Utlänningslag (2005:716)

Version:

(UtlL)

Jämför med tidigare versioner

Departement
Justitiedepartementet L7
Utfärdad
2005-09-29
Ändring införd
SFS 2005:716 i lydelse enligt SFS 2018:1294
Ikraft
2006-03-31
Upphäver
Utlänningslag (1989:529)
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
Övrigt
Rättelseblad 2009:16, 2009:1542 och 2014:198 har iakttagits.


Huvudförfattare Alexander Ankerstedt


An unofficial translation of the Aliens Act is available from the Ministry of Justice / the Ministry for Foreign Affairs


Utlänningslagen (UtlL) innehåller regler om uppehållstillstånd, utvisning, avvisning och medborgarskap. Många av utlänningslagens bestämmelser har tillkommit p g a ett EU-direktiv och när sådan lagbestämmelse är otydlig så ska den tolkas lojalt i enlighet med ordalydelsen och syftet med direktivet, se MIG 2007:14. Dessa för EU-akten tillåtna tolkningsbestämmelser återfinns i EU-författningens förord, även kallat ingress eller preambel och föregår artiklarna. Nationella tolkningsregler är inte tillåtna vid en konflikt med EU-rätten då denna utgör en helt fristående och överordnad rättsordning, en rättsordning sui generis. Handläggningen av ärenden om uppehållstillstånd regleras dels av de allmänna bestämmelserna i förvaltningslagen (1986:223, FL), dels av bestämmelser i 13 kap. Avslag av Migrationsverket får överklagas till migrationsdomstol 14 kap. 3 §. Migrationsdomstolens beslut får överklagas enligt 16 kap. 9 § till Migrationsöverdomstolen men kräver att prövningstillstånd enligt 16 kap. 11 § motiveras. Handläggningen hos domstolarna regleras av förvaltningsprocesslagen (1971:291) och bestämmelser i 16 kap.


1 kap. Lagens innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser

Lagens innehåll

[K1]1 §  I denna lag finns föreskrifter om

  • lagens innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser (1 kap.),
  • villkor för att en utlänning ska få resa in i samt vistas och arbeta i Sverige (2 kap.),
  • visering (3 kap.),
  • uppehållsrätt (3 a kap.),
  • flyktingar och andra skyddsbehövande (4 kap.),
  • uppehållstillstånd (5 kap.),
  • ställning som varaktigt bosatt i Sverige (5 a kap.),
  • arbetstillstånd (6 kap.),
  • EU-blåkort (6 a kap.),
  • tillstånd för företagsintern förflyttning, ICT (6 b kap.),
  • tillstånd för säsongsarbete (6 c kap.),
  • återkallelse av tillstånd (7 kap.),
  • avvisning och utvisning (8 kap.),
  • utvisning på grund av brott (8 a kap.),
  • kontroll- och tvångsåtgärder (9 kap.),
  • förvar och uppsikt avseende utlänningar (10 kap.),
  • hur en utlänning som hålls i förvar ska behandlas (11 kap.),
  • verkställighet av beslut om avvisning och utvisning (12 kap.),
  • handläggningen av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna m.m. (13 kap.),
  • överklagande av förvaltningsmyndighets beslut (14 kap.),
  • nöjdförklaring (15 kap.),
  • migrationsdomstolar och Migrationsöverdomstolen (16 kap.),
  • skyldighet att lämna uppgifter (17 kap.),
  • offentligt biträde (18 kap.),
  • kostnadsansvar (19 kap.),
  • bestämmelser om straff m.m. (20 kap.),
  • tillfälligt skydd (21 kap.),
  • tribunalvittnen (22 kap.), och
  • särskilda bemyndiganden (23 kap.). Lag (2018:319).

[K1]1 a §  Om det i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige finns bestämmelser som avviker från denna lag, ska de bestämmelserna gälla. Lag (2016:753).

Prop. 2015/16:174: 5 kap. 1 § Flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd.

  • MIG 2017:1:Migrationsverkets beslut att bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av den tillfälliga lagen kan inte överklagas.

Vissa definitioner

Barn

[K1]2 §  Med barn avses i denna lag en person som är under 18 år.

Ett barn får inte ha uppnått myndighetsålder för att bedömas som underårigt barn (MIG 2007:14). Det är om sökanden vid prövningstillfället är under 18 år som ska avgöra om regelverket beträffande vuxna respektive barn skall användas när uppehållstillstånd på grund av anknytning prövas (MIG 2007:5).

  • MIG 2014:1:En asylsökande som påstår sig vara underårig har bevisbördan för att göra sin uppgivna ålder sannolik. Han eller hon kan erbjudas möjligheten att använda en läkarundersökning som ett bevismedel för att uppfylla sin bevisbörda. Det finns ingen skyldighet för Migrationsverket att erbjuda en läkarundersökning, endast en skyldighet att informera om möjligheten att genomgå en sådan. En medicinsk åldersbedömning är dock endast ett av flera bevismedel som den enskilde kan använda sig av för att uppfylla sin bevisbörda vad åldern beträffar.
  • MIG 2007:14:I mål om uppehållstillstånd saknas utrymme att göra tolkningar av tillståndsgrunder som avviker från lagtextens ordalydelse om detta inte har stöd i EG-rätten, vilket bl.a. innebär att rekvisitet barn inte kan ges annan innebörd än det har enligt definitionen i 1 kap. 2 § utlänningslagen.
  • MIG 2007:5:Fråga om förutsättningar föreligger för uppehållstillstånd på grund av anknytning. Vid bedömning härav har omständigheterna vid tidpunkten för prövningen ansetts avgörande.

Asyl

[K1]3 §  Med asyl avses i denna lag ett uppehållstillstånd som beviljas en utlänning därför att han eller hon är flykting eller alternativt skyddsbehövande. Lag (2009:1542).

  • MIG 2015:19:En ansökan om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl får inte prövas av en migrationsdomstol som första instans utom när detta är särskilt föreskrivet.
  • MIG 2011:24:Det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som i och för sig varit att betrakta som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Han var därmed utesluten från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Med hänsyn till att det förelåg ett temporärt verkställighetshinder, beviljades utlänningen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.

EU-stat

[K1]3 a §  Med EU-stat avses i denna lag en stat som är medlem i Europeiska unionen (EU). Lag (2006:219).

Varje person som är medborgare i en av EU:s medlemsstater är också unionsmedborgare (art. 20.1 FEUF). Varje unionsmedborgare ha rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (art. 21.1 FEUF) även om det finns vissa villkor (art. 1 i rörlighetsdirektivet ). Alla andra behöver tillstånd.

EES-stat och EES-medborgare

[K1]3 b §  Med EES-stat avses i denna lag en stat som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

[S2]Med EES-medborgare avses en utlänning som är medborgare i en EES-stat. När det gäller familjeanknytning avses även vissa svenska medborgare i enlighet med vad som närmare framgår av 3 a kap. 2 § andra stycket. Lag (2014:198).

Alla EU länder är med i EES samarbetet. Det motsatta förhållandet gäller däremot inte Norge, Island och Liechtenstein är med i EES men inte EU. Den som är unionsmedborgare är således även EES medborgare. Reglerna om uppehållsrätt aktualiseras enbart i de fall en unionsmedborgare befinner sig i en annan medlemsstat än den han eller hon är medborgare i.

  • MIG 2011:17:En tredjelandsmedborgare, som är sambo med en EES-medborgare och som har blivit sambo med den senare först i Sverige, kan i princip härleda en uppehållsrätt för egen del från EES-medborgaren. En tredjelandsmedborgare kan emellertid inte härleda någon uppehållsrätt i Sverige från en person som, förutom att vara EES-medborgare, även är svensk medborgare.
3 c § Har upphävts genom lag (2014:198).

Schengenkonventionen, Schengenstat och Schengenvisering

[K1]4 §  Med Schengenkonventionen avses i denna lag konventionen om tilllämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985.

[S2]Med Schengenstat avses

  1. en stat som har tillträtt eller anslutit sig till Schengenkonventionen, samt
  2. Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein. Lag (2011:1209).

Inte alla EU-länder ingår i Schengen. Schengensamarbetet har två syften. Det ska dels främja den fria rörligheten för personer, dels stärka åtgärderna mot internationell kriminalitet och olaglig invandring. Den fria rörligheten ska främjas genom att personkontroller vid nationsgränserna mellan Schengenstaterna upphör för alla som lagligen vistas i Schengenområdet. För att den fria rörligheten för personer inte ska leda till ökad internationell brottslighet och olaglig invandring innefattar Schengensamarbetet ett antal olika kompensatoriska åtgärder i form av bl.a. yttre gränskontroll, polisiärt och rättsligt samarbete samt regler om transportörsansvar.

Prop. 2008/09:179: I paragrafen definieras uttrycken Schengenkonventionen och Schengenstat. Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.2.3.

Prop. 2013/14:81: Paragrafen innehåller bestämmelser om uppehållsrätt för familjemedlemmar till EES-medborgare. Övervägandena finns i avsnitt 5.2, 5.4 och 5.5.

[K1]4 a §  Med Schengenvisering avses i denna lag en visering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex). Lag (2011:705).

Paragrafen deinfinerar Schengenvisering. Villkoren för utfärdande av en Schengenvisering regleras uttömmande i viseringskodexen och det finns ingen möjlighet att ha kompletterande bestämmelser i nationell lag, MIG 2012:19. Viseringskodexen utgör en utveckling av det internationella regelverk som kallas Schengenregelverket. Viseringskodexen skiljer på enhetlig visering (art. 24), visering med territoriellt begränsad giltighet (art. 25) och visering för flygplatstransitering (art. 26). Europeiska kommissionen har, på grundval av art. 51 i viseringskodexen, publicerat en handledning för handläggning av viseringsansökningar och ändring av utfärdade viseringar kommissionens beslut K(2010) 1620 av den 19.3.2010. Den inte är rättsligt bindande utan syftar till att säkra en harmoniserad tillämpning av de rättsliga bestämmelserna.

Prop. 2010/11:121: Paragrafen, som är ny, anger vad som i lagen avses med begreppet Schengenvisering. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

  • MIG 2013:20:En familjemedlem till en unionsmedborgare ska enligt rörlighetsdirektivet ges all den hjälp han eller hon behöver för att få visering. Detta medför en upplysningsskyldighet för den myndighet som prövar en viseringsansökan när det lämnas uppgifter som ger anledning att anta att sökanden omfattas av direktivet.
  • MIG 2012:19:En kvinna som ansökt om en Schengenvisering enligt bestämmelserna i viseringskodexen har styrkt det uppgivna syftet med sin resa till Sverige. Det har inte heller funnits rimliga tvivel på hennes avsikt att lämna medlemsstaternas territorium före viseringstidens slut.
  • MIG 2014:19:Ett tillförlitligt sponsoråtagande, som omfattar både resekostnader och uppehälle, kan räcka för att en person som ansöker om en enhetlig Schengenvisering ska anses ha visat att han eller hon har tillräckliga medel för sitt uppehälle, både under den planerade vistelsen och för resan tillbaka hem.
  • MIG 2018:9:För att en ansökan om Schengenvisering från en tredjelandsmedborgare som är familjemedlem till en unionsmedborgare ska handläggas enligt det påskyndade förfarandet i rörlighetsdirektivet krävs att sökanden följer med eller ansluter sig till en unionsmedborgare som utövar eller avser att utöva sin rätt till fri rörlighet i form av en verkningsfull vistelse i en annan medlemsstat än den där denne är medborgare. När huvudsyftet med unionsmedborgarens resa och vistelse är att turista ska endast viseringskodexen tillämpas.

Rörlighetsdirektivet

[K1]4 b §  Med rörlighetsdirektivet avses i denna lag Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG. Lag (2014:198).

Inresa

[K1]5 §  Med inresa avses i denna lag att en utlänning passerar in över gränsen för svenskt territorium.

[S2]Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från vad som anges i första stycket.

Utresa

[K1]6 §  Med utresa avses i denna lag att en utlänning passerar ut över gränsen för svenskt territorium.

[S2]Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från vad som anges i första stycket.

Prop. 2015/16:174: Paragrafen innehåller bestämmelser om uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter.

  • MIG 2015:26:Ett beslut att utvisa en utlänning verkställs när han eller hon lämnar Sverige. Om utlänningen varit förvarstagen i samband med verkställighetsförfarandet upphävs beslutet om förvar de facto när utvisningsbeslutet verkställs. Om utlänningen återvänder till Sverige och det fattas ett nytt beslut om förvar är det detta senare beslut som är bärare av tvångsåtgärden.

Säkerhetsärenden

[K1]7 §  Säkerhetsärenden enligt denna lag är ärenden där Säkerhetspolisen av skäl som rör rikets säkerhet eller som annars har betydelse för allmän säkerhet förordar

  • att en utlänning ska avvisas eller utvisas,
  • att en utlännings ansökan om uppehållstillstånd eller arbetstillstånd ska avslås eller att en utlännings uppehållstillstånd eller arbetstillstånd ska återkallas,
  • att en utlänning inte ska beviljas statusförklaring eller att en utlännings statusförklaring ska återkallas,
  • att en utlänning inte ska beviljas resedokument, eller
  • att en utlännings ansökan om ställning som varaktigt bosatt ska avslås eller att en utlännings ställning som varaktigt bosatt ska återkallas.

[S2]Ett ärende hos Migrationsverket om huruvida ny prövning ska beviljas enligt 12 kap.19 eller 19 b § är ett säkerhetsärende om beslutet om avvisning eller utvisning har fattats i ett säkerhetsärende. Lag (2016:1243).

Det finns två olika typer av säkerhetsärenden, säkerhetsärenden enligt Utlänningslag (2005:716) (UtlL) och säkerhetsärenden enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll (LSU). Ett ärende utgör ett säkerhetsärende enligt UtlL om säkerhetspolisen av skäl som rör rikets säkerhet eller allmän säkerhet motsätter sig att en utlänning beviljas uppehållstillstånd i Sverige eller förordar att utlänningen avvisas eller utvisas eller att utlänningens uppehållstillstånd återkallas. En utlänning som inte avvisas eller utvisas enligt UtlL kan under vissa förutsättningar utvisas enligt LSU. LSU är alltså tillämplig om inte avvisning eller utvisning sker enligt utlänningslagens regler (1 § LSU). LSU tar huvudaskligen sikte på rikets säkrhet och terroristbrott. Frågan om utvisning enligt LSU tas endast upp på ansökan av Säkerhetspolisen.

Prop. 2009/10:31: Paragrafen anger vilka ärenden som utgör säkerhetsärenden.

  • MIG 2006:3:Synnerliga skäl för att placera klaganden i häkte har bedömts föreligga när det utvisningsbeslut som skall verkställas har fattats med stöd av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Fråga också om Migrationsöverdomstolens behörighet när målet rör förvar av en utlänning i avvaktan på att ett sådant utvisningsbeslut skall verkställas.
  • MIG 2006:6:En polismyndighet som inte särskilt förordnats av regeringen eller Migrationsverket att ombesörja verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning i ett säkerhetsärende är inte att anses som handläggande myndighet och därmed inte behörig att fatta beslut i fråga om förvar.

Allmänna bestämmelser

[K1]8 §  Lagen skall tillämpas så att en utlännings frihet inte begränsas mer än vad som är nödvändigt i varje enskilt fall.

Beskriver en proportionalitetsprincip (MIG 2006:5).

  • MIG 2012:17:Förutsättningarna för beslut om avskiljande och placering i häkte har varit uppfyllda när en förvarstagen, trots uppmaningar från personalen att upphöra med sitt beteende, fortsatt att hota och kränka övriga förvarstagna.
  • MIG 2011:14:En utlänning för vilken gäller ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut har bedömts kunna tas i förvar trots att uppehållsrätt åberopats.
  • MIG 2008:23:Grund för verkställighetsförvar föreligger när det finns anledning att anta att utlänningen kommer att hålla sig undan. Vid sådan bedömning behöver ett undanhållande inte bestå i ett konkret försök att leva gömd för verkställande myndighet, utan en bedömning av utlänningens agerande i vidare bemärkelse måste göras.
  • MIG 2011:3:En utlänning som utvisats på grund av brott och som hålls i förvar får inte placeras i häkte utan att en särskild prövning görs om utlänningen genom placeringen tillfogas onödiga frihetsinskränkningar.
  • MIG 2015:10:En utlänning ska utvisas enligt ett lagakraftvunnet beslut från Migrationsverket. Den omständigheten att en ny prövning av frågan om uppehållstillstånd har beviljats utgör ett temporärt verkställighetshinder. Om utlänningen tas i förvar är det dock fortfarande fråga om ett verkställighetsförvar.
  • MIG 2016:19:Det saknas lagstöd för att placera en utlänning som ska utvisas i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest direkt efter ett avtjänat fängelsestraff när denne inte är dömd till utvisning på grund av brottsligheten. Det finns då varken förutsättningar för att besluta om avskiljande eller synnerliga skäl för ett beslut om sådan placering.
  • MIG 2013:13:En utlänning med lagakraftvunnet utvisningsbeslut har ansökt om förlängning av sitt tidsbegränsade uppehållstillstånd meddelat med stöd av bl.a. 5 kap. 15 a § utlänningslagen innan tillståndet löpt ut. Utlänningens ansökan har ansetts kunna prövas enligt 5 kap. 15 a § utlänningslagen utan hinder av vad som föreskrivs i paragrafen om att ansökan ska ges in inom två veckor från att beslutet om utvisning eller avvisning vann laga kraft. Vid denna prövning har upprepad brottslighet i form av grovt rattfylleri som medfört tre kortare fängelsestraff ansetts utgöra särskilda skäl att vägra uppehållstillstånd enligt 5 kap. 17 § första stycket utlänningslagen. Även fråga om handläggande myndighet i fråga om förvar när verkställigheten av ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut inhiberats.
  • MIG 2006:5:Tillfälligt verkställighetshinder på grund av utdömt fängelsestraff medför inte att det inte är fråga om att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning enligt 10 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716). Polismyndighets beslut om förvar under löpande tidsfrist enligt 10 kap. 9 § fjärde stycket utlänningslagen och som inte föregåtts av en muntlig förhandling har inte ansetts utgöra ett nytt beslut om förvar i lagens mening och är därmed inte det beslut som är bärare av tvångsåtgärden.
  • MIG 2014:17:Synnerliga skäl för fortsatt förvar har ansetts finnas när en utlänning bl.a. har agerat på ett sådant sätt att ett försök att verkställa avlägsnandebeslutet har förhindrats. Uppsikt har inte ansetts vara en tillräcklig åtgärd.
  • MIG 2014:15:Synnerliga skäl för fortsatt förvar har inte ansetts föreligga när det bedömts vara ytterst oklart om och i så fall när en verkställighet skulle kunna ske beträffande en person som är dömd till utvisning p.g.a. brott och som varit förvarstagen i fem år och åtta månader. Ett fortsatt förvarstagande har inte ansetts stå i rimlig proportion till behovet av att underlätta verkställigheten.
  • MIG 2017:23:Om en asylsökande som ska överföras enligt Dublinförordningen tas i förvar först efter det att den mottagande medlemsstaten har accepterat återtagandet, får förvaret bestå i högst två månader.

[K1]9 §  Det som föreskrivs om avvisning och utvisning i denna lag gäller i tilllämpliga delar också för beslut om överföring enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning) (Dublinförordningen). Lag (2014:792).

Beslut om överföring enligt Dublinförordningen ersätter ett beslut om avvisning eller utvisning från Sverige, se MIG 2006:4. En överföring enligt Dublinförordningen innebär således att det inte sker någon materiell prövning av asylansökan i Sverige och ansökan om asyl skall därför inte avslås utan avvisas, se MIG 2006:4. Om däremot överföring enligt Dublinförordningen redan verkställts så förfaller talan såväl vad gäller förordnande av offentligt biträde som överföring enligt Dublinförordningen och den ska i en sådan situation avskrivas, se MIG 2006:4.

  • MIG 2010:9:Rätt till offentligt biträde såvitt avser förvar kan föreligga för en utlänning som hållits i förvar sedan mer än tre dagar och det är fråga om verkställighet av ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen.
  • MIG 2010:21:Asylförfarandet i en av EU:s medlemsstater har bedömts vara så bristfälligt att en överföring av en asylsökande dit i enlighet med Dublinförordningen inte är förenlig med vare sig 12 kap. 1 § eller 2 § utlänningslagen och riskerar att strida mot artikel 3 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Även mottagningsförhållandena för asylsökande i medlemsstaten har ansetts vara så undermåliga att verkställigheten av ett beslut att överföra en person dit med stöd av förordningen riskerar att vara oförenlig med både 12 kap. 1 § utlänningslagen och artikel 3 i konventionen. Det har därför vid tidpunkten för avgörandet bedömts föreligga skäl att med stöd av artikel 3.2 i Dublinförordningen göra undantag från förordningens ansvarighetskriterier och i stället pröva asylansökan i Sverige.
  • MIG 2012:20:En utlänning kan inte få status som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande i förhållande till en stat som utlänningen inte är medborgare i (undantaget statslösa personer). Då en annan EU-stat är ansvarig för prövningen enligt Dublinförordningen ska de skyddsskäl som utlänningen åberopar mot den EU-staten prövas inom ramen för den prövning som sker vid tillämpningen av Dublinförordningen. Det som då ska bedömas är om överföringen skulle strida mot bestämmelserna i 12 kap. 1 och 2 §§ utlänningslagen och artikel 3 i Europakonventionen.
  • MIG 2006:4:Ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen ersätter ett beslut om avvisning eller utvisning från Sverige och skall förenas med en avvisning av asylansökan.
  • MIG 2008:28:Att en ansökan om asyl i Sverige återkallas efter Migrationsverkets beslut om överföring enligt Dublinförordningen, medför inte i sig att förordningen inte längre ska tillämpas.
  • MIG 2014:3:En domstol kan inte pröva om Migrationsverket borde ha tillämpat 12 kap. 18 § utlänningslagen vid en ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning när det finns ett lagakraftvunnet beslut om överföring enligt Dublinförordningen som ska verkställas.
  • MIG 2007:4:Migrationsverket skall ha muntlig handläggning även i de ärenden som kan utmynna i ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen. Vid den muntliga handläggningen skall den asylsökande ges möjlighet att svara på frågan om det föreligger några omständigheter som gör att Dublinförordningen inte skall tillämpas.
  • MIG 2013:18:En tredjelandsmedborgare har ansökt om asyl i Sverige. Eftersom han var gift med en i Sverige bosatt EES-medborgare med uppehållsrätt i Sverige, hade tredjelandsmedborgaren också uppehållsrätt i Sverige. Ett beslut om överföring enligt reglerna i Dublinförordningen av en utlänning med uppehållsrätt i Sverige innebär att han eller hon inte kan utöva denna rätt och det går därför i normalfallet inte att verkställa ett sådant beslut om den asylsökande har uppehållsrätt i Sverige. Det fanns därför skäl för att med stöd av artikel 3.2 i Dublinförordningen ta upp asylansökan till sakprövning i Sverige.
  • MIG 2015:17:Av en dom från Europadomstolen (Tarakhel mot Schweiz) följer att när en familj med underåriga barn ska överföras till Italien i enlighet med Dublinförordningen måste det finnas garantier om att familjen kommer att tas emot på ett lämpligt sätt. Den generella garanti som Italien utfärdat är inte tillräckligt preciserad för att uppfylla de krav som Europadomstolen uppställer. Ytterligare individuella garantier måste hämtas in innan överföringen av familjen kan verkställas. Migrationsverkets utfästelse i beslutet om överföring att detta ska ske på verkställighetsstadiet får godtas.
  • MIG 2016:4:Dublinförordningens bestämmelse att en sökande ska ha rätt till överklagande eller omprövning i domstol medför att ett beslut av Polismyndigheten om överföring enligt Dublinförordningen måste överklagas till migrationsdomstolen.
  • MIG 2008:32:Bestämmelserna i 12 kap. 19 § utlänningslagen om ny prövning av frågan om uppehållstillstånd är inte tillämpliga i ett lagakraftvunnet ärende om verkställighet av ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen.
  • MIG 2014:29:Bestämmelsen om offentligt biträde i 18 kap. 1 § utlänningslagen kan tillämpas hos Migrationsverket i ärenden där frågan om överföring enligt Dublinförordningen har aktualiserats. Verket bör dock som regel kunna förutsätta att behov av biträde saknas. Även hos migrationsdomstol i ett överklagat mål om överföring enligt Dublinförordningen kan bestämmelsen tillämpas. Det får dock antas att behov av biträde saknas om överklagandet bedöms sakna rimliga utsikter till framgång.
  • MIG 2017:23:Om en asylsökande som ska överföras enligt Dublinförordningen tas i förvar först efter det att den mottagande medlemsstaten har accepterat återtagandet, får förvaret bestå i högst två månader.
  • MIG 2013:23:Migrationsverket kan i ärenden om överföring enligt Dublinförordningen inte åläggas ett utredningsansvar som innebär att verket måste försäkra sig om att asylsökande inte riskerar att sändas vidare till hemlandet från den stat som är ansvarig för asylprövningen enligt förordningen. En överföring av asylsökande till Italien har vidare inte ansetts strida mot 12 kap. 1 § och 2 § utlänningslagen och artikel 3 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter med anledning av asylförfarandet och mottagningsförhållandena i det landet. Med hänsyn till att verkställighet av överföringsbesluten emellertid har bedömts strida mot skyddet för familjelivet i artikel 8 i Europakonventionen, ska prövningen av asylansökningarna ske i Sverige.

[K1]10 §  I fall som rör ett barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver.

Här anges Principen om barnets bästa. Principen om barnets bästa ska appliceras på alla områden, se även prop. 1996/97:25 s. 244 ff där det framgår att utlänningslagen är en lagstiftning där barnets intresse måste vägas mot andra samhällsintressen.

  • MIG 2008:13:Sociala problem i hemlandet bör regelmässigt lösas i samråd med hemlandets sociala myndigheter och utgör principiellt inte synnerliga skäl för att bevilja uppehållstillstånd.
  • MIG 2009:9:Synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen har vid en sammantagen bedömning ansetts föreligga för ett ensamkommande barn utan anhöriga i Sverige vars framtida psykosociala utveckling och hälsa på ett avgörande sätt skulle äventyras om han tvingades återvända till hemlandet. Härvid beaktades också de omständigheter som bidragit till pojkens allvarliga hälsotillstånd, hans avsaknad av kontaktnät i hemlandet samt de rådande förhållandena i hans hemland.
  • MIG 2009:31:I mål om uppehållstillstånd har en kvinna med barn beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige med stöd av 5 kap. 6 § utlänningslagen på grund av risken för social utstötning vid ett återvändande till hemlandet. Vid den sammantagna bedömningen av om det förelegat synnerligen ömmande omständigheter har särskild hänsyn tagits till att kvinnan inte vistats i hemlandet på cirka 14 år och till att kvinnan och barnet saknat ett socialt nätverk i hemlandet (I). Däremot har en ensamstående man som inte vistats i sitt hemland på cirka 14 år och som saknat släkt i hemlandet inte beviljats uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter (II).
  • MIG 2014:7:När föräldrar, på grund av ett barns situation i hemlandet, beslutat att skicka iväg barnet till Sverige för att bo tillsammans med släktingar har det särskilda beroendeförhållandet mellan familjemedlemmarna som funnits i hemlandet brutits. Familjen kan därför inte beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 3 a § första stycket 2 utlänningslagen. Det har inte heller ansetts finnas synnerliga skäl enligt 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen för att bevilja familjen uppehållstillstånd i Sverige.
  • MIG 2013:6:Ett barn, som lider av livshotande leukemi, har tillsammans med sin förälder beviljats uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Eftersom barnets behov av avancerad vård och behandling har bedömts vara av övergående natur har uppehållstillstånden tidsbegränsats.
  • MIG 2017:11:En asylsökande som tjänstgjort som läkare inom sitt lands säkerhetstjänst har ansetts ha ett sådant individuellt ansvar för de brott mot mänskligheten som begåtts där att han är utesluten från internationellt skydd. Handlingarna har också ansetts utgöra ett sådant hot mot allmän ordning och säkerhet i Sverige att uppehållstillstånd inte kan beviljas på grund av anknytning.
  • MIG 2008:19:Hinder mot att meddela återreseförbud har ansetts föreligga, trots att sökanden har icke-bagatellartade vandelsanmärkningar, eftersom det men som utlänningens barn i Sverige kan tänkas lida väger över intresset av att meddela återreseförbud. Vidare har muntlig förhandling i migrationsdomstolen inte ansetts obehövlig.
  • NJA 2007 s. 425:En man som gjort sig skyldig till våldtäkt har utvisats ur Sverige trots att han har fem underåriga barn i landet.
  • MIG 2009:8:Synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen har inte ansetts föreligga för ett ensamkommande barn utan anhöriga i Sverige.
  • MIG 2010:6:Vilket beviskrav som ska tillämpas vid bedömningen av om det föreligger synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen är beroende av vilka omständigheter som åberopas som grund för uppehållstillstånd med stöd av den bestämmelsen. När situationen i hemlandet åberopas som grund måste sökanden göra sannolikt att det föreligger en risk för social utstötning eller andra svårigheter vid ett återvändande till hemlandet. Sökandens berättelse om omständigheter som påstås medföra en risk för svårigheter efter hemkomsten får, i den mån bevisningen om detta brister, därvid godtas om den framstår som trovärdig och sannolik.
  • MIG 2009:33:Synnerliga skäl enligt 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen har inte ansetts föreligga för en familj som vistats i Sverige under nio års tid till följd av mannens arbete vid en utländsk beskickning. Inte heller har synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen ansetts föreligga.
  • MIG 2010:16:När grunden för ett barns permanenta uppehållstillstånd varit anknytningen till en förälder bosatt i Sverige har avsaknaden hos föräldern av avsikt att bo tillsammans med barnet ansetts utgöra grund för återkallelse av barnets permanenta uppehållstillstånd.
  • MIG 2014:30:Umgänge två timmar varje vecka under nio månader per år med fyraårigt barn utgör ett umgänge som inte är av begränsad omfattning. Uppehållstillstånd får då beviljas om inte umgänget kan utövas utan att tillstånd beviljas.
  • MIG 2015:23:Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl mot att meddela ett återreseförbud för ett ensamkommande barn måste barnets möjligheter att delta i förberedelserna inför ett återvändande till hemlandet bedömas i förhållande till dess ålder och mognad samt hur situationen i hemlandet ser ut. Att Migrationsverket har ett särskilt ansvar för ensamkommande barn måste också beaktas.
  • MIG 2011:6:I mål om uppehållstillstånd där sökandena åberopat skyddsbehov gentemot övergrepp som begås i ”hederns namn” har sökandena bedömts sakna möjligheter att få ett effektivt skydd av myndigheterna i hemlandet.

[K1]11 §  När frågor om tillstånd enligt denna lag skall bedömas och ett barn berörs av ett beslut i ärendet skall, om det inte är olämpligt, barnet höras. Den hänsyn skall tas till det barnet har sagt som barnets ålder och mognad motiverar.

Prop. 2013/14:81: Paragrafen innehåller vissa bestämmelser om förelägganden.

[K1]12 §  En ansökan om uppehållstillstånd som grundar sig på sådana omständigheter som anges i 4 kap. 2 a § ska handläggas som en ansökan om asyl. Lag (2009:1542).

[K1]13 §  Säkerhetsärenden skall handläggas skyndsamt.

Prop. 2013/14:81: Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från vissa krav som uppställs i kapitlet. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.

[K1]14 §  Om en utlänning har ansökt om uppehållstillstånd, statusförklaring, resedokument eller ställning som varaktigt bosatt och Säkerhetspolisen har ansökt om att utlänningen ska utvisas enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll, ska ansökningarna handläggas tillsammans enligt lagen om särskild utlänningskontroll.

[S2]En ansökan om uppehållstillstånd, statusförklaring, resedokument eller ställning som varaktigt bosatt av en utlänning som är utvisad enligt lagen om särskild utlänningskontroll eller har meddelats motsvarande beslut enligt äldre lag och befinner sig i Sverige, ska handläggas enligt den lagen. Lag (2014:198).

[K1]15 §  Ska det vid tillämpningen av denna lag göras en bedömning av om det finns risk för att en utlänning avviker, får hänsyn endast tas till om denne

  1. tidigare har hållit sig undan,
  2. har uppgett att han eller hon inte har för avsikt att lämna landet efter ett beslut om avvisning eller utvisning,
  3. har uppträtt under någon identitet som var felaktig,
  4. inte har medverkat till att klarlägga sin identitet och därigenom försvårat prövningen av sin ansökan om uppehållstillstånd,
  5. medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller undanhållit väsentlig information,
  6. tidigare har överträtt ett meddelat återreseförbud,
  7. har dömts för ett brott som kan leda till fängelse, eller
  8. har utvisats av allmän domstol på grund av brott. Lag (2012:129).

Migrationsverket får inte som krav för att ska anses som medverkande i utredningen av sitt ärende kräva att sökanden lämnar Sverige och istället vänder sig till en svensk beskickning i ett land där han har rätt att vistas, se MiÖD UM 414-11

Prop. 2011/12:60: 2. har uppgett att han eller hon inte har för avsikt att lämna landet efter ett beslut om avvisning eller utvisning,

  • MIG 2013:3:Den i utlänningslagen angivna sammanlagda längsta förvarstiden på tolv månader (tolvmånadersperioden) avser enbart den tid då en utlänning hålls i förvar för att förbereda och genomföra verkställigheten av ett lagakraftvunnet beslut att avlägsna honom eller henne ur Sverige (verkställighetsförvar). Om utlänningen redan hålls i förvar på någon annan grund när beslutet om verkställighetsförvar fattas är utgångspunkten för beräkningen av tolvmånadersperioden den dag då avlägsnandebeslutet vann laga kraft.
  • MIG 2015:10:En utlänning ska utvisas enligt ett lagakraftvunnet beslut från Migrationsverket. Den omständigheten att en ny prövning av frågan om uppehållstillstånd har beviljats utgör ett temporärt verkställighetshinder. Om utlänningen tas i förvar är det dock fortfarande fråga om ett verkställighetsförvar.
  • MIG 2014:2:Det finns inte förutsättningar för förvar när en utlänning är intagen i en kriminalvårdsanstalt. Ett beslut om förvar ska därför upphävas om den förvarstagne börjar avtjäna ett fängelsestraff.
  • MIG 2014:17:Synnerliga skäl för fortsatt förvar har ansetts finnas när en utlänning bl.a. har agerat på ett sådant sätt att ett försök att verkställa avlägsnandebeslutet har förhindrats. Uppsikt har inte ansetts vara en tillräcklig åtgärd.
  • MIG 2015:5:Utlänningslagens förvarsbestämmelser är inte tillämpliga när det är fråga om ett förvar som regleras enligt Dublinförordningen. Dublinförordningens krav på att det ska föreligga en betydande risk för att en person ska avvika innebär ett högre krav än vad som gäller för förvar enligt utlänningslagen.

[K1]16 §  Bestämmelser om gränspassage finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna). Lag (2018:30).

Prop. 2014/15:32: förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna).

Paragrafen, som är ny, innehåller en hänvisning till bestämmelserna om gränspassage för personer i gränskodexen. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.1.

2 kap. Villkor för att en utlänning skall få resa in i samt vistas och arbeta i Sverige

Pass

[K2]1 §  En utlänning som reser in i eller vistas i Sverige skall ha pass.

Vissa undantag från denna regel ges i 8-10 §§ UtlL och 2 kap.1-2 §§ UtlF.

  • MIG 2007:56:En tredjelandsmedborgare som är anhörig till en EES-medborgare med uppehållsrätt skall uppvisa ett giltigt pass för att styrka sin uppehållsrätt. En sådan person skall få möjlighet att styrka sin uppehållsrätt innan frågan om avlägsnande avgörs.
  • MIG 2011:11:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd grundad på anknytning enligt 5 kap. 3 § första stycket 1 utlänningslagen, alternativt 5 kap. 3 a § första stycket 1 samma lag, krävs att sökandens identitet är klarlagd när han eller hon ansöker om uppehållstillstånd från hemlandet eller något annat land och det endast kan bli fråga om att bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
  • MIG 2007:30:Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan inte beviljas om utlänningen inte innehar ett giltigt pass. Undantaget i 4 kap. 23 § utlänningsförordningen innebär inget generellt undantag från kravet på pass utan endast från kravet på att passet skall vara giltigt under hela den tid som det tillfälliga uppehållstillståndet gäller.
  • MIG 2009:7:För att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska kunna beviljas krävs att sökanden uppvisar sitt pass i original för berörd svensk myndighet.
  • MIG 2009:35:Ett beslut om tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats av migrationsdomstol har ansetts vara överklagbart av utlänning som yrkat permanent uppehållstillstånd.
  • MIG 2014:16:I mål om familjeåterförening är det inte en förutsättning för att bevislättnad rörande en sökande förälders identitet ska kunna komma i fråga att både föräldrar och barn levt tillsammans utomlands i hushållsgemenskap. Då makarna sammanbott stadigvarande i hemlandet och sökanden förmått göra sin identitet sannolik, samt då det inte kommit fram något skäl som talade mot det, beviljades sökanden permanent uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin hustru.
  • NJA 2009 s. 424:Fråga om den som utan vinstsyfte har hjälpt nära släktingar att passera över s.k. inre gräns till Sverige kan dömas för människosmuggling.
  • MIG 2007:54:En utlänning, som åberopat anknytning till Sverige genom här bosatt maka, vägrades ett tidsbegränsat uppehållstillstånd redan på den grunden att han saknade pass.

[K2]1 a §  Om en utlänning inte har någon handling som gäller som pass och saknar möjlighet att skaffa en sådan handling, får Migrationsverket utfärda ett främlingspass för honom eller henne.

[S2]Har en utlänning beviljats uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande enligt 4 kap.2 eller 2 a § eller beviljats skyddsstatusförklaring enligt 4 kap. 3 c §, ska Migrationsverket utfärda ett främlingspass för utlänningen, om han eller hon inte kan få ett nationellt pass. Främlingspass ska dock inte utfärdas om tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver att så inte sker.

[S3]Migrationsverket får utfärda främlingspass även i andra fall, om det finns särskilda skäl. Lag (2014:778).

Prop. 2013/14:217: möjlighet att skaffa en sådan handling, får Migrationsverket utfärda ett främlingspass för honom eller henne.

Har en utlänning beviljats uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § eller beviljats skyddsstatusförklaring enligt 4 kap. 3 c §, ska Migrationsverket utfärda ett främlingspass för utlänningen, om han eller hon inte kan få ett nationellt pass. Främlingspass ...

[K2]2 §  Regeringen får meddela föreskrifter om i vilka fall svenska myndigheter får utfärda pass för utlänningar.

[S2]Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Migrationsverket får meddela föreskrifter om vilka handlingar som får godtas som pass.

  • MIG 2007:30:Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan inte beviljas om utlänningen inte innehar ett giltigt pass. Undantaget i 4 kap. 23 § utlänningsförordningen innebär inget generellt undantag från kravet på pass utan endast från kravet på att passet skall vara giltigt under hela den tid som det tillfälliga uppehållstillståndet gäller.
  • MIG 2009:7:För att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska kunna beviljas krävs att sökanden uppvisar sitt pass i original för berörd svensk myndighet.

Visering

[K2]3 §  En utlänning som reser in i eller vistas i Sverige ska ha Schengenvisering eller nationell visering. Lag (2014:198).

Schengenvisering definieras i 1 kap. 4 §.

Prop. 2010/11:121: Paragrafen behandlar i vilka fall en utlänning ska ha visering för inresa och vistelse i Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

  • MIG 2013:20:En familjemedlem till en unionsmedborgare ska enligt rörlighetsdirektivet ges all den hjälp han eller hon behöver för att få visering. Detta medför en upplysningsskyldighet för den myndighet som prövar en viseringsansökan när det lämnas uppgifter som ger anledning att anta att sökanden omfattas av direktivet.
  • MIG 2012:19:En kvinna som ansökt om en Schengenvisering enligt bestämmelserna i viseringskodexen har styrkt det uppgivna syftet med sin resa till Sverige. Det har inte heller funnits rimliga tvivel på hennes avsikt att lämna medlemsstaternas territorium före viseringstidens slut.
  • MIG 2014:19:Ett tillförlitligt sponsoråtagande, som omfattar både resekostnader och uppehälle, kan räcka för att en person som ansöker om en enhetlig Schengenvisering ska anses ha visat att han eller hon har tillräckliga medel för sitt uppehälle, både under den planerade vistelsen och för resan tillbaka hem.
  • NJA 2009 s. 424:Fråga om den som utan vinstsyfte har hjälpt nära släktingar att passera över s.k. inre gräns till Sverige kan dömas för människosmuggling.
  • MIG 2018:9:För att en ansökan om Schengenvisering från en tredjelandsmedborgare som är familjemedlem till en unionsmedborgare ska handläggas enligt det påskyndade förfarandet i rörlighetsdirektivet krävs att sökanden följer med eller ansluter sig till en unionsmedborgare som utövar eller avser att utöva sin rätt till fri rörlighet i form av en verkningsfull vistelse i en annan medlemsstat än den där denne är medborgare. När huvudsyftet med unionsmedborgarens resa och vistelse är att turista ska endast viseringskodexen tillämpas.

Uppehållsrätt

[K2]3 a §  Bestämmelser om uppehållsrätt för EES-medborgare och deras familjemedlemmar finns i 3 a kap.Lag (2006:219).

Bestämmelserna om uppehållsrätt avser att värna och främja de grundläggande EU-rättsliga principerna om den fria rörligheten inom medlemsstaternas gemensamma marknad respektive rätten till bevarande av familjens enhet. Principen om familjens enhet följer av art. 181–188 UNHCR:s handbok och syftar till att hålla samman kärnfamiljen. Den tar sikte på den familj som flyktingen har vid det tillfälle då han eller hon flyr. De som omfattas är nära anhöriga till en flykting som normalt också beviljas uppehållstillstånd som flyktingar. De anhöriga som omfattas av principen om familjens enhet är make och minderåriga barn men även partner som någon ingått registrerat partnerskap med, se art. 2.2 i rörlighetsdirektivet. Sambo jämställas med make/maka vid tillämpningen av reglerna om uppehållsrätt och tolkas enligt Sambolag (2003:376), se MIG 2011:17. Samboskap kan uppstå även efter inresa i Sverige, se MIG 2011:17, men får inte ha skett uteslutande i syfte att få uppehållsrätt, se MIG 2009:11.

Undantag från regel om familjemedlem finns i 5 kap. 18 § där någon som förvisso inte är, men i praktiken varit som en förälder, för den som i Sverige och som beviljats uppehållstillstånd sedan den varit mycket liten kan räknas som familjemedlem, se MIG 2007:2.

Uppehållstillstånd

[K2]4 §  Uppehållstillstånd är ett tillstånd att vistas i Sverige under viss tid (tidsbegränsat uppehållstillstånd) eller utan tidsbegränsning (permanent uppehållstillstånd). Den som har uppehållstillstånd eller ställning som varaktigt bosatt i Sverige får, om villkoret i 1 § är uppfyllt, resa in i Sverige. Lag (2014:198).

En tredjelandsmedborgare har inte självständig rätt att uppehålla sig i Sverige (sekundär uppehållsrätt) utan härleds från, och är beroende av, den uppehållsrätt en unionsmedborgare (primär uppehållsrätt) har med vissa undantag för EES-medborgare enligt 3 a kap..

  • NJA 2009 s. 424:Fråga om den som utan vinstsyfte har hjälpt nära släktingar att passera över s.k. inre gräns till Sverige kan dömas för människosmuggling.
  • MIG 2007:31:Genom att först i migrationsdomstolen yrka uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin svenska hustru har sökanden inte ändrat sin talan utan den avser fortfarande samma sak, nämligen frågan om sökanden är berättigad till uppehållstillstånd i Sverige.
  • MIG 2007:54:En utlänning, som åberopat anknytning till Sverige genom här bosatt maka, vägrades ett tidsbegränsat uppehållstillstånd redan på den grunden att han saknade pass.

[K2]6 §  Regeringen får meddela föreskrifter om att utlänningar skall ha uppehållstillstånd redan efter en kortare vistelsetid i Sverige än tre månader.

Arbetstillstånd

[K2]7 §  Arbetstillstånd är ett tillstånd att arbeta i Sverige. En utlänning som skall arbeta i Sverige på grund av anställning här eller utomlands skall ha arbetstillstånd.

Kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd

Undantag från kraven på pass, visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd

[K2]8 §  Kravet på pass enligt 1 § för inresa gäller inte för en utlänning som är medborgare i en Schengenstat om han eller hon reser eller har rest in i Sverige direkt från en Schengenstat.

[S2]Kravet på pass enligt 1 § för vistelse gäller inte för en medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge och inte heller för en utlänning som är medborgare i en annan Schengenstat om han eller hon har rest in i Sverige direkt från en Schengenstat. Lag (2014:198).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §.

  • MIG 2007:56:En tredjelandsmedborgare som är anhörig till en EES-medborgare med uppehållsrätt skall uppvisa ett giltigt pass för att styrka sin uppehållsrätt. En sådan person skall få möjlighet att styrka sin uppehållsrätt innan frågan om avlägsnande avgörs.
  • MIG 2007:30:Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan inte beviljas om utlänningen inte innehar ett giltigt pass. Undantaget i 4 kap. 23 § utlänningsförordningen innebär inget generellt undantag från kravet på pass utan endast från kravet på att passet skall vara giltigt under hela den tid som det tillfälliga uppehållstillståndet gäller.
  • MIG 2007:31:Genom att först i migrationsdomstolen yrka uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin svenska hustru har sökanden inte ändrat sin talan utan den avser fortfarande samma sak, nämligen frågan om sökanden är berättigad till uppehållstillstånd i Sverige.

[K2]8 a §  Kravet på visering enligt 3 § gäller inte för en utlänning som

  1. är EES-medborgare,
  2. har uppehållskort eller permanent uppehållskort som har utfärdats i Sverige eller av en behörig myndighet i en annan EES-stat,
  3. har uppehållstillstånd,
  4. har ställning som varaktigt bosatt i Sverige, eller
  5. återtas enligt 6 a kap. 14 § eller 6 b kap. 19 §.

[S2]Kravet på visering enligt 3 § för inresa gäller inte heller för en utlänning som återtas enligt 4 kap. 5 d § eller 5 a kap. 7 §. Lag (2018:67).

Prop. 2017/18:34: Paragrafen innehåller undantag från kravet på visering enligt 3 §. Övervägandena finns i avsnitt 10.4. I paragrafen genomförs delvis artikel 23.5.

[K2]8 b §  Kravet på uppehållstillstånd enligt 5 § gäller inte för en utlänning som

  1. är medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge,
  2. har uppehållsrätt, eller
  3. har visering för längre tid än tre månader. Lag (2014:198).

  • MIG 2017:17:En utlänning som har permanent uppehållsrätt i Sverige har en sådan stark rätt att vistas här att det är möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till den personen.

[K2]8 c §  Kravet på arbetstillstånd enligt 7 § gäller inte för en utlänning som

  1. är medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge,
  2. har uppehållsrätt, eller
  3. har permanent uppehållstillstånd. Lag (2014:198).

[K2]9 §  Regeringen får meddela föreskrifter om att utlänningar i andra fall än de som anges i 88 c §§ får resa in i Sverige samt vistas och arbeta här utan pass, visering, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd. Lag (2014:198).

  • MIG 2007:30:Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan inte beviljas om utlänningen inte innehar ett giltigt pass. Undantaget i 4 kap. 23 § utlänningsförordningen innebär inget generellt undantag från kravet på pass utan endast från kravet på att passet skall vara giltigt under hela den tid som det tillfälliga uppehållstillståndet gäller.
  • MIG 2007:31:Genom att först i migrationsdomstolen yrka uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin svenska hustru har sökanden inte ändrat sin talan utan den avser fortfarande samma sak, nämligen frågan om sökanden är berättigad till uppehållstillstånd i Sverige.
  • MIG 2007:54:En utlänning, som åberopat anknytning till Sverige genom här bosatt maka, vägrades ett tidsbegränsat uppehållstillstånd redan på den grunden att han saknade pass.

[K2]10 §  Bestämmelserna om krav på pass, visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd tillämpas inte för

  1. diplomatiska tjänstemän och avlönade konsulära tjänstemän som är anställda i Sverige av främmande stater samt deras familjer och deras anställda, och
  2. främmande staters kurirer.

[S2]Regeringen får meddela föreskrifter om att bestämmelserna om krav på pass, visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd gäller i viss utsträckning för de personer som anges i första stycket.

[S3]I fråga om andra utlänningar som är berättigade till förmåner enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall skall de inskränkningar iakttas som följer av den lagen.

  • MIG 2007:30:Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan inte beviljas om utlänningen inte innehar ett giltigt pass. Undantaget i 4 kap. 23 § utlänningsförordningen innebär inget generellt undantag från kravet på pass utan endast från kravet på att passet skall vara giltigt under hela den tid som det tillfälliga uppehållstillståndet gäller.
  • MIG 2007:31:Genom att först i migrationsdomstolen yrka uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin svenska hustru har sökanden inte ändrat sin talan utan den avser fortfarande samma sak, nämligen frågan om sökanden är berättigad till uppehållstillstånd i Sverige.

3 kap. Visering

[K3]1 §  Villkor för beviljande av Schengenvisering finns i viseringskodexen. Lag (2011:705).

Shengenvisering definieras i 1 kap. 4 §, Karta över Shengenvisering, samt en detaljerad lista över alla världens länder. Artikel 21 i viseringskodexen handlar om kontroll av inresevillkoren och riskbedömning. Särskild uppmärksamhet bör i det sammanhanget ägnas åt att bedöma huruvida sökanden utgör en risk för olaglig invandring och huruvida han eller hon har för avsikt att lämna medlemsstaternas territorium när viseringen löper ut (artikel 21.1). Av artikel 21.3 b-c i kodexen framgår att konsulatet, när det kontrollerar om sökanden uppfyller inresevillkoren, bl.a. ska kontrollera sökandens skäl rörande den avsedda vistelsens syfte och om personen finns på en spärrlista i SIS i syfte att vägras inresa. I handledningens del II punkt 7.1 under rubriken ”Grundläggande principer” (se även 1 kap. 4a §), anges angående den prövning som ska ske enligt viseringskodexens artikel 21, att hur ingående granskningen bör vara beror på den risk som den sökande utgör med hänsyn tagen till hans eller hennes nationalitet, lokala förhållanden, profil och personliga historia. Varje ansökan ska bedömas för sig och på grundval av all tillgänglig information. Även den socioekonomiska situationen ska bedömas på så vis att en arbetslös sökande kan ha en mycket stabil ekonomisk situation och en högavlönad sökande kan överväga olaglig invandring av personliga skäl, se [punkt 7.12 i handledningen. I MIG 2012:19 bedömdes

  1. det uppgivna syftet med resan vara logiskt och trovärdigt,
  2. ifall det fanns rimliga tvivel till sökandens avsikt, att innan den sökta viseringen löpte ut lämna medlemsstaternas territorium.
  3. de lokala förhållandena och den allmänna situationen i hemlandet
  4. sökandens personliga situation inklusive familjeförhållanden.

Prop. 2010/11:121: Paragrafen innehåller en hänvisning till viseringskodexens bestämmelser.

  • MIG 2017:5:En utlänning som ansökt om Schengenvisering enligt bestämmelserna i viseringskodexen har under en tidigare vistelse i Sverige med visering beviljats uppehållstillstånd med stöd av utlänningslagens regler om förlängning av ett pågående besök. Den omständigheten innebär inte i sig att det finns rimliga tvivel på utlänningens avsikt att lämna medlemsstaternas territorium innan den sökta viseringen löper ut eller tillförlitligheten hos dennes utsagor.
  • MIG 2013:20:En familjemedlem till en unionsmedborgare ska enligt rörlighetsdirektivet ges all den hjälp han eller hon behöver för att få visering. Detta medför en upplysningsskyldighet för den myndighet som prövar en viseringsansökan när det lämnas uppgifter som ger anledning att anta att sökanden omfattas av direktivet.
  • MIG 2012:19:En kvinna som ansökt om en Schengenvisering enligt bestämmelserna i viseringskodexen har styrkt det uppgivna syftet med sin resa till Sverige. Det har inte heller funnits rimliga tvivel på hennes avsikt att lämna medlemsstaternas territorium före viseringstidens slut.
  • MIG 2014:19:Ett tillförlitligt sponsoråtagande, som omfattar både resekostnader och uppehälle, kan räcka för att en person som ansöker om en enhetlig Schengenvisering ska anses ha visat att han eller hon har tillräckliga medel för sitt uppehälle, både under den planerade vistelsen och för resan tillbaka hem.
2 § Har upphävts genom lag (2011:705).
3 § Har upphävts genom lag (2011:705).

[K3]4 §  Om det finns särskilda skäl får nationell visering beviljas. En sådan visering ger tillstånd att resa in i och vistas i Sverige. Viseringen får endast beviljas för längre tid än tre månader, dock högst ett år. Den får beviljas för längre tid än utlänningens pass gäller endast när det finns särskilda skäl. Lag (2011:705).

Beslutande myndigheter

[K3]5 §  Beslut om Schengenvisering får utöver vad som följer av viseringskodexen meddelas av Migrationsverket. Beslut om nationell visering får meddelas av Migrationsverket och Regeringskansliet. Lag (2011:705).

Bemyndiganden

[K3]6 §  Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Migrationsverket får meddela föreskrifter om att andra myndigheter har rätt att besluta om visering.

[S2]Regeringen får meddela föreskrifter om att ett organ som är knutet till Sveriges exportråd har rätt att bevilja visering.

[S3]Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Regeringskansliet får ingå överenskommelse med en Schengenstat om att den statens behöriga myndigheter får besluta om Schengenvisering.

[S4]Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Regeringskansliet får besluta om samarbete med en extern tjänsteleverantör eller med en kommersiell mellanhand i enlighet med viseringskodexen. Lag (2011:705).

Prop. 2010/11:121: Paragrafen innehåller bemyndiganden om viseringar, om överenskommelser med andra Schengenstater och om samarbete med externa tjänsteleverantörer och kommersiella mellanhänder. Övervägandena finns i avsnitt 7.9.

[K3]7 §  Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om visering.

3 a kap. Uppehållsrätt för EES-medborgare m.fl.

Bestämmelserna i 3 a kap.utlänningslagen har utformats för att genomföra rörlighetsdirektivet i svensk rätt som i sin tur bygger på bestämmelserna om unionsmedborgarskap i artikel 20 och den fria rörlighet för unionsmedborgare i artikel 21 i Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt (FEUF). art. 20 FEUF utgör även hinder för nationella åtgärder som medför att unionsmedborgare fråntas möjligheten att faktiskt åtnjuta kärnan i de rättigheter som tillkommer dem i kraft av unionsmedborgarskapet, MIG 2011:17.

Allmänna bestämmelser

[K3a]1 §  Med uppehållsrätt avses en rätt för EES-medborgare och deras familjemedlemmar att vistas i Sverige mer än tre månader utan uppehållstillstånd i enlighet med vad som sägs i detta kapitel. Lag (2006:219).

Med stöd av preambeln i rörlighetsdirektivet p. 10 framgår att uppehållsrätt överstigande tre månader bör vara underkastad vissa villkor till förhindrande av att personer som utövar sin rätt till fri rörlighet blir en orimlig belastning för den mottagande statens sociala biståndssystem under den första tiden av vistelsen. Villkor anges i 3 §. Familjemedlem se 2 kap. 3 a §.

  • MIG 2009:11:Uppehållsrätt föreligger inte för tredjelandsmedborgare som ingått äktenskap uteslutande i syfte att kringgå bestämmelserna om inresa och uppehälle för medborgare i tredje land.
  • MIG 2016:9:Ett utländskt barn kan inte beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till en förälder som har uppehållsrätt men inte uppehållstillstånd, eftersom en sådan utlänning inte kan vara anknytningsperson.
  • MIG 2007:56:En tredjelandsmedborgare som är anhörig till en EES-medborgare med uppehållsrätt skall uppvisa ett giltigt pass för att styrka sin uppehållsrätt. En sådan person skall få möjlighet att styrka sin uppehållsrätt innan frågan om avlägsnande avgörs.
  • MIG 2011:17:En tredjelandsmedborgare, som är sambo med en EES-medborgare och som har blivit sambo med den senare först i Sverige, kan i princip härleda en uppehållsrätt för egen del från EES-medborgaren. En tredjelandsmedborgare kan emellertid inte härleda någon uppehållsrätt i Sverige från en person som, förutom att vara EES-medborgare, även är svensk medborgare.
  • MIG 2014:8:För att en tredjelandsmedborgare ska ha uppehållsrätt i Sverige på den grunden att denne, för sin försörjning, är beroende av en här bosatt unionsmedborgare måste beroendeförhållandet styrkas med övertygande bevisning. Det får däremot inte ställas krav på att tredjelandsmedborgaren ska ha försökt försörja sig själv i hemlandet. Eventuell avsikt att arbeta i Sverige får inte heller beaktas.
  • MIG 2013:18:En tredjelandsmedborgare har ansökt om asyl i Sverige. Eftersom han var gift med en i Sverige bosatt EES-medborgare med uppehållsrätt i Sverige, hade tredjelandsmedborgaren också uppehållsrätt i Sverige. Ett beslut om överföring enligt reglerna i Dublinförordningen av en utlänning med uppehållsrätt i Sverige innebär att han eller hon inte kan utöva denna rätt och det går därför i normalfallet inte att verkställa ett sådant beslut om den asylsökande har uppehållsrätt i Sverige. Det fanns därför skäl för att med stöd av artikel 3.2 i Dublinförordningen ta upp asylansökan till sakprövning i Sverige.
  • HFD 2016:39:Fråga om vilka krav på bevisning som gäller för att styrka uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt) i ett folkbokföringsärende.
  • MIG 2009:37:EES-medborgares familjemedlemmar kan få undantag från huvudregeln i 5 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716) om att en utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En sådan ansökan om uppehållstillstånd kan i enlighet med 4 kap. 17 § utlänningsförordningen (2006:97) prövas trots att de befinner sig här i landet. Vidare förhindrar inte det förhållandet att ett äktenskap mellan tredjelandsmedborgaren och EES-medborgaren ingåtts först i Sverige att uppehållsrätt kan föreligga.
  • MIG 2012:10:För att en EES-medborgares familjemedlem, som är tredjelandsmedborgare, ska ha permanent uppehållsrätt i Sverige måste han eller hon under en femårig vistelsetid här ha uppfyllt villkoren för uppehållsrätt. Även vistelsetid som varit förlagd till tiden före rörlighetsdirektivets införlivande i svensk rätt beaktas. Att personen i fråga under vistelsetiden har innehaft ett EES-tillstånd innebär i sig inte att han eller hon har uppfyllt villkoren för uppehållsrätt.

[K3a]2 §  Med familjemedlem till EES-medborgare avses i denna lag en utlänning som följer med eller i Sverige ansluter sig till en EES-medborgare och som är

  1. make eller sambo till EES-medborgaren,
  2. släkting i rakt nedstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning eller är under 21 år,
  3. släkting i rakt uppstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning, eller
  4. annan familjemedlem, om familjemedlemmen i det land som han eller hon har kommit från är beroende av EES-medborgaren för sin försörjning eller ingår i EES-medborgarens hushåll eller om det av allvarliga hälsoskäl absolut krävs att EES-medborgaren personligen tar hand om familjemedlemmen.

[S2]Med familjemedlem till EES-medborgare avses i denna lag även en utlänning med sådan familjeanknytning som anges i första stycket till en svensk medborgare som återvänder till Sverige efter att ha utnyttjat sin rätt till fri rörlighet enligt rörlighetsdirektivet och som utlänningen har följt med eller anslutit sig till när den svenska medborgaren utnyttjat sin rätt till fri rörlighet. Lag (2014:198).

Motsvarar artikel 2.2 i rörlighetsdirektivet. Familjemedlem se 2 kap. 3 a §. Rätten för familjemedlem att "följa med eller i Sverige ansluta sig till" i 1 st. är att tolka som att tredjelandsmedborgare vilka är familjemedlemmar till EES-medborgare har rätt att ansluta sig till EES-medborgare i en medlemsstat. Detta gäller oavsett om denne antingen bosatt sig i medlemsstaten före eller efter att ha bildat familj eller om en tredjelandsmedborgare först efter inresan till Sverige träffar och flyttar samman med EES-medborgaren, se KamR UM 5590-08. Make och sambo skulle jämställs vid tillämpningen av reglerna om uppehållsrätt enligt denna paragraf, se MIG 2011:17 och Metockfallet.

  • MIG 2009:11:Uppehållsrätt föreligger inte för tredjelandsmedborgare som ingått äktenskap uteslutande i syfte att kringgå bestämmelserna om inresa och uppehälle för medborgare i tredje land.
  • MIG 2016:9:Ett utländskt barn kan inte beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till en förälder som har uppehållsrätt men inte uppehållstillstånd, eftersom en sådan utlänning inte kan vara anknytningsperson.
  • MIG 2011:17:En tredjelandsmedborgare, som är sambo med en EES-medborgare och som har blivit sambo med den senare först i Sverige, kan i princip härleda en uppehållsrätt för egen del från EES-medborgaren. En tredjelandsmedborgare kan emellertid inte härleda någon uppehållsrätt i Sverige från en person som, förutom att vara EES-medborgare, även är svensk medborgare.
  • MIG 2015:15:I mål om uppehållsrätt för familjemedlem till en studerande EES-medborgare har en privat sjukförsäkring ansetts uppfylla kravet på heltäckande sjukförsäkring, då försäkringsskyddet varit så pass omfattande och försäkringsbeloppet så högt att det vore oproportionerligt i det enskilda fallet att kräva en än mer omfattande sjukförsäkring.
  • HFD 2016:39:Fråga om vilka krav på bevisning som gäller för att styrka uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt) i ett folkbokföringsärende.
  • MIG 2009:37:EES-medborgares familjemedlemmar kan få undantag från huvudregeln i 5 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716) om att en utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En sådan ansökan om uppehållstillstånd kan i enlighet med 4 kap. 17 § utlänningsförordningen (2006:97) prövas trots att de befinner sig här i landet. Vidare förhindrar inte det förhållandet att ett äktenskap mellan tredjelandsmedborgaren och EES-medborgaren ingåtts först i Sverige att uppehållsrätt kan föreligga.

Uppehållsrätt

[K3a]3 §  En EES-medborgare har uppehållsrätt om han eller hon

  1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige,
  2. har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning,
  3. är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller
  4. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige. Lag (2006:219).

Bestämmelsen motsvarar artikel 7 i rörlighetsdirektivet. Här anges under vilka förutsättningar en EES-medborgare ska anses ha uppehållsrätt i Sverige. Angående familjemedlem se 2 kap. 3 a §.

  • p. 3: Både kravet på tillräckliga tillgångar för försörjning och sjukförsäkring måste vara uppfyllda. Kravet på sjukförsäkring gäller även anknytningspersonen, MiÖD UM 8875-10. Om ett barn åberopas som anknytningsperson räcker det med att barnet har sjukförsäkring och att sökande har tillgångar för försörjning som täcker båda, MiÖD UM 8875-10.
  • p. 4. En förälder kan åberopa uppehållsrätt genom anknytning till ett barn om föräldern har faktisk vårdnad om barnet, jfr MIG 2009:22 jmf även EU-domstolens dom i mål nr 200/02 Zhou och Chen.

Att utlänningen har familj här torde nästan regelmässigt innebära en betydelsefull anknytning till landet, särskilt om de anhöriga är svenska medborgare eller har bott i Sverige en avsevärd tid, se prop. 1997/98:36 s. 19 ff.

  • MIG 2012:15:Kravet på sjukförsäkring i 3 a kap. 3 § 4 utlänningslagen har inte ansetts diskriminerande mot minderåriga unionsmedborgare utan ska tillämpas i enlighet med sin lydelse. Då det inte var visat att den minderåriga unionsmedborgaren i målet hade sjukförsäkring och kravet inte heller kunde anses som oproportionerligt i det enskilda fallet, kunde uppehållsrätt inte göras gällande av vare sig den minderåriga unionsmedborgaren eller hennes vårdnadshavare, som var tredjelandsmedborgare.
  • MIG 2009:22:Vid prövning av om uppehållsrätt föreligger för en minderårig EES- medborgare, barn till en EES-medborgare och en medborgare i ett tredjeland, ska prövningen omfatta barnets självständiga uppehållsrätt. Om barnet befinns ha uppehållsrätt, har även föräldern från tredjeland, som har den faktiska vårdnaden om barnet, legal rätt att vistas i Sverige.
  • MIG 2011:19:En ekonomiskt passiv unionsmedborgare som uppbär äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg har inte ansetts sakna tillräckliga tillgångar för sin försörjning enligt 3 a kap. 3 § 4 utlänningslagen endast på grund av att hon uppbär sådant stöd. Hon kan därför inte på den grunden anses ha förlorat sin uppehållsrätt.
  • MIG 2009:11:Uppehållsrätt föreligger inte för tredjelandsmedborgare som ingått äktenskap uteslutande i syfte att kringgå bestämmelserna om inresa och uppehälle för medborgare i tredje land.
  • MIG 2015:15:I mål om uppehållsrätt för familjemedlem till en studerande EES-medborgare har en privat sjukförsäkring ansetts uppfylla kravet på heltäckande sjukförsäkring, då försäkringsskyddet varit så pass omfattande och försäkringsbeloppet så högt att det vore oproportionerligt i det enskilda fallet att kräva en än mer omfattande sjukförsäkring.
  • HFD 2016:39:Fråga om vilka krav på bevisning som gäller för att styrka uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt) i ett folkbokföringsärende.
  • MIG 2009:21:Fråga om uppehållsrätt - En tredjelandsmedborgare, som ingått äktenskap med en i Sverige bosatt unionsmedborgare och som av annan medlemsstat dömts för grovt narkotikabrott till fängelse samt till utvisning med livstids inreseförbud, har utvisats ur Sverige av hänsyn till allmän ordning och säkerhet. I enlighet med gemenskapsrätten och Europaparlamentet och Rådets direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier m.m. (rörlighetsdirektivet) ska den medlemsstat där en person gör gällande uppehållsrätt, innan eventuell utvisning kan ske, alltid göra en bedömning utifrån gemenskapsrätten om personen alltjämt utgör ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet. Det omprövningsförfarande av ett meddelat återreseförbud som regleras i artikel 32 i rörlighetsdirektivet tar sikte på återreseförbud som meddelats av hänsyn till allmän ordning och säkerhet och aktualiseras inte i fall där en person har utvisats på grund av brott.

[K3a]4 §  En sådan familjemedlem till en EES-medborgare som avses i 2 § första stycket har uppehållsrätt om EES-medborgaren har uppehållsrätt enligt 3 §.

[S2]En sådan familjemedlem till en EES-medborgare som avses i 2 § andra stycket har uppehållsrätt.

[S3]Uppehållsrätt enligt första eller andra stycket föreligger inte om ett äktenskap ingåtts, ett samboförhållande inletts eller en utlänning adopterats uteslutande i syfte att ge utlänningen uppehållsrätt. Lag (2014:198).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §. Skenäktenskap kan inte ligga till grund för uppehållsrätt, se MIG 2009:11 och MIG 2011:17. Även om migrationsverket inte utfört en anknytningsutredning som bland annat görs i syfte att utreda eventuellt skenäktenskap får det yrkas på i åtminstone migrationsdomstol, se KamR UM 3342/10. Familjemedlemmens uppehållsrätt som grundas på släktskapet och inte medborgarskapet, benämns sekundär uppehållsrätt.

  • MIG 2009:11:Uppehållsrätt föreligger inte för tredjelandsmedborgare som ingått äktenskap uteslutande i syfte att kringgå bestämmelserna om inresa och uppehälle för medborgare i tredje land.
  • MIG 2007:56:En tredjelandsmedborgare som är anhörig till en EES-medborgare med uppehållsrätt skall uppvisa ett giltigt pass för att styrka sin uppehållsrätt. En sådan person skall få möjlighet att styrka sin uppehållsrätt innan frågan om avlägsnande avgörs.
  • MIG 2011:30:Ett beslut att inte avbryta verkställigheten av ett lagakraftvunnet beslut om utvisning mot en person som åberopar uppehållsrätt i Sverige, får överklagas till migrationsdomstol då artiklarna 15.1 och 31 i rörlighetsdirektivet, som föreskriver en rätt till domstolsprövning av beslut som inkräktar på den enskildes fria rörlighet, har s.k. direkt effekt.
  • MIG 2015:15:I mål om uppehållsrätt för familjemedlem till en studerande EES-medborgare har en privat sjukförsäkring ansetts uppfylla kravet på heltäckande sjukförsäkring, då försäkringsskyddet varit så pass omfattande och försäkringsbeloppet så högt att det vore oproportionerligt i det enskilda fallet att kräva en än mer omfattande sjukförsäkring.
  • HFD 2016:39:Fråga om vilka krav på bevisning som gäller för att styrka uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt) i ett folkbokföringsärende.
  • MIG 2009:21:Fråga om uppehållsrätt - En tredjelandsmedborgare, som ingått äktenskap med en i Sverige bosatt unionsmedborgare och som av annan medlemsstat dömts för grovt narkotikabrott till fängelse samt till utvisning med livstids inreseförbud, har utvisats ur Sverige av hänsyn till allmän ordning och säkerhet. I enlighet med gemenskapsrätten och Europaparlamentet och Rådets direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier m.m. (rörlighetsdirektivet) ska den medlemsstat där en person gör gällande uppehållsrätt, innan eventuell utvisning kan ske, alltid göra en bedömning utifrån gemenskapsrätten om personen alltjämt utgör ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet. Det omprövningsförfarande av ett meddelat återreseförbud som regleras i artikel 32 i rörlighetsdirektivet tar sikte på återreseförbud som meddelats av hänsyn till allmän ordning och säkerhet och aktualiseras inte i fall där en person har utvisats på grund av brott.

[K3a]5 §  Uppehållsrätten finns så länge villkoren är uppfyllda. Lag (2006:219).

  • MIG 2009:11:Uppehållsrätt föreligger inte för tredjelandsmedborgare som ingått äktenskap uteslutande i syfte att kringgå bestämmelserna om inresa och uppehälle för medborgare i tredje land.
  • MIG 2016:9:Ett utländskt barn kan inte beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till en förälder som har uppehållsrätt men inte uppehållstillstånd, eftersom en sådan utlänning inte kan vara anknytningsperson.
  • MIG 2015:15:I mål om uppehållsrätt för familjemedlem till en studerande EES-medborgare har en privat sjukförsäkring ansetts uppfylla kravet på heltäckande sjukförsäkring, då försäkringsskyddet varit så pass omfattande och försäkringsbeloppet så högt att det vore oproportionerligt i det enskilda fallet att kräva en än mer omfattande sjukförsäkring.

Att behålla uppehållsrätt i vissa fall

[K3a]5 a §  En EES-medborgare som har uppehållsrätt som arbetstagare eller egen företagare enligt 3 § 1 anses som arbetstagare respektive egen företagare och behåller sin uppehållsrätt även om han eller hon

  1. drabbas av tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall, eller
  2. inleder en yrkesutbildning.

[S2]I fall som avses i första stycket 2 måste utbildningen ha samband med den tidigare sysselsättningen, förutom i fall då EES-medborgaren är ofrivilligt arbetslös.

[S3]En EES-medborgare som har uppehållsrätt som arbetstagare enligt 3 § 1 anses som arbetstagare och behåller sin uppehållsrätt om han eller hon är ofrivilligt arbetslös efter mer än ett års anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. Har EES-medborgaren fullgjort en anställning som varit tidsbegränsad till mindre än ett år eller inträffar den ofrivilliga arbetslösheten under de första tolv månaderna av en anställning, anses EES-medborgaren under motsvarande förutsättningar i stället som arbetstagare i sex månader och behåller sin uppehållsrätt under samma tid. Lag (2014:198).

[K3a]5 b §  En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare behåller sin uppehållsrätt om den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt avlider, under förutsättning att familjemedlemmen då har vistats i Sverige som familjemedlem under minst ett år och

  1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige,
  2. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller
  3. är medlem i en familj som redan är bildad i Sverige av en person som uppfyller villkoren i 1 eller 2. Lag (2014:198).

[K3a]5 c §  En EES-medborgares familjemedlem som är släkting i rakt nedstigande första led till EES-medborgaren och som är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige behåller sin uppehållsrätt om den förälder från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt avlider eller reser ut ur Sverige. Detsamma gäller en person som har vårdnaden om familjemedlemmen. Uppehållsrätten kvarstår till dess att familjemedlemmen har avslutat studierna. Lag (2014:198).

[K3a]5 d §  En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare behåller sin uppehållsrätt om anknytningen till den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt upphör genom äktenskapsskillnad, ogiltigförklaring av äktenskapet eller upphörande av samboförhållandet, under förutsättning att han eller hon uppfyller vad som föreskrivs i 5 b § 1, 2 eller 3 och

  1. äktenskapet eller samboförhållandet har varat i minst tre år, varav minst ett år i Sverige, när förfarandet för äktenskapsskillnad eller ogiltigförklaring av äktenskapet eller upplösning av samboförhållandet inleds,
  2. vårdnaden av EES-medborgarens barn har överlåtits på familjemedlemmen,
  3. det är befogat med hänsyn till särskilt svåra omständigheter i förhållandet, eller
  4. familjemedlemmen genom överenskommelse mellan föräldrarna eller genom domstolsbeslut har rätt till umgänge med ett barn och denna umgängesrätt måste utövas i Sverige. Lag (2014:198).

Permanent uppehållsrätt

[K3a]6 §  En EES-medborgare som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år har permanent uppehållsrätt. Lag (2006:219).

  • MIG 2010:8:I mål om medborgarskap har en man, som först hade uppehållstillstånd enligt EES-avtalet men som efter det att uppehållstillståndet löpt ut fortsatt att vistas här utan att ansöka om nytt eller förlängt uppehållstillstånd, ansetts ha vistats här lagligen och därmed ansetts uppfylla kraven för permanent uppehållsrätt enligt 3 a kap. 6 § utlänningslagen (I och II). Det har även ansetts att hemvisttiden i 11 § 4 medborgarskapslagen för EES-medborgare ska beräknas bakåt i tiden räknat från den dag då ansökan om medborgarskap lämnades in till behörig myndighet (I).

[K3a]7 §  En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES- medborgare och som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år med den person från vilken han eller hon härleder sin uppehållsrätt, har permanent uppehållsrätt. Lag (2006:219).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §.

  • MIG 2017:17:En utlänning som har permanent uppehållsrätt i Sverige har en sådan stark rätt att vistas här att det är möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till den personen.

[K3a]8 §  Det som sägs i 6 och 7 §§ påverkas inte av tillfälliga vistelser utanför Sverige som inte överstiger sammanlagt sex månader per år eller av en längre vistelse utanför Sverige på grund av obligatorisk militärtjänstgöring. Detsamma gäller vid vistelse utanför Sverige under högst tolv på varandra följande månader på grund av graviditet och förlossning, allvarlig sjukdom, studier eller yrkesutbildning, utstationering på grund av arbete i ett annat land eller särskilda skäl. Lag (2006:219).

  • MIG 2010:8:I mål om medborgarskap har en man, som först hade uppehållstillstånd enligt EES-avtalet men som efter det att uppehållstillståndet löpt ut fortsatt att vistas här utan att ansöka om nytt eller förlängt uppehållstillstånd, ansetts ha vistats här lagligen och därmed ansetts uppfylla kraven för permanent uppehållsrätt enligt 3 a kap. 6 § utlänningslagen (I och II). Det har även ansetts att hemvisttiden i 11 § 4 medborgarskapslagen för EES-medborgare ska beräknas bakåt i tiden räknat från den dag då ansökan om medborgarskap lämnades in till behörig myndighet (I).

[K3a]9 §  Den permanenta uppehållsrätten gäller utan villkor och kan endast upphöra om utlänningen har vistats utanför Sverige i mer än två på varandra följande år. Lag (2006:219).

  • MIG 2007:56:En tredjelandsmedborgare som är anhörig till en EES-medborgare med uppehållsrätt skall uppvisa ett giltigt pass för att styrka sin uppehållsrätt. En sådan person skall få möjlighet att styrka sin uppehållsrätt innan frågan om avlägsnande avgörs.
  • MIG 2017:17:En utlänning som har permanent uppehållsrätt i Sverige har en sådan stark rätt att vistas här att det är möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till den personen.

Uppehållskort m.m.

[K3a]10 §  En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare och som har uppehållsrätt ska ansöka om uppehållskort hos Migrationsverket senast tre månader efter det att han eller hon kom till Sverige. Detta gäller dock inte för en utlänning som har ett giltigt uppehållstillstånd eller som inom tre månader från ankomsten till Sverige har ansökt om ett sådant tillstånd. Lag (2014:198).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §.

  • MIG 2007:56:En tredjelandsmedborgare som är anhörig till en EES-medborgare med uppehållsrätt skall uppvisa ett giltigt pass för att styrka sin uppehållsrätt. En sådan person skall få möjlighet att styrka sin uppehållsrätt innan frågan om avlägsnande avgörs.
  • MIG 2010:8:I mål om medborgarskap har en man, som först hade uppehållstillstånd enligt EES-avtalet men som efter det att uppehållstillståndet löpt ut fortsatt att vistas här utan att ansöka om nytt eller förlängt uppehållstillstånd, ansetts ha vistats här lagligen och därmed ansetts uppfylla kraven för permanent uppehållsrätt enligt 3 a kap. 6 § utlänningslagen (I och II). Det har även ansetts att hemvisttiden i 11 § 4 medborgarskapslagen för EES-medborgare ska beräknas bakåt i tiden räknat från den dag då ansökan om medborgarskap lämnades in till behörig myndighet (I).
  • MIG 2008:34:Avsaknad av möjlighet att överklaga beslut om uppehållskort står inte i strid med EG-rätten eftersom kortet i sig inte är bärare av någon rättighet, däremot följer av rörlighetsdirektivet 2004/38/EG en ovillkorlig rätt till domstolsprövning av uppehållsrätten.

[K3a]11 §  Om det kan antas att en EES-medborgares familjemedlem är skyldig att ansöka om uppehållskort enligt 10 §, får Migrationsverket förelägga honom eller henne att fullgöra denna skyldighet. Migrationsverket får även förelägga familjemedlemmen att lämna in sådana handlingar som är nödvändiga för att uppehållskort ska kunna utfärdas. Lag (2014:198).

[K3a]12 §  Ett föreläggande enligt 11 § får förenas med vite.

[S2]Fråga om utdömande av vite prövas av migrationsdomstol på ansökan av Migrationsverket.

[S3]Vid prövning av en fråga om utdömande av vite får även vitets lämplighet bedömas. Lag (2006:448).

[K3a]12 a §  Migrationsverket ska utfärda

  1. intyg om permanent uppehållsrätt till en EES-medborgare som har ansökt om sådant intyg och som har permanent uppehållsrätt,
  2. uppehållskort till en EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare, om han eller hon har ansökt om sådant kort och har uppehållsrätt, och
  3. permanent uppehållskort till en EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare, om han eller hon har ansökt om sådant kort och har permanent uppehållsrätt. Lag (2014:198).

Bemyndiganden

[K3a]14 §  Regeringen får meddela föreskrifter om vilka handlingar som ska lämnas vid ansökan om uppehållskort. Lag (2014:198).

4 kap. Flyktingar och andra skyddsbehövande

Definitioner

[K4]1 §  Med flykting avses i denna lag en utlänning som

  • befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och
  • inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd.

[S2]Första stycket gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse eller om utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse från enskilda och inte kan antas bli erbjuden ett effektivt skydd som inte är av tillfällig natur. Vid bedömningen av om skydd erbjuds beaktas endast skydd som ges av staten eller av parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en betydande del av statens territorium.

[S3]Första och andra styckena gäller även för en statslös utlänning som befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort.

[S4]Av 2 b § följer att en utlänning som omfattas av denna paragraf i vissa fall är utesluten från att anses som flykting. Lag (2014:1400).

Relativt få faller in i definitionen av flykting. De flesta asylsökande hamnar under rubriken skyddsbehövande i övrigt (4 kap. 2 §). Definitionen överensstämmer med den som finns i art. 1.A.2 i Genèvekonventionen. Vägledning för tolkningen av flyktingbestämmelsen kan, förutom i förarbeten och praxis, hämtas i de rekommendationer som ges i UNHCR:s handbok Den som bedöms vara flykting ska per automatik ges flyktingstatusförklaring, se 3 §. En flykting kan inte resa fritt då den saknar pass och får istället ansöka om resedokument, se vidare 2 kap. UtlF. Paragrafen tar upp principen om non-refoulement som har sitt ursprung i artikel 33 i 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning (Genévekonvention) och handlar om flyktingars rätt att inte återsändas till ett hemland där de riskerar förföljelse smat att inte heller sändas till något annat land där de inte är skyddade mot att sändas vidare till ett sådant hemland, se även 12 kap.1 och 2 §§. Sedan Genévekonventionen kom till har de allmänt erkända förföljelsegrunderna blivit fler och ett antal sådana grunder finns nu uppräknade i den svenska definitionen av vad som avses med en flykting. Principen har på så sätt fått ett vidare tillämpningsområde vad flyktingskap beträffar. Det är inte möjligt att erhålla status som flykting eller annan skyddsbehövande i förhållande till ett land som man inte är medborgare i, undantaget statslösa personer, se MIG 2012:20.

Asylsökande är inte i behov av internationellt skydd och kan inte vara att bedöma som flykting, om han eller hon, kan få ett effektivt skydd i någon del av hemlandet, se MIG 2013:12. Migrationsverket och domstolarna har att pröva om det är rimligt att tillämpa ett internt flyktalternativ , se MIG 2007:33 II och MIG 2008:20. Prövningen om de föreligger internt flyktalternativ ska göras på samma sätt oavsett om man har att bedöma om en asylsökande är att se som flykting eller alternativt skyddsbehövande se prop. 2009/10:31 s. 135 samt MIG 2007:9. Vid inre oroligheter då inte hela landet är drabbat och det finns ett inre flyktalternativ föreligger inte något behov av fristad i Sverige, se prop. 1996/97:25 s. 101 och MIG 2013:2. Migrationsverket har bevisbördan för att det finns ett rimligt och relevant internflyktsalternativ, se MIG 2009:4 och MIG 2013:2. Prövningen om det föreligger ett internt flyktalternativ måste prövas i underinstans innan frågan kan prövas i överinstans. Om frågan inte prövats i migrationsdomstol så bör målet återförvisas till migrationsdomstolen för fortsatt handläggning.

Prop. 2013/14:248: Paragrafen innehåller en definition av vem som är flykting. Övervägandena finns i avsnitt 8.1.1. Paragrafen genomför delvis artikel 7 i det omarbetade skyddsgrundsdirektivet.

  • MIG 2011:7:En domare inom rättsväsendet har inte ansetts tillhöra viss samhällsgrupp i utlänningslagens mening.
  • MIG 2013:19:En statslös palestinier har beviljats flyktingstatusförklaring sedan det konstaterats att hon konkret har begagnat sig av bistånd från UNRWA men detta bistånd har upphört. Biståndet kan anses ha upphört även om endast ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har beviljats. Det ankommer på Migrationsverket att efter beviljad flyktingstatusförklaring ompröva giltighetstiden för gällande uppehållstillstånd.
  • MIG 2013:15:UNHCR:s erkännande av en persons flyktingskap är inte bindande vid prövningen av om personen har rätt till resedokument. Dock ska UNHCR:s bedömningar och uttalanden beaktas vid fastställande av eventuellt flyktingskap. Det är en framåtsyftande riskbedömning som ska göras och det är förhållandena vid prövningstillfället som är av avgörande betydelse.
  • MIG 2013:21:När det saknas förutsättningar för att avvisa en asylansökan med stöd av 5 kap. 1 b § utlänningslagen ska en materiell prövning ske av ansökan i förhållande till det land som utlänningen är medborgare i. Om det då konstateras att utlänningen är i behov av skydd ska uppehållstillstånd beviljas för det fall inte något undantag enligt 5 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen är tillämpligt. Mot denna bakgrund kunde en asylansökan inte avslås med hänvisning till att sökanden hade uppehållstillstånd i en annan EU-stat.
  • MIG 2017:6:Det våld och de andra övergrepp som barn riskerar att utsättas för i ett land är av sådan karaktär att detta måste anses utgöra omänsklig eller förnedrande behandling. På grund av omfattningen av övergreppen och situationen i landet samt när barnet saknar föräldrar, släkt eller annat nätverk liksom lokalkunskap om landet finns det en sådan individuell och specifik risk för att barnet utsätts för övergrepp att alternativ skyddsstatusförklaring ska beviljas.
  • MIG 2011:4:I södra och mellersta Somalia, dvs. i de delar av Somalia som inte utgörs av Somaliland och Puntland, har det vid tidpunkten för Migrationsöverdomstolens avgörande ansetts råda ett tillstånd av inre väpnad konflikt. En asylsökande från Mogadishu har därför bedömts vara alternativt skyddsbehövande då han saknat internt flyktalternativ och den brottslighet han gjort sig skyldig till inte kunnat utgöra grund för uteslutande.
  • MIG 2007:37:Fråga om förfarandet vid prövning av skyddsskäl. Tillika fråga om begreppet välgrundad fruktan och bedömningen av beviskravet för risk för förföljelse.
  • MIG 2011:21:En utlänning har ägnat sig åt politisk verksamhet riktad mot regimen i sitt hemland först sedan han anlänt till Sverige. Verksamheten har inte ansetts vara ett uttryck för och en fortsättning på åsikter eller en inställning som han hade redan i hemlandet. Det har inte gjorts sannolikt att han, på grund av sin sur place-verksamhet, skulle vara i behov av internationellt skydd som flykting eller alternativt skyddsbehövande.
  • MIG 2007:16:Det har inte funnits anledning att ifrågasätta att en familj som tillhör etniciteten ashkali känner fruktan för förföljelse vid ett återvändande till Kosovo. Eftersom flyktingskapsbedömning skall vara framåtsyftande och situationen för ashkalier i Kosovo förbättrats, har familjens fruktan för förföljelse vid ett återvändande emellertid inte bedömts vara välgrundad. Uppehållstillstånd har bl.a. därför inte beviljats.
  • MIG 2011:8:En kvinna har gjort sannolikt att hon hyser en välgrundad fruktan för att utsättas för övergrepp. Hennes möjligheter att få ett effektivt skydd i den del av hemlandet där hon är hemmahörande har bedömts som i det närmaste obefintliga och flyktinggrundande förföljelse på grund av kön har ansetts föreligga. Vid bedömningen av om det funnits ett rimligt internt flyktalternativ har beaktats att hon har anknytning även till en annan del av hemlandet och att den förföljelse som gör att hon är att betrakta som flykting i första hand utgår från hennes manliga nätverk där.
  • MIG 2007:12:Fråga om metod för prövning av skyddsskäl i utlänningsmål, bl.a. tillämpning av bevislättnadsregeln tvivelsmålets fördel (benefit of the doubt).
  • MIG 2016:7:Det finns inte skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring m.m. på grund av att barnens far bedömts vara flykting när barnen är medborgare i en annan EU-stat.
  • MIG 2007:33:Skyddsgrunder skall hållas åtskilda från övriga grunder vid en bedömning av om en utlänning skall beviljas uppehållstillstånd. När en utlänning har bedömts ha skyddsskäl mot en särskild del av hemlandet skall bedömningen av om det finns ett internt flyktalternativ ske inom ramen för bestämmelserna om skyddsbehov. Bedöms det inte möjligt, relevant och rimligt att tillämpa ett internt flyktalternativ skall utlänningen beviljas uppehållstillstånd såsom flykting eller skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 1 eller 2 § utlänningslagen och inte med stöd av bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter i 5 kap. 6 § utlänningslagen. Även fråga om tillämpning av UNHCR:s rekommendationer.
  • MIG 2012:20:En utlänning kan inte få status som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande i förhållande till en stat som utlänningen inte är medborgare i (undantaget statslösa personer). Då en annan EU-stat är ansvarig för prövningen enligt Dublinförordningen ska de skyddsskäl som utlänningen åberopar mot den EU-staten prövas inom ramen för den prövning som sker vid tillämpningen av Dublinförordningen. Det som då ska bedömas är om överföringen skulle strida mot bestämmelserna i 12 kap. 1 och 2 §§ utlänningslagen och artikel 3 i Europakonventionen.
  • MIG 2008:39:När myndigheternas ovilja att bereda en enskild skydd från misshandel av f.d. make beror på sociala och kulturella strukturer och det förhållandet att den enskilda är en kvinna, har flyktinggrundande förföljelse på grund av kön ansetts föreligga. Ett rimligt internt flyktalternativ har bedömts tillräckligt, eftersom den enskilda kunnat erbjudas myndigheternas skydd i en annan del av hemlandet även om hon saknade social förankring där, då hon inte vid ett återvändande skulle komma att mötas av otillbörliga umbäranden ur humanitär synvinkel.
  • MIG 2009:4:För att ett internt flyktalternativ ska kunna anses föreligga måste det dels vara fråga om ett relevant alternativ, dvs. att den enskilde måste på annan ort eller annat område ha tillgång till ett effektivt skydd, dels vara rimligt att utlänningen begagnar sig av ett sådant alternativ. Migrationsverket har bevisbördan för att ett internt flyktalternativ föreligger och det ankommer företrädesvis på Migrationsverket att identifiera det område i hemlandet som skulle kunna utgöra ett internt flyktalternativ i det enskilda fallet. En asylsökande som har bedömts hysa en välgrundad fruktan för att vid ett återvändande till hemorten utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, har ansetts sakna ett relevant internt flyktalternativ och beviljats permanent uppehållstillstånd som skyddsbehövande.
  • MIG 2014:20:En person har av allmän domstol dömts till utvisning. Vid den efterföljande prövningen av om uppehållstillstånd ändå ska beviljas har han ansetts vara i behov av skydd som flykting, eftersom hans religiösa tillhörighet och hemort medfört en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning. De brott han har gjort sig skyldig till, bl.a. grova narkotikabrott, har inte bedömts vara synnerligen grova och det har därför funnits grund att bevilja uppehållstillstånd. Eftersom ett permanent uppehållstillstånd inte kan beviljas i en situation som denna, har han beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på tre år.
  • MIG 2013:16:En kvinna har beviljats uppehållstillstånd som flykting. I enlighet med principen om familjens enhet har även kvinnans vuxne son beviljats uppehållstillstånd som flykting.
  • MIG 2009:31:I mål om uppehållstillstånd har en kvinna med barn beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige med stöd av 5 kap. 6 § utlänningslagen på grund av risken för social utstötning vid ett återvändande till hemlandet. Vid den sammantagna bedömningen av om det förelegat synnerligen ömmande omständigheter har särskild hänsyn tagits till att kvinnan inte vistats i hemlandet på cirka 14 år och till att kvinnan och barnet saknat ett socialt nätverk i hemlandet (I). Däremot har en ensamstående man som inte vistats i sitt hemland på cirka 14 år och som saknat släkt i hemlandet inte beviljats uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter (II).
  • MIG 2009:36:En läkare, en akademiker och en musiker, samtliga från Irak, har inte ansetts tillhöra viss samhällsgrupp i utlänningslagens mening.
  • MIG 2012:2:En migrationsdomstols utredningsskyldighet har ansetts aktualiserad när den utlänning målet rör till domstolen gett in ett läkarintyg som indikerar att han eller hon i hemlandet kan ha varit utsatt för tortyr.
  • MIG 2017:29:Migrationsverket har inte visat att det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande under sin militärtjänstgöring har gjort sig skyldig till brott mot mänskligheten. Han har därför inte ansetts utesluten från att anses som flykting.
  • MIG 2007:20:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd då skyddsskäl åberopas är det viktigt att migrationsdomstolarna prövar om det kan finnas anledning att förordna om sekretess för känsliga uppgifter som annars kan medföra att flyktingskap "sur place" uppkommer. Samtidigt måste domstolens bedömning av asylskälen redovisas relativt utförligt i domen.
  • MIG 2015:1:En person har av allmän domstol dömts för bl.a. mord till livstids fängelse och utvisning. Vid en efterföljande prövning av om uppehållstillstånd ska beviljas med stöd av 12 kap. 16 b § utlänningslagen ska frågan om det finns skyddsskäl enligt 4 kap. 1-2 a §§ samma lag prövas först. Det brott som utlänningen gjort sig skyldig till har bedömts utesluta honom från att anses som alternativt skyddsbehövande. Livstidsstraffet medför att det inte är fråga om en endast tillfälligt avbruten verkställighet och det är heller inte meningsfullt att pröva frågan om verkställighetshinder.
  • MIG 2011:9:Vid en prövning av frågan om uppehållstillstånd med stöd av 12 kap. 19 § fjärde stycket utlänningslagen är prövningen begränsad till de omständigheter som hänför sig till utlänningens behov av skydd i Sverige. Migrationsdomstol har inte förfarit felaktigt när den avslagit yrkande om muntlig förhandling när det varit fråga om endast en tillräcklighetsbedömning.
  • MIG 2013:25:Prövning av skyddsskäl efter Migrationsverkets överlämnande av ärende enligt 5 kap. 20 § utlänningslagen gällande utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott. Fråga om utlänningen har gjort sannolikt att han tillhör en grupp som riskerar förföljelse på grund av sin sexuella läggning. Även metod för prövning av fråga om förföljelse på grund av sexuell läggning.
  • MIG 2009:27:För att det ska anses råda ett tillstånd av inre väpnad konflikt i utlänningslagens mening måste vissa i avgörandet närmare angivna förutsättningar vara uppfyllda. I Somalias huvudstad Mogadishu har vid tidpunkten för avgörandet ansetts råda ett sådant tillstånd. En asylsökande därifrån, utan internt flyktalternativ, har därför bedömts vara skyddsbehövande i övrigt.
  • MIG 2017:11:En asylsökande som tjänstgjort som läkare inom sitt lands säkerhetstjänst har ansetts ha ett sådant individuellt ansvar för de brott mot mänskligheten som begåtts där att han är utesluten från internationellt skydd. Handlingarna har också ansetts utgöra ett sådant hot mot allmän ordning och säkerhet i Sverige att uppehållstillstånd inte kan beviljas på grund av anknytning.
  • MIG 2007:22:Rättssäkerhetsskäl talar för att förvarsfrågor, där det finns mer än en handläggande myndighet och den ena har ansvar för verkställigheten, skall handläggas av sistnämnda myndighet. - Ett beslut om uppehållstillstånd saknar laga verkan om allmän domstol beslutat om utvisning på grund av brott. En utlänning som dömts till utvisning på grund av brott har ändå rätt att ansöka om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Vid avslag, i en administrativ process, på en ansökan om uppehållstillstånd, skall i regel beslut om utvisning meddelas även om allmän domstol redan beslutat om utvisning på grund av brott. - Fråga också om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl för den som begått ett allvarligt brott samt om migrationsdomstolens sammansättning.
  • MIG 2011:24:Det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som i och för sig varit att betrakta som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Han var därmed utesluten från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Med hänsyn till att det förelåg ett temporärt verkställighetshinder, beviljades utlänningen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
  • MIG 2012:12:En migrationsdomstol får inte som första instans, utan att Migrationsverket har prövat frågan, besluta om resedokument. Vidare har tre systrar förklarats vara flyktingar eftersom de bedömts känna en välgrundad fruktan för att utsättas för könsstympning vid ett återvändande till hemlandet.
  • MIG 2011:29:Vid prövningen av om en utlänning gjort sannolikt att hans konversion från en religion till en annan är äkta i den bemärkelsen att den grundar sig på en genuin personlig, religiös övertygelse ska en individuell bedömning göras i enlighet med den handbok och de riktlinjer som Förenta nationernas flyktingkommissarie gett ut. En samlad bedömning ska göras av de omständigheter under vilka konversionen kommit till stånd och av om personen vid en återkomst till hemlandet kan antas komma att leva som konvertit. När det handlar om konversion efter det att utlänningen lämnat sitt ursprungsland - konversion sur place - påkallar trovärdighetsfrågan extra uppmärksamhet.
  • MIG 2008:21:Enbart den omständigheten att en person är statslös, tillhörande gruppen maktoumeen, innebär inte att personen ifråga kan anses vara flykting enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen utan en individuell prövning i det enskilda fallet måste göras.
  • MIG 2009:13:För att uppehållstillstånd ska komma ifråga sedan ett avlägsnandebeslut preskriberats krävs att verkställighet inte har kunnat ske trots att utlänningen fullgjort sin skyldighet att medverka till verkställigheten. Skyldigheten att medverka till verkställigheten innefattar bl.a. ett krav på att den ut- eller avvisade i så stor utsträckning det är möjligt aktivt deltar i arbetet med att fastställa sin identitet. En ut- eller avvisad person som visserligen inte har hållit sig gömd eller på annat sätt undvikit kontakt i samarbetet med de verkställande myndigheterna, men som i övrigt förhållit sig passiv har inte ansetts uppfylla kravet på medverkan.
  • MIG 2012:18:Fråga om vilka krav som kan ställas på parterna när det gäller att presentera landinformation till stöd för sin talan, samt fråga om domstolens utredningsskyldighet.
  • MIG 2016:22:Frågan om uteslutande från att anses som flykting ingår som en del i prövningen av om en utlänning är flykting. Om migrationsdomstolen överväger att bevilja uppehållstillstånd och flyktingstatusförklaring har domstolen ansvar för att frågan om eventuell uteslutning blir klarlagd i sådan utsträckning att domstolen kan bedöma om uteslutandegrunderna aktualiseras.
  • MIG 2016:30:Komplexa frågor om förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet, som även innefattar en bedömning av den asylsökandes tillförlitlighet och trovärdighet, rör så komplicerade frågor att de kräver särskild erfarenhet. Ett sådant mål bör därför avgöras av en ordinarie domare och inte av en förvaltningsrättsfiskal.
  • MIG 2015:22:En asylsökande som är medborgare i ett visst land är enligt lagstiftningen i ett annat land per automatik medborgare i det landet. Med hänsyn till att det senare medborgarskapet från ett asylrättsligt perspektiv kan godtas, har den asylsökandes behov av skydd prövats mot båda länderna.
  • MIG 2007:9:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd är det den asylsökande som skall göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt och sin identitet sannolik. Behov av internationellt skydd har inte ansetts föreligga p.g.a. inre väpnad konflikt eller andra svåra motsättningar i hemlandet. Eftersom sökanden inte har flykting- eller skyddsskäl skall en prövning av internt flyktalternativ inte göras.
  • MIG 2018:3:Prövningen av en statslös persons skyddsskäl bör i så stor utsträckning som möjligt likna den prövning som sker för personer med medborgarskap. Om en statslös asylsökande har vistats i flera länder innan ankomsten till Sverige bör prövningen som regel ta sin utgångspunkt i det land där sökanden senast vistades innan ankomsten hit. Om detta land ska anses vara den sökandes tidigare vanliga vistelseort får bedömas utifrån en sammantagen prövning av dennes anknytning till landet. Har den asylsökande en sådan relation till det landet att det kan betraktas som dennes tidigare vanliga vistelseort ska skyddsskälen bedömas i förhållande till detta land. För att en statslös person ska anses åtnjuta skydd eller bistånd från UNRWA ska denne ha begagnat sig av detta skydd strax innan ankomsten till Sverige.
  • MIG 2018:7:Landinformationen ger stöd för att en man från Syrien, vars hus bränts ned av oppositionen eftersom familjen uppfattades stödja regimen och som flyttat från ett oppositionskontrollerat område till ett regimkontrollerat tillhör en särskild riskgrupp. Mannen anses ha gjort sannolikt att han hyser en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning och har därför rätt till flyktingstatusförklaring.
  • MIG 2018:8:Av landinformationen framgår att situationen för kvinnor har påverkats drastiskt av den pågående konflikten i Syrien men också att förhållandena för kvinnor skiljer sig markant mellan olika områden och att utsattheten i regimkontrollerat område styrs av kvinnans profil. En kvinna som kommer från ett regimkontrollerat område och som inte har någon särskild riskprofil har inte beviljats flyktingstatusförklaring.
  • MIG 2011:6:I mål om uppehållstillstånd där sökandena åberopat skyddsbehov gentemot övergrepp som begås i ”hederns namn” har sökandena bedömts sakna möjligheter att få ett effektivt skydd av myndigheterna i hemlandet.
  • MIG 2012:14:Det har inte funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som betraktats som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Inte heller har det funnits synnerlig anledning att anta att han där deltagit i förövandet av gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser. Han har därför beviljats permanent uppehållstillstånd som flykting.
  • MIG 2018:14:Frågan om det finns ett internt flyktalternativ aktualiseras först om en asylsökande anses ha skyddsskäl mot någon del av hemlandet. Den asylsökande kan därför inte hänvisas till internflykt utan att det först har skett en individuell prövning av de åberopade skyddsskälen.
  • MIG 2017:12:Av landinformation framgår att den som lämnar Eritrea illegalt och håller sig undan från nationaltjänstgöringen blir bestraffad och då utsätts för skyddsgrundande behandling. Detta får anses innebära att man riskerar förföljelse på grund av en tillskriven politisk uppfattning och personen är därför flykting.
  • MIG 2015:18:Flyktingstatusförklaring kan inte beviljas en utlänning enbart på grund av att en familjemedlem har beviljats uppehållstillstånd som flykting, utan det måste alltid göras en individuell bedömning av risken för förföljelse.
  • MIG 2018:6:Omständigheter som i praxis bedömts medföra behov av internationellt skydd för ett barn har inte ansetts skyddsgrundande för en person som fyllt 18 år.

[K4]2 §  Med alternativt skyddsbehövande avses i denna lag en utlänning som i andra fall än som avses i 1 § befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att

  1. det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt, och
  2. utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som avses i 1 inte vill, begagna sig av hemlandets skydd.

[S2]Första stycket gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper sådan risk som avses där eller om utlänningen löper sådan risk genom handlingar från enskilda och inte kan antas bli erbjuden ett effektivt skydd som inte är av tillfällig natur. Vid bedömningen av om skydd erbjuds beaktas endast skydd som ges av staten eller av parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en betydande del av statens territorium.

[S3]Första och andra styckena gäller även för en statslös utlänning som befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort.

[S4]Av 2 c § följer att en utlänning som omfattas av denna paragraf i vissa fall är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Lag (2014:1400).

Dessa ansökningar handlägges som asylansökan, se 1 kap. 12 §. För att en behandling ska bedömas utgöra tortyr, så ska den kännetecknas av en avsiktlig omänsklig behandling som förorsakar ett 1. mycket allvarligt lidande och 2. mycket grymt lidande. Frågan om internt flyktalternativ måste prövas då det är en integrerad del av skyddsprövningen, se MiÖD UM 2953-12. Sökande vars familj i hemlandet var utsatt av hot då banditer ville åt familjens hus, ansågs inte längre ha en hotbild riktad mot sig då banditerna efter att familjen flytt övertagit huset. Eventuella rester av hotbilden var riktad mot fadern och inte sökanden personligen. Sökanden ansågs av denna anledning inte ha något skyddsbehov och nekades flyktingförklaring, uppehålls- och arbetstillstånd, se KamR UM 133-09. Det är en förutsättning för att ett skyddsbehov ska anses föreligga att det inte finns något internt flyktalternativ, jmf 1 §, se MIG 2013:2. Om det av landinformation framgår att det saknas fungerande myndighetsstruktur i hemlandet så kan sökande inte räkna med att få skydd av myndigheterna i hemlandet och därmed falla inom ramen för att beredas skydd som alternativt skyddsbehövande, se MIG 2013:2.

Prop. 2013/14:248: Paragrafen innehåller en definition av vem som är alternativt skyddsbehövande. Övervägandena finns i avsnitt 8.1.1. Paragrafen genomför delvis artikel 7 i det omarbetade skyddsgrundsdirektivet.

Prop. 2009/10:31: I första stycket anges vilka omständigheter som kan medföra att en utlänning är att anse som alternativt skyddsbehövande. Första ledet i första punkten, som avser utlänningar som riskerar dödsstraff eller tortyr m.m., motsvarar artikel 15 a och b i skyddsgrundsdirektivet och nuvarande 2 § första stycket 1. Andra ledet i första punkten, som avser civilpersoner som vid ett återsändande skulle löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av ...

  • MIG 2011:7:En domare inom rättsväsendet har inte ansetts tillhöra viss samhällsgrupp i utlänningslagens mening.
  • MIG 2013:21:När det saknas förutsättningar för att avvisa en asylansökan med stöd av 5 kap. 1 b § utlänningslagen ska en materiell prövning ske av ansökan i förhållande till det land som utlänningen är medborgare i. Om det då konstateras att utlänningen är i behov av skydd ska uppehållstillstånd beviljas för det fall inte något undantag enligt 5 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen är tillämpligt. Mot denna bakgrund kunde en asylansökan inte avslås med hänvisning till att sökanden hade uppehållstillstånd i en annan EU-stat.
  • MIG 2017:6:Det våld och de andra övergrepp som barn riskerar att utsättas för i ett land är av sådan karaktär att detta måste anses utgöra omänsklig eller förnedrande behandling. På grund av omfattningen av övergreppen och situationen i landet samt när barnet saknar föräldrar, släkt eller annat nätverk liksom lokalkunskap om landet finns det en sådan individuell och specifik risk för att barnet utsätts för övergrepp att alternativ skyddsstatusförklaring ska beviljas.
  • MIG 2011:4:I södra och mellersta Somalia, dvs. i de delar av Somalia som inte utgörs av Somaliland och Puntland, har det vid tidpunkten för Migrationsöverdomstolens avgörande ansetts råda ett tillstånd av inre väpnad konflikt. En asylsökande från Mogadishu har därför bedömts vara alternativt skyddsbehövande då han saknat internt flyktalternativ och den brottslighet han gjort sig skyldig till inte kunnat utgöra grund för uteslutande.
  • MIG 2007:37:Fråga om förfarandet vid prövning av skyddsskäl. Tillika fråga om begreppet välgrundad fruktan och bedömningen av beviskravet för risk för förföljelse.
  • MIG 2009:19:Engagemang för en organisation som varit delaktig i terroristhandlingar har ansetts utgöra synnerliga skäl att inte bevilja uppehållstillstånd.
  • MIG 2007:16:Det har inte funnits anledning att ifrågasätta att en familj som tillhör etniciteten ashkali känner fruktan för förföljelse vid ett återvändande till Kosovo. Eftersom flyktingskapsbedömning skall vara framåtsyftande och situationen för ashkalier i Kosovo förbättrats, har familjens fruktan för förföljelse vid ett återvändande emellertid inte bedömts vara välgrundad. Uppehållstillstånd har bl.a. därför inte beviljats.
  • MIG 2007:12:Fråga om metod för prövning av skyddsskäl i utlänningsmål, bl.a. tillämpning av bevislättnadsregeln tvivelsmålets fördel (benefit of the doubt).
  • MIG 2013:2:Frågan om ett internt flyktalternativ föreligger ingår som en del i prövningen av om en person är flykting eller skyddsbehövande. Det ankommer på migrationsdomstolen att se till att detta blir prövat i målet.
  • MIG 2007:33:Skyddsgrunder skall hållas åtskilda från övriga grunder vid en bedömning av om en utlänning skall beviljas uppehållstillstånd. När en utlänning har bedömts ha skyddsskäl mot en särskild del av hemlandet skall bedömningen av om det finns ett internt flyktalternativ ske inom ramen för bestämmelserna om skyddsbehov. Bedöms det inte möjligt, relevant och rimligt att tillämpa ett internt flyktalternativ skall utlänningen beviljas uppehållstillstånd såsom flykting eller skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 1 eller 2 § utlänningslagen och inte med stöd av bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter i 5 kap. 6 § utlänningslagen. Även fråga om tillämpning av UNHCR:s rekommendationer.
  • MIG 2012:20:En utlänning kan inte få status som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande i förhållande till en stat som utlänningen inte är medborgare i (undantaget statslösa personer). Då en annan EU-stat är ansvarig för prövningen enligt Dublinförordningen ska de skyddsskäl som utlänningen åberopar mot den EU-staten prövas inom ramen för den prövning som sker vid tillämpningen av Dublinförordningen. Det som då ska bedömas är om överföringen skulle strida mot bestämmelserna i 12 kap. 1 och 2 §§ utlänningslagen och artikel 3 i Europakonventionen.
  • MIG 2009:4:För att ett internt flyktalternativ ska kunna anses föreligga måste det dels vara fråga om ett relevant alternativ, dvs. att den enskilde måste på annan ort eller annat område ha tillgång till ett effektivt skydd, dels vara rimligt att utlänningen begagnar sig av ett sådant alternativ. Migrationsverket har bevisbördan för att ett internt flyktalternativ föreligger och det ankommer företrädesvis på Migrationsverket att identifiera det område i hemlandet som skulle kunna utgöra ett internt flyktalternativ i det enskilda fallet. En asylsökande som har bedömts hysa en välgrundad fruktan för att vid ett återvändande till hemorten utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, har ansetts sakna ett relevant internt flyktalternativ och beviljats permanent uppehållstillstånd som skyddsbehövande.
  • MIG 2009:31:I mål om uppehållstillstånd har en kvinna med barn beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige med stöd av 5 kap. 6 § utlänningslagen på grund av risken för social utstötning vid ett återvändande till hemlandet. Vid den sammantagna bedömningen av om det förelegat synnerligen ömmande omständigheter har särskild hänsyn tagits till att kvinnan inte vistats i hemlandet på cirka 14 år och till att kvinnan och barnet saknat ett socialt nätverk i hemlandet (I). Däremot har en ensamstående man som inte vistats i sitt hemland på cirka 14 år och som saknat släkt i hemlandet inte beviljats uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter (II).
  • MIG 2009:36:En läkare, en akademiker och en musiker, samtliga från Irak, har inte ansetts tillhöra viss samhällsgrupp i utlänningslagens mening.
  • MIG 2012:2:En migrationsdomstols utredningsskyldighet har ansetts aktualiserad när den utlänning målet rör till domstolen gett in ett läkarintyg som indikerar att han eller hon i hemlandet kan ha varit utsatt för tortyr.
  • MIG 2007:20:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd då skyddsskäl åberopas är det viktigt att migrationsdomstolarna prövar om det kan finnas anledning att förordna om sekretess för känsliga uppgifter som annars kan medföra att flyktingskap "sur place" uppkommer. Samtidigt måste domstolens bedömning av asylskälen redovisas relativt utförligt i domen.
  • MIG 2010:10:Vid prövning av en asylsökandes möjlighet till internflykt ska individens personliga förhållanden och möjligheten att bosätta sig tillsammans med sin familj i det utpekade området väga tungt vid prövningen av om det kan anses rimligt att personen hänvisas till internflykt. Denna prövning ska göras även om övriga familjemedlemmar inte befinner sig i Sverige under förutsättning att familjen avser att återförenas. De familjemedlemmar som ska beaktas vid denna prövning är i vart fall den enskildes make/maka samt minderåriga barn.
  • MIG 2015:1:En person har av allmän domstol dömts för bl.a. mord till livstids fängelse och utvisning. Vid en efterföljande prövning av om uppehållstillstånd ska beviljas med stöd av 12 kap. 16 b § utlänningslagen ska frågan om det finns skyddsskäl enligt 4 kap. 1-2 a §§ samma lag prövas först. Det brott som utlänningen gjort sig skyldig till har bedömts utesluta honom från att anses som alternativt skyddsbehövande. Livstidsstraffet medför att det inte är fråga om en endast tillfälligt avbruten verkställighet och det är heller inte meningsfullt att pröva frågan om verkställighetshinder.
  • MIG 2011:9:Vid en prövning av frågan om uppehållstillstånd med stöd av 12 kap. 19 § fjärde stycket utlänningslagen är prövningen begränsad till de omständigheter som hänför sig till utlänningens behov av skydd i Sverige. Migrationsdomstol har inte förfarit felaktigt när den avslagit yrkande om muntlig förhandling när det varit fråga om endast en tillräcklighetsbedömning.
  • MIG 2013:25:Prövning av skyddsskäl efter Migrationsverkets överlämnande av ärende enligt 5 kap. 20 § utlänningslagen gällande utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott. Fråga om utlänningen har gjort sannolikt att han tillhör en grupp som riskerar förföljelse på grund av sin sexuella läggning. Även metod för prövning av fråga om förföljelse på grund av sexuell läggning.
  • MIG 2009:27:För att det ska anses råda ett tillstånd av inre väpnad konflikt i utlänningslagens mening måste vissa i avgörandet närmare angivna förutsättningar vara uppfyllda. I Somalias huvudstad Mogadishu har vid tidpunkten för avgörandet ansetts råda ett sådant tillstånd. En asylsökande därifrån, utan internt flyktalternativ, har därför bedömts vara skyddsbehövande i övrigt.
  • MIG 2007:22:Rättssäkerhetsskäl talar för att förvarsfrågor, där det finns mer än en handläggande myndighet och den ena har ansvar för verkställigheten, skall handläggas av sistnämnda myndighet. - Ett beslut om uppehållstillstånd saknar laga verkan om allmän domstol beslutat om utvisning på grund av brott. En utlänning som dömts till utvisning på grund av brott har ändå rätt att ansöka om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Vid avslag, i en administrativ process, på en ansökan om uppehållstillstånd, skall i regel beslut om utvisning meddelas även om allmän domstol redan beslutat om utvisning på grund av brott. - Fråga också om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl för den som begått ett allvarligt brott samt om migrationsdomstolens sammansättning.
  • MIG 2011:24:Det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som i och för sig varit att betrakta som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Han var därmed utesluten från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Med hänsyn till att det förelåg ett temporärt verkställighetshinder, beviljades utlänningen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
  • MIG 2011:29:Vid prövningen av om en utlänning gjort sannolikt att hans konversion från en religion till en annan är äkta i den bemärkelsen att den grundar sig på en genuin personlig, religiös övertygelse ska en individuell bedömning göras i enlighet med den handbok och de riktlinjer som Förenta nationernas flyktingkommissarie gett ut. En samlad bedömning ska göras av de omständigheter under vilka konversionen kommit till stånd och av om personen vid en återkomst till hemlandet kan antas komma att leva som konvertit. När det handlar om konversion efter det att utlänningen lämnat sitt ursprungsland - konversion sur place - påkallar trovärdighetsfrågan extra uppmärksamhet.
  • MIG 2008:21:Enbart den omständigheten att en person är statslös, tillhörande gruppen maktoumeen, innebär inte att personen ifråga kan anses vara flykting enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen utan en individuell prövning i det enskilda fallet måste göras.
  • MIG 2009:13:För att uppehållstillstånd ska komma ifråga sedan ett avlägsnandebeslut preskriberats krävs att verkställighet inte har kunnat ske trots att utlänningen fullgjort sin skyldighet att medverka till verkställigheten. Skyldigheten att medverka till verkställigheten innefattar bl.a. ett krav på att den ut- eller avvisade i så stor utsträckning det är möjligt aktivt deltar i arbetet med att fastställa sin identitet. En ut- eller avvisad person som visserligen inte har hållit sig gömd eller på annat sätt undvikit kontakt i samarbetet med de verkställande myndigheterna, men som i övrigt förhållit sig passiv har inte ansetts uppfylla kravet på medverkan.
  • MIG 2015:22:En asylsökande som är medborgare i ett visst land är enligt lagstiftningen i ett annat land per automatik medborgare i det landet. Med hänsyn till att det senare medborgarskapet från ett asylrättsligt perspektiv kan godtas, har den asylsökandes behov av skydd prövats mot båda länderna.
  • MIG 2007:9:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd är det den asylsökande som skall göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt och sin identitet sannolik. Behov av internationellt skydd har inte ansetts föreligga p.g.a. inre väpnad konflikt eller andra svåra motsättningar i hemlandet. Eftersom sökanden inte har flykting- eller skyddsskäl skall en prövning av internt flyktalternativ inte göras.
  • MIG 2014:24:En asylsökande har i sitt hemland dömts för allvarlig brottslighet till ett långvarigt fängelsestraff. Det finns grundad anledning att anta att han, i samband med att påföljden verkställs, riskerar att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling på grund av de förhållanden som råder i fängelserna där. Han har därför ett sådant behov av internationellt skydd som kännetecknar en person som är alternativt skyddsbehövande. Mot bakgrund av de grova brott han dömts för i hemlandet är han emellertid utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Den behandling mannen i nuläget riskerar vid ett återvändande dit utgör dock ett absolut verkställighetshinder, varför han beviljas uppehållstillstånd i Sverige.
  • MIG 2018:3:Prövningen av en statslös persons skyddsskäl bör i så stor utsträckning som möjligt likna den prövning som sker för personer med medborgarskap. Om en statslös asylsökande har vistats i flera länder innan ankomsten till Sverige bör prövningen som regel ta sin utgångspunkt i det land där sökanden senast vistades innan ankomsten hit. Om detta land ska anses vara den sökandes tidigare vanliga vistelseort får bedömas utifrån en sammantagen prövning av dennes anknytning till landet. Har den asylsökande en sådan relation till det landet att det kan betraktas som dennes tidigare vanliga vistelseort ska skyddsskälen bedömas i förhållande till detta land. För att en statslös person ska anses åtnjuta skydd eller bistånd från UNRWA ska denne ha begagnat sig av detta skydd strax innan ankomsten till Sverige.
  • MIG 2011:6:I mål om uppehållstillstånd där sökandena åberopat skyddsbehov gentemot övergrepp som begås i ”hederns namn” har sökandena bedömts sakna möjligheter att få ett effektivt skydd av myndigheterna i hemlandet.
  • MIG 2018:14:Frågan om det finns ett internt flyktalternativ aktualiseras först om en asylsökande anses ha skyddsskäl mot någon del av hemlandet. Den asylsökande kan därför inte hänvisas till internflykt utan att det först har skett en individuell prövning av de åberopade skyddsskälen.

[K4]2 a §  Med övrig skyddsbehövande avses i denna lag en utlänning som i andra fall än som avses i 1 och 2 §§ befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon

  1. behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp, eller
  2. inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof.

[S2]Första stycket 1 gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper sådan risk som avses där eller om utlänningen löper sådan risk genom handlingar från enskilda och inte kan antas bli erbjuden ett effektivt skydd som inte är av tillfällig natur. Vid bedömningen av om skydd erbjuds beaktas endast skydd som ges av staten eller av parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en betydande del av statens territorium.

[S3]Första och andra styckena gäller även för en statslös utlänning som befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort.

[S4]Av 2 c § följer att en utlänning som omfattas av denna paragraf i vissa fall är utesluten från att anses som övrig skyddsbehövande. Lag (2014:1400).

Prop. 2013/14:248: Paragrafen innehåller en definition av vem som är övrig skyddsbehövande. Övervägandena finns i avsnitt 8.1.1.

Prop. 2009/10:31: I första stycket anges vilka situationer som kan medföra att en utlänning är att anse som övrig skyddsbehövande. Stycket motsvarar nuvarande 4 kap. 2 § andra och tredje punkterna.

  • MIG 2013:21:När det saknas förutsättningar för att avvisa en asylansökan med stöd av 5 kap. 1 b § utlänningslagen ska en materiell prövning ske av ansökan i förhållande till det land som utlänningen är medborgare i. Om det då konstateras att utlänningen är i behov av skydd ska uppehållstillstånd beviljas för det fall inte något undantag enligt 5 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen är tillämpligt. Mot denna bakgrund kunde en asylansökan inte avslås med hänvisning till att sökanden hade uppehållstillstånd i en annan EU-stat.
  • MIG 2011:4:I södra och mellersta Somalia, dvs. i de delar av Somalia som inte utgörs av Somaliland och Puntland, har det vid tidpunkten för Migrationsöverdomstolens avgörande ansetts råda ett tillstånd av inre väpnad konflikt. En asylsökande från Mogadishu har därför bedömts vara alternativt skyddsbehövande då han saknat internt flyktalternativ och den brottslighet han gjort sig skyldig till inte kunnat utgöra grund för uteslutande.
  • MIG 2012:20:En utlänning kan inte få status som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande i förhållande till en stat som utlänningen inte är medborgare i (undantaget statslösa personer). Då en annan EU-stat är ansvarig för prövningen enligt Dublinförordningen ska de skyddsskäl som utlänningen åberopar mot den EU-staten prövas inom ramen för den prövning som sker vid tillämpningen av Dublinförordningen. Det som då ska bedömas är om överföringen skulle strida mot bestämmelserna i 12 kap. 1 och 2 §§ utlänningslagen och artikel 3 i Europakonventionen.
  • MIG 2011:9:Vid en prövning av frågan om uppehållstillstånd med stöd av 12 kap. 19 § fjärde stycket utlänningslagen är prövningen begränsad till de omständigheter som hänför sig till utlänningens behov av skydd i Sverige. Migrationsdomstol har inte förfarit felaktigt när den avslagit yrkande om muntlig förhandling när det varit fråga om endast en tillräcklighetsbedömning.
  • MIG 2013:25:Prövning av skyddsskäl efter Migrationsverkets överlämnande av ärende enligt 5 kap. 20 § utlänningslagen gällande utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott. Fråga om utlänningen har gjort sannolikt att han tillhör en grupp som riskerar förföljelse på grund av sin sexuella läggning. Även metod för prövning av fråga om förföljelse på grund av sexuell läggning.
  • MIG 2011:24:Det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som i och för sig varit att betrakta som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Han var därmed utesluten från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Med hänsyn till att det förelåg ett temporärt verkställighetshinder, beviljades utlänningen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
  • MIG 2011:29:Vid prövningen av om en utlänning gjort sannolikt att hans konversion från en religion till en annan är äkta i den bemärkelsen att den grundar sig på en genuin personlig, religiös övertygelse ska en individuell bedömning göras i enlighet med den handbok och de riktlinjer som Förenta nationernas flyktingkommissarie gett ut. En samlad bedömning ska göras av de omständigheter under vilka konversionen kommit till stånd och av om personen vid en återkomst till hemlandet kan antas komma att leva som konvertit. När det handlar om konversion efter det att utlänningen lämnat sitt ursprungsland - konversion sur place - påkallar trovärdighetsfrågan extra uppmärksamhet.
  • MIG 2015:22:En asylsökande som är medborgare i ett visst land är enligt lagstiftningen i ett annat land per automatik medborgare i det landet. Med hänsyn till att det senare medborgarskapet från ett asylrättsligt perspektiv kan godtas, har den asylsökandes behov av skydd prövats mot båda länderna.
  • MIG 2018:3:Prövningen av en statslös persons skyddsskäl bör i så stor utsträckning som möjligt likna den prövning som sker för personer med medborgarskap. Om en statslös asylsökande har vistats i flera länder innan ankomsten till Sverige bör prövningen som regel ta sin utgångspunkt i det land där sökanden senast vistades innan ankomsten hit. Om detta land ska anses vara den sökandes tidigare vanliga vistelseort får bedömas utifrån en sammantagen prövning av dennes anknytning till landet. Har den asylsökande en sådan relation till det landet att det kan betraktas som dennes tidigare vanliga vistelseort ska skyddsskälen bedömas i förhållande till detta land. För att en statslös person ska anses åtnjuta skydd eller bistånd från UNRWA ska denne ha begagnat sig av detta skydd strax innan ankomsten till Sverige.

[K4]2 b §  En utlänning är utesluten från att anses som flykting om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon har gjort sig skyldig till

  1. brott mot freden, krigsförbrytelse eller brott mot mänskligheten, såsom dessa definieras i de internationella instrument som har upprättats för att beivra sådana brott,
  2. ett grovt icke-politiskt brott utanför Sverige innan han eller hon kom hit, eller
  3. gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser enligt inledningen och artiklarna 1 och 2 i Förenta nationernas stadga.

[S2]Det som anges i första stycket gäller även en utlänning som har anstiftat eller på annat sätt deltagit i förövandet av de brott eller gärningar som där nämns. Lag (2009:1542).

En elva år gammal dom för narkotikabrott och medlemskap i en mc-organisation, oavsett dess rykte och erfarenheterna av dess verksamhet ansågs inte kunna utgöra grund för en avvisning. Avvisningsbeslut måste baseras på att den berördes personliga beteende innefattar en konkret risk för att han kommer att begå brott i Sverige och om sådan risk finns så ska det framgå av beslutet, se JO dnr:4488-2007. Bestämmelsen har sitt ursprung i art. 1 f i flyktingkonventionen och art 12.2 i skyddsgrundsdirektivet, jmf 2 c§. Prövningen sker genom att först bedöms om utlänningen har rätt till flyktingstatus och om den har så prövas i ett andra skede, ifall utlänningen trots allt inte ska ges rätten till flyktingstatus p g a förekomst av de i paragrafen uppräknade alternativen. Bestämmelsen gäller även en utlänning som anstiftat eller deltagit i förövandet av ett brott som räknas upp i paragrafen. Jämför även med 8 kap. 8 § UtlL avseende den som i Sverige begår brott efter att ha fått uppehållstillstånd.

  • MIG 2017:6:Det våld och de andra övergrepp som barn riskerar att utsättas för i ett land är av sådan karaktär att detta måste anses utgöra omänsklig eller förnedrande behandling. På grund av omfattningen av övergreppen och situationen i landet samt när barnet saknar föräldrar, släkt eller annat nätverk liksom lokalkunskap om landet finns det en sådan individuell och specifik risk för att barnet utsätts för övergrepp att alternativ skyddsstatusförklaring ska beviljas.
  • MIG 2014:20:En person har av allmän domstol dömts till utvisning. Vid den efterföljande prövningen av om uppehållstillstånd ändå ska beviljas har han ansetts vara i behov av skydd som flykting, eftersom hans religiösa tillhörighet och hemort medfört en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning. De brott han har gjort sig skyldig till, bl.a. grova narkotikabrott, har inte bedömts vara synnerligen grova och det har därför funnits grund att bevilja uppehållstillstånd. Eftersom ett permanent uppehållstillstånd inte kan beviljas i en situation som denna, har han beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på tre år.
  • MIG 2017:29:Migrationsverket har inte visat att det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande under sin militärtjänstgöring har gjort sig skyldig till brott mot mänskligheten. Han har därför inte ansetts utesluten från att anses som flykting.
  • MIG 2017:11:En asylsökande som tjänstgjort som läkare inom sitt lands säkerhetstjänst har ansetts ha ett sådant individuellt ansvar för de brott mot mänskligheten som begåtts där att han är utesluten från internationellt skydd. Handlingarna har också ansetts utgöra ett sådant hot mot allmän ordning och säkerhet i Sverige att uppehållstillstånd inte kan beviljas på grund av anknytning.
  • MIG 2011:24:Det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som i och för sig varit att betrakta som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Han var därmed utesluten från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Med hänsyn till att det förelåg ett temporärt verkställighetshinder, beviljades utlänningen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
  • MIG 2016:22:Frågan om uteslutande från att anses som flykting ingår som en del i prövningen av om en utlänning är flykting. Om migrationsdomstolen överväger att bevilja uppehållstillstånd och flyktingstatusförklaring har domstolen ansvar för att frågan om eventuell uteslutning blir klarlagd i sådan utsträckning att domstolen kan bedöma om uteslutandegrunderna aktualiseras.
  • MIG 2012:14:Det har inte funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som betraktats som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Inte heller har det funnits synnerlig anledning att anta att han där deltagit i förövandet av gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser. Han har därför beviljats permanent uppehållstillstånd som flykting.

[K4]2 c §  En utlänning är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande och övrig skyddsbehövande om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon

  1. har gjort sig skyldig till sådana brott eller gärningar som avses i 2 b § första stycket 1 eller 3,
  2. har gjort sig skyldig till ett grovt brott, eller
  3. utgör en fara för rikets säkerhet.

[S2]Det som anges i första stycket gäller även en utlänning som har anstiftat eller på annat sätt deltagit i förövandet av de brott eller gärningar som avses i första stycket 1 och 2.Lag (2009:1542).

Bestämmelsen har sitt ursprung i art. 1 f i flyktingkonventionen och art 17.1 i skyddsgrundsdirektivet, jmf 2 b §.

  • MIG 2017:6:Det våld och de andra övergrepp som barn riskerar att utsättas för i ett land är av sådan karaktär att detta måste anses utgöra omänsklig eller förnedrande behandling. På grund av omfattningen av övergreppen och situationen i landet samt när barnet saknar föräldrar, släkt eller annat nätverk liksom lokalkunskap om landet finns det en sådan individuell och specifik risk för att barnet utsätts för övergrepp att alternativ skyddsstatusförklaring ska beviljas.
  • MIG 2011:4:I södra och mellersta Somalia, dvs. i de delar av Somalia som inte utgörs av Somaliland och Puntland, har det vid tidpunkten för Migrationsöverdomstolens avgörande ansetts råda ett tillstånd av inre väpnad konflikt. En asylsökande från Mogadishu har därför bedömts vara alternativt skyddsbehövande då han saknat internt flyktalternativ och den brottslighet han gjort sig skyldig till inte kunnat utgöra grund för uteslutande.
  • MIG 2015:1:En person har av allmän domstol dömts för bl.a. mord till livstids fängelse och utvisning. Vid en efterföljande prövning av om uppehållstillstånd ska beviljas med stöd av 12 kap. 16 b § utlänningslagen ska frågan om det finns skyddsskäl enligt 4 kap. 1-2 a §§ samma lag prövas först. Det brott som utlänningen gjort sig skyldig till har bedömts utesluta honom från att anses som alternativt skyddsbehövande. Livstidsstraffet medför att det inte är fråga om en endast tillfälligt avbruten verkställighet och det är heller inte meningsfullt att pröva frågan om verkställighetshinder.
  • MIG 2011:24:Det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som i och för sig varit att betrakta som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Han var därmed utesluten från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Med hänsyn till att det förelåg ett temporärt verkställighetshinder, beviljades utlänningen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
  • MIG 2014:24:En asylsökande har i sitt hemland dömts för allvarlig brottslighet till ett långvarigt fängelsestraff. Det finns grundad anledning att anta att han, i samband med att påföljden verkställs, riskerar att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling på grund av de förhållanden som råder i fängelserna där. Han har därför ett sådant behov av internationellt skydd som kännetecknar en person som är alternativt skyddsbehövande. Mot bakgrund av de grova brott han dömts för i hemlandet är han emellertid utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Den behandling mannen i nuläget riskerar vid ett återvändande dit utgör dock ett absolut verkställighetshinder, varför han beviljas uppehållstillstånd i Sverige.

Statusförklaring

[K4]3 §  En utlänning, som med åberopande av skyddsskäl ansökt om uppehållstillstånd, ska förklaras vara flykting (flyktingstatusförklaring) om han eller hon omfattas av definitionen i 1 § och inte är utesluten från att anses som flykting enligt 2 b §.

[S2]En utlänning får dock vägras flyktingstatusförklaring om han eller hon

  1. genom ett synnerligen grovt brott har visat att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom eller henne stanna i Sverige, eller
  2. har bedrivit verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att han eller hon skulle fortsätta verksamheten här. Lag (2009:1542).

Vid bedömningen av trovärdigheten i en sökandens utsaga avseende skyddskälen fästs vikt vid att berättelsen är sammanhängande, inte präglas av motstridiga uppgifter och att berättelsen till sina huvuddrag förblir oförändrad under asylprövningens gång. Åberopade omständigheter får inte heller strida mot allmänt kända fakta i form av exempelvis relevant och aktuell landinformation, se MIG 2007:12 och MiÖD UM 5069-11.

Trots att lagparagrafen pekar på att status som flyktingförklaring per automatik "ska" ges den som är flykting så anges i förarbeten att den inte nödvändigtvis måste ges (är fakultativ), se prop. 2009/10:31 s. 73. Ett yrkande måste även avse både a) uppehållstillstånd pga. flykting jämlikt 4 kap. 1 § UtlL och b) flyktingstatusförklaring jämlikt 4. kap. 3 § för att beviljas flyktingstatusförklaring, annars kan det medföra att man förlorar möjligheten att erhålla flyktingstatusförklaring. Detta kan framstå som märkligt med tanke på att syftet med flyktingstatusförklaring är att den ska klargöra, såväl för flyktingen själv som för berörda myndigheter, att personen är flykting och har rätt till de förmåner som tillkommer en flykting jmf dock prop. 2009/10:31 s. 73 där det framgår att sådan förklaring kan ske även i senare skede och ska då utfärdas av Migrationsverket på begäran av en flykting. Statusförklaring kan återkallas se 5a-b §§.

Prop. 2009/10:31: Paragrafen innehåller bestämmelser om flyktingstatusförklaring. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.3.

  • MIG 2011:13:En utlänning har, genom att hos sitt hemlands myndigheter anskaffa och sedan använda en passhandling, ansetts av fri vilja på nytt ha använt sig av hemlandets skydd. Förfarandet har medfört att han upphört att vara flykting, vilket i sin tur utgör grund för återkallelse av hans flyktingstatusförklaring.
  • MIG 2017:6:Det våld och de andra övergrepp som barn riskerar att utsättas för i ett land är av sådan karaktär att detta måste anses utgöra omänsklig eller förnedrande behandling. På grund av omfattningen av övergreppen och situationen i landet samt när barnet saknar föräldrar, släkt eller annat nätverk liksom lokalkunskap om landet finns det en sådan individuell och specifik risk för att barnet utsätts för övergrepp att alternativ skyddsstatusförklaring ska beviljas.
  • MIG 2011:8:En kvinna har gjort sannolikt att hon hyser en välgrundad fruktan för att utsättas för övergrepp. Hennes möjligheter att få ett effektivt skydd i den del av hemlandet där hon är hemmahörande har bedömts som i det närmaste obefintliga och flyktinggrundande förföljelse på grund av kön har ansetts föreligga. Vid bedömningen av om det funnits ett rimligt internt flyktalternativ har beaktats att hon har anknytning även till en annan del av hemlandet och att den förföljelse som gör att hon är att betrakta som flykting i första hand utgår från hennes manliga nätverk där.
  • MIG 2016:7:Det finns inte skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring m.m. på grund av att barnens far bedömts vara flykting när barnen är medborgare i en annan EU-stat.
  • MIG 2014:20:En person har av allmän domstol dömts till utvisning. Vid den efterföljande prövningen av om uppehållstillstånd ändå ska beviljas har han ansetts vara i behov av skydd som flykting, eftersom hans religiösa tillhörighet och hemort medfört en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning. De brott han har gjort sig skyldig till, bl.a. grova narkotikabrott, har inte bedömts vara synnerligen grova och det har därför funnits grund att bevilja uppehållstillstånd. Eftersom ett permanent uppehållstillstånd inte kan beviljas i en situation som denna, har han beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på tre år.
  • MIG 2013:16:En kvinna har beviljats uppehållstillstånd som flykting. I enlighet med principen om familjens enhet har även kvinnans vuxne son beviljats uppehållstillstånd som flykting.
  • MIG 2017:29:Migrationsverket har inte visat att det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande under sin militärtjänstgöring har gjort sig skyldig till brott mot mänskligheten. Han har därför inte ansetts utesluten från att anses som flykting.
  • MIG 2017:11:En asylsökande som tjänstgjort som läkare inom sitt lands säkerhetstjänst har ansetts ha ett sådant individuellt ansvar för de brott mot mänskligheten som begåtts där att han är utesluten från internationellt skydd. Handlingarna har också ansetts utgöra ett sådant hot mot allmän ordning och säkerhet i Sverige att uppehållstillstånd inte kan beviljas på grund av anknytning.
  • MIG 2012:12:En migrationsdomstol får inte som första instans, utan att Migrationsverket har prövat frågan, besluta om resedokument. Vidare har tre systrar förklarats vara flyktingar eftersom de bedömts känna en välgrundad fruktan för att utsättas för könsstympning vid ett återvändande till hemlandet.
  • MIG 2008:21:Enbart den omständigheten att en person är statslös, tillhörande gruppen maktoumeen, innebär inte att personen ifråga kan anses vara flykting enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen utan en individuell prövning i det enskilda fallet måste göras.
  • MIG 2016:22:Frågan om uteslutande från att anses som flykting ingår som en del i prövningen av om en utlänning är flykting. Om migrationsdomstolen överväger att bevilja uppehållstillstånd och flyktingstatusförklaring har domstolen ansvar för att frågan om eventuell uteslutning blir klarlagd i sådan utsträckning att domstolen kan bedöma om uteslutandegrunderna aktualiseras.
  • MIG 2018:7:Landinformationen ger stöd för att en man från Syrien, vars hus bränts ned av oppositionen eftersom familjen uppfattades stödja regimen och som flyttat från ett oppositionskontrollerat område till ett regimkontrollerat tillhör en särskild riskgrupp. Mannen anses ha gjort sannolikt att han hyser en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning och har därför rätt till flyktingstatusförklaring.
  • MIG 2018:8:Av landinformationen framgår att situationen för kvinnor har påverkats drastiskt av den pågående konflikten i Syrien men också att förhållandena för kvinnor skiljer sig markant mellan olika områden och att utsattheten i regimkontrollerat område styrs av kvinnans profil. En kvinna som kommer från ett regimkontrollerat område och som inte har någon särskild riskprofil har inte beviljats flyktingstatusförklaring.
  • MIG 2012:14:Det har inte funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som betraktats som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Inte heller har det funnits synnerlig anledning att anta att han där deltagit i förövandet av gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser. Han har därför beviljats permanent uppehållstillstånd som flykting.

[K4]3 a §  En utlänning, som med åberopande av skyddsskäl ansökt om uppehållstillstånd, ska förklaras vara alternativt skyddsbehövande (alternativ skyddsstatusförklaring) om han eller hon omfattas av definitionen i 2 § och inte är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande enligt 2 c §.

[S2]En utlänning, som med åberopande av skyddsskäl har ansökt om uppehållstillstånd, ska förklaras vara övrig skyddsbehövande (övrig skyddsstatusförklaring) om han eller hon omfattas av definitionen i 2 a § och inte är utesluten från att anses som övrig skyddsbehövande enligt 2 c §.

[S3]Av 3 § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige framgår att andra stycket inte gäller under perioden 20 juli 2016–19 juli 2019. Lag (2016:753).

  • MIG 2017:6:Det våld och de andra övergrepp som barn riskerar att utsättas för i ett land är av sådan karaktär att detta måste anses utgöra omänsklig eller förnedrande behandling. På grund av omfattningen av övergreppen och situationen i landet samt när barnet saknar föräldrar, släkt eller annat nätverk liksom lokalkunskap om landet finns det en sådan individuell och specifik risk för att barnet utsätts för övergrepp att alternativ skyddsstatusförklaring ska beviljas.
  • MIG 2011:4:I södra och mellersta Somalia, dvs. i de delar av Somalia som inte utgörs av Somaliland och Puntland, har det vid tidpunkten för Migrationsöverdomstolens avgörande ansetts råda ett tillstånd av inre väpnad konflikt. En asylsökande från Mogadishu har därför bedömts vara alternativt skyddsbehövande då han saknat internt flyktalternativ och den brottslighet han gjort sig skyldig till inte kunnat utgöra grund för uteslutande.
  • MIG 2011:6:I mål om uppehållstillstånd där sökandena åberopat skyddsbehov gentemot övergrepp som begås i ”hederns namn” har sökandena bedömts sakna möjligheter att få ett effektivt skydd av myndigheterna i hemlandet.

[K4]3 b §  Frågan om statusförklaring får inte prövas om asylansökan avvisas enligt 5 kap. 1 b § eller 1 c § andra stycket. Lag (2009:1542).

Prop. 2009/10:31: Av paragrafen framgår att frågan om statusförklaring inte får prövas när asylansökan avvisas enligt bestämmelserna i 5 kap. 1 b § eller 1 c § andra stycket. Detta är en följd av att asylansökan i dessa fall ska prövas i ett annat land.

[K4]3 c §  En utlänning som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige får ansöka om statusförklaring. En sådan ansökan ska prövas enligt 3 eller 3 a §. Lag (2009:1542).

Prop. 2009/10:31: Av paragrafen framgår att en utlänning kan ansöka om en statusförklaring i efterhand. En flykting eller en annan skyddsbehövande har enligt 5 kap. 1 § tredje stycket rätt till permanent uppehållstillstånd eller uppehållstillstånd som ska gälla i minst tre år om inte tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver en kortare giltighetstid. Han eller hon har dock alltid rätt till ett uppehållstillstånd som gäller under ett år. Om en utlänning som beviljats ett ...

  • MIG 2013:19:En statslös palestinier har beviljats flyktingstatusförklaring sedan det konstaterats att hon konkret har begagnat sig av bistånd från UNRWA men detta bistånd har upphört. Biståndet kan anses ha upphört även om endast ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har beviljats. Det ankommer på Migrationsverket att efter beviljad flyktingstatusförklaring ompröva giltighetstiden för gällande uppehållstillstånd.

Resedokument

[K4]4 §  För en flykting eller statslös får utfärdas en särskild passhandling för resor utanför Sverige (resedokument). Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om resedokument.

Regler om ansökan och handläggning av resedokument och främlingspass samt ändring respektive återkallande av densamma ges i MIGRFS 10/2011. Som komplement och som stöd för härledning se även 2 kap. 7-22 § UtlF samt Genevekonventionens art. 11, 27-28 och Bilaga S1

  • MIG 2013:15:UNHCR:s erkännande av en persons flyktingskap är inte bindande vid prövningen av om personen har rätt till resedokument. Dock ska UNHCR:s bedömningar och uttalanden beaktas vid fastställande av eventuellt flyktingskap. Det är en framåtsyftande riskbedömning som ska göras och det är förhållandena vid prövningstillfället som är av avgörande betydelse.
  • MIG 2016:7:Det finns inte skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring m.m. på grund av att barnens far bedömts vara flykting när barnen är medborgare i en annan EU-stat.
  • MIG 2013:16:En kvinna har beviljats uppehållstillstånd som flykting. I enlighet med principen om familjens enhet har även kvinnans vuxne son beviljats uppehållstillstånd som flykting.
  • MIG 2012:12:En migrationsdomstol får inte som första instans, utan att Migrationsverket har prövat frågan, besluta om resedokument. Vidare har tre systrar förklarats vara flyktingar eftersom de bedömts känna en välgrundad fruktan för att utsättas för könsstympning vid ett återvändande till hemlandet.
  • MIG 2009:6:När en utlänning i samband med sin ansökan om resedokument hävdat att han är flykting har hans ansökan i första hand förutsatts avse resedokument enligt konventionen den 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga ställning (flyktingkonventionen) och först i andra hand resedokument enligt - den mindre förmånliga - konventionen den 28 september 1954 angående statslösa personers rättsliga ställning. Utlänningen har därför ansetts ha rätt att överklaga Migrationsverkets beslut att bevilja honom resedokument enligt konventionen den 28 september 1954 angående statslösa personers rättsliga ställning.
  • MIG 2008:21:Enbart den omständigheten att en person är statslös, tillhörande gruppen maktoumeen, innebär inte att personen ifråga kan anses vara flykting enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen utan en individuell prövning i det enskilda fallet måste göras.

När en utlänning upphör att vara flykting eller annan skyddsbehövande

[K4]5 §  En flykting upphör att vara flykting om han eller hon

  1. av fri vilja på nytt använder sig av det lands skydd där han eller hon är medborgare,
  2. av fri vilja på nytt förvärvar det medborgarskap som han eller hon tidigare har förlorat,
  3. förvärvar medborgarskap i ett nytt land och får det landets skydd,
  4. av fri vilja återvänder för att bosätta sig i det land där han eller hon är medborgare eller som statslös tidigare hade sin vistelseort, eller
  5. på grund av väsentliga och bestående förändringar i hemlandet eller i det land där han eller hon som statslös tidigare hade sin vistelsort inte längre befinner sig i en sådan situation att han eller hon kan anses som flykting och därför inte kan fortsätta att vägra använda sig av hemlandets eller vistelselandets skydd.

[S2]Första stycket 5 gäller dock inte en flykting som på grund av tidigare förföljelse har tungt vägande skäl för att inte vilja använda sig av det lands skydd där han eller hon är medborgare eller där han eller hon som statslös tidigare hade sin vistelseort. Lag (2014:1400).

Paragrafen motsvarar art. 1.C i Genèvekonventionen

  • MIG 2011:13:En utlänning har, genom att hos sitt hemlands myndigheter anskaffa och sedan använda en passhandling, ansetts av fri vilja på nytt ha använt sig av hemlandets skydd. Förfarandet har medfört att han upphört att vara flykting, vilket i sin tur utgör grund för återkallelse av hans flyktingstatusförklaring.

[K4]5 a §  En utlänning upphör att vara alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande om de omständigheter som medförde att han eller hon bedömdes som skyddsbehövande inte längre finns eller har ändrats i sådan omfattning att skydd inte längre behövs. Vid bedömningen ska endast väsentliga och bestående förändringar beaktas.

[S2]Första stycket gäller dock inte en utlänning som på grund av tidigare upplevelser som utgjort grund för skyddsbehov har tungt vägande skäl för att inte vilja använda sig av det lands skydd där han eller hon är medborgare eller där han eller hon som statslös tidigare hade sin vistelseort. Lag (2014:1400).

Återkallelse av statusförklaring

[K4]5 b §  En flyktingstatusförklaring ska återkallas, om det kommer fram att utlänningen inte kan anses vara flykting.

[S2]Om det föreligger sådana omständigheter som anges i 3 § andra stycket får en flyktingstatusförklaring återkallas. Lag (2009:1542).

Om en person som fått status som flykting av fri vilja använder sig av det lands skydd där han eller hon är medborgare och sa sig behöva skydd från kan det utgöra grund för att förlora flyktingstatus. När det däremot varit fråga om en enstaka och tillfällig kontakt med hemlandets ambassad som inte syftat till något annat än att tillfredsställa krav som ställts från svenska myndigheters sida, har regeringen ansett att kontakten med ambassaden inte har inneburit att hemlandets beskydd har begagnats, se regeringens vägledande beslut den 21 augusti 1997, reg. 73-97. Sådan situation kan exempelvis uppstå om utlänningen ansöker om och får nytt hemlandspass, även om p. 124 UNHCR anger att det finns undantag även för denna regel. Se även p 118-125 UNHCR

  • MIG 2011:13:En utlänning har, genom att hos sitt hemlands myndigheter anskaffa och sedan använda en passhandling, ansetts av fri vilja på nytt ha använt sig av hemlandets skydd. Förfarandet har medfört att han upphört att vara flykting, vilket i sin tur utgör grund för återkallelse av hans flyktingstatusförklaring.

[K4]5 c §  En alternativ skyddsstatusförklaring ska återkallas, om det kommer fram att utlänningen inte kan anses vara alternativt skyddsbehövande.

[S2]En övrig skyddsstatusförklaring ska återkallas, om det kommer fram att utlänningen inte kan anses vara övrig skyddsbehövande. Lag (2009:1542).

Återtagande av skyddsbehövande som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat och deras familjemedlemmar

[K4]5 d §  Om en annan EU-stat har ålagt en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i den staten och som har flyktingstatusförklaring eller alternativ skyddsstatusförklaring i Sverige att lämna den staten, ska han eller hon återtas till Sverige. Detsamma gäller hans eller hennes familjemedlemmar, om de har ålagts att lämna den andra EU-staten genom ett beslut som har fattats i samband med beslutet avseende utlänningen. Lag (2014:198).

Beslutande myndighet, m.m.

[K4]6 §  Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket.

[S2]Migrationsverket får dock inte bevilja statusförklaring för en utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott. Om en sådan utlänning ansöker om statusförklaring och Migrationsverket finner att han eller hon bör beviljas statusförklaring, ska verket inte besluta i ärendet utan med eget yttrande lämna över detta till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut om statusförklaring hade kunnat överklagas. Lag (2009:1542).

  • MIG 2014:20:En person har av allmän domstol dömts till utvisning. Vid den efterföljande prövningen av om uppehållstillstånd ändå ska beviljas har han ansetts vara i behov av skydd som flykting, eftersom hans religiösa tillhörighet och hemort medfört en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning. De brott han har gjort sig skyldig till, bl.a. grova narkotikabrott, har inte bedömts vara synnerligen grova och det har därför funnits grund att bevilja uppehållstillstånd. Eftersom ett permanent uppehållstillstånd inte kan beviljas i en situation som denna, har han beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på tre år.
  • MIG 2017:11:En asylsökande som tjänstgjort som läkare inom sitt lands säkerhetstjänst har ansetts ha ett sådant individuellt ansvar för de brott mot mänskligheten som begåtts där att han är utesluten från internationellt skydd. Handlingarna har också ansetts utgöra ett sådant hot mot allmän ordning och säkerhet i Sverige att uppehållstillstånd inte kan beviljas på grund av anknytning.
  • MIG 2012:12:En migrationsdomstol får inte som första instans, utan att Migrationsverket har prövat frågan, besluta om resedokument. Vidare har tre systrar förklarats vara flyktingar eftersom de bedömts känna en välgrundad fruktan för att utsättas för könsstympning vid ett återvändande till hemlandet.

Tillfälligt skydd

[K4]7 §  Särskilda bestämmelser om tillfälligt skydd i en massflyktssituation finns i 21 kap.

Skydd för tribunalvittnen

[K4]8 §  Särskilda bestämmelser om skydd för personer som vittnat eller kommer att vittna i förhandlingar inför en internationell domstol eller tribunal samt för deras nära anhöriga finns i 22 kap.

5 kap. Uppehållstillstånd

Som huvudregel meddelas beslut om uppehållstillstånd av Migrationsverket se 5 kap. 20 § UtlL. Migrationsverket ska också pröva frågor om avvisning jämlikt 8 kap. 4 § UtlL och utvisning 8 kap. 7 § UtlL.

Prop. 2011/12:85: Paragrafen är ny och behandlar frågan om tidsbegränsat uppehållstillstånd för barn som avses bli placerade här i landet med stöd av Bryssel II-förordningen eller 1996 års Haagkonvention. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

  • MIG 2007:45:Fråga om beviskravet vid seriositetsprövning enligt 5 kap. 3 a § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716).
  • MIG 2007:38:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopar anknytning till härvarande hustru, får en ansökan om familjeåterförening avslås även om äktenskapet inte är formellt upplöst, om det kan konstateras att makarna inte lever tillsammans som gifta eller inte har sådan avsikt. Även om förhållandet betraktas såsom nyetablerat kan ansökan avslås, om det inte är visat att makarna avser att leva tillsammans. Hänsyn har tagits till klagandens levnadsomständigheter och att två minderåriga barn finns i Sverige.
  • MIG 2013:14:Då ett civilrättsligt äktenskap ingåtts finns det en presumtion för att den sökande maken ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Det ankommer på Migrationsverket att göra sannolikt att makarna inte har för avsikt att leva tillsammans. Enbart den omständigheten att makarna uppgett att de inledningsvis inte kommer att bo tillsammans vid hustruns ankomst till Sverige har inte medfört att de ansetts sakna avsikt att leva tillsammans.
  • MIG 2014:7:När föräldrar, på grund av ett barns situation i hemlandet, beslutat att skicka iväg barnet till Sverige för att bo tillsammans med släktingar har det särskilda beroendeförhållandet mellan familjemedlemmarna som funnits i hemlandet brutits. Familjen kan därför inte beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 3 a § första stycket 2 utlänningslagen. Det har inte heller ansetts finnas synnerliga skäl enligt 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen för att bevilja familjen uppehållstillstånd i Sverige.
  • MIG 2007:5:Fråga om förutsättningar föreligger för uppehållstillstånd på grund av anknytning. Vid bedömning härav har omständigheterna vid tidpunkten för prövningen ansetts avgörande.
Införd: SFS 2009:1542 (Genomförande av skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet), 2010:533 (Uppehållstillstånd för skyddspersoner), 2010:175 (Försörjningskrav vid anhöriginvandring), 2006:219 (Genomförande av EG-direktiven om unionsmedborgares rörlighet inom EU och om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning), 2006:220 (Genomförande av EG-direktivet om rätt till familjeåterförening samt vissa frågor om handläggning och DNA-analys vid ...), 2012:322 (Stärkt skydd för barn i internationella situationer)
Ändrad: SFS 2014:655 (En ny organisation för polisen), 2009:1542 (Genomförande av skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet), 2014:198 (Uppföljning av rörlighetsdirektivets genomförande), 2017:356 (Kompletteringar av den tillfälliga lagen för uppehållstillstånd rörande studier på gymnasienivå), 2014:198 (Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning), 2014:1400 (Genomförande av det omarbetade skyddsgrundsdirektivet), 2018:67 (Uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning – genomförande av ICT-direktivet), 2008:884 (Nya regler för arbetskraftsinvandring), 2016:753 (Förslag om att tillfälligt begränsa möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige), 2014:198 (Tydligare regler om fri rörlighet för EES-medborgare), 2014:777 (Cirkulär migration och utveckling), 2006:220 (Genomförande av EG-direktivet om rätt till familjeåterförening samt vissa frågor om handläggning och DNA-analys vid ...), 2013:648 (Överflyttning av vissa utlänningsärenden till den ordinarie migrationsprocessen m.m.), 2014:778 (Enklare regler om uppehållstillstånd för vissa vårdnadshavare som sammanbor med barn i Sverige), 2018:319 (Genomförande av säsongsanställningsdirektivet)
Upphävd: SFS 2014:198 (Uppföljning av rörlighetsdirektivets genomförande), 2014:198 (Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning), 2014:198 (Tydligare regler om fri rörlighet för EES-medborgare)

Uppehållstillstånd som skyddsbehövande

[K5]1 §  Flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd.

[S2]Uppehållstillstånd får dock vägras en flykting om han eller hon

  1. genom ett synnerligen grovt brott har visat att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom eller henne stanna i Sverige, eller
  2. har bedrivit verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att han eller hon skulle fortsätta verksamheten här.

[S3]Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt första stycket ska vara permanent eller gälla i minst tre år. Om ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas en utlänning som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt första stycket, ska det nya tillståndet gälla i minst två år. Första och andra meningarna gäller dock inte om tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver en kortare giltighetstid. Giltighetstiden får dock inte vara kortare än ett år.

[S4]Av 4 § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige framgår att första stycket inte gäller för övriga skyddsbehövande under perioden 20 juli 2016–19 juli 2019. Av 5 § den lagen framgår att under samma period gäller inte tredje stycket för flyktingar och alternativt skyddsbehövande. Lag (2016:753).

Om det finns skäl att bevilja uppehållstillstånd ska innan sådant beviljas en kontroll göras i Schengens informationssystem (SIS) med stöd av 4 kap. 21 § UtlF om utlänningen finns registrerad på spärrlistan. Om sådan spärr finns ska Migrationsverket enligt art. 25 i Schengenkonventionen samråda med den stat som står bakom spärren ifall det finns skäl häva spärren eller om det finns hinder för att bevilja uppehållstillstånd, se MIG 2008:25 och UN 448-03. Ansökan om uppehållstillstånd kan inte avslås på den grunden att en ansökan lämnats in vid en svensk beskickning eller konsulat i ett annat land än det land som är sökandens hemland eller det land där han eller hon annars är stadigvarande bosatt, se MIG 2011:11. Om en ansökan lämnas in i ett annat land än sökandens hemland eller det land där han eller hon annars är stadigvarande bosatt måste Migrationsverket göra en materiell prövning av ansökan på den utredning som går att presentera. Däremot står sökanden risken av att en fullgod utredning inte kan ske där, se MiÖD UM 414-11.

Prop. 2013/14:248: Paragrafen innehåller bestämmelser om uppehållstillstånd för skyddsbehövande. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.2. Paragrafen genomför delvis artikel 24 i det omarbetade skyddsgrundsdirektivet.

  • MIG 2013:19:En statslös palestinier har beviljats flyktingstatusförklaring sedan det konstaterats att hon konkret har begagnat sig av bistånd från UNRWA men detta bistånd har upphört. Biståndet kan anses ha upphört även om endast ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har beviljats. Det ankommer på Migrationsverket att efter beviljad flyktingstatusförklaring ompröva giltighetstiden för gällande uppehållstillstånd.
  • MIG 2013:15:UNHCR:s erkännande av en persons flyktingskap är inte bindande vid prövningen av om personen har rätt till resedokument. Dock ska UNHCR:s bedömningar och uttalanden beaktas vid fastställande av eventuellt flyktingskap. Det är en framåtsyftande riskbedömning som ska göras och det är förhållandena vid prövningstillfället som är av avgörande betydelse.
  • MIG 2013:21:När det saknas förutsättningar för att avvisa en asylansökan med stöd av 5 kap. 1 b § utlänningslagen ska en materiell prövning ske av ansökan i förhållande till det land som utlänningen är medborgare i. Om det då konstateras att utlänningen är i behov av skydd ska uppehållstillstånd beviljas för det fall inte något undantag enligt 5 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen är tillämpligt. Mot denna bakgrund kunde en asylansökan inte avslås med hänvisning till att sökanden hade uppehållstillstånd i en annan EU-stat.
  • MIG 2011:4:I södra och mellersta Somalia, dvs. i de delar av Somalia som inte utgörs av Somaliland och Puntland, har det vid tidpunkten för Migrationsöverdomstolens avgörande ansetts råda ett tillstånd av inre väpnad konflikt. En asylsökande från Mogadishu har därför bedömts vara alternativt skyddsbehövande då han saknat internt flyktalternativ och den brottslighet han gjort sig skyldig till inte kunnat utgöra grund för uteslutande.
  • MIG 2014:20:En person har av allmän domstol dömts till utvisning. Vid den efterföljande prövningen av om uppehållstillstånd ändå ska beviljas har han ansetts vara i behov av skydd som flykting, eftersom hans religiösa tillhörighet och hemort medfört en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning. De brott han har gjort sig skyldig till, bl.a. grova narkotikabrott, har inte bedömts vara synnerligen grova och det har därför funnits grund att bevilja uppehållstillstånd. Eftersom ett permanent uppehållstillstånd inte kan beviljas i en situation som denna, har han beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på tre år.
  • MIG 2013:16:En kvinna har beviljats uppehållstillstånd som flykting. I enlighet med principen om familjens enhet har även kvinnans vuxne son beviljats uppehållstillstånd som flykting.
  • MIG 2009:36:En läkare, en akademiker och en musiker, samtliga från Irak, har inte ansetts tillhöra viss samhällsgrupp i utlänningslagens mening.
  • MIG 2007:35:Bestämmelsen i 5 kap. 6 § utlänningslagen om synnerligen ömmande omständigheter är av undantagskaraktär. För att uppehållstillstånd enligt denna bestämmelse skall kunna beviljas vuxna personer av enbart medicinska skäl krävs att hälsotillståndet är synnerligen allvarligt. För att bevilja uppehållstillstånd på grund av psykisk ohälsa måste medicinsk utredning ge stöd för att den psykiska ohälsan är så svår att tillståndet är livshotande. Om självdestruktiva handlingar har företagits måste de ha utförts på grund av svår psykisk ohälsa som är styrkt.
  • MIG 2013:25:Prövning av skyddsskäl efter Migrationsverkets överlämnande av ärende enligt 5 kap. 20 § utlänningslagen gällande utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott. Fråga om utlänningen har gjort sannolikt att han tillhör en grupp som riskerar förföljelse på grund av sin sexuella läggning. Även metod för prövning av fråga om förföljelse på grund av sexuell läggning.
  • MIG 2009:27:För att det ska anses råda ett tillstånd av inre väpnad konflikt i utlänningslagens mening måste vissa i avgörandet närmare angivna förutsättningar vara uppfyllda. I Somalias huvudstad Mogadishu har vid tidpunkten för avgörandet ansetts råda ett sådant tillstånd. En asylsökande därifrån, utan internt flyktalternativ, har därför bedömts vara skyddsbehövande i övrigt.
  • MIG 2011:24:Det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som i och för sig varit att betrakta som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Han var därmed utesluten från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Med hänsyn till att det förelåg ett temporärt verkställighetshinder, beviljades utlänningen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
  • MIG 2016:30:Komplexa frågor om förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet, som även innefattar en bedömning av den asylsökandes tillförlitlighet och trovärdighet, rör så komplicerade frågor att de kräver särskild erfarenhet. Ett sådant mål bör därför avgöras av en ordinarie domare och inte av en förvaltningsrättsfiskal.
  • MIG 2014:24:En asylsökande har i sitt hemland dömts för allvarlig brottslighet till ett långvarigt fängelsestraff. Det finns grundad anledning att anta att han, i samband med att påföljden verkställs, riskerar att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling på grund av de förhållanden som råder i fängelserna där. Han har därför ett sådant behov av internationellt skydd som kännetecknar en person som är alternativt skyddsbehövande. Mot bakgrund av de grova brott han dömts för i hemlandet är han emellertid utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Den behandling mannen i nuläget riskerar vid ett återvändande dit utgör dock ett absolut verkställighetshinder, varför han beviljas uppehållstillstånd i Sverige.
  • MIG 2012:14:Det har inte funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som betraktats som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Inte heller har det funnits synnerlig anledning att anta att han där deltagit i förövandet av gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser. Han har därför beviljats permanent uppehållstillstånd som flykting.
  • MIG 2007:16:Det har inte funnits anledning att ifrågasätta att en familj som tillhör etniciteten ashkali känner fruktan för förföljelse vid ett återvändande till Kosovo. Eftersom flyktingskapsbedömning skall vara framåtsyftande och situationen för ashkalier i Kosovo förbättrats, har familjens fruktan för förföljelse vid ett återvändande emellertid inte bedömts vara välgrundad. Uppehållstillstånd har bl.a. därför inte beviljats.
  • MIG 2009:4:För att ett internt flyktalternativ ska kunna anses föreligga måste det dels vara fråga om ett relevant alternativ, dvs. att den enskilde måste på annan ort eller annat område ha tillgång till ett effektivt skydd, dels vara rimligt att utlänningen begagnar sig av ett sådant alternativ. Migrationsverket har bevisbördan för att ett internt flyktalternativ föreligger och det ankommer företrädesvis på Migrationsverket att identifiera det område i hemlandet som skulle kunna utgöra ett internt flyktalternativ i det enskilda fallet. En asylsökande som har bedömts hysa en välgrundad fruktan för att vid ett återvändande till hemorten utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, har ansetts sakna ett relevant internt flyktalternativ och beviljats permanent uppehållstillstånd som skyddsbehövande.
  • MIG 2009:19:Engagemang för en organisation som varit delaktig i terroristhandlingar har ansetts utgöra synnerliga skäl att inte bevilja uppehållstillstånd.
  • MIG 2007:22:Rättssäkerhetsskäl talar för att förvarsfrågor, där det finns mer än en handläggande myndighet och den ena har ansvar för verkställigheten, skall handläggas av sistnämnda myndighet. - Ett beslut om uppehållstillstånd saknar laga verkan om allmän domstol beslutat om utvisning på grund av brott. En utlänning som dömts till utvisning på grund av brott har ändå rätt att ansöka om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Vid avslag, i en administrativ process, på en ansökan om uppehållstillstånd, skall i regel beslut om utvisning meddelas även om allmän domstol redan beslutat om utvisning på grund av brott. - Fråga också om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl för den som begått ett allvarligt brott samt om migrationsdomstolens sammansättning.
  • MIG 2007:8:För att inte syftet med Dublinkonventionen skall motverkas är det av avgörande betydelse att det föreligger särskilda skäl för undantag från konventionens ansvarighetsregler. Utrymmet att underlåta tillämpning av konventionen av humanitära skäl får anses som synnerligen begränsat och det krävs starka humanitära skäl för att asylansökan i stället skall prövas i Sverige. De skäl som åberopats i målet är inte av sådan styrka att det finns förutsättningar att frångå konventionens ansvarighetsregler.

[K5]1 a §  Om en utlänning som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas statusförklaring efter ansökan enligt 4 kap. 3 c § ska uppehållstillståndets giltighetstid omprövas och bestämmas i enlighet med vad som föreskrivs i 1 § tredje stycket. Lag (2009:1542).

  • MIG 2013:19:En statslös palestinier har beviljats flyktingstatusförklaring sedan det konstaterats att hon konkret har begagnat sig av bistånd från UNRWA men detta bistånd har upphört. Biståndet kan anses ha upphört även om endast ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har beviljats. Det ankommer på Migrationsverket att efter beviljad flyktingstatusförklaring ompröva giltighetstiden för gällande uppehållstillstånd.

[K5]1 b §  En asylansökan får avvisas om sökanden

  1. i en annan EU-stat har förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande,
  2. i ett land som inte är en EU-stat har förklarats vara flykting eller har motsvarande skydd, om sökanden kommer att släppas in i det landet och där är skyddad mot förföljelse och mot att sändas vidare till ett annat land där han eller hon riskerar förföljelse, eller
  3. kan sändas till ett land där han eller hon
    • inte riskerar att utsättas för förföljelse,
    • inte riskerar att utsättas för dödsstraff, kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,
    • är skyddad mot att sändas vidare till ett land där han eller hon inte har motsvarande skydd,
    • har möjlighet att ansöka om skydd som flykting, och
    • har en sådan anknytning till det aktuella landet att det är rimligt för honom eller henne att resa dit.

[S2]I fall som avses i första stycket 3 får dock ansökan inte avvisas om

  1. sökanden har en make, ett barn eller en förälder som är bosatt i Sverige och sökanden inte har en lika nära familjeanknytning till det land dit verkställigheten av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut kan ske, eller
  2. sökanden på grund av tidigare långvarig vistelse i Sverige med uppehållstillstånd eller uppehållsrätt har fått särskild anknytning hit och saknar sådan anknytning eller anknytning genom anhöriga i det land dit verkställigheten av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut kan ske. Lag (2014:792).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §. Bestämmelsen baseras på art 25.2 a i asylprocedurdirektivet där det anges att medlemsstaterna får neka att pröva en asylansökan om en annan medlemsstat har beviljat sökanden flyktingstatus.

Prop. 2013/14:197: 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2014.

Prop. 2009/10:31: I första stycket tredje punkten föreskrivs att en asylansökan får avvisas om sökanden kan sändas till ett land där han eller hon inte riskerar att utsättas för förföljelse eller att utsättas för dödsstraff, kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och där är skyddad mot att sändas vidare till ett land där han eller hon inte har motsvarande skydd. Bestämmelsen motsvarar nuvarande 1 § andra stycket fjärde och femte punkterna med den skillnaden ...

  • MIG 2013:8:En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar om uppehållstillstånd har avvisats, eftersom de redan beviljats flyktingstatus i en annan EU-stat. Enbart det förhållandet att kvinnan har åberopat omständigheter gällande familjens förhållanden i den andra EU-staten - omständigheter som kan aktualisera en tillämpning av bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter - medför inte att ansökningarna ska prövas i sak.
  • MIG 2017:20:En asylansökan från en person som har beviljats skyddsstatus i en annan EU-stat ska inte avvisas utan prövas i sak om Migrationsverket samtidigt som denna ansökan handläggs också prövar en asylansökan för sökandens barn och barnet beviljas permanent uppehållstillstånd som flykting i Sverige.
  • MIG 2015:16:En utlänning har förklarats vara flykting i en annan EU-stat och Migrationsverket har därför beslutat att avvisa hans ansökan om uppehållstillstånd m.m. och utvisa honom dit. Verkets beslut borde ha innehållit en tidsfrist för frivillig avresa. En migrationsdomstol ska inte själv meddela en sådan tidsfrist, utan lämna över denna fråga till Migrationsverket.
  • MIG 2013:21:När det saknas förutsättningar för att avvisa en asylansökan med stöd av 5 kap. 1 b § utlänningslagen ska en materiell prövning ske av ansökan i förhållande till det land som utlänningen är medborgare i. Om det då konstateras att utlänningen är i behov av skydd ska uppehållstillstånd beviljas för det fall inte något undantag enligt 5 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen är tillämpligt. Mot denna bakgrund kunde en asylansökan inte avslås med hänvisning till att sökanden hade uppehållstillstånd i en annan EU-stat.
  • MIG 2014:26:En asylansökan från ett barn kan inte avvisas med stöd av 5 kap. 1 b § första stycket 1 utlänningslagen på den grunden att barnets vårdnadshavare förklarats vara flykting i ett annat EU-land. Inte heller ett antagande om att barnet sannolikt kommer att förklaras vara flykting i det landet är skäl för att avvisa talan.
  • MIG 2017:13:Äktenskap med en medborgare i ett tredjeland utgör en sådan anknytning till det landet att det är rimligt för den asylsökande att resa dit, trots att den sökande inte tidigare har vistats i landet.
  • MIG 2015:12:Möjligheten att avvisa en asylansökan med hänvisning till att den sökande har en sådan anknytning till ett annat land än sitt hemland att det är rimligt för honom eller henne att resa dit (säkert tredjeland) följer ett eget system som bygger på asylprocedurdirektivet. Det ankommer på Migrationsverket att göra sannolikt att samtliga förutsättningar för tillämpningen av den relevanta bestämmelsen i utlänningslagen är uppfyllda.

[K5]1 c §  I Dublinförordningen finns bestämmelser om överföring av asylsökande som tillämpas gentemot EU-stater samt Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein.

[S2]Vid beslut om överföring enligt Dublinförordningen ska asylansökan avvisas. Lag (2011:1209).

  • MIG 2016:20:En asylansökan från ett i Sverige fött utländskt barn, vars mor beviljats internationellt skydd i en annan medlemsstat före barnets födelse, kan inte avvisas med stöd av 5 kap. 1 c § utlänningslagen.
  • MIG 2012:20:En utlänning kan inte få status som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande i förhållande till en stat som utlänningen inte är medborgare i (undantaget statslösa personer). Då en annan EU-stat är ansvarig för prövningen enligt Dublinförordningen ska de skyddsskäl som utlänningen åberopar mot den EU-staten prövas inom ramen för den prövning som sker vid tillämpningen av Dublinförordningen. Det som då ska bedömas är om överföringen skulle strida mot bestämmelserna i 12 kap. 1 och 2 §§ utlänningslagen och artikel 3 i Europakonventionen.
  • MIG 2014:26:En asylansökan från ett barn kan inte avvisas med stöd av 5 kap. 1 b § första stycket 1 utlänningslagen på den grunden att barnets vårdnadshavare förklarats vara flykting i ett annat EU-land. Inte heller ett antagande om att barnet sannolikt kommer att förklaras vara flykting i det landet är skäl för att avvisa talan.

Uppehållstillstånd för familjemedlemmar till skyddsbehövande som återtagits enligt 4 kap. 5 d §

[K5]2 a §  Om en flykting eller en alternativt skyddsbehövande som har återtagits enligt 4 kap. 5 d § har getts uppehållstillstånd, ska uppehållstillstånd för samma tid ges också till hans eller hennes familjemedlemmar som har återtagits enligt samma bestämmelse.

[S2]Uppehållstillstånd får dock vägras en familjemedlem som utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Lag (2014:198).

Uppehållstillstånd för utlänningar som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige

[K5]2 b §  Permanent uppehållstillstånd skall ges till den som beviljats ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Lag (2014:198).

[K5]2 c §  En utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som på grund av vistelse utanför Sverige förlorat sitt uppehållstillstånd ska, efter anmälan, ges ett nytt uppehållstillstånd om han eller hon återvänder till Sverige för att bosätta sig här. Lag (2014:198).

[S2]Uppehållstillstånd för familjemedlemmar till utlänningar som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som återtagits enligt 5 a kap. 7 §

[K5]2 d §  Om en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som har återtagits enligt 5 a kap. 7 § har getts uppehållstillstånd, ska uppehållstillstånd för samma tid ges också till hans eller hennes familjemedlemmar som har återtagits enligt samma bestämmelse.

[S2]Uppehållstillstånd får dock vägras en familjemedlem som utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Lag (2014:198).

Uppehållstillstånd på grund av anknytning

/Upphör att gälla U: 2018-09-01/

3 §  Uppehållstillstånd ska, om inte annat följer av 17–17 b §§, ges till

  1. en utlänning som är make eller sambo till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige,
  2. ett utländskt barn som är ogift och
    1. har en förälder som är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, eller
    2. har en förälder som är gift eller sambo med någon som är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige,
  3. ett utländskt barn som är ogift och som har adopterats eller som avses bli adopterat av någon som vid tidpunkten för adoptionsbeslutet var och fortfarande är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om barnet inte omfattas av 2 och om adoptionsbeslutet
    • har meddelats eller avses komma att meddelas av svensk domstol,
    • gäller i Sverige enligt lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption, eller
    • gäller i Sverige enligt lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner,
  4. en utlänning som är förälder till ett ogift utländskt barn som är flykting eller annan skyddsbehövande, om barnet vid ankomsten till Sverige var skilt från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller om barnet lämnats ensamt efter ankomsten, och
  5. en utlänning som är förälder till ett ogift utländskt barn som är flykting eller annan skyddsbehövande, eller en annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, om utlänningen befinner sig i Sverige och beslutet om hans eller hennes asylansökan fattas i samband med beslutet om barnets asylansökan.

När en ansökan om uppehållstillstånd grundas på ett beslut om adoption som har meddelats av svensk domstol, ska den anknytning som har uppkommit genom beslutet godtas i ärendet om uppehållstillstånd.

Uppehållstillstånd enligt denna paragraf ska gälla minst ett år. Uppehållstillstånd som beviljas ett ogift barn enligt första stycket 2 b ska gälla för samma tid som förälderns uppehållstillstånd. Om ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas en utlänning som med stöd av första stycket 1, 2, 4 eller 5 har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning till en skyddsbehövande, ska det nya tillståndet gälla i minst två år, om inte tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver en kortare giltighetstid.

Under perioden 20 juli 2016–19 juli 2019 gäller de begränsningar i första och tredje styckena som framgår av 6 § första stycket samt 7 och 8 §§ lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Lag (2016:753).

/Träder i kraft I: 2018-09-01/

[K5]3 §  Uppehållstillstånd ska, om inte annat följer av 1717 b §§, ges till

  1. en utlänning som är make eller sambo till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige,
  2. ett utländskt barn som är ogift och
    1. har en förälder som är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, eller
    2. har en förälder som är gift eller sambo med någon som är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige,
  3. ett utländskt barn som är ogift och som har adopterats eller som avses bli adopterat av någon som vid tidpunkten för adoptionsbeslutet var och fortfarande är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om barnet inte omfattas av 2 och om adoptionsbeslutet
    • har meddelats eller avses komma att meddelas av svensk domstol,
    • gäller i Sverige enligt lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, eller
    • gäller i Sverige enligt lagen (2018:1289) om adoption i internationella situationer,
  4. en utlänning som är förälder till ett ogift utländskt barn som är flykting eller annan skyddsbehövande, om barnet vid ankomsten till Sverige var skilt från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller om barnet lämnats ensamt efter ankomsten, och
  5. en utlänning som är förälder till ett ogift utländskt barn som är flykting eller annan skyddsbehövande, eller en annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, om utlänningen befinner sig i Sverige och beslutet om hans eller hennes asylansökan fattas i samband med beslutet om barnets asylansökan.

[S2]När en ansökan om uppehållstillstånd grundas på ett beslut om adoption som har meddelats av svensk domstol, ska den anknytning som har uppkommit genom beslutet godtas i ärendet om uppehållstillstånd.

[S3]Uppehållstillstånd enligt denna paragraf ska gälla minst ett år. Uppehållstillstånd som beviljas ett ogift barn enligt första stycket 2 b ska gälla för samma tid som förälderns uppehållstillstånd. Om ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas en utlänning som med stöd av första stycket 1, 2, 4 eller 5 har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning till en skyddsbehövande, ska det nya tillståndet gälla i minst två år, om inte tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver en kortare giltighetstid.

[S4]Under perioden 20 juli 2016–19 juli 2019 gäller de begränsningar i första och tredje styckena som framgår av 6 § första stycket samt 7 och 8 §§ lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Lag (2018:1294).

En grundprincip inom den svenska utlänningsrätten är att hålla samman familjen, vilket kommer till uttryck bl.a. i bestämmelserna om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning i 5 kap.3-3 e §§utlänningslagen, se även prop. 2005/06:72 s. 68. Bestämmelserna fick sitt nuvarande innehåll genom Familjeåterföreningsdirektivet 2003/86/EG. Principen om familjeåterförening har sitt ursprung i folkrätten och sedermera i EU-rätten genom EKMR, se särskilt art 8.1-2 EKMR. Skyddet för familjen som enhet har ett visst samband med principen om barnets bästa jämlikt 1 kap. 10 § UtlL.

Om begreppet barn, se 1 kap. 2 §. När det gäller barn som vill återförenas med sin/sina förälder/föräldrar, får det ofta räcka med att sannolika skäl talar för att det uppgivna släktskapet är korrekt, se MIG 2012:1. 2 st.: För en vuxen person är det inte tillräckligt att ha ett nära band till sina föräldrar och syskon för att beviljas uppehållstillstånd. Det krävs även ett särskilt beroendeförhållande som går utöver vad som är normalt mellan föräldrar och vuxna barn och ytterligare faktorer som gör att de anhöriga inte kan leva åtskilda från varandra, jmf 3 a-b §§ och MIG 2009:29. 3 st.: Angående samboskap, se 3a §. Angående rätten till DNA-analys, se 13 kap.15-16 §§.

Prop. 2017/18:121: I första stycket ändras en hänvisning med anledning av att en ny lag om adoption i internationella situationer införs.

Prop. 2013/14:248: Paragrafen innehåller bestämmelser om uppehållstillstånd på grund av anknytning. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.2 där också Lagrådets synpunkt om visst klargörande behandlas. Paragrafen genomför delvis artiklarna 23 och 24 i det omarbetade skyddsgrundsdirektivet.

  • MIG 2007:49:Utlänning, som dömts till ett längre fängelsestraff för försök till dråp på svensk make och makens son, har nekats uppehållstillstånd på grund av anknytning till maken, eftersom utlänningen genom den brottsliga gärningen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet.
  • MIG 2011:11:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd grundad på anknytning enligt 5 kap. 3 § första stycket 1 utlänningslagen, alternativt 5 kap. 3 a § första stycket 1 samma lag, krävs att sökandens identitet är klarlagd när han eller hon ansöker om uppehållstillstånd från hemlandet eller något annat land och det endast kan bli fråga om att bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
  • MIG 2007:60:Då ett civilrättsligt äktenskap föreligger råder en presumtion för att den sökande skall beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Det ankommer på Migrationsverket att göra sannolikt att ett civilrättsligt giltigt äktenskap ingåtts uteslutande för att få uppehållstillstånd i Sverige. Bedömningen skall därvid göras utifrån objektiva grunder. Migrationsverket måste påvisa en eller flera konkreta omständigheter som typiskt sett är ägnade att ifrågasätta syftet med äktenskapet för att bryta denna presumtion. I målet, där fråga var om en man skulle beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin i Sverige bosatta maka, ansågs Migrationsverket inte ha uppfyllt nämnda krav.
  • MIG 2009:28:Särskilda skäl att erkänna ett utländskt äktenskap har ansetts föreligga, trots att anknytningspersonen vid tidpunkten för äktenskapets ingående med sökanden var gift med annan person, eftersom det första äktenskapet var upplöst vid tidpunkten för Migrationsverkets bedömning av frågan om uppehållstillstånd.
  • MIG 2007:38:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopar anknytning till härvarande hustru, får en ansökan om familjeåterförening avslås även om äktenskapet inte är formellt upplöst, om det kan konstateras att makarna inte lever tillsammans som gifta eller inte har sådan avsikt. Även om förhållandet betraktas såsom nyetablerat kan ansökan avslås, om det inte är visat att makarna avser att leva tillsammans. Hänsyn har tagits till klagandens levnadsomständigheter och att två minderåriga barn finns i Sverige.
  • MIG 2007:11:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden har anknytning till Sverige genom maka och barn som är bosatta här i landet, har det ansetts inte föreligga skäl för att göra undantag från huvudregeln att uppehållstillstånd skall ha sökts och beviljats före inresan i Sverige.
  • MIG 2013:14:Då ett civilrättsligt äktenskap ingåtts finns det en presumtion för att den sökande maken ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Det ankommer på Migrationsverket att göra sannolikt att makarna inte har för avsikt att leva tillsammans. Enbart den omständigheten att makarna uppgett att de inledningsvis inte kommer att bo tillsammans vid hustruns ankomst till Sverige har inte medfört att de ansetts sakna avsikt att leva tillsammans.
  • MIG 2008:18:Uppgift i folkbokföringen att anknytningspersonen är gift med sökanden av uppehållstillstånd har inte ensamt tillmätts betydelse vid bedömningen av om det föreligger ett civilrättsligt giltigt äktenskap i Sverige.
  • MIG 2007:7:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd kan uppgifter av vikt återfinnas inte endast i sökandens dossié utan även i den dossié som avser den person till vilken anknytning söks (anknytningspersonen). Migrationsdomstolen har i målet endast haft tillgång till sökandens dossié trots att Migrationsverket i sitt beslut även beaktat uppgifter i anknytningspersonens dossié. Målet har på denna grund, allvarliga brister i handläggningen, och uppenbart oriktig rättstillämpning återförvisats till migrationsdomstolen för fortsatt handläggning.
  • MIG 2016:6:När en utlänning ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sitt barns andra förälder kan bevislättnad i vissa fall ges avseende den sökande förälderns identitet, om föräldrarna levt tillsammans utomlands i hushållsgemenskap innan anknytningspersonen kom till Sverige. Detta gäller oavsett om det är fråga om ett tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd.
  • MIG 2007:36:För att en svensk medborgare skall kunna åberopas som anknytningsperson vid en ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning krävs, om den svenske medborgaren inte är bosatt i Sverige, att han eller hon har manifesterat en konkret avsikt att bosätta sig i Sverige inom en nära framtid.
  • MIG 2007:10:Brottslighet i form av smuggling av alkohol, vilken medfört fängelsestraff om tre respektive sex månader, medför inte att uppehållstillstånd på grund av anknytning till maka bosatt här i landet skall nekas med hänvisning till att personen i fråga utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet.
  • MIG 2016:26:Det finns förutsättningar att vägra uppehållstillstånd då två makar samtidigt söker uppehållstillstånd på grund av anknytning till samme make.
  • MIG 2014:16:I mål om familjeåterförening är det inte en förutsättning för att bevislättnad rörande en sökande förälders identitet ska kunna komma i fråga att både föräldrar och barn levt tillsammans utomlands i hushållsgemenskap. Då makarna sammanbott stadigvarande i hemlandet och sökanden förmått göra sin identitet sannolik, samt då det inte kommit fram något skäl som talade mot det, beviljades sökanden permanent uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin hustru.
  • MIG 2007:29:I mål om uppehållstillstånd grundat på anknytning till en i Sverige bosatt maka, som har tillfälligt uppehållstillstånd giltigt under längre tid än ett år och där Migrationsverket inte heller i Migrationsöverdomstolen har åberopat något till stöd för påståendet att anknytningspersonen inte har välgrundade utsikter att erhålla ett permanent uppehållstillstånd, har makan ansetts kunna utgöra anknytningsperson enligt 5 kap. 3 § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716).
  • MIG 2008:46:Vid bedömningen av om uppehållstillstånd bör vägras för att sökanden utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet ska förutom brottslighetens art och omfattning samt styrkan i den åberopade anknytningen även beaktas den tid som förflutit sedan sökanden senast dömdes för brott. Vid bedömningen ska särskilt beaktas brottslighet som riktat sig mot anknytningspersonen. - En sökande har, med hänsyn till hans starka anknytning till Sverige och att den senast kända brottsligheten ligger cirka tio år tillbaka i tiden, bedömts ha rätt till uppehållstillstånd trots att han gjort sig skyldig till upprepad och allvarlig brottslighet som delvis riktat sig mot anknytningspersonen (I). – Däremot har en sökande som begått upprepade brott, främst med hänsyn till att en betydande del av dessa riktat sig mot den egna familjen, vid prövning cirka fyra år efter det senast kända brottet begicks alltjämt ansetts utgöra ett hot mot allmän ordning och säkerhet, varför han nekats uppehållstillstånd (II).
  • MIG 2009:21:Fråga om uppehållsrätt - En tredjelandsmedborgare, som ingått äktenskap med en i Sverige bosatt unionsmedborgare och som av annan medlemsstat dömts för grovt narkotikabrott till fängelse samt till utvisning med livstids inreseförbud, har utvisats ur Sverige av hänsyn till allmän ordning och säkerhet. I enlighet med gemenskapsrätten och Europaparlamentet och Rådets direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier m.m. (rörlighetsdirektivet) ska den medlemsstat där en person gör gällande uppehållsrätt, innan eventuell utvisning kan ske, alltid göra en bedömning utifrån gemenskapsrätten om personen alltjämt utgör ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet. Det omprövningsförfarande av ett meddelat återreseförbud som regleras i artikel 32 i rörlighetsdirektivet tar sikte på återreseförbud som meddelats av hänsyn till allmän ordning och säkerhet och aktualiseras inte i fall där en person har utvisats på grund av brott.
  • MIG 2009:25:Familjeåterföreningsdirektivet är inte tillämpligt när anknytningspersonen beviljats uppehållstillstånd i Sverige såsom skyddsbehövande i övrigt.
  • MIG 2006:8:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopar anknytning till make bosatt i Sverige och där klaganden är gravid, har det ansetts föreligga skäl för att göra undantag från huvudregeln att uppehållstillstånd skall ha sökts och beviljats före inresan i Sverige.
  • MIG 2007:19:En utländsk kvinna har vägrats uppehållstillstånd på anknytning till sin i Sverige bosatte make p.g.a. att oriktiga uppgifter lämnats under utredningen som varit av vikt för prövningen samt att maken parallellt med äktenskapet varit sambo med en annan kvinna i Sverige.
  • MIG 2007:54:En utlänning, som åberopat anknytning till Sverige genom här bosatt maka, vägrades ett tidsbegränsat uppehållstillstånd redan på den grunden att han saknade pass.
  • MIG 2017:17:En utlänning som har permanent uppehållsrätt i Sverige har en sådan stark rätt att vistas här att det är möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till den personen.
  • MIG 2018:19:Om en anknytningsperson med tidsbegränsat uppehållstillstånd och status som alternativt skyddsbehövande kan anses ha välgrundade utsikter att beviljas ett permanent uppehållstillstånd får bedömas utifrån hur troligt det är att skyddsbehovet kvarstår när nuvarande tillstånd löper ut. Här måste både de individuella skyddsskälen och aktuell landinformation beaktas. Även möjligheten att få uppehållstillstånd på grund av arbete eller att kvalificera sig som varaktigt bosatt kan innebära att anknytningspersonen har välgrundade utsikter att beviljas ett permanent uppehållstillstånd.
  • MIG 2007:14:I mål om uppehållstillstånd saknas utrymme att göra tolkningar av tillståndsgrunder som avviker från lagtextens ordalydelse om detta inte har stöd i EG-rätten, vilket bl.a. innebär att rekvisitet barn inte kan ges annan innebörd än det har enligt definitionen i 1 kap. 2 § utlänningslagen.
  • MIG 2007:5:Fråga om förutsättningar föreligger för uppehållstillstånd på grund av anknytning. Vid bedömning härav har omständigheterna vid tidpunkten för prövningen ansetts avgörande.
  • MIG 2017:11:En asylsökande som tjänstgjort som läkare inom sitt lands säkerhetstjänst har ansetts ha ett sådant individuellt ansvar för de brott mot mänskligheten som begåtts där att han är utesluten från internationellt skydd. Handlingarna har också ansetts utgöra ett sådant hot mot allmän ordning och säkerhet i Sverige att uppehållstillstånd inte kan beviljas på grund av anknytning.
  • MIG 2017:4:En svensk medborgare kan inte vara anknytningsperson enligt 5 kap. 3 § första stycket 4 utlänningslagen eftersom det direkt av lagtexten framgår att anknytningspersonen ska vara utländsk medborgare.
  • MIG 2015:8:När två bröder ansökt om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin mor i Sverige har det bedömts vara i det närmaste ogörligt för dem, på grund av förhållandena i deras hemland, att uppfylla ett högt ställt beviskrav avseende uppgiften om att brödernas far är avliden. De har emellertid gjort sannolikt att fadern är död och kravet på medgivande från honom har därför fallit bort.
  • MIG 2016:9:Ett utländskt barn kan inte beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till en förälder som har uppehållsrätt men inte uppehållstillstånd, eftersom en sådan utlänning inte kan vara anknytningsperson.
  • MIG 2008:29:Uppehållstillstånd på grund av anknytning till förälder har inte kunnat beviljas ett barn, eftersom barnet inte genom bosättning anslutit sig till sin far i Sverige och fadern inte haft del i vårdnaden om barnet.
  • MIG 2010:16:När grunden för ett barns permanenta uppehållstillstånd varit anknytningen till en förälder bosatt i Sverige har avsaknaden hos föräldern av avsikt att bo tillsammans med barnet ansetts utgöra grund för återkallelse av barnets permanenta uppehållstillstånd.
  • MIG 2012:4:Ett äktenskap som ingåtts av underårig tredjelandsmedborgare under påstått tvång har inte frånkänts giltighet vid tillämpningen av utlänningslagen.

[K5]3 a §  Uppehållstillstånd får, om inte annat anges i 17 § andra stycket, ges till

  1. en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en person som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om förhållandet framstår som seriöst och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges,
  2. en utlänning som på något annat sätt än som avses i 3 § eller i denna paragraf är nära anhörig till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om han eller hon har ingått i samma hushåll som den personen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan släktingarna som fanns redan i hemlandet,
  3. en utlänning som är förälder till och vårdnadshavare för samt sammanbor med ett barn som är bosatt i Sverige,
  4. en utlänning som ska utöva umgänge, som inte är av begränsad omfattning, med ett barn som är bosatt i Sverige, och
  5. en utlänning som har svenskt ursprung eller som under lång tid har vistats i Sverige med uppehållstillstånd.

[S2]Om en utlänning har getts uppehållstillstånd enligt första stycket 1 ska uppehållstillstånd för samma tid också ges till utlänningens ogifta barn.

[S3]När det finns synnerliga skäl får uppehållstillstånd också i andra fall än som avses i första och andra styckena beviljas en utlänning som

  1. är adopterad i Sverige i vuxen ålder,
  2. är anhörig till en utlänning som är flykting eller annan skyddsbehövande, eller
  3. på annat sätt har särskild anknytning till Sverige.

[S4]Av 6 § andra stycket och 7 § första stycket lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige framgår att första–tredje styckena inte gäller under perioden 20 juli 2016–19 juli 2019, om utlänningen åberopar anknytning till en flykting eller en alternativt skyddsbehövande som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5 eller 16 a § den lagen. Lag (2017:356).

1 st.: p.2: Även om det inte går tillämpa 2 st. så kan 3 st. bli aktuell (MIG 2007:1). Med nära anhörig avses inte bara maka, make, sambo och barn (kärnfamilj) utan även andra nära anhöriga (MIG 2007:1). Särskilt beroendeförhållande föreligger om släktingar omedelbart före ankomsten till Sverige haft hushållsgemenskap och det funnits ett beroendeförhållande som innebär att de svårligen kan leva åtskilda (MIG 2007:1). Om delar av familjen åker till Sverige och de kvarvarande väntar en tid innan de söker asyl i Sverige kan det tyda på att något beroendeförhållande inte föreligger (MIG 2007:1). Sökanden har bevisbördan för att beroendeförhållande funnits och myndigheten fattar beslut med utgångspunkt i vad som - med rimlig grad av säkerhet kan bedömas vara de faktiska omständigheterna (MIG 2007:1). Särskilt om samboskap: Två personer som lever tillsammans utan att vara gifta och som inte stadigvarande sammanlevt utomlands är inte att anse som sambor i utlänningslagens mening, se MIG 2011:17. Av detta följer att icke tidigare sammanboende prövas jämlikt 3 a § och i fall där personerna varit sambon utomlands prövas jämlikt 3 §. Rörlighetsdirektivets bestämmelser om uppehållsrätt omfattar inte samboförhållanden se art. 2.2 genom hänvisning från art. 3.1. För att uppehållsrätt ska kunna föreligga får tredjelandsmedborgaren inte ha blivit sambo uteslutande i syfte att få uppehållsrätt, se MIG 2009:11.

En grundläggande förutsättning för att sökanden som åberopar uppehållsrätt via en sambo som är unionsmedborgare utgörs av att unionsmedborgaren omfattas av bestämmelserna om uppehållsrätt. Skälet till detta är att sökandens eventuella uppehållsrätt (sekundär uppehållsrätt) inte utgör en självständig rätt att uppehålla sig i Sverige utan härleds från, och är beroende av, den uppehållsrätt sambon kan tänkas ha i sin egenskap av unionsmedborgare (primär uppehållsrätt), se MIG 2011:17.

2 st.: Om barn inte ges upehållstillstånd per automatik se st. 3.

3 st.: Synnerliga skäl föreligger om det finns ömmande och udda omständigheter i hemlandet som gör att sökandens situation i hemlandet framstår som särskilt utsatt (MIG 2007:1). Bestämmelsen är en undantagsregel och det ska röra sig om en udda situation med ömmande omständigheter (prop. 2004/05:170 s. 183 f. och 277). Prövningen görs snävt och tillämpningen ska vara mycket restriktiv (MIG 2009:26). Bedömningen ska fokusera på om den klagandes sociala, säkerhetsmässiga eller humanitära situation framstår som särskilt utsatt och hänsyn tas till sökandens ålder, boendeförhållanden, försörjningsmöjligheter samt omständigheter av humanitär art (MIG 2009:23). För uppehållstillstånd krävs att sökandens sociala, säkerhetsmässiga eller humanitära situation framstår som särskilt utsatt på grund av någon omständighet (MIG 2007:18).

Hit räknas omständigheter av humanitär karaktär som kön, sexuell läggning, risk för social utstötning vid återvändande, traumatisering till följd av tortyr eller människohandel, (UM 10285-10 från den 23 mars 2012). Även situationer som anses stötande för rättskänslan omfattas, se (MIG 2012:5).

  • MIG 2007:45:Fråga om beviskravet vid seriositetsprövning enligt 5 kap. 3 a § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716).
  • MIG 2007:2:Klaganden har i mål om uppehållstillstånd åberopat anknytning till ett i Sverige bosatt barnbarn (född 2001) med permanent uppehållstillstånd såsom skyddsbehövande. Eftersom klaganden i praktiken varit förälder för barnbarnet sedan barnbarnet var mycket litet, och då både hushållsgemenskap och särskilt beroendeförhållande förelegat redan i hemlandet, har klaganden beviljats permanent uppehållstillstånd här. Skäl att göra undantag från huvudregeln om att uppehållstillstånd skall ha sökts och beviljats före inresan i Sverige ansågs härvid föreligga.
  • MIG 2008:1:Uppehållstillstånd har nekats en vuxen utlänning som på grund av tidigare hushållsgemenskap åberopade anknytning till sin far i Sverige. Fadern ansågs inte vara en sådan anknytningsperson som avses i 5 kap. 3 a § första stycket 2 utlänningslagen, eftersom fadern endast har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd här.
  • MIG 2014:7:När föräldrar, på grund av ett barns situation i hemlandet, beslutat att skicka iväg barnet till Sverige för att bo tillsammans med släktingar har det särskilda beroendeförhållandet mellan familjemedlemmarna som funnits i hemlandet brutits. Familjen kan därför inte beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 3 a § första stycket 2 utlänningslagen. Det har inte heller ansetts finnas synnerliga skäl enligt 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen för att bevilja familjen uppehållstillstånd i Sverige.
  • MIG 2007:5:Fråga om förutsättningar föreligger för uppehållstillstånd på grund av anknytning. Vid bedömning härav har omständigheterna vid tidpunkten för prövningen ansetts avgörande.
  • MIG 2009:29:För att ett särskilt beroendeförhållande enligt utlänningslagen ska föreligga krävs att det, utöver det naturliga band som finns mellan nära anhöriga, även finns ytterligare faktorer som gör att dessa inte kan leva åtskilda från varandra.
  • MIG 2007:46:När ett avlägsnandebeslut har preskriberats på grund av att utlänningen hållit sig undan verkställighet, uppträtt under falsk identitet eller på annat sätt bidragit till att beslutet inte kunnat verkställas kan ett nytt utvisningsbeslut meddelas. Den tid som utlänningen vistats illegalt i Sverige skall inte tillgodoräknas vid bedömningen av om det föreligger skäl för uppehållstillstånd.
  • MIG 2007:18:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopat anknytning till vuxet barn bosatt i Sverige och där kravet på hushållsgemenskap och beroendeförhållande enligt 5 kap. 3 a § första stycket 2 utlänningslagen inte ansetts uppfyllt, kan frågan om uppehållstillstånd prövas enligt tredje stycket samma paragraf. Sådana synnerliga skäl för uppehållstillstånd enligt bestämmelsen har emellertid inte ansetts föreligga.
  • MIG 2009:31:I mål om uppehållstillstånd har en kvinna med barn beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige med stöd av 5 kap. 6 § utlänningslagen på grund av risken för social utstötning vid ett återvändande till hemlandet. Vid den sammantagna bedömningen av om det förelegat synnerligen ömmande omständigheter har särskild hänsyn tagits till att kvinnan inte vistats i hemlandet på cirka 14 år och till att kvinnan och barnet saknat ett socialt nätverk i hemlandet (I). Däremot har en ensamstående man som inte vistats i sitt hemland på cirka 14 år och som saknat släkt i hemlandet inte beviljats uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter (II).
  • MIG 2009:26:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopat anknytning till vuxet barn bosatt i Sverige, har det ansetts föreligga synnerliga skäl att bevilja uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen.
  • MIG 2007:1:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopat anknytning till syskon bosatt i Sverige och där kravet på hushållsgemenskap och beroendeförhållande enligt 5 kap. 3 a § första stycket 2 utlänningslagen inte ansetts uppfyllt, kan frågan om uppehållstillstånd prövas enligt tredje stycket samma paragraf. Sådana synnerliga skäl för uppehållstillstånd enligt bestämmelsen har emellertid inte ansetts föreligga.
  • MIG 2017:17:En utlänning som har permanent uppehållsrätt i Sverige har en sådan stark rätt att vistas här att det är möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till den personen.
  • MIG 2008:16:Enbart tidigare lång legal vistelse i Sverige är inte tillräckligt för uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 3 a § första stycket 4 utlänningslagen.
  • MIG 2009:12:När en återkallelse av ett permanent uppehållstillstånd aktualiseras på grund av att utlänningens bosättning i Sverige har upphört kan skäl finnas att underlåta att återkalla uppehållstillståndet med beaktande av bestämmelsen i 5 kap. 3 a § 4 utlänningslagen. Vid bedömningen ska vistelsen i Sverige i förhållande till utlandsvistelsens längd ha en avgörande betydelse. Hänsyn ska också tas till omständigheterna i det särskilda fallet, t.ex. anknytning till hemlandet jämfört med annan särskild anknytning till Sverige. Migrationsöverdomstolen fann vid en samlad bedömning att utlänningens anknytning till hemlandet var starkare än anknytningen till Sverige. Tillräckliga skäl för att underlåta att återkalla uppehållstillståndet har därför inte ansetts föreligga.
  • MIG 2014:30:Umgänge två timmar varje vecka under nio månader per år med fyraårigt barn utgör ett umgänge som inte är av begränsad omfattning. Uppehållstillstånd får då beviljas om inte umgänget kan utövas utan att tillstånd beviljas.
  • MIG 2009:3:Ett tidigare beviljat tidsbegränsat uppehållstillstånd för annat ändamål än besök bör som regel anses utgöra synnerliga skäl för att göra undantag från huvudregeln att ansökan om uppehållstillstånd ska ges in och beviljas före inresan i Sverige, när den enskilde ansöker om fortsatt tidsbegränsat uppehållstillstånd och till stöd för ansökan åberopar en ny grund. Förutsättningar för att göra undantag från nämnda huvudregel har ansetts föreligga när en utlänning som beviljats upprepade tillstånd att vistas i Sverige för studier därefter åberopat anknytning till sin härvarande sambo.
  • MIG 2007:38:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopar anknytning till härvarande hustru, får en ansökan om familjeåterförening avslås även om äktenskapet inte är formellt upplöst, om det kan konstateras att makarna inte lever tillsammans som gifta eller inte har sådan avsikt. Även om förhållandet betraktas såsom nyetablerat kan ansökan avslås, om det inte är visat att makarna avser att leva tillsammans. Hänsyn har tagits till klagandens levnadsomständigheter och att två minderåriga barn finns i Sverige.
  • MIG 2011:27:Undantag från huvudregeln om att uppehållstillstånd ska ha sökts och beviljats före inresan i Sverige har medgetts en utlänning med lång illegal vistelse i Sverige och väntad militärtjänstgöring i hemlandet. Konsekvenserna för utlänningens i Sverige bosatta barn av att skiljas från sin förälder har ansetts vara sådana att det inte skäligen kan krävas att utlänningen återvänder till hemlandet för att därifrån ansöka om uppehållstillstånd.
  • MIG 2011:23:Konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder ska normalt vara den tyngst vägande omständigheten vid den skälighetsbedömning som föreskrivs i 5 kap. 18 § andra stycket 5 utlänningslagen. Konsekvenserna för barnet ska bedömas med hänsyn till de individuella förhållandena men med ledning av vissa kriterier. Med särskild hänsyn till konsekvenserna för barnet har det i målet inte ansetts skäligen kunna krävas att klaganden åker till ett annat land för att ge in ansökan om uppehållstillstånd där.
  • MIG 2008:41:Särskilda skäl mot att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning har ansetts föreligga avseende en utlänning som haft för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en i Sverige bosatt person. Med hänsyn till att anknytningspersonen i Sverige tidigare hade gjort sig skyldig till våldsbrott mot närstående och till att paret hade träffats endast i begränsad omfattning, kunde det antas att utlänningen skulle komma att bli utsatt för våld eller annan allvarlig kränkning om uppehållstillstånd beviljades.
  • MIG 2008:2:Synnerliga skäl har inte ansetts föreligga att bevilja uppehållstillstånd för förälder till i Sverige bosatt person med psykisk sjukdom.
  • MIG 2008:13:Sociala problem i hemlandet bör regelmässigt lösas i samråd med hemlandets sociala myndigheter och utgör principiellt inte synnerliga skäl för att bevilja uppehållstillstånd.
  • MIG 2009:33:Synnerliga skäl enligt 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen har inte ansetts föreligga för en familj som vistats i Sverige under nio års tid till följd av mannens arbete vid en utländsk beskickning. Inte heller har synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen ansetts föreligga.
  • MIG 2015:14:Bedömningen av frågan om en utlänning har sådant svenskt ursprung att uppehållstillstånd kan beviljas, bör ha sin utgångspunkt i om denne är född i Sverige eller har en svenskfödd förälder. Det bör också krävas att det finns någon eller några omständigheter som visar att utlänningen har annan anknytning till Sverige av någon betydelse.

[K5]3 b §  Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person enligt 3 eller 3 a § får beviljas endast om den person som utlänningen åberopar anknytning till kan försörja sig och har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen.

[S2]Av 9 § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige framgår att första stycket inte gäller under perioden 20 juli 2016–19 juli 2019. Lag (2016:753).

Prop. 2009/10:77: Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om försörjningskrav. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Försörjningskravet innebär att den person som en utlänning åberopar anknytning till (anknytningspersonen) dels ska kunna försörja sig, dels ska ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig själv och för utlänningen. Att försörjningskravet är uppfyllt är ett villkor för att uppehållstillstånd ...

  • MIG 2011:16:Försörjningskravet vid anhöriginvandring innebär att anknytningspersonen ska kunna försörja sig själv samt dessutom ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och den anhörige utlänningen. Kravet vad avser bostad ska anses vara uppfyllt om anknytningspersonen vid prövningstillfället, antingen faktiskt förfogar över en sådan bostad under minst ett år framöver, eller om det vid en prognos framstår som sannolikt att ett sådant boende är ordnat för i vart fall ett år framöver.

[K5]3 c §  Kraven i 3 b § gäller inte om den person som utlänningen åberopar anknytning till är

  1. ett barn,
  2. medborgare i Sverige, annan EES-stat eller Schweiz,
  3. en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller förklarats vara flykting,
  4. en utlänning som tagits emot i Sverige inom ramen för ett beslut som regeringen har meddelat om överföring av skyddsbehövande till Sverige (vidarebosättning),
  5. en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande eller har förklarats vara alternativt skyddsbehövande, eller
  6. en utlänning som har permanent uppehållstillstånd och som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd för bosättning i minst fyra år. Lag (2010:175).

Prop. 2009/10:77: Paragrafen, som är ny, innehåller en uppräkning av anknytningspersoner som ska undantas från försörjningskravet enligt 3 b §. Övervägandena finns i avsnitten 6.2.1−6.2.5.

Om undantagsbestämmelsen är tillämplig kan den sökande beviljas uppehållstillstånd enligt 3 eller 3 a § utan att försörjningskravet är uppfyllt. För anhöriga till de anknytningspersoner som ska undantas från försörjningskravet ändras således inte förutsättningarna för att beviljas uppehållstillstånd i förhållande ...

[K5]3 d §  Kraven i 3 b § gäller inte om sökanden är ett barn och den som barnet åberopar anknytning till är barnets förälder. Kraven i 3 b § gäller inte heller om barnets andra förälder ansöker om uppehållstillstånd tillsammans med barnet. Lag (2010:175).

Prop. 2009/10:77: Paragrafen, som är ny, anger undantag från försörjningskravet i vissa situationer när sökanden är ett barn eller dess förälder. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.6.

Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Försörjningskravet ska inte gälla om sökanden är ett barn under förutsättning att den som barnet åberopar anknytning till är barnets förälder. Försörjningskravet ska inte ...

[K5]3 e §  Utöver vad som följer av 3 c och 3 d §§ får undantag från kraven i 3 b § medges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl. Lag (2010:175).

Prop. 2009/10:77: Paragrafen, som är ny, ger möjlighet att helt eller delvis medge undantag från försörjningskravet. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.7.

Enligt paragrafen – som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag – får undantag från försörjningskravet medges om det finns särskilda skäl. Omständigheter som hänför sig till såväl anknytningspersonen som till sökanden kan beaktas vid tillämpningen. Det ...

Uppehållstillstånd på grund av Sveriges internationella åtaganden

[K5]4 §  Om ett internationellt organ, som har behörighet att pröva klagomål från enskilda, funnit att ett beslut om avvisning eller utvisning i ett enskilt ärende strider mot ett svenskt konventionsåtagande, skall uppehållstillstånd ges till den som omfattas av beslutet, såvida inte synnerliga skäl talar mot att uppehållstillstånd ges.

Uppehållstillstånd på grund av arbete, utbildning på forskarnivå eller försörjning på annat sätt

[K5]5 §  Ett permanent uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft

  1. uppehållstillstånd för arbete eller ett av Sverige utfärdat EU-blåkort, ICT-tillstånd, ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse eller tillstånd för säsongsarbete, eller
  2. uppehållstillstånd för studier som avser utbildning på forskarnivå.

[S2]Uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning. Om utlänningen ska bedriva näringsverksamhet ska han eller hon ha förmåga att bedriva den aktuella verksamheten. Lag (2018:319).

Prop. 2007/08:147: Paragrafen behandlar permanent uppehållstillstånd för arbete och uppehållstillstånd för utlänningar som har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning. Paragrafen behandlas i avsnitten 7.2 och 10.

Av ändringen i första stycket framgår att permanent uppehållstillstånd får beviljas den som under de senaste fem åren har haft uppehållstillstånd för arbete i sammanlagt fyra år. Arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § får inte ges för längre sammanlagd tid än fyra år. Bestämmelsen ...

Prop. 2017/18:34: Paragrafen innehåller bestämmelser om permanent uppehållstillstånd på grund av arbete, utbildning på forskarnivå eller försörjning på annat sätt. Övervägandena finns i avsnitt 12.

  • MIG 2008:24:För att uppehållstillstånd skall kunna beviljas för egna företagare måste för det första sökandens företagsplaner vara realistiska, vilket bland annat betyder att utlänningen måste ha en reell förmåga att driva den aktuella verksamheten. För att företagsplanerna ska anses som realistiska måste sökanden inte bara visa att han eller hon kan försörja sig på inkomsterna från näringsverksamheten. Sökanden måste även visa att han eller hon har ett verkligt och bestämmande inflytande över företagets verksamhet. För det andra måste sökandens försörjning vara tryggad och det krävs härvid att utlänningen visar att han eller hon redan vid ankomsten till Sverige har egna medel att leva av under i vart fall det första året.
  • MIG 2015:20:En utlänning har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd för att arbeta i Sverige under fyra år. Han har inte bedömts uppfylla kriterierna för att få ett permanent uppehållstillstånd. Det finns inte heller särskilda skäl för att bevilja honom ytterligare ett tidsbegränsat tillstånd.
  • MIG 2018:12:En utlänning som har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete har under tre månader av sin fyraåriga tillståndstid haft en lön som understigit schablonbeloppet och arbetsgivaren har inte redovisat hans semesterförmåner på ett tydligt sätt. Vid en helhetsbedömning av om förutsättningarna för tillstånd varit uppfyllda under tidigare tillståndsperioder har anställningsvillkoren inte bedömts vara sämre än de villkor som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Den omständigheten att utlänningens lön understigit den lön som enligt ansökan erbjudits honom har inte ansetts utgöra hinder för att bevilja permanent uppehållstillstånd, eftersom förklaringarna till avvikelsen var godtagbara.
  • MIG 2016:5:Vad en ansökan enligt utlänningslagen gäller och vilka omständigheter som är föremål för prövning är avgörande för om det är omständigheterna vid ansökningstillfället eller vid tidpunkten för prövningen som ska läggas till grund för bedömningen. För att beviljas ett permanent uppehållstillstånd enligt 5 kap. 5 § utlänningslagen måste utlänningen ha haft uppehållstillstånd för studier som avser utbildning på forskarnivå i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren. Sjuårsperioden ska beräknas från tidpunkten när ansökan kom in till Migrationsverket.

Uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter

[K5]6 §  Om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet särskilt beaktas.

[S2]För barn får uppehållstillstånd enligt första stycket beviljas om omständigheterna är särskilt ömmande.

[S3]Under perioden 20 juli 2016–19 juli 2019 gäller de avvikelser från första och andra styckena som framgår av 11 och 12 §§ lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Lag (2016:753).

Tillståndsgrunden synnerligen ömmande omständigheter är av undantagskaraktär och att bestämmelsen ska tillämpas restriktivt, se MIG 2007:48 och 2010:23. Utrymmet för att bevilja uppehållstillstånd till vuxna personer enbart på grund av lång legal vistelsetid är med hänsyn till lagtextens restriktiva utformning närmast obefintligt (jfr MIG 2007:43). Vid bedömningen ska utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet särskilt beaktas. När det gäller barn, se även 1 kap. 10 §. Ett skäl för uppehållstillstånd kan vara att utlänningen har en livshotande fysisk sjukdom. Det ska då beaktas om det är rimligt att vården ges i Sverige. När vård och mediciner finns att tillgå i hemlandet kan uppehållstillstånd inte beviljas på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Att den vård som kan erhållas i Sverige håller en högre kvalitet än den i hemlandet är inte skäl för att bevilja uppehållstillstånd här, se UM 7533-12. Ett barn som behandlats för en mycket allvarlig sjukdom med mycket kvalificerad vård och där det inte kunde få nödvändig eftervård om han återvänder till hemlandet ansågs falla inom ramen för en tillämpning av synnerligen ömmande omständigheter. Även ena vårdnadshavaen beviljades uppehållstillstånd med hjälp av paragrafen.

  • MIG 2008:38:Verkställighetshinder kan beaktas vid den samlade bedömningen av om synnerligen ömmande omständigheter föreligger. När den enskilde själv inte har gjort försök att undanröja eventuella verkställighetshinder och något försök att verkställa utvisningen ännu inte har gjorts har det inte visats att det finns något konkret verkställighetshinder som vid en sådan bedömning skulle kunna beaktas.
  • MIG 2010:23:En kvinna, som lider av en blodcancersjukdom, riskerar att utveckla akut leukemi om hon inte behandlas med ett visst läkemedel. Hon har gjort sannolikt att läkemedlet inte finns att tillgå via officiella kanaler i hemlandet och att tillgången på det är både oregelbunden och osäker. Mot bakgrund av att kvinnan därför ansetts sakna tillgång till adekvat vård i hemlandet, och då det finns möjlighet att bereda henne vård i Sverige, har hon beviljats permanent uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter.
  • MIG 2018:16:Uppehållstillstånd med stöd av bestämmelsen i 5 kap. 6 § utlänningslagen jämfört med 11 § tillfälliga lagen kan bara beviljas om det föreligger sådana omständigheter som kan anses vara synnerligen ömmande omständigheter och det skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande att avvisa eller utvisa utlänningen.
  • MIG 2015:4:En familj med ett tolvårigt barn har utvisats efter att ha vistats i Sverige i sex år. Barnets anpassning till Sverige i form av bl.a. skolgång och vänner har inte ansetts tillräcklig för att utgöra särskilt ömmande omständigheter. Att i stort sett hela vistelsen har varit illegal har också beaktats. Utvisningen har inte heller ansetts strida mot artikel 8 i Europakonventionen.
  • MIG 2014:22:Migrationsverkets och migrationsdomstolens utredningsansvar liksom de principer som gäller för bevisning måste beaktas vid bedömningen av om det är uppenbart att det inte finns grund för att bevilja uppehållstillstånd.
  • MIG 2007:46:När ett avlägsnandebeslut har preskriberats på grund av att utlänningen hållit sig undan verkställighet, uppträtt under falsk identitet eller på annat sätt bidragit till att beslutet inte kunnat verkställas kan ett nytt utvisningsbeslut meddelas. Den tid som utlänningen vistats illegalt i Sverige skall inte tillgodoräknas vid bedömningen av om det föreligger skäl för uppehållstillstånd.
  • MIG 2007:16:Det har inte funnits anledning att ifrågasätta att en familj som tillhör etniciteten ashkali känner fruktan för förföljelse vid ett återvändande till Kosovo. Eftersom flyktingskapsbedömning skall vara framåtsyftande och situationen för ashkalier i Kosovo förbättrats, har familjens fruktan för förföljelse vid ett återvändande emellertid inte bedömts vara välgrundad. Uppehållstillstånd har bl.a. därför inte beviljats.
  • MIG 2008:3:Vistelsetiden i Sverige har bedömts vara alltför kort för att en familj med underåriga barn skall kunna beviljas uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen. Den tid som beaktas är den under vilken sökandena vistats i Sverige i samband med den aktuella ansökan. Den tid en sökande kan ha vistats i Sverige i samband med en tidigare ansökan kan inte beaktas.
  • MIG 2007:43:Vistelsetiden i Sverige har bedömts vara alltför kort för att en utlänning, som fyllt 18 år först efter tidpunkten för migrationsdomstolens dom, skulle kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av anpassning till landet. Tillstånd har inte heller kunnat beviljas på grund av utlänningens hälsotillstånd, eftersom det intyg om hälsotillståndet som har åberopats bl.a. inte har utfärdats av en läkare och dessutom saknar uppgifter om den aktuella situationen och framtida vårdbehov.
  • MIG 2007:33:Skyddsgrunder skall hållas åtskilda från övriga grunder vid en bedömning av om en utlänning skall beviljas uppehållstillstånd. När en utlänning har bedömts ha skyddsskäl mot en särskild del av hemlandet skall bedömningen av om det finns ett internt flyktalternativ ske inom ramen för bestämmelserna om skyddsbehov. Bedöms det inte möjligt, relevant och rimligt att tillämpa ett internt flyktalternativ skall utlänningen beviljas uppehållstillstånd såsom flykting eller skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 1 eller 2 § utlänningslagen och inte med stöd av bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter i 5 kap. 6 § utlänningslagen. Även fråga om tillämpning av UNHCR:s rekommendationer.
  • MIG 2009:9:Synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen har vid en sammantagen bedömning ansetts föreligga för ett ensamkommande barn utan anhöriga i Sverige vars framtida psykosociala utveckling och hälsa på ett avgörande sätt skulle äventyras om han tvingades återvända till hemlandet. Härvid beaktades också de omständigheter som bidragit till pojkens allvarliga hälsotillstånd, hans avsaknad av kontaktnät i hemlandet samt de rådande förhållandena i hans hemland.
  • MIG 2009:31:I mål om uppehållstillstånd har en kvinna med barn beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige med stöd av 5 kap. 6 § utlänningslagen på grund av risken för social utstötning vid ett återvändande till hemlandet. Vid den sammantagna bedömningen av om det förelegat synnerligen ömmande omständigheter har särskild hänsyn tagits till att kvinnan inte vistats i hemlandet på cirka 14 år och till att kvinnan och barnet saknat ett socialt nätverk i hemlandet (I). Däremot har en ensamstående man som inte vistats i sitt hemland på cirka 14 år och som saknat släkt i hemlandet inte beviljats uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter (II).
  • MIG 2007:48:När vård och mediciner finns att tillgå i hemlandet kan uppehållstillstånd inte beviljas på grund av synnerligen ömmande omständigheter även om utlänningen själv måste bekosta den nödvändiga behandlingen.
  • MIG 2007:35:Bestämmelsen i 5 kap. 6 § utlänningslagen om synnerligen ömmande omständigheter är av undantagskaraktär. För att uppehållstillstånd enligt denna bestämmelse skall kunna beviljas vuxna personer av enbart medicinska skäl krävs att hälsotillståndet är synnerligen allvarligt. För att bevilja uppehållstillstånd på grund av psykisk ohälsa måste medicinsk utredning ge stöd för att den psykiska ohälsan är så svår att tillståndet är livshotande. Om självdestruktiva handlingar har företagits måste de ha utförts på grund av svår psykisk ohälsa som är styrkt.
  • MIG 2013:6:Ett barn, som lider av livshotande leukemi, har tillsammans med sin förälder beviljats uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Eftersom barnets behov av avancerad vård och behandling har bedömts vara av övergående natur har uppehållstillstånden tidsbegränsats.
  • MIG 2007:22:Rättssäkerhetsskäl talar för att förvarsfrågor, där det finns mer än en handläggande myndighet och den ena har ansvar för verkställigheten, skall handläggas av sistnämnda myndighet. - Ett beslut om uppehållstillstånd saknar laga verkan om allmän domstol beslutat om utvisning på grund av brott. En utlänning som dömts till utvisning på grund av brott har ändå rätt att ansöka om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Vid avslag, i en administrativ process, på en ansökan om uppehållstillstånd, skall i regel beslut om utvisning meddelas även om allmän domstol redan beslutat om utvisning på grund av brott. - Fråga också om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl för den som begått ett allvarligt brott samt om migrationsdomstolens sammansättning.
  • MIG 2011:24:Det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som i och för sig varit att betrakta som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Han var därmed utesluten från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Med hänsyn till att det förelåg ett temporärt verkställighetshinder, beviljades utlänningen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
  • MIG 2012:13:Vid prövningen av om det föreligger sådana ömmande omständigheter att en utlänning bör få stanna i Sverige på grund av sin anpassning till landet måste även rätten till privatliv enligt artikel 8 i Europakonventionen beaktas. Detta innebär att svenska myndigheter och domstolar vid prövningen ska ta hänsyn till alla de sociala och kulturella band som en person kan ha i ett samhälle. Därav följer också att den sammanlagda tid under vilken personen i fråga vistats i landet får betydelse på så sätt att en lång vistelsetid kan innebära att personen hunnit skaffa sig starka band till landet. Det saknar då i och för sig betydelse om vistelsetiden är illegal eller infaller under tid före den aktuella ansökan om uppehållstillstånd.
  • MIG 2009:13:För att uppehållstillstånd ska komma ifråga sedan ett avlägsnandebeslut preskriberats krävs att verkställighet inte har kunnat ske trots att utlänningen fullgjort sin skyldighet att medverka till verkställigheten. Skyldigheten att medverka till verkställigheten innefattar bl.a. ett krav på att den ut- eller avvisade i så stor utsträckning det är möjligt aktivt deltar i arbetet med att fastställa sin identitet. En ut- eller avvisad person som visserligen inte har hållit sig gömd eller på annat sätt undvikit kontakt i samarbetet med de verkställande myndigheterna, men som i övrigt förhållit sig passiv har inte ansetts uppfylla kravet på medverkan.
  • MIG 2007:15:Bestämmelsen i 5 kap. 6 § utlänningslagen om synnerligen ömmande omständigheter är en undantagsbestämmelse som skall tillämpas restriktivt. Vid bedömningen av om synnerligen ömmande omständigheter föreligger på grund av anpassning till Sverige genom lång vistelsetid kan, åtminstone avseende en vuxen sökande, endast beaktas tid då sökanden befinner sig lagligt i landet. Vidare måste, för att tiden skall kunna beaktas, även eventuell tidsutdräkt under en laglig vistelse i Sverige bero på omständigheter utanför utlänningens kontroll. Vistelsetiden för sökande som under en stor del av tiden varit barn skall, om inte särskilda omständigheter föranleder annat, inte bedömas på annat sätt än för vuxna om han eller hon vid tidpunkten för prövningen fyllt 18 år. Även fråga om läkarintygs utformning.
  • MIG 2007:25:Det förhållandet att ett barn lider av epilepsi och att den vård barnet skulle kunna erhålla i Sverige är av högre kvalitet än den vård barnet erhållit i hemlandet har i sig inte ansetts utgöra grund för att bevilja barnet och barnets mor uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Det har inte visats att barnets framtida utveckling och livskvalitet på ett avgörande sätt skulle äventyras genom att barnet återvänder till hemlandet. Härvid har även beaktats att omständigheterna i ett barns ärende inte behöver ha samma allvar och tyngd som krävs för vuxna personer.
  • MIG 2009:8:Synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen har inte ansetts föreligga för ett ensamkommande barn utan anhöriga i Sverige.
  • MIG 2010:6:Vilket beviskrav som ska tillämpas vid bedömningen av om det föreligger synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen är beroende av vilka omständigheter som åberopas som grund för uppehållstillstånd med stöd av den bestämmelsen. När situationen i hemlandet åberopas som grund måste sökanden göra sannolikt att det föreligger en risk för social utstötning eller andra svårigheter vid ett återvändande till hemlandet. Sökandens berättelse om omständigheter som påstås medföra en risk för svårigheter efter hemkomsten får, i den mån bevisningen om detta brister, därvid godtas om den framstår som trovärdig och sannolik.
  • MIG 2007:9:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd är det den asylsökande som skall göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt och sin identitet sannolik. Behov av internationellt skydd har inte ansetts föreligga p.g.a. inre väpnad konflikt eller andra svåra motsättningar i hemlandet. Eftersom sökanden inte har flykting- eller skyddsskäl skall en prövning av internt flyktalternativ inte göras.
  • MIG 2014:24:En asylsökande har i sitt hemland dömts för allvarlig brottslighet till ett långvarigt fängelsestraff. Det finns grundad anledning att anta att han, i samband med att påföljden verkställs, riskerar att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling på grund av de förhållanden som råder i fängelserna där. Han har därför ett sådant behov av internationellt skydd som kännetecknar en person som är alternativt skyddsbehövande. Mot bakgrund av de grova brott han dömts för i hemlandet är han emellertid utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Den behandling mannen i nuläget riskerar vid ett återvändande dit utgör dock ett absolut verkställighetshinder, varför han beviljas uppehållstillstånd i Sverige.

Tidsbegränsat uppehållstillstånd

[K5]7 §  Ett uppehållstillstånd skall tidsbegränsas om det med hänsyn till utlänningens förväntade levnadssätt råder tveksamhet om uppehållstillstånd bör beviljas.

[K5]8 §  Ett uppehållstillstånd som beviljas en utlänning enligt 3 § första stycket 1 eller 3 a § första stycket 1 ska vara tidsbegränsat vid första beslutstillfället, såvida inte

  1. utlänningen sammanbott utomlands med sin make eller sambo under en längre tid, eller
  2. det på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat.

[S2]Av 8 § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige framgår att första stycket inte gäller under perioden 20 juli 2016–19 juli 2019 när ett uppehållstillstånd beviljas på grund av anknytning till en flykting eller en alternativt skyddsbehövande som har ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5 eller 16 a § den lagen. Lag (2017:356).

Prop. 2014/15:32: Paragrafen reglerar i vilka fall ett uppehållstillstånd som beviljas på grund av familjeanknytning ska vara tidsbegränsat vid det första beslutstillfället. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.

Ändringarna i det som tidigare var paragrafens första stycke innebär att bestämmelsen om tidsbegränsat uppehållstillstånd även omfattar en sambo som beviljas uppehållstillstånd enligt 3 § första stycket 1 ...

  • MIG 2013:14:Då ett civilrättsligt äktenskap ingåtts finns det en presumtion för att den sökande maken ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Det ankommer på Migrationsverket att göra sannolikt att makarna inte har för avsikt att leva tillsammans. Enbart den omständigheten att makarna uppgett att de inledningsvis inte kommer att bo tillsammans vid hustruns ankomst till Sverige har inte medfört att de ansetts sakna avsikt att leva tillsammans.
  • MIG 2006:8:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopar anknytning till make bosatt i Sverige och där klaganden är gravid, har det ansetts föreligga skäl för att göra undantag från huvudregeln att uppehållstillstånd skall ha sökts och beviljats före inresan i Sverige.
  • MIG 2007:54:En utlänning, som åberopat anknytning till Sverige genom här bosatt maka, vägrades ett tidsbegränsat uppehållstillstånd redan på den grunden att han saknade pass.
  • MIG 2007:45:Fråga om beviskravet vid seriositetsprövning enligt 5 kap. 3 a § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716).

[K5]9 §  Ett uppehållstillstånd som beviljas med stöd av 6 § på grund av sjukdom skall vara tidsbegränsat om utlänningens sjukdom eller behov av vård i Sverige är av övergående natur.

Det är varaktigheten och utvecklingen av hälsotillståndet som måste ligga till grund för bedömningen av längden på ett eventuellt uppehållstillstånd. Ju längre varaktighet, ju starkare talar detta för att ett permanent uppehållstillstånd bör beviljas, se prop. 2004/05:170s. 191.

  • MIG 2013:6:Ett barn, som lider av livshotande leukemi, har tillsammans med sin förälder beviljats uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Eftersom barnets behov av avancerad vård och behandling har bedömts vara av övergående natur har uppehållstillstånden tidsbegränsats.

[K5]10 §  Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som önskar vistas här i landet för arbete, studier, besök eller för att bedriva näringsverksamhet. Lag (2008:884).

Prop. 2007/08:147: Paragrafen anger vissa situationer när tidsbegränsade uppehållstillstånd får beviljas. Den behandlas i avsnitt 10.

I paragrafen förtydligas att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas inte bara den som avser att arbeta inom ramen för en anställning, utan också den som avser att arbeta genom att bedriva näringsverksamhet.

  • MIG 2009:5:För att förlängt uppehållstillstånd för studier ska medges krävs det att studenten i nära anslutning till början av studietiden uppvisar tryggad försörjning samt medel för återresa. Godtagbara framsteg i studier motsvarar 15 högskolepoäng under första året, 22,5 högskolepoäng under andra året och 30 högskolepoäng under tredje och följande år. Kravet är detsamma oavsett undervisningsspråk. Det är de högskolepoäng som uppnåtts under tiden för det senaste uppehållstillståndet som ska ligga till grund för bedömningen av om studenten gjort godtagbara framsteg i sina studier. Exempelvis visad sjukdom eller liknande skäl såsom nära anhörigs sjukdom eller dödsfall kan leda till att lägre studieresultat godtas.
  • MIG 2007:42:Tillståndstidens längd för ett tidsbegränsat uppehållstillstånd tillhör inte saken, utan grunderna för saken. Migrationsverket saknar rätt att överklaga en migrationsdomstols dom, genom vilken ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljats för en längre tid än den som Migrationsverket ansåg skulle medgivas.
  • MIG 2015:13:En utlänning som ansöker om förlängning av sitt uppehållstillstånd för fortsatta studier ska ha sin försörjning tryggad för den sökta tillståndstiden. Kravet på tryggad försörjning är inte uppfyllt genom en hänvisning till framtida inkomster av eget arbete.
  • MIG 2009:10:En dom avseende uppehållstillstånd på grund av studier då ansökan gjorts från ett annat land än Sverige tillhör inte det slags avgörande som enligt någon bestämmelse i utlänningslagen eller av annat skäl gäller omedelbart. En sådan dom ska således vara lagakraftvunnen för att vara verkställbar. Möjlighet för migrationsdomstol att förordna om omedelbar verkställighet saknas.
  • MIG 2016:25:En förutsättning för att beviljas uppehållstillstånd med stöd av 4 kap. 5 a § utlänningsförordningen är att utlänningen dessförinnan har antagits till högskoleutbildning och beviljats ett tidsbegränsat upphållstillstånd för högskolestudier med stöd av 4 kap. 5 § samma förordning.
  • MIG 2015:25:Uppehållstillstånd för studier kan beviljas en utlänning som kan visa att han eller hon har tillräckliga medel för sin försörjning för den sökta tillståndstiden.
  • MIG 2017:25:En utlänning har haft tidsbegränsat arbetstillstånd under två år och har under en del av denna period haft en lön som understigit kollektivavtalsenlig lön. Vid prövningen av en ansökan om förlängning av arbetstillståndet har han efter en helhetsbedömning av anställningsvillkoren bedömts uppfylla de grundläggande villkoren för arbetstillstånd under den tidigare tillståndperioden.
  • MIG 2007:21:En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige för studier skall ha sin försörjning tryggad under studietiden. Om studierna skall finansieras genom banklån måste utlänningen visa att bankmedel finns överförda till utlänningens konto, och att han därmed förfogar över beloppet i fråga.
  • MIG 2008:15:Vistelse i Sverige under cirka 18 månader har inte ansetts kunna betecknas som en vistelse för besök. Förlängt uppehållstillstånd för besök har därför inte beviljats
  • MIG 2008:45:Fråga om prövningsramen för migrationsdomstol vid överprövning av Migrationsverkets beslut om tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier.

[K5]11 §  Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas om det finns ett hinder, som inte är bestående, mot att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut verkställs.

[S2]I 16 a och 16 b §§ lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige finns bestämmelser om uppehållstillståndets längd som gäller under perioden 1 juni 2017–19 juli 2019 för barn som beviljas uppehållstillstånd för att det saknas ett ordnat mottagande i hemlandet. Lag (2017:356).

Om den beslutande myndigheten eller domstolen bedömer att avvisning eller utvisning bör ske, men att ett längre rådrum än vad som medges i normalfallet krävs för verkställighet, kan ett tidsbegränsat uppehållstillstånd meddelas samtidigt med ett avlägsnandebeslut som får verkställas efter viss tid, se MIG 2007:30 och prop. 2004/05:170 s. 282 f. I vissa fall kan anstånd beslutas i samband med avvisnings- eller utvisningsbeslut utan att beslutet behöver förenas med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Anstånd får istället beslutas till en tidpunkt när verkställighet är möjlig. Då det råder ett tillfälligt verkställighetshinder bör valet mellan de olika beslutsalternativen ske utifrån verkställighetshindret i det enskilda fallet, se se MIG 2007:30. Tidsbegränsat uppehållstillstånd får inte beviljas för en längre tid än utlänningens pass gäller med vissa undantag, se 4 kap. 23 § UtlF.

  • MIG 2007:30:Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan inte beviljas om utlänningen inte innehar ett giltigt pass. Undantaget i 4 kap. 23 § utlänningsförordningen innebär inget generellt undantag från kravet på pass utan endast från kravet på att passet skall vara giltigt under hela den tid som det tillfälliga uppehållstillståndet gäller.
  • MIG 2011:24:Det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som i och för sig varit att betrakta som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Han var därmed utesluten från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Med hänsyn till att det förelåg ett temporärt verkställighetshinder, beviljades utlänningen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
  • MIG 2014:24:En asylsökande har i sitt hemland dömts för allvarlig brottslighet till ett långvarigt fängelsestraff. Det finns grundad anledning att anta att han, i samband med att påföljden verkställs, riskerar att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling på grund av de förhållanden som råder i fängelserna där. Han har därför ett sådant behov av internationellt skydd som kännetecknar en person som är alternativt skyddsbehövande. Mot bakgrund av de grova brott han dömts för i hemlandet är han emellertid utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Den behandling mannen i nuläget riskerar vid ett återvändande dit utgör dock ett absolut verkställighetshinder, varför han beviljas uppehållstillstånd i Sverige.

[K5]12 §  Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som behöver vård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

[K5]13 §  Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas ett barn eller en man, om barnets eller mannens närvaro i Sverige är nödvändig för att en faderskapsutredning skall kunna genomföras.

[K5]14 §  Om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljats ett barn enligt 12 eller 13 §, får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas också barnets vårdnadshavare.

[K5]15 §  Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst sex månader skall på ansökan av förundersökningsledaren ges till en utlänning som vistas här, om

  1. det behövs för att förundersökning eller huvudförhandling i brottmål skall kunna genomföras,
  2. utlänningen klart visat sin vilja att samarbeta med de brottsutredande myndigheterna,
  3. utlänningen brutit alla förbindelser med de personer som är misstänkta för brott som förundersökningen avser, och
  4. hänsyn till den allmänna ordningen och säkerheten inte talar emot att tillstånd beviljas.

[S2]Om utlänningen vill ha betänketid för att återhämta sig och för att kunna ta ställning till om han eller hon vill samarbeta med de brottsutredande myndigheterna, skall på ansökan av förundersökningsledaren ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om 30 dagar meddelas om de förutsättningar som anges i första stycket 1 och 4 är uppfyllda.

[S3]Ett uppehållstillstånd som meddelats enligt första stycket får förlängas om förundersökningsledaren begär det och de där angivna förutsättningarna fortfarande är uppfyllda. Ett uppehållstillstånd som meddelats enligt andra stycket får förlängas om förundersökningsledaren begär det, det av särskilda skäl finns behov av en längre betänketid och de förutsättningar som anges i första stycket 1 och 4 fortfarande är uppfyllda. Lag (2007:322).

[K5]15 a §  Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning vars ansökan om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller annan skyddsbehövande enligt 4 kap.2 eller 2 a § eller motsvarande äldre bestämmelser avslagits genom ett lagakraftvunnet beslut, om utlänningen vistas här och

  1. sedan minst fyra månader har en anställning som uppfyller de krav som anges i 6 kap. 2 § första stycket och avser en tidsperiod om minst ett år från ansökningstillfället, eller
  2. enligt 3 § första stycket14, 3 a § första stycket 1 eller andra stycket har stark anknytning till en person som beviljats uppehållstillstånd enligt 1.

[S2]En ansökan om tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt första stycket ska ha kommit in till Migrationsverket senast två veckor efter det att beslutet att avslå ansökan om uppehållstillstånd som flykting eller annan skyddsbehövande har vunnit laga kraft. Lag (2014:777).

Prop. 2007/08:147: Paragrafen, som är ny, behandlar i vilka fall en utlänning vars ansökan om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt avslagits, kan beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete. Paragrafen behandlas i avsnitt 11.3.

Av paragrafens första stycke framgår att avslagsbeslutet ska ha vunnit laga kraft och att utlänningen fortfarande ska vistas här i landet för att uppehållstillstånd ...

  • MIG 2014:10:En utlänning kan beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anställning trots att han eller hon är utvisad med återreseförbud. Vad, om något, som ska ske med avlägsnandebeslutet och återreseförbudet är en fråga som får bedömas mot bakgrund av att uppehållstillstånd beviljats.
  • MIG 2013:13:En utlänning med lagakraftvunnet utvisningsbeslut har ansökt om förlängning av sitt tidsbegränsade uppehållstillstånd meddelat med stöd av bl.a. 5 kap. 15 a § utlänningslagen innan tillståndet löpt ut. Utlänningens ansökan har ansetts kunna prövas enligt 5 kap. 15 a § utlänningslagen utan hinder av vad som föreskrivs i paragrafen om att ansökan ska ges in inom två veckor från att beslutet om utvisning eller avvisning vann laga kraft. Vid denna prövning har upprepad brottslighet i form av grovt rattfylleri som medfört tre kortare fängelsestraff ansetts utgöra särskilda skäl att vägra uppehållstillstånd enligt 5 kap. 17 § första stycket utlänningslagen. Även fråga om handläggande myndighet i fråga om förvar när verkställigheten av ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut inhiberats.

[K5]15 b §  Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska på ansökan av Polismyndigheten beviljas en utlänning som är föremål för särskilt personsäkerhetsarbete enligt 2 a § polislagen (1984:387). Uppehållstillståndet ska gälla i minst ett år. Lag (2014:655).

[K5]15 c §  Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska på ansökan av socialnämnden beviljas ett barn som avses bli placerat här i landet enligt 6 kap. 11 a § socialtjänstlagen (2001:453) om uppehållstillstånd behövs för vistelsen. Uppehållstillståndet ska gälla i minst ett år. Lag (2012:322).

[K5]15 d §  En utlänning med uppehållstillstånd enligt 15 § får, efter egen ansökan, för tiden efter tillståndets giltighetstid beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, om utlänningen

  1. har samarbetat med de brottsutredande myndigheterna i en utredning om brott enligt 20 kap. 5 §, och
  2. har väckt talan om innestående ersättning för arbete enligt lagen (2013:644) om rätt till lön och annan ersättning för arbete utfört av en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige. Lag (2013:646).

Fortsatt uppehållstillstånd

[K5]16 §  En utlänning som med stöd av 8 § har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning får beviljas ett nytt tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd på den grunden endast om förhållandet består.

[S2]En utlänning som har familjeanknytning enligt 3 § första stycket 1 eller 2 b eller 3 a § första stycket 1 eller andra stycket och som har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i två år får ges ett permanent uppehållstillstånd. Om det finns särskilda skäl, får permanent uppehållstillstånd ges före tvåårsperiodens slut.

[S3]Har ett förhållande upphört får uppehållstillstånd ändå ges, om

  1. utlänningen har särskild anknytning till Sverige,
  2. förhållandet har upphört främst på grund av att i förhållandet utlänningen, eller utlänningens barn, utsatts för våld eller för annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid, eller
  3. andra starka skäl talar för att utlänningen ska ges fortsatt uppehållstillstånd.

[S4]Av 8 § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige framgår att första–tredje styckena inte gäller under perioden 20 juli 2016–19 juli 2019 när ett uppehållstillstånd beviljas på grund av anknytning till en flykting eller en alternativt skyddsbehövande som har ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5 eller 16 a § den lagen. Lag (2017:356).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §.

  • MIG 2010:13:Förhållandet mellan en kvinna med tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige och hennes här bosatte make har med hänsyn till omständigheterna ansetts bestå under den tid då maken avtjänar ett längre fängelsestraff.
  • MIG 2013:5:En utlännings tidsbegränsade uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person i Sverige får återkallas om det tillståndsgrundande förhållandet har upphört. Vid prövningen av frågan om det finns skäl att underlåta att återkalla tillståndet ska även beaktas den omständigheten att förhållandet upphört främst på grund av att utlänningen i förhållandet utsatts för våld eller annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid.
  • MIG 2014:12:Bestämmelsen om fortsatt uppehållstillstånd i 5 kap. 16 § tredje stycket utlänningslagen är inte tillämplig när det äktenskap som medfört att uppehållstillstånd ursprungligen beviljades senare bedöms vara ett skenäktenskap.
  • MIG 2008:11:En utlänning som tidigare haft ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning kan, trots att förhållandet har upphört, med stöd av 5 kap. 16 § utlänningslagen beviljas fortsatt uppehållstillstånd om han eller hon fått särskild anknytning till Sverige under den legala vistelsetiden här. Sådan särskild anknytning kan t.ex. föreligga om utlänningen har haft ett arbete med viss kontinuitet och omfattning och därmed etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden. Fortsatt uppehållstillstånd på grund av särskild anknytning till Sverige beviljades en utlänning som under nära tre års vistelse i Sverige heltidsarbetat som läkarassistent och läkare under nära två års tid (I). På samma grund beviljades en utlänning, som vistats drygt fem år i Sverige och som under större delen av denna tid även arbetat deltid motsvarande i genomsnitt mer än halvtid, fortsatt uppehållstillstånd (II).
  • MIG 2007:57:Vid bedömningen av om en utlänning, som tidigare beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning, får beviljas ett nytt uppehållstillstånd efter att anknytningen upphört har åberopad anställning och övrig verksamhet ansetts vara av alltför tillfällig karaktär för att i sig medföra att sådan särskild anknytning till Sverige som avses i 5 kap. 16 § utlänningslagen uppkommit. Däremot har sådan anknytning ansetts föreligga vid en sammantagen bedömning av samtliga omständigheter som förevarit under den långa vistelsetiden i Sverige.
  • MIG 2012:21:En kvinna har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin make i Sverige. Trots att hon skilts från mannen har hon beviljats fortsatt uppehållstillstånd av det skälet att hon, bl.a. genom egen företagsverksamhet, fått en särskild anknytning till Sverige.
  • MIG 2011:25:Om en utlänning har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning till make eller maka i Sverige och förhållandet har upphört, får fortsatt uppehållstillstånd ändå ges om utlänningen gör sannolikt att det i förhållandet förekommit våld eller annan allvarlig kränkning av hans eller hennes frihet eller frid. Det ska även göras antagligt att detta är den främsta anledningen till att relationen upphört. Vid bedömningen bör särskilt beaktas de svårigheter som kan föreligga för personer som utsatts för våld i nära relationer att vända sig till polis och andra institutioner eller att överhuvudtaget söka hjälp och berätta om sin situation för omgivningen. I detta sammanhang bör också hänsyn tas till sökandens individuella bakgrund och förutsättningar.
  • MIG 2012:6:När det i ett mål eller ärende om återkallelse av tidsbegränsat uppehållstillstånd åberopas både asylskäl och skäl mot återkallelsen måste en prövning först ske av om det finns förutsättningar för att återkalla tillståndet. Härefter får bedömas om det finns skäl som talar mot att en återkallelse sker. Slutligen ska en prövning ske av om uppehållstillstånd bör beviljas på annan grund.

[K5]16 a §  En utlänning som med stöd av 15 b § har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska när tillståndet löper ut, på ansökan av Polismyndigheten, beviljas ett permanent uppehållstillstånd om han eller hon fortfarande är föremål för särskilt personsäkerhetsarbete enligt 2 a § polislagen (1984:387). Lag (2014:655).

Prop. 2012/13:151: Paragrafen är ny. Den reglerar, tillsammans med 16 b–16 d §§, förfarandet för prövning av upphävande av en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott i vissa fall. Regleringen omfattar även – liksom tidigare 8 kap. 14 § – sådan prövning av upphävande av återreseförbud som avses i artikel 32 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (rörlighetsdirektivet). ...

[K5]16 b §  Ett barn som med stöd av 15 c § har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska, när tillståndet löper ut, på ansökan av socialnämnden beviljas ett permanent uppehållstillstånd, om barnet fortfarande är placerat här i landet. Lag (2012:322).

Prop. 2012/13:151: Av paragrafen framgår att såväl uppehållstillstånd som arbetstillstånd kan beviljas. Ett uppehållstillstånd bör normalt kombineras med ett

16 c § Ny beteckning 2 c § genom lag (2014:198).

Särskilda skäl mot att bevilja uppehållstillstånd

[K5]17 §  Vid prövningen av en ansökan om uppehållstillstånd enligt detta kapitel ska det, utom i fall som avses i 1, 2, 2 a, 2 d, 3 eller 4 §, särskilt beaktas om den sökande gjort sig skyldig till brottslighet eller brottslighet i förening med annan misskötsamhet. Vid prövning av uppehållstillstånd enligt 3 a § första stycket 1 och andra stycket ska det särskilt beaktas om utlänningen eller utlänningens barn kan antas bli utsatt för våld eller för annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid om uppehållstillstånd skulle beviljas.

[S2]Uppehållstillstånd enligt 3 § första stycket 2 eller 3 och 3 a § andra stycket får beviljas endast efter medgivande också av den förälder till vilken anknytning inte åberopas, om den föräldern har del i vårdnaden av barnet.

[S3]Uppehållstillstånd ska inte beviljas en person som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat, eller hans eller hennes anhöriga, om personen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Lag (2014:198).

[K5]17 a §  Uppehållstillstånd får vägras i sådana fall som avses i 3 §, om

  1. oriktiga uppgifter medvetet lämnats eller omständigheter medvetet förtigits som är av betydelse för att få uppehållstillståndet,
  2. en utlänning adopterats eller ett äktenskap ingåtts eller ett samboförhållande inletts uteslutande i syfte att ge utlänningen rätt till uppehållstillstånd, eller
  3. utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet.

[S2]Uppehållstillstånd får vägras även i sådana fall som avses i 3 § första stycket 1 eller 2 b, om

  1. makarna eller samborna inte lever tillsammans eller inte har sådan avsikt,
  2. den person till vilken anknytning åberopas eller utlänningen som sökt uppehållstillstånd är gift eller sambo med någon annan, eller
  3. någon av makarna eller samborna är under 18 år.

[S3]Vid bedömningen av om uppehållstillstånd bör vägras ska hänsyn tas till utlänningens övriga levnadsomständigheter och familjeförhållanden.

[S4]Under perioden 20 juli 2016–19 juli 2019 gäller den avvikelse från andra stycket 3 som följer av 6 § första stycket lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, om utlänningen åberopar anknytning till en flykting eller en alternativt skyddsbehövande som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5 eller 16 a § den lagen. Lag (2017:356).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §.

  • MIG 2009:25:Familjeåterföreningsdirektivet är inte tillämpligt när anknytningspersonen beviljats uppehållstillstånd i Sverige såsom skyddsbehövande i övrigt.
  • MIG 2007:38:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopar anknytning till härvarande hustru, får en ansökan om familjeåterförening avslås även om äktenskapet inte är formellt upplöst, om det kan konstateras att makarna inte lever tillsammans som gifta eller inte har sådan avsikt. Även om förhållandet betraktas såsom nyetablerat kan ansökan avslås, om det inte är visat att makarna avser att leva tillsammans. Hänsyn har tagits till klagandens levnadsomständigheter och att två minderåriga barn finns i Sverige.
  • MIG 2007:7:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd kan uppgifter av vikt återfinnas inte endast i sökandens dossié utan även i den dossié som avser den person till vilken anknytning söks (anknytningspersonen). Migrationsdomstolen har i målet endast haft tillgång till sökandens dossié trots att Migrationsverket i sitt beslut även beaktat uppgifter i anknytningspersonens dossié. Målet har på denna grund, allvarliga brister i handläggningen, och uppenbart oriktig rättstillämpning återförvisats till migrationsdomstolen för fortsatt handläggning.
  • MIG 2007:19:En utländsk kvinna har vägrats uppehållstillstånd på anknytning till sin i Sverige bosatte make p.g.a. att oriktiga uppgifter lämnats under utredningen som varit av vikt för prövningen samt att maken parallellt med äktenskapet varit sambo med en annan kvinna i Sverige.
  • MIG 2013:14:Då ett civilrättsligt äktenskap ingåtts finns det en presumtion för att den sökande maken ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Det ankommer på Migrationsverket att göra sannolikt att makarna inte har för avsikt att leva tillsammans. Enbart den omständigheten att makarna uppgett att de inledningsvis inte kommer att bo tillsammans vid hustruns ankomst till Sverige har inte medfört att de ansetts sakna avsikt att leva tillsammans.

[K5]17 b §  Uppehållstillstånd skall vägras i de fall som avses i 3 § första stycket 1 eller 2 b om den person till vilken anknytning åberopas är gift med en annan person och sammanlever med den personen i Sverige. Lag (2006:220).

När ansökan om uppehållstillstånd skall vara gjord

/Upphör att gälla U: 2019-07-20/

[K5]18 §  En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd får inte bifallas efter inresan.

[S2]Första stycket gäller dock inte om

  1. utlänningen har rätt till uppehållstillstånd här som flykting eller annan skyddsbehövande enligt 1 § eller kan beviljas uppehållstillstånd här med stöd av 21 kap. 2, 3 eller 4 §,
  2. utlänningen med stöd av 6 § bör beviljas uppehållstillstånd här,
  3. en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats en utlänning med familjeanknytning med stöd av 3 § första stycket 1 eller 2 b eller 3 a § första stycket 1 eller andra stycket,
  4. utlänningen kan beviljas eller har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd här med stöd av 15 §,
  5. utlänningen enligt 3 § första stycket14, 3 a § första stycket14 eller andra stycket har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan krävas att utlänningen reser till ett annat land för att ge in ansökan där,
  6. utlänningen har rätt till uppehållstillstånd med stöd av 3 § första stycket 5,
  7. en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som med stöd av 10 § har beviljats en utlänning i fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket,
  8. utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd enligt 15 a eller 15 d §,
  9. utlänningen med stöd av 10 § har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier och antingen slutfört studier som motsvarar 30 högskolepoäng eller fullföljt en termin vid forskarutbildning,
  10. utlänningen har rätt till uppehållstillstånd enligt 2 a eller 2 d §, eller
  11. det annars finns synnerliga skäl.

[S3]Första stycket gäller inte heller om utlänningen har beviljats en visering för att besöka en arbetsgivare i Sverige eller är undantagen från kravet på visering om han eller hon ansöker om ett uppehållstillstånd för arbete inom ett slag av arbete där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. En ytterligare förutsättning är att arbetsgivaren skulle förorsakas olägenheter om utlänningen måste resa till ett annat land för att ge in ansökan där eller att det annars finns särskilda skäl.

[S4]Vid skälighetsbedömningen enligt andra stycket 5 ska konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder särskilt beaktas, om det står klart att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om prövningen gjorts före inresan i Sverige.

[S5]I fråga om uppehållstillstånd för en utlänning som ska avvisas eller utvisas enligt ett beslut som har fått laga kraft gäller föreskrifterna i 15 a och 20 §§ samt 12 kap.16 b, 16 c och 1820 §§.

[S6]I 19 § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige föreskrivs ytterligare undantag från första stycket under perioden 20 juli 2016–19 juli 2019. Lag (2016:753).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §.

st. 1: Ansökan som lämnats in till svensk beskickning ett annat land än sökandens hemlandet eller det land där sökande annars är stadigvarande bosatt får inte avslås utan ska utredas så som dess beskaffenhet kräver men sökande står risken av att en fullgod utredning inte kan ske där (MIG 2011:1).

st 2. p. 3, 5, 7 och st. 4 Det finns ett undantag från huvudregeln att uppehållstillstånd inte beviljas efter inresa till Sverige, undantaget består av en prövning i två steg, se MIG 2006:8.

  1. anknytningskravet vilken innebär att sökanden kan anses ha stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige. Om man är gift med en person som är bosatt i Sverige så finns stark anknytning förutsatt att förhållandet kan bedömas vara seriöst (prop. 1999/2000:43 s.57 och MIG 2006:8.
  2. skälighetskravet vilken som uppställer kravet att det inte ska vara skäligt att begära att den sökande ger in en ansökan om uppehållstillstånd i sitt hemland eller något annat land än Sverige.

Exempel på omständigheter som uppfyller skälighetskravet ges i (prop. 1999/2000:43 s. 57-58).

  1. Det kan antas att sökanden efter en hemkomst får svårigheter att få pass eller utresetillstånd och att det beror på någon form av trakasserier från hemlandets myndigheter.
  2. Att en person däremot inte får resa ut på nytt innan han gjort sin värnplikt innebär inte att skälighetskravet är uppfyllt, men om värnpliktstjänstgöring är mycket lång eller tjänstgöringen kommer att ske under osedvanligt stränga förhållanden kan det resultera i att skälighetskravet är uppfyllt.
  3. Återvändande till ett land där det inte finns någon svensk utlandsrepresentation och där det är förenat med stora praktiska svårigheter och betydande kostnader att resa till något grannland för att ge in ansökan.
  4. Ett avlägset land och därmed stora kostnader för att återvända till Sverige sedan tillstånd beviljats.
  5. Att en person tvingas avtjäna straff för ett brott utan politiska förtecken är inte tillräckligt för att uppfylla skälighetskravet men däremot om straffet avser gärningar som inte är straffbelagda i Sverige eller om ett långvarigt fängelsestraff för en gärning som i Sverige endast har ringa straffvärde kan det resultera i att skälighetskravet är uppfyllt.

Det saknas däremot tillräckligt skäl om orsaken är att sökanden gjort sig skyldig till brott, har obetald underhållsskyldighet i hemlandet se prop. 1999/2000:43 s.57-58.

Undantag från regel om familjemedlem är att även någon som förvisso inte är, men i praktiken varit som en förälder, för den som i Sverige beviljats uppehållstillstånd sedan den varit mycket liten, kan räknas som familjemedlem (MIG 2007:2).

Prop. 2009/10:137: Paragrafen reglerar när en ansökan om uppehållstillstånd får beviljas efter inresan i Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Styckeindelningen i paragrafen har justerats till att motsvara vad som gällde före den 1 januari 2010 samtidigt som det har införts ett nytt fjärde stycke.

Av fjärde stycket framgår att konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder ...

Prop. 2007/08:147: Paragrafen reglerar när en ansökan om uppehållstillstånd som gjorts i landet får beviljas. Den behandlas i avsnitten 7.2, 9, 11.3 och 12.2.

I andra stycket har tre nya punkter förts in. Av punkten 6 framgår att en ansökan om förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för en utlänning som har beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket ska kunna beviljas trots att ansökan görs inifrån landet.

I punkten 7 görs en hänvisning till 5 kap. ...

  • MIG 2008:36:I mål där utlänning med stöd av 12 kap. 19 § utlänningslagen beviljats ny prövning av frågan om uppehållstillstånd är prövningen begränsad till de nya omständigheter som är hänförliga till utlänningens behov av skydd i Sverige. Det är också nödvändigt att även de skyddsskäl som utlänningen åberopat i den tidigare processen omfattas av den nya prövningen.
  • MIG 2007:2:Klaganden har i mål om uppehållstillstånd åberopat anknytning till ett i Sverige bosatt barnbarn (född 2001) med permanent uppehållstillstånd såsom skyddsbehövande. Eftersom klaganden i praktiken varit förälder för barnbarnet sedan barnbarnet var mycket litet, och då både hushållsgemenskap och särskilt beroendeförhållande förelegat redan i hemlandet, har klaganden beviljats permanent uppehållstillstånd här. Skäl att göra undantag från huvudregeln om att uppehållstillstånd skall ha sökts och beviljats före inresan i Sverige ansågs härvid föreligga.
  • MIG 2014:3:En domstol kan inte pröva om Migrationsverket borde ha tillämpat 12 kap. 18 § utlänningslagen vid en ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning när det finns ett lagakraftvunnet beslut om överföring enligt Dublinförordningen som ska verkställas.
  • MIG 2011:1:En ansökan om uppehållstillstånd kan inte avslås på den grunden att ansökan har lämnats in till svensk beskickning eller konsulat i ett annat land än sökandens hemland eller det land där han eller hon annars är stadigvarande bosatt.
  • MIG 2006:8:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopar anknytning till make bosatt i Sverige och där klaganden är gravid, har det ansetts föreligga skäl för att göra undantag från huvudregeln att uppehållstillstånd skall ha sökts och beviljats före inresan i Sverige.
  • MIG 2016:1:Migrationsverket har tagit upp en familjs ansökningar om uppehållstillstånd på grund av anknytning till prövning i sak, trots att ansökningarna gjorts när familjen redan befunnit sig i Sverige, och därefter avslagit ansökningarna. I en sådan situation är det av processekonomiska skäl olämpligt att migrationsdomstolen vid en överprövning av Migrationsverkets beslut avslår ett överklagande med motiveringen att ansökan skulle ha gjorts före inresan i Sverige.
  • MIG 2009:37:EES-medborgares familjemedlemmar kan få undantag från huvudregeln i 5 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716) om att en utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En sådan ansökan om uppehållstillstånd kan i enlighet med 4 kap. 17 § utlänningsförordningen (2006:97) prövas trots att de befinner sig här i landet. Vidare förhindrar inte det förhållandet att ett äktenskap mellan tredjelandsmedborgaren och EES-medborgaren ingåtts först i Sverige att uppehållsrätt kan föreligga.
  • MIG 2014:18:En utlänning, som tidigare beviljats ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd som var grundat på viss anställning, har inifrån Sverige ansökt om att få tillståndet förlängt. Det har inte ansetts finnas något rättsligt stöd för att avslå ansökan på den grunden att den har kommit in mer än tre månader efter det att den anställning som var grunden för utlänningens tidigare tillstånd upphört.

/Träder i kraft I: 2019-07-20/

18 §  En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd får inte bifallas efter inresan.

Första stycket gäller dock inte om

  1. utlänningen har rätt till uppehållstillstånd här som flykting eller annan skyddsbehövande enligt 1 § eller kan beviljas uppehållstillstånd här med stöd av 21 kap. 2, 3 eller 4 §,
  2. utlänningen med stöd av 6 § bör beviljas uppehållstillstånd här,
  3. en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats en utlänning med familjeanknytning med stöd av 3 § första stycket 1 eller 2 b eller 3 a § första stycket 1 eller andra stycket,
  4. utlänningen kan beviljas eller har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd här med stöd av 15 §,
  5. utlänningen enligt 3 § första stycket 1–4, 3 a § första stycket 1–4 eller andra stycket har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan krävas att utlänningen reser till ett annat land för att ge in ansökan där,
  6. utlänningen har rätt till uppehållstillstånd med stöd av 3 § första stycket 5,
  7. en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som med stöd av 10 § har beviljats en utlänning i fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket,
  8. utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd enligt 15 a eller 15 d §,
  9. utlänningen med stöd av 10 § har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier och antingen slutfört studier som motsvarar 30 högskolepoäng eller fullföljt en termin vid forskarutbildning,
  10. utlänningen har rätt till uppehållstillstånd enligt 2 a eller 2 d §, eller
  11. det annars finns synnerliga skäl.

Första stycket gäller inte heller om utlänningen har beviljats en visering för att besöka en arbetsgivare i Sverige eller är undantagen från kravet på visering om han eller hon ansöker om ett uppehållstillstånd för arbete inom ett slag av arbete där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. En ytterligare förutsättning är att arbetsgivaren skulle förorsakas olägenheter om utlänningen måste resa till ett annat land för att ge in ansökan där eller att det annars finns särskilda skäl.

Vid skälighetsbedömningen enligt andra stycket 5 ska konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder särskilt beaktas, om det står klart att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om prövningen gjorts före inresan i Sverige.

I fråga om uppehållstillstånd för en utlänning som ska avvisas eller utvisas enligt ett beslut som har fått laga kraft gäller föreskrifterna i 15 a och 20 §§ samt 12 kap. 16 b, 16 c och 18–20 §§.

I 7 § lagen (2017:000) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå föreskrivs ytterligare undantag från första stycket under perioden 20 juli 2019–19 januari 2023. Lag (2017:356).

[K5]18 a §  Det som föreskrivs i 18 § första stycket gäller inte för en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd enligt 5 § första stycket eller uppehållstillstånd för arbete enligt 10 § om han eller hon har ett av Sverige utfärdat EU-blåkort, ICT-tillstånd, ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse eller tillstånd för säsongsarbete. Detsamma gäller om utlänningen har eller har haft ett EU-blåkort utfärdat av Sverige och han eller hon har återtagits enligt 6 a kap. 14 §.

[S2]En ansökan om uppehållstillstånd efter inresan i Sverige får även bifallas för en familjemedlem till en utlänning som avses i första stycket om utlänningen beviljas uppehållstillstånd enligt de bestämmelser som anges där. Lag (2018:319).

[K5]19 §  En ansökan om uppehållstillstånd som avser förlängning av ett pågående besök eller någon annan tidsbegränsad vistelse här i landet får bifallas trots att utlänningen vistas i Sverige, om det finns vägande skäl för förlängning av vistelsetiden.

  • MIG 2009:5:För att förlängt uppehållstillstånd för studier ska medges krävs det att studenten i nära anslutning till början av studietiden uppvisar tryggad försörjning samt medel för återresa. Godtagbara framsteg i studier motsvarar 15 högskolepoäng under första året, 22,5 högskolepoäng under andra året och 30 högskolepoäng under tredje och följande år. Kravet är detsamma oavsett undervisningsspråk. Det är de högskolepoäng som uppnåtts under tiden för det senaste uppehållstillståndet som ska ligga till grund för bedömningen av om studenten gjort godtagbara framsteg i sina studier. Exempelvis visad sjukdom eller liknande skäl såsom nära anhörigs sjukdom eller dödsfall kan leda till att lägre studieresultat godtas.
  • MIG 2017:5:En utlänning som ansökt om Schengenvisering enligt bestämmelserna i viseringskodexen har under en tidigare vistelse i Sverige med visering beviljats uppehållstillstånd med stöd av utlänningslagens regler om förlängning av ett pågående besök. Den omständigheten innebär inte i sig att det finns rimliga tvivel på utlänningens avsikt att lämna medlemsstaternas territorium innan den sökta viseringen löper ut eller tillförlitligheten hos dennes utsagor.
  • MIG 2015:13:En utlänning som ansöker om förlängning av sitt uppehållstillstånd för fortsatta studier ska ha sin försörjning tryggad för den sökta tillståndstiden. Kravet på tryggad försörjning är inte uppfyllt genom en hänvisning till framtida inkomster av eget arbete.
  • MIG 2008:15:Vistelse i Sverige under cirka 18 månader har inte ansetts kunna betecknas som en vistelse för besök. Förlängt uppehållstillstånd för besök har därför inte beviljats

Beslutande myndigheter

[K5]20 §  Beslut om uppehållstillstånd meddelas av Migrationsverket.

[S2]Migrationsverket får dock inte bevilja uppehållstillstånd för en utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott. Om Migrationsverket finner att en sådan utlänning bör beviljas uppehållstillstånd enligt 12 kap. 16 b §, ska verket inte besluta i ärendet utan med ett eget yttrande lämna över detta till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut om uppehållstillstånd hade kunnat överklagas.

[S3]Beslut om uppehållstillstånd får också meddelas av Regeringskansliet. Lag (2013:648).

  • MIG 2013:19:En statslös palestinier har beviljats flyktingstatusförklaring sedan det konstaterats att hon konkret har begagnat sig av bistånd från UNRWA men detta bistånd har upphört. Biståndet kan anses ha upphört även om endast ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har beviljats. Det ankommer på Migrationsverket att efter beviljad flyktingstatusförklaring ompröva giltighetstiden för gällande uppehållstillstånd.
  • MIG 2013:25:Prövning av skyddsskäl efter Migrationsverkets överlämnande av ärende enligt 5 kap. 20 § utlänningslagen gällande utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott. Fråga om utlänningen har gjort sannolikt att han tillhör en grupp som riskerar förföljelse på grund av sin sexuella läggning. Även metod för prövning av fråga om förföljelse på grund av sexuell läggning.
  • MIG 2013:12:En migrationsdomstol som beviljar en utlänning en ny prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen bör överlämna till Migrationsverket att som första instans pröva frågan om uppehållstillstånd ska beviljas.

[K5]21 §  Av 8 kap. 27 § följer att den instans som prövar överklagande av beslut om avvisning och utvisning i vissa fall också får besluta om uppehållstillstånd. Lag (2014:198).

Prop. 2012/13:151: Paragrafen innehåller bestämmelser om muntlig förhandling inför beslut om förvar och uppsikt.

  • MIG 2013:19:En statslös palestinier har beviljats flyktingstatusförklaring sedan det konstaterats att hon konkret har begagnat sig av bistånd från UNRWA men detta bistånd har upphört. Biståndet kan anses ha upphört även om endast ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har beviljats. Det ankommer på Migrationsverket att efter beviljad flyktingstatusförklaring ompröva giltighetstiden för gällande uppehållstillstånd.
  • MIG 2013:12:En migrationsdomstol som beviljar en utlänning en ny prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen bör överlämna till Migrationsverket att som första instans pröva frågan om uppehållstillstånd ska beviljas.

Bemyndiganden

[K5]22 §  Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Migrationsverket får meddela föreskrifter om att andra myndigheter har rätt att besluta om uppehållstillstånd.

[K5]23 §  Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för studier eller besök.

[S2]Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för en utlänning som slutfört en högskoleutbildning för vilken uppehållstillstånd för studier beviljats och för hans eller hennes familjemedlemmar.

[S3]Regeringen får meddela föreskrifter om att en ansökan om uppehållstillstånd får bifallas om det följer av en överenskommelse med en främmande stat.

[S4]Regeringen får meddela föreskrifter om när uppehållstillstånd får ges till en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat och till anhöriga till en sådan utlänning.

[S5]Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för forskning och för medföljande familjemedlemmar till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för forskning.

[S6]Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för familjemedlemmar till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för arbete, studier eller näringsverksamhet. Lag (2014:777).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §.

Prop. 2007/08:147: Paragrafen innehåller bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter om uppehållstillstånd i vissa särskilt angivna fall. Den behandlas i avsnitt 7.4.

Femte stycket, som är nytt, innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för familjemedlemmar till en tredjelandsmedborgare som har beviljats uppehållstillstånd för arbete.

Prop. 2007/08:74: Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.5.1.

  • MIG 2009:5:För att förlängt uppehållstillstånd för studier ska medges krävs det att studenten i nära anslutning till början av studietiden uppvisar tryggad försörjning samt medel för återresa. Godtagbara framsteg i studier motsvarar 15 högskolepoäng under första året, 22,5 högskolepoäng under andra året och 30 högskolepoäng under tredje och följande år. Kravet är detsamma oavsett undervisningsspråk. Det är de högskolepoäng som uppnåtts under tiden för det senaste uppehållstillståndet som ska ligga till grund för bedömningen av om studenten gjort godtagbara framsteg i sina studier. Exempelvis visad sjukdom eller liknande skäl såsom nära anhörigs sjukdom eller dödsfall kan leda till att lägre studieresultat godtas.
  • MIG 2015:13:En utlänning som ansöker om förlängning av sitt uppehållstillstånd för fortsatta studier ska ha sin försörjning tryggad för den sökta tillståndstiden. Kravet på tryggad försörjning är inte uppfyllt genom en hänvisning till framtida inkomster av eget arbete.
  • MIG 2016:25:En förutsättning för att beviljas uppehållstillstånd med stöd av 4 kap. 5 a § utlänningsförordningen är att utlänningen dessförinnan har antagits till högskoleutbildning och beviljats ett tidsbegränsat upphållstillstånd för högskolestudier med stöd av 4 kap. 5 § samma förordning.
  • MIG 2015:25:Uppehållstillstånd för studier kan beviljas en utlänning som kan visa att han eller hon har tillräckliga medel för sin försörjning för den sökta tillståndstiden.
  • MIG 2007:21:En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige för studier skall ha sin försörjning tryggad under studietiden. Om studierna skall finansieras genom banklån måste utlänningen visa att bankmedel finns överförda till utlänningens konto, och att han därmed förfogar över beloppet i fråga.

[K5]24 §  Regeringen får i fråga om en viss grupp av utlänningar meddela föreskrifter om permanent uppehållstillstånd därför att de är övriga skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a §. Lag (2009:1542).

Prop. 2009/10:31: Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om permanent uppehållstillstånd för utlänningar som är skyddsbehövande i övrigt.

[K5]25 §  Regeringen får meddela föreskrifter om att uppehållstillstånd inte får beviljas för övriga skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a § om det behövs därför att Sveriges möjligheter att ta emot utlänningar har blivit begränsade.

[S2]Regeringen ska anmäla sådana föreskrifter till riksdagen genom en särskild skrivelse inom tre månader. Lag (2009:1542).

Prop. 2009/10:31: Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om att uppehållstillstånd inte får meddelas för utlänningar som är skyddsbehövande i övrigt.

26 § Har upphävts genom lag (2009:1542).

[K5]27 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om försörjningsförmåga och bostad av tillräcklig storlek och standard enligt 3 b §. Lag (2010:175).

Prop. 2009/10:77: Paragrafen, som är ny, innehåller ett bemyndigande att meddela vissa föreskrifter om försörjningskravet. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Enligt paragrafen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter som preciserar kraven på att försörja sig respektive ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen.

5 a kap. Ställning som varaktigt bosatt i Sverige

Förutsättningar för att beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige

[K5a]1 §  En ansökan från en utlänning om ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska beviljas om sökanden de senaste fem åren utan avbrott har vistats i Sverige med uppehållstillstånd.

[S2]Vid beräkningen av vistelsetiden för en sökande som har flyktingstatusförklaring enligt 4 kap. 3 § eller alternativ skyddsstatusförklaring enligt 4 kap. 3 a § första stycket, räknas även tiden mellan den dag då ansökan om asyl eller ansökan om ny prövning gavs in och den dag då asyl beviljades.

[S3]Vid beräkningen av vistelsetiden ska vistelse i Sverige av tillfälliga skäl eller för studier inte räknas.

[S4]Vistelse utanför Sverige under kortare tid än sex månader i följd och inte mer än tio månader sammanlagt under femårsperioden ska inte anses vara avbrott i vistelsen. Lag (2017:22).

Ett permanent uppehållstillstånd i en annan EU-stat får enligt art. 13 2003/109/EG utfärdas på förmånligare villkor än ett EG-uppehållstillstånd och utan det prövningsförfarande som anges i art. 4-7 2003/109/EG och kan således inte jämställas med ett EG-uppehållstillstånd.(MIG 2008:22). Sökanden måste styrka att den har EG-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta genom att uppvisa handling som utfärdats i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 8.3 i direktivet 2003/109/EG och förordning (EG) nr 1030/2002 (MIG 2008:22), se även 4 kap. 8-9, 16 a, 17, 18, 19 a och 5 kap. 1 §§ UtlF

Prop. 2016/17:61: Paragrafen innehåller förutsättningarna för att en utlänning ska beviljas en ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

[K5a]1 a §  En ansökan från en utlänning om ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska bifallas om sökanden har vistats inom Europeiska unionens medlemsstaters territorier utan avbrott under minst fem år och under denna tid haft EU-blåkort i en eller flera medlemsstater. Av den angivna tiden ska sökanden de senaste två åren räknat från tiden för ansökan ha haft EU-blåkort enligt 6 a kap. 1 §.

[S2]Vid beräkning av vistelsetiden enligt första stycket första meningen ska vistelse i en annan medlemsstat som understiger arton månader inte beaktas.

[S3]Vistelse utanför Europeiska unionens medlemsstaters territorier under kortare tid än tolv månader i följd och inte mer än arton månader sammanlagt ska vid beräkning av vistelsetiden enligt första stycket första meningen inte anses vara avbrott i vistelsen. Lag (2014:198).

[K5a]2 §  För att beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige skall sökanden fullt ut kunna försörja sig och sin familj med egna medel så att grundläggande behov av uppehälle och bostad är tillgodosedda.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kravet på försörjningsförmågan. Lag (2006:219).

[K5a]3 §  En person som utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet får inte beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Lag (2006:219).

Återkallelse

[K5a]5 §  Ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska återkallas om den som beviljats sådan ställning

  1. medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller förtigit omständigheter, som varit av betydelse för att få ställningen,
  2. utvisas,
  3. utgör ett hot mot allmän ordning,
  4. har vistats utanför Europeiska unionens medlemsstaters territorier under tolv månader i följd,
  5. har vistats utanför Sveriges territorium under sex år i följd, eller
  6. får ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat.

[S2]Om ställning som varaktigt bosatt i Sverige har beviljats med stöd av 1 a §, ska tidsperioden i första stycket 4 vara tjugofyra månader. Lag (2013:606).

[K5a]6 §  Den som förlorat sin ställning som varaktigt bosatt i Sverige på grund av vistelse utanför Sveriges respektive Europeiska unionens medlemsstaters territorier ska återfå denna efter ansökan, oavsett kraven på vistelsetid enligt 1 eller 1 a §, om

  1. han eller hon har beviljats ett permanent uppehållstillstånd eller ett uppehållstillstånd syftande till bosättning enligt 5 kap.,
  2. försörjningskravet i 2 § är uppfyllt, och
  3. det inte finns något hinder enligt 3 §. Lag (2013:606).

Återtagande av utlänningar som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och deras familjemedlemmar

[K5a]7 §  Om en annan EU-stat har ålagt en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige att lämna den staten, ska han eller hon återtas till Sverige. Detsamma gäller hans eller hennes familjemedlemmar, om de har ålagts att lämna den andra EU-staten genom ett beslut som har fattats i samband med beslutet avseende utlänningen. Lag (2014:198).

Beslutande myndighet

[K5a]8 §  Beslut i ärenden om ställning som varaktigt bosatt i Sverige meddelas av Migrationsverket. Lag (2014:198).

[K6]1 §  Arbetstillstånd ska ges för viss tid. Det får avse ett visst slag av arbete och förenas med de övriga villkor som behövs.

[S2]Att en utlänning som har permanent uppehållstillstånd inte behöver ha arbetstillstånd framgår av 2 kap. 8 c § 3.Lag (2014:198).

Prop. 2017/18:34: I första stycket anges även i punkt 1–7 ytterligare förutsättningar för att ett ICT-tillstånd ska få beviljas i Sverige.

  • MIG 2015:11:En förlängning av ett arbetstillstånd kan inte beviljas om förutsättningarna för arbetstillståndet inte har varit uppfyllda under den tidigare tillståndsperioden. Kravet på att utlänningen ska kunna försörja sig på anställningen innebär att inkomsten måste uppgå till ett visst schablonmässigt bestämt belopp.
  • MIG 2014:18:En utlänning, som tidigare beviljats ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd som var grundat på viss anställning, har inifrån Sverige ansökt om att få tillståndet förlängt. Det har inte ansetts finnas något rättsligt stöd för att avslå ansökan på den grunden att den har kommit in mer än tre månader efter det att den anställning som var grunden för utlänningens tidigare tillstånd upphört.
  • MIG 2017:25:En utlänning har haft tidsbegränsat arbetstillstånd under två år och har under en del av denna period haft en lön som understigit kollektivavtalsenlig lön. Vid prövningen av en ansökan om förlängning av arbetstillståndet har han efter en helhetsbedömning av anställningsvillkoren bedömts uppfylla de grundläggande villkoren för arbetstillstånd under den tidigare tillståndperioden.

[K6]2 §  Arbetstillstånd får ges till en utlänning som erbjudits en anställning, om

  1. anställningen gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig, och
  2. lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.

[S2]Arbetstillstånd enligt första stycket får endast ges om rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen.

[S3]Arbetstillstånd får även ges till en utlänning som deltar i ett internationellt utbyte eller om det följer av ett internationellt avtal eller ett avtal med ett annat land. Lag (2008:884).

Prop. 2007/08:147: Paragrafen anger de grundläggande förutsättningarna för att bevilja arbetstillstånd och behandlas i avsnitt 7.1.

I paragrafens första stycke anges när ett arbetstillstånd får beviljas. För att arbetstillstånd ska kunna beviljas krävs att utlänningen har fått ett erbjudande om anställning och att omfattningen av arbetet är sådan att utlänningen kan försörja sig under vistelsen i landet. Det innebär ...

  • MIG 2010:3:När Migrationsverket beslutat att avslå en ansökan enligt 5 kap. 15 a § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716) om uppehållstillstånd på grund av arbete är migrationsdomstolen förhindrad att göra en självständig prövning i sak av om de allmänna förutsättningarna för arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § samma lag är uppfyllda. Omständigheterna vid tidpunkten för ansökan om tillstånd är avgörande för bedömningen av frågan om den åberopade anställningen varat under minst sex månader.
  • MIG 2018:12:En utlänning som har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete har under tre månader av sin fyraåriga tillståndstid haft en lön som understigit schablonbeloppet och arbetsgivaren har inte redovisat hans semesterförmåner på ett tydligt sätt. Vid en helhetsbedömning av om förutsättningarna för tillstånd varit uppfyllda under tidigare tillståndsperioder har anställningsvillkoren inte bedömts vara sämre än de villkor som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Den omständigheten att utlänningens lön understigit den lön som enligt ansökan erbjudits honom har inte ansetts utgöra hinder för att bevilja permanent uppehållstillstånd, eftersom förklaringarna till avvikelsen var godtagbara.
  • MIG 2018:2:Vid rekrytering till en tjänst som universitetslektor har rekryteringsåtgärderna riktats mot en begränsad krets av personer i EU/EES och Schweiz. Förfarandet har ansetts förenligt med principen om unionsföreträde.
  • MIG 2015:6:Arbetstillstånd får beviljas om den erbjudna anställningen har varit utannonserad under tio dagar. Rekryteringsförfarandet är då förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen, det s.k. unionsföreträdet.
  • MIG 2014:18:En utlänning, som tidigare beviljats ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd som var grundat på viss anställning, har inifrån Sverige ansökt om att få tillståndet förlängt. Det har inte ansetts finnas något rättsligt stöd för att avslå ansökan på den grunden att den har kommit in mer än tre månader efter det att den anställning som var grunden för utlänningens tidigare tillstånd upphört.
  • MIG 2017:2:Arbetstillstånd är en förutsättning för att en utlänning ska få arbeta i Sverige och unionsföreträdet ska respekteras även om utlänningen åberopar företrädesrätt till anställning enligt lagen om anställningsskydd. Annonseringen av en anställning avbryts när ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd kommer in till Migrationsverket.
  • MIG 2013:17:En turkisk arbetstagare har ansetts uppfylla villkoren för förlängning av sitt uppehålls- och arbetstillstånd med tillämpning av associeringsavtalet mellan EU och Turkiet, trots att anställningsvillkoren i det anställningserbjudande som låg till grund för ansökan inte uppfyllde kraven enligt 6 kap. 2 § 2 utlänningslagen. Det har inte visats att arbetstagaren medvetet har lämnat vilseledande uppgifter angående sitt anställningserbjudande för att beviljas sitt ursprungliga uppehålls- och arbetstillstånd och han får därmed anses ha följt svenska lagar och författningar vad avser inresa i landet och anställning. Han har därför haft rätt att utöva yrkesverksamhet här och måste därmed också anses vara en arbetstagare som tillhört den reguljära arbetsmarknaden i den mening som avses i artikel 6.1 i associeringsrådets beslut.
  • MIG 2017:16:Vid prövningen av om ett återreseförbud ska upphävas bör en helhetsbedömning av omständigheterna göras där intresset av att upprätthålla förbudet får vägas mot intresset för utlänningen att återvända till Sverige. Att ett återreseförbud har meddelats i samband med ett beslut om avvisning med omedelbar verkställighet och inte på grund av utlänningens agerande, är omständigheter som kan medföra att förbudet upphävs när utlänningen uppfyller förutsättningarna för att beviljas ett uppehållstillstånd på grund av arbete.

[K6]2 a §  Ett arbetstillstånd enligt 2 § första stycket får inte ges för längre tid än två år. Det får heller inte avse längre tid än anställningstiden.

[S2]Den sammanlagda tillståndstiden för arbetstillstånd enligt 2 § första stycket får vara högst fyra år. Om det finns särskilda skäl får dock den sammanlagda tillståndstiden vara högst sex år.

[S3]Ett arbetstillstånd enligt 2 § första stycket ska knytas till en viss arbetsgivare och avse ett visst slag av arbete. Efter en sammanlagd tillståndstid om två år ska tillståndet knytas endast till ett visst slag av arbete. Lag (2014:777).

Prop. 2007/08:147: Paragrafen, som är ny, reglerar arbetstillståndets giltighet i tiden samt dess koppling till arbetsgivare och slag av arbete. Den behandlas i avsnitten 7.2 och 7.3.

Av första stycket följer att ett tidsbegränsat arbetstillstånd inte får ges för längre tid än två år. Inte heller får tillståndstiden avse längre tid än anställningstiden.

Om arbetstagaren vill få sitt arbetstillstånd förlängt ska en ny prövning göras. Vid prövningen av en förlängningsansökan ...

  • MIG 2014:18:En utlänning, som tidigare beviljats ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd som var grundat på viss anställning, har inifrån Sverige ansökt om att få tillståndet förlängt. Det har inte ansetts finnas något rättsligt stöd för att avslå ansökan på den grunden att den har kommit in mer än tre månader efter det att den anställning som var grunden för utlänningens tidigare tillstånd upphört.
  • MIG 2015:20:En utlänning har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd för att arbeta i Sverige under fyra år. Han har inte bedömts uppfylla kriterierna för att få ett permanent uppehållstillstånd. Det finns inte heller särskilda skäl för att bevilja honom ytterligare ett tidsbegränsat tillstånd.
  • MIG 2016:10:En migrationsdomstol, som beviljat ett arbetstillstånd med stöd av 6 kap. 2 § första stycket utlänningslagen, har haft att uttryckligen i sitt avgörande knyta tillståndet till en viss arbetsgivare och ett visst slag av arbete.

[K6]2 b §  Arbetstillstånd enligt 2 § första stycket får inte ges till en utlänning som är anställd av ett företag som är etablerat utanför EES-staterna och Schweiz och som ska tjänstgöra som chef, specialist eller praktikant i mer än 90 dagar i ett företag som dels är etablerat i Sverige eller i en annan EU-stat, dels är en enhet som tillhör samma företag eller företag inom samma koncern.

[S2]Första stycket gäller inte om utlänningen tillhör någon av de kategorier som är undantagna i 6 b kap. 3 §.

[S3]Arbetstillstånd enligt 2 § första stycket får inte heller ges till en utlänning som har erbjudits en tidsbegränsad anställning som säsongsarbetare i Sverige av en arbetsgivare som är etablerad här.

[S4]Tredje stycket gäller inte om utlänningen tillhör någon av de kategorier som är undantagna i 6 c kap. 4 §. Lag (2018:319).

[K6]3 §  Arbetstillstånd får ges till en utlänning som har tidsbegränsat uppehållstillstånd, om inte skäl hänförliga till syftet med uppehållstillståndet talar häremot.

[S2]Att permanent uppehållstillstånd får meddelas för vissa arbetstagare framgår av 5 kap. 5 §.

När ansökan om arbetstillstånd skall vara gjord

[K6]4 §  En utlänning som vill ha arbetstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om arbetstillstånd får inte bifallas efter inresan utom i fall som avses i 5 kap.18 § andra och tredje styckena, 18 a och 19 §§, vilka bestämmelser tillämpas på motsvarande sätt i fråga om arbetstillstånd. Lag (2013:606).

Prop. 2017/18:34: Av paragrafen framgår att ett tillstånd inte beviljas om de handlingar som åberopas till stöd för ansökan har förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende. Uttrycket förfalskats är inte avsett att begränsa tillämpningsområdet för bestämmelsen till handlingar som är förfalskade i den mening som avses i urkundsförfalskningsbrottet (14 kap. 1 § brottsbalken). Det räcker att den handling som åberopas ...

  • MIG 2014:18:En utlänning, som tidigare beviljats ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd som var grundat på viss anställning, har inifrån Sverige ansökt om att få tillståndet förlängt. Det har inte ansetts finnas något rättsligt stöd för att avslå ansökan på den grunden att den har kommit in mer än tre månader efter det att den anställning som var grunden för utlänningens tidigare tillstånd upphört.

Beslutande myndigheter

[K6]5 §  Beslut om arbetstillstånd meddelas av Migrationsverket.

Beslut om arbetstillstånd i vissa fall

[K6]6 §  Av 8 kap. 27 § följer att den instans som prövar överklagande av beslut om avvisning och utvisning i vissa fall också får besluta om arbetstillstånd. Lag (2014:198).

Prop. 2017/18:34: I första stycket anges att en utlänning som har beviljats ett ICT-tillstånd av en annan EU-stat får resa in, vistas och arbeta i Sverige i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod. Det krävs dock att företaget i Sverige som utlänningen arbetar i är en enhet som tillhör samma företag eller ett företag inom samma koncern som det som är etablerat i den andra EUstaten.

Bemyndiganden

[K6]7 §  Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Migrationsverket får meddela föreskrifter om att andra myndigheter har rätt att besluta om arbetstillstånd.

Prop. 2017/18:34: I första stycket anges huvudregeln att en ansökan om tillstånd ska ha beviljats före inresan i EU och att en sådan ansökan inte får bifallas efter inresan.

[K6]8 §  Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om arbetstillstånd.

Förutsättningar för tillstånd

[K6a]1 §  En utlänning som erbjudits en högkvalificerad anställning i Sverige med en anställningstid om minst ett år ska, om inte annat följer av 2 eller 3 §, beviljas ett uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad anställning (EU-blåkort), om

  1. lönen är minst en och en halv gånger den genomsnittliga bruttoårslönen i Sverige (lönetröskeln),
  2. lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen,
  3. utlänningen kan visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i tre månader från inresan i Sverige, och
  4. rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen.

[S2]En anställning ska anses vara högkvalificerad om den förutsätter att utlänningen har relevant och särskild kompetens för den i form av slutförda studier som motsvarar 180 högskolepoäng eller fem års yrkeserfarenhet inom det yrke eller den bransch som anställningen avser.

[S3]Om den högkvalificerade anställningen avser ett reglerat yrke ska utlänningen styrka behörigheten att få utöva yrket i Sverige. Lag (2013:606).

[K6a]2 §  Ett EU-blåkort ska inte beviljas en utlänning som

  1. är EES-medborgare eller medborgare i Schweiz eller är familjemedlem till en sådan medborgare,
  2. har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap.1 eller 15 b §, 12 kap. 18 § första stycket 1, 21 kap. eller 22 kap. eller har ansökt om sådant tillstånd och ansökan ännu inte har avgjorts slutligt,
  3. har ansökt om uppehållstillstånd för att utföra forskning i Sverige enligt ett mottagningsavtal som har ingåtts enligt lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare,
  4. har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat och som utövar sin rätt att vistas i Sverige som arbetstagare eller egen företagare,
  5. reser in i Sverige i enlighet med åtaganden enligt ett internationellt avtal som underlättar inresa och tillfällig vistelse för vissa kategorier av personer med anknytning till handel och investeringar,
  6. har beviljats arbetstillstånd, eller är undantagen från kravet på arbetstillstånd, för säsongsarbete i Sverige,
  7. har ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut som inte kan verkställas, eller
  8. är utstationerad i Sverige enligt lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare. Lag (2013:606).

[K6a]3 §  Ett EU-blåkort ska inte heller beviljas en utlänning som

  1. visar upp handlingar till stöd för ansökan som har förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende, eller
  2. utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2013:606).

När ansökan om EU-blåkort ska vara gjord

[K6a]4 §  En utlänning som vill ha ett EU-blåkort i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan får inte bifallas efter inresan.

[S2]Det som föreskrivs i första stycket gäller dock inte om utlänningen

  1. ansöker om förlängning av tillståndstiden för ett EU-blåkort,
  2. har ett EU-blåkort och ansöker om ett nytt sådant,
  3. har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier och har slutfört studier som motsvarar 180 högskolepoäng,
  4. har genomfört ett forskningsprojekt i Sverige enligt ett mottagningsavtal som har ingåtts enligt lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare, eller
  5. har återtagits enligt 14 §.

[S3]Det som föreskrivs i första stycket gäller inte heller om utlänningen vistats i en annan EU-stat i arton månader och under denna period haft EU-blåkort utfärdat av den staten, om ansökan ges in senast en månad efter inresan i Sverige. Lag (2013:606).

Tillståndstid

[K6a]5 §  Ett EU-blåkort ska gälla för högst två år med den möjlighet till förlängning som framgår av 6 §. Om anställningstiden är kortare än två år ska EU-blåkortet gälla under anställningstiden med ett tillägg av tre månader. Giltighetstiden får dock inte vara längre än två år.

[S2]Den sammanlagda tillståndstiden för ett eller flera EU-blåkort får inte överstiga fyra år.

[S3]Att den som haft EU-blåkort under en sammanlagd tid av fyra år kan beviljas permanent uppehållstillstånd framgår av 5 kap. 5 §. Lag (2013:606).

Förlängning av tillståndstiden

[K6a]6 §  Tillståndstiden för ett EU-blåkort ska förlängas om förutsättningarna i 1 § är uppfyllda och den sammanlagda tillståndstiden inte överstiger den tid som anges i 5 § andra stycket.

[S2]Tillståndstiden för ett EU-blåkort får inte förlängas om

  1. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,
  2. bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,
  3. utlänningen vid ansökningstillfället avseende EU-blåkortet inte uppfyllde kraven i 1 §,
  4. utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som EU-blåkortet beviljades för,
  5. utlänningen har bytt till en annan anställning eller till ett annat slag av arbete än vad EU-blåkortet är knutet till,
  6. utlänningen inte har fullgjort anmälningsskyldigheten enligt 9 §, eller
  7. utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

[S3]Det som föreskrivs i andra stycket 6 hindrar inte att tillståndstiden för ett EU-blåkort förlängs om utlänningen visar att bristen att fullgöra anmälningsskyldigheten enligt 9 § beror på orsaker som han eller hon inte råder över. Lag (2013:606).

Tillståndets koppling till en viss anställning och ett visst slag av arbete

[K6a]7 §  Ett EU-blåkort ska under de första två åren knytas till en viss anställning och avse ett visst slag av arbete. Därefter ska ett EU-blåkort endast knytas till ett visst slag av arbete.

[S2]Vid beräkningen av den tvåårsperiod under vilken EU-blåkortet ska knytas till såväl viss anställning som slag av arbete, ska även den tid som utlänningen haft ett tidigare EU-blåkort utfärdat av Sverige räknas in.

[S3]Om anställningen upphör under tillståndstiden för ett EU-blåkort, får utlänningen vistas i Sverige under tre månader för att ansöka om ny anställning. Tidsperioden börjar löpa när anställningen upphör. Lag (2013:606).

[K6a]8 §  En utlänning som vill byta till en annan anställning än den som EU-blåkortet är knutet till under de två första åren, eller som vill byta till annat slag av arbete, ska ansöka om ett nytt EU-blåkort. Lag (2013:606).

Anmälningsskyldighet

[K6a]9 §  Den som har ett EU-blåkort ska anmäla till Migrationsverket om

  1. anställningen upphör, eller
  2. den avtalade lönen inte längre når upp till den lönetröskel som ligger till grund för EU-blåkortet. Lag (2013:606).

Uppehållstillstånd för familjemedlemmar

[K6a]10 §  Familjemedlemmar som avses i 5 kap. 3 § första stycket 1–3 till den som har ett EU-blåkort, ska beviljas uppehållstillstånd. Familjemedlemmens uppehållstillstånd ska gälla för samma tid som EU-blåkortet.

[S2]För barn som åberopar anknytning till den som har EU-blåkort eller till hans eller hennes make eller sambo gäller 5 kap. 17 § andra stycket.

[S3]Uppehållstillstånd får vägras i fall som avses i 5 kap.17 a och 17 b §§ utom i fall som avser en familjemedlem som har beviljats uppehållstillstånd av en annan EU-stat på grund av anknytning till en utlänning som har EU-blåkort utfärdat av den staten. Lag (2013:606).

När ansökan om uppehållstillstånd för en familjemedlem ska vara gjord

[K6a]11 §  En familjemedlem som avses i 10 § ska ha ansökt om och beviljats ett uppehållstillstånd före inresan i landet. En ansökan får inte bifallas efter inresan.

[S2]Det som föreskrivs i första stycket gäller dock inte om

  1. ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats på grund av anknytning till en utlänning som har ett EU-blåkort,
  2. sökanden har beviljats uppehållstillstånd av en annan EU-stat på grund av anknytning till en utlänning som avses i 4 § tredje stycket, om ansökan ges in senast en månad efter inresan i Sverige, eller
  3. familjemedlemmen har återtagits enligt 14 § och den person som familjemedlemmen har anknytning till ansöker om nytt EU-blåkort. Lag (2013:606).

Återkallelse av tillstånd

[K6a]12 §  Ett EU-blåkort ska återkallas om

  1. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,
  2. bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,
  3. utlänningen vid ansökningstillfället avseende EU-blåkortet inte uppfyllde kraven i 1 §,
  4. den avtalade lönen enligt 1 § första stycket 1 inte längre når upp till den lönetröskel som ligger till grund för EU-blåkortet,
  5. förutsättningarna i 1 § första stycket 2 inte längre är uppfyllda,
  6. utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som EU-blåkortet beviljades för,
  7. utlänningen har bytt till en annan anställning eller till ett annat slag av arbete än vad EU-blåkortet är knutet till,
  8. utlänningen har varit arbetslös mer än tre månader i följd,
  9. utlänningen inte har fullgjort anmälningsskyldigheten enligt 9 §, eller
  10. utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

[S2]Ett EU-blåkort ska inte återkallas enligt första stycket 9 om utlänningen visar att bristen att fullgöra anmälningsskyldigheten enligt 9 § beror på orsaker som han eller hon inte råder över. Lag (2013:606).

[K6a]13 §  Ett uppehållstillstånd som beviljats en familjemedlem enligt 10 § får återkallas om

  1. anknytningen till den som har EU-blåkort bryts eller om hans eller hennes EU-blåkort återkallas, eller
  2. familjemedlemmen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2013:606).

Återtagande av en utlänning som har EU-blåkort och hans eller hennes familjemedlemmar

[K6a]14 §  Om en annan EU-stat har avslagit en ansökan om EU-blåkort från en utlänning som har, eller vid tiden för ansökan i den andra EU-staten hade, ett EU-blåkort utfärdat av Sverige, och den andra EU-staten har ålagt utlänningen och medföljande familjemedlemmar att lämna den medlemsstaten, ska de återtas till Sverige.

[S2]Utlänningen och hans eller hennes familjemedlemmar som har återtagits får vistas här i landet i tre månader från inresan även om EU-blåkortet inte längre gäller eller har återkallats. Lag (2013:606).

Beslutande myndighet

[K6a]15 §  Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket. Lag (2013:606).

Föreskrifter om lönetröskeln

[K6a]16 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om lönetröskeln enligt 1 § första stycket 1.Lag (2013:606).

Förutsättningar för tillstånd

[K6b]1 §  En utlänning som är anställd av ett företag som är etablerat utanför EES-staterna och Schweiz och som ska tjänstgöra som chef, specialist eller praktikant i mer än 90 dagar i ett företag (värdföretag) som dels är etablerat i Sverige, dels är en enhet som tillhör samma företag eller ett företag inom samma koncern ska, om inte annat följer av tredje stycket eller 35 §§, beviljas ett uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning av personal (ICT-tillstånd), om

  1. utlänningen har varit anställd i företaget under minst tre månader utan uppehåll vid tiden för den företagsinterna förflyttningen,
  2. ersättningen inte är sämre än vad som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen, och övriga anställningsvillkor inte är sämre än vad som gäller för arbetstagare som är utstationerade i Sverige enligt 4 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare av ett företag som är etablerat inom EES eller Schweiz,
  3. anställningen gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig,
  4. utlänningen, vid vistelse som kommer att uppgå till högst ett år, kan visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige,
  5. utlänningen har de yrkeskvalifikationer och den erfarenhet som krävs för uppdraget som chef eller specialist, eller har en sådan examen från ett universitet eller en högskola som krävs för praktiktjänstgöringen,
  6. utlänningen efter förflyttningens slut kommer att kunna överflyttas till en enhet i tredje land som tillhör samma företag eller till ett företag inom samma koncern i tredje land, och
  7. utlänningen inte utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

[S2]Om den företagsinterna förflyttningen avser ett reglerat yrke ska utlänningen styrka behörigheten att få utöva yrket i Sverige.

[S3]Ett ICT-tillstånd ska inte beviljas om

  1. utlänningen inte har fullgjort anmälningsskyldigheten enligt 13 §, eller
  2. värdföretaget huvudsakligen har inrättats för att underlätta inresa för personer som är föremål för företagsintern förflyttning. Lag (2018:67).

[K6b]2 §  En utlänning som har beviljats ett ICT-tillstånd av en annan EU-stat och som ska tjänstgöra som chef, specialist eller praktikant i mer än 90 dagar i ett företag som dels är etablerat i Sverige, dels är en enhet som tillhör samma företag eller ett företag inom samma koncern som det i den andra EU-staten ska, om inte annat följer av 35 §§, beviljas ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse, om

  1. ersättningen inte är sämre än vad som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen, och övriga anställningsvillkor inte är sämre än vad som gäller för arbetstagare som är utstationerade i Sverige enligt 4 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare av ett företag som är etablerat inom EES eller Schweiz,
  2. anställningen gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig,
  3. utlänningen, vid vistelse som kommer att uppgå till högst ett år, kan visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige, och
  4. utlänningen inte utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

[S2]Om den företagsinterna förflyttningen avser ett reglerat yrke ska utlänningen styrka behörigheten att få utöva yrket i Sverige. Lag (2018:67).

[K6b]3 §  Ett tillstånd enligt 1 eller 2 § ska inte beviljas en utlänning som

  1. är bosatt inom Europeiska unionens medlemsstaters territorier,
  2. är EES-medborgare eller medborgare i Schweiz,
  3. ansöker om uppehållstillstånd för att utföra forskning i Sverige enligt ett mottagningsavtal som har ingåtts enligt lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare,
  4. är utstationerad i Sverige enligt 4 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare av ett företag som är etablerat i en EES-stat eller Schweiz,
  5. har beviljats uppehållstillstånd för studier i Sverige, eller
  6. hyrs ut av ett företag för att arbeta under övervakning och ledning av ett annat företag. Lag (2018:67).

[K6b]4 §  Ett tillstånd enligt 1 eller 2 § ska inte heller beviljas en utlänning som visar upp handlingar till stöd för ansökan som har förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende. Lag (2018:67).

[K6b]5 §  Ett tillstånd enligt 1 eller 2 § får vägras om

  1. arbetsgivaren eller värdföretaget har blivit påförd en sanktion för att ha haft en utlänning anställd utan nödvändiga tillstånd,
  2. arbetsgivaren eller värdföretaget har blivit påförd en sanktion för att ha lämnat oriktiga uppgifter till ledning för en myndighets beslut om skatt eller avgift och uppgifterna rör redovisning av arbete,
  3. arbetsgivaren eller värdföretaget inte har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter beträffande social trygghet, skatter, arbetstagares rättigheter eller arbetsvillkor, eller
  4. arbetsgivarens eller värdföretagets verksamhet håller på att avvecklas eller har avvecklats genom en konkurs eller om arbetsgivaren eller värdföretaget inte bedriver någon ekonomisk verksamhet. Lag (2018:67).

Förutsättningar för rörlighet för kortare vistelse

[K6b]6 §  En utlänning som har beviljats ett ICT-tillstånd av en annan EU-stat får under giltighetstiden för tillståndet i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod resa in och vistas i Sverige och arbeta här i ett företag som dels är etablerat i Sverige, dels är en enhet som tillhör samma företag eller ett företag inom samma koncern som det i den andra EU-staten.

[S2]Första stycket gäller inte en utlänning som utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2018:67).

Ansökan om tillstånd

[K6b]7 §  En utlänning som vill ha ett ICT-tillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i EU. En ansökan får inte bifallas efter inresan.

[S2]Första stycket gäller dock inte om utlänningen ansöker om förlängning av ett ICT-tillstånd.

[S3]En utlänning som ansöker om en förlängning av tillståndstiden för ett ICT-tillstånd får arbeta i Sverige under tiden för ansökans prövning, om giltighetstiden för tillståndet inte hade löpt ut när ansökan gavs in. Lag (2018:67).

[K6b]8 §  En ansökan om ICT-tillstånd får prövas i Sverige om

  1. utlänningen avser att vistas endast i Sverige, eller
  2. utlänningen avser att vistas i flera EU-stater men vistelsen i Sverige kommer att vara den längsta. Lag (2018:67).

[K6b]9 §  En ansökan om ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse får ges in efter inresan i landet.

[S2]En utlänning som ansöker om ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse får arbeta i värdföretaget i Sverige under tiden för ansökans prövning, om giltighetstiden för det ICT-tillstånd som har beviljats av en annan EU-stat inte har löpt ut och utlänningen har rätt att resa in, vistas och arbeta i Sverige enligt 6 §.

[S3]Även en utlänning som ansöker om en förlängning av tillståndstiden för ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse får arbeta under tiden för ansökans prövning, om giltighetstiden för tillståndet inte hade löpt ut när ansökan gavs in. Lag (2018:67).

Tillståndstid

[K6b]10 §  Ett tillstånd enligt 1 eller 2 § får inte gälla för längre tid än uppdragstiden.

[S2]Den sammanlagda tillståndstiden för ett ICT-tillstånd får inte överstiga tre år för chefer och specialister eller ett år för praktikanter.

[S3]Ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse får inte gälla för längre tid än det ICT-tillstånd som har beviljats av en annan EU-stat. Lag (2018:67).

Förlängning av tillståndstiden

[K6b]11 §  Tillståndstiden för ett tillstånd enligt 1 eller 2 § får efter ansökan förlängas upp till den tid som framgår av 10 §.

[S2]Tillståndstiden får inte förlängas om

  1. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,
  2. ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,
  3. utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som tillståndet beviljades för,
  4. värdföretaget huvudsakligen har inrättats för att underlätta inresa för personer som är föremål för företagsintern förflyttning, eller
  5. utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2018:67).

[K6b]12 §  En förlängning av tillståndstiden får vägras om

  1. förutsättningarna i 1 eller 2 § för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda, i andra fall än som anges i 11 § andra stycket 4 och 5,
  2. det finns grund för avslag enligt 5 §, eller
  3. utlänningen har vistats och arbetat i en annan EU-stat i strid med bestämmelserna om rörlighet för längre eller kortare vistelse. Lag (2018:67).

Anmälningsskyldighet

[K6b]13 §  En utlänning som har ansökt om ett ICT-tillstånd eller som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse ska anmäla förändringar som påverkar villkoren för tillståndet till Migrationsverket.

[S2]Ett värdföretag ska underrätta Migrationsverket om förändringar som påverkar villkoren för ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse. Lag (2018:67).

Uppehållstillstånd för familjemedlemmar

[K6b]14 §  Familjemedlemmar som avses i 5 kap. 3 § första stycket 1–3 till den som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse, ska beviljas uppehållstillstånd. Familjemedlemmens uppehållstillstånd ska gälla för samma tid som anknytningspersonens tillstånd.

[S2]För barn som åberopar anknytning till den som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse, eller till hans eller hennes make eller sambo, gäller 5 kap. 17 § andra stycket.

[S3]Uppehållstillstånd får vägras i fall som avses i 5 kap.17 a och 17 b §§. Lag (2018:67).

När en ansökan om uppehållstillstånd för en familjemedlem ska vara gjord

[K6b]15 §  En familjemedlem som avses i 14 § ska ha ansökt om och beviljats ett uppehållstillstånd före inresan i landet. En ansökan får inte bifallas efter inresan.

[S2]Första stycket gäller dock inte om

  1. ansökan avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats på grund av anknytning till en utlänning som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse som är utfärdat av Sverige, eller
  2. sökanden har beviljats ett uppehållstillstånd av en annan EU-stat på grund av anknytning till en utlänning som har ansökt om eller har ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse i Sverige. Lag (2018:67).

Återkallelse av tillstånd

[K6b]16 §  Ett tillstånd enligt 1 eller 2 § ska återkallas om

  1. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,
  2. ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,
  3. utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som tillståndet beviljades för,
  4. värdföretaget huvudsakligen har inrättats för att underlätta inresa för personer som är föremål för företagsintern förflyttning, eller
  5. utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2018:67).

[K6b]17 §  Ett tillstånd enligt 1 eller 2 § får återkallas om

  1. förutsättningarna i 1 eller 2 § för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda, i andra fall än som anges i 16 §4 och 5,
  2. det finns grund för avslag enligt 5 §, eller
  3. utlänningen har vistats och arbetat i en annan EU-stat i strid med bestämmelserna om rörlighet för längre eller kortare vistelse. Lag (2018:67).

[K6b]18 §  Ett uppehållstillstånd som har beviljats en familjemedlem enligt 14 § får återkallas om

  1. anknytningen till den som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse bryts eller ett sådant tillstånd återkallas, eller
  2. familjemedlemmen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2018:67).

Återtagande av en utlänning som har ett ICT-tillstånd och hans eller hennes familjemedlemmar

[K6b]19 §  Om en annan EU-stat har avslagit en ansökan om ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse från en utlänning som har eller vid tiden för ansökan i den andra EU-staten hade ett ICT-tillstånd utfärdat av Sverige, och den andra EU-staten har ålagt utlänningen och medföljande familjemedlemmar att lämna den medlemsstaten, ska de återtas till Sverige.

[S2]Detsamma ska gälla om en annan EU-stat har motsatt sig att utlänningen vistas i den staten med stöd av ett ICT-tillstånd utfärdat av Sverige eller om det svenska ICT-tillståndet har löpt ut eller återkallats. Lag (2018:67).

Beslutande myndighet

[K6b]20 §  Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket. Lag (2018:67).

Förutsättningar för tillstånd

[K6c]1 §  En utlänning som har erbjudits en tidsbegränsad anställning som säsongsarbetare i Sverige av en arbetsgivare som är etablerad här ska beviljas ett tillstånd för säsongsarbete om förutsättningarna i 26 §§ är uppfyllda.

[S2]Ett tillstånd för säsongsarbete ska beviljas i form av

  1. ett arbetstillstånd för säsongsarbete om vistelsen inte överstiger 90 dagar, eller
  2. ett uppehålls- och arbetstillstånd för säsongsarbete om vistelsen överstiger 90 dagar. Lag (2018:319).

[K6c]2 §  Ett tillstånd för säsongsarbete ska beviljas om

  1. anställningen gör det möjligt för utlänningen att försörja sig,
  2. lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen,
  3. utlänningen kan visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige,
  4. utlänningen kan visa att han eller hon under sin vistelse kommer att ha tillgång till en bostad med lämplig standard, och
  5. rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen.

[S2]Om säsongsanställningen avser ett reglerat yrke ska utlänningen styrka behörigheten att få utöva yrket i Sverige.

[S3]Ett tillstånd för säsongsarbete ska inte beviljas om

  1. det finns risk för att utlänningen inte har för avsikt att lämna Sverige när tillståndstiden har löpt ut, eller
  2. utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2018:319).

[K6c]3 §  Om arbetsgivaren upplåter eller förmedlar en bostad till utlänningen får ett tillstånd för säsongsarbete beviljas endast om

  1. hyran för bostaden inte står i missförhållande till utlänningens lön eller boendets standard,
  2. hyran för bostaden inte dras från utlänningens lön i andra fall än enligt lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt,
  3. arbetsgivaren har tillhandahållit utlänningen en skriftlig handling med hyresvillkoren, och
  4. bostaden uppfyller allmänna säkerhets- och hälsobestämmelser. Lag (2018:319).

[K6c]4 §  Ett tillstånd för säsongsarbete ska inte beviljas en utlänning som

  1. är bosatt inom Europeiska unionens medlemsstaters territorier,
  2. är EES-medborgare eller medborgare i Schweiz eller är familjemedlem till en sådan medborgare, eller
  3. bedriver verksamhet på ett i en annan medlemsstat etablerat företags vägnar inom ramen för tillhandahållande av tjänster i den mening som avses i artikel 56 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Lag (2018:319).

[K6c]5 §  Ett tillstånd för säsongsarbete ska inte beviljas en utlänning som visar upp handlingar till stöd för ansökan som har förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende. Lag (2018:319).

[K6c]6 §  Ett tillstånd för säsongsarbete får vägras om

  1. arbetsgivaren har blivit påförd en sanktion för att ha haft en utlänning anställd utan nödvändiga tillstånd,
  2. arbetsgivaren har blivit påförd en sanktion för att ha lämnat oriktiga uppgifter till ledning för en myndighets beslut om skatt eller avgift och uppgifterna rör redovisning av arbete,
  3. arbetsgivaren har blivit påförd en sanktion för att inte ha uppfyllt sina skyldigheter i förhållande till utlänningar som har beviljats tillstånd för säsongsarbete,
  4. arbetsgivaren inte har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter beträffande social trygghet, skatter, arbetstagares rättigheter, arbetsvillkor eller anställningsvillkor, eller
  5. arbetsgivarens verksamhet håller på att avvecklas eller har avvecklats genom en konkurs eller om arbetsgivaren inte bedriver någon ekonomisk verksamhet.

[S2]Ett tillstånd för säsongsarbete får även vägras om utlänningen tidigare har haft ett tillstånd för säsongsarbete och inte följt villkoren för det tillståndet. Lag (2018:319).

Ansökan om tillstånd

[K6c]7 §  En utlänning som vill ha ett tillstånd för säsongsarbete ska ha ansökt om och beviljats tillståndet före inresan i EU. En ansökan får inte bifallas efter inresan.

[S2]Första stycket gäller inte om utlänningen

  1. ansöker om förlängning av ett tillstånd för säsongsarbete, eller
  2. har ett tillstånd för säsongsarbete och ansöker om ett nytt sådant tillstånd. Lag (2018:319).

[K6c]8 §  En utlänning som inom giltighetstiden för ett tillstånd för säsongsarbete ansöker om en förlängning av tillståndet eller om ett nytt sådant tillstånd, får arbeta som säsongsarbetare i Sverige till dess tillståndsfrågan har avgjorts. Lag (2018:319).

Tillståndstid

[K6c]9 §  Ett tillstånd för säsongsarbete får inte beviljas för längre tid än anställningstiden och inte för längre tid än utlänningens pass gäller.

[S2]Den sammanlagda tillståndstiden för ett eller flera tillstånd för säsongsarbete får inte överstiga sex månader under en tolvmånadersperiod. Lag (2018:319).

Förlängning av tillståndstiden

[K6c]10 §  Tillståndstiden för ett tillstånd för säsongsarbete får efter ansökan förlängas upp till den tid som framgår av 9 §.

[S2]Tillståndstiden får inte förlängas om

  1. förutsättningarna i 14 §§ för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda,
  2. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt, eller
  3. ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende. Lag (2018:319).

[K6c]11 §  En förlängning av tillståndstiden får vägras om det finns grund för avslag enligt 6 §. Lag (2018:319).

Återkallelse av tillstånd

[K6c]12 §  Ett tillstånd för säsongsarbete ska återkallas om

  1. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,
  2. ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,
  3. utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som tillståndet beviljades för, eller
  4. utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2018:319).

[K6c]13 §  Ett tillstånd för säsongsarbete får återkallas om

  1. förutsättningarna i 14 §§ för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda, i andra fall än som anges i 12 § 4, eller
  2. det finns grund för avslag enligt 6 § första stycket. Lag (2018:319).

Anmälningsskyldighet

[K6c]14 §  En utlänning som har ansökt om eller som har ett tillstånd för säsongsarbete ska anmäla till Migrationsverket om han eller hon byter bostad. Lag (2018:319).

Beslutande myndighet

[K6c]15 §  Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket. Lag (2018:319).

Bemyndiganden

[K6c]16 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som ska anses vara en bostad med lämplig standard enligt 2 § första stycket 4.Lag (2018:319).

[K6c]17 §  Regeringen får meddela föreskrifter om

  1. skyldighet för arbetsgivare som upplåter eller förmedlar en bostad till en utlänning som har beviljats ett tillstånd för säsongsarbete att lämna uppgifter om bostaden,
  2. skyldighet för arbetsgivare till en utlänning som har beviljats ett tillstånd för säsongsarbete att lämna uppgifter om de anställningsvillkor som gäller för utlänningen, och
  3. hur uppgiftsskyldigheten enligt 1 och 2 ska uppfyllas. Lag (2018:319).

[K7]1 §  Nationell visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd får återkallas för en utlänning som medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet har förtigit omständigheter, som varit av betydelse för att få tillståndet.

[S2]I viseringskodexen finns bestämmelser om upphävande och återkallelse av Schengenvisering.

[S3]Om utlänningen har vistats här i landet i mer än fyra år med uppehållstillstånd när frågan om återkallelse prövas av den myndighet som först beslutar i saken, får uppehållstillståndet återkallas enligt första stycket endast om det finns synnerliga skäl för det. Lag (2011:705).

Om en utlänning har haft uppehållstillstånd mindre än 4 år så får uppehållstillståndet återkallas om det visar sig att den inte sagt sanningen eller låtit bli att säga saker som var viktiga.

Om utlänningen däremot haft uppehållstillstånd längre än 4 år så får uppehållstillstånd återkallas men inte för vilken bagatell som helst, inte ens om det har hänt en allvarlig sak. Bara om vad som hänt är extremt allvarligt så får uppehållstillståndet återkallas. Ju mer punkter, av de som räknas upp i 4 §, som passar in på utlänningens vistelse i Sverige desto allvarliga anledning krävs för återkallelse.

Om utlänningen beviljats uppehållstillstånd men ännu inte hunnit resa till Sverige så får det återkallas med stöd av 2 § men bara om det finns särskilda skäl.

Prop. 2010/11:121: Paragrafen innehåller bestämmelser om återkallelse av visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 7.10.

  • MIG 2008:43:Återkallelse av permanent uppehållstillstånd. Vid prövning enligt fyraårsregeln i 7 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen har ett flertal kortare utlandsresor inte ansetts utgöra avbrott i vistelsetiden i Sverige. Synnerliga skäl för återkallelse av uppehållstillståndet har ansetts föreligga med beaktande av utlänningens svaga anknytning till det svenska samhället.
  • MIG 2015:3:En utlänning har vistats i Sverige under mer än fyra år med permanent uppehållstillstånd. Vid tidpunkten för Migrationsöverdomstolens prövning har det inte ansetts föreligga synnerliga skäl för att återkalla tillståndet.
  • MIG 2010:16:När grunden för ett barns permanenta uppehållstillstånd varit anknytningen till en förälder bosatt i Sverige har avsaknaden hos föräldern av avsikt att bo tillsammans med barnet ansetts utgöra grund för återkallelse av barnets permanenta uppehållstillstånd.

[K7]2 §  Utöver vad som sägs i 1 § får nationell visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd återkallas, om det finns särskilda skäl för det.

[S2]Uppehållstillstånd får dock återkallas enligt första stycket endast för en utlänning som ännu inte har rest in i Sverige. Lag (2011:705).

Paragrafen är aktuell endast om utlänningen inte ännu hunnit resa in till Sverige efter att den fått uppehållstillstånd. Det kan exempelvis vara så att det är först efter att utlänningen beviljats uppehållstillstånd som det visar sig att den saknar pengar för mat och bostad.

Prop. 2010/11:121: Paragrafen innehåller bestämmelser om återkallelse av visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 7.10.

[K7]3 §  Uppehållstillstånd får återkallas för en utlänning som rest in i landet, om

  1. utlänningen utan arbetstillstånd bedriver verksamhet som kräver ett sådant tillstånd,
  2. utlänningen har beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket och anställningen upphört, om inte utlänningen inom tre månader har fått en ny anställning som omfattas av arbetstillståndet eller inom samma tid ansökt om arbetstillstånd med anledning av en ny anställning och ansökan därefter beviljas, eller
  3. det på grund av tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att utlänningen kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land.

[S2]Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som meddelats med stöd av 5 kap. 3 § första stycket 1 eller 2 b eller 3 a § första stycket 1 eller andra stycket får återkallas om förhållandet upphör.

[S3]Uppehållstillstånd får dock inte återkallas enligt första stycket 1 eller 3 om utlänningen har vistats här i landet i mer än tre år med uppehållstillstånd när frågan om återkallelse prövas av den myndighet som först beslutar i saken. Lag (2008:884).

Prop. 2007/08:147: Paragrafen innehåller bestämmelser om återkallelse av uppehållstillstånd och behandlas i avsnitt 7.5.

Enligt första stycket punkten 2, som är ny, kan ett uppehållstillstånd för arbete återkallas om anställningen har upphört under pågående tillståndsperiod. Utlänningen ska dock under en period av tre månader från det att anställningen upphörde kunna söka en ny anställning utan att uppehållstillståndet ...

  • MIG 2014:18:En utlänning, som tidigare beviljats ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd som var grundat på viss anställning, har inifrån Sverige ansökt om att få tillståndet förlängt. Det har inte ansetts finnas något rättsligt stöd för att avslå ansökan på den grunden att den har kommit in mer än tre månader efter det att den anställning som var grunden för utlänningens tidigare tillstånd upphört.
  • MIG 2013:5:En utlännings tidsbegränsade uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person i Sverige får återkallas om det tillståndsgrundande förhållandet har upphört. Vid prövningen av frågan om det finns skäl att underlåta att återkalla tillståndet ska även beaktas den omständigheten att förhållandet upphört främst på grund av att utlänningen i förhållandet utsatts för våld eller annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid.
  • MIG 2012:6:När det i ett mål eller ärende om återkallelse av tidsbegränsat uppehållstillstånd åberopas både asylskäl och skäl mot återkallelsen måste en prövning först ske av om det finns förutsättningar för att återkalla tillståndet. Härefter får bedömas om det finns skäl som talar mot att en återkallelse sker. Slutligen ska en prövning ske av om uppehållstillstånd bör beviljas på annan grund.

[K7]4 §  Vid bedömning av om uppehållstillståndet bör återkallas enligt 1 eller 3 § för en utlänning som har rest in i landet skall hänsyn tas till den anknytning som utlänningen har till det svenska samhället och till om andra skäl talar mot att tillståndet återkallas.

[S2]Vid en sådan bedömning skall särskilt beaktas

  1. utlänningens levnadsomständigheter,
  2. om utlänningen har barn i Sverige och, om så är fallet, barnets behov av kontakt med utlänningen, hur kontakten har varit och hur den skulle påverkas av att utlänningens uppehållstillstånd återkallas,
  3. utlänningens övriga familjeförhållanden, och
  4. hur länge utlänningen har vistats i Sverige.

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §. Person som vistats i Sverige med uppehållstillstånd i cirka sex månader lämnade Sverige och återvände till sitt hemland för en period av två år. Under tiden i utlandet gifte sig, flyttade ihop och sammanlevde personen med make under tre månader innan personen återvände till Sverige. Detta talade mot att personen hade återvändandeavsikt och anledning att utreda ifall återkalla tillstånd förelåg (MIG 2009:12). Vid bedömningen av tillståndsfrågan ska vistelsen I Sverige i förhållande till utlandsvistelsens längd ha en avgörande betydelse. Hänsyn ska också tas till omständigheterna i det särskilda fallet, som t.ex. anknytning till hemlandet jämfört med annan särskild anknytning till Sverige. Av betydelse kan också vara under vilka omständigheter och under vilken period i livet som sökanden vistades i Sverige, liksom orsakerna till att sökanden lämnade Sverige (jfr MIG 2008:16). Mot att återkalla talade omständigheten att fadern var bosatt här samt att personen både studerade och hade vänner här (MIG 2009:12). Vistelsen i Sverige hade varit sex månader och vistelse utomlands två år samt att där fanns make, mor och syskon så bedömdes en starkare anknytning ha skapats utomlands än den som fanns i Sverige och tillståndet återkallades (MIG 2009:12).

Familj i Sverige utgör en betydelsefull anknytning till landet, särskilt om de anhöriga är svenska medborgare eller har bott i Sverige lång tid, se prop. 1997/98:36 s. 19 f.

  • MIG 2008:43:Återkallelse av permanent uppehållstillstånd. Vid prövning enligt fyraårsregeln i 7 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen har ett flertal kortare utlandsresor inte ansetts utgöra avbrott i vistelsetiden i Sverige. Synnerliga skäl för återkallelse av uppehållstillståndet har ansetts föreligga med beaktande av utlänningens svaga anknytning till det svenska samhället.
  • MIG 2015:3:En utlänning har vistats i Sverige under mer än fyra år med permanent uppehållstillstånd. Vid tidpunkten för Migrationsöverdomstolens prövning har det inte ansetts föreligga synnerliga skäl för att återkalla tillståndet.

[K7]5 §  Uppehållstillstånd får återkallas för en utlänning om vilken uppgifter har registrerats i det register som avses i 1 § lagen (2000:344) om Schengens informationssystem med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II), om det finns tillräckliga skäl för en återkallelse. Lag (2010:381).

Prop. 2009/10:86: Paragrafen reglerar förutsättningarna för återkallelse av uppehållstillstånd för en utlänning som har registrerats i SIS. Ändringarna har behandlats i avsnitt 6.3.

Bakgrunden till ändringarna är att förutsättningarna för att föra in framställningar i SIS om att en person ska nekas tillträde till eller uppehållstillstånd i Schengenstaterna fortsättningsvis kommer att styras av Europaparlamentets och ...

[K7]6 §  Uppehållstillstånd får återkallas för den som inte är medborgare i en EU-stat även i andra fall än som avses i 2 §, om ett beslut om avvisning eller utvisning har meddelats i en EU-stat eller i Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein och beslutet är grundat på att det finns ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten och på att

  1. utlänningen i den beslutande staten har dömts för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i minst ett år, eller
  2. utlänningen är skäligen misstänkt för att ha begått ett grovt brott eller att det finns starka skäl som tyder på att utlänningen avser att begå ett sådant brott.

[S2]Första stycket gäller inte en familjemedlem till en medborgare i en EU-stat eller till en medborgare i Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein som har utövat sin rätt till fri rörlighet enligt de regler som gäller inom Europeiska unionen. Med familjemedlem avses

  • make eller sambo,
  • barn under 21 år som är beroende av föräldern för sin försörjning, och
  • förälder som är beroende av barnet för sin försörjning.

[S3]Ett uppehållstillstånd får inte återkallas enligt första stycket innan samråd har skett med den stat som har beslutat om avvisning eller utvisning. Lag (2011:1209).

[K7]7 §  Ett permanent uppehållstillstånd ska återkallas för en utlänning som inte längre är bosatt i Sverige. Om utlänningen anmält till Migrationsverket att han eller hon vill ha uppehållstillståndet kvar trots att bosättningen upphör, får uppehållstillståndet dock återkallas tidigast när två år har förflutit efter det att bosättningen här i landet upphörde. Lag (2014:777).

  • MIG 2007:34:Det saknas utrymme att medge undantag från 7 kap. 7 § första stycket utlänningslagen om att ett permanent uppehållstillstånd skall återkallas om en utlännings bosättning i Sverige har upphört. Av avgörande betydelse vid bedömningen av om en utlännings bosättning i Sverige skall anses ha upphört är utlänningens avsikt att varaktigt vara bosatt här. Det förhållandet att en utlänning har avregistrerats från folkbokföringen väger tungt men kan inte ensamt ligga till grund för en återkallelse av uppehållstillståndet.
  • MIG 2014:6:Ett permanent uppehållstillstånd ska undantagslöst återkallas om en utlännings bosättning i Sverige har upphört. Den instans som ska pröva frågan om återkallelse ska utgå från de vid prövningstillfället rådande förhållandena.
  • MIG 2009:12:När en återkallelse av ett permanent uppehållstillstånd aktualiseras på grund av att utlänningens bosättning i Sverige har upphört kan skäl finnas att underlåta att återkalla uppehållstillståndet med beaktande av bestämmelsen i 5 kap. 3 a § 4 utlänningslagen. Vid bedömningen ska vistelsen i Sverige i förhållande till utlandsvistelsens längd ha en avgörande betydelse. Hänsyn ska också tas till omständigheterna i det särskilda fallet, t.ex. anknytning till hemlandet jämfört med annan särskild anknytning till Sverige. Migrationsöverdomstolen fann vid en samlad bedömning att utlänningens anknytning till hemlandet var starkare än anknytningen till Sverige. Tillräckliga skäl för att underlåta att återkalla uppehållstillståndet har därför inte ansetts föreligga.

[K7]7 a §  Utöver vad som anges i 1-3, 5 och 6 §§ får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier återkallas, om förutsättningarna för att medge uppehållstillståndet inte längre är uppfyllda. Lag (2006:447).

Prop. 2005/06:129: Paragrafen är ny. Av den framgår att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier får återkallas, utöver vad som gäller enligt 1–3, 5 och 6 §§, om förutsättningarna för tillståndet inte längre föreligger. De förutsättningar som avses är bl.a. kravet på antagning till en erkänd utbildningsanstalt, vilket efter inresa torde innebära ett krav på inskrivning och att studier faktiskt bedrivs, kravet på tryggad försörjning samt krav på en heltäckande sjukförsäkring. Vilka villkor som skall vara uppfyllda ...

[K7]7 b §  Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § får, utöver vad som anges i 1, 3, 5 och 6 §§, återkallas om förutsättningarna för uppehållstillståndet inte längre är uppfyllda.

[S2]Uppehållstillståndet får inte återkallas innan förundersökningsledaren fått tillfälle att yttra sig. Lag (2007:322).

Prop. 2006/07:53: Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 4.4.12.

Enligt första stycket får uppehållstillstånd som har beviljats med stöd av 5 kap. 15 § återkallas om förutsättningarna för uppehållstillståndet inte längre är uppfyllda. Ett uppehållstillstånd som har beviljats med stöd av 5 kap. 15 § får även återkallas enligt de grunder som anges i 1, 3, 5 och 6 §§. Bestämmelsen är fakultativ. Det förhållandet att ...

[K7]7 c §  Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 b § får återkallas endast om förutsättningarna för sådant uppehållstillstånd inte längre finns. Uppehållstillståndet får återkallas endast på ansökan av Polismyndigheten.

[S2]Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 16 a § får inte återkallas innan Polismyndigheten fått tillfälle att yttra sig. Lag (2015:655).

[K7]7 d §  Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 c § får återkallas endast om förutsättningarna för sådant uppehållstillstånd inte längre finns.

[S2]Uppehållstillstånd enligt 5 kap.15 c eller 16 b § får inte återkallas för ett barn innan den socialnämnd som ansökte om uppehållstillståndet har fått tillfälle att yttra sig. Lag (2012:322).