på grundläggande och gymnasiala utbildningar och på andra former fortbildning och vidareutbildning, av

74 Bilaga 1

göra denna bedömning ur den enskildes, samhällets och arbetslivets perspektiv.

Kommittén skall i ett andra steg, med beaktande den centrala frågan av om ansvaret för utbildningens finansiering, ta ställning till vilket ansvar skall vila på den offentligt - som finansierade utbildningen och på arbetslivet för olika typer av utbildningsinsatser, föreslå vilket ansvar varje individ bör ta för sin kompe- - egen tensutveckling.

Kommittén skall också analysera i vilken utsträckning nuvarande former för vuxenutbildning och organisationen av den samhällsstödda vuxenutbildningen tillfredsställer de ökande behoven återkommande utbildning, av definiera roller och föreslå ansvarsfördelning leder till - en som en rationell användning samhällets och till att så många av resurser vuxna som möjligt kan ta del av den utbildning de behöver och önskar, i samverkan med kommittén arbetsmarknadpolitikens roll, - om omfattning, inriktning och avgränsning dir. 1993:132 och 1995:33 analysera samspelet mellan arbetsm arknadsutbildningen och den övriga vuxenutbildningen och skolan, pröva möjligheten att påtagligt öka flexibiliteten i utbildningssystemet genom att föreslå ett arbetssätt möjlighet till successiv som ger intagning, individualiserad utbildning, avbrott för arbete mera m.m.

Kommittén skall vidare bedöma om vuxna har tillfredsställande möjligheter att få utbildning på gymnasial nivå och föreslå åtgärder, varvid kommittén bl.a. skall överväga om vuxna skall garanteras rätt till utbildning i vissa av gymnasieskolans kärnämnen.

Slutligen skall kommittén överväga åtgärder som kan stimulera den pedagogiska utvecklingen inom den samhällsstödda vuxenutbildningen.

Nya förutsättningar

Kraven på en hög nivå på befolkningens utbildning är i dag större än någonsin tidigare. Det hänger naturligtvis ihop med det moderna samhällets föränderlighet och komplexitet. Utbildning är inte längre

Bilaga 1 75

någonting människa slutför gång för alla i ungdomsåren. Det som en en behövs omfattande satsningar på ett livslångt lärande alla som ger människor reella möjligheter att vidareutveckla sig. En snabbt växande informationsmängd, ökande kontakter och samarbete med omvärlden och förändrade villkor i såväl samhällsliv arbetsliv ställer delvis som krav på människan. Näringslivet konkurrerar allt med hjälp av nya mera produktionssystem, än med produktion. Därigenom blir de snarare anställdas kunskapsnivå allt viktigare vi går från ett arbets- och kapitalintensivt till ett alltmer kunskapsintensivt arbetsliv.

Kunskap för ett utvecklat medborgarskap

Det livslånga lärandet är demokratifråga. Människor måste ha mera en att säga till i sin vardag så att de tillsammans med andra kan forma om framtiden. För att individ bli stark nog att erövra vardagsmakten som hög utbildningsnivå viktig. Med utbildning växer självförtroende, är en självtillit och identitet, och därmed ökar de reella möjligheterna att utöva inflytande över sin situation, i arbetet och på fiitiden. Den utveckling vi sett de senaste åren där makt har överförts från centrala myndigheter och organisationer till individer och lokala organ, bär på möjligheter till ökat inflytande och ansvar ñr den enskilda människan. Samtidigt finns risker att de möjligheterna till stor del kommer att nya utnyttjas välutbildad och etablerad elit. av en Utbildning de viktigaste instrumenten ñr skapa rättvisa, är ett av att

jämlikhet och jämställdhet mellan enskilda människor och mellan olika

människor. Utan de omfattande insatser som gjorts under grupper av årtionden skulle vi haft ett långt segregerat samhälle än vi har. För mer många kvinnor med kort utbildning har vuxenstudier varit början till ett nytt liv. För många invandrare utgör svenskundervisning och annan kompletterande utbildning förmedlande länk in i det svenska samen hälls- och arbetslivet. För arbetslösa utgör den samhällsstödda vuxenutbildningen viktig chans att stärka sina möjligheter att på nytt få en fotfäste på arbetsmarknaden. Utvecklingen in i ett samhälle med ökande informationsmängd en bär på rad möjligheter medför också nya problem. Hur en men människor förhåller sig till all den information som finns att tillgå i det

moderna samhället är en jämlikhetsfråga. När stora grupper av

människor inte har tillgång till information och inte kompetens att omforma information till kunskap uppstår klasskillnader, där nya gränsen dras mellan dem kan och dem inte kan bearbeta och som som i sin vardag införliva den information som finns tillgänglig.

76 Bilaga 1

Enligt Statskontorets uppskattning finns miljon nära en människor i åldern 20-54 år som i formell mening endast har folkskole- eller grundskoleutbildning. Det råder fortfarande stora skillnader i utbildningsnivå mellan män och kvinnor, mellan olika kategorier av arbetstagare, mellan anställda i olika företag och organisationer och mellan befolkning i olika regioner i landet. Om vi inte lyckas jämna ut klyftorna riskerar vi att hamna i ett tvåtredjedelssamhälle, där en tredjedel av befolkningen på grund bristande utbildning är hänvisad av till kortvariga lågavlönade arbeten eller långvarig arbetslöshet, ofta med försämrat självförtroende och dålig självkänsla följd. som I tider av hög arbetslöshet är det särskilt viktigt med utbildning för framtiden. Det livslånga lärandet får stå för människors som motto strävan att genom utbildning förbättra sin ställning på arbetsmarknaden, öka inflytandet över det arbetet och vidga perspektiven i den egna personliga utvecklingen. Det är nödvändigt att människor vuxna tillägnar sig en förmåga både att sig till och att samtidigt anpassa kritiskt granska de förhållanden ständigt uppstår i samhället. nya som

Kunskap för arbetslivet

En god förmåga att anpassa arbetslivet och produktionen till och nya förändrade villkor är avgörande för att ett litet exportberoende land som Sverige skall kunna öka tillväxten och bibehålla välfärd och sysselsättning. Människors kunskaper och arbetsvilja samt deras förmåga att använda och utveckla ny teknik och aktivt medverka i förändring av arbetsorganisation kan de framtida konkurrensfördelama och därmed ge de nya jobben. Det ställer krav på ökad kompetens på alla nivåer. Enligt den sysselsättningsstudie genomförts OECD som av tillkommer det varje år ungefär tio procent arbetstillfällen med krav nya på högre kvalifikationer, medan lika stor andel arbetstillfällen med en enklare arbetsinnehåll försvinner. Tillskottet till arbetskraften av personer med ny utbildning utgör varje år endast två till tre procent.

Återkommande kompetensutveckling och utbildning

får därmed en ökad betydelse. Samspelet mellan formell utbildning och lärande i arbetet och på fritiden, är god grund för sådan utveckling. en En förutsättning för att kompetenshöjande insatser skall leda till verklig utveckling i arbetslivet är att dessa går hand i hand med arbetsorganisatoriska förändringar främjar lärande och kräver som ny kompetens. Det handlar önskvärd maktförskjutning när om en framtidens arbetsplats kännetecknas plattare organisation, av mer inflytande och ansvar för dem arbetar där, ett utvecklat lagarbete, som bredare arbetsuppgifter Än så länge utförs bara del alla osv. en av

Bilaga 1 77

arbeten på arbetsplatser med arbetsorganisation som möjliggör en en kompetensutveckling i arbetet. Visionen om det goda arbetet är ännu inte förverkligad. Där den lärande organisationen praktiseras visar den sig vara mycket framgångsrik både för den anställde och för arbetsgivaren, såväl i offentlig i privat sektor. Den ett naturligt och kontinuerligt som ger intresse för kompetensutveckling och den skiljer inte deltagarna i från produktionen på det sätt sker vid traditionell processen som personalutbildning. Erfarenheter och kunskaper kring dessa frågor finns dokumenterade bl.a. det arbete som bedrivits av genom Arbetsmarknadsverket, Arbetslivsfonden och Arbetsmiljöfonden. För utbildning i arbetslivet ansvarar i första hand arbetsgivarna. Det finns emellertid brister i rådande system. Man kan bl.a. peka på att den nuvarande intemutbildningen allt för ofta är begränsad och snävt funktionsinriktad samtidigt som den ofta gynnar dem som redan har en god utbildning. De inte får del av utbildning och utveckling fastnar i som mindre kvalificerade arbetsuppgifter eller riskerar arbetslöshet. Den ojämlika utbildningsnivån riskerar därigenom att förstärkas i det framtida arbetslivet.

Kunskap för vidare studier

Alla ungdomar erbjuds en treårig gymnasieutbildning, där alla nanu tionella gymnasieprogram innehåller en kärna studieförberedande av ämnen allmän behörighet till högskolan. Under lång tid framsom ger över utgör gymnasial vuxenutbildning nödvändig grund för att möjen liggöra för fler vuxna att studera vid universitet och högskolor. Den enskilda människans möjligheter och resurser skall vara utgångspunkten för all vuxenutbildning. Vuxenutbildningen skall svara mot mycket skilda behov och erbjudas på de studerandes villkor. Särskilda ansträngningar behöver göras för att förbättra yrkesverkmöjligheter till all utbildning, inte minst till högre utbildning. sammas Det är i detta sammanhang viktigt att utbudet av kurser och organisationen utbildningen är sådan att den motsvarar efterfrågan och stimuav lerar till vidareutbildning. Möjligheterna till deltidsstudier bör därvid beaktas liksom utbildningens placering i tid och rum så att yrkesverkdeltagande underlättas. Detta är också ett sätt att tydliggöra för sammas de studerande i vuxenutbildningen att det på olika sätt är utvecklande att läsa vidare och att olika vägar står öppna till högre utbildning. Samtidigt är det viktigt att undvika oönskade inlåsningseffekter som innebär att lediga platser står tomma i näringslivet medan de som kan fylla dessa vakanser befinner sig i utbildning. Därför krävs mångfald

J

78 Bilaga I 1

p

och flexibilitet. Vi har nu, och behöver också i framtiden, utbildning av skiftande slag. Det är önskvärt med ökad tillgänglighet till utbildning en för den vuxna befolkningen. I syfte att överbrygga avstånd och tid kan distansutbildning vara ett viktigt komplement till andra metoder. All erfarenhet visar att kortutbildade och andra är eftersatta i utsom bildningsväsendet är svårare att rekrytera till vidare utbildning. En strategi för livslångt lärande måste fokusera de erfarenheter finns som och de förutsättningar som krävs för att dessa grupper skall vilja gå in i utbildning och kompetensutveckling. Det bör understrykas att även med en ökad tillgänglighet av utbildning för den vuxna befolkningen måste individen ta en betydande del av ansvaret för den egna kunskapsutvecklingen. Ingen utveckling kan äga rum vare sig genom utbildning eller kompetensutveckling i arbetet utan den enskildes arbetsvilja och insatser tid och engagemang, av egen utan ekonomiska uppoffringar för den enskilde.

Uppdraget

Mål för ett nationellt kunskapslyft

Vuxenutbildningen har en lång tradition i Sverige och nästan halva befolkningen deltar i vuxenutbildning i någon form. De allmänna målen för den samhällstödda vuxenutbildningen finns publicerade i 1994 års läroplan för de frivilliga skolformema Lpf 94. För de skilda anordnarna av samhällsstödd vuxenutbildning har dessa allmänna mål olika tyngdpunkt. För det offentliga skolväsendet för vuxna gäller enligt skollagen dessutom ett fördelningspolitiskt mål, nämligen att främst de som fått minst utbildning skall få möjlighet att stärka sin ställning i arbetslivet och i det kulturella och politiska livet. För den utbildning utanför den samhällsstödda vuxenutbildningen som vänder sig till vuxna, har samhället hittills inte formulerat några mål. Kommittén skall som ett första steg utifrån befintliga utredningar m.m. av nuvarande utbildning för vuxna föreslå mål för ett nationellt kunskapslyft för vuxna som en del i en strategi for ett livslångt lärande. Kommittén skall därvid bedöma dels de allmänna målen för den om samhällsstödda vuxenutbildningen behöver revideras, dels hur dessa mål skall kompletteras för att omfatta alla former vuxenutbildning. Arav betet med att formulera målen skall ha sin utgångspunkt i att Sverige skall utvecklas kunskapssamhälle. En viktig utgångspunkt är som annan utbildningens centrala roll för att stimulera den ekonomiska tillväxten.

i

i

Bilaga 1 79

Detta är huvudstrategin för att bevara och utveckla vår välfärd och förhindra uppkomsten av ett tvåtredjedelssamhålle. Arbetet skall avspegla hela vuxenutbildningen. Resultatet av arbetet skall visa om och i så fall vilken kontinuerlig utbildning och fortbildning behöver i ett samhälle där kraven på kunskap höjs. som vuxna Kommittén skall bedöma vilka satsningar det behövs på grundläggande och gymnasiala utbildningar och på andra former av fortbildning och vidareutbildning. Bedömningen skall göras ur såväl den enskildes som samhällets och arbetslivets perspektiv. Ett flertal utredningar har arbetat med näraliggande frågor inom Arbetsmarknadsdepartementets och Utbildningsdepartementets ansvarsområden. Ytterligare några utredningar avslutas inom kort. En förteckning bifogas direktiven bilaga. I sitt arbete skall kommittén utgå som från statistik, kartläggningar, analyser och statistikbearbetningar som finns tillgängliga från utredningar, myndigheter, organisationer mil. Det är vikt att de resultat presenterats inom området bedöms i detta av som nya sammanhang. Kommittén skall i sitt arbete även beakta erfarenheter från andra länder inom vuxenutbildningsområdet. Särskilt skall erfarenheter från verksamheterna inom EU-program som Sokrates och Leonardo da Vinci samt Adapt beaktas i sammanhanget.

Frågor om ansvarsfördelning och finansiering

I ett andra steg skall kommittén ta ställning till vilken ansvarsfördelning skall gälla mellan den offentligt finansierade utbildningen och som arbetslivet för olika typer utbildningsinsatser. Härvid är frågan om av ansvaret för utbildningens finansiering central. Kommittén skall också föreslå vilket ansvar varje individ bör ta for sin egen kompetensutveckling. Mångfalden och flexibiliteten betraktas av tradition som positiva och omistliga inslag i svensk vuxenutbildning. Olika slag av vuxenutbildning överlappar delvis varandra och olika huvudmän är aktiva inom närliggande eller samma områden men med något olika syften och med skilda former av finansiering. Vuxna som efterfrågar utbildning eller kompetensutveckling har svårt att överblicka utbildningsutbudet och kan därför få svårt att avgöra vart de skall vända sig för att få tillgång till den utbildning de behöver. Å andra sidan får gränsdragning mellan olika utbildningsformer en och anordnare inte drivas så långt att utbildningar med likartade mål inte kan erbjudas med väsentligt olika arbetsformer, exempelvis på

80 Bilaga 1

distans respektive i med lärarhandledning eller med olika grupp mer arbetstakt. Arbetsfördelning och samverkan är viktiga inslag, om samhällets resurser skall kunna användas effektivt. Utvecklingen kunav skapscentra som bygger på samverkan och gemensamt resursutnyttjande mellan olika utbildningsformer är ett bra exempel på detta. Kommittén skall analysera i vilken utsträckning nuvarande former för vuxenutbildning och organisationen den samhällsstödda vuxenutav bildningen tillfredsställer de ökande behoven återkommande utbildav ning. Kommittén skall definiera roller och föreslå ansvarsfördelning en som leder till en rationell användning av samhällets och till att resurser så många vuxna som möjligt kan ta del i den utbildning de behöver och önskar.

Kommittén skall, i samverkan med kommittén arbetsm

om litikens roll, omfattning, inriktning och avgränsning dir. 1993:132 och 1995:33, analysera samspelet mellan arbetsmarknadsutbildning och den övriga vuxenutbildningen och skolan. Det inbegriper också kommunernas ansvar för ungdomar. Kommittén skall även utifrån arbetsmarknadspolitiska överväganden pröva möjligheten att påtagligt öka flexibiliteten i utbildningssystemet genom att föreslå ett arbetssätt som ger möjlighet till successiv intagning, mera individualiserad utbildning, etappavgångar möjliggör som avbrott för arbete, kombination utbildning och arbete en av m.m.

Som en tredje del i sitt arbete skall kommittén fördjupa sig på följande områden.

Vuxnas möjligheter att få utbildning på gymnasial nivå

Den frihet som följer mål- och resultatstymingen innebär på den av gymnasiala vuxenutbildningens område, till skillnad från grundskolans och gymnasieskolans, en mycket påtaglig frihet att dimensionera utbildningsresurser och utbildningsutbud. Alla kommuner anordnar inte vuxenutbildning på gymnasial nivå i den utsträckning efterfrågas, som och alla kommuner åtar sig inte heller att i enlighet med systemet med interkommunal ersättning betala för sådan utbildning i kom- - en annan mun. Frågan är om detta lett till ökade klyftor mellan olika kommuner och vilka effekter det haft på utbud och deltagande. Av arbetsmarknadsskäl har staten under ett antal år satsat betydande extra resurser för att öka möjligheterna för till bl.a. gymnasial vuxna vuxenutbildning. Staten har tydligt markerat att detta varit extra satsningar utöver kommunernas planerade vuxenutbildning. Aktuell statistik över elevantalet i komvux tyder på att kommunerna har dragit på ner

Bilaga 1 81

den reguljära utbildningen. En påtaglig koncentration till dagkurser har också skett under de senaste åren. Detta försvårar fritidsstudier och kan därmed innebära ökade krav på studiestöd. När arbetsmarknadsläget förbättras kommer kommunala neddragningar i den reguljära vuxenutbildningen inte längre att kunna kompenseras med extraordinära statliga resurser. Kommittén skall bedöma vuxna med sina varierande förutsättom ningar har tillfredsställande möjligheter att få utbildning i komvux. Därvid skall kommittén överväga möjligheterna att få vuxenutbildom ning på gymnasial nivå är tillräckliga dels ur den enskildes, dels ur arbetslivets synvinkel. Om det inte är fallet skall kommittén föreslå åtgärder för att förbättra förhållandena. Kommittén skall bl.a. överväga skall garanteras rätt till utbildning i vissa av gymnasieskolans om vuxna kärnämnen. Om kommittén finner det motiverat utifrån tidigare bedömningar, kan den även föreslå vissa förändringar beträffande rätten till grundläggande vuxenutbildning.

Pedagogisk utveckling

För det offentliga skolväsendet för vuxna innebär det nya styrsystemet att staten mål och riktlinjer samt följer och utvärderar, medan anger upp driftansvaret ligger på skolhuvudmännen. De nya förutsättningar som förändringarna i samhället och arbetslivet innebär, ställer nya krav på vuxenutbildningen, på dess elever, lärare och rektorer. Eleverna måste aktivt leda och forma sitt eget lärande, skolan måste alltmer bistå med handledning och inspiration till eleverna i deras eget arbete. Arbetsmetoder, pedagogik och organisation måste utvecklas för att motsvara dagens krav. Kommittén skall överväga åtgärder för att stimulera den pedagogiska utvecklingen inom den samhällstödda vuxenutbildningen. Om kommittén konstaterar att det finns hinder i föreskrifter eller styrsystem för en pedagogisk utveckling, skall kommittén lämna förslag på lämpliga förändringar. Kommittén skall särskilt överväga hur det faktum att vuxenutbildningen rekryterar hög andel invandrare och hög andel kvinnor kan en en tas till vara.

Sam råd

Kommittén skall samråda med utredningarna inom Arbetsmarknadsdepartementet arbetsm arknadspolitikens roll, omfattning, inriktning och om

82 Bilaga 1

avgränsning dir.l993:132 och 1995:33 och invandrarpolitiken dir.l994:l30 samt utredningarna inom Utbildningsdepartementet om studiestödssystemet dir. 1994:148, det inre arbetet i skolan dir. om 1995:19 och om distansmetoder inom vuxenutbildningen dir. 1995:69 samt den särskilde utredaren med uppdrag att planera och låta genomföra statlig utvärdering folkbildningen dir. 1994:12. en av

Ramar för kommitténs arbete

I den del gäller förslag till mål för ett nationellt kunskapslyft för som vuxna och bedömning av behovet utbildning för skall kommitav vuxna tén redovisa sina överväganden senast den 1 1996. mars I ett andra steg skall kommittén senast den 1 oktober 1996 lägga fram förslag till ansvarsfördelning mellan den offentligt finansierade utbildningen, arbetslivet och individen och till lämplig arbetsfördelning mellan olika anordnare samhällsstödd vuxenutbildning. av Uppdraget i sin helhet skall slutfört senast den l 1997. vara mars Kommittén skall beakta regeringens direktiv dir. 1994:23 till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden. Kommittén skall även följa regeringens direktiv till kommittéer och särskilda utredare om regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50 och jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124. Förslagen får inte leda till kostnadsökningar för staten eller kommunerna. Eventuella förslag medför ökade utgifter skall finansieras som genom omprioriteringar inom berörda områden. Kommittén får dock inte i sina förslag till finansiering omfördela medel anvisade konav junkturskäl till ordinarie verksamhet inom området. Kommittén skall före den 1 oktober 1995 komma in med budgeten plan över beräknade kostnader för utredningen.

Utbildningsdepartementet

Bilaga 1 83

Bilaga

Tidigare och pågående utredningsarbete

Kompetensutredningen har i sitt betänkande Kompetensutveckling - en nationell strategi SOU 1992:7 lagt förslag kompetensutvecklingen om i arbetslivet. Även Produktivitetsdelegationen SOU 1991:82 har behandlat dessa frågor. Den av Utbildningsdepartementet tillkallade Samverkansgruppen U

l989:D har presenterat rapporten Samverkan mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen Ds 1990:59. Utbildningsdepartementet tillsatte

därefter 1992 en arbetsgrupp med uppgift att stimulera utvecklingen av kunskapscentra. Arbetsgruppen har redovisat två delrapporter, Utveckling av kunskapscentra delrapport I 1991/92 och 1992/93. En slutrapport är under utarbetande. Betänkandet Kunskapens krona SOU 1993:23 från Utredningen om en effektivare vuxenutbildning behandlar statens roll beställare som av vuxenutbildning och behoven av grundläggande baskunskaper för vuxna samt distansutbildningen som en metod för att tillgodose dessa behov. Kompletterande databearbetning finns i rapporten Mer kunskam.m. om

pens krona Ds 1993:42.

Den analys som gjorts i betänkandet Ursprung och utbildning social snedrekrytering till högre studier SOU 1993:85 är stor betydelse ñr av ett fortsatt arbete med att finna former för att motverka den sociala snedrekryteringen till högre utbildning.

I Utbildningsdepartementets diskussionsunderlag Agenda 2000

-

Kunskap och kompetens för nästa århundrade Ds 1994:35 uppställs

som mål bl.a. att vuxna skall tillförsäkras rätt till kunskapskomplettering i princip motsvarande gymnasieskolans kärnämnen, varvid svenska, engelska och matematik nämns de viktigaste. som Statskontoret har på regeringens uppdrag kartlagt den målgrupp som saknar utbildning i kämämnena svenska, engelska, matematik och samhällskunskap Statskontoret, PM 1995:3 Vuxna saknar kompesom tens i vissa kärnämnen på gymnasienivå.

Utredningen om kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning har

lämnat sitt slutbetänkande Yrkeshögskolan SOU 1995:38.

På uppdrag av Nordiska Ministerrådet har nordisk s.k. tänketank en övervägt vilka kvalifikationer framtiden kräver också i ett som - europeiskt perspektiv. En slutrapport har presenterats i februari 1995, Guldtavloma i gräset Livslångt lärande för alla. -

84 Bilaga 1

Kommissionen för de europeiska gemenskapema 1994 Europeisk arbetsmarknads- och socialpolitik framtidsväg för Unionen. Vitbok, - en Stockholm: Finansdepartementet. Kommissionen för de europeiska gemenskapema 1994 Tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Utmaningarna och vägarna in i 2000-talet. Vitbok, Stockholm: Finansdepartementet.

Bilaga 2 85

Kunskapslyftets relationer till studiestöd,

arbetsmarknads- och

invandrarpolitik

I anslutning till figur l kan diskutera hur kunskapslyftet förhåller man sig till arbetsmarknadspolitik, studiestöd och invandrarpolitik. I den skissas hur arbetslös kommer till arbetsförmedlingen en och efter det att en individuell handlingsplan gjorts skulle kunna erbjudas upp en arbetsmarknadsutbildning i sin tur bedöms kunna leda tillbaks till som arbetsmarknaden. På motsvarande sätt anges i figuren hur "lågutbildad individ, en dvs. en individ med otillräcklig grund- eller gymnasieutbildning skulle kunna komma till kommunen och efter det individuell utbildatt en ningsplan gjorts upp kunde erbjudas en kunskapslyftsutbildning. Syftet med kunskapslyftet är att för individens del uppnå anställningsbarhet och delaktighet i samhällsutvecklingen, kunskaps- och kompetensnien vå utifrån vilken individen kan gå vidare direkt eller via ytterligare utbildning till arbetsmarknaden eller till andra lokala eller personliga verksamheter.

Uppehället under perioden i kunskapslyftsutbildning skulle finansie-

ras med hjälp av det statliga studiestödssystemet. För en arbetslös kan det vara naturligt att i första hand satsa på att, inom ramen för de aktiviteter inklusive arbetsmarknadsutbildning som

står till buds inom arbetsmarknadspolitiken, söka komma tillbaks till

arbetsmarknaden. Om individen beviljas arbetsmarknadsutbildning utgår utbildningsbidrag under utbildningstiden. Det kan visa sig när den individuella, arbetsmarknadspolitiska handlingsplanen görs upp eller att det för att individen skall ha senare en chans att få ett arbete krävs att individen skaffar sig grundläggande utbildning. Om den är av den typ i kunskapslyftet och inte kan som ges tillhandahållas inom ramen för arbetsmarknasutbildning bör individen snarast föras över till kunskapslyftsutbildning. Andra och organ aktiviteter som arbetsförmedlingen kan behöva hänvisa de arbetssökande till är exempelvis försäkringskassan för rehabilitering och arbetsmarknadsinstituten för fördjupad vägledning. Lågutbildade kan naturligtvis också komma till kunskapslyftsutbildningar direkt på eget initiativ eller från andra offentliga än organ arbetsförmedlingen, exempelvis försäkringskassan och socialnämnden.

86 Bilaga 2

Det samarbetsorgan antyds i figur l har en mycket viktig som funktion att fylla. Det gäller dels myndigheter med servieefunktioner inom kommunen arbetsförmedling, rehabilitering och socialtjänst som verksamheter kan behöva samordnas. Dels samverkan mellan vars motsvarande samarbetsorgan inom olika kommunerna för vilka det även kan viktigt att ha överläggningar kring vara gemensamma utbildningsplanering.

l

i

r

f Bilaga 2 87

Figur 1 Kunskapslyft och arbetsmarknadsutbildning

Arbetsförmedling

Individual Arbcts- Praktik handlings- marknadsplaner utbildning Jobb

samarbetsorgan

Kommunorgan

Indivi Iâiâslkâpslyttsutbnldmng:

duella smux

ulbüd folkhögskola

nmgs studieförbund plana amucenter annan utbildningsanordnare

88 Bilaga 2

För närvarande diskuteras förändringar inom både studiestödet, arbetsmarknads- och invandrarpoltitiken som berör kunskapslyftet. Till de viktigaste avvägnings- och gränsdragningsfrågor i det sammanhanget hör följande: Kan de grupper som är tänkta att utbilda sig inom kunskapslyftet också finansiera sin utbildning med hjälp av det statliga studiestödet Kan de utbildningsanordnare som är tänkta att svara mot utbildningsefterfrågan inom kunskapslyftet också engageras for detta och ge de tänkta utbildningarna Ger stödnivåema i olika stödsystem de rätta stymingseffektema Vilken avgränsning bör göras mellan arbetsmarknadsutbildning och kunskapslyftsutbildning Hur skall nyanlända invandrare integreras i kunskapslyftet Till de förslag som diskuteras hör att det nya studiestödssystemet skulle ge en enhetlig ram for de stödbehov som tidigare mötts genom studiemedel, SVUX och SVUXA. Studiestödet skulle liksom tidigare bestå av en lånedel och en bidragsdel. Bidragsdelen skulle variera för olika utbildningsnivåer och för äldre individer högst för utbildning vara på grundskolenivå, ligga på en mellannivå för utbildning på gymnasienivå och lägst för högre utbildning. vara För studier på gymnasienivå har två stödnivåer diskuterats en lägre för yngre t.ex. 20-25 år och en högre for äldre. Tanken är att ungdomar i första hand skall klara av sina gymnasiestudier före 20 års ålder och i alla fall inte av studiestödssystemet lockas att senarelägga dessa studier. En annan tanke är att flexibiliteten i möjligheterna att utnyttja studiestödet skulle öka. Förutom studier på hel- och halvtid har även andra nivåer diskuterats. En avtrappning med åldern av det antal terminer man maximalt skulle kunna få studiestöd för är också aktuell. För den ersättning som skulle utgå under tiden i arbetsmarknadsåtgärder har diskuterats en totalperiod på tvâ eller tre år med en avtrappning i en eller två omgångar. Arbetsmarknadsutbildningen skulle kunna komma att göras om till en mer yrkesinriktad, kortare omställningsutbildning. Denna omställningsutbildning skulle leda direkt över till arbetsmarknaden och landa antingen i ett arbete eller åtminstone i en praktikplats. Hårdare krav i form av tidigare anställningstid skulle också kunna komma att ställas på dem som skulle få del av de arbetsm arknadspolitiska åtgärderna. Arbetslöshetsförsäkring med stöd till enbart passiv väntan på jobb skulle kunna komma att försvinna. Vad gäller den första frågan om kunskapslyftet och möjligheterna för deltagarna att finansiera sin utbildning med hjälp av det statliga studiestödet vill kommittén framhålla följande:

Bilaga 2 89

Stödnivån bör vara densamma i all kunskapslyftsutbildning både under pröva på kurser, utbildning på grundskolenivå och gymnasieskolenivå för individer i åldersgrupp. samma Studier på distans bör också åtminstone delvis kunna finansieras med studiestöd. Ungdomar 20-25 år skall de ha sämre villkor än äldre i kun- skapslyftsutbildning på gymnasienivå Ungdomar bör naturligtvis inom gymnasieskolan uppmuntras att före 20-års ålder komma igång med och helst avsluta sin gymnasieutbildning. Ungdomarna bör inte heller av studiestödssystemet uppmuntras att senarelägga sina gymnasiestudier. Det är emellertid också angeläget att de ungdomar som av olika skäl inte kommit igång med sin gymnasieutbildning fore 20 års ålder inte av studiestödsskäl i onödan skjuter upp sina gymnasiestudier till efter 25 års ålder. Kommittén anser att en trappvis ökning av studiestödet från studiehjälpsnivå till fullt studiestöd vid 25 års ålder skulle kunna var en framkomlig väg när det gäller att göra avvägning mellan dessa en motstridande intressen. Det är vidare viktigt att inte den övre åldersgränsen sätts för lågt och avtrappningen i antal terminer man kan studera inte slår igenom för snabbt. Det är angeläget att man även i relativt hög ålder kan påbörja kunskapslyftsutbildning. Om studiestödet blir ett renodlat studiestöd, dvs. stödet utgår utan hänsyn till individens försörjningsbörda och levnadsförhållanden i övrigt

skulle vissa problem kunna uppstå. Om exempelvis socialbidrag eller utbildningsbidrag/SVUXA plus socialbidrag i vissa fall ger bättre

ekonomiska villkor än studiestöd under kunskapslyftsutbildning kan det leda till olyckliga inlåsningar och kortsiktiga lösningar med mycket negativa effekter på sikt. En fråga som borde diskuteras är om vissa delar av ett socialbidrag skulle kunna följa med individen i t.ex. kunskapslyftsutbildning. Den andra frågan handlar utbildningsanordnarna och de om om också kan engageras för de tänkta utbildningarna. Den frågan skulle kunna få en tillfredsställande lösning om: det i studiestödsreglema exempelvis angavs att studiestödet fick användas för gymnasieutbildning, komvux, statens skolor för vuxna, folkhögskola och kunskapslyftsutbildning. Det skulle täcka in det spektrum av utbildningsanordnare som antyds i figur det för kunskapslyftsutbildning som kommunerna upphandlar blev möjligt att fritt lägga ut och upphandla kunskapslyftsutbildning på olika typer utbildningsanordnare. av Den tredje frågan gäller främst relationen mellan studiestödet och utbildningsbidraget eller motsvarande i ett reformerat arbetsmarknadspo-

90 Bilaga 2

litiskt stödsystem. Om utbildningsbidraget ger bättre finansiella villkor än studiestödet kan det leda till vissa inlåsningseffekter. Individer som är berättigade till utbildningsbidrag kan komma att satsa på kortsiktiga yrkesinriktade lösningar i stället för t.ex. längre grundläggande en yrkesutbildning vilket skulle kunna vara bättre ur individens synvinkel på längre sikt. Den färde frågan handlar avgränsningen mellan arbetsmarkom nadsutbildning och kunskapslyftsutbildning och den är rationell. Ju om mindre skillnader i de stöd utgår till de befinner sig som grupper som i den ena och andra typen av utbildning desto mindre betydelse har det om det finns ett överlapp i de kurser kan ingå i respektive som utbildning. Störst kan problemen med inlåsningseffekter bli det är stora om

skillnader i stöd till arbetsmarknadsutbildningens fördel och om de

kurser som ingår i de olika typerna av utbildningsutbud är klart åtskilda I ett sådant fall skulle en arbetslös kunna komma att välja en arbetsmarknadsutbildning eller annan arbetsmarknadspolitiskt åtgärd i stället for en kunskapslyftsutbildning som kanske den bästa långsiktiga vore lösningen för individen. Det kan i dylik situation mycket svårt en vara att hålla på krav som skall leda rätt eller vägledning genom övertyga om vad som är rätt handlingsalternativ. De krav man skulle kunna uppställa är exempelvis att de som skall genomgå en arbetsmarknadsutbildning verkligen har yrkeserfarenhet och en en grundläggande utbildning det går att direkt bygga vidare på. som Grundläggande yrkesutbildning på gymnasienivå måste under alla omständigheter antingen kunna ges i kunskapslyftet eller som arbetsmarknadsutbildning. För den som i framtiden blir arbetslös eller vill söka sig till arbetsmarknaden for första gången eller efter ett längre uppehåll kan det bli näst intill omöjligt att få anställning utan en grundläggande yrkesutbildning.

Den femte frågan rör nyanlända invandrare och kunskapslyftet.

Förslag väntas från invandrarpolitiska utredningen om hur invandrarnas mottagande inklusive introduktion i svenska språket och samhället skall ordnas. Vilken roll kunskapslyftet kan få i det sammanhanget återstår att klargöra. De invandrare som redan har uppehållstillstånd i Sverige bör kunna delta i kunskapslyftet på samma villkor alla andra. som

Bilaga 3 91

för lärandet Europeiska året det livslånga

för och

Strategier kunskapslyft

lärande

livslångt

Sammandrag av en hearing i Rosenbad den 9 januari 1996 med experter på arbetsliv och lärande

Bilaga 3 93

Förord

År 1996 har EU förklarat Det europeiska året for livslångt lärande. som Med detta vill EU och dess medlemsländer markera att livslångt lärande står högt på den politiska dagordningen i värld kännetecknad en snabba och genomgripande förändringar. Genom utbildningsåret vill av de också främja utbildning och lärande under hela livet till förmån för människornas personliga utveckling och individuella initiativkraft, integrering i arbetsliv och samhälle, medverkan i den demokratiska beslutsprocessen och förmåga sig till ekonomiska, teknoloatt anpassa giska och sociala förändringar. 1996 är också det år Kunskapslyftskommitténs betänkanden om som mål, finansiering och ansvarsfördelning för det livslånga lärandet kommer att läggas fram. Kunskapslyftskommittén anordnade ett seminarium och hearing om Strategier för kunskapslyft och livslångt lärande den 9 januari 1996. Syftet att få inlägg från olika experter på arbetsliv och lärande. Vid var seminariet Kunskapslyftskommitténs ledamöter och sakkunniga gavs tillfälle att ställa frågor och diskutera. I föreliggande skrift, som är sammanställd och redigerad av fil. mag. Johanna Enberg, återfinns ett sammandrag inledningsanförandena och av sammanfattning vad experterna svarade på publikens frågor. en av

Stockholm i januari 1996

Åsa Sohlman Huvudsekreterare

94 Bilaga 3

Innehåll

Ett nationellt kunskapslyft en utmaning för Sverige - Ylva Johansson, statsråd

Kraven på utbildning i en ny yrkesstruktur Åke E Andersson, professor,

chef för Institutet för F ramtidsstudier

Vuxenutbildning i Danmark Bjarne Wahlgren, professor, Danmarks Lärarhögskola

Kompetensutveckling på arbetsplatsen Margareta F oyer, sekreterare,

fd. chef för Arbetslivsfonden i Gävleborg

Vuxenutbildningens bidrag till det livslånga lärandet

Staffan Larsson, professor,

Linköpings universitet

Ericssons strategi för kompetensutveckling Anne-Christine Carlsson, personalchef Ericsson Radio Systems AB

Diskussion

Bilaga 3 95

Ett nationellt kunskapslyft en utmaning

-

för

Sverige

Ylva Johansson, statsråd

I vårt land finns grundläggande enighet om att vi tillsammans måste en fördjupa och förbättra vår kompetens och vårt kunnande. Kommittén om ett nationellt kunskapslyft för är i sig själv ett uttryck för detta. vuxna Uppdraget, likaväl det arbete kommittén genomför, visar vikten av som att vi tvärs över partigränser eller intressen i strävan efter att skapa enas förutsättningarna för ett verkligt lyft. I allmänhet argumenterar vi för vår strävan i ljuset av de samhällsförändringar vi ser omkring oss. Vi pekar på arbetslivets krav som undan för undan ökar. Vi pekar på informationsflöden som kanske låter helt medborgarroll, men som också avkräver oss ansvar. oss ana en ny Det är lätt att skapa bild där vi samhällsförändringama komma en ser rullande och där kompetenshöjning blir ett bräckligt skydd i över oss, en värld av hot. Den bilden är farlig för den döljer det som jag betraktar som det allra viktigaste i diskussionen dagens samhällsutveckling. Den döljer om nämligen att vi valt att sträva efter ett samhälle där kunskapen och kompetensen står i centrum. Vi har valt ett samhälle där allt fler arbeten ställer större krav. Ett samhälle är öppet och blir en del av ett globalt sammanhang. Vi som har valt utveckling i den riktningen därför att det är den enda möjen ligheten att skapa ett rikare samhälle. Vi har också valt att gå in i ett kunskapssamhälle, eller informationssamhälle, för att fortsätta den strävan efter rättvis fördelning som länge präglat det svenska samen hällsbygget. Det finns också ett annat val innebär att samhället kapitulerar som inför utvecklingen, där de kan får skaffa sig den kompetens de som behöver. Det blir ett kunskapssamhälle bara för de invigda. Kvar finns en tillträde till arbetsmarknaden begränsas till de enklaste uppgrupp vars gifterna med de lägsta lönerna, och vars deltagande i det offentliga samtalet effektivt begränsas kunskapsbrister och kulturella barriärer. av

96 Bilaga 3

Detta är inte tomma hot. Att acceptera och sig till ett samhälle anpassa där många stängs ute och där klyftorna ökar är för mig otänkbart. Det finns de som vill betrakta kunskap personlig meriter-ing, som en ett sätt att skaffa sig exklusivitet. Som kunskapen blev värd om mer om färre hade den, drastiskt bryter mot den grunduppfattning en syn som som styrt vår utbildningspolitik. Som den dyrbaraste kunskapen om vore den som man är alldeles Som insikter och tankar först ensam om. om och främst vore en produkt, något skall säljas på marknad. som en Så kan man möjligen när det gäller inte när det resonera varor, men gäller kunskaper. Kunskap och kompetens är något mycket än mer en vara, och de kan aldrig utveckla sin fulla kraft i ensamhet. Kunskapen blir inte värd besitter den. Tvärt mer om man ensam om, mer spridd en insikt är desto större är nyttan den, också för av individen. Det är nämligen först när vi delar insikter och erfarenheter med andra som dessa kan sättas i sitt sammanhang. Det är först då vi kan tillämpa dem eller låta dem bilda grund för samtal och därmed personlig utveckling. Internationella undersökningar visar att länder med högre kunskapsnivå också får högre ekonomisk tillväxt. en Därför är det min uppfattning att ett kunskapssamhälle, det vill säga ett samhälle där vi bejakar utvecklingen mot allt större kunskapsinnehåll i samhällsliv och arbetsliv, inte bara är ett sätt att bevara vår ekonomiska styrka. Först och främst handlar det att skapa ett samhälle där om fler kan sina möjligheter. göra mer av Den utveckling vi sett de senaste åren har inneburit att makt har flyttats. Från centrala myndigheter och organisationer till individer och lokala organ. Det är utveckling bär på stora löften. Med modern en som informationsteknik kan allt fler få tillgång till de underlag gör det som möjligt att vara med i det demokratiska samhällsbygget. Samtidigt har kraven på medborgare höjts. Vi ställs allt oss som oftare inför komplicerade samhällsfrågor och reella målkonflikter. I ett öppet samhälle är det allas vår rättighet, också skyldighet att ta ett men aktivt ansvar för att finna vägar framåt. Rätten att delta får inte bli ett privilegium från vilket vissa stängs ute. Därför är en bred satsning på utbildning och kvalité den yttersta grunden för att kunna ta tillvara de möjligheter till fördjupad demokrati som utvecklingen ger. Vi kan inte med säkerhet veta något framtiden. Mengvi måste om ändå försöka förbereda för framtidens arbetsmarknad. Vi har inte oss råd att utbilda för gårdagens arbetsliv Det tycks till exempel behoven specialistkunskap blir som om av större. Samtidigt blir också kraven på generella, kungemensamma skaper större, vilket kan ut paradox. se som en

Bilaga 3 97

För kunskapsintensiv produktion krävs det många människors en ansträngningar. Att tillsammans i ett laganvända sina gemensamma respektive kompetenser för att lösa uppgiften blir då ett vanligare sätt arbeta. Lagarbetet kommer att kräva specialisering, också geneatt men rella kunskaper gör det möjligt att samverka och finna lösningar. som Att organisera arbete på ett sätt är lärande och flexibelt är inte som bara väg att göra arbetet intressant. Det handlar också om att en mer göra det effektivt. Resursutnyttj ande och rationell produktion måste mer också handla att använda arbetskraften effektivt. Då krävs en om organisation också de anställda möjlighet att växa. som ger Jag tror att den förändringstakt vi idag kommer att fortsätta. Vi ser räknar idag med att omkring 10 procent arbetena förnyas varje år på av sådant sätt att okvaliñcerade arbeten försvinner och mer kvalificeraett de arbeten kommer till. Det betyder att arbeten byts mycket fortare än arbetskraften, människorna. En årskull, den varje år kommer in på arbetsgrupp som marknaden, representerar inte än 2 procent. De flesta arbeten mer nya måste alltså skötas den gamla arbetskraften och så kommer det att av fortsätta att För den människan inte får chansen att utvecklas vara. som åtminstonde i takt med sitt jobb betyder det så småningom att inte längre kvalificerad för sitt eget arbete. Därför måste alla ha rätt till vara

utbildning och kompetensutveckling, inte gång i livet, utan gång på

en gång. Alla måste har rätt att utvecklas minst i den takt arbetet utvecklas, och helst lite fortare. Bara då får verktygen att påverka utveckman lingen. Det kommer ställas krav på alla, att lära och lära nytt, och att oss om beredda att göra det hela livet. Därför är det egentligen inte ett att vara enstaka kunskapslyft vi talar Vi talar att ständigt lyfta oss själva om. om och varandra, gång på gång. Men förutsättningen för att kunna delta i detta ständiga lärande är sist och slutligen god och stabil bas. En god grundläggande utbilden ning hög kvalité. av Skillnaderna mellan olika svenskars utbildningsnivå har inte Ökat.

Men i ljuset dagens krav får utbildningsklyftoma allt större betyav delse. Även skillnaderna inte ökar blir deras betydelse för varje om människas möjlighet att förverkliga det egna livsprojektet allt större. Därför behöver många människor utbildningsgrund. En grund en ny kompetens för att möta arbetslivets krav, fler möjlighet som ger som ger att delta i den demokratiska Men framför allt en grund som processen. plattform för att med sitt eget lärande del i bygget av ett ger en vara en kunskapssamhälle.

98 Bilaga 3

Utbildningspolitiken är ett de viktigaste och verksamma av mest fördelningspolitiska instrumenten. Att göra det möjligt for alla männi-

skor att bli kunskapssamhällets vinnare är samtidigt att erbjuda möjligheten att höja den kompetensen. egna Samtidigt är investering i kunskap, i kompetens, också det en ny viktigaste vi kan göra för att garantera god ekonomisk utveckling. en Ett nationellt kunskapslyft är också ett sätt att utveckla den viktigaste av landets naturtillgångar, de människor lever här. som Vi skall alltså skapa förutsättningar för nationellt kunskapslyft ett som måste vara rättvist i den meningen att det minskar klyftorna i samhället. Det måste dessutom garantera och god kvalité i var en utbildningen. Bara då kan nämligen kunskapem förvandlas till verktyg ett individen själv äger. Den kan bli kompetens och grund för indivien en den i ett livslångt lärande.

Ett nationellt kunskapslyft, och ett livslångt lärande for alla kan låta

som en ouppnåelig vision, som orealistisk retorik. Ingenting kunde vara felaktigare. Det enda orealistiska är att föreställa sig vårt land skall att kunna fortsätta att ett välfärdssamhälle utan sådan utveckling. vara en

Bilaga 3 99

i

Kraven på utbildning i en ny yrkesstruktur

Åke E Andersson, professor, chef för Institutet för F ramtidsstudier

Strukturomvandlingen yrkeslivet har accelererat de senaste fem åren. av Den trend har kunnat i förändringen av yrkeslivet har som man se förstärkts efter 1990. Om jämför 280 yrkesgrupper och delar in dem i tre olika man

kategorier kognitiva yrken kunskapsproduktion, interaktiva yrken

tjänsteproduktion och taktila yrken varuproduktion ser man att de taktila, varuproducerande, yrkena har gått i ett jämnt tempo fram till ner

1990. Därefter har detta accelererat och från att i dag utgöra under 20%

antalet yrken kommer de att utgöra ungefär 10% år 2010. Det av

innebär att 90% av jobben i framtiden kommer att finnas utanför det

område traditionellt kallar for hederliga arbeten. man

Yrkesstruktur

1970 1985 2010

Kognitiva Informativa Kunskapsprod. 27 % 34 % 50 %

Interaktiva T jänsteprod. 31 % 37 % 40 %

Taktila V aruprod. 42 % 29 % 10 %

Utbildningskraven har också förändrats. Inom de kunskapsintensiva yrkena kräver 1/3 dem fullständig universitetsutbildning, av de av interaktiva kräver l/6 detsamma och for de taktila yrkena är siffran ännu lägre. Det innebär att det är stor skillnad i kraven på utbildning en inom de olika yrkeskategoriema. När det gäller tjänsteutbildningar är de

100 Bilaga 3 sou 1996:27

i dag dåligt utbyggda i Sverige. Det finns t.ex. få motsvarigheter till de Service Management Schools finns i USA. Vi skryter som ofta med att det finns många duktiga tekniker i Sverige. Jämfört med andra OECDländer har svenska ingenjörer en mycket låg genomsnittlig utbildning på 13 år. Länder Finland, Schweiz, Tyskland, Kanada och USA har som en signifikant högre utbildningsnivå på ingenjörer. Här finns det ett behov av att lyfta utbildningsnivån på människor en grupp som man normalt inte ser som ett problem. För ungdomar är detta med utbildning problematiskt. De betraktar det svenska utbildningssystemet dåligt. som Om jämför svenska ungdomar med danska visar det sig danska man att ungdomar är nöjda med sin utbildning och att svenska ungdomar mer har ett betydligt lägre förtroende för utbildningssystemet. I den snabba omvandlingen yrkeslivet krävs det typ av en ny av utbildningar. Inom serviceområdet krävs fler medellånga utbildningar och inom kunskapssektom krävs det fler högskoleutbildade. Ett förslag på lösning problemet är förändring högskolesystemet. av en av Inledningsvis krävs realistisk debatt managementutbildningen en mer om inom servicesektom och vad den skall gå ut på. För det andra behövs ett tidigare möte med kreativitetsträning än vad är fallet på som nu högskolan. I dag handlar det mest korvstoppning med hjälp om av textböcker. Kreativitetsexperten Gudmund Smith i Lund att menar man borde förbjuda textböcker de första åren på högskolan, så att studenternas kreativa förmåga systematiskt tränas. I dag finns det stora problem med utslagning lågutbildade tar av som sig uttryck i arbetslöshet. I långtidssjukskrivna med låg gruppen utbildning är nu genomsnittsåldem för förtidspension 57 år och den är på väg mot lägre nivåer. För att förhindra detta krävs för det första rehabiliteringsstrategier som bygger på utbildningsinsatser, social rehabilitering och hälsovårdsinsatser. Ytterligare behövs det i alla regioner i Sverige andra en chansens utbildningsstrategi med hjälp de redan finns. av resurser som Slutligen finns det i dag otillräcklig kapacitet för utbildning för en unga på högskolenivå, speciellt när det gäller kreativitetsträning, samt en otillräcklig tillgång till kvalificerade utbildningar för yrken inom servicesektom.

Bilaga 3 101

Vuxenutbildning i Danmark

Bjarne Wahlgren, professor, Danmarks Lärarhögskola

I Danmark har satsat mycket på vuxenutbildning och 1995 kom det man förslag från utbildningsministeriet och regeringen inom detta nya område. Utbildningsministeriet har antagit en IO-punktsplan om utbildning och regeringen tagit initiativ till förstärkning av vuxenuten bildningen, vilket baseras på de senaste årens erfarenheter. Ett begrepp genomgående präglat diskussionerna är behovsorientering. Man vill som vuxenutbildning serviceapparat skall finnas i samhället. se som en som Diskussionerna kring vuxenutbildningen i Danmark har bestått av fyra olika delar. För det första är det viktigt att komma forbi utbildningsbarriären, dvs. det motstånd finns mot att börja utbilda sig. som För det andra måste det finnas flexibilitet i utbildningssystemet. För det tredje måste utbildningen ha god kvalitet och för det fjärde måste en vuxenutbildningen kunna samspela med arbetslivet. Det har visat sig att det finns ett motstånd mot att utbilda sig hos dem har kort utbildning. 1989 kom det i Danmark en lag om som utbildningsstöd för vuxenutbildningen, vilket har blivit en stor förändring för de lågutbildade. De hittills varit svårast att motivera som strömmar till vuxenutbildningama. En uppföljning av denna lag har nu visat att vuxenutbildningen upphov till ett intresse för ännu mer ger utbildning. Man har kunnat att utbildning verkligen motiverar se människor. I undersökning 1991 visade det sig de lågutbildade en att av hade deltagit i vuxenutbildning året innan 40% kvar i utsom var bildningssystemet och motsvarande undersökning 1994 visade att det fanns 65% aktiva i vuxenutbildningen dem deltagit året innan. av som Ett annat argument for vuxenutbildning är att den inte bara motiverar människor utan även aktiverar dem. Av dem deltar i undervisning som har 20% blivit föreningsaktiva och 25% mer samhällsintresserade. mer Det är ett viktigt argument att vuxenutbildningen bidrar till bättre demokrati. En sammantagen konsekvens av detta är att man tar större initiativ på sin arbetsplats. Varför har då vuxenutbildningen blivit en sådan succé i Danmark Det beror på att utbildningsministeriet så konsekvent har prioriterat denna satsning på utbildning av lågutbildade samt att både facket och arbetsgivarsidan har stött detta förslag. I

102 Bilaga 3

Danmark har man en flexibel organisation av vuxenutbildningen med flexibla undervisningsmöjligheter. Man har öppen utbildning, vilket en bl.a. innebär att man även kan delta i vuxenutbildning på universitetsnivå samt enbart läsa delar av kurser. Det finns också möjligheter till att kombinera den danska motsvarigheten till AMU, komvux och folkbildning. Man kan samtidigt delta i undervisning inom de olika utbildningsfonnema och undervisningen skall utgå från den enskilda personens behov. Där lägges stor vikt vid att kombinera och samarbeta mellan den allmänna delen av vuxenutbildningen och den arbetsmarknadsinriktade. Tanken är att det skall leda till flexibla medarbetare som har möjlighet att ställa in sig på olika områden. Vuxenutbildningen i Danmark vill erbjuda kvalitet och överskådlighet. Utbildningsmiljön skall präglad den deltar, i vara av grupp som detta fall Även lärarutbildningen måste anpassad till av vuxna. vara vuxenundervisning och den speciella pedagogik krävs för detta. som Forsknings- och utvecklingsarbetet är viktigt. Just satsar 100 nu man miljoner kronor för de närmaste fem åren, vilket fördubbling från är en tidigare. Forskningen kommer dels att ske inom heter ett program som utveckling av mänskliga i arbetslivet och dels inom ett resurser grundforskningsprogram vuxenutbildning. Man satsar även på om speciell vägledning för studerar. Dessutom satsar på ett vuxna som man ADB-baserat informationssystem så att utbildningarna skall bli lättare att överskåda. Ett stort ansvar för vuxenutbildningen läggs på de enskilda arbetsplatsema. I Danmark har infört jobbrotation, där arbetslös kan man en få ett jobb medan den innehar jobbet t.ex. skaffar sig ytterligare som utbildning. Detta har man mycket bra erfarenheter och det har av fungerat bra de senaste 10 åren. Vissa större företag koncentrerar sig på att ha mycket jobbrotation. Vidare har satsat på utbildning på man arbetsplatsen. Nu måste alla företag ha utbildningsplan för sina en anställda. Den danska regeringen och utbildningsministeriet är mycket motiverade när det gäller genomförandet planerna för vuxenutav bildningen.

Bilaga 3 103

Kompetensutveckling på arbetsplatsen

Margareta Foyer, sekreterare, f chef för Arbetslivsfonden i Gävleborg

Arbetslivsfonden tillfällig statlig myndighet arbetade under var en som åren 1990-1995. Uppdraget handlade att bidra till förnyelse av om svenskt arbetsliv, där bl.a. skapade 25.000 arbetsplatsprogram. man Tanken att bl.a. arbeta med utbildning och kompetensutveckling ur var arbetsplatsperspektiv. Arbetslivsfonden verkade i en period av ett förändring på arbetsmarknaden, vilket skapade ett stort tryck på att förändra arbetsorganisationen. Tillsammans med olika arbetsplatser satsade arbetslivsfonden 10 miljarder på att utveckla arbetsorganisationen under femårsperiod med lågkonjunktur. en Varför ville då förändra arbetsorganisationen Man såg att för man ökat utbyte, ökad lönsamhet, effektivitet och konkurrenskraft att ge ett måste kompetensutveckling kopplas till förnyelse arbetsorganisaen av tionen. I utvärderingen kom fram till att en förändring av arbetsman organisationen ökad produktivitet vilket isolerade utbildningsingav en satser inte gjorde. Slutsatsen detta är att utbildningsinsatser måste av stöda förändringar i arbetsorganisationen. Det vill säga att arbetsorganisationen och kunskap kan omsättas leder till kompetens och som kan i sin leda till lärande organisationer och leaming by doing". tur Därmed är det arbetsplatsen blir lärosalen. som Många de exempel på organisationer som deltagit i Arbetslivsav fondens arbete dokumenterades hos Arbetsmiljöinstitutet. Här följer några exempel på företag och organisationer: Det första exemplet är företaget Ovako Steel där det ansågs avgörande att alla i framtiden skulle känna engagemang och få svängrum. De genomförde ett mycket stort program för kompetensutveckling där dels tog kunskaper den egna organisationen och man ur dels plockade ihop utbildningar kunde passa behoven. Man som prioriterade speciellt kvinnor ofta förhindras att avancera i som stålarbetarkarriären. Det andra exemplet kommer från Folktandvården, där man ville utnyttja den kompetens fanns i organisationen så effektivt som som möjligt. Alla skulle arbeta till sin formella kompetensnivå samt upp även lära varandra. Resultatet blev att tandsköterskoma kunde av

104 Bilaga 3

användas inom organisationen. Man minskade kostnaderna och blev mer mer effektiva. De som fick utbildning kunde genast gå tillbaka till arbetet och omvandla den till praktiskt arbete.

Det tredje exemplet är från Iggesunds bruk där har satsat på man en plattare arbetsorganisation. Man tog bort ett antal chefsled för få att bättre effektivitet. Minst 5% arbetstiden skall omfatta lärande i av arbetet. Man har använt sig branschorgan, bildningsförbund och av regionala högskolor för utbildning.

På geriatriska kliniken på Sandvikens sjukhus satsade på man omorganisation och på att utbilda biträdespersonal, vilket gav engagemang och insikt för förändringar i organisationen. Slutligen exempel från ett Gargnäs Elteknik i det inre av Lappland. Där ansåg att kompetensman utveckling för alla anställda nödvändigt för företagets överlevnad. var Vad man kan lära sig dessa exempel är bl.a. att ledarrollen av förändras och att i ledarens kompetens måste ingå utvecklingsatt ge möjligheter för alla anställda. Lärandet skall ständigt ske i arbetet, det skall finnas utrymme att något nytt och det skall tillåtet prova vara att

växa. Allas delaktighet är förutsättning för att det skall gå bra. Man

en skall även kunna möjligheter i rationalisering och avveckling. se Kvinnors och mäns villkor är inte alltid lika i arbetslivet och detta

måste vägas in i kompetensutvecklingsarbetet. Man kan inte kommende-

ra fram förändringar utifrån. Förändringen sker på den verksamegna hetens villkor och det finns inga färdiga lösningar på detta.

Förändringsarbetet måste förankrat och det skall finnas vara en gemensam idé och vision. Kompetens hos arbetskraften gör den mindre sårbar och mer flexibel. I dag är det viktigt att kapabel, ta vara ansvar, vara kompetent och flexibel. Den sociala kompetensen kommer bli att en viktig beståndsdel liksom att kunna ta och Det ledarskapet ge. nya innebär att kunna utveckla människor i arbetet. Alla skall kunna se en helhet och kunna påverka det totala resultatet.

Bilaga 3 105

Vuxenutbildningens bidrag till det

lärandet

livslånga

Stajfan Larsson, professor, Linköpings universitet

Det finns relation mellan lärandet finns i vardagen och en som vuxenutbildning. Man måste starta i ett vidare perspektiv när undersöker man möjligheten till att få kunskap i samhället. Kunskap finns även utanför utbildningssammanhangen, i vardagen och lagrat i teknologin. När det gäller lärandet består det två delar: medvetandet och av handlandet. Vårt medvetande är ständigt aktivt tankar, intryck och av fantasier. Genom handlandet påverkar vi vår omvärld. Lärandet är en kombination dessa och innebär förändring av tolkningen av processer en vår omvärld. av De möjligheter till lärande finns i vardagen är bl.a. genom som arbetslivet och massmedia. Vi spenderar mycket tid på arbetet och använder mycket tid till att konsumera massmedier. Vardagslivets kvalitet källa för lärandet är central. Inom yrken med rutinmässigt som innehåll utvecklas inte tolkningar. I andra yrken krävs det lärande nya hela tiden med följden att vardagslivet för dessa människor ständigt består tolkningar och ett nytt lärande. När det gäller massmedier av nya kommer olika människor i kontakt med olika sidor mediema. av Massmediema har ett mycket varierat innehåll och där kan lära sig man mycket. Vissa TV-program Bingolotto och Gladiatorema fungerar som å andra sidan inte något potentiellt lärande. Man skulle kunna säga som att det finns ett samband mellan ett rutinartat arbetsliv och ett rutinartat nyttjande massmedier. Detta innebär att även vardagen skapar en av växande kunskapsklyfta. Vuxenutbildningens mening skulle kunna vara att bryta vardagens mönster och att introducera tolkningar, dvs. att skapa en positiv nya kunskapscirkel. På grund utbildningen utvecklar intressen av man nya i vardagen. Man börjar kanske titta på TV-program och läser nya nya sidor i dagstidningen, vilket innebär att vardagslärandet blir annorlunda. Vuxenutbildningen leder också till att får personlighet, man en ny självförtroendet ökar och att ställer krav på sig själv. Man får man nya vardag, arbetsliv och ett annat deltagande i samhället. en ny ett annat

106 Bilaga 3

Problemet med vardagslärandet kan att stannar på vara man upp ett ställe och inte kommer vidare. Därför måste vardagslärandet utmanas för att utvecklas. Vi har en bra utbildningstradition i Sverige. Vuxna människor i Sverige är oftare i kontakt med utbildning än människor i andra länder. Men vuxenutbildningen är ojämlik. De har högre basutbildning som deltar i högre utsträckning än de har låg basutbildning, vilket bidrar som till ökade kunskapsklyftor. När det gäller vuxenutbildning skall ha man möjligheten att delta; skall ha tid och råd. För dem får Svuxa man som i dag kostar det kanske 25 000 på ett år i lån eller minskade inkomster

jämfört med har arbetslöshetsersättning.

om man Det blir helt enkelt för dyrt for många människor att studera. Man måste dessutom tro att det är någon idé att utbilda sig for att få ett arbete. Här leder den stora arbetslösheten till en osäkerhet. Om vuxenutbildningen skall bidra till livslångt lärande måste den för det första utmana de tolkningar människor redan har. För det andra som krävs autenticitet. Alltför ofta lär sig för att få betyg. Mycket man av det gång lärt sig minns inte längre, vilket innebär som man en man att utbildning är ineffektiv på vissa sätt. Tanken med utbildning bör vara att den skall vara till hjälp i vardagen sig det handlar praktiska vare om färdigheter eller filosofiska överväganden i livet. För det tredje måste vuxenutbildningen relevant. För all utbildning är detta utmaning vara en

i allmänhet. Vuxenutbildningen är bättre än ungdomsutbildningen i detta

hänseende.

Sammanfattningsvis kan säga att bra vuxenutbildning

man en ger människor en ny livsvärld den klarar att hantera dessa frågor. om av

Bilaga 3 107 sou 1996:27

Ericssons strategi för kompetensutveckling

Anne-Christine Carlsson, personalchef Ericsson Radio Systems AB

Ericssonkoncemen har 82.000 anställda, hälften arbetar i ca varav Sverige och resten utomlands. Vi finns i än 100 länder. Bland de mer områden där Ericsson är framgångsrika är mobiltelefoni, ett område som ökar mycket kraftigt, och AXE, där vi är världsledande. Dessutom har Ericsson ett antal andra produkter inom området telekommunikation. Vad är viktigt för Ericsson är kommunikation mellan människor som med hjälp tekniska lösningar. Kunden står i centrum och styr utav vecklingen. telekommunikation expanderar snabbt. År 2000 räknar Området man med 1/5 jordens befolkning kommer att ha tillgång till en egen att av telefon. Tillväxten kommer speciellt att ske inom det mobila området. Marknaden har också förändrats med tanke på att man avreglerat telemarknaden i många länder; många gamla monopol bryts upp, vilket innebär antalet operatörer ökar och det blir ökad konkurrens. De att marknaderna för Ericsson är följer: USA, Sverige, Italien, största som Kina, Storbritannien och Japan. På sista tiden har Ericsson vuxit mycket i Asien, vilket innebär måste arbeta mycket internationellt. att man När det gäller tekniken så fördubblas mikroelektronikkretsamas prestanda varje l/z år. Utvecklingen går alltså mycket fort. Produktionen går även mycket snabbare i dag än för några år sedan. En telefon 1988 tog tre timmar att producera tog 1994 tolv minuter. som Inom Ericsson går 20% omsättningen till forskning och utav veckling, vilket förutsättning för konkurrenskraftiga produkter. är en 60% de och produkter säljs i dag existerade inte för tre av system som år sedan och det visar på den mycket snabba förändringen på marknaden. Vi bedriver forskning och utveckling i 20 länder i världen. För Ericsson är det viktigt att utnyttja kompetens på ett globalt sätt genom fånga de bästa medarbetarna runt i världen. Detta ställer att upp om även krav på Ericsson som koncern. För att kunna samarbeta över hela världen vill Ericsson ha något som håller alla medarbetare. Vi satsar mycket på kulturell kompesamman och värderingar. Tre ledord för detta är: professionatens gemensamma lism, medmänsklighet och uthållighet. Om man tittar på åldersför-

108 Bilaga 3 ,

delningen inom Ericsson i Sverige att det finns många ser man unga medarbetare. Chefema är något äldre. När det gäller generationsskillnadema måste man ta hänsyn till kulturella skillnader. Man måste vara lyhörd. Den hastiga förändringen verksamheten ställer höga krav på av kompetens. Inom de närmaste åren räknar med att 20.000 de man av 80.000 anställda måste byta arbetsuppgifter inom Ericsson.

Av denna anledning har kompetensutveckling hög prioritet inom

Ericsson. Vi har ett projekt där vi arbetar med just kompetensnu försörjning. Inom detta utgår från kunden och analyserar det behov man man har. Man tittar dels på det långsiktigt behöver och dels s.k. man kritisk kompetens, det behövs just i dag. Därefter görs analys som en av situationen och man genomför personalutvecklingssamtal samt gör kompetensprofiler m.m. De olika typer kompetensgap då visar av som sig löses antingen genom köp av företag eller olika typer individuell av

kompetensutveckling genom att samarbeta med universitet och

nyrekrytera. Detta ingår i den årliga i kompetensplanering, processen där man även försöker långsiktig. Utomlands utvecklar vi lokal vara kompetens genom de svenska medarbetarna finns på plats. I som svenskarnas kontrakt utlandstjänst ingår att måste lära om man upp ett antal personer.

Kompetens handlar mycket att tillgodogöra sig information och om kunskaper, använda dem och sist inte minst även dela med sig men av sina kunskaper.

Utvecklingen av kompetensen sker yrket, social genom genom kompetens dvs. samarbete, kommunikation och kulturell förståelse - genom att kunna fatta beslut affarskompetens dvs. kunskap samt genom om Ericsson, kunder och konkurrenter. En aspekt när det gäller annan förändringen kompetens är rekrytering. T.ex. Affärsområde av motsvarar Radios årliga rekryteringsbehov civilingenjörer 2/3 alla civilav av ingenjörer examineras i dag inom området telekommunikation. som

Bilaga 109 j

Ericssons kompetensmodell

Affárskompetens: Delkompetenser Yrkeskompetens: Delkompetenser relaterade till förståelsen Ericssons krävs för att sörja för produkter av som affärsverksamhet och mål det gäller och service gällande externa och interna när dess marknader, konkurrenter, kundbehov. politiska och sociala omgivningar.

Social kompetens

Social kompetens: Delkompetenser som krävs för att kunna samarbeta ett riktigt satt med manniskor utanför och imianiör Ericsson.

f

Individuell kapacitet

Individuell kapacitet: Personliga egenskaper av en mer stabil karaktär, främst for rekrytering och urval.

Inom Ericsson är det viktigt for alla att kunna samarbeta och alla har med människor att göra. Något är mycket viktigt för kompetenssom utvecklingen inom Ericsson är att koncentrera sig på hur kan bli man på lära sig själv och inte minst andra gör att kan få all bra att som man den kompetens man behöver. som

Bilaga 3 lll i

Diskussion

Här nedan har diskussionen sammanfattats i form av de in-

ledandes svar. Exempel på frågor som ställdes är:

vad måste lära sig och kunna i framtiden

- man

vilken valfrihet finns inom utbildningssystemet

-

orsaker till avhopp från utbildningar

hur problemet med kompetens ut

ser vuxnas

vad behövs for att kunna delta i det livslånga

- som lärandet

Anne-Christine Carlsson: När det gäller äldres kompetens är informationstekniken ett problem; att kunna använda information är inte ett hinder för människor. Vad de däremot är mindre bra på är yngre yngre att uttrycka sig skriftligt både på svenska och engelska och att göra presentationer.

Margareta Foyer: Ett bekymmer med den kompetens vuxna har i dag, det generellt, är att de kunskaper vuxna har är gamla om man ser som och inte alltid användbara i det nuvarande samhället. Med tanke på att så många människor är arbetslösa har vuxenutbildning viktig uppgift. Vad vi har sett, speciellt när det gäller en projekt för utveckling kvinnokompetens, är att utbildning leder till av bättre självförtroende, självkänsla och förmåga att kunna känna makt en över sin situation.

Staffan Larsson: Det är viktigt att komma ihåg att utbildning är ideologi

och inte neutral fråga. För det första skall utbildning ta sin uten gångspunkt i livet helhet och arbetet viktig fråga i livet. Man som är en måste självklart ha relevant utbildning för arbetslivet. För det andra en är det viktigt med livskompetens i allmänhet och det har inte med formell utbildning att göra. Slutligen är det så att myndig människa en

112 Bilaga 3

aktivt deltar i livets utveckling och inte enbart passiv åskådare. Att är en anpassa utbildningen till ett specifikt yrke är inte bra. Det kan bli farligt att endast fokusera på en aspekt. Man måste ha bred på vad en syn som behövs och får inte låsa sig. Det har uppstått situation där människor har tid att en ny massor av utbilda sig p.g.a. den höga arbetslösheten. Problemet är att vuxenstudiestödet är så lågt. Det blir osäker investering att låna ihop till en gymnasieutbildning, speciellt för familjeförsöijare. Det kan bli så att folk hellre går sysslolösa än utbildar sig denna anledning. För övrigt av spelar det inte heller någon roll utbildar sig. Oavsett det vem som om är de som har jobb eller de är utan så blir fler människor sysselsatsom ta. I dag kan människor rädda för att ta tjänstledigt för studier, vara p.g.a. att de tror att de kan förlora jobbet. Det är uppgift att stärka en folk i att ta ledigt för utbildning. Det måste finnas ett brett utbud av utbildningsmöjligheter för arbetslösa. I Sverige har vi ett bra läge för vuxenutbildningen jämfört med andra länder. För det första har vi levande folkbildningstradition och för en det andra en studieledighetslag. Problemet i dag är inte bara att människor har för lite kompetens. Många arbeten inte tillräcklig ger användning människors kompetens. Det är sida arbetslivet av en av som man måste utveckla. Det har lärt sig för länge sedan försvinner. man När det gäller avhopp från utbildningar får de negativa effekterna inte överdrivas. De kan bero på många olika anledningar, folk får arbete eller dyl. Men kan att antalet avhopp är olika i olika man se system. Avhoppen är större inom områden civilingenjörer medan det är få som avhopp inom KOMVUX.

Bjarne Wahlgren: Att finna en utbildning uppfyller alla de krav som som ställs i dag på kompetens och demokrati är svårt. Att produktionen helt skulle bestämma vilken utbildning skall finnas är inte som demokratiskt. Därför skall inte skapa utbildningar för att enbart man uppfylla snäva produktionsmål. Folkbildningen i allmänhet är fundamental för den demokratiska utvecklingen. I Danmark har länge haft hög arbetslöshet. Åren 1989-1993 man hade man stora utbildningsprojekt för arbetslösa. Det har visat sig att det är omöjligt att förutse vissa situationer när det gäller utbildning. Om man ser till vad utbildningen syftade till för de arbetslösa visade det sig att det inte är någon skillnad på deltog i bred allmän kurs om man en eller en yrkesinriktad utbildning. Man lär sig inte på sig den mer vare ena eller den andra utbildningen. Det är inte viktigt vad gör utan man att man gör något. Längden på utbildningen visade sig dock göra en skillnad på vilken kunskap inhämtade. Om jämför dem man man som

Bilaga 3 113

gick utbildning på 3 månader med dem gick 9 månader ser man en som skillnad. Även engagemanget och intresset för utbildningen har visat en sig viktig för vilken kunskap man inhämtar. vara Det danska systemet är behovsorienterat och det gäller både mer individens och arbetsplatsemas behov. En förutsättning för de individuella lösningarna ligger i överskådlighet och vägledning som är specifik för Idealet år utbildning ligger mitt emellan vuxna. en som arbetsplatsutbildning och utbildning i systemet samt en en annan kombination av dessa. Sedan kort kommentar till avhopp. Avhoppen beror i hög en utsträckning på undervisningsmiljöema och undervisningen, men även på lärarna är dåliga. Undervisningen är alltså både socialt och att pedagogiskt dålig och det gör att människor inte vill gå klart utbild-

ningen.

Åke E Andersson: För ungdomar och dem som befinner sig utanför arbetsmarknaden gäller inte skall deras utbildning. Man att man styra måste få välja själv. Dessutom måste ha i åtanke att det inte går man speciellt snabbt att utbilda människor. Det tar t.ex. 4-5 år att skaffa sig högskoleutbildning och för att åstadkomma ett kunskapslyft är stora en investeringar nödvändiga. Om faller arbetsmarknaden är snabba man ur insatser mycket viktiga. Här gäller förutsättningar som vid samma rehabilitering. Man kan inte alltid förutsäga vad specifik utbildning kan vara bra en för. Ett exempel är till arbetsmarknadssituationen efter om man ser andra världskriget så finns det yrkeskategori aldrig har varit en som utan arbete och det är statistikema. Det är en yrkesgrupp som är adaptiva till frågeställningar och har metodkunskap. Resultatet av nya detta är att när det gäller utbildning måste även erbjuda sådant som man kan tyckas meningslöst vid första anblicken. Gällande avhopp från utbildningar så är det stort när det finns många obligatoriska kurser. Man har kunnat att de väljer mer fritt och se som läser enstaka kurser inte hoppar sin utbildning i utsträckning. av samma Det innebär att de läser enstaka kurser klarar sig och får jobb, som medan de går fasta utbildningar mår sämre. Tendensen är mycket som tydlig. De är osäkra vill gå linje där de kan få jobb. De som är som en begåvade och säkra går å carte-utbildning. Det är viktigt att ta en eget för sin situation och inte ledas av en yrkesvägledare. ansvar Problemet är att många människor kräver legitimationsstämplar för sin utbildning. Det finns inget säger att blir bättre för att man har som man en färdig examen.

Statens offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur går det U. 26. Ny kurs för trafikpolitiken + Bilagor. K. - 2. Samverkansmönster i svenskforsknings- 27. En strategiför kunskapslyft och livslångt lärande. finansiering.U. U. Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser.C. 4. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför regeringskonferensen 1996.UD. Politikområdenunderlupp. Frågor om EU:s första pelareinför regeringskonferensen 1996.UD. Ett år medEU. Svenskastatstjänstemäns erfarenheter av arbeteti EU. UD. 7. Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. UD. Batterierna en laddadfråga. M. - 9. Omjärnvägenstrañkledning m.m. K. 10.Forskningför vår vardag.C. ll. EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför två- och trehjuligamotorfordon.K. 12.Kommuneroch landstingmedbetalningssvårigheter.Fi. 13.Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. 14.Budgetlag regeringensbefogenheterpå fmansmaktens område.Fi. 15. Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte utvidgning. UD. 16.Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, utträdesrätt,medborgarskap och mänskliga rättigheteri EU. UD. 17.Bättretrafik medväginformatik.K. 18.Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, försäkringar. Fö. 19.Sverige,EU och framtiden.EU 96-kommitténs bedömningarinfor regeringskonferensen 1996. UD. 20. Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. U. 21. Reform och förändring.Organisationoch verksamhetvid universitetoch högskolorefter 1993års universitets-och högskolereform.U. 22. Inflytande riktigt Om elevers rätt till inflytande,delaktighetoch ansvar. U. 23.Kartläggningoch analys av denoffentliga sektorns upphandling av varor och tjänstermed miljöpåverkan.N. 24. Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga EU-ländersförslagoch debattinfor regeringskonferensen 1996.UD. 25. Från massmediatill multimedia- ___________,_._t digitaliserasvensktelevision.Ku.

l

att Blztl.. , :.;l.2 n i F07- 5 1:395

sTüçlatHOll/l

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet Jordbruksdepartementet Vem bestämmer vad EUzs interna spelreglerinför Offentlig djurskyddstillsyn. 13 regeringskonferensen 1996.4 Kulturdepartementet Politikområden underlupp. Frågor om EU:s första pelare inför regeringskonferensen 1996.5 Från massmediatill multimedia - Ett år medEU. Svenska statstjänstemäns att digitalisera svensk television. 25 erfarenheterav arbetet i EU. 6

Av vitalt intresse. EUzs utrikes- och Näringsdepartementet

säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. 7 Kartläggningoch analys av den offentliga sektorns Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga upphandling varor och tjänster med av och ekonomiska aspekter av EU:s sjätte miljöpåverkan. 23 utvidgning. 15 Förankringoch rättigheter. Om folkomröstningar, Civildepartementet utträdesrätt, medborgarskap och mänskliga Fritid i förändring. rättigheteri EU. 16 Om kön och fördelning fritidsresurser. 3 av Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs Forskning för vår vardag. 10 bedömningar inför regeringskonferensen 1996.19 Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga Miljödepartementet EU-länders förslag ochdebatt inför Batterierna en - laddadfråga. 8 regeringskonferensen 1996. 24

Försvarsdepartementet Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, försäkringar. 18

Kommunikationsdepartementet

Om järnvägens trañkledning m.m. 9 EU-mopeden. Ålders- och behörighetskrav för två- och trehjuliga motorfordon. l 1 Bättre trafik med väginformatik. 17 Ny kurs för trafikpolitiken + Bilagor. 26

Finansdepartementet Kommuner och landsting med betalningssvårigheter.12 regeringens befogenheter Budgetlagfmansmaktens område.14

Utbildningsdepartementet

Den nya gymnasieskolan hur går det 1 - Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering.2 Samordnad rollñrdelning inom teknisk forskning. 20 Reform och förändring. Organisationoch verksamhet vid universitet och högskolorefter 1993års universitets- och högskolereform. 21 Inflytande riktigt Om elevers rått till inflytande, delaktighet och ansvar. 22 En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande.27

FRITZES

Beställningar: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Fax 08-20 50 21, Telefon 08-690 91 90