Folkbildning och vuxenstudier : rekrytering, omfattning, erfarenheter : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

O. Ö Michael Gähler

]an jansson

F OLKBILDNING OCH

VUXENSTUDIER

...mnwmemmwmw-.v - r

Rekrytering, omfattning, erfarenheter

wüä

WW UTBIIDNINGSDEPARTEMENTET

Mza

§f@

Gao

1% Statens Z

offentliga utredningar 1995:141 Utbildningsdepartementet

och

Folkbildning

vuxenstudier

Rekrytering, Omfattning, Erfarenheter

Jan O. Jonsson Michael Gähler Institutet för social forskning, Stockholms Universitet Utbildningsdepartementet

Delbetänkande av Utredningen för statlig utvärdering av folkbildningen Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall remiss. - svara Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20134-8 Stockholm 1995 ISSN 0375-25OX

Innehåll

FÖRORD

INLEDNING 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Frågeställningar och uppläggning 2

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Beskrivande del 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Studiedeltagande och studiedeltagare 2 . . . . . . . . . . . . . De som inte deltar 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . II. Förklarande del 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . III. Slutsatser och diskussion 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Definitioner och avgränsningar 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kunskapsunderlag 6

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

DEL BESKRIVNINGAR 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Hur omfattande är vuxenutbildningen i Sverige 7 . . . . . . 1.1 Kunskapsluckor 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Studiecirklarna en skattning av deltagarantalet 10 - . . . . . . .

1.2.1 Hur många har någon gång deltagit i en studiecirkel 10

1.2.2 Studiecirkeldeltagande vid intervjutillfället 11 . . . . . . . . . 1.2.3 Frekvent deltagande i studiecirklar 12 . . . . . . . . . . . . . . 1.2.4 Sammanfattning omfattningen av -

studiecirkeldeltagandet 13

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3 Deltagande i annan vuxenutbildning 14 . . . . . . . . . . . . . . .

2 Vilka är de studieaktiva 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Vad betyder talen i tabellen 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Stora skillnader mellan vissa befolkningsgrupper 22 . . . . . . . 2.3 Studiecirklar med olika inriktning 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Skiljer sig rekryteringen till studiecirklar mellan olika

studieförbund 3 l . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll SOU 1995: 141

3 Allmänhetens syn på vuxenutbildning och folkbildning 32

3.1 Synen på vuxenutbildning i stort 32 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Synen på studiecirklar 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Synen folkhögskolan 38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Deltagarnas egna erfarenheter av studiecirklar och

folkhögskolekurser 40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Vilken uppfattning har deltagarna om de studiecirklar

de själva gått 40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Vad tycker folkhögskoleeleverna om sin utbildning 43 . . . .

5 Vilka är det som inte deltar i vuxenutbildning 45 . . . . . .

6 Särskilda grupper 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Handikappade 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Invandrare 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Ensamforäldrar 58 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4 Arbetslösa 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5 Unga lågutbildade 62 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.6 Utsatta grupper: slutsatser 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7 Vuxenstudier, annan fritidsaktivitet och deltagande i

samhällslivet 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Vuxenutbildning, fritids- och organisationsaktivitet 71 . . . . . 7.2 Stockholmarnas låga deltagande effekt av ett rikt kulturutbud 74 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.3 Vuxenutbildning och deltagande i samhällslivet 75

. . . . . . .

DEL H. FÖRKLARINGAR 78 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Snedrekryteringen till vuxenutbildning

vilka är mekanismerna bakom 78 - . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Studiehinder 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .- . . . . . . . 2.1 Studieplaner och självupplevda skäl till att inte studera 85 . . 2.2 Ekonomi, tid, arbete 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.1 Ekonomiska hinder och tidsbrist 90 . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.2 Arbetsvillkor 96 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

sou 1995: 141 Innehåll

DEL III. SLUTSATSER OCH DISKUSSION 99 . . . . . . . . . . . .

1 Slutsatser 99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vilken omfattning har vuxenutbildningen 99 . . . . . . . . . . . 1.2 Vilka är det är aktiva i vuxenutbildning och som folkbildning 100 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3 Vilken syn har människor i allmänhet vuxen-

utbildning och folkbildning 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4 Deltagare i folkbildning vilka är deras erfarenheter av sina studier 102 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.5 Vilka är det inte deltar i vuxenutbildning 103 som . . . . . . . 1.6 Vilket samband finns det mellan aktivitet i vuxen-

studier och andra områden inom samhällslivet 104 . . . . . . . 1.7 Vilka är skälen for att inte delta i vuxenutbildning 105 . . .

2 Diskussion 107 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Hur skall vi kunna studera rekryteringen till

vuxenutbildning 107 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Hur intensiv bör rekryteringen till vuxenstudier vara 110 . . 2.3 Är snedrekryteringen till vuxenstudier ett problem 112 . . . . 2.4 Kravnivå och rekrytering motstridiga mål för studieförbunden 116 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

REFERENSLISTA 119 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

BILAGOR

Bilaga Teknisk rapport över undersökningen Fritid och

fritidsstudier 123 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 2. Bortfallsanalys 129 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 3. Skattning antalet individtillfállen från av enkätsvaren 133 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

x

Förord

Föreliggande studie har genomförts uppdrag den statliga utvärdeav

ringen av folkbildningen, SUFO96 Dir 1994:12. Som del i denna

en utvärdering gav utredningen Statistiska Centralbyrån SCB i uppdrag

att utföra en intervjuundersökning ett riksrepresentativt urval

av svenskar mellan 18 och 75 år. Till dessa ställdes telefon frågor per om deltagande i och uppfattning olika typer vuxenutbildning, speciom av

ellt folkbildning. I denna rapport presenteras resultat från denna studie, som här kallas Fritidsstudieundersökningen. Det bör betonas att vi inte sett som vår uppgift att själva genomföra någon utvärdering; detta

görs i huvudbetänkandet. Denna rapport skall istället ett underses som lag för utredaren i hans utvärdering. Datamaterialet från studien har stått till förfogande för samtliga forskare och tjänstemän som deltagit i arbetet med SUFO96. Föreliggande arbete är således inte den enda redovisningen resultaten och av därmed uppfyller den inga krav heltäckande. Detta delbeatt vara

tänkande är en fristående forskningsrapport där urvalet frågeställ-

av ningar och analyser i sista hand har gjorts författarna. Vår intention av har varit att belysa vad vi sett centrala spörsmål när det gäller som

deltagande i vuxenutbildning, med fokus på folkbildning. I andra

rapporter till SUFO96, av vilka de flesta använder kvalitativa metoder, görs

mer inträngande analyser av delar av vad som behandlas i denna skrift,

dock utan de möjligheter att generalisera vårt datamaterial För som ger. den som är intresserad ämnesområdet är därför samtliga rapporter av av

värde de kompletterar varandra både när det gäller problemställningar

och metodval. Arbetet har fördelats följande sätt mellan författarna: vi har båda

ansvarat för kodningar, rättningar och bearbetningar den rådatafil

av

som levererades av SCB, samt för framställningen analysfårdig

av en datafil och en kodbok över materialet för utbildningsdepartementets räkning. Vi ansvarar båda för analyserna i och författande inledningav en och den beskrivande delen, medan Jan O. Jonsson står för den förklarande delen samt slutsatser och diskussion.

Förord SOU 1995: 141

Ett stort antal intervjupersoner har ställt nästan en timme av sitt liv till förfogande och därmed möjliggjort denna studie. Rapportens kvalitet har höjts genom de kommentarer och förslag som vi under arbetets gång fått från SUFO96 referensgrupp, från deltagare i de konferenser som Folkbildningsrådet under hösten 1995 genomfört, samt vid ett seminarium vid Institutet for social forskning, Stockholms Universitet.

Stockholm i december 1995

Jan O. Jonsson Michael Gähler

Inledning

Ibland framställs Sverige ett föredöme när det gäller utbildning. som Sverige är ett de västeuropeiska länder där man har kommit längst av med att vidarebefordra sekundär utbildning till stor majoritet av en en

árskull, de sociala skillnaderna i uppnådd utbildning är jämförelsevis

små och har minskat över tid, och utbildningssystemet innehåller få återvändsgränder jfr. Erikson och Jonsson 1993. Andra menar att vi håller på att hamna på efterkälken, främst därför att andelen med längre universitetsutbildning är lägre i Sverige än ijämförbara industrinationer. Man antar därvid att det främst är de med lång utbildning som bidrar till den samhälleliga produktiviteten inkluderar kortare - när man även

högskoleutbildning i den högsta nivån ligger Sverige istället längre fram

och andelen 18-åringar är i utbildning är betydligt högre än i de som flesta andra västländer OECD 1995. Om det är omtvistat huruvida den allmänna utbildningsnivån i den svenska befolkningen är hög eller låg i jämförelse med andra västländer är den svenska vuxenutbildningen utan diskussion av mycket stor omfattning. I de framtidsvisioner det lärande samhället learning om

society förts fram de senaste decennierna se t.ex. Husen 1986

som utgör just vuxenutbildningen, eller det återkommande lärandet, en hörnsten. Man kan tänka sig ett antal positiva konsekvenser att människor av

fortsätter att utbilda sig efter genomgången ungdomsskola eller hög-

skola. Det torde innebära att medborgarna tar aktiv del i samen mer hällslivet, att de håller sig välinforrnerade samhällsutvecklingen, och om att de följaktligen i John Stuart Mills termer utgör idealmedborgare i ett

statsskick bygger den representativa demokratin jfr Lewin

som

1970; Johansson 1971. Bildning genomförs under kollektiva for-

som kan också verka samhällsförändrande omedelbart sätt än mer ett mer den normala individualistiskt-demokratiska processen. genom Ett återkommande lärande torde också utgöra intellektuell process en

gör människor kapabla att just lära sig saker. 1 tider av

som mer nya teknikutveckling och strukturrationalisering kan anta att detta har man positiva konsekvenser inte bara för individer fort- eller ombildar som sig, utan också för samhällets ekonomiska utveckling.

2 Inledning

SOU 1995: 141

Det diskuteras ibland huruvida alla, eller bara vissa studier typer av

har positiva konsekvenser för människors medborgerliga färdigheter, för demokratins fördjupande eller för landets ekonomiska

utveckling. Speciellt menar somliga att fritidsstudier enbart bör just fritidsses som en

sysselsättning, en hobby, och att knappast kan förvänta sig så

man

storslagna konsekvenser som andra gör gällande. Eftersom så många ändå antar att den allmänna bildningsnivån, demokratin

och den sam-

hälleliga produktiviteten påverkas positivt ett högt studiedeltagande

av råder det stor politisk enighet att staten bör inte bara om satsa ung-

domsutbildning och högre utbildning, utan också stödja vuxenutbildning

i olika former. Denna studie har övergripande syfte som att studera

deltagande och icke-deltagande i frivillig vuxenutbildning, främst folkbildning. Eftersom ett framträdande politiskt mål med vuxenutbildning är att utjämna utbildningsklyftorna i samhället, lägger vi speciell vikt vid frågan rekryteringen till sådana studier.

om

Frågeställningar och uppläggning

Rapporten inleds med beskrivande del. I den söker vi skatta en vuxenut-

bildningens omfattning, vi behandlar frågan vilka deltar och vilka

som

som står utanför vuxenutbildning och folkbildning, redogör för

samt

allmänhetens och deltagarnas åsikter och erfarenheter från denna

om

verksamhet. I den andra delen diskuteras förklaringar till frågan varför

vissa väljer vuxenstudier och andra inte. Där analyseras bland annat

frågan studiehinder ingående. I den tredje delen

om mer summeras resultaten och vi drar slutsatser basis dessa. Slutligen för av en

diskussion några frågor vuxenutbildning

om om som accentuerats genom vâr studie.

Beskrivande del

Studiedeltagande och studiedeltagare

Eftersom kan anta att i stort allt praktiskt lärande man sett och

sökande efter kunskap har generellt verkande, positiva effekter innebär det att Vuxenutbildningens omfattning inbegripet allt från studiecirklar

-

i handarbete till längre teoretiska utbildningar är viktig känna till.

att -

Omfattningen kan ses som en indikator den befolkningens

vuxna

benägenhet att delta i samhällslivet och dess beredskap att lära och

nytt

SOU 1095:141 Inledning 3

lära om; en sorts samhällelig resurs. Hur omfattande är då vuxenutbildningen i Sverige Samtidigt som vet att det frivilliga deltagandet i kurser, studiecirklar och längre utbildningar är stort, är det förvånansvärt svårt att uppskatta hur stor andel av befolkningen deltar och som hur ofta man deltar. Detta gäller inte minst den vanligaste studieformen, studiecirklarna. Det första syftet i denna rapport är att försöka göra sådana skattningar. Det andra syftet är att söka svar frågan vilka grupper som mer aktivt deltar i vuxenutbildning och folkbildning. Är studiecirklarna en pensionärssysselsättning Lyckas studieförbunden och andra arrangörer av vuxenutbildning att nå sina föresatser att främst rekrytera utbildnings-

mässigt eftersatta grupper En intressant fråga, som behandlas i ett eget

avsnitt, är om rekryteringen till vuxenstudier skiljer sig mellan olika ämnesområden. Vårt tredje syfte är att studera vilken syn människor i allmänhet har vuxenutbildning. Instämmer de i de antaganden gjorde ovan, att vuxenutbildning kan vara till nytta för dem i deras arbete såväl som

att leda till ökat politiskt engagemang För två av vuxenutbildningsfor-

merna, studiecirklar och folkhögskolor, redovisar vi närmare vilken bild människor har av dessa. Allmänhetens syn på vuxenutbildning är naturligtvis intressant i sig, men kanske ännu intressantare är att studera huruvida uppfattningarna skiljer sig åt mellan dem som är studieaktiva och dem som sällan eller aldrig deltar i denna typ av utbildning. Vårt fjärde syfte är att redovisa deltagarnas åsikter om den genomgångna Litbildningen. Anser de att kravnivån är för låg Vilken är deras uppfattning om medinflytandet över studiernas uppläggning I detta avsnittt koncentrerar vi oss folkbildningen, dvs. studiecirklar och folkhögskolor.

De som inte deltar

De ovan nämnda fyra punkterna syftar främst till att studera deltagande i vuxenutbildning, vilken dess omfattning är, vilka socio-demografiska grupper som deltar, människors skäl till att delta, deras allmänna bild av studiedeltagandets konsekvenser samt deras specifika erfarenheter från studiecirklar och folkhögskoleutbildning. Vilka är det då som inte deltar Här är rekryteringen till vuxenutbildning speciellt intressant eftersom det är ett viktigt mål att denna utbildningsform skall nå dem som är utbildningsmässigt eftersatta. I en inledande beskrivning studerar därför hur stor andel olika av grupper som inte är studieaktiva. Vi lägger i ett eget avsnitt speciell vikt vid

4 Inledning SOU 1995: 141

grupper som ofta är utsatta i dagens samhälle, bland annat de så kallade prioriterade grupperna. Står invandrare, lågutbildade, handikappade, ensamstående föräldrar, och arbetslösa i högre utsträckning än

andra utanför vuxenutbildningen Hur stor andel befolkningen har

av enbart grundläggande utbildning och därefter inga studieerfarenheter Vuxenstudier kan ses som ett av flera sätt vilket medborgarna deltar i samhällslivet och också ett flera sätt vilket de tillsom av bringar sin fritid. Vårt sjätte syfte är att utröna sambandet mellan deltagande i vuxenutbildning och i andra organisationsaktiviteter respektive

fritidssysselsättningar. Är de inte deltar i vuxenutbildning generellt

som sett inaktiva i samhällslivet Är fritidsstudier kanske altemasnarare ett tiv till andra aktiviteter samhällsinriktade eller förströelsekaraktär - av så att människor tenderar att välja bort vuxenutbildning för dessa Vi försöker också pröva huruvida Vuxenstudier möjligen kan leda till ökade individuella politiska resurser.

II. Förklarande

del

De empiriska analyserna i den beskrivande delen ger många ledtrådar till frågan varför vissa väljer vuxenutbildning. I den förklarande delen försöker vi systematisera detta och fördjupa analyserna för att förstå den sneda rekryteringen till Vuxenstudier. Det är självklart att individuell förkovran kan ske på olika sätt, och studier är blott många fritidsaktiviteter. Den överväldigande en av majoriteten av dem som inte ägnar sig studier har kanske helt enkelt andra intressen. Men det finns rimligen också studiehinder olika slag; av vissa drar sig kanske för kostnaderna, andra har tidsbrist eller är för-

hindrade att delta grund handikapp, och för många kan språk-

av svårigheter vara en barriär. Vårt sjunde syfte i rapporten är att söka identifiera de viktigaste studiehindren. Vi studerar också självupplevda skäl till att inte studera.

III. Slutsatser och diskussion

l Del IlI summeras resultaten och drar slutsatser från dem. Därefter för vi en diskussion om hur man skall kunna studera betydelsen av

Vuxenstudier och rekryteringen till dessa; i vilken utsträckning fullt

deltagande i vuxenutbildning är ett rimligt politiskt mål; under vilka

förutsättningar en sned rekrytering till Vuxenstudier utgör ett problem

141 Inledning 5 SOU 1995:

det finns målkonflikter mellan kunskapsmål, kompensationsmål

samt om och demokratimål.

Definitioner och avgränsningar

Denna rapport behandlar vuxenutbildning, med särskild vikt vid delta-

gande i studiecirklar och folkhögskolekurser, där datamaterialet beskridetaljerade analyser. Rapporten kan därigenom sägas

vet nedan medger

ha dubbelt syfte, dels att studera vuxenutbildning generellt, dels att

ett särskilt analysera folkbildningen.

Med vuxenutbildning vuxenstudier frivilliga kurser och eller menas

utbildning genomgås individer normalt lämnat ung-

annan som av som

domsskolan, med undantag för högskolestudier om dessa inte ges som

kvällskurser. Det gäller utbildning anordnad studieförbunden, folk-

av

högskolor, Statens skolor för korrespondensinstitut, Utbildnings-

vuxna,

radion, arbetsmarknadsstyrelsen, fackföreningar, samt komvux inklusive

Vi diskuterar bara helt kort utbildning anordnad arbets-

grundvux. av givaren, branschorganisationer o.dyl., eftersom frivillighetskriteriet inte alltid uppfyllt för den typen kurser. Detta kan för övrigt gälla viss

är av

arbetsmarknadsutbildning Samtidigt kan alla studier, oavsett vilken

anordnar dem, naturligtvis karaktär som dem vi

som vara av samma

normalt räknar vuxenutbildning och de kan ha samma positiva

som konsekvenser.

Som folkbildning räknas kurser och studiecirklar anordnade av folk-

högskolor och studieförbund. Det innebär att vi gör institutionell en definition svårfångat begrepp, vilket är rimligt för våra syften, av ett inte får skymma det faktum att folkbildning också kan ske via men

många andra kanaler t.ex. media, ideella organisationer, bibliotek,

muséer.3

Till studiecirklar räknas alla kurser och andra utbildningar anordnade

följ ande studieförbund: Arbetarnas bildningsförbund ABF, Folkuni-

av versitetet FU, Frikyrkliga Studieförbundet FS, KFUK-KFUMs studie-

Deltagandet i studiecirklar och andra fritidskurser ingår även om den intervju-

ade fortfarande går i ungdomsskolan. 2 gäller också delvis utbildning anordnad folkhögskolor och Detsamma nu av studieförbund på uppdrag riksdag och departement, t.ex. utbildning för av arbetslösa och svenska för invandrare. 3 ingående diskussioner begreppet folkbildning med referenser, För mer av de olika bidragen i Bergstedt och Larsson 1995. se

6 Inledning

SOU 1995: 141

förbund KFUKM, Nykterhetsrörelsens

bildningsverksamhet NBV, Studiefrämjandet Sfr, Studieförbundet Medborgarskolan Mbsk,

Studieförbundet Vuxenskolan SV, Svenska idrottsrörelsens studieför-

bund SISU, Sveriges kyrkliga studieförbund SKS, Tjänstemän-

samt

nens Bildningsverksamhet TBV. Folkhögskolor är de år 1995 136 statsbidragsberättigade skolor

som ingår i 1 arbetarrörelsens, 2 frikyrkorörelsens, 3

kyrkliga, 4 nykterhetsrörelsens, 5 övriga rörelse- och organisationsfolkhögskolor,

samt

de som tillhör kategorin 6 landstings- och 7 kommunfolkhögskolor.

Andra definitioner allt eftersom de aktualiseras i ges texten.

Kunskapsunderlag

Huvuddelen av de analyser vi genomför baseras på intervjuundersöken ning gjord SCB uppdrag SUFO96, kallad Fritid och fritidsav av studier. Intervjuerna genomfördes under februari 1995 via telefon med

ett slumpvis urval av 3.000 svenskar 18-75 år, plus tilläggs-

vuxna ett

urval på 1.000 personer Bortfallet något under

var 20 procent i riksurvalet vilket medför att totalt 2.435 medverkade. personer Av dessa

besvarade 185 7.6% reducerad intervjublankett, främst

en på grund av

språksvårigheter. Den främsta anledningen till bortfallet är att urvalspersonen inte

kunnat anträffats 12.2%, oftast grund hanhon har

av hemligt tele-

fonnummer, medan bara drygt 4 procent i urvalet vägrade medverka. En

teknisk rapport med detaljer undersökningen, skriven Anders

om av

Karlsson och Åke Pettersson, SCB i Örebro, återfinns

som Bilaga Vi

har själva genomfört bortfallsanalys Bilaga 2 visar bortfallet

en som att

knappast har några snedvridande effekter. Vi kan dock

grava notera att bortfallet är mycket högt bland dem är födda

som utom Sverige.

Vissa analyser är också gjorda de så kallade Levnadsnivåunder-

sökningarna LNU vid Institutet för social forskning SOFI. I dessa undersökningar studeras ett stort antal levnadsvillkor för riksrepresentativa urval av den vuxna svenska befolkningen. De har genomförts 1968,

1974, 1981 och 1991 Åberg

se Erikson och 1984; Fritzell och Lund-

berg 1994.

4 Tilläggsurvalet beskrivs närmare i Bilaga Det är draget på vilka tre orter separata kvalitativt orienterade studier görs inom för SUFO96. I vissa ramen analyser i föreliggande rapport kommer tilläggsurvalet också att användas.

Del Beskrivningar

1 omfattande

Hur vuxenutbildningen

är

i Sverige

Vår beskrivning över deltagandet i vuxenutbildning i Sverige inleds med ett försök att redogöra för dess totala omfattning. Innan vi använder

Fritidsstudieundersökningen för att skatta denna omfattning vänder vi oss till annan statistik. Drygt tredje svensk i åldrarna 16-74 hade år 198889 genomgått var någon form vuxenutbildning under den senaste tolvmånadersperioden, av enligt Statistiska Centralbyråns undersökningar om befolkningens lev-

nadsförhållanden ULF om man lägger till ungdomsskolan och uni-

versitetsstudier blir skattningen 42 procent SCB 1991, Tabell 3.8. Motsvarande siffror för år 199293 utan ungdomsskola och universitet -

var 29 procent, men då gällde frågan intervjupersoner mellan 16-84

år SCB 1995.

Kurser arrangerade arbetsgivaren runt 1 miljon deltagare och av

av Studieförbunden närmare 700.000 deltagare enligt skattningen i ULF dominerade klart, alldeles säkert därför att där finner de kortare utbildningarna. Kortare komvux-kurser utgör troligen också en rätt betydande andel: i början 1990-talet deltog nästan 125.000 svenskar av året i komvux-utbildning SOU 1993:85, Figur 2:4. Närmare 23.000 om gick längre folkhögskolekurser läsåret 199293 fördelat ungepersoner fär lika mellan allmänna och särskilda kurser. Drygt 135.000 gick korta

kurser. Därutöver deltog 16.000 i uppdragsutbildning och

ca personer kurser med arbetsmarknadsanslag SCB 1993. Vid sidan den utbildning som sker inom arbetslivet är det, som av

framgått studieförbundens bildningsverksamhet som till stor del

ovan, ligger bakom det höga vuxenstudiedeltagandet i Sverige. Det finns därför skäl att specialstudera studiecirklarna. Studieförbunden redovisar årligen till SCB uppgifter över deltagandet. År 199394 antalet var

8 Del Beskrivningar

studiecirklar närmare 330.000, antalet studietimmar drygt 1 l miljoner

och antalet deltagare ungefär 2.8 miljoner SCB 1994, Tablå l. Del-

tagare refererar dock inte till antalet individer utan till något vi kan kalla individtillfällen bidrar med individtillfálle - samma person ett för varje studiecirkel hon går. Vi kan därför inte dra några slutsatser om hur många individer som deltar eller hur stor andel inte är aktiva som i studiecirkelverksamhet.

Ett mått på andelen svenskar deltar i studiecirklar kan vi istället som

få från riksrepresentativa intervjuundersökningar där ställt frågor

man om fritidsstudier. Det är främst två sådana är aktuella, de tidigare som

nämnda ULF och LNU. De förra har gjorts årligen sedan mitten

av 1970-talen medan det finns fyra omgångar de 1968, 1974, av senare 1981, samt 1991.

l 199293 års ULF ställdes frågan intervjupersonen gått någon

om kurs eller utbildning under den senaste 12-månadersperioden, uppdelat

arrangör. Andelen ja-svar 10.1 procent studieförbund, 1.5 var

klubbförening, 2.6 fackföreningar respektive 3.2

procent annan

anordnare. Det är oklart hur stor andel dessa kurser kan ha av som varit anordnade av studieförbund och därmed regelrätta studiecirklar

många kurser anordnas formellt av studieförbund, - men arrangeras av andra organisationer. Om vi antar att en rätt stor andel kurser anordav

nade av fackföreningar och klubbar, och åtminstone del utbild-

en av

ningarna med annan anordnare, formellt bedrevs studiecirklar,

som kan deltagandet i studiecirklar år 199293 skattas till runt 15 procent av dem i åldrarna 16-84 år. Det motsvarar cirka miljon deltagare under en

en tolvmånadersperiod. Som diskuteras närmare nedan och vidare i Bilaga 3 finns det dock skäl att tro att detta underskattning.

är en

I LNU ställs fråga intervjupersonen brukar gå kurserstudie-

en om cirklar fritiden. Andelen svenskar i åldrarna 18-75 år som uppger att

de ofta deltar i sådan utbildning år 1991 drygt 9 medan

var procent,

ytterligare 19 procent deltar någon gång. På grund av frågornas olika konstruktion kan skattningarna studie-

av

cirkeldeltagandet genom ULF och LNU inte jämföras. Andelarna

som rapporteras är också svåra att tolka. Framför allt i LNU är det vanskligt

att veta vilken typ utbildningar intervjupersonen räknar

av som som

kurserstudiecirklar alldeles säkert ingår korta folkhögskolekurser,

komvux-kurser samt cirklar anordnade studieförbund, troligen av men också andra typer av kurser. Vidare tenderar vi att underskatta studiedeltagandet på grund minnesfel. Å andra sidan kan bortfallet i undersökav

ningarna runt 20 procent medverka till att deltagandet överskattas,

m då vi vet att utanförstående i allmän mening är överrepresenterade en

bland dem vägrar delta i denna typ undersökningar.

som av

Del Beskrivningar 9

1 1

Kunskapsluckor

.

Som sammanfattning den statistik som finns tillgänglig kan vi en av säga att det pågår mycket vuxenutbildning i Sverige. Räknat som undervisningstillfállen, studietimmar och kurser är det imponerande tal som framträder ur statistiken. Det finns dock tillkortakommanden med den befintliga statistiken.

Den grundläggande svagheten med rapporteringen från studieförbunden

är att den inte ger möjlighet att uppskatta hur många personer, eller hur stor andel den befolkningen, som deltar i studier av olika slag, av vuxna respektive deltar i någon form utbildning. De studieaktiva kan som av sitt stora utbildningsintresse försvåra en skattning av andelen genom inte deltar i utbildning de räknas ofta dubbelt att de t.ex. som - genom går två kurser samtidigt och en liten andel extremt studiebenägna kan dölja står utanför vuxenutbildningen. Däruten ganska stor grupp som över kan vi från befintlig statistik inte sluta oss till hur stor andel av befolkningen eller hur många som någon gång deltagit i vuxenut- - bildning. Sådan information blir väsentlig när vi vill uttala oss om hur utbrett deltagandet är i befolkningen när vi så att säga summerar över individuella livscykler. Ett sådant mått ger också en indikation om

studiebenägenhet eller det potentiella studiedeltagandet bland medborg-

och det är nödvändigt för att vi skall kunna studera dem som inte arna deltar i vuxenutbildning. Det finns också skäl att anta att statistik som samlas in via intresseorganisationer inte är helt tillförlitlig. Att skatta medlemsantal, deltagar-

antal och besöksantal via uppgifter som tillhandahålls av organisationer-

själva är sällan den bästa metoden; det är nästan alltid att föredra att na

basera skattningama frågor ställda till representativa urval av be-

folkningen.

För de skattningar som baseras på intervjuundersökningar ULF,

LNU uppkommer inte problemet med dubbelräkningar, och de är i flera

bemärkelser tillförlitliga än uppgifter från studieorganisationema.

mer De är dock osäkra andra skäl. Framför allt är det svårt att veta vilken av typ kurser intervjupersonerna räknar med. I den intervjuunderav som sökning analyseras nedan har frågorna konstruerats för att så långt som

möjligt komma tillrätta med dessa problem.

10 Del Beskrivningar

1.2 Studiecirklarna

- en skattning av deltagarantalet

Vi nämnde att studieaktiviteten mäts olika i ULF och LNU. Den ovan förra undersökningen noterar studier de senaste 12 månaderna medan

oss uppmärksamma på viktig punkt: det finns inte mått kan en ett som

sägas svara på frågan vilken omfattning studiecirkelverksamheten har.

Vårt perspektiv är, antytts inte verksamhetsanknutet värt som ovan, -

intresse är inte hur stor apparat vuxenutbildningen

är utan hur många som nås av den; hur många är studieaktiva och hur stor andel som som inte deltar. Men även med detta perspektiv kan vi alltså konstruera flera

mått, ett tvärsnittsbild befolkningens studiedeltagande

som ger en av

som i ULF och ett som tar fasta på individernas studievanor som i

LNU. I det följande skall vi försöka skatta båda dessa aspekter på Vuxenutbildningens omfattning. Vi börjar med det längre och bredare

perspektivet, nämligen andelen att de någon gång gått i som uppger en studiecirkel.

1.2.1 Hur många har någon gång deltagit i studiecirkel

en

I intervjun ställs frågan Har Du någon gång har deltagit i studie-

en cirkel I vårt urval 66 procent omedelbart ja. Eftersom vi svarar vet att

många studiecirklar anordnas av studieförbunden i samarbete med eller via andra föreningar politiska partier, kulturföreningar eller idrottsföre-

ningar t.ex. är vi övertygade att många inte har uppfattat att den - om kurs de gick i mötesteknik, tränarutbildningen, eller teaterverksamheten,

egentligen drevs som en studiecirkel. Därför följde tre fångstfrågor: Har Du deltagit i fritidskurs anordnats förening,

som av en av

facket eller jobbet Räkna också med ledar- tränar- eller funktionärsutbildning Har Du deltagit i någon musik-, dans- eller teatergrupp, eller

sjungit i kör Har Du deltagit i någon kurs i fritidsfiske, jakt, naturvård, navigation eller liknande Intervjuarna hade blivit särskilt utbildade och tränade för att följa

upp svaren var och en av dessa fångstfrågor för att möjligt reda

om

ut om det kan ha varit fråga om en studiecirkel vilket ofta är fallet för

de nämnda kurserna. När ja-svaren på fångstfrågoma läggs till, är det

totalt 74.5 procent som uppger att de någon gång har gått studieen

Del Beskrivningar 11

cirkel.5 Ytterligare 15 på fråga personer uppgav, som svar en senare om andra genomgångna utbildningar, kurser som möjligen också borde räknats som studiecirklar. Om vi också lägger till dem får vi något vi skulle kunna kalla en maximal punktskattning av andelen som någon

gång deltagit i en studiecirkel icke korrigerat for minnesfel dock.

Denna max-skattning är 76.3 procent av befolkningen 18-75 år, eller knappt 4.760.000 svenskar

Eftersom urvalsundersökningar alltid är behäftade med slumpfel bör

också ta hänsyn till dessa. Detta kan man göra genom att beräkna så kallade konfidensintervall for punktskattningama. Ett 95%-igt sådant intervall for skattningen om 74.5 procent är 1.7 procentenheter: det innebär att det sanna värdet med 95 procents sannolikhet ligger mellan 72.8 och 76.2 procent. Om vi fortsätter att laborera med en max-skattning kan vi addera 1.7 till 76.3, vilket indikerar att det faktiskt kan vara så många som 78 procent, eller närmare 4.9 miljoner svenskar i åldern 18-75 år som någon gång gått en studiecirkel. Studiecirkeldeltagande är således en mycket spridd erfarenhet, utan tvekan utgör denna verksamheten en integrerad del i svenskarnas fritidskultur.

1.2.2 Studiecirkeldeltagande vid intervjutillfállet

Det rimligaste tvärsnittsmåttet på omfattningen av deltagandet i studiecirklar får helt enkelt att fråga intervjupersonerna: Deltar man genom Du i en studiecirkel just nu I enkäten svarar 11.6 procent jakande på den frågan. Det innebär att cirka 720.000 svenskar mellan 18-75 år i genomsnitt deltar under en termin. Det bör understrykas att frågan om deltagande just nu ställdes direkt efter den om någon gång, det vill

säga efter det att fångstfrågoma introducerats for intervjupersonerna. Det

gör att vi troligen fångar fler studiecirkeldeltagare än vad man

exempelvis gör i ULF-undersökningarna. Skattningen 11.6 procent

5 Detta är skattad procentsats, eftersom de 185 personer som besvarade den en korta intervjublanketten inte fått fångstfrågan. Av de övriga fångades 24.8% av nej-svaren och vi har helt enkelt antagit att samma fångstandel skulle gällt de övriga. Det kan noteras att de som genomfört en kort intervju har en betydligt lägre deltagarbenägenhet personer med språksvårigheter är bl.a. över- representerade och det antal vi antar skulle kunnat fångas är endast 28 personer. Om vi istället uteslutit de som gjort den korta intervjun hade totalsiffran för deltagandet varit något högre. ° Det kan noteras att de 25 procent som enligt denna skattning aldrig gått av någon studiecirkel har ca 0.7 procent varit ledare for en studiecirkel 17 personer i vårt urval.

12 Del Beskrivningar

har inte korrigerats vare sig för den lägre aktivitetsgraden bland dem

som genomfört den korta intervjun och inte fick frågan de gick

som om en studiecirkel vid intervjutillfállet eller för bortfallseffekter. När vi gör det sjunker andelen till runt 11.2 procent eller cirka 700.000 deltagare.

Ett problem med att fråga om deltagande vid viss tidpunkt är

en naturligtvis att svaren kommer att beroende studiecirkelvara av om terminen har kommit igång eller andra säsongsvariationer. För att erhålla en säker skattning deltagande under termin, eller ett år, av en måste man ställa upprepade frågor eller be människor minnas sitt deltagande. Varje tvärsnittsundersökning den typen vi gör kommer att av snedvrida skattningen termins- eller årsbasis. Vi har dock ingen

anledning att befara att tidpunkten för intervjun i huvudsak februari,

v. 5-9 skulle illa vald den torde god bild deltagandet vara - ge en av en normaltermin.

1.2.3 Frekvent deltagande i studiecirklar

Det tredje måttet på omfattningen av deltagande i studiecirklar riktar in sig på frekvenser, dvs. hur ofta varje individ deltar. Vi har ställt två frågor om detta. Den första lyder: Om du tänker tillbaka hur ofta har - Du deltagit i studiecirklar under de senaste 10 åren för de yngre:

...sedan du fyllde 16 år. Närmare 40 procent att de deltagit

uppger någon enstaka gång och ungefär lika många har inte gått någon studiecirkel de senaste tio åren. Var tionde svensk i åldern 18-75 år har

dock deltagit gång år eller oftare. Bland dem någon gång

en per som

deltagit är enstaka cirklar det vanligaste.

Den andra frågan om studiefrekvens lyder: Hur många studiecirklar har Du deltagit i under de senaste tre åren Typvärdet bland dem som någon gång deltagit är faktiskt medan 30 procent har deltagit i l studiecirkel och ytterligare 21 procent 2-3 cirklar jfr. Tabell l. Totalt sett alltså även inklusive dem som aldrig gått cirkel 0.8 - en - uppger procent att de deltagit i 7 eller fler studiecirklar de tre senaste åren. Det innebär att runt 50.000 har gått än cirkel termin, personer mer en per enligt våra skattningar. Andelen som någon gång gått studiecirkel är bedövande hög, en men

uppgifterna över frekvensen deltagande bilden: även för

av nyanserar majoriteten av dem någon gång följt studiecirkel är deltagandet som en sporadiskt och många torde aldrig gå än någon enstaka cirkel. mer

Del Beskrivningar 13

TABELL Skattat deltagande i studiecirklar enligt fyra olika mått.

Deltagande i studiecirkel Andel av befolkningen 18-75 år Någon gång gått studiecirkel 74.5 en studiecirkel vid intervjutillfállet 11.6 Går en

Antal studiecirklar de senaste 3 åren Av samtliga Av dem som ngn gång deltagit en stc

Sju tio Totalt 99.5 99.4

1.2.4 Sammanfattning omfattningen studiecirkeldeltagandet - av

I Tabell 1 sammanfattas omfattningen av studiecirkeldeltagandet som den framstår med våra fyra mått. Våra resultat pekar på att antalet svenskar som går studiecirklar är stort. Om vi tar vår skattning drygt ll procents deltagande under om några veckor i februari bas, om vi antar att drygt tio procent av som dessa går än cirkel år jfr Tabell antal studiecirklar de mer en per

senaste 3 åren och vi vidare antar att deltagande på höstterminen

om kommer att likna det på våren, hamnar vi ett skattat antal studiecirkeldeltagande svenskar i åldrarna 18-75 på mellan 1.2 och 1.3 miljo-

14 Dell. Beskrivningar

ner under hela året 1995 eller drygt 20%. Studieförbundens statistik talar för att denna siffra ändå kan underskattning. Kanske det

vara en är

så att vissa studiecirkeldeltagare inte känner till de gått cirkel

att en när

verksamheten exempelvis ideell förening

arrangeras av en

Sammanfattningsvis är det en mycket stor andel alla

av vuxna svenskar som någon gång gått studiecirkel. För betydande majoritet en en av dessa begränsas dock erfarenheten till enstaka kurscirkel, eller utgörs en

av enbart sporadiskt deltagande. För tiondel befolkningen i åldrar-

en av na 18-75 utgör däremot studiecirklar reguljär fritidsverksamhet och en

för hälften av denna framstår deltagandet närmast livsstil.

grupp som en

1.3 Deltagande i annan vuxenutbildning

Studiecirkelverksamheten är helt dominerande när det gäller omfatt-

ningen av vuxenutbildningen. Det är naturligtvis delvis följd

en av att studiecirklar är relativt korta och går kvällstid. Därmed kräver de

oftast inte av deltagare att de försakar sitt normala liv eller arbete här

finns det dock undantag när det gäller med obekväm arbetstid personer

eller med små barn se vidare analyserna i avsnittet 11.2. Andra former

av vuxenutbildning är emellertid också mycket spridda fast de i en analys över deltagande hamnar i skymundan de populära studiecirkav larna.

Vilka andra former vuxenutbildning finns det då De samlar

av som

flest deltagare utgörs fackliga kurser, kommunal vuxenutbildning,

av

arbetsmarknadsutbildning, brev- och andra korrespondensstudier, samt

fritidsbaserade högskolekurser, i nämnd ordning. I Tabell 2 redovisas

nu skattningar andelen svenskar i åldrarna 18-75 av vuxna som någon gång

deltagit i olika typer av vuxenutbildning. Att de fackliga kurserna dominerar andelsmässigt i Tabell 2 beror

delvis att den fackliga anslutningsgraden i Sverige mycket hög, är

och att den fackliga aktiviteten är betydande. Vidare är fackliga kurser

liksom studiecirklar kort varaktighet och ställer sällan krav - - av på

långtgående engagemang. Att än fjärde svensk gått

mer var vuxen en

facklig kurs bevisar ändå att fackföreningama spelar viktig roll i den

en totala studieverksamheten i landet.

7 Ett försök till skattning antalet individtillfällen av utifrån våra siffror om antalet studiedeltagande görs i Bilaga där också for kort personer en diskussion över möjliga skäl till diskrepansen mellan studieförbundens rapporterade deltagande och våra skattningar.

Del Beskrivningar 15

TABELL Deltagande i vuxenutbildning utom studiecirklar. Andelen deltagit i olika vuxenutbildningsfonner någon gång i åldrarna

som

18-75 år. Samma person kan ha deltagit i flera olika typer av vuxen-

utbildning varför kolumnen inte summerar till 100.

och kort kurs

Komvux-studier är också mycket utbredda, var femte anger att de någon gång deltagit i komvuxutbildning. Liksom för fackliga kurser är en anledning kurserna ofta är korta. Över 13 procent har sålunda delatt tagit i deltidskurser i komvux, närmare 9 procent har ändå bedrivit men heltidsstudier. Det innebär att komvux, vid sidan universitet och av högskolor, står for stor del den i tid omfattande utbildningen en av mer av vuxna. l den svenska aktiva arbetsmarknadspolitiken ingår utbildning som ett centralt element. För arbetslösa bedrivs omskolning eller utbildning för att upprätthålla kunskaper och kvalifikationer. Detta medför att många svenskar cirka 15 procent sig ha erfarenhet av någon - - uppger arbetsmarknadsutbildning. Vi har inga uppgifter på omfattningen typ av

16 Del Beskrivningar

av dessa studier, men tidigare resultat tyder att de korta utbildningar-

na dominerar Erikson och Jonsson 1993, Tab. 824.

Nästan var åttonde vuxen svensk har deltagit i korrespondensundervisning någon gång. Även här har indikationer på kurser minatt av dre omfattning dominerar Ungefär lika vanligt är det ha gått i att

folkhögskolan respektive deltagit i en högskolekurs på fritiden. Av dessa utbildningsformer utgör folkhögskolan den mest omfattande: runt 9

procent har gått en längre folkhögskolekurs cirka 5 procent kortare.

en

Räknat som en del i utbildningsväsendet är folkhögskolan perifer och

kurserna har ofta karaktär vid-sidan-av-studier specialutbilden av ning i konstnärliga ämnen, skapande verksamhet samt ideologiskt inriktade studier utgör väsentliga inslag. Det är ändå troligt att folkhögskolestudiema, på ett liknande sätt som högskolestudier, präglar de individer som gått där. För detta talar bland annat att hela 5 procent av alla svenskar mellan 18-75 år har bott på folkhögskoleintemat. Totalt sett torde därför folkhögskolan ha en inte alls oväsentlig betydelse för svenskarnas utbildningserfarenheter. Utöver de vuxenutbildningsformer som nämnts finns ytterligare

några, dock av mindre omfattning. Runt 2-3 procent de intervju-

av som ats har gått kurs via Utbildningsradion, säkert är det större en men en andel som följer radio- eller TV-programmen utan att formellt gå kurserna. En lika stor andel också att de genomgått någon typ uppger annan

av vuxenutbildning. Här återfinner vi bland annat frivilligkurser som ges

av det militära eller civilförsvaret t.ex. lottakurser och FBU, svenska för invandrare SFI, samt kurser anordnade arbetsgivare givits av som utanför arbetstid.

Den typ av utbildning som inte tagits med ovan är sådan anord-

som

nas av arbetsgivaren på arbetstid, framför allt i form av intemutbildning och fördjupningskurser inom yrket. Sådana utbildningar kan i flera

avseenden inte jämföras med fritidsstudier. Framför allt är deltagandet

inte alltid frivilligt, även analyser vi genomfört pekar mot att

om samma

typ av studieintresse som ligger bakom deltagandet i studiecirklar också

8 Skattningen ger vid handen att endast 1.8 procent av svenskar mellan 18-75 år har gått en arbetsmarknadsutbildning som varat i månader eller på sex mer heltid, eller omräknat till heltid. Den stora diskrepansen mellan denna siffra, baserad 1991 års levnadsnivåundersökning, och skattningen i Tabell 2 är säkert huvudsakligen beroende kravet på månaders omfattning, den sex men höga arbetslösheten efter 1990 torde också ha medverkat till reell höjning en av andelen som har erfarenhet av arbetsmarknadsutbildning. 9 Erikson och Jonsson op,cit. får resultatet att 1.2 procent har genomgått en korrespondenskurs som omfattar månader eller sex mer.

Del Beskrivningar 17

är viktigt för intemutbildning. Ibland är det kanske också svårt att

urskilja ett utbildningsinslag, viss så kallad trainee-utbildning ligger nära

arbetslivserfarenhet eller on-the-job-training och kortare kurser

ren används arbetsgivare ibland belöningar snarare än som en invesav som

tering. Omfattningen intern utbildning arbetstid är hög, exempel-

av vis skattar i ULF-undersökningen 198687 att drygt 46 procent av man de anställda deltagit i någon sådan kurs under de senaste tolv månaderna

SCB 1991, Tabell 3.ll. Där ingår då alla kurser, även av typen helgkurser. När vi istället i LNU 1991 skattar andelen bland de

anställda under det senaste året deltagit i intemutbildning som varat som

minst sju dagar, hamnar vi 18 procent Erikson och Jonsson 1993,

Tabell 8:4. Dessa skattningar är naturligtvis inte jämförbara med dem i tabellen Om vi hade haft motsvarande uppgift om hur stor

ovan. en

andel befolkningen någon gång hade deltagit i intemutbildning

av som jobbet hade den troligen varit mycket hög.

2 Vilka är de studieaktiva

Vilka är då de studieaktiva Vi definierar studieaktivitet två olika sätt

nedan, först deltagande i studiecirklar och därefter som deltagande

som

i vuxenutbildning generellt. Båda måtten riktar sig omfattningen studierna, det första säger regulariteten i studierna

av men mer om medan det andra mäter bredden. snarare

Högaktiva i studiecirklar är de genomgått mer än 8 studie-

som cirklar de senaste tio åren ocheller 3 cirklar de senaste tre åren. Detta gäller för 14 procent befolkningen i åldrarna 18-75 år. av

För vuxenutbildning generellt har vi skapat variabel utifrån frågor-

en

studiecirklar, korta respektive långa folkhögskolekurser, arbets-

na om

° I analys levnadsnivåmaterialet visar det sig att det finns en rätt stark en av positiv korrelation ca. 0.20 mellan deltagande i personalutbildning i arbetsgivregi och deltagande i studiecirklar fritiden, även när vi kontrollerar för arens allmän utbildningsnivå, samhällsklass, ålder, kön och rad andra faktorer som en relaterar till familj och arbetsförhållanden jfr. analyserna av LNU i avsnittet lI.2.2.2. Andelen är naturligtvis blygsammare när vi tar hela den vuxna befolkningen och inte bara anställda bas. Enligt ULF-undersökningama år 198889 som deltog knappt 16 svenskarna mellan 16-74 år i kurs eller utbildprocent av en ning anordnad arbetsgivaren under den senaste tolvmånadersperioden SCB av 1991, Tabell 3.8.

18 Del Beskrivningar

marknadsutbildning, komvux heltid respektive deltid,

utbildning som arrangeras av utbildningsradion, Statens skolor för fackförening,

vuxna,

universitet eller högskola

kurser genomgångna på fritiden samt andra

fritidsstudier t.ex. anordnade frivilligorganisationer av eller arbetsgivare. De som deltagit i fyra eller fler typer av vuxenutbildning eller deltagit i studiecirkelverksamhet än 8 gånger de

mer senaste tio åren

eller 3 gånger de åren

senaste tre minst kallas högaktiva i vuxenut-

bildning. Det gäller för cirka 19 dem procent av som intervjuats. Det är naturligtvis inte möjligt det

att säga att är bättre att vara

högaktiv i vår mening normalaktiv

än att vara och poängen är inte att

urskilja dem som har mer vuxenutbildning andra

än vi kan inte -

påstå att den gått facklig kurs, som en deltagit i kortare komvux- och folkhögskolekurser och regelbundet går i studiecirklar,

har mer sådan

utbildning än den som exempelvis gått treårig

en komvuxutbildning eller

en längre folkhögskolekurs. Resultaten handlar istället frekvenser:

om vi urskiljer dem ofta, eller regelbundet, går

som vuxenutbildning. I

avsnitten I.5 och II.2 studerar vi vilka har som mer eller mindre vuxen-

utbildning.

2.1 Vad

betyder talen i tabellen

I den första kolumnen i Tabell 3 redovisas andelama som är högaktiva

för ett antal olika först efter kön, ålder

grupper, och bostadsortstyp; sedan efter familjetyp, civilstånd och förekomsten

av barn i hushållet;

och slutligen efter utbildning, sysselsättningsstatus

och samhällsklass.

I kolumnerna två och tre i Tabell 3 genomförs djuplodande mer

analyser med hjälp så kallad multivariat analysmetod

av en logistisk

regression. De värden visas beskriver hur överrisk som stor en viss

kategori har att vara aktiva i studiecirklar, jämfört med kate-

en annan

gori en s.k. referenskategori. Vi exempelvis

ser i Modell 1 att kvinnor

har en benägenhet att högaktiva 1.59 gånger vara som är så hög som

män eftersom män utgör referenskategori

- sätter vi deras benägenhet

till Det innebär att oddset för kvinnor

att vara högaktiv relativt att inte det är närmare 60 högre

vara procent än motsvarande odds för

män. På samma sätt kan vi konstatera att benägenheten högatt vara aktiv i studiecirklar, definierad på detta sätt, är mer än dubbelt så hög

för dem som är mellan 65-75 år gamla jämfört med dem som är 18-29

z Oddset att vara högaktiv är helt enkelt sannolikheten att vara det l6.5% för

kvinnor dividerat med sannolikheten att inte det 1-0.l6583.5%.

vara

Del Beskrivningar 19

år estimatet är 2.1 l. För att ha behållning av de presenterade talen,

eller estimaten, utan att vara närmare bekant med metoden, räcker det att veta att tal större än l uttrycker en viss grupps överrisk för det aktuella förhållandet gentemot referenskategorin, medan ett tal mindre än l uttrycker motsvarande underrisk. Kanske kan det verka onödigt tillkrånglat att använda riskmått istället för enkla procentskillnader. Emellertid finns det stora poänger med de statistiska analyser som möjliggörs med dessa riskmått. En fördel är att vi enkelt kan testa hur säkra de procentskillnader vi finner i vänstra kolumnen är. Eftersom vårt datamaterial baserar sig på ett urval av den svenska befolkningen mellan 18-75 år kan vi endast med viss säkerhet säga att våra resultat skulle gälla också om vi haft en möjlighet att inkludera hela befolkningen i dessa åldrar i materialet. Denna säkerhet beräknas genom så kallade signifikansprövningar. Vårt

syfte i den andra kolumnen Modell 1 är att analysera om sannolikhe-

ten att högaktiv i studiecirklar respektive vuxenutbildning i stort vara skiljer sig på ett statistiskt säkerställt sätt mellan de olika befolkningsgrupperna. Asteriskerna efter estimaten uttrycker denna statistiska säkerhet, fler asterisker desto mer kan vi lita de observerade skillnaderna. Om talen inte följs någon asterisk innebär detta att skillnaden mellan den av kategorin och referensgruppen inte är signifikant 10%-nivån. Det betyder att det är mer än 10 procents chans att vi skulle ha observerat så här stor skillnad även det i själva verket inte finns någon en om skillnad mellan grupperna därmed kan knappats fästa avseende vid -

de observerade procentskillnaderna. Generellt sett kan man säga att en

gräns 5 procent två asterisker är rätt säker, och vi känner oss själva

övertygade att det finns skillnad mellan två grupper i befolkom en ningen om skillnaden i vårt urval når en signiñkansgräns 1 procent

tre asterisker. En avgörande fördel med multivariata analysmetoder, där fler fakto-

betraktas samtidigt, är att de oss en möjlighet att bestämma rer ger vilken faktor som är den viktigaste för exempelvis studieaktivitet. När

vi bara betraktar procenttalen kan vi inte avgöra om en faktor verkligen

har betydelse eller om den bara tycks ha betydelse eftersom den har ett samband med kausalt verkande, faktor. Om vi exempelvis en annan, finner att äldre är mer aktiva än yngre kan vi ändå inte vara säkra på att det är just åldern som är avgörande för studieaktiviteten. Det kan vara så att det är sysselsättningsstatusen är avgörande så att t.ex. försom

värvsaktiva, som är yngre, har mindre tid för studier eller familje-

cykeln så att t.ex. barnfamiljer, som är yngre, inte har möjlighet att studera när barnen är små.

20 Del Beskrivningar

TABELL Vilka grupper är mest aktiva i studiecirklar Andelar i

olika befolkningsgrupper med hög aktivitetsnivâ, respektive antilogaritmerade oddskvoter från logistiska regressioner deltagande på olika

av socio-demograñska bakgrundsvariabler. N2.250

Logistiska modeller

Familjetyp Ensam, -44 år, barn 10.7 Sambo, -44, barn 11.0 Ensam, 45-, bam 16.9 Sambo, 45-, barn 18.1 Ensamst. med bam 13.0 Sambo, småbarn -6 år 15.7

Tabellen fortsätter på nästa sida.

Del Beskrivningar 21

Fortsättning på Tabell

Logistiska modeller Variabel Kategori Andel l 2 högak- Utan Med tiva % kontroller kontroller

Noter: * estimatet signifikant på l%-nivån t signifikant pá 5%-nivån signifikant på l0%-nivan.

Iden multivariata analysen kan inte denna variabel användas då den är för korrelerad med ålder. Istället används civilstånd och antal bam.

Iden multivariata analysen ingår övrig sysselsättning tillsammans med förvärvsarbetande i referenskategorin.

N2.250 Andelar, kolumn l N2.200 Modell l och 2

22 Del Beskrivningar

Talen, eller estimaten, i den tredje kolumnen

Modell 2 visar över- och underrisker att högaktiv mellan olika

vara grupper, när man antar att

individerna i dessa kategorier är jämnt fördelade andra faktorer,

över eller kontrollerat för dessa faktorer, det ofta uttrycks. Samtidigt som som procenttalen ger en korrekt beskrivande bild, ligger styrkan i den multivariata analysen att den därmed kan ett bättre underlag för ge

förklaringar till skillnader mellan

grupper.

2.2 Stora skillnader mellan vissa

befolkningsgrupper

I Tabell 3 och 4 framgår att det finns markanta skillnader i studieaktivi-

tet. Detta gäller främst för vuxenutbildning i stort, medan hög aktivitet i studiecirklar är mindre ojämnt fördelad. Senare kommer vi analyseatt ra studiehinder närmare, det förefaller rimligt att redan här formulemen ra en hypotes som innebär att utbildningar är korta och därigesom -

nom billiga och för vilka förkunskapskraven är små eller inga alls, har

-

lättare att locka till sig marginella studerandegrupper. Eftersom rekry-

teringen till studiecirklar är jämnare vad gäller social tillhörighet och

utbildningsnivå, förefaller dessa något bättre motsvara målet

att vuxenut-

bildningen framför allt skall nå eftersatta

grupper.

Om vi inledningsvis studerar andelarna för olika i Tabell 3

grupper och 4 finner att ett flertal resultaten stöder tidigare studier. Vi av vet

således sedan tidigare att kvinnor är studiebenägna än män. Medan

mer cirka 1 1 procent samtliga män är högaktiva i studiecirklar

av Tabell 3

och 16.5 procent deltagit i ett stort antal vuxenutbildningar

Tabell 4

är motsvarande andelar ungefär fem procentenheter högre för kvinnor.

Dessa skillnader år statistiskt säkerställda vilket framgår mittkolum-

av nerna i de båda tabellerna, där kvinnors benägenhet högaktiva att vara överträffar mäns med 59 respektive 36 Om och kvinnor procent. män hade haft samma levnadsförhållanden i övrigt så hade skillnaden i studieaktivitet mellan könen varit än större än faktiskt vilket uppmätt,

framgår när vi jämför Modell 1 och 2.

3 Se till exempel studier av rekrytering till vuxenutbildning och folkbildning i Olofsson och Rubensson 1985, genomgången av tidigare forskning i Ds U 1985:10, samt SCB 1991.

14Den huvudsakliga förklaringen till detta förhållande är att kvinnor i genomsnitt tillhör mindre studieaktiva samhällsklasser framgår tabellen. av

Del Beskrivningar 23

Det finns flera möjliga förklaringar till dessa könsskillnader, exempelvis att kvinnor mer än män försakar utbildning när de bildar familj

ett visst stöd för detta ges i avsnitt II.2.2 nedan, men att de sedan tar

igen detta via vuxenutbildning. Det kan också vara så att den mer positiva inställning till studier som flickor uppvisar redan i grundskolan håller i sig upp i vuxen ålder och får till effekt att kvinnor oftare är högaktiva i både studiecirklar och annan vuxenutbildning. Man kan också tänka sig att utbudet av studiecirklar faller inom traditionellt

kvinnliga intresseområden, exempelvis genom att konsthantverk och

annan estetisk verksamhet utgör en stor del i studieförbundens kursprogram, medan mansdominerade fritidsintressen som korpfotboll och

motorerfordon inte utövas i sådan form vilket naturligtvis kan vara en

anpassning till efterfrågan. Yngre tycks bara i liten utsträckning vara högaktiva i studiecirklar och vuxenutbildning i stort, detta är till stor del funktion men en av

frågornas konstruktion det finns ett kumulativt inslag och de yngre har

inte haft samma möjligheter till hög aktivitet de senaste tio åren; jfr. Figur B3.1 i Bilaga 3 som visar att deltagandet i studiecirklar bland de yngre är lika högt som i andra åldersgrupper. Personer i övre medelåldern 45-64 tenderar vara mest studieaktiva. Undantaget är att de äldsta 65-75 har en högre andel mycket aktiva i studiecirklar. Det är

intressant att notera att om de medelålders och äldre hade haft samma

villkor som de yngre främst samma höga grundutbildning och samma socioekonomiska förhållanden hade deras försprång varit än större. - Hypotesen att förvärvsaktivitet ocheller familjesituation ligger bakom de yngres mindre studiedeltagande får inget stöd när vi jämför olika åldersgrupper som har samma grad av förvärvsaktivitet och samma familjesituation kvarstår skillnaderna. Det finns ett positivt samband mellan allmän utbildningsnivå och

vuxenstudier i högre grundläggande utbildning desto oftare

stort -

deltar man i vuxenutbildning. Detta förhållande gäller dock inte för

studiecirklar där skillnaderna mellan olika utbildningsnivåer är små.

5 Till en viss del kan detta naturligtvis bero att de som deltagit i viss typ av vuxenutbildning också har höjt sin grundläggande utbildningsnivå. Vi har inte uppgifter på om vuxenutbildningarna ligger före eller efter den högsta utbildningsnivån i tiden. Detta problem gäller generellt längre vuxenutbildningar som kan antas vara kompetenshöjande och diskuteras närmare i slutsatserna och i diskussionsdelen. Vi vet dock från longitudinella studier att ungdomar med högre utbildning senare i livet i högre grad än andra kommer att genomgå vuxenutbildning Tuijnman 1989.

24 Del Beskrivningar

TABELL Vilka grupper är mest aktiva i vuxenutbildning i stort

Andelar i olika befolkningsgrupper med hög aktivitetsnivå, respektive

antilogaritmerade oddskvoter från logistiska regressioner deltagande av

på olika socio-demograñska bakgrundsvariabler.

Logistiska modeller

Famjljetyp Ensam, -44 år, bam 13.9

Sambo, småbarn -6 år 12.2 Sambo, bam 7-18 år 26.5

Tabellen fortsätter på nästa sida.

Del Beskrivningar 25 Fortsättning på Tabell Logistiska modeller

Noter: * estimatet signifikant på l%-nivän t i signifikant på 5%-niván signifikant på lO%-nivån.

I den multivariata analysen kan inte denna variabel användas då den är för korrelerad med ålder. Istället används civilstånd och antal bam.

I den multivariata analysen ingår övrig sysselsättning tillsammans med förvärvsarbetande i referenskategorin.

N2.250 Andelar, kolumn l N2.200 Modell l och 2

Z 15-1400

26 Del Beskrivningar

Endast de med postgymnasiala studier under universitetsnivå, en grupp,

tycks ha högre studiecirkeldeltagande än dem med enbart grundläggande utbildning. Den generella tendensen att vuxenutbildning bidrar till att

öka utbildningsskillnaderna mellan hög- och lågutbildade går tvärs mot ett bärande syfte med sådana studier, nämligen att de skall dem ge

med kort utbildning möjligheter att komma ikapp andra. En anledning

till situationen kan vara att det finns underliggande faktorer påsom verkar både hur mycket grundläggande utbildning och hur mycket vuxenutbildning en person genomgår. En sådan faktor är intresse eller motivation för studier. Om denna faktor är viktig är det svårt att tänka sig att en utjämning skulle kunna komma till stånd utan massiva insatser för att de med lägre utbildning skall motiveras för och rekryteras till vuxenstudier. En annan faktor visat sig ha betydelse för både som

ungdomsutbildning och vuxenutbildning är kognitiv förmåga Tuijnman

1989 När det gäller sysselsättningsstatus slås man av att mycket arbets-

lösa är högaktiva i studiecirklar Tabell 3. Skillnaden är betydligt min-

dre för vuxenutbildning i stort Tabell 4 och närmare analyser,

rapporterade i avsnitt I.6.4 nedan, visar att de arbetslösas studiedeltagande inte är entydigt lägre än förvärvsarbetandes. Vi finner, liksom tidigare studier, också skillnader mellan olika samhällsklasser. Mycket studieaktiva personer finner vi framför allt bland högre tjänstemän och tjänstemän på mellannivå, de inte även om dominerar studiecirklar i grad andra typer vuxenutbildsamma som av ning. En möjlig orsak är att de yrken och arbetsuppgifter dominerar som i högre samhällsklasser av olika skäl verkar uppmuntrande eller underlättande för fritidsstudier, till exempel kan avancemangsmöjligheter arbetsplatsen bidra med nödvändiga incitament till att gå kurser eller

högre utbildning. Delar av skillnaden mellan samhällsklassernai studi-

edeltagande kan också stå att finna i ekonomiska förhållanden. Sådana orsaker studeras djupare i avsnittet studiehinder ll.2. om Något förvånande är kanske resultatet att jordbrukarna bryter mönstret bland samhällsklasserna att förhållandevis högaktiva, genom vara speciellt i cirkelverksamhet. Detta är dock inte helt oväntat då bondeklassen i Sverige av tradition är folkrörelseorienterad och, liksom arbetarrörelsen, har egna skolor och utbildningar. Delvis kan det vara en

6 Notera här att våra data inte ett nöjaktigt sätt kan frågan separera om rekrytering till vuxenstudier från den om vilka som tidigare genomgått sådan som nämndes i noten ovan kommer att t.ex. klassificera de gör - som yrkeskarriär p.g.a. sina vuxenstudier i den högre klassen, när de i ett rekryteringsperspektiv borde höra till den lägre.

l

isou

1995:141 Del Beskrivningar 27

temporär topp vi registrerar. När intervjuerna gjordes våren 1995 kan de ofta förekommande EU-cirklarna i LRF regi drivit andelen :s upp högaktiva. Tidigare resultat verifierar dock bilden av den svenske bonden som i mycket hög grad aktiv i studiecirklar SCB 1991, Tabell 3.B.15. Det faktum att redan gynnade grupper- högutbildade och tjänstemän i högre utsträckning än andra deltar i vuxenutbildning skulle ytterliga- re accentueras om vi skulle inkludera intemutbildning under arbetstid, eftersom denna påtagligt högutbildade SCB 1991, Tabell

gynnar se t.ex.

3.12. Det föreligger ingen större skillnad mellan olika bostadsortyper av

ter, med ett intressant undantag: det finns få högaktiva i studiecirklar i

Stockholm. När vi tar hänsyn till att stockholmarna är gynnade genom att det i huvudstaden finns relativt många i studiebenägna sociala mer skikt kan också konstatera att det finns få högaktiva i vuxenutbildning i allmänhet i Stockholm jämfört med såväl GöteborgMalmö som med andra större städer. Orsakerna till detta diskuteras i avsnitten 1.5 och 1.7.

När det gäller individens familjesituation finns det i stort sett inga

skillnader i studieaktivitet mellan dem som är ensamstående och dem som lever tillsammans med en partner, medan små barn inverkar negativt studieaktiviteten. Det ligger nära till hands att anta att småbamsföräldrar upplever hinder att studera i form exempelvis tidsbrist. En av alternativ, och lika rimlig tolkning, är emellertid att intresset för studier minskar hos dessa föräldrar och hellre ägnar sin fritid åt barnen att man under de första åren. Ett sådant förlorat intresse förefaller dock inte vara beständigt, vilket visas av det faktum att de som har barn i skolåldern studerar i klart högre omfattning. Vi kan avslutningsvis konstatera att det finns stora skillnader mellan olika grupper i befolkningen vad gäller studieaktivitet, mätt som andel med hög aktivitet, genom att jämföra två extremkategorier. Bland unga, lågutbildade män i arbetarklassen är endast cirka 3 procent högaktiva i studiecirklar och lika stor andel i vuxenutbildning generellt. Som kontrast kan studera medelålders kvinnor i medelklassen, med postgymnasial utbildning. I denna grupp är runt 28 procent studie-

cirklar respektive 54 procent vuxenutbildning generellt högaktiva.

Även bastalen är rätt små i denna jämförelse 64 och 82 personer, om och yngre är missgynnade på grund våra mått, är skillnaderna så av dramatiska att det knappast kan råda någon tvivel om att deltagandet i vuxenutbildning vanligt som det är ändå är skevt fördelat i befolk- ningen.

28 Del Beskrivningar

2.3 Studiecirklar med olika inriktning

Statistiken över deltagande i studiecirklar som vi visat ovan döljer att en studiecirkel långt ifrån är någon homogen företeelse. De gemensamma elementen skall vara att studierna är frivilliga, gemensamma och planmässiga, samt att arbetsformen är demokratisk och flexibel, men ämnena varierar stort. Studieförbundens kurser återspeglar hela spektrat de studieintresserade medborgarnas intressen, från näverslöjd till av Nietzsche; från bokföring till barnteater. De indelningar i huvudämnes-

grupper som görs för offentlig statistikproduktion och av folkbildning-

organisationer exempelvis språk, samhällsvetenskapinforens egna -

mation, estetiska ämnen ger kanske nödvändigtvis ett blekt åter-

studiecirkelliv. sken av detta färgsprakande Vi har här inte möjlighet att utföra en mer detaljerad analys av vilka

ämnen olika studieförbund inriktar sig mot och rekryteringen till

som cirklar i dessa ämnen, men vi skall åtminstone inleda en sådan analys genom att urskilja två huvudområden för folkbildningen. Dessa är

allmän medborgerlig bildning och estetisk-kulturell verksamhet. Det

första kunskaper och färdigheter kan förmedlas som kompleavser som ment eller alternativ till främst den läroplansstyrda utbildningen och som kan antas medföra att individer stärks i sin medborgarroll, vilket i sin tur antas till för demokratin. Hit för studiecirklar i framför vara gagn allt samhällsinriktade ämnen, ekonomi och konsumentfrågor, litteratur, språk, matematik, naturvetenskap, arbetsmiljö och arbetsliv, och juridik. Även avgränsningarna i några fall är godtyckliga har vi valt om att till exempel inte inkludera beteendevetenskapliga ämnen psykologi m.m.. Som vi definierat allmän medborgerlig bildning är det en hög

överensstämmelse med de ämnesområden tidigare utgjorde grund

som för så kallade prioriterade bidrag, nämligen svenska, matematik, engelska och samhällskunskap jfr. Proposition 1970:35. Det andra huvudområdet, estetisk-kulturell verksamhet, fokuserar

folkbildningens roll som kulturbärare se Folkbildningsrådet 1993. Det

7 Vi har tyvärr varit begränsade i vår definition de svarsalternativ som ingått av i Fritidsstudieundersökningen. Litteratur kan synas vara mindre medborgarskolning och personlig utveckling eller ren avkoppling, men utgjorde i mer studieförbundens barndom när folkrörelsebiblioteken var mer centrala än studieverksamheten grundstenen för allmänbildningen; det var först efter inhämtandet skönlitteraturen som människor ansågs mogna för mer planav mässiga studier Arvidson 1985. Ett problem är att fackliga ämnen har slagits ihop till en kategori som valt att inte ta med i huvuddefmitionen. Medan vi skulle velat ta med de samhällsinriktade fackliga cirklama, borde ren funktionärsutbildning t.ex. inte ingå.

Del Beskrivningar 29

är dels fråga om personlig utveckling hos studiecirkeldeltagama, dels om bevarandet och förmedlandet av ett gemensamt kulturarv. Hit har vi fört cirklar i framför allt teater, dans, musik, körsång, konsthantverk,

måleriskulptur, historiahembygdskunskap samt släktforskning. Det är

säkert så att även den estetisk-kulturella verksamheten åtminstone

indirekt kan bidra till att fördjupa demokratin genom att utgöra ett

offentligt för diskussioner om samhälleliga och politiska frågor se

rum t.ex. Waldén 1994, vi utgår här från att de allmän-medborgerliga men cirklarna i högre grad, och på ett mer oförmedlat sätt, stärker indivi-

duella politiska resurser

I vårt material har 36 procent någon gång följt en studiecirkel som vi hänfört till allmän medborgerlig bildning, medan 31 procent någon gång deltagit i cirkel med estetiskt-kulturellt innehåll. Det kan en intressant att notera att enligt vår definition är alltså den vanligt vara förekommande beskrivningen att studieförbundens huvudverksamhet

utgörs estetiska ämnen inte alldeles rättvisande. Vilka studieinrikt-

av ningar som dominerar är naturligtvis alltid beroende på en ofta god- tycklig gruppering mängder av olika studiecirklar under några - av huvudområden. Skiljer sig då sammansättningen av deltagarna mellan de båda områden vi koncentrerat på Ja, resultaten i Tabell 5 nästa sida visar oss på flera olikheter. Skillnaden i popularitet mellan de båda huvudområdena existerar exempelvis enbart för män. Bland kvinnor har 38 procent deltagit i såväl allmänna som estetiska studiecirklar, medan motsvarande siffror bland män är 34 respektive 24 procent. Vidare står de yngre för en stor del av deltagandet i estetiska-kulturella aktiviteter.

1 Ett visst stöd för detta får genom att studera samvariationen mellan deltagande i de tvâ olika studiecirkelformema och politisk fattigdom mätt som förmågan att kunna överklaga ett myndighetsbeslut, kontrollerat för vuxenstudiefrekvens, samhällsklass, allmän utbildning, ålder m.fl. bakgrundsfaktorer jfr. avsnittet 1.7. Det finns ett inte särskilt starkt samband mellan allmänmedborgerliga cirklar och förmåga att kunna författa ett överklagande, medan vi inte finner något motsvarande samband för estetiskt-kulturella cirklar. 9 Områden inte nämns i utsträckning och vi heller inte komsom samma som mer att specialstudera här, är friluftsaktiviteter, idrott, hälsovård, beteendevetenskap, mathushållkost och mekanik. 2° De multivariata analyserna i Tabell 5 baserar sig på en mer trimmad modell än tidigare analyser. Vi har tagit bort icke-signifikanta bakgrundsfaktorer samt slagit ihop vissa kategorier för att få ut mesta möjliga information från minsta antalet parametrar i modellen. Detta är framför allt nödvändigt när bryter ner urvalet som gjort här två undergrupper.

30 Del Beskrivningar

TABELL Vilka grupper har någon gång deltagit i allmänmedborgerliga respektive estetisk-kulturella studiecirklar Andelar i olika befolkningsgrupper, respektive antilogaritmerade oddskvoter från

logistiska regressioner av deltagande på olika socio-demografiska

bakgrundsvariabler. N2.20l

Andel som någon gång Multivariata modeller deltagit i

signifikant på 5%-nivâi1 signifikant l0%-niván.

Den viktigaste slutsatsen när det gäller rekryteringen till de två olika typerna studiecirklar är ändå att det finns stora klasskillnader i deltaav gandet i allmänna-medborgerliga kurser, medan engagemanget i den estetisk-kulturella verksamheten relaterat till utbildningsnivån. är mer Snedrekryteringen till den förra typen av cirklar kan ses som ett pro-

Del Beskrivningar 31

blem eftersom ett bärande syfte med studiecirkelverksamheten är att stärka den medborgerliga kompetensen och förmågan att försvara sina egna intressen hos eftersatta grupper. Istället är det tjänstemän som, tillsammans med jordbrukama, deltar, medan manuella arbetare uppvisar klart mindre andelar aktiva. De senare är den enda samhällsklassen som oftare deltar i estetiska-kulturella än i allmänna-medborgerliga studiecirklar. Den eventuella betydelsen denna snedrekrytering diskuteras av mer ingående i slutsatserna och i diskussionsdelen.

2.4 Skiljer till studiecirklar

sig rekryteringen

mellan olika studieförbund

De olika studieförbunden har skilda ideologiska eller andra intresseinriktningar. Ett flertal av dem, bland annat det klart största, Arbetarnas Bildningsförbund ABF, bygger en folkrörelsetradition. Utbudet av

cirklar och samarrangemangen med olika organisationer och föreningar

avslöjar vissa skillnader mellan studieförbunden längs sådana linjer, och man skulle kunna tänka sig att rekryteringen efter samhällsklass och tidigare utbildning också skulle vara olika. Fritidsstudieundersökningen räcker inte till för att specialstudera

rekryteringen uppdelat studieförbund, eftersom flera av dessa står för

en ganska liten andel av studiecirklarna och eftersom det är svårt att entydigt koppla en individ till ett studieförbund många går flera cirklar under sitt liv och då ofta i olika studieförbund. Vi har dock kontrasterat cirklar anordnade av ABF mot andra förbund och studerat

rekryteringen till den senast genomgångna studiecirkeln resultaten visas

ej. Vi finner inga skillnader av intresse. Detta är dock inte tillräcklig grund för att dra slutsatsen att alla studieförbund har samma rekryteringsmönster, exempelvis kan de mindre förbunden skilja sig ganska mycket från ABF utan att vi skulle kunna se det i vårt begränsade urval. Men därutöver tillkommer ett besvärande förhållande, nämligen att runt 28 procent av dem som tidigare gått en studiecirkel inte kan nämna

vilket studieförbund anordnade den senaste cirkeln de deltog En

som anledning till detta är att för somliga ligger händelsen långt tillbaks i tiden, men cirka 22 procent kan inte peka ut arrangör för den cirkel ens som de genomgått under de senaste fem åren. Till detta kommer naturligtvis att en viss andel som verkligen anger ett studieförbund, minns fel hur stor den felkällan är kan dock inte beräkna. -

32 Del Beskrivningar

3 Allmänhetens

syn på Vuxenutbildning och folkbildning

då individer på vuxenutbildning generellt, och vilken uppfatt-

Hur ser specifikt studiecirklar och folkhögskolor Skiljer ning har man mer om sig på vuxenutbildning mellan dem som deltagit i vuxenstudier synen

och dem som inte deltagit Svaren kan indikera om det exempelvis är

särskilt negativ hållning till studier i allmänhet, eller till studieformen en som sådan, som avhåller vissa individer från att söka sig till vuxenutbildning.

3.1 Synen vuxenutbildning i på stort

De intervjuats har fått ta ställning till sex påståenden som avser att som

belysa i vilken grad de att vuxenutbildning är till gagn for in-

anser dividen själv. Påståendena kan delas i tre kategorier. De två forsta behandlar utbildningens betydelse for yrkeslivet J skulle ha nytta av ag

utbildning i mitt yrkesliv, respektive Mitt arbete skulle kunna bli

mer intressantare om jag fick mera utbildning.

Svaren de två därpå kommande påståendena visar i vilken grad

studierna förväntas öka intervjupersonens allmänna kunskaper Vuxenutbildning skulle ett bra sätt för mig att få ökade kunskaper om vara samhället respektive ...ökade kunskaper miljön. De båda avom slutande påståendena belyser frågan vuxenutbildning kan bidra till om individens personliga utveckling i form av en rikare fritid, respektive

öka engagemanget i politiska frågor.

Till frågorna inställningen skiljer sig mellan dem som deltagit om och dem inte deltagit, samt eventuella skillnader mellan olika som

befolkningsgrupper kan därmed lägga frågan de tillfrågade anser

om att vissa utbildningens funktioner är viktigare som studiemotiv än av andra. Låt börja med att besvara denna fråga. Anser de tillfrågade oss att vuxenstudier är lika viktiga for att bidra till rikare fritid för en som yrkeslivet Frågan studierna leder till ett ökat politiskt engagemang om är kanske särskilt intressant eftersom stor poäng med folkbildningen en antas vara just detta. I Tabell 6 på nästa sida visas andelen instämmer i de sex olika som påståendena om vuxenutbildning, dels for alla tillfrågade, dels uppdelad efter intevjupersonen någon gång deltagit i vuxenutbildning eller om

Del Beskrivningar 33

TABELL Andelen i åldrarna 18-75 år instämmer helt i sex som

olika påståenden vuxenutbildning, totalt, samt uppdelat på dem som

om aldrig respektive någon gång deltagit i vuxenutbildning.

Påstående Alla Del- Icketagare delt.

Jag skulle ha utbildning i mitt 52.6 54.4 38.1 nytta av mer yrkesliv Mitt arbete skulle kunna bli intressantare om utbildning 44.9 46.2 33-7 jag fick mer Vuxenutbildning skulle vara ett bra sätt för mig att fâ ökade kunskaper samhället 42.4 43.0 38.6 ...om miljön 45.4 46.0 41.1 ...om Vuxenutbildning skulle kunna leda till att jag engagerade mig i politiska frågor 12.2 12.2 ll.7 mera rikare fritid 16.1 16.9 10.6 jag fick en

Not: Gäller endast förvärvsarbetande.

Om vi i Tabell 6 koncentrerar kolumnen för alla, framgår att oss den största andelen instämmer helt i påståenden om nyttan av som

vuxenutbildning återfinns för yrkeslivsindikatorema. Drygt hälften

att vuxenutbildningen är till nytta för yrkeslivet medan 45 promenar

cent helt instämmer i påståendet att utbildningen gör arbetet intressanta-

re. Drygt 40 procent deltagarna också att utbildningen ger av menar ökade kunskaper samhället respektive miljön. I relation till dessa om siffror sig andelarna håller med att vuxenutbildningen ger ter som om

ökat i politiska frågor, 12 procent, och att utbildningen

ett engagemang

rikare fritid, 16 procent, ganska små. Dessa resultat tyder att

ger en

instrumentell vuxenutbildning dominerar, dvs. man uppfattar

en syn

vuxenstudier i huvudsak kopplade till kunskaper och färdigheter,

som

framförallt sådana är till nytta i yrkeslivet. Vuxenutbildningens

som

betydelse för fritiden eller det politiska engagemanget verkar, åtminstone

for det stora flertalet, underordnad betydelse. Det kan vara värt vara av att detta inte säger något eventuella konsekvenser av att notera om vuxenstudier allmän höjning kunskapsnivån, framför allt i - en av samhällsfrågor, kan mycket väl bidra till initierat offentligt ett mer samtal och högre politisk aktivitet utan att detta är någon framträdande

orsak till att människor deltar.

2 Procentandelarna gäller bara dem som forvärvsarbetar.

34 Del Beskrivningar

Den andra frågan vi söker besvara med hjälp av Tabell 6 är om det

finns skillnader i inställning mellan deltagare och icke-deltagare. Ett mönster som framträder är att deltagarna oftare instämmer i de påståenden om vuxenutbildning tagit ställning till här. Detta är föga

som man förvånande eftersom kan anta att de redan inledningsvis har man som

en positiv inställning till vuxenutbildning också i högre grad studerar.

Det är kanske överraskande att skillnaderna mellan mer grupperna är relativt små. Andelarna instämmer helt bland icke-deltagarna är som nästan lika stora bland deltagarna, åtminstone när det gäller frågorsom na om allmänna kunskaper, politiskt och utbildningens engagemang betydelse för rikare fritid. Dessa resultat tyder på det inte en att är en

principiellt negativ inställning till vuxenstudier avhåller de förra

som

från att studera. Skälen till icke-deltagande fråga

är en som återkommer till i ett senare avsnitt. När det gäller yrkeslivsindikatorema är skillnaderna mellan de båda grupperna större. Detta kan tala för att det är den yrkesinstrumentella synen som oftast leder till deltagande i praktiken, förklaringen kan men

också ligga i att arbetsgivarna ofta skickar sina anställda på kurser med det uttalade syftet att utbildningen ska öka deras yrkeskompetens. Vilka skillnader i inställning till vuxenstudier finns då mellan olika befolkningsgrupper Vi har studerat betydelsen kön, ålder, ortstyp,

av

familjetyp, språk i uppväxtfamilj, utbildningsnivå, sysselsättningsstatus, samt klasstillhörighet resultaten visas ej. Skillnaderna mellan dessa olika grupper är generellt sett obetydliga några intressanta mönster

men framträder. Kvinnor är mer positivt inställda till nyttan vuxenstudier än män. av Detta mönster går igen för samtliga de indikatorema och är i linje sex med resultatet att kvinnor i större utsträckning är högaktiva i deltagandet

i studiecirklar Tabell 3. Även icke vuxenstudiedeltagande kvinnor

är

dock mer positiva än motsvarande kategori män, speciellt, tycks det, till

nyttan i yrket. De inte haft svenska modersmål, ensamstående som som

med barn, samt handikappade traditionellt bedömts ha

- grupper som svårt att hävda sig i utbildningssystemet och som kan ha så svårt att

omsätta sin utbildning arbetsmarknaden förefaller ha väl så

- en positiv syn på vuxenutbildning andra. som Yngre, arbetslösa och studerande instämmer oftare i påståendena om

utbildningens betydelse för yrkeslivet. Detta hänger förmodligen ihop med att betydelsen utbildning är störst för dessa kategorier.

av För att ge ytterligare pregnans analyserna den yrkesinstrumenav

tella inställningen till vuxenstudier har vi gjort kombinationsvariabel,

en där de som svarat instämmande de båda yrkesrelaterade påståendena

samt svarat nekande på politiska frågor och rikare fritid defnierats

Del Beskrivningar 35

som enbart yrkesinstrumentella Dessa intervjupersoner uppfattar

Vuxenutbildningens gagn för dem som klart yrkesrelaterat. Totalt har närmare 17 procent av de förvärvsarbetande en sådan utpräglat yrkes-

instrumentell syn vuxenutbildning. I en multivariat analys se ovan

för en förklaring av analystypen, framgår att kvinnor oftare ger uttryck

för en sådan inställning Åtminstone i en mening har de också goda

skäl till detta för kvinnor, som har mindre karriärmöjligheter via befordran basis av förvärvsarbetsmeriter än män, betyder utbildning mer för vilken yrkesstatus och social position de uppnår Jonsson 1996. Det finns också en tendens att de med postgymnasial utbildning oftare har en yrkesinstrumentell syn på vuxenutbildning. Intressant nog finner vi ingen skillnad mellan olika samhällsklasser. Detta är inte helt lätt att

tolka eftersom analysen kontrollerar för tjänstemännens överlag mer

positiva hållning till vuxenstudier, men resultatet kan peka att förvärvsarbetande i alla samhällsklasser uppfattar vuxenutbildning som potentiellt nyttig för sin yrkesverksamhet.

3.2 Synen på studiecirklar

Även när det gäller studiecirklar har intervjupersonerna fått ta ställning

till ett antal påståenden om synen på utbildningen. Resultatet av detta

redovisas i Tabell uppdelat deltagare och icke-deltagare. Mer

detaljerade analyser som vi refererar till visas inte här. Drygt tre av tio deltagare menar att det mest är äldre som studerar i studiecirklar. Åsikten hävdas främst äldre intervjupersoner där 56 av procent av de 65-75 åriga deltagarna instämmer helt. Denna höga andel låter sig inte till fullo förklaras av att denna kategori i högre utsträckning söker sig till kurser med äldre deltagare eftersom också hälften av

de äldre icke-deltagarna hyser åsikten att det mest är äldre som studerar

i studiecirklar.

22 Indelningen har gjorts att alternativen instämmer helt och instämgenom mer delvis har slagits ihop. Vi har valt att urskilja dem som instämmer i påståendena att vuxenstudier är till nytta i arbetet men som inte ser betydelsen för fritid och politik, därför att vi vill rensa för dem som är allmänt positivt inställda till vuxenutbildning eller som har en benägenhet att instämma generellt i påståenden av denna typ. 23 Resultaten är baserade logistisk regression där yrkesinstrumentell en inställning utgör beroende variabel, och där ålder fem kategorier, utbildnings-

nivå sex nivåer, samhällsklass sju klasser, ortstyp fem kategorier, samt kön

ingår som prediktorer.

36 Del Beskrivningar

TABELL Andelen i åldrarna 18-75 år som instämmer i åtta olika påståenden om studiecirklar, totalt samt uppdelat på studiecirkeldeltagare och icke-deltagare.

Pástående Alla Del- Icketagare delt.

Det är mest äldre människor som studerar i 32.5 31.2 37.1 studiecirklar Studiecirklar är mest till för människor med 26.7 23.9 36.0 dålig utbildning I studiecirklar studerar man mest ämnen som 56.8 56.5 57.9 man kan ha glädje av på sin fritid I studiecirklar studerar man inte utan pratar 28.5 26.6 35.9 mest I studiecirklar bedriver de flesta planmässiga 68.6 67.9 71.1 studier I studiecirklama bestämmer deltagarna mer 41.2 39.2 48.3 än cirkelledama hur man skall arbeta I studiecirklar kan man studera vilket ämne 81.4 82.5 77.9 som helst Många studiecirkelledare har bristande 45.4 4.6.8 40.5 kunskaper i ämnet

En knapp fjärdedel bland dem som deltagit i studiecirklar menar att

studiecirklar mest är till för dem med låg utbildning medan motsvarande andel bland icke-deltagama är 36 procent. Skillnaden skulle kunna tyda att många anser att studiecirklar är för låg nivå, men så tycks inte vara fallet: andelen med kort utbildning som instämmer är betydligt högre än andelen med lång utbildning, både bland deltagare och ickedeltagare. Resultaten tyder snarast att varje grupp så att säga finner en cirkel som motsvarar deras nivå, eller känner till att det finns studiecirklar som vänder sig till dem. De äldre anser mycket oftare än de yngre att studiecirklar är till för

lågutbildade, vilket möjligen kan tolkas som att de uppfattar studiefor-

men som väl avpassad till sin åldersgrupp som till övervägande del

består av just lågutbildade. Närmare sex av tio, både bland deltagare och icke-deltagare, menar att man i studiecirklar mest studerar ämnen man kan ha nytta av på fritiden. Detta är måhända förvånande med tanke att endast cirka 17 procent instämde helt i att vuxenutbildningen i allmänhet kan leda till en rikare fritid. Förklaringen är sannolikt att kursutbudet i form av studiecirklar skiljer sig från det som gäller för vuxenutbildning i stort. För de förra finns ett större inslag av kurser av hobbykaraktär.

Del Beskrivningar 37

Drygt fyra deltagare hävdar att man inte studerar utan mest en av pratar i studiecirklar, stor majoritet anser att man bedriver men en

planmässiga studier. Vi har gjort kombinationsvariabel av de båda

en påståendena, där de tycker mest pratar och inte bedriver som att man planmässiga studier kan sägas beskriva studiecirkelverksamheten som

mindre studier, kafferep. Det är cirka 12 procent som intar en mer sådan attityd. Andelen är intressant nog densamma bland deltagare som

bland icke-deltagare, vilket tyder att det finns en reell grund for

inställningen. Att än tionde cirkeldeltagare menar att studiemer var inslaget är magert kan möjligen verka alarmerande, men kan knappast till intäkt för någon omfattande kritik. För det första uttalar sig tas intervjupersonerna generellt och inte sina egna erfarenheter, vilket om

betyder delvis återspeglar schablonmässiga bilder cirkelverk-

att man av

samheten uttalanden från dem deltar kan helt enkelt spegla deras

som -

studiecirklar. Detta stöds visas nedan att de

bild av andra som av egna

erfarenheterna från den senast genomgångna studiecirkeln i huvudsak är

positiva.

det andra finns det möjlighet att cirkel fungerar i För en en som

enlighet med den ursprungliga idén faktiskt helt avsiktligt skulle kunna utmärkas diskussioner och frånvaro läroplansliknande styrning.

av av

osannolik ändå denna tolkning, med tanke påståendenas

Lite är nog

formuleringar att inte studera, utan mest prata, är en rätt tydligt nega- tiv formulering, och den andra frågan är ställd så att det troliga är att en

är positivt inställd till studiecirklar skulle svara ja.

person som deltagarna bestämmer än ledarna hur arbetet

Uppfattningen att mer i studiecirklar bedrivs delas fyra deltagare tio. Denna uppfattning

av av vanligare bland icke-deltagama där ungefär hälften instämmer helt i är vilket skulle kunna tyda att den bygger schablon-

påståendet, en bild studiecirkeln ett aktivt deltagande till viss del korrigerar.

av som

Skillnaderna i uppfattning mellan olika befolkningsskikt är mycket små

och inga tydliga mönster kan utläsas.

mycket utbredd uppfattning att i studiecirklar kan

Det är en man studera vilket helst cirka åtta tio, deltagare som ickeämne som - av

deltagare, uppfattar antalet ämnen som i stort sett obegränsade. Anledningen till icke-deltagandet bör sålunda inte vara uppfattningen att

det inte finns möjlighet studera det ämne är intresserad av. att man Så många nära studiecirkeldeltagare menar att många som varannan ledarna har bristande kunskaper i ämnet framförallt män och äldre av

instämmer i påståendet. Detta resultat är inte helt enkelt att tolka, bland

därför många cirkelledare inte har fått sin funktion för att de annat att innehar sådan kunskap. Det gäller många studiecirklar som arrangeras

via föreningar, kan också gälla kompis-cirklar, exempelvis i

men

38 Del Beskrivningar

improviserad musik, där cirkelledaren är i musikgruppen. Som frågan en är formulerad tar intervjupersonen inte heller ställning till hur andel stor

av ledarna brister i kunskaper utan det kan räcka hon någon

som att gång erfarit eller kanske bara hört talas inkompetenta om ledare för att frågan besvaras jakande. Som framgår nedan ungefär anser 90 procent att ledaren för den senast genomgångna cirkeln hade tillräckliga kun-

skaper. Helt oavsett de tolkningssvårigheter vidlåder påståendet

som om cirkelledarnas bristande kunskaper, är det intressant att notera att andelen som instämmer är något högre bland deltagarna än bland ickedeltagarna. Anledningen till icke-deltagande verkar alltså inte heller vara att man har en särskilt fördomsfull uppfattning cirkelledarnas om kompetens i denna grupp.

Generellt sett tycks inställningen till studiecirklama inte ligga bakom valet att inte delta icke-deltagarna har ungefär inställning

- samma som deltagarna, ibland är de faktiskt något positiva. Det finns möjligt mer ett undantag och det är med akademisk utbildning respektive personer

högre tjänstemän m.fl. vilka ofta naturligtvis

är samma individer i praktiken. Bland dessa skiljer sig icke-deltagarna att sällan genom mer än deltagarna tro att det bedrivs planmässiga studier och kan att man studera vilket ämne som helst, att oftare tro att studiecirklar främst är

till för lågutbildade, att det mest pratas där, samt att deltagarna bestäm-

mer mer än cirkelledama över utbildningen svarsmönstret får att tro oss att just dessa högutbildade individer tolkar den sistnämnda frågan nega-

tivt. Skillnaderna är inte alltid skönjbara mot alla andra kategorier,

men

det systematiska mönstret tyder att det bland välutbildade högre

tjänstemän finns en grupp upplever att studiecirklar inte är något som för dem, troligen därför att de att cirklama är på för låg nivå. Vi anser

bör dock hålla i minnet att den stora majoritet högutbildade

personer som deltagit i studiecirklar inte hyser denna åsikt.

3.3 Synen

på folkhögskolan

Vilken är då allmänhetens på folkhögskoloma I intervjun presente-

syn rades åtta påståenden som de svarande ombads ta ställning till. I Tabell 8 redovisas andelen ja-svar för alla svarande samt uppdelat om

intervjupersonen deltagit i folkhögskoleutbildning eller ej.

24Eftersom bastalen for deltagarna är rätt litet och intembortfallet frågorna rätt stort har vi inkluderat folkhögskolestuderande från tilläggsurvalet detta har dock endast gjorts for gruppen deltagare.

l

Del Beskrivningar 39

TABELL Andelen i åldrarna 18-75 år som instämmer i åtta olika

påståenden om folkhögskolan, totalt samt uppdelat på folkhögskole-

deltagare och icke-deltagare.

Påstående Alla Del- Icketagare delt.

Eleverna i folkhögskolan har inte lyckats så 43.9 45.2 43.7 bra i den vanliga skolan I folkhögskolorna studerar äldre tillsammans 92.7 94.1 92.4 med ungdomar Lärarna i folkhögskolan är mer engagerade 67.8 80.2 65.8 än dem i den vanliga skolan Lärarna i folkhögskolan är mindre objektiva 29.0 26.4 30.2 än dem i den vanliga skolan De flesta folkhögskolor har en tydlig politisk 37.5 56.9 34.2 eller religiös inriktning I folkhögskolorna tycker man att det är 48.2 63.2 46.2 viktigare att eleverna utvecklas som personer än att de får faktakunskaper I folkhögskolorna bor nästan alla elever i 61.8 65.7 61.2 internat vid skolan Det är svårt att komma in vid en 30.6 20.8 32.1 folkhögskola

Relativt få tror att det är svårt att komma in vid en folkhögskola. Den

allmänna uppfattningen om folkhögskolan i övrigt tycks vara:

att eleverna till stor del består sådana inte lyckats i den vanliga - av som

skolan, dvs. folkhögskolorna uppfattas många andra chans;

av som en

att lärarna är engagerade än lärare i den vanliga skolan, men

- mer möjligen något mindre objektiva;

att folkhögskolorna har ganska tydlig politisk eller religiös inrikt-

- en ning;

att elevernas personlighetsutveckling är viktigare än inhämtandet av

faktakunskaper, samt - att internat är den dominerande formen. Det är intressant att notera att de som själva har erfarenhet av att studera vid folkhögskola tydligare markerar skillnaderna mellan denna

utbildningsform och den vanliga skolan de poängterar lärarnas

skolans politiska eller religiösa inriktning, samt underengagemang,

stryker personlighetsutvecklingens betydelse.

40 Del Beskrivningar

4 Deltagarnas egna erfarenheter av studiecirklar och folkhögskolekurser

Vilka är då deltagarnas erfarenheter utbildningar anordnats

av som av

studieförbund och folkhögskolor Intervjupersonerna har fått ställning

ta till i vilken grad olika påståenden gäller för den senaste genomgångna cirkelnkursen.

4.1 Vilken

uppfattning har deltagarna om de studiecirklar de själva gått

Intervjupersonema har fått sju frågor den senast genomgångna om studiecirkeln. Resultaten visas i Tabell där vi också har följt den

enkla indelning vi introducerade ovan i cirklar med allmänt-medborger-

ligt innehåll och estetisk-kulturell verksamhet. Cirka hälften alla deltagare instämmer helt i påståendet att det av främst var cirkelledaren bestämde över arbetet. Framförallt omfattas som

denna uppfattning äldre och välutbildade. Åtminstone det

av av senare resultatet kan bero på att högutbildade oftare går cirklar föreläsningsav karaktär t.ex språk, juridik, där inslaget traditionell fönnedlingsoeav dagogik kan antas vara större. Troligen skäl är andelen högre av samma

för allmän-medborgerliga cirklar. Det är svårt att värdera andelen

53m menar att cirkelledaren styrde; som i så många andra fall beror ens

värdering på förväntningarna. Många skulle säkert anse att siffran talar

för att de pedagogiska idealen styr studieförbundens verksamhet som inte nås. Detta intryck styrks Lindgrens 1995 resultat från celav en

tagarundersökning, som visar att bara drygt en tredjedel folkhög-

av skoleelever och studiecirkeldeltagare att de tillsammans ned uppger

lärarenledaren diskuterat kursens uppläggning och innehåll och att de

själva kunnat påverka studiearbetet.

25 Här måste noteras att för frågan den cirkelns innehåll har nte om senaste intervjupersonerna specificerat alternativet annat, vilket gör att vi förlorar en

stor andel till övrig-kategorin ca 30 procent. Det finns ingen anledning att

befara att detta snedvrider resultaten, procentsatsema blir något minire men tillförlitliga.

Del Beskrivningar 41

TABELL Andelen i åldrarna 18-75 år instämmande på som svarar sex

olika frågor om sina erfarenheter den senast genomgångna

av studiecirkeln.

Påstående Alla Allmän Estetisk medborg.. kultur.

Det var främst cirkelledaren som bestämde 48.8 57.1 41.3 över arbetet Cirkelledaren hade tillräckliga kunskaper 90.5 91.1 92.2 Det var främst diskussionerna mellan 51.4 51.6 35.1 deltagarna som gav cirkeln dess värde Cirkelledaren kunde ställt större krav på 24.8 29.5 17.4 cirkeldeltagama Cirkelledaren ställde för höga krav på 2.0 3.3 2.6 cirkeldeltagama studietakten för hög 2.7 3.8 2.6 Kraven på förkunskaper för höga 2.5 3,8 18

Något mer än varannan deltagare menar att diskussionerna mellan deltagarna gav cirkeln dess värde. Det är män, äldre, de boende små orter och landsbygd, samt handikappade som i störst utsträckning upp-

skattar sådana diskussioner. Möjligen syftar de svarande

ett mer socialt umgänge förutom de rent ämnesbundna diskussionerna; åtminstone för de äldre vet vi från tidigare studier att motivet att delta i studie-

cirklar i hög grad rör sig om social gemenskap Svensson 1994. I

estestisk-kulturella cirklar har diskussionerna mindre framträdande en roll i deltagarnas värderingar kanske uppfattar dessa deltagare själva -

skapandet som mer centralt, medan man i samhällsinriktade cirklar

oftare ser diskussionen som ett viktigt inslag. Samtidigt som nio av tio studiecirkeldeltagare menar att cirkelledaren för den senast genomgångna kursen hade tillräckliga kunskaper är det

en betydande andel faktiskt en fjärdedel som anser att denne gärna

- kunde ha ställt högre krav. Endast en försvinnande liten andel tycker att kraven från cirkelledaren var för höga. Nästan ingen menar heller att studietakten var för hög eller att kraven förkunskaper var för höga. När vi väger samman svaren dessa frågor blir slutsatsen att kraven i studiecirklar av många uppfattas som lågt ställda. Detta är möjligen en av anledningarna att 12 procent av studiecirkeldeltagarna, som diskute-

rats ovan, var skeptiska till utbildningsinslaget i cirklama mest prat

och ej planmässiga studier.

42 Del Beskrivningar

Det kan generell risk för sådan inklusiv antas vara en en verksamhet som studiecirklarna är alla skall kunna delta att drivs mot - - man en

sänkning av kravnivån. Det är dock intressant i sammanhanget att fråga

sig vilka grupper som eventuellt skulle förlora generell förändring en

mot högre krav. Som kravkänsliga har definierat dem inte

som tycker att cirkelledaren bort ställt högre krav och därutöver uppfatsom

tat något av kraven studietakt eller förkunskaper, alternativt cirkelle-

darens krav, för högt ställt. Det är bara 5 procent studiecirkelsom av deltagarna som hamnar i denna kategori. Trots att skillnaderna är små

och inte statistiskt säkra i vårt urval finns det dock en tendens att invandrare och individer med olika former handikapp oftare gör det.

av Drygt 7 procent av de nordiska invandrarna, ll procent de utomav nordiska, och drygt 12 procent av de handikappade är kravkänsliga enligt denna definition En generellt höjd kravnivå kan således leda till en förhöjd risk att studieförbunden förlorar de grupper mest som man värnar om. Självfallet utesluter inte detta att kravnivån för vissa typer av cirklar kan höjas, kanske till och med påtagligt, utan sådana negativa konsekvenser. Vi bör också nämna möjligheten att det faktiskt inte är själva kravnivån som utgör problemet för dem upplever att cirkelledama kunde som ställt högre krav. Det kan också så att det är karaktären på vara snarare cirklarna som gör att utbildningsinnehållet upplevs tunt. Bland som annat används studiecirklarna inom det estetiskt-kulturella området i viss utsträckning som ett generellt kulturstöd och kanske kan det också smyga sig ett element av Föreningsstöd till löpande verksamhet i cirklarna. Vi vill betona att vi inte har något empiriskt stöd i vårt mate-

rial för att uttala oss om traditionella folkbildningsideal efterlevs vårt

-

resonemang är hypotetiskt om än fört för att förstå ett empiriskt resul-

tat.2°

26 proposition 1 1963:36 om den statliga kulturpolitiken refererad i Rubenson, Bergsten och Bromsjö 1977, sid 16 uttrycks dessa ideal sålunda: För att en aktivitet skulle kunna kallas bildningsarbete måste dock vissa krav ställas på den. Den skulle kunna ge deltagarna möjlighet till någon form av personlig utveckling utöver vad samvaron med andra deltagare kunde innebära. Om verksamheten i en grupp endast hade till syfte att vara en förevändning for människor att vara tillsammans eller om den var en mekaniskt utövad sysselsättning av något slag, t.ex. tillverkning av föremål utan möjlighet att i djupare mening engagera tankar, känslor eller fantasi hos deltagarna, kunde den inte betraktas som folkbildningsarbete hur värdefull den från andra synpunkter än kunde anses vara. Studiematerialets innehåll och utformning och ledarens pedagogiska och kunskapsmässiga kvalifikationer var avgörande for om en grupp från statsbidragssynpunkt skulle anses ha förutsättningar for studier och bildande aktivitet.

Del Beskrivningar 43

TABELL 10. Andelen i åldrarna 18-75 år som svarar instämmande på åtta olika frågor sina erfarenheter folkhögskolans längre kurser. om av

om erfarenheter av studierna. I Tabell 10 framgår andelen som svarar

åtta olika frågor rörande längre folkhögskoleutbildning.

Det är en överväldigande majoritet av deltagarna i längre folkhögskolekurser som är nöjda de tycker att folkhögskolan är bra studie- - en form, anser att de har fått de kunskaper de förväntade sig, samt är nöjda med skickligheten bland lärarna och stämningen mellan lärare och elever samt bland eleverna. En mycket stor andel tycker att studietakten och kraven på för-

kunskaper var lagom högt ställda, bara en liten andel menar att de var

för höga. Något färre än var tionde menar att kraven var for lågt ställda och ungefär lika många tycker att Studietakten var för låg. Därutöver anser ungefär hälften att de själva fick vara med och påverka studiernas uppläggning och innehåll.

27Vi har återigen inkluderat även tilläggsurvalet bland deltagarna N228-230 för att få någorlunda stabila skattningar. Detsamma gäller Tabell 11 nedan där är Nl59-170.

44 Del Beskrivningar TABELL ll. Andelen i åldrama 18-75 år som svarar instämmande på fyra olika frågor om sina erfarenheter av folkhögskolans korta kurser.

undervisningen

Det är vanskligt att värdera procentsatser som dem i Tabell 10 när vi inte har någon jämforelsegrund, t.ex. gymnasieskolan. Det råder väl dock knappast någon tvekan om att varken ungdomsskolan eller högskolan skulle kunna uppvisa deltagare med så positiva erfarenheter. Troli-

gen är en avgörande skillnad att folkhögskolan verkligen är frivillig, och

att de söker sig dit är starkt studiemotiverade. Även gymnasiet som om

och högskolan är frivilliga Studieformer kan de nog ofta uppfattas som obligatoriska eller nödvändiga varför den allmänna nivån studiemoti-

vationen är lägre än för folkhögskolan. Dessutom finns naturligtvis ofta

en stark ideologisk samstämmighet mellan folkhögskolans inriktning,

dess lärare och elever. Men utöver detta ger resultaten anledning att spekulera i att många folkhögskolor lyckats skapa ett gott studieklimat, något som givet skolornas speciella karaktär naturligtvis kan vara svårt att överföra åtminstone till gymnasieskolor och högskolor. Är då deltagarnas erfarenheter kortare folkhögskolekurser lika av positiva I Tabell 11 ovan visas, motsvarande sätt som i Tabell 10, jakande svar på ett antal frågor om sådana kurser. Ja, det råder knappast någon tvekan om att erfarenheterna av de kortare folkhögskolekurserna också är mycket positiva. Speciellt verkar det vara den lärarledda undervisningen framstår viktig. Man som som är mycket nöjd med lärarnas kompetens och engagemang och att menar själva undervisningen betydligt viktigare än diskussionerna mellan var kursdeltagarna. Äran över lärarnas positiva egenskaper kan dock inte bara tillfalla folkhögskolan hälften kursdeltagarna att lärarna - av anger i själva verket inte kom från skolan. I dessa fall torde kursen formellt

ha arrangerats av folkhögskolan, men undervisningen skett med externa

lärare. Vi kan notera att det är påtagligt färre lyfter fram diskussionerna som mellan deltagarna, jämfört med studiecirkeldeltagarna.

Del Beskrivningar 45

5 Vilka är det som inte deltar i

vuxenutbildning

Samtidigt det är av allmänintresse att studera studiedeltagare, som speciellt kanske högaktiva, och deras skäl för och erfarenheter av sina studier, är inte deltar på ett sätt viktigare att kartlägga. Det gruppen som är bland dem inte deltar, särskilt bland lågutbildade icke-aktiva, som vi kan finna befolkningskategorier som utbildningspolitiskt brukar som hänföras till prioriterade En beskrivning över icke-deltagarna grupper. inte bara bild över vilka individer studieförbund och andra arranger en görer vuxenutbildning inte förmår rekrytera, utan också en fingervisav ning vilka kan tänkas resurssvaga i ett samhälle om grupper som vara där utbildning sägs bli en allt viktigare individuell resurs. I Tabell 12 på nästa uppslag beskriver vi hur stor andel i olika kate-

gorier står utanför vuxenutbildningen. Vi genomför också, liksom

som

tidigare i Tabell 3 och multivariata analyser där det framgår vilka bakgrundsfaktorer har störst inverkan benägenheten att inte alls

som delta i vuxenutbildning. I följande avsnitt skall vi mer ingående söka

på frågan varför dessa grupper inte deltar och speciellt söka utröna

svara vi kan identifiera studiehinder för dessa personer. om Som icke-aktiva i vuxenutbildning har vi definierat dem som aldrig

deltagit i någon av de elva olika utbildningsformer som vi redovisat

under rubriken högaktiva. Gruppen består av 13.5 procent av

ovan befolkningen 18-75 år.

Det förtjänar påpekas icke-aktiva inte med någon auto-

att gruppen

matik är spegelbild gruppen högaktiva; som skall se nedan är

en av

det så att vissa kategorier är polariserade och följaktligen har höga

andelar såväl studieaktiva som icke-deltagare. av I vissa delar är Tabell 12 spegelbild Tabell 4 över dem som klasen i vuxenstudier. Tjänstemän förekommer klart

sades som högaktiva

mindre ofta än arbetare i kategorin icke-aktiva. Medan var femte bland de okvalificerade arbetarna är inaktiva så gäller detta endast cirka var femtionde i den högre tjänstemannakategorin. Skillnaderna mellan de olika samhällsklasserna är större när det gäller icke-aktivitet i vuxenutbildning än hög aktivitet jfr. Tabell 4. Tjänstemän är oftare mycket aktiva än arbetare, framförallt är de mer sällan icke-aktiva. Detta men mönster går igen när vi studerar olika utbildningsnivåer. De personer

med högre utbildning är oftare högaktiva i vuxenutbildning Tabell 4

ett ännu tydligare mönster framträder här där de mycket sällan men registreras icke-aktiva. som

46 Del Beskrivningar

TABELL 12. Vilka är minst aktiva i vuxenutbildning i stort

grupper

Andelar i olika befolkningsgrupper aldrig deltagit i

som vuxen-

utbildning, respektive antilogaritmerade oddskvoter från logistiska

reg-

ressioner av icke-deltagande på olika socio-demograñska bakgrunds-

variabler.

Logistiska modeller Variabel Kategori Andel l 2 aldrig ak- Utan Med

Familjetyp Ensam, -44 år, barn 21.4

Sambo, småbarn -6 år 10.5

Tabellen fortsätter på nästa sida.

Del Beskrivningar 47 Fortsättning på Tabell 12.

Logistislaz modeller Variabel Kategori Andel 1 2 aldrig ak- Utan Med

t signifikant på 5%-nivân signifikant på lO%-niván.

I den multivariata analysen kan inte denna variabel användas då den är för korrelerad med ålder. Istället används civilstånd och antal bam.

I den multivariata analysen ingår övrig sysselsättning tillsammans med förvärvsarbetare i referenskategorin.

N2.250 Andelar, kolumn 1 N2.200 Modell l och 2

48 Del Beskrivningar

Effekterna av utbildningsnivå och samhällsklass kvarstår relativt ograverade när vi i Modell 2 kontrollerar för övriga förhållanden. Om en arbetare och en tjänsteman har samma utbildning, är sannolikheten

alltså högre att arbetaren är icke-aktiv. På motsvarande sätt har utbild-

ningsnivån betydelse inom en viss samhällsklass. Möjliga förklaringar kan t.ex., i det förra fallet, vara att högre klasspositioner kräver vidareutbildning i form av vuxenstudier och, i det senare fallet, att individer med högre utbildning har ett större intresse for studier än kollegor med lägre utbildning. Till skillnad från analysen över de mycket studieaktiva finns det inga könsskillnader bland de icke-aktiva. Medan det alltså finns en klart

större grupp kvinnor som ofta läser i studiecirklar eller andra former av

vuxenutbildning så är gruppen inaktiva lika stor bland män och kvinnor. En annan skillnad från tidigare analyser är att den äldsta åldersgruppen som vi fann ha hög andel mycket aktiva i studiecirklar och en - en ungefär genomsnittlig andel mycket aktiva i vuxenutbildning i stort också har en relativt hög andel icke-deltagare. Det är ungefär lika många äldre som yngre som inte deltar alls i vuxenutbildningen. Eftersom vi baserar vår analys på frågor om intervjupersonen någon gång har deltagit i vuxenutbildning finns det dessutom en kumulativ effekt gör att vi faktiskt underskattar andelen icke-aktiva bland äldre som

de har haft längre tid sig att definieras som aktiva

personer s.a.s. i vår mening. Vi kan komma ifrån detta problem genom att analysera

dem som inte deltagit i en studiecirkel de tre senaste åren. Denna analys

visar att det är fler icke-aktiva i åldersgruppen 65-75 år än i någon av

de yngre kategorierna. När vi i en multivariat analys tar hänsyn till att

de äldsta har lägre grundutbildning och i genomsnitt lägre klasspositioner har de ungefär samma benägenhet att delta som andra åldersgrupper, med ett undantag: personer mellan 45-54 har den högsta benägenheten att delta i studiecirklar. Resultaten visar att de äldre utgör en polariserad grupp där vissa deltar mycket aktivt i vuxenstudier medan andra inte deltar alls. Just de äldre betraktas ofta felaktigt som en homogen kategori. I själva verket är det mycket talar for att skillnaden i levnadsnivå accentueras i som högre åldrar, exempelvis ökar skillnader i ohälsa mellan olika samhällsklasser med stigande ålder jfr. Jonsson och Lundberg 1984. I avsnittet

nedan om unga lågutbildade I.6.5 framgår att de äldre deltar allt mer

aktivt i studiecirklar över tid, precis som andra analyser av levnadsnivåmaterialet visar att äldre blir allt mer aktiva på sin fritid generellt sett

Lennartsson 1993. Anledningen till den ökade aktiviteten är troligen

att de äldres ekonomi och hälsa förbättrats, möjligen i samklang med att dagens äldre grundlagt sina vuxna fritidsvanor i en tidsperiod när

l sou 1995:141 Del Beskrivningar 49

vuxenutbildning utbredd till skillnad mot de som tillhörde gruppen

var äldre för, säg, 30 år sedan. Denna ljusa bild över studieaktiviteten bland

de äldre eller, för att använda korrekt term, bland de unga

- en mer äldre bör således ändå mot bakgrund möjlig invändning: - ses av en det finns också rätt stor äldre som inte deltar alls. en grupp Individens familjesituation tycks också påverka inaktivitet i vuxenstudier ett annat sätt än aktivitet. Ovan fann vi att ensamstående och sammanboende i grad högaktiva. Här uppträder emellertid samma var betydande skillnad i det att ensamstående oftare är icke-aktiva. Reen sultatet talar för att det inte finns någon kompenserande mekanism som gör att ensamstående människor oftare än sammanboende söker gemenskap och vänner i studiecirklar och på kurser. Snarare är det tvärtom så att stor andel ensamstående också är icke-aktiva när det gäller vuxenen studier. När det gäller barns inverkan på föräldrars studieaktivitet förefaller de inte har några barn att delta i mindre utsträckning. Resultaten som tyder på ensamstående utan barn är blandad så sätt att att gruppen vissa mycket ofta deltar i studier medan andra inte deltar alls. För

pensionärer tycks förhållandet vara detsamma, med många högaktiva

och många icke-aktiva. Pensionärema kan naturligtvis liksom de äldre

antas vara en speciellt polariserad grupp vad gäller hälsan.

Slutligen kan vi återigen notera att vuxenstudier är ett mindre utbrett fenomen bland befolkningen i Stockholm 17 procent är icke-aktiva än i övriga landet. Störst är skillnaden mellan Stockholm och Göteborg- Malmö, där endast 7 procent är icke-aktiva. Skillnaderna skulle ha varit ännu markanta fördelningen över samhällsklasser och utbildmer om ningsnivåer varit identisk i olika delar landet. Hur kan vi förklara det av låga deltagandet i huvudstaden Kanske är det inslaget snabbt byggda av

betongförorter Stockholms siffror Det hävdas ibland

som drar ner

att rotlöshet och passivitet präglar miljonprogrammets områden och vi

kan också tänka att folkrörelserna och deras studieförbund har oss svårare att etablera sig i områden dit en stor majoritet har flyttat från andra delar landet eller från andra länder även om detta också borde av gälla Göteborg och Malmö. För att söka utröna bakgrunden till det låga deltagandet i Storstockholm har delat detta område i tre delar, innerstaden, förorter och kranskommuner, samt miljonprogrammets områden så långt vi kunnat identifiera dem. Tyvärr är urvalet för litet för att nå några säkra resulvåra data tyder på att invånarna i dessa tre områden har lika låg tat, men

andel högaktiva. Även när vi studerar den offentliga aggregerade statisti-

ken över studiecirkeldeltagandet i landet SCB 1994 finner vi att Stockholm släpar efter. Av de tio kommuner år 199394 hade det lägsta som

50 Del Beskrivningar

studiecirkeldeltagandet återfanns inte mindre än sju i Storstockholms-

området. Dessa sju är främst områden i huvudstadens utkant: Salem,

Nacka, Haninge, Österåker, Vaxholm och Vallentuna. Detta styrker

slutsatsen att nyckeln till det låga deltagandet inte bör sökas i egenska-

per hos miljonprogramsområdena; det är snarast landsbygdsområdena i Storstockholm som utmärks lågt deltagande. En möjlig förklaring

av till detta kunde att människor i dessa kommuner jobbar i centrala vara Stockholm och därför går studiecirklar och vuxenutbildning där. annan Mot detta talar dock att Storstockholm helhet släpar efter. Möjliga som

alternativa förklaringar är att de kommunala bidragen i vissa kranskom-

muner i Stockholmsområdet är mycket låga, att arbets- och restider är

långa, samt att konkurrensen om medborgarnas fritid är stor i huvudstaden. Vi återkommer till detta i avsnitt 1.7.2 och II.2.

Slutligen kan det nämnas att skillnad mellan hög aktivitet och en

icke-deltagande också uppträder för studiecirklar vi visar inte tabellen över icke-deltagare här. Det gäller utbildningsnivå inte hade

som

någon effekt för hög aktivitet, är viktig faktor bakom icke-

men som en deltagande.

6 Särskilda

grupper

Vuxenutbildningen har som ett viktigt syfte att nå eftersatta

grupper.

I Proposition 199091 :82 sägs att personer är utbildningsmässigt,

som

socialt eller kulturellt missgynnade skall särskilt prioriteras, varvid invandrare särskilt skall uppmärksammas. Handikappade

utgör en annan

viktig målgrupp sid. 12. Vi har därför valt att specialstudera följande

kategorier, som kan antas utsatta i dagens samhälle: handikappade, vara

invandrare, ensamföräldrar, arbetslösa, samt lågutbildade. Hur stor

unga andel av medborgarna i dessa nås folkbildning och övrig grupper av vuxenutbildning Beror deras eventuella lägre studieaktivitet grupper-

nas socio-demografiska sammansättning

Alla kategorier vi valt ut är relativt små, vilket begränsar våra analysmöjligheter. Vi har därför valt att i detta avsnitt använda hela urvalet, dvs. även överurvalet, draget från tre orter i landet. Detta gör att

generaliseringar till svenskar i allmänhet i strikt mening inte kan göras.

Som analyserna är utformade tror dock att våra slutsatser är giltiga för samtliga svenskar i åldrarna 18-75 år och vi har så långt möjligt försökt att kontrollera att resultaten inte snedvrids.

OU 1995:141 Del Beskrivningar 51

TABELL 13. Deltagande i vuxenutbildning respektive studiecirkelverksamhet bland personer med och utan handikapp, samt efter typ av handikapp. Procent.

Aktivitet i vuxenutbildning Studiecirkel Handikapp Icke-aktiv Högaktiv Någon gång Antal

handikappad 13.0 18.3 75.9 2.5l8 Handikappad problem i 14.5 22.7 73.8 242 dagligt liv 139 Handikappad problem 12.9 22.3 80.4 att bedriva studier

Typ av handikapp

en av grupper som ningen, vilket innebär att särskilda insatser görs för att de skall kunna deltaga trots sina handikapp. I vilken utsträckning deltar de då I in-

tervjuundersökningen har två frågor ställts självrapporterade handi-

om kapp. De lyder: Har Du något handikapp eller funktionshinder ...som

medför problem för Dig i Ditt vanliga liv respektive ...som gör det

svårt för Dig att bedriva studier Drygt 13 procent av dem mellan 18- 75 år att de har något handikapp. Ungefär tredjedel av dessa uppger en cirka 5 procent att detta handikapp försvårar studier. Detta är - menar påminnelse att för många är vuxenstudier förknippade med en om praktiska problem, det säger inget i hur hög utsträckning dessa men om problem omöjliggör deltagande. I övre delen Tabell 13 framgår hur stor andel de handikappade av av deltar i vuxenutbildning, uppdelat på dem som endast uppger som allmänna problem och dem därutöver upplever att studiedeltagandet som försvåras. Som tidigare använder vi tre mått studieaktivitet, nämligen

52 Del Beskrivningar

icke aktiv respektive högaktiv i vuxenutbildning i stort, samt studie-

cirkeldeltagande någon gång. Siffrorna visar att inga märkvärdiga

skillnader föreligger mellan med och utan handikapp, möjligen personer är de handikappade faktiskt oftare högaktiva.

De som uppgivit att de har ett handikapp har också tillfrågats vilken

typ av handikapp de har. Det klart vanligaste är någon form rörelseav hinder. Syn- och hörselproblem är exempelvis så sällsynta att grupperna knappast går att studera särskilt. Vi visar i den undre delen Tabell 13 av

andelama som är studieaktiva uppdelade efter typ av handikapp, men vi

bör alltså bara fästa vikt vid avsevärda olikheter när det gäller de mindre grupperna. Resultaten talar för att variationen i studieaktivitet är liten mellan människor med olika typer av handikapp. Det är intressant att notera att samtliga kategorier har en större andel högaktiva än dem som inte har rapporterat något handikapp. För att pröva hur säkra skillnaderna mellan personer med och utan handikapp är, prövar vi också, i Tabell 14, tre mer djuplodande statistiska modeller över studiedeltagande. I dessa utgör de icke-handikappade

referenskategori med värdet satt till Vi kontrasterar samtliga handi-

kappade mot denna kategori eftersom det inte framträdde några skill- nader i Tabell 13 mellan dem som uppger ett allmänt och ett studiehämmande handikapp har vi slagit ihop dessa båda grupper. Som i tidigare analyser redovisar vi estimat före och efter kontroll av en uppsättning socio-demografiska faktorer, där värdena efter kontroll ger oss

en uppfattning om vilken skillnad som skulle ha funnits mellan dem

med och utan handikapp om dessa grupper hade haft samma ålders-

sammansättning, utbildning, socio-ekonomiska position, familjesituation

etc. Resultaten i Tabell 14 visar att handikapp inte leder till lägre studieaktivitet. Alla estimat utom ett är så osäkra att inte vågar lita de små procentskillnader vi fann i Tabell 13. Det värde vi litar på visar

att handikappade oftare är högaktiva i vuxenutbildning, när man tar

hänsyn till gruppens socio-demografiska sammansättning. De har faktiskt ett rätt stort försprång före dem som inte har något handikapp. En av anledningarna till detta kan vara att studier, även om de är förknippade med praktiska problem, är den fritidssyssla som ändå är möjlig att genomföra för en person med handikapp. Vuxenutbildning kan vara den främsta källan till social kontakter för den som har svårt att delta i ett utåtriktat umgängesliv; men studier kan också vara den enda chansen för många handikappade att kvalificera sig för ett förvärvsarbete.

Del Beskrivningar 53

TABELL 14. Betydelsen av att ha ett handikapp for deltagande i

vuxenutbildning, före Modell l samt efter Modell 2 kontroll for

olika socio-demografiska förhållanden. Antilogaritmerade parameterestimat från logistiska regressionsmodeller. N2.643

Icke-aktivitet Hög akrivitet Studiecirklar Handikapp l 2 l 2 l 2

handikapp 1.00 1.00 1.00 1.00 l .00 1.00 reñkat. Handikappade 1.30 0.83 1.20 1.41 0.89 1.05

Noter: estimatet signifikant 1%-nivân signifikant 5%-nivân signifikant på lO°o-niván. I modeller som inkluderar kontroller ingår kön, ålder fyra grupper, samhällsklass, utbildningsnivå, tödelseland, antal småbarn O-6 år, civilstånd, sysselsättningsstatus, samt ortstyp.

6.2 Invandrare

Det är ett klassiskt resultat från tidigare studier att invandrare har det

svårare i skolan såväl som på arbetsmarknaden. Språksvårigheter är en

orsak till detta, diskriminering en annan, och det är också möjligt att kulturella skillnader gör att invandrare har svårare att utnyttja de ut-

bildningsmöjligheter står till buds. När det gäller folkbildningen

som kan den svenska studiecirkelkulturen t.ex. te sig rätt främmande nog för människor inte mött den, och rekryteringen till cirklarna går som ofta via vänner och bekanta har egen erfarenhet av studieformen som

jfr. Svensson 1994.

Det kan värt att notera att andra generationens invandrare har vara ett annat utgångsläge än sina föräldrar, genom att de inte har språk-

problem i utsträckning och då de i högre grad har vuxit upp i

samma det svenska samhället. Även också de kan möta diskriminering, står om de på flera sätt starkare än sina föräldrar. Bland annat når andra generationens invandrare dvs. svenskar med utländska föräldrar från ickenordiska länder utbildningsnivåer som inte står de infödda svenskarnas

efter Erikson och Jonsson 1993; Similä 1994. I vårt datamaterial kan

vi inte urskilja andra generationens invandrare och vi inskränker därför analyserna till att gälla är födda i ett annat land än Sveripersoner som ge.

54 Del Beskrivningar

TABELL 15. Deltagande i vuxenutbildning i stort samt i studiecirkelverksamhet, efter födelseland. Procent. Aktivitet i

l Tabell 15 visas hur stor andel av personer födda i Sverige, i ett annat nordiskt land, respektive utom Norden, som inte är aktiva i vuxenut-

bildning, är högaktiva samt någon gång följt studiecirkel.

som som en Eftersom vi inte finner några nämnvärda könsskillnader bland invandrarna visar inte andelarna separat för män och kvinnor. De föddes utom Norden återfinns oftare i den icke-aktiva som kategorin. Den mest markanta skillnaden i Tabell 15 gäller studiecirkeldeltagandet. Där har infödda svenskar och de som kommer från andra nordiska länder en betydligt högre andel aktiva än dem som föddes i ett utomnordiskt land. Skillnaderna är, fastän korrekta som en beskrivning, inte lätta att tolka. Det beror att det ingår ett kumulativt element i

personer födda utom Sverige ofta har spenderat kortare tid som vuxna i landet än infödda svenskar, har de helt enkelt haft mindre möjlighet att

skaffa sig erfarenheter av vuxenutbildning deras tid under risk är

kortare. Tyvärr tillåter inte Fritidsstudieundersökningen oss att komma över detta problem. Vi vet inte hur lång tid invandrarna bott i Sverige och denna grupp är för liten för att studera vad gäller andra frågor om deltagande än någon gång t.ex. de som studerar i studiecirklar vid

intervjutillfallet, eller de tre senaste åren.2°

28 Här har vi inte kunnat använda fångstfrågan studiecirkeldeltagande se

om

avsnitt 1.1.2 ovan eftersom den inte ställdes till dem med språksvårigheter.

Därför kommer också skattningama av andelen som någon gång deltagit att skilja sig från den som redovisade i avsnittet deltagandets omfattning. 29 Anledningen är att för det begränsade urval besvarade det korta formuläsom ret ställdes inte dessa frågor.

Del Beskrivningar 55

Född i Sverige Nordiskt land ä Utomnordiskt

% 40

O O

5å O O O O . O . O . O O O O O O v O O O 0 O O . O O O Q O O2 2: O O O O 0o . O u O

Mmmm

e O O O O :. O fo O %

1 2 3 4 5-6

Antal utbildningstyper

F IGUR Andel individer genomgått olika antal typer vuxenutsom av

bildning, efter födelseland

Med undantag för frågan om studiecirkeldeltagandet baseras siffrorna i

Tabell 15 de besvarat alla frågorna i enkäten. Som personer som

nämndes inledningsvis användes emellertid ett kortare formulär när

intervjuaren hade svårt att göra sig förstådd svenska 290 - personer

besvarade detta avkortade formulär. Det är viktigt att så långt

som

möjligt få med dessa i analysen av invandrares vuxenutbildningsvanor,

eftersom många av dem naturligtvis är immigranter, troligen också rätt

nyligen invandrade. Därför har vi konstruerat ett rätt enkelt mått över

vuxenstudiedeltagande, där vi helt enkelt har summerat hur många typer

av vuxenutbildningar man deltagit i studiecirklar, komvux, etc. enligt

avsnitt 1.2. ovan. Självklart är detta ingen idealisk indikator studie-

längd eller -intensitet, den antagligen det hela taget men ger en

rättvisande bild framför allt utgör andelen inte deltagit i någon - som

vuxenutbildningsform viktig signal utanförstående. en om

I Figur l visas fördelningen över antalet genomgångna vuxenutbild-

ningstyper för personer födda i Sverige, i ett annat nordiskt land, samt

för dem födda utanför Norden. De två förstnämnda kategorierna upp-

visar ett liknande mönster. Utomnordiskt födda har däremot påtagligt en

större andel som inte alls deltagit i vuxenutbildning och, i motsvarande

grad, färre som deltagit i två eller flera typer utbildningar. av

56 Del Beskrivningar

TABELL 16. Betydelsen född i land än Sverige för av att vara ett annat

deltagande i vuxenutbildning, före Modell l och efter Modell 2

kontroll för olika socio-demografiska förhållanden. Antilogaritmerade

parameterestimat från logistiska regressionsmodeller.

FULLSTÄNDIG MODELL Icke-aktivitet Hög aktivitet Studiecirklar Mod. Mod. Mod. Mod. Mod. Mod. Födelseland l 2 1 2 1 2

Sverige 1.00 1.00 l .00 l .00 1.00 1.00 refkat. Nordiskt land 0.92 0.86 0.99 0.97 0.89 0.87 Utorrmordiskt 1.72* 2241 1.11 1.01 0.45* O.42

REDUCERAD Icke-akti vi tet Hög aktivitet Studiecirklar MODELL Mod. Mod. Mod. Mod. Mod. Mod. F ödelseland l 2 1 2 l 2

Sverige 1.00 1.00 1.00 1.00 1.00 1.00 refkat. Nordiskt land 0.92 0.99 0.74 0.69 0.90 0.77 Utomnordiskt l.70* 1.92* 0.51 0.39 0.34* 0.29*

Noter: m estimatet signifikant pá 1%-nivå.n signifikant på 5%-nivân signifikant på l0%-niván. I modeller inkluderar kontroller ingår kön, ålder fyra grupper, som samhällsklass, utbildningsnivå, antal småbarn 0-6 år, civilstánd, sysselsättningsstatus, samt ortstyp. N2.573 Fullständig modell N3.158 Reducerad modell, studiecirklar N3.114 Reducerad modell, vuxenstudier i stort

Vi måste fråga de skillnader finner mellan infödda svennu oss om skar och dem kommer från ett utomnordiskt land går att återföra som till socio-demografiska faktorer. Kanske är det exempelvis helt enkelt det faktum att utomnordiskt födda har annan åldersfördelning än en infödda svenskar förklarar skillnaden i vuxenstudiedeltagandc För som att kontrollera detta genomför multivariata logistiska analyser av vuxenstudiedeltagande. Som tidigare analyserar vi icke-deltagande samt

Del Beskrivningar 57

hög aktivitet i vuxenutbildning generellt, samt deltagande i studiecirklar någon gång. Resultaten visas i den övre delen av Tabell 16. Därutöver urskiljer också icke-aktivitet i vuxenutbildning enligt Figur l 0 mot 1 eller flera vuxenutbildningstyper, hög aktivitet defini-

erat som 4 eller fler aktiviteter samt analyserar frågan om studiecirkel-

aktivitet utan fångstfrågan på så sätt maximerar vi antalet personer i analysen, vilket gör resultaten säkrare. Dessa resultat visas i den undre delen av Tabell 16. Liksom i den övre delen visas resultat både före och efter kontroll för olika sociodemografiska faktorer. Det är ställt utom allt tvivel att deltagandet i vuxenutbildning såväl generellt som i form av studiecirklar är märkbart lägre bland dem som föddes i ett utomnordiskt land. Också när vi tar hänsyn till att denna inte har sammansättning infödda svenskar när det grupp samma som gäller bl.a. ålder, kön, socio-ekonomisk tillhörighet, utbildning, bamantal, civilstånd, sysselsättning samt ortstyp, kvarstår skillnaderna fak- tiskt framstår de då som extra stora. Utomnordiska invandrare löper ungefär dubbelt så hög risk att inte alls delta i vuxenstudier, medan deras benägenhet att vara högaktiva samt att delta i studiecirklar är cirka 40 procent infödda svenskars. av En svaghet med analysen ovan är som nämnts att vi använder mått på studieaktivitet som är kumulativa. Detta gör att resultaten måste tolkas med stor försiktighet. Slutsatsen drar är att utomnordiska invandrare i betydligt mindre utsträckning har deltagit i vuxenutbildning, men att detta mycket väl kan bero på att de inte haft lika lång tid sig infödda svenskar att skaffa sig dessa erfarenheter. som

3° Tyvärr kan inte kontrollera för socioekonomisk tillhörighet SEI, bamantal, eller civilstånd i dessa analyser eftersom frågorna inte ställdes till dem som besvarade den korta intervjun. Vi har testat vilken betydelse skillnader i kontrollvariabler har genom att göra analyserna i den fullständiga modellen även med den reducerade uppsättningen kontrollvariabler. Resultatet är att estimaten vad gäller aktivitetsgrad i vuxenutbildning generellt ingen respektive hög är opåverkade, medan vi tenderar att underskatta de utomnordiska invandrarnas studiecirkeldeltagande i den reducerade modellen. 3 Det finns viss risk för att vi underskattar studiedeltagandet bland dem som en är födda i Sverige när analyserar hela datamaterialet, nämligen om de som ingår i överurvalet från Angered som är invandrartätt är mindre studiebe- - nägna än andra invandrare. De kan exempelvis vara speciellt utsatta i socialt hänseende, eller de kan nyligen ha kommit till Sverige. När analyserar enbart riksurvalet får vi dock mycket liknande resultat. Effekterna för utomnordiskt födda är i stort sett desamma, fast signifikansnivåema är något högre eftersom urvalet blir mindre; fortfarande är dock estimaten för icke-aktiva och studiecirkelaktivitet signifikanta på 2-3 procentsnivån.

3 l5-I400

58 Del Beskrivningar

TABELL 17. Deltagande i studiecirkelverksamhet och vuxenutbildning

bland ensamstående respektive giftasamboende med hemmavarande

bam. Procent. Aktivitet i

Ensamföräldrar är kategori som kommit att uppmärksammas inom en socialpolitiken eftersom de har lägre inkomster än andra grupper och oftare måste förlita sig till socialbidrag Socialstyrelsen 1994. Den ekonomiska situationen för denna har dessutom försämrats under grupp

1980-talet Östberg 1994, vilket också tycks ha haft återverkningar

deras fritidsutnyttjande 1993. Även i andra avseenden än Lennartsson

de ekonomiska kan livssituationen för ensamstående föräldrar vara

problematisk exempelvis har de svårare att hinna med barn, hem och

arbete ifr. SCB 1992. Problem dessa slag har också återverkningar på barnen, troligen av i kombination med stressen i samband med föräldrarnas konflikter och

skilsmässa eller den förälderns bortgång. För ensamföräldershus-

ena

håll liksom för tvåföräldershushâll gäller att föräldernsföräldrarnas

socioekonomiska ställning och utbildning har stor betydelse för en barnens utbildningschanser och livschanser i stort. Men barn till enföräldrar går också mindre ofta över till högre utbildning än man samma

kan förvänta sig, givet deras sociala och kulturella bakgrund Erikson

och Jonsson 1993; Jonsson och Gähler 1995. Även skillnaderna inte om är särskilt stora innebär det alltså nackdel att växa med bara en en upp förälder. Denna nackdel skulle möjligen kunna kompenseras om föräldern deltar i vuxenutbildning, eftersom både utbildningsaspirationer och kunskaper och färdigheter överförs från föräldrar till barn.

OU 1995:141 Del Beskrivningar 59

TABELL 18. Betydelsen att ensamstående för deltagande i

av vara vuxenutbildning bland barnfamiljer, fore och efter kontroll för olika

socio-demografiska förhållanden. Antilogaritmerade parameterestimat

från logistiska regressionsmodeller. N1.065

I cke-akti vi tet Hög aktivitet Studiecirklar

Familjeijyp Mod. l Mod. 2 Mod. l Mod. 2 Mod. 1 Mod. 2

Giftsambo 1.00 1.00 1.00 1.00 1.00 1.00 refkat. Ensamstående 1.18 1.28 1.53 1.23 0.89 0.72

Noter: * estimatet signifikant på l°-nivån signifikant på 5%-nivân signifikant på 10%-nivån.

I modeller inkluderar kontroller ingår kön, ålder fyra grupper, sainsom hällsklass, utbildningsnivå, antal småbarn 0-6 år, antal skolbarn 7-18 år, antal bam mellan 19-25 år de tre bamvariablema gäller enbart hemmaboende barn, civilstånd, sysselsättningsstatus, samt oitstyp.

Hur högt då ensamföräldrars vuxenutbildningsdeltagande Vi vet från

är Tabell 3 och 4 att hög aktivitet i vuxenstudier är mindre vanligt ovan bland dem har barn. För att analysera de ensamstående har en som om nackdel därutöver liar vi valt att i Tabell 17 jämföra dem med föräldrar är gifta eller samboende. som Andelen icke-aktiva är densamma för ensamföräldrar som för sam-

boende föräldrar. Deltagandet i studiecirklar skiljer sig inte heller.

Andelen högaktiva är snarast större bland ensamstående med barn, men bastalen är för små för att skall kunna lita denna skillnad.

När vi hänsyn till att giftasammanboende med barn oftare har

tar flera barn, andra olikheter mellan och tvåföräldershushåll, samt en-

finner vi inga skillnader är statistiskt signifikanta Tabell 18.

som Värdena pekar också olika håll för olika mått, vilket styrker slutsatsen de ensamstående föräldrarna inte kännetecknas av mindre aktivitet i att vuxenstudier. När det gäller vuxenutbildning i allmänhet är det sannolikt exempelvis det särskilda studiestöd utgår till ensamstående med att som försörjningsplikt, möjliggör studiedeltagande större omfattning. När av det gäller tidsaspekten, är vårt material tyvärr inte tillräckligt stort för hypotesen att ensamstående föräldrar med små barn skulle ha att pröva svårare att delta i vuxenutbildning.

60 Del Beskrivningar

l l l

6.4 Arbetslösa

l

l

En ofta omvittnad konsekvens av arbetslöshet är passivitet. Den stimu- l

lans får

i

som man genom arbetet och umgänget med arbetskamrater går förlorad, och tillvaron kan komma att sakna fasta tider och rutiner. Detta kan inverka även på fritiden, så att aktivitetsnivån sjunker. Om arbetslösheten är långvarig kan framtidstron rubbas, vilket kan leda till att framåtsyftande aktiviteter, som studier, inte uppfattas som meningsfulla. Å andra sidan kan naturligtvis också arbetslösheten sporra till vidareut-

bildning eller omskolning och arbetsmarknadsutbildning kan kanske t.o.m. uppfattas som obligatorisk.

När det gäller vuxenutbildning i allmänhet visar resultaten i Tabell 19 att de arbetslösa är ungefär lika aktiva som dem som har förvärvsarbete. När delar de arbetslösa efter hur lång tid de varit utan jobb

kortare än 6 månader respektive längre tid än så finner vi heller inga

skillnader. Nära hälften av de arbetslösa har genomgått arbetsmarknadsutbildning, vilket förklarar en del av deras studieaktivitet, men även om räknar bort dessa typer av utbildningar är skillnaderna mellan förvärvsaktiva och arbetslösa små. Studiecirkeldeltagandet bland de arbetslösa är dock lägre än bland de förvärvsaktiva. Eftersom det gäller delta-

gande någon gång är det dock knappast sannolikt att arbetslösheten

är orsaken till den lägre aktiviteten. När tar hänsyn till socio-ekonomiska och demografiska skillnader mellan arbetslösa och förvärvsaktiva finner heller inga statistiskt säkerställda skillnader i benägenheten att studiecirklar eller vuxenut-

bildning i allmänhet Tabell 20.

Som vi såg i Tabell är arbetslösa mer sällan högaktiva i studiecirklar. Vi har prövat flera andra mått studiecirkeldeltagande studerar nu, någon cirkel de tre senaste åren, samt reguljärt deltagande utan att finna motsvarande resultat. Genom att antalet arbetslösa i undersökningen är ganska litet och resultaten därmed relativt osäkra, bör vi ändå vara försiktiga i våra slutsatser. Eftersom arbetslösheten för närvarande tycks ha stabiliserat sig en hög nivå, finns det all anledning att

framgent fördjupa studierna av arbetslösas levnadsvillkor och aktivitets-

mva.

Del Beskrivningar 61

TABELL 19. Deltagande i studiecirkelverksainhet och vuxenutbildning

bland forvärvsaktiva och arbetslösa, uppdelat på arbetslöshets-

periodens längd. Procent. Aktivitet i

TABELL 20. Betydelsen av att vara arbetslös för deltagande i

vuxenutbildning, före Modell l och efter Modell 2 kontroll för olika

socio-demograñska förhållanden. Antilogaritmerade parameterestimat från logistiska regressionsmodeller. N2.043

Icke-aktivitet Hög aktivitet Studiecirklar Sysselsättnings- Mod. Mod. Mod. Mod. Mod. Mod. status l 2 l 2 l 2

Förvärvsaktiv 1.00 1.00 l .00 1.00 1.00 1.00 refkat. Arbetslös mindre 1.12 0.63 0.65 0.93 0.60 0.94 än 6 månader Arbetslös 6 mâ- 0.95 0.60 0.72 0.99 0.55 0.76 nader eller mer

Noter: * estimatet signifikant på l°-nivån signifikant på 5%-nivån signifikant på l0%-nivån. I modeller som inkluderar kontroller ingår kön, ålder fyra grupper, samhällsklass, utbildningsnivå, födelseland, antal småbarn 0--5 år, civilstánd, samt ortstyp.

62 Del Beskrivningar

6.5 Unga

lågutbildade

De unga lågutbildade framställs ofta som informationssamhällets stora förlorare, de som halkar efter när utvecklingen arbetsmarknaden går mot ökade krav formell utbildning och abstrakt kunskap. En anledning till att hysa sådana farhågor är naturligtvis att de som saknar gym-

nasieutbildning idag är relativt sett färre runt 10-15% än vad de var

för, säg, fyrtio år sedan. Även med enbart grundskoleom personer utbildning bl.a. har högre arbetslöshetsrisker än dem med gymnasieutbildning, är det troligt att de lågutbildade faktiskt inte är så utsatta som det oftast förmodas, och tidigare analyser visar att de åtminstone inte har fått en försämrad relativ position under 1970- och 1980-talet Jonsson 1991. Unga lågutbildade är intressanta att studera också ur en annan aspekt. I denna kategori kan vi anta att det finns viss andel som inte funnit en sig tillrätta i ungdomsskolan. Här kan folkbildningen, med sina annor-

lunda arbetsformer, utgöra ett alternativ. Ungdomar som hoppat av

den reguljära skolan kan via studiecirklar och folkhögskolor ändå få en utbildning är allmänbildande ocheller yrkesinriktad och de kan som också sedan gå vidare till högre studier. Komvux är en annan sådan alternativ utbildningsväg för den som inte gått vidare till gymnasiet direkt efter grundskolan. Vi kan från Figur B3.l i Bilaga 3 att de deltar i studiese unga cirklar i ungefär lika hög utsträckning som övriga åldersgrupper, när vi

mäter deltagandet vid intervjutillfállet. När det gäller annan vuxenut-

bildning har vi enbart mått om de deltagit någon gång, som då av naturliga skäl uppvisar lägre siffror än för äldre intervjupersoner. Vi förväntar därför att lågutbildade såväl som högutbildade oss unga - -

skall ha höga andelar icke-aktiva och låga andelar högaktiva. Detta är

också fallet. Av Figur 2 framgår att närmare 40 procent av personer mellan 18

och 29 år med enbart grundskoleutbildning inte har deltagit i någon

form av vuxenutbildning. Bara 5 procent är högaktiva. Motsvarande

siffror för unga högskoleutbildade är 4 respektive 19 procent och för

mellan 30-44 år med grund- eller folkskoleutbildning 19 personer respektive 9 procent.

32 Vi har uteslutit dem studerar vid intervjutillfallet ur dessa analyser. som

Del Beskrivningar 63

18-29 år 30-44 år ä 45-75 år % 40

30 -

i

QW . 20 F j

.

. . 10 0:0: å :Vw ..:::: 23:35: 330% §30 §84 #880 OOO4 #301 OOOJ 9o°fo°a 03 å? P3°$°3°1 O . 2 år gymn. 3 år gymn. Univ. Utbildningsnivå

FIGUR Andelen som aldrig deltagit i någon form av vuxenutbildning efter utbildningsnivå och ålder.

Resultaten i Figur 2 verifierar att lågutbildade har ett lågt studieunga deltagande jämfört med andra grupper av det skälet borde de vara en viktig målgrupp för utbildningsorganisatörer. En central fråga är nu om skillnaderna mellan låg- och högutbildade i vuxenstudieaktivitet är större bland de yngre. Vi kan testa detta enklast genom att genomföra separata analyser av effekten av utbildningsnivå för vuxenstudieaktivitet för olika åldersgrupper. Resultaten redovisas i Tabell 21 omstående sida. De demonstrerar återigen att unga lågutbildade i högre utsträckning än äldre är icke-aktiva i vuxenutbildning, men därutöver visar siffrorna också att

de lågutbildade släpar efter mer bland de yngre. Detta gäller också

när vi kontrollerar för hushållsstorlek, civilstând, samhällsklass, kön, ortstyp och sysselsättningsstatus.

33 I flera formella statistiska test som inte visas här framgår också att

mer interaktionseffekten mellan ålder och utbildning såväl icke-aktivitet som högaktivitet är signifikant, så att effekten av utbildning är starkare bland de yngre.

i ll

64 Del Beskrivningar l

å

l

TABELL 21. Betydelsen av utbildningsnivå för icke-aktivitet I vuxen-

utbildning för olika åldersgrupper, före Modell l och efter Modell 2

kontroll för olika socio-demograñska förhållanden. Antilogarrtmerade

parameterestimat från logistiska regressionsmodeller.

l

i motsv. 3-árigt gymn. 4.12 2.69 0.97 0.46 0.72 0.74 motsv. Högskola el- 1.00 1.00 1.00 1.00 1.00 1.00 ler univ.

Noter: * estimatet signifikant på l%-niván signifikant på 5%-nivân signifikant på 10%-niván. I modeller som inkluderar kontroller ingår kön, samhällsklass, civilstând, samt hushallsstorlek.

Vi bör inte överdriva skillnaderna mellan åldersgrupperna eftersom de

bara framträder i jämförelsen mellan lågutbildade och högskoleutbildade,

där vi bör beakta att den sistnämnda kategorin inte är särskilt stor bland l8-29-åringarna. l tabellen för övrigt också de lågutbildade i den synes äldsta gruppen ha det sämre förspänt än i gruppen medelålders, men skillnaderna är för små för statistiskt säkerställda. att vara Finns det då anledning till därför att det är just bland de unga oro utbildningsskillnaderna tycks ha störst betydelse för vuxenstudiesom aktiviteten Svaret den frågan beror vad resultaten innebär. Innebär de att det finns en förändring över historisk tid, så att de som är och lågutbildade idag har det sämre förspänt än dem som var unga och lågutbildade för, säg, trettio år sedan Eller återspeglar resultaunga ten förhållandet att utbildningsskillnaderna i alla årskullar är störst bland ungdomar för att sedan minska allteftersom de blir äldre I det första

Del Beskrivningar 65

fallet skulle vi tala kohorteffekt, i det senare om en livscykelom en effekt. Om det är livscykeleffekt skulle vi faktiskt på ett sätt kunna se en positivt på saken. Det skulle tala för att de som initialt är missgynnade utbildningsmässigt så småningom kommer att minska denna klyfta att bli allt aktiva i vuxenutbildning, vilket precis är en genom mer viktig målsättning för vuxenutbildningen. Om resultaten genereras av en kohorteffekt är det negativt. Detta skulle nämligen tala for att de mer och lågutbildade idag inte kommer att närma sig sina bättre som är unga

utbildade generationskamrater. Följden skulle kunna bli ökade klyftor

i framtiden, kanske accentuerade av ökade krav utbildning i samhället. Vi måste dock komma ihåg att de absoluta utbildningsskillna-

dema mellan låg- och högutbildade idag är mindre än vad de var för

några decennier sedan skillnaden mellan 6-7 års folkskola och 9 års -

grundskola är ändå betydande och kan innebära att behovet av vuxenutbildning för att nå viss kompetensnivå är mindre for yngre generatio-

en ner.

Att skilja mellan kohort- och livscykeleffekter är problematiskt och kräver alltid vissa antaganden samt goda data. Om vi har information

ålder, utbildning och studiedeltagande vid flera historiska tidpunkter om kan vi komma närmare slutsats. Detta är fallet i levnadsnivåunderen

sökningarna beskrivna ovan. Vi använder ett mått baserat på en

oss av brukar gå i studiecirklarkurser fritiden där fråga om intervjupersonen vi skiljer mellan dem nej, aldrig och övriga. Vi har inte som svarar

några idealiska möjligheter till jämförelser eftersom LNU-data bara rör

studiecirklarkurser och inga andra former av vuxenutbildning och eftersom frågan är annorlunda ställd brukar gå, istället för har någon

gång gått. Då utbildningsfördelningen förändrats kraftigt i befolkningen sedan

1968 måste också slå ihop dem med studentexamen eller 3-4-årig

gymnasielinje, kortare högskoleutbildning samt universitetsexamen. De

får utgöra kategori högutbildade. Kurvan för 1991 i Figur 3 som

en

visas nästa sida innehåller inget värde for den yngsta åldersgruppen

eftersom urvalet i 1991 års LNU inte inkluderade personer i åldrarna 15- 17 år.

34 Det skulle i princip också kunna periodeffekt, men det skulle kräva vara en att lågutbildade i alla åldersgrupper skulle ha minskat sitt vuxenstudiedeltagande. Eftersom våra mått är kumulativa är det egentligen inte möjligt, och dessutom är det osannolikt att deltagandet skulle minskat bland lågutbildade vuxna.

66 Dell. Beskrivningar

% 1968 1981 3-1991 - °°° 50

40 -

30 -

20 -

10 -

0 l 1 I l 1 l I I l l 1 1 18-24 30-34 40-44 50-54 60-64 70-75

Åldersgrupp

FIGUR Andelen som brukar studiecirklarkurser på fritiden, uppdelad efter ålder och år.

Figur 3 visar att andelen som brukar gå studiecirkelkurs fritiden generellt sett är låg bland ökar fram till 50-5 5-årsåldem ungefär, yngre, för att därefter falla. Bland de och medelålders uppstår detta yngre

livscykelmönster nog delvis av att frågan fångar en kumulativ

process. Mönstret dock olika ut för olika år. År 1968 faller andelama redan ser

vid 40-årsåldem och när mycket låga noteringar för de äldsta. Detta

tolkar som en kohorteffekt studiecirkelverksamheten expanderade -

kraftigt när dessa kohorter redan blivit för gamla för att lägga sådan

studieaktivitet till sina etablerade fritidsvanor. På motsvarande sätt kan resultaten för år 1991 tolkas så att de i mottaglig som var en mer ålder när expansionen skedde också tar med sig denna fritidsvana i pensionsåldern. Vad vi i Figur 3 är troligen kombination ser m.a.o. en av livscykel- och kohorteffekter. Att de äldsta år 1991 har högre en andel aktiva tyder också att livcykelmönstret förändrats över tid, kanske beroende att pensionärer har bättre hälsa idag än för 25 år

sedan, kanske därför att kursutbudet i högre grad tillgodoser de

nu

äldres efterfrågan. I Figur 4 nästa sida presenteras studiedeltagandet

för lågutbildade respektive högutbildade.

i l ir SOU 1995: 141 Del Beskrivningar 67 l

Låg utbildning % 60 i 1968 --oo- 1981 50 - 1991 -

,.0°°.. ..°°°°0

. 20

I I l l l I l 15-17 18-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-75 Åldersgrupp

Hög utbildning % 60 --- 1968 - -o 1981 50 - 1991 ° . o o

l I I l l J I 18-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-75 Åldersgrupp

FIGUR 4. Andel låg- respektive högutbildade som brukar studiecirklarkurser fritiden, uppdelad efter ålder och år.

68 Del Beskrivningar

Studiedeltagandet på fritiden tycks inte ha förändrats särskilt mycket bland de yngre lågutbildade. Farhågan att de yngre i absolut mening en halkar efter verkar därmed kunna avskrivas de deltar lika ofta. Det som däremot inträffar är att de äldsta lågutbildade deltar i allt högre grad, varför skillnaden i studieaktivitet mellan unga och gamla vänds till de senares fördel. Detta kan knappast ses som något negativt i den mån dagens unga kommer att följa detta livscykelmönster. På grund av små bastal är kurvorna för högutbildade i Figur 4 lite skakiga, men vi kan ana samma typ av utveckling bland de äldre; år 1991 sjunker inte längre deltagandet med stigande ålder. I nästa steg jämför vi studiedeltagandet mellan högutbildade och lågutbildade i samma ålder. Därmed kan vi undersöka om resultatet i Tabell 21 finner sin motsvarighet i 1991 års LNU-data, och utbildningsskillnaderna om förändrats över tid. I Figur 5 har beräknat de högutbildades försteg genom att dividera deras odds att inte delta med motsvarande odds för lågutbildade. Vi har grupperat åldrarna som i Tabell 21 för att underlätta jämförelser. Bland de kan vi inte någon trend. År 1968 hade de lågutunga se bildade dubbelt så hög risk som högutbildade att inte delta. Denna skillnad ökade mellan 1968 och 1981 för att återigen minska till år 1991. Bland de medelålders och äldre har dock det relativa försteget för dem med hög utbildning minskat över tid. Vår slutsats är att de unga lågutbildade idag visserligen har en relativt mer utsatt position jämfört med äldre lågutbildade, men att detta fenomen inte är oroande i den meningen att vi har anledning att befara att de har halkat efter mer permanent. Det som istället har inträffat är dels att de äldre har ökat sitt deltagande relativt sett mer än de yngre, dels att det relativt sett främst är lågutbildade äldre som står för denna

ökning, vilket har fått som följd att utbildningsskillnaderna i den äldsta åldersgruppen samtidigt har minskat. De yngre har inte sänkt sitt absolu-

ta deltagande och skillnaden mellan låg- och högutbildade har inte ökat

i denna åldersgrupp. I sinom tid kommer troligen de lågutbildade ungdomarna att öka sitt studiedeltagande.

Dessa optimistiska slutsatser till trots, finns det anledning att ytterligare studera ungdomarnas studiedeltagande. Exempelvis har varit tvungna att inkludera en rätt bred åldersgrupp i den yngsta kaiegorin.

Det finns tecken som tyder på att deltagandet i studiecirklar fra improviserad musik nu är högt bland yngre tonåringar och det vore intressant

att veta rekryteringen till dessa aktiviteter sker bland dem som det om också går bra för i skolan kanske med en övervikt medelklassbam - eller det är morgondagens lågutbildade som redan tidigt etablerar sig om som aktiva i fritidsstudier.

Del Beskrivningar 69

i 1968 1981 @ 1991 Oddskvoter 5

i 3 ..

18-29 30-44 45-75

Åldersgrupp

FIGUR Benägenheten oddset bland högutbildade, relativt benägen-

heten bland lågutbildade, att delta i studiecirklarkurser på fritiden,

uppdelad efter ålder och år.

6.6 Utsatta grupper: slutsatser

I kartläggning vuxenutbildningsaktiviteten i befolkningen framstår en av det särskilt viktigt att studera de grupper som kan tänkas vara som speciellt utsatta i något avseende, exempelvis arbetslösa, handikappade och invandrare. Om dessa grupper står utanför folkbildning och vuxenstudier är det signal att dessa utbildningsforrner inte når dem som en om kanske är i särskilt behov av utbildning.

Den datainsamling ligger till grund för denna rapport gjordes

som inte med något uttalat syfte att studera mindre denna karakgrupper av tär. Resultaten baserar sig därför ganska små bastal, men det ovan går att identifiera de kategorier som vore värda att analysera närmare. Enligt vår mening är det främst utomnordiska invandrare borde bli som

70 Del Beskrivningar

sou 1995:141 i

föremål för sådana studier. Våra resultat att deras deltagande i vuxenstudier är klart lägre än infödda svenskars, även när kontrollerar för andra faktorer som socioekonomisk ställning, ålder, ortstyp och familjestruktur indikerar att de inte nås det svenska vuxenutbildnings- - av systemet, men det kan bero på att de inte varit i Sverige tillräckligt länge för att ha tagit del av det stora utbudet. Här bör fördjupade studier, som också kan ta hänsyn till invandringsår, kunna ge säkrare på svar frågan om t.ex. vuxenutbildningens utformning eller innehåll inte attraherar dessa eller språksvårigheter eller informationsbarriärer grupper, om

försvårar deras deltagande.

I övrigt talar våra resultat för att även utsatta grupper nås av vuxen-

utbildning. Arbetslösa, ensamstående föräldrar och handikappade deltar

alla i vuxenutbildning i ungefär lika hög utsträckning som förvärvsaktiva, sammanboende föräldrar respektive personer utan handikapp. Detta innebär naturligtvis inte att det inte skulle finnas enskilda individer som exempelvis möter studiehinder i form av handikapp, resultaten gäller bara för grupperna generellt. Faktiskt förefaller det så för just vara

handikappade, precis som för äldre, att genomsnittsvärdena döljer en

stor variation; en rätt stor del är mycket studieaktiva medan inte en obetydlig andel inte alls deltar.

I den rätt ljusa bild av deltagande i vuxenutbildning framträtt i

som våra analyser har vi satt ett frågetecken för lågutbildade. Våra unga

resultat tyder att skillnaden i vuxenstudiedeltagande mellan hög- och

lågutbildade är större i de årskullarna än bland medelålders och yngre äldre. Vår hypotes är att detta troligen ändå inte skall ses som en nega-

tiv utveckling eftersom varken de unga lågutbildades studiedeltagande

minskat över tid, eller deras deltagande minskat relativt högutunga bildades. Det är istället de äldre som har ökat sitt engagemang i fritidsstudier och faktiskt i högst utsträckning de lågutbildade äldre.

Även för arbetslösa kvarstår viss farhåga deras studiedeltagan-

en att de är lägre än förvärvsaktivas och i dagens dystra arbetsmarknadssitua-

tion framstår det som en viktig forskningsuppgift att specialstudera lång-

tidsarbetslösa.

35 I sådana studier det också viktigt skilja språkstudier

vore att ut av typen

svenska for invandrare Det är viktigt både att få kunskap hur många om invandrare med språkproblem som inte nås av sådana studier, och i vilken grad de nås av annan vuxenutbildning, t.ex. i samhällsorienterade och estetiska amnen.

Del Beskrivningar 71

7 Vuxenstudier, annan fritidsaktivitet

och deltagande i samhällslivet

7.1 fritids-

Vuxenutbildning, och organisationsaktivitet

I ett perspektiv kan studieaktivitet ses som en bland många former av fritidsaktivitet. En naturlig fråga är då om studieaktivitet faller i en särskild dimension bland våra fritidsvanor, eller om det finns ett samband med andra fritidsaktiviteter. En annan fråga är om det finns ett inslag av antingen-eller när det gäller fritidsvanor, så att de som inte deltar i vuxenstudier istället gör något annat, eller om det finns en mer allmän aktivitetsdimension, så att de som studerar också tenderar att vara aktiva inom andra områden. Ur en annan vinkel kan vuxenstudier ses som en aktivitet som bedrivs i organiserad form och kanske som ett alternativ till annan organisationsverksamhet. Även här kan vi ställa frågan vuxenstudier oss om och deltagande i olika organisationer fackföreningar, pensionärs- eller idrottsföreningar, religiösa samfund e.d. är konkurrerande aktiviteter, eller om det finns en allmän aktivitetsdimension. Det kan också vara intressant att studera vilka typer av organisationer som har aktiva medlemmar också deltar i vuxenstudier det ger bland annat studiesom arrangörer en bild över utbildningsbenägenheten i olika organisationer. För att söka svar på dessa frågor har vi beräknat sambanden mellan vuxenstudier och några andra typer av fritidsaktiviteter, respektive organisationsaktiviteter. I Fritidsstudieundersökningen ställdes frågor till intervjupersonerna de brukar motionera; gå restaurang, dans eller om bio; gå på teater, konserter, muséer eller utställningar; läsa böcker; etc. fritidsaktivitet. De alternativ som tas upp är naturligtvis långt ifrån som

uttömmande. Flera ofta förekommande aktiviteter som att sköta träd-

gården eller meka med bilar är inte medtagna, vilket bör has i åtanke.

För att indikera organisationsaktiviteter ställdes frågor om intervju-

medlem i viss organisation, b räknar sig aktiv

personen a är en som

medlem, har eller har haft något förtroendeuppdrag. Ett aktivi-

samt c

tetsindex har konstruerats där de som svarar ja alla tre frågorna

räknas som högaktiva; de som är aktiva medlemmar men inte haft

något förtroendeuppdrag betraktas aktiva; samt de som bara är

som medlemmar räknas som passiva medlemmar.

72 Del Beskrivningar

l

I Tabell 22 visas statistiska samband mellan studieaktivitet å ena sidan och fritidsaktiviteter respektive organisationsaktiviteter å andra sidan. I första kolumnen visas enkla samband -ju högre värde, desto

starkare koppling mellan vuxenstudier och den angivna andra aktivitet-

en. Iden andra kolumnen visas motsvarande samband när vi kontrollerar för ett antal bakgrundsfaktorer, nämligen kön, ålder, ortstyp, barn i hushållet, utbildningsnivå och samhällsklass. Värdena uttrycker sambanden när man tagit hänsyn till att de delvis uppkommer därför att både studieaktiviteten och den andra aktiviteten påverkas tredje av en faktor, exempelvis ålder s.k. partialkorrelationer. Tabell 22 visar tydligt att det finns allmän aktivitetsdimension en studieverksamhet har ett positivt samband med i stort sett alla andra aktiviteter. Sambanden är inte särskilt starka, underskattas att men av våra mått är ganska trubbiga. Intrycket av att aktivitet inom ett område

är förknippat med aktivitet också inom ett annat, gäller också när vi

kontrollerar för diverse bakgrundsfaktorer. Speciellt vuxenstudier synes ha samband med att läsa böcker, gå teatermuséer etc. samt spela

musikinstrumentsjunga i kör vilket ofta bedrivs i studiecirkelforrn. Släktskapet är troligen byggt på ett kulturellt intresse och andas övre-

medelklass. Alldeles rättvisande ändå inte den tolkningen efterär nog som vi tidigare sett att det är i skikten just under det högsta både när det gäller samhällsklass och utbildningsnivå vuxenstudiema är som som mest utbredda. De starkaste sambanden mellan vuxenstudier och organisationsaktivitet finner vi för politiska föreningar, pensionärsorganisationer och

andra föreningar t.ex. hobbyföreningar och intresseföreningar,

men

också aktivitet i fackförenin idrottsföreningar, föräldraföreningar och

gar, religiösa samfund uppvisar positiva samband med vuxenstudier. Dessa organisationer bedriver troligen en del av sin verksamhet i studiecirkel-

form, men man kan notera att deltagarna i nykterhetsföreningar inte är

särskilt studiebenägna.

36Vi använder en fyrdelad variabel för att mäta studieaktivitet, där lägst aktivitet innebär att intervjupersonen aldrig gått någon vuxenutbildning och där extrem aktivitet representeras av dem som gått minst fem olika former av vuxenutbildning eller minst tre former och dessutom varit högaktiva i studiecirklar. Vi har prövat tre andra definitioner, dem två mäter deltagandet av som i studiecirklar. Alla visar samma grundresultat definitionerna är heller inte oberoende av varandra, men vissa enskilda fritids- och organisationsaktiviteter uppvisar högre samband med ett visst mått på studiedeltagande. 37 Resultatet att vuxenstudier ingår i en kulturell dimension och därutöver samvarierar med organisationsdeltagande får stöd i en studie av kortutbildade Bergsten 1977.

Del Beskrivningar 73

TABELL 22. Samband Pearson s r mellan olika fritids- och organisa-

tionsaktiviteter och aktivitet i vuxenutbildning i stort i riket, samt upp-

delat på ortstyp Stockholm kontrasterat mot övriga landet, före Modell 1 och efter Modell 2 kontroll för olika socio-demografiska

förhållanden.

aktivitet Hela riket Stockholm Övr. landet Typ av Mod. 1 Mod. 2 Mod. 2 Mod. 2 Fritidsaktiviteter:

dansbio Gå på teaterkonserter O.23 0.15* 0.04 0.17 muséerutställningar

sjunga i kör Gå på gudstjänst 0.13* 0.09 0.08 0.09 Träffa värmerbekanta -0.02 0.05 0.07 0.05 släktingar

Ogganisationsaktiviteter:

signifikant pâ 5%-nivån signifikant på 10°o-nivån.

enbart föräldrar b enbart . pensionarer .. I modeller som inkluderar kontroller ingår kön, samhällsklass, civilstånd, barn, utbildning, ålder, ålder i kvadrat, samt- för riket som helhet- ortstyp.

74 Del Beskrivningar

7.2 Stockholmarnas

låga deltagande - effekt

av ett rikt kulturutbud

En särskild fråga är om mönstret av fritidsaktiviteter kan förklara det faktum att vuxenstudiedeltagandet är så lågt i Stockholm. Vi spekulera-

de ovan i anslutning till Tabell 12 att det kan det stora fritidsut-

vara budet i huvudstaden både det rika nöjeslivet och kulturlivet- kan - som utgöra konkurrenter till studieverksamheten. Om det så, skulle vore förvänta oss ett lägre samband mellan studiedeltagande och dessa typer av fritidsaktiviteter i Stockholm än i andra orter. Eftersom vi sett att det finns ett positivt samband mellan studier och såväl nöjes- kulturaksom tiviteter skulle Stockholms egenart kunna förklaras redan dessa om

samband är lägre där sambanden behöver alltså inte negativa,

vara av typen antingen studier eller någon annan fritidssyssla. En annan

förklaring som verkar rimlig i skenet av resultaten ovan, är att organisationslivet spelar en mindre central roll i Storstockholm och att vuxenut-

bildningsdeltagandet främst i studiecirklar därför inte får drag-

samma hjälp som i orter med ett rikt organisationsliv. För att försöka pröva dessa hypoteser om det låga studiedeltagandet i Stockholm har vi gjort analyserna i Tabell 22 uppdelat på tre ortstyper Stockholm; Göteborg, Malmö och andra städer med mer än 50.000 invånare; mindre städer, samhällen och landsbygd. Eftersom vi inte fann några skillnader mellan de två senare ortstypema har dessa slagits ihop och det är kontrasten mellan Stockholm och resten av landet som visas i de två högra kolumnerna i Tabell 22. Låt börja med att oss

konstatera vilket inte syns i tabellen att nöjes- och kulturaktiviteter är

vanligare bland stockholmare, medan organisationsaktiviteter är ungefär

lika vanliga i alla ortstyper fast det varierar något mellan olika organi-

sationer. Nöjesaktiviteter att på restaurang, bio, dans uppvisar - samma samband med studieaktiviteter i Stockholm som i de båda andra kategorierna. Det finns tendens till att de ofta deltar i nöjesaktien som viteter också är studieaktiva; kanske fångar resultaten en utåtriktad personlighetstyp. Det som är intressant är att kulturaktiviteterna såväl teater-muséibe-

sök m.m. som bokläsning har ett påtagligt samband med studieaktivitet

i alla andra ortstyper än Stockholm, där det överhuvudtaget inte finns något samband. Detta kan vara en ledtråd till varför studiebenägenheten är så låg i Stockholm, men själva resultatet ger i sig ingen förståelse för fenomenet. En tolkning är att kulturverksamhet i huvudstaden är ett alternativ till studier här får man hålla i minnet att en stor del av studiecirkelverk-

Del Beskrivningar 75

samheten, som utgör väsentlig del i vårt mått på studiedeltagande, är av

estetisk-kulturell art, medan det på andra håll är ett komplement; kanske

beroende på olikheter i omfattningen av utbudet, kanske beroende på skillnader i vilken typ av utbildningar som ges. Detta ger dock inte någon bra förklaring till varför det inte skulle finnas något samband mellan bokläsning och studier i Stockholm. En annan tolkning, som möjligen kan kasta ljus även över detta förhållande, är att huvudstadens invånare i högre grad omfattar en elit-kultur inom vilken t.ex. studiecirkelverksamhet ses något över axeln. Som vi sett tidigare är studiecirkelverksamheten rätt fast förankrad i medelklassens fritidsliv, i något mindre grad i högre skikt. Kanske är det så att stockholmare i alla olika sociala grupper ligger närmare dessa högre skikts kulturella intressen och värderingar En banalare förklaring är att det ekonomiska stödet till studiecirklarna är speciellt dåligt i storstockholmsregionen och att bokläsning och andra kulturella aktiviteter därför blir naturliga alternativ till ett otill-

räckligt utbud av studiecirklar. Denna förklaring kräver dock för sin

trovärdighet att rekryteringen till studiecirklar har en stark lokal för-

ankring, eftersom det totala cirkelutbudet i Stockholmsområdet rimligen

är mycket omfattande. Vi kan inte uttala oss om detta, men det som

talar för betydelsen av lokal rekrytering är att mer än var femte studie-

cirkeldeltagare uppger att informationen om cirkeln kom från en bekant

eller arbetskamrat Svensson 1994.

Ovanstående alternativa förklaringar bygger på resonemang och spekulationer runt ett empiriskt resultat som inte låter sig tolkas på något enkelt sätt. Eftersom det inte är särskilt många intervjupersoner från Stockholm analysen baserar sig på drygt 300 huvudstadsbor, får vi dessutom betrakta resultaten som preliminära. En sammanfattande

hypotes kan ändå vara att studiecirkelverksamheten har speciella kultu-

rella särdrag som gör att benägenheten att delta i sådana aktiviteter varierar med inte bara sociala utan också lokala kulturella mönster.

7.3 Vuxenutbildning och deltagande i

samhällslivet

Tidigare studier har diskuterat förhållandet mellan deltagandet i vuxenutbildning och allmänt samhällsengagemang och man har ofta antagit att

det förra leder till det senare jfr. DsU 1985:10. Detta är naturligtvis

mycket svårt att leda i bevis. Frågan kan inte avgöras basis av Fri-

tidsstudieundersökningens material- for det skulle vi behöva detaljerade

76 Del Beskrivningar

longitudinella data, där samma individer följs över tid och där man har information om politiska resurser m.m. både före och efter genomförda vuxenstudier. Om vi i vår studie finner ett samband mellan vuxenstudier och exempelvis politiska resurser kan det bero att båda dessa faktorer påverkas av en gemensam bakomliggande faktor; ålder, samhällsklass och utbildning är tänkbara kandidater. Därutöver kan den kausala ordningen vara den omvända, så att det i själva verket är de som redan har starka politiska resurser som är aktiva i vuxenstudier. I Tabell 23 analyserar vi sambandet mellan vuxenstudieaktivitet å ena sidan, och politiska resurser, opinionsbildande verksamhet, politiskt deltagande och samhällsengagemang i termer av nyhetsbevakning å den andra. Politiska resurser mäts som förmågan att kunna överklaga ett myndighetsbeslut; opinionsbildande verksamhet som svar på frågan om man någon gång talat inför ett möte eller gjort ett inlägg i en diskussion; samt politiskt deltagande via frågor om man deltog i senaste riksdagsrespektive kyrkofullmäktigevalet. Nyhetsbevakning är helt enkelt svaret en fråga om intervjupersonen brukar se nyhetsprogram i TV. Liksom i tabellen ovan redovisar vi samband såväl utan som med kontroll för olika bakgrundsfaktorer. Alla samband går i förväntad riktning, det med nyhetsäven om bevakning är mycket svagt. Ett aktivare deltagande i vuxenutbildning går hand i hand med mer politiska resurserdeltagande i samhällslivet, grovt uttryckt. Resultaten kan tolkas som att det även här finns en allmän dimension av politiska resurser eller samhällsintresse som innefattar vuxenstudier. Genom att i vår statistiska modell jämför personer i en given samhällsklass och en given utbildningsnivå dvs.

kontrollerar rätt väl för möjliga gemensamma bakomliggande faktorer

är det en del som talar för att det finns en kausal relation att ett högt -

vuxenstudiedeltagande t.ex. stärker de politiska resurserna eller leder till

ett ökat samhällsengagemang. Vi kan dock inte dra en sådan slutsats eftersom det fortfarande kan vara så att relationen faktiskt kan vara spegelvänd. Det finns en möjlighet att komma lite längre i försöken att studera vuxenutbildning leder till ökade politiska resurser, här definierade om som möjligheten att kunna överklaga ett myndighetsbeslut och erfarenheten att ha hållit ett anförande vid ett möte. Antag att det finns en generell faktor som vi kan kalla för samhällsengagemang, och att människor som är engagerade i samhällsfrågor också gärna ägnar sig åt vuxenstudier. Antag vidare att vi kan mäta samhällsengagemang genom våra uppgifter om nyhetsbevakning, röstning, samt medlemskap och aktivitet i fackföreningar, i politiska organisationer, i religiösa samfund, samt i nykterhetsföreningar.

Del Beskrivningar 77

TABELL 23. Samband mellan olika typer politiska resurser

av

samhällsinriktade aktiviteter och vuxenstudiedeltagande Pearson s r,

samt partialkorrelationer, kontrollerat for samhällsklass, utbildning, kön, ålder, antal barn i hushållet, ortstyp och civilstånd.

Utan Med bakgrunds kontroller kontroller

Deltagande i allmänna val l 7 0.15

nyhetssändningar på TV 0.06* 0.04 Brukar se Har talat inför möte 0.32 0325

Politiskt fattig kan överklaga myndighetsbeslut -O.2l -0.15

Om vi då kontrollerar för dessa faktorer samhällsengagemang för- - utom övriga faktorer utbildning, samhällsklass, ålder, kön, etc., som borde ett eventuellt kvarvarande samband mellan vuxenstudier och politiska kunna förmodas vara en konsekvens av studiema. resurser

Sambanden sjunker något när vi kontrollerar för samhällsengagemang,

är fortfarande relativt starka 0.20 för talat inför möte och -0.l2 men

för politiskt fattig, båda signifikanta l%-nivån. Eftersom våra mått

är och då vi inte har ideal kausal modell skall vi inte dra några svaga en stora växlar på detta resultat, något stöder våra resultat tanken men om

vuxenstudier stärker individers politiska resurser.

att

38 Det bör igen betonas att analyserna utgår från ett individperspektiv. Det kan också så att kollektiva maktresurser stärks vuxenstudier det kan väl vara av nästan sägas idealbilden en rörelseforanlcrad studiecirkel. För att studera vara av detta tarvas dock andra metoder och andra data.

78 Del Beskrivningar

II.

Del Förklaringar

l Snedrekryteringen till vuxenutbildning

vilka är mekanismerna bakom

-

Vuxenutbildningen skiljer sig i väsentliga avseenden från utbildannan ning, exempelvis ungdomsskolan. De största skillnaderna är att det just är vuxna, dvs. människor normalt sett har bredare erfarenhet som av

samhällsfrågor och av arbetsliv, som undervisas; att studierna är frivilli-

ga; samt att de oftast inte betygsätts resultat i vuxenstudier ligger -

sällan till grund för intagning till högre utbildning och utgör bara i

undantagsfall en merit på arbetsmarknaden. Dessa karakteristika har betydelse flera sätt. Bland annat får

utbildning av vuxna andra konsekvenser genom att deras sätt att an-

vända utbildningen förmedlas deras livserfarenheter därmed genom -

är det rimligt att anta att det individuella karriärperspektivet,

som passar bra gymnasie- och universitetsstudier för ungdomar, komplet-

teras av ett forändrarperspektiv, där vuxna kan använda sina nyvunna kunskaper och färdigheter för att påverka sin situation jobbet och i

samhället. Vi har kunnat att vuxenstudier troligen har viss beovan se tydelse för individers politiska har inga uppgifter resurser, men som gäller vilken betydelse utbildningen har för situationen jobbet. Över-

huvudtaget har Fritidsstudieundersökningen inte närmare sökt utröna

konsekvenserna vuxenstudier för individers karriärer eller situation av marknaden, i privatlivet, i politiken och på jobbet; återkomsom

mer till i diskussionen är detta ett forskningsområde

som synes vara

väsentligt för att vi alls skall kunna avgöra hur viktig frågan rekryte-

om ring till vuxenstudier är.

Vuxenutbildningens karakteristika målgruppen, frivilligheten,

-

betygsättningen har också betydelse för hur undervisningen

- genom-

förs, något som kanske framför allt märks inom folkbildningen. Deltagarstyrningen är högre och den traditionella katederundervisningen

av

mindre omfattning. Vi såg ovan att än hälften studiecirkeldelta-

mer av gama uppgav att det var diskussionerna mellan deltagarna som gav

Del II. Förklaringar 79

cirkeln dess värde, medan lika stor andel instämde i påståendet att en det främst var cirkelledaren som bestämde över arbetet. Hälften av

deltagarna i folkhögskolans längre kurser menade också att de fick vara

med och bestämma studiernas uppläggning. Även siffrorna indikerar om att traditionella undervisningsformer har starkt fäste även inom folkbildningen jfr. Byström 1976; Lindgren 1995 tycks medbestämmandet vara utbrett det förefaller åtminstone sannolikt att normal - en gymnasiestudent skulle uppgivit betydligt lägre inflytande. Samtidigt som vuxenutbildningen har särprägel är den heterogen en till innehållet och också till formen. I ett försök att urskilja mekanismerna bakom den sneda rekryteringen till vuxenstudier kan det lämpvara

ligt att skilja mellan de utbildningar som är mer traditionella och de som har folkbildningens ideala särprägel, samt mellan dem är korta

som och fritidsbetonade och dem kräver större insats vad gäller tid, som en arbete och kanske också pengar. Indelningen gör att vi lättare kan lyfta fram likheter och skillnader mellan snedrekryteringen till vuxenutbildning och till ungdomsskola och högre studier.

Utbildningens krav ex. tid, ansträngning, kostnad Undervisnings- Kortare kurser Mer krävande kurser form Traditionell utbild- Komvux kursverksamhet Universitetsstudier på deltid ning Arbetsmarknadsutbildning Komvux lntemutbildning på företag etc. Gymnasieutbildningar Särpräglad vuxen- Studiecirklar Folkhögskolans längre kurser utbildning Folkhögskolans kortare kurser stort deltagar- Korrespondensstudier inflytande Fackliga kurser

Vuxenutbildningens stora omfattning vilar de utbildningar som vi förenklat kallar kortare kurser i matrisen ovan. Det måste understrykas att kategorierna inte är renodlade. Exempelvis torde både vissa fackliga kurser och korrespondensstudier kunna placeras under mer krävande utbildning, liksom många studiecirklar t.ex. i språk och fackliga studier ges i traditionella former. För att diskutera mekanismema bakom rekryteringen till vuxenutbildning börjar vi med enkel individmodell över beslutet att börja en studera, där en förutsättning är att studierna är frivilliga. Det kan vara värt att hålla i minnet att för viss vuxenutbildning kan beslutet att delta vara kollektivt. Det gäller exempelvis då en förening eller ett antal

80 Del II. Förklaringar

vänner beslutar sig för att starta en studiecirkel även så, är det naturligtvis slutligen individer som bestämmer sig för att med. Vi diskuterar inte kollektiva beslut vidare. En modell för att förklara sambandet mellan social bakgrund och utbildningval i ungdomsskolan och till högre studier har utvecklats av Erikson och Jonsson l996; jfr. Halsey, Heath och Ridge 1980. Den kan hjälpa oss att förstå varför rekryteringen till högre studier tycks vara socialt jämnare i Sverige än i ett flertal jämförbara länder, samt varför vi i Sverige haft en notervärd utjämning i detta avseende i ett historiskt

perspektiv se Erikson och Jonsson 1993, 1996. Modellen utgår från att

individ tar ställning till tre saker vid sitt beslut, nämligen kostnaden en för studierna K, belöningarna från dem B, samt sannolikheten att

klara studierna S. Den uppfattade nyttan U att påbörja en viss typ

av studier antas vara en funktion av de förväntade belöningarna gånger

den uppskattade sannolikheten att lyckas minus de förväntade kostnaderna.

U SB-K

Sannolikheten att välja en viss utbildning följer sedan av en rangordning

av denna uppfattade nytta och motsvarande kalkyler för andra aktivite-

ter fr.a. att börja förvärvsarbeta, dvs. det finns en serie Uzn för varje

individ vid en given tidpunkt. Självklart gör människor inga detaljerade

kalkyler det skulle för övrigt vara omöjligt eftersom ingen kan ha fullständig information t.ex. kommande inkomster men i stort sett om är utbildningsval överlagda handlingar. Egentligen säger modellen bara att varje individ ställer sig tre frågor när det gäller en viss studieaktivitet, i vårt fall vuxenstudier:

B: Kommer studierna att ge mig något Kommer jag att lära mig

något Är ämnet intressant, läraren bra, kurskamraterna trevliga Kan jag få bättre jobb eller högre lön efter utbildningen Kommer studierna att skänka inre tillfredsställelse eller stärka mitt självförtroende

S: Kommer jag att klara dem Har jag nödvändiga förkunskaper

av Har jag tid att delta i den utsträckning som krävs, och att läsa mellan sammanträdena

39 l modellen antas att kostnaderna för studierna kvarstår även vid ett studiemisslyckande. Detta är möjligen tvivelaktigt när det gäller många typer av vuxenstudier. Deltagaravgiften kvarstår nog, men kostnader för resor, försakad inkomst etc. kan oftast reduceras vid ett studieavbrott. När analyserar vuxenutbildning i stort tror vi inte att denna modellspecifikation är problematisk eftersom kostnaderna är så små.

i l l l Del II. Förklaringar 81 3

K: Har jag råd med dem Är deltagaravgiften hög Måste jag avstå

lön för att delta, ocheller betala för inkvartering under studierna Vad

till och från kurslokalen Finns det bidrag för studierna

kostar resorna Kostnader och belöningar mäts inte enbart i monetära termer, även vi tror att kostnaderna främst är i reda pengar eller enkelt kan räknas om till sådana t.ex. reskostnader eller tidsåtgånglöneavdrag vid tjänstom ledighet från studier. Belöningarna däremot är just när det gäller vuxenutbildning många skilda slag och väsentlig del av dem uppkomav en

under studietiden till skillnad från högre studier där man kan

mer förvänta sig långsiktig ökning inkomsterna efter avslutad utbilden av ning. Social meningsfull fritidssysselsättning, känsla av delaksamvaro,

tighet, förfärdigande konstföremål är vanliga typer av belöningar från

av fritidsstudier. Vi kan kalla sådana belöningar för interna syftar på egenvärde, och är inte helt bra översättning av det engelska inen

trinsic för att skilja dem från externa, vilka är en konsekvens av stu-

dierna och främst berör förbättrade karriärmöjligheter i arbetslivet. Att lyckas, att klara studierna, är ett viktigt element i ungdomsskolan, med tanke Vuxenutbildningens karaktär ofta av mindre men vikt där; straffas inte ut från sin studiecirkel, möjligen känner man man sig manad att avbryta kurs inte gör några framsteg, eller en om man märker saknar förkunskaper. När vi diskuterar de mindre kräatt man vande formerna vuxenutbildning är det främst tidsaspekten som är av intressant för sannolikheten att lyckas. För de längre vuxenutbildningarär skillnaden mot ungdomsutbildningen troligen inte så stor, dock. na Ett viktigt komplement till modellen är att den bara kan förklara benägenheten för studier för sådana alternativ som är strukturellt möjli-

ga, dvs. finns inom räckhåll för individer och då inte i någon

som

psykologisk mening, utan praktisk. Somliga individer bor för långt ifrån studieplatsen, eller kan inte delta grund av sjukdom eller handikapp.

Vissa utbildningar kräver sådana förkunskaper att många inte kan aspirepå dem. Andra är så dyra helt enkelt inte har råd, eller kräver ra att man tid inte har. Normalt sett kommer, nämnts, tidsaspekten en man som när det gäller bedömning om man kommer att klara studierna. en av

Men arbete eller familj tar så mycket tid i anspråk att vissa typer

om vuxenutbildning omöjlig exempelvis så att inte kan boka

av är - man

sig för serie studietillfällen eftersom man arbetar oregelbundna

en tider föreligger tidsrestriktion. Om inte upplever sig ha tid för - en man studier därför att andra fritidsaktiviteter fyller ut den lediga tiden före-

° I ekonomiska termer skulle man säga att fritidsstudier är mer konsumtion än investering, dvs. avkastningen uppstår samtidigt med deltagandet.

82 Del II. Förklaringar

ligger dock ingen restriktion, då är det istället så att benägenheten

att

studera är mindre än benägenheten att göra något

annat. Olika utbildningsfomier kan beskrivas i modellens termer. För att ta

exempel från studiet rekryteringen till högre sekundär utbildning kan

av vi säga att elitskolor med höga elevavgifter t.ex. internatskolor i Eng-

land utmärks av höga kostnader, stora belöningar och kanske goda

möjligheter att lyckas med studierna på grund hög lärartäthet I av mm. länder som utmärks att stor majoritet går över till studier på av en

sekundär nivå som dagens Sverige eller U.S.A. präglas gymnasieut-

bildning av låga kostnader, rätt små belöningar och goda möjligheter att

klara av studierna jfr. Erikson och Jonsson 1996.

Vuxenutbildning i dess mindre krävande form vänstra kolumnen i

matrisen utmärks,

ovan tror vi, av låga kostnader, rätt stora belöningar

och goda möjligheter att lyckas, givet att man väljer kurs en som man

är intresserad och tror att kommer att bemästra. Belöningarna

av man

uppstår huvudsakligen, inte enbart, vid själva studietillfällena. Detta

men är i stort sett idealtypen för studieform skall attrahera en som ett stort

antal deltagare. Kostnaderna är obetydliga, beroende på att deltagar-

avgifterna är låga, att tillgängligheten är mycket god och inte att man behöver försaka lön för att delta. Därför finns det heller inga stora hinder för att påbörja kurs. Man behöver inte känna sig övertygad en

om stora belöningar, eller att man klarar studierna, för att starta. Finns

det några hinder, kan vi anta att de beror tidsrestriktioner än snarare bristande ekonomiska resurser.

I dess mer krävande form liknar vuxenutbildningen den vanliga utbildningen gymnasium och universitet. Kostnaderna är kanske inte

alltid höga bl.a. därför att det finns ett relativt generöst vuxenstudie- stöd men heller inte obetydliga, och sannolikheten lyckas är inte - att

lika lätt att bedöma och ofta klart mindre än 100 procent. Belöningar-

na är inte i samma höga grad omedelbara, utan här måste kanske deltagarna hoppas att utbildningen skall ha positiva konsekvenser sikt, till

exempel i form av befordran i jobbet eller inkomsthöjningar.

Det kan också hända att det finns skillnad mellan vuxenstudier en som genomförs med traditionella undervisningsformer och sådana som

följer vuxenutbildningens demokratiska ideal, forkroppsligat

mer

genom beteckningen cirkel. De flesta vuxna människor större

ser nog

inneboende belöningar i kurser och utbildningar där deras erfarenheter får komma till sin rätt och där de kan ta aktiv del i uppläggning och

genomforande av studierna. Om detta är fallet krävs det större belöningar efter studietiden för att utbildningar traditionellt snitt skall kunna av

konkurrera studiebenägna

om vuxna.

Del H. Förklaringar 83

Den individuella beslutsmodellen som vi presenterat gäller just aktiviteten vuxenutbildning. Det finns naturligtvis en rad andra, konkurrerande aktiviteter inräknat också passiviteter, dvs. att vara inaktiv på fritiden. Sannolikheten att påbörja vuxenstudier är därför avhängig hur den uppfattade nyttan av denna aktivitet rangordnas i förhållande till motsvarande nytta av att välja en annan aktivitet. En rimlig utgångspunkt är att valet mellan olika alternativa fritidssysselsättningar främst är styrt av individuella preferenser, eller belöningar, i våra termer. Vissa människor får mer ut av att engagera sig i en hobbyförening eller en politisk förening än att studera, eller finner det belönande att baka, mer meka med bilar, eller motionera. En social eller annan snedrekrytering till vuxenstudier uppstår om preferensema inte bara varierar mellan individer utan också mellan samhällsklasser, män och kvinnor, personer

med olika utbildning, boende i olika regioner e.d.

Vi har naturligtvis goda skäl att tro att sådana variationer existerar det finns många orsaker till att fritidsintressena skiljer sig mellan olika grupper. Den centrala frågan är dock om en låg värdering av studier för vissa grupper enbart är en konsekvens av sådana små förväntade be-

löningar relativt ointresse, eller om höga förväntade kostnader, en liten

upplevd sannolikhet att lyckas i studierna, eller rena restriktioner ligger bakom. När vi analyserar de mindre krävande formerna av vuxenutbildning, framför allt studiecirklar, kan vi ganska säkert säga att osäkerheten om ens kapacitet räcker till är en mindre viktig faktor. Ungefär var tionde som inte deltar i studiecirklar uppger att skälet är att kravnivån är för hög och inte ens tre procent av alla lågutbildade som gått en studiecirkel menar att studietakten var för hög eller att kraven på förkunskaper för höga. Det är snarare tidsaspekten och kostnaderna var som är potentiellt viktiga faktorer, och det är dessa som analyserna i det följande är koncentrerade.

2 Studiehinder

Med studiehinder menar vi att en individ har intresse för studier men av något skäl ekonomiskt, hälsomässigt, geografiskt, tidsmässigt eller liknande inte kan förverkliga detta intresse. För att anknyta till resone- manget ovan kan vi säga att alla faktorer som minskar benägenheten till vuxenstudier därför att de inverkar på antingen kostnaderna eller sannolikheterna att lyckas med studierna, utgör studiehinder. Därutöver måste naturligtvis strukturella begränsningar räknas till studiehinder. Däremot kan inte små belöningar sägas vara ett hinder, det är snarare frågan

84 Del II. Förklaringar

om bristande incitament. Oftast manifesteras detta när det gäller fritidsstudier genom att individen prioriterar någon fritidsaktivitet annan som verkar mer givande. I praktiken är det dock svårt att veta kostnader om eller sannolikheten att lyckas också spelar in. Ur ett socialpolitiskt och utbildningspolitiskt perspektiv kan det vara centralt att lokalisera eventuella studiehinder och det är även ett viktigt inslag för att förstå hur ojämlikheter i levnadsvillkor uppkommer. Frågan är dock inte okomplicerad. När vi studerar en företeelse bygger som

frivilligt deltagande är den rimliga utgångspunkten att icke-deltagan-

de är ett val som speglar individers intresse. Detta gäller naturligtvis speciellt om kan anta att kostnaderna är låga, tillgängligheten god, och sannolikheten att lyckas med studierna höga: Vuxenutbildningen i Sverige är väl spridd och flera former också gratis och det nära nog finns ett stort urval studiecirklar inte kräver några förkunskaper. som Det är också en mycket utbredd uppfattning att man i studiecirklar kan studera vilket ämne som helst cirka åtta av tio, deltagare icke- - som deltagare, uppfattar antalet ämnen kan studera i stort sett som man som obegränsat. När vi frågar dem aldrig deltagit i studiecirkel som en om orsaken, är det mindre än 10 procent instämmer i påståendet att som studiecirklar är för svåra. Sammantaget talar detta för att vi bör ha rätt

starka belägg för att det verkligen föreligger studiehinder innan vi drar

en sådan slutsats. Frågan om studiehinder är inte bara komplicerad i detta perspektiv. Det är också svårt att peka på metod att undersöka sådana hinder en om finns. Det mest rättframma sättet är naturligtvis att fråga intervjupersonen om hon uppfattar att det föreligger något studiehinder, det är men ingen idealisk metod. Människors svar sådan fråga är styrda en av

vilka förväntningar de har på tillgängligheten vuxenutbi

av av vilket svar som är socialt önskvärt, och av ett antal andra psykologis-

ka mekanismer därutöver är det möjligt att den tillfrågade faktiskt

inte själv känner till vilka barriärer som existerar, hon har kanske aldrig reflekterat över situationen. En metod för att analysera förekomsten av studiehinder undviker son. ovannämnda problem är att försöka ta objektiv information om

potentiella studiehinder t.ex. fråga om inkomst istället för att fråga

om ekonomin är ett hinder för studiedeltagande, för att sedan analysera om sådana faktorer har något samband med studieaktivitet. Om använder den metoden måste vi dra slutsatser förekomsten stLdiehinder om av från statistiska samband gruppnivå, vilket inte heller är oproblematiskt. Vi kan heller inte avgöra om t.ex. ett samband mellan inkomst och studiedeltagande beror på att en faktor som vi inte har mätt påverkar både inkomsten och deltagandet. Detta skulle kunna fallet med vara

Del II. Förklaringar 85

studieintresse; ett sådant intresse kanske både leder till hög allmän utbildning, och därmed hög lön, och till fortsatt hög studieaktivitet på fritiden. Som diskuteras nedan försöker vi bemästra detta problem genom att kontrollera för bland annat allmän utbildningsnivå. Vi har ingen lösning på problemet hur studiehinder bäst skall mätas, men vi försöker i det följande att använda båda metoderna som beskrivs ovan. I praktiken kommer vi att behöva förlita oss på resonemang i kombination med empiriska resultat. Vi börjar med att studera vilka skäl intervjupersonerna själva uppger för att inte hysa några studieplaner. Därefter följer en rad analyser av möjliga studiehinder, definierade så objektivt som möjligt i intervjun.

2.1 skäl

Studieplaner och självupplevda till att

inte studera

Vilka är skälen att inte studera, som de uppges av intervjupersonerna själva I undersökningen ställdes sju frågor om planer att under det kommande året studera i komvux, i studiecirkel, på gymnasium, folkhögskola m.m. Frågorna ställdes till dem som aldrig tidigare gått i nå-

gon av dessa former av vuxenutbildning. Närmare 30 procent av dessa,

och ca 27 procent av de lågutbildade i denna grupp, anger att de hyser sådana planer. Vanligaste intentionen bland de tidigare icke-aktiva är att en studiecirkel 40%, men heltidsstudier vid gymnasiet är en nästan lika vanlig plan 37% och även universitets- och komvuxstudier är ofta angivna 25% respektive 19%. Med kännedom om det faktiska delta-

gandet se avsnittet I.1 ovan kan vi med stor säkerhet säga att de upp-

givna siffrorna långt ifrån kommer att motsvaras av faktiskt deltagande. Vi är mest intresserade av dem som säger att de inte hyser några utbildningsplaner för det närmaste året. De lågutbildade icke-aktiva som inte planerar att studera utgör faktiskt en inte alltför ringa minoritet,

omkring 6 procent i vårt urval vilket motsvarar drygt 300.000 personer

i befolkningen 18-75 år.

Till alla som angav att de inte hade några planer att studera nästa år ställdes en serie frågor om anledningen till detta. Det är som nämnts vanskligt att fånga de verkliga skälen bakom svaren. Det är inte tillrådligt att tolka den absoluta nivån på procentsatserna i en situation där en intervjuperson sagt sig inte vilja delta i en vanligt förekommande och positivt betraktad aktivitet som studier, kan vi förvänta oss en hög andel ja-svar generellt, inte bara på frågor om studieplaner nästa år, utan också frågor om x-skälet och y-skälet ligger bakom.

86 Del II. Förklaringar

TABELL 24. Andelen dem aldrig genomgått vuxenutbildning av som och som uppger att de inte ämnar delta i sådan nästa år, som uppger

olika skäl för att inte delta, efter studieaktivitetsgrad flera skäl kan

anges.

Not: a Gäller endast förvärvsarbetande.

Orsakerna kan ofta vara sammansatta, eller bara grumliga till - om exempel intresset att studera är klart än att välja svagare en annan fritidsaktivitet, är de troligen inte så väldefinierade. Det är säkert en anledning till att samma individ också ger ja-svar ett flertal olika alternativ. Skälen för att inte delta kan naturligtvis också andra än vara dem som ingick i frågeformuläret. I Tabell 24 visas frekvenser över skäl att inte delta i utbildning påföljande år. De mest relevanta jämförelsema kan göra är mellan kategorier definierade efter studiedeltagare i allmänhet, samt mellan olika svarsalternativ. Intressant nog, och i linje med våra antaganden är det ekono ovan, miska skälet i alla grupper det mest sällan angivna. Då vi kan anta att nytto-skälen och intresse-skälet är nära besläktade, dominerande är en orsak till att inte gå vuxenutbildning troligen brist belöningar, både externa och interna. Det finns få tecken i analysen tyder ovan som att några påtagliga hinder förklarar den ljumma entusiasmen för

vuxenutbildning bland en liten andel av den vuxna befolkningen. Ett

sådant är åldersskälet speciellt lågutbildade icke-aktiva har - gruppen en märkbart högre medelålder 55.4 mot 48.4 respektive 49.6.

Del II. Förklaringar 87

TABELL 25. Andelen olika skäl for att aldrig ha deltagit i

som uppger

en studiecirkel, efter studieaktivitetsgrad flera skäl kan anges.

Not. ° Alternativet har ett relativt stort antal vet -svar här räknats som som nej-svar under antagandet att vet ej syftar på deltagaravgiftens storlek.

Högre ålder kan, allt annat lika, möjligen indikera lägre sannolikhet en att lyckas i studierna och äldre korttidsutbildade har mindre utbildning än någon annan kategori. Att tidsskäl ofta skulle också kunna uppges vara ett tecken på studiehinder. Det är påfallande hur skälet ej intresserad studier oftare av anges med avtagande studieaktivitet. Så gör i stort sett alla skäl utom tids-

skälet, vilket talar för att det finns icke-deltagare är

en grupp som

upptagna och därför inte deltar fast de skulle vilja, och kategori

nog en som i och för sig skulle kunna delta, men som inte har något intresse.

Vi har också specialstuderat studiecirklarna Tabell 25.

De som aldrig har deltagit i en studiecirkel, ungefär fjärde svensk i åldrarna var 18-75 år, fick serie påståenden de fick antingen instämma eller en som inte instämma if

4 Med tanke på de små bastalen använder vi här hela urvalet. När vi begränsar oss till riksurvalet ser vi dock ingen anledning till att dra andra slutsatser.

88 Del II. Förklaringar

Återigen är det de intresse-relaterade skälen som dominerar, nu till-

sammans med tidsskäl. Svårighetsgraden studiecirklama spelar liten roll, fast vi kan notera att det ändå är var femte lågutbildad icke-aktiv som instämmer i påståendet att jag tror att studiecirklar är för svåra för mig. Om detta är en överlagd åsikt eller om den speglar en allmän osäkerhet för sådant som har med studier att göra går inte att säga, men denna grupp synes utifrån målen med studieförbundens verksamhet vara speciellt relevant att rikta särskilda rekryterande insatser mot. Drygt var femte intervjuad som aldrig deltagit i en studiecirkel anger också att han eller hon inte känt till möjligheten. Detta sägs dock ofta i kombination med något annat svarsalternativ vilket gör det sannolikt att det i själva verket är intresset sviktar: inte är studiesom om man motiverad gör man sig kanske inte besvär med att undersöka vilka utbildningsoch kursaltemativ som står till buds. Slutsatserna från analyser av subjektivt upplevda orsaker till att inte delta i vuxenutbildning i allmänhet, och studiecirklar i synnerhet, är att ointresse och tidsbrist är de viktigaste skälen och att ekonomiska skäl väger lätt. Det bör dock återigen poängteras att det är vanskligt att tolka på attitydfrågor den behandlas här. Därutöver finns svaren av typen som inte alla tänkbara svarsalternativ med: framför allt finns inga alternativ av typen orkar inte med studier efter jobbet, något som dock analyseras i nästa avsnitt.

2.2 Ekonomi, tid, arbete

Resultaten tyder att människor främst väljer att inte delta i ovan vuxenutbildning, dvs. att de har andra intressen eller preferenser. l sådana fall kan vi som nämnts knappast tala om studiehinder. Vilka studiehinder kan då tänka att det finns l diskussionen av den oss individuella beslutsmodellen kom fram till att individers studiebenägenhet schematiskt kan analyseras med hjälp av kategorierna kostnader,

belöningar, sannolikhet att lyckas i sina studier samt restriktioner eller

strukturella begränsningar. Belöningarna måste betraktas som incitament eller uttryck för intresse, dvs. uteblivna belöningar kan inte be-

traktas som hinder i vår mening. Övriga faktorer kan dock innehålla

studiehinder. Kostnaderna, som kan vara direkt ekonomiska eller indirekta tillgång till bil, möjlighet att ta ledigt från jobbet, etc., kan vara för höga i relation till belöningarna studierna är inte värda sitt pris. - Språksvårigheter, tidsbrist och fysiskt utmattande jobb kan minska sannolikheten att klara studierna. Studiealternativet kan också i vissa av

Del II. Förklaringar 89

fall vara blockerat. Restriktionerna kan gälla tiden för studier, även men kursutbudet orten, liksom handikapp eller sjukdom omöjliggör som deltagande.

De studiehinder som vi studerar nedan, är:

Tidsrestriktioner enbart förvärvsaktiva

Ekonomiska resurser Arbetsvillkor 4. Handikapp Språksvårigheter

Hur skall vi då kunna studiehinder föreligger, eller skillnasäga om om der i studiedeltagande bara är en fråga om intresse Det finns inget enkelt sätt att avgöra denna fråga. Vi resonerar så här: om objektiva mått exempelvis ekonomiska resurser och tidsbrist har ett samband med studiedeltagande talar det för att det finns en kausal koppling så att t.ex. ekonomiska resurser påverkar studiemöjligheterna. Problemet är att studieintresset kan vara korrelerat med t.ex. ekonomiska faktorer så att vi egentligen bakvägen mäter studieintresse via dessa faktorer. Vi behöver därför någon indikator studieintresse som kan hjälpa oss att urskilja just de ekonomiska resursernas betydelse. Det förefaller oss rimligt att anta att individens formella utbildningsnivå är en sådan indikator. Som vi sett i analyserna ovan har också bokläsning och teatermuseibesök m.m. ett samband med vuxenstudiedeltagande och kan därmed antas indikera ett allmänt kulturellt intresse som ibland finner sitt uttryck i studier. Om sålunda kontrollerar för dessa tre faktorer är det troligt att en samvariation mellan tidsbrist, ekonomiska tillgångar etc. och studiebenägenhet beror att de förra faktorerna styr den senare. Nackdelen med detta är att vi underskattar en typ av studiehinder, nämligen de som kommer sig av att individen upplever bristande förkunskaper som en broms för att delta. Vi kommer att få lämna denna studiehinder oanalyserad här. Tidigare undersökningar talar dock typ av för att osäkerheten att klara studierna sällan anges som orsak till att inte studera även bland korttidsutbildade Rubenson, Bergsten och Bromsjö 1977, Tab. 21. Närmast ges en beskrivning av tillvägagångssättet for att pröva hypoteserna om att ekonomiska resurser, tidsbrist och andra faktorer påverkar benägenheten till vuxenstudier. Därefter presenteras en sammanfattning av resultaten av de analyser som gjorts basis av Fritidsstudieundersökningens data. Slutligen testas hypotesen att arbetets

4 15-1400

90 Del II. Förklaringar

innehåll har betydelse för benägenheten att delta i studiecirklarkurser på fritiden.

2.2.1 Ekonomiska hinder och tidsbrist

För att studera om ekonomiska hinder för studier föreligger utgår vi från fem olika indikatorer ekonomiska Den första är hushållsinresurser. komst och den andra hushållsstorlek. Den tredje, kallar för som

kontantmarginal, baserar sig frågan om intervjupersonen skulle

klara att skaffa fram 12.000 kronor en vecka om hanhon hamnade i en oförutsedd situation. Den fjärde och femte kommer från uppgifter om intervjupersonen har bil respektive fritidshus, något kan som ses som indirekta indikatorer på ekonomiska resurser. Därutöver inkluderar vi samhällsklass både intervjupersonens samt dennes makemakas - -

som bland annat indikerar ekonomisk ställning.

För att i görligaste mån isolera den unika betydelsen av de ekonomiska måtten från betydelsen av andra faktorer håller i analysen

konstant för intervjupersonens studieintresse utbildning, intresse för

bokläsning samt besök på teatermuséer etc., ortstyp, ålder och sysselsättning. Det vill säga, vi jämför individer som är i ålder, kan samma antas ha intresse för studier, bor i typ ort och har samma samma av samma sysselsättning, men som skiljer sig vad beträffar ekonomiska resurser. Som diskuterades ovan kan tidsbrist ses som en begränsande faktor för vuxenstudiedeltagande på två sätt. I allvarliga fall, men troligen relativt sällan, är det en restriktion som gör att studier inte alls kan komma ifråga. I andra fall verkar tidsbristen nedsättande individers studiebenägenhet genom att minska sannolikheten att lyckas med studi-

erna man har helt enkelt inte tid att förbereda undervisningstillfällena,

-

och man är inte säker att man kan deltaga reguljär basis. Tidsbrist

innebär också att studierna måste konkurrera med högprioriterade alternativ. Ett problem med förklaringar till icke-deltagande i termer tidsav brist, är naturligtvis att det är en omskrivning för preferenser; man är i princip positiv till studier, men väljer att göra annat istället- hade man mer tid, skulle man kanske också delta i vuxenutbildning. Som vi kunde

se ovan, får vi detta skäl stor andel i och för sig korrekt

av en som uppger tidsbrist som anledning till att de inte studerar. Det bästa sättet att komma ifrån problemet att särskilja tidsbrist från intressebrist är att söka mer objektiva mått på tidsbrist. Om det är så att vuxenstudiedeltagandet styrs av tillgång till fri tid bör vi bland de förvärvsaktiva

i

i

Del II. Förklaringar 91

finna ett samband mellan arbets-resetid och deltagande, samt mellan

obekväm arbetstid och deltagande kontrollerat för övriga faktorer. På

motsvarande sätt bör vi finna ett negativt samband mellan hushållsarbetets omfattning och studiedeltagande. Vi har tillgång till information om tidsbrist genom fråga hur en om många timmar intervj upersonen tillbringar borta från hemmet normal en arbetsdag där vi särskilt bett att resetid till och från jobbet skall räknas

in; genom fråga förläggningen den normala arbetstiden under

en om av dygnet eller veckan där vi kontrasterar vanlig dagtid mot alla andra former; respektive fråga hur stor andel hushållsarbetet genom en om av

som intervjupersonen uppskattar att hanhon står för. För att våra tidsin-

dikatorer skall kunna testas samtidigt gör analyserna för de intervjupersoner som förvärvsarbetar och är sammanboende. Därutöver inkluderar vi också en uppgift om hur många barn finns i hushållet, som uppdelat tonårsbarn och förskolebarn. Som diskuteras nedan är det svårt att säga om barn utgör en tidsrestriktion för föräldrarna eller de bara om förskjuter intresset från fritidsstudier. Förutom ekonomiska resurser och tidsbrist har i analyserna också tagit med två ytterligare faktorer som kan verka studiehinder, som

nämligen språksvårigheter indikerade genom uppgift att talade

om man

annat språk än svenska i uppväxthemmet och handikapp.

Den senare faktorn har redan specialgranskats och är medtagen därför att den bör ingå i en sammanfattande bild över studiehinder.

Både när det gäller ekonomiska faktorer och tidsbrist finns det skäl

att tro att eventuella effekter inte bara är generellt verkande. Framför allt kan man misstänka att det finns könsskillnader när det gäller tidsbrist,

eftersom fördelningen av hushållsarbete och avlönat arbete skiljer sig

mellan män och kvinnor. Men vi kan också anta att det finns klasskillnader, speciellt vad gäller ekonomiska Exempelvis är det inte resurser. osannolikt att det finns någon form tröskeleffekt gör att utsatt av som en ekonomisk position kan hämma studiedeltagandet, bara har men om man

uppnått en ekonomisk nivå är mycket vanlig bland tjänstemän

som spelar ytterligare resurser ingen större roll för deltagandet. För att avgöra om eventuella effekter är generellt verkande eller varierar beroende kön och samhällsklass, har gjort separata analyser för dessa kate-

gorier och i förekommande fall testat interaktionseffekter.

Som vi nämnt kan vi anta att olika former vuxenutbildning ovan av kräver olika mått av ekonomisk insats och tidsinsats framför allt är det osannolikt att icke-deltagande i mindre resurskrävande vuxenstudier

främst studiecirklar skulle bero ekonomiska faktorer. Därför har vi

gjort separata analyser för olika typer av vuxenutbildning. Först använder vi den indelningen i aktiva och icke-aktiva basis grova av

92 Del II. Förklaringar

uppgifter om intervjupersonen någon gång deltagit i vuxenutbildning. Därefter urskiljer vi högaktiva, som tidigare. I tillägg identifierar tre kategorier utifrån en ungefärlig beräkning av omfattningen av studierna. Mest krävande i den bemärkelsen är komvux heltid, lång folkhög-

skolekurs, samt universitetshögskoleutbildning fritid även om det

finns en ansenlig variation även inom denna kategori, vilket får utgöra vår kategori av längre studier. Som en mellankategori definierar vi fackliga kurser, komvux på deltid, brevstudier, folkhögskolans korta kurser, samt övrig vuxenutbildning. Studiecirklar får utgöra separat kategori. Även flera andra en om

typer kurser fackliga, komvux kan karaktär, kräver

av vara av samma studiecirklarna i genomsnitt mindre ofta att man behöver försaka inkomster för att genomföra dem och de går också normalt utanför arbetstid. Det är också av särskilt intresse att specialstudera studiecirklarna eftersom de kan antas ett testfall på hur väl man kan nå ut med vara vuxenutbildning till medborgarna oavsett deras ekonomiska ställning. Vi har valt att definiera studiecirkeldeltagande både enligt uppgiften om någon gång, och som mer reguljärt deltagande fyra eller fler gånger de senaste tio åren. För samtliga mått studiedeltagande gäller att sex vi inte har önskvärd precision när det gäller att koppla bakgrundsfaktotill deltagande tidsmässigt felet är antagligen allvarligast när det rer gäller längre former av vuxenutbildning och minst för reguljärt deltagande i studiecirklar. I Tabell 26 nästa uppslag visas sammanfattande bild över en resultaten analyserna av studiehinder som gjorts grundval av av Fritidsstudieundersökningen. Vi har valt att inte visa effekternas styrka

utan enbart deras signifikansnivå betecknat med olika antal asterisker,

tidigare, samt för vilka kategorier de uppträder. Om vi börjar med som

att studera de ekonomiska faktorernas betydelse, kan vi konstatera att

klasstillhörigheten påverkar studieaktiviteten medan de övriga ekonomiska faktorerna har begränsad inverkan. Vi har prövat ett stort antal definitioner ekonomiska exempelvis index och olika komav resurser, binationsvariabler, inte funnit någon tendens till att de skulle ha men något starkt samband med vuxenstudiedeltagande väl jämför när man individer med utbildning, i samma samhällsklass och i samma samma ålder. Om inte kontrollerar för klass finns viss effekt, inte man en men märkvärdigt stark.

42 Vi visar inga effekter hushållsstorlek eftersom de är obetydliga ocheller av tolkbara som en effekt av förekomsten av småbarn i hushållet eftersom vi mer får en effekt för småbarn, men inte för tonåringar.

Del II. Förklaringar 93

Trots att det övergripande intrycket är att ekonomiska resurser har en begränsad effekt, kan vi se i tabellen att de inte är oviktiga. För arbetare finns en effekt av hushållsinkomst för två av utfallsmåtten och vårt sammanfattande mått på ekonomiska resurser ger utslag framför allt för

skiljelinjen mellan aktiviteticke-aktivitet både för studiecirklar och vuxenutbildning i allmänhet. Mer ingående analyser visar att det främst

är kontantmarginal som har inverkan: de som inte har en ekonomisk buffert är överrepresenterade bland icke-deltagarna. Samtidigt som vi finner en viss effekt av ekonomiska resurser i förväntad riktning, visar analyserna också motstridiga resultat. Det verkar märkligt att högre inkomst medför lägre studiedeltagande, men det är faktiskt i linje med flera andra resultat som vi redovisat tidigare, och som visar att det inte är de universitetsutbildade och de högre tjänstemännen som har det högsta deltagandet, utan de på nivåerna strax under. Vi bör också hålla i minnet att effekten av inkomst gäller kontrollerat för en rad andra förhållanden, bl.a. just utbildning och samhällsklass. Våra analyser talar för att den löpande ekonomiska situationen som den avspeglar sig i hushållsinkomst, familjestorlek och kontantmarginal inte spelar någon stor roll för deltagande i vuxenstudier, men att den möjligen har viss inverkan. Frågan är då hur skall tolka betydelen sen av samhällsklass. Människor i olika sociala klasser har större eller mindre ekonomiska resurser. I vissa fall är klass kanske också att föredra som mått på sådana resurser, eftersom förmögenhet, konsumtionsutoch inte minst viktigt inkomststabilitet över tid, har stark rymme - koppling till klassposition. Men samhällsklass fångar också upp andra dimensioner, exempelvis behovet och avkastningen av yrkesrelaterad

vuxenutbildning. Tjänstemän kanske upplever högre krav att hänga med

i utvecklingen när det gäller data, språk, etc. i sitt jobb. Det är också framför allt för tjänstemän som utbildning kan ge en avkastning i form

av avancemang inom yrket eller högre lön detsamma gäller jordbrukare

och andra företagare vad gäller anpassning till EU-regler t.ex.. I termer av den individmodell över utbildningsval som vi diskuterade ovan, kan

vi säga att de externa belöningarna för vissa typer av vuxenutbildning

kan högre for dessa samhällsklasserf vara

43 Storleken på de signifikanta effekterna är sådana standardavvikelses att en skillnad i hushållsinkomst reducerar oddset att delta med 25 till 40 procent. 44 Vuxenutbildning kan också från arbetarjobb till tjänsteleda till avancemang mannajobb. Tyvärr kan detta inte tas med i analysen genom att våra uppgifter om individers klassposition i tid ligger efter den vuxenutbildning vi registrerar. Vi får därmed en selektionseffekt som gör att kommer att överskatta tjänstemännens utnyttjande av vuxenutbildningen.

94 Del II. Förklaringar

TABELL 26. Betydelsen av tidsbrist, ekonomiska och andra resurser

potentiella studiehinder, samt samhällsklass, utbildning, ortstyp och kön for deltagande i vuxenutbildning definierat på olika sätt

sex

Schematisk sammanställning över vilka kategorier uppvisar indi-

som kationer på studiehinder, baserad på serie logistiska regressioner. en

Icke- Hög- lång Variabler aktiva i aktiva i vuxenvuxenutb vuxenutb utbildn

Hushállsinkomst [Kvin [lvlän j ÖÖM] Ekonomiska resurser Kvin Tjm

Timmar bortovaro per dag [Kvin] Obekväm arbetstid Män Arb Andel hushállsarbete Män Antal förskolebarn i hushållet Kvin m Kvin [Mäntn CJ WH

Handikapp [Kvin MVH

Hemsprâk svenska

Samhällsklass Män m Män Män ej forv ej förv Utbildning Män Män Män Kvin Kvin V Kvin Ortstyp MänKvin i arb

Kön kvinn0dominans Arb Arb Tim u Tim u

Tabellen fortsätter på nästa sida.

OU 1995:141 Del II. Förklaringar 95

Fortsättning på Tabell 26.

Medel- Aldrig Går stu- Variabler långkort gått stu- diecirkel vuxenutb diecirkel reguljärt Hushâllsinkomst Arb * Arb Ekonomiska resurser Kvin Alla u- Timmar bortovaro per dag Kvin Obekväm arbetstid Andel hushâllsarbete Antal förskolebarn i hushållet Män forv Handikapp

Hemspråk svenska Män

Samhällsklass Män H Kvin Utbildning Män * Män Kvin m Kvin * Ortstyp Män Kvin Kön kvinnodominans Arb * Tjm nu Tjm nu

Noter: estimatet signifikant på 5%-nivån * signifikant på 1%-nivån Estimat inom [hakparentes] anger att effekten gär i icke förväntad riktning. Män Estimatet gäller för män Kvin ...kvinnor Arb ...personer med arbetaryrken Tjm personer med änstemannayrken Alla Estimatet signifikant för alla kategorier forv ...endast för törvärvsarbetande ej förv ...endast för hela urvalet, för förvärvsarbetande enbart.

96 Del II. Förklaringar

För att försöka avgöra vilken av mekanismerna bakom effekten av samhällsklass är den viktigaste den som refererar till ekonomiska som förhållanden eller den som avser arbetsrelaterade villkor har vi gjort analys icke-deltagande bland samboendegifta där båda yrkesen av

arbetar resultaten visas ej. Först använde vi intervjupersonens egen klassposition förklarande faktor kontrollerat för en rad andra

som

faktorer och därefter jämförde resultaten med en analys där vi också

tog med makensmakans klassposition. Om yrkesrelaterad efterfrågan vuxenutbildning den viktigaste mekanismen skulle vi inte vara vore behjälpta att inkludera makensmakans klass. Det visar sig att ett av mått på högsta samhällsklass i hushållet har starkare effekt på en deltagande i vuxenutbildning än intervjupersonens egen klasstillhörighet, det vill säga makensmakans klass har viss betydelse. Skillnaden en mellan modellerna är emellertid måttlig och uppträder enbart då makenlmakan är högre tjänstemän. Även där är skillnaden liten jämfört med den totala effekten risken att inte delta i vuxenutbildning är 0.38 -

till 1 när vi jämför intervjupersoner som är högre tjänstemän med

sådana är okvalificerade arbetare, och 0.17 när vi också inkluderar som makesmakas klass. Resultatet styrker tanken att det främst är yrkesrelaterade faktorer och inte ekonomiska som ligger bakom effekten av samhällsklass. Finner vi kanske påtagliga effekter våra indikatorer på tidsbemer av gränsningar Nej, egentligen inte. Obekväm arbetstid kan möjligen vara

ett hinder för med arbetaryrken när det gäller att genomgå

personer längre vuxenutbildning, resultatet är osäkert på grund av en möjlig men selektionsmekanism. Totalt sett är de signifikanta effekterna alltför osystematiska för att vi skall kunna dra slutsatsen att tidsrestriktioner inverkar på människors vuxenstudieaktivitet. Däremot tycks benägenheten att sig i vuxenstudier mindre fler förskolebarn engagera vara

har, effekt intressant är systematiskt starkare för kvin-

man en som nog En rimlig tolkning är att förekomsten små barn främst utgör en nor. av tidsbegränsning för kvinnor, det kan också vara så att deras intresse men

för barnen under period överflyglar intresset för studier den senare

en tolkningen stöds att våra andra tidsmått inte går i förväntad riktning. av

2.2.2 Arbetsvillkor

Det är väl känt sedan tidigare forskning att förhållandena jobbet har

konsekvenser för aktivitetsnivån fritiden se fr.a. Tåhlin 1987.

Relationen är sådan att de har tyngre ocheller riskfyllda arbeten är som

mindre aktiva fritiden dvs. det finns inga tecken kompenserande

Del II. Förklaringar 97

mekanismer som skulle innebära att de har utarmande arbeten söker som sig till studier på fritiden. När det gäller den specifika fritidsaktiviteten deltagande i studiecirklarkurser kan vi tänka tre olika sätt på oss vilken den påverkas arbetsvillkor. av För det första är det möjligt att ett fysiskt uttröttande arbete gör att man inte orkar delta i studier på fritiden. I en studie upplevelse av av

rekryteringshinder bland korttidsutbildade 19 procent att alterna-

uppger tivet för trött efter arbetet gäller i hög grad och ytterligare 40 procent i viss grad Rubenson, Bergsten och Bromsjö 1977, Tab. 21 -

av detta kan man dock inte självklart dra slutsatsen att det är arbetet

som tröttat ut dem. För det andra kan ett psykiskt ansträngande jobb ha samma konsekvenser. För det tredje kan vi tänka ett samband meloss

lan intellektuella krav och utmaningar i arbetet och intresse och kanske

incitament för studier. Här är det möjligt att ett intellektuellt stimule-

rande arbete uppmuntrar till studier, medan ett intellektuellt utarmande jobb har passivicerande verkan. Därutöver kan eventuella samband en mellan arbetsvillkor och studiedeltagande bero på bakomen gemensam liggande faktor dvs. selektion än kausalitet. Därför kommer snarare så långt möjligt att kontrollera för olika tänkbara sådana faktorer i analyserna nedan. För att studera huruvida arbetsvillkor har någon relation till benägenheten att delta i fritidsstudier har gjort ett antal analyser på 1991 års

levnadsnivåundersökning, som innehåller ett mycket omfattande avsnitt

om arbetsförhållanden. Vi studerar benägenheten till fritidsstudier via

frågan om intervjupersonen brukar göra något av följande fritids-

som aktivitet: ...Delta i studiecirklar eller kurser där slagit ihop altemativen ja, någon gång och ja, ofta vilka tillsammans utgör 30 procent av alla svar.

Fysiskt uttröttande arbete mäts via ett index bygger frågor

som om arbetet är kroppsligt krävande, medför tunga lyft, innebär daglig svettning samt om man måste inta olämpliga arbetsställningar för att

utföra det. Psykiskt ansträngande arbeten definieras enformiga

som jobb som dessutom är antingen psykiskt ansträngande ellerjäktiga. Som intellektuellt utmanande arbeten uppfattar vi sådana där lär sig man nya saker, där man måste kreativ, där inte är direkt övervakad och vara man där arbetstakten inte är styrd maskiner, samt där har inflytande av man

över arbetsuppgifter och -metoder och deltar i fattandet av viktiga

beslut. Därutöver antar vi att jobb innebär autonomi i fråga som om

45 En mer ingående beskrivning av variabler och index-konstruktion finns i Jonsson 1996.

5 15-1400

98 Del II. Förklaringar

arbetstider och disponeringen av arbetet över dagen mätt i ett index

täcker en dimension av arbetets intellektuella innehåll. För att särskilja betydelsen arbetsvillkoren kontrollerar för av intervjupersonens kön, ålder, civilstånd, utbildningsnivå, sociala position,

ekonomiska resurser timlön, samt arbetstid Skiftarbete samt övertid.

Det kan diskuteras om man verkligen skall hålla konstant for klassposition, när vi genomför analyser utan kontroll klass blir resultaten men av nästan exakt desamma. Finner vi då några samband mellan arbetsvillkor och aktivitet i vuxenstudier Varken fysiskt krävande eller psykiskt ansträngande

arbeten tycks inverka studiebenägenheten. När det gäller intellektu-

ella krav är huvudintrycket att sådana också är i stort sett okorrelerade med fritidsstudier. Där finns dock vissa undantag. De som i sitt arbete deltar i viktiga beslut angående budget, verksamhetens inriktning, nyanställningar etc. har högre studiebenägenhet än andra, och de kvin-

nor som uppger att de inte lärt sig något ijobbet som de kan ha nytta

hos arbetsgivare deltar mindre ofta. Å andra sidan finns det av en annan ett samband mellan autonomi och studiedeltagande som visar att de som har mindre frihet att planera sin dag och sin arbetstakt är något mer aktiva. Sammantaget får inte hypotesen om en överföring av arbetets intellektuella krav och träning till studievanor fritiden något stöd till denna slutsats bidrar det faktum att så många indikatorer inte har någon inverkan studiebenägenheten. Det kvarstår dock en samvariation mellan samhällsklass och studiedeltagande, när vi kontrollerar för arbetsvillkor och andra faktorer. Våra tidigare analyser talar för att denna samvariation bara till liten del beror ekonomiska skillnader mellan samhällsklasser våra analyser av LNU inkluderar också lön, och vi har diskuterat möjligheten att det är starkare incitament att förkovra sig i sitt arbete som gör att tjänstemän i högre utsträckning deltar i vuxenutbildning, tolkning som bland annat stöds av att många en uppfattar vuxenstudier värdefulla i yrkeslivet. För att testa detta som skulle vi helst behöva veta mer precis vad den anställde gör jobbet och vilken typ studiecirklar hon är intresserad av, och att utröna av som detta har inte varit möjligt med de data har till vårt förfogande. Slutintrycket är att faktorer knutna till arbetets innehåll inte har någon nämnvärd betydelse för deltagandet i studiecirklarkurser

fritiden, det finns möjligen en inverkan av tjänstemannaliknande

men arbetsuppgifter för incitamenten att genomgå studier fritiden.

46 När vi studerar frågorna om psykiskt ansträngande arbete, jäktigt arbete och enformigt arbete separat, finner vi heller ingen inverkan studieaktivitet.

Del

III.

Slutsatser och diskussion

l Slutsatser

I inledningen ställdes sju frågor vuxenstudier. Vilka då slutsatserom är na vi drar basis de analyser vi genomfört av

1.1 Vilken

omfattning har Vuxenutbildningen

Vuxenstudier är betydande fritidsverksamhet bland svenskarna. Cirka en 75 procent av dem mellan 18-75 år har någon gång gått studiecirkel en och vi beräknar att runt 20 procent, eller cirka 1.2 1.3 miljoner in- -

divider, är aktiva i sådan utbildning under år 1995. Den övervägande

delen av dem någon gång gått studiecirkel deltar bara som en spora-

diskt, men for 10 procent den befolkningen studiecirkelakti-

av vuxna är viteten reguljär och for runt 5 procent tycks den i det dominenärmaste ra fritiden.

Studiecirklarna är den helt dominerande studieformen antalsmässigt,

men flera andra typer studier är också vanliga; drygt 25 av procent av

den vuxna befolkningen har någon gång gått facklig kurs;

en 20 procent

har deltagit i komvuxutbildning; och än 10 har någon gång

mer procent

studerat i brevskola e.d., gått folkhögskolekurser, respektive

gått en

högskoleutbildning på fritiden. Om vi också räknar sådan vuxenutbildning som inte alltid är frivillig blir de totala talen mycket Detta

större.

beror främst på att kurser och internutbildning arrangerade arbetsgi-

av varen är en betydande verksamhet: närmare hälften de anställda av genomgår någon sorts kurs under ett kalenderår och cirka 18 går procent

en utbildning längre än sju dagar. Därtill kommer att 15 någon

procent

gång deltagit i arbetsmarknadsutbildning.

Självklart är det så att det totala antalet utbildningstillfállen är ojämnt fördelat i befolkningen. Många studerar ofta och mycket, andra inte alls.

Våra resultat tyder att ungefär 14 procent aldrig har deltagit i någon

form av vuxenutbildning. Andelen bara deltagit någon enstaka gång

som

100 Del III. Slutsatser och diskussion

är naturligtvis mycket större. Exempelvis har cirka 26 procent aldrig deltagit i någon vuxenutbildning utöver studiecirklar, och inte deltagit i sådan under de senaste tio åren. Inskränker till att studera de en oss tre senaste åren är motsvarande andel drygt 35 procent, dvs. mer än var tredje svensk mellan 18-75 år har inte genomgått någon form av vuxenstudier alls under de tre senaste åren.

1.2 Vilka är det som är aktiva i

vuxenutbildning och folkbildning

När vi studerar dem är högaktiva i vuxenutbildning i stort visar det som sig att rekryteringen är såväl könsmässigt socialt sned. Kvinnor som

deltar än män, tjänstemän än arbetare och högutbildade mer än

mer mer lågutbildade. Därutöver är huvudstadsbor mindre aktiva än andra och de har barn i forskoleåldern likaså. Skillnaderna är rätt stora, exempelsom vis är oddset att högaktiv det tredubbla för personer med postgymvara

nasial utbildning jämfört med med förgymnasial skolning

personer kortare än nio år även när vi tar hänsyn till, dvs. kontrollerar för, kön,

ålder, samhällsklass, ortstyp, sysselstättningsstatus och familjetyp.

Motsvarande skillnad mellan okvaliñcerade arbetare och tjänstemän är

ungefär två till medan kvinnor har ungefär 50 procents högre odds

ett, än män. Omfattningen den sociala och utbildningsmässiga snedrekryteringav är dock svår att bestämma eftersom inte vet i vilken utsträckning en vuxenstudiema lett till att deltagarna förändrat sin sociala position och höjt sin allmänna utbildningsnivå. De gjort detta kommer att klassisom ficeras i sin position och därmed förväxlar vi en beskrivning över nya vilka rekryteras till vuxenutbildning med en bild över grupper som en vilka har faktiskt har erfarit sådan. grupper som

När specialstuderar rekryteringen till studieförbundens cirklar finner vi att den är märkbart jämnare, troligen därför att förkunskaps-

kraven knappast utesluter någon samt att kostnaderna är försumbara, till del beroende på att utbildningen är så koncentrerad till kvällstid och stor därmed går att kombinera med yrkesarbete. De är högaktiva komsom

visserligen oftare från tjänstemannaklasserna, men deras försteg är

mer

mindre än för vuxenutbildning generellt och det finns i stort sett ingen

47 Vi kan återigen påminna att vi inte räknar foretags- eller branschintem om utbildning, däremot ingår arbetsmarknadsutbildning.

Del III. Slutsatser och diskussion 101

skillnad mellan hög- och lågutbildade. Däremot är kvinnodominansen

högre i studiecirklar kvinnors benägenhet att vara högaktiva är hela

- 80 procent högre än mäns och Stockholm är något mer underrepresen- terat. När det gäller studiecirklar varierar rekryteringen med ämnesområde. När vi enkel uppdelning mellan cirklar förmedlar allmän gör en som medborgerlig bildning främst samhällsinriktade ämnen och dem som bygger på estetisk-kulturell verksamhet, visar det sig att rekryteringen till det förra ämnesområdet är socialt skevare framför allt tjänstemän och jordbrukare överväger. De estetisk-kulturella cirklama domineras rätt kraftigt av kvinnor samt av personer med medelhög utbildning. Arbetare är den enda samhällsklass som oftare deltar i estetisk-kulturell

än i allmän-medborgerlig studieverksamhet som vi definierat dessa.

Om vi gör antagandet att det är de senare cirklama som mer direkt stärker individers politiska resurser, kan studiecirkelverksamheten bidra till att öka klassklyftoma i den bemärkelsen. Denna farhåga skall dock inte överdrivas, vilket diskuteras i avsnitt III.2 nedan.

1.3 Vilken har människor i allmänhet

syn på vuxenutbildning och folkbildning

Värdet av vuxenutbildning framstår som högt i medborgarnas ögon. Närmare hälften av de vuxna mellan 18 och 75 år instämmer i påståen-

den om att sådan utbildning skulle kunna vara till nytta i jobbet samt

bidra till ökade kunskaper miljö och samhälle. Däremot är det rätt om få att vuxenstudier-skulle leda till ett ökat engagemang i som menar politiska frågor eller till rikare fritid. Det hindrar givetvis inte att en vuxenstudier kan ha sådana konsekvenser. Den instrumentella och kunskapsorienterade synen på vuxenutbildning i stort tycks inte gälla studiecirklar i samma utsträckning: närmare 60 procent att i dessa cirklar mest studerar ämnen som man menar man har glädje av på fritiden. I övrigt är det intressant att notera att många över 40 procent instämmer i påståendet att deltagarna bestämmer mer

än cirkelledama hur skall arbeta, men att andelen är högre bland

man icke-deltagama. Här kan man anta att schablonbilden av studiecirkeln som en deltagarstyrd verksamhet måhända har en fast grund i verklighe-

ten, att erfarenheterna från att delta ändå justerar denna bild något

men studierna påminner mer än väntat om vanlig undervisning. - En ofta omfattad åsikt är att cirkelledama har bristande kunskaper i ämnet. Den absoluta nivån 45 procent utgör knappast något starkt

102 Del III. Slutsatser och diskussion

belägg för någon utbredd inkompetens. Dels många cirklar arrangeras av grupper där alla deltagare står på samma nivå och där det ingår i idén att man inte skall lära sig utomstående auktoritet, dels hävdar av en 90 procent faktiskt att cirkelledarens kunskaper i den senaste cirkeln de älva genomgick tillräckliga. Det är möjligen något oroväckande att var åsikten om cirkelledarnas bristande kunskaper delas flera i av gruppen deltagare, jämfört med icke-deltagare. När det gäller folkhögskolorna betonar särskilt de som deltagit i sådana studier att skolan lägger större vikt vid personlighetsutveckling än vid faktakunskaper. Den allmänna uppfattningen är annars att folkhögskoleeleverna är sådana som till stor del har misslyckats i den vanliga skolan, att lärarna är mer engagerade men möjligen mindre objek- tiva samt att skolorna har en ganska tydlig politisk eller religiös -

inriktning. Allmänhetens bild är inte förvrängd så sätt att den förstorar folkhögskolomas särart, tvärtom är det de som studerat vid dessa

skolor som främst lyfter fram skillnaderna gentemot den vanliga skolan.

1.4 Deltagare i folkbildning vilka deras

är -

erfarenheter av sina studier

De som bedrivit folkhögskolestudier är mycket positiva till såväl studieformen som arbetsformer och lärare. Vissa bedömare skulle möjligen bli bekymrade över att endast hälften av alla som deltagit i längre folkhögskolekurser anger att de fick vara med och bestämma utbildningens uppläggning. Även när det gäller studiecirklarna förefaller folkbildnings-

idealet om deltagarstyrning att inte riktigt överensstämma med verklig-

heten. Vi bör betona att Fritidsstudieundersökningen inte räcker till för

några säkra slutsatser om graden av deltagarstyming, men våra resultat

stöds av en undersökning av Lindgren 1995. Något oroande är att cirka 12 procent av dem som deltagit i studie-

cirklar uttrycker tvivel över utbildningsinslaget i undervisningen de

anser att man mest pratar och inte bedriver planmässiga studier. Därutöver menar så många som var fjärde deltagare att cirkelledama kunde ställt högre krav deltagarna, medan nästan inga att menar studietakten eller kraven var för högt ställda. Sammantaget ger resultaten visst fog för att hävda att många studiecirklar ligger på alltför låg en

nivå och att deltagarna inte upplever att de fått ut tillräckligt mycket

kunskapsmässigt av sitt engagemang. Här finns det emellertid en risk att en generellt högre kravnivå skulle komma i konflikt med andra mål för

folkbildningen. Denna fråga diskuteras ingående i avsnitt Ill.2.4.

mer

Del III. Slutsatser och diskussion 103

1.5 Vilka är det som inte deltar i

Vuxenutbildning

De som aldrig deltagit i någon form vuxenstudier cirka 14 procent

av

i vårt urval finner vi delvis i de grupper som i analysen över högaktiva

framstod som underrepresenterade. Således är de med arbetaryrken, lägre utbildning, samt boende i Storstockholm oftare icke-aktiva än andra. En viktig skillnad är dock att olikheterna mellan olika samhälls-

klasser, utbildningskategorier och ortstyper är större när det gäller icke-

aktivitet än när det gäller hög aktivitet. Det tyder att barriären att pröva på vuxenstudier är mer korrelerad med bakgrundsförhållanden än intensiteten i studieintresset bland dem väl brutit denna barriär. som Det finns även andra skillnader mellan analyserna av högaktiva respektive icke-aktiva. Kvinnor är ofta högaktiva, är i grad men samma som män icke-aktiva. Bland de äldre, liksom bland ensamstående, finner vi både en benägenhet att delta ofta och att inte delta alls. Det är inte särskilt förvånande, eftersom dessa grupper är polariserade med avseende hälsotillstånd och socialt utanförstående. I motsvarande analys över dem som aldrig deltagit i en studiecirkel visar det sig att utbildningsnivå är en viktig faktor bakom icke-deltagande, medan den inte har någon inverkan hög aktivitetsnivå. Det talar åter för att barriären att överhuvudtaget börja studera är speciellt beroende av bakgrund. Det framstår som särskilt viktigt att studera Vuxenutbildningens spridning bland befolkningsgrupper som är eftersatta olika skäl. Vi av har därför specialstuderat handikappade, invandrare, ensamstående mödrar, unga lågutbildade samt arbetslösa. Generellt sett tyder resultaten

att vuxenutbildningen verkligen når dessa grupper handikappade är

till och med något oftare högaktiva än andra. Det finns dock kvardröen jande farhåga när det gäller födda i utomnordiska länder. De personer uppvisar en överlag låg studieaktivitet, med en hög andel icke-aktiva. Våra analyser kan dock inte ta hänsyn till att de genom att ha varit bosatta kortare tid i landet än jämnåriga födda i Sverige också har haft mindre möjligheter att skaffa sig erfarenheter av vuxenstudier. Unga lågutbildade utmärks också av en låg studieaktivitet, men våra slutsatser där är att det inte finns anledning att befara något mer penna-

nent utanförstående. Sammantaget vi att våra resultat tillsammans

anser med andra uppgifter ändå starkt talar för att såväl utomnordiska invandrares som ungdomars studieaktivitet i cirklar och annan vuxenutbildning borde utredas ytterligare. Detsamma gäller de arbetslösas deltagande, främst i perspektiv den långvarigt höga nivån arbetslösheten. av

104 Del III. Slutsatser och diskussion

När det gäller rekryteringen till längre former av Vuxenstudier måste vi än en gång understryka att det är vanskligt att studera den i efterhand. I den utsträckning sådana studier leder till externa belösom ningar i form av yrkeskarriär eller högre formell kompetens, måste en annan undersökningsmetod användas som det nu är, kommer vi att överskatta snedheten i rekryteringen till sådana vuxenstudier eftersom

de som genomgått dem klassificeras efter sin nya position, som

alltså kan vara en konsekvens av utbildningen.

1.6 Vilket samband finns det mellan aktivitet

i Vuxenstudier och andra områden inom

samhällslivet

När vi ser deltagandet i studiecirklarkurser som ett fritidsintresse och frågar oss om det är besläktat med andra dylika intressen, finner vi ett klart mönster. Det finns en kulturell dimension som innefattar vuxenstudier, bokläsning, besök muséerteatrarkonserter/utställningar, samt körsång och trakterande av musikinstrument. De som är aktiva inom det området tenderar att också det inom de andra. Även när vi ena vara eliminerar samvariationen med samhällsklass, utbildning, ortstyp, m.fl. bakgrundsfaktorer framträder detta mönster. Vuxenstudier tangerar därmed det ibland kallas ñnkultur, men vi har sett i tidigare som analyser att det inte är den mest privilegierade samhällsklassen eller de med den högsta utbildningen som oftast deltar, utan de som ligger nivån under. Men vuxenstudieaktivitet har också ett positivt samband med andra än kulturella fritidsaktiviteter, även om dessa samband är svagare och i vissa fall inte statistiskt säkerställda. Detta talar för att det finns en allmän aktivitetsdimension. Vi kan därmed avfärda hypoteser om att det finns generellt verkande kompenserande mekanismer som gör att individer tenderar att antingen göra det ena eller det andra sin fritid. Att det finns ett genomsnittligt positivt samband mellan olika aktiviteter utesluter dock inte att engagemang i andra fritidsaktiviteter for många ändå kan vara ett alternativ till Vuxenstudier. På motsvarande för fritidsaktiviteter, fastän inte lika påsätt som tagligt, finns det ett generellt positivt samband mellan deltagande i organisationslivet och i vuxenstudier. Det är främst medlemmar och aktiva i politiska föreningar, pensionärsorganisationer och andra foreningar t.ex. hobbyforeningar, samt i viss mån fackmedlemmar som ofta deltar i vuxenstudier. En av anledningarna till resultatet kan vara att

Del III. Slutsatser och diskussion 105

aktiviteterna inom dessa organisationer ofta bedrivs i form studieav cirklar. Aktivitet i vuxenutbildning har också ett positivt samband med politiska resurser och samhällsinriktad aktivitet. De har talat inför som ett möte. de som upplever sig kunna överklaga ett myndighetsbeslut

samt de som röstade i senaste riksdags- och kyrkofullmäktigevalet är i

genomsnitt mer aktiva i vuxenstudier än andra. Detta gäller också när vi jämför individer med utbildning, samhällsklass, ålder, kön samma m.m. Vi har tyvärr inga möjligheter att avgöra om dessa former av deltagande i samhällslivet befordras av vuxenstudier, eller det om snarare är så att personer som är allmänt intresserade av samhällsfrågor också attraheras av kurser och studiecirklar; våra analyser dock anledning ger att framkasta hypotesen att vuxenutbildning faktiskt leder till ökade politiska resurser.

1.7 Vilka är skälen för att inte delta i

vuxenutbildning

Vilka skäl kan det då finnas för att inte delta i vuxenutbildning När vi

frågar dem som varken deltagit eller hyser planer att delta, tycker vi oss

kunna klar dominans intresserelaterade skäl även formulese en av om ringarna ibland är annorlunda. Det är inte ovanligt att också nämna tidsskäl, men när vi söker mäta tidsbrist ett objektivt sätt via mer frågor om arbetstid, hushållsarbete och Skiftarbete finner vi inget stöd -

för detta. Inte heller deltar ensamstående med ett givet antal barn

mindre än sammanboende Däremot är kvinnor har barn i par. som förskoleåldern mindre studieaktiva, speciellt är de mindre ofta högaktiva. Vår slutsats är att tidsskäl generellt sett inte uppträder som en restriktion, snarare är det så att vissa prioriterar andra fritidssysselsätt-

ningar än studier.

Det är troligen inte heller principiellt negativ inställning till en vuxenstudier som avhåller människor från att delta även de icke-aktiva instämmer relativt ofta i påståenden om att vuxenutbildning skulle ha positiva effekter för dem. Det är också osannolikt att ett begränsat utbud

kan förklara icke-deltagande, eftersom närmare 80 procent dem

av som inte deltar menar att man kan studera vilket ämne helst i studiesom cirkelform. Arbetslöshet och handikapp tycks inte heller kunna förklara ickedeltagande i vuxenutbildning. Inte heller finner vi några belägg för att fysiskt eller psykiskt ansträngande arbeten skulle påverka benägenheten

lO6 Del III. Slutsatser och diskussion

att delta i studiecirklarkurser på fritiden och vi hittar bara få och osystematiska tecken på att det intellektuella innehållet i arbetet skulle ha några sådana effekter. Slutligen har vi sökt testa huruvida ekonomiska faktorer spelar in, men vi finner i stort sett inget stöd för att de ickeaktiva skulle dra sig för att studera av sådana skäl. Här finns dock undantag som kan vara värda att notera, exempelvis tycks ekonomiska resurser inverka på studiedeltagandet hos personer med arbetaryrken. Våra resultat innebär inte att det inte finns människor som står inför påtagliga studiehinder i form av exempelvis sjukdom, handikapp, tidsbrist eller små ekonomiska resurser. Resultaten talar dock mot att dessa

fenomen utgör generella förklaringar det är så att säga i stort sett lika

många med dessa problem som utan, som inte studerar. Slutsatsen är därför inte att varenda människa har intresse vuxenutbildning som av också kan delta, utan att det inte finns några enkelt identifierbara studiehinder. Istället för studiehinder, som i vårt resonemang ovan består av kostnader, tidsrestriktioner och begränsad sannolikhet att lyckas i studierna, är det troligen skillnader i de Förväntade belöningarna som förklarar varför vissa deltar och andra står utanför vuxenutbildningen. Som vi diskuterat tidigare kan dessa belöningar innehålla två skilda dimensioegenvärdet utbildningen och externa belöningar. Den snedrekryner, av tering vi finner även till studiecirklarna t.ex. de samhällsinriktade som kan troligen till en del förklaras av att nyttan av sådan utbildning i -

arbetet i genomsnitt är högre för tjänstemän. Det är framför allt tjänste-

män på mellannivå samt lägre tjänstemän som ofta deltar i fritidsstudier, kontrollerat för lång rad andra faktorer, däribland ålder, utbildningsen nivå, arbetsvillkor och ekonomiska resurser. Det är svårt att på basis av analyserna av studiehinder rekommendera några utbildningspolitiska åtgärder för att bredda rekryteringen till vuxenutbildningen. Det har legat något utanför vårt syfte att specialstudera alla längre former av vuxenutbildning t.ex. längre komvuxutbildningar, det är sannolikt att snedrekryteringen till sådana utbildmen

ningar skulle kunna åtgärdas genom att sänka kostnaderna. När det

gäller de mest utbredda vuxenstudieformerna, framför allt studieförbundens cirkelverksamhet, finns det knappast någon generell åtgärd som

skulle nå dem som står utanför. Detta gör det troligt att uppsökande

verksamhet och riktade aktioner är mer rimlig metod, även om den en kan vara både komplicerad, dyr och tidskrävande jfr. försöken med FÖVUX, beskrivna i Boêthius 1972.

Del 111. Slutsatser och diskussion 107

2 Diskussion

Flera av våra slutsatser väcker frågor. Vi avslutar denna ovan rapport med att diskutera några dessa. De rör såväl metodologiska spörsmål av

som frågor om Vuxenutbildningens och folkbildningens mål och strategi-

er för att uppnå dem. Avsnittets karaktär gör det påkallat återigen att betona att åsikterna är författarnas egna.

2.1 Hur skall vi kunna

studera rekryteringen till vuxenutbildning

Vi har vid flera tillfällen lyft fram ett metodproblem i studiet ovan av

rekryteringen till vuxenstudier: om utbildningen varit kompetenshöjande

för en deltagare har vi måst klassificera henne efter den högre yrkes-

respektive utbildningspositionen. Därmed blandas effekterna utbild-

av ningen ihop med karaktären rekryteringen. Problemet är egentligen av vidare än så, eftersom det finns skäl att anta att de individer som genomgår vuxenstudier har större benägenhet att röra sig socialt uppåt

oavsett effekterna av själva utbildningen. Konsekvensen är att vi speciellt för de längre och karriärorienterade vuxenutbildningsformerna

mer

överskattat den sociala och utbildningsmässiga snedrekryteringen. Detta

problem som vidlåder de flesta studierna inom området är ofta - förbisett. Metodproblemet uppträder när söker studera rekryteringen till

vuxenstudier i en tvärsnittsundersökning så kallade retrospektiva

genom

tillbakablickande frågor om deltagandet i studier av typen Har du

någon gång gått en folkhögskolekurs I Fritidsstudieundersökningen fanns inte utrymme för de avancerade formerna uppläggning

mer av

som skulle kunna lösa problemet. En design i teorin löser det och

som som nuförtiden är närmast standard i vetenskapliga sociologiska inter-

vjuundersökningar bygger på ett utförligt avsnitt retrospektiv karak-

av

tär. Den intervjuade får uppge exakt oftast med tillförlitlighet

en en månad när olika händelser inträffade, bland annat när hon genom-

gick olika utbildningar, när hon hade olika jobb när hon

samt genomgick olika faser i familjelivet sammanboende, barnafödande, skilsmäs-

sor etc.. Därmed kan olika händelser ordnas tidsmässigt i förhållande

till varandra, vilket i vårt fall möjliggöra både korrekt uppskatten mer

ning av rekryteringen till vuxenstudier och analys konsekvenserna

en av

av dessa. Det största problemet med denna uppläggning är naturligtvis

108 Del III. Slutsatser och diskussion

minnesfel. Detta kan antas vara speciellt stort när det gäller kortare vuxenutbildningar som ligger långt tillbaka i tiden.

Ett alternativ till retrospektiva studier är longitudinella, eller längd-

snittsundersökningar. Där följs samma individer över tid och förändring-

i exempelvis deras utbildning och yrke noteras. Sådana studier har

ar fördelen att måtten blir tillförlitliga tillbakablickande frågor som mer gäller exakta tidpunkter kan undvikas de är i allmänhet dyra och - men både finansiärer och forskare avskräcks lätt från att engagera sig i dem, då avkastningen ligger långt fram i tiden. Det naturliga, enkla, alternativet till retrospektiv information är att studera rekryteringen vid intervjutillfállet. Detta har i Fritidsannars studieundersökningen gjorts för studiecirkeldeltagande, men det kan också illustrera svårigheten med ett sådant förfaringssätt. Endast drygt tio procent deltog i studiecirkel vid intervjun skulle vi frågat om en folkhögskolekurser eller andra former vuxenutbildning hade andelarav varit så små att inga analyser rekryteringen hade varit meningsna av fulla att göra. Då återstår möjligheten att för dessa vuxenstudieformer

analysera statistik aggregerad nivå, exempelvis inskrivningsstatistik.

Detta har inte varit möjligt flera skäl; dels finns med vissa undantag

av ingen inskrivningsstatistik individnivå centralt tillgänglig, dels finns få eller inga möjligheter att koppla denna till individens utbildning, yrke

och samhällsklass vid inskrivningstillfället.

Eftersom vi inte kunnat lösa problemet kan man fråga sig hur stort det är. I studie 1991 års levnadsnivåundersökning visar det sig att en av

ungefär 14 procent alla svenskar har sin högsta utbildning från

av vuxna

alternativ väg, dvs. annan än ungdomsskolan eller högskolan

en en

Erikson och Jonsson 1993, Tabell 8:5. I dessa 14 procent ingår dock

internutbildning, vi inte här räknat som vuxenutbildning, samt som yrkesskolor och utbildningar tidigare var fristående från ungdomssom skolan sedan början 1970-talet i stort sett sammanförts med men som av

gymnasieskolan eller upphört. Om räknar bort dessa finner vi att för

6.4 procent kan anta att den högsta utbildningen härrör från vuxenutbildning subtraherar vi arbetsmarknadsutbildning från denna andel får vi 4.8 procent folkhögskolorna står för 2.3 procent, komvux för 1.5 och

korrespondensinstitut m.fl. utbildningsforrner för 1 procent. Om vi

relaterar dessa siffror till dem i Tabell 2 ovan kan vi dra slutsatsen att det är relativt sällan vuxenutbildning utgör en individs högsta som formella kompetens närmare 8 procent har gått en längre folkhögskole-

4 Siffran är dock troligen underskattning eftersom vi inte kunnat räkna en fritidsstudier vid universitethögskola.

Del III. Slutsatser och diskussion 109

kurs, 15 procent arbetsmarknadsutbildning, närmare 9 procent komvux på heltid och ungefär 12 procent korrespondensutbildningmotsv.. Vuxenstudiema kan emellertid ha inneburit en höjning av den formella kompetensen oftare än så, eftersom de kan ha utgjort en språngbräda till en högre formell utbildningsnivå t.ex. om folkhögskolekursen lett till universitetsexamen.

Det tycks ändå som om vuxenstudier inte har särskilt påtagliga

konsekvenser för individers högsta utbildningsnivå; åtminstone förefaller det vara betydligt vanligare att sådana studier inte leder till höjd formell

kompetens. Vilka konsekvenser har då vuxenutbildning för yrkes- eller

inkomstkarriärer Tuijnman 1989 finner positiva effekter av jobbrelaterad vuxenutbildning i ett lokalt urval födda år 1928 Malmö-undersökningen. Effekterna uppträder för yrkesstatus och därmed indirekt for lön däremot finner han inga direkta effekter av vuxenutbildning på lön och de positiva konsekvenserna är större i högre åldrar, vilket kan tala för att avkastningen av vuxenstudier måste studeras i ett långsiktigt perspektiv. Förutom denna även i ett internationellt perspektiv unika

longitudinella studie vilken tyvärr inte innefattar kvinnor har liten

kunskap i denna fråga.

För att relatera till analyserna ovan är vår övertygelse att slutsatserna vad gäller studiecirklar är i stort sett opåverkade metodproblem av av det slag som diskuteras här. Det beror dels att de sällan leder till någon höjning den formella kompetensen eller till yrkeskarriär, dels av på att vi har kunnat verifiera resultaten genom att analysera deltagandet vid intervjutillfallet samt under de tre senaste åren. Vi är heller inte särskilt bekymrade över analyserna av andra korta och medellånga former av vuxenutbildning vad gäller den sociala snedrekryteringen -

är slutsatserna dock något påverkade av det faktum att frågat om

deltagande någon gång, vilket kan ligga långt tillbaka i tiden dock

troligen inte längre än 1960-talets slut, eftersom vuxenutbildningen innan dess var av liten omfattning. Människors normala karriärrörlighet har under perioden varit uppåtstigande, vilket gör att vi kommer att

överskatta tjänstemannainslaget i vuxenutbildningen något. Felet reducedock det faktum att rörlighet från arbetaryrken till tjänsteras av mannayrken är ovanlig individ väl är etablerad arbetsmarknär en naden.

49 Studierna kan naturligtvis leda till höjd formell kompetens genom att t.ex. bredda individs kunskaper och färdigheter, men detta är av mindre intresse en här eftersom vår fråga är i hur stor utsträckning snedrekryteringen som vi mäter den ett mått på högsta utbildningsnivå påverkas. genom

110 Del III. Slutsatser och diskussion

Genom att de mest förekommande formerna vuxenstudier inte är av alltför anfrätta av metodproblemet är också optimistiska när det gäller analyser av studiefrekvens. Därutöver är studiet icke-aktiva troligen av inte särskilt problematiskt, det finns även om en viss selektionseffekt som gör att de som inte har varit aktiva har haft mindre möjligheter att nå högre utbildningsnivåer och sociala positioner. Det är främst när vi behandlar längre vuxenutbildning tror att vi kan ha problem; vi som

har följaktligen inte lagt så stor vikt vid sådana utbildningar.

Diskussionen om metodproblem kan tyckas vara något esoterisk, men har faktiskt stora konsekvenser för möjligheten att utvärdera i vilken grad vuxenutbildning och folkbildning når ett centralt mål, nämligen att rekryteringen till sådana studier skall stärka dem har de sämsta som

förutsättningarna, främst lågutbildade. Om man skall kunna uttala sig

om detta med precision och om man skall kunna följa utvecklingen över tid och kanske analysera effekter kommande reformer eller riktade av insatser för att bredda rekryteringen, måste det finnas strategi anting en en från statsmaktemas eller studieorganisatöremas sida för att samla information som möjliggör sådana studier. En positiv bieffekt skulle kunna vara att informationen kan användas för att studera konsekvenserna av vuxenstudier för deltagarna, ett forskningsområde även det som

förefaller centralt hur skall kunna veta vuxenstudier

man annars om

stärker deltagarnas resurser och som i brist passande datamaterial

i stort sett är helt obearbetat.

2.2 Hur intensiv bör till

rekryteringen

vuxenstudier vara

En slutsats dragit är att studiehindren för deltagande i de ovan, mer

tillgängliga formerna av vuxenutbildning främst studiecirklar är små

och att riktade rekryteringsinsatser troligen behövs för att nå dem som

inte deltar. I linje med tidigare resonemang kan anta att också rekry-

teringen till längre och mer krävande former av vuxenstudier förutsätter något slags aktiv insats, speciellt om man inte vill eller kan minska

kostnaderna eller höja den beräknade sannolikheten för att klara

av studierna. Det kan därför vara av intresse att diskutera om man bör rekrytera alla som definieras icke-deltagande till vuxenstudier. som Låt oss börja med att slå fast att ett sådant mål verkar rimligt för alla som har bristande grundutbildning, t.ex. invandrare utan tillräckliga

kunskaper i svenska eller om det svenska samhället, liksom för dem

med avbruten obligatorisk skolgång.

Del III. Slutsatser och diskussion lll

I tidigare studier har Rubenson 1975 påpekat, förvånansman, som

värt ofta inte besvärat sig med att fråga skälet till icke-delta-

ens om gande kan vara ointresse, ett skäl vi, framgått, tycker ha som som oss

funnit vara vanligt förekommande. Ett sådant ointresse för vuxenstudier

kan i vissa fall bero på att utbildningsutbudet inte stämmer överens med individers arbete eller livssituation jfr. slutsatserna i Rubenson 1975; Rubenson, Bergsten och Bromsjö 1977. Det kan också vara så att ointresset så att säga är genuint, och kanske t.0.m. artikulerat, det vill säga reflekterar överlagd attityd. Det finns uppenbar risk för en en att

de som gör undersökningar och skriver rapporter vuxenstudier själva

om okritiskt utgår från att studier är bättre fritidssyssla än andra fritidsen

aktiviteter och kanske därför tillskriver icke-deltagama utsatthet för

en

hinder, exempelvis psykologiska hinder.5° Det är naturligtvis så

att

vissa människor helt enkelt inte sig få ut något vuxenutbildning

anser av eller att studier för vissa förknippas med olust. Kanske är det till och med så att vuxenstudier för somliga skulle leda till ett sänkt istället för

stärkt självförtroende Den som bryter ett väl inövat mönster sociala av

relationer på fritiden inkluderande olika kända belöningar i form

- av

uppskattning och vänskap kan riskera att att ägna sig

- genom vuxenstudier istället känna sig otillräcklig, mindre värd och icke uppskattad. Sådana risker kan väl knappast tas till intäkt för att inte bedriva

rekryterande verksamhet, beslutet att gå vuxenutbildning är ändå

slutligen individens eget. Vår poäng är snarare att det studie-

som en

organisatör eller vuxenutbildningsforskare uppfattar likgiltig-

- en - som het inför studiernas välsignelse kan överlagd handling vara en av en

person som gör andra bedömningar av olika aktiviteters egenvärden.

Tidigare forskning talar också för att ett skäl till att människor inte

deltar är att de är tillfreds med sin livssituation, medan de är misssom nöjda tenderar att vara mer studieaktiva Johansson och Ekerwald 1976. Om vuxenstudier något sätt leder till stärkta politiska och resurser, konkurrerande aktiviteter inte gör det, är det dock under i övrigt lika omständigheter bättre att studera på fritiden än att inte göra det; samma sak om vuxenstudier innebär intellektuell träning underlättar en som inlärning av nya saker, eller har andra påtagliga positiva konsekvenser som andra fritidsaktiviteter inte har. Då är det frågan externa beom löningar, förutom utbildningens egenvärde. I sådana fall, knappast men

annars, kan icke-deltagandet uppfattas ett problem, vilket diskuteras

som

i följande avsnitt.

5° Detta gäller naturligtvis framför allt om sådan forskning är kopplad till organisationer som har direkt intresse att utöka deltagarantalet. av

112 Del III. Slutsatser och diskussion

2.3 Är till vuxenstudier

snedrekryteringen ett problem

Den sociala snedrekryteringen till högre studier upplevs goda grunder ett problem. Det framhålls ofta som en individuell orättvisa att som studiebegåvade ungdomar från lägre sociala skikt inte har samma möjligheter att gå vidare till högre utbildning. Anledningen till att snedrekryteringen viktig jämlikhetsfråga är naturligtvis att högre utbildär en ning har positiva effekter för de individer som genomgår den: högre utbildning leder, trots myter motsatsen, i genomsnitt till högre lön om och påtagligt bättre arbetsvillkor och levnadsförhållanden i stort, och

hög utbildning är också förknippad med stora politiska resurser Erikson

och Jonsson 1993; Jonsson 1988. Vi har tidigare kännetecknen för de korta och mindre menat att ett av krävande vuxenutbildningsformema är att utbildningens värde, som individen uppfattar det, i relativt hög grad ligger i själva studierna och inte i dess konsekvenser även deltagarna möjligen instruom är mer mentella i förhållande till vuxenstudier än vad man vanligen föreställer

sig. I den utsträckning egenvärdet är det centrala är rimligen inte sned-

rekryteringen något problem. Men egenvärdet är inte det enda värdet med vuxenstudier. Det finns

också ett inslag vad vi kallat externa belöningar, framför allt i form

av ökade chanser till yrkes- och inkomstkarriär. Detta inslag är av en naturligtvis starkare för de typer vuxenutbildningar är längre. Vi av som har också funnit att för de vuxenstudier där man kan anta att konsekvenför t.ex. jobb och inkomst är störst, är också snedrekryteringen serna störst även det diskuterats ovan finns metodproblem förknippaom som

de med detta resultat. Till de utbildningar där egenvärdet kan antas

dominera, främst estetiskt-kulturella studiecirklar, är rekryteringen

betydligt jämnare. I den utsträckning som vuxenutbildning medför

externa belöningar bör snedrekryteringen betraktas som ett problem likvärdigt det gäller högre studier. Även förklaringarna till den som sneda rekryteringen kan då sökas i termer ekonomisk ojämlikhet och av skillnader i studieförutsättningar. Förutom nyttan vuxenutbildning, främst i yrkeslivet, kan också av deltagandet utgöra fostran i demokrati. Det är allmänt omvittnat att en vuxenstudier kan stärka den självkänslan och träningen i gruppdisegna

kussioner och delaktigheten i uppläggningen och genomförandet av en kurs kan dessutom stärka den praktiska politiska kompetensen. Men

få deltar i fritidsstudier för detta ändamål. Vi kunde rapportera att en relativt liten andel tror att sådan utbildning skulle kunna leda till att de

Del III. Slutsatser och diskussion 113

engagerade sig i politiska frågor också Lindgren Även

mera se 1995.

om dessa resultat inte är något bevis för att inte studerar för vuxna att stärka sina politiska resurser, förefaller det troligt att den förstärkning av demokratin som vuxenstudierna eventuellt leder till verkligen är en ur individens perspektiv icke-avsedd konsekvens. Det kan värt att vara

betona att de samhälleliga målen med folkbildningen att främja demo-

kratin och att stärka människors möjligheter att påverka sina livsvillkor och tillsammans med andra förändra förhållandena enligt värderinegna gar och idéer Proposition 199091:82, sid. 6 ändå kan uppfyllas. -

Positiva konsekvenser av vuxenutbildning i form fördjupad demo-

av

krati kan följa två olika mekanismer: dels kvalitetsförbättring

av en av det offentliga samtalet t.ex. genom ökad tolerans och större kunskap

i politiska sakfrågor, dels förstärkning individuella t.ex.

en av resurser genom ökad kapacitet att hävda sin rätt mot myndigheter eller arbetsgivare. Den första är en kollektiv nytta inte kan utnyttjas som av en enskild individ. Den andra mekanismen är i första hand individuell en resurs som också kan bli en kollektiv tillgång. Distinktionen mellan de båda är viktig om vi vill relatera rekryteringen till vuxenutbildning till distributiv rättvisa. Den kollektiva nyttan beror det totala deltagandet av

och kan inte leda till ojämlikhet mellan individer eller befolkningsgrup-

per om ock till höjd välfärd för alla medborgare. När det gäller politis-

ka resurser som individuell tillgång förhåller det sig uppenbarligen på

ett annat sätt. Här kan en sned rekrytering leda till både ökade individu-

ella skillnader i möjligheten till politiskt inflytande och ökad ojämlikhet mellan socioekonomiska eller andra grupper. Den sneda rekryteringen till vuxenstudier framställs ofta ett som problem eftersom den leder till förstärkta initiala skillnader mellan mer och mindre politiskt resursstarka i samhället. Våra resultat talar grupper för att farhågan både är och inte är berättigad. Om vill lägga vikt man

vid den förstärkning demokratin antas komma till stånd

av som genom

att medborgarna aktivt deltar i vuxenutbildning måste den väldiga omfattningen av vuxenstudier i Sverige tolkas positivt. Det kollektiva goda

tas i anspråk av alla utan att den sneda rekryteringen leder till ojämlik-

het. Även vi själva inte tillhör dem all slags utbild-

om som menar att

ning nödvändigtvis fördjupar demokratin, är även den typ utbild-

av

ningar som vi kallat allmän-medborgerliga så omfattande att omdömet

måste vara positivt: exempelvis har nästan tredje lågutbildad svensk var mellan 18 och 75 år och än fjärde okvalificerad arbetare mer var genomgått en studiecirkel inom detta område. Om man vill lägga vikt vid den del Vuxenutbildningens positiva av konsekvenser för demokratin kanaliseras ökade individuella som genom politiska resurser ger våra resultat inte anledning till positiva samma

6 15-1400

114 Del III. Slutsatser och diskussion

omdöme. Tjänstemännen, som har större politiska resurser redan initialt, förstärker antagligen dessa resurser proportionellt mer än t.ex. arbetare genom sitt högre studiedeltagande. Eftersom politiken i hög grad gäller

fördelningsfrågor av nollsummetyp vad en grupp vinner, måste en

annan förlora skulle många hävda att snedrekryteringen till vuxenut- bildning indirekt bidrar till ökade klasskillnader. En sådan slutsats är dock inte oproblematisk. Samtidigt som den sneda rekryteringen är ett reellt problem för vuxenutbildningen eftersom det går på tvärs mot målet att utjämna redan existerande resursskillnader, är det långt ifrån säkert att ett alternativt scenario skulle vara mer fördelaktigt för resurssvaga grupper. Här kan vi dra en parallell till diskussionen om socialpolitiska strategier. Man skiljer där ofta mellan en generell, eller institutionell, socialpolitik och

en marginell se Titmuss 1965; Korpi 1980. Den förra, som dominerar

svensk socialpolitik, baserar sig bidrag som ges lika till alla i en viss

livscykelfas eller när ett visst behov uppstår, exempelvis barnbidrag eller

statliga subventioner för hälsovård eller utbildning. Den senare typen av

socialpolitik som förs bland annat i U.S.A. bygger på riktade bidrag

utbetalade efter inkomstprövning, motsvarande Socialbidraget i Sverige. En vanlig kritik mot en generell socialpolitik är att den har mindre träffsäkerhet och att den ofta gynnar medelklassen som tenderar att utnyttja statligt subventionerade tjänster mer än andra samhällsskikt detta gäller nästan all kulturverksamhet bibliotek, teatrar m.m. men också all utbildning utöver den obligatoriska jfr t.ex. LeGrand 1980. Det finns dock flera skäl att tro att de minst resursstarka faktiskt gynnas av generella system. För det första försvaras dessa av en stor

majoritet, även av den politiskt starka medelklassen, medan riktade

bidrag riskerar att snabbt urholkas då målgruppen är både liten och

politiskt svag. Att alla grupper erhåller fördelar av den skatt de betalar

kan också vara viktigt för att legitimera ett högt skatteuttag. För det andra är det troligt att generella subventioner till exempelvis sjukvård och skola även gynnar de grupper som inte utnyttjar tjänsterna i samma utsträckning andra. Den kontrafaktiska situationen kan nämligen som

antas värre. Även den offentligt finansierade sjukvården

vara om används proportionellt medelklassen, som ändå skulle ha råd att mer av betala för sina läkarbesök, kan den garantera att sjuka från mindre

5 Jämför den politiska strategin för att förbättra den obligatoriska utbildningen i början av seklet, där ett starkt skäl för att få medelklassen att sätta sina barn i folkskolan var att detta snabbt skulle leda till krav förbättringar i den skolformen Björck 1922, 1918 års skolkommission, en strategi som tycks ha varit framgångsrik.

Del III. Slutsatser och diskussion l 15

gynnade samhällsskikt får god vård när de behöver den. Om universi-

tetsstudier skulle betalas fullt studenterna ut av eller deras föräldrar

skulle det i genomsnitt de underrepresenterade sociala gynna grupperna ekonomiskt, konsekvenserna att enbart barn till rika föräldrar men av

skulle få högre utbildning skulle i längden kunna ha negativa kon-

mer sekvenser för mindre privilegierade grupper. Vi kan nu omsätta dessa tankegångar till frågan fördelningen om av

vuxenutbildning över exempelvis samhällsklasser. Det statliga stödet till vuxenutbildning kan ses som ett generellt system. Det alla rimlig

ger en chans att delta, möjligheterna utnyttjas i högre utsträckning men av tjänstemän, i mindre grad arbetare. Om deltagarna skulle betala den av egentliga kostnaden för studierna skulle den totala omfattningen av vuxenutbildningen minska påtagligt. Den skulle dock sannolikt minska

mer för de mindre privilegierade. För att referera till vår modell över individuella val skulle kostnaderna för given utbildning har en - som större betydelse mindre ekonomiska har oftare resurser man över- -

stiga belöningarna just för mindre bemedlade i samhället. Under

grupper antagandet att vuxenstudier stärker individers politiska skulle resurser därmed ojämlikheten öka mellan sociala Att begränsa denna grupper.

risk genom att inkomstpröva deltagaravgifter är väl knappast praktiskt möjligt. Slutligen måste det understrykas att diskussionen är hypotetisk

ovan i ett viktigt avseende: vi känner inte

efekten av deltagandet i vuxenstu-

dier för individers politiska I den ideologiska legitimeringen resurser. av

vuxenutbildningen och i de politiska målen för den betonas dess

- vikt för demokratins funktionssätt, vi kan rimligen inte men pröva

antagandet om den kollektiva nyttan. Däremot är det fullt tänkbart,

ehuru komplicerat metodologiskt, att pröva antagandet individers

att

politiska resurser stärks vuxenutbildning vi har gjort försök till

av - ett detta inte kunna dra några säkra slutsatser från ovan, men anser oss resultaten. Om effekten är vilket kan fallet till exempel svag, vara om redan resursstarka individer i sina studier breddar sig snarare än förmerar sina politiska eller vuxenstudier nästan enbart resurser, om ger

52 Det förefaller oss vara en fråga varken kan eller bör utvärderas. Den som rimliga utgångspunkten är att betrakta det axiomatiskt att vuxenstudier har som positiva konsekvenser i form av kollektiv nytta och att söka utvärdera mål på

lägre nivåer om deltagarna lär sig något, deras självförtroende och politiska

om resurser stärks etc.. Frågan om vuxenutbildningen är värd sina pengar blir

aktuell om det finns alternativa vägar att fördjupa demokratin som går via

statsbudgeten, och då avgörs frågan ändå grundval politiska övervägandav en andra än dem som baserar sig antaganden effektiviteten hos olika om verksamheter.

116 Del III. Slutsatser och diskussion

andra kunskaper och färdigheter, är de positiva konsekvenserna typer av vuxenstudieverksamheten mindre än vad normalt antar. Då är av man å andra sidan snedrekryteringen inget stort problem.

2.4 Kravnivå och motstridiga rekrytering -

mål för studieförbunden

I analyserna studiecirkeldeltagarnas erfarenheter från sina studiav egna

fann vi vissa belägg för kritiken att många deltagare upplever att de

er studiecirklar de genomgått legat på alltför låg nivå till detta kan en läggas att nästan ingen invänder att kraven varit för höga. Om deltagar-

inte uppfattar cirklarna utmaning eller de känner att de

na som en om inte kan växa kunskapsmässigt sitt engagemang, är det inte genom osannolikt att de tröttnar vuxenstudier eller söker sig till andra studieformer. Den stora skillnaden vi registrerar mellan andelen som delta-

git någon gång i studiecirklar och andelen som deltar mer regelbundet skulle i detta sken kunna förklaras av att många prövar på en eller ett

studiecirklar, finner för liten stimulans i dem och därför upphör med par

försöksverksamheten flera andra förklaringar är dock möjliga. I studieförbundens cirkelverksamhet finns naturligtvis ett kunskapsmål. Deltagandet i studiecirklar skall något än vanlig före-

vara mer nings- eller kulturverksamhet eller social samvaro; det skall ge någon form kunskaper, färdigheter eller insikter inte bibringas i av som man vardagens ostrukturerade möten med medmänniskor. Att närmare ett hundra procent alla studiecirkeldeltagare anger att de gick den senasav te cirkeln för att de intresserade ämnet talar för att det ligger nära var av till hands relatera sitt deltagande till någon form sakinnehåll, att av

och fördjupade kunskaper inom det ämne man valt är därför totalt sett antagligen mycket viktigt för att människor skall finna sitt deltagande

meningsfullt. Andra typer mål bl.a. deltagande i samhällslivet och av

personlig utveckling framträdande för studieförbund och folk-

är mer

högskolor än för arrangörer vuxenutbildning, men de står

av annan

knappast isig i konflikt med kunskapsmålet. Kanske uppfylls dessa mål

bäst i förtäckt form, just att deltagarna lockas av ett intressant genom ämnesinnehåll och känner att de lär sig något nytt av studierna.

53 De självupplevda konsekvenserna studiecirkeldeltagande när det gäller att av stå bättre rustad och bli intresserad att påverka förhållanden i samhället mera av enligt Lindgrens 1995 studie rätt små knappt 15 procent instämmer i är detta.

Del III. Slutsatser och diskussion 117

Det finns emellertid andra mål med studiecirkelverksamheten. Fram-

för allt skall den, som diskuterats i avsnittet fördjupa demokratin

ovan, samt i kompenserande syfte nå utbildningsmässigt eftersatta grupper.

Detta komplicerar bilden. För att fördjupa demokratin bör rimligen

studieförbunden sträva efter att maximera antalet deltagare, specimen ellt bör de försöka rekrytera dem i utgångsläget har de svagaste som

resurserna utbildningsmässigt, politiskt, m.m.. Våra resultat visar att

sådana prioriterade grupper handikappade och invandrare oftare än som andra upplever de nuvarande kraven som högt ställda. Dessutom anger

de kortutbildade som aldrig gått en studiecirkel betydligt oftare än andra

som inte har någon cirkelerfarenhet att anledningen att inte delta är att studiecirklar är för svåra. Det är inte så att kortutbildade, invandrare

och handikappade generellt sett anser att studiecirklar är för svåra

mycket talar för att utbildningen i typfallet dem förträffligt passar - men

bland dem som befinner sig marginalen när det gäller att klara

av sina studier är de prioriterade troligen överrepresenterade. Låt grupperna oss för diskussionens skull anta att studieförbunden medvetet väljer en låg kravnivå. Detta leder till för alla individer hög förväntad en sannolikhet att klara studierna och därmed åstadkommer alldeles säkert man en jämnare rekrytering. Därmed skulle kompensationsmålet kunna uppfyllas genom att det sätts före kunskapsmålet och kanske delvis till och med på bekostnad av detta. Ännu komplicerat blir det vi demokratimålet mer om antar att t.ex.

är avhängigt inte bara rekryteringen av eftersatta grupper utan också

beror av den totala omfattningen studiecirkelverksamheten. Det är av

säkert så att generellt låg kravnivå normalt sett attraherar fler lågut-

en bildade än vad den stöter bort högutbildade och att verksamheten

därmed får en större omfattning än vad den skulle haft med högre

en kravnivå jfr. diskussionen av beslutsmodellen ovan. Men allt eftersom utbildningsnivån höjs i befolkningen kan inte utesluta att även det man

omvända förhållandet kan komma att råda: för att locka till sig de

prioriterade grupperna stöter bort så många andra att den totala man omfattningen av cirkelverksamheten minskar. Inställningen vi fann tecken på bland en rätt liten grupp akademiker att studiecirklar inte -

var något för dem skulle i en sådan tolkning kunna sprida sig nedåt

-

i utbildningshierarkin.

Det finns således konflikter, åtminstone potentiella sådana, mellan olika mål med studieförbundens verksamhet. För tydlighetens skull vill vi betona att vi här bara velat antyda möjligheten sådan målkonav en flikt. Våra resultat talar visserligen för att kravnivån oftare är för låg än för hög inom studiecirkelverksamheten, diskussionen i övrigt är men hypotetisk. Bortstötningen är mer en illustration risk än något av en

118 Del III. Slutsatser och diskussion

vi kan belägga åtminstone en av analyserna tidigare i rapporten tyder på att studiecirklarna är rätt väl avpassade till människors allmänna utbildningsnivå. Det torde ändå vara ett inte helt obekant problem för ledare och deltagare i studiecirklar att bestämma viss kravnivå dels kan foren kunskaperna variera stort mellan deltagarna, dels har deltagarna ofta olika t.ex. hälsa och olika gott tid att satsa studierna resurser om i praktiken undviks dessa problem ofta genom en differentiering av men kursutbudet. I verksamhet ganska ofta innebär deltagarstyming en som kan naturligtvis varierande förkunskapskrav lika ofta vara en stimulans som det utgör ett problem.

Referenslista

Arvidson, Lars 1985: Folkbildning i rörelse. Malmö: CWK Gleerupl-

Liber.

Bergstedt, Bosse och Staffan Larsson red. 1995: Om folkbildningens innebörden Linköpings Universitet: MimerSkapande vetande.

Bergsten, Urban 1977: Adult education in relation work and leisure. to Stockholm: Almqvist Wiksell International. Björck, Wilhelm 1922: Skolreformen. En orienterande redogörelse för

skolkommissionens förslag till enhetsskoleorganisation. Stockholm:

P. A. Norstedt Söners Förlag. Boöthius, Gunilla 1972: F ÖVUX. Uppsökande verksamhet i vuxenut-

bildning. Stockholm: Prisma.

Byström, Jan 1976: Alla studiecirklar blir inte studiecirklar. Stock-

holm: Pedagogiska Institutionen, Stockholms universitet.

Ds U 1985: 10: Vuxenutbildning. 1970-talets reformer utvärdering.

- en Betänkande från utredningen vuxenutbildningsrefonnemas effektom

er. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Erikson, Robert och Jan O. Jonsson 1993: Ursprung och

utbildning. Social snedrekrytering till högre studier. SOU 1993:85 Stockholm:

Fritzes.

Erikson, Robert och Jan O. Jonsson 1996: Explaining

Class lnequali- Education: Sweden as a Test Case, sid. 1-63 i Erikson, Robert och Jan O. Jonsson red.: Can education be equalized The Swedish case in comparative perspective.Boulder, C01.: Westview Press.

Erikson, Robert och Rune Åberg red. 1984: Välfärd

i förändring.

Levnadsvillkor i Sverige 1968-81.m: Prisma. Fritzell, Johan och Olle Lundberg red. 1994: Vardagens villkor. Levnadsförhållanden i Sverige under tre decennier. Stockholm: Brombergs.

Folkbildningsrådet 1993: F olkbildningen. F olkbildningsrådets fördjupade anslagsframställning för budgetperioden 199495, 199596 och

199697.

120 Referenslista SOU 1995: 141

Halsey, A H, Anthony Heath och John Ridge 1980: Origins and Destination. Family, Class ana Education in Modern Britain. Oxford: Clarendon Press. Husén, Torsten 1986: The learning society revisited. Oxford: Pergamon Press. Johansson, Lena och Hedvid Ekerwald 1976: Vuxenstudier och livs-

situation. En intervjuundersökning med studerande och icke stude-

rande Stockholm: Prisma. vuxna. Johansson, Sten 1971: Politiska resurser. Om den vuxna befolkningens

deltagande i de politiska beslutsprocesserna. Stockholm: Allmänna

Förlaget. Jonsson, Jan O. 1988: Utbildning, social reproduktion och social skiktning. Stockholm: Almqvist Wiksell. Jonsson, Jan O. 1991: De lågutbildade underklass, Sociolo- - en ny

gisk Forskning, Nummer sid. 44-64.

Jonsson, Jan O. 1996: Stratiñcation in Post-Industrial Society: Are

Educational Qualifications of Growing Importance, sid. 113-144 i

Erikson, Robert och Jan O. Jonsson red.: Can education be equali-

zed The Swedish case in comparative perspectiveBoulder, C01.:

Westview Press. Jonsson, Jan O. och Michael Gähler 1995: Family Dissolution, Fami- Reconstitution, and Childrens Educational Careers: Recent Evidence for Sweden, Stencil, Stockholm: Institutet för social forskning. Jonsson, Jan O. och Olle Lundberg 1984: De äldre i välfärden. Stockholm: Institutet for social forskning.

Korpi, Walter 1981: Den demokratiska klasskampen. Stockholm:

Tiden. Lennartsson, Carin 1993: Fritid och social förankring. Om förändring och sociala skillnader under perioden 1981 till 1991. Rapport nr. 5 från 1991 års levnadsnivåprojekt. Stocm: Institutet for social forskning.

LeGrand, Julian 1980: The Strategy of Equality. Redistribution and the

Social Services. London: George Allen Unwin. Lewin, Leif 1970: Folket och eliterna. Stockholm: Almqvist Wiksell. Lindgren, Lena 1995: Kan filthatt stärka demokratin Stencil. en Jönköping: Högskolan for lärarutbildning och kommunikation. Olofsson, Lars-Erik och Kjell Rubenson 1985: 1970-talets vuxenut-

bildningsreformer. Reflexioner kring strategier och utfall. Rapport

985 från Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för

pedagogik.

SOU 1995: 141 Referenslista 121

OECD 1995: Education Glance. OECD Indicators. Paris: OECD. at a Proposition 1970:35. Ökat stöd till vuxenutbildningen. Proposition 199091:82. Folkbildning. Rubenson, Kjell 1975: Rekrytering till vuxenutbildning. En studie av kortutbildade yngre män. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Rubenson, Kjell, Urban Bergsten och Birger Bromsjö 1977: Korttids-

utbildades inställning till vuxenutbildning. SÖ-rapport F0U26. Stock-

holm: Skolöverstyrelsen och Liber Förlag.

SCB Statistiska Centralbyrån 1991: Vuxnas studiedeltagande 1975-89. Rapport 67 i serien Levnadsförhållanden. Stockholm:

nr. SCB.

SCB Statistiska Centralbyrån l 992: T idsanvändningsundersokningen

199091 Rapport 80 i serien Levnadsförhållanden. Stockholm: nr. . SCB.

SCB Statistiska Centralbyrån 1993: Folkhögskolan 199293, U 22

SM 9301. Stockholm: SCB.

SCB Statistiska Centralbyrån 1994: Studieförbund 199394 Studie-

cirklar och kulturprogram, Ku 10 SM 9401. Stockholm: SCB.

SCB Statistiska Centralbyrån 1995: Rådatatabeller från ULF

199293, beställda av SUFO96. Similä, Matti 1994: Andra generationens invandrare i den svenska skolan, sid. 226-263 i Erikson, Robert och Jan O. Jonsson, Sorteringen i skolan. Stockholm: Carlssons. Socialstyrelsen 1994: Social rapport 1994. SoS-rapport 1994:10. Stockholm: Socialstyrelsen. Svensson, Alvar 1994: Vilka deltar i studiecirklar Stockholm: Folkbildningsrådet. Titmuss, Richard M. 1974: Social Policy. London: George Allen Unwin. Tuijnman, Albert 1989: Recurrent Education, Earnings, and Well-

being. A F ifty- Year Longitudinal Study of a Cohort of Swedish Men.

Stockholm: Almqvist Wiksell International. Tåhlin, Michael 1987: Arbetets värde och kostnader. En studie av länearbetets konsekvenser för individen. Stockholm: Almqvist Wiksell. Walden, Lousie 1994: Cirkelns liv och handarbetets väsen, Rapport nr 4 från projektet Handen och Anden. Stockholm: ABF och Södertälje: Studieförbundet Vuxenskolan.

Östberg, Viveca 1994: Bams levnadsvillkor, sid. 28-58 i Fritzell,

Johan och Olle Lundberg red., Vardagens villkor. Levnadsför-

hållanden i Sverige under tre decennier. Stockholm: Brombergs.

Bilaga

1 Teknisk över rapport undersökningen Fritid och fritidsstudier

Redovisning av datainsamling och estimation

Anders Karlsson Åke Pettersson STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1995-04-06

124 Bilaga 1 SOU 1995:14]

Inledning

Folkbildning är samlingsbegreppet för den verksamhet som bedrivs av studieförbund främst i form av studiecirklar och av folkhögskolor. - - De skall erbjuda både och ungdomar möjligheter till studier inom vuxna vitt skilda områden, och de skall stöd för utvecklingen folvara av en klig kultur i vårt samhälle. Studieförbunden och folkhögskolorna får varje år betydande belopp i bidrag från staten, kommuner och landsting. För de statliga bidragen har regering och riksdag satt upp mål för vad studieförbunden och folkhögskolorna skall åstadkomma. SUFO 96, som är en statlig utredning, har fått i uppdrag att göra utvärdering studieförbundens och en av folkhögskolornas verksamhet. Som ett led i den utvärderingen ingår en intervjuundersökning, Statistiska centralbyrån SCB gör för utsom redningens räkning. Någon motsvarande undersökning har aldrig tidigare gjorts i Sverige. Undersökningar har däremot gjorts bland dem som deltagit i studiecirklar och folkhögskolekurser under en termin eller ett år.

II. Formuläret

Vad utredningen vill försöka få grepp om är hur stor andel av den svenska befolkningen någon gång har deltagit, hur ofta de har som deltagit och vilka de är vad de har för bakgrund i fråga om utbildning, familjesituation, ekonomi och mycket annat. Utredningen vill också försöka få uppfattning vad svenskarna rent allmänt har för uppen om fattning studiecirklar och folkhögskolor. Skiljer sig uppfattningen om mellan dem har deltagit i en studiecirkel och dem som aldrig har som deltagit Skiljer sig uppfattningarna mellan dem som har hög utbildning och dem bara har obligatorisk utbildning som När det svårt att göra intervjun p.g.a. exempelvis språksvårigheter var kunde intervjuaren välja att göra kort intervju och få svar på de en

viktigaste frågorna ca 20 frågor. l den korta intervjun ingick några

bakgrundsfrågor, deltagit i någon form av folkbildning och om man utbildning, däremot ställdes inga attitydfrågor. Denna korta annan typ av intervju användes också vid vägrarbearbetningen. De säger att de inte gått någon studiecirkel och de som personer som inte varit cirkelledare kom till fångstfråga. Här fick intervjuaren en ställa ett antal frågor för att utreda det är troligt att intervjupersonen om

Bilaga I 125

gått i någon cirkel. Om det verkade troligt att så var fallet angavs ja på frågan. Här skulle intervjuaren ha en liberal tolkning. Formuläret var gjort i SCBs datorstödda intervjuprogram DATI. Intervjuprogrammet styr frågeföljden med förgreningar och kontrollerar vilka värden som är tillåtna samt utför logiska kopplingar, s.k. konsistenskontroll. Varning kan ges for extremvärden som analyseras direkt vid intervjutillfállet.

III.

Uppläggning och urval

Urvalsramen konstruerades med hjälp av SCBs register över totalbe-

folkningen RTB och omfattade alla personer mellan 18 och 75 år.

Totalt kom det i denna s.k. bruttopopulation att ingå 6 236 017 personer.

Därefter drogs fyra obundna slumpmässiga urval OSU:

1 i hela riket 3 000 av 6 236 017 personer

2 i Norbergs kommun 333 av 4 492 personer

3 i Szt Nicolai och Alla Helgona församlingar i Nyköping

334 av 22 773 personer

4 i Gunnareds församling i Angered 333 av 13 703 personer.

I riksurvalet kom att ingå två personer från Norberg,16 personer från de aktuella församlingarna i Nyköping samt personer från Gunnared. sex

IV.

Datainsamling

Aktuella adressuppgifter för de utvalda personerna hämtades från det

tidigare nämnda RTB. Datainsamlingen gjordes genom telefonintervjuer

i SCBs datorstödda intervjusystem DATI. Alla deltagande intervjuare fick en timmas genomgång av undersökningens syfte och fakta om folkbildningen innan intervjuarbetet startade. Hälften av urvalet bearbetades av intervjuama ute i landet och hälften av den centrala gruppen i Örebro. Göteborgsintervjuama uppmanades att göra besöksspårningar i området Angered. I övrigt gjordes besök endast om det kunde ske i samband med annat spåmingsarbete i storstäderna. Ett informationsbrev till urvalspersonen skickades ut sista veckan i januari. Tillsammans med detta brev erhöll urvalspersonen ett telefonkort värt 30 kronor tack för att han eller hon ställer upp. som

126 Bilaga 1

TABELL B l Resultat av datainsamlingen från Fritid och fritids-studier

Brutto- Urval Svar Därav känd Bortfall population övertäckning Antal Antal Antal Proc Antal Proc Proc

Intervjuarbetet startade vecka 5 och pågick sedan t.0.m. vecka Under vecka 10 och 11 genomfördes bortfallsuppföljning. Målet för denna

en var att höja andelen intervjuer från 75 till 80 procent. Detta mål nåddes

redan på tisdagen i vecka 11. I bortfallsuppföljningen ingick Vägrarbearbetning i hela landet och bearbetning av anträffade i Stockholm,

Göteborg, Malmö och i det särskilda urvalet för Nyköping. Till personer

med hemliga telefonnummer skickades brev ut med svarsporto så att de

kunde meddela SCB sina telefonnummer och när intervjuaren kunde

ringa. Detta resulterade i ca 20 procent i den Övriga har

svar gruppen. sedan spårats vidare genom arbetsgivare m.m.

Mindre fel i blanketten rättades till eller frågorna förtydligades under faltarbetets inledande fas. Två tilläggsinstruktioner sändes ut under den

perioden. Instruktionema skickades i SCBs Mail-system och intervjuarna hade dessa tillhanda omedelbart. I Tabell B1.l redovisas resultatet datainsamlingen. Totalt erhölls av

svar från 3 235 80,9 procent av undersökningspersonema. 38

personer kunde hänföras till s.k. övertäckning utomlands, avlidna etc., och

avfördes från undersökningspopulationen.

V.

Databeredning

Dataregistreringen gjordes fortlöpande vid intervjutillfállena, och som

tidigare nämnts gjordes löpande logiska maskinella kontroller. Yrke och arbetsuppgifter, som efterfrågades för både den intervjuade och

personen ev. makemaka sambo, registrerades i klartext vid intervjutillfället och

därefter gjordes maskinell och manuell kodning yrkena enligt det

en av

Bilaga 1 127

system som användes vid folk- och bostadsräkningen 1990 FoB 90.

Även den socioekonomiska koden SEI-koden för yrket lades på.

Materialet levererades till uppdragsgivaren som två filer med olika

innehåll. Den ena innehöll alla utvalda poster med information om resultat av intervjukontakten svar, icke-svar, när intervjun gjordes m.m. Den andra filen omfattade alla de angivna samt yrkeskoder svaren och SEI-koder. På bägge filerna fördes också ett antal bakgrundsvariabler: födelseår, kön, nationalitet, födelseortskod, Sammanräknad inkomst och högsta utbildning. Filerna framställdes i två format; dels som ASCII-filer och dels som SPSS-filer.

VI.

Estimation

De svar som erhållits räknades upp med vikter tog hänsyn till som urvalssannolikhet och svarsfrekvens i resp. grupp. Vikten för enkätsvarare blev följande:

Nu I n C

En skattning av undersökningspopulationens storlek erhålls genom

N n C

där

N är bruttopopulationens storlek

n antal

svar C antal exkl övertäckning.

ne svar

128 Bilaga 1

För svar som är gemensamma för både riksurvalet och urvalen i Norberg, Nyköping och Gunnared har två vikter framräknats. En vikt används vid framtagning av rikssiffror, den andra vikten vid framtagning av resp. kommuns siffror.

VII. Felkällor

Varje statistisk undersökning är behäftad med fel av olika slag. Detta är viktigt att beakta vid planeringen av undersökningen för att därmed kunna reducera omfattningen av dessa. l detta avsnitt diskuteras tänkbara felkällor i föreliggande undersökning. Om det register man drar urvalet ifrån inte överensstämmer helt med populationen har man ett täckningsfel. Registeransvariga har gjort bedömningen att denna felkomponent är ringa storlek. av De uppräknade skattningarna avser situationen på populationsnivå. Eftersom de endast bygger på ett urval är skattningarna behäftade med urvalsfel. Urvalsfelets storlek bestäms av urvalets storlek, urvalsförfarande, variationen i populationen för studerad variabel samt estimationsmetod. Med mätfel avses de fel som uppstår då de angivna svaren avviker från de faktiska förhållandena. En särskild typ av mätfel är minnesfel, som förekommer speciellt när varaktigheten eller antal av en

företeelse efterfrågas. Återintervjustudier har även visat att frågor kring

attityder och värderingar kan upphov till mindre bra överensstämmelge se mellan olika intervjutillfállen. I denna undersökning förelåg enligt

vissa intervjuare risk för missuppfattning för fråga A18. Påståendet de

flesta eleverna i folkhögskoloma har inte lyckats så bra i vanliga skolan besvarades från början med nej, fastän det senare framkom att de

menade ja. Det var negationen i frågan som störde intervjupersonen.

Med bortfallsfel menas de fel som kan uppkomma p.g.a. att inte alla

efterfrågade uppgifter erhålls. Det uppstår inget fel om bortfallet uppträder slumpmässigt, men däremot om bortfallet är stort och av en

avvikande art. En speciell typ av bortfall är det partiella bortfallet, som uppstår då svar enstaka frågor saknas.

Bearbetningsfel kan uppstå vid den manuella eller maskinella be-

arbetningen ett undersöknings- material. De granskningsrutiner som av använts gör att bearbetningsfelen kan förväntas vara små.

Bilaga 1 129

Bilaga

2 Bortfallsanalys

Med vederbörligt tillstånd från Datainspektionen har vissa registervariabler lagts till totalurvalet. Därmed kan vi göra skattningar över hur

svarandegruppen skiljer sig från bortfallsgruppen och därmed söka

bestämma bortfallets eventuellt snedvridande effekter. Nedan har analyserat bortfallet med avseende kön, ålder, utbildningsnivå, samt födelseland. I Tabell B2.l på nästa sida visas bortfallet undergrupp per och totalt, samt fördelningama över de fyra nämnda variablema i urvalet samt i svarandegruppen. Bortfallet skiljer sig märkbart mellan olika kategorier. Det är relativt

högt for personer som är födda utanför Sverige, speciellt i ett land

utanför Norden. Bortfallet är vidare högre för män än för kvinnor, samt högre bland lågutbildade än bland högutbildade. Det är rätt jämnt fördelat över åldersgrupper, där dock urvalspersoner mellan 30-44 år har ett relativt högt bortfall. För ingen variabel utom födelseland gör bort-

fallet särskilt stor skillnad för marginalfördelningama.

Vi har konstruerat en vikt för att justera För selektivt bortfall, där vi har givit alla kategorier en vikt som gör att svarandegruppens marginalfördelningar blir lika med urvalsgruppens för de fyra variablema. Vi har sedan applicerat denna vikt några centrala beroende variabler i undersökningen och därmed sökt korrigera för bortfallets snedvridande in-

verkan på skattningama frekvenser. Resultatet dessa frekvens-

av av analyser visas i Tabell B22 nästa uppslag. Sammansättningen av bortfallet med avseende kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland har rätt liten inverkan våra skattningar av vuxenstudiedeltagandet. Generellt sett överskattar undersökningen troligen deltagandet något, vilket har viss inverkan skattningen antalet av deltagare i populationen jfr. Bilaga 3. Skillnaderna är dock så små att de inte kan påverka några slutsatser i rapporten.

130 Bilaga 2

TABELL B2.l Boitfallet i Fritidsstudieundersökningen efter kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland; fördelningama av dessa fyra variabler i hela urvalet och i svarandegruppen; bortfallsvikt baserad på samt en kvoten av dessa.

Andelar av samtliga i...

veta om

bakgrundsvariabler och studiedeltagande är detsamma i bortfallet som

i svarandegruppen, det förefaller inte sannolikt att skillnaderna men skulle den omfattningen att det påverkar de slutsatser som dras vara av vad gäller exempelvis rekrytering och studiehinder. Det kan notera är att bortfallet bland utlandsfödda är relativt man

stort och att specialanalysema dessa grupper är beroende av att

av

bortfallet inte är systematiskt relaterat till några de beroende variab-

av

lema. När vi beräknar den genomsnittliga vikten baserad enbart på

faktorerna kön, ålder och utbildningsnivå är den för personer födda i Sverige 1.0, i övriga Norden 0.988, samt i länder utanför Norden 0.995. Att skillnaderna är så små talar för att det inte finns någon besvärande

systematik bakom. Eftersom det finns ett ganska starkt samband mellan utbildningsnivå och deltagarvariablema är det speciellt förtroendeingi-

vande att vi kan ta hänsyn till bortfallets fördelning över denna faktor.

Bilaga 2 13 l

TABELL B2.2 Skattningar vuxenstudiedeltagande från svarandeav populationen samt korrigerat för bortfallets avvikande fördel-ning med

avseende på kön, ålder fem grupper, utbildningsnivå och födelseland,

enligt vikterna i Tabell B2.

3 Bilaga

antalet individtillfallen från

Skattning av

enkätsvaren

Vi nämnde i genomgången av Vuxenutbildningens omfattning avsnitt

1.1.2 att vår skattning av deltagande vid intervjutillfállet kan vara i underkant. Speciellt låg framstår den när vi jämför med studieförbundens rapportering. Som vi också diskuterade finns det stora mättekniska skillnader mellan Fritidsstudieundersökningen och befintlig deltagarstatistik från studieförbunden. Den senare baseras inte enskilda individer utan på något vi kallat individtillfällen, där varje individ bidrar med ett tillfälle för varje cirkel hon deltar Eftersom Fritidsstudieundersökningen ovanligt god möjlighet att göra rättvisande skattger en en ning av deltagandet i studiecirklar finns det skäl att försöka beräkna antalet individtillfällen och jämföra med motsvarande rapportering från studieförbunden. Även inte kan uttala vad skillnaden i om oss om skattning beror på, framstår det som en viktig metodologisk fråga att utreda vilka felkällor som sätter ned tållförlitligheten i olika typer av skattningar. Vår skattning andelen svenskar i åldern 18-75 år som i februari av 1995 gick studiecirkel är som nämnts 11.6 procent eller cirka en 720.000 deltagare. Om varje deltagare bara går en cirkel och deltagandet på höstterminen är omfattning som på våren borde det totala av samma antalet individtillfällen 720.0002l.440.000. Vi vet dock att vara många går än cirkel per år våra siffror tyder att lite drygt mer en - 10 procent i vårt urval gör det. I beräkningen ovan har vi tagit hänsyn till dem som går en cirkel på våren och en på hösten, men inte till dem går två cirklar termin. Mindre än tre procent har gått fem som samma

eller fler cirklar under de senaste tre åren, vilket talar för att en justering

för dem går än två cirklar per termin gör en viss skillnad, säg, som mer

ytterligare 100.000 individtillfállen, vilket skulle innebära ungefär 1.54

miljoner totalt. Till detta kommer antalet individtillfállen bland personer som år än 18 år och äldre än 75. Vi har förvånansvärt osäker information yngre

134 Bilaga 3

över deltagandet i olika åldrar. I vårt material avtar deltagandet med stigande ålder jfr. Figur B3.1, de yngsta är normalaktiva eller men t.0.m något aktivare än andra åldersgrupper. Åtminstone för de äldsta är det en säker gissning att deltagandet sjunker stadigt samtidigt som årskullarna också minskar i storlek. Folkbildningsrådets 1993 uppskattning för åldrarna 0-15 år samt 75 år och uppåt, är att de står för 13.5 procent av alla individtillfállen. Det är oklart hur säker denna

skattning är, bortfallet kan vara högre bland de se Svensson

unga 1994. Folkbildningsrådets skattning är dock i linje med den från ULFundersökningarna t.ex. SCB 1991, Tabell 3.8, där det framgår att cirkeldeltagandet i åldrarna 16-19 är litet även det även där kan om

finnas risk för underrapportering i gruppen; se ibid..54 Om vi ändå utgår

från Folkbildningsrådets skattning, och sedan antar att 16-1 7-åringama, liksom 14-15 åringarna, står för cirka 3 procent bör vi korrigera vår skattning för åldrarna som inte ingår i vår studie med faktor en ungefär 0.84. 1.54 miljoner dividerat med 0.84 ger knappt 1.84 miljoner individtillfällen.

Vi bör därutöver i görligaste mån också ta hänsyn till den överskattning av studiecirkeldeltagandet är följden att vi inte justerat våra

som av skattningar för bortfallets eventuellt snedvridande effekt, samt att vi inte tagit hänsyn till att studiedeltagandet är lägre bland dem som p.g.a.

språkproblem genomförde den reducerade intervjun och därför inte

svarade på frågan om studiecirkeldeltagande vid intervjutillfállet. När vi gör det erhåller vi en siffra motsvarande cirka 1.79 miljoner individtillfällen under 1995 jfr. avsnitt 1.1.2.2. Med ovanstående antaganden kommer vi fram till en punktskattning av studiecirkeldeltagandet år 1995 om cirka 1.8 miljoner individtillfällen. Om vi tar frågan om antalet genomgångna studiecirklar under de senaste tre åren som riktpunkt för att beräkna individtillfállen kommer vi fram till samma skattning.

54 Situationen kompliceras av att vissa studiecirklar fr.a. musikcirklama rock-cirklama domineras av ungdomar mellan 15 och 18 år samtidigt som dessa cirklar står för en stor del av den totala verksamheten i studieförbunden

se SCB 1994. Det bör dock noteras att antalet deltagare per cirkel är mycket

lågt för dessa kurser, bara 4.8, vilket medför att de står för en betydligt högre andel av studietimmama eller studiecirklama än av deltagarna.

Bilaga 3 135

Var är den förlorade miljonen

Skattningen på 1.8 miljoner individtillfallen för alla åldrar år 1995 kan jämföras med studieförbundens rapportering 199394 på 2.8 miljoner SCB 1994. Det är en avsevärd diskrepans, en hel miljon individtillfállen, och det kan vara skäl att fråga sig hur den kan uppstå. Flera förklaringar är möjliga. För det första gäller siffrorna olika år. Det är dock

osannolikt att detta kan göra särskilt mycket. Den nedåtgående trend

som studiecirkeldeltagandet uppvisade under början 1980-talet till av följd av minskade bidrag bröts i mitten 1980-talet och även mellan av 199293 och 199394 ökade antalet individtillfallen, med 2.6 procent SCB 1994. För det andra har inte tagit hänsyn till den osäkerhet vidlåder som

punktskattningen på grund av att vi arbetar med ett urval. När vi beräk-

nar ett 95%-igt konfidensintervall runt vår skattning finner vi att vi bör omgärda våra initiala 700.000 med reservation drygt 80.000, en om

vilket i förlängningen med samma antaganden ovan leder till

som en skattning av antalet individtillfållen år kan så högt 2 per som vara som

miljoner. Eftersom slumpfelet lika gärna kan leda till underskattning

en som till en överskattning, kan dock individtillfállena också dryga vara 1.5 miljoner.

För det tredje kan vår korrektionsfaktor för åldrarna över och speciellt under dem vi täcker i Fritidsstudieundersökningen vara fel- om det är många fler deltagare bland de unga än vad vi tror, gör oss skyldiga till en märkbar underskattning. Det kan leda till stora fel i absoluta tal,

men kan knappast svara för mer än del av diskrepansen miljon en individtillfállen. Om illustration antar att den sanna korreksom

tionsfaktorn skulle 0.7 istället för 0.84, skulle vår skattning 1.8

vara om miljoner justeras uppåt kraftigt, med nästan 300.000 individtillfállen, men ändå skulle det saknas 700.000. För det fjärde har vi kanske trots våra s.k. fångstfrågor inte lyckats

fånga alla studiecirkeldeltagare. Många studiecirklar

arrangeras av

politiska eller andra ideella föreningar och deltagarna kan okunniga

vara att ett studieförbund ligger bakom aktiviteten fallet

om om så är har

studieförbunden misslyckats med att marknadsföra sig. Skattningar

från ULF-undersökningarna över andelen deltagare i kurser anord-

som nas av andra än studieförbund jfr. SCB 1991, Tabell 3.6-3.8 talar också för att felen inte kan vara särskilt stora för de kurser som upp-

fattas som utbildningar. Fortfarande kan det finnas en underrapportering

därför att cirkeldeltagaren inte uppfattar verksamheten utbildning som en

eller kurs ett exempel sådana cirklar kan babysim, också

vara men

136 Bilaga 3

studiecirklar inom det estetisktkulturella området, t.ex. de s.k. rockcirklama. De vanligaste formerna av sådana verksamheter t.ex. kör- sång och idrottsutbildning har vi dock täckt med vår fångstfråga. - Att vi får en så hög skattning av andelen som någon gång deltagit i en studiecirkel talar också för att vi har lyckats fånga en mycket stor andel faktiska studiecirklar vid intervjutillfállet. För det femte kan det vara så att vi underskattar andelen som går mer än en studiecirkel per år. Det kan ske genom att det som intervjupersonen uppfattar som en sammanhängande cirkel som spänner över

två terminer i en administrativ mening utgörs av två cirklar det kan

dock samma ledare och samma deltagare. Omfattningen av detta vara fel går inte att skatta med nu tillgängliga uppgifter.

För det sjätte innehåller studieförbundens rapportering om antalet

individtillfallen även deltagandet bland personer som senare avbryter

sina studier och kanske inte skulle i intervjuundersökning som uppge en

att de följt en cirkel eller kurs. Detta påverkar exempelvis skattningarna

i ULF om deltagande under senaste tolvmånadersperioden, men har mindre inverkan våra skattningar från Fritidsstudieundersökningen baserar sig på frågan intervjupersonen just går en cirkel. som om nu Slutligen är det möjligt att det föreligger en överrapportering från studieförbunden. Med tanke på studiecirklarnas omfattning kan även

begränsade överrapporteringar komma att leda till stora fel på aggrege-

rad nivå. Slutsatsen här kan bara bli att diskrepansen mellan vår skattning av studiecirkeltillfällen och studieförbundens rapportering inte kan förklaras med existerande information. Eftersom skillnaden ändå är betydande nu

förefaller det rimligt att studera frågan närmare. En sådan studie

oss skulle också kunna värdefull kunskap om i vilken utsträckning stuge

dieförbundens cirkelverksamhet inte uppfattas som sådan av delta-

garna. Det är naturligtvis inte nödvändigt för kvaliteten hos studierna eller värdet aktiviteterna att deltagarna känner till att de är arrangeraav de ett studieförbund, det borde vara en viktig fråga för studieav men förbunden själva att sprida kännedom sin insats för folkbildning, om kulturliv och fritidssysselsättning. Det kan nog också uppfattas som

oroande utbildningsinnehållet i verksamheten är så svagt så att

om människor kurs eller utbildning. inte ens uppfattar det som

Bilaga 3 137

- - Någon gång Studiecirk. nu i Stc senaste 3 åren ° 100

l O C1

75 - n

i Öl § b e @ ä U,

g I I - I 50 - 4

25 e

- 0 l l l l l l l l I l l l l l l I l I l I 19 27 36 45 54 63 75 Ålder treårsintervall

Figur B3.l. Andelen någon gång gått en studiecirkel, som går en som

studiecirkel vid intervjutillfállet, respektive som har följt en studiecirkel

under de tre senaste åren, efter ålder.

Statens offentliga 1995 utredningar

Kronologisk förteckning

Ett renodlatnäringsförbud.N. 40. Älvsäkerhet. K. Arbetsföretag En ny möjlighet för arbetslösa.A. 41. Allmän behörighetför högskolestudier.U. - Grön diesel miljö- ochhälsorisker.Fi. 42. Framtidsanpassad Gotlandstrañk.K. - 4. Långtidsutredningen1995.Fi. 43. SambandetRedovisning Beskattning.Ju. - 5. Várdenssvåraval. 44. Aktiebolagetsorganisation.Ju. slutbetänkande Prioriteringsutredningen.S. av 45.Grundvattenskydd.M. Muskövarvetsframtid. Fö. 46. Effektivare styrningoch rättssäkerhet 7. Obligatoriskaarbetsplatskontakter för arbetslösa. A. i asylprocessen. A. Pensionsrättigheter och bodelning.Ju. 47. Tvángsmedelenligt 27 och 28 kap. RB 9. Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.Fi. samt polislagen.Ju. 10. Översyn av skattebrottslagen. Fi. 48. EG-anpassade körkortsregler. K. ll. Nya konsumentregler.Ju. 49. Prognoser över statens inkomster och utgifter. Fi. l2. Mervärdesskatt Nya tidpunkterför 50. Kunskapsläget kâmavfallsområdet1995.M. redovisningoch betalning.Fi. 51. Elförsörjning i ofred. N. 13.Analys av Försvarsmaktens ekonomi. Fö. 52. Godtrosförvärv av stöldgods Ju. 14.Ny Elmarknad + Bilagedel.N. 53. Samverkanför fred. Den rättsligaregleringen.Fö. 15.Könshandeln.S. 54. Fastighetsbildning en gemensam uppgift för stat - 16.Socialtarbete mot prostitutioneni Sverige.S. och kommun.M. 17.Homosexuellprostitution. S. 55. Ett samlatverksamhetsansvar för asylärenden.A. 18.Konst i offentlig miljö. Ku. 56. Förmåneroch sanktioner 19.Ett säkraresamhälle.Fö. utgifter för administration.Fi. - 20. Utan stannar Sverige.Fö. 57. Förslag om ett internationellt flygsäkerhets- 2l. Stadenpá vattenutanvatten. Fö. universiteti Norrköping-Linköping. U. 22. Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne.Fö. 58. Kompetensoch kunskapsutveckling om yrkes- - 23. Brist elektronikkomponenter.Fö. roller och arbetsfältinom socialtjänsten.S. 24. GasmolnlamslârUppsala.Fö. 59. Ohälsoförsâkringoch samhällsekonomi 25. Samordnadoch integreradtâgtrañk pá olika aspekter modeller, finansiering - Arlandabananoch i Mälardalsregionen.K. och incitament.S. 26. Underhållsbidragoch bidragsförskott, 60. Kvinnofrid. Del A+B. Del A och Del B. S. 61. Myndighetsutövningvid medborgarkontor.C. 27. Regionalframtid + bilagor. C. 62. Ett renat Skåne. M. 28. Lagen om vissainternationellasanktioner 63. Översyn skattereglernaför stiftelser och ideella av - en översyn. UD. föreningar. Fi. 29. Civilt bruk av försvarets 64.Klimatförändringari trafikpolitiken. K. resurserregelverken,erfarenheter,helikoptrar. Fö. 65. Näringslivetstvistlösning.Ju. 30. Alkylat och Miljöklassning av bensin.M. 66. Polisensanvändning av övervakningskamerorvid 31. Ett vidareutvecklat miljöklassystemi EU. M. förundersökning.Ju. 32. IT och verksamhetsförnyelse inom rättsväsendet. 67. Naturgrusskatt, m.m. Fi. Förslag till nya samverkansformer.Ju. 68. IT-kommissionensarbetsprogram1995-96.SB. 33. Ersättningför ideell skadavid personskada.Ju. 69. Betaltjänster.Fi. 34.Kompetensför strukturomvandling.A. 70. Allmännakommunikationer för alla K. - 35. Avgifter inom handikappomrâdet.S. 71. Behörighetoch Urval. Förslagtill nya regler för 36. Förmåneroch sanktioner en samladredovisning. antagningtill Universitetoch högskolor. U. - Fi. 72. Svenskainsatserför internationellkatastrof och 37. Várt dagligablad stödtill svenskdagspress. Ku. flyktinghjälp. Kartläggning,analysoch förslag. - 38. Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial Fö. yrkesutbildning.U. 73. Ett aktiebolagför servicetill universitetoch 39. Some reflections on SwedishLabour Market högskolor m.m. U. Policy. A. 74. Lägenhetsdata.Fi. Någrautländskaforskares syn svensk 75. Svenskflyktingpolitik i globalt perspektiv.A. arbetsmarknadspolitik.A. 76. Arbetetill invandrare.A.

35th,

Statens offentliga utredningar 1995

Kronologisk förteckning

77. Röster om EU:s regeringskonferens 108.Ny ellag. N. hearingmedorganisationsföreträdare, 109.Likvärdig utbildning lika villkor. U. debattöreroch forskare.UD. 110.Viljan att veta och viljan att förstå - 784Den svenska rymdverksamheten. N. Kön, makt och denkvinnovetenskapliga 79. Vårdnad.boendeoch umgänge. JU. utmaningeni högreutbildning. U. 80. EU om regeringskonferensen 1996 ll .Omvärld, säkerhet,försvar. institutionernas rapporter Frågor om EU:s andra pelare inför regerings synpunkteri övriga medlemsländer. UD. konferensen 1996.UD. A 8 Ny rättshjälpslagoch andrabestämmelser om 112.Svensksjöfart näring för framtiden. . rättsligt bistånd.Ju. + Bilagor. K. 82. Finansieringslösningar för Göteborgs och 113.Fristående gymnasieskolor.U. Dennisöverenskommelserna. K. 114. indirekt tobaksreklam.S. 83. EU-kandidater 12länder som kanbli EU:s 115.Ny lag om europeiskaföretagsrád.A. nya medlemmar.UD. 116.Jämställdhet mál i utvecklingssamarbetet. ett UD. 84. Kulturpolitikensinriktning. Ku. 117.Jordbrukoch konkurrens jordbruketsställningi - 84.Kulturpolitikensinriktning i korthet. Ku. svenskoch europeiskkonkurrensrätt.Jo. - 85.Tjugo års kulturpolitik 1974-1994.Ku. 118.Totalförsvarspliktiga m 95. En utvärdering av de 86. Dokumentationoch socialtjänstregister.S. totalförsvarspliktigasmedinflytandeoch av deras .Försäkringsrörelsei förändring Fi. socialaoch ekonomiskasituationunder 88. Den brukademångfalden.Del l+2. Jo. grundutbildningen.Fö. 89. Svenskari EU-tjänst.Fi. 119. Ändringar i hyresförhandlingslagen. 90. Kärnavfall och Miljö. M. Hyresgästinflytandevid ombyggnad m.m. Ju. 91. Ett reformerat straffsystem.Del I-lll. Ju. 120. TV ochutbildning. U. 92. EG:s arbetstidsdirektivoch desskonsekvenserför 121.Riksdagen,regeringenoch forskningen.U. det svenskaregelsystemet.A. 122.Reform recept. 93. Omprövning av statligaåtaganden.Fi. 123.Subsidiaritetsprincipen i EU. UD. 94. Personalavveckling,utbildningoch beskattning. 124.Ett reformerathovrättsförfarande.Ju. Fi. 125.Finansiellverksamhet kris i och krig. Fi. 95. Hälsodataregister Vårdregister. 126.Kostnaderför denstatligaassistansersättningen. S. - 96.Jordensklimat förändras.En analys av hotbild 127.Framtidacentral Europainformation.UD. och globalaátgärdsstralegier.M. 128.Kulturegendomaroch kulturföremál. KU. 97. Miljöklassning av snöskotrar.M. 129.En styrandekrigsorganisation.Om avsikternamed 98. 1990-taletsbostadsmarknad LEMO-reformen. FÖ. en första utvärdering.N. l30. Sverigei EU makt, öppenhet,kontroll. - - 99. sMHlzs verksamhetsformK. Sammanfattning av ett seminariumi september 100.Hållbar utveckling landetsfjällområden. i M. 1995. UD. 101.Ett utvidgatEU möjligheteroch problem. 13 .Enklare och effektivare. Om EU:s komplexitet - Sammanfattning av en hearingi augusti1995. och maktbalanser.UD. UD. 132.Utvidgningoch samspel.EU:s östintegrationur lO2.MedborgarnasEU frihet och säkerhet historiskt och ekonomisktperspektiv. Förhållandet - Frågor om unionenstredje pelareinför regerings- smástat stormakt svensktidentitetsbyte.UD. : konferensen1996.UD. 133.Bostadsbidragen 103.Föräldrar i självförvaltandeskolor. U. effektivare inkomstprövning - 104.Skattereformenl990-l99l. En utvärdering.Fi. besparingar.S. - 105.Konkurrensi balans. Åtgärder för ökad 134.Verklig ledning obegränsadskattskyldighetför konkurrensneutralitetvid offentlig prissättning juridiska personer Fi. m.m. N. 135.Ubátsfrágan1981-1994.Fö. 106.Rapporteringsskyldighet för revisorer i finansiella 136.Rättsväsendets resultat så kan det redovisas. företag. Fi. Ett förslagtill modell för en samlad lO7.Avbytarverksamhetens organisationoch resultatredovisning.Ju. finansiering.Jo.

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

137. Kapitalförlusteroch organisationskostnader vid beskattningen. Fi. 138.Departementskontoret statsrádsarbete utanför regeringskansliet.SB. 139. omställning av energisystemet.N. 140. omställning av energisystemet. Underlagsbilagor,del 1-4. N. 141. Folkbildning och vuxenstudier. Rekrytering,Omfattning, Erfarenheter. U.

Statens offentliga utredningar 1995

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Subsidiaritetsprincipen i EU. [123]

Framtida central Europainformation. [127] IT-kommissionensarbetsprogram1995-96.[68] Sverigei EU makt, öppenhet,kontroll. Departementskontoret statsrâdsarbete utanför - - Sammanfattning seminariumi september1995. regeringskansliet.[138] av ett

[130]

Justitiedepartementet Enklareoch effektivare. Om EU:s komplexitet

och maktbalanser.[131] Pensionsrättigheter och bodelning. [8] Nya konsumentregler.[11] Utvidgningoch samspel.EU:s östintegrationur

historiskt och ekonomisktperspektiv.Förhållandet IT och verksamhetsförnyelse inom rättsväsendet. smâstat stormakt svensktidentitetsbyte.[132] : Förslagtill nya samverkansformer.[32] -

Ersättningför ideell skadavid personskada.[33] Försvarsdepartementet

SambandetRedovisning Beskattning.[43] - Muskövarvetsframtid. [6] Aktiebolagetsorganisation.[44] Analys av Försvarsmaktens ekonomi. [13] Tvångsmedelenligt 27 och 28 kap. RB Ett säkraresamhälle.[19] samt polislagen.[47] Utan stannar Sverige.[20] Godtrosförvärv av stöldgods [52] Stadenpå vattenutanvatten. [21] Näringslivetstvistlösning.[65] Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne.[22] Polisensanvändning av övervakningskamerorvid Brist pä elektronikkomponenter.[23] förundersökning.[66] Gasmolnlamslar Uppsala.[24] Vårdnad,boendeoch umgänge.[79] Civilt bruk av försvarets resurser Ny rättshjälpslagoch andra bestämmelser om regelverken,erfarenheter,helikoptrar. [29] rättsligt bistånd. [81] Samverkanför fred. Den rättsligaregleringen.[53] Ett reformeratstraffsystem.Del I-llI. [91] Svenskainsatserför internationellkatastrof-och Ändringar i hyresförhandlingslagen. flyktinghjälp. Kartläggning,analysoch förslag. [72] Hyresgästinflytandevid ombyggnad m.m. [119] Totalförsvarspliktiga m 95. En utvärdering av de Ett reformerathovrättsförfarande.[124] Rättsväsendets totalförsvarspliktigasmedinflytandeoch av deras resultat sakan det redovisas. - socialaoch ekonomiskasituationunder Ett förslagtill modell för en samlad grundutbildningen.[118] resultatredovisning.[136] En styrandekrigsorganisation.Om avsikternamed

Utrikesdepartementet LEMO-reformen. [129]

Ubátsfrágan1981-1994.[135] Lagen om vissainternationellasanktioner

en översyn. [28] Socialdepartementet

- Röster om EU:s regeringskonferens Vârdenssvåraval. hearingmedorganisationsföreträdare, debattörer - slutbetänkande Prioriteringsutredningen.[5] och forskare. [77] av Könshandeln.[15] EU om regeringskonferensen 1996 Socialtarbete mot prostitutioneni Sverige.[16] - institutionernasrapporter Homosexuellprostitution. [17] synpunkteri övriga medlemsländer.[80] - Underhâllsbidragoch bidragsförskott, EU-kandidater 12länder som kan bli EU:s - Del A och Del B. [26] nya medlemmar.[83] Avgifter inom handikappomrádet.[35] Ett utvidgatEU möjligheteroch problem. - Kompetensoch kunskapsutveckling yrkes- Sammanfattning hearingi augusti1995. [101] - om av en roller och arbetsfältinom socialtjänsten.[58] MedborgarnasEU frihet och säkerhet - Ohälsoförsäkringoch sarnhällsekonomi Frågor om unionenstredje pelare inför regeringsolika aspekter modeller, finansiering konferensen 1996. [102] och incitament.[59] Omvärld, säkerhet,försvar. Kvinnofrid. Del A+B. [60] Frågor om EU:s andrapelareinför regerings- Dokumentationoch socialtjänstregister.[86] konferensen1996. [111] Hälsodataregister Vârdregister.[95] Jämställdhet ett mål i utvecklingssamarbetet. [116] - Indirekt tobaksreklam.[114]

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Reform recept. [122] Utbildningsdepartementet

Kostnader för den statligaassistansersättningen. [126] Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial Bostadsbidragen yrkesutbildning.[38] effektivare inkomstprövning - Allmän behörighetför högskolestudier.[41] besparingar.[133] - Förslag om ett internationelltflygsäkerhets-

universiteti Norrköping-Linköping.[57] Kommunikationsdepartementet Behörighetoch Urval. Förslagtill nya regler för Samordnadoch integrerad tågtrafik antagning Universitet till och högskolor. [71] Arlandabananoch i Mälardalsregionen.[25] Ett aktiebolagför servicetill universitetoch Älvsäkerhet.[40] högskolor [73] m.m. Framtidsanpassad Gotlandstrafik. [42] Föräldrari självförvaltandeskolor. [103]

EG-anpassade körkortsregler. [48] Likvärdig utbildning lika villkor. [109]

Klimatförändringari trafikpolitiken. [64] Viljan och viljan förstå att veta att - Allmännakommunikationer för alla [70] - Kön, makt och den kvinnovetenskapliga Finansieringslösningar för Göteborgs och utmaningen högre i utbildning. [110] Dennisöverenskommelserna. [82] Friståendegymnasieskolor.[113] SMl-llzsverksamhetsform[99] TV och utbildning. [120] Svensksjöfart näring för framtiden. - Riksdagen,regeringen och forskningen. [121] + Bilagor. [112] Folkbildningoch vuxenstudier.

Rekrytering,Omfattning, Erfarenheter.[141] Finansdepartementet

Grön diesel miljö- och hälsorisker.[3] Jordbruksdepartementet - Långtidsutrcdningen1995. [4] brukademångfalden. Den Del 1+2. [88] Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.[9] Avbytarverksamhetens organisationoch Översyn av skattebrottslagen. [10] finansiering.[107] Mervärdesskatt Nya tidpunkterför Jordbrukoch konkurrens jordbruketsställningi - redovisningoch betalning.[12] svenskoch europeiskkonkurrensrätt.[117] Förmåneroch sanktioner en samladredovisning.[36] - Prognoser över statens inkomsterochutgifter. [49] Arbetsmarknadsdepartementet

Förmåneroch sanktioner Arbetsföretag En ny möjlighet för arbetslösa.[2] utgifter för administration.[56] - - Obligatoriskaarbetsplatskontakter för arbetslösa.[7] Översyn skattereglemaför stiftelseroch ideella av Kompetens för strukturomvandling. [34] föreningar. [63] Somereflections on SwedishLabour Market Naturgrusskatt, m.m. [67] Policy. [39] Betaltjänster.[69] Någrautländskaforskares syn svensk Lägenhetsdata. [74] arbetsmarknadspolitik.[39] Försäkringsrörelsei förändring [87] Effektivarestyrningoch rättssäkerhet Svenskari EU-tjänst.[89] i asylprocessen.[46] Omprövning av statligaåtaganden.[93] Ett samlatverksamhetsansvar asylärenden.[55] för Personalavveckling,utbildning och beskattning. [94] Svensk flyktingpolitik i globalt perspektiv.[75] Skattereformen1990-1991.En utvärdering,[104] Arbetetill invandrare.[76] Rapporteringsskyldighet revisoreri för finansiella EGzsarbetstidsdirektivoch desskonsekvenserför företag. [106] det svenskaregelsystemet.[92] Finansiellverksamheti kris och krig. [125] Ny lag om europeiskaföretagsråd.[115] Verklig ledning obegränsadskattskyldighetför juridiska personer [134]

Kapitalförlusteroch organisationskostnader vid

beskattningen.[137]

Statens offentliga utredningar 1995

Systematisk förteckning

Kulturdepartementet Konst ioffentlig miljö. [18] Vart dagligablad Pstödtill svenskdagspress.[37] - Kulturpolitikens inriktning. [84] Kulturpolitikens inriktning i korthet. [84] - Tjugo árs kulturpolitik 1974-1994.[85] Kulturegendomaroch kulturföremál. [128]

Näringsdepartementet Ett renodlatnäringsförbud.[1] Ny Elmarknad + Bilagedel.[14] Elförsörjning i ofred. [51] Den svenskaRymdverksamheten. [78] 1990-taletsbostadsmarknad - en förstautvärdering.[98] Konkurrensi balans. Åtgärder för ökad konkurrensneutralitetvid offentlig prissättningm. m. [105] Ny ellag. [108] omställning av energisystemet.[139] Omställning av energisystemet. Underlagsbilagor,del 1-4. [140]

Civildepartementet

Regionalframtid + bilagor. [27] Myndighetsutövningvid medborgarkontor.[61]

Miljödepartementet

Alkylat och Miljöklassning av bensin.[30] Ett vidareutvecklatmiljöklassystemi EU. [31] Grundvattenskydd.[45] Kunskapsläget kärnavfallsomrâdet1995.[50] Fastighetsbildning en gemensam uppgift för stat och kommun. [54] Ett renat Skane.[62] Kärnavfall och Miljö. [90] Jordensklimat förändras.En analys av hotbild och globalaåtgärdsstrategier.[96] Miljöklassning av snöskotrar.[97] Hållbar utvecklingi landetsfjällomrâden.[100]