Flexibel utbildning på distans slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

DUKOM

Distansutbildnings/eommittén

Flexibel

utbildning

på distans

6AAl ,eiRtIe-fêfâtäLülqåjâäülâlllfáei Utbildningsdepartementet

K 413cc

Hcg

SO

U/lWiEL-fsq

en

m Statens offentligautredningar

WW 1998:84

P15 Utbildningsdepartementet

DUKOM

Distansutbildningskommittén

Flexibel

utbildning

på distans

Slutbetänkande

av

Utredningen om Distansmetoder inom utbildningen

Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20954-3 Stockholm 1998 ISSN 0375-250x

Till statsrådet och chefen för

Utbildningsdepartementet

Genom beslut den 4 maj 1995 bemyndigade regeringen chefen för Utbildningsdepartementet, statsrådet Carl Tham, att tillkalla särskild

en utredare med uppdrag att föreslå åtgärder för att främja användningen av distansmetoder i utbildningen.

Med stöd av detta bemyndigande förordnades verkställande direktören Lars Engqvist den 8 maj 1995 som särskild utredare. En vecka

senare förordnades departementsrådet Lars Göransson och departementssekreteraren Agneta Charpentier som sekreterare. Departementssekreteraren Astrid Utterström har varit sekreterare i utredningen från den 16 september 1996 till den l juni 1998. Rauni Westin har varit assistent åt utredningen och ansvarig för produktionen av heloriginal.

I slutet av juni 1995 förordnades Nils-Olof Christoffersson, Margareta Gisselberg, Gunnar Hedborg, Carl Holmberg, Signild Håkansson, Kent Johansson, Kari Marklund, Ingela Nyman, Jan Oldin och Ing- Marie Olofsdotter-Nilsson att som experter biträda utredningen.

Utredaren antog namnet Distansutbildningskommittén DUKOM.

Lars Engqvist entledigades från uppdraget från den 1 april 1998 och Lars Göransson förordnades från samma dag som särskild utredare med uppdrag att avsluta arbetet i utredningen

Utredarens förslag skall enligt direktiven bl.a. bygga på erfarenheter från utvecklingsprojekt som skulle bedrivas under utredningsarbetets gång. På DUKOMs förslag beslöt regeringen om bidrag till 100 projekt som bedrevs under läsåret 1996/97 och avrapporterades till kommittén i oktober 1997. Mikael Andersson, Margareta Gisselberg och Thomas Nordling var under 1996 och 1997 anställda som experter för att följa och ge råd åt projekten. Från 1 juli 1997 till 30 april 1998 Eva

var Åström anställd för sammanfatta och analysera projek-

som expert att tens utvärderingsrapporter. Carl Holmberg anställd expert

var som under drygt ett år från början av 1996 för att bl.a. göra en forskningsöversikt om distansutbildning.

Arbetet i DUKOM har delvis bedrivits i form seminarier där

av expertgruppens medlemmar och de anställda experterna diskuterat erfarenheter av projekten, forskningsresultat m.m. med utredaren och sek-

SOU 1998:57

retariatet. De har också deltagit i diskussioner om innehållet i kommitténs betänkanden. Kommittén har tidigare överlämnat två delbetänkanden: TV och utbildning SOU 1995:120 och Utbildningskanalen SOU 1997: 148. Kommittén får härmed överlämna betänkandet Flexibel utbildning på distans samt delbetänkandena Utvärdering av distansutbildningsprojekt med I T-stöd Eva Åström och På distans Utbildning, underav visning och lärande Carl Holmberg och Kostnadseffektiv distansutav bildning av Nils-Olof Christoffersson. Uppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i juni 1998

Lars Göransson

Agneta Charpentier

Innehållsförteckning 3

Innehållsförteckning

Sammanfattning

1.3 Distansutbildning och flexibel utbildning för livslångt lärande 21 1.3.1 Det livslånga lärandet 21 1.3.2 Flexibel utbildning 26 1.4 Problemen 31

2 Nuläget, pågående förändringar 35 2.1 Utvecklingstendenser 35

2.1 1 Korrespondensskoloma 35

. 2.1.2 Open University 36 2.1.3 Dual mode som modell för distansutbildning 37

l Konsortiema 38 2.1.5 Tekniken 39 2.1.6 Gamla organisationsformer för nya uppgifter 40 2.1.7 Ökad mångfald 41 2.1.8 Omfördelning av makt 42 2.2 Den nya tekniken 43 2.2.1 Informationstekniken IT 43 2.2.2 Infrastruktur digitalisering

- 2.2.3 Elektroniska interaktiva tjänster 47 2.2.4 IT-revolutionen internet 49

- 2.3 DUKOM-proj ekten 5 1 2.3.1 Översikt 5 l 2.3.2 Åtta proj ektrapporter 62 2.4 Distansutbildning i högskolan 88 2.4.1 Inledning 88 2.4.2 Konsortiet för nationell distansutbildning 90 2.4.3 Svenska Distanshögskolan 92 2.4.4 Västsvenska konsortiet 94 2.4.5 Distansutbildningens förankring på universitet och

högskolor hösten 1997 97

4 Innehållsförteckning

2.4.6 SCB:s uppgifter distansstudenter läsåret 1996/97 97

om 2.4.7 Distansutbildningens organisation på två högskolor och

två universitet 98 2.5 RRVs granskning av högskolans IT-stöd 105 2.6 Utveckling distansmetoder inom Statens Skolor för Vuxna 107

av 2.7 Distansutbildning inom folkbildningen 108 2.8 Lärcentra 1 13 2.8.1 Lärcentra i Bergslagen 1 13 2.8.2 IT-centra i Västernorrland 116 2.8.3 Siljansutbildama 1 18 2.8.4 Studiecenter och IT-utveckling i norr 120 2.8.5 Pedagogiskt nätverk i Göteborg 122 2.8.6 Centrum för livslångt lärande i Tyresö 124 2.8.7 NITUS nätverksgnippen för IT-baserad utbildning via

-

lokala studiecentra 125 2.9 Nätverk och IT-tjänster inom utbildningen 126 2.9.1 SUNET 126 2.9.2 Skoldatanätet 129 2.9.3 ASKen 130 2.9.4 KNUT 131 2.9.5 Folkbildningsnätet 13 1 2.10 Distansutbildning och IT-utveckling i vårens propositioner 132 2.11 Några exempel från andra länder 135

l l 1 Distansutbildning i Norge 135

. 2.1 1.2 Öppen universitetsundervisning i Finland 140 2.1 l University for industry 143 2.12 Internationellt samarbete 145

3 Bedömningar och förslag 148 3.1 Inledning 148 3.1.1 DUKOMs uppdrag 148 3.1.2 Distansutbildning främst för vuxna 149 3.1.3 Interaktivitet är nödvändig i en kurs 151 3.1.4 Distanspedagogik 152 3.1.5 IT 153 3.1.6 "Flerformiga organisationer Dual Mode för utveckling av

flexibel utbildning 154 3.2 Att organisera distansutbildning 156 3.2.1 Inledning 156 3.2.2 Stort behov planering 156

av 3.2.3 Läromedel för distansutbildning 158 3.2.4 Distansstudier kompletterar närutbildning 159

3.2.5 Samarbete behövs 160 3.2.6 Realkompetens 161 3.3 Pedagogisk kompetens för distansutbildning 162 3.4 Distansutbildningens ekonomi och resurstilldelning 164 3.5 Anpassning av arbetstider och anställningsavtal 169 3.6 Studiestöd 170 3.7 Lärcentra 171 3.8 Web-plats för distansutbildning och infonnellt lärande 174 3.9 SUNET 176 3.10 Prioriteringar under uppbyggnadstiden 177 3.1 l Utvecklingscentrum för distansutbildning 178 3.12 Utveckling, utvärdering och forskning 180

Bilagor Kommittédirektiven 1 18

SOU 1998284 Sammanfattning 7

Sammanfattning

DUKOMs huvuduppgift har varit att föreslå strategi långsiktigt

en som främjar utvecklingen i hela landet de möjligheter till distansutbild-

av

den moderna informationstekniken IT erbjuder. ning som

Den lämpligaste strategin för att främja distansutbildning med IT är enligt kommitténs mening att skapa gynnsamma förutsättningar för utveckling pedagogik, metodik och organisation samt för forskning.

av Fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete inom området måste grunda sig på erfarenheter från distansutbildningens praktik, och därför är det väsentligt att distansutbildningen får större omfattning än den har idag, både allmän företeelse och som resultat av riktade insatser.

som

DUKOMs förslag sammantagna just en strategi och handlar

avser

strukturer och förändrade regelsystem bättre kan stödja en om nya som utveckling distansutbildningen. Ambitionen har inte varit att lämna

av detaljförslag hur distansutbildning med IT bäst bör bedrivas. Där-

om emot redovisar DUKOM erfarenheter både från det hundratal projekt

har bedrivits i anslutning till utredningsarbetet och från annan som svensk och internationell distansutbildning. Dessa erfarenheter bör vara

stort värde för distansutbildare. av

Inte heller finns några med belopp angivna förslag statsbidrag

om till olika verksamheter med distansutbildning.

nya

Ett förändrat samhälle, det livslånga lärandet och flexibel utbildning

Inledningsvis diskuterar DUKOM innebörden i de pågående samhällsförändringarna. Det är tydligt att både samhällets och medborgarnas behov teoretiska kunskaper ökar. Framtidens samhälle kommer att

av präglas det livslånga lärandet. Att enbart förstärka och förbättra

av ungdomsutbildningen är inte god strategi att söka möta de framtida

en kompetensbehoven. En sådan strategi hör hemma i ett statiskt samhälle, inte i ett föränderligt och dynamiskt framtida samhälle.

Framtidsbedömarna förefaller tämligen överens att den to-

vara om tala andelen förvärvsarbete kommer att minska under livstiden. Under förutsättning att ökningen fritid blir jämnt fördelad på medbor-

av av

är det rimligt att räkna med att de kommer att använda en del av garna den för utbildning. Utbildning i anslutning till arbetet kommer troligen

8 Sammanfattning SOU 1998: 84

också att bli vanlig. I båda fallen kommer distansmetoder att vara attraktiva.

DUKOM understryker att det inte finns någon motsättning mellan ungdomsutbildningen och det livslånga lärandet. Tvärtom god

är en utbildning i ungdomen en förutsättning för det livslånga lärandet. Den utgör grunden, och det är viktigt att den förbereder för det livslånga lärandet.

Traditionell utbildning bedrivs med studerande och lärare samtidigt närvarande i skolor och högskolor. DUKOM använder för detta beteckningen närutbildning som motsats till distansutbildning.

Närutbildning på heltid under långa perioder kan inte bli den dominerande studieformen i det livslånga lärandet. Utbildning bör bli en naturlig del av vardagen, på fritiden i hemmen och på arbetsplatserna. Därmed kommer distansutbildningens betydelse att växa, och IT medför att det kan bli väsentligt lättare att studera på distans än det varit tidigare.

Vuxna medborgarna måste själva i stor utsträckning ta ansvar för sin kompetensutveckling, men utbildning måste också vara tillgänglig i många olika former för att passa individuella förutsättningar och önskemål. DUKOMs vision är den flexibla utbildningen som innebär just att utbildningsanordnarna skall anpassa sig till medborgarnas behov och önskemål. Och i den flexibla utbildningen har möjligheten att studera på distans med utnyttjande av IT stor betydelse.

Men ett nännande bör ske och pågår enligt DUKOMs uppfattning

-

mellan närutbildning och distansutbildning. Bl.a. används i stor ut- sträckning läromedel i de båda utbildningsformema, och IT är

samma snabbt på väg in i all utbildning. Detta underlättar vägen mot den flexibla utbildningen.

DUKOM har identifierat nio problemområden då det gäller utvecklingen mot en ökad distansutbildning med hjälp av IT:

Tekniken

Den tekniska användarkompetensen

Distanspedagogiken

Distanspedagogerna

Läromedlen

Handledningsresursema

Resurstilldelningen

Utbildningsadministrationen.

Studievägledningen

DUKOMs förslag berör samtliga dessa områden.

Nuläget, pågående förändringar

I kapitel 2 tecknar DUKOM bakgrunden till sina förslag.

Avsnitt 2.1 innehåller en beskrivning av utvecklingstendensema inom distansutbildningen. Avsnittet bygger på Carl Holmbergs bidrag På distans Utbildning, undervisning och lärande till delbetänkandet

- SOU 1998:83. I ett följande avsnitt beskrivs IT med särskild uppmärksamhet riktad på dess möjligheter i utbildningssammanhang.

Inom ramen för DUKOMs arbete har försöksverksamhet med IT i distansutbildning bedrivits i ett hundratal projekt. Högskolor, folkbildningen, komvux samt några myndigheter och företag har medverkat. En sammanfattande beskrivning av försöksverksamheten finns i avsnitt

som också närmare beskriver några av projekten med utgångspunkt i de rapporter som lämnats av de projektansvariga. Den som på ett mera ingående sätt vill ta del av projekten hänvisas till DUKOMs hemsida som kan nås via www-adressen http://wvvw.dukom.g0v.se. I DUKOMs delbetänkande Utvärdering av distansutbildningsprojekt med IT -stöd SOU 1998:57 finns en sammanfattande analys av projektens slutrapporter.

I tre följande avsnitt ges kortfattade beskrivningar av utvecklingen av distansutbildningen högskolan och de olika konsortierna för distansutbildning 2.4, Statens Skolor för Vuxna SSV 2.6 och folkbildning-

en 2.7.

Ett stort antal kommuner, i stor utsträckning av glesbygdskaraktär, har inrättat lärcentra. Det främsta syftet har i flertalet fall varit att underlätta för invånarna att delta i högskoleutbildning på distans. En beskrivning av verksamheten vid ett antal lärcentra finns i avsnitt 2.8.

Som stöd för IT-användningen i olika delar av det svenska utbildningssystemet har ett antal nätverk skapats SUNET för högskolan och nu-

-

också för läns- och folkbiblioteken, Skoldatanätet för det allmänmera na skolväsendet och Folkbildningsnätet för folkhögskoloma och studieförbunden. ASKen är högskolans gemensamma system för studieinformation. KNUT vid Lunds universitet har tillkommit med stöd av KK-stiftelsen och är mötesplats för alla som är intresserade av lärande med IT. De beskrivs kortfattat i avsnitt 2.9.

Under våren 1998 har ett antal viktiga beslut fattats om IT-utvecklingen inom utbildningen. I avsnitt 2.10 finns en översiktlig redovisning.

10 Sammanfattning

I avsnitt 2.11 beskrivs kortfattat den intressanta distansutbildning med IT-stöd finns i våra grannländer Norge och Finland. Vidare finns

som där beskrivning det nya brittiska projektet University for In-

en av dustry.

Slutligen lämnas i avsnitt 2.12 en mycket kort beskrivning av det internationella samarbetet i Norden, EU och OECD på distansutbildningens område

överväganden och förslag

DUKOMs förslag återfinns i kapitel

I det inledandes avsnittet 3.1 tar kommittén ett antal mera över-

upp gripande frågor och anger vissa avgränsningar vad avser förslagen.

Distansutbildning kräver motivation, mognad och självdisciplin, och därför DUKOM den lämplig framför allt för vuxna. Det finns

ser som emellertid inget skäl att hindra ungdomar från att studera på distans.

DUKOM framhåller upprepade gånger det informella lärandets betydelse för kompetensutvecklingen hos individen och i samhället. Med informellt lärande självstudier och allt lärande som äger rum

avses rena i situationer inte särskilt organiserats för utbildningsändamål.

som Massmedierna t.ex. är stor betydelse för det informella lärandet lik-

av

föreningslivet och samhällsdebatten. DUKOMs förslag däremot som handlar organiserad utbildning, dvs. kurser. I en kurs måste ut-

om om bildningsanordnaren för kursens innehåll och utformning och

ta ansvar för att de studerande får det stöd de behöver. I en kurs är interaktivitet mellan lärare och studerande nödvändig. Samtidigt år det viktigt både med tanke på lärarkostnadema och på de studerande behov av frihet i studierna att behovet undervisning och handledning begränsas. Detta

av ställer stora krav på planeringen kurs, såväl vad läromedel

av en avser och IT-användning pedagogik och organisation.

som

DUKOM lämnar inga förslag vilka distanspedagogiska metoder

om

bör användas utan anser att detta är ett område för den pedagogissom ka professionen att utveckla. Därvid bör bl.a. de erfarenheter som redovisas i DUKOMs delbetänkanden vara av värde

Inte heller i fråga IT utveckling lämnar DUKOM några förslag.

om s Den snabba utveckling inom området är internationell

som äger rum med sin tyngdpukt i USA.

Avslutningsvis i detta inledande avsnitt rekommenderar DUKOM att distansutbildning och närutbildning bedrivs inom samma organisationer. Internationellt används för detta benämningen Dual Mode, vilket har översatts till flerformsorganisationer på svenska. Varken i Sverige eller utomlands har flerfonnsorganisationema visat sig helt

Sammanfattning ll

lyckade eftersom distansutbildningen inom sådana har haft det svårt i konkurrensen med närutbildningen, vilken har uppfattats som huvuduppgiften. Huvudmotivet för DUKOMs förslag är visionen om den flexibla utbildningen, innefattar både distansutbildning och nämtsom bildning. Den flexibla utbildningen är vad som behövs i det - som livslånga lärandets samhälle bör rimligen utvecklas bäst i flerform- sorganisationer.

I avsnitt 3.2 pekar kommittén på ett antal krav är särskilt betydelsom sefulla för god distansutbildning, nämligen en

väl genomtänkt planering kursen, i vilken redan på förberedel- - av sestadiet expertis flera olika slag måste medverka- att planera en av distanskurs är inte något enmansarbete;

kursplanering måste göras mycket tydlig för de studerande - en som och begränsat utrymme för improvisationer från utbildsom ger ningsanordnarens sida planeringen skall däremot syfta till att den studerande skall få stor frihet i uppläggningen av sina studier;

pedagogik, läromedel och I T-användning bör vara planerade så som att den studerande i största möjlighet kan bedriva sina studier utan undervisning och ytterligare handledning när handledning - men behövs måste den kunna erbjudas utan stora dröjsmål;

planeringen och genomförandet grupparbete för de studerande av - grupparbete är genomförbart trots att de studerande befinner sig på

distans från varandra;

teknisk support för studerande och lärare. -

Komvux, folkhögskolor, och i varje fall de mindre högskolorna kan inte erbjuda alla kurser förekommer inom respektive område. Därsom för bör åtgärder vidtas för att göra det möjligt att kombinera närutbildmed distansutbildning så att studerande kan få den önskade ning en utbildningen utan att behöva byta skola. Distanspedagogiken har ett antal drag oavsett studiegemensamma nivå och utbildningsanordnare. Därför bör utvecklandet av distanspedagogiska metoder i stor utsträckning kunna ske gemensamt och nationellt. Överhuvudtaget bör samarbetsformer utvecklas för att använda de begränsade bäst. Inom högskolorna bör gemensamma resurserna

distansutbildningsavdelningar byggas för att kunna erbjuda IT-stöd

upp och distanspedagogisk expertis, mellan högskolorna bör samarbetet i konsortier fortsätta för att åstadkomma lämplig arbetsfördelning. en SSVs roll bör utvidgas så att de även blir utvecklingscentra för komvux, vilka i sin tur förutsätts samarbeta om distanskurser.

Avslutningsvis tas i avsnittet frågan behovet system för upp om av bedömning kompetens. Bakgrunden är att förekomsten olika beav av tyg från och intyg om genomgången utbildning blir allt svårövermera skådligt. DUKOM föreslår att från svensk sida närmare studerar man vad som händer i Norge med ett förslag realkompetanse som presenterades för ett år sedan. ca De krav som bör tillgodoses utbildningsanordnama gäller också av för lärarna. I avsnitt 3.3 behandlas dessa frågor. Bl.a. påpekas, att lärarens roll inom distansutbildning är annorlunda än i närutbildning. Det krävs av henne specialkunskaper i distanspedagogik. DUKOM föreslår därför att kurser i distanspedagogik skall ingå i all lärarutbildning och att sådana kurser skall erbjudas som fortbildning till verksamma lärare. I avsnitt 3.4 behandlas frågor om distansutbildningens ekonomi. Frågorna får en utförligare behandling i DUKOMs delbetänkande SOU 1998:83 under titeln Kostnadseffektiv distansutbildning. Där finns också ett förslag till principer för hur kostnader för distansutbildning skall beräknas. Kommittén utgår ifrån att den totala volymen utbildning kommer att öka i framtiden behovet livslångt lärande. Tillskottet genom av av personer i utbildning består då i huvudsak med mycket varieranav vuxna de utbildningsbehov. I stor utsträckning handlar det för dem att om bredda sin yrkesmässiga kompetens. Vad som i det perspektivet bör bedömas är om sådan utbildning blir mest kostnadseffektiv närutsom bildning eller som distansutbildning. Något entydigt kan inte svar ges på den frågan: det beror på hur man organiserar respektive utbildning, vad den innehåller och vilka studerar. Men eftersom distansutbildsom ning bedrivs huvudsakligen i hemmen eller i arbetet minskar kostnaderna för lokaler och utrustning. Och eftersom studierna vid äger rum tidpunkter som den studerande väljer med hänsyn till sina förhållanden, t.ex. sina arbetstider, minskar behovet av studiebidrag och studielån. Om alla olika utgiftsslag läggs bör det möjligt att bedriva samman vara distansutbildning avsevärt mycket billigare än närutbildning. Det resursfördelningssystem som finns inom högskolan missgynnar i praktiken en tillväxt av distansutbildning. DUKOM bedömer att ändringar i systemet skulle leda till oöverskådliga komplikationer och avråder från att nu ändra i det. Kommittén föreslår i stället att särskilda resurser avsätts för en utbyggnad av distansutbildningen inom högskolan. Många vägar bör prövas för en utveckling av distansutbildningen i Sverige, och DUKOM har valt med förslag vilka att vara sparsam om områden som bör prioriteras under uppbyggnadsskedet. Tre målgrupper vill kommittén emellertid framhålla viktiga. Personer med som funktionshinder utgör en sådan grupp eftersom de ofta har särskilda

Sammanfattning 13

svårigheter att delta i traditionell utbildning. En grupp som bör annan prioriteras är självklara skäl glesbygdsboende. En tredje grupp utav

görs dem är i behov kompetensutveckling i yrket, bland dem

av som av småföretagare. Personer i dessa har ofta svårt att göra sig fria grupper från sina arbeten för att bedriva studier. Att prioritera vissa ämnen framför andra är vanskligt, nära till hands ligger att särställmen ge en ning åt distanskurser ITi utbildningen, kurser som främst kan anom vändas för fortbildning lärare. De riktade insatserna i ett inledningsav skede bör vidare särskilt ta sikte på att skapa korta och målinriktade

kurser avsnitt 3.10. Distansstuderande föreslås rätt till studiestöd andra samma som studerande 3.6. Kommittén räknar emellertid med att behovet

avsnitt

studiestöd kommer att vara begränsat. av De lärcentra bildats i ett stort antal kommuner fyller en viktig som roll och därför föreslås att kommunerna fortsätter utbyggnaden av dem

avsnitt 3.7.

DUKOM föreslår att det kommunala skolväsendet ges rätt att kopp-

las till SUNET på villkor folkbiblioteken avsnitt 3.9. samma som Riksdagen har under våren beslutat att ett utvecklingscentrum för distansutbildning skall skapas i Härnösand under ledning delegaav en tion dessutom skall ha till uppgift att fördela platser för högskosom lestudier på distans i glesbygd. Centrets huvuduppgift enligt riksdags-

beslutet är att utveckla kurser och läromedel för distanskurser inom högskolan och folkbildningen. DUKOM föreslår att centret får ytterli-

ett antal uppgifter avsnitt 3.11, nämligen gare

fungera nätburen inforrnationscentral för all distansutbildning 0 som förmedla kontakter mellan utbildningssökande och utbildningsan-

ordnare särskild web-plats för distansutbildning ansvara för en sammanställa och förmedla uppgifter om lärcentra stöd för utbildning i distanspedagogik och -metodik ge löpande följa utvecklingen distansutbildningen i Sverige av Sveriges ansikte utåt i frågor rör distansutbildningen vara som förmedlare till Sverige internationella forskningsresultat och vara av erfarenheter i frågor rör distansutbildning som följa den medietekniska utvecklingen och förmedla kunskaper om 0 betydelse för distansutbildningen. den av stödja forskning distansutbildning 0 om

Vidare föreslås att SSV, i den förändrade roll DUKOM föreslår för som dem, organisatoriskt skall ingå i utvecklingscentret.

Den web-plats som kommittén föreslår skall ingå i utvecklingscentrets uppgifter att handha spelar viktig roll i DUKOMs samlade för-

en slag. Web-platsen föreslås innehålla bl.a. avsnitt 3.8

läromedel för distansutbildning och inforrnellt lärande, 0 pedagogisk verktygslåda för bl.a. lärare, 0 kurskatalog och kontaktfönnedling mellan utbildningssökande och

utbildningsanordnare, uppgifter om lärcentra, forum för erfarenhetsutbyte kring distansutbildningen,

0 knutpunkt för länkar av intresse för distansutbildningen.

Ett flertal länder ligger fore Sverige i fråga distansutbildningens

om utveckling och forskningen har där framträdande roll än i Sve-

en mera rige. DUKOM föreslår ökade insatser for forskning distansutbild-

om ningen och för spridning av resultaten av internationell forskning i ämnet. Vidare föreslår DUKOM att distansutbildningens utveckling i Sverige utvärderas löpande 3.12.

Kapitel 1 15

l Inledning

1.1 Ett förändrat samhälle

Starka drivkrafter just för samhällets förändringar är den snabba nu utvecklingen informationstekniken IT och den pågående interav - nationaliseringen medför såväl ökad rörelsefrihet och vidgade vyer som för individen ökad konkurrens mellan länderna. som Den bild målas är ofta att det samhället avlöser det som upp ena andra. Jägar- och samlarsamhället i mänsklighetens gryning varade i flera år och avlöstes jordbrukarsamhället varade några tusen av som år. Detta avlöstes i sin tur industrisamhället som- i Sverige tusen av har varat i omkring hundra år och nu alltså skulle vara på väg att som avlösas ytterligare ett nytt samhälle. Förändringstakten synes alltså av öka dramatiskt. I själva verket överges naturligtvis inte helt sorts samhälle för ett en Snarare är det så att äldre samhälls- och produktionssystem inlagnytt. i de Vi ägnar fortfarande åt jakt och fiske och bär- och ras nya. oss svampplockning, även de för de flesta är fritidssysselsättningar. om Jordbrukarsamhället fortsätter att prägla mycket vår föreställningsav värld, och jordbruket är fortfarande livsnödvändig näring som inte en kommer försvinna. Industrisamhället kommer inte alls att försvinna, att industrin kommer att producera allt fler och allt sofistikerade utan mer allt effektivare. Men industriarbetet "på verkstadsgolvet kommer varor sysselsätta minskande andel befolkningen. Den utvecklingen att en av har egentligen pågått ända sedan 1960-talet även den har blivit fullt om synbar först så småningom. Att erfarenheterna från flera samhällsystem på detta sätt inlagras i varandra innebär att kunskapsmassan ökar totalt samtidigt som en hel del kunskap också går förlorad, också att samhällsstrukturen blir men komplicerad. Den samhällsförändring som nu äger rum innebär mera kraven på utbildning och teoretiska kunskaper ökar. Utbildning och att kompetensutveckling måste bli livslång samhället och en process som arbetslivet måste inrätta sig för att tillgodose. Men människorna måste själva för att de blir med i den Ingen kan tvingas ta ansvar processen. att lära.

16 Kapitel 1

Detta förändrade samhälle har fått flera benämningar det postin-

dustriella samhället, kunskapssamhället, informationssamhället, tjänstesamhället, upplevelsesamhället, för att nämna några. Benämningarna skiftar, men vad de vill fånga in har flera saker in-

gemensamma dustrisamhällets storskalighet ersätts alltmera återgång till små-

av en skaliga organisationer, dock sammankopplade i nätverk stor-

som ger skalighetens fördelar. Hjämans arbete får ökad roll, handens

en en minskande. Behovet av vad vi oftast kallar teoretiska kunskaper ökar i arbetslivet. Arbetet i nätverken kräver kommunikationsförmåga och social kompetens. Ordergivning mellan självständiga organisationer fungerar inte. Det kommer i stället att handla att ha bred marknads-

om kunskap, att skapa ständigt nya samarbetskombinationer, att

vara övertygande och att kunna fatta snabba beslut. Frågorna om innebörden av arbetslivets förändringar får en utförlig behandling i Nils-Olof Christofferssons bidrag i DUKOMs delbetänkande SOU 1998:83.

Samtidigt blir medborgarna kunnigare och nogräknade. Över-

mera såtlighet från samhällets institutioner blir ännu mindre accepterad än idag. Kraven på de statliga och kommunala verksamheterna kommer att skärpas av att alternativ till dem växer fram. För att motsvara medborgarnas krav måste samhällets institutioner bli mer flexibla. Då kommer inte långsamma beslutsvägar i hierarkiska strukturer att fungera. En trolig utveckling är att rätten att fatta beslut blir mer decentraliserad, vilket naturligtvis kräver både tydliga regler och styrsystem, möjli-

nya gen via nätverk som liknar dem som är under utveckling inom näringslivet.

Medborgama kommer också att ställa större krav på sin livsmiljö, liksom på möjligheterna till kulturupplevelser och till möten med andra kulturrnönster.

Men samtidigt befarar flera framtidsbedömare en ny typ av sociala spänningar. I det gamla och ännu delvis kvarlevande klassamhället dominerade minoritet ekonomiskt och politiskt. I det samhället kan

en nya det i stället bli så att det är en minoritet som blir efter i utvecklingen och hamnar i ett växande främlingsskap inför det nya. För den situationen har begreppet tvåtredjedelssamhället myntats.

År 1985 lanserade Åke E Andersson, chef för Institutet för

numera framtidsstudier och en av landets mest kända framtidsanalytiker, begreppet K-samhället. Vad han med detta ville ge namn åt är de förändringar som han bedömer kommer att sätta sin prägel på morgondagens samhälle. Han beskriver K-samhället som ett produktionssystem baserat på utnyttjande av kunskaper, kreativ kapacitet, kommunikationssystem och med allt starkare betoning på kvalitativ snarare än kvantitativ utveckling av produktion och sysselsättning citerat efter Andersson-Sylwan, Framtidens arbete och liv, 1997.

1998:84 Kapitel J 17 SOU

Andersson-Sylwan redovisar i bok hur den årliga arbetstiden samma har minskat sedan 1870-talet, från 3 000 timmar/år till ca l 500 timca och de räknar med att utvecklingen fortsätter i samma takt mar nu, om kommer år 2010 arbetstiden att ha minskat till åtta procent av den ca totala beräknade livstiden inberäknat tid för sömn medan fritiden ökat till hälften livstiden. Samtidigt har den totala att motsvara nästan av formell utbildning visserligen ökat enligt dem, bara till tiden för men, omkring den totala livstiden. Beräkningarna bygger på tre procent av hittillsvarande trender står sig, och inte minst spelar en förväntad att förlängd livstid roll. Uppgiften bara procent livstiden ägnas formell utbildatt tre av kan förefalla förvånande, den är lättare att förstå om man bening men tänker skolelev i genomsnitt tillbringar mindre än tio procent av att en årets timmar på lektioner. Antalet år i formell utbildning beräknas år 2010 ha ökat till genom- Sverige skiljer sig enligt författarna från flertalet andra snittligen 13. rika länder att stora satsas på bred grundutbildning genom resurser en andel befolkningen, medan förhållandevis liten andel för en stor av en gymnasiet påbörjar längre högskoleutbildning. Det bedirekt efter en antalet högskoleplatser gör att inte alla vill får bedriva gränsade som Författarna hävdar s. 85, att det finns "en besvärande

högskolestudier.

mellan inriktningen mot ett kunskapssamhälle och de resurser obalans till fullständiga utbildningar vid universitet och högskolor. som avsätts Samtidigt visar undersökningar de åberopar att mer än hälften som vill få högskoleutbildning, och att mindre än en

av sjuttiotalistema en

femtedel dem har bestämd avsikt att inte skaffa sig en sådan utav en bildning.

ungdomarnas önskemål tillgodoses skulle studievalen i högskolan Om fördela sig enligt följande:

Naturvetenskap, data, teknik 30 % Ekonomi, samhällsvetenskap, juridik 27 % Medicin, beteende, idrott 20 % Konstnärligt, humanistiskt ämne 23 %

Studievalen förefaller stämma ganska väl överens med gymnasistemas också förefaller ligga väl i linje med de förändrade

yrkesdrömmar, som

attityder antas komma att prägla K-samhället. som tio attraktiva yrkena bland gymnasieungdomama var i bör- De mest

jan 1990-talet i tur och ordning resebyråtjänsteman/reseledare,

av konstnär/artist, polis, journalist, företagsledare, forskare, marknadsföragrundskolelärare, arkitekt och gymnasielärare. Flertalet re/reklamman, betydande för kreativitet, stor möjlighet till idealyrken ger utrymme

18 Kapitel 1

rörlighet i arbetet och tämligen omfattande kontakter med människor.

De tio minst attraktiva yrkena var vid samma undersökningstillfälle gruvarbetare, präst, administratör, bankkassör, fastighetsskötare, sekreterare, kamrer, metallarbetare, utredare/samhällsplanerare samt sjuksköterska.. "De minst uppskattade yrkena är hierarkiskt inordnade och specialiserade. Ofta regleras arbetet av tämligen noggranna föreskrifter som för de flesta hindrar kreativitet i arbetet. 91 f..

Konsumtionsmönstren ändras i och med att utbildningsnivån stiger. Betydelsen av sociala kontakter ökar, liksom önskemålen att ha tillgång till kulturupplevelser. Intressant att notera i det aktuella

nu sammanhanget är att högre utbildning leder till efterfrågan på ytterligare utbildning, medan mindre tid och pengar ägnas nöjesliv.

Föreställningen om K-samhället svarar alltså ganska väl mot de anspråk och förväntningar dagens ungdomar har på sin framtid. Det

som är alltså inte bara så att övergången till ett nytt samhälle, en ny produktionsorganisation, krävs för att en nation eller en region skall hänga med i den internationella konkurrensen. Andersson-Sylwan sammanfattar s. 268:

Det typiska för dessa nya K-regioner är att deras utveckling blivit kritiskt beroende av kapaciteten hos deras nya infrastrukturer, vilka består av: 0 miljöer för omfattande, allsidig högre utbildning och vetenskaplig

och industriell forskning och utveckling, 0 stor tillgång till infonnationsteknologiska tjänster,

stor tillgänglighet till det globala flygnätet genom en eller flera stör-

re flygplatser, god tillgänglighet till andra regioner med motorvägar och snabbtåg, tillgång till bra kultur-, fritids- och bostadsmiljöer.

Andersson-Sylwans bedömningar avser i huvudsak utvecklingen i Sverige, men ett Sverige i ett globalt sammanhang. En annan välkänd framtidsbedömare är Bengt Wahlström, som framför allt ägnar sig omvärldsbevakning. I boken en förändrad värld Liber Ekonomi, 1997 förmedlar han egna och andras bilder av vart utvecklingen är på väg.

Wahlström anser att synen på arbetet håller att på att förändras även om industrisamhällets värderingar fortfarande dominerar. Hans

uppfattning är att de kollektiva lösningarna när det gäller arbetsvillkor och anställningstrygghet kommer att ersättas av mera individuella lösningar. "Det går en mycket tydlig trend från industrisamhällets fasta anställningar till individsamhällets mer flexibla former med tillfälliga an-

Kapitel 1 19

ställningar i projektform. Gränserna mellan arbete, utbildning och fri-

tid blir obestämda. kommer för individen att handla att göra sig anställningsbar, Det om vilket bl.a. innebär att hon skall kräva rätt till ständig kompetensut-

och till flexibilitet 97 ff.. Fler kommer att bli veckling uppmuntran i betydelsen de kommer överens med uppdragsgientreprenörer att en vad skall göras i stället för att de utför uppgifter en arvare om som har tolkningsföreträde då det gäller arbetets innehåll. betsgivare som småskalighet, utvecklingsberedskap och Nyckelorden blir egenansvar,

initiativförmåga. många andra förutspår Wahlström att skolan måste komma att Som Han talar då inte -till skillnad från flera pedagoger- utifrån förändras. metodförändringar utan utifrån situation då klassbehovet av en alltmera blir virtuella och sitter i andra länder och talar andkamratema språk. Den orsak till behovet förändring Wahlström anger ra av som introduktionen IT. I den situationen måste läraren "erövra är alltså av lika viktig roll mentor, inspiratör och kunskapsleen ny och minst som f.. I sammanhanget återger han det ofta hörda uttrycket tare 113 being the the stage to being the guide at the side. Han "From sage on också på de möjligheter IT att individualisera utbildningen. pekar ger emellertid den viktigaste förändringen inte kom- Wahlström tror att gälla barns och ungdomars skolgång: En ännu större förändmer att ring den på livslångt lärande sakta börjar genomsyra samär syn som näringsliv: Insikten skolan aldrig tar slut. Vi måste ständigt hälle och att lära saker i det komplicerade samhället beredda på att oss nya nya, vara och arbetslivet. Det livslånga lärandet kommer i stor utsträckning att distansutbildning och i hemmet med hjälp IT. Det gäller ske som av kunskap färskvara med mycket kort bäst-före-datum. att inse att är en lärandet förutsättning för att skall anställ- Det livslånga är en man vara ningsbar och inte stagnera..."

å fJ

i korthet refererade böckerna återspeglar ganska väl åsikter De två ovan företräds flertalet framtidsanalytiker. som av på in i ett samhälle präglas såväl av Vi tycks alltså vara väg som internationalisering och global konkurrens som av en återgång ökande kombination med flexibla nätverk. Den hierarkiska till småskalighet i samhälle och arbetsliv ersätts successivt av ökande organisationen av möjligheter för individen att fatta beslut förenade med krav att ta egna följderna besluten. Medborgama får möjligheter till större ansvar för av planet, frihet bättre utrymme för frihet på det personliga en som ger

20 Kapitel 1

kreativitet, kulturupplevelser, eget skapande och sociala kontakter, kort sagt för ett rikare liv.

Om trenderna håller i sig kommer också den del livet ägnas

av som

förvärvsarbete att minska med en motsvarande ökning av fritiden som följd. Det måste vara fömuftigt att en god del denna ökade fritid

av används för utbildning både formell och informell.

-

Hur den sannolikt ökande fritiden kommer att fördela sig mellan olika människor och på olika perioder i människors liv är givetvis

av stor betydelse. Sett från det livslånga lärandets perspektiv är det stor skillnad mellan å sidan hög sysselsättningsgrad förenad med

ena en en allmän och jämnt fördelad förkortning av veckoarbetstiden och å andra sidan en hög och varaktig arbetslöshet bland stora grupper förenad med en ökad belastning på dem som har arbete. Det är dock den icke

senare, önskvärda, situationen som det livslånga lärandet kan bidra till att undvika.

l Informationstekniken

IT är under snabb utveckling, och ingen kan ha någon bestämd uppfattning om var gränserna går för ITs möjligheter. I stor utsträckning förefaller utvecklingen drivas på mera av specialistemas nyfikenhet på vad som är möjligt att åstadkomma än av uttalade behov från samhällets och användarnas sida. I det avseendet liknar IT-utvecklingen grundforskning. Ett ofta hört uttryck är att IT ger svaren på frågor som aldrig ställts.

Att IT är ett kraftfullt och arbetsbesparande verktyg i en mängd situationer är uppenbart. Som ordbehandlare är datorn i alla avseenden överlägsen skiivmaskinen. Datorn kan med stor snabbhet lagra, sortera och på annat sätt hantera mycket stora datamängder och utföra enormt omfattande bearbetningar av dem. Datorer sammankopplade i nätverk kan med svindlande hastighet överföra mycket stora datamängder mellan varandra och har därigenom skapat helt nya möjligheter till snabb och effektiv kommunikation över stora avstånd. Enorma databanker har blivit tillgängliga över hela världen.

IT spelar allt större roll i människors dagliga tillvaro, och allt flera har tillgång till datorer hemma. Den tekniska utvecklingen slår snabbt igenom i hemmen och priserna sjunker. De senaste åren har datoremas kapacitet fördubblats ungefär var artonde månad utan att priset på dem stigit. Bakom hörnet väntar konvergensen mellan datorn och TVapparaten, och då kommer datorn kanske att definitivt erövra hemmen.

Frågan är om IT är något mer än ett verktyg, om det tillför någonting principiellt nytt, utöver att tillhandahålla mer av allting, och snab-

Kapitel 1 21

bare. Det finns de som hävdar att så är fallet och hänvisar bl.a. till möjligheterna att skapa en artificiell intelligens. Några talar om att IT erbjuder en helt ny och annorlunda social arena som tillför hittills okända kvaliteter till umgänget människor emellan.

Klart är att IT kommer att spela en stor roll inom utbildningen och troligen kommer att förändra den väsentligt. Bl.a. kommer studier på distans att underlättas väsentligt. Men hittills förefaller inte IT ha ändrat på det grundläggande i all utbildning: lärande är ett arbete, mer eller mindre lustfyllt, ett arbete kräver aktivitet och möda från den

men som lärandes sida.

1.3 Distansutbildning och flexibel

för lärande

utbildning livslångt

l .3. l Det livslånga lärandet

Det är uppenbart att framtidens arbetsliv kommer att ställa ökade krav på teoretiska kunskaper, på kunskaper i språk och på social kompetens. Arbetslivet kommer också att ställa krav på ständigt förnyade kunska-

och medborgaren måste beredd att ständigt vidga sin kompeper, vara tens och att bli flexibel. Detta kräver i sin tur att samhället struk-

mera tureras för att kunna tillgodose kraven på en ständigt pågående kunskaps- och kompetensutveckling. Företag och myndigheter måste bli lärande organisationer och såväl samhället som näringslivet måste åta sig till att möjligheter till utbildning finns i alla situationer.

att se

DUKOM är övertygat att framtidens samhälle måste präglas av

om det livslånga lärandet och av återkommande utbildning. Begreppen är inte De har stått i centrum för strategiska diskussioner inom bl.a.

nya. OECD åtminstone sedan 1960-talet. De har spelat mindre roll i den svenska utbildningsdebatten, har haft sin tyngdpunkt i frågor kring

som ungdomsskolan och högskolan. I viss mån speglar Andersson/Sylwans bok detta förhållande i sin starka betoning av den formella ungdomsutbildningens roll.

Inriktningen den svenska utbildningsdebatten kan synas något

av förvånande eftersom omfattningen av den verkligen pågående vuxenutbildningen alltså i praktiken återkommande utbildning placerar Sve-

- rige och Norden överhuvudtaget i en internationell topposition. En förklaring kan möjligen att vuxenutbildningen i Sverige i huvudsak

vara har betraktats ett sätt att i efterhand kompensera de generationer

som

inte blev delaktiga i grundskolereformen och utbyggnaden av som gymnasieskolan och högskolan.

22 Kapitel 1

Många har med det perspektivet sett vuxenutbildningen åt-

som en gärd som skall tillgodose ett visserligen omfattande och långvarigt

men trots allt övergående behov, ett sätt att retroaktivt skapa rättvisa

som mellan generationerna, som något tillbakasyftande, och inte

som en viktig strategisk fråga om hur framtidens samhälle skall gestalta sig. Men så kan vuxenutbildningen inte längre betraktas. Den måste också ses just i perspektivet återkommande utbildning och livslångt lärande i ett samhälle som behöver, och som av sina medborgare kräver, en ständigt pågående kompetensutveckling.

Det kan f..ö. påpekas att dagens grund- och gymnasieskolor inte klarar sina uppgifter enligt förväntningarna. Många unga lämnar

som skolan går mer eller mindre direkt till komvux och till folkhögskolor för att fylla igen kunskapsluckor.

Medborgama kommer säkerligen inte att nöja sig med de kunskaper de skaffade sig när de som barn och unga studerade i skolor och högskolor. Nästan alla ungdomar påbörjar nu gymnasial utbildning och högskolan byggs ut kraftigt. Det är fåfängt att tro att detta kommer att minska medborgarnas efterfrågan på vuxenutbildning och återkommande utbildning. Alla undersökningar pekar nämligen på att det är de som fått den bästa utbildningen mest efterfrågar utbild-

som unga som ning som vuxna. De inser att kunskaperna från ungdomsutbildningen snabbt blir föråldrade och otillräckliga. Och det är de mest välutbildade som mest tar vara på möjligheterna till informellt lärande, sannolikt till en del beroende på att de i högre utsträckning får stimulanser till kompetensutveckling i arbetet.

Sverige befinner sig i ett förhållandevis gynnat läge genom att en helt övervägande majoritet av medborgarna har klart positiv på

en syn vuxenutbildning och folkbildning. Detta framgår bl.a. av den enkätundersökning som genomfördes av SUFO 96 Statens utvärdering av folkbildningen 1996 och som redovisades i betänkandet Folkbildning och vuxenstudier SOU 1995:141. Samhället kan därför mera ägna sig

att söka tillgodose önskemålen om utbildning än att söka övertyga medborgarna om att de bör utbilda sig.

Stora förbättringar av möjligheterna till vuxenutbildning har också genomförts i Sverige under de senaste decennierna. Vuxna har fått lättare att studera vid universitet och högskolor, och en stor andel de

av högskolestuderande har också bakom sig flera års yrkesarbete.

numera Den kommunala vuxenutbildningen komvux har utvecklats kraftigt,

- och folkbildningen har befäst sin starka ställning i det svenska samhället. Arbetsmarknadsutbildningen har fortsatt stor omfattning och den interna företagsutbildningcn har utvecklats starkt. Flera privata ut-

nya bildningsföretag som främst vänder sig till vuxna har bildats.

Kapitel 1 23

Lärande i betydelsen tillägnande av kunskaper, reflexion kring och förståelse fakta samt utveckling förmågan att bruka och tillämpa av av kunskaperna äger inte bara i organiserade former, genom formell rum utbildning. Det sker också på informella vägar. Så har det alltid varit, och så kommer det att förbli. Det vetenskapliga intresset för det informella lärandet har emellertid aldrig varit stort jämför med all om man den forskning ägnats pedagogik och didaktik, dvs. undervisningen som och utlärandet. Ändå är det självklart att det informella överförandet av kunskaper från föräldrar till barn, från äldre till yngre kamrater, från de erfarna till nybörjama i yrket utomordentlig betydelse. Dessutom är av drar det små kostnader. Till det informella lärandets område får också räknas det som brukar benämnas kultur i snävare bemärkelse bibliotek, litteratur, teater, konst och musik. Studiecirklar och folkhögskolomas kortkurser med deltagande tillsamman två miljoner människor årligen får också av ca åtminstone delvis höra hemma under beteckningen informellt anses lärande. Dit hör självfallet också medierna. Tillkomsten varje nytt mediav har varit förknippad med förhoppningar att det skall bidra till att um om höja kunskaps- och bildningsnivån bland medborgarna. Men varje nytt medium har också väckt farhågor för fördumning och förytligande. Så det i tidningspressens barndom, liksom i radions och televisionens var "dumburken. För att motverka den befarade förflaclcningen har public service-företagen ålagts folkbildande uppgifter i sina sändningsvillkor. gäller diskussionen framför allt IT. Många hyser stora och Och nu måhända överdrivna förhoppningar att IT och internet skall av sig om själva innebära kunskapsrevolution medan andra mera talar om risen kerna för att mediet skall användas för spridning olämpligt innehåll, av såsom barn- och våldspomografi. Framtidens samhälle måste bli ett lärande samhälle. Det innebär att medborgarna måste få möta många möjligheter att bygga på sina kunskaper och att förbättra sin kompetens inom olika områden. Det handlar möjligheter till utbildning i arbetet och på fritiden, det handlar om om mångfald kurser erbjuds olika utbildningsanordnare och en av som av det handlar inte minst förbättrade möjligheter till informellt lärande. om Utbildning bör i huvudsak investering i humankapital. ses som en Det råder knappast någon enighet om storleken på avkastningen, men de flesta bedömare att den är betydande. Bilden kompliceras av anser att utbildning i många fall närmast bör betraktas som konsumtion. Detta gäller för del utbildningar, för del människor och för vissa situaen en tioner. Det är inte så lätt att alldeles bestämt avgöra när en person studerar för nöjes skull, för den rent personliga glädjen av att öka sina

24 Kapitel 1

kunskaper och att förvärva ökad förståelse vad sker i världen,

av som eller när det sker för att hon som samhällsmedlem skall kunna göra

en värdefullare insats. Ännu svårare är det i förväg bedöma vilken den

att faktiska effekten blir av utbildningen i det enskilda fallet.

Oavsett när utbildning bör betraktas som i huvudsak investering och i huvudsak konsumtion, är utbildning bedriven i traditionella formerdvs. med fysisk närvaro långa perioder på heltid under lärarledda lektioner som äger rum i särskilda lokaler- en förhållandevis dyrbar verksamhet både för samhället, som åsamkas kostnader och produktionsbortfall, och för individen, som åsamkas kostnader och förlorar inkomster. I perspektivet av ett kraftigt ökande behov av och efterfrågan på kompetenshöjning finns det därför anledning att stödja utvecklingen av andra former av lärande än den traditionella utbildningen.

Till detta kommer att traditionell utbildning, så den ka-

som nyss rakteriserats, sannolikt oftast inte bra form för kompetensutveck-

är en ling i det lärande samhället, sett från både samhällets och individens synpunkt. Vad som kommer att behövas är mycket flexibla system och metoder som tillgodoser en mängd olika behov och som är anpassade till människors olika förutsättningar, antingen det handlar förkun-

om skaper, familjeförhållanden eller arbetssituation. Distansutbildningens betydelse kommer att öka väsentligt, den utformas på rätt sätt.

om

Om fritiden ökar på det Andersson-Sylwan beräknar i den

sätt som tidigare refererade boken avsnitt 1.1, då är det rimligt att medborgarna avsätter en del av sin lediga tid för den egna kompetensutvecklingen. I så fall uppkommer inga nya behov av studiestöd, och detta är särskilt betydelsefullt om de arbetade timmarna under livstiden minskar. Om nämligen levnadsstandarden ökar samtidigt den arbetade tiden

som minskar så måste värdet i lön och i utförd prestation av varjee arbe-

tad timma öka. Varje timma, dag, vecka eller månad som då används till ledighet för studier medför därför i framtiden en större prestationsförlust för arbetsgivare och samhälle och en större inkomstförlust för den enskilde och därmed också krav på ett högre studiestöd för att ersätta den förlorade inkomsten.

En förutsättning för att studier bedrivna på fritiden skall öka i relativ betydelse är att samhället struktureras för att underlätta just detta. Om huvuddelen fritiden för dem befinner sig i arbetsför ålder även i

av som framtiden kommer att vara förlagd till kvällar, Veckoslut och helger eller ha formen semester så måste de organisationer har i

av som uppdrag att tillhandahålla utbildning och stödja lärande anpassa sitt arbetssätt, sin pedagogik, sina kurser och sina läromedel till att mot de

svara fritidsstuderandes behov. Framför allt är det viktigt att möjligheterna till distansutbildning förbättras. Det är också viktigt att överväga olika åtgärder för att underlätta det informella lärandet och det kommer att

Kapitel 1 25

finnas behov system för att den enskilde skall kunna få den reella av kompetensen bedömd och erkänd. Det är angeläget att framhålla, att livslångt lärande och återkommande utbildning på intet vis står i motsättning till ungdomsutbildning- Tvärtom är god utbildning i ungdomen viktig förutsättning för en. en en det livslånga lärandet. Den utgör grunden och det är viktigt att den grunden är stabil. Däremot är det säkerligen inte god strategi att söka en möta de framtida kompetensbehoven enbart med förlängd och fören bättrad ungdomsutbildning. En sådan strategi hör hemma i ett statiskt samhälle, inte i ett föränderligt och dynamiskt framtidssamhälle. Det ingår inte i DUKOMs uppdrag att lämna förslag om ungdomsutbildningen. Det finns emellertid anledning att reflektera kring dennas roll i det livslånga lärandets perspektiv. Den slitna romarsenten- Vi lära icke för skolan utan för livet återfår sin fräschör, men sen borde måhända omformuleras till att lyda Vi lär inte för skolan utan för att lära oss lära". Det livslånga lärandet kommer att kräva att den enskilde tar ett störför den kompetensutvecklingen. I det perspektivet är det re ansvar egna värdefullt att också ungdomsskolan i allt större utsträckning arbetar problembaserat och med inriktning på att eleverna skall stimuleras att älva söka kunskap. Likaså är det värdefullt att eleverna har fått ökade möjligheter att välja mellan olika kurser och att delvis påverka innehållet. Det gör dem förberedda för att de också i livet måste nosenare vilka kunskapsbehov de har och att välja utbildningsalterga överväga nativ därefter. De lär sig också förstå att de själva får ta konsekvensersina val. Dessutom är det troligen bra för hela utbildningsorganina av sationens beredskap sig till det livslånga lärandets behov att att anpassa skolorna i allt större utsträckning organiserar sin verksamhet i arbetslag vilket skapar förutsättningar för den större flexibilitet som kommer att krävas. Självklart värdefullt är att datorerna i allt större utsträckning

l

å används pedagogiska hjälpmedel eftersom de kommer att spela en som j avgörande roll för det livslånga lärandet och för distansutbildningen. Regeringens nyligen till riksdagen överlämnade program för IT i sko- . lan skr. 1997/98: 176 kommer att påskynda utvecklingen. Tidigare har citerats uttalandet att kunskap har blivit en färskvara och därför skolkunskaperna inte kan räcka livet ut. Det finns all anatt ledning att kvalificera det uttalandet. Det må att åtskilligt faktakunskaper från skolan blir föråldrat vara av eller glöms. Men det är oerhört viktigt att ungdomarna erhåller goda baskunskaper svenska, främmande språk särskilt engelsi ämnen som ka och matematik. Det är också viktigt att de lär sig att hysa respekt för faktakunskaper, att skilja dessa från värderingar och att det egna kunskapssökandet måste kombineras med ett kritiskt förhållningssätt

26 Kapitel 1

till osäkra källor. Inte minst det anarkistiska internet överflödar av tvivelaktiga utsagor. En färdighet som räcker livet ut är inte minst förmågan till både självständigt studiearbete och studier i grupp.

Den utveckling som äger rum i ungdomsskolan får sägas vara på det hela taget positiv som grund för det livslånga lärandet. Den kan dessutom ses som ett steg på vägen mot flexibel utbildning, den svenska benämning som DUKOM har valt som översättning av det intemationellt mycket använda uttrycket flexible learning

1.3.2 Flexibel utbildning

DUKOMs uppdrag avser distansmetoder i vuxenutbildning och grundläggande högskoleutbildning. Under utredningsarbetet har det emellertid blivit allt tydligare att det är olyckligt att dra en skarp gräns mellan nämtbildningz och distansutbildning. Trots allt är likheterna större än skillnaderna, och tendensen är dessutom att skillnaderna minskar. Det gemensamma syftet är att de studerande i organiserade former skall nya kunskaper, insikter och färdigheter.

Det klassiska läromedlet i både närutbildning och distansutbildning är kurslitteraturen. Undersökningar bland distansstuderande visar att kurslitteraturen är det mest uppskattade läromedlet, välbekant, överskådligt och ständigt tillgängligt utan krånglande teknik.

För det mesta används kurslitteratur i båda studiefomierna.

samma Ingenting talar för att kurslitteraturen kommer att förlora i betydelse. Alltså är ett viktigt läromedel- för att inte säga det Viktigaste gemen-

samt för närutbildning och distansutbildning. Skillnaden gäller mest benämningen på vad kurslitteraturen används till. I närutbildning läser eleverna läxor som förhörs under en kommande lektion, i distansutbildning och f.ö. också i huvudsak inom högskolan studerar deltagarna kurslitteraturen för att klara en eventuell tentamen.

Det finns heller ingen anledning att tro att läromedel som brukar IT

olika i distansutbildning och i närutbildning. Som pedagomåste vara giskt hjälpmedel har IT flera användningsområden som är gemensam-

för distansutbildning och närutbildning. Om bortser från det ma man

learning blir naturligtvis ordagrant på svenska lärande, alltså vad som sker hos den studerande. DUKOM vill emellertid också framhålla betydelsen av utbildningsanordnaren och läraren. "Utbildning" innefattar både undervisning och lärande. 2Ordet närutbildning används genomgående i detta betänkande for att beteckna traditionell utbildning bedriven i klassrum, lärosalar och seminarierum, med elever och lärare samtidigt närvarande i samma lokaler.

Kapitel 1 27

självklara i att datorn i utbildningen bidrar till att de studerande lär sig att använda tekniken, så är användningsområdena för närvarande i huvudsak fem, varav fyra på det hela taget är gemensamma för distansutbildning och närutbildning:

datorn används för ordbehandling, kalkylering och grafisk presenta- 0

tion,

datorn används för särskilt framtagna utbildningsprogram på t.ex. 0

CD-ROM-skivor,

datorn används för kunskapsredovisning och för presentationer av 0

elevarbeten, datorn används för kunskapssökning i databaser.

Den användning är speciell för distansutbildningen är

som

datorn används för kommunikation mellan lärare och studerande 0

och mellan de studerande inbördes.

Men denna skillnad är inte absolut. Det blir t.ex. allt vanligare att en skola skaffar sig vänskola i ett annat land, och då kommunicerar

en lärare och elever med varandra på distans och ofta via datorer.

Också närpedagogik" och distanspedagogik närmar sig varandra i

vissa avseenden. Om det t.ex. är ett mål för närutbildningen i grundoch gymnasieskolorna att eleverna skall lära sig att själva söka sin kunskap blir likhetema stora med distansutbildningen, i vilken deltagarna alltid i stor utsträckning varit hänvisade till att studera på det sättet.

Och lärarens roll i närutbildning utvidgas från att vara undervi-

om

och klassrumsadministratör till att också handledare och sare vara mentor, då närmar sig uppgiften distanslärarens.

Inslag närutbildning förekommer sedan länge inom distansut-

av bildning, t.ex. då kursdeltagarna dras samman till träffar, vilket många distansutbildare och deltagare något mycket värdefullt. De

anser vara lärcentra skapats i ett stort antal kommuner i landet bedriver en

som verksamhet i praktiken ofta mellanfonn mellan distansut-

som är en bildning och närutbildning. Huvudläraren befinner sig på annan plats än de studerande, till hands lokalt finns handledare som kanske

men en inte är sakkunnig i det aktuella ämnet har mera generella distans-

men pedagogiska kunskaper.

Inslag distansutbildning kommer i gengäld sannolikt att före-

av komma inom verksamheter i huvudsak är närutbildning. Många

som högskolestuderande har föregripit utvecklingen och bedriver samtidigt traditionella studier vid institution och distansstudier vid en annan

en institution vid högskola, och de gör så därför att distansstudier-

samma

dem större frihet i tid och rum. na ger

Vad som framför allt skiljer närutbildning och distansutbildning åt är pedagogiken och kraven på planering och förberedelser. Till detta återkommer DUKOM längre fram.

Det nu sagda visar på att skillnaderna mellan närutbildning och distansutbildning inte är så stora som man kan tro men antyder dessutom att de två utbildningsforrnema närmar sig varandra i flera avseenden.

Begreppet flexibel utbildning förknippas gärna med distansutbildning, men avser i själva verket något annat och mera. Distansutbildning innebär bara enligt definitionen att den studerande har frihet att bestämma tid och plats för sina studier, eftersom de äger rum utan lärares direkta ledning.

Dagens situation är att det är den studerande som i huvudsak måste anpassa sig efter utbildningsanordnaren, dvs. hon måste vara så flexibel i sin övriga tillvaro att hon kan rätta sig efter utbildningsanordnarens olika krav.

En flexibel utbildning innebär, om man skall spetsa till det, att det i stället är utbildningsanordnaren som skall anpassa sig efter den som önskar vill utbilda sig. Naturligtvis måste i praktiken komp-

lära, som romisser göras de båda parterna måste anpassa sig ömsesidigt.

-

Det tas i allmänhet för givet att det är utbildningssystemet- och ytterst riksdagen som skall bestämma en samhällelig utbildnings inne-

håll. Tendensen under de senaste decennierna har emellertid varit att de studerande fått alltmer vidgade valmöjligheter i form av nyskapade utbildningar, såväl lokala nationella. Inom universitet och högskolor

som har kursutbudet alltid fastställts i huvudsak lokalt, och studenterna har därutöver alltid kunnat komponera den utbildningen inom ganska

egna vida ramar.

Det är ganska självklart att samhället måste behålla ett stort inflytande över kursplanerna i grundskolan och gymnasieskolan eftersom de utgör basen för yrkeslivet och för all utbildning. Då det gäller

annan olika vuxenutbildningar och högskolan bestäms i dag kursinne-

slag av hållet inte centralt utan främst av utbildningsanordnama, även om undantag finns för yrkesutbildningar som förbereder för legitimation, t.ex. läkarutbildning. Beträffande sådana styr de statligt beslutade legitimationsreglema kraftigt utbildningens innehåll.

I begreppet flexibel utbildning ingår som sagt att det är utbildningsanordnaren skall flexibel, så långt det är möjligt och ekono-

som vara miskt försvarbart. Det innebär då också att det är den som avser att studera i princip skall bestämma den egna utbildningen genom att

som om välja mellan olika alternativ, men hon måste då också ta ansvar för att valen blir rätt. Därför behövs tillgång till kvalificerad rådgivning.

Kapitel 1 29

Det är inte bara kursinnehållet är intressant för diskussionen om som flexibel utbildning. Många andra ting blir aktuella:

friare helst helt fritt tillträde till studierna med möjlighet för

0 och

den studerande att själv bedöma hon har de erforderliga förkunom skapema, val studiestart, vilket innebär att den inte blir gemensam för del- 0 av tagarna, val studietakt och eventuella perioder koncentrationsläs- 0 av av av ning, möjlighet att studera sommartid och på helger, kurskombinationer, kursinnehåll och kursföljd, val av

lärstil och pedagogiska hjälpmedel,

val av val studier i grupp eller enskilt, av val omfattning av handledningen. av

Det är givet att alla valmöjligheter inte kommer att kunna erbjudas. En

de tänkbara alternativen kommer f.ö. att stå i viss konflikt med del av andra. Det går inte gärna att delta i har helt andt.ex. en grupp om man önskemål studiernas uppläggning än de andra medlemmarna. ra om Det uppenbart att flexibel utbildning underlättas dels av att kurär blir uppbyggda moduler, dels att läromedlen blir avanceraserna av av de och i utsträckning självinstruerande dvs. innehåller möjligheter stor till inbyggd, "simulerad, interaktivitet så att behovet kontakter av med läraren och andra studerande kan hållas på en låg nivå om den studerande så önskar. Men i flexibiliteten ingår också att den studerande skall kunna erhålla den handledning just hon önskar och behösom

ver. Givetvis kan och bör närutbildning bedrivas med flexibla inslag,

i görs de vinsterna för individen och för samhället

men praktiken stora

främst i flexibel utbildning sker på distans och ingår som ett led i som den återkommande utbildningen. Det måste dock i sammanhanget påpekas, de försöksverksamheter bedrivits i anslutning till att som DUKOMs utredningsarbete har innehållit ganska få inslag flexibel av utbildning, dess beståndsdelar beskrivs här. så som Samordningsproblemen inom flexibel utbildning måste komma att bli Långtgående flexibilitet kräver antagligen lösningar som likstora. dem söker sig fram till inom näringslivet för att åstadnar som man komma economies of scope eller den "mångfaldens och breddens ekonomi Nils-Olof Christoffersson beskriver i sitt bidrag. Bl.a. som blir omfattande nätverksarbete nödvändigt för att åstadkomma den ett samverkan mellan olika utbildningsanordnare som sannolikt kommer behövas och fbr att lyckas med att sammanföra den utbildningssöatt

30 Kapitel 1

kande med lämplig utbildningsanordnare eller kombinationer såda-

av na.

Begreppet Just-in-time innebär inom näringslivet att en vara eller komponent skall göras tillgänglig när avnämaren behöver den, utan lagerhållning hos vare sig tillverkaren eller avnämaren. Begreppet kan inom flexibel utbildning innebära att utbildningstjänstema görs tillgängliga vid de tidpunkter när den enskilde, myndigheten eller företaget behöver dem.

Flexibel utbildning bedriven på distans ökar möjligheterna till ett närmande mellan yrkesliv och utbildningsanordnare, i huvudsak på gott men möjligen också på ont. Det finns risker beträffande utbildningsanordnarnas integritet gentemot ett näringsliv med stora ekonomiska

resurser. Men fördelarna av ökade kontakter är stora. En är att strömmen av värdefulla impulser ökar i båda riktningama. De planeringssystem som allt mera kommer till användning inom näringslivet kan, som nyss nämnts, ge uppslag av värde för planeringen också av flexibel utbildning. Datorprogram som kommer till användning i näringslivet kan ofta med fördel användas för utbildning och minskar då kostnaderna för läromedelsproduktion. Och vice kvalificerat pedagogiskt mate-

versa rial kan visa sig användbart för yrkesbruk.

I dagens och morgondagens förändrade samhälle blir det livslånga lärandet en nödvändighet.

Det livslånga lärandet kommer i huvudsak att äga rum i människornas vardagsmiljö i arbetet och i hemmet. Det kommer att i stor ut-

sträckning handla om informellt lärande utan annan kontakt med utbildningsanordnare än att lämpliga läromedel efterfrågas. Ofta kommer lärandet att syfta till omedelbar tillämpning av kunskaperna, precis som

idag rådfrågar en handbok eller manual. när man i

Med säkerhet kommer en marknad för det livslånga lärandet att utvecklas. Företag och enskilda kommer att betala privata företag för att få tillgång till lärande material och till handledning. Detta aktualiserar frågor om hur det livslånga lärandet på lång sikt skall finansieras också när det sker med utnyttjande av samhällets institutioner.

Det livslånga lärandet är en viktig strategisk framtidsfråga som samhället i sin helhet måste engagera sig Därför har samhällets utbildningsinstitutioner viktiga uppgifter inom området och ett ansvar för kontinuiteten, för bredden och för att möjligheterna till livslångt lärande kommer alla medborgare till del.

m

Kapitel 1 31

l Problemen

De lärande organisationerna i vårt samhälle, och styrsystemen för dessa, har med stor möda byggts under lång tid och utgör integrerade delar av vår kultur och vår föreställningsvärld. Det är svårt att snabbt förändra dem. Och de förändringar som är nödvändiga måste genomföras på ett sådant sätt att skador inte uppstår i det bör bestå. IT i utbildsom ningen skall inte slå ut välfungerande metoder utan berika dem. Det ligger ett värde i den konservatism och den tveksamhet inför förändringar som präglar det svenska utbildningssystemet, samtimen digt utgör de ett problem när förändringar verkligen är nödvändiga. Problem för övergång till flexibel roll för utbildningsinen en mer stitutionema finns också i de statliga regelsystemen. DUKOM skall enligt sina direktiv föreslå strategi för utveckling en av distansutbildning som utnyttjar ITs möjligheter. DUKOM kommer i det följande att lämna förslag till rad förändringar. Förslagen är inte en konkreta och detaljerade utan tar sikte just på utvecklandet överav en gripande strategi. De riktar sig till staten i dess egenskap regelgivare av och finansiär men också till kommunerna och till utbildningsanordnar-

na. Den övergripande strategin för utbildningssystemen i morgondagens samhälle, i vilket det livslånga lärandet är nödvändighet, är enligt en DUKOMs uppfattning en successiv ökning inslagen flexibel utav av bildning. Det är alltså den flexibla utbildningen i DUKOMs vision som är slutrnålet. Förbättrade möjligheter till distansutbildning nödär en vändig förutsättning för den flexibla utbildningen, bara förmen en av utsättningarna.

De problem som måste få en tillfredsställande lösning distansutom bildning skall kunna utvecklas i riktning är bl.a. följ ande. gynnsam

o Tekniken IT utvecklas snabbt, men fortfarande kan tekniken knappast betecknas som användarvänlig. Datorer och datorprogram får snabbt ökad kapacitet och blir relativt sett allt billigare, ständiga uppgrademen ringar leder till stora kostnader för användarna.

0 Den tekniska användarkompetensen Datoranvändningen ökar snabbt, och datormognaden är förhållandevis stor i Sverige. Men fortfarande helt obekanta är stora grupper med IT-användning och behöver få introduktion och utbildning i ämnet. Därför behövs tillgång till teknisk support i anslutning till all utbildning utnyttjar IT. som

2 18-1129

32 Kapitel 1

0 Distanspedagogiken

Utbildning på distans kräver andra pedagogiska metoder än närutbildning. Metodutvecklingen är eftersatt både i Sverige och utomlands.

0 Distanspedagogerna

Den nuvarande svenska lärarkåren har inte fått någon särskild utbildning i distanspedagogik, och lärarkandidatema får fortfarande mycket litet sådan utbildning. Inom folkbildningen och vid universitet och högskolor har kurserna i distanspedagogik blygsam om-

fattning.

Läromedel för distansutbildning 0 I huvudsak kan och bör läromedlen desamma i distansut-

- - vara bildning och i närutbildning, för distansutbildningens del gäller

men att det även behövs läromedel är självinstruerande och inne-

som håller möjligheter till inbyggd interaktivitet. Det är brist på sådana läromedel, och de är dyra att utveckla.

Handledning för distansstuderande 0 Många distansstuderande behöver kontinuerlig handledning. Sådan finns tillgänglig vid de lärcentra byggts i ett stort antal

som upp kommuner, saknas fortfarande i de flesta människors nänniljö.

men I skolor och högskolor finns sällan tillräcklig personal för handled-

distansstuderande. ning av

Resurstilldelning till distansutbildning 0 De resurstilldelningssystem finns tar sikte på den löpande ut-

som bildningsverksamheten. De är konstruerade för närutbildningen, vilken kännetecknas över tiden relativt jämnt fördelade kostnader,

av

inte för distansutbildning är ekonomiskt "framtung men som en verksamhet bl.a. kräver utvecklingsresurser och omsorgsfull

som planering. Inom högskolan belönas prestationer i form av tentamina och examina ekonomiskt, medan många distansstuderande avstår från att tentera därför att de är intresserade av att få kunskaper

mera än att få ett intyg på dem.

av

Administration för distansutbildning 0 Folkbildning, skolor och högskolor är organiserade för mötet med fysiskt närvarande studerande. Antagningssystemen behöver anpas-

Distansstuderande har särskilt stora behov väl utformad insas. av formation och möjligheter till kontakt utanför ordinarie kontorstid.

Vägledning före distansstudierna 0 En fördel med distansstudier är att kursanordnaren kan befinna sig

helst i landet eller utomlands. Orsaken till valet att studera var som

Kapitel I 33

på distans är ofta att den önskade kursen inte på hemorten. Hjäl-

ges pen att hitta rätt i kursutbudet är otillräcklig. Inte heller finns någon organisation som ger signaler till anordnarna att det finns efter-

om frågan på viss kurs.

en

Kapitel 2 35

2 Nulåget, pågående förändringar

1 Utvecklingstendenser

I detta avsnitt behandlas distansutbildningens utveckling avseende utbildningssystemens uppbyggnad och organisation. När det gäller den pedagogiska utvecklingen och lärandets förutsättningar hänvisas till Carl Holmbergs genomgång i På distans Utbildning, undervisning och

lärande, publicerats i DUKOMs delbetänkande SOU 1998:00. Där

som finns också en utförligare beskrivning av den internationella litteraturen om utbildningssystem och organisation.

l l Korrespondensskolorna

. De tidigaste korrespondensskoloma inrättades i mitten av l800-talet. Att studera på distans korrespondens blev snabbt allt mer populärt.

per En huvudanledning var att vuxna i arbetslivet kunde förkovra sig utan att studierna korn i konflikt med deras arbetsuppgifter. Institut förkorrespondensstudier kom snart att startas på många håll i västvärlden och i Sverige grundade Hans Hermod 1898 en korrespondensskola i Malmo.

Hermods, liksom dess systerorganisationer världen över, växte snabbt och de beredde marken för den vuxenutbildning som vi ser idag. I Hermods fall den huvudsakliga anledningen till den snabba ex-

var pansionen att det offentliga utbildningssystemet endast kunde erbjuda utbildning ovanför folkskolan till ett fåtal. Inte minst var tillgängligheten ett problem, emedan landets gymnasier var koncentrerade till städerna och mycket stor andel landets befolkning bodde på lands-

en av bygden. Vid Hermods kunde enskilda komplettera sin utbildning upp till och med gymnasienivån.

Hermods utbildningar användes många företag för vidare-

även av utbildning anställda. På 1960-talet hade Hermods fler än 100 000

av kursanmälningar år, vilket måste betraktas som en verksamhet med

per avsevärd volym i ett litet land som Sverige.

Studier korrespondens genomförs i dag på alla utbildningsnivå-

per

Men i länder där de offentliga utbildningsystemen byggts ut krafter. fullt och samhället erbjuder vuxenutbildning i olika system till mycket

36 Kapitel 2

låga kostnader eller helt fritt har korrespondensskoloma haft svårt att överleva. Detta gäller även Sverige. Vuxenutbildningssystemen byggdes ut och genom reformer på 1960-talet gjordes praktiskt taget all vuxenutbildning avgiftsfri. De svenska korrespondensskoloma ställdes utanför detta refonnarbete.

2.1.2 Open University

Samhällets behov mer välutbildad arbetskraft har samtidigt vuxit

av starkt. Medborgama behöver både mer utbildning och mer specialiserad utbildning än tidigare. Förväntningarna på att kunna tillfredsställa dessa behov genom att skapa effektiva utbildningssystem med hjälp av de nya teknikerna har varit höga. Under slutet av 1960-talet och början

1970-talet togs därför på många håll i världen initiativ till att starta av utbildningsinstitutioner på högskolenivå, som dels byggde på erfarenheterna från korrespondensskolornas arbete, dels på utnyttjandet av de nya telmikema.

Tilltron till tekniken stor. Det utbredd uppfattning att det

var var en med hjälp radio och TV skulle möjligt att tillfredsställa deväx-

av vara ande utbildningsbehoven. Många samhällsplanerare såg utbildning främst ett distributionsproblem och undervisning därmed som ett

som sätt att sprida information. Fokus kom därför att hamna på att paketera det stoff skulle läras in, på att ge föreläsningar via de nya medier-

som na.

Bland de utbildningsinstitutioner som växte fram är i vårt land Open University i Storbritannien det mest kända.

Tryckt material och skriftlig dialog mellan studerande och handleda-

är kärnan i undervisningen vid dessa universitet. Samtliga använder re de också avancerad infonnationstelmik för presentation av stoff och för dialoger mellan studerande och mellan lärare och studerande. Dessutom ingår inslag närundervisning förlagda till studiecentra eller till

av samarbetande utbildningsanordnare.

Utvecklingen dessa storskaliga system har diskuterats ur flera as-

av pekter. De har väckt beundran och många har inspirerats att införa delar deras sätt att arbeta i andra utbildningssystem. Det gedigna pla-

av neringsarbetet och utvecklingen av expertis på olika av distansundervisningens områden visade sig bli de storskaliga systemens styrka.

De utbildningssystem som diskuterats ovan har benämnts storskali-

Termen är etablerad och talar för sig själv. Den avser organisationer ga. som arbetar med stora volymer av studerande, omfattande kursutbud, många involverade i kursadministration och så vidare. Ett an-

personer nat begrepp i sammanhanget är single mode. Med detta att ut- °

avses

SOU l998:84 Kapitel 2 37

bildningssystemen har till uppgift att erbjuda en enda sorts utbildning. De skall ge utbildning på distans och vara specialiserade i sina arbetssätt och i sin organisation för att göra just detta. En utbildningsorganisation som, likt de svenska högskolorna, ger såväl undervisning på distans som närundervisning på högskoleorten, kallas dual mode.

2.1.3 Dual mode som modell för distansutbildning

På de flesta håll i västvärlden övervägde man under 70-talet att bygga l single mode-institutioner för distansutbildning. Institutionema upp som tjänade som modeller Var, som framgått i avsnittet ovan, tydligt specialiserade på att ge akademisk grundutbildning på distans. I länder som

l

Australien, Kanada och Sverige resulterade dock omfattande utredningsarbete i att man beslutade att andra vägar. Man valde småskalii ga lösningar. Distansutbildning integrerades i reguljära utbildningsinstitutioner och man fick därmed ett dual mode-system. I Sverige gällde den lösningen högskolenivån, medan man för nivåerna under högskolan redan byggt upp single mode-institutioner i de två statliga skolorna för vuxna.

Utvecklingen mot dual mode-institutioner på högskolenivå hade flera olika motiv. För det första motiverades den valda inriktningen

behovet koppling mellan grundutbildning och forskning, för det av av andra även antalet presumtiva studerande på distans viss betydelse

gavs , f och slutligen hade den förmodligen också att göra med attityder till och tveksamheter inför distansutbildning i storskalig form.

Ett ideal i många länder är att akademisk grundutbildning skall vara j forskningsanknuten. I Sverige är detta även en av portalparagrafema i i högskolelagen. Högre undervisning och forskning är varandras förutsättningar och hör således I de traditionella utbildningsmiljö-

samman.

finns därför såväl forskning som grundutbildning. Den främsta erna egenskapen hos lärare i högskolan är att hon är forskare och lärare.

en Genom hennes dubbla behörighet uppfylls en väsentlig del av idealet om att utbildningen skall vara forskningsanknuten.

De stora single mode-institutionema saknade, i alla fall till en början, forskning. De specialiserade på att ge grundutbildning på

egen var distans. Ett önskemål eller krav på forskningsnärhet svor självfallet emot idén med institutioner specialiserade för grundutbildning och den enda möjligheten ansågs därför vara att låta de redan etablerade institutionerna ta hand om distansutbildningen. Därför fick bl.a. Sverige ett dual mode-system.

I litteraturen finns ett mycket stort antal redovisningar av hur distansutbildning bedrivits framgångsrikt i dual mode-fonn. Vissa hög-

Kapitel 2 38

skolor har funnit goda organisatoriska lösningar och enskilda lärare har utvecklat arbetsformer i undervisningen lett till goda resultat. Det som övervägande intrycket ett 20-tal år med dual mode-lösningar är dock av att förväntningarna inte har infriats. Distansundervisning utbildningsform har haft svårt att tränga in som i högskolorna, detta gäller inte minst situationen i Sverige. Forskningen och närundervisningen, skulle utgöra tillgång för distansutbildsom en ningen i dual mode-form, har istället ofta blivit ett hinder för dess införande. Högskolomas administratörer och lärare har prioriterat forskning och närundervisning i stället för den tillkommande distansundervis-

ningen. Och distansundervisning bedrivits, har den sällan medgivit när mera den obundenhet i tid och för de studerande är en av huvudtanrum som med just denna utbildningsform. Vägen till frihet i tid och rum kama för den för distansutbildningen via omfattande arbete går som ansvarar undervisningsplanering och utnyttjandet teknik i undervisningmed av överbrygga avstånden mellan lärare och studerande. Det doen för att minerande intrycket från högskolornas sida brustit i båda är att man dessa avseenden. Erfarenheterna från dual mode-institutionema har visat att det varit förena nödvändiga kompetenser och inom en organisvårt att resurser Förutom kompetensbrister och traditioner har de höga kostnasation. utgjort hinder for bedriva utbildning tar specialister i anderna att som utvecklingsarbetet och utnyttjar medier och tekniskt stöd i språk för

genomförandet.

l Konsortierna

Samverkan har varit ett nyckelfenomen i tidsandan under de senaste decennierna. I högskolevärlden tar det sig konkreta uttryck bland annat organisationer samverkar inom och mellan länder. Fördelargenom att i denna strategi kan många, såsom större samlad idékraft, större na vara och kompetens samt exempelvis ökade möjligheter att

kunskapsbredd

nå god resultatspridning. Konsortiebildningar är ett uttryck för sådana strävanden efter kraftfulla organisationsformer. I ett konsortium kan omfattande kompetens samlas för bedriva innovativ utvecklingsverksamhet. Inom diatt stansutbildning har konsortier vuxit fram för att bilda ekonomiskt bärkraftiga enheter och sannolikt reaktion på de traditionella utsom en bildningsmiljöemas mindre lyckade försök med distansutbildning. Sverige finns distansutbildningskonsortier, beskrivs ovan i I tre som avsnitt 2.4.

Kapitel 2 39

Konsortier världen över har demonstrerat komplexiteten i samarbete av detta slag. Problem har uppstått bl.a. därför att konsortierna saknade en formulerad policy som motiverat samarbetet, sättet att organisera arbetet inte strukturerat, och konsortierna saknade legitimitet inom

var de egna organisationerna.

l Tekniken

Att de tekniska landvinningama skall revolutionera utbildningssystemen har tagits som en självklarhet av många. Teknikinnovatörer, politiskt ansvariga och inte minst försäljare har dock förvånade fått konstatera att i många utbildningsorganisationer har graden av förändring varit liten eller uteblivit. TV, radio och andra hjälpmedel har inte fått den betydelse man förväntat sig.

De klassiska distansutbildama arbetade utifrån en enkel pedagogisk modell. De tillhandahöll eller hänvisade till undervisande text. Därutöver organiserade och genomförde de dialoger kring texten. Ytterligare en utgångspunkt för arbetet var att det skulle vara tids- och rumsoberoende. Det var själva essensen i verksamheten. Vad man hade att ta ställning till, utöver gängse uppgifter som utbildare kring urval av stoff och liknande, var hur avståndet mellan studerande och utbildningsorganisatör skulle överbryggas. Frågor kring kanaler för distribution och kommunikation var alltså mycket centrala för den här typen av utbildare.

Tidningar, böcker och brev till början de medier som utnytt-

var en jades. När telekommunikationema började växa fram påverkade dessa i viss mån Verksamheterna. För många av korrespondensskoloma kom framför allt ljudbanden att bli värdefulla komplement till brev och tryckt material. Föreläsningar och inspelade kommentarer till insända uppgifter kunde produceras och distribueras relativt enkelt och mycket billigt. De olika medier som växte fram var dock främst lämpade för att

ut information, föreläsa. Utbildningsanordnamas dilemma blev därge med att finna former för dialog.

De möjligheter som vuxit fram i och med utvecklingen av datorerna och deras möjligheter att kommunicera med varandra ser ut att få stor betydelse som verktyg för dialoger med de studerande. Den nya tekniken är mycket snabbare och kan bära långt större bördor än tidigare kommunikationsmedel. Infonnations- och kommunikationstekniken ger dessutom möjligheter att skapa mer sofistikerade verktyg att använda även i pedagogiskt och metodiskt syfte.

De storskaliga institutionerna hade vanligen sin upprinnelse i idéer

att utnyttja telekommunikationstekniker i undervisning. Radio och om

I l l ll l

40 Kapitel 2

TV skulle i stor skala sättas i utbildningens tjänst. I Sverige utreddes hur TV och radio skulle kunna sättas in i utbildningssystemen, men vi valde så småningom en annan väg.

Idéerna TV- och radiouniversitet, Open Universities, växte

om främst fram bland politiker och utbildningsadministratörer. Detta kan

förklaringen till i dessa satsningar så starkt fokuserade vara att man informationsgivningen i undervisningen. I de tidiga exemplen tycks den dominerande föreställningen ha varit att undervisning handlade om att

föreläsningar. I det sammanhanget reducerades således distansutge bildningens distributionsproblem till fråga hur man på bästa sätt

en om skulle kunna ersätta eller komplettera skriven text.

Gemensamt för single mode-institutionema är att deras verksamhet fokuserat formfrågor i undervisningen. Hur skall distansundervisning bedrivas Med några få undantag har deras uppgift varit kunskapsreproduktion, inte att i universitetsmiljöema utveckla ny kunskap.

som De större utbildningsanordnama har, i internationellt samarbete, bedrivit långsiktigt, metodinriktat utvecklingsarbete. En konsekvens av detta har varit att särskilda avdelningar med expertis byggts upp. Sådana expertgrupper återfinns exempelvis inom områden undervisningspla-

som nering, medieanvändning, utvärdering och ämnesdidaktik.

När de traditionella utbildningsanordnama bedrivit distansutbildning har de i mycket liten omfattning utnyttjat tekniskt stöd. Inom universiteten finns väletablerade undervisningsmetoder och dessa har tillämpats även inom distansutbildningen. På högskolenivå prioriterar lärarna forskningen. Det centrala är kunskapsproduktionen och att innehållet i undervisningen skall vara en konsekvens av denna. Distansundervisningen i dual mode-institutionema, reproduktionen av kunskaper, har inte sällan inneburit att lärarna fortsatt att föreläsa inför studenterna. Föreläsningarna har kanske förlagts till ort än högskoleorten el-

annan ler till veckoslut.

Majoriteten dual mode-institutionema världen över har alltså

av fortsatt att arbeta på invanda sätt fast uppgiften varit att ge utbildning på distans. Det tekniska stödet har ofta begränsats till sådant man även använder i närutbildningen. Tekniken har inte kunnat tränga sig in i dessa utbildningsmiljöer eller förändra arbetssätten i dem.

2.1.6 Gamla för uppgifter organisationsformer nya

Ett grundproblem för distansutbildning i dual mode-institutioner är att

för det omfattande utvecklingsarbete distansunderha tid och resurser visning kräver. Sannolikt hör det till undantagen att exempelvis enskilda ämnesinstitutioner har de kompetensmässiga, personella och eko-

Kapitel 2 41

nomiska resurser som krävs för att genomföra det utvecklingsarbete distansundervisning kräver. Man måste finna olika former samarbete

av som skapar den tillräckliga resursbasen. Det kan ske inom eller mellan högskolor. Utvecklingen av konsortier utgör exempel på sådant

samarbete och de har dessa möjligheter att utveckla expertgruppen

Organisatoriska lösningar kan naturligtvis även innebära att stödjande strukturer skapas på nationell nivå och att dessa finner goda former för samverkan med dual mode-institutionerna. I Danmark arbetar Center for Teknologistøttet Utdannelse för att stödja kunskapsutveckling på området och det ger bidrag till utvecklingsarbete. I Norge har ock-

man så samlat resurser i ett nationellt övergripande organ kan eko-

som ge nomiskt stöd till utvecklingsarbete. Uppdraget att stödja forskningen om distansutbildning ingår även i Norge. Detta kan därigenom

organ fungera som en ryggrad för distansutbildningen på tertiär nivå.

De regler som styr arbetet i många utbildningsorganisationer är konstruerade för andra uppgifter än de som distansundervisning innebär. De storskaliga systemen har här haft fördelar framför dual mode. Huvuduppgiften i dessa är att bedriva distansundervisning och regler och administrativa rutiner har utvecklats för att ta hand just de uppgif-

om tema. I dual mode-institutionema är det inte sällan konflikt mellan reglerna och uppgiften att bedriva distansundervisning. Tillgodoräknandet av lärarnas arbetsinsatser är bestämt av mönster för arbetet som vuxit fram under mycket lång tid där närundervisning och forskning levt i förening. Antagningsfonner är avpassade efter närundervisningens terminstider. Studerandeservicen är avpassad för studerande på högskoleorten som deltar i närundervisning och inte efter de studerandegrupper som brukar delta i distansutbildning.

2.1.7 Ökad

mångfald

Ett begränsat antal organisationsformer för utbildning, undervisning och studier är på väg att utvecklas till ett stort och varierat utbud. Gränserna mellan arbetsformer i olika utbildningssystem löses upp och det vi sett som reguljär utbildning respektive distansutbildning saknar i 2 OOO-talets praktik distinkta skillnader. Det är främst den tekniska utvecklingen som kommer att möjliggöra denna mångfald.

Möten mellan studerande samt mellan studerande och deras lärare skall vara fokuserade i all undervisning. I korrespondensskoloma fanns brev och postväsende för detta, vid närundervisning sker mötet direkt.

Den tekniska utvecklingen har främst de senaste årtiondena möjliggjort möten av många nya slag. Flytten in i den digitaliserade världen har givit oss mötesplatser med förutsättningar för en mångfald av for-

42 Kapitel 2

för utbildning och undervisning. Olika kännetecken på närundermer visning respektive distansundervisning suddas ut. Fördelar som en form haft framför den andra minskar och i ökande grad kan de studerande oavsett utbudsform bedriva sina studier friare än tidigare relativt tid och

rum.

Tekniken i sig inte lösningar på undervisandets eller studeran-

ger dets problem. Till det krävs lösningar byggda på pedagogik. Tekniken har bidragit med för undervisning och studier och det ger i sin

nya rum

utveckling mot mångfald. tur en

2.1.8 Omfördelning av makt

Under de ungefär 100 år gått med distansutbildning som en viktig

som form för vuxenstudier, har motiven för vuxenutbildning successivt breddats. Till sekelskiftets kompensatoriska utbildningsideal har nya motiv adderats. Kopplingen mellan välståndet i samhället och befolkningens utbildningsnivå kom i fokus och utbildade blev en samhällsre-

Man talade att öka humankapitalet. Genom att kompensera de surs. om

i ungdomsåren geografiska eller andra skäl inte nått en vuxna, som av rimlig utbildningsnivå, ökade antalet välutbildade i samhället och där-

med humankapitalet.

Nästa steg i vidgningen motivbilden har att göra med näringsli-

av

tillväxt och förändring. Ökande komplexitet i sätten att producera vets

och tjänster har medfört ett krav på uppdatering av arbetskraften. varor

De kompensatoriska motiven för vuxenutbildning formulerades på individnivå och sattes med framväxten tankar humankapital in i

av om ett samhällsperspektiv. Utbildningssystemen tjänade individ och samhälle. När perspektivet snävats in till att gälla kunskapsförsörjningen i näringslivet har breda samhällsbehov och individuella behov skymts.

Begreppet livslångt lärande återför perspektivet till individnivå. Det innehåller element kompensation och anpassning, men innebär ock-

av så att på den studerande förflyttas från att ett objekt för and-

synen vara

ingripanden till att bli aktör för egen utveckling. Det livslånga ras en lärandet innebär ökad grad individualisering. Färdiga kurslösningar

av kan tänkas allt sämre för breda och utbildningsanordnar-

passa grupper

får skapa former och innehåll möter de studerandes krav. na som

En aspekt beträffande omfördelningen makt börjar skönjas

annan av i relationen mellan studerande och lärare. Om studierna i övrigt bedrivs

långtgående individualisering kommer den enskilde studerande med en att den kontrollerar tempo och studiegång. Initiativ och kon-

vara som trollfunktioner flyttar från lärare till studerande. Utbildningssystemen skall i ökande grad erbjuda undervisning möjliggör för den stude-

som

Kapitel 2 43

rande att bedriva sina studier så att tidpunkt, tempo, studievägar och studiekällor varierar. Men individualiseringen kan också innebära att en enskild studerande med kort utbildning och bristande utbildningsvana har svårt hävda sig mot lärare och utbildningsanordnare. att ensam

2.2 Den tekniken

nya

DUKOMs betänkande Utbildningskanalen SOU 1997: 148 behandlade frågan vilken roll utbildningsprogram i radio och TV skall spela om inom utbildnings- och folkbildningsornrådet. I det sammanhanget berördes främst eterrnediemas utveckling men även ny teknik och nya medier med anknytning till utbildningsområdet. I detta avsnitt redovifrämst elektroniska interaktiva tjänster. I övrigt hänvisas till tekniksas avsnittet i nämnda betänkande. ovan

2.2.1 Informationsteknik IT

Den kommunikationstekniska utvecklingen fick egentligen sin början med boktryckarkonsten i mitten l400-talet. Under 1800-talet utav vecklades telegrafin, telefonin samt under innevarande sekel ljudradion och TV:n. IT definieras oftast tekniken för att samla in, bearbeta, lagra som och distribuera information. Hit hör datorer, program och elektroniska kommunikationsnät, även telefon, telefax, radio och TV. men IT används i dag inom de flesta samhällsområden och utvecklas snabbt. Datoranvändningen i samhället har ökat explosionsartat. Utvecklingen går också emot integration olika medier. På samma en av sätt integreras olika marknader med varandra vilket leder till en sammansmältning telek0mmunikations-, medie- och elektronikindustrin. av Digitaliseringen är i detta sammanhang en förutsättning. vilket bl.a. innebär ökad kapacitet. Även

Nya lagringsformer skapas

överföringskapacitetema ökar. Teknikutvecklingen kombinerad med världsomspännande nätverk den typ internet utgör leder till en av som ökad globalisering. Dagens konsument har fått och kommer att få nya kanaler för att tillfredsställa sitt behov kommunikation, information, handel samt av underhållning. Vilket slags infrastruktur kommer att användas för som dessa tjänster är fortfarande ovisst. nya

44 Kapitel 2

2.2.2 Infrastruktur

- digitalisering

Distribution av olika slags tjänster kräver olika slags teknisk infrastruktur. I dag används fasta nät såsom olika slags kabel- eller fibernät och satellitteknik samt teknik för marksänd radio och TV.

Radio- och TV-sändningama sker i dag till största delen med analog teknik.

Den digitala revolutionen har dock inneburit att text, ljud, rörliga bilder och stillbilder kan hanteras samtidigt och förmedlas olika

genom slag av distributionssystem; särskilda nät för datakommunika-

genom tion, telefonnät, kabel-TV-nät, satellitutsändning samt teknik för marksänd TV och radio. Utvecklingen går mot en integration av dessa olika nät och gör det möjligt att tala i telefon via internet och att se på TV via telefonnätet.

l digital TV och radio används sändningsteknik gör

en ny som nya tjänster möjliga i television och ljudradio. Digitaliseringen innebär stora fördelar. Den gör det bl.a. möjligt att komprimera signaler mycket kraftigt. För televisionens och ljudradions del innebär detta att ett betydligt större antal program ryms inom ett givet frekvensutrymme. Distributionskostnaden sjunker och frekvensutrymmet utnyttjas bättre. Den digitala TV-tekniken ger också möjlighet till ett flexibelt utnyttjande

av kapaciteten. En given överföringskapacitet kan utnyttjas så att program med hög bildkvalitet sänds eller många program med lägre kvalitet. Det intressantaste är kanske att möjligheter till interaktivitet finns.

Tekniken lämpar sig dessutom for kryptering vilket innebär goda möjligheter för t.ex. betal-TV och tjänster såsom Pay per view och "Video On Demand. Andra tjänster med koppling till ett visst TVprogram, t.ex. resuméer, bakgrundsinformation eller texter på olika språk, kommer också att kunna erbjudas. Övriga intressanta tjänster kan tänkas vara interaktiv utbildning, home-shopping", biljettbokning, banktransaktioner, elektroniska tidningar, bibliotekstjänster och tillgång till trafikinformation

Dagens analoga TV-mottagare behöver en avkodare för att kunna ta emot de digitala TV-sändningarna. Detta gäller oavsett hur den digitala signalen distribueras till mottagaren. Avkodaren kan antingen byggas in i TV-mottagaren eller vara ett löst tillbehör. Den enklaste avkodaren eller set-top box kodar enbart om signalen. En avancerad avko-

mer dare "multimediatenninal förväntas dock kunna ansluta det mesta

- av hemmens elektronik, t.ex. persondator, skrivare, radio och CDspelare. Terminalerna förväntas också innehålla modem för inkoppling

3Prop. 1996/97:67, 12, digitala TV-sändningar.

s. om

Kapitel 2 45

på kabel- eller telenätet. Detta öppnar dörren för telekommunikation samt för internet-tjänster

För att interaktivitet skall uppstå behövs vägar för returinforrnation. Den normala överföringskapaciteten via det fasta telenätet koppartråd är i dag tillräcklig för enkla tjänster där mängden information i returkanalen är relativt liten. Den tekniska utvecklingen vad gäller att öka överföringskapaciteten telenätet är dock mycket snabb. ADSL

av Asymmetric Digital Subscriber Line är t.ex. teknik klarar

en som överföring eller flera samtidiga TV-kanaler på den enkla

av en koppartråden, samtidigt den används för vanliga telefonsamtal.

som Genom att använda kabel-TV-näten koaxialkabel kan man få en mycket hög kapacitet för returinformationen.

Ljudradiosändningar med digital teknik bättre ljudkvalitet och

ger större tålighet mot störningar än den analoga tekniken. DAB-systemet Digital Audio Broadcasting möjliggör mobil mottagning utan kvalitetsförluster och minskar avsevärt frekvensbehovet. Nya tjänster kan erbjudas, t.ex. sändningar med tilläggsinformation till programmen text, stillbilder och rörliga bilder.

Fasta nät Telenätet, vilket är skapat för tvåvägskommunikation, är det största nätet i Sverige. Telia AB håller för närvarande på med att uppgradera det befintliga telenätet på olika sätt, vilket kommer att möjliggöra avancerade tjänster. Målet är att alla hushåll inom några år skall erbjudas bredbandskommunikation. Detta kommer innebära att abonnentema dels får möjlighet till interaktiv kommunikation med kapacitetskrävande rörliga bilder, dels får tillgång till ett stort utbud TV-kanaler.

av

Drygt 2 miljoner hushåll har tillgång till kabel-TV-näten koaxialkabel eller kabel optisk fiber som är koncentrerade till tätorter. Ka-

av bel-TV-näten är byggda för envägskommunikation men är delvis förberedda för retursignalering vilket krävs för att interaktivitet skall uppstå. Som nämnts kan uppgradering av kabel-TV-näten ge en hög

ovan en kapacitet för returinformation. Försöksverksamhet pågår for närvarande med tvåvägskommunikation i kabel-TV. En stor fördel med att distribuera interaktiva tjänster via kabel-TV-nät är den höga överföringshastigheten.

Därutöver har utvecklingen telefoni via kabel-TV-nät kommit

av långt i t.ex. Storbritannien.

Försök med distribution olika informationstjänster på el-

av ledningar pågår för närvarande i Sverige.

a.a. s.1l.

46 Kapitel 2

Satellitteknik och teknik för marksänd TV och radio

Nästan alla svenska hushåll kan i dag direkt via egen antenn, via centralantenn eller via kabel-TV-nät nås av rundradiosändningar i det

samhällsägda marknätet.

I januari 1997 beslutade riksdagen att anta regeringens förslag

om digitala TV-sändningar prop. 1996/97:67. Beslutet innebär bl.a. att digital marksänd TV i Sverige skall införas i flera steg, med möjlighet för staten att successivt ta ställning till om och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta. Public service-företagen har tilldelats medel för att kunna delta i utvecklingen av digital sändningstelcnik för såväl ljudradio som marksänd TV. Medlen skall användas för utvecklingen av nya tjänster i samband med den nya tekniken, t.ex. olika interaktiva tjänster och nya kanaler.

En fördel med marksända digitala signaler är att de möjliggör också portabel mottagning. Med en inbyggd eller en liten fristående antenn är mottagning inte beroende av annat än en strömkälla. TV:n kan lättare flyttas runt i hemmet och mottagning är möjlig i t.ex. fritidshus, husvagnar och båtar För att kunna uppnå interaktivitet krävs en separat returkanal via något fast eller mobilt telenät eller via kabel-TV-nätet.

Digitala ljudradiosändningar DAB påbörjades redan i september 1995. Såväl Sveriges Radio och Utbildningsradion som privata programföretag gavs möjlighet att delta i sändningarna. För närvarande finns inga mottagare ute i handeln, men flera apparattillverkare bedömer att ett antal olika produkter skall kunna presenteras under 1998. Digital ljudradio kan också sändas i trådsändningar av olika slag, t.ex. i kabel-TV-nät eller i telenätet. Dessa sändningar medger dock endast stationär mottagning.

Regeringen planerar att göra en utvärdering av verksamheten med digitala ljudradiosändningar när mottagare väl finns tillgängliga och såväl radioföretag som allmänheten i tillräcklig utsträckning har givits möjligheter att bedöma för- och nackdelar med den nya tekniken.

Satellitsändningar tas emot med hjälp av parabolantenn eller via kabelnät till hushållen. För att kunna uppnå interaktivitet krävs en separat returkanal via t.ex. telenätet. Fördelar med distribution via satellit är låga kostnader samt relativt hög överföringshastighet.

5 s.12.

a.a.

Kapitel 2 47

2.2.3 Elektroniska interaktiva tjänster

Elektroniska tjänster blir alltmer betydelsefulla, inte minst inom olika distansutbildning. De flesta dessa tjänster görs tillgängliga typer av av via intemet° och World Wide Web. I rapport från Statskontowww en ret7 behandlas den svenska delen internet. Enligt Statskontorets beav dömning kommer i nära framtid stora delar av den elektroniska en kommunikationen betydelse att ske via internet. av få tillgång till internet behöver dator, ett kommuni- För att man en kationsprogram och anslutning fast förbindelse eller geen genom en modern och den vanliga telefonledningen. Tillgång till internet nom ett via kabel-TV-nätet är också möjligt. För detta krävs ett s.k. kabelmodem kopplas till kabel-TV-nätet. Detta ger fördelar så som som

snabb och mycket hög överföringshastighet. Telia AB uppkoppling en

lanserar denna tjänst under 1998. Försöksverksamhet pågår redan i vis-

sa delar av landet. Ett alternativt sätt att få tillgång till internet är via s.k. Web-TV. I detta fall krävs ingen traditionell dator, utan box gör det möjligt att en utnyttja den vanliga TV:n för detta ändamål. älva uppkopplingen sker via telenätet på vanligt sätt, och det är alltså inte TV-kanalen som är signalerna. Uppkopplingen måste ske med särskild teknik bärare av leverantörens sida. Fjärrkontrollen fungerar navigeringsinfrån som istället för När skriver och skickar e-post anstrument en mus. man vänds i TV-rutan eller ett sladdlöst tangentbord. Web-

ett tangentbord

lanserades under 1996 i USA och introducerades i Sverige av Telia TV i slutet av 1997. kan i dag urskilja fyra tjänster tillgängliga via inter- Man grupper av och nämligen, informationstjänster, kommunikationstjänster, net www underhållningstj änster samt elektronisk handel.

Informationstjänster

handlar det distribuera information på ett nytt interaktivt Här om att gamla medier såsom böcker, tidningar, radio och TV nya sätt, att ge kläder. När, och hur informationen skall förmedlas bestämmer anvar vändaren. Traditionella mediaföretag hör till de tidiga aktörerna på internet. Utbudet tidningar på är i dag stort. I och med s.k. pushav www nya tekniker kan användaren t.o.m. på viss sorts informaprenumenera en tion.

6Se vidare 2.1.4. 7Rapport 1997:18.

48 Kapitel 2

Genom den s.k. streamingtekniken har dörren öppnats för medier som radio och TV via internet. Man kan lyssna på radio t.ex. s.k. real audio eller titta på TV t.ex. s.k. real video och "netcast. För att uppnå en hög bildkvalitet ställs dock krav på stor bandbredd.

En annan typ av inforrnationstjänst är tillgången till uppslagsverk över nätet. Dessutom finns en mängd informationsdatabaser för olika ämnen, t.ex. i ekonomi, teknik och juridik. De kan innehålla referenser, statistik, bilder, ljud m.m.

Enligt många bedömare kommer tjänster som distansutbildning via internet att växa kraftigt när ljud- och bildkommunikation möjliggörs i realtid vilket dock kräver bredbandig kommunikation.

Här skall också nämnas nöjesindustrins satsningar på en blandform av utbildning och underhållning, s.k. edutainment. Denna typ av tjänst riktas oftast till barn och ungdom.

Kommunikationstj änster Några av de vanligaste tjänsterna för kommunikation på internet är elektronisk post e-post, s.k. chat-tjänster, filöverföring, terminaluppkopplingar, videokonferenser samt intemettelefoni.

E-post innebär att ett meddelande skickas från en dator till en annan eller till flera. I en del varianter av e-post kan också gruppkommunikation ske. I dessa s.k. elektroniska anslagstavlorfBulletin Board Systems BBS eller konferenssystem erbjuds användarna möjlighet att använda e-post, delta i konferenser, hämta filer och kommunicera med andra uppkopplade användare chat. Distansutbildning är ett område där dessa tjänster kommer till användning för t.ex. diskussioner mellan lärare och elever.

Multimediala plattformar utvecklas speciellt för web-baserat lärande.

Utvecklingen intemettelefoni har gått mycket snabbt. Kvaliteten

av är dock kanske inte ännu den allra bästa. Som nämnts ovan, har även utvecklingen telefoni via kabel-TV-nät kommit långt i bl.a. Storbri-

av tannien.

Videokonferenser är den vanligaste benämningen för bild- och ljudkommunikation mellan två eller flera parter, oftast på ett större geografiskt avstånd från varandra. Dessa konferenssystem används i stor utsträckning för utbildning på distans samt för administrativa uppgifter

styrelse- och planeringsmöten. Även kan användas som www som en integrerad del av videokonferensen och ersätter då till viss del tidigare programvarubaserade arbetsytor för arbetsdelning. www kan också användas som egen förmedlare av videokonferenser. För närvarande satsas stora resurser på utvecklingen av denna tjänst.

Kapitel 2 49

Underhållningstj änster

Exempel på underhållningstjänster är olika slag on-line-spel och Video-On-Demand.

Elektronisk handel

Utbudet och intresset för elektronisk handel ökar snabbt. On-lineav baserade butiker erbjuder mängd olika produkter t.ex. CD-skivor, en böcker, Som betalningsmedel används matvaror, programvaror m.m. kreditkort eller form postorderbeställning. Andra nyttofunktioner en av är olika former banktjänster, köp av resor och nyhetsservice. av

2.2.4 IT-revolutionen internet -

I slutet 1960-talet satsade USAs försvarsdepartement pengar på att av fram teknik för s.k. paketförmedlad kommunikation mellan datota en olika typ. Det nät efterhand utvecklades kom att kallas rer av som ARPANET. Utvecklingen datorer och datoranvändning följde med minidatoav på 1970-talet och under 1980-talet breddades användningen ytterlirer bl.a. att persondatorema kom ut på marlmaden. gare genom I mitten 1980-talet började kunna koppla ihop olika lokala av man större geografiska avstånd. ARPANET växte och det s.k. nät över TCP/IP-protokollen infördes standard Under denna tid delades som nätet i militär och civil del. Den senare behöll namnet upp en en ARPANET. Forskare och institutioner inom och utom USA anslöt sig till och akademiska nät etablerades över hela världen. På detta detta nät vis övergick ARPANET till att helt enkelt bli internet, nätet av alla nät bygger på intemet-teknik och är sammankopplade för gemensom som sam trafik. Datorindustrin satsar på utveckling olika tillämpningar byggnu av da på multimedia, t.ex. videokonferenser för persondatorer. Gemenför dessa tillämpningar är att de skall kunna fungera över nät vilsamt ket ställer krav på tele- och datakommunikationsnäten vad beträffar nya kapacitet, minimala fördröjningar och feltolerens. Nätkapacitetema förväntas utvecklas vilket skapar förutsättningar för avancerade appli-

kationer.

8Transmission Control Protocol/Internet Protocol: samling kommunikationsen protokoll utgör den minsta nämnaren for dator som kommunisom gemensamma cerar i internet.

50 Kapitel 2

I dag räknar man med att ca 80 miljoner människor har tillgång till internet och antalet växer snabbt. Den snabba tillväxten har i sig förorsakat vissa problem såsom "trafikstoclmingar". Denna utveckling har bl.a. föranlett drygt ett hundratal universitet i USA att bilda ett konsortium 1996 för att bygga ett nät med helt andra prestanda än vad det vanliga internet kan ge. Det nya nätet kallas Intemet2”. Konsortiet skall utveckla avancerad internet-teknik och nya applikationer för modern forskning och utbildning.

Det svenska universitetsdatanätet SUNETs utvecklingsplaner följer en liknande strategi De nordiska ländernas gemensamma akademiska datornät NORDUnet har fått i uppdrag att få till stånd ett samarbete med Intemet2 i USA.

I dag satsar många företag, myndigheter och organisationer på s.k. intranet dvs. egna interna nät uppbyggda med intemet-teknik, med eller utan koppling till det globala internet.

World Wide Web www är numera den snabbast växande tillämpningen av internet som kan förmedla text, bilder, ljud och video. Här finns s.k. hemsidor där t.ex. personer eller företag presenterar sig och sin verksamhet. Dokumenten kan vara sammanlänkade med dokument i andra databaser genom s.k. hyperlänkar och bildar härigenom en världsomspännande samling av dokument. P.g.a. den stora och många gånger ostrukturerade och oöverskådliga informationsmängden finns olika sökprogram tillgängliga. På detta område kan man förvänta sig en utveckling mot nya och bättre navigeringssystem för att underlätta sökningar.

Det pågår en ständig utveckling av den tekniska apparaturen och programvaror. I första hand kan man förvänta sig mer användarvänlig utrustning t.ex. skärmar med bättre upplösning, röst- och geststyrsystem. Konvergensen mellan olika branscher förväntas, enligt vissa bedömare, skapa hybrider av t.ex. TV:n och datorn. Det utvecklingsarbete

pågår beträffande datorteknik och programvaror visar att vi endast som befinner oss i startgroparna. Var gränserna går för utvecklingen av dator- och programtelcnik är omöjligt att bedöma.

Samma sak gäller för lagringsmedier. Vi har snabbt vant oss vid CD-ROM-skivor och musik-CD-skivor. Elektronik- och nöjesindustrin har tillsammans utarbetat ett nytt lagringsmedium DVD Digital Versatile Disc för att ersätta videokassetter, musik-CD-skivor och CD- ROM-skivor. En DVD-skiva med fyrdubbel kapacitet motsvarar ca 30 CD-ROM-skivor och kommer att spelas av s.k. multimediamaskiner som kan kopplas till TV:n, stereon och datorn.

9 Se även avsnitt 2.8.

Kapitel 2 51

Beträffande internetbaserad utbildning kan man konstatera att intergör det relativt enkelt att göra information tillgänglig. Den stora net utmaningen ligger dock i att överföra kunskap och att kontrollera att eleverna har tillgodogjort sig materialet. Hitintills har det mesta av pro-

gramvaruproduktionen läromedel varit producerat för s.k. nät-

av verksanslutna datorer, särskilt vad gäller de läromedel innehåller som ljud och rörliga bilder. Inom "Internet2 arbetar med att ta fram en man avancerade multimedia plattform för nätburet lärande, s.k. Instructional Management System IMS. IMS innehåller både tjänster och stanviss del IMSs teknik skulle kunna utvecklas i dagens indarder. En av temetrniljö de synkrona kommunikationsverktygen och tekniken men för att länka och distribuera multimedier kräver nättjänster som ännu

inte existerar. "IntemetZ-miljö" kan t.ex. musikstudier ske på följande sätt. I en Handledaren kan lokalisera och skicka ut material till eleverna med hjälp flera slags synkrona och asynkrona verktyg tillgängliga för av och handledarkommunikation. Tvåvägskommunikation med vielevsammanlänkar musikpedagog vid högskola med deo/audio t.ex. en en jazzband vid ett gymnasium. Förbindelsens höga kvalitet ger jazzett bandet möjlighet "spela tillsammans med musikpedagogen, länka att till fler platser eller hämta hem" bandade video/audio inspelningar upp från nätverksservern. Givetvis kan beskrivna musikövning också ovan och användas i undervisningssyfte vid ett tillfälle. bandas senare

2.3 DUKOM-proj ekten

2.3. l Översikt

Sammantaget tilldelades 42 högskoleprojekt, 35 folkbildningsprojekt

inom kommuner och övriga" utvecklingsmeoch 23 projekt gruppen DUKOM. Dessa 100 projekt fick dela på nästan 85 miljoner del från Projektens slutrapporter finns tillgängliga via DUKOMs hemkronor. och i KK-stiftelsens databas KNUT.

sida http://www.dukom.gov.se

Pedagogiska idéer

DUKOMs inbjudan till olika utbildningsanordnare att söka medel an- I

utgångspunkt för projektens utvecklingsarbete skulle vara

gavs att en kursdeltagarnas för de studierna och ökade möjligheter för ansvar egna själva välja studiesätt, tidpunkt för studierna och studietakt. dem att deltagaranpassning och deltagarinitiativ vad som

Deltagarautonomi, var

52 Kapitel 2

efterfrågades och det var också vad man fick. Projektens pedagogiska idéer formulerades i stort sett i enlighet med DUKOMs intentioner.

Men även om projekten kom fram till relativt likartade skrivningar i sina ansökningar och redovisade närbesläktade pedagogiska

idéer som utgångspunkter för utvecklingsarbetet, innebar detta inte att de utgick från en gemensam teoretisk referensram. Projekten hörde hemma inom högskolan, folkbildningen respektive den kommunala/privata vuxenutbildningen och inom de tre grupperna hämtades inspiration från olika teoribildningar inom vuxenpedagogisk tradition. Projekten riktades också till delvis olika målgrupper.

Bland högskoleprojekten dominerade föreställningar problem-

om orientering och problembaserade studier och betydelsen deltagar-

av initiativ, flexibilitet och reflexion framhölls. Med kurser baserade på sådana och likartade principer vände man sig antingen till vanliga studenter eller till vuxna och yrkesverksamma deltagare i behov fort-

av eller vidareutbildning. I de projekt som hörde hemma inom de kommunala och privata sfärema diskuterades projektens uppläggning vanligtvis i termer hämtade från allmän vuxenpedagogisk teori reflexion,

erfarenhetsanknytning, självständighet- och från teorier om vuxnas lärande i arbetslivet. Målgrupperna utgjordes och mestadels

av vuxna yrkesarbetande människor. I folkbildningsprojekten slutligen utgick man i allmänhet från behoven hos utbildningsmässigt eftersatta målgrupper och koncentrerade arbetet på att överbrygga de olika studiehinder som anses hämma dessa gruppers möjligheter att studera. Man hänvisade till studieförbunds och folkhögskolors bildningsideal och förde fram det demokratiska arbetssättet, gruppens självständiga arbete och delaktigheten som pedagogiska rättesnören.

Projektens teoretiska idéer sammanföll alltså till stora delar, men i ett avseende skilde de sig markant åt. Både högskoleprojekten och de kommunala projekten framhöll i allmänhet den individuella kunskapsutvecklingen framför den kollektiva distansutbildning och IT-

stöd både ansågs lämpa sig för och leda till en individualisering av studier och undervisning medan folkbildningsprojekten konsekvent prio-

riterade studiegruppens gemensamma arbete och den kollektivt utvecklade kunskapen.

Pedagogiska modeller Projekten var överens om att kursdeltagamas behov och erfarenheter skulle ges utrymme i studierna. Hur detta skulle åstadkommas i praktiken var däremot inte lika självklart.

I ett mindre antal projekt, några få från och de tre

var en av grupperna, gavs kurserna en uttalat flexibel uppläggning med lös struktur

och med ambitionen att åstadkomma minsta möjliga styrning från läraeller utbildningsanordnarens sida. Tanken att prova bärigheten rens var

i de teoretiska deltagarfokuserade, problemorienterade, flexibla och

utgångspunktema så långt detta lät sig göras i praktiken. öppna som - Detta kunde innebära att inga fysiska träffar förekom, att ingen gemenkurslitteratur ingick, att dead-lines och obligatoriska arbetsuppgifsam undveks, antagningen skedde kontinuerligt och att styrande kurster att planer eller studieplaner inte användes. Men för det mesta kurserna styrda. Utrymmet för deltagarvar mer och individuella initiativ medgavs inom för i förnas egna ramarna en bestämd struktur. Utformningen denna varierade och innebar att väg av deltagarnas och tidsmässiga oberoende reducerades i olika omrumsfattning och olika avseenden. Vanligast kurserna styrdes tidsmässigt. Antagningen skedde var att vid gemensamt tillfälle och för det mesta påbörjade deltagarna i en ett sina studier samtidigt. Den studieplan eller arbetsplan som ingick kurs kursemas tidsramar, med datum för inlämning av övningar och angav arbetsuppgifter, för eventuella tentor och för möten. Fysiska möten in-

gick i majoritet projekten. I synnerhet inom folkbildningsen stor av betonades träffamas betydelse och här ingick också i allmängruppen het både fler och längre träffar än i övriga projekt. Men det fysiska uppfattades nödvändigt också inom flertalet högskole- och mötet som kommunprojekt. Det ansågs behövas i början kurserna för att delav skulle få möjlighet att lära känna varandra och för att de tagarna en kunna erbjudas introduktion till både kursen sådan och skulle en som teknikstöd ingick. Under kursens gång ansågs mötena viktill det som tiga för framför allt grupparbeten och bearbetning av kursinneannan hållet och i slutet kunde behöva för eventuell examination. man ses utbredda uppslutningen kring de fysiska samlingarna innebar Den deltagarnas rumsliga oberoende i regel begränsades. De förutockså att genomföra delar sina studier på bestämda platser och vid besattes av stämda Åtminstone delvis för att inte i onödan minska stu-

tidpunkter.

diernas tillgänglighet, förlades träffarna dock gärna till deltagarnas närmajoriteten projekten kombinerades gemensamma, centrala het. I av sammankomster med lokala dito. Deltagarna träffades i lokala studie-

studera under lokal handledning antingen i första hand grupper för att eller få undervisning, gjordes i många hög-

för att grupparbeta som

skole- och kommunprojekt, eller för att i folkbildningsprojekten som diskutera och bearbeta kursens kunskapsstoff i seminariefomi. I alla kurser medgavs deltagarna viss tidsmässig och viss rumslig frihet, framför allt i genomförandet de självstudier alla kurser av som innehöll. Men generellt sett tycks deltagarinflytandet och deltagar-

anpassningen mest uttalat ha kommit till uttryck i fråga om kursemas

54 Kapitel 2

eller studiernas innehåll. Kursplan eller arbetsplan har visserligen funnits och angett kursens innehåll i stora drag och för det mesta har detta innehåll bekräftats av kurslitteratur eller annat förproducerat studiernaterial. Men sedan har deltagarna kunnat påverka hel del själva. Öv-

eri ningsuppgifter, grupparbeten och projektarbeten har valts efter intresse och kunnat anpassas efter deltagarnas konkreta verklighet. Det har även varit möjligt för var och en att fördjupa sig efter intresse i kursens olika delar.

Även arbetsforrnerna har varit möjliga att påverka. Framför allt tycks deltagarna ha kunnat bestämma hel del över hur och kur-

en om sens IT-stöd skulle användas.

Att deltagarinitiativ och deltagaranpassning skulle prioriteras var man överens om i de flesta projekt, oavsett huvudman. Däremot verkade det finnas olika svar på frågan varför detta skulle ske. Bland

om framför allt folkbildningsprojekten, men även inom många högsko-

av lomas och universitetens projekt, motiverades deltagarinflytandet med hjälp av i huvudsak pedagogiska/ideologiska utifrån

resonemang - uppfattningar om vad som kännetecknar god pedagogik och hur denna kan åstadkommas. Bland kommunprojekten, framför allt bland fort- och Vidareutbildningama riktade mot arbetslivets behov och utvecklade i samarbete med privata eller offentliga arbetsgivare, handlade

argumenten oftare om effektivitet och nytta. Den individuella anpassningen ansågs behövas för att tillgodose arbetsmarknadens skiftande behov och för att skapa förutsättningar för var och en att lära i eller i anslutning till arbetsliv och yrkesverksamhet.

Projektens olika syften tycks ha spelat roll i valet av kursmodell. Grovt uppskattat tycks styrningen, strukturen och kontrollen av deltagarna ha varit störst bland "kommunprojekten, mindre bland högskoleprojekten och minst inom folkbildningens olika projekt. Kommunprojektens kursmodeller framstår generellt sett som mer handfast inriktade på effektiv kunskapsinhämtning än de två övriga gruppemas.

IT-stödet

Datorn är det tekniska hjälpmedel som använts mest utbrett inom projekten. Den individuella datorn, försedd med programvara för skriftlig kommunikation och ordbehandling och med möjligheter till uppkoppling mot internet, www och andra datorer, har funnits inom nästan samtliga projekt. Och den har i första hand använts för dialog/kommunikation inom kursen, för det mesta för dialog mellan kursens lärare och enskilda deltagare, men också deltagarna emellan. Det betyder att den använts mest frekvent under de inslag av självstudier som ingått i alla kursprojekt och då fungerat ett distansöverbryg-

som

Kapitel 2 55

gande medium för studiehandledning. I den funktionen har den ersatt telefon och brevledes kommunikation har varit och fortfaransom som de är de Vanligaste medierna för handledning inom distansutbildning. Den datorbaserade interaktionen har också, sällan, använts för men mer examination, undervisning kunskapssökning/presentation och grupp-

diskussioner. Bildkonferenser har förekommit i ungefär en fjärdedel av projekten, vanligtvis för att förmedla föreläsningar eller lärarstyrd handledannan ning till olika studiegrupper, alltså del lärarens eller kursansom en av ordnarens kunskapsfönnedling. I några projekt användes bildkonferenockså forum för gruppdiskussioner och seminarier. Framför serna som allt är det inom kommunprojekted denna teknik valts. Inom högsom skole- och folkbildningsprojekten har bildkonferens bara förekommit i

undantagsfall. CD-ROM har använts än i ett ganska litet antal projekt- för - om presentation/förmedling kunskapsstoff, i första hand alltså som ett av stöd för deltagarnas självstudier. Antingen har projekten utvecklat egna skivor eller så har använt sig redan existerande. man av valet teknikstöd förespråkade DUKOM realism. Projekten I av uppmanades att välja teknik med hänsyn tagen till deltagarnas t.ex. kunskapsnivå och ekonomiska förutsättningar och att inte i onödan gödem till försökskaniner för svårhanterlig och obeprövad teknik. ra ny, Pedagogiken skulle stå i centrum, inte teknikutvecklingen i sig. Avsikockså att de kurser eller andra utbildningsinslag som produceraten var skulle praktiskt genomförbara och så småningom kunna ingå des vara anordnarnas ordinarie utbud. som delar av Även dessa önskemål uppfylldes projekten. För det mesta har av teknik och de tillämpningar valts bedömts billiga, stabila, den som vara enkla använda och mest allmänt tillgängliga. Det är t.ex. ovanligt att att sig tekniska hjälpmedel inte lärare eller andra proman använt av som på tidigare. Det är också relativt ovanligt att

jektrnedarbetare provat

tillämpningar arbetats fram. I de fall då detta skett har nästan alltid egna särskild teknisk expertis funnits tillgänglig inom projektet. I något enstaka projekt tekniken ha varit given i förväg och inget egentligt sägs Bildkonferens har använts i något fall för att den funnits val ägt rum. tillgänglig och för den ansågs behöva komma till användning, datoratt konferenssystemet FirstClass gjordes tillgängligt via DUKOMs försorg och detta uppfattades i några projekt också ett krav på användande. som

56 Kapitel 2

IT-stöd och pedagogisk modell I försöken att kombinera olika sorters IT-stöd med olika distanspedagogiska modeller, tycks de flesta projekten ha gjort åtminstone

två gemensamma erfarenheter.

För det första har den datorbaserade kommunikationen visat sig svårare än väntat att få igång och upprätthålla. I distanskurser med lärare och deltagare skilda åt i tid och/eller i åtminstone någon utsträck-

rum ning, blir dialogen och interaktionsmöjlighetema centrala. I projekten har IT-stödet för det mesta använts för just dessa funktioner. Det är kring teknikens potential för kommunikation de flesta förhopp-

som ningar knutits och ansträngningar satsats. Men det är bara ibland och i vissa avseenden som man lyckats.

Kommunikationen mellan läraren och enskilda kursdeltagare har för det mesta fungerat bra och uppskattats. Lärarna i de flesta

uppges projekten ha satsat fler arbetstimmar på individuell handledning via datorn än de normalt sett gör i undervisning, det ha varit väl

annan men anses använd tid. Kontakten med deltagarna har blivit personlig och nära och handledningen har fungerat bra. Även deltagarna har varit positiva. Individualiseringen och den för det mesta snabba har uppfat-

responsen tats som ett stöd i studierna, dessutom för det mesta som ett bättre och mer personligt stöd än nonnal handledning i andra sorters studier.

Däremot har giuppkommunikationen visat sig problematisk. Nästan alla projekt har försökt åstadkomma kommunikation deltagarna emellan eller gruppkommunikation via datorerna, för det mesta via datorkonferenssystemet FirstClass eller via andra web-baserade lösningar. Olika gemensamma diskussionsfora har inrättats men i dessa har åtminstone den synliga aktiviteten i regel varit låg, eller i alla fall väldigt ojämnt fördelad mellan olika deltagare. Majoriteten har nöjt sig med att läsa andras inlägg utan att själva bidra.

Orsakerna till denna inaktivitet diskuteras i projekten. Ovana vid datorn och programmet är en förklaring som ges, eller rädsla att uttrycka sig offentligt i skriftlig forrn. Tidsbrist för-

anges som en annan klaring och även den trilskande tekniken ha kunnat påverka akti-

anses viteten.

I projekten har många lösningar provats för att få igång gruppkommunikationen. Lärarna har påmint, uppmuntrat och mer eller mindre försökt tvinga deltagarna att använda datorn för att tala med varandra. En skillnad mellan majoriteten projekt och de projekt där gruppkommunikationen kommit igång och fungerat under hel kurs, tycks dock

en ha varit att deltagarna i de har upplevt kommunikationen i

senare som någon mening angelägen eller nödvändig. I de flesta kurser har datorkommunikationen datoranvändningen överhuvudtaget fungerat

- - som

Kapitel 2 57

överkurs. Deltagarna har kunnat genomföra sina studier i princip lika väl utan datorn med den. Och då har många låtit bli att använda

som den.

Bildkonferenstekniken har lett till liknande deltagarreaktioner. Även här har gmppkommunikationen visat sig svår att få igång. Deltagarna

ofta ha upplevt kommunikationen som alltför offentlig och tekuppges niken hämmande, då t.ex. ljud- och bildkvalitet inte alltid varit den

som bästa och störningar och avbrott i överföringen varit vanliga.

Svårighetema att få igång den IT-baserade gruppkommunikationen tangerar erfarenhet gjorts inom projekten, nämligen att

en annan som utan yttre styrning och förbestämd struktur minskar eller dör deltagaraktiviteten ut.

I många projekt startades utvecklingsarbetet med höga ambitioner beträffande deltagaranpassning, deltagaraktivitet och deltagarinitiativ. Distansformen och IT-stödet skulle användas för att skapa deltagarstyrda kurser. I teorin var utrymmet för deltagarinflytande därmed stort, i den praktiska planeringen minskade det oftast en del och i ge-

senare nomförandet kursen upptäckte man att ännu stramare tyglar behöv-

av des. Utan riktlinjer, t.ex. schemalagda aktiviteter, dead-lines, tydliga arbetsuppgifter och övningar, tenderade deltagaraktiviteten att minska. Dessutom klagade deltagarna, kände sig övergivna och vilse i en

som studiesituation där de åtminstone delvis antogs klara både studier och tekniska hjälpmedel älva. De ville ha mer handfast stöd.

I flera projekt upplevde lärarna också att själva användandet av tekniken krävde omsorgsfulla förberedelser och planering än de

mer mer

vid från tidigare. För att dialog eller diskussioner skulle komvar vana

igång, föreläsningar och handledning fungera och sökningar på inma ternet möjliga att genomföra och upplevas som meningsfulla,

vara krävdes genomtänkt och ofta detaljerad planering.

Tekniska problem

Även utgångspunktema i projekten var realism i teknikvalet,

om en av även ambitionen på de flesta håll att välja enkel, stabil och väl-

om var känd teknik, fick alla tekniska problem. Deltagarna fick i allmänhet fler och långvariga problem än lärarna och inom folkbildningsprojek-

mer ten tycks i allmänhet ha fått både fler och långvariga problem

man mer än i andra. Men inte i något enda projekt klarade man sig undan helt. Teknikstödet har alltid krånglat på något sätt, framför allt i början.

I projektens beskrivningar går att urskilja två orsaker till problemen, antingen har de berott på svagheter och brister i den tekniska utrustningen, eller så har de orsakats av kunskapsbrister hos användarna.

58 Kapitel 2

Det har t.ex. uppstått svårigheter då datorer och inte

programvara varit helt kompatibla, då servrar blivit överbelastade och då uppkopplingar och nätanslutningar inte fungerat. Denna sortens problem har för det mesta varit möjliga att rätta till. I några enstaka projekt har de dock kvarstått hela kursen igenom.

För fungerande bildkonferenser har projekten varit beroende av ett kommunikationsnät med tillräcklig kapacitet för överföring av rörlig bild och ljud. Detta är villkor som inte alltid kunnat uppfyllas, framför allt inte i glesbygden. Kursemas genomförande har försvårats

av avbrott i överföringen och av dålig bild- och ljudkvalitet. Problemen med bildkonferensema har dessutom varit svåra att åtgärda inom projekten.

I enstaka projekt har man också fått problem med datorvirus och kraschade hårddiskar.

Visa av sina nya erfarenheter, har man i flera projekt bestämt sig för att i framtiden försäkra sig om att tekniken fungerar innan själva kursen startar. Att som lärare lära ut tekniken och som deltagare lära sig att använda den, samtidigt som kursens ämnesinnehåll skall bearbetas, beskrivs som praktiskt taget ogörligt.

De tekniska problemen har påverkat både stämning och motivation i en del kurser. Lärarna har upplevt att undervisningstiden inte räckt till då delar av den har fått ägnas att lära ut teknikanvändning och att få teknikstödet att fungera. Deltagarna har tappat lusten att använda tekniken och några har ledsnat på hela kursen. I synnerhet de datorovana och studieovana deltagarna sägs ha tagit illa vid sig eftersom de känt sig dumma och skyldiga till att älva ha skapat problemen.

Men det är vanligare att de tekniska svårigheterna beskrivs som mindre allvarliga. I de flesta projekten var problemen övergående och enligt utvärderingarna var både lärare och deltagare i efterhand nöjda med sina studier, glada över att ha fått prova på att använda tekniken på detta sätt och beredda att försöka en gång till om de skulle få möjlighet.

IT-kompetens och teknisk support deltagarnas och lärarnas

- De problem som uppstått kring teknikanvändningen har inte enbart berott på svagheter i tekniken eller på de tekniska förutsättningarna. Lika ofta tycks de ha orsakats av användarna själva. I planeringen av kursernas IT-stöd har bristande kunskap och dåliga råd kunnat leda till tekniska lösningar som inte fungerat och som med facit i hand varit orealistiska redan från början. I genomförandet av utbildningar och kurser har kunskapsbristerna försvårat installation, uppkopplingar och användning av framför allt datorer och tillhörande tillämpningar.

Deltagarna har i allmänhet haft större svårigheter att hantera tekniken än lärarna, och deltagarna i folkbildningsprojekten tycks ha haft

Kapitel 2 59

svårast alla. Deras erfarenhet datorer och datoranvändning beav av skrivs mindre än många andra målgruppers. Projekten har i regel som avsatt både tid och personella för en teknisk introduktion i resurser början kurserna och sett till att teknisk support funnits tillgänglig av under kursens gång, för det mesta man sig i efterhand ändå men anser ha underskattat behovet, alltså överskattat deltagarnas tekniska kun-

nande. Mer support skulle ha behövts och kanske också en supportfunktion anpassats bättre efter just distansstuderandes behov. Inom som framför allt högskoleprojekten påpekas att ordinarie stödcentra inte alltid tillgängliga vid de tidpunkter och i de former passar diär som stansstudenter. Lärarna har i regel använt kursens IT-stöd tidigare, i andra samman-

hang och då mestadels i det egna arbetet. När det gäller lärarna beskrivs själva teknikanvändningen följaktlijämförelsevis enkel och smärtfri. Deras problem har mer gen som handlat få tekniken att fungera i ett pedagogiskt sammanhang. om att Framför allt bland högskoleprojekten är det utbredd uppfattning att en det krävs mångfacetterad kompetens av distansläraren än av en mer andra. Enligt rapporterna krävs t.ex. ämneskunskap, ämnesdidaktisk

kunskap, distanspedagogisk, teknisk och teknikpedagogisk kunskap av

universitetslärare vill undervisa framgångsrikt på distans. Dessen som distansundervisningen innebära en förändring av själva läutom anses rargämingen från föreläsning, till tonvikt på handledning och vägled- - Arbetet beskrivs också tidskrävande, framför allt på ning. som mer grund den större individualiseringen och den textbaserade handledav ningen, också eftersom kraven på planering och förberedelser men ökar. Den lärarrollen diskuteras även bland folkbildningsprojekten, nya ibland i liknande inom högskolans projekt, men nästan lika tenner som ofta vamande ordalag. Ökade krav på förbestämd struktur och i mer planering och mindre utrymme för fysiska möten kan vara ett hot mot folkbildningens pedagogiska ideal, dvs. förändring i riktning bort en från deltagarinitiativ och deltagarfokusering och mot en mer ojämlik

och lärarcentrerad undervisningssituation.

Deltagarnas tillgång till utrustning och nätanslutning

högskoleprojekten har det varit vanligt att kursdeltagarna själva Inom förväntats skaffa sig tillgång till det IT-stöd ingått i respektive som kurs. mindre antal projekt har utbildningsanordnaren lånat ut dato- I ett eller gjort datasalar tillgängliga och i ytterligare några har detta anrer lagts på deltagarnas arbetsgivare. De två första lösningarna uppges svar ha fungerat bra. Högskoleprojektens deltagargrupper har ofta egna da-

60 Kapitel 2

torer hemma eller åtminstone tillgång till datorer och inom universitet och högskolor är man vid det här laget relativt välförsedda med ITstöd. Att lita på en arbetsgivare kan däremot visa sig vanskligt, dels för att denne inte alltid har tillgång till eller gör den nödvändiga tekniken tillgänglig, dels för att säkerhetsaspekter kan leda till att deltagarnas tillgång till interna kommunikationsnät begränsas.

I folkbildningsprojekten är det i första hand utbildningsanordnaren som ansvarat för deltagarnas tekniska utrustning, eftersom man har utgått från att tillgången till egna datorer inte är tillräcklig bland folkbildningens målgrupper. I ett avseende tycks detta ansvar ha fungerat bra

deltagarna har beretts tillgång till datorer och tillämpningar- men alltför ofta inte i tillräcklig omfattning. I flera projekt har antingen flera deltagare fått dela på en och samma dator, eller har de hänvisats till datorer som gjorts offentligt tillgängliga i t.ex. bibliotek. Både dessa lösningar har visat sig problematiska. Projekten drar slutsatsen att en ovan deltagare helst behöver en egen dator för att våga prova och för att ta sig tid att lära.

Bland folkbildningsprojekten beskrivs det dessutom som relativt vanligt att inte heller lärarna haft en egen dator att arbeta på.

Organisation och administration Externt samarbete har förekommit i ungefär tre fjärdedelar av projekten och i ungefär lika stor utsträckning i var och en av de tre grupperna. Att bygga upp nya samarbetskonstellationer har setts både som ett mål och som en nödvändighet. Nätverksbyggandet anses innebära att bättre förutsättningar skapas för framtida utveckling och genomförande av distanskurser med IT-stöd, och dessutom anser sig få ha tillräckligt med tid, pengar eller personella resurser för att själva kunna ägna sig denna sortens verksamhet. Externt samarbete var också ett önskemål från DUKOMs sida.

De olika konstellationemas utseende har varierat mellan de tre projektgmppema och det har även det innehåll som samarbetet givits.

Högskole- och folkbildningsprojekten har oftast genomförts

i samarbete mellan relativt parter och dessutom mellan parter som hört hemma inom en och samma utbildningskultur. Högskolor och universitet har i allmänhet samarbetat sinsemellan och med berörda arbetsgivare på samma sätt som studieförbund och folkhögskolor i huvudsak har hållit sig inom folkbildningen, eller i alla fall inom folkrörelsesfären. I kommunprojekten" har antalet samarbetande parter varierat mellan två och ett tiotal, och inblandade i ett och samma projekt har t.ex. representanter från kommunal förvaltning, privata företag, landsting, kommunala stiftelser, ekonomiska föreningar, högskolor, gymna-

Kapitel 2 61

sieskolor eller kommunalförbund kunnat Det externa samarbetet vara. beskrivs tungrott inom denna än i de två andra. Det har som mer grupp tagit tid, varit komplicerat att administrera och medfört en hel del intressekonflikter och kulturkrockar. Däremot sägs bara i mycket få projekt att administrativa regler eller förordningar försvårat samarbetet i någon egentlig utsträckning. Det har dock hänt att principerna för kostnadsfördelning och fördelning arbetstid mellan olika parter ansetts av diskutabla. Internt, i den organisationen, har projekten mötts av skiftande egna reaktioner. Störst skepsis, minst intresse och mest misstro anser sig folkbildningens projekt ha stött på. I många utvärderingsrapporter talas okunskap, och utbildningskultur inom vilken tekniska om ovana om en hjälpmedel och studier på distans inte låter sig integreras alldeles smärtfritt. Högskoleprojekten målar likartad bild, dock varken upp en lika tydlig eller lika entydig. Framför allt man haft ledningens stöd, om har projekten kunnat mötas både intresse och positiva förväntningar av och direkt motstånd säger sig få ha stött på. I allmänhet verkar högskoleprojekten istället inte ha märkts särskilt mycket på hemmaplan. av "Kommunprojekten redovisar det totalt sett mest positiva mottagandet. Dessa kurser har ofta varit beställningsarbeten i någon mening och därmed också efterlängtade av beställare och andra intressenter. Ett mindre antal de kurser utvecklats inom DUKOMav som projekten planeras att drivas vidare en del i utbildningsanordnasom ordinarie utbud efter proj ekttidens slut. Andra projekt har påverkat rens den reguljära verksamheten på andra sätt. Exempelvis har nya kurser utvecklats med DUKOM-projektet förebild, pedagogiska modeller som förts till ordinarie kurser och tekniska lösningar provats i andra över sammanhang. Men för det mesta sägs projektens påverkan internt ha varit mindre handfast än så. Mest har den handlat attitydpåverkan och kunskapsom spridning. DUKOM har enligt projektens rapporter inneburit att den organisationen tillförts och många gånger kunskap inom egna mer ny både det distanspedagogiska och det informationstekniska området. kunskap och erfarenhet sägs även intresset ha ökat och Och med mer den allmänna inställningen blivit positiv, eller i alla fall mer öppen. mer Denna utveckling omvittnas mest allmänt i folkbildningsprojektens Fortfarande sig dock inte framme. Ännu slutrapporter. anser man vara vilar verksamheten på personligt från ett mindre antal eldengagemang själar och ledningens stöd är det tungt att arbeta med den här sorutan tens kurser. I allmänhet har DUKOM-projekten anpassats efter respektive utbildningsanordnares administrativa regelverk och praxis. Försök i ett mindre antal projekt med antagningsförfaranden och examinaegna

62 Kapitel 2

tionskrav, nya rekryteringskanaler eller egen kursadministration har resulterat i merarbete, men nästan alltid varit genomförbara. Dock är denna sortens experiment i allmänhet inget som eftersträvats. Ordinarie administrativa regler och rutiner har bara sällan uppfattats som hindrande eller hämmande för utvecklingsarbetet.

2.3.2 Åtta proj ektrapporter

Här följer sammanfattningar av åtta proj ektrapporter. Syftet är att

ge en uppfattning om hur relativt framgångsrika DUKOM-projekt kunde se ut. Dessa projekt har fungerat bättre än genomsnittet, kanske beroende på en större arbetsinsats eller bättre samarbetsvillkor och starkare stöd av organisationens ledning, kanske av andra skäl. Det finns självklart andra projekt som har fungerat lika bra. De som här presenteras har valts ut också för att ge bilder av olika typer av projekt, inom olika delar av utbildningssystemet för vuxna.

Tre projekt anordnades av högskoleinstitutioner, tre anordnades inom ramen för folkbildningen, två av folkhögskolor och ett av ett studieförbund kommunala utbildningscentra.

och två av

Aktiveringskurs för yngre handikappade på distans Ett lärarlag på Åsa folkhögskola har med hjälp av basämnesstudier på distans flexibel, processinriktad och problembaserad peda-

och med en gogik arbetat med att öka yngre handikappades motivation att fortsätta med studier.

Syfte och uppläggning På Åsa folkhögskola såg att det fanns stor handikappade

man en grupp

inte kunde nå med vanliga kurser, eftersom de inte klarar av som man att sitta i ett klassrum under normal arbetsdag. Folkhögskolan har

en sedan lång tid tillbaka ett nära samarbete med flera handikapporganisationer och betraktar handikappade som en av sina mest prioriterade målgrupper. En grupp lärare ville testa om det var möjligt att nå denna målgrupp och att på distans kunna arbeta med i grunden samma pedagogik som på folkhögskolan. Målsättningen var att kunna erbjuda en aktiveringskurs på distans som en del av det normala kursutbudet.

Kursen byggde på idén att motivera till vidare utbildning genom fria, individualiserade och flexibla studier med en hög grad av social aktivitet i deltagargruppen. Den pedagogiska modellen var processinriktad och problemorienterad. Skriven studiehandledning saknades,

Kapitel 2 63

arbetet skedde efter en väl strukturerad idé kursens huvudsakmen om liga uppläggning.

Deltagarna var en grupp om 17 yngre fysiskt handikappade från Sörmlands län. Sju deltagare var reumatiker, två synskadade, två cpskadade, tre led av neurologisk sjukdom och en av panikångest. En deltagare hjämskadad. Ämnena svenska, samhällskunskap och

var var datakunskap och kursen pågick under en tennin. Totalt fyra internatsammankomster ingick om sammanlagt 12 dagar.

Eleverna fick låna bärbara datorer, laddade med Windows officepaket, Netscape Navigator och FirstClass-konferens. All distanskommunikation skedde via Distansutbildningskommitténs egen FirstClasskonferens, alla projekt hade tillgång till. Lärarna hade tillgång till

som bärbara datorer med samma utrustning som elevernas. Under den första intematsammankomsten gnuggades eleverna i hur datorn fungerade och hur man använder FirstClass-konferensen. Efter några veckors inkömingsproblem hade varken elever eller lärare några nämnvärda problem med IT-stödet.

Lärarna arbetade i ett lag om tre lärare och en bibliotekarie. Lagarbetet innebar att de kunde avlösa varandra och ge eleverna respons med kort svarstid hela tiden. Det täta lärarlagsarbetet, där all planering gjordes gemensamt, innebar att lärarna kunde "dela klassrum hela tiden. De kunde in på varandras områden då det var önskvärt och hålla en mycket hög lärartillgänglighet på distans. Eftersom lärarna i laget är

vid och dessutom starkt betonar process och problematisering, vana kunde de väva samman sina ämnen till fungerande helheter.

Folkhögskoleutbildning i Sverige innebär i allmänhet inte någon examination. I detta fall också syftet att ge eleverna självförtroende

var och grund för vidare studier. Kunskapsnivån i gruppen varierade i

en hög grad.

Slutsatser De flesta eleverna att kursen höjde deras självförtroende, att den

anser möjliggjorde sociala kontakter och att den starkt motiverade till fortsatta studier. Nästan alla elever anser också att datorkommunikationen både med lärarna och med andra studerande fungerade mycket bra.

Lärarlaget rapporterar: Vi gick in i projektet med en viss skepsis och utgick ifrån att distansstudieforrnen kunde användas som ett slags reservform för dem som vi på folkhögskolan inte kunde nå på annat sätt. Allt eftersom tappade vi mer och mer av vår skepsis och fann oss själva entusiastiskt uppfyllda deltagarnas aktivitet och mediets möj-

av ligheter vad gäller att utveckla och förnya folkhögskolans pedagogik.

3 18-1129

64 Kapitel 2

Förutsättningarna för att utveckla distansutbildning Åsa folkhögskola bedöms i slutrapporten goda, beroende på att skolans ledning som stöder och underlättar denna utveckling. Inom lärarkollektivet eller bland övrig personal finns däremot inte något starkare stöd för denna verksamhet. Distansundervisning ställer mycket stora krav på inblandade lärare. De bör erfarna pedagoger med djup förankring i folkhögskolepevara dagogik, samtidigt de måste drivas ett starkt intresse för pedasom av gogisk fömyelse. De måste också flexibla när det gäller arbetstid. vara En distanslärare undervisar när eleverna har behovet. Förutsättningarna för samarbete med externa aktörer bedöms som goda. Positiva signaler kommer framför allt från handikapprörelsen på

olika nivåer. Projektledningen att alla de problem som finns i de vanliga menar projekt- och temastudiema på folkhögskolans kurser också finns i distansstudiema. Skillnaden är att i närundervisningen ser man rent fysiskt när ett grupparbete börjar på tomgång och kan ingripa. I det virtuella rummet är detta svårare. Lärarna saknar kontroll över eleveroch det behöver inte någon nackdel om eleverna är motiverana, vara de, självständiga och ansvarsfulla. Via konferenssystemet kan lärarna sända vänliga förfrågningar och uppmuntrande tillrop. Men det kräver disciplin och initiativlcraft från elevens sida för att verkligen få hjälp. Det är lättare att smita ifrån och när man studerar på distans. ge upp Därför är det viktigt att tydligt klargöra krav och förväntningar mellan elever och handledare i distanskurs. Kanske kan det göras i en form etiskt kontrakt: att med vissa intervaller koppla upp sig till konav ferenserna, tala att finns och tar del meddelanden, att att om man av ålagda uppgifter i tid etc. När inte längre kan kontrollera elegöra man fysiska närvaro i klassrummet, då måste i stället bedöma vernas man deras faktiska prestationer, i konferenserna och genom insända uppgif-

ter. I denna kurs har använt studieplan mer övergripande man en som beskriver målet med kursen, olika avsnitt och tidsplan. I övrigt ger en har instruktioner och handledningar för de olika delmomenten distribuvia FirstClass-konferensen. Proj ektledningen på Åsa folkhögskola erats har fört polemik mot användandet alltför detaljerade och färdigen av skrivna studiehandledningar i distanskurser, med motiveringen att de riskerar att låsa dialogen mellan lärare och elev, motverka deltagarinflytandet och förhindra flexibiliteten i lärprocessen. Däremot är man enig i lärarlaget behovet någon sorts skrivet ramverk för varje om av avsnitt i kursen, sorts administrativ handledning sedan större en som stegvis kan fyllas med konkret handledning, t.ex. över nätet.

Kapitel 2 65

Några viktiga frågor att besvara är enligt slutrapporten: 0 Hur skall distansutbildning för kortutbildade och på annat sätt re-

surssvaga finansieras 0 Hur skapa samarbete mellan olika utbildningsanordnare och skapa

ett öppet och flexibelt nationellt nätverk där vuxna kan få de studier de behöver eller önskar när de behöver dem och på det sätt de önskar genomföra dem

0 Hur utvecklar man en distanspedagogik som på elevens villkor ut-

vecklar förmågan till analytiskt tänkande

Hur får de erfarna och duktiga pedagogerna att träda in i den 0 man

IT-värld som fortfarande domineras av tekniker. Hur får man dem

att ställa sig från att undervisa på skoltid till att vara tillgängliga

om när eleven behöver dem, dvs. när som helst

Marine Distance Learning På västkusten Göteborg på ön Tjörn finns ett Utbildningscent-

norr om

där man just startat ett Sjöfartsgymnasium. Mot bakgrund av de rum, svårigheter man har som ombordanställd att delta i traditionell utbildning har tankar på att utveckla distansutbildning för fartygens ordinarie besättningar tagit form. De former av distansutbildning som idag står till buds lämpar sig inte för dem som tillbringar 50 procent av tiden utanför Sveriges gränser.

Syfte och uppläggning Det projekt fått stöd DUKOM går ut på att utarbeta läromedel

som av och teknik för att kunna erbjuda kompetenshöjande utbildningar till anställda inom sjöfarten. Syftet är också att kunna erbjuda denna utbildning på ett för rederierna kostnadseffektivt sätt.

Kursdeltagama har stått i kontakt med sina handledare på Utbildningscentrum via fartygens nätverk och satellit. På så sätt kan de hämta och leverera uppgifter och lösningar samt få stöd och hjälp av sina handledare. I detta projekt liksom i många andra har man använt sig av konferenssystemet FirstClass och det tycks ha fungerat bra. Kommunikationen satellit blir dyrbar, men man har lyckats hålla uppkopp-

per lingstiderna på i genomsnitt cirka 45 sekunder.

nere

Utbildningscentrum samarbetade med rederiet Bylock Nordsjöfrakt är ett av Sveriges största rederier. De studerande rekryterades

som i samarbete med rederiet och de ombordanställda. Företagets önskemål i kombination med den enskildes synpunkter på studietakten avgjorde studiernas uppläggning. Samarbetet med rederiet fungerade enligt slutrapporten mycket bra.

66 Kapitel 2

I ett utskick till alla anställda i rederiet erbjöds ett antal branschkur-

kompletterade med traditionella gymnasiala kurser. De kurser som ser valdes ut efter intresseanmälningama Var Farligt gods, Matematik samt tre datakurser. Deltagarna fick disponera bärbara multimediadatorer. Ombord på fartygen utrustades den ordinarie kommunikationsutrustningen med speciell omkopplare gjorde att kommunikationen

en som inom utbildningen inte inkräktade på övrig fartygskommunikation. Under hemmaperiodema, då deltagarna är spridda över landet, skedde kommunikationen via internet och modem.

Till datakursema fanns redan ett multimedialt läromedel. Till kursen Farligt gods gjordes ett nyproducerat material grundade sig på en

som australiensisk CD-ROM. Till matematikkursen användes ett nytt svenskt läromedel. Även tester och gjordes över nät och fungerade

prov på ett utmärkt sätt.

Projektledama trycker mycket hårt på behovet av fasta strukturer och goda studiehandledningar vid denna typ av utbildningar. Goda förberedelser och mycket kursdokumentation steg-för-steg är av

noggrann största vikt och skall inte rädd för att styra kursen hårt, anser

man vara de. Avståndet till handledaren gör att det som iland kan tyckas vara en självklarhet ombord blir ett problem som tillfälligt stoppar studierna.

Basen för kommunikationen utgjordes FirstClass. De olika äm-

av

hade sina konferenser, där samtal kunde ske mellan såväl deltaganena re/handledare mellan olika deltagare. I dessa kurser hade man

som dessutom social mötesplats kallades Mässen, öppen för alla, där

en som

diskuterade allt ifrån utflaggning och nya beskattningsregler till man vanligt snack ombordanställda emellan.

Antagning till kurserna skedde vid ett tillfälle kursstarten sked-

men de kontinuerligt och de sista eleverna beräknas färdiga vid års-

vara skiftet 1997/98. I kursen ingick inte någon fysisk gnippsamling, men de studerande träffade handledare 2-3 timmar i början kursen för att

en av få instruktioner och prova uppkopplingar.

De inblandade lärarna hade tidigare ingen erfarenhet av att vara handledare på distans. Samtliga lärare upplevde den nya tekniken som både spännande och full möjligheter. Lärarna arbetade nästan ute-

av slutande från hemmet och utanför ordinarie arbetstid, något som upplevdes positivt.

IT-stödet fungerade väl i detta projekt. Ombord på fartygen användes FirstClass-konferens kommunikation via satellit. Vid de

genom tillfällen då deltagarna arbetade från hemmet skedde kommunikationen via internet. Då gjordes fler konferenser tillgängliga och större filer kunde överföras. Möjligheten med och personlig e-post stod till

www buds för dem önskade det.

som

Kapitel 2 67

Som en del i projektet har videoöverföring via internet använts. Såväl ljud möjligheten till delade arbetsytor fungerade bra, bild-

som men kvaliteten lämnade en del övrigt att önska. De flesta deltagarna hade ingen erfarenhet av datorer eller datakommunikation. Trots detta har tekniken fungerat mycket bra. Enligt projektledningen beror detta på detaljerade manualer och noggranna förberedelser. Det enda problemet var satellitkommunikationen på vissa fartyg, men det problemet var mer av administrativ än av teknisk natur. Vid den fortsatta utvecklingen

denna typ utbildning räknar man med att använda nästa generaav av tion av FirstClass-konferens som bas för kommunikationen.

Resultat och slutsatser

De studerandes synpunkter på kurserna var överlag mycket positiva. Att studera på distans är inte riktigt som att studera "live", men ett mycket bra och tidseffektivt alternativ tycker en studerande. En annan säger att man får jobba när man vill, mitt i natten om man nu vill det.

På frågan det lätt att kontakta handledaren svarade elva stu-

om var derande och en nej. En kommentar var att från hemmet var det inte några problem, men från fartyget var det inte så lätt. En stackars studerande suckade kommunikationen har inte fungerat från fartyget under hela studieperioden". En annan sa att det var lätt att kontakta handleda-

"Anders finns nästan jämt där. ren.

Utvecklingsmöjlighetema för distansstudier bedöms som mycket goda. Det finns inga begränsningar. Utvecklingsmöjlighetema är mycket studierna kräver självdisciplin och vilja att lära.

stora, men

Projektledningen ansåg att de anställda inom handelsflottan är en mycket positiv grupp att arbeta med. Det finns behov av en anpassad utbildning för denna yrkeskår.

Projektledningen trycker hårt på betydelsen av goda förberedelser

kursdokumentation steg-för-steg. Kurserna skall beskrioch noggrann

i detalj och information skall i förväg ges om hur prov och test vas kommer att genomföras. I de fall då kurserna har styrts hårt har det enbart upplevts som positivt och engagerande av deltagarna.

Om det är möjligt att arrangera ett personligt möte i anslutning till kursstart och kursavslut bör man göra det. För de elever som inte kan delta i ett personligt möte kommer i fortsättningen att genomföra

man

introduktion på video och förhoppningsvis även en direktkontakt via en videokonferens.

När det gäller tekniken är bandbredden än så länge en begränsning. I övri är begränsningarna för denna typ av projekt försumbara.

68 Kapitel 2

Distanskurs i sociologi vid Lunds universitet

Vid sociologiska institutionen i Lund anordnades under läsåret 1996/97

distansutbildning på deltid, l-20-poäng i sociologi. Utbildningen en kunde i sin helhet följas via internet. Ingen närvaro vid institutionen krävdes. 26 studenter följde utbildningen. Studenterna var bosatta runt

i Sverige. Dessutom fanns det studenter som var bosatta i Lettland, om Spanien, Italien, Tyskland och Irland.

Syfte och uppläggning

Syftet med projektet var att utveckla strategier och modeller för distansutbildningar, i framtiden kan användas såväl för reguljär di-

som stansutbildning för fort- och vidareutbildning, t.ex. i form av upp-

som dragsutbildningar.

Man ville undersöka kunde kombinera interaktiv infonna-

om man tionsteknologi med s.k. problembaserad pedagogik för att underlätta för

att bedriva högskolestudier: yrkesarbetande, småbamsförnya grupper äldrar eller personer som av andra skäl inte kan delta i campusundervisning, t.ex. rörelsehindrade och människor som Vistas på institutioner.

26 studenter deltog i kursen. Geografiskt täckte de hela Sverige från Ystad längst i söder till Gällivare i Dessutom deltog svenskar bo-

norr. satta i Tyskland, Lettland, Italien, Spanien, Danmark och Irland. En fysisk träff anordnades i början kursen, den var inte obligato-

av men risk och långt ifrån alla deltog.

Kursens mål var att de studerande med utgångspunkt från egna problemforrnuleringar skulle nå ökad förståelse av samhället och soci-

en ala relationer mot bakgrund sociologiska teorier, begrepp och meto-

av der. Den första fyra delkurser syftade till inblick i sociolo-

av att ge en giskt tänkesätt och första bekantskap med de begrepp sociologin

en använder. Studenterna fick också utbildning i den interaktiva infor-

en mationsteknik sedan användes under kursens gång. Den andra del-

som kursen syftade till att de studerande självständigt skulle kunna använda sig sociologiska och socialpsykologiska teoribildningar för att själva

av kunna analysera och tolka sociala och samhälleliga processer. I den tredje delkursen behandlades såväl kvalitativa som kvantitativa sociologiska metoder.

Den fjärde och mest omfattande delkursen 10 poäng hade som utgångspunkt att studenterna utifrån problemforrnuleringar skulle

egna

ökad förståelse samhället och sociala relationer. Under delkuren av

gång skulle uppsats motsvarande fem poäng skrivas. Denna sens en delkurs innehöll inte någon gemensam kurslitteratur, utan studenten skulle själv göra litteratursökningar.

Kapitel 2 69

Kursen byggde i huvudsak på kommunikation i skrift. Ett centralt moment var att deltagarna skulle läsa, diskutera och kommentera övriga deltagares uppsatser och texter. De studerandes texter placerades på internet, på speciella hemsidor för just denna kurs, vilket även innebar att allt som skrivits under kursens gång var offentligt- även for

personer som inte följt kursen. En specifik förutsättning för distansutbildning över nät är att man i större utsträckning kommunicerar med det skrivna ordet. Att öka kunskaperna när det gäller att kunna formulera sig i skrift var en av de centrala målsättningarna med denna distansutbildning. Den baserades i hög grad på att de studerande fortlöpande skulle producera texter och kontinuerligt få feed-back på vad produce-

som rats, såväl av lärarna som av de övriga kursdeltagarna.

Den pedagogiska tanken, problembaserat lärande, vänder på den traditionella arbetsfördelningen i undervisningen. Studenternas egen motivation och aktivitet står i centrum. Studenterna är själva ansvariga för kunskapsinhämtningen. De skall formulera problemen och själva söka upp litteratur för att belysa de områden som skall studeras. Problembaserat lärande ställer helt andra krav på studenternas aktiva medverkan när det gäller kunskapsinhämtande. Att lära sig söka information och litteratur ingår som ett centralt inslag i själva pedagogiken. Ett sådant arbetssätt passar naturligtvis bra för mogna och livserfama

vuxenstuderande. Denna typ av utbildning kräver en betydligt flexiblare kursuppläggning och en annorlunda lärarroll.

Detta innebär naturligtvis inte att själva ämneskunskapen skall förlorad. Grundläggande kunskaper om teorier och begreppsbildningar måste utbildningen ge. Men tillämpningen av kunskaperna bestäms ganska långt av de studerande själva. Läraren fungerar i detta fall mer som en handledare än som en traditionell lärare.

Projektet baserades på ett lärarteam, bestående av lektorer och doktorander från institutionen. Den projektansvarige var sammankallande och inför varje nytt moment i kursen hölls möten. Lärarna deltog även i förberedande kurser och internat. Kursens uppläggning, på distans och med problembaserat lärande, gjorde att lärarnas feed-back fick ökad betydelse.

Resultat och slutsatser

Den modell som sociologiska institutionen tillämpade tycks ha fungerat väl. Friheten i tid och rum framstod som särskilt positiv. Möjligheten att anpassa kunskapsinhämtandet till den tid och plats som passade en själv uppgavs ha haft en avgörande inverkan på studierna.

Majoriteten av de studerande ansåg att de haft bättre kontakt med lärarna än på en Vanlig kurs, därför att kommunikationen blev mer per-

70 Kapitel 2

sonlig och ofta intensiv. De flesta studerande hade också haft konmer takt med andra studerande via e-post och s.k. chat. Trots att man aldrig träffats personligen tyckte flera att det kändes som att man var med i en De ansåg att det i den studerandes eget intresse och ansvar grupp. var att ta kontakt. De flesta hade också haft positiva erfarenheter av kursmaterial och administration över nätet. Att sköta studierna enligt ett eget schema och inte behöva följa tider och föreläsningar angavs som en kursens stora fördelar passar mig utmärkt eftersom jag av som arbetar heltid. Målet att göra undervisningen tillgänglig på de studerandes villkor har, även enligt lärarna, uppfyllts med råge. Lärarens minskade makt upplevdes också positivt. Genom att studenten ständigt kan kontakta läraren/handledaren förändras undervisningssituationen. Det är både positivt och negativt för läraren. Den intensiva kontakten är tidskrävande. Kontakten kan t.o.m. bli så intensiv och komma att röra delvis perifera ting att bör fundera på hur skall banta ned den, man nog man t.ex. att få studenter att klara upp en del frågor genom grupperna av inbördes kommunikation. genom Erfarenheter projektet är bl.a. att det är viktigt att få deltagarna av känna sig Att känna gemenskap kan vara en förutatt som en grupp. sättning för lärandet. Därför är det viktigt att redan inledningsvis tänka i så vid kursstarten delar in de studerande i mindre grupp, att man kan träffas i ett virtuellt och att det också finns möjgrupper som rum, lighet för hela att besöka gemensamma "rum. gruppen Distansen mellan de studerande bör man enligt rapporten se som en tillgång, inte bara ett problem. I sociologikurs t.ex. kan de studeranen des olika miljöer guldgruva vid jämförande studier. vara en Läraren har ett stort att verkligen svara på studentens frågor ansvar och synpunkter inom viss, rimlig tid. Det är viktigt att bekräfta ge en inom senast 48 timmar att fått ett e-postmeddelande, även om man man inte kan på frågorna i sin helhet. Lärarna bör också tänka på att svara uppmuntrande personligt e-postmeddelande kan motivera till nya ett ansträngningar. Samtidigt får man inte bli för personlig. I distansutbildning är det ofta fördel att tänka i lärarlag. När det en gäller få lärargmppen intresserad och tekniskt kunnig är leaming att by doing många gånger det bästa sättet. Tekniska problem hindrade till viss del studiegången för några studerande, det stora flertalet kunde lösa dessa problem utan att det men inverkade på studieresultatet. En slutsats projektet är att teknik och av tekniker inte bör betraktas något klistras på den planerade som som utbildningen i efterhand. De pedagogiska utgångspunktema bör diskuteras med tekniker på ett tidigt stadium. Det är också viktigt att vara tidigt med information vilken utrustning krävs för att följa ute om som

Kapitel 2 71

kursen. De studerande bör tidigt uppmanas att undersöka vilka möjligheter de har att följa kursen via studiecentra, bibliotek de själva

etc., om saknar nödvändig utrustning.

En viktig erfarenhet av detta projekt, liksom av många andra, är att distansutbildning inte är billigare än reguljär utbildning. Trots detta kommer man enligt slutrapporten att bedriva större delen av den s.k. kvällsundervisningen vid institutionen på distans i fortsättningen.

I ett demokrati- och jämställdhetsperspektiv kan man konstatera

att flera de kvinnliga studerande kom fram på ett sätt som de sä- 0 av

ger sig inte ha kunnat göra tidigare,

att människor olika skäl varit nästintill utestängda från uni- 0 som av

versitetet har haft möjlighet att skaffa sig högskoleutbildning,

att kan genomföra kurs med hög kvalitet utan att kräva det 0 man en

absolut senaste av användarna inte ens en egen dator har varit

-

nödvändig.

Lärcentrum Masugnen Lärcentrum Masugnen utvecklade inom ramen för projektet CD-ROMbaserade studiehandledningar och distanskurser inom olika ämnesområden för ett lärcentrums olika målgrupper.

Syfte och uppläggning Projektets syfte enligt slutrapporten att hitta former för hur di-

var stansutbildning skall utformas och genomföras i ett kommunalt lärcent-

där verksamheten till stor del präglas öppet och flexibelt läranrum, av de med modem IT som redskap.

De olika kurserna i projektet byggde på synsättet att lärande är en

underlättas när den lärande sätts i fokus, får möjlighet att process som påverka sin studiesituation och stimuleras till eget ansvarstagande. Lärarens/handledarens roll blir att iscensätta goda inlämingssituationer och i kommunikationen med den lärande stötta, uppmuntra och stimulera till kunskapssökande och reflektion.

Projektledningen på Masugnen att distanskurs har större

anser en förutsättningar att ett positivt utfall för alla berörda om man skapar möjlighet till några närträffar. En inledande träff för att etablera relatio-

bekanta sig med aktuell teknisk utrustning och gemensamt dra upp ner, riktlinjer för kursens genomförande, en eller ett par träffar under kur-

gång och avslutande träff modell fungerar i många sens en är en som kurser. Träffama har i Masugnens projekt genomförts på olika platser.

72 Kapitel 2

Ingen studerande har behövt resa längre än tre mil för att delta i en träff.

Fem delprojekt riktade sig till olika målgrupper. Uppläggning och erfarenheter de två första delprojekten beskrivs nedan. I de övriga

av tre delprojekten hade verksamheten inte kommit igång vid tiden för slutrapporten.

Utveckling av distansutbildning inom kriminalvården Handledda studier på industri Distanssamverkan med SSVH Lärcentrum nätverk i Örebro län

- norra Minilärcentra för lärarfortbildning

Det första projektet riktade sig till intagna vid kriminalvårdsanstalten Hinseberg, är landets enda slutna riksanstalt för kvinnor. För in-

som tagna vid sluten anstalt är möjligheterna till studier naturligt begrän-

en sad. Man är hänvisad till det utbud som erbjuds på plats, eftersom man inte kan lämna anstalten. I studieverksamheten måste de grundläggande behoven prioriteras och det medför att studier i övriga ämnen och på högre nivåer kommer i andra hand. Med ett begränsat relayteringsunderlag är det svårt att få gruppstorlekar som gör det ekonomiskt hållbart att satsa på närundervisning i alltför många ämnen samtidigt. Distansutbildning ökade möjligheter till flexibilitet, breddning av

ger kursutbud och individuellt utformad studieplanering för de intagna.

Fem intagna studerade samhällskunskap och historia på gymnasial nivå och intagen studerade företagsekonomi A vid Högskolan i Öre-

en bro. Av säkerhetsskäl kunde inte datorkommunikation över nät användas i detta projekt. I stället har brev, fax, telefon och videokonferens använts.

Det andra projektet, Handledda studier på industri, riktade sig till anställda vid företagen AssiDomän Frövi, Volvo Lastvagnar Komponenter AB och Bofors LIAB i Lindesberg. Inom näringslivet finns idag ett stort behov kompetensutveckling. Distansutbildningen ger även

av här möjlighet till ett öppet, flexibelt och effektivt lärande med stora vinster för företaget, eftersom de anställda kan studera på arbetsplatsen och på tider som de själva väljer.

Inom de företag som varit inblandade bedrivs kontinuerlig kompetensutveckling och behoven är klart definierade. De har under många år samarbetat med Masugnen, som genomfört kurser både i företagens lokaler och i lärcentrums Inställningen till modern informations-

egna. teknik och distansutbildning är positiv hos utvecklingsansvariga i de tre företagen.

Kapitel 2 73

Samtliga som deltog i delprojektets kurser hade grundläggande datorvana. Lokaler ställdes till förfogande och på två företagen funge-

av rar de som minilärcentra med inhyrd utrustning från Masugnen. Rekryteringen till kurserna sköttes helt av företagen och styrdes klart

av definierade behov i verksamheten. Samtliga kursdeltagare fick studera på arbetstid och de hade möjlighet att i hög grad påverka tiden för studierna.

Vid Bofors LIAB var det två kvinnliga arbetsledare gick

som en kurs i Teknologi A. Fysiska träffar altemerade med nätkommunikation och studiehandledningen låg på CD-ROM.

Sex manliga arbetsledare vid Volvo Lastvagnar Komponenter AB hade behov av en fortsättningskurs i Excel för att kunna utnyttja kalkylprogrammet i sitt arbete. Distanskommunikationen skedde via FirstClass-konferens. Deltagarna använde ett läromedel och datorkommunicerade med läraren kring problem och uppgifter. Ingen studiehandledning användes. Två närträffar hölls, varav i början. En

en viss fördröjning av studierna skedde på grund av hård arbetsbelastning i produktionen, men det visar bara på fördelarna med den öppna och flexibla formen av distansutbildning.

Vid AssiDomän Frövi var det sex manliga anställda som behövde kompetenshöjning i matematik och kemi inför nya arbetsuppgifter. Kursen utformades som en kombination av distans- och närundervisning. Eftersom intresset för distansutbildning är stort inom företaget ville man ta chansen att prova distanskommunikation med så många medier som möjligt. Företaget tillhandahöll en lokal som utrustades som ett minilärcentrum med inhyrd utrustning från Masugnen. Distanskommunikationen genomfördes med hjälp av videokonferens, telekonferens, datorkommunikation och fax.

Resultat och slutsatser Målsättningen, att utveckla metoder och pedagogik för att med modem IT bedriva distansundervisning som ett komplement till närundervisning, uppfylldes delvis iKriminalvârdsprojektet. Kursdeltagama var få,

tillräckligt många för att ge de erfarenheter behövs för att men som komma vidare i utvecklingen av distansutbildning inom kriminalvården. De intagna som avslutade sina distansstudier uppnådde mycket goda studieresultat.

Anstaltsledningen och berörd personal såg fördelarna med distansutbildning, samarbetet fungerade bra mellan Masugnen, Hinsebergsanstalten och Högskolan i Örebro.

Intresset för distansutbildning som komplement till närundervisning var stort bland de intagna. Tele-bildtekniken videokonferens fungera-

74 Kapitel 2

de över förväntan, i övrigt fanns det stora brister i den tekniska

men utrustningen. Fax saknas säkerhetsskäl på studiegården och telefo-

av

kunde användas i alltför liten omfattning. nen

De studerande insåg att de inte skulle ha haft möjlighet att genomfö-

kursen på traditionellt sätt. Studierna gjorde att man stod ut med den ra ofta långa anstaltstillvaron och de monotona arbetena. Möjligheten att bestämma studietakten sågs en stor fördel men ibland saknade man

som närundervisningen på grund den isolerade miljön. Möten med män-

av niskor utanför anstalten är viktiga. De studerande saknade kamrater och lärare att diskutera med när de stötte på problem.

Den hårda regelstyrningen och säkerhetskraven inom kriminalvården utgör klara hinder i utvecklingsprocessen. Den hierarkiska beslutsprocessen försvårar också utvecklingsarbetet. Lokala utvecklingsambitioner kan försvåras det centrala regelsystemet inom lqiminal-

av vården. Vidare behöver distansstuderande mycket egen tid för studier. Studielokalema räckte inte till och den situationen klarades inte på

nya ett för den totala verksamheten tillfredställande sätt.

Erfarenheterna har i stort sett varit goda alla tre kurserna när det

av gäller Handledda studier på industri. Utvecklingsansvariga vid företa-

fördelarna och möjligheterna med distansutbildning och intresgen ser

vidareutveckla metoder är stort. De studerande har haft möjset av att lighet att studera på arbetstid, på arbetsplatsen och att själva styra tiden i stor utsträckning.

På AssiDomän Frövi såg alla, såväl studerande arbetsledare och

som lärare, nästan bara fördelar med utbildningen på distans. Det är tidseffektivt, kan studera har tid på arbetet eller hemifrån. De

man när man tidsödande till Masugnen kunde undvikas i stor utsträckning.

resorna

En svårighet kan att distansstudier kräver motivation och

vara mer

än traditionella studier. Ett annat hinder nämndes är att eget ansvar som personkontakten med läraren blir för liten. Tekniken var inte svår att hantera den datorvana de studerande hade från det dagliga arbe-

p.g.a. tet. Möjligen hade de äldre lite svårare för detta än de yngre. Tekniken fungerade bra, enligt eleverna, med undantag av FirstClass där det var

hel del problem. en

De problem nämndes projektledningen gäller bl.a. arbetsbe-

som av lastningen för lärarna. Tillräcklig tid har inte avsatts för lärarna för att samverka med lärcentrum och med företagen.

Företagen måste ha längre framförhållning så att lärcentra får möjlighet att utveckla behovsanpassade kurser på distans. Företagen måste också till att lämplig teknisk utrustning och support finns att tillgå

se arbetsplatsen.

Kapitel 2 75

Ekonomin är ett stort problem för ett lärcentrum. Hur får man ekonomi i målgmppsrelaterad och individualiserad distansutbildning i liten skala

Studerande på lina

Tjänstemännens Bildningsverksamhet TBV de fackliga tjänsteman- naorganisationemas studieförbund har inom för projektet ut- - ramen vecklat följande distanskurser, avsedda dels för tjänstemän i medlemsorganisationema, dels för ungdomar.

Marknadsföring för rockmusiker Företagsekonomi nivå A Skolekonomi och Vårdekonomi Småföretagarguiden Presentationstelcnik i Power Point

Syfte och uppläggning

Syftet med projektet var bl.a. att lära distansutbildningens förutsättningar och villkor, mer om att positionera sig utbildningsorganisation i frontlinjen, som en att TBV-organisationen att tänka nytt.

Distanskursema genomfördes under 10-16 veckor med tre närträffar. Studiematerialet traditionellt slag kompletterat med distansmavar av nualer och distansledare mycket aktiva på nätet. Kurserna hade som var totalt 220 distansstuderande. Fem TBV-avdelningar anordnade kurserna. Centralt på TBV fanns projektledare och tekniskt ansvarig. Samarbetet med de fem pien en lotavdelningama har fungerat bra. Många på avdelningarna har varit mycket entusiastiska. Även med studiematerialproducentema och skribenterna fungerade samarbetet bra. Installationerna av intemetabonnetog däremot betydligt längre tid än utlovat. mangen Samtliga kurser byggde på skrivet studiematerial kompletterat med studerandemanual och/eller handledarmanual med frågeställningen en och problem att lösa. Ett antal öppna konferenser lades upp i ar FirstClass. Eftersom bara några få kurser igång samtidigt blev aktivar viteten i varje enskild konferens liten. Undantaget var Anslagstavlan och Cafét dit samtliga studerande oavsett kurs hade tillträde. Där sjöd det av aktivitet. Flertalet handledare ordinarie ledare från traditionella TBVvar kurser. De måste ämneskunniga samt ha grundläggande kunskap i vara

76 Kapitel 2

ordbehandling. Alla handledare fick genomgå en heldagsutbildning för att lära sig FirstClass och studiematerialet innan de fick starta. De fem första handledama fick också en extern tvåmånaders utbildning på distans om hur man arbetar som distansledare. Kursen, som inte anordnas av TBV, heter Fjärran men nära och bygger på John Bååths bok Handbok för distansutbildning.

Efter hand utlcristalliserades en modell för den tid som handledama skulle lägga på uppdraget med utgångspunkt i gruppens storlek och det antal timmar som en genomsnittlig studerande behöver lägga på kursen.

Tre fysiska träffar var obligatoriska enligt modellen heldag halv-

dag halvdag. Träffarna genomfördes i TBVs studielokaler. Dessa

träffar tvingade de studerande att hålla takten. Det fanns uppgifter att lösa hela tiden. De flesta skickades in i öppna konferenser i FirstClass. IT-stödet via internet och FirstClass fungerade bra i de flesta kurserna. De flesta handledama genomförde distansdelen av uppdraget hemifrån.

Slutsatser De studerande ansåg att studiematerialet varit av stor betydelse för lärandet. Handledamas aktivitet över FirstClass-konferensen och de tre fysiska träffarna har också varit avgörande for om studierna varit framgångsrika. Många som studerade Marknadsföring för rockrnusiker ansåg att datorkommunikationen med andra studerande var viktigare än kommunikationen med handledaren.

Skolledarna som hade dåligt med tid och inte var datorvana tyckte inte att det så mycket värt att koppla upp sig på FirstClass. De sjuk-

var sköterskor läste vårdekonomi var däremot mycket aktiva på nätet

som och uppskattade också handledaraktiviteten över FirstClass.

De vanligaste positiva omdömena var: 0 Roligt att studera när man vill 0 Skönt att slippa ta sig till kurslokal 0 Många nya kontakter De vanligaste negativa omdömena var: 0 För lite aktivitet i konferensema 0 Ensamt och tjatigt 0 För lågt tempo

Av ca 220 personer som påbörjade kurserna var det ungefär 20 som inte fullföljde.

sou 1998:84 Kapitel 2 77

Den pedagogiska modellen användes för första gången av TBV i detta projekt. Däremot har TBV som en av medlemmarna i konsortiet Svenska Distanshögskolan använt IT-stöd i distansutbildningar.

Några av proj ektledningens viktigaste lärdomar av projektet var följ ande: 0 Sälj först idén till högsta ledningen och låt dem agera isbrytare. 0 Lägg bara upp få distanskonferenser per kurs så att aktiviteten blir

större. Utbilda handledarna i vuxen- och distanspedagogik. Kurserna bör läggas på så kort tid att tempot blir högt. Därmed

0 upp

blir avhoppen färre.

En väl fungerande administration av kurserna är helt nödvändig för 0

kvalitén i verksamheten.

Det är viktigt att högsta ledningen lägger upp en nationell strategi o

och plan för hur distansutbildning skall etableras och drivas i TBVorganisationen.

Barns existentiella frågor

Projektet bygger på ett samarbete mellan Högskolan i Växjö, Sveriges Television och Telia. TV-program för barn och ungdom har utnyttjats för Video-On-Demand och för utbildningsmaterial på CD-ROM-skiva och web-sidor. Materialet har använts i en problembaserad kurs, där kommunikationen byggt på olika konferenssystem FirstClass och video-bildkonferens och där ATM-baserad bredbandsteknik prövats.

Syfte och uppläggning Syftet med projektet var

att pröva tillämpning av problem- eller fallbaserad utbildning 0 en

inom distanspedagogikens ram

att pröva det i samverkan med Sveriges Television går att ut- 0 om

veckla produceras i underhållningssyfte och som ock-

program som

så går att använda i utbildningssammanhang, samt om det går att

med hjälp digital teknik göra dessa program tillgängliga i utbild-

av ningssammanhang. att pröva bredbandsteknikens möjligheter i utbildningssammanhang.

Ansvaret för projektet låg på institutionen för pedagogik. Till projektet knöts de lärare har kompetens inom området. Medverkande lärare

som fick möjlighet att fullgöra arbetet inom ramen för ordinarie tjänstetid.

78 Kapitel 2

Kursen vände sig till personal som arbetar med barn och ungdom lärare, ungdomsledare m.fl. samt till föräldrar. För att delta i kursen krävdes tillgång till en multimediadator samt till internetuppkoppling. Projektet byggde på skolor som deltagare i projektet. Genom Telias medverkan korn de tekniska förutsättningarna att påverka urvalet av skolor och därmed också av deltagare. Möjligheten att använda bredbandsteknik som grund för kommunikationen begränsade antalet möjliga skolor. Projektet byggde till slut på medverkan från fem skolor i södra Sverige och 25 kursdeltagare.

Utgångspunkterna för studierna utgjordes av en serie TV-program för barn och ungdom, där en programledare samtalar med barn i 11-13årsåldem. Övrigt kursmaterial kursplaner, presentation av lärare, kur-

-

uppläggning m.m. fanns länkade till högskolans hemsida. Under sens kursens gång sköttes kommunikationen mellan högskolans lärare och kursdeltagarna i huvudsak via konferenssystemet FirstClass. Telia arbetade under projekttiden med att bredbandstekniken att fungera så, att bildkonferenser mellan lärare och kursdeltagare skulle bli möjliga. Under kursens senare del kunde försök göras med bildkonferenser och Video-On-Demand.

Eftersom IT-stödet var en central del av projektet inverkade tekniska problem på utbildningens organisation. En stor del av projektplaneringen gick åt till utvecklingen av IT-stödet. Därigenom hamnade utbildningsdelen i bakgrunden. Förutsättningarna för att ge utbildningen kommer förmodligen att vara helt annorlunda nästa gång.

Kursens struktur var ur de studerandes perspektiv given på förhand. Inga träffar ingick i kursen, endast projektledaren har

gemensamma träffat deltagarna. Däremot var några gemensamma tillfällen schemalagda, då avsikten att samtliga kursdeltagare skulle vara uppkopp-

var lade mot högskolans lärare. Några av dessa tillfällen var avsedda för försök med bildkonferenser. I övrigt skötte handledarna fortlöpande kommunikationen med sina respektive grupper.

De flesta deltagare var yrkesverksamma vid de skolor som deltog. Möjligheterna att bedriva studier vid sidan av ordinarie verksamhet varierade mellan skolorna. På de skolor där gruppen haft ett ordentligt stöd från skolledningen fungerade utbildningen bättre.

Det problembaserade arbetet bygger på gruppen som arbetsfonn. Det gör det svårt att utforma en utbildning som för den enskilde är oberoende både av tid och rum. Det rumsliga oberoendet går att tillskapa

datorbaserad kommunikation, medan en tidsmässig anpassning genom till måste göras av den enskilde. Samtidigt innebär denna ar-

gruppen betsfonn att den enskilde har större möjlighet att få hjälp med dragkraften vid studierna.

Kapitel 2 79

Projektet organiserades och genomfördes av två grupper, en grupp högskolelärare med för utbildningsdelen och TV-grupp med ansvar en för produktionen TV-program. Projektledaren samordnade ansvar av och skötte alla kontakter med skolorna, Telia, Distansutbildgrupperna ningskommittén m.fl. I ett projekt med så många delar som skall utvecklas och kulturer skall samverka mot mål är som gemensamma projektledarens roll central. Samtliga involverade är enligt rapporten proj ektledningen fungerade mycket väl i detta projekt. överens om att De fem högskolelärare i didaktik, psykologi och sociologi, som ar-

betade med projektet hade i första hand innehållsliga kvalifikationer begränsade erfarenheter problembaserat lärande inom disamt av stansutbildning. Lärarnas IT-kunnande begränsade sig i början till ord-

behandling o.dyl. Kunnandet nätverk och datorbaserad kommuniom särskilt utvecklat. I initialskedet fick de därför lägga tid kation var inte

på egen kompetensutveckling.

Under planeringen utbildningen arbetade lärarna i ett arbetslag. av utbildningen kom igång delades arbetslaget så att två handle- När upp olika innehållslig kompetens fick hand respektive skolendare med om Vid kommunikationen med skolorna medverkade båda lärarna. En het. del kommunikationen rörde tekniska problem av olika slag. stor av Allt utbildningsmaterial utvecklades placerades på högskolans som web-sidor och CD-ROM-skiva producerats för kursen. Det en som material behövde uppdateras med jämna mellanrum placerades på som web-sidoma, medan tidsbeständigt material placerades på CD:n. mer Kursdeltagama fick CD-ROM-skiva med vinjetter och information en problembaserat lärande samt dessutom videoband, där programseriom inspelad. CD-skivan och videobanden togs fram därför att det en fanns oklart vilket lT-stöd skulle tillgängligt för projektet. länge var som vara Video-On-Demand bygger på streamingteknik över bredbandssom möjlighet för kursdeltagarna att vid fritt valt tillfälle förbindelse gav något de inspelade TV-programmen. Tekniken innebär i kunna se av filmmaterialet från videokassett överfördes till digitalt forkorthet att och laddades in i dator. Med hjälp av programvaran mat en Streamworks på datom/servern skickades på begäran, via en web-sida,

utvald film till deltagarens dator, där motsvarande programvara tog en och spelade filmen på skärmen. Överföringen gick via Telias emot upp ATM-baserade bredbandsnät. Streaming innebär att filmen man ser direkt, dvs. det förekommer ingen tidskrävande laddning eller lagring i Digitaliseringen tillsammans med den snabba överföringshasdatorn. tigheten medger goda möjligheter för kursdeltagarna att tillsammans handledaren arbeta med filmmaterial. Grupperna kan, med eller med snabbt och med stor exakthet hoppa mellan olika utan handledaren, delar i ett eller flera program.

80 Kapitel 2

Mot slutet av projektet var det möjligt att göra försök med bildkonferenser. Bildkonferenser med direktkommunikation i både rörlig bild och ljud med stöd av bredbandsteknik medger enligt rapporten helt andra handledningsmöjligheter än tidigare former videokonferenser

av gjort.

Resultat och slutsatser Erfarenheterna det problembaserade arbetssättet goda. För denna

av var typ av lärande är kontakten mellan handledare och studerandegrupp särskilt viktig. En svårighet ligger i att kommunikationen mellan

grupp och handledare blir artificiell, när den inte kan ske i både ljud och

mer bild. När kontakter via ATM-baserad bredbandsteknik etablerades upplevde de medverkande helt nya och vida överlägsna möjligheter till handledning och direktkommunikation.

En lärarkommentar kan belysa detta: "Äntligen, äntligen fungerade Video-On-Demand Efter blod, svett och tårar lyckades vi få ljud och bild att fungera samtidigt. Samtalet idag blev ganska långt, vi ville inte sluta när vi nu äntligen fått kontakt. Vi får hoppas att det blir någon form av fortsättning på distansutbildning med Video-On-Demand för tekniken är ett mycket bra komplement. Fortfarande finns det saker som kan bli bättre, t.ex. ljudet, där störs att alltid få orden

man av man säger upprepade ett par gånger. En större och flimmerfri bild ock-

vore så en bra förbättring. Men i ljuset avdagens händelse är dessa små fläckar samt annat strul hänt under året snöflinga i univer-

som som en

Ekonomiskt är det ännu omöjligt att jämföra insatserna inom

projektet med motsvarande inom vanlig kurs. Den huvudsakliga delen

en av lärartiden gick till utveckling och kompetensutveckling. Undervisningsinsatsema svarade för en blygsam del kostnaderna. Med

av en fungerande ATM-teknik bör utbildningen enligt slutrapporten kunna ges med samma ekonomi som närundervisning.

En stor svårighet för projektet var, att med bibehållen säkerhet och utan störningsrisker, komma från Telias ATM-baserade bredbandsnät genom kommundatanäten och fram till skolenhetens lokala nätverk. Även skolornas/kommunnätens publika intemetanslutning vållade

problem. Systemadministrationen på skolorna sköts också på olika sätt på respektive skolor, vilket gör det svårt att bedöma hur installationer och förändringar kan genomföras på ett effektivt sätt. En och för

noggrann varj e kommun/skola individuell planering och utrustningsinventering är mycket viktig kontakterna skall fungera.

om

De viktigaste slutsatserna av projektet är enligt slutrapporten att det är möjligt att tillämpa problembaserat lärande vid distansutbildning och

att det med stöd ATM-baserad kommunikation är möjligt att ge en av kvalitativt god handledning. Projektet visar också enligt rapporten att mellan Utbildningsradions och Sveriges Televisions verksamgränsen het kan bli flytande. En friare tillgång till SVTs produktion utgör en för bildning och utbildning god potential". För att det skall bli möjligt måste dock vissa upphovsrättsliga, etiska och ekonomiska frågor redas

ut. Projektet har slutligen, enligt rapporten, visat vilka möjligheter som ligger utvecklad samverkan mellan högskolan och externa aktörer i en av olika slag.

Datorn hjälpmedel vid handledning som Vid lärarhögskolan i Malmö använde e-post och hemsida för inman formation, rapportering, handledning och erfarenhetsutbyten mellan tre lärarutbildare och 20 studenter på grundskollärarprogrammet under

skolpraktik.

Syfte och uppläggning

Syftet med projektet skapa förutsättningar för täta erfarenhetsutvar att byten under skolpraktiken för att intensifiera och förbättra handledning kunskapsuppbyggnad, samt att utveckla IT-kompetensen och en och datoranvändning såväl hos lärarutbildama och lärarstuderande ökad hos lärare och elever i regionens skolor. som 20 studenter rekryterades tre studiegrupper med inriktning mot ur årskurserna 1-7 inom grundskollärarprogrammet. Alla var i slutet av utbildningen, hade erfarenhet tidigare praktikperioder och kunde av jämföra med praktik utan elektronisk kommunikation. De förväntades också ha att reflektera skriftligt än de var i början av större vana som I slutet utbildningen är praktikperioden för de flesta utbildningen. av studerande ganska lång, vilket fördel. var en Lärarlaget bestod två undervisare och utveckav tre personer, en två undervisande lärarna hade i samverkan med lokala lingsledare. De skolhandledare för stöd, handledning och bedömning av stuansvar denternas insatser under skolpraktiken. Dessutom assisterade en av högskolans tekniker med teknisk support och viss utbildning. En av de projektansvariga fick i början projekttiden s.k. IT-lärartjänst om av en på Centrum för informationsteknologi i utbildningen, CITU, 25 procent vid Lunds universitet. Denna kontakt utanför den egna organisationen fick betydelse för projektets genomförande och resultat. stor

82 Kapitel 2

Lärarhögskolans ledning stödde projektet generöst och det togs även i övrigt emot mycket väl. De lärare på grundskollärarprogrammet

som inte tillhörde proj ektlaget ställde gärna studentgrupper till förfogande.

IT-stödet i projektet bestod av bärbara Macintosh-datorer med

epostkommunikation och intemetanslutning. Under projekttiden utökades kommunikationen med web-användning, då lärarna skaffade

en av sig kompetens att skapa hemsida. Hon insåg då att diskussionsfora på en hemsida gav större inblick för alla medverkande i tankeutbytena än enbart e-postkommunikation.

Eftersom högskolan endast kunde bekosta tio bärbara datorer till studenterna fick de dela på datorerna två och två. Det begränsade deras möjlighet att kommunicera under den skollediga tiden, då bara

en gången hade tillgång till datorn i bostaden.

Ett problem som inte kunde lösas under projekttiden skolhand-

var ledamas medverkan i den elektroniska kommunikationen och reflektionen. De kunde inte delta eftersom lärarna i de aktuella praktikskolorna vid projektstarten saknade både utrustning och kunskap för ändamålet.

Träffar med fysisk närvaro anordnades på lärarhögskolan vid ett par tillfällen före skolpraktiken, dels för att ge studenterna utbildning i datorkommunikation, dels för att föra en diskussion om vad iakttagelser, reflektion och bearbetning kunde innebära. Efter halva skolpraktiken anordnades en avstämningsträff med erfarenhetsutbyte kring teknik och pedagogik. Efter skolpraktiken anordnades dels en uppföljningsträff, dels en redovisnings- och utbildningsträff, då bl.a. tränade att

man använda datom som hjälpmedel vid presentation inför ett auditorium.

Avsikten med projektet att utöka kommunikationen och erfaren-

var hetsbearbetningen mellan lärarna och studenterna men även mellan studenterna under skolpraktiken. Normalt förekommer ingen kontakt mellan högskolans lärare och studenter under skolpraktiken med undantag för enstaka praktikbesök med lektionsavlyssning och bedömning. I projektet genomfördes en omfattande handledning via datorkommunikation. För lärarna innebar detta en annorlunda och större insats än i ordinarie lärarutbildning. Den mest aktiva läraren läste och skrev på nätet i genomsnitt en timme per dag inkl. lördag och söndag under tio veckor.

Erfarenhetsutbyten och reflektioner kring några undervisningsrelaterade ämnen fördes i början via e-post och senare på hemsidan. På hemsidan skapades dels en "anslagstavla, dels ett informationsrum", där lärare och studenter kunde ta del varandras presentationer den

av av egna praktikskolan, av undervisningsplaneringen m.m. Inläggen tenderade enligt lärarna att inledningsvis vara beskrivande och relativt ytliga. Lärarna påtalade detta vid de digitala handledningstillfällena och betonade vikten av reflektion och analys. Ibland utspann sig dialoger med

Kapitel 2 83

inlägg, kommentarer, nytt inlägg och kommentarer. Efterhand utnya vecklades studenternas förmåga att relatera sina erfarenheter inte bara upplevelser och iakttagelser utan även till framställtill egna tidigare ningar i pedagogisk facklitteratur.

Resultat och slutsatser

trycker i slutrapporten på att detta inte i första hand

Projektledningen

IT-projekt. Informationstekniken bör som de ser det inte vara var ett medlet utveckla högskolepedagogiken. I rapporten pekar målet utan att

de på rad möjligheter.

en Elektronisk kommunikation fungerade stöd under skolpraktiken som lärarutbildningen. Lärarstuderande kunde lyfta fram olika problem i och de kunde frigöra diskussionen från den lilla

och frågeställningar

befann sig i på sin praktikskola. Det är viktigt att kan få kontext de man igång kommunikation och reflektion även när man inte delar samma

fysiska rum. Elektronisk kommunikation fungerar gränsöverskridande. I projekenkelt studenter med olika studieinriktningar och tet möttes på ett sätt från skilda till erfarenhetsutbyten och dialog, vilket annars är grupper Strukturer "på tvären med enbart fysiska träffar svårt eller omöjligt. normalt så mycket organisation att arbetet med innehållet får kräver litet utrymme. Elektronisk kommunikation stimulerar och tränar deltagarnas skrift- Skrivandet i sig bringar reda i tankarna, vilket leder

liga analysfönnåga.

Studenterna blir vidare medvetna att det finns fler till nya insikter. om vanligt vid skriftlig redovisning till läraläsare, inte bara en som är en Eftersom andra skall läsa det skrivna tvingar det till noggrannhet, ren. eftertanke och stringens. ansåg datorkommunikationen mellan lärare och stu- Studenterna att studenterna inbördes till stor nytta. Man kunde denter och mellan var hemsidan del pedagogiska erfarenheter och reflektioner som via ta av tidigare funderat över. Man fick hjälp andra vilket gav nya man inte av tekniska och pedagogiska problem. Det var särskilt infallsvinklar på erfarenheter från vardagen i skolor inte alls positivt att ta del av som praktikskolan. Det bra att stå i nära kontakt såg ut som den egna var lärarlaget, snabbt få på frågor och hjälp att komma vidare. med att svar denna praktik större socialt nätverk. Jämfört med tidigare praktik gav Tidigare praktik kändes skyddad verkstad". mer som Datoranvändandet ökat självförtroende. Det mest positiva var gav enkelt och snabbt kunde kommunicera från bostaden. Det var att man kunna utnyttja informationssökning och kommunien stor tillgång att

84 Kapitel 2

kation. Det också mycket positivt att vara i tiden i datorutveckvar lingens tidevarv. Elektronisk kommunikation med mindre studenter grupper av ger läraren större insikter i studenternas tänkande och erfarenheter än vad som är möjligt i klassbaserad undervisning med föreläsningar. I rapporten framhålls dock att detta sannolikt inte kan minska lärarens insats i tid. I lärarens tjänsteunderlag måste handledning och inte bara klassrumsbaserad undervisning tillgodoräknas. Arbetsbördan blir annars orimlig. Att kommunicera skriftligt är social interaktion. Lärarnas känneen dom om studenterna och studenternas varandra inbördes ökar inte om bara på kunskapsplanet utan även mänskligt. Detta i sin tur genererar trygghet och känsla säkerhet kan stimulera till friska initiaen av som tiv. Under gynnsamma omständigheter kan därför studenternas självkännedom, sociala kompetens och personliga utveckling främjas med elektronisk kommunikation. Ett positivt resultat projektet är att inte bara med framgång av man har lyckats lösa tekniska problem med datorer och Man har program. även blivit medveten om de pedagogiska konsekvenser digitala som möten har jämfört med fysiska. Innehållet kan kontinuerligt relateras till en upplevd verklighet, problematiseras, breddas och fördjupas. Relationema lärare studenter förändras radikalt. Lärarna behöver allt mindre bli givare och studenterna mottagare. Relationen kan utvecklas till att båda ömsesidigt blir dialogpartners, kunskapssökare och upptäckare. Lärarna kan lätt avläsa enskilda studenters prestationer och kursens förlopp på en hemsida. Examination är därmed möjlig. Uppgifterna på hemsidan bör vara problematiserande och utmanande. I projektet blev den "pedagogiska historien" i kursavsnittet synlig. Studenternas och lärarnas texter på nätet belyste tydligare än i vanlig undervisning vad faktiskt hade förekommit. som Varianter av den modell använts i projektet skulle enligt som slutrapporten kunna bli murbräckor för att bryta klassbaserad upp en utbildningsstruktur och skapa mer flexibla lösningar med t.ex. mentorer för mindre studiegrupper. En förutsättning är då löser probleatt man met med datorutrustning. Problemen har enligt slutrapporten varit och delvis beroende av en infrastruktur som inte helt har anpassats till den snabba utvecklingen. Personalen har tillgång till utrustning flertalet studenter är ännu men så länge hänvisade till högskolans fåtaliga datorsalar. Kompetensutvecklingen hos de flesta lärare har inte hållit jämna steg med teknikoch programvaruutbudet. Den personal banar stigar måste som nya själva lära och träna nya färdigheter tillsammans med studenterna. Utan

särskilt utvecklingsstöd skulle sannolikt detta projekt inte kunnat ge-

nomföras. Projektledningen pekar slutligen på att distansutbildning och datorkommunikation visserligen kan allt fler tillgång till studier, men att ge det också finns risker för ojämlikhet och klyftor. Rika länder har nya försteg framför fattiga, tekniskt utvecklade före mindre utvecklade. Välbärgade institutioner och individer har försteg framför mindre välbärgade, män ofta före kvinnor, före äldre och arbetstagare före yngre arbetslösa. Det är ännu så länge ett privilegium att tidigt i livet få tillgång till datorkraft senaste snitt. av

Distansundervisning i musik

inom området musikundervisning utvecklades och

Två distansprojekt genomfördes på Bollnäs folkhögskola och fyra andra folkhögskolor i

samarbete med Ingesunds musikhögskola. Det projektet hade som ena mål musikstuderande att framträda på Det andra projekatt träna scen. mål utveckla beredskap hos musiklärare att använda mutets var att en sikdatorer och "sequencerprogram" ett redskap för att arrangera som hade flexibel pedagogik och använde olika musik. Bägge projekten en medier för distanslärande: demonstrationer via TV/video, praktiska och diskussioner, datorstödd handledning och material gruppövningar för självstudier och självtest. studerande inriktade mot att i framtiden arbeta musiker De var som och/eller musiklärare.

Syfte och uppläggning

"Scenisk beredskap, riktade sig till folkhögskole-

Det ena projektet,

elever och lärare med professionell ambition när det gäller att möta en Kursen innehöll föreläsning via s.k. affärs-TV, i samarbete en publik. med Teracom, vid tillfällen. Kursdeltagama kunde komma in med tre och kommentarer i direktsändningen. Vid några punkter i sändfrågor

genomfördes praktiska övningar parallellt ute hos deltagarna.

ningarna sändning föregicks period med förberedelser via projektets Varje av en hemsida. Efter sändningarna förutsattes deltagarna pröva och tillämpa

momenten i verkliga situationer. Det andra projektet, Datorn och musiken, var en nybörjarkurs i musikdatoranvändning vände sig till musiklärare med viss datorvana. som Kursen bestod till stor del självstudier, kompletterade med lektioner av och diskussioner via videokonferenser. Kommunikationen med kursskedde i övrigt via FirstClass-konferens. Där skedde såväl ledningen individuell handledning diskussion kring gemensamma problem. som

86 Kapitel 2

Syftet var bl.a. att pröva distanspedagogikens och teknikens möjligheter när det gäller musikundervisning. Genom att genomföra två kurser med olika innehåll och medium kunde projekten jämföras och på så sätt ge ett kunskapstillskott när det gäller distansundervisning i musik. Kurserna skulle fylla ett utbildnings- och fortbildningsbehov de

som enskilda folkhögskolorna inte kunde mot.

svara

Projektet Scenisk beredskap anlitade utomstående lärare med

en unik kunskap inom området, som ansvarade för utformningen inne-

av hållet och kursmaterialet. Även programledaren hämtades utifrån

för att få en professionell kompetens. Kursdeltagama musikstuderande på

var Bollnäs, Framnäs, Fridhems, Ingesunds och Lunnevads folkhögskolor.

Det andra projektet Datorn och musiken" använde sig relativt

av en sett enklare teknik och krävde därför mindre inblandning extern tek-

av nisk expertis. Kursmaterialet var dock mer omfattande och tekniskt utarbetat, bl.a. en egenproducerad interaktiv CD-ROM.

Resultat och slutsatser

Den pedagogiska tanken var den som normalt tillämpas i dessa folkhögskolors musikundervisning, kunskapsutveckling praktiskt

genom handlande i autentiska miljöer. Bägge kurserna hade fast struktur

en och ett tydligt förlopp, beskriven i studiehandledningar. Kursen i Scenisk beredskap hade inte någon examination, medan den andra kursen hade en väldefinierad examination i form slutuppgift

av en som skulle skickas in. Vid tiden för slutrapporten hade bara lO deltagare fått slutintyg från den första kursen, medan halva fått sin exami-

gruppen nationsuppgift godkänd i den andra kursen.

Deltagaraktiviteten var i båda kurserna mindre än vad anordnarna hade väntat sig. I musiklärarnas kurs var materialet i stort sett självinstruerande och tillämpningsuppgiftema möjliga att genomfö-

var ra på egen hand. Deltagarna förväntades därutöver komma med frågor och kommentarer till den gemensamma frågelådan. Dessa förväntningar uppfylldes inte på grund av för låg aktivitet.

I båda kurserna ingick tre obligatoriska träffar 60 minuter varde-

om ra. Dessa träffar genomfördes dels på distans Via TV eller videokonferens, dels fysiskt på hemorten inom den lokala studiegruppen. TVprogrammen och videokonferenserna fungerade tillsammans med datum för vissa insändningsuppgifter som tidsmässiga hållpunkter. I övrigt kunde de studerande arbeta i sin egen takt.

De studerande uppgav att de hade stor nytta datorkommunikatio-

av nen med lärarna men generellt sett mycket liten nytta datorkommu-

av nikationen med andra studerande.

På distansskolorna fanns s.k. satellitlärare, som skulle vara länkar mellan utbildningsledningama/lärama och deltagarna. Enligt rapporten skulle inget projekten kunna genomföras utan dessa satellitlärare. av Man att det viktigt att deras uppgifter preciserades och poängterar var att samarbetet med dem fick en officiell prägel. IT-stödet i projektet Scenisk beredskap bestod affärs-TV och av hemsida med kommunikationsmöjligheter. I Datorn och musiken användes instruktionsvideo, videokonferens, FirstClass-konferens och

egenproducerad interaktiv CD-ROM-skiva. Olika medier valdes för en kunna jämföra dem, t.ex. utifrån antaganden om innehållets natur. att Man ansåg det logiskt att satsa på TV-sändningar med hög kvalitet när det gällde förmedla och träna kunskaper i scenisk beredskap. På att Bollnäs folkhögskola fanns också erfarenhet av TV-produktion genom den medialinje och utrustning skolan förfogade över. En slutsats som dock att är tveksam till affärs-TV på grund av dess

av projektet är man

kostnad, förberedelsetid och personalåtgång. "Datom och musiken det naturligt att pröva FirstClass för att I var musikarrangemang via s.k. MIDI-filer till handledaren. Videoskicka konferensema upplevdes inte nödvändiga för lärandet. Det var som få konferensema effektiva, det hade tendens att bli dålig svårt att en television. Enligt rapporten bör de i högre grad utgå från deltagarnas

aktivitet och frågor. Detta är ett regimässigt problem eftersom videokonferensen lätt kan bli ostrukturerad. Däremot poängterade samtliga

deltagare i datorkursen vikten att ha mött läraren i videokonferenser. av dessutom extra levande och personligt närvarande

Han upplevdes som

hans och kommentarer via datorn mycket snabba. genom att svar var

jourhavande pedagog myntades och uppfylldes. Den inter-

Begreppet aktiva CD-ROM-skivan samt manualen och studiehandledningen upp-

fattades bra och användarvänliga. som scenkursen skapades närhet att låta läraren framträda I en genom mycket tydligt vid TV-sändningama. Den professionella programledalänk mellan distansskoloma/deltagarna och lära-

ren fungerade som en

vilket också förde handlingen framåt. Däremot hade inte scenkurren, inbyggda feed-backmoment datorkursen, vilket gjorde sen samma som kursledningen/läraren kände brist på reaktion från deltagarna. att en fanns det ett motstånd från deltagarna att gå in i en TV- Dessutom sändning och avbryta. Detta motstånd är mycket mindre i videokonfe-

under förutsättning att producentema redan från början skarensema, naturlig dialog mellan sig och deltagarna. par en erfarenhet från båda kurserna är, enligt slutrapporten, att balan- En mellan styrning och frihet är viktig faktor. Eftersom de utbildsen en ningsbehov kurserna skulle mot individuella var det ansom svara var studietakten flexibel. Det också viktigt att kombinera geläget att var var

88 Kapitel 2

denna frihet med en tydlig struktur i innehållet och vissa tidsmässiga hållpunkter och ramar, annars skulle gränsen mellan kurs och icke-kurs suddas ut och kursen riskerade att försvinna i den ordinarie tillvarons göromål.

Det är lätt att underskatta utvecklingsarbetets krav på energi, tid och resurser. I rapporten trycker man på att alla inblandade parter, kursledning, lärare, producenter, deltagare och teknisk personal bör in-

vara volverade från början. Särskilt viktigt är det att producenter, lärare och tekniker samarbetar redan vid planeringen.

Fortfarande är det nog så att IT och distansutbildning kräver ett

engagemang från intresserade eldsjälar, skriver i rapporten. En hu-

man vudanledning till detta är, att det inom de inblandade utbildningsanordnama inte finns en reguljär organisation för distansutbildning, utan den får skötas genom enskilda och frivilliga initiativ.

I projektledningen har noterat två motkrafter när det gäller

man distansutbildning folkhögskola. De har visserligen inte påverkat dessa delprojekt, men man befarar att de kan medföra problem inför en utvidgning. Den ena är det faktum att folkhögskolor ekonomiska

av skäl behöver kursdeltagare som är inackorderade på skolan. Den andra motlcraften härrör från folkhögskolomas pedagogiska tradition

som bygger på en socialpedagogik med det nära mötet som lärandefonn. Musikundervisningen har dock en delvis annorlunda tradition eftersom den i hög grad bygger på individuell fárdighetsträning. Den borde därför lättare kunna existera i distansform.

2.4 i

Distansutbildning högskolan

2.4.1 Inledning

På 1960-talet fick den svenska akademiska utbildningen en delvis ny inriktning. Utbildningen började betraktas som ett jämlikhetsskapande instrument som skulle stimulera, inte bara reflektera utvecklingen i samhället. Planeringen av den högre utbildningen sågs som en del

av en allmän samhällspolicy, vars mål var både social och geografisk jämlikhet. Till de nya grupper som räknades med i planeringen universi-

av tetsutbildningen hörde nu de vuxenstuderande. I linje med dessa tankegångar påbörjades inom de svenska universiteten försöksverksamhet

en med distansutbildning under vårtenninen 1973. Initiativet till verksamheten kom från 1968 års utbildningsutredning. Försöksverksamheten, som var en del av förberedelserna inför 1977 års högskolereforrn,

genomfördes inom samtliga universitet under tidsperioden 1973/74l975/76. Efter de tre experimentåren pennanentades distansutbildning-

Kapitel 2 89

en i universitetens utbud. Då hade verksamheten vuxit från 21 kurser i hela landet läsåret 1973/74 till 54 kurser under läsåret 1975/76. Målgruppen definierades som geografiskt begränsade förvärvsarbetande vuxna.

I och med högskolereformen gjordes distansutbildningen 1977 till en integrerad del av högskolans verksamhet. I Sverige valdes en småskalig modell för distansutbildning, som framför allt sågs som ett sätt att yrkesanknyta högskolans utbildningsutbud. Distansutbildningen ansågs lämplig utbildningsform för vuxna, yrkesverksamma per-

vara en soner som på grund av bostadsort, familjeförhållanden eller arbetstider inte hade möjligheter att läsa på dagtid vid universitet eller högskolor. Verksamheten expanderade snabbt. I en rapport från regionstyrelsema från 1983 anges t.ex. att antalet distanskurser ökat till 244 kurser läsåret 1982/83.

I mitten 1980-talet genomfördes en större satsning på utveckling

av av distansutbildningen inom högskolan, det s.k. Distansprojektet vid Umeå universitet. Projektet finansierades med medel från Industridepartementet och anknöts till den regionalpolitiska 0ffensiv" som startade i och med den regionalpolitiska propositionen prop. 1984/85: 15.

I slutet av 1980-talet och början av 1990-talet ökade intresset for den vuxna befolkningens behov av mer och bättre utbildning och därmed också intresset för distansutbildning. 1991 tillsattes Utredningen om distansutbildning. Den följdes ett och halvt år senare av Utredning-

effektivare vuxenutbildning samt av ett uppdrag till universiteten en om i Umeå och Linköping att utreda frågan om organisation av högskolans distansutbildning. Det första distanskonsortiet bildades 1993 genom avtal mellan tre universitet och två högskolor.

Den nya informationstekniken har varit aktuell i den näringspolitiska diskussionen sedan mitten l980-talet. I utbildningssammanhang

av diskuterades informationstekniken på allvar först 1994. Då publicerades inom för Agenda 2000 rapport som uteslutande ägnades

ramarna en frågan om ny informationsteknik i undervisningen. I en annan rapport behandlades högskolornas och universitetens roll i den framtida kompetensutvecklingen och stor vikt lades då vid nyttjandet av IT inom högskolan. Samma år tillsattes den s.k. IT-kommissionen av regeringen jör att främja bred användning informationsteknologin i Sveri-

en av

ett medel att höja livskvaliteten och öka vårt lands internatioge, som nella konkurrenskraft och Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling KK-stiftelsen bildades och för vissa medel som

gavs ansvar riksdagen avsatt för främjande av bred användning av IT.

90 Kapitel 2 SOU 1998: 84

2.4.2 Konsortiet för nationell distansutbildning

Syfte och verksamhet Det nationella distanskonsortiet bildades i juni 1993 genom avtal mellan universiteten i Linköping, Umeå och Uppsala, högskolan i Växjö och Kungl. Tekniska högskolan. Sedan oktober 1996 ingår även Lunds universitet. Distanskonsortiets huvuduppgift är att utveckla och pröva pedagogiska modeller och tekniska metoder för distansutbildning, att utveckla nationella distanskurser och att eftersträva såväl nationell som internationell samverkan.

För konsortiets hittillsvarande verksamhet har utbildningsdepartementet anvisat sammanlagt 46 miljoner kronor. Av dessa medel har ca 7,5 miljoner kronor använts för utvecklingsarbete för distanskurser och ca 32,4 miljoner kronor för genomförande av kurser. Drygt 6 000 studerande har deltagit i kurserna. Ungefär 40 arbetsgrupper med ett par hundra lärare från olika institutioner har deltagit i utvecklingsarbete för distanskurser och ett betydligt större antal lärare har medverkat i genomförandet av kurser.

Sedan regeringen 1997 uttalat att särskilda medel för distansutbildning inte längre skulle utbetalas, utarbetade konsortiestyrelsen en modell som innebär att parterna under 1998 gemensamt finansierar verksamheten. I syfte att säkerställa verksamheten i avvaktan på DUKOMs förslag beslöt parterna i konsortiet att var och en inom sitt distanskursutbud skulle ställa minst 50 helårsplatser till förfogande för konsortiekurser, samt bidra till kompetensutveckling, administration och drift. Därmed har konsortiet skapat en modell för organisation av nationell distansutbildning, där resurser vid sex lärosäten samverkar.

Modellen innebär bl.a. att de konsortiekurser som ges under 1998 finansieras och administreras inom varje parts reguljära utbud, men genomförs i samverkan med övriga konsortieparter. Utvecklingsarbetet för kurserna finansieras av konsortiet, efter ansökan från arbetsgruppema och genom beslut i styrelsen. Parallellt med de administrativa förändringarna har en policy utarbetats med en tydligare distansprofil för konsortiets utbildning. Enligt policyn är distansutbildning ett samlande begrepp för utbildningsformer som har flexibilitet, tillgänglighet och individanpassning som gemensamma nämnare. Verksamheten inriktas mot en huvudsakligen nätbaserad utbildning som tillgodoser nationella behov av fortbildning och vidareutbildning samt behov av fördjupning på kunskapsområden där de enskilda parternas specialkompetens kompletterar varandra.

Kapitel 2 91

Den största målgruppen för konsortiets verksamhet är de yrkesverksamma. Prioriterade områden är

tematiska, flervetenskapliga kurser på grundnivå, teknik- och naturvetenskapliga kurser på grundnivå, lärarfortbildning på strategiska områden, spets- och forskarkurser på strategiska områden.

Konsortiepartema ingår sedan 1996 som medlemmar i nätverket för ESC, EuropeanStudyCentres, inom EADTU, European Association of Distance Teaching Universities. Via detta nätverk har konsortiet möjligheter att samarbeta med ett antal distansuniversitet och studiecentra i Europa. Konsortiets kursutbud skall öppet för studerande i andra

vara länder och kurser och kursmaterial från andra länder skall erbjudas svenska studerande. I såväl utvecklingsarbetet som genomförandet av kurser skall samverkan med lärare och studerande i andra länder eftersträvas.

Information och marknadsföring är viktiga delar av konsortiets verksamhet. Syftet är dels att informera blivande studerande om kursutbudet, dels att informera lärare och administratörer inom konsortiets nätverk verksamheten, dels att väcka intresse hos myndigheter och

om företag för konsortiets modell för nationell distansutbildning.

Uppföljning och utvärdering Konsortiets första verksamhetsår utvärderades av en forskargrupp vid Linköpings universitet under ledning av Carl Holmberg. Resultatet publicerades 1996 i rapporten Det första året. De följande två åren, 1996-1997, har utvärderats forskare under ledning av

av en grupp Thord Erasmie vid Linköpings universitet.

Huvudsyftet med utvärderingen är att belysa följande övergripande frågeställningar:

Vad nytt har konsortiet tillfört jämfört med tidigare distansutbild- 0

ning Vilken kvalitet har det som producerats

Vilka studerandegrupper har tillkommit konsortiet 0 nya genom

Den största målgruppen för konsortiets kurser år de yrkesverksamma. Utbudet har profilerats till att framför allt gälla fortbildning för lärare inom olika utbildningsområden, teknisk fortbildning för ingenjörer och tekniker samt vissa tematiska, ämnesövergripande utbildningar. Den

77 92 Kapitel 2

breda kompetensen inom konsortiet har varit en förutsättning för dessa utvecklingsinsatser.

En enkät till och intervjuer med de kursansvariga visar att de kurser som Varit mest framgångsrika vad gäller andelen examinerade är de

explicit vänt sig till yrkesverksamma. Även i kurser vänt sig som som till allmänheten har de yrkesverksamma varit mer aktiva än andra studerande.

Flertalet av de genomförda kurserna har varit ganska traditionella vad gäller distanspedagogik och utnyttjande av distansteknik. Till övervägande del består kursuppläggen i att man har haft ett antal samlingar på lärosätet med komprimerade föreläsningar kompletterade med instuderingsmaterial. I några kurser har man dock gått över till att använda den nya informationstekniken. Inblandade lärare anser generellt att man kunnat föra en bättre diskussion med och handledning av de studenter som haft tillgång till e-post.

Konsortiets roll i kursutvecklingen har enligt de kursansvariga främst bestått i att bistå med ekonomiska resurser, men några att

uppger man också fått fram idéer via konsortiet. De flesta anser att kurserna inte skulle ha kunnat genomföras om inte ekonomiskt stöd givits. Konsortiet har även gjort det möjligt att utnyttja elektroniska konferenssystem. Därigenom har man kunnat föra utvecklingsdiskussioner med

representanter för de andra lärosätena.

Utvärderingsgmppen anser, i likhet med den grupp som utvärderade det första året, att konsortiet i stort har fullföljt syftet med verksamheten. Konsortiet har utan tvekan bidragit till att nya grupper av studerande fått den högskoleutbildning som skulle varit utesluten utan distansundervisning. Däremot anser utvärderarna att konsortiet i alltför liten utsträckning har arbetat med den pedagogiska förnyelse som distansutbildning kräver. De ärenden som behandlats av styrelsen har i huvudsak rört ekonomiska och tekniska frågor. Erfarenheter och kunskaper har i ringa utsträckning systematiserats och/eller implementerats i högskoleverksamheten. Konsortiet borde vidare agera mer aktivt för att sprida kunskap om distansutbildningens möjligheter.

2.4.3 Svenska Distanshögskolan

Svenska Distanshögskolan är ett konsortium som består av högskolorna i Gävle-Sandviken, Karlskrona/Ronneby och Örebro, Mitthögskolan, samt TBV och Utbildningsradion. Konsortiet erhöll 1995 15 miljoner kronor för sin verksamhet. De ämnen som främst prioriterades var ITområdet och Europakunskap. I planerna ingick också skulle

att man pröva möjligheterna till samarbete med Open University i England.

Kapitel 2 93

Inom ramen för konsortiet utvecklades en grundläggande utbildning inom IT-området, Grundkurs IT Sp, samt målgruppsanpassade påbyggnadskurser om IT för yrkesverksamma lärare, vårdpersonal och ingenjörer. Vidare utvecklades en programmeringskurs i JAVA om 5 poäng samt en grundkurs inom ämnesområdet Europakunskap, What

Europe 20 poäng. Alla kurserna gavs som distansutbildning, ITkursen på kvartsfart, programmeringskursen och Europa-kursen på halvfart med samtidig kursstart hösten 1996. För kursen i Europakunskap användes tryckt engelskspråkig kurslitteratur från Open University i kombination med kompletterande svensk litteratur.

Högskolomas huvudsakliga uppgift i konsortiet var att utveckla kur-

för examination. TBV ansvarade, i samarbete med högsen och svara skolorna och Utbildningsradion, för rekrytering och utbildning av handledama, design av kursemas konferensstiuktur samt marknadsföring uppdragsutbildningen. Utbildningsradion svarade vidare för

av projektledning, utveckling av kursinnehåll tillsammans med högskolor-

samt produktion radio- och TV-program, kurslitteratur och CDna, av ROM.

Företaget Bohlin Strömberg fick i uppdrag att kontinuerligt utvärdera kursutbudet, arbetet inom konsortiet, erfarenheterna av ett ITbaserat arbetssätt, användningen av tilldelade ekonomiska resurser samt erfarenheterna utveckling av kurser och kursmaterial för distansut-

av bildning med användning av IT från projektets start t.o.m. höstterminen 1997.

Det fanns under projektperioden två kategorier av studerande vid Svenska Distanshögskolan. De som läste en öppen högskolekurs måste uppfylla kraven för grundläggande behörighet för högskolestudier. Yrkesverksamma deltog i en avgiftsfinansierad uppdragsutbildning

som

beställs och betalas arbetsgivaren behövde inte uppfylla några som av formella förkunskapskrav. Distanshögskolan hade under perioden höstterminen 1996 höstterminen 1997 sammanlagt 3 450 studerande.

-

Distanskursema bedrevs självstudier med kommunikation

som mellan studerande och studerande, mellan studerande och handledare samt mellan de olika handledama konferenssystemet FirstClass.

genom Traditionell kurslitteratur ingick, kompletterad med laborationer, övningar och ytterligare kursmaterial, hämtades i konferenssystemet i

som kombination med radio- och TV-program och CD-ROM. De studerande träffades två gånger under kursen, en gång vid kursstart och en gång strax före det första tentamenstillfället. Radioprogrammen sändes förutom på ordinarie sändningstider direkt till den studerandes dator via URs web-sidor.

TBVs lokalavdelningar runt i landet fungerade som studiecentra.

om Kursdeltagarna delades in i studiegrupper 25 studerande vardera

om ca

94 Kapitel 2

med en handledare för varje grupp. I handledaruppgiften ingick att fungera som bollplank och mentor mer än som ren faktaförmedlare. Handledarrollen utvecklades olika i de olika kurserna beroende på hur aktiva de studerande själva var, vilka kunskaper de hade m.m. Svenska Distanshögskolan utvecklade en ny pedagogik och metodik med utgångspunkt i beprövade metoder, t.ex. studiecirkeln som form och metod i kombination med användning av modem informationsteknik.

Könsfördelningen bland de studerande var relativt jämn och majoriteten hade hög utbildningsbakgrund, ca 70 procent hade erfarenhet

av akademiska studier. Mer än 80 procent av de studerande förvärvsarbetade på heltid. De flesta angav som starkaste skäl till studierna att de behövde kunskaperna för att bättre klara sitt nuvarande arbete eller kommande arbetsuppgifter. Majoriteten hade tillgång till egen persondator och de flesta hade relativt god datorvana. Enkätresultaten visade att den största fördelen med studieformen ansågs vara flexibiliteten, dvs. att man kan studera var och när man vill. Majoriteten ansåg också att studieformen är lika eller mer effektiv än andra fonner. De flesta studerande uppgav att tillgången till handledning varit tillfredsställande i kurserna. Det vanligaste sättet för de studerande att få återkoppling var dock inte från handledaren utan från kurskamrater i datakonferenserna.

Konsortiet Svenska Distanshögskolan har beslutat att ge hela kursutbudet inom ämnesområdet IT, utom Java-programmering, på distans som uppdragsutbildning på kvartsfart även under läsåret 1998/99. Distanshögskolan har vidare anhållit om medel för högskoleplatser motsvarande 500 helårsplatser för 1999. Enligt ansökan finns ca 75 procent

de planerade kurserna inom utbildningsområdet naturvetenskap och av teknik.

2.4.4 Västsvenska konsortiet

Syfte och verksamhet Västsvenska konsortiet för distansutbildning bildades i juni 1994 av Göteborgs universitet samt högskolorna i Borås, Karlstad, Skövde och Trollhättan/Uddevalla. Syftet är att samverka i fråga om planering, utveckling och genomförande av distansutbildningar på högskolenivå, samt vad gäller information kring och utvärdering av utbildningen. Konsortiet skall även verka för en ökad lärarkompetens på detta område. Utbildningsdepartementet anvisade 1996 fem miljoner kronor till konsortiets verksamhet.

Kapitel 2 95

Under 1996 och 1997 utvecklades och genomfördes 18 kurser med totalt 540 platser. Deltagarna kom från hela Västsverige. Kurserna marknadsfördes genom särskilda trycksaker i västra Sverige. Konsortiet har arrangerat en årlig distanskonferens i skilda ämnen samt ytterligare ett antal seminarier 1995-1997.

De kurser som genomfördes var Miljövetenskap 5 poäng, Kvalitet lO poäng, Juridisk översiktskurs 10 poäng, Infonnationssökning via internet 10 poäng samt Europa i kontinuitet och förändring, 5 poäng. I Juridisk översiktskurs och Kvalitet användes telebildtekniken det

som enda kommunikationsmediet. I kurserna Miljövetenskap och Europa i kontinuitet och förändring kombinerades telebildtekniken med någon form konferenssystem. Kursen i Infonnationssökning byggde helt

av och hållet på datakommunikation.

I uppdragen från Västsvenska konsortiet till medlemmarna att utveckla kurser ingick som en viktig förutsättning att kurserna skulle

erbjudas fler gånger av den högskola som fick uppdraget. Det innebär att merparten av de 18 kurserna kommer att erbjudas fler gånger inom ramen för högskolornas reguljära utbud.

Ett nätverk av intressenter i Västsverige har byggts Nätverket

upp. består dels av universitetslärare, dels av representanter för regionens lärcentra, medlemmarnas dataråd och andra intresserade lärare samt kommunal bibliotekspersonal. Konsortiets styrelse att det finns

anser behov av en plattfonn för dialoger mellan högskolan och kommunala lärcentra. Länsstyrelsen i Västra Götaland har tillsammans med konsortiet startat ett projekt som går ut på att bygga tio lärcentra i

upp nya regionen. Dessa lärcentra, tillsammans med befintliga fungerande lärcentra, kommer i samverkan med Västsvenska konsortiet att utveckla distansutbildningsutbudet.

Uppföljning och utvärdering Västsvenska distanskonsortiets verksamhet under 1996 och 1997 har utvärderats av Jana Emmoth vid Institutionen för pedagogik på Göteborgs universitet. Utvärderingen har publicerats i april 1998 i rapporten Strategier för utvecklingsarbete inom distansutbildning.

Liksom i de flesta kurser för deltog fler kvinnor än män i

vuxna konsortiets utbud. Medelåldern var också jämförbar med de flesta liknande kurser, ca 37 år.

Flera av lärarna ansåg att telebild fungerade både pedagogiskt och tekniskt sett som förväntat, men i vissa fall de ändå tveksamma till

var att använda mediet vid nästa kursomgång. Mediet låser kursen vid lärcentra som ibland fungerar bra, ibland mindre bra. Dessutom utesluts de som vill studera, men inte har möjlighet att åka så långt de

som

4 18-1129

96 Kapitel 2

skulle behöva för att delta i undervisningen. Kostnaderna ligger också

högt för telebildsändningar. Många studenterna ansåg att telebildkommunikationen huvudav sakligen envägskommunikation. Mer än hälften uppgav ändå att var en de någon gång yttrat sig i sändningarna. De som inte hade yttrat sig avstod ofta därför att tekniken inte fungerade tillfredsställande. I vissa fall menade de att telebild kan användas, då till andra aktiviteter än men föreläsningar, t.ex. gruppredovisningar, introduktion och examination. I de flesta kurserna ingick schemalagda träffar på lärcentra. Till de uppskattade aktiviteterna på kursträffama hörde diskussioner mest kring kursinnehållet med andra kurskamrater eller lärare. Det man önskade sig uppföljning studieuppgifter och diskussioner. mer av var av hälften de studerande att de hade kontakt med andra Mer än av uppgav studiekamrater utöver de schemalagda träffarna, i några kurser var det

betydligt fler. I vissa kurser ansåg lärarna att hade svårt att hålla det man man ibland kallar för högskolemässighet. En orsak bristande förkunskavar Eftersom antalet sökande inte stort togs alla in, även om förper. var kunskapema ibland inte tillräckliga. Man kan enligt utvärderaren var också att problemet kopplat till frånvaro reflekterande disanta var av kussioner med studenterna. Dessa diskussioner är viktiga inte minst med tanke på att många studenterna inte är vana vid högskolestudiav problem lärarna uppmärksammade hängde ihop med er. Ett annat som distansutbildningen bygger på att studenterna skriver mycket. Då att det problem för de studerande har svårt att uttrycka sig i uppstår som skrift. Utvärderaren pekar på att akademiska lärare är ämnesspecialister och oftast inriktade på att planera och genomföra den lärarledda mer fönnedlande undervisningen än på att underlätta och vägleda de studerandes självstudier. Detta påverkar lärarnas sätt att planera och genomföra distanskurser. Därför är det viktigt att de lärare vill arbeta som med distansutbildning också får systematisk utbildning kring både mer metodik och teknik. Västsvenska konsortiet anordnade under hösten grundkurs i Distanspedagogik och kommer under hösten 1998 1997 en anordna ytterligare kurs med inriktning men med mer att en samma specifikt innehåll.

Kapitel 2 97

2.4.5 Distansutbildningens universitet förankring på

och högskolor hösten 1997

Inom ramen för DUKOMs utredningsarbete har kartläggning gjorts

en av omfattningen och organisationen distansutbildningen inom hög-

av skolor och universitet. Kartläggningen bygger på en enkätundersökning och uppgifterna avser hösten 1997. 34 högskoleenheter har uppgivit att de anordnat tio helårsstudieplatser eller mer i någon eller några distansformer och det är framför allt dessa enheter redovisas här.

som

Av 18 enheter med distansutbildning omfattande 100 helårsplatser eller mer har endast tio redovisat någon form övergripande organi-

av sation för distansutbildningsfrågor.

Av samtliga svarande enheter har nio angivit att de har en särskild enhet som arbetar övergripande med utveckling av informations- och kommunikationsteknik ICT i utbildningen. Ytterligare fem planerar att organisera detta arbete och utreder formerna, eller har någon form av produktionsenhet där visst utvecklingsarbete utförs.

Av de 34 enheter som har uppgivit att de har distansutbildning har endast sex en mer utarbetad och aktuell policy för verksamheten. Dessa sex, plus de sex som håller på med utarbetande av policy, har alla

med undantag av högskolan i Skövde än tvåhundra årsstudieplat-

- mer ser på distans.

Det uppgivna antalet helårsstudieplatser på distans uppgick till ungefär 6 800. Om man antar att det i genomsnitt går tre distansstuderande på varje studieplats, skulle det i Sverige under hösten 1997 ha funnits ca 20 000 högskolestuderande i olika distansstudieformer.

Enkätsvaren ger vid handen att femton universitet och högskolor ingår i någon form av konsortium eller projektgrupp för samverkan mellan olika högskoleenheter. Inte oväntat återfinns alla de enheter som har den mest utvecklade och omfattande distansutbildningen i denna STU-PP-

2.4.6 SCBs uppgifter om distansstudenter läsåret

1996/97

Ovanstående kartläggning kan jämföras med SCBs statistik över registl rerade studenter som studerade på distans läsåret 1996/97. Distansutbildning definierades som en "distributionsform för kurs med i särskilda former utvecklade kontakter mellan lärare och studerande och med i j normalfallet ett fåtal undervisningstillfallen".

gemensamma l I riket totalt redovisades 28 419 distansstudenter. Därav 18 609

var studenter kvinnor. 29 högskolor inklusive högskoleutbildningen på

98 Kapitel

Gotland redovisade än 100 distansstuderande under läsåret. Flest mer distansstuderande hade Umeå universitet med 5 734, Uppsala universitet med 3 676 och Mitthögskolan med 3 675 studenter.

2.4.7 två

Distansutbildningens organisation på

och två universitet

högskolor

Enheten för distansutbildning och IT vid Högskolan i Kalmar - EDIT

ingår i högskolans centralforvaltning, verkar på olika sätt EDIT, som utveckling distansutbildning projekt, utbildning och rådför av genom givning. Flera högskolans institutioner driver även egna IT-projekt. av Syftet kunna såväl sända ut ta in utbildning och att ge stuär att som denterna och lärama möjligheter till distansarbete. Flera av högskolans institutioner driver dessutom egna IT-proj ekt.

de fyra åren har högskolan använt tre distanstekniker: Under senaste

Portabla datorer kursinnehåll lånas ut under studietiden.

med som

Kurser helt baserade på internet. Kurser via videokonferens.

Utvecklingen distansutbildningen går mot integration av tekniav en beroende på karaktär, kursnivå, målgrupp och de studekerna ämnets

randes systemomgivning.

modern studio för undervisning och arbete på distans har byggts En Därifrån genomförs poängkurser på till 20 poäng och uppupp. upp i bl.a. språk, presentationsteknik och miljöledning.

dragsutbildning

Anläggningen uppbyggd kring videokonferens och kompletteras är med internet och andra möjligheter till datorkommunikation. Läraren/föreläsaren kan använda olika typer bildmaterial samt video och av elektronisk whiteboard. Studion också möjligheter för högskolans ger och lärare in kunskaper från omvärlden. Forskare kan studenter att ta hålla kontakt med kollegor i Sverige och utomlands inte bara över nätet utan också i bild och ljud. samarbetar med kommunala distanscenter i Hultsfred, Högskolan Vimmerby, Västervik och Oskarshamn, har typ videosom samma av den i Kalmar. Under 1997-1998 har ett 15-tal konferensutrustning som inom för detta samarbete. Erfarenheterna vikurser genomförts ramen videokonferenstekniken fungerar bra bl.a. för grupper av studesar att studievana. Än kraftfull blir tekniken i kombination rande utan stor mer med datorer och kommunikation via internet.

Kapitel 2 99

EDIT har sedan hösten 1995 genomfört ett antal utvecklingsprojekt av olika slag, alla med inriktning mot pedagogik. Ett dussin studenter eller utexaminerade studenter, främst från Programmet för Medieproduktion har varit engagerade i verksamheten.

Möt medeltiden är ett Skolprojekt om svensk medeltid som innehåller 350 www-sidor riktade till grundskolan. Projektet, som drivs tillsammans med Kalmar läns museum och Telia Läromediefond, är kopplat till CD:n Kalmar 1397. CD:n är avsedd för skolbruk. Den är baserad på en datarekonstruktion av det medeltida Kalmar slott, med ett större antal objekt, interiörer och fakta i text, bild och ljud.

Andra exempel är Ottenbyfågelstation, framtagning Telias intro-

av duktionsmaterial1nternet@Sch00l, pilotkursen för EU-projektet Euro-

Schoolnet m.fl. pean

EDIT syftar också till att skapa en IT-plattform för regionen genom att förmedla sysselsättning för de ungdomar som utbildar sig inom mediesektom i länet och på högskolan. Kontakterna med näringslivet i regionen är därför täta.

IT@Kalmar län är ett samarbetsprojekt mellan Högskolan och KKstiftelsen som går ut på att på ett intresseväckande sätt presentera olika IT-relaterade ämnen för länets företagare, främst i små och medelstora företag. I projektet använder man sig av seminarier, turnéer, nyhetsbrev, elektronisk tidning, rådgivning m.m. Flera verksamhetsområden inom högskolan är engagerade i detta projekt som pågår i tre år.

Fort, vidare- och distansutbildning vid Lunds universitet

Lunds universitet har beslutat att fort- och vidareutbildning skall vara ett prioriterat område och att flexibla distributionsformer skall utvecklas. Som ett led i denna satsning har bl.a. en arbetsgrupp och ett sekretariat för fortbildning, vidareutbildning och distansutbildning tillsatts för stöd och service åt institutionerna. Som första åtgärd har

att ge gruppen formulerat policy och anvisningar för verksamheten.

Enligt policyn råder det inte något motsatsförhållande mellan fortbildning och vidareutbildning å ena sidan och forskning och grundutbildning å den andra. Mötet med omvärlden ser universitetet som ett medel att öka kompetens och praktikgenererad kunskap. Omvärlden skall ha en tydlig ingång till universitetet, som man kan vända sig till om man inte vet vilken institution man skall anlita. Stor flexibilitet skall känneteckna verksamheten och användandet av modern informationsteknik och distansformer bör prioriteras. Arbetsgruppen anser också att arbetet med fortbildning och vidareutbildning bör kunna stimulera till förnyelse av arbetsfonnema och distributionsformema i grundutbildningen.

100 Kapitel 2

Enligt anvisningarna bör varje institution ha en klar verksamhetsplan med mål och strategier för- och även visioner hur kontakten om med omvärlden bör ske och på vad sätt behoven och önskemålen vad gäller fort- och vidareutbildning skall mötas. Detta är enligt arbetsförutsättning för att kunna klara de utmaningar som univergruppen en sitetet och institutionerna kommer att möta de närmaste åren. Fort- och vidareutbildning skall i normalfallet ingå i lärarnas tjänstgöringsskyldighet.

Centrum för informationsteknik i utbildningen C1 TU

CITU har till uppgift att

stödja och stimulera universitetets lärare, institutioner och andra 0 i användningen IT i utbildningen, organ av medverka till att studenterna utvecklar sin datorkompetens, 0 bevaka den nationella och internationella utvecklingen vad gäller IT i utbildningen, genomföra kartläggningar och utbildningsinsatser m.m. inom IT- 0 området, i övrigt verka för att universitetet har hög kompetens och ambi- 0 en tionsnivå när det gäller utnyttj andet av IT i utbildningen.

CITU skall bl.a. grundkompetens i datoranvändning för alla verkge en inom universitetet. Speciellt skall utvecklingen av IT som pedasamma gogiskt hjälpmedel stödjas och stimuleras. CITU skall också utgöra ett litet resurscentrum för framför allt mindre institutioner. Alla kan t.ex. inte ha video-studio, multimedia-maskiner, färglaser, scanner, CD- ROM-brännare etc. På CITU kan få använda sådan utrustning. man

Lokala studiecentra

Lunds universitet har startat försöksverksamhet med kurser som en sänds till lokala studiecentra. På dessa studiecentra kan kursdeltagarna få tillgång till och hjälp med datorer samt möjlighet att följa ev. videosändningar beroende på hur kurserna är upplagda. En del undervisning kommer också förlagd till dessa studiecentra. Malmö högskola att vara har också inbjudits att delta i denna försöksverksamhet. För höstterminen 1998 gäller försöksverksamheten kurser vid studiecentra i Landskrona, Ystad och Ängelholm. De flesta kurserna omfattar fem eller tio poäng, det finns också några kurser på 11-20men poängsnivå. Lunds universitet erbjuder också tiopoängskurs till en NITUS Oüätverksgruppen för IT-baserad Utbildning via lokala Studiecentra.

Kapitel 2 101

Samverkan

I Konsortiet för nationell distansutbildning samverkar Lunds universitet med universiteten i Linköping, Lund och Uppsala samt Högskolan i Växjö och Kungliga Tekniska Högskolan. Universitet samverkar vidare med universitet i USA och Kanada och deltar i olika EU-projekt.

Distansutbildning vid Umeå universitet Umeå universitet har ca 30 års erfarenhet distansutbildning. Univer-

av sitetet har i sin policy tydligt markerat den s.k. tredje uppgiften,

som innebär att utveckla ett samspel med kommuner och andra avnämare när det gäller forskning och utbildning. För att förverkliga bl.a. målen i distanspolicyn har universitetet inrättat två enheter med särskilda

uppdrag att utveckla utbildningsformer och externa kontakter: Centrum för utbildningsteknik, respektive Enheten för extern utbildningsservice, Univex.

Centrum för utbildningsteknik C U1 har det övergripande och samordnande ansvaret för universitetets gemensamma satsningar att utveckla användandet av modem informationsteknik inom olika utbildningsforrner.

CUT skall 0 stimulera och stödja studerande, lärare och forskare att använda IT i

utbildningen, o initiera och stödja forskning och kunskapsutveckling om använd-

ningen av IT i utbildning, 0 vara universitets resurs i kontakter och forsknings- och utvecklings-

projekt i samverkan med näringsliv och offentlig verksamhet inom området IT i utbildning.

Distansuniversitetet är ett projekt inom Univex som beskrivs som en mobilisering av alla goda krafter och resurser inom Umeå universitet, som sammantagna skall stärka universitetets distansproñl och bidra till att fullgöra universitetets tredje uppgift genom att erbjuda flexibla utbildningsfonner för fortgående utbildning.

Distansuniversitetet skall arbeta med distansutbildning med avseende på

strategisk utveckling, övergripande planering, gemensam information och marknadsföring, nationell och internationell samverkan, inom distansutbildningsområdet.

102 Kapitel 2

Inom projektet skall ett samarbete ske med fakulteter och institutioner för åstadkomma utbud tillgodoser behov och efterfrågan, verka för att ett som långsiktighet och stabilitet i utbudet samt uppmärksamma kvalitet och

kvalitetssäkring i distansutbildningsutbudet.

Umeå universitet arbetar med tre kategorier distansutbildning av

Den första kategorin har nationell och internationell rekrytering. Avstånden mellan lärare och studerande, samt mellan studerande studerande, och genomförandet är beroende IT-stödd och är stort av kommunikation ersättning för fysiska möten. Individuella och som flexibla studier skall möjliga och kursutvecklingsarbetet är därvara resurskrävande. Volym måste eftersträvas för att motivera för mer utvecklingskostnadema.

kategori Umeå universitet arbetar med är distribuerad En annan som utbildning med rekrytering främst i regionen, där kursgenomnorra förandet i första hand planeras för lokalt förankrade studerande- Kurserna kan organiseras för såväl fysiska möten som för grupper. IT-stödd kommunikation. Formema för utbildning kan variera, men det är att de organiseras för undervisning utanför gemensamma campus. tredje kategorin har nationell rekrytering, men i huvudsak inom Den regionen. Studierna genomförs på deltid och sammanden norra komstema förlagda till Umeå, där kommunikationen mellan läraär och studerande främst sker fysiska möten. IT-stödd komre genom munikation kan dock komplettera dessa möten.

Strategisk utveckling

Distansuniversitetet skall utgöra ett organisatoriskt nav för utvecklingdistansutbildning vid Umeå universitet och i den rollen samordna en av föreslå åtgärder för att stärka universitetets diolika insatser samt stansutbildningsprofil. Under år har utbudet distanskurser senare av minskat följd bl.a. ett ökat antal studerande i grundutbildsom en av och minskade anslag i relation till antalet studerande. Samtidigt ningen regleringsbrev att universiteten förväntas erbjuda distansutframgår av bildning i minst omfattning som tidigare och i budgetproposisamma för 1997/98 betonas högskolans s.k. tredje uppgift starkare än tionen tidigare och då inte minst distansutbildningens betydelse för utbildning riktad Slutsatsen blir att det är betydelse för

mot yrkesverksamma. av

Umeå universitet distansutbudet, inkluderande fort- och vidareutatt bildning, anslags- eller extemfinansierad, utvecklas såväl kvalitativt kvantitativt och återtar förlorad mark. som

När det gäller den reguljära ungdomsutbildningen finns redan beprövade planeringsmodeller, vuxenstuderandes behov av flexibel men och tillgänglig utbildning med ett innehåll som är anpassat till den egna verksamheten etc., kräver annorlunda planering. Inom Univex finns bred erfarenhet från planering externa projekt och utbildningsuppav drag. Distansuniversitetet skall bygga vidare på sådana erfarenheter från olika håll, inom och utom landet, utveckla och pröva modeller för efterfrågestyrd planering och sprida information erfarenheterna, om samt utarbeta fungerande och resursbesparande administrativa rutiner i

planeringsarbetet, internt och externt.

Nationell och internationell samverkan

Umeå universitet samarbetar sedan många år med Mitthögskolan och Luleå Tekniska Universitet på distansutbildningens område. En refeför Kommuner och Högskolor i Samverkan, KHIS, arbetar rensgrupp med information distansutbudet i norra regionen och med ett nätom kommunala studiecenter för lokal studerandeservice. verk av I Konsortiet för nationell distansutbildning samverkar Umeå universitet med universiteten i Linköping, Lund och Uppsala samt Högskolan i Växjö och Kungliga Tekniska Högskolan. Samtliga medlemmar av konsortiet är också medlemmar i EuroStudyCentreNetwork, en organisation under European Association for Distance Teaching Universities, EADTU, för att i samarbete med andra motsvarande organisationer öka tillgängligheten till internationell distansutbildning. Uppbyggande av infonnationsbaser, lokal studerandeservice och medverkan i utvecklingsprojekt ingår i verksamheten.

Mitthögskolan

Mitthögskolan, bildades 1993 då Högskolan i Sundsvall/Hämösom sand och Högskolan i Östersund gick arbetar i ett nätverk med samman, Härnösand, Sundsvall, Örnsköldsvik och Östersund. fyra campus: Eftersom Mitthögskolan är nätverkshögskola strävar efter att en man utnyttja IT för att med hjälp datorer kommunicera internt och exav ternt. Det finns ett styrelsebeslut att merparten av Mitthögskolans om utbildningsutbud skall tillgängligt över hela högskolan med hjälp vara distansöverbryggande pedagogik och teknik. Alla studenter erbjuds, av via studentkårema, att till ett förmånligt pris köpa ett datorpaket med en bärbar dator, och modern för att från hemmet kunna programvara kommunicera med högskolan och omvärlden. Ansvaret för informatikanvändningen åvilar institutionerna. Därutfinns särskild informatikserviceenhet, IS, på uppdrag skall över en som

104 Kapitel 2

för utredning, utveckling, förvaltning, användarstöd och drift av svara dels högskolans gemensamma informatiksystem, dels institutionemas system.

Ett stort antal av högskolans utbildningsprogram och kurser erbjuds

distansutbildning. som

Växthuset startade som ett projekt och har arbetat under ett och ett halvt år med att ge stöd till institutionerna när det gäller att utveckla distansutbildningar. Man har använt sig av dels externa experter, men huvudsakligen projektanställd personal i en organisation som om-

av fattat mellan tre och fyra tjänster. Inom Växthuset har det funnits kompetens och stöd för kursutveckling, pedagogiskt stöd, mediapedagogik, informationssökning, desktop och design, samt IT-stöd.

Andra exempel på aktiviteter inom Växthuset är:

0 man har utarbetat pedagogisk och grafisk mall oberoende av media

för studiehandledningar, samt manual för de lärare som själva

en

vill utforma handledningar,

har genomfört seminarier eller korta utbildningar efter förslag 0 man

från lärare eller forskare,

har genomfört en Distanslärarutbildning 5 poäng, en utbildning 0 man

i Pedagogisk användning internet 5 utbildning om

av poäng samt en

Egenproducerat utbildningsmaterial 5 poäng.

Växthuset har under våren 1998 övergått till en permanent organisation. Som en del av utvecklingen har en övergripande strategi för flexibelt lärande utformats. En viktig roll i strategiarbetet har spelats av Louise Moran, som har varit gästprofessor vid Mitthögskolan under sex månader. Louise Moran har arbetat med att utveckla distansutbildning under 20 år och har bl.a. varit ansvarig för utvecklingen vid Deakin

ca University i Australien.

Högskolans ledning har på grundval strategidokumentet beslutat

av inrätta ett Flexible Learning Network" med en kontaktperson från varje institution. Växthuset kommer att samordna och leda nätverket.

Kontaktpersonerna skall ha ansvar för att

identifiera behovet kompetenshöjning bland lärarna vad gäller 0 av

flexibelt lärande och att sedan tillsammans med Växthuset, IS och

högskolans bibliotek genomföra denna, fungera som mentor och stöd för sina kollegor,

institutionens kontaktperson mot Växthuset, vara samarbeta inom nätverket genom att dela med sig av erfarenheter m.m.,

Kapitel 2 105

0 ha kunskap om institutionens möjligheter att genomföra distansut-

bildningar inom främst regionen.

Kontaktpersonema skall få särskild utbildning och arbetet uppskattas till minst 10 procent av en tjänst. Vidare skall varj e institution kartlägga sitt behov av stöd och resurser och diskutera fram flexible learning

en profile under innevarande år.

En process har också satts igång för att resursfördelningen

anpassa på Mitthögskolan så att institutionerna får ekonomisk möjlighet att utveckla mer flexibla utbildningar.

2.5 RRVs av IT-stöd

granskning högskolans

Riksrevisionsverket RRV har granskat datorstödet i den högre utbildningen och avrapporterat granskningen i två steg. I rapporten Datorstöd i undervisningen vid högskolorna i Växjö och Örebro RRV 1997:3 redovisades förutsättningarna vid två högskolor för ett ökat och effektivt datorstöd i grundutbildningen. I rapporten Högskolans IT-stöd vid skiljevägen RRV 1997:23 redovisade RRV i maj 1997 de iakttagelser och slutsatser som RRV bedömde vara av intresse för landets högskolor och för staten.

I den första rapporten korn RRV fram till att det finns en rad betydelsefulla problem som de granskade högskolorna måste komma tillrätta med om statsmaktemas förhoppningar om att effektivisera grundutbildningen med IT-stöd skall kunna infrias.

Datorstödet syftar i dagens läge huvudsakligen till att underlätta det praktiska studiearbetet. Det fungerar enligt RRV väl där det används och bidrar till att höja kvaliteten i utbildningen, men det spelar i allmänhet en marginell roll i undervisningen. I yrkesförberedande kurser där målet är kunskap om datorer och programvaror används datorn emellertid ofta.

Studenterna är ofta missnöjda med den administrativa service de får från högskolorna. RRV anser att ett utökat datorstött administrativt servicestöd skulle bidra till att höja kvaliteten på undervisningen, samtidigt som det skulle innebära ett bättre utnyttjande av befintlig eller planerad infrastruktur.

Det finns också enligt RRV ett utbrett missnöje bland studenterna med den utbildning och det stöd de får på IT-området. En utveckling av datorstödet kräver därför att studenterna i högre grad utbildas i att använda datorer.

RRV tolkar resultaten av undersökningarna som att det finns ett allmänt behov av kursutveckling inom grundutbildningen. De centrala

106 Kapitel 2

initiativ tas när det gäller datorstöd i undervisningen får ringa gesom nomslag i verksamheten. Det sammanhänger enligt RRV dels med att satsningarna på datorstöd inte kopplas till undervisningens utvecklingsbehov, dels med att ansvarsfördelningen för frågor som rör kursutveckling är oklar. Eftersom satsningarna på datorstöd inte föregåtts av en behovsinventering försvåras riktiga avvägningar i utvecklingsarbetet. Avvägningen mellan olika typer utvecklingsinsatser inom högskolorna av kräver helhetsperspektiv. Att införa och använda IT-stöd är endast ett dessa insatser. Andra utveckling organisation, samaren av avser av betsfomier, incitament och kompetens. En IT-satsning utan anknytning till utvecklingsbehovet i stort har enligt RRV inga förutsättningar att ge eftersträvade resultat. RRV bedömer att det finns främst tre källor till ett säkrare underlag för statens ställningstagande till bör införa IT-stöd inom om man grundutbildningen: internationella erfarenheter, erfarenheter av nuvarande statliga stödåtgärder samt högskolornas bedömningar av egna behov och möjligheter. RRV att erfarenheterna från verkets högskoleundersökning anser samt från iakttagelser utomlands pekar på att följande principer bör vägledande för ett nationellt i högskolornas IT-stöd. vara engagemang Man bör satsa selektivt och utgå från ämnena som organisatorisk bas samt från undervisningens behov och önskemål. Kurser inom samämnesområde möter ofta typer problem. Erfarenheterna ma samma av från högskolerapporten visar att inte utgår från undervisman, om man ningens behov, riskerar att införande av ny teknik ges ett egenvärde i slutändan glömmer bort varför man investerar. och att man Vidare måste ta hänsyn till förutsättningarna på högskolorna. I man högskolerapporten har RRV redogjort för vissa förhållanden försom svårar effektivt införande IT på högskolorna, bl.a. dåliga förutett av sättningar för kursutveckling, bristfälligt samarbete mellan lärarna och missnöje bland studenterna med den utbildning och det stöd de får på datorområdet. Det är också viktigt att stimulera samverkan och spridning av kunskap och erfarenheter. Samverkan inom respektive ämne har berörts Samverkan mellan högskolorna behövs i förändringsarbetet för ovan. att skapa goda förutsättningar för kursutveckling och IT-användning. Iakttagelsema i högskolerapporten tyder på att sådan samverkan endast sker i ringa utsträckning. Enligt RRV finns det också mycket att vinna systematiskt sprida de internationella erfarenheter och forskpå att ningsresultat finns beträffande utformning och användning av ITsom stöd.

Kapitel 2 107

2.6 av distansmetoder inom

Utveckling

Statens Skolor för Vuxna

Bakgrund

Statens gymnasium för i Norrköping SSVN började sin verkvuxna samhet år 1956. SSVN erbjöd kombination lärarledd undervisen av ning vid skolan och perioder med självstudier på hemorten. Läsåret 1962/63 tillkom Statens gymnasium för i Härnösand SSVH. vuxna Skolorna arbetade efter i stort sett förutsättningar som de resamma guljära utbildningsinstitutionema på sekundär nivå. Från slutet av 1960-talet infördes friare ordning möjlighet till såväl fullen som gav ständig partiell utbildning vid de statliga vuxenskoloma. De kunde som därefter erbjuda enstaka ämneskurser och kompletterande utbildning till andra vuxenutbildningsinstitutioner. Inom för den femåriga vuxenutbildningssatsning Kunskapsramen lyftet genomförs i landets samtliga kommuner anordnas ett stort som antal kurser och utbildningar lokala och regionala utbildningsanordav De flesta dessa utbildningar anordnas i traditionella kurslokaler nare. av vid fastställd tidpunkt. Dessa former för studier passar inte alla inom en målgruppen för Kunskapslyftet, dvs. kortutbildade vuxna. Den nuvarande verksamheten behöver därför kompletteras med möjlighet att en studera oberoende tid och i någon form distansstudier. Diav rum av stansstudier i sin traditionella form är dock krävande studiefonn och en därför behövs flexiblare lösning för att erbjuda ett alternativ till en en bredare målgrupp. Regeringen har uppdragit den delegation inom utbildningssom departementet administrerar det nationella Kunskapslyftet att leda ett utvecklingsarbete, främjar långsiktig utveckling de båda som en av SSV-skolorna, mot att i huvudsak för distansutbildning på uppsvara drag kommunerna. Utvecklingsarbetet skall enligt regeringsbeslutet av ske gemensamt för de båda skolorna och resultatet skall kunna användas vid båda skolorna. Arbetet skall ske i samverkan med DUKOM.

Utveckling distansmetoder inom SSV av

En särskild projektgrupp har tillsatts inom utbildningsdepartementet med uppgift i samverkan med de båda skolorna dels utveckla ett att antal studiepaket för de behov distanslösningar som uppstår inom av kommunalt genomförd vuxenutbildning, dels presentera en modell för hur SSV kan utgöra distansutbildningsresurs inom Kunskapslyftet en lokalt initierad vuxenutbildning. och annan

108 Kapitel 2

Utgångspunkten för projektgruppens modell för öppet och flexibelt lärande är följande resonemang.

I den traditionella distansutbildningen har studier från hemmet varit den dominerande studiesituationen. I det öppna och flexibla lärandet tillskapas möjligheter för den studerande att välja mellan ett större antal studiesituationer, där är möjligheten att utnyttja tekniskt och meto-

en diskt stöd från ett lokalt studiecenter.

När det gäller ämnesvalet är efterfrågan ofta mer specialiserad och individualiserad än vad det lokala utbudet erbjuder. För att tillgodose denna efterfrågan finns ett behov av att kunna ta del av hela landets utbud.

Slutsatsen är att det kommer att finnas ett ökat behov av flexibel utbildning med inslag av distansmetoder som kan genomföras lokalt med önskvärt stöd, men där innehållet hämtas från valfri utbildningsanordnare och plats. Fonnema för utbildningen måste också till de

anpassas förutsättningar som gäller för olika målgrupper.

För att detta skall vara möjligt krävs att man bygger upp en central resurs som samordnar de olika utbildningsmöjlighetema i öppen och flexibel form och stödjer de lokala anordnama att ta fram peda-

genom gogiska modeller m.m. Det krävs också att de lokala stödfunktionema för det öppna och flexibla lärandet utvecklas.

I projektgruppens modell är syftet att utveckla SSVs uppgift som resurscenter för distansutbildning som genomförs komvux.

av

Enligt projektgruppens riktlinjer och planer skall de båda SSV i samverkan presentera ett studiepaket för att höja distansutbildningskompetensen vid komvux. Detta paket skall innehålla handledar- och distanslärarutbildning och utbildning i teknik och metodik. De skall också presentera studiepaket för distansutbildning inom sådana yrkesämnen som inte kan anordnas inom alla komvux. De skall vidare utveckla service för distansutbildningen i kommunerna, t.ex. sammanställa och Validera distansutbildningsmaterial som framställts lokalt, förmedla distanslärarresurser, erbjuda SYO-tjänster osv. SSV kan också i samverkan initiera framställning av dyra IT-baserade inslag i det flexibla lärandet som t.ex. animeringar och simuleringsverktyg.

2.7 inom

Distansutbildning folkbildningen

Bakgrund Folkbildningen i Sverige har viktigaste uppgift att främja den all-

som männa medborgerliga bildningen och demokratin i en fri och frivillig verksamhet. Syftet är att göra det möjligt för alla människor att kunna

Kapitel 2 109

påverka sin livssituation och att skapa ett att delta i samengagemang hällsutvecklingen. Detta är gemensam nämnare för de 147 folkhögen skolorna och de elva studieförbunden med dess 900 lokalavdelningca i övrigt har olika målsättningar och inriktningar för sin verkar, som samhet. Genom sin lokala förankring och koppling till folkrörelsema spelar folkbildningen viktig roll när det gäller att öka tillgängligheen ten till den tekniken, både i fysisk och kunskapsmässig bemärkelse. nya Mötet mellan folkbildningens pedagogiska tradition och informationstekniken öppnar mängd nya möjligheter. en Distansutbildning har tidigare förekommit sparsamt, främst på några folkhögskolor. Hola folkhögskola har sedan år 1990 anordnat en allmän kurs på distans och LO-skolan på Runö har sedan början av 1990-talet anordnat utbildning fackliga funktionärer på distans. av

Den aktuella utvecklingen

Externt finansierade utvecklingsprojekt som gäller pedagogiska modeller för IT-användning och distansutbildning har pågått inom folkbildningen sedan 1996, med stöd dels från DUKOM, dels från KKstiftelsen. Inom för den reguljärt finansierade verksamheten erramen bjuder några folkhögskolor kurser på distans. PÅ DUKOMs initiativ skapades IT-plattfomien Folkbildningsnätet. Det är ett treårigt projekt finansierats i ett år DUKOM och unsom av der de två påföljande åren KK-stiftelsen. Målet för projektet är att av etablera plattform för flexibelt lärande med stöd av IT en gemensam inom folkbildningen, samt att utveckla pedagogiska modeller for denna verksamhet. Tekniskt är Folkbildningsnätet ett elektroniskt konferenssystem baserat på FirstClass, som bäst ansetts motsvara programvaran nuvarande behov. I januari i år skedde uppgradering av Folkbilden ningsnätet i riktning önskad integration med World Wide Web. mot en I planerna för Folkbildningsnätet ingår uppbyggnad av nätet för att en möjliggöra samverkan med andra utbildningsanordnare, i praktiken ett web-baserat eller web-integrerat gränssnitt. Folkbildningsnätet fungerar idag bas dels för folkbildningsinsom tem information och diskussion, dels för pedagogisk verksamhet, oftast olika flexibel utbildning. Alla folkhögskolor och studieförbund typer av har möjlighet att använda ytor på nätet för sin verksamhet. Antalet egna deltagare på Folkbildningsnätet har snabbt stigit och är i skrivande

stund ca 6 000. De pedagogiska projekten syftar till att lokalt pröva olika former av IT-stött lärande i folkhögskolor och studieförbund. Utmaningen är att behålla för folkbildningen centrala värden deltagarstyming och som även när studierna sker på distans med hjälp av IT. Ungrupprocesser

110 Kapitel 2

der de senaste två åren har ca 60 folkbildningsorganisationer

genom pedagogiska projekt fått tillfälle att pröva och utveckla IT-stödd verksamhet.

DUKOMs projektverksamhet, pågick under 1996-97, omfatta-

som de 35 folkbildningsprojekt med en total budget på drygt 23 miljoner kronor. Projektens slutrapporter finns tillgängliga via DUKOMs hemsida och i KK-stiftelsens databas KNUT. En sammanställning

av slutrapportema har givits ut i DUKOMs delbetänkande Utvärdering

av distansutbildningsprojekt med IT-stöd Eva Åström SOU 1998:57.

av Under läsåret 1997-98 fick 23 projekt möjlighet att fortsätta utvecklingsarbetet med en budget sammanlagt lO miljoner kronor.

om

KK-stiftelsen avsatte under 1997 tio miljoner kronor för lokal försöksverksamhet inom området IT-stött öppet och flexibelt lärande. Efter ett urvalsförfarande av Folkbildningsrådet fick 36 lokala folkhögskole- och studieförbundsprojekt del av medlen. Folkbildningsrådet ansvarar för uppföljning och kontakt med projekten som pågår för närvarande.

KK-stiftelsen har också givit stöd till ett försöksprojekt startats

som av Runö folkhögskola tillsammans med fem fackförbund inom LO och som syftar till att utbilda fackliga IT-handledare. Studierna är direkt kopplade till arbetsplatsens behov och deltagarna förväntas själva formulera sina utbildningsbehov, vilket ställer nya krav på både deltagare och anordnare. Målsättningen har varit att i möjligaste mån kunna

använda material som hämtas från internet, eftersom det är ett material som deltagarna kan hämta själva och som är tillgängligt för alla.

KK-stiftelsen har vidare avsatt en medelsram om totalt 90 miljoner kronor under tre år för fortsatta insatser med IT-stött lärande inom folkbildningen.

Efter förslag i den regionalpolitiska proposition som regeringen lagt fram under våren 1998 prop. 1997/98:62 har riksdagen beslutat om att ett särskilt utvecklingscentrum skall inrättas i Härnösand för att stödja utvecklingen av distansutbildning baserad på modern inforrnationsteknik, främst inom högskolan och folkbildningen.

I vårens proposition 1997/982115 om Folkbildning framhålls att folkbildningen bör ta på sig viktiga uppgifter på IT-området till nytta för samhället och för folkbildningens verksamhet. Regeringen

egen avser därför att ta initiativ för att påskynda IT-användningen i folkbildningen. För att öka möjligheten att ge en allmän IT-kompetens till hela befolkningen kommer folkbildningen att få stöd för att ta fram IT-

en grundkurs. Vidare avser man att göra det möjligt för folkbildningen att ansluta sig till internet med god kapacitet och på förmånliga villkor i stort sett enligt den modell som gäller för folkbibliotekens anslutning till SUNET. Regeringen vill också påskynda det utvecklingsarbete som

Kapitel 2 lll

påbörjats inom för Folkbildningsnätet. Detta utvecklingsarbete ramen skall enligt förslaget breddas för att skapa gemensamma IT-baserade funktioner för folkbildningen, kan användas cirkelledare och som av lärare vid folkhögskolor för att utforma IT-baserade pedagogiska egna material samt andra gemensamma IT-funktioner.

Lokal utveckling

I propositionen regional tillväxt framhåller man att sett ur regionalom politisk synvinkel kan konstateras att folkbildningens verksamhet utgör betydande med mycket vid spridning. För närvarande uten resurs vecklas antal samverkansprojekt syftar till att öka den lokala ett som tillgängligheten till IT och pedagogisk handledning. Mittnorrlands länsbildningsförbund och Hola folkhögskola ansvarar projekt Utveckling pedagogik för flexibelt lärande inom för ett om av folkbildningen i Västernorrland och Jämtland. Inledningsvis under 1997/98 har inventerat de finns på IT-centra i de två man resurser som länen utvecklat folkbildningens hemsida på internet. Den ger samt en information folkhögskolor, studieförbund, bibliotek och om bildom ningsförbundet. Via länkar kan komma till de hemsidor som studiman eförbunden m.fl. själva har. Som framgår avsnitt 2.6 har länsstyrelsen i Västernorrland i av samverkan med kommunerna och med bl.a. EU- medel byggt upp ett antal IT-centra i länet. Vid flera dessa IT-centra deltar de lokala stuav dieförbunden med verksamhet. I Docksta, Nordingrå och Ramsele anordnar ABF studieverksamhet på IT-centra. I Växhuset i Nordingrå har Studiefrämjandet haft verksamhet. På Resele IT-center startades i även höstas grundkurseri samarbete med Studieförbundet NBV. I Jämtland samarbetar Medborgarskolan i Berg med komvux och använder studiecentret i Svenstavik. I Härjedalen bygger Bäckedals folkhögskola tillsammans med komvux ett studiecenter i Funäsdaupp len. Pingstkyrkan i Östavall i Ånge kommun bygger i samarbete med Frikyrkliga Studieförbundet i Mittsverige FS och med ekonomiskt stöd från Landstinget i Västernorrlands län ett IT-center i pingstkaupp med inriktning på ungdomar, i behov introduktion till pellet vuxna av IT-samhället, näringslivet i området samt alla som har intresse av samlivsfrågor. Med stöd från KK-stiftelsen och i samarbete med tal om Härnösands folkhögskola och FS bedriver ett projekt, Elektroniskt man partnerskap, mål utveckla folkbildande metod baserad på vars är att en både IT-användning och mänskliga möten, att utveckla pedagogisk samverkan mellan folkhögskola och studieförbund med hjälp av IT, människor i glesbygd möjlighet att få elektroniska partners samt att ge

112 Kapitel 2

för kunskapsinhämtande. Projektet förväntas vidare bidra till att utveckla en enkel pedagogisk modell för liten ort. Förutom vid fasta en träffar skall deltagarna kunna använda IT-centret när de vill. En projektledare på kvartstid leder och utvärderar det lokala arbetet med en projektledare på Härnösands folkhögskola partner. som I Torsby kommun har Fellingsbro folkhögskola i samarbete med Studiefrämjandet anordnat distansutbildning under 1997 och våren 1998 för medlemmar i de bygdegårdsföreningar finns i byarna. som Syftet är att deltagarna skall få datakunskaper de kan använda som som verktyg i det lokala arbetet och att utveckla bygdegården och dess verksamhet. Tanken är att bygdegårdama skall fungera som grannskapscentraler. Grupperna har arbetat i studiecirkelfomi med stöd av lokala ledare. Folkhögskolans lärare har medverkat med hjälp diav stansteknik. Rekrytering av deltagare har skett via Studiefrämjandet som har lokal- och personkännedom. Verksamheten kommer enligt planerna att fortsätta under hösten 1998 och våren 1999.

Distansutbildning för funktionshindrade

Målgrupper som folkbildningsorganisationema särskilt bör anstränga

sig att nå är kortutbildade, funktionshindrade, invandrare och arbetslösa. De flesta av de projekt med flexibel utbildning och distansutbildning, som anordnats inom folkbildningen, vänder sig till kortutbildade och ofta även till arbetslösa. Invandrare är ännu inte någon stor målgrupp för denna verksamhet. Några få DUKOMs projekt vänder sig av dock till invandrare. Flera av de utvecklingsprojekt bedrivits folkhögskolor och som av studieförbund med stöd DUKOM eller KK-stiftelsen gäller däremot av verksamhet för funktionshindrade. Studieförbundet Vuxenskolans avdelning i Stockholm, Ansgariegården, har under två projektår bedrivit

distansutbildning för personer med utvecklingsstörning boende i

gruppbostäder. Åsa folkhögskola har genomfört aktiveringskurser för yngre handikappade i två omgångar. ABF i Norrköping-Linköping har genomfört studiecirklar på FirstClass och internet för handikapporganisationemas medlemmar i de två städerna. Vid Brunnsviks folkhögskola har läs- och skrivkurser genomförts på distans för med dysvuxna lexi/läs- och skrivsvårigheter. Projekten har fungerat bra, särskilt under det andra året då man hunnit få erfarenheter det första årets misstag. För många av personer med funktionshinder är distansfonnen den enda möjliga, eftersom de av fysiska skäl inte orkar delta i undervisning under hela skoldagar eller inte kan ta sig till utbildningslokal varje dag under kurs. Deltaen en garna i Ansgariegårdens utbildning kunde på grund sina psykiska av

Kapitel 2 113

handikapp inte förflytta sig på hand till lokal utanför gruppboegen en endet. För alla betydde IT-kunskapen och den övriga utbildgrupperna ningen att deras livssfär och kontaktnät ökades väsentligt. De kunde t.ex. delta i föreningslivet i sina respektive handikapporganisationer.

2.8 Lärcentra

DUKOM har valt att beskriva ett antal lärcentra, studiecentra, IT-centra och kommunala nätverk för IT-baserad utbildning för att en allmän ge bild hur de är uppbyggda och hur de arbetar. Avsikten är inte att ge av fullständig bild dessa verksamheter och inte heller att beskriva en av hur lärcentrum bör ut eller arbeta. I detta avsnitt beskrivs enbart ett se lärcentra med kommunala huvudmän. I föregående avsnitt har kommittén beskrivit distansutbildningen i folkbildningen och de centrumbildningar finns på folkhögskolor och i studieförbund. som I Översikter och i de förslagen och bedömningama kommer egna kommittén använda termen lärcentrum. 1 beskrivningar av existeatt rande eller planerade verksamheter används huvudmannens benäm-

ning.

2.8.1 Lärcentra i Bergslagen

Projektet

I flera Bergslagens 24 kommuner finns studiecentra/lärcentra. De av har tillkommit för att mot behovet kompetensutveckling, särsvara av skilt näringslivets behov, och nödvändigheten att skapa nya arbetstillfällen och stärka konkurrenskraften i Bergslagen. I samband med regeringens satsning på Kunskapslyftet har 22 bergslagskommunema av beslutat att bygga ut sina lärcentra och förena dessa i ett nätverk. Satsningen har bedrivits ett gemensamt projekt med den övergripande som målsättningen verka för att det startas och utvecklas lärcentra i att Bergslagen. Ett lärcentrum plats i kommunen där lärandet ses som en samordnas, med utnyttjande modern informationsteknik och nya av metoder. Projektet har genomförts under 1996 och 1997. Man har bl.a. utarbetat utvecklingsmodell beskriver olika utvecklingsfaser för ett en som lärcentrum och genomfört inventering i samtliga kommuner releen av upprättat förslag till kravspecifikation för utrustning till vanta resurser, varje lärcentrum, erbjudit samtliga kommuner medverkan i metodikoch pedagogikutvecklingsgrupper för när- och distansundervisning

114 Kapitel 2

samt stöd till etablerande av kontakter mellan lärcentra, högskolor och andra utbildningsanordnare. Samtliga kommuner har uppmuntrats att komma igång med utvecklingsplaner.

Masugnen Det lärcentrum i Bergslagen arbetat under den längsta tiden och är

som mest utvecklat är Masugnen i Lindesberg. Kompetenshöjning för företag och myndigheter i form av uppdragsutbildning är en viktig del

av verksamheten, liksom kompetenshöjning för arbetslösa. Det finns också möjlighet att bedriva självstudier i enskilda kärnämnen med handledarhjälp på tider som passar den enskilde. På lärcentret finns studiematerial, bibliotek och datorer samt möjlighet att diskutera i och

grupp att få direkt hjälp med problem. Kommunens datortek är integrerat med lärcentret Masungen. Datortek är en informationsteknisk är

resurs som öppen för alla arbetslösa.

Genom att man i lärcentret kan samla utrustning får man möjlighet att skapa en unik informationsteknisk resurs som kan användas av många i kommunen. Till exempel kan kommunens web-server finnas på ett lärcentrum. Detta kan skapa möjligheter att sköta hemsidor för olika förvaltningar och andra intressenter från lärcentret. I lärcentret skapas därmed en samlad kompetens i fråga om informationsteknik, som utgör en viktig resurs för kommunens IT-verksamhet.

Ett lärcentrum med goda näringslivskontakter och hög pedagogisk och IT-kompetens fungerar som ett kommunalt utvecklingsorgan. EUs strukturfonder, länsstyrelsen, Kunskapslyftet, landstinget, arbetsförmedlingen, länsarbetsnämnden och kommunen själv kan alla bidra med finansiering av utvecklingsprojekt.

Inom ramen för DUKOMs försöksprojekt har Masugnen utvecklat distansutbildning bl.a. för intagna i kriminalvården samt för anställda inom industrin. Ett av de delprojekt som Masugnen planerade enligt ansökan till DUKOM avsåg uppbyggnad av minilärcentra i företag. Detta projekt kunde inte genomföras inom ramen för DUKOMs tidsplan. Masugnen har dock vidareutvecklat detta projekt och givit det namnet Projekt Blästerugnen. Det siktar i första hand mot utveckling

av de anställdas kunskaper och kompetens i små och medelstora företag.

Syftet är att låta den kompetens som finns inom det etablerade utbildningsväsendet komma arbetsplatserna till del. Problemet är i dag att de etablerade utbildningarna bedrivs i former som gör det nästan omöjligt att samtidigt förvärvsarbeta. Arbetsplatsema har också brister. Det krävs en kulturförändring som medför att tid, och utrustning för

rum utbildning ges på arbetsplatsen. Utbildningen bör anpassas så att den

1998:84 Kapitel 115 SOU

individens behov utbildning och arbetsutveckling och fömotsvarar av

retagets behov kompetensutveckling.

av

Minilärcentra

organiserar distansfilialer i form minilärcentra på större Masugnen av eller på mindre företag för att öka tillgängligheten företag grupper av individen deltar i utbildning. Masugnen det som en angeläför som ser uppgift framöver att skapa möjligheter att på ett rationellt sätt utgen direkt på arbetsplatsen eller i dess omedelbara närhet.

bilda personal

tjänar utbildningsanordnare och distributör av den Lärcentret som efterfrågas. Utbildningen kan produceras av lärcentret utbildning som eller andra lärcentra, komvux, statens skolor för vuxna, högskolor av utbildningsföretag och distribueras till mindre lärcentra på eller privata och offentliga myndigheter. Dessa mindre enheter kräver inte företag investeringar. En eller flera datorer behövs startpaket, några stora som kan byggas successivt efter behov. resten upp

Nora och Storfors

Även flera mindre kommuner i Bergslagen har byggt upp lärcentra. I utvecklingscenter heter Hjernet. Där anordnas Nora har man ett som och Kunskapslyft for 140 och uppkomvuxutbildning ca personer för ungefär 20 studerande dagen. Datorteket ligger

dragsutbildning om

studieförbund anordnar kvällskurser och cirklar. i Hjernet och några telebild kan del föreläsningar från t.ex. Uppsala Med hjälp av man ta av och delta i seminarier och debatter. Med bidrag från EU anuniversitet med distansarbete för 150-200 arbetshandikappade. ordnas ett projekt används del Folkets Hus efter ombyggnad som lär- I Storfors en av bibliotek och datortek. Utbildning inom Kunskapscentrum. Där finns anordnas på lärcentret. Med EU-medel kommer man också att lyftet erbjuda kompetenshöjning för anställda i företag på orten. Tankunna lärarlaget från Kunskapslyftet skall erbjudas distanslärarutken är att bildning för kunna fortsätta arbeta med kompetensutveckling av att

vuxna.

Projektledningens slutsatser

huvuduppgift har varit att peka ut den nya arenan för ut- Projektets utbildning i kommuner och landsting och att beskriva vad veckling och för uppbyggnad verksamheten, vad gäller människor, som krävs av utrustning. Inom för projektet har erbjudit aktiviteter och ramen man angående metoder och arbetssätt, ett huvudsyfte har rådgivning men

116 Kapitel 2

hela tiden varit att stimulera till kommunal utveckling, egen att starta den egna processen på orten. Regeringens storsatsning med Kunskapslyftet har i hög grad bidragit till att motivera för utveckling lärcentra. Många kommunerna en av av i Bergslagen har samlat Kunskapslyftet och lärcentra i och en samma enhet med gemensam personal. Ett viktigt resultat av projektet har varit att har kontakter man startat i form ett kunskapsnätverk. Det består kontakter mellan lärcentav av rumansvariga, arbete med utvecklingsprojekt gemensamma samt sam-

arbete mellan utvecklingsgmpper. Projektledningen vill hela

gärna se Bergslagen som ett enda stort lärcentrum, där stor del kompetens en av och resurser kan samutnyttjas. Det största problemet tycks hitta vara att ändamålsenliga organisationsformer.

2.8.2 IT-centra i Västernorrland

I Västernorrlands län finns IT-centra i varje kommunhuvudort. Eftersom kommunerna omfattar stora geografiska områden blir avstånden till huvudortema stora för dem lever och verkar på mindre som orter. Länsstyrelsen har sedan år 1996 med hjälp regionalpolitiska bidrag av och EU-medel byggt 17 IT-centra på mindre i samverkan upp orter med näringslivet. I de flesta fallen äger näringslivet på orten IT-centrat. Ett av dessa IT-centra, i Nordingrå, beskrivs utförligare nedan.

Syftet med utbyggnaden är enligt länsstyrelsens projektbeskrivning att skapa förutsättningar för

0 utbildning på distans med sådana förutsättningar att det kan ske på den enskildes villkor, 0 informationsförsörjning via telekommunikation från olika former av databaser för främjande omvärldskontakter, av 0 att kunna delta i studiecirklar även på orter med fä deltagare, distansarbete: initiera pilotprojekt där kunskaps- och

tjänsteföretag

kan utveckla arbetstillfällen med hjälp telekommunikationer, av 0 nätverk mellan enskilda företag, skolor, föreningar och personer, organisationer, 0 en interaktiv infonnationskanal mellan medborgare och olika sam-

hällsorgan.

I nästa etapp utrustas datasalama i drygt 30 byskolor med datorer som kommer att användas i utbildning anställda i lokala

av företag, av ar-

betslösa på orten och andra önskar utbilda sig. Investeav vuxna som ringarna bekostas av lokala företag samt strukturfondema. På varje ur

Kapitel 2 l 17

utbildas minst två lärare till datalärare". Enligt utbyggnadsplaskola

skall alla byar från hösten 1999 ha tillgång till ISDN. nerna goda samarbetet mellan länsstyrelsen och det lokala nä- Bakom det

tycks ligga väl utvecklat krismedvetande. Alla tycks vara ringslivet ett

länets framtid står och faller med att man investerar i medvetna om att

samtidigt i utbildning, så att alla kan använda den nya teknik och ny regionala insatser och projekt med bidrag från olika tekniken. Genom

utvecklas distansutbildning på alla nivåer. Kontakter har även tahåll

gits med samtliga studieförbund.

Nordingrå intresseförening

bildades 1995/96 ett antal företag och ortsbor Intresseföreningen av

hus i byn Nordingrå och bildade Växhuset AB. Hösten inköpte ett som bidrag EU, kommunen och länsstyrelsen, 1996 fick föreningen av

miljon kronor, för att "förädla" huset, dvs. göra om sammanlagt ca en

kontorslokaler, förbereda for datorer etc. Föreningen har även det till

lagt ned 2 500 timmar ideellt arbete. ca Växhuset skall öppet för alla så många timmar av Målet är att vara

skall innehålla servicefunktioner som telefondygnet som möjligt. Det

bokföringshjälp etc. Huset har kontorsrum med växel, kopiering, fax,

samt datasal och utbildningslokaler.

plats för 7-10 egenföretagare, en

skall avgift kunna använda lokalerna och utrustning- Allmänheten mot kommunicera med släkt och vänner, surfa för att delta i utbildningar, en på föreläsningar sänds från något universitet på internet, lyssna som

hålla konferenser och få hjälp med kontorservice. eller någon högskola,

arbetar fyra egenföretagare i huset. Inom ramen för Sedan 1997

anordnades under 1997 kurser alla dagar i veckan samt Kunskapslyftet

kvällstid anordnades också studiecirklar i huset. Hjälp några kvällar. På

och bokföring dels på ideell basis, med kontorsfunktioner m.m. ges

timanställd arbetskraft. Utbildningsanordnama betalar en hyra dels med

till ungefär självkostnadspris till Växhuset AB.

med mellanstadieskolan på orten undervisar en pensio- I samarbete

mellanstadieelever i "engelska på datorer". Skolan komnerad lärare

med engelsk vänskola i Växhuset. Telebildskonfemunicerar också en

så länge på ort fyra mil från Nordingrâ, renser anordnas ännu annan ca

Växhusets anläggning inte har tillräckligt hög kvalitet. eftersom

118 Kapitel 2

2.8.3 Silj ansutbildama

Siljansutbildama AB bildades hösten 1994 av de fem kommunerna Leksand, Rättvik, Mora, Orsa och Älvdalen. Syftet med verksamheten är att tillgodose näringlivets och innevånamas behov kompetensutav veckling och utbildning. Huvuduppgiften företagsutbildär att genom ning och högskoleutbildning höja kompetensen och därmed bidra till att stärka och utveckla regionens konkurrenskraft. Silj ansutbildama är medlemmar i NITUS Nätverksgruppen för IT- baserad Utbildning via lokala Studiecentra avsnitt 2.6.7- och för-

se

medlar högskoleutbildning inom flera ämnesområden. Siljansutbildama erbjuder också företags- och uppdragsutbildningar inom både teoretiska och yrkesinriktade områden, t.ex. ekonomi, data, vård och miljö. Vidare medverkar företaget i olika EU-projekt i Siljansregionen för att stödja befintligt företagande i bygden, stimulera till nyetableringar samt skapa förutsättningar för fortsatta studier. Målgruppema är dels yrkesverksamma eller andra skäl ortsbundav na vuxna som önskar studera, dels ungdomar som är tveksamma till studier på grund av bristande studietradition. Inom ramen för NITUS-samarbetet anordnar Siljansutbildama även telebildföreläsningar för personal inom skolan, föräldrar och andra intresserade inom t.ex. specialpedagogik. Våren 1998 erbjuds föreläsningar om dels läs- och skrivsvårigheter, dels autism.

Lokal organisation Siljansutbildama har välutrustade studiecenter, med undervissex ningslokaler, telebildsal, datasal, och café. Studiecentra har grupprum fast eller tillfälligt anställda lärare och handledare och teknisk supportpersonal. De ligger i Mora, där även företagets huvudkontor finns, samt i Leksand, Malung, Orsa, Rättvik och Älvdalen. De oftast lokaliseraär de i anslutning till kommunens gymnasie- och komvuxskola. Siljansutbildama har investerat i en egen s.k. telebildbrygga för att nedbringa telefonkostnaderna för flerpartskonferenser. Med EU-medel håller man också på att bygga tio mindre s.k. upp lärcentra, lokaliserade till en grundskola eller ibland ett bibliotek på mindre orter. De utrustas med telebildutrustning, datorer, TV och video. De studerande utrustas med kort för att kunna komma in i lokalen när det passar dem. I mån av behov har de studerande också tillgång till skolans datasal. Den som tillhandahåller lokal förbinder sig att stå för telcnisk support till studerande och handledare.

Kapitel 2 119

Högskoleutbildning

Mellan 300 och 400 studenter deltog i högskolekurser i b1.a. företagsekonomi, språk, vård och och lärarfortbildning år 1997. Kuromsorg anordnas olika universitet och högskolor och ges på distans serna av hjälp telebild och datorer eller med mer tradi-

med av videokonferens

tionell distansutbildning. Oftast träffas studentgruppen några gånger termin på högskolan och någon dag vecka på ett studiecenter. per per En enkätundersökning, genomfördes Siljansutbildama 1997, som av visade "medelstudenten 38-årig kvinna, gift eller sambo, att var en med l-2 bam. Hon arbetade hel- eller deltid och hade ingen studietrahemifrån. Ca 75 procent de studerande kvinnor. Drygt 50 dition av var de inte hade påbörjat högskolestudier inte lokala procent uppgav att om studiecenter hade funnits. Under tre år har 600 kommuninvånare deltagit i högskoleutbildca

50 har genomförts i Siljansregionen. Likning och ca högskolekurser

medlemmar i NITUS har Siljansutbildama svårt att få tillsom övriga räckligt med kurser och utbildningsplatser på högskolenivå.

Regionalt samarbete

det gäller yrkesinriktade utbildningar förekommer regionalt samar- När inom NITUS. Siljansutbildama samarbetar t.ex. med den kommubete verksamheten Lansenutbildningar i Hudiksvall b1.a. en nala om kockutbildning och Yrkesteknisk högskoleutbildning, YTH. De teoreutbildningarna anordnas Lansenutbildningar och tiska delarna av av i samarbete med högskolor och förmedlas till de

Siljansutbildningar

på distans via telebild, datorer och fax. Den praktiska delen studerande utbildningen anordnas i Dalarna respektive Hudiksvall med lokala av

handledare, t.ex. från gymnasieskolans yrkesinriktade program.

med sådant samarbete är framför allt att kan "få Fördelarna ett man bra grupp, är väl kvalificerad och motiverad för ihop en en grupp som att klara av utbildningen.

Företags- och uppdragsutbildning m.m.

Ungefär l 200 studerande deltog under 1997 i företags- och uppdragsutbildning. Siljansutbildama anordnar också orienteringslcurser och kurser i kärnämnen och karaktärsämnen finansieras inom ramen som för Kunskapslyftet. För grundskolans högstadium anordnas franskundervisning som distribueras ut till lokala studie- och lärcentra.

120 Kapitel 2

Muhammed Aurora m.m.

Siljansutbildama har erhållit EU-medel för ett treårigt projekt, Muhammed Aurora, innebär att investerar i teknisk insom man frastruktur samt bygger de tio lärcentra nämndes i inledningupp som en, utvecklar distansmetodik, fortbildar personal och genomför utbildningar på såväl gymnasial som högskolenivå samt företagsutbildningar. Inom ramen för detta projekt utvecklas typer utbildningar nya av som baseras på lokala förutsättningar och näringslivets struktur. Vidare anordnas en distanslärarutbildning för alla stadier i kommunens skolor. Med hjälp av EU-medel utbildas också 15 kvinnor över 40 år inom IT och entreprenörsskap under två år. Projektet är inriktat mot verkstadsföretagen i Mora och målet är att kvinnorna skall kunna arbeta som egenföretagare, konsulter eller IT-ansvariga inom företagen. Vidare utbildas, inspireras och motiveras 20 kvinnor från Leksand och Rättvik för att kunna driva verksamhet. Företagsidéer får möjlighet egen att utvecklas och avvecklas. Projektledarens roll är bollplank och att vara mentor.

2.8.4 Studiecenter och i

IT-utveckling norr

Här följer kort beskrivning två samverkansorganisationer i en av norra Sverige samt en satsning på IT i Jämtlands län.

KHIS

KHIS, kommuner och högskolor i samverkan, är ett samverkansorgan där ca 50 kommuner från Söderhamn i söder till Kiruna i är mednorr lemmar tillsammans med Mitthögskolan, Umeå universitet, SLU Umeå, Luleå tekniska universitet och Vårdhögskolan i Boden. Förutom det stora nätverket med drygt 50 deltagare har samverkan etablerats en länsvis med respektive länsstyrelse. Syftet med KHIS är framför allt att verka för ökad tillgänglighet till högre utbildning och fortbildning i kommunerna, främst de saknar som egen högskola. Detta syfte skall nås bl.a. att utnyttjar digenom man stansöverbryggande teknik och pedagogik, stöder utvecklingen stuav diecentra, stimulerar till nytänkande, arbetar för större samordning mellan kommunerna när det gäller genomförande högskoleutbildav ning och bättre kontakter med universitet och högskolor i regionen.

Kapitel 2 121

Lapplands kommunalförbund

Lapplands kommunalförbund består de fyra kommunerna Kiruna, av Gällivare, Jokkmokk och Pajala. I alla dessa kommuner finns studiecentra och i alla fyra kommunerna kan man läsa hela högskoleutbildningar eller högskolekurser. Utbildningama bedrivs en blandning som distansutbildning och utlokaliserad utbildning enligt olika varianter av

Lappmarksmodellen". År det totala antalet högskolestude-

av 1997 var rande i Lapplands kommunalförbund 713 personer.

Enligt den grundläggande "Lappmarksmodellen" vistas de stude-

rande vid högskola/universitet fyra dagar månad. Övrig tid stuca per derar de i hemkommunen i får ämneshandledning och tenterar grupper, på hemorten. De har kontakt med högskoleorten via fax, datorkonfeoch videokonferens. Enligt denna modell anordnas grundskollärens rarutbildningar och vårdutbildningar i alla fyra kommunerna av Luleå tekniska universitet, Umeå universitet och Vårdhögskolan i Boden. Luleå tekniska universitet använder vidareutveckling av en Lappmarksmodellen för att distribuera kurser inom ekonomi och turism/kultur 80 poäng samt vissa fristående kurser till grupper i alla om fyra kommunerna. Modellen innebär att de studerande inte behöver åka till högskolan/universitetet, utan all undervisning bedrivs via videokonferens. Högskolans lärare besöker studiecentra l-3 gånger per termin och sänder då mot övriga tre kommuner. Umeå universitet och Luleå tekniska universitet använder en tredje variant modellen för att anordna utbildning högskoleingenjörer, av av i data-elektronik i Pajala. Undervisningen sker via videokonferens t.ex. och/eller datakommunikation. De studerande i Lapplands kommunalförbund kan delas in i tre Den typiska distansstudenten är mellan 25 och 35 år, merpargrupper. kvinnor. På grund familjesituationen de inte flyttning till ten är av ser högskoleort ett realistiskt alternativ. De långa avstånden försvåen som eller omöjliggör även pendling. Inom de tekniska utbildningarna är rar männen i majoritet, även där finns större andel kvinnor än på men en motsvarande utbildningar förlagda till campus. I samband med inbjudan till Pröva på-kurser från Luleå teknisen ka universitet undersöktes under 1997 intresset för högskolestudier på distans hos ungdomarna i de fyra kommunerna. Undersökningen visade det finns ett stort antal ungdomar känner sig osäkra eller direkt att som avvisande inför tanken att flytta till utbildningsort, men är intresseen rade att under ett år läsa högskolekurser på hemorten. En tredje målav de studerande inom Kunskapslyftet. Under våren 1998 grupp utgörs av har i de fyra kommunerna inletts ett kartläggningsarbete för att skapa

122 Kapitel 2

en bild av Vilka högskoleutbildningar kommer att efterfrågas

som av dessa människor.

Kontur Jämtlands län har träffat överenskommelse med Telia enligt

en som, länsstyrelsen, gör länet till det första i landet kan erbjuda senaste

som teknik till låga kostnader åt alla företag och invånare oavsett var de är bosatta. Projektet, som kallas Kontur, syftar till att ge hela Jämtlands län en likvärdig högteknologisk infrastruktur för telekommunikation, att bevara dagens arbetstillfällen och samtidigt med och skapa och

vara konkurrera om framtidens, samt att medverka till att distansarbete och distansundervisning samt spridning lärarkompetens skall ta fart.

av

Överenskommelsen innebär för länet i stort sett följande:

ISDN till alla 163 skolorna i länet, lokal videobrygga för upp till 28 samtidiga användare, anslutning till Telias intemetnod mot närsamtalstaxa för alla,

en databas Jämtland, www-server, för initialt 100 samtidiga använ-

dare, införande av bredbandsteknik, ATM, tidigareläggs kraftigt,

0 ett 20-tal IT-konsulenter ställs till länsstyrelsens förfogande för

handledning och utbildning bland småföretag.

2.8.5 nätverk i Göteborg

Pedagogiskt

Göteborg har skapat ett pedagogiskt nät för kommunens samtliga gymnasieskolor och komvux. Alla skolor är kopplade med fasta kablar och en gemensam internetkoppling, samt en modempool för arbete och utbildning på distans.

Pedagogiskt Forum

Göteborgs utbildningsförvaltning har med hjälp av projektmedel från KK-stiftelsen börjat bygga upp en kunskapsbas i det pedagogiska nätet. Den innehåller pedagogiskt material som kan användas av lärare som stöd och inspirationskälla i det vardagliga lärararbetet. Avsikten är också att fördjupa samarbetet mellan gymnasieskolorna och komvuxenhetema i Göteborg samt att få igång en pedagogisk diskussion om arbetsformer, tolkning av kursplaner och betygslqiterier. Lärarnas beredskap att använda IT som ett pedagogiskt hjälpmedel inom det egna ärrmesområdet skall ökas genom olika former av utbildningar. Pedagogiskt

Kapitel 2 123

Forum fungerar stödorganisation både för elever och lärare i som en gymnasieskolorna och för komvuxenhetema. Närmare 300 lärare är involverade i projektet. Några av lärarna är ämnesredaktörer, vilket innebär att de ansvarar för innehållet på ett hemsida och till att det fylls på med lättillgänglig information ämnes ser i form nyheter, kursplanering, betygskriterier, aktuella länkar och av lektioner. Lärarna bildar nätverk kring ämnen i projektet. Höstips om 1997 fanns ungefär 30 nätverk lärarna tillfälle att utbyta ten som gav idéer, erfarenheter och åsikter. stärka elevernas möjligheter till medverkan har särskild För att en form för detta etablerats under Pedagogiskt Forum. Samtliga 22 skolor deltar i arbetet och elevredaktör har utsetts. en Den virtuella skolan och Education-on-demand är två projekt som utvecklar distanskurser över internet. Eleverna kan, oberoende av tid själva hämta självinstruerande kurser från nätet och anpassa och rum, inlärningen efter behov. Kurserna bygger på problembaserad ineget lärning. Interaktiviteten mellan lärare och elever sker med hjälp av både och bild. Ämnen erbjuds är kurser inom barn och fritid, ljud, text som engelska, svenska, fysik, matematik och data. omfattar fysiska och tekniska för att utveck- Datatorget resurser ge lingstöd till skolorna. Det tekniska teamet består personer, därav sex finns bibliotekarie och ytterligare tre resurspersoner. Datatorutöver en anordnar lärarfortbildning i IT och bygger help desk på get upp en där lärarna efter genomgången kurs kan repetera kunskaperna. intranet, också IT-tips till både elever och lärare t.ex. om hur man Datatorget ger information på internet, hur hämtar hem ett program och hittar rätt man installerar det, hur skapar hemsida osv. man en virtuellt gymnasiebibliotek, Ugglan, har skapats inom projektet. Ett finnas tillgång till all information kan hämtas från data- Där skall som baser både inom och utom skolan. Där kommer också att finnas lektioi hur söker, bearbetar och presenterar information. En databas ner man Göteborgslitteratur har påbörjats liksom presentation av litteraturöver recensioner och lästips. Även den fysiska biblioteksmiljön utformas för att stimulera till aktivt kunskapshämtande. Bibliotekariema kan med sin expertkunskap erbjuda handledning i kreativitet och kritiskt tänkande hela argenom betsprocessen, t.ex. när eleverna skall göra specialarbeten. SIMULAB web-baserat rollspelskoncept används inom är ett som Elever studerar språk i olika länder kan med

språkundervisningen. som

hjälp konceptet tillsammans arbeta med lösningar av gemensamma av problem. Det finns för närvarande två olika SIMULAB-projekt som använder engelska, tyska, franska och spanska i rollspelen. I båda pro-

124 Kapitel 2

jekten finns deltagare från Belgien, Danmark, Finland, Norge, Spanien och Sverige.

2.8.6 Centrum för lärande i

livslångt Tyresö

Centrum för Livslångt Lärande C3L är ett stort lär- eller studiecentrum i Tyresö, söder om Stockholm, som omfattar ett antal olika verksamheter. Komvux är en av de största. Vidare finns det under läsåret 1997/98 kvalificerad yrkesutbildning 120 poäng med 80 platser en om per år, bl.a. inom nätverksteknik, elektronik och datorteknik samt videografik. Kunskapslyftet har 786 platser, det finns stor uppdragsuten bildning, svenska för invandrare samt högskoleutbildning på distans. Hösten 1997 var antalet studerande 2 350 på hel- eller deltid. personer Sedan flera år finns det på C3L 5-7 särskilt aktiva lärare en grupp om som ägnat sig pedagogiskt utvecklingsarbete inom för ett Peramen dagogiskt forum och även i ett nordiskt projekt kallat Det virtuella klassrummet. Datorn i undervisningen har varit ett huvudtema, distansutbildning med hjälp av videokonferens ett annat. Denna grupp har utgjort en viktig del i idégivning och även genomförande. De har bidragit till sina kollegors vidareutbildning att dela med sig genom av sin kunskap och sina erfarenheter. Med DUKOM-medel bedriver C3L under 1997/98 försöksverken samhet där bl.a. basämnen på gymnasienivå läses på tid och plats som den studerande bestämmer själv. Kurserna finns upplagda på en server. Därifrån hämtas arbetsuppgifter utförs och skickas tillbaka till läsom raren. Uppgifterna rättas och den studerande får uppgifter. Hon kan nya sitta hemma vid en egen dator eller på C3L och arbeta i sin takt. I egen alla kurserna finns dock vissa moment kräver att träffas fysom man siskt vid ett antal tillfällen. Projektet omfattar även försök med basårsstudier kopplade till en introduktionskurs på högskolan och försök med distanskurser för självstudier för att gå i särpersoner som avser upp skild prövning för att höja betygsnivån och komma in på högskolan. Även C3L är medlem i NITUS. Inom för nätverket

ramen erbjuder

C3L högskolekurser inom olika ämnesområden. De flesta är fristående kurser om 5-10 poäng, avsedda fort- eller vidareutbildning för som yrkesverksamma personer. Utbildningen anordnas universitet och av högskolor i hela landet och förmedlas via telebild eller tillresta lärare till studiecentret. De studerande antas och examineras respektive av högskola. C3L tillhandahåller lokaler, datorer och utrustning annan samt stöd och studieservice. C3L förmedlar också lärarfortbildning från Lärarhögskolan i Stockholm. Kostnaderna för lokal, IT-utrustning,

Kapitel 2 125

handledare och administration betalas i de fallen den skola där läraav ren är anställd.

2.8.7 NITUS för IT-baserad

nätverksgruppen

-

utbildning via lokala studiecentra

NITUS är ideell nätverksförening använder distansöverbrygen som gande IT medel för att distribuera högskoleutbildning till lokala som studiecenter. Verksamheten har pågått i fem år. Under läsåret 1997/98 deltar ungefär 1500 i högskoleutbildning via lokala studiepersoner center och 50 högskolekurser genomförs inom ramen for NITUS. ca F.n. samarbetar 37 kommunala studiecenter som medlemmar i nätverket. Ytterligare ett antal studiecenter har ansökt medlemskap, men om NITUS sig ännu inte kunna ta in fler eftersom de inte kan erbjuda anser tillräckligt många högskolekurser. Målsättningen för medlemmarna är att höja utbildningsnivån i sina respektive kommuner att erbjuda högskoleutbildning på hemgenom maplan". Därigenom vill göra högskolestudiema tillgängliga för man fler människor och nå tidigare inte efterfrågat högnya grupper som skolestudier olika skäl. Större delen de högskolekurser som erav av bjuds inom för NITUS är fristående kurser bedrivs på ramen som kvarts- eller halvfart och är avsedda för människor som arbetar, har för barn eller andra skäl inte kan studera på heltid. ansvar av Studiecentra inom NITUS ligger huvudsakligen i Mellansverige också i södra Sverige: Jämtland, Härjedalen, Medelpad, Ångermen manland, Hälsingland, Dalarna, Gästrikland, Uppland, Södermanland, Västmanland, Västergötland och Småland. Arbetsfördelningen innebär att högskolan kvalitetssäkrar och tillhandahåller lärarledd utbildning. Den studerande skrivs in och examivid respektive högskola, hon genomför sin utbildning vid ett neras men lokalt studiecenter, tillhandahåller lokaler, utrustning, personal, IT som Studiecentret ombesörjer också marknadsföring, studieservice, m.m. tentamina samt lednings- och kommunikationsresurser. Dessutom inventerar centret de lokala utbildningsbehoven. Dessa utbildningsbehov samordnas via NITUS därefter påverkar högskolorna att förlägga som kurser till medlemmarnas studiecentra. Statsbidraget till högskoleutbildningen går till respektive högskola. Studiecentrets verksamhet be-

kommunen. kostas av Undervisningen bedrivs huvudsakligen lokalt via telebild videokonferens. De studiecenter är medlemmar i NITUS måste som hålla viss överenskommen nivå på sin tekniska utrustning. Utrusten ningen är standardiserad för att möjliggöra friktionsfri kommunikation

126 Kapitel 2

mellan studerandegnlpper och lärare på olika studiecentra och högskolor.

Genom kurs kan sändas till flera studiecentra samtidigt kan

att en grupperna på varje center vara små och de studerandes valfrihet ökar. Även huvuddelen undervisningen sker med hjälp telebild kan

om av av

eller flera träffar på högskoleorten eller på något stuen gemensamma diecenter obligatorisk.

vara

Förutom ett stort antal fristående kurser kan NITUS erbjuda några fullständiga utbildningsprogram, t.ex. grundskollärarprogrammet och sociala omsorgsprogrammet, samt utbildning till sjuksköterska och till högskoleingenjör.

Inom för nätverket anordnas även telebildföreläsningar som

ramen sänds antingen från högskola eller från ett av NITUS studiecenter.

en En föreläsning eller en föreläsningsserie upphandlas av någon av NITUS medlemmar, som sedan erbjuder de andra medlemmarna att ta del föreläsningen via telebild. Föreläsningen kan sändas till maxi-

av malt 15 studiecentra.

2.9 Nätverk och änster inom

IT-tj

utbildningen

2.9.1 SUNET

SUNET Swedish University computer NETwork kom till i början av 1980-talet och är ett organiserat samarbete mellan svenska universitet och högskolor i syfte att ge högskolorna tillgång till nationell och internationell datakommunikation. SUNETs huvuduppgift är fortfarande att vid varje tidpunkt erbjuda universitet och högskolor de tjänster som de efterfrågar inom främst datakommunikationsområdet.

Staten har vidare erbjudit kommunerna möjlighet att koppla upp

en biblioteken till SUNET för att ge allmänheten tillgång till internet prop. 1996/97:1, volym 6 s. 141.

SUNET är av flera operatörer i Sverige som erbjuder intemetan-

en slutning och SUNET deltar i sådant konkurrensneutralt samarbete mellan operatörer syftar till att bygga upp och vidmakthålla en väl

som fungerande nationell infrastruktur för den svenska delen av internet.

Högskoleverket, har det yttersta ansvaret, har utsett en särskild

som styrelse för SUNET. Styrelsen, har i uppgift att besluta om inrikt-

som ning och genomförande verksamheten, består av nio företrädare för

av universitet och högskolor och två representanter för biblioteks- och kultursektom. SUNET köper tjänster från såväl teleoperatörer och nät-

Kapitel 2 127

leverantörer som universitet och högskolor, för att kunna erbjuda universitet och högskolor de nättjänster som dessa önskar. På det internationella planet samarbetar SUNET med övriga nordiska länder i organisationen NORDUnet.

Högskolornas SUNET-anslutning SUNETs verksamhet är till största delen anslagsñnansierad och redan anslutna universitet och högskolor har de senaste åren inte krävts på avgifter. Organisationer utanför högskolan får betala en avgift de

om vill använda sig av SUNETs tjänster. För nytillkommande högskolor med examensrätt försöker man finna övergångslösningar till dess att anslutning av dessa ryms inom anslaget.

SUNETs omslutning 1997 överstiger 70 miljoner kronor exklusive kostnaderna för att ansluta kommunalt finansierade bibliotek och

museer. Under de närmaste åren beräknas omslutningen att stiga kraftigt som följd av både krav på större kapacitet nationellt och planerad utbyggnad av de internationella förbindelsema inom ramen för NORDUnet-samarbetet.

Hösten 1997 genomförde SUNET en enkät bland universitet och högskolor och andra organisationer som är anslutna till SUNET. Enligt bedömare med goda kunskaper om hur datakommunikationen fungerar på respektive högskola och organisation används SUNET av ca 37 000 anställda och av ca 140 000 studerande.

Den teknik som används mest är world wide web och elektronisk post och de viktigaste användningsområdena för både anställda och studerande är enligt enkäten

0 sökande efter forskningsrapporter och litteraturreferenser, 0 sökning i databaser, 0 kunskapsförrnedling och kontakt med forskare gäller endast an-

ställda, men även distansundervisning, kontakt med myndigheter och leverantörer och undervisning och självinlärning om internet uppges vara viktiga användningar. Dessutom förekommer i båda grupperna hel del

en surfande, enligt bedömama.

Styrelsen för SUNET har tidigare konstaterat att nätet används

mer och mer i distansutbildning, att bibliotekens användning ökar dramatiskt, att humanister och samhällsvetare håller på att bli lika stora användare som tekniker och naturvetare, samt att nätet idag används inte bara för forskning och utbildning utan även för den tredje uppgiften,

5 18-1129

128 Kapitel 2

innebär utvecklar ett samspel med kommuner och andra som att man avnämare när det gäller forskning och utbildning. För att högskolorna möjlighet att utnyttja den nya informationsge tekniken på ett ändamålsenligt sätt inom forskning och utbildning, inte minst distansutbildning, har regeringen beslutat om en satsning på SUNET. Satsningen innebär att de mindre och medelstora högskolornas förbindelser uppgraderas till 34 Mbit/s och stamnätet mellan universitetsortema till 155 Mbit/s. Dessutom kommer alla högskolestuderande oavsett bostadsort att erhålla förbindelse med SUNET. SUNETs styen relse har i november 1997 slutit ett avtal med en teleoperatör, som innebär de högskolestuderande erhåller ett intemetabonnemang på att mycket förmånliga villkor.

Fasta förbindelser En utvärdering länsbibliotekens SUNET- - av anslutning

I 1996 anvisade regeringen på förslag av DUKOM projektmedel mars 2,1 miljoner kronor till Statens kulturråd och Kungl. Biblioteket för om anslutning 15 länsbibliotek till SUNET för att underlätta tillgängav ca ligheten litteratur för distansstuderande. Avsikten med projektet är av öka möjligheterna för studerande att få tillgång till nätverksbaserade att tjänster och därmed förbättra möjligheterna att bedriva distansstudier på främst högskolenivå. Projektet skall tjäna underlag för DUsom KOMs bedömningar bl.a. avseende möjligheten att vidga användningen biblioteksorganisationen inom distansutbildning för i första hand av universitetsstuderande. Utvärderingen projektet redovisades till DUKOM hösten 1997 i av Fasta förbindelser En utvärdering av länsbibliotekens rapporten - SUNET-anslutning Rapport från Statens Kulturråd 1998:1. Utvärderingen har skett enkäter till bibliotekens anställda och användagenom re. Följande 11 länsbibliotek ingick i projektet: Eskilstuna, Gävle, Jönköping, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Uppsala, Visby, Västerås, Östersund, länsbiblioteket i Västerbotten. Västerbottensbiblioteket samt kom dock igång med sin anslutning och ingick därför inte i utsenare värderingen. Förberedelsema och inkopplingen av SUNET skedde utan större problem. SUNET-uppkopplingen innebar på de flesta håll kraftfull en uppgradering bandbredden, vilket medförde stor standardhöjning av en framför allt för allmänhetens tillgång till internet. Samarbetet med högskola och kommun fungerade på det hela taget bra. Kommunens ITansvariga på ställen tveksamma inför den statliga SUNETvar ett par satsningen, eftersom den inte överensstämde med kommunens IT-

Kapitel 2 129

planering. Eftersom biblioteket fick två fristående, separata nät hade dock kommuner i allmänhet inte några synpunkter på anslutningen. Den förorsakade inte heller några säkerhetsproblem.

Flera bibliotek pekade på att samarbetet med högskolan i SUNETprojektet medfört att man fortsatt diskutera utvidgad samverkan på flera andra områden, bl.a. när det gäller distansutbildning.

Utbildning av personal och allmänhet är mycket viktig, det fastslog samtliga bibliotek. Internetanvändningen på biblioteken överträffade i de flesta fall förväntningarna. Den innebar också tvingades till

att man investeringar i ett större antal datorer- här fanns dock stora skillnader mellan biblioteken.

Alla biblioteken hade regler för allmänhetens intemetanvändning, men i princip ställde man samtliga intemetfunktioner till allmänhetens förfogande. Enligt enkätsvaren var det alla sorters människor

som använde sig av servicen. Männen dominerade och åldersfördelningen visade stor övervikt för ungdomar till 30 år. De studerande utgjorde

upp den största användarkategorin, men även yrkesarbetande och arbetslösa var stora nyttj Bland de studerande dominerade högskolestuderande och komvuxelever. Andelen distansstuderande utgjorde inte mindre än 14 procent. De flesta hittade vad de letade efter på hand. Hälften

egen av de svarande uppgav dock att de även fått hjälp av bibliotekspersonalen. Nästan alla användare som besvarat enkäten var mycket positiva till intemetservicen.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att biblioteken upplevt SUNET-anslutningen som mycket positiv. Den har inneburit ett lyft för verksamheten och bibliotekets roll som informationsförmedlare har stärkts. Genom att biblioteken har fått en förbindelse med hög kapacitet och många funktioner har de fått möjlighet att ge ökad service till de distansstuderande. Universiteten får också, genom att allt fler bibliotek ansluts, ökade möjligheter att lägga ut kurser och material på distans.

SUNETs styrelse har slutit ett avtal med TELIA om att kommunerna erbjuds en permanent uppkoppling om 2 Mbit/s för huvudbiblioteken i kommunerna och länsbiblioteken. Kostnaderna bestrids de första två åren av staten, men kommunen får förbinda sig att bekosta de tre påföljande åren. I början av maj 1998 finns det överenskommelser att

om 42 bibliotek på detta sätt anslutits eller kommer att anslutas till SUNET.

2.9.2 Skoldatanätet

Det svenska Skoldatanätet drivs på regeringens uppdrag av Skolverket. Det skall fungera som en vägledning i arbetet med att integrera IT i undervisningen. En annan viktig roll för Skoldatanätet är att

vara en

130 Kapitel 2

mötesplats för svenska och utländska skolor som arbetar med internet och IT. I kalendariet finns alla aktuella evenemang och aktiviteter som rör undervisning och IT. I diskussionsgrupper och via anslagstavlan kommunicera med kollegor och andra i skolans värld. På nätet kan man finns adresslistor över många de skolor i världen befinner sig av som på och arbetar med internet. Man kan även diskutera i realtid med kollegor och andra via någon de web-chats som erbjuds. av Skoldatanätet driver ett antal tjänster avsedda för elever och lärare i den svenska ungdomsskolan. Lexin är tjänst möjlighet att en som ger via datorn bläddra i lexikon god kvalitet, f.n. ett svensk/engelskt av och ett svensk/finskt. Länskskajferiet är ett antal länkar inom olika ämnesområden som är kvalitetsbedömda och kontinuerligt gås igenom lärare och bibsom av liotekarier. För att informera allt nytt händer på internet ger om som Skoldatanätet tidning finns i nätversion. Material från ett ut en som en antal dagstidningar och facktidskrifter kan också hämtas från nätet. Vidare finns ett antal projekt för lärare och elever på Skoldatanätet, bl.a. konst- och ett musikprojekt. Man kan välja själv om man vill ett delta eller bara följa aktiviteterna.

Det europeiska Skoldatanätet, European Schoolnet, tillkom på svenskt initiativ år 1997. Syftet är att etablera multimediaplattfonn och en en för ram samarbete mellan skolor i Europa, europeiska infonnationstjänster med pedagogiskt innehåll av god kvalitet, samarbete på europeisk nivå mellan nationella skolmyndigheter, 0 universitet och högskolor och företag för att utveckla IT och kommunikationstjänster i skolorna pedagogiskt, innehållsmässigt och tekniskt, fort- och vidareutbildning lärarna, särskilt i fråga IT i utbild- 0 av om ningen.

2.9.3 ASKen

ASKen universitetens och högskolornas gemensamma system för är studieinformation. Där finns alla kurser och utbildningsprogram som erbjuds, med beskrivningar och behörighetskrav, uppgift om utbildningen på distans eller sommarkurs Där finns också preges som m.m. sentationer respektive universitet och högskola, information om stuav dentkårer, studentbostäder och möjligheter till utlandsstudier.

Kapitel 2 l3l

Systemet innehåller även information om utbildningsansvariga och studievägledare med adresser och telefonnummer m.m.

Respektive universitet och högskola ansvarar för att den egna studieinfonnationen är tillförlitlig och korrekt. Högskoleverket har

ett samordnande ansvar för produktionen och tillhandahållandet av databasen.

2.9.4 KNUT

KNUT, KunskapsNätet för UTbildning, virtuell mötesplats för

är en alla som är intresserade av lärande med IT. Ansvarig för KNUT är Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling KK-stiftelsen medan tekniken är utvecklad av CITU vid Lunds universitet. Tanken är att KNUT skall vara en inspirationskälla som ständigt skall presentera nyheter och skapa nya kontakter.

I Knutpunkten finns interaktiva mötesplatser där man kan vädra sina åsikter och byta erfarenheter och idéer. I Fråga Knut kan man ställa frågor till pedagoger försöker inom 24 timmar. Även tek-

som ge svar niska frågor skall besvaras inom ett dygn. Forskarforum är en interaktiv mötesplats kring forskning om nya former för lärande med IT.

Utvecklingsprojekten i KK-stiftelsens skolsatsning redovisas på KNUT med aktuell information, pedagogiska erfarenheter, resultat, tips, idéer och adressuppgifter. Där och under övriga rubriker finns exempel på metoder och strategier för att utveckla nya former för lärande.

Även DUKOM-proj ektens slutrapporter redovisas på KNUT.

KNUT innehåller också information konferenser i Sverige och i

om andra delar av världen, riktade till alla stadier i utbildningsväsendet, samt kurser on-line, en sammanställning av litteratur kring IT och lärande, uppgifter om svenska och internationella pedagogiska centra m.m.

2.9.5 Folkbildningsnätet

Folkbildningsnätet var från början ett DUKOM-projekt med delñnansiering från KK-stiftelsen. Det syftar till att dels erbjuda teknisk platt-

en form för öppet och flexibelt lärande, dels stödja den pedagogiska utvecklingen öppet och flexibelt lärande inom folkbildningen. Folk-

av bildningsnätet erbjuder också en mötesplats för alla folkbildare, oavsett organisation, att diskutera gemensamma frågor.

Där kan alla studieförbund och folkhögskolor erbjuda cirklar och kurser för deltagare inte vill eller kan delta i traditionell verksam-

som het. På nätet skall man kunna följa en kurs oberoende av tid och rum.

132 Kapitel 2

Studieförbund och folkhögskolor kan utnyttja platser och tjänster på folkbildningsnätet utan kostnad.

Projektet administreras Folkbildningsrådet. Under 1997-1998

av handläggs rad lokala försöksverksamheter inom ramen för folkbild-

en ningsnätet. Dessa projekt finansieras KK-stiftelsen.

av

2.10 Distansutbildning och IT-utveckling i

Vårens propositioner

Den regionalpolitiska propositionen

I propositionen 1997/98:62 Regional tillväxt- för arbete och väl-

om färd finns bl.a. ett antal förslag insatser för att förbättra möjlighe-

om terna till distansutbildning.

I propositionen framhåller att behovet distansutbildning är

man av

och informerar att regeringen har uppdragit samtliga universtort om sitet och högskolor att prioritera och utöka utbudet av distansutbildning,

att nationell IT-satsning pågår inom högskoleområdet och bibsamt en lioteksväsendet med hjälp universitetsnätet SUNET.

av

När det gäller distansstudier inom folkbildningen framhåller man att olika studerande har olika preferenser och behov kring länniljöer och

folkbildningsstudier därför bör kunna bedrivas från hemmet, arbetet, att lokala och regionala studiecentra, tillfälliga länniljöer för gruppstudier på lokalt initiativ etc. Ett aktivtmäklingssystem for att över hela landet det möjligt att sammanföra å sidan önskemål om aktivite-

göra ena

och å andra sidan erbjudanden från olika anordnare bör enligt proter positionen kunna prövas. Vidare framhålls att folkbildningen har en särskild roll i regeringens ambition att göra ett nationell kulturutbud tillgängligt för alla och modell för lokala "IT-kulturcentra bör

att en utvecklas.

När det gäller vuxenstudier på gymnasienivå vill regeringen förstärka och bredda insatserna görs inom Kunskapslyftet och framför

som allt pröva obalansen i möjligheter till utbildning beroende på regio-

om nala och lokala förutsättningar kan utjämnas ytterligare. Målet bör enligt propositionen att de inom Kunskapslyftet har

vara ge vuxna som behov distansutbildning möjlighet att oberoende av bostadsort få

av en studera på villkor andra. För att det målet skall kunna upp-

samma som nås måste de viktigaste delarna gymnasieskolans utbildningar göras

av tillgängliga via IT.

förbättra utbildningsmöjlighetemautanför högskoleorter fö-

För att reslår regeringen att den decentraliserade utbildningen och distansutbildningen skall byggas ut med minst 1 500 högskoleplatser, senast år

Kapitel 2 133

2 000, i första hand inom stödområde Omfattningen den fortsatta

av utbyggnaden distansutbildning inom högskolornas utbildningsutbud,

av liksom dess inriktning, avser regeringen att återkomma till i

senare samband med behandlingen DUKOMs förslag. I propositionen

av framhålls också att det då även kan bli aktuellt att ta ställning till frågor som rör formerna för och genomförandet distansutbildning, bl.a.

av om modifieringar behöver göras i resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning med hänsyn till målet att främja distansutbildning.

I propositionen framhålls vidare att det i dag finns stor IT-kunskap inom alla delar av utbildningsväsendet, att den är mycket ojämnt

men fördelad. Gemensamt för olika utbildningsnivåer är behovet fortsatt

av utveckling av IT-baserad pedagogik, teknik och läromedel. Sådan utveckling är dock resurskrävande. För att stödja utvecklingen di-

av stansutbildning baserad på modem informationsteknik föreslås därför att ett särskilt utvecklingscentrum etableras i Härnösand. Centrumet skall kunna bedriva sitt utvecklingsarbete både med centrala resurser och med resurser som samverkar nätverksbaserat.

Ledningen för centrumet skall enligt förslaget uppdras åt en delegation i vilken företrädare för i första hand högskolan och folkbildningen ingår. Delegationen och centrumet skall tillsammans utgöra en statlig myndighet. Kompetens och resurser inom centrumet bör också kunna utnyttjas för den satsning på gymnasiestudier på distans som sker bl.a. inom ramen för Kunskapslyftet. Därför bör även företrädare för

vuxenutbildningen ingå i delegationen.

Enligt propositionen har regeringen erfarit att Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling är beredd att stödja den del av centrumet, som kommer att vara inriktad mot IT-utveckling för folkbildningens behov, med 50 miljoner kronor. Regeringen avser att avsätta 50 miljoner kronor år 1999 i första hand for högskolans behov. Delegationen bör enligt förslaget inrättas snarast möjligt och centrumet något senare under år 1998 efter förslag av delegationen. Delegationen får i uppdrag att lämna förslag till inriktning och fortsatt finansiering

av verksamheten. Delegationen föreslås även få i uppgift att förfoga över de särskilda högskoleplatser som nämnts ovan.

Propositionen om folkbildning

Enligt propositionen Folkbildning prop. 1997/982115 bör folk-

om bildningen ta på sig viktiga uppgifter på IT-området till nytta för

samhället och för folkbildningens verksamhet. Folkbildningen bör

egen kunna bidra både genom att erbjuda utbildning kring IT och att

genom utnyttja IT som redskap i utvecklingen av den egna verksamheten. Re-

134 Kapitel 2

geringen därför att ta initiativ för att påskynda IT-användningen i avser folkbildningen. I propositionen framhåller att folkbildningen, med sin stora erman farenhet att skapa kreativa möten mellan människor, har såväl en av möjlighet uppgift att utveckla verksamhetsformer som stöds av som en IT, fortfarande baserar sig på samspel mellan människor. I men som folkbildningsaktiviteten skapas möjligheter att bearbeta informationen

så att den kan omvandlas till kunskap. Folkbildningen har också en viktig uppgift i att förbättra möjligheterna till kritisk granskning av de informationsmängder görs tillgängliga med hjälp den nya teksom av niken. En ökad användning kommunikationstekniken ger också av möjlighet att bredda de diskussioner folkbildningen grundar sig på som och att använda ämnesexpertis inte finns att tillgå lokalt. som För att öka möjligheten att allmän IT-kompetens till hela bege en folkningen vill regeringen folkbildningen stöd för att ta fram en ITge grundkurs. Vidare vill regeringen folkbildningen ökad tillgång till ge den infonnations- och kunskapsmängd förmedlas via IT, genom som möjliggöra även för folkbildningen att ansluta sig till internet med att god kapacitet och på förmånliga villkor i stort sett i enlighet med den

modell gällt för folkbibliotekens anslutning till SUNET. Den delesom gation nämnts bör få i uppdrag att lämna förslag till hur stasom ovan ten kan stödja folkbildningens tillgång till internet på detta sätt. Regeringen vill påskynda det utvecklingsarbete som påbörjats inom

regeringen stödda projektet Folkbildningsnätet. Detta ramen för det av utvecklingsarbete bör enligt förslaget breddas i avsikt att skapa gemen-

IT-baserade funktioner för folkbildningen, som kan användas samma cirkelledare och lärare vid folkhögskolor för att utforma egna ITav baserade pedagogiska material samt andra IT-funktioner. gemensamma utvecklingscentrum föreslagits får central ställning i detta Det som en arbete. Slutligen understryker i propositionen att folkbildningen har en man särskild roll i arbetet att via IT göra det nationella kulturutbudet till-

gängligt i hela landet.

1998 års ekonomiska vårproposition

I vårbudgeten prop. 1997/98: 150 framhåller att inforrnationstekman niken betyder mycket för Sveriges konkurrenskraft och att regeringen har för att IT och kunskap IT skall komma så många männiansvar om möjligt till del. IT-politiken skall bl.a. leda till att öka kvinskor som användning av IT. nors I propositionen pekar på att regeringen har satsat 1,3 milj arman ca der kronor under perioden 1997-1999 på ett nationellt program för IT-

Kapitel 2 135

utbildning. Programmet är ett resultat av en överenskommelse mellan regeringen, Industriförbundet och företrädare för lT-företagen. Utbildningen drivs i projektforrn inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen och beräknas omfatta 10 000 personer som får en högkvalitativ utbildning. Därmed beräknas risken för flaskhalsar i den snabbt växande ekonomin minska.

Därutöver föreslår regeringen att 1,5 miljarder kronor avsätts under åren 1999-2001 för insatser i skolan. Regeringen avser att förelägga riksdagen för IT i skolan, där utgångspunkten är att alla

ett program elever skall ges kunskaper och möjligheter att använda datorer som ett modernt infonnationsverktyg.

Som nämnts skall ytterligare uppgradering av överföringska-

ovan paciteten göras inom universitetsdatanätet SUNET. En särskild kompetensutveckling rörande IT för anställda inom offentlig sektor ser regeringen som en viktig uppgift under de kommande åren. Vidare föreslås en satsning på IT inom kulturområdet.

2.11 från andra länder

Några exempel

2.1 1.1 Distansutbildning i Norge

Här kort översikt över olika institutioner inom distansutbild-

ges en ningsområdet i Norge. En utförligare beskrivning finns i Carl Holmberg: På Distans Utbildning, undervisning och lärande som har publi-

cerats i delbetänkandet SOU 1998:00.

Två samordnande organ Norsk Forbuna for Fjernundervisning NFF är en sammanslutning av organisationer, bland sina 22 medlemmar har ett brett spektrum av

som institutioner helt eller delvis ägnar sig åt att bedriva distansutbild-

som ning. Det innebär att såväl privata distansutbildningsinstitut som skolor för branschutbildning och universitet är medlemmar. NFF har ett sekretariat och ett kansli i Oslo och uppträder ett samlat organ för

som medlemmarna gentemot myndigheterna.

Kirke-, utdannings- forskningsdepartementet KUF använder

og NFF ett samarbets- och kontaktorgan. Departementet har bl.a.

som uppdragit NFF att utreda kvalitetsfrågor kopplade till distansutbildning. Det har resulterat i att NFF har utarbetat kriterier och riktlinjer för så kallad kvalitetssäkring för institutioner som bedriver distansutbildning. NFF är också den norska organisation granskar om di-

som

136 Kapitel 2 SOU 1998: 84

stansutbildningsinstitutioner kan vara berättigade till statsbidrag för sin verksamhet.

NFF är representerat i nationella kommittéer för EUs olika program. Organisationen är medlem i flera av de internationella organisationerna på området. NFF håller vidare årliga konferenser och ger ut rapporter från dessa liksom från de projekt som organisationen bedriver.

Sentralorganet för fjernundervisning på universitets- og högskolenivå SOFF har övergripande uppgift att stimulera utvecklingen av

som distansundervisning och flexibla undervisningsforrner vid de norska högskolorna. SOFF blev ett permanent organ först i januari 1994, men verksamheten hade satt igång långt tidigare. Idén om att tillskapa ett för högskolorna koordinerande på distansutbildningsområdet väcktes

organ på 1980-talet, då man i Norge liksom tidigare i Sverige hade avfárdat tanken att starta ett Open University. I början av 1990-talet bedrevs SOFF ett projekt under utprövning och betecknades som ett natio-

som nellt kunskapsnät. Efter prövotiden blev SOFF en fast struktur i den norska högskoleutbildningen. Uppdraget fick ett tydligare innehåll. SOFF skall enligt en strategiplan bl.a.

vägledning till studenter och institutioner distansutbildning, 0 ge om

ämnesmässiga metodfrågor,

bl.a. om

koordinera verksamhet pågår eller planeras inom norsk di- 0 som

stansutbildning på högskolenivå och knyta ihop de olika ämnesinstitutionema i ett nationellt samarbete,

föreslå utvecklingsprojekt och stimulera till vidareutveckling av de 0

verksamheter som pågår, hjälpa och uppmuntra institutioner, som har kompetens inom prio-

riterade områden, att utveckla och genomföra distansundervisning på dessa områden,

råd till departementet hur man skall fördela medel till ett be- 0 ge om

gränsat antal utvecklingsprojekt,

för utvärdering av projekt och verksamheter inom di- 0 ansvara

stansutbildning på universitet och högskolor.

SOFF tillämpar i sitt arbete vid definition av begreppet distansut-

en bildning och att det centrala är att tillskapa undervisningssitua-

menar tioner karaktäriseras av flexibilitet.

som

SOFF har blivit länk mellan departementets enhet för högskole-

en utbildning och enskilda högskolor eller flera högskolor i samverkan. SOFF:s uppgift är att prioritera mellan och bereda finansieringen av utvecklingsinsatserna, att samordna dem samt att följa upp dem. KUF fördelar utvecklingsmedel efter förslag från SOFF, således kan se

som

Kapitel 2 137

till att en arbetsfördelning kommer till stånd mellan olika högskolemiljöer och att i vissa fall samarbetsorganisationer skapas. Initiativ till utvecklingsinsatser kan komma från såväl SOFF som högskolorna. KUF hade år 1997 8,5 miljoner norska kronor att fördela till olika utvecklingsprojekt.

SOFF har genom det Nationale fjernundervisningsnettet skapat en samarbetsorganisation och en marknadsföringsstruktur, där de studerande på en web-plats kan överblicka all högskoleutbildning i Norge som går att följa på distans. På den kanalen finns 33 offentliga och privata institutioner för högre utbildning och fyra universitet. SOFF har vidare givit ut en serie rapporter. Av särskilt intresse är Rapport 2/97:Utvecklingen av fjemundervisningstilbudet i norsk högre utdanning fram mot 2005.

Läromedelstörsörjning och databas Norsk fjernundervisning NFU är en organisation som utvecklar läromedel för distansutbildning. Den bedriver ingen utbildning i egen regi. Vanligen är det studieförbunden som använder NFU:s material, men även privata kursarrangörer och skolor använder läromedlen. En del av NFU:s produktioner sänds i norsk tv/radio. På många sätt liknar verksamheten vid NFU den svenska Utbildningsradions arbete. Man arbetar med såväl planering och produktion av tv-program, ljudband och textböcker som att skapa organisationsformer och kringmaterial för att göra dessa mediepaket till kompletta läromedel.

Målgruppema for läromedlen Det gäller studiematerial för

är vuxna. grund- och gymnasieskolenivå samt läromedel och upplysningsprogram inom olika fackornråden. NFU har ett särskilt uppdrag att utveckla distansläromedel för sådana ämnesområden som inte täcks in av de ordinarie skolsystemen. Man har också tilldelats ansvar för vissa grupper, t.ex. personer med funktionshinder eller med andra modersmål än norska.

Nasjonalt läremiddelsenter NLS har ett övergripande nationellt ansvar for läromedel på alla nivåer i det norska utbildningssystemet. NLS skall ge stöd till läromedelsutveckling och initiera materialutveckling på områden som är dåligt försedda med läromedel.

En för distansutbildningen viktig funktion är att NLS byggt upp och anvarar för Norsk database for fjernundervisning. Basen utgör en del av Skolenettet. Den har utvecklats i samarbete mellan NLS, SOFF och NFF. Databasen förtecknar utbildningsutbud från de fristående distansutbildningsorganisationer som godkänts av KUF, universitetens och högskolornas distanskurser samt NFU:s läromedelsutbud.

138 Kapitel 2

Distansutbildarna

Många distansutbildningsinstitutionema har en bakgrund som kor-

av respondensskolor och har därefter utvecklats till institutioner med bredare ansats och metodik. Detta gäller även de privata högskolorna, medan de offentliga högskolorna först under senare år börjat arbeta med distansutbildning. Denna bakgrund i korrespondensmetodiken är en tillgång för norsk distansutbildning. Det finns en bas av kunskaper om de särskilda villkor distansundervisning och distansstudier ställer

som och har kunnat vidareutveckla utbildningssystemen från den grun-

man den.

FB Iüernundervisning har vuxit fram ur Folkets brevskole. Många

kurserna vänder sig till fackförbundens folk och till kommunalt anav ställda, bredden i kursutbudet är stor. Ett speciellt drag i verksam-

men heten på FB är att satsat på omfattande studieadministrativ ser-

man en vice. Undervisningssekreterare är FB:s första ansikte ut mot de studerande, de informerar kurser och arbetsformer samt löser praktiska

om problem kring studierna. För direkta handledningsuppgifter engagerar FB 250 utanför organisationen.

ca personer

NKI Norsk Kunskaps Institutt är en stiftelse som utan Vinstintresse har mål att täcka in utbildningsbehov hos människor oavsett deras

som bostadsort och deras utgångspunkt för studierna. NKI bedriver omfattande utvecklingsarbete och viss forskning inom distansutbildningsområdet. Verksamheten bedrivs i fyra delorganisationer, NKIfjernundervisning, Den Polytekniske Högskolen, NäringsAkademiet och NKI Forlaget.

NKI-fjemundervisning Norges största distansutbildningsor-

är en av ganisationer. Kursutbudet omfattar såväl enstaka ämneskurser som hela yrkesutbildningar och högskolekurser. Man arbetar både med traditionella korrespondensstudier och med elektroniskt stöd. Detta kan kombineras med klassrumsstudier på än 100 orter. Utbudet för 1998

mer omfattar 70 olika längre studieprogram och 300 enstaka kurser. Det innebär att kommer att ha ll 000 aktiva studerande under året.

man ca Att följa kurs med 50 procent studietakt över två år kostar ca 30 000

en Nkr. Även på NKI-fjernundervisning har man satsat på att ha en hög nivå på studerandeservice. NK1:s kompetens på IT-området har lett till att skapat Net Skolen, uteslutande använder en web-baserad

man som miljö för sina kurser.

NKS är den äldsta Norges distansutbildningsorganisationer. Den

av är idag omvandlad till stiftelse med sex åtskilda verksamheter varav

en NKS fjemundervisning NKS-gruppen har bl.a. ett eget förlag och

är en.

högskola främst är inriktad på ekonomiska och administrativa en som ämnesområden.

Kapitel 2 139

NKS Fjernundervisning, har kursutbud på alla studienivåer från som grundskola till högskola, med en ämnesmässig koncentration på uppväxt och familj, socialt liv och hälsa, är Norges största utbildare på gymnasial nivå. Undervisningen är här speciellt tillrättalagd för vuxna med skriftligt material samt ljud- och videokassetter. NKS-gruppens hela omslutning 200 miljoner Nkr. Flaggskepär ca pet NKS fjemundervisning för ungefär hälften av detta. Kursutsvarar budet omfattar 200 kurser och antalet studerande är 30 000 årlica ca gen. Oslo Merkantile Höyskole etablerades 1996 genom att NKS Höyskole och IHM Business School gick samman. Högskolans verksamhet är främst inriktad på ekonomiskt administrativa ämnesområden. Studikan genomföras antingen i en av tre fysiska miljöer, i Oslo, erna Trondheim eller Bergen, eller på distans eller som kombinationer av detta. Distansundervisningen administreras av NKS fjemundervisning högskolan for innehållet i kurserna. NKS fjemundervisning men svarar samarbetar på sätt med flera andra högskolor. samma

Buer-utvalgets förslag

En kommitté under KUF lade hösten 1997 fram betänkandet Ny kompetanse, Grunnlaget for enhetlig etter- videreutdanningspolitikk en og NOU 1997:25. Betänkandet innehöll inom för nationell handlingsplan ett ramen en antal förslag hur utbildningsmöjlighetema för vuxna på alla stort om nivåer skall utökas och organiseras. Genomgående i förslagen var att utbildningsutbuden skall tillgodose behov av flexibilitet, tillgänglighet, öppenhet, hög kvalitet och arbetslivsorientering. Huvudstrategin i den föreslagna efter- och vidareutbildningsrefonnen att kompetensutvar vecklingen skall kombineras med arbete. Utbildningen skall kunna genomföras i eller i anknytning till bostaden eller på arbetsplatsen och på tider den enskilde studeranden. som passar Som del den nationella handlingsplanen föreslogs ett utvecken av lingsprogram för bruket nätbaserade och interaktiva medier i vuxav enutbildningen, uppbyggnad kompetens i mediapedagogik och vuxav enpedagogik samt utveckling utbildningserbjudanden som baseras av på de möjligheter informations- och kommunikationsteknolonya som gin ger. Några kommittéledamötema, däribland ordföranden, såg att en av särskild institution, ett Öppet Universitet, organiserad i samarbete mellan myndigheter och näringslivet/arbetslivet, borde utredas. I så fall skulle del de miljöer redan finns etablerade för flexibelt läen av som rande ingå i denna satsning.

140 Kapitel 2

Andra kommittéledamöter föreslog att man etablerar ett öppet universitetsnätverk med utgångspunkt i de utbildningsmiljöer som redan finns och att SOFF vidareutvecklas till att bli koordinator och pådrivare i vad kallar "Norgesnettuniversitetet. Huvudmän för nätverksuni-

man versitet skulle vara de högskolor som vill delta i arbetet med flexibel utbildning. Dessa ledamöter ansåg att det även på gymnasienivå är nödvändigt med en ökad insats inom distansutbildning och flexibelt lärande. De föreslog därför att man upprättar ett mindre samordningsorgan på gymnasienivå.

2.1 1.2 Öppen universitetsundervisning i Finland

Här följer en kort beskrivning av Öppen universitetsundervisning i Finland. En utförligare beskrivning återfinns i Carl Holmbergs ovan nämnda rapport.

Inledning Ursprunget till den distansutbildning i dag ser i Finland kan främst

man sökas inom högskolorna och i deras strävan att, i samverkan med folkbildningsorganisationema, nå ut med utbildning till breda grupper. Brevskolomas verksamhet har varit blygsam under de senaste decenni-

Två, finsk- och svenskspråkig, ingår som delar av folkhögema. en en skoleverksamheten i Finland. Det finns även viss yrkesinriktad korrespondensundervisning. Brevskoloma är vanligen verksamma på den sekundära nivån. Under 1997 har påbörjats ett antal utvecklingsprojekt

huvudinriktning är att implementera starkt teknikstöd i gymnasievars undervisningen och därigenom göra den tillgänglig på distans.

Beskrivningen i det följande har inriktats på att visa hur en studieform, i Finland kallas den öppna universitetsundervisningen eller

som öppet universitet, har vuxit fram och vad som karaktäriserar den studieformen.

Öppet universitet

Liksom i de andra nordiska länderna finns i Finland lång och stark

en tradition vuxenutbildning. Under 1990-talet räknar man med att

av drygt hälften av den vuxna befolkningen i Finland varje år bedriver någon form av studier. Högskolorna har tidigt haft en central roll i det sammanhanget. Sedan början 1900-talet har tillfälliga sommaruni-

av versitet successivt byggts upp över hela landet. En särart för den ut-

Kapitel 2 141

bildningen är att det inte finns några formella krav för att delta utan den är öppen för alla.

En viktig faktor för utvecklingen av finsk distansutbildning är att sommaruniversiteten byggde på samarbete mellan olika vuxenutbildningsanordnare. Det öppna universitetet har därigenom vuxit fram organiskt utan fastställda centrala planer. Det öppna universitetet är ett studiesystem, inte en fysisk institution. Studier och undervisning sker i nätverk.

Under uppbyggnadsskedet på 1970-talet inspirerades arbetet av Open University i Storbritannien, men i Finland anslöt man till sin långa vuxenutbildningstradition. Medan inriktningen i Storbritannien

att människor, i ungdomen gått miste om möjligheten till var ge som högre studier andra chans, dominerade i Finland ett samhällspers-

en pektiv. Man kom att fokusera på att med hjälp av universitetsstudier ta tillvara de begåvningsreserver som lämnats utanför universiteten.

Under 1970-talet formaliserades samarbetet mellan universiteten, medborgar- och arbetarinstituten, folkhögskoloma och sommaruniversiteten i ett riksomfattande öppet universitetssystem.

Under 1980-talet skapades vid finska universitet fortbildningscentraler med uppgift att verka för extramural universitetsutbildning. Fortbildningscentralema är numera kärnan i det finska öppna universitetet. Mellan dem finns samarbetsorganisation har till uppgift

numer en som att länka och koordinera de olika aktörerna.

samman

öppenheten innebär, som nämnts, att alla oberoende av utbildningsbakgrund kan följa undervisningen. Åldersgränsen för att delta i öppen universitetsutbildning har sänkts till 18 år. Eftersom i Finland, lik-

man

i Sverige, har begränsat platsantal i de högre utbildningarna, kan som inte alla intresserade få studieplats. Något urval studerande görs

en av dock inte, utan antagning sker i den ordning de studerande anmält sig.

Utbildningen skall öppen när det gäller tid och plats. Det

även vara finns många goda exempel på distansutbildning, där modem undervisningsteknik används och samverkan sker virtuellt med världsledande institutioner inom olika områden. I Finland talar man om öppenhet for undervisning och inlärning, vilket innebär att man ofta kombinerar närstudier, självstudier och distansstudier. Denna kombination benämns i Finland flerformsundervisning. Den förutsätter att de studerande är självständiga, att de själva tar ansvar och kan studera på egen hand.

Självstudiema stöds olika handlednings- och rådgiv-

genom ningstjänster, syftar till att utveckla den studerandes fönnåga till

som självstyrning. Grundläggande i stödsystemet är kurser i studiefárdighet och orienteringsmoment kring universitetsstudier och dess terminologi. Omfattande läromedel har framställts för dessa kurser. Andra viktiga inslag i stödsystemet är tutorverksamhet och studiehandledning. De

142 Kapitel 2

studerande är vanligen indelade i grupper, som träffas en av de läroanstalter det öppna universitetet samarbetar med. En tutor från det

som öppna universitetet är närvarande när gruppen träffas. Tutom bistår främst i frågor som gäller innehållet i kurserna, medan studiehandledningen huvudsakligen fokuserar på Studieteknik och praktiska studieanvisningar.

En distansstuderande i Finland betalar kursavgifter, som varierar starkt mellan olika kurser. Avgifterna bygger självkostnadsprin-

på en cip, de studerande skall täcka kostnaderna för bland annat de tjänster som krävs för handledning. Vid Universitetet i Tampere kostar, till exempel, ett block kurser som på deltid tar ett år att genomföra mellan 700 och 2100 Fmk.

Mer än 300 utbildningsarrangörer samverkar inom öppen universitetsundervisning och i 200 kommuner finns inslagen av närundervisning tillgängliga. Studierna bedrivs helt på deltid och undervisningen sker på kvällar och veckoslut. De studerande är därför inte berättigade till studiestöd.

Utvecklingslinjer Undervisningsministeriet har fört fram förslag om en särskild utbildningsväg för vuxenstuderande, som ett led i skapandet av ett systern för livslångt lärande. Studier inom den öppna universitetsutbildningen skall kombineras med studier vid högskola och kunna leda fram till examen. Enligt förslaget skall 25 procent de examensinriktade högskoleplat-

av

för de studerande som kommer via det öppna universerna reserveras sitetet.

Ministeriet har vidare utvecklat en kunskapsstrategi för åren fram till år 2 000. I denna är ett väsentligt inslag det virtuella öppna universitetet. Ur det öppna universitetet skall ett nytt nätverksuniversitet växa fram utnyttjar de närmast obegränsade möjligheter för stöd till un-

som dervisnings- och inlämingsprocessema som informationstekniken tillhandahåller. En av avsiktema är att det skall vara möjligt att studera oberoende tid och plats.

av

Den studerande skall via intemetingâng, en web-miljö, kunna

en orientera sig utbud, kunna nå undervisningen vid finska universitet,

om nå olika typer bibliotekstjänster och virtuella tjänster vid utländska

av universitet. Inom det virtuella universitetet tänker sig att undervis-

man ningen helt eller delvis skall omformas till att bli nätbaserad, vilket kommer att kräva mycket snabba datanät. De studerande skall kunna ta del undervisningen från olika miljöer.

av

Utvecklingsarbetet bedrivs utifrån strategisk plan som beslutats

en

den finska regeringen. Planen rör alla delar av utbildningssystemet av

Kapitel 2 143

och särskilda finns avdelade för att stödja utvecklingen. Det resurser innebär medel finns tillgängliga för lärarfortbildning, för stöd till att läromedelsutveckling och för bidrag till inköp datorer och nätanslutav ningar. Man avdelar också forskningsresurser och i flera forsknings-

miljöer växer kunskaper fram det utbildningssystem man är på väg om att skapa i Finland.

2.1 1.3 University for industry

Som framgår Carl Holmbergs historiska genomgång i På distans av undervisning och lärande har Storbritannien lång tradi- Utbildning, en distansutbildning, bl.a. förkroppsligad i Open University. I den tion av nuvarande brittiska regeringens vision för det livslånga lärandet finns

University of Industry i centrum. Namnet är missvisande, men har behållits därför det har blivit känt. Det rör sig inte ett nytt univeratt om samarbete mellan offentliga och privata utbildningssitet, utan om ett anordnare och andra organisationer för att öka näringslivets konkurrenskraft människor möjlighet att förbättra sin attraktionskraft och ge på arbetsmarknaden.

University for Industry UFI har två viktiga strategiska mål:

öka intresset för livslångt lärande hos företag och individer, 0 att förbättra tillgången på högkvalitativ och nydanande utbildning, 0 att särskilt användande IT och kommunikationsteknologi. genom av

skall enligt planerna bli organisation för öppet, flexibelt läran- UFI en ha både individer och företag kunder och ande. Den kommer att som teknik. UFI skall förmedla utbildning, läromedel och vända sig av ny utbildningstjänster hög kvalitet, skall bli tillgängliga i hemmen, av som på arbetsplatserna och på lärcenter över hela landet. Hinder för lärande kommer att rivas att tydlig och pålitlig ner genom och rådgivning erbjuds, att människor får möjlighet information genom lära sig i sin takt och på tider och platser som passar dem, samt att egen marknader stimuleras för att få ned kostnaderna. genom att nya UFI skall hjälpa individer och företag att ta reda på Tanken är att vilken utbildning de behöver och att få tillgång till denna utbildning på

plats och rätt tid. För många människor antas detta vara rätt sätt, rätt datorer eller radio/TV, hemma eller på arbetsplatsen. De som genom inte har tillgång till datorer kommer att kunna använda sig av ett nätpå olika platser. UFI kommer att stimulera lokala orverk av lärcenter och samarbetsorgan att bygga sådana lärcenter på ganisationer upp

144 Kapitel 2

franchise-basis, vilket garanterar kvalitet och tillgänglighet för UFIs kunder.

Viktigt är att UFI blir del vardagen. Under de första åren kommer en av man att prioritera ett brett utbud bestående av baskunskaper, IT och kommunikationsteknik, utbildning för små- och medelstora företag, utbildning för vissa specifika sektorer, t.ex. miljöteknik, handel, multimedia.

UFI skall inte anordna all utbildning själva, utan uppmuntra till samarbete mellan offentlig och privat sektor och stimulera marknaden att öppna nya möjligheter för dem vill lära sig. Den utbildning som som UFI skall främja sträcker sig från baskunskaper i läs- och räknefärdighet till specialiserade kunskaper i teknik och företagsledning. UFI skall agera som en förmedlare som sammanför de lärande med kvalitetssäkrade produkter, kurser, utbildningstjänster och läromedel från utbildningsanordnare, företag och andra organisationer. UFI skall också stimulera nya marknader genom att beställa multimediaprodukter i den pedagogiska och tekniska frontlinjen för att fylla tomrum.

För att uppnå detta kommer UF I att analysera marknadens och de framtida kundernas behov, föra fram dessa behov och därmed skapa en stor marknad, erbjuda information, råd och stöd för de människor är intressesom rade, 0 se till att utbildning hög kvalitet finns lätt tillgänglig, av beställa ny utbildning och nya utbildningsprodukter för att överbrygga gapet mellan tillgång och efterfrågan, 0 säkra kvaliteten i de produkter och tjänster som förmedlas och beställs.

UFI skall arbeta ihop med många organisationer ägnar sig som vuxnas lärande. I början kommer UFI mest att arbeta med offentlig verksamhet och offentlig finansiering, också med privata föremen senare tag, både som kunder och utbildningsanordnare. När UFI blir etablerat kommer offentlig finansiering att behövas för vissa kategorier studeav rande, men den privata sektorn kommer att ta över för andra kategorier. University for Industry kommer enligt planerna att lanseras i full nationell skala år 2 000. Fram till dess arbetar ett team med att utveckla rättsliga och administrativa strukturer och planer för UFIs verksamhet.

Kapitel 2 145

En rad utvecklingsprojekt kommer att testa de olika delarna av UFImodellen. Hösten 1998 kommer permanent chef för UFI att anstälen las. År 2002 väntar sig att 2,5 miljoner människor och företag man ca året kommer att använda UFIs inforrnationstjänster och att mer än om 600 000 året kommer att följa utbildningsprogram som personer om eller med hjälp UFI. För att igång UFI har den organiserats av av brittiska regeringen beslutat investera 15 miljoner pund under 1998 och

1999.

2.12 Internationellt samarbete

Norden

IDUN Informationsteknologi och Datapedagogik i UNdervisningen

Nordiska Ministerrådets satsning på pedagogiskt bruk av inforrnaär tionsteknologi i undervisningen. Projektet inleddes våren 1995 och om-

fattar hela utbildningsornrådet: grundskola, gymnasium, yrkesutbild-

ning, lärarutbildning, högskole- och universitetsutbildning samt vux-

enutbildning.

Europeiska unionen EU" sina mål att bidra till utvecklingen en utbildning EU har som ett av av främja samarbetet mellan medlemsländerna av god kvalitet genom att

yrkesutbildningspolitik stöder och komplettesamt genomföra en som

medlemsländcmas insatser. Det sker för närvarande i prorar egna och Leonardo da Vinci, genomförs under perigrammen Sokrates som 1995-1999. Därutöver skall gemenskapen och medlemsstaterna oden främja samarbete på utbildningsornrådet med länder utanför EU också och med internationella organisationer. Sokrates innehåller delprogrammen Erasmus för högre utbildning för skolan övergripande åtgärder. I de ingår och Comenius samt senare språkprogrammet Lingua, olika nätverk och för informationsprogram och erfarenhetsutbyte samt distans- och vuxenutbildning. Leonardo da Vinci-programmet stöd till åtgärder for att förbättra ger

yrkesutbildningen och kompetensutvecklingen i den grundläggande

företag, inklusive åtgärder för bättre språkkunskaper, kunskapsutveckling och innovation samt informationsutbyte.

1°Intemetadress: http://www.tic.dk/pr0jekt/idun " Svenska EU Programkontorets internetadress: http://eupro.se

146 Kapitel 2

Under perioden 2000-2006 tänker sig kommissionen

tre nya program med en gemensam grundstruktur och de målen att

gemensamma främja tillgång till utbildning och livslångt lärande för alla, aktivt och solidariskt medborgarskap samt kompetensutveckling för sysselsättning. Stöd skall ges till åtgärder för fysisk rörlighet, virtuell rörlighet och informationsteknik i undervisningen, nätverk för samarbete, språkoch kulturkunskap, innovation samt information. De

nya programmen förutsätts träda i kraft den l januari år 2000.

Distansutbildning betraktas som en nyckelfaktor i arbetet med att höja nivån och öka tillgängligheten till utbildning och kompetensutveckling för medborgarna i EU.

På senare tid har Europeiska kommissionen tagit ytterligare initiativ till olika projekt på utbildningsområdet. Ett dessa är att bilda

av en ny europeisk stiftelse för att främja utvecklingen IT och multimedia för

av utbildningsområdet. Kommissionen vill att utbildningssektom, datorbranschen och innehållsleverantörer t.ex. förlag och TV-foretag

som skall samarbeta i olika utvecklingsprojekt. Tanken är att varje bransch skall bilda sitt eget samarbetsorgan som sedan tillsammans bildar stiftelsen.

Arbetet med det Europeiska Skoldatanätet inleddes hösten 1997, sedan kommission i juli beviljade medel till projektet. Samtliga EUländer deltar i arbetet samt Island, Norge och Schweiz. Sverige har bl.a. ansvarat för utvecklingen interimistisk plattform för Skoldatanätet

av en på internet. Plattformen skall invigas under 1998 och erbjuder bl.a. stöd till lärare, kontaktfunktioner och nyhetstjänsten Se även avsnitt 2.8

EU eftersträvar också att öka samarbetet med länder utanför Unionen. Två beslutade program är Samarbetsprogram för yrkesutbildning och högre utbildning med USA och Kanada.

OECD Vid ett informellt OECD-ministermöte i Helsingfors i september 1997 ställde sig de deltagande ministrarna bakom ett förslag att OECD skulle upprätta tre arbetsgrupper för att stimulera utvecklingen multimedia

av inom utbildningsområdet. Arbetsgrupperna har till uppgift att identifiera kriteria för kvalitetsbedömning av multimedia och mjukvaror, att göra en analys av marknaden för multimedia och främja partnerskap mellan privata och offentliga avnämare, samt att bygga nätverk för

upp

12Internetadress: http://www.eun.org

Kapitel 2 147

arbetar med multimedia och mjukvaror verktyg i inforskare som som

lämingsprocesser.

Övrigt

dag samarbete i såväl små stora nätverk, nationella och Det pågår i som

internationella, på distansutbildningsområdet. Några exempel på nät-

EADTU European Association of Distance Teaching Uniververk är EDEN European Distance Education Network, ICDE sities, Council for Distance Education. Den sistnämnda är en

International

världsomspännande organisation har koppling till UNESCO.

som en år anordnar ICDE världskonferens där forskare och prak- Vartannat en området distansutbildning, flexibelt lärande och livslångt tiker inom lärande Under de närmaste åren prioriterar ICDE en satsning på möts. utvecklingen i tredje världen. stöder både EU och OECD bildandet av nätverk i Som nämnts ovan sammanhang. Med sannolikhet kommer vi att få se en ökad flera stor aktivitet inom området från bl.a. dessa organisationers sida.

3 OECDs internetadress för nyheter om utbildning:

http://www.oecd.0rg/els/edu/elsed.htrn

4 Intemetadress: http://www.eadtu.nl 5 Intemetadress: http://www.eden.bme.hu 16Intemetadress: http://www.icde.org

148 Kapitel 3

3 Bedömningar och förslag

l Inledning

3.1.1 DUKOMs

uppdrag

Som framgått av kapitel l är det DUKOMs uppfattning det livslånga att lärandet kommer att prägla morgondagens dynamiska samhälle. Det livslånga lärandet ställer stora krav på att utbildning finns tillgänglig i många fonner. DUKOMs vision är den flexibla utbildningen i vilken

distansutbildningen spelar en viktig roll.

DUKOMs uppdrag är att lämna förslag till strategi för hur dien stansutbildning med användande IT skall främjas. IT är under snabb av utveckling vad gäller både hårdvara och mjukvara och det är omöjligt att förutse vilka tillämpningar blir mest betydelsefulla för utbildsom ningsområdet på längre sikt. IT-användning i utbildningen ökar snabbt och kommer att medföra förändringar vad gäller pedagogik, metodik och organisation. När det gäller distansutbildningen blir förändringarna stora. Utvecklingen befinner sig ännu i sin linda och det är för tidigt att med någon bestämdhet peka ut vilken väg den bör ta. Öppenhet inför nya kunskaper och erfarenheter är därför väsentlig. Den lämpligaste strategin att främja distansutbildningen är enligt DUKOMs uppfattning att skapa förutsättningar för fortgynnsamma en satt utveckling av pedagogik, metodik och organisation. Fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete inom området måste grunda sig på erfarenheter från praktik och det är därför viktigt att distansutbildningen får större omfattning än den har idag, både allmän företeelse och som som resultat av riktade insatser till områden bedöms särskilt väsom som sentliga. DUKOMs förslag i det följande därmed främst strukturer avser nya och regelsystem som bättre kan stödja utveckling distansutbilden av ningen. Inledningsvis vill DUKOM ta några principiella frågor upp mera som utgör bakgrunden till kommitténs överväganden och förslag.

1998:84 Kapitel 3 149 SOU

3.1.2 främst för vuxna

Distansutbildning

traditionella och fortfarande normala uppfattade formen för Den som utbildning innebär studier på heltid under långa perioder med de studemestadels närvarande i skolor och högskolor i vilka de rande, unga, erhåller undervisning. Detta är schablonbilden. I själva verket före-

kommer utbildning i mängd olika former- informellt lärande, i en som studiecirklar, i arbetslivet, i korta koncentrerade kurser, vid konferen-

i föreningslivet och, naturligtvis, distansutbildning. Och antaser, som studerar i ålder är stort. Utbildningsmöjlighetema är alltlet som vuxen så många, och de studerar befinner sig i mycket varierande situasom tioner. Det råder överhuvudtaget ingen enhetlighet. pågår ständigt förändringar, del avsedda följder Dessutom en som beslut, andra oväntade resultat människors av politiska som mera av till besluten. Såvitt DUKOM kan bedöma pågår också ett anpassning vad pedagogik och metodik mellan olika utbildningar, närmande avser torde påskyndas den ökande IT-användningen i och den tendensen av

all utbildning. exempel har DUKOM i avsnitt 1.3.2 pekat på de på- Som ett ovan gående förändringarna inom grundskolan och gymnasieskolan som enkommitténs mening innebär utveckling i riktning mot den flexligt en och distansutbildningen. Som ett ytterligare exempel ibla utbildningen regeringen att införa möjligheter till distansutkan nämnas att avser inom gymnasieskolan prop. 1997/98: 169. bildning även har valt benämna den traditionella utbildningsformen DUKOM att till distansutbildning. Vad ordet närutbildnärutbildning som motsats de studerande och deras lärare är samtidigt närvarande ning anger är att undervisningen, medan ordet distansutbildning anger att de beunder från varandra i tid och/eller I modernare defifinner sig på distans rum. därutöver regel tillagts att kommunikationen mellan nitioner har som lärare i huvudsak sker med användning teknik, studerande och av ny

IT. Närutbildning brukar betraktas den överlägsna utbildningsforsom distansutbildning den form tas till när den enskildes men och som som förhållanden hindrar deltagande i närutbildning. närutbildning befinner sig läraren i direktkontakt med de stu- Inom derande, kan på frågor, kontrollerar kunskaper ge-

ger uppgifter, svara

ställa frågor, avläser de studerandes reaktioner och kan omenom att hjälpa till rätta. De studerande befinner sig i en oftast homogen delbart stöd i lärandet i kamratliga former och utgör en viktig grupp som ger Det karakteristiska är att det är de studedel i det sociala umgänget.

kommer till utbildningsanordnaren.

rande som

150 Kapitel 3

Distansutbildning betraktas alltså ofta den sekundära utbildsom ningsforrnen som kommer till användning då de studerande eller av ett annat skäl inte kan delta i närutbildning. Det kan handla bundenhet om till en ort där utbildningsmöjligheter saknas, familjesituationen eller om om nödvändigheten att försörja sig själv och sin familj.Det karakteristiska är att utbildningen kommer till den studerande i dennas normala miljö på hemorten eller på arbetsplatsen. Den oförmedlade kontakten mellan läraren och de studerande saknas och får ersättas med kommunikation på distans. Den naturliga kamratkretsen i klassen och studiegruppen saknas också men kan, även den, helt eller delvis ersättas med distanskommunikation eller med upprättandet lokala studiemiljöer i av exempelvis lärcentra. Just genom att de studerande befinner sig kvar i sin vanliga miljö, i hemmet eller på arbetsplatsen, erbjuder emellertid distansutbildningen i många fall pedagogiska fördelar gentemot närutbildningen. Distansutbildningen kan alltså inte bara bättre till den studerandes anpassas personliga förhållanden. Den omständigheten att den studerande finns i sin normala miljö kan användas som stöd i utbildningen. Behovet ökade av kunskaper kan t.ex. ha att göra med yrkesutövningen, och för den som utbildar sig i jobbet kommer resultatet utbildningen då till omedelbar av användning, även innan utbildningen är avslutad. Att den distansstuderande inte befinner sig i miljö byggts särskilt för att fören som upp medla kunskaper kan ofta än väl kompenseras att hon i stället mer av befinner sig i miljö förstår att dra nytta den ökade kompetens en som av som hon successivt får och dessutom stöder och stimulerar studiearbetet. I närutbildning är det i stor utsträckning lärarens att till att ansvar se gruppens studier går framåt, och rollen "klassrumsadministratör som är där viktig. Den distansstuderande är generellt lämnad sig mera själv och måste själv ta huvudansvaret för sina studier. Distansstudier kräver därför starkare motivation, större mognad och större en en en älvdisciplin av den studerande. Kraven på motivation, mognad och självdisciplin hos de studerande gör att distansutbildning i första hand bör studieform lämses som en pad för Rent allmänt bör närutbildning den även i fortvuxna. ses som sättningen naturliga studieforrnen för barn och ungdomar, undanmen tag finns och kommer att finnas. Ungdomar vill studera på distans som bör självfallet få göra så, och det är bara fördel vissa distanskuren om ser introduceras i gymnasieskolan.

Kapitel 3 151

3.1.3 Interaktivitet är nödvändig i en kurs

Förhoppningama är stora att IT skall medföra att nya grupper börjar studera till relativt låga kostnader. Dessa förhoppningar kan enligt

DUKOMs uppfattning infrias, och kommitténs förslag är avsedda att bl.a. leda till detta resultat. Men förväntningarna om besparingsmöjlig-

heterna är ofta överdrivna. Det finns ganska spridd föreställning om att kunskapsuppbyggen naden i samhälle främst är distributionsfråga: man bara finner ett en om nå bred spridning väl genomarbetade och stimulerande ett sätt att av läromedel har det viktigaste steget tagits för att nå fram till det lärande samhället. För några decennier sedan det radio och TV skulle var som för distributionen kunskap. Nu har förväntningarna överflytsvara av tats till IT. Den tryckta boken är ett utomordentligt läromedel, men boktryckarkonsten ledde inte till allmän läskunnighet. Den kom i Sverige ensam först i och med folkskolerefonnen 1842. Fortfarande finns dock funktionella analfabeter i Sverige. Radio och TV är också utomordentliga

kunskapskällor, att hävda att de har medfört någon kunskapsrevomen lution innebär överdrift. Det är möjligt att IT kommer att få större en betydelse för kunskapsnivån i landet än vad den tryckta boken och radio-TV har haft, det finns anledning att ställa sig tvivlande. men Lärande innebär arbete, och de flesta har behov stöd andra ett av av människor i sitt lärande oavsett det sker i formella eller informella om former. Att delta i kurs innebär ett organiserat och systematiserat lärande. en kurs förekommer äkta interaktivitet mellan studerande och anord- I en I distanskurs äger interaktionen i huvudsak rum på distans. nare. en En del läromedel påstås interaktiva, vad det då i praktiken vara men handlar simulerad interaktivitet: ett antal frågor och följdfrågor om är förutsedda och på dem förutbestämda För att äkta interaktiär ges svar. vitet skall förekomma måste två eller flera parter delta i styrninganses förloppet på sätt inte är bestämt i förväg: fråga eller ett en av ett som en inlägg resulterar i i sin tur föranleder fråga eller ett ett svar som en ny kedja slut inte förutbestämt. Äkta interaktinytt inlägg osv. i en vars är vitet kan inte förprogrammeras, och människan kan inte helt ersättas av

teknik bara ger simulerad interaktivitet. som Det är emellertid både hänsyn till kostnaderna och med hänsyn - av till distansstuderandes behov att själva kunna styra sina studierav viktigt distansutbildning utformas så att behovet handledning kan att av hållas Därför måste särskild vikt läggas vid läromedlen och utnere. formningen IT-stödet i distanskursema. av

152 Kapitel 3

l Distanspedagogik

DUKOM lämnar inga konkreta förslag vilken pedagogik och metoom dik som främst bör komma till användning inom distansutbildning bedriven med hjälp av IT. För detta saknas enligt kommitténs mening ett

tillräckligt underlag. Här krävs ett fortlöpande utvecklingsarbete natio-

nellt och en öppenhet för erfarenheterna från det utvecklingsarbete som sker i andra länder. DUKOMs förslag syftar därför till att skapa institutionella förutsättningar härför. Däremot finns i det material DUKOM redovisar i sina betänkanden åtskilligt värdefulla erfarenheter att av utnyttja för distansutbildare. Det är viktigt att utbildningsanordnama har förståelse för de särskil-

da problem som är förknippade med distansutbildning också för-

men står att utnyttja de fördelar som den erbjuder. Distansutbildning kräver en särskild pedagogisk kompetens hos anordnama. Om bl.a. dessa frågor handlar Carl Holmbergs bidrag På distans Utbildning, undervis- ning och lärande i DUKOMs delbetänkande SOU 1998:83. Där finns en översiktlig genomgång svensk och internationell debatt, forskav ning och utveckling inom distansutbildningens område. I anslutning till DUKOMs arbete har 100 projekt med distansutca bildning bedrivits runt i Sverige. Dessa utgör tillsammans även om en internationellt unik satsning. En sammanfattande utvärdering finns i DUKOMs delbetänkande Utvärdering distansutbildningsproj ekt med av IT-stöd SOU 1998:57 författats Eva Åström. I denna liksom i som av projektens egna utvärderingar, tillgängliga via DUKOMs hemsida http://www.dukom.gov.se i internet, finns ett rikt material bör som vara av stort värde för distansutbildare och andra intresserade under några år framåt. Det är bara att hoppas att erfarenheterna från det pionjärarbete som DUKOM-projekten representerar snabbt kan ersättas av utvärderingar av nya erfarenheter från verksamheter med större bredd och bedrivna med fördjupad kunskap distansutbildningens särskilda om

förutsättningar.

Ett antal generella slutsatser sannolikt längre hållbarhet kan dras av av projekten: Distanskurser kräver en mera omsorgsfull planering organisatoriskt, pedagogiskt och tekniskt än vad lärarna varit vid från sin tidigare vana verksamhet. Det är alltså nödvändigt att utbildningsanordnama avsätter tillräckligt med tid för kursförberedelserna. När de kursansvariga har lyckats få igång kommunikation mellan deltagarna har denna bedömts mycket värdefull och viktig de som av studerande. Men gruppkommunikationen har inte kommit igång sig av självt utan det har krävts stark styrning, tydlig förutbestämd en en

Kapitel 3 153

struktur och att gruppkommunikationen givits en meningsfull roll i studierna för att den skulle få tillräcklig livslqaft och inte tyna bort. Den tekniska utrustning som har funnits tillgänglig för utbildningsanordnama och för de studerande har nästan alltid vållat problem. Ibland är det tekniken har brustit, ibland är det de studerandes som kunnande har varit otillräckligt och ibland har problemet legat i som huvudsak hos utbildningsanordnarna. Det är därför viktigt att kraven på tekniken och på teknikanvändama läggs på rätt nivå och att det finns tillgång till teknisk support. Flera DUKOM-projekten har initierats enskilda eldsjälar, men av av stödet från den organisation inom vilken de arbetar har ibland saknats och då har projektet fått svårigheter. Ett helhjärtat engagemang från framför allt organisationens ledning har visat sig vara en viktig framgångsfaktor. Flertalet deltagare i DUKOM-projekten har varit kvinnor. Det finns inga helst tecken på att kvinnorna skulle ha haft större svårigheter som än männen att behärska IT. Snarare verkar det förhålla sig så att den i stor utsträckning skriftliga kommunikationen mellan lärare och studerande har passat kvinnorna bra. Erfarenheterna från närutbildning däremot brukar tala för att männen tar för sig av lärares och kamraters uppmärksamhet på kvinnornas bekostnad.

3.1.5 IT

ITs utveckling tycks, nämnts i avsnitt 1.2, inte styras av några besom hovsanalyser. Snarare förhåller det sig så att den snabba utvecklingen sina lagar och att IT-branschen i efterhand söker finna styrs av egna användningsområden för den teknik utvecklas. Om utsikter till som lönsamhet spåras sker kommersiell lansering. Den utveckling är internationell och har sin tyngdsom äger rum punkt i USA. Den kan mycket litet, eller inte alls, påverkas från svensk sida. DUKOMs intresse har framför allt inriktats på hur i utbildman ningssyfte på ett bra sätt skall kunna utnyttja befintlig IT och den ITutveckling någorlunda säkert kan förutses. Vart utvecklingen går som på litet längre sikt är omöjligt att förutse, och DUKOM har avhållit sig från några spekulationer på den punkten. Några förslag om svenska satsningar på teknikutveckling finns därför inte i detta betänkande. Det är emellertid viktigt att det svenska samhället följer utvecklingen noga inom den internationella IT-branschen för att snabbt dra nytta av de nyheter som presenteras.

154 Kapitel 3

Den IT som finns idag och som är ekonomiskt överkomlig för

vanliga enskilda människor är mycket överlägsen i kapacitet och användarvänlighet den teknik som var tillgänglig för bara några år sedan. Utvecklingen har hittills gått mycket snabbt och ingenting tyder på att den skulle vara avstannande.

Dagens IT kan ändå knappast beskrivas som särskilt användarvänlig. Men antagligen dröjer det bara några få år innan IT har blivit så enkel att utnyttja och billig att anskaffa att den blir lika vardaglig som TV och ett självklart hjälpmedel i all utbildning.

3.1.6 organisationer för

Flerformiga Dual Mode utveckling av flexibel utbildning

En mycket omdiskuterad fråga är om distansutbildningen skall skötas av samma institutioner som de som bedriver närutbildning den engelska benämningen för detta är Dual Mode eller särskilda institutioner

om bör bildas för distansutbildningen kallas då Single Mode. Den kände svenske forskaren och distansutbildaren A. Bååth har myntat begreppen flerformsorganisationer respektive "enformsorganisation" för att beteckna samma sak. Eftersom dessa begrepp är i viss mån etablerade kommer DUKOM att använda dem i det följande.

De organisationslösningar som valts skiftar såväl i Sverige som intemationellt.

De svenska universiteten och högskolorna har sedan länge uppdraget att också bedriva distansutbildning, och de skall alltså vara flerforrnsorganisationer. Statens Skolor för Vuxna SSV däremot bedriver bara distansutbildning, och är alltså enformsorganisationer, liksom de välkända korrespondensinstituten, av vilka pionjären Hermods fortfarande är verksam som en del av Liber-koncemen, vilken i övrigt bedriver förlagsverksamhet.

Det mycket omtalade Open University i Storbritannien, landets största universitet, ger enbart distansutbildning, och är alltså en enformsorganisation, som dock förutsätter närvaro vid sommarkurser. Andra brittiska universitet är flerformsorganisationer liksom flertalet

av de stora amerikanska universiteten. Det intressanta nya brittiska projektet University for Industry inriktar sig på både närutbildning och distansutbildning och har dessutom ambitionen att erbjuda enskilda och företag flexibel utbildning; egentligen kanske det beskrivs bäst som en paraplyorganisation för förmedling av kontakter mellan utbildningsanordnare och utbildningssökande vars syfte är just att uppnå flexibiliteten.

Det finns skäl för och emot båda systemen.

Kapitel 3 155

Ett tungt skäl för den specialisering enfonnsorganisationen insom nebär är lqaftsamlingen kompetens till distansutbildning, något som av främjar verksamhetens kontinuitet och kompetensuppbyggnad. Samtidigt medför skarpa gränser till utbildningsverksamhet risker för annan isolering och stagnation. Detta är, enligt vissa bedömare, vad som håller på att ske med Open University. Enformsorganisationer tenderar också mot storskalighet. För flerforrnsorganisationen talar bl.a. att distansutbildningen kan utnyttja befintliga institutioner med den ämnesmässiga och pedagogiska kompetens redan finns. Den forskningsanknytning som anses som viktig för högskoleutbildningar finns också redan. Ett problem väl dokumenterat i de projekt bedrivits under DUKOMs överinseende som är att det ofta är svårt att i på närutbildning inriktad organisation en skapa för och få resurser till distansutbildningen engagemang . Som framgår avsnitt 1.3 är det DUKOMs uppfattning att diav stansutbildning och närutbildning bör i ett gemensamt sammanhang ses och bli till flexibel utbildning. Den flexibla utbildningen bör rimligen ha bäst förutsättningar att utvecklas i flerformsorganisationer, och om utbildningsanordnama utnyttjar de möjligheter som mångfaldens och breddens ekonomi avsnitt 3.4 erbjuder bör flerfonnsorganisatio-

se

också kunna bli det mest kostnadseffektiva alternativet. DUKOM nema föreslår flerfonnigheten huvudprincip för distansutbildningen. Det som normala bör alltså att distansutbildningen anordnas av organisatiovara också anordnar närutbildning. ner som Emellertid finns det, särskilt under ett intensivt uppbyggnadsskede, anledning systematisera utvecklingsinsatsema inom distansutbildatt ningen att hålla dem samman i centrala organisationer. Det genom skulle innebära att utbildningsanordnama blir flerfonnsorganisationer medan centrala organisationer får uppdraget att i nära samarbete med

utbildningsanordnama för ett systematiskt utvecklingsarbete.

svara DUKOM återkommer med närmare förslag i dessa frågor. Som framgår Carl Holmbergs nyssnämnda bidrag till DUKOMs av delbetänkande visar rad internationella exempel att distansutbilden ningen har haft svårt att göra sig gällande inom bl.a. högskolorna. De svenska erfarenheterna pekar i riktning. De skolor och högskosamma lor inte är beredda att ta ansvaret också för bred distansutbildsom en ning kommer sannolikt inte heller att kunna bli delaktiga i utvecklingen den flexibla utbildningen. av

156 Kapitel 3

3.2 Att organisera

distansutbildning

3.2. l

Inledning

Som nämnts tidigare vid flera tillfällen kan kompetensutveckling ske i många olika former och bland dem tillhör det informella lärandet de minst uppmärksammade trots att det uppenbarligen är mycket stor

av betydelse.

Föreliggande avsnitt handlar om distanskurser, dvs. utbildning

som har en anordnare undervisning och handledning.

som ger

Utgångspunkten för det följande är hur väl fungerande distansut-

en bildning bör se ut för att tillgodose olika behov distansstuderande

som kan komma att ha. Perspektivet är det livslånga lärandet, och medborgarna antas utnyttja utbildningssystemet flera perioder under livet.

Studierna bör vara resultatet av ett välgrundat beslut, och för detta behövs tillgång till väl utformad information olika utbildningsalter-

om nativ och kompetent rådgivning. I senare avsnitt 3.7 och 3.8 behandlar DUKOM dessa frågor.

3.2.2 Stort behov

av planering

Ett genomgående drag är att distansutbildning måste föregås av noggrann planering från utbildningsanordnamas sida. Detta krav gäller inte bara själva utbildningen utan också den administration och teknik

som stöder kursen.

Erfarenheterna från bl.a. DUKOM-projekten visar att de frågor

som de studerande har i stor utsträckning handlat om praktiska problem kring studierna, problem som snarast är av administrativ och teknisk natur. Särskilt har behovet av teknisk support visat sig vara stort. Om verksamheten skall fungera väl är det därför nödvändigt att utbildningsanordnama kan erbjuda hjälp med att lösa sådana problem och att det finns en organisation som kan svara för detta.

Distansutbildning innebär att de studerande har stor personlig frihet i sättet att bedriva sina studier. Men för utbildningsanordnarens del gäller att kursplaneringen måste desto Att lägga

vara noggrannare. upp en distanskurs kan inte vara ett ensamarbete för en enda person. Planeringen måste vara ett lagarbete mellan flera experter engagerade från första början ämnesexperter, pedagoger, tekniker och administratörer

-

och lagarbetet behövs också under kursens gång. -

Om planeringen är tydlig och om dess innebörd också står klar för de studerande kan många onödiga frågor undvikas. Men framför allt innebär det en trygghet och säkerhet för den studerande att hon känner

till vad gäller vad är kurslitteratur och vad som är bredvidsom - som läsningsmaterial, hur IT-material är avsett att användas och vilken teknik krävs för att det skall kunna användas, vilka intemetadresser som är särskilt värdefulla för kursen, vilka förutsättningar som gäller som för kommunikation mellan lärare och studerande i den aktuella kursen, hur kommunikationen mellan de studerande är avsedd att fungera och vad den bör ha för syfte, hur och när studieuppgifter skall redovisas, Om grundstommen i planeringen är klar och tydlig för kursdeltaosv. blir också utrymmet för de studerandes personliga val tydligt. garna Många kommer dock att behöva personlig handledning för att göra de

rätta valen. Distansutbildning innebär, vid jämförelse med närutbildning, att en relativt större del ämnesstoffet måste finnas i läromedlen eller nås av via eget kunskapssökande. Lärarens arbete under distanskursen får därför tyngdpunkt än i närutbildning det sker en förskjutning en annan från kursens innehåll till utbildningens form och till handledningen som skall stödja den studerandes lärande. Kraven på lärarens ämnesktmskablir inte mindre eftersom handledningen i stor utsträckning går ut per på att hjälpa de studerande tillrätta med problem som de har att förstå kursens innehåll och att förklara sammanhang. För att inte lärarna skall bli överbelastade måste behovet av individuell handledning förebyggas så långt det är möjligt en klass med 30 elever får inte bli 30 klasser med en elev". Distanskursema bör upplagda så att det blir möjligt att bedriva vara studierna i huvudsak utan kontakt med lärarna. Men de distansstuderande måste ha möjlighet att på tidpunkter passar dem kunna som hjälp och stöd lärare/handledare. Eftersom distansstudiema i stor av en utsträckning äger på andra tider än kontorstid behövs andra arranrum än att erbjuda de studerande telefontider på vardagar. IT gör gemang detta möjligt. Frågor kring studierna bör t.ex. kunna ställas och få ett snabbt via e-post. De studerande kan naturligtvis inte begära att svar lärare skall finnas till hands dygnet runt och veckan runt, men någon form reaktion bör ändå normalt kunna inom ett dygn. av ges Det snabbaste och mest arbetsavlastande sättet är emellertid att utbildningsanordnama skapar web-plats ger utförliga upplysningen som kursen och där förberedda ges på frekventa frågor, s.k. FAQ ar om svar Frequently Asked Questions. Behovet handledning från lärare minskar också om de studeav en rande kan varandra stöd. Erfarenheterna visar att studier i grupp är ge fullt möjliga deltagarna befinner sig på distans från varandra. även om Deltagandet i bör helst frivilligt, men många studerande en grupp vara sätter stort värde på just den arbetsforrnen. För att kommunikationen i skall fungera krävs att dess syfte tydliggörs och att den får grupperna

158 Kapitel 3

ett för deltagarna meningsfullt innehåll. Läraren/handledaren har

en viktig uppgift i att se till att gmppema får en lämplig sammansättning med hänsyn till de studerandes förutsättningar och ambitioner och i att se till att kommunikationen hålls vid liv.

Att bedriva distansstudier upplevs många ett ensamarbete

av som även om möjligheter till kommunikation på distans finns. Några finner sig väl till rätta med detta medan andra har behov personliga kon-

av takter och personlig rådgivning. En hel del detta kan klaras på di-

av stans, såsom nyss visats. Men för andra är enbart kontakter via nätet inte ett tillräckligt stöd utan de har behov också av de kvaliteter det

som personliga mötet ger.

För dem kan lokala lärcentra vara lösningen. I avsnitt 2.8 har ett antal befintliga lärcentra och deras verksamhet beskrivits och i avsnitt 3.7 finns DUKOMs överväganden och förslag beträffande lärcentra.

Ett vanligt sätt att minska de studerandes känsla av isolering är att anordna fysiska möten med deltagande av de studerande och deras lärare. Vanligt är att ett sådant möte äger rum vid kursstarten och sedan upprepas en eller flera gånger under kursens förlopp. Det är omvittnat att sådana träffar har ett stort värde, och det finns lärare och studerande som betraktar dem som nödvändiga. Det bör emellertid påpekas att

om en kurs läggs upp så att det är nödvändigt för de studerande att delta i sådan möten innebär det att planeringen kursen distansutbild-

av som ning kan ifrågasättas. Planeringen av en distanskurs bör syfta till att all nödvändig handledning och information skall vara tillgänglig på distans, och deltagande i kurssammankomster bör ses som en extra formån för dem som vill ha en mera personlig kontakt med sina lärare och kurskamrater.

3.2.3 Läromedel för distansutbildning

Som tidigare framhållits bör läromedlen för distansutbildningen liksom hittills i stort kunna vara desamma som de används inom närut-

som bildning. Eller, för att vända på saken, de läromedel som är lämpliga för de mera självständiga studier som äger rum inom distansutbildning bör vara lika lämpliga för dem som deltar i närutbildning.

För att de som studerar på distans skall ha den avsedda friheten att själva bestämma hur studierna skall ske och i vilken utsträckning de vill söka kontakt med handledare, andra studerande eller lärcentra behöver läromedlen utformade så att självständiga studier är reell möj-

vara en lighet.

Det innebär att utbildningsanordnaren måste vara särskilt noggrann vid valet de läromedel tillhör distanskurs. Så långt möjligt

av som en

Kapitel 3 159

bör läromedlen vara självinstruerande. Bl.a. bör multimedialt material användas. Om sådant producerat i Sverige eller utomlands inte

- finns att tillgå kan det bli nödvändigt för utbildningsanordnaren att själv utarbeta materialet.

IT-läromedel är som regel dyra att framställa och enskilda utbildningsanordnare kommer ofta att ha svårt att finansiera dem. För att kostnaderna skall bli försvarbara behöver som regel antalet användare

betydande. Detta medför att samarbete kommer att Visa sig nödvara vändigt mellan olika utbildningsanordnare eller att läromedlen bör produceras av någon central instans med sikte på nationell användning.

3.2.4 Distansstudier kompletterar närutbildning

De nya högskolorna i Sverige är som regel ännu små och uppsättningen ämnen som kan studeras där är begränsad. De har det tredubbla syftet att dels avlasta en del av expansionstrycket på de gamla universiteten och universitetsortema, dels fungera som katalysatorer för den regionala utvecklingen, dels underlätta för regionens invånare att få högskoleutbildning. Särskilt det sistnämnda syftet skulle säkerligen kunna nås bättre om det var normalt att på campus både studera kurser som finns representerade vid den egna högskolan och, på distans, kurser vid någon högskola. Studenterna skulle då inte behöva byta studieort

annan för att kunna få den utbildning de önskar, och expansionstrycket på de stora universiteten skulle minska ytterligare.

Det förekommer redan att studenter gör på det här beskrivna

nu sättet, det är inte vanligt och det finns inga anordningar som stöder

men det. Vad konkret skulle behövas är att välutrustade lärcentra för

som distansstudier fanns på vid framför allt de små högskolorna och

campus att till dem knöts tekniker och handledare till stöd under distansstudierna. Dessutom behöver ett antal formella frågor klaras ut, t.ex. att bestämma till vilken högskola den distansstuderande hör och vilken högskola skall få tillgodoräkna sig det statsbidrag den studerande

som som

DUKOM föreslår att frågan utreds vidare. genererar.

På motsvarande sätt borde det möjligt för dem som studerar vid

vara komvux och folkhögskolor att studera vissa ämnen på distans med stöd

teknik och handledning erbjuds den skolan. Denna fråav som av egna ga behandlas ytterligare i avsnitt 3.4.

6 18-1129

160 Kapitel 3

3.2.5 Samarbete behövs

DUKOMs uppfattning framgått tidigare, att distansutbildning

är, som

studieform är mest lämpad för vuxna och att den kommer att vara som

viktig beståndsdel det livslånga lärandet. För vuxna kommer det en av inte att särskilt intressant om innehållet i en kurs i ungdomsskolan

vara skulle ha räknats till gymnasieskolnivån eller till högskolenivån- om den alls skulle ha någon motsvarighet där. Det är därför inte självklart att pedagogik och metodik i distansutbildningen skall skilja sig beroende på ämnets nivå. Däremot kommer, i nästan all vuxenutbild-

som ning, de studerande olika när det gäller kunskapsnivå och stu-

att vara diebakgrund. Dessa individuella olikheter måste få konsekvenser för hur handledningen skall utformas i det enskilda fallet och är följaktli-

den pedagogiska kompetensen hos utbildningsanordgen en fråga om

naren.

Distanskursema bör med hänsyn till det sagda utformas så, att människor med betydande skillnader i kunskapsbakgrund kan tillgodogöra sig dem. Samtidigt kommer de sannolikt att i pedagogiskt avseende ha många drag som skiljer dem från kurser som ges som

gemensamma närutbildning. Utbildningsanordnama måste därför besitta distanspedagogisk kompetens.

Det är väsentligt att distansutbildningen snabbt får sådan bredd att den kan spela sin viktiga roll i det livslånga lärandet. Lärarkåren inom skolor, högskolor och folkbildningen har med få undantag inte fått nå-

utbildning i distanspedagogik och distansmetodik och flertalet har gon heller ingen erfarenhet att leda distanskurser. Det är därför viktigt att

av den kompetens ändock finns i landet kan utnyttjas för att utveckla

som kurser inom olika ämnen och områden för distansutbildning. Någon form nationella insatser behövs i synnerhet under ett inledningsske-

av de. DUKOM återkommer till denna fråga i avsnitt 3.11.

Också hos de olika utbildningsanordnarna torde det bli nödvändigt med viss samordning för på den lokala kompetensen och för

att ta vara

bygga lämplig organisation till stöd för dem skall leda att upp en som distanskursema.

Högskolorna och universiteten skall, som nämnts, vara flerformsorganisationer. De flesta universitet och högskolor bedriver både närutbildning och distansutbildning. I fråga distansutbildningen pågår

om samarbete i konsortier, vilket närmare beskrivs i avsnitt 2.4. Konsorti-

fungerar samordningsorgan mellan högskolorna och inom ema som dem sker också fördelning arbetet med och ansvaret för de di-

av stansutbildningskurser som man gemensamt kommit överens om att anordna. DUKOM räknar med att samarbetet i konsortier kommer att fortsätta.

Kapitel 3 161

Några universitet och högskolor har vidare inom sig skapat särskilda enheter för tekniskt, organisatoriskt och annat stöd till de instituatt ge tioner bedriver distansutbildning. Så långt DUKOM kan bedöma som är detta rationellt och värt att ta efter samtliga universitet och högav skolor. Det kan nämligen knappast försvarbart att varje institution vara för sig isolerat utvecklar distansutbildningskurser och bygger upp helt organisationer för distansutbildning. egna Vad saknas inom högskolan är ett centrum för utveckling av som metoder för distansutbildning. Avsikten är att det riksdagen i anledav ning den regionalpolitiska propositionen 1997/98:62 våren 1998 av beslutade utvecklingscentret i Härnösand skall få sådan roll, men en inte bara för högskolan. Den myndigheten i Härnösand skall också fungera som utvecknya lingscentrum för distansutbildningen inom studieförbund och folkhögskolor. Därigenom bör det finnas goda förutsättningar för ett konstruktivt erfarenhetsutbyte mellan högskolevärlden och folkbildningsvärl-

den. DUKOM lämnar i det följande vissa förslag inriktningen av det om utvecklingscentrets arbete avsnitt 3.11. nya Ett ganska stort antal kommuner bedriver både distansutbildning och närutbildning, den förra i huvudsak vid lärcentra och den senare i komvux. I ett antal fall finns organisation för båda uten gemensam bildningsformema. SSV bedriver enbart distansutbildning, i vissa fall i samarbete med kommuner i huvudsak med enskilda studerande men spridda över hela landet. SSVs verksamhet finansieras över statsbudgeten, och anslagen sätter gräns för hur många elever som kan antas. en Enligt DUKOMs uppfattning bör SSVs roll förändras och vidgas. De bör i framtiden inte bara anordnare av distansutbildning, utan vara de bör också uppdraget utvecklingscentra för distansutbildges att vara ning på gmndskole- och gymnasieskolnivå inom i första hand komvux. En projektgrupp inom Utbildningsdepartementet och med anknytning till Delegationen för Kunskapslyftet har i uppdrag att lämna förslag om bl.a. en långsiktig modell för SSVs roll inom Kunskapslyftet och ankommunalt initierad vuxenutbildning. nan Regeringen förordning öppna möjligheterna för avser att genom en distansutbildning också inom gymnasieskolan prop. 1997/982169.

3.2.6 Realkompetens

Många distansstuderande har inte mål att få någon officiell besom kräftelse sig på att de har deltagit i kurs eller på vilka studierevare en sultat de har uppnått. Deras intresse ligger i stället i att erhålla de kun-

162 Kapitel 3

skaper som studierna är avsedda att ge, och för dem kan det räcka med att de själva anser att de besitter dessa kunskaper. De kommer därför inte att delta i någon tentamen. Att det förhåller sig på detta vis framgår av både svenska och internationella erfarenheter. Detta är givetvis helt legitimt, men har vållat problem vid försök att jämföra distansutbildningens effektivitet i förhållande till närutbildningen och för finansieringen av distanskurser inom högskolan.

Det troliga är emellertid att de flesta som har deltagit i en distanskurs vill ha någon form av intyg eller betyg för att kunna visa papper på sin kompetens. Men i det livslånga lärandets samhälle kommer medborgarna att ha deltagit i en mängd olika kurser med skiftande inriktning och det kommer att bli svårt för alla parter att bedöma de olika intygens värde.

Nära till hands ligger att överväga införandet av en instans som kan göra en samlad bedömning och värdering av olika kursintyg. I ett samlingsdokument borde i så fall också värdefull arbetslivserfarenhet beaktas. Det är lätt att inse att frågan rymmer många komplikationer av grannlaga natur, och DUKOM tar inte upp den som förslag, desto mer

det finns möjlighet att ta del av norska erfarenheter. som

I Norge har nämligen en kommitté, det s.k. Buer-utvalget, för ca ett år sedan lämnat förslag särskild organisation som skall kunna

om en utfärda intyg om vad man kallar "realkompetanse, dvs. ett samlat intyg visar den kompetens som en enskild kan anses besitta.

som DUKOM föreslår att i Sverige studerar vad händer med den

man som norska kommitténs förslag. Om det visar sig genomförbart bör det övervägas att införa ett liknande system i Sverige.

3.3 för

Pedagogisk kompetens

distansutbildning

Datorrnognaden och kunskapen om IT-användningen är förhållandevis stor i Sverige och ökar snabbt. Området är ett gott exempel på vad som kan åstadkommas genom informellt lärande. Visserligen har datakurser förekommit i decennier och de har spelat stor roll för att skapa

ett par den allmänna acceptans av datortekniken som finns i vårt samhälle. Men tekniken förändras så snabbt att kunskaperna från en kurs snabbt blir föråldrade. De flesta lär sig hantera olika program på egen hand genom praktisk övning efter en kort introduktion.

Alldeles uppenbart är att det informella lärandet är vad som gäller bland ungdomar. De lär sig av spel, av kamrater och genom intensiv övning. I skolan är de ofta överlägsna lärarna i IT-kunnande.

Kapitel 3 163

Ytterligare insatser bör emellertid göras för att öka och framför all bredda IT-kunnandet Men det långsiktigt allvarligaste proble-

än mer. met med IT i utbildningen handlar om de pedagogiska tillämpningama.

Kunskapen om hur datorer och IT skall användas som pedagogiska redskap är begränsad. Ännu begränsad är kunskapen i distanspe-

mera dagogik och distansmetodik i kombination med IT. Om därför distansutbildning med användande av IT skall bli omfattande och framgångsrik behövs stora insatser för kompetensutveckling av den pedagogiskt verksamma personalen.

Regeringen har i början av juni i år till riksdagen överlämnat skrivelsen Lärandets verktyg nationellt program för IT i skolan skr.

- 1997/98:176. Syftet med programmet är att utveckla lärarnas kompetens att använda IT som pedagogiskt verktyg, och totalt skall 1,5 miljarder kronor satsas under en treårsperiod. Regeringens program blir självfallet av stort värde också för utvecklingen av distansutbildningen.

Carl Holmberg har i sitt bidrag till DUKOMs delbetänkande SOU 1998:83 gjort en omfattande genomgång av svensk och internationell forskning på området. Där ges en belysning av vad som är distansutbildningens särdrag.

De flesta lärare är utbildade för och/eller vana vid att undervisa, att

lektioner. Läraryrket brukar beskrivas som ett ensamjobb. Det är ge läraren ensam som planerar, administrerar och bedriver undervisningen av en elevgrupp, en klass.

De studerande är fysiskt närvarande och läraren kan avläsa reaktioner och vid behov improvisera för att hjälpa en enskild studerande att reda ut ett problem. Men i princip får alla studerande del av samma undervisning.

Ambitionen är att kursen skall vara genomgången efter föreskrivet antal veckor och det gäller för läraren att leda arbetet så att det målet nås samtidigt av alla studerande. Så är idealet. Antalet lektioner är på förhand bestämt och fördelat på dagar och veckor under kursens hela förlopp. I verkligheten når inte alla studerande målet på den föreskrivna tiden. Skillnaderna i kunskap hos de studerande är stora, vilket slår ige-

i de betyg de erhåller. nom

Inom distansutbildning är mycket annorlunda, och ännu större blir olikheterna om utbildningen bedrivs flexibelt och anpassat efter de studerandes skiftande behov och förutsättningar.

I det närmast föregående avsnittet har angivits krav som måste ställas på anordnama av distansutbildning. Eftersom det är lärarna som utför huvuddelen av arbetsuppgifterna anordnama kommer i praktiken kraven att ställas på dem.

164 Kapitel 3

Lärama måste spela aktiv roll i planerandet distanskursema en av och vid valet läromedel. I många fall måste de delta i utarbetandet av av nya läromedel. Behovet att lärarna har goda ämneskunskaper blir inte mindre i av distansutbildning, undervisningen blir mindre omfattande. I förmen grunden träder i stället formerna och metodiken för lärandet. Eftersom inslaget undervisning minskar blir också utrymmet för improvisatioav i lärarrollen mindre, det blir i gengäld större i handledarrollen. ner men Lärarnas huvuduppgift är alltjämt densamma, nämligen att hjälpa studerande till förståelse och lärande, men arbetet handlar mer om vägledning i de studerandes eget kunskapssökande. Lärarna måste också kunna organisera visserligen så långt möjligt skall argrupper som beta självständigt behöver stöd och uppmuntran för att kommunimen kationen mellan de studerande skall fungera. Och slutligen måste lärarna själva kunna tillräckligt mycket om IT för att kunna hjälpa de studerande med enklare problem med en bångstyrig teknik. Bildandet arbetslag i skolorna innebär att läraryrket i framtiden av kommer att mindre ett ensamarbete. Den förändringen bör gynvara av övergången till distansutbildning med IT eftersom kravet på na mer samarbete är särskilt stort där. Lagarbete kommer att behövas vid genomförandet av en kurs. Ett skäl mycket distansstudiema kommer att äga på fritid. är att av rum Även huvudregeln troligen bör att varje grupp av studerande om vara har handledare bör det finnas jourorganisation så att hjälp en egen en kan och på frågor kan lämnas inom begränsad tid. ges svar en Kurser i distanspedagogik och distansmetodik bör ges i all lärarutbildning, både till lärarkandidater och, fortbildning, till lärare verksom inom komvux, gymnasieskolor och folkhögskolor. Motsvarande samma utbildning bör den pedagogiska personalen vid högskoleinstitutioges kommer att bedriva distansutbildning. I alla sådana kurser bör ner som fokus ligga på hur distansutbildningen skall planeras och hur IT skall

användas.

3.4 Distansutbildningens ekonomi och

resurstilldelning

Kostnaderna för distansutbildningen utgör del de totala kostnaen av derna för utbildningssystemen. Hur den framtida samlade fördelningen kostnaderna för medborgarnas utbildning mellan staten, kommunerav

Kapitel 3 165

na och de studerande skall göras är fråga ligger utanför DU-

en som KOMs uppdrag.

Motiven bakom ambitionen att öka distansutbildningen är flerfaldiga. Det handlar om en anpassning av utbildningsväsendet till det i framtiden nödvändiga livslånga lärandet, det handlar att skapa möj-

om ligheter för fler att delta i utbildning och det handlar förhoppningar

om om att distansutbildning skall vara billigare och mera kostnadseffektiv än traditionell närutbildning och att det därmed skall bli lättare att finansiera en ökad utbildningsvolym.

DUKOM har inte heller sett som sin uppgift att lämna förslag

om hur stor utbildningsvolymen i framtiden bör vara, utan förutsätter rent allmänt att den skall bli väsentligt större än den är idag och att det livslånga lärandet dessutom innebär att en större andel av de samlade utbildningsinsatsema kommer därtill oftast yrkesverk-

att avse vuxna, samma.

Kommitténs ambition är i stället att ge underlag för bedömningar av hur distansutbildning förhåller sig till närutbildning vad gäller kostnadseffektiviteten. Dessvärre kan något bestämt inte på den

svar ges frågan. Underlagen både från DUKOMs distansutbildningsprojekt och från föreliggande svensk och internationell forskning är alltför osäkra, Vilket framgår av Nils-Olof Christofferssons bidrag till DUKOMs delbetänkande SOU 1998:83. Dessutom är varken närutbildning eller distansutbildning några entydiga företeelser. Det är därför diskutabelt vad jämförelsen egentligen bör avse. Det mycket obestämda svaret blir egentligen det föga tillfredsställande: det beror på vilka distansutbildningar och närutbildningar som jämförs.

DUKOM begränsar sig således till att redovisa några mera allmänna synpunkter. För en djupare genomgång av frågan hänvisas till Christofferssons nyss åberopade bidrag.

Det är alltid förenat med kostnader att ändra ett system. Det har krävts ett obestämt men betydande antal miljarder kronor i utvecklingskostnader att nå fram till det samlade utbildningssystem som finns i Sverige idag. Att förändra det systemet till inrikta sig på di-

att mera stansutbildning kommer också att dra stora kostnader av investeringskaraktär. Detta slag kostnader bör egentligen inte tas med i jäm-

av en förelse av driftkostnader mellan de olika systemen, men de är i Verkligheten svåra att urskilja och isolera.

Karaktäristiskt för närutbildning är att den bedrivs med lärare och studerande samtidigt fysiskt närvarande i för utbildningen särskilt byggda och utrustade lokaler. Kostnaderna för lärare, administration, kursutveckling, skolsocial verksamhet, lokaler, utrustning samt vissa läromedel är de brukar tas kostnader faller på utbild-

som upp som som ningsanordnaren.

166 Kapitel 3

Till helt övervägande del bedrivs studierna på heltid, vilket innebär att de studerande måste försörjas. Grundskoleelever förutsätts bli försörjda sina föräldrar, äldre studerande får någon form av studiestöd,

av

de är myndiga avsett att vara tillräckligt stort att klara hela försörjom ningen. Kostnader uppstår för de studerandes resor till och från utbildningslokalema. Många de äldre studerande har utgifter för dubbel-

av bosättning. I huvudsak på nivåer ovanför grundskolan har studerande kostnader för läromedel. Bara utgiften för studiestödet tas upp i någon offentlig budget.

Om distansstudier läggs så att de i huvudsak sker på fritid från

upp hemmet, arbetsplatsen eller via ett lärcentrum får de studerande sin försörjning via sina normala inkomster åtminstone i sådan utsträckning att samhälleligt studiestöd normalt inte behövs. Kostnader för dubbelboende uppkommer inte alls, och kostnaderna för resande kan begränsas. Alldeles klart är att distansstudier innebär hushållning med de studerandes tid.

Storleken på kostnaderna for den pedagogiska personalen blir beroende hur studierna läggs i den enskilda kursen; ett stort inslag

av upp

interaktivitet drar stora lärar- och handledarkostnader. Administraav tionen distansstudier kräver särskild och kostnaderna blir

av omsorg relativt höga. Även kursutvecklingen och kursplaneringen kräver betydande insatser. Läromedlen blir i allmänhet dyra om de skall kunna utformas så att behovet handledning från den pedagogiska persona-

av len blir litet. Eftersom de studerande normalt inte samlas fysiskt i skolan eller på blir lokalkostnaderna relativt små, men i gengäld

campus uppstår kostnader för lärcentra. Sammanfattat kan bilden för distansutbildning jämförd med nämtbildning bli följande:

Kostnadsändamål pedagogisk personal ungefär lika studierådgivning ökar skolsocial verksamhet minskar administration ökar kursutveckling och -planering ökar kraftigt lokaler minskar kraftigt utrustning minskar läromedel, pedagogiskt material ökar, kanske kraftigt höga

utvecklingskostnader studiestöd minskar kraftigt

minskar resor dubbelboende bortfaller lärcentra ny kostnad i kommuner som saknar

sådant

Kapitel 3 167

Om distansstudier förutsätts till övervägande del på fritid kan

äga rum med stor sannolikhet de sammanlagda kostnadema minskas väsentligt, men kostnadsbelastningen i tid och vad kostnadsbärare ändras

avser betydligt.

Kostnaderna för utbildningsanordnama som kan vara statliga,

kommunala, privata eller tillhöra folkbildningen- kanske sammantaget blir ungefär oförändrade, men om inte avslcrivningssystem upprättas för periodisering av kostnaderna för kursutveckling och kursplanering blir initialkostnadema höga för distansutbildningen. Och vad beträffar kostnaderna för lokaler och utrustning, i huvudsak betraktade fas-

som ta, uppstår kostnadsminskningen bara om man genom distansutbildning kan undvika att anskaffa nya lokaler och ny utrustning skulle be-

som hövas om man i stället anordnar närutbildning. Om dessa nyttigheter redan finns och skulle kunna användas intensivare utan nämnvärd

merkostnad blir bilden en annan.

Kostnaderna för studiestöd bärs av staten, alltså gör stor be-

som en sparing om distansstudiema till helt övervägande del äger rum på fritid eller deltid.

Lärcentra, med undantag för dem som inrättas vid universitet och högskolor, förutsätts även i fortsättningen kommunal angelä-

vara en genhet. De kommuner som inte redan byggt lärcentra får alltså

upp ökade kostnader.

DUKOM har utgått från att utbildningssystemen under alla förhållanden måste expandera för att tillgodose behovet av livslångt lärande. De alternativ som då måste ställas mot varandra är närutbildningens behov av investeringar i nya skolor och högskolor med tillhörande kostnader för att bygga ut infrastrukturen bl.a. studentbostäder och distansutbildningens behov av investeringar i teknik, läromedel och personalutbildning. Sannolikt är valet satsning på distansutbildning

av väsentligt mera ekonomiskt och kanske det enda realistiska. Dessutom bör observeras att distansutbildningens gränskostnader kan hållas låga och att distansutbildningen därför tål betydande ökningar av studerandeantalet utan motsvarande kostnadsölcningar. Risken för flaskhalsar i utbildningssystemet minskar därmed.

DUKOMs delbetänkande SOU 1998:83 innehåller en diskussion om hur distansutbildning kan bedrivas med god ekonomi. Där finns också förslag till principer för kostnadsanalyser av distansutbildning; det bör kunna användas som stöd för budgetering kurser. Grund-

av skolan, gymnasieskolan och komvux finansieras av kommunerna, och det anses vara en kommunal uppgift att tillgodose medborgarnas behov av en god utbildning på dessa nivåer. Besluten om vilken utbildningsverksamhet som bör äga rum på distans och vilken bör bedrivas i

som mera traditionella former bör dänned fattas av kommunerna själva efter

7 18-1129

168 Kapitel 3

de behov och förutsättningar finns lokalt. DUKOM vill emellertid som föreslå att kommunerna noga prövar alternativet att erbjuda sina invåmöjligheten att bedriva studier på distans genom köp av kurser nare från andra kommuner eller från SSV i stället för att starta kurser med få deltagare eller att betala interkommunala ersättningar för närutbildning i kommun. Kommittén tror att sådana köp kan innebära som ges annan avsevärda besparingar samtidigt valmöjlighetema för medborgarna som ökar. SSV har i anslutning till Kunskapslyftet fått särskilda medel för att utveckla distansutbildningskurser skall kunna användas av SSV som själva eller komvux i samarbete med SSV. Förberedelsema för detta av äger i arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet under medrum en verkan SSV. Särskilda medel för kursutveckling vid SSV kommer av med stor säkerhet att behövas även i framtiden. Universiteten och högskolorna är statliga eller i huvudsak statligt finansierade. Det resurstilldelningssystem som råder idag är inte anpassat för distansutbildningens kostnader och kostnadsbild. Det är flexibelt såtillvida de får användas ganska fritt, men som resurser som genereras enligt nästan samfällda vittnesmål från fältet missgynnas i praktiken distansutbildningens utveckling. Detta bidragande orsak till diär en stansutbildningens relativt ställning inom de svenska högskolorsvaga Systemet är nämligen konstruerat så att distansutbildningskurs na. en nästan alltid drar större kostnader än de intäkter den genererar. Detta hänger bl.a. med att antalet erövrade högskolepoäng påverkar samman utfallet. Många distansstuderande har inte som syfte att få en examen enbart att öka sina kunskaper, och därmed får högskolan en sämre utan ekonomisk ersättning. DUKOM avråder från göra ändringar i högskolans resurstillatt nu delningssystem för att åstadkomma anpassningar till distansutbildningbehov och särskilda förutsättningar. Det skulle leda till svåröverens skådliga komplikationer och bör anstå till samlad utvärdering av en hela systemet. I stället föreslår kommittén att särskilda resurser avsätts för utbyggnad distansutbildning inom högskolan. en av Regeringen har nyligen prop. l997/98:62 bl.a. föreslagit att 1 500 högskoleplatser för distansutbildning inom i huvudsak stödområde nya l skall inrättas. Denna öronmärkning utbildningsplatsema ligger väl av i linje med DUKOMs uppfattning att resurserna för en ökad distansutbildning bör ställas till förfogande i särskild ordning. Folkbildningen erhåller för sin verksamhet ett samlat bidrag som ställs till Folkbildningsrådets förfogande. För utvecklingen av distansutbildning och IT-användning har statsbidrag beviljats i särskild ordning i anslutning till DUKOMs arbete. Vidare har Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling KK-stiftelsen beviljat betydan-

Kapitel 3 169

de bidrag och kommer enligt nämnda proposition att anslå ytterligare medel.

Fördelningen av statsbidragen och bidragen från KK-stiftelsen är Folkbildningsrådets och därmed ytterst folkbildningsorganisationer-

nas sak att avgöra. DUKOM anser att distansutbildningen har vik-

- en tig uppgift att fylla också inom folkbildningen och vill uttrycka förhoppningen att de olika organisationerna avsätter medel av sina samlade ekonomiska resurser för en utveckling distansutbildningen.

av

3.5 av arbetstider och

Anpassning anställningsavtal

Merparten av dem som arbetar med pedagogisk verksamhet har sina arbetstider förlagda till dagtid och till vardagar under ett läsår. Men det har alltid varit vanligt att arbetet har förlagts till andra tidpunkter, till kvällar, veckoslut och somrar. Exemplen på det är många komvux,

högskolans Sommarkurser, folkhögskolornas kortkurser, studiecirklar,

Och arbete utanför "normal" tid är i det närmaste regel för dem m.m. som arbetar inom den distansutbildning som förekommer i dag. Det har alltså gått bra att inom ramen för nuvarande regler och avtal finna flexibla lösningar för att anpassa arbetstidema till olika behov hos dem som vill delta i studier.

Omfattningen av studier under kvällstid, veckoslut, helger och

semestertid kommer att öka väsentligt när distansutbildningen ökar i volym. För den pedagogiska personalen kommer innehållet i arbetet att förskjutas från undervisning till handledning individuellt och i grupp.

För närvarande är många som arbetar med distansutbildning entusiastiska eldsjälar som frivilligt och utan ekonomisk ersättning sätter av mycket av sin formellt lediga tid för handledning och andra kontakter med de studerande. När distansutbildning blir en mera reguljär verksamhet kan det förhållandet knappast accepteras.

Som framgått flera gånger av det föregående innebär definitionen av distansutbildning att lärare och studerande är skilda i tid och/eller rum, och användningen IT syftar till att överbrygga det avståndet. Över-

av bryggandet av avståndet i tid innebär att kontakterna mellan den pedagogiska och handledande personalen å ena sidan och de studerande å andra sidan inte behöver i s.k. realtid, dvs. med båda samtidigt

äga rum närvarande. Frågorna kan ställas vid en tidpunkt och besvaras vid en annan. Tidsavståndet mellan fråga och svar får emellertid inte bli särskilt stort, för i så fall utnyttjas inte ITs fördelar snabbhet och stu-

av dieeffektiviteten sjunker betydligt. Kraven på tidsmässig tillgänglighet

hos personalen kommer därför oundvikligen att öka om distansutbild-

ningen skall bli framgångsrik. Många olägenhetema för den pedagogiskt och administrativt av verksamma personalen kan elimineras och i varje fall begränsas genom god organisation distansutbildningen. Men det är oundvikligt att en av kraven på flexibilitet hos personalen ökar, och detta måste beaktas av

arbetsmarknadens parter.

3.6 Studiestöd

DUKOM förutsätter framgått på åtskilliga ställen i det föregående som det livslånga lärandet kommer att bli del vardagen och att friatt en av och deltidsstudier relativt korta heltidskurser kommer att bli tids- samt det vanliga. Naturligtvis kommer också längre heltidsstudier att föreoch under dem behöver många studerande ekonomiskt stöd för komma, klara sitt uppehälle och sina direkta kostnader för studierna. att Kommitténs perspektiv är genomgående att framtidens samhälle

kräva livslångt lärande och att omfattningen av utbildkommer att ningsinsatserna under alla förhållanden kommer att Öka. Distansutbildnödvändigt inslag i det livslånga lärandet och bidrar till att ning är ett möjliggöra att heltidsstudier kan minska relativt sett. räknar med de under längre tid studerar heltid och DUKOM att som halvtid på distans kommer att bli relativt fåtaliga. Kommittén anser att till studiestöd de deltar i traditionell utde bör ha samma rätt som som bildning närvara fysiskt vid skolor och högskolor. genom att Något då och då har väckt stor uppmärksamhet är att personer som har erhållit studiestöd utan att studera. I del fall har detta gällt persoen uppgivit sig studera på distans. ner som utgår ifrån det finns acceptabla möjligheter att kon- DUKOM att trollera studieaktiviteten hos dem får bidrag och lån för att bedriva som distansstudier. Bl.a. bör krävas att regelbunden kontakt sker med resskola eller institution och att resultat från studierna regelbundet pektive redovisas. Exakt hur kontrollsystemet skall utformas ser DUKOM som

en myndighetsfråga.

Kapitel 3 171

3.7 Lärcentra

I ett stort antal kommuner har lärcentra flera benämningar förekommer, såsom studiecentra, IT-centra byggts upp. De fungerar som stödjepunkter för de distansstuderande i kommunen.

Huvudsyftet har ofta varit att ge invånarna möjlighet att på hemmaplan bedriva högskolestudier, men kompletterande motiv har varit att erbjuda möjligheter till yrkesutbildning och även till utbildning i allmänna ämnen. I beskrivningarna av syftet med lärcentra framhålls oftast med stor emfas kommunens eller regionens behov av kompetenshöjning för utveckling av näringslivet och för bibehållandet av sysselsättningsmöjlighetema. Lärcentra är särskilt vanliga i kommuner med ensidigt och delvis föråldrat näringsliv och med en negativ befolkningsutveckling, såsom i Bergslagen, Dalarna och delar Norrland.

av

Åtskilliga lärcentra har gått samman i olika samarbetsorgan. Det mest kända är NITUS med f.n. ett 40-tal medlemmar, av vilka de flesta finns i Mellansverige. Ett annat exempel är Lapplands kommunalförbund.

Beskrivningar av ett antal lärcentra och samarbetsorgan för lärcentra finns ovan i avsnitt 2.8.

Existerande lärcentra är olika och har olika ambitioner. I sin enklaste form ställer de teknik och lokaler till förfogande för dem som studerar på distans vid någon skola eller högskola. En del är både kursanordnare och förmedlare av utbildning som annan anordnar, erbjuder personlig handledning och teknisk support till de studerande, innehåller mediatek och har ambitionen att fungera som utvecklingsorgan för kommunernas IT-kompetens.

Placeringen lärcentra skiftar. En del är placerade i skolor, andra i

av bibliotek och ytterligare andra har helt egna lokaler. I flertalet fall har de kommuner som huvudmän, men exempel finns på annat huvudmannaskap.

Erfarenheterna från de lärcentra som vuxit upp runtom i landet är goda. DUKOM-projekten och andra verksamheter med distansutbildning pekar klart på värdet av tillgång lokalt till handledning, välfungerande teknik och teknisk support.

Utvecklingen inom IT-området går hastigt. Datorema blir allt snabbare och allt lcraftfullare. Programvaran utvecklas successivt parallellt och utnyttjar datoremas ökande kapacitet. Bandbredden i nätverken ökar snabbt och allt större datamängder kan transporteras allt snabbare. På det hela taget blir resultatet att IT blir alltmera användbart, användarvänligt och driftsäkert. IT växer ifrån sina barnsjukdomar. Trots de

172 Kapitel 3

stora förbättringarna av datorerna och av programvaran ökar inte pri-

Detta är den ljusa sidan, det finns också en baksida. serna. men

Den snabba IT-utvecklingen medför att enskilda personer som investerat i teknikanskaffning och köpt användarlicenser för pro-

som

snart finner sig sitta med föråldrad och delvis oanvändbar teknik. gram De flesta har inte råd att köpa nytt och att uppgradera program vart och vartannat år. Eftersom teknikutvecklingen medför stora fördelar blir argumenten mot att till fullo utnyttja dem svaga. Utbildningsanordnarna vill gärna erbjuda det bästa och uppgraderar sin utrustning och sina

till de senaste versionerna, resultatet blir ofta att kompaprogram men tibiliteten med de studerandes IT-utrustning skadas eller rentav upphör. Lärcentra, skall nyttjas intensivt och av många, har däremot som

som regel att uppgradera sin IT-utrustning.

resurser

Även IT-kompetensen i Sverige är bred vid internationell

om en jämförelse så är den ojämnt fördelad. Klasskiktningen är tydlig. Privatekonomi, utbildningsnivå, yrke och, inte minst, ålder ger stora utslag. Välutrustade lärcentra med tillgång till god teknisk support bidrar till att utjämna sociala skillnader när det gäller möjligheterna att delta i ITbaserad distansutbildning.

Erfarenheterna från DUKOM-projekten och från annan distansutbildning visar ganska entydigt på att många distansstuderande sätter stort värde på att få tillfälle till personliga möten med lärare/handledare och med andra kursdeltagare. Sådana möten har också anordnats i flertalet DUKOM-projekt. I utvärderingama av projekten har de av många lärare betecknats i det närmaste nödvändiga. Det finns emellertid

som bland DUKOM-projekten och även internationellt exempel på att distanskurser kan fungera mycket väl även om kommunikationen sker helt på distans.

Befintliga lärcentra fyller i stor utsträckning, tydligtvis i skif-

men tande grad, den flerfaldiga funktionen att erbjuda de studerande tillgång till

avancerad teknik kostnadsfri tillgång till programvara teknisk support och kunnande hur IT används

om personal med kunskap såväl närutbildning som distansutbildning

om och distansutbildningsmetoder

mötesplats för studerande i kurs och mötesplats för stude- 0 samma

rande och handledare även det inte har varit kursanordnarens

om

lärarpersonal.

bibliotek och mediatek med kurs- och referenslitteratur och annat 0

material samt viss desk-top-service.

SOU 1998: 84 Kapitel 3 173

Det råder inte någon tvekan om att lärcentra är betydelsefull del i ett en utvecklat system för distansstudier. De fungerar ett mellanled som mellan de distansstuderande och utbildningsanordnama. DUKOM har i det föregående pekat på att utvecklingen inom nämtbildningen gör att den i flera viktiga avseenden närmar sig distansutbildningen och vidare på att samhällets förändringar medför att utbildningsanordnama kommer att ställas inför kravet att erbjuda sina tjänster i mera flexibla former, att anpassa sig till de utbildningssökandes förutsättningar och önskemål. DUKOM har i anslutning till internationellt språkbruk benämnt sin vision av vart förändringarna bör syfta flexi- -

bel utbildning.

Utvecklingen mot flexibel utbildning främjas att närutbildning av och distansutbildning bedrivs inom organisationer och helst samma under samma tak. Därför har DUKOM förordat flerforrnigheten som huvudprincip för de institutioner som medverkar i det livslånga lärandet. Om man föreställer sig å sidan att medborgarna upprepade ena gånger under livet kommer att efterfråga utbildning i mängd varieen rande former, och å andra sidan att utbildningsanordnama kommer att erbjuda flexibel utbildning blir det naturligt att varje utbildningsan- ordnare vänder sig till också skall ha ett lärcentrum eller som vuxna rent av utvecklas till ett lärcentrum erbjuder alla slag utbildning, som av varav många genom förmedling andra utbildningsanordnares kurser. av Därigenom blir det också lättare för studerande att kombinera närutbildning med distansutbildning jfr. avsnitt 3.2.4. En naturlig utveckling är att det uppstår nätverk exempel på sådana finns redan i vilka olika utbildningsanordnare samarbetar, varandra ger impulser och utbyter tjänster. Det också förutsättningar för att inom ger utbildningsvärlden utnyttja den "mångfaldens och breddens ekonomi som är under utveckling inom näringslivet och presenteras i Nilssom Olof Christofferssons bidrag till DUKOMs delbetänkande SOU 1998:83. DUKOM ser lärcentra som en i det närmaste nödvändig del i god en infrastruktur för det livslånga lärandet. I till ytan stora kommuner med ett antal tätorter bör flera lärcentra upprättas för att hela befolkningen skall ha verklig tillgång till tjänsterna. DUKOM föreslår därför att kommunerna upprättar fler lärcentra. Lärcentra placerade organisatoriskt och fysiskt på annat håll än i skolor förekommer redan och är i själva verket den vanligaste lösning-

en. Alla kommuner har erbjudits att koppla sina folkbibliotek till SUNET och bibliotekens besökare har då tillgång till allt material som

förekommer i det nätet. Därmed kan också biblioteken fungera som lärcentra särskild betydelse för det viktiga informella lärandet. av Lärcentra bör tillgängliga för kommuninvånama oavsett vem vara anordnar respektive utbildning. Det är t.ex. värdefullt om samarsom bete kan med folkbildningens organisationer. äga rum Med hänsyn till den betydelse lärcentra har för många som bedriver distansstudier bör de kvalitetsdeklareras. Kunskap om vilken utrustning finns tillgå i hemortens lärcentrum kan avgörande för den som att vara enskildes val distanskurs. Även utbildningsanordnama bör på ett av enkelt kunna få kännedom vilken standard ett lärcentrum har sätt om för att kunna goda råd till överväger att påbörja studige personer som

er.

3.8 för distansutbildning och

Web-plats

informellt lärande

ITs styrka ligger framför allt i den stora snabbheten, i förmågan att lag-

bearbeta och söka i stora datamängder och i förmågan att snabbt ra, förmedla kommunikation. Stora databanker finns tillgängliga för sökning uppgifter, men det av inte lätt för den att hitta rätt bland alla länkar och hemsidor, är ens vana alla avancerade sökmaskiner. Det är inte heller lätt att bedöma trots tillförlitligheten hos uppgifterna i ett anarkistiskt internet. Med hjälp särskild kan förnämlig grafik skapas, likav programvara illustrationer och animationer. som DUKOM föreslår web-plats avsedd att betjäna distansutbildatt en ning skapas. Denna web-plats bör bl.a. innehålla länkar till andra web-

platser bedöms särskild nytta för distansstuderande. Det som vara av ligger i sakens att innehållet i web-plats ständigt förändras och natur en utvecklas. Följ ande är exempel på värdefullt innehåll.

Läromedel för distansutbildning och informellt lärande

IT-material och datorprogram lämpade läromedel bör göras tillsom gängliga web-platsen. Det bör främst handla om mera generella genom material bedöms till nytta inom eller i anslutning till ett större som vara antal distansutbildningskurser. Materialen bör, inte ekonomiska och upphovsrättsliga hinder om finns, fritt tillgängligt för alla intresserade och därmed kunna utgövara även för det informella lärandet. ra en resurs

Kapitel 3 175

I delbetänkandet Utbildningskanalen SOU 1997: 148 har DUKOM b1.a. föreslagit att Utbildningsradions nuvarande produktionsresurser skall utgöra stommen i ett nytt företag för produktion multimediala av läromedel. företaget bör kunna anlitas för att förse web-platsen Det nya med datorbaserade läromedel.

Pedagogisk verktygslåda

Web-platsen bör innehålla nedladdningsbara program användbara som stöd för pedagogisk verksamhet, och ett slags verktygslåda för vara pedagoger. Programmen kan särskilt framtagna för web-platsen vara eller friköpta från rättighetshavaren. De bör lämpade att användas vara lärare och folkbildare för att utveckla eget material att användas i av undervisningen. Befintliga manualer för dataprogram är ofta svårtillgängliga och därför till föga stöd för den I "verktygslådan bör också ingå ovane. nerladdningsbara väl utprovade manualer för programmen och tips hur de kan användas.

Kurskatalog, utbildningsförmedling

En de fördelarna med IT är att innehållet med lätthet kan ändav stora med bibehållen sökbarhet. Det är därför naturligt att internet anras vänds för att tillhandahålla aktuella kurskataloger. F.n. saknas en samlad katalog för distanskurser, och sådan bör finnas på distansutbilden ningens web-plats. På denna punkt, liksom på andra där det bedöms lämpligt, bör samarbete ske med Skoldatanätet Skolverket, ASKen Högskoleverket och Folkbildningsnätet Folkbildningsrådet. Ansvariga för web-platsen bör ta aktiv roll än att bara tillen mera handahålla information befintliga kurser. De bör också kunna funom "mäklare", vilket innebär att de bör kartlägga och registrera gera som olika utbildningsönskemål och -behov för förmedling till tänkbara utbildningsanordnare. Det kan nämnas att aktiv förmedling av detta en uppgifterna för det planerade University for Industry i slag är en av Storbritannien.

Katalog över lärcentra

Web-platsen bör också innehålla katalog över lärcentra uppfylen som ler vissa minimikrav tillsammans med klassificering av kvaliteten på en den utrustning i form hård- och mjukvara som de förfogar över. av

176 Kapitel 3

Distansutbildningens forum för erfarenhetsutbyte Web-platsen bör tillhandahålla ett forum för utbyte av erfarenheter på distansutbildningens område. Den bör även kunna spegla debatten i andra fora, referera aktuell litteratur i ämnet och redovisa aktuell forskning.

Knutpunkt för länkar Sökmöjlighetema i internet är snart sagt obegränsade. Svårigheten är att i djungeln snabbt finna det man söker och att göra en bedömning av kvaliteten finner.

i det man

En viktig uppgift för de ansvariga för web-platsen är att kartlägga andra web-platser världen runt av intresse för distansutbildare och distansstuderande, att klassificera dem med avseende på innehåll och kvalitet samt att upprätta länkar till dem.

3.9 SUNET

För att ge högskolorna bättre möjlighet att utnyttja infonnationstekniken på ett ändamålsenligt sätt inom forskning och utbildning har regeringen beslutat satsa ytterligare på högskolenätet SUNET se avsnitt 2.9. Satsningen innebär dels en uppgradering av såväl stamnätet som högskolornas förbindelser med detta, dels ett erbjudande till alla högskolestuderande om intemetabonnemang på fördelaktiga villkor.

Vidare har staten erbjudit kommunerna att på vissa villkor anskaffa en fast internetförbindelse av hög kapacitet via SUNET till de kommunala huvudbiblioteken och till länsbiblioteken. Under 1996/97 drev Statens kulturråd och Kungl. Biblioteket ett projekt med medel från utbildningsdepartementet för anslutning av ca 15 länsbibliotek till SUNET för att öka tillgängligheten av litteratur för distansstuderande. Biblioteken upplevde anslutningen som mycket positiv. De fick möjlighet ökad service till de distansstuderande och universiteten fick,

att ge

att allt fler bibliotek anslöts, ökade möjligheter att lägga ut kurgenom ser och material på distans.

I propositionen 1997/98:1 15 om Folkbildning framhåller regeringen att den lokala tillgängligheten till internet bör utvecklas ytterligare

att även folkbildningen skall få möjlighet att ansluta sig till genom SUNET i stort sett enligt den modell som gäller för folkbiblioteken. Den delegation, som skall leda det nya utvecklingscentret för distansutbildning se avsnitt 3.11, kommer enligt propositionen att få i uppdrag att lämna förslag till hur statens stöd bör utformas.

Kapitel 3 177

Satsningama på SUNET förbättrar väsentligt möjligheterna för studerande att få tillgång till och använda internet för såväl informationssökning som kommunikation. Kommittén förslår att även det kommunala skolväsendet får möjlighet att ansluta sig till SUNET.

3.10 Prioriteringar under uppbyggnadstiden

Distansutbildningen i Sverige har en lång historia bakom sig, och den distansutbildning som finns för närvarande har inte alldeles obetyd-

en lig omfattning.

En stor del av den distansutbildning som förekommer har emellertid krävt riktade insatser från statens sida. Inom Vuxenutbildningens ornråde finns två statliga skolor för distansutbildning, nämligen SSV i Härnösand och Norrköping. Högskolorna har på statligt initiativ bildat ett antal konsortier för distansutbildning, och deras verksamhet har delvis finansierats med särskilda anslag från staten. I övrigt har verksamheten i stor utsträckning skett i projektfonn med särskild statlig finansiering. DUKOM-projekten är ett exempel på det.

Hittills har alltså den eftersträvade utvecklingen av distansutbildningen inte kunnat äga rum utan särskilda åtgärder från statens sida. DUKOMs uppfattning är att sådana särskilda åtgärder kommer att behövas också i fortsättningen och så länge inte regel- och resurstilldelningssystemen är utformade med hänsyn till distansutbildningens särskilda forutsättningar. Kommittén har därför i det föregående föreslagit åtgärder till stöd för utvecklingen av distansutbildningen.

Det saknas underlag för bestämda uppfattningar om huruvida distansutbildning som pedagogisk metod är mer eller mindre lämplig när det gäller målgrupp och ämnesområde. Dock får distansutbildning anses vara mera lämpad för vuxna än för barn och ungdomar, vilket dock inte hindrar att inslag av distansutbildning bör förekomma även inom ungdomsskolan. I stor utsträckning måste utbildningsanordnama pröva sig fram för att skaffa sig erfarenheter.

Om det alltså inte finns underlag för bestämda uppfattningar om i vilka sammanhang distansutbildning på sikt blir särskilt lyckosam eller vanlig är det dock nödvändigt att göra prioriteringar av de särskilda insatser som behövs de närmaste åren under distansutbildningens utvecklingsskede.

Utvecklingsinsatser är då särskilt angelägna i fråga om målgrupper som har stora svårigheter att delta i närutbildning. En sådan är

grupp personer med funktionshinder, som dessutom i många fall har behov av särskild utrustning och särskilda hjälpmedel.

178 Kapitel 3

En angelägen målgrupp är glesbygdsboende, som inte har

annan tillgång till närutbildning på rimligt resavstånd. I fråga om dem handlar det inte i första hand om att särskilda metoder behöver utvecklas utan

att avsätta tillräckligt antal utbildningsplatser för deras behov. mera om Detta är f..ö. vad regeringen har gjort genom att i vårens regionalpolitiska proposition föreslå 1 500 platser för högskoleutbildning på distans för boende i glesbygd. En annan viktig målgrupp är personer i behov av kompetensutveckling i yrket, däribland småföretagare, för denna grupp gäller f.ö. att stöd i studierna ofta kan påräknas på arbetsplatserna.

En förutsättning för att distansutbildning med användande av IT skall möjlig är att de studerande har goda kunskaper om datoran-

vara vändning och kan tillämpa dessa kunskaper. Därför föreslår DUKOM,

enda ämnesmässiga prioritering, att medel på ett tidigt stadium som avsätts för att utveckla distanskurser Ti utbildningen med sikte på

om både den pedagogiska personalens och de studerandes behov av ITkunnande.

I den flexibla utbildning som ingår i DUKOMs vision av det livslånga lärandets samhälle skall det möjligt att bedriva vilken slag

vara

studier helst i de former som passar den enskilde bäst. Komav som mitténs tro är emellertid att det livslånga lärandet kommer att bestå av att människorna efter sin långa och sammanhängande utbildning i skola och högskola i ungdomen förbättrar sin kompetens i huvudsak genom att delta i flera kortare, målinriktade kurser. För att förbereda för den situationen bör under distansutbildningens uppbyggnadsskede riktade insatser göras för att utveckla det slaget av kurser.

3.11 för

Utvecklingscentrum

distansutbildning

På förslag regeringen har riksdagen prop 1997/98:62, AU 11, rskr.

av 204 under våren 1998 beslutat myndighet, ett centrum för

om en ny utveckling distansutbildningen med en delegation som styrelse.

av Centret kommer att placeras i Härnösand. En organisationskommitté med företrädare för bl.a. högskolan, kommunerna och folkbildningen har i uppdrag dir. 1998:44 att lämna förslag om den närmare utformningen centret och dess verksamhet.

av

I direktiven till organisationskommittén hänvisas till de kommande förslagen från DUKOM,

De uppgifter delegationen och centret enligt riksdagsbeslutet skall som ha är att

fördela högskoleplatser avsedda för distansutbildning 0 upphandla distansutbildning inom högskolan 0 . utveckla kurser och läromedel för distansutbildning inom högskolan 0 och folkbildningen upphandla eller själv producera läromedel för distansutbildning. 0

Flera de förslag DUKOM i det föregående har lagt fram medför av som uppgifter lämpligen bör utföras utvecklingscentret. Dess allsom av uppgift bör i instruktionen att verka för ökad anmänna anges vara vändning distansutbildning med IT i hela landet med sikte på att den av skall ingå viktig del i framtidens flexibla utbildning. Samverkan som en bör med Högskoleverket, Skolverket och Folkbildningsrådet äga rum avsnitt 3.1.6 och 3.2.5.

Som arbetsuppgifter för utvecklingscentret utöver dem som riksdagen

redan har beslutat föreslår DUKOM att centret skall om fungera nätburen inforrnationscentral för all distansutbildning 0 som 3.8 förmedla kontakter mellan utbildningssökande och utbildningsan- 0 ordnare 3.8 särskild web-plats för distansutbildning 3.8 ansvara för en sammanställa och förmedla uppgifter lärcentra 3.7 om stöd för utbildning i distanspedagogik och -metodik 3.2 och 3.3 ge löpande följa utvecklingen distansutbildningen i Sverige av Sveriges ansikte utåt i frågor rör distansutbildning vara som förmedlare till Sverige internationella forskningsresultat och vara av erfarenheter i frågor rör distansutbildning 3.12 som följa den medietelmiska utvecklingen och förmedla kunskaper om 0 betydelse för distansutbildningen 3.1.5. den av

I avsnitt 3.2.5 har DUKOM föreslagit att SSV skall få vidgade uppgif-

Förutom att själva utbildningsanordnare som arbetar på uppter. vara drag kommunerna bör de bli utvecklingscentra för den distansutav bildning inom komvux. I denna roll blir uppgiften gesom äger rum med det uppdrag den riksdagen beslutade nya myndigmensam som av heten kommer få i fråga högskolan och folkbildningen. att om DUKOM föreslår därför, att SSV organisatoriskt inordnas i den nya

myndigheten och att de således får gemensam styrelse. en Söderhamnsutredningen och Småföretagardelegationen har gemenlämnat ett förslag ett nätburet system för förmedling av utsamt om

180 Kapitel 3

bildning till landets småföretagare med lokalisering ledning och vis-

av sa kringfunktioner till Söderhamn. Om den föreslagna verksamheten kommer till stånd bör även den organisatoriskt inordnas i utvecklingscentret i Härnösand. I denna fråga har DUKOM samrått med de båda nämnda kommittéema.

3.12 och

Utveckling, utvärdering forskning

Både IT i utbildningen och i synnerhet IT i distansutbildningen är

- nya företeelser. Behovet av utveckling av pedagogik, metodik och

organisation är därför stort.

Till detta kommer att redskapet, tekniken, snabbt förändras och

ger nya förutsättningar.

Ett flertal länder har kommit betydligt längre än Sverige i fråga

om distansutbildning med IT, såväl vad gäller forskning och utveckling som vad gäller verksamhetens omfattning. Av länder i vår närhet kan nämnas Finland och Norge och, naturligtvis, Storbritannien. Den utveckling av och diskussion om distansutbildning och IT som pågår internationellt har haft svårt att något riktigt fotfäste i Sverige. Vi har därför mycket att lära andra länder.

av

Information om forskning och utveckling i andra länder bör samlas och ges spridning i Sverige. Det utvecklingscentret för distansut-

nya bildning bör därför ha en viktig uppgift i att till Sverige förmedla internationella erfarenheter och forskningsresultat.

Det är helt nödvändigt att forskningen om och utvecklingen av distansutbildning och IT intensifieras i Sverige. Forsknings- och utvecklingsinsatsema behöver dessutom systematiseras och bli inriktade på för oss relevanta frågor.

Vidare bör en löpande utvärdering göras de beslut fattas

av som om distansutbildningens utveckling i Sverige och av de verksamheter

som blir följden av besluten.

Det nya utvecklingscentret bör därför tilldelas medel att användas till forskning, utvärdering och utveckling rörande distansutbildning med IT.

Bilaga 1 181

Kommittédirektiv

Distansmetoder inom utbildningen Dir. 1995:69

Beslut vid regeringssammanträde den 4 maj 1995

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att föreslå åtgärder som kan främja användningen distansmetoder inom främst vuxenutbildning-

av

och högskolan. Utredarens huvuduppgift är att föreslå en strategi en

långsiktigt främjar utvecklingen i hela landet de möjligheter till som av distansutbildning den moderna informationstekniken erbjuder.

som

Utredaren skall vidare analysera hur radio och TV kan utnyttjas i utbildningens och bildningens tjänst och därvid pröva om en eventuell framtida fjärde markbunden TV-kanal kan utnyttjas för nationell utbildnings- och bildningsverksamhet.

Distansutbildning spar tid och pengar

I 1995 års budgetproposition prop. 1994/952100, bilaga 9 framhålls att det inom högskola, vuxenutbildning, folkbildning och arbetsmarknadsutbildning finns behov att föra ut utbildningen i nya former och

av till Ny teknik gör detta möjligt, men formerna behöver

nya grupper.

till de många olika behov och förutsättningar som människor anpassas har. Regeringen framhåller att det därför finns anledning att i en särskild kommitté analysera förutsättningarna för samlad utveckling av

en den medieburna utbildningen och att det även finns anledning att när-

studera internationella erfarenheter som t.ex. Open University i mare Storbritannien. Kommittén föreslås även få i uppdrag att stimulera olika former försöksverksamhet.

av

För att åstadkomma ett önskvärt nationellt kunskapslyft behövs en ökad tillgänglighet till utbildning. Utbildningsbehoven kan inte tillgodoses enbart ett utökat antal platser i undervisning, som är bun-

genom den i tid och Utbildningar förmedlade olika distansmetoder

rum. genom kan därför ett viktigt komplement till den traditionella undervis-

vara ningen för att öka tillgängligheten till studier.

182 Bilaga 1

Utbildning på distans betydande frihet i tid och bl.a.

ger en rum som många förvärvsarbetande är beroende Studierna kan bedrivas

av. antingen enskilt eller i grupp via olika medier. Därtill kan utbildningen genomföras till lägre kostnader både för den enskilde och samhället och även för de företag som väljer denna metod för att öka de anställdas kompetens.

Teknikutvecklingen behöver samordnas I takt med utvecklingen på det informationstekniska IT området har också intresset för distansmetoder ökat hos många utbildningsanordnare och företag. Detta har medfört en pedagogisk och teknisk utveckling på området som gör att distansmetodema i än högre grad kan

anpassas till de studerandes önskemål och behov. Med en väl utformad organisation och förbättrad information borde distansutbildningen kunna nå ut till betydligt större grupper än den gör i dag.

Den nuvarande situationen visar upp en brokig bild när det gäller utbildning som bedrivs med olika typer av tekniska hjälpmedel. Många utvecklar likartade projekt eller söker stöd för modeller som redan finns i drift på andra håll. Det finns därför behov av informationsinsatser, ett utvecklat erfarenhetsutbyte samt ytterligare utvärdering och forskning på området.

Trots att olika utbildningsanordnare gjort stora ansträngningar har det inte skett något avgörande genombrott när det gäller distansmetodemas roll inom utbildningens område. Denna situation är otillfredsställande inte minst mot bakgrund av att fler vuxna behöver få tillgång till utbildning på alla nivåer i utbildningssystemet. Särskilt viktigt är det att stimulera och underlätta kompetensutveckling i arbetslivet för de grupper som har kort grundutbildning och som inte så ofta kommer i åtnjutande av personalutbildning. Det är också angeläget att minska trycket på universitet och högskolor genom att erbjuda alternativa, mindre resurskrävande studiemetoder.

Mycket är redan utrett

Frågan om hur staten kan bidra till utveckling av distansmetoder i utbildningen har utretts vid flera tillfällen under senare år. En mer fullständig förteckning över tidigare utredningsarbete bör beaktas

som biläggs.

År 1991 fick särskild utredare i uppdrag fram underlag

en att ta ett för fördjupad utredning hur staten kan bidra till utveckling

en om av distansutbildningen. Utredningen, överlämnades i början år

som av

Bilaga 1 183

1992, fick namnet Långt borta och mycket nära En förstudie om svensk distansutbildning Ds 1992:3. Ett år överlämnade utredningen effektivare vuxenutbildsenare om ning sitt huvudbetänkande Kunskapens krona SOU 1993:23. Be-

tänkandet innehåller ett avsnitt vidgad användning av distansmetoom der med förslag till statligt stöd för utveckling distansutbildning. av Utbildningsdepartementet publicerade år 1994 en rapport om Ny infonnationsteknologi i undervisningen Ds 1994:21. Den innehåller bl.a. beskrivning existerande och kommande informationsteknik en av intresse för utbildningsområdet. av Dessa utredningar innehåller genomarbetade förslag och beskriv-

ningar fortfarande är aktuella och bör ligga till grund för det som som utredningsarbete som här avses.

Distansutbildning inom EU

Distansutbildningen, liksom den teknik i allt snabbare temnya som nu tillgänglig för olika utbildningsanordnare i Europa, är viktiga po görs delar de för utbildning och yrkesutbildning, Soav nya programmen krates och Leonardo da Vinci, EU har fastställt för perioden 1995som 1999. Även de båda Adapt och Employment, som har inprogrammen rättats inom för strukturfondema, kan, liksom det fjärde ramproramen grammet för forskning och utveckling, komma att bidra till utvecklingpå området. Utmärkande för EU:s insatser på utbildningsområdet är en den transnationella karaktären har till syfte att sprida erfarenheter som och information till alla medlemsländer.

Metoderna for distansutbildning skall utredas

Regeringen har uttalat att den att vidta åtgärder för att åstadavser komma nationellt kunskapslyft för Som av dessa åtgärder ett vuxna. en ingår att stödja användningen distansundervisning, både som särav skild studiefonn och inslag i redan befintlig undervisning. som En särskild utredare skall tillkallas för att föreslå åtgärder för att

främja utvecklingen distansmetoder med användande av informaav tionsteknik inom främst vuxenutbildning och högre utbildning. I försla-

skall också behoven inom grund- och gymnasieskolan beaktas. gen Arbetslivets behov och krav given utgångspunkt för arbetet är en när det gäller utredningen distansmetoder. Det gäller framför allt att om underlätta den enskilda människans möjligheter och strävan att genom utbildning förbättra sin ställning på arbetsmarknaden och öka inflytan-

det över det egna arbetet.

184 Bilaga 1

Lika viktigt är emellertid att öka möjligheterna för alla, oberoende av utbildningsbakgrund, att vidga perspektiven i den personliga utvecklingen och genom bildning bredda och fördjupa sina intresseområden.

För att kunna spela en aktiv roll i ett framtida samhälle måste alla vuxna, oberoende av bakgrund, ha förmåga att delta i och samtidigt kritiskt granska samhällslivets olika företeelser. Detta ställer krav på ökade kunskaper och kännedom både den omvärlden och

om egna om andra länder och kulturer. Kunskapsklyftor måste överbryggas och tendenser till segregation och snedreldytering i utbildningen motverkas.

Utbildning på alla nivåer för skall mot skilda behov och

vuxna svara erbjudas på de studerandes villkor. Erfarenheten visar att det är svårt att rekrytera kortutbildade till vidare utbildning, både i och utanför arbetslivet. En strategi för livslångt lärande måste ta tillvara de erfarenheter som finns och de förutsättningar krävs för att dessa skall

som grupper vilja gå in i utbildning. Särskilda ansträngningar behöver göras för att förbättra de yrkesverksammas möjligheter till högre utbildning.

Internationellt pågår en snabb och svåröverskådlig teknikutveckling som ger nya och alltmera sofistikerade verktyg för undervisning och utbildning på distans. En omfattande import teknik och undervis-

av ningsmetoder till Sverige pågår, och Sverige lämnar också egna bidrag till utvecklingen. Detta sker på alla nivåer inom företag och organisationer, inom det offentliga utbildningsväsendet och inom andra myndigheter.

En viktig fråga i sammanhanget är hur svensk utbildning kommer att påverkas av tillväxten av en transnationell distansutbildning. Inom en nära framtid kommer det t.ex. att bli möjligt att studera vid något välkänt utländskt universitet via satellit eller telenät i bostaden eller på arbetsplatsen.

Intressanta utbildningsformer är under utveckling, exempelvis internutbildning på arbetsplatser ledda av kompetenta personer inom den egna organisationen med stöd på distans av lärare från andra länder. Detta kommer troligen att leda till att delar av fort och vidareutbildningen i Sverige övertas av nya multinationella organisationer. Det är viktigt att utvecklingen på detta område bedöms och värderas i förhållande till svenska utbildningspolitiska mål.

Uppdraget Kartläggning

Utredaren skall kartlägga dels nuvarande metoder för distansutbildning, dels inom vilka områden det finns behov utveckling metoder och

av av andra åtgärder för sådan utbildning.

Bilaga 1 185

Med metoder för distansutbildning avses här olika kombinationer av teknik och metodik, syftar till att överbrygga avstånd i tid och/eller som mellan den lär ut och den skall lära sig, och som förrum som som medlar kunskap och skapar möjlighet till dialog. Det finns ett stort antal sådana metoder kan användas i olika kombinationer och tillsamsom med andra traditionella utbildningsmetoder. mans mer Kartläggningen skall Visa inom vilka områden, på vilka utbildningsnivåer och för vilka ökad användning teknik och utgrupper en av ny vecklade metoder för distansutbildning har bäst förutsättningar att leda till effektivare och flexibel utbildning av hög kvalitet. en mer Vidare skall utredaren bedöma vilka förutsättningar olika utbildningsanordnare har att komplettera den huvudsakligen använda pedagogiken med inslag distansmetoder och självinstruerande och interav aktiva hjälpmedel. I sammanhanget skall också undersökas det i de om regler gäller för olika utbildningsanordnare finns hinder för en utsom veckling distansmetoder. av Det är naturligtvis varken möjligt eller lämpligt att söka dämpa den pågående utvecklingen i avvaktan på övergripande strategi inom att en medie- och distansutbildningsområdena skall kunna utarbetas. Tvärtom bör det fördel att teknik och metoder har växt fram ses som en ny nya så snabbt och utan statliga stimulansåtgärder. Utredningen skall vidare avgränsa vad bör statens åtagande inom detta område enligt som vara regeringens direktiv dir. 1994:23 till samtliga kommitteér och särskilda utredningar att pröva offentliga åtaganden. Det är också angeläget söka definiera målgrupper och områden löper risk att bli förbiatt som gångna i den pågående utvecklingen.

En strategi för långsiktig utveckling

Utredarens huvuduppgift är att föreslå strategi långsiktigt en som främjar utvecklingen i hela landet de möjligheter till distansutbildav ning den moderna informationstekniken erbjuder. Förslagen skall som bl.a. bygga på erfarenheter från utvecklingsprojekt som bedrivs under utredningsarbetets gång.

Radio och TV

Radio och TV är utomordentligt stor betydelse för spridning av inav formation, kunskap och kultur. Diskussioner pågår kring inrättandet av fjärde markbunden TV-kanal. Utredaren skall särskilt analysera hur en radio och TV kan utnyttjas i utbildningens och bildningens tjänst. En uppgift är därvid att pröva eventuell framtida fjärde markbunden om en

186 Bilaga 1

TV-kanal kan utnyttjas för nationell utbildnings- och bildningsverksamhet.

Projektstöd Under sitt arbete skall utredaren bereda och till regeringen lämna förslag om beslut om bidrag till projekt som syftar till att utveckla

användningen av distansmetoder i utbildningen. Projekten skall som allmän inriktning ha att tillgodose de behov som utredaren efter sin kartläggning bedömer som särskilt angelägna. Projekten skall utfomias så att de i huvudsak är möjliga att utvärdera under utredningsarbetet.

I första hand skall bidragen avse projekt bedrivs i samarbete

som av, med eller för redan befintliga utbildningsanordnare, såsom kommunala skolor, statens skolor för vuxna, universitet och högskolor, studieförbund och folkhögskolor, anordnare av arbetsmarknadsutbildning och utbildning inom myndigheter, branschorganisationer och företag. Projekten skall syfta till att göra de olika utbildningarna mera flexibla och tillgängliga för grupper som har svårigheter att utnyttja de möjligheter till utbildning som finns i dag. Utredaren skall bl.a. studera och överväga behovet av stöd till lokala och regionala centra i vilka olika utbildningsanordnare kan samarbeta kring införandet av distansmetoder. Proj ektförslagen skall inrymmas inom befintliga utgiftsramar.

Ökad tillgänglighet till utbildning

Utredaren skall vidare söka bedöma i vilken grad olika teknik

slag av och metoder kan användas för att med begränsade resurser öka tillgängligheten till utbildning som nivåmässigt motsvarar både gymnasieskolan och högskolan.

Det brukar framhållas att distansutbildning erbjuder möjligheter till kostnadseffektiva studier bl.a. genom att behovet av lärarinsatser kan göras begränsat och genom att studierna i stor utsträckning kan bedrivas på fritid eller deltid och utan att deltagarna behöver lämna sitt arbete eller sin hemort.

I detta sammanhang är det troligen särskilt intressant att pröva möjlighetema att utveckla och använda distansmetoder inom de friare studieforrner som kännetecknar folkbildningen.

EU Utredaren skall i sitt arbete beakta erfarenheter av distansutbildning i andra länder. Särskilt bör erfarenheter inom för EU-program

ramen som Sokrates och Leonardo da Vinci studeras. De möjligheter till trans-

Bilaga 1 187

nationella utvecklingsprojekt dessa erbjuder bör uppsom program märksammas.

Forsknings- och utvecklingsarbete, erfarenhetsutbyte

skall lägga fram förslag hur forsknings- och utvecklings- Utredaren om arbetet kring distansutbildning och användningen informationstekav bedrivas på sikt. Vidare skall utredaren bedöma behovet av och nik bör formerna för såväl erfarenhetsutbyte mellan ansvariga för olika slag av distansmetoder i utbildningen informationsutbyte mellan praktiker som och forskare inom området.

Referensgrupper och samråd

skall till sitt förfogande ha särskilda referensgrupper för Utredaren skall knytas med sakkunskap om de samråd. Till grupperna personer utbildningsanordnare redan anordnar eller bör stimuleras att ansom ordna distansutbildning, t.ex. högskolan, folkbildningen, kommunala Amu-Gruppen, bransch- och företagarorganisationer samt fackskolor, liga organisationer. Vidare skall till referensgruppema knytas personer metodisk, ekonomisk och teknisk sakkunskap när det

med pedagogisk,

distansutbildning, samt forskare med erfarenhet av FoU-arbete i gäller distansutbildning. fråga om Antalet referensgrupper och formerna för samråd får utredaren själv

avgöra. skall vidare när det är lämpligt samråda med IT- Utredaren dir. 1995:1 samt utredningen inom Utbildningsdeparkommissionen tementet studiestödssystemet dir. 1994: 148. om

Ramar för utredarens arbete

uppdraget eventuell framtida fjärde I den del av som avser om en TV-kanal kan utnyttjas för nationell utbildnings- och bildmarkbunden ningsverksamhet skall utredaren redovisa sina förslag skyndsamt. Uppdraget i sin helhet skall slutfört senast den 31 maj 1998. vara Utredaren skall beakta regeringens direktiv dir. 1994:23 till samtkommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden. liga Utredaren skall följa regeringens direktiv till kommittéer och säräven utredare regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50 och skilda om jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124. Förslagen får inte leda till utgiftsökningar eller kostnadsminskningar eller kommunerna. Eventuella förslag medför ökade utför staten som finansieras omprioriteringar inom berörda områden. gifter skall genom

188 Bilaga 1

Utredaren får dock inte i sina förslag till finansiering omfördela medel anvisade av konjunkturskäl till ordinarie verksamhet inom området.

Utredaren skall före den 1 oktober 1995 komma in med budget-

en plan över beräknade kostnader för utredningens arbete.

Utbildningsdepartementet

1998:84 Bilaga I 189 SOU

Bilaga

Tidigare utredningsarbete skall beaktas av utredaren som

I propositionen 1990/91:85 Växa med kunskaper om gymnasiesko- lans och vuxenutbildningen framfördes behovet samlad satsav en mer ning på utveckla metoder och media för distansutbildning och mediatt abaserad undervisning inom det offentliga skolväsendet. Med anledning propositionen tillsatte regeringen år 1991 en särav skild arbetsgrupp med uppgift att stimulera utvecklingen av kunskap-

scentra. Arbetsgruppen har redovisat två delrapporter. En särskild utredare har i betänkandet Långt borta och mycket nära förstudie svensk distansutbildning Ds 1992:3 gjort kom- En om en petens- och erfarenhetsöversikt, en målgmppsanalys, en pedagogisk analys rollfördelningen mellan stat, kommuner m.fl. analys samt en av intressenter i fråga distansutbildning. om Utredningen effektivare vuxenutbildning dir. 1992:48 fick om en därefter i bl.a. med utgångspunkt från nämnda förstudie

uppdrag att

lägga fram förslag hur staten kan stödja utveckling av distansutom en bildningen. Utredaren lämnade dessa förslag år 1993 i huvudbetänkan-

det Kunskapens krona SOU 1993:23. Avseende högre utbildning distans redovisas vissa slutsatser och per förslag i Högskoleutredningens betänkande SOU 1992:1 Frihet An-

svar Kompetens. Regeringen i april 1992 i uppdrag till universiteten i Linköping gav och Umeå i samarbete göra samlad bedömning distansutbildatt en av ningen och redovisa förslag till åtgärder för utveckling och genomfödistansutbildning inom högre utbildning. Uppdraget redovisarande av des i september 1992 i rapport med titeln Svenska Distansrådet- ett en förslag till organisation distansutbildningen inom högskolan. av Inom för arbetet med Agenda 2000 kunskap och kompetens ramen århundrade publicerade Utbildningsdepartementet 1994 en för nästa - Ny informationsteknologi i undervisningen Ds 1994:21. rapport om innehåller dels beskrivning existerande och kommande in- Den en av formationsteknologi intresse för utbildningsområdet, dels rapporter av pågående verksamhet detta slag i USA, Frankrike och Japan. om av

190 Bilaga I

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till Distansutbildningskommittén

U 1995:07 Dir. 1996:17

Beslut vid regeringssammanträde den 4 mars 1996

Sammanfattning av uppdraget Utredningen skall lägga fram förslag om vilken roll Sveriges Utbildningsradio skall spela inom utbildnings- och folkbildningsområdet. Uppdraget skall redovisas fore utgången av oktober 1997.

Bakgrund Sveriges Utbildningsradio AB är ett avgiftsfinansierat programföretag som producerar och sänder utbildningsprogram i TV och radio. Sändningama sker i de kanaler som i övrigt används av Sveriges Television och Sveriges Radio. Utbildningsradion producerar och säljer även tryckta läromedel och annat material som komplement till programmen. Den totala sändningstiden for TV uppgick till 570 timmar år 1994. Det mot-

10 procent av sändningstiden i Sveriges Television det året. svarar ca

I delbetänkandet TV och utbildning SOU 1995:120 redovisade Distansutbildningskommittén sina överväganden med anledning av uppdraget att pröva om en eventuell framtida fjärde markbunden TVkanal kan utnyttjas för nationell utbildnings- och bildningsverksamhet.

I sammanfattning anförde kommittén att det i första hand behövs utökad sändningstid för utbildande och folkbildande program i de kanaler som sänder för en allmän publik. Utbyggnad av ett fjärde analogt sändamät för television borde inte prioriteras ur perspektivet av utbildning, bildning och folkbildning. Nya stora utbildningssatsningar på TVområdet borde ha digital teknik plattfonn. Kommittén angav som

som sin avsikt att återkomma med en bedömning av Utbildningsradions framtida roll på utbildnings- och folkbildningsområdet.

Utredningen om tekniska förutsättningar för utökade sändningar av radio och television till allmänheten U 1991:10 har avgett betänkandet Från Massmedia till multimedia SOU 1996:25. I betänkandet föreslår utredningen en övergång till digital marksänd TV i Sverige. En utbyggnad av digitala sändamät bör inledas senast år 1997. Nätet bör ha kapacitet för 24 rikstäckande TV-kanaler.

1998:84 Bilaga I 191 SOU

Distansutbildningskommittén har enligt sina direktiv dir. 1995:69 som huvuduppgift att föreslå strategi långsiktigt främjar utvecklingen som i hela landet de möjligheter till distansutbildning den moderen av som informationstekniken erbjuder. na Den tekniska utvecklingen inom distributions- och lagringstekniken aktualiserar frågan Utbildningsradions framtida roll. Om en utom byggnad digital marksänd TV i enlighet med förslaget i SOU av 1996:25 kommer till stånd ökar sändningsmöjlighetema avsevärt. Det innebär ökade möjligheter att sända utbildningsprogram i TV, liksom andra med inriktning på särskilda målgrupper. Det kan även program också leda till flera TV-kanaler med allmän inriktning kommer att en att tävla om publikens uppmärksamhet. Användningen förproducerat ljud-, bild- och textmaterial tillav med interaktiv modem informationsteknik kommer sannolikt sammans få ökad betydelse i framtidens utbildning. Materialet kommer att att en distribueras med hjälp flera olika medier, däribland i form av eterav marksändningar. Men också radio- och TV-sändningar till allbuma mänheten med utbildande och folkbildande syfte kommer sannolikt att fortsatt stor betydelse även möjligheterna till interaktivitet vara av om saknas eller är begränsade. har särställning att företaget har sänd-

Utbildningsradion en genom

i allmänt tillgängliga radio- och TV-kanaler och genom att det ningsrätt

är finansierat via mottagaravgifter.

Uppdraget

Distansutbildningskommittén skall i perspektivet av de förändringar inom teknik- och medieområdena särskilt analysera som är att vänta roll Utbildningsradion med sin speciella ställning bör spela i vilken som utveckling medför omfattande användning av modern en som en mera informationsteknik i utbildande och folkbildande syfte. Därvid skall kommittén det är lämpligt att ett företag med sådan ställpröva om en får utvidgad roll inom utbildning och folkbildning, bl.a. som ning en läromedel i huvudsak avsedda för distribution i andra producent av former rundradioteknik eller anordnare av kurser som än genom som bygger på interaktiv användning sådant material. av Kommitténs förslag till Verksamhetsinriktning skall åtföljas av kostnadsuppskattningar och förslag till finansieringssätt. Kommittén skall redovisa dessa förslag före utgången av oktober 1997.

Utbildningsdepartementet

192 Bilaga 2 SOU 1988:57

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till Distansutbildningskommittén

U 1995:07 Dir 1997:49

Beslut vid regeringssammanträde den 20 1997

mars

Sammanfattning av uppdraget Distansutbildningskommittén U 1995:07 skall

i anslutning till sitt ursprungliga uppdrag analysera möjligheterna att utveckla den organisation, den pedagogik och de läromedel uni-

som versiteten och högskolorna tillämpar respektive använder vid undervisning med hjälp av IT. Uppdraget gäller såväl vanlig undervisning

som undervisning på distans.

Bakgrund

Regeringen behandlade i budgetpropositionen för år 1997 prop. 1996/97: utgiftsområde 16 i avsnitt 5.8, Informationstekniken- högskolans roll, den betydelse högskolan har för utvecklingen informa-

av tionstekniken i samhället. Här betonades att IT i större utsträckning bör användas av högskolans lärare som ett hjälpmedel för att höja utbildningens kvalitet. Särskilda satsningar föreslogs inom områdena lärarutbildning, pedagogisk användning av IT inom den högre utbildningen samt forskning om IT-pedagogik. Vidare framhölls att distansutbildningen ytterligare bör utvecklas med hjälp den informationstek-

av nya niken. Regeringen har den 19 december 1996 gett Högskoleverket i uppdrag att fördela sammanlagt 30 miljoner kronor till projekt vid universitet och högskolor för utveckling av infonnationstelcnikanvändningen inom nämnda områden.

Bilaga 2 193

Uppdraget

Distansutbildningskommittén har enligt sina direktiv dir. 1995:69 som huvuduppgift att föreslå strategi som långsiktigt främjar utvecken lingen i hela landet de möjligheter till distansutbildning som den av moderna informationstekniken erbjuder. Genom tilläggsdirektiv dir. 1996:17 har utredningen även i uppdrag att lägga fram förslag vilken roll Sveriges Utbildningsradio om skall spela inom utbildnings- och folkbildningsområdet. Kommittén skall i anslutning till sitt ursprungliga uppdrag analysera möjligheterna att utveckla den organisation, den pedagogik och de läromedel universiteten och högskolorna tillämpar respektive ansom vänder vid undervisning med hjälp IT. Uppdraget gäller såväl vanlig av undervisning som undervisning på distans. I flera avseenden bör de metoder används vid distansundervissom ning med IT distributionsmedel med fördel kunna komma till ansom vändning också inom övrig utbildning, inte minst vid universitet och högskolor. Fokuseringen på de studerandes eget för lärandet och på ansvar möjligheterna att välja den bästa studiemetoden är viktiga förutsättningar för god distansutbildning och kräver flexibilitet, individanen passning och tillgänglighet från utbildningsanordnarens sida vid utformningen pedagogik och organisation. Samma krav gäller för den av traditionella högskoleutbildningen och bör i högre grad än hittills kunna tillgodoses genom en ökad användning av IT. Allt större vikt bör därför läggas vid att lärare vid universitet och högskolor stimuleras att utvidga och fördjupa sitt pedagogiska kunnande arbete med IT. Det är troligt att distansutbildning och annan utom bildning därvid kan närma sig varandra och att pedagogik, organisation och läromedel i stor utsträckning kan utvecklas gemensamt. Dessutom är det viktigt att blandformer kan utvecklas. Det bör t.ex. i större utsträckning bli möjligt för student vid högskola att studera ett ämen en eller delar ett ämne på distans vid högskola. En på detta ne av en annan sätt ökad flexibilitet torde öka möjligheterna såväl att rekrytera nya till högskolan att bedriva fortbildning och vidaregrupper som utbildning där, något är viktigt för övergången till det livslånga som lärandet. Kommittén skall vid fullgörandet uppdraget samråda med Högav skoleverket. Utredningen skall redovisa denna del uppdraget i samband med av slutredovisning hela kommittéuppdraget i maj 1998. av

Utbildningsdepartementet

Statens offentliga 1998 utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29. 1976årslagomimmunitetochprivilegieri vissa Z Tänderhelalivet fall- enöversyn.UD. nytt ersättningssystemför vuxentandvård. 30.Utlandsstyrkan.Fö. - Välfärdensgenusansikte.A. 31.Detgällerlivet. Stödochvårdtill bamoch Mänpassaralltid Nivå- ochorganisationsspecifika ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.+ processermedexempelfrånhandeln.A. 32.Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid Vårt livsomkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård.S. maktdiskurser.A. 33.Historia,ekonomiochforskning. Ty makten dinär Mytenomdetrationella Femrapporteromidrott.In. arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34.Företagaremedrestarbetsfönnåga. Översyn rörelse-ochtillsynsreglerför kollektivaav 35.Förordningartillmiliöbalken. Bilagor.M.+ försäkringar.Fi 36.Identifieringochidentiteti digitalamiljöer Alkoholreklarn.Marknadsföring alkoholdryckerav Referatfrånenhearingden12november1997. ochSystembolagetsprodukturval. IT-kommissionensrapport4/98.K. Integritet- Effektivitet- Skattebrott.Fi. 37.Denframtidaarbetsskadeförsälcringen.S. 10.Campusförkonst.U. 38 .Vad får vi för pengarna Resultatstymingav ll. Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala inomolikaområden.U. området. 12.Självdeklarationochkontrolluppgifter 39.Detfmsk-svenskagränsälvssamarbetet.M. - förenkladeförfaranden.Fi. 40.BROITSOFFER. 13.Säkrarekemikaliehantering.Fö Vad hargjorts Vad bör göras Ju. 14.E-pengar näringsrättsligafrågor.Fi.- 41.Läkemedelsinformationforalla. 15.Grönanyckeltal- Indikatorerförettekologiskt 42.Försvarsmaktsgemensamutbildningför hållbartsamhälle.M. framtidakrav.Fö. 16.Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom 43.HurskallSverigemåbättre bemötandeav personermedfunktionshinder. förstastegetmotnationellafolkhälsomål. - 17.SamordningavdigitalmarksändTV. Ku. 44.Ensamladvapenlagstiñning.Ju. 18.Engräns enmyndighet Fi. 45.Sotningi framtiden.Fö. - 19.ITochregionalutveckling. 46.Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.Ju. 120exempelfrånSverigeslän.K. 47.Bulvanerochannat.Ju. 20.IT-kommisionenshearingominfrastrukturen 48.Kontrolleradochifrågasatt fördigitalamedier.Andrakammarsalen, -intervjuer med medfunktionshinder. personer Riksdagen1997-0-24.l K. 49.Konsekvenseravatttaxfreeförsäljningenavvecklas 21.Problemmedinbäddadesysteminför2000-skiñet. inomEU.K. Hearinganordnad IT kommissioneniav 50.De39stegen.Läkemedelsutredningarunder samverkanmedIndustriförbundetochStatskontoret 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill 1997-1l-l4.K. Läkemedelivård ochhandel,SOU1998:28.S. 22.Försälcringsgaranti. 51.Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Ett garantisystemför försäkringsersättningar.Fi. Situationeninför ochunderförstaåretmed 23.Statenochexportfinansieringen.N. kunskapslyñet.U. 24.FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. 52.Utstationeringavarbetstagare.A. Översyn fiskeriadministrationenav m.m.Jo. 53.Ta vara möjligheternai Östersjöregionen.N. 25.Tre städer.En storstadspolitikfor helalandet. 54.HuroffensivIT-användningkanskapatillväxt + st4 bilagor. förmindreföretag.Ettrådslaganordnatav 26.Frånhembränttill Mariakliniken. IT-kommissionen uppdrag Kommunikationsav fakta ungdomarochsvartsprit. departementet,Närings-och handelsdepartementet - om 27.Nyaledningsreglerför bankaktiebolagoch och Industriförbundet. försäkringsbolag.Fi. Rotundan,Rosenbad1997-11-18.K. 28.Läkemedelivårdochhandel.Om säker,flexibelen 55.Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett ochsamordnadläkemedelsförsörjning. seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.SB.

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56.Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa 83.DUKOMDistansutbildningskommittén. ochtillfälligt arbete.Fi Pådistansutbildning,undervisningoch lärande. 57.DUKOMDistansutbildningskommittén. Kostnadseffektivdistansutbildning.U.

distansutbildningsprojektmed 84.DUKOMDistansutbildningskommittén. Utvärderingav IT-stöd.U. Flexibelutbildningpådistans.U. å lT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. lT-kommissionensrapport6/98.K. $ Räddningstjänsteni Sverige RäddaochSkydda.Fö. - KringHallandsåsen.M. Livsmedelstillsyni Sverige.Jo. Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om kämavfallsomrösmingeniMaIåkommun1997.M. 3 Engod affär i Motala.J0umalistemasavslöjanden ochläsarnasetik.Demokratiutredningensskriñsene.SB. 3 Bättreochmertillgängliginformation. Småföretagsdelegationensrapport2.N. Nyatider,nyaförutsättningar... IT-kommissionensrapport8/98.K.

funktionshindradeeleveri skolan.U. FUNKIS- Socialavgiñslagen. Kunskapslägetpåkämavfallsområdet1998.M. Lämplighetsprövningavpersonalinom förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.U. 6 Skolan,lT ochdetlivslångalärandet. HearinganordnadavUtbildningsdepartementetoch lT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, lT-kommmissionensrapport7/98.K. x Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt . kontrollinstrument.ln. Kommunalañnansförbund.Fi. . OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida . systemför statsbidragtill invandrarnas riksorganisationermil.ln. Styrningenavpolisen.Ju. Djurförsök.Jo. . Idrottochmotionför livet.Statensstödtill idrottsrörelsenochfriluftslivets organisationer.In. Ä Kompetensi småföretag.Småforetagsdelegationens rapport N. ä Regelförenklingför framtiden.Småföretags- . delegationensrapport N. 3 ITochregionalutveckling. . erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. lT-kommmissionensrapport9/98.K. BostadsrättsregisterJu. . Användningenavvissastatsflygplan,m.m.SB. . Försäkringsföreningar-ettreformeratregelsystem Fi.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Läkemedelsinfonnationforalla.41

HurskallSverigemåbättre Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett

förstastegetmotnationellafolkhälsomål.43 seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.55 -

Kontrolleradochifrågasatt Engodaffäri Motala.Joumalistemasavslöjandenoch

-intervjuer medpersonermedfunktionshinder48 läsarnasetik.Demokratiutredningensskriftserie.63

De39stegen.Läkemedelsutredningarunder Användningen vissastatsflygplan,av m.m.81

1900-taletochannatunderlagsmaterialtill

Justitiedepartementet Läkemedel handel,SOU1998:28.50

Socialavgiftslagen.67 BROTTSOFFER

Vadhargjorts Vad börgöras 40 Kom munikationsdepartementt

Ensamladvapenlagstiñning.44

lT ochregionalutveckling. Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46

120exempelfrånSverigeslän.19 Bulvanerochannat.47

1T-kommisionenshearingominfrastrukturen Styrningen polisen.74av

fördigitalamedier.Andrakammarsalen, Bostadsrättsregister.80

Riksdagen1997-10-24.20

Utrikesdepartementet Problemmedinbäddadesysteminför ZOOO-Sklftt.

HearinganordnadavIT kommissioneni 1976årslagomimmunitetochprivilegieri vissafall

samverkanmedIndustriförbundetoch Statskotoret

enöversyn.29 - 1997-1l-l4.2l

Försva rsde Identifieringochidentiteti digitalamiljöer.

artementet

Referatfrånenhearingden12november199. Säkrarekemikalieantering.13 -

lT-kommissionensrapport 36 Utlandsstyrkan.30

Konsekvenseravatttaxñeeforsäljningenavveklas Försvarsmaktsgemensamutbildningfor framtidakrav.42 inomEU.49

HuroffensivIT-användningkanskapatillväxt Sotningi framtiden.45

for mindreföretag.Ettrådslaganordnatav Räddningstjänsteni Sverige

RäddaochSkydda.59 IT-kommissionen uppdrag Kommunikatins-av -

departementet,Närings-ochhandelsdepartemntet

Socialdepartementet ochlndustriforbundet.Rotundan,Rosenbad197-11-18.

54 Tänderhelalivet

IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier.

nyttersättningssystemfor vuxentandvård.2 - IT-kommissionens 6/98.58

rapport Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckerochav

Nyatider,nyaförutsättningar... Systembolagetsprodukturval.8

IT-kommissionensrapport8/98.65 Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom

Skolan,lT ochdetlivslångalärandet. bemötandeavpersonermedfunktionshinder.16

Hearinganordnad Utbildningsdepartementtav och Trestäder.Enstorstadspolitikfor helalandet.

IT-kommissionen,Rosenbad1997-l 2-04, + st4 bilagor.25

IT-kommmissionensrapport7/98.K. 70 Frånhembränttill Mariakliniken.

ITochregionalutveckling.

faktaomungdomarochsvartsprit.26 - erfarenheterfråntrehearingarunder 1998 Läkemedelivårdochhandel.Om säker,flexibel mars

en

IT-kommmissionensrapport9/98.80 ochsamordnadläkemedelsforsörjning.28

Detgällerlivet. Stödochvårdtill barnoch

ungdomar psykiskaproblem. Bilaga.31+

Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid

psykiatrisktvångsvård.32

Företagaremedrestarbetsfönnåga.34

Denframtidaarbetsskadeforsäkringen.3 7

Vad fårvi for pengarna Resultatstymingav

statsbidragtill vissaorganisationerinomdet sociala

området.38

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Finansdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet

Omstruktureringarochbeskattning.l Välfärdensgenusansikte.3 Översyn rörelse-ochtillsynsreglerför kollektivaav Mänpassaralltid Nivå- ochorganisationsspeciñka försäkringar.7 processermedexempelfrånhandeln.4 integritet Effektivitet Skattebrott.9- Vårt liv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch

- Självdeklarationochkontrolluppgifter maktdiskurser.5 - förenkladeförfaranden. 2l Ty makten dinär Mytenomdetrationella E-pengar-näringsrättsligafrågor. 14 arbetslivetochdetjämställdaSverige.6 Engräns enmyndighet 18 Utstationering arbetstagare.av 52

- Försäkringsgaranti. Ettgarantisystemför törsåkringsersättningar.22 Nya ledningsreglerför bankaktiebolagoch

Kultu rdepa rtementet försäkringsbolag.27 Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa Samordning digitalmarksåndav TV. 17 ochtillfälligt arbete.56

Närings- och handelsdepartementet Kommunalafmansförbund.72 Försåkringstöreningar-ettreformeratregelsystem82 Statenochexportfinansieringen.23

Tavara möjligheternai Östersjöregionen.53 Utbildningsdepa rtementet Bättreochmertillgängliginformation. Campusför konst10 Småföretagsdelegationensrapport 64 Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn Kompetensi småföretag. inomolikaområden.1 l Småtöretagsdelegationensrapport 77 Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Regelförenklingför framtiden. Situationeninför ochunderförstaåretmed Småföretagsdelegationensrapport 78 kunskapslyftet.5 l

Inrikesdepartementet DUKOMDistansutbildningskommittén. Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed Historia,ekonomiochforskning. IT-stöd.57 Femrapporteromidrott.3 3 FUNKIS- funktionshindradeeleveri skolan.66 Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt

- Lämplighetsprövningavpersonalinom kontrollinstrument.7 l förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.69 OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida

- DUKOM Distansutbildningskommittén. systemför statsbidragtill invandrarnas Pådistansutbildning,undervisningoch lärande. riksorganisationermjl.73 Kostnadseffektivdistansutbildning.83 Idrott ochmotionför livet.Statensstödtill idrotts- DUKOM Distansutbildningskommittén. rörelsenochfriluñslivetsorganisationer.76 Flexibelutbildning distans.84

Miljödepartementet J ordbruksdepa rtementet Grönanyckeltal- Indikatorerför

ettekologiskthållbart FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. samhälle.l 5 Översyn fiskeriadmav inistrationenm.m.24 Förordningartill miljöbalken.+Bilagor.35 LivsmedelstillsyniSverige.6 l Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.39 Djurförsök.75 KringHallandsåsen.60

Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om

kämavfallsomrösmingeni Malåkommun1997.62

Kunskapslägetpåkämavfallsområdet1998.68

c rr

FRITZES :

i u OI-FENTLIGA E PUBLIKATIONER n

P§l.DRli\: 106 47 STOCKHOLM FAX08-690 a: 91.TH l-FONHOX-Gqo s: 90 l{|01: fritzcs.rdcr@ Iilwmc FRrr/.r INTIs RN-IBKllrNIlâl.: wxvwzfritzcasc