Folkbildningens institutioner : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

FOLKBILDNINGENS

INSTITUTIONER

i ., ,,,.mmmaas.mn;m., ,.

Folkbildning som institution

av Alvar Svensson

ställe"

Fol/ebildningsrâdet i myndighets

av Lena Lindgren

ma,

WW UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

S 2

Azur/as

5- € 7"5—/

Qcc

min

Wé:

m Statens offentliga utredningar

g 1996: 127 Utbildningsdepartementet

Folkbildningens

institutioner

Folkbildning som institution

av Alvar Svensson

i ställe

Folkbildningsrådet myndighets

av Lena Lindgren

Delbetänkande Utredningen för av statlig utvärdering av folkbildningen Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Illustration: Uggla och Lasse Åberg

mus,

ISBN NORSTEDTS TRYCKERI AB 91-33203659 Stockholm 1996 ISSN O375—25OX

l i i SOU 1996: 127 i l l

Förord

Utredningen för statlig utvärdering av folkbildningen SUFO har tidigare givit ut fyra delbetänkanden: Folkbildning och vuxenstudier SOU 1995:141, Cirkelsamhället SOU 1996:47, Värden i Folkhögskolevärlden SOU 1996:75 samt Kunskapssyn och samhällsnytta i hantverkscirklar och hantverksutövande SOU 1996: 122. Förutom föreliggande delbetänkande, Folkbildningens institutioner, och slutbetänkandet planerar SUFO att ut ytterligare ett delbetänkange de. I samtliga delbetänkanden svarar författarna själva för innehållet.

Carl-Gustaf Andrén, utredare

Folkbildning

som

institution

Om studieförbunden mellan

folkrörelse, stat och deltagare

Alvar Svensson

smammrâ ‘mafia

SOU 1996: 127

Förord

Denna studie över studieförbunden som organisationer har slutförts inom ramen för den statliga utvärderingen av folkbildningen. Tillsammans med en rad andra undersökningar kommer den att bilda underlag för departementets utvärdering. Studien är ett självständigt forskningsarbete där jag själv för svarar resultat och slutsatser. Studien baseras till stor del material jag insom samlat innan uppdraget för SUFO 96 blev aktuellt. Insamling och en första bearbetning det intervjumaterial jag använt av har möjliggjorts genom ekonomiskt stöd från Folkbildningsrådet och

Föreningen för folkbildningsforskning. I det fallet med Ekmanska

senare fonden som anslagsgivare. Jag vill här uttrycka min tacksamhet för detta stöd. Under 1995 engagerades jag av SUFO 96 för att ett bidrag till dess ge arbete med utvärdering folkbildningen. Detta uppdrag har gjort det av möjligt för mig att bearbeta och sammanställa materialet sådant det här föreligger. Jag är tacksam för den möjligheten. Ett särskilt tack vill jag rikta till alla de arbetare inom studieförbunden som ställt sin tid och kunskap till förfogande för intervjuer liksom för de dokument som man välvilligt ställt till mitt förfogande. Jag vill också tacka alla de som jag i skiftande sammanhang haft tillfälle diskutera att folkbildningsfrågor med. Det är många samtal på skilda sätt bidragit som till den bild av studieförbunden framträder de följande sidorna. som

Författaren

Författaren

Alvar Svensson, f 1935. FiLkand, doktorand vid Sociologiska institutio- Stockholm universitet. Har arbetat inom folkbildningen och med nen,

folkbildningsfrågor sedan 1969. Har ansvarat för ett pedagogiskt utveck-

lingsprojekt Folkbildning och demokrati inom Frikyrkliga studieförbundet och skrivit slutrapporten Folkbildning för demokrati 1989. Har genomfört utvärdering studieförbundens kulturverksamhet för en av Statens kulturråd redovisad i rapporten Kultur i studieförbunden. En utvärdering statsbidraget till kulturverksamhet i studieförbunden av Rapport från kulturrådet 1986:6. Utarbetade 1988 rapporten Studieförbunden inför 90-talet för Skolöverstyrelsen. Har skrivit en rapport från Folkbildningsrådets deltagarundersökning 1993 Vilka deltar i studiecirklar. Har lett arbetet med deltagarundersökning 1996 och komny under hösten att publicera rapporten från denna. mer

SOU 1996: 127

Innehållsförteckning

Förord

Författaren

Bakgrund och syfte Folkbildning folkrörelse - Studiens syfte Uppläggning Material

10 SOU 1996: 127

Litteratur 109

Bilagor Guide för intervjuer med förbundsordförande och rektorer i studieförbund 117 Guide för intervjuer med ansvariga för lokalavdelningar i studieförbund. 123

SOU 1996: 127 Kapitel I ll

1.

Bakgrund och syfte

l diskussionen om utvärdering av folkbildningen har frågan verksamom hetens effekter varit central. Man vill veta vad verksamheten betyder för deltagarna, vad den tillför dem och deras omgivning I detta projekt är det inte effekterna som står i centrum utan aktörerna. Det rör sig förom ett sök att identifiera och tolka organisationernas karaktär och roll försom medlare mellan de mål och syften berörda uttryck för. som parter ger I centrum står studieförbunden organisationer och deras handlansom de central och lokal nivå. Studieförbunden kan förmedlare ses som

mellan olika intressen. De är knutna till folkrörelsesammanhang

med ett stort antal organisationer anslutna, eller är nära relaterade till andra sammanhang som påverkar deras inriktning. Ekonomiskt är de beroende av stat och kommun som bidragsgivare. Det innebär rad eller minatt en mer dre tydliga villkor finns för verksamheten. Legitimitet i det politiska systemet är en förutsättning för det offentliga stödet. Verksamheten genomförs i ett lokalt sammanhang där lokalavdelningama har att avväga mellan propåer från förbundet och intressen hos medlemsorganisationer lokalt, kommuner och medarbetare. Avdelningar kan också göra tolkningar krav och förväntningar. Avgörande för egna av resultatet är till sist människors intresse för att delta. I cirkeln är det, åtminstone enligt idealbilden, ledare och deltagare avgör vad cirkeln som ska användas till. I hela processen finns ett komplext samspel mellan olika krafter. Att

göra en fullständig analys av detta är inte möjligt inom de ramar som finns och utvärderingen torde inte heller betjänt det. Jag inriktar vara av mig i detta arbete främst på att tolka och beskriva studieförbunden som delar i ett större system och deras sätt att samverka med detta.

Folkbildning - folkrörelse

Begreppet folkbildning kan ha flera olika betydelser. I allmän mening kan det innefatta ett folks kunskaps- och bildningsnivå likaväl olika åtsom gärder för att höja denna. Vanligen dock organiserad verksamhet avses en som syftar till att stimulera bildningsprocesser och organisera studier bland vuxna. De viktigaste organiserade uttrycken för folkbildningssträvandena är folkhögskolor, studieförbund och folkbibliotek. Studieförbunden utgör

12 Kapitel I SOU 1996: 127

den, volymmässigt och ekonomiskt, största delen av det organiserade folkbildningsarbetet. Med ett par undantag är studieförbunden nära förknippade med de stora folkrörelsema. Folkrörelsernas framväxt kan tolkas som kunskapsprocesser. En ny medvetenhet samhället och den situationen grunden för röom egna var relsernas framväxt. Kunskaper och erfarenheter som tidigare inte kunnat göra sig gällande blev medvetna och ledde till organiserad handling. nu Kunskapssökande och bildningsarbete tidigt viktiga inslag i folkvar

rörelsernas arbete Lundkvist 1977.

Bildningsarbetet har beskrivits som redskap i den förändring av samhället folkrörelser eller sociala rörelser strävat efter. Så ser t ex som Arvidsson folkrörelsema kulturfömyelserörelser och bildningssom arbetet ett sätt rörelsen och dess medlemmar instrument för som att ge

förändring såväl den egna situationen som samhället Arvidsson

av 1985. Hellblom folkrörelsema och deras bildningsarbete som en ny ser form offentlighet där arbetarklassens erfarenheter och intressen gjorav

des synliga Hellblom 1985.

De flesta studieförbunden är knutna till organisationer av folkrörelsekaraktär eller sig själva folkrörelser. En del av dem t ex ser som Arbetarnas bildningsförbund ABF och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet NBV fl är organisatoriskt sett direkta fortsättningar m folkrörelsernas ursprungliga bildningsarbete. Andra har tillkommit senaoch är knutna till rörelser av annan karaktär. re Folkuniversitet FU har växt fram strävanden inom universiur tetsvärlden. Studenter har sett det uppgift att medverka i som en folkbildningsarbetet och skapa öppna relationer mellan folkbildning och

akademisk bildning Wallerius 1988. Här finns en idémässig förbindelse

med tidiga liberala bildningssträvanden från 1800-talets mitt. Det folkrörelseförankrade bildningsarbetet har medverkat i den omvandling det svenska samhället skett under detta sekel. av som Bildningsarbetet har samtidigt kunnat tas i bruk för olika syften. Inge Johansson pekar att folkbildningsarbetet utgick från upplysningsñlosoñns idéer alla människors lika värde, rätt till frigörelse och personom lig utveckling, åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Det blev också, säger han, "ett politiskt instrument- ett instrument för att slå vakt det bestående om samhället eller för att förändra och skapa ett nytt, beroende vem som brukade det. Johansson, Inge 1985

‘ För beskrivning respektive studieförbund och deras organisatoriska och en av ideologiska hemvist t Johansson, Inge 1985. se ex

SOU 1996: 127 Kapitel I 13

Utvecklingen har gått igenom olika skeden där närmandet till staten varit ett centralt inslag. 1912 infördes statsstöd till studiecirkelbibliotek, ett engagemang som fick sin fortsättning i 1920 års folkbildningsutredning och dess diskussion om folkbildningsarbetets samhälleliga plats. Statsbidrag till studiecirklar kom 1947. Samtidigt formulerade riksdag och regering bestämda förväntningar på folkbildningsarbetet. Man fick ett samhälleligt uppdrag som gällde demokratins tryggande. Detta underströks än tydligare genom 1963 års folkbildningsbeslut. Ett perspektiv utvecklingen ger Lars Arvidsson när han hävdar att folkrörelsema i sin första tid representerade motkultur i förhållande till en den då dominerande kulturen. Under utvecklingen har de båda krafterna närmat sig varandra, den tidigare motkulturen har blivit en del av den do-

minerande kulturen Arvidsson 1985.

Vilken samhällelig roll folkbildningsarbetet nära övergången till ett nu,

nytt sekel, spelar är en empirisk fråga. I den retoriken åberopas tra-

egna ditionella folkrörelseideal. Folkbildningsarbetets självständighet och dess förändringskraft framhålls gärna. I motsats till denna tycks regering syn och riksdag, liksom kommuner, ofta se studieförbunden som instrument för politiska syften. Samtidigt frammanar kritiker bilden av en verksamhet som till stora delar förvandlats till betydelselös fritidsaktivitet. Studieförbunden har under några årtiondena utvecklats till stora organisationer med en betydande ekonomisk omsättning. Deras verksamhet berör ett stort antal människor. Antalet deltagare i studiecirklar uppgick 1993/94 till närmare 2,8 miljoner. Även kan delta i fleom samma person ra cirklar under ett år och antalet personer därmed är lägre, kanske mellan 1,5 och 2 miljoner är det fråga om en betydande kontaktyta. Till detta

kommer mer än ll miljoner deltagare i kulturprogram Årsbok folk-

om bildning 1995. Enligt en enkätundersökning som SUFO genomfört har 75 procent av den vuxna befolkningen någon gång deltagit i studieciren kel Jonsson/Gähler 1995. I statligt stöd till folkbildningen utbetalades 1993/94 närmare 2,4 miljarder kronor varav knappt hälften eller 1 154 miljoner kronor gick till de

elva studieförbunden Årsbok om folkbildning 1995. Till detta kommer

kommunalt stöd kan uppskattas till 600 miljoner. som

Studiens syfte

Denna studie inriktas studieförbunden som organisationer. Det är alltså inte folkbildningens resultat eller effekter står i centrum utan stusom dieförbunden som aktörer. Studieförbunden ingår i ett större sammanhang där flera aktörer är med och påverkar. Huvudsyftet med studien är

14 Kapitel 1 SOU 1996: 127

att identifiera och tolka studieförbundens roll som förmedlare mellan skilda mål och syften hos berörda parter. Medlemsorganisationema avgör i mycket vad ett studieförbund kan göra. Även inte utövar någon stark formell kontroll så kan det om man idésammanhang där ett studieförbund finns avgöra hur förbundet ska arbeta och med vad. Dessutom utgör de anslutna organisationerna en kontaktyta har stor betydelse för vilka människor som deltar i verksamsom heten. En starkt inflytande har bidragsgivama, stat och kommun. De ska övertygas värdet av verksamheten och förmås att bidra med resurser. om Traditionellt finns här ett samspel. Studieförbunden har varit representerade i utredningar och det finns goda kontakter mellan studieförbunden och såväl regeringskansli riksdag. Staten sätter genom beslut om som statsbidrag viktiga för folkbildningen. Genom att delta i processen ramar är studieförbunden själva med och påverkar hur ramarna ska se ut. För att förstå studieförbundens roll är det viktigt att diskutera några skämingspunkter mellan de intressen i omgivningen som påverkar dem. Ett första syfte är därför att beskriva och förstå förhållandet mellan studieförbundens självuppfattning och de förväntningar eller krav på egen verksamheten regering och riksdag gett uttryck för. Mellan dessa som

finns en ömsesidig påverkan. Forskningen visar att studieförbundens ut-

veckling i hög grad varit beroende hur stödet från samhället utformats av

och de förväntningar och krav som bidragsgivaren angett Andersson

1980, Johansson, Inge 1985. Syftena med bidragsgivningen och de mål som gäller för denna är deför alla studieförbund. I riksdagens beslut om bidrag uttrycks samma samtidigt att ideologisk profilering är ett värde, studieförbunden bör vara olika Prop. 1980/812127 och 1990/91:82. Skillnader mellan studieförbunden kommer att belysas bl med utgångspunkt i hur de själva tolkar a sin uppgift. Ett andra delsyfte är att studera rollfördelningen inom organisationer- Staten är viktig för förbunden både som bidragsgivare och genom sin na. legitimerande funktion. Förbundens centrala ledningar kan förväntas ägstor uppmärksamhet att motivera verksamheten inför regering och na riksdag. Man försöker skapa en bild som svarar mot vad man tror att samhället vill och är angelägen att upprätthålla och skydda den tradise om tionellt positiva bilden av folkbildningen. Lokala enheter i förbunden har delvis roll. Det är de som står en annan för den egentliga verksamheten. Riksförbunden står främst för stödfunktioner. Avgörande för lokalavdelningarna är att de får deltagare i de aktiviteter som ordnas. De lokalt ansvariga kan därför antas arbeta mera marknadsinriktat.

SOU 1996: 127 Kapitel 15

De olika omgivningar som centralt respektive lokalt verksamma funktionärer i studieförbunden verkar i kan antas leda till skilda sätt att uppfatta folkbildningens ideologiska innehåll och samhälleliga funktion.

Från organisationssociologisk utgångspunkt är det rimlig hypotes

en att man olika nivåer i organisationen påverkas skilda sätt av om-

givningen. De centrala organen kan antas stå för målformuleringar och

identitetskapande i relation till samhället i stort. För lokalavdelningama står produktion av verksamheter i centrum och de tvingas därmed att ta praktiska hänsyn till möjligheten att rekrytera deltagare. För att belysa betydelsen av dessa skilda situationer görs jämförande analys mål och en av syn folkbildningsuppgiften på olika nivåer inom organisationerna. Rimligen finns ett samspel mellan hur mål och ideal framställs förbundsnivå och hur de tolkas och tillämpas lokalt. I studien belyses sambandet mellan å sidan förbundets mål och syften och å andra sidan ena avdelningamas konkreta handlande. Med utgångspunkt i vissa organisationsteorier kan tänka sig att de man centralt fastställda målens funktion är att tillfredsställa externa inmera tressenter än att konkret styra verksamheten. Så talar Thompsson t ex om organisationens behov av att skydda sin kärna mot störning Thompson 1988. Detta leder i stora organisationer till arbetsfördelning. I fallet en med studieförbunden kan man tänka sig en fördelning uppgifter melav lan lokala enheter och centrala förbundsorgan efter antydda linjer. Ytterligare en skärningspunkt är den där avdelningens strävanden möter eller inte möter intresserade deltagare. Det finns tecken ett närmande mellan studieförbunden och deras medlemsorganisationer kan lesom da till att de senare, och då primärt lokalt, blir allt viktigare för det mötet. Förmedlingen mellan mål skilda nivåer och med olika grad konav kretion diskuteras. Här rör vi med olika slag mål allt från ideolooss av giska eller utopiska mål till operativa mål i termer sådant antal av som deltagare, eller arrangemang, ekonomiska resultat osv. Att uppfattas som legitima både hos bidragsgivare, hos medlemsorganisationer och allmänhet är avgörande betydelse för studieförbunden. av För detta är den ideologiska förankringen, enligt traditionell folkbildningssyn, viktig. Studieförbunden kan inte fungera rent kommersielsom företag utan att verksamhetens, i grunden ideologiska, motivering ifrågasätts. Samtidigt är de beroende av att visa upp konkreta aktiviteter, som deltagare betalar för och duger mått när offentliga bidrag ska som som fördelas. Vissa studieförbund har utvecklats mot att uppfatta sig företag som som arbetar på en utbildningsmarknad. Förskjutningen bort från traditio-

nell folkbildningssyn marknadsorienterad hållning har blivit

mot en mera tydligare under de senaste åren bl följd den ekonomiska utvecka som av

16 Kapitel SOU 1996: 127

lingen med nedskärningar såväl statligt som kommunalt stöd. av Genom att folkbildningens betydelse för demokratin så ofta framhålls blir demokratisynen inom folkbildningens organisationer av speciellt intresse. Ett avsnitt ägnas därför en analys av folkbildningens demokratisyn sådan denna uttrycks av ledare skilda nivåer i organisationerna. Syftet med studien kan kort sammanfattas följande sätt: Att analysera uttalanden folkbildningens mål och studieförbundens om uppgifter dels från politiska instanser med ansvar för det offentliga stödet till folkbildningen och dels från studieförbunden själva. Förhållandet mellan bidragsgivarens uppfattning och studieförbundens uppfattning tas Uppmärksamhet ägnas förekomsten av likheter och skillnader upp. mellan studieförbunden och eventuella skiljaktigheter mellan företrädare för olika organisatoriska nivåer inom förbunden. Med utgångspunkten i beskrivning och analys av de olika instansernas folkbildningsuppgiften och organisatoriska förhållanden ska jag syn diskutera och tolka studieförbundens funktion som förmedlare mellan folkbildningens olika intressenter. Inledningsvis berörde jag studieförbundens förankring i skilda organisatoriska sammanhang, med, för så gott som samtliga förbund, en samhörighet med någon folkrörelse. De första studieförbunden formades infolkrörelser instrument för rörelsens behov. Under utvecklingens om som gång har studieförbunden alltmer kommit att blir sina egna med en i många avseenden självständig ställning också i förhållande till sina medlemsorganisationer. Parallellt med denna utveckling har samhällets ekonomiska stöd kommit att spela större roll för verksamheten. Politiskt har riktats förvänten ningar studieförbundens medverkan i vuxenutbildning och kulturpolitik liksom i bred belysning och debatt viktiga politiska frågor. av Detta utveckling lång tid. För förstå studieförbundens plats är en över att i samhället och hur de fungerar behöver denna utveckling granskas och nu beskrivas. Betydande utrymme i studien ägnas därför studieförbundens organisatoriska utveckling. I denna utveckling, som skett parallellt med de stora allmänna samhällsförändringarna under detta sekel, finns en del av förutsättningarna för att förstå studieförbundens nuvarande roll.

Uppläggning

Studien har genomförts analys och tolkning skriftligt material som en av samt intervjuer med företrädare för studieförbunden, centralt och lokalt. SUFOs uppgift, där denna studie utgör en del av underlaget, är att utvärdera folkbildningen efter 1991 års bidragsreform. Jag har valt att ta ett

SOU 1996: 127 Kapitel 1 17

historiskt perspektiv studieförbunden som organisationer. Som alla organisationer har studieförbunden historia i hög grad också präglar en som vad de är Det är svårt att förstå de aktuella förhållanden utan att ocknu. så följa hur den nuvarande situationen växt fram. Den form bildningsarbete studieförbunden står för har främst av som formats inom folkrörelsema. Jag vill därför följa hur studieförbunden växt fram och formats i ett samspel mellan, å sidan, folkbildningsena strävanden inom och utom folkrörelsema, och å andra sidan krav och förväntningar uttryckts från centrala politiska organ i samhället. Här som bygger jag dels tidigare forskning och dels dokument. Detta leder fram till beskrivning vad jag kallar det mogna Studieförbundet. en av Den delen studien inriktas en granskning av hur studiesenare av förbunden och fungerar i 1990-talets folkbildningsvärld. Likheter agerar och skillnader mellan hur de olika förbunden ser folkbildningen och sin egen roll tas upp. 1991 års folkbildningsreform föregicks av utredningar och uttalanden från skilda håll. Sådana dokument gås igenom och jämförs i syfte att få fram hur skilda aktörer såg och folkbildningen. Studieförbundens ser uppfattning och sin uppgift är central liksom deras påverkan egen syn beslutets innehåll. Möjligheterna att belysa effekterna av reformen genom t ex statistik

och dokument ar begränsade. En genomgång och tolkning av tillgängligt

material görs. Vidare används ett intervjumaterial. Intervjuerna är inte primärt gjorda för denna studie vilket innebär att alla de i detta sammanhang viktiga frågorna inte har ställts. Trots detta finns mycket relevant material att hämta där. Rapporten avslutas med sammanfattande diskussion och slutsatser. en

Material

Det empiriska materialet för undersökningen är texter och/eller intervjudata. I viss mån använder jag också statistiska uppgifter om verksamheten. Viktiga texter är: 1991 års folkbildningsproposition och förarbeten till den. Bland förar- betena "air studieförbundens och folkbildningsförbundets skrivningar de viktiga. Studieförbundens officiellt fastställda målskrivningar och annat mate- rial kan belysa deras sin uppgift och deras tolkningltillsom syn lämpning av proposition och förordning. Måldokument från lokalavdelningar. Studieprogram och annat som be- ° lyser hur utbudet av cirklar och annat ser ut i avdelningarna.

18 Kapitel 1 SOU 1996: 127

Intervjumaterialet

Under tiden november 1992 till juni 1993 gjorde jag 18 intervjuer med ledande företrädare för studieförbunden centralt. De intervjuade samtvar liga dåvarande förbundsrektorer eller motsvarande för församt, sex av bunden, ordförande i förbundsstyrelsen. Under tiden juni 1993 till mars 1994 gjordes 40 intervjuer med lokalt ansvariga tjänstemän i lokalavdelningar fyra orter i landet. De intervjuade med något undantag verkvar samhetsledare/chef sin avdelning. Intervjuerna har genomförts som samtal, vägledda lista ornråav en den som skulle tas upp. Jag har eftersträvat att ställa i huvudsak samma frågor till alla intervjuade. Det är fråga om vad Patton kallar för the general intervju guide approach Patton 200. Intervjuerna spelades in s band och utskrifter av inspelningarna har sedan lagts till grund för bearbetningen. Intervjuerna tog upp en rad frågor studieförbundens mål om och uppgifter, synen på folkbildning, förhållande till omgivningen I mm. den första omgången användes 1,5 till 2 tim för varje intervju. De lokala intervjuerna var kortare i allmänhet omkring till 1,5 timmar. Interen vjupersonema hade i förväg fått kort lista på områden skulle en som tas upp. Två något olika intervjuguider har använts, för intervjuer centralt en och en för de lokala. Intervjuguidema återges i sin helhet i bilaga I anslutning till intervjuerna insamlades dokument, stadgar, årsberättelsom ser och måldokument samt studieprogram.

SOU 1996: 127 Kapitel 2 19

Några

2. teoretiska

perspektiv

Folkbildningen, vi känner den, har i stort sett fått sin form inom som 1800-talets klassiska folkrörelser. Den har sedan successivt anammats av rörelser och organisationer. Sedan Idrottsrörelsens studieförbund

andra

SISU bildades kan säga att alla stora familjer av folkrörelseorganiman sationer har studieförbund. Vid sidan av denna rörelsestruktur står egna FU och Medborgarskolan Mbsk Det senare ser Studieförbundet som en folkrörelse i sig. Uppfattningen Studieförbunden som integrerade delar i folkrörelom liv kan begränsa synfältet. Jag väljer här att granska studieförbunsemas den organisationer och sådana verksamma i ett sammanhang där som som de både påverkar och påverkas av sin omgivning. Studieförbunden är uttryck för organiserade intressen där de delar organisationslivet i av Sverige till vardags brukas samlas under begreppet folkrörelser spesom lar stor roll. Samtidigt ingår de i ett samspel med stat och kommun. en Vidare fungerar de i någon mening på en marknad. Några de perspektiv organisationer som organisationsforskningav gett kan vara till hjälp för att förstå och tolka studieförbundens uten veckling och nuvarande ställning. Modern forskning sociala rörelser ifrågasätter den bild av rörelse om begreppet folkrörelse Ur sociala rörelser har formats organisom ger. sationer inte längre kan betraktas som rörelser Friberg/Galtung som 1984. Man vill undvika att likställa en social rörelse med dess organisationer Eyerman/Jamison 1991. De organisationer som vuxit fram ur de klassiska folkrörelsema i vårt land kan inte längre betraktas som sociala rörelser, de är folkrörelseorganisationer. Begreppet "folkrörelseorganisation" har fått beteckna de organisationer som vuxit och växer fram ur sociala rörelser a.a, Jonsson 1995. Rörelsen samlas enligt Jonsson kring ideologi. För att få ökad slagkraft en

skapar aktiva i rörelsen en förening eller flera. Därmed byggs en orga-

nisationsstruktur med en mer eller mindre hierarkisk struktur. upp Jonsson vill med begreppet °folkrörelseorganisation” beskriva organisationer vuxit och växer fram ur rörelser Jonsson 1995, s 25. som Iden mån de överhuvudtaget kan relateras till folkrörelser så är studieförbundens medlemsorganisationer, som jag tolkar det, att betrakta som folkrörelseorganisationer. Studieförbunden själva utgör alltså ett andra led i organisationsuppbyggnaden, de är organisationer av organisatio-

ner Ahrne 1994.

20 Kapitel 2 SOU 1996: 127

Ibland kan man möta begreppet folkbildningsrörelsen då syftar som ett brett intresse för och deltagande i folkbildningsverksamhet. Det intresse för kunskap och personlig utveckling tar sig uttryck i mm som att så många deltar i bl a studiecirklar tolkas då bildningsrörelse. som Eftersom det är studieförbunden än deltagarna jag intresserar mer som mig för här kommer jag inte detta begrepp. att ta upp En av de uppgifter en organisation har är att skapa för att förresurser verkliga de mål och syften för vilka den skapats. Folkrörelseorganisationer kan skapade för att samla och mobilisera oliks slag ses som av resurser. Resursmobi1isering är central del varje organisations en av uppgifter Gamson 1975, Knoke/Wood 1981. Den innefattar samla att medlemmar till arbete för mål och syften lika väl gemensamma som att skapa ekonomiska resurser, inifrån eller utifrån. Jag menar att man kan uppfatta studieförbunden skapade just för som att bygga upp och samla resurser kan användas för att förverkliga som en social rörelses eller en folkrörelseorganisations strävanden. Ett rimligt antagande är också att skapandet har haft olika inriktning och av resurser karaktär i olika skeden utvecklingen. För de folkrörelsebaserade studiav eförbunden gällde det i ett begynnelseskede att stärka medlemmarnas målmedvetenhet och förmåga att verka för rörelsens eller organisationens mål. I senare skeden har, antar jag, förskjutning skett mot att externa en ekonomiska resurser ses som, i varje fall jämförelsevis, viktigare. Jag har i annat sammanhang hävdat att folkrörelser, eller sociala rörelser kan ses som uttryck för perspektiv verkligheten, form nya en av

ny kunskap Svensson 1989. De pådrivande inom 1800-talets rörelser

strävade efter att göra tidigare dolda erfarenheter och insikter synliga och därigenom påverka samhället. För väckelserörelserna det dimenvar nya sioner av det religiösa livet, för nykterhetsrörelsen det medvevar en ny tenhet om alkoholens skadeverkningar. Arbetarrörelsen byggde tolkning samhället också på en av men arbetarnas egna erfarenheter av orättvisor. "Det den konkreta livsnära var erfarenheten som var grunden för verklighetsbild. Världen såg en ny annorlunda ut och måste förändras. Det alltså för alla rörelserna kunvar ny skap, nya bilder verkligheten grunden för strävan av som gav en mot so-

cial förändring. Svensson 1989, 39

s En liknade syn kunskapens betydelse har också uttryckts i ett forskningsprojekt om folkrörelserna och framtiden inom Institutet för framtidsstudier. I en problematisering några för folkrörelserna centrala beav grepp behandlas också studiearbetet, folkbildningen. Författaren hävdar att poängen i folkbildningen att folk själva faktiskt skapade kunskap var

genom att iaktta och bedöma verkligheten och läsa den. Axelsson

om 1992 s 416

SOU 1996: 127 Kapitel 21

Tanken att sociala rörelser springer och lever vidare i breda samhälur leliga kunskapsprocesser är bärande i den kognitiva teori om sociala rörelser utformats Ron Eyerman och Andrew Jamison som av Eyrrnan/Jamison 1991. De vill med denna skapa en syntes som överskrider och förenar insikter från tidigare forskning om sociala rörelser. Eyerman/Jamisson utgår från kunskapssociologisk tradition som en fått sin aktuella formulering Berger och Luckman i The Social av Construction of Realtity. De föreslår mediating role for social moveen both in the transformation of day knowledge into proffessioments every nal knowledge, and perhaps even more important in providing new con-

texts for the interpretation of proffessional knowledge. a a s 52

Sociala rörelser inte speciella organisationer, de is more like ses som cognitive territory, conceptual that filled by dynamic ina a new space teraction between different and organizations. Det är in the cregroups ation, articulation, formulation of thought and ideas new knowlednew -

-that social movement defines itself in society. a a s 55

ge a Sociala rörelser är inte lika med de organisationer som bildas inom dem organisationerna kan bli bärare av rörelsernas mening. De fungerar men sociala laboratorier för sätt att producera kunskap i den breda mesom nya ning detta begrepp. Sociala rörelser har också en roll i att som man ger överföra vetenskapliga idéer till sociala och politiska förhållningssätt. Mot den här bakgrunden vill jag se studieförbunden som bärare av en kunskapssyn, ett eget förhållningssätt till kunskap. De nya kunskaper, perspektiv på verkligheten, gjorts synliga i sociala rörelser har gesom bildningsarbete kunnat samlas och göras tydliga. I det arbetet har nom studieförbunden varit viktiga redskap. Den ordnade studieverksamheten kan antas ha verkat i två riktningar. Den har medverkat till att breda folkliga erfarenheter kunnat lyftas fram och påverka utvecklingen. Den har å andra sidan varit en väg för organiserade krafter inom rörelserna, folkrörelseorganisationer, att sprida kunskaper och perspektiv stått för, till breda grupper av medlemsom man Bildningsarbetet har fungerat metod för mobilisering av medmar. som lemmar i folkrörelseorganisationer. En intressant fråga gäller fördelningen mellan dessa två sidor i olika skeden utvecklingen. Ett möjligt antagande är att samlandet av erfaav renheter, tolkning dessa och överförande till handling spelade en störav roll i organisationernas tidigare historia. Den allt starkare organisere ringen och uppbyggnaden i organisationernas händer kan anav resurser ha förskjutit tyngdpunkten mot att studieförbunden används som katas nal för att föra ut, sprida, kunskap. De kan ha blivit mer eller mindre effektiva apparater för att mobilisera medlemmar för sådant som ledningen ansett viktigt.

22 Kapitel 2 SOU 1996: 127

Enligt klassisk Organisationsteori är organisationer rationella system utformade för att tjäna en huvudmans intressen. Idealtypen för ratioen nell organisation är Webers beskrivning byråkratin. Weber byråav ser kratin som ett uttryck för den samhällets rationalisering står i som centrum för hans samhällsanalys. Weber, sv utg. 1977 del 3 47-95, Perrow s 1986, Eyerman/Jamison 1991

I teorier om rationella organisationer har huvudmannen central, en om än ibland implicit, roll. Organisationen har skapats för neutralt att ett och regelstyrt sätt förverkliga huvudmans intressen. Detta innebär en enligt Perrow en centralisering makten, burecracy has become av a means, of centralizing power in society and legitimating and disguising or

that centralization Perrow 5. Enligt W Richard Scott står organi-

a a s sationens mål i centrum för en rationell organisation. Från detta perspektiv är organisationer, säger han, instruments designed to attain specified

goals, Scott 1981 s 57.

I en analys av studieförbunden är frågan organisationens om uppdragsgivare eller huvudman intresse. De är organisationer av av organisationer, där stiftarna/medlemmama är stora kollektiv. Bengt Abrahamsson utgår i sin forskning organisationer från den rationella om ansatsen. Han tar, till skillnad från många andra organisationsforskare, också explicit upp stora kollektiva organisationer, fackförbund fl som m i sin analys. För Abrahamsson är organisationer rationella ombud för olika intres-

segrupper, huvudmännen, och verktyg för maktutövning Abrahamsson

1986 s 11. Organisationen är en planmässigt inrättad struktur, konsom struerats av någon eller klass i det bestämda medvetna syfperson, grupp tet att förverkliga uppnåendet vissa mål ligger i huvudmannens av som

intresse a a s 53.

Med en sådan syn organisationer bestående stora kollektiv eller, av som i studieförbundens fall med sådana organisationer uppdragsgisom vare, är det svårt att fastställa vad är huvudmannens intresse. som Studieförbunden har flera medlemsorganisationer, i några fall flera tiotal, med skiftande inriktning och karaktär. Kraven från huvudmannen verksamhetens inriktning blir därför med nödvändighet olika beroende

vem som formulerar dem. För studieförbundens del blir det nödvändigt att tolka kraven och utveckla en egen syn på hur ska tillgodose medman lemsorganisationernas intressen. Situationen torde bädda för att skilda intressen gör sig gällande inom studieförbunden ett sätt leder till oklarheter och bristande rationasom

litet March/Simon 1958. Det finns utrymme för kamp makten så-

en om väl mellan skilda huvudmannaintressen mellan skilda grupperingar som inom organisationen som vill hävda intressen. egna

SOU 1996: 127 Kapitel 2 23

Det sammanhang Studieförbunden finns i kännetecknas av framsom hävandet av ideella mål och syften. Medlemsorganisationema är en blandning av vad som betecknats som intresseorganisationer och idéor-

ganisationer Elvander 1969, Engberg 1986. Detta innebär att värden är

centrala, åtminstone i beskrivningarna av målen. Studieförbunden är, enligt min mening, organisationer där man kan vänta sig spänningar mellan mål/medelrationalitet och vad Weber talar om som värderationalitet. en

Abrahamsson a a s 200 ff.

Organisationer inte perfekta redskap i händerna sina huvudmän.

De utvecklar också en egen identitet, de institutionalieras Selznik 1957.

Scott talar naturliga system som lever, utvecklas och förändras över om

tiden Scott 1981. Det är fråga att organisationen får ett eget värde,

om

blir infused with value beyond the technical requirements of the task at hand Selznik 17. Det är också fråga om en naturlig och oplanerad

a a s anpassning till omgivningen. Studieförbunden har formats dels i relation till en lokalt förankrad studieverksamhet i olika former och dels utifrån intressen hos ledningen i folkrörelseorganisationer. I det senare fallet har funnits ett behov av att organisationen till de möjligheter till finansiellt stöd som staten anpassa erbjudit. Det är också rimligt att anta ett intresse av att samordna och stystudiearbetet i riktning passade rörelsens befintliga organisara en som tioner. Studieförbunden har vidare fått sin grundläggande form i ett skede där det svenska organisationsväsendet som helhet har skapats och byggts ut. Studieförbunden har tillkommit i anslutning till att deras moderorganisationer etablerats och fått en fast struktur. Under den period då förbunden växt sig starka har allt fler aspekter av det sociala livet fått en organiserad struktur. De här skisserade förhållandena anknyter till en forskningsinriktning studerar organisationer delar av en vidare samhällelig och kulsom som turell kontext. Denna tradition kan ses som en fortsättning av bl a Selzniks forskning om organisationers institutionalisering. För den aktuella forskningen inom denna ansatsstår förhållandet mellan organisatio-

och en institutionaliserad omgivning i centrum Meyer/Scott 1983,

nerna Scott/Meyer 1994. Meyer et att organisationer i en institutionaliserad omgivning, menar präglad av kulturella normer, strävar efter att skapa strukturer som anpassas till normerna. De söker samtidigt skapa en buffert mellan struktureroch sin konkreta verksamhet. Det är hållning som skapar framgång na en i sådan omgivning. Det avgörande för organisationen är att vinna legien timitet i omgivningen. Studieförbunden är beroende av att ses som legitisina medlemsorganisationer liksom av stat och kommun. ma av

24 Kapitel 2 SOU 1996: 127

Studie- och bildningsarbete, i de tidiga folkrörelserna, började troligen spontant och i lokala sammanhang. Som uttryck för detta kan man se det bildningsarbete i ett norrländskt sågverkssamhälle Ronny som Ambjörnsson beskrivit Ambjörnsson 1988. Ett exempel på studiecirkelarbete i en lokal miljö, som svar på ett spontant behov i kritisk en situation ges av Lena Hellblom Hellblom 1985. Man kan tänka sig att sådana lokala initiativ skulle kunnat leva, kortare eller längre tid, utan en organisatorisk överbyggnad på nationell nivå. Så har dock inte skett. En förhållandevis stor organisatorisk sektor för att stimulera, organisera och samordna lokalt bildningsarbete i bestämda former har byggts under l900-talet i Sverige. Detta skulle kunna sammanhängande ses som med en allmän strävan till organisering, att social action i modern societies highly structured by institutionalized rules Meyer et 1994. I ett tidigare arbete har Meyer och Rowan hävdat att formaliserade strukturer utvecklas som svar på behov av att samordna och kontrollera aktiviteter inom ett större kollektiv och behov hos organisatorisk elit att en för samhället som helhet skapa en institutionaliserad miljö Meyer/ Rowan 1983. Organisationer verkar, enligt detta synsätt, i institutionaliserad en omgivning där vissa roller och verksamheter legitima. Legises som timitetsfrågan diskuteras från infallsvinkel ett svenska föen annan av par retagsekonomer i boken Strategisk ledning på politiska marknader. Politiska organisationer och myndigheter liksom folkrörelseorganisationer arbetar under andra villkor än kapitalistiska företag. Deras ledningar ställs inför andra krav. Den avgörande skillnaden är, enligt författarna, att legitimitet är de politiska organisationernas viktigaste tillgång. Organisationen måste fungera utifrån detta förhållande vilket präglar ledningens roll som företrädare för organisationen både inåt och utåt Berg/ Jonsson 1991. Den institutionaliseringsprocess jag här tagit kan också innesom upp bära förändringar i en organisations mål. De ursprungliga målen kan, om inte i teorin så dock i praktiken, komma att ersättas De målen av nya. nya utvecklas som en följd av organisationens strävan att överleva i sien ny tuation. Det kan vara fråga om en anpassning till krav från omgivningen

eller att organisationens mål har uppnåtts eller blivit inaktuella Selznik

a a, Etzioni 1966. l en studie av YMCAs utveckling i USA visar Zald och Denton att denna rörelse utvecklats från en inriktning på evangelisering till att syssla

med allmän service till sina medlemmar Zald/Denton 1963. Författarna

anger några allmänna slutsatser som de menar kan generaliseras: En federativ struktur underlättar anpassning till lokala behov och en

SOU 1996: 127 Kapitel 2 25

intressen, det blir de lokalt aktiva som bestämmer inriktningen mer än organisationens grundläggande värden. Breda och allmänt formulerade mål gör det lätt att förändra inriktningen, broadly deñned goals and means permit an organization to en-

types of and thus permit flexibility a a s 234.

compass many programs Svagt utvecklad professionell ideologi underlättar förändring. 4. Om organisationens ekonomi är baserad insatser från medlemmar eller andra som utnyttjar dess tjänster är den tvingad att anpassa sig till omgivningens krav. Zald och Ash analyserar i artikel 1966 möjliga förändringar i vad de en kallar social movements organization, och avser formaliserade organisationer baserade sociala rörelser. Författarna urskiljer tre olika slag av förändringar, goal transformation där organisationens mål ersätts av anmaintenanze då de primära mådra eller görs mer diffusa, organization len ersätts strävan att bevara medlemskap och resurser i organisaav en tionen samt oligarchization en koncentration av makt hos en minoritet

av medlemmarna. Zald/Ash 1966

Jag menar att de teoretiska utgångspunkter som jag här kort redovisat kan lämpliga utgångspunkter för analys och diskussion av studieförvara bunden organisationer. Studieförbunden har byggts upp och fått sin som nuvarande struktur under 1900-talet. De har mött både stöd och förväntningar från skilda håll. Att det under denna tid skett en institutionalisering förbunden, i den mening som här avses, förefaller rimligt och stämmer av dessutom väl med allmänna iakttagelser. Frågan förändringar av målen är mera oklar. I en undersökning av om studieförbundens mål 1972 kommer Olle Edelholm till slutsaten att må-

len då i folkbildningens första tid Edelholm 1972.

var de samma som Det kan stämma om man ser endast till de allmänna formuleringar som ges av folkbildningens syfte. Jag har i ett eget arbete funnit förändringar till verksamhetens faktiska innehåll och inriktning av liknanom man ser de karaktär de Zald och Denton anger för YMCA Svensson 1980. som

Sammanfattning

Jag har i detta kapitel gått igenom skilda teoretiska utgångspunkter för studiet organisationer. Det ñnns anledning att kort sammanfatta vilav ket sätt jag räknar med att kunna nyttiggöra mig av dessa, delvis mycket olika ansatser, i min analys av studieförbunden. Studieförbunden bildades för att tjäna studie- och bildningsintresset i folkrörelser och folkrörelseorganisationer. Även fortsättningsvis framgår det stadgar och målskrivningar mm att de åtminstone till en del kan ses av

26 Kapitel 2 SOU 1996: 127

som serviceorganisationer för sina moderorganisationer. Samtidigt har de, främst under de senaste årtiondena, setts instrument för att förverklisom ga politiska mål inom vuxenutbildning och kulturpolitik. Den rationella ansatsen vissa utgångspunkter för att diskutera i vilger ken grad förbunden fungerar de instrument de är tänkta att Det som vara. finns också anledning att räkna med konflikter mellan de krav ställs som från skilda håll, i första hand då mellan krav från medlemsorganisationer och krav från myndigheter. Studieförbunden har tagit form i miljö präglad idéer och ideoloen av giska strävanden, en miljö eller mindre tydligt bestämd värden, mer av som åtminstone i begynnelseskedet varit bärande i de sociala rörelser ur vilka organisationerna växt fram. De har sedan genomgått utveckling en där man kan anta att för folkbildningsarbetet specifika värden byggts in i organisationerna och institutionaliserats. För att förstå denna och process dess resultat kan den institutionella värde. ansatsen vara av Här finns också en anknytning till rörelseforskningen bl resursansata sen och dess resultat och teorier. Som nämnts tidigare vill jag pröva om studieförbunden kan ses som organiserade uttryck för den kognitiva rörelseansatsens betoning rörelserna kunskapsproducenter. Är folkav som bildningen i sig ett uttryck för hävdandet av en specifik kunskapssyn, med en egen bild av under vilka villkor och vilka kunskap kan av som ny skapas Slutligen har Studieförbunden växt fram och utvecklats till vad de är nu under en period då organiseringen samhället expanderat. Under den av processen har Studieförbunden varit utsatta för tryck från skilda sektorer av det organiserade samhället, tydligast de egna grundorganisationerna samt statliga och kommunala instanser. Vad betyder detta för deras inre struktur och förhållande till den omgivande organiserade miljön

SOU 1996: 127 Kapitel 27

3.

Folkbildningen institutionaliseras

För att förstå studieförbunden och deras plats i nuets organisatoriska strukturer måste ta hänsyn till deras framväxt och utveckling. man Studiecirkeln, fick från början sin form för att möta behov inom det sena 1800-talets sociala rörelser. Det äldsta Studieförbundet, ABF, bildades 1912. Under årtiondena därefter organiserades studieförbund inom alla folkrörelser. Det som skett senare är sammanslagningar och vissa inre organisatoriska förändringar. Ett helt nytt studieförbund har tillkommit, SI- SU som bildades 1989. Det har alltså funnits tid för förbunden att institutionaliseras, utvecklas till sociala institutioner med en egen kultur. Sådana institutionaliserade

organisationer har ett egenvärde för sina medlemmar Selznik 1949 och

1957 m fl.. De sociala rörelser ur vilka bildningsarbetet i stort växte fram har genomgått en liknande utveckling. Hilding Johansson konstaterar att folkrörelsema har utvecklats från proteströrelser till institutioner.

folkrörelsema började som proteströrelser

de har i allmänhet vuxit in i samhället. De har erkänts och

framstår numera i hög grad som institutioner. Johansson, Hilding 1976 s 227 Det bör påpekas att studieförbunden inte är enhetliga och att de också stått och står i olika förhållanden till folkrörelsema. Så saknas t ex folkrörelseförankringen helt för FU:s del. Utvecklingen för FU är därför annorlunda men har ändå lett fram till en i vissa avseenden likartad situation. Utvecklingen för de folkrörelsegrundade studieförbunden kan lämpligen beskrivas i tre perioder: En folkrörelseperiod fram t o m 1940-talet då verksamheten var nära integrerad med rörelserna, en period av organisationsuppbyggnad, ungefär 1950-1970, då studieförbunden blir egna starka organisationer. Därefter kan man tala om de mogna studieförbundens period.

Bildning i folkrörelse

Det tidiga bildningsarbetet tog form inom sociala rörelser. Inom nykterhets- och arbetarrörelsen växte studiecirkeln fram som form för ett folkligt förankrat bildningsarbete. ABF bildades 1912 i syfte att organisera ar-

betarrrörelsens bildningsarbete och förmedla statsbidrag Arvidsson 1985

28 Kapitel 3 SOU 1996: 127

s 67. Studieförbundet bildades som en praktisk åtgärd för att uppnå ökad samordning och ta tillvara de resurser som ställdes till förfogande genom det då beslutade bidraget till biblioteksverksamhet Johansson, Bengt 1992. Bildningsarbetet sågs som en integrerad del av rörelsens liv Bilden var densamma inom nykterhetsrörelsen. Bildningsarbetet var där, även organisatoriskt, en integrerad del i respektive nykterhetsorganisation. På 1920-talet bildades studieförbund men de fortsatte att leva som integrerade delar av respektive nykterhetsorganisation Andersson 1980. Väckelserörelsen bar ett arv av läseri och konventiklar, med rötter i 1700-talet Leander 1974, Ambjörnsson 1988. Bildningsarbetet i dess nyare form utvecklades 1930-talet inom de frikyrkliga ungdomsför-

bunden Arvidsson a a, Andersson a a . Det var ett uttryck för dels ett

växande samhällsengagemang och dels ett svar behov av ledare inom ungdomsarbetet. En liknade utveckling ägde också inom Svenska rum

kyrkan Andersson a a.

Under 1920- och -30-talen togs studiecirkelformen upp av flera organisationer. Intresset för landsbygdens behov av utveckling ledde till en satsning studier inom Svenska Landsbygdens ungdomsförbund. Ett eget studieförbund, SLS, bildades 1930. Från andra utgångspunkter hade Jordbrukarungdomens förbund bildats 1918, i syfte att arbeta med landsbygdsungdomens fostran. Studiearbete blev förbundets huvudsakliga ar-

betsmetod Andersson 1980.

Inom den unga tjänstemannarörelsen bildades Tjänstemännens Bildningsverksamhet TBV som ett instrument, främst för rörelsens funktionärsutbildning. Redan från starten togs organisationen också i bruk för att erbjuda tjänstemän vidareutbildning och kompetenshöjning Andersson 1980, Almryd 1985. Högerpartiets medborgarskola i Gimo och medborgarkursema där ledde 1930-talet fram till att Studieförbundet Medborgarskolan bildades i syfte att utveckla den folkbildningstanke som fanns i anslutning till Gimoskolan Andersson 1985. Därmed hade ett bildningsarbete med studiecirkeln som främsta arbetsform skapats som berörde ett flertal organisationer och rörelser. De organisationer som växt fram ur 1800-talets sociala rörelser liksom den något yngre landsbygdsrörelsen hade alla engagerats i bildningsarbetet. Arbetsformen hade också spritts till andra delar av organisationssverige. Genomgående kan hävdas att bildningsarbetet sågs som ett instrument i

rörelsens tjänst Arvidsson a a, Andersson a a. Johansson, Inge 1985.

En förändring och breddning av bildningsarbetets syfte inträdde under 1940-talet, nära knutet till nya och mer generösa statliga bidrag till verksamheten. Därmed inträdde en period då studieförbunden byggdes upp som egna och mera självständiga organisationer. Bildningsarbetets institutionalisering blev tydlig.

SOU 1996: 127 Kapitel 3 29

1944 års folkbildningsutredningen lade grunden för denna period i utvecklingen. Utredningen drevs fram av folkrörelseintressen i riksdagen. Historikern Paul Lönnström har granskat den process som ledde fram till 1947 års riksdagsbeslut om nytt och större statligt stöd till studieförbunden Lönnström 1978. Utredningsarbetet genomfördes i samförstånd med folkrörelse- och folkbildningsintressena. Enligt Lönnström var samsynen stor om den proposition som lades fram 1947. Man kunde inte märka någon skiljelinje

mellan samhällets och organisationernas bildningssyn a 69.

a s Utredningen hade menat att folkbildningsarbetets starka knytning till folkrörelser och organisationer hade lett till alltför ensidig knytning till en vissa sociala grupperingar och en ensidig färgning av ämnesvalet. Enligt rikdagens beslut borde folkbildningen bli mera inriktad mot allmänheten och mindre mot föreningslivet. Allmänbildning skulle prioriteras, de viktigaste målen för bildningsarbetet skulle personlighetsvara bildning och medborgerlig bildning, Folkets demokratiska fostran an-

sågs vara folkbildningens viktigaste uppgift a 70.

a s Staten/bidragsgivaren riktade tydliga förväntningar studieförbunden, men betonade samtidigt folkbildningens frihet. I utredningens betänkande formulerades, vad som sedan betecknats som, folkbildningsarbetets Magna Charta, verksamheten skulle vara fri och frivillig. Friheten gällde i förhållande till staten och till de organisationer som tjänstgör som förmedlingsorgan för bildningsarbetet. Det innebär även en frihet i betydelsen oberoende av arbetsgivare, donatorer och institutioner

av konfessionell eller politisk art citaten från SOU 1946:68 här återgi-

vet efter Johansson Inge 1985 s 193 Deltagarna i folkbildningsarbetet ställdes i centrum, hos dem låg avgörandena ifråga arbetets inriktning. Samtidigt sattes för verkom ramar samheten ifråga ämnen och arbetsformer. Friheten innebar också krav om på att studieförbunden skulle självständiga i förhållande till andra vara organisationer. Ett andra betänkande från utredningen 1948 öppnade möjligheten för en växande studieverksamhet det estetiska området. Sådan verksamhet sågs som en möjlighet att sprida förståelse för estetiska och konstnärliga värden. Under 1950-talet växte verksamheten, som följd av de nämnda åtgärderna, kraftigt. Inom t ex ABF hade före 1947/48 nästan all verksamhet bedrivits inom medlemsorganisationerna. Efter detta år kom den allmänna verksamheten snabbt upp till hälften av ABFs totala volym Johansson, Bengt 1992 s 118 och 173. Även organisatoriskt skedde tydliga förändringar från l950-talet. Ett nära samarbete inom den kyrkliga sektorn upphörde. Istället fick man tre studieförbund, ett kyrkligt Sverges kyrkliga studieförbund SKS, ett fri-

30 Kapitel 3 SOU 1996: 127

kyrkligt Frikyrkliga Studieförbundet FS som fångade upp bildningssträvanden inom väckelserörelsen och ett för KFUK/KFUM. På det politiska fältet tillkom Liberala Studieförbundet LiS. Kravet studieför-

bundens självständighet ledde till att Studiefrämjandet Sfr bildades fri-

stående från sin moderorganisation, Jordbrukarungdomens förbund

Andersson 1980.

Utvecklingen efter 1947 ledde också till närmanden mellan vissa studieförbund. Dessa förde fram till att SLS och LiS 1967 förenades till Studieförbundet Vuxenskolan SV, och att tre studieförbund inom nykterhetsrörelsen 1971 bildade NBV. Till bilden hörde de mindre förbundens svårigheter att få del av bildningsarbetets expansion bland allmänheten samt den avideologisering av studiearbetet som följde med denna. Som en följd bättre ekonomiska villkor och ökande verksamheten av byggdes studieförbundens organisation ut. Lokalavdelningar och distrikt hade visserligen funnits tidigare i några förbund, men det var 1950-talet som de blev mer allmänna. Inom t ex nykterhetsrörelsen började man i mitten av 1950-talet organisera egna lokalavdelningar. Utvecklingen fullföljdes under 1960-talet när FS och Sfr organiserade lokalavdelning- De förbund som bildades genom samgående byggdes från början ar. nya upp samma sätt. Studieförbunden hade därmed i stort sett fått den struktur som ännu gäller. Folkuniversitetet har en annan historia och är inte knutet till folkrörelse- och föreningslivet. Men i den praktiska verksamheten är likheterna stora. Alla studieförbund uppträder såväl riksnivå som lokalt med organisationer och möjlighet att utifrån sina egna förutegna agera sättningar. 1947 års bidragsreform innebar att Studieförbunden påverkades av förväntningar från staten. Detta förhållandet har sedan förstärkts ytterligare. Vuxenutbildningens framväxt ledde till att studieförbunden fick en tydlig roll del denna. Denna syn var tydlig i 1967 års proposition om som av vuxenutbildning och förstärktes ytterligare i en rad beslut under början av l970-talet. Genom 1974 års beslut kulturpolitik tilldelades studieom ny förbunden en betydelsefull roll inom den statliga kulturpolitiken. Förväntningar från regering och riksdag, liksom från statliga myndigheter, att studieförbunden skulle delta i information om, och i vissa fall en slags folklig beredning politiska beslut har fått många uttryck under av, tiden från 1960 och framåt. Studieförbunden har engagerats i studiekampanjer inför genomförande grundskolans första läroplan, högertrañav komröstningen och folkomröstningen om kärnkraft. Genom SIDA har studieförbunden från mitten av 1970-talet engagerats i information om biståndsfrågor.

SOU 1996: 127 Kapitel3 31

Mellan stat och folkrörelse

Utvecklingen har inneburit att studieförbundens förhållande till folkrörelsernas organisationer förändrats. De rörelseförankrade studieförbunden har kvar sin förbindelse med ursprunget, organisatoriskt och verksamhetsmässigt. De är uppbyggda så att medlemsorganisationema dominerar i beslutande församlingar. I flera fall är detta indirekt fögenom att reträdare för studieförbundens lokala avdelningar har majoritet i studieförbundets högsta beslutande riksnivåz. I andra studieförorgan bund har lokalavdelningarna på olika sätt möjlighet att påverka förbundet centralt även om medlemsorganisationerna i några fall har majoritet representantskapsmötet. Samtidigt har förhållandet mellan rörelsen och dess studieförbund förändrats. Studieförbunden har betydligt självständig roll visanu en mera vi folkrörelsema än vad gällde under uppbyggnadsperioden. Det som sammanhang som studieförbunden verkar inom har breddats och de måste i uppläggningen sin verksamhet ta hänsyn flera håll. Inte minst är av det politiska systemet och de beslut regering och riksdag detta av som generar, betydelsefulla för studieförbunden. Studieförbunden har visserligen, så förutsattes i 1947 års beslut som om statsbidrag, en hög grad av frihet Denna begränsas dock den hänav . syn de har att ta till skilda intressen. Här är det framför allt två sfärer som har betydelse för studieförbundens agerande. Det är folkrörelsesfären som genom sina organisationer i viss mån fungerar uppdragsgivare som och vid sidan av denna de politiska krav och förväntningar kommer som till uttryck i beslut offentligt stöd och de villkor förknippas med om som detta. Studieförbunden framstår som en familj organisationer med likartaav de arbetsformer och uppgifter. De har olika tillkomsthistorier och arbetar inom skilda ideologiska sammanhang. Samtidigt arbetar de under i väsentliga avseenden likartade förhållanden. För samtliga förbund gäller att de måste sig till krav. anpassa statens Det är inte endast så att staten bidragssystemet är deras främsta figenom nansiär, staten är också den återkommande formulerar part som vad man förväntar sig motprestation. Det finns ständig dialog där studiesom en förbunden gentemot staten försöker legitimera sig och motivera bevarat

2 En genomgång av stadgar visar att detta är fallet i FS, SKS, KFUK/KFUM, MBSK, NBV och SV. FUs organisation är sådan att de inom verksamheten aktiva, organisatörer, styrelsefunktionärer och ledare har det avgörande inflytande i det högsta beslutsorganet.

32 Kapitel3 SOU 1996: 127

eller höjt statligt stöd. Politiska företrädare i regering och riksdag ger kontinuerligt uttryck för sin studieförbunden, vad de bidrar eller syn bör bidra med i samhället. I takt med att studieförbunden utvecklat gemensamma intressen gentemot staten bidragsgivare har också samarbetet utvecklats central som nivå. Sedan 1960-talet har Folkbildningsförbundet fungerat som gemenintresseorganisation. Där har skrivningar i anslagsfråsam gemensamma remissyttranden över utredningsförslag som berörde studieförbunden gor, utformats. Tillsammans med Skolöverstyrelsen skapades ett gemenmm Folkbildningsbyråns gränsdragningsnämnd, som behandlade samt organ, frågor godkännande tveksamma verksamheter som bidragsberättiom av gade. Dessa och det gemensamma uppträdande som gemensamma organ blev följden i olika sammanhang, dock långt ifrån alltid, innebar att en i stor utsträckning folkbildning utvecklades. I full regemensam syn spekt för varandras egenart skapade studieförbunden en gemensam bild av vad folkbildning var och borde vara. Samtidigt ingår samtliga studieförbund i någon form av sammanhang där har ideologisk tillhörighet. Detta sammanhang tar sig också, man en för nästan alla studieförbund, uttryck i förväntningar att studieförbunden ska möta respektive medlemsorganisations behov av service i studie och utbildningssammanhang. En tredje part i den här bilden är deltagarna i studiecirklar och annan verksamhet. Huvuddelen dessa rekryteras utanför medlemsorganisaav tionerna, direkt ute bland bland allmänheten3 Det kan finnas ett ideolo- . giskt leder till deltagande i studiecirklar i ett visst stuengagemang som dieförbund rekryteringen inte sker organisation. Ändå även om genom en leder förhållandet rimligen till marknadsmässig relation till en stor del en cirkeldeltagarna. Deltagarna blir därmed en tredje part att ta hänsyn av till. Sålunda kan antas att studieförbunden arbetar i en situation där man ska framträda och utforma sin verksamhet med hänsyn till tre olika intressen, bidragsgivarens förväntningar, ideologisk och praktisk fören ankring i ett folkrörelsesammanhang och sist möjligheten att en öppen marknad rekrytera deltagare till verksamheten.

I rapporten Studieförbunden inför 90-talet" som jag skrivit för Skolöverstyrelsens räkning, uppskattade jag med ledning av uppgifter från förbunden att andelen verksamhet i samarbete med medlemsorganisationer sammantaget låg i storleksordningen 25 procent a 25. Inge Johansson uppger samma fördela s ning verksamheten i början 1980-talet Johansson, Inge 1985 s. 153. av av

SOU 1996: 127 Kapitel3 33

Gemensamma värden

Studieförbundens tillkomsthistoria sträcker sig över lång tid. De första skapades för att möta aktuella bildningsbehov i social rörelse. De nåen got yngre förbunden har bildats i andra situationer och i anslutning till organisationer som inte hade samma karaktär av sociala rörelser. På 1930och 40-talet fanns Studieförbundet redan som modell att mer eller mindre ta över. FU och i viss mån Mbsk liksom det JUF som blev senare

Studiefrämjandet bildades från delvis andra utgångspunkter Andersson

1985, Wallerius 1988. Studieförbunden har sedan länge arbetat i en till stora delar likartad situation. De har knutits till staten och det politiska systemet genom att statsbidraget stått för stor del finansieringen. De har därigenom en av också underordnats en viss statlig reglering av verksamheten. Samtidigt har de varit knutna till skilda sammanhang ideologisk karaktär. av Delvis som ett svar krav från bidragsgivaren också men som en följd av verksamhetens växande omfattning har studieförbundens organisation förstärkts alltmera. Från att ñera förbund i startskedet varit inteen grerade del av respektive folkrörelseorganisation har studieförbunden utvecklats till alltmer självständiga organisationer. Ett ideologiskt och i viss mån personellt samband med moderorganisationerna finns kvar, men alla studieförbund är nu ekonomiskt och organisatoriskt fristående från dessa på såväl central lokal nivå. Denna utsom veckling har bl a inneburit att studieförbunden byggt stor kår upp en av hel- eller deltidsanställda funktionärer. Några samlade uppgifter antal om anställda i organisationerna finns inte förhållandet är väl känt men Mot den här bakgrunden är rimligt att tala om en professionalisering av bildningsarbetet. Denna finns dock nästan enbart på den organisatoriska nivån. En kår av yrkesverksamma folkbildare organiserar, administrerar och arbetar med att utveckla studieförbundens verksamhet. Däremot finns inte, som i den allmänna skolan, professionella lärare. Under de senaste årtiondena har en mindre grupp av hel/ eller deltidsanställda cirkelledare/lärare engagerats men de har inte någon framträdande roll i formandet av vad folkbildning ska vara. Som vi skall är se snarare avsaknaden av lärare en del kännetecknet på bildningsarbetet, även av om det på denna finns punkt finns skillnader mellan förbunden. Beskrivningen av studieförbundens utveckling visar att de inte står i

‘ En beskrivning av utvecklingen ges för TBVs del iAlmryd, 1985. För ABF framgår utvecklingen delvis av Hefñer 1962 och Johansson, Bengt 1992.

34 Kapitel 3 SOU 1996: 127

något enkelt och rakt förhållande till någon huvudman. Man kan knappast, i linje med neoklassisk Organisationsteori se studieförbunden som rationella redskap för sin huvudmans intressen. I en sådan analys anmäler sig genast åtminstone två huvudmän, staten och respektive medlemsorganisation. De flesta studieförbund har dessutom ett antal medlemsorganisationer, mellan sig kan uppvisa skilda intressen. som Studieförbunden har, i linje med institutionell Organisationsteori, utvecklat kultur, institutionaliserats. Begreppet institution innebär i en egen detta sammanhang att utvecklat kulturella system som ger mening man och värde organisationen och dess verksamhet. Inom teorin talar man också om organizational fields och syftar då flera organisationer som tillsammans delar ett gemensamt meningssystem. Scott/Meyer 1994 s 10 0 71 Jag uppfattar studieförbunden att de tillsammans utgör ett fält av som organisationer-l De verkar inom ett gemensamt område och med samma arbetsfonner. Även de ideologiska bakgrundema är olika så står de i om ett likartat förhållande till omgivningen, med staten och de egna medlemsorganisationema som viktiga delar i denna. Det jag närmast vill diskutera är det, i väsentliga avseenden gemensamma, meningssammanhang som alla studieförbunden delar. Två områden kommer att granskas. Jag vill först identifiera en för alla studieförbund folkbildningssyn. Därefter kommer jag att disgemensam kutera folkbildningens demokratisyn och syn hur verksamheten utgör ett stöd för demokratin.

Vad man menar med folkbildning°

I mina intervjuer framträder en i stora drag gemensam bild av vad folkbildning pedagogisk verksamhet är eller bör vara. Den bild man ger som går främst ut att avgränsa folkbildning i förhållande till annan pedagogisk verksamhet. Det är, vad man menar vara, folkbildningens särart som visas fram. Arbetsformen, samarbetet i en liten grupp är ett sådant kännetecken. Studiecirkeln, bestående av en grupp på 8-10 kanske 15 deltagare, uppfattas mina IP en för folkbildningen specifik arbetsform. I en stuav som

5 Även hos Bourdieu finns begreppet fält Broady 1990. Jag uppfattar hans bemera allmänt medan det hos Scott m är knutet till organisationer. grepp som " Jag har behandlat detta utförligare i en tidigare uppsats Svensson 1995

SOU 1996: 127 Kapitel 3 35

diecirkel möts människor för att dela erfarenheter och i samarbete skaffa sig ny kunskap. I ett gemensamt sökande efter kunskap har alla, enligt den bild som ges, något att bidra med. Detta sätts i motsättning till utbildning eller undervisning. Undervisning uppfattas som förmedling av ett befintligt kunskapsstoff, någon som vet för sitt vetande vidare till andra. l en intervju använder en IP bilden triangel för att beskriva studieav en cirkelns olika element; samtalet, kunskapssökandet och mötesplatsen. I intervjuerna framträder folkbildning inte bara som ett alternativ sätt att skaffa sig kunskap. Folkbildningen hävdar också en egen kunskapssyn, som man menar skiljer sig från den kunskapssyn som skolan, enligt denna uppfattning, oftast har. Folkbildningens bild av kunskap är den av en process som sker i samverkan med andra i en grupp och som innebär ett skapande av ny kunskap; en kunskap som är vars och ens egen FS. Människor ... samlas för att utbyta erfarenheter Mbsk. Alla är bärare av erfarenheter som har betydelse för andra ABF. Det ska bli

en vävnad av det hela inte en duk som man bara lägger på, ska

man vara med och väva den Sfr. Studiecirkelns innersta i väsen är att man en grupp skaffar sig kunskaper SISU. En studiecirkel står för gemensamt sökande efter kunskap, att dela erfarenheter SKS, ..du ska föda och

ta till dej kunskaper i en process mellan deltagarna, ledaren och materia-

let" SV. Alla förväntas bidra till att kvalitén och utbytet höjs. Att bildning är mer än utbildning är en uppfattning som de ñesta ger uttryck åt. Ett säger direkt att "bildning är bredare eller att bildning par är ett större och djupare begrepp än utbildning. För att bildning ska uppstå krävs både kunskap och upplevelse". Folkbildning handlar om en

utvecklingsprocess, kunskap som egenvärde, den innefattar något in-

som te kan mätas. Deltagarna utvecklas som människor". Man talar om inre bildning och om mognad. Någon att folkbildning är personliganser hetsutveckling. På skilda sätt betonas folkbildningen som också en social funktion, gemenskapen, det sociala rummet är betydelsefullt. I studielokalema finns trivsamhet och gemenskap, människor som är väg dit är förväntansfulla. Folkbildningen har, hävdas det, en kunskapssyn som präglas beav grepp som helhetssyn, intellekt och känsla, kunskap och handling. Både intellektuell kunskap och känsla ñnns med. Många IP talar också om handling som naturligt knuten till kunskap. En tanke är att deltagarna i cirkeln tränas för att kunna fungera bättre som individer, medborgare och i arbetslivet. Folkbildning ska, menar

man, leda till att människor tar ställning och ser sina möjligheter att på-

verka. Man ska bli beredd att ta ansvar för utveckling. Folkbildning en

36 Kapitel3 SOU 1996: 127

sägs också stå för kreativitet och befrielse, den ska ge människor möj-

lighet att upptäcka bildningsglädjen, och upptäcka möjligheten att växa och upptäcka den roll som en mera medveten människa har att spela i samhället". Det sagda innebär givetvis inte att total enighet råder. Folkbildning uppfattas eller mindre olika skilda aktörer. Det som genomgående mer av framträder i de bestämningar folkbildning som IP ger, är en bild av av folkbildningen unik verksamhet. Den får sin legitimitet av att den som en skiljer sig från utbildning och erbjuda något som annan pedagogisk annan verksamhet inte gör eller i varje fall gör i mindre grad. En liknande bild kan fås också från andra källor. I Folkbildningsförbundet enades studieförbunden 1990 om vad man kallade för ett reformprogram studieförbunden under 1990-talet". Programmet presentefolkbildningsorganisationemas gemensamma hållning. Folkbildrar ningsarbetet sägs ha sina rötter i upplysningstidens idéer om alla människors lika värde och utvecklingsmöjligheter. I programmet bilden folkbildning som en pedagogisk verksamges av het med speciella kvaliteter. Det bygger människors eget kunskapssökande, präglas demokratiska värderingar, sätter människors erfaav renhetsutbyte och egna analyser i förgrunden. Verksamheten anpassas

till deltagarnas förutsättningar och kräver aktivt deltagande.

Demokratisyn

Folkbildning och demokrati brukar traditionellt uppfattas som nära relaterade till varandra. Från allmän synpunkt brukar det hävdas att en god kunskaps- och bildningsnivå hos medborgarna är en förutsättning för en fungerande demokrati. I svensk demokrati- och folkrörelsetradition finns uppfattningen att folkrörelserna och deras bildningsarbete har haft och har stor betydelse för en bred demokratisk skolning i vårt land. Motiven för statsbidragen till folkbildningen har genomgående innehållit hänvisningar till folkbildningens roll för demokratin. I 1947 års beslut ett nytt och generösare stöd till studieförbunden angavs att folkets om demokratiska fostran skulle folkbildningens viktigaste uppgift vara Lönnström 1978 s 70. Liknande synsätt har sedan upprepats vid i stort sett varje större beslut i riksdagen stödet till folkbildningen. I 1963 års om proposition bidrag till studiecirklar var folkrörelsefunktionen och deom mokratin en framträdande del av resonemanget. Tydliga uttryck för tanken folkbildningens betydelse för demokratin finns också i 1991 års folkbildningsproposition. I ett inledande kapitel motiverar statsrådet stödet till folkbildningen bl med hänvisning till a

SOU 1996: 127 Kapitel 3 37

dess betydelse för demokratin. De grundläggande skälen till att stödja folkbildningen är att den bidrar till demokratisk grundsyn och utvecken ling i samhället. prop. 1990/91:82 s 6. Hur ser då folkbildningens företrädare demokratin och vad menar de att den egna verksamheten betyder för demokratin Värderingen av vad folkbildningsarbetet betyder för demokratin kan beroende antas vara av hur man uppfattar begreppet demokrati. Jag börjar därför med att granska den syn demokratin kommit till uttryck i mina intervjuer. som

Intervjuerna ger bilden av en demokratiuppfattning betonar

som processens betydelse. Demokratiska omröstningar är inte för att det ska nog råda fullgod demokrati. En IP från SISU uttrycker det så här riktig deen mokrati är när man deltagit i en inför ett beslut, att bara få votera process är endast formell demokrati. Processens betydelse betonas i flertalet av intervjuer, med IP såväl från de centrala förbundsledningama som från lokalavdelningar. Demokrati är

en process som så många som möjligt ska delta i och påverka resultatet

av säger en IP. Demokrati som delaktighet i demokratisk att få en process, vara med och fatta besluten, talar IP från lokalavdelning en en om. En annan innebörd som flertalet IP pekar på är yttrandefriheten, "möjligheten och rätten att kunna nånstans och säga vad jag tycker, som en IP uttrycker det. Andra nämner vanliga begrepp åsiktsfrihet, som tryckfrihet osv. Hos några IP lokalt finns en ton återhållsamhet, av som när en säger att demokrati är "att alla kan vara med och påverka eller åtminstone framföra sina åsikter". Att få säga sin mening är en viktig del av demokratin. Andra begrepp som återkommer i är delaktighet och svaren ansvar. Demokrati handlar om att vara delaktig i beslut och utveckling det men handlar också om att ta ansvar. Det gäller att aktivt ta för vad ansvar man står för och engagera sig i såväl i den organisationen samhället egna som i stort.

Demokratin ses genomgående som förankrad i bestämda värderingar.

Demokrati är för de flesta av IP en fråga om människosyn. Den har sin grund i tanken på alla människors lika värde, det är detta är grundsom stenen som en uttrycker det. Varje människa har, utifrån sina förutsättningar, ett egenvärde, ingen har rätt att ned på någon säger se annan, en IP.

Nära detta ligger den hållning som en IP uttrycker att demokrati också

innebär rätten i minoritet. Den demokratiska kvaliteten i att vara ett samhälle bestäms enligt denne av hur man behandlar de har det sämst, att som

fatta politiska beslut är att ta ett ställföreträdande lidande för någon

annan.

Möjligheten att, inte bara påverka sin situation utan också göra det till-

38 Kapitel 3 SOU 1996: 127

med andra nämns ñera. Samarbete för att påverka och försammans av bättra är demokratins livsluft. En IP för detta vidare genom att säga att demokrati också är möjlighet för människor att arbeta i organisationer och

därmed ha en rimlig chans att påverka sin omgivning.

De formella aspekterna politisk demokrati är, med undantag för yttrandefriheten inte framträdande i IPs uppfattning om vad demokrati Begrepp folkstyre och majoritetsbeslut nämns bara vid något tillfälsom le. Det nämns då tillsammans med innehållsliga synpunkter. Reell mera demokrati är för de allra flesta delaktighet i utveckling, att man kan en

påverka, att alla får chans". En förutsättning för en fungerande de-

samma mokrati är medvetna människor med självförtroende nog att göra sig hörda, framföra sin uppfattning. I den här totalbilden finns dock anledning att göra någon nyansering. En IP betonar kunskap tillsammans med engagemang som avgörande inslag i demokratin. Kunskapsinhämtande ses som en förutsättning för ett

demokratiskt deltagande. En hög allmän kunskapsnivå ses som nödvän-

dig för bra demokratisk process. Först när folket är bättre upplyst, en tycks denne kan nå fram till beslut som uppfattas som legitimena, man klyftan mellan väljare och valda kan fyllas med hjälp av information ma, och kunskap. utgår alltså, enligt mina inter- De som arbetar inom studieförbunden vjuer, från demokratisyn som har sin bas i en tro på alla människors lien ka värde, allas rätt att blir sedda och hörda. Utifrån denna värdebas komfram till på vad demokrati främst betonar delakmer man en syn är som tighet i den process som leder fram till beslut. Demokratiteorin har ibland velat reducera demokrati till att enbart vateknik för beslutsfattande Johansson, Hilding 1975. En så-

ra en se t ex

dan demokrati är inte förenligt med de uppfattningar om demosyn kratins innebörd aktiva inom studieförbunden här gett uttryck för. som Man kräver demokratin. Från detta större krav demokratiskt mer av deltagande formas också tanken på folkbildningens eller det egna studieförbundets betydelse för demokratin. Som kan förvänta uttrycker IP nästan genomgående en tilltro till man folkbildningens och det studieförbundets betydelse för demokratin. egna Det säger detta anknyter till den egna demokratisynen. Stuman om diecirkelns betydelse för att stärka deltagarna, ge dem tilltro till den egna erfarenhetens och insiktens värde ses som betydelsefull. Det är genom att stärka deltagarnas självförtroende, förmåga att kommunicera och ge uttryck för sin uppfattning och vilja att ta del i samhällets utveckling, som studieförbundens cirkelverksamhet i första hand bidrar till att stärka demokratin. I kan urskiljas fyra olika sätt på vilka menar att studieförsvaren man

SOU 1996: 127 Kapitel 39

bundet kan utgöra ett stöd för demokratin. Det första, deltagarnas personliga utveckling, har jag redan nämnt. Vid sidan detta nämner många av att aktuella samhällsfrågor ofta bearbetas i cirklar. Utbildning funktionäav rer och medlemmar i de organisationerna och i viss utsträckning egna också förtroendevalda i kommuner nämns från flera förbunden. Den av fjärde punkten nämns från några håll är allmän höjning kunsom en av skapsnivån värde för demokratin. som anses vara av Att studiecirkelarbetet i sig, sättet att arbeta, fostrar till degenom ett mokratiskt förhållningssätt, träning i demokrati är uppfattning ger en som uttrycks av intervjuade från samtliga studieförbund. Man talar om att studiecirkeln ger förmåga att i strömmen information möter sovra av som människor. Man lär sig se hur man kan stapla brädema på sitt sätt". eget I studiecirkeln lär man sig prata tränas att uttrycka uppfattning en egen menar de flesta IP Man tränas att framföra sina åsikter och då också i politiska sammanhang, i stat och kommun. I studiecirklar växer människor och blir starkare i sina demokratiska uttryck säger En IP talar en. om att förbundets arbete bidrar till att stärka demokratin deltagarna genom att medvetandegörs om sin roll i samhället, att de ska med och vara ta ansvar.

En IP från lokalavdelning hävdar att allt vad Studieförbundet

en gör är ett stöd för demokratin genom att människor växer och blir starkare, de får en bredare När IP ska exempel bra folkbildning så syn. samma ge tar hon en cirkel i klädsömmnad med vilka Hera är ensamma mammor, av arbetslösa, deltagare. Över symaskinerna diskuterar som man drogproblemen i staden. Ungarna kan med. IP sammanfattar: "Klädsömvara naden stärker deras självförtroende, handfast de att de kan producera ser

nånting samtidigt som det händer någonting hämppe. Dom är trygga för

den här delen och deras ensamhet minskar, dom är grupp. Detta är en en sida av vad man menar när talar deltagarnas personliga man om växt. En annan sida gäller villkoren för samarbete i I cirkel förgrupp. en väntas man klargöra sin egen uppfattning, relatera sin erfarenhet till det gemensamma studieämnet. Samtidigt förväntas lyssna och förstå man andra deltagare, deras utgångspunkter och uppfattning. Det blir, hävdar mina IP, en träning i lyssnande, förståelse och respekt för andra människor och deras uppfattning, som är en förutsättning för demokrati. I varje fall med den innebörd som man själv vill begreppet demokrati. ge En annan IP, rektor i ett förbund, framhåller det offentliga samtalets betydelse för demokratin. Studieförbunden håller igång offentligt samtal ett som underlättar förändringar och människor möjlighet påverka ger att vad som sker. "Det offentliga samtalet är" denne, folkbildningens menar viktigaste bidrag till demokratin.

Samtalet i studiecirklar gäller, många IP, ofta aktuella samhälls-

menar

40 Kapitel3 SOU 1996: 127

frågor och tänker då särskilt studiekampanjer om aktuella samhällsfrågor. Det gäller t studiet inför folkomröstningen om kärnkraft. En rad ex liknande exempel olika dignitet ñnns. När intervjuerna genomfördes av pågick just studier EG/EU inför den kommande folkomröstningen. av Detta arbete framhålls från samtliga studieförbund ett av de egna insom satserna till stöd för demokratin. En tredje punkt utgör studieförbundets bidrag till stöd som man menar för demokratin gäller utbildning förtroendevalda funktionärer och av medlemmar i folkrörelseorganisationer. Denna uppfattning är dock tydlig endast inom vissa studieförbunden. På denna punkt skiljer sig alltså av förbunden åt. Det är förbund med tydlig och stark organisationsanen knytning framhåller studiecirkelns betydelse för att utbilda ledare som och funktionärer inom medlemsorganisationerna. I ett par fall genom att allmänt att peka studieförbundets betydelse för sina medlemsgenom organisationer. I studiecirklar rustas medlemmarna för arbetet i rörelsen. Inom studiearbetet ñnns också friare debatt än i rörelsens övriga orgaen nisationer, vilket ett bidrag till idéarbete och nytänkande. ger För SISU intar just utvecklingsarbetet i föreningarna ett centralt inslag i arbetet. Man vill starta med demokratin i de föreningarna med föregna eningsutveckling utgår från demokratiska arbetsformer och syftar till som fördjupa demokratin, föreningsdemokratin. Genom att medlemmarna att lär känna föreningen och dess villkor ökar också deras vilja och förmåga ett demokratiskt för dess verksamhet. Det är inom medlemsatt ta ansvar organisationema och i deras arbete studiearbetet utgör ett stöd för som demokratin Jag har tidigare berört tanken att kunskap, tillräckligt hög bilden

ningsnivå, hos medborgarna, förutsättning för demokrati. I

ses som en linje med detta pekar några IP studieförbundens kunskapsarbete som ett bidrag till att stärka demokratin generellt. Så konstaterar en IP att hans förbund inte arbetar med aktiv skolning för demokrati. Han pekar istället på att studieförbundet människor möjligheter att fungera i ett demoger kratiskt samhälle och kunskapernas betydelse för demokratins utveck-

ling. En IP att de alltmer komplicerade frågorna i samhäl-

annan menar let gör kunskapsspridningen till allt viktigare del av den demokratisen ka processen." Den demokratisyn de intervjuade ger uttryck för präglas, som som framgått, tanken demokrati process där vägen fram till ett av som en beslut är lika viktig beslutet. Man betonar alla människors lika värde som och allas, både rätt och möjlighet att delta. Det framstår utifrån sådan en demokrati naturligt framhåller studiecirkelns demosyn som att man kratiska arbetssätt i små som ett sätt att stärka demokratin i samgrupper hållet.

SOU 1996: 127 Kapitel 3 41

Om man med demokrati menar ett tillstånd där så många som möjligt

kan medverka i beslutsprocesser och påverka förhållandena inom den egna organisationen eller i den politiska processen och för övrigt även i arbetslivet så blir en verksamhet, som kan stärka människors möjliganses heter att delta, ett sätt att stärka demokratin. Det finns tydlig släktskap en mellan den syn på vad demokrati är uttrycks i intervjuerna och den som bild företrädare för alla studieförbund ger av vilket sätt studieförbunden bidrar till att stärka demokratin. Detta gäller också för de hävdar som samtalets allmänna betydelse och i linje med detta framhåller det demo-

kratiska värdet av att aktuella och viktiga samhällsfrågor förs ut i ett brett

studiearbete. Ibland har det hävdats att studier samhällsfrågor skulle ha ett särav skilt värde ur demokratisynpunkt. En sådan hållning har kritiserats av Inge Johansson Johansson, Inge 1991. Han menar att samhällsstudier i Hera av studieförbunden domineras av en systematiserad utbildning för olika uppgifter i samhälls- och föreningsliv, styrd och vägledd centralt av

utarbetade studieplaner och läromedel a 38. En sådan utbildning

a s skulle rent av kunna uppfattas inriktad mot lokal organisationsesom en lit. I den mån som en sådan tolkning studieförbundens arbete med oliav ka former av funktionärsutbildning har fog för sig den inte mot den svarar demokratisyn som uttrycks av de intervjuade. De IP som lyfter fram funktionärsutbildningen som ett de sätt av genom vilka studieförbundet stärker demokratin stannar inte med detta. Man framhåller att det just är fråga om en träning för och utbildning i demokratiskt ledarskap. Det kan diskuteras i vilken grad tanken, att studieförbunden stärker demokratin genom kunskapsspridning, kan veriñeras. Blir de deltar i som

studiecirklar mer demokratiskt kapabla. Att bättre inblick i frågorna,

under i övrigt lika förutsättningar ökar möjligheten till goda beslut torde inte ifrågasättas. Bakom betoningen kunskapens betydelse tycks dock av finnas tanken att utjämning av kunskapsklyftor i sig skulle leda till konsensus mellan styrande och styrda.

En sådan hållning bortser både från politikens intressemotsättningar

och kunskapens komplexitet. Beslut såväl i organisationer i politiska som sammanhang påverkas inte enbart, kanske inte heller främst, kunskap av om mål och konsekvenser utan också bl de berördas olika intressen a av liksom att deltagandet i viss mån kan slumpartat bl

av vara se a

March/Olsson 1976. Inte heller är kunskap objektiv och oberoende av intressen eller värderingar På den här punkten kan alltså finnas en viss brist på kongruens mellan den dominerade demokratisynen och hur uppfattar studieförbundens man betydelse för demokratin. Här kan noteras att IP framhåller kunsom

42 Kapitel SOU 1996: 127

skapsargumentet är de samma eller finns i samma studieförbund som de vilka den svagaste anslutningen till den dominerande demokratisyger nen.

Sammanfattning

Vad utifrån denna genomgång kan säga är att tilltron till folkbildman ningens betydelse för demokratin är beroende av vilken demokratisyn företräder. För den har smal, eller funktionalistisk syn deman som en mokratin är folkbildningens och studiecirkelns bidrag av begränsat värde. Om medborgarnas insats begränsas till att välja mellan eliter är det breda deltagandet och den demokratiska skolningen av mindre vikt. Om man däremot menar att ett demokratiskt samhälle, eller vilken annan demokratisk organisation helst för övrigt, ställer krav deltagande och som medansvar blir bilden en annan. En djup demokrati eller den interaktiva

demokrati Lewin Lewin 1970 pläderar för förutsätter både vilja

som och förmåga till deltagande hos medborgare och medlemmar. I sådan demokrati kan det offentliga samtalet inte begränsas till att en beröra liten det måste beröra många människor i deras dagliga en grupp, liv. Denna demokrati förutsätter också människor med, inte bara tilltro till det politiska systemet utan också tilltro till den egna förmågan att, ensam eller tillsammans med andra, både ta del i och påverka det politiska skeendet. Det är utifrån en sådan syn deltagardemokrati och demokratisk prostudieförbundens företrädare att studiecirkeln har något cess som menar att bidra med för samhällets demokratiska liv och utveckling. Utifrån en formell, funktionalistisk demokratisyn, där det breda deltagandet inte ses nödvändig del, blir inte folkbildningens och studiecirkelns evensom en tuella bidrag till demokratin lika viktig. Jag har här, från mitt intervj umaterial, lyft fram fyra olika dimensioner genom vilka man menar att folkbildningen stöder ett demokratiskt samhällsskick. Dessa kan ge hållpunkter för fortsatta studier av sambanden mellan demokrati och studieförbundens bildningsarbete. Den dimension finns med i de allra flesta intervjuerna och åtminssom tone berörs någon företrädare för alla studieförbund är den som gäller av personlig utveckling, i detta sammanhang utvecklingen av en demokratisk personlighet: För de allra flesta av mina IP, är det viktigt att människor stärks och ser sina möjligheter att delta i och påverka vad som sker, i föreningsliegna vet, arbetsplatsen och i politiken. Med den utgångspunkten kan också en cirkel där ensamma mammor syr barnkläder tillsammans vara av vär-

SOU 1996: 127 Kapitel 43

de för demokratin. En sådan cirkel kan betyda något därför att människor möts till samtal som berör för dem viktiga frågor. Där kan de få insikter och styrka att se och handla för sitt eget och sina barns bästa. För den elit som vill sköta samhällsfrågoma utan inblandning kan det breda samtalet i många olika bli till störning. Detta just därför grupper en att samtalet fördjupar och stärker demokratin. Det är i varje fall den bild flertalet av studieförbundens företrädare har demokrati och folkav av bildningens betydelse för att stärka och fördjupa denna. Den andra dimensionen gäller studiecirkeln som den plats där funktionärer i föreningslivet och i politiska församlingar utbildas och tränas för sin uppgift. Som framgått finns detta med i den bild flera studieförav bunden har av verksamhetens betydelse. Ett exempel är den IP, från ABF, som berättar om hur kvinnor i studiecirkelns form förbereder sig politiska uppdrag. Genom studiearbetet arbetar för förnyelse politisman ka förtroendeposter. Den tredje dimensionen gäller studiecirkelns betydelse för det offentliga samtalet. Här har utvecklats en tradition att använda studiecirkeln och studieförbunden för att föra ut aktuella frågor till allmän belysning. Sådan verksamhet kan vara av två skilda slag. Det kan vara fråga att föra ut om information, sprida elitens uppfattning ut till så många möjligt. Då som blir verksamheten enkelriktad och det är inte fråga egentligt samtal. om Det kan å andra sidan vara fråga om just offentliga samtal där människor stimuleras att tillsammans dryfta viktiga frågor. Sådana aktiviteter kan resultera i åtminstone försök att påverka uppåt i samhällets beslutsapparat. Det finns kanske inte så många men dock exempel på hur organisationer i studiecirkelns form genomför rådslag för organisationen om interna frågor eller samhällsfrågor vidare intresse. av Vad sådan studieverksamhet faktiskt betyder för medvetenheten om olika frågor vet vi lite eller inget En konsekvens sådant studiearom. av bete kan vara att det ger ökad legitimitet det politiska beslutsfattandet. Det kan också få motsatt effekt om människor upplever att väl grundade opinioner blir överkörda när beslut fattas eller finner att ett rådslag inte är seriöst menat utan endast ett sätt att föra ut redan gjorda ställningstaganden. Givetvis gäller detta inte enbart de stora frågor samtidigt fångar som intresset hos många kanske hela nationen eller medlemmar över hela landet i en stor folkrörelseorganisation. Det gäller också det vardagliga mera studiet av frågor som är aktuella för viss på viss plats. I stuen grupp en dieförbundens ämnesstatistik kan tecken på sådan kontinuerlig man se en verksamhet som berör politiska partier och fackliga organisationer men också andra rörelser och organisationer. Den fjärde dimensionen gäller värdet för demokratin generell av en

44 Kapitel SOU 1996: 127

höjning bildnings- och kunskapsnivån. Detta perspektiv finns mest i de av studieförbund som står utanför folkrörelsesfären. En del uttryck kan uppfattas som en förhoppning att spridning av kunskap, upplysning, ska lösa politiska konflikter. Man tycks se en motsättning mellan de välinformerade vet och därmed har nått rätt uppfattning och de ännu oinformerasom de inte förstår sammanhangen. Folkbildningens roll blir då att skapa som konsensus att sprida kunskap till så många som möjligt. genom Frågan folkbildningens och studiecirkelns bidrag till det demokraom tiska samhällets skydd och utveckling är komplex och mångdimensionell. Uppfattningen folkbildningens Värde för demokratin tycks hänga om med hur uppfattar begreppet demokrati, vad man menar att samman man demokrati är. Att i någon objektiv mening de hävdar folkbildningens avgöra om som betydelse för att stärka demokratin har rätt i denna uppfattning ställer sig ändå svårt. Detta inte minst därför att de utgår från en bestämd demokratiuppfattning. Därmed kommer in värderingamas område och de man objektiva blir inte bara svåra att nå fram till utan kanske också oinsvaren tressanta.

Verksamheten har breddats

Studieförbundens verksamhet har en betydande omfattning. Sedan länge finns detaljerad statistik som bl a redovisar studiecirklarnas ämnesval. en 1993 genomförde Folkbildningsrådet en särskild undersökning som ger vissa uppgifter också deltagarna. Med hjälp av sådana uppgifter ska om jag i detta avsnitt komplettera bilden av organisationsutvecklingen. Som framgår det föregående studieförbundens verksamhet fram av var t 1940-talet helt inriktad föreningslivet. Man organiserade och föro m medlade bidrag till studieverksamhet inom folkrörelsernas lokala föreningar vars medlemmar därigenom fick möjlighet till en utvecklande aktivitet. De, relativt sett, få människor som deltog ñck detta sätt utbildning och träning för uppgifter i rörelsens tjänst. Bildningsarbetets betydelse för folkrörelsernas möjligheter att påverka

och förändra samhället under denna tid har påvisats av flera forskare

Ambjömsson 1988, Arvidsson 1985, Johansson Inge 1985. Medlemläsförmåga och samhällsorientering utvecklades, man skaffade marnas sig kunskaper i föreningsarbete, ekonomi mm, kunskaper som behövdes för att sköta arbetet i de organisationerna och när så småningegna man om fick ta politiskt ansvar i kommunerna. Från 1950-talet riktade sig studieförbundens verksamhet mera utåt mot allmänheten. Både1944 års folkbildningsutredning och det följande riks-

SOU 1996: 127 Kapitel 3 45

dagsbeslutet syftade till att studieförbunden skulle vidga sin uppgift. Studieförbunden riktade sig därefter mot allmänheten, delvis kanske som en följd av att gränserna för innehållet i verksamheten vidgades. Nya grupper av intresserade deltagare kunde nås. Från den här tiden kan man följa utvecklingen i statistik som bl a belyser cirklarnas ämnesval. Verksamheten omfattade, ett par år efter 1947 års beslut om bidrag, 25 000 cirklar. De följande tio åren mer än tredubblades antalet cirklar för att under nästa tioårsperiod än en gång fördubblas. Den volymmässiga ökningen har sedan fortgått, kraftigast under 1970-talet, så att den 1993/94 omfattade 330 000 studiecirklar. Från 1970-talet har tillkommit olika former av kulturprogram. 1993/94 redovisades över 115 000 sådana program.

Ämnesinriktningen redovisas sedan 1975 i tio huvudgrupper. Tidigare

uppgifter kan hjälpligt överföras till samma grupper. Om vissa mindre ämnen, som dessutom är svåra att jämföra mellan äldre och statisnyare tik sammanförs får vi den bild av utvecklingen som framgår tabell av Inom varje grupp är spridningen av ämnen stor, tydligast kanske för estetiska ämnen och vad som här kallas för övriga ämnen. I gruppen estetiska ämnen dominerar utövande verksamhet, med amatörer inom musik och teater samt olika former bildskapande och konsthantverk. av Detta område har under perioden växt i omfång från 4 500 till 131 800 cirklar eller från 18 till 40 procent av det totala antalet studiecirklar. Om jämförelsen görs studietimmar blir de estetiska ämnenas andel 47 procent.

Tabell 3:1 Studieverksamhetens ämnessammansättning 1949/50-1993/94,procent.

Källor: samverkandebildningsförbundensverksamhetsberättelser, SCB

Det ämnesområde som 1949/50 samlade flest cirklar samhällsstudier, var som då omfattade nästan en fjärdedel av alla cirklar. Det därnäst största området var språk. Båda dessa områden har minskat sin andel den toav tala verksamheten. Detta samtidigt som antalet samhällscirklar har tiodubblats och antalet språkcirklar sexdubblats. Samhälls- och språkstudi-

46 Kapitel 3 SOU 1996: 127

ets minskande andel är alltså en följd av att antalet cirklar i estetiska ämnen ökat så mycket mer. Som nämnts tidigare har verksamhetens förankring i de anslutna organisationerna minskat från ungefär 1950. Tillgängliga uppgifter tyder på att studieförbunden genomför en fjärdedel av sin verksamhet inom medlemsorganisationema. Föreläsningar har förbundens hela historia varit en del av verkgenom samheten. Från 1974 har denna breddats till en allmän programverksamhet och nått helt omfattning. 1974 års beslut om ny kulturpolitik en annan innebar att studieförbunden tilldelades en kulturpolitisk roll. Denna förverkligas till del inom den utövande amatörverksarnhet konstområen den genomförs i studiecirkelns form. En annan del är verksamheten som med kulturprogram inkl. föreläsningar. 1993/94 genomfördes i studieförbundens regi över 115 000 kulturpro-

gram med tillsammans över 11 miljoner deltagareF Konserter av skilda

slag utgör 40 procent av antalet program, föreläsningar närmare 30 procent. Vidare finns teater, utställningar, dans mm. Detta innebär att studieförbunden är de största arrangörerna av sådana program i landet. en av Sådana uppgifter visar att studieförbundens roll och uppgifter kraftigt har förändrats. I ett längre perspektiv har man gått från att vara en organisatör studier i folkrörelsemas tjänst till att erbjuda studier och kulav turprogram till allmänheten. Den ämnesmässiga tyngdpunkten i studiet har förskjutits från områden av direkt intresse för rörelsens samhällsarbete till kulturämnen, som inte har samma omedelbara intresse för de tunga medlemsorganisationema. Utvecklingen har ytterligare förstärkts från 1970-talet och framåt. Studieförbunden har och utvecklats till kulturorganisationer. mer mer Förutom att amatörverksamhet i musik, teater osv är den största gruppen studiecirklar med över miljon deltagare av totalt 2,7 miljoner har av en man nu mer än ll miljoner deltagare i kulturprogram av skilda slag. Studieförbundens förankring i skilda organisationer är visserligen fortfarande viktig ett organisatoriskt plan. Utvecklingen har gått mot men att man blivit mer och mer beroende av att möta allmänhetens intressen. Det är endast att rekrytera deltagare från den stora allmänheten genom studieförbunden kan upprätthålla sin verksamhet och därmed leva som vidare. Detta förhållande framträder också i mitt material av intervjuer och do-

7Utvecklingen av denna verksamhet från 1974 till 1985 beskrivs i Kultur i studieförbunden.

SOU 1996: 127 Kapitel 3 47

kument från lokalavdelningar. Av intervjuerna framgår också de att man allra senaste åren i del fall gått in områden i samarbete med en nya kommuner. I viss mån går också in för att bedriva verksamhet i komman mersiella former, genomför utbildningar eller annan verksamhet beställning av företag och offentliga organ t ex kommunala förvaltningar. Vad gäller ämnesval överensstämmer de lokala bilderna i stort med vad den samlade statistiken anger. Vissa skillnader förekommer givetvis mellan såväl orter som studieförbund. Det största ämnesområdet är det estetiska. Detta gäller även i förbund tydligt prioriterar andra områden. I som

några fall räknar man dock med att detta område kommer att minska.

TBV markerar sin inriktning mot tjänstemäns kompetensutveckling men den mesta verksamheten finns inom vad kallar för kultur och fritid. man I verksamhetsplaner och redovisningar framhålls av samtliga förbund, utom FU och Mbsk, en inriktning mot och samverkan med medlemsorganisationema. För flera av förbunden gäller i realiteten att de flesta av deltagarna rekryteras utanför organisationerna. Från ABFs lokalavdelningar hävdas att intresset för studier är svagt inom den fackliga rörelsen. Det är främst pensionärs- och handikapporganisationer är angelägna som om samarbete och vill driva ett aktivt studiearbete. Uppfattningen är likartad inom SV. I intervjuerna finns också några exempel på hur man söker nya verksamhetsfált, antingen mot det offentliga eller mot företagen. I en kommun har fyra förbund i samarbete tagit ansvar för en del av den musikundervisning som den kommunala musikskolan tidigare bedrivit. Man diskuterar också att ta över viss verksamhet kommunala ungdomsgårdar. Ett visst intresse för att ta över verksamhet från Komvux tycks också

ñnnas. I något fall har man avstått därför att saknats. Andralvisar

resurser en tydlig öppenhet för att in fler kommunala områden. Komvux

språkundervisning menar man ex V att man skulle kunna ta över. I en stor

kommun pågår en utredning att lägga över del Komvux verkom en av samhet på ABF. Från ABFs sida hävdas då med folkbildningens att man pedagogik skulle lyckas än bättre än vad man gjort i den kommunalt drivna verksamheten med att nå och ge kunskaper är i störst grupper som behov av kompletterande utbildning.

Andra exempel på nytänkande vad gäller arbetsfonner och målgrupper

är en yrkesinriktad målarskola. Svenskundervisningen för invandrare

sköts i ett fall av tre studieförbund som delar på verksamheten. På många

håll finns en uttalad öppenhet mot att in och driva utbildning uppdrag för företag eller kommunala förvaltningar. De uppgifter som här redovisats stöder slutsatsen att även de folkrörelsebaserade studieförbunden vad gäller den rapporterade verksamhetens innehåll och inriktning står alltmer fria i förhållande till sina medlemsor-

48 Kapitel 3 SOU 1996: 127

ganisationer. Trots uttalade ambitioner att verka inom medlemsorganisationer och mot speciella målgrupper så är det efterfrågan vissa ämnen som avgör hur verksamhetens sammansättning kommer att se ut totalt. Verksamheten inrymmer alltmer som tillhör människors intressen utanför arbetslivet och som ofta även utövas vid sidan av föreningslivet. Den starka koncentrationen till estetiska ämnen och till gruppen övriga ämnen är ett uttryck för detta. Samtidigt har såväl samhällsstudiet som de humanistiska ämnen fortfarande en stark ställning. Förhållandet kan bäst tolkas som en diversiñering av verksamhenog ten. Studieförbunden betyder fortfarande mycket för sina medlemsorganisationer men därutöver har man tagit sig uppgiften att möta människors behov av stimulerande och utvecklande verksamheter sin fritid. Inom ramen för studieförbundens cirkelverksamhet finns möjlighet att tillgodose ett växande behov att delta i skapande verksamhet av skilda av slag eller att fördjupa sig i något specialintresse. Till bilden hör också studieförbundens roll som arrangörer av kulturprogram. Studieförbunden ordnar föreläsningar i de mest skilda ämnen, konserter inom ett stort spektrum av stilar, teater och utställningsverksamhet Enligt Statens kulturråd är studieförbunden i mindre kommm. den största arrangören av kulturprogram Studieförbunden i kulmuner turliv och kulturpolitik. En rimlig slutsats är att studieförbunden som organisationer utgör en viktig för enskilda och Tillsammans med de statliga och resurs grupper. kommunala bidrag, som studieförbunden disponerar, kan denna resurs användas för att möta skilda behov hos enskilda och grupper. Ur samhällssynpunkt kan de medel som tillförs folkbildningen användas för att genomföra politiska ambitioner. Detta kommer till uttryck i den roll staten tilldelat studieförbunden inom vuxenutbildning och som kulturpolitik. Studieförbunden förväntas nå de grupper med vuxenutbildning andra aktörer inom vuxenutbildningen har svårare att nå, som som korttidsutbildade och människor med studiehinder av skilda slag. Inom kulturpolitiken är det studieförbunden får förmedla statligt kultursom stöd ut till de yttersta förgreningarna. De når ut i lokala sammanhang dit inga kulturinstitutioner har förutsättningar att nå fram. De studieförbund bildats inom rörelser och föreningsliv har gesom hela sin historia varit integrerad del av dessa och svarat för rörelnom en utbildnings- och kunskapsbehov ute i de många lokala miljöerna. sens Även denna uppgift, relativt sett, får minskande andel om en av resursertyder allt på att den alltfort, i absoluta tal, är lika viktig som tidigare. na Från den enskilde deltagarens horisont erbjuder studieförbunden en möjlighet att till rimliga kostnader utveckla personliga intressen av olika slag. Här finns en stor bredd av intressen som studieförbunden möter. Av

SOU 1996: 127 Kapitel 3 49

ämnesstatistiken att döma är det intresset för att delta i estetisk skapande verksamhet i första hand fyller studieförbundens cirklar. som Om studieförbundens företrädare ställs inför tänkt valsitutation blir en det i regel den estetiska verksamheten prioriteras ned till förmån för som ligger närmare medlemsorganisationemas intressen. Detta är ämnen som tydligt bland företrädare central nivå men gäller också de lokala företrädarna. Det är den profilen knuten till en viss folkrörelse eller idé egna tillsammans med samhällsstudier prioriteras högst. Tillfrågade om som, exempel cirklar inte fyller de kraven/målen är det oftast från som egna det estetiska området man hämtar exemplen. Samtidigt har verksamheten i estetiska ämnen ända sedan 1950-talet växt kraftigt. Nästan hälften av den studietid i timmar som rapporteras av studieförbunden är estetiska ämnen. Här tycks alltså finnas en motnu sättning mellan vad studieförbunden själva om syftet med verkanser samheten och deltagarnas sätt att använda den struktur som studiecirkeln

erbjuder. Denna skillnad mellan bidragsgivarnas och studieförbundens syn verksamheten och hur såväl deltagare som icke deltagare bland allmänheten studiecirkeln understryks ytterligare av Folkbildningsförser bundets undersökning deltagande i studiecirklar. av I undersökningen frågade deltagarnas motiv för att delta i stuman om diecirklar. Svaren visar att inhämtande kunskaper för yrkesarbete tillav med kunskaper för förenings- eller fackligt arbete i mycket liten sammans utsträckning motiv för deltagande. Det vanligaste motivet, anges som över 42 procent deltagarna anger, är att man vill skaffa sig bättre som av

kunskaper inom något specialområde. Svensson 1994 s 18

Studieförbunden som institutioner

De elva studieförbund är verksamma har skapats och utvecklats som nu från delvis olika utgångspunkter. Några dem har direkta rötter i 1800av talets stora sociala rörelser. Andra har formats i anslutning till organisationer och rörelser växt fram senare. Ett av förbunden har sina rötter som i universitetsmiljö och ett har formats i anslutning till tjänstemannarörelbehov facklig och yrkesmässig utbildning. De förbund som orgasens av niserats i anslutning till folkrörelseorganisationer hör hemma i skilda ideologiska sammanhang. Trots förbundens i viktiga avseenden olikartade historia och ideologiska hemvist har jag i det föregående hävdat att de utgör ett organisatoriskt fält. Genomgången studieförbundens folkbildningssyn visar också att av de utvecklat i stora drag vad man menar med folken gemensam syn

50 Kapitel SOU 1996: 127

bildning och att man har en hög grad på vad demokrati är. De av samsyn synsätten ligger också till grund för hur man tolkar den verksamheegna tens betydelse för demokratin. Samtidigt kvarstår skiljaktigheter. Om från den allmänna beskrivman ningen av vad man menar med folkbildning går till frågan hur förom bunden ser sin egen uppgift så framträder tydliga skillnader, kan som hänföras till de skilda ideologiska sammanhang där respektive studieför-

bund har formats och alltfort har form hemhörighet Svensson

en av 1995. Studieförbunden arbetar i väsentliga avseenden likartade villkor. Alla har en relation till organisationer eller andra sammanhang riktar som olika former förväntningar mot förbunden. Även detta är tydligast av om för de som arbetar i anslutning till folkrörelseorganisationer så gäller det även övriga inklusive FU har akademiska värderingar och förhållsom ningssätt att förhålla sig till. Medlemsorganisationer har mer eller mindre tydliga krav på sitt studieförbund. I intervjuerna finns exempel både latent och öppen konflikt om detta. Det finns en öppen eller dold kamp mellan medom resurser lemsorganisationer inbördes och mellan verksamhet inom medlemsorganisationerna och den öppna verksamheten. I sådana konflikter måste ansvariga i Studieförbundet, såväl styrelser ledningspersonal utisom agera från studieförbundets totala intresse. Från professionell synpunkt kommer studieförbundet organisation, dess trygghet och fortsatta verksamhet som att vara ett huvudintresse. I den avvägningen tvingas ta hänsyn både till organisationernas man krav och till behovet av att uppehålla en verksamhet som rekryterar deltagare från allmänheten. I en sådan professionell bedömning kommer också bidragsgivarnas förväntningar in. Staten har i proposition och riksdagsbeslut uttryckt bestämda förväntningar på studieförbundens agerande. För förbunden är det avgörande att bevara förtroendet från tillen räckligt stark politisk gruppering. Legitimitet hos de politiska beslutsfattarna är ett överlevnadskrav för studieförbunden.

SOU 1996: 127 Kapitel 51

4. Mellan stat - medlemsorganisation

och deltagare

l föregående kapitel har jag visat hur studieförbunden institutionaliserats. De har utvecklats till ett gemensamt fält institutionaliserade organisaav tioner med i väsentliga avseenden gemensam syn på viktiga begrepp en folkbildning och demokrati. Trots sina olikheter delar förbunden en som likartad situation. Det gäller knytningen till medlemsorganisationer eller andra intressen har ett likartat inflytande, och ett betydande beroensom de offentlig finansiering och därmed följande krav på politisk och av en

opinionsmässig legitimitet.

I detta kapitel ska jag granska hur i det mogna Studieförbundet man hanterar de skilda förväntningar finns inbyggda i organisationerna som och i den omgivande strukturen. Vilka skillnader finns mellan studieförbunden I vilken mån överensstämmer studieförbundens syn med den regering och riksdag uttalat En fråga gäller eventuella skiljelinjer annan inom studieförbunden. I vilken grad ñnns samsyn mellan förbundsleden ningar och lokalt ansvariga Underlag för granskningen är aktuella dokument mm från studieförbunden och den senaste folkbildningspropositionen med dess förarbeten. Som tidigare använder jag också intervjudata för att belysa frågorna.

Rörelseanknytning och struktur

Hur då studieförbundens inre struktur ut, hur fördelas ansvaret mellan ser centralt och lokalt Hur kan balansera mellan olika intressen man Respektive förbunds inre struktur regleras av dess stadgar. En genomgång aktuella stadgar visar stora likheter också tydliga skillnaav men der. Dessa ñnns främst två punkter; förhållandet mellan anslutna organisationer å sidan och de regionala/lokala organen å andra sidan ena egna samt antalet nivåer i den egna strukturen. ABF är det förbund har haft och har den tydligaste skiljelinjen som mellan centralt och lokalt. Det riksorganisationer som bildade ABF; var har från riksförbundets sida rekommenderat lokala enheter av medman lemsorganisationer samarbeta studieavdelningar. Samarbetet att genom inom ABF-organisationen har klarats regelbundna förbundskongenom ferenser dock, åtminstone formellt, endast varit sarnrådsorgan utan som egen beslutskapacitet.

52 Kapitel 4 SOU 1996: 127

Genom nya stadgar som antogs 1991 har förhållandet ändrats. Distrikt/avdelningar har nu en viss representation i representantskapsmötet, som är förbundets högsta beslutande och är även garanterade organ, ett mindretal platser i förbundsstyrelsen. I SISU, det senast bildade Studieförbundet, ligger inflytandet helt hos medlemmarna som är specialidrottsförbund anslutna till Riksidrottsförbundet och deras medlemsföreningar. Distrikt med avdelningar är organ för den regionala verksamheten och på motsvarande sätt knutna till distriktsidrottsförbunden. Någon plattform för distrikt/avdelningar i riksidrottsmötet, är förbundets högsta beslutansom de organ finns inte. TBV är det förbund som har den mest sammanhållna organisationen. Medlemmar är till TCO anslutna riksorganisationer. Förbundet är organiserat i avdelningar för regional/lokal verksamhet dessa är inte men egna juridiska personer utan delar riksorganisationen. Förbundets rektor har av det samlade resultatansvaret för hela TBV och de lokala cheferna rapporterar till honom. För att förankra den lokala/regionala verksamheten i medlemsorganisationema finns särskilda representantskap inom varje sådan enhet. För övriga studieförbund med förankring i folkrörelseorganisationer gäller att man i varierande grad lokala och regionala enheter inom stuger dieförbundet inflytande också på förbundsnivå. Detta förhållande kan som i SV uttryckas som att förbundet omfattar avdelningar och distrikt eller i Mbsk som att förbundet består förbund, distrikt och avdelningar. av I andra fall som i FS och NBV, är förbundet uppbyggt medlemsorgaav nisationer av rikskaraktär och organiserat i avdelningar. I Sfr sägs också Sfr’s distrikt medlemmar förbundet. vara av I alla de senast nämnda studieförbunden, liksom i SKS och KFUK- KFUMs studieförbund har distrikt/avdelningar representationsrätt i förbundets högsta beslutsorgan. I SVs förbundsstämma har "studieförbundsapparaten väsentligt fler ombud än de centrala medlemsorganisationema. I detta fall finns dessutom omfattande motionsen och yttranderätt som även cirkeldeltagare möjlighet påverka ger en att beslutsprocessen. Även i Mbsk har ombud valda inom distrikten majoritet på stämman. I övriga fall, där stadgarna kan dra slutsatser man av om detta, domineras stämman av ombud valda medlemsorganisationer av riksnivåf

3Antalet ombud är i vissa fall knutet till verksamhetens omfattning ett sådant sätt att en generell beräkning av proportionerna mellan olika inte grupper låter sig göra utan kännedom om verksamhetens fördelning på enheter.

SOU 1996: 127 Kapitel 4 53

I samtliga fall, även i TBV, finns särskilda stadgar för den regionala/lokala verksamheten. Sådana stadgar beslutas centralt av representantskap eller förbundsstämrna beteckningama varierar. I FS, NBV och Sfr är det entydigt förbundsstyrelsen avgör vilka lokalavdelningar som ska finsom deras och verksamhetsområde. Med detta följer också en, mer nas, namn eller mindre tydligt uttryckt, möjlighet för förbundsstyrelsen att aktivt påverka avdelningar, i Sfr är detta reglerat som en rätt att granska verksamheten I samtliga förbunds stadgar för avdelning finns inskrivet att avdelninguppgifter är att lokalt bedriva studie- och annat bildningsarbete inom ens för förbundets ändamål eller mål. Vanligt är att samramen gemensamma ändamålsparagraf tas in i stadgar för alla nivåer. I flera fall, som i ma NBV, Sfr och TBV, fastställs i lokala stadgar att avdelningen ska arbeta utifrån centralt fastställda riktlinjer eller planer. FU, det studieförbund saknar anknytning till folkrörelserorganisasom

tion, har något avvikande struktur. Från början var FU ett samverkans-

en för kursverksamhetema vid universiteten. Enligt de senaste stadorgan förbundet. Årsmötet består garna utgör dessa sektioner av av representanter för sektionerna samt Folkuniversitetsföreningen. Jag uppfattar stadgarna så att det är de inom verksamheten aktiva, organisatörer och lähar det avgörande inflytandet. Denna tolkning stöds också av rare, som intervjun med FUs generalsekreterare. Stadgarna formell struktur förbunden, säger inte så ger en men mycket hur den löpande verksamheten fungerar. Av redogörelsen om framgår att inflytandet lite olika sätt fördelas mellan anslutna orovan ganisationer och företrädare för den strukturen. Den roll som biegna dragsgivama har framgår inte stadgarna. I fortsättningen ska jag, med av intervjumaterialet bas, redovisa hur inom studieförbunden själsom man va uppfattar ansvars- och rollfördelningen.

Fritt och frivilligt deltagarna

-

Som framgått i det föregående betonar från skilda håll studiearbetets man fria och frivilliga karaktär. Enligt vanlig uppfattning i studieförbunden en

är det främst deltagarnas frihet som avses. Detta är den genomgående

uppfattningen hos mina IP såväl de från central som från lokal nivå.

9 Ett tillsynsansvar från förbundsledningen över den lokala verksamheten följer de statliga bidragsvillkoren. Detta förhållande kan vara en bakgrund till visav sa skrivningar men det berörs inte här.

54 Kapitel4 SOU 1996: 127

Deltagandet är frivilligt och deltagarna har också möjlighet att påverka studiernas uppläggning och inriktning. Mbsk betonar särskilt det individuella valet. En IP central nivå ser med en viss tveksamhet de här går termin efter termin grupperna som med samma deltagare. En motpol till detta är SISU, där det inte alltid är ett personligt val att delta just i en studiecirkel. Om är med i t ett man ex fotbollslag kan hela laget komma att tillsammans delta i cirkel fråen om gor som gäller lagets utveckling. Ett de lokalt ansvariga betonar par av dock att det även i sådana fall måste fritt för den enskilde lagmedvara lemmen att delta i cirkelarbetet. Det uppfattas som naturligt att studier som har direkt anknytning till en folkrörelseorganisation och anordnas i samarbete med denna hör hemma i rörelsens eget studieförbund. I övrigt betonas, även inom de starkast folkrörelsebetonade förbunden, deltagarnas frihet att välja cirklar och studieförbund. Deltagarnas frihet innebär dock inte att studieförbunden sig kunanser na och vilja erbjuda vilka aktiviteter som helst. De flesta lokalt ansvariga säger sig avvisa cirklar och andra aktiviteter inte tycker som man passar in i folkbildningens ram. Det kan göras utifrån gällande statliga bidragsvillkor och/eller uppfattningar inom det Studieförbundet vad egna om man bör syssla med. Konkreta exempel sådant som man sagt nej till är svårt att få fram. Vissa lokala IP uttryck för att vill försöka möta ger man alla intressen som gör sig påminda från presumtiva deltagare.

Styr bidragen

Den andra sidan av friheten gäller förbundets frihet. I stort sett anser man sig har full frihet i förhållande till bidragsgivare. De regler förknipsom pas med statsbidraget ses inte hindrande eller styrande i det löpande som arbetet. Förhållandet till bidragsgivaren uppfattas i allmänhet ganska som konñiktfritt och okomplicerat, hållning är mest entydig på central en som nivå i förbunden. Från några de centrala företrädare intervjuats antyds principiell av som kritik mot delar av de krav som är förknippade med statsbidraget. En IP i

Mbsk är tveksam till de krav prioritering vissa angivna målgrupper

av som finns i riksdagsbeslut och förordning. Man väljer att tolka detta som syftande folkbildningen helhet och att enskilda studieförbund kan som uppvisa en annorlunda bild. Lokalt finns i Mbsk uttryck för ett tydligt accepterande, när man från statens sida vill prioritera vissa då får grupper vi försöka inrätta oss efter det i den mån det går. En IP i FU menar att det finns tendens till konflikt mellan statliga en

SOU 1996: 127 Kapitel4 55

regler och kommunala krav. Ett exempel detta är det vanliga önskemålet från kommuner att allt organisationsstöd ska riktas mot ungdomar. Liknade förekommer lokalt från TBV. En IP säger sig resonemang uppfatta riksdagens beslut indikation detta tycker staten är bra, som en tycker vi också att det är bra då kan vi jobba med det. Kraven att prioritera vissa grupper kan inte sättas i motsättning till en folkbildning för vanliga människor. IP uppfattar att det blir mindre och mindre rätt att just vända sig till vanliga människor. Flera IP säger sig inte några svårigheter med de krav prioritering se vissa målgrupper regering och riksdag uttalat, därför att det är av som ändå det viktigt att vända sig till. Bidragsgivarens grupper som man ser och studieförbundets intentioner sammanfaller, menar man.

Lokalt upplever i allmänhet inte att man är styrd avkrav från sta-

man bidragsgivare. Det finns dock vissa olikheter mellan förbunden i ten som bedömningen. En framhållet självständigheten och menar att man grupp har möjlighet att genomföra den verksamhet och profilera oss som vi själva vill" Sfr. En IP från annat förbund säger att vi har bra möjligheter att jobba utifrån det vi tycker ABF. De områden som i riksdagsbeslutet viktiga "är områden vi också tycker är viktiga. anges som som Från några förbund finns dock principiell kritik. Så menar IP från FS och SISU ort att även om man är fri som förbund så begränsas man en de regler ñnns. De krav prioritering av vissa grupper som finns av som två IP från Mbsk respektive NBV är ett uttryck för en oönskad menar styrning. En IP från KFUK-KFUM känner att studieförbundens frihet begränsas krav från bidragsgivarna och det sätt som man tilldelar meav del. Främst avses i detta fall kommunerna. Några IP riktar kritik mot olika former av projektbidrag. Det man avser är särskilda anslag till studier i vissa angivna ämnen som från samhällets sida viktiga. De aktuella exemplen vid den tid intervjuerna genomanses fördes särskilda bidrag till EU-studier och anslag till studier för arvar betslösa. Sådana specialdestinerade bidrag kan, menar några, snedvrida verksamheten. Från centralt håll togs detta upp av en IP som dock menade att detta inte något problem. Denne uppfattade det speciella bidraget var möjlighet varje förbund fritt kan välja att utnyttja eller inte. som en som Huvudintrycket är ändå att studieförbunden i stort sett känner sig fria i förhållande till bidragsgivarna. De etablerade mönstren för bidragsgivningen och de villkor är förknippade med denna är antingen så intesom grerade med studieförbundens egen hållning eller så öppna att de inte känns besvärande. Samtidigt finns det uttryck för en form av vaksamhet mot vad bidragsgivaren säger. Det innebär oftast att man tolkar uttalanden från bidragsgivaren till sin egen fördel. Några av mina IP ser dock risker för att friheten begränsas. Farhågoma riktas då främst mot kommunerna.

56 Kapitel SOU 1996: 127

Del av en folkrörelse eller fria studieanordnare

Medlemsorganisationerna uppfattas i första hand samarbetspartners. som I något fall godtas uttrycket uppdragsgivare. Några mina IP vill undav vika båda dessa begrepp och talar medlemsorganisationerna t om som ex våra ägare. Någon talar ett dialektiskt förhållande mellan studieförom bundet och dess medlemsorganisationer. En IP från SV riks talar om organisationerna som "vår ideologiska grund någon får ideologisk man kraft ifrån medan Studieförbundet å andra sidan någon form ses som av ideologisk smedja för organisationerna. För Mbsks del uppfattar jag det som att förbundet har en gemensam historia och idébas med medlemsorganisationerna medan i sitt arbeman te känner sig oberoende dessa. Förbundet talar folkbildningsrörelav om sen som en egen folkrörelse som inte behöver förankras i någon röannan relse eller organisation. TBV beskriver förhållandet i närmast affärsmässiga former. De anslutna organisationerna är förbundets viktigaste samarbetspartners med vilka man strävar efter ett förhållande är till som ömsesidig nytta. Fackförbunden är, säger min IP från förbundet, vår viktigaste konkurrensfördel. Ifråga om medlemsorganisationerna känner sig inget förbund i någon negativ mening styrt eller påverkat av dessa. Tvärtom finns hos flera lokala IP uttryck för att man saknar tillräckligt intresse och i engagemang studiearbetet från sina medlemsorganisationer. Dessa har blivit för svaga när det gäller folkbildningsarbetet och IP efterlyser att kom till man oss och talade om vad man behöver NBV. För de kyrkliga förbunden är samarbetet med medlemsorganisationer en huvudväg. Detta hindrar dock inte att en IP kan att intresset där är för svagt så får studiemena om förbundet ut och hand. agera egen Givetvis finns det skillnader mellan medlemsorganisationerna. För ABFs del är de mest aktiva organisationerna pensionärsorganisationen PRO och handikapporganisationer. Fackförbunden upplevs relativt som ointresserade. SV har goda relationer och samarbete med sina medlemsorganisationer utom en plats, där samarbetet, utom just med den till SV anslutna pensionärsorganisationen, är så gott obeñntligt. Avsom delningen är hänvisad till att nå deltagare direkt bland allmänheten. Mbsk har, i alla kommuner där jag gjort intervjuer, liten kontakt med sina medlemsorganisationer. Kontakten begränsas till de, förhållandevis få, cirklar anordnas i samarbete, i syfte att utbilda organisationernas som politiska företrädare. I övrigt är verksamheten helt riktad mot allmänheten. Motsatsen till detta är SISU där alla cirklar startas i samarbete med en idrottsförening. I något fall finns antydan till motsättning mellan den medlemsanen

SOU 1996: 127 Kapitel 4 57

knutna verksamheten och den öppna. Sfr har en plats en stor verksamhet riktar sig till invandrare. Det innebär en latent konflikt om resursom Hittills har organisationerna accepterat att stora resurser används i inser. vandrarverksamheten. I förbund finns, enligt en IP, också en konsamma ñikt central nivå där starka medlemsorganisationer i större grad vill rikta statsbidragen mot sin egen ledar- och funktionärsutbildning. Samarbete med föreningar är ett sätt för studieförbunden att få hjälp med att planera verksamhet och rekrytera deltagare. Detta kan vara en förklaring till kritiken mot medlemsorganistioner för bristande intresse. De ansvariga i Studieförbundet tvingas att :rekrytera deltagare egen hand. Lokalavdelningar kan också samarbeta med föreningar står utansom för kretsen medlemsorganisationer. Detta är tydligast i storstadsförorav ten Huddinge. FU, inte har några medlemsorganisationer har här som krets föreningar, främst bland invandrargmpper, som man ger stuen av dieservice. Såväl ABF SV i Huddinge har liknande kontakter utanför som den egna rörelsen. Ett annat exempel kontakter det här slaget är de många musikav arbetar i studiecirkelform. En stor del ensemblemusiken grupper som av inom studieförbunden är sådan som finns inom folkrörelsens egna organisationer, kyrkornas körer, arbetarsångföreningar och andra. Ett annat inslag är rockmusikgrupper fl. Det är, enligt mina IP fråga om grupper m har bildats enskilda initiativ och sedan sökt sig till studieförbunsom den för att få stöd. Inom Sfr bedömer att tredjedel av verksamheman en ten är sådana grupper. Som en följd av detta har flera avdelningar satsat på musikhus för dessa. Sådana verksamhet finns samtliga de plategna jag tittat och spridd ñera av studieförbunden. ser

Centralt lokalt -

I detta sammanhang bör även den inre strukturen i förbunden, ansvarsfördelning mellan olika nivåer i första hand centralt och lokalt tas mm Det första kan sägas detta är att alla IP i stort upplever förupp. som om bunden decentraliserade. Avdelningama åtnjuter stor självständighet som i sitt arbete. Verksamheten läggs upp utifrån lokala förutsättningar. Denna bild såväl de centrala som de lokala IP. En närmare granskning av ges av hur samspelet går till dock anledning till viss nyansering liksom den ger visar skillnader mellan förbunden. Den lokala friheten gäller framför allt verksamheten. I organisationsfrågor har förbundsnivån betydligt större möjligheter att ingripa och styutvecklingen. Under den period intervjuerna gjordes genomfördes ra som

58 Kapitel SOU 1996: 127

inom NBV och FS en omorganisation kraftigt reducerade antalet losom kalavdelningar. FS är ett av de förbund fungerar ett tydligt sätt integresom som en rad helhet. Detsamma gäller SV, Sfr, NBV och KFUK-KFUM m.fl. I samtliga dessa fall kan de i hög grad synsätt kom till gemensamma som uttryck från riksförbund och avdelningar relateras till förbundens organisation och beslutsprocess. Det år i beslutande församlingar för hela Studieförbundet viktiga som

policyfrågor diskuteras och långsiktiga verksamhetsplaner fastställs. I fle-

ra av dessa förbund finns dessutom ett sarnråds- eller remissförfarande innan t ex verksamhetsplaner fastställs. Inom Sfr finns idealbild där en underlaget för verksamhetsplanen först samlas in från avdelningar, varefter ett förslag går ut remiss innan det framläggs för förbundstämman. Det första ledet är man dock inte alltid medveten lokalt. om I dessa förbund understryks också i så alla lokala intervjuer gott som betydelsen av en gemensam och sammanhållen policy för hela förbundet. Människor ska känna igen sitt studieförbund än möter det. var man Denna hållning utesluter dock inte tydliga skillnader mellan avdelningarna. I Sfr skiljer sig de avdelningar jag tittat tydligt från varandra ifråga om verksamhetens innehåll. På liknande sätt skiljer sig SV i Huddinge, grund av ortens karaktär, från de andra tre SV-avdelningama. Inom ABF finner man också, än inte lika tydligt, uttryck för om en samlad hållning. Denna baseras då på för arbetarrörelsen gemensamma

värderingar. Det är sådana alla lokalt intervjuade åberopar sig när det

gäller att ange vad ABF står för. Däremot uttrycker de intervjuett par av ade att man saknar en samlad policy för hela ABF. På liknade sätt år det relationen till idrottsrörelsen som är det samlande för SISU. Inom förbundet finns också en gemensam planeringsprocess håller som samman helheten. TBV är även organisatoriskt sammanhållen enhet med stark ställen en ning för förbundets rektor, har det samlade ansvaret. I de lokala som intervjuerna uttrycks uppskattning över tydliga signaler från huvudkontoret. En av de intervjuade har dock i sak något avvikande Denne en syn. har i sin avdelning formulerat egna mål i någon mån avviker från som vad ledningen sagt. I intervjuerna ñnns en del uttryck för att går mot närmare inteman en gration och ett tätare samspel mellan de olika nivåerna inom respektive förbund. Så uppfattar jag de omorganisationer gjorts inom FS och som NBV. Också SKS har regionalt gjort liknande rationaliseringar så melatt lannivån, distriktet, utgör avdelning. I ABF Västerås IP en resonerar om hur man förändrat distriktets roll till att bli formell medan ñera mera uppgifter löses i samverkan mellan avdelningarna. Andra IP från ABF ut-

SOU 1996: 127 Kapitel 59

trycker förväntan att de stadgar som antogs 1991 och som ger avnya delningarna direkt representation i förbundsorganen ska leda till ett bättre samspel och integration inom förbundet som helhet.

Från regler till målstyrning

Studieförbundens verksamhet styrdes från 1947 av statliga krav bidragsberättigad verksamhet. Även givetvis hade möjlighet att om man arbeta med andra former utan statsbidrag, hade studiecirkeln i praktiken blivit liktydigt med en verksamhet som uppfyllde formella krav för bidrag. Även kommunernas bidrag utformat så att statsbidragsberättivar gad verksamhet var ett villkor och normgivande för bidraget. I och med att studieförbunden under 1970-talet kom att ses som ett instrument för den statliga kulturpolitiken skedde vissa uppmjukningar i regelverket. Grundstrukturen av en regelstyrd verksamhet där statens stöd beroende att verksamheten uppfyllde vissa krav ifråga om den yttvar av formen i termer antal deltagare, studietid, kvarstod. En mer påre av mm taglig förändring av detta förhållande kom till stånd först i och med 1991 års folkbildningsreform. Under 1980-talet gjordes reala nedskärningar i det statliga bidraget. Samtidigt fortsatte verksamheten att växa. Studieförbunden genomförde trots krympande anslag en växande verksamhet. Detta kunde klaras genom en höjning av deltagaravgifter i vissa verksamheter och genom att i samarbete med medlemsorganisationer genomföra verksamheter till låga kostnader. Studieförbunden inför 90-talet

Mot en bidragsreform

Mot denna bakgrunden gjorde Skolöverstyrelsen 1988 en analys av bidraget till studieförbunden. Arbetet redovisas i rapporten Studieförbunden inför 90-talet. Vid samma tid arbetade en offentlig utredning med frågor om folkhögskolornas framtid. Dess betänkande Folkhögskolan i framtidsperspektiv SOU 1990:65 tog upp frågor av allmänt intresse för folkbildningen och därmed även för studieförbunden. Båda desdokument fick betydelse för utformningen av det statliga stödet till stusa dieförbunden 1991. Rapporten studieförbunden inför 90-talet uppehåller sig vid frågan folkbildningens mål och studieförbundens plats i samhället. Två olika om sätt att uppfatta studieförbunden urskiljs. Dessa kan ses som folkrörel-

seorgan eller som instrument för vuxenutbildningen, en del av den

60 Kapitel 4 SOU 1996: 127

statliga utbildningspolitiken. Över tiden har skett förskjutning mellan en dessa synsätt, såväl hos studieförbunden själva hos de ansvarat som som för statens stöd till folkbildningen. Det ñnns, sägs i rapporten, ett ömsesidigt samband mellan bildningsarbete och folkrörelser. 1963 års beslut i riksdagen präglades denna av syn. Senare har, i anslutning till den moderna Vuxenutbildningens framväxt, skett en svängning mot att studieförbunden uppfattar sig själva och även av bidragsgivaren ses som organ för vuxenutbildning och kulturpolitik, nära knutna till de statliga åtgärderna dessa områden.

Den syn kunskap som kom till uttryck i SÖ-rapporten kan ses som

en motivering för självständigheten. Kunskap år, säger bl fråga man, a en om makt. Studieförbunden måste ta ställning till frågan makt över om kunskap dels utifrån frågan vilka har tillgång till eller kontroll om som över kunskapen dels utifrån frågan vilken slags kunskap tillerom som känns giltighet och inflytande. Studieförbundens uppgifter ses dels som en folkrörelse- och demokratifunktion och dels som en kulturfunktion. Studieförbunden ska, menar man, främst "möta människors behov av kunskap och färdigheter knutna till medborgarskapet samt engagemang och insatser inom olika folkrörelser". Som företrädare för folkrörelsernas kultursträvande ska studieförbunden utveckla och ge uttryck sådant som kännetecknar den egna rörelsen. Både skapande verksamhet för amatörer och kontakten med konstnärer ses som viktiga. a a s 50 Skolöverstyrelsen strävade med den här rapporten efter att förskjuta intresset från det regelverk som låg till grund för statsbidragsgivningen till folkbildningens ideologi och studieförbundens övergripande mål. I en skiss till ett nytt bidragssystem fördes tanken ett grundbidrag inte som skulle vara direkt knutet till verksamhetens omfattning fram. Studieförbunden föreslogs få ett större ansvar för verksamheten innehåll och form. Från bidragsgivarens sida borde tydligare än tidigare vad anges som var motiven för bidraget. Folkrörelse- och demokratiperspektiven

sågs som viktiga, det fria kunskapssökandet betonades. a 76 ff

a s Att denna tankelinje då hade en viss allmän aktualitet kan ett man se av principbetänkande från den s k folkrörelseutredningen. I sitt betänkande Mål och resultat SOU 1988:39 ger denna utredning uttryck förlikartade tankegångar. Även folkhögskolekommittén betonade folkbildningens Den särart. ger möjlighet till allmänorienterande studier som ger kunskaper inom bredare områden, en typ av ideologiska studier folkbildningen i stort som sett är ensam om, och den motiverar människor för studier SOU 1990:65 s 37 ff. Kommittén talar fritt bildningsarbete växer fram om som ur

medborgarnas individuella och kollektiva intressen a a s. 40 ff som en

SOU 1996: 127 Kapitel4 61

av tre skilda typer av vuxenutbildning. Det är, säger man, studieförbund och folkhögskolor som ensamma svarar för denna form av vuxenutbildning. Med folkbildning avses i betänkandet en frivillig deltagarstyrd studieverksamhet som syftar till att ge allmänna kunskaper och färdigheter, som anordnas utanför den av stat och kommun organiserade utbildningen och som ger utrymme för ideologisk profilering. Kommittén avgränsar därmed ett arbetsområde som anses vara folkbildningens speciella ansvar. I betoningen av folkbildningens ideologiska bas finns stora likheter med det synsätt präglade SÖs som rapport Studieförbunden inför 90-talet. I båda fallen strävar efter att förman ankra bildningsarbetet i kollektiva intressen. Deltagarnas behov och intressen betonas liksom att, i vart fall en stor del av bildningsarbetet, utgår från någon form av ideologisk bas. Jag har tidigare visat att studieförbunden beskriver sig själva utifrån en gemensam syn vad folkbildning är. Man avgränsar ett fält inom vilket samtliga förbund arbetar om än med ideologiskt skilda referensramar. Reaktionerna rapporten Studieförbunden inför 90-talet ger nya möjligheter att belysa detta. Bilden av studieförbunden som delar av en folkrörelsesfär i samhället nyanseras där en del. En grupp av studieförbund uppfattar sig entydigt som folkrörelseorgan. Studieförbunden måste i första hand ses i folkrörelseperspektiv FS. De bör vara en ideologiskt förankrad förändringskraft i samhället SISU. Förbundens främsta arbetsområden bör vara folkrörelse, demokratifrågor och kultur. De två största studieförbunden ABF och SV sig visserligen ser som folkrörelseorgan men markerar också ett bredare samhällsperspektiv. Folkbildningen har en given plats inom en folkrörelse. Som studieförbund har man ñera uppgifter än denna. ABF talar om särskilda samhällsuppdrag, personalutbildning och uppdrag från företag. SV har en självklar uppgift att engagera sig i vuxenutbildningsuppgifter. Man vänder sig till de som prioriterar livskvalitet, frihet, kulturengagemang och inflytande. Flera förbund beskriver sin roll mera utifrån ett oberoende bildningsoch kunskapsperspektiv. Dessa är inte samma sätt som de ovan nämnda folkrörelsebaserade. FU beskriver sig själv en fri bildnings- och som kulturorganisation som inom ramen för våra mål söker förmedla kunska-

’ Den följande genomgången av studieförbundens uppfattning baseras de informella remisskrivelser rapporten "Studieförbunden inför 90-talet" som studieförbunden genom Folkbildningsförbundet överlämnade till regeringen.

62 Kapitel SOU 1996: 127

färdigheter och upplevelser till de människor som vänder sig till oss. per,

Övriga förbund kan, menar man, ses som folkrörelsestyrda vuxenutbild-

ningsorgan. Mbsk hävdar att Studieförbunden historiskt har vuxit fram ur folkrörelserna men nu själva är att betrakta som folkrörelser. Det är de i kraft av sin verksamhet och dess geografiska spridning. De behöver inte leegen gitimeras genom andra folkrörelser. Mbsk vill se sig som en bildningsorganisation snarare än en vuxenutbildningsorganisation. Man betonar studieförbundens roll som social företeelse och vill vara en mötesplats för människor och för möten mellan idéer och människor. Samma skiljelinjer går i viss mån igen när man ska beskriva studieförbundens uppgift. Man talar om att renodla folkbildningens uppgifter Sfr, om att bevara en oberoende bildnings- och kulturtradition FS om eget kunskapssökande och att kritiskt kunna granska och värdera ett växande informationsflöde NBV. Man vill ses som ett alternativ inom bildnings- och kulturlivet Mbsk. FU vill få möjlighet att vara ett komplement till det offentliga utbildningsväsendet med betoning på personlighetsutveckling, samhälls- och omvärldsorientering. ABF sin uppgift i relation till växande kunskapsklyftor i samhället ser och växande svårigheter att nå överblick och helhetssyn. I ett kommande kunskapssamhälle, där tillgången till kunskap blir en avgörande faktor, är folkbildningen och studiecirkeln en förutsättning för en rättfärdig fördelningspolitik. Förbundet ser sin uppgift i gränslandet mellan folkbildning och vuxenutbildning, utbildning i arbetslivet kommer att vara av strategisk betydelse på 90-talets arbetsmarknad. SV talar om att söka upp människor där de finns för att möta deras önskemål och behov. Studieförbunden ska vara öppna för att samarbeta med organisationer. SV ägnar frågan om folkbildning och kultur nya mer utrymme än övriga förbund. Folkbildningen och kulturen har bl a det fria skapandet del." Kulturen är sammanhållansom en gemensam en de kraft i samhället. Det finns en flytande gräns mellan kultur och folkbildning, där det gemensamma bör betonas. Det är tydligt att förbunden i sina skrivningar strävar efter att peka ut ett område som är folkbildningens eget där man har något att tillföra som inte kommer från annat håll. I formuleringama söker man ange sin förankring i folkbildningens traditionella värden. Folkrörelse och demokraär begrepp som återkommer hos flera förbund liksom eftersatta grupper. Det finns också en strävan att knyta an till aktuella behov och förhållanden. De skilda förbunden anknyter dessutom till ett eget område, som är ideologiskt eller ämnesmässi avgränsat. En för studieförbunden hållning presenterades i Folkgemensam bildningsförbundets reformprogram Studieförbunden under 90-talet.

SOU 1996: 127 Kapitel 4 63

Skriften präglas av en strävan att bevara förankringen i traditionell en folkbildningssyn med rötter i folkrörelsema. Samtidigt vill man visa på sin rörlighet och förmåga att anpassa sig till utvecklingen. Studieförbundens bildningssyn är, skriver man, tidlös medan "formema utvecklas under påverkan av samhällsförhållandena. Verksamheten både ger förmåga att aktivt påverka samhällsutvecklingen och beredskap att möta förändringar. Skrivningen tar fram sådant som skiljer folkbildningsarbete från det allmänna skolväsendet". Här tas först upp några punkter som nära ansluter till de historiska kännetecken om idéförankring, kollektiv strävan, förändringssträvan och självbildning, som Inge Johansson funnit Johansson, Inge 1985. Man försöker också visa att bildningssynen utgår från brett kunskapsbegrepp, där egen bearbetning och kritisk reflexion är viktiga inslag. Utifrån denna ansats sägs att ett fritt och frivilligt folkbildningsarbete innehåller följande delar: folkbildning bygger människors kunskapssökande utifrån upplevda behov och intressen, arbetsformema präglas av demokratiska värderingar, där människors erfarenhetsutbyte och egna analyser sätts i förgrunden och där idéer och värderingar redovisas tydligt, studierna anpassas till deltagarnas förutsättningar och kräver därför aktivt deltagande i planering och genomförande, folkbildningsarbete syftar till att möjliggöra för människor att kunna påverka sin livssituation och tillsammans med andra förändra samhället främst genom engagemang i föreningsaktiviteter. Studieförbunden under 90-talet s 3 Folkbildningen kan bidra till att skapa, vad kallar för, ett rättvist kunman

skapssamhälle. Övergången från industrisamhälle till kunskapssarnhälle

kommer att kräva en omfattande vuxenutbildning. Folkbildningen bör stödjas för att fungera som en motvikt mot de marknadsbaserade utmer

bildningsinsatsema a 4. Folkbildningen sägs människor möj-

a s ge lighet att söka alternativ kunskap och ifrågasättande samt "övervara ge blick och helhetssyn.

Reforrnprogrammet syftar till att ge uttryck så långt möjligt

en gemensam folkbildningssyn. Det blir då fråga kunskapssyn, arbetsforom mer och annat som kan användas för att markera folkbildningens särart i relation till annan verksamhet i samhället vuxenutbildning mm. Detta motsvarar i stort vad jag tidigare, på grundval av intervjuer identifierat som folkbildningens gemensamma fält. Samtidigt har det varit angeläget, för i vart fall de större studieförbunden, att få med ñer uppgifter sysslar med och den betydelse som man

64 Kapitel SOU 1996: 127

verksamheten där har för samhället. Därav beskrivningen av det rättvisa kunskapssamhället och den verksamhet för skilda grupper som studieförbunden står för. På samma sätt tar man upp studieförbundens betydelse för människors delaktighet i demokrati och kulturliv. Vad jag har redovisat är de uppfattningar studieförbunden gett utnu tryck för i anslutning till regeringens arbete med förslag till förändringstatsbidraget. Det innebär naturligtvis väljer att beskriva ar av att man verkligheten ett sätt som kan antas ge legitimitet i det politiska systemet. Hur då på studieförbunden från de politiska makthavarnas ser man sida

Den politiska bilden av folkbildningen

Proposition och riksdagsbeslut från 1991 visar en i väsentliga avseenden stor överensstämmelse mellan studieförbundens egen uppfattning och den dominerande uppfattningen i det politiska systemet. Detta innebär inte total enighet. I regeringens proposition finns delar som går en utanför vad studieförbunden uttryckt. I riksdagen kommer skilda värderingar folkbildningen till i ett par utskottsreservationer. av synes Som det bärande motivet för statligt stöd till folkbildningen anges i propositionen dess bidrag till en demokratisk grundsyn och utveckling i

samhället prop s 6. Denna tilltro till folkbildningens värde för demo-

kratin sammanfattas i följande punkter.

"Den fria och frivilliga folkbildningen: främjar demokrati, jämlikhet, jämställdhet samt internationell förståel- se och utveckling, bygger människors fria och frivilliga kunskapssökande, — präglas av demokratiska värderingar och samarbete, syftar till att stärka människors möjligheter att påverka sina livsvillkor och tillsammans med andra förändra förhållanden enligt egna värderingar och idéer, medverkar till att utveckla en folklig kultur, stöd och stimulans till ett idéburet studiearbete i folkrörelser och - ger föreningar, medverkar till att alla, i synnerhet dem med kortare utbild- - ge men ningserfarenheter, goda grundkunskaper och stimulerar intresset för

nya kunskapsområden. prop s 6

Regeringen uttrycker sin tilltro till att det fria och frivilliga bildningsarbetet återigen kan bli kraftkälla i strävandena att fördjupa och ge liv en och innehåll vår demokrati.

SOU 1996: 127 Kapitel 4 65

Folkbildningens frihet betonas nytt och med referens till 1946 års folkbildningsutredning och uttrycket fritt och frivilligt som då lanserades. Såväl betoningen av folkbildningens betydelse för demokratin som aktualiseringen av 1946 års uttalande om folkbildningens frihet är helt i linje med vad studieförbundens företrädare uttryckt. Det finns också i propositionen llera hänvisningar till Folkbildningsförbundets s k reformprogram. I propositionen strävar man uppenbarligen efter att nå fram till en tydlig bild av vad folkbildning är och vad som ska känneteckna denna. Bilden av folkbildningens betydelse för demokratin utgångspunkt ger en för bidragsgivaren att kritiskt granska verksamheten. Den positiva bedömning som görs öppnar samtidigt möjligheten för en helt annan bedömning vid ett kommande tillfälle. Folkbildningens frihet innebär bl a att staten ska inte föreskriva mål för verksamheten. Samtidigt är ett av syftena med förslagen att komma bort från detaljregleringen av studieförbundens arbetsformer. Man vill från regelstyrning till målstyming. För att lösa detta dilemma görs åtskillen nad mellan folkbildningens egna mål för verksamheten och bidragsgivarens mål för bidragen. Statliga och kommunala bidrag till bildningsorganisationema bygger en fundamental tilltro till idén om en fri och folkligt förankrad bildningsverksamhet". Det nya i 1991 års proposition är försöket att lägga fast tydliga mål för statsbidraget. Det övergripande målet uttrycks i linje med motiven för bidraget vara: att stödja en verksamhet som syftar till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen genom ex. politiskt, fackligt eller kulturellt arbete. Till detta kommer ett tydligt krav prioritering. Verksamhet som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras. Personer som är utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt missgynnade skall särskilt prioriteras, varvid invandrare särskilt skall upp-

märksammas. Handikappade utgör en annan viktig målgrupp." prop

s 12 Kravet är i linje med den uppfattning som framförts från Folkbildningsförbundet och med bildningsarbetets egen tradition. Det är samtidigt ett krav på folkbildningen som ställs bidragsgivaren. Att det är folkav bildningen själv som skall stå för prioriteringen framgår när säger man att riksdag och regering ännu tydligare än hittills ska markera att de resurser samhället ställer till förfogande för studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet främst skall användas för att nå ut och aktivera

66 Kapitel 4 SOU 1996: 127

olika skäl har begränsade möjligheter att delta i studier grupper som av och kulturverksarnhet".prop s 13 De tidigare reglerna för statsbidragsberättigade studiecirklar tas bort. De ersätts av ett allmänt uttalande om att: "Studiecirkelverksamhet med gemensamma, planmässigt bedrivna studier skall utgöra basen i den bidragsberättigade verksamhet." Vidare sägs att folkbildningen bör vara ifrågasättande och bidra till ett vitalt folkrörelsearbete. Ett syfte med den friare disponeringen säga vara att "ge utrymme för en mer av resurser proñlerad verksamhet. Det tidigare bidraget hade gynnat ett kvantitativt tänkande, det ledde till en timjakt. Detta vill man komma bort ifrån med det nya systemet, och i stället ge stimulans till en mera kvalitativ inriktning. Det friare bidragssystemet, betoningen av folkbildningens resultat i form bidrag till demokratin mm och önskan att stimulera en kvalitativ av utveckling följdes av krav utvärdering av verksamheten. Utvärderingen ska, enligt propositionen, inriktas på bildningsarbetets grundläggande kännetecken och hur dessa förverkligas. Utvärderingen ska också ge underlag för bedömningar av i vilken grad målen med statsbidraget uppnås. Propositionen passerade utan ändringar genom riksdagen. I utskottet fanns två principiellt viktiga invändningar. Fp menade att krav prioritering målgrupper och undervisningsämnen står i strid med de prinav cipiella utgångspunktema". Man vill slå vakt om folkbildningens frihet och därför inte precisera målen utöver de motiv för bidragen som angetts i propositionen. För denna linje fanns visst stöd hos c och mp. M ville restriktiva än vad regeringen föreslagit. Man ifrågavara mera satte vissa delar av verksamheten ska vara bidragsberättigad. Studieom förbunden sades skapa bidragsberättigade studiecirklar av allehanda verksamheter. Potentialen borde istället användas för att bidra till en kvalificerad utbildnings- och bildningsverksamhet. I detta syfte ville studieförbunden möjlighet att anordna kompetensgivande utbildman ge ning.

Enligt Förordningen om statsbidrag till studieförbunden §2, syftar statens stöd till folkbildningen till att möjliggöra för människor att påverka sin livssituation och till att skapa engagemang för att delta i samhällsutvecklingen. Verksamheter syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildsom ningsnivån skall prioriteras liksom verksamheter som anordnas för utbildningsmässigt, socialt och kulturellt eftersatta grupper." Bland de uppgifter som Folkbildningsrådet tilldelas i förordningen ingår att följa upp och utvärdera verksamheten i förhållandet till de syften som anges i §2.

SOU 1996: 127 Kapitel 4 67

Dubbla budskap

Uppfattningarna om folkbildningen hos de politiska beslutsfattarna skiftade, som framgått, en del även om man var överens i huvudlinjema. Samtidigt kan man konstatera att inte heller regeringens förslag var något entydigt dokument. Som jag redogjort för ovan betonas inledningsvis ett förtroende för folkbildningen och tilltro till dess samhälleliga värde. I samband med detta framhölls klart betydelsen av folkbildningens frihet. Den ska fri vara och sig själv. Å andra sidan fastställs styra mål för statsbidragen till folkbildningens organisationer. Den inledande formuleringen målen att av

stödja en verksamhet som syftar till att göra det möjligt för att påverka sin

livssituation och skapa engagemang för att delta i samhällsutvecklingen

prop s 12 ansluter visserligen väl till den inledande bedömningen av

folkbildningens betydelse. Samtidigt ställs tydliga krav att folkbildningens anordnare i sin verksamhet ska göra bestämda prioriteringar. Regering och riksdag ställer krav på att de resurser samhället ställer med ska användas för att nå vissa upp grupper. Verksamheter som riktar sig till "utbildningsmässigt och kulturellt missgynnade ska prioriteras". Särskilt anges människor med funktionshin-

der, och invandrare liksom boende i glesbygd. prop 12,13 Kraven strider

s inte mot vad flera av studieförbunden själva sagt sig vilja göra är ändå men tydliga krav som inte utan vidare korresponderar med talet frihet. om

Tydligast syns detta i skrivningarna målstyming och utvärdering. De

om

förslag som läggs fram innebär "en övergång från detaljerad regelstyr-

en

ning till en mer utpräglad målstyrning inom folkbildningen prop 40.

s Detta innebär bl a att studieförbunden befrias från formella krav verksamhetens yttre form. Man får ett större eget ansvar för att nå uppsatta mål. Från 1940-talet och framåt hade det funnits tydliga formella krav på en bidragsberättigad studiecirkel. Antalet deltagare skulle ligga inom ett högsta och lägsta intervall, en minsta studietid angavs och sammankomstemas längd och antal var reglerade. Allt detta togs bort och övernu lämnades till studieförbunden själva. Den tillsyn utövats statlig som av en myndighet, Skolöverstyrelsen, försvann. I stället överfördes den nödvändiga myndighetsutövningen med bidragsfördelning, redovisning till mm ett folkbildningens eget organ, Folkbildningsrådet. Rådet har vidare ansvar för utvärdering av folkbildningen.

2 Rådet skapades som en ideell förening av Folkbildningsförbundet, där alla studieförbund var och är medlemmar, Rörelseskolomas Intresseorganisation, för de folkrörelseanknutna folkhögskoloma och Landstingsförbundet för landstingsdrivna folkhögskolor.

68 Kapitel SOU 1996: 127

Målstyming uppfattas ofta som ett sätt att öka friheten inom en organisation. De verkställande delarna i organisationen ges frihet att utforma verksamheten under förutsättning att uppsatta mål nås. Det kan ifrågasättas detta reellt innebär ökad frihet. Kravet flyttas i studieförbunom en dens fall från formella regler för verksamhetens form till krav att nå i förväg definierade mål. Till målstyrning kopplas sedan olika former av utvärdering ska visa verksamheten lever till de angivna måsom om upp len. För utvärderingen effekter måste tydliga kriterier utarbetas, kriteriav sedan återkopplas i verksamheten. Därmed har förutsättningar er som skapats för starkare styrning och kontroll än vad som gällde tidigare. Bilden kompliceras av att studieförbunden, vid sidan av de av staten angivna målen för bidragsgivningen, ställs inför kravet att själva ange egna mål för verksamhet. Detta öppnar möjligheten till mer eller mindre tydlispänningar inom organisationen mellan olika mål, formulerade på skilga da nivåer. Det är i kraven mål och utvärdering regering och riksdag tydsom ligt uttrycker strävan att styra folkbildningen. Man förväntar sig att en folkbildningen ska renodla sin roll bl a i förhållande till det offentliga skolväsendet. Tydliga krav ställs ifråga om prioritering mot angivna grup- Det är också sådana frågor som utvärderingen ska inriktas mot. per. Folkbildningsrådet åläggs att i samband med treåriga fördjupade anslagsframställningar redovisa utvärdering med kvalitativa bedömningar av verksamhetens utveckling. Vid sidan Folkbildningsrådets samlade utvärdering sägs i proposiav tionen att utvärdering ska en naturlig del i den verksamhet som bevara

drivs i varje studieförbund prop s 43. Detta gäller såväl central som

lokal nivå. På detta sätt förväntas den ideologiska debatten hållas aktuell och levande i studieförbunden. Utöver den utvärdering som Folkbildningsrådet och studieförbunden gör ska staten vart tredje år göra fördjupad utvärdering av folken egen bildningen. Detta för att tillgodose krav att utvärderingen bör göras åtskild från dem som är ansvariga för verksamheten.

3 För diskussion målstymingens innebörd och förhållandet mellan frihet en om och krav att uppnå i förväg bestämda effekter se Widebäck 1990.

4 En helt fråga är det är möjligt att styra en verksamhet av detta slag annan om med mål. Björn Rombach hävdar i Det går inte att styra med mål 1991 att detta är omöjligt i offentlig verksamhet. Målstyming förutsätter enkla och lätt mätbara mål något som inte kännetecknar politiskt styrd verksamhet och inte heller folkbildning.

SOU 1996: 127 Kapitel4 69

Sammanfattningsvis kan konstatera att 1991 års beslut reforman om mering av bidragen till studieförbund för det första i viktiga avseenden är tydligt påverkat av den sin uppgift studieförbundens fösyn egen som reträdare gett uttryck åt. Hänvisningarna till folkbildningsförbundets reformprogram från 1990 är många. Såväl detta dokument enskilda som skrivningar från studieförbund har påverkat den bild folkbildningen av och dess roll som ges i propositionen. För det andra är man angelägen att i ord markera folkbildningens om såväl egenart som frihet. Här faller propositionens skrivningar väl in i en tradition som kan följas i vart fall från l940-talet.

För det tredje tycks talet om målstyrning i förening med ett ökat

tryck på besparingar i den offentliga verksamheten ha lett till tydlien gare och hårdare markering vilka resultat statens företrädare vill av se av det stöd som ges till folkbildningen. En större formell frihet markeras dels i att myndighetsansvar läggs ut på ett folkbildningens eget organ i stället för som tidigare statlig myndighet dels en genom att reglerna för hur en bidragsberättigad studiecirkel ska ut tas bort. se

Denna frihet balanseras dock mer än väl de krav på målstyrning

av som ställs. Det gäller såväl krav att verksamheten efter statanpassa

liga mål för bidraget som krav på egen målbeskrivning och till denna

kopplad utvärdering.

Studieförbunden

anpassar sig

Som framgått det föregående Studieförbunden delaktiga i den av var process som ledde fram till proposition och riksdagsbeslut. De tog också genomgående emot förändringen positivt. I debatten talades folkom att bildningen genom beslutet myndigförklarats. Studieförbundens styrelser och verkställande ledningar kommenterade i sina verksamhetsberättelser för 1990/91 och 1991/92 förändringen. Kommentarerna tyder på att förändringen uppfattas att studieförbunden fått större frihet och som

bättre arbetsmbjligheter.

ABFs förbundssekreterare skriver i verksamhetsberättelsen 1990/91 att

folkbildningen ges förtroendet att själv forma sin verksamhet utifrån

nu en klassisk folkbildningsdeñnition, och i samklang med de samhällsmål

5 I varje fall beträffande bidrag till organisationslivet finns relativt få exempel detta i svensk förvaltning. Ett exempel är Riksidrottsförbundet har som ansvaret för allt statligt stöd till ldrottsrörelsen. Ett annat är Samarbetsnämnden för stöd till trossamfund, som ansvarar för stöd till kyrkor och religiösa organisationer utom Svenska kyrkan.

70 Kapitel 4 SOU 1996: 127

för statsbidragsgivningen som riksdagen beslutade. Ett år senare sägs att allvar kommit igång med att förnya verksamheten. Mbsk noterar man i sin verksamhetsberättelse för 1991/92 att förutsättningarna kraftigt förändrats och att friheten för det enskilda Studieförbundet är stor. Sfr säger i verksamhetsberättelsen 1990/91 att den beslutade förändringen för folkbildningsarbetet ligger helt i linje med de utvecklingssträvanden under år präglat vår verksamhet. Ett år senare konsom senare staterar man att kvalitetsfrågoma satts i centrum och att utvärderingsfrålyfts fram. NBV att det nya bidragssystemet tagits emot pogorna menar sitivt inom förbundet och att det innebär en prioritering av målgrupper och ökad inriktning mot för NBV viktiga ideologiska områden. Redan diskussionen förändringen har ett positivt sätt påverkat kvaliteten om i vår verksamhet. Uttalanden det här slaget finns från de flesta förbunden. Något av av förbund avvaktande inför förändringen. Så påpekar FU 1991/92 är mer att mål och utvärdering inte är något nytt för förbundet men uttrycker också farhågor för negativ styrning. KFUK-KFUMs studieförbund en att tidigare haft god uppslutning kring mål, verksarnhetsplamenar man och utvärdering men att förändringen skapat osäkerhet. ner SKS är kanske det förbund som har agerat tydligast internt. Man beslöt inför 1990/91 att inte fördela ut hela statsbidraget till avdelningarna förrän alla dessa presenterat måldokument och verksamhetsplaner. Rektor säger i verksamhetsberättelsen för 1990/91 att han ser beslutet om nytt bidragssystem ett paradigmskifte i samhällets syn den verksamhet som studieförbunden bedriver. Det första året med nya regler har man som arbetat mycket med mål- och utvärderingsfrågor. Detta har vitaliserat styrelsearbetet i avdelningarna och lyft fram rollen som förtroendevald. Attitydförändringar mot en större koncentration i målarbetet mot de av samhället uppställda målen sägs ha skett i förbundet. Frågor verksamhetens mål och inriktning har alltså tilldragit sig om stor uppmärksamhet. Detta är i sig inget nytt. Studieförbunden har, som påpekats flera företrädare, långt tidigare olika sätt formulerat målen av för sin verksamhet. Det har i många fall inneburit att man i sina stadgar målparagraf. flera studieförbund har det funnits såväl särhar en särskild I skilda måldokument verksamhetsplaner för ett eller ett par år. som Samtidigt är det tydligt att dessa frågor fått ett nytt innehåll och även en ny dignitet.

SOU 1996: 127 Kapitel4

Redovisning till folkbildningsrådet

Som en konsekvens av statens krav på mål och utvärdering ställde Folkbildningsrådet krav att studieförbunden såväl central lokalt som skulle utforma måldokument och hur utvärderingen skulle ske. ange Folkbildningsrådets FoU-delegation begärde hösten 1992 in måldokument från samtliga studieförbund i sex kommuner. För att få helen mer täckande bild av verksamheten i hela landet ombads varje studieförbund

centralt att genom en kortfattad och översiktlig rapport redovisa hur

arbetet med måldokument och lokal utvärdering fortskrider i hela studie-

förbundet. Brev till studieförbunden 1992-08-11. l 92/93, AS/tk u Av de redovisningar studieförbunden lämnade framgår som att man

mer än tidigare arbetat med mål och målskrivningar. Mål och utvärdering

är inget nytt för oss tycks vilja säga. Samtidigt är tydligt har man att man skärpt och fördjupat arbetet med mål och utvärdering. Det har fått ny uppmärksamhet och man arbetar medvetet både för att förankra måmera len i hela förbundet och för att få genomslag för vad förbundet helsom het står för. ABF hänvisar till diskussion en om mål och inriktning som ledde fram till fastställande av ett långsiktigt idéprogram 1990. Parallellt med detta fastställdes också ett aktionsprogram för åren 1990-92. Ett aktionsnytt

program fastställdes 1992 för åren 1992-95. Målprogrammet de

anger

långsiktigt bestående målen för förbundets arbete, form övergri-

en av pande inriktningsmål, medan aktionsprogrammet är mera konkret ifråga om vad man ska arbeta med och vilka aktiviteter ska genomföras. som

Det nya bidragssystemet har lett till utbildningssatsning för ut-

en att

veckla kompetensen kring målstyming och utvärdering. Man arbetar

också med att anpassa redovisningssystemet till lokal utvärdering. Samt-

liga lokala måldokument begärs in för analys och i syfte finna vägar att till en central bedömning hur kvalitén och samspelet mellan verkav samhetsplaner och verksamhetsberättelser kan utvecklas". Flera utvecklingsprojekt bedrivs. Man utvecklar modell för "deltaen garformulerad utvärdering, arbetar med att formulera folkbildningens

kvalitetsbegrepp mm. Detta projekt bryter frågan mål och utvärner om

° Senare har rådet ett de grundläggande kvalitetskraven på studieförsom av bunden fastställt att studieförbunden och deras lokalavdelningar skall ha l fastställt måldokument 2 utarbetat plan för utvärdering och uppföljning 3 årligen upprättat en verksamhetsberättelse Bidrag till studieförbunden 35. s

72 Kapitel SOU 1996: 127

dering till den enskilda cirkelns plan. Andra projekt gäller arbetsplanen pedagogiskt instrument och kollegial utvärdering. som FS säger att Arbetet med måldokument och lokalt utvärderingsarbete är sedan länge förankrat inom förbundet. Från 1988/89 har man arbetat med information och utbildning mål och verksamhetsplaner, där ockom så utvärdering ingår. Ett måldokument Med sikte mot tjugohundra fastställdes 1990 och ligger sedan till grund för all verksamhetsplanering. 1 och med den förordningen 1991 togs ett nytt steg i utvecklingen. Man nya stimulerar lokalt utvärderingsarbete och bedriver även centralt utveck-

lingsarbete. FU markerar viss distans till målstymingsmodellen. Man anser inte en att förutsättningarna för arbetet förändrats genom bidragsreformen. Avgörandet blir vilka variabler i framtiden kommer att ligga till grund som för fördelning statsbidraget mellan studieförbunden. FU uppfattar reav formen så att vi liksom tidigare skall utveckla vår verksamhet i enlighet med förbundets mål att vi står friare i att utveckla verksamhetens men nu form, innehåll och genomförande. Man också ett behov av att klaraser redovisa sina ambitioner och att leva till ökade formella krav re upp externt redovisningsbara utvärderingar. Man befarar att utvärderingar kan komma att fungera som ett kontrollb det istället ska avdelningarna bättre redinstrument men betonar att ge skap för utveckla verksamheten. FU har tidigare i rad skrifter från att en 1987 och framåt redovisat den interna diskussionen i målfrågor. KFUK-KFUMs studieförbund redovisar hur man sedan våren 1991 bedrivit utvecklingsarbete den då aviserade propositionen. Man har m a a avdelningarna frihet att testa olika verksamhetsmodeller och i kurser gett arbetat med frågor målformulering, verksamhetsplanering och utvärom dering. Mbsk utarbetade i slutet 1980-talet ett humanistiskt bildningsproav fastställdes 1990 och är utgångspunkt för det fortsatta förgram som nu ändringsarbetet. En för hela förbundet gemensam modell för verksamhetsplanering och utvärdering har utarbetats. Arbetet har mötts positivt i

7 Detta projekt har bl resulterat i skriften Deltagarinñytande i studiecirklar a av Mauritz Sköld.

‘ Det centrala utvecklingsarbetet omkring utvärdering har bl a resulterat i skrif-

Gestaltande utvärdering Bosse Bergstedt/Ulla-Britt Tomberg och

terna av Etiskt bokslut av Bosse Bergstedt.

9 Folkbildning i utveckling 1987, "Vetenskapens vägar 1988, 90-talets kamp om kunskap 1990 m fl.

SOU 1996: 127 Kapitel 4 73

de flesta avdelningarna. Att formulera mål kan utvärdera mot som man upplevs som svårt. Verksamhetsplan för 1992/93 till 1993/94 biläggs redogörelsen. NBV har från 1991/92 starkare betonat målen för förbundet. Ett doku-

ment om "målformulering, utformning av arbetsplan och budget samt

uppföljning och utvärdering har tagits fram för avdelningarna. Där anges de övergripande målen och försöker vad ska man ange som anses vara kvalité i förhållande till de kvantitativa mål sätts På alla som upp. nivåer i förbundet ska man arbeta med mål, utvärdering och uppföljning. Samtidigt med att det nya bidragssystemet genomförts har NBV gjort en genomgripande förändring förbundets hela organisation. Även detav

ta medverkar till att en ökad målstyming verksamheten kommer

av att ske. För Sfr är måldokument och verksamhetsplaner inget krav sånytt, dana har funnits i stadgarna sedan Hera år. Underlaget har varit ett Idé-

program för den centrala verksamheten. Detta har utvecklats

till en gemensam verksamhetsplan som fungerar inriktningsdokument för alsom la led i organisationen. Detta arbete drogs igång följd signalersom en av

na i SÖ-rapporten Studieförbunden inför 90-talet.

Som en konsekvens den förordningen utarbetades tilläggsdokuav nya

ment där man tog viktiga förändringar. Insatser för prioriterade

upp grupper skulle öka. Krav ställdes på att alla avdelningar, i sin budget, skulle avsätta ett minimibelopp till kvalitativ utveckling sådan verksamhet av

som prioriterades enligt folkbildningspropositionen. De lokala planerna

skulle bygga på den planen och till lokala förhålgemensamma anpassas landen. Inför 1992/93 har arbetat med ett kombinerat mål- och idéman program. Vad gäller utvärdering har bedrivit intensiv utbildning. man Målet är att utvärdering i cirklar och ska bli självklar och ingrupper en tegrerad del av studiema och ske deltagarnas villkor.

SISU prioriterar basverksamheten, föreningsutveckling inom idrottens lokala föreningar samt de i folkbildningsförordningen angivna målgrup-

perna med tillägg av arbetslösa, kvinnor och ungdomar. Första åtgärden inför 1991/92 att arbeta fram riktlinjer för folkbildningsverksamhevar ten. Man ville genom detta säkerställa studiecirkelns roll och betydelse i verksamheten och ge trygghet till verksamhetsledare och ombud. Samtliga distrikt har sedan arbetat fram någon form måldokument och verkav samhetsplan. Tyngdpunkten läggs 1992/93 utvärdering och uppföljning. Det är ett område där förbundet stärkt sin kompetens. Inom SV karaktäriseras arbetet av metodutveckling och analys. SV har under alla år haft centrala mål och riktlinjer för arbetet. Målen fastställs i

långsiktiga program som kompletteras med tvååriga riktlinjer för verk-

samheten i organisationen. Ett omfattande idéarbete ligger till grund för

74 Kapitel SOU 1996: 127

målstymingen. Ett skrifter har publicerats kulturverkamheten och par om boken Vägvalet debattbok folkbildning. Man arbetar med senast en om höja kunskapen hur arbetar med målstyrd verksamhet. Utatt om bildningar har genomförts målstyrning och verksamhetsplanering. om Nio avdelningar tio sägs ha verksamhetsplan med målbeskrivning. av en För TBV fastställdes 1987 måldokumentet TBV9O efter bearbetning

inom organisationen. Årliga mål fastställs i samband med verksamhets-

planeringen. Besluten föregås breda diskussioner. Målprogrammet utav går från omvärlds- och situationsanalys. Några särskilda åtgärder i anen slutning till den folkbildningsförordningen nämns inte. nya

Intervjupersonernas uppfattning

I mina intervjuer med företrädare för studieförbunden ställde jag också

frågan och i så fall vilket sätt, riksdagsbeslutet 1991 med den biom, dragsförordning följde har påverkat studieförbundets arbete. som De centrala företrädarna för förbunden har i stort sett positiv hållen ning till 1991 års förändringar statsbidraget. Svaren pekar dock i lite av olika riktningar. Det förefaller beredskapen för den nya situatiosom om varierat del. Vissa har varit benägna att använda de nya möjnen en mer ligheterna medan andra tycks ha varit lite mer avvaktande. En förbund det bidragssystemet som en möjlighet till grupp av ser nya utveckling och förändring. Från ABF talar om egen beslutskompeman och möjligheter. Man har fått helt annan möjlighet att betens nya en stämma själv. Man har fått möjligheter till medveten styrning, nya en

styrelserna får starkare ställning och expeditionsmakten minskar.

en SKS förändringen utvecklande. Det har lett till starkare förser som en troendemannamedverkan i arbetet. I båda dessa förbund talar man också starkare koncentration. Man kan rikta mot viktiga målom en resurser och ämnen, skära bort mindre angelägen verksamhet. grupper FS rektor talar, kanske tydligast, att beslutet radikalt har förändrat om arbetet. Det har gett frihet att bedriva verksamhet utifrån våra egna förutsättningar. Förhållandet till medlemsorganisationerna har förändrats,

vi är samarbetspartners Från förbundsledningens sida har man mer av nu. sett förändringen möjlighet och använt den för att driva utsom en vecklingen. Det är i linje med förbundets egna strävanden. Flera förbund har sett den situationen en möjlighet att utvecknya som något redan varit inne Det gäller ABF där förbundssekreteraren man fått lättare att förverkliga det redan strävat efter. menar att man man KFUK-KFUMs rektor att jobbat mot mål tidigare men att bimenar man dragsbeslutet gett anledning till eftertanke, en möjlighet att ta ut ny rikt-

SOU 1996: 127 Kapitel

ning. Man kan använda det nya för att få ut goda effekter i något som man redan strävat efter.

Sfr menar att man låg före ifråga målstyrning och inte har behövt

om korrigera riktningen. Kanske, säger rektor, har blivit tydligare i inman riktningen mot de särskilda enligt proposition och riksdagsgrupper som beslut ska prioriteras. NBV talar att profilen blivit tydligare och om man strävar efter att förstärka den ytterligare. En del perifer verksamhet tror rektor att man tagit bort. I SISU ser man inga direkta förändringar, med hänvisning till föratt bundet var så nytt. Man hade inte hunnit dithän idéer fått stå tillbaka att för ekonomi. Det har blivit viktigare med rutiner för utvärdering. I några fall är osäkerheten inför vad det ska leda till tydlig, det nya

finns en avvaktande hållning. Det tar tid att förändra säger IP i ABF.

en Detta är det mest framträdande också i Mbsks hållning. Man är i början av en förändringsprocess kommer att ta tid. Interna förändringar som krävs innan man får genomslag i verksamheten. SV diskussiomenar att nen om förändringen betytt lika mycket beslutet i sig. Viktigare som än det nya bidragssystemet är dock att får mindre Att de tidigaman pengar. re formella kraven tagits bort påverkar inte verksamheten. Det har skapat en osäkerhet om vad som värderas. Detta leder till att verksamheten pågår i stort sett oförändrad. De lokalt ansvariga bedömer förändringarna ett delvis annorlunda

sätt. Tre typer av slutsatser framträder och är spridda alla förbund och de orter där intervjuerna gjorts. En uppfattning är att tonat inriktningen på redovisa maximan ner att

mal volym, timjakten är borta. Istället träder kvalitetsbedömningar till. Vi

har "börjat tänka vad kvalitet innebär säger ABF-are. Det gälmer en

ler att tänka sig för att det vill göra är folkbildning med bra kva-

mer, man litet, säger IP från FS. En IP säger nej till verksamen menar att man nu het som förut accepterat för att öka timantalet. Flera den måldisman ser kussion som kommit till stånd även lokalt fördel. som en Flera pekar på att cirklarnas struktur förändrats. I vissa situationer var de tidigare reglerna timmar och sammankomster hindrande. Där har om man nu kunnat lägga och fördela studietiden sätt tiom ett annat över den med längre sammankomster, cirklar över veckoslut Någon mm. pekar också på att kan förhålla sig sätt till studiematerial. man ett annat Dessa förändringar berör dock liten del verksamheten. Man tänker en av annorlunda, är mer lyhörda, säger IP från Mbsk. en Genomgående är dock att de förändringar skett uppfattas som som små. Förändringarna i cirklarnas arbetsplanering berör liten del en av verksamheten. Även i övrigt har den förändrade synen hos de ansvariga haft liten påverkan verksamheten. Man har värdering visen annan av

76 Kapitel4 SOU 1996: 127

verksamheter och söker andra former för samarbete med medlemsorsa ganisationema. I stort har verksamheten dock påverkats ganska lite. Flera pekar också inte kan släppa att hålla uppe omfattningen av att man avdelningens verksamhet. Denna kommer att ha betydelse för hur mycket får. pengar man Den viktigaste förändringen i det lokala arbete tycks alltså vara en ökande medvetenhet mål och inriktning i verksamheten. Man är lite om mindre benägen att ta till sig verksamhet enbart för att få större volym. också vad vill folkbildare. Även Det som görs ska svara mot man som om flera pekar detta så tycks ändå det konkreta genomslaget i verksamhebegränsat ett-två år efter bidragsreforrnens genomförande. ten vara

SOU 1996: 127 Kapitel5 77

5. och mål

Ideologi

Den form för bildningsarbetet som studieförbunden står för har, jag som redovisat i det föregående, formats i anslutning till folkrörelser och organisationer med en ideologisk bas. I detta kapitel ska jag granska studie-

förbundens målskrivningar och den ideologiska grundhållning präg-

som lar dessa. Skillnader och likheter mellan förbunden kommer att lyftas fram. Jag tar även upp lokala skrivningar och relaterar dessa till vad förbunden sagt central nivå.

Från studieförbundens måldokument

I förbundens stadgar finns i regel en bestämning förbundets grundlägav gande inriktning. Vid sidan av dessa finns någon form måldokument, av vilket nu är ett krav från staten bidragsgivare. Dessa dokument, som som kan ha lite olika karaktär i skilda förbund, utgör underlag för den följande redovisningen av studieförbundens aktuella mål och inriktning. Jag väljer att behandla dokumenten utifrån tre sammanfattande perspektiv. Först tar jag upp vilken pedagogisk grundsyn och kunskapssyn som kommer till uttryck i dokumenten. Därefter granskar jag hur förbundens bas i folkrörelserorganisationer eller andra idésammanhang kommer

till uttryck i målskrivningama. Sist tar jag vad sägs förbun-

upp som om

dets hållning till kulturfrågor.

Bildnings- och kunskapssyn

Jag har i ett tidigare kapitel visat att studieförbunden sinsemellan uppvisar en hög grad av samsyn vad gäller folkbildningens form och innebörd. De skillnader som ñnns mellan förbunden gäller syftet, vad mera vunna erfarenheter och kunskaper kan och ska användas till. Uttalanden förom bundets bildnings- och kunskapssyn ñnns inte i alla de dokument här som använts. De som finns kommer jag att kort ta upp. Jag dock inga motser sättningar mellan Vad som sägs här och vad som framkommit i de intervjuer jag använde i det tidigare kapitlet. ABF uttrycker en tilltro till människor individer. Man dem som ser som fria och självständiga, medborgare i demokrati och som en som delaktiga i en arbetsgemenskap. Folkbildningens karaktär är sökande

78 Kapitel SOU 1996: 127

efter kunskap, något vill se som en livsstil. Verksamheten ska som man mana till kritiskt tänkande och eget skapande. Studiecirkeln, den grundläggande arbetsformen, är en demokratisk arbetsform där man fritt och frivilligt söker kunskap och utvecklar färdigheter. I SVs bildningssyn betonas alla människors lika värde och förmåga att forma sitt eget liv. Man hänvisar till ett humanistiskt bildningsideal som vill skola handens och tankens arbete, förena tankens insikter med fanta-

sins skaparförmåga. Folkbildningen som "en aktiv process där delta-

ses tillsammans erövrar och värderar kunskap. Genom folkbildgarna ny

ningen vill ge och personligt förhållande till kunskap och

man var en ett kultur." Kunskap räcker inte med känsla och vilja kan kunskap men till insikt. Människor ska så att de kan, vågar och mogna ges resurser vill för bättre livsbetingelser och ett bättre samhälle. agera För Mbsk ska studiecirkel ha fyra huvudelement; "kunskapssökanen de, förståelse, debatt och kreativt skapande. Beroende betoningen talar t kunskapscirklar och debattcirklar. Folkbildningen som fri man om ex och frivillig betonas. Även studiecirkeln kommer att förbli den vanliom gaste arbetsformen sig inte begränsad till denna utan vill gärna ser man pröva andra former. Sfr i ett antal punkter vad man menar med folkbildning. anger Punkterna överensstämmer nära med Folkbildningsförbundets uppfatt-

ning i det k reforrnprogrammet se 59. I FS idéprogram betonas folk-

s s liga erfarenheter och kunskaper. Kunskap som nära knutet till handses ling. FU vill ett forum för ett livslångt lärande där individens behov vara och erfarenheter tas som utgångspunkt. TBV talar i sin verksamhetsplan studiecirkeln effektiv inlämingsmetod, är framgångsrik om som en som

oavsett vilken nivå studierna ligger på. Studierna ger inte endast kunskap

utan leder också till beteendeförändringar. I övrigt finns i dessa dokument, i ñera fall har karaktär av verksom samhetsplaner, inga tydliga uttryck för förbundens bildningssyn och pedagogik. Så långt dessa frågor berörs bestyrks då den samsyn som jag tidigare påvisat. Studieförbunden hävdar alltså trots olikheter väl samlad syn på folken bildningens grundläggande hållning och arbetssätt. Studierna ska anpastill och förankras i människors erfarenheter och ske i små grupsas egna där ett utbyte på det personliga planet är möjligt. per

Folkrörelse och samhälle

För ABF är verksamheten ett uttryck för en utåtriktad folkrörelsesträvan ska människor möjlighet att i kollektiv form förändra samsom ge

SOU 1996: 127 Kapitel 79

hället. Förbundet ska vara aktivt för att såväl främja själv delta i som samhällsförändringen. All verksamhet skall fri och frivillig. Någon vara begränsning till arbetarrörelsen gäller inte. ABF vill den breda vara svenska allmänhetens folkbildnings- och kulturorganisation. Bredden framträder också i de tre arbetsområden "Den klassiska tradisom anges: tionella folkbildningen, verksamhet som grundas på specifika samhällsuppdrag och uppdrag i form av personalutbildning. Grunden för NBV är nykterhetsrörelsens intresse för samhällsfrågor. Man ska utgöra en resurs i rörelsens sarnhällsarbete och skapa engagemang i samhällsfrågor att erbjuda kunskap, kulturupplevelse genom och gemenskap. NBV ska verka för rörelsens mål och med folkbildning ge aktivt stöd till nykterhetsrörelsens arbete utåt och inåt. Ett övergripande mål för den närmaste perioden är att bredda och fördjupa arbetet för medlemsorganisationerna. SV menar att folkbildningen behövs för att öka beredskapen för sam-

hällsförändringar och stimulera folkrörelseengagemanget. Folkbild-

ningens betydelse ligger, säger man, i solidaritet med Sin svaga grupper. ideologiska plattform har i grundorganisationema. Utgångspunkten man är de liberala frihetsidéema och solidariteten med de svaga. Engagemanget för landsbygdens utveckling betonas liksom socialt och kulturellt eftersatta miljöer. Folkbildningen får sin kraft levande och genom växande folkrörelser. FS bygger grundläggande kristna värderingar och arbetar i nära samarbete med sina medlemsorganisationer. Uppgiften är att "bedriva fritt och frivilligt folkbildningsarbete i anda tolerans och saklighet". en av Engagemang, delaktighet och handling är centrala begrepp. Man vill stå för ett samhällsengagemang där överlevnadsfrågor och internationellt ansvar betonas. SKS säger att man arbetar i ett dynamiskt spänningsfält mellan folkbildningsideologin, medlemsorganisationerna och den kristna humanistiska grunden. Man vill se sig en fristående och demokratisk folksom bildningsorganisation. Aktuella nyckelbegrepp är framtiden, livsfrågorna och demokratin. Internationell inriktning, etiska frågor och barns och ungdoms möjligheter att möta och forma framtiden viktiga. ses som KFUK-KFUM säger bl a att man vill verka för i angelägengagemang na samhällsfrågor och internationella frågor. Man sig ha viktig roll ser en i opinionsbildningen och vill människor möjlighet till och förge nya djupade kunskaper i alla de frågor rör livet arbetsplatsen, i skolan, som i vården och i föreningsgemenskapen. SISU är, som tidigare framgått, det förbund är närmast knutet till som sina medlemsorganisationer. Enligt måldokumentet är verksamhetsidén att i linje med idrottens allmänna mål och inriktning tillgodose med-

80 Kapitel

lemsorganisationernas behov medlemsutbildning. Aktiva idrottsut— av övare och -ledare ska erbjudas idrottsideologisk och demokratisk skolning. Idrottens samhällsnytta och möjlighet att finna lösningar samhällsproblem ska lyftas fram. Sfr vill enskilda och möjlighet att delta i och ta ansvar för ge grupper samhällsutvecklingen och därigenom göra frihet och demokrati möjlig. Förbundet sig obundet och med möjlighet att fritt ta ställning i ser som och miljöfrågor. Medlemsorganisationema har genom sina reprenatursentanter beslutsrätten i förbundet. TBV markerar sin naturliga koppling till arbetsplatserna men riktar sig dessutom till ungdom. Förbundet vill medverka till att tjänstemän och ungdomar utvecklas till nytta för dem själva, deras företag/organisationer och Sverige. Kompetensutveckling är ett huvudbegrepp som ges ett brett innehåll. Kompetens "är kunskaper, färdigheter, erfarenheter, summan av självförtroende, kreativitet, motivation, vilja, kommunikationsförmåga, värderingar. Mbsks mål är att främja humanistisk bildning och kultur. Kulturtraditioner och kulturarv är viktiga hörnstenar tillsammans med en liberal människosyn och en värdekonservativ etik och moral. Till skillnad från övriga hittills nämnda förbund talar inte om någon förankring i medman lemsorganisationer. Istället markeras att Studieförbundet i kraft av sin självständighet, sin demokratiska uppbyggnad och sin breda verksamhet folkrörelse. Man riktar sig mot samhällets brister inom utbildning, är en bildning och kultur. FU slutligen med sin förankring i universitetsmiljön beskriver sig i ett häfte verksamhetsidé och bildningssyn som en kunskaps-, bildningsom och kulturorganisation, arbetar oberoende politiska, religiösa och som av fackliga rörelser samverkar med verksamma vid universitet och som högskolor. Tidigare har jag påvisat likheterna mellan studieförbunden ifråga om deras allmänna folkbildning och kunskap. Granskar man hur de syn beskriver sina uppgifter framträder däremot tydliga skillnader. I en tidiuppsats har jag urskiljt två dimensioner utefter vilka studieförbunden gare

placerar sig olika vad gäller på sina uppgifter Svensson 1995. Jag

synen återger här huvuddragen av denna analys. Med något undantag ingår studieförbuden i ideologisk och värdeen mässig gemenskap med den familj av folkrörelse- eller andra organisarespektive förbunds organisatoriska bas. Även de studietioner som utgör förbund inte arbetar i anslutning till folkrörelseorganisationer ingår i som någon form värdegemenskap. Folkuniversitet präglas av sitt nära samav band med universitetsvärlden. Mbsk har sin idémässiga grund inom humanism och värdekonservatism. Trots sitt oberoende medlemsorganiav

SOU 1996: 127 Kapitel5 81

sationema delar enligt mina IP, grundläggande värden med dessa. man, Detta innebär att studieförbunden olika sätt måste anpassa sitt handlande till ideologiskt och organisatoriskt sammanhang som man själv ett ingår Som vi i det föregående har i vissa studieförbund medlemssett organisationerna riksnivå ett avgörande inflytande i förbundets högsta

beslutande I andra förbund fördelas ansvaret mellan medlemsororgan.

ganisationer och studieförbundets distrikt och/eller avdelningar. se s 47

ff I båda fallen ingår dock studieförbundet i den ideologiska gemenskap

grupp av folkrörelseorganisationer utgör. som en De skilda sammanhang studieförbunden detta sätt hör hemma i som i hög grad bestämmande för deras sin uppgift. Utanför den är syn egen folkbildning och kunskap som jag behandlat ovan gemensamma syn finns tydliga skillnader mellan studieförbund eller studieförgrupper av bund. I mina intervjuer har jag kunnat urskilja två huvudlinjer i studie-

förbundens syn sin uppgift. Enligt den linjen definierar studieförbundet sin uppgift utifrån en ena kollektiv dimension. Man sin verksamhet i ett sammanhang som ser sträcker sig längre än till individers kunskapsbehov. Bildningsarbetet syf-

till att stärka rörelse eller organisation. Det kan också syfta till att tar en förändra och påverka hela samhället. Folkbildning förväntas ganska direkt tillgång för mänskliga gemenskaper som går utöver den envara en

skildes personliga situation Svensson 1995 s 128.

Den gemenskap åsyftas kan hela samhället, man ser bildsom vara ningsarbetet de sätt vilka folkrörelse kan och ska som ett av genom en förändra samhället. Det är vad de sociala rörelserna, som nu lever vidare i form folkrörelseorganisationer, strävat och strävar efter. Bildav ningsarbetet kan också, begränsat, ett stöd för medlemsorganimera vara sationema sådana. Det gäller för några förbunden, tydligast för som av ABF, NBV och SISU, att de sin roll främst i relation till medlemsorser ganisationema, studie- och bildningsarbete syftar till att stärka organisationerna. Det kan också handla vill påverka sina medlemsorom att man ganisationer, bildningsarbetet ska medverka i förnyelse och utveckling av

det folkrörelsesammanhang där man arbetar. Den andra dimensionen kommit fram i synen bildningsarbetets som uppgifter är vad jag kallar för ett bildnings- eller kunskapsperspektiv"

Svensson 1995 127. I några fall kan det ses ett ämnesintresse. Det ge-

s fokus ligger den enskilde deltagaren och dennes permensamma är att sonliga utveckling. Hur och i vilket sammanhang denne sedan kommer göra bruk kunskaper och färdigheter har ingen uppfattning om. att av man Den kollektiva dimensionen är tydlig hos de förbund ABF, FS och

NBV har sina rötter inom de klassiska folkrörelsema. Till den grupsom hör också SISU. Med mindre tydlig ändå med klar dragning till pen men

82 Kapitel SOU 1996: 127

den kollektiva dimensionen placerar sig SV, SKS och KFUK/KFUMs

studieförbund. För de två förbund har politiska partier stiftare som som eller medlemsorganisationer är det samhällsperspektivet dominerar, som

för de övriga är det organisationsperspektivet.

För de återstående fyra förbunden är det den individuella dimensionen som framträder. Det är individens utveckling och/eller kompetens man talar om. För Sfr är bilden sammansatt i sin bestämning förmen egen av bundets inriktning är det ämnesområden djur, och miljö natur som nämns. Samtidigt ser en del av förbundets medlemsorganisationer studiet i ett samhällsperspektiv, ökat miljökunnande ska påverka samhället. Det är i beskrivningen mål och syften med verksamheten av som studieförbunden skiljer sig åt. Man har kunskap och en gemensam syn

vad folkbildning, som allmän företeelse, står för. När det gäller motiv och

syfte med bildningsarbetet skiljer sig åt. Då kommer, särskilt för de man

förbund lever i nära relation till folkrörelseorganisationer, ideologi

som och värderingar in i bilden. Studier och kunskap är inte till för sin egen skull. De har ett värde i ett vidare sammanhang. Detta sammanhang kan vara studieförbundens medlemsorganisationer eller hela samhället. Utifrån det samband och den samverkan finns mellan studieförsom bunden och deras stiftare eller medlemsorganisationer kan man säga att studieförbundet förutom att det utgör fält ett gemensamt av bildningsorganisationer också arbetar i skilda ideologiska och organisatoriska fält. Varje studieförbund hör också hemma i ett annat sammanhang än det som folkbildningen utgör. ABF och NBV är inte bara studieförbund osv de är också, och i vissa fall i första hand, delar av respektive fält folkrörelav sesorganisationer. Från detta perspektiv finns också viss övertäckning mellan förbunen den. SV och Sfr har båda relationer till landsbygden. Båda har historiska rötter i ungdomsorganisationer landsbygden. SV och Mbsk har i viss mån en grund i borgerlig politisk även det fråga gemensam en syn om är om skilda partier och Mbsk i liten grad framträder Moderata som samlingspartiets studieförbund. Mbsk vill i första hand stå för humanism och konservativa värden. FU kan i detta sammanhang säga stå för allmän en upplysnings- och bildningstradition med rötter i de tidiga liberala bildningssträvandena från början och mitten förra seklet. Den bärs inom av FU upp av folkbildningsintressen inom universiteten.

Kultur och folkbildning

Studieförbunden är inte endast studier och studiecirklar. I ökande grad har andra former kommit till användning i bildningsarbetet. Om låman

SOU 1996: 127 Kapitel 83

den administrativa uppdelningen arbetet vara avgörande så samlas ter av dessa andra former under beteckningen kulturverksamhet. I realiteten hör också delar cirkelverksamheten hemma inom kultursektom. stora av I besluten statsbidrag har, sedan 1974, kulturverksamheten setts om viktig studieförbundens arbete. Engagemanget i verksamsom en del av het vid sidan studiecirklar skiftar dock. Flera av förbunden, men inte av kulturfrågor i måldokument eller verksamhetsplaner. alla, tar upp ABF att folkbildningen är självständig del av svenskt kulturmenar en liv "en folkets kultur. Man vill satsa folkligt förankrad kulegen en turverksamhet, där det skapandet sätts i främsta rummet. Samegna

arbete med det professionella kulturlivet kan amatörer inspiration och

ge kunskap. Kulturinstitutionerna teatrar, bibliotek, Orkestrar osv inmuseer, viteras till samarbete. Boken är grundpelare i folkbildningsarbetet och en biblioteken viktig samarbetspartner. ABF vill verka för att sneda kulen turmönster bryts. För ABF är kultur en förändringskraft. För SV kultur och skapande "ett sammanhang att leva och verger oss ka i, kulturarv och traditioner är liksom lokal kultur viktiga. Man menar också ett vitalt och mångsidigt kulturliv främjar regional utveckatt en ling och formar den skapande miljö i vilken idéer föds och utvecklas". Ett fritt kulturliv är grunden för ett öppet och demokratiskt samhälle. Folkbildningen ska kämpa för kulturell mångfald, där landsbygdens kulturoch den folkligt skapande och förankrade kulturen ingår som bärande arv delar. Den estetiska verksamheten är en omistlig del av folkbildning-

en.

Mbsk betydande del kulturprogramverksamhet ingår i god

anser att en folkbildning. Man vill kunskap vår kultursfär, bevara och medverge om ka i kulturellt nyskapande. Kombination av cirklar och kulturprogram ger förutsättningar för nå människor. Kulturen är också ett sätt att delta i att debatt kanske det mest sofistikerade uttrycket för olika åsiktsriktningar. Massproducerad kultur låg kvalitet som ett samhällsproblem. av ses Eget skapande är viktigt amatörism måste hålla hög kvalitet varför men samspel mellan yrkesverksamma konstnärer och cirkeldeltagare är vik-

tigt. NBV vill kulturverksamhet erbjuda möjligheter till egna upplegenom velser och skapande. Konstbildningsarbetet är en del av detta. Sfr nämner kulturprogram arbetsform vid sidan studiecirkeln. FS vill vara som en av rörligt och pröva former. Genom målmedvetna kultursatsningar vill nya bl bygga broar mellan generationer. Man vill också lyfta fram ungman a domars kulturella uttrycksformer och stöd nyskapande kulturell ge verksamhet. KFUK-KFUMs studieförbund vill sin kulturverksamhet bidra genom till äldre svensk kultur lyfts fram och levandegörs för dagens generaatt

84 Kapitel5 SOU 1996: 127

tioner och samtidigt medverka till att öka spridningen och kännedomen om moderna kulturella företeelser god kvalité. av

Lokala mål

Förhållandet mellan vad uttrycks central nivå i förbunden och vad som man säger och gör lokalt är ett av de områden jag angett intressom som santa att granska. Som underlag för detta använder jag de dokument som insamlades i samband med intervjuarbetet lokalavdelningar samt uttalanden som gjorts vid intervjuerna. Utöver detta har jag gått igenom lokala måldokument från studieförbunden i kommuner. Dessa har insex samlats och ställts till förfogande av Folkbildningsrådet. En genomläsning av dokumenten visar att de, kan vänta, är som man starkt påverkade av vad sagts central nivå i respektive förbund som och av de mål för bidragsgivningen fastställts riksdagen. Det som av som framför allt skiljer är de konkreta projekt eller mätbara mål i viss som mån finns lokalt.

ABF-avdelningarna anknyter eller mindre nära till förbundets idémer och aktionsprogram. I verksamhetsplaner prioriteras områden bassom kunskaper, samhällsstudier, facklig utbildning och internationella frågor. Någon avdelning nämner också estetiska ämnen och kultur prioritesom rade. I Västerås där det estetiska ämnesområdet är 50 större än procent samhällsornrådet budgeterar liten förskjutning samhällsomman en mot rådet.

För ABF Stockholm kan man notera strävan till omprioritering. 15 en procent av verksamheten ska omprioriteras till områden. Syftet med nya omprioriteringen är att höja folkbildningskvaliteten. För vissa medlemsorganisationer kan detta innebära minskning för studier. en av resurserna I andra fall talar man om att aktivera medlemsorganisationer än timera digare. ABF-skolor väl mot ABFs övergripande mål varför anses svara många vill satsa mera på sådana. Några av SVs avdelningar ett mål bibehålla verksamanger som att hetsvolymen. En avdelning det nödvändigt driva viss verkser som att nu samhet med huvudsyfte att tjäna En strävar efter höja pengar. annan att deltagaravgiftema för att få verksamheten självñnansierad. Estetiska ämnen och bevarandet kulturarvet viktiga. De mål av ses som som anges motiveras med hänvisning till de förutsättningar statsbidragen som ger och till förbundets övergripande mål. Sfr är ett av de förbund som har centralt fastställd verksamhetsplan en med mål och inriktning gäller hela förbundet. Lokalt finns som utrymme för utformningen av konkreta planer i anslutning till de mågemensamma

SOU 1996: 127 Kapitel 5 85

len. Behovet bibehålla verksamhetens omfattning är återkommande av att här, i något fall talar också behovet att höja kvaliteten. Andra man om av ambitioner bibehålla nuvarande ämnesstruktur och att öka verkär att samheten i samarbete med medlemsorganisationema. Vid sidan markering Humanistiska bildningsprogrammets beav en av tydelse framträder i Mbsk uttalad marknadsmässig hållning. Man vill en sälja företagsutbildningar, har tagit bort olönsam verksamhet och vidtar

olika åtgärder för förbättra ekonomin. Man vill "öka antalet studieatt

timmar i språk eller profilera sig "som det ledande Studieförbundet för

båtsporten". Några avdelningar anger konkreta mål i termer av balanserad ekonomi eller antal kurser eller inom vissa områden. ett arrangemang i målskrivningar och verksamhetsplaner är inte tydligt Det som sägs bestämmande för hur verksamheten ut. Bara i undantagsfall nämns esser prioriterade i avdelningamas planer. Detta område är tetiska ämnen som samtidigt det ämnesområde med få undantag, har den största omsom, fattningen uttryckt i studietimmar. Ett detta är TBV i Västerås där ex hälften verksamheten tillhör området Kultur och fritid, vilket mer än av också dominerar det utåtriktade utbudet. Detta samtidigt som man i sin

planering säger sig prioritera andra områden. I den mån mätbara mål för sin verksamhet så handlar det ofman anger behålla nuvarande volym. De omprioriteringar som görs, t ex tast om att i ABF Stockholm gäller mindre delar verksamheten. I flera fall är, som av

framgår genomgången ett huvudmål att behålla nuvarande om-

av ovan, fattning verksamheten. Den ambitionen torde i många fall leda till att förändringar, i anslutning till andra mål, och utifrån förbundets som man övergripande mål, skulle vilja arbeta för i realiteten kommer i andra hand. I ñera fall ñnns uttalad ambition att inrätta sig efter och möta den efen terfrågan finns. Detta är tydligast i lokalavdelningar inom Mbsk, FU som och TBV också i vissa SV-avdelningar. Det är med andra ord eftermen frågan på lokal marknad för studiecirklar som i sista hand bestämmer en handlandet. Mina intervjuer i stort sett likartad bild av avdelningamas syn ger en sin verksamhet. Man betonar bred folkbildning, kunskap ska finnas tillgänglig för alla vill, frågor Europa, fred och miljö nämns. som nya som Barn och ungdomar viktig Demokratifrågor är viktiga ses som en grupp. vävning kan deltagare betala för. Det finns förskjutning från öpatt ha, en verksamhet till verksamhet i medlemsorganisationer. ABF-avd. pen Även TBVs avdelningar uttrycker vill arbeta nära medlemsföratt man bunden. Där ñnns uttryck för att detta samarbete som en fördel rent se marknadsmässigt. förbund där avdelningarna uttrycker ett intresse för ett Sfr är ett annat tätare samarbete med medlemsorganisationema. En förändring mot min-

86 Kapitel 5 SOU 1996: 127

dre av allmän verksamhet och inom medlemsorganisationerna frammera hålls också av t ex en lokal företrädare för SKS och FS. För alla de min-

dre förbunden är överhuvudtaget samverkan med organisationerna avgörande för att nå kontakt med människor. Från NBV finns många uttryck för en omvänd studieverksamheten ska nykterhetsrörelsen syn; ge nya kontakter.

Strävan att markera en åtskillnad mellan folkbildning och annan vuxenutbildning återkommer lokalt efter i stort sett mönster i samma som uttalanden från centralt håll. I del avdelningar finns samtidigt en en öppenhet för att i ökad utsträckning in i samarbete med kommuner och ar-

betsmarknadsmyndigheter. I Västerås förs diskussion att ABF

en om skulle kunna ta över del den kommunala vuxenutbildningen. En allen av

män öppenhet för att arbeta med språkutbildning i anslutning

t ex till Komvux finns inom avdelningar i flera förbund. Möjligheten bedriva att uppdragsutbildning nämns av avdelningar inom flera förbunden. Med av i bilden finns då skilda intressenter medlemsorganisationer, kommusom ner och företag. Om man inte uppfattar de uttalade målen, enbart ord avsedda som att ge legitimitet hos bidragsgivare fl läggs inom många studieförbunds lom kala enheter ett stort intresse och nå bestämda engagemang ner att

målgrupper som prioriteras i det förbundets målsättningar lika väl

egna som i riksdagens mål för statsbidraget. Samtidigt förefaller det som om resultatet av arbetet i stor utsträckning bestäms marknadsmässiga villkor.

Den verksamhet som dominerar är den väckt intresse hos allmänsom heten eller hos bestämda grupper. Betoningen mellan förbunden varierar

en del. Inom ABF och i viss mån SV är pensionärsorganisationen den medlemsorganisation visar störst intresse för studier. I andra förbund som är det andra organisationer och Alla de större studieförbunden grupper. är i hög grad beroende av att nå fram till intresserad allmänhet för en att rekrytera deltagare till verksamheten. De blir därmed nästan med nödvändighet hänvisade till att arbeta på marknadens villkor.

Detta förhållande utesluter givetvis inte i sig når fram till de att man

önskade målgruppema. Det kan t så att det är korttidsutbildade

ex vara som främst söker sig till studieförbundens studiecirklar. Att studieförbund med aktiva pensionärsorganisationer därigenom når många kortutbildade är rimligt eftersom äldre generationer genomsnittligt har kortare en utbildning än yngre.

SOU 1996: 127 Kapitel 6 87

6. Slutsatser och diskussion

Avsikten med detta kapitel är att redovisa och diskutera några slutsatser. Jag kommer anknyta till de syften och frågor som angetts i inledatt ningskapitlet. Som stöd för tolkning och slutsatser använder jag de teorijag tog i kapitlet om organisationsteori. er som upp Jag först det institutionella fält jag att folkbildningtar upp som menar utgör och dettas förhållande till andra fält, främst folkrörelseorganisaen tionerna. En del detta utgörs studieförbundens förhållande till huav av vudmännen och intressebalansen mellan de formella huvudmännen å ena sidan och de intressen uttrycks politiska organ å andra sidan. som genom Ytterligare del detta komplex utgörs av förhållandet till deltagarna en av i verksamheten och behovet att rekrytera deltagare någon form av av marknad. En de uppgifter alla organisationer har är att skapa och samav som ordna för att förverkliga sina mål. I andra punkt i kapitlet disresurser en kuterar jag därför studieförbunden i ett resursperspektiv. Uppgiften avser här inte endast den organisationens behov utan relateras till studieegna förbundens roll i förhållande till sina medlemsorganisationer. Till bilden resursskapandet hör också studieförbundens strävan efter att vidga sitt av verksamhetsfält. En infallsvinkel studieförbunden är vad olika intressenter kan använda dem till. Skilda och individer kan göra anspråk de regrupper studieförbunden organisationer och de offentliga medel de surser som förvaltar utgör, i syfte att använda dessa för egna ändamål. Här kan man tänka studieförbundens medlemsorganisationer och hur de använder sig den resurs som studieförbundet utgör. av Den enskilde deltagaren kanske oftast någon studieförbundet ses som vänder sig till deltagaren kan också ses som en brukare av resurser men finns i studieförbunden. På vilket sätt och i vilka syften kan då olika som deltagare, individuellt och i använda Studieförbundet Eftersom grupp deltagarna inte stått i centrum i denna undersökning måste diskussionen denna punkt bli mycket allmän, något kan ändå sägas. men En tredje kategori användare jag kommer att ta upp är stat och som kommun. De har bidragsgivare krav utbyte av insatta resurser. som Både stat och kommun kan också uppträda i andra skepnader, som mynrespektive kommunala förvaltningar. Även sådana kan de digheter som försöka tillgodogöra sig finns i studieförbunden. resurser som

88 Kapitel 6 SOU 1996: 127

Studieförbunden institutioner mellan

-

skilda fält

Det tidiga bildningsarbetet föddes i sociala rörelser ett behov orienur av tering och kunskap för att kunna påverka samhället i riktning önen man skade. Jag har i det föregående kap. 3 beskrivit hur bildningsarbetet institutionaliserats. De elva studieförbund är verksamma kan som nu ses som en grupp eller ett fält av organisationer. De har många gemensamma drag och styrs i väsentliga avseenden likartade och värderingav normer ar.

I ett påtagligt avseende delar alla studieförbund villkor. Man är

samma för sin verksamhet beroende statligt och kommunalt stöd. Det innebär av att verksamheten, av den ledande politiska kraften i samhället, måste ses som legitim och uppfattas ha ett sådant värde för samhället att den bör finansieras med offentliga medel. Det är därmed angeläget för alla studieförbund att uppfattas legitima företrädare för allmänt omfattade som samhälleliga mål och värden. I detta finns ett inslag ömsesidig legitimering mellan och av statens folkbildningens företrädare. Studieförbunden måste ha legitimitet inför

regering och riksdag. I lika hög grad gäller att förutsättning för att en politiskt kunna motivera det offentliga stödet är studieförbunden i breda att kretsar ses som legitima företrädare för samhälleliga värden. Ett centralt inslag i legitimeringen är uppfattningen folkbildningens om värde för demokratin. Denna uppfattning har funnits med i statsmaktens motiveringar för offentligt stöd från att det första gången infördes och var tydlig även vid den senaste översynen 1991. Det går också igen i studieförbundens samlade argumentering, även och framgått om en annan, som i det föregående, i personliga intervjuer kan antyda viss tveksamhet. en I vad jag betecknat som ett folkbildningens fält organisationer ingår av i viss mån även de myndigheter handlagt det statliga stödet. I det som samarbete som utvecklades omkring statsbidragen skapades intresseen gemenskap mellan studieförbunden och de inom Skolöverstyrelsen som och Statens kulturråd hade att handlägga stödet. Jag har redovisat hur

man utvecklade gemensamma organ för att i samverkan lösa vissa uppgifter om gränsdragning Studieförbunden och tillsynsmyndigheten mm. legitimerade ömsesidigt varandra. Detta förhållande har ändrats i och med tillkomsten av Folkbildningsrådet. I detta har studieförbunden själva ett mera direkt ansvar för tillämpningen statsbidragsförordningen av mm. De normer och värderingar är för fältet är främst som gemensamma uppfattningar om vad folkbildning är och vad begreppet studiecirkel står

för. Här finns jag visat 29 ff hög grad samstämmighet. I

som s en av

SOU 1996: 127 Kapitel 6 89

stor utsträckning torde dela syn folkbildning inom studieman samma förbundens medlemsorganisationer. Troligen delar en stor del av svenskarna denna Uppgifter från SUFOs undersökning av deltagande i syn. vuxenutbildning tyder detta Jonsson/Gähler 1995. Staffan Larsson skriver i en uppsats om folkbildningens grammatik enligt honom skiljer sig från skolans grammatik Larsson 1995. som, Pedagogikens historia visar enligt Larsson svårigheterna att etablera

grammar of schooling. Det är, han, mot denna bakgrund

en ny menar anmärkningsvärt i studiecirkelns form lyckat bevara ett folkbilatt man dande böjningsmönster massfenomen. Folkbildningens institutiosom nalisering kan förklaring till detta förhållande. ses som en Man har, inom folkbildningens organisationer, institutionaliserat en form för studier och kunskapsinhämtande. Det material jag redoviegen sat, visar att det finns för studieförbunden gemensam folkbildningssyn. en Inom den gemensamma ramen finns givetvis skillnader men samstämmigheten är ändå tillräckligt stor för att ge en gemensam bild av studiecirkeln speciell form för studier och kunskapsarbete, en form som som en har sina kännetecken. Man strävar efter att hävda en egen kunegna skapssyn, och skapande och användning av kunskap. syn Till det mest framträdande i den gemensamma bilden av folkbildninghör också betoningen dess demokratiska form och dess roll för att en av stödja demokratin samhällsmodell. Folkbildningens bidrag till desom mokratin har vid rad tillfällen varit ett framträdande argument i olika en regeringars förslag statligt stöd till verksamheten. Jag har sökt visa om hur det även i detta avseende finns en, åtminstone i argumenten, relativt

samlad demokrati inom studieförbunden s 32 ff. Det är en så-

syn dan grund kan hävda att studiearbetet utgör ett viktigt bidrag till deman mokratin. Med demokratisyn skulle detta vara svårare. en annan Folkbildningsarbete, i sina konkreta gestaltningar är långt ifrån entydigt och det är inte heller så att verksamheten alltid svarar mot den bild av studiecirkeln studieförbunden själva håller upp. Det är inte heller som nödvändigt för att denna ska fungera ett gemensamt institutionellt som värde. Det är den i stora drag gemensamma bilden som bestämmer värderingen studieförbunden. Det är också den studieförbunden, tillav som

sammans med andra, upprätthåller och har ett behov av att, i legitimerande syfte, Lipprätthålla.

Att genomföra policy i varje led av en organisation är sällan möjligt. en I organisationer finns vad organisationsforskare talar om som loose

coupling mellan policy och verksamhet March/Olsson 1976,

t ex

Meyer/Scott 1983, Scott/Meyer 1994. För folkbildningen är upprätthål-

landet den gemensamma bilden av vad folkbildning är och vad den beav tyder i samhället viktig. Kärnverksamheten, den som sker i en studiecir-

90 Kapitel 6 SOU 1996: 127

kel, kan leva sitt liv ganska oberoende av idealen. Jag kommer att återvända till dessa frågor från en annan infallsvinkel längre fram.

Lika men ändå från skilda världar -

Hittills har jag talat studieförbunden tillhörande om som en gemensam värld en folkbildningens institution. Detta är emellertid bara sidan - ena av myntet. Alla studieförbund har också bindningar olika håll utanför det gemensamma fältet. Detta är tydligt för de studieförbund har sin som förankring i folkrörelseorganisationer gäller även de övriga. men Jag har i det föregående behandlat den bakgrund i folkrörelser gälsom ler för de flesta av studieförbunden kap 3. Senare har jag också granskat de spår som denna bakgrund sätter i studieförbundens organisatoriska struktur. Gemensamt för alla de studieförbund är förankrade i tradisom tionella folkrörelseorganisationer är att dessa organisationer har ett väsentligt inflytande i respektive förbund. Från ett perspektiv framträder studieförbunden som en grupp av organisationer med i viktiga avseenden intressen och gemensamma normer. De har en relativt samlad syn folkbildning företeelse samt liksom en artad kunskapssyn och demokratisyn. Denna hållning är gemensamma också bestämd den knytning till statsmakten följer beroendet av som av av statsbidrag. Den för studieförbunden gemensamma folkbildningssynen har under årens lopp formats i ett samspel med politiker och andra företrädare för statsmakten. Tydliga uttryck för detta fanns redan 1940-talet när regering och riksdag hävdade att studieförbunden skulle vidga sitt verksamhetsfält utanför föreningslivet. Liknande förväntningar på insatser inom skilda områden har upprepats inte minst från 1970-talet och framåt. De återfinns ocksåi 1991 års folkbildningsproposition. Från det andra perspektivet tillhör varje studieförbund också ett sammanhang som inte är folkbildningens. De är bildade och har huav som vudmän organisationer som inte har folkbildning sin primära som uppgift. Det innebär att studieförbunden, samtidigt de har mycket som gemensamt, också finns i skilda, kanske motsatta, ideologiska sammanhang. I detta finns en dynamik som saknas tex i skolväsendet. Denna dubbla relation har gett förutsättningar att hävda folkbildning pedasom en egen

gogisk praxis med ett eget förhållningssätt till kunskap och studier.

Här vill jag anknyta till Eyerman/Jamissons teori sociala rörelsers om medierande roll i skapande och tranformering kunskap i ett social av sammanhang Eyerrnan/Jamisson 1991 Studieförbunden är organiserade ut- . tryck för kunskaper och sätt att skapa kunskap tagit form i de sociasom

SOU 1996: 127 Kapitel 6 91

rörelser där folkbildningen växt fram. De kan fortfarande, i bästa fall, vara arenor för ett kunskapssökande med bas i de idéer och värden från sociala rörelser folkrörelseorganisationer ännu åberopar. som Diskussionen har så här långt inriktats studieförbunden själva och deras förhållande till stat och medlemsorganisationer. Det finns ytterligaen part som inte kan utelämnas, deltagarna. För att kunna driva sin re verksamhet måste studieförbunden attrahera deltagare i cirklar och annan verksamhet. Verksamhetens omfattning i termer av antal arrangemang har också varit och är fortfarande avgörande för storleken det offentliga stödet till studieförbunden. För de studieförbund som har nära relationer till folkrörelseorganisationer skulle deltagandet kunna knutet till dessa organisationer. Så är vara det i viss utsträckning, men det sker inte utan aktivitet från studieförbundets sida. Av det material jag redovisat framgår att studieaktiviteten i medlemsorganisationema inte alltid är vad man från studieförbundens sida önskar. Avdelningar i alla förbund som arbetar i samverkan med medlemsorganisationer uttrycker önskemål om en större aktivitet bland dessa. Lokalavdelningar möter ett viss motstånd i arbetet med att väcka intresse för bildningsarbete inom medlemsorganisationer och starta studiecirklar i samverkan med dessa. Flera studieförbund uppfattar sin roll i förhållande till medlemsorganisationerna att man vill medverka till förnyelse och utveckling som i dessa. Från ABF, NBV och FS uttrycks tanken att bildningsarbetet ska stå för nytänkande och olika sätt bidra till omprövning och förnyelse i avstannande folkrörelseorganisationer. Sådana förväntningar finns också i regeringens proposition om folkbildning 1991 Prop. 1990/91:82 s 7 ff. Bildningsarbetet ses som en resurs i en strävan att aktivera gamla folkrörelser och visa behov och möjligheter i en ny tid. Som vi sett år det en mindre del av studieförbundens verksamhet som sker i samverkan med organisationer. Den större delen av verksamheten förutsätter att studieförbundens lokalavdelningar kan nå fram till intresserade deltagare direkta hänvändelser till allmänheten. Här arbetar genom studieförbunden öppen marknad för bildning/utbildning. en Det har framgått det material jag redovisat i det föregående att biav behållande och ibland ökning av antalet studiecirklar ses som en huvuduppgift de lokalt ansvariga. I några intervjuerna framgår klart att av av det är agerandet en marknad som gäller. Varje intresse från presumtiva deltagare måste tas tillvara och prövas som utgångspunkt för nya cirklar. I andra fall är samarbete med andra intressen en viktig väg, det kan vara föreningar utanför den sfären eller kommuner och andra offentliga egna organ. Den här situationen innebär att den verksamhet som studieförbunden

92 Kapitel 6 SOU 1996: 127

redovisar inte är ett resultat av förbundens egna överväganden och prioriteringar utan i lika hög grad av de intressen som finns hos blivande deltagare. I intervjuerna har en fråga ställts om det förekommer att man av olika skäl avvisar verksamhet som man inte vill stå för. Av svaren framgår att man inte gärna säger nej till verksamhet av innehållsliga eller kvalitativa skäl även om detta förekommer. När man säger nej är det oftast av resursskäl. Med den fördelning av statsbidrag som gällt de senaste åren har bidraget ur avdelningens synpunkt legat fast, ny verksamhet har inte genererat nya medel. Det har då ofta varit nödvändigt att sätta gränser för expansion. Deltagarna har här setts som kunder, som det gäller att vinna och behålla. Detta är inte det enda perspektivet som kan läggas dem. Jag återkommer i ett kommande avsnitt till deltagarnas förhållande till bildningsarbete ur andra perspektiv.

Att skapa resurser

Att skapa eller mobilisera resurser är en av de uppgifter som varje organisation har. I folkrörelseorganisationer är medlemmarnas uppslutning kring organisationen och vad den står för commitment avgörande del en

av resursskapandet Knoke/Wood 1981. Detta förhållande tydligt i

var det folkrörelseförankrade bildningsarbetets första skede. Att skapa resurser för rörelsen var att arbeta för ökad medvetenhet och kunskap bland dess medlemmar och stödjare. Med tillkomsten av studieförbunden som organisationer tillkom nya element. Genom att skapa studieförbund, organisera studiearbetet visst sätt, kunde folkrörelserna få tillgång till ekonomiskt stöd från staten. Detta var den utlösande faktorn när de första studieförbunden organiserades. Det var också tydligt t ex för de förbund som tillkom i samband med reformen 1947. Krav som ställdes av staten för att ge bidrag ledde till

långt fram i tiden till organisationsförändringar i vissa studieförbund se

kap 3. Frågan om studieförbundens roll som skapare och samlare av resurser kan ses ur åtminstone två perspektiv. Ett är studieförbundets behov att av skapa resurser för sin egen existens och fortlevnad. Ett annat gäller studieförbundets uppgift för sina huvudmän eller medlemsoratt vara en resurs

2°Som en följd av krav från Skolöverstyrelsen byggde FS och Sfr upp sin lokalavdelningsorganisation i senare delen av 1960-talet.

SOU 1996: 127 Kapitel 6 93

ganisationer. Den kan kanske också ses i ett perspektiv som gäller förhållandet mellan Studieförbundet och deltagarna i studiecirklar m m. Det statliga stödet till folkbildningen har varit avgörande för såväl verksamhetens som studieförbundens utveckling. Min genomgång av studieförbundens institutionalisering visar hur utvecklingen påverkats och styrts av statsbidragen. Det, i förhållandet till tidigare, starkt ökande och till formen förändrade stödet från 1947 innebar nya möjligheter för studieförbunden att utvecklas till starka organisationer, med en friare ställning i sina respektive rörelser. I reformen ställdes också krav från staten ett uppbrott från vad sågs för snäv inriktning mot föreningslivet. som som en Detta var i linje med vad studieförbundens företrädare själva önskade och kan ses som ett uttryck för en strävan att samla resurser, inte endast ekonomiska, i studieförbundens egna händer. Samspelet med staten har sedan fortsatt. Utvecklingen rymmer flera aspekter och kan tolkas mer än ett sätt. Ett perspektiv hur studieförbunden tilldelats en plats inom vuxenutbildning och kulturpolitik är deras egen strävan att stärka sin ställning, att skapa och samordna resurser i de egna organisationerna. Sedan något tiotal år har ekonomisk åtstramning lett till att såväl statliga som kommunala bidrag till studieförbunden skurits ned. En reaktion detta har varit att studieförbunden sökt säkra nya resurser annat sätt. Uppdragsutbildning har varit ett återkommande begrepp i diskussionen om folkbildning på senare år. I de lokala sammanhang jag granskat finns ett antal exempel hur man strävar efter att vidga basen för sin verksamhet. Dessa tendenser är ännu svaga sett i relation till den totala omfattningen av studieförbundens verksamhet. De är dock uttryck för hur studieförbunden som organisationer, i en situation där den traditionella finansieringen tenderar att svikta, söker efter nya uppgifter och nya resurser. Det är i sådana situationer organisationer ser sig om efter nya mål och upp-

gifter i syfte att trygga sin egen utveckling och överlevnad Etzioni

1966. Detta innebär inte något svek mot de ideal man står för utan är en naturlig och nödvändig anpassning till de krav som ställs av förändrade förhållanden. I detta perspektiv måste också den under ett par årtionden omtalade s k timjakten ses. Studieförbunden har i praktiken arbetat inom ramen för ett slags ackordssystem. Fram till 1982 var statsbidraget visserligen formellt sett riktat till den enskilda cirkeln. Med en växande och professionell organisation har det dock varit naturligt för studieförbunden att arbeta för att organisera flera cirklar. Drivkraftema till detta har varit ideella men också, genom ackordssystemet, ekonomiska. Genom att organisera och redovisa cirklar med låga kostnader har man kunnat skaffa resurser för mera kostnadskrävande insatser studieförbunden inför 90-talet. Det

94 Kapitel 6 SOU 1996: 127

har också för många funktionärer i praktisk handling blivit viktigare att möta efterfrågan än att låta folkbildningsidealen styra vad man gör. Det andra perspektivet gäller studieförbundens roll att skapa resurser för de folkrörelseorganisationer man samverkar med. De folkrörelseförankrade förbunden har för sina medlemsorganisationer varit en viktig kunskaps- och utvecklingsresurs. Den volymmässigt största delen av verksamheten vänder sig nu till allmänheten, men studieförbunden uppfattar sig själva som viktiga för sina medlemsorganisationer. I målskrivningarna för de studieförbunden framhålls genomgående att man är till för sina medlemsorganisationer. Utbildning av ledare och förtroendevalda funktionärer rn fl ses som en viktig uppgift inom förbund som ABF, FS, KFUK-KFUMs studieförbund, SKS och SISU. För en del är de stora medlemsgruppernas behov avgörande, kortutbildade LO-medlemmar för ABF, tjänstemän för TBV och landsbygdsbefolkning för SV. De studieförbund som arbetar i anslutning till folkrörelseorganisationer ser det som en huvuduppgift att stärka och utveckla organisations- och föreningslivet. I den meningen har studieförbunden ännu en viktigt uppgift att skapa resurser för folkrörelsema. I fördelningen av resurser mellan den öppna verksamheten och verksamheten inom medlemsorganisationerna finns en latent konflikt. När resurserna inte längre växer i takt med verksamheten kan studieförbundens medlemsorganisationer uppleva att de får en för liten del av kakan. I miintervjuer finns exempel hur studieförbund av sina medlemsorganina sationer utsätts för tryck att större del av resurserna ska till organisationerna. Förhållandet har hittills kunnat balanseras utan öppna konñikter. En avgörande resurs för folkbildningen och studieförbunden är synen denna som en självständig och för samhället viktig institution. Man har ett behov av att bygga upp bilden av en institution som svarar för unika uppgifter som ingen annan kan utföra. I detta perspektiv kan målskrivningar och policydokument ses som instrument för att säkra folkbildningens legitimitet. Ett officiellt erkännande av folkbildningens betydelse för demokratin, kanske vår kulturs mest centrala värde, är här en ovärderlig tillgång. Ur detta perspektiv är det erkännande som ligger i det statliga stödet och dess motiveringar lika viktigt som det ekonomiska bidraget. En av studieförbundens viktigaste tillgångar torde vara just bilden av folkbildningen som något unikt. Man står för något som ingen annan står för. Detta är också ett genomgående tema i så gott som alla intervjuer jag gjort.

2 Detta problem har diskuterats från lite andra utgångspunkter av Anders Broström och Gunnar Ekeroth Broström/Ekeroth 1977.

SOU 1996: 127 Kapitel 6 95

Studieförbunden som resurs

Det är inte bara så att studieförbunden i egenskap organisationer skaav par resurser för det man vill vara och göra. Studieförbunden och de tillgångar av skilda slag de förfogar över kan också ses som resurser, som kan användas för olika syften. Detta på studieförbunden sätt att se kan ge ytterligare bidrag till förståelsen deras aktuella funktioner. av Studieförbunden var från början nära knutna till respektive rörelser och sågs instrument i rörelsens tjänst Arvidsson 1985, Gatenheim som 1977. De hade samtidigt stor betydelse för de människor deltog i som verksamheten. Studieförbundens huvuduppgift att stärka den var samhällsförändrande kraft rörelsen utgjorde. Detta handlade till börsom en jan om att höja folkets bildningsnivå. Sedda organisationer som var studieförbunden dock insatta i rörelsens tjänst. Detta förhållande gäller alltfort i 1990-talets studieförbund. Ett stuav dieförbundens syften är att möta behov och önskemål hos sina medlemsorganisationer. Detta återspeglas både i förbundens allmänna mål och i formerna för samarbete och samplanering. Bredden samarbetet har ökat och nya organisationer tillkommit. Det bredare mönstret för samarbete gäller flera av Studieförbunden. ABF har inte längre som medlemmar endast de fackliga och politiska organisationer som bildade förbundet. I förbundet ingår också pensioen närsorganisation, en rad handikapporganisationer och ett antal organisationer för flyktingar och invandrare. De sistnämnda är de är mest aksom tiva i samarbetet med ABF. NBV har vid sidan nykterhetsrörelsen, där av bildningsarbetet först tog form, också specialorganisationer MHF som och organisationer som arbetar med hälsofrågor, medlemsorganisasom tioner. Bland FS medlemmar finns inte endast frikyrkorna, väckelserörelsens arvtagare, utan också ortodoxa kyrkor som kommit till Sverige med invandringen m fl. Liknande förhållanden gäller för flera förbund. De förväntningar som medlemsorganisationer och andra samarbetspartner kan förväntas ställa är alltså både flera och annorlunda än tidigare. Ortodoxa kyrkor kan genom FS få stöd för att bevara sitt liturgiska språk, muslimer kan ha koranskolor som studiecirklar. Inom både ABF och SV finns ett omfattande kultursamarbete med invandrarorganisationer. På detta sätt har studieförbunden blivit en resurs för olika grupper av invandrare att dels lära känna Sverige och dels bevara kunskaper egna och traditioner. Även från FU, inte har någon förankring i föresom ningslivet ñnns exempel att man lokalt kan fungera för som en resurs invandrarföreningar. Även samhället har ställt förväntningar studieförbunden. nya Detta har gällt den allmänna inriktningen, alltifrån kravet 1947, att bredda

96 Kapitel 6 SOU 1996: 127

basen utanför föreningslivet och sätta ungdoms- och demokratifostran i främsta rummet. Under 1960- och 1970-talen tillkom nya och vidgade uppgifter inom vuxenutbildning och kulturpolitik. Studieförbunden har utvecklats till kulturorganisationer med ansvar för stora delar av kulturlivet utanför de större orterna Statens kulturråd PM 1994-04-28 och Kulturpolitikens inriktning SOU 1995:84. Utvecklingen har skett i linmed vad studieförbunden själva önskar men innebär ändå en breddning av uppgifterna. Inom handikappverksamhet och psykisk vård har studieförbunden från 1970-talet och framåt tagit sig roll ibland har ifrågasatts. en ny som Man har menat att del den verksamhet som studieförbunden geen av nomför vårdinstitutioner mera hör till vården än till folkbildningen. Samtidigt har de flesta varit överens om värdet av verksamheten och velat den möjlighet att fortsätta. Studieförbunden har blivit till en resurs ge för människor vårdinstitutioner. Regering och riksdag har sedan länge också sett studieförbunden som för den politiska debatten viktig kanal för information och debatt. l en en rad stora frågor från 1960-ta1et och framåt har förekommit studiekampanjer med särskilt riktat stöd. Den största aktiviteten torde ha varit studiekampanjen inför kärnkraftsornröstningen 1981 som alla studieförbund deltog Senast har studieförbunden med stöd av särskilda medel medverkat i informationen inför EU-omröstningen. Till denna bild hör också att enskilda myndigheter liksom kommuner och till möjligheter att använda studieförbunden dels som informaav ser tionskanal och dels för att lösa vissa uppgifter som kräver andra kontakän de själv har. Jag har tidigare nämnt SIDA och biståndsinforter man mationen som det främsta exemplet detta. Den vidgning studieförbundens uppgifter som jag här tagit upp av speglas givetvis i verksamhetens omfattning. Jag har tidigare kap 3 redovisat några huvuddrag i utvecklingen. Långt fler mänskor nås av och tar del i verksamheten än för bara ett trettiotal år sedan. Att så många fler deltar har rimligen också påverkat sammansättningen av deltagare. Om vi dock mindre eftersom inga beskrivningar deltagarna i tididetta vet av skeden finns. I ett längre perspektiv innebär den tidigare behandlade gare

förskjutningen från verksamhet inom organisationslivet till en verksam-

het för allmänheten en stor förändring. Allt tyder studieförbunden från deltagarsynpunkt, tillgodoser nu, långt skiftande behov och intressen än tidigare. På frågan om vilka mer motiv hade för att delta i studiecirkeln hösten 1992, angav mer än 40 man

procent att motivet ökande kunskaper inom något specialområde

var

Svensson 1994. Av ämnesstatistiken att döma finns detta specialområde

i stor utsträckning bland de estetiska ämnena. Studieförbunden själva ser

SOU 1996: 127 Kapitel 6 97

sin estetiska verksamhet i hög grad som ett sätt att bevara ett folkligt kulturarv. En studie av de textila cirklama i två studieförbund visar deras betydelse för en hantverks- och samtalstradition med kvinnligt förtecken Waldén 1994. På musik och teaterområdena har studiecirkeln sedan länge varit en plattform för amatörverksamhet i musikensembler och teatergrupper. Detta har setts som en möjlighet för intresserade deltagare och ett som

viktigt bidrag till kulturlivet se Kultur i studieförbunden och Studie-

förbunden i kulturliv och kulturpolitik. Det enskilda ämne där studieförbunden sedan några år redovisar flest antal cirklar är vad kallas som "Improvisatorisk musik. Under den rubriken finns främst cirklar i rockmusik. Detta är ett exempel på verksamheter där intresserade människor funnit det möjligt att använda studiecirkeln form och studieförbunsom

dens resurser för att uppnå gruppens mål Eriksson 1989, Gerdien 1989

Den moderna studiecirkeln framstår, även från ett deltagarperspektiv, som en plattform där människor kan tillgodose mängd olika intressen. en En aktuell beskrivning den stora bredd ñnns, vilka skilda behov av som och intressen som kan tillgodoses i studiecirklar, finns i "Cirkelsamhället, rapport från ett annat SUFO-projekt Andersson/Laginder/Larsson/Sundgren 1996. Mot bakgrund av de förhållanden som jag här sammanfattningsvis rekapitulerat framstår det mogna Studieförbundet plattform för som en en mängd skilda behov och intressen. Det har betydelse för de många som användarna torde vara flera olika förhållanden. Ett är ekonomiskt. Genom det offentliga stödet kan studieförbunden erbjuda verksamheten till förhållandevis låga kostnader. Detta är värett de för medlemsorganisationer också för enskilda och för men grupper som tillsammans vill t ex utöva en estetiska verksamhet. Ett annat och viktigt skäl är att studieförbunden erbjuder flexibel en form som kan fungera i olika situationer och möta skilda behov. Den används av några för att höja sin kompetens i språk, data eller annat. För andra blir cirkeln en möjlighet att lära och utöva ett konsthantverk eller musik och teater i grupp osv. I föreningslivet är cirkeln form för ledaruten bildning och medlemsskolning. Denna anpassbarhet och förmåga hos studieförbunden att möta skilda behov och intressen hänger med dess grundbegrepp, frihet och samman frivillighet. Enligt den pedagogiska modell studieförbunden står för som är de studerande huvudpersoner och deltagarna i ska själva kunen grupp na styra arbetet utifrån sin behov och intressen. egna

En annan förutsättning för studieförbundens möjligheter att möta de mest skilda behov torde de öppna och oprecisa målformuleringar

vara

som gäller. Detta förhållande har påpekats bl Lena Lindgren

av a som ar-

98 Kapitel6 SOU 1996: 127

betat med utvärdering verksamheten mot studieförbundens mål av egna

Lindgren 1995. Den genomgång jag gjort visar också avsaknaden av

entydiga mål kan mätas eller kontrolleras. De mål som finns är närsom mast ett slags ideal att sträva emot. De breda och allmänt formulerade målen för studieförbundens verksamhet är faktor flexibilitet och anpassning till skilda been som gynnar hov och intressen. Ett annat drag verkar i samma riktning är ett stort som utrymme för lokalt ansvariga att utforma verksamheten. Beroendet av ekonomiska insatser från de vänder sig till verkar i samma riktning man

Zald/Denton 1963. Även offentligt stöd kan erbjuda

om man genom verksamheten till låga avgifter är beroende att många människor man av finner det intressant att delta och rimligt att bidra med de avgifter som krävs. Utvecklingen från mitten av 1980-talet har dessutom ökat studieförbundens beroende av deltagarintäkter.

Målstyrd folkbildning

Friheten har framställts ett folkbildningens grundläggande elesom av ment. 1944 års folkbildningsutredning formulerade den sedan åberopade formeln att folkbildningen ska fri och frivillig. I aktuella formuom vara leringar från folkbildningshåll markeras deltagarnas behov och intressen utgångspunkt för studiet Studieförbunden under 90-talet. De regler som sedan ett halvsekel gällt för statsbidragen har avsett yttre former och som inte studiecirklamas innehåll eller arbetssätt. I Skolöverstyrelsens rapport Studieförbunden inför 90-talet" väcktes tanken form målstyrning i folkbildningen. I proposition och en av

riksdagsbeslut prop 1990/91: 82 fastslogs att folkbildningen skall vara

målstyrd. Det framgick båda dessa dokument främst avsåg att överav att man gripande ideologiska mål borde bli vägledande än vad man ansåg mera

att de varit under 1970 och l980-talen. SÖ-rapporten resonerar om hur

anpassningen till formella krav riskerar att komma i konflikt med folkbildningens grundläggande ideal. Man vill ge stöd de strävanden inom respektive studieförbund hävdar att de övergripande målen alltid ska som

vägledande för verksamhetens innehåll och utformning a a s 60.

vara Vikten att hålla den ideologiska medvetenheten levande ströks under. av Enligt propositionen ska bidragssystemet syfta till att stimulera bild-

ningsarbetets inre drivkrafter prop s ll. Folkbildningen ska själv

egna fastställa sina mål samtidigt som riksdag och regering kräver att de resursamhället ställer till förfogande ska användas i bestämda syften. ser som I detta finns inbyggd möjlighet till konflikt. en

SOU 1996: 127 Kapitel 6 99

Uppmaningen till studieförbunden att i den löpande verksamheten aktualisera och levandegöra sina egna ideella mål kompletteras i propositionen med krav på utvärdering. Resultatet blir modell där den fria en folkbildningen tänks styrd av fastställda mål mot vilka utvärdering en av verksamheten ska göras. Propositonens skrivning utvärdering om anger kriterier som kan omformuleras till mått på måluppfyllelse. I detta finns möjligheten av en konflikt mellan de ideella målen och dessa mått. Svårigheterna har visat sig bl i Folkbildningsrådets utvärderingsprojekt a Lindgren, 1994 och 1995. Målstyrning, som den i allmänhet uppfattas, utgår från i grunden en rationell organisationsteori. Organisationer styrs från ett centrum eller av en huvudman. I varje läge väljs den mest effektiva styrmetoden. I detta fall har en strävan att återupprätta mål och ideal i ideella organisationer, av vilka de flesta bäst betecknas som folkrörelseorganisationer, blandats med en rationell styrningsmodell som förutsätter att en huvudman kan och vill styra organisationen för sina syften. Bidragsgivaren fastställer mål för bidragsgivningen betonar men samtidigt att studieförbunden själva ska lägga fast målen för sin verksamhet. För flertalet av studieförbunden gäller att man har en eller Hera medlems— organisationer. I en rationell modell framstår dessa som studieförbundens huvudmän. För studieförbunden leder detta med nödvändighet till oklarheter. Bidragsgivaren reser krav verksamheten inte alltid som sammanfaller med vad huvudmännen vill få ut. Varje studieförbund har dessutom ñera huvudmän vilkas uppfattning inte utan vidare kan förväntas sammanfalla. Man kan fundera över situationen med hjälp av termer som systemvärld och livsvärld Habermas. Med systemvärld vill jag då avse ett rationellt handlande organisationsnivå. Resurser och åtgärder prövas utifrån ett synsätt präglat mål medelrationalitet. Man eftersträvar av - resultat som ligger en systemnivå, effekter avläses samhället helsom het. Mot detta kan sättas ett livsvärldsperspektiv som utgår från enskilde individen eller den lilla gruppens intressen och behov. Här räknas värden och intressen, man vill uppnå personliga mål. Det är ofta mål som handlar om att berika sitt liv, om upplevelser knutna till möten och samspel med andra människor. För många deltagare och kommunikaär process tion centralt. I ett systemperspektiv syftar folkbildning till att påverka och förändra förhållanden i samhället eller i en folkrörelseorganisation. Det kan gälla att sprida information som grund för ställningstaganden i aktuella politiska frågor, att öka intresset för samhällsfrågor eller att öka förståelsen för organisationens handlande. Hit hör också en strävan att ett allmänt

100 Kapitel SOU 1996: 127

plan höja medborgarnas intresse för och förmåga till politiskt deltagande. l ett livsvärldsperspektiv använder människor folkbildningens resurser för att förverkliga sina egna små och stora livsprojekt. På detta är den estetiska verksamheten ett bra exempel. Där finns plats för amatörer som vill arbeta med och utvecklas inom teater eller musik. Den som, kanske fjärran från de krav som arbetslivet ställer, vill få en möjlighet att utveckskapande och färdighet i ett hantverk. Studiecirkeln blir en möjlighet att fördjupa ett personligt intresse. För staten är det de rationella målen som gäller, därför välkomnas ett tänkande som bygger på målstyrning. Då räcker det inte med det politiska förtroendet för folkbildningens värde. Man vill kunna avläsa resultat i form att vissa målgrupper nåtts och se folkbildningens betydelse för demokratin dokumenterad. Målstymingsmodellen tillgodoser ett krav rationalitet i systemet. Studieförbunden ansluter sig till samma tankemodell. Synen på folkbildningen och dess samhälleliga betydelse har genom åren utvecklats i ett samspel mellan politiska organ och folkbildningens egna organisationer. För studieförbundens del är det rationellt att ansluta sig till en folkbildningssyn som argumenterar för dess samhällsvärde. Det är en hållning som ger legitimitet folkbildningen i det politiska systemet och i en bred opinion. Studieförbunden är samtidigt beroende av sin frihet. Deltagandet är frivilligt och måste så vara om inte verksamhetens karaktär ska förändras. Man är också beroende av att ha en egen profil. Om man ska kunna besin legitimitet gentemot allmänhet och bidragsgivare måste folkbildvara ningen unik i förhållande till pedagogisk verksamhet, ett vara annan ge eget bidrag i samhällslivet. Behov av frihet står i motsättning till rationalitet och styrning sett ur statens synpunkt. Detta samtidigt som friheten erkänns och värderas av bidragsgivaren. Lösningen detta problem har kanske blivit just den typ av lösa kopplingar som finns bl a i politiskt styrda organisationer. Den konkreta verksamheten, organisationernas kärna, kan leva ett eget liv ganska obe-

roende de mål som sätts högre nivåer. Meyer/Scott 1983,

av Scott/Meyer 1994 Vilka studiecirklar som kommer till stånd i den lokala miljön, deras innehåll och arbetssätt, bestäms i liten grad av mål och ambitioner central nivå. Studieförbundens olika kontaktytor med förenings- och organisationslivet har betydelse för vilka man når. Därför skiljer sig t ex ålder och genomsnittlig utbildningsnivå bland deltagare i ABFs cirklar från deltagare i FUs cirklar. I båda fallen är dock cirkelns tillkomst och arbete beroende av deltagarnas uppslutning och intresse. Studiecirkeln måste passa in i deltagarnas personliga livsmönster och livsprojekt.

SOU 1996: 127 Kapitel 6 101

Även den enskildes synpunkt kan deltagandet i studiecirkel ur en vara en del i ett projekt som är mer eller mindre bestämt ett systemvärldsav perspektiv. Det torde vara fallet i den kompetensinriktade studieverksamhet som ñnns inom en del av studieförbunden. Det framgår också den av bild av cirkelns deltagare i "Cirkelsamhället" Andersson/Laginsom ges der/Larsson/Sundgren 1996. Trots detta tyder det mesta att studiecirkeln, från deltagarens perspektiv, främst är hon eller han en resurs som

kan använda för att utvecklaii sitt personliga liv Waldén

a a, 1994.

Man kan hävda att den lösa kopplingen mellan mål och verksamhet i folkbildningens fall fungerar ett skydd för livsvärlden mot att invasom deras av systemvärlden. Enligt Habermas tränger, i det moderna samhäl-

let, systemvärlden in i livsvärlden och skadar denna. Kanske är målstyr-

ning något vilket systemperspektivet tränger in i folkbildningen. genom

Det riskerar i så fall att skada folkbildningens innersta kärna. Viktigast är folkbildningens grundläggande drag frihet och självsty-

av re. Det som ger folkbildningen dess legitimitet och gör det möjligt för dess företrädare att hävda att står för något unikt är dess pedagogisman ka grundsyn och hävdandet ett studiearbete utgår från den enskilav som des behov och intressen. Så länge detta gäller torde det så att den lovara kala verksamheten i studieförbunden lever sitt eget liv i hög grad oberoende av centralt fastställda mål och krav. För dem som bär ansvar för folkbildningsarbetets framtid är det uten maning att bevara balansen mellan politiskt formulerade krav på folkbildningens samhällsnytta och det folkliga bildningsarbetets behov friav het.

SOU 1996: 127 Källförteckning 103

Källförteckning

Här förtecknas använt material som inte återfinns i litteraturförteckningen.

Dokument från studieförbunden centralt

Arbetarnas bildningsförbund

Stadgar 1991. Med normalstadgar för ABF-distirikt och ABF-avdelningar Aktionsprogram 1992-95 Idéprogram 1991 Verksamhetesberättelse 1990/91 Verksamhetesberättelse 1991/92 Verksamhetesberättelse 1992/93

Studieförbundet Vuxenskolan

Stadgar; förbund, distrikt och avdelning. Presidiets dokument 1992-12-17 Utgångspunkter för planering av SVs verksamhet 1993/94-1994/95, Presidiets dokument 1992-12-17 Omarbetat pm: Framtidsperspektiv riktlinjer för organisatorisk utveck- ling av SV, Presidiets dokument 1992-12-17. Program antaget vid Förbundsstämman i december 1988. Verksamhetsberättelse 1990/91-1991/92

Medborgarskolan

Program Stadgar o m 1992-07-01 Humanistiskt bildningsprogram 1990 års förbundsstämma antaget av Humanism och bildning, Medborgrskolan 50 år Humanism och humanistisk pedagogik, Lars-Göran Alm och Eivor Langeman 1991 - Verksamhetsplan 1992/93-1993/94 Verksamhetsberättelse 90/91 Verksamhetsberättelse 91/92 Verksamhetsberättelse 1992/93

104 Källförteckning SOU 1996: 127

Folkuniversitetet

Folkuniversitetets Stadgar, antagna 1992 Folkuniversitetets verksamhetsidé och bildninsssyn, antaget av förbundsstyrelsen i augusti 1992 Folkuniversitetets internationella antaget av förbundsstyrelsen program, 1990 Årsöversikt 1991 Årsöversikt 1992 Årsöversikt 1993

Tjänstemännens Bildningsverksamhet

Stadgar för Tjänstemännens Bildningsverksamhet 1991 Verksamhets- och budgetanvisningar 1993/94 för TBV-gruppen, med TBVs studieförbundsverksamhet, 1992-09-15 Den nya verkligheten, broschyr Verksamhetsberättelse 1990/91 Verksamhetsberättelse 1991/92 Verksamhetsberättelse 1992/93

Nykerhetsrörelsens bildningsverksamhet

Stadgar för Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet antagna 1988-12-03 Stadgar 1993-03-08 En drogfri profil god idé. Arbetsplan 93/94, 94/95, 95/96 en

Svenska Idrottsrörelsens studieförbund

Stadgar för Svenska idrottsrörelsens studieförbund, antagna 1992 SISU en lärande organisation SISUs organisationsutredning, remissupplaga mars 1991 SISU vårt studieförbund. Metoder för utvecklingsarbete - Verksamhetsberättelse 1990/9 1 Verksamhetsberättelse 1992/93

SOU 1996: 127 Källförteckning 105

Verksamhetsberättelse 1991/92 Verksamhetsberättelse 1992/93

Dokument från Iokalavdelningar

Nässjö

ABF Höglandet Verksamhetsberättelse 1991/92 ABF Höglandet Verksamhetsberättelse 1993/94 ABF Studieprogram 93/94 Diverse småmaterial inbjudningar, som annonser SV, avdelning Smålands Högland Verksamhetsberättelse 1991/92 SV, Verksamhetsplan 92/93 avdelning Smålands Högland Studieprogram Studieförbundet Vuxenskolan Diverse småskrifter kommande verksamhet om Medborgarskolan. Verksamhetsberättelse för Nässjö-Sävsjö 1991-1992 Medborgarskolan. Verksamhetsplan för N ässjö-Sävsjö 1993-1994 Medborgarskolan. Studieprogram Hösten 1993 och våren 1994

Verksamhetsberättelse 1992 TBV Jönköpings län Verksamhetsplan med budget för TBV-verksamheten 1992-1993, TBV Jönköpings län Programmet Jönköping TBV 93-94

NBV Verksamhetsberättelse 1991-1992, Smålands Högland Förslag till arbetsplan för NBV Smålands Högland 1992-1993 En drogfri profil en god idé. Arbetsplan 93/94, 94/95, 95/96 Berika din fritid, studieprogram 1993-1994 Pressklipp, februari 1992, studiecirkel för invandrare i Aneby om SISU Småland Verksamhetsplan och budget 1992/93 SISU Småland Verksamhetinriktning, verksamhetsplan, budget 1993/94 Analys/utvärderingsdokument SISU Småland SISU vårt studieförbund. Metoder för utvecklingsarbete - Studiefrämjandet Årsmöte Berättelse Höglandet 92 09 23 Pressklipp, juni 1993, Bruksmuseet i Bruzaholm skapat Sfr-cirkel om av en FS-året 91-92 Nässjö-Sävsjö N ässjö-Sävsjöortens FS-avdelning Verksamhetsplan 1992/93

106 Källförteckning SOU 1996: 127

Studiefrämjandet

Stadgar Studiefrämjandet, beslutade 1982 och 1983, med tillämpningsföreskrifter Idéprogram Studiefrämjandet. Dnr F 3/85/86 Gemensam verksamhetsplan 1992/93 Studiefrämjandet Verksamhetsberättelse Studiefrämjandet, Riksförbundet 1990/91 Verksamhetsberättelse Studiefrämjandet, Riksförbundet 1991/92 Verksamhetsberättelse Studiefrämjandet, Riksförbundet 1992/93

Frikyrkliga Studieförbundet

Stadgar för Frikyrkliga Studieförbundet, fastställda 1982 Stadgar för Frikyrkliga Studieförbundet, fastställda 1994 Med sikte mot tjugohundra. Idéprogram för 90-talet. Verksamhetsplan för Frikyrkliga Studieförbundet 93/94-95/96 FS -året 90-9 1 FS-året 91-92 FS-året 92-93

Sveriges Kyrkliga Studieförbund

Stadgar 0 m 1985-01-01 Verksamhetsplan 1991-1996 Mot år 2000 Måldokument för Sveriges Kyrkliga Studieförbund 1994-2003 SKS Handbok Upptäck SKS Verksamhetsberättelse 1990/9 1 Verksamhetsberättelse 1991/92 Verksamhetsberättelse 1992/93

KFU K-KFU MS studieförbund

Stadgar för KFUK-KFUMs studieförbund, antagna 1987, reviderade 1992, med normalstadgar för studiedistrikt och för studieavdelning. studieförbund MÅL KFUK-KFUMs Verksamhetsplan för KFUK-KFUMs studieförbund 1992/93-1993/94 KFUK-KFUMs studieförbund Verksamhetsdokument 1992/1993 Verksamhetsberättelse 1990/91

SOU 1996: 127 Källförteckning 107

Förslag till Verksamhetsplan för Frikyrkliga Studieförbundet i Jönköpings län 1993/94 Verksamhetsplan för Frikyrkliga Studieförbundet i Nässjö och Sävsjö kommuner 1993/94 Diverse material med studieinforrnation

SKS Nässjö Njudung Verksamhetsberättelse 1991/92

Målprogram för SKS Nässjö Njudung 1993/ 1995

Studieprgram studieåret 1993-1994

KFUK-KFUMs studieförbund i Jönköpings län Verksamhetsberättelse 1991/92 Medlemsbrev KFUK-KFUMs studieförbund i Småland, juni 1993 Diverse småskifter med presentation Studieförbundet av

Mjölby

Verksamhetsberättelse 1992-1993 ABF Mjölby Verksamhetsplan 1992-1993 ABF Mjölby Verksamhetsplan 1993-1994 ABF Mjölby Studieprogram 1993-1994 ABF Mjölby

Verksamhetsberättelse 1992-1993 för Mjölby avdelning Studieförav bundet Vuxenskolan Verksamhetsplan för 1993/94 Studieförbundet Vuxenskolan i Mjölby

Studieprogram 1993-1994 Studieförbundet Vuxenskolan i Mjölby

Medborgarskolan Verksamhetsberättelse 1992-1993 Mjölby Boxholm -

Ödeshög

- Medborgarskolan Mjölby Verksamhetsplan 1991-1992 Medborgarskolan Mjölby Verksamhetsplan 1993-1994 Medborgarskolan StudieProgrammet Hösten 1993. Mjölby Väderstad

Skänninge Boxholm Mantorp Ödeshög

Diverse material om Målarskolan och veckoslutskurser

Verksamhetsberättelse 92/93 NBV

Mjölby

Arbetsplan Budget 1993/94 NBV Västra Östergötland Studieprogram 1993. 1994 Mjölby Ödeshög Boxholm

Verksamhetsberättelse 92-07-01-93-06-30 SISU Östergötland SISU Östergötlands verksamhetsplan 1992-93 SISU Östergötlands verksamhetsplan 1992/93

108 Källförteckning SOU 1996: 127

Verksamhetsberättelse 1991-92 Studiefrämjandet i Västra Östergötland Verksamhetsberättelse 1992-93 Studiefrämjandet i Västra Östergötland

Verksamhetsberättelse SKS i Linköpings stift 1992-1993 Reviderad Verksamhetsplan 1992/93-1993/94 SKS i Linköpings stift

Västerås

ABF Västerås Verksamhetsberättelse 1992/93 Verksamhetsplan Budget 1993/94 ABF Västerås Sammanställning Deltagarenkäten Våren 1993 av Studieprogram -93 ABF Västerås

Styrelsens årsredovisning 1992/1993 SV Västerås lokalavdelning SV Västerås lokalavdelning Verksamhetsplan 1993/94 Studieprogram 1993 SV Västerås Utvärdering SVs cirkelverksamhet, prel version av Verksamhetsplan 1992-1994 Medborgarskolan i Västerås Studie Programmet Västerås Hösten 1993 Medborgarskolan

Verksamhetsberättelse 91/92 Folkuniversitetet vid Uppsala universitet Kursprogram Västerås Höst/V år 1993/94 Folkuniversitetet

Verksamhetsberättelse 1992-1993 TBV Västmanland - TBV/Eductus Västmanland Verksamhetsplan 1992-93 Verksamhetsplan 1993/94 TBV Västmanland TBVGruppen Västeås Studieprogram våren 92 Programmet Västerås Arbetsplatser TBV 93-94

Verksamhetberättelse 1992-1993 SISU Västmanland lärande organisation Verksamhetsplan för 1993/94, SISU Väst- SISU en manland Verksamhetsplan Mål och inriktning 1993/94 SISU Västmanland Enkät cirkelledare Kurser våren -94 SISU Västerås Verksamhetsberättelse 1992-93 Studiefrämjandet Östra Västmanland Sfr Verksamhetsplan 93/94 Programannonsering hösten 93 FS-året 1992-1993 Södra Västmanlands FS-avdelning Förslag till verksamhetsplan 1993/94 avdelning 191 av Frikyrkliga Studieförbundet

SOU 1996: 127 Källförteckning 109

Verksamhetsberättelse 1992-1993 SKS i Mälardalen Verksamhetsplan 1992-1995 SKS i Mälardalen Verksamhetsplan 1993-1996 SKS i Mälardalen SKSCirkeln Studieprogram hösten 1993

KFUK-KFUMs studieförbund i Västmanland Verksamhetsåret 1992/93 KFUK-KFUMs studieförbund i Västmanland Arbetsplan 1993/94

Huddinge

Verksamhetsberättelse ABF Huddinge 1992/93 Verksamhetsplan för ABF Huddinge 1992/93 Verksamhetsplan ABF Huddinge 1993/94 Studieprogram ABF Huddinge, diverse programtryck

Verksamhetsberättelse 92/93 SVs Huddinge-avdelning Verksamhetsplan 1992/93 för Studieförbundet Vuxenskolan i Huddinge Verksamhetsplan 1993/94 för SVs Huddingeavdelning Marknadsundersökning "Grease". Studieprogram vårem 1994.

Årsredovisning 1991/92 Medborgarskolan i Huddinge Medborgarskolan Huddinge Årsredovisning 1992/93

Verksamhetsplan 1992/93-93/94 Medborgarskolan Huddinge Medborgarskolan Huddinge Verksamhetsplan 1993-94, 1994-95 Medborgarskolan Studieprogrammet Huddinge hösten 1993 Studieprogram Medborgarskolan Huddinge Våren -94

Verksamhetsplan Folkuniversitetet Syd 94/95 Folkuniveristetet Kursprogram Sydväst Botkyrka Salem Huddinge Skärholmen

Möte mellan människor Verksamhetsberättelsen 1992-93 TBV Storstockholm Verksamhetsplan TBV Storstockholm 1992-93 Verksamhetsplan TBV Storstockholm 1993-94

Möte mellan människor verksamheten Ögonblicksbilder av TBV Stor-

stockholm

TBV Guiden Hela Storstockholm våren 1994 HTF-Guiden Ett samarbete mellan HTF och TBV i Stockholm

Verksamhetsberättelse Ekonomisk berättelse NBV Stockholms län 1992-1993

110 Källförteckning SOU 1996: 127

Arbetsplan för perioden 1993/94, 1994/95, 1995/96 NBV i Stockholms län

Verksamhetsberättelse SISU Stockholm 1992/ 1993 Verksamhetsplan och måldokument SISU Stockholm Verksamhetsplan SISU Stockholm 93/94 Kursprogram våren 1994 SISU Stockholmsidrotten Utvärderingar av cirklar golf, Sportdykning, ledarenkät

Studiefrämjandet Huddinge-Botkyrka-Salem Årsredovisning 1992/93

Studiefrämjandet Verksamhetsplan och budget 1992/93

Studiefrämjandet Huddinge-Botkyrka-Salem Verksamhetsplan och bud-

get 1993/94

Verksamhetsberättelse 1992-1993 SKS i Stockholms stift Verksamhetsplan 1993-1995 SKS i Stockholms stift

KFUK-KFUMs studieförbund i Östsverige avdelning Stockholm län

Verksamhetsberättelse 1 991-92

KFUK-KFUMs studieförbund i Östsverige avdelning Stockholm län

Verksamhetsberättelse 1992-93

Övriga handlingar

Bidrag till studieförbunden, Folkbildningsrådet 1994

Folkbildningsförbundets arkiv:

Brev från studieförbunden med svar frågor som förbundet ställt i Folkbildningen under 90-talet Skrivelse ang. arbetet med måldokument och lokal utvärdering. 1992-08-11. 1 u 92/93 AS/tk Svar från studieförbunden med bilagor samt Lokala måldokument 1992/93 från studieförbundens avdelningari Arjeplog, Arvika, Lund, Mörbylånga, Stockholm och Umeå

Samverkande Bildningsförbunden årsberättelse 1950 Samverkande Bildningsförbunden verksamhetsberättelse 1960

Studieförbunden under l990-talet. Reformprogram från Folkbildningsförbundet. 1990. Studieförbunden i kulturliv och kulturpolitik Statens kulturråd PM 1994-09-28

SOU 1996: 127 Källförteckning

Förteckning över informanter

Band med inspelade intervjuer finns hos författaren

ABF Bosse Bergnér, ordförande Leif Linde, förbundssekreterare Ulla Fast, Nässjö Lena Hallberg, Mjölby Jan Hammar, Västeås Anita Sjöberg Huddinge

SV Kent Johansson, ordförande Börje Eriksson, förbundsrektor Maebel Almqvist, Nässjö Ragnhild Gustavsson, Mjölby Lars Berg, Västerås Marianne Tåje, Huddinge

Mbsk Hans Sandebring, ordförande Christer Vilestam, förbundsrektor Ulla Högberg, Nässjö Berith Rundberg, Mjölby

Ing-Marie Norén, Västerås

Lena Fischerström, Huddinge

FU J an-Sture Karlsson, förbundsekreterare Birgitta Clasing, Västerås Elisabeth Mårtensson, Huddinge

TBV Ulf Lindberg, förbundsrektor Sonja Englert, Jönköping Stefan Eriksson, Västerås

Örjan Brinkman, Stockholm

NBV Stefan Degerlund, förbundsrektor

Lola Råsberg, Eksjö

Alf Carlsson, Linköping Birgitta Lovén, Eskilstuna Maj Eriksson, Stockholm

SISU Rolf Carlsson, ordförande Bengt Wallin, rektor

Källförteckning SOU 1996: 127 1 12

Katrin Pettersson, Jönköping Håkan Törnkvist, Motala Thomas Sällström, Västerås Anna Johansson Stockholm

Sfr Ulla Ståhlberg, ordförande Alfhild Hög, rektor Anine Lagerstedt, Nässjö Håkan Franzén, Mjölby Heli Nordberg, Västerås Jan Hörberg, Huddinge

FS Arne Wilhede, rektor Östen Gunnarsson, Nässjö Birgitta Sjöström, Mjölby Ethel Ullström, Västerås Inger Fällström, Södertälje

SKS Sven Fredriksson, ordförande Karl-Göran Linzander, rektor Gerd Ekman, Nässjö Johan Rapp, Mjölby Kristina Kvarnbäck, Västerås Margareta Andersson, Huddinge

KFUK-KFUMs studieförbund: Åke Josefsson, rektor Jan-Olof Svensson, Jönköping Ann-Marie Eliasson, Västerås Anita Schneider Stockholm

SOU 1996: 127 Litteratur 113

Litteratur

Abrahamsson, Bengt 1986 Varför finns organisationer Kollektiv hand-

ling, yttre krafter och inre logik. Stockholm. Norstedts.

Abrahamsson, Kenneth och Rubensson, Kjell 1986 Den utbildnya ningsklyftan 90-talets utmaning. Abrahamsson, Kenneth och Rubensson, Kjell. "Utjämningsstrategier inför 1990-talet inom eller utom vuxenutbildningen. IAbrahams- son, Kenneth och Rubensson, Kjell red 1986 Den "nya" utbildningsklyftan 90-talets utmaning. Skolöverstyrelsen och Liber F 86:4. Ahrne, Göran 1989 Byråkratin och statens inre gränser. Simrishamn: Rabén och Sjögren. - Ahrne, Göran 1990 Agency and Organization. Towards an organizatio-

nal theory of the society. Sage Publications.

Ahrne, Göran 1991 Om sociologin och organisationsbegreppet", Sociologisk Forskning 1:l99l: 45-60. Ahrne, Göran 1994 Social Organizations. Interaction inside, outside and between organizations. Sage Publications. Alexandersson, Olle och Karlsson, Jan-Sture 1982 Det svenska folkuniversitetet. Idéer och arbete. Stockholm. Studieförbundet Folkuniversitetet Almryd, Hans 1985 Folkbildning och tjänstemän. TBV. Ambjörnsson, Ronny. 1988. Den skötsamme arbetaren. Idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle 1880-1930. Serien Norrlands bildningshistoria. Carlssons. Andersson, Bo 1980 Folkbildning i perspektiv. Studieförbunden 1870-2000 Organisering, etablering och profilering. Borås LTs förlag. Andersson, Bo. m fl 1978 Folkbildning och samhälle Om folkbildning och demokrati Andersson, Bo. m fl 1982 Folkbildning och samhälle Centralt och lokalt -förr och nu Arvidsson, Lars 1985 Folkbildning i rörelse. Pedagogisk i folkbildsyn ning inom svensk arbetarrörelse ochfrikyrkorörelse under 1900-talet en jämförelse CWK Gleerup. Axelsson, Sigbert och Pettersson, Thorleif. 1992 Mot denna framtid. Institutet för framtidsstudier och Carlssons.

Axelsson, Sigbert. I rörelse iAxelsson, Sigbert red 1992 Sju folk-

rörelser om framtiden. Stockholm. Institutet för framtidsstudier och Carlssons.

114 Litteratur SOU 1996: 127

Axelsson, Sigbert. red 1992 Sju folkrörelser om framtiden. Stockholm. Institutet för framtidsstudier och Carlssons. Berg, O. och Jonsson, Christer 1991 Strategisk ledning på politiska marknader. Lund: Studentlitteratur Bergstedt, Bosse 1995 Etiskt bokslut. Frikyrkliga Studieförbundet Bergstedt, Bosse och Larsson, Staffan 1995 Om folkbildningens inneborder. Norrköping. Mimer och Skapande Vetande. Bergstedt, Bosse och Tornberg, Ulla-Britt 1993 Gestaltande utvärdering. Frikyrkliga studieförbundet. Bergstedt, Bosse. 1990 Utanför ramarna, aspekter på folkbildning, kunskap och demokrati. Skolöverstyrelsen. Rapporter. Blomdahl, Ulf 1990 Folkrörelserna och folket. Broady, Donald. Stockholm 1990. Sociologi och epistemologi. Om Pierrre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin. HLS förlag. Broström, Anders och Ekeroth, Gunnar 1977 Vuxenutbildning och fördelningspolitik. En sociologisk studie fördelningspolitiska mål av och resultat inom folkbildningen och kommunal vuxenutbildning mellan 1967 och 1975. Byström, Jan 1976 Alla "studiecirklar" blir inte studiecirklar En diskussion studiecirklars utveckling med särskilt avseende på cirom kelledarens situation och funktion. Dir. 1994: 12, Statlig utvärdering av folkbildningen.

Ds U 1985: 10. Vuxenutbildning. 1970-talets reformer en utvärdering.

- Edelholm, Olle 1972 Studieförbundens mål nu och i framtiden. Elvander, Nils 1976 Intresseorganisationerna i dagens Sverige. Lund. Engberg, Jan. Folkrörelserna i välfärdssamhället. Statsvetenskapliga in-

stitutionen Umeå universitet. stencil

Eriksson, Jan 1989 Musiklärande i rockcirklar. Musikvetenskapliga avdelningen, Göteborgs universitet. Erzioni, Amitai 1966 Moderna organisationer. Stockholm Eyerman, Ron 1987 Modernitet och sociala rörelser i Bergryd, Ulla, red. Den Sociologiska Fantasin. Eyerman, Ron och Jamisson Andrew. 1991 Social Movements. A Cognitive Approach. Fireman, Bruce och Gamson, William A. 1979 Utilitarian logic in the Resource Mobilizarion Perspective, i Zald, Mayer N. och

McCarty, John D. red 1979 The Dynamics of Social Movements.

Resource Mobilization, Social Controll and Tactics. Cambridge. Massachusetts: Winthrop Publishers, Inc. Friberg, Mats och Galtung, Johan 1984 Rörelserna. Akademilitteratur.

SOU 1996: 127 Litteratur 115

Gamson, William A. 1975 The Strategy of Social Protest. The Dorsey

Press Homewood, Ill. Gatenheim, Erik W 1977 Studiecirkeln 75 år. Stockholm. Sober Förlag. Gerdien, Tina 1989 Musikcirklarna och demokratin. Studiefrämjandet. Stockholm Ginner, Thomas 1988 Den bildade arbetaren. Debatten teknik, om samhälle och bildning inom Arbetarnas Bildningsförbund 1945-1970. Vimmerby. Institutionen för TEMA, Linköpings universitet. Gundelach, Peter 1985 Sociale bevegelser samfundsendringer. og Gustavsson, Bernt. Helsingborg 1991 Bildningens väg. Tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse 1880-1930. Wahlström Widstrand.

Habermas, Jürgen 1987 The Theory of Communicative Action. Volume 2 Lifeword and System a Critique of Functionalist Reason. Polity

Press Heffler, Hugo 1962 Krönika vid halvsekelgränsen. Stockholm. ABF. Hellblom, Lena 1985 Från primitiv till organiserad demokrati. Holford, John 1995 Why Social Movements Matter Adult Education - Theory, Cognitive Praxis and the Creation of Knowledge, Adult Education Quarterly, 452:55-111. Isling, Åke red. 1978 Folkrörelserna roll-: i ny sammanställning av den aktuella folkrörelsedebatten. Sober.

Johansson, Hilding 1970 Idéer på vandring. Finns framtid för folk-

en rörelserna. Klippan. Moderna läsare.

Johansson, Hilding 1975 Demokratin och framtiden En samhallsidés

utveckling, förutsättningar, utsikter. Klippan. Moderna Läsare Johansson, Hilding 1976 Demokratins villkor i 1995 är nära. Klippan. Moderna Läsare.

Johansson, Inge 1985 För folket folket. Helsingborg. Liber

genom Utbildningsförlaget. Johansson, Inge 1990 Striden vuxenutbildningen 1967-1970. Borås. om ABF. Johansson, Inge 1991 Folket makten och bildningen ett debattinlägg. - Borås. ABF. Johansson, Inge. 1990 Striden vuxenutbildningen 1967-1970 om - en

folkbildares försvarstal. Borås. ABF.

Johansson, Tore 1990 Vägvalet. En bok folkbildning i brytningstid. om Stockholm. Studieförbundet Vuxenskolan. Jonsson, Christer 1995 Ledning i folkrörelseorganisationer den inter- aktiva ledningslogiken. Malmö: Lund University Press. Jonsson, Jan O och Gähler Michael 1995 Folkbildning och vuxenstudier. Rekrytering, omfattning, erfarenheter. SOU 1995:141. Karlsson, Jan-Sture 1987 Folkbildning i utveckling. Folkuniveristetet.

116 Litteratur SOU 1996: 127

Knoke, D. och Prensky, D. 1984 What Relevance do Organisation Theories have for Voluntary Organizatons Social Sience Quarterly, 651 3-30.

Knoke, David och Wood James R. 1981 Organized for Action:

Commitment in Voluntary Associations. New Brunnswick N. J.: Rutgers University Press. Kultur i studieförbunden. En utvärdering statsbidraget till kulturverkav samhet i studieförbunden. Rapport från kulturrådet 1986:6. Larsson, Staffan 1995 Folkbildningen och vuxenpedagogiken, i

Bergstedt/Larsson 1995 Om folkbildningens innebörder. Mimer,

Linköpings universitet. Leander, Sigfrid 1974 Folk och bildning. Leander, Sigfrid 1980 F olkbildningens födelse. Lewin, Leif 1970 Folket och eliterna. Stockholm. Almqvist Wiksell.

Lindgren, Lena 1994 Folkbildning i förändring kvalitetskriterier for

utvärdering folkbildning. Högskolan i Jönköping. av

Lindgren, Lena 1996 Kan filthatt stärka demokratin Om mål och

en ideal i folkbildning. Carlssons. LOVUX I 1969 Fackföreningsrörelsen och vuxenutbildningen. Stockholm. LO och Prisma

LOVUX 1971 Vuxenutbildning. Fakta erfarenheter förslag.

- - Lund. LO och Prisma LOVUX III 1874 Ny vuxenutbildning skola. Stockholm. LO och - ny Prisma Lundkvist, Sven 1977 Folkrörelserna i det svenska samhället 1850-1920. Sober- dokumentation Lönnström, Paul 1978 Samhällets och organisationernas bildningssyn i Andersson, Bo mfl Folkbildning och samhälle 2 Om folkbildning och demokrati, Vimmerby Studieförbundet Vuxenskolan. March, James and Simon, Herbert 1958 Organizations. New York. Wiley Sons. March, James G. och Olsen, Johan 1976 Ambiguity and Choice in organizations. Bergen. Universitetsförlaget. Marx, Gary T. 1979 Extenal efforts to Damage or Facilitate Social Movements: Some Patterns, Explanation and Complications, i

Zald, Mayer N. och McCarty, John D. red 1979 The Dynamics of

Social Movements. Resource Mobilization, Social Control and Tactics. Cambridge. Massachusetts: Winthrop Publishers, Inc. Merton, Robert K. 1968 Bureaucratic structure and personality. i Merton, Robert K. 1968 Social Theory and Social Structure. New York. The Free Press.

SOU 1996: 127 Litteratur 117

Meyer, John W. Rowan, Brian 1983 Instutionalized Organizations: , Formal Stucture Myth and Ceremony i Meyer, John W. och as Scott, W. Richard 1983 Organizational Environments Ritual and Rationality. Beverly Hills. CA: Sage Publications Meyer, John W. Scott, W. Richard 1983 Organizational Environments , Ritual and Rationality. Beverly Hills. CA: Sage Publications. Meyer, John W. et 1983 Institutional and Technical sources of Organizational Structures: Explaning the Structure of Educational Organizations i Meyer, John W. och Scott, W. Richard 1983 Organizational Environments Ritual and Rationality. Beverly Hills. CA: Sage Publications. Meyer, John W. et 1983 Institutional and Technical sources of Organizational Structures: Explaning the Structure of Educational Organizations i Meyer, John W. och Scott, W. Richard 1983 Organizational Environments Ritual and Rationality. Beverly Hills. CA: Sage Publications. Meyer, John W. och Rowan, Brian 1983 Instutiona1ized Organizations: Formal Stucture as Myth and Ceremony i Meyer, John W. och Scott, W. Richard 1983 Organizational Environments Ritual and Rationality. Beverly Hills. CA: Sage Publications Meyer, John W. och Scott, W. Richard 1983 Organizational Environments Ritual and Rationality. Beverly Hills. CA: Sage Publications. Meyer, John W., Boli, John och Thomas, George M. 1994 Ontology and Rationalization in the Western Cultural Account i Scott, W. Richard och Meyer, John W. 1994 Institutional Environments ana Organizations. Sage Publications, Inc. Meyer, John W., Boli, John och Thomas, George M. 1994 Ontology and Rationalization in the Western Cultural Account i Scott, W. Richard och Meyer, John W. 1994 Institutional Environments ana Organizations. Sage Publications, Inc. Michels, Robert 1983 Organisationer och demokrati. Uppsala Ratio. Nordberg, Jan och Nylög, Göran 1991 Kulturbarometern i detalj. Tema föreningsliv och bildningsverksamhet. Nyhed, Christina. red. 1990 90-talets kamp om kunskap. Folkuniversitetet. Olofsson, Lars-Erik och Rubensson, Kjell 1986 1970-talets vuxenut-

bildningsreformer. Reflexioner kring strategier och utfall. Stock-

holm. Högskolan för lärarutbildning.

Patton, Michael Quinn 1989 Qualitative Evalutation Methods. SAGE

Publications Newbury Park. Perrow, Charles 1986 Complex Organizations A critical essay. New York Random House.

118 Litteratur SOU 1996: 127

Pettersson, Olof rn fl. 1989 Medborgarnas makt. Proposition 1947 nr 204 Proposition 1963:36 angående ökat stöd till föreläsnings- och studiecirkelverksamhet. Proposition 1967:85 angående vissa åtgärder inom vuxenutbildningens område. Proposition 1970:35 angående ökat stöd till vuxenutbildningen. Proposition 1971:37 Proposition 1972:26 Proposition 1973:54 Proposition 1974:28 Den statliga kulturpolitiken. Proposition 1975:23 Om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd till vuxna mm. Proposition 1980/81:127, Om folkbildning mm Proposition 1990/91:82. Folkbildning. - Rapport från kulturrådet 1986:6. Kultur i studieförbunden. Rombach, Björn. 1991 Det går inte att styra med mål. Studentlitteratur. Rothstein, Bo red. 1985 Demokratirådets rapport 1995. Demokrati som dialog. Kristianstad. SNS förlag. Rubenson, Kjell 1995 "Vad är folkbildning Några jämförande funderingar kring folkbildningsbegeppet. i Bergstedt, Bosse och Lars-

son, Staffan red Om folkbildningens innebörder. Linköping:

Skapande vetande Linköpings universitet. Rubensson, Kjell 1987 Återkommande utbildning -idé och strategi för förändring. Sandler, Richard 1937 Mångfald eller enfald. Stockholm. ABF. Scott, W. Richard 1981 Organizations: Rational, natural, and open systems. Englewood Clifs. Prentice Hall. Scott, W. Richard och Meyer, John W. 1994 Institutional Environments and Organizations. Sage Publications, Inc. Selznik, Philip 1949 TVA and the Grass Roots. A Study in the Sociology

of Formal Organization. University of California Press.

Selznik, Philip 1957 Leadership in Administration. Berkley. University of California Press. Sköld, Mauritz 1993 Deltagarinflytande i studiecirklar. ABF

Sköld, Mauritz och Åström, Eva 1989 Studiecirkeldemokrati Ett för-

sök till genomlysning av ABF som demokratifostrare. Arbetarnas bildningsförbund. SOU 1944:68 Allmäntfolkbildningsarbete SOU 1948:30 Estetiskt folkbildningsarbete SOU 1961:24 Folkbildningsarbete och ungdomsverksamhet.

SOU 1996: 127 Litteratur 119

SOU 1961:44 Folkbildningsarbete och ungdomsverksamhet, övervägande och förslag 1960 års folkbildningsutredning. av

SOU 1977:38. Folkbildningen i framtiden. En debattskrift från folk-

bildningsutredningen. SOU 1979:85 Den statliga kulturpolitiken. SOU 1979:85 Folkbildning för 80-talet, Betänkande av 1975 års folkbildningsutredning. SOU 1988: 39. Mål och resultat- nya principer för det statliga stödet till föreningslivet. SOU 1990:65 Folkhögskolan i framtidsperspektiv SOU 1993:64 Frågor för folkbildningen. SOU 1995:84 Kulturpolitikens inriktning Studieförbunden inför 90-talet. Skolöverstyrelsen R 88:31 Studieförbunden och andra ideella organisationer Cirkel och kulturverksamhet. Statistiska meddelanden Kulturstatistik Ku 10 SM 9101. SCB 1992. Studieförbunden och kommunerna, 1992, Svenska kommunförbundet Sundberg, Gunnar 1986 F olkhögskolepedagogik mellan myndighet och medborgare Svensson, Alvar 1980 F olkligt bildningsarbete och vuxenutbildning. En översiktlig svenskt folkbildningsarbete, studieförbunden studie av förändringar i mål och funktion. Stockholms universitet. Sociologiska institutionen. C-uppsats Svensson, Alvar 1989. Folkbildning för demokrati. Slutrapport från projektet folkbildning och demokrati. Frikyrkliga Studieförbundet. Svensson, Alvar 1994 Vilka deltar i studiecirklar Rapport från en undersökning deltagare i studieförbundens studiecirkelverksamhet av hösten 1992. Folkbildningsrådet. Svensson, Alvar 1995 Att se folkbildning. Om vad folkbildare menar att det i Bergstedt, Bosse och Larsson. Staffan 1995 Om folkbildningens innebörden Norrköping. Mimer och Skapande Vetande. Therbom, Göran 1988 Hur det hela började. När och varför det moderna Sverige blev vad det blev i Himmelstrand, Ulf och Svens-

Göran red Sverige vardag och struktur.

son, - Thompson, D. 1988 Hur organisationer fimgerar. Arlöv. Bokförlaget Prisma. Universitet, folkbildning vuxenutbildning. Folkuniversitetet 1977. Vuxnas studiedeltagande 1975-1989. Levnadsförhållanden Rapport nr 67. SCB 1991 Walden, Louise 1994. Handen och Anden. De textila studiecirklarnas hemligheter. Carlssons.

120 Litteratur SOU 1996: 127

Wallerius, Bengt 1988 Vetenskapens vägar Om akademiker och folkubildningsarbete. Weber, Max 1983 Ekonomi och samhälle, del Lund. Argos. Weber, Max 1987 Ekonomi och samhälle, del 3. Lund. Argos. Widebäck, Göran 1990 Målstyming och dess altemativ i Kommunforskning Augusti 1990. Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Zald, Mayer N. och Ash, Roberta 1966, Social Movement Organizations: Growth Decay and Change, Social Forces, 443:327-341. Zald, Mayer N. och Denton, Patricia 1963 From evangelism to General Service: The transormation of YMCA, Administrative Science Quarterly, 82.

Zald, Mayer N. och McCarty, John D. red 1979 The Dynamics of Social

Movements. Resource Mobilization, Social Control and Tactics. Cambridge. Massachusetts: Winthrop Publishers, Inc. Årsbok folkbildning. Forskning om Utveckling 1994. Uppsala 1994. Föreningen för folkbildningsforskning.

SOU 1996: 127 Bilaga 1 121

Bilaga 1

Intervjuer med förbundsordförande och rektorer i studieförbund, november 1992.

1. Studieförbundetns mål och uppgifter, i nutids- och

framtidsperspektiv.

Ex på frågor:

Vilken är, enligt Din mening Sfr huvuduppgift under 1990-talet

M0tivering.Tre ytterligare uppgifter Varför just dessa

Sfr uppgift i förhållande till andra studieförbund, folkhögskolor, Komvux. Studieverksamhet kulturverksamhet. - Ser Du några förändringar av uppgifterna jämfört med tiden närmast bakåt, 1980-talet tiden närmast framåt över sekelskiftet Vad i dagens verksamhet är det mest omistlig, om det försvinner är inte ABF längre ABF Ge några exempel verksamheter Du mindre viktiga eller som kanske inte ens borde som ser som ñnnas inom ABF. På vad bygger Du din uppfattning om Sfr uppgifter Diskussion i styrelsen, synpunkter från medlemsorganisationer, riksdagens bidragsbeslut mm. Folkbildningstraditionen. Hur kan man se arbetarrörelsens värderingar i Sfr offentliga studieutbud Det finns, antar jag, beslut om sfr mål på kortare och längre sikt. Vilka är de långsiktiga målen för verksamheten Vilka mål gäller kort sikt, 1-2 år Hur följer Sfr utvärderar, verksamhetens utveckling och reupp, sultat i förhållande till målen Ge exempel viktiga, prioriterade insatser som gör under detta studieår. Vilka är skälen för att just detta görs och vad vill man uppnå med dem Vem, vilka tog initiativet till insatserna Hur förhåller sig detta till förbundets långsiktiga mål

122 Bilaga 1 SOU 1996: 127

2. Folkbildningens ideologi.

Vad är folkbildning/folkbildningsarbete för Dej

Hur ser Du på förhållandet folkbildning vuxenutbildning, skil- jelinjer likheter - Vad har folkbildningen studieförbund folkhögskolor gemensamt som skiljer den från t ex annan pedagogisk verksamhet Hur syns och känns detta i en Sfr-cirkel Att läsa engelska eller tyska på Komvux, i Sfr-cirkel, annat en studieförbund vad är skillnaden Bildning utbildning, vad säger Du - Profilering anses viktigt, är närmast ett krav från staten bisom dragsgivare, vad står det för i Sfr

Kan Du ta fram några konkreta exempel från Sfr verksamhet

på vad Du personligen tycker är bra respektive dålig folkbildning Hur ser Du studiecirklar contra kulturverksamhet i förhållandet till bildningsuppgiften Medborgarbildning och personlighetsbildning är begrepp som använts för att beskriva vad studieförbunden står för. Vad säger Du om dessa begrepp som beskrivning/tolkning av vad studieförbunden gör

3. Folkbildningsarbetets självständighet "fritt och

frivilligt".

Vad innebär uttrycket fritt och frivilligt

Vems frihet avses Hur ser Du möjligheten till konflikter mellan kravet på självständighet och statens krav för bidrag kommunala bidragskrav medlemsorganisationemas inflytande; i styrelsen, genom att organisationer producerar studiematerial osv Deltagamas fria val gör att vissa studier kommer till stånd och

andra inte drar fler eller färre deltagare. Vad innebär denna

SOU 1996: 127 Bilaga 1 123

marknadsituation för sfr frihet respektive möjlighet att förverklisina folkbildningsmål ga Säger Sfr någon gång nej till samarbete med en grupp människor vill ha studiecirkel i ett eller annat syfte och vad motivesom en rar i så fall detta

4. Studieförbundets förhållande till

medlemsorganisationer

-

stat och kommun bidragsgivare

- Sfr behöver ta hänsyn till sin omgivning på något sätt. Viktiga delar i den är medlemsorganisationer, bidragsgivare och deltaga- Kommentera Sfr förhållande till dessa, hänsynstagande till, re. påverkan från/mot. Om dessa parter har olika kanske t o m motsatta intressen, hur balanseras detta inom Sfr Hur ser Du på medlemsorganisationema; uppdragsgivare, samarbetspartners eller annat sätt — Vilken roll har riksdagens beslut om bidrag haft/har för att påverka vad Sfr arbetar med Ledde riksdagsbeslutet 1991 nytt bidragssystem till några om omprövningar eller förändringar av sfr arbete Vilka slutsatser har Sfr dragit av 1992 års beslut om möjlighet att arbeta med kompetensgivande utbildning Hur ser Du andra studieförbund; konkurrenter, komplement — Finns skillnader mellan förbunden, vilka två står Sfr närmast Ge något eller några exempel sådant som Sfr inte kan eller bör göra med hänsyn till stat eller kommun, någon medlemsorganisation eller annan intressent, opinionen. Varför Hur sätts gränserna och av vem Sfr-förbundet den enskilda lokalavdelningen, - Opinionen inom rörelsen i samhället -

124 Bilaga I SOU 1996: 127

Hur har relationerna till medlemsorganisationema organiserats; förbundsnivå lokalt — Har medlemsorganisationema mer eller mindre tydliga mandat i förbundsstyrelsen. Oberoende av den fonnella valproceduren, agerar man som ledamot från t LO Miljöfrämjandets ex perspektiv i Sfr eller är man primärt Sfr-are Motsvarande förhållande lokalt

5. Studieförbundet och dess cirkeldeltagare

Vem vänder sig Sfr till Finns någon prioritering mellan arbetarrörelsens folk och allmänheten Två på deltagarna. sätt att se som del av en rörelse, en varaktig gemenskap där studierna va- rit en del av gemenskapen och gynnat helheten. som enskilda deltagare, där studierna gällt individen och den- nes utvecklingsmöjligheter. Vilket synsätt stämmer bäst med sfr cirkeldeltagare 1992 Hur skulle Du i första hand vilja att sfr verksamhet fungerade Hur rekryteras sfrs cirkeldeltagare, program, annonser, genom kontakter i facklubbar och andra medlemsorganisationer På vilka sätt kan cirkeldeltagama, kunderna, påverka Sfr

6. Organisationsstruktur och inflytandefrågor i förbundet

Hur ser förbundets organisation ut, förhållandet Sfr medlemsorganisation, - Sfr-förbundet lokalavdelningen - Formella relationer och informella. Grad av centralisering. Arbetsuppgifter och ansvarsfördelning mellan olika led i Sfrs organisation. Vad kan Du, Din styrelse, förbundskansliet göra för att påverka verksamheten i en lokalavdelning av Sfr Vad kan en lokalavdelning i Sfr göra för att påverka förbundsledningen

SOU 1996: 127 Bilaga 1 125

Hur planeringsprocessen inför ett kommande arbetsår ut, vilser ka deltar och hur fördelas roller och uppgifter Vilka förväntningar/krav har Du nu i den aktuella situationen lokalavdelningarna Vilka förväntningar/krav uppfattar Du att avdelningarna har Dej och förbundet Vilka förväntningar/krav känner Du just nu från de tyngsta medlemsorganisationema Vilka förväntningar tror du att de har dej Vilka förväntningar/hav uppfattar Du att regering och riksdag ställer på Sfr Hur ställer Du Dig till dessa

7. Folkbildning och demokrati

På vilket sätt och i vilka sammanhang föreningsliv, kommun, — stat- kan Du att Sfrzs arbete bidrar till att stärka demokratin se I vilken mening är Sfr demokratiskt På vilket sätt upplever deltagarna i en Sfr-cirkel demokrati i funktion Vad är demokrati för Dej Vad betyder ordet, begreppet Hur förverkligas ett demokratiskt samhälle

8. Kontaktnät

Vilka kontakter med institutioner betyder mest för Dej personer, i jobbet Vilka har Du under senaste veckan/månaden diskuterat personer folkbildningsfrågor med i tjänsten personer inom Sfrs organisation personer utanför denna. - Händer det att Du pratar Sfr eller folkbildningsfrågor i privata sammanhang Med vilka

126 Bilaga 1 SOU 1996: 127

Vilka påverkar har påverkat dej i ditt arbete,

människor inom Sfr, vilka människor inom folkbildningen utanför Sfr människor inom arbetarrörelsen människor inom utbildningsväsendet människor inom pressen, högskolor, forskning osv -

SOU 1996: 127 Bilaga 2 127

Bilaga 2

Intervjuer med ansvariga för Iokalavdelningar i studieförbund, sommaren, hösten 1993.

1. Studieförbundets/avdelningens mål och uppgifter.

Vilken är, som du ser det, Ditt studieförbunds huvuduppgift under 1990-talet Motivering. Ev. kompletterande uppgifter Varför just dessa Likhet med andra studieförbund, folkhögskolor, Komvux. Ser Du några förändringar av uppgifterna jämfört med -tiden närmast bakåt, 1980-talet tiden närmast framåt över sekelskiftet - Vad i avdelningens nuvarande verksamhet ser Du som viktigast utifrån förbundets allmänna mål Exempel verksamheter som Du ser som mindre viktiga, som kanske inte ens borde finnas inom förbundet/avdelningen. Vad bygger Du din uppfattning om studieförbundets/avdelningens uppgifter på värderingar från rörelsen/medlemsorganisationema i Kan man se avdelningens offentliga studieutbud Hur Vilka är de långsiktiga målen för avdelningens verksamhet ideologiska mål Vilka mål gäller på kort sikt, 1-2 år Hur följer avdelningen upp, utvärderar, verksamhetens utveckling och resultat i förhållande till målen Vilken uppföljning utvärdering finns från förbundets sida Exempel på viktiga, prioriterade insatser som gör under detta studieår. Vilka är skälen för att just detta görs och vad vill man uppnå med dem Vem, vilka tog initiativet till insatserna Hur förhåller sig dessa till avdelningens och förbundets långsiktiga mål

128 Bilaga 2 SOU 1996: 127

2. Folkbildningens ideologi.

Vad air/betyder folkbildning/folkbildningsarbete för Dej Hur ser Du förhållandet folkbildning vuxenutbildning, skill- nader likheter - Hur märker deltagaren i en cirkel skillnaden Bildning utbildning, vad säger Du —— Profilering anses viktigt i folkbildningen, vilken profil anser Du att Ditt förbund står för

Kan Du ta fram några konkreta exempel från avdelningens verk-

samhet på vad Du personligen tycker är bra respektive dålig folkbildning Hur ser Du studiecirklar contra kulturverksamhet i förhållandet till bildningsuppgiften

3. Folkbildningsarbetets självständighet "fritt och frivilligt".

Vad innebär uttrycket fritt och frivilligt för de som deltar i cirklar mm för avdelningen/förbundet - Har Du upplevt konflikter mellan kravet på självständighet och statens bidragskrav kommunala bidragskrav medlemsorganisationernas inñytande; i styrelsen, genom att organisationer producerar studiematerial osv Tycker Du att det är lätt eller svårt att få deltagare till ämnen eller studieområden förbundet folkbildningsskäl som av ser som viktiga

Säger avdelningen någon gång nej till samarbete med en grupp

människor som vill ha en studiecirkel i ett eller annat syfte och vad motiverar i så fall detta nej

SOU 1996: 127 Bilaga 2 129

4. Studieförbundets förhållande till

medlemsorganisationer

-

stat och kommun bidragsgivare

-

Hur ser Du medlemsorganisationema; uppdragsgivare, samarbetspartners eller på annat sätt - Hur fungerar relationerna i de det dagliga arbetet, vilka hänsyn tas ömse håll

Har riksdagsbeslutet 1991 om nytt bidragssystem lett till några

omprövningar eller förändringar av avdelningens arbete Har avdelningens verksamhet påverkats av 1992 års beslut att studieförbunden får arbeta med kompetensgivande utbildning Hur ser Du andra studieförbund; konkurrenter, komplement - Vilka två andra förbund står närmast ditt eget Hur och av vem sätts gränserna för vad avdelningen kan syssla med i sin verksamhet Förbundet- lokalavdelningen självt Opinionen inom rörelsen i samhället - Hur är relationerna till medlemsorganisationema ordnade Har medlemsorganisationema egna mandat i styrelsen Oberoende av den formella valproceduren, agerar man som ledamot från ett medlemsorganisationsperspektiv eller är man primärt folkbildare

5. Studieförbundet och dess cirkeldeltagare

Vem vänder sig avdelningens verksamhet till Finns någon prioritering mellan rörelsens folk och allmänheten Två deltagarna. sätt att se som del av en rörelse, en varaktig gemenskap där studierna va- rit en del av gemenskapen och gynnat helheten. som enskilda individer, där studierna syftar till personlig ut- veckling. Vilket synsätt stämmer bäst med avdelningens cirkeldeltagare Hur skulle Du i första hand vilja att Din verksamhet fungerade

130 Bilaga 2 SOU 1996: 127

Hur rekryteras cirkeldeltagare, program, annonser, genom kontakter i fackklubbar och andra medlemsorganisationer På vilka sätt kan cirkeldeltagama, kunderna, påverka avdelningen

6. Organisationsstruktur och inflytandefrågor i förbundet

Hur uppfattar Du förhållandet mellan avdelning och förbund, var finns inflytandet, lokalt- centralt Är förbundet centraliserat eller decentraliserat Hur är fördelningen av arbete och ansvar mellan olika led i organisation Hur kan förbundets styrelse och kansliet påverka verksamheten i lokalavdelningen Hur kan ni som lokalavdelning påverka förbundsledningen Hur ser planeringsprocessen inför ett kommande arbetsår ut, vilka deltar och hur fördelas roller och uppgifter inom avdelningen ev samspel med medlemsorganisationer. - — förhållandet förbund avdelning. - - Vilka förväntningar/krav uppfattar Du att förbundet har avdelningen just nu Vilka krav och förväntningar har Du på förbundet Vilka förväntningar/krav känner Du just nu från avdelningens medlemsorganisationer

7. Folkbildning och demokrati

Tycker Du att avdelningens arbete bidrar till att stärka demokratin Hur och i vilka sammanhang föreningsliv, kommun, stat - I vilken mening är ditt studieförbund demokratiskt Hur upplever deltagarna i en cirkel demokrati i funktion Vad är demokrati för Dej Vad betyder ordet, begreppet Hur förverkligas ett demokratiskt samhälle

SOU 1996: 127 Bilaga 2 131

8. Kontaktnät

Vilka kontakter med personer, institutioner betyder mest för Dej i jobbet

Vilka personer har Du under senaste veckan/månaden diskuterat

folkbildningsfrågor med i tjänsten

personer inom det egna studieförbundet. personer utanför förbundet. -

Vilka påverkar har påverkat dej i ditt arbete,

människor inom Studieförbundet, vilka människor inom folkbildningen utanför det förbundet - egna människor inom den egna rörelsen människor inom utbildningsväsendet människor inom pressen, högskolor, forskning osv -

Folkbildningsrådet i ställe myndighets Lena Lindgren

SOU 1996: 127

Författaren

Lena Lindgren, f 1954. Forskare och lärare vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet. Fil.dr. i statsvetenskap 1991 med avhandlingen Local Government Goes South som rör kunskapsutveckling i ett interkulturellt perspektiv. Har också medverkat i utvärderingen det sk av Frikommunförsöket inom skolsektom, studerat effekterna skolreforav mer i tredje världen, granskat kvaliteten SIDA:s utvärderingsarbete samt nyligen avslutat en omfattande undersökning av studieförbundens och folkhögskolomas verksamhet, vilken resulterat i boken Kan en filthatt stärka demokratin Är för närvarande engagerad i forskningsproett jekt som fokuserar ideella organisationers funktion och betydelse i lokalsamhället.

SOU 1996: 127

Innehållsförteckning

Författaren

I gränslandet mellan privat och offentligt 1.1 Bakgrund och syfte 1.2 Gränsorganisationer är inte företeelse en ny 1.3 Tillvägagångssätt och disposition

Betingelser för arbete 2.1 Organisationen 13 2.2 Uppgifter och mål 15 2.3 Statliga styrmedel 18

2.4 Övriga krav 21

Hantering av överlämnade förvaltningsuppgifter

3.1 Fördela statsbidrag 25 3.2 Följa upp och utvärdera 36

Målstyrning med frågetecken

4.1 Har FBR sökt påverka studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet i riktning mot statens mål 43 4.2 Några egna förklaringar och funderingar 47

Referenser 53

SOU 1996: 127 Kapitel 7

1 I

gränslandet mellan privat och offentligt

Bakgrund och syfte

Vår regeringsform, liksom svenskt förvaltningspolitiskt tänkande överhuvudtaget, utgår från att man ska kunna skilja vad är privat och vad som som är offentligt. Vissa regler, krav och förutsättningar gäller för organisationer som är förvaltningsmyndigheter, andra för privata rättssubjekt. Av olika orsaker har det blivit allt svårare att upprätthålla denna distinktion. Inte minst senare år när den offentliga sektorn modemiserats och dess organisationer i ökande utsträckning orienterat sig mot det privata näringslivets sätt att arbeta, och centrala värderingar rättssäkerhet som och politisk följsamhet ersatts krav effektivitet och ett utbrett av mer nyttjande av företagsinñuerade handlingsmönster. Till detta ska läggas mer långsiktiga, strukturella förändringar innebär att offentlig försom valtning idag i ökande utsträckning bedrivs i olika verksamhetsformer; myndigheter, statliga och kommunala aktiebolag, stiftelser, föreningar, till och med i form av enskilda personer. En färsk statlig utredning förklarar sitt slutbetänkande att det visserligen ständigt sker förskjutningar när det gäller synen på vem som är bäst lämpad att utföra viss uppgift, en men att det under de senaste åren varit trend att lägga förvaltningsen uppgifter befintliga eller nyinrättade privaträttsliga SOU organ 1995:93. Mot denna bakgrund flera författare att den offentliga förvaltmenar ningen inte längre kan beskrivas i enkla termer. Snarare än apparat för en planering och genomförande av politiska beslut exempelvis statsmenar vetaren Rune Premfors att förvaltningen bör komplicerad ses som en uppsättning förvaltningsnätverk, där mer eller mindre självständiga organisationer arbetar vid sidan den traditionella kärnan myndighetsutav av övande och verkställande Premfors 1986, sid 5. Johan Olsen, organ en annan statsvetare som också intresserat sig för saken, använder termen blandsystem för att beskriva situation där ett ökat antal privata aktöen rer alltmer integreras i de politiska och administrativa systemen Olsen 1988, sid 19. Lena Marcusson, slutligen, talar utifrån sin rättsvetenskapliga horisont om ett vildvuxet bihang till den offentliga förvaltningsapparaten Marcusson 1989, sid 18. Utvecklingen har inneburit att relationerna mellan den privata och den offentliga sfären luckrats En allt större gråzon har fram där upp. tonat

Kapitel 1 SOU 1996: 127 8

skillnaden mellan vad är privat och vad är offentligt blivit allt som som

svårare upprätthålla; företag och föreningar som utför samhällsupp-

att gifter, statliga och kommunala myndigheter bedriver affärer. I gråsom finns rad gränsorganisationer eller quangos, hybrider, schizozonen en frena organisationer är termer också används i sammanhangetsom som vilka i sin verksamhet således har att samtidigt ta hänsyn till de spelregler och betingelser gäller dels för förvaltningsmyndigheter, dels för prisom vaträttsliga subjekt. En allt viktigare kategori gränsorganisationer är ideella föreningar, av dvs organisationer inte drivs ett kommersiellt syfte, som inte är som av statliga eller kommunala myndigheter och i sin verksamhet samlar som människor att utifrån ett delta i ett arbete kring en idé som engagemang välgörande, vetenskapligt, politiskt etc. Med de djupkan vara religiöst, gående förändringar ägt i samhället år har det enligt som rum senare många bedömare skapats ett nytt ideologiskt utrymme för ideellt arbete, exempelvis komplement eller alternativ till det välfärdsarbete som ett hittills bedrivits offentliga organisationer Amnå 1995. som av En organisation kan hänföras till denna kategori är Folkbildsom

ningsrådet FBR, inför riksdag och regering för den verk-

som svarar samhet studieförbund och folkhögskolor bedriver. Verksamheten som ifråga är minst sagt omfattande. Ungefär 1,5 miljoner människor deltar varje år i någon de studiecirklar de elva studieförbunden anordnar av som och nästan 200 000 studerar varje år någon landets 136 folkhögav skolor För detta arbete erhåller folkbildningen en ansenlig summa pengfrån kommuner och landsting. När det gäller bidrag från staten anar stat, slog regeringen i sin senaste budgetproposition ungefär 3,5 miljarder kro-

vilka halv miljard utgör som ställts till förfogande av nor, av en resurser arbetsmarknadsmässiga skäl Till detta ska läggas resurser som kommuoch landsting lokalt anslår till studieförbund och folkhögskolor, uppner skattningsvis ytterligare en miljard kronor. FBR är ideell förening bildades 1991 i samband med Skolen som överstyrelsens nedläggning, och sedan dess så att säga i myndighets som fattar beslut vilka studieförbund och folkhögskolor ska få ställe om som

Enligt uppgifter i skriften Folkbildningsrâdet en presentation odaterad. - 18-månadersperioden 1/7 1995-31/ 12 1996. 2 Summan avser Överhuvudtaget stöd till organisationer och ideella föreningar omfatär statens tande. 1993/1994 uppgick det till 12 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,8 % statsbudgetens totala utgifter för transfereringar. Av dessa transfereringar utav gör bidraget till folkbildningen den näst största utgiftsposten Riksdagens revi-

sorer, rapport 1995:38.

SOU 1996: 127 Kapitel 1 9

statsbidrag samt hur bidraget ska fördelas dem emellan. Man lämnar vidare anslagsframställan till regeringen och svarar för uppföljning och utvärdering. Utöver detta svarar man för uppgifter medlemmarna som uppdrar rådet att handlägga, bl utbildningspolitisk bevakning frågor a av som rör folkbildningen, samordning internationella kontakter samt av extern och intern information. FBR har därmed att samtidigt spela den komplicerade rollen som övervakare folkbildningen, mellanled mellan av som folkbildningen och staten och som företrädare för folkbildningen. För en statsvetare med offentlig förvaltning specialitet framstår som detta som en särdeles intressant konstruktion, väl värd att titta närmare på. En åsikt som för övrigt delas den statliga utredning SUFO-96 av som av regeringen tillsatts för att utvärdera folkbildningen, och inom vars ramar denna studie genomförts. I betänkandet Frågor för folkbildningen som legat till grund för utredningens arbete, sägs att: I den statliga utvärderingen av statsbidragen till folkbildningen måste Folkbildningsrådets sätt att fullgöra sina uppgifter inta central plats. Vad därvid en som i första hand bör granskas är de principer som rådet tillämpar vid fördelningen av statsbidragen och de åtgärder rådet vidtar för att de slutlisom ga bidragsmottagama tillsammans skall uppfylla målen för bidragen" SOU 1993: 64, sid 48. Mot denna bakgrund är syftet med föreliggande studie att: l Ge en bild av hur FBR hanterat de förvaltningsuppgifter staten som

överlämnat samt, med utgångspunkt i denna bild och i de betingelser

som gäller för rådets arbete; 2 Analysera om FBR kan sägas ha arbetat för att påverka studieförbund och folkhögskolor i riktning mot de mål staten angivit för sitt bisom

drag till verksamheten ifråga.

1.2 Gränsorganisationer är inte

en ny

företeelse

Innan jag går vidare och beskriver hur jag metodiskt gått tillväga, vilket material som använts samt hur studien är disponerad, vill jag för tydlighets skull påpeka att gränsorganisationer FBR inte är alldeles som en ny företeelse. Trots den skarpa distinktion mellan privat och offentligt som svensk förvaltningsdoktrin ger uttryck för, finns sedan länge uppfattningen att offentlig förvaltning inte bara utövas av myndigheter utan också av privaträttsligt organiserade enheter. Ett direkt rättsligt stöd för användning av andra organ än myndigheter infördes med 1975 års regeringsform, men det oaktat är denna användning betydligt äldre datum SOU av 1994:147, sid 21.

10 Kapitel I SOU 1996: 127

Ett mycket gammalt exempel är skråväsendet som hade kontroll över hel rad uppgifter får typiska för offentliga organ; utbildning, en som anses

tillverkningsmetoder, priser, kvalitetskrav Winai 1989, sid 13. I da-

osv Sverige finns rik och enligt vissa bedömare vildvuxen flora av gens en - -

gränsorganisationer inom snart sagt alla politikområden som utför sam-

hällsuppgifter vilka innefattar myndighetsutövning utan att för den skull vara renodlade myndigheter. Här kan till exempel nämnas Advokatsamfundet som beslutar om rätten att använda titeln advokat samt utövar tillsyn över advokatväsendet, Svensk Bilprovning som utövar obligatorisk kontroll av fordon och Riksidrottsförbundet som fördelar statens stöd till idrotten

Några dessa har nämnts utfört dylika uppgifter under en

av organ som lång följd år, trots det finns det stora luckor i vårt vetande och sysav men tematisk kunskap gränsorganisationers arbete lyser i stort sett med sin om

frånvaro. Som Johan Olsen påpekat, som är en av dem som teoretiskt

ägnat sig frågan, är det snarare så att man i den vetenskapliga debatten koncentrerat sig på att söka renodla dikotomin offentligt/privat, altemativt förkasta de organisationsmässiga hybridema, istället för att söka för-

stå dem Olsen 1988.

Några författare har dock ägnat tid att studera företeelsen ifråga, då i termer förändringar och blandningar av privat och offentligt men av makronivån. Alltså nivån ovanför den enskilda organisationen. Om de båda systemens möte inne i organisationen, och om enskilda gränsorganisationers inre arbete vet vi enligt kartläggning forskningsornråen av

det ingenting Winai 1989. De, allra senaste åren har frågan emellertid

aktualiserats i några statliga utredningar: I Former för statlig verksamhet har prövat i vilka framtida former statsbidragsfinansierade verksamman heter bör drivas SOU 1994: 147; SOU 1995:93. Handlingsprogram för forskning, den ideella beredningens betänkanden, presentesom är ett av ett för forskning varvid frågor just det slag som lyfts fram ras program av

i föreliggande studie finns med Ds 1995:30. Från samma beredning

kommer skriften Föreningar entreprenörer som utgör en analys av som vilka rättsliga möjligheter, begränsningar, konsekvenser och risker som finns när staten, kommuner och landsting vill ge föreningar större ansvar

för utförande offentlig service Ds 1994:94. Ingen av dessa utred-

av ningar kan emellertid sägas utgöra systematiska, empiriskt grundade undersökningar av det slag som avses i föreliggande studie.

3I sin avhandling Offentlig förvaltning utanför myndighetsområdet gör Lena Marcusson en kartläggning och systematisering av denna speciella typ av gränsorganisationer Marcusson 1989, sid 248-381.

SOU 1996: 127 Kapitel 1 11

Tillvägagångssätt och disposition

För att leva upp till studiens syfte är det nödvändigt att först ta reda vilka förvaltningsuppgifter det är som staten överlämnat, samt vilka mål staten har för sin bidragsgivning till folkbildningen. Enligt min mening är det också angeläget att söka klarlägga vilka övriga förutsättningar som gäller för FBR:s arbete. En sådan beskrivning uppgifter och mål samt av övriga formella och informella betingelser finns i kapitel två, därvid som kan betraktas som en referensram mot vilken bilden FBR:s hantering av

av överlämnade uppgifter så småningom ska jämföras. Kapitlet bygger

främst offentligt material i form betänkanden, propositioner, lagar, av budgetanvisningar och regleringsbrev, också i viss mån litteratur men om ideella föreningar. I kapitel tre har min ambition varit att översiktligt, ändå så men noggrant som möjligt, teckna en bild av hur FBR tagit sig de överlämnaan de förvaltningsuppgifterna. Kapitlet inleds med kort beskrivning en av FBR formella organisation och därefter är redovisningen disponerad under två rubriker; Fördela statsbidrag och Följa och utvärdera. upp Bilden av hur man tagit sig de överlämnade uppgifterna bygger an av naturliga skäl på internt material från FBR, framförallt i form styrelseav protokoll med bilagor, verksamhetsberättelser, anslagsframställningar samt riktlinjer av olika slag som utarbetats i syfte att påverka den verksamhet som studieförbund och folkhögskolor bedriver. Som torde framgå av min käll- och litteraturförteckning har från man rådets sida varit ytterligt behjälplig när det gäller att tillhandhålla dylikt material. För att komplettera, och för att bättre förstå, den bild FBR:s av arbete som tonar fram i dessa dokument har jag också att genomfört ett tiotal intervjuer. Primärt har det handlat intervjuer i form samtal om av med några ledamöterna i styrelsen samt med anställda råav personer dets kansli. Vilka de intervjuade personerna är framgår käll- och litteav raturförteckningen. Med tanke studiens syfte är det enligt min mening irrelevant för läsaren att känna till dessa sagt vad. I vem av personer som den mån jag hänvisar till information erhållits via intervjuer har jag som därför valt att anonymisera uppgiftslämnaren. Som den uppmärksamme läsaren kommer har jag i redovisningatt se en utelämnat en av de uppgifter staten överlämnat, närmare bestämt den som innebär att FBR ska lämna anslagsframställning och verksamhetsredovisning till regeringen. Orsaken är att de anslagsframställningar och verksamhetsredovisningar som man från rådets sida hittills producerat inte innehåller några bedömningar den art det talas i folkbildningsav om propositionen. Att enbart beskriva innehållet i dessa dokument, till som övervägande delen helt enkelt utgörs av siffermässiga beskrivningar av

12 Kapitel I SOU 1996: 127

studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet, ter sig för mig som mindre meningsfullt. I kapitel fyra, slutligen, förs resultatet från studiens andra och tredje kapitel i analys där jag försöker svar frågan om FBR i samman en ge hanterandet de överlämnade uppgifterna kan sägas ha arbetat för att av påverka studieförbunden och folkhögskoloma i riktning mot de mål eller motiv angivit för statsbidrag till verksamheten ifråga. som staten

SOU 1996: 127 Kapitel 2 13

2 för arbete

Betingelser

Organisationen

I samband med Skolöverstyrelsens nedläggning och initiativ av regeringen fördes under hösten 1990 en rad informella samtal mellan RIO Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, FBF Folkbildningsförbundet som representerar studieförbunden och utbildningsdepartementet om hur bidragsfördelningen till studieförbund och folkhögskolor bäst skulle organiseras. Bakgrunden till samtalen var dels att folkbildningsfrågor inte ansågs höra hemma i det nya Skolverket inriktning skulvars vara det offentliga skolväsendet, dels den av Folkhögskolekommittén diskuterade frågan om inrättandet och samlad statlig myndighet av en ny för studieförbund och folkhögskolor. En ytterligare bidragande orsak enligt mina intervjuer var att man från regeringens sida var angelägen att komma bort från ett allt mer komplext och svårhanterligt regelverk för att i större utsträckning pröva målstyming. En rad alternativa lösningar dryftades, men så småningom stod det klart att man från departementets sida inte tänkte inrätta en ny myndighet. I stället ville man ge bidragen i form

av en påse pengar till folkbildningens huvudmannaorganisationer,

som sedan själva skulle svara för medelsfördelning och redovisning PM, RIO och LF, 1990-11-29. Från folkbildningshåll ställde man sig positiv till förslaget, och en tid av intensiva överläggningar inleddes till vilka LF Landstingsförbundet som representerar de landstingsägda folkhögskolorna efter viss tvekan så småningom anslöt sig. Vad man framförallt diskuterade i den organisationsgrupp som bildades var rollfördelningsfrågor, inte bara mellan staten och det nya Folkbildningsrådet FBR, utan även mellan rådet och dess medlemsorganisationer. Av minnesanteckningar från denna tid framgår också att man från folkbildningens sida angelägen att förutsättvar om ningarna och ramarna för de uppgifter som staten överlämnade tydligt måste anges. Man kan dessutom ana en viss oro för att de överlämnade uppgifterna skulle bli alltför många, vilket sikt skulle kunna få rådet att primärt framstå som en myndighet. För, som man med viss emfas framhåller:

För att FBR ska väl fylla sin funktion är det angeläget att det både får en stark ställning inåt, i förhållande till studieförbund och folkhögskolor och utåt, i kontakterna med regeringen och med

14 Kapitel 2 SOU 1996: 127

olika myndigheter. Studieförbundsavdelningar och folkögskolor

ska uppleva att FBR är vårt organ inte en ny myndighet. Detta

är förutsättning för att folkbildare över hela landet ska respeken och leva till de rekommendationer och önskemål... tera upp som FBR formulerar Organisationsgruppen, PM 1991-03-14.

Vid ett konstituerande möte i april 1991 bildades så formellt FBR.‘ Det skulle dock dröja ytterligare ett månader innan ombuden i rådets repar presentantskap valda inom och av medlemsorganisationerna FBF, RIO och LF hade sitt första sammanträde, och styrelse och beredningsorgan kunde utses för att leda respektive bereda rådets arbete FBR, Representantskapets protokoll 1991-06-28. Efter vissa förändringar i organisationen leds FBR fr.o.m. januari 1995 styrelse med åtta förtroendevalda ledamöter som utses av medav en

lemsorganisationerna. Ordföranden i styrelsen fn Lars Engqvist, VD

Svenska Filminstitutet väljs representantskapet som är FBR:s högsta av beslutande Det är dock styrelsen fattar beslut i alla principielorgan. som frågor. Till sin hjälp har styrelsen tre beredningsorgan, Studieförbunds-, Folkhögskole- och FoU-beredningen, uppgift är att bereda frågor vars och lämna förslag till styrelsens beslut Dessutom finns rådgivande grupför internationella frågor och för FIN Folkhögskolomas informaper tionstjänst. FBR har ett kansli med ett tiotal anställda tjänstemän- och

kvinnorf Grafiskt organisationen ut så här se överst nästa sida:

ser

2.2 och mål

Uppgifter

I enlighet med i FBR:s stadgar är rådets uppgift att ... för medlemräkning fullgöra det som regering och riksdag kräver för att statsmarnas bidrag ska utgå till den verksamhet som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor. Folkbildningsrådet kan vidare svara för andra uppgifter medlemmarna uppdrar rådet att handlägga. Vilka dessa andra som uppgifter är ska jag säga något i slutet detta avsnitt, men först ska om av

Som kuriositet kan nämnas att detta konstituerande möte hölls per telefon. en Se protokoll från den 19 april 1991. 5 I samband med rådets omorganisation döptes FoU-delegationen om till FoUberedningen. I denna studie har jag för en enkelhets skull genomgående använt det nya namnet. " En mera detaljerad beskrivning av FBR:s formella organisation och principer för beslutsfattande återfinns i rådets stadgar.

SOU 1996: 127 Kapitel 2 15

Folkbildningsrådets organisation

STUDEIFÖRBUND FOLKHÖGSOLOR

Folkbildnings- Landstingsförbundet forbundcl u organisationRIO L l

Representantskapet

Folkbildninsrådets S T Y R E L S E

Folkbildnings- Folkhögskolomas ~—— rådets informationstjänst - K A N S L l FIN

I j

Studieförbunds Folkliögskole- Forsknings- och

rådets utvecklings-

beredning K A N S L l beredningFoU

vi ta en titt på dem som rådet har att utföra för att statsbidrag ska utgå till studieförbundens och folkhögskolomas verksamhet. Dvs de förvaltningsuppgifter som staten överlämnat. Gränsorganisationer FBR är tidigare nämnts ett inslag i som som svenskt samhällsliv betydelse och omfattning ökat under år. vars senare Vid sidan av FBR finns det, Lena Marcusson visat i sin avhandling, som en rad privaträttsliga organ till vilka staten överlämnat arbetsuppgifter som vi normalt associerar med myndigheter, och enligt hennes tersom minologi sysslar med offentlig förvaltning utanför myndighetsornrådet Marcusson 1989. Den konstitutionella grunden för denna del den ofav fentliga förvaltningen finns i regeringsformen stadgar att: som

Förvaltningsuppgift kan överlämnas till bolag, förening, stiftelse eller enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsutövning, skall det ske med stöd av lag RF 1974, 11:6.

Regeringen kan alltså överlämna delegera förvaltningsuppgifter till - enskilt, privaträttsligt organ, och om uppgiften gäller myndighetsutöv-

16 Kapitel 2 SOU 1996: 127

ning det i FBR:s fall ska det ske med stöd lag. Dvs riksda-

som gör av

måste lagstiftningsvägen godkänna att viss typ av uppgift övergen en lämnas till viss typ av uppgiftsmottagare. Enligt Marcusson får i detta en ligga ett krav lagbestämmelse som ringar in den uppgift det är anses en fråga ett inte alltför obestämt sätt Marcusson 1989, sid 25. l om FBR:s fall beskrivs de överlämnade uppgifterna i förordningen om statsbidrag till folkbildningen där det i §3 och §4 står vad rådet ska göra, nämligen:

Besluta vilka studieförbund och folkhögskolor som ska få statsbidrag — samt hur medlen ska fördelas mellan dem;

Lämna anslagsframställning till regeringen i enlighet med de före- - en skrifter och anvisningar som regeringen meddelar;

Kontinuerligt följa och utvärdera verksamheten i förhållande till - upp de syften och villkor angivits för stöd till folkbildningen; som

Lämna regeringen sådana sakuppgifter om verksamheten och sådan verksamhetsredovisning behövs för uppföljning och utvärdering i som enlighet med de föreskrifter och anvisningar som regeringen meddelar.

Bildandet FBR 1991 innebar en radikal förändring av folkbildningens av arbetsvillkor. Det inte den enda förändringen ägde rurn, för var nu som samtidigt ersattes den dittillsvarande regelstymingen med ett målstyrningssystem enligt vilket staten endast vilka övergripande mål som anger dess stöd till folkbildningen grundas på. För, som det står i propositionen: Den hittillsvarande fokuseringen hur man uppfyller de formella regler, styr statsbidraget, måste ersättas kontinuerlig mål- och innesom av en hållsdiskussion, grundas fortlöpande lokal och central uppföljsom en ning och utvärdering folkbildningsarbetet Prop. 1990/91:82, sid 30. av Som brukligt är i målstyrningssammanhang är målen ifråga tämligen lösligt formulerade. I den proposition som låg till grund för riksdagens beslut- och därmed för förordningen om statsbidrag till folkbildningen skriver den dåvarande utbildningsministern Göran Persson att:

Statens stöd till folkbildningen skall syfta till att möjliggöra för människor att påverka sin livssituation och till att skapa engageför att delta i samhällsutvecklingen, t ex genom politiskt, mang fackligt eller kulturellt arbete Verksamheter syftar till att utjämna utbildningsklyftor som och höja utbildningsnivån i samhället ska prioriteras liksom verksamheter anordnas för utbildningsmässigt, socialt eller som

SOU 1996: 127 Kapitel 2 17

kulturellt eftersatta varvid invandrare särskilt skall uppgrupper, märksammas. Handikappade utgör en annan viktig målgrupp Ibid. sid 12. ,

Om fenomenet målstyming finns det mycket att säga, och utan att överdriva vill jag påstå att just i folkbildningssammanhang är målstyming — flera orsaker minst sagt komplicerat. En viktig orsak därvidlag är att av skrivningar ñnns verbal paradox. Å sidan bedet i propositionens en ena tonas starkt att folkbildningen ska fri- och frivillig och styra sig själv. vara Studieförbund och folkhögskolor ska sätta sina egna mål, och det anses dessutom särskild kvalitet målen skiljer sig så att de som en om mellan olika huvudmänF Å avspeglar skillnader i ideologi eller traditioner andra sidan har riksdag och regering, som framgår av citatet ovan, fastställt vilka mål ska ligga till grund för beviljandet av statsbidrag. som Såvitt jag kan förstå måste detta tolkas så att folkbildningsorganisationer gör anspråk statligt stöd har att formulera de målen inom rasom egna för statens mål för sin bidragsgivning men Så långt överlämnade uppgifter, samt statens mål för bidragsgivning till studieförbund och folkhögskolor. Tanken är således att FBR ska utföde överlämnade uppgifterna ett sådant sätt att dessa mål, som utgör ra ett viktigt statligt styrmedel, infrias. Att ta reda på om och hur så skett är dessutom just vad föreliggande studie går ut på. Om vi nu, för sammanhangets skull, helt kort tar titt de arbetsuppgifter som de tre stifen tande medlemsorganisationerna FBF, LF och RIO uppdragit rådet att för, så är det lätt att konstatera att dessa haft tendens att växa i svara en omfattning. Att döma rådets verksamhetsberättelse för 1991/92 så av handlade det till början att ansvara för FIN:s Folkhögskolomas inen om formationstjänst arbete och för utgivningen av informationsbladet. Med tiden har emellertid de medlemmarna anförtrodda uppgifterna utökats, av och omfattar enligt FBR:s verksamhetsplan för 1995/96 numera följande områden:

7Tanken bakom denna formulering är, enligt min egen tidigare tolkning, dels att åstadkomma renodling folkbildningens särart i förhållande till det ofen av fentliga skolväsendet, dels att få de olika bildningsanordningama att tydligare profilera sig gentemot varandra vilket antas ha betydelse för demokratin Lindgren 1996. 3 För att komma bort från denna verbala paradox används ibland termen motiv för att beskriva statens mål för bidragsgivning, medan termen mål reserveras före bildningsorganisationema.

18 Kapitel 2 SOU 1996: 127

Utbildningspolitisk bevakning, remisser och utredningar; — Forsknings- och utvecklingsfrågor, bidrag till lokala projekt - samt samverkan mellan forskning och folkbildning;

Samordning av folkbildningens internationella kontakter; - Extern information i frågor som berör folkbildningen; -

Intern information, dvs rådgivning och information till studieförbund

och folkhögskolor;

Centrala informationsinsatser folkhögskolomas kursutbud - om mm genom FIN.

Den i och för sig intressanta frågan hur FBR hanterat dessa arbetsuppgifter kommer inte alls att beröras i denna studie.

2.3 Statliga styrmedel

Förutom de mål regeringen angivit för sin bidragsgivning, finns det som ett antal ytterligare betingelser i form av statliga styrmedel ligger till som grund för FBR:s arbete. Styrmedel som har sin grund i regeringsformen RF 11:6, och preciseras Prop. 1990:82 Folkbildning, i Förordning om statsbidrag till folkbildningen 1991 1977, ändrad 1992:737, samt i de årliga regleringsbrev som regeringen utfärdar sedan riksdagen fastställt de olika anslagsbeloppen i budgetpropositionen. Om vi börjar med statliga styrmedel så talas i förordningen statsbiom drag till folkbildningen inte bara om vilka mål staten har för sin bidragsgivning till studieförbund och folkhögskolor. I förordningen nämns också vilka villkor som gäller i sammanhanget, dvs egentligen regler för hur bildningsorganisationernas verksamhet bör beskaffad för att vara överhuvudtaget få bidrag. Vad beträffar villkor av mera allmänt slag gäller att statsbidraget inte får användas till verksamheter med kommersiellt syfte. För folkhögskolan gäller dessutom att varje skola ska ha en ansvarig styrelse, att allmänna kurser ska utgöra minst 15% av verksamheten samt att undervisningen dels ska vara avgiftsfri, dels till form och arbetssätt tydligt skilja sig från utbildning inom det offentliga skolväsendet och högskolan. Motsvarande villkor för studieförbunden är att studiecirkelverksamhet med gemensamma, planmässigt bedrivna studier ska utgöra basen för verksamheten, samt att ledare ska vara godkända av en lokal studieförbunds-

SOU 1996: 127 Kapitel 2 19

avdelning SFS 1991:977; 1992:737. I förordningen statsbidrag till folkbildning finns utöver detta två om paragrafer inte primärt tar sikte studieförbundens och folkhögsom skolornas verksamhet, utan snarare är att betrakta som regler för FBR:s eget arbete. De två paragrafer jag tänker på är förordningens §10 som ger staten möjlighet att utse revisor i rådet, samt §11 som stadgar att en

FBR:s beslut i bidragsärenden inte får överklagas. Övriga statliga regler

FBR har att ta hänsyn till är offentlighetsprincipen som regleras i sesom kretesslagen Prop. 1990/91:82, sid 39.

I det regleringsbrev som regeringen utfärdat för budgetåret 1995/96

finns också formuleringar klart och tydligt är riktade mot FBR:s eget som arbete. Här sägs att FBR ska inkomma med årsredovisning enligt förordningen SFS 1993: 134 myndigheters årsredovisning och anslagsom framställning, med undantag för §9, senast den 1 1997. En formumars lering så småningom ändrades så att §11, som säger att resultaträksom ning och balansräkning ska utformas enligt bestämmelserna i bokföringsförordningen, inte ska gälla för rådet Regeringsbeslut 1995-11-30. Nämnda förordning utgör viktig del i regeringens finansiella styren myndigheter, och har sin grund i regeringsformen ning av underlydande RF 9:2 stadgar att statens medel icke får användas på annat sätt än som riksdagen bestämt. Förordningen omfattar ett tjugotal paragrafer som tillhandhåller eller mindre Tekniska instruktioner hur årsredomer om visningar och anslagsframställningar bör se ut. Intressant att notera i sam-

manhanget är att §9 som FBR alltså undantas ifrån innebär att myndig-

heterna i sin resultatredovisning ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till Verksamhetsmålen. Med resultat avses vad myndigheterna presterat och vilka effekter dessa föranlett, och med Verksamhetsmål de mål myndigheten formulerat för varje avses som Verksamhetsgren. Verksamhetsmålen ska enligt förordningen ha sin grund i de övergripande mål för verksamheten ifråga som riksdagen och regeringen beslutat RRV 1994, sid 8-10. I folkbildningens fall borde, såvitt jag kan förstå, Verksamhetsmål vara de mål som enskilda studieförbund och folkhögskolor enligt prop. 1990:91:82 själva har att formulera. En tillämpning §9 i SFS 1993:134 borde då innebära att FBR av skulle redovisa och kommentera såväl enskilda studieförbunds och folkhögskolors verksamhetsmål samt uppfyllelsen dessa mål i relation till av statens övergripande mål för bidraget till folkbildningen. Så är nu alltså inte fallet. För vanliga förvaltningsmyndigheter finns som bekant utöver vad sagts ifråga sekretesslagen, regleringsbrev och förordningsom ovan om myndigheters redovisning och anslagsframställning ännu ñer regen om ler i syfte att främja rättssäkerhet och effektivitet styr och begränsar som

20 Kapitel 2 SOU 1996: 127

dessa organisationers formella förfarande, regeringsformens t ex normgivningsregler och förvaltningslagens handläggningsregler. I vilken mån är dessa offentligrättsliga regler tillämpliga även i FBR:s fall Eftersom myndighetsbegreppet används som medel för att bestämma tillämpningsområdet för dylika regler måste för att kunna frågan, först man, svara bestämma vad en myndighet är. Detta är emellertid inte det lättaste. I ett ofta åberopat försök att reda ut myndighetsbegreppets innebörd gör rättsvetaren Håkan Strömberg en distinktion mellan myndighet som offentligt organ och myndighet som offentlig makt, dvs myndighetsutövning. Eller, som det står i förvaltningslagen, utövning befogenhet att av för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd, avskedande eller annat jämförbart förhållande". Han finner då att det är bara offentliga organ, främst statliga och kommunala organ med egen kompetens, som brukar betecknas som myndigheter. Enskilda falorgan ler utanför myndighetsbegreppet. Strömberg diskuterar då vilka organ som är att betrakta som offentliga, och hur den yttre gränsen för den statliga och kommunala organisationen ser ut, men når inte fram till ett entydigt svar. Snarare är det som så, vilket författaren själv befarar, att den lämnade redogörelsen efterlämnar ett intryck av förvirring Strömberg 1972, sid 244. Frågor som jag själv ställer mig i detta sammanhang är ett enskilt om organ till vilket staten i enlighet med RF 11:6 överlämnat förvaltningsuppgifter, och som därmed i praktiken i det närmaste kan ha totalt inlemmats i den statliga förvaltningsorganisationen, bör betraktas som privat eller offentligt och därmed som en myndighet Och om det nu är — så, vilket en statlig utredning slår fast, att ett enskilt i rättslig organ mening inte kan vara en myndighet, hur ska man då se den myndighetsutövande delen av detta organs verksamhet SOU 1994: 147, sid 35. Är det, Lena Marcusson föreslår, naturligt enskilt som att se ett organ som en del av det allmänna så länge man rör sig inom ramen för en

överlämnad uppgift som innebär myndighetsutövning Och bör i så fall

befintliga statliga regler som gäller för förvaltningsmyndigheter vara tillämpliga

° Strömberg visar att det funnits en tendens att i lagstiftning och i viss mån även i rättspraxis utvidga myndighetsbegreppet till att omfatta vissa organ utanför den statliga och kommunala förvaltningsorganisationen, tex försäkringskassoma och skogsvårdstyrelserna. Det har enligt Strömberg också framförts tankar att även ett privaträttsligt organ som anförtrotts att ombesörja myndighetsutövning därigenom blir en myndighet Strömberg 1972.

SOU 1996: 127 Kapitel 2 21

på frågan i vilken mån generella offentligrättsliga regler gäl- Att svara ler i FBR:s fall är således mycket svårt, och jag har heller inte för avsikt försöka mig in sådan komplicerad, rättsteknisk uppgift. I att ens ge en denna studie kommer jag helt enkelt att utgå från att de formella regler staten uttryckligen formulerat i syfte att styra FBR:s arbete, och som som jag här kortfattat redogjort för är de gäller. Låt oss nu istället ovan som , vidare och vilka övriga krav med tanke FBR:s status som se som, ideell förening, kan tänkas styra dess arbete.

2.4 Övriga krav

Formellt sett är FBR att betrakta som en ideell förening; en associationsform såväl föreningar med mångmiljonomsättning och där man finner hundratals anställda, föreningar där verksamheten inskränker sig till som enstaka möten och där föreningskassan förvaras i en glasburk hos kassö- Trots den stora spännvidden, och trots att frågan tagits upp i riksdaren. flertal gånger finns det ingen speciallag för ideella föreningar. gen ett Riksdagen har tvärtom avvisat dylika krav lagstiftning med hänvisning till att det här är fråga fria och frivilliga organisationer som bäst själom definierar vad det är sysslar med och hur man gör det. Rättsva man osäkerheten är därför betydande och några regler som formellt ställer krav dylika organisationers arbete existerar inte. Vad som finns att söka ledning från är det sägs i rättspraxis och rättsvetenskaplig litterasom ideella föreningars bildande och stadgar, samt om föreningsrättstur om liga principer rörande majoritet, likhet och generalklausul Ds 1994:94, sid 23-24." Några betingelser av formell, rättslig art som FBR i egenskap ideell förening har att ta hänsyn till i sitt arbete finns alltså inte. av Genom forskning och praktisk erfarenhet vet vi emellertid att det genom finns vissa unika förutsättningar gäller i den ideologiskt laddade milsom i vilken ideella föreningar verkar. I Sverige brukar ofta använda begreppet folkrörelse synonymt med ideella föreningar, speciellt när vi talar föreningar inom frikyrkoröom

"’ Här bör dock nämnas att för ideella föreningar finns lagbestämmelser om bokföring och årsrdovisning, revision mm, men endast för de fall då föreningen bedriver näringsverksamhet. För ideella föreningar till vilka staten överlämnat förvaltningsuppgifter, eller där kommun eller landsting har inflytande, gäller offentlighetsprincipen och sekretesslagen Se vidare SOU 1994:147, sid 66-68. rättskapabel idell förening ska föreligga fordras att ett antal indivi- För att en der eller juridiska dels träffat avtal att samverka i organiserade forpersoner om

22 Kapitel 2 SOU 1996: 127

relsen, nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och idrottsrörelsen och numeofta även miljö-, kvinno- och handikapprörelsen. Även det förera om kommit en hel del kritiska röster talar institutionell dekadens och som om rentav symbios med staten, så är den allmänna bilden att organisationer av detta slag har enstor betydelse för den politiska demokratin rad en olika sätt. I sin position som ett slags mellanhand mellan folket och staten kan de artikulera intressen, preferenser och missnöje hos medgrupper av borgare, samt fungera kanaler för statens behov kommunikation som av med folket. Ideella föreningar också ha betydelse för demokratin anses genom att de ger sina medlemmar politisk skolning och stimulerar politiskt deltagande och engagemang. Genom forskning vet vi att det för dessa rörelser är att de gemensamma uppvisar vissa kvaliteter, varav den viktigaste är att de bygger idéen eller värdemässig grund agiterar för och också verkar som man som sammanhållande. En annan central kvalitet är att de är öppna för alla, att med-

lemsskapet är frivilligt samt att de har en geografisk spridning och ett betydande antal medlemmar. En tredje grundläggande kvalitet framsom hålls flera forskare är är att folkrörelser har demokratisk uppbyggav en nad och fungerar demokratiskt SOU 1987:35. Vissa dessutom att menar

mer för ett gemensamt ändamål, dels formulerat stadgar om hur ändamålet ska främjas och om hur beslut i föreningens angelägenheter åstadkommes. Utöver stadgar anses det vidare vara ett krav att föreningen har en styrelse kan fösom reträda den.Ytterligare ledning kan hämtas från associationsrätten viktigasvars te principer är av tre slag: Majoritetsprincipen innebär att stadgarna insom om te ger besked om annat så är det den mening i viss fråga fått majoriteten som en av röster som ska gälla; likhetsprincipen som innebär att majoriteten med sitt beslutsfattande inte utan stadgestöd får utsätta de enskilda medlemmarna för olika behandling; samt generalklausulen som innebär att formellt stadgeenliga beslut kan vara ogiltiga om de förrycker förhållandet mellan medlemmarna i deras rättsställning och därvid åstadkommer otillbörlig fördel för medlem till nackdel för andra medlemmar Ds 1994:94, sid 23; SOU 1994: 147, sid 64. 2 Jag vill emellertid påpeka att det råder en stor oklarhet vad egentliom som gen menas med folkrörelser och vilka ideella föreningar som ska räknas som sådana. Inte minst senar tid när kunnat bevittna utveckling mot en mera mångfald vad beträffar former för medborgerlig organisering. I den mån det idag alls går att skarpt och klart urskilja en folkrörelse bör den enligt min mening snarast ses som ett fall av det vidare begreppet ideell förening. Med andra ord, vissa ideella föreningar kan ses som en folkrörelse eller del sådan, av en men alla ideella föreningar är inte folkrörelser. I denna rapport använder jag dock för enkelhets skull begreppen idell förening och folkrörelse synonymt, även om mitt språkbruk inte alltid är det mest korrekta.

SOU 1996: 127 Kapitel 2 23

den interna demokratin ska kunna fungera så måste organisationen stå om fri från stat och kommun Johansson 1980. Merparten av de folkhögskolor och studieförbund som FBR har att företräda kan enligt definitionen ovan ses som folkrörelseorgan. De har tillkommit i nära anslutning till olika folkrörelser för att därigenom utveckla och sprida kunskap. Mig veterligt har dessutom de flesta av såväl FBR:s förtroendevalda som dess kanslipersonal en mer eller mindre omfattande erfarenhet av folkrörelsearbete. FBR kan i sig själv naturligtvis inte ses som en folkrörelse men vad jag vill ha sagt är att rådet, med sin starka folkrörelseanknytning, för det första kan antas vara starkt präglat av de ideal och särdrag den kultur om man så vill som denna anknyt- - ning för med sig. För att uppfattas som en trovärdig och legitim företrädare för de bildningsorganisationer har att företräda måste FBR i sin man ledning av verksamheten dessutom ta stor hänsyn till de ideal och särdrag som ligger i folkrörelsekulturen. Insikten att det kan finnas mer eller mindre speciella förutsättningar för att leda folkrörelseorganisationer jämfört med kommersiellt inriktade organisationer eller offentliga organisationer är inte ny. I den allmänna samhällsdebatten riktas exempelvis ofta kritik mot pampväldet och det ökade glappet mellan ledning och medlemmar som gör att organisationens representativitet kan ifrågasättas. Kritiken har bland annat handlat om att ledningarna fattar beslut över huvudet medlemmarna, att beslutsprocessema inom organisationen är för hårt styrda och att man från ledningsida förhand har bestämt hur besluten ska se ut. Bakom denna typ ens debatt finns enligt ekonomen Christer Jonssons avhandling Ledning i av folkrörelseorganisationer den interaktiva ledningslogiken en kritik mot att ledningen inte motsvarar de föreställningar eller förväntningar som medlemmar och andra har hur en demokratisk folkrörelseorganisation ska fungera. Även dessa förväntningar intet sätt är entydiga och självklara, så om finns det i linje med Jonssons forskning några återkommande mönster som beskriver de speciella förutsättningar som gäller för ledning i och av folkrörelseorganisationer. En ytterligt central sådan är vikten av interna förankringsprocesser. Ledningen folkrörelseorganisation kan inte för en självsvåldigt fatta avgörande beslut utan att grundligt förankra dessa i organisationen. En annan har att göra med organisationens ideologiska bas och ledningens förmåga att hänvisa till denna när den vidtar olika åtgär-

Undantagen bland studieförbunden är Folkuniversitet, och bland folkhögskolorna de 46 skolor som ägs av landsting respektive 2 som ägs av kommuner.

24 Kapitel 2 SOU 1996: 127

der och för att aktivera organisationen. En tredje viktig förutsättning som

ledare för folkrörelseorganisationer måste ta hänsyn till är den demokratiska uppbyggnaden och det formella demokratiska beslutssystemet, som av allt att döma har mycket stor betydelse för organisationens legitimitet. För, som Jonsson understryker, i folkrörelsesammanhang är det inte bara

ledningsprocessen vad man leder, utan också formen för ledning hur

man leder som är av betydelse. Ledning är således inte bara en fråga om att skapa en effektiv organisation i en teknisk, ekonomisk mening, utan också om att skapa legitimitet för ledningen som grupp, och för de ställningstaganden och frågor denna driver Jonsson 1995, sid 15-19. Den slutsats vi kan dra av ovanstående är att det föreligger hel rad en betingelser som FBR har att ta hänsyn till i sitt arbete. Vid sidan den av formella statliga styrning som kommer till uttryck i proposition, förordning och regleringsbrev finns det således även faktorer av mera informell art som FBR formellt sett inte måste ta i beaktande men som man av le- , gitimitetsskäl ändå något sätt har att förhålla sig till.

SOU 1996: 127 Kapitel 3 25

3 Hantering av överlämnade förvaltningsuppgifter

3.1 Fördela statsbidrag

Som jag vid det här laget påpekat ett antal gånger innebar riksdagens beslut i juni 1991 radikal förändring av folkbildningens arbetsvillkor, en en förändring i högsta grad hade bäring statens bidrag till verksamsom heten ifråga. Från att tidigare ha hanterats separat, lades nu bidragen till studieförbund och folkhögskolor till ett gemensamt anslag. samman Samtidigt upphörde detaljregleringen bidragen till förmån för ett sysav tem där kvalitativa aspekter som verksamhetens mål och resultat ställdes i fokus, än de formella regler som hittills gällt. snarare En ytterligare förändring att folkbildningen införlivades i ett nytt var statligt budgetsystem med treåriga cykler, där tanken från början var att enbart pris- och löneomräkningar anslaget skulle äga rum under varje av cykel i syfte att skapa möjligheter för en mer långsiktig planering. Så har inte skett. Det sammanlagda anslaget till studieförbund och folkhögnu skolor har kanske inte förändrats på något drastiskt sätt under de fem år FBR funnits till. Som torde framgå av min sammanställning här nedsom har dock utvecklingen av statens anslagsgivning stundtals karaktärian serats av en viss ryckighet. Budgetåret 1991/92 fastställdes det sammanlagda folkbildningsanslaget till 2.048 miljarder kronor. Redan året därpå fattade riksdagen beslut att göra avsteg från den nyligen etablerade treårsbudgeteringsprinciom och skära anslaget till folkbildningen med 300 miljoner kronor. pen ner På förslag kulturutskottet, och i syfte att genomföra utbildningar för av dem är eller riskerar att bli arbetslösa, tillfördes senare först 100 milsom joner kronor och därefter ytterligare 106 miljoner från de arbetsmarknadspolitiska medlen. Statens sammanlagda bidrag till folkbildningen un-

Sammanställningen bygger uppgifter hämtade ur skriften Folkbildningsnytt 1992-1995.

26 Kapitel 3 SOU 1996: 127

der budgetåret 1992/93 hamnade därmed på nivå året innan, samma som dvs 2.048 miljarder kronor. Samma procedur, först en minskning och sedan tillförsel av medel speciellt avsedda för arbetslösa, kan noteras även under följande år. l enlighet med regeringens budgetproposition 1993/94 fastställde riksdagen i januari ett folkbildningsbildningsanslag 1.917 miljarder kronor. En summa som i samband med kompletteringspropositionen, och med hänvisning till det kärva arbetsmarknadsläget, några månader ökades senare med drygt en halv miljard. Det totala folkbildningsanslaget för budgetåret 1993/94 stannade därmed 2.456 miljarder kronor. När 1994/95 års budgetproposition presenteras hade för det första den halva miljard man föregående år erhållit för utbildning för arbetslösa räknats att arrangera bort. För det andra hade regeringen det svåra statsfinansiella läget pga funnit det nödvändigt att minska statsbidraget till folkbildningen med 100 miljoner kronor, en besparing som riksdagen så småningom fastställde. Genom kompletteringspropositionen erhöll folkbildningen emel-

lertid återigen särskilda medel om drygt 100 miljoner för arbetsmark-

nadsanpassad utbildning att fördela mellan studieförbund och folkhögskolor, och 390 miljoner för anordnande extra utbildningsplatser inav om folkhögskolan. Sammantaget innebär detta att det samlade anslaget till folkbildningen under budgetåret 1994/95 uppgick till 2.356 miljarder kronor.

När regeringen inför budgetåret 1995/96 dvs 18-månadersperioden

l/7 1995-31/ 12 1996 presenterade sin budgetproposition räknades bidraget till folkbildningen upp, såväl vad gäller grundanslaget de som av arbetsmarknadspolitiska skäl särskilt anvisade medlen. Ett förslag som riksdagen för övrigt tillstyrkte i sin helhet. Om vi för jämförbarhets skull håller oss inom perioden l/7 1995-30/6 1996, så uppgår statens bidrag

till sammanlagt 2.482 miljarder kronor varav 539 miljarder till särskilda

arbetsmarknadsinsatser.15 En översikt över anslagsutvecklingen under hela perioden ut ser som följer:

5 Regeringens grundanslag för hela 18-månadersperioden uppgår till 2.933 miljarder kronor. När det gäller särskilda medel för att arrangera utbildning för arbetslösa där regeringens förslag enbart avser perioden l/7 1995-30/6 1996 erhåller Folkbildningsrådet 100 milj kronor att fördela mellan studieförbund ner och folkhögskolor. Därutöver erhåller folkhögskolan 439 miljoner för 10 000 extra studieplatser, varav 30 miljoner öronmärkts för kommande försöksverksamhet med distansutbildning.

SOU 1996: 127 Kapitel 3 27

statsbidragtill folkbildningen under periodenl99l/92-1995/96

1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96

Särskilt anslag 206milj. 539 milj. 491 milj. 539milj. - Gnmdanslag 2.048mkr 1.842 mkr 1.917 mkr 1.865mkr 1.955mkr

Totalt 2.048 mkr 2.048 mkr 2.456 mkr 2.356mkr 2.494mkr

Så alltså utvecklingen av statens bidrag till folkbildningen ut under de ser fem år som gått sedan FBR bildades. Om vi så går vidare och granskar efter vilka principer FBR fördelat dessa pengar, så kan vi konstatera att redan innan FBR bildats var dess medlemsorganisationer ense om att det varken var möjligt eller lämpligt att direkt ändra principerna för bidragsfördelning på ett mera genomgripande sätt. Mot bakgrund av det system

med treåriga budgetramar den statliga budgetprocessen vid denna

som

tid innebar, menade från rådets sida att dylik förändring måste

man en bygga på en djupare analys än vad man i detta läge skulle kunna åstadkomma. Dessutom är det, som en av rådets anställda påpekade i min intervju viktigt för en ny organisation att inte plocka för mycket i sådant man är överens om.

Fördelningen under den första treårsperioden dvs 1991/92, 92/93

och 93/ 94 var därför i stort sett densamma som den som tidigare legat till grund för bidragsberäkningen. Detta innebar till att börja med en fördelning med 57,7% till studieförbunden och 42,3% till folkhögskolorna. Inom ramen för dessa sk ingångsvärden beräknades det allmänna statsbidraget till folkhögskolorna utifrån medelvärdet av antalet rapporterade elevveckor de senaste tre åren, samt med hänsyn tagen till en särskilt framräknad justeringskoefficient.

° Se minnesanteckningar från möte i organisationsgruppen den 4 april 1991. 7 Vid sidan av det allmänna bidraget, som under de första två åren utgjorde mer än 95% av det sammanlagda anslaget till folkhögskolan, fördelade FBR förstärkningsbidrag till utbildningar för deltagare med funktionshinder respektive språkliga och sociala handikapp samt till vissa musikutbildningar, särskilda bidrag för nordiska kursdeltagare och till till enskilda skolor som tidigare via riksdagsbeslut erhållit dylika bidrag, bidrag för fortbildning och kostnader för FIN. Se PM från RIO/LF 1991-05-28 om folkhögskolornas statsbidrags- och regelsystem år 1991/92.

28 Kapitel 3 SOU 1996: 127

När det gäller studieförbunden tillgodoräknades först vart och ett av förbunden de bidrag som enligt 1990/91 års regleringsbrev utgått till kulturverkverksamhet, centrala organisationskostnader, pedagogisk verksamhet samt utvecklingsarbete och verksamhet för handikappade inklusive samtliga tilläggsbidrag. Resterande medel drygt 65% fördelades det första året enligt en nyckel baserad omfattningen av de studietimmar som förbunden redovisat de tre föregående åren, för att därefter fördelas proportionellt med andelar tillgängliga medel. I syfte att i nåsamma av gon mån söka påverka hur studieförbunden internt fördelar statsbidraget gick FBR 1992 ut med en skrivelse i vilken man markerar vikten av att verksamhet bland handikappade, invandrare och andra prioriterade grupper bereds tillräckligt med utrymme FBR:s styrelse 1992-04-08. Som jag beskrivit tidigare beslutade riksdagen att för år 1992/93 ge särskilda anslag till kurser för arbetslösa. Det första anslaget om 100 miljoner kronor fördelades med 50 miljoner vardera till studieförbund respektive folkhögskolor, och därefter proportionellt i relation till varje skolas och studieförbunds andel av det allmänna anslaget. De ytterligare 106 miljoner riksdagen i december 1992 fattade beslut att ta från arsom om betsmarknadsmedlen och istället ge till nya platser inom folkhögskolan, fördelades så att varje skola ñck möjlighet att löpande ansöka om bidrag för planerade kurser. För de kurser som genomfördes beviljades ett fastställt schablonbelopp beräknats per deltagarvecka. Även för 1993/94 som utgick dylika anslag sammanlagt 539 miljoner. Av de första 100 milom joner som regeringen anslog fick studieförbunden 90 och folkhögskolorna 10 miljoner kronor, fördelade efter verksamhetsvolym. Liknande fördelningsprinciper tillämpades för de 439 miljoner avsedda för extra utbildningsplatser inom folkhögskolan, där varje skola före ansökan bidrag först måste genomföra verksamhet inom det allmänna statsbiom draget upp till det ingångsvärdet FBR 1993, sid 83 ff. egna

8 Vid ett möte med FBF:s styrelse hävdades ett antal principer som skulle kunna tillämpas vid fördelningen av statsbidrag mellan studieförbunden budgetåret 1991/92: Aktualitetsprincipen som innebär att underlaget ska hämtas så sent som möjligt från tidigare bedriven verksamhet; skadelöshetsprincipen som säger att fördelningen inte bör leda till för stora avvikelser jämfört med de resurser man för tillfället erhåller; samt frysningsprincipen som hävdar att verksamhetsökningar from budgetåret 1989/90 inte ska påver den nya tilldelningen av statsbidrag. I den faktiska fördelningen av bidrag har man tagit hänsyn till dessa principer. Se PM från FBF 1991-06-19. 9 Vid fördelningen ñck först varje studieförbund ett grundbidrag 500.000 varefter återstående belopp fördelades utifrån respektive studieförbunds relativa andel av folkbildningsanslaget FBRzs styrelse 1993-05-12.

SOU 1996: 127 Kapitel 3 29 .

De principer för bidragsfördelning som FBR tillämpade under sina första tre år innebar av skäl som nämnts inte några större förändringar jämfört med dem staten själv tidigare använt sig Under perioden fattade av. emellertid rådets styrelse flera beslut på ett eller annat sätt hade, elsom ler skulle komma att få, effekter fördelningen av bidrag. Ett sådant beslut schabloniseringen statsbidraget till folkhögvar av skolan och den därtill hörande avvecklingen av de särskilda bidragen till musikutbildningar, nordiska kursdeltagare samt till vissa enskilda skolor FBR:s styrelse 1993-09-30" Ett annat var de särskilda statsbidragstilldelningar som gjordes till de två minsta studieförbunden SISU och

KFUK-KFUM, samt inrättandet av sex nya folkhögskolor som genom en

omfördelning av medel för redan befintliga skolor fick vara med och dedet allmänna statsbidraget FBR:s styrelse 1991-06-28. Som grund för beslutet låg prioriteringar som bl a innebar att man ville främja folkrörelser vars utbildningsbehov tidigare tillgodosetts via folhögegna skolor, samt verksamheter med inriktning på storstäder och de i propositionen angivna prioriterade grupperna FBR, PM 95-10-12. Ett tredje beslut som på ett lite annorlunda sätt har med bidragsfördelningsfrågor att göra är styrelsens agerande i samband med kurs i civil en olydnad Färnebo folkhögskola. Fallet kom till FBR:s kännedom via en förfrågan från den dåvarande utbildningsministern Beatrice Ask som undrade vilka åtgärder man avsåg att vidta med anledning nämnda kurs av som hon av olika anledningar ansåg vara icke önskvärd. Färnebo folkhögskola gavs i detta läge möjlighet att redovisa sin kursen i civil syn olydnad, som man för övrigt ansåg ligga väl i linje med såväl skolans

ideologiska profil internationell jämlikhet, rättvis fred, hushållning med

jordens resurser, jämställdhet mellan könen samt demokrati och mänskliga rättigheter som med det uppdrag folkbildningen fått av regering och riksdag. Detta tyckte emellertid inte FBR som menade att det går klar en gräns mellan att i folkbildningsarbetet belysa uppfattningar föresom

2°I enlighet med styrelsens beslut avvecklades det förstärkningsbidrag till musikutbildningar som ett 40-tal skolor åtnjutit, för att från och med 1994/95 ingå i respektive skolas allmänna statsbidrag. Ett liknande beslut har fattats för de särskilda bidrag som under den första tre-årsperioden utgått till Hantverkets folkhögskola, Ljungskile folkhögskola samt Sverige-finska skolan. När det gäller det särskilda bidraget till nordiska kursdeltagare har styrelsen beslutat att genomföra en uppföljning av hur många nordiska studerande som deltagit i de berörda skolornas verksamhet, samt låta resultatet av detta ligga till grund för en eventuella förändring av de berörda skolornas allmänna statsbidrag. FBR, PM 1993-10-05 2‘ Se brev från Färneboskolan till Folkbildningsrådet 1993-09-07.

30 Kapitel 3 SOU 1996: 127

språkar icke-demokratiska lösningar för medinñytande och att uppmuntra till handlingar som strider mot gängse rättsuppfattning. FBR krävde därför att Färnebo folkhögskola rapporterade kursen i civil olydnad som statsbidragsberättigad FBR:s styrelse 1993-09-30. Ett fjärde, och det i detta sammanhang kanske viktigaste, beslut var dock när rådets styrelse i maj 1992 beslöt tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att framlägga förslag till kriterier för den framtida bidragsfördelningen till studieförbund och folkhögskolor. Gruppen inledde sitt arbete hösten år och framlade så småningom ett förslag FBR 1993a. samma Efter remissbehandling och beredning av rådets medlemmar och delegationer, och efter vidare utredning av en ny arbetsgrupp fastställdes till sist vilka principer skulle ligga till grund för fördelningen av bidrag unsom

der den andra treårsperioden dvs 1994/95, 95/96 och 96/97 FBR:s sty-

relse 93-08-18, 93-09-30 och 93-12-01." För folkhögskoloma innebär de principerna att statsbidraget från nya och med 1994/95 är uppdelat ett allmänt bidrag och ett förstärkningsbidrag. Förstärkningsbidraget utgör högst 10% av det totala folkhögskoleanslaget och utgår till studier för deltagare med funktionshinder samt språkliga och sociala handikapp. För det allmänna statsbidraget gäller att det antal deltagarveckor varje folkhögskola erhöll som beräksom ningsgrund innevarande treårsperiod jämförs med medeltalet av de via folkbildningsanslaget verkligt genomförda deltagarveckorna under de närmast föregående åren. Om det skulle visa sig att en enskild skola av någon anledning har eller har valt minska antalet deltagarveckor, - att -

kan skolan välja att istället för minskat stöd använda motsvarande dock

högst till 10% det allmänna statsbidraget för att ñnansieupp summa av kulturprogram och övrig folkbildning. Eftersom övrig folkbildning ra deñnieras dels utbildningsprojekt olika slag, dels utvecklingsprosom av jekt i syfte att initiera ny verksamhet, försöksverksamhet och pedagogiskt utvecklingsarbete måste, vad jag kan förstå, tanken bakom denna lO%-re-

22Det bör här noteras att de fördelningsprincipema bygger en verksamnya hetsredovisning som föreligger först från och med det år modellen börjar tilllämpas dvs 1994/95. De nya principerna tillämpas alltså inte fullt ut förrän vid fördelningen av bidraget inför 1996/97 då man från FBR:s sida avser att göra analys modellens konsekvenser för att inte orsaka alltför stora en av svängningar i bidragsfördelningen. FBR l994a, sid Se också protokoll från FBR:s styrelse 1995-04-06. 2 Vid sidan dessa atvå bidrag avsätts årligen av det totala folkbildningsanav slagets folkhögskoledel vissa medel för personalfortbildning som genomförs med stöd från FBR, för FIN och för FBR:s egen budget.

SOU 1996: 127 Kapitel 31

gel ha varit att stimulera till utvecklings och förändringsarbete och därmed till ökad kvalitet FBR, PM 1993-10-05. I samband med att FBR:s styrelse i juni 1995 fastställde vilka kriterier som ska ligga till grund för fördelning av statsbidraget till folkhögskolorna för perioden 1998-2000, ändrades de beskrivna principerna så ovan att knytningen till de i propositionen prioriterade blev tydligare. Av grupperna statsbidragsmedlen fördelas 5% i relation till skolornas andel av gruppen

kortutbildade endast långkursdeltagare får medräknas och elever med

högst 9-årig grundskola dubbel viktning. 10% avsätts förstärkges som ningsbidrag för handikappade deltagare, och 2% fördelas i relation till skolornas andel av internatboende långkurselever. Vidare måste varje skofrom 1996/97 genomföra och redovisa utvecklingsarbete motsvarande minst 5% av erhållet allmänt statsbidrag, uppgift tidigare frien som var villig. För att inte statsbidraget ska reduceras gäller dessutom att varje skola from 1995/96 måste genomföra ordinare verksamhetsvolym en som uppgår till minst 95% av ingångsvärdet FBR:s styrelse 1995-06-01. En viktig aspekt vad gäller uppgiften att fördela statsbidrag är frågan om nya folkhögskolor, och den därtill hörande frågan omfördelning om av bidrag. Sedan FBR bildades har styrelsen godkänt tio folkhögskonya

lor vilka samtliga finansierats via omfördelning/reducering medel

en av mellan befintliga skolor. Styrelsen har under sina fem år också beslutat om vissa andra omfördelningar mellan folkhögskolor. Detta har framförallt gått till så att de volymmässigt sett största skolorna har erhållit en reducering av statsbidraget till förmån för uppräkning de mindres och en av för de nya skolornas FBR, PM 1995-10-12. För studieförbunden finns de nya principerna för bidragsfördelning formulerade i en skrift med titeln Bidrag till studieförbunden motiv, defi- nitioner, kriterier. Viktigt att komma ihåg är dock att den modell för bidragsfördelning som dessa principer implicerar ligger till grund för FBR:s fördelning av bidrag mellan de olika studieförbunden. Studieförbunden har sedan full frihet att inom sitt förbund tillämpa andra eget

fördelningsprinciper. För, som man från rådets sida poängterar: Studie-

förbundens frihet att göra andra prioriteringar än dem ligger till som

grund för FBR:s fördelning av statsbidraget är obetagen. Utgångspunkten

är att alla studieförbund och deras lokalavdelningar skall utforma en verksamhet som speglar deras proñl". Men, FBR också poängegen som terar, ... är det naturligt att det får konsekvenser för studieförbunds biett

3‘ Eftersom det i de ñesta fall har handlat om ñlialskolor velat bli självsom ständiga har en del av finansieringen skett via reducering moderskolornas en av statsbidrag.

32 Kapitel 3 SOU 1996: 127

dragsnivå det väljer att inrikta verksamheten mot andra, för det förom bundet angelägna områden, än dem prioriterats av staten FBR som 1994a, sid 14-15. Nåväl, för studieförbunden gäller fördelningsmodell bygger på en som måttet deltagartimmar och där statens stöd delats in i grundbidrag, volymbidrag och målgmppsbidrag. Grundbidraget 70% fördelas utifrån varje förbunds procentuella andel föregående års totala statsbidrag till av studieförbunden. Volymbidraget 15% beräknas antalet deltagartimredovisade verksamhetsår, och fördelas utifrån respektive stumar senast dieförbunds andel föregående års totala antal deltagartimmar. Syftet är av därvid möjlighet till ytterligare bidrag för studieförbund som ökar att ge sin verksamhet i enlighet med propositionens intentioner.2"M2°11grupps— bidraget 15%, kortutbildade, invandrare, handikappade och som avser boende i glesbygd, fördelas utifrån varje studieförbunds procentuella anföregående års totala antal deltagartimmar inom de verksamheter del av ingår i målgruppsbidraget. som För att möjliggöra tillämpningen målgruppsbidraget har FBR fastav ställt vad får räknas till de olika Man har därvid beslutat som grupperna. verksamhet för kortutbildade, dvs människor med mindre än treårig att gymnasieutbildning, får de tre basämnesområdena naturvetenskap avse ñske, jakt och viltvård, samhällsvetenskap samt språk.

dock ämnena

Verksamhet riktad till handikappade och invandrare avser enligt FBR särskilda, riktade insatser för att rekrytera deltagare dessa målgrupur per. I bidragshänseende betraktas den som handikappad som grund bestående funktionshinder har betydande svårigheter i den dagliga av ett livsföringen. Invandrare är den grund sin utländska härkomst som av har svårigheter att kunna fungera i och förstå det svenska samhället. Bidraget till boende i glesbygd baseras verksamhet i H-regionema fem

25För studiecirklar och övrig folkbildningsverksamhet erhålles deltagartimmar

att antalet deltagare max 15 multipliceras med antalet studietimmar

genom för varje enskild cirkel eller grupp. Antalet studietimmar för kulturprogram frarnräknas med hjälp av ett fast värde fn 66,3/kulturprogram. 2°Den intention är den passage i propositionen där det sägs att: som avses Statsbidraget kan det hanteras slentrianmässigt leda till en icke önskad om stagnation inom folkbildningen. Folkhögskolor och studieförbund med växtkraft och med verksamhet ligger väl i linje med målen och riktlinjerna en som för statsbidraget kan få stå tillbaka till förmån för verksamhet som kanske spelat ut sin roll. Detta får inte inträffa Prop. 1990/91282, sid 38. 27 Särskilt riktade insatser innebär dels åtgärder som vidtagits för att rekrytera, dels för skapa tillgänglighet till den verksamhet som Studieförbundet ifråga att målgrupperna FBR 1994a, sid 48-5 l . erbjuder personer ur

SOU 1996: 127 Kapitel 33

och sex, dvs kommuner med jämförelsevis få invånare boende inom en viss radie från kommuncentrum FBR 1994a. När det gäller frågan hur det särskilda anslaget för anordnande utav

bildning för arbetslösa fördelats under den andra treårsperioden dvs bud-

getåret 1994/95 och tiden 1/7 1995-30/6 1996, så kan vi konstatera att precis som tidigare är anslaget ifråga uppdelat på två poster i statsbudgeten. Den ena utgörs av ett särskilt bidrag till arbetsmarknadsanpassad utbildning på studieförbund och folkhögskolor, och den andra ett särskilt av bidrag för anordnande av utbildningsplatser folkhögskolan. För folkhögskolans del har de båda anslagen lagts och därefter fördelats samman dels 1/3 som ett fast bidrag till alla skolor, dels 2/3 i relation till omfattningen av den verksamhet den enskilda skolan genomförde året som innan. En mindre del 5% av hela anslaget till arbetslösa har riktats till folkhögskolor i invandrartäta kommuner. När det gäller studieförbunden har det särskilda anslaget fördelats dels ett grundbidrag 70%, dels som i relation till verksamhetsvolym. I enlighet med särskilda bidragsvillkor som regeringen fastställt har FBR även här försökt till in.. styra pengarna vandrartäta kommuner, i detta fall att studieförbunden genom uppmana att i sin planering prioritera utbildningar för invandrare i Stockholm, Göteborg, Malmö och Botkyrka FBR:s styrelse 1994-03-23; 1995-04-06. Hittills har regeringen tilldelat folkbildningen särskilda medel för anordnande av utbildning för arbetslösa i fyra år. Bakgrunden har hela tiden varit det kärva arbetsmarknadsläget och folkbildningens förmåga att nå ut till grupper av människor som har det extra svårt i denna situation. I en proposition som regeringen lade fram hösten 1995 framhålles emellertid att det ... längre sikt inte är rimligt med stora satsningar inom utbildningsområdet konjunkturell grund. Regeringens avsikt är därför att en ytterligare förlängning efter 1996/97 inte bör komma till stånd. Regeringen avser istället att återkomma med förslag till lösningar permanenta Prop. 1995/96:25. Detta uttalande har av FBR tolkats att studieförsom bund och folkhögskolor kan räkna med särskilda anslag också för 1996/97, men att medlen ifråga därefter avvecklas i sin nuvarande form Folkbildningsnytt, nr 9 1995. Ett viktigt antagande bakom övergången från regelstyrning till målstyming 1991 var att kvaliteten i folkbildningsarbetet skulle främjas. Med färre regler och friare verksamhetsfonner bör folkbildningens anordnare få bättre förutsättningar att nå de folkbildningsmål eftersträsom vas och möjliggöra att verksamhetens innehåll och kvalitet sätts i centrum, står det i regeringens proposition. I rapporten Bidrag till studieförbunden beskriver FBR hel rad tänkbara kvalitetskxiterier, tex vilka en egenskaper som bör karaktärisera olika verksamhetsformer inom folkbildningen, att varje bildningsorganisation bör uttryck för ge en egen pro-

34 Kapitel 3 SOU 1996: 127

fil och arbeta med utvärdering, samt vikten att man internt ständigt för av

en diskussion om etik och gränsdragningfrågor. Kriterier som dessa bil-

dar utgångspunkt för de krav som FBR ställer studieförbunden för att de ska få statsbidrag. Men, rådet själv skriver, så är de flesta av dessom krav inte entydigt mätbara utan närmare definitioner vilka för övrigt sa sannolikt skulle verka hämmande organisationemas frihet att själva utforma sin verksamhet. En ytterligare komplicerande faktor i sammanhanget är att det inom folkbildningsvärlden finns en mängd olika ideologier. Sammantaget får allt detta till följd att en enhetlig, objektiv och lättdefinierad kvalitetsdefinition är extra svår att ñnna, om det ens är möjligt FBR 1994a, sid 20 ff. Mot denna bakgrund har FBR:s styrelse fastställt att ett grundläggande kvalitetskrav för erhållande statsbidrag är att folkhögskolorna, liksom av studieförbunden och deras lokalavdelningar ska ha fastställt måldokument, utarbetat plan för utvärdering samt årligen upprättat en verken samhetsberättelse FBR:s styrelse 1993-09-30. Enligt ñera av de persojag intervjuat har det inom FBR därefter förts en intensiv diskussion ner vilka aktuella dokumenten. De krav eller om krav som ska ställas de kriterier slutligen bestämt sig för ñnns formulerade i skriften Bidrag man till studieförbunden FBR 1994a. I korthet innebär de formulerade kraven att måldokumentet ska beskriorganisationens proñl, motiv för prioriteringar, förväntade resultat, om va och hur samverkan med andra skett organisationer, folkbildningssyn och pedagogiskt utvecklingsarbete, personalfortbildning, metodik, insatser kulturornrådet, kvalitetskrav och avgränsningar. Av utvärderingsplanen ska framgå varför utvärdering görs och vad som ska bedömas, vem som ska göra det samt hur och när det ska ske. Att bara upprätta en plan räckinte. Bildningsorganisationema måste också genomföra utvärdeer nu

ringen och ta ställning till uppnådda resultat i förhållande till de mål som

eftersträvats. Resulatet utvärderingen ska organisationerna redovisa i av årlig verksamhetsberättelse, för övrigt förväntas innehålla been som en skrivning den verksamhet genomförts samt ge inblick i "den akav som

2 Inför den genomgång FBR:s kansli avser att göra av dessa dokument har som intern promemoria utarbetats. Härvid kommer man exempelvis att granska i en vilken utsträckning statens mål för bidragsgivning omnämns, om det utöver dessa förekommer några mål och/eller proñleringar i måldokumentet, egna det i utvärderingsplanen finns någon koppling till de i måldokumentet samt om angivna målen och om de i statens mål prioriterade målgruppema uppmärk- FBR, PM 1995-11-15. Enligt mina intervjuer har detta granskningssammas arbete helt nyligen påbörjats.

SOU 1996: 127 Kapitel 3 35

tiva och levande folkbildningsverksamheten, dess resultat, effekter och sätt att arbeta FBR 1994a, sid 35-37. Jag har här ovan beskrivit de tämligen komplexa utgångspunkter för bidragsfördelning som FBR tillämpar under den pågående treårsperioden 1994/95-1996/97, och som rådets styrelse fattat beslut Vid sidan om. av dessa beslut som rör statsbidragsfördelning principiell nivå har en man under perioden också fattat fördelningsbeslut rör ett enskilsom par da bildningsorganisationer, närmare bestämt Finska folkhögskolan och Medborgarskolan. Fallet med Finska folkhögskolan handlade vilka stiftare äger om som rätt att utse styrelseledamöter samt vilka enskilda personer egentlisom gen utgör styrelseledamöter. Mot bakgrund av statsbidragsförordningens krav att alla folkhögskolor ska ha en ansvarig styrelse, begärde FBR att skolans styrelse skulle fastställa och sända in ett antal dokument. Med vissa av dessa handlingar som underlag, och i avvaktan på utredning en

av Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län som efter skrivelse från

en en av stiftarna ställt Finska folkhögskolans stiftelse under tillsyn, beslutade FBR att frysa delar av det allmänna och hela det särskilda statsbidraget. Efter att ha tagit del Länsstyrelsens utredning samt även genomfört en egen utvärdering, fann till sist FBR:s styrelse att skolan ifråga uppfyller de villkor som finns angivna i förordningen statsbidrag till om folkbildningen FBR:s styrelsel995-04-06. Fallet med Medborgarskolan dök i samband med den analys upp av verksamhetsstatistik som rådets kansli rutinmässigt genomför. Man noterade därvid stora ökningar vad beträffar Medborgarskolans verksamhet för målgrupperna handikappade och invandrare, och befarade att detta kunde bero att redovisningen följt de rådet beslutade kriterierna. av Medborgarskolan bekräftade att så var fallet, men påpekade samtidigt att rådet sedan flera år haft tillgång till information att avvisar kriteom man rierna ifråga därför att de bygger uppskattningar och godtycke. Dessutom kan de upplevas som integritetskränkande för enskilda individer, vilket står i strid med förbundets ideologiska inriktning. Efter behand-

29De aktuella kriterierna innebär att lokala administratörer/cirkelledare ska bedöma om minst 50% av gruppen kan anses ha ett sådant handikapp att de har svårigheter att klara sig i vardagslivet, alternativt på grund sin utländska av härkomst har svårigheter att fungera i och förstå det svenska samhället. För att komma bort från bedömningar som dessa har Medborgarskolan istället vidtagit "tillgänglighetsskapande åtgärder, varvid alla deltagare så att säga utsatts som för dessa åtgärder rapporterats som handikappad respektive invandrare. Se brev från Medborgarskolan till FBR daterat i november 1995.

36 Kapitel SOU 1996: 127

ling ärendet beslutar FBR:s styrelse att justera förbundets verksamav hetsstatistik så att större delen dess verksamhet inom målgrupperna av handikappade och invandrare inte längre ska utgöra underlag för den framtida statsbidragsfördelningen. Man beslutar också, med anledning av Medborgarskolans begäran därom, att frågan om vilka framtida kriterier ska tillämpas för redovisningen de aktuella målgrupperna ska tas som av till diskussion FBR:s styrelse 1995-11-23. upp Att bestämma vilka studieförbund och folkhögskolor som ska få statsbidrag samt hur medlen ska fördelas dem emellan, är av de uppgifter en regeringen överlämnat till FBR att hantera. En sådan uppgift som annan är att följa och utvärdera studieförbundens och folkhögskolornas upp verksamhet i förhållande till de syften och villkor som angivits för stöd till folkbildningen. Vilka dessa syften och villkor är har jag tidigare redogjort för, och i avsnittet här nedan är ambitionen att ge en bild av vad — och hur FBR gjort som kan hänföras till dess uppföljnings- och utvär- — deringsuppdrag.

3.2 Följa och utvärdera

upp

I Sverige talar vi ofta om uppföljning och utvärdering i samma andetag, det sak. Delvis är det också det. Att dra någon klar som om vore samma skiljelinje mellan de två är nämligen svårt, ett gränsland finns alltid. Allmänt kan emellertid sägas att utvärdering alltid är en mer omfattande insats än uppföljning. Utvärdering, i betydelsen noggrann granskning av verksamhet utifrån någon slags värdegrund, innehåller också mer av en analys och kvalificerade bedömningar. Uppföljning å andra sidan avser regelmässig och fortlöpande insamling och sammanställning av inforen mation verksamhet gör det möjligt att följa hur denna utveckom en som las. Som regel är det kvantitativ information utgör underlaget för som uppföljningen, och ibland ingår denna information som en del av under-

laget i utvärdering Sanddahl l99l, sid 10; Franke-Wikberg 1992, sid

en 17. Syftet med uppföljning är nämnts att fortlöpande följa hur en som verksamhet utvecklas. Utvärdering däremot kan ha flera syften, av vilka några ibland föreligger samtidigt. Ett syfte kan vara att utöva kontroll; en överordnad vill veta hur dess underordnade sköter sig, om verksamheten fungerar avsett sätt. Ett annat syfte kan vara att främja utvecklingen av verksamhet, dvs att få fram information som kan användas av dem en är direkt verksamma i deras försök att utveckla och förbättra verksom samheten ifråga. Ett tredje syfte kan att bidra till en förståelse av vara grundläggande händelser och för att öka den samlade kunprocesser

SOU 1996: 127 Kapitel 37

skapsmassan inom någon akademisk disciplin, eller för få bakgrundsatt kunskap i konkreta beslutssituationer. Ett fjärde syfte slutligen är stategiskt. Utvärdering görs därvid exempelvis för kunna legitimera drasatt tiska beslut, för att dölja misslyckanden, för att vinna tid eller för att mot omvärlden visa upp en fasad rationalitet Vedung i Ds 1994:117, sid av 75-81. Om vi ser vad FBR har gjort kan sägas ha med uppföljning som att göra, så kan vi till att börja med konstatera att såväl studieförbund som folkhögskolor sedan många år tillbaka kontinuerligt redovisar sin verksamhet i form av en rad olika statistiska uppgifter. Systemet har alltid varit nära knutet till gällande regelverk där syftet varit underlag för att ge samhällets stöd, men också att dokumentera verksamheten. Efter FBR:s

bildande 1991 och införandet målstyming har naturliga skäl vissa

av av förändringar genomförts. Själva grundidén har dock allt behållits trots tämligen intakt, och antalet uppgifter studieförbund och folkhögskosom lor har att fortlöpande samla in och lämna till FBR är fortfarande stort. Folkhögskolornas redovisning till FBR inhämtas via SCB och omfattar uppgifter om antal kurser, deltagare och deltagarveckor, för de långa samt kurserna även deltagarnas ålder, utbildningsbakgrund, kön och nationali-

tet. I de fall deltagaren har någon form funktionsnedsättning eller han-

av dikapp registreras även detta. Studieförbundens redovisning till FBR lämnas via det sk STUV-systemet och omfattar uppgifter hur många om stu-

diecirklar, kulturprogram och övrig folkbildning respektive organisation genomfört, verksamhetens omfattning i glesbygd, hur många människor som deltagit samt deras ålder, kön, nationalitet och i förekommande fall funktionsnedsättning eller handikapp. Såväl folkhögskolor studie-

som

förbund redovisar dessutom årligen med hjälp tiotal huvudämnes-

av ett koder med ett stort antal undergrupper vilken ämnesmässig inriktning verksamheten haft. En del av den information fortlöpande samlas in i som presenteras rapporter där FBR kommenterar utvecklingen studieförbundens och folkav

högskolomas verksamhetsutveckling. Kvantitativ information det slag

av som beskrivits här ovan utgör för övrigt det viktigaste underlaget i de för-

enklade anslagsframställningar FBR enligt propositionen årligen har

som att inkomma till regeringen med. För att komplettera och i någon mån

fördjupa den bild av folkbildningen de kontinuerligt insamlade

som statistiska uppgifterna har FBR dessutom låtit genomföra ger, ett par större

3°En alldeles färsk sammanställning av alla de uppgifter som FBR inhämtar från studieförbund och folkhögskolor finns i FBR, PM 1996-01-13.

38 Kapitel 3 SOU 1996: 127

undersökningar där det övergripande syftet varit att få fram kunskap om

ålder och utbildningsbakgrund Svensson 1994.

bl a deltagarnas

Så långt FBR:s uppföljningsuppdrag. En titt vad FBR gjort som kan

hänföras till dess utvärderingsuppdrag vid handen att ansvaret för ger detta arbete ligger på rådets FoU-beredning är styrelsens beredsom ningsorgan i frågor rör utvärdering, utveckling och forskning. Vi kan som också konstatera att även folkhögskolor och studieförbund sedan om länge följt och samlat in information den verksamheten, så upp om egna saknades det vid FBR bildande nästan helt systematiska erfarenheter av utvärderingskaraktär. För att råda bot denna brist har rådet, via FoUberedningen, det angelägen uppgift att initiera och/eller fisett som en nansiera rad olika forsknings- och utvecklingsprojekt, varav många är en utvärderingskaraktär FBR 1993, sid 39. av Flera dessa projekt har varit ägnade att skapa förutsättningar för en av

fortlöpande idédebatt och utveckling folkbildningsverksamhet på den

av lokala nivån, dvs enskilda folkhögskolor och ute i studieförbundens

avdelningar. Enligt mina intervjuer har FBR uppskattningsvis finansierat

drygt hundratal sådana projekt till kostnad av 2 -2,5 miljoner per ett en år, vilket motsvarar drygt tredjedel FoU-beredningens budget. Till en av början handlade det mycket utvärderingsprojekt, men inför en om 1995/96 har beslutat att istället prioritera utvecklingsprojekt där utman värdering inte intar en så central ställning. Förutom ekonomiskt stöd till lokala utvärderingsprojekt har att ge FoU-beredningen även andra sätt sökt stimulera utvärderingsarbete den lokala nivån. I samarbete med Vuxenutbildarcentrum i Linköping har utbildat människor haft för avsikt att bedriva utvärderingsarbeman som inom studieförbund och folkhögskolor. Vidare har man anordnat ett ante tal större utvärderingskonferenser, förmedling av kontakter med genom

universitet och högskolor givit rådgivning i utvärderingsfrågor samt erbjudit studieförbund och folkhögskolor att på FoU-beredningens bekostnad någon forskare för hjälp med planering av lokala projekt.

engagera flertal tillfällen har dessutom inbjudit projektledare till träffar Vid ett man för erfarenhetsutbyte och information om andra lokala projekt FBR:s verksamhetsberättelser 1991/92 och 1994/95. lokala satsningar har FBR också startat flera utvär- Vid sidan av dessa deringsprojekt omfattande slag, vilka i allmänhet genomförts av av mer forskare vid universitet och högskolor. Mätt i kronor och ören har dessa projekt kostat ungefär lika mycket de lokala satsningarna, dvs 2-2,5 som miljoner kronor årligen. Bland avslutade projekt av detta slag kan nämpedagogen Sigbrit Franke-Wikbergs utveckling den sk Umeånas: av modellen Franke-Wikberg 1992; Ulla-Britt Tombergs sammanställning och analys studieförbundens och folkhögskolornas måldokument av

SOU 1996: 127 Kapitel 3 39

och utvärderingsplaner Tornberg 1993; Bo Götbergs undersökning av elevernas möjlighet till inflytande i folkhögskolan Göthberg 1993; pedagogerna Nitzler och Landströms utvärdering studieförbundens och av

folkhögskolomas arbetsmarknadsinriktade verksamhet Nitzler Land-

ström 1994; samt min egen kvalitativa utvärdering folkhögskolors av sex och fyra studieförbunds verksamhet Lindgren 1995; Som framgår av min uppräkning här satsningar på utvärdering, ovan av så har FBR ett synnerligen aktivt sätt arbetat för att utvärdering ska komma till stånd. Att till att utvärdering kommer till stånd är jag se som ser det emellertid bara en sida av saken. Den beställt utvärdering som en borde i rimlighetens namn också ha ambition att det resultat som som utvärderingen producerat kommer till användning på ett eller sätt. annat Användning är i själva verket ett centralt mål; huvudpoängen i all utvärdering är att förse beställare och andra avnämare med information som kan fungera som underlag för åtgärder och beslut Vedung i Ds 1994:117, sid 118 ff. Inte minst gäller detta i målstyrd verksamhet, där använden ning av utvärderingars resultat så att säga utgör kittet i hela processen Rombach 1991, sid 19. Frågan hur FBR använder sig utvärderingars resultat om av är nu en aning komplicerad på. Å att svara ena sidan finns det, enligt de intervjuer jag genomfört, hittills inga exempel hur utvärderingars resultat spelat eller tänkes spela roll i konkreta beslutssituationer. Att döma - - en av mina intervjuer är det förmodligen dessutom så från rådets sida att man ännu inte tagit ställning till frågan och i så fall hur, utvärderingars om, resultat ska ligga till grund för FBR:s beslutsfattande. Det är alldeles för tidigt att svara på, Det vet man inte än, Svårt att veta hur detta i prak-

tiken ska gå till och Utvärdering och målstyrning är så nytt, det går in-

te att ha färdiga strukturer att arbeta utifrån är typiska exempel hur

man svarar. Å andra sidan kan emellertid hävda att FBR på mycket medman ett vetet sätt använder utvärderingars resultat. Att betrakta utvärdering som underlag för beslutsfattande är enligt Evert Vedung, är min hussom egen

De projekt som här räknas upp kan enligt min mening sägas ha utvärderingskaraktär. FBR har emellertid också startat eller något sätt engagerat sig i forskningsprojekt som inte har denna karaktär, några ännu inte är avsluvarav tade, nämligen: Lärande i studiecirkel, ett pedagogiskt inriktat projekt vid Lärarhögskolan i Stockholm; Datasamverkan mellan studieförbunden som drivs av Folkbildningsförbundet; Ungdomar och folkbildning i tider förav ändring som drivs vid Novemus, Högskolan i Örebro; samt pedagogen Per Hartmans studie Del förening. i

SOU 1996: 127 40 Kapitel 3

gud i utvärderingsfrågor, bara sätt att på utvärderingars användning.

ett se mindre instrumentellt sätt är att använda utvärderingars re- Ett annat- -

sultat medel att söka påverka debatt, och sikt kanske handlan-

som ett de. Jag skulle vilja hävda att det är just så FBR hittills i praktiken hante-

den användningsorienterade sidan sitt utvärderingsuppdrag.

rat mer av Till grund för denna slutsats ligger flera omständigheter. En är att samt-

liga intervjuade så starkt markerar bildningsorganisationemas

personer i sammanhanget. Man tycks att det är FBR:s uppgift att eget ansvar mena verka för utvärdering ska bli ett naturligt moment i det lokala arbetet. att Man det också FBR:s uppgift att "återföring och tillanser vara genom de omfattande utvärderingarnas resultat söka på-

gängligörande av mer

verka och skapa processer ute i folkhögskolor och studieförbund som

sikt leder till förändring och utveckling. En omständighet utgörs uttalanden jag hittat i formella dokuannan av rådet i olika sammanhang producerat. Vid några styrelsemöten ment som har fört diskussioner utvärdering mynnat ut i uttalanden man om som går på FBR:s kontrollerande funktion, för att istället som ut att tona ner lyfta fram utvecklingsaspekter. Ett exempel på ett sådant tillfälle är det där styrelsen sig att FBR visserligen har kontrollerade möte enar om en

funktion, denna inte bör ingå i FoU-beredningens primära upp-

men att gift: FoU-delegationens åtgärder beträffande utvärdering bör syfta till att

öka den inre självförståelsen... öka genomskinligheten... och öka utbytet mellan folkbildning och högskolor/universitet... FBR:s styrelse 1993-05-

12. exempel när styrelseledamot efterlyser ett tydligare Ett annat är en

samband mellan kvalitet och bidragsfördelning, där man i den efter-

men följande diskussionen betonar vikten dylik debatt måste föras i av att en

studieförbund och folkhögskolor. "Folkbildningsrådets styrelse kan sti-

mulera till fortsatt debatt och ökad medvetenhet kvalitetsfrågoma, om

får inte bli överrock för folkbildningen FBR:s styrelse 1994-

men en 02-15. Ett tredje exempel, slutligen, är FoU-beredningens verksamhetsplan där det beträffande syftet med uppföljning och utvärdering sägs:

Uppgiften är att stimulera utvärderings- och uppföljningsarbete ökad kompetensutveckling kring dessa frågor. Detta

samt en sker bl följa och sprida erfarenheter, metoder a genom att upp

och folkbildare, representerar ett flertal olika institutioner, som skolor och organisationer, belysa och utvärdera frågeställningar underlag till regeringens utvärdering folkbildningen som ger av för folkbildningns utvecklingsarbete Verksamsamt egna hetsplan FoU FBR 95/96.

SOU 1996: 127 Kapitel3 41

Min tolkning av de beskrivna omständigheterna är att FBR starkt tonar ner utvärderingars kontrollerande funktion. Istället på användser man ningsfrågan i ett lokalt främjandepespektiv, där den uppgiften - - egna består i att stimulera studieförbund och folkhögskolors utveckling, agerande och beslutsfattande. I den mån utvärdering används i kontrollsyfte så förutsätts även detta ske lokalt, eller inom ramen för de ställningstaganden regeringen gör i samband med den fördjupade anslagsframställningen.

SOU 1996: 127 Kapitel 4 43

4 Målstyrning med frågetecken

4.1 Har FBR sökt

påverka studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet i riktning mot statens mål

Det mest grundläggande motivet bakom de förändringar folkbildning-

av ens arbetsvillkor som ägde rum för snart fem år att komma bort sen var

från ett allt komplext och svårhanterligt regelverk, regelverk

mer ett som tenderade att ställa själva ändamålet med folkbildningens samhällsupp-

gift i skuggan. När det gäller studieförbunden kan någon påpe-

man, som kat, till och med hävda att det funnits tid då studiecirkeln mål i en var ett

sig, att statens mål med sitt folbildningsanslag helt enkelt få

var att stu-

dieförbunden att driva studiecirklar Olsson 1990, sid 16.

Med riksdagens beslut i juni 1991 skulle allt detta historia. Den vara

dittillsvarande regelstymingen ersattes med ett system där folkbildning-

ens mål och innehåll ställdes i fokus. Genom att uppmuntra studieförbund och folkhögskolor att sätta sina mål sökte från sida egna man statens att

dels åstadkomma renodling folkbildningens särart, dels få de olika

en av

bildningsorganisationema att tydligare profilera sig gentemot varandra

vilket sikt antogs ha ett värde för demokratin Lindgren 1996, sid 23.

Riksdag och regering hade i samråd med företrädare för folkbildningen

emellertid också fastställt vilka mål skulle gälla för den statliga bisom dragsgivningen till studieförbund och folkhögskolor. Närmare bestämt ville man stödja en verksamhet gör det möjligt för människor påsom att verka sin livssituation och till att skapa för delta i engagemang att sam-

hällsutvecklingen. Speciellt viktigt ansåg det stödja verk-

man vara att samheter som anordnas för utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt eftersatta grupper som kortutbildade, invandrare och handikappade. Ansvaret att se till att statens mål uppfylles åvilar FBR, ideell föreen

ning stiftad folkbildningens huvudmannaorganisationer till vilken

av re-

geringen i enlighet med RF 11:6 överlämnat alla förvaltningsuppgifter som gäller folkbildningen. Syftet med föreliggande studie har

varit att ta reda om FBR lyckats med detta. Kan då, bakgrund vad vi man mot av nu vet om FBR:s sätt att hantera de överlämnade uppgifterna, säga att rådet arbetat för att söka påverka studieförbund och folkhögskolor i rikt-

ning mot de mål som staten angivit för bidrag till verksamheten ifråga

Mitt svar är ja. FBR har i hanterandet de överlämnade uppgifterna av

styrts av statens mål för bidragsgivning.

44 Kapitel 4 SOU 1996: 127

Vad gäller uppgiften att fördela bidrag finns en klar fördelningspolitisk inriktning mot de prioriterade grupper som nämns i proposition och förordning. Vi har även sett att FBR i flera enskilda fall agerat för att orga-

nisationerna ifråga ska rikta in sin verksamhet så att den faller inom ra-

för de mål och villkor staten angivit. Även när det gäller men som uppgiften att följa och utvärdera kan man enligt min mening dra slutsatupp att FBR:s arbetat i denna riktning. Man har exempelvis fortlöpande sen samlat in uppgifter belyser i vilken utsträckning studieförbund och som folkhögskolor når ut till prioriterade grupper. Man har dessutom satsat omfattande att skapa förutsättningar för utvecklings- och utresurser värderingsarbete den lokala nivån, samt genomfört ett flertal utvärderingsprojekt av mer omfattande slag. Att FBR i sitt arbete styrts av statens mål finns det således inget tvivelsmål Jag är emellertid lite tveksam till sättet arbetat på är om. om man effektivt, dvs omfattningen och karaktären de vidtagna åtgärderna om

i praktiken förmår påverka verksamheten ute i de enskilda organisatio- Min grund för detta påstående ska jag försöka utveckla här nedan.

nerna. En de uppgifter regeringen överlämnat är att besluta vilka stuav som dieförbund och folkhögskolor ska få statsbidrag samt hur medlen ska som fördelas dem emellan. Av min beskrivning av hur FBR hanterat denna

uppgift framgår att under den första treårsperioden

man 1991/92-1993/94 i stort sett tillämpade samma fördelning som tidigare legat till grund för Skolöverstyrelsens bidragsberäkning. Dvs i princip efverksamhetsvolym, mätt i antal elevveckor respektive studietimmar. ter Inför den den andra treårsperioden 1994/95-1996/97 arbetade rådet för åstadkomma ett bidragsfördelningssystem tar större hänsyn till att som kvalitet, och tydligt inriktar sig folkbildningens mål. Som som mera framgått min tidigare redogörelse är resultatet av rådets arbete ett sysav tem i viss utsträckning ser ut detta sätt. som På folkhögskolesidan beräknas statsbidraget numera med utgångspunkt i den enskilda skolans andel handikappade 10%, andel kortutbildade 5% samt andel intematboende långkurselever 2%. Resten 83% fördelas ett allmänt bidrag och är alltså oberoende av verksamhetens som inriktning. Varje skola måste från och med nästa år dessutom genomföra och redovisa utvecklingsarbete motsvarande minst 5% erhållet allmänt av statsbidrag. För studieförbunden gäller en modell där statens stöd är uppdelat på grundbidrag 70%, volymbidrag 15% och målgruppsbidrag 15%. De båda förstnämnda bidragen är oberoende av verksamhetens in-

riktning. Målgruppsbidraget däredäremot kortutbildade, invandrare,

avser handikappade och boende i glesbygd. På såväl folkhögskole- studieförbundssidan kan vi således se en som tydlig ambition i riktning mot de grupper som prioriteras i proposition

SOU 1996: 127 Kapitel 4 45

och förordning. Samtidigt är det uppebart att volymtänkande trots allt dominerar det sätt varpå statens medel fördelats. Endast mindre del en av det allmänna bidraget l7% resp. 15% kan sägas ha konkret styrts i riktning mot de mål som finns angivna i förordningen om statsbidrag till folkbildningen. Samma slags tänkande har av allt att döma tillämpats även i fördelningen av de särskilda anslag som folkbildningen sedan 1992/93 tilldelats för att anordna utbildning för arbetslösa. Med undantag för de medel som avsatts för att anordna utbildning i vissa invandrartäta kommuner har utgångspunkten varit omfattningen respektive organisations verksamhet. Systemet är dessutom uppbyggt så att om en organisation minskar sin verksamhet, så innebär detta sikt att bidraget reduceras. Såvitt jag kan se måste detta skapa en situation där studieförbund och folkhögskolor primärt strävar efter att upprätthålla alternativt öka sin verksamhetsvolym för att inte tappa i bidragshänseende. Mål- och utvecklingsarbete riskerar därmed att komma i skymundan. Att rakt av säga att volymtänkande snarare än måltänkande dominerat FBR:s sätt att fördela bidrag är nu inte en helt rättvis slutsats. De utgångspunkter FBR tillämpat och tillämpar i sin principiella bidragsfördelning bygger visserligen i mycket stor utsträckning på volym och kvantitet. Samtidigt finns det emellertid ett faktorer talar för att FBR par som andra sätt aktivt arbetat för att påverka studieförbund och folkhögskolor i riktning mot statens mål. En sådan faktor är de beslut fattat rör enskilda organisationer man som vars verksamhet inte befunnits ligga i linje med statens mål, och där bidragsgivningen därför reglerats; kravet Fämeboskolan att inte rapportera kursen i civil olydnad som statsbidragsberättigad, frysningen av statsbidraget till Finska folkhögskolan tills dess frågan styrelse lösts, om samt justeringen av Medborgarskolans statistik rörande verksamhet inom målgrupperna handikappade och invandrare. En faktor är det annan grundläggande kvalitetskrav FBR ställt för att organisation överupp en huvudtaget ska komma ifråga för statsbidrag. Kravet innebär att folkhögskolorna, liksom studieförbunden och deras lokalavdelningar, ska ha fastställt måldokument, utarbetat plan för utvärdering samt årligen en upprättat en verksamhetsberättelse, och att dessa dokument dessutom ska hålla en viss standard som fastställts av FBR. Huruvida denna standard kan sägas innebära påverkan eller styrning studieförbundens och folkav högskolornas verksamhet i riktning mot statens mål för bidragsgivning är dock svårt att ha en upfattning eftersom ingenting sägs deras tillom om ämpning. Vad innebär det exempelvis om en enskild bildningsorganisation inte lever upp till standarden ifråga Finns det å andra sidan något slags belöningssystem för de organisationer vars måldokument, utvärderingsplaner och verksamhetsberättelser bedöms hålla en särskilt hög stan-

46 Kapitel SOU 1996: 127

dard Kommer standarden enskild organisations måldokument, uten värderingsplan och verksamhetsberättelse bidragsgivningen att överhuvudtaget ha någon betydelse för fördelningen av bidrag Om vi så går över till arbetet med att följa upp och utvärdera studieförbundens och folkhögskolomas verksamhet, så framgår av min tidigare redovisning att detta är uppgift FBR ägnat betydande resurser och en som uppmärksamhet åt. Inte minst vad beträffar den del av uppgiften som rör utvärdering. Utan att överdriva kan man enligt min mening rentav dra slutsatsen insatser detta slag under de två första åren i själva verket att av dominerade, inte hela rådets så åtminstone FoU-beredningens arbete. om Ett flertal övergripande forskningsprojekt av utvärderingskaraktär har finansierats; omfattande ekonomiskt stöd har givits enskilda organisationers utvärderingsarbete och mångfald utbildningar, seminarier en av och konferenser har arrangerats i syfte att öka den lokala kompetensen

området. Överhuvudtaget har man från rådets sida varit mycket aktiv när

det gäller att stimulera utvärderings- och utvecklingsarbete den lokala nivån. Allt insatser för övrigt ligger väl i linje med statens mål för bisom dragsgivning till folkbildningen. Att till att utvärdering kommer till stånd är emellertid som jag tidise påpekat bara ett första steg. Vilket eller vilka syften man än har kongare troll, främjande etc med sitt utvärderingsarbete så kan man enligt min mening aldrig komma bort från det faktum att utvärdering, i betydelsen systematisk bedömning resultat, i grunden är att betrakta som ett styrav medel för verksamheters framtida inriktning. Särskilt tydligt är detta i en situation där målstyrning råder, och där utvärderingars resultat förutsätts ligga till grund för utveckling och förändring. För att utvärdering inte enbart ska bli till ritual där verksamhetens utövare bekräftar sin existens en Vi utvärderas, alltså finns vi så krävs att beslutsfattare ena eller - andra sättet använder sig den information utvärderingar ger. av som Som vi har sett finns det inga tecken på att utvärderingars resultat legat till grund för FBR i sina strävanden efter att påverka studieförbundens

32Detsamma gäller för övrigt den interna promemoria som utarbetats för att ligtill grund för kansliets granskning av dokumenten ifråga. Ett av kriterierna i ga promemorian går exempelvis ut att granska i vilken utsträckning statens mål omnämns i den organisationens måldokument. En granskning som då rimegna ligtvis borde ut att ta ställning till om statens mål omnämns i tillräcklig utsträckning, vad är att betrakta tillräckligt i detta avseende är men som som alltså okänt. 3’ En högst intressant diskussion om utvärdering som vår tids moderna ritualer förs antropologen Annika Rabo i Rombach Sahlin-Andersson, red. 1995. av Citatet är för övrigt hämtat just ur denna text.

SOU 1996: 127 Kapitel 4 47

och folkhögskolornas verksamhet i riktning mot statens mål. Istället ser man av allt att döma användningsfrågan i ett lokalt perspektiv, där den egna uppgiften består i att inspirera och uppmuntra till diskussion, utveckling, agerande och beslutsfattande. Lite elakt uttryckt skulle man kunna hävda att FBR:s strategi varit att tillgängliggöra övergripande utvärderingars resultat samt en rad olika sätt stimulera utvärderings- och utvecklingsarbete ute i studieförbund och folkhögskolor. Allt i förhoppningen om att organisationerna ifråga ska låta sig påverkas, så att de i sin tur kan fatta beslut och förändra sin verksamhet så att den bättre harmonierar med de egna målen och med statens mål för bidragsgivning. Frågan är dock om så kommer att ske i ett system där det inte finns några uppenbara belöningar i sikte för den organisation som aktivt arbetar för att utveckla sin verksamhet alternativt påföljder för den inte gör så, som och där bidragsfördelning och utvärdering betraktas två separata som verksamheter.

Några egna förklaringar och funderingar

Den huvudsakliga slutsats man kan dra denna studie är att FBR i arbeav tet med att fördela statsbidrag samt följa och utvärdera studieförbunupp dens och folkhögskolornas verksamhet vägletts statens mål för biav dragsgivning. Som framgått av min redovisning har rådet vidtagit rad en olika åtgärder för att leva till de krav formellt ställts. Man har upp som alltså sökt styra den samlade folkbildningen i viss given riktning, en även om begreppet styrning av allt att döma ter sig främmande för dem jag intervjuat. Som också torde framgå kan man emellertid ifrågasätta om omfattningen och karaktären de vidtagna åtgärderna, styrningen om man så vill, i realiteten har haft eller kommer att önskad verkan: För det första har bara en mindre del den generella statsbidragsförav delningen explicit knutits till statens mål, medan merparten är knuten till volym och dessutom är oberoende av verksamhetens inriktning. För det andra, när rådet uppenbart sätt använt, eller hotat använda, ett mera statsbidraget som ett påtagligt styrmedel har det varit fråga om punktvisa åtgärder gentemot enskilda organisationer verksamhet i något vars avseende befunnits tveksam. För det tredje finns det inga uppenbara belö-

3‘ Ingen av dem jag intervjuat tycker att styrning är något som FBR bör syssla med. Istället använder man sig av uttryck som "påverka", skapa processer, "markera vikten av eller möjligen om styming genom dialog för att beskriva FBR:s ledande funktion.

48 Kapitel 4 SOU 1996: 127

ningar eller påföljder kopplade till de kvalitetskrav som ställts upp för erhållande statsbidrag, vilket mycket väl kan innebära att studieförbund av och folkhögskolor helt enkelt struntar i kraven ifråga. För det fjärde har FBR allt att döma tolkat sin utvärderingsuppgift som en uppgift som i av huvudsak går ut att stimulera utvärderingsarbete den lokala nivån i förhoppning att dylik stimulans ska främja folkbildningsarbetets utom veckling. Detta trots att det inte heller här finns några uppenbara belö-

ningar eller påföljder i sikte för den organisation som låter sig, alternativt

inte låter sig, stimuleras. FBR:s sätt att hantera de överlämnade förvaltningsuppgiftema framstår med andra ord bitvis aning tandlöst. Att så är fallet är nu inte så som en konstigt, utan beror enligt min mening tre förhållanden som i stor utsträckning hänger samman med varandra och som kan beskrivas med hjälp av orden tid, roll och målstymingssituation. Om vi börjar med tid, så är det lätt att konstatera att för en ny organisation FBR existens sträcker sig knappt fem år tillbaka i tiden, som vars , är det naturligt att det till en början blir fråga om mycket sökande och prövande kring hur ska hantera en så central och viktig uppgift som man fördelning statsbidrag. De nya principerna för bidragsfördelning har av helt nyligen börjat tillämpas, och rådet måste få tid sig att analysera vilka effekter det systemet genererar. När det gäller uppgiften att fölnya och utvärdera kan vi dessutom konstatera att FBR ännu inte haft upp

några formella krav sig från statens sida att, grundval av existeran-

de utvärderingsresultat, dra slutsatser får konsekvenser för studiesom förbundens och folkhögskolornas verksamhet. Sådana slutsatser ska enligt propositionen dras i samband med den fördjupade anslagsframställning FBR har att producera vart tredje år. I september 1993, när råsom dets första fördjupade anslagsframställning lämnades, fanns det helt enkelt inga utvärderingsresultat att dra slutsatser av FBR 1993, sid 37. Nästa fördjupade anslagsframställning ska lämnas i mars 1997. Huruvida FBR där inte bara redovisar att utvärdering ägt rum, utan också drar slutsatser eller andra sättet får konsekvenser för bildningsorganisom ena sationernas verksamhet återstår således att se. Ett annat förhållande kastar ljus över FBR:s lite tandlösa sätt att som hantera de överlämnade förvaltningsuppgifterna, har att göra med det faktum att den målstyrningssituation som rådet har att verka i är minst sagt komplex. En aspekt komplexiteten är att målstyrning i folkbildav ningssammanhang är så nytt att man inte känner sig säker hur det hela ska till. Detta är inte särskilt överraskande för som ekonomen Björn nu Rombach framhållit, scifinns det faktiskt ingen entydig definition av företeelsen målstyrning, sig i böckernas teori eller i verklighetens prakvare

tik Rombach 1991. Här kan också peka att FBR fram tills helt

man

SOU 1996: 127 Kapitel 4 49

nyligen varit frikopplat från den styrning som förordningen om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning är ett uttryck för, och där det i någon mån framgår vad målstyrningen ställer för krav på de myndigheter omfattas förordningen. Man har, för att tala med en av som av dem jag intervjuat, ... ingen paragraf att luta sig mot. Givet denna komplexa och osäkra målstymingssituation finner jag det befogat att stäl- - la frågan vad staten mera konkret förväntar sig av FBR vad beträffar styrning i allmänhet, och styrning mot mål i synnerhet. Vad jag just sagt hänger samman med en annan aspekt av målstyrningskomplexiteten, nämligen den verbala paradox som folkbildningspropositionen uttryck för. Som nämnts tidigare betonar propositionen ger starkt det fria och frivilliga i folkbildningen. Studieförbund och folkhögskolor ska sätta sina egna mål, och det anses som en särskild kvalitet om organisationerna förmår profilera sin verksamhet i enlighet med dessa mål. Staten har emellertid också fastställt vilka mål som ska ligga till grund för beviljande bidrag. Såvitt jag kan förstå åligger det därmed av FBR att i sitt arbete söka balansera båda dessa krav, och som denna studie visat är det också just så rådet- mer eller mindre medvetetsom arbetat. För att åstadkomma den eftersträvansvärda proñleringen har man uppmuntrat och stöttat bildningsorganisationerna i deras målformulerings- och utvärderingsarbete, samtidigt har också vidtagit åtmen man gärder för söka påverka studieförbundens och folkhögskolomas verksamhet i riktning mot statens mål. FBR har i sitt arbete med andra ord i visat stor respekt för den komplexa målstymingssituation som råder, vilket skulle kunna bidragande orsak till att rådets sätt att hantera de vara en överlämnade uppgifterna bitvis ter sig en aning tandlöst. Ett tredje förhållande jag vill lyfta fram som en tänkbar förklaring som till FBR:s sätt att hantera de överlämnade uppgifterna har att göra med dess dubbla roll; å ena sidan i myndighets ställe, å andra sidan som företrädare och intresseorganisation för den samlade folkbildningen. Den dubbla uppsättning spelregler gäller för denna roll gör det svårt som kanske rentav omöjligt för FBR att agera mera kraftfullt än man hittills visat på. Från anslagsgivaren och uppdragsgivaren vill man se FBR prov bredare intressebevakare för folkbildningen som samhällsfunksom en tion. Man förväntar sig också, även det inte formellt formulerats, att om FBR traditionellt myndighetsvis ska verkställa politiskt fattade beslut rör folkbildningens organisationer ett så opartiskt och effektivt som sätt möjligt. FBR:s medlemmar däremot, och i förlängningen de ensom skilda studieförbunden och folkhögskoloma, har sin egen överlevnad och

3‘ Se denna uppsats avsnitt 2.3, sid 12-13.

50 Kapitel 4 SOU 1996: 127

tillväxt som ett primärt mål. Givet den balansgång FBR därvid har som att klara av är det inte underligt att de beslut fattats ter sig som som urvattnade och konsensusliknande för utomstående betraktare. Till detta en ska läggas de informella krav som själva folkrörelsekulturen implicerar och som innebär att FBR, för att framstå som en trovärdig och legitim fö-

reträdare för den samlade folkbildningen, inte självsvåldigt

kan fatta avgörande beslut utan att grundligt förankra dessa i sina medlemsorganisationer. Till sist en egen fundering har att göra med vad jag inledningsvis som skrev om uppluckrade relationer mellan privat och offentligt, och utveckling mot en situation där ett ökande antal privata aktörer alltmer integreras i de politiska och administrativa systemen. I vårt fall är integrationen uppenbar därför att FBR utgör ett privaträttslig till vilket regeringorgan

en överlämnat förvaltningsuppgifter ställer krav på rådet att

som agera myndighets ställe". FBR är emellertid integrerat i de politiska och administrativa systemen även på ett annat sätt som jag finner högst intressant, men också aning förvirrande. en Den traditionella och fortfarande gängse bilden statliga och komav munala förvaltingsmyndigheter är att de, att förbereda och verkgenom ställa politiska beslut, bör fungera ett instrument politikerna. Att som det inte ser ut så här i praktiken är alla intresserat sig för frågan medsom vetna Även myndigheter fattar i utsträckning politiska om. stor värde- fördelande beslut, och gränsen mellan politik och förvaltning är i reali- teten flytande. I FBR:s fall är det emellertid inte bara så att flera de av beslut som fattas är av politisk karaktär. Här har medlemsorganisationerna i själva verket uppdragit rådet att agera politiskt att bedriva genom

utbildningspolitisk bevakning frågor rör folkbildningen. Med-

av som lemmarnas uppdrag och rådets formella privaträttsligt status som organ ger därmed FBR avsevärt mycket frihet att politiskt i förhålmera agera lande till riksdag och regering än vad vanliga myndigheter kan och får.

Till detta ska läggas att FBR genom de förvaltningsuppgifter regeringen

överlämnat dels har direkta kanaler till anslagsgivaren, dels åtnjuter ett

starkt förtroende hos denna Kilsved Lindvall 1993, sid 5. Man är, för

att tala med en av dem jag intervjuat, samtalspartner lika villen kor 99 .

3°Ett liknande resonemang återfinns i rapporten Framtidens Folkbildningsråd Kihlsved Lindvall 1993, sid 4 ft. 37Se exempelvis Söderlind Petersson 1986 för en diskussion förhållanom det politik förvaltning. -

SOU 1996: 127 Kapitel 4 51

Vad vi här har att göra med är således ett privaträttsligt organ som rad olika sätt integrerats i de politiska och administrativa systemen. en Uppluckrade relationer mellan den privata och den offentliga sfären har i själva verket skapat situation där ideell förening bedriver offentlig en en förvaltning utanför myndighetsområdet, och där gränsen mellan politik och förvaltning inte bara är flytande utan snarast har upphört att existera.

SOU 1996: 127 Referenser 53

Referenser

Intervjuer

Ewa Ahrenbro, Rörelsefolkhögskolomas intresseorganisation, 1995- l 2-15. Ingrid Brundin, Folkhögskolomas informationstjänst, 1995-11-09. Börje Eriksson, FBR:s kansli, sekreterare i studieförbundsberedningen, 1995-09-29; 1995-12-06. Signhild Håkansson, FBR:s kansli, sekreterare i folkhögskoleberedningen, 1995-11-10. Bengt Olof Johansson, FBR:s kansli, 1995-11-20; 1996-01-11. Lasse Magnusson, FBR:s kansli, sekreterare i styrelsen, 1995-11-10. Britten Månsson-Wallin, FBR:s kanslichef, 1995-09-29 och1995-11-20. Berit Oscarsson, ordförande i FBR:s FoU-beredning, 1995-11-10. Sanna Palomaa, FBR:s kansli, sekreterare i FoU-beredningen, 1995-11-20. Karin Perers, ordförande i FBR:s studieförbundsberedningen, 1995-11-14. Eric R Persson, FBR:s kansli, 1995-11-10.

Material från Folkbildningsrådet

Brev från Färnebo folkhögskola till Folkbildningsrådet 1993-09-07. Brev från Medborgarskolan till Folkbildningsrådet, november 1995. Folkbildningsnytt 1992-1995. F olkbildningsrâdez. En presentation odaterad. Folkbildningsrådet 1993: Folkbildningen. Folkbildningsrådets fördjupade anslagsframställning för budgetperioden 1994/95, 1995/96 och 1996/97. Folkbildningsrådet l994a: Bidrag till studieförbunden motiv, defini- tionen kriterier. Folkbildningsrådet l994b: Verksamhetsberättelse. Rapport från F0 U-delegationens arbetsgrupp för genomgång verksamhetsberättelser av Folkbildningsrådets verksamhetsberättelse 1991/92; 1992/93; 1993/94; 1994/95. FoU—beredningen, versksamhetsplan 1995/96. PM, Organisationsgruppen 1991-03-14; 1991-04-04. PM, RIO och LF 1990-11-29; 91-05-28 om folkhögskolornas statsbidrags- och regelsystem. PM, FBF 1991-06-19 Fördelning statsbidrag till studieförbunden av 1991/92. PM, FBR 1992-02-17 Uppgifter från studieförbund och folkhögskolor.

54 Referenser SOU 1996: 127

PM 1993-10-05 Principerna för fördelningen statsbidrag till folkhögav skolorna 1994/95-1 996/97. PM 1995- 10-12 Material till principdiskussion om nya folkhögskolor och omfördelning av statsbidrag. PM 1995-11-15 Kriterier att använda vid granskningen folkhögskoav lornas och studieförbundens resp. måldokument, utvärderingsplaner och verksamhetsberättelser. Protokoll fört vid telefonsammanträde för bildande av Folkbildningsrådet 1991-04-19. Representantskapets protokoll 1991-06-28. Styrelsens protokoll 1991-06-28; 1992-02-26; 1992-04-08; 1993-05-12; 1993-08-18; 1993-09-30; 1993-12-01; 1994-03-23; 1995-04-06; 1995-11-23.

Offentligt tryck

Ds 1994:94 Föreningar entreprenörer möjligheten begränsningar, som konsekvenser och risker. Ds 1994:117 Utvärdering i oflentliga sektorn -problem och lösningar DS 1995:30 Handlingsprogram för forskning. Proposition 1990/91 :82 Folkbildning. Proposition 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling. Regeringsformen 1974.

Regeringsbeslut 1995-11-30. Ändring av regleringsbrev för bå 1994/95

avseende anslag till folkbildningen. Riksdagens revisorer. Rapport 1995:38. Riksrevisionsverket 1994: Resultat, verksamhet, ekonomi- handleden ning för myndigheterna. SFS 1991:977 Förordning om statsbidrag till folkbildningen. SFS 1992:737 Förordning om statsbidrag till folkbildningen. SFS 1993: 134 Myndigheters årsredovisning och anslagsframställning. SOU 1987: 35 Folkrörelseutredningen. SOU 1993:64 Frågor för folkbildningen. SOU 1994:147 Former för statlig veksamhet. SOU 1995:93 Omprövning statliga åtaganden. av

SOU 1996: 127 Referenser 55

Litteratur

Amnå, Medmänsklighet hyra Åtta ide-

Erik red 1995: att forskare om

, ell verksamhet. Libris. Franke-Wikberg, Sigbrit 1992: Bättre bildning. Utvärdering som strategi för kvalitetsutveckling. Folkuniversitet. Göthberg, Bo 1993: Folkhögskolor och demokratifostran. Folkbildningsrådet. Johansson, Hilding 1980: Folkrörelserna i Sverige. Sober förlag. Jonsson, Christer 1995: Ledning i folkrörelseorganisationer den in- teraktiva ledningslogiken. Lund University Press. Kihlsved, Hans Lindvall, Björn 1993: Framtidens F olkbildningsråd. Struktur, styrning och samspel ett principförslag. -

Lindgren, Lena 1996: filthatt stärka demokratin Om mål och

Kan en ideal i folkbildningssammanhang. Carlssons förlag. Marcusson, Lena 1989: Oflentlig förvaltning utanför myndighetsområdet. Justus förlag, Juridiska föreningen i Uppsala. Micheletti, Michele 1994: Det civila samhället och staten. Publica. Nitzler, Ragnhild Landström, Inger 1994: Folkbildning för arbetsmarknaden. Arbetsrapport från Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet. Olsen, Johan 1988: Statsstyre og institutionsutformning. Universitetsforlaget, Oslo. Olsson, Hans-Erik 1990: Studieförbunden mellan två myndigheter. Institutet för fritidsvetenskapliga studier. Premfors, Rune 1986: Framtidens förvaltning: Oflentlig, privat, blandad Uppsats i Förvaltningshögskolans rapportserie, Stockholms universitet . Rombach, Björn 1991: Det går inte att styra med mål Studentlitteratur. Rombach, Björn Sahlin-Andersson, red. 1995: Från sanningssökande till styrmedel. Nerenius Santerius förlag. Strömberg, Håkan 1972: Myndighet och myndighetsutövning", i

Förvaltningsrättslig tidskrift 1972: 233-253.

Svensson, Alvar 1992: Vilka deltar i studiecirklar och varför Rapport från undersökning deltagare i studieförbundens cirkelverken av samhet hösten 1992. Folkbildningsrådet. Söderlind, Donald Petersson, Olof 1986: Förvaltningspolitik. Diskurs förlag. Tornberg, Ulla-Britt 1993: Bilder bildningen. Folkbildningsrådet. av Winai, Peter 1989: Gränsorganisationer. LIber förlag.

i

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

gymnasieskolan hur går det U. 26. Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. K. Den nya - . strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande Samverkansmönster i svensk forsknings- 27. En . U. finansiering.U. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiska landskapeti Norden . 1990-talet. U. Om kön och fördelning av fritidsresurser. C. Vem bestämmer vad EU:s interna spelregler inför 29. Forskningoch Pengar. U. . 30. Borgenärsbrotten översyn ll kap. regeringskonferensen 1996.UD. - en av Politikområdenunder lupp. Frågor om EU:s första brottsbalken. Fi. . Attityder och lagstiftningi samverkan pelare inför regeringskonferensen 1996.UD. 31. Ett är med EU. Svenska statstjänstemäns + bilagedel. C. . och människor. Exempel på bra erfarenheterav arbetet EU. i UD. 32. Möss vitalt intresse. EU:s utrikes- och IT-användning bland barn och ungdomar. SB. Av . 33. Banverkets myndighetsroll K. säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD. m.m. laddadfråga. M. 34. Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga.A. Batterierna en - . 35. Kriminalunderrättelseregister Om järnvägens trafikledning m.m. K. . DNA-register. Ju. 10. Forskningför vâr vardag.C. ll. EU-mopeden. Ålders- och behörighetskrav för 36. Högskolai Malmö. U. trehjuliga motorfordon.K. 37. Sveriges medverkan i FN:s familjeár. S. tvâ- och 12. Kommuner och landstingmed betalnings- 38. Nationalstadsparker.M. svârigheter. Fi. 39. Rapport från klimatdelegationen 1995.

13. Offentlig djurskyddstillsyn. Jo. Klimatrelaterad forskning. M.

14. Budgetlag regeringens befogenheter på 40. Elektronisk dokumenthantering.Ju. ñnansmaktens omrâde.Fi. 41. Statens maritima verksamhet.Fö.

för både öst och väst. Politiska, rättsliga 42. Demokratioch öppenhet. Om folkvalda parlamei 15. Union och ekonomiska aspekter EU:s sjätte och offentlighet i EU. UD. av utvidgning. UD. 43. Jämställdheten i EU. Spelregler och

Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, verklighetsbilder. UD. . 44. Översyn skatteflyktslagen. utträdesrätt, medborgarskap och mänskliga av rättigheter i EU. UD. Reformerat förhandsbesked.Fi.

Bättre trafik med väginformatik.K. 45. Presumtionsregeln i expropriationslagen. Ju. 17. 18. Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier 46. Enskilda vägar. K. muck, bostadsbidrag, dagpenning, 47. Cirkelsarnhället. Studiecirklars betydelser för efter försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle.U.

Sverige, EU och framtiden. EU 96-kommitténs 48. Shaping Sustainable Homes in an Urbanizing 19. inför regeringskonferensen 1996. World. Swedish NationalReport for Habitat II. I bedömningar UD. 49. Reglerför handel medel. N.

Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning. 50. Förbud mot vapen allmän plats m.m. Ju. 20. 51. Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk- U 2 Reform och förändring. Organisation och ring alternativoch förslag. A. - . Precisering handelsändamâlet i detaljplan. M. verksamhet vid universitetoch högskolor efter 52. av árs universitets- och högskolereform.U. 53. Kalkning av sjöar och vattendrag.M. 1993 på riktigt Om elevers rätt till 54. Kooperativa möjligheteri storstadsomráden. S. 22. Inflytande — inflytande, delaktighet och U. 55. Sverige, framtiden och mångfalden.A. ansvar. 23. Kartläggning och analys den offentliga sektorns 55. Pä väg mot egenföretagande. A. av upphandling och tjänster med 55. Vägar in i Sverige.A. av varor N. 56. Hälften vore nog om kvinnor och män pá miljöpåverkan. - 24. Från Maastricht till Turin. Bakgrund och övriga 90-talets arbetsmarknad.A. förslag och debatt inför 57. Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst. Fi EU-länders regeringskonferensen 1996.UD. 58. Finansieringen av det civila försvaret. Fö.

25. Från massmediatill multimedia att digitalisera svensk television.Ku.

offentliga

Statens 1996

utredningar

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikenskunskapsgrund. 86. Utveckladsamordninginom det civila försvaret

En principdiskussionutifrån och fredsräddningstjänsten. Kartläggning,

EU 96-kommitténs erfarenheter. UD. övervägandenoch förslag. Fö.

60. Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och 87.Tredimensionellfastighetsindelning.Ju.

utvidgningenseffekter på den gemensamma 88.Kameraövervakning.Ju.

jordbrukspolitiken. UD. 89. Samverkan mellan högskolan och de småoch

6l.01ika länder olika takt. Om flexibel integration medelstoraföretagen.N. — och förhållandetmellan stora och små stater i EU. 90. Sammanhálletstudiestöd.U.

UD. 91. Den privata vårdens omfattningoch framtida

62. EU, konsumenterna och maten ersättningsforrner En - översynav de nationella Förväntningaroch verklighet. Jo. for läkareoch sjukgymnaster.S. - taxorna 63. Medicinskaundersökningari arbetslivet.A. 92. IT i miljöarbetet.M. 64. Försäkringskassan Sverige Översyn av - 93. Ny yrkestrafildagstifming.K. Socialförsäkringens administration.S. 94. Nationell teleadresskatalog. K.

65.Administrationen av EU:s jordbrukspolitik 95. Botniabanan.K.

i Sverige.Jo. 96. Stmkturförändringoch besparing.

66.Utvärderatpersonval.Ju. En uppföljning genomförda förändringar av 67.Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader. inom försvarsmaktensledningsorganisation.Fö.

Fi. 97. Effektivare försvarsfastigheter

68.Någrafolkbokföringsfrågor. Fi. Utvärdering reform. Fö. av en 69. Kompetensoch kapital + bilaga. N. 98. Vem försvaret Utvärdering styr av 70. Samverkan mellanhögskolan och näringslivet. N. effekterna LEMO-reformen. Fö. av 71. Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäder 99. Avveckling medinlärning. Erfarenheterfrån

och landsbygd.In. LEMO-reformensavveckling personal.Fö. av 72. Rättspsykiatrisktforskningsregister. S. 100.Ett för skattebetalningar.Del A. nytt system 73. Svenskkärnteknisktillsynsverksamhet. Ett för skattebetalningar.Del B. nytt system Volym l En granskning. M. Författningsförslag,författningskommentarer - 73. SwedishNuclearRegulatoryActivities. och bilagor. Fi.

Volume l An Assessment.M. 101 Kärnavfall teknik och platsval. KASAMs - - 74. Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. . yttrande över SKBs FUD-Program 95. M. Volym 2 Faktaredogörelser.M. 102.TUFF Teckenspräksutbildning för föräldrar. U. - - 74. SwedishNuclearRegulatoryActivities. 103.Miljöbalken. En skärptoch samordnad

Volume 2 Descriptions.M. miljölagstiftningför hållbar utveckling. - en .Värden i folkhögskolevärlden. U. Del l och M.

.EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, 104.Konsumentskydd elmarknaden.C. formalia. Sammanfattning av ett seminariumi 105.Att främja donationer till universitet

april 1996.UD. och högskolor. U.

77. Utländska försäkringsgivare medverksamheti 106.EU och Sverige från Kiruna till Malmö. - Sverige.Fi. Sammanfattning fyra regionalamöten av 78. Elberedskapen.Organisation, ansvarsfördelning 1995-96.UD.

och fmansiering.N. 107.Union gränser konsekvenser,möjligheter, utan - 79. Översyn av revisionsreglema.Fi. problem. Sammanfattning av ett seminariumi 80.Viktigt meddelande. november1995.UD.

Radio ochTV i Kris och Krig. Ku. 108.Konsumenternaoch miljön. C.

81.Skydd för sparandei sparkasseverksamhet. Fi. 109.Fran åkerlottertill Paradis delbetänkande - ett 82. En översynav luft- sjö- och spärtrafikens från Utredningen universitetsfastigheter om m.m. tillsynsmyndigheter.K. angåendeöverlåtelser och tomträttsupplátelser av 83.Allmänt pensionssparande. S. vissa högskolefastigheter. Fi.

84. Ekobrottsforskning. Ju. 110.Inför Svensktkulturnät IT och framtiden ett - 85. EgonJönsson en kartläggning av lokala sam- inom kulturområdet.Ku. verkansprojekt inom rehabiliteringsomrâdet. S.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

lll. Bevakad övergång. Åldersgränser för ungaupp till 30 âr. C 112. Integrering av miljöhänsyninom den statliga förvaltningen.M. 113. En allmän och aktiv försäkringvid sjukdomoch rehabilitering.Del 1 och S. 114.En körkortsreform.K. 115. Barnkonventionenoch utlänningslagen.S. 116. Artikel 6 i Europakonventionenoch skatteutredningen.Fi. 117.Expertrapporter från Skatteväxlingskommittén. Fi. 118.StationStockholmNord. K. 119. Lättnadi dubbelbeskattnjngen mindre av företags inkomster. Fi. 120. Högskolani Malmö slutbetänkande.U. - 121. Spár, miljö och stadsbild i centralaStockholm.K. 122.Kunskapssyn och samhällsnyttai hantverkscirklar och hantverksutövande. U. 123. Iakttagelseroch förslagefter omstruktureringen av försvarets ledningoch stöd. Fö. 124.Miljö för en hållbarhälsoutveckling. Betänkande. Förslagtill nationellt handlingsprogram. Bilaga Miljörelaterade hälsorisker.S. Bilaga 2. Aktörer ochverktygi miljöhâlsoarbetet. S. 125. Droger i trafiken.Ju. 126.Doping i folkhälsoperspektiv. Del A ochDel B. S. 127. Folkbildningensinstitutioner.U.

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, -

formalia. Sammanfattning av ett seminariumi Möss och människor.Exempelpâ bra april 1996.76 IT-användningbland barn och ungdomar.32 EU och Sverige från Kiruna till Malmö. - Justitiedepartementet Sammanfattning fyra regionalamöten av

1995-96.106 Kriminalunderrättelseregister Union utan gränser konsekvenser,möjligheter, DNA-register. 35 problem. Sammanfattning av ett seminariumi Elektronisk dokumenthantering.40 november1995. 107 Presumtionsregelni expropriationslagen.45

Förbud mot vapen allmän plats m.m. 50 Försvarsdepartementet

Utvärderatpersonval.66 Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier Ekobrottsforskning.84 efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, Tredimensionellfastighetsindelning.87 försäkringar. 18 Kameraövervakning.88 Statens maritima verksamhet.41 Drogeri trafiken. 125 Finansieringen av det civila försvaret. 58

Utrikesdepartementet Utveckladsamordninginom det civila försvaret

och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, Vem bestämmervad EU:s interna spelregler inför övervägandenoch förslag. 86 regeringskonferensen 1996. 4 Strukturförändringoch besparing. Politikomrâdenunderlupp. Frågor om EU:s första En uppföljning av genomfördaförändringar pelare inför regeringskonferensen 1996. 5 inom försvarsmaktensledningsorganisation.96 Ett är med EU. Svenskastatstjänstemäns Effektivare försvarsfastigheter erfarenheter av arbeteti EU. 6 Utvärdering av en reform. 97 Av vitalt intresse. EU:s utrikes- och Vem styr försvaret Utvärdering av säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. 7 effekterna av LEMO-reformen. 98 Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga Avveckling med inlärning. Erfarenheter från och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte LEMO-reformensavveckling av personal. 99 utvidgning. 15 Iakttagelseroch förslag efter omstruktureringenav Förankring och rättigheter.Om folkomröstningar, försvaretsledningoch stöd. 123 utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga

rättigheteri EU. 16 Socialdepartementet

Sverige,EU och framtiden.EU 96-kommitténs Sverigesmedverkan i FNzs familjeär. 37 bedömningarinför regeringskonferensen 1996. 19 Kooperativamöjligheteri storstadsomrâden.54 Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga Försäkringskassan Sverige Översyn av EU-länders förslag och debatt inför - Socialförsäkringens administration.64 regeringskonferensen 1996. 24 Rättspsylciatrisktforslcningsregister.72 Demokrati och öppenhet.Om folkvalda parlament Allmänt pensionssparande. 83 och offentlighet i EU. 42 EgonJönsson en kartläggning av lokala Jämställdheteni EU. Spelregleroch samverkansprojektinom rehabiliteringsornrâdet.85 verklighetsbilder. 43 Den privata värdensomfattningoch framtida Europapolitikenskunskapsgrund. ersättningsformer En översynav de nationella En principdiskussionutifrån taxorna för läkareoch sjukgymnaster.91 EU 96-kommitténserfarenheter. 59 En allmänoch aktiv försäkring vid sjukdomoch Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och rehabilitering. Del 1 och 2. 113 utvidgningenseffekter dengemensamma Barnkonventionenoch utlärmingslagen.115 jordbrukspolitiken. 60 Miljö för en hållbarhälsoutveckling. Olika länder olika takt. Om flexibel integration - Betänkande. Förslagtill nationellthandlingsprogram. 124 och förhållandet mellan stora och små stater i EU. Bilaga Miljörelateradehälsorisker. 124 61 Bilaga 2. Aktörer och verktyg i miljöhälsoarbetet.124

Doping folkhälsoperspektiv. i Del A ochDel B. 126

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kommunikationsdepartementet Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning.

120 Omjärnvägens trañkledning m.m. 9 Ålders- Reform och förändring. Organisation och verksamhet EU-mopeden. och behörighetskrav för vid universitetoch högskolorefter 1993års tvá- och trehjuliga motorfordon. 11 universitets-och högskolereform.21 Bättre trafik med väginformatik. 17 Inflytande riktigt Om elevers rätt till Ny kurs i trañkpolitiken + Bilagor. 26 inflytande, delaktighetoch ansvar. 22 Banverkets myndighetsroll m.m. 33 En strategiför kunskapslyft och livslångt lärande.27 Enskilda vägar. 46 Det forskningspolitiska landskapeti Norden En översynav luft- sjö- och spårtrafikens 1990-talet.28 tillsynsmyndigheter.82 Forskningoch Pengar.29 Ny yrkestrafildagstiftning.93 Högskolai Malmö. 36 Nationell teleadresskatalog.94 Cirkelsamhället. Studiecirklarsbetydelser för Botniabanan.95 individ och lokalsamhälle. 47 En körkortsreform 114 Värden i folkhögskolevärlden.75 StationStockholm Nord. 118 Sammanhálletstudiestöd.90 Spår, miljö och stadsbildi centralaStockholm.121 TUFF Teckensprâksutbildningför föräldrar. 102 - Finansdepartementet Att främja donationer till universitet

och högskolor. 105 Kommuner och landsting medbetalnings- Högskolani Malmö slutbetänkande.120 svârigheter.12 - Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscirklar Budgetlag regeringensbefogenheterpá - och hantverksutövande.122 fmansmaktensomrâde. 14 Folkbildningensinstitutioner.127 Borgenärsbrotten en översyn av 11 kap. brottsbalken.30 Jordbruksdepartementet Översyn av skatteflyktslagen. Offentlig djurskyddstillsyn.13 Reformeratförhandsbesked.44 EU, konsumenterna och maten Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst. 57 Förväntningaroch verldighet. 62 Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader.67 - Administrationen av EU:s jordbrukspolitik Några folkbokföringsfrágor. 68 i Sverige.65 Utländska försäkringsgivaremedverksamheti

Sverige. 77

Arbetsmarknadsdepartementet

Översyn av revisionsreglema.79 Skyddför sparandei sparkasseverksarnhet. 81 Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34 +

skattebetalningar.Del Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäkring Ett nytt systern för A. - Ett för skattebetalningar. Del B. alternativoch förslag.51 nytt system Författningsförslag,författningskommentarer Sverige,framtidenoch mångfalden.55

100 Pâ väg mot egenföretagande. 55 och bilagor. Vägar in i Sverige. 55 Från ákerlotter till Paradis ett delbetänkande universitetsfastigheter Hälften vore nog om kvinnor och män på från Utredningen om m.m. angáendeöverlâtelseroch tomträttsupplátelser 90-taletsarbetsmarknad.56 av vissahögskolefastigheter.109 Medicinskaundersökningari arbetslivet.63

Artikel 6 i Europakonventionen och skatte- Kulturdepartementet utredningen. 116 Expertrapporter från Skatteväxlingskommittén. 117 Från massmediatill multimedia - Lättnadi dubbelbeskattningen mindre företags att digitaliserasvensktelevision.25 av inkomster. 119 Viktigt meddelande.

Radiooch TV i Kris och Krig. 80

Utbildningsdepartementet Inför ett Svensktkulturnät IT och framtiden inom kulturomrádet. 110 Den nya gymnasieskolan hur går det 1 - Samverkansmönster i svenskforskningsfinansiering.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Näringsdepartementet Integrering av miljöhänsyninom den statliga

förvaltningen 112 Kartläggningoch analysav den offentliga sektorns upphandling av varor och tjänster med miljöpåverkan. 23 Shaping SustainableHomesin an Urbanizing World. Swedish NationalReportfor Habitat II. 48 Reglerför handelmedel. 49 Kompetens och kapital + bilaga. 69 Samverkanmellanhögskolan och näringslivet.70 Elberedskapen. Organisation,ansvarsfördelningoch finansiering.78 Samverkanmellan högskolanoch de småoch medelstora företagen.89

Civildepartementet Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser.3 Forskning för vâr vardag. 10 Attityder och lagstiftningi samverkan + bilagedel.31 Konsumentskydd elmarknaden.104 Konsumenterna och miljön. 108 Bevakad övergång. Åldersgränser för ungaupp till 30 år. 111

Inrikesdepartementet Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäder och landsbygd.71

Miljödepartementet Batterierna en laddad fråga. 8 — Nationalstadsparker.38 Rapport från klimatdelegationen1995. Klimatrelaterad forskning. 39 Preciseringav handelsändamâlet i detaljplan.52 Kalkning av sjöar och vattendrag53 Svenskkärnteknisk tillsynsverksamhet. Volym En granskning.73 1 - SwedishNuclear RegulatoryActivities. Volume 1 An Assessment. 73 - Svenskkärnteknisk tillsynsverksamhet. Volym 2 - Faktaredogörelser.74 SwedishNuclear RegulatoryActivities. Volume 2 - Descriptions.74 IT i miljöarbetet.92 Kärnavfall teknik och platsval. KASAMs — yttrande över SKBsFUB-Program95. lOl Miljöbalken. En skärptoch samordnad miljölagstiftningför en hållbar utveckling. Del 1 och 2. 103