Vuxenpedagogik i Sverige forskning, utbildning, utveckling : en kartläggning : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

VUXENPEDAGOGIK

1 SVERIGE

FORSKNING, UTBILDNING, UTVECKLING

EN KARTLÄGGNING

Per Andersson och Nils-Åke .Sjösten

AAAJ

AAITEQTRÃNGQ5 N s

Utbildningsdepartementet

W

R4

Öcc 5 07A/

Krim l

Statens offentliga utredningar WW 1997:120 W Utbildningsdepartementet

Vuxenpedagogik

i

Sverige

Forskning, utbildning, utveckling

En

kartläggning

Per Andersson

Nils-Åke Östen

Delbetänkande av Kommittén ett nationellt för om kunskapslyft vuxna Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliet Förvaltningsavdelningen

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38205397 Stockholm 1997 ISSN 0375-250X

Förord

Regeringen tillkallade i juni 1995 en parlamentariskt sammansatt kommitté för ett nationellt kunskapslyft för Kunskapslyfts-

vuxna, kommittén Dir 1995:67 och Dir 1996:71. Den 1996 lade

1 mars kommittén fram sitt första delbetänkande En strategi för kunskapslyji och livslångt lärande SOU 1996:27, där målen för denna strategi presenterades. Strategin vilar på tre hömpelare, ungdomsutbildning,

kunskapslyñ för vuxna och livslångt lärande. Satsningama inom dessa

tre områden får inte betraktas var för sig utan måste ses en helhet.

som

Riksdagen har i anslutning till den s.k. sysselsätmingspropositionen bland annat beslutat om en särskild vuxenutbildningssatsning. Den genomförs under fem år med start 1 juli 1997 och omfattar då minst 110 000 helårsplatser. Antalet platser skall sedan öka med ytterligare 10 000 årligen fram till år 2000. Särskilda statliga medel fördelas till kommunerna för detta ändamål. Satsningen skall också bidra till att utveckla nya former för att möta utbildningsbehov i framtiden

vuxnas och därmed efter femårsperioden kunna resultera i en reformerad vuxenutbildning.

Den särskilda vuxenutbildningssatsningen innebär förutsättningar

nya för Kunskapslyftskommitténs arbete. Enligt sina tilläggsdirektiv skall kommittén följa den särskilda satsningen på vuxenutbildningen. Syftet med detta är att ge kommittén nödvändiga erfarenheter för att kunna dra slutsatser och ge förslag till den reformering av vuxenutbildningen

som på 2000-talet skall avlösa den särskilda satsningen.

Kunskapslyftskommittén lade i början av år 1997 fram samman-

en ställning av svaren från de enkäter som kommittén tillställt olika vuxenutbildare. Rapporten Vuxenutbildare på sig själva SOU

- ser 1996: 188- har förhoppningsvis stimulerat till fördjupade organisatoriska och pedagogiska diskussioner hos olika vuxenutbildare och inspirerat till utveckling av verksamheten, speciellt inför och under den särskilda

vuxenutbildningssatsningen.

Som ett fortsatt stöd i arbetet med att utveckla vuxenutbildningen

redovisas Vuxenpedagogik i Sverige Forskning, utbildning, utveck-

nu ling SOU 1997: 120. Det kartläggning på Kunskapslyftskom-

är en som mitténs uppdrag genomförts av Per Andersson och Nils-Ake Sjösten vid Linköpings universitet, institutionen för pedagogik och psykologi.

SOU 1997: 120

Per Andersson, doktorand i pedagogik, har samordnat och administrerat projektet. Han har sammanställt materialet och svarat för huvuddelen rapportens del där han ensam svarat för kartläggning

av av utbildning m.m.

Nils Åke Sjösten, fil. dr. i pedagogik, har fungerat som medarbetare i projektet. Andersson och Sjösten har tillsammans svarat för materialet i rapportens del och III.

Projektet har letts Kunskapslyftskommitténs sekretariat genom

av Thorbjörn Levin.

Syftet med denna rapport är tvådelat. Genom att få en bred kartläggning inom området får Kunskapslyftskommittén för det första ett bra underlag för fortsatta diskussioner inom kommittén och for kommande ställningstaganden då det gäller pedagogisk utveckling. Genom att sprida rapporten hoppas kommittén också kunna ge vuxenutbildare bättre kunskap vuxenpedagogisk forskning och utbildning så att dessa i sin

om tur skall få bättre förutsättningar för att utveckla vuxenutbildningen, speciellt under den särskilda vuxenutbildningssatsningen.

För ordningens skull bör påpekas att Kunskapslyftskommittén genom att publicera rapporten inte tar något för innehållet i den gjorda

ansvar kartläggningen.

Stockholm i september 1997

Anders Ameson

/Åsa Sohlman

Thorbjörn Levin

Eva Johannesson

Marjut Torpo

SOU 1997: 120

Innehållsförteckning

Författarnas förord 11

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förkortningar 13

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Inledning 15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Metod för kartläggningen 17

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Uppdraget 17

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kartläggning av forskning 17

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bibliografin 17

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kriterier för urval av litteratur 18

. . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanställning av forskningsresultat 19

. . . . . . . . . . Kartläggning av utbildning och andra utvecklingsinsatser

med vuxenpedagogisk inriktning 21

. . . . . . . . . . . . . . Referensgrupp 22

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Del I Vuxenpedagogik i Sverige 23 - . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l Inriktning på och omfattning av vuxenpedagogisk

forskning 25

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Forskningens inriktning 25

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Forskningens omfattning 26

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skolverkets forskningsanslag för forskning inom

skolväsendet 26

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . HSFR:s anslag till pedagogisk forskning 28

. . . . . . . . . . . Doktorsavhandlingar i pedagogik 1990-1995 29

. . . . . . . . . Professurer i pedagogik 31

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Summering 31

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vad den vuxenpedagogiska forskningen kan lära

några axplock 33 oss - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Finns det behov av vuxenutbildning Har vuxen-

utbildningen någon betydelse 35

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Deltagande i utbildning förutsättningar, hinder,

-

rekrytering 36

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Innehållsförteckning

Undervisning i vuxenutbildning 37

. . . . . . . . . . . . . . . . . . Lärarsyn på undervisning 38

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andra utbildningsformer än undervisning 39

. . . . . . . . . . . Självständigt arbete 39

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Problembaserat lärande 40

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Grupparbete 40

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Yrkespraktik 41

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Distansutbildning 41

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Deltagamas erfarenheter av vuxenstudier 42

. . . . . . . . . . . Resultat deltagande 42

av

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bildning och vuxenutbildning 43

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Organisering av utbildning 44

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Utbildning och utveckling för vuxenpedagoger 47

. . . . . . Vuxenutbildning och vuxenpedagogik, allmänt 48

. . . . . . . .

Folkbildningsområdet 50

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Folkhögskollärarutbildningen grundutbildning for

folkhögskola och studieförbund 51

. . . . . . . . . . . . . . . Folkhögskolans fortbildning 52

. . . . . . . . . . . . . . . . . Studieförbunden 52

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kommunal vuxenutbildning 53

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fortbildningsavdelningen vid Linköpings

universitet 54

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vuxenpedagogiska inslag i lärarutbildningar 55

. . . . . . Vidareutbildning för lärare i grundläggande

vuxenutbildning 56

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Universitet och högskolor 56

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Arbetslivet 58

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . PA-programmet grundutbildning med möjlighet

till pedagogisk inriktning 59

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andra kurser och utbildningar riktade mot

arbetslivet 60

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andra organisationer med arbetslivspedagogisk

verksamhet 61

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . AmuGruppen 62

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Distansutbildning 62

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning 63

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Möjligheter till pedagogisk utveckling 65

. . . . . . . . . . . . . Vuxenpedagogisk forskning 65

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vuxenpedagogisk utbildning och utveckling 66

. . . . . . . . . .

SOU 1997: 120 Innehållsförteckning 7

5 Referenser 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Del II sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Allmänt vuxenpedagogik, vuxenutbildning 77 - . . . . . . . . Deltagande i utbildning 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vuxnas kunskapsnivå läsförmåga i Sverige och andra länder 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Självstyrt lärande 82 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bildning i det moderna samhället 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . Betydelsen av vuxenutbildning och vuxenstudier 83 . . . . . . Vuxenstudier och Studieekonomi 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Samordning mellan utbildningsanordnare 86 . . . . . . . . . . . .

7 Distansutbildning 89 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8 Folkbildning 91 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Folkbildningens institutioner 91 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Folkbildning för handikappade 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Folkbildning för arbetslösa 94 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Folkhögskolan 95 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Studieförbund/Studiecirkeln 99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Folkbildningens historia 106 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9 Kommunal vuxenutbildning 117 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Studiesituation och undervisning i kommunal

vuxenutbildning 117 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Studerande i kommunal vuxenutbildning och studiernas

effekter 120 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lärare i kommunal vuxenutbildning 122 . . . . . . . . . . . . . . Arbetslösa i kommunal vuxenutbildning 125 . . . . . . . . . . .

10 Universitet och högskola 129 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Pedagogiska arbetsformer i högskolan 129 . . . . . . . . . . . . . Examination och betyg 133 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utbildningseffekter i högskolan 133 . . . . . . . . . . . . . . . . . Yrkesutbildning i högskolan 138 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11 Utbildning vid AMU-center 149 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8 Innehållsförteckning

12 Vuxenpedagogik i arbetslivet 153 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utbildning och arbetsliv 153 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Om arbetslivets organisation och förändring 158 . . . . . . . . Arbetslöshet och arbetsliv 160 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Del III Bibliografi över vuxenpedagogiska texter 161 - . . . . .

13 Allmänt 163 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vuxenpedagogik, vuxenutbildning 163 . . . . . . . . . . . . . . . . Rekrytering, förutsättningar för utbildning, karriär 168 . . . .

14 Antologier 171 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

15 Arbetslöshet 179 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

16 Distansutbildning 181 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

17 Folkbildning 185 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Allmänt folkbildning 185 om . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Folkhögskolor 188 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Studieförbund/Studiecirkeln 190 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Folkbildning hinder och förutsättningar för deltagande 192 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

18 Kommunal vuxenutbildning 193 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Allmänt om kommunal vuxenutbildning 193 . . . . . . . . . . . Studieñnansiering, rekrytering 196 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Prov i kommunal vuxenutbildning 196 . . . . . . . . . . . . . . . Yrkesutbildning i kommunal vuxenutbildning 197 . . . . . . . . Grundvux 197 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Uppdragsutbildning i kommunal vuxenutbildning 198 . . . . . Kommunal vuxenutbildning och samordning

med gymnasieskolan 199

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Arbetslösa i kommunal vuxenutbildning 199 . . . . . . . . . . .

SOU 1997: 120 Innehållsförteckning 9

19 Universitet och högskola 201 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Pedagogisk process och organisation, allmänt 201 . . . . . . . . Antagning, urval 206 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rekrytering, karriär, livsbana 207 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lärare i högskolan 209 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Studerande i högskolan 210 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

20 Utbildning vid AMU-center 213 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

21 Vuxenpedagogik i arbetslivet 217 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Arbete förutsättningar och hinder 217 - . . . . . . . . . . . . . . . Arbete, yrkesroll etc. i arbetslivet 218 - om vuxna . . . . . . . Lärande, utbildning, kvalifikation, kompetens

om vuxnas lärande i arbetslivet 219 - . . . . . . . . . . . . . . . . Organisation om arbetslivets organisation 229 - . . . . . . . . . Förändringsarbete om förändringar i arbetslivet 230 - . . . . .

22 Vuxenpedagogik internationell utblick 233 - . . . . . . . . . .

ll

Författarnas förord

Denna kartläggning har genomförts vid Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköpings universitet, där vi tillhör den vuxenpedagogiska forskningsgruppen. Kartläggningen är initierad av Kunskapslyftskommittén.

Huvuddelen av arbetet har gjorts under perioden februari-maj 1997. De resurser som har stått till förfogande motsvarar arbetsinsats på

en sammanlagt fyra månaders heltidsarbete. Arbetsfördelningen mellan

oss framgår av Kunskapslyftskommitténs förord.

Vi vill passa på att tacka alla har bidragit till detta arbete på

som olika sätt: uppgiftslämnare, kolleger, Kunskapslyftskommitténs sekretariat och inte minst deltagarna i det seminarium med representanter för vuxenutbildning och vuxenpedagogik där tidigare version texten

en av diskuterades.

Linköping i september 1997

Per Andersson Nils-Åke Sjösten

Förkortningar

I denna skrift förekommer ett antal förkortningar. Som en hjälp till läsaren följer här förklaringar till många av dessa förkortningar.

AMU Arbetsmarknadsutbildning

Förkortningen används här endast beteckning på utbildning vid

som

tidigare AMU-center och nuvarande AMUGruppen

Diss. Dissertation doktorsavhandling

DUKOM Distansutbildningskommittén DUNET Distansutbildningens forskningsnätverk FBA Fortbildningsavdelningen, Centrum för skolutveckling, Linköpings

universitet FBR Folkbildningsrådet fil kand Filosofie kandidat-examen fil mag Filosofie magister-examen HRM Human Resources Management

HSFR Humanistisk-Samhällsvetenskapliga forskningsrådet

KLK Kunskapslyftskommittén KOM Tidskrift för verksamma inom kommunal vuxenutbildning

komvux Kommunal vuxenutbildning

Lpf-94 Läroplan för de frivilliga skolformema 1994 LVux-82 Läroplan för kommunal vuxenutbildning 1982 Mimer Nationellt nätverk för folkbildningsforskning NFA Nordens Folkliga Akademi NITUS Nätverksgruppen för IT-baserad Utbildning via lokala Studiecentra p poäng, en studiepoäng i högskolan motsvarar veckas heltidsstudier

en

14 Förkortningar

PA Personal- och arbetsvetenskap

Personaladministration PU Personalutveckling, personalutbildning Rvux Riksförbundet för kommunal och statlig vuxenutbildning SLU Sveriges Lantbruksunversitet SUFO 96 Utredningen för statlig utvärdering folkbildningen 1996

av SVERD Svenska Riksorganisationen för Distansutbildning SÖ Skolöverstyrelsen ULF Undersökningarna levnadsförhållanden

av UR Utbildningsradion VuxCen Vuxenutbildarcentrum, Linköpings universitet

SOU 1997: 120 15

Inledning

Det svenska utbildningsväsendet har under år expanderat inom

senare stora delar av vuxenutbildningen. Grundläggande vuxenutbildning har bland annat blivit en viktig inkörsport till det svenska samhället för många flyktingar och invandrare. Vuxenutbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå i kommunal vuxenutbildning och utbildning på folkhögskola har i stor omfattning och via extra statliga medel

- erbjudits arbetslösa som behöver komplettera sin utbildning. Eñergymnasial utbildning på universitet och högskolor har också ökat kraftigt. Stora resurser har satsats på att kunna erbjuda nya grupper utbildning per distans. Från l juli 1997 och fem år framåt genomförs en stor vuxenutbildningssatsning det s.k. Kunskapslyftet med kommunerna

- som huvudansvariga för genomförandet. Denna satsning riktar sig i första hand till arbetslösa som saknar treårig gymnasiekompetens men också till anställda kortutbildade. Staten bidrar särskild ersätt-

genom en ning som motsvarar 110 000 heltidsplatser under hösten 1997 med en successiv ökning upp till 140 000 platser år 2000. Av dessa avser högst 5 000 platser grundläggande vuxenutbildning, 10 000 platser folkhögskolan och som mest 9 000 platser kvalificerad yrkesutbildning.

Kunskapslyñet skall också bidra till att utveckla och förnya vuxenutbildningen både till innehåll och arbetsfonner. Nya former att möta vuxnas utbildningsbehov skall prövas i praktiskt arbete. Vuxenutbildningens pedagogik och metodik skall utvecklas.

Huvudsyftet med denna kartläggning av vuxenpedagogisk forskning och utbildning i Sverige är att samla kunskap som kan bidra till en sådan utveckling. Den kan förhoppningsvis även bli användbar i andra sammanhang, till exempel för vuxenpedagogikstuderande, lärare eller forskare som vill orientera sig om forskningen inom något område. På så sätt kan kartläggningen i sig vara ett sätt att bidra till den pedagogiska utvecklingen.

I kartläggningsuppdraget innefattas vuxenpedagogik/vuxenutbildning med en bred definition. Inom det vuxenpedagogiska fältet har vi i detta sammanhang således placerat utbildning vid kommunal vuxenutbildning, folkhögskolor, studieförbund, universitet och högskolor samt distansutbildning och arbetslivsrelaterad utbildning personalutbildning, lärande i arbetet, utbildning vid gamla AMU-center/AmuGruppen etc.. Dessutom ingår givetvis allmänna frågeställningar kring vuxenutbildning

16 Inledning

och lärande. Detta breda fält går utöver vad som traditionellt

vuxnas

räknas till vuxenpedagogik/vuxenutbildningsfaltet. Syftet med detta är

att kunna samla och ta på kunskaper och erfarenheter även utanför

vara det område där normalt rör sig när sysslar med vuxen-

man man

pedagogik/vuxenutbildning, ett vidgat perspektiv som förhoppningsvis

kan nya pedagogiska infallsvinklar.

ge

Begreppet vuxenpedagogik används med något olika innebörd i olika sammanhang. Vuxenpedagogisk forskning undersöker främst frågeställningar berör deltagande i vuxenutbildningen, undervisnings/

som lärandeprocessen i utbildning och annat informellt lärande, samt

mer Vuxenutbildningens historia. Vuxenpedagogisk utbildning syftar till att

kunskaper och förbereda för arbete med vuxenutbildning/vuxnas ge om lärande. De kunskaper utbildningen kan hämtas från forskningen

ger

också från praktiska erfarenheter och traditioner. Man talar också men

vuxenpedagogik i betydelsen bra metoder att undervisa vuxna. Om om det finns speciella metoder lämpliga för undervisning vilka

av vuxna skiljer sig från undervisning för barn och ungdomar är en omdiskuterad fråga. Det vuxenpedagogiska idealet kännetecknas dock bland annat av deltagarmedverkan/inflytande och att de vuxnas speciella erfarenheter tas till i undervisningen. I Sverige är det främst inom folkbildningsom-

vara rådet, i detta sammanhang alltså folkhögskolor och studiecirklar, som det finns lång tradition fritt och frivilligt bildningsarbete.

en av

Denna inledning följs beskrivning kartläggningens

av en av genomförande. Kartläggningens första del börjar sedan med en översikt över läget för den vuxenpedagogiska forskningen i Sverige. Vi beskriver några mönster när det gäller inriktningen på forskningen och ger vissa mått på dess omfattning. Dessutom sammanfattar vi vissa forskningsresultat, vilka har bedömts intresse i detta sammanhang.

vara av

Del I fortsätter med kartläggning Vuxenpedagogisk utbildning

en av

Det handlar då utbildningar med pedagogisk inriktning för m.m. om verksamma inom det vuxenpedagogiska fältet. Denna kartläggning är inriktad på att bild nuläget när det gäller pedagogiska utveck-

ge en av lingsinsatser Vuxenpedagogisk grundutbildning, vidareutbildning

som och fortbildning samt nätverk inom detta område. Den första delen avslutas sedan med några tankar kring möjligheter att bidra till den vuxenpedagogiska utvecklingen i vårt land.

Del och del III rapporten innehåller utförlig redovisning

av en mer

kartläggningen Vuxenpedagogisk forskning. I del har vi gjort en av av närmare beskrivning de resultat valda delar den vuxenpeda-

av som av gogiska forskningen har gett. I del III har vi sammanställt en vuxenpedagogisk bibliografi, vilket syftar till att ge en bred översikt över den forskning gjorts inom området sedan 1980.

som

SOU 1997: 120 17

Metod för

kartläggningen

Uppdraget

I uppdraget innefattas vuxenpedagogik/vuxenutbildning med en bred

definition. När det gäller kartläggningen forskning ligger huvudfokus

av i kommunal vuxenutbildning och folkbildningen främst folkhögskolor och studieförbund samt allmän vuxenpedagogisk forskning. Här är ambitionen att täcka utvecklingen från 1980 och framåt. Kartläggningen ansluter därmed när det gäller kommunal vuxenutbildning till den kartläggning av forskning inom komvuxområdet under 1975-1979 som Harald Eklund 1981 har gjort. Inom övriga områden ligger fokus i första hand på perioden från 1990 och framåt, men i bibliografidelen har vi tagit med hela perioden från 1980. Det breda vuxenpedagogiska området samt den relativt begränsade arbetsinsatsen dvs. tid till förfogande för arbetet gör att kartläggningen blir förhållandevis översiktlig, exempelvis i jämförelse med Eklunds kartläggning.

Kartläggning av forskning

Arbetet syftar till att ge en översikt över den svenska vuxenpedagogiska forskningen och den kunskap denna har genererat. Detta har skett i tre steg. För det första har vi sammanställt en vuxenpedagogisk bibliografi, vilken ger en översikt över vad som publicerats inom området. För det andra har vi sammanfattat resultaten från ett stort antal doktorsavhandlingar och andra relevanta texter. För det tredje har vi även tagit fram några mått på den vuxenpedagogiska forskningens omfattning i relation till övrig pedagogisk forskning i Sverige.

Bibliografm

Forskningskartläggningens första steg utgörs alltså av en bibliografi del III i denna rapport. Bibliografins struktur är i första hand byggd på tanken att materialet skall vara så lättillgängligt som möjligt samtidigt

det ges en läsbar form. Litteraturen har dessutom delvis själv valt som

18 Metod för kartläggningen

sin struktur genom de grupperingar den naturligt kan delas Den

upp

befintliga bibliografistrukturen upplever vi följaktligen som den mest

ändamålsenliga för den litteratur som finns representerad.

Att skapa en bibliografi, oavsett vilket ämnesområde vill täcka

man in, kräver någon form av avgränsning. I vårt fall är denna avgränsning knuten till uppgiften att få med den centrala litteraturen vad avser de huvudområden som, i enlighet med uppdraget, skall finnas representerade i rapporten. En annan begränsande faktor är den tid, egentligen arbetsinsats, finns tillgänglig. Var vi än lägger gränsen finner vi en

som zon där det inte alltid är så enkelt att veta vad som skall tas med och vad som kan utelämnas med bibehållen kvalité på rapporten. Urvalet måste ytterst bygga på våra kunskaper om fältet och litteraturen och de kunskaper vi kan inhämta från våra kollegor under arbetets gång. Ett arbete denna typ blir aldrig fullständigt eller heltäckande. Det finns

av inga absoluta gränslinjer mellan ämnesområdena och en stor del av litteraturen täcker in flera områden. En skrift kan därför återfinnas under flera rubriker. Problemet med avgränsningskriteriema är att det alltid går att hävda att det finns litteratur med som inte borde vara med och tvärtom, att intressant litteratur saknas. Det som krävs för den noggrannaste formen av avgränsning, dvs. läsning av all ingående litteratur, är i detta fall varken praktiskt genomförbart, beroende på de ramar som givits för arbetet, eller ens intressant med tanke på de uppgifter arbetet har att fylla. Kommentarer till sortering av skrifter inom grupperna ges och motiveras i förekommande fall i anknytning till dessa.

Sammanställningen bygger på flera olika källor. Som grund har legat

Åke Bjerstedts bibliografier över skrifter från landets pedagogiska

institutioner och relaterad litteratur för år 1980 samt perioden 1984-1995. Kompletterande sökningar har gjorts via biblioteksdatabasen Libris för denna period och för 1981-1983, där vi inte lyckades få tag på den aktuella bibliografin, samt för 1996 som inte omfattas av någon bibliografi. Även enstaka arbeten publicerade 1997, vilka kommit till vår kännedom under arbetets gång, finns med i förteckningen. Till detta har vi lagt våra egna och kollegers erfarenheter av relevanta arbeten, avseende både förekomst, innehåll och vetenskaplig relevans.

Kriterier för urval av litteratur

Det grundläggande kriteriet för urval är att skriften skall vara knuten till något av landets universitet eller högskolor, i första hand till en pedagogisk institution, samt vara utgiven 1980 eller senare. Forskning om vuxenutbildning är dock mer av tvärvetenskaplig natur än en rent

pedagogisk angelägenhet varför även relevant forskning bedriven vid andra svenska institutioner finns representerad. Vidare skall skriften beröra i huvudsak svenska förhållanden. Arbeten utgivna vid utländska institutioner beskrivande svenska förhållanden finns i materialet, om än i begränsad omfattning. Gränsdragningen vad gäller verkens akademiska dignitet är något svårare. Ytterst lite material finns med av vad som utgivits under forskarutbildningsnivå. I det fall där arbeten på lägre nivåer omnämns beror detta av dess värde för diskussionen och, ytterst, vår kunskap deras existens och centrala innehåll. Andra arbeten som

om antologier, konferensrapporter och liknande är sparsamt förekommande i materialet. Urvalet av antologier grundas i förekommande fall på uppfattningen att arbetet i fråga utgör viktig del det aktuella fältet

en av och att det väsentligen bidrar till att beskriva detta. Vi har valt att utesluta konferensartiklar och tidskriñsartiklar. Dessa utgör visserligen viktiga publikationsformer för pedagogisk forskning, vi har ändå

men uteslutit dessa av främst två skäl: Dels är det mycket svårt att med våra

avgränsningar göra heltäckande kartläggning av dessa publikationer,

en dels finns resultat publicerade i dessa format ofta redovisade även de

publikationer vi har tagit med i denna kartläggning. En avdelning med

utländska texter finns med för att läsaren vissa ökade möjligheter till

ge internationella utblickar, främst när det gäller vuxenpedagogikens utveckling under senare år.

Sammanställning av forskningsresultat

I det andra steget av forskningskartläggningen har vi sammanställt forskningsresultat från de kartlagda områdena del i denna rapport. Här har vi valt att i första hand utgå från de doktorsavhandlingar i pedagogik som publicerats inom det vuxenpedagogiska området. Dessa ger en bra bild av vad forskningen fokuserar. Avhandlingarna är dessutom relativt lätta att hitta, och de har kvalitetskrav på sig som bör innebära att man kan inrikta sig på de resultat studierna har gett. Utöver dessa avhandlingar har vi även gått igenom en del andra texter som vi funnit vara av intresse inom området, till exempel från omfattande forskningsprojekt vilka inte har resulterat i avhandlingar.

Vi har alltså avgränsat oss så att vi tagit med arbeten som publicerats från och med 1980 när det gäller kommunal vuxenutbildning och folkbildningsområdet. För övriga områden har gränsen i huvudsak dragits vid 1990, men vissa arbeten från 1980-talet finns med även där. En forskningsinriktning som är representerad i bibliografin, men som vi valt att ta med bland sammanfattningama, finns i bland annat några

20 Metod för kartläggningen

avhandlingar som berör pedagogiskt arbete, vilket inte är vuxenpedagogiskt. Det handlar till exempel om studier av läraryrket, men studierna handlar inte om lärare inom vuxenutbildning. Vi har valt att redovisa sådana studier som referenser inom det arbetslivspedagogiska området, då synvinkel kan betrakta pedagogiskt arbete som ett arbete

man ur en bland andra.

Sammanfattningama är samlade i samma övergripande ämnesområden som används i del III, för att lättare ge en bild av forskningsfälten och den forskning som där bedrivs Under respektive huvudrubrik har materialet sorterats under några underrubriker, vilka ger en bättre överblick. Underrubrikema i del skiljer sig dock från dem som används i del III, för att göra innehållet i respektive del mer överskådligt. sammanfattningen respektive arbete i två steg, dels via en

av ges kategorisering, dels via en sammanfattning av frågeställningar, metod och resultat för den önskar få en något djupare insikt i det aktuella

som arbetet. I vissa fall där arbetet ingår som en del i ett större projekt ges referenser till andra publikationer inom detta projekt. Sammanfattningarna är korta och tar endast upp arbetets huvudlinjer. Tanken är inte att uttömmande bild av forskningen och dess resultat, utan att

ge en vägleda den vill skaffa sig bild forskningsfáltet och leda fram

som en av till för läsaren relevanta referenser. Sammanfattningama har dessutom gjorts med utgångspunkt i vårt uppdrag och det fokus detta leder till.

I del I rapporten har vi dessutom gjort kort sammanfattning av

av en några forskningsresultat. Denna sammanfattning innehåller inte alla resultat redovisas i del II, utan det sammanfattas är resultat

som som

dels är speciellt intressanta i sammanhanget med pedagogisk som utveckling, dels bild vilka resultat forskningen kan bidra med

ger en av i detta avseende. Utöver denna sammanfattning resultat har vi i del

av I även gett några mått på forskningens omfattning. Dessa mått bygger

på data från Åke Bjerstedts bibliografier över pedagogisk forskning

avhandlingamas fördelning, Skolverkets projektkataloger Utbildnings-

forskning 90/91 t.o.m. 94/95, Humanistisk-Samhällsvetenskapliga forsk-

ningsrådets projektkataloger och -sammanställningar över beviljade anslag från 1993/94 t.o.m. 1997, samt på egna och kollegors kännedom professuremas inriktning. När det gäller data från bibliografier och projektkataloger finns givetvis svaghet som när det gäller urvalet

samma

litteratur till bibliografm en titel eller en kortfattad sammanfattning av -

Huvudrubriken arbetslöshet finns dock inte med. Aktuella arbeten inom detta område sammanfattas under respektive utbildnigssektor folkbildning,

kommunal vuxenutbildning, arbetslivet. Antologier tas inte heller upp i del II.

Metod för kartläggningen 21

säger inte allt om innehållet, och det finns risk att vi i enstaka fall har gjort en felaktig bedömning av om avhandlingen/ projektet ska tas med eller uteslutas. Beträffande professuremas inriktning bygger vi inte enbart på personlig kännedom. Vi har även gjort en förfrågan till alla pedagogikinstitutioner om befintlig vuxenpedagogisk forskning, men då denna gav få svar kompletterade vi med vad vi själva och kollegor kände till.

Kartläggning av utbildning och andra

utvecklingsinsatser med vuxenpedagogisk inriktning

Denna del kartläggningen gäller olika befintliga insatser för att

av åstadkomma vuxenpedagogisk utveckling grundutbildning, vidare-

utbildning, fortbildning, nätverk etc. för dem som är verksamma inom

olika former av vuxenutbildning. Kartläggningen försöker ge en överblick över detta dels genom allmänna beskrivningar av situationen på olika områden, dels med exempel på utbildningar och andra insatser av olika slag.

Kartläggningen bygger material från flera datainsamlingar. En enkät med förfrågan om vuxenpedagogisk utbildning har gått ut till samtliga pedagogiska institutioner motsvarande vid universitet och högskolor i Sverige. En skriftlig förfrågan har även gått ut till samtliga studieförbund. Samtal/intervjuer har gjorts med representanter för bland annat Fortbildningsavdelningen inom Centrum för skolutveckling, Vuxenutbildarcentrum och Centrum för universitetspedagogik alla tre vid Linköpings universitet, komvuxorganisationen Rvux, Centrum för personal utveckling samt Svenskt PA-forum AB. Därutöver har bland annat utbildningskataloger, information på Internet samt diverse annan skriftlig information utnyttjats.

Beskrivningen gör inte anspråk på att vara heltäckande. Den information vi har fått in har bearbetats och redovisats i valda delar. Utöver detta kan det givetvis finnas utbildningar vi inte fått

etc. som kännedom om. Uteblivna svar på vissa av de förfrågningar vi har skickat ut kan dessutom ha andra förklaringar än att det inte har funnits något för oss intressant att redovisa.

Referensgrupp

En tidigare version av kartläggningen som helhet har granskats av och diskuterats med referensgrupp, bestående representanter för

en av forskning och olika former av vuxenutbildning. Detta har bidragit till att göra arbetet fylligt, heltäckande och rättvisande.

mer

I

Del

Vuxenpedagogik i Sverige

l Inriktning på och av omfattning vuxenpedagogisk forskning

Forskningens inriktning

Vi inleder med att studera inriktningen och omfattningen den av

vuxenpedagogiska forskningen. Kartläggningens bibliograñdel viss

ger information både när det gäller omfattningen och inte minst av

inriktningen på forskningen. Inom det breda vuxenpedagogiska

fält som tas upp här har forskningen under senare år dominerats studier kring av arbetsliv och universitet/högskola.

När det gäller arbetslivsforskningen kan konstatera att det finns man mycket pedagogisk forskning ligger nära den Företagsekonomiska som forskningen kring organisation, förändring etc. I forskningen kring utbildning och lärande kan ett ökat intresse for lärandet i arbetet, man se det lärande som inte behöver relaterat till formell utbildning vara av olika slag.

Den pedagogiska forskningen kring universitet och högskola är också omfattande. Forskningen, som bedrivs på just dessa utbildningsinstitutioner, fokuseras alltså till stor del den verksamheten. Variatioegna nen är dock stor när det gäller vilka utbildningar studeras. Antalet som

doktorsavhandlingar som behandlar sjuksköterskeutbildningen är

exempelvis betydligt större än for andra utbildningar. Här kan möjligen

professionaliseringssträvanden hos yrkesgruppen att skapa

- en egen yrkeskunskap vara en bidragande faktor. Läraryrket och lärarutbild- ningen har också studerats relativt mycket, detta är naturligt men mer med tanke på att det är ett pedagogiskt arbete. Inom distansutbildningen, som till stor del är knuten till högskolan, har de pedagogiska studierna

på senare tid främst inriktats på den kommunikationsteknikens nya betydelse för utbildningen.

Inom folkbildningsomrâdet görs mycket forskning med historisk inriktning. Den mest omfattande satsningen på forskning kring dagens folkbildning gjordes i samband med statens utvärdering folkbildav ningen, SUFO 96. Här genomfördes flera fristående forskningsprojekt av etablerade forskare. Folkbildningsrådets utvärderingar verkegna av samheten har utöver detta givit ett visst ytterligare tillskott.

26 Vuxenpedagogik i Sverige

Den kommunala vuxenutbildningen föremål för en omfattande

var forskning under 1980-talet, i anslutning till bland annat den egna läroplan för kommunal vuxenutbildning som kom 1982, Lvux-82. Under

tid har dock komvuxforskningen minskat, och det verkar inte ha senare förekommit några studier i anslutning till att den nya läroplanen för gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning, Lpf-94, infördes.

Arbetsmarknadssituationen har lett till att speciella extrasatsningar har gjorts på utbildning av arbetslösa, främst i kommunal vuxenutbildning och inom folkbildningen. Dessa satsningar har följts upp med några studier utvärderar och analyserar satsningama.

som

Forskningens omfattning

Något bra mått exakt beskrivning av omfattningen av

som ger en forskningen när det gäller hur stora ekonomiska och personella resurser

satsas inom de olika inriktningar av vuxenpedagogik som berörs som här är svårt att finna. Svårighetema beror bland annat på följande två faktorer: Det är för det första oftast svårt att i beskrivningar av pedagogisk forskning, exempelvis fakultetsanslag och andra forsk-

av ningsanslag eller tjänster, urskilja vad som kan hänföras till det

av vuxenpedagogiska området. För det andra finansieras forskningen en mängd olika sätt, och det är svårt att få en samlad bild av hela fältet. Det är däremot möjligt att via några exempel visa på den vuxenpedagogiska forskningens omfattning i förhållande till övrig pedagogisk forskning, utan att beskrivningen för den skull gör anspråk att vara fullständig. De exempel här är fördelningen av Skolverkets och

som ges Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådets HSFR forskningsanslag samt inriktningen på doktorsavhandlingar och professurer i pedagogik. Observera att det alltså finns andra anslagsgivare till vuxenpedagogisk forskning Skolverket och HSFR fungerar här endast

-

exempel för att visa relationen mellan vuxenpedagogisk forskning som

och pedagogikforskning i allmänhet.

Skolverkets för

forskningsanslag forskning

inom skolväsendet

Under perioden 1991-1996 5,5 år beviljade Skolverket forskningsanslag på totalt 119 miljoner SEK. Av dessa anslag gick 4,4 miljoner

Vuxenpedagogik i Sverige 27

3,7% till projekt vilka helt eller delvis kan kategoriseras

som vuxenpedagogisk forskning, vilket måste betecknas begränsad

som en andel. Se tabell I.1.

Tabell I.1 Vuxenpedagogisk forskning inom Skolverkets forskningsanslag 1991-1996.

Uppgifterna baserar sig på Skolverkets forskningskatalog Utbildningsforskning 90/91 t.o.m. 94/95 Kategoriseringen av vuxenpedagogisk forskning har gjorts

. utifrån proj ektbeskrivningar i katalogen. Även projekt bara delvis berör det

som vuxenpedagogiska fältet har tagits med.

Skolverkets vuxenpedagogiska forskning berör flera olika vuxenpedagogiska områden. Kommunal vuxenutbildning och Svenska för invandrare ligger inom Skolverkets huvudområde och finns också representerade, men det finns även projekt med inriktning på folk-

bildning ett gammalt SÖ-projekt och projekt inbegriper flera

som

utbildningsfonner.

Utöver detta finns vissa projekt berör skolans organisation,

som skolan som arbetsplats etc., vilket i någon mån skulle kunna räknas som arbetslivsrelaterad forskning i den breda definitionen

av vuxenpedagogisk forskning. I detta sammanhang tas dessa projekt dock inte med, eftersom det här främst handlar att vilka anslag getts

om se som till forskning om vuxenutbildning jämfört med övriga skolväsendet skolan i allmänhet.

28 Vuxenpedagogik i Sverige

HSFR:s anslag till pedagogisk forskning

En illustration den vuxenpedagogiska forskningens omfattning

annan av är fördelningen de anslag Humanistisk-Samhällsvetenskapliga

av Forskningsrådet till pedagogisk forskning. Under perioden

ger 1993/94-1997 beviljades anslag för denna period på totalt drygt 28 miljoner kronor, se tabell 1.2.

Tabell 1.2. HSFR:s anslag till vuxenpedagogisk forskning inom olika tält 1993-1997. År Folk- Arbetsliv Högskola Totalt vux. Totalt

bildning

1995/96 l 144 000 1 287 000 1 683 000 4 114 000 10 125 000

Summoma baseras på HSFR:s projektkataloger och -sammanställningar, Projekten har kategoriserats utifrån titel och innehållsbeskrivning.

HSFR:s projekt med vuxenpedagogisk inriktning berör tre områden

folkbildning, arbetsliv och högskola. Man kan konstatera att dessa områden har fått stor andel anslagen under den undersökta

en av perioden, och andelen har också ökat. 39% av anslagen har gått till det vi innefattar i vuxenpedagogisk forskning. Hälften detta går dock till

av studier inom högskolan, fjärdedel till arbetslivsforskning och en

en fjärdedel 10% de totala anslagen till det som traditionellt räknas till

av

vuxenutbildningsområdet, i det här fallet folkbildningsforskning. Man

Vuxenpedagogik i Sverige 29

kan alltså konstatera att vissa vuxenpedagogiska områden

har fått en relativt stor del HSFR:s anslag, å andra sidan saknas helt

av men forskning kring områden kommunal vuxenutbildning och distansut-

som bildning.

Utöver dessa två anslagsgivare finns bland andra Rådet för arbetslivsforskning RALF stöder vissa Centrumbildningar och är beställare

som

av forskning med arbetslivspedagogisk inriktning.

Doktorsavhandlingar i pedagogik 1990-1995

Ett annat mått på den pedagogiska forskningen är hur många och vilka doktorsavhandlingar som läggs fram. Förhållandet under perioden 1990-1995 när det gäller vuxenpedagogisk forskning svenska för-

om

hållanden i relation till det totala antalet pedagogikavhandlingar framgår av tabell 1.3.

Tabell 1.3. Pedagogikavhandlingar inom olika vuxenpedagogiska fält

1990-1995.

Inriktning Kom- Folk- Arb.- Univ., Övrigt Totalt Totalt Andel

bildn. liv hög- vux på

vux vux vux Pedagogik- skola resp.

inst. institution

3 6 9 25 36% Göteborg

Malmö Stockholm, 1 l 21 5% lärarhögskolan Stockholm, 1 2 1 4 19 2 l % ped. inst. Stockholm, 0 16 internat. ped. 2 3 5 13 38% Umeå l l 1 2 l* 6 29 21% Uppsala

Totalt 2 4 14 17 3 40 169

1% 2% 8% 10% 2% 24% 100% Andel av totalt

2 från Göteborg, 2 från Linköping samt 2 från Umeå handlar om lärararbetet, lärare inom vuxenutbildning. dessa arbetsliv och högskola, tar upp handikapp och En av tar upp en livslångt lärande. * En kommunstudie vuxenutbildning i kommunen. av

har alltså mycket vid definition vuxenpedagogik använts, där Här en av studier lärararbetet i andra utbildningsfonner än

exempelvis även av

vuxenutbildning tagits med exempel forskning arbetslivet. som om En fjärdedel avhandlingama under dessa år berörde vuxenpedaav sex gogik i denna vida mening, även här är fördelningen ojämn. Den men

övervägande delen avhandlingarna berör arbetslivet och högskolan, av medan övriga vuxenutbildningsområden är representerade. sparsamt

Kommunal vuxenutbildning inkl. grundvux/grundläggande

vuxen-

utbildning och folkbildning behandlas i totalt sju avhandlingar 4

% av alla, varav är kommunstudie den totala vuxenutbildningen. en en av

Professurer i pedagogik

Den pedagogiska forskningen är givetvis inte enbart avhandlingar,

men det är svårare att få samlad bild verksamheten bland de disen av puterade forskarna. En central och samtidigt avgränsad är våra grupp professorer. I nuläget finns 33 professurer i pedagogik på universitet och högskolor i Sverige. Flera dessa är under tillsättande och ytterligare av tjänster håller pâ att inrättas. Av de 33 tjänsterna finns tjänst en som professor i vuxenpedagogik, på Institutionen för pedagogik och psykologi vid Linköpings universitet. I Linköping har dessutom inrättats en tjänst som professor i pedagogik med inriktning utbildning och mot lärande i arbetslivet, tjänst är under I Göteborg finns

en som tillsättning.

en professur i vårdpedagogik. Av de nuvarande tjänsteinnehavama finns 1 1 representerade i kartläggningens bibliograñdel. Bland innehavarna av de allmänna professurema ej vuxenpedagogik och vårdpedagogik är det minst fyra som har ägnat högskolan relativt omfattande forskning, och tre har haft projektverksamhet inom det övriga vuxenpedagogiska fältet.

Summering

Det arbetslivspedagogiska området samt universitets/högskoleområdet

är alltså relativt väl representerade i den pedagogiska forskningen. Man bör dock observera att fördelningen forskningen inom område av ett

som universitet/högskola är ojämn vissa utbildningsområden undersöks

-

mer än andra. Kommunal vuxenutbildning och folkbildning,

vuxenutbildningens traditionella kämområden, är däremot sämre representerade i forskningen. Detta gäller i dagsläget speciellt kommunal vuxenutbildning, där den omfattande forskningen under 1980-talet inte har följts upp i motsvarande grad under 1990-talet. Folkbildningen har kommit mer i fokus i samband med bland annat statens utvärdering SUFO 96 samt flera HSFR-projekt. Detta är dock tidsbegränsade projekt, avslutade eller pågående. Inom folkbildningsomrâdet kan nämnas det tvärveten-

skapliga forskningsnätverket Mimer, vilket har bidragit till utvecklingen,

på grund begränsade betydligt mindre omfattning i trots en av resurser verksamheten än vad ursprungligen planerades. Forskningen kring

som distansutbildning är också ännu begränsad, här finns ett nyvaknat

men

och det relativt forskamätverket DUNET kan förhoppningsintresse, nya vis bidra till utvecklingen. Något dessutom är sparsamt före-

som kommande onekligen forskningsprojekt inte enbart fokuserar på

är som

område spänner över flera Vuxenutbildningens fält. ett utan av

Vuxenpedagogik i Sverige 33

2 Vad den

Vuxenpedagogiska forskningen kan lära oss - några axplock

Vilka kunskaper kan då forskningen bidra med när det gäller vuxenutbildningens utveckling Vi ska lyfta fram vissa forskningsresultat som kan vara av intresse, men först vill vi peka på några förhållanden

som är viktiga att beakta.

Eklund 1995 har kartlagt samtliga doktorsavhandlingar i pedagogik som lades fram och godkändes under perioden 1988-1992. Han utgår från den betoning som har gjorts av att lärares utbildning och fortbildning ska vara forskningsanknuten. Frågan är då vilka förutsättningar som finns för detta. Vilken forskning finns det att anknyta till

Eklund skiljer mellan å ena sidan avhandlingar vilka fokuserar på betingelser, förutsättningar, för den pedagogiska och å andra

processen, sidan metodstudier, avhandlingar vilka fokuserar själva påverkansprocessen. Bland de förstnämnda finns historiska respektive naturalistiska studier beskrivande av naturligt sammanhang, och bland de sistnämnda naturalistiska respektive utprövande experimentella studier experimentell/kvasiexperimentell uppläggning med styrning av deltagarnas agerande. De 124 avhandlingama fördelar sig enligt tabell I.4.

Tabell I.4. Fördelning av 124 pedagogiska avhandlingar 1988-1992.

Data hämtade från Eklund 1995.

Det är endast 16 av 124 avhandlingar som fokuserar den pedagogiska processen och vad som sker där, och av dessa beskriver sju ett naturligt sammanhang och nio utprövande studier. Utifrån Eklunds resultat

är mer kan man inte förvänta sig att dagens pedagogiska forskning ska ge

2 17-1140

34 Vuxenpedagogik i Sverige

kunskap om metoder i den pedagogiska processen i någon stor utsträckning. Än mindre kan vänta sig resultat ställer olika

man som metoder mot varandra och/eller prövar metodemas effektivitet.

Vi har inte gjort någon motsvarande kategorisering av vårt material,

tydliga tendens finns även där. Man ska alltså inte förvänta men samma sig att den vuxenpedagogiska forskningen ska uttömmande svar på

ge frågan hur vuxenutbildning bör till. Däremot borde forskningen

om kunna på många frågor kring förutsättningarna för vuxenut-

svara bildning, och dessutom bidra med vissa beskrivningar, analyser och kanske även jämförelser olika utbildningsmetoder.

av

En fråga är hur angeläget eller ens möjligt det är att svara på

annan frågan hur utbildning bör gå till. Marton framhåller kan

om att man lära sig på mängd olika sätt. Det finns inte bara ett sätt, och det finns

en inte heller någon möjlighet att hitta ett säkert på frågan om hur vi

svar lär bäst. Det specifika i viss situation, en viss grupp etc. har stor

en betydelse för om och hur en viss uppläggning fungerar. Det som är mer fundamentalt är vad det innebär att kunna eller förstå ett visst undervisningsinnehåll. Marton att diskussionen bland lärare och den

menar pedagogiska utvecklingen borde utgå från innehållet i och mindre

mer från formen för utbildningen. Med utgångspunkten i vad man vill utveckla hos deltagaren kan den professionelle läraren göra ett medvetet val hur ska nå detta. Dahlberg 1992 redovisar att denna grund-

av man läggande didaktiska tanke även finns uttryckt i intervjuerna i hennes studie att undervisningens form och innehåll inte kan planeras skilda

från varandra. Vid sådan åtskillnad riskerar formerna att bli tekniker

en

används utan förståelse och oberoende av sitt sammanhang. som

Eftersom vuxenutbildning är en komplex verksamhet som alltså är svår att skilja från den miljö den utövas och från de människor som är del den, måste särskilda hänsyn tas vid forskning om och

en av utvärdering sådan verksamhet. Denna hänsyn innebär att vuxenut-

av bildning i vilken form det må studeras utifrån sina egna förut-

vara sättningar och villkor. I detta resonemang ligger att stor försiktighet måste iakttagas vid försök till generalisering resultat och vid

av jämförelser mellan olika delar av vuxenutbildningsfåltet. Denna försiktighet betingas främst att Vuxenutbildningens mål kan uppfyllas på

av många sätt, och ofta kan dessa inte förutsägas av forskaren.

Ference Marton, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Detta stycke bygger på en föreläsning av Marton vid lärarutbildningen i Linköping 1997-04-23. Resonemanget finns vidare utvecklat i boken Learning and Awareness Marton, F. Booth, S., 1997 på s. 204-205 under rubriken The Philosophers stone.

Vuxenpedagogik i Sverige 35

Med denna utgångspunkt ska vi redovisa några för vuxenutbildningssammanhanget intressanta forskningsresultat, vilka kommit fram i denna kartläggning. Resultaten presenteras här mycket kortfattat. För något

en mer omfattande beskrivning av resultat samt av studiernas inriktning och begränsningar när det gäller resultatens allmängiltighet del i

- se rapporten I anslutning till resultaten dras också vissa slutsatser när det gäller deras betydelse för vuxenutbildningen.

Finns det behov av vuxenutbildning Har

vuxenutbildningen någon betydelse

I diskussioner kring behovet av vuxenutbildning framhålls ofta nödvändigheten av att inte komma efter i konkurrensen med andra länder. Här visar en internationell jämförande studie att Sveriges befolkning har en i jämförelse med andra länder hög läsförmåga. Skolan är bra på att ge grundläggande läsförmåga, medan det krävs vidare utbildning och/eller livserfarenhet för att nå högre förmåga Skolverket, 1996. Sverige ligger alltså redan bra till, men samtidigt är fortsatt tillgång till utbildning viktig för vuxnas möjlighet att utvecklas vidare.

Tidigt deltagande i vuxenutbildning har enligt Tuijnman visat sig ha samband med fortsatt deltagande senare i livet. Deltagare i vuxenutbildning ser sina liv som mer meningsfulla och intressanta jämfört med dem som inte deltar, något som talar för att utbildningen inte bara handlar om att få direkt yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter. Vuxenutbildningens betydelse har dessutom underskattats, sällan

då man har gjort tillräckligt långsiktiga uppföljningar. Tuijnman, 1989

En annan studie visar på hur studiecirkelns betydelse för individen och lokalsamhället varierar beroende på individens livssituation och lokala förhållanden Andersson m.fl., 1996. Flexibla former för utbildning kan alltså vara viktiga för att utbildningen ska bli betydelsefull för breda grupper med varierande förhållanden.

Man ska dock inte ta för givet att det krävs organiserad utbildning i vissa former för att vuxna ska lära sig och utvecklas. Självstyrt lärande kan vara ett alternativ. Det självstyrda lärandet verkar enligt Borgström 1988 emellertid vara något som främst yngre och välutbildade ägnar sig åt, vilket innebär att denna form av lärande precis den

som mer organiserade vuxenutbildningen bidrar till reproduktionen av ojämlikhet.

36 Vuxenpedagogik i Sverige

Deltagande i utbildning förutsättningar,

-

hinder, rekrytering

Deltagandet i vuxenutbildning är redan i dag omfattande, men det varierar i olika Jonsson Gähler, 1995; Skolverket, 1996.

grupper När det gäller deltagandet i teoretiskt inriktad utbildning, vilken leder fram mot högskolestudier, visar Hammarström 1996 att det främst är de valt teoretisk utbildning i går vidare med den

som ett steg som inriktningen. Endast mindre andel de ungdomar som valt bort de

en av

teoretiska kurserna på högstadiet särskild kurs i matematik, mer engelska samt ytterligare ett språk kommer tillbaka till teoretiska gymnasiestudier inom ramen för ungdomsskolan. Val av gymnasielinje, slutbetyg och social bakgrund har störst förklaringsvärde för vem som börjar i högskolan. Betyget är viktigare för högre socialgrupp och vid längre gymnasieutbildning, medan höga betyg varken kompenserar kortare utbildning eller motiverar lägre socialgrupper i samma utsträckning Hammarström, l996. Behörighetsgivande flexibel vuxenutbildning bör alltså viktig för att möjlighet åt den som valt bort

vara ge den teoretiska inriktningen i studierna att återkomma i ett senare skede i livet.

Kortutbildade har ofta utbildningssyn där studier enbart relateras

en till arbetet och speciella uppgifter Larsson mil., 1986. I utbildning för lågutbildade bör uppmärksamma detta och knyta an till deltagarnas

man arbetssituation Holmer, 1987. Om arbetet är enkelt och man inte förväntar sig någon förändring innebär en snäv utbildningssyn att man inte någon nytta med studier. För att rekrytera denna grupp kan det

ser alltså krävas förändringar i arbetet. Dessa förändringar leder till behov

utbildning, och väl deltar i utbildning finns också förutav när man sättningar att utveckla vidgad utbildningssyn. Larsson m.fl.,

en mer 1986

Att rekrytera till vuxenutbildning kan vara svårt, av

nya grupper såväl ekonomiska arbetsmarknadsskäl. De ekonomiska villkoren

som kan upplevas svåra att klara, man ser inte tillräckliga yrkes-

som relaterade skäl att studera eller vill anställningsbar. Detta kan

man vara bli problematiskt, eftersom utbildning blir en alltmer viktig konkurrensfaktor på arbetsmarknaden. Tillgängligheten är viktigare bland män, medan kvinnor i större utsträckning menar att studier inte kan kombineras med familjelivet. Bland dem sökt till utbildning i kommu-

som nal vuxenutbildning med sedan hoppat av är bilden något annorlunda. Ekonomiska problem orsakar avbrott hos en grupp, men det är också vanligt att avhoppen beror på att man fått annan sysselsättning annan

-

Vuxenpedagøgik i Sverige 37

utbildning eller arbete. Andersson m.fl., 1995; Hult m.fl., 1997; Mäkitalo m.fl., 1997 Vuxenutbildama inom komvux menar att ekonomiska skäl är vanligast när studerande avbryter studierna SOU 1996:188. Hults m.fl. 1997 undersökning av tidiga avhopp visar däremot att de positiva avhoppen till annan sysselsättning är vanligare. Skillnaden kan bero på att det är tidigt på terminen som man kan få möjlighet att byta till andra, mer attraktiva, utbildningar. De ekonomiska problemen kan däremot dyka upp senaer, när man upplevt vad studiestödet inte räcker till.

När det gäller kvinnor har även Gerhardsson 1985 visat hur utbildning och yrkeskarriär inom den produktiva sektorn är underordnat det reproduktiva ansvaret. Familjen kommer alltså i första hand när kvinnor ska ta ställning till utbildningsdeltagande, och så länge detta är fallet blir frågan då i vilken utsträckning utbildningssystemet ger möjlighet att kombinera studier med föräldraskap och familjeansvar.

Undervisning i vuxenutbildning

Höghielms studie av kommunal vuxenutbildning visar att de vuxenpedagogiska idealen inte kommer till uttryck i undervisningen. Läraren fungerar främst som faktaförmedlare, vilket kan förstås med bakgrund i den begränsade tid som står till förfogande och de förväntningar de studerande har på läraren Höghielm, 1985.

Deltagamas inflytande i klassrummet blir med nödvändighet begränsat när de flesta avgörande besluten tas före eller i början av kursen. Då har de studerande ännu inte hunnit utveckla någon egen policy för hur de vill ha klassrumssituationen. När deltagarna försöker skaffa sig inflytande rör det sig enligt Larssons studie på kommunal vuxenutbildning främst om frågor som har betydelse för livet utanför klassrummet Larsson, 1990a.

Löthman 1992 visar hur matematikstuderande i kommunal vuxenutbildning vill förstå matematiska problem och använda sina vardagserfarenheter för att göra beräkningar. Lärarna är dock mer procedurinriktade, och när de ska förklara de matematiska modellerna har de svårt att knyta an till deltagarnas vardagliga uppfattningar och erfarenheter, som kan stå i motsatsförhållande till de teoretiska modellerna.

Inom kommunal vuxenutbildning i dag ändå medveten om

är man de skillnader som finns mellan ideal och verklighet, men man menar sig arbeta för att förändra situationen SOU 1996:188.

38 Vwcenpedagogik i Sverige

I studie lärarutbildningen identifierar Beach 1995 tre skilda en av undervisningsmodeller. En modell, inriktad på kritisk reflektion och förståelse elevernas tänkande, är i överensstämmelse med utbildav ningens policy, medan de två förmedlingsinriktade modellerna är i linje med traditionen och de studerandes förväntningar. Beach konstaterar att reform har svårt att få genomslag på en institution som präglas av en en tradition med annan inriktning. Ellström m.fl. 1990 utifrån sina undersökningar vid AMUmenar center att ett skolinriktat undervisningsmönster som undervisningsmetodik är bättre än ett arbetslivsorienterat undervisningsmönster med dess åtföljande handlingsorientering hos lärarna. De observerade sambanden mellan ett skolinriktat undervisningsmönster och positiva kursdeltagarreaktioner är dock inte ett uttryck för en pedagogisk lagbundenhet orsak-verkan-karaktär. I stället är sambanden ett uttryck av för institutonaliserade föreställningar hos såväl lärare som kursdeltagare undervisningens kontext. om En faktor betydelse för undervisning och utbildning i allmänhet av är de bedöminingar som görs av deltagarna via olika betygssystem. Trowald och Dahlgren 1993 visar hur examinationen i högskolan, vid graderat betygssystem, styr studenterna mot inlärning delvis ett en som står i motsättning till universitetens inriktning, och de är därför skeptiska till ett sådant betygssystem i högskolan. I folkhögskolan används en relativt flexibel och informell bedömningsforrn, men bedömningen omdömet får ändå genomslag i utbildningen. Trots vissa svårigheter är det ändå lättare att forma pedagogisk folkhögskolan än en process styrd skolform Sundgren, 1986. i en mer Utbildningens forskningsanknytning har studerats av Derbring och Stölten 1992. De visar i sin studie från sjuksköterskeutbildningen hur forskningsanknytningen att efter inledande uppgång sedan

riskerar en

minska, när eldsjälama lämnar över ansvaret till andra. En annan anledning till att studerande upplever minskad forskningsanknytning är att forskningsgenerad kunskap blir integrerad i övrig undervisning mer och i mindre utsträckning speciell del framhålls och betonas i en som utbildningen.

Lärarsyn på undervisning

Det finns även studier fokuserar hur lärarna uppfattar sin undersom visning. De studier redovisas här behandlar kommunal vuxenutsom bildning.

Vuxenpedagogik i Sverige 39

Lärarnas uppfattningar av hur deltagarerfarenheter kan utnyttjas i undervisningen är inte lika optimistiska som de officiella förhoppningama. Lärarna ser främst hur enstaka deltagare kan dela med sig

av speciella erfarenheter, eller hur läraren kan referera till deltagarnas erfarenheter för att verklighetsanknyta undervisningsinnehållet. Larsson, 1980

Larsson 1982 har identifierat två skilda uppfattningar hos lärarna om vad som är deras uppgift i undervisningen: att lägga tillrätta innehållet och underlätta för deltagarna, eller att involvera deltagarna och låta dem själva bearbeta innehållet. De vill lägga tillrätta

som beskriver sig också som förmedlande i sin undervisning, medan den andra gruppen inte alltid lever upp till sina ideal. Svårigheten att leva upp till idealen kan relateras till de restriktioner som finns när det gäller tid, stoffrnängd och deltagarnas förväntningar.

Kursplaner och timplaner är ramar som styr undervisningen i större utsträckning än vuxenpedagogiska ideal. Kursplanen och den begränsade tiden gör det svårt att ge deltagarna inflytande över innehållet. Däremot menar lärarna att de vuxna kan få större frirum och utsättas för mindre kontroll än ungdomsstuderande. Lärarna är överlag positiva till nyttan med studier. Larsson mil., 1990

Flera undersökningar visar alltså på skillnader mellan ideal och verklighet i utbildningarna. Praktiska förutsättningar, förväntningar, traditioner etc. påverkar möjligheten att förverka undervisningsidealen. Dessa inverkande faktorer kan förmodligen inte tas bort något enkelt sätt, men genom en ökande medvetenhet om deras betydelse borde man kunna se möjligheter att komma forbi dem och åstadkomma en utveckling.

Andra än

utbildningsformer undervisning

Forskningen fokuserar inte enbart på undervisningen. Det görs också undersökningar av andra former för studier/utbildning.

Självständigt arbete

Gerrevall 1992 behandlar självständiga arbeten som exempelvis examensarbeten och uppsatser i högskoleutbildningen. Han framhåller vikten av en processorienterad handledning vid sådana arbeten. Processorienterad handledning ger möjlighet att förverkliga/utveckla ett

40 Vuxenpedagogik i Sverige

djup- och förståelseinriktat angreppssätt, till skillnad från en produktorienterad handledning lätt leder till ett osjälvständigt och ytinriktat

som arbete. Den tid står till förfogande är också viktig for hur stort

som

den studerande utvecklar för uppgiften. engagemang

Problembaserat lärande

En utbildningsform blivit mycket uppmärksammad på senare år är

som

problembaserad inläming/problembaserat lärande PBI/PBL. Walldal

1991 visar att när problembaserad inlärning tillämpas i yrkesin-

en riktad påbyggnadsutbildning finns risken att diskussionen i gruppen fokuseras på deltagarnas yrkeserfarenheter, i stället för på nya kunskaper, vilket är syftet.

Rahimi 1995 redovisar i sina resultat att ett förståelseinriktat angreppssätt överväger bland PBL-studenter, medan en vanlig grupp läkarstuderande tar till reproducerande strategier. Det kan dock vara

mer så att det angreppssätt PBL-studentema beskriver sig ha inte helt stämmer med hur de faktiskt gör. De beskriver det förståelseinriktade angreppssätt de har lärt sig är det rätta, i praktiken läser de det

men reproducerande sätt de har vant sig vid i den tidigare skolutbildningen.

problem för PBL-utbildningen kan att det tar tid att få Ett annat vara genomslagskraft för pedagogisk inriktning detta slag i alla

en ny av

utbildningen. Rahimi behandlar också studenternas erfarenheter delar av

universitetsutbildningen, och där visar det sig att PBL-studentema har av upplevt den flexibel och meningsfull.

som mer

Grupparbete

Bobrinks 1996 experimentella studie visar hur högskole-

grupper av studerande med varierande sammansättning genomgående når sämre resultat än individer arbetar enskilt med samma uppgift. Det sämre

som resultatet gäller då den mätbara produkten arbetet. Bobrink visar

av också hur i varierar beroende på gruppens förut-

processen gruppen sättningar, liksom produkten varierar mellan grupperna. Implikationema

Bobrinks resultat blir alltså att man inför grupparbeten bör överväga av värdet i i relation till värdet av att nå mätbara

av processen gruppen

resultat, liksom att gruppsammansättning och uppgiftsutformning kan

påverka hur processen utvecklas.

Vuxenpedagogik i Sverige 41

Yrkespraktik

Flera studier berör den yrkesinriktade praktiken i vissa högskoleutbildningar, och praktiken relateras till de teoretiska utbildningsinslagen och den kommande yrkesverksamheten.

Praktikhandledningen är en viktig del av utbildningamas praktikinslag. Franke 1990 identifierar två skilda förhållningssätt till detta inom lärarutbildningen. Praktiken kan ses som övning, där handledningen sedan innebär bedömning, kommenterande och tillrättaläggande av vad man gjort. Om praktiken däremot ses som ett objekt för reflektion kommer handledningen att fokuseras just reflektion och vilken kunskap som praktikerfarenhetema kan ge.

Mogensen 1994 visar hur olika representationsformer kombineras i utbildning. I sjuksköterskeutbildningen kommer först de språkliga

en och visuella representationema, medan man först senare i praktikinslagen får den kroppsliga representationen. Detta skiljer sig från Bruners teori om kognitiv utveckling, där ordningen är den omvända. Mogensen visar hur den praktiska handlingen ger möjlighet att integrera kunskapen, samtidigt som de berättelser man har med sig möjlighet att

ger reflektera över det man gör. Mogensen berör även de motsättningar som kan finnas mellan det välstrukturerade och idealiserande lärandet i teoretiska inslag och det mer mer diffusa och motsägelsefulla lärandet under praktiken.

Lindberg-Sand 1996 konstaterar att kopplingen mellan teoretiska och praktiska utbildningsinslag är svag. Praktiken får överordnad roll

en i utvecklingen av yrkesrollen som sjuksköterska, samtidigt som de studerande upplever att de hamnar i en underordnad elevroll på praktiken, till skillnad från den kritiska studeranderoll högskolestu-

som diema innebär.

Distansutbildning

I en studie av distansutbildning fann Bååth 1980 att mellan hälften och tre fjärdedelar av bedömningskontaktema i distansutbildning kunde ersättas av att deltagaren kontrollerade sina uppgifter själv utan några påvisbara effekter avseende studieuthållighet, attityder, slutliga studieresultat eller studietid. Betydelsen av bedömning och kontroll från utbildningsinstitutionens sidan bör alltså kanske inte överdrivas.

42 Vuxenpedagogik i Sverige

Deltagarnas erfarenheter av vuxenstudier

Hult 1980 visar att de flesta deltagarna trivs med studierna i kommunal vuxenutbildning. De flesta hade också fått sina expressiva studiemotiv tillfredsställda under den första terminen, medan de instrumentella motiven ännu inte tillfredsställda. Det gäller alltså att studierna blir

var tillräckligt långsiktiga för att deltagarna ska hinna skaffa sig de kunskaper, betyg etc. de upplever sig ha nytta av. Samtidigt är det

som viktigt att det inte dröjer för länge innan upplever att det finns

man någon nytta med att studera. Problematiken med att det kan dröja för länge innan nyttan med studierna har belysts Söderlindh

man ser av Franzén 1990 i undersökning bland invandrare på grundvux. De

en omfattande studier krävs för att många invandrare ska komma ut

som i arbetslivet gör att de ofta hoppet. De som varit ute arbets-

ger upp marknaden dock vilka möjligheter som finns att hitta ett yrke. Ett

ser

flexibelt system med tidigare inträde om än bara tillfälligt mer arbetsmarknaden skulle enligt Söderlindh Franzén kunna förändra situationen.

Resultat av deltagande

En väsentlig frågeställning är givetvis vilka resultat utbildningen egentligen leder till för den studerande. Här tar vi några studier som

upp bland annat berör betydelsen variationen i vad olika deltagare lär,

av och relationen mellan formellt och informellt lärande.

Alexanderssons studie visar hur komvuxdeltagamas uppfattningar av olika fenomen förskjuts från det nära och konkreta till det mer allmänna och generella. Studierna i kommunal vuxenutbildning verkar alltså leda till förändringar av vardagsuppfattningama Alexandersson, 1985.

Den fenomenografiskt inriktade forskningen undersöker variationen i uppfattningar olika fenomen, resultat kan användas i under-

av som visning för att göra de studerande medvetna sina och andras

om egna uppfattningar. Detta kan också öka förutsättningarna för att utveckla och förändra sina uppfattningar. Se Dahlberg, 1992, och Bendz, 1995, för några exempel på sådanda studier. Booth 1992 visar i sin studie av utbildning i programmering hur de studerande utvecklar kvalitativt bättre uppfattningar, också förmågan att välja mellan olika uppfattningar

men beroende på situationen. För att utveckla nya uppfattningar krävs egna erfarenheter och inte enbart förmedling av expertkunskap.

Vuxenpedagogik i Sverige 43

Pilhammar Andersson 1991 uppmärksammar hur studerande

i en yrkesutbildning har och utvecklar olika perspektiv i förhållande till utbildningen och det blivande yrket. I de olika perspektiven är också föreställningarna om vad som är väsentligt för yrkesfunktionen olika. Har studerande på sjuksköterskeutbildningen ett sjuksköterskeperspektiv, eller har de undersköterske-, studerande- eller utanförståendeperspektivet

Även deltagare i utbildning begränsad nytta studierna

om ser en av relaterat till arbetsmarknaden kan de ändå att utbildningen har ett

se stort socialt värde. De flesta studerande i kurser för arbetslösa folkhögskola upplever en speciell folkhögskoleanda, men det är också vissa av dem som upplever detta utifrån, de har inte kommit i gemenskapen N itzler Landström, 1994. Det sistnämnda förhållandet bör givetvis uppmärksammas i speciella utbildningssatsningar,

för att om möjligt undvika motsatsförhållanden mellan traditionella och nya utbildningar på en skola.

Öhlund 1996 pekar bland på de lärprocesser utvecklas

annat som i en studiecirkel, och som inte har något direkt samband med ämnesinnehållet Öhlunds fall rockmusik. Svanberg-Hård 1992

i

undersöker det informella lärandet på folkhögskolor. Hon menar att det informella lärandet påverkas av vad som sker under lektionstid, och genom att utveckla det formella lärandet kan alltså även det informella utvecklas.

Bildning och vuxenutbildning

Bildning är ett begrepp som varit centralt i diskussionen kring skola och utbildning de senaste åren. Här har vi i Sverige och Norden folk-

en bildningstradition att ta vara på. Folkbildningens historia och olika framträdande bildningsideal har varit föremål för flera studier bl.a. Arvidson, 1985, Ginner, 1988, Gustavsson, 1991, Skoglund, 1991. Analyserna av olika bildningsideal kan exempelvis vara värdefulla för att förstå och välja väg för dagens och morgondagens vuxenutbildning. Har vi ett självbildningsideal, ett medborgarbildningsideal, ett nyhumanistiskt eller kanske ett polytekniskt bildningsideal

Gustavsson 1996 har dessutom satt bildningsbegreppet i dagens idéhistoriska och pedagogiska sammanhang, och han perspektiv

ger nya på bildningens innebörder och roll i dagens samhälle. Bildningen

som begrepp befinner sig i spänningen mellan dels innebörden att avbilda, utbilda mot ett bestämt mål, dels den vidare innebörden att skapa något

44 Vuxenpedagogik i Sverige

på förhand okänt. Gustavsson bildningen som en resa, där man utgår

ser från det kända och nära och sedan färdas ut och lär känna det tidigare okända. Bildning står då för något mer än bara kunskaper det kan

sägas kunskap och förståelse som är integrerad i personligheten.

vara

Organisering av utbildning

Ekman 1992 konstaterar i sin studie det lokala vuxenutbildnings-

av utbudet att den lokala förankringen och samordningen mellan olika anordnare är väsentlig vid utbildningssatsningar. Den lokala kulturen är viktigt för studiemönstren, och det är viktigt på faktiska kunskaper

att se och inte enbart formell utbildningsnivå hos invånarna. Betydelsen av flexibilitet, gör att verksamheten kan och vara betydelse-

som anpassas full i olika sammanhang, betonas också av Andersson m.fl. 1996 i deras undersökning studiecirkelns betydelse för individen och lokal-

av samhället.

Eklund 1990 diskuterar möjligheten till samordning mellan olika vuxenutbildningsanordnare. När det gäller deltagarna verkar problemet inte så stort. Det finns skillnader mellan olika grupper och åldrar

vara när det gäller intressen, studieskäl etc., men dessa skiljelinjer går knappast där uppdelningen mellan olika anordnare finns i dag. När det gäller relationen mellan de olika anordnarna är problemet snarast om det är önskvärt med samordning. Ligger det ett värde i att behålla olika utbildningskulturer, eller ska för effektivitetens skull sträva efter

man samordning Här kan svaret enligt Eklund bli olika beroende på vilka anordnare är tänkta att samordna sin verksamhet. I dagens situation

som kan utifrån Eklunds bland annat diskutera relationen

man resonemang mellan kommunal vuxenutbildning och gymnasieskola. De båda skolforrnema har läroplan och ger delvis samma kurser.

en gemensam Åldern på deltagarna i komvux har också sjunkit fler kommunal

vuxenutbildningstuderande finns i åldrarna just över de gymnasiestuderande. Kanske skulle åtminstone yngre komvuxstuderande i högre utsträckning kunna delta i kurser som är integrerade med gymnasiesko-

lan

Vuxenutbildama själva är i dag å sidan skeptiska till en sådan

ena samordning SOU 1996:188. Man att skillnaderna mellan

menar kommunal vuxenutbildning och gymnasieskolan är för stora för att de praktiska förutsättningarna skall finnas, verkar samtidigt bortse

men man från hur heterogen vuxenstuderande är. Å andra sidan är

gruppen

Vuxenpedagogik i Sverige 45

vuxenutbildama i kommunal vuxenutbildning positiva till sam-

mer verkan vuxenutbildning.

med annan

Man bör dock reflektera över vilken roll folkbildningen bör ha när det gäller utbildning som ger formella meriter som högskolebehörighet. Hur utformar sådan utbildning till exempel en folkhögskola, om

man

samtidigt vill behålla folkbildningens kultur och särart Kan vuxenman utbildningen i övrigt kanske vinna på att inte i allför stor utsträckning fokusera på formella kunskaper och formell behörighet i teoretiska och praktiska studier Hartman 1993 visar hur den praktisk-estetiska verksamheten inom folkhögskolan har separerats från den allmänna utbildningen och koncentrerats till specialinriktade kurser. Det finns möjligheter att skapa helhetsinriktad utbildning, om praktisk-

en mer estetisk verksamhet integreras i formell utbildning. Kan en sådan integrerande utveckling ske även inom institutioner kommunal

som vuxenutbildning, eller ska de olika utbildningsinstitutionema behålla sina olika kulturer för att bidra till variationen i utbudet

Man bör slutligen medveten att stora utbildnings-

vara om nya satsningar innebär påfrestningar för utbildningsanordnama, men samtidigt de också möjlighet till utveckling och förnyelse. N itzler

ger

Landström, 1994; Andersson mil., 1995 Det gäller alltså att vara förberedd inför de påfrestningar som kommer och ta vara på utvecklingsmöjlighetema

Vuxenpedagogik i Sverige 47

3 och för

Utbildning utveckling vuxenpedagoger

Denna del kartläggningen gäller främst olika former av vuxen-

av pedagogisk utbildning. Vilka slags utbildningar etc. med pedagogisk inriktning finns det för dem som är verksamma inom vuxenutbildning av olika slag Vi försöker ge en överblick över nuläget på detta område

dels allmänna beskrivningar av situationen, dels exempel på genom utbildningar och andra insatser av olika slag.

Inriktningen har främst varit att kartlägga grundutbildning, vidareutbildning och fortbildning även nätverk inom detta område. Här är

men det viktigt att påpeka att viss kurs kan ingå i eller flera av

en en utbildningskategoriema, beroende på vad den har för funktion för en viss deltagare En fristående kurs universitetet kan exempelvis ingå i grundutbildningen för deltagare, medan en annan deltagare går

en kursen som fortbildning för sitt arbete.

Det är också viktigt att vara medveten om att den typ av organiserade utbildningsinsatser främst kartläggs här inte är den enda

som möjlighet till utveckling som existerar för vuxenutbildare. En stor del

utbildarens lärande sker förmodligen i själva arbetet. Där görs många av organiserade utvecklingsarbeten av olika slag. Dessa syftar kanske främst till att utveckla den pedagogiska praxisen men leder samtidigt till personlig utveckling för dem som genomför projekten. Med tanke på att det inte enbart är de organiserade utbildningsinsatsema som är väsentliga för den pedagogiska utvecklingen, så har vi även redovisat vissa andra insatser.

Kartläggningen visar att de flesta utvecklingsinsatser som görs, utbildningar och annat, är begränsade till ett vuxenpedagogiskt område. Situationen är olika beroende på på t.ex. kommunal

om man ser vuxenutbildning eller folkhögskolan eller arbetslivet. Därför har vi valt att till största delen redovisa varje område för sig.

Av speciellt intresse när det gäller utbildning och utveckling är givetvis relationen till den vuxenpedagogiska forskningen. Kunskapsutnyttjande och spridning forskningsresultat inom det pedagogiska

av området är ett område som i sig är föremål för forskning. Det ligger

48 Vuxenpedagogik i Sverige

dock utanför denna kartläggning att behandla detta i detalj. Möjligheten att forskningsresultat sprids till lärare och andra grupper hänger bland annat på resultatens tillgänglighet och relevans samt lärarnas intresse att ta del forskning. Man kan också se utbildning och forskning som två

av delvis överlappande fält. Forskningen sprids å ena sidan på många olika sätt, och dessa är utbildningar olika slag. Å andra sidan

ett av genom av är kunskap genererad forskningen bara en av flera delar i exempelvis

av

lärarutbildning. Här verkar det dock finnas utvecklingsmöjligheter när en det gäller lärarutbildningens relation till forskningen. Högskoleverket 1996 har i en utvärdering av grundskollärarutbildningen konstaterat brister i de praktiskt pedagogiska momentens forskningsanknytning. Man efterlyser förstärkning lärarutbildningens vetenskapliga bas

en av för att uppnå konstruktiv balans mellan denna bas och utbild-

en ningens yrkesorientering. Vi förmodar att motsvarande problematik existerar även när det gäller forskningsanknytningen för utbildning av vuxenutbildare. också uppmärksamma det ömsesidiga

Sedan bör man förhållandet mellan forskning och utbildning: Forskningen bidrar inte bara med kunskaper som är en del av utbildningen utbildningen har

också sina uppgifter att ge grundkunskaper till dem som

som en av senare går i forskarrollen och bidrar till kunskapsutvecklingen.

och allmänt

Vuxenutbildning Vuxenpedagogik,

Allmän utbildning inom Vuxenpedagogik är sparsamt förekommande. De vuxenpedagogiska inslagen är ofta en del av en mer omfattande utbildning. Dessutom finns det i de befintliga mer allmänna kurserna ofta möjlighet att inrikta sig mot sitt eget intresseområde, t.ex. vuxenpedagogik.

Nordens Folkliga Akademi, NFA, i Göteborg ordnar olika utbildningar för vuxenutbildare i Norden, främst inom folkbildningsområdet Kontakter håller dock på att byggas mot bland annat

upp kommunal vuxenutbildning.

En nordisk påbyggnadskurs i Vuxenpedagogik, 20 p under 18 månader ht 1996 samt hela 1997 anordnas och administreras av NFA i samverkan med Vuxenutbildarcentrum vid Linköpings universitet, på

Set.ex. boken Kunskapsutnyttjandez ett inforrnellt perspektiv på hur kunskap och forskning används i skolan Hultman Hörberg, 1994. 2 40% totalt 1308 deltagare vid kurser m.m. under 1996 kom från folk-

av högskolor och studieforbund. 35% av alla deltagare korn från Sverige.

Vuxenpedagogik i Sverige 49

uppdrag av Nordiska ministerrådet. Sex gemensamma samlingar genomförs på olika nordiska institutioner. Kursen behandlar såväl arbetsmarknadsutbildning och kommunal/statlig vuxenutbildning som folkbildning, och den riktar sig till en bred grupp aktiva inom det vuxenpedagogiska området.

NFA ordnar för övrigt mest kortare kurser och konferenser på två till tre dagar, med varierande inriktning. 1996 anordnades bland mycket annat den årliga nordiska forskarkonferensen med möte mellan vuxenutbildningsforskare och praktiker, konferenser om Invandrare och dyslektiker, Folkbildning och andraspråksundervisning, samt en öppen fyra dagar lång konferens om Livslångt lärande. Det sistnämnda arrangemanget var förlagt till Hampnäs folkhögskola utanför Örnsköldsvik och samlade mest 120 deltagare, ett exempel på hur

som man placerar arrangemang på olika platser i Norden.

Linköpings universitet genomför ett försök med distansutbildning i Vuxenpedagogik på B- och C-nivå. Försöket, med stöd från distansutbildningskommittén, DUKOM, pågår i en första omgång hösten 1996 och hela 1997. Projektet går under namnet Brobyggama, vilket syftar på att man vill bygga broar mellan Vuxenutbildningens praktik och vuxenpedagogisk teori och forskning. De olika delkurserna behandlar främst allmän vuxenpedagogik, folkbildning, kommunal vuxenutbildning, utbildning i arbetslivet samt forskningmetodik och uppsatsarbete.

Vuxenpedagogiska inslag kan även ingå i större eller mindre omfattning i fristående kurser i allmän pedagogik universitet och högskolor. Inriktningen beror på den lokala uppläggningen och de studerandes val bland annat uppsatsämnen. Som exempel har

av Högskolan i Halmstad en vuxenpedagogisk strimma i kursen på A-nivå, att läsa valfri avhandling ingår på C-nivå och valfria vuxenpedago-

en giska kurser vardera 5 p på B- och D-nivå. Därtill kommer

om möjligheten att välja uppsatsämne.

Här kan också nämnas att Linköpings universitet utreder möjligheterna att skapa allmän vuxenlärarutbildning. I Linköping

en ny mer finns redan nu flera inriktade lärarutbildningar för vuxenlärare, se nedan.

Den vuxenpedagogiska forskningens roll är som nämnts av speciellt intresse här. Vilken kontakt finns mellan forskare och praktiker I de utbildningar är knutna till högskolor och universitet ska forsknings-

som anknytningen i någon form vara ett naturligt inslag. När det gäller övriga kontakter finns det några formella kontaktpunkter som Vuxenutbildarcentrum i Linköping och nätverket Mimer se vidare nedan.

50 Vuxenpedagogik i Sverige

För övrigt sker kontakterna ofta i mer informella former. Enskilda forskare kan medverka på kurser, fortbildningar, studiedagar etc.

Den bästa möjligheten för pedagogikstuderande, lärare och andra vuxenutbildare att ta del av forskning torde annars vara genom att läsa de skrifter där forskarna presenterar sina resultat, vuxenpedagogiska antologier och pedagogiska tidskrifter av olika slag, avhandlingar, rapporter etc. Det verkar orimligt att vänta sig att det skulle kunna ske personliga möten mellan forskare och praktiker i alltför stor utsträckning, med tanke på det relativt begränsade antalet forskare och det stora antalet utbildare och lärare.

Folkbildningsområdet

När det gäller utbildningar för pedagoger inom folkbildningsområdet är Vuxenutbildarcentrum vid Linköpings universitet en viktig aktör. VuxCen strävar efter länk mellan högskolan och fältet inom

att vara en områdena folkbildning och även vuxenpedagogik allmänt. Hittills

mer är det dock folkbildningsområdet dominerar verksamheten. Några

som exempel på kurser vid Vuxenutbildarcentrum:

Demokrati och folkbildning, 10 IT-baserad distansutbildning

är en på försök med stöd från DUKOM. I denna kurs tillämpas enbart grupprekrytering, och utbildningen bygger lokal gruppsamverkan.

Folkbildningskunskap, 5 p, en grundläggande introduktion till folkbildningsområdet inom sommaruniversitetet.

Folkbildningens pedagogik I och II, 1-10 p respektive 11-20 p på kvartsfart, anordnas i samarbete med Tollare folkhögskola. Kurserna vänder sig främst till pedagogisk personal inom folkhögskolor och studieförbund.

Vuxenpedagogik och folkbildning med deltagare från Sverige och Latinamerika, 20 syftar till att kunskap om folkbildningsarbete

p, ge bland utsatta inriktat på Latinamerika och Sveriges samiska

grupper, minoritet.

VuxCen anordnar även diverse uppdragsutbildningar och konferenser vilka kan fungera fortbildning för personal inom folkhögskolor och

som övrig folkbildning. Exempelvis ordnas en kurs i Vuxenpedagogik, 20 p

Vuxenpedagogik i Sverige 51

på kvartsfart, för anställda inom Svenska kyrkan och den närstående organisationer.

Kurser med inriktning mot folkbildningsområdet finns även på andra platser än i Linköping. Fritidspedagogik, 21-40 är en kurs där

p, fritidsledare får tillgodoräkna sig 20 p från fritidsledarutbildningen och gå på B-nivå. Kursen är främst till för fritidsledare, men den kan även fungera som fortbildning för folkhögskollärare som arbetar på fritidsledarutbildningar. Den finns dessutom på ytterligare två orter. VuxCen har temat Existentiella och mångkulturella frågor på kursen

går på tredjedelsfart 20 på tre terminer. Vid Lärarhögskolan i som - p Stockholm är kursen inriktad på Idrottspedagogik och fritidskultur och vid Mälardalens högskola behandlar man bland annat aktuell ungdomsforskning. Vid Göteborgs universitet finns kurserna Pedagogik for folkbildare l och Pedagogik för folkbildare 2 om vardera 10

Mimer är namnet på ett nationellt nätverk for folkbildningsforskning, vilket drivs från Linköpings universitet. Detta nätverk är främst fokuserat på forskning, med inriktningen att skapa kontakter mellan

men forskare och praktiker. Mimer ut ett informationsblad, Mimer-bladet,

ger

trycks i 5 000 exemplar och går ut till forskare, lärare, folksom högskolor, studieförbund etc. två gånger år. Man ordnar också

per konferenser med olika inriktningar och ger ut skrifter inom folkbildningsområdet.

Folkhögskollärarutbildningen grundutbildning for folkhögskola

och studieförbund

Folkhögskollärarprogrammet finns vid Linköpings universitet. Det är en

praktisk-pedagogisk grundutbildning på 40 vilken bygger att man

har de ämnesteoretiska kunskaperna sedan tidigare. Den särskilda behörigheten kan erhållas tidigare ämnesteoretiska studier,

genom

praktiskt folkbildningsarbete eller genom en kombination av genom dessa två alternativ. Utbildningen har 90 platser, 60 på helfart och 30 på halvfart. Utbildningens 40 p är fördelade på: pedagogik 10 metodik 10 praktik 15 samt examensarbete 5 Utbildningen har

p, två inriktningar dels mot folkhögskolan, dels mot studieförbunden.

- Skillnaden ligger främst i var praktikinslagen förläggs. De flesta studerande inriktar sig mot folkhögskolan. Utbildningen finns i två varianter, helfart och halvfart.

Halvfartsutbildningen till folkhögskollärare riktar sig till lärare som redan har tjänst, och praktiken görs främst i den egna tjänsten. För

en distansutbildningen finns även fem regionala centra dit vissa inslag är

52 Vuxenpedagogik i Sverige

förlagda folkhögskoloma i Medlefors och Forsa i Norrland, samt

- Göteborg, Malmö och Stockholm. När det gäller denna utbildningsvariant försöker också hjälpa studerandegruppema att hålla

man kontakten efter avslutad utbildning via Internet-konferenser, men detta sker ännu inte systematiskt och man har inte satsat några speciella resurser på det.

Folkhögskolans fortbildning

Folkbildningsrådets folkhögskoleberedning genomför en försöksverksamhet under två år 1996-1997 med fortbildningsorganisa-

en ny tion för folkhögskolans personal. Landet är indelat i sex regioner och Vuxenutbildarcentrum vid Linköpings universitet fungerar därutöver

sjunde part, central universitetsanknuten I varje region som en en resurs. finns folkhögskola är ansvarig för fortbildningen i regionen.

en som Dessa skolor ska stimulera fortbildningsaktiviteter i regionen och

för att planering sker tillsammans med övriga skolor. Syftet är ansvara att skolorna ska samordna kurser och få ett bättre underlag för

egna insatser olika slag. Vuxenutbildarcentrum för ett centralt utbud

av svarar

-poänggivande kurser och specialkurser samt idékonferenser. av Dessutom ska Vuxenutbildarcentrum medverka i det regionala och lokala arbetet på olika sätt, samt ut skrifter är intresse för

ge som av folkhögskolan.

Studieförbunden

Inom studieförbunden finns olika former pedagogisk utbildning för

av cirkelledare. Det verkar dock inte finnas något organiserat samarbete mellan studieförbunden när det gäller pedagogisk utbildning, men sådant samarbete har börjat diskuteras på vissa håll. Kännetecknande är att mycket verksamheten inom studieförbunden är decentraliserad, och

av det är därför svårt att ge någon enhetlig bild av situationen.

Som ett exempel på verksamheten inom studieförbunden har vi Studiefrämjandet. Inom Studiefrämjandet ordnas regionalt och lokalt Ledarutveckling 1-3, utbildning i tre steg. Denna riktar sig till både

en ideella och arvoderade cirkelledare. Varje del omfattar omkring 12 studietimmar under ett intensivt kursdygn. Utbildningen behandlar

Medlefors, Forsa, Runö, Vadstena, Göteborg och Sundsgården.

Vuxenpedagogik i Sverige 53

områdena ledarskap, gruppmetodik, folkbildning, inlärning och människosyn, kommunikation-kroppsspråk samt ekologi-miljö. Man ordnar också bland annat utbildningar som är speciellt anpassade till Studiefrämjandets medlemsorganisationer. För att utveckla metoder och innehåll i utbildningen finns ett utbildamätverk bestående ett 20-tal

av anställda arbetar med utbildning/pedagogiska frågor.

som

Ett annat exempel är Medborgarskolan, har ett omfattande utbud

som

cirkelledarutbildningar. Omkring 2 000 cirkelledare deltar varje år i av utbildningar med olika inriktning. De flesta utbildningarna omfattar 1-2 dagar. Det som i första hand kan nämnas i detta sammanhang är kurserna Cirkelmetodik och Cirkelmetodik fördjupning. Cirkelmetodik

är grundkurs för alla är verksamma i Medborgarskolans

en som pedagogiska verksamhet. Den tar upp ämnen som Inlärning och lärstilar, Studiecirkelns pedagogik, Humanistisk pedagogik och Planering av cirkelarbetet. Förutom övriga utbildningar med pedagogisk/psykologisk inriktning finns även ett brett utbud ämnesinriktade cirkelledarkurser.

av

Verksamheten i de övriga studieförbunden är av ungefär samma typ

i dessa exempel. En annan form fortbildning inom folkbildsom av ningen är studieförbundens skriftliga studiematerial och de tidningar/ tidskrifter studieförbund och vissa folkhögskolor ger ut. Några

som exempel på sådana tidningar är Fönstret Arbetarnas bildningsförbund, Impuls Studieförbundet Vuxenskolan, Mixturen F rikyrkli ga studieförbundet och TBV Cirkeln Tjänstemännens bildningsverksamhet.

Kommunal vuxenutbildning

Pedagogiska påbyggnadsutbildningar av olika slag for lärare i allmänhet finns eller planeras på olika håll. Dessa utbildningar riktar sig givetvis även till lärare inom vuxenutbildningen. Vid Göteborgs universitet finns exempelvis i pedagogik med bland annat inriktning mot

program ledning pedagogisk verksamhet och med didaktisk inriktning. Dessa

av

är påbyggnadsutbildningar för lärare eller andra med en program akademisk med pedagogisk inriktning. Programmen omfattar

examen 50 p eller 60 p och kan ge kandidat- eller magisterexamen.

Inom komvuxområdet är den normala lärarutbildningen sådan utbildning främst är avsedd för ungdomsskolan gymnasie- eller grund-

som skolläramtbildning. Det förekommer även att lärare gått folkhög-

som skollärarutbildningen arbetar inom kommunal vuxenutbildning.

Fortbildningen inom kommunal vuxenutbildning handlar främst om studiedagar med varierande innehåll. Liksom inom folkbildningen är

54 Vuxenpedagogik i Sverige

fortbildningsverksamheten inom kommunal vuxenutbildning i hög grad decentraliserad. Vilka insatser som görs beror i stor utsträckning på lokala prioriteringar, och det är svårt att ge en enhetlig beskrivning av läget. En viktig förutsättning för fortbildningen inom kommunal vuxenutbildning är dock givetvis den tid för fortbildning som avtalats i lärarnas centrala arbetstidsavtal.

Det är främst Fortbildningsavdelningen vid Linköpings universitet

erbjuder insatser med vuxenpedagogisk inriktning. De övriga som möjligheter som finns när det gäller fortbildning är i första hand mer ämnesanknutna. Ett undantag är exempelvis utbildningsmaterialet Distanskurs i vuxenpedagogik. Det innehåller Videofilmer och litteratur och säljs från Miljö i företaget, Umeå, och kan exempelvis användas som studiedagsmaterial. Detta material har tillkommit på initiativ från en

komvux-skolledare, vilka ville sprida utprovad fortbildningsgrupp en uppläggning till en bredare grupp.

Fortbildningsavdelningen vid Linköpings universitet

Fortbildningsavdelningen inom Centrum för skolutveckling vid Linköpings universitet arbetar bland annat med fortbildning för komvuxlärare. En stor del verksamheten är speciella fortbildningsinsatser

av

genomförs efter förfrågningar från och i samarbete med olika som kommuner. Ett stort projekt drivs för tillfället i Norrköpings kommun. Fortbildningen är inriktad implementation av läroplanen inom gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. Alla komvuxlärare får här under tre terminer sammanlagt tolv dagars utbildning inriktad på allmänna pedagogiska områden kunskapssyn, omvärldsförändring,

som lärarroll, problembaserat lärande, lärande organisation och utvärdering. Utbildningen läggs heldagar med dels föreläsningar, dels

upp som tillämpningsövningar. Andra exempel på pågående uppdrag är utbildning i pedagogiskt ledarskap för komvuxrektorer 7 dagar på ett år och om arbetsformer och arbetssätt i Sfi-utbildning 7-9 dagar på ett år.

Fortbildningsavdelningen i Linköping har även ett utbud av kortare fortbildningskurser oftast två dagar för komvuxlärare. Dessutom ger

ut tidskriften KOM, som riktar sig till komvuxlärare och har en man upplaga på 8 000 exemplar fyra nummer per år. Man samordnar också ett nätverk för Sfi/ Svenska 2-lärare. Verksamheten i nätverket består av fem seminarier år samt utbyte via datorkommunikation. Slutligen

per anordnar vartannat år konferensen Vuxenutbildning i utveckling,

man vilken 1996 samlade omkring 1 250 deltagare från hela landet.

Vuxenpedagogik i Sverige 55

När det gäller direkt samarbete inom komvuxområdet finns Rvux,

en samarbetsorganisation för landets komvux-enheter.

Vuxenpedagogiska inslag i lärarutbildningar

Inom främst gymnasielärarutbildningen finns ibland vuxenpedagogiska inslag inriktade på verksamhet inom kommunal vuxenutbildning. Detta varierar dock mellan olika utbildningsorter, och inslagen verkar främst förekomma inom de kortare 40-60 p vidareutbildningama till lärare i yrkesämnen till exempel vård Några exempel:

som

Lärarhögskolan i Malmö har vissa vuxenpedagogiska inslag i gymnasielärarutbildningen med inriktning mot yrkesämnen och i inriktningen mot vård och omsorg. Dessutom innehåller studie- och yrkesvägledarprogrammet inslag inriktade

på vuxna.

I den nya gymnasielärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad planeras en särskild kurs i vuxenpedagogik.

I Linköpings universitets gymnasielärarutbildning på distans, 40 p på halvfart, för lärare i allmänna ämnen, ekonomiska ämnen samt vårdämnen finns ett avsnitt om vuxenpedagogik. Detta handlar om vuxnas

inlärning och ingår i området inlämingspsykologi/ utvecklingspsykologi. Inom gymnasielärarprogrammet med inriktning mot vårdyrken är praktik

i kommunal vuxenutbildning obligatoriskt. Praktiken omfattar 5 p eller 9 Dessutom väljer vissa studerande att rikta sitt examensarbete mot vuxenutbildningen.

Vårdlärarprogrammet vid Göteborgs universitet omfattar 80 p 60 p vårdpedagogik och pedagogik och leder fram till gymnasielärar-

20 p examen. Utbildningen förbereder för lärararbete inom bland annat gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning. I kursplanerna nämns vuxenutbildning i två moment: Samverkan mellan skola, vuxenutbildning och arbetsliv samt Arbetsformer och arbetssätt i gymnasieskola, högskola och vuxenutbildning. Utbildningen

De uppgifter vi har fått fram om inslagens omfattning är svåra att jämföra med varandra, varför vi avstår från att lämna detaljerade uppgifter om omfattningen inom detta område.

56 Vuxenpedagogik i Sverige

bygger på en tidigare genomgången högskoleutbildning inom vårdlomsorg.

Vidareutbildning för lärare i grundläggande vuxenutbildning

Linköpings universitet anordnar Programmet för Grundläggande vuxenutbildning, en påbyggnadsutbildning för lärare i grundläggande vuxenutbildning. Utbildningen omfattar 20 p och är en distansutbildning på halvfart under två terminer. Kraven för antagning är dels grundskollärarutbildning eller motsvarande, dels lärartjänstgöring på minst halvtid under minst fem år. Utbildningen består av fyra delar omfattande vardera vuxenpedagogik, allmän vuxenmetodik, samhällskunskap

5 p: samt invandrar- och kulturkunskap. 1996/97 är andra året utbildningen genomförs i denna form. Utbildningen har 30 platser under 1996/97

finns 34 deltagare.

Universitet och högskolor

Inom universitet och högskolor har intresset för pedagogiska frågor ökat under senare år. En viktig anledning till detta kan vara den expansion som skett, vilket innebär att högskoleutbildningen i dag snarare är en l massutbildning än en elitutbildning. Därmed har nya grupper strömmat

i i

till, grupper som kan behöva andra utbildningsformer än de som dominerat tidigare. Dessutom har de ekonomiska resurserna inte ökat i

3 riktigt samma takt som antalet studerande, vilket har lett till krav på 1 mindre resurskrävande undervisningsfonner. Kvalitetsfrågor har också kommit i fokus inom universitetsområdet liksom på andra håll i samhället. Bland annat relaterades under en period en del av statsbidraget till utbildningen till universitetens och högskolornas kvalitetsarbete.

Universiteten och några större högskolor har numera ofta en pedagogisk enhet med några pedagogiska konsulter. I dag finns någon form av pedagogisk grundkurs vid universitet och högskolor, men omfattningen varierar från tre dagar till sex veckor. Här kan nämnas att högskoleutredningen föreslog obligatorisk pedagogisk utbildning om totalt 16 veckor under fem år för högskolans lärare. Seminarier och kurser

Vuxenpedagogik i Sverige 57

anordnas kring specifika frågor, det finns sällan utarbetade planer

men för fort- och vidareutbildning lärare

av

Stockholms universitet har exempel enhet för pedagogisk ut-

som en veckling Enheten anordnar kurser, seminarier och workshops av olika slag. En form för erfarenhetsutbyte är campuskonferenser, där erfarenhetsutbyte sker. Dessa konferenser dokumenteras i Pu-rapporter. Man stöttar också institutionerna genom att ge förslag pedagogiska seminarier på institutionsnivå. Vid Stockholms universitet finns en kurs i universitetspedagogik motsvarande 5 p. Den riktar sig främst till yngre lärare som är behöriga för forskarutbildning. Kursen består

av två delar. De första tre poängen varvar teori och praktik under en termin. Deltagarna kan sedan fortsätta med ett pedagogiskt projekt motsvarande 2 p på sina egna institutioner. Man satsar också på att utveckla det kollegiala stödet i form av mentorer. De som kan erbjudas en mentor på den egna institutionen har också företräde till kursen i universitetspedagogik. Man erbjuder även en distanskurs i universitetspedagogik med motsvarande omfattning 5 p. Ett annat exempel på pedagogisk utveckling är de nätverk som finns, bland annat Forum för pedagogisk utveckling, kompetens och kvalitet, vilket är ett nätverk för lärare från olika discipliner vid universitetet.

Vid Linköpings universitet fanns tidigare en PU-enhet som arbetade med pedagogiskt stöd, allmän personalutveckling och organisationsutveckling. Denna enhet har sedan 1996-07-01 delats upp i dels ett Centrum för universitetspedagogik, dels en lednings- och organisationsutvecklingsenhet. Centrum för universitetspedagogik har i uppgift att arbeta med pedagogisk utbildning, utveckling och forskning. Det man tydligare vill betona i Linköping är att arbeta med system, att utbildningarna relateras till sitt pedagogiska sammanhang, bland annat genom att deltagarna har mentorer på sina institutioner. Arbetet med forskning i universitetspedagogiska frågor är också något man vill lyfta fram. Forsknings- och utvecklingsarbete ska ingå i tjänsten för de pedagogiska konsultema. I Sverige är det, till skillnad från i andra länder, inte speciellt vanligt att forskning är knuten till PU-enheten på detta sätt. Bland utbildningsinsatsema i Linköping kan nämnas kurser om Att börja undervisa och Att utvecklas som lärare, för ovana respektive vana lärare, samt en kurs för mentorer. Under våren 1997

Håkan Hult, Centrum for universitetspedagogik en idéskiss, Linköpings

universitet, stencil, 1996-05-14. 2 Den beskrivning som ges bygger på den presentation enheten finns

av som tillgänglig via Internet, http://www.su.se/Organisation/Forvaltningen/PU/.

58 Vuxenpedagogik i Sverige SOU 1997: 120

startar ett pedagogiskt idéseminarium, och till höstterminen 1997 startar

ZO-poängsutbildning i universitetspedagogik. Vid Göteborgs univeren sitet finns for övrigt en motsvarande kurs i Högskolepedagogik, 10

Umeå universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet SLU ställer båda krav på pedagogisk utbildning för anställning på fasta lärartjänster. I Umeå omfattar utbildningen motsvarande sex veckor: En veckas introduktion på institutionen samt två kurser i Muntlig presentation och Lärarkunskap vardera 2 1/2 vecka. Vid SLU omfattar utbildningen

om fyra veckor: Två inledande kursveckor, en vecka för aktiviteter på den

institutionen samt uppföljningsvecka för diskussioner och egna en redovisningar.

Flera universitet anordnar även lokala konferenser, där lärare presenterar olika former utvecklingsarbeten. Umeå universitet

av egna anordnar till exempel sådan konferens vartannat år. Detta kan fungera

en

form pedagogiskt idéutbyte och utveckling. som en av

Högskoleverket och Uppsala universitet anordnade 1996 konferensen Kvalitet och förbättringsarbete. Nästa motsvarande konferens blir i juni 1998 i Luleå. Kontakter mellan universiteten byggs även upp på internationell nivå. Här finns ett universitetspedagogiskt nätverk Intematio-

nal Consortium for Educational Development in Higher Education där

pedagogiska konsulter från ett antal universitet och högskolor deltar.

Arbetslivet

Utvecklingen inom arbetslivet går mot att utbildning mindre och mindre blir renodlad arbetsuppgift. Utbildning och utveckling av

en personalen är ofta del det mer omfattande personalansvaret.

en av Dessutom sker utveckling där ansvaret för utbildning och utveckling

en

hamnar nära verksamheten, där linjechefen även för detta mer ansvarar område. Pedagogisk utbildning för verksamma inom arbetslivet är därför ofta del omfattande utbildning eller omfattande ut-

en av en mer ett mer bildningsutbud.

Vuxenpedagogik i Sverige 59

PA-programmet grundutbildning med möjlighet till pedagogisk

inriktning

Utbildningsprogrammen för personal- och arbetsvetenskap eller

personal- och arbetslivsfrågor är den huvudsakliga grundutbildningen för pedagogisk verksamhet inom arbetslivet. Utbildningen finns på många orterz, och uppläggningen programmet varierar mellan olika

av utbildningsorter. Här finns möjlighet att studera till D-nivå i

upp pedagogik 80 p, beroende på hur utbildningen är utformad lokalt och hur den studerande väljer att inrikta sig. Man kan inte säga att det handlar om 80 p vuxenpedagogik, även de allmänpedagogis-

men mer ka avsnitten ingår i en utbildning som är inriktad på arbete med

vuxna. Det bör också nämnas att PA-programmet inte enbart behöver

vara en grundutbildning det kan finnas möjlighet att läsa delar av utbildningen

som fristående kurs, kurser som då mer kan fungera påbyggnadsut-

som bildning eller fortbildning. Vi ger två exempel, från Linköping och Göteborg, på programmets uppläggning vad gäller pedagogik/vuxenpedagogik.

PA-programmet vid Linköpings universitet omfattar 160 p, och ger en fil mag-examen Det gemensamma basblocket 80 innehåller

om p bland annat en kurs i pedagogik, 10 vilken introduktion till

ger en pedagogikämnet inklusive det vuxenpedagogiska området. Efter basblocket väljer den studerande mellan tre fortsättningsdelar 40

om l inriktningen Utbildning, utveckling och organisation ingår bland annat kurserna Utbildning och samhälle, 5 Organisation, personal- och

p, verksamhetsutveckling, 10 p, samt Ledning och ledningsutveckling, 5

I inriktningen Arbetsvetenskap ingår bland annat kursen Kvalifikationskrav, utbildning och lärande, 5 Programmets fördjupningsdelar omfattar 20 + 20 C + D-nivå. Pedagogikfördjupningen innehåller

p bland annat en Uppsatsförberedande kurs i pedagogik, 5 C-nivå, och

p specialkurser om 10 I programmets olika delar ingår dessutom kurser i forskningsmetodik samt projektarbeten och uppsatser C- och Duppsats om vardera 10 p. Den som väljer fördjupning i pedagogik når alltså fram till fil eller fil kand-examen i pedagogik.

en mag-

Programmet för personal- och arbetslivsfrågor vid Göteborgs universitet omfattar 120 Basblocket 80 innehåller bland annat

om p kurserna Personalarbetets innehåll och metod, 4 samt Pedagogiska

Beteckningen varierar mellan olika utbildningsorter. 2 Nio orter finns med i den samordnade antagningen infor höstterminen 1997. 3 Möjlighet finns att avsluta vid 140 med en fil kand-examen.

60 Vuxenpedagogik i Sverige

teorier och metoder, 10 Ett av fördjupningsaltemativen om 40 p är inriktat på Utbildning och arbetsliv. Detta innehåller kurserna Utbildning och samhälle, 6 Utbildning och arbetsliv, 8 Utbildning och kommunikation 6 Vetenskaplig metod, 10 samt Fördjupningsarbete C-uppsats, 10 Det finns även möjlighet att bygga på utbildningen med ett magisterprogram, vilket omfattar dels en obligatorisk D-kurs på 20 med bland annat uppsatsarbete, dels valfria kurser på samman-

p lagt 20 p.

Andra kurser och utbildningar riktade mot arbetslivet

Vid Högskolan i Halmstad finns ett utbildningsprogram för arbetsvetenskap 120 p. Här ingår kurs Lärande i arbetslivet 5 p, och

en om det finns dessutom vuxenpedagogiska inslag i vissa andra kurser om till exempel organisation och ledarskap. Kursen Lärande i arbetslivet ingår även i fristående kurs i Arbetsvetenskap 1-20

en

Vid Linköpings universitet anordnas också bland fristående

annat en kurs i Arbetslivets pedagogik, 20 B-nivå. Kursen tar upp områden

individuellt och organisatoriskt lärande, personal- och ledarutsom bildning samt förändringsarbete. Detta är exempel på kurs som kan

en fungera såväl grundutbildning fortbildning.

som som

Vid Göteborgs universitet finns tvärvetenskapliga kurser i Internationella arbetslivsstudier sammanhållen AB-kurs på 40 p och

- en

C-kurs på 20 C-kursen från höstterminen 1997 på engelska. en ges Knappt 10 totalt 60 berör vuxenpedagogiska frågor i vid mening

p av

lärande, vuxenutbildning i Sverige och internationellt samt - vuxnas kompetensutveckling och lärande i arbetslivet.

Andra fristående kurser vid Göteborgs universitet är Arbetslivets

pedagogik, Utbildningsplanering och personalutveckling l och

10 p, 10 + 10 Att utbilda och informera, 10 samt Utredningsmetodik för

p, personal- och utbildningsfunktionärer, 10

Programmet i vårdpedagogik vid Göteborgs universitet omfattar 80

80 vårdpedagogik och förbereder för utvecklings- och förändringsp p arbete samt forskning inom vård och Kursen Arbetsliv i

omsorg. utveckling och förändring, 5 är det inslag som främst kan sägas handla Vuxenpedagogik. Utbildningen bygger på en tidigare

om genomgången högskoleutbildning inom vård/omsorg, och den är delvis samordnad med vårdlärarutbildningen.

Vuxenpedagogik i Sverige 61

Andra organisationer med arbetslivspedagogisk verksamhet

När det gäller pedagogisk utveckling inom arbetslivet vi två

tar upp viktiga aktörer anordnar utbildningar/fortbildning och organiserar

som nätverk inom personalområdet dels den ideella organisationen

- Centrum för personal utveckling, dels företaget Svenskt PA-forum AB.

Centrum för personal utveckling ideell organisation

är en som fungerar som nätverk för personalspecialister, konsulter och chefer med personalansvar. Organisationen har cirka 6 000 medlemmar. Man intresserar sig för frågor inom området Human Resource Management och sysslar med bland annat nätverk, kortare utbildningar och informationsspridning. Nätverken finns på regional nivå, inom 12 distrikt. Verksamheten är mest omfattande i Stockholm/Uppsala-regionen, där kompetensnätverket och nätverket för förändringar och lärande är exempel nätverk med pedagogisk inriktning. Det handlar här små nätverk

om med 5-7 medlemmar. Information sprids bland tidningen

annat genom Personal Ledarskap och via HRM-InfoNet på Internet Bland aktuella utbildningar kan nämnas utbildning för personalutbildare,

en nya omfattande 3 + 2 dagar, samt utbildning i behovsanalys och

en framtidskompetens under fyra enstaka dagar under våren 1997.

PA-forum organiserar bland annat nätverk, klubbar, med olika inriktning. Omkring 100 av totalt omkring 800 medlemmar finns i Utbildarklubben, som samlas till seminarier 2-3 gånger år. När det

per gäller utbildning kan vi två exempel. I samarbete med ett konsult-

ge företag anordnar man utbildningen Kompetens, Utveckling och Lärande. Utbildningen riktar sig till bland andra kompetensutvecklare och personalutbildare och omfattar 3 + 2 dagar. Personalakademien

är en kvalificerad personaladministrativ utbildning anordnas

som av Folkuniversitetet, kursverksamheten vid Stockholms universitet, i samarbete med PA-forum. Utbildningen riktar sig till såväl utbildade personalspecialister vilka vill fördjupa sig, till med

som personer personalansvar men utan relevant utbildning. Denna utbildning innehåller sju block, vardera omfattar 60 studietimmar samt

som litteraturstudier under en termin. Ett blocken är inriktat på Lärande

av och kompetensutveckling. Deltagarna kan välja ett eller flera block och läser dem i valfri ordning.

Tidigare Sveriges Personaladministrativa Förening, SPF. 2 http://www.hrminf0net.se

62 Vuxenpedagøgik i Sverige

AmuGruppen

För anställning som lärare/utbildare inom AmuGruppen AB finns inget krav på pedagogisk utbildning/lärarutbildning. Man har tidigare haft ett omfattande för utbildning/fortbildning lärarna. Utbildningen

program av omfattade i första hand en veckolång del kring gruppsamverkan samt därutöver totalt tio dagars pedagogisk-metodisk utbildning i halv- till heldagsmoduler utspridda under längre period. För tillfället finns

en

dock ingen pedagogisk utbildning/fortbildningsverksamhet inom

AmuGruppen. Den verksamheten lades i samband med den

ner omorganisering skett, och den har ännu inte funnit några nya

som former.

Distansutbildning

Inom distansutbildningsområdet finns organisationen SVERD, Svenska Riksorganisationen for Distansutbildning. SVERD arbetar for att sprida kunskap samt främja kunskap och utveckling inom området, och man samlar såväl enskilda medlemmar organisationer bl.a. universitet,

som högskolor, Utbildningsradion, AmuGruppen, Statens Skolor för Vuxna. SVERD ut tidningen Per Distans samt årliga konferenser

ger arrangerar för distansutbildare. Utöver SVERD finns även nätverken DUNET, ett nationellt nätverk för distansutbildningsforskare, samt NITUS, ett nätverk för de lokala studiecentra för distansstudier som finns i många kommuner.

När det gäller utbildning distansutbildare handlar det i första hand

av

intemutbildning på de högskolor och andra institutioner som driver om distansutbildning. Umeå universitet har exempelvis ordnat kurser for universitetslärare med inriktning mot distansundervisning sedan 1991. På Runö folkhögskola genomförs, med stöd från DUKOM, en distanslärarutbildning för lärare och kursledare inom folkbildningen. Denna vidareutbildning syftar till att utveckla och förmedla pedagogiska metoder för distansutbildning med hjälp informationsteknik. 1994/95

av genomfördes utbildning i distanspedagogik 5 vid Högskolan i

en om p Halmstad.

Utbildningsradion riktar sig i sin verksamhet till såväl vuxna som barn och ungdomar. I den interna kompetensutvecklingen inom UR har

Informationen SVERD är hämtad från organisationens hemsida, vilken har

om adressen http://www.mh.se/sverd/

Vuxenpedagogik i Sverige 63

den pedagogiska utvecklingen en viktig roll. Man ordnar till exempel seminarier kring pedagogiska frågor för såväl anställda

egna som externa lärare, lärarutbildare, folkbildare etc. Utvecklingen UR:s

av program innebär bland annat att nya program spelas och diskuteras

upp under medverkan av externa kritiker/opponenter. Man medverkar i utvecklingen av distansutbildningen i samarbete med flera högskolor, Statens skolor för och folkbildningen. l UR:s utbud finns för

vuxna övrigt radio/TV-serier för lärare, serier även används vuxenut-

som av bildare för egen utbildning/utveckling.

Sammanfattning

De mer omfattande utbildningar med vuxenpedagogisk inriktning

som finns drivs alltså med enstaka undantag universitet och högskolor.

av Det finns två huvudsakliga grundutbildningar inom området: folkhögskollärarprogrammet, på helfart och på halvfart distans, samt PAprogrammet i olika varianter på olika orter.

Vidareutbildningen till lärare i grundläggande vuxenutbildning är ett undantag inom komvux-området. Det normala är annars att lärarna här har en lärarutbildning som främst är inriktad mot ungdomsskolan.

Inom universitet och högskolor finns för övrigt ett antal olika kurser med varierande längd, oftast 5-20 med inriktning mot olika områden inom vuxenutbildning/vuxenpedagogik. Dessa kurser kan i vissa fall byggas ihop med varandra till en mer omfattande utbildning. De kan fungera som vidareutbildning och fortbildning, eller ingå del i

som en en grundutbildning. Försöket i Linköping med distansutbildning

en renodlat i Vuxenpedagogik med möjlighet att läsa till C-nivå 60 p

upp skulle kunna vara början till form omfattande Vuxenpeda-

en ny av mer gogisk utbildning.

De övriga utbildningar som finns utanför universitet och högskolor är oftast kortare kurser, vilket är naturligt då de främst fungerar

som

fortbildning/personalutbildning för verksamma inom olika vuxen-

pedagogiska verksamheter. Dessutom är dessa kurser, när det gäller studieförbunden, även riktade till ideellt arbetande cirkelledare, vilka knappast kan förväntas delta i mer omfattande utbildningar.

När det gäller pedagogiskt inriktade nätverk verkar ha kommit

man längst inom arbetslivet, speciellt när det gäller nätverk som går utanför den egna organisationen. Inom universitetsområdet växer ett intemationellt samarbete fram. De initiativ som har tagits inom andra områden

64 Vuxenpedagogik i Sverige

har inte kommit lika långt, i alla fall inte när det gäller nätverk där lärare/utbildare samverkar i vuxenpedagogiska frågor.

KOM, Personal Ledarskap och Fönstret är några exempel på tidningar, utöver de rent fackliga, är eller mindre inriktade på

som mer pedagogiska frågor med fokus på vuxna.

Idéutbyte sker också på konferenser, seminarier etc. med olika inriktning. Därutöver sker mycket den pedagogiska utvecklingen i

av

informella former, till exempel eller mindre organiseramer genom mer de utvecklingsarbeten genomförs pedagoger/lärare på olika håll

som av i landet.

Vuxenpedagogik i Sverige 65

4 till

Möjligheter pedagogisk utveckling

Vilka möjligheter finns att ytterligare främja den pedagogiska utvecklingen inom svensk vuxenutbildning Vad skulle staten kunna göra för att stödja de stora satsningar som görs på bland annat Kunskapslyftet Vi avslutar rapportens första del med några reflektioner kring dessa frågor.

Vuxenpedagogisk forskning

Inom den vuxenpedagogiska forskningen finns några områden

som ur denna synvinkel borde prioriteras ytterligare. Vi vill lyfta fram följande möjligheter till utveckling.

Dagens vuxenpedagogiska forskning fokuserar i stor utsträckning endast på något av Vuxenutbildningens områden. Forskningsprojekt

som innefattar ett bredare fält, och inte bara utbildningsfonn, är sparsamt

en förekommande. Sådan bredare Vuxenpedagogisk forskning

borde vara angelägen att främja, inte minst i samband med Kunskapslyftet, där flera utbildningsanordnare samverkar och samordnas. I dag saknas forskningsmedel som är riktade till sådan allmän, bredare Vuxenpedagogisk forskning.

Forskningen om kommunal vuxenutbildning har varit mycket begränsad under ett antal år, trots de stora förändringar som skett i verksamheten. Kunskapen om betydelsen av dessa förändringar är alltså bristande.

Den pedagogiska folkbildningsforskningen har fått del de

en resurser senaste åren, men det handlar i huvudsak tillfälliga projekt och

om satsningar, främst i anslutning till SUFO 96. Här finns en bra grund att bygga på, men det krävs ytterligare satsningar för att långsiktigt få

en bra nivå på forskningen.

3 17-1140

66 Vuxenpedagogik i Sverige

Mer forskning kring de progressiva folkhögskolekursema/cirklama

skulle intressant pedagogiskt hänseende, eftersom dessa kurser vara ur i stor utsträckning verkar i enlighet med de föreställningar som främst anglosaxiska forskare hävdar som framtidens pedagogik. Utgångspunkten för sådan forskning borde vara inte bara kursen som sådan utan den bildande helheten.

Många studier vuxenutbildningen görs i form av utvärderingar. av Det finns risk att allmänt förekommande utvärderingsmetoder bidrar en till osynliggörandet olika pedagogiska traditioner. Det finns till av exempel pedagogiskt stort värde inom den svenska folkett arv av bildningen, vilket riskerar att gå till spillo. Detta förhållande indikerar varje utbildning/kurs/cirkel bör utvärderas utifrån sina egna villkor att forskning kring utvärdering vuxenutbildning krävs med andra mer av ord.

Inom distansutbildningen har forskningsintresset ökat, men forskningen är fortfarande begränsad. Med tanke på den kraftiga expansion distansutbildningen sker, bland annat i samband med DUKOM:s av som försök, är det viktigt att forskningen följer utvecklingen, och att den i första hand fokuserar centrala pedagogiska frågeställningar och inte tekniska metodfrågor.

Yrkesutbildning för utanför högskolan är ett område ökar vuxna som

i samband Kunskapslyftet och den kvalificerade yrkesutbildningen. Var

finns forskningen följer denna utveckling som

Vuxenpedagogisk utbildning och utveckling

Forskningen i sig kunskap, den bidrar sällan direkt till genererar men den pedagogiska utvecklingen. ,Vad kan göras på detta område i fråga utbildning och andra insatser för att stimulera utvecklingen om

Utbildning för lärare inom olika former vuxenutbildning skulle av kunna utvecklas och samordnas i större utsträckning. Kunskaper om förutsättningar för lärande borde vara desamma oberoende av vuxnas utbildningsform.

För dagens lärare är det viktigt att det finns vidareutbildningar som möjlighet att förbereda sig för arbete i skolform, liksom ger en ny

SOU 1997: 120 Vuxenpedagogik i Sverige 67

fortbildningar för att kunna möta de förändringar ständigt sker i

som den skolform där man är verksam.

Om man ska ha en separat utbildning för lärare inom exempelvis

folkhögskolor och studieförbund dagens folkhögskollärarprogram bör

detta motiveras utifrån önskemålet att behålla flera olika utbildnings-

kulturer inom vuxenutbildningen. Om folkbildningens särart är värdefull

och ska behållas kan det behövas speciell lärarutbildning för detta

en område. Vi menar att det är viktigt att förvalta pedagogiska traditioner som den som finns inom folkbildningen. Det är viktigt, inte minst när man vill erbjuda vuxenutbildning till nya och bredare att det

grupper, finns olika utbildningskulturer och attraherar olika

som passar grupper och individer.

När det gäller lärarutbildningar i allmänhet kan ifrågasätta

man om dessa alltid ska vara separata för olika utbildningsformer. I hur stor utsträckning kommer framtidens lärare att arbeta i skolfonn

samma under hela sin lärarbana Kan grundskollärarutbildningen och kanske

framför allt gymnasielärarutbildningen i större utsträckning bättre

ge en grund för arbete även inom vuxenutbildningen på motsvarande nivåer

För att forskningsresultat ska kunna nå ut till de berörda inom den pedagogiska verksamheten är det viktigt att forskarna att

ges resurser sprida sina resultat. Forskningsresultat publiceras främst i ett forskningssammanhang i avhandlingar, rapporter och tidskriftartiklar, på forskarkonferenser etc. Spridningen av resultaten borde kunna stimuleras genom att forskarna ges resurser att t.ex. skriva sina texter även i former som är mer lättillgängliga utanför forskarkretsen, i antologier etc.

För att forskningen ska nå ut i samband med utbildning, fortbildning

etc. behövs lämplig kurslitteratur. Böcker Översikter över större

som ger eller mindre delar vuxenpedagogikområdet och kan fungera

av som kurslitteratur är sparsamt förekommande i dag. Sådana publikationer behöver också uppmuntras.

Det behöver även finnas andra fora än böcker där forskare kan och uppmuntras att sprida sina resultat. Sådana fora kan ett sätt att

vara sprida forskningsresultat, de kan också öka möjligheten till utbyte

men mellan forskare och praktiker, och framför allt mellan praktiker/lärare/ utbildare från olika former av vuxenutbildning. Det skulle kunna röra sig om konferenser, seminarier, utbyte i studiecirkelfonn, tidskrifter,

internetbaserade mötesplatser med olika diskussionsgrupper etc.

68 Vuxenpedagogik i Sverige

Utveckling detta slag kan ske på såväl lokalt, regionalt som nationellt

av

plan.

5 Referenser

Alexandersson, C. 1985 Stabilitet och förändring. En empirisk studie av förhållandet mellan skolkunskap och vardagsvetande. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies Educational Sciences 53. Andersson, E., Laginder A-M., Larsson, Sundgren, G. 1996 C irkelsamhället. Studiecirklarnas betydelse för individ och lokalsamhälle. Delbetänkande av Utredningen for statlig utvärdering

av folkbildningen, SoU 1996:47. Andersson, P., Larsson, S., Olsson, L-E., Thång, P-O. Wass, K. 1995 Utbildning av arbetslösa i komvux. En studie lokalt

av beslutsfattande. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1995:12. Arvidson, L. 1985 Folkbildning i rörelse. Pedagogisk i folk-

syn bildning inom svensk arbetarrörelse och jrikyrkorörelse under 1900talet en jämförelse. Högskolan for lärarutbildning i Stockholm,

- Institutionen för pedagogik, Studies Education and Psychology 16. Beach, D. 1995 Making of the problems of change: An eth-

sense nographic study of a teacher education reform. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies Educational Sciences 100. Bendz, M. 1995 Kunskap i praktik. Hur sjuksköterskestuderande uppfattar kliniska vårdsituationer och sitt eget handlande i dem samt hur deras uppfattningar förändras under och efter utbildningen. Lund: Lunds universitet, Pedagogiska institutionen. diss. Bj erstedt, Å. l 98 1 Pedagogisk forskning i Sverige: En sexårsbibliogra-

till. Forskningsrapporter och avhandlingar från institutionerna för

pedagogik 1975-1980. Malmö: CWK Gleerup. Bj erstedt, Å. 1987 Pedagogisk forskning iSverige: En treårsbibliogra-

till. Forskningsrapporter och avhandlingar från institutionerna för pedagogik 1984-1986. Stockholm: Almqvist Wiksell International. Bjerstedt, Å. 1990 Pedagogisk forskning i Sverige: Bibliografi Forskningsrapporter och avhandlingar från institutionerna för pedagogik 1987-1989. Stockholm: Almqvist Wiksell International. Bjerstedt, Å. 1993 Pedagogisk forskning i Sverige: Bibliografi VI. Forskningsrapporter och avhandlingar från institutionerna för pedagogik 1990-1992. Stockholm: Almqvist Wiksell International.

70 Vuxenpedagogik i Sverige

Bjerstedt, Å. 1996 Pedagogisk forskning i Sverige: Bibliografi VII. Forskningsrapporter och avhandlingar från institutionerna för pedagogik 1993-1995. Stockholm: Almqvist Wiksell International. Bobrink, E. 1996 Peer Student Group Interaction within the Process- Product Paradigm. Umeå University, Department of Education. diss. Booth, 1992 Learning to program. A phenomenographic perspective. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 89. Borgström, L. 1988 Vuxnas kunskapssökande studie självstyrt - en av lärande. Stockholm: Högskolan for lärarutbildning. Institutionen for

pedagogik. diss.

Bååth, A. 1980 Postal two-way communication in correspondence education. Lunds universitet, Institutionen for pedagogik. Avhandling Dahlberg, K. 1992 Helhetssyn i vården. En uppgift för sjuksköterskeutbildningen. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies Educational Sciences 91.

Derbring, L. Stölten, C. 1992 .Sjuksköterskeutbildningensforsknings-

anknytning vision och verklighet. Lärarhögskolan i Malmö, -

Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Studia Psychologica

et Paedagogica 100. Stockholm: Almqvist Wiksell International. Eklund, H. 1981 Kommunal vuxenutbildning: översikt över forskningsoch utvecklingsarbete. Stockholm: Skolöverstyrelsen, Komvux-utredningen. Eklund, H. 1990 Återkommande utbildning och gruppsammansättning.

Studier kring samordning som problem vid utbildningssamverkan.

Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik

och psykologi 150.

Eklund, H. 1995 Pedagogisk forskning under femårsperiod. En en studie innehåll och forskningsmönster i svenska doktorsavhandav lingar under åren 1988-1992. Linköpings universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 181. Ekman, B. 1992 Livsvillkor, livsformer, utbildning. En kommunstudie

i pedagogiskt perspektiv. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala

Studies in Education 42. Ellström, P-E., Davidsson, B. Rönnqvist, D. 1990 Kontext, kultur och verksamhet. En analys AMUzs organisation och pedagogiska av miljö. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen for

pedagogik och psykologi 152.

Franke, A. 1990 Handledning i praktiken. En studie handledares av och lärarkandidaters uppfattningar handledning i lärarutbildningav

ens praktikdel. Universitetet i Linköping, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies Education 30. Gerhardsson, B. 1985 Kvinnor och vuxenutbildning mitt i livet. En studie av vuxna kvinnors förhållningssätt till utbildning. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies Education 23. Gerrevall, P. 1992 Högskolestuderandes erfarenheter självständigt av arbete. Lunds universitet, Pedagogiska institutionen. diss. Ginner, T. 1988 Den bildade arbetaren. Debatten teknik, samhälle om och bildning inom Arbetarnas bildningsförbund 1945-1970. Universitetet i Linköping, Tema Teknik och social förändring, Linköping Studies in Arts and Science No 17. Gustavsson, B. 1991 Bildningens väg. Tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse 1880-1930. Stockholm: Wahlström Widstrand. Gustavsson, B. 1996 Bildning i vår tid: bildningens möjligheter om och villkor i det moderna samhället. Stockholm: Wahlström Widstrand. Hammarström, M. 1996 Varför inte högskola En longitudinell studie av olika faktorers betydelse för studiebegåvade ungdomars utbildningskarriär. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 107. Hartman, P. 1993 Skola för ande och hand. En studie folkhögskoav lans praktisk-estetiska verksamhet. Linköpings universitet, Linköping Studies Education and Psychology 38. Holmer, 1987 Högre utbildning för lågutbildade i industrin. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies Educational Sciences 60. Hult, H. 1980 Vuxenstuderandes studiesituation. En undersökning utförd inom kommunal vuxenutbildning. Universitetet i Linköping, Pedagogiska institutionen, Linköping Studies Education 12. Hult, H. 1996 Centrum för unversitetspedagogik idéskiss. - en Linköpings universitet, stencil, 1996-05-14. Hult, H., Larsson, S., Mäkitalo, Å., Olsson, L-E., Paldanius, Thång, P.O. 1997 Varför avstår arbetslösa från studieplats i kommunal vuxenutbildning Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1997:1.

Hultman, G. Hörberg, C. 1994 Kunskapsutnyttjande: ett

informellt

perspektiv på hur kunskap och forskning används i skolan. Stockholm: Skolverket. Höghielm, R. 1985 Undervisning i Komvux. Ideal och verklighet i grundskolekurser. Malmö: Liber/CWK Gleerup.

Högskoleverket 1996 Grundskollärarutbildningen 1995. En utvär-

dering. Stockholm: Högskoleverkets rapportserie 1996:1 R.

Jonsson, J.O. Gähler, M. 1995 Folkbildning och vuxenstudier. Rekrytering, omfattning, erfarenheter. Stockholm: Utbildningsdepartementet, SoU 1995: 141. Larsson, S. 1980 Studier i lärares omvärldsuppfattning: Deltagarnas i vuxenutbildningen. Göteborgs universi-

erfarenheter som en resurs

Rapporter från Pedagogiska institutionen 1980:06. Ingår även i tet, Larsson, 1990b. Larsson, 1982 Studier i lärares omvärldsuppfattning: Intentioner och restriktioner i undervisningen. Göteborgs universitet, Rapporter från Pedagogiska institutionen 1982:07. Ingår även i Larsson, 1990b. 1990a Initial Encounters in Formal Adult Education. On Larsson, decision-making in the classroom. University of Göteborg, Report from Department of Education and Educational Research, 1990:04. Larsson, S. 1990b Studier i lärares omvärldsuppfattning: Omtryck av Göteborgs universitet, Pedagogiska institutionen. 6 rapporter. S., Alexandersson, C., Helmstad, G. Thång P.O. 1986 Larsson, Arbetsupplevelse och utbildningssyn hos icke facklärda. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 57. Larsson, S., Fransson, A. Alexandersson, C. 1990 Vuxenpedagogisk vardag. Om undervisning i komvux. Göteborgs universitet, Rapporter från Pedagogiska institutionen 1990:11. Lindberg-Sand, Å. 1996 Spindeln i klistret. Den kliniska praktikens

betydelse för utveckling yrkeskompetens sjuksköterska. En

av som

etnografisk-fenomenografiskstudie. Lund: Pedagogiska institutionen,

Lunds universitet. diss. 1992 Om matematikundervisning innehåll, innebörd Löthman, A. och tillämpning. En explorativ studie matematikundervisning inom av kommunal vuxenutbildning och på grundskolans hägstadium belyst

elev- och lärarperspektiv. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala

ur in Education 40. Stockholm: Almqvist Wiksell Intematio- Studies nal. F. Booth, 1997 Learning and Awareness. Mahwah, NJ: Marton, Lawrence Erlbaum.

Mogensen, E. 1994 Lära i praktiken. En studie av sjuksköterskeutbild-

kliniska avsnitt. Stockholm: Pedagogiska institutionen, ningens Stockholms universitet. diss. Mäkitalo, Å., Hult, H., Larsson, S., Olsson, L-E., Paldanius, S. Thång, P.O. 1997 Arbetslöshet eller utbildning Om rekrytering av

Vuxenpedagogik i Sverige 73

arbetslösa till komvux. Göteborgs universitet, Rapport från In-

stitutionen for pedagogik 1997:2. Nitzler, R. Landström, 1994 Folkbildning för arbetsmarknaden.

Från baskurs och rockskola till starta deltagarens upplevelse

eget -

av utbildningen. Umeå universitet, Arbetsrapport från Pedagogiska

institutionen 105. Pilhammar Andersson, E. 1991 Det är vi är dom. Sjuksköterske-

som

studerandes föreställningar och perspektiv under utbildningstiden.

Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational

Sciences 83. Rahimi, A. 1995 Problem-based and conventional medical education

from a student perspective. A qualitative analysis comparing

students experience of medical education, approach to learning and

reading comprehension. Linköping University, Department of

Education and Psychology, Linköping Studies Education and

Psychology 45. Skoglund, C. 1991 Vita mössor under röda fanor. Vänsterstudenter,

kulturradikalism och bildningsideal i Sverige 1880-1940. Acta

Universitatis Stockholmiensis, Stockholm Studies the History of

ideas Skolverket 1991 Utbildningsforskning 90/91. Stockholm: Skolverket. Skolverket 1992 Utbildningsforskning 91/92. Stockholm: Skolverket. Skolverket 1993 Utbildningsforskning 92/93. Stockholm: Skolverket. Skolverket 1994 Utbildningsforskning 93/94. Stockholm: Skolverket. Skolverket 1995 Utbildningsforskning 94/95. Stockholm: Skolverket. Skolverket 1996 Grunden för fortsatt lärande, internationell jäm-

en

förande studie av vuxnas förmåga att förstå och använda tryckt och

skriven information. Stockholm: Skolverkets rapport nr 115. SOU 1996:188 Vuxenutbildare ser på sig själva. Stockholm: Ut-

bidningsdepartementet. Sundgren, G. 1986 Folkhögskolepedagogik mellan myndighet och

medborgare. En studie av ett forsknings- och utvecklingsarbete på

fem folkhögskolor 1975-1978. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Forskningsgruppen för utvecklings- och miljöfrågor, Rapport No 22.

Svanberg-Hård, H. 1992 Informellt lärande. En studie lärprocesser

av

i folkhögskolemiljö. Linköpings universitet, Institutionen för

pedagogik och psykologi, Linköping Studies in Education and

Psychology 33. Söderlindh Franzén, E. 1990 Lära för Sverige. En studie av ut-

bildningsproblem och arbetsmarknad för invandrare i grundutbild-

74 Vuxenpedagogik i Sverige

ning för vuxna grundvux. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, akademisk avhandling. Trowald, N. Dahlgren, L.O. 1993 Studenters syn på kunskapsmätning. En enkätstudie med särskild hänsyn till de graderade betygens inverkan på inlärning och studier. Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet, Pedagogiskt utvecklingsarbete 15. Tuijnman, A. 1989 Recurrent education, earnings, and well-being. A fifiy-year longitudinal study of cohort of Swedish men. Acta

a Universitatis Stockholmiensis, Stockholm Studies Educational Psychology 24. Stockholm: Almqvist Wiksell International. Walldal, E. 1991 Problembaserad inlärning. Utvärdering av påbyggnadslinjen Utbildning i öppen hälso- och sjukvård. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies Educational Sciences 79. Öhlund, T. 1996 Rockmusik som folkbildning. Tre rapporter om studiecirklar. Stockholm: Utbildningsdepartementet, SOU 1996: 154.

Del

Sammanfattningar av avhandlingar och

andra centrala texter

I denna andra

delav kartläggningen staxt

prçsenteAraslvett

antal avhandlingar och andra entralar

x dömts

varaiav-iganeg

l

.

Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter 77

6 Allmänt

- vuxenpedagogik, vuxenutbildning

Deltagande i utbildning

JONSSON, JAN O. GÄHLER, MIKAEL 1995 Folkbildning

och vuxenstudier. Rekrytering, omfattning, erfarenheter. Utbildningsdepartementet, SOU 1995: 141.

Detta är en av delrapportema från SUF O 96.

Kategorisering: Folkbildning, vuxenutbildning, studiecirklar, cirkeldeltagaren, rekrytering

Sammanfattning: Undersökningen grundas på telefonintervjuer med ett representativt urval svenskar mellan 18 och 75 år. Frågorna berörde deltagande i och uppfattning om olika typer av vuxenutbildning, speciellt folkbildning. Syftet har varit att kartlägga Vuxenutbildningens omfattning. Det andra syftet var att söka svaret frågan om vilka grupper aktivt

som mer

deltar i vuxenutbildning och folkbildning. Det tredje syftet att

var studera vilken människor i allmänhet har vuxenutbildning. Det

syn fjärde och sista syftet var att redovisa deltagarnas åsikter den

om genomgångna utbildningen. I studien fann att:

man

Vuxenstudier betydande fritidsverksamhet bland svenskarna.

är en Cirka 75% dem mellan 18 och 75 år har någon gång gått

av en studiecirkel. Studiecirkeln är en helt dominerande studieformen antalsmässigt men flera andra typer studier är också vanliga,

av som fackliga kurser, komvuxkurser etc. Kvinnor deltar än män,

mer tjänstemän mer än arbetare. En social snedrekrytering är tydlig även

om denna inte är lika uppenbar enbart till studieförbundens

om man ser cirklar. Rekryteringen varierar också över ämnesområden. Värdet

av vuxenutbildning framstår högt i medborgarnas ögon. Däremot är

som det få som menar att vuxenstudier skulle leda till ett ökat

engagemang i politiska frågor eller till en rikare fritid. När det gäller folkhögskolan betonas att skolan lägger större vikt vid personlighetsutveckling än vid faktakunskaper. Den allmänna uppfattningen är att folkhög-

annars

78 Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter

skoleelever är sådana som till stor del misslyckats i den vanliga skolan. De som bedrivit folkhögskolestudier är mycket positiva till såväl studieformen som arbetsformer och lärande. Tanken om deltagarstyrningsidealet verkar dock inte finna sin praktik vare sig i folkhögskolan eller studiecirkeln. De som aldrig deltagit i någon form av vuxenstudier är oftast de med arbetaryrken, låg utbildning samt boende i Storstockholm. Olikhetema mellan samhällsklasser, utbildningskategorier och ortstyper är större när det gäller icke aktiva än när det gäller aktiva.

it

GERHARDSSON, BIRGIT 1985 Kvinnor och vuxenutbildning mitt i livet. En studie vuxna kvinnors förhållningssätt till utbildning.

av Linköpings universitet, Linköping Studies Education No. 23.

Avhandling

Kategorisering: Bakgrundsfaktorer; rekrytering och studieavbrott

Sammanfattning: Gerhardssons studie bygger på intervjuer med 45 kvinnor. Dessa kvinnor, födda 1938, lämnade folkskolan och gick ut i arbetslivet vid 14-15 års ålder, och de tillbakablickande intervjuerna skedde 30 år senare 1982. Deras folkskolebetyg låg över genomsnittet, ett urvalskriterium som förväntades rikta studien på de kvinnor som var mer benägna att ta del av vuxenutbildning senare i livet.

Efter folkskolan gick alla till heltidsarbete, men de flesta har sedan återvänt till utbildning, vuxenutbildning, i någon form. Trots detta är fortfarande 29 av 45 lågutbildade i meningen att de saknar utbildning på gymnasienivå eller högre. Efter en period av heltidsarbete har många kvinnor gått in i utbildning heltid, deltid eller i någon internut-

bildning. Det typiska är emellertid att arbete och studier avbryts vid familjebildning och barnafödande. Efter småbamsperioden kommer vändpunkter av olika slag, och de flesta återvänder till deltidsarbete och/eller studier.

Resultaten analyseras utifrån en modell där den reproduktiva sektorn ställs mot det produktiva. Den reproduktiva sektorn kännetecknas bl.a. av kvinnlig underordning och oavlönat, oreglerat arbete i hemmet, medan den produktiva sektorn innebär avlönat, reglerat arbete i ett hierarkiskt yrkesliv. För kvinnornas del innebär livet ett både och när det gäller dessa sektorer. Det kännetecknande är dock att utbildning och yrkeskarriär för kvinnorna är underordnat det reproduktiva ansvaret. Familjen kommer i första hand.

Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter 79

Gerhardsson diskuterar förhållandena två aspekter. Dels är ur kvinnors kapacitet inom den produktiva sektorn inte tas en resurs som tillvara i samhället, dels är det fråga rättvisa och jämlikhet, vilka en om som får del av utbildning och hur arbetet i de båda sektorerna fördelas.

Ik

HAMMARSTRÖM, MARGARETA 1996 Varför högskola inte En longitudinell studie olika faktorers betydelse för studiebegåvade av ungdomars utbildningskarriär. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies Educational Sciences 107. Avhandling

Kategorisering: Bakgrundsfaktorer, Rekrytering och studieavbrott

Sammanfattning: Varför är det många ungdomar väljer att inte studera vidare på som högskola Finns det fortfarande begåvningsreserv i Sverige Denna en longitudinella studie bygger på datamaterial från UGU-projektet utvärdering genom uppföljning. Från det riksrepresentativa urvalet av individer födda 1967 har valt ut den tredjedel vid tester vid 13 man som års ålder bedömdes ha de bästa studieförutsättningama. Av dessa svarade drygt 2 000 på en enkät vid 25 års ålder, och dessa 2 000 utgör

undersökningsgruppen.

Knappt 80% valde teoretiska studier i årskurs 7 särskild kurs i både matematik, engelska och ytterligare ett språk. 65% valde teoretisk en tre- eller fyraårig linje på gymnasiet, och 50% hade påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Till största delen är det de individer vilka valt en teoretisk inriktning i ett steg också går vidare med teoretiskt som inriktade studier, liten andel de valt mindre teoretisk men en av som en inriktning kommer tillbaka. Val av gymnasielinje, avgångs-/slutbetyg från gymnasiet samt social bakgrund är de faktorer har störst förklaringsvärde när det gäller som vem som påbörjar högskolestudier. Betyget är viktigare for dem som kommer från en högre socialgrupp och för dem gått längre som en gym-

nasieutbildning bra betyg motiverar inte lägre socialgrupper till

högskolestudier i utsträckning och kompenserar inte heller för samma en kortare gymnasieutbildning. Ett viktigt motiv för att inte börja på högskolan är att man fått ett bra arbete redan efter gymnasiet. Antagningskraven är också ett hinder, måste komplettera sina om man betyg för att komma in. Många även ekonomiska hinder: Kvinnor ser

80 Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter SOU 1997: 120

är tveksamma att ta lån, medan män vill tjäna pengar och ha en

mer högre inkomst än vad studiemedlen ger.

Det är viktigt att tänka att detta handlar om ungdomar som gick ut gymnasieskolan 1985-86. Man bör därför akta sig att i alltför hög grad generalisera till dagens situation, när arbetsmarknaden ser annorlunda ut än för 10 år sedan.

ink

BRON-WOJCIECHOWSKA, AGNIESZKA 1939 Workers and Post-Secondary Education; A Cross-Polity Perspective. Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, Uppsala studies education, 31. Avhandling

Kategorisering: Universitetsutbildning, arbetarklass, icke-traditionella studentgrupper

Sammanfattning: Frågan arbetares tillgång till universitetsutbildning har undersökts i

om fyra länder: Jugoslavien, Polen, USA och Västtyskland. Följande problemområden har studerats: Universitetens antagningspolicy i de nämnda länderna, fackföreningamas utbildningspolicy och initiativ för att få arbetare att studera, utrymmet för icke-traditionella studier inom kulturen för den högre utbildningen, och deltidsstudentemas situation.

Följande antaganden har formulerats: Det finns en del grundläggande skillnader mellan de Västeuropeiska och Östeuropeiska länderna vad gäller utbildningspolicy. Graden av ett lands ekonomiska utveckling är positivt relaterad till graden av demokrati inom utbildningssystemet och till möjligheten för icke-traditionella studenter att få tillgång till universitetsutbildningama.

Fallstudier och tvärpolitiska analyser har genomförts mellan- och makronivå. Den jämförande analysen på mellannivå visar att arbetare, generellt, har begränsad tillgång till högre utbildning. Detta följd

är en

ojämlikhet i utbildningsmöjlighetema. Teoriema som förklarar detta av fenomen är enligt författaren bättre utvecklade i länderna i väst. Bron konstaterar dock att i båda de sociopolitiska systemen är det två teorityper dominerar, nämligen de meritokratiska och reproduk-

som tionsteoriema. Dessa två teorisystem kan enligt författaren anses vara universella, eftersom de förklarar ojämlikheter inom båda de politiska systemen: det auktoritetsstyrda och det pluralistiska.

Inte på någon av de båda nivåerna har hypotesen bekräftats. Det finns ingen klar skillnad mellan de auktoritetsstyrda och de pluralistiska

Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala texter 81 av

staterna. Den generella slutsatsen blir: Det är inte det socio-politiska systemet som har en avgörande roll för förklaringen av graden av öppenhet i utbildningssystemen. Den politiska kulturen och dess traditioner, fenomenet multiculturalism kontra den dominerande kulturen, spelar lika stor roll i att bidra till de högre utbildningsen

systemens öppenhet.

Vuxnas kunskapsnivå läsförmåga i Sverige

-

och andra länder

SKOLVERKET 1996 Grunden för lärande, internatio-

fortsatt en

nell jämförande studie förmåga att förstå och använda tryckt av vuxnas och skriven information. Stockholm: Skolverkets rapport nr 115. Detta är den svenska redovisningen av International Adult Literacy Survey.

Kategorisering: Bakgrundsfaktorer, läsförmåga

Sammanfattning: Rapporten redovisar jämförelse läsförmåga literacy i sju länder en av Kanada, Nederländerna, Polen, Schweiz, Sverige, Tyskland och USA. - 3 000 svenskar från 16 år och uppåt deltog i studien. Med läsförmåga här något än läskunnighet. Läsförmågan har mätts i tre avses mer aspekter: att läsa löpande text, att läsa dokument diagram och som blanketter samt att göra beräkningar utifrån information i texter och dokument. Deltagarna placerades utifrån jämförbara tester in på fem olika nivåer inom respektive aspekt. Resultaten visar att Sverige har den högsta läsförmågan bland de jämförda länderna. Trots det klarar så många var fjärde svensk bara som de enklaste uppgifterna och når därmed inte upp till kraven i grundskolans kursplan. Å andra sidan når tredjedel de högsta nivåerna, nästan en där uppgiftemas svårighet motsvarar kraven i högskoleprovet. För övrigt kan läser bättre än äldre, åldersgruppen sägas att yngre 26-35 år har den högsta läsförmågan. Högutbildade läser också bättre

än lågutbildade, här finns tydlig avvikelse då speciellt lågut-

men en bildade i Sverige läser bättre med motsvarande utbildningsän personer nivå i andra länder. Utbildningsnivån är alltså inget bra mått på läsförmågan. Självbedömningar inte heller något bra mått, då det ger visar sig att de flesta tycker att de har tillräcklig läsförmåga oavsett en testresultat. Det finns ingen enstaka faktor kan förklara skillnaderna som

82 Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala

av texter

mellan länderna, ett viktigt samband finns mellan läsförmâga och men befolkningens läsvanor i arbete och på fritid. I ett läsande samhälle är läsförmågan högre. Resultaten visar dessutom att det krävs fortsatt utbildning och/eller livserfarenheter för att nå högre nivåer, medan den svenska skolan är bra på den grundläggande läsförmågan. att ge Drygt hälften av alla svenskar mellan 25 och 65 år hade deltagit i utbildning under det senaste året. Det högsta deltagandet finns bland de med hög läsförmåga, och detta gäller speciellt utbildning finansierad av arbetsgivaren. Däremot är skillnaden mindre för utbildning, vilket annan kan relateras till de stora satsningama på utbildning för arbetslösa och

högt deltagande i folkbildningsverksamhet.

ålvstyrt lärande

BORGSTRÖM, LENA 1988 Vuxnas

kunskapssökande en studie

- av självstyrt lärande. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Studies in Education and Psychology 24. Stockholm: Brevskolan. Avhandling

Kategorisering: Livslångt lärande, självstyrt lärande

Sammanfattning: Författaren presenterar studie självstyrt lärande i Sverige, gjord på en av ett riksrepresentativt urval av vuxna mellan 16 och 74 år. En fråga som ställs är vilken roll detta lärande spelar vid sidan deltagande i andra av slag av vuxenutbildning när det gäller jämlikheten på utbildningsområdet. En fråga också diskuteras är vilka det självstyrda som resurser lärandet kan Denna studie presenteras tillsammans med andra ge. en studie med samma frågeställningar, i vilken 40 ingick Syftet personer med denna undersökning att bild förekomsten självstyrt var ge en av av lärande. Det visade sig att 75% de tillfrågade hade erfarenheter av av

självstyrt lärande.

Författaren utifrån sin empiri att självstyrt lärande förefaller menar vara en form av inlärning som framför allt och välutbildade ägnar yngre sig åt. Detta innebär också att självstyrt lärande bidrar till reproduktionen av ojämlikhet.

Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala texter 83 av

i det moderna samhället

Bildning

GUSTAVSSON, BERNT 1996 Bildning i vår tid. Om bildningens möjligheter och villkor i det moderna samhället. Stockholm: Wahlström Widstrand.

Kategorisering: Bildning, idéhistoria

Sammanfattning: Gustavsson strävar efter att utveckla och förnya bildningsbegreppet att sätta det i sitt historiska och nutida sammanhang. Han genom relaterar tanken bildning dels till relevant filosofiskt tänkande ur om äldre och idéhistoria, dels till dess roll i dagens samhälle och nyare

dagens pedagogik.

Bildningen begrepp befinner sig här i spänningen mellan som innebörden att avbilda eller utbilda mot ett bestämt mål, och den vidare innebörden att skapa något på förhand okänt. Gustavsson uppfattar bildningen där börjar i det kända och nära och sedan som en resa, man färdas ut och lär känna det tidigare okända. Bildning står då for något än enbart kunskaper det kan sägas kunskap och förståelse mer - vara som är integrerad i personligheten.

av vuxenutbildning och vuxenstudier

Betydelsen

TUIJNMAN, ALBERT 1989 Recurrent education, earnings, and well-being. A fifty-year longitudinal study of a cohort of Swedish men. Acta Universitatis Stockholmiensis, Stockholm Studies in Educational Psychology 24. Stockholm: Almqvist Wiksell International. Avhandling

Kategorisering: Utbildningseffekter

Sammanfattning: Denna kvantitativa longitudinella studie bygger på data om 671 män under 50-årsperiod. Undersökningen visar samband mellan en ungdomsutbildning och deltagande i vuxenutbildning. Tidigt senare deltagande i vuxenutbildning har dessutom samband med deltagande i livet. Allmänt uttryckt är effekterna tidigare utbildning på senare av deltagande kumulativa. senare

84 Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala av texter

Vuxenutbildningdeltagandets effekter på yrkesstatusen ökar med åldern, medan ungdomsutbildningens betydelse för yrkesstatusen minskar efter 30-årsåldem. Däremot ökar ungdomsutbildningens effekt på inkomsten ända fram till 40-ârsåldem för att sedan minska, medan den indirekta effekten vuxenutbildning effekten på yrkessta-

av genom

tusen på inkomsten fortsätter öka. Vuxenutbildningens betydelse för arbetstillfredsställelsen beror dels på vilken den nuvarande sysselsättningen är, dels vilka karriärrnöjligheter studierna Deltagare i vuxenutbildning dock i allmänhet ger. ser sina liv som mer meningsfulla och intressanta än vad icke-deltagare gör, vilket talar för att vuxenutbildning inte enbart handlar att om ge kunskaper och färdigheter relaterade till yrkeskarriären. Tuijnman menar att Vuxenutbildningens betydelse har underskattats i studier där har använt kortsiktiga mått och inte följt man upp deltagarna under tillräckligt lång tid.

Ik

EKMAN, BIRGITTA 1992 Livsvillkor, livsformer, utbildning. En kommunstudie i pedagogiskt perspektiv. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies Education 42. Avhandling

Kategorisering: Bakgrundsfaktorer, rekrytering, lokalsamhälle

Sammanfattning: Ekmans studie av en liten glesbygdskommun visar ett starkt samband mellan den lokala kulturella identiteten och utbildningsutbud samt studiemönster och studieval hos invånarna. I detta sammanhang är individemas faktiska kunskaper väsentliga än den formella snarare utbildningen. Icke formell och informell utbildning är också viktig för kunskapen och utvecklingen av lokalsamhället. Ekman frågar sig om man kan mäta jämlikhet i utbildning endast utifrån formell utbildningsnivå. Den efterobligatoriska formella utbildningen begränsad är av omfattning, och den utbildning finns är främst praktiskt inriktad. som Däremot har 40 procent befolkningen någon gång deltagit i deltidsav kurser. Den folkhögskola som finns saknar i stor utsträckning samband med lokalsamhället. Här finns historia där ett centralt beslut förändrade en skolans roll, från att ha varit hushålls- och lantmannaskola med en en inriktning som stämde överens med den lokala kulturen till folken högskola med annan inriktning främst lockar deltagare från andra som orter. Detta visar på betydelsen lokal förankring vid förändringar och av

Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala texter 85 av

insatser sådant slag. Innehållet i studiecirklarna på orten är i stor av utsträckning inriktat på natur, där den lokala kulturen med jakt etc. har

stor betydelse. Ekman ifrågasätter sanningen att god utbildning är avgörande för livsinnehållet, kanske är det livsformen avgör utbildningens snarare som och kunskapens roll Hon lyfter också fram Ellströms polarisering

mellan utbildningsteknologisk respektive en pluralistisk-interaktiv syn

en på utformningen återkommande utbildning, relationen mellan av centralisering och decentralisering Den lokala förankringen betonas allmänt väsentlig, liksom betydelsen samordning mellan även som av

olika utbildningsanordnare.

Vuxenstudier och Studieekonomi

LUNDQUIST, OLOF F. 1989 Studiestöd för Utveckling, vuxna. utfall. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies

utnyttjande,

in Educational Sciences 72. Avhandling

Kategorisering: Rekrytering, studieavbrott, studiemotiv, studiers

betydelse

Sammanfattning: Studien har ett studiefmansiellt perspektiv och bygger på enkätsvar från dels studiestödssökande 1978/79, dels komvuxnybörjare hösten 1980. Resultaten visar femtedel nybörjama hade studiestöd, och att en av dessa studerade oftast på heltid. Ungefär en fjärdedel av nybörjama studerade heltid, och dessa det ungefär 75% som hade på av var studiestöd. Bland deltidsstuderande finansierades studierna oftast med arbete. Ytterligare fjärdedel, vilka till stor del var heltideget en arbetande, de hade velat studera på heltid de ekonomiska uppgav att om förutsättningarna funnits. De tog studiestöd och skuldsatte sig som hade i utsträckning studiemotiv relaterade till arbete och/eller större fortsatta studier, medan de finansierade studierna med eget arbete som hade allmänbildande motiv. Ett annat mönster att icke facklärda mer var

Ellström, P-E. 1987 Organisation och styrning ett system för återav kommande utbildning. Rubenson, K. red. Återkommande utbildning idé och strategi i förändring. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 111.

86 Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala SOU 120 av texter 1997:

arbetare samt lägre tjänstemän var överrepresenterade bland studerande med vuxenstudiestöd. Den största andelen heltidsstuderande med omfattande studieplamer ner fanns bland kortutbildade. Det visade sig att heltidsstuderande fullföljde studierna i högre grad än deltidsstuderande. utnyttjade De som studiestöd i störst utsträckning avbröt studierna i lägst utsträckning, och de hade dessutom lägst andel avbrott ekonomiska skäl. Den största av andelen avbrott fanns bland deltidsstuderande med omfattande mer studieplaner. Skälen till studieavbrott kunde kategoriseras ekonosom miska, sociala eller studieanknutna. Dessutom fanns avbrottsskäl av mindre betydelse, att man fått arbete eller bytt till andra studier. Bland män var avbrottsskälen oftare ekonomiska och bland kvinnor oftare sociala. Det finns två mönster när det gäller hur studerande upplever studiernas betydelse. Det första är allmänt studiebefrämjande en betydelse, som också ökar möjligheten att delta i samhällslivet. Denna upplevelse betonas kvinnor, äldre, kortutbildade och tidigare mer av hemarbetande. Det andra är en upplevelse ökad yrkesstatus, vilket av betonas mer av de som hade anställning före studierna.

Samordning mellan utbildningsanordnare

EKLUND, HARALD 1990 Återkommande utbildning och gruppsammansättning. Studier kring samordning problem vid utbildningssom samverkan. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 150.

Kategorisering: Bakgrundsfaktorer, institution och organisation, samordning

Sammanfattning: Eklund sammanfattar i denna rapport flera studier kring heterogenitetsproblematiken vid samordning av efterobligatorisk utbildning. Problemet berörs ur två synvinklar dels olikheter mellan deltagare, dels olikheter mellan utbildningsanordnare. Skillnader mellan deltagarna, gruppheterogenitet, verkar inte vara något större hinder för samordning pedagogisk synvinkel. Åldersskillur nader har betydelse när det gäller intressen, studieskäl, samhällssyn etc., men de största skillnaderna i dessa avseenden behöver inte finnas mellan de åldersgrupper som finns i gymnasieskolan respektive vuxenut-

Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala texter 87

av

bildningen. Heterogeniteten när det gäller fysiologiska, intellektuella och personlighetsmässiga förutsättningar ökar däremot knappast med en större åldersskillnad. En jämförelse mellan studerande hos olika anordnare visar dessutom på stora likheter när det gäller attityder till studierna. Samordningsproblemen ligger här snarare det praktisktorganisatoriska planet.

Skillnaderna mellan anordnare är enligt Eklund ganska små när det gäller den praktiska tillämpningen, det finns skillnader när det

även om gäller ideal och målsättningar. En ökad samordning borde alltså vara möjlig. Frågan är den är önskvärd. Å sidan kan

snarare om ena man se de närrnanden sker mellan olika anordnare som en naturlig och

som oproblematisk vilken ligger i linje med den nuvarande starka

process, betoningen arbetsmarknadens målprioriteringar som en nödvändighet

av för att säkra vår välfär s. 62. Å andra sidan kan det finnas ett värde i att ha mångkulturell utbildning i betydelsen att olika utbildnings-

en kulturer existerar parallellt. Denna problematik kan leda till skilda slutsatser beroende på det gäller samordning inom samma kämom-

om råde gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning eller

mellan

mellan olika kämområden mellan folkbildning och formell vuxenutbildning respektive mellan forrnell vuxenutbildning och personalutbildning.

SOU 1997: 120 Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala texter 89

av

7 Distansutbildning

BÅÅTH, JOHN A. 1980 Postal communication in

two-way correspondence education. Lunds universitet, Institutionen for pedagogik. Avhandling

Kategorisering: Distansundervisning, korrespondens, vuxenutbildning

Sammanfattning: Syftet med studien är att sprida ljus över den skriftliga tvåvägskommunikationen mellan student och handledare i korrespondensutbildning.

De tre huvudproblemen berör: 1 förekomsten av skriftlig kontakt med studerande och handledare för bedömning, 2 möjligheterna att ersätta stor del bedömningskontakten med övningar som den

en av studerande själv kontrollerar, 3 möjligheten att datorisera rutindelama

handledararbetet i korrespondensutbildningar. av

Ansatsen experimentell. 1805 studerande placerades slumpvis ut

var i experimentgrupper med: 1 varierande mängd kontakter med handledaren för bedömning, 2 varierande antal bedömningsfrågor utelämnade frågor ersattes frågor deltagaren själv kunde bedöma, och 3

av traditionell kontra datorstödd handledning.

Författaren fann att mellan hälften och tre fjärdedelar av bedömningskontakterna kunde ersättas av att deltagaren kontrollerade sina uppgifter själv utan några påvisbara effekter avseende studieuthållighet, attityder, slutliga studieresultat eller studietid. Den datorstödda handledningen upplevdes positivare än den traditionella. I en av två experimentkurser genomförde deltagarna hela kursen i större omfattning och de gjorde det dessutom på kortare tid.

Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala texter 91

av

8 Folkbildning

Folkbildningens institutioner

F OLKBILDNINGENS INST IT UT IONER. Svensson, Alvar Folkbildning

institution; Lindgren, Lena Folkbildningsrådet myndigheternas som ställe Utbildningsdepartementet, SOU 1996:127.

Detta delrapportema från SUFO 96.

är en av

Kategorisering: Folkbildning, studieförbund, folkhögskola, folkrörelse, privat och offentligt

Sammanfattning: Alvar Svenssons studie Folkbildning som institution inriktas på studieförbunden som organisationer. Det är studieförbunden som aktörer

står i centrum. Studiens huvudsyfte är att identifiera och tolka som studieförbundens roll som förmedlare mellan skilda mål och syften hos berörda parter. En första del i detta är att beskriva och förstå förhållandet mellan studieförbundens självuppfattning och de

egen förväntningar eller krav på verksamheten som regering och riksdag gett uttryck för. Ett andra delsyfte är att studera rollfördelningen inom organisationerna.

Studien har genomförts som en analys och tolkning av skriftligt material samt intervjuer med företrädare för studieförbunden, centralt och lokalt. Utgångspunkten är ett historiskt perspektiv på studieförbunden organisationer. Det empiriska materialet består av text och/eller

som intervjuer. I viss mån ingår också statistiska uppgifter om verksamheten.

Författaren menar att de elva studieförbund som nu är verksamma kan eller ett fält av organisationer. De har många

ses som en grupp gemensamma drag och styrs i väsentliga avseenden av likartade normer och värderingar. Ett villkor som alla delar är att de delar behovet av legitimitet gentemot staten. Ett centralt inslag i detta är uppfattningen om folkbildningens värde för demokratin. Vidare berör författaren studieförbundens relationer utanför det gemensamma fältet, studieförbunden och den målstyrda folkbildningen och dess villkor.

som resurs

Lena Lindgrens studie Folkbildningsrådet myndigheternas ställe har syfte att: l Ge bild hur Folkbildningsrådet har hanterat

som en av de förvaltningsuppgifter som staten överlämnat samt, med utgångspunkt

92 Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter

i denna bild och de betingelser gäller för rådets arbete, 2 Analyse-

som ra om FBR kan sägas ha arbetat för att påverka studieförbund och folkhögskolor i riktning mot de mål som staten angivit för sitt bidrag till verksamheten.

Empirin består främst av internt material från FBR i form av Styrelseprotokoll, verksamhetsberättelser, anslagsframställningar samt riktlinjer av olika slag. Som komplettering har dessutom ett tiotal intervjuer genomförts.

Författaren menar att den huvudsakliga slutsats kan dras

som av studien är att FBR i arbetet med att fördela statsbidrag samt följa

upp och utvärdera studieförbundens och folkhögskolomas verksamhet vägletts av statens mål för bidragsgivning. Rådet har vidtagit rad

en olika åtgärder för att leva till de krav formellt ställts. Man har

upp som alltså sökt styra den samlade folkbildningen i viss given riktning.

en Författaren påpekar att den styrningen i så fall inte haft avsedd verkan. Endast en liten del av den generella statsbidragsfördelningen har explicit knutits till statens mål, medan merparten är knuten till volym och dessutom är beroende verksamhetens inriktning. När rådet använt

av eller hotat använda statsbidraget som styrmedel har det varit fråga om punktvisa åtgärder gentemot enskilda organisationer verksamhet

vars uppfattats som tveksam. Det finns inga uppenbara påföljder eller belöningar kopplade till de kvalitetskrav som ställts för erhållande

av statsbidrag. Rådet har också enligt författaren i huvudsak stimulerat utvärderingsarbete på den lokala nivån. Rådets agerande

i sammanhanget beskrivs som tandlöst men förklaras av rådets ringa ålder,

målstymingssituationen och rådets dubbla roll att i myndighetens

vara ställe och samtidigt företrädare och intresseorganisation för den samlade

folkbildningen.

ik

LINDGREN, LENA 1996 Kan stärka demokratin Om

en filthatt

mål och ideal i folkbildningen. Stockholm: Brevskolan.

Rapporten är finansierad av Folkbildningsrådet FBR.

Kategorisering: Folkbildning, målstyming, demokrati

Sammanfattning:

Lindgrens fråga om folkbildningen bidrar till utveckling av demokratin

tar sin utgångspunkt i de funktioner i folkbildningens demokratimål

som formuleras av statsmakterna och i relation till hur dessa mål kan definieras och instrumentaliseras. Undersökningen är kvalitativ och

Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala texter 93

av

bygger på kursdeltagamas och elevernas uppfattningar verksamheten

av speglad mot den bild som arrangörerna av verksamheten Undersök-

ger. ningen är utförd i anslutning till sex folkhögskolor och fyra studieförbund. De tio organisationsmål och ideal uppmärksammats har

som systematiserats i ett antal typer, varav författaren valt fyra: grundsyn, innehåll, pedagogik och effekter.

Författaren finner att i nästan alla de tio undersökta organisa-

av tionerna anger flertalet av deltagarna att skolans eller förbundets grundsyn satt sin prägel på studiearbetet. Även vad gäller innehållet går det att konstatera att vad man säger sig vilja göra och vad gör inte

man skiljer sig åt i nämnvärd utsträckning. Den tredje dimensionen är pedagogik och handlar om hur man från den enskilda folkhögskolans eller studieförbundets sida idealt sett tänker sig att genomförandet

av studiearbetet bör gå till. Svaren visar enligt författaren att denna bild inte överensstämmer med vad som sker i verksamheten. Denna obalans finns i det gemensamma idealet med deltagarstyrning och demokratiska arbetsformer. Inte heller vad gäller personlig utveckling och

samhällsengagemang lever bildningsanordnama upp till idealet enligt författaren. Lena Lindgren menar att folkbildningsarbetets tankemässiga ryggrad är ifrågasatt eftersom den inte står i balans med det samhälle och den omvärld som folkbildningen i dag har att verka

Folkbildning för handikappade

DAHLGREN, HANS 1995a Folkbildningen och deltagare med fitnktionshinder. Förutsättningar och möjligheter i kommuner samt

sex vid 44 högskolor. Analys måldokument del l. Göteborgs universi-

av tet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1995:09.

DAHLGREN, HANS 1995b och med

Folkbildningen deltagare

funktionshinder. Förutsättningar och möjligheter i kommuner samt

sex vid 44 högskolor. Analys av måldokument del 2. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1995:10.

Rapporterna är finansierade av Folkbildningsrådet.

Kategorisering: Folkbildning, folkhögskolor, studieförbund, måldokument, funktionshinder

94 Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala texter

av

Sammanfattning: Dessa rapporter avser att ge en kvalificerad och systematisk kartläggning samt sammanställning av befintlig verksamhet rörande deltagare med funktionshinder inom folkbildningsområdet. Arbetet är i detta hänseende inriktat på folkbildningsformer och utvärderingsresultat. Dessutom ges

diskussion hur och varför verksamheten med deltagare med en om funktionshinder inom folkbildningen utvecklats i ena eller andra riktningen efter folkbildningsrefonnen 1991. Studien berör samtliga studieförbundsavdelningar i sex kommuner: Arjeplog, Arvika, Lund, Mörbylånga, Stockholm och Umeå. Dessutom ingår 44 folkhögskolor.

Författaren visar att det i relation till befolkningen i stort fortfarande är färre deltagare med funktionshinder på folkhögskoloma än i andelen

totala befolkningen. Det har dock skett en ökning av antalet deltagare av med funktionshinder under senare år. Det är i de större städerna som fritt val studieförbund för människor med funktionshinder är störst.

av I glesbygden finns inte mycket att välja på. Författaren påpekar att det framför allt är ett studieförbund genomför verksamhet för och

par som med deltagare med funktionshinder, men att det krävs en fortsatt diskussion runt begreppen fritt och frivilligt. Detta i anslutning till att studieförbundens verksamhet i många fall huvudsakligen vänder sig till medlemsorganisationema.

för arbetslösa

Folkbildning

NITZLER, RAGNHILD LANDSTRÖM, INGER 1994 Folkbildning för arbetsmarknaden. Från baskurs och rockskola till starta eget deltagarens upplevelse utbildningen. Umeå universitet,

- av Arbetsrapport från Pedagogiska institutionen 105.

Kategorisering: Deltagarerfarenheter av undervisningsprocessen

Sammanfattning: Denna rapport behandlar de satsningar som gjordes 1992/93 på folkbildning för personer som var eller riskerade bli arbetslösa. Satsningen genomfördes inom folkhögskolor och studieförbund. Huvudsyftet med studien är att via ett antal fallstudier kvalitativt belysa satsningens effekter på individnivå.

Deltagarna hade övervägande positiva erfarenheter av studierna, framför allt de demokratiska arbetsformema och relationen till lärare/

av cirkelledare. Det direkta värdet av utbildningen på arbetsmarknaden upp-

Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter 95

levdes som litet. Däremot upplevde man ett socialt värde av studierna, vilket viktigt för individen. Dessutom innebar det ökade själv-

var förtroende studierna samt det faktum att var aktiv i stället

som gav, man för sysslolös, att man uppfattade att studierna ökade möjligheterna att få arbete.

I vissa fall var erfarenheterna hos deltagarna mindre positiva. Vissa upplevde att det fanns en speciell folkhögskoleanda men kände att de hamnade utanför. De hade ett instrumentellt förhållningssätt till

som mer sina studier hade också svårt att ta till sig folkbildningens undervisning.

Folkbildningens företrädare är allmänt positiva till utbildningens värde och att satsningama görs. Inom folkhögskoloma ledde satsningen till vissa administrativa problem och påfrestningar när det gäller lokaler, lärare etc. Samtidigt kunde satsningen innebära en utveckling av verksamheten genom att man fick nya studerandegmpper och nya lärare, vilket innebar nya idéer och intryck.

Folkhögskolan

HARTMAN, PER 1993 Skola för ande och hand. En studie folk-

av högskolans praktisk-estetiska verksamhet. Linköpings universitet, Linköping Studies Education and Psychology No 38. Avhandling

Kategorisering: Folkhögskola, kulturdebatt, praktisk-estetisk bildning,

manlig och kvinnlig slöjd

Sammanfattning: Det övergripande syftet för avhandlingen är att skildra de praktiskestetiska ämnenas ställning inom folkhögskolan, ämnesgruppens relation till övrig folkhögskoleverksamhet, hur ämnena tagit gestalt och utvecklats och vad som påverkat detta skeende. Arbetet har avgränsats till att gälla verksamheten inom konsthistoria, teckning och manlig och kvinnlig slöjd. Problemområdet belystes utifrån följande frågeställningar:

Hur har folkhögskolans frihet att själv prioritera och utforma sin undervisning avsatt spår i de praktisk-estetiska ämnena

Avsätter kulturdebattens konst- och miljöfrågor och pedagogikdebatten inom det allmänna skolväsendet spår i folkhögskolans arbete inom de praktisk-estetiska ämnena På vilket sätt sker detta när så är fallet

Undersökningen visar att de praktisk-estetiska ämnenas utformning varierar mycket mellan olika folkhögskolor. Ett genomgående drag är

96 Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter

att man separerat den praktisk-estetiska verksamheten från den allmänna utbildningen och koncentrerat den till specialinriktade kurser. Ämnes-

relation till övrig folkhögskoleverksamhet har tillsammans med gruppens organisatoriska omständigheter lett till att ämnesgruppen präglats av

konturer och utveckling. vaga svag

*

SUNDGREN, GUNNAR 1986 Folkhögskolepedagogik mellan myndighet och medborgare. En studie av ett forsknings- och utvecklingsarbete på fem folkhögskolor 1975-1978. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Forskningsgruppen för utvecklings- och miljöfrågor, Rapport No 22. Avhandling

Kategorisering: Folkhögskola, folkbildning, informell utbildning

Sammanfattning: Arbetet har sin upprinnelse i det första större statsunderstödda forsknings- och utvecklingsarbetet inom svensk folkhögskola, Pedagogiska modeller för folkhögskolan, mer känt som Stor-PUFF. Det utgjorde en del 70-talsprogressivismen och hade ambitionen att stärka folk-

av högskolans folkbildningskaraktär. Praktiskt bestod arbetet av att finna former för problemorienterade och projektorganiserade studier. Sex delrapporter publicerades under arbetet, som var av aktionsforskningskaraktär.

Avhandlingen utgör metateoretisk reflektion över projektet och

en ansluter till konfliktteori och en kritiskt-hermeneutisk forskningstradition. Författaren söker efter teoretiska modeller för att förstå forsknings- och utvecklingsprojektets relativa framgång men bristande förmåga att uppnå de uppställda målen. Han finner att varken marxistisk teori, reproduktionsteori, ramfaktorteori eller socialisationsteori kan ge

tillräcklig förståelse den pedagogiska etablerats och en av process som inte heller till de förändringsmotstånd som mobiliserades både på de deltagande skolorna och den ansvariga myndigheten, SÖ.

av

Utifrån en kritik av ramfaktorteorins begränsningar och med hjälp av

omtolknin Basil Bemsteins teori om utbildningskoder konstruerar en g av författaren teoretisk tolkningsmodell, där statens strävan efter

en egen kontroll och likriktning antas utgöra objektifierande krafter och där den enskilde individens strävan att konstruera en egen identitet och livsmening antas utgöra subjektkrafter. Dynamiken i den pedagogiska

ett resultat av dessa båda krafters spel och lärarens processen ses som roll ett resultat balansakt mellan dessa krafter. I folkhög-

som av en

Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter 97

skolepedagogik och folkbildning är subjektkraftema relativt sett starkare än i traditionell skola och utbildning hävdas det. I det fall här som studeras demonstrerade objektkraftema sin styrka framförallt den genom centrala myndighetens direktiv ifråga det främsta pedagogiska om kontrollinstrumentets, folkhögskoleomdömets, utformning. Svårighetema att på ett mer konsistent sätt stärka subjektkrafterna inom för den ramen institutionaliserade folkbildningen på folkhögskola förstärktes också av att en del elever oroliga för att förlora sina möjligheter till formell var meritering om de fullföljde sina djupare intentioner. egna Den övergripande slutsatsen är att den pedagogiska traditionen kan förändras, att det kräver betydande uppoffringar medverkande men av lärare och elever och att ansvariga myndigheter måste understödja förändringsprocessen genom att förändra och regelverk. ram-

âk

SVANBERG-HÅRD, HELENE 1992 Informellt lärande. En studie av lärprocesser i folkhögskolemiljä. Linköpings universitet, Linköping Studies in Education and Psychology No 33.

Kategorisering: Folkhögskola, lärprocesser, informellt lärande

Sammanfattning:

Syftet med studien är att beskriva och förstå det informella lärande som sker i folkhögskolemiljö. Det är sker utanför klassprocesser som rummen som står i fokus, på vilket sätt dessa utformas och på vilket sätt rektor, lärare och elever Utgångspunktema har varit dels agerar. aktörernas på informellt lärande, dels deras användning tid för syn av aktiviteter utanför lektionerna. Undersökningen är utförd utifrån en kvalitativ metod. För att kunna beskriva det informella lärandet utifrån olika perspektiv har flera insamlingsmetoder begagnats för att få information. Detta dels ger olika perspektiv på problemet, dels möjlighet till ökad kontroll en av informationen. Intervjuer och dagbok valdes metoder. Urvalet som av folkhögskolor gjordes efter skoltyp intemat/extemat, huvudman och geografisk placering. Studien visar att det finns ett nära samband mellan formellt och informellt lärande. Bland annat visas att elevernas på relationen syn mellan formellt och informellt lärande såväl deras val aktiviteter som av utanför lektionerna tycks påverkas vad sker under lektionstid. av som Resultaten indikerar följaktligen att formellt lärande påverkar det

4 17-1140

98 Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala texter

av

informella lärandet. Författaren föreslår därför att skall lägga

man

på det formella lärandet för att på så sätt även utveckla

tyngdpunkten

det informella. Resultaten visar att skillnaderna i undervisningssätt är grunden för olika utveckling av ett autonomt självlärande.

Ik

GÖTHBERG, BO 1993 Folkhögskolor och demokratifostran. Utropstecken Frågetecken. En undersökning med kommentarer. Stockholm: Folkbildningsrådet.

Kategorisering: Folkhögskola, demokrati, påverkan på studiesituationen

Sammanfattning: Undersökningen att studera demokratiundervisningen vid landets

avser folkhögskolor. Demokratiundervisningen betonas i propositionen 1990/91:82, bland förutsättningarna för statligt stöd för

som annat anger folkhögskoloma. Författaren valde att så långt möjligt använda frågeformuleringar från tidigare undersökningar. Formulären sändes till landets samtliga folkhögskolor.

Författaren sammanfattar rapporten med orden: I summeringen slås fast att skolformen för demokratisk träning svarar mot

som ram förväntan och förtroende: Mediet folkhögskola i betydelse totalmiljön konkretiserar det syfte i riksdagsbeslut och förordning när det

som anges gäller demokratifostran. Det är dock angeläget att observera vissa tendenser något försvagar den bilden och att överväga åtgärder

som med utgångspunkt i dessa förändringar och stöd för förstärkning av demokratiarbetet vid de enskilda skolorna. Författaren noterar också att möjligheten till medinflytande är betydligt omfattande inom

mer folkhögskolan än inom någon de övriga utbildningsforrnema.

av Intresset för påverka de skolgemensamma frågorna är däremot litet.

att Antalet lärare och studerande deltar i skolgemensamma aktiviteter

som utanför schemat har sänkts kraftigt under de senaste 5-10 åren.

Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter 99

Studieförbund/ Studiecirkeln

ANDERSSON, EVA, LAGINDER, ANN-MARIE, LARSSON, STAFFAN SUNDGREN, GUNNAR 1996 Cirkelsamhället. Studiecirklarnas betydelse för individ och lokalsamhälle. Utbildningsdepartementet, SOU 1996:47.

Detta är en av delrapportema från SUFO 96.

Kategorisering: Studiecirkeln, individen, samhället

Sammanfattning: Undersökningens huvudfrågor var: Vilken betydelse tilldelas studieverksamheten av individer som deltar Vilken roll har studieverksamheten i lokalt samhällsliv

Studiecirklamas betydelse studerades i tre lokalsamhällen: Gunnared, Norberg och Nyköping. De empiriska källorna många slag,

var av som exempel nämns intervjuer med cirkeldeltagare totalt 63 stycken, intervjuer med personer med särskild god kännedom de tre orterna

om och deras cirkelvärld, statistik etc. Genom att relatera studieverksamheten till den lokala situationen, t.ex. ortens demografi, utbildning, näringsliv, politiska och kulturella liv, ville få fördjupad

man en förståelse både för cirkeldeltagaren och för cirkelsamhället. Medlet att nå detta blev en kvalitativ analys vars uppgift är att beskriva egenskaperna, beskaffenheten i cirklamas betydelser.

Studien visar att en studiecirkel kan betyda en rad olika saker för

en och samma person och dessa betydelser är intimt förknippade med den enskilda individens livssituation. Variationen är också stor mellan individer. Vidare konstateras att studiecirklarna fyller mängd

en funktioner i lokalsamhällena. Den stora flexibiliteten gör att cirklama kan ha en rad olika betydelser, denna flexibilitet innebär också

en anpassningsförmåga till nya omständigheter i den lokala milj ön. Cirkeln bidrar till deltagarens åsiktsbildning och individuella handlingsförmåga men det finns frågetecken kring studiecirkelns funktion instans

som en för kollektiv och samordnad handling i samhällsförändrande syfte. Dessutom ställer man frågan om dagens samhälle tillåter sådana möjligheter till ett aktivt deltagande i samhällslivet.

ät

100 Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala texter

av

WALDEN, LOUISE 1994 Handen och Anden. De textila studiecirklarnas hemligheter. Stockholm: Carlssons.

Denna bok bygger på projektet Handen och Anden: En studie av ABF och Studieförbundet Vuxenskolans praktiskt-estetiska verksamhet. Projektet initierades dessa studieförbund och finansierades av Statens

av Kulturråd.

Kategorisering. Studiecirklar, studieförbund, textila cirklar, kulturer

Sammanfattning: Waldén visar hur de textila studiecirklama befinner sig i spänningen mellan tre olika kulturer. Boklighetens kultur, med boken i centrum, är dominerande inom studieförbundens officiella förhållningssätt till bildning. I de textila cirklama är det händighetens kultur, med

snarare tinget i centrum, och hemlighetens kultur, med välbefinnandet i centrum,

är dominerande. Med hemlighetens kultur författaren den som avser kvinnliga traditionen att sköta hemmet och för familjens välbe-

svara finnande denna kultur framträder såväl i det textila hantverket som i

syjuntetraditionens samtal.

Folkbildningens demokrati- och kulturmål uppfylls enligt Waldén i de textila cirklama, hon framhåller att måluppfyllelsens vara eller

men icke beror på tolkningen begreppen demokrati och kultur.

vara av Utöver dessa två mål lyfter författaren fram det inofficiella välbefinnandemål är viktigt för många deltagare i dessa cirklar.

som

åt

ANDERSSON, YVONNE WALDEN, LOUISE Kunskapssyn och samhällsnytta i hantverkscirklar och hantverksutövande. Utbildningsdepartementet, SOU 1996: 122.

Detta delrapportema från SUFO 96.

är en av

Kategorisering: Studiecirklar, studieförbund, kunskapssyn, hantverk

Sammanfattning: Författarna har i denna studie intresserat sig för det välbefinnandemål

fanns stark drivkraft bakom deltagandet i de textilcirklar som vara en

beskrivs i Waldéns rapport Handen och anden. Detta välbesom finnande genererades dels i studiecirkeln, dels av hantver-

av samvaron ket i sig. Frågor väckts är: Vilken kunskapssyn finns hos dem som

som i gemenskap utövar hantverk Vilken kunskapssyn finns hos dem som

av texter 101

professionellt ägnar sig åt hantverk Finns det

en samhällsnytta i att

gemensamt syssla med hantverk Finns det samhällsnytta i själva en hantverkskunnandet Rapporten är uppdelad i två avdelningar. I Vem slöjdar i cirkeln och varför är det cirkelkulturen står i dvs social som centrum, en gemenskap där man ägnar sig åt hantverk. Det empiriska materialet utgörs dels av intervjuer med ledare och deltagare i sju mansdominerade hantverkscirklar trä och metall, dels skriftliga uttalanden från fem av samhällsrepresentanter. I den andra delen benämnd Hantverkets väsen och värde står hantverkskulturen i centrum. Denna beskrivs med hjälp av människor med professionell anknytning till hantverk. Det empiriska materialet består av intervjuer med olika sex personer som representerar perspektiv på hantverkskulturen. I den avslutande diskussionen utgår man sedan från den sammanlagda erfarenheten hos författarna och den ackumulerade kunskapen. Författarna presenterar sina resultat i övergripande diskussion. en Några exempel på slutsatser: Man menar att det finns flera gemensamma nämnare mellan de professionella hantverksutövama och hantverkscirklama som de uppträder i Handen och Anden. Grunden densamma: är den människobaserade kunskapen och dess foremålsbaserade uttryck. De fyra dimensionerna i hantverket den tekniska, den skapande, den estetiska och den meditativa går att återfinna i de professionellas berättelser. Dimensionema mot existentiella mänskliga behov, svarar vilket kan vara en förklaring till det välbefinnande många känner i utövandet av hantverk. De professionella är kritiska ambitionsnivån mot i cirkeln, såväl vad gäller kulturarvet kunnigheten, det finns som men ingen absolut ambitionsnivå för kunskapen i cirkeln. Ambitionsnivån avgörs av deltagarna och ledaren. Gemensamt för de kvinnodominerade textilcirklama och de mansdominerade trä/metallcirklama positiva är en upplevelsen av cirkelkulturen. Det finns också skillnader. Textilcirklama är mångdubbelt fler än trä/metallcirklama. Denna kvantitativa skillnad tolkas som ett uttryck för skillnaden mellan det textilas plats i en kvinnlig kultur och trä/metallslöjdens plats i manlig kultur. Uppen fattningen om vad är viktigast i cirkeln skiljer sig mellan ledare som och övriga deltagare. Ledarna understryker folkbildaraspekter, deltagarna lägger störst vikt vid gemenskap. Vidare berörs bland det sociala annat målet och samhällsnyttan och cirkelns mål i samhället.

*

Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala texter 102 av

TRE RAPPORT ER OM ST UDIECIRKLAR: Rubenson, Kjell Studieförbundens roll i vuxenutbildningen. Gougoulakis, Petros Man lär sig mer att trájfas. Öhlund, Thomas Rockmusik som folkän man tror genom

bildning. Utbildningsdepartementet, SOU 1996:154.

studier i denna rapport har utförts inom för SUFO

Samtliga ramen

96.

Studieförbund, studiecirklar, vuxenutbildning

Kategorisering:

Sammanfattning: Rubenson behandlar studieförbundens roll i vuxenutbildningen

Kjell

utifrån ULF-statistiken. I sina slutsatser noterar

specialbearbetningar av

perspektiv är skillnaderna med avseende författaren att i ett övergripande utbildning något mindre 1993 jämfört med 1975. Detta beror på tidigare den utjämning skett i anslutning till expansionen av främst på som kurser anordnade arbetsgivaren. För studieförbunden gäller att av oförändrad. Skillnaderna är mindre än inom situationen i stort sett är vuxenutbildning. Andelen befolkningen nås av andra former av av som cirkelverksamhet har enligt ULF-data minskat med studieförbundens innebär den relativa andelen korttidsutbildade som nås 50%. Detta att cirklar oförändrad, det är i absoluta tal betydligt färre som av är men i studiecirklar. Samtidigt är det ett allt större

kommer åtnjutande av

korttidsutbildade berörs kurser anordnade arbetsgivaren. antal som av av Vuxenutbildningen knyts allt starkare till arbetslivet. Problemet med högre position desto större möjlighet att vidga detta är tendensen att

yrkesutbildning denna typ ofta upplagd så att

vyema. Dessutom är av stimulera till självständigt tänkande förstärker invanda den istället för att mönster och hierarkier. Petros Gougoulakis studie har syfte att ur ett deltagarperspektiv som och förstå studieförbundens sarnhällsinriktade cirkelverksöka belysa fokus bl.a. på motiv för deltagande, lärandeprocesser och samhet med studien rör sig kring tvâ teman: ett beskrivande effekter. Den empiriska tolkande, vilka båda är relaterade till de grundläggande frågorna och ett varför. Genom vad- och hur-frågan syftar undersökningen vad, hur och verkligheten utifrån olika aktörers perspektiv. Genom till att presentera efter att nå ökad förståelse kring det varför-frågan strävar man en studiecirkel. Empirin visar att val att pedagogiska fenomenet vuxnas i studiecirkel är medveten handling som företas mot studera en individens totala sociala situation och livserfarenheter.

bakgrund av

individens behov, det bestämmer också hand- Detta anger inte bara lingsutrymmet och de möjligheter individen har till sitt förfogande som Cirkelns arbetssätt förväntas motsvara den lärstilen. för att agera. egna

SOU 1997: 120 Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala av texter 103

Deltagamas berättelser utmålar studiecirkeln pedagogisk form som en med i vissa avseenden unika drag jämfört med andra institutionella former. Författaren liknar den samhällsinriktade studiecirkeln vid ett offentligt torg där samtalet fokuserar på frågor det offentliga livet som betingar. Studiecirkeln utgör yttre offentlighet inom vilken samtalet en förs i en skämingspunkt mellan det personliga och det offentliga. Thomas Öhlunds är redovisning kvalitativ rapport en av en undersökning av studieförbundens öppna verksamhet för populärmusik. Studien

syftar till att fördjupa kunskapen vilka läroprocesser i om som ingår

rockspelandet beroende hur studieförbunden har organiserat musikav verksamheten och hur deltagarna, rockbanden, upplever musicerandet i en studiecirkel i studieförbundens regi. Författaren pekar på de musikaliska kunskaper också praktiska men färdigheter uppnås, såsom att kunna spela instrument och sköta som ett en studiecirkel för att inte tala administrativa färdigheter. Språket om utvecklas, att samarbeta i relationskompetens och grupp ger en att hantera och konflikter i den sociala Det normer samvaron. ges en lång provkarta på olika former psykologiska och sociala kompetenser av som utvecklas genom studiecirkelarbetet. Materialet antyder musikverkatt samheten fungerar olika på landsorten och i storstäderna bland samt större och mindre avdelningar respektive distrikt. Ungdomarna väljer studieförbund efter de möjligheter de att utöva sitt spelande. ges

#1

ROSEN, GULL-MARI 1984 Konst och konsthantverkscirklar under 1970-talet. De børa största studieförbundens på denna verksamhet syn med anledning av den nya kulturpolitiken. Acta Universitatis Umensis, Umeå Studies in the Humanities 65. Avhandling

Kategorisering: Studieförbund, estetiska cirklar, förutsättningar/hinder

Sammanfattning:

De centrala frågorna för detta arbete är följande: Hur har studieförbunden sett på sin estetiska verksamhet i allmänhet och på cirkelverksamhet i konst- och konsthantverksämnen i synnerhet under 1970-talet Hur har den nya statliga kulturpolitikens positiva inställning till amatörverksamhet påverkat studieförbunden Undersökningen utgår de fyra största studieförbundens verksamhet på området ABF, TBV, Medborgarskolan och Vuxenskolan. Som grund för arbetet ligger studieförbundens stadgar och program,

104 Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala texter

av

information till cirkelledare, enkät till studieförbundens studierektorer etc., samt numerisk analys av studieförbundens tidskrifter.

en

Författaren noterar att ABF och Vuxenskolan mottar den nya kulturpolitiken positivt. Medborgarskolan uppvisar snarare en negativ hållning och TBV ointresserat den nya kulturpolitiken.

synes vara av Informationen kulturbetänkandets och kulturpropositionens innehåll

om och betydelse för studieförbunden är knapphändig i studieförbundens tidskrifter. Tidskriftsanalysen leder vidare fram till slutsatsen att studieförbundens intresse för kulturfrågor varierar kraftigt, från totalt ointresse

aktivt i frågan. Samtliga fyra studieförbund har dock till ett engagemang

svalt intresse för den KOSKO-cirkelverksamheten Konst och ett egna Konsthantverkscirklar.

*

HARTMAN, PER 1996 Studier i förening. Några medlemmars tankar demokrati och cirkelstudier i folkrörelser. Linköpings

om universitet, Skapande vetande.

Undersökningen har gjorts med stöd från Folkbildningsrådet.

Kategorisering: Studiecirkel, folkrörelser, demokrati

Sammanfattning: Rapporten behandlar erfarenheter föreningsliv och studier inom fyra

av svenska folkrörelseorganisationer. Dessa organisationer är: Björkviks hembygdsförening, IK Östria Lambohov, PRO Vingåker samt Kommunal Östergötland. Ett övergripande syfte med studien har bestått i att beskriva föreningarnas arbete och de till föreningarna anknutna studiecirklama samt hur dessa uppfattas och värderas av medlemmarna. Problemområdet belyses utifrån frågeställningarna:

Vad karaktäriserar föreningamas/organisationemas lokala mål och organisation

Hur genomför verksamhet och studier med avseende på

man medlemmarnas medinflytande och hur uppfattas och värderas detta av medlemmarna

Vad kännetecknar medlemmarnas erfarenheter och upplevelser av förenings- och studieverksamhet sett ur deras livsperspektiv

Inflytande har använts ett sökinstrument för att gestalta

som föreningarnas interna demokrati. Empiriska data utgörs dels av skriftlig dokumentation för bakgrundsteckningar och beskrivning av verksamheterna, dels har data insamlats att författaren deltagit i

genom föreningsaktivitetema deltagande observation.

SOU 1997: 120 Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter 105

Studien visar att medlemmarnas benägenhet att utnyttja sitt inflytande inom föreningarna var lågt. Medlemmarna hade dessutom ett begränsat inflytande över studiernas ämnes- och ledarval hade möjligheter att

men påverka studiernas genomförande.

*

NILSSON, URBAN 1986 Pensionärer och studieverksamhet. Lunds universitet, Pedagogiska institutionen. Avhandling

Kategorisering: Rekrytering, bakgrundsfaktorer

Sammanfattning: Denna avhandling handlar om pensionärers deltagande i vuxenutbildning. Pensionärer har en lägre utbildningsnivå än yngre grupper, vilket förklaras av den expansion utbildningssystemet genomgått sedan denna grupp fick sin ungdomsutbildning. Dessutom deltar pensionärer i utbildning i lägre grad än andra. När de deltar sker detta nästan uteslutande inom studieförbunden, där pensionärsverksamhet

är en betydande del av verksamheten i flera förbund.

Nilssons undersökning innehåller två enkäter till administratörer i studieförbund respektive pensionärer som deltar i studieverksamhet.

Administratörer och pensionärer är överens om att allmänt kunskapssökande och sociala kontakter är de viktigaste studiemotiven i denna grupp. Administratörema ser knappast några speciella pedagogiska problem relaterade till gruppen pensionärer, möjligen då när det gäller problem relaterade till nedsatt syn och hörsel. När det gäller gruppindelning enbart pensionärer eller blandade med andra åldrar menar

- administratörema att detta är ett val som den individuella deltagaren ska få göra. Pensionärema själva föredrar med enbart deras

grupper åldersgrupp, och detta gäller speciellt bland äldre pensionärer över 75 år.

ii

GUSTAVSSON, KJELL 1994 Vad idrottandets mening En

är kunskapssociologisk granskning idrottens utveckling och läromedel

av samt en organisationsdidaktisk kompetensanalys. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies in Education 55. Avhandling

Kategorisering: Institution och organisation, textanalys

106 Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala texter av

Sammanfattning: Gustavsson analyserar i sin avhandling läromedel och andra styrdokument från idrottsrörelsen. Som del ingår där Svenska Idrottsrörelsens en Studieförbund SISU. Gustavsson visar på förekomsten värdeav rationalitet, instrumentell rationalitet och kommunikativ rationalitet. Den tidiga idrotten hade främst en värderationell grund. Senare har den instrumentella rationaliteten med inriktning på prestation och mätbara resultat dominerat. Den kommunikativa rationaliteten har här kommit som ett alternativ med samtal, diskussion och idéutbyte väsentliga som inslag i ledarskapet. SISU befinner sig här i ett spänningsfilt mellan folkbildningens ideal med kommunikativ rationalitet och idrottens dominerande instrumentella rationalitet.

Folkbildningens historia

GINNER, THOMAS 1988 Den bildade arbetaren. Debatten om teknik, samhälle och bildning inom Arbetarnas bildningsförbund 1945-1970. Universitetet i Linköping, Tema Teknik och social förändring, Linköping Studies Arts and Science No 17. Avhandling

Kategorisering: ABF, studieförbund, bildningsideal

Sammanfattning: Avhandlingen är en undersökning av hur efterkrigstidens samhällsförändringar speglas i debatten om arbetarrörelsens bildningsarbete under åren 1945 till 1970. Författaren presenterar tre bildningsideal:

medborgarbildningsidealet,nyhumanismens personlighetsbildningsideal

och det polytekniska bildningsidealet. Dessa bildningsideal används i analysen som sorteringsinstrument. Analysen sker också med hjälp av perspektiv på tvären: Förändring eller anpassning Bildning och demokrati. Undersökningen pekar mot en förskjutning av bildningsidealet mot ett ideal där anpassning och information blev nyckelbegrepp. Det finns ett viktigt inslag i materialet. Det är den debattörer i den grupp som ena eller andra frågan gått emot den etablerade uppfattningen. Dessa har ofta blivit viktiga när samhälls- och folkrörelsedebatten några år senare hunnit i kapp dem. Ett av de mer noterbara resultaten är den nära absoluta nog avsaknaden av det polytekniska bildningsidealet inom ABF. De två andra bildningsidealen har funnits med från och till under den aktuella

Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter 107

perioden. Ett dualistiskt förhållande mellan teknologi och social förändring kan spåras.

Ik

OLSSON, BJÖRN 1994 Den bildade borgaren; Bildningssträvanden och folkbildning norrländsk småstad. Umeå universitet, Institutio-

i en nen för idéhistoria. Acta Regiae Societatis Skytteanae, Nr 42. Avhandling

Kategorisering: Folkbildning, medelklass

Sammanfattning: Runt år 1800 etablerades regler för det intellektuella livet i Sverige

nya ersättande centraliserad kultur styrd av kyrka och stat. Nya fria

en former för intellektuell började utvecklas. I frontlinjen för

samvaro denna förändring gick medelklassen, vilken från denna tid började få en allt större roll i samhället. Den går att identifiera val yrke och

genom av dess former för social samvaro som baserades på innehavet av någon form av utbildning. Inom denna klass sågs utbildning som ett sätt att stärka gruppidentiteten, och möjligen också i meningen att hålla samman

splittrad nation, allt enligt författaren. en allt mer

Avhandlingen exemplifierar förhållandet mellan medelklassen och dessa impulser att beskriva tidiga samhällen knutna till

nya genom Umeå och finner att utbildning som en karaktärsdanande verksamhet var

central del i deras verksamhet, och att dessa samhällen alla inneen fattade viktiga mötesplatser för medelklassen, vilken annars saknade sådana naturliga centra. Tillsammans bidrog dessa sammanslutningar till berikandet stadsinvånarnas idévärld, vilket bidrog till att

av underlätta för idéer om folkbildning att göra sig gällande. Folkbildningssträvanden har enligt författaren sin grund i folkrörelsema och fick sitt ideologiska stöd från den rådande kulturradikalismen som började göra sig gällande i Sverige.

Avhandlingen analyserar föreläsningsföreningen Minerva, grundad i Umeå 1903. Många de ideal Minerva företrädde har blivit

av som signifikanta komponenter i dagens svenska samhälle. Föreningen bildades hantverkare och lägre tjänstemän och riktade sina bildnings-

av strävanden mot arbetarklassen. Arbetet bedrevs i två former, genom ett bibliotek och genom allmänna föreläsningar. Tanken var att föreläsningarna skulle inspirera åhörarna att studera vidare med hjälp av böckerna i biblioteket. Genom sin framsynthet spelade folkbildnings-

108 Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala

av texter

rörelsen en viktig roll i nedbrytandet de traditionella hierarkiema i av Sverige. Samtidigt innehöll den vissa konservativa, patriarkaliska element, menade att motverka allmänna antisociala tendenser. I denna paradox, den progressiva-konservativa alliansen, fann rörelsen sin styrka genom att kunna få stöd i breda lager opinionen, i samhället av som helhet. Minervas föreläsare rekryterades såväl lokalt nationellt. som

Föreläsningarna var mest inriktade mot populärvetenskap, särskilt mot

relativt nya forskningsområden sociologi, pedagogik, statistik, som hygien och psykologi. Minerva tog också tidens brännande frågor upp och medverkade till att ämnen introducerades i den lokala idédebatnya ten.

ill

GUSTAVSSON, BERNT 1991

Bildningens väg. Tre bildningsideal

i svensk arbetarrörelse 1880-1930. Göteborgs universitet, Idéhistoriska institutionen. Stockholm: Wahlström Widstrand. Avhandling

Kategorisering: Folkbildning, bildningsideal, idéhistoria

Sammanfattning: Avhandlingens syfte är att undersöka bildningsidealet hos ledande

gestalter i den svenska arbetarbildningens tradition under åren 1880-1930. Författaren har försökt urskilja de olika bildningsideal som

skapats i folkbildningens uppbyggnadsskede och de samband dessa har med begreppet bildning.

I arbetet beskrivs de bildningsideal viktiga inslag i den som var tidiga svenska arbetarrörelsens ideologi. Tre ledande gestalter får representera de tre ledande bildningsidealen: Rickard Sandler -

medborgarbildningen, Oscar Olsson studiecirkelns fader själv-

bildningen och slutligen Arthur Engberg ett nyhumanistiskt personlig- hetsideal. Det ideologiska ursprunget beskrivs också. Materialet består uteslutande texter vilka författaren sökt det av ur idéhistoriska sammanhanget. En hermeneutisk metod har begagnats.

Gustavsson visar på de motsättningar finns i begreppet bildning,

som

att dessa motsättningar är för de tre bildningsidealen och

gemensamma på vilket sätt de tar sig uttryck i de skilda traditionerna. En tes som

presenteras är att det är sammanhållningen bildningsbegreppets två

av huvudsidor, den fria och målet bildningen dess styrka processen som ger under tiden före första världskriget varefter både medborgarbildningen och personlighetsbildningen förändras från 1920-talet och fram Den gent.

Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter 109

fria processen får i den fortsatta utvecklingen en underordnad ställning, nyttan och målet är överordnat.

ik

ARVIDSON, LARS 1985 Folkbildning i rörelse. Pedagogisk i

syn folkbildning inom svensk arbetarrörelse och jrikyrkorörelse under 1900talet en jämförelse. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm,

- Institutionen för pedagogik, Studies Education and Psychology 16. Avhandling

Kategorisering: Folkbildning, studiecirkel, rörelser, pedagogiksyn

Sammanfattning: Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera den pedagogiska synen i rörelseförankrad folkbildning i Sverige under 1900-talet samt att göra jämförelser mellan olika slag av rörelser. Undersökningen är avgränsad till att gälla verksamhet av studiecirkelkaraktär. Det grundläggande problem som belyses är: På vilka grunder utväljs kunskap och hur utvecklas metoder för organiserad undervisning och självstudier inom rörelserna

Det empiriska materialet består av böcker, tidningsartiklar, offentliga utredningar och vetenskapliga studier avseende studiecirklar.

Resultaten indikerar att folkbildningen startade som en integrerad del av rörelsemas aktivitet. Senare erhöll denna en mer oberoende status med vilket följde mer övergripande, generella mål för verksamheten. En allt större del av cirkelverksamheten har inriktats mot fritidsaktiviteter och rekreation. Vad avser arbetsmetodema förändras utvecklingen från en stor variation anpassad till rörelsens eget bibliotek mot en allt större konformitet. De ökade statsbidragen medförde också ett ökat antal regleringar verksamheten, vilka i sig har haft stor betydelse för hur

av utvecklingen kom att se ut. En majoritet av studiecirkeldeltagama under 1970-talet upplevde att deras inflytande över arbetsmetodema var begränsade. I inledningsskedet bestod deltagarna företrädesvis av de yngre åldersgruppema. Under senare tid har detta ändrats till att de flesta deltagarna är medelålders och allt fler rekryteras utanför rörelserna. Olika ansatser har begagnats för att lösa problemet med ledarskapet i studiecirklar. Utbildning av cirkelledare har setts som en viktig fråga.

IF

110 Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter

AMBJÖRNSSON, RONNY 1988 Den skötsamme arbetaren. Idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle 1880-1930. Stockholm: Carlsson.

Kategorisering: Folkbildning, idéer, mentalitet

Sammanfattning: Boken har självbiografisk bakgrund ett utsnitt Norrlands

som en ger ur bildningshistoria. Boken beskriver inledningsvis Holmsunds utveckling från fábodvallar till industrisamhälle. Författaren går sedan över till att beskriva den Skötsamme arbetaren och skötsamhetens kultur genom nykterhetsrörelsen och dess strategi för en ny livsstil. Den skötsamme arbetaren är dock enligt författaren ett motsägelsefullt begrepp. Skötsamheten och klassmedvetandet beskrivs utifrån stuveriarbetamas och sågverksarbetamas horisont. Bokens tredje del behandlar den läsande arbetaren och den skrivande arbetaren. Här nämns studiecirkeln inom nykterhetslogen Skärgårdsblomman, den bildande samvaron i logen samt logebiblioteket. Även det politiska livets inflytande beskrivs under rubriken Socialdemokrati och bildning. I arbetets fjärde del presenteras intervjuer med fyra ofta dykt upp i logeprotokollen samt en funde-

personer som ring kring dessa fyra filosofer. Boken avslutas med en historisk

som skiss över folkrörelsema, skötsamheten och läsandet. Detta sker under rubriken: Det ordnade och det vilda, syftande på folkrörelsemas uttryckssätt, samt under rubriken: Civilisation, bildning och medborgartanke. Författaren konstaterar att den skötsamhet som arbetarrörelsen stod för hade en annan grund än den skötsamhet som nykterhetsrörelsen uppstod Nykterhetsrörelsens skötsamhet tänktes ursprungligen leda till individuell vinning. Arbetarrörelsens skötsamhet var ett medel att nå ett kollektivt mål. Man talade om den fackliga människan. Det är också uppenbart enligt författaren att fackföreningsrörelsen hade hegemoniska anspråk. De krav som ställdes på arbetarna gällde inte endast arbetsplatsen. Den fackliga människan skulle uppträda korrekt även utanför arbetet, på den växande fritid som lönearbetet medförde. En kultur växte fram kring de tidiga fackföreningama. I den snabbskiss av folkrörelsema och dess idéer som författaren ger finns likheter mellan det lokala Holmsund och det nationella. Mycket av det som förefaller spontant är dirigerat av centralt verksamma, inte sällan akademiskt utbildade ideologer. Påverkan är dock inte helt ensidig, vilket materialet påvisar. De ledande vilja än vad de andra hinner klara av.

personerna synes mer Denna vilja manifesteras i patriarkalism, än med andra för-

en ny om tecken än den gamla.

ik

Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter 111

SKOGLUND, CRISTER 1991 Vita mössor under röda fanor. Vänsterstudenter, kulturradikalism och bildningsideal i Sverige 1880-1940. Acta Universitatis Stockholmiensis, Stockholm Studies the History of ideas Avhandling

Kategorisering: Bildningsideal, studentrörelser

Sammanfattning: Arbetet avser att försöka ge en bild av hur bildningstanken vuxit fram, hur den uppfattades sekelskiftets studenter och hur i sin tur mellan-

av krigstidens studenter förhöll sig till tidigare bildningsideal. En annan frågeställning är hur studenterna uppfattade sig själva. Varför skulle just studenter tycka till om samhället Hur motiverade studenter som korn från borgerliga hem for sig själva och för andra att de sökt sig till arbetarrörelsen

Vilken roll tänkte de sig att de som akademiker skulle kunna spela inom arbetarrörelsen och hade de några specifika idéer om de intellektuellas roll och ansvar i samhället i stort

Arbetet som spänner över 60 år har genom sitt upplägg krävt att de källor som begagnats varierar något över tidsperioden. Materialet består

tidskrifter, broschyrer, diskussionsprotokoll, mötesreferat etc. Även av biografier, memoarer och självbiografiska skisser ingår när materialet i övrigt är magert.

Författaren presenterar en diskussion i tre block. Det första beskriver studentidentiteter och utbildningsideal, bland annat nämns de två universitetsidealen: Traderingsidealet och folkbildningsidealet. Det andra blocket analyserar kulturradikalismens epok. I det tredje, benämnt Den fjärde vågen, behandlas mellankrigsströmningama, Clarté, högerhotet, studieorganisationemas ställning gentemot partiet, tankar om samhällsingenjörema samt ifrågasättandet av bildningstanken.

JR

SELANDER, SVEN-ÅKE 1986 lärande den svenska

Livslångt i kyrkoförsamlingen. Fleninge 1820-1890. Lunds universitet. Uppsala: Erene/Jala bokmusik. Även utgiven Årsböcker i svensk

som: undervisningshistoria, 158. Avhandling

Kategorisering: Folkbildning, livslångt lärande, kyrkohistoria

av texter

Sammanfattning: I centrum för arbetet har organiseringen av det livslånga lärandet inom Svenska kyrkan under åren 1820-1890 stått. Författaren gör ett försök att se undervisningsprocessen utifrån ett helhetsperspektiv. Genom att

en församling har valts Fleninge beskrivs undervisningsprogrammets utveckling på djupet. Samspelet mellan de olika undervisningsinsatsema

och prästens roll för att upprätthålla det kyrkliga undervisningsprogrammet beskrivs härigenom ingående. Analysen har vidare riktats mot

informella undervisningstillfällen tidningsspridning, sockenbibliotek

som etc. Frågeställningen är: Vad skedde med det kyrkliga helhetsprogrammet om undervisning och fostran Huvudintresset är riktat mot 1800-talet, då författaren förväntar sig att nedbrytningsprocessen startar på allvar. Bearbetningen av materialet har grundats på kombination en av kvantitativt och kvalitativt material. Analysmodellen med utgångspunkt i begreppen funktion, ämbete och församlingssyn, har fungerat som tolkningsinstrument. Undersökningen visar att programmet om det livslånga lärandet bröts ned på allvar under l800-talets senare del. Huvudorsakema till detta är den liberaliserade lagstiftningen samt skolans roll i första hand nya som ersättning för den kristna fostran i hemmet. Man kan, författaren som uttrycker det konstatera att: de farhågor hyste på vissa håll som man under 1800-talet, befogade. var

äk

SJÖSTEN, NILS-ÅKE

1993 Sockenbiblioteket ett folkbildnings- instrument i 1870-talets Sverige. En studie folkskoleinspektionens av bildningssyn i relation till sockenbiblioteken och den tillgängliga litteraturen. Linköpings universitet, Linköping Studies Education and Psychology No 37. Avhandling

Kategorisering: Folkbildning, kunskapselement

Sammanfattning:

Studien att jämföra det folkbildningsideal folkskoleinspektioavser som nen representerar genom sina boklistor för sockenbiblioteken med den folkbildning som de fakto dessa bibliotek under l870-talet. gavs genom Ett andra syfte var att studera maktrelationen i överförande kunskapsav syn från överheten till den folkbildande praktiken samt att försöka kartlägga de taktiker som ger sig tillkänna i denna maktrelation. Till underlag för studien ligger analys den litteratur folkskoleinen av som

Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter 113

spektionen rekommenderade för sockenbiblioteken samt av den litteratur

ingick i ett typiskt sockenbibliotek. som

Undersökningen visar att innehållet i rekommendation och bibliotek vad avser bildningsinnehåll stämmer relativt väl överens, även om antalet boktitlar är litet. Bibliotekslitteraturen speglar

gemensamma dessutom något av den nya tidens strömningar, som liberalismen och den sekulariserade vetenskapen. Samhällets förhållningssätt till folkbildningen biblioteken är påfallande konservativt men dess

genom inflytande över bibliotekens folkbildande innehåll har på det hela taget varit begränsat under den aktuella perioden. Hegemonins taktiker för att motverka det bildningsinnehållet beskrivs i termer neutralisering

nya av och modifiering. Dessutom uppmärksammas hegemonins kapitulation och anpassning till det bildningsinnehållet, vilket också synliggörs

nya i materialet.

är

RYDBECK, KERSTIN 1995 Nykter läsning. Den svenska godtemplarrörelsen och litteraturen 1886-1925. Uppsala universitet, Litteraturvetenskapli institutionen. Skrifter utgivna av Litteraturveten-

ga skapliga institutionen Nr 32. Avhandling

Kategorisering: Folkbildning, godtemplarrörelsen

Sammanfattning: Avhandlingen studerar de litterära aktiviteterna inom den svenska nykterhetsrörelsen, sett inom for den sociala transformationen vid

ramen årtiondena runt sekelskiftet. Den teoretiska utgångspunkten är att nykterhetsrörelsen måste folklig motpart till den liberala,

ses som en högborgerliga offentliga sfären vilken hade vuxit sig stark under l800-talet. Inom rörelsen skapades alternativ litterär institution.

en Avhandlingen analyserar den del som kan karaktäriseras som IOGT:s litterära etablissemang. Målet är att visa vilka litterära attityder

dominerade inom godtemplarrörelsen, att exemplifiera de funktioner som den litteratur producerades och lästes inom rörelsen tjänar och att

som visa hur karaktären hos denna alternativa litterära institution upplöstes när rörelsen integrerades i det övriga samhället. En könsperspektiv finns också med genom hela arbetet.

Studien består tre delar. I den första, vilken behandlar central

av produktion och distribution, studeras publiceringsverksamhet och publikationer inom IOGT-rörelsen. Viktiga författare och genren

114 Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter

presenteras. Den andra delen är ägnad litterär verksamhet på det lokala planet. En vuxenloge, en SGU-organisation för ungdomar över 15 år, en stuga för barn mellan 6 och 15 år, en studiecirkel, och ett oberoende lånebibliotek har undersökts. Deltagarna presenteras också i termer av bakgrundsvariabler som ålder, klass och kön. Den tredje delen består av en analys av teman och motiv i de texter som används vid de lokala mötena. Analysen vidgas till en diskussionen ideologi och

om sociala attityder i den litteratur nådde medlemmarna.

som

Ik

TÖRNQVIST, INGVAR 1996 Oscar Olsson Folkbildaren. I synnerhet hans tankar om universitetets roll i folkbildningsarbetet. Linköpings universitet, Linköping Studies Education and Psychology No 46. Avhandling

Kategorisering: Folkbildning, Oscar Olsson, universitetens roll

Sammanfattning: Avhandlingen följer Oscar Olssons ofta benämnd studiecirkelns fader idéprocess från starten av den första studiecirkeln 1902 fram till riksdagsbeslutet 1947 om statsbidrag till cirkelledare. Avhandlingens fokus ligger på 1920-talet och Oscar Olssons intresse för att få med universiteten i folkbildningsarbetet. Oscar Olssons liv som folkbildare delas in i två perioder, före och efter 1920. Den första perioden beskrivs som framgångsrik. Den nya studieformen, studiecirkeln hade introducerats och fått spridning inte bara inom IOGT utan också inom övriga nykterhetsorganisationer och inom arbetarrörelsen. Genom 1912 års reform legitimerades dessutom denna studieform av staten.

Den andra perioden efter 1920 är betydligt mer komplicerad. Kretsen av aktörer är större och mer heterogen och idéerna berör inte

nu bara Oscar Olssons cirkelrörelse utan hela folkbildningsvärlden.

Törnqvist beskriver vidare hur idéerna konfronteras med verkligheten och hur Oscar Olssons roll som sekreterare i Folkbildningskommittén påverkar dess arbete. Oscar Olssons opinionsbildande skedde främst inom studiecirkelrörelsen. Detta gäller också frågan universitetens

om roll i folkbildningsarbetet. Gentemot föreläsningsrörelsen och universiteten hade han däremot ingen särskild opinionsverksamhet. De som skulle övertygas om idéemas bärkraft var följaktligen föreläsningsrörelsen och universiteten. Hans perspektiv upplevs dock som ett hot mot föreläsningsrörelsen och förhållandet mellan denna och Oscar Olsson beskrivs av Törnqvist som spänt. Oscar Olsson beskrivs som mer

Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala texter 115

av

intresserad att ha ett gott förhållande till universiteten. Han lägger ner

av mycket energi på att få de svenska universiteten att gå med i folkbildningsarbetet. Detta förslag från de sakkunniga inom 1920 års Folkbildningsutredning går ut på remiss till universiteten som 1924 av-

ett negativt utlåtande. Törnqvist noterar att först 1940-talet, efter ger andra världskriget, kom folkbildningsfrågoma upp på den politiska dagordningen. Universitetscirklar från slutet av 1920-talet i

gavs begränsad omfattning och utan den demokratiska organisation som han och utredningen föreslagit. 1947 års riksdagsbeslut innebar ett förverkligande Oscar Olssons tankegångar gällande universitetscirklar, med

av undantag för hur cirklama skulle ledas. Två av Oscar Olssons grundläggande idéer har med verksamhetens styrformer att göra, kom

som inte till förverkligande genom denna reform, och inte heller senare.

Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter 117

9 Kommunal

vuxenutbildning

Studiesituation och undervisning i kommunal

vuxenutbildning

HULT, HÅKAN 1980 Vuxenstuderandes studiesituation. En undersökning utförd inom kommunal vuxenutbildning. Universitetet i Linköping, Pedagogiska institutionen, Linköping Studies Education No 12. Avhandling

Denna studie delstudie i det SÖ-ñnansierade STUVA-

var en projektet, Studieval inom vuxenutbildningen.

Kategorisering: Bakgrundsfaktorer studiemotiv, ängslan, förväntningar, erfarenheter av undervisningsprocessen, studieavbrott

Sammanfattning: Hults resultat bygger enkätstudie med nybörjare i kommunal

på en vuxenutbildning på nivå motsvarande årskurs sju. Dessa besvarade

en en enkät före och en efter den första terminens studier. De som avbrutit besvarade också en andra enkät, men där var Svarsfrekvensen låg. Fokus ligger på motiv, ängslan, förväntningar och avbrott.

Hult skiljer på expressiva och instrumentella studiemotiv. Resultaten visar att expressiva studiemotiv tillfredsställs under den första terminen, medan de instrumentella motiven ännu inte har blivit tillfredsställda. Expressiva studiemotiv är mycket vanligare hos kvinnor, äldre och deltidsstuderande.

Nio tio studerande att de trivdes med studierna efter en

av uppgav termin. Förväntningar och erfarenheter skiljer sig åt i några avseenden

hade förväntat grupparbete och mer kontakter med - man sig mer studiekamrater än det blev. Ãngslan inför studierna minskade, utom när det gäller om studierna skulle visa sig användbara och att andelen traditionell undervisning skulle vara för hög.

När det gäller avbrott visar studien att studiemotiv, ängslan och förväntningar har ett lågt förklaringsvärde.

Ik

118 Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala texter

av

HÖGHIELM, ROBERT 1985 Undervisning i Komvux. Ideal och verklighet i grundskolekurser. Malmö: Liber/CWK Gleerup. Avhandling

Avhandlingen, framlagd vid Institutionen för pedagogik, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, är en delrapport i SÖ-projektet Utvärdering av vuxenutbildningsreforrner under 1970-talet UV-projektet.

Kategorisering: Undervisningsprocessen, lärarrollen, institution/organisation historisk beskrivning

Sammanfattning: Höghielm presenterar inledningsvis de vuxenpedagogiska, andragogiska, idealen, och ger även en historisk översikt över Vuxenutbildningens framväxt i Sverige. Höghielms resultat bygger dels på enkätdata från lärare och deltagare, dels på strukturerade observationer och inspelade lektioner, allt från grundskolekurser i kommunal vuxenutbildning. Datainsamlingen skedde i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. Resultaten visar att det fanns en bristande överensstämmelse mellan de vuxenpedagogiska idealen och undervisningsverkligheten i grundskolekurserna i kommunal vuxenutbildning. Kompletterande enkätdata visar att den bristande överensstämmelsen fanns även på gymnasienivå.

Idealen, med rötter i folkbildningstraditionen, innebär bland annat att deltagarnas erfarenheter tas tillvara i undervisning, och att de har möjlighet att påverka studiernas uppläggning. I verkligheten fungerade läraren i stor utsträckning som en levande lärobok, som faktaförmedlare. Det hände också att enskilda studerande gick och gav fakta. Detta kan jämföras med grundskolan, som i större utsträckning kännetecknades av en lärarstyrd pseudodialog, där läraren frågar och eleverna svarar. Höghielm relaterar skillnaderna mellan ideal och verklighet, och mellan vuxenutbildning och ungdomsutbildning, till ramfaktorer och till vuxnas respektive ungdomars olika förhållningssätt. Tiden är en viktig ramfaktor. Den begränsade undervisningstiden i kommunal vuxenutbildning, med rötter i en tid när fler deltagare hade goda studieförutsätmingar, påverkar vad som är möjligt att göra. Dessutom har vuxna förväntningar på effektivitet och att få de rätta kunskaperna, och då blir följden lätt att läraren förmedlar denna kunskap.

ii

Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter 119

LARSSON, STAFFAN 1990 Initial Encounters in Formal Adult Education. On decision-making in the classroom. University of Göteborg, Report from Department of Education and Educational Research, 1990:04.

Denna rapport har gjorts inom L-VUX-projektet Läroplanen i vuxenundervisningen, ett SÖ-fmansierat projekt följde Lvux

som upp 82 den nya komvux-läroplan som kom 1982 och gällde fram till

som Lpf 94 infördes och det återigen blev gemensam läroplan med gymnasiet.

Kategorisering: Undervisningsprocessen, beslutsfattande i klassrummet

Sammanfattning: Denna etnograñska studie handlar om makt, förhandling och beslutsfattande i vuxenundervisningen. Data är hämtade från inledningen av kursen i några ämnen med en ny grupp på komvux etapp

Det finns inga enhetliga regler för beslutsfattande i klassrummet, utan snarare gäller djungelns lag. Däremot finns det oskrivna regler för vilka områden som är legitima för inflytande för studerande respektive lärare. De studerande tar vissa egna initiativ för att påverka, ofta i opposition till läraren. Det de försöker påverka är främst sådant som har betydelse för livet utanför klassrummet, medan själva innehållet i undervisningen lämnas till läraren. De studerande saknar ofta en egen policy på detta område de vet inte vad de vill. De kanske utvecklar en

policy, men när de flesta besluten tas i början av, eller före, kursen har det ingen större betydelse. De inte är helt i kommunal

som nya vuxenutbildning visar sig ha en policy i vissa frågor.

Maktspelet i vuxenundervisningen verkar kännetecknas av att det uppstår när deltagarna har konkreta mål de vill uppnå. Detta är i så fall en skillnad mot ungdomsutbildning, där maktspelet kan vara ett sätt att testa läraren och lära sig var gränserna går.

En bakgrund till studien är den kommunala Vuxenutbildningens demokratimål. Larsson menar att demokrati i vuxenutbildning måste ses som ett mål i sig. Demokratiska inslag kan inte ses som träning. Det blir paradoxalt om några vuxna ska träna andra vuxna i demokrati det

förutsätter att lärarna är mer demokratiska än de studerande fastän de är jämlika när det gäller rättigheter och ofta också när det gäller erfarenheter.

ik

120 Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter

LÖTHMAN, ANNA 1992 Om matematikundervisning innehåll,

innebörd och tillämpning. En explorativ studie matematikundervis-

av ning inom kommunal vuxenutbildning och på grundskolans hägstadium belyst ur elev- och lärarperspektiv. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies in Education 40. Stockholm: Almqvist Wiksell International. Avhandling

Kategorisering: Undervisnings- och inlämingsprocessen

Sammanfattning: Löthman har med en fenomenografisk ansats studerat matematikundervisningen i grundskolans högstadium årskurs särskild kurs och motsvarande kurs i kommunal vuxenutbildning etapp 1. Studien gjordes 1989/90 och omfattande videoinspelningen, intervjuer med stimulated recall-teknik samt enkäter. Två grupper med totalt 20 studerande och två lärare deltog.

Utfallsrummet när det gäller uppfattningar av matematikundervisningen kan sammanfattas under fyra huvudrubriker: matematiska traditioner, matematiska strategier, matematiska resonemang samt matematiska tillämpningar. I användningen av matematiska strategier visar det sig att de vuxenstuderande vill använda sina vardagserfarenheter for att göra beräkningar, men dessa strategier kan stå i motsats till undervisningens mer teoretiska och allmängiltiga strategier. Lärarna har också svårt att knyta an till de studerandes vardagliga begrepp och uppfattningar när de ska förklara de matematiska modellerna.

Studien fokuserar på en skillnad i inriktning mellan att förhålla sig procedur- respektive förståelseinriktad. På högstadiet är läraren mer forståelseinriktad medan eleverna är procedurinriktade. I kommunal vuxenutbildning är det tvärtom läraren är inriktad de matematiska

procedurema medan de studerande vill förstå.

Studerande i kommunal vuxenutbildning och

studiernas effekter

ALEXANDERSSON, CLAES 1985 Stabilitet och förändring. En empirisk studie avförhållandet mellan skolkunskap och vardagsvetande. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 53. Avhandling

Studien ingår i DELTA-VUX-projektet.

Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter 121

Kategorisering: Inlärningsprocessen, utbildningseffekter

Sammanfattning: Detta är en fenomenografisk studie, som bygger på intervjuer med 59 deltagare i komvux-kurser gymnasienivå. Dessa intervjuades före och efter två terminer lång kurs. Deltagamas uppfattningar av olika

en fenomen kännetecknades av stabilitet i meningen att samma variation av uppfattningar fanns vid båda tillfällena. Samtidigt skedde förskjutningar i individemas uppfattningama, vilket tyder på att studier leder till förändring av vardagsuppfattningama.

Alexandersson urskiljer tre strukturella drag i dessa förändringar: distalisering, dekontextualisering samt algoritmisering. Distaliseringen innebär att uppfattningen av orsaken till olika fenomen förskjuts från det näraliggande till förhållanden som är mer avlägsna från fenomenet. Dekontextualiseringen innebär att uppfattningen av olika fenomens innebörd eller betydelse förändras till att vara mindre beroende av en viss kontext. Även uppfattningama inte generellt förskjuts till vissa

om specifika uppfattningar innebär detta mönster ändå en förskjutning från det nära och konkreta till det allmänna och generella. Algorit-

mer miseringen är något karaktär. Den har urskiljts bland

av en annan matematikstuderande, och den innebär förskjutning från en känslighet

en för innehållet i ett enskilt problem till att mekaniskt tillämpa regler

mer och algoritmer för hur problem ska lösas. Ett allmänt drag i resultaten är att deltagarna har erfarenheter och uppfattningar av fenomen som berörs i undervisningen, uppfattningar sedan förändras i större eller

som mindre utsträckning.

I

SÖDERLINDH FRANZEN, ELSIE 1990 Lära för Sverige. En studie utbildningsproblem och arbetsmarknad för invandrare i

av grundutbildning för grundvux. Stockholms universitet, Pedago-

vuxna giska institutionen. Avhandling

Kategorisering: Utbildning, arbetsmarknad, invandrare

Sammanfattning: Studien bygger huvudsakligen på deltagande observation och upprepade intervjuer med 17 invandrare i grundvux. En begränsning har gjorts till invandrare har arbetslivserfarenhet från hemlandet och/eller från

som

122 Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala

av texter

Sverige. Dessa invandrare förväntar sig kort språkkurs, för sedan en att kunna komma ut i arbetslivet. Studietiden blir dock längre än de tror. Den långa perioden med först väntan på uppehållstillstånd och sedan

studier gör att många hoppet komma i samhället. ger upp om att Studien visar på två inställningar till arbetsmarknaden. En de grupp ser valmöjligheter finns, planerar och försöker som nå sina mål. Den andra gruppen ser yrket som något medfört eller något växer i och man upp tilldelas, vilket gör att de inte tar initiativ för själva hitta samma att ett yrke. Det visar sig att den första oftast har yrkeserfarenhet från gruppen Sverige, vilket kan ha hjälpt dem att inse vilka möjligheter finns, som till skillnad från den bara deltagit i grundvux. Söderlindh grupp som Franzén ifrågasätter den formella utbildningslängden ska så om ges stor vikt. Invandrare kan ha kunskaper med sig inte går jämföra med som att den svenska skolan att mäta i formell Hon

genom utbildningslängd.

efterlyser också ett flexibelt system där det bland mer annat ges möjlighet till tidigare inträde än bara tillfälligt på arbetsmarknaden.

om

Lärare i kommunal

vuxenutbildning

LARSSON, STAFFAN 1980-1982

Studier i lärares omvärldsuppfattning: Deltagarnas

- erfarenheter som

en resurs i vuxenutbildningen. Göteborgs universitet, Rapport från Pedagogiska institutionen, 1980:06.

Studier i lärares omvärldsuppfattning: Lärarskicklighet. Göteborgs

universitet, Rapport från Pedagogiska institutionen, 1981:16.

Studier i lärares omvärldsuppfattning: Särdrag hos Göteborgs

- vuxna. universitet, Rapport från Pedagogiska institutionen, 1981:17.

Studier i lärares omvärldsuppfattning: Intentioner och restriktioner i undervisningen. Göteborgs universitet, Rapport från Pedagogiska

institutionen, 1982:07.

Studier i lärares omvärldsuppfattning: Kunskapsintresse och kun- skapssyn i läroämnen. Göteborgs universitet, Rapport från Pedagogiska

institutionen, 1982:14.

Studier i lärares omvärldsuppfattning: ett försök till integration. - Göteborgs universitet, Rapport från Pedagogiska institutionen, 1982: l

Sex rapporter utgör Larssons avhandling. De har även publicesom rats som: Larsson, S. 1990 Studier i lärares omvärldsuppfattning: Omtryck av 6 rapporter. Göteborgs universitet, Pedagogiska institutionen.

1997:120 Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala texter 123 SOU av

Rapporterna ingår i SÖ-projektet Deltagamas kunskaper och erfarenheter i vuxenutbildningen, DELTA-VUX. Här som en resurs sammafattas rapporterna 1980:06 och 1982:07, vilka redovisar de i detta sammanhang mest relevanta resultaten, samt den integrerande rapporten

1982:15.

Kategorisering: Undervisnings- och inlämingsprocessen, lärarrollen

Sammanfattning: Larsson analyserar resultat från intervjuer med 29 ämneslärare vilka undervisar på gymnasienivå i kommunal vuxenutbildning. I den första delstudien rapport 1980:06 analyseras hur lärarna uppfattar deltagarnas erfarenheter i relation till undervisningens innehåll. Det som en resurs visar sig de intervjuade lärarna inte delar den officiellt uttryckta att förhoppningen att deltagarerfarenheter ska betyda mycket i om undervisningen. De dominerande uppfattningama är i första hand att enstaka deltagare kan dela med sig sina speciella erfarenheter till de av övriga, och i andra hand att läraren kan verklighetsanknyta undervisningsinnehållet att referera till erfarenheter som många genom deltagare delar. Enstaka lärare uttrycker de tre Övriga uppfattningama: Erfarenheter i form praktiska färdigheter kan utnyttjas deltagaren; av av deltagarnas erfarenheter innebär att deras världsbild står i motsättning till ämnets och därför måste ändras; erfarenheter inlevelseförrnåga ger och möjlighet att förstå andra perspektiv. Den fjärde delstudien rapport 1982:07 beskriver hur lärarna uppfattar intentioner och restriktioner i undervisningen. Lärarna har två skilda uppfattningar vad undervisningen bör gå ut på: Att lägga av tillrätta, strukturera och presentera innehållet så att deltagarna kan lära bearbetning; eller att involvera deltagarna och låta dem utan större egen bearbeta innehållet, vilket i denna uppfattning krävs för att nå verklig kunskap. De lärare sin uppgift i att lägga tillrätta och presentera som ser beskriver också att deras undervisning är förmedlande. De som menar deltagarna ska bearbeta innehållet lever däremot inte alltid upp till att detta. De upplevda hindren är främst tiden och deltagarnas förväntningar. Man uppfattar att har bestämd stoffmängd till vilken man en tiden inte räcker, än att stoffmängden något måste snarare se som som till den tillgängliga tiden. Deltagamas förväntningar är en anpassas restriktion dessa förväntar sig kunskapsförmedling, vilket genom att leder till motsättningar läraren vill dem inflytande och möjlighet om ge själva bearbeta stoffet. Om läraren i första steget deltagarna att ger inflytande uppläggningen innebär det att han i enlighet med deras över önskemål ifrån dem fortsatt inflytande. Om läraren däremot driver tar

124 Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala

av texter

igenom sin uppfattning om att deltagarna ska ha inflytande över undervisningen i en vidare bemärkelse innebär det att de får detta inflytande mot sin vilja. Båda alternativen blir paradoxala.

Den integrerande analysen rapport

1982: 15 utgår från lärarnas upp-

fattningar av: begreppet erfarenhet i undervisningen, särdrag

som resurs hos vuxenstuderande, lärarskicklighet, intentioner och restriktioner i

undervisningen samt kunskapsintresse och kunskapssyn. logisk

I en analys, som drar den fenomenografiska analysen till sin spets, integreras och relateras lärarnas olika uppfattningar i förhållande till möjligheten att se deltagarnas erfarenheter och kunskaper i under-

som en resurs visningen. En grupp uppfattningar kan relateras till att möjlighet finns att använda deltagarnas omvärldsuppfattningar i undervisningen. Lärarnas uppfattningar innebär då att deltagarna kan utnyttja sina erfarenheter, bearbeta undervisningens innehåll och utveckla förståelse. Detta ger möjlighet att förstå och tolka sin omvärld, liksom att

se världen ur olika perspektiv. En andra uppfattningar innebär att

grupp deltagarnas erfarenheter visserligen kan utnyttjas i snävare mening.

men Det är snarast deras minnesbilder av verkligheten kan fungera

som som konkret referensram till undervisningsinnehållet. Kunskapen kan då ge förståelse för vad ligger bakom dessa minnesbilder, och

som ger därigenom bättre möjlighet att klara vardagslivets praktiska problem. Den tredje gruppen uppfattningar kännetecknas att lärarna inte

av ser möjligheter att utnyttja deltagarnas erfarenheter. Undervisningsinnehållet uppfattas sakna relation till de flesta deltagarnas erfarenheter.

*

LARSSON, STAFFAN, FRANSSON, ANDERS OCH ALEXAN- DERSSON, CLAES 1990 Vuxenpedagogisk vardag.

Om undervisning i komvux. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1990:11.

Denna rapport har gjorts inom L-VUX-projektet Läroplanen i vuxenundervisningen

Kategorisering: Undervisningsprocessen, lärarroll, lärarperspektiv

Sammanfattning: Studien bygger på intervjuer med 124 lärare från kommunal vuxenutbildning etapp 1 engelska, fysik, samhällskunskap samt yrkesinriktade kurser ADB, social service i 22 kommuner. Intervjusvaren har

Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter 125

bearbetats både kvalitativt och, i ett andra steg, kvantitativt för att även se hur vanliga olika svar är. Studien redovisar i första hand lärarnas perspektiv på undervisningen. Undersökningen visar att de hårda ramar som uttrycks i läroplanen i form av kursplaner, timplaner etc. styr i stor utsträckning, medan de mjukare ramarna i form av vuxenpedagogiska ideal har mindre inflytande. Exempelvis är det svårt att ge deltagarna något större inflytande över innehållet när det finns en kursplan att hålla sig till och undervisningstiden är begränsad. Snarare

uttryck för en särpräglad vuxenpedagogik kännetecknas än att vara komvuxundervisningen av likheten med grundskolans undervisning, men med vissa särdrag. De vuxna deltagarna uppfattas som mer seriösa i sina studier. Detta, tillsammans med respekten för att de är just vuxna, gör att deltagarna får ett större frirum och utsätts för mindre kontroll. Det begränsade behovet disciplinering gör också att lärarna kan bedriva

av mer riktig undervisning. Det finns undantag från detta mönster, men lärare som i större utsträckning försöker följa ett vuxenpedagogiskt ideal kan mötas av ett annat problem. Deltagamas krav på effektivitet i undervisningen kan komma i motsättning till idealen. Ett annat genomgående drag i resultaten är att lärarna uppfattar att komvuxstudier alltid leder till något positivt för deltagarna, deras beskrivning av utbildningens effekter är en lycklig vändpunkt i livet.

Arbetslösa i kommunal vuxenutbildning

ANDERSSON, PER, LARSSON, STAFFAN, OLSSON, LARS- ERIK, THÅNG, PER-OLOF OCH WASS, KARIN 1995 Utbildning arbetslösa i komvux. En studie av lokalt beslutsfattande.

av Vuxenpedagogiska forskningsgruppen, Linköpings universitet, Kollegiet för vuxenutbildning och lärande i arbetslivet, Göteborgs universitet. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1995: 12.

HULT, HÅKAN, LARSSON, STAFFAN, MÄKITALO, ÅSA, OLSSON, LARS-ERIK, PALDANIUS, SAM OCH THÅNG, PER OLOF 1997 Varför avstår arbetslösa från studieplats i kommunal vuxenutbildning Vuxenpedagogiska forskningsgruppen, Linköpings universitet, Kollegiet för lärande, Göteborgs universitet.

vuxnas Göteborgs universitet. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1997:01.

126 Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala texter

av

MÄKITALO, HULT, LARSSON, OLSSON, PALDANIUS OCH THÅNG 1997 Arbetslöshet eller utbildning Om rekrytering

av arbetslösa till komvux. Vuxenpedagogiska forskningsgruppen, Linköpings universitet, Kollegiet för vuxnas lärande, Göteborgs universitet. Göteborgs universitet. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1997:02.

PALDANIUS, HULT, LARSSON, MÄKITALO, OLSSON, OCH THÅNG 1997 Olika betydelser kommunal vuxenutbildning för

av arbetslösa. Vuxenpedagogiska forskningsgruppen, Linköpings universitet, Kollegiet för vuxnas lärande, Göteborgs universitet. Göteborgs universitet. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1997:03.

Dessa skrifter rapporterar från ett av de få projekt som genomförts på senare år med speciellt fokus på kommunal vuxenutbildning.

Kategorisering: Institution och Organisation; rekrytering och studieavbrott; utbildningseffekter

Sammanfattning: Under perioden 1993-1997 har staten gjort riktade satsningar på utbildning av arbetslösa i kommunal vuxenutbildning gymnasienivå och i påbyggnadskurser. När satsningen infördes 1993 blev utfallet mycket varierande i olika kommuner. Kommunerna hade begränsad tid på sig från det statliga beslutet till genomförandet utbildning. I

av många kommuner fanns redan en kö till den Ordinarie komvuxverksamheten. När man valde att utöka det befintliga utbudet kunde man rekrytera arbetslösa som redan sökt och stod i kö, och det var då relativt lätt att rekrytera. När man valde att skapa nya utbildningar som riktade sig speciellt till arbetslösa var det däremot relativt svårt att rekrytera deltagare. Ett viktigt skäl till detta var de ekonomiska villkoren, där

en arbetslös som bytte från A-kassa till särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa fick sämre villkor. Andersson m.fl. 1995

En uppföljning av deltagarna i extrasatsningen 1993:94 telefonintervjuer med 303 tidigare deltagare visar att dessa främst var kortutbildade, kvinnor och ungdomar. Andelen kortutbildade och ungdomar var större än och andelen kvinnor ungefär densamma som i ordinarie komvuxutbildning. De tidigare arbetslösa deltagarna hade övervägande positiva upplevelser av studierna, främst av mötet med andra studerande och med engagerade lärare. När det gäller effekter av komvuxstudiema

Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter 127

har de bland annat lett till att stor ca 25% är antagna till

en grupp högskolan höstterminen 1996. Några individer kan se att speciella ämneskunskapcr från komvuxstudiema har haft betydelse när de fått anställning. Paldanius m.fl. 1997

En undersökning av tidiga avhopp från studier vid kommunal vuxenutbildning hösten 1995 visar hur motiven för avhopp kan variera. Med tidiga avhoppare avses personer som sökt till kommunal vuxenutbildning, men som aldrig påbörjade studier eller hoppade av inom tre veckor. Resultaten bygger på telefonintervjuer med 198 tidiga

avhoppare, såväl arbetslösa som andra. Den största gruppen 60% har valt annan sysselsättning, utbildning eller arbete, i stället för kommunal vuxenutbildning. 26% hoppade av på grund av problem relaterade till studieñnansiering eller kommunal vuxenutbildning som system t.ex. att inte bli antagen till alla de kurser man sökt. Ekonomiskälen är vanligast

18% av hela gruppen anger detta skäl. De resterande har andra skäl till avhopp, som sjukdom, flyttning etc. Den första de 60%

gruppen, som har valt annan sysselsättning, kan ses som mer positiva avhopp, och här finns en större andel yngre, kvinnor och högutbildade. De övriga kan ses som mer negativa avhopp, och här finns fler äldre, män, kortutbildade och arbetslösa. Bland arbetslösa som inte gått till annan sysselsättning är ekonomin ett dominerande skäl till avhopp. Hult m.fl. 1997

I en jämförelse mellan arbetslösa som valt att studera respektive inte studera i kommunal vuxenutbildning visar det sig att kommunal vuxenutbildning rekryterar förhållandevis fler yngre och fler kvinnor jämfört med sammansättningen av gruppen arbetslösa som helhet. De vanligaste skälen att inte studera är ekonomiska man vill inte

skuldsätta sig eller har inte råd att studera. De arbetslösa utanför kommunal vuxenutbildning ser direkt yrkesrelaterade motiv som tänkbara anledningar att studera, medan de som redan studerar främst är inriktade på vidare studier. Utöver motivet att studier inte lönar sig är det viktigt för dem som inte studerar att vara tillgängliga på arbetsmarknaden, ett motiv som kan vara problematiskt eftersom utbildning behövs på arbetsmarknaden av inte minst konkurrensskäl. Man väljer alltså det kortsiktiga alternativet att stå till arbetsmarknadens förfogande, i stället för att skaffa sig den kompetens, som krävs för att på lång sikt kunna konkurrera om arbetstillfällen. Tillgängligheten på arbetsmarknaden är viktigare bland män, medan kvinnor i större utsträckning avstår studier eftersom de menar att studier inte kan kombineras med familjelivet. Mäkitalo m.fl. 1997

Den sistnämnda skillnaden mellan män och kvinnor kan jämföras med Gerhardssons 1985 diskussion om produktiv och reproduktiv

128 Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter

sektor, och hur den reproduktiva uppgiften går i första hand hos

kvinnorna

Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala texter 129

av

10 Universitet och

högskola

Pedagogiska arbetsformer i högskolan

GERREVALL, PER 1992 Högskolestuderandes erfarenheter

av självständigt arbete. Lunds universitet, Pedagogiska institutionen. Avhandling

Kategorisering: Undervisnings- och inlämingsprocessen

Sammanfattning: Avhandlingen har en fenomenografisk inriktning och analyserar med kontextuell analys erfarenheter av självständigt arbete hos totalt 57 läkar-, lärar- och ekonomstuderande. Det finns paralleller mellan de studerandes intention med det självständiga arbetet, vilket angreppssätt de har och vilket resultatet blir. Gerrevall använder de nära relaterade dimensionerna djup-yta respektive holistisk-atomistisk: Om den studerande till exempel har en djupintention, med intresse och inriktning

förståelse, blir angreppssätt och resultat ofta holistiska. Förståelsen för de metoder använder och det kunskapsområde arbetet behandlar

man blir djupare. Handledningen är en viktig komponent i arbetet, och där skiljer Gerrevall på process- respektive produktorienterad handledning. Orienteringen påverkar utfallet arbetet. Processorientering ger

av möjlighet att förverkliga djupintentionen, och den kan också bidra till att studerande med från början ytlig inriktning utvecklar sitt intresse och ett holistiskt angreppssätt. Produktorienterin kan å andra sidan tvinga

gen studenten att själv klara eller också leder den till ett

av processen, osjälvständigt ytinriktat arbete. Gerrevall betonar alltså vikten av en processorienterad handledning för att få ett positivt utfall av det självständiga arbetet. Tiden är en annan viktig faktor. Det finns en relation mellan vilken tid står till förfogande och hur stort

som engagemang studenten utvecklar för arbetet.

En jämförelse mellan de tre utbildningarna visar att det självständiga arbetet får ett mer positivt resultat och är bättre integrerat på ekonomutbildningen. Däremot blir resultatet mer negativt på lärarutbildningen, medan utfallet är varierande på läkarutbildningen. Studien visar att blivande ekonomer och forskningsinriktade läkarstuderande ser en klarare relation mellan arbetet och det blivande yrket än de övriga. De

5 17-1140

130 Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter

ekonomstuderande är dessutom bättre förberedda för det självständiga arbetet, bland annat genom tidigare mindre arbeten av liknande slag.

är

WALLDAL, ELVI 1991 Problembaserad inlärning. Utvärdering

av påbyggnadslinjen Utbildning i öppen hälso- och sjukvård. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies Educational Sciences 79.

Kategorisering: Undervisnings- och inlämingsprocessen, lärarrollen

Sammanfattning: Walldals undersökning, av en påbyggnadsutbildning omfattande 40 högskolepoäng, visar på i stort positiva resultat men några problematiska områden i det problembaserade arbetssättet.

Studiens kvantitativa del ger en övervägande positiv bild av utbildningen. Av 29 deltagare var tvâ tredjedelar nöjda med information om, mål för och uppläggning av kursen. Deltagarna förväntar sig att utveckla sin förmåga att arbeta i och självständigt lära och lösa problem.

grupp

Den kvalitativa delen av undersökningen visar dock på vissa problem. Deltagarna var motiverade för utbildningen, men arbetet i basgrupper blev inte alltid som planerat. Diskussionerna fokuserades till stor del på deltagarnas yrkeserfarenheter, och inte på nya kunskaper, vilket syftet. I två grupper blev det också problem med kommunika-

var tion och samarbete. Det andra problemområdet rörde läramas/handledamas roll i gruppen. Där fanns osäkerhet och oklarhet när det gällde bland annat rollen som expert/icke-expert, motivation, utvärdering och användandet traditionella undervisningsmetoder som föreläsningar.

av

*

RAHIMI, AMENEH 1995 Problem-based and conventional medical education from student perspective. A qualitative analysis comparing

a students experience of medical education, approach to learning ana reading comprehension. Linköping University, Linköping Studies Education and Psychology No 45. Avhandling

Kategorisering: Undervisnings- och inlämingsprocessen

Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter 131

Sammanfattning: Detta är en fenomenografisk studie, där 60 medicinstuderande från

en utbildning med problembaserat lärande PBL och traditionell

en utbildning har intervjuats. Intervjuerna utgick från medicinsk text,

en och såväl angreppssätt och förståelse i förhållande till denna

text som angreppssätt i förhållande till studierna i allmänhet behandlades. Resultaten visar att ett förståelseinriktat angreppssätt överväger bland PBLstudenterna, medan den andra i större utsträckning tar till

gruppen reproducerande strategier. Trots detta skiljer sig inte förståelsen av den specifika texten nämnvärt mellan de båda grupperna. Studenter med ett mer förståelseinriktat angreppssätt når alltså inte bättre förståelse

en av texten. Detta kan bero på att det angreppssätt de beskriver sig ha inte stämmer med hur de faktiskt gör. Det är möjligt att PBL-studenterna beskriver det förståelseinriktade angreppssätt de har lärt sig är det rätta, men i praktiken läser de på det reproducerande sätt de har vant sig vid i den tidigare skolutbildningen. Ett annat problem för PBL-utbildningen kan vara att det tar tid att få genomslagskraft för en ny pedagogisk inriktning av detta slag i alla delar av utbildningen.

Rahimi behandlar också studenternas erfarenheter universitets-

av utbildningen, och där visar det sig att PBL-studenterna har upplevt den som mer flexibel och meningsfull.

ik

BOOTH, SHIRLEY 1992 Learning A phenomeno-

to program. graphic perspective. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies Educational Sciences 89. Avhandling

Kategorisering: Undervisnings- och inlämingsprocessen

Sammanfattning: I denna studie har Booth följt studerande i datavetenskap under introduktionskursen i programmering. Att lära sig

programmera karaktäriseras av en ökad medvetenhet om vad programmering innebär. Detta innefattar utvecklingen av kvalitativt bättre uppfattningar,

men också att utveckla en repertoar av fler uppfattningar. Förmågan att programmera handlar då om att intuitivt kunna bygga på den uppfattning som passar i det aktuella sammanhanget. Booth att

menar det primärt är genom erfarenhet av programmering som dessa uppfattningar utvecklas. Detta innebär att undervisningen inte enbart kan bestå av förmedling av expertkunskap, utan det krävs att de studerande

132 Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter

får utmaningar där de skaffar sig erfarenheter och själva kan utveckla expertkunskap och förståelse. Det är också viktigt att lärarna är medvetna om vilka uppfattningar de studerande har och utgår från.

*

BOBRINK, ERIK 1996 Peer Student Group Interaction within the

Process-Product Paradigm. Umeå University, Department of Education. Avhandling

Kategorisering: Undervisnings- och inlämingsprocessen

Sammanfattning: Denna experimentella studie undersöker hur olika betingelser för grupparbete påverkar processen i och resultatet av arbetet. Studien gjordes bland lärarstuderande, vilka arbetade i 64 grupper om fyra

Grupperna fick arbeta med fallbeskrivning utifrån fyra olika personer. en psykologiska teorier. Grupperna varierade med avseende innehåll, sammanhållning och bedömning. Innehållet var antingen individuellt, vilket innebar att och förberedde sig att läsa sig på en

var en genom

de fyra teorierna, eller gemensamt, vilket innebar att alla läste in sig av på samtliga teorier. Om sammanhållningen hög eller låg bestämdes

var

i hur hög utsträckning deltagarna fick samarbeta med personer de av hade önskat få samarbeta med. Bedömningen antingen individuell,

var deltagarna bedömdes och utifrån sin insats i arbetet, eller

var en

alla i fick betyg utifrån gruppens resultat. gemensam, gruppen samma Gemensamt innehåll ett bättre resultat än ett individuellt innehåll,

gav och hög sammanhållning gav bättre resultat än låg sammanhållning. Däremot bedömningsformen inte någon huvudeffekt på resultatet.

gav Bedömningen dock en interaktionseffekt med sammanhållningen

gav vid gruppbedömning påverkades inte resultatet av om sammanhållningen

hög eller låg, medan individuell bedömning innebar att hög var sammanhållning bättre resultat och låg sammanhållning sämre

gav resultat än vid gruppbedömning. En jämförelse med en kontrollgrupp bestående studerande vilka löste uppgiften individuellt visade

av dessutom att dessa lyckades bättre än grupperna, oavsett vilka betingelser gällde för Individuellt arbete gav alltså bättre

som grupperna. resultat än grupparbete när det gällde att förstå och lösa fallet utifrån så många av de givna teorierna som möjligt.

Processen i analyserades med utgångspunkt i om

grupperna deltagarnas bidrag analytiska analys av diskussionens innehåll eller

var strukturella hur arbetet skulle utföras, och de rörde den givna

om

Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter 133

uppgiften eller Bland de effekter på i

processen gruppen som redovisas kan följande exempel ges: Grupper med hög sammanhållning blir mer analytiskt uppgiftsinriktade vid individuell bedömning, medan bedömningsforrnen inte påverkar i detta avseende vid

låg sammanhållning. När det gäller frekvensen strukturella, uppgiftsinriktade

av bidrag påverkas denna inte sammanhållning innehållet

av gruppens om är individuellt, medan frekvensen blir betydligt högre i med låg

grupper sammanhållning om innehållet är gemensamt.

Examination och betyg

TROWALD, NILS DAHLGREN, LARS OWE 1993 Studenters syn på kunskapsmätning, en enkätstudie med särskild hänsyn till de graderade betygens inverkan på inlärning och studier. Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet, Pedagogiskt utvecklingsarbete 15.

Kategorisering: Undervisnings- och inlämingsprocessen

Sammanfattning: Rapporten bygger på en enkätundersökning med 403 universitetsstuderande från olika utbildningar och orter. Studien visar på tydlig

en skillnad i synen på kunskapsmätning beroende på den studerande får

om graderade betyg utöver godkänd-underkänd eller Med graderade betyg styrs studierna gamla tentor och den kommande

mer av examinationen. Vid icke graderade betyg styr intresse och kommande yrke mer, och dessutom upplever man att proven i större utsträckning riktas in på väsentligheter samt ett inlämingstillfálle. De

ser proven mer som graderade betygen styr de studerande mot en inlärning som delvis motverkar universitetssystemet utbildningsmål, och författarna är därför

skeptiska till ett graderat betygssystem i högskolan.

Utbildningseffekter i högskolan

ZETTERSTRÖM, BO-OLOF 1988 Samhället föreställning. Om

som studerandes ideologiska formning i fyra högskoleutbildningar. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, akademisk avhandling 23. Avhandling

134 Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter

Den första tre avhandlingar från LONG-projektet, Långtidseffekter av högre utbildning. av

Kategorisering: Utbildningseffekter

Sammanfattning: I denna avhandling fokuseras kvalitativ teoriinriktad metod för en utvärdering långtidseffekter högre utbildning. Det handlar här om av av utvärdering ideologiska effekter högskoleutbildning. Resultaten är av av dock knappast utvärdering effekterna, utan alltså snarare en en av utvärdering metoden. Det centrala begreppet är föreställning, och av studenternas föreställningar arbetsdelning, lönedifferentiering samt om arbetskraftens reproduktion analyseras, de kommer till uttryck i som intervjuer. Zetterström beskriver fem typer av föreställningar om dessa tre samhällsaspekter. De fem typerna skiljer sig när det gäller vilken föreställning har makten och kontrollen över t.ex. arbetsman om var delningen ligger. Är makt/kontroll lokaliserat till system-, verksamhets-

eller individnivå 100-talet studenter fördelade på utbildningar i ekonomi, medicin, psykologi och teknik har intervjuats vid utbildningens början och efter år. Det visar sig att föreställningarna är stabila över tid. De förändtre ringar förekommer "saknar generell karaktär. Effektema av högre som utbildning i föreställningsdimensionen kan sägas beroende av vara initiala föreställningar, vilken utbildningslinje även vilken men samhällsaspekt är föremål för analys. ur Zetterströms abstrakt som

ät

HULT, AGNETA 1990 Yrket föreställning. En analys av som

föreställningar hos studerande inom bra högskoleutbildningar. Umeå

universitet, Pedagogiska institutionen, akademiska avhandlingar 28. Av-

handling Denna avhandling tillhör också LONG-projektet.

Kategorisering: Utbildningseffekter

Sammanfattning: I Hults avhandling är det högskolestuderandes föreställningar det om blivande yrket är i fokus. Den analysmodell Hult presenterar utgår som från begreppen klassifikation och inramning, och hur föreställer sig man dessa är relaterade till system-, verksamhets- och/eller individnivå. att

Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala 135

av texter

Den grundläggande klassiñkationen vad är den grund-

avser som läggande förutsättningen för den aktuella företeelsen; vad det till

är som syvende och sist förklarar sakernas tillstånd. Den grundläggande inramningen innebär hur klassifikationen realiseras, dvs hur den möjliggörs och upprätthålls. s. 14-15 De fem kategorierna i analysmodellen presenteras i figur II.1.

Kategorier A B C D E

Systemnivå K I

Verksamhetsnivå K I K I

Individnivå I K K I

Figur II:l. Klassiñkationens K och inramningens I lokalisering i de olika föreställningskategoriema A-E. Hult, 1990, 15

s.

Kategorierna beskrivs på följande sätt, med exempel från de ekonomstuderande: A. Systemets ofrivillige verkställare

Den neutrale balanskonstnären Företagets omhuldare Den visionäre men tyglade framtidsskaparen Den visionäre och otyglade framtidsskaparen Hult, 1990, 114

s.

Kategorierna befinner sig alltså på en dimension från att yrkesrollen

bestäms av och är underordnad det ekonomisk-politiska systemet, till att den bestäms av individuella egenskaper och skillnader. Ekonom- och teknikstuderande förändrar sina föreställningar under utbildningen

till att se yrkesrollen som i högre grad bestämd individuella skillnader. De

av psykologstuderandes föreställningar förändrades i motsatt riktning, medan de medicinstuderande förblev i mitten. Bland de medicinstuderande saknades för övrigt D- och E-kategoriema helt. Ett annat resultat är att psykologstuderande, och i viss utsträckning teknikstuderande, i slutet av utbildningen såg större möjligheter än de båda andra

grupperna att i det blivande yrket också handla i enlighet med sin föreställning

om den ideala yrkesrollen.

Ik

136 Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala texter

av

OLOFSSON, ANDERS 1993 Högskolebildningens fem ansikten.

Studerandes föreställningar kunskapspotentialer i teknik, medicin,

om

ekonomi och psykologi. En kvalitativ utvärderingsstudie. Umeå

universitet, Pedagogiska institutionen, akademisk avhandling 35. Avhandling

Denna avhandling tillhör liksom de två föregående LONG-projektet.

Kategorisering: Utbildningseffekter

Sammanfattning: Avhandlingen handlar högskolestuderandes föreställningar om

om kunskapspotentialer inom sina respektive ämnesområden. IOO-talet studenter fördelade på utbildningar i ekonomi, medicin, psykologi och teknik har intervjuats vid utbildningens början och efter tre år. Kunskapspotentialen handlar vilka kunskaper som är önskvärda samt

om möjliga att förvärva och förverkliga s. 10.

Här presenteras modifierad strukturmodell för analys av föreställ-

en ningar, där de fem typerna föreställningar är mer utvecklade än hos

av Zetterström 1988 och Hult 1990. Föreställningama skiljer sig åt beträffande hur föreställer sig att makt och kontroll över, samt

man möjlighet till motstånd mot och strategier för förändring av utbildningen, ligger på system-, verksamhets- eller individnivå. Termema makt och kontroll motsvarar Bemsteins tenner klassifikation och inramning, vilka används Hult. Denna strukturmodell fungerar alltså

av

explicitgjord teoretisk struktur vid analysen av ett empiriskt som en material. Olofsson står här för kritik mot den fenomenografiska

en traditionen, där inte redogör för den mer eller mindre medvetna

man teoretiska utgångspunkten i analysen.

Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala texter 137 av

Föreställningstyp

A B C D E

System- m, ms, nivå s

Verksam- m, ms, s m, ms s hetsnivå

Individ s m, ms m, ms, nivå s

Figur II.2. Strukturmodell. Lokaliseringar av makt m, kontroll k, motstånd ms och strategi s i relation till systern-, verksamhets- och individnivå. Olofsson, 1993, s. 47

De olika föreställningstypema illustreras i figur II.2. I kategori A finns föreställningar om ämnets kritiska och utmanande möjligheter. I kategori B handlar föreställningarna om förbättrande och utvecklande möjligheter. I kategori C handlar föreställningarna om anpassning. Kategori D handlar förståelseskapande möjligheter. I kategori E om handlar det om självutvecklande möjligheter. Vid samtliga utbildningar dominerar den anpassningsinriktade Ckategorin vid såväl början slutet studierna. Inom denna kategori som av sker dock utveckling mot ett reflekterat, vetenskapligt, fören mer hållningssätt. Fördelningen på de olika kategorierna varierar. På läkarutbildningen minskar de förekommande kategorierna från början till utbildningen, medan den kollektiva föreställningsrepertoaren slutet av ökar på övriga utbildningar. Ekonom- och psykologstuderande utvecklar

sin individuella föreställningsrepertoar utvecklar flera föreställningar

i betydligt större utsträckning. Detta relaterar Olofsson till att dessa utbildningar kännetecknas integrerad läroplanskod med låg grad av en klassifikation och inramning jämför Bemstein, till skillnad från de av två andra utbildningarna. Psykologutbildningen är den enda utbildning där samtliga föreställningar förekommer, och alla fem finns såväl i början som i slutet av utbildningen.

138 Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala SOU 1997: 120

av texter

Yrkesutbildning i högskolan

BERGE, BRITT-MARIE 1992 Gå i lära till lärare.

En grupp kvinnors och en grupp mäns inskolning i slojdläraryrket. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, doktorsavhandling 33.

nr Avhandling

Kategorisering: Bakgrundsfaktorer, undervisnings- och inlämingsprocessen, lärarroll, institution

Sammanfattning: Berge jämför två slöjdlärarkandidater i första hand ett

grupper ur genusperspektiv. De blivande textilslöjdlärama är kvinnor, de har medelklassbakgrund och positiva skolupplevelser. De blivande trä- och metallslöjdlärama är nästan uteslutande män, de har arbetarklassbakgrund och negativa skolupplevelser. Textilslöjdlärama vill arbeta med att utveckla textilhantverket i slöjden, och de vill föra teori

samman och praktik. Idealet är att eleverna utvecklas till följ

sparsamma och kvalitetsmedvetna medborgare s. 214. Trä- och metallslöjdlärama väljer utbildningen för att de vill arbeta med barn och ungdomar, och då är det praktiska slöjdämnet ett bra alternativ. De skiljer tydligt på teori och praktik. Deras ideal är elever blir aktiva, initiativrika och

som händiga medborgare. s. 215 Dessa mönster utvecklas och förstärks under slöjdlärarutbildningen. Utbildningen reproducerar bland annat ett tydligt könsmönster av den passiva kvinnan och den aktiva

mannen, vilket bland annat kommer till uttryck att textilutbildningen är

genom styrd och välorganiserad medan trä- och metallslöjdutbildningen kräver mycket av egna initiativ. Utbildningen reproducerar också ett mönster av åtskillnad mellan teori och praktik i skolan. De blivande textillärarna överger sina förhoppningar om integrering mellan teori och praktik och accepterar slöjdens underordnade ställning. Trä- och metallslöjdlärama behåller uppfattningen åtskillnad mellan teori och praktik, de

om men accepterar inte att det praktiska ämnet slöjd ska underordnat

vara teoretiska ämnen. Berge menar dock att det är tveksamt de kommer

om att försöka förändra förhållande när de börjar arbeta som slöjdlärare.

Ik

BEACH, DENNIS 1995 Making the problems change:

sense of of An ethnographic study of a teacher education reform. Acta Universitatis

Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter 139

Gothoburgensis, Göteborg Studies Educational Sciences 100. Avhandling

Kategorisering: Undervisningsprocessen; institution och organisation: lärarutbildning

Sammanfattning: Beachs avhandling etnograñsk fallstudie av den nya grundskollä-

är en rarutbildning som startade år 1988. Studien visar på problemen i mötet mellan reformens policy och utbildningens verklighet. Beach har identifierat tre fundamentala undervisningsmodeller i sin undersökning av ämnes- och ämnesdidaktisk undervisning. Två av dessa finns i den ämnesdidaktiska undervisningen. Den ena är inriktad på att träna kritisk reflektion och att förstå elevernas tänkande, något som överensstämmer med reformens policy. Den andra ämnesdidaktiska modellen bygger på förmedling undervisningserfarenheter och råd och tips om hur

av undervisningen bör gå till. Den förmedlande inriktningen i denna modell, och i den ämnesteoretiska modellen, har stöd i en stark tradition

är svår att förändra. Dessutom är det dessa modeller som de flesta som studerande uppfattar som positiva, eftersom de uppfyller deras förväntningar på hur utbildning normalt ska gå till och vad de ska få ut av lärarutbildningen. Reformens policy har alltså svårt att slå igenom på en institution som präglas av en tradition med annan inriktning.

Ik

ANDERSSON, CATHARINA 1995 Läras fär skolan eller skolas att lära. Tankemodeller i lärarutbildning. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies Education 63. Avhandling

Kategorisering: Lärarutbildning

Sammanfattning: Avhandlingen försöker besvara följande frågor:

Finns det ett enhetligt paradigm för lärarutbildning hos statsmakten, representerad av riksdag, regering samt Universitet- och högskoleämbetet UHÄ

Finns samma paradigm inom lärarutbildningen, dvs. är det detsamma

statsmaktens, såsom det uttrycks i lokala planer, kursplaner, av som utbildningsledning och av lärarutbildare Är detta/dessa paradigm identifierbara hos studenterna

140 Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala texter

av

Det övergripande syftet är att via konstruerade paradigm försöka beskriva, analysera och tolka vilket eller vilka paradigm som finns i lärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7, som startade 1988.

Den teoretiska delen bygger på en kvalitativ forskningsansats. Vissa delar arbetet är deskriptiva, andra är tolkade utifrån en fenomenlogisk

av utgångspunkt. Den empiriska delen grundas på de framtagna paradigmbegreppen och omfattar en analys av relevanta dokument för perioden 1984-1988. Några högskolor och universitet har valts ut för vidare undersökning. Denna del av analysen är upplagd som ett antal fallstudier.

Studien visar att det uppträder flera olika paradigm i statsmaktemas dokument i dokumenten från universiteten och högskolorna.

såväl som Paradigmen vid universitet och högskolor varierar mellan enheterna. Flera paradigm kan dessutom uppträda inom enhet. Lärarutbildamas

en privata paradigm och det professionella paradigmet kan också vara ett eller flera och varierar såväl mellan lärarutbildare som mellan enhetens professionella paradigm. Vidare lärarutbildama att det huvud-

anser sakliga paradigmet är det professionella paradigmet. Studenterna däremot att det är det traditionella yrkesparadigmet som är

anser förhärskande.

*

FRANKE, ANITA 1990 Handledning i praktiken. En studie

av handledares och lärarkandidaters uppfattningar av handledning i lärarutbildningens praktikdel. Universitetet i Linköping, Linköping Studies in Education No 30. Avhandling

Kategorisering: Undervisnings/handledningsprocess, lärar/handledarroll, lärarutbildning

Sammanfattning: Franke har studerat uppfattningar av handledning med en fenomenografisk ansats. Datainsamlingen omfattar dels intervjuer med lärare och lärarstuderande, dels handledningssamtal. Studien berör handledningens funktion, innehåll samt form. I resultaten finns ett genomgående mönster

kan relateras till har ett för-givet-tagande eller ett refleksom om man terande perspektiv på lärares yrkeskunskap. Innehållet i handledningen kan med ett for-givet-tagande perspektiv fokuseras på lärarkunskapens vad-aspekt, överförande viss kunskap. När perspektivet är

av en reflekterande kan fokus mer ligga hur den studerande genom

Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala texter 141

av

reflektion utvecklar sin kunskap, och handledningens innehåll blir reflektionen. Uppfattningama handledningens funktion skiljer sig

av på motsvarande sätt. Om yrkeskunskapen tas för given är praktiken ett tillfälle till övning, och handledningen fungerar som tillfälle för bedömning, kommenterande och tillrättaläggande. Å andra sidan kan praktikundervisningen ses som ett objekt för reflektion, och då blir handledningens funktion just reflekterande. När det gäller handledningens form skiljer Franke på en episodinriktad respektive en principinriktad strategi. Diskuteras undervisningen utifrån en rad episoder eller utifrån vissa idéer och principer

ik

PILHAMMAR ANDERSSON, EWA 1991 Det är vi är dom.

som

Sjuksköterskestuderandes föreställningar och perspektiv under ut-

bildningstiden. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 83. Avhandling

Avhandlingen innehåller flera resultat som kan tänkas vara av mer generellt intresse för yrkesutbildningar inom högskolan.

Kategorisering: Undervisnings- och inlämingsprocessen, sjuksköterskeutbildning

Sammanfattning:

Detta är etnografisk studie av sjuksköterskeutbildningen. En analys

en

erfarenheternas roll visar att studenternas erfarenheter beaktas i av ganska låg utsträckning i den teoretiska undervisningen, och i så fall fungerar de främst exempel snarare än som utgångspunkt för

som

De erfarenheter studenterna främst bygger på kommer från resonemang. eget arbete som undersköterska.

Undersökningen visar att det hos de studerande finns fyra olika föreställningar sjuksköterskans yrkesfunktion. Den kan följd

om vara en

arbetsdelning, följd kompetens, ett förhållningssätt och/eller en av en av följd personliga egenskaper. Föreställningen arbetsdelning

av om dominerar i början utbildningen och är även vanligast mot slutet. I

av början har även personliga egenskaper ganska stor betydelse, men mot slutet sker förskjutning mot föreställningarna om kompetens och

en förhållningssätt. Däremot saknas den föreställning om vetenskapligt förhållningssätt och grund hade kunnat förväntas utifrån ut-

som bildningsplanen.

142 Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter

Avhandlingen beskriver också hur studenterna har olika perspektiv, sätt att se på sin roll. I respektive perspektiv dominerar olika föreställningar om yrkesfunktionen enligt tabell II.5.

Tabell II.5. Perspektiv och föreställningar hos sjuksköterskestuderande.

Perspektiv Föreställning

Undersköterske- Arbetsdelning perspektiv Personliga egenskaper

Studerande- Kompetens

perspektiv Arbetsdelning

uksköterske- Kompetens perspektiv Förhållningssätt

Utanförstående- Personliga egenskaper perspektiv

Under utbildningen sker byten perspektiv, byten utifrån ett

av som interaktionistiskt perspektiv relateras till självreflektion och interaktion med signifikanta andra som lärare, handledare, sjukvårdspersonal och patienter. I inledningen dominerar undersköterskeperspektiv och studerandeperspektiv. I mitten av utbildningen är studerandeperspektivet vanligast och mot slutet sjuksköterskeperspektivet. Studerande med bakgrund från en treårig teoretisk gymnasielinje verkar ha lättare att ta ett sjuksköterskeperspektiv, medan de som kommer från den tvååriga vårdlinjen lättare fastnar i studerandeperspektivet. Det finns även några få exempel på ett utanforståendeperspektiv. Denna förändring kan vara ett mer allmänt mönster i yrkesutbildningar av detta slag. Pilhammar Andersson relaterar till Wemerssons beskrivning

av en motsvarande utveckling från elev till student till lärare i lärarutbildningen.

Wernersson, 1990 Förväntningar på utbildning och yrke bland studerande på grundskollärarutbildningen under dessförsta termin. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1990:05.

Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter 143

l framför allt utbildningens praktikdelar kan de studerande hamna i

marginaliserad position mellan undersköterskor och sjuksköterskor.

en

ill

BENDZ, MONA 1995 Kunskap i praktik Hur sjuksköterskestuderande uppfattar kliniska vårdsituationer och sitt eget handlande i dem samt hur deras uppfattningar förändras under och efter utbildningen. Lunds universitet, Pedagogiska institutionen. Avhandling

Kategorisering: Undervisnings- och inlämingsprocessen, sjuksköterskeutbildning

Sammanfattning: Bendz har gjort en kvalitativ studie av hur sjuksköterskestuderande uppfattar kliniska vårdsituationer. 33 studerande har intervjuats vid fyra tillfällen under och efter utbildningen. Bendz har en fenomenografisk ansats och gör en kontextuell analys.

Huvudresultatet är fyra kategorier som beskriver olika sätt att uppfatta vårdsituationema:

Att iaktta och lära sig om vård. II. Att delta i vårdarbete. III. Att genomföra specifika uppgifter. IV. Att hjälpa och underlätta för en patient.

De tre första kategorierna sätter den studerande i centrum. Uppfattningama går från ett passivt iakttagande, via ett mer allmänt deltagande, till att uppfattar att det handlar om att främst tekniskt

man

och organisatoriskt genomföra speciella vårduppgifter. I den fjärde

kategorin sätts i stället patienten och omvårdnaden om denne i centrum. Inom kategori IV finns också utveckling från en allmän och naturlig

en till professionell omvårdnad. Den longitudinella studien visar på

en mer

utveckling från att de tre första kategorierna dominerar i början av en utbildningen till att den fjärde fjärde kategorin dominerar i slutet av och efter studierna.

Bendz att dessa resultat kan användas i utbildningen i den

menar fenomenografiska didaktiska inriktningen. Genom att göra de studerande medvetna sina egna och alternativa uppfattningar ökar förut-

om

sättningarna för utveckling och förändring av deras uppfattningar.

Ik

144 Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter

MOGENSEN, ESTER 1994 Lära i praktiken. En studie sjuk-

av sköterskeutbildningens kliniska avsnitt. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. Avhandling

Kategorisering: Undervisnings- och inlämingsprocessen, sjuksköterskeutbildning

Sammanfattning: Mogensen har i sin studie följt nio sjuksköterskestuderande under utbildningens kliniska avsnitt, genom deltagande observation och intervjuer. Undersökningen visar att tre representationsformer framträder i lärandet: berättelsen, den inre bilden och den kroppsliga, sensomotoriska representationen. Till skillnad från Bruners teori om kognitiv utveckling, där den kroppsliga, enaktiva, representationsforrnen kommer först, visar Mogensens studie hur berättelsen och den inre bilden kommer först i sjuksköterskeutbildningen. Utbildningen ger dessa berättelser och bilder i de teoretiska avsnitten, och görandet kommer sedan i de kliniska avsnitten. Den praktiska handlingen ger möjlighet att integrera kunskapen i de tre representationsformema, men samtidigt ger de berättelser man har med sig till praktiken möjligheter att reflektera över det man gör. Studien visar på att de olika representationsformema måste kombineras i utbildningssituationen, för att den ska ge möjlighet att utveckla professionell kunskap.

Mogensen belyser också det sociala lärandet i yrkespraktiken. Lärandet är mer diffust där än i den väldefinierade utbildningssituationen. De sociala representationer som finns på arbetsplatsen sätter

ramar för lärandet. De kan också innebära utmaningar av och konfrontationer med de kunskaper man har med sig från de teoretiska studierna. Mogensen illustrerar detta med motsättningen mellan inriktning på

en effektiv behandling respektive omvårdnad och Denna motsätt-

omsorg. ning finns i sjuksköterskans arbete, medan den teoretiska utbildningen kan ha idealiserad bild där omvårdnadsrollen dominerar.

gett en

HUF

DAHLBERG, KARIN 1992 Helhetssyn vården. En uppgift för

i sjuksköterskeutbildningen. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 91. Avhandling

Kategorisering: Undervisnings- och inlämingsprocessen, sjuksköterskeutbildning

Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala texter 145

av

Sammanfattning: Dahlbergs fenomenograñska studie bygger på intervjuer med 15 sjuksköterskestuderande och 14 lärare. Helhetssyn i vården är ett begrepp

ofta används med skiftande innebörder. I avhandlingen som men analyseras lärares och studerandes uppfattningar av helhetssyn.

Tre uppfattningar helhetssyn i vården beskrivs. Den första sätter

av människan i centrum. Patienten människa och i sin livsvärlds-

ses som kontext inte bara patient i vårdkontexten. Den andra innebär att

- som helhetssynen modell, vilken används i vårdsituationen. Den

ses som en tredje fokuserar på relationen mellan vårdare och patient.

Dahlberg studerar även uppfattningar hur helhetssynen didaktiskt

av kan förmedlas och vilka hinder finns. Utifrån dessa resultat dras

som vissa didaktiska slutsatser. En grundläggande didaktisk tanke, som även finns uttryckt i intervjuerna, är att undervisningens form och innehåll inte kan planeras skilda från varandra. Vid sådan åtskillnad riskerar

en formerna att bli tekniker används utan förståelse och oberoende av

som sitt sammanhang. För att bidra till helhetssynen bör utbildningen vara personlighetsutvecklande. För att patienten ska kunna som människa

ses

inte bara patient måste också den studerande som människa

och ses

under utbildningen. Utbildningen bör också ge möjlighet att ta vara på tidigare livserfarenheter. Som innehåll i undervisningen betonas en utgångspunkt i den friska och naturliga människan och vårdvetenskap s. 155. När det gäller formen framhålls betydelsen av situationsspel, rollspel etc. och tillfällen för reflexion.

ik

LINDBERG-SAND, ÅSA 1996 Spindeln i klistret. Den kliniska praktikens betydelse för utveckling av yrkeskompetens som sjuksköterska.

En etnografisk-fenomenografisk studie. Lunds universitet, Pedagogiska

institutionen. Avhandling

Kategorisering: Inlämingsprocessen, praktik, handledning, sjuksköterskeutbildning

Sammanfattning: Lindberg-Sand undersöker i denna studie vad yrkespraktiken som en del utbildningen betyder för utvecklingen av yrkeskompetensen som

av

sjuksköterska. Hon använder en etnografisk-fenomenograñsk ansats.

Datamaterialet är huvudsakligen veckoanteckningar från samt intervjuer

146 Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala

av texter

med 19 studerande under deras sista studieår, till stor del bestod

som av praktik och deras första månader i arbetet sjuksköterska.

som

Kopplingen mellan praktiken och den teoretiska utbildningen

är svag, och förhållandet är sådant att praktiken får överordnad roll. Det är på

en praktiken de studerande har möjlighet att närma sig yrkesrollen. Praktiken och handledningen kännetecknas fokusering på

av en vårdverksamheten och arbetsuppgiftema. Det är de medicinskt-tekniska och samordnande uppgifterna de studerande fokuserar på, och det är vårdverksamheten, inte handledningen, som är det centrala för de handledande sjuksköterskorna. Samtidigt upplever de studerande att de hamnar i en underordnad elevroll praktikplatsen, vilken står i motsättning till den studeranderoll med kritiskt förhållningssätt

som högskolestudiema har varit inriktade på. De kommer inte självklart in i sjuksköterskerollen under praktiken. Istället blir de första månadernas arbete ett krävande stålba , vilken Lindberg-Sand fomr

ser som en av initiationsrit i yrket.

år

KAPBORG, INEZ 1995 Evaluation Swedish education

of nursing and professional practice. Lärarhögskolan i Stockholm, Studies in Educational Sciences Stockholm: HLS Förlag. Avhandling

Denna sammanläggningsavhandling fem tidigare artiklar.

summerar

Kategorisering: Utvärdering, utbildningseffekter, sjuksköterskeutbildning

Sammanfattning: Kapborg tar upp utvärdering av utbildning. Hennes speciella fokus är

utvärdering av sjuksköterskeutbildningens relation till yrkesutövningen.

"Programutvärderingen visar att sjuksköterskorna i stort är nöjda med

den förberedelse utbildningen har gett för yrket, även det finns

om brister på vissa områden. Den individuella utvärderingen visar på brister i individernas matematikkunskaper, vilket betydelse för de

är av beräkningar av medicindosering kan viktig uppgift för

som vara en

sjuksköterskan.

III

DERBRING, LENA STÖLTEN, CHARLOTTE 1992

.Sjuksköterskeutbildningensforskningsanknytning- vision och verklighet. Lärar-

1997:120 Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala texter 147 SOU av

högskolan i Malmö, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Studia Psychologica et Paedagogica 100. Stockholm: Almqvist Wiksell International. Avhandling

Kategorisering: Undervisnings- och inlärningsprocess, lärarroll,

institution, sjuksköterskeutbildning

Sammanfattning: Detta är fallstudie från vårdhögskola, och forskningsanknytningens en en utveckling under perioden 1982-1988 beskrivs. Intervjuer med lärare visar att omvårdnadsforskningen har fått större roll i undervisningen. en Den har också behandlats på djupet, liksom bredden på den mer forskning används blivit större. Enkätsvar från studerande visar som också ökning forskningsanknytningen från 1982 till 1984. Därefter en av verkar emellertid forskningens roll ha minskat. En förklaring till dessa något motsägelsefulla resultat kan att kursplanen förändrats från vara 1984 till 1988 till att bli integrativ, vilket kan betyda att mer forskningsanknytningen blivit mindre tydlig. En förklaring kan annan ligga i förändringen har drivits eldsjälar, och dessa ansvarade att av i inledningen perioden i större utsträckning själva för de aktuella av kurserna. Ansvaret för forskningsanknytningen har sedan spridits till en bredare vilket lett till att utvecklingen har avstannat något. grupp,

ät

ERLÖV, IRIS PETERSSON, KERSTIN 1992 Från kall till

personlighet. Sjuksköterskans utbildning och arbete under ett sekel. Lunds universitet, Pedagogiska institutionen. Avhandling

Kategorisering: Högskoleutbildning, sjuksköterskeutbildning

Sammanfattning: Avhandlingens syfte är att analysera och beskriva förändringar i sjuksköterskeutbildningen från början 1900-talet fram till 1977 års av vårdreform. Arbetet är avgränsat till att gälla grundutbildningen till allmänsjuksköterska med fokusering den del utbildningen som av handlar bamavård och barnsjukvård. Utbildningens innehåll ses i om relation till sjuksköterskomas yrkesfunktion inom området. I syfte att beskriva utbildningen och dess förändringar har författarna valt två

utgångspunkter: Hur har sjuksköterskeyrket uppkommit och utvecklats

Bamavård och barnsjukvård väljs ut för ett närmare studium.

148 Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala texter

av

Resultatet kan sammanfattas i fyra ideologiska faser vilka speglar sin tid och som har varit avgörande för utbildningens utveckling: Den kristna ideologins fas, den medicinska ideologins fas, den medicintekniska ideologins fas och den holistiska ideologins fas.

*

ABRANDT, MADELEINE 1997 Learning physiotherapy: The impact of formal education ana professional experience. Linköpings universitet, Linköping Studies Education and Psychology 50.

no Avhandling

Kategorisering: lnlämingsprocessen, sjuksköterskeutbildning

Sammanfattning: Abrandt studerar med hjälpa av fenomenografisk metod och kontextuell analys sjukgymnaststuderandes uppfattningar centrala begrepp inom

av yrket, samt hur uppfattningar och perspektiv på yrket förändras under och efter utbildningen. Studerande i två olika har intervjuats

grupper under andra och femte sista terminen utbildningen gruppen,

av ena

respektive under sista terminen och 18 månader efter andra

examen gruppen.

När det gäller begreppen rörelse, hälsa och funktion kan

uppfattningama grupperas antingen holistiska eller biomedicinska. Det

som vanligaste är att individens uppfattningar är konsistent holistiska eller blandade. Förändringarna under och efter utbildningen är små.

Förhållningssättet i interaktionen med patienten förändras under utbildningen från patientcentrerade inriktning i början till

en en mer sjukgymnastcentrerad inriktning i slutet. Efter 18 månaders yrkesverksamhet är förhållningssätten åter patientcentrerade. En aspekt är

annan om kommunikationen med patienten och sjukgymnastens beslutsfattande om behandlingen uppfattas integrerade eller separerade. Här

som förskjuts uppfattningama både under och efter utbildningen från den separerade till den integrerade.

Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala texter 149 av

11 Utbildning vid AMU-center

THÅNG, PER OLOF 1984 Vuxenlärarens förhållningssätt till deltagarerfarenheter. En studie inom AMU. Acta Universitatis Gothoburgensis. Göteborg Studies in Educational Sciences 47. Avhandling

Kategorisering AMU, vuxenutbildning, deltagarerfarenheter

Sammanfattning: Studien fokuserar på lärarnas attityder och beredskap att ta tillvara studenters erfarenheter inom för AMU i Sverige. Undervuxna ramen sökningen gäller lärare undervisar i inledningsskedet av den som allmänna kontorsutbildningen. Frågeställningama är: Vad gör lärarna i undervisningen i relation till deltagarnas tidigare erfarenheter beteende Varför gör de detta intentioner Hur det sammanhang ut i vilket förhållningssätt till erfarenheter ser kommer till uttryck kontext Arbetet består deltagarstudie och en lärarstudie. Deltagargrupav en bestod antagna till arbetsmarknadsutbildning med pen av personer kontorsinriktning under tiden december 1979 och fram till maj 1980 vid två AMU-center. Sammanlagt genomfördes fyra intervjuer med var och deltagarna. Lärarstudien omfattar 41 lärare inom de förberedande en av teoretiska ämnena. Författaren fann att problemställningen inte möjlig att bearbeta var direkt. Två förutsättningar formulerades, dels måste innebörden i begreppet erfarenhet preciseras, dels måste studie hur lärarna en av relaterar sig till deltagarnas erfarenheter företas. Frågan om vad som skapar olika förhållningssätt till deltagarnas erfarenheter är obesvarad. Fyra huvudtyper organisationsmönster har kunnat urskiljas bland de av 41 lärarna, nämligen:

Individuella studier med läraren handledare och hjälpare. som Arbete i eller klassen inom klassens ram. grupp sammanhållen klass, dvs. lektions- och diskussionsunderlag är framträdande. Växlande arbetsmönster.

150 Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala texter

av

Fyra förhållningssätt extraheras, nämligen: Avvaktande, Fördjupandeämnesrelaterat, Fördjupande-individrelaterat och Möjlighetsskapande. Dessa relateras sedan till organisationsmönster och lärarnas insatser för att stödja samarbete mellan deltagarna. Det finns skillnad i arbets-

en mönster mellan de olika ämnena och denna bekräftas väl deltagarnas

av framställning av arbetsformer och undervisningsmönster.

*

ELLSTRÖM, PER-ERIK 1984 Rationality, Anarchy, and the planning of change in educational organizations. A study of problem solving and planning of change in small work Linköpings

groups. universitet, Linköping Studies Education No 22. Avhandling

Kategorisering: AMU, utbildningsplanering, problemlösning

i grupp

Sammanfattning: Syftet med studien var att studera problemlösningsprocesser i planerad förändring, i utbildningssituationer, deras karakteristika, bestämningsfaktorer och resultat. Studien ägde rum i sex små arbetsgrupper för lärares deltagande i genomförandet av planerad förändring. Undersökningen genomfördes som en del ett action research-projekt inom tre

av AMU-enheter.

Arbetets teoretiska fokus vilar på problemlösning i utifrån två

grupp konstruerade analysmodeller för studiet planerad organisations-

av förändring, nämligen: Den sociala interventionsmodellen och den politiskt interaktiva modellen. Dessa modeller användes för hypotesgenerering och för analys av data.

Studiens variabler delas i tre huvudgrupper, vilka kallas: föregående, process- och resultatvariabler. Data rörande dessa variabler samlades via frågeformulär, intervjuer och innehållsanalys

noggrann av bandinspelningar och andra dokument rörande grupprocessen under förändringsarbetet.

Undersökningen visar att arbetsgruppema skiljer sig både vad gäller strategier för problemlösning och vad gäller det arbete lade

man ned på sina problemlösningsuppgifter. Skillnaderna mellan arbetsgruppema berodde av skillnader i förhållanden som föregick förändringen, i första hand på den organisationsnivå på vilken undersökningen genomfördes.

Vad gäller den relativa effektiviteten över de olika processvariablema med hänvisning till resultatet av förändringen, visade det sig att graden

Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter 151

av engagemang och nedlagt arbete var viktigare än den strategi for problemlösning som användes i de olika arbetsgruppema.

Ik

ELLSTRÖM, PER-ERIK, DAVIDSON, Bo RÖNNQVIST, DAN 1990 Kontext, kultur och verksamhet. En analys AMU:s

av organisation och pedagogiska miljö. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen for pedagogik och psykologi 152.

Kategorisering: AMU, pedagogisk miljö, kultur, styrning, organisation, ledning, mål, undervisningsforrner

Sammanfattning: Huvudsyftena med studien är dels att beskriva AMU:s pedagogiska miljö med avseende på undervisning och administration/ledning, dels att analysera på vilket sätt den pedagogiska miljön formas/styrs av de samhälleliga och organisatoriska förhållanden under vilka verksamheten bedrivs.

Utifrån en analys av begreppet pedagogisk miljö samt teori och tidigare forskning om styrning av organiserad verksamhet utvecklas en begreppsapparat och en teoretisk modell för att analysera den pedagogiska miljön inom AMU.

Författarna menar att ett institutionellt perspektiv i högre grad än ett rationalistiskt kan bidra till en förståelse av hur den pedagogiska miljön inom AMU formas. Den vidare diskussionen leder fram till fyra teser

verksamheten inom dåvarande AMU, vilka något nerkortade föreom språkar följande: Den första tesen säger att en organisation, som, i likhet med AMU, lever i institutionell omgivning med skilda ideologiskt-

en kulturella mönster tenderar att, genom olika mekanismer, formas till ett flerkulturellt socialt system med två eller flera delkulturer/ideologier. Den andra tesen säger att ett AMU-centers inre kultur och verksamhet formas av materiella och personella ramfaktorer på organisationsnivå. Dessa ramar bestäms i sin tur av ett samspel mellan politisk-administrativa beslut, det ideologisk-kulturella tryck som utövas av AMU:s institutionella omgivningar och den demografiska strukturen i närsamhället. Den tredje tesen säger att styrningen AMU:s verksamhet sker

av

ett samspel mellan hierarkisk och icke-hierarkisk styrning, dvs. genom genom ett samspel mellan politisk-administrativa beslut och olika typer

påverkan från organisationens institutionella omgivningar. Den fjärde av och sista tesen är uppdelad i två delar. Den första delen säger att ett

152 Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala texter

av

skolinriktat undervisningsmönster som undervisningsmetodik är bättre än ett arbetslivsorienterat undervisningsmönster med dess åtföljande handlingsorientering hos lärarna. Tesens andra del föreslår vidare att de observerade sambanden mellan ett skolinriktat undervisningsmönster och positiva kursdeltagarreaktioner inte är ett uttryck för pedagogisk

en lagbundenhet av orsak-verkan-karaktär. I stället är sambanden ett uttryck för institutionaliserade föreställningar, hos såväl lärare kurs-

som deltagare, om undervisningens kontext.

Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala texter 153

av

12 i arbetslivet

Vuxenpedagogik

Utbildning och arbetsliv

LARSSON, STAFFAN, ALEXANDERSSON, CLAES, HELM-

STAD, GLEN OCH THÅNG, PER OLOF 1986 Arbetsupplevelse

och utbildningssyn hos icke facklärda. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies Educational Sciences 57.

Skriften sammanfattar resultaten från PRI-vux-projektet Yrkesutbildning för prioriterade målgrupper inom kommunal vuxenutbildning, finansierat SÖ.

av

Kategorisering: Rekrytering, utbildningssyn

Sammanfattning: Larsson m.fl. sammanfattar resultaten från fem delstudier, där totalt 194 icke facklärda mejeri-, teko-, lager- och verkstadsarbetare samt sjuk-

vårdsbiträden har intervjuats. Studien visar att kortutbildade arbetare

oftast har snäv utbildningssyn, där utbildning enbart relateras till ett

en specifikt arbete eller speciella uppgifter. De arbetare som har en längre ej yrkesrelaterad utbildning har däremot vidare utbildningssyn, där

en utbildning även uppfattas kunna ha andra, personliga, funktioner.

mer Om arbetet är enkelt, dvs. den kompetens krävs eller är möjlig

som som att använda är begränsad, eller inte förväntar sig någon

om man förändring i arbetssituationen, leder snäv utbildningssyn till att

en utbildning saknar mening för individen. För att rekrytera denna grupp till utbildning krävs alltså förändringar i arbetet. Sådana förändringar kan leda till att upplever ett behov utbildning, och när man väl

man av deltar i utbildning finns också förutsättningar för att utbildningssynen ska vidgas.

Övriga publikationer i del III är kopplade till detta projekt:

som

Alexandersson, C., Larsson, S. Arbetets betydelse och utbildningens funktion. En empirisk studie mejeriarbetares på sin livssituation.

av syn

154 Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala av texter

Rapporter från Pedagogiska institutionen, 1982: l Göteborgs universitet.

Alexandersson, C., Thäng, P-O. Förändras människan utbildning av Verkstadsarbetares uppfattning effekter utbildning. Rapporter från av av institutionen för pedagogik, 1987:06, Göteborgs universitet.

Fransson, A. Larsson, Who takes the second chance Implementing educational equality adult basic education Swedish a context. Göteborg: Göteborgs universitet, Reports from Department of Education and Educational Research, 1989:2.

Fransson, A., Larsson, S. Att ta steget till vuxenstudier minskat - om avstånd och främlingskap, Kollegiet för vuxenutbildning, Studiesteg för vuxna, Publikation från institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet, 1990:03.

Helmstad, G. Arbetets betydelse och utbildningens funktion. 24 tekoarbetares upplevelser sitt arbete och utbildningens funktion. 60av poängsuppsats från institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet. Maj 1983.

Helmstad, G. Larsson, Föreställningar utbildning: Intervjuer om med lagerarbetare. Göteborg: Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1985:9.

Larsson, S., Arbetsorganisationen som studiehinder icke facklärda och vuxenutbildning. I Abrahamsson, K., Rubenson, K., red Den nya utbildningsklyftan 90-talets utmaning., sid 80-93 Stockholm, 1986: -

Liber Utbildningsförlaget.

Larsson, Thäng, P.O. Arbetets betydelse och utbildningens funktion: En empirisk studie sjukvårdsbiträdens på arbete och av syn utbildning. Göteborg: Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen for pedagogik, 1985:3.

Thäng, P.O. Kompetensutveckling och karriäruppfattning bland

utbildningsovana inom verkstads- och tekoindustri. Kollegiet for vuxenutbildning: Studiesteg för Publikation från institutionen för vuxna. pedagogik, Göteborgs universitet, 1990:03.

*

Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala texter 155

av

ENGVALL, THORVALD 1980 Förutsättningar och hinder för småföretagsutbildning. Linköpings universitet, Linköping Studies in Education No 10. Avhandling

Kategorisering: Arbetsliv, utbildningsbehov, kompetens

Sammanfattning: Denna undersökning har utförts i små och medelstora företag med färre än 200 anställda. Tre underordnade mål har ställts upp: Det första var att diskutera hur utvecklingsfonder skall vara organiserade för att tillfredsställa målgruppens utvecklings- och utbildningsbehov. Det två andra underordnade målen har varit att analysera dels behovet av utbildning inom företagen, dels i vilken utsträckning dessa behov uppfyllts. Behovet mäts med utgångspunkt i vad intressentema, dvs. de anställda och företaget eller organisationen velat åstadkomma i förhållande till den situation råder. Det övergripande syftet med

som arbetet har varit att bygga upp en modell för analys av fortbildning och vidareutbildning i småföretag. Studien vilar på teorier om en kooperativ

och interaktion mellan organisationer. I detta fall innebär denna process

i vilken utsträckning individer och grupper anpassar sig till process varandra för att försöka uppnå allmänna mål inom givna ramar.

Arbetet leder fram till modell för hur behovet av arbetslivsut-

en bildning och vidareutbildning i företag uppstår och hur det kan tillfredsställas. Dessutom har det givit upphov till en metod för att strukturera behovet utbildning och dess variation i relation till

av företagets storlek. Resultatet av processen visar också att metoden är användbar. Vidare kan notera att tillhörighet till en intressegrupp,

man kompetens och ekonomiska har utgjort huvudramama för

resurser projektet.

10k

HOLMER, JAN 1987 Högre utbildning för lågutbildade i industrin. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies Educational Sciences 60. Avhandling

Kategorisering: Universitet, arbetsliv, förutsättningar/hinder

Sammanfattning: Avhandlingens syfte är att påvisa och analysera möjliga problem vid planering och genomförande högre utbildning för korttidsutbildade

av

156 Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter

i arbetslivet. Arbetet består fyra moment vilka i tur och ordning

av behandlar:

Högskolerefonnen och dess målsättningar. Beskrivande av några universitetsutbildningar vilka till arbetare

gavs

och tjänstemän inom och bilindustrin.

varvs-

Granskning av vilka möjligheter som getts och att förverkliga

ges intentionerna i högskolereformens propositionstext.

Teoretisk prövning av iakttagelser gjorda i de fallstudier arbetet

som bygger på.

Holmer uppmärksammar en rad förhållanden, övergripande socioekonomiska, organisatoriska och individuella, vilka kan hinder och

vara förutsättningar för förverkligande genomförandet den aktuella

av av utbildningen. Med tanke på de hinder och problem lagts i dagen

som undrar författaren om reformens fördelningspolitiska ambitioner fått någon chans att förverkligas. Två vägar att lösa problemet presenteras. Den ena går genom utbildning som sker inom högskolans reguljära system och genom organ och bestämmelser planmässigt gäller för

som högskolan. En annan utgår från externa resurser som når högskolan via externa anslag, uppdragsutbildning och liknande. Uppfattningar

om utbildningens värde, användbarhet och liknande måste enligt Holmer uppmärksammas i en högskoleutbildning som vänder sig till korttidsutbildade i arbetslivet. Det finns dessutom skäl till att knyta utbild-

an ningen till deltagarnas arbetssituation. Vidare måste det medvetandegöras vad lärarna tänker och kan vad gäller kulturella och vetenskapliga verklighetsbilder.

ik

BAUER ALFREDSON, BETTY 1991 Förändringsarbete i äldrevården. Utvärdering av personalutbildning inom institutionsbunden och alternativ äldrevård. Lunds universitet, Pedagogiska institutionen. Avhandling

Kategorisering: Personalutbildning, utvärdering

Sammanfattning: Studien syftar till att visa att utbildning inte bara utökar personalens kompetens och insikt med adekvata attityder gentemot äldre

mer människor utan också bidrar till en högre vårdkvalité för patienterna och bättre arbetsförhållanden för personalen.

Undersökningsgruppema utgörs av patienter och personal vid lång-

vårdsinstitutioner och en alternativ vårdfonn. Empirin insamlades med

Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter 157

hjälp av frågeformulär, intervjuer, beteendeobservationer, observationer

psykometri, funktionsnivå, ADL-status och en utvärdering av av

patientutveckling.

Resultaten visade på: l Personaleffekter i form ökad kunskap

av såväl som nya emotionella, motivationsorienterade och sociala attityder. Dessa innebar i sin tur en högre kompetens och ett mer professionellt förhållningssätt gentemot patienterna. 2 Arbetsrelaterade effekter innefattande en ökad motivation, ökad kvalité och ökad arbetstillfredsställelse. 3 Patienteffektema innebar att patienterna blev mindre hospitaliserade, visade färre beteendesymptom och en större tillfredsställelse med vården. Författaren drar slutsatsen att studien visar hur utbildning i samarbete med kunskap om äldrevården och tillfredsställande planering

kvalitetssäkrande åtgärder kan skapa en komplex lämplighet för av arbetet inom en flerdimensionell vårdideologi.

l=l==l=

WÅGLUND, MONICA 1993 Orientering ledarskap. Analys

mot av

chefsutbildning för läkare. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala en studies education 49. Avhandling

Kategorisering; Chefsutbildning, ledarskap, utvärdering

Sammanfattning: Studiens syfte är att undersöka om och hur chefsutbildningen för läkare har påverkat de klinikchefer som deltagit i ett managementutvecklingsprogram. Utgångspunkten är deras syn på sin egen funktion som ledare. Frågan och vad de har lärt och hurdana inlämingsför-

är om hållandena inom utvecklingsprogrammet.

var

15 deltagare i dessa program intervjuades före och kort efter programmets genomförande. Dessutom samlades data genom kommunikation med lärarna och genom deltagande observation.

Undersökningen visar att ledarskap kan beskrivas på åtta olika sätt. Ett annat resultat är att svaret på frågan om vad de lärt sig av programmet beror vilken tolkningsgrund man väljer.

av

158 Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter

Om arbetslivets organisation och förändring

MILSTA, MARGARETHA 1994 Målstyrning och

mellanchefers

arbete hierarki, delaktighet och tillfälligheternas spel. En fallstudie

- av ett privat företag och en ofentlig förvaltning. Linköpings universitet, Linköping Studies in Education and Psychology 40. Avhandling

Kategorisering: Institution och organisation

Sammanfattning: Milsta har studerat hur målstyming fungerar hos och upplevs av mellanchefer i två fall ett privat företag och en offentlig förvaltning.

- De problem som uppstår i samband med målstymingen kan sammanfattas i de tre begreppen hierarki, delaktighet och tillfällighetemas spel. När målstyming införs i ett hierarkiskt system medför detta motsättningar och dubbla budskap. Det hierarkiska systemet finns kvar, samtidigt som målstymingen innebär att ansvar ska delegeras till lägre nivåer. Delaktigheten i processen blir lätt bristande på lägre nivåer i organisationen i ett sådant system. Mellanchefema upplever dessutom att stor del av deras arbete styrs av tillfälligheter, att lösa problem för

en stunden etc. Här finns motsättning mellan att styra med mål samtidigt

en

upplever styrs slump och tillfällighet. Likhetema som man att man av mellan de två fallen visar sig vara större än skillnaderna.

Milsta visar också hur olika perspektiv kan användbara när

vara målstymingen analyseras på olika nivåer. Det rationalistiska perspektivet kan användas för att förstå målstymingen en normativt teoretisk nivå. Ett lärandeperspektiv är användbart på ideologisk nivå. Ett institutionellt perspektiv slutligen är mest användbart för att förstå den lokala, praktiska tillämpningen av målstymingen.

ik

BERG, KJELL 1991 Förändringsarbete inom förvaltningen. En praxis-pedagogisk ansats. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. Avhandling

Kategorisering: Organisationsutveckling

Sammanfattning: Undersökningens syfte är att öka förståelsen för förändringsarbete med avseende på möjligheter, begränsningar och hinder för samverkan inom

Sammanfattningar av avhandlingar och andra centrala texter 159

en statlig förvaltningsmyndighet. Förändringsarbetet studeras utifrån tre olika aspekter: a ett nivåperspektiv som tar upp förhållandet individ-organisationsamhälle. b ett mål- och strukturperspektiv. c de förvaltningsideologier som påverkar olika aktörers värderingar i sitt handlande.

Den aktuella tidsperioden för undersökningen, 1978-1980, kan

ses som en brytningstid, en begynnande period av omvandling, förnyelse och omprövning. Datainsamlingen är utförd i enlighet med aktions-

en forskningsansats.

Den begagnade metoden kan beskrivas som kvalitativ med tyngdpunkt på tolkning. Med utgångspunkt i tanken att all offentlig makt kommer från folket presenteras tre modeller. De beskriver beslutsfattande och innovativt arbete ur ett individ-, organisations- och samhällsperspektiv. Innovation följs av ett antal episoder. Efter varje episod genomförs en tolkning av hur möjligheter och hinder för samarbete utvecklas. Sammanfattningsvis antyds en process som går från en traditionsbunden, tät organisationskultur till en mer modern och öppen sådan utifrån vilken en förvaltning analyseras ur ett pedagogiskt perspektiv.

*

EDVARDSSON STIWNE, ELINoR 1997 Förändringsprocesser i kommunal organisation. En studie av organisering och meningsskapande i två förvaltningar. Linköpings universitet, Linköping Studies

Education and Psychology No 52. Avhandling

Kategorisering: Institution och organisation, förändringsprocessen

Sammanfattning: Edvardsson Stiwne studerar planeringsstadiet inför förändring i

en en kommunal organisation. Studien gäller främst hur meningen med och förväntningarna på förändringen skapas i organisationen, och detta undersöks i två olika förvaltningar för respektive fastigheter

omsorg inom en kommun.

Undersökningen visar att meningsskapandet är kontextuellt och bygger på identitetsskapandet inom respektive grupp. Dessa processer är centrala för att förstå hur förväntningar på och organiseringsstrategier inför förändringen utvecklas. Omsorgsgruppen formell grupp av

är en

160 Sammanfattningar avhandlingar och andra centrala texter av

föreståndare sällan träffas. De upplever sig vara perifera och stå som lågt i hierarkin, och de förhåller sig defensivt och avvaktande inför den centralt planerade förändringen. Däremot är de aktiva och offensiva i sin kontext. Fastighetsgruppen befinner sig centralt i organisaegen mer tionen, och de tillhör arbetar dessutom nära tillsammans. som gruppen De tar aktiv del i planeringen av förändringen.

Arbetslöshet och arbetsliv

HAGSTRÖM, TOM 1988 Arbetslösas beredskap inför arbetslivet. En kartläggning och analys aktiva-passiva förhållningssätt och av betydelsen olika livsförhållande. Stockholms universitet, av yttre Pedagogiska institutionen. Delegationen för arbetsmarknadspolitisk forskning, Arbetsmarknadsdepartementet. Avhandling

Kategorisering: Arbetslöshet, förhållningssätt

Sammanfattning: avhandling bygger enkätsvar från 219 arbetssökande i Hagströms Stockholm, Örebro och Vilhelmina, samt intervjuer med 43 av dessa. Undersökningen gjordes första halvåret 1987. Gruppen analyseras utifrån hur aktivt/passivt de arbetslösa förhåller sig till arbetslöshetssituationen. De aktiva individerna kännetecknas att de i större av utsträckning sysselsätter sig med hemarbete, fritidssysselsättningar, Dessa mår bättre, har sociala kontakter och

självhushållning etc. mer

upplever större möjlighet att påverka sin situation. De har också mer utvecklade mål och framtidsplaner. De arbetslösa i glesbygdsorten Vilhelmina är i större utsträckning aktiva än arbetslösa på de andra Sysselsättningar annat slag än lönearbete gör också att de orterna. av aktiva i Vilhelmina behåller den höga aktivitetsnivån i högre utsträckning de från början aktiva i Örebro och Stockholm. än Trots detta är pedagogisk avhandling diskuteras knappast att en Vuxenutbildningens eventuella roll aktivitet vid arbetslöshet. som Deltagande i arbetsmarknadsutbildning berörs dock, men endast när erfarenhet arbetsmarknadspolitiska åtgärder tas som en bakav upp

grundsfaktor.

III

Del

över vuxenpedagogiska texter Bibliograñ

tmmgáfnai del

vä1jför inne-

.

çrblicköver

tslögháetsamt

ömvuásoçialiafollá tslöshchdveisun fesp i ,rubrik

ver

Körnrhunal vuxenutbildning.

6 17-1140

Bibiliografi över vuxenpedagogiska texter 163 I

13 Allmänt

Vuxenpedagogik, vuxenutbildning

Abrahamsson, K. Gustavsson, red. 1986 Vuxenutbildning i

utveckling styrning eller frihet Stockholm: SÖ.

- Abrahamsson, K. Rubenson, K. red. 1986 Den nya utbildnings-

klyftan: 90-talets utmaning: en bok om vuxenutbildningsreformer,

kunskaper och jämlikhet. Stockholm: Liber. Abrahamsson, K. ed. Cooperative education, experiental learning and

personal knowledge. Stockholm: UHÄ-rapport 1982:1. Abrahamsson, K. red. 1992 Hela vuxenutbildningen En framtidsbild

i historiens ljus. Stockholm: Utbildningsforlaget Brevskolan. Abrahamsson, K. red. 1982 Vad är den goda erfarenheten värd

Stockholm: Liber Utbildningsförlaget. Alexandersson, C., Dahlgren, L.O., Larsson, Säljö, R. 1984

Vuxen att lära Skolöverstyrelsen, Utbildningsforskning, Fou Rapport 49. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget.

Ankarsand, A. Fägerlind, 1996 Återkommande utbildning,

förvärvsliv och inkomster. En longitudinell studie av svenska kvinnor och män. Stockholms universitet, Institutionen för internationell pedagogik.

Ball, S.J. Larsson, ed. 1989 The struggle for democratic

education: equality and participation Sweden. New York: Falmer Press.

En förteckning över vissa av de ingående artiklarna finns i avsnittet

Antologier. Bessman, M. 1986 Förberedelse för högskolan Ett dokument från 70-

talets vuxenutbildningssatsning. Stockholms universitet, Pedagogiska

institutionen, Övriga rapporter 68, licentiatavhandling. Borgström, L. 1988 Vuxnas kunskapssökande en studie av självstyrt

-

lärande. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för

pedagogik, Studies in Education and Psychology 24. diss. Stockholm: Brevskolan.

Dilschmann, A. 1996 Nya former for lärande: parallella strukturer.

Solna: Arbetslivsinsitutet, L-programmet.

164 Bibliografi över vuxenpedagogiska texter

Edvardsson Stiwne E. 1996 Forskningscirkeln: ett forum för samtal

mellan yrkesgrupper: om brottsförebyggande arbete bland barn och

ungdom. Linköpings universitet, Rapport från Institutionen för

pedagogik och psykologi 192. Eklund, H. 1984 Vuxenutbildning och åldersheterogenitet, samstudier

ungdomar, vuxna. Universitetet i Linköping, Pedagogiska institutionen.

Eklund, H. 1986 Vuxenutbildning och åldersdifferenser: En granskning

av förutsättningar för samstudier i åldersintegrerade grupper. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 100.

Eklund, H. 1986 Gruppheterogenitet och samläsning: En studie av

inställningen bland vuxenstuderande och icke vuxenstuderande till

olika typer av integrering. Universitetet i Linköping, Rapport från

Institutionen för pedagogik och psykologi 101. Eklund, H. 1988 Heterogenitet inom och mellan vuxenstudiegmpper:

En studie av sambandet mellan åsiktsmönster och anordnartillhörig-

het. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för

pedagogik och psykologi 119. Eklund, H. 1990 Återkommande utbildning och gruppsammansättning:

Studier kring samordning som problem vid utbildningssamverkan. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 150.

Ekman, B. 1992 Livsvillkor, livsformer, utbildning: En kommunstudie

i pedagogiskt perspektiv. Uppsala Studies Education 42. diss. 40 Stockholm: Almqvist Wiksell International.

Elgqvist-Saltzman, 1991 Svackor och gröna kullar Kompetens-

-

utveckling i ett livsperspektiv. Umeå universitet, Arbetsrapporter från

Pedagogiska institutionen 87. Ellström, P.-E., Gustavsson, B. Larsson, red. 1996 Livslångt

lärande. Lund: Studentlitteratur.

En förteckning över de ingående artiklarna finns i avsnittet Antologier. En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande: delbetänkande/ av

Kommittén om ett nationellt kunskapslyft för vuxna. Stockholm: Utbildningsdepartementet, SOU 1996:27.

Madsen, T. Sandström, Livlina för ett livslångt lärande: Bakgrunds-

analyser till ett pedagogiskt program för kommunernas uppföljningsverksamhet. Rapport från Skola-Arbete-utredningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet, SOU 1989: 14.

Erasmie, T. 1980 Adult education An introduction to research and

development work. Universitetet i Linköping, Rapporter från Peda-

gogiska institutionen 62.

Bibiliografi över vuxenpedagogiska texter 165

Erasmie, T. Dubell, F. eds. 1980 Adult education II. Research for the people, research by the people. An intro duction to participatory research. Universitetet i Linköping, Rapporter från pedagogiska institutionen 63. Eriksson, M. 1989 Den oartikulerade kunskapen: studie hur

en om man uppfattar och värderar andras lärande, kunskap och kompetens. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Seminariet om miljöpedagogik och kunskapsbildning. Fransson, A. 1989 Vuxenutbildning i livsperspektiv. Säljö, R. m.fl. Som vi uppfattar det. Elva bidrag om inlärning och omvärldsuppfattning. Lund: Studentlitteratur. Gerhardsson, B. 1985 Kvinnor och vuxenutbildning mitt i livet: En studie av vuxna kvinnors förhållningssätt till utbildning. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies in Education 23. diss. Gestrelius, K. 1980 Några vuxenutbildares på forsknings- och

syn utvecklingsarbetet inom vuxenutbildningen. Malmö: Lärarhögskolan, Studia Psychologica et Paedagogica 316. Gestrelius, K. 1987 Livslångt lärande en ofrånkomlighet. Malmö:

- Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 571. Gestrelius, K. Nilsson, U. 1988 Utbildningsanordnama och uppdragsutbildning. Preliminär rapport Situationen i kommunal vuxenutbildning och studieförbund i Malmöhus län. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen for pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 587. Gestrelius, K. Nilsson, U. 1989 Uppdragsutbildning problem och

möjligheter för utbildningsanordnarna. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Pedag0gisk-psykologiska problem 530. Grahn, G. 1987 Educational situations clinical settings: A process analysis. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, Uppsala Studies in Education 27. diss. 24. Hult, H. 1987 Vuxenutbildning och studieförväntan: En undersökning utförd vid komvux, AMU och folkhögskola. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 113. Hård af Segerstad, H., Tebelius, U. Klasson, A. 1996 Vuxenpedagogik: att iscensätta vuxnas lärande. Lund: Studentlitteratur. Höghielm, R. ed. Rekindling commitment adult education. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Reports on Education and Psychology, 1985:1.

166 Bibliografi över vuxenpedagogiska texter

Höghielm, R. Erfarenheter från lokalt utvecklingsarbete: en studie av pedagogiska utvecklingsblocken inom vuxenutbildningen. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, rapport 1982:9. Kjellgren, K. et al. 1993 Problembaserad inlärning. Lund, Studentlitteratur. Kunskapens krona: huvudbetänkande/ av utredningen om effektivare vuxenutbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet, SOU 1993:23. Larsson, S. 1995 Folkbildning ur ett vuxenpedagogiskt perspektiv: om villkoren för att utpeka begrepps innebörder. Bergstedt, B. Larsson, S. red. Om folkbildningens innebörder. Linköping: Mimer/Skapande Vetande, s 35-58. Larsson, S. 1991 Självstyrda studiers relation till organiserad studieverksamhet förutsättning, komplement och/eller alternativ.

- som Lunds universitet, Pedagogiska rapporter från Pedagogiska institutionen 58. Lindberg, B. 1984 Lära handling: Ett försök att utveckla teorier

genom for kollektiv problemlösning. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Seminariet miljöpedagogik och kunskapsbildning.

om Löfberg, A. Ohlsson, red. 1995 Miljöpedagogik och kunskapsbildning. Teori, empiri och praktik. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Rapport 23 från Seminariet för miljöpedagogik

nr och kunskapsbildning. Marton, F. 1981 Phenomenography: Describing Conceptions of the World around Instructional Science, 16, pp 177-200.

us. Marton, F. Towards Phenomenography of Learning III. Experience

a and Conceptualization. Göteborgs universitet, Reports from the Department of Education and Educational Research, 1982:8. Marton, F. Booth, 1997 Learning and Awareness. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum. Marton, F., DallAlba, G. Beaty, E. Conceptions of learning. Göteborgs universitet, Reports from Department of Education and Educational Research, 1991 :5. Naeslund, L. 1991 Vuxnas liv och lärande: noteringar kring ett nystartat forskningsprojekt. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik. Nyhed, C. red. 1995 Från livsfas till livsform. Nordisk antologi om vuxenpedagogik och vuxenutbildning. Stockholm: Nordisk Folkeuniversitet. En förteckning över de ingående artiklarna finns i avsnittet Antologier.

Bibiliografi över vwcenpedagogiska texter 167

Olofsson, L.-E. Rubenson, K. 1970-talets vuxenutbildningsrefonner

Reflexioner kring strategier och utfall. Högskolan för lärarutbild- ning i Stockholm, Rapporter från Institutionen för pedagogik, 1985:9. Rubenson, K. red. 1987 Återkommande utbildning -idé och strategi i förändring. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 111. En förteckning över de ingående artiklarna finns i avsnittet Antologier. Skolverket. 1996 Grunden för fortsatt lärande, internationell

en jämförande studie av vuxnas förmåga att förstå och använda tryckt och skriven information. Stockholm: Skolverkets rapport 115.

nr Social Change and Adult Education Research. 1992 Adult Education Research Nordic Countries 1990/91. Linköping University, Department of Education and Psychology. Social Change and Adult Education Research. 1993 Adult Education Research in Nordic Countries 1991/92. Copenhagen: The Royal Danish School of Educational Studies. Social Change and Adult Education Research. 1994 Adult Education Research in Nordic Countries 1992/93. Trondheim: The Norwegian Institute of Adult Education NVI. Social Change and Adult Education Research. 1995 Adult Education Research in Nordic Countries 1994. Linköping University, Department of Education and Psychology. Social Change and Adult Education Research. 1997 Adult Education Research in Nordic Countries 1996. Jyväskylä: Institute for educational research, University of Jyväskylä. Förteckningar över de nordiska årsböckemas svenska artiklar finns i avsnittet Antologier. Stockfelt, T. Sköld, M. 1981 Vardagsinläming: grunden för vuxenutbildning: rapport om ett kollektivt genomfört forskningsprojekt om människors liv som lärosituation. Stockholm: Brevskolan. Stockfelt, T. Sköld, M. 1987 Everyday learning and

- as a process as a basis for systematized learning and other actions. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, ALP-texter 80. Studiesteg för vuxna. Göteborgs universitet, Kollegiet for vuxenutbildning, Publikationer från Institutionen för pedagogik, 1990:3. En förteckning över de ingående artiklarna finns i avsnittet Antologier. Svensson, L. The role of experience adult thinking about evidence for casual interpretations. Göteborgs universitet, Reports from Department of Education, 1984:2. Säljö, R. 1982 Learning and understanding. A study of differences constructing meaning from a text. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies Educational Sciences.

168 Bibliografi över vuxenpedagogiska texter

Tuijnman, A. 1987 Monitoring adult education: With special reference

to Sweden. Stockholms universitet, Rapporter från institutionen för

internationell pedagogik 80. Vuxenpedagogisk forskning. En presentation. Göteborgs universitet,

Publikationer från Institutionen för pedagogik, 1988:5. Vuxenpedagogisk forskning i Göteborg: En presentation och publika-

tionsförteckning. Göteborgs universitet, Kollegiet för vuxenutbildning, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1990:21.

Vuxenutbildare ser på sig själva: delbetänkande/av Kommittén om ett

nationellt kunskapslyft for vuxna. 1997 Stockholm: Utbildningsdepartementet, SOU 1996: 188.

Winter, H.A. 1987 Datakunskap datautbildning: Den allmänna data-

utbildningens förutsättningar och genomförande i ett åu-perspektiv. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen for pedagogik och psykologi 112.

Wojtowicz, W.J. 1984 Vuxenutbildning i utveckling: Problem

-

trender. Rapport från symposiet Socio-pedagogisk aspekter på den

Sverige-polska minoritetens bildningsbehov. Universitetet i

Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 90.

Zartman, M. 1987 Centrala begrepp i Malcolm Knowles teori. En

kritisk granskning. Linköpings universitet, Institutionen för pedago-

gik och psykologi, Pedagogik 3-uppsats.

Rekrytering, förutsättningar for utbildning,

karriär

Bjurwill, C. 1992 Black and white: Split visions of the future among

Swedish teenagers and adults. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 742.

Douglas, K. 1996 Flyktingar och vuxenutbildning i Sverige. Malmö:

Lärarhögskolan, Särtryck och småtryck från Institutionen för

pedagogik och specialmetodik 851. Elofsson, S. 1992 Vad blev barnen Rekryteringsstudier. Högskolan

för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen for pedagogik, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi

Finvuxutredningen. Ett samordnat vuxenstudiestöd: slutbetänkande.

Stockholm, SOU 1991:65.

Bibiliografi över vuxenpedagogiska texter 169

Fägerlind, 1987 Data collection the Malmö longitudinal study.

Stockholms universitet, Rapporter från institutionen för internationell

pedagogik 78. Hämqvist, K. Background, education and work as predictors of adult

skills. Göteborgs universitet, Reports from Department of Education

and Educational Research, 1989:1. Jonsson, J.O. 1988 Utbildning, social reproduktion och social skikt-

ning. diss. Stockholms universitet, Sociologiska institutionen. Jonsson, J .O. Gähler, M. Folkbildning och Vuxenstudier: rekrytering,

omfattning, erfarenheter: delbetänkande/av Utredningen för statlig utvärdering av folkbildningen. Stockholm, SOU 1995:141.

Liljedahl, K. 1993 Handikapp och omvärld 100 års pedagogik for ett

-

livslångt lärande. Lunds universitet, Pedagogiska institutionen,

Doktorsavhandling 28. Lundquist, O. 1988 Financial Study Assistance for Adults Is that a

-

Key Issue Abrahamson, K. ed. Implementing Recurrent

Education in Sweden. On Reform Strategies of Swedish Adult and

Higher Education. pp 44-50. Stockholm: National Board of Education.

Petersson, W. 1992 Blekingeprojektet. Elever på ekonomiska linjer

fem år efter examen: Arbete och studier. Högskolan för lärarutbild-

ning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Övriga rapporter 20. Sjödahl, L. 1981 En modell för att studera intentioner att delta i

vuxenutbildning. Lärarhögskolan i Malmö, Särtryck och småtryck

från Pedagogisk-psykologiska institutionen 385.

Staflund, B. 1988 Varför funderar kursdeltagare på att sluta sin

utbildning Universitetet i Linköping, Arbetsrapport från Institutionen

for pedagogik och psykologi 23. Tuijnman, A. 1986 Recurrent education and socioeconomic success:

A theoretical and longitudinal analysis. Stockholms universitet,

Masters Degree Studies Tuijnman, A. 1989 Recurrent education, earnings and well-being. A

fifty-year longitudinal study of a cohort of Swedish men. Stockholms universitet, Institutionen för internationell pedagogik, Acta Universitatis Stockholmiensis, Studies Educational Psychology 24. diss. Stockholm: Almqvist Wiksell International.

Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda; betänkande/av Särvux-

kommittén. Stockholm, SOU 1990:11.

SOU 1997: 120 Bibiliografi över vuxenpedagogiska texter 171

14 Antologier

Som hjälp till den som söker översiktslitteratur inom området förtecknas här några antologier, vilka även finns med under andra rubriker i bibliografm.

Abrahamsson, K. ed. Cooperative education, experiental learning and

personal knowledge. Stockholm: UHÄ-rapport 1982:1. Abrahamsson, K. red. 1982 Vad är den goda erfarenheten värd

Stockholm: Liber Utbildningsförlaget. Abrahamsson, K. red. 1985 Högskolans bildningsprogram finns

-

det Stockholm: UHÄ. Abrahamsson, K. red. 1985 Komvux i förändring: utmaning för

en

FoU-arbetet: seminariedokumentation. Stockholm, SÖ.

en Abrahamsson, K. red. 1992 Hela vuxenutbildningen En framtidsbild

i historiens ljus. Stockholm: Utbildningsförlaget Brevskolan. Abrahamsson, K. Gustavsson, S. red. 1986 Vuxenutbildning i

utveckling styrning eller frihet Stockholm: SÖ.

- Abrahamsson, K. Rubenson, K. red. 1986 Den nya" utbildnings-

klyftan: 90-talets utmaning: en bok vuxenutbildningsreformer,

om

kunskaper och jämlikhet. Stockholm: Liber.

Ball, S.J. Larsson, ed. 1989 The Struggle for democratic

education: equality and participation Sweden. New York: Falmer Press.

Rubenson, K. Swedish adult education policy the 19705 and 19805 s

117-136. Fransson, A. The curriculum in municipal adult education s 137-148. Arvidson, L. Popular education and educational ideology s 149-168. Ellström, P.-E. Svedin, P.-O. Between work and education s 169-190.

Bergstedt, B. Larsson, S. red. 1995 Om folkbildningens in-

nebörder nio försök att fånga en företeelse. Linköpings Universitet,

- Mimer, Det nationella programmet for folkbildningsforskning, Institutionen för pedagogik och psykologi. Nordberg, K. Aschberg som folkbildare. Om ett begrepp och dess komplikationer s 9-34 Larsson, Folkbildningen och vuxenpedagogiken s 35-58. Gustavsson, B. Att tänka om folkbildningsidén s 59-82. Franzén, O. Den positiva balansen". En etnologisk betraktelse över folkbildningen s 83-96.

172 Bibliografi över vuxenpedagogiska texter

Rubenson, K. Vad är folkbildning Några jämförande funderingar om folkbildningsbegreppet s 97-114. Svensson, A. Att på folkbildning. Om vad folkbildare menar att det är

se s 115-152. Jonsson, B. Folkbildning och bibliotek. Uppfattningar hos folkbibliotekens aktörer s 153-166. Sjösten N.-Å. Hitler folkbildare. Tankar runt ett folkbildningsbegrepp

som s 167-176. Bergstedt, B. Före kunskapen s 177-200. Dahlgren, H. Höjeberg, G. red. 1981 Vuxna handikappade inom folkbildningsområdet: slutrapport. Projekt vuxna handikappade inom folkbildningsområdet: Göteborgs universitet, Institutionen för

praktisk pedagogik.

Dahlgren, L.O. Säljö, R. red. Didaktik i högskolan: Exempel från biologi, historia och omvårdnad. Stockholm: UHÄ, FoU Skriftserie 1985:5. Ellström, P.-E., Gustavsson, B. Larsson, S. red. 1996 Livslångt lärande. Lund: Studentlitteratur. Larsson, S. Vardagslärande och vuxenstudier s 9-28. Rubenson, K. Livslångt lärande: mellan utopi och ekonomi s 29-47. Gustavsson, B. Att leva och lära livet ut: Livslångt lärande ur ett integrativt perspektiv s 48-72. Bergstedt, B. Mellan omedvetet och medvetet: om psykoanalys, poetrik och livslångt lärande s 73-79. Andersson, P. Bergstedt, B. Kunskapens makt: om Foucault, törnuftskritik och självomsorg s 98-120. Gustavsson, B. Osman, A. Kulturers lärande av varandra s 121-141. Ellström, P.-E. Rutin och reflektion: förutsättningar och hinder för lärande i dagligt arbete s 142-179. Rönnqvist, D. Thunborg, L. Personalutbildning ett instrument för

livslångt lärande s 180-202 Nilsson, B. Företagsutbildning anpassning och/eller utveckling s

- 203-226. Davidson, B. Svedin, P.-0. Lärande och automation: förutsättningar for lärande i modernt procesoperatörs arbete s 227-254. Ellström, P.-E. Gustavsson, M. Lärande produktion: erfarenheter från ett utvecklingsprogram för processoperatörer s 255-281. Hultman, G. Kulturer och det informella: lärande i kontext s 282-307. Gestrelius, K. red. 1989 Arbetsuppgifter, kompetenskrav, utvecklingsmöjligheter. Malmö: Lärarhögskolan. Gestrelius, K. red. 1989 Befattningsforändringar, kompetenskrav, utbildningsbehov. Malmö: Lärarhögskolan.

Bibiliografi över vuxenpedagogiska texter 173

Höghielm, R. ed. Rekindling commitment in adult education. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Reports on Education and Psychology, 1985:1. Höghielm, R. Rubenson, K. eds. 1980 Adult education for social change: research on the Swedish allocation policy. Lund: Liber. Kunskapslyftskommittén SOU under publicering Mäkitalo, Olsson, L-E. red. 1997 Att utveckla vuxenutbildningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Gustavsson, B. Vad skall utbildning vara till Larsson, S. Livslångt och livsvitt lärande. Thång, P-O. Arbetslöshet, arbetsmarknadens förändringar och det livslånga lärandet. Tuijnman, A. Nödvändiga basfardigheter för vuxna i kunskapssamhället. Johansson, Demokrati och jämlikhet. Gannerud, E. Wernersson, Vad lever vi för Om jämställdhet som frihet eller begränsning. Westin, C. Det mångkulturella samhället. Carlsson, M. Hur den svenska kunskapsdebattens idéer lågutbildade

passar invandrare Att se kunskap och utbildning ur ett sociokulturellt perspektiv. Hill, M. Vuxenstudier som kommunikativt handlande. Frejhagen, B. Holmgren, A. Utbildning för en förändrad arbetsvardag. Lundborg, E-G. Co-operative Learning i Södertälje. Projektet som arbetsform. Vägen till ökad anställningsbarhet. Ahrell, C. Nya vägar i rekryteringsarbetet exempel från Örnsköldsvik.

- Ingvardsson, L. Yrkesvägledning och samhällsförändring. Lundborg, E-G. Syo och rekrytering. Uppsökande verksamhet vid komvux i Dalarna. Wahlgren, B. Vuxenutbildningspolitiska erfarenheter från Danmark. Carlén, M. Herlitz, U. Utbildning för Volvoarbetare ett exempel

lokal samverkan. Sundberg, M. SSV i samverkan med skogsindusuin distansutbildning för

lågutbildade. Colardyn, D. Validering av kunskap och kompetens. Levin, T. Reell kompetens och formella betyg. Bengtsson, B-I. Studieförbunden och Kunskapslyftet. Hur påverkas den pedagogiska verksamheten. Andersson, E. Centrala drag i studiecirklar. Garefelt, B. Om behovet av folkhögskolepedagogik. Nitzler, R. Folkhögskolans särart och pedagogik. Höghielm, R. Komvux särart och pedagogiska utgångspunkter. Löfberg, A. Ohlsson, red. 1995 Miljöpedagogik och kunskapsbildning. Teori, empiri och praktik. Stockholms universitet, Pedago-

174 Bibliografi över vuxenpedagogiska texter

giska institutionen, Rapport 23 från Seminariet för milj öpedagogik

nr

och kunskapsbildning.

Marton, F., Hounsell, D. Entwistle, N. ed. 1986 Hur vi lär. Stockholm: Rabén Sjögren. Nyhed, C. red. 1995 Från livsfas till livsform. Nordisk antologi om vuxenpedagogik och vuxenutbildning. Stockholm: Nordisk Folkeuniversitet. Winther-Jensen, T. Intemationale tendenser i voksenpazdagogikken s. 13-30. Husén, T. Universitetsanknuten vuxenundervisning i Storbritannien, Förenta Staterna och Skandinavien s. 31-40. Tjeldvoll, A. Voksenpedagogikkens filosofiske røtter som aktuell

intemasjonell premisslegger s. 41-54. Heidemann, T. Når lysten driver vaarket. Nordisk folkeoplysning, undervisning og Europakontakter 55-68. Arvidson, L. Från livsfas till livsforrn. Några tankar om återkommande utbildning och livslångt lärande s. 69-88. Svensson, L. Lärande i utbildning och arbete s. 89-100. Scavenius, C. Omstilling til arbejdslivet 101-118. Hård af Segerstad, P. Informationsteknologin, vuxenutbildningen och samhället s. 119-136. Stefánsdottir, L. Myrdal, S. Udforskningen af Netverdenen: Hvomår tager vi det endelige skridt s. 137-152. Hansen, L. EDB-eñeruddannelse og almen voksenundervisning 153-170. Lakio, L. Betyder utnyttjande teknik förändrad lärarroll också

av ny en inom vuxenutbildningen s. 171-186. Rubenson, K. red. 1987 Återkommande utbildning idé och strategi

i förändring. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 111. Rubenson, K. Återkommande utbildning: "A moving target s 11-52. Arvidson, L. På väg mot återkommande utbildning. Några punkter om reformintentioner och idéer under efterkrigstiden s 53-77. Ellström, P-E. Organisation och styrning av ett system för återkommande utbildning. Några tankar om reformstrategier och organisationsteoretiska visioner s 78-113. Eklund, H. Återkommande utbildning och gruppheterogenitet s 114-139. Social Change and Adult Education Research 1992 Adult Education Research Nordic Countries 1990/91. Linköping University, Department of Education and Psychology. Arvidson, L. Rubenson, K. Knowledge and democracy s 198-213. Bergstedt, B. Postrnodem learning the composition of knowledge

process in new social movements s 214-217. Borgström, L. Höghielm, R. Adults life and learning s 218-229.

Bibiliografi över vuxenpedagogiska texter 175

Holmstrand, L. Härnsten, G. The research circle some educational

perspectives s 230-242. Larsson, S. The essence of teaching adults the views of 124 Swedish

teachers municipal adult education s 243-251. Social Change and Adult Education Research. 1993 Adult Education Research in Nordic Countries 1991/92. Copenhagen: The Royal Danish School of Educational Studies. Arvidson, L. Adult education and democracy s 174-185. Bron-Wojciechowska, A. Biographical method adult education research s 186-196. Ellström, P-E. Information technology and qualification requirements s 197-208. Svanberg Hård, H. Inforrnal learning s 209-219. Torstensson, M. How should public library development be analyzed/explained/ understood s 220-233. Social Change and Adult Education Research 1994 Adult Education Research in Nordic Countries 1992/93. Trondheim: The Norwegian Institute of Adult Education NVI. Rubenson, K. Popular adult education and social mobilization: reflections

connection with the Swedish committee on power s 6-19. Thång, P-O. Learning at the work-place. An industry in change s 80-90. Hultman, G. Domination or Self-control Images of participation, a review of research s 156-172. Social Change and Adult Education Research 1995 Adult Education Research in Nordic Countries 1994. Linköping University, Department of Education and Psychology. Klasson, M. Knowledge organisation as a mirror of society s 19-32. Torstensson, M. Expectations and a worthy, respectable position in society: means and aims of library work within the early labour movement in Sweden s 45-59. Arvidson, L. Between movement, state and market. The ideas of popular adult education folkbildning in a historical comparative perspective s 60-77. Gustavsson, B. Lifelong learning reconsidered s 89-110. Gestrelius, K. Competence development on a changing labour market s 125-144. Social Change and Adult Education Research 1997 Adult Education Research in Nordic Countries 1996. Jyväskylä: Institute for educational research, University of Jyväskylä. Hultman, G. Klasson, A. Learning from change A note on interactive action research s 72-93. Holmer, Learning in order to control. University education as a support for working people with little formal schooling s 141-156.

176 Bibliografi över vuxenpedagogiska texter

Petersson, B. Thång, P.O. The challenge to working life education s 157-165. Arvidson, L. Stenøien, J.M. Knowledge and democracy old and new

social movements as learning environments the post-war welfare state s 209-226. Studiesteg för vuxna. Göteborgs universitet, Kollegiet for vuxenutbildning, Publikationer från Institutionen for pedagogik, 1990:3. Fransson, A. Larsson, Att ta steget till vuxenstudier om minskat

avstånd och främlingskap s 1-21. Lundquist, O. Vem har nytta av samhällets vuxenstudiestöd s 23-38. Cato, A. Gustavsson, P. Basfardigheter och vardagslivet s 39-52. Hill, M. Att skriva, ett sätt att tänka processinriktad skrivning och

personlig utveckling s 53-74. Alexandersson, C. Utbildning och professionalisering om ett personal-

utbildningsprogram för anställda inom hemtjänsten s 75-91. Thång, P-O. Kompetensutveckling och karriämppfattning bland utbildningsovana inom verkstads- och tekoindustri s 93-107. Metallindustriarbetare lärande och utbildning ett utvecklingsarbete med

- fackliga fortecken s 109-124. Eriksson, K. Holmer, Studier som stöd för arbetets förändring s 125-147. Årsbok folkbildning: forskning och utveckling 1994 Stockholm:

om Föreningen för folkbildningsforskning.. Thyden, Att söka och värdera forskningsresultat kräver unskap s 12-18. Byström, Folkbildning och forskningsinformation s 19-27 Johansson, Resultatspridning eller självbildning s 28-33 Karlsson, S. Forskningen och folkuniversitetet s 34-38 Jakobsson, K. ABF och samarbetet med forskningen s 39-43 Hovenberg, H. Göthberg, B. Folkhögskola och forskningsspridning s 44-48. Arvidson, L. Nätverk for forskningsspridning s 49-53. Bergstedt, B. Ett levande forskningsområde s 54-62. Göthberg, B. Folkbildningsforskning i de nordiska länderna s 63-66. Klasson, M. Bibliotek som samhällsspegel s 67-74. Löfdahl, K. Tömgren, M. Vision och vilja. En intervju med Bengt Hjelmqvist s 76-84. Nerman, B. Med människans mått. Demokratins kultursyn i trettio års perspektiv s 86-99. Johansson, T. Den hotade demokratin s 100-103 Ericsson, L. Vad är Demokratiakademien s 104-106. Göthberg, B. Svenska folkhögskolan 125 är s 111-127. Årsbok folkbildning: forskning och utveckling 1995. Stockholm:

om Föreningen för folkbildningsforskning. Liedrnan, S. Humanismen infor 2000-talet s 14-23. Bergstedt, B. Livsupplysning mellan kropp och självmedvetande s 24-32

-

Bibiliografi över vuxenpedagogiska texter 177

Larsson, Om lärandets möjligheter i folkbildningen s 33-44. Isling, A. En klassresa men inom klassen. Intervju med Inge Johansson

s 46-56. Sjösten, N.-Å. Folkbildningsforskningen tema och gränsöverskridare s

som 58-64. Göthberg, B. Och aldrig mötas de två s 65-71 Uddman, R. Att främja forskning och dokumentation s 72-74. Husén, T. Hur forskaren kom till folkbildningen s 75-81. Norman, B. Från folkbildningsfronten s 82-84. Jonsson, B. Folkbibliotekens datorisering en utmaning i folkbildnings-

arbetet s 86-89 Klasson, M. Bildning och nöje även i cyberspace s 90-94.

- Eriksson, G. Minne och bildning museernas uppdrag s 95-103.

- Marcus, A. Vi sätter alla vårt märke i historien s 104-110. Höjeberg, Folkbildning även for de gömda och glömda s 119-127

- Stensson, K. Samlade krafter, Dårfinkar och Cox pomona s 128-132. Årsbok folkbildning: forskning och utveckling 1996. Stockholm:

om Föreningen för folkbildningsforskning. Persson, T. IT innebär ännu större behov av folkbildning s 24-30 Spindler, L. Handikapp, folkbildning och informationsteknik s 31-41 Lööf, Informationsteknik på folkbibliotek i folkbildningens tjänst s 42-50 Bergkvist, A. Den största utmaningen ligger i att koppla samman tekniken med pedagogiken s 51-55 Cemito, L Pememan, J-E. Identitet och medvetenhet om andinsk och

nordisk folkbildning s 65-75 Fjällström, T. Överlevnad i Rinkeby. studiehadledning för svenska

en folkbildare s 111-114 Nilsson, G. M. Intervju med Åke Gustavsson Folkbildningens verksamhet måste motiveras utifrån sitt egenvärde Kulturutredningen s 116-118

- Nilsson, G. M. Intervju med Lars Göransson Det borde handla om att uppfinna en tredje folkbildningsform Distansutbildningskommittén s

- 119-121 Nilsson, G. M. Intervju med Åsa Sohlman Kompetens för arbetslivet- det är huvudsaken för utredningen Kunskapslyftskommittén s 122-124

- Nilsson, G. M. Intervju med Carl-Gustaf Andrén Målstyming är ett mycket tydligt tidsavtryck SUFO 96 s 125-126.

- Årsbok folkbildning: forskning och utveckling. 1997 Stockholm:

om Föreningen för folkbildningsforskning. Sundqvist, A. Folkbildanninnen ger kunskaper for morgondagen 10-12 Sundgren, G. Studiecirkeln och det aktiva medborgarskapet 14-35 Josefsson, Å. Mål och utvärdering gissel eller hjälpmedel s. 36-40

- Pememan, J-E. Utvärdering utifrån livet Tankar vid en dataskärm s.

- 41-48

178 Bibliografi över vuxenpedagogiska texter

Wennerbro, K. Målstyming och utvärdering redskap för förändring s.

- 49-50 Ståhlberg, U. Ur ett kvinnoperspektiv. Intervju med Kirsten Grönlien Zetterqvist. s. 52-64

Bibiliograji över vuxenpedagogiska texter 179

15 Arbetslöshet

Andersson, P., Larsson, S., Olson, L-E., Thång, P-O. Wass, K. Utbildning arbetslösa i Komvux. En studie av lokalt beslutsav fattande. Göteborgs universitet, Rapporter från Institutionen för pedagogik, 1995:12. Edström, R. 1992 Utbildning jobb eller... Resultatutfall vid ger varierande utbildningsinsatser i samband med arbetslöshet. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 174. Gestrelius, K. 1984 Utbildning och individuellt agerande vid hot om arbetslöshet En studie avvecklingen Öresundsvarvet i - om av Landskrona. Malmö: Lärarhögskolan. Hagström, T. 1988 Arbetslösas beredskap inför arbetslivet: En kartläggning och analys av aktiva-passiva förhållningssätt och betydelsen olika yttre livsförhållanden. Stockholms universitet, av Pedagogiska institutionen. diss. 54 Hult, H., Larsson, S., Mäkitalo, Å., Olsson, L-E., Paldanius, S. Thång, P.O. Varför avstår arbetslösa från studieplats i kommunal vuxenutbildning Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1997:01. Joelson, L. Wahlquist, L. 1987 Arbetslöshet- kris och livsomställning. prospektiv studie av 25 uppsagda varvsarbetare. Stockholms en universitet, Pedagogiska institutionen, Övriga rapporter 86, licentiatavhandling. Mäkitalo, Å., Hult, H. Larsson, S., Olsson, L-E., Paldanius, S. Thång, P.O. Arbetslöshet eller utbildning Om rekrytering arbetslösa till av komvux. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1997:02. Nitzler, R. Landström. 1994 Folkbildning for arbetsmarknaden: Från baskurs och rockskola till deltagarens upplevelse starta eget utbildningen. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, Arbetsav rapport 105. Paldanius, S., Hult, H., Larsson, S., Mäkitalo, Å., Olsson, L.-E. Thång, P. O. 1997 Olika betydelser kommunal vuxenutbildning av för arbetslösa. Göteborgs universitet. Rapport från Institutionen för

pedagogik 1997:03.

Bibiliografi över vuxenpedagogiska texter 181

16 Distansutbildning

Abrelius, K. Bildkommunikation i vårdlärarutbildningen på distans. Lund: Utvecklingsavdelningen, Lärarhögskolan i Malmö. Utvecklingsarbete 1995:3. Berglund, 1993 Teknik och media i distansundervisningen. Umeå universitet, Distansrådet, Distansutbildning i utveckling:3. Brändström, D. 1992 Distansutbildning undervisningsform i tiden. - Stockholm: FoU enheten, UHÄ. Forskning och utveckling för högskolan, 1992:5. Bååth, A. 1981 On the nature of distance education. Distance Education, 2,2, s 212-219. Bååth, A. 1992 Experimental research computer-assisted distance on education. Daniel, J S et eds., Learning at distance. A world a perspective, 303-305. Edmonton: Athabasca University/ICCE. s Bååth, A. 1980 Postal two-way communication in correspondence education. Lund: Gleerups, Studia Psychologica et Paedagogica, nr 52. Även i Malmö: LiberHerrnods. diss. Bååth, A. 1989 Submission density, amount of submission questions, and quality of student-tutor dialogue--a comment on Holmberg Schuemer. Holmberg, B ed., Mediated communication as a component of distance education, 81-88. Hagen: Femuniversität, s ZIFF. Bååth, A. 1992 Teaching models for designing creatively. courses Daniel, J S et eds., Learning at a distance. A world perspective, 37-39. Edmonton: Athabasca University/ICCE. s Bååth, J.A. Postal two-way communication in correspondence education. Epistolodidaktika 1980:12, s 11-41. Bååth, J .A. 1982 Distance students learning empirical findings and -theoretical deliberations. Distance Education, 3,1, s 6-27. Christiansson, A. 1993 Olika Studieformer vid tyska institutionen: en jämförelse mellan dagstuderande, kvällsstuderande och distansstuderande. Stockholms Universitet, Pedagogiska institutionen. Dahlen, S. Lundgren, H. 1996 Distansutbildning och nya medier. Om att utvärdera bildkommunikation. Uppsala: Uppsala universitet, Institutionen för lärarutbildning. Dahlgren, E. 1992 Att undervisa för förståelse på distans. Distansrådet, Umeå universitet. Distansutbildning i utveckling, nr

182 Bibliografi över vwcenpedagogiska texter

Dahlgren, E. 1993 Fem frågor till lärare som vill undervisa för förståelse. I Konferensrapport: Den goda utbildningsmiljön. Umeå universitet, Personalutbildningen och Undervisningscentret. Dahlgren, E. 1993 Universitetslärares lärande och överspridningseffekter i distansutvecklingsprojekt. Distansrådet, Umeå universitet. Distansutbildning i utveckling, nr Egidius, H. 1985 Delivery systems and social learning in education and training: Experiments with new distribution forms the education of nurse teachers. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen for pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 509. Egidius, H. 1985 Val av distributionsform i högskoleutbildningen. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen for pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 527. Egidius, H. 1985 Delivery system and social learning education and training. Malmö: Lärarhögskolan, Malmö Särtryck och småtryck från Institutionen för pedagogik: 509. Erasmie, T Lundqvist, red. 1996 Effektivare grundutbildning på distans med modern bildkommunikationsteknik. Slutrapport. Linköpings universitet, U-LINK. Gardelius, G. Hansson, K. 1980 Distanselevers studiesituation: en intervju-undersökning med Hermodselever. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. Hedestig, U. 1993 Mot en individanpassad distanskurs: erfarenheter kring utnyttjandet av distansöverbryggande medier. Umeå universitet, Distansrådet, Distansutbildning i utveckling: Holmberg, B. Schuemer, R. 1989 Tutoring frequency distance education. ACSDE Research Monograph No 1 University Park, PA: The American Center for the Study of Distance Education, The Pennsylvania State University. Holmberg, B. A discipline of distance education. Journal of Distance Education 1986, 25-40. Holmberg, B. 1990 A paradigm shift in distance education Mythology in the making. ICDE bulletin 22, 51-55. Holmberg, B. 1981 A typology of university distance education Percival, F. Ellington, H. eds.. Aspects of Educational Technology XV. Distance Learning and Evaluation, 34-40, London, Kogan Page. Holmberg, B. 1980 Aspects of distance education. Comparative Education 16, 107-118. Holmberg, B. Cost effective and educationally effective administrative systems for correspondence education. Epistolodidaktika 1981: 6-12.

Bibiliografi över vuxenpedagogiska texter 183

Holmberg, B. 1991 Distance education and the conversational

paradigm. Educational Training Technology International ETTI 28, 71-73.

Holmberg, B. 1983 Distance education as an academic discipline.

ICDE Bulletin 50-53. Holmberg, B. 1989 Distance teaching of modern languages Hagen:

Fem Universität, ZIFF. Holmberg, B. 1987 Empathy are characteristic of distance education

theory and empirical findings. Tait, A. ed, Second international

-

workshop on counselling in distance education. 15-17 September

1987, Cambridge, U.K., Confeence papers, Cambridge: Open

University East Anglia, Cambridge. Holmberg, B. 1986 Improving study skills for distance students. Open

Learning 29-33. Holmberg, B. 1987 Is distance education more or less effective than

conventional education Open Learning, 51-52. Holmberg, B. 1993 Key issues in distance education: an academic

viewpoint. I Harry: K, ; John, M; Keegan, D. Eds. Distance Education: new perspectives. London, New York Routledge.

Holmberg, B. 1994 Kvalitetssäkring i distansundervisningen. Dis-

tansutbildning i utveckling. Rapport nr Umeå: Umeå Universitet. Holmberg, B. 1994 Open University. International Encyclopedia of

Education. Oxford, Pergamon. Holmberg, B. 1987 Perspectives of research on distance education.

Hagen: FemUniversität, ZIFF. Holmberg, B. 1981 Post graduate distance study. Hagen: Fem

Universität ZIFF. Holmberg, B. 1986 Supporting the scholary independence of distant

students. I The development of self-responsibility, activeness and

independence of students in the process of academic work. Leipzig:

Karl Marx-Universität, Sektion Pädagogik. Holmberg, B. 1991 Testable theory based on discourse and empathy.

Open Learning, 6 44 46. Holmberg, B. 1989 The concept, basic character and development

potentials of distance education. Distans Education 10, 127-134

+ 160. Holmberg, B. 1989 The concepts and applications of distance educa-

tion and open learning. International Journal of Innovative Higher

Education 1 and 24-28. Holmberg, B. 1995 The Speech of Distance-Education Theory

Revisited. ZIFF papiere 98. Hagen Fem Universität.

184 Bibliografi över vuxenpedagogiska texter

Holmberg, B. Theoretical underspinnings of mediated teaching self-

as contained instruction a suggested theory. PLET Programmed Learning Educational Technology 1986, 22, 16-25. Holmberg, C. Reflexioner kring distansutbildning och vuxenpedagogik

i Individanpassning, tillgänglighet, flexibilitet. Rapport från

en distanslärarkonferens i Umeå 6-7 juni 1994. Umeå universitet, Distansutbildning i utveckling, nr 10. Holmberg, C., Lundberg, M. Sipos-Zachrisson, K. 1996 Det första året. Utvärdering av det pedagogiska utvecklingsarbetet inom Konsortiet för nationell distansutbildning. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi. Holmgren, U. Bessman, M. Distansstudier i storstad: fråga tid.

en om Stockholms universitet, PU-rapport: 1985:1. Klingvall, M. Söderström, T. 1996 Practicum A Virtual World for

- Distance Education. Pedagogiska rapporter från Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, nr 48. Lemark, B.A. 1986 A distance education for training

programme nursing teachers. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 547. Lemark, B. ed., Caudwell, D.C. Neckmar, K. 1989 Three distance learning programmes within the health sector in England, Sweden and Zimbabwe. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Educational and Psychological Interactions 97. Lundmark, A. 1980 Att studera pedagogik på distans: planeringsprinciper samt en avbrottsanalys. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogisk forskning i Uppsala 22. Melander, G. 1994 Socialt studerandestöd i distansutbildning:

användning av distansöverbryggande medier som ett sätt for att öka genomströmningen av studerande Umeå universitet. Svensson, 1994 Flexibelt lärande Studie av en modifierad dis-

-

tansutbildning för missbrukarvård/behandling. Vårdhögskolan i

Växjö, FoU-RAPPORT 94/6. TV och utbildning: delbetänkande/ av Distansutbildningskommittén. 1995 Stockholm SOU 1995:120. Willén, B. 1984 Self-directed learning and distance education:

can distance education be a good alternative for the self-directed leamers Uppsala University, Department of Education, reports

on education : 21. Wångdahl, A. Who the correspondence students and what about their handicap of isolation University of Lund, Pedagogical Reports, Department of Education, 13, 1980.

Bibiliografi över vuxenpedagogiska texter 185

17 Folkbildning

Allmänt om

folkbildning

Ambjömsson, R. 1988 Den skötsamme arbetaren: idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle. Stockholm: Carlsson. Ambjömsson, R. 1991 The honest and diligent worker. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Skeptronhäften Arvidson, L. 1985 Folkbildning i rörelse: Pedagogisk syn i folkbildning inom svensk arbetarrörelse och frikyrkorörelse under 1900talet. Malmö: Liber. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Studies Education and Psychology 16. diss. Arvidson, L. 1987 Folkbildning som forskningsområde: Avgränsningar och forskningsbehov. Linköping: Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 115. Arvidson, L. 1987 Glädjen i ett vidgat vetande: Ett collage om folkbildning förr och nu. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 114. Bergstedt, B. Larsson, red. 1995 Om folkbildningens innebörder nio försök att fånga en företeelse. Linköpings Universitet,

- Mimer, Det nationella programmet för folkbildningsforskning, Institutionen för pedagogik och psykologi. En förteckning över de ingående artiklarna finns i avsnittet Antologier. Borgström, L. 1988 Vuxnas kunskapssökande en studie självstyrt

- av lärande. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Studies in Education and Psychology 24. diss. Stockholm: Brevskolan. Bron, A. 1991 The organisation of social enlightenment: The study of social movements and the development of adult education Sweden 1750-1800. Linköping: Universitetet i Linköping, Arbetsrapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 29. Ekman, B. 1987 Fritt och frivilligt: En studie om folkbildning i Årjängs kommun. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 127. Folkbildning och samhälle/ utg av projektet Folkbildning och samhälle 1870-1990 vid Studieförbundet Vuxenskolan SV och i samarbete

186 Bibliografi över vuxenpedagogiska texter

med Historiska institutionen vid Göteborgs universitet. Göteborg 1978-1982. Folkbildningens institutioner; delbetänkande/av Utredningen för statlig utvärdering av folkbildningen 1996 Stockholm SOU 1996:127. Folkbildningen utvärdering: slutbetänkande/av Utredningen för

- en statlig utvärdering folkbildningen 1996 Stockholm SOU

av 1996:159. Frågor för folkbildningen: betänkande/av Utredningen om utvärdering

folkbildningen 1993 Stockholm. SOU 1993:64. av Ginner, T. 1987 Den bildade arbetaren: Debatten om teknik, samhälle och bildning inom Arbetarnas bildningsförbund 1945-1970. Linköpings universitet, Institutionen för Tema. diss. Gustavsson, B. 1991 Bildningens väg. Tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse 1880-1930. Idéhistoriska institutionen, Göteborgs universitet diss.. Stockholm: Wahlström Widstrand. Gustavsson, B. 1996 Bildning i vår tid: om bildningens möjligheter och villkor i det moderna samhället. Stockholm: Wahlström Widstrand. Hansson, P. 1990 Styrning och kultur: En studie om förändringsbetingelser i kyrklig församlingsverksamhet. Uppsala Studies Education 35. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen. diss. 31 Jonsson, 1995 Folkbildning och Vuxenstudier: rekrytering, omfattning, erfarenheter: delbetänkande/av Utredningen för statlig utvärdering folkbildningen. Stockholm SOU 1995, 141.

av Kaminski, I.-M. Westin, C. 1985 Samverkan: Om utbildning, folkbildning och etniska relationer i Sverige. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Övriga rapporter 58. Larsson, S. med medverkan E. Wirén m.f1. 1991 Uppsökande

av verksamhet och stöd till korta studier: en studie för FINVUXutredningen. Universitetet i Linköping, Institutionen för pedagogik och psykologi, rapport 153. Nitzler, R. Landström. 1994 Folkbildning för arbetsmarknaden: Från baskurs och rockskola till deltagarens upplevelse

starta eget -

utbildningen. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, av Arbetsrapport 105. Olsson, B. 1994 Den bildade borgaren: Bildningssträvanden och folkbildning norrländsk småstad. Umeå universitet, Insitutionen

i en för idéhistoria. Acta Regiae Societatis Skytteaneae, Nr 42. Poppius, U. 1991 När lundaprofessorema höll bondföreläsningar. Centralbyrån i Lund för populära vetenskapliga föreläsningar.

Bibiliografi över vuxenpedagogiska texter 187

Folkbildningsavdelningen vid Lunds universitet, 1898-1970. Lunds universitet, Pedagogiska rapporter från Pedagogiska institutionen 60. Renborg, G. 1996 Bildande blad: tidskrifter i folkbildningens tjänst. Stockholm: Carlsson. Richardson, G. 1988 Akademisk bildning och folkbildning: Om bildningssynen i ett historiskt perspektiv. Linköping: Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 127. Rydbeck, K. 1995 Nykter läsning. Den svenska godtemplarrörelsen och litteraturen 1886-1925. Uppsala universitet. Skrifter utgivna

av

Litteraturvetenskapliga institutionen 32.

nr Selander, S-Å. 1986 Livslångt lärande i den svenska kyrkoforsamlingen: Fleninge 1820-1890. Uppsala: Erene. Lunds universitet, Pedagogiska institutionen. diss. Skoglund, C. 1991 Vita mössor under röda fanor: Vänsterstuderande, kulturradikalism och bildningsideal i Sverige 1880-1940. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, Avdelningen för idéhistoria. Tebelius, U. Om kvinnor och män i folkbildningen. Stockholm: SÖ, rapport 1988:14. Törnqvist, 1996 Oscar Olsson, folkbildaren: i synnerhet hans tankar om universitetens roll i folkbildningsarbetet. Linköpings universitet. Linköping studies in education and psychology: 46. Stockholm/ Borgholm: Sober förlag Bildningsförlaget. diss.. Vestlund, G. 1996 Folkuppfostran, folkupplysning, folkbildning: det svenska folkets bildningshistoria en översikt. Stockholm.

- Årsbok folkbildning: forskning och utveckling. 1994 Stockholm.

om Föreningen för folkbildningsforskning. En förteckning över de ingående artiklarna finns i avsnittet Antologier. Årsbok folkbildning: forskning och utveckling. 1995 Stockholm.

om Föreningen för folkbildningsforskning. En förteckning över de ingående artiklarna finns i avsnittet Antologier. Årsbok folkbildning: forskning och utveckling. 1996 Stockholm.

om Föreningen för folkbildningsforskning. En förteckning över de ingående artiklarna finns i avsnittet Antologier. Årsbok folkbildning: forskning och utveckling. 1997 Stockholm.

om Föreningen för folkbildningsforskning. En förteckning över vissa av de ingående artiklarna finns i avsnittet Antologier.

188 Bibliografi över Vuxenpedagogiska texter

Folkhögskolor

Andersson, E. Ekholm, C. Teckenspråk: Teckenspråkskurser på folkhögskola. Göteborg: Göteborgs universitet, Publikationer från Institutionen for pedagogik, 1987:10. Andersson, P. 1995 Studerandestrategier i gymnasieskola och vuxenutbildning. Linköpings universitet, Rapport från Institutionen for

pedagogik och psykologi 188.

Arvidson, L. Höghielm, R. Rubenson, K. Svanberg Hård, H. 1988 Folkhögskolans pedagogiska miljö. Universitetet i Linköping, Vuxenpedagogiska forsknings Rapport från Institutionen for

gruppen, Pedagogik och Psykologi, 129. Burgman, H. 1987 Folkhögskolan mot vidare horisonter. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 116. Dahlberg, K. Wenestam, C.-G. Synskadad i samhället om folkhögskolekursers effekter för äldre Synskadades återanpassning. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1990:27. Folkhögskolan i ett framtidsperspektiv: betänkande från folkhögskolekommittén. 1990 Stockholm. SOU 1990:65. Folkhögskolekommittén. Folkhögskolan i framtidsperspektiv. 1990 Bil: Det fria bildningsarbetet: debattinlägg om folkbildningen och folkhögskolan i framtiden. Stockholm. SOU 1990:66. Hartman, P. 1987 Väcka och förädla: En studie av de praktisktestetiska ämnenas ställning i några svenska folkhögskolor vid sekelskiftet. Universitetet i Linköping, Arbetsrapport från Institutio-

nen för pedagogik och psykologi 20.

Hartman, P. 1989 Förädlad och sedlig: En studie kring de praktisktestetiska ämnena i sekelskiftets och 1920-talets folkhögskola. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 145. Hartman, P. 1993 Skola för ande och hand. En studie av folkhögskolans praktisk-estetiska verksamhet. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies in Education and Psychology 38. diss. Hult, H. 1987 Vuxenutbildning och studieforväntan: En undersökni ng utförd vid komvux, AMU och folkhögskola. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 113. Höghielm, R. Folkhögskolans pedagogiska praxis: studie av

en pedagogiska arbetsformer på långa kurser. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, 1992:1.

Bibiliografi över vuxenpedagogiska texter 189

Karlsson, H. 1984 Folkhögskolan: På väg uppåt eller stelnande

en form Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, ALP-texter 33. Kylhammar, O. Press, P. 1982 Kunskap, upplevelse, gestaltning: samverkan mellan allmänna kurser och estetlinjer på folkhögskola. Universitetet i Linköping, Pedagogiska institutionen. Lindgren, L. 1996 Kan en filthatt stärka demokratin: mål och

om

ideal i folkbildningssammanhang. Stockholm.

Melakari, E. 1981 Invandrarelever och naturvetenskap på folkhögskola: svårigheter och åtgärdsförslag. Linköping: Fortbildningsavdelningen i Linköpings högskoleregion. Rapport från PUFF: 79. Nitzler, R. 1996 Värden i folkhögskolevärlden: delbetänkande/av utredningen för statlig utvärdering folkbildningen. Stockholm.

av SOU 1996:75. Sjöqvist, E. 1983 Problemorienterade studier vid Hola Folkhögskola: en lägesrapport. Rapport från PUFF: 101. Sundgren, G. 1980 Folkhögskolan folkets högskola. StorPuff

- en projektet, pedagogiska modeller för folkhögskolan. Stockholms universitet, pedagogiska institutionen, UMIL-rapport 14. Sundgren, G. 1986 Folkhögskolepedagogik mellan myndighet och medborgare: En studie av ett forsknings- och utvecklingsarbete på fem folkhögskolor 1975-1978. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. diss. 50 Svanberg-Hård, H. 1992 Informellt lärande: En studie lärprocesser

av i folkhögskolemiljö. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies Education and Psychology 33. diss. Tornberg, U.-B. Utveckling, folkhögskola, folkbildning, fortbildning. Linköping: Universitetet, Vuxenutbildarcentrums skriftserie: 1996 7. Vad händer med folkhögskolan: En fakta och debattbok från Folkhögskolekommittén. 1989 Stockholm SOU 1989:87. Wojtowicz, W.J. 1984 Socio-pedagogiska aspekter på den Sverigepolska minoritetens bildningsbehov: Folkhögskolans möjligheter. Universitetet i Linköping, Arbetsrapport från Institutionen för pedagogik och psykologi

190 Bibliografi över vuxenpedagogiska texter

Studieförbund/ Studiecirkeln

Andersson, E., Ekholm, C. Cirkelstudier i teckenspråk. Publikationer från institutionen för pedagogik, 1986:02, Göteborgs universitet. Andersson, E., Laginder, A.-M., Larsson, Sundgren, G. Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelse för individ och lokalsamhälle.

Stockholm: Utbildningsdepartementet, SOU 1996:47.

Andersson, Y. Waldén, L. 1996 Kunskapssyn och samhällsnytta i hantverkscirklar och hantverksutövande: delbetänkande/ av Utredningen för statlig utvärdering folkbildningen. Stockholm, av SOU 1996:122. Arvidson, L. 1991 Folkbildning och självuppfostran; En analys av Oscar Olssons idé och bildningssyn. Linköpings universitet.

Institutionen för pedagogik och psykologi. Vuxenpedagogiska

forskningsgruppen. Arvidson, L. 1996 Cirklar i rörelse. Mimer, Institutionen för pedago-

gik och psykologi, Linköpings universitet.

Brunnberg, H. 1990 Ansvar och delaktighet: Studiecirklar som förberedelse för förändring. Stockholms universitet, Pedagogiska

institutionen, Seminariet miljöpedagogik och kunskapsbildning.

om Eriksson, K. Holmer, Studiecirklar stöd för förändring av som arbetslivet. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för

pedagogik, 1991:9.

Eriksson, K., Holmer, 1988 Lackeringsprojektet. Cirkelutbildning produktionsorganisation Rapporter från projektet Teknikförför ny

nyelse, personlighetsutveckling, företagsutveckling, nr Högskolan

i Halmstad. Eriksson, K., Holmer, 1987 Ökad kundorderstyming. Studiecirkeln del i förändringsarbetet Rapporter från projektet Teknikförsom

nyelse, personlighetsutveckling, företagsutveckling, nr Högskolan

i Halmstad. Gestrelius, K. Nilsson, U. 1988 Utbildningsanordnarna och uppdragsutbildning. Preliminär rapport Situationen i kommunal vuxenutbildning och studieförbund i Malmöhus län. Malmö:

Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik,

Särtryck och småtryck 587. Gransjö, B. Öhlund, E. 1981 "Nu bedrivs forskning även i vårt arbete: ett samarbetsprojekt mellan högskola och studieförbund.

Umeå. Rapport/ Regionalstyrelsen i Umeå högskoleregion: 1981:4.

Gustavsson, K. 1994 Vad är idrottandets mening En kunskapssociologisk granskning idrottens utveckling och läromedel samt en av

Bibiliografi över vuxenpedagogiska 191 texter

organisationsdidaktisk kompetensanalys. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies Education 55. diss. Hartman. P. 1996 Studier i förening: några medlemmars tankar om demokrati och cirkelstudier i folkrörelser. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi. Holmström, L.-G. Lundmark, A. 1989

Uppdragsutbildning en

-

resurs för personalutbildning i företag och förvaltningar: En studie

rörande intentioner och verksamhet vid AMU, komvux vissa samt studieförbund. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogisk forskning i Uppsala 86. Lindgren, L. 1996 Kan filthatt stärka demokratin: mål och en om ideal i folkbildningssammanhang. Stockholm: Carlsson. Marklund, U. Drogfricirklar i Örebro län. Göteborgs universitet, Publikationer från Institutionen för pedagogik, 1988:1. Nilsson, U. 1984 Pensionärsverksamhet inom studieförbunden: En granskning av utformning och utbud samt organisationers erfarenheter. Lunds universitet, Pedagogiska rapporter från Pedagogiska institutionen 37. Nilsson, U. 1986 Pensionärer och studieverksamhet. Lunds universitet, Pedagogiska institutionen. diss. 15 Nilsson, U. 1988 Studieverksamhet för äldre dubbel utmaning. - en Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 609. Rosén, G-M. 1984 Konst och konsthantverkscirklar under 1970-talet. De fyra största Studieförbundens på denna verksamhet med syn anledning av den nya kulturpolitiken. Universitetet i Umeå, Humanistiska fakulteten. Acta Universitatis Umensis, Umeå Studies the Humanities 65. Tre rapporter om studiecirklar: Betänkande utredningen för statlig av

utvärdering av folkbildningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet,

SOU 1996:154. Rubenson, K. Studieförbundens roll i vuxenutbildningen. Gougoulakis, P. Man lär sig än tror att träffas. mer man genom Öhlund, T. Rockmusik folkbildning. som Törnqvist, 1996 Oscar Olsson folkbildaren. I synnerhet hans tankar om universitetens roll i folkbildningsarbetet. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies Education and Psychology 46. Stockholm/Borgholm: Sober förlag

Bildningsförlaget. diss.

Waldén, L. 1994 Handen och anden. De textila studiecirklarnas hemligheter. Stockholm: Carlssons.

192 Bibliografi över vuxenpedagøgiska texter

Weglert, C. 1985 FoU i folkbildningen en vitalisering genom samverkan mellan ABF och KV Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, ALP-texter 78.

hinder och för

Folkbildning förutsättningar

-

deltagande

Alexandersson, M. 1982 Vuxna handikappade invandrares behov av

studier: kartläggning. Projektet Vuxna handikappade inom

en folkbildningsområdet: Göteborgs universitet, Institutionen för

praktisk pedagogik.

Dahlgren H. Folkbildning och deltagare med funktionshinder: Förutsättningar och möjligheter i kommuner samt vid 44 folkhögsex skolor. Analys måldokument. Göteborgs universitet, Rapporter av från Institutionen för pedagogik 1995:09. Dahlgren H., Folkbildning och deltagare med funktionshinder: Målformuleringar och insatser i kommuner samt vid 44 folkhögskosex lor. Analys måldokument. Göteborgs universitet, Rapporter från av Institutionen för pedagogik 1995:10 Dahlgren, H. Höjeberg, G. red 1981 Vuxna handikappade inom

folkbildningsområdet: slutrapport. Projekt handikappade inom

vuxna folkbildningsområdet: Göteborgs universitet, Institutionen för

praktisk pedagogik.

Dahlgren, H. l 982 Folkhögskolans fysiska tillgänglighet för människor med handikapp. Projektet Vuxna handikappade inom folkbildningsområdet: 10. Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet. Dahlgren, H. Förändringsarbete väg till ökad delaktighet. som en Vägar till demokrati. En idéskrift att göra vuxenutbildningen om tillgänglig för alla. SÖ I 1989:26. Skolöverstyrelsen. H., Höjeberg, G., Stellbom, K. Vuxna handikappade inom

Dahlgren,

folkbildningsområdet. En skrift. Slutrapport. fas II. SÖ-rapport

1985:02. Skolöverstyrelsen.

Bibliografi över vuxenpedagøgiska texter 193

18 Kommunal

Vuxenutbildning

Allmänt om kommunal

vuxenutbildning

Abrahamsson, K. red. 1985 Komvux i förändring: utmaning för en FoU-arbetet: en seminariedokumentation. Stockholm: SÖ. Alexanderson, C. Deltagamas erfarenheter i undervisning. som en resurs Vuxenstuderandes uppfattning av ett pedagogiskt begrepp. Göteborgs universitet, Rapporter från Pedagogiska institutionen, 1982:08. Alexandersson, C. 1985 Stabilitet och förändring. En empirisk studie av förhållandet mellan skolkunskap och vardagsvetande. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies Educational Sciences. diss. Alexandersson, C., Fransson, A. Larsson, Läroplanen i vuxenundervisningen. En projektpresentation. Göteborgs universitet, Publikationer från Institutionen för pedagogik, 1985:22. Alexandersson, C., Fransson, A. Larsson, Folkbildningsideal och

läroverksorganisation: En beskrivning av arbetet med L-vux 82.

Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1991:12. Andersson, P. 1995 Studerandestrategier i gymnasieskola och vuxenutbildning. Linköpings universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 188. Eklund, H. 1981 Kommunal vuxenutbildning: översikt över forsknings- och utvecklingsarbete. Stockholm: SÖ, Komvux-utredningen. Fransson, A. Larsson, Who takes the second chance Implementing educational equality adult basic education Swedish a context. Göteborgs universitet, Reports from Department of Education and Educational Research, 1989:2. Fransson, A. med medverkan Larsson m.fl. 1990 Prioriterade av grupper i Komvux: anpassning av rekrytering, studievägledning och undervisning till prioriterade studie etapp l vid 10 grupper: en av komvuxenheter. PRIKOM-projektet Stockholm: SÖ. Hult, H. 1980 Vuxenstuderandes studiesituation: undersökning en utförd inom kommunal vuxenutbildning. Linköpings universitet, Pedagogiska institutionen, Linköping Studies Education 12. diss.

7 17-1140

Hult, H. 1987 Vuxenutbildning och studieförväntan: En undersökning utförd vid komvux, AMU och folkhögskola. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 113. Höghielm, R. Undervisningen i Komvux: studie lärares och en av skolledares uppfattningar. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, rapport 1981:6. Höghielm, R. 1985 Undervisning i Komvux. Ideal och verklighet i grundskolekurser. Malmö: Liber, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Studies Education and Psychology 18. diss. Höghielm, R. Studerande i Komvux: En uppföljning 1980-1985. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Rapporter från Institutionen för pedagogik, 1987:10. Höghielm, R. Effekter deltagande i komvux: en uppföljning av 1986-1989. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, rapport 1990:1. Höghielm, R. Rubenson, K. eds. 1980 Adult education for social change: research the Swedish allocation policy. Lund: Liber. on Jacobson, B. 1994 Kommunal vuxenutbildning 1965-1984: från ungdomsskolanknuten till vuxenanpassad komvux. Uppsala: Föreningen för undervisningshistoria. Johannesson, L. Invandrare i komvux: Nybörjare höstterminen 1986. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1990:15. Jönsson, E. 1980 Försök med muntligt inriktade språkkurser i kommunal vuxenutbildning: delrapport från projektet BISVUX. Mölndal: Göteborgs universitet, Språkpedagogiskt centrum. Kommunal utbildning för Betänkande KomVux-utredningen. vuxna: av Stockholm, 1982 SOU 1982:29 Larsson, Studier i lärares omvärldsuppfattning: Deltagamas erfarenheter i vuxenutbildningen. Göteborgs universitet, som en resurs Rapporter från Pedagogiska institutionen, 1980:06. Larsson, Studier i lärares omvärldsuppfattning: Lärarskicklighet. Götegorg: Rapporter från Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet, 1981:16. Larsson, S. Studier i lärares omvärldsuppfattning: Särdrag hos vuxna. Göteborgs universitet, Rapporter från Pedagogiska institutionen, 1981:17. Larsson, S. Studier i lärares omvärldsuppfattning: Intentioner och restriktioner i undervisningen. Göteborgs universitet, Rapporter från Pedagogiska institutionen, 1982:07.

Bibliografi över vuxenpedagogiska texter 195

Larsson, Studier i lärares omvärldsuppfattning: Kunskapsintresse och kunskapssyn i läroämnen. Göteborgs universitet, Rapporter från Pedagogiska institutionen, 1982:14. Larsson, S. Studier i lärares omvärldsuppfattning: ett försök till integration. Göteborgs universitet, Rapporter från Pedagogiska institutionen, 1982:15. Larsson, S. 1990 Studier i lärares omvärldsuppfattning: Omtryck av 6 rapporter. Göteborgs universitet, Pedagogiska institutionen. Detta omtryck innehåller ovanstående sex rapporter. Larsson, 1987 Teachers Conception of Change Teaching Skill. Journal of Curriculum Studies. Vol 19, No pp 35-43. Larsson, Initial encounters in formal adult education. Göteborgs universitet, Reports from Department of Education and Educational Research, 1990:4. Larsson, S., Fransson, F. Alexandersson, C. Vuxenpedagogisk vardag. Om undervisning i komvux. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1990:11. Löthman, A. 1990 Perspektiv på matematikundervisningen: En pilotstudie på komvux och grundskolans högstadium angående elevers och lärares uppfattningar av undervisningsprocessen. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 151. Löthman, A. 1992 Om matematikundervisning innehåll, innebörd

och tillämpning. En explorativ studie av matematikundervisning inom kommunal vuxenutbildning och på grundskolans högstadium belyst ur elev- och lärarperspektiv. Uppsala Studies in Education 40. diss. 41 Stockholm: Almqvist Wiksell International. Rubenson, K. Komvux: analys målsättning, organisation och

en av undervisningsprocess. Forskningsgruppen för vuxenpedagogik och återkommande utbildning, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, rapport 1982:7. SÖ Läroplan för kommunal vuxenutbildning Lvux 82. Stockholm:

- Liber, 1982-1985. Söderberg, H. Söderberg, M. Deltagarmedverkan och andragogiska ideal i komvux: En undersökning av vuxenlärarrollen. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Rapporter från Institutionen för pedagogik, 1988:2. Wannberg, H.-O. 1982 Unga elever i kommunal vuxenutbildning ht 1980. Stockholm: SÖ. Wilhelmsson, E. Det lilla biblioteket: attitydundersökning

en om skolbiblioteket på Blåmåla komvux, olika aktörers synpunkt.

ur Högskolan i Borås, rapport från bibliotekshögskolan 1995:9.

196 Bibliografi över vuxenpedagogiska texter

Studiefmansiering, rekrytering

Fransson, A. Lundqvist, O. KOMVUX rekryterar rätt En jämförelse

rekryteringsmönstret till etapp 1 höstterminema 1980 och 1987. av Göteborgs universitet, Publikationer från Institutionen för pedagogik, 1988:4. Fransson, A. med medverkan av Larsson m.fl. 1990 Prioriterade

i Komvux: anpassning rekrytering, studievägledning och grupper av undervisning till prioriterade studie etapp 1 vid 10

grupper: en av komvuxenheter. PRIKOM-projektet Stockholm: SÖ. Hult, H., Larsson, S., Mäkitalo, Å., Olsson, L-E., Paldanius, S. Thång, P.O. Varför avstår arbetslösa från studieplats i kommunal vuxenutbildning Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1997:01. Lundqvist, O. Studiestöd för Faktiska och upplevda effekter av

vuxna: deltagande i vuxenutbildning. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1985:18. Lundqvist, Olof F. 1989 Studiestöd för vuxna: Utveckling, utnyttjande, utfall. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies Educational Sciences 72. diss. Lundqvist, O. Studiefmansieringens betydelse för nybörjare i komvux höstterminema 1980 och 1986: En komparativ studie. Delrapport Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1990:4. Lundqvist, O. Studiefmansieringens betydelse för nybörjare i komvux höstterminema 1980 och 1986: En komparativ studie. Delrapport Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1991:8. Lundquist, O. Studiefinansieringens betydelse för nybörjare i komvux höstterminema 1980 och 1986. En komparativ studie. Delrapport Göteborgs universitet, Rapporter från institutionen för pedagogik, 1993:08.

Prov i kommunal vuxenutbildning

Elek, T. Lindblad, T. Prov i engelska for komvux: Försök med von centrala i etapp 3 våren 1986. Göteborgs universitet, Rapport

prov från Institutionen för pedagogik, 1988:2. Eneskär, B. 1989 Studier komvuxelever på etapp 2 1986-1988:

av Några bakgrundsfaktorer samt deras samband med resultat

Bibliografi över vuxenpedagogiska texter 197

centrala prov i svenska. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Pedagogisk-psykologiska problem 523. Hägerfelth, G. 1991 Invandrama, språket och högskolan: Ett bakgrundsmaterial för konstruktion i svenska andraspråk

av prov som för etapp 2 inom den kommunala vuxenutbildningen. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 718. Oscarsson, M. Komvux-proven i engelska vt 1989: Jämförelser mellan komvux och gymnasieskolan i fråga provresultat och betyg.

om Skrifter från avdelningen för språkpedagogik 10. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1990:6. Ramstedt, K. 1992 Centrala i fysik för komvux: några kvalitativa

prov synpunkter på ett kvantitativt utvecklingsprojekt. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogiska Mätningar. Ramstedt, K., Gisselberg, K. Wedman, 1988 Normerade i

prov fysik for komvux: En analys förutsättningar och ett förslag till

av genomförande. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogiska rapporter 17. Ramstedt, K., Gisselberg, K. Wedman, 1989 Centrala i fysik

prov för KOMVUX: Några resultat från 1989 års samt vissa idéer till

prov en metodutveckling baserad på item theory. Umeå universi-

response tet, Pedagogiska institutionen, Pedagogiska rapporter 25.

Yrkesutbildning i kommunal vuxenutbildning

Bergvall, M. Vuxenpedagogisk och yrkesinriktad utbildning: Om utbildning for vårdbiträden i Komvux. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1991:13. Johansson, B. Larsson, Yrkesutbildning inom Kom-vux: Kom-vux vårdutbildnings Var, När, Hur. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1987:11.

Grundvux

Cato, A. Gustavsson, P. Loggboken: Forskning och utvecklingsarbete inom grundvux. Göteborgs universitet, Publikationer från Institutionen for pedagogik, 1988:15.

198 Bibliografi över vuxenpedagogiska texter

Cato, A. Gustavsson, P. En effektstudie i grundvux: Forskning och utvecklingsarbete inom grundvux. Göteborgs universitet, Publikatiofrån Institutionen för pedagogik, 1988:16. ner Franzén, E.C. 1993 5 år efteråt...: uppföljning invandrarelever en av i grundvux. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. Grundvux: interaktionsstudier på Grundvux i Göteborg. 1984 Avdelningen för svenska som andraspråk och SPRINS-gruppen, Göteborgs universitet. Göteborgs Skolförvaltning. Johansson, Y.S. Att alfabetisera vuxna: om arbetet i en klass på grundvux. Malmö: Lärarhögskolan, Rapporter utbildning 1993:2. om Söderlindh Franzén, E. 1990 Lära för Sverige: En studie av utbildningsproblem och arbetsmarknad för invandrare i grundutbildning for grundvux. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. vuxna diss. 64 Thång, P-O. Forskning grundvux. FOG-projektet. Presentation av ett om forskningsprojekt. Göteborgs universitet, Publikationer från institutionen för pedagogik, 1985:25. Thång, P-O. 1987 Basic Education For Adults in Sweden. In: World Perspective On Adult Education. Knox, A. ed. University of Wiscounsin, USA. Thång, P.O. Vem går i Grundvux och hur går det Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1988:4. Thång, P.O. Information och uppsökande verksamhet inom Grundvux. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen for pedagogik, 1988:5. Thång, P.O. Forskning och utvecklingsarbete inom grundvux: Verksamhetsberättelse för FOG-projektet 1985-1988. Göteborgs universitet, Publikationer från Institutionen för pedagogik, 1988:17. Thång, P.O. Stjämlöf, red. 1993 En bok grundvux. Stockom holm: SÖ.

Uppdragsutbildning i kommunal vuxenutbildning

Gestrelius, K. Nilsson, U. 1988 Utbildningsanordnarna och uppdragsutbildning. Preliminär rapport Situationen i kommunal vuxenutbildning och studieförbund i Malmöhus län. Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 587.

Bibliografi över vuxenpedagogiska texter 199

Holmström, L.-G. Lundmark, A. 1989 Uppdragsutbildning - en resurs för personalutbildning i företag och förvaltningar: En studie rörande intentioner och verksamhet vid AMU, komvux samt vissa studieförbund. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogisk forskning i Uppsala 86. Holmström, L.-G. 1988 Uppdragsutbildning vid komvux: personalen

utbildningsresurs. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Peda-

gogiska institutionen 140.

Kommunal vuxenutbildning och samordning

med gymnasieskolan

Gustafsson, C. Löfgren, 1983 Samverkan mellan gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning: ett försök i Årjängs kommun. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen. Jonsson, C. 1987 Gymnasieskola i utveckling: Lärarreaktioner på ett samordningsförsök mellan gymnasieskola och KomVux. Umeå universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 40. Wikström, 1987 Utbildningsplanering och resursfördelning regional och kommunal nivå: Gymnasium och kommunal vuxenutbildning. Umeå universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 35.

Arbetslösa i kommunal

vuxenutbildning

Andersson, P., Larsson, S., Olson, L-E., Thång, P-O. Wass, K. Utbildning av arbetslösa i Komvux. En studie lokalt beslutsav fattande. Göteborgs universitet, Rapporter från Institutionen för pedagogik, 1995:12. Hult, H., Larsson, S., Mäkitalo, Å., Olsson, L-E., Paldanius, Thång, P.O. Varför avstår arbetslösa från studieplats i kommunal vuxenutbildning Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1997:01. Mäkitalo, Å., Hult, H., Larsson, S., Olsson, L-E., Paldanius, Thång, P.O. Arbetslöshet eller utbildning Om rekrytering av arbetslösa till komvux. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1997:02. Paldanius, S., Hult, H., Larsson, S., Mäkitalo, Å., Olsson, L.-E. Thång, P. O. 1997 Olika betydelser kommunal vuxenutbildning av

200 Bibliografi över vuxenpedagogiska texter

för arbetslösa. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen for

pedagogik 1997:03.

Bibliografi över vuxenpedagogiska texter 201

19 Universitet och

högskola

Pedagogisk och allmänt process organisation,

Abrahamsson, K. red. 1985 Högskolans bildningsprogram finns det Stockholm: UHÄ. Abrahamsson, K. 1980 Arbetslivserfarenhet i högskoleutsom resurs bildningen. Försök till utgångspunkter. Stockholm: FoU-byrån, UHÄ. Abrahamsson, K., Kim, L. Rubenson, K. The value of work experience higher education: a study of work experience substitute for as a formal academic entrance requirements. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Reports education and psychlogy, 1980:2. on Alexandersson, C. Pedagogiska problem och pedagogisk utveckling vid Göteborgs universitet: En lägesbeskrivning. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1991:2. Andersson, C. 1995 Läras för skolan eller skolas att lära: Tankemodeller i lärarutbildning. Uppsala Studies Education 63. Avhandling 55. Pedagogiska institutionen Uppsala universitet. Arfwedson, G. Det är inte lärarutbildamas fel. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Rapporter från Institutionen för pedagogik, 1984:7. Askling, B. 1983 Utbildningsplanering i lärarutbildning: studie en en av läroplansarbete i den decentraliserade högskolan. Stockholms universitet, Studies education and psychology 12. Lund: Liber Förlag/Gleerup. Askling, B. Vårdutbildningar i förändring: Slutrapport från UHÄs uppföljning av Vård 77-reformen. Stockholm, UHÄ-rapport 1987:8. Askling, B. 1990 Att utforska högskolans utbildningar: Installationsföreläsning i pedagogik den 3 april 1990.Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 151. Askling, B., Ahlstrand, E. Colnerud, G. 1991 En likvärdig lärarutbildning Stockholm: UHÄ. Askling, B. Jedeskog, G. 1994 Some notes teacher education on programme in Sweden. A background report to OECD/CERI teacher education quality study: The teacher education review. Linköpings universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 178.

202 Bibliografi över vuxenpedagogiska texter

Battail, J.-F. 1990 Svensk språkutbildning inför 1990-talet: Ett försök till utvärdering projektet Fömyelse högskolans utbildning i av av moderna språk. Stockholm: UHÄ. Bauer, M. 1989 Hur går det med utvärderingen universitet och av från fyra länder. Stockholm: UHÄ. högskolor Lägesrapport - Bauer, M. 1987 Utvärdering universitet och högskolor: Exempel av från fyra länder. Stockholm: UHÄ. Beach, D. 1995 Making of the problems of change: An ethsense nographic study of teacher education reform. Göteborg Studies in a Educational Sciences 100. diss. Berglund, B. Pedagogiska dagböcker i lärarutbildningen. Stockholm: Almqvist Wiksell International, 1988. Lärarhögskolan i Malmö, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Studia Psychologica et Paedagogica 87. diss. Bergström, S. Stockfelt, T. 1987 En ambitiös institution: Erfaren-

heter och slutsatser från ett pedagogiskt utvecklingsprojekt vid

Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet 1985-86. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Övriga rapporter 83. Bessman, M., Mårtensson, D. Eklundh, M. 1985 Examination för kvalitet: exempel från högskolan. Stockholm: UHÄ. Bjerstedt, Å. 1985 Upplevelsesondering hjälpmedel i utvärdering som och utveckling lärarutbildning. Malmö: Lärarhögskolan, Inav stitutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 512. Björklund, E. 1986 Studies of higher education and research. Stockholm: UHÄ. Bobrink. E. 1996 Peer student interaction within the processgroup product paradigm. Akademiska avhandlingar vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 40. Boréus, K. 1994 Rollspel i undervisningen: Erfarenheter från försök med rollspel i undervisningen i politisk teori, grundkurs i statsvetenskap. Stockholms universitet, Pedagogiskt utvecklingsarbete. Bäckström, A. 1992 Examination undervisning: En undersökning som examinationsfonner vid religionsvetenskaplig utbildning i av Uppsala. Uppsala universitet, Pedagogiskt utvecklingsarbete. Bäckström, A. 1987 Präst år 2000: En studie av svensk prästutbildning inför 1990-talet. Uppsala universitet, Pedagogiskt utvecklingsarbete. Carlgren, 1990 Lärarutbildningen och grundskolans läroplan. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 149.

Bibliografi över vwcenpedagogiska texter 203

Carlsson, B. Lindberg-Sand, Å. red. 1994 Det sitter i väggarna:

kulturella föreställningar i vård och vårdutbildning. Kalmar läns

vårdhögskola. Castro Hidalgo, A. 1992 Det traditionella och det andra universitetet: En början till samspel Uppsala Studies Education 44. diss. 39 Stockholm: Almqvist Wiksell International. Cedermark Hedberg, G. 1985 Kvinnor och män i polisutbildning: Polissystemets reaktioner på öka andel kvinnor i polisyrket. en Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. diss. 45 Chrystal, J.-A. Ekvall, U. 1995 Kognitivt lärlingsskap i högskoleundervisning: del Ett försök att omsätta två modeller i undervisning vid Institutionen för nordiska språk. Stockholms universitet, Pedagogiskt utvecklings arbete. Dahlberg, K. 1992 Helhetsyn i vården: En uppgift för sjuksköterskeutbildningen. Göteborg Studies Educational Sciences 91. diss. Dahlgren, L.O. Pramling, Högskolestudier och omvärldsuppfattning. Göteborgs universitet, Rapporter från Pedagogiska institutionen, 1981:1. Dahlgren, L.O. Säljö, R. red. Didaktik i högskolan: Exempel från biologi, historia och omvårdnad. Stockholm: UHÄ, FoU Skriftserie 1985:5. Dahllöf, U. 1990 Högre utbildning i komparativt regionalt perspektiv. Fyra uppsatser. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogisk forskning i Uppsala 95. Derbring, L. Stölten, C. 1992 Sjuksköterskeutbildningens forskningsanknytning vision och verklighet. Stockholm: Almqvist - Wiksell International. Lärarhögskolan i Malmö, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Studia Psychologica et Paedagogica 100. diss. Edqvist, T. 1986 Två rapporter Speciallärarutbildning. Umeå om universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 28. Edqvist, T. 1990 Två rapporter speciallärarutbildning: Specialläraom ren under utbildning och i arbete. Speciallärarutbildning igår, idag och imorgon. Inför speciallärarutbildning. Några reflexioner en ny kring det som varit och tankar framtiden. Umeå universitet, om Pedagogiska institutionen, Licentiatavhandling

Ekstrand, L.H. 1989 Internationalisering i lärarutbildningen. Malmö:

Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik Särtryck och småtryck 673. Ekvall, U. Chrystal, J.-A. 1995 Kognitivt lärlingsskap i högskoleundervisning: Del Teoretisk bakgrund och undervisningsmodeller. Pedagogiskt utvecklingsarbete. Stockholms universitet.

204 Bibliografi över vuxenpedagogiska texter

Eriksson, K. Holmer, 1985 Universitetsutbildning för arbetare och tjänstemän i bilindustrin. Göteborgs universitet, Centrum för tvärvetenskap, Rapport nr Eriksson, R. 1993 Teaching language learning: In-service training for communicative teaching and self-directed learning in English as a foreign language. Göteborg Studies in Educational Sciences 92 diss. Erlöv, Petersson, K. 1991 Från kall till personlighet Sjuksköterskans utbildning och arbete under ett sekel. Lunds universitet, Pedagogiska institutionen. diss. Franke-Wikberg, S. 1989 Att bedöma undervisningskvalitet institutionsnivå. Stockholm: UHÄ. Frihet, kompetens: grundutbildningens villkor i högskolan: ansvar, betänkande Högskoleutredningen. Stockholm, 1992. SOU / av 1992:1. Gustafsson, C. Löfgren, 1991 Behov YTH-utbildning inom av kontorsområdet: En undersökning med utgångspunkt i Kontorslinjen. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 164. Gustafsson, C. Löfgren, 1991 Vidareutbildning av yrkesverksamkvinnor: En uppföljning f.d. studerande på YTH Kontorslinjen ma av i Gävle/ Sandviken. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 162. Hammarlund-Udenaes, M., Mårtensson, D. Höglund, M. 1990 Ny kurs i farmakoterapi: Försök med problembaserad inlärning på

apotekarlinjen. Uppsala universitet, Pedagogiskt utvecklingsarbete.

Holmberg, L.M. Högskoleutbildning i Människa Datorinteraktion: En mellan olika längre svenska datautbildningar med

jämförelse

avseende på MDI-inriktade kursers syfte, innehåll och omfattning. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1992:6. Holmer, Högre utbildning for lågutbildade i industrin. Göteborgs universitet, Rapport från Pedagogiska institutionen, 1984:5. Holmer, 1987 Högre utbildning för lågutbildade i industrin. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 60. Jivén, L.M. 1990 Datorstöd i lärarutbildning: Arbete med ett avsnitt i utbildningens historia. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för

pedagogik och specialmetodik, Pedagogisk-psykologiska problem

544.

Bibliografi över vuxenpedagogiska texter 205

Johansson, J .-E. 1985 Gemensam utbildning av fritidspedagoger,

förskollärare och lågstadielärare i Härnösand 1978-1980. Uppsala l universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 96. 1 Johansson, K.-Å. 1988 i

Datorer högskoleundervisning. Stockholms

universitet, Pedagogiska institutionen, Övriga rapporter 100.

Jonsson, M. 1984 Socialisation i ämneslärarutbildningen. Uppsala

universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 83.

Kjellgren, K., Ahlner, J., Dahlgren, L.0. Haglund, L. 1993

Problembaserad inlärning. Erfarenheter från Hälsouniversitetet. Lund:

Studentlitteratur.

Klasson, M. 1984 Högskolebibliotek i förändring: Från autonoma

bildningsinstitutioner till lokala serviceinrättningar med särskild

hänsyn till bibliotek som betjänar förskollärarutbildningar. Malmö: i l Liber. Lärarhögskolan i Malmö, avhandling nr. 25. diss. i Lindberg-Sand, Å. 1996 Spindeln i klistret. Den kliniska praktikens j

betydelse för utveckling av yrkeskompetens som sjuksköterska. En

etnograñsk-fenomenografisk studie. Pedagogiska institutionen, Lunds l l universitet. diss. I I Lindberg-Sand, Å. Askling, B. Examination kvalitetskontroll i l som l högskolan. SOU 1991:44. Göteborg: Allmänna Förlaget. 1 Lundmark, A. 1991 Högskoleutbildning för personalarbete: Bak- I grunden till och utvecklingen linjen för personal- och arbetslivs-

av 1 1 frågor i ett läroplansteoretiskt perspektiv. Uppsala universitet, l Pedagogiska institutionen,

Pedagogisk forskning i Uppsala 99.

l Lybeck, L. Research into science and mathematics education at l l Göteborg. Göteborgs universitet, Reports from Department of l

Education and Educational Research, 1985:3. I Marton, F., Hounsell, D. Entwistle, N. ed. 1986 Hur vi lär. 1

Stockholm: Rabén Sjögren. l

Mogensen, E. Lära i praktiken: En studie av sjuksköterskeutbildningens l

kliniska avsnitt. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen,

1994: 74. diss.

Morberg, Å. 1991 Metodikämnet i grundskollärarutbildningen.

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Rapporter från In-

stitutionen för pedagogik.

Mägi, A. :1983 Examination i högskolan. En undersökning inom AESi sektorn vid Universitetet i Umeå. Stockholm: UHÄ. L Petersson, O. 1992 Kunskap om kunskap: Forskning och utveckling

för universitet och högskolor. Ds 1992:98 Stockholm: Utbildnings-

departementet.

Premfors, R. 1985 Evaluating basic units higher education. Stock-

holm: Group for the Study of Higher Education and Research Policy.

206 Bibliografi över vuxenpedagøgiska texter

Sandin, 1988 Att forskningsanknyta vårdproblem: Om mötet mellan

kunskapstraditioner. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. diss. 55

Sandin, 1985 Att lära ett yrke. Projektet Forskningsanknytning av

sjuksköterskeutbildning. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Utvecklingspsykologiska seminariet.

Silén, C. 1996 Ledsagande lärande: Om handledarfunktionen i PBI.

Rapport/Universitetet i Linköping, Institutionen för pedagogik och

psykologi: 195. Skog-Östlin, K. 1984 Pedagogisk kontroll och auktoritet: En studie av

den statliga lärarutbildningens uppgifter. Malmö: Liber. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Studies in Education and Psychology 14. diss.

Svenning, C. 1984 Datorn pedagog: Om datorstöd i undervis-

som

ningen vid Lunds universitet. Lunds universitet, Pedagogiskt ut-

vecklingsarbete. Törnqvist, 1996 Oscar Olsson, folkbildaren. I synnerhet hans tankar

universitetens roll i folkbildningsarbetet. Linköpings universitet,

om

Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies in

Education and Psychology Stockholm/Borgholm: Sober förlag Bildningsförlaget. diss.

Walldal, E. 1991 Problembaserad inlärning: Utvärdering av påbygg-

nadslinjen Utbildning i öppen hälso- och sjukvård. Göteborg Studies

in Educational Sciences. Åström, E. Högskolan som fortbildare tre fallstudier. Arbetsrapport

-

109. 1995. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen.

Antagning, urval

Askling, B., Ottosson, J.E. Ulfberg, 1991 Utvärdering av

särskilda urvalsinstrument: Några erfarenheter från försöket med

lokal antagning till läkarlinjen och sjukgymnastutbildningen vid

Hälsouniversitetet i Linköping höstterminen 1991. Universitetet i

Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi

155. Gustafsson, C. 1989 Antagning till högskolan med hjälp av intervjuer.

Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogisk forskning

i Uppsala 91.

Bibliografi över vuxenpedagogiska texter 207

Henrysson, 1984 Prognos av framgång i högre studier, metoder och

problem. Umeå universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska

institutionen 12. Henrysson, 1984 Studenterna och antagningen till högskolan:

Intervjuer med lärare inom grundutbildningen. Umeå universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 13.

Henrysson, S., Kriström, M. Lexelius, A. 1984 Meritvärdering och

studieprognos: Några undersökningar av antagningssystemets effekter. Stockholm: UHÄ.

Henrysson, S., Kriström, M. Lexelius, A. 1985 Meritvärdering och

studieprognos: Några undersökningar av antagningssystemets effekter. Umeå universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 21.

Henrysson, Sara Henrysson, Sten 1984 Poängsättning av relevant

arbetslivserfarenhet. Umeå universitet, Arbetsrapporter från Pedago-

giska institutionen 18. Holmberg, C. 1992 Antagning till läkar- och sjukgymnastlinjema vid

Hälsouniversitetet i Linköping. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 157.

Holmberg, C. 1992 Antagning till läkar- och sjukgymnastlinjema vid

Hälsouniversitetet i Linköping. Synpunkter på flerstegsurvalet i juni

1992. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för

pedagogik och psykologi 160. Wedman, m.fl. 1990 Urval till högre musikutbildning: En studie av

antagningen till musikhögskolan i Piteå. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogiska rapporter 30.

Rekrytering, karriär, livsbana

Andersson, Y. Elgqvist-Saltzman, 1984 Högskoleutbildning,

yrkeskarriär och familjemönster: Kvinnor från tjänstemannamiljö berättar. Umeå universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 20.

Backa-Sigrell, K. 1990 An eleven year follow-up of a university

training program in group psychotherapy. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Övriga rapporter 1 13, licentiatavhandling.

Bouvin, H. 1985 Hur handskas personer, som genomgått lärarutbild-

ning, med sina yrkeskarriärer Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 95.

208 Bibliografi över vuxenpedagogiska texter

Broady, D. Palme, M. 1992 Högskolan fält och studenternas som livsbanor. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildningsoch kultursociologi Bron-Wojciechowska, A. 1989 Workers and post-secondary education: A cross-polity perspective. Uppsala Studies Education 31. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen. Ekehammar, B. 1981 Kvinnor och män i högre utbildning: en faktasammanställning. Arbetsrapport från projektet rekrytering till forskarutbildning och forskarkarriär: Stockholm. Ekehammar, B. 1981 Högre utbildning och forskning: några intemationella jämförelser. Arbetsrapport från projektet rekrytering till forskarutbildning och forskarkarriär: Stockholm. Elgqvist-Saltzman, 1987 Fler kvinnor i högskolan problem eller tillgång Reflexioner kring teori och metod i uppföljningsstudier. Stockholm: UHÄ. Eriksson, R. Jonsson, O. 1993 Ursprung och utbildning: social snedrekrytering till högre studier. Stockholm SOU 1993:85. Hammarström, M. 1996 Varför inte högskola: En longitudinell studie olika faktorers betydelse för studiebegåvade ungdomars utav bildningskarriär. Göteborgs universitet. Göteborg studies educational sciences: 107. diss.. Höghielm, R. Rubenson, K. eds. Adult education for social change: Research on swedish allocation policy. Studies in education and Psychology, 8, 1980 Stockholm, Institutionen för Pedagogik. Stockholm, Högskolan för Lärarutbildning. Jönsson, Amman, G. 1989 Högskolestudier det är frågan. - Stockholm: UHÄ. Mählck, L. 1980 Choice of post-secondary studies stratified a system of education. A Swedish followup study. IEA Monograph 12. Stockholm: AA Institutionen för internationell pedagogik, Stockholms universitet. diss. Nilsson, A. 1984 Studieñnansiering och social rekrytering till högre studier 1920-1976. diss. Lunds universitet, Ekonomisk-historiska institutionen. Ohlsson, R. 1986 Högre utbildning och demografisk förändring. Avhandling: Lunds universitet, Ekonomisk-historiska institutionen. Palme, M. 1989 Högskolefåltet i Sverige: En empirisk lägesrapport. Stockholm: UHÄ. Reuterberg, S.-E. 1984 Studiemedel och rekrytering till högskolan. Göteborg Studies in Educational Sciences. diss.

Bibliografi över vuxenpedagogiska texter 209

Reuterberg, S.-E. 1992 Social bakgrund: Studiestöd och övergång till högre studier: delbetänkande/av utvärdering om den sociala snedrekryteringen till högre studier. Stockholm. SOU 1992: 122. Reuterberg, S.-E. Svensson, A. Student financial aid and participation

higher education: Changes between 1965 and 1985 in Sweden. Göteborgs universitet, Publikationer från Institutionen för pedagogik, 1986:16. Reuterberg, S.-E. Svensson, A. 1987 Studiemedel medel för

jämlikhet. En granskning studiemedelssystemet. Stockholm: UHÄ.

av Svensson, A. 1985 Högskolestudier attraktivare för kvinnor

- Stockholm: UHÄ. Svensson, A. 1984 Vad ska vi göra studiemedlen Några reflektio-

utifrån högskolestuderandes bedömningar. Stockholm: UHÄ. ner

Lärare i högskolan

Carlgren, 1990 Lärarutbildare lärararbete och lärarkunskap.

om Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 159. Carlgren, 1992 På väg mot enhetlig lärarutbildning En studie av

en lärarutbildares föreställningar i ett refonnskede. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogisk forskning i Uppsala 104. Fensham, P. Marton, F. High-school teachers and university

chemists differing conceptualisations of the personal activity in

constituting knowledge chemistry. Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik, reports 1991:01. Franke, A. 1990 Handledning i praktiken: En studie handledares

av och lärarkandidaters uppfattningar av handledningen i lärarutbildningens praktikdel. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies in Education 30. diss. Gran, B. 1990 Handledares på sina egna uppgifter och deras

syn förväntningar på de studerande under praktiken: En undersökning på grundskollärarutbildningen i Malmö/Lund. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 697. Kallös, D., Linné, A., Ljung, B. Lyxell, T. 1991 Lärarutbildare om

grundskollärarutbildningen. GRUV HLS och Umeå universitet.

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Övriga rapporter

210 Bibliografi över vuxenpedagogiska texter

Lärare för högskola i utveckling: Betänkande av Högskoleutredningen. Stockholm, 1996 SOU 1996:166

Studerande i högskolan

Abrandt, M. 1997 Learning Physiotherapy: The impact of formal education and professional experience. Linköping Universi ty, Department of Education and Psychology, Linköping Studies Education and Psychology 50. Allergren, P. Testprestation vid början, mitten och slutet högskoleut-

av bildning; en tvärsnittsstudie med studerande vid två utbildningslinjer. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, 1995:9 Lic avhandling Bendz, M. Kunskap i praktik: Hur sjuksköterskestuderande uppfattar kliniska vårdsituationer och sitt eget handlande i dem samt hur deras uppfattningar förändras under och efter utbildningen. Lunds universitet, pedagogiska institutionen, 1995: 32. diss. Berge, B.-M. 1992 Gå i lära till lärare: En grupp kvinnors och en grupp mäns inskolning i slöjdläraryrket. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen. diss. 33 Booth, 1992 Learning to program: A phenomenographic perspective. Göteborgs universitet, Göteborg Studies in Educational Sciences 89. diss. Broady, D. m.fl. 1987 Varför Eva men inte Nils-Erik Perspektiv på studerande i högskolan. Stockholm: UHÄ. Bäckström, A. 1991 Att förändras av utbildning Om stabilitet och utveckling vid religionsvetenskaplig linje. Uppsala universitet, Pedagogiskt utvecklingsarbete. Bäckström, A. 1993 Att förändras av utbildning. Om stabilitet och utveckling vid religionsvetenskaplig linje. Acta Universitatis Upsaliensis, Psychologia et Sociologia Religionum diss. Carradin, Löfgren, A. 1986 Tid, studier och tidsstudier: Om mål och hinder i mötet mellan studerande och universitet. Stockholm: UHÄ. Dahlgren, L.O. Franke-Wikberg, The social structure of society through the eyes of university students. University of Göteborg, Reports from the Department of Education, 1980:2. Dahlgren, L.O. 1982 Higher Education: impact students. University

on of Göteborg, Reports from the Department of Education. Danielsson, E. 1992 Omvårdnad och dess psykosociala inslag: Sjuksköterskestuderandes uppfattningar av centrala termer och

Bibliografi över vuxenpedagogiska texter 211

reaktioner inför omvårdnadssituation. Göteborg Studies in

en Educational Sciences. diss. Eklundh, P. 1988 Studerande Utbildning Studieresultat: Ett försök

- att jämföra och förklara förändringar i produktivitet inom en högskoleutbildning. Exemplet ekonomlinjen. Stockholm: UHÄ. Ekvall, U. Chrystal, J.-A. 1995 Leder högskolestudier till kritiska och kunniga studenter Stockholms universitet, Pedagogiskt utvecklingsarbete. Engqvist, 1992 Conceptions of learning and study goals: Firstsemester students of Spanish at a Swedish university. Stockholm: Council for Studies of Higher Education. Franke, A. 1990 Handledning i praktiken: En studie av handledares och lärarkandidaters uppfattningar av handledningen i lärarutbildningens praktikdel. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies Education 30. diss. Gerrevall, P. 1991 Den tvååriga ingenjörsutbildningen i Växjö

- Erfarenheter från de två första studiekullama. Lunds universitet, Pedagogiska rapporter från Pedagogiska institutionen 56.

Gerrevall, P. 1992 Högskolestuderandes erfarenheter av självständigt

arbete. Lunds universitet, Pedagogiska institutionen. diss. Gran, B. 1995 Problembaserad inlärning PBI inom grundskollärarutbildningen: Uppfattningar hos lärarstuderande om kunskapens villkor och karaktär utbildningens utformning. Malmö: Lärarhög-

samt om skolan, Pedagogisk-psykologiska problem 602. Gran, B. 1997 Problembaserad inlärning inom grundskollärarutbildningen: lärarstuderandes uppfattningar och värderingar av

om PBI-illustrationers utformning. Malmö: Lärarhögskolan, Pedagogiskpsykologiska problem 634. Hasselgren, B. 1981 Ways of apprehending children at play. A study of pre-school student teachers development. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies Educational Sciences 38. diss. Hult, A. 1990 Yrket föreställning: En analys av föreställning ar

som hos studerande inom fyra högskoleutbildningar. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen. diss. 28 Kallös, D., Linné, A., Ljung, B. Lyxell, T. 1991 Studerande på grundskollärarlinjen: Förändringar i studerandegruppens sammansättning. GRUV HLS och Umeå universitet. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Övriga rapporter Ljung, B. 1991 Hur började det Studerande utbildningen under

om grundskollärarlinjens första år. GRUV, HLS och Umeå universitet.

212 Bibliografi över vuxenpedagogiska texter

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Övriga rapporter Ljung, B.-O. Klasslärarkandidaters räknefönnåga. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Rapporter från för pedagogik, 1987:1. Lyxell, T. m.fl. 1991 Hur blev det De studerande sammanfattar fem terminers studier på grundskollärarlinjen. GRUV HLS och Umeå universitet. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Övriga rapporter 13. Nystrand, T. 1986 Några aspekter lärarkandidaters värdesystem. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Pedagogisk-psykologiska problem 463. Olofsson, A. Högskolebildningens fem ansikten; Studerandes föreställningar om kunskapspotentialer i teknik, medicin, ekonomi och psykologi- En kvalitativ utvärderingsstudie. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, 1993: 35 Avhandling Pilhammar Andersson, E. 1991 Det är vi som är dom: Sjuksköterskestuderandes föreställningar och perspektiv under utbildningstiden. Göteborg Studies in Educational Sciences. diss. Rahimi, A. 1995 Problem-Based and Conventional Medical Education from a Student Perspective. A qualitative analysis comparing students experience of medical education, approach to learning and reading comprehension. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies Education and Psychology 45. diss. Rannström, A. 1995 Lärarstuderandes föreställningar sin komman-

om de yrkeskunskap. Linköpings universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 182. licentiatarbete Sutter, B. red. 1989 Betingelser för studerandestrategier: Informationslinjen, läkarlinjen, psykologlinjen. Stockholm: UHÄ. Sutter, B. 1990 Studerandestrategier i högskolan Läkar- och

psykologutbildningen. Stockholm: UHÄ. Trowald, N. Dahlgren, L.O. 1993 Studenters på kunskapsmät-

syn ning: en enkätstudie med särskild hänsyn till de graderade betygens inverkan på inlärning och studier. Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet, Pedagogiskt utvecklingsarbete 15. Wernersson, Förväntningar på utbildning och yrke bland studerande på grundskollärarutbildningen under dess första termin. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1990:5. Zetterström, B.-O. 1988 Samhället som föreställning: Om studerandes ideologiska formning i fyra högskoleutbildningar. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen. diss. 23

Bibliografi över vuxenpedagogiska texter 213

20 vid AMU-center

Utbildning

Elek, T. Invandrares språkutveckling under Stl-kurser: Rapport från von ett kartläggningsprojekt inom AMU. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 1986:13. Ellström, P.-E. 1984 Rationality, Anarchy, and the Planning of Change

Educational Organizations. Linköping Studies in Education. Diss. No. 22. Department of Education, University of Linköping. Ellström, P.-E. 1984 Beyond Organization Development OD: Some Outlines Participative Self-Regenerative Strategy of Change.

of a Department of Education, University of Linköping. Ellström, P.E. 1985 Att utvärdera utveckling. I Redebom, B. Söderquist, H.-O. red. AMU i utveckling. En sammanfattning av 6 års OU-arbete med sikte på framtiden. Stockholm: SÖ, byrå V3. Ellström, P.-E. 1986 The School Perspective of Organization Theory: Some Implications for Planned Educational Change. I Wallin, E., Söderström, M. Berg, G. eds. Educational Research and Organization Theory II. Nine presented at an intematio-

papers nal symposium the relationship between educational research and

on organization theory 1983. Uppsala Reports Education 23.

on Department of Education, University of Uppsala. Ellström, P.-E. 1987 Organisation och styrning av ett system for återkommande utbildning. I Rubenson, K. red. Återkommande utbildning -idé och strategi i förändring. Institutionen for pedagogik och psykologi, Universitetet i Linköping. Ellström, P.-E. 1988 Modulindelade läroplaner, studiemotivation och kursavbrott. En utvärdering modulindelade läroplaner inom AMU.

av Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 122. Ellström, P.-E. 1992 Understanding Educational Organizations: An Institutional Perspective. The Portuguese Journal of Education 9-22. Ellström, P.-E. Davidson, B. 1990 Determinants of Participant Motivation in Adult Vocational Education: A Test of a Conceptual Model. Linköping. Department of Education and Psychology, University of Linköping.

214 Bibliografi över vuxenpedagogiska texter

Ellström, P.-E., Davidson, B. Rönnqvist, D. 1990 Mellan arbetsliv och utbildning. Universitetet i Linköping, Institutionen för pedagogik och psykologi . Ellström, P.-E. Winter, H. A. 1980 Succesiv antagning och lärares val av undervisningsforrner inom AMU. SINAMU- projektet Universitetet i Linköping, Rapporter från pedagogiska institutionen 58. Ellström, P.-E., Davidsson, B. Rönnqvist, D. 1990 Kontext, kultur och verksamhet: En analys av AMU:s pedagogiska miljö. Universitetet i Linköping, Arbetsrapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 26. Ellström, P.-E., Davidsson, B. Rönnqvist, D. 1990 Kontext, kultur och verksamhet: En analys av AMU:s organisation och pedagogiska miljö. Linköping: Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 152. Holmberg, C. 1984 Beslut åtgärd konsekvenser: Uppföljning - - av ett beslut ändrad arbetsordning för lärare inom arbetsom marknadutbildningen. Linköping: Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 89. Holmström, L.-G. Lundmark, A. 1989 Uppdragsutbildning - en resurs för personalutbildning i företag och förvaltningar: En studie rörande intentioner och verksamhet vid AMU, komvux samt vissa

studieförbundUppsala universitet, Pedagogiska institutionen,

Pedagogisk forskning i Uppsala 86. Hult, H. 1987 Vuxenutbildning och studieförväntan: En undersökning utförd vid komvux, AMU och folkhögskola. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 113. Nilsson, L. Sörensson, K., Studie Av undervisningsförhållanden inom AMU:s verkstadsmekaniska grundkurs samt principiella synpunkter kring möjlig förändring undervisningen inom arbetsmarken av nadsutbildningen. Göteborgs universitet, Rapporter från pedagogiska institutionen 1980:05. Thång, P-O. Undervisning inom den förberedande teoretiska utbildningen i AMU. Hur behandlas deltagarerfarenheter EUA-rapport nr Göteborgs universitet, Rapport från Pedagogiska institutionen 1982:03. Thång, P-O. Undervisning inom den förberedande teoretiska undervisningen i AMU. Samhällsorientering. EUA-rapport 2. Göteborgs nr universitet, Rapporter från Pedagogiska institutionen 1982:04. Thång, P.-O. Undervisningen inom den förberedande teoretiska utbildningen i AMU: pedagogiska samtal med elva lärare i svenska.

Bibliografi över vuxenpedagogiska texter 215

Göteborgs universitet, Rapporter från Pedagogiska institutionen 1982:10. Thång, P-O. Undervisning inom den förberedande teoretiska undervisningen i AMU. Pedagogiska samtal med tretton lärare i engelska. EUA-rapport Göteborgs universitet, Rapporter från Pedagogiska

nr institutionen 1982:13. Thång, P.O. 1984 Vuxenlärares förhållningssätt till deltagarerfarenheter: En studie inom AMU. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies Educational Sciences 47. diss. Thång, P-O. 1987 Labor Market Training Sweden. In: Knox, A. ed World Perspective On Adult Education. University of Wiscounsin, USA.

Bibliografi över vuxenpedagogiska texter 217

21 i arbetslivet

Vuxenpedagogik

Det finns många alternativa sätt att sortera denna litteratur. Vi har valt följande sorteringsmodell: Först förtecknas arbeten relaterade till förutsättningar och hinder för arbete och liknande. Rubriken Arbete, yrkesroll etc. innehåller studier kring själva arbetet. Lärande, utbildning etc. innehåller studier berör lärande och utveckling hos individen.

som Organisation tar upp studier om arbetslivets organisation. F örändringsarbete tar upp förändringar i arbetslivet. Här finns givetvis överlappningar, speciellt mellan Lärande och Förändringsarbete. Sorteringen är då gjord så att det som tar upp lärande och utbildning etc. finns under denna rubrik, även om det också handlar om förändringsarbete. För att få grepp om den pedagogiska arbetslivsforskningen behöver man gå igenom hela denna avdelning, men sorteringen är en hjälp att hitta fram först och främst det som kan ha relation till den pedagogiska processen.

Arbete förutsättningar och hinder

-

Bergqvist, E. Om vikten arbete och mening med livet: Yrkesin-

av

riktad rehabilitering av synskadade. Umeå universitet, Pedagogiska

institutionen, Licentiatavhandling 10, 1995. Boukas, A. Arbete efter utbildning Var god dröj... Stockholm:

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Rapporter från In-

stitutionen för pedagogik, 1989:3. Rosenqvist, 1992 Det finns inga undantag Om utvecklingsstördas

ställning i arbetslivet. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för

pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 761. Rosenqvist, 1986 Psychisch geschädigte Personen und ihre Arbeits-

möglichkeiten der DDR, der Bundesrepublik und Schweden. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen for pedagogik och specialmetodik, Didakometrie und Soziometrie 29.

218 Bibliografi över vuxenpedagogiska texter

Arbete, etc. om vuxna i arbetslivet

yrkesroll -

Ahlstrand, E. 1995 Lärares samarbete en verksamhet två

- arenor. Studier av fyra arbetslag på grundskolans högstadium. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies in Education and Psychology 43. diss. Anell, B. 1996 Nya yrkesroller i lärande organisationer: från differentiering till integrering. Solna: Arbetslivsinstitutet, L-programmet. Berg, G. 1990 Skolledning och professionellt skolledarskap: Perspektiv på skolledares uppgifter och funktioner. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogisk forskning i Uppsala 92. Blomsterberg, M. 1996 Garanterade karriärer Om social styrning och sysselsättningspolitik för ungdomar. Göteborgs universitet, Sociologiska institutionen. diss. Carle, K. 1984 Rektorsrollen förväntningar och verklighet. Stock-

holms universitet, Pedagogiska institutionen, ALP-texter 61. Colnerud, G. 1995 Etik och praktik i läraryrket. En empirisk

studie av lärares yrkesetiska konflikter i grundskolan. Linköpings universitet,

Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies in

Education and Psychology 44. diss. Dahlberg, G. Åsén, G. Föreståndama och förskolans ledning: En studie av föreståndares arbete och arbetssituation. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Rapporter från Institutionen för pedagogik, 1987:7. Erlöv, Petersson, K. 1991 Från kall till personlighet Sjuksköterskans utbildning och arbete under ett sekel. Lunds universitet, Pedagogiska institutionen. diss. Löfgren, H., Hersvall, M. Jönsson, A. 1989 Skolledamas arbetsmiljö: En studie av rektorer och studierektorer i Malmö. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik,

Pedagogisk-psykologiska problem 512.

Wirén, E. 1994 Professional pröñles Analysis of three traditional

female professions. Linköpings universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 174. Åberg, R., Mårtensson, K. Jivén, L.M. 1991 The glazier: A craftsmans Occupational role. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 730.

Bibliografi över vuxenpedagogiska texter 219

Lärande, utbildning, kvaliñkation, kompetens

-

om vuxnas lärande i arbetslivet

Alexandersson, C. Thång, P.O. Förändras människan av utbildning En grupp verkstadsarbetares uppfattning av effekter av utbildning. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1987:6. Alexandersson, C. Larsson, Arbetets betydelse och utbildningens funktion. En empirisk studie av mejeriarbetares syn sin livssituation. Göteborgs universitet, Rapporter från Pedagogiska institutionen 1982:11. Alexandersson, C , Thång, P-O. Förändras människan av utbildning Verkstadsarbetares uppfattning effekter utbildning. Göteborgs

av av universitet, Rapporter från institutionen för pedagogik 1987:06

. Andersson, U. Zackari, G. 1980 Om lärarfortbildning i Sverige: Historia och nuläge. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från pedagogiska institutionen 19. Assarsson, L. Norling, C. 1995 Hur formas egentligen personalutbildning En studie i lokalt beslutsfattande. Linköpings universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik 185. Bauer Alfredsson, B. 1991 Förändringsarbete i äldrevården: Utvärdering personalutbildning inom institutionsbunden och

av alternativ äldrevârd. Lund: Studentlitteratur. Lunds universitet, Pedagogiska institutionen. diss.

Berg, G. 1987 Utbildning, organisationer och arbetsliv. Uppsala

universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 134. Bonnevier, H. 1985 Utvärdering: Ett försök till översikt om

en modeller och analyser. Universitetet i Linköping, Arbetsrapport från Institutionen for pedagogik och psykologi 10. Bonnevier, H.R. 1986 Utvärdering i praktiken: Utvärdering av utbildningsverksamhet som stöds ar Arbetarskyddsfonden. Universitetet i Linköping, Arbetsrapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 17. Broady, D. 1983 Samband mellan arbetsliv och utbildning. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning. Särtryck ur: Kan utbildning förändra arbetslivet s 113-177. Bron-Wojciechowska, A. 1989 Workers and post-secondary education: A cross-polity perspective. Uppsala Studies Education 31. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen. Byström, E. 1980 Åter ut i arbetslivet uppföljningsstudie

- en av tidigare deltagare vid kommunal vuxenutbildning i en kommun.

220 Bibliografi över vuxenpedagogiska texter

Uppsala universitet, Arbetsrapporter från pedagogiska institutionen 23. Bäcklund, A.-K. Kjellberg, Y. 1989 Befattningsförändringar,

kompetenskrav och utbildningsförslag En förändringskatalog.

- Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Pedagogiska hjälpmedel 41. Bäcklund, A.-K. Kjellberg, Y. 1989 Åtgärder för utbildning och utveckling av arbetare komplement till rapporten: Arbetsuppgifter,

kompetenskrav, utvecklingsmöjligheter En rapport förändring

- om i arbete, organisation och personalutveckling för arbetare i sju företag. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Pedagogiska hjälpmedel 42. Bäcklund, A.-K. 1985 Arbetsmarknadens förändring och kunskapskraven: En tvärvetenskaplig studie över Landskrona. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Pedagogisk-psykologiska problem 449. Bäcklund, A.-K. 1986 Competence for a working life upheaval: Developmental changes that will radically change the working life. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Educational and Psychological Interactions 84. Bäcklund, A.-K. 1985 Kompetens för ett arbetsliv i förändring

- Utvecklingstendenser som kan revolutionera arbetslivet. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Pedagogisk-psykologiska problem 450. Bäcklund, A.-K. 1989 Work, life and Competence New demands

- on Competence as a result of structural transitions working life and everyday life. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 651. Bäcklund, A.-K., Gestrelius, K., Kjellberg, Y. Sederblad, P. 1987 Kompetenskravens förändring och behovet av personalutveckling: En preliminär rapport om kompetenskrav, organisation och utvecklingsbehov för arbetare i fyra företag. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Pedagogisk-psykologiska problem 486. Dahlgren, E., Lindberg, L. Wikström, 1990 4445 svar på frågor om utbildning: Studier av utbildnings- och utvecklingsbehov på arbetsplatser i Västerbotten. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogiska rapporter 29. Ed, M. 1985 6 veckor med 24 personalchefer: En utvärdering

av utbildning för personalchefer inom statsförvaltningen. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 110.

Bibliografi över vuxenpedagogiska texter 221

Ed, M., Forsberg, B., Hede, G. Söderström, M. 1984 Arbetsledare

idag och imorgon: En studie av utbildningsbehov infor arbetsledarutbildning vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogisk forskning i Uppsala 54.

Edström, R. 1989 Trygghetsrådets datakurs 1983-1988: Några

tjänstemäns uppfattning om innehåll och utformning av en datakurs. Uppsala: Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 145.

Edström, R. 1992 Utbildning ger jobb eller... Resultatutfall vid

varierande utbildningsinsatser i samband med arbetslöshet. Uppsala

universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 174. Ellström, P.-E. 1987 Verksamhetsutveckling genom personalutbildning

några synpunkter på planering, genomförande och effekter. I

-

Utveckling genom fortbildning. En antologi om verksamhets- och

personalutveckling inom barnomsorgen. Stockholm: Utbildningsförlaget.

Ellström, P.-E. 1989 Kan och bör utbildning planeras rationellt Eller:

Vilken rationalitet är den mest rationella I Erasmie, T. red. Tolv

uppsatser i pedagogik och psykologi tillägnade Professor Ingvar

Werdelin. Universitetet i Linköping, Institutionen för pedagogik och

psykologi. Ellström, P.-E. 1992 Kompetens, utbildning och lärande. Problem,

begrepp och teoretiska perspektiv. Stockholm: Publica. Ellström, P.-E. 1992 Lärande och arbetsorganisation. I Marking, C.

red. Kompetens i arbete. En antologi. Stockholm: Publica. Ellström, P.-E. 1993 Information Technology and Qualiñcation

Requirements. I Social Change and Adult Education Research. Adult Education Research in Nordic Countries 1991/92. Copenhagen.

Ellström, P.-E. 1996 Arbete och lärande: förutsättningar och hinder för

lärande i dagligt arbete. Solna: Arbetslivsinsitutet, L-programmet. Ellström, P.-E. 1996 Yrkeskompetens och lärande i processoperatörers

arbete. Skill Requirements and Learning in Operator Work The

-

Case of Processing Industry. Stockholm: NUTEK. Ellström, P.-E., Gustavsson, B. Larsson, eds. 1996. Livslångt

lärande. Lund: Studentlitteratur.

Ellström, P.-E. Rutin och reflektion: förutsättningar och hinder för lärande

i dagligt arbete s 142-179.

Rönnqvist, D. Thunborg, L. Personalutbildning ett instrument for

-

livslångt lärande s 180-202

Nilsson, B. Företagsutbildning anpassning och/eller utveckling s

-

203-226.

222 Bibliografi över vuxenpedagogiska texter

Davidson, B. Svedin, P.-O. Lärande och automation: förutsättningar for lärande i modernt procesoperatörs arbete s 227-254. Ellström, P.-E. Gustavsson, M. Lärande produktion: erfarenheter från ett utvecklingsprogram för processoperatörer s 255-281. Ellström, P.-E., Gustavsson, M. Svedin, P.-O. 1996 Lärande i en temporär organisation. En studie av ett företagsintemt utvecklingsprogram för process-operatörer. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi, LiU-PEK-R-l96. Ellström, P.-E. Kock, H. 1993 Kompetensutveckling i offentlig verksamhet. En kunskapsöversikt. Stockholm: Civildepartementet/ Allmänna förlaget. Ellström, P.-E. Nilsson, B. 1995 Personalutbildning i små- och medelstora företag förutsättningar, strategier och effekter.

- Universitet i Linköping, Arbetsrapport. Institutionen för pedagogik

och psykologi.

Ellström, P.-E., Rönnqvist, D. Thunborg, C. 1994 Omvärld, verksamhet och förändrade kompetenskrav inom hälso- och sjukvården. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi LiU-PEK-R-175. Erasmie, T. 1985 Modeller för utvärdering av arbetarskyddsfondens utbildningsverksamhet. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 96. Erasmie, T. 1988 Arbetsmiljöutbildning inom byggbranschen: Mål insats effekt. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen

för pedagogik och psykologi 123. Erasmie, T. Bonnevier, H. 1988 Utvärdering av arbetsmiljöutbildning samt manual för utvärdering. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 124. Eriksson, K. Holmer, 1988 Lackeringsprojektet. Cirkelutbildning

produktionsorganisation Högskolan i Halmstad, Rapporter för ny från projektet Teknikfömyelse, personlighetsutveckling, företagsutveckling, nr Eriksson, K. Holmer, 1987 Ökad kundorderstyming. Studiecirkeln

del i förändringsarbetet Högskolan i Halmstad, Rapporter från som

projektet Teknikfömyelse, personlighetsutveckling, företagsutveck-

ling, nr Erlandsson, A. 1980 Produktutveckling som utbildning. Genomförande och utvärdering ett participationsinriktat arbetssätt för att öka

av kreativiteten inom ett industriföretag. Universitetet i Linköping, Rapporter från pedagogiska institutionen, 65.

Bibliografi över vuxenpedagogiska texter 223

Forsberg, B. 1984 Utbildningsbehov och behovsanalys inom personalutbildning. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 81. Forsberg, B. 1984 Isaberg AB: En pilotstudie med syfte att pröva en modell för behovsanalys samt att kartlägga och analysera fort- och vidareutbildningsbehov för företagets tekniker. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 91. Forsberg, B. 1985 Vad måste vi lära och varför Redovisning av en intensiv fältstudie vid Lantmäteriet inom ramen för projektet Strukturomvandling, arbetsmiljöförändringar och kunskapsbehov. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 109. Forsberg, B. 1986 Visst kan vi Och vad behöver vi kunna mera Redovisning av en intensiv fältstudie vid FFV Elektronik AB inom

för projektet Strukturomvandling, arbetsmiljöförändringar och ramen kunskapsbehov. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 1 13. Forslund, K. 1993 Professionell kompetens. Fyra inlärning

essäer om och utveckling för professionalitet. Linköping: Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 168. Fredriksson, L. 1980 Genomförande försöksutbildning för lärare

av inom arbetsmarknadsutbildningen ett led i probleminriktad ut-

bildningsplanering. Malmö: Lärarhögskolan, Pedagogisk-psykologiska institutionen, Pedagogiska hjälpmedel 27. Gestrelius, K. 1984 Arbetsmarknadens strukturförändring och anställdas utbildning: En studie om försök till regional anpassning. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 488. Gestrelius, K. 1984 Utbildning och individuellt agerande vid hot om arbetslöshet En studie avvecklingen Öresundsvarvet i

- om av Landskrona. Malmö: Lärarhögskolan. Gestrelius, K. 1984 Worklife transitions and the education/training of the employees A case study. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen

för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 486. Gestrelius, K. 1985 Utbildningsbehov för ett näringsliv i omvandling. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Pedagogisk-psykologiska problem 447. Gestrelius, K. red. 1989 Arbetsuppgifter, kompetenskrav, utvecklingsmöjligheter. Malmö: Lärarhögskolan. Gestrelius, K. red. 1989 Befattningsförändringar, kompetenskrav, utbildningsbehov. Malmö: Lärarhögskolan.

224 Bibliografi över vuxenpedagogiska texter

Gestrelius, K. 1989 Pedagogiska strategier för den äldre arbetskraftens

kompetensutveckling. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för

pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 646. Gestrelius, K. 1989 Developing the competencies for work: Educatio-

nal strategies for the older labour force. Malmö: Lärarhögskolan,

Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och

småtryck 655. Gran, B. Nilsson, B. 1985 Skolans personalutbildning ur högskolans

perspektiv: Enkätundersökningar. Malmö: Lärarhögskolan, In-

stitutionen för pedagogik och specialmetodik, Pedagogisk-psykologiska problem 453.

Gran, B. 1987 Fortbildning av personal inom barnomsorgen: Ettusen

förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare redovisar egna

erfarenheter och önskemål. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för

pedagogik och specialmetodik, Pedagogisk-psykologiska problem 484.

Gran, B. 1987 Fortbildning av personal inom barnomsorgen: Före-

ståndamas erfarenheter och fortbildningsbehov. Malmö: Lärar-

högskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Pedago-

gisk-psykologiska problem 483. Gran, B. 1985 Kommunalt perspektiv skolans personalfortbildning:

Intensivstudie av ett antal kommuner och skolor i södra Sverige. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Pedagogisk-psykologiska problem 451.

Gran, B. 1985 Är personalutbildning ett bra sätt att förbättra skolan

Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Pedagogisk-psykologiska problem 443.

Gransjö, B. Öhlund, E. 1981 Nu bedrivs forskning även i vårt

arbete: ett samarbetsprojekt mellan högskola och studieförbund. Umeå Rapport/ Regionalstyrelsen i Umeå högskoleregion: 1981:4.

Gustavsson, B. O., Ametz, B. B. Ellström, P. E. Informationstekno-

logins goda och onda cirklar. Om hälsa, kompetens och tjänstekvalitet vid IT-användning inom tjänsteverksamhet. Högskolan i Karlstad,

Forskningsrapport 92:1

Helmstad, G. Arbetets betydelse och utbildningens funktion. 24

tekoarbetares upplevelser av sitt arbete och utbildningens funktion.

Göteborgs universitet, 60-poängsuppsats från institutionen för

pedagogik, Maj 1983.

Helmstad, G. Larsson, Föreställningar om utbildning: Intervjuer

med lagerarbetare. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1985:9.

Bibliografi över vuxenpedagogiska texter 225

Holm, K.I.M. 1991 Företagsutbildning: Tillvaratagande de mänskliav ga resurserna Lunds universitet, Pedagogiska institutionen. diss. Holmer, et.al. Working life, learning and adult education. Göteborgs universitet, Reports from Department of Education and Educational Research, 1992:2. Holmer, Högre utbildning för lågutbildade i industrin. Göteborgs universitet, Rapport från Pedagogiska institutionen, 1984:5. Holmer, Framtidsberedskap omvärldsutbildning. Göteborgs genom universitet, Rapporter från Institutionen för pedagogik 1994:10. Holmström, L.-G. Lundmark, A. 1989 Uppdragsutbildning - en resurs för personalutbildning i företag och förvaltningar: En studie rörande intentioner och verksamhet vid AMU, komvux samt vissa studieförbund. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogisk forskning i Uppsala 86. Holmström, L.-G. 1984 Fortbildning skolans personal i Uppsala av högskoleregion. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 92. Hultman, G. Carlson, G. 1980 Utbildning for skolledare före skolledareutbildningen. USU-projektet Rapporter från pedagogiska institutionen. Universitetet i Linköping 52.

Hultman, G. 1981 Organisationsutveckling ledarutbildning.

genom Linköping Studies Education 13 diss. Universitetet i Linköping, Pedagogiska institutionen. Hultman, G. 1986 Skolledare under påverkan: En studie av en ledarutbildning och dess effekter. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 106.

Hultman, G. 1986 Skolledarutbildning och skolutveckling lärarna

som ser det... En studie av organisationseffekter. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 105. Hultman, G. 1986 Visioner och ömsesidig status-quo: En ledarutbildnings funktion och Universitetet i Linköping, Rapport process. från Institutionen för pedagogik och psykologi 104. Hultman, G., Gatel, A. Hörberg, C. 1991 Utvärdering fortav

bildning. Skolledares och lärares kompletteringsfortbildningen

syn inom E- och F-län 1989-1991. Universitetet i Linköping, Institutionen för pedagogik och psykologi. Hultman, G. 1980 Skolledare skolledarutbildningen. En enkätstuom die. USU-projektet Universitetet i Linköping, Rapporter från pedagogiska institutionen 57. Johansson, B. Need of knowledge nursing and demand for knowledge nursing education. Reports from the institute of Educaton, University of Göteborg. 1980:01

8 17-1140

226 Bibliografi över vuxenpedagogiska texter

Johansson, 1995 Kompetensutveckling i de små företagen. Luleå: Tekniska högskolan, Institutionen för arbetsvetenskap. Kjellberg, Y. 1985 Företagsintem utbildning för forändringsberedskap: En förstudie utbildning för kollektivanställda och lägre tjänstemän

av mot bakgrund uppdragsutbildning och fömyelsefonder. Malmö:

av Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik,

Pedagogisk-psykologiska problem 455.

Klasson, A. Nyrinder, B. 1994 Lärande och förändring: Exempel från plastindustrin. Linköping: Vuxenutbildarcentrum. Klasson, A., Nyrinder, B., Hultman, G. Lundin, U. 1993 T0 establish workplace learning processes. Methods strategies. Universitetet i Linköping, Institutionen för pedagogik och psykologi. Kompetensutveckling: en utmaning: delbetänkande av Kompetensutredningen. Stockholm, 1991 SOU 1991:56. Kunskap för utveckling: betänkande/ Utredningen om kunskaps-

av bildning i arbetslivet. Stockholm, 1994 SOU 1994: 48. Larsson, Thång, P.O. Arbetets betydelse och utbildningens funktion: En empirisk studie sjukvårdsbiträdens syn arbete och

av utbildning. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1985:3. Larsson, S., Alexandersson, C., Helmstad, G. Thång, P-O. 1986 Arbetsupplevelse och utbildningssyn hos icke facklärda. Göteborg Studies Educational Sciences 57. Acta Universitatis Gothoburgen- SIS. Larsson, S. 1986 Arbetsorganisationen som studiehinder icke

facklärda och vuxenutbildning. I Abrahamsson, K. Rubenson, K. red. Den utbildningsklyftan 90-talets utmaning, s 80-93

nya - Stockholm: Liber Utbildningsförlaget. Larsson, S. Thång, P-O. Arbetets betydelse och utbildningens funktion. En empirisk studie sjukvårdsbiträdens syn på arbete och

av utbildning. Göteborgs universitet, Rapporter från institutionen för pedagogik, 1985:03. Livslångt lärande i arbetslivet Steg på vägen mot ett kunskapssam-

hälle: ett diskussionsunderlag: rapport från en expertgrupp till Kommittén ett nationellt kunskapslyft för vuxna. Stockholm,

om 1996. SOU 1996:164 Lundmark, A. Söderström, M. 1987 Personalutbildning och ekonomi: Redovisning av en undersökning inom ramen för projektet Strukturomvandling, arbetsmiljöförändringar och kunskapsbehov. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 129.

Bibliografi över vuxenpedagogiska texter 227

Lundmark, A. Söderström, M. 1989 The economics of training and personell development in organizations an empirical study of a

conceptual framework. Uppsala universitet, Pedagogiska institutio-

Uppsala Reports on Education 28. nen, Lundmark, A. 1996 Pedagogisk utbildning for utländska lärare: en studie utländska lärares behov av kompetensutveckling och stöd

av for lärararbetet. Uppsala universitet, Rapportserie från enheten för utveckling och utvärdering Löfberg, A. 1988 Arbetsplatsen som lärmiljö. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Seminariet miljöpedagogik och

om kunskapsbildning. Löfberg, A. 1987 Förstudie till ett forskningsprojekt rörande villkor for lärande i arbetslivet. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Seminariet om miljöpedagogik och kunskapsbildning. Löfberg, A. 1987 Kunskapsbildningens villkor och det egna arbetet: En undersökning av en strategi for databildning. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Seminariet om miljöpedagogik och kunskapsbildning. Löfberg, A. 1985 Regionala skyddsombud som pedagoger: Ett sätt att aktivera lokala skyddsombud inom Byggarbetarförbundet. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Seminariet om miljöpedagogik och kunskapsbildning. Martinsson, G. Lärarskicklighet: bedömningsgrunder i vårdutbildningen. Mölndal: Institutionen för vårdlärarutbildnin Göteborgs universitet. Vårdpedagogik, omvårdnad: 1996:4. Mattson, P. Generativt lärande: En miljöpedagogisk studie av kunskapsintensiva industriföretag 1991-1993. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet 1995: 77. diss. Mattsson, P. 1990 Introduktion på Volvo Torslandaverken sommaren 1990 synpunkter från anställda. Stockholms universitet, Pedagogis-

ka institutionen, Seminariet om miljöpedagogik och kunskapsbildning. Mideklint, L. 1986 A system of educational design for employersponsored education. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 108, licentiatarbete. Nilsson, P.-G. Henricson, M. 1987 Strategisk kompetens- och personalutveckling: Teoretiska ramar. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, ALP-texter 83. Nitzler, R. Landström. 1994 Folkbildning for arbetsmarknaden: Från baskurs och rockskola till deltagarens upplevelse

starta eget -

utbildningen. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, Arbetsav rapport 105.

228 Bibliografi över vuxenpedagogiska texter

Nyrinder, B. 1992 Utbildning värde och villkor. En intervjuunder-

-

sökning bland tjänstemän om vuxenutbildning, personalutbildning

och lärande. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för

pedagogik och psykologi 158. Ohlsson, 1996 Kollektivt lärande: lärande i arbetsgrupper inom

barnomsorgen. Stockholms universitet, Doktorsavhandlingar från

Pedagogiska institutionen 75. Palm, P.-O. Sällström, B. 1980 Lärarattityder till undervisning vid

arbetsmarknadsutbildning och gymnasieskola. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogiska rapporter 74.

Petersson, B. Thång, P.O. Möjlighet att lära: ett arbetslivspedagogiskt

projekt om lärande och utbildning for ett näringsliv i omvandling. Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik, rapport 1996:01.

Petersson, B. Gemensamt lärande Fackliga studiers pedagogik.

-

Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik,

1990:17. Petersson, B. Gemensamt lärande Fem utvecklingsarbeten. Göteborgs

-

universitet, Rapport från Institutionen for pedagogik, 1990:19. Petersson, B. Gemensamt lärande Fyra studieinventeringar. Göteborgs

-

universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1990:18. Petersson, B. Gemensamt lärande Metallindustriarbetares lärande och

utbildning: Slutrapport från MALU-projektet. Göteborgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1990:16.

Petersson, B. Gemensamt lärande Samtal med bilmekaniker. Göte-

-

borgs universitet, Rapport från Institutionen för pedagogik, 1990:20. Petersson, O. Utbildares syn på lärandets inehåll. Artikulering ett

av kunskapsintresse samt en studie av lärandet i arbetslivet. Göteborgs universitet, Publikationer från institutionen för pedagogik. 1984:03.

Rönnqvist, D. Ellström, P.-E. 1992 Lärandehierarkin: En studie av

anställdas möjligheter till kompetensutveckling inom sjukvården.

Universitetet i Linköping, Arbetsrapport från Institutionen for

pedagogik och psykologi 35. Rönnqvist, D. 1992 Anställdas möjligheter till kompetensutveckling:

En studie av olika personalkategorier inom sjukvården. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 161.

Sköld, M. Granström, L. Karlsson, H. 1983 Arbete utbildning

-

kunskap. 4 delar Stockholms universitet, Pedagogiska institutio-

-

nen, ALP-texter. Sköld, S. 1987 FAL Fortbildning i administration för läkare: Studie

-

av ett personalutvecklingsprojekt. Uppsala Studies in Education 26.

Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen. diss. 25

Bibliografi över vuxenpedagogiska texter 229

Söderström, M. 1990 Det svårfångade kompetensbegreppet. Uppsala

universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogisk forskning i

Uppsala 94. Söderström, M. 1981 Personalutveckling i arbetslivet och återkomman-

de utbildning: några problem och utvecklingsmöjligheter. Uppsala universitet. Uppsala studies in education: 17.

Targama, A. 1982 Utbildning och lärande i arbetslivet: några framtids-

perspektiv. Köpenhamn: Sekreteriatet for nordiskt kulturellt samarbete.

Utbildning för arbetslivet: betänkande/av kommittén for arbetsmark-

nadsutbilning och Företagsutbildning KAFU Stockholm, 1983

-

SOU 1983: 22. Utredningen om kunskapsbildning i arbetslivet, kunskap for utveckling.

Stockholm, 1994 SOU 1994:48.

Organisation om arbetslivets organisation

-

Apelmo, P. 1993 Utveckling i skola och kommundel. Skiftinge

rektorsområde och Skiftinge kommundelsförvaltning, Eskilstuna

kommun. Universitetet i Linköping, Rapport från Institutionen for

pedagogik 167. Berg, G. 1984 Skolans arbetsorganisation problemområde.

som

Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen

84. Brettell, L. 1985 En skolas arbetsorganisation. Uppsala universitet,

Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 105.

Carlsson, B. Lindberg-Sand, Å. red. 1994 Det sitter i väggarna:

kulturella föreställningar i vård och vårdutbildning. Kalmar läns

vårdhögskola. Gestrelius, K. 1982 Ett forskningsprojekt angående näringslivets

strukturomvandling och behovet av vuxenutbildning. Malmö, Lärarhögskolan, Särtryck och småtiyck från pedagogisk-psykologiska institutionen 439.

Lindskog, E. 1985 Arbetsorganisation vid en högstadieskola. Uppsala

universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 104. Lindskog, E. l 986 Schemaläggning som arbetsorganisatoriskt verktyg.

Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen

120. Ljunggren, C. 1991 Skolledning och mikropolitisk handling en

-

teoridiskussion om gymnasieskolans styrning och ledning. Uppsala

9 17-1140

230 Bibliografi över vuxenpedagogiska texter

universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogisk forskning i Uppsala 98. Milsta, M. 1994 Målstyming och mellanchefers arbete hierarki,

delaktighet och tillfälligheternas spel. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies in Education and Psychology 40. diss. Nytell, U. 1989 Styrstrukturer, ledning och kompetens inom Posten. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 143. Söderström, M. Några synpunkter på forskning om skolan som arbetsorganisation. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 90. Söderström, M. 1996 Hur lär organisationer : en diskussion om det organisatoriska lärandets nyckelfrågor. Solna: Arbetslivsinsitutet, Lprogrammet. Vallberg, A.-C. 1988 Vuxna ledare och ledda i förskolan: Ett oftast kvinnligt ledarskap i interaktion med en kvinno- och bamdominerad organisation. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Pedagogisk-psykologiska problem 499. Yttergren, M. 1986 Arbetsorganisation och styrkällor. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 115.

om förändringar i

Förändringsarbete -

arbetslivet

Berg, K. 1991 Förändringsarbete inom Förvaltningen en praxispeda-

gogisk ansats. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. diss. 65 Brunnberg, H. 1992 Under förändring: Människor i skatteförvaltningen inför organisation. Stockholms universitet, Pedagogiska

en ny institutionen, Seminariet om miljöpedagogik och kunskapsbildning. Bäcklund, A.-K., Gestrelius, K., Kjellberg, Y. Sederblad, P. 1987 Personalutveckling eller avveckling En primärrapport om föränd-

ring i arbete, organisation och utvecklingsmöjligheter for tjänstemän i fem företag. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Pedagogisk-psykologiska problem 481. Edvardsson Stiwne, E. 1997 Förändringsprocesser i kommunala organisationer. En studie organisering och meningsskapande i två

av

Bibliografi över vuxenpedagogiska texter 231

förvaltningar. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och

psykologi, Linköping Studies in Education and Psychology 52.

Ellström, P.-E. 1984 Beyond organization development OD: Outlines

participative self-regenerative model of change. Universitetet i

of a Linköping, Rapport från Institutionen för pedagogik och psykologi 85. Ellström, P.-E. 1984 Rationality, anarchy and the planning of change

educational organizations: A study of problem solving and planning of change in small workgroups. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies Education 22. diss. Engquist, A. 1990 Utvecklingssamtal som förändringsinstrument: Teoretisk och empirisk analys. Uppsala Studies in Education 36. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen. diss. 30 Granberg, O. 1996 Lärande i organisationer: professionella yrkesutö-

strategier vid organisatorisk förändring. Stockholms universitet, vares Doktorsavhandlingar från Pedagogiska institutionen 83. Hultman, G. Klasson, A. 1995 Förändringens dynamik. En problematisering förändringsprocessen delaktighet och lärande.

av Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi. Hultman, G., Klasson, A. Nyrinder, B. 1993 Förändringsarbete i små företag. En studie förändringsprocessen delaktighet och

av lärande. Universitetet i Linköping, Institutionen för pedagogik och psykologi. Hultqvist, E. Ullman, A. 1991 De plâtslagama De plåtslagama

- Om arbetsmiljörefonner, förändringsarbete och yrkeskulturer. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Övriga rapporter Larsson, m.fl. 1987 Utvecklingen av skolan som arbetsorganisation. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogisk forskning

i Uppsala 74.

Larsson, 1986 Skolutveckling genom resurspersoner. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 116. Lindström, K. 1992 Decentralisering till basenhetsorganisation: Resultat och effekter förändringsarbete inom Kopparbergs läns

av landsting. Uppsala universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 168. Löfgren, V.-A. Wallström, M. 1985 SSAB-modellen en jämföran-

de studie i metoder för att lösa övertalighet. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Särtryck och småtryck 517.

232 Bibliografi över vuxenpedagogiska texter

Nytell, U. 1986 En arbetsorganisation i utveckling. Uppsala universi-

tet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 112. Nytell, U. 1987 Från bankkunskap till kunskapsbank. Uppsala

universitet, Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen 126. Olofsson, 1991 Rationaliseringsideologi, arbetsmarknadspolitik och

utbildning. Lunds universitet, Ekonomisk-historiska institutionen. Ström, P. 1991 Organisationsförändring i hemtjänsten: Ett försök att

förändra organisationen tillsammans med personalen. Lunds

universitet, Pedagogiska rapporter från Pedagogiska institutionen 59. Söderström, M. 1988 Det strategiska utmaningen Slutrapport från

projektet Strukturomvandling, kunskapsbehov och arbetsmiljöförändring. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, Pedagogisk forskning i Uppsala 82.

Ullman, A. 1992 De plåtslagama De plåtslagama Högskolan för

lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi

Winter, H.A. 1989 Anställdas deltagande i organisationsutveckling: En

teoretisk och empirisk analys av förutsättningarna för participation. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Studies in Education 25. diss.

Ögren, T. 1989 Organisationens Svarsmönster, strategier och

svar:

lärande vid personalminskning/nyorientering. Stockholms universitet,

Pedagogiska institutionen. diss. 59

Bibliografi över vuxenpedagogiska texter 233

22 internationell

Vuxenpedagogik -

utblick

Alheit, P. Tippelt, R. 1994 Symposium 14 Neue Forschungstenden-

zen der Europäischen Erwachsenenbildung. pp 367-383. Barr, Birke, L. 1994 Women, Science, and Adult Education.

Towards a Feminist Curriculum i Womens Studies International Forum 5, pp 473-483.

Belanger, P. 1994 Lifelong Learning: The Dialectics of Lifelong

Educations. i International Review of education, vol 40, 3-5 pp

353-381. Blundell, 1992 Gender and the Curriculum of Adult Education, i

International Journal of Lifelong Education, vol 11. 3 pp 199-216. Brian, L. et al. 1994 The Relationship between Andragogical and

Pedagogical orientations and the implications for adult learning. i

Adult Education Quarterly, 44 pp 187-200. Connely, B. 1992 A critical overview of the sociology of adult

education. i International Journal of Lifelong Learning, vol l 1 3 pp

235-253. Courtenay, B.C. 1994 Are Psychological Models of Adult Develop-

ment still important for the Practice of Adult Education i Adult Education Quarterly, 44, 3 pp 145-153.

Courtney, S. 1992 Why Adults Learn. Towards a Theory of Participa-

tion in Adult Education. London: Routledge. Cross, K. P. 1981 Adults as leamers. increasing participation and

facilitating learning. San Francisco: Jossey-Bass Publishers. Davidson, N. Worsham, T. 1992 Enhancing Thinking Through

Cooperative Learning. New York: Teachers College Press. Columbia University.

Glastra, F. Kats, E. 1992 Adult education as Intercultural Commu-

nication i Hake, B. Marriott, eds. Adult Education between Cultures. No.

Henry, G. T. Basile, K. C. 1994 Understanding the Decision to

Participate Formal Adult Education. i Adult Education Quarterly, vol. 44 2 pp 64-82.

Holford, 1995 Why Social Movements Matter: Adult Education

Theory, Cognitive Praxis, and the Creation of Knowledge. i Adult

Education Quarterly, vol. 45 2 pp 95-111.

234 Bibliografi över vuxenpedagogiska texter

Jarvis, P. Pedagogy, Andragogy and Professional Education: Paper to International Conference on Training and Professional Development i Adult and Continuing Education. Wadham College, Oxford, 13-15 sept, 1993. Johnson, D., Johnson, R. Smith, K. 1991 Cooperative Learning: Increasing College Faculty Instructional Productivity. i ASHE ERIC Higher Education Report No Washington, DC: George Washington University, School of Education and Human Development. Knox, A. ed. 1987 World Perspective On Adult Education. Universi-

of Wiscounsin, USA. Mader, W. ed. 1992 Adult education the Federal Republic of Germany: Scholarly approaches and professional practice. Vancouver: Centre for continuing education, The University of British Columbia. Merriam, S. B. Caffarella, R. 1991 Learning in adulthood. A Comprahensive guide. San Francisco: Jossey-Bass. Pastuovic, N. 1995 The sciences of adult education. i International Journal of Lifelong Education, vol. 14 4 pp 273-291. Peters, M., Jarvis, P. and Associates. 1991 Adult Education. Evolution and achievements in developing field of study. San

a Francisco, Oxford: Jossey-Bass Publishers. Ramsden, P. 1995 Learning to teach higher education. London: Routledge. Sinnott, D. 1994 Interdisciplinary Handbook of Adult Lifespan Learning. London, Greenwood Press. Berg, C. A. Et al. Adult Age Differences in Cognitive Strategies: Adaptive are Deñcient. pp 383-384. Cavanaugh, C. McGuire, L. C. Chaos Theory as a Framework for Understanding Lifespan Learning pp 3-21. Johnson, L. The Future Impact of the Communication Revolution pp 22-30. Kramer, D. A. Weizhen, T. B.The Educated Adult in Todays World: Wisdom and the Mature Leamer pp 31-50. Maciuica, L. V. Basseches, M. Lipson, A. Exploring Adult Learning from Leamers Perspectives pp 249-269. Merriam, S. B. Learning and Life Experience: The Connection in Adulthood pp 74-89. Millis, B., Merriam, B. Cafarella, R. S., Davidson, N. Cotell, P. Cooperative Learning pp 105-119. Sinnott, D. New Science Models for Teaching as a Dialogue with Reality pp 90-104. Sinnott, D. The Relationship of Postformal Thought, Adult Leaming, and Lifespan Development pp 105-119.

Bibliografi över vuxenpedagogiska texter 235

Tennant, M. 1990 Life-span development psychology and adult

learning. i International Journal of Lifelong Education. 93, pp

223-236. Tuijnman, A. C. ed. 1996 International encyclopedia of adult

education and training. 2nd Ed. Pergamon. Usher, R., Bryant, Johnston R. 1997 Adult education and the

postmodem challenge. Learning beyond the limits. London: Routled-

ge. Wadlington, E. 1995 Basing Early Childhood Teacher Education on

Adult Education Principles. i Yong Children. 4 pp 76-80. Yamada, M. 1994 Adults Self-Directed Learning of the Care of of the

Elderly and Communicative Intergenerational Realationships i

Educational Gerontology 20: pp 511-520.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan stegfor steg.U. 32.Följdlagstiñningtill miljöbalken.M. . - Inkomstskattelag,del I-III. Fi. 33.Att läraövergränser.EnstudieavOECD:s . Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Förbättradmiljöinfonnation.M. 34.Övervakningavmiljön. M. . Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför 35.Ny kursi trafikpolitiken + bilagor.K. . arbetshandikappade.A. 36. Bekämpande penningtvätt.Fi.av Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrågor.K. 37.Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.U. . Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring 38.Myndigheteller marknad. .

sexförvaltningsomrâden.Fi. Statsförvaltningensolika verksamhetsfonner.Fi. Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa. 39.Integritet Offentlighet Informationsteknik.Ju. . Flexibel förvaltning.Förändringoch verksam- 40. Ungaocharbete.In. . hetsanpassning statsförvaltningensav 41. Statenochtrossamfunden struktur.Fi. Rättsligreglering 10.Ansvaretför valutapolitiken.Fi. Grundlag

ll Skatter,miljö och sysselsättning.Fi. Lag omtrossamfund . - 12.IT-problem inför ZOOO-skiñet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku.

slutsatserfrånenhearinganordnadav 42. Statenochtrossamfunden IT-kommissionenden18december. Begravningsverksamheten.Ku. IT-kommissionensrapportl/97. K. 43. Statenoch trossamfunden 13.Regionpolitikför helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen 14.lT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkliga arkiven.Ku. 15.Detsvärasamspelet.Resultatstymingensframväxt Statenoch trossamfunden ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku. 16.Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45. Statenochtrossamfunden 17.Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Stöd,skatteroch finansiering.Ku. + Bilagor. Fi. 46. Statenochtrossamfunden 18.Granskningavgranskning, Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.Ku. Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.Fi. 47. Statenochtrossamfunden 19.Bättreinformationomkonsumentpriser.ln. Denkyrkliga egendomen.Ku. 20.Konkurrenslagen1993-1996.N. 48. Arbetsgivarpolitiki staten. 21. Växai lärande.Förslagtill läroplanfor barnoch För kompetensochresultat.Fi. unga6-16år.U. 49.Grundlagsskyddför nyamedier.Ju. 22. Aktiebolagetskapital.Ju. 50.Alternativa utvecklingsvägarför EU:s 23.Digital demokr@ti.Ett seminariumomTeknik, gemensammajordbrukspolitik. Jo. demokratioch delaktighetden8 november1996 5 Brister i omsorg

. anordnatavFolkomröstningsutredningen,IT- enfrågaombemötande äldre.S.av

kommissionenoch Kommunikationsforsknings- 52.Omsorgmedkunskapoch inlevelse beredningen.IT-kommissionensrapport2/97.K. enfrågaombemötande äldre.av S.

- 24. Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 53.Avskaffa reklamskattenFi.

- 25.Svenskmat- påEU-fat.Jo. 54.Ministem och makten. 26. EU:sjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi. försörjningen.Jo. 55. Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav 27. Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfrån destatligautredningarna.Ku. 28. I demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och 56. Folketsområdgivareochbeslutsfattare. vårt offentligaetos.Fi. + Bilaga ochl Ju. 29.Bampomograñfrågan. 57. medborgarnasI tjänst. lnnehavskriminaliseringm.m.Ju. Ensamladförvaltningspolitikför staten.Fi. 30. Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför 58.Personaluthyrning.A. svenskstatsforvaltning.Fi. 59. SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsform.Ku. 31.Kristallkulan trettonrösteromframtiden. 60. Betal-TV inom SverigesTelevision. Ku.

- IT-kommissionensrapport3/97.K.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

61. Att växabland betongochkojor. 89 Handelnmedskrotochbegagnadevaror.N. Ettdelbetänkande barnsochungdomars 90.. Ändradorganisationför detstatligaplan-,byggom uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån ochbostadsväsendet.In.

Storstadskommittén.S. 91.Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrågor. - 62.Rosoravbetong. Jo. Enantologitill delbetänkandetAtt växabland 92.Medieföretagi Sverige Ägandeoch betongoch kojor från Storstadskommittén. strukturtörändringaripress,radioochTV. Ku.

63.Sverigeinför epokskiñet. 93.Hanteringavfel i utjärnningssystemetför

IT-kommissionensrapport5/97.K. kommunerochlandsting.In.

Samhall.En arbetsmarknadspolitiskåtgärd 94.Konkurrensneutralttransportbidrag.N. . + Bilagedel.A 95. Forumför världskultur

65.Polisensregister.Ju. enrapportomettrikarekulturliv. Ku. - 66.Statsskuldspolitiken.Fi. 96.Lokaltörsörjningochfastighetsägande.

67.Återkallelseavuppehållstillstånd.UD. Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.

68 Grannlands-TVikabelnät.Ku. Fi. . Besparingar storti ochsmått.U. 97. Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.M. . 70.Totaltörsvaretoch frivilligorganisationema 98.Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.

uppdrag,stödochersättning.Fö. Bilagor.M. - 71.Politikför unga. 99.Ennyvattenadminisuation.Vattenärlivet. M.

+ st2 bilagor.ln. 100.Nyasamverkansformerinom denSjöhistoriska

72. Enlagomsocialtörsälcringar. museiverksamheten.Ku.

73. Inför ensvenskpolicyomsäkerelektronisk 101.Behandlingavpersonuppgifterom

kommunikation.Referatfrånettseminarium totaltbrsvarsplilctiga.Fö. IT-kommissionen,Närings-och 102.Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s anordnatav handelsdepartementetochSEISden11december jordbruk i framtiden.Jo.

1996.IT-kommissionensrapport6/97.K. 103 Rapportmedförslagomsändningsorter.Ku. . 74. EU:sjordbrukspolitik, miljön ochregional 104 Polisi fredenstjänst.UD. . utveckling.Jo. 105Agenda21 i Sverige. . 75.Bosätmingsbegreppet.Skatterättsligaregler för FemårefterRio resultatochframtid.M. fysiskapersoner.Fi. 106 Enfondför ungakonstnärer.Ku. . 76. Invandrarei vårdochomsorg 107.Den nyagymnasieskolan

enfrågaombemötande äldre.av problemochmöjligheter.U. - - 77.Uppföljningav inkomstskattelagen.Fi. 108.Att lämnaskolanmedrakrygg Omrättentill - 78.Medelslörvaltningi kommuneroch landsting.ln. skriftspråketochomförskolansochskolans

79.Försäkringsmäklare. lagöversynEn av möjligheterattförebyggaochmötaläs-och

Försäkringsmäklarutredningen.Fi. skrivsvårigheter.U. 80.Reformeradstabsorganisation.Fi. 109.Myndighetsansvaretför transportavfarligt

81.Allmännyttiga bostadsföretag. gods.Fö.

+ Bilaga.In. 110 Säkrareobligationer Fi. . 82.Likamöjligheter.In. 111 Branschsaneringochandrametodermot . - 83.Ommaktochkön-i spåren offentligaav ekobrott.Ju.

organisationersomvandling.A. 112 En samordnadmilitär skolorganisation. . 84.Enhållbarkemikaliepolitik.M. 113.Mot halvamakten elvahistoriskaessäerom - 85.Förmånefter inkomst- Samordnatinkomst kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.A.

begreppför bostadsstödenochnya 114.styrsystemochjämställdhet.Institutioneri

kvalifikationsreglerför rätt till förändringochkönsmaktensframtid.A.

sjukpenninggrundandeinkomst. 115.Ljusnandeframtidellerett långtfarväl

86.Punktskattekontroll alkohol,av tobak och Densvenskavälfärdsstateni jämförande

mineralolja,m.m.Fi. belysning.A.

87.Kvinnor,mänochinkomster. 116.Barnetsbästai främstarummet.FN:skonvention

Jämställdhetochoberoende.A. ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige.S.

88.Upphandlingför utveckling.N. 116 Barnetsbästa enantologi. . -

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kommunikationsdepartementet

Fastighetsdataregister.3 Länsstyrelsemasroll i trañk- och fordonsfrágor.6

Aktiebolagetskapital. 22 IT-probleminfor ZOOO-skiñet.Referatochslutsatserfrån

Bampomografifrågan. enhearinganordnadavIT-kommissionenden

lnnehavskriminaliseringm.m.29 18december.IT-kommissionensrapport1/97.12

integritet Offentlighet Informationsteknik.39 Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik,

för medier.49 demokratiochdelaktighetden8november1996 Grundlagsskydd nya Folketsområdgivareochbeslutsfattare. anordnatavFolkomröstningsutredningen,IT-

+ Bilaga ochl 2. 56 kommissionenoch Kommunikationsforsknings-

Polisensregister.65 beredningen.IT-kommissionensrapport2/97.23

Branschsaneringochandrametodermotekobrott.lll Kristallkulan trettonrösterom framtiden.

- -

IT-kommissionensrapport3/97. 31 Utrikesdepartementet Ny kurs i trafikpolitiken+ bilagor. 35

Återkallelse uppehållstillstånd.67 Sverigeinfor epokskiñet.

av Polis i fredenstjänst.104 IT-kommissionensrapport5/97.63

Inför ensvenskpolicy omsäkerelektronisk Försvarsdepartementet kommunikation.Referatfrånettseminariumanordnatav

frivilligorganisationema IT-kommissionen,Närings-ochhandelsdepartementet Totalförsvaretoch

uppdrag,stödochersättning.70 ochSElSden11december1996. - Behandling IT-kommissionensrapport6/97. 73

avpersonuppgifterom

totalförsvarspliktiga.101

Finansdepartementet Myndighetsansvaret transportavför farligt gods.109 Ensamordnadmilitär skolorganisation.l 12 Inkomstskattelag,del I-III. 2

Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändringpåsex

Socialdepartementet förvaltningsomrâden.7

barnsochungdomarspsykiskahälsa.8 Flexibelförvaltning.Förändringoch verksam- Rösterom

inte. 24 hetsanpassning statsförvaltningensav struktur. 9 Välfärd i verkligheten Pengarräcker

-

Ansvaretför valutapolitiken.10 Bristeri omsorg

fråga bemötande äldre.51 Skatter,miljö ochsysselsättning.ll - en om av

medkunskapochinlevelse Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Omsorg

fråga bemötande äldre.52 ochproblematik.15 - en om av

blandbetongochkojor. Skatter,tjänsterochsysselsättning. Att växa Ettdelbetänkande barnsochungdomars + Bilagor. 17

om uppväxtvillkor i storstädemas områdenfrån Granskningavgranskning.

utsatta Storstadskommittén.61 Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.18

Kontroll ReavinstVärdepapper.27 Rosoravbetong.

bland I demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och Enantologitill delbetänkandetAtt växa betongochkojor från Storstadskommittén.62 vårt offentligaetos.28

Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför Enlagomsocialförsäkringar.72

svenskstatsförvaltning.30 Invandrarei vårdochomsorg

Att läraövergränser.EnstudieavOECD:sförvaltnings-

enfrågaombemötande äldre.76av - Förmånefterinkomst samordnatinkomstbegrepp politiska samarbete.33

for bostadsstöden kvalifikationsreglerför Bekämpande penningtvätt.36av

ochnya

sjukpenninggrundandeinkomst.85 Myndighetellermarknad. rätttill Barnetsbästai främsta FNzskonvention Statsförvaltningensolika verksamhetsforrner.38

rummet.

barnetsrättigheterförverkligasi Sverige.116 Arbetsgivarpolitiki staten. om

bästa antologi.116 Förkompetensoch resultat.48 Barnets - en Deladestäder.118 Avskaffa reklamskatten 53

tydligareroll för hälso-ochsjukvårdeni Ministem ochmakten. En

119 Hur fungerarministerstyrei praktiken 54 folkhälsoarbetet.

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

117.Nobelcenteri Stockholm ett informations-och

aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och samhälle.Ku. 118.Deladestäder. 119.Entydligareroll för hälso-ochsjukvårdeni folkhälsoarbetet.S. 120.Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, utveckling.EnKartläggning.U.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

l medborgarnastjänst. Kvinnor, mänoch inkomster. Ensamladförvaltningspolitikför staten.57 Jämställdhetoch oberoende.87 Statsskuldspolitiken.66 Mot halvamakten elva historiskaessäerom

- Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerfor kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.l 13 fysiskapersoner.75 Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri Uppföljningavinkomstskattelagen.77 förändringochkönsmaktensframtid. 114 Försäkringsmaklare.En lagöversynav Ljusnandeframtid ellerettlångt farväl Försäkringsmäklarutredningen.79 Densvenskavälfärdsstatenijämförande Reformeradstabsorganisation.80 belysning.115 Punktskattekontroll alkohol,tobakochav mineralolja, 86 Kulturdepartementet

m.m. Lokalförsörjningoch fastighetsägande. IT i kulturenstjänst.14 Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.96 Statenochtrossamfunden Säkrareobligationer 110 Rättsligreglering

Grundlag Utbildningsdepartementet -

Lag omtrossamfund

- Dennyagymnasieskolan stegfor steg.1 LagomSvenskakyrkan. 41

- - Växai lärande.Förslagtill läroplanför bam och Statenochtrossamfunden unga6-16år. 21 Begravningsverksamheten.42 Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37 Statenochtrossamfunden Besparingaristortoch smått.69 Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch Dennyagymnasieskolan dekyrkliga arkiven.43

problemochmöjligheter.107 Statenochtrossamfunden - Att lämnaskolanmedrak Om rättentill Svenskakyrkanspersonal.44

ryggskriñsprâketochomförskolansochskolans Statenochtrossamfunden möjligheteratt förebyggaochmötaläs-och Stöd,skatteroch finansiering.45 skrivsvårigheter.108 Statenochtrossamfunden Vuxenpedagogik Sverige.Forskning,i utbildning, Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.46 utveckling.EnKartläggning.120 Statenochtrossamfunden

Denkyrkliga egendomen.47 Jordbruksdepartementet Statenochtrossamfunden.Sammanfattningarna

av Svenskmat- EU-fat.25 förslagenfrån de statligautredningarna.55 EU:sjordbrukspolitik och denglobalalivsmedels- SvenskhemmetVoksenåsenstörvaltningsfonn.59 försörjningen.26 Betal-TV inom SverigesTelevision. 60 Alternativautvecklingsvägarför EU:s Grannlands-TVikabelnät. 68

jordbrukspolitik. 50 Medieföretagi Sverige Ägandeoch gemensamma - EU:sjordbrukspolitik, miljön ochregional strukturförändringaripress,radiooch TV. 92 utveckling.74 Forumför världskultur Jaktensvillkor utredning vissajaktfrågor. 91 enrapportomettrikare kulturliv. 95

- en om - Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s Nyasamverkansformerinom denSjöhistoriska jordbruk i framtiden.102 museiverksarnheten.00l

Rapportmedförslagomsändningsorter.103 Arbetsmarknadsdepartementet Enfond för konstnärer.106

unga Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestödför Nobelcenteri Stockholm ettinformations-och

arbetshandikappade.5 aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och Personaluthyrning.58 samhälle.117 Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd + Bilagedel.64 Ommakt ochkön -i spåren offentligaav organisationersomvandling.83

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Närings- och handelsdepartementet Regionpolitikfor helaSverige.13 Att utveckla industriforskningsinstituten.16 Konkurrenslagen1993-l 996.20 Upphandlingför utveckling.88 Handelnmedskrotochbegagnadevaror.89 Konkurrensneutralttransportbidrag.94

Inrikesdepartementet Bättreinformationomkonsumentpriser.19 Ungaoch arbete.40 Politik för unga. + st2 bilagor. 71 Medelsforvalmingi kommuneroch landsting.78 Allmännyttiga bostadsföretag. + Bilaga.81 Lika möjligheter. 82 Ändradorganisationför detstatligaplan-,byggochbostadsväsendet.90 Hanteringavfel i utjämningssystemetfor kommunerochlandsting.93

Miljödepartementet Förbättradmiljöinformation. 4 Följdlagstiñningtill miljöbalken.32 Övervakningavmiljön. 34 Enhållbarkemikaliepolitik. 84 Skyddavskogsmark.Behovoch kostnader.97 Skyddavskogsmark.Behovochkostnader. Bilagor. 98 Enny vattenadministration.Vattenärlivet. 99 Agenda21 i Sverige. Femårefter Rio resultatochframtid. 105

-

v lm, o