Vuxenutbildare ser på sig själva : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

VUXENUTBILDARE

PÅ

SÄLVA

SER SIG

:22534

WW UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

t®

Statens offentliga utredningar EMM 1996:188 E! Utbildningsdepartementet

Vuxenutbildare

ser på sig själva

Delbetänkande av för Kommittén om ett nationellt kunskapslyft vuxna Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds av svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets törvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall remiss. - svara Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Illustration: Uggla och mus, Lasse Åberg

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20476-2 Stockholm 1997 ISSN 0375-250X

Förord

Regeringen tillkallade i juni 1995 en parlamentariskt sammansatt kommitté för ett nationellt kunskapslyñ för vuxna, Kunskapslyñskom-

mittén, Dir 1995:67 och Dir 1996:71. Den l mars 1996 lade kommit-

tén fram sitt första delbetänkande En strategi för kunskapslyj och livslångt lärande SOU 1996:27, där målen för denna strategi presenterades. Strategin vilar de tre hömpelarna ungdomsutbildning, kunskapslyñ för och livslångt lärande. Satsningarna inom dessa vuxna tre områden får inte betraktas för sig utan måste ses som en helhet. var Kunskapslyftskommittén KLK har i sina direktiv bland annat som uppdrag att bedöma med sina varierande förutsättningar har om vuxna tillfredsställande möjligheter att få utbildning i kommunal vuxenutbildning. Kommittén skall också överväga om möjligheterna att få vuxenutbildning på gymnasial nivå är tillräckliga, dels den enskildes, ur dels ur arbetslivets synvinkel samt överväga om vuxna skall garanteras rätt till utbildning i vissa gymnasieskolans kärnämnen. Därutöver av skall kommittén överväga åtgärder kan stimulera den pedagogiska som utvecklingen inom den samhällsstödda vuxenutbildningen. Om kommittén konstaterar att det finns hinder i föreskrifter eller styrsystem utveckling skall kommittén enligt sina direktiv lämna för en pedagogisk förslag på lämpliga förändringar. Riksdagen har under 1996 i anslutning till den s.k. sysselsommaren sättningspropositionen bland annat beslutat särskild vuxenutom en bildningssatsning. Den skall genomföras under fem år med start den 1 juli 1997 och omfatta minst 100 000 helårsplatser per år. Särskilda statliga medel fördelas till kommunerna för detta ändamål. Satsningen skall också bidra till att utveckla former för att möta vuxnas nya utbildningsbehov i framtiden och därmed efter femårsperioden kunna resultera reformerad vuxenutbildning. i en Den särskilda vuxenutbildningssatsningen innebär nya förutsättningar för Kunskapslyftskommitténs arbete. Enligt sina tilläggsdirektiv skall kommittén följa den särskilda satsningen på vuxenutbildning. Syftet med detta är att ge kommittén nödvändiga erfarenheter för att kunna dra slutsatser och förslag till den reformering av vuxenutbildningen som ge på 2000-talet avlöser den särskilda satsningen. De ursprungliga direktiven till Kunskapslyftskommittén angav också att kommittén skulle fördjupa sig två områden, dels vuxnas möjligheter att få utbildning på gymnasial nivå, dels möjligheter att stimulera pedagogisk utveckling inom samhällsstödd vuxenutbildning. För att

fördjupa sina kunskaper inom dessa områden utarbetade kommittén två enkäter, till komvuxenhetema och statens skolor för varav en vuxna samt ytterligare en till Folkbildningsrådet för folkhögskolor och studieförbund. Folkhögskolorna bereddes möjlighet att kommensenare tera Folkbildningsrådets svar. Enkätsvaren har nu sammanställts. Det är Kunskapslyftskommitténs förhoppning att svaren, kommentarerna och diskussionen i anslutning till svaren skall fördjupa både de organisatoriska och pedagogiska diskussionerna hos olika vuxenutbildare och inspirera till utveckling av verksamheten, speciellt inför och under den särskilda vuxenutbildningssatsningen. Kommittén är också angelägen om att få från olika respons

vuxenutbildare på de tankar som fors fram i rapporten.

Kunskapslyñskommittén skall återkomma till de frågor som berörs i denna rapport i betänkanden. Förslag i huvudsak berör senare som pedagogiska frågor kommer att behandlas i ett delbetänkande som planeras till slutet av 1997, medan frågor som i huvudsak är av organisatoriskt slag kommer att behandlas endera i de årliga avrapporteringama av satsningen som kommittén har i uppdrag att redovisa till regeringen den 1 april 1998 och den 1 april 1999 eller i kommitténs slutbetänkande skall avlämnas senast den 1 år som mars 2000. Enkätema liksom denna rapport har utarbetats Thorbjörn Levin. av En referensgrupp har deltagit i arbetet med att utarbeta komvux-/SSVenkätema och värdera inkomna svar på dessa enkäter. Referensgruppen har bestått av följande skolledare inom komvux: Ulla Carlsson, Nacka Jan Kraft, Norrköping Elsie Nordén, SSV Härnösand Cathrina Strandberg, Nordmaling Torgny Svensson, Malmö samt John Quick, Gagnef Kunskapslyftskommittén vill med denna rapport bidra till att tankar och idéer väcks som leder till en fortsatt reformering den svenska av vuxenutbildningen.

Stockholm i december 1996

Anders Arnesson /Åsa Sohlman Thorbjörn Levin Marie Bucht Marjut Torpo

Innehållsförteckning

Förord

l Sammanfattning och slutsatser 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.1 Sammanfattning resultat 8

av . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1.1 Komvux 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 1.1.2 Statens skolor for SSV 11 vuxna . . . . . . . . . . . . . . .

1.1.3 Folkhögskoloma 13

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1.4 Studieförbunden 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Slutsatser 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Inledning 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Komvux 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.1 Organisatoriska frågor 33

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.1.1 Grundläggande vuxenutbildning och SFI 33

. . . . . . . . . 3.1.2 Att blanda nivåer och skolformer 36 . . . . . . . . . . . . . .

3.1.3 Gymnasial utbildning 38

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.1.4 Förläggning i tid 46

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.5 Studiestödssystemet 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.1.6 Förändringsbehov 51

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2 Organisatoriska pedagogiska frågor 54

- . . . . . . . . . . .

3.2.1 Integration gymnasieskola komvux 54

- . . . . . . . . . . . 3.2.2 Koncentrationsläsning i komvux 56 . . . . . . . . . . . . . . 3.2.3 Målgrupper 58 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2.4 Flexibilitet, kreativitet och självförtroende 61

. . . . . . .

3.3 Pedagogiska frågor 62

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.3.1 Vuxenpedagogik i praktiken 62

. . . . . . . . . . . . . . . . .

3.3.2 Ny läroplan, nya kursplaner, betygskriterier

-

pedagogisk utveckling 68

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.3 Möten med olika deltagargrupper 70 . . . . . . . . . . . . . . 3.3.4 Studieavbrott i komvux 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.3.5 IT-media Distansutbildning

- omvärldsorientering 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.3.6 Kvalitetssäkring utvärdering uppföljning 82

- - . . . . . .

3.3.7 Pedagogisk utveckling forskningsanknytning 84

- . . . . 3.4 Komvux inför framtiden 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Slutsatser och diskussion 90 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Statens skolor för SSV 103 vuxna . . . . . . . . . . . . . 4.1 Organisatoriska frågor 103 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2 Pedagogiskafrågor 105

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Slutsatser och diskussion 108 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Folkhögskolor 111 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.1 Målgrupper lll

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Utbud 114 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.3 Pedagogiska frågor 116

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Slutsatser och diskussion 120 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Studieförbund 123 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.1 Målgrupper 123

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Utbud 125 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.3 Pedagogiska frågor 127

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4 Slutsatser och diskussion 130 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7 Källor och litteraturtips 133 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor:

Bilaga Enkät till Folkbildningsrådet åtgärder om för att stimulera pedagogisk utveckling

inom folkhögskolan, daterad 1996-02-16 135

. . . . . . .

Bilaga Enkät till samtliga komvuxenheter och

SSV-skolor om organisatorisk och

pedagogisk utveckling inom komvux och SSV,

daterad 1996-03-03 141 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga Enkät till Folkbildningsrådet om åtgärder för att stimulera pedagogisk utveckling inom

studieförbunden, daterad 1996-03-06 149 . . . . . . . . . .

Bilaga Förfrågan till samtliga folkhögskolor

om

eventuella kompletteringar till Folkbildningsrådets svar avseende pedagogisk utveckling inom folkhögskolan, daterad 1996-06-13 155

. . . . . . .

Sammanfattning och slutsatser

För att få en uppfattning dels om vuxnas möjligheter till utbildning, dels vilka hinder för pedagogisk utveckling komvux och statens skolor om

för SSW upplever skickade Kunskapslyftskommittén i mitten av

vuxna

mars 1996 ut ett frågeformulär med frågor om organisatorisk och pedagogisk utveckling inom komvux och SSV. Svarsfrekvensen var

70%, vilket måste betecknas som mycket bra. Folkbildningsrådet erhöll i slutet av mars 1996 två skrivelser från

KLK innehållande ett antal frågor som behandlade pedagogisk utveckling i studieförbund respektive folkhögskolor. Folkbildningsrådets

svar avseende studieförbundens verksamhet hade innan det översändes till KLK remitterats till samtliga studieförbund för yttrande. Folkbildningsrådets svar avseende folkhögskolomas verksamhet hade

förankrats i en referensgrupp bestående av ett antal folkhögskolerektorer.

KLK beslutade med tanke på de olika förutsättningar som gäller för -

folkhögskoloma att översända Folkbildningsrådets svar för eventuella

-

kompletteringar till samtliga folkhögskolor. Detta skedde i juni 1996. Endast ett fåtal folkhögskolor inkom med kompletteringar. Direktiven till Kunskapslyftskommittén tar utförligt upp ett antal

frågeställningar som berör kommunens ansvarsområde och den kommunala Vuxenutbildningens verksamhet. Därutöver tar direktiven

också upp åtgärder för att stödja pedagogisk utveckling inom den samhällsstödda vuxenutbildningen. Föreliggande rapport har därför sin

tyngdpunkt i den kommunala vuxenutbildningen. Statens skolor för folkhögskoloma och studieförbunden får därmed en något mer vuxna,

undanskymd plats i rapporten. För den som utförligare vill studera speciellt folkbildningens uppkomst och utveckling kan lästipsen i slutet av rapporten ge några uppslag. Lästipsen är tänkta att ge såväl ett historiskt perspektiv som en beskrivning av Vuxenutbildningens nuvarande omfattning och inriktning.

8 Sammanfattning och slutsatser

1.1 Sammanfattning av resultat

Nedan sammanfattas svaren från komvux, SSV, folkhögskolor och studieförbund var för sig. Därefter diskuteras gemensamma slutsatser inom områdena organisation och pedagogik.

1.1.1 Komvux

Resultaten sammanfattas under rubrikerna Organisatoriska frågor,

Organisatoriska pedagogiska frågor samt Pedagogiska frågor.

-

Organisatoriska frågor

Drygt hälften av komvuxenhetema rapporterar att invandrarna domine-

rar på grundläggande vuxenutbildning, speciellt den tidigare delen. En

annan och ny tendens är att två av tre enheter att de uppger ensamma ansvarar för SFI-undervisningen i kommunen. Möjligheterna att studera på olika nivåer har ökat hos de flesta komvuxenhetema. Vissa problem finns dock. De kommunala be-

sparingarna har ibland minskat utbudet, vilket gjort valmöjlighetema

färre. Samverkan mellan gymnasial vuxenutbildning och gymnasieskolan tycks också försvåra att samtidigt läsa på olika nivåer.

Endast en femtedel av enheterna att de uppfyller kommuninne-

anser

vånarnas behov gymnasial utbildning. Yrkesutbildningen har minskat

av

kraftigt. En flexibel utveckling kurssystemet hindras inte det nuvarande

av av

kurssystemet men det behöver kompletteras på några punkter, säger fem

av sex enheter. Det skulle bland annat behövas ett modernt, nationellt fastställt, kursutbud, som vänder sig till lågutbildade med behov av

kompetenshöjning, exempelvis grundskoleanknutna påbyggnadsutbildningar och yrkesinriktade orienteringskurser.

En majoritet av enheterna rapporterar att kvällskurserna har minskat i reella tal i den kommunen. I de små kommunerna är de två egna huvudsakliga skälen resursbrist och brist på studerande. I övriga

kommuner är skälet att resurserna har skurits ned och att dagkurser

prioriterats av politikerna och/eller skolledama. I några fall direkt anges att skolledama orkat med att organisera kvällskursema, eftersom dagkursema ökat men skolledningsresursen.

1996:188 Sammanfattning och slutsatser 9 SOU

Flertalet stora enheter har kurser/aktiviteter på lördagar och/eller under inte har det planerar för det. De medelstora

sommaren. De som

och mindre enheterna hänvisar till brist på deltagare och villiga

resurser, lärare, del anför också traditionellt tänkande som skäl. men en

Genomgående från de minsta till de största enheterna framförs

- mycket kritik det nuvarande studiestödet och mot CSN. Det är mot alldeles för många olika system. Att inte få studera med bibehållen a-kasseersättning upprör. Studiestödspoängen tar dessutom inte hänsyn till elever med särskilda behov utan är lika för alla. Att behöva låna till

grundläggande vuxenutbildning upplevs också stötande. Enheterna inte att det finns några formella hinder för flexibili-

anser

För reellt ökad flexibilitet krävs läroplan, egna enheter, bättre

tet. egen

samverkan med andra vuxenutbildare och vuxenanpassade kurser som komplement till de nuvarande. Enheterna är också övertygade om att bättre studiestöd och rätt till gymnasial utbildning skulle gynna vuxnas

möjligheter till fortsatta studier.

Organisatoriska pedagogiska frågor

-

Komvuxenhetema inte några som helst fördelar med integration ser

komvux gymnasieskola, bortsett från dels samverkan kring udda

-

kursutbud, dels samordning i små kommuner för att öka det gymnasiala utbudet för vuxenstuderande. Där integration förekommer förlängs

dessutom nästan alltid studietiden för de vuxna deltagarna.

Gymnasiekursen i tyska, franska eller varför inte spanska åtta veckor heltid: "Så har vi gjort i många år och eleverna är mycket nöjda

Nu fortsätter vi med andra ämnen. eller Det går inte att koncentrationsläsa i den utsträckning komvux gjort tidigare, eftersom ens

integrationen med gymnasieskolan gjort att komvux måste följa traditionell utläggning kursema. Så olika ser verkligheten ut men

av

sammanfattningsvis kan ändock konstateras att koncentrationsläsningen

ökat de senaste tio åren.

Självklart att lågutbildade äldre och skall få kompensatorisk

yngre

utbildning i komvux, säger nästan alla enheter. Flertalet enheter anser däremot utbildning pensionärer är uppgift för exempelvis

att av en

studieförbund eller folkhögskolor inte för komvux.

- Det är inte kurser krävs för att stärka kreativitet och självförtrosom

ende hävdar enheterna utan en utveckling mot en mer problem-

- -

orienterad undervisning, ett processbetonat arbetssätt, etc.

10 Sammanfattning och slutsatser

Pedagogiska frågor

Komvuxenhetema har inte nått den ideala situationen, flertalet men

enheter arbetar aktivt med att vidareutveckla vuxenpedagogiska

förhållningssätt. Det finns dock problem t.ex. integration med gym-

nasieskolan och hårt pressade kursplaner och betygskriterier. Det finns också enheter, där utbildningen liknar traditionell gymnasieut-

mer

bildning.

Flertalet komvuxenheter är överens om att lärarna träffas oftare nu

och diskuterar innebörd och konkretiseringar kursplanemål och be-

av tygskriterier. Det är dock inte självklart att det också leder till pedagogisk utveckling men de flesta enheterna anser emellertid det. Flertalet komvuxenheter är mycket nöjda med sina lärare. För den

erfarne läraren är inte bakgrundsmångfald i elevgruppen ett problem

utan en tillgång. Många komvuxenheter lägger också ner mycket arbete på att ge så goda förutsättningar möjligt inför studierna. Där är

som studievägledarens professionalitet avgörande. Invandrares kunskaper inom olika områden tas dock alltför litet i anspråk. Vid vissa enheter riktas särskilda insatser mot kvinnorna i komvux. För att nå lågutbildade män förutsätts enligt flertalet enheter

uppsökande verksamhet och/eller samverkan med andra myndigheter.

De negativa studieavbrotten beror enligt komvuxenhetemas samstäm-

miga uppgifter på den studerandes ekonomi men också på en alltför hög

studietakt dvs. på CSN:s villkor för att få helt studiestöd.

Datorer med anslutning till Internet och olika databaser är relativt

vanligt på flertalet komvuxenheter. Den nya tekniken kräver ny

metodik/pedagogik. Arbetssättet blir mer individuellt och problem-

baserat. Elevernas egen aktivitet och ansvar gynnas och lärarens roll utvecklas alltmer mot handledande och stimulerande funktion. en

Distansutbildningen ökar, och enheternas samarbete med SSV utvecklas.

Databaser och Internet används i många kurser t.ex. för det enskilda

arbetet eller fördjupningsuppgifter. Företag och offentliga organisationer används huvudsakligen för studiebesök, för att hämta gästföreläsare, för att få tillgång till praktikplatser/arbetsplatsförlagd utbildning och för enskilda arbeten/grupparbeten och tördjupningsuppgifter. Också studiebesök och dagstidningar kopplingen till näringsliv och omvärld.

ge

Kursutvärderingar görs oftast i komvux. De svarar mest frågan

vad eleverna tyckt om undervisningen, mindre om hur kursen stämt med

målen i kursplanen. Enstaka enheter har redovisat politiska initiativ i utvärderingsfrågor. Kvalitetssäkring diskuteras.

Enheterna hävdar med bestämdhet att komvux fortfarande är

en

spjutspets och en föregångare inom det kommunala skolväsendet.

Sammanfattning och slutsatser ll

Komvux är bra på att tillmötesgå behov, att lyfta de studerande, att

hjälpa och att finna sig själv, att öka människors självtillit.

var en

Forskning inom det vuxenpedagogiska området är kraftigt undersatt speciellt kommunal och statlig vuxenutbildning. Enheterna

- vad avser vill förstärka forskningen inom detta område, knyta forskare och

praktiker närmare varandra och knyta forskarna till lärartjänster på

komvuxenheter.

Komvux inför framtiden enheternas önskemål:

-

egen läroplan eller åtminstone en jämfört med gymnasieskolan likvärdig beskrivning av vuxenutbildningen, dess mål, syften etc.

i den nuvarande läroplanen, enhet med samverkan mellan vuxenutbildningsanordnare, egen

grundskoleanknutna påbyggnadskurser och orienteringskurser av

olika slag, utvecklad och stärkt forskning lärarutbildning personalfort- - bildning och framför allt annat ett bättre studiestödssystem.

1.1.2 Statens skolor för SSV

vuxna

De tvâ statliga skolorna för vuxna i Härnösand SSVH och Norrköping SSVN har båda svarat tillämpliga delar av den enkät som gick ut

till komvuxenhetema.

Organisatoriska frågor

Grundläggande vuxenutbildning och svenska för invandrare förekommer inte i dessa statliga skolor. Gymnasial vuxenutbildning och påbygg-

nadsutbildning omfattar i huvudsak allmänna, ekonomiska och tekniska

ämnen och förekommer endera som ren brevdistansutbildning SSVN

eller distansutbildning kombinerad med en eller flera sammansom

dragningar per kurs skolan varvad utbildning, SSVH. Då är kvälls-

och helgtid populära studietider, enligt uppgift med utmärkta resultat.

Även sommarkurser förekommer SSVH erfarenheterna från dessa men

är ännu relativt ringa. Den yrkesinriktade gymnasiala utbildningen har

minskat SSVH eller helt försvunnit SSVN. SSV har samma målgrupper som komvux. Engagemanget för dessa är enligt båda enheterna stort. Utbildning för äldre vuxna 65 år och

däröver betraktas inte som en prioriterad uppgift för skolorna.

12 Sammanfattning och slutsatser

De studieekonomiska förutsättningarna kan förbättras. Beräkningen CSN-poäng for deltagare i varvad utbildning är jämförbar med den av för studerande i komvux. Den stora målgruppen för SSVN brev- distanselevema får inte alls studiemedel, såvida inte brevstudiema utgör en mindre kompletterade del till komvuxstudier. Företrädarna för de båda skolorna ser många utvecklingsmöjligheter för att förbättra vuxnas möjligheter att få utbildning gymnasial nivå. I brevdistansutbildningen är det upp till den enskilde att på sina villkor koncentrera undervisningen i större eller mindre utsträckning. I den varvade utbildningsfonnen tillämpas koncentrationsläsning regelmässigt. Den har enligt SSVH inte ännu utvecklats optimalt men utvecklingsarbete pågår.

Pedagogiska frågor

Att vuxenpedagogik levande realitet för de båda SSV-skoloma är en ger enkätsvaren klara bevis for. Eleverna ges ett stort ansvar för sina studier när det gäller studiernas uppläggning. Frågan hur SSV skall kunna skapa goda möjligheter för exempelvis aktivt elevinflytande trots att eleverna sitter utspridda över landet diskuteras livligt skolorna. Distansutbildningen hade tidigare begränsade möjligheter att utveckla sitt arbetssätt när det gällde gemensamma diskussioner, undersökningar och grupparbeten. Med modem teknik ökar nu emellertid möjligheterna till exempelvis diskussioner, trots att deltagarna inte finns på samma

plats. Där är det enligt skolornas uppfattning främst lärarnas vilja och

fantasi som sätter gränser. Det finns inte någon utbildning för komvuxlärare än mindre for distanslärare. Paradoxalt nog kan ändå distansutbildningen fungera som

föregångare till en förändrad lärarroll. Övergången till bland annat IT-

baserat kursmaterial och IT-media förändrar av enkätsvaren att döma både elev- och lärarroll. Kunskapsförmedlaren blir mer handledare. När man kommer över till frågan om att tillvarata vissa gruppers -

speciellt kvinnors och invandrares erfarenheter och kunskaper i

undervisningen framhåller skolorna att det varierar från ämne till ämne samt att man har mycket få invandrare bland sina elever. Lågutbildade män måste sökas upp på arbetsplatser och om de är arbetslösa via exempelvis arbetsförmedlingen. Om undervisningen kan genomföras på arbetsplatsen, så underlättas såväl rekrytering studier. som Vuxna elever lämnar ibland vuxenstudier vid SSV av samma orsak som ungdomar lämnar gymnasieskolan. De främsta orsakerna till studieavbrott är arbete, ekonomiska skäl och andra studier.

Sammanfattning och slutsatser 13

De båda statliga skolorna främst SSVH med enbart varvade utbildningar utnyttjar i mycket stor utsträckning interaktiva medier -

pedagogiska hjälpmedel. Internet används i språk. I de naturorien-

som

terande ämnena ingår sökning i databaser och deltagande i diskussions-

möten via Internet. I de Samhällsorienterande ämnena uppmuntras deltagarna att söka information och kunskap. Undervisning via ITV-

studios och videokonferenser är andra exempel på interaktiva metoder

som utnyttjas i undervisningen. Det är inte bara komvux som vässar de pedagogiska spjutspetsarna.

Båda skolorna betonar att de arbetar hårt med att utveckla och förnya distansutbildningens olika former. Former för olika slag utvärderingar vid de båda skolorna av diskuteras. Det handlar då bland annat om att delta i olika nationella och att kontinuerligt göra utvärderingar mot olika mål prov egna

kursmål, övergripande mål, etc.. Det handlar också om externa

utvärderingar. V

Båda SSV-skoloma betonar att samverkan ett mer planerat sätt måste till mellan forskare/doktorander och Vuxenutbildningens arbetsplatser. Man hävdar också att det faktiskt sker väldigt litet forskning inom vuxenutbildningssektom i allmänhet och distansutbildning i

synnerhet.

Inför den nära framtiden vill SSVH få möjlighet att rikta uppdragut-

bildningen även till kommunerna för att i samarbete utveckla distansmodeller olika slag. Vid SSVN för tillfället inte beredd av är man

uttrycka önskemål inför framtiden, eftersom befinner sig mitt i

att man

ett utvecklingsskede och först vill resultatet av dessa pågående

se insatser.

1.1.3 Folkhögskoloma

Organisatoriska frågor

I basen för folkhögskolornas verksamhet ligger bland annat att tillgodose de krav på målgrupper som statsmakterna har framhållit i folkbildningspropositionen. Mot den bakgrunden har också en stor del folkhögskolornas statsbidrag direkt öronmärkts för riktade insatser för

av

de prioriterade Dit räknas kortutbildade, invandrare och

grupperna. personer med funktionshinder.

Utbildning vid folkhögskolor för kortutbildade ger enligt Folk-

bildningsrådet än ökade kunskaper i allmänna ämnen. Den sociala mer kompetensen stärks likaså kompetensen för lärande. För invandrare

14 Sammanfattning och slutsatser

anses folkhögskolan med sin intematform passa särskilt väl. En folkhögskola har i sitt svar dock anfört att prioritering invandrare av ger låg status bland folkhögskoloma, att lärarutbildningen brister i rekrytering av invandrarlärare och att borde göra kvalitativ utvärdering man en

av folkbildningen till invandrare. Bland människor med funktionshinder

finns många med kort och bristfällig utbildning. Undervisningen en måste individanpassas. Ofta saknas också läromedel for dessa grupper påpekar Speciell lärarkompetens måste också rekryteras. För man. att tillgodose äldre studerandes studiebehov har folkhögskolorna byggt ut externa verksamheter lokaliserade till tätortema. F olkhögskoloma har under de senare åren tilldragit sig ett allt större intresse från både ungdomar och syo-konsulenter alternativ som en utbildningsform till gymnasieskolan. Detta gäller även en grupp något äldre ungdomar, vilka ofta har avbruten grund- eller gymnasieskola en bakom sig. Folkhögskolan har då blivit andra chans. en Kursutbudet i folkhögskolorna domineras allmänna kurser, det vill av säga behörighetsgivande kurser på grundskole- och gymnasienivå. De yrkesinriktade kurserna avser kurser eftergymnasial nivålhögskolenivå, exempelvis fritidsledarutbildning, inforrnationsutbildningar samt data- och ekonomiutbildningar. De estetiska kurserna musiklinjer, avser bild- och formlinjer Därtill kommer övriga kurser bibel- och m.m. livsåskådningskurser, miljökurser, idrottskurser m.m. och korta kurser, de senare ofta med folkrörelse- och organisationsprofil. Folkbildningsrådet betonar värdet av de allmänna kurserna. Flera folkhögskolor menar dock delvis i polemik med Folkbildningsrådet - att yrkesutbildningen inom folkhögskolans värld mycket väl kan utvecklas till att omfatta yrkesutbildningar grundläggande och gymnasial nivå. Om de allmänna kurserna inte möjlighet också till

gav formell

kompetens och behörighet för högskolestudier tror Folkbildningsrådet att betydligt färre personer skulle söka sig till folkhögskolan.

Pedagogiska frågor

En vanlig tillämpning avfolkhögskolemetodiken är enligt F olkbildningsrådet att läraren både utgår från sina erfarenheter och kunskaper och samtidigt ser till att deltagarna inventerar sina och låter dem komma gruppen till del. Sedan utvecklar gemensamt pedagogisk man en

process for det ämne eller avsnitt skall studera. En viktig

man målsättning for detta är att studierna inte bara leder till ökade kunskaper utan också till ett större självförtroende och ansvarstagande hos den

Sammanfattning och slutsatser 15

enskilde studeranden. Lärarrollen är sedan alltid föremål för förändringar inte minst i takt med IT-utvecklingen som också får sitt genomslag på folkhögskoloma. Folkbildningsrådet påpekar dock att de studerande i en nyligen genomförd undersökning inte upplevde att de i någon större utsträckning varit med och påverkat uppläggningen av studierna. Ämnen och frågeställningar, särskilt intresserar kvinnor får som enligt Folkbildningsrådet stort utrymme i undervisningen på folkhögskoloma. I SCB:s folkhögskoleuppföljning våren 1995 visar det sig att de kvinnliga studerandena sätter stort värde på sin folkhögskoletid och på den personliga utveckling denna inneburit. Användningen av interaktiva media inte minst i samband med distansutbildning har påbörjats på ett antal folkhögskolor. När det gäller övriga stimulansåtgärder för pedagogisk utveckling pågår ett stort antal lokala projekt med stöd av de från Folkbildningsrådet avsatta FoU-medlen. Vidare skall från läsåret 1996/97 varje folkhögskola använda minst 5% av statsbidraget till fortbildning och utvecklingsarbete. Önskemål från folkhögskoloma är att staten stimulerar den pedagogiska utvecklingen genom spridande av infonnation, stöd till projekt och nätverksstimulans mellan utbildare. På frågan hur möjligheter till studier bäst gynnas betonar vuxnas Folkbildningsrådet att en grundförutsättning måste vara att det finns ett studiesocialt stöd inte för den enskilde är sämre än vad han eller som hon får i a-kasseersättning. En förutsättning är att den enskilde annan studier ett, i vart fall på längre sikt, sätt att stärka sina ser som möjligheter på arbetsmarknaden.

1.1.4 Studieförbunden

Organisatoriska frågor

Studieförbunden vänder sig till många olika målgrupper. De har redovisar Folkbildningstörbundet tagit som en huvuduppgift att överbrygga den kunskapsklyfta som i varje tid finns i befolkningen. Det är också ett krav från statsmakterna i exempelvis den senaste folkbildningspropositionen. Rollen som överbryggare av kunskapsklyftor för kortutbildade har successivt förändrats. För invandrare genomför studieförbunden en omfattande utbildning i svenska och samhällskunskap. Studieförbunden är också för invandrarnas möjlighet att till kommande en resurs generationer överföra kunskapen om deras ursprungliga traditioner. För

16 Sammanfattning och slutsatser

människor med handikapp funktionshinder liksom förståndshandikapp har studieförbundens verksamhet enligt rådets uppfattning givit innehåll åt livet på ett sätt få trodde möjligt när den verksamsom var heten började. Utbildning för att överbrygga generationsklyjtor har Studieförbunden sedan gammalt ägnat sig åt. Det i dag är kunskapsöverföring från nya en yngre generation till en äldre. IT är teknik snabbt tar till en som unga sig, medan det för äldre tar längre tid och kräver mer utbildning samt återkommande användning för att kunskaperna skall hållas aktiva. Studieförbunden ser som en av sina uppgifter att medverka till att utjämna utbildningsklyftoma i samhället. Till stor del är det en pedagogisk fråga. Folkbildningsrâdet diskuterar utifrån detta perspektiv bland annat, om inte den pedagogik fortfarande tillämpas i det som reguljära skolväsendet medverkar till att så många väljer att inte studera vidare eller fullfölja sina studier. De 11 studieförbundens samlade verksamhet utgjordes 1994/95 av drygt 340 000 studiecirklar, 140 000 kulturprogram och övrig folkbildningsverksamhet i en omfattning av 30 000 studietimmar. Studieförbunden anser enligt Folkbildningsrâdet att de har de organisatoriska och pedagogiska förutsättningarna att genomföra utbildningar på gymnasial nivå. Ett villkor är dock att de studiesociala frågorna löses samt att Studieförbunden får rätt att utfärda intyg om behörighet för högskolestudier. Rådet anser vidare att vuxna som studerar i cirklar samma sätt som inom andra utbildningsformer skall ha rätt till studiestöd eller bibehållen a-kasseersättning. Vuxna studerande med familj och bostad har rimligtvis små möjligheter att m.m. finansiera sina studier via lån och så fallet skulle även om vore man troligtvis inte välja ett sådant alternativ. Folkbildningsrâdet hävdar en fråga om betyg i sitt svar å ena sidan att frånvaron av betygsstress gynnar en kreativ samarbetsinriktad studiemiljö. Eftersom å andra sidan den allmänna vuxenutbildnings- - politiken är i så hög grad inriktad på nyttighetsaspekten, innebär avsaknaden av att kunna utfärda formella kompetensintyg ett hinder för att rekrytera deltagare till längre utbildningar.

Pedagogiska frågor

Folkbildningsrâdet framhåller på tal om vuxenpedagogik att all inlärning i princip bör utgå från den studerandes erfarenhet "att gå från den kända till den hittills okända världen Det gäller oavsett den studerandes ålder och i synnerhet för vuxna studerande. I många cirkelämnen

1996:188 Sammanfattning och slutsatser 17 SOU

kan cirkelledaren och/eller deltagargruppen anknyta de nya kunskaperna till deltagarnas referensram ett mycket påtagligt sätt än vad som mer gäller, när barn undervisas. Samarbetet med invandrarnas organisationer är en viktig tillgång vid rekrytering deltagare. Verksamheten kräver ofta speciella kunskaper av ledarna därmed har behov återkommande utbildning i av som av pedagogik och kunskap gruppemas etniska särart. Kvinnorna är om överrepresenterade bland studieförbundens deltagare och cirkelledare. Inom vissa ämnesområden, oftast de praktiska, dominerar kvinnorna. Just där skapas fria utrymmen för kvinnor att mötas och stärka sina demokratiska möjligheter att delta och engagera sig i samhället. Att rekrytera flera kvinnor till naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och tekniska ämnesområden angelägen jämställdhetsfråga för studieförär en bunden, liksom att i större omfattning nå män med den allmänna unga folkbildningsverksamheten. Den interaktiva teknikens användning i studieförbunden är i dag inne i accelererande process och kan ses som en komplettering av tidigare en metoder. Staten kan stimulera pedagogisk utveckling genom att som nu stödja med ekonomiska Några behov förändringar i regelsystemet resurser. av folkbildningsförordningen upplever man inte vara aktuella. - - På frågan hur utbildning bäst gynnas betonar Folbildningsvuxnas rådet på för folkhögskoloma att ett gott studiesocialt samma sätt som stöd förutsättning och att den enskilde upplever att studierna är en stärker dennes möjligheter arbetsmarknaden.

1.2 Slutsatser

Komvux, SSV, folkhögskoloma och studieförbunden har tillsammans förutsättningar att lösa många dagens problem när det gäller av utbildning för Många sådana problem löses också lokalt, och vuxna. verksamheten vidareutvecklas. Som exempel därpå kan nämnas vägledning, diagnosticering och inplacering i kurs på rätt nivå, undervisamas förmåga att hantera spännvidden i en grupp i form av olika åldrar, olika bakgrund och erfarenhet samt

skolledningens motsvarande förmåga till flexibilitet.

I det följande redovisas vissa tendenser, vilka bör uppmärksamnya diskuteras och eventuellt åtgärdas samt frågor som bör föras ut till mas, allmän diskussion och vuxenutbildama själva bör uppmuntras en som att hantera lokalt.

18 Sammanfattning och slutsatser

Kunskapslyftskommittén återkommer i delbetänkanden till

senare frågor som föranleder statliga åtgärder.

Organisatoriska frågor

Målgrupper

Omsorgen om och engagemanget för prioriterade hålls levande grupper i komvuxenheterna och SSV Det är för det absoluta flertalet komvuxenheter självklart att lågutbildade äldre i arbetsför - ålder och yngre

skall få kompensatorisk utbildning. För flertalet enheter är denna - fråga huvudsakligen ett pedagogiskt problem: att nå och behålla lågutbildade i utbildningen. Folkhögskolorna vänder sig till breda målgrupper. En stor del

av

folkhögskolomas statsbidrag har också direkt öronmärkts för riktade insatser för lågutbildade och handikappade. En delvis studerande-

ny grupp är pensionärer och äldre. Dagens samhälle kräver även dem av att

de måste höja och utveckla sin kompetens för att på ett tillfredsställande

sätt kunna delta i samhället.

Studieförbunden vänder sig till många olika målgrupper, kortutbildade, invandrare och människor med handikapp. I arbetet

med att stödja ovan redovisade finns stora utmaningar för studieförbungrupper den.

Att ge lågutbildade utbildning till treårig gymnasial nivå

upp

motsvarande torde vara en av Vuxenutbildningens främsta uppgifter.

Det är då viktigt att vissa särskilt uppmärksammas, exempelvis

grupper

de mest kortutbildade, arbetslösa, invandrare och handikappade. En

annan grupp som måste följas noga och möjligheter i första

ges nya

hand i ungdomsutbildningen även i vuxenutbildningen ungdomar

men är

med ofullständig grundskola, enbart avslutad grundskola och avbruten gymnasial utbildning. Folkbildningen har sedan gammalt ägnat sig att överbrygga

generationsklyftor. Det torde därför utmaning vara en för den att ge även pensionärer och äldre möjligheter att aktivt delta i samhällslivet på delvis nya villkor. Folkhögskolor och studieförbund torde också väl vara

skickade att anpassa sig till denna målgrupp. Det i dag också

nya är

kunskapsöverföring från en yngre generation till äldre, exempelvis

en

IT. Att utnyttja ungdomsresursen för att utveckla kunskap i föräldra-

ny

och äldregenerationen torde både pedagogisk och organisatorisk

vara en

utmaning i framtidens folkbildningsarbete.

Sammanfattning och slutsatser 19

Information, rekrytering och validering av tidigare kunskaper

Samtliga vuxenutbildare är överens om att den i särklass bästa inforrnationskanalen i rekryteringssyfte är tidigare deltagare. Den

svåraste att informera och rekrytera är lågutbildade män.

gruppen

Olika studier pekar på att många dem med kort och bristfällig

av

utbildning har dåliga erfarenheter från sin tid i ungdomsskolan, har bristande självförtroende, vet inte riktigt vilka studier som bäst lämpar sig för dem, etc. Genom att använda olika rekryteringsmetoder

-

däribland uppsökande verksamhet, pröva-på-kurser, orienteringskurser och utbyggd vägledning kan dock studieovana personer stimuleras

en -

till att påbörja studier.

För att nå lågutbildade med ett adekvat kursutbud finns också många tankar och idéer kring andra än vad vanligen är föregrepp som kommande. Exempel på sådana är

yrkesutbildning i sitt skede följs av eller kombineras

som senare med kärnämnen

utbildning förlagd till plats än skola, exempelvis på

annan arbetsplats för människor som är i arbete samt

arbetsplatsförlagd utbildning för arbetslösa. Det är förmodligen också så att verklighetsnära undervisningsmetoder exempelvis problembaserat lärande lättare motiverar till studier.

- -

Att rekrytera flera kvinnor till naturvetenskapliga och tekniska ämnesområden är angelägen jämställdhetsfråga, liksom att i större om-

en

fattning nå unga lågutbildade män. I den särskilda vuxenutbildningssatsning som just nu planeras i alla kommuner är det viktigt att satsa på olika informations- och rekryteringsinsatser. Det värdefullt olika anordnare kunde utnyttja

vore om

såväl gamla beprövade djärva metoder i syfte att nå lågut-

som nya bildade eljest är svåra att nå. Även enkätundersökgrupper som om

ningen inte tog upp vägledningsproblematiken, så är det ändå viktigt att här understryka betydelsen av en väl fungerande och utbyggd vägled-

ning. Formema för detta utvecklas bäst lokalt.

En av grundbultama i vuxenpedagogiken är att utnyttja deltagarnas tidigare erfarenheter. Så tycks att döma också vara fallet.

av svaren Betydelsen att deltagarnas tidigare erfarenheter tas till vara vid av

formell värdering i yrkeslivet inhämtade kunskaper kan inte nog

av understrykas. På så sätt uppmärksammas det kunnande som vuxna ofta för med sig. Det kan handla kunskaper i så kallade allmänna ämnen om ännu gedigna yrkeskunskaper skulle kunna valideras men mer om som

i kurser och betyg, exempelvis genom praktiska prövningar. Därigenom

skulle den erfarenheter kunna tillmätas även formellt värde och vuxnes

20 Sammanfattning och slutsatser

tas till vara i såväl undervisningssituationen som i betygsdokumentationen. Arbetet med att validera praktiska kunskaper till formella betyg, exempelvis genom prövning i yrkeskurser, måste utvecklas i första hand på lokal nivå. Om problem skulle visa sig uppstå får Kunskapslyftskommittén ta ställning till dessa i skede. ett senare

Utbud

Grundläggande vuxenutbildning finns i princip i samtliga landets kommuner och anordnas komvux. Andelen invandrare ökar markant, av speciellt i tidigaredelen. I några enkätsvar hänvisas till att fler och fler svenskar redan genomgått nioårig grundskola och därför inte är aktuella för grundläggande vuxenutbildning. Detta är inte sant. Det är individens reella formella kunskaper och färdigheter räknas för att - - som en individ skall vara berättigad till grundläggande vuxenutbildning. Enligt de siffror Kunskapslyftskommittén presenterade i sitt första delsom betänkande torde det handla om över miljon människor. en Enstaka kommuner har redovisat att de har köer till grundläggande vuxenutbildning. Detta är naturligtvis inte acceptabelt. Enligt skollagen har varje kommun ansvar för att de kommuninnevånare har rätt till som sådan utbildning och önskar delta i den också får den. Det är också - en kommunal skyldighet att aktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt till grundläggande vuxenutbildning och att motivera dem att delta i utbildningen. Skollagen slår tydligt fast att kommunerna skall erbjuda gymnasial vuxenutbildning. De skall enligt skollagen härvid sträva efter att - erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov. Detta torde innebära en skyldighet för kommunen att på ett eller annat sätt söka skaffa sig uppfattning kommuninnevånamas efterfrågan och en om behov av utbildning på gymnasial nivå. Så verkar inte alltid fallet. vara Det är beklagligt att den yrkesinriktade utbildningen i komvux minskat avsevärt i omfattning. Där finns många möjligheter till utveckling och många möjligheter till flexibilitet och kreativitet när det gäller att pröva nya utbildningsformer, exempelvis i nära samarbete med det näringsliv finns i kommunerna. Yrkesinriktad utbildning som behöver inte vara skolförlagd. Det kan tvärtom finnas mycket att vinna med att förlägga utbildningarna ute i arbetslivet. Det kräver mer av planering och utläggning, men det skall inte behöva vara våldsamt betungande. Det är angeläget att den yrkesinriktade utbildningen för vuxna lågutbildade ånyo utvecklas och förstärks i kommunerna. Detta sker bäst på lokal nivå.

Sammanfattning och slutsatser 21

Eventuella behov särskilda yrkesinriktade kurser liksom frågan om av interkommunal ersättning måste prövas i samband med olika utvärderingar den särskilda vuxenutbildningssatsningen. Om av utvärderingama visar att statliga insatser fordras, så återkommer Kunskapslyftskommittén med forslag till sådana. Frågorna måste senare hanteras på ett sådant sätt att människors behov av utbildning i kunskapslyftet eller det livslånga lärandet inte hindras. Det torde också kunna diskuteras om inte yrkesutbildning i vidare mening än det traditionella folkbildningsperspektivet skulle kunna vara sätt for folkhögskoloma att nå svårmotiverade kortutbildade grupper, ett exempelvis lågutbildade män. Det skulle då kunna handla om yrkesutbildningar på grundläggande och gymnasial nivå. Detta måste dock avgöras folkhögskoloma själva, de vill driva denna fråga. av om Studieförbunden att de har de organisatoriska och pedagogiska anser förutsättningarna att genomföra kursplanerelaterade utbildningar på gymnasial nivå, de får rätt att utfärda intyg om behörighet för om högskolestudier. Det finns dock uppenbar risk med att utfärda been tyg/intyg över genomgångna kurser enligt angivna kursplaner, med kunskapsnivåer och med krav på personal med lärarutbildpreciserade och samtidigt hålla fast vid studiecirkelns grundidé. I arbetet att ning att nå kortutbildade skulle uppgift för studieförbunden däremot kunna en exempelvis via kortare pröva-på-kurser bli en brygga mellan vara att arbetslöshet och längre behörighetsgivande studier på grundskole- och högskolenivå. Initiativet ligger här hos studieförbunden.

Utbudets flexibilitet

Kvällskurserna har minskat kraftigt. Kunskapslyftskommittén anser inte detta är önskvärd utveckling. I den särskilda vuxenutbildningsatt en satsningen bör alla möjligheter tas till att ett allt flexiblare vara genom utbud erbjuda människor utbildning tider som bäst passar dem. Kvällskurserna samhällsekonomisk tillgång. De studerande läser är en på sin fritid och har vanligen löst sin ekonomiska situation annat sätt än via studiemedel. Lokaler och utrustning finns redan och nyttjandegraden stiger. Endast personalkostnadema tillkommer.

Utvecklingen inom komvux går mot en flexiblare utläggning av

kurser i tiden. Komvuxenhetemas vilja att lösa individuella utbildningsproblem med distansutbildning, handledning, etc. måste också betraktas ett steg i rätt riktning. Många utbildningsproblem med som individuella studietider, udda val, kan lösas endera med hjälp av ny osv. teknik i kombination med ny metodik distansutbildning eller på

22 Sammanfattning och slutsatser

hemorten med ett flexibelt vuxenpedagogiskt tankesätt. En fortsatt utveckling i denna riktning bör uppmuntras. Distansutbildningen främst via SSV är en studieform snabbt - - som ökar möjligheten att tillmötesgå den enskilde individens behov av individuellt utlagd studietid. Ett centralt begrepp har blivit någon form av studie/kunskapscentrum ett lokalt resurscentrum med datorer, video, IT-studio, etc. Där finns självfallet också handledare. Kursdeltagaren måste alltid ha lärar/handledarstöd även i den flexibla pedagogik som distanspedagogik utgör. Vid stora arbetsplatser kan samma modell användas. Om fackliga organisationer kan engageras som marknadsförings- och kontaktkanal till de anställda, så nås säkert fler av utbildningen. Möjligheterna att studera på olika nivåer har förbättrats. Tendensen att SFI numera ofta knyts till komvux har förmodligen varit en bidragande faktor. Det är däremot oroande att integration gymnasieskola gymnasial vuxenutbildning verkar hämmande möjligheterna att läsa på olika nivåer samtidigt. Kombinationen kurser grundläggande nivå och gymnasiala yrkesinriktade kurser redovisas sällan i komvuxenheternas enkätsvar, snarare förekommer grundläggande vuxenutbildning i kombination med praktik, eller liknande. En möjlighet att nå pryo exempelvis lågutbildade arbetslösa, som egentligen vill ha arbete, inte utbildning, kan vara att kombinera studier i klassiska ämnen på grundläggande eller gymnasial nivå med just kurser i yrkesämnen. Den praxis som CSN har utvecklat- att beräkna studiestödet på den nivå, där huvuddelen studierna bedrivs har också underlättat av - att kombinera studier på olika nivåer. En fortsatt sådan utveckling på lokal nivå är önskvärd då speciellt med koppling till grundläggande yrkesutbildning. Det är i detta sammanhang värt att notera att skolledningsorganisationen har minskat i flertalet kommuner. De särskilda utbildningsåtgärdema för arbetslösa har vanligen inte resulterat i ökning en av skolledningsresursen. Det är då kanske begripligt men beklagligt att - extra arbetskrävande insatser, exempelvis kvällskurser, yrkeskurser, arbetsplatsförlagda utbildningar för enskilda eller mindre grupper etc. inte har kunnat prioriterats. Om en flexibel vuxenutbildningssatsning skall lyckas måste resurser exempelvis i form skolledning läggas - av på planering för utbildningars genomförande. Det åvilar huvudmannen för utbildningen att sörja för detta.

Sammanfattning och slutsatser 23

Studieekonomi

Grundförutsättningen för att möjliggöra lärande är ett fullgott vuxnas studiesocialt stöd. Detta problem har till viss del lösts i den särskilda vuxenutbildningssatsningen. Inom komvux finns möjligheten att förstärka timtalet i en eller flera kurser för sådana har särskilda behov av stöd och hjälp. personer som Maximalt 110 timmar får styrelsen för skolan anvisas till sådant stöd av

får ingå i beräkningsunderlaget för slutbetyg. CSN räknar dock inte

som in dessa timmar i sina beräkningar för studiestöd.

Pedagogiska frågor

Läroplansjrågor

Det riktas mycket kritik mot den nya läroplanen och de nya kurspla-

för gymnasial utbildning i den bemärkelsen att de anses vara nerna

skrivna för ungdomsgymnasiet och att komvux hängts på. Det saknas dock än så länge tillräcklig erfarenhet av den nya och för gymnasieskola samt kommunal och statlig vuxenutbildning gemensamma läroplanen för att skall kunna bedöma dess ändamålsenlighet. Kommande

man

utvärderingar får visa på eventuella brister.

Samarbete

I relationerna mellan gymnasieskola och komvux och för den del även mellan grundskola och komvux finns flera olika grader av samarbete. Det kan handla samutnyttjande lokaler, utrustning och personal,

om av

något alltid förekommit i mindre eller större utsträckning. Det kan

som också samverkan kring vissa vanligtvis udda kurser, där inte avse - -

någon utbildningsanordnama på grund av för få sökande kan erbjuda

av kursen där tillsammans kan bredda utbudet. Detta har också men man

förekommit sedan lång tid tillbaka. Det kan slutligen handla om

samordning av två skolformer till en.

Arbetet med att konkretisera ämneskursemas kursplaner och

betygskriterier skulle exempelvis kunna underlättas av ett nära samarbete

mellan lärare i gymnasieskolan och i komvux. Om det finns önskemål i kommun att integrera gymnasieskola och

en

komvux bör ett huvudvillkor vara att det sker utifrån de organisatoriska och pedagogiska utgångspunkter som sedan länge utgjort grund för att

24 Sammanfattning och slutsatser

organisera den kommunala vuxenutbildningen. Det handlar då bland annat om fullständig kursutformning, där en kurs i ett ämne läses fritt från övriga kurser i ämnet, koncentrationsläsning i så stor utsträckning som det är pedagogiskt rimligt, uppdelning av kurser i grund- och fördjupningsdelar, där fördjupningsdelama kan inriktas mot de olika program/intressen deltagarna representerar, varierande timtal för en och samma kurs beroende av deltagarnas förmåga att tillgodogöra sig kursens kunskapsinnehåll samt arbetssätt och arbetsformer som ger deltagarna dels behövliga faktakunskaper, dels verktyg och förmåga att efter utbildningens slut vara så rustade att de kan formulera de problem de skall hantera, analysera dem, söka möjliga lösningar och utifrån sina värderingar finna den bästa lösningen. Kunskapslyftskommittén ser många fördelar med samarbete mellan komvux och andra vuxenutbildningsanordnare. Mellan komvux och SSV utvecklas allt mer samarbete och från många enheter framförs tankar om ett utvidgat samarbete med folkhögskolor och studieförbund. Det är enligt Kunskapslyftskommitténs uppfattning angeläget att man lokalt ytterligare utvecklar samarbetet mellan komvux, SSV, folkhögskolor och studieförbund speciellt i samband med planering och genomförande av den särskilda vuxenutbildningssatsningen.

Vuxenpedagogik och vuxenpedagogisk utveckling

Åldersspridningen i en vuxengrupp är stor. Deltagamas arbets- och

samhällslivserfarenheter är omfattande och olikartade. Deras syfte med studierna varierar kraftigt. Det vore därför märkligt lärande om vuxnas inte skulle ställa särskilda krav på deras lärare. Olika arbetssätt och arbetsformer som bejakar dessa krav benämns Vuxenpedagogik. Det är intressant att notera de olika vuxenutbildarnas likartade beskrivning av en ideal undervisningssituation. Det handlar om att utgå från deltagarnas erfarenheter individ-, samhälls- och arbetslivserfaren- heter och att utnyttja dessa erfarenheter i undervisningen. Samtidigt betonas vikten av att deltagarna lär sig att själva formulera problem, analysera dem, själva söka olika lösningar, värdera dessa och finna den

bästa lösningen. En viktig målsättning är då att studierna inte bara

leder till ökade kunskaper utan också till ökad flexibilitet och kreativitet samt till ett större självförtroende och ansvarstagande hos den enskilde.

Sammanfattning och slutsatser 25

Teori och praktik är dock inte alltid riktigt samma sak. Frågan om hur deltagarna ytterligare skall stimuleras till delaktighet i undervisningsprocessen bör enligt Kunskapslyftskommittén även fortsättningsvis stor uppmärksamhet hos de olika utbildningsanordnama.

ges Det vill om egna komvuxenheter har lättare än andra synas som

komvuxenheter att komma fram till ett vuxenpedagogiskt synsätt. Därmed inte sagt att de alltid återfinns i den yttersta vuxenpedagogiska

spjutspetsen. Egna komvuxenheter har egna lärare ofta erfarna vuxenutbildare fortbildning ombesörjs av enheten. I mindre - vars enheter arbetar lärarna vanligtvis i flera skolformer. Det faktum att lärare träffas oftare och tillsammans konkretiserar

kursplanemål och betygskriterier är positivt. Det torde i ett längre perspektiv bidra till en pedagogisk utveckling. Problemet i detta sammanhang är de i sitt ämne ensamma vuxenutbildama mindre enheter, vilka inte ges möjlighet till dagligt utbyte med ämneskollegor.

De tjänstgör också ofta i någon annan skolform. För dessa lärare måste kommunema/enhetema möjliggöra samverkan med kollegor i andra kommuner/enheter i form exempelvis regionala studiedagar och av interaktiva nätverk.

Kunskapslyftskommittén finner det angeläget att understryka skolledarnas ansvar för att den pedagogiska process som nu påbörjats i och med införandet ny läroplan, nya kursplaner och betygskriterier

av

stor frihet att utvecklas vidare. Den f°ar inte bli en tillfällig satsning

ges några år har tunnats ut och gjort att allt återgått till det som om gamla.

Vuxenpedagogik och koncentrationsläsning

vuxenstuderande på gymnasienivå vill läsa på heltid måste denne

Om en

normalt studera till åtta kurser varje vecka. Mot den bakgrunden kan

sex

det ifrågasättas om komvuxenhetema ur pedagogisk synpunkt verkligen möjliggör optimal koncentrationsläsning, och om utläggningen av kurser

verkligen den lärande. Utläggningen kurser verkar gynnar vuxnes av

snarare vara gjord av organisatoriska och tjänstgöringsmässiga skäl. Kunskapslyftskommittén vill hävda att koncentrationsläsning har

många fördelar. Antalet kurser i olika ämnen som skall studeras samtidigt minskas, och den studerande kan koncentrera sig mer på dessa ämnen. Koncentrationen kan dock inte ske till ytterlighetens gräns. Det

är till exempel inte självklart att inlärningen effektiviseras bara för att

koncentrationsläsningen maximeras heltidsstudier i en kurs. Det -

förutsätter i så fall genomtänkta arbetssätt och arbetsformer. En nackdel

26 Sammanfattning och slutsatser

kan vara att studerande speciellt de prioriterade inte

- ur grupperna klarar ökad koncentration, eftersom konsekvenserna då blir förödande om de är hemma några dagar exempelvis på grund sjukdom eller av vård av bam. Detta kan dock i många fall lösas med extra handledning

och stödundervisning. Att finna en optimal nivå för koncentrationsläsningen i varje ämne och kurs borde vara en utmaning vid varje enhet.

Vuxenpedagogik och ny teknik

Statens skolor för vuxna utgör inom detta område såväl organisatoen risk som pedagogisk spjutspets. Vid speciellt SSVH har den nya

tekniken i kombination med pedagogisk förnyelse lett till många intressanta utvecklingsprojekt. Det är tydligt att den nya IT-tekniken i allt större utsträckning används i undervisning inom komvux och folkhögskola. Det framgår

också klart att många skolledare inte bara inser att denna teknik nya kräver ny/reviderad metodik utan också i den möjlighet till snabbare ser

pedagogisk utveckling än vad eljest skulle ha varit fallet.

som

Den interaktiva teknikens användning i studieförbunden är i dag inne i en accelererande En studieförbundens stora pedagogiska

process. av

tillgångar är samtidigt mötet mellan människor och samtalet i det gemensamma studiearbetet. Det är därför möjligt att den tekniken

nya därför mer bör ses som ett hjälpmedel och inte ersättning som en av tidigare metoder.

Distansutbildning och därmed också distanspedagogik kommer

- -

att bli ett allt viktigare inslag i all sorts vuxenutbildning för den

att ge

flexibilitet och tillgänglighet traditionell utbildning inte kan I

stam ge.

det stora kunskapslyftet måste distansutbildningen spela viktig roll.

en

Det är angeläget att den pedagogiska fömyelsen håller jämna steg med den tekniska utvecklingen och att den pågående utvecklingen

nu av

distansutbildning och distanspedagogik fortsätter ute hos olika vuxenut-

bildare.

Vuxenpedagogisk utbildning och forskning

Lärarrollen är alltid föremål för förändringar inte minst i takt med ITutvecklingen. För lärare i komvux och SSV finns inte någon speciell lärarutbildning, som det finns för grundskole- och gymnasielärare. Lärare, som vill arbeta inom tidigaredelen av den grundläggande vuxenutbildningen, kan lärarhögskolan i Linköping erhålla

en

Sammanfattning och slutsatser 27

påbyggnadsutbildning om 20 poäng. För folkhögskollärare finns det en lärarutbildning i Linköping. För cirkelledare finns i de respektive studieförbunden olika cirkelledarutbildningar. Kunskapslyftskommittén kommer att överväga behovet av vidgad lärarutbildning för vuxenutbildare och skall återkomma till denna fråga i ett senare delbetänkande. Såväl komvux och SSV som folkhögskolor och studieförbund upplever att forskningen inom det vuxenpedagogiska området är kraftigt eftersatt speciellt vad avser området kommunal och statlig vuxenutbildning. Man upplever också ett stort avstånd mellan forskning och praktiker Forskningen inom det vuxenpedagogiska området är begränsad. Mätt i totalanslag för pedagogisk forskning är den del som behandlar vuxenpedagogisk forskning speciellt inom området kommunal och statlig vuxenutbildning närmast marginell. Betydelsen av forskning inom vuxenutbildning och vuxenpedagogik kan inte nog betonas. Detta är just nu speciellt viktigt mot bakgrund av det reformarbete som påbörjats. Kunskapslyftskommittén har initierat en kartläggning av den vuxenpedagogiska forskning som gjorts och görs för att i sitt nästa delbetänkande återkomma med eventuella förslag om förstärkning inom denna sektor.

Utvärdering kvalitetskontroll - Utvärdering inom komvux kommunal nivå har inte varit särskilt omfattande speciellt inte strukturerad utvärdering. Det är i och för sig begripligt att många aktiviteter däribland utvärdering åsidosatts under - den snabba expansion som komvux genom den särskilda utbildningssatsningen på arbetslösa upplevt de senaste åren. Det är däremot inte tillfredsställande. Kvalitetskontroll förekommer endast vid enstaka komvuxenheter. Ytterligare några planerar för en sådan. Folkhögskolor och studieförbund har i varierande omfattning utvärderat sig själva. Även där tycks omfattningen strukturerade utvärderingar av vara begränsad. Kunskapslyftskommittén ser det som oerhört angeläget att vuxenutbildare liksom deras huvudmän utvärderar sin verksamhet mot givna mål speciellt i samband med den särskilda vuxenutbildningssatsning som staten möjliggjort de kommande fem åren. Det är också angeläget att såväl utbildama som huvudmännen genomför en löpande kvalitetsutveckling. Det ingår i Kunskapslyftskommitténs arbete att noga följa detta.

2 Inledning

Kunskapslyftskommittén, KLK, beslutade i början av år 1996 att fördjupa sin kunskap om den samhällsstödda vuxenutbildningen folkhögskolor, studieförbund, komvux och SSV genom att till alla utbildare sända ett antal frågor avseende stöd och stimulans till pedagogisk utveckling. Därutöver sändes till komvux och SSV även ett större antal organisatoriska och pedagogiska frågor. För att få en uppfattning dels om vuxnas möjligheter till utbildning, dels om vilka hinder komvux och SS V upplever finns i föreskrifter och styrsystem beslutade KLK att utarbeta ett frågeformulär kring de aktuella områdena och be de enskilda komvux- respektive SSVenhetema besvara detta så utförligt som möjligt. I förutsättningarna ingick hypotesen att olika villkor gällde för stora, medelstora och små enheter och för enheter belägna i glesbygd respektive storstad. Kunskapslyftskommittén skickade i mitten 1996 ut formuläav mars ret med frågor om organisatorisk och pedagogisk utveckling inom komvux och SSV. Det var mycket omfattande 31 frågor och den av arten att beskrivande svar måste avges. En påminnelse till enheter som svarat skickades ut i slutet av april. De komvuxenheter som inte besvarat enkäten telefonintervjuades av sekretariatet under september 1996 om orsakerna till att de inte svarat. För att få en garanti för frågomas relevans bildades en referensgrupp bestående av skolledare i komvux och SSV. Denna grupp har under arbetets gång också varit behjälplig med tolkning och beav svar dömning av relevans i slutsatser. Folkbildningsrådet erhöll i slutet av mars 1996 två skrivelser från KLK innehållande ett antal frågor som behandlade pedagogisk utveckling i studieförbund respektive folkhögskolor. Folkbildningsrådets svar avseende studieförbundens verksamhet hade innan det översändes till KLK remitterats till samtliga studieförbund för yttrande. Folkbildningsrådets svar avseende folkhögskolomas verksamhet hade förankrats i en referensgrupp bestående av ett antal folkhögskolerektorer. KLK beslutade med tanke på de olika förutsättningar gäller för - som folkhögskoloma att översända Folkbildningsrådets svar för eventuella kompletteringar till samtliga folkhögskolor. Detta skedde i juni 1996. Eventuella svar skulle vara KLK tillhanda senast 15 september 1996.

30 Inledning SOU 1996: 188

Endast ett fåtal folkhögskolor inkom med kompletteringar. Svarsfrekvensen från komvuxenheterna är knappt 70% 197 svar av 294 utskick, vilket måste betraktas som ett mycket gott resultat med tanke på den tid som enheterna måste avsätta för att besvara frågorna. Det kan i detta sammanhang vara intressant att redovisa hur olika enheter genomfört arbetet med att besvara KLK:s frågor. I några enheter har arbetet fördelats på skolledargruppen som sedan samlats en dag och redovisat sina respektive frågor för övriga. På så sätt har arbetet lett till en samsyn inom gruppen. I andra enheter har de organisatoriska frågorna diskuterats i skolledargruppen och de pedagogiska lämnats över till lärarna att diskutera under exempelvis en halv studiedag. På åter andra enheter har rektor besvarat frågorna. Det senare gäller ofta små enheter. Det är också intressant att konstatera att enkätfrågoma ibland gett upphov till nyfikenhet och vilja att söka finna lösningar. Ett par kommentarer f°ar exemplifiera just detta:

Om att läsa in en kurs under en heIg/semestervecka: "Nej. Tanken är god och tack för idén"

Om hur man rekryterar lågutbildade män: "Det var en jättebra fråga. Faktum är att här i vår kommun har vi just nu fler män än vanligt på gymnasial utbildning. Jag tänker intervjua dem för att får någon slags minsta gemensamma nämnare som utgångspunkt för en relevant marknadsföring mot denna målgrupp."

Komvuxenhetemas svar redovisas i fyra grupperingar, nämligen enheter med total undervisningsvolym:

under 2 000 klocktimmar år grupp l, små enheter oftast

per organisatoriskt sammanförda med en grundskola.

mellan 2 000 och 5 000 klocktimmar per år grupp 2, mindre

enheter som kan vara organisatoriskt sammanförda med en grundskoeller en gymnasieskola

mellan 5 000 och 10 000 klocktimmar år grupp 3, medel-

per stora enheter som endera är egna enheter eller organisatoriskt

Med klocktimmar avses 60-minuterstimmar. En enhet med en undervisningsvolym om exempelvis 2 000 klocktimmar per år kan om undervisnings- volymen vore jämnt fördelad på ett läsår om 32 veckor sägas ha knappt tio lektioner om 40 minuter per vecka.

Inledning 31

sammanförda med en gymnasieskola och

över 10 000 klocktimmar år grupp 4 oftast är

per som egna

enheter eller sammanslagna med en gymnasieskola, alternativt

en gymnasieskola och en grundskola.

Båda SS V-skolorna har besvarat komvuxenkäten i tillämpliga delar. F olkbildningsrådet har besvarat KLK:s frågor för studieförbundens och folkhögskolornas räkning. 6 folkhögskolor har inkommit med kom-

pletterande svar.

98 komvuxenheter hade inte besvarat enkäten. Dessa ringdes

upp av sekretariatet under september 1996 för att få reda på orsakerna till att de inte svarat. Några enheter kunde då gallras bort, eftersom de inte skulle ha haft enkäten Flertalet av de övriga tillhörde 1 små enheter. grupp

Följande huvudsakliga skäl uppgavs av dessa som orsak till att enkäten

inte besvarats:

De kom inte ihåg att de fått någon enkät.

De hade inte tid. Det kom så många enkäter skulle besvaras som

och denna var alltför arbetsam med många öppna frågor.

Förvånansvärt många berättade att skolan hade ny befattningshavare på rektorstjänsten. Under våren hade den tidigare rektorn varit på väg bort eller också hade tjänsten varit vakant. Komvux är uppdelad på två enheter, varav en del är integrerad

med gymnasieskolan. Enkäten hade troligtvis hamnat mellan två

stolar.

Svaren från de gjorda telefonintervjuema inte anledning

ger

misstänka att enkätresultatet snedvridits. Tillräckligt många små enheter

har svarat för att dessa skall kunna representativa för de svar anses vara små enheterna.

SOU 1996: 188 33

3 Komvux

Den sammanfattning som gjorts av de inkomna svaren från komvux-

enheterna återfinns under tre huvudrubriker:

organisatoriska frågor, organisatoriska pedagogiska frågor samt

pedagogiska frågor.

3.1 Organisatoriska frågor

Grundläggande vuxenutbildning och SFI

Invandrarna dominerar grundläggande vuxenutbildning

Enkätfråga

Stämmer påståendet att den grundläggande vuxenutbildningen håller på

att bli en invandrarskolform Om så är

fallet, vad beror det på

56% av enheterna en något större andel av de stora enheterna - -

anser att invandrarna dominerar på grundläggande vuxenutbildning. Drygt

30% har motsatt uppfattning. Resterande har avstått från att besvara denna fråga.

Grundläggande vuxenutbildning är till viss del på väg att bli en invandrarskolform. Detta gäller speciellt den tidigare delen av utbildningen. Det hänger delvis samman med att många invandrare är

lågutbildade och att de därmed också utgör en prioriterad grupp. I den

senare delen av grundläggande vuxenutbildning återfinns dock många svenskar, som behöver repetera på grundskolenivå, innan de börjar

studera på gymnasial nivå.

Av frågesvaren framgår tydligt att den viktigaste orsaken till att det

är svårt att rekrytera svenskar har samband med det studiefinansiella

2 17-0163

34 Komvux

systemet. Man har helt enkelt inte råd att låna för att studera denna nivå. Flertalet arbetslösa tvingas av ekonomiska skäl att stämpla istället för att studera. En orsak är att intresset för studier hos många avtar annan med stigande ålder. Enheterna redovisar att allt fler ofta med dyslexiproblem eller yngre liknande söker sig till grundläggande vuxenutbildning. I kommuner där komvux ansvarar för svenskundervisning för invandrare SFI utgör också denna skolform en stark rekryteringsbas för grundläggande vuxenutbildning. Det arbetsmarknadspolitiska läget gör det också besvärligt för invandrare att få arbete, varför studier blir det enda alternativet.

Grundläggande vuxenutbildning

Den grundläggande vuxenutbildningen bildades 1 juli 1992 genom

sammanslagning av grundvux motsvarande grundskolans åk 1-6 i

svenska, matematik och Samhällsorienterande ämnen samt kom-

vux, etapp 1 motsvarande grundskolans åk 7-9, flertalet ämnen.

Studiestöd Studiehjälp lämnas till elever i gymnasieskolan. Studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd särskilt vuxenstudiestöd för

svux samt arbetslösa svuxa samtliga bestående av bidrags- och lånedel

- kan under olika förutsättningar utgå till studerande i komvux och

SSV liksom utbildningsbidrag bidrag motsvarande a-kassa/KAS.

Den har fått studiestöd i form av lån för studier på grundsom

skole- eller gymnasieskolenivå och därefter har fått lån för eftergymnasiala studier under minst tre terminer kan få hälften av

lånebeloppet för studierna på skolnivån avskrivna.

Nyanlända flyktingar erhåller socialbidrag de två första åren, de kan försörja sig på annat sätt. De kan studera grund-

om läggande nivå med bibehållet socialbidrag. Det innebär att de behöver skuldsätta sig för studier dessa första år.

I några fall hänvisas i enkätsvaren till att fler och fler svenskar redan

genomgått nioårig grundskola och därför inte är aktuella för grundläggande vuxenutbildning. Enstaka kommuner har redovisat att de har köer till grundläggande

vuxenutbildning. Detta är naturligtvis inte acceptabelt.

SOU 1996: 188 Komvux 35

Ny tendens: SFI-undervisningen genomförs numera i huvudsak i komvux

Enkätfråga

Har komvux SFI-undervisningen Vart går deltagarna efter avslutad SFI-utbildning

Av dem som svarat uppger endast fem enheter att man inte har någon SFI-undervisning i kommunen. Åtta enheter att någon uppger annan

anordnare ensamt ansvarar för SFI-undervisningen. Ytterligare enheter

sex uppger att de tillsammans med en annan anordnare ansvarar för SFI-

undervisningen. Det stora flertalet cirka 70% uppger att de ensamma

ansvarar för SFI i kommunen, vilket är en markant skillnad mot tidigare, då studieförbunden i huvudsak ensamma ansvarade för denna utbildning.

25% har inte besvarat frågan.

Många elever tycks efter avslutad SFI-undervisning fortsätta studierna

i svenska som andra språk i komvux, oña kombinerade med andra ämnen

exempelvis engelska och/eller praktik eller erhålla olika arbetsmark-

- nadsåtgärder. De har ofta behov av att harmonisera sina kunskaper i basämnen med vad som krävs i svenskt utbildningsväsende. Några

fortsätter också med högskoleutbildningar efter SFI-undervisningen.

Variationen ökar med storleken på kommunen. Ett citat från större en kommun:

Cirka hälften av eleverna får betyg i SFI och går till stor del vidare in i grundläggande vuxenutbildning, men beroende på utbildningsbakgrund läser en del bara svenska som andraspråk/engelska, alternativt endast engelska kombinerat med universitetets förberedande kurs i svenska. En arman möjlighet för dem som fått betyg är svenskstudier i kombination med yrkesorientering, en verksamhet betald av länsarbetsnämnden och anordnad av komvux. Av dem som inte klarat slutnivån i SFI, går 60% till ca utbildning i kombination med praktik. Även här är länsarbetsnätnnden huvudman och komvux hör till anordnama. I övrigt finns kontakt med de olika stadsdelsnämnderna, i ett försök att få kontakt med de verkligt lågutbildade invandrare som oña varit i Sverige ett bra tag. Av de återstående är det en hel del som kommer tillbaka till SFI-undervisningen när de prövat på att söka jobb ett slag."

36 Komvux

Några enheter flertalet belägna i mindre kommuner uppger i sina - svar att en del invandrare också går vidare till arbete. Detta kräver dock ofta särskilda insatser. I exempelvis en kommun lyckades man via ett LO-projekt placera en hel del invandrare i arbete genom uppsökande verksamhet bland företagen. Resultatet blev därvid en rad fasta

anställningar.

Efter avslutad SFI-undervisning flyttar armars enligt många av de små och mindre enheterna invandrare som får arbete på orten ofta från den lilla kommunen till storstäder.

Svenskundervisning för invandrare SFI

SFI-undervisningen följer i vissa delar läroplanen för de frivilliga

skolfonnema, Lpf 94. Den har en egen kursplan med betygs-

kriterier. I övrigt regleras den i en särskild förordning.

SFI-undervisningen skall leda till att deltagarna når upp till en

viss kunskapsnivå i det svenska språket, den så kallade SFI-nivån.

I läroplanen finns denna nivå beskriven. Betygskriterier och nationella prov finns utarbetade. Undervisning i grundläggande vuxenutbildning och SFI får kombineras.

Kunskapsmålet för SFI-undervisningen ligger den nivå som bedöms nödvändig för att kunna fungera i det svenska samhället. För att kunna klara högre nivåer behövs vanligtvis ytterligare studier.

3.1.2 Att blanda nivåer och skolformer

Fler och fler elever läser på olika nivåer i komvux

Enkätfråga

Har möjligheten för den studerande

att samtidigt läsa på olika nivåer tör-

svårats de senaste fem åren Ex engel-

ska på grundläggande nivå och svenska på gymnasial nivå. Om så är fallet vad beror det på

-

Komvux 37

Drygt 80% av enheterna protesterar mot påståendet att det skulle ha blivit svårare för de studerande att samtidigt läsa på olika nivåer. Endast drygt 10% instämmer i påståendet.

Nej Den mesta överskridaren läser svenska Särvux, datastöd, grundläggande vux, engelska nybörjamivå och matematik på gyrrmasial nivå Nej Eventuellt kan schemakollisioner uppstå men vi försöker i de flesta fall lösa problemen. Nej, tvärtom förbättrats: Genom vår parallelläggning/schemasamordning i svenska, matematik och engelska på grundläggande nivå och gymnasiets A-/B-kurser har möjligheterna förbättrats dramatis

På denna punkt råder inte någon tvekan. Möjligheterna att studera på olika nivåer har förbättrats. Vissa problem finns dock. De kommunala besparingarna har minskat utbudet, vilket gjort valmöjlighetema färre. Det finns också praktiska problem i huvudsak lokalmässiga och

schematekniska som kan göra det svårt att läsa på olika nivåer. Detta gäller speciellt små och medelstora enheter.

Svårighetema med att samtidigt läsa på olika nivåer dagtid är schematekniska. Det går inte att lägga ett hur flexibelt schema som helst. Däremot kan man kombinera dag- och kvällskurser, om inte familj och privatliv lägger hinder i vägen.

Samverkan mellan gymnasial vuxenutbildning och gymnasieskolan

tycks försvåra för vuxna i SFI och grundläggande vuxenutbildning att

samtidigt läsa på olika nivåer. Detta beror på att man ofta organiserar sig i två olika enheter, en för gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning samt en för grundläggande vuxenutbildning och SFI. CSN-systemet med olika viktning för olika utbildningsnivåer nämns också av några - som en försvårande faktor.

"Den organisatoriska separationen mellan grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning försvårar avsevärt studier på olika nivåer."

För att det skall möjligt för de studerande att samtidigt läsa på

vara

olika nivåer framhåller flera enheter vikten av noggrann diagnostisering och studievägledning.

38 Komvux

Studiestödet på olika nivåer

Dels är studiestödspoängen generösare, dels är det lättare att få

Svux och Svuxa på grundläggande vuxenutbildning än på gymna-

sial vuxenutbildning. Det har inneburit att studerande gärna dröjt sig kvar på den grundläggande nivån något längre än nödvändigt,

eftersom studiestödet beräknades proportionellt. Sedan någon tid

tillbaka beräknas av praxis studiestödet emellertid den nivå där

huvuddelen studierna bedrivs. Detta har gjort gränsöverskridan-

av den lättare.

1 Gymnasial utbildning

Endast 20% enheterna sig uppfylla kommuninnevånar-

av anser

nas behov av gymnasial utbildning

Enkätfråga

Tillfredsställer Ni kommuninnevånar-

nas behov av utbildning på gymnasial nivå Om nej: Beror det då på begränsat utbud Vilket område/

- Vilka områden, kö till utbildningarna Om ja: -

Hur många grova tal och vilka kur-

ser annat, nämligen: -

20% av enheterna anser att de uppfyller kommuninnevånamas behov

gymnasial utbildning. Drygt 30% att de inte tillfredsställer

av uppger

utbildningsbehovet på gymnasial nivå. Ytterligare 35% anser att de bara

delvis uppfyller innevånamas utbildningsbehov på denna nivå. Övriga

har inte besvarat denna fråga.

Enheterna har oftast besvarat frågan med utgångspunkt i sökandetrycket. Det framgår inte att någon kommun skulle ha inventerat utbild-

ningsbehovet i kommunen.

Komvux 39

Frågan innehåller flera aspekter. En, verkligt svår, är om vi anordnar rätt kurser. Om det finns behov som inte tillgodoses i utbudet vet vi egentligen inte. En mer påtaglig aspekt är sökandetrycket."

Det vill synas som om den statliga resursen för sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa har löst många utbudsproblem i samtliga kommuner. Utan detta statsbidrag skulle enligt enhetemas uppfattning

behovet på intet sätt täckts. I extremfallen är endast l5-25% av

kursutbudet grundat på reguljära kommunala anslag till komvux.

Ja, under förutsättning att det kommer att finnas extra statliga medel till vuxenutbildningen även ñamledes." Absolut inte med vårt reguljära utbud som utgör 25% av totala antalet kurser på gymnasienivå. Utan statsbidraget för arbetslösa skulle vårt anslag räcka till några få kurser på kvällstid. Ingen skulle kunna läsa på heltid och få studiestöd.

Det vanliga är att små och mindre kommuner erbjuder kurser som återfinns inom samhällsvetenskapsprogrammet. På små och mindre orter saknas kurser med naturvetenskaplig inriktning, speciellt kurser med

laborativa inslag.

Köema i de små kommunerna gäller i huvudsak datautbildningar. I de större kommunerna erbjuds sådana kurser som återfinns inom

såväl naturvetenskapsprogrammet som inom samhällsvetenskapsprogrammet samt datakurser och ett antal yrkeskurser varierande omfattning.

av

I flertalet av de större kommunerna är köer legio i storstäderna

-

omfattande. En storstadsenhet påpekar att man de senaste åren inte har

vågat annonsera gymnasiala utbildningar: "Köema räcker till ändå" Kommunerna skall enligt skollagen sträva efter att erbjuda - -

gymnasial vuxenutbildning som svarar mot efterfrågan och behov. Detta

torde innebära en skyldighet för kommunen att på ett eller annat sätt söka

skaffa sig en uppfattning om kommuninnevånamas efterfrågan och behov

av utbildning på gymnasial nivå. Så verkar inte alltid vara fallet.

40 Komvux SOU 1996: l 88

Kurser för arbetslösa

Sedan år 1993 har regeringen årligen satsat extra pengar för att kunna bereda arbetslösa utbildningsplatser gymnasie- och påbyggnadsnivå inom kommunal vuxenutbildning och inom folkbildningen. Extrasatsningen utgör en utökning av studieplatser

utöver den kommunala vuxenutbildningens ordinarie verksamhet. Dessa extra studieplatser riktar sig till dem som är anmälda som arbetslösa på minst halvtid. Förslagen om extra tilldelning till det

reguljära utbildningssystemet motiverades med att arbetslösheten skulle motverkas samt av att en kunskapsmässig nivåhöjning är en

de viktigaste förutsättningarna för att Sverige även i framtiden av skall de ekonomiskt ledande nationerna i världen. vara en av Satsningen syftar därför både till att erbjuda arbetslösa utbildning och till att försöka höja medborgarnas utbildningsnivå generellt.

Yrkesutbildningen har minskat kraftigt

Enkätfråga

Stämmer påståendet att yrkesutbild-

ning Dit räknar vi ekonomiska

ämnen eller grundläggande datakurser. i komvux de åren har senare minskat avsevärt Vad beror det i så

fall på och hur kan situationen för-

ändras

Endast cirka 12% enheterna hävdar att yrkesutbildningen inom

av enheten till sin omfattning är oförändrad eller större. 65% av enheterna

att yrkesutbildningen har minskat i större eller mindre omfattning.

anger Drygt 20% har besvarat frågan med att de inte har eller har haft någon yrkesutbildning alternativt inte alls besvarat frågan. Detta gäller framför allt små eller mindre enheter. De kanske endast har SFI och/eller

grundläggande vuxenutbildning. Då kan svaren bli som de följande från

två enheter i grupp

Vet Vi har enbart anordnat teoretisk utbildning. "Hos oss har de inte minskat beroende på att vi inte haft särskilt många.

SOU 1996: 188 Komvux 41

Yrkesutbildningen i komvux har minskat kraftigt i och med att de

specialdestinerade statsbidragen till komvux försvann i slutet av 1980-

talet. I detta statsbidrag fanns en öronmärkt del för yrkesutbildning. I och med den ekonomiska åtstramning som följde under 1990-talet skars

anslaget till komvux ner i flertalet kommuner och politikerna prioriterade

oftast så kallade allmänna ämnen, vilka förutom att de var billigare också lättare att anordna och var en förutsättning för behörigheter till studier var universitet och högskolor. För många komvuxenheter har det också

varit svårt att komma i gymnasieskolans lokaler.

Ja, för vår del stämmer detta påstående Orsaken till detta är därvid främst prioriteringsfråga Resursema räcker inte till Troligen är orsaken en också lokalfråga eftersom vi befinner oss en gymnasieskola för en ungdom med inbokade verkstäder och liknande som omöjliggör tillträde för de vuxna.

Några enheter framhåller att staten i slutet av 1980-talet signalerade att yrkesutbildning inte längre så viktig, varför kommunpolitikema

var

i konsekvensens namn skar ner på dessa. Andra påpekar att det har skett uppdelning mellan komvux och arbetsmarknadsutbildningen så att

en komvux står för den teoretiska utbildningen och arbetsmarknadsutbild-

ningen för den yrkesinriktade. I och med neddragningen av arbets-

marknadsutbildningen vill det på några håll synas som om yrkesut-

bildningen i komvux åter har ökat. Flera enheter hävdar också att yrkesutbildningen drabbades hårt av att de särskilda yrkesinriktade kurserna S.Y.-kursema avfördes ur det nationellt fastställda kursregistret och ersattes med programkurser, vilka enligt fleras uppfattning inte erbjuder ett lika brett register som tidigare. Man saknar grundskoleanknutna påbyggnadsutbildningar. De påbyggnadsutbildningar som finns nu förutsätter gymnasial utbildning och vänder sig till helt andra målgrupper än dem som tidigare deltog i S.Y.kursema. Det huvudsakliga skälet till att enheterna önskar S.Y.-kursema tillbaka är att de kan tillgodose ett utbildningsbehov bland grupper som

traditionellt saknar studievana och studiemotivation. En målgrupp är t.ex.

vuxna som saknar gymnasial utbildning, en annan är invandrare. Enheterna saknar också yrkesinriktade orienteringskurser, som tidigare var till stor hjälp för att låta yrkesosäkra deltagare pröva på kurser med

olika inriktningar.

42 Komvux SOU 1996: l 88

De tidigare S.Y.-kurserna För att möta bland annat den tekniska utvecklingen och föränd-

ringar på arbetsmarknaden kompletterades utbildningar motsvarande dem som gavs i gymnasieskolan med särskilda yrkesinriktade

utbildningar, så kallade S.Y.-kurser. Dessa fastställdes SÖ efter av samråd med arbetsmarknadens parter. De omfattade oftast relativt få undervisningstimmar och riktade in sig mot områden som saknade yrkesutbildning, ex klenhålssprängning för kyrkogårds-

vaktmästare, grönyteskötsel för parkarbetare och utbildning till miljötekniker för renhållningspersonal. En del av dessa kurser kom att betraktas personalfortbildning för vilken arbetsgiva-

senare som

ren borde betala uppdragsutbildning. Det är dock inte hela sanningen även arbetslösa och människor som ville byta arbete

kunde delta i dessa utbildningar. De riktade sig oftast till lågutbildade.

De tidigare orienteringskurserna för vuxenstuderande För dem inför kompetensinriktade vuxenstudier har särskilt som behov orientering utbildningsmöjligheter och arbetsmarknad av om

finns det orienteringskurser för vuxenstuderande. Dessa kurser ger

också viss studieteknisk träning. Orienteringskursema får vara av olika slag, dvs. inriktade mot studier på grundskolenivå eller

gymnasial nivå liksom mot yrkesinriktade studier av olika slag. De f°ar lokalt anpassade och f°ar inriktas mot en begränsad mål-

vara

eller mot studerande med olika utbildningsmål och studie-

grupp

bakgrund. Deltagarna bör inom ramen för orienteringskursen få

hjälp att göra en individuell studieplan. Ur Lvux 82 Mål och

-

riktlinjer. Upphävd 1992.

Interkommunal ersättning

Den som vill delta i gymnasial vuxenutbildning skall ansöka om detta hos styrelsen för utbildningen i sin hemkommun. Om

ansökan avser en utbildning som en annan kommun eller ett

landsting anordnar eller låter anordna, skall styrelsen skyndsamt sända ansökan vidare till styrelsen för utbildningen där. Till

ansökan skall styrelsen foga ett yttrande av vilket det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för elevens utbildning interkommunal ersättning. Det är den anordnande kommunen som fastställer priset.

SOU 1996: 188 Komvux 43

Många enheter hävdar också med bestämdhet att hemkommunemas

ovilja att betala interkommunala ersättningar i praktiken gör att

presumtiva elever hamnat i kommunarrest. Kommunen anordnar inte

själv yrkesutbildning och vägrar samtidigt att betala interkommunal

ersättning med resultat att de presumtiva eleverna förblir outbildade. Det leder också till att enheter som skulle kunna anordna yrkeskurser för egna

och grannkommunemas deltagare inte vågar göra detta, eftersom de troligen inte kommer att få någon interkommunal ersättning.

För att förändra situationen vill flera enheter återinföra specialdestine-

rade statsbidrag. Man vill också ha ett modernt nationellt fastställt kursutbud, som vänder sig till lågutbildade med behov kompetenshöj-

av ning. Många enheter hävdar bestämt att för att stärka man vuxnas möjligheter till yrkesinriktad utbildning måste göra den interkommunala ersättningen tvingande.

Av enkätsvaren framgår att möjligheten att till hundra procent

arbetsplatsförlägga hela yrkesutbildningar alternativt kurser i yrkesämnen

för enskilda eller grupper inte tycks vanligt förekommande.

vara Det vill synas som om arbetet med att implementera den nya

läroplanen, konkretisera de nya kursplanerna och betygskriteriema varit

alltför krävande för att man på enheterna skulle ha hunnit/orkat med att

också arbeta med yrkesinriktad utbildning och än mindre med arbetsplatsförlagd utbildning APU. Att organisera yrkesinriktad utbildning är vanligtvis mer komplicerat än att organisera utbildning i de så kallade klassiska ämnena. För den yrkesinriktade utbildningen krävs ofta många

olika lärare/handledare/föreläsare, vilka kanske måste rekryteras från

näringslivet och där det inte alltid är lätt att konstruera ett schema som

stämmer för alla.

44 Komvux

l

Arbetsplatsförlagd utbildning ett exempel

- Antag att person vänder sig till komvux och vill utbilda en vuxen sig till kock. I eller i närheten av kommunen finns inte någon

sådan utbildning. Man har däremot i kommunen ett par storkök,

flera stora restauranger, någon kinesisk restaurang och ett par

pizzerior. Enheten kan då komma överens med eller flera av

en dessa att den sökande kan få hela sin utbildning eller vissa om

delar den förlagd till en arbetsplats, så kallad arbetsplatsförlagd

av

utbildning. Den måste självklart planeras noga, återkommande

följas och så betygsättas. För detta kanske enheten behöver upp

låna/hyra in/anställa en yrkeslärare från lämplig köksutbildning i

gymnasieskola eller komvux.

Ju flexiblare kommunen är i sitt tänkande, desto viktigare blir

det naturligtvis att kunna garantera utbildningens kvalitet. En helt skolförlagd utbildning garanteras i någon bemärkelse av att

undervisningen genomförs enligt kursplan med betygskriterier,

lärare med lärarutbildning och en skolledning med pedagogisk

kompetens. Det behöver dessvärre inte självklart innebära att

kvaliten är hög, möjligen att den inte är alltför dålig. När utbild-

ningen helt förläggs utanför skolan kan man kanske vara övertygad att utbildningen ges av fackkunniga handledare men inte själv-

om

klart med genomtänkt pedagogisk tanke kring lärandets villkor.

en Utan någon form handledarutbildning kan det för den enskilde av

handledaren vara svårt att rätt förstå kursplan .och betygskriterier och utbildningens plats i ett större sammanhang. Rätt hanterad torde det dock finnas mycken utbildning god kvalitet att erbjuda

av

många vuxna genom arbetsplatsförlagd utbildning APU.

Komvux 45

Kurssystemet är inte hinder för flexibilitet ntäjligen brist på fantasi

och tid. Speciella kurser för vuxna saknas dock

Enkätfråga

Lägger det nuvarande kurssystemet i gymnasial utbildning hinder lör en flexibel utveckling Saknas exempelvis

gruudskoleanknutna påbyggnadsutbild-

ningar S.Y.-kurserna Finns behov av delkurser Annat

Majoriteten enheterna anser att det nuvarande kurssystemet inte

av

lägger för flexibel utveckling kursutbudet, medan

hinderi vägen en av

femton procent att flexibel utveckling kurssystemet hindras

anser en av det nuvarande kurssystemet. Cirka tredjedel av enheterna av en företrädesvis mindre enheter vilka anordnar yrkesinriktad utbildning

avstår att svara på denna fråga.

l stort sett samtliga enheter anser att det nya kursutformade systemet möjliggör flexibel utveckling av komvux, men att det behöver en

kompletteras på några punkter. Det däremot uppges lägga hinder

som i vägen för flexibilitet är bristande ekonomiska resurser samt snarare bristande tid och ork.

Enheterna har i sina svar på den tidigare frågan om yrkesutbildning redan påpekat behovet av grundskoleanknutna påbyggnadsutbildningar

S.Y.-kurser, m.m.. Det finns dock ett antal enheter som oroas över att

grundskoleanknuten yrkesutbildning inte räcker för arbetsmarknadens

behov. Ett flexibelt utbud orienteringskurser är ett annat önskemål som av

förs fram samt gymnasiala preparandkurser för invandrare. Synpunkterna är delade när det gäller att dela upp kurser på gymnasial

nivå i delkurser. Fördelarna med att kurser kan delas är enligt flera enheter bland andra att utbildningar bättre kan skräddarsys, att deltagare i

uppdragsutbildningar olika slag lättare kan få in det nationella utbudet

av

i den beställda utbildningen samt att de möjliggör smidigare övergång från grundläggande vuxenutbildning till gymnasial vuxenutbildning.

Nackdelarna enligt andra enheter är att kurserna blir än med - snuttiñerade och att det blir svårt att dels betygsätta dem och redovisa

innehållet, dels få ihop dem till hela kurser, speciellt om deltagarna flyttar

46 Komvux SOU 1996: 188

till annan enhet. Några enheter har framfört önskemål att också kunna om

dela kurser på grundläggande nivå i delkurser.

upp

Delkurser

Kurser inom grundläggande vuxenutbildning och påbyggnadsutbildningar får delas upp på flera delkurser. En delkurs får inte

omfatta mindre än 30 timmar.

3.1.4 i tid

Förläggning

Kvällskurserna har minskat men inte för heltidsstuderande -

Enkätfråga

"En påtaglig koncentration till dagkurser

har också skett under de senaste åren.

Det försvårar fritidsstudier och kan där-

med innebära ökade krav på studiestöd "

Citat ur kommitténs direktiv

Har kvällskurserna minskat i reella tal i Din kommun. Om ja: Räcker resurserna inte till Finns det inte längre

några människor som vill studera på

sin fritid

Skälet till att frågan avser reella tal procentuella är den särskilda

-

utbildningssatsningen på arbetslösa. Kurser för arbetslösa avser i huvudsak heltidsstuderande och förläggs därför till dagtid, inte exempelvis

om

lokalproblem gör att kvällsundervisning måste tillgripas.

En majoritet ca 55% av enheterna anser att kvällskursema har minskat

i reella tal i den kommunen. 38% inte att någon minskning

egna anser

skett. Detta gäller speciellt större kommuner.

"Ja, kvällskursema har minskat. Det beror på att resurserna inte räcker till. Det finns fortfarande stort intresse för fritidsstudier."

Komvux 47

Ja. Deltagarna finns inte. "Nej tvärt om. Vi ser en mycket påtaglig ökning av antalet kvällselever, delvis beroende att många inte har råd att studera heltid.

Kvällskursema har minskat i komvux, totalt sett. Detta gäller speciellt i små kommuner, där såväl resursbrist som brist på studerande är de två huvudsakliga skäl som redovisats. I övriga kommuner är skälet till att kvällskursema minskar att resurserna har skurits ned och att dagkurser

prioriterats av kommunpolitikema och/eller skolledama. I prioritering

mellan kvällskurs för kanske 15-20 deltagare och en dagkurs med drygt en 30 har dagkursema blivit vinnare.

Enheterna i större kommuner påpekar att de utnyttjar möjligheten till kvällsundervisning bland annat för att lösa lokalproblem. De heltids-

studerande studerar då både dagar och kvällar.

I några fall direkt att skolledama orkat med att organisera

anges kvällskursema, eftersom dagkursema ökat men skolledningsresursen. Det är snarare så att skolledningsresursema minskat, medan kursutbudet på gymnasial nivå näst intill fördubblats på grund av den särskilda satsningen på kurser för arbetslösa.

Kvällskursema har under de senaste åren minskat beroende på det stora antalet arbetslösa som vi hanterat. Vi har helt enkelt inte orkat med kvällskursema riktigt.

I Skolverkets Beskrivande data om skolverksamheten -96 redovisas

den successiva nedgången kvällskursema. Även redovisningen sker

av om

procentuellt visar den ändock tendensen: Från 25% läsåret 1991/92, 20%

läsåret 1992/93 till 14% läsåren 1993/94 och 1994/95.

Komvux som semester, kombinerat med ett par helger

Enkätfråga

Kan man i komvux få läsa in ett ämne under en semester-vecka Under ett antal helger

Om ja: Hur har det gått Om nej: Vad beror det på

48 Komvux

Drygt hälften av enheterna 54% anser att det inte går att erbjuda

möjligheten att läsa in en kurs i komvux under exempelvis en semester-

vecka eller under ett antal helger. Flertalet större enheter anser däremot att det är fullt möjligt. 28% av de större enheterna har aktiviteter under helger/semestertid,

11% har prövat, 13% planerar att pröva och ytterligare 8% är positivt

inställda till att börja. Endast 30% av de stora enheterna anser att det inte är möjligt. Resterade vet

Flertalet stora enheter har alltså kurser/aktiviteter på lördagar och/eller under sommaren. De som inte har det planerar för det- med ytterst få

undantag.

Under ja. Tidigare har vi erbjudit engelska och matematik sommaren på grundläggande och engelska på gymnasial nivå. I år erbjuder vi dessutom Svenska A, Engelska A, Samhällskunskap A, Matematik A, Datakunskap grundkurs. Engelska som vi har mest erfarenhet av har fungerat väl. "Ja, vi har komprimerade datakurser på lov och helger och lördagskurser i olika ämnen med få utlagda timmar och mest hemläsning. "Diskussioner i denna riktning fors. Vi har vid olika tillfällen hatt uttalskurser för högutbildade och yrkesverksamma invandrare lördagar.

Det tycks gå en skarp gräns mellan stora och medelstora enheter. De

medelstora och mindre enheterna hänvisar till brist på resurser, deltagare

och villiga lärare, men en del anför också traditionellt tänkande som skäl.

Nej Ingen i kommunen verkar ha tänkt på möjligheten. Jag kommer att föreslå det- så småningom." Nej Vi har inte haft någon efterfrågan på sådana kurser. Skulle den önskan dyka upp får vi väl ompröva att ordna detta. Förmodligen kommer lärarna att ställa speciella ersättningskrav.

Många enheter kanske mest medelstora och små diskuterar och - planerar distansutbildning i udda ämnen/kurser eller för studerande med individuell studietakt. Distansutbildning kombineras ofta med helgundervisning.

"Vi har distansundervisning i svenska och engelska. Dessa ämnen har gemensamma undervisningstilltällen under ett antal lördagar varje termin. Detta fungerar mycket bra och de studerande år nöjda.

SOU 1996: l 88 Komvux 49

Läsår termin skoldagar - -

Skollagen reglerar för grundskolan såväl antal läsår som indelning i terminer och antal skoldagar. För gymnasieskolan sägs endast att utbildningar på nationella och specialutfonnade program är

avsedda att kunna genomgås på tre läsår. För kommunal vuxenutbildning finns inte några regleringar om läsår, tenniner eller skoldagar. Kommunal vuxenutbildning kan formellt sett alltså förlägga sin unervisning helst under året och under veckans dagar. I när som

praktiken är det endast de enheterna kan utnyttja denna

egna som

möjlighet fullt ut. Enheter integrerade i grund- eller gymnasieskola med lärarsamverkan tvingas i praktiken ofta följa läsårsindelningen. Även dessa enheter har dock möjlighet att förlägga undervisning

till kvälls- eller helgtid.

Utvecklingen inom komvux går mot flexiblare utläggning av kurser en

i tiden. Många utbildningsproblem med individuella studietider, udda val, kan lösas endera med hjälp teknik i kombination med ny

etc. av ny

metodik distansutbildning eller på hemorten med ett flexibelt

vuxenpedagogiskt tankesätt.

1 Studiestödssystemet

Komvux och Studiestödssystemet ett omaka par -

Enkätfråga

Om studiestödssystemet kan sägas mycket. Om vi bortser från storleken

på bidraget: Finns det andra problem med studiestödssystemet

Enheterna har besvarat denna fråga utifrån den upplevda situationen

våren 1996 utan att ha kunskap studiestödsutredningens förslag som om

lades först i juni 1996. Genomgående från de minsta till de största enheterna framförs

- mycket kritik på det nuvarande systemet:

50 Komvux

Studiestödspoängen tar inte hänsyn till elever med särskilda behov. Poängtalet är lika för alla oavsett om vissa behöver tid än andra

- mer

för att skaffa sig de kunskaper krävs. Den minskning studiestöds-

som av

poängen per kurs/tidsenhet som genomfördes för några år sedan har

resulterat i att elever väljer matkurser", kurser de inte vill läsa, inte

som

har behov av och inte intresserar sig för de extrapoäng

- men som ger

som krävs för helt studiestöd. Det är förödande pedagogisk synpunkt

ur i klassrumssituationen. Det är också ett oerhört resursslöseri. När

bamtillägget togs bort, försvann också många elever.

Alltför snål poängsätming ämnena på gymnasial nivå gör många av att tvingas läsa över sin kapacitet och sitt behov för att nå försörjningsnivå . I en enkät på vår skola uppgav cza 25 procent att satt av något ämne man för att nå heltidsstudienivå. Detta ger inte bra studiesituation och är inte en heller ett effektivt utnyttjande av studieplatsema." "Studiestödet tenderar mer och mer att motverka den pedagogiska verksamheten, eftersom det utgör ett detaljstyrt regelsystem mitt i vår målstyrda. Det är tyvärr mera regel än undantag att det tvingar eleverna att välja kurser de aldrig kommer att ha behov eller intresse av. Barntillägget bort en klar försämring särskilt bland redan utsatta." -

Studiestödssystemet är hävdar enheterna alldeles för styrande

- -

kursutläggning och deltagarnas kursval. Utgångspunkten i deltagarnas studieplanering blir frågan om vilka kurser som måste väljas för att få studiestödspoäng som räcker till kraven för heltidsstudier. Behov och förutsättningar blir enligt enheterna en andrahandsfråga. Studiestödssystemet omöjliggör/begränsar den flexibilitet som det kurssystemet

nya

annars skulle ha inneburit. Det låser i tid terminer och i dagar.

rent av

Studiestödssystemet är alltför styrande. Det omöjliggör för att utgå oss från elevens behov och förutsättningar i studieplaneringen. Det går alltså tvärt emot våra övriga styrdokument. Dessutom är det administrativt ttmgrott och innebär mycket arbete ,för oss."

Det är alldeles för många olika system, vilket är förvirrande för elever

och skolpersonal. De olika systemen resulterar i orättvisor och är ojämlika.

"Rörigt för alla inblandade. Alldeles för instabilt över tiden. Ständiga förändringar som stör studiemotivationen.

Att inte få studera med bibehållen a-kasseersättning upprör flertalet enheter. Många att det istället borde krav arbetslösa

menar vara ett att

studerade för att få bibehålla sin ersättning. Samhället sänder enligt

Komvux 51

enheterna ut fel signal: Ligg på sofflocket och få bra betalt gör något

för både dig själv och samhället nyttigt och få betydligt sämre betalt.

"Ja, ordna konferens studieekonomin. Lyssna på tältarbetama Det en om är inte klokt att arbetslöshet premieras och att 35% försvinner om vederbörande istället börjar studera

Att behöva låna till grundläggande vuxenutbildning upplevs också stötande och hindrar många från att börja studera. Att eleverna bara kan få svuxa två terminer är också ett problem på många enheter.

Lågutbildade behöver studera på grundskolenivå vill låna till detta. som De har oña negativa erfarenheter av skolan och ofta helt övertygade om att de ska lyckas med sina studier denna gång heller."

En enstaka ljusglimt i det totala kritiken mot studiestödssystemet

annars kan dock redovisas.

Har blivit bättre efter törsöksverksamheten med CSN."

3.1.6 Förändringsbehov

Komvux kan bli mer flexibelt

Enkätfråga

Den kommunala vuxenutbildningen är mål- och resultatstyrd. Finns detta faktum till trots formella hinder för -

flexibilitet i organisationen

Enheterna upplever inte att det finns formella hinder för flexibilitet i organisationen bortsett från studiestödssystemet, som återkommer i

nästan vartarmat svar.

De få hinder som små och mindre enheterna upplever handlar mest praktiska problem, ekonomi, samverkan med grundskolan

om om om

och/eller gymnasieskola lokaler, lärare, etc..

52 Komvux SOU 1996: l 88

Studiestödsformema utgör ett sådant hinder, eftersom man alltid måste tillse att samtliga elever som önskar det kan läsa på heltid och få fullt studiestöd. De fast anställda lärarnas kompetens är givetvis en hindrande faktor för full flexibilitet, emedan man kan säga upp och anställa lärare hur som helst."

Andra mer informella hinder för flexibilitet är enligt flera enheters

uppfattning samordningen med gymnasieskolan gäller större enheter,

brist på ekonomiska och personella samt för liten skolledresurser en

ningsorganisation som bara orkar klara det dagliga. Det vill synas som om det ute på enheterna finns både vilja till förändring och många goda idéer till hur utveckling skulle kunna

genomföras men att mycket av detta hindras på grund för liten av administrativ organisation.

Regelfárändringar kan gynna möjligheter till studier på komvux

vuxnas

Enkätfråga

Kommittén skall bedöma vuxnas möj-

ligheter att få utbildning på gymnasial

nivå och överväga möjligheterna om

att få sådan utbildning är tillräckliga

ur dels den enskildes, dels arbetslivets perspektiv samt om så .är fallet - -

föreslå förändringar. Vilka föränd-

ringar tror D.u bäst skulle gynna vux-

nas möjligheter att få utbildning på

gymnasial nivå och/eller grundläggande nivå Kom gärna med förslag och idéer

De mindre och små enheterna har i sina förslag koncentrerat sig på den vuxnes rätt till gymnasial utbildning och på refoizmering

en av

studiestödet och av CSN samt på rätten att studera med bibehållen

akassa.

Ett bättre studiestödssystem. Där ligger idag hela knuten. "Att få utnyttja en period av arbetslöshet till studier utan fackliga restriktioner

Komvux 53

De medelstora och större enheterna har i sina förslag också tryckt på

den till gymnasial utbildning och på reformering av

vuxnes rätt en studiestödet CSN på studera med bibehållen

och av samt rätten att a-

kassa. Där framförs också många tankar att återinföra öronmärkta om

statsbidrag till komvux, alternativt förstatliga verksamheten och föra

den med AMUGruppen, att införa skyldighet för hem-

samman en kommuner att betala interkommunal ersättning m.m.

Flera enheter framför förslag läroplan för vuxenutbildningen.

om egen också införa estetiska ämnen i komvux, att återinföra Förslag finns om att för studievilsna samt från många enheter

orienteringskurser vuxna - -

reducera för slutbetyg. Andra enheter för fram tankar på

att poängtalet utveckling den organisationen, så att kan studera när andan

av egna vuxna

faller på och inte nödvändigtvis på regelbundna lektionstider. Många

enheters tankar kretsar också kring olika möjligheter att ge vuxna

yrkesutbildningar, exempelvis eget utbud, grundläggande genom arbetsplatsförlagd utbildning alternativt samverkan med AMUGruppen

eller kommunens gymnasieskola.

Förslag möjligheter till utbildning: som gynnar vuxnas Förstärkning ekonomin till komvux. av Anpassad yrkesinriktad komvux. Arbetsförmedlingen läggs under kommunens ansvar. Ge komvux rörelsefrihet att lägga kurser som gynnar den enskilde mer upp eleven.

Avgångsbetyg slutbetyg

-

För få avgångsbetyg motsvarar det nuvarande slutbetyget

att ett

från utbildning i komvux krävdes tidigare studier gymnasial motsvarande volym cirka l 650 undervisningstimmar 40

en av min.

För få slutbetyg från gymnasial utbildning i komvux

att ett krävs studier motsvarande volym minst 1 970 numera en av klocktimmar 60 min.

Kraven för att få ett slutbetyg från gymnasial utbildning har skärpts kraftigt: Från 1 100 klocktimmar till 1 970, dvs. nästan en

fördubbling. Detta beror dels på viljan att få slutbetygen från

komvux likvärdiga med gymnasieskolans slutbetyg, dels dagens studerandegrupp behöver handledd uppfattningen att mer undervisningstid än de deltog i komvuxstudier för

grupper som tio-femton år sedan.

54 Komvux

3.2 Organisatoriska - pedagogiska frågor

Integration gymnasieskola komvux

-

Integrera mera men inte med gymnasieskolan

-

Enkätfråga:

Vilka organisatoriska och pedagogiska krav ställer integration komvux

- gymnasieskola för att vuxnas behov att av optimalt utnyttja sin studietid skall

kunna tillgodoses

Detta är den fråga enheterna har besvarat omfattande.

som mest

Speciellt bland små och mindre enheter har dock del avstått från att

en

besvara frågan förmodligen eftersom de inte har någon gymnasieskola.

-

Enheterna ser inte några helst fördelar med integration komvux

som

gymnasieskola, möjligen bortsett från samverkan i små kommuner, där

-

integration är enda sättet att åstadkomma ett kursutbud, och samverkan kring udda kursutbud.

Har lyckats undvika dettall" "Skolformema bör inte integreras. Det viktigaste skälet är ideologiskt och pedagogiskt. De olika skolformema styrs i mycket helt olika idéer, av värderingar och tankar.

Integration sker av enhetemas svar att döma alltid på ungdomarnas

- villkor. De vuxna förutsätts acceptera.

Om gymnasieskolans bristande förändring och brist flexibilitet skrivs mycket i enkätsvaren: Kursutfonnningen omöjlig och årskursbe-

anses

greppen hålls kvar. Koncentrationsläsning är otänkbar och ämnena läggs

ut på fem till sex terminer Många lärarna på gymnasieskolan

osv. av är

möjligen lämpliga på denna skolform, men inte i vuxenutbildning, där

en

man förutsätts lyssna på deltagarna, behandla dem med respekt och acceptera att de har många och djupa erfarenheter bör användas i

som

undervisningen.

För det första måste gymnasieskolan totalt kursutformad vilket den vara inte är på långa vägar än. Vidare måste det finnas kraftigt koncentrerade kurser

Komvux 55

i gymnasieskolan med färre timtal långt under det garanterade tirnantalet för gy-elevema för de vuxenstuderande. Vidare måste kurskombinationer terminläggas dels så att det blir rimliga arbetspass för den schemaläggas resp vuxenstuderande, dels så att den på optimalt kort tid kan läsa de kurser vuxna han/hon har behov Vidare måste kurskombinationema ta hänsyn till som av. studiestödspoängen för heltidsstudier m.m.

Studietiden förlängs, vilket medför ökade kostnader för de vuxna. De

har inte råd att låna för studier gymnasial nivå.

mer pengar

Vuxna har inte råd och tid att läsa i ungdomsgymnasiet. Det tar för lång

tid.

Flexibilitet, vilja till förändringar, till snabba omställningar, mod att

pröva nytt allt detta upplever enheterna saknas i den gymnasiala

-

organisationen. Enhetemas kan lätt sammanfattas: Integration nej, det inte

svar - om

behövs för att möjliggöra ett kursutbud Men ett och annat undantag finns:

Då vi har konventionell gymnasieskola har vi några problem med en samläsning. Vi är redan integrerade till vissa delar med gymnasieskolan. De ämnen vi läser i på komvux är kärnämnen. I andra ämnen läser som egna grupper vi tillsammans med gymnasieskolan. Både lärare och elever tycker att det fungerar bra. De har teoretiska kunskaper och de äldre har arbetsyngre livserfarenhet, detta har visat sig vara en bra kombination."

Om komvuxenheter

Fram till 1 juli 1992 då Lvux 82 upphävdes föreskrevs att

- komvuxenhetema skulle bilda enheter när de överskred ett egna

viss poängtal. Samordning mellan grundskola eller gymnasieskola

och sådana komvuxenheter var då inte tillåten.

Från 1 juli 1992 togs detaljreglering om bland annat skyldighet

organisera enheter bort. Kommunen gavs rätt att organiseatt egna sin verksamhet på det sätt man lokalt ansåg lämpligt. ra

56 Komvux SOU 1996: l 88

Koncentrationsläsning i komvux

För litet koncentrationsläsning i komvux Ja och nej

Enkätfråga

Ur Arbetet 1995-12-08. "T oIv veckor. Längre tog det inte att få

gymnasiekompetens imatte. 200 kronor

är kursavgiften men det är det värt. Samma studier på komvux hade tagit mycket mer dyrbar studietid. "

En kursdeltagare hån

Folkuniversitetet i Lund

Är koncentrationsläsningen i komvux

optimal Varför kan kursdeltagarna när de börjar på universitet och högskolor studera ett ämne på heltid

men inte ex tio timmar engelska/matematik

i veckan på komvux

På frågan om koncentrationsläsning har enheterna gett uttömmande svar. Det finns många olika aspekter på problemet med koncentrationsläsning. Först måste dock konstateras att det finns vilja att diskutera

en

problemet och att pröva ökad koncentration. Det är inte ovanligt att enheter

uppger att man studerar en kurs 6-8 lektioner vecka, ibland till och per med 10-12 lektioner vecka. Eftersom heltidsstudier omfattar cirka per

24 timmars undervisning vecka innebär sådan koncentration att

per en cirka 30-50% av den totala tiden läggs på kurs. Det innebär markant en en

ökning jämfört med tidigare.

Vi är mitt uppe i förändringarna. Faktum är att gensvaret från eleverna är mycket positivt när de inser vilka fördelar koncentrationsläsningen ger bl a ur studiestödssynpunkt. Det innebär att de kan koncentrera sig på de kurser de verkligen är intresserade av.

En enhet redovisar fullständig koncentrationsläsning i språkkurser på

åtta veckor heltid:

88 Komvux 57 SOU 1996: l

"Så har gjort i många år och eleverna är mycket nöjda Nu fortsätter vi med andra ämnen."

Många enheter hävdar att ökad koncentrationsläsning är mycket bra

snabbt vill igenom komvux, exempelvis behörighetskom-

för dem som

pletterande. Samtidigt hävdas att grupper som prioriteras av komvux inte

klarar ökad koncentration, att konsekvenserna blir förödande om av

exempelvis ensamstående är hemma några dagar för vård av sjuka bam.

Flera enheter hävdar att de vuxenstuderande inte kan koncentrationsläsa

i den utsträckning de gjorde tidigare, eftersom enheterna numera är

ens

med gymnasieskolan och måste följa deras traditionella

integrerade utläggning av kurserna.

En integration med gymnasieskolan gör att komvux i vår kommun till sin form för mycket är styrd ungdomsskolans terminstider m.m. av

Framför allt de små kommunerna påpekar att har svårt att få

man till båda snabba och normala långsamma i kurs.

underlag grupper samma Därtill kommer den pedagogiska frågan: Kan man trycka in t.ex. innebär språkstudier mognadsprocess Omvänt kan frågan ett språk eller en formuleras följande sätt: Är det kanske bättre att läsa koncentrerat än splittra sig många ovidkommande ämnen Något entydigt svar gives

att inte.

Utläggning en kurs skall givetvis ske på pedagogiska

av -

administrativa grunder. Det innebär att tiden är variabel och den

en kunskap skall uppnås i kurs konstant. Det innebär också att som en en

olika individer behöver olika tid för att uppnå samma kunskap. I den stora

enheten kan individualisering i viss utsträckning ske genom att grupper har snabb, normal eller långsam studietakt. I den mindre

organiseras som

enheten handlar det än att individualisera i gruppen. Om en mer om

studerande på gymnasienivå vill läsa på heltid drygt 400 gy-poäng per

måste denne med koncentration lektioner 40 minuter termin en av sex kurs och vecka studera åtminstone kurser. Eftersom många kurser

per sex endast har schemalagts med två till tre lektioner vecka ökar snabbt per antalet kurser ämnen. Det kan då ifrågasättas enheterna

och om ur

synpunkt verkligen tillåter de studerande att koncentrationsläsa pedagogisk optimalt. Utläggningen kurser verkar snarare vara gjord av organisato-

av

riska och tjänstgöringsmässiga skäl än med avsikt att gynna den vuxnes

lärande.

I detta sammanhang kan det värt att peka på den möjlighet till

vara

stöd i komvuxförordningen att utöka tiden för stöd m.m.

som ges genom och till viss gräns 110 timmar få denna tid medräknad i upp en - -

58 Komvux SOU 1996: l 88

exempelvis slutbetyg. Ett problem är dock att CSN inte ger studiestöds-

poäng för dessa timmar, är avsedda att studerande med behov som ge av särskilt stöd en extra resurs.

Särskilt stöd

Enligt förordningen om kommunal vuxenutbildning 4 kap 10§ f°ar styrelsen för utbildningen fastställa ett högre timtal än vad

som

motsvarar antalet gymnasiepoäng för en kurs. I sådana fall erhåller den studerande poäng motsvarande det högre timtalet dock högst

-

110 gymnasiepoäng. Ett sådant högre timtal dock inte CSN-

ger poäng.

3.2.3 Målgrupper

Komvux prioriterar lågutbildade men inte pensionärer

-

Enkätfråga

"Utbildningsexpansionen kom dock igång relativt sent i Sverige, varför det i äldre åldersgrupper

jämfört med andra länder finns relativt

många som

inte har mer formell utbildning än folk- eller

grundskola. Till detta kommer att bland de yngre

är det ett oroande stort antal inte avslutar som grund- och/eller gymnasieskola, inte går vidare till

högskolan respektive drar längre ut på sina studier

vid universiteten. "

Ur Kunskapslyftskommitténs delbetänkande

Skall komvux engagera sig i äldre lågutbildade

och/eller unga som inte avslutar grund- och/ eller gymnasieskola Hur kan i så fall komvux hjälpa till att lösa dessa problem Är det bara

en organisatorisk fråga eller också en pedagogisk fråga

Komvux 59

"Nu blir jag upprörd Menas att komvux inte engagerar sig i just dessa målgrupper

Det är for det absoluta flertalet komvuxenheter självklart att lågutbildade äldre och yngre skall få kompensatorisk utbildning i komvux. Möjligen är det så att i vissa enheter prioriterar de yngre fore de

man

äldre, medan andra påpekar att det är grundskolans och gymnasieskolans uppgift att fullgod utbildning och att komvux i första hand

ge yngre en

skall vuxna sådan kompensatorisk utbildning som de behöver. För

ge

flertalet enheter är denna fråga huvudsakligen ett pedagogiskt problem: att nå och behålla lågutbildade i utbildningen

Självklart måste komvux engagera sig for dessa grupper. Redan nu är stor del deltagarna sådana som på olika sätt misslyckats i sina studier en av på grundskole- eller gymnasienivå. Detta är angelägen komvux-uppgift. Det är både en organisatorisk och en pedagogisk fråga. Tyngdpunkten ligger det pedagogiska där man måste gå varsamt fram med denna grupp av elever, de orkar inte följa ordinarie studietakt inom komvux för många ämnen. Komvux studierna får inte leda till eventuellt nytt misslyckande.

Man efterlyser möjligheter även ekonomiska till intensiva

rekryteringskampanjer for att nå de äldre lågutbildade, som man tror ofta

saknar motivation för studier. För de krävs ett helhetsgrepp, krävs olika alternativ, krävs yngre

möjlighet att komplettera med praktiska inslag. Det kan handla om exempelvis utbildning del av dagen/veckan och praktik resterande del eller utbildning på både komvuxenheten och en arbetsplats eller utbildning och organiserade fritids-aktiviteter. Kärm-dig-för-kurser eller motsvarande tror enheterna också kan vara

något for att introducera till studier, Studieteknik, etc.

"Vår erfarenhet säger att båda gruppema lågutbildade yngre och äldre behöver omfattande hjälp med strategier för den egna inlämingen. Här tror jag aldrig man kan lägga ner for mycket möda. Den som börjar studera borde automatiskt få extra tid för detta och det borde vara studiestödsgrundande.

60 Komvux SOU 1996: 88 l

Enkätfråga:

"I Sverige liksom i många andra industriländer blir människor äldre och äldre.

Den stigande mängden nya kunskaper kan därför i mindre utsträckning än tidigare integreras i samhället via ungdomsutbildning. Kraven på de äldre och deras förmåga att ta till sig nya kunskaper ökar

därme "

Ur Kunskapsbftskommitténs

delbetänkande

Är också äldres 65 år utbildning

en

uppgift för komvux eller för någon

annan vuxenutbildningsanordnare

Ställer det i så fall nya krav på kom-

organisatoriskt/pedagogiskt vux -

Att även äldre över 65 år behöver utbildning inom vissa områden betvivlas inte av enheterna. Det framgår dock mycket tydligt att det stora flertalet enheter inte anser att detta är en uppgift för komvux utan

exempelvis för studieförbund eller folkhögskolor. Några mindre enheter

kan möjligen tänka sig vara positiva till en sådan tanke om medel

erhålls.

"För människor över 65 år passar studieförbund bäst." En uppgift äggen för komvux. Komvux skulle kunna klara denna uppgift mycket vä.

Många enheter framhåller dock att enstaka äldre över 65 år redan nu

studerar i komvux i flertalet av dessa enheter på överblivna platser, -

speciellt i kvällskurser. Några anser att detta tillför nya och positiva dimensioner i undervisningen.

Komvux 61

3.2.4 Flexibilitet, kreativitet och självförtroende

Kreativa arbetssätt stärker själtyörtrøende och flexibilitet

Enkätfråga

Hur kan man i komvux utveckla kreativitet och skapande hos sina elever Kurser Pedagogik

Från flertalet enheter betonas att kravet redan finns i läroplanen, att måste fortsätta driva utvecklingen mot en mer problemorienterad

man

undervisning, ett processbetonat arbetssätt, etc. Deltagarna måste

-

framhålls det- när så behövs målmedvetet tränas till eget ansvarstagande för sina studieresultat men också få ett större reellt inflytande över verksamheten, framför allt i den vardagliga undervisningssituationen.

Delegera det ekonomiska ansvaret till kursen, dvs kursdeltagarna tillsammans med läraren/handledaren beslutar om hur man skall använda de medel anslagits till kursen. Tillsammans beslutar man hur man skall som använda anslagna medel för att inom läroplanens ramar nå de mål som kursplanen satt upp. På köpet får man en verklighetstörankrad utvärdering.

En sanning som är sagd tidigare:Ta tillvara gruppens samlade

erfarenheter Gräv där Du står Bryt upp de pedagogiska låsningama från fordomdags och törlossa vuxelevema och ge dem en andra vår. Ursäkta poesin detta måste ske. Starta kurser i framtidskunskap. Bilda grupper för men erfarenhetsutbyte olika arbetslivserfarenheter livserfarenheter möts." -

Lärarrollen måste utvecklas mot handledarroll. Utbildning i en

vuxenpedagogik krävs. Fortbildningsbehov påtalas ofta. Ny teknik kan

till stor hjälp för att utveckla sökandet efter kunskap. vara

"Många är positiva och öppna och bjuder på sig själva och sprider vuxna kreativitet. Genom elevmedverkan och annorlunda arbetsformer kan detta förstärkas.

Det är mycket sällan enheterna efterlyser kurser i kreativitet. På många

håll framförs istället önskemål kurser i estetiska ämnen. om

Kreativitet och skapande skulle kunna utvecklas mer om vi hade estetiska ämnen på komvux och många vuxna efterfrågar sådana kurser."

62 Komvux SOU 1996: 188

Ett antal av de minsta enheterna har avstått från att besvara denna fråga. Det är en viktig slutsats som man kan dra av enheternas svar: En

utveckling av arbetssätt och arbetsformer ses som en naturligt väg för

att utveckla de studerandes kreativitet, självständighet och ansvarstagande

för egna studier.

3.3 Pedagogiska frågor

3.3.1 Vuxenpedagogik i praktiken

" Vi tar ett steg i rätt riktning varje termin", men det finns fortfarande

problem

Enkätfråga

" Vuxenpedagogiken bygger på att undervisningen utgår ifrån upplevda problem i verkligheten och ger de studerande möjlighet att bearbeta dessa problem genom nya perspektiv och kunskaper... Vuxenpedagogiken bygger på att de

studerande är aktiva, självständiga och ansvarstagande individer. De studerande bär därför också få ett stort inflytande

över undervisningens innehåll och uppläggning."

Sven Salin i Komvux

inför 2000-talet

Är det så Beskriv hur det

fungerar i

praktiken

Flera enheter har förutom skolledarens sammanfattande också svar

bifogat de svar som deras lärare lämnat, när de diskuterat frågan. Svaren

varierar från lärare till lärare eller från ämne till ämne och det kan

vara

svårt att redovisa ett enhetligt svar från en enhet.

"Ja Inom komvux i vår kommun har vi länge hañ elevinflytande ett som prioriterat mål i vår lokala arbetsplan. Det sker genom t.ex.

SOU 1996: l 88 Komvux 63

eleverna blir förtrogna med innehållet i kursplaner och betygskriterier och tillsammans med lärare planerar och utvärderar undervisningen. i arbetssättet är ett stort mått av eget ansvar och initiativ invävt. självvalda fördjupningsarbeten som anknyter till upplevda problem och diskussioner i klasser och grupper och nya kunskaper ger möjlighet att bearbeta problemen. m eleverna är representerade i olika beslutande grupper och deltar aktivt i utvärdering av undervisning och skolan i stort.

Vuxenutbildningen bör givetvis fungera på detta sätt. Det är därför det är så svårt att integrera komvux med ungdomsgymnasiet. Det som står i citatet är ett mål att sträva emot och även om undervisningen idag inte helt lever upp till detta mål är vi i alla fall en bit på väg och de duktigaste vuxenpedagogema arbetar mer och mer på det sättet.

Vi arbetar ständigt på att de studerande skall vara aktiva, självständiga och ansvarstagande. Men det är ofta ett svårt arbete eftersom de studerande, trots sina dåliga minnen från ungdomsskolan, förväntar sig att det skall vara samma sätt i komvux. Att de studerande skall få och ta ett stort inflytande röner fortfarande ett stort motstånd både hos studerande och lärare.

I många gymnasiegrupper finns runt 30 individer med vitt skiftande erfarenheter och kunskaper. Det är inte självklart enkelt att i en kort kurs om tex 30 timmar hitta de relevanta erfarenheterna och därefter bygga på dem på ett sådant sätt att det blir tydligt att erfarenheterna är allmängiltiga och därmed av allmänt värde. Så jag tror att många lärare ärligt har försökt med stupat på praktiska svårigheter och på elevernas förväntningar som är en stark kraft.

Svaret Vi tar ett steg i rätt riktning för varje termin är nog mycket representativt för samtliga enheters Alla vet att inte nått den svar. man ideala situationen, men flertalet enheter arbetar aktivt för att närma sig detta mål.

För mig är vuxenpedagogik att tillsammans med eleverna planera hur undervisningen skall läggas upp. Och sen genomföra det också. Vi arbetar i alla fall oerhört aktivt med det; introduktionsvecka, individuella studieplaner, vuxenråd, etc."

Arbetssätt som problembaserat lärande PBL och utnyttjandet av tekniska hjälpmedel främst datorer tycks också verksamma - - vara verktyg för ökat ansvarstagande för studier, delaktighet och egna individualisering.

64 Komvux

Lösningen är att vi kan gå mot ett mer individualiserat arbetssätt. Arbetsstationer med datorer i lokalen, lärarlag osv. Vi är en bit på väg."

Dock, det finns problem:

"Jag tyckte vi blev bättre och bättre detta, men den utpräglade komvuxpedagogiken får nu mindre genomslag genom vår integration med gymnasieskolan." En viss tillbakagång kan noteras. Hårt pressade kursplaner och betygskriterier som ställer oerhörda krav kan om man läser dem ordagrant leda fel. - Knappast Liknar mer traditionell gymnasieutbildning.

Det finns också även om dessa går att räkna på ena handens fingrar

enheter som tvivlar på att det över huvud taget finns något som heter -

vuxenpedagogik:

Sven Salin och andra komvuxgurus överdriver det unika med vuxenutbildningen tycker jag. Men det är väl också ett led i strävan att driva komvuxskolfonnens särart till torgs. Och det är väl inte fel.

Några enheter tar upp det faktum att det faktiskt inte finns någon reell

lärarutbildning för komvuxlärare, endast en påbyggnadsutbildning för lärare

i tidigaredelen av den grundläggande vuxenutbildningen. Den är tydligt definierad för ungdomsskolan grundskolans tidigarestadium -

senarestadium, gymnasieskolan men för vuxenutbildningen.

- Behovet av lärarfortbildning upplevs av många som enormt.

Den förändrade lärarrollen ger inte sig självt. Fortbildningl!

Den nya läroplanen upplevs störande: Korta kurser med massivt

kunskapsinnehåll och betygskriterier fixerar fortfarande enbart vid

kunskaper. Lvux 82:s krav på indelningen av en kurs i grund- och fördjupningsdel, vilket i sig utgjorde krav på individualisering, har försvunnit i den nya läroplanen.

Ett annat faktum som inte underlättar arbetet i den angivna riktningen

är elevernas förväntningar och uppfattningar om hur en skola skall fungera: Att läraren talar om vad som är viktigt i kursen, att skrivningama tar upp just dessa saker och att allt går snabbt och effektivt. På senare år har en annan grupp tillkommit: De som anvisats studier istället för arbetslöshet.

Dessa deltagare är oftast inte högmotiverade för studier, mer för att snabbt

slinka igenom dem.

Komvux 65

Enkätfråga:

"De studerande föredrar gemensamma diskussioner, undersökningar och grupparbeten i undervisningen, men dessa metoder dominerar inte. Vanligast är att läraren pratar och de studerande lyss- " nar.

Citat ur Skolverkets utvärdering av komvux

Om vi utgår från att denna beskriv-

ning till viss del är riktig: Varför är det så Vad är det är fel Vilka som hinder finns för en annan utveckling

Ett flertal enheter säger sig inte känna igen kursdeltagamas önskemål i Skolverkets beskrivning ovan. De tycker också att de kommit längre

i metodutveckling men att de fortfarande inte nått målet.

Beskrivningen stämmer inte med vår utvärdering. De visar istället att eleverna helst vill ha katedenmdervisning. Därför har vi i vår lokala arbetsplan pekat på vikten av att använda andra undervisningsmetoder än föreläsningsform."

Många enheter anger följande som skäl för att nya metoder inte slår igenom: Korta kurser och korta arbetspass. Till detta kopplas det som brukar -

kallas kursträngsel, det vill säga för mycket stoff på för litet tid. Man hinner inte diskutera och pröva så mycket. Tiden upplevs som knapp och läraren vill ge så mycket som möjligt. Elevernas förväntningar. I stort sett samtliga enheter betonar att

elevernas förväntningar inte ligger i att få diskutera, grupparbeta och själva söka kunskap. Läraren vet bäst. Det fordras som någon skrev professionalism att ge eleverna det de inte förväntar sig, men som leder till kvalitativt bättre lärande.

Vi tror att svaret är tidsbxistl Tendensen under senare år eñer införandet av programskolan på gymnasiet är tycker vi oss se att ämnena dels har förändrats innehållsmässigt dels blivit kortare. Man blir därmed orolig för att inte hinna varvid man tror sig hinna bäst med katederundervisning som -

66 Komvux SOU 1996: 188

man tror är mer effektiv och mindre tidsödande än diskussioner, undersökningar och grupparbeten. "Orsakema är alltså flera: kulturarv, härmar äldre kollegor, tron på att föreläsningsmetodiken är effektivare.., 4. traditionell pedagogik på de flesta lärarhögskoloma m.m. "De vuxna är aktiva och ansvarstagande, men inte speciellt självständiga. Deras bild av undervisningen fonnades för många år sedan.

Många påpekar också i svaren på denna fråga att utbildning för

vuxenlärare saknas och att behovet av fortbildning är stort.

Lärama behöver fortbildas i vuxenpedagogik. Det går inte att undervisa vuxna som man gör i ungdomsskolan. Passar i alla ämnen. Fortbildning i användandet av Pbi Problembaserad inlärning och datorer behövs. Traditionen Attityder hos lärarna behöver ändras + hjälp att utveckla sin pedagogik kompetensutveckling. -

Enkätfråga:

Läroplanen talar om att deltagarna mer och mer skall lära sig att självständigt inhämta kunskaper hur -

påverkar det lärarrollen Förändras

lärarrollen under deltagarens resa från grundläggande vux till gymnasial vuxenutbildning Hur kommer be-

grepp som självförtroendeträning,

eget ansvar för studierna, lärarens handledarroll, etc in i detta sammanhang

Att lärarrollen har förändrats de senare åren tycks det stora flertalet enheter vara mycket överens om.

Lärarrollen blir mer av handledarkaraktär. Genom det egna ansvaret for studierna ökar självförtroendet. Det är en viktig uppgift att uppmuntra och stötta.

Handledarrollen har blivit mer och mer tydlig. Individualiseringen har

ökat. IT-media etc. verkar också i den riktningen, eftersom de möjliggör individuella uppgifter och uppmuntrar till eget sökande. Läraren blir då

SOU 1996: 188 Komvux 67

ett stöd en handledare. Ett tydligt exempel på detta visar den kursdeltagare som en enhet citerade:

Ge mig lite tankestöd, så ska jag ñxa det här"

Mer tankestöd och mindre kunskapsförmedling Det är emellertid -

av svaren att döma inte alltid så att deltagarna till att börja med inser

fördelarna med denna ändrade lärarroll, vilket kan få konsekvenser för en sliten skolledare:

Begrepp individualisering handledarroll som man måste tala om gång på gång, när man får kritik för att inte läraren står i katedem och för gruppen framåt samtidigt.

Många enheter redovisar att lärarna inom grundläggande vuxenutbildning tycker sig ha mera tid för att arbeta med att utveckla elevernas

självkänsla, Studieteknik, förmåga att fungera i grupp, etc. Inom

gymnasieutbildningen förutsätts på ett helt annat sätt att eleverna klarar av detta egen hand.

"Elevema tränas till ett allt större ansvarstagande för sina studier inom den grundläggande vuxenutbildningen för att sedan vara fullfjädrade vid övergången till gymnasiala studier. Det borde vara så att lärarrollen förändras under resans gång men tyvärr verkar det som förändringen går mot mindre självförtroendeträning, mindre eget ansvar, mindre handledande arbetssätt gymnasial nivå. Detta kan delvis bero på det stela studiestödssystemet.

Andra enheter hävdar att lärarrollen förändras under resans gång så att elever får mer frihet och mer och mer tar eget ansvar för sina studier

högre upp de kommer. Katederundervisning och hårt styrd undervisning är menar dessa enheter vanligast på grundläggande vuxenutbildning.

- -

"Ja, lärarrollen förändras. Vi tränar hela tiden eleverna att ta ansvar för sina studier, oavsett stadium. Det betyder att de som studerat längst dvs gymnasieelever blivit mest självständiga i sitt arbetssä . ...så upplever eleverna själva att större ansvar ges högre upp i kurserna eleverna kommer. Detta visar på att både elev-lärarroll förändras under studiernas gång. Från att ha bedrivits fram för allt katedemndervisning på grundläggande nivå kommer läraren att fungera mer som handledare och kunskapsvägvisare på de högre nivåerna."

68 Komvux

Inte helt oväntat framhåller många enheter att självförtroendeträning behöver stärkas på alla nivåer men framför allt inom den grundläggande vuxenutbildningen.

Åldersspridningen i en vuxengrupp är stor. Deltagarnas arbets- och

samhällslivserfarenheter är omfattande och olikartade. Deras syfte med studierna varierar kraftigt. Det vore därför märkligt om vuxnas lärande inte skulle ställa särskilda krav på deras lärare. Olika arbetssätt och

arbetsformer bejakar dessa krav benämns fortsättningsvis vuxenpeda-

som

gogik.

Det vill egna komvuxenheter har lättare att komma fram synas som om

till ett vuxenpedagogiskt synsätt. Därmed inte sagt att de alltid återfinns i den yttersta vuxenpedagogiska spjutspetsen. Komvuxenheten har egna lärare ofta erfarna vuxenutbildare vars fortbildning ombesörjs av

- -

enheten. I mindre enheter arbetar lärare i flera skolfonner. Pâ grundskolan/gymnasieskolan, där de då oña har huvuddelen av sin tjänstgöring, förväntas de delta i där anordnad fortbildning. Ibland kan de tillåtas delta

i den fortbildning som anordnas av komvux.

I många enkätsvar framförs tankar på att kursträngseln ökat innehåll

på kortare tid blivit större. Det är möjligt att så är fallet i vissa kurser. - Den sammanlagda tiden i ämneskursema har dock inte minskat snarare -

ökat. Det finns därför viss anledning observant inför risken för att

vara

den utökade lektionstiden ger utrymme för krav ökad detaljkunskap istället för möjlighet till ökat lärarstöd.

3.3.2 Ny läroplan, nya kursplaner, betygskriterier pedagogisk utveckling

Lärøplansreførm pedagogisk utveckling

ger

Enkätfråga:

Den nya läroplanen, de nya kurspla-

nerna och de nya betygskriterierna

sägs ha inneburit ökat Iärarsamarbete. Har det i så fall bidragit till pedagogisk utveckling

SOU 1996: l 88 Komvux 69

Att den nya läroplanen, de nya kursplanerna och betygskriteriema bidragit till att lärarna träffas oftare och diskuterar innebörd och konkretiseringar är flertalet enheter helt överens om.

Osäkerheten om de nya kursplanerna och betygskriteriema gör att den enskilde läraren vill ha kollegialt samarbete för att känna sig säkrare.

Undantagen är de små enheterna, där svaret istället kan bli följande:

Hos oss finns bara en lärare i varje ämne. Vi har försökt med samarbete över kommungränsema, men det är svårt rent praktiskt, eftersom alla också tjänstgör på grundskolan.

På delfrågan om förhållandet av lärarna träffas oftare och diskuterar innebörd och konkretiseringar av kursplaner och betygskriterier också leder till pedagogisk utveckling går meningarna isär. Många de flesta enheterna detta, men betonar att man bara står i början av en - anser process som kommer att ta tid. Några tror att det nya läraravtalet kan bidra till snabbare utveckling. Andra enheter tvivlar på att de nya styrmedlen på något avgörande sätt har bidragit till något eventuellt utvecklingsarbete. Åter andra betonar att utvecklingsarbete är på gång, men att de är osäkra på stynnedlens inverkan.

Ny läroplan och nya kursplaner och framför allt betygskriterier har för första gången i historien framtvingat många samtal, studiedagar och en hel del utvecklingsarbete. Just nu förekommer vår skola mycket utvecklingsarbete.

Lpr 94

Den 1 juli 1994 fick komvux och SSV tillsammans med gymnasieskolan en ny och gemensam läroplan, läroplanen för de frivilliga skolformema Lpf 94. Till den hör kursplaner för alla kurser som anordnas på olika nivåer i de olika ämnena. Till varje

kurs hör kursmål och betygskriterier. Kursplanema och betygskriteriema talar om vad eleverna skall

kunna efter avslutad kurs de föreskriver inte vad kursen skall innehålla. Kursplanema måste konkretiseras lokalt av lärare och elever. Också betygskriteriema måste konkretiseras av exempelvis lärarna på skola, i en kommun eller i en region. en

70 Komvux

3.3.3 Möten med olika deltagargrupper

Deltagarnas erfarenheter ett pedagogiskt problem eller en möjlighet

-

Enkätfråga:

Hur möter läraren spännvidden bland

de komvuxstuderande i en grupp ål-

der, familjesituation, ekonomi, andra förutsättningar, etc.

kanske de flesta enheterna med tyngd

Detta är en fråga där många - hänvisar till den erfarna komvuxläraren, för vilken de studerandes olika

bakgrunder inte är ett problem utan en tillgång. Flertalet enheter betonar också att detta är deras lärare bra på. Det är kanske här som en av vuxenpedagogikens hömstenar vilar

De heterogena grupperna har alltid varit utmärkande för komvux. En av kämpunktema i vuxenpedagogiskt arbete är just arbetet med grupper med stor spännviddi I de allra flesta fall kan en erfaren komvuxlärare använda deltagarnas erfarenheter etc som en resurs som tillför undervisningen nya dimensioner. Organisatoriskt finns för läraren extra timresurser för stöd- och studiehandledning som utnyttjas regelmässigt.

Här ligger just det krav man måste ställa vuxenpedagogisk kompetens. En viktig del är att lärare inom komvux skall ha hela sin tjänstgöring förlagd till just komvux så att kompetensutveckling och annan fortbildning verkligen når sina syften. Inom vår verksamhet menar vi att vi har nått långt detta område.

"I många fall handlar det fortfarande om att undervisningen anpassas till gruppgenomsnittet istället för individerna. Några medel att möta de olika behoven har hos oss varit momentindelning av kursen, fördjupningsdel Jmf LVUX82, skriftlig och muntlig kommunikation många telefonsamtal mellan lärare och studerande."

Vid intagningen påpekar ett antal enheter är det viktigt att eleverna

- hamnar på rätt nivå för att förebygga studiemisslyckanden. Många

enheter lägger också ner mycket arbete på att ge så goda förutsättningar som möjligt inför studierna. Det är vanligtvis studievägledarens uppgift,

liksom vägledningen. På små och mindre enheter är också skolledama

Komvux 71

mycket involverade i detta arbete. En viktig förutsättning är också

att man

syo-konsulenter och skolledning tillsammans med den studerande

upprättar individuella studieplaner. Läraren fortsätter sedan med individualisering av undervisningen. Detta förutsätter i sin tur ett tillvaratagande av de kunskaper och erfarenheter de olika deltagarna

som

för med sig.

Vi möter detta med gemensamma och omfattande diagnoser, samhedömningar, konstruktioner av grupper som kan byta utseende under terminens gång. Vi har infört snabbare och långsammare grupper på alla våra nivåer." Viktigt med introduktionen, skapa ett gott arbetsklimat, stödundervisning ex räknestuga förekommer. Mycket duktiga kan ges ledigt så läraren får ägna tid de som behöver mer hjälp.

Om enheterna är tillräckligt stora för nivågrupperingar görs ofta indelning i snabb respektive långsam studietakt för att underlätta individualisering m.m. En del enheter har avstått från att besvara denna ñåga, flertalet dessa

av små enheter.

Detta är helt tydligt ett område där man på olika sätt arbetar för att nå bästa möjliga resultat. Det är också ett område där komvuxenhetema upplever sig ha rejäl kompetens.

Enkätfråga:

Hur kan det faktum att komvux rekryterar en hög andel invandrare och en hög andel kvinnor tas till vara

Invandrare: Många enheter betonar att invandrares kunskaper inom olika områden tas alltför litet i anspråk. Alla konversationsfrågor får

en

dimension då människor med kulturbakgrund deltar. Ofta är

ny annan

det första gången de svenska deltagarna ett naturligt sätt f°ar djupare

en kontakt med invandrare.

"Man kan i början ha varit mycket reserverad mot invandrare vi har inte så många men hittills har tiden och lärarnas varliga ledning alltid gett resultat: Man har blivit goda värmer. Det finns många bevis för att invandrarñentlighet beror på okunskap, man känner inte varandra."

72 Komvux SOU 1996: l 88

En enhet har i vissa fall använt fransk- och Spansktalande elever inom språkundervisningen. Mera stötande är naturligtvis, säger samma enhet, att invandrares hela kulturella bakgrund inte tas till Kulturella

vara.

ligger nära till hands, påpekar enhet, som också

evenemang en annan påpekar del invandrare har lärarutbildning från sitt hemland: Vi att en

hade blev extraresurs i vår mattestuga.

en som Många enheter konstaterar att invandrare tillför en större erfarenhetsbas i klassrummet, vilket kan hjälp för att människor liberalare vara en ge en syn på omvärlden.

"En hög andel invandrare innebär både nya fördelar och nya bekymmer. I klassrummet förs det in nya normer och sociala mönster, samtidigt blir de flesta svenska regelsystem föremål för diskussioner och nya belysningar. Men på många sätt har komvuxvardagen blivit färgrik, spännande och mer oförutsägbar.

Man får avslutningsvis givetvis gratulera den enhet som förmodligen

är att kunna följande kommentar: ensam om avge

På vårt komvux vi varje individ, man eller kvinna, ung eller gammal, ser invandrare eller svenskfödd, lika stor resurs i vår undervisning. som en

Då är det oroande när den enda kommentaren från en annan mer enhet till denna fråga lyder:

Tas till vara

Kvinnorna: Vid vissa enheter riktas särskilda insatser mot kvinnorna

i komvux. Vi har skriver enhet med stor framgång anordnat

- en -

särskilda kvinnogrupper, där satsar mycket självförtroendeträning

man

På annan enhet arbetar man på att stärka kvinnornas självför-

m.m. en troende oftast är sämre än männens påverka dem att söka - som utbildningar inom det naturvetenskapliga området, vilket de från början kanske inte trott sig att klara. För att få kvinnor intresserade av om mer den traditionellt mansdominerade naturvetenskapliga sektorn har man på

enhet skapat en lokal kurs, där innehåll och uppläggning varit

en annan

kvinnoanpassade. Ytterligare ett exempel kommer från den enhet som

påstår att kvinnor sig i miljöfrågoma än männen. Detta engagerar mer

medför påpekar att anknytningar till vardagliga ting kan göras

- man annorlunda, t.ex. att använda tvättmedel och hushållsmaskiner som genom exempel istället för bilar och motorer.

Komvux 73

Vi stöttar alla kvinnor som vågar hävda sin rätt till utbildning, även om familjen inte samtycker till att de studerar. Vi uppmanar dem att gå vidare till andra utbildningar efter komvux. Vi vill att kvinnorna ska ta på sig ledarroller hela vår elevkårsstyrelse är kvinnor. Lärarna låter kvinnoerfaren- heter få styra val av stoff.

Man måste dock med eftertanke fundera också på följande svar:

"Jag har känsla att kvinnorna tas till vara, eftersom de ofta är i en av majoritet. Jag är faktiskt mest bekymrad över hur männens intressen skall bli tillvaratagna."

Det är märkligt att så många har redovisat så litet i denna fråga. Speciellt gäller det små och mindre enheter. Listan över möjligheter kan göras lång: yrken, andra erfarenheter, andra kulturer, andra språk, etc.

Kompetens finns hos båda grupperna.

Enkätfråga:

"Medan var femte bland de okvalificera-

de arbetarna är inaktiva dvs. inte deltar

i vuxenutbildning, så gäller detta endast

cirka var femtionde i den högre tjänste-

mannakategorin. "

Citat ur "Folkbildning och

vuxenstudier", SOU 1994:141

Hur rekryteras och motiveras lågut-

bildade män

När det gäller att rekrytera och motivera lågutbildade män finns det flera

aktiviteter som återkommer. Allmän information nämns i många sammanhang. Kursutbud, annonser i veckopressen, riktad reklam, etc. Det når dock inte dem man helst vill

nå. Mer framgångsrikt är i så fall att inbjuda fack och personalansvariga

på företag, beskriva sin verksamhet, få hjälp med distribution av reklam

gärna kopplat till företagsinfonnation om att företaget gärna ser att

personalen höjer sin kompetens. De flesta enheter är nog av den

uppfattningen att inte heller detta är tillräckligt. För att nå bland annat denna grupp presumtiva deltagare förutsätts enligt flertalet uppsökande verksamhet och/eller samverkan med andra

svar en

74 Komvux SOU 1996: 188

myndigheter. Uppsökande verksamhet kan då lämpligen ske tillsammans med fackliga organisationer, arbetsförmedling och/eller socialförvaltning, invandrarförvaltning, etc.

"Hos oss sker det genom samarbete med arbetsgivare, arbetsförmedling, försäkringskassa och fackliga organisationer. När ABF-skolan fungerade var även den en rekryteringsväg.

Känn-dig-för-/Pröva-på-kurser tycks vara ett bra sätt att överbrygga

motståndet till skola, liksom en väl fungerande studievägledning.

Många framhåller också att utbudet måste svara mot målgruppens

önskemål. Datakurser kan vara lockande och väcka intresse för studier.

Yrkesutbildningar är också att föredra framför rent teoretiska ämnen,

möjligen kan en blandning vara befruktande, om tyngdpunkten fortfarande ligger på yrkesutbildning.

Datautbildningar verkar ha dragningskraft på denna kategori. Dessutom måste komvux få ett antal påbyggnadsutbildningar av yrkesinriktad karaktär som bygger på grundskolekompetens. Ett sådan utbud skulle underlätta rekryteringen av lågutbildade män.

Även skolan lyckas fram intressant utbud, informera och om ta ett rekrytera så är dock inte mycket vunnet inte den studieekonomiska om

situationen är löst. Många framhåller att denna del är den viktigaste för många män, som är huvudförsörjare i familjen.

Motiveras framför allt genom möjligheten att bibehålla inkomst och standard. Männen är mer mottagliga för sådana argument än kvinnoma.

Komvux 75

3.3.4 Studieavbrott i komvux

Eleverna avbryter av andra skäl i gymnasieskolan än i komvux

Enkätfråga:

"Ungdomarna samstämmig bild anledger en av

ningen till sitt avhopp. Förklaringen ligger i undervisningssituationen. Ungdomarna upplevde att de

hade för lite inflytande, de kunde ex. inte bestämma takten i studierna utifrån sina tidigare kunskaper.

Detta gjorde att många halkade efter och hade svårt

att komma igen. Ett annat problem som genomgående

nämns ungdomarna är att de inte fick den stimu-

av

lans och de kunskaper som de ville ha. " Citat Skolverkets rapport 85. "Studie-

ur nr avbrott och mindre studiekurs i gymnasieskolan "

Några större studieavbrottsundersökningar från komvux finns inte. Det hindrar inte att frågan

ändå kan ställas avbrotten i komvux alltid om

beror på omständigheter som ligger utanför

komvux ansvarsområde. Finns det vuxna som lämnar komvux av samma orsaker som gymnasieungdomarna, dvs. beroende av undervisningssituationen Hur följer Ni upp studieavbrotten Kategorisera orsaker till avbrott och beskriv de slutsatser Ni dragit

Avbrott i komvux kan vara såväl positiva som negativa. I stort sett samtliga enheter betonar att de avbrott som förekommer ytterst sällan är beroende av undervisningssituationen. Det finns andra orsaker.

Man följer upp avbrotten på komvux. Det är kanske inte alltid som det sker i genomtänkta projekt. Ofta handlar det- framför allt i de mindre kommunerna att personal och studerande träffas, pratar igenom

- om

problemen och skiljs eventuellt för längre eller kortare tid. I större

enheter blir uppföljningen oftare formellt systematiserad därmed

mer inte nödvändigtvis bättre.

76 Komvux

I samtliga är man överens om att avbrotten först och främst grupper

beror på den studerandes ekonomi minskat studiestöd, borttaget

bamtillägg, etc. men också en alltför hög studietakt dvs. CSN:s villkor för att få helt studiestöd.

Studieavbrotten beror enligt de enkätsvar vi fick in hösten 1995 till - - 90% på den ekonomiska situationen, 8% att man fått arbete och 2% övriga skäl, möjligen då för litet inflytande över studiesituationen.

De vanligaste avbrottsorsakema är följande: a har inte fått förlängt

studiestöd pga begränsning i antalet terminen med t.ex. SVUXA, b studiestödet räcker inte och för att få socialbidrag måste studierna helt

avbrytas, c studiestödet är för lågt, därför går man över till att utnyttja

stämplingsdagar, d personliga problem, t.ex. sjukdom, skilsmässa, sjuka bam,

sjuka anhöriga, missbruk, etc. e erhållit arbete, f erhållit plats på annan utbildning, t.ex. högskola och g inte motiverad att läsa gäller de yngsta.

Många pekar också på att vissa avbrott är kursdeltagaravbrott

individavbrott. Man hoppar av en kurs för att man inte klarar av sitt hela

studieåtagande, kommer ner 90-procentigt eller 75-procentigt studiestöd

och kan gå vidare eller hoppar av på grund av ekonomiska problem. För

det är som många konstaterar i denna och tidigare frågor mer

ekonomiskt lönsamt att inte göra någonting. Många bittra kommentarer fälls även i svaren till denna fråga över

begränsade möjligheter att studera på a-kassa.

Det är dock inte bara ekonomin som är orsaken till avbrott. Många gånger handlar det också om social skäl: familjen ställer inte upp, man klarar inte av hemarbetet, vännerna ställer krav, familjesituationen förändras från graviditet till skilsmässa, etc. -

Tre påfallande ofta angivna förklaringar därutöver är att deltagaren

slutar för att han/hon endera fått arbete tillfälligt eller fast, erhållit annan

utbildning högskolan eller arbetsmarknadsutbildning eller flyttat från

orten till som någon skrev sin nya fástman.

- -

När avbrotten ändock kan orsakas av undervisningssituationen handlar det enligt enkätsvaren i första hand om att studietakten för att få helt studiebidrag är för hårt uppdriven, att undervisningen är för svår, speciella

svårigheter läs- och skrivsvårigheter samt att den studerande inte trivs i undervisningsgruppen eller med läraren.

Dåliga och knäppa lärare har en tendens att få en minskad grupp elever i sitt ämne eleverna väljer bra lärare i samma eller annat ämne. -

Det är väl det som kallas självsanering.

SOU 1996: 188 Komvux 77

Av enkätsvaren framgår osedvanligt tydligt det nära sambandet mellan möjlighet att delta i studier och de studieekonomiska villkoren. Försämras villkoren tvingas deltagarna sluta. Ett sådant exempel utgjorde enligt på denna och en tidigare fråga slopandet av bamtillägget.

svaren

3.3.5 IT-media distansutbildning

- -

omvärldsorientering

Komvux surfar på nätet

Enkätfråga:

Utnyttjas och i så fall hur interak- - tiva medier som pedagogiska hjälpmedel Kräver ny undervisningsteknik

också ny pedagogik/metodik

Användningen många olika IT-hjälpmedel synes vara mer utvecklad

av i större enheter. Datorer med anslutning till Internet och olika databaser

är relativt vanligt flertalet enheter. Videokonferensstudios för exempelvis distansutbildning nämns ett antal enheter, men tycks inte

av användas särskilt frekvent.

I många ämnen används databaser som fakta och kunskapskälla. I några språkkurser används Internet för att hämta hem aktuella kurser. Interaktiva

dataprogram används i viss utsträckning, exempelvis läs- och skrivträning

för studerande med dyslexi, språkträning inom SFI och olika matematik-

program. Uppslagsverk finns på CD-rom. Många enheter betonar vikten skrivträningsprogram m.m. för av studerande med läs- och skrivsvårigheter, dyslektiker, etc.

"Vi genomför f jättesatsning på IT-stöd i invandrarundervisningen. n en Det handlar väldigt mycket om multimedia. Ljud och bild. Det leder till ökad individualisering och till krav på helt ny kompetens hos lärarna."

Samtliga enheter med erfarenhet av IT-hjälpmedel är övertygade om att den nya tekniken kräver ny metodik/pedagogik. Arbetssättet blir mer

individuellt och problembaserat. Elevernas egen aktivitet och ansvar och lärarens roll utvecklas alltmer mot en handledande och gynnas stimulerande funktion. Någon enhet tycker sig också ha märkt

78 Komvux

att i och med att den nya tekniken är just ny, så känner sig äldre lärare inte direkt hotade utan accepterar även en förändrad metodik, något hade som varit svårt att genomföra, om man inte kunnat skylla på den tekniken". nya

Vi försöker ha våra datasalar öppna så mycket möjligt... Nyligen som har vi blivit inkopplade på Internet. Vi har inlärningsstudio for en språkundervisning utrustad med bandspelare och datorer som är hopkopplade och eget nätverk... Vi har egen parabol med möjlighet att ta utländsk radio och TV... Lärarna blir mera handledare och elevernas aktivitet ökar. egen De tränas att värdera och sovra information. Skillnaden mot att hänvisad vara till läroboken som huvudkälla är enorm."

"Den nya tekniken underlättar for den lärare vill organisera arbetet som så att eleverna successivt under kursens gång lär sig ta allt för större ansvar sin inläming. Det kanske också är roligare och mer lustfyllt for elevema.

Det är tydligt att den nya IT-tekniken i allt större utsträckning används

i undervisning inom komvux. Det framgår också klart att många skolledare

inte bara inser att denna nya teknik kräver ny/reviderad metodik utan också

i den ser möjlighet till snabbare pedagogisk utveckling än vad eljest

som skulle ha varit fallet.

Distansutbildningen växer

Enkätfråga:

Anordnas viss utbildning på distans skilda orter handledning interak-

- -

tiva medier och i så fall hur

-

Det vill synas som om det av de stora enheterna i första hand är enheterna i Norrland och Göteborg i större utsträckning har kommit som

igång med distansutbildning. Bland de små och medelstora enheter

redovisar endast enstaka enheter aktiviteter. Av redovisningarna att döma

är det betydligt vanligare med distansutbildning på högskolenivå.

I några områden har enheterna provat kurser via Teli/Bild i ämnen där det bara fanns enstaka elever från varje kommun. Ibland har detta då kompletterats med handledning i deltagarnas hemkommuner och brev

med insändningsuppgifter.

Komvux 79

"Ja centralort utbyar. Metodik/Tekxiikz ITV, E-mail, m.m. som naturligen kräver ny metodik.

Flera små och mindre enheter redovisar ett utvecklat samarbete med

statens skola för vuxna i Härnösand. De aktuella enheterna är mycket nöjda med detta samarbete och anser att undervisningen fungerar

utomordentligt väl.

De stora enheterna redovisar många distansutbildningar i ett antal

kurser. Studierna kan bedrivas på valfri ort men förutsätter enstaka

obligatoriska träffar och ger ibland utrymme för viss öppet-husverksamhet. Ofta finns en skriven studiehandledning och insändnings-

uppgiñer.

"Vi planerar att starta en kämämnesutbildning med undervisning i vissa ämnen på distans i en av våra avsides belägna kommundelar. 35 intresseanmälningar hittills. Tanken är att läraren och studievägledaren besöker gruppen flera gånger i början av höstterminen för att skapa en optimal undervisningssituation. Därefter besök ungefär en gång per månad. I övrigt undervisning via ITV-anläggningar som finns på båda orterna...

Någon enhet vill varna för en distansutbildning, där deltagarna tvingas

sitta i skolan 08.00 16.00 utan handledare med endast telefon och fax -

till sitt förfogande och påpekar att det krävs både träffar med handledaren, och video, e-post, brev, fax och IT-studio för att det skall fungera. I samband med den nya tekniken utvecklas också nya möjligheter för distansutbildning. Denna utbildningsfonn kan förväntas öka i omfattning och kan leda till att utbildningens tillgänglighet ökar för många märmiskor.

Databaser och förtag som läromedel kan det vara något

-

Enkätfråga:

Hur använder Ni Er av läromedel som databaser, Internet, skönlitteratur, etc

företag, offentliga organisationer,

etc

80 Komvux SOU 1996: l 88

Många enheter står fortfarande på tröskeln till datorisering m.m. Det beror till viss del på ekonomiska orsaker, men också på att lärarfort-

bildning krävs i såväl teknisk användning som metodisk.

Databaser och Internet används i många kurser t.ex. för enskilda arbetet

eller fördjupningsuppgiñer. I Samhällsorienterande ämnen verkar informa-

tionssökandet vara det viktigaste användningsområdet. I språkundervisningen tycks användningen av Internet vara på frammarsch. Det vill också synas som om användningen av databaser och Internet används minst

inom det naturvetenskapliga området.

l ett samarbete med SSVH genomförde ett antal komvuxelever ett projekt. Man studerade samhällskunskap tillsammans med en grupp i USA via direkt TV-länk.

Flera enheter klagar över trögheten i Internet vilket leder till att användningen har svårt att ta fart. En synpunkt från ett elevråd är kanske

värt att notera:

Elevkåren anser att ett av de största hindren för vuxenstuderande är läromedelskostnadema. Här kan en ökad användning av databaser, Internet, skönlitteratur osv positivt bidra."

Företag och offentliga organisationer används huvudsakligen för fyra

ändamål:

för studiebesök i anslutning till genomgångna utbildningsmoment, for att hämta gästföreläsare kring visst speciellt avsnitt, för att få tillgång till praktikplatser SFI och grundläggande vuxenutbildning samt vissa påbyggnadsutbildningar, men också

för arbetsplatsförlagd utbildning, även om detta snarare tycks vara undantag än regel. för enskilda arbeten/grupparbeten och fördjupningsuppgifter.

Enkätfråga:

Hur sker koppling i undervisning till näringsliv och omvärldsorientering

Det är intressant att notera att många enheter konstaterar att ett sätt

att få en koppling mellan skola och näringsliv är att utnyttja deltagarnas

erfarenheter. Detta ska vuxenpedagogikens/vuxenmetodikens vara en av hömstenar och tycks också vara det. Intressant är även att notera hur -

Komvux 81

flera enheter påpekar uppdragsutbildningens värde dels på så sätt att lärarna knyts nära vardagen i näringslivet, dels på så sätt att kontakter etableras kan nyttjas i olika sammanhang. som Andra vanliga kopplingar mellan skola och näringsliv sker via

studiebesök, gästföreläsare och projektarbete. I några få fall nämns arbetsplatsförlagd utbildning. Även praktikplatser nämns ett sätt att

som knyta vardagen närmare skolan. Det är då oftast fråga om elever från

kursen Svenska för invandrare och/eller grundläggande vuxenutbildning alternativt från olika påbyggnadsutbildningar.

Några få nämner också utbyte via studiebesök med andra länder - ett viktigt inslag i arbetet med omvärldsuppfattningen. som

Intemationaliseringsfrågoma har hög prioritet i vardagsarbetet. Vi försöker upprätta kontaktnät med andra länder och skolor bl a genom studiebesök så långt resurserna räcker.

Även lärarfortbildning i frågor rör omvärldsorientering har prioritet

som hos flera olika enheter.

Under föregående läsår läsåret 1994/95 satsade gemensamt med gymnasiet på lärarfortbildning med omvärldsorientering som tyngsta inslag med förhoppning att lärarna tar in globaliseringsperspektivet i undervisningen..."

Hos de små komvuxenhetema synes studiebesök och dagstidningar den huvudsakliga kopplingen till näringsliv och omvärld. ge Även i på fråga detta slag lyser skolledarnas arbetsförsvaren en av

hållanden ibland igenom på ett sätt som ger anledning till oro över i vilken

utsträckning skolledare har tid att vara pedagogisk ledare.

Som skolledare med en mycket pressad arbetssituation har jag inte tid att sätta mig in i hur kopplingen till näringsliv och omvärldsorientering sker i olika ämnen. Ansvaret för att dessa kopplingar sker på bästa sättet ligger hos lärama.

Behovet ökad internationalisering är stort. Det är en angelägen av

uppgift att öka dels språkkunskaper, dels förståelse för andra människors

situation, kultur och levnadsvillkor. Där kan bland annat teknik, ny

studiebesök etc. ge utökade möjligheter.

82 Komvux SOU 1996: 188

Kvalitetsäkring - utvärdering uppföljning

-

Utvärdera mera

Enkätfråga:

"I stället ger både lärare och studerande

exempel på att de ofta betar av inne-

hållsmoment i kurserna utan att ta reda

på vilka kunskaper faktiskt nås på

som detta sätt. Det borde upptäckas skoom

lorna utvärderade utbildningen utifrån

målen i dokumenten. En pågående analys av samband mellan mål, innehåll,

arbetssätt och resultat är nödvändig

inom varje organisation

Citat ur Skolverkets utvärdering av

komvux

Sker en utvärdering och kvalitetssäkring av verksamheten med även pedagogiska törtecken Hur

Utvärderingar under och/eller vid slutet av varje kurs genomförs vid

flertalet enheter, så kallad kursutvärdering. Det intryck

man får är att många sådana utvärderingar är ganska informella och mest nog svarar

på frågan vad eleverna tyckt om undervisningen, mindre om hur kursen stämt med målen i kursplanen.

Ja, genom klassperspektiveff Varje lärare utvärderar undervisningen efter kursens slut. Någon särskild modell används Kommunledningen säger att minst 80% eleverna skall av vara nöjda med sin undervisning.

Verksamhetsutvärdering genomförs vanligtvis vid slutet av varje läsår,

ibland vid slutet varje termin. Någon studiedag avsätts för diskussion av

kring resultat. Vid vissa enheter finns direkt koppling mellan utvärderingsresultat och justeringar i konkretiseringar kursplaner,

av betygskriterier, etc.

Komvux 83

Utvärderingsdagar varje tennin där pedagogiska frågor diskuteras och följs upp. Mål och betygskriterier gås igenom vid varje kurs början, liksom elevers förväntningar och kursen utvärderas gemensamt, lärare och elever, med avseende på mål, kriterier, arbetsformer, m.m.

Enstaka enheter har redovisat politiska initiativ i utvärderingsfrågor. I några kommuner skall en större verksamhetsutvärdering genomföras vart tredje år och i andra kommuner sker årliga utvärderingar enligt uppgjord plan.

Kvalitetssäkring diskuteras på en del enheter. Arbetsgrupper arbetar,

projekt initieras. Några få enheter har redan ett färdigt program och arbetar

enligt detta.

Ett stort projekt med självvärdering och kvalitetssäkring vid samtliga komvux- och gyrrmasieenheter i vår kommun finns igång. Däri ingår självfallet frågor av rent pedagogisk art.

Medan långt gående utvärderingsplaner är vanliga i de självständiga

komvuxenhetema grupp 4 måste det också konstateras att några enheter

ställda frågan någon utvärdering förei övriga grupper svarar nej den kommer alltså dessa enheter. Andra enheter konstaterar resignerat

att tiden inte räcker till för organiserad utvärdering. en

Organiserad utvärdering har vi inte gjort en tid. Det är väl på tiden snart. Volymema i vårt komvux har varit arbete nog för den skolledning vi har. För fyra år sedan hade vi ungefär dubbelt så mycket skolledning och kanslistresurser som nu.

Det är begripligt att många aktiviteter däribland utvärdering

- åsidosatts under den snabba expansion som komvux genom den särskilda

utbildningssatsningen på arbetslösa upplevt de senaste åren.

84 Komvux SOU 1996: 188

Pedagogisk utveckling forskningsanknytning

Komvux fortfarande en pedagogisk spjutspets

Enkätfråga:

Är komvux pedagogisk spjutspets som ett minne blott Om så är fallet Vad beror

det i så fall på Kan spjutspetsen vässas på nytt och hur

En handfull enheter i mindre kommuner har ställt frågan om komvux

verkligen har varit en pedagogisk spjutspets och någon av dessa har fortsatt

med konstaterandet att spjutspetsar väl alltid kan vässas

Har komvux någonsin varit en pedagogisk spjutspets Komvux har varit bra på att undervisa var som helst, när som helst och hur länge, men inte hur som helst. Jag skall här beskriva min vision av skolan: en plats där eleven anger sina mål och får en studiediagnos av läraren och sedan studerar i sin egen takt vid tillfällen de själva valt. Läraren fungerar som handledare med självinstruerande material det mesta på data. Det finns tid för personlig utveckling och kritiskt tänkande. Tyvärr så vet vi alla att detta är en dyr lärartät skola som det inte finns plats för i vår tid med den kamerala pedagogikens dominans.

I stort sett samtliga enheter hävdar dock med bestämdhet att komvux

fortfarande är en spjutspets och en föregångare inom det kommunala

skolväsendet. Komvux är bra betonas det i många att - svar -

tillmötesgå behov, att lyña de studerande, att hjälpa var och en att finna sig själv, att öka människors självtillit. Många enheter hänvisar speciellt

till de insatser som görs i den grundläggande vuxenutbildningen, men betonar att motsvarande insatser också görs i den gymnasiala vuxenutbildningen om än under större stoff- och tidspress. Bra kan dock bli bättre

Komvux är alltjämt en pedagogisk spjutspets. Vi kan bara erinra om att det arbetssätt, som genom den stora gymnasierefonnen blivit verklighet på gymnasieskolorna, faktiskt har sin grund i det arbetssätt som komvux använt under ett antal år.

SOU 1996: 188 Komvux 85

Många gör dock tillägget att

"en viss stagnation har inträtt och att bra kan bli bättre.

Varför stagnation Det finns flera förklaringar. De följande tre enheternas kan till stor del sammanfatta tankarna hos flertalet enheter: svar

"Omorganisationer och integration med gyrrmasieskolan gör att det är svårt med långsiktig pedagogisk utveckling. Klarare mål för vuxenutbildningen är viktigt för att vi skall bli en ny spjutspets.

Den vuxenpedagogiska debatten har till stora delar avstarmat. I fråga om pedagogisk utveckling är bilden mycket splittrad. En rad olika saker sker oftast ostrukturerat och med dålig spridning. men

Åtstrarrmingan kursplaner och organisationsförändringar samordningar, nya har hämmat den utveckling Lvux 82 gav upphov till. Komvux kändes som mindre angeläget och efterfrågat. Resurser kan bara överblickas en termin i taget. En viss organisatorisk arbetsro kanske behövs för att man ska hinna gå in i de pedagogiska frågorna med full krañ. Fortfarande finns stor entusiasm och arbetsglädje inom skolformen så man ska nog inte ge upp hoppet."

Man kan den absoluta flertalet enkätsvar att döma klart konstatera av att engagemanget finns kvar, att viljan finns att klara nya utmaningar eller

för att återigen ge ett par citat:

Spjutspetsen kan vässa nytt bara man inte "gymnasiñerar komvux utan låter oss ha den stora frihet vi ha . Inte alls Den här enkäten borde samla massor av idéer och uppslag. Sprid gärna dem så skall vi vässa oss ytterligare.

Många idéer finns. Några berör andra undervisningssätt. Andra vill

återfå den frihet exempelvis de särskilda yrkesinriktade kurserna

som

S.Y.-kursema och orienteringskursema for vuxna Orkvuxkursema

tidigare komvux faktaruta sidan 42. Åter andra betonar fortsatt

gav se

arbete med att utveckla deltagarmedverkan på alla plan.

86 Komvux

Inlärningsteorier Det finns ett stort antal undervisningsmetoder bygger på som inlämingsteorier olika slag. Som några exempel kan nämnas av

problembaserat lärande PBL, Freires alfabetiseringsmetod och

suggestopedi.

I Kunskapslyftskommitténs antologi, kommer ut under

som

våren 1997 redovisas olika inlämingsteorier och undervisnings-

metoder.

Många enheter understryker vikten av att åter få komvux särart betonad

i läroplan och kursplaner. Den läroplanen alltför mycket

nya anses vara

skriven ett ungdomsperspektiv och att komvux endast har hakats

ur

i olika skrivningar.

"Bindningen till ungdomsskolan genom kursplaner och kurser är ett hinder. Det borde finnas övergripande vuxenpedagogiska mål som skall genomsyra samtliga kurser.

Ett flertal enheter oroas över det de upplever kommunal ovilja

som att satsa resurser på en icke-obligatorisk skolform. De är dock ändå mycket villiga att arbeta med utveckling av organisation och pedagogik.

Vi anser att komvux på många sätt kan pedagogisk anses som en spjutspets. Det gäller kursutformning, metodik, flexibilitet och graden av individualisering. Fortfarande finns också en entusiasm hos dem arbetar som med komvux för utveckling och förbättring. Det största hotet mot skolformen är den ovilja som finns hos de kommunala politikerna att vilja satsa resurser på en skolform som inte är obligatorisk för kommunen att anordna. Detta framgår också mycket tydligt i vår kommun där gymnasial vuxenutbildning integrerats med ungdomsgymnasiet och därmed förlorat sin egen profil.

Det finns visioner, tankar, ambition och vilja. Det finns mängder av

goda exempel. Det finns särskild känsla för och kunskap de

en om

målgrupper som skall utgöra komvux primära kursdeltagare. Det finns däremot upplevd brist på stimulans från statens sida i form

en av

läroplansdokument kring vuxenutbildningens speciella villkor och möjligheter. Det finns också en upplevd brist på stimulans från kommuner i form av stöttning och uppskattning.

Komvux 87

Forskas det om vuxenpedagogik

Enkätfråga:

Hur kan man utveckla samarbetet mellan forskare och praktiker inom det pedagogiska området

Enheterna är i sina svar överens om att forskare och praktiker måste knytas närmare varandra exempelvis att praktikerna samlar fakta

genom och forskarna presenterar resultat:

"En grupp lärare hos oss har läst distanskursen Utvärdering av pedagogisk verksamhet hösten 1995 och forskat inom sin egen praktik. Mycket givande.

Tyvärr upplever man ute på enheterna inte alltid att forskarna vill ta kontakt med praktikerna och erbjuda sina tjänster. När så ibland ändock

sker kan formerna bli ifrågasatta.

Vi ser inte till några forskare i våra trakter, men däremot får vi ofta och gärna broschyrer från högskolor och universitet om allsköns 2-dagarskurser i alla upptänkliga ämnen. lTV kunde kanske vara en möjlighet... .

Ett annat förslag återkommer handlar att knyta forskarna till

som om lärartjänster på komvuxenheter för att få en bättre koppling. Alternativa förslag handlar motsatsen, det vill säga yrkesverksamma lärare om om som lockas in på forskarbanan via något projekt. Förhoppningar närs i båda dessa varianter att det läraravtalet kanske skulle kunna underlätta nya sådana möjligheter. Flera större enheter föreslår också införandet av lektorstjänster i komvux.

Lärare och skolledare skulle ha en kombination av forsknings- och lärartjänst alt. tjänstledigt med bibehållen lön med jämna mellanrum för att bedriva pedagogisk eller ämnesinriktad forskning. Ordna mötesplatser. Praktisera hos varandra."

Med utgångspunkt i att enheterna upplever att forskning inom det vuxenpedagogiska området är kraftigt eftersatt speciellt vad avser

-

området kommunal och statlig vuxenutbildning framförs också förslag

-

att förstärka forskningen inom detta område. Det kan ske exempelvis

om att det alltid skall finnas vuxenpedagogisk gren på landets genom en

88 Komvux

lärarhögskolor och genom att man tillsätter en eller flera professurer i vuxenpedagogik och distansundervisningspedagogik.

3.4 Komvux infor framtiden

Komvux önskelista inför framtiden

Enkätfråga:

Kommittén skall överväga åtgärder för

att stimulera den pedagogiska utvecklingen inom den samhällsstödda vuxenutbildningen. Om kommittén konstaterar att det finns hinder i föreskrifter eller styrsystem för en pedagogisk utveckling skall kommittén lämna

förslag på lämpliga förändringar. Vilka

förändringar skulle Du helst se genomförda

Många enheter betonar i sina svar att det nog inte i första hand är

styrsystem som hindrar en pedagogisk utveckling utan brist på fantasi,

mod och liknande. Man kan anta att de som inte besvarat denna fråga

också haft denna uppfattning. Många enheter pekar också på att den senaste läroplansreformen gav

gymnasieskolan möjlighet att ta ett stort kliv framåt, medan komvux i

enlighetens namn fick ta ett halvt steg bakåt. Man ser därför med saknad

tillbaka på den egna läroplanen, Lvux 82. Att låta komvux vara en egen

skolform med egna tim- och läroplaner skulle ge en pedagogisk kick.

- -

Ge komvux en egen läroplan anpassad ñr vuxna; Reglera vuxnas skyldigheter och rättigheter; Inga likhetstecken mellan ungdomsskola och vux; Regler för interkommunal ersättning för vuxna; Att inte behöva ärva lärare som passar i komvux.

Ett hinder för pedagogisk utveckling i komvux anses kopplingen till gymnasieskolan vara. Enheterna vill tona ner kopplingen komvux

-

gymnasieskola och anser att komvux som utbildningsenhet måste stärkas:

SOU 1996: l 88 Komvux 89

Klara besked från regering och riksdag om vad som gäller. Hopslagning gymnasieskolans elever och komvuxelever som sker i vissa kommuner av är förödande ur vuxenpedagogikens synsä

Man har därmed inte inte vill samarbeta. Flera enheter sagt att man

framför önskemål om ett styrsystem motsvarande som stimulerar till samarbete med studieförbund, folkhögskolor, AMUGruppen AB,

gymnasieskola etc. över gamla gränser och lokala lösningar där var och utnyttjas sitt specialområde. Några enheter vill se en sammanslagning

en AMUGruppen AB och komvux. av Vissa förändringar i kurssystemet önskas. Många enheter vill öppna för estetiska ämnen samt, vilket redovisats i tidigare frågor, svaren återinföra S.Y.-kurser och orienteringskurser för vuxna.

Flera enheter påtalar att den grundläggande problematiken i ett pedagogiskt utvecklingsperspektiv är att det finns så få wxenutbildningsforskare. FoU inom vuxenpedagogiken måste inom högskolan stimuleras Det finns påpekar så många kompetenta lärare inom komvux

mer. - man skulle kunna stimuleras att bli en FoU-brygga till forskningen inom som

vuxenpedagogik på universitet och högskolor. Man saknar också exempel på pedagogiska utvecklingsprojekt. Enheterna konstaterar att detta förr uppgift för länsskolnämndema, att det i dag inte finns något

var en men nätverk för utbyte. Ett flertal enheter understryker vikten att få till stånd en adekvat av lärarutbildning för vuxenlärare/komvuxlärare.

"Lärarutbildningen är kämfråga i utvecklingsarbetet. Vi ser fortfarande en att många nyutexaminerade lärare ser sig, en undervisningsgrupp och ett klassrum sitt enda och näst intill privata arbetsfält. En vuxenpedagogisk som specialisering borde också finnas som tillval i lärarutbildningen."

Behovet fortbildning eller snarare resurser till mer fortbildning

av mer

och kompetensutveckling framhävs många enheter. Ett antal enheter

av framhåller att i detta syfte är mycket intresserade de sammanställda man av resultaten i denna undersökning. Man svarar på många enkäter en del dem intressanta men man får sällan något tillbaka. av - Många enheter också svar denna fråga att de beanser som

stämmelser reglerar rätt till studier bör över. Det skall

som vuxnas ses

rättighet för den enskilde att få studera upp till treårig gymnasial

vara en

utbildning alternativt åtminstone alla kärnämnen och skyldighet för

en

kommunen att erbjuda dessa ämnen eller betala interkommunal ersättning. Även i denna enkätfråga redovisar enheterna sina problem med

elevernas ekonomiska villkor och konstaterar krasst att om inte eleverna

90 Komvux SOU 1996: l 88

ges möjlighet att få en trygg Studieekonomi, så hjälper inte några pedagogiska reformer eller framsteg. Den gymnasiala vuxenutbildningen borde kunna göras individuell när det gäller studiestödspoängen,

mer

eftersom långsammare kursdeltagare får svårt att klara fullt studiestöd. Problemen avser såväl studiestödspoängen, omfattningen för heltidsstudier

som CSN:s regelsystem.

Åter igen... Om kommittén kan åstadkomma förändringar i studiefinansieringen för eleverna, så att elevens arbetsbörda förbättras, skulle många av dagens svårigheter minska. Jag tror inte den önskan bara är ett sätt att se felet hos någon arman.

Många komvuxenheter upplever att de är lågprioriterade de

av

kommunala politikerna. Förtroendet är inte heller alltid det bästa:

"Öronmärk till komvux, så politikerna pengarna att inte bygger en

halfpipe för 8 Mkr eller dylikt. " Man vill också stärka komvuxenhetemas

ställning i kommunen genom att införa någon typ regel garanterar av som deras självständighet åtminstone vid en viss storlek. -

3.5 Slutsatser och diskussion

Grundläggande vuxenutbildning

Grundläggande vuxenutbildning finns i princip i samtliga landets kommuner. Andelen invandrare har ökat markant, speciellt i tidigaredelen.

I några enkätsvar hänvisas till att fler och fler svenskar redan genomgått nioårig grundskola och därför inte är aktuella för grundläggande vuxenutbildning. Detta är inte hela sanningen. Av Kunskapslyñskommitténs första delbetänkande framgår att kommittén uppskattat

antalet i befolkningen 16-65 år i Sverige med enbart folk- eller grundskola till cirka 1 miljon individer, 200 000 invandrare.

varav

antalet individer i befolkningen 16-65 år inte når till

som upp grundskolenivå i läsförståelse till cirka 1,4 miljoner, 300 000 varav invandrare.

Eftersom det är individens reella formella kunskaper och

- -

färdigheter som räknas för att en individ skall berättigad till

vara

grundläggande vuxenutbildning är det alltså den senare uppskattningen

som borde aktuell ute i kommunerna. vara

SOU 1996: 188 Komvux 91

Enstaka kommuner har redovisat att de har köer till grundläggande vuxenutbildning. Detta är naturligtvis inte acceptabelt, eftersom varje kommun har ansvar för att de kommuninnevånare som har rätt till sådan utbildning och önskar delta i den också får det. - - I samband med olika rekryteringsinsatser till den särskilda vuxenutbildningssatsningen kommer säkert många med behov av grundläggande

vuxenutbildning att påträffas. Det är då viktigt att kommunerna har beredskap att ta emot även dessa nya deltagare.

Svenska för invandrare SFI

Kursen Svenska for invandrare SFI genomförs oftast inom komvux i landets olika kommuner. Ibland fors i svaren olika diskussioner om de

olika kunskapsnivåer som krävs för fortsatta utbildningar.

Kunskapsmålet för SFI-undervisningen ligger på den nivå som bedöms

nödvändig för att kunna fungera i det svenska samhället. För att kunna klara högre nivåer exempelvis nivån i AMU-testet, vilken krävs för att

kunna delta i arbetsmarknadsutbildningar behövs vanligtvis ytterligare -

studier i svenska som andra språk på grundläggande vuxenutbildning, ibland kanske också på gymnasial nivå. SFI syftar till att ge nyanlända

invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället. Det är viktigt att undervisningen påbörjas snarast efter det att rätten till denna undervisning inträtt. Eftersom den nyinvandrande har rätt till socialbidrag de två första åren är försörjningen tryggad under studietiden. I samband med olika rekryteringsinsatser till den särskilda vuxenutbildningssatsningen kommer säkert många invandrare med behov av

svenskundervisning att påträffas. Det kan då gälla även tidigare invandrade.

Även dessa har givetvis rätt till undervisning i Svenska för invandrare,

de bedöms uppnå fastställda kursmål. Det är viktigt att kommunerna

om har beredskap att ta emot även dessa.

Gymnasial utbildning

Skollagen slår tydligt fast att kommunerna skall erbjuda gymnasial

vuxenutbildning. De skall enligt skollagen härvid sträva efter att - -

erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov. Detta torde innebära skyldighet för kommunen att på ett eller annat sätt söka skaffa

en

sig en uppfattning om kommuninnevånamas efterfrågan och behov av utbildning på gymnasial nivå. Så verkar inte alltid fallet. Endast

vara en

92 Komvux SOU 1996: 188

femtedel av kommunerna uppger att de tillgodoser kommuninnevånamas behov av gymnasial vuxenutbildning. Trots minskande ledningsresurser har enheterna inom ramen för den statliga satsningen mot arbetslösheten lyckats organisera vad som verkar vara en fördubbling av verksamheten gymnasial nivå. Dessutom har

de haft arbete med att implementera den nya läroplanen, konkretisera de

nya kursplanerna och betygskriteriema. Detta arbete har varit alltför krävande för att man på enheterna skulle ha hunnit/orkat med att också

arbeta med yrkesinriktad utbildning och än mindre med arbetsplatsförlagd

utbildning APU. Att organisera yrkesinriktad utbildning är vanligtvis

mer komplicerat än att organisera utbildning i de så kallade klassiska

ämnena. För den yrkesinriktade utbildningen krävs ofta många olika

lärare/handledare/föreläsare, vilka kanske måste rekryteras från näringsliv

och där det inte alltid är lätt att konstruera ett schema som stämmer för alla. Det behöver dock inte alltid vara så betungande. Rätt hanterad torde

det finns mycken arbetsplatsförlagd yrkesutbildning av god kvalitet att

erbjuda många vuxna. Det är oroande att enheterna inte vågar starta yrkesinriktade

utbildningar/kurser, eftersom man kan förutsäga att andra kommuner

kommer att vägra betala interkommunal ersättning för sina presumtiva elever. Frågor om interkommunal ersättning måste lösas på ett sådant sätt att människors behov av utbildning i kunskapslyftet eller det livslånga lärandet inte hindras. Önskemål att åter få anordna särskilda yrkesinriktade kurser S.Y.om

kurser har förts fram i många svar. Det gäller då i första hand sådana

kurser, som inte förutsätter slutförd gymnasieutbildning, men som har speciella krav på ålder eller yrkeserfarenhet och därmed riktar sig enbart till vuxna. I andra hand kan det också gälla kurser som har yrkesintroducerande eller yrkesförberedande inriktning inom områden som täcks kurser i de nationella programmen. av

Inom den särskilda vuxenutbildningssatsningens ram möjliggörs nu orienteringskurser av olika slag, liksom delkurser på gymnasial nivå. För orienteringskursema kommer också studiestöd att beviljas. Olika utvärderingar av den särskilda vuxenutbildningssatsning får utvisa

huruvida olika orienteringskurser skall bli ett reguljärt inslag i den kommunala vuxenutbildningen, liksom om särskilda yrkesinriktade kurser kan komma att behövas i komvux. Kunskapslyftskommittén återkommer i så fall till detta i ett senare delbetänkande. Kvällskurserna i komvux har minskat kraftigt. Detta är beklagligt speciellt ur samhällsekonomisk synpunkt. De studerande läser sin fritid

och har vanligen löst sin ekonomiska situation på annat sätt än via

SOU 1996: 188 Komvux 93

studiemedel. Lokaler och utrustning finns redan och nyttjandegraden stiger. Endast personalkostnadema tillkommer.

Det är värt att notera att skolledningsorganisationen har minskat i

flertalet kommuner. Därtill kommer att de särskilda utbildningsåtgärdema för arbetslösa vanligen inte har resulterat i en motsvarande ökning av skolledningsresursen. Det är då kanske begripligt men beklagligt att - extra arbetskrävande insatser, exempelvis kvällskurser, yrkeskurser,

arbetsplatsförlagda utbildningar för enskilda eller mindre grupper etc inte har kunnat prioriterats. Om en flexibel vuxenutbildningssatsning skall lyckas måste resurser exempelvis i form av skolledning läggas på

- -

planering för utbildningars genomförande.

Utvecklingen inom komvux går mot en flexiblare utläggning av kurser

i tiden, exempelvis helger och under icke-läsårstid. Detta är bra och till gagn för många människor som har svårt att följa reguljära

undervisningstider. Enheternas vilja att lösa individuella utbildningsproblem med distansutbildning, handledning osv. måste också betraktas som ett steg i rätt riktning. Många utbildningsproblem med individuella studietider, udda val, etc. kan lösas endera med hjälp av ny teknik i

kombination med ny metodik distansutbildning eller på hemorten med

ett flexibelt vuxenpedagogiskt tankesätt.

Möjligheterna att studera på olika nivåer har förbättrats. Den praxis

CSN har utvecklat att beräkna studiestödet på den nivå, där som huvuddelen av studierna bedrivs har underlättat sådana studier. - Tendensen att SFI numera ofta knyts till komvux har förmodligen också varit en bidragande faktor. Det är däremot oroande om integration

gymnasieskola gymnasial vuxenutbildning verkar hämmande på

-

möjligheterna att läsa på SFI-, grundläggande och gymnasial nivå

samtidigt.

Kombinationen kurser på grundläggande nivå och gymnasiala yrkesinriktade kurser redovisas sällan i enkätsvaren, snarare grundläggande

vuxenutbildning i kombination med praktik, pryo eller liknande. Det kan dock vara lättare att rekrytera exempelvis lågutbildade arbetslösa, som egentligen vill ha arbete inte utbildning genom att erbjuda ett mer - -

intressant kursutbud, exempelvis en kombination av studier i klassiska ämnen på grundläggande eller gymnasial nivå med just kurser i

yrkesämnen. Genomgående från de minsta till de största enheterna framförs - -

mycket kritik på det nuvarande studiestödssystemet och CSN. Det är

alldeles för många olika delar i systemet. Att inte få studera med bibehållen a-kasseersättning upprör mycket. Studiestödspoängen tar dessutom inte hänsyn till elever med särskilda behov. Poängräkningen

94 Komvux SOU 1996: 188

är lika för alla. Att behöva låna till grundläggande vuxenutbildning upplevs också stötande.

Under den särskilda vuxenutbildningssatsningens första år erhåller

deltagarna ersättning motsvarande a-kassa eller KAS. Under år 1997

förväntas regeringen lägga en proposition i anledning av studiestödsutredningens förslag. Förhoppningsvis löses därmed många av de problem som

finns i dag.

Det kan i detta sammanhang finnas skäl att peka på möjligheten att

inom komvux förstärka timtalet i en eller flera kurser för sådana personer som har särskilda behov av stöd och hjälp. Maximalt 110 timmar f°ar av styrelsen för skolan anvisas för sådant stöd och ingå i beräkningsunderlaget för slutbetyg. CSN räknar dock inte in dessa timmar i sina beräkningar för studiestöd.

Enheterna upplever inte att det finns formella hinder för flexibilitet

i organisationen. Det vill synas som om det ute på enheterna finns både vilja till förändring och många goda idéer om hur utveckling skulle kunna

genomföras, men att mycket av detta hindras på grund av för liten

administrativ organisation. Detta är allvarligt mot bakgrund av de ökande

krav på flexibilitet och nytänkande som krävs inför den särskilda vuxenutbildningssatsningen. Även komvuxenhetema inte några formella hinder för om ser flexibilitet, så läggs ändock en del förslag till regeländringar. Ett sådant

förslag är att den vuxne skall ha rätt till gymnasial utbildning. Detta har

Kunskapslyftskommittén lyñ fram i sitt första delbetänkande. Kommittén återkommer med förslag i denna fråga. Andra propåer uttrycker önskemål om egen läroplan för vuxenutbildningen, om att införa estetiska ämnen

i komvux, att återinföra orienteringskurser för studievilsna vuxna samt

från många enheter att reducera poängtalet för slutbetyg. Beträffande - rätten till utvidgat kursutbud avvaktar Kunskapslyftskommittén utvärderingsresultaten från den särskilda satsningen. Om dessa utvärderingar visar på ett behov återkommer kommittén. När det gäller

reducerat poängtal, så har den fråga kommit i ett annat läge i och med

att ett samlat betygsdokument om l 790 gymnasiepoäng under vissa

förutsättningar nu kommer att ge grundläggande behörighet för

högskolestudier.

Andra enheter för fram tankar utveckling av den egna organisationen, så att vuxna kan studera när andan faller på och inte nödvän-

digtvis på regelbundna lektionstider. Många enheters tankar kretsar också

kring olika möjligheter att ge vuxna grundläggande yrkesutbildningar, exempelvis genom eget utbud, arbetsplatsförlagd utbildning alternativt

samverkan med AMUGruppen eller kommunens gymnasieskola. Detta

Komvux 95

är intressanta utvecklingstankar förhoppningsvis kommer att prövas

som

under kommande femårsperiod.

Organisatoriska pedagogiska frågor

-

Det riktas mycket kritik mot den läroplanen och de kursplanerna

nya nya

i den bemärkelsen att de skrivna för ungdomsgymnasiet och

anses vara att komvux hängts på. Det saknas dock än så länge tillräcklig erfarenhet

av den nya och för gymnasieskola samt kommunal och statlig vuxenutbildning gemensamma läroplanen för att man skall kunna bedöma dess ändamålsenlighet. Det torde eventuellt vara intressant att diskutera huruvida läroplanen borde kompletteras med ett särskilt avsnitt för komvux programmâl för vuxenutbildningen.

- I den nya läroplanen har den lärarledda tiden i komvux ökat i avsikt att elevernas egna insatser i hemmet skulle minska. Så har inte alltid blivit

fallet. Risk finns att kraven på detaljkunskaper istället ökat, när läraren

getts mer tid för undervisning och elevens arbetsbörda istället för att minska i realiteten har ökat. Detta bör följas upp.

En av grundbultama i vuxenpedagogiken torde att utnyttja

vara

deltagarnas tidigare erfarenheter. Så tycks av svaren att döma också

vara fallet. Betydelsen av att deltagarnas tidigare erfarenheter tas till såväl vara

vid formell värdering av i yrkeslivet inhämtade kunskaper i

som

undervisningen kan inte nog understrykas. På så sätt uppmärksammas

det kunnande ofta för med sig till komvuxenheten. Det kan som vuxna handla om kunskaper i så kallade allmänna ämnen ännu men mer om

gedigna yrkeskunskaper skulle kunna valideras i kurser och betyg,

som exempelvis genom praktiska prövningar. Därigenom skulle den vuxnes erfarenheter kunna tillmätas även formellt värde och tas till i såväl vara

undervisningssituationen som i betygsdokumentationen. Det är lätt att instämma i de många enhetemas tankar kring behovet av att utveckla grundläggande yrkesutbildning i komvux. Det finns ett behov av sådan utbildning. Många arbetslösa vill ha arbete har lättare

som

att tänka sig yrkesförberedande utbildning än utbildning i enbart klassiska

ämnen och nya möjligheter har öppnat sig för komvux i fonn av

arbetsplatsförlagd utbildning.

I relationer mellan gymnasieskola och komvux och för den delen även mellan grundskola och komvux finns flera olika grader samarbete. av Det kan handla om samutnyttjande av lokaler, utrustning och personal, något som alltid förekommit i mindre eller större utsträckning. Det kan också avse samverkan kring vissa vanligtvis udda kurser, där inte - någon av utbildningsanordnama på grund för få sökande kan erbjuda av

96 Komvux

kursen där tillsammans kan bredda utbudet. Detta har också men man

förekommit sedan lång tid tillbaka. Det kan slutligen handla om

samordning av två skolfonner till en.

Om gymnasieskola och komvux skall integreras bör ett huvudvillkor att det sker utifrån de organisatoriska och pedagogiska utgångspunkter

vara

sedan länge utgjort grund för att organisera den kommunala vuxenut-

som

bildningen. Det handlar då bland annat om

fullständig kursutformning, där kurs i ett ämne läses fritt från en övriga kurser i ämnet,

koncentrationsläsning i så stor utsträckning som det är pedagogiskt

rimligt,

uppdelning kurser i grund- och fördjupningsdelar, där för-

av

djupningsdelama kan inriktas mot de olika program/intressen deltagarna

representerar, varierande timtal för en och samma kurs beroende av deltagarnas

förmåga att tillgodogöra sig kursens kunskapsinnehåll samt

arbetssätt och arbetsformer som ger deltagarna dels behövliga faktakunskaper, dels verktyg och förmåga att efter utbildningens slut så rustade att de kan formulera de problem de skall hantera, vara analysera dem, söka möjliga lösningar och utifrån sina värderingar finna den bästa lösningen.

Komvuxenhetema upplever inte några helst fördelar med som

integration komvux gymnasieskola, bortsett från samverkan i små

kommuner, där integration är enda sättet att åstadkomma ett kursutbud, och samverkan i flertalet kommuner kring udda kursutbud. Studietiden

förlängs för deltagarna. Flexibilitet, vilja till förändringar, till snabba omställningar, mod att pröva nytt allt detta upplever saknas i den

- man

gymnasiala organisationen. Detta är oroande och bör följas upp.

Komvuxenhetema däremot många fördelar med samarbete med ser andra vuxenutbildningsanordnare. Allt mer samarbete utvecklas med SSV och från många enheter framförs tankar ett utvidgat samarbete med om folkhögskolor och studieförbund. Detta är synnerligen angeläget. Koncentrationsundervisningen har ökat i komvux och därmed också diskussionen för- och nackdelar med koncentrationsundervisning. Kan om

trycka in t.ex. ett språk eller innebär språkstudier en mognadspro-

man cess Omvänt kan frågan formuleras följande sätt: Är det kanske bättre att läsa koncentrerat än att splittra sig många ovidkommande ämnen Något entydigt svar gives inte. Utläggning kurs skall givetvis ske på pedagogiska av en administrativa grunder. Det innebär att tiden är variabel och den - en

Komvux 97

kunskap som skall uppnås i en kurs en konstant. Det innebär också att

olika individer behöver olika tid för att uppnå samma kunskap. I den stora enheten kan individualisering i viss utsträckning ske att genom grupper organiseras som har snabb, normal eller långsam studietakt. I den mindre

enheten handlar det än att individualisera i gruppen.K

mer om o n -

centrationsläsning har många fördelar. Antalet kurser i olika ämnen som

skall studeras samtidigt minskas och den studerande kan koncentrera sig mer på dessa ämnen. Koncentrationen kan dock inte ske till ytterlighetens

gräns. Det är till exempel inte självklart att inlärningen effektiviserades bara för att koncentrationsläsningen maximeras heltidsstudier i en kurs.

- Det förutsätter i så fall genomtänkta arbetssätt och arbetsformer.

Om en studerande på gymnasienivå vill läsa på heltid drygt 400

gy-

poängper termin måste denne med en koncentration av sex lektioner

40 minuter per kurs och vecka studera åtminstone sex kurser. Eftersom

många kurser endast har schemalagts med två till tre lektioner per vecka

ökar snabbt antalet kurser och ämnen.

Några enheter hävdar att studerande ur de prioriterade inte grupperna klarar ökad koncentration, eftersom konsekvenserna då blir förödande om de är sjuka vid några kurstillfällen eller frånvarande t.ex. för vård av sjuka bam. Fördelarna med ökad koncentrationsläsning torde överväga. Det kan

ifrågasättas om enheterna pedagogisk synpunkt verkligen kon-

ur

centrationsläser optimalt och om utläggningen av kurser verkligen

gynnar den vuxnes lärande.

Omsorgen om och engagemanget för prioriterade hålls levande

grupper i komvuxenhetema. Det är för det absoluta flertalet komvuxenheter

självklart att lågutbildade äldre och yngre skall få kompensatorisk utbildning i komvux. Möjligen är det så att man i vissa enheter prioriterar

de yngre före de äldre, medan andra påpekar att det är grundskolans och gymnasieskolans uppgift och att komvux i första hand skall ge vuxna

sådan kompensatorisk utbildning som de behöver. För flertalet enheter är denna fråga huvudsakligen ett pedagogiskt problem: att nå och behålla lågutbildade i utbildningen. Ett problem som många enheter pekar är rekryteringen av lågutbildade. Här vore det önskvärt att enheterna i än högre grad samarbetade med företag, olika statliga och kommunala förvaltningar, exempelvis arbetsförmedling och socialförvaltning men också med andra vuxenutbildare studieförbund och folkhögskolor för

- som att hitta nya vägar att nå lågutbildade. Genom den särskilda

vuxenutbildningssatsningen ges också ekonomiska möjligheter till uppsökande verksamhet och rekryteringskampanjer.

Att utbildning för äldre över 65 år inte är primär uppgift för en

komvux är enheterna också överens om. Samtidigt framhåller dock många

4 17-0163

98 Komvux

enheter att enstaka äldre ändå studerar i komvux i flertalet av dessa -

enheter överblivna platser, speciellt i kvällskurser. Några anser att detta tillför nya och positiva dimensioner i undervisningen.

En viktig slutsats kan dras av enhetemas svar frågan om kreativ utveckling kräver särskilda kurser. För att utveckla de studerandes

kreativitet, självständighet och ansvarstagande för egna studier krävs enligt

det stora flertalet enheter en fortsatt utveckling av arbetssätt och arbetsformer. Genom ökat reellt inflytande ökar också det egna

ansvarstagandet. Skolledama har här en viktig roll att fylla.

Pedagogiska frågor

Komvuxenhetema har inte nått den ideala situationen, när det gäller

arbetssätt och arbetsformer för flertalet enheter arbetar aktivt vuxna, men

mot ett sådant förhållningssätt. Arbetssätt som problembaserat lärande

PBL och utnyttjandet tekniska hjälpmedel främst datorer tycks av också verksamma verktyg för ökat ansvarstagande för egna studier, vara

delaktighet och individualisering. Det finns dock problem, integration med gymnasieskolan och hårt pressade kursplaner och betygskriterier.

Det finns också enheter, där utbildningen mer liknar traditionell

gymnasieutbildning

Åldersspridningen i en vuxengrupp är stor. Deltagarnas arbets- och

samhällslivserfarenheter är omfattande och olikartade. Deras syfte med studierna varierar kraftigt. Det vore därför märkligt om vuxnas lärande

inte skulle ställa särskilda krav deras lärare. Olika arbetssätt och

arbetsformer bejakar dessa krav benämns fortsättningsvis vuxenpe-

som dagogik. De förväntas leda till ökat eget ansvarstagande för studier,

förmåga att själv söka kunskap och ökat självförtroende.

Det vill egna komvuxenheter har lättare att komma fram synas som om

till ett vuxenpedagogiskt synsätt. Därmed inte sagt att de alltid återfinns i den yttersta vuxenpedagogiska spjutspetsen. Komvuxenheten har egna

lärare ofta erfarna vuxenutbildare fortbildning ombesörjs av - - vars enheten. I mindre enheter arbetar lärare i flera skolfonner. På grundsko-

lan/gymnasieskolan, där de då ofta har huvuddelen av sin tjänstgöring,

förväntas de delta i där anordnad fortbildning. Ibland kan de tillåtas delta i den fortbildning anordnas av komvux. som

I många enkätsvar framförs tankar på att kursträngseln ökat innehåll

kortare tid blivit större. Det är möjligt att så är fallet i vissa kurser. - Den sammanlagda tiden i ämneskursema har dock inte minskat snarare ökat. Det finns därför viss anledning vara observant inför risken för att

Komvux 99

den utökade lektionstiden utrymme för krav på ökad detaljkunskap

ger

istället för möjlighet till ökat lärarstöd.

Det faktum att lärare träffas oftare och tillsammans konkretiserar

kursplanemål och betygskriterier är positivt. Det torde i ett längre

perspektiv bidra till en pedagogisk utveckling. Problemet i detta sammanhang är den i sitt ämne läraren mindre enheter, vilken

ensamma

inte ges möjlighet till dagligt utbyte med ämneskollegor. De tjänstgör

också ofta i någon annan skolfonn. För dessa lärare måste kommunerna/

enheterna möjliggöra samverkan med kollegor i andra kommuner i form

av exempelvis regionala studiedagar och interaktiva nätverk. Det är angeläget att stryka under skolledarnas för att den ansvar pedagogiska process som nu påbörjats ges stor frihet att utvecklas vidare

och inte bara blir en tillfällig satsning några år har tunnats ut

som om och gjort att allt återgått till det gamla.

Spännvidden i fonn av deltagarnas olika åldrar, olika bakgrund och

erfarenheter utgör tydligen for flertalet komvuxlärare en tillgång inte

ett problem. Detta är helt tydligt ett område där på olika sätt arbetar man för att nå bästa möjliga resultat. Det är också ett område där komvuxenheterna upplever sig ha rejäl kompetens. Det är däremot märkligt att så många enheter har redovisat så litet

när det gäller frågan hur kvinnors och invandrares erfarenheter tas till

vara i undervisningen. Speciellt gäller det små och mindre enheter. Listan över möjligheter att använda kvinnors och invandrares kompetens kan

göras lång: yrken, andra erfarenheter, andra kulturer, andra språk, etc.

Den måste kunna utgöra i undervisningen Svaren har

en resurs mer kommit att handla om hur invandrare och kvinnor tas hand inte om om hur deras specifika kompetens tas till vara.

För att nå lågutbildade män finns dock tankar och idéer kring andra

grepp än vad som vanligen är förekommande. Exempel på sådana är

yrkesutbildning som i sitt senare skede följs av eller kombineras

med kärnämnen

utbildning förlagd till annan plats än skola, exempelvis arbetsplats

för människor som är i arbete

arbetsplatsförlagd utbildning för arbetslösa.

Det är förmodligen också så att verklighetsnära undervisningsmetoder

exempelvis problembaserat lärande lättare motiverar till studier. - -

I den särskilda vuxenutbildningssatsning just planeras i alla

som nu kommuner det intressant dessa och liknande tankar prövades vore om i syfte att nå en grupp som eljest är svår att nå.

100 Komvux

Av enkätsvaren framgår osedvanligt tydligt det nära sambandet mellan möjlighet att delta i studier, studieavbrott och de studieekonomiska villkoren. Försämras villkoren tvingas deltagarna sluta. Ett sådant exempel utgjorde enligt svaren slopandet av bamtillägget. Detta är värt ett närmare studium. Det är tydligt att den IT -tekniken i allt större utsträckning används nya i undervisning inom komvux. Det framgår också klart att många skolledare inte bara inser att denna teknik kräver ny/reviderad metodik utan också nya i den möjlighet till snabbare pedagogisk utveckling än vad som ser en eljest skulle ha varit fallet. Detta är intressant och bör ses som en möjlighet i det pedagogiska utvecklingsarbetet. I samband med den tekniken utvecklas också möjligheter för nya nya distansutbildning. Denna utbildningsform kan förväntas öka i omfattning och kan leda till att utbildningens tillgänglighet ökar för många människor. Det angelägen uppgift för både komvux och SSV att såväl är en organisatoriskt pedagogiskt utveckla denna utbildningsform. som Behovet ökad internationalisering är stort. Det är en väsentlig av uppgift att öka dels språkkunskaper, dels förståelse för andra människors situation, kultur och levnadsvillkor. Där kan bland annat ny teknik, studiebesök, etc. ge utökade möjligheter. Det är begripligt att många aktiviteter däribland utvärdering - åsidosatts under den snabba expansion som komvux genom den särskilda utbildningssatsningen arbetslösa upplevt de senaste åren. Det är däremot inte bra Det är oerhört angeläget att komvuxenhetema liksom kommunerna utvärderar sin verksamhet mot givna mål speciellt i samband med den särskilda vuxenutbildningssatsning som staten möjliggjort de kommande fem åren. Enheterna upplever att forskning inom det vuxenpedagogiska området är kraftigt eftersatt speciellt vad området kommunal och statlig - avser vuxenutbildning. Förslag förs fram att förstärka forskningen inom om detta område. Det kan ske exempelvis att det alltid skall finnas genom vuxenpedagogisk på landets lärarhögskolor och genom att man en gren inrättar eller flera professurer i vuxenpedagogik och distansundervisen ningspedagogik. Det står helt klart att forskningen inom det vuxenpedagogiska området varit och är eftersatt. Mätt i totalanslag för pedagogisk forskning torde

den del som behandlar vuxenpedagogisk forskning speciellt inom

området kommunal och statlig vuxenutbildning vara närmast marginell. - Betydelsen forskning vuxenutbildning och vuxenpedagogik torde av om

inte kunna betonas. Detta är just nu speciella viktigt mot bakgrund

nog det reformarbete som påbörjats. I ett kommande delbetänkande avser av

i ii l Komvux 101

Kunskapslyftskommittén att behandla frågan om forskning inom det vuxenpedagogiska området.

Det finns i komvuxenhetema visioner, tankar, ambition och vilja. Det finns mängder goda exempel. Det finns särskild känsla för och av en kunskap de målgrupper skall utgöra komvux primära kursom som

deltagare. Det finns däremot en upplevd brist på stimulans från statens sida i form av läroplansdokument kring Vuxenutbildningens speciella villkor och möjligheter. Det finns också en upplevd brist på stimulans

från kommuner i form stöttning och uppskattning. Många komvuxenav

heter upplever att de är lågprioriterade av de kommunala politikerna. I huvudsak följande åtgärder framfördes komvuxenhetema som svar

av

på frågan hur Kunskapslyñskommittén skulle kunna ge förslag på åtgärder

bäst skulle kunna stimulera pedagogisk utveckling: som

Egen läroplan eller åtminstone ordenligt framskriven vuxenut-

en bildning i den nuvarande läroplanen.

Självständiga komvuxenheter med samverkan mellan vuxenut-

bildningsanordnare.

Grundskoleanknutna påbyggnadskurser och orienteringskurser av olika slag i komvux. Utveckling och stärkning av forskning, lärarutbildning och personalfortbildning.

Framför allt dock

Ett bättre studiestödssystem.

I flertalet av dessa frågor återkommer Kunskapslyñskommittén i senare delbetänkanden. När det gäller det studiesociala stödet har Studiestöds-

utredningen lagt sitt förslag och en proposition förväntas under år 1997.

4 Statens skolor för vuxna SSV

De två statliga skolorna för vuxna i Härnösand SSVH och Norrköping

SSVN har båda svarat på tillämpliga delar av den enkät som gick ut

till komvuxenhetema. Den sammanfattning som gjorts av de inkomna svaren återfinns under två huvudrubriker:

organisatoriska frågor samt

pedagogiska frågor.

4.1 frågor Organisatoriska

SSV har inte grundläggande vuxenutbildning och svenska för invandra-

re.

Gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning förekommer endera som ren brevdistansutbildning SSVN eller som distansutbildning kombinerad med en eller flera sammandragningar per kurs på

skolan varvad utbildning. Vid sådana intensiva kurssammandrag

arbetas det "dygnet runt". Då är kvälls- och helgtid populära studietider,

enligt uppgift med utmärkta resultat. Även Sommarkurser förekommer SSVH men erfarenheterna från dessa är ännu relativt små.

104 Statens skolor för vuxna

Statens skolor för vuxna Statens skolor för startade som rena brevskolor med bland vuxna andra Brevskolan, Hermods och NKI-skolan föredöme. Vid som SSVN finns fortfarande renodlad brevdistans kvar dock i ut- vecklad form. Distansutbildning med brev vidareutvecklades sedan till brev

kombinerat med ett fåtal sammandragningar vid respektive skola

än utan brev med beting mellan sammandragningama. senare men Den utvecklingen är tydligast vid SSVH. Vid båda skolorna är kurssystemet väl utvecklat. Den tidigare

kopplingen till Lvux 82 som gällde även för SSV gjorde

- -

uppdelning i etapper, grund- och fördjupningsdel m.m. naturlig redan vid 1980-talets början. Vid båda skolorna förekommer uppdragsutbildning.

Utbudet på gymnasial nivå omfattar i huvudsak allmänna, ekonomiska och tekniska ämnen samt vissa påbyggnadsutbildningar. Den yrkesinriktade gymnasiala utbildningen har minskat SSVH eller helt

försvunnit SSVN. De studerande kan läsa kurser i olika ämnen på

olika nivåer från repetitionskurser/preparandkurser inför gymnasiala

-

studier till kurser på påbyggnadsnivå. SSV har målgrupper komvux. Engagemanget för dessa

samma som är enligt båda enheterna stort. Skolorna försöker både i arbetssätt och arbetsformer värna såväl äldre, vilka inte har formell - om mer

utbildning än folkskola eller grundskola, som yngre, vilka inte har studerat på gymnasial nivå eller som har avbrutit sådana studier. Skolorna har däremot hittills avstått från att erbjuda grundläggande vuxenutbildning där det troligtvis varit pedagogiskt motiverat med

närhet till både utbildningsplatsen och läraren/handledaren. Möjligen

öppnar teknik möjligheter att nå kortutbildade och också erbjuda

ny nya

dem pedagogisk god inlämingsmiljö.

Utbildning för äldre vuxna 65 år och däröver betraktas inte som en

prioriterad uppgift för skolorna även om man i mån av plats kan tänka

sig att ta in enstaka äldre. Folkbildningen annars vara en uppgift anses för andra aktörer. De studieekonomiska förutsättningarna kan förbättras. Beräkningen

CSN-poäng för deltagare i varvad utbildning är jämförbar med

av studerande i komvux och resulterar i att eleverna måste studera många

kurser för att få fullt studiestöd. Den stora målgruppen för SSVN

brevdistanselevema får inte alls studiemedel, de inte studerar - om

Statens skolor för vuxna 105

minst halvtid på komvux. Skolans ambition är att försöka få möjlighet att jämställa dessa studerande med deltagare i den varvade utbildningen. Företrädarna för de båda skolorna ser många utvecklingsmöjligheter för att förbättra vuxnas möjligheter att få utbildning på gymnasial nivå, exempelvis: utveckling och utökning av informationen om distansutbildning,

utökad samverkan med Utbildningsradion och med komvuxen-

heterna, stödinsatser till kortutbildade,

kompetensutveckling på arbetsplatsen samt

utökade ekonomiska förutsättningar, dels för utvecklingsinsatser av olika slag, dels för själva verksamheten som sådan I brevdistansutbildningen är det upp till den enskilde att på sina villkor koncentrera undervisningen i större eller mindre utsträckning. I den varvade utbildningsforrnen tillämpas koncentrationsläsning regelmässigt. Den har enligt SSVH inte ännu utvecklats optimalt men

utvecklingsarbete pågår exempelvis när det gäller koncentrationsläsning

och på distans handledda studier. Man hänvisar då till samarbetet mellan

SSVH och vissa kommuner, exempelvis Kälarne i Bräcke kommun.

Projekt Källan 30 deltagare 24 vuxna och 6 ungdomar från Kälarne studerar i ett samarbetsprojekt mellan Kälarne och SSVH, som handlar om alternativa handledningsfonner. Kommunens studiecenter Källan är utrustad med datorer, modem och ITV-studio. Komvuxlärare i - Kälarne undervisar i de ämnen man har kompetens, medan övriga ämnen ges från SSVH. SSVH:s handledare arbetar med videokonferenser och First Class. Därutöver kan handledaren vid enstaka tillfällen ta gruppen till Härnösand eller åka till gruppen för mer direkt handledning. Alla kurser såväl vid komvux som vid SSVH koncentra- - tionsläses.

4.2 Pedagogiska frågor

Att vwcenpedagogik levande realitet för de båda SSV-skoloma

är en ger enkätsvaren klara bevis för. Eleverna ges ett stort ansvar för sina studier

när det gäller studiernas uppläggning. Möjligheterna att innehållsmässigt

106 Statens skolor för vuxna

påverka kurserna varierar dock från ämne till ämne SSVH. Frågan hur SSV med sin distansprofrl kan skapa goda möjligheter för exempelvis

aktivt elevinflytande över pedagogik och metod diskuteras i SSVN,

liksom hur skolorna skall kunna aktivera elever till samarbete när den studerande är ensam i sin studiesituation. Lärare i vuxenutbildningen skall kunna klara spännvidden bland de

studerande. De skall uppmärksamma, lyhörda och beredda att

vara förändra kursinnehåll och arbetssätt sätta individens intresse i centrum. - Vuxenutbildningen är enligt de båda skolorna sådan till sin karaktär. Distansutbildningen har tidigare begränsat sitt arbetssätt till gemen-

diskussioner, undersökningar och grupparbeten. Med modern

samma

teknik ökar däremot möjligheterna till exempelvis diskussioner trots att deltagarna inte finns på samma plats. Där är det enligt skolornas

uppfattning främst lärarnas vilja och fantasi som sätter gränser. Ett problem redovisas i sammanhanget: Det finns inte någon utbildning för komvuxlärare än mindre för distanslärare. - Paradoxalt kan ändå distansutbildningen fungera som förenog

gångare för en förändrad lärarroll. Övergången till bland annat IT-

baserat kursmaterial och IT-media förändrar av enkätsvaren att döma

både elev- och lärarroll. Kunskapsfönnedlaren blir mer handledare, men den förändrade lärarrollen är än så länge otydlig och vag.

När kommer över till frågan om att tillvarata vissa gruppers man -

speciellt kvinnors och invandrares erfarenheter och kunskaper i

undervisningen hänvisas i första hand till möjligheten att konstruktivt

utgå från invandrarnas språkkunskaper i sina hemspråk, men skolorna

stryker samtidigt under har mycket få invandrare bland sina att man elever.

Lågutbildade män måste sökas på arbetsplatser och om de är

upp arbetslösa via exempelvis arbetsförmedlingen. Kan undervisningen

genomföras på arbetsplatsen underlättar det mycket. Den första

studietiden betyder mycket. Deltagarna måste känna att de lyckas med sina studier, måste få goda exempel och måste ha en god studiefmanse

siering ordnad före studierna. Att börja med yrkeskurser i kombination med repetitionskurser i exempelvis svenska och/eller matematik och engelska kan enligt skolorna också en framkomlig väg. SSVH

vara

testar detta i en stort upplagd studie inom skogsindustrin, där KKstiftelsen finansierar ett treårigt försök med distansutbildning.

Statens skolor för vuxna 107

Kompetenslyft inom skogsindustrin Skogsindustrins Utbildnings AB och SSVH erbjuder alla anställda

inom skogsindustrins större företag att studera på distans i tre

nivåer. En preparandkurs i botten uppdaterar gamla grundskolekunskaper. Därefter följer gymnasieskolans basämnen och slutligen

företags- och branschinriktad fort- och vidareutbildning.

SSVH och Skogsindustrins Utbildnings AB gör diagnostiska prov för varje kurs, utfonnar individuella kursplaner och dis-

tansstudiema genomförs sedan på arbetsplatsens lärcentrum eller

från bostaden.

Vuxna elever lämnar enligt skolorna ibland vuxenstudier vid SSV av

samma orsak som gymnasieungdomama. De främsta orsakerna till

studieavbrott är dock arbete, ekonomiska skäl och andra studier

exempelvis högskolestudier. SSVH påpekar att de uppgivna orsakerna

finns registrerade i deras datasystem. Vid SSVN pågick under våren

1996 en utvärdering av elevernas syn på skolan. Ur detta material hoppas skolan få kunskap om varför avbrott sker. Utöver de redan

angivna skälen tror man sig kunna ana att det bland elever som läser på korrespondens och som slutar i förtid också finns inte får grupper som stöd nog, som har dåligt självförtroende m.m. Former för stöd till sådana deltagare diskuteras noga. Det säger sig självt att de båda statliga skolorna främst SSVH med -

enbart varvade utbildningar i mycket stor utsträckning utnyttjar

interaktiva medier pedagogiska hjälpmedel. Hur detta sker varierar som först och främst mellan olika ämnen givetvis mellan olika lärare. men Kort kan följande sägas. Internet används i språk, exempelvis att genom de studerande kan läsa utländska tidningar. I de naturorienterande ämnena ingår sökning i databaser och deltagande i diskussionsmöten via

Internet. I de Samhällsorienterande ämnena uppmuntras deltagarna att söka kunskap i olika databaser och till informationssökning

om riksdagens och myndigheternas arbete. Undervisning via ITV-studios och videokonferenser är andra exempel på interaktiva metoder som

utnyttjas i undervisningen. Därutöver används givetvis vid båda skolorna datorer, modem och fax. Vid SSVN pågår arbete med att bygga

upp interaktiva läromedel.

Båda skolorna betonar att de arbetar hårt med att vässa de pedagogiska spjutspetsarna och att utveckla och förnya distansutbildningens olika former. I det sammanhanget understryks också att SSV har

en

mycket engagerad och utvecklingsinriktad personal.

108 Statens skolor för vuxna

Former för olika slag utvärderingar vid de båda skolorna av diskuteras. Det handlar då bland annat om att delta i olika nationella och att kontinuerligt göra utvärderingar mot olika mål prov genom egna kursmål, övergripande mål, etc. Det handlar också om opartiskt formulerade utvärderingar. Båda SSV-skoloma betonar att samverkan på ett mer planerat sätt måste till mellan forskare/doktorander och vuxenutbildningens arbetsplatser. Man hävdar också att det faktiskt sker väldigt litet forskning inom vuxenutbildningssektom i allmänhet och distansutbildning i synnerhet. Forskningsvärlden måste enligt skolornas uppfattning Dessutom måste forskningen göras tillgänglig på annat sätt engageras. än rapporter, exempelvis i form seminarier och under genom av studiedagar.

Inför den nära framtiden vill SSVH få möjlighet att rikta uppdragut-

bildningen även till kommunerna för att i samarbete utveckla distansmodeller olika slag. Skolan hävdar att en pedagogisk utveckling av vanligtvis sker försök i liten skala, sedan vidareutvecklas. genom som Vid SSVN för tillfället inte beredd att uttrycka önskemål infor är man framtiden, eftersom befinner sig mitt i ett utvecklingsskede och man först vill resultatet av dessa pågående insatser. se

4.3 Slutsatser och diskussion

Distansutbildning och därmed också distanspedagogik kommer att - bli ett allt viktigare inslag i all sorts vuxenutbildning för att ge den flexibilitet och tillgänglighet traditionell utbildning inte kan ge. I som den särskilda vuxenutbildningssatsningen måste distansutbildningen spela viktig roll i den utbildning kommunerna ansvarar för, en som liksom i folkbildningen. Statens skolor för vuxna utgör inom detta område en spjutspets. Så kan exempelvis SSVH hjälpa till att bygga upp studiecentra, genomföra

gymnasieutbildning enstaka kurser eller hela utbildningar på distans,

handleda per videokonferens och sätta betyg genom prövning. På samma sätt kan SSVN stödja enskilda studerande eller kommuner då i första brevdistans. hand genom Ett centralt begrepp i distansutbildning med hjälp interaktiva av media är någon form lokalt studie/kunskapscentrum ett lokalt av resurscentmm med datorer, video, IT-studio, etc. Där finns självfallet också handledare.

Statens skolor för vuxna 109

Genom att utnyttja distansutbildningens alla möjligheter ökar

utbildningsanordnamas flexibilitet. Två utbildningsformer kan erbjudas, dels traditionell schemalagd klassrumsundervisning för dem som så

behöver, dels den flexiblare formen med lärare, handledare, interaktiva media och distanspedagogik. Det är viktigt att markera, att kursdeltagaren har lärar/handledarstöd även i den flexibla pedagogik som distanspedagogik utgör. Den enskilde få aldrig lämnas helt "ensam" med studiematerial och datorer.

Vid stora arbetsplatser kan man genomföra precis samma modell som den ovan beskrivna. Arbetsplatsnära kompetensutveckling kan ske med företagets studie/kunskapscentrum som knutpunkt. Om fackliga organisationer kan engageras som marknadstörings- och kontaktkanal till de anställda, så nås säkert fler av utbildningen. De viktigaste problemen som behöver lösas vid distansutbildning via

SSV handlar om

ekonomiska förutsättningar för utvecklingsarbete kring material, riktade speciellt mot mindre studievana.

utveckling distansutbildning via exempelvis datortek, gärna i av samarbete med komvux samt

forskningresurser för distanspedagogik.

5 Folkhögskolor

Mängden av folkhögskolor, deras spridning över landet 136 skolor

samt ett stort antal ñlialverksamheter i tätorter och deras mångskiftan- de verksamheter erbjuder många möjligheter för vuxna som av skilda skäl väljer att studera. I det följande redovisas det svar som Folk-

bildningsrådet lämnat på frågor kring målgrupper, utbud och pedagogisk verksamhet. Svaret kompletteras med svar som inkommit från vissa

enskilda folkhögskolor. Ett svar kan redan här vara värt att nämna:

Lärarrådet vid vår folkhögskola har under en Studiedag studerat och samtalat om de frågor som gäller folkhögskolans möjligheter och hinder till utveckling. Folkbildningsrådets svar gavs inte till en början. Resultatet av samtalen gav emellertid inte något, som inte sägs bättre i Folkbildningsrådets svar. Gruppen var dock enig om att arbetet hade ett egenvärde, då man fick fundera och formulera sig i viktiga frågor.

1 Målgrupper

Folkhögskoloma vänder sig till breda målgrupper. I basen för skolornas verksamhet ligger bland annat att tillgodose de krav på målgrupper som statsmakterna har framhållit i folkbildningspropositionen. Mot den bakgrunden har också en stor del av folkhögskolomas statsbidrag direkt

öronmärkts för riktade insatser för de prioriterade grupperna. Dit räknas korttidsutbildade, invandrare och personer med funktionshinder.

Utbildning vid folkhögskolor för kortutbildade ger enligt Folkbildningsrådet mer än ökade kunskaper i allmänna ämnen. Den sociala kompetensen stärks hävdar rådet och likaså kompetensen för

- -

lärande. Förmågan att lära nytt, att sortera kunskap och att kritiskt granska information är och kommer säkerligen framöver att vara

- -

viktiga förutsättningar för uppgifter både i arbetslivet och på fritiden. För invandrare anses folkhögskolan med sin intematforrn passa särskilt

väl. Om man lever nära tillsammans med vanliga svenskar" såväl i skolan som under fritiden, så ger det helt andra förutsättningar för både språkinlärning och möjligheten att utveckla sociala kompetenser.

l 12 Folkhögskolor SOU 1996: l 88

En folkhögskola har i sitt svar dock anfört att prioritering av invandrare ger låg status bland folkhögskoloma, att lärarutbildningen

brister i rekrytering av invandrarlärare och att man borde göra en kvalitativ utvärdering av folkbildningen till invandrare.

För invandrare med funktionshinder är folkhögskolan med sin

intematrniljö ofta enda alternativet att få kunskaper dels i att hantera sitt

handikapp, dels i svenska samhället och språket.

Bland människor med funktionshinder finns många med en kort och

bristfällig utbildning. En viktig orsak till detta är att funktionshindren ofta ställer krav på anpassning av lokaler och hjälpmedel av olika slag,

krav som folkhögskoloma enligt Folkbildningsrådet sedan länge sett

som en angelägen uppgift att tillgodose.

Många funktionshindrade exempelvis döva och hörselskadade - -

som inte fått tillräckligt stöd att hantera sitt handikapp kommer,

redovisar en folkhögskola, till skolan med bristande kunskaper i de vanligaste basämnena. Detta gör att undervisningen måste individanpassas. Ofta saknas också läromedel för dessa grupper påpekar man. Speciell lärarkompetens måste också rekryteras. Resultatet funktionshindrade personers studier innebär, konkretiseav

rar en av de folkhögskolor som lämnat ett eget svar, förutom personlig livskvalitéhöjning även samhällsekonomiska långsiktiga

vinster. Denna skola menar sig ha sett flera exempel på personer med

förvärvade hjärnskador som fått markant förändrade livsförutsättningar.

samhällsekonomiskt är detta av vikt, hävdar man. Arbetet med funktionshindrade kräver dock en betydligt bredare personalstab än vad vanligtvis gäller för folkhögskoloma. som

Fråga

Kraven ökar på de äldre och deras förmåga att ta till sig ny kunskap. Ställer denna målgrupp nya krav på

folkhögskolan organisatoriskt och pedagogiskt

Möjligheten för äldre, som vill studera, att endera dagligen pendla till en folkhögskola eller bo på folkhögskolans internat är för många obefmtlig. Bland annat därför har enligt Folkbildningsrådet åtgärder

vidtagits för att bygga ut flera externa verksamheter lokaliserade till tätortema. Samtidigt ställs dock nya krav folkhögskoloma att söka

SOU 1996: l 88 Folkhögskolor 1 13

forma den externa kursverksamheten på ett sådant sätt att de inte nya

bara blir 8-16-undervisningsinstitutioner utan också blir platser för

socialt umgänge efter lektionstiden. Rådet vill hävda att folkhögskoloma har visat sig väl skickade att sig till denna nya målgrupp. anpassa

Fråga

Hur kan folkhögskolan motverka problemet att ett stort antal ungdomar inte avslutar grund- och/eller gymna-

sieskolan, inte går vidare till högskolan respektive drar länge ut på studi-

vid universiteten Är det bara erna en organisatorisk eller också en pedago-

gisk fråga möjligheter problem

-

Folkbildningsrådet framhåller i sitt svar att folkhögskoloma under de

åren har tilldragit sig ett allt större intresse från både ung-

senare

domarna själva, syo-konsulenter med flera som en alternativ utbildningsform till gymnasieskolan. Eftersom ungdomar under 18 år enbart

kan antas i form plats ett individuellt program där kommunen står av for interkommunala ersättningar är gruppen under 18 år på allmän kurs mycket liten. Däremot finns något äldre ungdomar i dessa en grupp

kurser, vilka avbrutit gymnasieskolan eller av andra skäl inte tillgodogjort sig denna utbildning. Folkhögskolan har då blivit en andra

chans.

l6-20-åringar Ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning har fram till och

med det första kalenderhalvåret det år de fyller tjugo rätt till

gymnasial utbildning i gymnasieskolan. Den utgörs av dels nationella dels specialutfonnade program, dels ock

program, individuella program.

Nationella och specialutforrnade program genomförs vanligtvis i en gymnasieskola. Individuella program genomförs oña vid en gymnasieskola, men speciellt i små kommuner också i kom-

- - För enskilda ungdomar köper kommunerna ibland studieplatvux.

ser vid någon folkhögskola.

l 14 Folkhögskolor SOU 1996: l 88

Om intentionen fanns att ge ungdomar i gymnasieålder möjlighet att studera folkhögskola, så skulle förmodar Folkbildningsrådet utan tvekan ett antal ungdomsfolkhögskolor utvecklas som alternativ/ komplement till gymnasieskolan. Rådet är övertygat om att folkhög-

skolepedagogiken går att anpassa också till en yngre åldersgrupp, samtidigt som den i sin tur kan komma att kräva större personella resurser, inte minst om den skall drivas i intematforrn. Flera folkhögskolor betonar i sina svar folkhögskolans möjlighet att motverka det ungdomsproblem som redovisas i frågan ovan. Organisatoriskt är det en fråga om samarbete mellan olika instanser. Pedagogiskt måste det som en folkhögskola uttrycker det bygga på kamratstöd i

förening. Man betonar att erfarenheter redan finns.

5.2 Utbud

Folkbildningsrådet betonar i den del av svaret som behandlar utbud värdet av de allmänna kurserna. Man uppger att arbetsgivamas krav på kvalifikationer har ökat kraftigt under senare år och att det blir

vanligare att arbetsgivare kräver gymnasiekompetens för arbetsuppgifter

för vilka sådan kompetens inte tidigare har varit nödvändig. Det finns

dock enligt rådets bedömning inte anledning att utöka yrkesinriktade utbildningar eller att genomföra sådana också på gymnasienivå. I de fall det finns yrkesinriktade utbildningar eller yrkesutbildningar är de enligt rådets uppfattning i många fall naturlig del i den inriktning eller

en

ideologiska prägel som den enskilda folkhögskolan har. Det gäller exempelvis för fritidsledarutbildning och mediautbildningar.

En folkhögskola anför avvikande mening när det gäller yrkesut-

bildning och menar att Folkbildningsrådet alltför mycket betraktat yrkesutbildning ur ett traditionellt folkbildningsperspektiv konstnärliga utbildningar, skapande verksamhet, bokbinderi, etc. Denna folkhögskola menar att yrkesutbildningen mycket väl kan utvecklas till att omfatta

yrkesutbildningar på grundläggande och gymnasial nivå. Därmed skulle man på ett mer konkret sätt kunna utnyttja exempelvis den resurs som invandrare har och kunna öka förståelsen för mångkulturella frågor inom

arbetslivet. En annan folkhögskola anser att man mycket väl kan

genomföra yrkeskurser inom exempelvis olika hantverksområden utan att de skall vara eftergymnasiala. Denna uppfattning delas den av

folkhögskola som utbildar teckenspråkslärare samt teckenspråks/dövblindtolkar. För dessa finns inte några andra utbildnings-

grupper alternativ.

Folkhögskolor 1 15

Ytterligare en annan folkhögskola vill vidga Folkbildningsrådets svar.

Skolan anser att det reella kunskapslyftet inte enbart kan gälla de

allmänna utbildningarna inom folkhögskolan utan också måste avse skolornas övriga linjer, där avsikten är att öka den personliga kunska-

pen, bildningen och utvecklingen. Det gäller hävdar man estetiska linjer som bild och musik, det gäller även medialinjer och livsåskådningsin-

riktade kurser.

Folkhögskolornas utbud Kursutbudet i folkhögskoloma domineras av allmänna kurser 60%

av deltagarveckoma. Dessa avser behörighetsgivande kurser

grundskole- och gymnasienivå. De yrkesinriktade kurserna 15%

avser kurser på eftergymnasial nivå/högskolenivå, exempelvis

fritidsledarutbildning, inforrnationsutbildningar samt data- och ekonomiutbildningar. Andelen estetiska kurser är nästan lika stor och avser musiklinjer, bild- och formlinjer med flera. Därtill

kommer övriga kurser bibel- och livsåskådningskurser, miljökur-

idrottskurser m.m. och korta kurser, de senare ofta med ser,

folkrörelse- och organisationsproñl.

Fråga

Vilken roll- positiv och negativ spe- lar omdömen och behörigheter i folkhögskolan sett med pedagogiska förtecken

Om de allmänna kurserna inte möjlighet till också formell gav kompetens och behörighet for högskolestudier tror Folkbildningsrådet

att betydligt färre skulle söka sig till folkhögskolan. Det unika

personer är istället att folkhögskolan till form och arbetssätt skall skilja sig från

gymnasie- och högskolan och samtidigt på sina egna pedagogiska

villkor formell och likvärdig kompetens. Det finns trots allt, fortsätter ge

Folkbildningsrådet, ett negativt inslag med studieomdömet, eftersom de

studerande jämförs och graderas vad avser den framtida studieförmågan.

Den problemorienterande inlämingsmodellen samt de relativt små

1 16 Folkhögskolor SOU 1996: 188

grupper som de studerande arbetar inom motverkar dock samtidigt ett

sådant synsätt. En folkhögskola understryker dock värdet omdömen ett annat av ur

perspektiv motivationsperspektivet och menar att omdömen har en

- positiv effekt på studierna.

Behörighet för högre studier studiestöd -

Folkhögskolans allmänna kurser ger under vissa förutsättningar grundläggande eller särskild behörighet för studier på universitet och högskolor. I urvalssammanhang beräknas de studerande

i en

särskild kvotgrupp. Utbildning på folkhögskola ger rätt till studiestöd motsvarande

sådant som ges för elever i komvux.

5.3 Pedagogiska frågor

Fråga

Det talas mycket om vuxenpedagogik, om folkhögskolemetodik. Vad innebär det egentligen Deltagarmedverkan -

Att utgå från deltagarnas erfarenheter

Hur då Är det så eller är det i - realiteten lärarna som bestämmer Man talar mycket om att deltagarna mer och mer skall lära sig att självständigt inhämta kunskaper Hur -

påverkar det lärarrollen Utvecklad

handledarroll och från självförtroendeträning till eget ansvar

En vanlig tillämpning av folkhögskolcmetodiken är enligt Folk-

bildningsrådet att läraren både utgår från sina erfarenheter och kun-

skaper och samtidigt ser till att deltagarna inventerar sina och låter dem komma gruppen till del. Sedan utvecklar man gemensamt pedago-

en

gisk process för det ämne eller avsnitt man skall studera. En viktig

Folkhögskolor l 17

målsättning för detta är enligt det inkomna svaret att studierna inte bara

leder till ökade kunskaper utan också till ett större självförtroende och

ansvarstagande hos den enskilde studerande. Lärarrollen är sedan alltid

föremål för förändringar inte minst i takt med IT-utvecklingen som

också får sitt genomslag på folkhögskoloma.

När detta väl är sagt vill Folkbildningsrådet göra ett tillägg. Enligt

SUFO 961 är över 90% de studerande på folkhögskoloma mycket

av undervisningen, den sociala miljön Även nöjda med lärama, m.m. om

siffran nöjda fortfarande är hög jämfört med andra utbildningsan-

ordnare upplevde de studerande samtidigt inte i lika hög grad att de -

varit med och påverkat uppläggningen studierna. Frågan om hur

av

deltagarna ytterligare skall stimuleras till delaktighet i undervisningsprobör enligt rådet därför ytterligare uppmärksammas på de enskilda

cessen skolorna.

En folkhögskola betonar i sitt behovet förändrad lärarutbild-

svar av

ning och ett rejält kunskapslyft hos lärarkåren för att lärarna skall bli kundorienterade. Folkbildningens pedagogik anser denna skola vara

mer lika otidsenlig lärarutbildningarna i allmänhet. som

En folkhögskola vill betona att folkbildningen av tradition

annan

hävdar bildning självstudium ett speciellt värde. Som grund

genom som för arbetet ligger den föreställningen att den viktigaste kunskap folk-

kan hjälpa sina kursdeltagare fram till är just hur de kan högskolan vidga sitt vetande hand eller tillsammans med studiekamrater.

egen

Verktyg och vägar till att nå fram till svaren på alla de frågor man själv

har formulerat är enligt denna skola det viktigaste. Med ett sådant

synsätt utformas också ett speciellt arbetssätt i studiesituationen. Det är väl det, avslutar folkhögskolan, kan kalla folkhög-

närmast man skolemetodik.

Synsättet kompletteras ytterligare en folkhögskola som

ovan av betonar Det levande ordet skapar liv, det vill säga att samtalet är att

pedagogikens grundbult. Lärarroller förändras fortsätter man från att

inledningsvis forma och sätta regler till att därefter utveckla ett grupp

småningom blir läraren handledare, vägledare och inlämingsklimat. Så

samtalsledare.

Folkbildning och vuxenstudier SOU 1995:141, en studie som genomförts på uppdrag den statliga utvärderingen folkbildningen, SUFO96. av av

1 18 Folkhögskolor SOU 1996: 188

Fråga

Hur tas det förhållande till vara att vuxenutbildningen rekryterar många invandrare och kvinnor Utvecklas speciell pedagogik/metodik/organisation

Genom folkhögskolans statsbidragssystem kan den enskilda folkhögskolan erhålla förstärkningsbidrag för invandrare 25% extra.

ca

Avsikten är att skolorna med hjälp av detta skall kunna bra ge en språkträning genom att exempelvis arbeta med mindre och grupper ge särskilt stöd. 10% av folkhögskolomas deltagare i långa kurser är invandrare. De rekryteras både till invandrarkurser och som enskilda studerande i övriga kurser. En del skolor har enligt Folkbildningsrådet också lyckats bra med att nå invandrarkvinnor som av kulturella skäl har svårt att gå i könsblandade grupper, varför skolorna satsat på särskilda kvinnokurser. I invandrarundervisningen särskild uppmärksamhet åt ger man språksvårigheter och kulturskillnader for att överbrygga dessa. I övrigt anser rådet att folkhögskolans pedagogiska grundidé håller även för denna målgrupp att utgå från de studerandes erfarenheter och förutsättningar. Detta gäller hävdar folkbildningsrådet även den studerandegrupp - som är i majoritet på folkhögskoloma, kvinnorna. Någon särskild metodik har knappast utvecklats för dessa. Däremot tror rådet att ämnen och frågeställningar, särskilt intresserar kvinnor får stort utrymme som i undervisningen. I SCB:s folkhögskoleuppföljning våren 1995 visar det sig att de kvinnliga studerandena sätter stort värde på sin folkhögskoletid och på den personliga utveckling denna inneburit. De anger i undersökningen speciellt att de fått ökat självförtroende, lärt sig initiativ och ta egna börjat ifrågasätta mera.

SOU 1996: 88 l Folkhögskolor l 19

Fråga

Utnyttjas och i så fall hur interak- - tiva medier som pedagogiska hjälpmedel Anordnas exempelvis viss utbild-

ning på distans

Hur kan staten stimulera pedagogisk utveckling

Användningen interaktiva media inte minst i samband med av

distansutbildning har påbörjats ett antal folkhögskolor. Under våren

1995 har också Distansutbildningskommittén DUKOM beviljat åtskilliga miljoner kronor för ett antal projekt på olika folkhögskolor.

Resultaten denna försöksverksamhet kommer folkbildningsav - som rådet det- sannolikt att stimulera fler folkhögskolor att använda sig ser av den nya tekniken.

En folkhögskola konkretiserar i sitt svar framställningen ovan med att visa på ett försök inom skolan med distansundervisning i kärnämnen. Detta har genomfört komplement för sådana studerande som

man som velat och klarat verksamheten. Man framhåller att distanskurser av

utökar utbildningsmöjlighetema i detta fall för många invandrare

- -

och därmed är godo. Det behövs dock för att utveckla

av mer resurser metoderna.

En folkhögskola betonar värdet av interaktiva media i kurser

annan

för exempelvis afatiker och i kurser för talhandikappade samt givetvis för funktionshindrade personer med stora svårigheter att byta miljö. När det gäller övriga stimulansåtgärder för pedagogisk utveckling pågår ett stort antal lokala projekt med stöd av de från F olkbildnings-

rådet avsatta FoU-medlen. Vidare skall från läsåret 1996/97 varje folkhögskola använda minst 5% statsbidraget till fortbildning och av

utvecklingsarbete. Från folkhögskola framhålls att staten borde lägga FoU-resurser

en

på lärarhögskoloma, vilka skulle kunna användas till utvecklingsprojekt med praktisk inriktning samt för doktorander med förståelse för exempelvis lärande. Genom att använda praktiker i detta arbete

vuxnas skulle den isolering enligt skolan kännetecknar lärarhögskoloma som nu kunna brytas. Önskemål från andra folkhögskolor är att staten stimulerar genom

spridande information, stöd till projekt och nätverksstimulans mellan

av utbildare.

120 Folkhögskolor SOU 1996: l 88

Fråga

Hur gynnas bäst vuxnas möjligheter till utbildning

Folbildningsrådet betonar i sitt svar att en grundförutsättning måste

vara att det finns ett studiesocialt stöd inte för den enskilde är som sämre än vad han får ut i a-kasseersättning. Det nuvarande studiestödet är för svårt att överblicka för. den enskilde.

En annan förutsättning enligt rådets uppfattning är att den

- enskilde ser studier som ett, i vart fall på längre sikt, sätt att stärka sina

möjligheter på arbetsmarknaden. Någon folkhögskola framhåller också vikten av närhet till studieplatsen. Rådet betonar behovet särskilda och lämpliga rekryte-

av resurser

ringsåtgärder för att nå dem som bäst behöver utbildning. Olika studier pekar på att många av nå dem med kort och bristfällig utbildning är svåra att rekrytera till utbildning. De har dåliga erfarenheter från sin tid

i ungdomsskolan, de har bristande självförtroende, de vet inte riktigt vilka studier som bäst lämpar sig för dem etc. Genom att använda olika rekryteringsmetoder däribland uppsökande verksamhet kan studie- - ovana personer lättare stimuleras till att påbörja studier.

En folkhögskola betonar i sitt svar vikten regelbunden åter-

av

kommande utbildning för funktionshindrade, utan att deltagarna för den

skull måste belasta sin privata ekonomi.

5.4 Slutsatser och diskussion

Folkhögskoloma vänder sig till breda målgrupper. En stor del av folkhögskolomas statsbidrag har också direkt öronmärkts för riktade insatser för de prioriterade gruppema. Dit räknas kortutbildade, invandrare och personer med funktionshinder.

Dagens samhälle ställer krav även på äldre att höja och utveckla sin

kompetens för att på ett tillfredsställande sätt kunna delta i samhället.

Det är såväl en demokratifråga fråga möjlighet till personlig

som en om

utveckling. Det torde vara en utmaning för i första hand folkhögskolor och studieförbund denna relativt studerandegrupp möjligheter

att ge nya att aktivt delta i sarnhällslivet på delvis villkor. nya Kursutbudet i folkhögskolorna domineras av allmänna kurser. Dessa

avser behörighetsgivande kurser på grundskole- och gymnasienivå.

Folkhögskolor 121

Folkbildningsrådet betonar värdet av de allmänna kurserna. Det torde

dock kunna diskuteras inte också yrkesutbildning i vidare mening om än det traditionella folkbildningsperspektivet konstnärliga utbildningar, skapande verksamhet, bokbinderi, etc. skulle kunna vara ett sätt att nå svårmotiverade kortutbildade grupper, exempelvis lågutbildade män. Det skulle då kunna handla yrkesutbildningar på grundläggande och om gymnasial nivå.

En vanlig tillämpning av folkhögskolemetodiken är att läraren både

utgår från sina erfarenheter och kunskaper och samtidigt ser till att deltagarna inventerar sina och låter dem komma gruppen till del. Sedan

utvecklar man gemensamt en pedagogisk process för det ämne eller

avsnitt skall studera. En viktig målsättning för detta är att studierna man

inte bara leder till ökade kunskaper utan också till ett större självför-

troende och ansvarstagande hos den enskilde studerande. Precis hos andra vuxenutbildare är teori och praktik inte riktigt som

samma sak. De studerande på folkhögskoloma upplever inte av gjorda

undersökningar att döma att de i tillräcklig omfattning varit med och -

påverkat uppläggningen av studierna. Gjorda intervjuer med komvuxstuderande visar problem. Frågan om hur deltagarna

samma

ytterligare skall stimuleras till delaktighet i undervisningsprocessen bör även hos folkhögskoloma ges en fortsatt uppmärksamhet.

Lärarrollen är alltid föremål för förändringar inte minst i takt med

IT-utvecklingen är väg att få sitt genomslag på folkhögskoloma.

som Detta ställer krav på lärarna, speciellt i kurser som riktar sig mot nya

exempelvis afatiker och i kurser for talhandikappade samt givetvis för

funktionshindrade med stora svårigheter att byta miljö. personer Till skillnad mot vad gäller för lärare i komvux och SSV finns som lärarutbildning i Linköping för folkhögskollärare och en påbyggen nadsutbildning för lärare inom tidigaredelen den grundläggande av vuxenutbildningen. Det framgår inte av svaren att döma hur deras

pedagogiska profil svarar upp mot den pedagogiska ideologi som är

folkbildningens och de krav den nya tekniken ställer förändrad pedagogik. Även folkhögskoloma tycks uppleva problem med kopplingen till forskning på universitet och högskolor. Bland förslag som förts fram nämns utvecklingsprojekt på lärarhögskolor med praktisk inriktning för doktorander med förståelse för exempelvis vuxnas lärande. Genom att använda praktiker i detta arbete skulle lärarhögskolor och folkhögskolor komma varandra nämnare. Grundförutsättningen för att möjliggöra vuxnas lärande i folk-

högskoloma är ett studiesocialt stöd inte för den enskilde är sämre

som än vad han eller hon får ut i a-kasseersättning. En utredning studie- -

122 Folkhögskolor

stödsutredningen lade i juni 1996 ett förslag till ett samlad vuxenstu- diestöd. Under år 1997 förväntas regeringen lägga en studiestödspropo-

sition på riksdagens bord. Förhoppningsvis löser den de problem som

redovisats. I avvaktan på riksdagens beslut erhåller deltagarna i den

särskilda vuxenutbildningssatsningen det första året 1997/98 ersättning

motsvarande a-kassa eller KAS. En förutsättning är att den enskilde studier som ett sätt att, annan ser i vart fall på längre sikt, stärka sina möjligheter på arbetsmarknaden. Detta sker förmodligen bäst med såväl förstärkta kunskaper i allmänna

ämnen motsvarande treårig gymnasial utbildning som en gedigen yrkesutbildning.

6 Studieförbund

De 1 1 studieförbunden har cirka 270 riksorganisationer som medlemmar och samarbetsavtal med drygt 50. Därtill kommer ett ytterligare antal medlemsorganisationer lokal nivå. Det finns minst ett studieförbund representerat i varje kommun. Studiecirkelverksamhet med gemensamma planmässigt bedrivna studier skall utgöra basen för verksamheten. I det följande redovisas det svar som Folkbildningsrådet lämnat frågor kring målgrupper, utbud och pedagogisk Verksamhet.

1 Målgrupper

Studieförbunden vänder sig till många olika målgrupper. De har alltid redovisar Folkbildningsförbundet tagit som en huvuduppgift att - överbrygga den kunskapsklyfta som i varje tid finns i befolkningen. Det är också ett krav från statsmakterna i exempelvis den senaste folkbildningspropositionen. Rollen som överbryggare av kunskapsklyftor för kortutbildade kan givetvis inte preciseras en gång för alla. I begynnelsen av studieförbundens verksamhet var grundläggande studier i demokratistärkande ämnen dominerande. Senare har språk, matematik, samhällskunskap, datakunskap med mera varit områden där kunskapsklyftan gjort sig gällande. Studieförbunden har också varit beredda att åta sig särskilda samhällsuppdrag riksdag och regering önskat göra tillgängliga för hela som befolkningen, exempelvis studier om kärnkraft inför folkomröstningen och inte minst under senare år kurser för arbetslösa. - För invandrare genomför studieförbunden en omfattande utbildning i svenska och samhällskunskap. Folkbildningsrådet understryker i sitt svar att studieförbunden också är en resurs för invandrarnas möjlighet att till kommande generationer överföra kunskapen om deras ursprungliga traditioner. För märmiskor med handikapp funktionshinder liksom förståndshan- dikapp har studieförbundens verksamhet givit innehåll livet på ett sätt som få trodde var möjligt när den verksamheten började. De

124 Studieförbund SOU 1996: 88 l

handikappades behov av både utbildning och höjd livskvalitet är fortfarande oerhört stort. Folkbildningsrådet framhåller i sitt svar att det med all säkerhet finns

både vilja och personella resurser hos studieförbunden för att ytterligare

utveckla verksamheten for de prioriterade målgruppema. Avgörande är dock att de ekonomiska resurserna inte försämras utan förstärks.

Fråga

Ställer åldrande befolknings en anpassningsproblem/kunskapsbehov nya

krav på studieförbunden organisato-

riskt och pedagogiskt

Utbildning för att överbrygga generationsklyftor har som framhållits studieförbunden sedan gammalt ägnat sig åt. Det nya i dag är ovan kunskapsöverföring från en yngre generation till en äldre. IT är en teknik snabbt tar till sig, medan det för den äldre generationen tar som unga längre tid och kräver mer utbildning samt återkommande användning for

att kunskaperna skall hållas aktiva. Att utnyttja ungdomsresursen för att

utveckla kunskap i föräldra- och äldregenerationen är påpekar ny - Folkbildningsrådet en både pedagogisk och organisatorisk utmaning i framtidens folkbildningsarbete.

Fråga

Utbildningsexpansionens följder -

relativt många utan mer formell ut-

bildning än folk- eller grundskola och ett oroande stort antal ungdomar som inte avslutar grund- och/eller gym-

nasieskolan, inte går vidare till högskolan respektive drar länge ut på studierna vid universiteten Angår

detta studiefdrbunden Är det i så fall en organisatorisk, ekonomisk eller

också en pedagogisk fråga

Studieförbund 125

Folkbildningsrådet framhåller i sitt svar att frågan naturligtvis angår studieförbunden, eftersom dessa ser som en av sina historiska uppgifter att medverka till att utjämna utbildningsklyjiøma i samhället. Till stor del är det hävdar man en pedagogisk fråga. Frågan man ställer sig från rådets sida är bland annat om inte den pedagogik som fortfarande tillämpas i det reguljära skolväsendet medverkar till att så många väljer att inte studera vidare eller fullfölja sina studier. Organisatoriskt är det menar man vidare en fråga om utvidgad samverkan mellan det reguljära skolväsendet och folkbildningen i form studieförbund och folkhögskolor. Vägar borde skapas mellan de olika av utbildningsanordnama. Likaledes är det angeläget att studieförbunden via kortare pröva-på-kurser blir en brygga mellan arbetslöshet och längre behörighetsgivande studier på grundskole- och högskolenivå och dessutom själv, till i vart fall viss del, kan genomföra sådana längre utbildningar. Inom studieförbunden finns framhålls det den pedagogiska kompetensen för ett ökat engagemang inom vuxenutbildningssektom. Personella och organisatoriska resurser kan skapas i anslutning till behov.

6.2 Utbud

Studieförbunden anser enligt Folkbildningsrådet att de har de organisatoriska och pedagogiska förutsättningarna att genomföra utbildningar på gymnasial nivå. Förutsättningen är dock, uppger man, att de studiesociala frågorna löses samt att studieförbunden får rätt att utfärda intyg om behörighet. Löses inte dessa frågor kommer ändå fortsättningsvis en omfattande verksamhet av bedrivas vad gäller att ge utbildning i enstaka ämnen på gymnasienivå i studiecirkelform. -

126 Studieförbund SOU 1996: 188

Studieförbundens utbud De 11 studieförbundens samlade verksamhet utgjordes 1994/95 av drygt 340 000 studiecirklar, 140 000 kulturprogram samt övrig folkbildningsverksamhet i en omfattning av 30 000 studietimmar. Studierna i studiecirklar inom området beteendevetenskap och humaniora svarade för cirka 7% och området samhällsvetenskap

och information for cirka 18%. Matematik och naturvetenskap

svarade för cirka 5% och de estetiska ämnena for hela 47%.

Språkområdet svarade för cirka 9% och slutligen utgjorde de

övriga ämnenas andel cirka 14%.

Behörighet för högre studier studiestöd -

Studier i studieförbunden ger inte grundläggande eller särskild

behörighet för studier på universitet och högskolor. De studerande får inte heller studiestöd motsvarande sådant som ges för elever i komvux och folkhögskolor.

Fråga

Vad innebär det för svårigheter att

cirkeldeltagare inte kan få studiestöd

Om studieförbunden skall genomföra längre utbildningar minst halvtid måste, enligt Folkbildningsrådets sätt att se det, vuxna studerande i cirklar på inom andra utbildningsfonner ha rätt till samma sätt som studiestöd eller bibehållen a-kasseersättning. Vuxna studerande med

familj och bostad m.m. har rimligtvis påpekar man små möjligheter

- att finansiera sina studier via lån och även om så vore fallet skulle man troligtvis inte välja ett sådant alternativ.

Fråga

Vilken roll positivt eller negativt - spelar det faktum att studieförbunden inte får utfärda behörighetsintyg

Studieförbund 127

Folkbildningsrådet hävdar i sitt svar å ena sidan att frånvaron av betygsstress gynnar en kreativ samarbetsinriktad studiemiljö, vilket rådet

anser vara en viktig förutsättning för dem som har en låg studiemotiva-

tion. Studieförbunden kan därmed helt inrikta sig på studiernas

pedagogiska och innehållsmässiga kvalité, utan att snegla hur

man

skall klara enskilda deltagare fram till betyg. Eftersom å andra sidan den allmänna vuxenutbildningspolitiken

- i dagens situation är i så hög grad inriktad på nyttighetsaspekten, innebär

avsaknaden av att kunna utfärda formella kompetensintyg ett hinder för att rekrytera deltagare till längre utbildningar.

6.3 Pedagogiska frågor

Fråga

Vad innebär uttrycken vuxenpedagogik och cirkelpedagogik egentligen

Att utgå från deltagarnas erfarenheter

Hur då Gör det eller är det i - man realiteten cirkelledaren som bestämmer

Hur påverkas cirkelledarrollen av

talet om att deltagarna mer och mer skall lära sig att självständigt inhämta kunskaper Utvecklad handledarroll

och från självförtroendeträning till

eget ansvar

Folkbildningsrådet framhåller i sitt svar att all inlärning i princip bör

utgå från den studerandes erfarenhet att gå från den kända till den

hittills okända världen. Det gäller oavsett den studerandes ålder och i synnerhet för vuxna studerande. I många cirkelämnen kan cirkelledaren

och/eller deltagargruppen anknyta de nya kunskaperna till deltagarnas

referensram på ett mycket mer påtagligt sätt än vad som gäller, när bam undervisas. En erfarenhet för cirkelledare ständigt får bevis är att man

att många inforrnationsgivare ger bidrag i det livslånga lärandet. När en studiecirkel startar, är det vanligt att cirkeldeltagaren ser sig

i en elevroll särskilt om det är första kontakten med en studiecirkel. - En viktig uppgift för cirkelledaren är att leda studierna så, att deltagarnas

128 Studieförbund SOU 1996: 188

aktivitet hela tiden uppmuntras. Det är en omfattande och viktig del i cirkelledarutbildningen att påpeka detta och träna denna metodik. I cirkelledarutbildningen är också som antyds ovan frågan om

- självförtroendeträning i en utvecklad handledarroll mycket viktig.

Fråga

Hur arbetar studieiörbunden för att rekrytera invandrare och kvinnor Utvecklas speciell pedagogiklmetodikl organisation

Genom verksamheten för arbetslösa har hävdar Folkbildningsrådet studieförbunden gjort stora riktade insatser med utbildning för arbetslösa invandrarungdomar. Samarbetet med invandrarnas organisationer är viktig tillgång vid rekrytering av deltagare. Verksamheten en

kräver ofta speciella kunskaper av ledarna som därmed har behov av återkommande utbildning i pedagogik och kunskap om gruppemas etniska

särart. Studieförbunden har fortfarande, fortsätter rådet, beredskap att organisera studier i svenska språket för invandrare.

F olkbildningsrådet vill också betona att studieförbundens kulturverksamhet är en viktig del i deras arbete för att skapa kontakt och

mötesplatser för invandrare och övriga svenskar.

Kvinnorna är överrepresenterade bland studieförbundens deltagare

59% och cirkelledare. Inom vissa ämnesområden, oftast de praktiska,

dominerar kvinnorna. nyligen utkommen forskningsrapportz visas

I en att just denna verksamhet skapar demokratiska fria utrymmen för kvinnor att mötas och därmed stärker deras demokratiska möjligheter att delta

och engagera sig i samhället. Att rekrytera flera kvinnor till ämnesområden som naturvetenskap, samhälle och teknik angelägen jämställdhetsfråga för studieförbun-

är en

den hävdar, Folkbildningsrådet i sitt svar, liksom att i större omfattning nå unga män med den allmänna folkbildningsverksamheten.

2 Folkbildning en utvärdering SOU 1996:159 -

SOU 1996: l 88 Studieförbund 129

Fråga

Interaktiv teknik med studieförbundens pedagogiska lörtecken hur då - Hur kan staten stimulera pedagogisk utveckling

Den interaktiva teknikens användning i studieförbunden är i dag inne

i en accelererande process. Viktigt i denna process är datorns användning i studiecirklar. En av studieförbundens stora pedagogiska tillgångar är

fortsätter Folkbildningsrådet samtidigt mötet mellan människor och samtalet i det gemensamma studiearbetet. Den nya tekniken bör därför

mer ses som en komplettering och ett hjälpmedel och inte som en

ersättning av tidigare metoder. Interaktiv teknik inom studieförbunden utnyttjas enligt rådets dels svar internt inom studieförbundens egen organisatoriska verksamhet, dels som ett medel att tillföra ny kunskap i studiearbetet, dels ock som en ny möjlighet/redskap i FoU-arbetet. Grundläggande studier i hur tekniken kan användas, bedrivs i studiecirkelfonn. Vidare kan den interaktiva tekniken utnyttjas i distansundervisning eller för kontakter mellan cirkelsammankomster. Stora F oU-resurser satsas inom IT-området av såväl studieförbunden

själva som av Folkbildningsrådet och Mimer, Linköpings universitet. Man kan, säger Folkbildningsrådet, tala om ett folkbildningens eget kunskapslyft. Staten kan stimulera pedagogisk utveckling genom att som nu stödja

med ekonomiska resurser, kan man utläsa av det inkomna svaret. Några

behov av förändringar i regelsystemet folkbildningsförordningen

- upplever man inte vara aktuella.

Fråga

Hur gynnas bäst vuxnas möjligheter till utbildning

Folkbildningsrâdets på denna fråga är likartat med svaret på

svar

motsvarande fråga för folkhögskolan se sidan 120 och summeras här

endast kortfattat:

130 Studieförbund SOU 1996: 188

ett studiesocialt stöd som inte för den enskilde är sämre än vad han får ut i a-kasseersättning och att den enskilde ser studier som ett sätt att, i vart fall längre sikt, stärka sina möjligheter på arbetsmarknaden

6.4 Slutsatser och diskussion

Studieförbunden vänder sig till många olika målgrupper. Rollen som överbryggare kunskapsklyftor för kortutbildade handlade i begynnelsen av studieförbundens verksamhet om grundläggande studier i demokratiav stärkande ämnen. Senare har språk, matematik, samhällskunskap, datakunskap med mera varit områden där kunskapsklyftan gjort sig gällande. För invandrare genomför studieförbunden en omfattande utbildning i svenska och samhällskunskap. För människor med handikapp funktionshinder liksom förståndshandikapp har studieförbundens - verksamhet enligt Folkbildningsrådets uppfattning givit innehåll åt livet på ett sätt som få trodde var möjligt när den verksamheten började. De handikappades behov av både utbildning och höjd livskvalitet torde fortfarande vara oerhört stort. I arbetet med-att stödja ovan redovisade grupper finns stora utmaningar för studieförbunden. Utbildning för att överbrygga generationsklyftor har studieförbunden sedan gammalt ägnat sig åt. Det nya i dag är kunskapsöverföring från en yngre generation till en äldre, exempelvis när det gäller IT. Att utnyttja ungdomsresursen för att utveckla ny kunskap i föräldra- och äldregenerationen torde vara en både pedagogisk och organisatorisk utmaning i framtidens folkbildningsarbete. Viktiga arbetsuppgifter för studieförbunden torde vara rekrytering av lâgutbildade. Att rekrytera flera kvinnor till naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och tekniska ämnesområden är en angelägen jämställdhetsfråga, liksom att i större omfattning nå män med den unga allmänna folkbildningsverksamheten. Detkan exempelvis fungera på så sätt att studieförbunden via kortare "pröva-på-kurser blir en brygga mellan arbetslöshet och längre behörighetsgivande studier grundskoleoch högskolenivå. Studieförbunden anseratt de har de organisatoriska och pedagogiska förutsättningarna att genomföra utbildningar på gymnasial nivå. Förutsättningen är dock, uppger man, att de studiesociala frågorna löses samt att studieförbunden får rätt att utfärda intyg om behörighet. Det finns dock en uppenbar risk med att utfärda betyg/ intyg över genomgång-

Studieförbund 131

na kurser enligt angivna kursplaner och med preciserade kunskapsnivåer och att samtidigt hålla fast vid folkbildningens grundidéer. Även för studieförbunden gäller det förhållandet all inlärning i

att princip bör utgå från den studerandes erfarenhet- att från den kända till den hittills okända världen. Det gäller oavsett den studerandes ålder

och i synnerhet för vuxna studerande. En viktig uppgift för cirkelledaren

är att leda studierna så, att deltagarnas aktivitet hela tiden uppmuntras.

Det är en omfattande och viktig del i cirkelledarutbildningen att påpeka

detta och träna denna metodik.

Den interaktiva teknikens användning i studieförbunden är i dag inne i en accelererande process. En av studieförbundens stora pedagogiska tillgångar är samtidigt mötet mellan människor och samtalet i det

gemensamma studiearbetet. Det är därför möjligt att den tekniken nya därför mer bör ses som en komplettering och ett hjälpmedel och inte som en ersättning av tidigare metoder. Stora Fo U-resurser satsas inom IT-området av såväl studieförbunden själva som av Folkbildningsrådet. .

En grundförutsättning i arbetet att gynna vuxnas möjligheter till

studier är även för studieförbunden att det finns ett rimligt studiesocialt stöd som inte för den enskilde är sämre än vad han eller hon får ut i a-

kasseersättning. En annan förutsättning enligt rådets uppfattning är

- -

att den enskilde ser studier som ett sätt att, i vart fall längre sikt,

stärka sina möjligheter på arbetsmarknaden.

studieförbunden upplever inte några behov av förändringar i regelsystemet folkbildningsförordningen med syfte att stimulera det

- -

pedagogiska utvecklingsarbetet.

7 Källor och

litteraturtips

Andersson Bo: Folkbildningens samhällsroller 1880-1930, Carlsson. Jacobson, Bengt: Kommunal vuxenutbildning 1965-1984. Årsböcker i svensk undervisningshistoria för svensk undervisningshistoria 1994:175, Föreningen för svensk undervisningshistoria.

Johansson, Inge red: För folket och folket. brödet blott:

genom Dokument om arbetarbildning 1907-1950 antologi, Tiden/ABF. Nerrnan, Ture: Studiecirkeln, Eklund.

Olsson, Oscar: Folkets bildningsarbete: Erfarenheter och uppslag, O

Eklunds boktryckeri. Bildning -folkbildning utbildning, Ord Bild 92:1. - Prop. 90/91:8: Folkbildning. Salin, Sven: Komvux inför 2000-talet, Brevskolan. SOU 1996:27: En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande, Kunskapslyftskommittén. SOU 1995: 141: Folkbildning och vuxenstudier, studie en som genomförts på uppdrag den statliga utvärderingen folkbildningen, av av SUFO 96. Vestlund, Gösta: Hur vårdar vi vår demokrati En undersökning av

föreningslivets och folkbildningsarbetets betydelse för demokratin

SÖ/Liber.

6 17-0163

Bilaga 1 135

KLK

Kunskapslyftskommittén 1996-02-16 1

U 1995:09 . Åsa Sohlman

Folkbildningsrâdet

Box 730 101 34 STOCKHOLM

Kunskapslyftskommittén har i sina direktiv bland annat att fördjupa sig på följande två områden: Vuxnas möjligheter att få utbildning gymnasial nivå samt

-

Åtgärder för att stimulera pedagogisk utveckling inom

samhällsstödd vuxenutbildning

Några citat:

Alla kommuner anordnar inte vuxenutbildning på gymnasial nivå i

den utsträckning som efterfrågas, och alla kommuner åtar sig inte heller att i enlighet med systemet med interkommunal ersättning - betala för sådan utbildning i annan kommun. Frågan är detta lett om

till ökade klyftor mellan olika kommuner och vilka efekter det haft

tyder på att kommunerna har dragit på den reguljära ut-

ner

bildningen. En påtaglig koncentration till dagkurser har också skett

under de Senaste åren.

I detta fall avser direktiven komvux och SSV. Det hindrar inte att

folkhögskolan kan fungera utjämnande under vissa förutsättningar. Är det rätt Vilka är i så fall förutsättningarna

Kommittén skall överväga åtgärder för att stimulera den pedagogiska

utvecklingen inom den samhällsstödda vuxenutbildningen. Om

kommittén konstaterar att det finns hinder i föreskrifter eller

styrsystem för pedagogisk utveckling, skall kommittén lämna en

förslag på lämpliga förändringar.

Kommittén skall särskilt överväga hur det faktum att vuxenut-

bildningen rekryterar en hög andel invandrare och en hög andel

kvinnor kan tas till vara.

136 Bilaga 1

Kommittén önskar därför fâ beskrivning folkhögskolans möjligheter

en av och eventuella hinder för såväl möjligheter att få utbildning på vuxnas

gymnasial nivå fortsatt pedagogisk utveckling. Som stöd för

som en denna beskrivning har kommittén utarbetat ett antal frågor bilaga Det

står givetvis Folkbildningsrådet fritt att också utveckla andra relevanta

frågor av pedagogisk art.

Kommittén önskar få Folkbildningsrâdets om möjligt före den 15

svar mars 1996.

Med vänlig hälsning

Åsa Sohlman

Bilaga I 137

Kunskapslyftskommittén P M Bilaga 1 Thorbjörn Levin

1996-02-16 1

Bakgrund

Utdrag ur Kunskapslyftskommitténs direktiv:

Kommittén skall överväga åtgärder för att stimulera den

pedagogiska utvecklingen inom den samhällsstödda

vuxenutbildningen. Om kommittén konstaterar att det finns

hinder i föreskrifter eller styrsystem för pedagogisk en

utveckling, skall kommittén lämna förslag på lämpliga förändringar.

Kommittén skall särskilt överväga hur det faktum att

vuxenutbildningen rekryterar en hög andel invandrare och

en hög andel kvinnor kan tas till vara.

ör att kunna diskutera utvecklingsmöjligheter och hinder måste

man

enligt min mening först skaffa sig bild nuläget. När bilden klarnat

en av

kan möjligheter till utveckling skönjas.

För att få en bild med pedagogiska förtecken av folkhögskolomas verksamhet kan förhoppningsvis följande frågeställningar ingång.

ge en I detta sammanhang bortses från uppdragsutbildningsdelen folkav högskolomas verksamhet.

2. Frågeområden

2.1 Målgrupper

En viktig målgrupp för all samhällsstödd vuxenutbildning är de prioriterade grupperna lågutbildade, invandrare, handikappade, etc.

-

Folkhögskolan har rykte om sig att nå många människor i denna målgrupp. Stämmer det Man skulle kunna tro att yrkesutbildning vore

ett sätt att nå dessa människor. Yrkesutbildningen inom folkhögskolan är dock begränsad till att avse kurser på eftergymnasial nivå / högskolenivå. Finns det anledning att fundera över detta

138 Bilaga 1

Jag har fått den uppfattningen att folkhögskolan betydligt mer än

komvux och SSV lyckats rekrytera handikappade och missbrukare. Är -

det så Om svaret är ställer detta andra krav på organisationen,

-

boendefonner elever och lärare, kamratförhållandet, personalkompetens,

etc än den "vanliga" folkhögskoleverksamheten

2.2 Pedagogiska frågor

"Vuxenpedagogiken bygger på att undervisningen utgår ifrån upplevda problem i verkligheten och de stude-

ger

rande mojlighet att bearbeta dessa problem genom nya

perspektiv och kunskaper...

Vuxenpedagogiken bygger på att de studerande är aktiva, självständiga och ansvarstagande individer. De studerande

bör därför också få ett stort inflytande över under-

visningens innehåll och uppläggning"

Sven Salin i Komvux inför 2000-talet

Det talas mycket vuxenpedagogik, folkhögskolemetodik. Vad

om om

innebär det egentligen Deltagarmedverkan Att utgå från deltagarnas

erfarenheter Hur då Är det så eller är det i realiteten lärarna som bestämmer

Man talar mycket att deltagarna mer och mer skall lära sig om

självständigt inhämta kunskaper hur påverkar det lärarrollen Utvecklad

-

handledarroll och från självförtroendeträning till eget ansvar

Hur tas det förhållandet till vara att vuxenutbildningen rekryterar många

invandrare och kvinnor Utvecklas speciell pedagogik/metodik/

organisation

Vilken roll positiv och negativ spelar omdömen och behörigheter i

- -

folkhögskolan sett med pedagogiska fortecken

Utnyttjas och i så fall hur interaktiva media som pedagogiska

- hjälpmedel Anordnas viss utbildning på distans ex

Hur kan staten stimulera pedagogisk utveckling

Bilaga 1 139

2.3 Pedagogiska organisatoriska frågor -

"I många industriländer liksom i Sverige bidrar även en åldrande befolkning till anpassningsproblemen. Den stigande mängden nya kunskaper kan i mindre utsträckning än tidigare integreras i samhället via ungdomarna och deras ungdomsutbildning. Även det skälet ökar av kraven på de äldre och derasförmåga att ta till sig nya kunskaper"

Ställer det nya krav på folkhögskolan organisatoriskt och pedagogiskt -

"Utbildningsexpansi0nen kom dock igång relativt sent i Sverige, varför det i äldre åldersgrupper jämfört med

andra länder finns relativt många inte har

som mer

formell utbildning än folk- eller grundskola. Till detta

kommer att bland de yngre är det ett oroande stort antal som inte avslutar grund- och/eller gymnasieskola, inte går vidare till högskolan respektive drar länge ut på studierna vid universiteten."

Hur kan folkhögskolan motverka detta ungdomsproblem Är det bara en organisatorisk fråga eller också pedagogisk fråga möjligheter en problem

2.4 Organisatoriska frågor

Hur gynnas bäst vuxnas möjligheter till utbildning

Om studiestödssystemet kan sägas mycket. Om vi bortser från storleken på bidraget: Finns det andra problem med studiestödssystemet

2.5 Till slut en avslutande fråga

Det ställs större och större krav att människors utbildning skall höjas. Nu talar vi att alla skall ha kompetens motsvarande treårig om en gymnasial utbildning nationella program. 50% nästa generation måste av ha en postgymnasial utbildning ej nödvändigtvis högskoleutbildning. en Löper vi risk att få ett 2/3-dels utbildningssamhälle eller mäktar vuxenutbildningen att lösa utbildningsproblemen Är det så enkelt att det bara är ett pedagogiskt problem

Bilaga 2 141

KLK

Kunskapslyftskommittén 1996-03-06 1

U 1995:09

Thorbjörn Levin

Samtliga komvuxenheter samt statens skolor för vuxna

Kunskapslyftskommittén har som uppdrag

att dels bedöma de allmänna målen för den samhällsstödda om vuxenutbildningen behöver revideras, dels föreslå hur dessa mål skall

kompletteras för att omfatta alla former av vuxenutbildning. Denna

del av uppdraget redovisades i kommitténs betänkande "En strategi

för kunskapslyft och livslångt lärande" SOU1996:27, som utkom

1 mars.

att med beaktandet av den centrala frågan om utbildningens finansie-

-

ring ta ställning till vilket ansvar som skall vila på den offentligt

-

finansierade utbildningen, arbetslivet för olika typer av arbetsin-

satser och på individen för dennes egen kompetensutveckling. Därutöver skall kommittén definiera roller och föreslå ansvarfördel-

ning för olika former av vuxenutbildning. Denna del av uppdraget

skall redovisas den l oktober 1996.

att bedöma om vuxna har tillfredsställande möjligheter att få utbildning

på gymnasial nivå samt överväga om vuxna skall garanteras rätt till

utbildning i vissa av gymnasieskolans kärnämnen. Därutöver skall kommittén överväga åtgärder som kan stimulera den pedagogiska utvecklingen inom den samhällsstödda vuxenutbildningen. Om

kommittén konstaterar att det finns hinder i föreskrifter eller

styrsystem för en pedagogisk utveckling, skall kommittén lämna förslag på lämpliga förändringar. Denna del av uppdraget skall redovisas den 1 mars 1997. Därmed är kommitténs uppdrag fullgjort.

Vilka möjligheter och hinder till dels organisatorisk, dels pedagogisk utveckling finns Svaren på dessa frågor varierar givetvis beroende bland annat av kommunstorlek och geografiskt läge. För statens skolor för

vuxna gäller alldeles särskilda förutsättningar. För att få en så tydlig bild

142 Bilaga 2

som möjligt av sådana möjligheter och hinder behöver Kunskapslyftskommittén Er hjälp med att fylla i bifogad enkät. Den kan eventuellt sedan svaren bearbetats behöva kompletteras med intervjuer hos vissa komvuxenheter/SSV

Kommittén vill därför be Er besvara bifogad enkät, dels lämna vissa grunddata på bifogat försättsblad till Ert svar. Vi är medvetna om att det tar en viss tid att lämna utförliga svar på alla frågor, men vi hoppas att Ni skall finna det viktigt att ge oss ett bra underlag i vårt gemensamma

arbete att utveckla den kommunala vuxenutbildningen och statens skolor för vuxna.

Självfallet är vi också tacksamma för att få ta del av Edra tankar och

funderingar kring andra frågekomplex än dem vi tagit upp i enkäten. Om Ni har synpunkter på vårt första delbetänkande, så ta gärna med också

dessa.

För att vi skall hinna få fram detta breda underlag i tid för kommitténs

arbete måste enkätsvaren tillhanda senast 9 april 1996. Jag

vara oss svarar gärna på frågor enkäten och/eller kommitténs arbete. om

Med ett på förhand tack för hjälpen

Thorbjörn Levin

sou 1996:188 Bilaga 2 143

Kunskapslyftskommittén Frågeformulär Thorbjörn Levin

Klarabergsgatan 232 103 33 STOCKHOLM 1996-03-03 l

Organisatoriska frågor:

l Stämmer påståendet att grundläggande vuxenutbildning håller på att

. bli en invandrarskolform Om så är fallet, vad beror det på Har

komvux SFI-undervisningen Vart går deltagarna efter avslutad SFIutbildning

Stämmer påståendet att yrkesutbildning Dit räknar vi ekonomiska

ämnen eller grundläggande datakurser. i komvux de senaste åren har minskat avsevärt Vad beror det på och hur kan situationen förändras

Lägger det nuvarande kurssystemet i gymnasial utbildning hinder för en flexibel utveckling Saknas exempelvis grundskoleanknutna påbyggnadsutbildningar S.Y.-kursema Finns behov av delkurser

Annat

Har möjligheterna for den studerande att samtidigt läsa på olika

nivåer försvårats de senaste fem åren Ex engelska på grundläggande nivå och svenska på gymnasial nivå. Om så är fallet vad beror det på

"En påtaglig koncentration till dagkurser har också skett under de senaste åren. Det försvårar jritidsstudier och kan därmed innebära

ökade krav på studiestöd."

Citat ur kommitténs direktiv

Har kvällskursema minskat i reella tal i Din kommun Om ja: Räcker resurserna inte till Finns det inte längre några människor som vill studera på sin fritid

144 Bilaga 2

Tillfredsställer Ni kommuninnevånarnas behov av utbildningar gymnasial nivå Om nej: Beror det då på

begränsat utbud Vilket område / Vilka områden

-

kö till utbildningarna Om ja: Hur många grova tal och

vilka kurser annat, nämligen: -

Kan i komvux få läsa ett ämne under en semester man

-vecka, ex datakunskap, språk eller naturkunskap Under ett antal

helger Om hur har det gått - Om nej vad beror det på -

Om studiestödssystemet kan sägas mycket. Om vi bortser från

storleken på bidraget: Finns det andra problem med studiestödssyste-

met

Den kommunala vuxenutbildningen är mål- och resultatstyrd. Finns

detta faktum till formella hinder för flexibilitet i organisa-

- trots -

tionen Exempel

10. Kommittén skall bedöma vuxnas möjligheter att få utbildning på gymnasial nivå och överväga möjligheterna att få sådan

om utbildning är tillräckliga dels den enskildes, dels arbetslivets ur

perspektiv samt så är fallet föreslå förändringar. Vilka

- om -

förändringar tror Du bäst skulle möjligheter att få

gynna vuxnas

utbildning gymnasial nivå och/eller grundläggande nivå Kom gärna med förslag och idéer

Organisatoriska pedagogiska frågor

-

11. Vilka organisatoriska och pedagogiska krav ställer integration komvux gymnasieskola för att vuxnas behov av att optimalt

utnyttja sin studietid skall kunna tillgodoses

12. Ur Arbetet 1995-12-08.

"Tolv veckor. Längre tog det inte att få gymnasiekompetens i matte.

3.200 kronor är kursavgiften det är det värt. Samma studier på men

komvux hade tagit mycket mer dyrbar studietid. "

kursdeltagare från Folkuniversitetet i Lund

en

Bilaga 2 145

Är koncentrationsläsningen i komvux optimal Varför kan

kursdeltagarna när de börjar på universitet och högskolor studera ett ämne på heltid inte tio timmar engelska/matematik i veckan

men ex på komvux Bör komvux attityd förändras

13. I Sverige liksom i många andra industriländer blir människor äldre

och äldre. Den stigande mängden nya kunskaper kan därför i mindre

utsträckning än tidigare integreras i samhället via ungdomsutbildning. Kraven på de äldre och deras förmåga att ta till sig nya

kunskaper ökar därmed. Ur Kunskapslyftskommitténs delbetänkande

Med äldre i detta sammanhang människor från 65 år och avses uppåt. Är detta uppgift för komvux eller för någon en annan vuxenutbildare Ställer det i så fall nya krav på komvux -

organisatoriskt / pedagogiskt

14. "Utbildningsexpansionen kom dock igång relativt sent i Sverige,

varför det i äldre åldersgrupper jämfört med andra länder finns relativt många som inte har mer formell utbildning än folk- eller

grundskola. Till detta kommer att bland de yngre är det ett oroande

stort antal inte avslutar grund- och/eller gymnasieskola, inte

som

går vidare till högskolan respektive drar länge ut på studierna vid

universiteten. "

Ur Kunskapslyftskommitténs betänkande

Ska komvux engagera sig i dessa målgrupper Hur kan i så fall

komvux hjälpa till att lösa dessa problem Är det bara en organisato-

risk fråga eller också en pedagogisk fråga möjligheter - problem

15. Hur kan man i komvux utveckla kreativitet och skapande hos sina

elever Kurser Pedagogik

Pedagogiska frågor:

16. "Vuxenpedagogiken bygger på att undervisningen utgår ifrån upplevda problem i verkligheten och ger de studerande möjlighet

att bearbeta dessa problem genom nya perspektiv och kunskaper...

Vuxenpedagogiken bygger på att de studerande är aktiva, självständiga och ansvarstagande individer. De studerande bör därför

också få ett stort inflytande över undervisningens innehåll och uppläggning" Sven Salin i Komvux inför 2000-talet

146 Bilaga 2

Är det så Beskriv hur det fungerar i praktiken

17. "De studerande föredrar diskussioner, undersökningar gemensamma och grupparbeten i undervisningen, men dessa metoder dominerar inte. Vanligast är att läraren pratar och de studerande lyssnar."

Citat ur Skolverkets utvärdering av komvux

Om vi utgår från att denna beskrivning till viss del är riktig: Varför är det så Vad är det som är fel Vilka hinder finns för en annan utveckling

18. Den nya läroplanen, de nya kursplanerna och de nya betygskriterierna sägs ha inneburit ökat lärarsamarbete. Har det i så fall bidragit till pedagogisk utveckling

19. Läroplanen talar om att deltagarna mer och mer skall lära sig att självständigt inhämta kunskaper hur påverkar det lärarrollen - Förändras lärarrollen under deltagarens resa från grundläggande vuxenutbildning till gymnasial vuxenutbildning Hur kommer begrepp som självförtroendeträning, eget ansvar för studierna, lärarens handledarroll, etc in i detta sammanhang

20. Hur möter lärare spärmvidden bland de komvuxstuderande i en grupp ålder, familjesituation, ekonomi, andra förutsättningar, etc

21. Hur kan det faktum att komvux rekryterar en hög andel invandrare och en hög andel kvinnor tas till vara

22. Medan var femte bland de okvalificerade arbetarna är inaktiva dvs

inte deltar i vuxenutbildning så gäller detta endast cirka var

femtionde i den högre tjänstemannakategorin. " Citat ur Folkbildning och vuxenstudier, SOU 1994:141

Hur rekryteras och motiveras lågutbildade män

23. Skolverkets rapport nr 85: Studieavbrott och mindre studiekurs i gymnasieskolan: "Ungdomarna ger en samstämmig bild av anledningen till sina avhopp. Förklaringen ligger i undervisningssituationen. Ungdomarna upplevde att de hade för lite inflytande, de kunde t ex inte bestämma takten i studierna utifrån sina tidigare kunskaper. Detta gjorde att

många halkade efter och hade svårt att komma igen. Ett annat

Bilaga 2 147

problem som genomgående nämns av ungdomarna är att de inte fick

den stimulans och de kunskaper som de ville ha". Några större studieavbrottsundersökningar från komvux finns inte. Det hindrar inte att frågan om avbrotten i komvux och SSV alltid

beror på omständigheter som ligger utanför komvux ansvarsområde.

Finns det som lämnar komvux och SSV av samma orsaker vuxna gymnasieungdomama, dvs beroende av undervisningssituatiosom nen

Hur följer Ni upp studieavbrotten Kategorisera orsaker till avbrott och beskriv de slutsatser Ni dragit

24. Utnyttjas och i så fall hur interaktiva medier som pedagogiska - -

hjälpmedel Kräver ny undervisningsteknik också ny pedagogik/

metodik

25. Anordnas viss utbildning distans skilda orter-handledninginteraktiva medier och i så fall hur

-

26. Hur använder Ni Er av läromedel som databaser, internet, skönlitteratur, etc

företag, offentliga organisationer, etc

27. Hur sker koppling i undervisning till näringsliv och omvärldsoriente-

ring

28. "I stället både lärare och studerande exempel på att de ofta

ger betar av innehållsmoment i kurserna utan att ta reda på vilka

kunskaper faktiskt nås på detta sätt. Det borde upptäckas om

som

skolorna utvärderade utbildningen utifrån målen idokumenten. En pågående analys samband mellan mål, innehåll, arbetssätt och

av resultat är nödvändig inom varje organisation."

Citat Skolverkets utvärdering av komvux

ur

Sker utvärdering och kvalitetssäkring av verksamheten med även en

pedagogiska törtecken Hur

29. Är komvux pedagogisk spjutspets ett minne blott Om så är

som fallet Vad beror det i så fall på Kan spjutspetsen vässas på nytt och hur

148 Bilaga 2

30. Hur kan utveckla samarbetet mellan forskare och praktiker inom man det pedagogiska området

3 Kommittén skall överväga åtgärder för att stimulera den pedagogiska utvecklingen inom den samhällsstödda vuxenutbildningen. Om kommittén konstaterar att det finns hinder i föreskrifter eller styrsystem för en pedagogisk utveckling skall kommittén lämna förslag på lämpliga förändringar. Vilka förändringar skulle Du helst se genomförda

Bilaga 3 149

KLK

Kunskapslyfiskommittén 1996-03-06 1

U 1995:09 Thorbjörn Levin

Folkbildningsrâdet Box 730 101 34 STOCKHOLM

Kunskapslyftskommittén har som uppdrag

att dels bedöma om de allmänna målen för den samhällsstödda

vuxenutbildningen behöver revideras, dels föreslå hur dessa mål skall kompletteras för att omfatta alla former av vuxenutbildning. Denna del av uppdraget redovisades i kommitténs betänkande "En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande" SOU1996:27

att med beaktandet av den centrala frågan om utbildningens finansie- -

ring ta ställning till vilket ansvar som skall vila på den offentligt

-

finansierade utbildningen, arbetslivet för olika typer av arbetsinsatser och på individen för dennes egen kompetensutveckling.

Därutöver skall kommittén definiera roller och föreslå ansvarfcirdel-

ning för olika former av vuxenutbildning. Denna del av uppdraget

skall redovisas den 1 oktober 1996.

att bedöma har tillfredsställande möjligheter att få utbildning

om vuxna på gymnasial nivå samt överväga om vuxna skall garanteras rätt till utbildning i vissa av gymnasieskolans kärnämnen. Därutöver skall kommittén överväga åtgärder som kan stimulera den pedagogiska utvecklingen inom den samhällsstödda vuxenutbildningen. Om kommittén konstaterar att det finns hinder i föreskrifter eller

styrsystem för pedagogisk utveckling, skall kommittén lämna

en

förslag på lämpliga förändringar. Denna del av uppdraget skall redovisas den 1 mars 1997. Därmed är kommitténs uppdrag fullgjort.

150 Bilaga 3

Kommittén önskar därför få beskrivning studieförbundens

en av möjligheter och eventuella hinder för såväl vuxnas möjligheter att få

utbildning på gymnasial nivå som en fortsatt pedagogisk utveckling. Som

stöd för denna beskrivning har kommittén utarbetat ett antal frågor bilaga 1. Det står givetvis Folkbildningsrådet fritt att också utveckla andra relevanta frågor av pedagogisk art.

Kommittén önskar få Folkbildningsrâdets svar om möjligt före den 1 april 1996.

Med vänlig hälsning

Thorbjörn Levin

Bilaga 3 151

Kunskapslyñskommittén Frågeområden Bilaga 1 Thorbjörn Levin 1996-02-06 1

Bakgrund

Kunskapslyñskommittén skall bland annat överväga åtgärder för att stimulera såväl den organisatoriska som den pedagogiska utvecklingen inom den samhällsstödda vuxenutbildningen. Om kommittén konstaterar att det finns hinder i föreskrifter eller styrsystem skall kommittén lämna förslag på lämpliga förändringar.

Kommittén skall särskilt överväga hur det faktum att vuxenutbildningen rekryterar en hög andel invandrare och en hög andel kvinnor kan tas till vara.

För att få en bild med organisatoriska och pedagogiska förtecken av studieförbundens verksamhet kan följande frågeområden ge en ingång.

2. Frågeområden

2.1 Målgrupper "Verksamheter syftar till att utjämna utbildningsklyflor och höja som utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamheter

som anordnas för utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt eftersatta

grupper" Förordningen om folkbildning 2§

En viktig målgrupp för all samhällsstödd vuxenutbildning är de prioriterade grupperna lågutbildade, invandrare, handikappade, etc. - Studieförbunden når som jag har förstått det på olika sätt många - människor i denna målgrupp. Stämmer det

Om ja: Vad fordras för att studieförbunden skulle kunna nå fler ur dessa

målgrupper Utbud Studieekonomi

- -

Kommittén skall bedöma vuxnas möjligheter att få utbildning på

gymnasial nivå motsvarande och överväga om möjligheterna att få

152 Bilaga 3

sådan utbildning är tillräckliga ur dels den enskildes, dels arbetslivets

perspektiv samt så är fallet- föreslå förändringar. Ligger denna

- om målgrupp inom studieförbundens intresseområde

2.2 Pedagogiska frågor "Vuxenpedagogiken bygger på att undervisningen utgår ifrån upplevda problem i verkligheten och ger de studerande möjlighet att bearbeta dessa problem genom nya perspektiv och kunskaper...

Vuxenpedagogiken bygger på att de studerande är aktiva, .Välvständiga och ansvarstagande individer. De studerande bör därför också få ett stort inflytande över undervisningens innehåll och uppläggning"

Sven Salin i Komvux inför 2000-talet

Det talas mycket om vuxenpedagogik, om cirkelpedagogik. Vad innebär det egentligen Deltagarmedverkan Att utgå från deltagarnas

erfarenheter Hur då Är det så eller är det i realiteten cirkelledaren - som bestämmer

Man talar mycket att deltagarna mer och mer skall lära sig om självständigt inhämta kunskaper hur påverkar det cirkelledarrollen - Utvecklad handledarroll och från självförtroendeüäning till eget ansvar

Hur arbetar studieförbunden för att rekrytera invandrare och kvinnor

Utvecklas speciell pedagogik/metodik/ organisation

Kommittén skall överväga åtgärder för att stimulera den pedagogis-

ka utvecklingen inom den samhällsstödda vuxenutbildningen. Om

kommittén konstaterar att det finns hinder i föreskrifter eller

styrsystem för en pedagogisk utveckling skall kommittén lämna förslag på lämpliga förändringar.

Regelsystemet för studieförbunden är inte så överväldigande men

ändock: Finns behov av förändringar och i så fall vilka

Interaktiv teknik med studieförbundens pedagogiska förtecken hur då

-

2.3 Pedagogiska organisatoriska frågor

- "I många industriländer liksom i Sverige bidrar åldrande även en

befolkning till anpassningsproblemen. Den stigande mängden nya kunskaper kan i mindre utsträckning än tidigare integreras i samhället via ungdomarna och deras ungdomsutbildning. Även

av

Bilaga 3 153

det skälet ökar kraven på de äldre och deras förmåga att ta till sig

kunskaper" nya

Ur Kunskapslyftskommitténs delbetänkande

krav på studieforbunden organisatoriskt och pedagogiskt Ställer det nya - Den åldrande befolkningen mängd kunskap ökande krav: Hur - ny kommer studieförbunden in i bilden

"Utbildningsexpansionen kom dock igång relativt sent i Sverige,

varför den i äldre åldersgrupper jämfört med andra länder finns relativt många inte har formell utbildning än folk- eller

som mer

grundskola. Till detta kommer att bland de yngre är det ett oroande

stort antal inte avslutar grund- och/eller gymnasieskola, inte som

går vidare till högskolan respektive drar länge ut på studierna vid

universiteten. "

Är detta fråga angår studieförbunden Är det i så fall bara en som en

organisatorisk fråga, ekonomisk fråga eller också en pedagogisk fråga

en

möjligheter problem

-

2.4 Organisatoriska frågor

Vad innebär det för svårigheter att cirkeldeltagare inte kan få studiestöd

Vilken roll positiv och negativ spelar det faktum att studieförbunden

inte får utfärda behörighetsgivande betyg

2.5 Till slut en avslutande fråga

Det ställs större och större krav på att människors utbildning skall höjas.

Nu talar vi att alla skall ha en kompetens motsvarande treårig

om

gymnasial utbildning nationella program. 50% av nästa generation måste

ha postgymnasial utbildning ej nödvändigtvis en högskoleutbildning.

en

Löper vi risk att få ett 2/3-dels-utbildningssamhälle eller mäktar

vuxenutbildningen att lösa utbildningsproblemen Är det så enkelt att

det bara är ett ekonomiskt och/eller pedagogiskt problem

Bilaga 4 155

KLK

Kunskapslyftskommittén 1996-06-13 1

U 1995:09 Thorbjörn Levin Dnr U 96:7

Samtliga folkhögskolor

Peda i kli in mh"l " x n ni e m

Kunskapslyftskommittén har bland annat som uppdrag

att dels föreslå mål för ett nationell kunskapslyft, dels bedöma

behovet utbildning för vuxna. Denna del av uppdraget av redovisades i kommitténs betänkande "En strategi för

kunskapslyñ och livslångt lärande" SOU1996:27, som utkom

l mars 1996.

att bedöma har tillfredsställande möjligheter att få om vuxna

utbildning på gymnasial nivå samt överväga vuxna skall

om

garanteras rätt till utbildning i vissa av gymnasieskolans

kärnämnen. Därutöver skall kommittén överväga åtgärder som

kan stimulera den pedagogiska utvecklingen inom den

samhällsstödda vuxenutbildningen. Om kommittén konstaterar att det finns hinder i föreskrifter eller styrsystem för en pedagogisk utveckling, skall kommittén lämna förslag på lämpliga förändringar.

Vilka möjligheter och hinder finns for folkhögskolor i olika delar av

landet till dels organisatorisk, dels pedagogisk utveckling Svaret på

dessa frågor varierar givetvis. För att ändå få en sammanfattande bild

sådan möjligheter och hinder ombads Folkbildningsrådet under våren

av

att lämna synpunkter. Så skedde också. För att tydliggöra denna bild

behöver Kunskapslyftskommittén Er hjälp med att "läsa" Folkbildnings-

rådets svar och sedan komplettera detta utifrån Edra specifika möjligheter

och hinder.

156 Bilaga 4

Kommittén vill därför dels be Er studera Folkbildningsrådets svar bilaga, dels komplettera med egna synpunkter utifrån Edra speciella

förhållanden. Frågorna till vilka svaren hänför sig är kursiverade och

numrerade i marginalen för att underlätta besvarandet. Vi är medvetna

om att det tar en viss tid att lämna utförliga svar, men vi hoppas att Ni skall finna det viktigt att ge oss ett bra underlag i vårt gemensamma arbete att utveckla den samhällsstödda vuxenutbildningen.

Självfallet är vi också tacksamma att få ta del av Edra tankar och

funderingar kring andra frågekomplex än dem vi tagit upp. Om Ni har

synpunkter på vårt första delbetänkande, så ta gärna med också dessa.

För att vi skall hinna få fram detta breda underlag i tid för kommitténs

arbete måste svaren vara oss tillhanda senast 15 september 1996. Jag

svarar gärna på frågor.

Med ett på förhand tack för hjälpen

Thorbjörn Levin

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur går det U. 26. Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. K. - 2. Samverkansmönster i svensk forsknings- 27. En-strategiför kunskapslyft och livslångt lärande. finansiering.U. U. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiskalandskapeti Norden på Om kön och fördelning av fritidsresurser.C. 1990-talet. U. 4. Vem bestämmer vad EU:s interna spelreglerinför 29. Forskningoch Pengar.U. regeringskonferensen 1996.UD. 30. Borgenärsbrotten en översyn av ll kap. - 5. Politikområdenunder lupp. Frågor om EUzs första brottsbalken.Fi. pelare inför regeringskonferensen 1996.UD. 3l.Attityder och lagstiftningi samverkan Ett år medEU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. erfarenheterav arbetet EU. UD. i 32.Möss och människor. Exempel bra 7. Av vitalt intresse.EU:s utrikes- och IT-användning bland bam och ungdomar.SB. säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD. 33. Banverkets myndighetsroll m.m. K. 8. Batterierna en laddadfråga. M. 34. Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.A. + - Om järnvägens trañkledrting m.m. K. 35. Kriminalunderrättelseregister 10.Forskningför vår vardag.C. DNA-register. Ju. 11. EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför 36. Högskola i Malmö. U. två- och trehjuliga motorfordon.K. 37. Sverigesmedverkan FN i :s familjeår. S. 12.Kommuner och landstingmedbetalnings- 38. NationalstadsparkenM. svårigheter. Fi. 39.Rapport från klimatdelegationen1995. 13.Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelaterad forskning. M. 40. Elektronisk dokumenthantering.Ju. 14.Budgetlagregeringensbefogenheter ñnansmaktens område.Fi. 41. Statens maritima verksamhet.Fö. 15.Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga 42. Demokratioch öppenhet.Om folkvalda parlament och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte och offentlighet EU. i UD. utvidgning. UD. 43. Jämställdheten EU. i Spelregleroch 16.Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, verklighetsbilder. UD. utträdesrätt, medborgarskapoch mänskliga 44. Översyn skatteflyktslagen. av rättigheteri EU. UD. Reformerat förhandsbesked.Fi. 17.Bättre trafik med väginformatik. K. 45. Presumtionsregelni expropriationslagen.Ju. 18. Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier 46. Enskilda vägar. K. efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, 47. Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelserför försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle.U. 19.Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs 48. Shaping SustainableHomes in an Urbanizing bedömningar inför regeringskonferensen 1996. World. SwedishNationalReport for HabitatII. N. UD. 49. Regler för handelmedel. N. 20. Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning. 50. Förbud mot vapen allmänplats m.m. Ju. U. 51. Grundläggande drag i en ny arbetslöshetsförsäk- 21.Reform och förändring. Organisationoch ring alternativ och forslag. A. verksamhet vid universitetoch högskolorefter 52. Precisering av handelsändamålet i detaljplan.M. 1993 års universitets-och högskolereforrn.U. 53. Kalkning av sjöar och vattendragM. 22. Inflytande riktigt Om elevers rätt till 54. Kooperativa möjligheteri storstadsområden. S. inflytande, delaktighetoch ansvar. U. 55. Sverige,framtidenoch mångfalden.A. 23.Kartläggning och analys av denoffentliga sektorns 55. På väg mot egenföretagande. A. upphandling av varor och tjänster med 55. Vägar in i Sverige.A. miljöpåverkan.N. 56. Hälften vore nog om kvinnor och män - 24.Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga 90-talets arbetsmarknad.A. EU-länders förslag och debatt inför 57. Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst. Fi. regeringskonferensen 1996.UD. 58. Finansieringen av det civila försvaret.Fö. 25.Från massmediatill multimedia att digitalisera svensk television.Ku.

Statens offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

59.Europapolitikenskunskapsgrund. 86. Utveckladsamordninginom det civila försvaret

En principdiskussion utifrån och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, EU 96-kommitténserfarenheter.UD. övervägandenoch förslag. Fö.

60. Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och 87.Tredimensionellfastighetsindelning.Ju. utvidgningenseffekter den gemensamma 88.Kameraövervakning.Ju.

jordbrukspolitiken.UD. 89. Samverkanmellan högskolanoch de småoch

61.0lika länder olika takt. Om flexibel integration - medelstoraföretagen.N. och förhållandet mellan stora och små stater i EU. 90. Sammanhålletstudiestöd.U.

UD. 91. privata vårdens Den omfattningoch framtida 62. EU, konsumenterna och maten ersåttningsformer En de nationella - översynav Förväntningaroch verklighet. Jo. för läkareoch sjukgymnaster.S. - taxoma 63. Medicinskaundersökningari arbetslivet.A. 92. IT i miljöarbetet. M. 64. Försäkringskassan Sverige Översyn - av 93. Ny yrkestrafiklagstifming. K. Socialförsäkringens administration.S. 94. Nationellteleadresskatalog.K.

65. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik 95.Botniabanan.K.

i Sverige.Jo. 96. Strukturförändringoch besparing.

66. Utvärderatpersonval.Ju. En uppföljning av genomfördaförändringar 67. Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader. inom försvarsmaktensledningsorganisation.Fö. Fi 97. Effektivare försvarsfastigheter

68. Några folkbokföringsfrågor. Fi.

Utvärdering av en reform. Fö. 69. Kompetens och kapital + bilaga. N. 98. Vem försvaret Utvärdering styr av 70. Samverkanmellanhögskolanoch näringslivet. N. effekterna LEMO-reformen. Fö. av 71. Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäder 99. Aweckling med inlärning. Erfarenheterfrån

och landsbygd. In. LEMO-reforrnensavveckling av personal.Fö. 72. Rättspsykiatrisktforskningsregister.S. 100.Ett för skattebetalningar.Del A. nytt systern 73. Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. Ett för skattebetalningar.Del B. nytt system Volym l En granskning.M. Författningsförslag,författningskommentarer - 73. SwedishNuclearRegulatoryActivities. och bilagor. Fi.

Volume l An Assessment. M. 101.Kärnavfall teknik och platsval.KASAMs - - 74. Svensk kämteknisk tillsynsverksamhet. yttrande SKBs FUD-Program över 95. M. Volym 2 Faktaredogörelser.M. 102.TUFF - Teckenspråksutbildningför föräldrar. U. - 74. SwedishNuclear RegulatoryActivities. 103.Miljöbalken. En skärptoch samordnad

Volume 2 Descriptions. M. miljölagstiftning för - en hållbar utveckling. 75. Värdeni folkhögskolevärlden. U. Del 1 och 2. M.

76. EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, - 104.Konsumentskydd elmarknaden.C.

formalia. Sammanfattning av ett seminariumi 105. främja Att donationertill universitet april 1996.UD. och högskolor. U.

77. UtländskaFörsäkringsgivare med verksamheti 106.EU och Sverige från Kiruna till Malmö. - Sverige.Fi. Sammanfattning fyra regionalamöten av 78. Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelning 1995-96.UD. och finansiering. N. 107.Union konsekvenser,möjligheter, utan gränser Översyn - 79. av revisionsreglema.Fi. problem. Sammanfattning seminariumi av ett 80.Viktigt meddelande. november1995. UD.

RadioochTV i Kris ochKrig. Ku. 108.Konsumenternaoch miljön. C.

81. Skyddför sparandei sparkasseverksarnhet. Fi. 109.Från åkerlottertill Paradis delbetänkande - ett 82.En översyn av luft- sjö- och spårtrafikens från Utredningen universitetsfastigheter om m.m. tillsynsmyndigheter.K. angåendeöverlåtelseroch tomträttsupplåtelserav 83. Allmänt pensionssparande. S. vissahögskolefastigheter.Fi.

84. Ekobrottsforskning.Ju. 110.Inför Svensktkulturnät IT och framtiden ett - 85. EgonJönsson en kartläggning av lokala sam- inom kulturområdet.Ku. verkansprojektinom rehabiliteringsområdet.S.

Statens offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

11l.Bevakad övergång. Åldersgränser för 137.Kommunalförbundoch nämnd ungaupp gemensam till 30 år. C två former för kommunalsamverkan.In. 112. Integrering av miljöhänsyninom den statliga 138.Ny behörighetsreglering på hälso-ochsjukvårdens förvaltningen. M. område m.m. S. 113.En allmän och aktiv försäkringvid sjukdomoch 139.Skatt avfall. Fi. rehabilitering. Del l och S. 140. KO:s biträde enskilda.ln. 114. En körkortsreform. K. 141.Vårdavgiftervid rättspsykiatriskvård, m.m. S. ll5. Barnkonventionen och utlänningslagen. 142.Länsstyrelsemas roll i infrastrukturplaneringen. K. 116. Artikel 6 i Europakonventionenoch skatte- 143.Krock eller möte- Om denmångkulturella utredningen.Fi. skolan.U. l17. Expertrapporter från Skatteväxlingskommittén. Fi. 144. Ökad konkurrensi handelnmedlivsmedel.N. 118.StationStockholmNord. K. 145.Arbetstid 119.Lättnadi dubbelbeskattningen mindre företags av längd,förläggning och inflytande + bilagedel.A. inkomster. Fi. 146.Att återerövra vardagen.S. 120.Högskolani Malmö Slutbetänkande.U. 147. Övergångsbestämmelser till miljöbalken.M. - 121. Spår, miljö och stadsbildi centralaStockholm.K. 148. Översyn av forvärvslagenochhyreslagen 122.Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscirklar Borgenoch pant. Ju. och hantverksutövande. U. 149.Elberedskapen. Författningsfrågor.N. 123.iakttagelseroch förslag efter omstruktureringen av 150. En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsvaretsledningoch stöd. Fö. försäkring.A. 124.Miljö för en hållbar hälsoutveckling. 151. Bidrag genom arbete En antologi.S. - Betänkande. Förslagtill nationellthandlingsprogram. S. 152.Gruvomaochframtiden.N. Bilaga Miljörelateradehälsorisker.S. 153.Hållbarutvecklingi Sverigesskärgårdsområden. Bilaga 2. Aktörer ochverktygi miljöhälsoarbetet. S. M. Environmentfor Sustainable HealthDevelopment 154.Tre rapporterom studiecirklar.U. an Action Planfor Sweden.S. l55. Omtankar om vattendrag 125.Droger i trafiken. Ju. ett nytt angreppssätt. M. Dopingi folkhälsoperspektiv. Del A och Del B. S. 156.Bostadspolitik2000 från produktions-till . - 127.Folkbildningensinstitutioner.U. boendepolitik Särtryck + + Bilaga.In. 128.Skyddet av kulturmiljön.En översyn av 157. Översyn av redovisningslagstiftningen. Ju. kulturminneslagens bestämmelser byggnader om 158.SverigeochEMU + Bilagor. Fi. ochkulturmiljöer, prästgårdar,kyrkstäderoch 159.Folkbildningen en utvärdering.U. ortnamn. Ku. 160.Bouppteckningar och arvsskatt.Ju. 129.Denkommunalasjälvstyrelsenochgrundlagen.In. 161.Rätt att flytta en fråga om bemötande äldre.S. av - 130.De två kulturema.Rapporter KlausRichard av 162.Påmedborgarnas villkor en demokratisk - Böhme,Bo Huldt, Carl-EinarStålvant samt Kent infrastruktur + bilaga.In. Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterial till 163.Behovoch resurser i vården en analys. - UTFÖR:sslutbetänkande SOU 1996:123. Fö. 164.Livslångt lärandei arbetslivet steg vägen mot - 131.Externvärdering av hot ochförmåga.Bilagormed ett kunskapssamhälle. Ett diskussionsunderlag. U. underlagsmaterial till UTFÖR:s slutbetänkande 165.Ny kurs i trafikpolitiken.Delbetänkande om SOU 1996:123.Fö. beskattning vägtrafiken.K. av 132. Det stora och snabba greppet. Om LEMO-reformens 166. Lärareför högskolai utveckling.U. metoderochresultat.Bilagormedunderlagsmaterial 167.Gymnasieutbildning för vissaungdomarmed till UTFÖR:s slutbetänkande SOU 1996:123. Fö. funktionshinder. U. 133. Jämställd vård. Olika vård lika villkor. S. 168. Översyn av PBL ochva-lagen.In. 134.Jämställdvård. Möteni vården ur ett 169.Fömyelsen kommuneroch landsting.In. av tvärvetenskapligt perspektiv.S. 169.Kommunala fömyelseproblem. 135.FibromyalgiochDuchennesmuskeldystrofi. En statsvetenskaplig betraktelse.Bilaga ln. Kunskapsläge ochbehov av framtidaFoU. S. 169. Kommunerna ochden statligastyrningen. 136.Effekter av EU:sjordbrukspolitik. Jo. Bilaga II. ln.

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

169. Budgetpolitik. En studie av behovsbudgetering i två decentraliserade organisationer.Bilaga III. In. 169. Konkurrensutsätming inom äldreomsorgen i Stockholmsstad.Politisk-demokratiska aspekter. BilagaIV. ln. 169.Förändringsmodeller och forändringsprocesser i kommuneroch landsting. Någraempiriskastudier. BilagaV. In. 170. Fritidsbåtenoch samhället.K. 171. Konsekvenserna for CAP av WTO-åtagandena och en östutvidgning.Jo. 172. Licensavgift en principskiss.Ju. - 173.När makten gör fel. Denoffentligatjänstemannens ställningoch ansvar. Fi. 174. Handikappinstitutet för bra hjälpmedelochökad livskvalitet.S. 175. Styrning och samverkan. S. 176. Den lokalaradion.Ku. 177. Egenmakt att återerövra vardagen.S. - 178.IT och Miljö. En samlinggodaexempel. K. 179.Statens uppgiftsinsamlingfrån kommuneroch landsting.In. 180.Bättre greppom bidragen. Ett samlatsystem for transfereringartill hushåll.Fi. 181.MEGA-BYTE. K. 182.Handlingsprogram ökadSjösäkerhet. for K. 183.EU, Sverigeochde inre vattenvägama. K. 184.Bättre klimat, miljö ochhälsamedalternativa drivmedel.M. 185. Straffansvarets gränser+ Bilagor. Ju. 186. Transportinformatikför Sverige. + Bilagor. K. 187.Statens ändamálsfastigheter. Principerför förvaltningochhyressättning.Fi. 188. Vuxenutbildare ser sig själva. U.

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Sverige,framtidenoch mångfalden.55

På väg mot egenföretagande. 55 Den nya gymnasieskolan hur går det 1 - in i Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering. Vägar Sverige.55 2 Hälften vore nog om kvinnor och män - Samordnadrollfördelning inom tekniskforskning. 90-taletsarbetsmarknad.56 120 Medicinskaundersökningari arbetslivet.63 Arbetstid Reform och förändring. Organisationoch verksamhet vid universitetoch högskolorefter 1993års längddörläggningoch inflytande + bilagedel.145 universitets- och högskolereform. 21 En allmänochsammanhållen arbetslöshets- Inflytandepå riktigt försäkring.150 Om elevers rått till inflytande, delaktighetoch ansvar. 22

Kulturdepartementet

En strategiför kunskapslyft och livslångt lärande. 27 Det forskningspolitiska landskapeti Norden Från massmediatill multimedia - 1990-talet.28 att digitalisera svensk television. 25 Forskningoch Pengar. 29 Viktigt meddelande. Högskolai Malmö. 36 Radiooch TV i Kris och Krig. 80 Cirkelsamhållet.Studiecirklarsbetydelserför Inför ett Svensktkultumät IT och framtiden individ och lokalsamhålle.47 inom kulturområdet.110 Värden i folkhögskolevärlden. 75 Skyddet av kulturmiljön. En översyn av Sammanhålletstudiestöd. 90 kulturminneslagens bestämmelser om byggnader TUFF Teckenspråksutbildning för föräldrar. 102 ochkulturmiljöer,prästgårdar,kyrkstäderoch - Att främja donationertill universitet ortnamn. 128 och högskolor. 105 Den lokala radion.176 Högskolani Malmö slutbetänkande.120

- Näringsdepartementet

Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscirklar och hantverksutövande.122 Kartläggningoch analys av den offentliga sektorns Folkbildningensinstitutioner.127 upphandling av varor och tjänstermed Krock eller möte Om denmångkulturella skolan.143 miljöpåverkan.23 - Tre rapporterom studiecirklar.154 ShapingSustainable Homes in an Urbanizing Folkbildningen en utvärdering.159 World. SwedishNational Report for Habitatll. 48 - Livslångtlärandei arbetslivet- steg vägen mot Regler för handelmedel. 49 ett ktmskapssamhälle. diskussionsunderlag. Ett 164 Kompetensoch kapital + bilaga. 69 Lärare ñr högskolai utveckling.166 Samverkanmellanhögskolanoch näringslivet. 70 Gymnasieutbildning ñr vissaungdomarmed Elberedskapen. Organisation, ansvarsfördelning och funktionshinder.167 finansiering.78 Vuxenutbildare ser sig själva.188 Samverkanmellanhögskolanoch de småoch medelstoraföretagen.89

Jordbruksdepartementet Närings- och handelsdepartementet

Offentlig djurskyddstillsyn.13 EU, konsumenternaoch maten Ökadkonkurrensi handelnmed livsmedel. 144 Förväntningaroch verklighet. 62 Elberedskapen. Förfatmingsfrågor.149 - Administrationen av EU:s jordbrukspolitik Gruvornaochframtiden.152 i Sverige.65

Effekter jordbrukspolitik. Civildepartementet

av EU:s 136 Konsekvenserna CAP för av WTO-åtagandena och Fritid i förändring. en östutvidgning. 171 Om kön och fördelning av fritidsresurser. 3 Forskningför vår vardag. 10

Arbetsmarknadsdepartementet Attityder och lagstiftningi samverkan

Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34 + + bilagedel.31 Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäkring Konsumentskydd elmarknaden.104 alternativoch förslag.51

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och

utvidgningenseffekter den gemensamma Mössoch människor. Exempel bra jordbrukspolitiken. 60 IT-användningbland barn och ungdomar.32 Olika länder olika takt. Om flexibel integration - Justitiedepartementet och förhållandet mellan stora och små stater i EU.

61 Kriminalunderrättelseregister EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, DNA-register. 35 forrnalia. Sammanfattning av ett seminariumi Elektroniskdokumenthantering.40 april 1996. 76 Presumtionsregelni expropriati0nslagen.45 EU och Sverige från Kiruna till Malmö. Förbud på allmänplats 50 mot vapen m.m. Sammanfattning fyra regionalamöten av Utvärderatpersonval.66 1995-96.106 Ekobrottsforskning.84 Union utan gränser konsekvenser,möjligheter, Tredimensionellfastighetsindelning.87 problem. Sammanfattning av ett seminariumi Kameraövervakning.88 november1995. 107 Drogeri trafiken. 125

Översyn av förvärvslagen och hyreslagen Försvarsdepartementet

Borgen och pant. 148 Översyn Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier av redovisningslagstiftningen. 157 efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, Bouppteckningar och arvsskatt.160 försäkringar. 18 Licensavgift en principskiss.172 - Statensmaritima verksamhet.41 Straffansvarets gränser+ Bilagor. 185 Finansieringen av det civila försvaret. 58

Utrikesdepartementet Utveckladsamordninginom det civila försvaret

och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, Vem bestämmervad EU:s interna spelreglerinför övervägandenoch förslag. 86 regeringskonferensen 1996. 4 Strukturförändring och besparing. Politikområdenunderlupp. Frågor om EU:s första En uppföljning av genomfördaförändringar pelare inför regeringskonferensen 1996. 5 inom försvarsmaktensledningsorganisation.96 Ett år medEU. Svenskastatstjänstemäns Effektivare försvarsfastigheter erfarenheter av arbeteti EU. 6 Utvärdering av en reform. 97 Av vitalt intresse.EU:s utrikes- och Vem styr försvaret Utvärdering av säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. 7 effekterna av LEMO-reformen. 98 Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga Aweckling med inlärning. Erfarenheterfrån och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte LEMO-reforrnensaweckling av personal.99 utvidgning. 15 Förankringoch rättigheter. Om folkomröstningar, Iakttagelseroch förslagefter omstruktureringenav

försvaretsledning och stöd. 123 utträdesrätt, medborgarskap och mänskliga De tvâ kulturerna.Rapporter KlausRichard av rättigheteri EU. 16 Böhme,Bo Huldt, Carl-EinarStålvant samt Kent Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs Zetterberg.Bilagormed underlagsmaterial till bedömningarinför regeringskonferensen 1996. 19 UTFÖR:sslutbetänkande SOU 1996:123.130 Från Maastricht till Turin. Bakgrundoch övriga Extern värdering av hot ochfömråga.Bilagormed EU-ländersförslag och debattinför underlagsmaterial till UTFÖR:sslutbetänkande regeringskonferensen 1996. 24 SOU 1996:123.131 Demokratioch öppenhet. Om folkvalda parlament Det stora och snabba greppet. Om LEMO-refonnens och offentlighet i EU. 42 metoderoch resultat.Bilagormedunderlagsmaterial Jämställdheten i EU. Spelregler och till UTFÖR:sslutbetänkande sou 1996:123.132 verklighetsbilder. 43

Europapolitikenskunskapsgnmd.

Socialdepartementet

En principdiskussionutifrån Sverigesmedverkani FNzs familjeár. 37 EU 96-kommitténs erfarenheter. 59 Kooperativamöjligheter i storstadsområden.54

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Försäkringskassan Sverige Översyn Spår, miljö och stadsbildi centralaStockholm.121 - av socialförsäkringensadministration.64 Länsstyrelsemas roll infrastrukturplaneringen. i 142 Rättspsykiatrisktforskningsregister.72 Ny kurs i u-añlmolitiken. Delbetänkande om Allmänt pensionssparande. 83 beskattning vägtrafiken.165 av EgonJönsson en kartläggning av lokala Fritidsbåtenoch samhället.170 samverkansprojektinom rehabiliteringsområdet.85 IT ochMiljö. En samlinggoda exempel.178 Den privata vårdensomfattningoch framtida MEGA-BYTE. 181 ersättningsformer En översyn av de nationella Handlingsprogram för ökad sjösäkerhet. 182 taxorna för läkareoch sjukgymnaster.91 EU, Sverige ochde inre vattenvågama. 183 En allmänoch aktiv försäkringvid sjukdomoch Transportinforrnatikför Sverige. rehabilitering.Del 1 och 113 + Bilagor. 186 Barnkonventionenoch utlänningslagen.115 Miljö för hållbar hälsoutveckling. Finansdepartementet en Förslagtill nationellthandlingsprogram. 124 Kommuneroch landstingmedbetalnings- Bilaga Miljörelateradehälsorisker. 124 svårigheter.12 Bilaga 2. Aktörer och verktyg i miljöhälsoarbetet.124 Budgetlag regeringensbefogenheter - Environmentfor Sustainable HealthDevelopment an fmansmaktensområde. 14 - Action Plan for Sweden. 124 Borgenärsbrotten översyn 11 kap. - en av Dopingi folkhälsoperspektiv. Del A ochDel B. 126 brottsbalken.30 Jämställdvård. Olika vård lika villkor. 133 Översyn skatteflyktslagen. av Jämställd vård. Möteni vården ur ett Reformeratförhandsbesked. 44 tvärvetenskapligt perspektiv.134 Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst. 57 Fibromyalgioch Duchennesmuskeldystroñ. Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader.67 Kunskapsläge ochbehov av framtidaFoU. 135 Några folkbokföringsfrågor. 68 Ny behörighetsreglering hälso-och sjukvårdens UtländskaFörsäkringsgivare medverksamheti område m.m. 138 Sverige. 77 Vårdavgiftervid rättspsykiatriskvård, m.m. 141 Översyn revisionsreglerna. 79 av Att återerövravardagen.146 Skyddför sparandei sparkasseverksamhet. 81 Bidrag genom arbete En antologi.151 Ett nytt system för skattebetalningar.Del A. - Rätt att flytta en fråga om bemötande äldre. 161 av Ett nytt systern för skattebetalningar. Del B. - Behovoch resurser i vården en analys.163 Författningsüirslag, författningskommentarer - Handikappinstimtet för bra hjälpmedelochökad och bilagor. 100 livskvalitet. 174 Från åkerlottertill Paradis ett delbetänkande - Styrningoch samverkan.175 från Utredningen om universitetsfastigheter m.m. Egenmakt att återerövravardagen.177 angåendeöverlåtelseroch tomträttsupplåtelser - av vissahögskolefastigheter.109

Kommunikationsdepartementet

Artikel 6 i Europakonventionenoch skatte- Om järnvägenstrafikledning m.m. 9 utredningen.116 EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför Expertrapporterfrån Skatteväxlingskommittén.117 två- och trehjuliga motorfordon. 11 Lättnadi dubbelbeskattningen mindre företags av Bättretrafik medväginfonnatik. 17 inkomster. 119 Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. 26 Skatt avfall. 139 Banverketsmyndighetsroll m.m. 33 SverigeochEMU + Bilagor. 158 Enskilda vägar. 46 När makten gör fel. Den offentliga tjänstemannens En översyn av luft- sjö- och spårtrafrkens ställningoch ansvar. 173 tillsynsmyndigheter.82 Bättre greppom bidragen.Ett samlat system för Ny yrkestrañklagstiftning.93 transfereringartill hushåll.180 Nationell teleadresskatalog.94 Statens ändamålsfastigheter. Principerför Botniabanan.95 förvaltningochhyressättning.187 En körkortsreform 114 StationStockholmNord. 118

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Konsumenterna och miljön. 108 Miljöbalken. En skärptoch samordnad Bevakad Övergång.Åldersgränserför ungaupp till miljölagstiftning for en hållbar utveckling. 30 år. 111 Del 1 och 103 Integrering av miljöhänsyn inom den statliga Inrikesdepartementet förvaltningen. 112 Övergångsbestämmelser till miljöbalken.147 Lokal demokrati och delaktigheti Sveriges städer och landsbygd.71 Hållbar utvecklingi Sverigesskärgårdsområden. 153 Den kommunalasjälvstyrelsenochgrundlagen.129 Omtankar om vattendrag Kommunalförbundoch nämnd ett nytt angreppssätt. 155 gemensam två former för kommunalsamverkan.137 Bättre klimat, miljö ochhälsamedalternativa K0:s biträde enskilda.140 drivmedel.184 Bostadspolitik2000 från produktions-till boendepolitik Särtryck + + Bilaga156 Påmedborgarnas villkor en demokratisk infrastruktur + bilagor. 162 Översyn av PBL ochva-lagen.168 Fömyelsen kommuner av ochlandsting.169 Kommunala tömyelseproblem. En statsvetenskaplig betraktelse. Bilaga 169 Kommunerna och denstatligastyrningen. BilagaII. 169 Budgetpolitik. En studie av behovsbudgetering i två deoentraliserade organisationer.Bilagalll. 169 Konkurrensutsättning inom äldreomsorgen i Stockholms stad. Politisk-demokratiska aspekter. Bilaga IV. 169 Förändringsmodeller och törändringsprocesser i kommuner och landsting.Någraempiriskastudier. BilagaV. 169 Statens uppgiftsinsarnling från kommuneroch landsting. 179

Miljödepartementet Batterierna en laddadfråga. 8 - Nationalstadsparker.38 Rapport från klimatdelegationen1995. Klimatrelaterad forskning. 39 Preciseringav handelsändamålet i detaljplan.52 Kalkning av sjöar och vattendrag53 Svensk kämteknisktillsynsverksamhet. Volym granskning.73 1 - En SwedishNuclearRegulatoryActivities. Volume l - An Assessment. 73 Svensk kärnteknisk tillsynsverksamhet. Volym 2 - Faktaredogörelser.74 SwedishNuclear RegulatoryActivities. Volume 2 - Descriptions.74 IT i miljöarbetet. 92 Kämavfall teknik och platsval. KASAMs yttrande över SKBsFUB-Program95. 101