Stärkt skydd för barn i internationella situationer

Regeringens proposition 2011/12:85

Stärkt skydd för barn i internationella situationer Prop. 2011/12:85

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 15 mars 2012

Fredrik Reinfeldt

Beatrice Ask (Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner den i Haag den 19 oktober 1996 dagtecknade konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn (1996 års Haagkonvention). Konventionen syftar till att stärka skyddet för barn i internationella situationer. Genom en tillämpning av konventionen ska man kunna undvika konflikter mellan olika rättssystem som gäller behörighet, tillämplig lag eller erkännande och verkställighet av domar och andra avgöranden. Syftet med konventionen är också att utveckla det internationella samarbetet när det gäller skydd av barn. Regeringen föreslår att konventionen blir en del av svensk lagstiftning genom en särskild lag, som också innehåller kompletterande bestämmelser om bl.a. beslut om tillfälliga skyddsåtgärder och handläggningen av ärenden om att få förklarat att ett utländskt avgörande är verkställbart i Sverige. Det föreslås en reglering i lag av förutsättningarna för placering av ett barn över nationsgränserna med stöd av samarbetsbestämmelserna i 1996 års Haagkonvention och Bryssel II-förordningen. För att en sådan placering ska få äga rum måste det bedömas vara bäst för barnet att placeras i det aktuella landet. Det föreslås slutligen att det inte längre ska krävas att barnet och barnets föräldrar är svenska medborgare för att en anmälan om gemensam vårdnad ska kunna göras direkt till Skatteverket. Det ska räcka att barnet är folkbokfört här i landet. De lagar som ansluter till 1996 års Haagkonvention och Bryssel II-förordningen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Lagändringen i föräldrabalken om anmälan om gemensam vårdnad föreslås träda i kraft den 1 juli 2012.

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen dels godkänner 1. den i Haag den 19 oktober 1996 dagtecknade konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn (avsnitt 5), 2. att Sverige vid anslutning till konventionen i enlighet med artikel 60 i konventionen reserverar sig mot användandet av franska i meddelanden till myndigheter (avsnitt 5), dels antar regeringens förslag till 3. lag om 1996 års Haagkonvention, 4. lag om ändring i föräldrabalken, 5. lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap, 6. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453), 7. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716), 8. lag om ändring i lagen (2008:450) med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen, 9. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om 1996 års Haagkonvention

Härigenom föreskrivs följande.

1996 års Haagkonvention

1 § Artiklarna 1–53 i den i Haag den 19 oktober 1996 dagtecknade konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn (1996 års Haagkonvention) ska i originaltexternas lydelse gälla som lag här i landet. Originaltexterna ska ha samma giltighet. Originaltexterna finns tillsammans med en svensk översättning som en bilaga till denna lag.

Reservforum

2 § Om tillämpningen av 1996 års Haagkonvention innebär att en fråga ska prövas av en nämnd som fullgör en kommuns uppgifter inom socialtjänsten i Sverige och det inte finns någon annan behörig nämnd, tas frågan upp av en nämnd i Stockholms kommun som fullgör sådana uppgifter.

Godkännande av en placering av ett barn i Sverige

3 § En fråga om godkännande av en placering av ett barn i Sverige enligt artikel 33 prövas av en nämnd som fullgör uppgifter inom socialtjänsten i den kommun där barnet avses bli placerat. Även samråd enligt den artikeln sker med den nämnden. I 6 kap. 11 a § socialtjänstlagen (2001:453) anges förutsättningarna för att godkänna en placering.

Visst informationsutbyte om ett barns situation m.m.

4 § En nämnd som fullgör en kommuns uppgifter inom socialtjänsten får rapportera om ett barns situation enligt artikel 32. Nämnden får också samla in upplysningar eller underlag och uttala sig om en förälders lämplighet i fråga om umgänge i enlighet med vad som framgår av artikel 35.2.

Här återfinns bilagan som bilaga 1 till propositionen. 6

Beslut om en tillfällig åtgärd i fråga om vårdnad m.m.

5 § När det finns behörighet för svensk domstol enligt artikel 11 eller 12, får domstolen i fråga om vårdnad, boende, umgänge eller förmynderskap besluta om en sådan tillfällig skyddsåtgärd som avses i dessa artiklar. Vid domstolens handläggning tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden. I domstolens beslut ska det anges hur länge skyddsåtgärden gäller. Barnet får höras inför domstolen, om särskilda skäl talar för det och det är uppenbart att barnet inte kan ta skada av att höras. I ett ärende som rör vårdnad, boende eller umgänge får domstolen inhämta upplysningar från socialnämnden i frågan. Innan socialnämnden lämnar upplysningar ska den, om det är lämpligt, höra föräldrarna och barnet.

Erkännande och verkställbarhet

6 § Svea hovrätt är behörig domstol för de förfaranden om erkännande och verkställbarhet som avses i artiklarna 24 och 26.

7 § Den som ansöker om att ett utländskt avgörande ska erkännas eller förklaras vara verkställbart ska tillsammans med ansökan ge in avgörandet i original eller en kopia av avgörandet som har bestyrkts av en behörig myndighet. Avser ansökan ett avgörande som har meddelats i en parts utevaro, ska sökanden också ge in bevis om att stämningsansökan eller motsvarande handling har delgetts parten. Avser ansökan en verkställbarhetsförklaring, ska sökanden även ge in bevis om att avgörandet är verkställbart i den stat där det har meddelats. Hovrätten får förelägga sökanden att ge in de ytterligare handlingar som hovrätten behöver för sin prövning. Är en handling avfattad på något annat språk än svenska, ska även en svensk översättning av handlingen ges in. En översättning behöver dock inte ges in om hovrätten anser att det är obehövligt eller att det inte skäligen kan krävas.

8 § Hovrätten får förklara det utländska avgörandet helt eller delvis gällande eller verkställbart.

Verkställighet

9 § Bifalls en ansökan om verkställbarhetsförklaring, får det utländska avgörandet verkställas 1. enligt 21 kap. föräldrabalken om det avser ett barns person och 2. enligt utsökningsbalken om det avser ett barns egendom. För verkställigheten gäller vad som är föreskrivet om verkställighet av svensk domstols avgörande i motsvarande fall.

Överföring av personuppgifter

10 § En svensk myndighet får utan hinder av 33 § personuppgiftslagen (1998:204) föra över personuppgifter till en myndighet i ett land utanför

det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om det behövs för att den myndigheten ska kunna överväga en nödvändig åtgärd enligt 1996 års Haagkonvention.

Anmodan att utöva behörighet

11 § Får en svensk myndighet en sådan framställning som avses i artikel 9.1 ska myndigheten anmoda den utländska myndigheten att utöva behörigheten, om den utländska myndigheten anses bättre lämpad att bedöma vad som är bäst för barnet.

Bilaga

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2.2 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 4 § föräldrabalken ska ha följande lydelse.

6 kap.

4 §

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012.

Balken omtryckt 1995:974. 2 Senaste lydelse 2006:458. 9

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 6 § lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap ska ha följande lydelse.

7 kap.

6 §

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

1 Senaste lydelse 2008:449. EUT L 338, 23.12.2003, s. 1 (Celex 32003R2201). 10

2.4 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (2001:453) dels att 10 kap. 4 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 6 kap. 11 a och 11 b §§, samt närmast före 6 kap. 11 a § en ny rubrik av följande lydelse.

6 kap.

EUT L 338, 23.12.2003, s. 1 (Celex 32003R2201).

hörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn.

11 b § Socialnämnden får placera ett barn i ett annat land endast om 1. det är bäst för barnet att placeras där, särskilt med beaktande av barnets anknytning dit, 2. barnets inställning till placeringen så långt det är möjligt har klarlagts, 3. barnets vårdnadshavare och, om barnet fyllt 15 år, barnet samtycker till placeringen, 4. socialnämnden genom en överenskommelse med den behöriga myndigheten i det land där barnet ska placeras har gjort det möjligt att följa upp placeringen, och 5. landet har en tillfredsställande ordning i fråga om tillsyn.

10 kap.

4 § Uppdrag att besluta på social- Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får ges endast åt nämndens vägnar får ges endast åt en särskild avdelning som består en särskild avdelning som består av ledamöter eller ersättare i av ledamöter eller ersättare i nämnden i ärenden som är en upp- nämnden i ärenden som är en uppgift för nämnden enligt 6 kap. 6, 8 , gift för nämnden enligt 6 kap. 6, 8 12 och 13 §§ denna lag, 4 och och 11 a– 13 §§ denna lag, 4 och 6 §§, 11 § första och andra 6 §§, 11 § första och andra styckena, 13 §, 14 § tredje stycket, styckena, 13 §, 14 § tredje stycket, 21, 22, 24, 26, 27 och 43 §§ lagen 21, 22, 24, 26, 27 och 43 §§ lagen (1990:52) med särskilda bestäm- (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt 11 melser om vård av unga samt 11 och 13 §§ lagen (1988:870) om och 13 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. vård av missbrukare i vissa fall. Första stycket gäller även i ärenden enligt 6 kap. 14 § om samtycke vägras och beslut enligt 9 kap. 3 § om att föra talan om återkrav enligt 9 kap. 1 §.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2.5 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (2005:716) dels att nuvarande 5 kap. 16 b § ska betecknas 5 kap. 16 c §, dels att rubriken närmast före 5 kap. 16 b § ska sättas närmast före 5 kap. 16 c §, dels att det i lagen ska införas fyra nya paragrafer, 5 kap. 15 c och 16 b §§, 7 kap. 7 d § samt 14 kap. 4 b §, av följande lydelse.

5 kap.

7 kap.

14 kap. 4 b § Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 c eller 16 b § eller beslut i fråga om återkallelse av ett tillstånd som meddelats med stöd av 5 kap. 15 c § får överklagas till migrationsdomstol. Endast socialnämnden får överklaga sådana beslut.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:450) med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2008:450) med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen dels att 6 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 8 §, av följande lydelse.

6 §

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2.7 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 36 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

36 kap.

1 §

Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i 1. ärende enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn, 2. ärende om adoption enligt 4 kap. föräldrabalken, 3. ärende om anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken, eller 4. ärende om förvaltarskap. Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om en part begär det och det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i 1. äktenskapsmål, 2. mål eller ärende enligt föräldrabalken i annat fall än som anges i första stycket, 3. ärende enligt lagen (1989:14) 3. ärende enligt lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av m.m. och om överflyttning av barn, eller barn, 4. mål eller ärende enligt rådets 4. mål eller ärende enligt rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den förordning (EG) nr 2201/2003 av 18 december 2008 om domstols den 27 november 2003 om dombehörighet, tillämplig lag, erkän- stols behörighet och om erkännannande och verkställighet av domar de och verkställighet av domar i samt samarbete i fråga om under- äktenskapsmål och mål om förhållsskyldighet . äldraansvar samt om upphävande 2 av förordning (EG) nr 1347/2000 eller ärende enligt 8 § lagen (2008:450) med kompletterande bestämmelser till Bryssel IIförordningen, 5. mål eller ärende enligt rådets

1 Senaste lydelse 2011:606. 2 EUT L 338, 23.12.2003, s. 1 (Celex 32003R2201). Anmärkning: Ett förslag till ändring i 36 kap. 1 § finns även i lagrådsremissen 2007 års Haagkonvention om underhållsskyldighet m.m.

förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om under- 3 hållsskyldighet , eller 6. mål eller ärende enligt lagen (2012:000) om 1996 års Haagkonvention. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

3 EUT L 7, 10.1.2009, s. 1 (Celex 32009R0004).

3 Ärendet och dess beredning

1996 års Haagkonvention

Den i Haag den 19 oktober 1996 dagtecknade konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn (1996 års Haagkonvention) syftar till att stärka skyddet för barn i internationella situationer. Genom en tillämpning av konventionen ska man kunna undvika konflikter mellan olika rättssystem som gäller behörighet, tillämplig lag eller erkännande och verkställighet av domar och andra avgöranden. Syftet med konventionen är också att utveckla det internationella samarbetet när det gäller skydd av barn. Konventionen gäller alla avgöranden om föräldraansvar, t.ex. avgöranden om vårdnad, boende, umgänge eller en tillfällig placering utanför det egna hemmet. Behörigheten att tillträda konventionen är delad mellan Europeiska unionen och de enskilda medlemsstaterna. Eftersom Europeiska unionen inte var medlem av Haagkonferensen för internationell privaträtt år 1996, då konventionen antogs, och eftersom konventionen föreskriver att det endast är stater som har rätt att tillträda den, bemyndigade Rådet för rättsliga och inrikes frågor genom ett beslut den 19 december 2002 medlemsstaterna att i gemenskapens intresse underteckna konventionen (EUT L 48/1, 21.2.2003). Den 1 april 2003 undertecknades konventionen av alla de dåvarande medlemsstaterna, däribland Sverige, utom Nederländerna som hade undertecknat konventionen redan år 1997. Rådet för rättsliga och inrikes frågor beslutade den 5 juni 2008 att bemyndiga de medlemsstater som inte redan hade tillträtt konventionen, bl.a. Sverige, att i gemenskapens intresse ratificera konventionen eller att ansluta sig till den (EUT L 151/36, 11.6.2008). År 2004 gavs en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag om ett svenskt tillträde till konventionen (dir. 2004:14). Frågan om ett tillträde till konventionen behandlas i utredningens slutbetänkande, Föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn i internationella situationer – 1996 års Haagkonvention m.m. (SOU 2005:111), som överlämnades i december 2005. En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 2 . Betänkandets lagförslag finns i bilaga 3 . Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4 . Remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr Ju2005/11509/L2). Synpunkter på förslag i propositionen som sakligt eller lagtekniskt skiljer sig från utredningens förslag har dessutom inhämtats från Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, Kronofogdemyndigheten och Datainspektionen. Synpunkterna finns tillgängliga i lagstiftningsärendet. I propositionen behandlas i allt väsentligt endast de av utredningens förslag som är föranledda av ett svenskt tillträde till 1996 års Haagkonvention. För närvarande finns det inte ett tillräckligt starkt behov av att reglera frågor om föräldraansvar i internationella situationer även i förhållande till de länder som varken är medlemmar i Europeiska unionen eller väljer att ansluta sig till 1996 års Haagkonvention. Utredningens övriga förslag föranleder därför inte någon vidare åtgärd.

Sociala myndigheters samarbete enligt Bryssel II-förordningen och 1996 års Haagkonvention

Våren 2009 fick en utredare i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda sociala myndigheters samarbete enligt förordningen (EG) nr 2201/2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 (Bryssel II-förordningen) och enligt 1996 års Haagkonvention (Ju 2009/3919/P). Uppdraget redovisades i departementspromemorian Placering av barn över nationsgränser med stöd av Bryssel II-förordningen och 1996 års Haagkonvention m.m. (Ds 2009:62). En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 5 . Promemorians lagförslag finns i bilaga 6 . Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 7 . Remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr Ju2009/9943/L2). Synpunkter på förslag i propositionen som sakligt eller lagtekniskt skiljer sig från promemorians förslag har dessutom inhämtats från Riksdagens ombudsmän (JO), domstolar, Migrationsverket, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting. Synpunkterna finns tillgängliga i lagstiftningsärendet.

Översyn av verkställighetslagen

Genom lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn (verkställighetslagen) införlivades med svensk rätt dels Europarådskonventionen den 20 maj 1980 om erkännande och verkställighet av avgöranden rörande vårdnad om barn samt om återställande av vård av barn (1980 års Europarådskonvention), dels Haagkonventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (1980 års Haagkonvention). År 2002 fick en utredare i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med en översyn av verkställighetslagen. Uppdraget redovisades i departementspromemorian Stärkt rättsskydd för barn i gränsöverskridande fall (Ds 2003:5). De i promemorian föreslagna reglerna i fråga om en effektivare handläggning av verkställighetsärenden stämmer i allt väsentligt överens med de lagändringar som trädde i kraft den 1 juli 2006 (prop. 2005/06:99, bet. 2005/06:LU27, rskr. 2005/06:309). Förändringarna innebär bl.a. att principen om barnets bästa har stärkts i verkställighetsprocessen och att förfarandet enligt 21 kap. föräldrabalken har förbättrats. När det gäller promemorians förslag om svensk domsrätt i vårdnadsfrågor stämmer det i huvudsak överens med vad som sedan den 1 mars 2005 gäller enligt Bryssel II-förordningen. Med hänsyn härtill och till de ställningstaganden regeringen gör i denna proposition saknas det anledning att vidta ytterligare åtgärder med anledning av förslagen i promemorian.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 2 februari 2012 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 8. Lagrådets yttrande finns i bilaga 9. Regeringen följer Lagrådets förslag till utformning av bestämmelsen i 5 kap. 15 c § utlänningslagen (2005:716). Lagrådet framför också synpunkter på hur bedömningen av barnets bästa ska göras när en socialnämnd överväger att placera ett barn i ett annat land. Synpunkterna föranleder vissa förtydliganden i författningskommentaren till 6 kap. 11 b § socialtjänstlagen (2001:453). I förhållande till lagrådsremissens lagförslag görs även ett par redaktionella ändringar i lagtexten.

4 1996 års Haagkonvention

Tillämpningsområde

Syftet med 1996 års Haagkonvention är till att börja med att fastställa den stat vars myndigheter har behörighet att vidta åtgärder till skydd för ett barns person eller egendom och att fastställa vilken lag dessa myndigheter ska tillämpa. Ett annat ändamål med konventionen är att bestämma vilken lag som är tillämplig på föräldraansvar. Begreppet föräldraansvar omfattar vårdnad eller varje liknande förhållande som avgör föräldrars, förmyndares eller andra rättsliga företrädares rättigheter, befogenheter och ansvar i förhållande till barnets person eller egendom. Vidare syftar konventionen till att möjliggöra erkännande och verkställighet av skyddsåtgärder enligt konventionen i alla fördragsslutande stater. Dessutom ska det upprättas ett sådant samarbete mellan myndigheterna i de fördragsslutande staterna som krävs för att uppnå konventionens mål (artikel 1). Konventionen ska tillämpas till dess barnet har fyllt 18 år (artikel 2). Det saknar betydelse om barnet före 18 års ålder skulle ha uppnått myndig ålder enligt den lag som är tillämplig, t.ex. på grund av att barnet har ingått äktenskap. Konventionens materiella tillämpningsområde preciseras genom en uppräkning av de myndighetsåtgärder som kan omfattas av konventionen (artikel 3). Såväl privat- som offentligrättsliga åtgärder omfattas. Uppräkningen är inte uttömmande. Även andra myndighetsåtgärder omfattas alltså om avsikten är att skydda barnets person eller egendom. Konventionen gäller t.ex. beslut om vårdnad och om omhändertagande av barn. Den omfattar även beslut om umgänge och andra kontakter med ett barn, t.ex. genom brev eller telefon. Åtgärderna kan vidare gälla förmynderskap och godmanskap. De kan också avse förordnande av och uppgifter för någon som ska ansvara för barnets person eller egendom eller som ska företräda eller bistå barnet. Konventionen gäller även placering av ett barn i familjehem eller på institution. Också åtgärder som gäller tillsyn av vården av ett barn som är placerat i familjehem eller hem för vård eller boende omfattas, liksom åtgärder som med samtycke från överförmyndaren vidtas på en omyndigs vägnar (jfr 13 kap. föräldrabalken).

I artikel 4 anges vilka åtgärder som konventionen inte är tillämplig på. Konventionen gäller inte fastställande eller upphävande av faderskap eller moderskap, inte heller fastställande av föräldraskap direkt på grund av lag. Frågan om laglig företrädare för ett barn i ett ärende om fastställande eller upphävande av ett faderskap omfattas däremot av tillämpningsområdet. Beslut om adoption är uteslutna, liksom placering av ett barn för adoption. Konventionen tillämpas inte på frågor om ett barns efternamn eller förnamn. Konventionen är inte heller tillämplig på frågor om myndighetsförklaring. Med myndighetsförklaring avses att omyndighet eller vård upphör, antingen efter beslut av en myndighet eller på grund av lag, t.ex. vid ingående av äktenskap. Frågor om underhållsskyldighet omfattas inte. Konventionen tillämpas inte i fråga om truster eller arv. Om det i en författning som ska tillämpas på arv föreskrivs att en underårig ska ha en företrädare i någon fråga, blir dock konventionen tillämplig på den frågan. Alla beslut om social trygghet faller utanför tillämpningsområdet för konventionen. Inte heller tillämpas den på offentligrättsliga åtgärder av allmän karaktär för utbildning eller hälsa, t.ex. myndighetsbeslut om skolornas läroplaner eller om vaccineringar. Däremot gäller konventionen en myndighets beslut om placering av ett barn i en viss skola för att skydda barnet. Konventionen tillämpas inte på åtgärder som vidtas till följd av brottsliga gärningar som har begåtts av ett barn, inte ens i sådana fall där det är fråga om åtgärder för att skydda barnet. Konventionen begränsar därmed inte staternas behörighet när det gäller straff eller åtgärder i uppfostrande syfte i situationer där ett barn har begått en gärning som betraktas som ett brott. Konventionen tillämpas slutligen inte på beslut om asylrätt eller invandring. Frågor om företrädarskap för barn i frågor om asyl eller invandring omfattas däremot.

Behörighet

Huvudregeln i konventionen är att myndigheterna i den fördragsslutande stat där barnet har hemvist är behöriga att vidta åtgärder som syftar till att skydda barnets person eller egendom (artikel 5.1). Detta är en princip som är allmänt godtagen i internationell privaträtt. Ett beslut som är förenligt med barnets bästa kan i regel bäst och enklast fattas i den stat där barnet bor och dit barnet har störst anknytning. Begreppet hemvist definieras inte i konventionen. När ett barn får ett nytt hemvist i en annan fördragsslutande stat, blir myndigheterna i barnets nya hemviststat behöriga (artikel 5.2). Olovliga bortföranden eller kvarhållanden av barn utgör undantag från denna regel. För dessa fall finns det bestämmelser i artikel 7. I artikel 6 finns det ett undantag från huvudregeln som gäller flyktingbarn och barn som har fördrivits på grund av oroligheter i sitt land. Undantaget ska också tillämpas på barn vars hemvist inte kan fastställas. Det rör sig om sällsynta situationer där barnet lever ett sådant kringresande liv att barnet inte kan anses vara stadigvarande bosatt i något land. Dessa barn saknar många gånger hemvist. Det har då ansetts lämpligare att myndigheterna i den fördragsslutande stat där barnet uppehåller sig är behöriga att vidta åtgärder.

Ett annat undantag från huvudregeln i artikel 5 gäller när ett barn har förts till en annan stat genom ett olovligt bortförande eller kvarhållande (artikel 7.1). Då överförs inte den internationella behörigheten genom bytet av hemvist, om inte också ett av två alternativa villkor uppfylls. Syftet med artikeln är att göra det svårare för den som har fört bort barnet att få behörigheten överflyttad till önskad stat och på så sätt dra nytta av bortförandet. Det första alternativa villkoret som påverkar om behörigheten överförs eller inte är om barnets vårdnadshavare har godtagit bortförandet eller kvarhållandet. Det andra alternativa villkoret är att barnet har varit bosatt i sin nya hemviststat i minst ett år efter det att barnets vårdnadshavare har fått eller borde ha fått kännedom om var barnet befinner sig. I en sådan situation överförs behörigheten endast under förutsättning att inte någon begäran om återlämnande har lämnats in och att barnet har funnit sig till rätta i sin nya miljö. Villkoret påminner om artikel 12 i 1980 års Haagkonvention. I 1996 års Haagkonvention anges också när ett bortförande eller ett kvarhållande av ett barn ska betraktas som olovligt (artikel 7.2). Bestämmelsen överensstämmer med artikel 3 i 1980 års Haagkonvention. Artikel 7.3 gäller frågan om vilka åtgärder som kan vidtas med stöd av konventionen av den stat dit barnet har förts eller där barnet har kvarhållits, om myndigheterna i den andra staten har kvar sin behörighet. Myndigheterna i barnets vistelsestat får endast vidta åtgärder i brådskande fall som är nödvändiga för att skydda barnets person eller egendom. Konventionen möjliggör att i undantagsfall flytta över behörigheten till en annan fördragsslutande stats myndigheter (artiklarna 8 och 9). Av artikel 10 framgår att myndigheterna i en fördragsslutande stat som handlägger ett mål om äktenskapsskillnad under vissa förutsättningar kan vidta skyddsåtgärder även om barnet inte har hemvist i den staten. Vissa länders lagstiftning fastställer nämligen att domstolen ex officio ska besluta om vårdnaden för barnet i samband med upplösningen av äktenskapet. Konventionen ger även myndigheterna i den stat där barnet eller egendom som tillhör barnet finns behörighet att i brådskande fall vidta åtgärder för att skydda barnet eller egendomen (artikel 11). Myndigheterna får t.ex. i brådskande fall omhänderta barnet även om staten inte har behörighet enligt artiklarna 5–9. Myndigheterna är behöriga att vidta tillfälliga åtgärder för att skydda ett barn eller egendom som tillhör barnet även i fall som inte är brådskande (artikel 12.1). Bestämmelsen skiljer sig från artikel 11 bl.a. på så sätt att ett beslut som fattas med stöd av artikeln endast får verkan i den egna staten.

Litispendens och vidtagna åtgärders kontinuitet

Konventionens bestämmelser om internationell behörighet kan i vissa fall leda till situationer där flera stater får utöva behörighet. Så kan bli fallet eftersom den behörighet som ges i artikel 10 inte begränsas av den behörighet som följer av artiklarna 5–9. Det finns därför bestämmelser om s.k. litispendens (artikel 13.1). Myndigheterna i en stat ska avstå från att utöva behörighet om det vid tidpunkten då förfarandet inleds pågår ett

ärende angående motsvarande åtgärd vid en behörig myndighet i en annan stat. De åtgärder som har vidtagits med stöd av artiklarna 5–10 ska gälla enligt de villkor som har ställts upp, även om grunden för behörigheten har upphört genom ändrade förhållanden (artikel 14). Exempelvis har en förmyndare som förordnats för ett barn kvar sin ställning även om barnet senare skulle flytta och få hemvist i en annan stat. Ändringen av barnets hemvist kan dock påverka det sätt på vilket förmyndaren ska sköta sitt uppdrag. Från och med tidpunkten för byte av hemvist är det nämligen den nya statens lagstiftning som bestämmer villkoren för tillämpningen av de åtgärder som har vidtagits i barnets tidigare hemviststat (artikel 15.3). Att en åtgärd gäller hindrar inte att den ändras. Den stat som enligt konventionen har behörighet får självfallet ändra en åtgärd, ersätta den med en annan åtgärd eller besluta att den ska upphöra. Artikel 14 gäller inte tillfälliga åtgärder som har vidtagits med stöd av artikel 11 eller 12. Bestämmelser om hur sådana åtgärder upphör att gälla finns i punkterna 2 och 3 i respektive artikel.

Tillämplig lag

När myndigheterna i de fördragsslutande staterna utövar sin behörighet, ska de tillämpa sitt eget lands lag (artikel 15.1). En myndighet får dock, i den mån skyddet för barnets person eller egendom kräver det, undantagsvis tillämpa eller beakta lagen i en annan stat till vilken situationen har en väsentlig anknytning (artikel 15.2). Bestämmelsen syftar till att ge flexibilitet i lagvalsreglerna. Om barnet får ett nytt hemvist i en annan fördragsslutande stat, ska den nya statens lag bestämma villkoren för tillämpningen av de åtgärder som har vidtagits där barnet tidigare hade hemvist (artikel 15.3). Tillämpningen av skyddsåtgärderna anpassas alltså till förhållandena i den nya hemviststaten. Konventionen anger vilken stats lag som ska tillämpas på tillerkännande eller upphörande av föräldraansvar direkt på grund av lag, dvs. utan att en myndighet beslutar om saken. Enligt artikel 16.1 ska frågan, t.ex. vem som är barnets vårdnadshavare, bestämmas av lagen i den stat där barnet har hemvist. Frågan om vem som är barnets vårdnadshavare kan påverkas direkt på grund av lag om äktenskap ingås, ett faderskap erkänns eller föräldrarna skiljer sig. I konventionen finns det även en bestämmelse om tillämplig lag i fråga om tillerkännande eller upphörande av föräldraansvar genom en överenskommelse eller en ensidig rättshandling (artikel 16.2). Denna bestämmelse blir tillämplig endast när en överenskommelse eller en ensidig rättshandling har tillkommit utan ingripande av en myndighet. Exempel på detta är en överenskommelse mellan barnets föräldrar om vårdnaden eller ett testamente där barnets vårdnadshavare bestämmer hur vårdnaden ska skötas vid händelse av dödsfall. Det är tidpunkten då överenskommelsen eller den ensidiga rättshandlingen får verkan som är avgörande. Om t.ex. barnets vårdnadshavare har upprättat ett testamente där det framgår vad som ska gälla i fråga om vårdnaden om barnet i händelse av föräldrarnas död, ska detta följas om barnet vid föräldrarnas död har

hemvist i en stat som tillåter sådana testamentsförordnanden. Detta gäller även om testamentsförordnandet har tillkommit när barnet hade hemvist i en stat vars lag inte tillmäter sådana förordnanden någon betydelse. Föräldraansvar som gäller enligt lagen i barnets hemviststat består efter en ändring av barnets hemvist till en annan stat (artikel 16.3). Om bestämmelsen i artikel 16.1 tillämpades utan undantag, skulle det kunna leda till att barnet skulle förlora sin vårdnadshavare vid byte av hemvist. Detta skulle kunna inträffa t.ex. som en följd av att lagen i barnets nya hemviststat inte känner den möjligheten att föräldrarnas gemensamma vårdnad fortsätter direkt på grund av lag efter en skilsmässa. Även artikel 16.4 gäller situationer där barnets hemvist ändras. När barnet byter hemvist, kan det uppkomma en situation där föräldraansvaret enligt lagen i barnets nya hemviststat tillkommer en person som inte har haft föräldraansvar enligt lagen i barnets gamla hemviststat. Enligt artikel 16.4 gäller att frågan om föräldraansvar direkt på grund av lag för en person som tidigare inte har haft föräldraansvar för barnet ska bestämmas av den nya hemviststatens lag. Om t.ex. endast barnets mor var vårdnadshavare enligt lagen i den gamla hemviststaten, men regleringen i den nya hemviststaten ger barnets far gemensam vårdnad direkt på grund av lag, bestäms vårdnaden i barnets nya hemviststat så att barnets mor kvarstår som vårdnadshavare med stöd av artikel 16.3 och fadern blir vårdnadshavare med stöd av artikel 16.4. I konventionen görs det en skillnad mellan den lag som ska tillämpas på anförtroende eller upphörande av föräldraansvar och den lag som ska tillämpas på utövande av föräldraansvaret. Utövandet av föräldraansvar bestäms av lagen i barnets hemviststat (artikel 17). Regleringen av frågan om tillämplig lag för utövandet bygger på tanken att den tillämpliga lagen bör ändras när barnets hemvist ändras. Med andra ord är det alltid lagen i barnets hemviststat som bestämmer hur föräldraansvaret ska utövas. Hit hör bl.a. hur föräldrarna ska sköta sina uppgifter, hur de ska besluta i frågor som rör vårdnaden i sådana fall där de har gemensam vårdnad och om myndigheternas tillstånd behövs för en viss rättshandling. I artikel 18 förtydligas det att det föräldraansvar som avses i artikel 16 får upphävas genom åtgärder som vidtas enligt konventionen. Även villkoren för utövandet av föräldraansvaret får ändras genom sådana åtgärder. Artikel 19 gäller skyddet för tredje man när en rättshandling företagits mellan denne och en person som uppträtt som barnets företrädare och varit behörig att handla som barnets företrädare enligt lagen i den stat där rättshandlingen företogs. Om tredje man inte visste eller borde ha vetat att föräldraansvaret reglerades enligt en annan stats lag, får rättshandlingens giltighet inte angripas och tredje man kan inte hållas ansvarig. Detta gäller endast i de fall rättshandlingen företas mellan personer som befinner sig på samma stats territorium. Konventionens bestämmelser om tillämplig lag gäller även om den lag som anvisas är en icke-fördragsslutande stats lag (artikel 20). Det krävs alltså inte att den sak som ska avgöras har en anknytning till en stat som är part i konventionen. Med lag avses som huvudregel den gällande lagen i en stat, med undantag för dess lagvalsregler (artikel 21). 25

Konventionen gör det möjligt att åsidosätta tillämpningen av lagen i en annan stat om tillämpningen är uppenbart oförenlig med grunderna för rättsordningen, s.k. ordre public (artikel 22). Artikeln avviker från det vanliga ordre public-förbehållet på så sätt att hänsyn i dessa fall ska tas till barnets bästa.

Erkännande, verkställbarhet och verkställighet

De åtgärder som vidtas av en fördragsslutande stats myndigheter ska i princip erkännas direkt på grund av lag i övriga stater (artikel 23.1). Ett erkännande får vägras endast på någon av de grunder som anges i artikel 23.2. Ett erkännande får vägras om den myndighet som fattat beslutet saknade internationell behörighet. Ett erkännande får även vägras om det finns vissa allvarliga brister i beslutsförfarandet. Därutöver får ett erkännande vägras om åtgärden uppenbart strider mot grunderna för rättsordningen med hänsyn tagen till barnets bästa. Ett erkännande får också vägras om beslutet är oförenligt med ett senare beslut som har fattats i en icke-fördragsslutande stat där barnet har hemvist. Ett villkor i detta fall är att beslutet i den icke-fördragsslutande staten uppfyller kraven för erkännande i den anmodade staten. Den sista vägransgrunden gäller situationer där det är fråga om att placera ett barn för vård i en annan stat. Om samråd enligt artikel 33 inte har skett, får ett erkännande vägras. En berörd part kan begära att de behöriga myndigheterna beslutar om erkännande eller icke-erkännande av en åtgärd som har vidtagits i en annan fördragsslutande stat (artikel 24). Förfarandet ska regleras i den anmodade statens lagstiftning. Samtliga medlemsstater i EU, förutom Danmark, har lämnat en förklaring som innebär att en dom meddelad av en domstol i någon av medlemsstaterna, i ett ärende som rör konventionen, ska erkännas och verkställas i medlemsstaterna i enlighet med Bryssel II-förordningen. Myndigheten som ska besluta om erkännande eller icke-erkännande är bunden av den bedömning av de faktiska omständigheterna som myndigheten i den stat där åtgärden vidtogs grundade sin behörighet på (artikel 25). Om en domstol har utövat sin behörighet t.ex. på grund av att barnet har hemvist i domstolsstaten, får myndigheten i den anmodade staten inte pröva riktigheten av de faktiska omständigheterna som låg till grund för domstolens beslut om barnets hemvist. Konventionen reglerar även verkställbarhet av åtgärder som har vidtagits i en fördragsslutande stat (artikel 26). Om en åtgärd kräver verkställighet i en annan fördragsslutande stat, ska åtgärden förklaras verkställbar eller registreras för verkställighet där. Ett enkelt och snabbt förfarande för detta ska tillämpas. En verkställbarhetsförklaring eller registrering får vägras endast på någon av de grunder som anges i artikel 23.2. Ingen omprövning i sak får äga rum i samband med att beslut ska fattas om erkännande eller verkställbarhet (artikel 27). En åtgärd som har förklarats verkställbar eller registrerats för verkställighet ska verkställas som om den hade vidtagits av en myndighet i den verkställande staten (artikel 28). Det är alltså inte tillåtet att ge avgörandet en annan ställning än motsvarande inhemska avgöranden. Verkstäl-

ligheten ska äga rum enligt den anmodade statens lag med de begränsningar som föreskrivs där, och med hänsyn tagen till barnets bästa. Om det på särskilda grunder är möjligt att låta bli att verkställa ett avgörande, gäller dessa grunder också för verkställigheten av det utländska avgörandet.

Konventionens bestämmelser om samarbete

De fördragsslutande staterna ska utse en centralmyndighet (artikel 29). Centralmyndigheterna har en allmän samarbets- och informationsskyldighet (artikel 30). Skyldigheten gäller samarbetet mellan centralmyndigheterna, men det finns också en skyldighet att främja samarbetet mellan de behöriga myndigheterna i respektive stat. I konventionen anges de åtgärder som centralmyndigheten ska vidta, direkt eller genom andra myndigheter (artikel 31). Det är fråga om att lämna stöd för informationsutbyte, att underlätta samförståndslösningar och att ta reda på var ett barn befinner sig. Under vissa förutsättningar får en myndighet i en fördragsslutande stat som barnet har väsentlig anknytning till göra en motiverad framställning hos centralmyndigheten i barnets hemviststat eller den stat där barnet befinner sig (artikel 32). Centralmyndigheten får då rapportera om barnets situation eller begära att den behöriga myndigheten överväger om åtgärder måste vidtas till skydd för barnets person eller egendom. Bestämmelsen har ansetts kunna bli tillämplig när en förälder, som bor i en annan stat än barnet gör, befarar att barnet far illa och vill undersöka barnets situation. Konventionen innehåller också bestämmelser som behandlar situationen att en myndighet överväger att placera ett barn för vård i en annan fördragsslutande stat (artikel 33). Detta kan t.ex. bli aktuellt när ett litet barn har förlorat sina föräldrar och bedömningen görs att det är till barnets bästa att placera barnet för vård i medborgarstaten där barnet har sina anhöriga. Myndigheten ska först samråda med centralmyndigheten eller en annan behörig myndighet i den tilltänkta staten. Myndigheten ska i detta syfte överlämna en utredning om barnet tillsammans med motiveringen för den föreslagna placeringen eller vården. Beslut om placering eller vård kan fattas först sedan myndigheten i den anmodade staten har samtyckt till det. Om samrådsförfarandet inte har iakttagits, får den anmodade staten vägra att erkänna beslutet. Av artikel 34 framgår att en myndighet som överväger att vidta en skyddsåtgärd kan begära att relevanta upplysningar hos myndigheter i andra stater överlämnas. En stat får bestämma att sådana framställningar endast får lämnas via centralmyndigheten. Myndigheterna i en fördragsslutande stat kan begära hjälp med genomförandet av en skyddsåtgärd som vidtas med stöd av konventionen (artikel 35.1). En sådan begäran kan gälla t.ex. övervakning av umgänge eller omhändertagande av pass, om en sådan åtgärd har ställts som villkor för umgänget. Artikel 35.2 och 35.3 gäller samarbetet mellan myndigheter i ärenden som gäller fastställande av umgänge. För att kunna fatta ett beslut som är till barnets bästa kan myndigheterna i barnets hemviststat behöva information om en umgängesförälder som är bosatt i en

annan stat. Enligt artikel 35.2 får den stat som umgängesföräldern bor i på begäran av föräldern samla in upplysningar och underlag och uttala sig i frågan om det är lämpligt att den föräldern utövar umgänge och på vilka villkor detta ska ske. Någon skyldighet att utföra den aktuella utredningen på varje initiativ av en förälder finns inte. En myndighet som utövar behörighet ska beakta sådana upplysningar och underlag när den fattar sitt beslut. Myndigheten får låta saken vila i avvaktan på upplysningarna eller underlagen. Enligt artikel 35.3 kan detta vara lämpligt särskilt om myndigheten prövar en ansökan om begränsning eller upphävande av umgänge som beviljats i den stat där barnet tidigare hade hemvist. Enligt artikel 35.4 hindrar bestämmelserna inte att en myndighet vidtar interimistiska åtgärder i avvaktan på information eller underlag. Konventionen innehåller också en underrättelseskyldighet som träffar varje myndighet som har vidtagit eller överväger att vidta skyddsåtgärder och som får kännedom om att barnet har bytt hemvist eller annars vistas utomlands (artikel 36). Myndigheterna i den tidigare staten ska, om de anser att barnet utsätts för allvarlig fara, underrätta myndigheterna i den nya staten om faran och de åtgärder som har vidtagits eller som övervägs. Om en myndighet anser att ett överlämnande av upplysningar skulle medföra fara för barnets person eller egendom eller innebära att friheten eller livet för en medlem av barnets familj allvarligt hotas, får myndigheten inte begära eller överlämna upplysningar (artikel 37). Artikel 38 gäller ansvaret för kostnader som kan uppkomma hos centralmyndigheterna eller andra myndigheter vid samarbetet. I artikel 39 ges möjlighet att träffa överenskommelser med andra fördragsslutande stater för att förbättra samarbetet. Detta möjliggör ett närmare samarbete mellan vissa stater än vad som har överenskommits i konventionen.

Konventionens allmänna bestämmelser

Konventionen innehåller bestämmelser om ett intyg som kan ges till den som har föräldraansvar för ett barn eller den som ska skydda barnets person eller egendom. Av intyget ska framgå i vilken egenskap personen handlar och vilka befogenheter han eller hon har (artikel 40). Ett sådant intyg får utfärdas av myndigheterna i den stat där barnet har hemvist eller där en skyddsåtgärd har vidtagits. Syftet med intyget är att det ska vara lättare att utöva de rättigheter som hör samman med föräldraansvar i en annan stat, där man kanske inte har kännedom om lagstiftningen i barnets hemviststat eller inte kan tolka ett beslut om skyddsåtgärder rätt. En person anses handla i den egenskap som anges i intyget om inte annat kan visas. I artikel 41 anges att personuppgifter som samlats in eller överlämnats enligt konventionen endast får användas i de syften för vilka de samlats in eller överlämnats. Upplysningar som har tagits emot med stöd av konventionen omfattas av sekretess i enlighet med lagstiftningen i den mottagande staten (artikel 42). Sekretess för upplysningar som överlämnas till svenska myndigheter med stöd av konventionen regleras i offentlighets- och sekretesslagen

(2009:400). Ingen legalisering eller annat liknande förfarande får krävas (artikel 43). Staterna har möjlighet att utse myndigheter till vilka framställningar ska göras om överflyttning av behörighet enligt artiklarna 8 och 9 och om samråd enligt artikel 33 (artikel 44). 1996 års Haagkonvention påverkar inte tillämpningen av 1980 års Haagkonvention i förbindelser mellan parter i båda konventionerna (artikel 50). Det finns dock inget hinder mot att 1996 års Haagkonvention åberopas vid olovligt bortförande av barn. Så kan vara lämpligt t.ex. för att anordna umgänge i ett fall där man beslutat att ett barn inte ska återföras eftersom en vägransgrund i 1980 års Haagkonvention är tillämplig. Artikel 51 reglerar förhållandet mellan 1996 års Haagkonvention och 1961 års Haagkonvention om myndigheters behörighet och tillämplig lag i frågor om skydd för underåriga och 1902 års Haagkonvention rörande förmynderskap för minderåriga. Sverige är inte part i konventionerna från 1961 och 1902 och berörs således inte direkt av artikeln. I artikel 52.1 regleras förhållandet mellan 1996 års Haagkonvention och internationella instrument som de fördragsslutande staterna är parter i och som innehåller bestämmelser om frågor som regleras i konventionen. Enligt artikeln inverkar konventionen inte på dessa instrument. Ett svenskt tillträde till konventionen inverkar således inte på den konvention från år 1931 som de nordiska länderna träffat om internationellt privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap. 1931 års konvention är införlivad genom förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap. Inte heller inverkar ett svenskt tillträde till 1996 års Haagkonvention på den konvention som Sverige ingick med Schweiz år 1936. Konventionen är införlivad genom lagen (1936:79) om erkännande och verkställighet av dom som meddelats i Schweiz. Konventionen ger fördragsslutande stater möjlighet att ingå nya överenskommelser inom konventionens tillämpningsområde. Enligt artikel 52.2 inverkar konventionen inte på sådana överenskommelser, om bestämmelserna avser barn som har hemvist i någon av de stater som är parter i respektive överenskommelse. Artikel 52.3 gäller inverkan av en senare överenskommelse som ingås av en fördragsslutande stat inom tillämpningsområdet för 1996 års Haagkonvention på förbindelserna mellan den staten och andra stater som är parter i konventionen. Enligt artikel 52.3 inverkar en senare överenskommelse inte på tillämpningen av konventionen i förhållandet mellan den stat som ingått den senare överenskommelsen och andra fördragsslutande stater till konventionen. Enligt artikel 52.4 ska de föregående bestämmelserna i artikeln även vara tillämpliga på enhetliga lagar som är grundade på särskilda förbindelser av regional eller annan karaktär mellan berörda stater. Exempel på sådana författningar är lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område (som är äldre än 1996 års Haagkonvention) och Bryssel II-förordningen (som har antagits efter tillkomsten av konventionen). Konventionen inverkar inte på tillämpningen av den nämnda lagen. När det gäller förhållandet mellan konventionen och Bryssel II-förordningen ska konventionen gälla i den 29

mån den har ett vidare tillämpningsområde än förordningen. Så är fallet i fråga om lagvalsregler, som saknas i Bryssel II-förordningen. Bryssel IIförordningen gäller framför konventionen när barnet har hemvist inom en medlemsstats territorium, utom Danmark. Detsamma gäller när det är fråga om att en dom från en medlemsstat ska erkännas eller verkställas i en annan medlemsstat, även om barnet har hemvist i en icke-medlemsstat som är part i 1996 års Haagkonvention. Konventionen är tillämplig på åtgärder endast om de vidtas i en stat efter det att konventionen har trätt i kraft för den staten (artikel 53.1). Konventionen är tillämplig på erkännande och verkställighet av åtgärder som vidtas efter det att den har trätt i kraft mellan den stat där åtgärderna har vidtagits och den anmodade staten. I artikel 54 finns det bestämmelser om det språk som ska användas i meddelanden till en centralmyndighet eller annan myndighet. Meddelandet ska vara avfattat på originalspråket och åtföljas av en översättning till det officiella språket eller ett av de officiella språken i den andra staten. Om det är svårt att få till stånd en sådan översättning, får översättningen göras till engelska eller franska. Staterna får reservera sig mot användandet av antingen franska eller engelska. Enligt artikel 55 får staterna förbehålla sig rätten att vidta åtgärder som gäller ett barns egendom som finns på statens territorium trots att staten inte har behörighet enligt konventionen. Enligt artikel 56 ska en specialkommission sammankallas för att granska den praktiska tillämpningen av konventionen. I artiklarna 57–63 finns det slutbestämmelser om bl.a. ratificering, ikraftträdande och uppsägning av konventionen.

5 Sveriges tillträde till 1996 års Haagkonvention

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner 1996 års Haagkonvention. Artiklarna 1–53 i konventionen ska gälla som svensk lag. Riksdagen godkänner att Sverige vid anslutning till konventionen reserverar sig mot användandet av franska i meddelanden till myndigheter i Sverige. Regeringens bedömning: Sverige bör inte förbehålla sig rätten att alltid ha behörighet i frågor om barns egendom här i landet.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår att även artiklarna 54–56 i 1996 års Haagkonvention ska gälla som svensk lag (se SOU 2005:111). Remissinstanserna tillstyrker förslaget att Sverige ska tillträda konventionen eller har inget att invända mot det. Ingen remissinstans uttalar sig i frågan om Sverige ska utnyttja möjligheten att reservera sig mot användandet av franska. När det gäller möjligheten att reservera sig så att svenska myndigheter alltid ska vara behöriga i fråga om egendom här i landet lämnar samtliga remissinstanser utredningens bedömning utan någon invändning.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Sverige ska tillträda 1996 års Haagkonvention

1996 års Haagkonvention syftar till att stärka skyddet för barn i internationella situationer. Genom en tillämpning av konventionen ska man kunna undvika konflikter mellan olika rättssystem som gäller behörighet, tillämplig lag eller erkännande och verkställighet av domar och andra avgöranden. Dessutom utvecklas det internationella samarbetet när det gäller skydd av barn. Sverige deltog aktivt i utarbetandet av konventionen och undertecknade den år 2003. Som framgår av avsnitt 3 är behörigheten att tillträda konventionen delad mellan Europeiska unionen och de enskilda medlemsstaterna. Rådet för rättsliga och inrikes frågor har bemyndigat de medlemsstater som inte redan har tillträtt konventionen, bl.a. Sverige, att i gemenskapens intresse ratificera konventionen eller ansluta sig till den. Grundprincipen i konventionen är att det är den stat där barnet har sitt hemvist som har de bästa förutsättningarna att fatta beslut som gäller barnet. Som huvudregel gäller därför att det är myndigheterna där som är behöriga att vidta åtgärder som syftar till att skydda barnet eller barnets egendom. Hemvistprincipen utgår från att det finns en närhet mellan barnet och den beslutande myndigheten. Därmed ges goda förutsättningar för att nödvändiga och ändamålsenliga beslut kan fattas. Hemvistprincipen har fördelar jämfört med nationalitetsprincipen, som utgår från medborgarskap. Nationalitetsprincipen har blivit alltmer svårtillämpad. Det beror bl.a. på att rörligheten över gränserna ökar och på att alltfler har dubbelt medborgarskap. Hemvistprincipen tillämpas även som huvudregel i t.ex. Bryssel II-förordningen. Enligt konventionen ska den behöriga myndigheten normalt tillämpa sitt eget lands lag, alltså den lag som är mest lättillgänglig där. Eftersom konventionen innehåller detaljerade regler för såväl behörighet som lagval, kan det inte förväntas uppstå någon osäkerhet i fråga om vilken myndighet som är behörig eller vilken lag som är tillämplig. Konventionen bygger på att staterna har förtroende för att de beslut som myndigheterna i en annan fördragsslutande stat fattar är till barnets bästa. Enligt konventionen ska därför staterna erkänna varandras avgöranden. Regeringen anser att de grunder som finns att ändå vägra ett erkännande är väl avgränsade och definierade och tar hand om de situationer där det kan finnas skäl att inte erkänna ett utländskt avgörande. Erkännande kan t.ex. vägras om avgörandet uppenbart skulle strida mot grunderna för den svenska rättsordningen med hänsyn tagen till barnets bästa. I fall då ett utländskt avgörande behöver verkställas ska det finnas ett snabbt och enkelt förfarande för verkställbarhetsförklaring. Ett verkställbart avgörande ska verkställas på samma villkor som om det hade fattats av statens egna myndigheter. Regleringen i konventionen leder till att dubbla processer om samma fråga kan undvikas och att beslut till skydd för ett barn kan fattas och verkställas på ett snabbt och smidigt sätt. Enligt regeringens mening ger konventionens bestämmelser om erkännande och verkställighet möjlighet att på ett bra sätt tillvarata ett barns intressen.

Konventionen ger även förutsättningar för ett omfattande samarbete mellan de fördragsslutande staterna i frågor som rör barn. Sammantaget innehåller konventionen ett väl utarbetat regelsystem till skydd för barn. Det kan förutses att den kommer att få stor internationell betydelse. Genom ett svenskt tillträde till konventionen skapas en ändamålsenlig reglering i förhållande till övriga fördragsslutande stater. Regeringen delar utredningens bedömning att ett tillträde till konventionen är positivt från ett svenskt perspektiv. Regeringen anser därför att det finns starka skäl för Sverige att tillträda konventionen. Regeringen får inte ingå en för riket bindande överenskommelse utan riksdagens godkännande, om överenskommelsen förutsätter att en lag ändras eller upphävs eller att en ny lag stiftas eller om den i övrigt gäller ett ämne i vilket riksdagen ska besluta (10 kap. 3 § regeringsformen). Av genomgången i avsnitt 6 framgår att ett tillträde till konventionen förutsätter lagstiftning. Regeringen föreslår därför att riksdagen ska godkänna 1996 års Haagkonvention.

Relevanta artiklar i konventionen ska gälla som svensk lag

Utredningen har övervägt om konventionen bör införlivas med nationell rätt genom transformering (som innebär att konventionen omarbetas till svensk författningstext i den utsträckning nya bestämmelser krävs) eller inkorporering (som innebär att det föreskrivs i lag att bestämmelserna i konventionen ska gälla som lag i Sverige). Utredningen föreslår att konventionen inkorporeras med svensk rätt. Ingen remissinstans motsätter sig utredningens förslag. Inkorporeringsmetoden har bl.a. använts när Sverige ratificerade 1993 års Haagkonvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner. Till skillnad från den konventionen innehåller 1996 års Haagkonvention bestämmelser som berör en rad olika områden i svensk rätt med familjerättslig anknytning. 1996 års Haagkonvention kommer att tillämpas av fler myndigheter än vad som är fallet när det gäller 1993 års Haagkonvention. Valet mellan transformering och inkorporering är därför inte lika självklart i fråga om 1996 års Haagkonvention. Det kan dock konstateras att 1996 års Haagkonvention är uppbyggd på ett sätt som gör att den är förhållandevis lätt att överblicka. Den innehåller bestämmelser som är både detaljerade och systematiskt väl utformade för att tillämpas direkt av domstolar och andra myndigheter. En av fördelarna med en inkorporering är att konventionens bestämmelser på detta sätt hålls samman och kan läsas i sitt naturliga sammanhang. Ett annat skäl som talar för en inkorporering är att konventionen har stora likheter med Bryssel II-förordningen, som är direkt tillämplig i Sverige. Enligt regeringens uppfattning talar övervägande skäl för att inkorporera konventionen med svensk rätt. Utredningen gör bedömningen att samtliga artiklar – förutom slutbestämmelserna – bör inkorporeras. Bestämmelserna om behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet bör göras till svensk lag. När det däremot gäller konventionens bestämmelser om samarbete är det inte lika naturligt att dessa görs till lag. En delvis inkorporering skulle dock innebära att konventionen inte blir lika överskådlig. Tillämpningen underlättas om samtliga artiklar av materiell natur görs till lag, låt vara

att en del av dem också kunde inkorporeras genom förordning. Även t.ex. bestämmelserna om samarbete bör därför göras till svensk lag. När det gäller artiklarna 54–56 och slutbestämmelserna är dessa sådana att de inte lämpar sig för lag. Regeringen föreslår därför att artiklarna 1–53 i konventionen ska gälla som svensk lag. De kompletterande bestämmelser som behövs till konventionen bör tas in i en särskild lag. I avsnitt 6 behandlas behovet av kompletterande bestämmelser till 1996 års Haagkonvention. I samma avsnitt berörs även behovet av vissa ytterligare kompletterande bestämmelser till Bryssel IIförordningen. Eftersom det är fråga om konventionsbaserad lagstiftning, måste den ges företräde bl.a. i förhållandet till andra fördragsslutande stater. Svenska allmänt tillämpliga bestämmelser bör därför göras subsidiära i förhållande till vad som följer av den inkorporerade konventionen. Som Domstolsverket är inne på bör detta anges på ett tydligt sätt. Det föreslås därför en uttrycklig bestämmelse om detta i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap (1904 års lag).

Centralmyndigheten

Regeringen kommer att utse en centralmyndighet med uppdrag att fullgöra de uppgifter som följer av konventionen. Samarbetssystem med centralmyndigheter finns i flera internationella instrument med regler till skydd för barn. Regeringskansliet, Utrikesdepartementet, är centralmyndighet enligt såväl Bryssel II-förordningen som 1980 års Haagkonvention och 1980 års Europarådskonvention. Centralmyndighetens uppgifter enligt 1996 års Haagkonvention liknar dem som följer av de andra internationella instrumenten. Det är lämpligt att även denna gång utse Regeringskansliet, Utrikesdepartementet, som centralmyndighet. Enligt konventionen får en stat föreskriva att en begäran om upplysningar från en annan stat måste lämnas via centralmyndigheten (artikel 34.2). Det finns också en möjlighet att utse myndigheter till vilka framställningar ska göras i fråga om överföring av behörighet enligt artikel 8 eller 9 och i fråga om godkännande av en placering av ett barn här i landet enligt artikel 33 (artikel 44). Regeringen anser dock att det i samtliga dessa fall bör vara möjligt för en utländsk myndighet att antingen vända sig direkt till den behöriga svenska myndigheten eller att göra en framställning till centralmyndigheten här för vidarebefordran till behörig myndighet.

Reservationer och förbehåll

Konventionen ger möjligheter för de fördragsslutande staterna att göra språkreservationer och att göra förbehåll när det gäller en stats egna myndigheters behörighet i vissa fall. Utgångspunkten bör vara att Sverige ska reservera sig eller göra förbehåll endast om det finns starka skäl för det. Huvudregeln enligt konventionen är att varje meddelande som skickas till en centralmyndighet eller en annan myndighet ska vara skrivet på

originalspråket och vara översatt till det officiella språket i den stat dit meddelandet skickas (artikel 54.1). Om det är svårt att få till stånd en sådan översättning, får översättning ske till franska eller engelska. Bestämmelserna återspeglar vad som redan är en självklar ordning i Sverige. Vid skriftliga kontakter med svenska myndigheter ska som regel svenska språket användas. I undantagsfall kan det dock accepteras att t.ex. engelska används. I konventionen finns det en möjlighet att reservera sig mot användandet av antingen franska eller engelska. Som utredningen föreslår bör Sverige reservera sig mot användandet av franska i meddelanden till myndigheter. Av det föregående framgår att artikel 54.1 inte lämpar sig för att göras till svensk lag. En anledning är att det i artikeln anges att franska i undantagsfall får tillämpas, trots att så inte kommer att vara fallet eftersom Sverige föreslås reservera sig mot det. En fördragsslutande stat får förbehålla sig rätten att alltid ha behörighet att vidta åtgärder som gäller ett barns egendom på statens territorium, dvs. trots att myndigheterna i den staten annars inte har behörighet enligt konventionen. Bestämmelsen togs in i konventionen främst med tanke på de stater som anser det vara av central vikt att de har behörighet att fatta beslut om skötseln av egendom som finns på deras territorier. Det praktiska behovet av ett sådant förbehåll kan dock ifrågasättas, eftersom barnets intresse kan tillgodoses genom att myndigheterna i barnets hemviststat kan utse någon som företräder barnet och som kan vidta åtgärder beträffande egendomen. I vissa brådskande fall kan behörighet dessutom finnas direkt på grund av konventionen. Enligt regeringens bedömning saknas det tillräckliga skäl att göra det aktuella förbehållet.

6 Kompletterande bestämmelser till 1996 års Haagkonvention och Bryssel II-förordningen

6.1 Behörighet

Regeringens förslag: Det ska införas ett par nya bestämmelser om behörighet för socialnämnden att handlägga en framställning med stöd av 1996 års Haagkonvention. Det ska dessutom införas en bestämmelse om reservforum för ärenden som ska handläggas av en socialnämnd. Det ska även införas en bestämmelse om hur en svensk myndighet ska gå till väga efter en framställning enligt artikel 9.1 i 1996 års Haagkonvention om att en utländsk myndighet ska få utöva behörighet.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår att det ska införas ett antal bestämmelser om det förfarande som ska tillämpas när det aktualiseras en fråga om att en myndighet i en fördragsslutande stat som inte är behörig enligt 1996 års Haagkonvention bör utöva behörighet (se SOU 2005:111). Remissinstanserna: I stort sett samtliga remissinstanser tillstyrker utredningens förslag om behörighet för socialnämnden och om reserv-

forum eller har inga invändningar mot förslagen. Sveriges advokatsamfund anser dock att det primära ansvaret för framställningar till en myndighet i Sverige bör ligga på länsstyrelserna. Remissinstanserna har inga invändningar mot utredningens förslag om hur en svensk myndighet ska gå till väga när det kan vara lämpligt att en myndighet i en fördragsslutande stat som inte är behörig enligt 1996 års Haagkonvention ändå utövar behörighet. Socialstyrelsen och Barnombudsmannen framhåller dock vikten av att beslutsfattaren, om det är lämpligt, även inhämtar barnets åsikt innan saken avgörs. Sveriges advokatsamfund anser att förslaget att ett beslut om att en utländsk myndighet ska utöva behörighet inte ska kunna överklagas är oacceptabelt ur ett rättssäkerhetsperspektiv.

Skälen för regeringens förslag

Placering av ett barn över nationsgränserna

En i 1996 års Haagkonvention särskilt reglerad situation är att en myndighet i en stat överväger en placering av ett barn på en institution eller i ett familjehem i en annan fördragsslutande stat. På samma sätt som enligt Bryssel II-förordningen bör samråd ske med socialnämnden, som därefter ska pröva om placeringen ska godkännas (artikel 33). För att undvika tvekan är det lämpligt att i en särskild bestämmelse klargöra att ansvaret för detta ligger på en nämnd i den kommun där barnet avses bli placerat. Det bör också av lagen framgå att samråd i fråga om en placering över nationsgränserna sker med samma nämnd. Ett klargörande i fråga om samråd bör också införas när det gäller Bryssel II-förordningen. Frågan om placering av barn över nationsgränserna behandlas i avsnitt 6.4.

Det tydliggörs att socialnämnden får handlägga vissa frågor

Vidare finns det behov av att tydliggöra vilken myndighet som ska ha möjlighet att handlägga vissa frågor enligt konventionen som i dag inte kan anses falla inom någon myndighets ansvarsområde. Det gäller vilken myndighet som på begäran av en utländsk myndighet ska rapportera om ett barns situation (artikel 32). En sådan begäran kan kräva att information om ett visst barn samlas in och sammanställs. Behovet av förtydligande gäller också vilken myndighet som på en förälders initiativ, när barnet har hemvist i en annan fördragsslutande stat och föräldern har hemvist i Sverige, ska ha möjlighet att samla in information och underlag om föräldern samt uttala sig i fråga om lämpligheten av att föräldern utövar umgänge med barnet (artikel 35.2). Enligt regeringens bedömning har socialnämnden bäst förutsättningar att utföra även dessa uppgifter, framför allt därför att det finns en nära koppling till övriga uppgifter som nämnden utför.

Reservforum för ärenden som ska handläggas av en socialnämnd

Utgångspunkten i konventionen är att myndigheterna i den stat där barnet har hemvist är behöriga att vidta åtgärder som syftar till att skydda barnets person eller egendom. Gällande svenska behörighetsregler är i de allra flesta fall tillräckliga för att avgöra vilken svensk myndighet som ska handlägga en fråga som aktualiseras av konventionen. Behörighetsreglerna i socialtjänstlagen (2001:453) är normalt tillräckliga för att avgöra vilken nämnd som ska handlägga en fråga som svenska myndigheter kan agera i och som faller inom socialtjänstens område. Om barnet vistas i Sverige, är det en nämnd i den kommun där barnet vistas som ytterst ansvarar för frågan (2 kap. 1 § och 2 a kap. 1 § socialtjänstlagen). I vissa andra fall kan det även utan uttryckliga regler vara klart i vilken kommun ärendet ska handläggas. Så är fallet när en socialnämnd ska uttala sig om en förälders lämplighet i fråga om umgänge när barnet inte har hemvist i Sverige (artikel 35.2). I en sådan situation är det socialnämnden i den kommun där föräldern bor som handlägger ärendet. Det kan emellertid förekomma mer allmänna framställningar som inte är knutna till en viss kommun. Som utredningen konstaterar finns det därför ett behov av en kompletterande bestämmelse om reservforum. Det är lämpligt att samma reservforum gäller för förfaranden enligt 1996 års Haagkonvention som för förfaranden enligt Bryssel II-förordningen. Regeringen föreslår därför att en nämnd i Stockholms kommun som fullgör uppgifter inom socialtjänsten ska vara reservforum. Som JO framhåller kan detta innebära att det kan finnas flera nämnder som formellt sett blir behöriga, eftersom vissa av socialtjänstens uppgifter i Stockholms kommun fullgörs av ett antal stadsdelsnämnder. Det ankommer i sådana fall på kommunen själv att bestämma vilken eller vilka av nämnderna som ska handlägga de aktuella frågorna.

Anmodan att utöva behörighet

Som huvudregel ligger behörigheten på myndigheterna i den stat där barnet har hemvist (artikel 5). I undantagsfall kan det dock vara lämpligare att en myndighet i en annan fördragsslutande stat utövar behörighet. Konventionen möjliggör därför för myndigheterna att i en sådan särskild situation komma överens om vilken myndighet som ska utöva behörighet (artiklarna 8 och 9). I konventionen finns det ett antal bestämmelser om det förfarande som ska tillämpas. Det finns dock ingen uttrycklig bestämmelse om hur en behörig svensk myndighet ska gå till väga när en utländsk myndighet – eller parterna i målet eller ärendet vid den utländska myndigheten – har gjort en framställning om att den myndigheten ska få utöva behörighet i stället för den svenska myndigheten (artikel 9.1). På motsvarande sätt som enligt Bryssel II-förordningen bör en svensk myndighet som får en sådan framställning anmoda den utländska myndigheten att utöva behörigheten. En förutsättning för en sådan anmodan bör vara att den svenska myndigheten anser att den utländska myndigheten är bättre lämpad att bedöma vad som är bäst för barnet. Regeringen föreslår att det tas in en kompletterande bestämmelse om detta.

Till skillnad från utredningen gör regeringen bedömningen att det i övrigt inte är nödvändigt med några kompletterande bestämmelser. I de frågor om förfarandet som inte regleras i konventionen får, på samma sätt som vid tillämpningen av Bryssel II-förordningen, allmänna processuella regler tillämpas. T.ex. får det med ledning av rättegångsbalkens regler avgöras vad som gäller om överklagande av ett beslut av en svensk domstol att inte skilja sig från ett mål efter en framställning om att en domstol i en annan fördragsslutande stat önskar utöva behörighet. Frågor om rättens sammansättning eller behörigheten inom socialtjänsten bestäms av rättegångsbalken respektive socialtjänstlagen. När det gäller en domstols beslut om att anmoda en utländsk domstol att utöva behörigheten följer det av rättegångsbalken att ett sådant beslut under rättegången kan överklagas i samband med att dom eller slutligt beslut överklagas.

6.2 Erkännande, verkställbarhet och verkställighet

Regeringens förslag: Svea hovrätt ska vara behörig domstol när det gäller ansökningar om att ett utländskt avgörande ska erkännas eller förklaras verkställbart i Sverige. Kompletterande bestämmelser om förfarandet i Svea hovrätt ska införas. Ett utländskt avgörande som har förklarats verkställbart ska verkställas enligt 21 kap. föräldrabalken om det avser barnets person. Ett avgörande som avser barnets egendom ska verkställas enligt utsökningsbalken. För verkställigheten ska gälla vad som är föreskrivet om verkställighet av svensk domstols avgörande i motsvarande fall.

Utredningens förslag överensstämmer till stora delar med regeringens. Utredningen bedömer att det inte finns anledning att i lag ange enligt vilka lagar verkställighet ska ske (se SOU 2005:111). Remissinstanserna: I princip samtliga remissinstanser tillstyrker utredningens förslag eller har inga invändningar mot dem. Svea hovrätt har vissa synpunkter på det föreslagna förfarandet där.

Skälen för regeringens förslag

Erkännande och verkställbarhet

De åtgärder som vidtas av en fördragsslutande stats myndigheter ska enligt 1996 års Haagkonvention erkännas direkt på grund av lag i samtliga övriga fördragsslutande stater (artikel 23.1). Avsikten är att en åtgärd till skydd för ett barn, t.ex. att en person anförtros vårdnaden om barnet, ska gälla direkt i de stater som barnet har anknytning till. Det ska alltså inte vara nödvändigt att genomgå någon procedur för att åtgärden ska erkännas. Principen att en åtgärd ska erkännas är dock inte utan undantag; konventionen innehåller ett antal vägransgrunder. Det är också möjligt för en part att begära att myndigheterna beslutar om erkännande eller icke-erkännande av en viss åtgärd. Vidare ska en åtgärd som beslutas i en stat och som är verkställbar där också kunna verkställas i en annan fördragsslutande stat (artikel 26.1). För att verkställighet ska kunna ske i 37

en annan stat krävs dock att åtgärden först har förklarats vara verkställbar. Förfarandet i fråga om erkännande och verkställbarhetsförklaring ska regleras i den anmodade statens lagstiftning. Erkännande eller verkställbarhetsförklaring får endast vägras på de grunder som framgår av konventionen (artikel 23.2 ). Enligt konventionen ska förfarandet vara enkelt och snabbt. Konventionens likheter med Bryssel II-förordningen talar i och för sig för att införa bestämmelser som motsvarar exekvaturförfarandet enligt det instrumentet. Regeringen gör dock – liksom utredningen – bedömningen att det inte finns anledning att föreskriva tre stadier för förfarandet när det inte krävs enligt konventionen. Det förfarande som väljs bör vara enklare och ha sin förebild i andra lagar med exekvaturbestämmelser. Regeringen föreslår därför en ordning som innebär att motparten redan under det första stadiet ges tillfälle att yttra sig innan domstolen fattar beslut i frågan. Enligt Bryssel II-förordningen får motparten möjlighet att yttra sig först efter det att parten ansökt om ändring av avgörandet. Exekvaturprövningen bör alltså ske i två led. Det andra ledet består av en möjlighet att överklaga domstolens beslut. Svea hovrätt är behörig domstol enligt såväl Bryssel II-förordningen som andra lagar med exekvaturbestämmelser på familjerättens område. Ett eventuellt överflyttande av exekvaturförfarandet till tingsrätt tas upp i regeringens proposition Kompletterande bestämmelser till EU:s underhållsförordning (prop. 2010/11:120). Där görs bedömningen att en sådan reform bör avvakta den pågående översynen av rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel I-förordningen). Det saknas anledning att nu göra en annan bedömning. Det föreslås alltså att Svea hovrätt ska handlägga förklaringar om erkännande och verkställbarhet enligt konventionen. En part som ansöker om erkännande eller verkställbarhetsförklaring bör ge in avgörandet i original eller en kopia av detta som har bestyrkts av en behörig myndighet. Vidare bör det krävas att sökanden bifogar bevis om att åtgärden är verkställbar i ursprungsstaten – något som av naturliga skäl inte kan krävas om ansökan bara avser beslut om erkännande. Utredningen är av uppfattningen att det saknas skäl att tynga förfarandets inledningsskede med ytterligare föreskrifter. När ansökan avser en dom eller ett slutligt beslut som har meddelats i en parts utevaro bör dock, som Svea hovrätt föreslår, sökanden redan i samband med ansökan om erkännande eller verkställbarhetsförklaring ge in bevis om att parten blivit delgiven stämning. Om komplettering krävs först i ett senare skede, kan förfarandet försenas och många gånger föranleda onödig skriftväxling. Liksom utredningen anser regeringen att hovrätten bör kunna förelägga sökanden att inkomma med ytterligare handlingar om det behövs för prövningen av ansökningen. Det bör krävas att de handlingar som ges in till hovrätten är översatta till svenska, om inte hovrätten finner att det är obehövligt. Svea hovrätt framhåller att möjlighet bör ges att frångå kravet på översättning även när det inte skäligen kan krävas av sökanden att handlingen översätts. Så kan vara fallet t.ex. om sökanden har haft rättshjälp i den ursprungliga processen. Regeringen föreslår att det införs en sådan möjlighet. Särskilt 38

när det handlar om åtgärder till skydd för ett barn finns det skäl att inte upprätthålla ett absolut krav på att sökanden alltid ska översätta samtliga handlingar i ärendet.

Verkställighet

Enligt konventionen ska en åtgärd, som har vidtagits av en fördragsslutande stats myndighet och som har förklarats verkställbar i Sverige, verkställas här som om den hade vidtagits av en svensk myndighet. Verkställigheten ska ske enligt svensk lag med de begränsningar som denna kan innehålla och med hänsyn tagen till barnets bästa (artikel 28). Konventionens bestämmelser är ett sätt att anpassa åtgärderna till inhemska förhållanden i den stat där de ska genomföras. Åtgärderna kan alltså passa in i de möjligheter till verkställighet som finns tillgängliga i den aktuella staten. Konventionen innebär att svenska bestämmelser för motsvarande situation ska användas vid verkställighet av en sådan utländsk åtgärd. En dom eller ett beslut av svensk domstol om vårdnad, boende eller umgänge verkställs enligt 21 kap. föräldrabalken. Detsamma gäller avtal mellan föräldrar i sådana frågor när avtalet har godkänts av socialnämnden enligt 6 kap. föräldrabalken. Verkställighet söks hos tingsrätten. Beslutar domstolen om verkställighet får den även besluta om vissa tvångsåtgärder, t.ex. föreläggande av vite eller beslut om hämtning av barnet genom polismyndighetens försorg. I första hand ska domstolen dock verka för att avgörandet följs frivilligt. Domstolen kan t.ex. uppdra åt en ledamot eller suppleant i socialnämnden eller tjänsteman inom socialtjänsten att verka för att den som har hand om barnet frivilligt fullgör vad som åligger honom eller henne. Domstolen bör hålla sammanträde när detta kan antas vara till fördel för utredningen eller främjar ett snabbt avgörande av ärendet. Domstolen kan vägra verkställighet bl.a. om barnet motsätter sig det. Det är barnets ålder och mognad som avgör vilken tyngd barnets synpunkter har. Verkställighet kan också vägras om det är uppenbart att verkställigheten är oförenlig med barnets bästa. Bestämmelserna i 21 kap. föräldrabalken är utformade främst med tanke på sådana frågor som regleras i 6 kap. föräldrabalken, dvs. vårdnad, boende och umgänge, och på verkställighetsåtgärder som går ut på överlämnande av eller sammanträffande med barn. Normalt kommer också de avgöranden om föräldraansvar som ska verkställas enligt 1996 års Haagkonvention att röra just sådana frågor. I vissa fall kan ett avgörande avse en fråga om föräldraansvar som inte har någon direkt motsvarighet i 6 kap. föräldrabalken och där verkställigheten inte går ut på överlämnande av eller sammanträffande med barn. Som exempel kan nämnas att det förekommer att en förälder kan föreläggas att lämna information om barnet till den andra föräldern. Uppenbarligen gör sig samma intressen gällande här som vid verkställighet av avgöranden om vårdnad, boende och umgänge. Barnets bästa bör även då komma i främsta rummet, och man bör verka för att föräldrarna frivilligt fullgör vad som åligger dem innan det blir aktuellt med tvångsåtgärder. Det ligger alltså nära till hands att låta avgöranden om föräldraansvar verkställas av domstolen enligt 21 kap. föräldrabalken.

Verkställighetsreglerna i 21 kap. föräldrabalken kan tillämpas även i de fall där det handlar om att vidta en åtgärd i anledning av ett beslut i en annan stat att ett barn ska vara placerat utanför det egna hemmet där. I de troligen fåtal praktiska fall där det över huvud taget blir aktuellt med en verkställighet med stöd av konventionen handlar det om att flytta barnet tillbaka till det land där beslutet om placering fattades. Utgångspunkten är att myndigheterna så långt det är möjligt ska eftersträva ett frivilligt fullgörande. Även om det skulle vara fråga om att vidta tvångsåtgärder, är bestämmelserna i 21 kap. föräldrabalken lämpliga. De tillämpas redan analogt i de undantagsfall där det med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) blir aktuellt att hämta ett barn med polismyndighetens hjälp. I samband med övervägandena till de kompletterande bestämmelserna till Bryssel II-förordningen gjordes bedömningen att förfarandet i 21 kap. föräldrabalken får anses väl ägnat för internationell verkställighet även av beslut att ett barn ska vara placerat utanför det egna hemmet (prop. 2007/08:98 s. 38). Det saknas anledning att göra någon annan bedömning i nu aktuellt lagstiftningsärende. Tillämpningsområdet för 1996 års Haagkonvention innebär att det också kan bli aktuellt med verkställighet av ett avgörande som avser en åtgärd till skydd för barnets egendom. För dessa fall går det inte att använda verkställighetsförfarandet enligt 21 kap. föräldrabalken, eftersom det tar sikte på åtgärder angående barnets person. Verkställigheten bör på vanligt sätt i stället ske enligt utsökningsbalkens regler. Liksom när det gäller Bryssel II-förordningen kan det naturligtvis vid verkställighet av utländska avgöranden förekomma förordnanden eller villkor som saknar direkt motsvarighet i svensk rätt. I samband med övervägandena till de kompletterande bestämmelserna till Bryssel II-förordningen gjordes bedömningen att reglerna i 21 kap. föräldrabalken och utsökningsbalken är tillräckligt flexibla och inte behöver kompletteras för att möjliggöra verkställighet i dessa fall (prop. 2007/08:98 s. 39). Det saknas anledning att nu göra en annan bedömning beträffande verkställighet av åtgärder enligt 1996 års Haagkonvention. Sammanfattningsvis föreslår regeringen att det klargörs att ett utländskt avgörande ska verkställas enligt 21 kap. föräldrabalken om det avser barnets person och enligt utsökningsbalken om det avser barnets egendom. Det bör också i den kompletterande lagen tydliggöras att de bestämmelser som är tillämpliga för verkställigheten av motsvarande frågor i svensk lag är tillämpliga även beträffande utländska, verkställbara åtgärder. Det är inte nödvändigt att – som utredningen föreslår – i den kompletterande lagen särskilt ange att ett beslut om tvångsmedel i det utländska avgörandet inte ska tillämpas vid verkställigheten. Det kommer ändå att framgå tydligt att verkställighet i Sverige ska ske enligt svensk lag, vilket innebär att svenska regler, däribland regler om tvångsmedel, ska tillämpas vid verkställigheten.

6.3 Beslut om en tillfällig åtgärd

Regeringens förslag: Det ska införas en möjlighet för svensk domstol att besluta om en tillfällig skyddsåtgärd även om den allmänna behörigheten enligt 1996 års Haagkonvention ligger hos en annan stats myndigheter. I brådskande fall ska svensk domstol kunna fatta beslut om en tillfällig åtgärd även när Bryssel II-förordningen är tillämplig. Vid domstolens handläggning ska lagen om domstolsärenden tillämpas. Det ska införas vissa kompletterande bestämmelser om handläggningen. I domstolens beslut ska det anges hur länge den tillfälliga åtgärden gäller.

Utredningens förslag överensstämmer till viss del med regeringens. Utredningen föreslår inte några bestämmelser om handläggningen i domstol (se SOU 2005:111). Remissinstanserna har i allt väsentligt inga synpunkter på förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Möjlighet för domstolen att besluta om en tillfällig åtgärd

Enligt 1996 års Haagkonvention har svenska myndigheter behörighet att i brådskande fall vidta åtgärder när ett barn eller barnets egendom finns här i landet (artikel 11). Om det krävs ett skyndsamt ingripande, får alltså en svensk myndighet besluta om en tillfällig skyddsåtgärd trots att den allmänna behörigheten enligt konventionen utövas av en myndighet i en annan stat, t.ex. därför att barnet har sitt hemvist där. Som exempel kan nämnas att en förälders umgänge måste begränsas eftersom det finns risk för att barnet utsätts för övergrepp och ärendet är så brådskande att det inte går att avvakta ett avgörande av umgängesfrågan i den stat som är behörig. En annan skyddsåtgärd som kan aktualiseras är ett omedelbart omhändertagande av ett barn som vistas här. Beslut om eventuella ytterligare insatser som ett barn kan vara i behov av fattas sedan av den stats myndigheter som har allmän behörighet enligt konventionen. I fråga om de allra flesta åtgärder som kan komma att aktualiseras görs bedömningen att nuvarande reglering möjliggör för svenska myndigheter att besluta om tillfälliga skyddsåtgärder. Svensk domstol saknar däremot i princip lagstöd för att enbart besluta om en tillfällig åtgärd när frågan slutligt ska avgöras av en myndighet i en annan stat. Regeringen föreslår därför att det i lagen om 1996 års Haagkonvention tas in en bestämmelse som ger domstolen möjlighet att besluta om tillfälliga åtgärder i fråga om vårdnad, boende, umgänge och förmynderskap. Bryssel II-förordningen skiljer sig från konventionen på så sätt att förordningens bestämmelser inte hindrar att en medlemsstats domstolar i brådskande fall tillämpar nationella behörighetsgrunder för att kunna vidta tillfälliga åtgärder beträffande ett barn som befinner sig i landet eller har egendom där (artikel 20). För svensk del kan en tillämpning av 3 kap. 12 § i 1904 års lag bli aktuell. Bestämmelsen gäller fall där ett äktenskapsmål pågår i en annan stat och ger en svensk domstol behörighet att meddela tillfälliga beslut om t.ex. vårdnad och umgänge. Det kan 41

dock uppkomma behov av att besluta om en tillfällig åtgärd även annars än när ett äktenskapsmål pågår i en annan stat. Regeringen föreslår att det också i lagen med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen tas in en bestämmelse som ger svensk domstol behörighet i brådskande fall. Enligt konventionen är svenska myndigheter även behöriga att besluta om tillfälliga åtgärder till skydd för ett barns person eller egendom som finns här i landet trots att det inte är fråga om ett brådskande fall (artikel 12). Det finns ingen motsvarande bestämmelse i Bryssel II-förordningen. Ett beslut får verkan endast i Sverige. En förutsättning är att beslutet inte är oförenligt med åtgärder som redan har vidtagits av de myndigheter som har allmän behörighet enligt konventionen. Regeringen föreslår att det i lagen om 1996 års Haagkonvention tas in en bestämmelse som möjliggör för domstol att även i dessa fall besluta om tillfälliga åtgärder.

Kompletterande bestämmelser om handläggningen i domstolen

Lagen (1996:242) om domstolsärenden (ärendelagen) ger utrymme för ett i det konkreta fallet mindre formbundet förfarande. Lagen ger också generellt ett snabbare förfarande än vad som är fallet vid en handläggning enligt rättegångsbalken. Enligt regeringens mening är det därför ändamålsenligt att de tillfälliga åtgärderna handläggs enligt ärendelagen. Valet av den ordningen innebär bl.a. att bestämmelserna om sammanträde i ärendelagen blir tillämpliga. Ärenden om tillfälliga åtgärder torde många gånger vara av sådan karaktär att det behöver hållas ett sammanträde. Med hänsyn till frågornas natur bör det finnas en möjlighet för domstolen att höra barnet på motsvarande sätt som gäller enligt föräldrabalken. För att säkerställa att domstolen får ett så bra underlag som möjligt för sitt beslut bör det också, på samma sätt som i mål och ärenden enligt föräldrabalken, finnas en möjlighet att inhämta upplysningar från socialnämnden. Innan socialnämnden lämnar upplysningar till domstolen bör nämnden höra föräldrarna och barnet om det är lämpligt. Enligt 1996 års Haagkonvention upphör en tillfällig skyddsåtgärd att gälla så snart den myndighet som har allmän behörighet enligt konventionen har fattat de beslut som situationen kräver. Även i Bryssel II-förordningen finns det en motsvarande bestämmelse. Det är lämpligt att den svenska domstolen i sitt beslut om en tillfällig skyddsåtgärd anger hur länge åtgärden gäller. Som Stockholms tingsrätt påpekar bör detta framgå av lagtexten.

6.4 Placering av ett barn över nationsgränserna

Regeringens förslag: Förutsättningarna för när en socialnämnd ska kunna godkänna en placering av ett barn här i landet, som övervägs av en utländsk myndighet, ska klargöras i lag. Detsamma gäller förutsättningarna för när en socialnämnd ska kunna besluta om en placering av ett barn utomlands. Det ska alltid krävas att placeringen är bäst för barnet, särskilt med beaktande av barnets anknytning till landet. En placering ska endast kunna ske om vårdnadshavaren och, om barnet fyllt 15 år, barnet samtycker till åtgärden. Ett godkännande av en placering här i landet ska endast kunna lämnas om placeringen sker med stöd av 1996 års Haagkonvention eller Bryssel II-förordningen. Det ska införas ett särskilt uppehållstillstånd för barn som avses bli placerade här i landet.

Promemorians förslag överensstämmer till stora delar med regeringens. I promemorian föreslås det inte att ett barn som placerats här ska kunna få permanent uppehållstillstånd. I promemorian föreslås det inte heller att placeringar här i landet ska kunna godkännas endast om placeringen sker med stöd av ett internationellt instrument (se Ds 2009:62). Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna instämmer i promemorians förslag och bedömningar eller har inga invändningar mot dem. Hit hör bl.a. JO , Hovrätten för Västra Sverige , Kammarrätten i Jönköping , Förvaltningsrätten i Malmö , Socialstyrelsen , Länsstyrelsen i Västra Götalands Län och Årjängs kommun . Uppsala universitet anser att de nya instrumentens innebörd inte analyserats tillräckligt och ifrågasätter om det kan göras en åtskillnad mellan frivillig och tvångsvis placering. Lunds universitet och Stockholms universitet framför liknande synpunkter . Kammarrätten i Jönköping framhåller att en placering i utlandet bör komma i fråga först när de alternativ som finns i Sverige inte är tillfredsställande. Barnombudsmannen anser att en placering i utlandet aldrig ska kunna göras om det inte kan garanteras att socialnämnden får samma möjligheter att utöva tillsyn och följa upp placeringen som vid en placering inom landet.

Skälen för regeringens förslag

Vård och fostran utanför det egna hemmet

Det är kommunen som ansvarar för socialtjänsten och som har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden – eller någon annan nämnd som fullgör uppgifter inom socialtjänsten – ska verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden. Nämnden ska i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det stöd och skydd som de behöver och, om hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet (2 kap. 1 § och 5 kap. 1 § socialtjänstlagen). Om en placering utanför det egna hemmet blir aktuell, måste socialnämnden först pröva om barnet kan placeras hos en anhörig eller annan närstående (6 kap. 5 § socialtjänstlagen). Vidare krävs socialnämndens 43

medgivande för att ett barn ska få tas emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om barnet (6 kap. 6 § socialtjänstlagen). Socialnämnden får inte lämna ett sådant medgivande förrän förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård där är utredda. Socialnämnden ska även lämna medgivande när ett barn placeras i ett annat enskilt hem (s.k. privatplacering). Härmed avses situationer där barnets vårdnadshavare – och inte socialnämnden – tar initiativ till att barnet ska tas emot av någon annan. När socialnämnden efter en utredning bedömer att ett barn behöver placeras utanför det egna hemmet, finns det i princip två placeringsalternativ. Det ena sättet är institutionsboende, i form av hem för vård eller boende, s.k. HVB-hem. Alternativet är s.k. familjehem, med vilket avses enskilda hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård eller fostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Båda dessa placeringsformer kan aktualiseras såväl när insatsen sker på frivillig väg som när den görs med stöd av LVU. Att de enskilda kommunerna har det yttersta ansvaret för de sociala insatserna inom sina respektive gränser utesluter inte att de kan samarbeta med varandra i enskilda fall. På så sätt möjliggörs placeringar av barn och unga i familjehem belägna i någon annan kommun än den egna. En förutsättning är att den placerande kommunen först informerar och samråder med den andra kommunen. Det är inte reglerat under vilka förutsättningar ett barn med hemvist i utlandet kan placeras i Sverige. Utländska placeringar i Sverige torde förekomma men är ovanligt. Det saknas också regler som anger under vilka förutsättningar placeringar av barn och ungdomar kan ske i utlandet.

Ett system för placering av barn över nationsgränserna

Bryssel II-förordningen och 1996 års Haagkonvention innehåller bestämmelser om placering av barn och unga över nationsgränserna. För att en placering ska kunna genomföras på ett bra sätt fordras flera överväganden, såsom vilket hem som är lämpligt, hur vården kan ordnas och hur uppföljning och tillsyn ska säkerställas. Även frågan om vem som ska stå kostnaderna under placeringen aktualiseras. De båda instrumenten skapar ett system som underlättar placeringar i andra länder. Om en utländsk myndighet avser att placera ett barn på en institution eller i ett familjehem i en annan medlemsstat, ska den enligt Bryssel IIförordningen i förväg samråda med den behöriga myndigheten i den senare staten (artikel 56.1). Ett beslut om placering som sker med stöd av förordningen får fattas endast om myndigheten där först har godkänt placeringen (artikel 56.2). Det sagda gäller under förutsättning att den stat i vilken placeringen avses ske föreskriver ingripande av en offentlig myndighet vid placering av barn inom landet. Svensk rätt förutsätter, som nyss angetts, myndighetsbeslut vid placering av barn utanför det egna hemmet. På motsvarande sätt gäller enligt konventionen att beslut om en placering av ett barn i en annan fördragsslutande stat endast får fattas om samråd skett med behörig myndighet i den stat där placeringen avses ske och godkännande har lämnats till placeringen (artikel 33).

Varje initiativ från en utländsk myndighet om att placera ett barn här i landet förutsätter alltså ett godkännande av behörig svensk myndighet, oavsett om det sker med stöd av Bryssel II-förordningen eller konventionen. Som framgår av avsnitt 6.1 föreslås det i propositionen att socialnämnden, i likhet med vad som gäller för Bryssel II-förordningen, ska vara behörig myndighet enligt konventionen. Det är alltså socialnämnden som ska avgöra om en placering får äga rum i Sverige. Godkänner socialnämnden placeringen, kan den utländska myndigheten fatta beslut om placeringen. Ett utländskt beslut om placering som fattats efter socialnämndens godkännande ska normalt godtas och alltså erkännas här (jfr artikel 21 i Bryssel II-förordningen och artikel 23 i 1996 års Haagkonvention). När barnet sedan kommer till Sverige, bereds vården som för ett motsvarande svenskt beslut om vård utanför det egna hemmet.

Det kan vara bäst för ett barn att placeras i ett annat land

Socialnämnden ska sörja för att den som har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård. En viktig utgångspunkt för vården är att den som huvudregel bör utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön. För placeringar av barn gäller också principerna om närhet, kontinuitet och placering hos en anhörig eller annan närstående. Närhetsprincipen innebär att placeringar i familjehem eller i annan vård eller behandling som utgångspunkt bör ske så nära hemmiljön som möjligt. Närhetsprincipen är dock inte absolut. Med en alltmer rörlig befolkning som flyttar över nationsgränserna kan det finnas situationer där det bedöms vara bäst för barnet att han eller hon placeras i ett annat land. Det kan t.ex. handla om en placering hos en anhörig eller någon annan närstående. Såväl Bryssel II-förordningen som 1996 års Haagkonvention skapar ett effektivt och säkert system för placeringar av barn över nationsgränserna. I samband med övervägandena till de kompletterande bestämmelserna till Bryssel II-förordningen gjorde regeringen bedömningen att det fanns anledning att återkomma till frågan om förutsättningarna för att godkänna en placering över nationsgränserna; det fanns inget beredningsunderlag i det lagstiftningsärendet (prop. 2007/08:98 s. 31). Det bör nu regleras under vilka förutsättningar socialnämnden kan godkänna en placering här och vilket förfarande socialnämnden ska tillämpa vid handläggningen av sådana ärenden. Även den situationen att socialnämnden överväger att fatta beslut om en placering av ett barn i utlandet bör regleras. De båda instrumenten skapar ett väl fungerande system som underlättar placeringar över nationsgränserna. Det är inte lämpligt att – som det föreslås i promemorian – ordningen för godkännande av placering av barn här i landet görs allmänt tillämplig, dvs. även för sådana fall där de internationella instrumentens regelverk inte blir tillämpliga. En förutsättning för att socialnämnden ska få lämna godkännande till en placering här i landet bör vara att den sker med stöd av Bryssel II-förordningen eller 1996 års Haagkonvention. Något motsvarande krav på att placeringar ska ske enligt något av de nämnda instrumenten bör inte uppställas när det

gäller socialnämndens placeringar av barn utomlands. Utifrån barnets perspektiv kan det inte anses motiverat att utesluta möjligheten av en placering i ett land som inte omfattas av något av de internationella instrumenten, om placeringen i utlandet bedöms vara bäst för barnet. Det är det mottagande landets lagstiftning som får avgöra om en förutsättning för placeringen där ska vara att den sker med stöd av Bryssel II-förordningen eller 1996 års Haagkonvention.

Barnets bästa ska vara avgörande

En grundläggande förutsättning för att en placering här i landet ska godkännas bör vara att socialnämnden anser att den är bäst för barnet. Ett godkännande ska därför inte lämnas om det inte kan slås fast att placeringen är bäst för barnet. Utgångspunkten för bedömningen av om en placering här är bäst för barnet bör vara barnets anknytning till Sverige, såsom att barnet har sociala kontakter med föräldrar eller släktingar här eller har sin nationella eller kulturella bakgrund i Sverige. De nyss angivna principerna om närhet, kontinuitet och placering hos en anhörig eller annan närstående får till konsekvens att en placering av ett barn utomlands endast kan komma i fråga i undantagsfall. En förutsättning för en placering av ett barn utomlands bör vara att en placering där är bäst för barnet, särskilt med beaktande av barnets anknytning till landet. När en åtgärd rör barn är socialnämnden alltid skyldig att ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad (3 kap. 5 § socialtjänstlagen). En ytterligare förutsättning för att socialnämnden ska godkänna en placering i Sverige bör därför vara att den anmodande staten så långt det är möjligt har klarlagt barnets inställning till åtgärden, om det inte är olämpligt. Om det i den utredning som har överlämnats till socialnämnden inte finns någon information om barnets inställning, bör något godkännande till placeringen normalt inte lämnas. Godkänns ändå placeringen, bör nämnden noga redovisa på vilka grunder beslutet har fattats. Vid socialnämndens bedömning av om placeringen här är bäst för barnet bör hänsyn tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Motsvarande bör naturligtvis gälla vid en placering av ett barn i utlandet. Socialnämnden bör dokumentera och redovisa barnets inställning. I de fall det inte har ansetts möjligt att klarlägga inställningen måste orsakerna till detta noga dokumenteras och redovisas.

Ett särskilt uppehållstillstånd för barn som avses bli placerade här

Placering av barn i Sverige som avser längre tid än tre månader kommer i många fall att förutsätta uppehållstillstånd. Enligt nuvarande ordning finns det inte någon möjlighet att bevilja ett barn uppehållstillstånd enbart på den grunden att barnet avses bli placerat i Sverige med stöd av Bryssel II-förordningen eller 1996 års Haagkonvention. Regeringen anser att en sådan grund för uppehållstillstånd bör införas. Som Migrationsverket framhåller bör barnets första uppehållstillstånd gälla i minst ett år. Vid uppehållstillstånd om minst ett år folkbokförs

barnet här. Barnet får då tillgång till samma sociala förmåner som andra i Sverige folkbokförda personer, t.ex. vård och skolgång. I promemorian föreslås det att barnets tidsbegränsade uppehållstillstånd vid behov ska kunna förlängas. Migrationsverket förordar att barnet i stället ska kunna beviljas permanent uppehållstillstånd före placeringens slut. Barnombudsmannen anser att barn endast bör få tidsbegränsade uppehållstillstånd om det från början står klart att barnet endast ska vistas i Sverige under en mycket kort tid. Regeringen, som har förståelse för remissinstansernas synpunkter, konstaterar att ett permanent uppehållstillstånd skulle innebära en trygghet för barnet när placeringen pågår under lång tid, vilket är av särskilt värde i dessa fall. Det föreslås därför att barnet ska kunna beviljas permanent uppehållstillstånd om behovet av placeringen kvarstår när det tidsbegränsade uppehållstillståndet löper ut, låt vara att det annars som princip krävs att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd funnits i två år.

Uppföljning och tillsyn vid placeringar av barn

Om socialnämnden har lämnat godkännande till en placering av ett barn här i landet, ska det utländska placeringsbeslutet normalt erkännas. När barnet har kommit till Sverige, bereds vården som för ett motsvarande svenskt beslut om vård utanför det egna hemmet. Vad som gäller för sådan vård bör alltså tillämpas. Uppföljning bör ske på i princip samma sätt som för en inhemsk placering och omfatta den unges hälsa, utveckling, sociala beteende och skolgång samt relation till anhöriga och andra närstående. Även tillsyn över en placering som beslutats av en utländsk myndighet bör genomföras på motsvarande sätt som för en placering som beslutats av socialnämnden. Efter socialnämndens beslut om placering av ett barn i utlandet genomförs placeringen i det aktuella landet på samma sätt som en placering som beslutats av myndigheterna där. För att socialnämnden ska kunna uppfylla sina skyldigheter när det gäller att följa den beslutade placeringen föreslår regeringen att socialnämnden genom en överenskommelse med behörig myndighet i det land där barnet ska placeras har gjort det möjligt att följa upp placeringen. En sådan överenskommelse bör vara en förutsättning för att en placering i utlandet ska få genomföras. Det är lämpligt att Socialstyrelsen bistår med stöd och råd till kommuner i fråga om hur överenskommelser om uppföljning kan utformas. Någon föreskrift om detta bedöms inte nödvändigt. Även i övrigt är det lämpligt att Socialstyrelsen bistår med vägledning till kommunerna när det gäller frågor om placering av barn över nationsgränserna enligt Bryssel II-förordningen och 1996 års Haagkonvention. Tillsynen över en placering i utlandet blir en fråga för myndigheterna i det land där barnet är placerat. En ytterligare förutsättning för att en placering i utlandet ska kunna komma i fråga bör därför vara att det land där barnet ska placeras har en tillfredsställande tillsyn.

En förutsättning bör vara att åtgärden sker på frivillig väg

I promemorian föreslås det att en förutsättning för ett godkännande av en placering här eller för ett beslut om en placering i utlandet ska vara att åtgärden sker på frivillig väg. Placeringar som sker med tvång, dvs. utan samtycke från vårdnadshavaren och – om barnet fyllt 15 år – barnet, ska alltså inte kunna ske enligt förslaget i promemorian. Bland annat Uppsala universitet ifrågasätter om den skillnad som sålunda görs mellan frivillig vård och tvångsvård är förenlig med Sveriges EU-rättsliga förpliktelser om fri rörlighet. Begreppet föräldraansvar i Bryssel II-förordningen och 1996 års Haagkonvention omfattar inte bara vad som inom svensk rätt anses vara civilrättsliga åtgärder. Även socialrättsliga ingripanden, t.ex. ett beslut om att barnet ska vara tvångsomhändertaget för vård, omfattas (jfr EU-domstolens avgörande i mål C-435/06). Enligt förordningen och konventionen ska alltså även avgöranden i sådana frågor erkännas och verkställas i de andra staterna. Om ett i utlandet tvångsomhändertaget barn olovligen avviker till Sverige, ska det utländska beslut som ligger till grund för omhändertagandet kunna verkställas i Sverige och barnet föras tillbaka till den andra staten (jfr förslaget i avsnitt 6.2). I detta avseende kan det alltså inte göras någon skillnad beroende på om det är fråga om ett beslut om frivillig vård eller ett beslut om tvångsvård. När det däremot gäller situationen att en utländsk myndighet överväger att placera ett barn i ett annat land gäller det enligt såväl förordningen som konventionen att det är upp till de enskilda staterna att bestämma de närmare förutsättningarna för när ett godkännande till placeringen ska kunna lämnas. En sådan förutsättning kan vara att åtgärden sker på frivillig väg. Ett tvångsomhändertagande är i sig en ingripande åtgärd. Att placera ett tvångsomhändertaget barn i utlandet framstår av flera skäl som mindre lämpligt. Enligt regeringens uppfattning bör det krävas att vårdnadshavaren och, om barnet fyllt 15 år, barnet samtycker till åtgärden för att det ska kunna lämnas ett godkännande till en placering här i landet. Motsvarande krav bör ställas för att socialnämnden ska få placera ett barn utomlands.

Delegering av socialnämndens beslut

Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar i fråga om nämndens medgivande till att ett barn tas emot i enskilt hem för stadigvarande vård och beslut om vård i sådant hem enligt 6 kap. 6 § socialtjänstlagen får endast delegeras till en särskild avdelning som består av ledamöter eller ersättare i nämnden. Samma ordning bör gälla för socialnämndens beslut om godkännande av en placering av ett barn här i landet som övervägs av en utländsk myndighet och för socialnämndens beslut om placering av ett barn på institution (hem för vård eller boende) i utlandet.

6.5 Överföring av personuppgifter

Regeringens förslag: Det ska införas en möjlighet att inom ramen för en tillämpning av 1996 års Haagkonvention överföra personuppgifter till en myndighet i ett land utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet utan hinder av personuppgiftslagen. Överföring ska dock endast få ske om det behövs för att myndigheten ska kunna överväga en nödvändig åtgärd enligt konventionen.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens (se SOU 2005:111). Remissinstanserna: I princip samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. Datainspektion anser dock att det är nödvändigt att frågan om lämpliga skyddsåtgärder i fråga om utlämnande av uppgifter klargörs. Sveriges advokatsamfund menar att kriterierna för överföring av personuppgifter bör vara stramare och föreslår att överföring ska få ske endast när ett barn utsätts för allvarlig fara eller när det annars är nödvändigt för att åtgärder till skydd för barnet ska kunna vidtas. Huddinge kommun påpekar att svenska myndigheter måste uppmärksammas på att känsliga uppgifter hanteras enligt det mottagande landets sekretessbestämmelser. Skälen för regeringens förslag: En tillämpning av 1996 års Haagkonvention kommer att innebära att svenska myndigheter i vissa fall får eller ska överföra uppgifter till myndigheter i ett tredje land, dvs. en stat som varken ingår i Europeiska unionen eller är ansluten till det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Ibland kan överföringen komma att omfatta även känsliga personuppgifter. Enligt huvudregeln i 33 § personuppgiftslagen (1998:204) är det inte tillåtet att föra över personuppgifter som är under behandling till tredje land, om landet inte har en adekvat nivå för skyddet av uppgifterna. Förbudet gäller också överföring av personuppgifter för behandling i tredje land. Det finns dock en möjlighet för regeringen att meddela generella föreskrifter om undantag från förbudet mot överföring, om det behövs med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse (35 § andra stycket personuppgiftslagen jämförd med artikel 26.1.d i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter). Det kan inte uteslutas att det finns tredje länder som saknar en adekvat nivå för skyddet av personuppgifter men dit det ändå kan bli aktuellt att föra över uppgifter enligt 1996 års Haagkonvention. Enligt regeringens uppfattning är samarbetet enligt konventionen ett sådant viktigt allmänt intresse som motiverar att det görs ett undantag från förbudet om överföring. Konventionen innehåller också vissa skyddsbestämmelser. En myndighet får inte begära eller överlämna upplysningar, om den anser att det skulle medföra fara för barnets person eller egendom eller innebära att friheten eller livet för en medlem av barnets familj allvarligt hotas (artikel 37). Mot denna bakgrund gör regeringen bedömningen att uppgifter bör kunna lämnas ut om det behövs för att myndigheten ska kunna överväga en nödvändig åtgärd till skydd för ett barn enligt konventionen. En särskild bestämmelse om detta bör tas in i lagen.

Datainspektionen lyfter frågan hur sekretessen ska hanteras i ärenden enligt konventionen. En överföring av personuppgifter till tredje land förutsätter att den svenska myndigheten inte är förhindrad att lämna ut uppgifterna till den utländska myndigheten på grund av sekretessregleringen. Enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) får en uppgift för vilken sekretess gäller inte röjas för en utländsk myndighet, om inte utlämnande sker i enlighet med särskild föreskrift i lag eller förordning (8 kap. 3 §). Eftersom konventionen införlivas med svensk rätt genom inkorporering, innefattar dess bestämmelser om att lämna ut uppgifter i olika hänseenden av det nämnda undantaget. Personuppgifter som samlats in eller överlämnats enligt konventionen får endast användas i de syften för vilka de samlats in eller överlämnats (artikel 41). Därmed säkerställs att konventionsstaterna har ett minimiskydd för att uppgifterna inte ska spridas otillbörligt. Enligt konventionen gäller också sekretess för upplysningar som tagits emot med stöd av konventionen; upplysningarna ska omfattas av sekretess i enlighet med lagstiftningen i den mottagande staten (artikel 42, se för svensk del vidare avsnitt 6.6).

6.6 Sekretess hos domstol

Regeringens förslag: Sekretess ska gälla för uppgift hos domstol om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i mål eller ärenden enligt lagen om 1996 års Haagkonvention och Bryssel II-förordningen, om den enskilde begär det och det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs. På samma sätt ska sekretess även gälla när domstolen handlägger ett ärende om tillfälliga åtgärder som avses i artikel 20 i Bryssel II-förordningen i fråga om vårdnad, boende, umgänge eller förmynderskap. För uppgift i en allmän handling ska sekretessen gälla i högst sjuttio år.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår dock att det i vissa fall inte ska krävas att en part har begärt sekretess för att en domstol ska kunna besluta om det (se SOU 2005:111). Remissinstanserna yttrar sig inte över förslaget. Skälen för regeringens förslag: Svenska myndigheter till vilka upplysningar överförts enligt 1996 års Haagkonvention ska sörja för att uppgifterna omfattas av sekretess i enlighet med vad som gäller enligt svensk lag (artikel 42). I de allra flesta fall kommer uppgifter som har överförts från utlandet att omfattas av samma sekretess som uppgifter som har lämnats in av myndigheter eller enskilda som finns här i landet. Det kan dock uppstå situationer där uppgifter som ges in till en svensk domstol från utlandet inte omfattas av sekretess. Så kan vara fallet i t.ex. ett ärende om verkställbarhetsförklaring av ett utländskt avgörande eller ett mål om överföring av behörighet från en utländsk domstol till en domstol här i landet. De uppgifter som kan förväntas förekomma i sådana mål och ärenden kommer ofta att vara av samma slag som de som kan finnas i mål och ärenden enligt föräldrabalken. Det kan även inträffa att uppgifter

som ges in till en svensk domstol i ett mål eller ärende enligt konventionen inte omfattas av någon sekretess, trots att uppgiften skulle ha omfattats av sekretess om det varit fråga om en motsvarande uppgift i ett mål eller ärende enligt föräldrabalken. Som exempel kan nämnas ett ärende om en tillfällig skyddsåtgärd i fråga om vårdnad enligt artikel 11. Behovet av att kunna hemlighålla uppgifter i samtliga dessa fall motsvarar det behov som finns beträffande uppgifter i mål och ärenden enligt föräldrabalken. Regeringen föreslår därför att det införs ett sekretesskydd för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden även för dessa mål och ärenden. En förutsättning för sekretess i familjerättsliga mål och ärenden är att det kan antas att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider skada eller men om uppgiften röjs. Ett s.k. rakt skaderekvisit gäller alltså, vilket innebär en presumtion för att uppgifterna är offentliga. Avvägningen mellan intresset av insyn och intresset av skyddet för den personliga integriteten föranleder bedömningen att det bör gälla en presumtion för att uppgifterna är offentliga också i de mål och ärenden som nu är aktuella. Sekretesstiden för uppgift i en allmän handling bör vara begränsad till högst sjuttio år. Utredningen föreslår att sekretessregleringen ska gälla oavsett om parten framställer en begäran om det eller inte. En sådan ordning finns i dag för familjerättsliga ärenden, där det inte har ansetts kunna krävas av en part att han eller hon begär sekretess, t.ex. av ett barn i ett ärende om särskild företrädare för barn eller av en person som är i behov av en förvaltare. Regeringen konstaterar att det visserligen kan tänkas att en part i ett mål eller ärende enligt 1996 års Haagkonvention är omedveten om att domstolen handlägger ärendet och att han eller hon behöver begära sekretess. Det kan t.ex. vara fallet om en utländsk part har vänt sig till en domstol i sitt eget land, som i sin tur önskar att en svensk domstol ska utöva behörigheten i stället och därför överlämnar handlingarna dit. Svårigheten för den enskilde att begära sekretess beror emellertid då främst på bristande kunskap om lagstiftningen och inte på att han eller hon rent allmänt inte kan ta till vara sina intressen. Detta löses bäst genom att domstolen uppmärksammar parten på förutsättningarna för att sekretess ska gälla. Det finns mot den bakgrunden inte tillräckliga skäl att ha en strängare sekretessreglering i de här fallen än i ett annat mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller förmynderskap. Enligt regeringens uppfattning bör det alltså krävas att en part har begärt sekretess. De föreslagna sekretessbestämmelserna innebär att det gäller en presumtion för att uppgifterna är offentliga. Den tystnadsplikt som följer av bestämmelserna bör i linje med det inte ha företräde framför rätten att meddela och offentliggöra uppgifter (jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 111 f.). Någon sådan begränsning föreslås därför inte. Vad som nu sagts gör sig gällande även i fråga om mål och ärenden enligt Bryssel II-förordningen samt vid handläggningen av ett sådant ärende om tillfälliga åtgärder som avses i artikel 20 i den förordningen. Regeringen föreslår därför att samma sekretess ska gälla för dessa mål och ärenden.

7 Anmälan om gemensam vårdnad

Regeringens förslag: Det ska inte längre krävas att barnet och barnets föräldrar är svenska medborgare för att en anmälan om gemensam vårdnad ska kunna göras direkt till Skatteverket. Det ska räcka att barnet är folkbokfört här i landet.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår att kravet på att barnet ska vara folkbokfört här i landet ersätts med ett krav på att barnet ska ha sitt hemvist här (se SOU 2005:111). Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser är positiva till förslaget att avskaffa kravet på svenskt medborgarskap eller har ingen invändning mot det . Flertalet remissinstanser har inget att invända mot förslaget att ersätta kravet på att barnet är folkbokfört här i landet med ett krav på hemvist för att föräldrarna ska kunna göra en anmälan om gemensam vårdnad. Skatteverket avstyrker förslaget med hänvisning till att det skulle vara praktiskt svårt att genomföra. Även Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet avstyrker förslaget. Som skäl anförs de tolkningssvårigheter som är förenade med hemvistbegreppet. Länsstyrelsen i Stockholms län och Familjerättssocionomernas Riksförening konstaterar att folkbokföringsbegreppet är tydligare och mer lättolkat än hemvistbegreppet. Skälen för regeringens förslag: Föräldrar kan i vissa fall efter en enkel anmälan till Skatteverket få registrerat att vårdnaden om deras barn ska vara gemensam. Förfarandet kan användas om barnet är folkbokfört här i landet, om förordnande om vårdnaden inte har meddelats tidigare och om föräldrarna och barnet är svenska medborgare. När möjligheten till anmälan om gemensam vårdnad infördes ansågs det att handläggningen av ärendena – som då ombesörjdes av pastorsämbetena – underlättades om anmälan endast kunde utnyttjas när såväl föräldrarna som barnet var svenska medborgare (prop. 1981/82:168 s. 32). I dag handläggs anmälningarna vid Skatteverket och kravet på svenskt medborgarskap saknar sådan praktisk betydelse. Det är svårt att numera motivera åtskillnad mellan svenska och utländska medborgare. Ett slopat krav på svenskt medborgarskap kan visserligen innebära en risk för att den gemensamma vårdnaden inte erkänns i den stat där barnet och föräldrarna är medborgare. Denna risk minskar dock allt eftersom fler stater ansluter sig till 1996 års Haagkonvention. Syftet med gemensam vårdnad är framför allt att främja goda förhållanden mellan barnet och båda föräldrarna. Ett gemensamt rättsligt ansvar kan ofta bidra till detta. Det finns alltså fördelar med att så långt möjligt underlätta för föräldrar att kunna få gemensam vårdnad. Regeringen föreslår därför att det inte längre ska krävas att barnet och barnets föräldrar är svenska medborgare för att en anmälan om gemensam vårdnad ska kunna göras. Utredningen föreslår att kravet på att barnet ska vara folkbokfört ska ersättas med ett krav på hemvist här i landet. En olägenhet med ett krav på hemvist är dock att det ger utrymme för större skönsmässiga bedömningar än ett krav på folkbokföring. Regeringen anser att det även i

fortsättningen bör krävas att barnet är folkbokfört här i landet för att en anmälan om gemensam vårdnad ska kunna göras.

8 Ikraftträdande

Regeringens förslag: Den nya lagen och lagändringarna, förutom ändringen i föräldrabalken om anmälan om gemensam vårdnad, ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Ändringen i föräldrabalken ska träda i kraft den 1 juli 2012. Regeringens bedömning: Det behövs inga övergångsbestämmelser.

Utredningens förslag: Det föreslås att artikel 16 i 1996 års Haagkonvention som gäller föräldraansvar direkt på grund av lag ska gälla även i förhållande till de barn som har fått nytt hemvist i Sverige före konventionens ikraftträdande (se SOU 2005:111). Remissinstanserna: Få remissinstanser uttalar sig i frågorna. Skatteverket menar att det är förenat med stora svårigheter att identifiera de barn som eventuellt skulle omfattas av den övergångsbestämmelse som utredningen föreslår. Skälen för regeringens förslag och bedömning: 1996 års Haagkonvention träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av tre månader efter att anslutningsinstrumenten har deponerats. Eftersom det inte är möjligt att nu ange när konventionen kommer att träda i kraft i förhållande till Sverige, är det lämpligt att överlämna till regeringen att bestämma tidpunkten för när lagen om 1996 års Haagkonvention ska träda i kraft. Med hänsyn till att övriga lagändringar som föreslås i propositionen – förutom ändringen i föräldrabalken om anmälan om gemensam vårdnad – har ett nära samband med konventionen finns det anledning att avvakta med ikraftträdandet av dessa till det datum då konventionens bestämmelser träder i kraft. Regeringen föreslår därför att dessa lagar ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Lagändringen i föräldrabalken, som inte har någon koppling till 1996 års Haagkonvention, bör kunna träda i kraft den 1 juli 2012. 1996 års Haagkonvention innehåller övergångsbestämmelser (artikel 53). De föreslagna kompletterande reglerna kräver inga ytterligare övergångsbestämmelser. Inte heller någon annan av de föreslagna lagändringarna föranleder någon övergångsbestämmelse. Utredningen föreslår att bestämmelserna i 1996 års Haagkonvention om föräldraansvar direkt på grund av lag (artikel 16) ska gälla även i förhållande till de barn som har fått nytt hemvist i Sverige före konventionens ikraftträdande. Utredningen framför som sin uppfattning att det får anses ligga på Skatteverket att informera de familjer som har fått hemvist i Sverige före konventionens ikraftträdande om de nya bestämmelserna. Regeringen gör dock bedömningen att en sådan ordning är mindre lämplig. Som Skatteverket påpekar är det förenat med svårigheter att avgöra vilka barn som har fått nytt hemvist här före ikraftträdandet.

9 Konsekvenser

Regeringens bedömning: Förslagen kan genomföras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslagen är godtagbara vid beaktande av proportionalitetsprincipen enligt 14 kap. 3 § regeringsformen.

Utredningens och promemorians bedömningar av de ekonomiska konsekvenserna överensstämmer med regeringens (se SOU 2005:111 och Ds 2009:62). Remissinstanserna: Få remissinstanser yttrar sig i frågan. Svea hovrätt anser att det bör göras en utvärdering av domstolens ökade kostnader efter det att 1996 års Haagkonvention har varit i kraft en tid. Skälen för regeringens bedömning: Människors ökade rörlighet medför generellt att antalet mål och ärenden med internationell anknytning ökar. Det får i sin tur till följd att domstolar och andra myndigheter allt oftare ställs inför frågor som gäller behörighet och tillämplig lag. Ett tillträde till 1996 års Haagkonvention leder till att skyddet för barn i internationella situationer stärks och att det förtydligas vad som gäller. Stockholms kommun framhåller att uppgiften som reservforum när det saknas behörig socialnämnd är en sådan betydelsefull uppgift att den inte bör fullgöras utan ersättning från staten. Regeringen bedömer dock att det rör sig om rena undantagsfall och att det inte är troligt att behörigheten som reservforum innebär att kostnaderna ökar mer än ytterst marginellt. En tillämpning av 1996 års Haagkonvention kan möjligen på sikt ge upphov till ett inte obetydligt antal nya ärenden om erkännande eller verkställbarhetsförklaringar hos Svea hovrätt. Det för dock med sig att det blir färre mål om vårdnad m.m. i domstolarna då en part inte behöver väcka talan i Sverige för att få ett avgörande som är verkställbart här. Det torde sammantaget ge effekten att Sveriges domstolars kostnader som helhet inte ökar. Uppgiften att vara centralmyndighet kommer att medföra en begränsad kostnadsökning för den myndighet som utses. Det är troligt att antalet anmälningar för att registrera gemensam vårdnad direkt till Skatteverket kommer att öka när kravet på svenskt medborgarskap tas bort, dock inte mer än marginellt. Förslagen som rör förutsättningarna för att godkänna en utländsk placering av ett barn i Sverige kan knappast tillmätas några ekonomiska konsekvenser för kommunerna. Det bedöms därmed inte behövas någon ekonomisk kompensation i enlighet med finansieringsprincipen. Antalet ärenden om tidsbegränsade och permanenta uppehållstillstånd kommer sannolikt att bli mycket begränsat och bedöms inte medföra några merkostnader. Socialnämnden har sedan tidigare uppgiften att godkänna en utländsk placering av ett barn i Sverige. Förslagen i propositionen i denna del anger vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att en placering ska kunna godkännas. Detta innebär i någon mån en ökad detaljreglering av socialnämndens verksamhet. Ett par förslag i propositionen innebär också en viss utvidgning av socialnämndens skyldigheter. Det gäller t.ex.

förslaget om att det är socialnämnden som ska rapportera om ett barns situation på begäran av en utländsk myndighet. Förslagen bedöms innebära en mycket begränsad inskränkning i den kommunala självstyrelsen. Något alternativ till lagstiftning finns inte med hänsyn till att det är nödvändigt med en reglering i lag för att Sverige ska uppfylla sina åtaganden enligt 1996 års Haagkonvention. Vid en avvägning mellan det starka allmänna intresset av att stärka skyddet för barn i internationella situationer och kommunernas intresse av att den kommunala självstyrelsen inte inskränks ytterligare är det tydligt att det allmänna intresset väger över. Den föreslagna regleringen är alltså godtagbar vid beaktande av proportionalitetsprincipen enligt 14 kap. 3 § regeringsformen. Sammantaget är regeringens bedömning att kostnadsökningarna är marginella och att de under alla förhållanden ryms inom befintliga ekonomiska ramar. Förslagen är godtagbara vid beaktande av proportionalitetsprincipen enligt 14 kap. 3 § regeringsformen.

10 Författningskommentar

10.1 Förslaget till lag om 1996 års Haagkonvention

1996 års Haagkonvention

1 § Artiklarna 1–53 i den i Haag den 19 oktober 1996 dagtecknade konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn (1996 års Haagkonvention) ska i originaltexternas lydelse gälla som lag här i landet. Originaltexterna ska ha samma giltighet. Originaltexterna finns tillsammans med en svensk översättning som en bilaga till denna lag .

Reservforum

2 § Om tillämpningen av 1996 års Haagkonvention innebär att en fråga ska prövas av en nämnd som fullgör en kommuns uppgifter inom socialtjänsten i Sverige

och det inte finns någon annan behörig nämnd, tas frågan upp av en nämnd i Stockholms kommun som fullgör sådana uppgifter.

Godkännande av en placering av ett barn i Sverige

3 § En fråga om godkännande av en placering av ett barn i Sverige enligt artikel 33 prövas av en nämnd som fullgör uppgifter inom socialtjänsten i den kommun där barnet avses bli placerat. Även samråd enligt den artikeln sker med den nämnden. I 6 kap. 11 a § socialtjänstlagen (2001:453) anges förutsättningarna för att godkänna en placering.

4 § En nämnd som fullgör en kommuns uppgifter inom socialtjänsten får rapportera om ett barns situation enligt artikel 32. Nämnden får också samla in upplysningar eller underlag och uttala sig om en förälders lämplighet i fråga om umgänge i enlighet med vad som framgår av artikel 35.2.

Beslut om en tillfällig åtgärd i fråga om vårdnad m.m.

5 § När det finns behörighet för svensk domstol enligt artikel 11 eller 12, får domstolen i fråga om vårdnad, boende, umgänge eller förmynderskap besluta om en sådan tillfällig skyddsåtgärd som avses i dessa artiklar. Vid domstolens handläggning tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden. I domstolens beslut ska det anges hur länge skyddsåtgärden gäller. Barnet får höras inför domstolen, om särskilda skäl talar för det och det är uppenbart att barnet inte kan ta skada av att höras. I ett ärende som rör vårdnad, boende eller umgänge får domstolen inhämta upplysningar från socialnämnden i

frågan. Innan socialnämnden lämnar upplysningar ska den, om det är lämpligt, höra föräldrarna och barnet.

Erkännande och verkställbarhet

6 § Svea hovrätt är behörig domstol för de förfaranden om erkännande och verkställbarhet som avses i artiklarna 24 och 26.

7 § Den som ansöker om att ett utländskt avgörande ska erkännas eller förklaras vara verkställbart ska tillsammans med ansökan ge in avgörandet i original eller en kopia av avgörandet som har bestyrkts av en behörig myndighet. Avser ansökan ett avgörande som har meddelats i en parts utevaro, ska sökanden också ge in bevis om att stämningsansökan eller motsvarande handling har delgetts parten. Avser ansökan en verkställbarhetsförklaring, ska sökanden även ge in bevis om att avgörandet är verkställbart i den stat där det har meddelats. Hovrätten får förelägga sökanden att ge in de ytterligare handlingar som hovrätten behöver för sin prövning. Är en handling avfattad på något annat språk än svenska, ska även en svensk översättning av handlingen ges in. En översättning behöver dock inte ges in om hovrätten anser att det är obehövligt eller att det inte skäligen kan krävas.

8 § Hovrätten får förklara det utländska avgörandet helt eller delvis gällande eller verkställbart.

Verkställighet

9 § Bifalls en ansökan om verkställbarhetsförklaring, får det utländska avgörandet verkställas 1. enligt 21 kap. föräldrabalken om det avser ett barns person och 2. enligt utsökningsbalken om det avser ett barns egendom. För verkställigheten gäller vad som är föreskrivet om verkställighet av svensk domstols avgörande i motsvarande fall.

Överföring av personuppgifter

10 § En svensk myndighet får utan hinder av 33 § personuppgiftslagen (1998:204) föra över personuppgifter till en myndighet i ett land utanför det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om det behövs för att den myndigheten ska kunna överväga en nödvändig åtgärd enligt 1996 års Haagkonvention.

11 § Får en svensk myndighet en sådan framställning som avses i artikel 9.1 ska myndigheten anmoda den utländska myndigheten att utöva behörigheten, om den utländska myndigheten anses bättre lämpad att bedöma vad som är bäst för barnet.

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Konventionen träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av tre månader efter det att anslutningsinstrumenten har depo-

nerats. Det är inte möjligt att ange vilken dag konventionen träder i kraft i förhållande till Sverige. Det överlämnas därför till regeringen att besluta om när den nya lagen ska träda i kraft. Övervägandena finns i avsnitt 8.

10.2 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken

6 kap. Om vårdnad, boende och umgänge

4 § Står barnet under vårdnad av endast en av föräldrarna och vill föräldrarna gemensamt utöva vårdnaden, ska rätten på talan av dem båda besluta i enlighet med deras begäran, om det inte är uppenbart att gemensam vårdnad är oförenlig med barnets bästa. Om barnet är folkbokfört här i landet, kan föräldrarna få gemensam vårdnad också genom registrering hos Skatteverket efter anmälan av dem båda 1. till socialnämnden i samband med att nämnden ska godkänna en faderskapsbekräftelse eller en bekräftelse av föräldraskap enligt 1 kap. 9 §, eller 2. till Skatteverket under förutsättning att beslut om vårdnaden inte har meddelats tidigare.

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012.

Lagändringen träder i kraft den 1 juli 2012. Övervägandena finns i avsnitt 8.

10.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap

7 kap. Särskilda bestämmelser

6 § Särskilda bestämmelser finns i rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 och i lagen (2012:000) om 1996 års Haagkonvention.

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Det överlämnas till regeringen att bestämma när lagen ska träda i kraft. Övervägandena finns i avsnitt 8.

10.4 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)

6 kap. Vård i familjehem och i hem för vård eller boende

Placering av ett barn över nationsgränserna

11 a § Socialnämnden får godkänna att en utländsk myndighet placerar ett barn i Sverige endast om 1. det är bäst för barnet att placeras här, särskilt med beaktande av barnets anknytning hit,

2. barnets inställning till placeringen så långt det är möjligt har klarlagts, 3. barnets vårdnadshavare och, om barnet fyllt 15 år, barnet samtycker till åtgärden, 4. förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård i hemmet är utredda av nämnden, 5. barnet har beviljats uppehållstillstånd, om ett sådant tillstånd behövs, och 6. placeringen sker med stöd av rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 eller med stöd av den i Haag den 19 oktober 1996 dagtecknade konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn.

11 b § Socialnämnden får placera ett barn i ett annat land endast om 1. det är bäst för barnet att placeras där, särskilt med beaktande av barnets anknytning dit, 2. barnets inställning till placeringen så långt det är möjligt har klarlagts, 3. barnets vårdnadshavare och, om barnet fyllt 15 år, barnet samtycker till placeringen, 4. socialnämnden genom en överenskommelse med den behöriga myndigheten i det land där barnet ska placeras har gjort det möjligt att följa upp placeringen, och 5. landet har en tillfredsställande ordning i fråga om tillsyn.

10 kap. Nämndorganisation

Delegation

4 § Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får ges endast åt en särskild avdelning som består av ledamöter eller ersättare i nämnden i ärenden som är en uppgift för nämnden enligt 6 kap. 6, 8 och 11 a– 13 §§ denna lag, 4 och 6 §§, 11 § första och andra styckena, 13 §, 14 § tredje stycket, 21, 22, 24, 26, 27 och 43 §§ lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt 11 och 13 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. Första stycket gäller även i ärenden enligt 6 kap. 14 § om samtycke vägras och beslut enligt 9 kap. 3 § om att föra talan om återkrav enligt 9 kap. 1 §.

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Det överlämnas till regeringen att bestämma när lagen ska träda i kraft. Övervägandena finns i avsnitt 8.

10.5 Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

5 kap. Uppehållstillstånd

15 c § Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska på ansökan av socialnämnden beviljas ett barn som avses bli placerat här i landet enligt 6 kap. 11 a § socialtjänstlagen (2001:453) om uppehållstillstånd behövs för vistelsen. Uppehållstillståndet ska gälla i minst ett år.

16 b § Ett barn som med stöd av 15 c § har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska, när tillståndet löper ut, på ansökan av socialnämnden beviljas ett permanent uppehållstillstånd, om barnet fortfarande är placerat här i landet.

7 kap. Återkallelse av tillstånd

7 d § Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 c § får återkallas endast om förutsättningarna för sådant uppehållstillstånd inte längre finns. 70

Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 c eller 16 b § får inte återkallas för ett barn innan den socialnämnd som ansökte om uppehållstillståndet har fått tillfälle att yttra sig.

14 kap. Överklagande av förvaltningsmyndighets beslut m.m.

4 b § Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 c eller 16 b § eller beslut i fråga om återkallelse av ett tillstånd som meddelats med stöd av 5 kap. 15 c § får överklagas till migrationsdomstol. Endast socialnämnden får överklaga sådana beslut.

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Det överlämnas till regeringen att bestämma när lagen ska träda i kraft. Övervägandena finns i avsnitt 8.

10.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:450) med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen

6 § En fråga om godkännande av en placering av ett barn i Sverige enligt artikel 56 prövas av en nämnd som fullgör uppgifter inom socialtjänsten i den kommun där barnet avses bli placerat. Även samråd enligt den artikeln sker med den nämnden. I 6 kap. 11 a § socialtjänstlagen (2001:453) anges förutsättningarna för att godkänna en placering.

8 § I brådskande fall, när barnet eller egendom som tillhör barnet finns här i landet, får en domstol besluta om en tillfällig åtgärd i fråga om vårdnad, boende, umgänge eller förmynderskap (artikel 20). Vid domstolens handläggning tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden. I domstolens beslut ska det anges hur länge åtgärden gäller. Barnet får höras inför domstolen, om särskilda skäl talar för det och det är uppenbart att barnet inte kan ta skada av att höras. I ett ärende som rör vårdnad, boende eller umgänge får domstolen inhämta upplysningar från socialnämnden i frågan. Innan socialnämnden lämnar upplysningar ska den, om det är lämpligt, höra föräldrarna och barnet.

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Det överlämnas till regeringen att bestämma när lagen ska träda i kraft. Övervägandena finns i avsnitt 8.

10.7 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

36 kap. Sekretess till skydd för enskild i vissa mål och ärenden hos domstol, i vissa fall av medling, i ärenden om rättshjälp, m.m.

Vissa mål och ärenden hos domstol samt vissa fall av medling

Familjerättsliga mål eller ärenden

1 § Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i 1. ärende enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn, 2. ärende om adoption enligt 4 kap. föräldrabalken, 3. ärende om anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken, eller 4. ärende om förvaltarskap. Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om en part begär det och det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i 1. äktenskapsmål, 2. mål eller ärende enligt föräldrabalken i annat fall än som anges i första stycket, 3. ärende enligt lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn, 4. mål eller ärende enligt rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 eller ärende enligt 8 § lagen (2008:450) med

kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen ,

5. mål eller ärende enligt rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet , eller 6. mål eller ärende enligt lagen (2012:000) om 1996 års Haagkonvention. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Det överlämnas till regeringen att bestämma när lagen ska träda i kraft. Övervägandena finns i avsnitt 8.

1996 års Haagkonvention

Bilaga 1

CONVENTION CONVENTION ON KONVENTION OM CONCERNANT LA JURISDICTION, BEHÖRIGHET, TILL- COMPÉTENCE, LA APPLICABLE LAW, LÄMPLIG LAG, ER- LOI APPLICABLE, RECOGNITION, EN- KÄNNANDE, VERK- LA RECONNAIS- FORCEMENT AND STÄLLIGHET OCH SANCE, L'EXÉCU- COOPERATION IN SAMARBETE I FRÅ- TION ET LA CO- RESPECT OF PAREN- GOR OM FÖRÄLDRA- OPÉRATION EN MA- TAL RESPONSIBILITY ANSVAR OCH ÅT- TIÈRE DE RESPONS- AND MEASURES GÄRDER TILL SKYDD ABILITÉ PAREN- FOR THE PROTEC- FÖR BARN TALE ET DE ME- TION OF CHILD- SURES DE PRO- REN TECTION DES ENFANTS

(Conclue le 19 (Concluded 19 (Ingicks den 19 octobre 1996) October 1996) oktober 1996)

Les Etats signa- The States signa- De stater som har taires de la présente tory to the present undertecknat denna Convention, Convention, konvention,

Considérant qu'il Considering the som beaktar behoconvient de renforcer need to improve the vet att förbättra skydla protection des en- protection of children det för barn i interfants dans les situa- in international situa- nationella situationer, tions à caractère inter- tions, national,

Désirant éviter des Wishing to avoid som önskar undvika conflits entre leurs conflicts between their konflikter mellan sina systèmes juridiques legal systems in re- rättssystem när det en matière de com- spect of jurisdiction, gäller behörighet, tillpétence, loi appli- applicable law, recog- lämplig lag, erkäncable, reconnaissance nition and enforce- nande och verkställiget exécution des me- ment of measures for het i samband med sures de protection the protection of åtgärder till skydd för des enfants, children, barn,

Rappelant l'impor- Recalling the im- som erinrar om viktance de la coopéra- portance of interna- ten av internationellt tion internationale pour tional co-operation samarbete till skydd la protection des en- for the protection of för barn, fants, children,

Confirmant que l'in- Confirming that the som bekräftar att bartérêt supérieur de l'en- best interests of the nets bästa ska komma i Bilaga 1 fant doit être une child are to be a främsta rummet, considération primor- primary consideration, diale,

Constatant la néces- Noting that the som noterar att konsité de réviser la Con- Convention of 5 ventionen av den 5 vention du 5 octobre October 1961 con- oktober 1961 om 1961 concernant la cerning the powers of myndigheters behöcompétence des auto- authorities and the righet och tillämplig rités et la loi appli- law applicable in lag i frågor till skydd cable en matière de respect of the pro- för underåriga behöprotection des mine- tection of minors is in ver revideras, urs, need of revision,

Désirant établir des Desiring to esta- som önskar upprätta dispositions commu- blish common provi- gemensamma bestämnes à cet effet, en sions to this effect, melser i detta syfte, tenant compte de la taking into account med beaktande av Convention des Nati- the United Nations Förenta Nationernas ons Unies relative aux Convention on the konvention om bardroits de l'enfant, du Rights of the Child of nets rättigheter av den 20 novembre 1989, 20 November 1989, 20 november 1989,

Sont convenus des Have agreed on the har kommit överens dispositions following provisions – om följande bestämsuivantes: melser.

CHAPITRE I CHAPTER I KAPITEL I

CHAMP SCOPE OF THE KONVENTIONENS D'APPLICATION CONVENTION TILLÄMPNINGS- DE LA CONVEN- OMRÅDE TION

Article premier Article 1 Artikel 1

1. La présente Con- 1. The objects of 1. Ändamålet med vention a pour objet: the present Conven- denna konvention är: tion are –

a) de déterminer a) to determine the a) Att fastställa den l'Etat dont les autorités State whose authori- stat vars myndigheter ont compétence pour ties have jurisdiction har behörighet att vidprendre des mesures to take measures ta åtgärder till skydd tendant à la protection directed to the protec- för barnets person de la personne ou des tion of the person or eller egendom. biens de l'enfant; property of the child;

b) de déterminer la b) to determine b) Att fastställa villoi applicable par ces which law is to be ken lag dessa myn- Bilaga 1 autorités dans l'exer- applied by such aut- digheter ska tillämpa cice de leur compé- horities in exercising när de utövar sin betence; their jurisdiction; hörighet.

c) de déterminer la c) to determine the c) Att fastställa villoi applicable à la law applicable to ken lag som är tillresponsabilité paren- parental responsibi- lämplig på föräldratale; lity; ansvar.

d) d'assurer la re- d) to provide for the d) Att föreskriva erconnaissance et l'exé- recognition and en- kännande och verkcution des mesures de forcement of such ställighet av sådana protection dans tous measures of protec- skyddsåtgärder i alla les Etats contractants; tion in all Contracting fördragsslutande States; stater.

e) d'établir entre les e) to establish such e) Att upprätta såautorités des Etats cooperation between dant samarbete melcontractants la co- the authorities of the lan myndigheterna i opération nécessaire à Contracting States as de fördragsslutande la réalisation des may be necessary in staterna som krävs för objectifs de la Con- order to achieve the att uppnå denna konvention. purposes of this Con- ventions mål. vention.

2. Aux fins de la 2. For the purposes 2. I denna konven- Convention, l'expres- of this Convention, tion omfattar begrepsion «responsabilité the term ‘parental re- pet ”föräldraansvar” parentale» comprend sponsibility’ includes vårdnad eller varje l'autorité parentale ou parental authority, or liknande förhållande tout autre rapport any analogous rela- som avgör föräldrars, d'autorité analogue tionship of authority förmyndares eller andra déterminant les droits, determining the rights, rättsliga företrädares les pouvoirs et les powers and responsi- rättigheter, befogenobligations des pa- bilities of parents, heter och ansvar i rents, d'un tuteur ou guardians or other förhållande till barautre représentant legal representatives nets person eller légal à l'égard de la in relation to the per- egendom. personne ou des biens son or the property of de l'enfant. the child.

Article 2 Article 2 Artikel 2

La Convention The Convention Konventionen ska s'applique aux enfants à applies to children from tillämpas på barn från partir de leur naissance et the moment of their birth födelsen till dess att jusqu'à ce qu'ils aient until they reach the age de uppnått 18 års atteint l'âge de 18 ans. of 18 years. ålder.

Article 3 Article 3 Artikel 3 Bilaga 1

Les mesures pré- The measures re- De åtgärder som vues à l'article pre- ferred to in Article 1 avses i artikel 1 kan i mier peuvent porter may deal in particular synnerhet gälla notamment sur: with –

a) l'attribution, l'exer- a) the attribution, a) tillerkännande, utcice et le retrait total exercise, termination or övande, upphörande ou partiel de la re- restriction of parental eller begränsande av sponsabilité parentale, responsibility, as well föräldraansvar liksom ainsi que la délégation as its delegation; delegering av detsamde celle-ci; ma,

b) le droit de garde, b) rights of custody, b) vårdnad, inbegricomprenant le droit including rights relating pet de rättigheter som portant sur les soins to the care of the person hänför sig till omde la personne de l'en- of the child and, in vårdnaden om barnets fant, et en particulier particular, the right to person, och särskilt celui de décider de determine the child’s rätten att bestämma son lieu de résidence, place of residence, as var barnet ska bo, ainsi que le droit de well as rights of access samt umgänge, inbevisite, comprenant le including the right to gripet rätten att för en droit d'emmener l'en- take a child for a begränsad tid ta med fant pour une période limited period of time barnet till en annan limitée dans un lieu to a place other than the plats än den där barautre que celui de sa child’s habitual resi- net har hemvist, résidence habituelle; dence;

c) la tutelle, la cura- c) guardianship, c) förmynderskap, telle et les institutions curatorship and ana- godmanskap och likanalogues; logous institutions; nande institut,

d) la désignation et d) the designation d) förordnande av les fonctions de toute and functions of any och uppgifter för en personne ou organi- person or body having person eller ett organ sme chargé de s'occu- charge of the child’s som ska ansvara för per de la personne ou person or property, barnets person eller des biens de l'enfant, representing or egendom, företräda de le représenter ou assisting the child; eller bistå barnet, de l'assister;

e) le placement de e) the placement of e) placering av barl'enfant dans une famille the child in a foster net i familjehem eller d'accueil ou dans un family or in insti- på en institution, eller établissement, ou son tutional care, or the om vård av ett barn recueil légal par provision of care by genom kafala eller kafala ou par une kafala or an analo- liknande institut, institution analogue; gous institution;

f) la supervision par f) the supervision f) tillsyn genom en les autorités publiques by a public authority offentlig myndighet Bilaga 1 des soins dispensés à of the care of a child av den omvårdnad l'enfant par toute per- by any person having barnet får av en personne ayant la charge charge of the child; son som har ansvar de cet enfant; för barnet,

g) l'administration, g) the administra- g) förvaltning av, la conservation ou la tion, conservation or bevarande av eller disposition des biens disposal of the child’s förfogande över barde l'enfant. property. nets egendom.

Article 4 Article 4 Artikel 4

Sont exclus du do- The Convention Denna konvention maine de la Conven- does not apply to: ska inte tillämpas på tion:

a) l'établissement et a) the establishment a) fastställande eller la contestation de la or contesting of a bestridande av förfiliation; parent-child relation- äldraskap, ship;

b) la décision sur b) decisions on adop- b) beslut om adopl'adoption et les mesu- tion, measures pre- tion, åtgärder som utres qui la préparent, paratory to adoption, gör förberedelser för ainsi que l'annulation or the annulment or adoption, ogiltigföret la révocation de revocation of adop- klaring eller uppl'adoption; tion; hävande av adoption,

c) les nom et c) the name and c) barnets efternamn prénoms de l'enfant; forenames of the och förnamn, child;

d) l'émancipation; d) emancipation; d) myndighetsförklaring,

e) les obligations e) maintenance e) underhållsskylalimentaires; obligations; dighet,

f) les trusts et suc- f) trusts or succes- f) truster och arv, cessions; sion;

g) la sécurité soci- g) social security; g) social trygghet, ale;

h) les mesures h) public measures h) offentligrättsliga publiques de caractère of a general nature in åtgärder av allmän général en matière matters of education karaktär för utbildd'éducation et de santé; or health; ning och hälsa,

i) les mesures prises i) measures taken as i) åtgärder som viden conséquence d'in- a result of penal tas till följd av brotts- Bilaga 1 fractions pénales com- offences committed liga gärningar som mises par des enfants; by children; har begåtts av barn,

j) les décisions sur j) decisions on the j) beslut om asylrätt le droit d'asile et en right of asylum and och invandring. matière d'immigration. on immigration.

CHAPITRE II CHAPTER II KAPITEL II

COMPETENCE JURISDICTION BEHÖRIGHET

Article 5 Article 5 Artikel 5

1. Les autorités, tant 1. The judicial or 1. De rättsliga eller judiciaires qu'adminis- administrative autho- administrativa myntratives, de l'Etat con- rities of the Contrac- digheterna i den förtractant de la rési- ting State of the habi- dragsslutande stat där dence habituelle de tual residence of the barnet har hemvist l'enfant sont compé- child have jurisdiction ska vara behöriga att tentes pour prendre to take measures direc- vidta åtgärder som des mesures tendant à ted to the protection of syftar till skydd för la protection de sa the child’s person or barnets person eller personne ou de ses property. egendom. biens.

2. Sous réserve de 2. Subject to Article 2. Med förbehåll för l'article 7, en cas de 7, in case of a change artikel 7 ska, när barchangement de la of the child’s habitual net får ett nytt hemrésidence habituelle residence to another vist i en annan förde l'enfant dans un Contracting State, the dragsslutande stat, mynautre Etat contractant, authorities of the digheterna i den nya sont compétentes les State of the new habi- hemviststaten vara autorités de l'Etat de tual residence have behöriga. la nouvelle résidence jurisdiction. habituelle.

Article 6 Article 6 Artikel 6

1. Pour les enfants 1. For refugee 1. När det gäller réfugiés et les enfants children and children flyktingbarn och barn qui, par suite de trou- who, due to distur- som på grund av bles prévalant dans bances occurring in oroligheter i sitt land leur pays, sont inter- their country, are har fördrivits från nationalement dépla- internationally dis- detta ska myndighecés, les autorités de placed, the authorities terna i den fördragsl'Etat contractant sur of the Contracting slutande stat dit dessa

le territoire duquel ces State on the territory barn har flytt ha den enfants sont présents of which these child- behörighet som anges Bilaga 1 du fait de leur dé- ren are present as a i artikel 5.1. placement exercent la result of their discompétence prévue au placement have the paragraphe premier jurisdiction provided de l'article 5. for in paragraph 1 of Article 5.

2. La disposition du 2. The provisions of 2. Bestämmelserna paragraphe précédent the preceding para- i punkt 1 ska också s'applique également graph also apply to tillämpas på barn vars aux enfants dont la children whose habi- hemvist inte kan fastrésidence habituelle tual residence cannot ställas. ne peut être établie. be established.

Article 7 Article 7 Artikel 7

1. En cas de 1. In case of wrong- 1. Vid fall av olovdéplacement ou de ful removal or reten- ligt bortförande eller non-retour illicite de tion of the child, the kvarhållande av ett l'enfant, les autorités authorities of the barn ska myndighede l'Etat contractant Contracting State in terna i den fördragsdans lequel l'enfant which the child was slutande stat där baravait sa résidence ha- habitually resident net hade hemvist bituelle immédiate- immediately before omedelbart före bortment avant son dé- the removal or reten- förandet eller kvarplacement ou son tion keep their juris- hållandet behålla sin non-retour conservent diction until the child behörighet tills barnet leur compétence has acquired a habi- har fått hemvist i en jusqu'au moment où tual residence in anot- annan stat, och l'enfant a acquis une her State, and résidence habituelle dans un autre Etat et que:

a) toute personne, a) each person, a) varje person, ininstitution ou autre institution or other stitution eller annat organisme ayant le body having rights of organ som har vårddroit de garde a custody has acquies- nad om barnet har acquiescé au déplace- ced in the removal or godtagit bortförandet ment ou au non- retention; or eller kvarhållandet, retour; ou eller

b) l'enfant a résidé b) the child has b) barnet har varit Bilaga 1 dans cet autre Etat resided in that other bosatt i denna andra pour une période d'au State for a period of at stat i minst ett år efter moins un an après que least one year after det att den person, la personne, l'institu- the person, institution den institution eller tion ou tout autre or other body having det andra organ som organisme ayant le rights of custody has har vårdnad om bardroit de garde a connu or should have had net har fått eller borde ou aurait dû connaître knowledge of the ha fått kännedom om le lieu où se trouvait whereabouts of the var barnet befinner l'enfant, aucune de- child, no request for sig, ingen begäran om mande de retour pré- return lodged within återlämnande som sentée pendant cette that period is still lämnats in under den période n'est encore pending, and the child perioden väntar på en cours d'examen, et is settled in his or her avgörande, och barnet l'enfant s'est intégré new environment. har funnit sig till rätta dans son nouveau i sin nya miljö. milieu.

2. Le déplacement 2. The removal or 2. Ett bortförande ou le non-retour de the retention of a eller ett kvarhållande l'enfant est considéré child is to be con- av ett barn ska betrakcomme illicite: sidered wrongful tas som olovligt om where – det

a) lorsqu'il a lieu en a) it is in breach of a) strider mot den violation d'un droit de rights of custody attri- vårdnad som har angarde, attribué à une buted to a person, an förtrotts en person, en personne, une institu- institution or any institution eller något tion ou tout autre other body, either annat organ, antingen organisme, seul ou jointly or alone, under gemensamt eller för conjointement, par le the law of the State in sig, enligt lagen i den droit de l'Etat dans which the child was stat där barnet hade lequel l'enfant avait sa habitually resident hemvist omedelbart résidence habituelle immediately before före bortförandet eller immédiatement avant the removal or reten- kvarhållandet, och son déplacement ou tion; and son non-retour, et

b) que ce droit était b) at the time of b) denna rätt verkexercé de façon effec- removal or retention ligen utövades, antive, seul ou con- those rights were actually tingen gemensamt eller jointement, au moment exercised, either jointly för sig, vid den tiddu déplacement ou du or alone, or would punkt då barnet fördes non-retour, ou l'eût have been so exer- bort eller hölls kvar été si de tels événe- cised but for the eller skulle ha utövats ments n'étaient sur- removal or retention. om inte bortförandet venus. eller kvarhållandet hade ägt rum.

Le droit de garde The rights of Vårdnad som avses visé à la lettre a) peut custody mentioned in i a kan i första hand Bilaga 1 notamment résulter subparagraph a above, uppkomma direkt på d'une attribution de may arise in particular grund av lag eller plein droit, d'une dé- by operation of law or genom ett rättsligt cision judiciaire ou ad- by reason of a judicial eller administrativt avministrative, ou d'un or administrative de- görande, eller genom accord en vigueur cision, or by reason of en överenskommelse selon le droit de cet an agreement having med rättslig verkan Etat. legal effect under the enligt lagen i den law of that State. staten.

3. Tant que les au- 3. So long as the 3. Så länge de myntorités mentionnées authorities first men- digheter som avses i au paragraphe pre- tioned in paragraph 1 punkt 1 har kvar sin mier conservent leur keep their jurisdic- behörighet kan myncompétence, les au- tion, the authorities of digheterna i den förtorités de l'Etat con- the Contracting State dragsslutande stat dit tractant où l'enfant a to which the child has barnet har förts eller été déplacé ou retenu been removed or in där det har hållits ne peuvent prendre which he or she has kvar endast vidta såque les mesures ur- been retained can take dana åtgärder i brådgentes nécessaires à la only such urgent mea- skande fall enligt protection de la per- sures under Article 11 artikel 11 som är nödsonne ou des biens de as are necessary for vändiga för att skydda l'enfant, conformé- the protection of the barnets person eller ment à l'article 11. person or property of egendom. the child.

Article 8 Article 8 Artikel 8

1. A titre d'excep- 1. By way of ex- 1. I undantagsfall tion, l'autorité de ception, the authority kan den myndighet i l'Etat contractant of a Contracting State en fördragsslutande compétente en appli- having jurisdiction stat som är behörig cation des articles 5 under Article 5 or enligt artikel 5 eller 6, ou 6, si elle considère Article 6, if it con- om den anser att mynque l'autorité d'un siders that the aut- digheten i en annan autre Etat contractant hority of another Con- fördragsslutande stat i serait mieux à même tracting State would det särskilda fallet är d'apprécier dans un be better placed in the bättre lämpad att becas particulier l'intérêt particular case to döma vad som är till supérieur de l'enfant, assess the best inte- barnets bästa, antingpeut rests of the child, may en either

– soit demander à – request that other – begära, direkt cette autorité, directe- authority, directly or eller med hjälp av ment ou avec le con, with the assistance of centralmyndigheten,

cours de l'Autorité the Central Authority att den andra myndigcentrale de cet Etat, of its State, to assume heten ska åta sig be- Bilaga 1 d'accepter la com- jurisdiction to take hörighet för att vidta pétence pour prendre such measures of pro- sådana skyddsåtgärles mesures de pro- tection as it considers der som den anser tection qu'elle esti- to be necessary, or nödvändig, eller mera nécessaires,

– soit surseoir à – suspend conside- – låta handläggstatuer et inviter les ration of the case and ningen av ärendet vila parties à saisir d'une invite the parties to och ge parterna tilltelle demande l'auto- introduce such a re- fälle att lämna in en rité de cet autre Etat. quest before the aut- sådan framställning hority of that other till myndigheten i den State. andra staten.

2. Les Etats cont- 2. The Contracting 2. De fördragssluractants dont une States whose autho- tande stater till vars autorité peut être rities may be addres- myndigheter en framrequise ou saisie dans sed as provided in the ställning i enlighet les conditions fixées preceding paragraph med punkt 1 kan rikau paragraphe précé- are: tas är dent sont:

a) un Etat dont a) a State of which a) en stat i vilken l'enfant possède la the child is a national, barnet är medborgare, nationalité,

b) un Etat dans b) a State in which b) en stat i vilken lequel sont situés des property of the child egendom som tillhör biens de l'enfant, is located, barnet finns,

c) un Etat dont une c) a State whose c) en stat vid vars autorité est saisie authorities are seised myndigheter talan har d'une demande en di- of an application for väckts om äktenskapsvorce ou séparation divorce or legal se- skillnad eller hemskillde corps des parents paration of the child’s nad eller om annullede l'enfant, ou en parents, or for annul- ring av äktenskap melannulation de leur ment of their mar- lan barnets föräldrar, mariage, riage,

d) un Etat avec d) a State with d) en stat till vilken lequel l'enfant présen- which the child has a barnet har en väsentte un lien étroit. substantial connec- lig anknytning. tion.

3. Les autorités 3. The authorities 3. De berörda mynconcernées peuvent concerned may pro- digheterna får sinseprocéder à un échange ceed to an exchange mellan överlägga i de vues. of views. frågan.

4. L'autorité requise 4. The authority ad- 4. Den myndighet ou saisie dans les con- dressed as provided in till vilken en fram- Bilaga 1 ditions prévues au paragraph 1 may as- ställning har riktats i paragraphe premier sume jurisdiction, in enlighet med punkt 1 peut accepter la place of the authority får åta sig behörigcompétence, en lieu et having jurisdiction heten i stället för den place de l'autorité under Article 5 or 6, myndighet som är compétente en applica- if it considers that this behörig enligt artikel tion des articles 5 ou is in the child’s best 5 eller 6, om den till- 6, si elle considère interests. frågade myndigheten que tel est l'intérêt anser att detta är till supérieur de l'enfant. barnets bästa.

Article 9 Article 9 Artikel 9

1. Les autorités des 1. If the authorities 1. Om myndigheter- Etats contractants men- of a Contracting State na i en fördragsslutionnés à l'article 8, referred to in Article tande stat som avses i paragraphe 2, si elles 8, paragraph 2, consider artikel 8.2 anser att de considèrent qu'elles sont that they are better i det särskilda fallet är les mieux à même placed in the parti- bättre lämpade att bed'apprécier dans un cas cular case to assess döma vad som är till particulier l'intérêt the child’s best inte- barnets bästa får de supérieur de l'enfant, rests, they may either antingen peuvent

– soit demander à – request the compe- – begära, direkt eller l'autorité compétente tent authority of the med hjälp av centralde l'Etat contractant Contracting State of myndigheten, att den de la résidence habi- the habitual residence behöriga myndigheten tuelle de l'enfant, of the child, directly i den fördragsslutande directement ou avec or with the assistance stat där barnet har le concours de l'Auto- of the Central Aut- hemvist ska bemynrité centrale de cet hority of that State, diga dem att utöva Etat, de leur permettre that they be authori- behörighet för att vidd'exercer la compé- sed to exercise juris- ta de skyddsåtgärder tence pour prendre les diction to take the som de anser nödvänmesures de protection measures of protec- diga, eller qu'elles estiment néces- tion which they consaires, sider to be necessary, or

– soit inviter les – invite the parties – ge parterna tillparties à présenter une to introduce such a fälle att lämna in en telle demande devant request before the sådan framställning till les autorités de l'Etat authority of the Con- myndigheten i den contractant de la rési- tracting State of the fördragsslutande stat dence habituelle de habitual residence of där barnet har heml'enfant. the child. vist.

2. Les autorités con- 2. The authorities 2. De berörda myncernées peuvent pro- concerned may pro- digheterna får sinse- Bilaga 1 céder à un échange de ceed to an exchange mellan överlägga i vues. of views. frågan.

3. L'autorité à l'ori- 3. The authority ini- 3. Den myndighet gine de la demande ne tiating the request som lämnade frampeut exercer la com- may exercise jurisdic- ställningen får utöva pétence en lieu et tion in place of the behörighet i stället för place de l'autorité de authority of the Con- myndigheten i den förl'Etat contractant de la tracting State of the dragsslutande stat där résidence habituelle habitual residence of barnet har hemvist de l'enfant que si cette the child only if the endast om den sistautorité a accepté la latter authority has nämnda myndigheten demande. accepted the request. har beviljat framställningen.

Article 10 Article 10 Artikel 10

1. Sans préjudice 1. Without preju- 1. Utan att det pådes articles 5 à 9, les dice to Articles 5 to 9, verkar tillämpningen autorités d'un Etat the authorities of a av artiklarna 5–9 får contractant, dans l'exer- Contracting State exer- myndigheterna i en förcice de leur compé- cising jurisdiction to dragsslutande stat där tence pour connaître decide upon an appli- en ansökan är uppd'une demande en cation for divorce or tagen till prövning om divorce ou séparation legal separation of the äktenskapsskillnad elde corps des parents parents of a child ler hemskillnad eller d'un enfant résidant habitually resident in om annullering av habituellement dans another Contracting äktenskap mellan förun autre Etat contrac- State, or for annul- äldrarna till ett barn tant, ou en annulation ment of their mar- som har hemvist i en de leur mariage, peu- riage, may, if the law annan fördragsslutanvent prendre, si la loi of their State so pro- de stat, om lagen i de leur Etat le permet, vides, take measures deras stat så föredes mesures de pro- directed to the pro- skriver, vidta åtgärder tection de la personne tection of the person avsedda att skydda ett ou des biens de l'en- or property of such sådant barns person fant, child if eller egendom om

a) si, au commen- a) at the time of a) en av barnets förcement de la procé- commencement of the äldrar vid den tiddure, l'un des parents proceedings, one of punkt då förfarandet réside habituellement his or her parents inleds har hemvist i dans cet Etat et que habitually resides in den staten och en av l'un d'eux ait la re- that State and one of dem har föräldraansponsabilité parentale them has parental svar för barnet, samt à l'égard de l'enfant, responsibility in relaet tion to the child, and

b) si la compétence b) the jurisdiction b) dessa myndighede ces autorités pour of these authorities to ters behörighet att Bilaga 1 prendre de telles me- take such measures vidta sådana åtgärder sures a été acceptée has been accepted by har godtagits av förälpar les parents, ainsi the parents, as well as drarna och av evenque par toute autre by any other person tuella andra personer personne ayant la re- who has parental re- som har föräldraansponsabilité parentale sponsibility in rela- svar för barnet, och à l'égard de l'enfant et tion to the child, and detta är till barnets si cette compétence is in the best interests bästa. est conforme à l'int- of the child. érêt supérieur de l'enfant.

2. La compétence 2. The jurisdiction 2. Den i punkt 1 prévue au paragraphe provided for by para- angivna behörigheten premier pour prendre graph 1 to take mea- att vidta åtgärder för des mesures de pro- sures for the pro- att skydda barnet upptection de l'enfant tection of the child hör så snart beslutet cesse dès lors que la ceases as soon as the om att bevilja eller décision faisant droit decision allowing or avslå ansökan om ou rejetant la deman- refusing the applica- äktenskapsskillnad, de en divorce, sépara- tion for divorce, legal hemskillnad eller tion de corps ou separation or annul- annullering av äktenannulation du mariage ment of the marriage skapet har vunnit laga est devenue définitive has become final, or kraft eller förfarandet ou que la procédure a the proceedings have har avslutats av något pris fin pour un autre come to an end for annat skäl. motif. another reason.

Article 11 Article 11 Artikel 11

1. Dans tous les cas 1. In all cases of 1. I alla brådskande d'urgence, les auto- urgency, the autho- fall ska myndigherités de chaque Etat rities of any Contrac- terna i varje fördragscontractant sur le ting State, in whose slutande stat på vars territoire duquel se territory the child or territorium barnet eller trouve l'enfant ou des property belonging to egendom som tillhör biens lui appartenant the child is present, barnet finns ha behösont compétentes pour have jurisdiction to righet att vidta nödprendre les mesures take any necessary vändiga skyddsåtgärde protection néces- measures of protec- der. saires. tion.

2. Les mesures pri- 2. The measures taken 2. De åtgärder som ses en application du under the preceding vidtas med stöd av paragraphe précédent paragraph with regard punkt 1 avseende ett à l'égard d'un enfant to a child habitually barn som har hemvist ayant sa résidence resident in a Contrac- i en fördragsslutande habituelle dans un ting State shall lapse stat ska upphöra att

Etat contractant ces- as soon as the aut- gälla så snart de mynsent d'avoir effet dès horities which have digheter som är behö- Bilaga 1 que les autorités com- jurisdiction under riga enligt artiklarna pétentes en vertu des Articles 5 to 10 have 5–10 har vidtagit de articles 5 à 10 ont pris taken the measures re- åtgärder som situales mesures exigées quired by the situa- tionen kräver. par la situation. tion.

3. Les mesures pri- 3. The measures 3. De åtgärder som ses en application du taken under paragraph vidtas med stöd av paragraphe premier à 1 with regard to a punkt 1 avseende ett l'égard d'un enfant child who is habi- barn som har hemvist ayant sa résidence tually resident in a i en icke-fördragshabituelle dans un non-Contracting State slutande stat ska upp- Etat non contractant shall lapse in each höra att gälla i varje cessent d'avoir effet Contracting State as fördragsslutande stat dans chaque Etat con- soon as measures re- så snart de åtgärder tractant dès qu'y sont quired by the situation som situationen kräreconnues les mesures and taken by the ver och som vidtas av exigées par la situa- authorities of another en annan stats myntion, prises par les State are recognised digheter erkänns i den autorités d'un autre in the Contracting fördragsslutande Etat. State in question. staten i fråga.

Article 12 Article 12 Artikel 12

1. Sous réserve de 1. Subject to Article 1. Med förbehåll för l'article 7, les autori- 7, the authorities of a artikel 7 ska myndigtés d'un Etat contrac- Contracting State in heterna i en fördragstant sur le territoire whose territory the slutande stat på vars duquel se trouve l'en- child or property be- territorium barnet eller fant ou des biens lui longing to the child is egendom som tillhör appartenant sont com- present have jurisdic- barnet finns vara bepétentes pour prendre tion to take measures höriga att vidta tilldes mesures de pro- of a provisional charac- fälliga åtgärder till tection de la personne ter for the protection skydd för barnets perou des biens de l'en- of the person or pro- son eller egendom, fant, ayant un carac- perty of the child med territoriell vertère provisoire et une which have a terri- kan endast i staten i efficacité territoriale torial effect limited to fråga, såvida åtgärderrestreinte à cet Etat, the State in question, na inte är oförenliga pour autant que de in so far as such mea- med åtgärder som telles mesures ne sures are not in- redan har vidtagits av soient pas incompa- compatible with mea- de myndigheter som tibles avec celles déjà sures already taken by är behöriga enligt prises par les autorités authorities which have artiklarna 5–10. compétentes en vertu jurisdiction under des articles 5 à 10. Articles 5 to 10.

2. Les mesures prises 2. The measures taken 2. De åtgärder som en application du under the preceding vidtas med stöd av Bilaga 1 paragraphe précédent paragraph with regard punkt 1 avseende ett à l'égard d'un enfant to a child habitually barn med hemvist i en ayant sa résidence resident in a Contrac- fördragsslutande stat habituelle dans un ting State shall lapse ska upphöra att gälla Etat contractant ces- as soon as the aut- så snart de myndigsent d'avoir effet dès horities which have heter som är behöriga que les autorités com- jurisdiction under enligt artiklarna 5–10 pétentes en vertu des Articles 5 to 10 have har fattat beslut i articles 5 à 10 se sont taken a decision in fråga om skyddsåtgärprononcées sur les respect of the mea- der som situationen mesures que pourrait sures of protection kan kräva. exiger la situation. which may be required by the situation.

3. Les mesures pri- 3. The measures taken 3. De åtgärder som ses en application du under paragraph 1 vidtas med stöd av paragraphe premier à with regard to a child punkt 1 avseende ett l'égard d'un enfant who is habitually resi- barn med hemvist i en ayant sa résidence dent in a non-Con- icke-fördragsslutande habituelle dans un tracting State shall stat ska upphöra att Etat non contractant lapse in the Con- gälla i den fördragscessent d'avoir effet tracting State where slutande stat där åtdans l'Etat contractant the measures were gärderna vidtogs, så où elles ont été prises taken as soon as mea- snart de åtgärder som dès qu'y sont recon- sures required by the situationen kräver och nues les mesures exi- situation and taken by som vidtas av en annan gées par la situation, the authorities of stats myndigheter erprises par les autorités another State are re- känns i den fördragsd'un autre Etat. cognised in the Con- slutande staten i tracting State in fråga. question.

Article 13 Article 13 Artikel 13

1. Les autorités d'un 1. The authorities of 1. De myndigheter i Etat contractant qui a Contracting State en fördragsslutande stat sont compétentes se- which have jurisdic- som enligt artiklarna lon les articles 5 à 10 tion under Articles 5 5–10 är behöriga att pour prendre des me- to 10 to take measures vidta åtgärder till sures de protection de for the protection of skydd för barnets perla personne ou des the person or property son eller egendom ska biens de l'enfant doi- of the child must avstå från att utöva vent s'abstenir de sta- abstain from exerci- sin behörighet om, tuer si, lors de l'intro- sing this jurisdiction vid den tidpunkt då duction de la procé- if, at the time of the förfarandet inleds, motdure, des mesures commencement of the svarande åtgärder har correspondantes ont proceedings, corres- begärts och fortfaranété demandées aux ponding measures have de övervägs hos myn-

autorités d'un autre been requested from digheterna i en annan Etat contractant alors the authorities of fördragsslutande stat Bilaga 1 compétentes en vertu another Contracting som vid tidpunkten des articles 5 à 10 et State having jurisdic- för begäran är behösont encore en cours tion under Articles 5 riga enligt artiklarna d'examen. to 10 at the time of 5–10. the request and are still under consideration.

2. La disposition du 2. The provisions of 2. Bestämmelserna i paragraphe précédent the preceding para- punkt 1 ska inte tillämne s'applique pas si graph shall not apply pas om de myndigles autorités devant if the authorities be- heter till vilka framlesquelles la demande fore whom the request ställningen om åtgärde mesures a été ini- for measures was ini- der ursprungligen riktialement présentée tially introduced have tades har avstått från ont renoncé à leur declined jurisdiction. behörighet. compétence.

Article 14 Article 14 Artikel 14

Les mesures prises The measures taken De åtgärder som en application des in application of vidtas med stöd av articles 5 à 10 restent Articles 5 to 10 re- artiklarna 5–10 ska en vigueur dans les main in force accor- gälla enligt sina villlimites qui sont les ding to their terms, kor, även om grunden leurs, même lorsqu'un even if a change of för behörigheten har changement des cir- circumstances has eli- upphört genom ändconstances a fait dis- minated the basis rade förhållanden, så paraître l'élément sur upon which jurisdic- länge de myndigheter lequel était fondée la tion was founded, so som är behöriga enligt compétence, tant que long as the authorities konventionen inte har les autorités compé- which have jurisdic- ändrat, ersatt eller tentes en vertu de la tion under the Con- upphävt åtgärderna. Convention ne les ont vention have not mopas modifiées, rem- dified, replaced or termiplacées ou levées. nated such measures.

CHAPITRE III CHAPTER III KAPITEL III Bilaga 1

LOI APPLICABLE APPLICABLE LAW TILLÄMPLIG LAG

Article 15 Article 15 Artikel 15

1. Dans l'exercice de 1. In exercising their 1. Myndigheterna i la compétence qui jurisdiction under the de fördragsslutande leur est attribuée par provisions of Chapter staterna ska tillämpa les dispositions du II, the authorities of sin egen lag vid utövchapitre II, les autori- the Contracting States andet av sin behörigtés des Etats contrac- shall apply their own het enligt bestämmeltants appliquent leur law. serna i kapitel II. loi.

2. Toutefois, dans 2. However, in so 2. Myndigheterna i la mesure où la pro- far as the protection de fördragsslutande tection de la personne of the person or the staterna får emellerou des biens de property of the child tid, i den mån som l'enfant le requiert, requires, they may ex- skyddet för barnets elles peuvent excep- ceptionally apply or person eller egendom tionnellement appli- take into considera- kräver detta, undanquer ou prendre en tion the law of anot- tagsvis tillämpa eller considération la loi her State with which beakta lagen i en d'un autre Etat avec the situation has a annan stat till vilken lequel la situation substantial connection. situationen har väsentprésente un lien étroit. lig anknytning.

3. En cas de change- 3. If the child’s habi- 3. Om barnet får ett ment de la résidence tual residence changes nytt hemvist i en habituelle de l'enfant to another Contrac- annan fördragsslutandans un autre Etat ting State, the law of de stat, ska den stacontractant, la loi de that other State governs, tens lag från och med cet autre Etat régit, à from the time of the tidpunkten för ändpartir du moment où change, the conditions ringen bestämma villle changement est of application of the koren för tillämpningsurvenu, les condi- measures taken in the en av de åtgärder som tions d'application des State of the former har vidtagits i den stat mesures prises dans habitual residence. där barnet tidigare l'Etat de l'ancienne hade hemvist. résidence habituelle.

Article 16 Article 16 Artikel 16

1. L'attribution ou 1. The attribution or 1. Tillerkännande l'extinction de plein extinction of parental eller upphörande av droit d'une responsa- responsibility by opera- föräldraansvar direkt bilité parentale, sans tion of law, without på grund av lag, utan

intervention d'une the intervention of a ingripande av en rättsautorité judiciaire ou judicial or adminis- lig eller administrativ Bilaga 1 administrative, est régie trative authority, is myndighet, ska bepar la loi de l'Etat de governed by the law stämmas av lagen i la résidence habituelle of the State of the den stat där barnet har de l'enfant. habitual residence of hemvist. the child.

2. L'attribution ou 2. The attribution or 2. Tillerkännande l'extinction d'une re- extinction of parental eller upphörande av sponsabilité parentale responsibility by an föräldraansvar genom par un accord ou un agreement or a uni- en överenskommelse acte unilatéral, sans lateral act, without eller en ensidig rättsintervention d'une intervention of a judi- handling utan ingriautorité judiciaire ou cial or administrative pande av en rättslig administrative, est authority, is governed eller administrativ mynrégie par la loi de by the law of the State dighet ska bestämmas l'Etat de la résidence of the child’s habitual av lagen i den stat där habituelle de l'enfant residence at the time barnet har hemvist vid au moment où when the agreement den tidpunkt då överl'accord ou l'acte or unilateral act takes enskommelsen eller unilatéral prend effet. effect. den ensidiga rättshandlingen får verkan.

3. La responsabilité 3. Parental respon- 3. Föräldraansvar parentale existant selon sibility which exists som föreligger enligt la loi de l'Etat de la under the law of the lagen i den stat där résidence habituelle State of the child’s barnet har hemvist de l'enfant subsiste habitual residence består efter en ändring après le changement subsists after a change av hemvistet till en de cette résidence of that habitual resi- annan stat. habituelle dans un dence to another autre Etat. State.

4. En cas de change- 4. If the child’s ha- 4. Om barnet får ett ment de la résidence bitual residence changes, nytt hemvist, ska tillhabituelle de l'enfant, the attribution of pa- erkännande av förl'attribution de plein rental responsibility äldraansvar direkt på droit de la respons- by operation of law to grund av lag till en abilité parentale à une a person who does not person som inte redan personne qui n'est pas already have such re- har föräldraansvar bedéjà investie de cette sponsibility is gover- stämmas av den nya responsabilité est ned by the law of the hemviststatens lag. régie par la loi de State of the new l'Etat de la nouvelle habitual residence. résidence habituelle.

Bilaga 1 Article 17 Article 17 Artikel 17

L'exercice de la re- The exercise of pa- Utövandet av försponsabilité parentale rental responsibility is äldraansvaret ska beest régi par la loi de governed by the law stämmas av lagen i l'Etat de la résidence of the State of the den stat där barnet har habituelle de l'enfant. child’s habitual resi- hemvist. Om barnets En cas de changement dence. If the child’s hemvist ändras, ska de la résidence habi- habitual residence utövandet av föräldratuelle de l'enfant, il changes, it is gover- ansvaret bestämmas est régi par la loi de ned by the law of the av den nya hemvistl'Etat de la nouvelle State of the new statens lag. résidence habituelle. habitual residence.

Article 18 Article 18 Artikel 18

La responsabilité The parental res- Det föräldraansvar parentale prévue à ponsibility referred to som avses i artikel 16 l'article 16 pourra être in Article 16 may be får upphävas eller retirée ou ses con- terminated, or the villkoren för utövanditions d'exercice conditions of its exer- det av föräldraansvamodifiées par des me- cise modified, by ret får ändras genom sures prises en app- measures taken under åtgärder som vidtas lication de la Con- this Convention. enligt denna konvenvention. tion.

Article 19 Article 19 Artikel 19

1. La validité d'un 1. The validity of a 1. Giltigheten av en acte passé entre un transaction entered rättshandling som fötiers et une autre per- into between a third retagits mellan tredje sonne qui aurait la party and another man och en annan qualité de représen- person who would be person som enligt tant légal selon la loi entitled to act as the lagen i den stat där de l'Etat où l'acte a été child’s legal represen- rättshandlingen förepassé ne peut être tative under the law togs är behörig att contestée, ni la re- of the State where the handla som barnets sponsabilité du tiers transaction was con- lagliga företrädare får engagée, pour le seul cluded cannot be con- inte angripas, och motif que l'autre per- tested, and the third tredje man kan inte sonne n'avait pas la party cannot be held hållas ansvarig enbart qualité de représen- liable, on the sole på grund av att den tant légal en vertu de ground that the other andra personen inte la loi désignée par les person was not en- var behörig att handla dispositions du pré- titled to act as the som barnets lagliga sent chapitre, sauf si child’s legal represen- företrädare enligt den le tiers savait ou tative under the law lag som anges i bedevait savoir que la designated by the pro- stämmelserna i detta

responsabilité paren- visions of this Chap- kapitel, såvida inte tale était régie par ter, unless the third tredje man visste eller Bilaga 1 cette loi. party knew or should borde ha vetat att förhave known that the äldraansvaret regleras parental responsibility i den lagen. was governed by the latter law.

2. Le paragraphe 2. The preceding para- 2. Punkt 1 ska tillämprécédent ne s'appli- graph applies only if pas endast om rättsque que dans le cas où the transaction was handlingen företogs l'acte a été passé entre entered into between mellan personer som personnes présentes persons present on the befann sig på samma sur le territoire d'un territory of the same stats territorium. même Etat. State.

Article 20 Article 20 Artikel 20

Les dispositions du The provisions of Bestämmelserna i présent chapitre sont this Chapter apply detta kapitel ska tillämapplicables même si even if the law desig- pas även om den lag la loi qu'elles désig- nated by them is the som anvisas genom nent est celle d'un law of a non-Con- dessa bestämmelser är Etat non contractant. tracting State. en icke-fördragsslutande stats lag.

Article 21 Article 21 Artikel 21

1. Au sens du pré- 1. In this Chapter 1. Med ”lag” avses sent chapitre, le terme the term ‘law’ means i detta kapitel den «loi» désigne le droit the law in force in a gällande lagen i en en vigueur dans un State other than its stat, med undantag för Etat, à l'exclusion des choice of law rules. dess lagvalsregler. règles de conflit de lois.

2. Toutefois, si la 2. However, if the 2. Om den tillämploi applicable en vertu law applicable accor- liga lagen enligt artide l'article 16 est celle ding to Article 16 is kel 16 är en icked'un Etat non con- that of a non-Con- fördragsslutande stats tractant et que les règ- tracting State and if lag och om den statens les de conflit de cet the choice of law lagvalsregler anvisar Etat désignent la loi rules of that State de- lagen i en annan icked'un autre Etat non signate the law of fördragsslutande stat contractant qui appli- another non-Contrac- som skulle tillämpa sin querait sa propre loi, ting State which egen lag, ska dock la loi de cet autre Etat would apply its own lagen i den staten est applicable. Si la law, the law of the tillämpas. Om den loi de cet autre Etat latter State applies. If andra icke-fördragsnon contractant ne se that other non-Con- slutande staten inte

reconnaît pas appli- tracting State would skulle tillämpa sin cable, la loi appli- not apply its own law, egen lag, ska den lag Bilaga 1 cable est celle désig- the applicable law is tillämpas som anvisas née par l'article 16. that designated by genom artikel 16. Article 16.

Article 22 Article 22 Artikel 22

L'application de la The application of Den lag som anloi désignée par les the law designated by visas genom bestämdispositions du pré- the provisions of this melserna i detta kapisent chapitre ne peut Chapter can be refu- tel får åsidosättas enêtre écartée que si sed only if this appli- dast om tillämpningen cette application est cation would be mani- är uppenbart oförenlig manifestement con- festly contrary to pu- med grunderna för rättstraire à l'ordre public, blic policy, taking ordningen (ordre pubcompte tenu de l'intérêt into account the best lic), med hänsyn tagen supérieur de l'enfant. interests of the child. till barnets bästa.

CHAPITRE IV CHAPTER IV KAPITEL IV

RECONNAISSANCE RECOGNITION ERKÄNNANDE ET EXECUTION AND ENFORCEMENT OCH VERKSTÄLLIG- HET

Article 23 Article 23 Artikel 23

1. Les mesures pri- 1. The measures 1. De åtgärder som ses par les autorités taken by the authori- vidtas av en fördragsd'un Etat contractant ties of a Contracting slutande stats myndigsont reconnues de State shall be recog- heter ska erkännas plein droit dans les nised by operation of direkt på grund av lag autres Etats contrac- law in all other Con- i samtliga övriga förtants. tracting States. dragsslutande stater.

2. Toutefois, la re- 2. Recognition may 2. Erkännande får connaissance peut however be refused: dock vägras être refusée:

a) si la mesure a été a) if the measure was a) om åtgärden har prise par une autorité taken by an authority vidtagits av en myndont la compétence whose jurisdiction was dighet vars behörighet n'était pas fondée sur un not based on one of the inte grundades på någon chef de compétence grounds provided for in av de omständigheter prévu au chapitre II; Chapter II; som anges i kapitel II,

b) si la mesure a été b) if the measure b) om åtgärden i prise, hors le cas d'ur- was taken, except in a strid med grundlägggence, dans le cadre case of urgency, in ande förfaranderegler

d'une procédure judi- the context of a i den anmodade staten ciaire ou administra- judicial or administra- har vidtagits inom Bilaga 1 tive, sans qu'ait été tive proceeding, with- ramen för ett rättsligt donnée à l'enfant la out the child having eller administrativt förpossibilité d'être en- been provided the oppor- farande utan att barnet tendu, en violation tunity to be heard, in har fått möjlighet att des principes fonda- violation of funda- komma till tals, såmentaux de procédure mental principles of vida det inte är fråga de l'Etat requis; procedure of the re- om ett brådskande quested State; fall,

c) à la demande de c) on the request of c) om en person betoute personne préten- any person claiming gär det och hävdar att dant que cette mesure that the measure in- åtgärden hindrar honom porte atteinte à sa re- fringes his or her eller henne att utöva sponsabilité parentale, parental responsibility, sitt föräldraansvar, om si cette mesure a été if such measure was åtgärden har vidtagits prise, hors le cas taken, except in a case utan att personen i d'urgence, sans qu'ait of urgency, without fråga har fått möjligété donnée à cette such person having het att yttra sig, såvida personne la possibilité been given an oppor- det inte är fråga om ett d'être entendue; tunity to be heard; brådskande fall,

d) si la reconnais- d) if such recogni- d) om ett erkännansance est manifeste- tion is manifestly con- de uppenbart skulle ment contraire à trary to public policy strida mot grunderna l'ordre public de l'Etat of the requested State, för rättsordningen (ordre requis, compte tenu taking into account public) i den anmodade l'intérêt supérieur the best interests of de staten, med hänsyn de l'enfant; the child; tagen till barnets bästa,

e) si la mesure est e) if the measure is e) om åtgärden är incompatible avec une incompatible with a oförenlig med en mesure prise pos- later measure taken in senare åtgärd som har térieurement dans l'Etat the non-Contracting vidtagits i den ickenon contractant de la State of the habitual fördragsslutande stat résidence habituelle de residence of the child, där barnet har heml'enfant, lorsque cette where this later mea- vist, om den senare dernière mesure réunit sure fulfils the re- åtgärden uppfyller krales conditions néces- quirements for recog- ven för erkännande i saires à sa reconnais- nition in the requested den anmodade staten, sance dans l'Etat requis; State;

f) si la procédure f) if the procedure f) om förfarandet prévue à l'article 33 provided in Article 33 enligt artikel 33 inte n'a pas été respectée. has not been complied har följts. with.

Article 24 Article 24 Artikel 24 Bilaga 1

Sans préjudice de Without prejudice Utan att det påverl'article 23, para- to Article 23, kar tillämpningen av graphe premier, toute paragraph 1, any artikel 23.1 får varje personne intéressée interested person may berörd part begära att peut demander aux request from the de behöriga myndigautorités compétentes competent authorities heterna i en fördragsd'un Etat contractant of a Contracting State slutande stat beslutar qu'il soit statué sur la that they decide on om erkännande eller reconnaissance ou la the recognition or icke-erkännande av en non-reconnaissance non-recognition of a åtgärd som har vidd'une mesure prise measure taken in tagits i en annan fördans un autre Etat another Contracting dragsslutande stat. Förcontractant. La pro- State. The procedure farandet ska regleras i cédure est régie par la is governed by the den anmodade statens loi de l'Etat requis. law of the requested lag. State.

Article 25 Article 25 Artikel 25

L'autorité de l'Etat The authority of the Myndigheten i den requis est liée par les requested State is anmodade staten ska constatations de fait bound by the findings vara bunden av besur lesquelles l'autori- of fact on which the dömningen av de fakté de l'Etat qui a pris authority of the State tiska omständigheter la mesure a fondé sa where the measure på vilka myndigheten compétence. was taken based its i den stat där åtgärden jurisdiction. vidtogs grundade sin behörighet.

Article 26 Article 26 Artikel 26

1. Si les mesures pri- 1. If measures taken 1. Om åtgärder som ses dans un Etat con- in one Contracting vidtas i en fördragstractant et qui y sont State and enforceable slutande stat och är exécutoires comportent there require enforce- verkställbara i den des actes d'exécution ment in another Con- staten kräver verkstäldans un autre Etat tracting State, they lighet i en annan förcontractant, elles sont, shall, upon request by dragsslutande stat, ska dans cet autre Etat, an interested party, be åtgärderna på begäran déclarées exécutoires declared enforceable or av en berörd part förou enregistrées aux registered for the pur- klaras verkställbara fins d'exécution, sur pose of enforcement in eller registreras för requête de toute partie that other State accord- verkställighet i den intéressée, selon la ing to the procedure andra fördragsslutande procédure prévue par provided in the law of staten i enlighet med la loi de cet Etat. the latter State. det förfarande som anges i den statens lag.

2. Chaque Etat con- 2. Each Contracting 2. Varje fördragsslutractant applique à la State shall apply to tande stat ska tillämpa Bilaga 1 déclaration d'exequa- the declaration of en- ett enkelt och snabbt tur ou à l'enregis- forceability or regist- förfarande för verktrement une procé- ration a simple and ställbarhetsförklaringdure simple et rapide. rapid procedure. en eller registreringen.

3. La déclaration 3. The declaration 3. Verkställbarhetsd'exequatur ou l'enre- of enforceability or förklaringen eller registrement ne peuvent registration may be gistreringen får vägêtre refusés que pour refused only for one ras endast på någon l'un des motifs prévus of the reasons set out av de i artikel 23.2 à l'article 23, para- in Article 23, para- angivna grunderna. graphe 2. graph 2.

Article 27 Article 27 Artikel 27

Sous réserve de ce Without prejudice Ingen omprövning i qui est nécessaire to such review as is sak av den vidtagna pour l'application des necessary in the appli- åtgärden får äga rum, articles qui précèdent, cation of the pre- med förbehåll för den l'autorité de l'Etat re- ceding Articles, there omprövning som är quis ne procédera à shall be no review of nödvändig för att tillämpa aucune revision au fond the merits of the mea- de föregående artikde la mesure prise. sure taken. larna.

Article 28 Article 28 Artikel 28

Les mesures prises Measures taken in Åtgärder som har dans un Etat contrac- one Contracting State vidtagits i en förtant, qui sont décla- and declared enforce- dragsslutande stat och rées exécutoires ou able, or registered for förklarats verkställbaenregistrées aux fins the purpose of en- ra eller registrerats för d'exécution dans un forcement, in another verkställighet i en autre Etat contractant, Contracting State shall annan fördragsslutany sont mises à exé- be enforced in the de stat, ska verkställas cution comme si elles latter State as if they i den senare staten avaient été prises par had been taken by the som om de hade vidles autorités de cet authorities of that State. tagits av myndigheautre Etat. La mise à Enforcement takes terna där. Verkställigexécution des me- place in accordance heten ska äga rum ensures se fait con- with the law of the ligt den anmodade formément à la loi de requested State to the statens lag med de bel'Etat requis dans les extent provided by gränsningar som förelimites qui y sont pré- such law, taking into skrivs där, och med vues, compte tenu de consideration the best hänsyn tagen till barl'intérêt supérieur de interests of the child. nets bästa. l'enfant.

CHAPITRE V CHAPTER V KAPITEL V Bilaga 1

COOPERATION CO-OPERATION SAMARBETE

Article 29 Article 29 Artikel 29

1. Chaque Etat con- 1. A Contracting 1. Varje fördragsslutractant désigne une State shall designate a tande stat ska utse en Autorité centrale char- Central Authority to centralmyndighet som gée de satisfaire aux discharge the duties ska ha till uppgift att obligations qui lui which are imposed by fullgöra de skyldigsont imposées par la the Convention on heter som åläggs så- Convention. such authorities. dana myndigheter enligt denna konvention.

2. Un Etat fédéral, 2. Federal States, 2. Federala stater, un Etat dans lequel States with more than stater med mer än ett plusieurs systèmes de one system of law or rättssystem eller stater droit sont en vigueur States having autono- som har autonoma terriou un Etat ayant des mous territorial units toriella enheter får utse unités territoriales shall be free to fler än en centralmynautonomes est libre de appoint more than one dighet och ange den désigner plus d'une Central Authority and territoriella eller den Autorité centrale et de to specify the terri- personliga omfattningspécifier l'étendue torial or personal ex- en av deras befogenterritoriale ou person- tent of their functions. heter. Om en stat har nelle de leurs fonc- Where a State has utsett fler än en centions. L'Etat qui fait appointed more than tralmyndighet ska den usage de cette faculté one Central Authori- ange den centralmyndésigne l'Autorité ty, it shall designate dighet till vilken medcentrale à laquelle the Central Authority delanden kan sändas toute communication to which any com- för vidarebefordran peut être adressée en munication may be till behörig centralvue de sa transmis- addressed for trans- myndighet inom den sion à l'Autorité cen- mission to the appro- staten. trale compétente au priate Central Autsein de cet Etat. hority within that State.

Article 30 Article 30 Artikel 30

1. Les Autorités 1. Central Authori- 1. Centralmyndigcentrales doivent co- ties shall cooperate heterna ska samarbeta opérer entre elles et with each other and med varandra och promouvoir la coopé- promote cooperation främja samarbetet ration entre les auto- amongst the compe- mellan de behöriga rités compétentes de tent authorities in myndigheterna i sina

leur Etat pour réaliser their States to achieve stater för att uppnå les objectifs de la the purposes of the målen med denna Bilaga 1 Convention. Convention. konvention.

2. Elles prennent, 2. They shall, in con- 2. Centralmyndighe dans le cadre de nection with the app- terna ska i samband l'application de la lication of the Con- med tillämpningen av Convention, les dis- vention, take appro- konventionen vidta positions appropriées priate steps to provide lämpliga åtgärder i pour fournir des in- information as to the syfte att lämna uppformations sur leur laws of, and services lysningar om de lagar législation, ainsi que available in, their och de tjänster som sur les services dispo- States relating to the finns i deras stater till nibles dans leur Etat protection of children. skydd för barn. en matière de protection de l'enfant.

Article 31 Article 31 Artikel 31

L'Autorité centrale The Central Aut- Centralmyndigheten d'un Etat contractant hority of a Contrac- i en fördragsslutande prend soit directement, ting State, either stat ska, direkt eller soit avec le concours directly or through genom myndigheter d'autorités publiques public authorities or eller andra organ, vidou d'autres organismes, other bodies, shall ta alla lämpliga åttoutes dispositions ap- take all appropriate gärder för att propriées pour: steps to –

a) faciliter les a) facilitate the a) underlätta den communications et communications and kommunikation och offrir l'assistance pré- offer the assistance lämna det stöd som vues aux articles 8 et provided for in Arti- föreskrivs i artiklarna 9 et au présent cha- cles 8 and 9 and in 8 och 9 samt i detta pitre; this Chapter; kapitel,

b) faciliter par la b) facilitate, by me- b) genom medling, médiation, la concilia- diation, conciliation förlikning eller liktion ou tout autre or similar means, nande åtgärder undermode analogue, des agreed solutions for lätta samförståndslösententes à l'amiable the protection of the ningar till skydd för sur la protection de la person or property of barnets person eller personne ou des biens the child in situations egendom i situationer de l'enfant, dans les to which the Conven- som omfattas av konsituations auxquelles tion applies; ventionen, s'applique la Convention;

c) aider, sur deman- c) provide, on the c) på begäran av en de d'une autorité com- request of a compe- behörig myndighet i Bilaga 1 pétente d'un autre Etat tent authority of anot- en annan fördragsslucontractant, à loca- her Contracting State, tande stat bistå med liser l'enfant lorsqu'il assistance in discover- att ta reda på var ett paraît que celui-ci est ing the whereabouts of barn befinner sig, om présent sur le terri- a child where it appe- det kan antas att bartoire de l'Etat requis ars that the child may net befinner sig och et a besoin de pro- be present and in need behöver skydd på den tection. of protection within anmodade statens territhe territory of the torium. requested State.

Article 32 Article 32 Artikel 32

Sur demande moti- On a request made Efter en motiverad vée de l'Autorité cen- with supporting rea- begäran från centraltrale ou d'une autre sons by the Central myndigheten eller annan autorité compétente Authority or other behörig myndighet i d'un Etat contractant competent authority en fördragsslutande avec lequel l'enfant a of any Contracting stat till vilken barnet un lien étroit, l'Auto- State with which the har väsentlig anknytrité centrale de l'Etat child has a substantial ning får centralmyncontractant dans le- connection, the Cen- digheten i den förquel l'enfant a sa rési- tral Authority of the dragsslutande stat där dence habituelle et Contracting State in barnet har hemvist och dans lequel il est pré- which the child is befinner sig, direkt eller sent peut, soit direc- habitually resident and genom myndigheter eltement, soit avec le present may, directly ler andra organ, concours d'autorités or through public autpubliques ou d'autres horities or other organismes, bodies,

a) fournir un rap- a) provide a report a) rapportera om port sur la situation de on the situation of the barnets situation, l'enfant; child;

b) demander à b) request the com- b) begära att den l'autorité compétente petent authority of its behöriga myndigheten de son Etat d'exami- State to consider the i dess stat överväger ner l'opportunité de need to take measures huruvida åtgärder prendre des mesures for the protection of måste vidtas till skydd tendant à la protection the person or property för barnets person de la personne ou des of the child. eller egendom. biens de l'enfant.

Article 33 Article 33 Artikel 33 Bilaga 1

1. Lorsque l'autorité 1. If an authority 1. Om en myndigcompétente en vertu having jurisdiction het som är behörig des articles 5 à 10 under Articles 5 to 10 enligt artiklarna 5–10 envisage le placement contemplates the överväger att placera de l'enfant dans une placement of the child barnet i familjehem famille d'accueil ou in a foster family or eller på institution, dans un établisse- institutional care, or eller ge vård genom ment, ou son recueil the provision of care kafala eller liknande légal par kafala ou par by kafala or an analo- institut, och om denna une institution analo- gous institution, and placering eller vård ska gue, et que ce place- if such placement or äga rum i en annan förment ou ce recueil such provision of care dragsslutande stat, ska aura lieu dans un is to take place in myndigheten först samautre Etat contractant, another Contracting råda med centralmynelle consulte au pré- State, it shall first digheten eller en alable l'Autorité cen- consult with the annan behörig myntrale ou une autre Central Authority or dighet i denna stat. autorité compétente other competent au- Den ska i detta syfte de ce dernier Etat. thority of the latter överlämna en rapport Elle lui communique State. To that effect it om barnet tillsamà cet effet un rapport shall transmit a report mans med motivesur l'enfant et les on the child together ringen för den föremotifs de sa proposi- with the reasons for slagna placeringen tion sur le placement the proposed place- eller vården. ou le recueil. ment or provision of care.

2. La décision sur le 2. The decision on 2. Beslut om placeplacement ou le re- the placement or pro- ring eller om vård får cueil ne peut être vision of care may be fattas i den ansökande prise dans l'Etat re- made in the reques- staten endast om cenquérant que si l'Auto- ting State only if the tralmyndigheten eller rité centrale ou une Central Authority or en annan behörig mynautre autorité compé- other competent aut- dighet i den anmotente de l'Etat requis a hority of the request- dade staten har samapprouvé ce place- ed State has consen- tyckt till placeringen ment ou ce recueil, ted to the placement eller vården med becompte tenu de l'inté- or provision of care, aktande av barnets rêt supérieur de l'en- taking into account bästa. fant. the child’s best interests.

Article 34 Article 34 Artikel 34

1. Lorsqu'une me- 1. Where a measure 1. När en skyddssure de protection est of protection is con- åtgärd övervägs får de envisagée, les auto- templated, the compe- enligt konventionen be-

rités compétentes en tent authorities under höriga myndigheterna, vertu de la Conven- the Convention, if the om detta krävs med Bilaga 1 tion peuvent, si la situation of the child hänsyn till barnets situation de l'enfant so requires, may re- situation, begära att l'exige, demander à quest any authority of varje myndighet i en toute autorité d'un another Contracting annan fördragsslutanautre Etat contractant State which has in- de stat som förfogar qui détient des infor- formation relevant to över upplysningar som mations utiles pour la the protection of the är relevanta för skydprotection de l'enfant child to communicate det av barnet överde les lui communi- such information. lämnar dessa upplysquer. ningar.

2. Chaque Etat con- 2. A Contracting State 2. En fördragssluttractant pourra décla- may declare that ande stat får meddela rer que les demandes requests under para- att framställningar enprévues au para- graph 1 shall be com- ligt punkt 1 till dess graphe premier ne municated to its aut- myndigheter endast får pourront être achemi- horities only through lämnas genom centralnées que par l'inter- its Central Authority. myndigheten. médiaire de son Autorité centrale.

Article 35 Article 35 Artikel 35

1. Les autorités com- 1. The competent aut- 1. De behöriga mynpétentes d'un Etat horities of a Contrac- digheterna i en förcontractant peuvent ting State may request dragsslutande stat får demander aux auto- the authorities of begära att myndigherités d'un autre Etat another Contracting terna i en annan förcontractant de prêter State to assist in the dragsslutande stat bistår leur assistance à la implementation of med genomförandet av mise en œuvre de measures of protec- skyddsåtgärder som vidmesures de protection tion taken under this tas med stöd av denna prises en application Convention, especial- konvention, särskilt i de la Convention, en ly in securing the fråga om att säkerparticulier pour assu- effective exercise of ställa det faktiska utrer l'exercice effectif rights of access as övandet av umgängesd'un droit de visite, well as of the right to rätt och rätten att uppainsi que du droit de maintain direct con- rätthålla regelbundna, maintenir des contacts tacts on a regular direkta kontakter. directs réguliers. basis.

2. Les autorités d'un 2. The authorities of 2. Myndigheterna i Etat contractant dans a Contracting State in en fördragsslutande stat lequel l'enfant n'a pas which the child does i vilken barnet inte sa résidence habi- not habitually reside har hemvist får, på tuelle peuvent, à la may, on the request of begäran av en förälder demande d'un parent a parent residing in som är bosatt i den résidant dans cet Etat that State who is staten och som önskar

et souhaitant obtenir seeking to obtain or to få eller behålla umou conserver un droit maintain access to the gängesrätt med bar- Bilaga 1 de visite, recueillir child, gather informa- net, samla in upplysdes renseignements tion or evidence and ningar eller underlag ou des preuves et se may make a finding och får uttala sig i prononcer sur l'apti- on the suitability of frågan om det är lämptude de ce parent à that parent to exercise ligt att denna förälder exercer le droit de access and on the utövar umgängesrätt visite et sur les con- conditions under och på vilka villkor ditions dans lesquel- which access is to be sådan umgängesrätt les il pourrait l'exer- exercised. An autho- skulle kunna utövas. cer. L'autorité com- rity exercising juris- En myndighet som utpétente en vertu des diction under Articles övar behörighet enligt articles 5 à 10 pour 5 to 10 to determine artiklarna 5–10 i fråga statuer sur le droit de an application con- om umgängesrätt med visite devra, avant de cerning access to the barnet ska beakta såse prononcer, prendre child, shall admit and dana upplysningar, unen considération ces consider such infor- derlag och uttalanden renseignements, preu- mation, evidence and när den fattar sitt ves ou conclusions. finding before rea- beslut. ching its decision.

3. Une autorité 3. An authority 3. En myndighet som compétente en vertu having jurisdiction enligt artiklarna 5–10 des articles 5 à 10 under Articles 5 to 10 är behörig att besluta pour statuer sur le to decide on access om umgängesrätt får droit de visite peut may adjourn a pro- låta saken vila i suspendre la procé- ceeding pending the avvaktan på resultatet dure jusqu'au terme outcome of a request av en begäran i ende la procédure pré- made under paragraph lighet med punkt 2, vue au paragraphe 2, 2, in particular, when särskilt om den prövar notamment lorsqu'elle it is considering an en ansökan om beest saisie d'une de- application to restrict gränsning eller uppmande tendant à or terminate access hävande av ummodifier ou suppri- rights granted in the gängesrätt som bevilmer le droit de visite State of the child’s jats i den stat där conféré par les autori- former habitual resi- barnet tidigare hade tés de l'Etat de l'an- dence. hemvist. cienne résidence habituelle.

4. Cet article n'em- 4. Nothing in this 4. Denna artikel pêche pas une autorité Article shall prevent an hindrar inte att en compétente en vertu des authority having juris- myndighet som är bearticles 5 à 10 de prendre diction under Articles 5 hörig enligt artiklarna des mesures provisoires to 10 from taking provi- 5–10 har rätt att vidta jusqu'au terme de la sional measures pending interimistiska åtgärder procédure prévue au the outcome of the i avvaktan på att en paragraphe 2. request made under begäran enligt punkt 2 paragraph 2. besvaras.

Article 36 Article 36 Artikel 36 Bilaga 1

Dans le cas où In any case where I det fall barnet utl'enfant est exposé à the child is exposed to sätts för allvarlig fara un grave danger, les a serious danger, the ska de behöriga mynautorités compétentes competent authorities digheterna i den förde l'Etat contractant of the Contracting dragsslutande stat där dans lequel des me- State where measures åtgärder till skydd för sures de protection de for the protection of barnet har vidtagits cet enfant ont été the child have been eller övervägs – om prises ou sont en voie taken or are under de får underrättelse de l'être, si elles sont consideration, if they om att barnet har bytt informées du change- are informed that the hemvist till eller bement de résidence ou child’s residence has finner sig i en annan de la présence de changed to, or that the stat – underrätta mynl'enfant dans un autre child is present in digheterna i den staten Etat, avisent les another State, shall om faran och om vilka autorités de cet Etat inform the authorities åtgärder som vidtagits de ce danger et des of that other State eller övervägs. mesures prises ou en about the danger incours d'examen. volved and the measures taken or under consideration.

Article 37 Article 37 Artikel 37

Une autorité ne peut An authority shall En myndighet får demander ou trans- not request or trans- inte begära eller övermettre des informa- mit any information lämna upplysningar tions en application under this Chapter if enligt detta kapitel om de ce chapitre si elle to do so would, in its det, enligt myndigheest d'avis qu'une telle opinion, be likely to tens uppfattning, skulle demande ou transmis- place the child’s per- kunna medföra fara sion pourrait mettre son or property in för barnets person en danger la personne danger, or constitute a eller egendom eller ou les biens de serious threat to the innebära att friheten l'enfant, ou constituer liberty or life of a eller livet för en medune menace grave member of the child’s lem av barnets familj pour la liberté ou la family. allvarligt hotas. vie d'un membre de sa famille.

Article 38 Article 38 Artikel 38 Bilaga 1

1. Sans préjudice de 1. Without prejudice 1. Utan att det påla possibilité de ré- to the possibility of verkar möjligheten att clamer des frais rai- imposing reasonable ta ut skäliga avgifter sonnables correspon- charges for the provi- för tjänster ska cendant aux services sion of services, Cen- tralmyndigheter och fournis, les Autorités tral Authorities and andra myndigheter i centrales et les autres other public authori- fördragsslutande stater autorités publiques ties of Contracting bära sina egna kostdes Etats contractants States shall bear their nader för tillämpningsupportent leurs frais own costs in applying en av bestämmelserna découlant de l'appli- the provisions of this i detta kapitel. cation des disposi- Chapter. tions du présent chapitre.

2. Un Etat contrac- 2. Any Contracting 2. Varje fördragstant peut conclure des State may enter into slutande stat får träffa accords avec un ou agreements with one överenskommelser med plusieurs autres Etats or more other Con- en eller flera andra förcontractants sur la tracting States con- dragsslutande stater répartition des frais. cerning the allocation om fördelningen av of charges. avgifter.

Article 39 Article 39 Artikel 39

Tout Etat contrac- Any Contracting Varje fördragssluttant pourra conclure State may enter into ande stat får träffa överavec un ou plusieurs agreements with one enskommelser med en autres Etats contrac- or more other Con- eller flera andra förtants des accords en tracting States with a dragsslutande stater vue de favoriser dans view to improving the för att sinsemellan leurs rapports réci- application of this förbättra tillämpningproques l'application Chapter in their en av detta kapitel. du présent chapitre. mutual relations. The Stater som har ingått Les Etats qui ont States which have en sådan överenskomconclu de tels accords concluded such an melse ska överlämna en transmettront une agreement shall trans- en kopia till konvencopie au dépositaire mit a copy to the tionens depositarie. de la Convention. depositary of the Convention.

CHAPITRE VI CHAPTER VI KAPITEL VI Bilaga 1

DISPOSITIONS GENERAL ALLMÄNNA GENERALES PROVISIONS BESTÄMMELSER

Article 40 Article 40 Artikel 40

1. Les autorités de 1. The authorities of 1. Myndigheterna i l'Etat contractant de la the Contracting State den fördragsslutande résidence habituelle of the child’s habitual stat där barnet har de l'enfant ou de l'Etat residence, or of the hemvist eller i den contractant où une Contracting State fördragsslutande stat mesure de protection where a measure of där en skyddsåtgärd a été prise peuvent protection has been vidtagits får, på begädélivrer au titulaire de taken, may deliver to ran av den person la responsabilité the person having som har föräldraanparentale ou à toute parental responsibility svaret eller den perpersonne à qui est or to the person en- son som ska skydda confiée la protection trusted with protec- barnets person eller de la personne ou des tion of the child’s per- egendom, för denna biens de l'enfant, à sa son or property, at his person, utfärda ett demande, un certificat or her request, a certi- intyg om i vilken indiquant sa qualité et ficate indicating the egenskap personen les pouvoirs qui lui capacity in which that handlar och vilka besont conférés. person is entitled to fogenheter personen act and the powers har. conferred upon him or her.

2. La qualité et les 2. The capacity and 2. Denna person ska, pouvoirs indiqués par powers indicated in om inte annat kan le certificat sont tenus the certificate are pre- visas, anses handla i pour établis, sauf pre- sumed to be vested in den egenskap och ha uve contraire. that person, in the de befogenheter som absence of proof to anges i intyget. the contrary.

3. Chaque Etat con- 3. Each Contracting 3. Varje fördragstractant désigne les State shall designate slutande stat ska ange autorités habilitées à the authorities compe- vilka myndigheter som établir le certificat. tent to draw up the är behöriga att utfärda certificate. intyget.

Article 41 Article 41 Artikel 41 Bilaga 1

Les données per- Personal data gathe- Personuppgifter som sonnelles rassemblées red or transmitted under samlats in eller överou transmises con- the Convention shall lämnats enligt konformément à la Con- be used only for the ventionen får endast vention ne peuvent purposes for which användas i de syften être utilisées à d'au- they were gathered or för vilka de samlats in tres fins que celles transmitted. eller överlämnats. pour lesquelles elles ont été rassemblées ou transmises.

Article 42 Article 42 Artikel 42

Les autorités aux- The authorities to De myndigheter till quelles des informa- whom information is vilka upplysningar övertions sont transmises transmitted shall en- lämnats ska sörja för en assurent la confi- sure its confidentiali- att de omfattas av dentialité conformé- ty, in accordance with sekretess i enlighet ment à la loi de leur the law of their State. med lagstiftningen i Etat. denna stat.

Article 43 Article 43 Artikel 43

Les documents All documents for- Ingen legalisering transmis ou délivrés warded or delivered eller annat liknande en application de la under this Convention förfarande får krävas i Convention sont dis- shall be exempt from fråga om handlingar pensés de toute léga- legalisation or any som översänds eller lisation ou de toute analogous formality. överlämnas enligt denna formalité analogue. konvention.

Article 44 Article 44 Artikel 44

Chaque Etat con- Each Contracting Varje fördragsslutractant peut désigner State may designate tande stat får utse les autorités à qui les the authorities to myndigheter till vilka demandes prévues which requests under framställningar enligt aux articles 8, 9 et 33 Articles 8, 9 and 33 artiklarna 8, 9 och 33 doivent être envoyées. are to be addressed. ska göras.

Article 45 Article 45 Artikel 45

1. Les désignations 1. The designations 1. Haagkonferensen mentionnées aux artic- referred to in Articles för internationell priles 29 et 44 sont com- 29 and 44 shall be vaträtts permanenta muniquées au Bureau communicated to the byrå ska underrättas Permanent de la Permanent Bureau of om de myndigheter

Conférence de La the Hague Conference som utses enligt artik- Haye de droit inter- on Private Inter- larna 29 och 44. Bilaga 1 national privé. national Law. 2. La déclaration 2. The declaration 2. Förklaringar enmentionnée à l'article referred to in Article ligt artikel 34.2 ska 34, paragraphe 2, est 34, paragraph 2, shall ställas till konvenfaite au dépositaire de be made to the tionens depositarie. la Convention. depositary of the Convention.

Article 46 Article 46 Artikel 46

Un Etat contractant A Contracting State En fördragsslutande dans lequel des systè- in which different stat som i fråga om mes de droit ou des systems of law or sets skydd av barn och ensembles de règles of rules of law apply deras egendom har différents s'appliquent to the protection of olika rättssystem eller en matière de pro- the child and his or regelverk ska inte tection de l'enfant et her property shall not vara förpliktad att de ses biens n'est pas be bound to apply the tillämpa denna kontenu d'appliquer les rules of the Conven- vention på konflikter règles de la Conven- tion to conflicts solely uteslutande mellan såtion aux conflits con- between such diffe- dana olika system cernant uniquement rent systems or sets of eller regelverk. ces différents systè- rules of law. mes ou ensembles de règles.

Article 47 Article 47 Artikel 47

Au regard d'un Etat In relation to a State I förhållande till en dans lequel deux ou in which two or more stat som i fråga om plusieurs systèmes de systems of law or sets denna konvention har droit ou ensembles de of rules of law with två eller flera rättsrègles ayant trait aux regard to any matter system eller regelverk questions régies par la dealt with in this som är tillämpliga inom présente Convention Convention apply in olika territoriella ens'appliquent dans des different territorial heter ska unités territoriales units – différentes:

1. toute référence à 1. any reference to 1. varje hänvisning la résidence habituelle habitual residence in till hemvist i denna dans cet Etat vise la that State shall be stat avse hemvist résidence habituelle construed as referring inom en territoriell dans une unité terri- to habitual residence enhet, toriale; in a territorial unit;

2. toute référence à 2. any reference to 2. varje hänvisning la présence de l'enfant the presence of the till att barn befinner

dans cet Etat vise la child in that State sig i denna stat avse présence de l'enfant shall be construed as att barn befinner sig Bilaga 1 dans une unité terri- referring to presence inom en territoriell toriale; in a territorial unit; enhet,

3. toute référence à 3. any reference to 3. varje hänvisning la situation des biens the location of pro- till att egendom som de l'enfant dans cet perty of the child in tillhör barnet finns i Etat vise la situation that State shall be denna stat avse att des biens de l'enfant construed as referring egendom som tillhör dans une unité terri- to location of property barnet finns inom en toriale; of the child in a territoriell enhet, territorial unit;

4. toute référence à 4. any reference to 4. varje hänvisning l'Etat dont l'enfant the State of which the till den stat i vilken possède la nationalité child is a national barnet är medborgare vise l'unité territoriale shall be construed as avse den territoriella désignée par la loi de referring to the terri- enhet som anges i cet Etat ou, en torial unit designated denna stats lagstiftl'absence de règles by the law of that ning eller, om relepertinentes, l'unité State or, in the vanta regler saknas, territoriale avec la- absence of relevant den territoriella enhet quelle l'enfant pré- rules, to the territorial till vilken barnet har sente le lien le plus unit with which the närmast anknytning, étroit; child has the closest connection;

5. toute référence à 5. any reference to 5. varje hänvisning l'Etat dont une auto- the State whose aut- till den stat till vars rité est saisie d'une horities are seised of myndigheter det har demande en divorce an application for di- inlämnats en ansökan ou séparation de corps vorce or legal separa- om äktenskapsskillnad des parents de l'en- tion of the child’s eller hemskillnad för fant, ou en annulation parents, or for annul- barnets föräldrar, eller de leur mariage, vise ment of their marri- om annullering av l'unité territoriale dont age, shall be constru- deras äktenskap, avse une autorité est saisie ed as referring to the den territoriella enhet d'une telle demande; territorial unit whose till vars myndigheter authorities are seised det har inlämnats en of such application; sådan ansökan,

6. toute référence à 6. any reference to 6. varje hänvisning l'Etat avec lequel l'en- the State with which till den stat till vilken fant présente un lien the child has a sub- barnet har väsentlig étroit vise l'unité terri- stantial connection anknytning avse den toriale avec laquelle shall be construed as territoriella enhet till l'enfant présente ce referring to the terri- vilken barnet har sålien; torial unit with which dan anknytning, the child has such a

connection; Bilaga 1 7. toute référence à 7. any reference to 7. varje hänvisning l'Etat où l'enfant a été the State to which the till den stat till vilken déplacé ou retenu vise child has been re- barnet bortförts eller i l'unité territoriale dans moved or in which he vilken barnet kvarlaquelle l'enfant a été or she has been re- hållits avse den reledéplacé ou retenu; tained shall be con- vanta territoriella enstrued as referring to het till vilken barnet the relevant territorial bortförts eller i vilken unit to which the barnet kvarhållits, child has been removed or in which he or she has been retained;

8. toute référence 8. any reference to 8. varje hänvisning aux organismes ou bodies or authorities till den statens organ autorités de cet Etat, of that State, other eller myndigheter, utom autres que les Auto- than Central Autho- centralmyndigheter, rités centrales, vise rities, shall be con- avse de organ eller les organismes ou strued as referring to myndigheter som är autorités habilités à those authorised to act bemyndigade att vidta agir dans l'unité terri- in the relevant åtgärder inom den toriale concernée; territorial unit; relevanta territoriella enheten,

9. toute référence à 9. any reference to 9. varje hänvisning la loi, à la procédure the law or procedure till lag eller förfaranou à l'autorité de l'Etat or authority of the de eller myndighet i où une mesure a été State in which a mea- den stat i vilken en prise vise la loi, la sure has been taken åtgärd vidtagits avse procédure ou l'au- shall be construed as lag eller förfarande torité de l'unité terri- referring to the law or eller myndighet inom toriale dans laquelle procedure or authority den territoriella enhet cette mesure a été of the territorial unit i vilken en sådan åtprise; in which such mea- gärd vidtagits, sure was taken;

10. toute référence 10. any reference to 10. varje hänvisning à la loi, à la procédure the law or procedure till den anmodade ou à l'autorité de l'Etat or authority of the re- statens lag eller förrequis vise la loi, la quested State shall be farande eller myndigprocédure ou l'autori- construed as referring het avse lag eller förté de l'unité territori- to the law or pro- farande eller myndigale dans laquelle la cedure or authority of het inom den terrireconnaissance ou l'exé- the territorial unit in toriella enhet i vilken cution est invoquée. which recognition or erkännande eller verkenforcement is sought. ställighet begärts.

Article 48 Article 48 Artikel 48 Bilaga 1

Pour identifier la loi For the purpose of Vid fastställande av applicable en vertu du identifying the appli- tillämplig lag enligt chapitre III, lorsqu'un cable law under kapitel III med av- Etat comprend deux Chapter III, in rela- seende på en stat som ou plusieurs unités tion to a State which omfattar två eller flera territoriales dont cha- comprises two or territoriella enheter cune a son propre more territorial units vilka var för sig har système de droit ou each of which has its sitt eget rättssystem un ensemble de règles own system of law or eller regelverk på det ayant trait aux ques- set of rules of law in område som denna tions régies par la respect of matters co- konvention omfattar présente Convention, vered by this Conven- ska följande regler les règles suivantes tion, the following tillämpas: s'appliquent: rules apply –

a) en présence de a) if there are rules a) Om det finns regrègles en vigueur dans in force in such a ler i kraft i en sådan cet Etat identifiant State identifying stat där det fastställs l'unité territoriale dont which territorial vilken territoriell enla loi est applicable, la unit’s law is appli- hets lag som är loi de cette unité cable, the law of that tillämplig, ska lagen i s'applique; unit applies; denna enhet tillämpas.

b) en l'absence de b) in the absence of b) Om det inte finns telles règles, la loi de such rules, the law of några sådana regler l'unité territoriale dé- the relevant territorial ska lagen i den relefinie selon les dis- unit as defined in vanta territoriella enpositions de l'article Article 47 applies. heten enligt artikel 47 47 s'applique. tillämpas.

Article 49 Article 49 Artikel 49

Pour identifier la loi For the purpose of Vid fastställande av applicable en vertu du identifying the appli- tillämplig lag enligt chapitre III, lorsqu'un cable law under kapitel III med av- Etat comprend deux Chapter III, in relation seende på en stat som ou plusieurs systèmes to a State which has har två eller flera de droit ou ensembles two or more systems rättssystem eller regelde règles applicables of law or sets of rules verk som är tillämpà des catégories diffé- of law applicable to liga på olika katerentes de personnes different categories of gorier av personer på pour les questions ré- persons in respect of det område som omgies par la présente matters covered by this fattas av denna kon- Convention, les règles Convention, the fol- vention ska följande suivantes s'appliquent: lowing rules apply – regler tillämpas:

a) en présence de a) if there are rules a) Om det i en sårègles en vigueur dans in force in such a dan stat finns gällande Bilaga 1 cet Etat identifiant State identifying which regler om vilken av laquelle de ces lois est among such laws app- dessa lagar som är applicable, cette loi lies, that law applies; tillämplig, ska den s'applique; lagen tillämpas.

b) en l'absence de b) in the absence of b) Om det inte finns telles règles, la loi du such rules, the law of några sådana regler système ou de l'en- the system or the set ska det rättssystem semble de règles avec of rules of law with eller det regelverk lequel l'enfant pré- which the child has tillämpas till vilket sente le lien le plus the closest connection barnet har närmast étroit s'applique. applies. anknytning.

Article 50 Article 50 Artikel 50

La présente Con- This Convention Denna konvention vention n'affecte pas shall not affect the ska inte påverka la Convention du 25 application of the tillämpningen av konoctobre 1980 sur les Convention of 25 ventionen av den 25 aspects civils de October 1980 on the oktober 1980 om de l'enlèvement interna- Civil Aspects of Inter- civila aspekterna på tional d'enfants, dans national Child Abduc- internationella bortföles relations entre les tion, as between randen av barn i för- Parties aux deux Con- Parties to both Con- bindelser mellan parventions. Rien n'em- ventions. Nothing, ter i båda konvenpêche cependant que however, precludes tionerna. Det föreligdes dispositions de la provisions of this ger dock inget hinder présente Convention Convention from för att bestämmelser i soient invoquées pour being invoked for the denna konvention obtenir le retour d'un purposes of obtaining åberopas för återföenfant qui a été dé- the return of a child rande av ett barn som placé ou retenu illi- who has been wrong- olovligt bortförts eller citement, ou pour fully removed or kvarhållits eller för organiser le droit de retained or of orga- ordnande av umvisite. nising access rights. gängesrätt.

Article 51 Article 51 Artikel 51

Dans les rapports In relations between I förbindelserna entre les Etats con- the Contracting States, mellan de fördragstractants, la présente this Convention repla- slutande staterna ska Convention remplace ces the Convention of denna konvention erla Convention du 5 5 October 1961 con- sätta konventionen av octobre 1961 concer- cerning the powers of den 5 oktober 1961 nant la compétence authorities and the om myndigheters bedes autorités et la loi law applicable in re- hörighet och tillämpapplicable en matière spect of the protection lig lag i frågor till de protection des of minors, and the skydd för underåriga

mineurs et la Con- Convention governing och konventionen vention pour régler la the guardianship of rörande förmynder- Bilaga 1 tutelle des mineurs, minors, signed at The skap för minderåriga signée à La Haye le Hague 12 June 1902, som undertecknades i 12 juin 1902, sans without prejudice to Haag den 12 juni préjudice de la recon- the recognition of 1902, utan att det pånaissance des mesures measures taken under verkar erkännandet av prises selon la Con- the Convention of 5 åtgärder som vidtas vention du 5 octobre October 1961 men- enligt ovannämnda 1961 précitée. tioned above. konvention av den 5 oktober 1961.

Article 52 Article 52 Artikel 52

1. La Convention 1. This Convention 1. Denna konvenne déroge pas aux does not affect any tion inverkar inte på instruments interna- international instru- något internationellt tionaux auxquels des ment to which Con- instrument som de Etats contractants sont tracting States are fördragsslutande sta- Parties et qui con- Parties and which terna är parter i och tiennent des dis- contains provisions som innehåller bepositions sur les ma- on matters governed stämmelser om frågor tières réglées par la by the Convention, som regleras i konprésente Convention, unless a contrary de- ventionen, såvida inte à moins qu'une décla- claration is made by en motsatt förklaring ration contraire ne the States, Parties to avges av de stater soit faite par les Etats such instrument. som är parter i ett liés par de tels instru- sådant instrument. ments.

2. La Convention 2. This Convention 2. Denna konvenn'affecte pas la possi- does not affect the tion inverkar inte på bilité pour un ou plu- possibility for one or möjligheten för en sieurs Etats contrac- more Contracting States eller flera fördragstants de conclure des to conclude agree- slutande stater att ingå accords qui contien- ments which contain, överenskommelser som nent, en ce qui con- in respect of children innehåller bestämmelcerne les enfants habi- habitually resident in ser om frågor som tuellement résidents any of the States regleras i denna kondans l'un des Etats Parties to such agree- vention med avseende Parties à de tels accords, ments, provisions on på barn som har hemdes dispositions sur les matters governed by vist i någon av de matières réglées par la this Convention. stater som är parter i présente Convention. sådana överenskommelser.

3. Les accords à 3. Agreements to be 3. Överenskommelconclure par un ou concluded by one or ser som kan komma plusieurs Etats con- more Contracting States att ingås av en eller tractants sur des on matters within the flera fördragsslutande

matières réglées par la scope of this Con- stater om frågor som présente Convention vention do not affect, omfattas av denna Bilaga 1 n'affectent pas, dans in the relationship of konventions tillämples rapports de ces such States with other ningsområde inverkar Etats avec les autres Contracting States, inte på tillämpningen Etats contractants, the application of the av bestämmelserna i l'application des dis- provisions of this denna konvention i positions de la pré- Convention. förhållandet mellan dessa sente Convention. stater och andra fördragsslutande stater.

4. Les paragraphes 4. The preceding 4. De föregående punkprécédents s'appliquent paragraphs also apply terna ska även vara également aux lois to uniform laws based tillämpliga på enhetuniformes reposant on special ties of a liga lagar som är sur l'existence entre regional or other grundade på särskilda les Etats concernés de nature between the förbindelser av regioliens spéciaux, notam- States concerned. nal eller annan karakment de nature régio- tär mellan berörda nale. stater.

Article 53 Article 53 Artikel 53

1. La Convention 1. The Convention 1. Konventionen ska ne s'applique qu'aux shall apply to mea- vara tillämplig på åtmesures prises dans sures only if they are gärder endast om de un Etat après l'entrée taken in a State after vidtas i en stat efter en vigueur de la the Convention has det att konventionen Convention pour cet entered into force for har trätt i kraft för den Etat. that State. staten.

2. La Convention 2. The Convention 2. Konventionen ska s'applique à la recon- shall apply to the re- vara tillämplig på ernaissance et à l'exé- cognition and en- kännande och verkcution des mesures forcement of mea- ställighet av åtgärder prises après son entrée sures taken after its som vidtas efter det en vigueur dans les entry into force as att den har trätt i kraft rapports entre l'Etat between the State mellan den stat där où les mesures ont été where the measures åtgärderna har vidtaprises et l'Etat requis. have been taken and gits och den anthe requested State. modade staten.

Article 54 Article 54 Artikel 54

1. Toute communi- 1. Any communi- 1. Varje meddelancation à l'Autorité cation sent to the de som sänds till cencentrale ou à toute Central Authority or tralmyndigheten eller autre autorité d'un to another authority of till en annan myndig- Etat contractant est a Contracting State het i en fördragssluadressée dans la shall be in the original tande stat ska vara av-

langue originale et language, and shall be fattat på originalaccompagnée d'une accompanied by a språket och åtföljas av Bilaga 1 traduction dans la translation into the en översättning till det langue officielle ou official language or officiella språket eller l'une des langues offi- one of the official ett av de officiella cielles de cet Etat ou, languages of the other språken i den andra lorsque cette traduc- State or, where that is staten eller, om det är tion est difficilement not feasible, a transla- svårt att få till stånd réalisable, d'une tra- tion into French or en sådan översättning, duction en français ou English. en översättning till en anglais. franska eller engelska.

2. Toutefois, un Etat 2. However, a Con- 2. En fördragsslucontractant pourra, en tracting State may, by tande stat får genom faisant la réserve making a reservation reservation i enlighet prévue à l'article 60, in accordance with med artikel 60 dock s'opposer à l'utilisa- Article 60, object to motsätta sig användtion soit du français, the use of either ningen av antingen soit de l'anglais. French or English, but franska eller engelska, not both. dock inte båda.

Article 55 Article 55 Artikel 55

1. Un Etat contrac- 1. A Contracting 1. En fördragssluttant pourra, confor- State may, in accor- ande stat får i enlighet mément à l'article 60: dance with Article 60, med artikel 60

a) réserver la com- a) reserve the juris- a) förbehålla sina pétence de ses auto- diction of its authori- myndigheter behörigrités pour prendre des ties to take measures het att vidta åtgärder mesures tendant à la directed to the pro- till skydd för ett barns protection des biens tection of property of egendom som befind'un enfant situés sur a child situated on its ner sig inom dess son territoire; territory; territorium,

b) se réserver de ne b) reserve the right b) förbehålla sig pas reconnaître une not to recognise any rätten att inte erkänna responsabilité paren- parental responsibility föräldraansvar eller en tale ou une mesure or measure in so far åtgärd som strider mot qui serait incompa- as it is incompatible en åtgärd som dess tible avec une mesure with any measure myndigheter vidtagit prise par ses autorités taken by its authori- med avseende på den par rapport à ces ties in relation to that egendomen. biens. property.

2. La réserve pourra 2. The reservation 2. Reservationen får être restreinte à cer- may be restricted to begränsas till vissa taines catégories de certain categories of kategorier av egenbiens. property. dom.

Article 56 Article 56 Artikel 56 Bilaga 1

Le Secrétaire général The Secretary General Generalsekreteraren de la Conférence de of the Hague Con- för Haagkonferensen La Haye de droit ference on Private för internationell privatinternational privé International Law rätt ska med jämna convoque périodique- shall at regular inter- mellanrum sammanment une Commis- vals convoke a Spe- kalla en specialkomsion spéciale afin cial Commission in mission för att granska d'examiner le fonc- order to review the den praktiska tillämptionnement pratique practical operation of ningen av denna konde la Convention. the Convention. vention.

CHAPITRE VII CHAPTER VII KAPITEL VII

CLAUSES FINALES FINAL CLAUSES SLUTBESTÄMMELSER

Article 57 Article 57 Artikel 57

1. La Convention 1. The Convention 1. Konventionen ska est ouverte à la signa- shall be open for signa- vara öppen för underture des Etats qui ture by the States tecknande av de stater étaient Membres de la which were Members som var medlemmar i Conférence de La of the Hague Con- Haagkonferensen för Haye de droit interna- ference on Private internationell privattional privé lors de sa International Law at rätt vid tidpunkten för Dix-huitième session. the time of its dess artonde session. Eighteenth Session.

2. Elle sera ratifiée, 2. It shall be rati- 2. Den ska ratiacceptée ou approu- fied, accepted or ap- ficeras, godtas eller vée et les instruments proved and the instru- godkännas och ratide ratification, d'accep- ments of ratification, fikations-, godtagantation ou d'approbation acceptance or appro- de- eller godkännandeseront déposés auprès val shall be deposited instrumenten deponedu Ministère des with the Ministry of ras hos utrikesmini- Affaires Etrangères Foreign Affairs of the steriet i Konungariket du Royaume des Kingdom of the Nederländerna, som Pays-Bas, dépositaire Netherlands, deposi- är depositarie för konde la Convention. tary of the Con- ventionen. vention.

Article 58 Article 58 Artikel 58

1. Tout autre Etat 1. Any other State 1. Varje annan stat pourra adhérer à la may accede to the får ansluta sig till Convention après son Convention after it konventionen efter det

entrée en vigueur en has entered into force att den har trätt i kraft vertu de l'article 61, in accordance with i enlighet med artikel Bilaga 1 paragraphe 1. Article 61, paragraph 61.1. 1.

2. L'instrument d'ad- 2. The instrument 2. Anslutningsinstruhésion sera déposé of accession shall be mentet ska deponeras auprès du dépositaire. deposited with the hos depositarien. depositary.

3. L'adhésion n'aura 3. Such accession 3. Anslutningen får d'effet que dans les shall have effect only verkan endast i förrapports entre l'Etat as regards the rela- hållandet mellan den adhérant et les Etats tions between the anslutande staten och contractants qui n'au- acceding State and de fördragsslutande ront pas élevé d'objec- those Contracting States stater som inte har tion à son encontre which have not raised gjort någon invänddans les six mois an objection to its ning mot anslutningen après la réception de accession in the six inom sex månader la notification prévue months after the re- efter det att underà l'article 63, lettre b). ceipt of the notifi- rättelsen i artikel 63 b Une telle objection cation referred to in har mottagits. Stater pourra également être sub-paragraph b of kan göra en sådan inélevée par tout Etat au Article 63. Such an vändning även när de moment d'une rati- objection may also be efter en anslutning fication, acceptation raised by States at the ratificerar, godtar eller ou approbation de la time when they ratify, godkänner konven- Convention, ultéri- accept or approve the tionen. Depositarien eure à l'adhésion. Ces Convention after an ska underrättas om objections seront noti- accession. Any such varje sådan invändfiées au dépositaire. objection shall be ning. notified to the depositary.

Article 59 Article 59 Artikel 59

1. Un Etat qui com- 1. If a State has two 1. En fördragssluprend deux ou plu- or more territorial tande stat som består sieurs unités territo- units in which dif- av två eller flera terririales dans lesquelles ferent systems of law toriella enheter med des systèmes de droit are applicable in rela- olika rättssystem i frådifférents s'appliquent tion to matters dealt gor som regleras i aux matières régies with in this Conven- denna konvention får par la présente Con- tion, it may at the vid undertecknande, vention pourra, au time of signature, ratificering, godtaganmoment de la signa- ratification, acceptan- de, godkännande eller ture, de la ratification, ce, approval or acces- anslutning förklara att de l'acceptation, de sion declare that the konventionen ska oml'approbation ou de Convention shall ex- fatta alla dess enheter l'adhésion, déclarer tend to all its terri- eller endast en eller

que la Convention torial units or only to flera av dem och får s'appliquera à toutes one or more of them när som helst ändra Bilaga 1 ses unités territoriales and may modify this sin förklaring genom ou seulement à l'une declaration by sub- att avge en ny förou à plusieurs d'entre mitting another de- klaring. elles, et pourra à tout claration at any time. moment modifier cette déclaration en faisant une nouvelle déclaration.

2. Ces déclarations 2. Any such declara- 2. Depositarien ska seront notifiées au tion shall be notified underrättas om varje dépositaire et indi- to the depositary and sådan förklaring och i queront expressément shall state expressly förklaringen ska utles unités territoriales the territorial units to tryckligen anges för auxquelles la Conven- which the Convention vilka territoriella ention s'applique. applies. heter konventionen ska tillämpas.

3. Si un Etat ne fait 3. If a State makes 3. Om en stat inte pas de déclaration en no declaration under avger någon förklavertu du présent arti- this Article, the Con- ring enligt denna article, la Convention vention is to extend to kel, ska konventionen s'appliquera à l'en- all territorial units of omfatta alla dess terrisemble du territoire that State. toriella enheter. de cet Etat.

Article 60 Article 60 Artikel 60

1. Tout Etat con- 1. Any State may, 1. Varje stat får tractant pourra, au not later than the time senast vid ratificering, plus tard au moment of ratification, accep- godtagande, godkände la ratification, de tance, approval or nande eller anslutning l'acceptation, de l'appro- accession, or at the eller då en förklaring i bation ou de l'adhé- time of making a enlighet med artikel sion, ou au moment declaration in terms 59 avges anmäla en d'une déclaration faite of Article 59, make av eller båda de reseren vertu de l'article one or both of the vationer som avses i 59, faire soit l'une, reservations provided artikel 54.2 och artisoit les deux réserves for in Articles 54, kel 55. Ingen annan prévues aux articles paragraph 2, and 55. reservation ska vara 54, paragraphe 2, et No other reservation tillåten. 55. Aucune autre ré- shall be permitted. serve ne sera admise.

2. Tout Etat pourra, 2. Any State may at 2. Varje stat får när à tout moment, retirer any time withdraw a som helst återta en une réserve qu'il aura reservation it has reservation som den faite. Ce retrait sera made. The withdrawal har anmält. Deposita-

notifié au dépositaire. shall be notified to the rien ska underrättas depositary. om ett sådant åter- Bilaga 1 tagande.

3. L'effet de la ré- 3. The reservation 3. Reservationen ska serve cessera le pre- shall cease to have upphöra att gälla den mier jour du troisième effect on the first day första dagen i den mois du calendrier of the third calendar tredje kalendermånaaprès la notification month after the noti- den efter det att den mentionnée au para- fication referred to in underrättelse som avgraphe précédent. the preceding para- ses i föregående punkt graph. har lämnats.

Article 61 Article 61 Artikel 61

1. La Convention 1. The Convention 1. Konventionen träentrera en vigueur le shall enter into force der i kraft den första premier jour du mois on the first day of the dagen i den månad suivant l'expiration month following the som följer efter utd'une période de trois expiration of three gången av tre mois après le dépôt months after the månader efter det att du troisième instru- deposit of the third det tredje ratifikament de ratification, instrument of ratifi- tions-, godtaganded'acceptation ou cation, acceptance or eller godkännanded'approbation prévu approval referred to in instrument som avses par l'article 57. Article 57. i artikel 57 har deponerats.

2. Par la suite, la 2. Thereafter the Con- 2. Därefter träder kon- Convention entrera en vention shall enter into ventionen i kraft vigueur: force –

a) pour chaque Etat a) for each State a) i förhållande till ratifiant, acceptant ou ratifying, accepting or varje stat som senare approuvant postérieure- approving it sub- ratificerar, godtar eller ment, le premier jour sequently, on the first godkänner den, den du mois suivant l'ex- day of the month första dagen i den piration d'une période following the expira- månad som följer de trois mois après le tion of three months efter utgången av tre dépôt de son instru- after the deposit of its månader efter det att ment de ratification, instrument of ratifica- dess ratifikations-, godd'acceptation, d'appro- tion, acceptance, appro- tagande-, godkännandebation ou d'adhésion; val or accession; eller anslutningsinstrument har deponerats,

b) pour chaque Etat b) for each State b) i förhållande till adhérant, le premier acceding, on the first varje anslutande stat, jour du mois suivant day of the month den första dagen i den l'expiration d'une following the expi- månad som följer période de trois mois ration of three months efter utgången av tre

après l'expiration du after the expiration of månader efter utdélai de six mois the period of six gången av den period Bilaga 1 prévu à l'article 58, months provided in på sex månader som paragraphe 3; Article 58, paragraph avses i artikel 58.3, 3;

c) pour les unités c) for a territorial c) i förhållande till territoriales auxquell- unit to which the en territoriell enhet es la Convention a été Convention has been som konventionen har étendue conformé- extended in confor- utsträckts till i enligment à l'article 59, le mity with Article 59, het med artikel 59, premier jour du mois on the first day of the den första dagen i den suivant l'expiration month following the månad som följer d'une période de trois expiration of three efter utgången av tre mois après la noti- months after the noti- månader efter den unfication visée dans cet fication referred to in derrättelse som avses article. that Article. i den artikeln.

Article 62 Article 62 Artikel 62

1. Tout Etat Partie à 1. A State Party to 1. En stat som är la Convention pourra the Convention may part i konventionen dénoncer celle-ci par denounce it by a noti- får säga upp den une notification adres- fication in writing genom en skriftlig sée par écrit au dé- addressed to the de- underrättelse ställd till positaire. La dénon- positary. The denun- depositarien. Uppsägciation pourra se limi- ciation may be limited ningen får begränsas ter à certaines unités to certain territorial till vissa territoriella territoriales auxquel- units to which the enheter på vilka konles s'applique la Con- Convention applies. ventionen är tillämpvention. lig.

2. La dénonciation 2. The denunciation 2. Uppsägningen får prendra effet le takes effect on the verkan den första premier jour du mois first day of the month dagen i den månad suivant l'expiration following the expira- som följer efter utd'une période de tion of twelve months gången av tolv månadouze mois après la after the notification der efter det att depodate de réception de is received by the de- sitarien har mottagit la notification par le positary. Where a underrättelsen. När en dépositaire. Lors- longer period for the längre uppsägningstid qu'une période plus denunciation to take anges i underrättelsen, longue pour la prise effect is specified in får uppsägningen verd'effet de la dénon- the notification, the kan efter utgången av ciation est spécifiée denunciation takes en sådan längre dans la notification, la effect upon the ex- period. dénonciation prendra piration of such effet à l'expiration de longer period. la période en question.

Article 63 Article 63 Artikel 63 Bilaga 1

Le dépositaire noti- The depositary shall Depositarien ska fiera aux Etats mem- notify the States underrätta de stater bres de la Conférence Members of the som är medlemmar i de La Haye de droit Hague Conference on Haagkonferensen för international privé, Private International internationell privatainsi qu'aux Etats qui Law and the States rätt och de stater som auront adhéré con- which have acceded har anslutit sig i formément aux dis- in accordance with enlighet med artikel positions de l'article Article 58 of the 58 om 58: following –

a) les signatures, rati- a) the signatures, rati- a) de undertecknanfications, acceptations fications, acceptances den, ratifikationer, godet approbations visées and approvals refer- taganden och godkänà l'article 57; red to in Article 57; nanden som avses i artikel 57,

b) les adhésions et b) the accessions b) de anslutningar och les objections aux and objections raised de invändningar som adhésions visées à to accessions referred gjorts mot anslutningl'article 58; to in Article 58; ar som avses i artikel 58,

c) la date à laquelle c) the date on which c) dagen för konla Convention entrera the Convention enters ventionens ikraftträen vigueur conformé- into force in accor- dande enligt artikel ment aux dispositions dance with Article 61; 61, de l'article 61;

d) les déclarations d) the declarations d) de förklaringar som mentionnées aux ar- referred to in Articles avses i artikel 34.2 ticles 34, paragraphe 34, paragraph 2, and och artikel 59, 2, et 59; 59;

e) les accords men- e) the agreements e) de överenskomtionnés à l'article 39; referred to in Article melser som avses i 39; artikel 39,

f) les réserves f) the reservations f) de reservationer visées aux articles 54, referred to in Articles som avses i artikel paragraphe 2, et 55 et 54, paragraph 2, and 54.2 och artikel 55 le retrait des réserves 55 and the with- samt de återtaganden prévu à l'article 60, drawals referred to in som avses i artikel paragraphe 2; Article 60, paragraph 60.2, 2; g) les dénonciations g) the denunciations g) de uppsägningar visées à l'article 62. referred to in Article 62. som avses i artikel 62.

En foi de quoi, les In witness whereof Till bekräftelse härsoussignés, dûment the undersigned, be- av har undertecknade, Bilaga 1 autorisés, ont signé la ing duly authorised därtill vederbörligen présente Convention. thereto, have signed befullmäktigade, unthis Convention. dertecknat denna konvention.

Fait à La Haye, le Done at The Hague, Utfärdad i Haag 19 octobre 1996, en on the 19th day of den 19 oktober 1996, français et en anglais, October 1996, in the på engelska och franska les deux textes faisant English and French språken, vilka båda également foi, en un languages, both texts texter är lika giltiga, i seul exemplaire, qui being equally authen- ett enda exemplar sera déposé dans les tic, in a single copy som ska deponeras i archives du Gouverne- which shall be depo- Kungariket Nederlänment du Royaume des sited in the archives dernas regerings arkiv, Pays-Bas et dont une of the Government of och av vilken en becopie certifiée confor- the Kingdom of the styrkt kopia på diplome sera remise, par la Netherlands, and of matisk väg ska tillvoie diplomatique, à which a certified copy ställas varje stat som chacun des Etats shall be sent, through är medlem i Haagmembres de la Con- diplomatic channels, konferensen för interférence de La Haye to each of the States nationell privaträtt vid de droit international Members of the tidpunkten för dess privé lors de la Dix- Hague Conference on artonde session. huitième session. Private International Law at the date of its Eighteenth Session.

Sammanfattning av betänkandet Föräldraansvar och

Bilaga 2

åtgärder till skydd för barn i internationella situationer – 1996 års Haagkonvention m.m. (SOU 2005:111)

Uppdraget

Utredningen har fått i uppdrag att lämna förslag om ett svenskt tillträde till den i Haag den 19 oktober 1996 dagtecknade konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn (1996 års Haagkonvention). I utredningens uppdrag ingår att ta ställning till hur konventionen bör införlivas i svensk rätt och om Sverige bör reservera sig. Förslag på författningsändringar skall lämnas. Likheter och skillnader mellan 1996 års Haagkonvention och rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 (Bryssel II-förordningen) skall belysas. I uppdraget ingår också att ge förslag på vilken myndighet som lämpligen bör utses till centralmyndighet i förhållande till 1996 års Haagkonvention och Bryssel II-förordningen och om vissa uppgifter bör handhas av centralmyndigheten eller av andra myndigheter eller organ. En särskild fråga för utredningen är vidare att överväga om vissa bestämmelser i 1996 års Haagkonvention lämpligen även bör återfinnas i de allmänt tillämpliga lagarna. Det gäller t.ex. reglerna om förmynderskap och den särskilda behörighetsregeln som gäller vid olovligt bortförande eller kvarhållande av barn. Om utredningen under arbetets gång skulle finna att någon anknytande internationell familjerättsfråga bör tas upp står det utredningen fritt att göra det.

Införlivande av 1996 års Haagkonvention

Eftersom vissa av de frågor som omfattas av 1996 års Haagkonvention är reglerade i Bryssel II-förordningen är Europeiska unionens (EU:s) medlemsstater i dagsläget förhindrade att på egen hand ansluta sig till konventionen. EU har dock för avsikt att fatta ett beslut som bemyndigar medlemsstaterna att ratificera konventionen, och förväntar sig också att medlemsstaterna skall göra det. Utredningen föreslår att Sverige skall tillträda 1996 års Haagkonvention så snart EU bemyndigar medlemsstaterna att göra det. Utredningen föreslår vidare att konventionen skall införlivas med svensk rätt genom inkorporering, vilket innebär att konventionens bestämmelser kommer att gälla som lag i Sverige. Förslaget omfattar dock inte konventionens slutbestämmelser som enligt utredningens bedömning inte är nödvändiga att inkorporera. Därtill föreslår utredningen vissa till konventionen kompletterande bestämmelser för att svenska myndigheter skall kunna tillämpa konventionen.

1996 års Haagkonvention och förslag till kompletterande bestämmelser Bilaga 2

Tillämpningsområde

Ett av syftena med 1996 års Haagkonvention är att förbättra skyddet för barn i internationella situationer. För att uppnå detta syfte innehåller konventionen bestämmelser som reglerar vilket lands myndigheter som skall vara behöriga att vidta åtgärder, liksom bestämmelser om vilket lands lag som skall tillämpas i olika situationer. Även frågan om erkännande av avgöranden som meddelats i de fördragsslutande staterna regleras, liksom förutsättningarna för att ett utländskt avgörande skall kunna verkställas . Konventionen innehåller också bestämmelser om samarbete mellan myndigheter i olika länder. 1996 års Haagkonvention är tillämplig på frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn upp till 18 års ålder. Med föräldraansvar avses vårdnad eller varje liknande förhållande som avgör föräldrars, förmyndares eller andra rättsliga företrädares rättigheter, befogenheter och ansvar i förhållande till barnets person eller egendom. Konventionen avser såväl civilrättsliga som offentligrättsliga skyddsåtgärder för barn. Åtgärderna kan således röra vårdnad, umgänge, förmynderskap och godmanskap samt frågor som rör placering av barnet i familjehem eller på en institution, tillsyn genom offentlig myndighet av den omvårdnad som barnet får samt förvaltning av barnets egendom. Däremot omfattas inte frågor om t.ex. faderskap, adoption, barnets namn eller underhållsskyldighet.

Förhållandet till andra internationella instrument och till autonom rätt

De frågor som omfattas av 1996 års Haagkonvention är i flera avseenden redan reglerade i andra internationella instrument. Ett av dessa är den tidigare nämnda Bryssel II-förordningen, som är tillämplig i civilrättsliga frågor om föräldraansvar. Bryssel II-förordningen har företräde framför 1996 års Haagkonvention i de fall då barnet har hemvist i en stat som tillämpar Bryssel II-förordningen (dvs. i EU:s medlemsstater med undantag av Danmark), eller när det är fråga om att verkställa ett avgörande som har meddelats av en medlemsstat i EU. När det gäller andra internationella konventioner gäller som huvudregel att deras tillämpning inte påverkas av 1996 års Haagkonvention och det anges särskilt att denna konvention inte påverkar tillämpningen av den i Haag den 25 oktober 1980 dagtecknade konventionen om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (1980 års Haagkonvention). Vid ett svenskt tillträde till 1996 års Haagkonvention bör dess bestämmelser däremot gälla framför den svenska autonoma rätten (dvs. de allmänt tillämpliga lagarna som gäller när ingen EG-rättslig eller annan konventionsbaserad lagstiftning är tillämplig). Detta förhållande framgår av utredningens lagförslag.

Behörighet enligt 1996 års Haagkonvention Bilaga 2 1996 års Haagkonvention reglerar myndigheters internationella behörighet i frågor om föräldraansvar. Utom när annat följer av Bryssel II-förordningen ger konventionens bestämmelser internationell behörighet till svenska myndigheter när ett barn har hemvist i Sverige och i förhållande till barn i Sverige vars hemvist inte kan fastställas eller som är på flykt. Konventionen ger därutöver behörighet till svenska myndigheter i förhållande till barn som vistas i Sverige (eller i förhållande till barns egendom i Sverige) om det är fråga om brådskande fall eller med avseende på s.k. territoriella åtgärder som endast gäller i Sverige. Åtgärder som vidtas i brådskande fall och territoriella åtgärder kan härefter ersättas av åtgärder som vidtas av de myndigheter som normalt sett är behöriga. Utredningen föreslår att det införs en lagregel om reservforum för socialnämnden i fall då svensk behörighet föreligger enligt 1996 års Haagkonvention, men då det inte finns någon behörig socialnämnd enligt svenska regler. I övrigt behövs enligt utredningens bedömning inte några kompletterande lagregler eller lagändringar för att de nämnda behörighetsreglerna skall kunna följas. I 1996 års Haagkonvention finns vidare en bestämmelse som rör behörighet vid fall av olovligt bortförande eller kvarhållande av ett barn. Myndigheterna i den stat där barnet hade hemvist omedelbart före bortförandet eller kvarhållandet behåller sin behörighet tills barnet har fått hemvist i en annan stat och vissa angivna förutsättningar är uppfyllda. Myndigheterna i ”tillflyktsstaten” har fram till dess endast behörighet i brådskande fall. Bestämmelsen kan ses som ett komplement till regelsystemet i 1980 års Haagkonvention, som ju rör just olovligt bortförda eller kvarhållna barn, och fordrar inte för sin tillämpning någon ytterligare kompletterande bestämmelse. Det finns en inbyggd flexibilitet i 1996 års Haagkonvention så att den internationella behörigheten så långt möjligt kan bestämmas utifrån ett enskilt barns bästa. Enligt konventionen är det möjligt för myndigheterna i två fördragsslutande stater att i ett visst fall, utifrån vad som är bäst för barnet, komma överens om vilken stats myndighet som skall vara behörig . En myndighet kan också ge parterna tillfälle att lämna in en framställning om behörighet till myndigheterna i en annan stat. Möjligheten att ”överföra” behörighet skall dock användas endast i undantagsfall och kommer bara i fråga om båda myndigheterna är överens om att detta är till barnets bästa. Barnet måste också ha viss anknytning till den stat vars myndigheter ursprungligen inte är behöriga. Vissa kompletterande bestämmelser krävs för att svenska myndigheter skall kunna hantera dessa bestämmelser i konventionen. Utredningen föreslår därför att den svenska myndigheten som huvudregel skall kommunicera en framställning om behörighet med parterna innan beslut fattas. Det föreslås också att förfarandet som huvudregel skall vara skriftligt men att muntlig handläggning skall kunna komma i fråga i vissa fall, t.ex. om det skulle vara till fördel i det enskilda fallet. Utredningen föreslår vidare att i länsrätt skall en framställningsfråga kunna avgöras av en domare utan nämnd (något som även föreslås gälla i förhållande till Bryssel II-förordningens motsvarande bestämmelse om överföring av behörighet). Utredningen föreslår också att ett beslut i en framställningsfråga inte skall få

överklagas. När det gäller överklagandefrågan överväger Finland och Danmark (enligt utredningsförslag) att införa någon form av överkla- Bilaga 2 ganderätt, medan länder som t.ex. Nederländerna, Ungern och Slovakien valt att inte låta ett sådant beslut få överklagas. Särskilt mot bakgrund av att bestämmelsen skall användas i undantagsfall och att den svenska och den utländska myndigheten måste vara överens i frågan anser utredningen att nackdelarna med att tillåta överklagande överväger eventuella fördelar. De nackdelar som är särskilt påtagliga är den tidsutdräkt som en överklagandemöjlighet ofrånkomligt leder till, och att en överklagandemöjlighet i denna fråga ger ytterligare utrymme för föräldrar att tvista om sitt barn, något som enligt utredningens uppfattning inte kan anses vara i barnets intresse och till barnets bästa. Det är vanligt att frågor om föräldraansvar uppkommer i äktenskapsmål och konventionens behörighetsbestämmelser ger också en möjlighet att pröva frågorna i samband med ett sådant mål. Myndigheterna i en fördragsslutande stat som utövar behörighet i ett äktenskapsmål får pröva en fråga om föräldraansvar bl.a. under förutsättning av att en av föräldrarna har hemvist i den stat där äktenskapsmålet prövas och att det är till barnets bästa att frågan prövas i samband med äktenskapsmålet. Denna bestämmelse kräver inte några kompletterande lagregler. Slutligen skall nämnas att konventionen innehåller en litispendensbestämmelse som innebär att svenska myndigheter – även om de i och för sig är behöriga – skall avstå från att utöva sin behörighet om motsvarande åtgärder har begärts och fortfarande övervägs hos myndigheterna i en annan fördragsslutande stat som vid tidpunkten för begäran var behöriga. Den myndighet som har ”anlitats först” kan dock avstå från sin behörighet. Som har framgått är bestämmelserna i 1996 års Haagkonvention liksom flera av Bryssel II-förordningens bestämmelser i vissa avseenden tillämpliga i förhållande till alla barn, och således även om ett barn genom medborgarskap har anknytning till en stat som inte har tillträtt 1996 års Haagkonvention. Förhållandet till Bryssel II-förordningen är dock sådant att Bryssel II-förordningen skall tillämpas framför 1996 års Haagkonvention inom sitt tillämpningsområde (dvs. i princip i civilrättsliga frågor när barnet har hemvist inom EU med undantag av Danmark). Detta ger i de allra flesta fall inte upphov till några problem eftersom behörighetsgrunderna i Bryssel II-förordningen och 1996 års Haagkonvention till största delen överensstämmer.

Tillämplig lag enligt 1996 års Haagkonvention

1996 års Haagkonvention innehåller, till skillnad mot Bryssel II-förordningen, bestämmelser om vilket lands lag som skall tillämpas vid avgörande av frågor om föräldraansvar. I enlighet med huvudregeln i 1996 års Haagkonvention skall svenska myndigheter i första hand tillämpa svensk lag vid utövandet av sin behörighet enligt bestämmelserna i konventionen. Undantagsvis får dock utländsk lag beaktas eller tillämpas. När det gäller föräldraansvar direkt på grund av lag (ex lege) eller i liknande fall, föreskriver konventionen att lagen i den stat där barnet har

hemvist skall tillämpas. För svensk rätts del innebär det t.ex. att båda föräldrarna blir vårdnadshavare för barnet om föräldrarna är gifta med Bilaga 2 varandra. Om barnet byter hemvist består det tidigare föräldraansvaret, samtidigt som föräldraansvar kan tillerkännas ytterligare en person om detta följer av lagen i den nya hemviststaten. Detta får särskild betydelse för ett gift par med barn där endast fadern har föräldraansvar direkt på grund av lag i barnets tidigare hemviststat. När barnet får nytt hemvist i Sverige kommer även modern att få vårdnaden om barnet eftersom detta följer av svensk lag. Utredningen föreslår att konventionens reglering av de s.k. ex lege-situationerna skall vara tillämplig även i förhållande till barn som har fått hemvist i Sverige innan konventionen trädde i kraft här. Själva utövandet av föräldraansvar, dvs. vad en vårdnadshavare till ett barn skall och får göra, skall enligt 1996 års Haagkonvention ske enligt lagen i barnets hemviststat. Detta får t.ex. betydelse i fråga om barn som tillfälligt befinner sig i Sverige. Konventionen innehåller också bestämmelser om giltigheten av en rättshandling mellan ett barns företrädare och en tredje man. Ett visst skydd ges därmed åt en tredje man i god tro, för det fall barnets företrädare är behörig enligt lagen i den stat där rättshandlingen företogs men inte behörig enligt den lag som utpekas primärt enligt bestämmelserna i lagvalskapitlet. Om tillämpningen av den lag som utpekas enligt 1996 års Haagkonvention med hänsyn tagen till barnets bästa skulle vara uppenbart oförenlig med grunderna för den svenska rättsordningen, dvs. skulle strida mot ordre public , får konventionens bestämmelser åsidosättas. Konventionens lagvalsbestämmelser kräver inte några kompletterande bestämmelser i svensk lag, men bestämmelsen om tillerkännande och upphörande av föräldraansvar bör föranleda omfattande informationsinsatser.

Erkännande och verkställighet enligt 1996 års Haagkonvention

En åtgärd som har vidtagits i en medlemsstat i EU (med undantag av Danmark) skall erkännas och förklaras verkställbar i Sverige enligt Bryssel II-förordningen. Om åtgärden i stället har beslutats i en fördragsslutande stat utanför EU skall 1996 års Haagkonvention tillämpas vid bedömningen av om åtgärden skall erkännas och få verkställas i Sverige. Åtgärder som har vidtagits i en fördragsslutande stat med stöd av bestämmelserna i 1996 års Haagkonvention skall som huvudregel erkännas i övriga fördragsslutande stater. Det finns dock omständigheter som gör att ett avgörande inte behöver erkännas. En sådan vägransgrund är om åtgärden, i strid mot grundläggande svenska förfaranderegler, har vidtagits inom ramen för ett förfarande utan att barnet har fått möjlighet att komma till tals (gäller ej brådskande fall). En annan grund för att vägra erkännande är om åtgärden är oförenlig med en senare åtgärd, vidtagen i en icke fördragsslutande stat där barnet har hemvist, om den åtgärden uppfyller villkoren för att erkännas i Sverige. De parter som berörs av ett avgörande kan begära att svensk myndighet i ett särskilt förfarande prövar om avgörandet erkänns eller inte i Sverige.

Om en åtgärd som vidtas i en fördragsslutande stat i och för sig är verkställbar där, men önskas verkställd i Sverige, skall åtgärden på Bilaga 2 ansökan förklaras verkställbar här i landet. Samma vägransgrunder som gäller i fråga om erkännande är emellertid tillämpliga vid prövningen, och kan således leda till att en ansökan avslås. För det fall åtgärden förklaras verkställbar i Sverige skall den verkställas som om den hade vidtagits i Sverige, enligt svensk lag. Utredningen föreslår vissa kompletterande bestämmelser som skall gälla i förhållande till både en ansökan om att en åtgärd skall erkännas eller inte och en ansökan om att en åtgärd skall förklaras verkställbar i Sverige. Ett av dessa förslag är att Svea hovrätt skall vara behörig myndighet i samtliga fall, oavsett om åtgärden enligt svenska regler betraktas som offentligrättslig eller privaträttslig. Utredningen föreslår också vissa bestämmelser kring själva förfarandet, t.ex. när det gäller vilka handlingar som skall ges in till hovrätten, att handlingarna som huvudregel skall vara översatta till svenska språket och att en ansökan måste kommuniceras innan hovrätten beslutar att bifalla den. Eftersom ett avgörande kan innehålla både ställningstaganden som omfattas av konventionens tillämpningsområde och sådana som inte gör det, föreslår utredningen att hovrätten skall kunna förklara att avgörandet gäller eller är verkställbart endast i vissa delar. Enligt utredningens bedömning krävs inte några lagändringar eller kompletterande bestämmelser i fråga om själva verkställighetsförfarandet.

Samarbete, utbyte av information och centralmyndighet enligt 1996 års Haagkonvention

En mycket viktig förutsättning för att 1996 års Haagkonvention skall fungera på bästa sätt är ett gott samarbete mellan de fördragsslutande staternas myndigheter och ett informationsutbyte dem emellan. Konventionen innehåller därför ett flertal bestämmelser om detta. Bestämmelser om samarbete finns även i Bryssel II-förordningen, men när 1996 års Haagkonvention är tillämplig skall konventionens regler användas. Konventionen föreskriver att de fördragsslutande staterna skall utse en centralmyndighet. Centralmyndigheten har vissa uppgifter som skall utföras antingen av centralmyndigheten eller genom andra myndigheter eller organ. Tillhandahållandet av upplysningar om svensk lagstiftning, underlättandet av samförståndslösningar genom medling, förlikning eller liknande åtgärder samt hjälp med att lokalisera ett barn i Sverige är exempel på sådana uppgifter. Utredningen har övervägt vilken myndighet som bör utses som centralmyndighet och stannat för att ansvaret för att fullgöra denna uppgift bör ligga på Regeringskansliet. Utredningen anser att uppgifterna för centralmyndigheten inte kräver några kompletterande bestämmelser. När det gäller frågan om medling konstateras att i avvaktan på annat internationellt arbete om medlande funktioner (det direktiv som är under arbete i EU om vissa aspekter på medling i civilrättsliga tvister) är befintliga möjligheter tillräckliga för att tillgodose konventionens krav.

I konventionen finns också bestämmelser om överlämnande av uppgifter och information mellan centralmyndigheter eller andra myndig- Bilaga 2 heter i de fördragsslutande staterna. Det kan gälla en begäran från en fördragsslutande stat om en rapport angående hur situationen ser ut för ett barn som har hemvist i Sverige, eller en begäran om att en svensk myndighet skall vidta åtgärder till skydd för barnet. Utredningen föreslår att socialnämnden skall vara behörig att handlägga en sådan begäran. Vidare har en myndighet i en fördragsslutande stat som överväger åtgärder en möjlighet att begära att en myndighet i en annan fördragsslutande stat skall överlämna relevanta uppgifter. När det är en svensk myndighet som överväger åtgärder är det enligt utredningens uppfattning den myndighet som överväger åtgärder som också bör ställa frågan. När frågan kommer från en utländsk myndighet är det den svenska myndighet som har den relevanta informationen som är behörig att handlägga en sådan begäran. Om ett barn utsätts för allvarlig fara skall berörda svenska myndigheter underrätta myndigheterna i en annan stat där barnet finns om faran och om vidtagna eller övervägda åtgärder. En förälder som är bosatt i Sverige och som vill få eller behålla umgänge med sitt barn som har hemvist i en annan fördragsslutande stat, får begära att svenska myndigheter samlar in upplysningar eller underlag om föräldern. Myndigheten får också uttala sig om förälderns lämplighet att utöva umgänge med barnet och under vilka villkor umgänge skulle kunna utövas. Utredningen föreslår att socialnämnden skall vara behörig att handlägga en sådan begäran. En svensk myndighet som prövar en fråga om umgänge kan också komma att få motsvarande upplysningar rörande en förälder och ett motsvarande uttalande från myndigheterna i en annan fördragsslutande stat. Den svenska myndigheten är då skyldig att beakta dessa uppgifter när den beslutar om umgänget. Rent generellt gäller att överföring av information till en utländsk myndighet kan förhindras av gällande svenska sekretessbestämmelser. En sekretessbelagd uppgift får inte lämnas ut till en utländsk myndighet annat än om utlämnande sker i enlighet med särskild föreskrift i lag eller förordning, eller om uppgiften i motsvarande fall skulle få utlämnas till en svensk myndighet, och det enligt den utlämnande myndighetens prövning står klart att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska myndigheten. Utredningen anser inte att det finns anledning att utvidga möjligheterna att lämna ut sekretessbelagda uppgifter jämfört med vad som redan är möjligt enligt gällande lagstiftning. Enligt personuppgiftslagen (1998:204) är det som huvudregel förbjudet att överföra personuppgifter till en stat som inte ingår i Europeiska unionen eller är ansluten till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), om landet inte har en adekvat nivå för skyddet av personuppgifterna. Detta skulle kunna medföra problem vid tillämpningen av samarbetsbestämmelserna i 1996 års Haagkonvention. Eftersom skyddet för enskildas personliga integritet genom gällande sekretessbestämmelser är väl tillgodosett föreslår utredningen en bestämmelse som tillåter att överföring av personuppgifter får ske till en tredje stat utan hinder av bestämmelserna i personuppgiftslagen.

Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser i 1996 års Haagkonvention Bilaga 2

1996 års Haagkonvention innehåller även bestämmelser av mer administrativ natur och bestämmelser som är riktade till staterna och inte till den enskilde tillämparen. Det finns bl.a. en bestämmelse enligt vilken myndigheterna i barnets hemviststat får utfärda intyg . Ett sådant intyg kan visa i vilken egenskap en person som har föräldraansvar för ett barn handlar, och vilka befogenheter personen har. Utredningen föreslår att regeringen får utfärda föreskrifter i fråga om sådana intyg. Konventionen innehåller också bestämmelser om behandling av personuppgifter och sekretess . Behandlingen av personuppgifter överensstämmer med personuppgiftslagen. Av bestämmelsen om sekretess följer att svenska myndigheter skall sörja för att de upplysningar som de får omfattas av sekretess enligt svensk lag. Utredningen föreslår att det införs en bestämmelse i sekretesslagen (1980:100) som gör det möjligt för en domstol att förordna om sekretess i mål och ärenden enligt konventionen för uppgift om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden om part begär det och det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Om uppgiften kommer från en utländsk myndighet föreslås att det inte skall behövas någon begäran från part. Detta förslag bör även gälla för uppgifter i mål och ärenden enligt Bryssel II-förordningen. Utredningen föreslår vidare att regeringen skall bemyndigas att meddela föreskrifter i fråga om översättning av handlingar som skall skickas till en utländsk myndighet. I vissa fall kan det t.ex. vara befogat att låta en part stå för kostnaderna för översättningen. Konventionen innehåller två reservationsmöjligheter . Den ena gäller språk och tillåter Sverige att reservera sig antingen mot franska eller mot engelska i meddelanden till de svenska myndigheterna. Utredningen föreslår att möjligheten till reservation mot franska skall utnyttjas. En sådan reservation övervägs även i Finland och Danmark. Konventionen har ett brett tillämpningsområde och uppmuntrar i många avseenden till direktkontakt mellan myndigheter. I många fall kan frågor kräva snabba beslut. De flesta myndigheter kan hantera kontakter på engelska, medan handlingar på franska ofta kan kräva översättning. Den andra reservationsmöjligheten öppnar för att Sverige kan förbehålla de svenska myndigheterna behörighet i fråga om åtgärder till skydd för ett barns egendom i Sverige , samt att de svenska myndigheterna inte behöver erkänna föräldraansvar eller en åtgärd om den är oförenlig med en åtgärd som har vidtagits av svenska myndigheter med avseende på den nämnda egendomen. Varken i Finland eller Danmark har föreslagits att någon sådan reservation skall göras. Utredningen bedömer också att det inte finns tillräckligt starka skäl för att föreslå en reservation i detta avseende. Bestämmelserna som ger möjlighet att fatta interimistiska beslut och vidta åtgärder med verkan endast i Sverige får anses vara tillräckliga.

Autonom rätt Bilaga 2 Utgångspunkter

Vid sidan av Bryssel II-förordningen, 1996 års Haagkonvention och övrig konventionsgrundad lagstiftning finns ett visst utrymme för svensk allmänt tillämplig, s.k. autonom, rätt. Som nämns inledningsvis föreskriver direktiven att det skall övervägas om vissa av bestämmelserna i 1996 års Haagkonvention bör göras allmänt tillämpliga, och det står utredningen fritt att ta upp anknytande internationella familjerättsfrågor.

En ny lag om internationella föräldraansvarsfrågor

Utredningen föreslår att det skall införas en ny lag om internationella föräldraansvarsfrågor. Den föreslagna lagen blir tillämplig i de fall då varken Bryssel II-förordningen, 1996 års Haagkonvention eller någon annan konventionsbaserad lagstiftning är tillämplig. Lagen blir därmed att betrakta som ett komplement till den EG-rättsliga och den konventionsbaserade lagstiftningen på området. Begreppet föräldraansvar föreslås ha samma betydelse som enligt 1996 års Haagkonvention. Lagen blir därför tillämplig både på civilrättsliga och offentligrättsliga åtgärder till skydd för barn. Hemvistprincipen gäller som huvudregel enligt såväl Bryssel II-förordningen som 1996 års Haagkonvention. Principen innebär att barnets hemvist blir det anknytningsfaktum som primärt styr frågor om internationell behörighet och lagval. Utredningen anser att hemvistprincipen skall vara huvudregeln även i den svenska autonoma rätten. Eftersom Bryssel IIförordningen och 1996 års Haagkonvention blir tillämpliga i förhållande till alla barn som har hemvist i Sverige behöver det inte föreskrivas i den svenska autonoma rätten att svenska myndigheter är behöriga om barnet har hemvist i Sverige. En tillämpning av hemvistprincipen i den autonoma rätten får i stället indirekt till följd att utländska myndigheters behörighet som huvudregel skall accepteras när barnet har hemvist i ett annat land (som inte tillämpar Bryssel II-förordningen eller 1996 års Haagkonvention). Av den föreslagna lagen följer emellertid att svenska myndigheter trots detta i vissa fall är behöriga att vidta åtgärder till skydd för ett barn som är svensk medborgare även när barnet inte har hemvist här i landet. Det gäller när myndigheterna i barnets hemvistland (eller undantagsvis barnets vistelseland, om det är så att barnets hemvist inte kan fastställas) inte anser sig vara behöriga, eller om det annars finns särskilda skäl. På så sätt införs en ”säkerhetsventil” för att tillgodose att behövliga åtgärder till skydd för ett barn kan vidtas. Utredningen föreslår att den hemvistdefinition som finns i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap (1904 års lag) skall tas in i den föreslagna lagen. I definitionen sägs dock uttryckligen att den tar sikte på barnets hemvist. Utredningen föreslår också att det i den nya lagen regleras vilket lands lag som myndigheterna skall använda i frågor om föräldraansvar med internationell anknytning. Bestämmelsen i 1996 års Haagkonvention används därvid som förebild, vilket innebär att svenska myndigheter som huvudregel skall tillämpa svensk lag vid utövande av sin behörighet. Om

det finns skäl för det skall utländsk lag kunna beaktas eller tillämpas i undantagsfall. En bestämmelse i utländsk lag får dock inte tillämpas om Bilaga 2 det skulle vara uppenbart oförenligt med grunderna för den svenska rättsordningen att tillämpa bestämmelsen med hänsyn tagen till barnets bästa (ordre public). Vidare föreslås att utländska myndigheters lagakraftvunna avgöranden i frågor om föräldraansvar som huvudregel skall erkännas i Sverige. Det skall också vara möjligt att få fastställt om ett utländskt avgörande erkänns eller inte . Utredningen föreslår att Svea hovrätt skall göra denna prövning. Erkännande av ett utländskt avgörande får vägras under vissa förutsättningar. Vid bestämmande av dessa förutsättningar har bestämmelserna i 1996 års Haagkonvention huvudsakligen fått stå som förebild. Erkännande skall således kunna vägras t.ex. om en person hävdar att avgörandet hindrar honom eller henne att utöva sitt föräldraansvar, om avgörandet har meddelats utan att personen har fått möjlighet att yttra sig (om det inte är ett brådskande fall). Erkännande kan också vägras om avgörandet strider mot ett senare avgörande som uppfyller kraven på erkännande i Sverige. Det utländska avgörandet gäller inte heller i Sverige om det skulle vara uppenbart oförenligt med grunderna för den svenska rättsordningen, med hänsyn tagen till barnets bästa (ordre public). Om ett utländskt avgörande som erkänns i Sverige önskas verkställt här i landet, skall så kunna ske efter bifall till en ansökan om verkställbarhet. En sådan ansökan föreslås prövas av Svea hovrätt i ett särskilt exekvaturförfarande. Utredningen föreslår vidare att hovrätten skall vara bunden av de faktiska omständigheterna på vilka den utländska myndigheten grundade sin behörighet, och att det utländska avgörandet inte får omprövas i sak. Vidare skall ett avgörande kunna erkännas eller förklaras verkställbart i vissa delar. Av det anförda följer att utredningen har föreslagit att grundtankarna och vissa av de specifika bestämmelserna i 1996 års Haagkonvention (jämför hemvistprincipen, tillämplig lag i föräldraansvarsfrågor och erkännande av utländska avgöranden som huvudregel) bör stå som förebild även för den autonoma rätten. Många av konventionens bestämmelser är emellertid inriktade på – och förutsätter – att det finns ett samarbete mellan de fördragsslutande staterna. Sådana bestämmelser bör inte göras allmänt tillämpliga eftersom det inte kan förväntas finnas ett välstrukturerat samarbete med en annan stat när den autonoma svenska rätten är tillämplig. Av detta skäl väljer utredningen att inte föreslå att t.ex. bestämmelsen om behörighet vid olovliga bortföranden skall stå som förebild för en allmänt tillämplig bestämmelse.

Övriga lagändringar och överväganden

Både enligt Bryssel II-förordningen och enligt 1996 års Haagkonvention har svensk myndighet behörighet i brådskande fall. 1996 års Haagkonvention ger dessutom behörighet att vidta tillfälliga åtgärder, med verkan bara i den stat där åtgärderna vidtas. I båda fallen krävs att barnet eller barnets egendom finns i Sverige. De materiella förutsättningarna för att meddela sådana beslut måste dock finnas i den svenska rätten, dvs.

primärt enligt föräldrabalken. I gällande rätt ger 1904 års lag viss behörighet att meddela interimistiska beslut i frågor om förmynderskap Bilaga 2 och vårdnad. Utredningen föreslår att dessa bestämmelser i 1904 års lag upphävs och att det i stället införs en uttrycklig reglering både i lagen med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen och i den föreslagna lagen med kompletterande bestämmelser till 1996 års Haagkonvention. Behov av ytterligare kompletterande lagstiftning saknas. I dag finns en möjlighet enligt 6 kap. 4 § andra stycket föräldrabalken att göra en anmälan om gemensam vårdnad direkt till Skatteverket, om barnet och föräldrarna är svenska medborgare, barnet är folkbokfört i Sverige och något förordnande om vårdnad inte har meddelats tidigare. Föräldrarna kan också få gemensam vårdnad genom registrering hos Skatteverket efter en anmälan till socialnämnden i samband med att nämnden skall godkänna en faderskapsbekräftelse eller en bekräftelse av föräldraskap. Även detta kräver att barnet är folkbokfört i Sverige men det finns inte något krav på svenskt medborgarskap. Kriterierna för folkbokföring och för hemvist är inte överensstämmande. Det kan inträffa situationer där Skatteverket, trots att de uttryckliga förutsättningarna i den angivna bestämmelsen är uppfyllda, inte har internationell behörighet att tillämpa bestämmelsen, i vart fall sedan Bryssel II-förordningen trädde i kraft. Vidare är barnets hemvist i Sverige en förutsättning för att Skatteverkets registrering av den gemensamma vårdnaden skall vara gällande i de stater som är anslutna till 1996 års Haagkonvention, vars bestämmelser i ex lege- och liknande situationer avser föräldraansvar enligt hemviststatens lag. Utredningen föreslår därför att kravet på att barnet är folkbokfört i Sverige ersätts med ett krav på att barnet har hemvist i Sverige. Eftersom utredningen föreslår att hemvistprincipen skall få genomslagskraft även i svensk autonom rätt, och då utredningen inte anser att det finns fog för att låta medborgarskapskravet vara styrande, föreslår utredningen också att bestämmelsen skall ändras så att kravet på att barnet och föräldrarna skall vara svenska medborgare tas bort. Lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn har tillkommit för att stärka skyddet för barn som är utländska medborgare eller statslösa och som kommer ensamma till Sverige eller som blir ensamma under sin vistelse här. I enlighet med hemvistprincipens genomslag ovan finns anledning att vidga lagens tillämpningsområde något. Utredningen föreslår därför att lagen skall vara tillämplig i förhållande till alla barn, dvs. även i förhållande till barn med svenskt medborgarskap som kommer till Sverige under de förutsättningar som anges i lagen. Eftersom det inte är aktuellt att ge uppehållstillstånd till en svensk medborgare föreslås att tidpunkten då barnet får uppehållstillstånd i Sverige skall ersättas med tidpunkten då barnet får hemvist här i landet. Detta innebär inte någon praktisk skillnad jämfört med vad som redan gäller, då det får presumeras att ett barn som är utländsk medborgare eller statslös får hemvist i Sverige i samband med att det beviljas uppehållstillstånd här. Bestämmelserna i den föreslagna lagen om internationella föräldraansvarsfrågor får också till följd att ett flertal bestämmelser i 4 kap. 1904 års lag blir verkningslösa eller onödiga. Utredningen föreslår att dessa bestämmelser skall upphävas.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Bilaga 2 Eftersom ett svenskt tillträde till 1996 års Haagkonvention förutsätter att EU först bemyndigar medlemsstaterna att ratificera konventionen, föreslår utredningen att det överlämnas till regeringen att bestämma när lagen som inkorporerar konventionen tillsammans med de kompletterande bestämmelserna skall träda i kraft. Detsamma bör enligt utredningens uppfattning gälla alla de övriga lagförslagen som i större eller mindre utsträckning har anknytning till konventionen. 1996 års Haagkonvention innehåller övergångsbestämmelser. Även dessa föreslås gälla som lag och innebär att konventionens bestämmelser är tillämpliga på åtgärder som vidtas efter det att konventionen har trätt i kraft i Sverige. I fråga om erkännande och verkställighet skall konventionens bestämmelser vara tillämpliga i fråga om åtgärder som har vidtagits efter det att konventionen har trätt i kraft mellan de två berörda staterna (dvs. den stat där åtgärden har beslutats och den stat – för vår del Sverige – där det är aktuellt att erkänna eller verkställa åtgärden). Konventionen ger dock inte något svar på frågan vad som skall gälla i de s.k. ex lege-situationerna för barn som har fått hemvist i Sverige före konventionens ikraftträdande. Utredningen föreslår en övergångsbestämmelse som innebär att konventionens regler skall gälla i förhållande till dessa barn. Det innebär att det förhållande som gällde i fråga om föräldraansvar för barnet direkt på grund av lag enligt lagen i barnets tidigare hemviststat skall erkännas i Sverige, samt att svenska bestämmelser skall gälla i den mån dessa regler tillerkänner föräldraansvar till en person som inte tidigare hade det. Även i fråga om den föreslagna lagen om internationella föräldraansvarsfrågor behövs övergångsbestämmelser. Utredningen föreslår att den nya lagen får börja tillämpas först på ärenden som anhängiggörs efter lagens ikraftträdande och när det gäller erkännande och verkställighet på avgöranden som meddelats efter lagens ikraftträdande. Ärenden som har väckts och avgöranden som har meddelats före denna tidpunkt får handläggas enligt äldre bestämmelser.

Betänkandets lagförslag (SOU 2005:111)

Bilaga 3

1 Förslag till lag om 1996 års Haagkonvention om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn

Härigenom föreslås följande.

1 § Artiklarna 1–56 i den i Haag den 19 oktober 1996 dagtecknade konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn (1996 års Haagkonvention) skall i originaltexternas lydelse gälla som lag här i landet. Originaltexterna skall ha samma giltighet. Originaltexterna finns tillsammans med en svensk översättning intagna som bilaga till denna lag.

Socialnämndens behörighet i vissa fall

2 § Socialnämnden är behörig svensk myndighet att 1. upprätta rapporter enligt artikel 32 i 1996 års Haagkonvention, 2. godkänna en utländsk myndighets placering av ett barn i Sverige enligt artikel 33 i 1996 års Haagkonvention, samt 3. samla upplysningar och uttala sig i frågan om en förälders lämplighet i umgängesfrågan enligt artikel 35.2 i 1996 års Haagkonvention.

3 § Om behörighet för svensk socialnämnd föreligger i enlighet med 1996 års Haagkonvention och behörig socialnämnd saknas, är socialnämnden i Stockholms kommun behörig.

Interimistiska beslut

4 § Beslut som avses i 6 kap. 20 § och 10 kap. 16 § föräldrabalken får meddelas när behörighet föreligger för svensk domstol i enlighet med artikel 11 eller 12 i 1996 års Haagkonvention. Sådana beslut får när som helst återkallas.

Framställning om behörighet

5 § Parterna skall ges tillfälle att yttra sig innan en svensk myndighet fattar beslut i fråga om en framställning om behörighet enligt artikel 8 eller 9 i 1996 års Haagkonvention, såvida det inte är uppenbart obehövligt.

6 § Myndighetens handläggning av en framställning om behörighet enligt artikel 8 eller 9 i 1996 års Haagkonvention skall vara skriftlig. Muntlig handläggning får dock förekomma när det kan antas vara till fördel för utredningen eller främja ett snabbt avgörande av saken eller om enskild part begär det.

7 § Om en svensk myndighet utövar behörighet i en fråga som omfattas av en framställning om behörighet till en utländsk myndighet enligt Bilaga 3 artikel 8 i 1996 års Haagkonvention, får målet eller ärendet inte avgöras slutligt i sak innan den utländska myndigheten har lämnat besked i fråga om framställningen.

8 § En svensk myndighets beslut med anledning av en framställning om behörighet i enlighet med artikel 8 eller 9 i 1996 års Haagkonvention får inte överklagas.

9 § En svensk myndighet som utövar behörighet skall avskriva målet eller ärendet från vidare handläggning om en utländsk myndighet blir behörig efter tillämpning av artikel 8 eller 9 i 1996 års Haagkonvention.

Personuppgiftslagen 10 § En svensk myndighet får utan hinder av 33 § i personuppgiftslagen (1998:204) överföra personuppgifter till behöriga myndigheter i tredje land, om det behövs för att erforderliga åtgärder till skydd för ett barn enligt 1996 års Haagkonvention skall kunna övervägas och vidtas. Detta gäller även sådana personuppgifter som avses i 13 § personuppgiftslagen.

Beslut om erkännande och verkställbarhet 11 § Svea hovrätt är behörig domstol att pröva en ansökan om erkännande och om verkställbarhetsförklaring av ett utländskt avgörande i enlighet med artiklarna 24 och 26 i 1996 års Haagkonvention.

12 § Den som ansöker om erkännande eller om verkställbarhetsförklaring av ett utländskt avgörande skall tillsammans med ansökan ge in avgörandet i original eller av myndighet bestyrkt kopia. Avser ansökan verkställbarhetsförklaring skall även bifogas bevis om att verkställighet får ske i den fördragsslutande stat där avgörandet har meddelats. Hovrätten får förelägga sökanden att inkomma med ytterligare handlingar.

13 § De handlingar som ges in till hovrätten skall vara översatta till svenska språket om inte hovrätten finner att det är obehövligt.

14 § En ansökan får inte bifallas utan att tillfälle har lämnats motpart att yttra sig.

15 § Hovrätten får förklara avgörandet helt eller delvis gällande eller verkställbart.

Verkställighet 16 § Bifalls en ansökan om verkställbarhet, sker verkställighet enligt svensk rätt i enlighet med de regler som gäller för verkställighet av ett svenskt avgörande i en motsvarande fråga. 137

En föreskrift om tvångsmedel i det utländska avgörandet skall inte tillämpas. Bilaga 3

Centralmyndigheten

17 § Regeringen utser en centralmyndighet med uppdrag att fullgöra de uppgifter som följer av 1996 års Haagkonvention.

18 § Om en framställning enligt artikel 8, 9, 32 eller 34.1 i 1996 års Haagkonvention skickas till en svensk myndighet som inte är behörig, skall myndigheten skyndsamt skicka framställningen till centralmyndigheten för vidarebefordran till behörig svensk myndighet. Första stycket gäller även för andra förfrågningar eller underrättelser som skickas till svensk myndighet i enlighet med bestämmelserna i 1996 års Haagkonvention.

Bilaga 1 [...]

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 2. Artikel 16 i 1996 års Haagkonvention skall tillämpas även beträffande barn som har förvärvat hemvist i Sverige före lagens ikraftträdande.

1 Bilagan, dvs. 1996 års Haagkonvention i dess franska och engelska lydelse jämte förslag på svensk översättning, är utelämnad här. Den finns dock intagen som bilaga 3 till betänkandet.

2 Förslag till lag om internationella

Bilaga 3

föräldraansvarsfrågor

Härigenom föreslås följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag är tillämplig på frågor om föräldraansvar när det finns anknytning till en annan stat. Lagen gäller inte om något annat följer av annan lag. Särskilda bestämmelser finns i Bryssel II-förordningen.

Föräldraansvar

2 § Föräldraansvar enligt denna lag har samma innebörd som i konventionen i bilagan till lagen om 1996 års Haagkonvention om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn (1996 års Haagkonvention).

Yrkande om föräldraansvar

3 § När det är till barnets bästa får en svensk myndighet ta upp en fråga angående föräldraansvar om 1. barnet är svensk medborgare och 2. barnet har hemvist utomlands eller, om barnets hemvist inte kan fastställas, vistas utomlands. Första stycket gäller endast om behörighet saknas för myndigheterna i barnets hemviststat eller, när barnets hemvist inte kan fastställas, myndigheterna i den stat där barnet vistas eller om det annars finns särskilda skäl.

Yrkanden i äktenskapsmål

4 § Om en svensk domstol prövar ett äktenskapsmål med stöd av 3 kap. i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap, får frågor angående vårdnad, boende och umgänge tas upp i samband med äktenskapsmålet om åtminstone en av makarna har vårdnaden om barnet och det är till barnets bästa att svensk myndighet prövar frågan.

Tillämplig lag

5 § Vid utövande av behörighet i frågor om föräldraansvar skall svensk lag tillämpas. I den mån skyddet för barnets person eller egendom så kräver, får undantagsvis lagen i en annan stat till vilken barnets situation har väsentlig anknytning tillämpas eller beaktas.

Erkännande av utländska avgöranden Bilaga 3 6 § Ett lagakraftvunnet avgörande i fråga om föräldraansvar, som har meddelats i en annan stat, gäller i Sverige.

7 § Med ett avgörande förstås i denna lag en dom eller ett beslut som har meddelats av domstol eller annan myndighet. Med ett avgörande jämställs ett avtal som har ingåtts vid ett domstolsförfarande eller som har godkänts av administrativ myndighet.

8 § Erkännande får dock vägras 1. om den utländska myndigheten som meddelade avgörandet inte grundade sin behörighet på barnets hemvist eller, om barnets hemvist inte kan fastställas, vistelse, eller det annars fanns skälig anledning att talan prövades där, 2. om avgörandet i strid med grundläggande svenska förfaranderegler har meddelats inom ramen för ett rättsligt eller administrativt förfarande utan att barnet har fått möjlighet att komma till tals, såvida det inte är fråga om ett brådskande fall, 3. om en person begär det och hävdar att avgörandet hindrar honom eller henne att utöva sitt föräldraansvar, om avgörandet har meddelats utan att personen i fråga har fått möjlighet att yttra sig, såvida det inte är fråga om ett brådskande fall, 4. om avgörandet är oförenligt med ett senare avgörande om föräldraansvar som har meddelats i Sverige, eller 5. om avgörandet är oförenligt med ett avgörande som senare har meddelats i en annan stat och som uppfyller kraven för erkännande i Sverige.

Beslut i fråga om erkännande

9 § Utan hinder av 6 § får en berörd part begära att Svea hovrätt beslutar om erkännande eller icke-erkännande av ett lagakraftvunnet avgörande som har meddelats i en annan stat. Vid hovrättens prövning tillämpas 13– 17 §§ på förfarandet.

Konkurrerande förfaranden

10 § Begärs ett avgörande angående en fråga om föräldraansvar vid en svensk myndighet, när det redan pågår ett förfarande utomlands som kan leda till ett motstridigt avgörande, skall begäran avvisas om det kan antas att avgörandet i det utländska förfarandet blir gällande här i landet. Målet eller ärendet vid den svenska myndigheten får i stället förklaras vilande i avvaktan på att ett lagakraftvunnet avgörande föreligger i det utländska förfarandet. Utan hinder av första stycket får begäran prövas om det finns särskilda skäl och det är till barnets bästa.

Verkställighet av utländska avgöranden Bilaga 3 11 § Ett utländskt avgörande som är verkställbart i den stat där det har meddelats och som gäller i Sverige får verkställas, om avgörandet har förklarats verkställbart här.

12 § Svea hovrätt prövar en ansökan om verkställbarhetsförklaring från en berörd part.

13 § Till ansökan skall bifogas avgörandet i original eller av myndighet bestyrkt kopia och bevis om att avgörandet har vunnit laga kraft. Hovrätten får förelägga sökanden att inkomma med ytterligare handlingar.

14 § De handlingar som ges in till hovrätten skall vara översatta till svenska språket om inte hovrätten finner att det är obehövligt.

15 § En ansökan om verkställbarhet får inte bifallas utan att tillfälle har lämnats motpart att yttra sig.

16 § Hovrätten får förklara avgörandet helt eller delvis verkställbart.

17 § Hovrätten är bunden av de faktiska omständigheter på vilka myndigheten i den stat där avgörandet meddelades grundade sin behörighet. Avgörandet får inte omprövas i sak. Första stycket gäller med förbehåll för den omprövning som är nödvändig för att avgöra om förutsättningar för verkställbarhet föreligger.

18 § Bifalls en ansökan om verkställbarhet, sker verkställighet enligt de regler som gäller för verkställighet av ett svenskt avgörande i en motsvarande fråga. En föreskrift om tvångsmedel i det utländska avgörandet skall inte tillämpas.

Hemvist 19 § Vid tillämpningen av denna lag skall ett barn anses ha hemvist i den stat där det är bosatt, om bosättningen med hänsyn till vistelsens varaktighet och omständigheterna i övrigt får anses stadigvarande.

Ordre public 20 § En bestämmelse i en utländsk lag får inte tillämpas och ett utländskt avgörande gäller inte i Sverige, om det med hänsyn tagen till barnets bästa skulle vara uppenbart oförenligt med grunderna för den svenska rättsordningen att tillämpa bestämmelsen eller att erkänna avgörandet.

Bilaga 3 1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 2. Bestämmelserna i 3 och 4 §§ medför inte att svensk myndighets behörighet i en fråga som anhängiggjorts hos myndigheten före ikraftträdandet går förlorad. 3. Har ett mål eller ärende om föräldraansvar anhängiggjorts vid en myndighet före ikraftträdandet, tillämpas äldre bestämmelser. 4. Bestämmelserna i 6–9 §§ och 11–18 §§ tillämpas inte på utländska avgöranden som har meddelats före lagens ikraftträdande.

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1904:26 s.1) om

Bilaga 3

vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap

Härigenom föreslås i fråga om lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap dels att 4 kap. skall upphöra att gälla, dels att 3 kap. 6 och 12 §§ skall ha följande lydelse.

3 kap.

6 §

12 §

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2

Senaste lydelse 1973:942.

3

Senaste lydelse 1987:795.

4 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken

Bilaga 3 Härigenom föreslås att 6 kap. 4 §, 11 kap. 1 och 25 §§ samt 16 kap. 2 § föräldrabalken skall ha följande lydelse.

6 kap.

4 §

Står barnet under vårdnad av endast en av föräldrarna och vill föräldrarna gemensamt utöva vårdnaden, skall rätten på talan av dem båda förordna i enlighet med deras begäran, om inte gemensam vårdnad är uppenbart oförenlig med barnets bästa. Om barnet är folkbokfört här i Om barnet har hemvist här i landet kan föräldrarna få gemen- landet kan föräldrarna få gemensam vårdnad också genom regist- sam vårdnad också genom registrering hos Skatteverket efter an- rering hos Skatteverket efter anmälan av dem båda mälan av dem båda 1. till socialnämnden i samband 1. till socialnämnden i samband med att nämnden skall godkänna med att nämnden skall godkänna en faderskapsbekräftelse eller en en faderskapsbekräftelse eller en bekräftelse av föräldraskap enligt bekräftelse av föräldraskap enligt 1 kap. 9 §, eller 1 kap. 9 §, eller 2. till Skatteverket under förut- 2. till Skatteverket under förutsättning att förordnande om vård- sättning att förordnande om vårdnaden inte har meddelats tidigare naden inte har meddelats tidigare. och att föräldrarna och barnet är svenska medborgare.

11 kap.

5 1 § Kan en förmyndare på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte utöva förmynderskapet eller blir förmyndaren enligt 10 kap. 17 § skild från utövningen av det, skall överförmyndaren förordna god man att i förmyndarens ställe vårda den underåriges angelägenheter. När rätten enligt 10 kap. 17 § skiljer en förmyndare från utövningen av förmynderskapet får rätten förordna god man enligt första stycket. Om god man för underåriga utländska medborgare och underåriga statslösa personer finns bestämmelser i 4 kap. 3 § lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap

4 Senaste lydelse 2005:434. 5 Senaste lydelse 2005:430.

samt i lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn. Bilaga 3

6 25 § Behörig domstol i frågor som gäller godmanskap enligt 4 § eller förvaltarskap är tingsrätten i den ort där den enskilde har sitt hemvist eller, om han eller hon inte har hemvist i Sverige, Stockholms tingsrätt. Behörig överförmyndare i frågor om godmanskap enligt 1, 2 och 4 §§ samt förvaltarskap är överförmyndaren för den kommun där den enskilde har sitt hemvist. Har den enskilde inte hemvist i Har den enskilde inte hemvist i Sverige, är överförmyndaren för Sverige, är överförmyndaren för den kommun där den enskilde vis- den kommun där den enskilde vistas behörig överförmyndare i frå- tas behörig överförmyndare i frågor om godmanskap som tas upp gor om godmanskap som tas upp med stöd av 4 kap. 3 § andra med stöd av rådets förordning stycket lagen (1904:26 s. 1) om (EG) nr 2201/2003 av den 27 vissa internationella rättsförhål- november 2003 om domstols behölanden rörande äktenskap och för- righet och om erkännande och mynderskap. Detsamma gäller frå- verkställighet av domar i äktengor om godmanskap som tas upp skapsmål och mål om föräldramed stöd av lagen (2005:429) om ansvar samt om upphävande av god man för ensamkommande förordning (EG) nr 1347/2000 barn. I andra fall då den enskilde eller konventionen i bilagan till inte har hemvist i Sverige är över- lagen (2006:000) om 1996 års förmyndaren för Stockholms kom- Haagkonvention om behörighet, mun behörig överförmyndare. tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn. När frågor om godmanskap tas upp i andra fall då den enskilde inte har hemvist i Sverige är överförmyndaren för Stockholms kommun behörig överförmyndare.

16 kap.

7 2 § Tillsynen utövas av överförmyndaren för den kommun där den som har förmyndare, god man eller förvaltare har sitt hemvist. Om god man har förordnats enligt 11 kap. 3 § vid utredning av ett dödsbo, utövas tillsynen av överförmyndaren för den kommun där den avlidne hade sitt hemvist. Är det i övrigt fråga om godmanskap enligt 11 kap. 3 §, utövas tillsynen av överförmyndaren för den kommun där den gode mannen har sitt hemvist. Om en underårig inte har Om en underårig inte har

6 Senaste lydelse 2005:430. 7 Senaste lydelse 2005:430. 145

hemvist i Sverige och en god man hemvist i Sverige och en god man har förordnats för den underårige har förordnats för den underårige Bilaga 3 med stöd av 4 kap. 3 § andra med stöd av rådets förordning stycket lagen (1904:26 s. 1) om (EG) nr 2201/2003 av den 27 vissa internationella rättsförhål- november 2003 om domstols behölanden rörande äktenskap och för- righet och om erkännande och mynderskap, utövas tillsynen av verkställighet av domar i äktenöverförmyndaren för den kommun skapsmål och mål om föräldradär den underårige vistas. Det- ansvar samt om upphävande av samma gäller om en god man har förordning (EG) nr 1347/2000 förordnats enligt lagen (2005:429) eller konventionen i bilagan till om god man för ensamkommande lagen (2006:000) om 1996 års barn. Haagkonvention om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn, utövas tillsynen av överförmyndaren för den kommun där den underårige vistas. Om behörig överförmyndare enligt första–tredje styckena inte finns, utövas tillsynen av överförmyndaren för Stockholm.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

5 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om

Bilaga 3

allmänna förvaltningsdomstolar

Härigenom föreslås att 18 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar skall ha följande lydelse.

18 §

Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam 1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages, 2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan länsrätt, 3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende, 4. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål. Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte innefattar prövning av målet i sak. Åtgärder som avser endast beredandet av ett mål och som inte är av sådant slag att de bör förbehållas lagfarna domare får utföras av en annan tjänsteman som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid länsrätten eller vid en tingsrätt på samma ort som länsrätten. Närmare bestämmelser om detta meddelas av regeringen. Vad som sägs i andra stycket Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande i sak av gäller även vid avgörande i sak av 1. mål av enkel beskaffenhet, 1. mål av enkel beskaffenhet, 2. mål enligt lagen (1994:466) 2. mål enligt lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i be- om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet, enligt lagen skattningsförfarandet, enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, om för skatter, tullar och avgifter, om besiktning enligt fastighetstaxe- besiktning enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), om hand- ringslagen (1979:1152), om handlings undantagande från taxerings- lings undantagande från taxeringsrevision, skatterevision eller annan revision, skatterevision eller annan granskning och om befrielse från granskning och om befrielse från skyldighet att lämna upplysningar, skyldighet att lämna upplysningar, visa upp handling eller lämna kon- visa upp handling eller lämna kontrolluppgift enligt skatteförfatt- trolluppgift enligt skatteförfattningarna, ningarna, 3. mål om omedelbart omhän- 3. mål om omedelbart omhändertagande enligt 6 § lagen dertagande enligt 6 § lagen (1990:52) med särskilda bestäm- (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, mål om melser om vård av unga, mål om vård i enskildhet enligt 15 b § vård i enskildhet enligt 15 b § samma lag, mål om avskildhet samma lag, mål om avskildhet

8 Senaste lydelse 2004:630, upphör att gälla 2006-03-31. 147

enligt 15 c § samma lag, mål om enligt 15 c § samma lag, mål om tillfälligt flyttningsförbud enligt tillfälligt flyttningsförbud enligt Bilaga 3 27 § samma lag, mål om omedel- 27 § samma lag, mål om omedelbart omhändertagande enligt 13 § bart omhändertagande enligt 13 § lagen (1988:870) om vård av miss- lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, mål om vård i brukare i vissa fall, mål om vård i enskildhet eller avskildhet enligt enskildhet eller avskildhet enligt 34 § samma lag, mål om vård i en- 34 § samma lag, mål om vård i enskildhet enligt 14 § lagen (1998:603) skildhet enligt 14 § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ung- om verkställighet av sluten ungdomsvård, mål om avskildhet en- domsvård, mål om avskildhet enligt 17 § samma lag, mål om till- ligt 17 § samma lag, mål om tillfällig isolering enligt 5 kap. 3 § fällig isolering enligt 5 kap. 3 § smittskyddslagen (2004:168), mål smittskyddslagen (2004:168), mål enligt 12 § första stycket och 33 § enligt 12 § första stycket och 33 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, mål enligt 18 § första tvångsvård, mål enligt 18 § första stycket 2–4 såvitt avser de fall då stycket 2–4 såvitt avser de fall då vården inte har förenats med vården inte har förenats med särsärskild utskrivningsprövning eller skild utskrivningsprövning eller 5 5 lagen (1991:1129) om rättspsy- lagen (1991:1129) om rättspsykiakiatrisk vård, mål om förvar och trisk vård, mål om förvar och uppuppsikt enligt utlänningslagen sikt enligt utlänningslagen (1989:529), (1989:529), mål enligt lagen mål enligt lagen (1974:202) om (1974:202) om beräkning av beräkning av strafftid m.m., mål strafftid m.m., mål enligt lagen enligt lagen (1974:203) om krimi- (1974:203) om kriminalvård i an- nalvård i anstalt samt mål enligt stalt samt mål enligt lagen lagen (1963:193) om samarbete (1963:193) om samarbete med med Danmark, Finland, Island och Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av Norge angående verkställighet av straff m.m., straff m.m., 4. mål enligt folkbokföringsför- 4. mål enligt folkbokföringsförfattningarna, mål rörande prelimi- fattningarna, mål rörande preliminär skatt eller om anstånd med att när skatt eller om anstånd med att betala skatt eller avgifter enligt betala skatt eller avgifter enligt skatteförfattningarna, skatteförfattningarna, 5. mål enligt lagen (1992:1528) 5. mål enligt lagen (1992:1528) om offentlig upphandling, om offentlig upphandling, 6. mål som avser en fråga av 6. mål som avser en fråga av betydelse för inkomstbeskattning- betydelse för inkomstbeskattningen, dock endast om värdet av vad en, dock endast om värdet av vad som yrkas i målet uppenbart inte som yrkas i målet uppenbart inte överstiger hälften av prisbasbe- överstiger hälften av prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om loppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, allmän försäkring, 7. mål enligt lagen (2004:629) 7. mål enligt lagen (2004:629) om trängselskatt. om trängselskatt, 8. mål som avser artikel 15 i rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 148

2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet Bilaga 3 av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000, 9. mål som avser artiklarna 8 och 9 i konventionen i bilagan till lagen (2006:000) om 1996 års Haagkonvention om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

6 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen

Bilaga 3

(1980:100)

Härigenom föreslås att 9 kap. 15 § sekretesslagen (1980:100) skall ha följande lydelse.

9 kap.

15 §

Senaste lydelse 1999:1045.

och om adoption enligt 4 kap. för- och om adoption enligt 4 kap. äldrabalken, anordnande av god- föräldrabalken, anordnande av Bilaga 3 manskap enligt 11 kap. 4 § för- godmanskap enligt 11 kap. 4 § äldrabalken eller förvaltarskap föräldrabalken eller förvaltarskap behövs dock inte begäran av part. samt för handlingar som ges in från en utländsk myndighet med tillämpning av Bryssel II-förordningen eller konventionen i bilagan till lagen om 1996 års Haagkonvention behövs dock inte begäran av part. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretess i högst sjuttio år.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

7 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:394) med

Bilaga 3

kompletterande bestämmelser till Bryssel IIförordningen

Härigenom föreslås i fråga om lagen (2001:394) med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen att det i lagen skall införas en ny paragraf av följande lydelse.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

10 Paragrafens numrering följer utredningens förslag i delbetänkandet Kompletterande bestämmelser till den nya Bryssel II-förordningen (SOU 2004:80). 152

8 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:429) om god

Bilaga 3

man för ensamkommande barn

Härigenom föreslås att 1, 2 och 10 §§ lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn skall ha följande lydelse.

1 §

2 §

God man skall inte förordnas, om det är uppenbart obehövligt.

10 § Beviljas barnet uppehållstill- När barnet får hemvist här, skall stånd, skall socialnämnden i den socialnämnden i barnets hemvist- 153

kommun där barnet vistas hos kommun hos rätten väcka talan om rätten väcka talan om eller anmäla eller anmäla behov av en särskilt Bilaga 3 behov av en särskilt förordnad förordnad vårdnadshavare enligt vårdnadshavare enligt föräldrabal- föräldrabalken, om inte särskilda ken, om inte särskilda skäl talar skäl talar emot det. emot det. Överförmyndaren skall underrätta socialnämnden om att förutsättningar för en sådan talan eller anmälan föreligger.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förteckning över remissinstanserna (SOU 2005:111)

Bilaga 4 Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Riksdagens ombudsmän (JO), Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i Skåne län, Domstolsverket, Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen, Datainspektionen, Skatteverket, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Skåne län, Barnombudsmannen, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Stockholms kommun, Huddinge kommun, Järfälla kommun, Kalmar kommun, Olofströms kommun, Malmö kommun, Örebro kommun, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges advokatsamfund, Föreningen Sveriges Överförmyndare, Riksförbundet Gode män och Förvaltare, Rädda Barnen och Familjerättssocionomernas Riksförening. Flens kommun, Norrköpings kommun, Ödeshögs kommun, Gislaveds kommun, Växjö kommun, Burlövs kommun, Vellinge kommun, Ale kommun, Årjängs kommun, Kungsörs kommun, Gävle kommun, Åre kommun, Haparanda kommun, Riksförbundet Barnens Rätt i Samhället (BRIS) och Föreningen Sveriges kommunala familjerådgivare har avstått från att yttra sig.

Sammanfattning av departementspromemorian

Bilaga 5

Placering av barn över nationsgränser med stöd av Bryssel II-förordningen och 1996 års Haagkonvention m.m. (Ds 2009:62)

Bakgrund

Sedan länge har svenska kommuner kunnat placera barn för stadigvarande vård och fostran i andra kommuner inom landet. Det har däremot ansetts i de närmaste uteslutet att placera barn och ungdomar i utlandet. På motsvarande sätt har utländska placeringar i Sverige varit en helt marginell företeelse. På senare tid har dock två internationella instrument tillkommit med bestämmelser bl.a. om tillvägagångssätt då en myndighet i en stat överväger en placering av ett barn på en institution eller i ett familjehem i en annan stat. Instrumenten som innefattar artiklar om placering av barn och unga över nationsgränserna, är den nya Bryssel II-förordningen, vars bestämmelser är direkt tillämpliga och till alla delar bindande för alla EU:s medlemsstater utom Danmark, och 1996 års Haagkonvention, vilken konvention Sverige undertecknat men ännu inte tillträtt. Gemensamt för de båda instrumenten är att varje initiativ från en utländsk myndighet om att placera ett barn i Sverige kommer att förutsätta ett godkännande av en s.k. behörig myndighet här, eftersom svensk rätt föreskriver myndighetsbeslut vid placeringar av barn utanför det egna hemmet. De aktuella bestämmelserna – som uppvisar stora likheter – är artikel 56 i Bryssel II-förordningen resp. artikel 33 i 1996 års Haagkonvention.

Uppdraget

Utredningen har haft i uppdrag att se över den nationella regleringen av förfarandet och förutsättningarna för placeringar av barn utanför det egna hemmet över gränserna inom tillämpningsområdet för Bryssel II-förordningen och 1996 års Haagkonvention. Huvudsyftet med denna översyn har varit att analysera vilka förutsättningar som bör vara uppfyllda för att en socialnämnd ska kunna godkänna en placering i Sverige på anmodan av en annan medlemsstat. I arbetet har också ingått att analysera vilka förutsättningar som bör vara uppfyllda för att en svensk socialnämnd ska kunna placera ett barn i en annan medlemsstat inom EU eller i en annan stat som har tillträtt 1996 års Haagkonvention. I övrigt har utredningen bl.a. haft i uppdrag att inhämta synpunkter från berörda myndigheter.

Utredningsarbetet och erfarenheter

För att få belyst i vad mån gränsöverskridande placeringar av barn och unga förekommer idag har utredningen med biträde av Socialstyrelsen genomfört en rundfråga till kommunala socialtjänstchefer. Utredningen har också i samtal med befattningshavare inom kommuner, länsstyrelser 156

och Socialstyrelsen sonderat erfarenheter och synpunkter på gränsöverskridande placeringar. Bilaga 5 Allmänt sett kan sägas att placeringar över nationsgränser, oavsett om de handlar om svenska placeringar i utlandet eller utländska placeringar i Sverige, är en helt perifer företeelse. Ingen av de som utredningen varit i kontakt med har önskat se en ordning där placeringar över nationsgränser skulle kunna ske med inslag av tvång enligt LVU.

Överväganden och förslag

Inledande överväganden

Varken Bryssel II-förordningen eller 1996 års Haagkonvention ålägger medlemsstaterna någon skyldighet att ta emot ett barn från en annan stat eller att lämna ifrån sig barn för placering på institution eller familjehem i någon annan medlemsstat. De åligganden som artikel 56 i Bryssel II-förordningen resp. artikel 33 i 1996 års Haagkonvention ställer upp gäller istället uteslutande de stater som anmodar en annan att inom sina gränser ta emot ett barn för placering. Därmed framstår de båda artiklarna närmast som ett slags uppförandekod mellan staterna när önskemål om placeringar över nationsgränser uppkommer. Här gäller enligt 1996 års Haagkonvention att den anmodande staten inte får placera ett barn i en annan stat om inte denna först samtyckt till detta med beaktande av barnets bästa. Detsamma gäller enligt Bryssel IIförordningen för det fall den anmodade staten, liksom Sverige, föreskriver ingripande av en offentlig myndighet vid placering av barn inom landet. För stater som inte föreskriver ingripande av offentlig myndighet vid placering av barn inom landet gäller däremot enligt Bryssel II-förordningen att den anmodade staten istället ska underrättas om placeringen. Några närmare bestämmelser om hur ett samråd och eventuellt godkännande ska gestalta sig ger emellertid varken förordningen eller Haagkonventionen. I förordningen sägs dock att just detta ska regleras av den anmodade medlemsstatens nationella lag. I arbetet med att ta fram tillämpningsbestämmelser till de båda artiklarna har utredningen sett skäl att göra skillnad dels mellan placeringar som vilar på frivillighet, enligt grunderna för socialtjänstlagen, och sådana placeringar som förutsätter tvång, enligt grunderna för LVU. Här har utredningen kommit till slutsatsen att endast frivilliga placeringar ska få ske över Sveriges gränser. I övrigt har utredningen delat upp sina överväganden mellan utländska placeringar i Sverige och svenska placeringar i utlandet.

Överväganden om utländska placeringar i Sverige

Den i uppdragsbeskrivningen givna utgångspunkten för godkännanden av utländska placeringar i Sverige är att placering ska vara bäst för barnet, särskilt med beaktande av anknytningen hit. I övrigt har utredningen utifrån frågeställningar givna i uppdragsbeskrivningen funnit att en stat som önskar placera ett barn i Sverige ska ge in en rapport om 157

barnet och i denna ange bl.a. vilka skäl den har för placeringen. Vidare föreslås att den anmodande staten ska inhämta barnets inställning till Bilaga 5 placeringen, om det inte kan anses vara olämpligt med beaktande av barnets ålder och mognad. Barnets inställning ska i förekommande fall redovisas i rapporten. För godkännande föreslås vidare krävas att samtycke till placeringen föreligger av den eller dem som har vårdnaden om barnet och när detta har fyllt 15 år av, honom eller henne själv. Vidare föreslår utredningen en ny bestämmelse om uppehållstillstånd, enligt vilken Migrationsverket på ansökan av en socialnämnd ska utfärda ett tidsbegränsat uppehållstillstånd åt en utlänning om detta behövs för att placeringen ska kunna genomföras. Bestämmelsen ska möjliggöra placeringar enligt 1996 års Haagkonvention och säkerställa att inga barn placerade enligt Bryssel II-förordningen ska behöva lämna en placering i Sverige på grund av bristande uppehållsrätt. I övrigt föreslår utredningen att det boende i vilket barnet avses bli placerat ska ha granskats av socialnämnden och bedömts lämpligt enligt grunderna för 6 kap. 6 § socialtjänstlagen. Barn som placeras i Sverige enligt Bryssel II-förordningens artikel 56 eller Haagkonventionens artikel 33 har som utgångspunkt inte bedömts bli försäkrade för bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner, ens i de fall en placering avses överstiga ett år. På grund härav bedöms staten i allt väsentligt kunna hållas undan merkostnader till följd av kommunala beslut om godkännande av utländska placeringar. De direkta kostnader som bedöms kunna följa på en placering i Sverige har istället till helt övervägande del ansetts vara sådana som i sista hand riskerar träffa den kommun som lämnat godkännande till en placering. Kommuner bör därför som villkor för ett godkännande kräva att kostnadsansvaret regleras med placerande stats myndighet och att barnet har en heltäckande sjukvårdsförsäkring. Avtal om barns placeringar och kostnadsfördelningen i samband med dessa har bedömts ligga väl innanför kommunernas kompetens mot bakgrund av de möjligheter som följer med Bryssel II-förordningen och 1996 års Haagkonvention. Utredningen har också förordat ett utvecklat bruk av avtal i samband med placeringar över nationsgränser till undvikande av den rättsosäkerhet som kan följa i spåren på förändringar av ett placerat barns hemvist. Med utgångspunkt i att endast frivilliga placeringar över gränserna ska få förekomma och att det aldrig kan föreligga någon skyldighet för en socialnämnd att godkänna en utländsk placering i Sverige har utredningen funnit att socialnämndens beslut om godkännande inte ska vara överklagbart.

Överväganden om svenska placeringar i utlandet

För utredningens överväganden om svenska placeringar i utlandet har enligt uppdragsbeskrivningen gällt att ett barn aldrig ska placeras i ett annat land om det vid genomförandet av vården skulle saknas ett skydd för barnets bästa som är likvärdigt med skyddet i svensk lag. Bedömningen ska också utgå från att en placering aldrig ska kunna komma i fråga om socialnämnden inte har samma möjligheter att utöva tillsyn och följa upp ärendet som vid en placering inom landet. Enligt utredningens mening är uppdragsbeskrivningen så snävt formulerad att den knappast lämnar något utrymme att mer än idag öppna för 158

svenska placeringar i utlandet. Utredningen har här gjort bedömningen att den praxis som utvecklats i fråga om utlandsplaceringar och som Bilaga 5 innebär att endast placeringar enligt socialtjänstlagen kan komma ifråga undantagsvis bör lagfästas. Utredningen har också gjort bedömningen att fall av utlandsplaceringar företrädesvis kommer handla om situationer där ett litet barn förlorat sina föräldrar och det anses vara bäst för barnet att det får växa upp i det land där det har alla sina anhöriga. För en placering utomlands har socialnämnden ansetts böra förutsätta följande: Det ska vara bäst för barnet med beaktande av barnets anknytning till landet; vårdnadshavare och barn över 15 år ska ha samtyckt till placeringen; socialnämnden ska genom avtal ha förbehållit sig samma rätt till uppföljning som hade gällt för en placering i Sverige; samråd ska ha ägt rum med centralmyndigheten eller annan behörig myndighet i det land där barnet föreslås placeras och nödvändiga godkännanden ska i förekommande fall ha inhämtats; socialnämnden ska ha träffat avtal om kostnadsansvaret.

Avslutande överväganden

Avslutningsvis har utredningen funnit att de kompletterande bestämmelser som Bryssel II-förordningen och 1996 års Haagkonvention påkallar bör införas i socialtjänstlagen och inte i speciallagar för förordningen resp. konventionen. Ett särskilt skäl för att placera bestämmelserna i socialtjänstlagen är att ingen av de båda instrumenten utesluter tillämpning av autonom rätt i förhållande till icke fördragsanslutna stater. Med beaktande härav och med hänsyn tagen till att föregående utredning på området (Utredningen om föräldraansvar i internationella situationer) gjort bedömningen att det måste säkerställas att Sverige har en adekvat autonom rätt till skydd för barn som faller utanför den EG-rättsliga och konventionsbaserade lagstiftningen, har utredningen funnit att den självständiga reglering som ytterst påkallas inte gärna kan läggas någon annanstans än i socialtjänstlagen.

Övrigt

Under utredningsarbetet har inte annat framkommit än att placeringar av barn över nationsgränser är en helt perifer företeelse som inte kan förväntas växa i nämnvärd omfattning. På grund härav och med beaktande av att föreliggande promemoria i allt väsentligt begränsas till en kodifiering av gällande praxis, anser utredningen att de regler utredningen föreslår knappast kan tillmätas några ekonomiska konsekvenser i den ena eller den andra riktningen.

Promemorians lagförslag (Ds 2009:62)

Bilaga 6

1 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (2001:453) dels att 6 kap. 7 och 8 §§ ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas ett nytt kapitel med fem nya paragrafer, 6 b kap. 1–5 §§, samt närmast före 6 b kap. 1 § och 2 § nya rubriker av följande lydelse.

6 kap.

7 §

8 §

Senaste lydelse 2003:407.

överväga om det finns skäl att an- överväga om det finns skäl att söka om överflyttning av vårdna- ansöka om överflyttning av vård- Bilaga 6 den enligt 6 kap. 8 § föräldra- naden enligt 6 kap. 8 § föräldrabalken. balken. Vad som sägs i första och andra styckena gäller inte när ett barn placerats här i landet med stöd av artikel 56 i Bryssel II-förordningen eller artikel 33 i 1996 års Haagkonvention och inte heller i fråga om barn som Sverige på anmodan av ett land som inte omfattas av dessa regleringar tagit emot för placering här.

6 b kap.

Om placering av barn i vissa specialsituationer

Om svenska placeringar i utlandet

1 § En socialnämnd får placera ett barn i ett annat land med stöd av artikel 56 i Bryssel II-förordningen och artikel 33 i 1996 års Haagkonvention om 1. det är bäst för barnet, särskilt med beaktande av barnets anknytning till landet, 2. barnets vårdnadshavare och barnet, om det fyllt 15 år, samtyckt till placeringen, 3. socialnämnden genom avtal förbehållit sig samma rätt till uppföljning som hade gällt för en placering här i landet, 4. samråd ägt rum med centralmyndigheten eller annan behörig myndighet i det land där barnet ska placeras och att nödvändiga godkännanden i förekommande fall inhämtats, och 5. frågan om kostnadsansvar har reglerats. Motsvarande ska äga tillämpning också i det fall där ett barn ska placeras i ett land som inte omfattas av regleringen i Bryssel 161

II-förordningen eller 1996 års Haagkonvention. Bilaga 6

Om utländska placeringar i Sverige

2 § En socialnämnd som enligt 6 eller 7 §§ lagen (2008:450) om kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen eller enligt 2 § 2 eller 3 §§ lagen (2010:xx) om inkorporering av 1996 års Haagkonvention är behörig att godkänna en placering av ett barn här i landet får göra detta endast om 1. den anmodande medlemsstatens myndighet har bifogat en rapport av vilken framgår skälen för den planerade placeringen, 2. en placering här i landet kan anses vara bäst för barnet, särskilt med beaktande av barnets anknytning till landet, 3. barnets inställning till placeringen har inhämtats av den anmodande medlemsstatens myndighet, om det inte kan anses olämpligt med beaktande av barnets ålder och mognad, 4. samtycke till placeringen föreligger av den eller dem som har vårdnaden om barnet och, när detta har fyllt 15 år, av honom eller henne själv. 5. det föreligger sådana omständigheter som krävs för beslut om medgivande eller vård enligt 6 kap. 6 §, 6. barnet har beviljats de tillstånd som behövs enligt utlänningslagen (2005:716) och 7. frågan om kostnadsansvar och uppföljning har reglerats. Motsvarande ska äga tillämpning också i det fall där ett land som inte omfattas av regleringen i Bryssel II-förordningen eller 1996 års Haagkonvention anmodat 162

Sverige att ta emot ett barn för placering här i landet. Bilaga 6

3 § För att reglera en fråga om kostnadsansvar enligt 1 § 5 och 2 § 7 får kommunen genom socialnämnden utan hinder av annars gällande bestämmelser, själv fatta de beslut och ingå de överenskommelser som påkallas för ett beslut om placering. Socialnämnd som placerat ett barn i utlandet enligt 1 § eller lämnat godkännande till en placering här i landet enligt 2 § ska underrätta Socialstyrelsen om sådana beslut och överenskommelser.

4 § Det ekonomiska ansvaret för de beslut och överenskommelser som avses i 1 § 5 och 2 § 7 ska vila på kommunerna själva, om regeringen inte föreskriver annat.

5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen utser får meddela närmare bestämmelser om vad den rapport som avses i 2 § 1 ska innehålla.

2 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen

Bilaga 6

(2005:716)

Härigenom föreskrivs att det i utlänningslagen (2005:716) ska införas två nya bestämmelser, 5 kap. 12 a § och 6 kap. 7 c §, av följande lydelse.

5 kap.

6 kap.

3 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:450) med

Bilaga 6

kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2008:450) med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen dels att 6 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 8 §, av följande lydelse.

6 §

Förteckning över remissinstanserna (Ds 2009:62)

Bilaga 7 Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Riksdagens ombudsmän (JO), Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätten i Jönköping, Förvaltningsrätten i Malmö, Migrationsverket, Socialstyrelsen, Barnombudsmannen, Skatteverket, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Uppsala universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Linköpings universitet, Huddinge kommun, Stockholms kommun, Gislaveds kommun, Helsingborgs kommun, Malmö kommun, Strömstads kommun, Årjängs kommun, Åre kommun, Riksförbundet Barnens Rätt i Samhället (BRIS), Sveriges Kommuner och Landsting samt Föreningen Socionomer inom Familjehemsvården. Järfälla kommun, Flens kommun, Norrköpings kommun, Ödeshögs kommun, Växjö kommun, Kalmar kommun, Olofströms kommun, Burlövs kommun, Vellinge kommun, Ale kommun, Örebro kommun, Kungsörs kommun, Gävle kommun, Haparanda kommun, Rädda Barnen, Dianova International, Familjehemmens Riksförbund, Familjevårdens Centralorganisation och Föreningen Sveriges Socialchefer har avstått från att yttra sig. Yttrande har dessutom avgetts av Forum för Familjevård.

Lagrådsremissens lagförslag

Bilaga 8

1 Förslag till lag om 1996 års Haagkonvention

Härigenom föreskrivs följande.

1996 års Haagkonvention

1 § Artiklarna 1–53 i den i Haag den 19 oktober 1996 dagtecknade konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn (1996 års Haagkonvention) ska i originaltexternas lydelse gälla som lag här i landet. Originaltexterna ska ha samma giltighet. Originaltexterna finns tillsammans med en svensk översättning som en 1 bilaga till denna lag.

Reservforum

2 § Om tillämpningen av 1996 års Haagkonvention innebär att en fråga ska prövas av en nämnd som fullgör en kommuns uppgifter inom socialtjänsten i Sverige och det inte finns någon annan behörig nämnd, tas frågan upp av en nämnd i Stockholms kommun som fullgör sådana uppgifter.

Godkännande av en placering av ett barn i Sverige

3 § En fråga om godkännande av en placering av ett barn i Sverige enligt artikel 33 prövas av en nämnd som fullgör uppgifter inom socialtjänsten i den kommun där barnet avses bli placerat. Även samråd enligt den artikeln sker med den nämnden. I 6 kap. 11 a § socialtjänstlagen (2001:453) anges förutsättningarna för att godkänna en placering.

Visst informationsutbyte om ett barns situation m.m.

4 § En nämnd som fullgör en kommuns uppgifter inom socialtjänsten får rapportera om ett barns situation enligt artikel 32. Nämnden får också samla in upplysningar eller underlag och uttala sig om en förälders lämplighet i fråga om umgänge (artikel 35.2).

Beslut om en tillfällig åtgärd i fråga om vårdnad m.m.

5 § När det finns behörighet för svensk domstol enligt artikel 11 eller 12, får domstolen i fråga om vårdnad, boende, umgänge eller förmynderskap besluta om en sådan tillfällig skyddsåtgärd som avses i dessa artiklar.

1 Här återfinns bilagan som bilaga 1 till propositionen. 167

Vid domstolens handläggning tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden. I domstolens beslut ska det anges hur länge skyddsåtgärden Bilaga 8 gäller. Barnet får höras inför domstolen, om särskilda skäl talar för det och det är uppenbart att barnet inte kan ta skada av att höras. I ett ärende som rör vårdnad, boende eller umgänge får domstolen inhämta upplysningar från socialnämnden i frågan. Innan socialnämnden lämnar upplysningar ska den, om det är lämpligt, höra föräldrarna och barnet.

Erkännande och verkställbarhet

6 § Svea hovrätt är behörig domstol för de förfaranden om erkännande och verkställbarhet som avses i artiklarna 24 och 26.

7 § Den som ansöker om att ett utländskt avgörande ska erkännas eller förklaras vara verkställbart ska tillsammans med ansökan ge in avgörandet i original eller en kopia av avgörandet som har bestyrkts av en behörig myndighet. Avser ansökan ett avgörande som har meddelats i en parts utevaro, ska sökanden också ge in bevis om att stämningsansökan eller motsvarande handling har delgetts parten. Avser ansökan en verkställbarhetsförklaring, ska sökanden ge in bevis om att avgörandet är verkställbart i den stat där det har meddelats. Hovrätten får förelägga sökanden att ge in de ytterligare handlingar som hovrätten behöver för sin prövning. Är en handling avfattad på något annat språk än svenska, ska även en svensk översättning av handlingen ges in. En översättning behöver dock inte ges in om hovrätten anser att det är obehövligt eller att det inte skäligen kan krävas.

8 § Hovrätten får förklara det utländska avgörandet helt eller delvis gällande eller verkställbart.

Verkställighet

9 § Bifalls en ansökan om verkställbarhetsförklaring, får det utländska avgörandet verkställas 1. enligt 21 kap. föräldrabalken om det avser ett barns person och 2. enligt utsökningsbalken om det avser ett barns egendom. För verkställigheten gäller vad som är föreskrivet om verkställighet av svensk domstols avgörande i motsvarande fall.

Överföring av personuppgifter

10 § En svensk myndighet får utan hinder av 33 § personuppgiftslagen (1998:204) föra över personuppgifter till en myndighet i ett land utanför det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om det behövs för att den myndigheten ska kunna överväga en nödvändig åtgärd enligt 1996 års Haagkonvention.

Anmodan att utöva behörighet Bilaga 8

11 § Får en svensk myndighet en sådan framställning som avses i artikel 9.1 ska myndigheten anmoda den utländska myndigheten att utöva behörigheten, om den utländska myndigheten anses bättre lämpad att bedöma vad som är bäst för barnet.

Bilaga

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken

Bilaga 8 1 Härigenom föreskrivs att 6 kap. 4 § föräldrabalken ska ha följande lydelse.

6 kap.

4 §

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012.

1 Balken omtryckt 1995:974. 2 Senaste lydelse 2006:458. 170

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om

Bilaga 8

vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 6 § lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap ska ha följande lydelse.

7 kap.

6 §

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

1 Senaste lydelse 2008:449. 2 EUT L 338, 23.12.2003, s. 1 (Celex 32003R2201). 171

4 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen

Bilaga 8

(2001:453)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (2001:453) dels att 10 kap. 4 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 6 kap. 11 a och 11 b §§, samt närmast före 6 kap. 11 a § en ny rubrik av följande lydelse.

6 kap.

EUT L 338, 23.12.2003, s. 1 (Celex 32003R2201).

hörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i Bilaga 8 frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn.

11 b § Socialnämnden får placera ett barn i ett annat land endast om 1. det är bäst för barnet att placeras där, särskilt med beaktande av barnets anknytning dit, 2. barnets inställning till placeringen så långt det är möjligt har klarlagts, 3. barnets vårdnadshavare och, om barnet fyllt 15 år, barnet samtycker till placeringen, 4. socialnämnden genom en överenskommelse med den behöriga myndigheten i det land där barnet ska placeras har gjort det möjligt att följa upp placeringen, och 5. landet har en tillfredsställande ordning i fråga om tillsyn.

10 kap.

4 § Uppdrag att besluta på social- Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får ges endast åt nämndens vägnar får ges endast åt en särskild avdelning som består en särskild avdelning som består av ledamöter eller ersättare i av ledamöter eller ersättare i nämnden i ärenden som är en upp- nämnden i ärenden som är en uppgift för nämnden enligt 6 kap. 6, 8 , gift för nämnden enligt 6 kap. 6, 8 12 och 13 §§ denna lag, 4 och och 11 a– 13 §§ denna lag, 4 och 6 §§, 11 § första och andra 6 §§, 11 § första och andra styckena, 13 §, 14 § tredje stycket, styckena, 13 §, 14 § tredje stycket, 21, 22, 24, 26, 27 och 43 §§ lagen 21, 22, 24, 26, 27 och 43 §§ lagen (1990:52) med särskilda bestäm- (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt 11 melser om vård av unga samt 11 och 13 §§ lagen (1988:870) om och 13 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. vård av missbrukare i vissa fall. Första stycket gäller även i ärenden enligt 6 kap. 14 § om samtycke vägras och beslut enligt 9 kap. 3 § om att föra talan om återkrav enligt 9 kap. 1 §.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

5 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen

Bilaga 8

(2005:716)

Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (2005:716) dels att nuvarande 5 kap. 16 b § ska betecknas 5 kap. 16 c §, dels att rubriken närmast före 5 kap. 16 b § ska sättas närmast före 5 kap. 16 c §, dels att det i lagen ska införas fyra nya paragrafer, 5 kap. 15 c och 16 b §§, 7 kap. 7 d § samt 14 kap. 4 b §, av följande lydelse.

5 kap.

7 kap.

14 kap. 4 b § Bilaga 8 Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 c eller 16 b § eller beslut i fråga om återkallelse av ett tillstånd som meddelats med stöd av 5 kap. 15 c § får överklagas till migrationsdomstol. Endast socialnämnden får överklaga sådana beslut.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

6 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:450) med

Bilaga 8

kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2008:450) med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen dels att 6 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 8 §, av följande lydelse.

6 §

Bilaga 8 Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 177

7 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och

Bilaga 8

sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 36 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

36 kap.

1 §

Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i 1. ärende enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn, 2. ärende om adoption enligt 4 kap. föräldrabalken, 3. ärende om anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken, eller 4. ärende om förvaltarskap. Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om en part begär det och det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i 1. äktenskapsmål, 2. mål eller ärende enligt föräldrabalken i annat fall än som anges i första stycket, 3. ärende enligt lagen (1989:14) 3. ärende enligt lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av m.m. och om överflyttning av barn, eller barn, 4. mål eller ärende enligt rådets 4 . mål eller ärende enligt rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den förordning (EG) nr 2201/2003 av 18 december 2008 om domstols den 27 november 2003 om dombehörighet, tillämplig lag, erkän- stols behörighet och om erkännannande och verkställighet av domar de och verkställighet av domar i samt samarbete i fråga om under- äktenskapsmål och mål om förhållsskyldighet. äldraansvar samt om upphävande 2 av förordning (EG) nr 1347/2000 eller ärende enligt 8 § lagen (2008:450) med kompletterande bestämmelser till Bryssel IIförordningen, 5. mål eller ärende enligt rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den

1 Senaste lydelse 2011:606. 2 EUT L 338, 23.12.2003, s. 1 (Celex 32003R2201). 178

18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkän- Bilaga 8 nande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om under- 3 hållsskyldighet , eller 6. mål eller ärende enligt lagen (2012:000) om 1996 års Haagkonvention. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

3 EUT L 7, 10.1.2009, s. 1 (Celex 32009R0004). 179

Lagrådets yttrande

Bilaga 9 Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-09

Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff.

Stärkt skydd för barn i internationella situationer

Enligt en lagrådsremiss den 2 februari 2012 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om 1996 års Haagkonvention, 2. lag om ändring i föräldrabalken, 3. lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap, 4. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453), 5. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716), 6. lag om ändring i lagen (2008:450) med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen, 7. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Sofia Jungstedt. Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet :

Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)

6 kap. 11 b § I bestämmelsen regleras i fem punkter förutsättningarna för att en socialnämnd ska få placera ett barn i ett annat land. Enligt punkt 1 får en sådan placering ske endast om det är bäst för barnet att placeras där, särskilt med beaktande av barnets anknytning dit. I författningskommentaren till bestämmelsen uttalas bl.a. att en placering av ett barn utomlands bör endast komma i fråga när något tillräckligt bra placeringsalternativ inte finns i Sverige samt att, om det råder någon tvekan om att en placering i det andra landet är bäst för barnet, någon placering inte ska sökas där. Enligt Lagrådets uppfattning ger den föreslagna lagtexten inte stöd för dessa uttalanden. Bedömningen av vad som är bäst för barnet bör lämpligen göras utifrån en avvägning av samtliga faktorer av betydelse. Att alternativet med en placering utomlands endast bör komma i fråga i andra hand, dvs. sedan det konstaterats att något tillräckligt bra placeringsalternativ inte finns i Sverige, kan inte utläsas av lagtexten. Vidare kan det vid en sådan avvägning självfallet vara så att det kan råda viss tvekan om en placering i utlandet är bäst för barnet. Om det emellertid är så att en avvägning av samtliga faktorer ger vid handen att en placering utomlands är bäst för barnet följer av den föreslagna lagtexten att förutsättningen i punkt 1 är uppfylld. Om avsikten med bestämmelsen är en annan måste lagtexten omarbetas. I annat fall bör författningskommentaren justeras. 180

Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) Bilaga 9 5 kap. 15 c § Enligt bestämmelsen får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på ansökan av socialnämnden beviljas ett barn som avses bli placerat här i landet enligt 6 kap. 11 a § socialtjänstlagen. Bestämmelsen är således fakultativ och några rekvisit har inte angivits i paragrafen. Av författningskommentaren framgår att Migrationsverkets prövning ska innefatta en bedömning av om det behövs ett uppehållstillstånd och hur länge detta ska gälla. Prövningen ska inte gälla barnets behov av placering här i landet eller innefatta en bedömning av om socialnämnden bör godkänna placeringen. Bedömningen av om det behövs uppehållstillstånd måste rimligen endast avse en prövning av om uppehållstillstånd krävs för att barnet ska få vistas i landet, dvs. en formell prövning. Lagrådet ifrågasätter mot bakgrund härav att bestämmelsen utformats som en fakultativ regel (jfr 5 kap. 15 och 15 b §§ i lagen) och förordar i stället följande lydelse.

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska på ansökan av socialnämnden beviljas ett barn som avses bli placerat här i landet enligt 6 kap. 11 a § socialtjänstlagen (2001:453) om uppehållstillstånd behövs för vistelsen. Uppehållstillståndet ska gälla i minst ett år.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Ask, Larsson, Erlandsson, Hägglund, Carlsson, Borg, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Elmsäter-Svärd, Ullenhag, Hatt, Ek, Lööf Föredragande: statsrådet Ask

Regeringen beslutar proposition 2011/12:85 Stärkt skydd för barn i internationella situationer

Rättsdatablad

Författningsrubrik Bestämmelser som Celexnummer för inför, ändrar, upp- bakomliggande EUhäver eller upprepar regler ett normgivningsbemyndigande

Lag om ändring i lagen 32003R2201 (2008:450) med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen