TV och utbildning : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

TV OCH

UTBILDNING

i -..wøsøømaøaáwxamauph .. i sou 1995:120

i

{

i

KE:

WW UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

i

r 3 Y E3 f

g L.:

f:

fr.:

min

um Statens offentliga utredningar 53

WW 1995; 120

W Utbildningsdepartementet

utbildning

TV

och

Delbetänkande av Distansutbildningskommittén

Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20095-3 Stockholm 1995 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet och chefen för

Utbildningsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 4 maj 1995 chefen för Utbildnings-

departementet att tillkalla särskild utredare med uppgift att föreslå

en åtgärder kan främja användningen distansmetoder inom främst som av vuxenutbildningen och högskolan Dir. 1995:69. Till särskild utredare har utsetts direktören vid Filminstitutet Lars Engqvist. Till utredaren har knutits en expertgrupp och ett sekretariat. I utredningsuppdraget ingår att med förtur pröva om en eventuell framtida fjärde markbunden TV-kanal kan utnyttjas för nationell

utbildnings och bildningsverksamhet. Jag får härmed överlämna delbetänkandet TV och utbildning som innehåller mina överväganden i den sistnämnda frågan. Inom sekretariatet har ärendet beretts byrådirektören Peter Erichs.

av

Stockholm i november 1995

Lars Engqvist

Peter Erichs

Innehåll

1 Inledning 7

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Sammanfattning 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Bakgrund 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.1 Sammanfattning av uppdraget 11

. . . . . . . . . . . . . . . .

3.2 Tidigare utredningar på området 11

. . . . . . . . . . . . . . .

4 Orientering 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Television 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2 Television för utbildning och folkbildning 15

. . . . . . . . .

4.2.1 TV:s möjligheter 15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.2 UR:s 16 program . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.3 SVT:s program 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.4 TV4:s 19 program . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2.5 Television på högskole- och universitetsområdet 19

. . . . 4.2.6 Television inom folkbildningen 21 . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.7 Television för utbildning i arbetslivet 22 . . . . . . . . . . . .

4.2.8 Television i skola och vuxenutbildning 23

. . . . . . . . . . .

5 Kostnader för en utbildningskanal 25

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.1 En uppskattning av driñkostnadema för en utbildningskanal 25

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Interaktiv TV 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7 Bedömning 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Utbildning och kunskap blir allt viktigare 35 . . . . . . . . . 7.2 Tekniska möjligheter medger nya distributionssätt

för television 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3 Inslaget television och video ökar iutbildning av och folkbildning 38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.4 Utbildning och fortbildning itelevisionens utbud 40

. . . .

1995:120

Inledning

Efter sammanfattning i punktform av rapportens bedömningar och en förslag i avsnitt följer bakgrund i avsnitt 3 som bl.a. refererar till en tidigare utredningar och rapporter området. I avsnitt 4 översiktlig orientering del av den TVges en om en verksamhet och TV-användning pågår utbildnings- och som

folkbildningsområdet. Dessutom görs i avsnitt 5 en uppskattning av

kostnaderna marksänd, rikstäckande TV-kanal med dominerande för en inslag utbildning och folkbildning. I avsnitt 6 presenteras några av av

de tjänster grundade på digital teknik kan komma att bli

som

användbara på utbildningsområdet.

Slutligen presenteras i avsnitt 7 ett antal synpunkter, slutsatser och bedömningar.

Sammanfattning

Inledningsvis presenteras här en sammanfattning i punktform av rapportens centrala bedömningar och förslag kring frågan om en eventuell framtida markbunden TV-kanal kan utnyttjas för nationell

utbildnings- och bildningsverksamhet.

Det finns behov folkbildande och utbildande television, både av mer

for den allmänna publiken och för specifika målgrupper i utbildning och folkbildning. Det är därför angeläget att tillgången förstärks.

I första hand finns det utbildningsperspektiv behov av ökad ur produktion och utvidgad och förbättrad sändningstid för utbildande och

folkbildande i samtliga kanaler som sänder via analoga

program

marknät för en allmän publik.

Nordisk Televison AB TV4 bör, koncessionsinnehavare för som sändning över marknät, åläggas att producera och sända utbildande och

folkbildande program på såväl attraktiva som mer perifera sändnings-

tider.

4. Om koncession för utnyttjande ett fjärde ocheller femte

ges av analogt marknät M4, M5 bör koncessionsinnehavaren åläggas att producera och sända utbildande och folkbildande program såväl

attraktiva som mer perifera sändningstider.

Ur ett nationellt perspektiv utbildning, bildning och folkbildning

av bör utbyggnad ett fjärde, analogt sändamät för television inte en av prioriteras. Vid bedömningen har bl.a. tagits hänsyn till TV-sektoms och utbildningsbehovens förändringar, de uppskattade kostnaderna för att driva analogt utsänd, rikstäckande utbildningskanal i TV och till det en skifte från analog till digital teknik pågår på radio- och TV-området som

1 Analog sändning innebär att data bild, ljud och text som överförs representeras av kontinuerliga fysiska storheter.

71-15-1311

10 Sammanfattning

liksom på andra informations- och kommunikationsområden som förutses vara betydelsefulla för utbildning, bildning och folkbildning i

dag och i framtiden.

Nya, stora utbildningssatsningar på TV-området bör ha digital teknik som plattform. Det ger utrymme och flexibilitet dels för att dra nytta av TV-mediets digitala utveckling, dels för kombinationer mellan TV-

mediet och nya tekniker för informationsbehandling och kommunikation

där inte minst möjligheten till tvåvägskommunikation kommer in.

Det är därför angeläget att forskning och utveckling på området

utbildande och folkbildande television förstärks. Det är också angeläget

att kapacitet och kompetens inom utbildningssektom för produktion

av utbildande och folkbildande TV-produktion förstärks.

TV-produktion som är direkt utbildnings- och folkbildningsrelaterad, avsedd och anpassad för specifika målgrupper i utbildning och

folkbildning bör kunna sändas med nya distributionstekniker när dessa

finns tillgängliga bl.a digitalz TV via marknät ocheller satellit. En

eller flera kanaler för television och andra eventuella utbildningstjänster

bör när teknik är tillgänglig och Övriga förutsättningar närvarande kunna byggas upp inom utbildningssektom för sändning både lokaltregionalt

och nationellt.

Distansutbildningskommittén vill slutligen understryka möjligheten

att använda det befintliga M4-sändningsutrymmet för samtidig, digital sändning av befintliga rikstäckande, analogt sända TV-kanaler.

2 digital sändning I representeras överförda data bild, ljud och text av siffror.

SOU 1995: 120 ll

Bakgrund

3.1 uppdraget Sammanfattning av

Regeringen har tillkallat en särskild utredare med uppgift att föreslå åtgärder kan främja användningen distansmetoder inom främst

som av vuxenutbildningen och högskolan.

Utredarens huvuduppgift är att föreslå en strategi som långsiktigt främjar utvecklingen i hela landet de möjligheter till distansut-

av

bildning modern informationsteknik erbjuder.

som I direktiven Dir. 1995:69, Distansmetoder inom utbildningen, uppdras åt utredaren att särskilt pröva om en eventuell framtida markbunden TV-kanal kan utnyttjas för nationell utbildnings- och

bildningsverksamhet. Utredaren skall vad gäller denna del av

uppdraget redovisa sina förslag skyndsamt. Det är denna del av uppdraget härmed redovisas. som

området

3.2 Tidigare utredningar på

Under rubriken Mycket är redan utrett omnämns i kommitténs direktiv ett antal utredningar gett bidrag och förslag i frågan om som

hur staten kan bidra till utveckling av distansmetoder i utbildningen.

Utredningen effektivare vuxenutbildning föreslår i sitt betänkande om Kunskapens krona SOU 1993:23 med stöd av betänkandet Långt borta och mycket nära 1992:3 starkt stöd till vidgad

Ds att ges

användning distansmetoder i utbildningen. Dessutom föreslår

av utredaren att staten tar för att stödja utvecklingen, bl.a. genom att ansvar

ett särskilt organ skapas med uppgift att främja en vidgad användning

distansmetoder inom all utbildning oberoende av utbildningsgivare av och utbildningsnivå.

Utredningen föreslår vidare bl.a. ett konkret projektsamarbete mellan

Utbildningsradion UR, folkbildningen, komvux, AMU och arbets-

marknadens parter. Projektet syftar till att med distansmetoder höja

som

kompetensnivån bland de många svenskar som saknar grundläggande

kunskaper i svenska, matematik, engelska och samhälls- och naturorien-

12 Bakgrund SOU 1995: 120

terande ämnen, föreslås löpa under fem år till kostnad 50 miljoner en av

kronor. UR medverka med både rekryteringsfrämjande, attitydpå-

avses

verkande och kunskapsförmedlande radio- och TV-program.

I Ny informationsteknologi i undervisningen Ds 1994:21, är

som

en rapport från Utbildningsdepartementets projekt Agenda 2000,

betonar utredaren att vi lever i teknikera med allt snabbare en ny

kunskapsutveckling, som kräver nya former av kompetensutveckling hos enskilda individer. För att underlätta individers kompetensutveckling tas

ny teknik till hjälp. En väl utvecklad informationsinfrastruktur ökar

tillgängligheten av utbildningstjänster, bl.a. TV-området. I de

konvergensprocesser som pågår mellan olika teknikområden görs bl.a.

stora investeringar i interaktiv TV, en teknik som kan finna användning bl.a. inom utbildningsomrâdet.

k

l

4 Orientering

4.1 Television

Under en genomsnittlig dag ser 85 procent av befolkningen på TV. Enligt nya mätningar har tittandet ökat till i genomsnitt 135 minuter om dagen. Sverige har i dag ett utbyggt mångkanalsystem som liknar TVsektoms struktur i många europeiska länder. I Sverige fördelade sig 1993 tittartiden så här på olika kanaler: SVT Kanal 1 29 procent, SVT TV2 26 procent, TV4 25 procent, TV3 9 procent och Femman 3 procent. Svenskarna ägnar 55 procent av sin

TV-tid åt de två public service-kanalema och 25 procent åt den största,

privata reklamkanalen3.

Under en genomsnittlig dag 1994 såg 80 procent av TV-tittama på

SVT:s båda kanaler och TV4. Kanal 1 och TV2 når 99,8 procent den bofasta befolkningen i av Sverige under en sammanlagd sändningstid på 173 timmar per vecka, 12 timmar regional sändning. Innehållet är varierat och består varav huvudsakligen av nyheter, underhållning och bildning. TV4 når 98 procent av den bofasta befolkningen i Sverige med

sändningar via marknät. Övrig befolkning nås med sändningar via

satellit. TV4 sänder cirka 115 timmar i veckan. Nyheter och under-

hållning är dominerande inslag.

Mellan 150 och 200 TV-kanaler sänder ut från satellit till kabelnät och enskild antennmottagning i Europa. Omsättningen bland TVkanalema är större än ökningen antalet kanalers. av Ett femtital TV-kanaler distribueras i svenska kabelnät, vilka cirka av

tjugo är inriktade också mot en svensk publik t.ex. TV3, Femman,

3 Carlsson, Anshelm: Medie Sverige 1995, Nordicom 4 Sveriges Televisions verksamhetsberättelse 1994 5 Det är EU-kommissionens uppskattning att det kommer att finnas 500 TVkanaler i Europa år 2000.

14 Orientering SOU 1995: 120

MTV, Discovery och flera ñlmkanaler°. I dag är det bl.a. satellitema Tele-X, Sirius Thor, Intelsat och Astra-satellitema som förmedlar TVprogram till nordiska och svenska tittare. Satellitkapaciteten och användningen kommer enligt planer att fortsätta att öka. TV3 sänder cirka 100 timmar per vecka. Programutbudet domineras av underhållning och förströelse. Andelen egenproducerade program är mycket liten. Femman sänder cirka 75 timmar per vecka, varav en mycket liten del är egen produktion. Huvuddelen av programmen är underhållning och förströelse. Sändningar från våra nordiska grannländers TV-utbud når över den svenska gränsen. Finska program sänds ut trådlöst över Stockholm och via kabel i 24 tätorter med stor finsk befolkning.

Det är svårt att få fram siffror den samlade produktionskapaciteten

för TV-program i Sverige. Men mot bakgrund av ökad TV-distribution är det sannolikt att produktionskapaciteten har ökat under de senaste tio åren7. 2,7 miljoner svenska hushåll av totalt 3,9 miljoner är anslutna till

kabelnät eller parabol för direktmottagning l9948. Antalet med parabolantenn är cirka 300 000. Ökningen av antalet hushåll med

kabelanslutning har avstannat9. Antalet parabolantenner fortsätter att öka.

6 Sändningsuppgiñer mark- och satellitsänd TV från Regler och villkor för om ny marksänd TV, Kulturdepartementet Ds 1994: 105 och SF Vision, Karlstad, mäklare mellan satellit-TV-bolag och svenska kabeloperatörer. 7 Det finns i dag åtminstone nio produktionsbolag gör TV-produktioner som nästan enbart för TV4, TV3 och Femman. 8 Findahl Olle:Televisionens möjligheter och begränsningar, SR Publik- och programforskning, Stockholm 1988 9 Källa: Svenska Kabel-TV AB

Orientering 15

4.2 Television för och

utbildning folkbildning

4.2.1 TV:s möjligheter

TV är för många den främsta källan till kunskap om bl.a. nuets av oss händelser. Det är de redan välinformerade som mest och snabbast tillägnar sig kunskaper via TV. Samtidigt är TV-mediet viktigt för korttidsutbildade eftersom TV ofta är deras huvudsakliga informationskälla. För faktainlärning är TV knappast det främsta mediet. TV:s roll ren ligger i förmågan att skapa identifikation och intresse och på snarare så vis både stimulera och motivera till vidare studier. Fönnedling av

fördjupad information via TV ställer stora krav på publiken. Men

mer

framför allt ställer det stora krav på mediet och dess uppbyggnad, på programtablåemas konstruktion och på presentation och övrig fram-

ställning i Kan TV-företagen leva upp till dessa krav programmen. erbjuder mediet möjligheter också för informations- och kunskapsförmedling och för skapande kunskap genom den förtätade komav

bination språk, ljud, bild och rörelse TV är.

av som Detta, tillsammans med ställningen som allmänt spritt och accepterat

medium både geografiskt och socialt, TV möjligheter att bidra till

ger

att kunskapsklyftor överbryggas.

TV-mediets lämplighet för folkbildning och utbildning beror

sammanfattningsvis i vilka sammanhang programutbudet ingår, bl.a.

av

kanalen vänder sig till den allmänna publiken eller till en special-

om

publik, t.ex. för utbildning, i vilka syften det används, vilka potentiella möjligheter vi tillskriver det, hur TV produceras och hur TV används av

mottagaren.

° Det är svårt att mäta mediers betydelse för samhällets allmänna kunskapsnivå. Forskning visar emellertid att vi får ökade kunskaper som ett resultat av vår kontakt med medier. Findahl Olle: Televisionens möjligheter och begränsningar, SR Publik- och programforskning, Stockholm 1988. Den framtida kopplingen mellan TV, datorer och telekommunikationsteknik skapar stora möjligheter för utbildning, bl a genom den interaktivitet som nya, kan utvecklas. Z bl skrivit Broadcasting Education, London 1984, är Tony Bates, som a forskare i distansutbildning verksam vid The University of British Columbia, Canada, tidigare vid Open University i England. Bates har pekat på bl följande fyra, allmänna funktioner hos radio- och TVa

16 Orientering SOU 1995: 120

4.2.2 UR:s

program

UR är ett licensfinansierat public serviceföretag med uppdrag att producera och sända utbildningsprogram i radio och TV. Enligt sitt avtal

med staten skall UR producera och sända inom områdena program förskola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning. Verksamheten skall främst inriktas på att förstärka, bredda och komplettera utbildningsinsatser som görs av andra på ovan nämnda utbildningsområden. UR skall, enligt § 12 i avtalet med staten, erbjuda ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av hög kvalitet. Programmen skall med beaktande av UR:s särskilda uppgifter inom utbildningsområdet utformas så att de genom tillgänglighet och mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser olika utbildningsbehov och intressen hos landets befolkning. Även mindre intressen skall i görlig mån tillgruppers godoses vid tidpunkter då en stor del av befolkningen har möjlighet att se eller höra programmen. UR:s kostnader för TV-verksamheten uppgick 1994 till 154 miljoner

kronor 68 procent av totalkostnaden 235 miljoner kr3.

UR sände 1994 432 timmar i Kanal 1 och 138 timmar i TV2. Detta kan jämföras med SVT:s totala sändningstid på cirka 5 700 timmar

1994.5 Av UR:s 212 timmar förstasändning är 127 timmar egen produktion, 74 timmar inköpta program och 11 timmar program som producerats av annan producent på uppdrag av UR. Den genomsnittliga totalkostnaden per sänd timme förstasändning var

program som ingår i ett kurs- eller annat direkt utbildningssammanhang: De ökar de distansstuderandes känsla av att tillhöra ett sammanhang, gör det lättare för dem att identifiera och identifiera sig med dem som producerar kursen och gör undervisningen mindre opersonlig. De hjälper de studerande att snabbare än vid enbart läsning utveckla sina kunskaper. De hjälper de studerande framåt i sina studier och förmår dem att arbeta regelbundet. De får nya studerande intresserade, rekryterar nya studerande och de får den allmänna radio- och TV-publiken intresserade för ämnet. Exklusive kostnader engångskaraktär och kostnader för affärsverksamheten. av 4 Sändningstiden under 1994 minskade jämfört med 1993 med 9 %, från 627 till 570 timmar. Motsvarande törstasändningar har minskat med 8 % från 231 till 212 timmar. Siffroma från Svensk television Olle F indahl och Statistik Television av i Mediesverige 1995, red Ulla Carlsson, Magnus Anshelm, Göteborg 1995.

Orientering 17

1994 724 000 kr och genomsnittskostnaden för det totala antalet sända

timmar 269 000 kr. UR:s kan anknytas till utbildning och folkbildning genom program

att de i högre eller mindre grad planeras ocheller produceras i samarbete med olika utbildningsanordnare. De ingår inslag i bl.a. universi-

som

tets- och högskolekurser, används inom grund- och gymnasieskola och

folkbildningens studiecirklar. En stor del av UR:s TV-utbud tenderar av att produceras i allmänna televisionsgenrer och med televisionens gängse formspråk. TV-programmen i UR:s kursverksamhet syftar dels till att väcka intresse och rekrytera kursdeltagare, dels till att illustrera, förmedla erfarenheter, skapa identifikation och på så vis stimulera till studier. 1994 sände UR 212 timmar förstasändning, 117 timmar repriser och

241 timmar återutsändning. Av totalt 570 sändningstimmar var 264

timmar avsedda för vuxenutbildning, 121 för grundskola och förskola, 52 för gymnasieskola och 32 för högskola. UR:s allmänt folkbildande program utgör en stor andel av programunder rubriken vuxenutbildning och är den mest omfattande delen men UR:s produktion med 41 procent UR:s resurser. UR samverkar av av med SVT och SR för projekt. Samråd avses ske med bl.a. gemensamma studieförbund. Antalet har ökat under senare år. Program program

används också bandade i studiecirklar, på folkhögskolor med flera

ställen. För universitets- och högskolenivå producerar UR distanskurser. Denna verksamhet tar i anspråk 10 procent av UR:s budget. TV-programmen används ofta i kombination med radioprogram och ingår med andra läromedel i kompletta kurspaket. Över 1,5 miljoner barn och ungdomar är i någon form av bamom-

och utbildning förskola, grundskola, gymnasieskola. Dessa är en

sorg stor och intressant för UR. 39 procent av UR:s resurser används grupp för denna verksamhet.

Dessutom gör UR radio- och TV-program för handikappade

3 procent och minoriteter 7 procent.

Fyra tio svenskar att de brukar se UR:s program i TV. De av uppger

G Detta belopp innehåller kostnader för att friköpa rätten att använda programmaterialet ividare utbildningssammanhang m.m. r 7 Bild- och ljudkassetter lånas folkbibliotek och AV-centraler. Se vidare ut av nedan om AV-centralemas verksamhet.

2-15-1311

18 Orientering SOU 1995: 120

flesta av dessa tittare att de har haft nytta programmen.

uppger av Tittarsiffroma för olika UR-program varierar stort bl.a. beroende på

kvalitet, målgrupp och, inte minst, sändningstid. En förmiddagssändning språk-, och skolprogram kunde under perioden ha så låga l

av vuxen-

tittarsiffror som 35 000 personer medan fredagssändningen 18.45-19.15 l

av nyhetsprogram for mellan- och högstadiet hade 561 000 tittare i

genomsnitt.

De flesta av UR:s program finns efter sändning att låna på folkbibliotek i de 200 kommuner UR har samarbetsavtal med. UR:s som

utbud erbjuds också via landets AV-, läromedels- och bibliotekscen-

traler. Skolan är dominerande användare av AV- och läromedelscentralemas tjänster. Andra användare är utbildningsanordnare som

landsting och högskola. Jämfört med 1983 hade utlåningen av UR:s

TV-program tredubblats 1993.

4.2.3 SVT:s

program

SVT skall, enligt avtal mellan staten och SVT, erbjuda ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av hög kvalitet. Programmen skall

utformas så att de genom tillgänglighet och mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser skiftande behov och intressen hos landets

befolkning. Även mindre intressen skall i görlig mån tillgruppers

godoses vid tidpunkter då en stor del av befolkningen har möjlighet att se programmen. Programmen skall som helhet präglas av folkbildnings-

l

ambitioner. Forrnmässigt tenderar de folkbildande programmen att anta

televisionens allmängiltiga genrer och formspråk.

l

Nationell spridning, hög acceptans hos befolkningen, höga krav

kvalitet, relevans och mångfald samt en betydande andel utbildande 1

l

l

8 Uppgiñema bygger på två undersökningar som gjordes av MMS och RUAB 1993. Från halvårsskiftet 1993 mäts TV-publiken i Sverige på ett nytt sätt.

SRPUB:s intervjuundersökningar l

med nationellt representativa urval av

l

befolkningen har ersatts av elektroniska TV-mätare, som installerats i 600 hushåll med cirka l 300 personer. TV-panelen administreras av AC Nielsen l Company och mätdata marknadsförs av MMS-Mediamätning i Skandinavien AB. 9 När samma program tidigare visades på onsdagar vid samma tid var tittarsiffran 405 000 personer. 2° Under 1994 gjordes 17 769 lån av UR-program från 233 bibliotek.

SOU 1995: 120 Orientering 19

folkbildande program utgör goda förutsättningar för att SVT:s

programutbud skall kunna ha betydelse för kunskapsbildningen i landet.

4.2.4 TV4:s

program

Enligt §4 i statens avtal med Nordisk Television AB TV4 skall TV4 sända ut ett mångsidigt programutbud god kvalitet. Programutbudet av skall utformas så att det i skälig omfattning tillgodoser skiftande behov och intressen hos landets befolkning ...Sändningama skall innehålla såväl nyhetsprogram och informativa program som underhållningsprogram upplevelser, förmedla erfarenheter och skänka god underhållning.

TV4 producerar och distribuerar främst underhållningförströelse och

nyheterinformation. Utbildning i snäv mening förekommer inte. Utbildande och folkbildande program är få. I samband med M4-diskussionen har TV4 undersökt hur en eventuell

programverksamhet för högskole- och universitetsstuderande skulle

kunna ut. En idé är TV-distribuerade föreläsningar på morgontiden se

l 5-1 1.15 producerade i samarbete med olika universitethögskolor och deras TV-avdelningar kompletterade med producerade magasinsprogram

med kår-, bostads- och annan studentinfonnation. Programmen är avsedda att sändas lokalt TV4 har möjlighet att sända från 16 lokala

TV-stationer och nationellt vid stort intresse, t.ex. när stjämföreläsare anlitas. Programmen är tänkta att finansieras genom sponsoring.

4.2.5 Television på högskole- och

universitetsområdet

Flera universitet och högskolor har erfarenhet av samarbete med UR för produktion distanskurser, bl.a. for fortbildning. De senaste åren har

av antalet deltagare halverats från cirka 3 000 till cirka 1 500 per kurs.

Orsaken att priset på kurserna har höjts. UR har för

uppges vara

närvarande ett antal planerade samarbeten med högskolor och universi-

tet, bl.a. i datakunskap och företagsekonomi. Några högskolor och universitet använder TV-mediet för utbildning

2 Om delar in SVT:s programutbud i tre övergripande kategorier: man nyhetsprogram, underhållningsprogram och utbildande och folkbildande så hamnar 25 procent i kategorin utbildande och folkbildande program ca

program inklusive UR:s produktion.

20 Orientering SOU 1995: 120

som sänds via satellit, kabel och marknät. Några exempel.

Mitthögskolan Härnösand, Sundsvall, Östersund har under 1995

producerat och sänt ett par konferenser och föreläsningar i ämnen med

intresse för högskola, studenter och den regionala TV-publiken i allmänhet. Programmen, producerats hos TV2 i Sundsvall med bl.a. som Telia som sponsor, har sänts i TV2-kanalen. U-link, institution vid Linköpings universitet, sänder kodade en

program med kurser och föreläsningar för studerande i hela landet via TV2:s marksändare. U-link producerar också uppdragsutbildning åt

företag och förvaltningar. U-link har bl.a. producerat uppdragsut-

bildningar, som sänts kodade via TV2:s marknät, AMU pedagogikkurs, försvaret arbetstidsavtalsutbildning, Apotekssamfundet fortbildning, Försäkringskassan fortbildning, Folktandvården fortbildning, gymnasielärare i Västmanland EU-kunskap. För hösten 1995

planeras följande kurser: Engelska 20p, Industriell Styrteknik och

flexibel produktion 5p, IT- användning och möjligheter 5p, Praktisk utvärdering av kommunal verksamhet 5 p uppdragsutbildning och EUkunskap för kommuner 3p uppdragsutbildning. U-link arbetar i huvudsak med två slags produktioner. Enkel produktion som innebär dokumentation föreläsning i hörsal. Den

av kostar cirka 7 500 kr timme. Produktion föreläsning anpassad till per av

television, inspelad med flerkamerasystem och med möjlighet till inslag

och inklippsbilder. Den kostar cirka 25 000 kr timme. Utsändning per nationellt kostar 25 000 kr per timme. Sänder begränsat till t.ex. tre man sändare regionalt kostar timme. det 6 000 kr per Uppsala universitet har för sitt Baltic University Programme använt

TV-mediet för att via satellit distribuera ett tiotal föreläsningsprogram

1993-199424. Vid många universitet och högskolor producerar videoprogram man

för fort- och distansutbildningar. Produktionskostnadema kan variera

från 25 000 kronor till ett par hundra tusen kronor.

22Produktionskostnaden exkl fasta kostnader, ligger mellan 60 000 och 70 000 kr per timme, varav sponsorer betalat 50 000 kr och Mitthögskolan resten. 23 U-link är svenskt centrum i PACE European Programme of Advanced - Continuing Education ett projekt stöttat industrin för att europeisk bas - av utveckla avancerad fort- och vidareutbildning med lektioner och föreläsningar distribuerade via satellit.

24 The Baltic University Programme är ett universitetsnätverk i Östersjö-

området med 135 universitet i fjorton länder som deltagare.

SOU 1995: 120 Orientering 21

4.2.6 Television inom folkbildningen

I public service-företagens SR, UR, SVT programutbud är det folkbildande utbudet omfattande. I UR:s produktion är folkbildning det dominerande inslaget. Samtliga studieförbund i landet har använt sig av UR:s radio- och TV-program för sin verksamhet. Några exempel på samarbetsprojekt är ekonomi-

kursen Pengar, pengar i samarbete med ABF och TBV, livsåskåd-

ningsprojektet Fråga livet i samarbete med FS, SKS och KFUM KFUK och miljöprojektet Optimum i samarbete med Vuxenskolan. Många studieförbund samverkar regionalt med UR. Programsatsningar under de senaste åren har bl.a. handlat miljö, kvinnoliv, arbetsliv, om

EU och Europa.

Distanskurser i samarbete med universitet och högskolor är en

väsentlig del UR:s folkbildande programutbud. Några programserier

av

från de senaste åren är Tidernas Europa, Äventyret Sverige om Sveriges ekonomiska och sociala historia, Mitt i mångfalden om

mångkulturen, Företagsekonomi och Vad tror du på religions-

kunskap. UR sänder också språkprogram till stöd för bl.a. deltagare i

språkcirklar t.ex. kursen Working English, en kurs i arbetslivets engelska 199394. Tillgängligheten skall hög i tid och

som gavs vara och studierna skall kunna bedrivas i egen takt. Samarbete mellan rum studieförbund, AV-centraler och lärarorganisationer syftar bl.a. till att efterfrågeanpassa kursutbudet. Många av UR:s språkkurser är in-

ternationella samproduktioner med producenter i andra nordiska och

europeiska länder. Ett stort antal folkhögskolor använder sig av radio- och TV-program

från UR och andra producenter inslag i såväl långa som korta

som kurser. Flera folkhögskolor har liksom studieförbunden samarbete med UR regionalt.

Ett antal folkhögskolor sänder regelbundet i lokala radiostationer och

i lokal TV. Andra folkhögskolor och studieförbund uppger att de

regelbundet använder nordiskt och internationellt TV-utbud i sina kurser.

25 Programmen har ofta följts regionala radioprogram i Sveriges Radios upp av P4-kanal. 26 Källa: Folkbildningsrådets enkät 95-07-03 angående radio och TV i utbildningen och bildningens tjänst samt metoder för studier på distans. I enkäten framgår bl.a. att flera studieförbund anser att det är viktigt att folkbildning och kultur får större utrymme i televisionen. Det finns också ett stort

22 Orientering SOU 1995: 120

4.2.7 Television för

utbildning i arbetslivet

U-Link, TV- och videoinstitutionen vid Linköpings universitet, gör på uppdrag från företag och andra organisationer korta utbildningar och fortbildningar med kodade TV-sändningar främst via TV2:s marksändarnät. UR har under en lång följd av år producerat distansutbildningar på arbetslivets område där radio- och TV-program spelat centrala roller. Ofta har det handlat om yrkesfortbildning, t.ex. Matsverige för yrkesarbetande i livsmedelsbranschen, Omvårdnad för anställda i vården, Barn- och ungdomskunskap för anställda i barnomsorg och ungdomsverksamhet, I kemins värld, I fysikens värld, Matematik

lärarfortbildningar, Arbetsrätt, Nytt företag, Datakunskap, Företag och

marknad generella fortbildningar i arbetslivet. AmuGruppen, organiserad i nio regionala dotterbolag, är ett av

landets största utbildningsföretag. AmuGruppen producerar arbetsmarknads-, företags-, invandrar- och gymnasieutbildning. AmuGruppen

finansierar ett utvecklingsprojekt kallat TVA för att förstärka sitt engagemang för TV inom utbildningen.

intresse hos många studieförbund att använda en eventuell utbildningskanal eller utökad sändningstid för utbildning och folkbildning i TV för kurser både lokalt och nationellt. Bland folkhögskoloma tycks meningarna skilja sig om behovet av en utbildningskanal för TV. Några folkhögskolor anser att det mest angelägna är att utbildande och folkbildande program återfinns i public servicekanalema Kanal l och TV2. Såväl studieförbund som folkhögskolor i anser att TV-inslag kan tillföra både bredd, djup och överblick i utbildning och 1 folkbildning. Dessutom kan de ge stimulans och förbättrad rekrytering.

27 Se vidare under 4.2.5. I USA är U-Link-modellen utbredd. Via satellit köper företag distansutbildning av universitet och högskolor. Större företag som | t.ex. General Motors har detta sätt länkkontakt till en mångfald utbildningsanordnare. 28 TV-program i dessa kurssammanhang är i första hand avsedda stimulans. som Radiomediet lämpar sig bättre för föreläsning och frågeprogram, som tar upp de studerandes frågor under kursens gång.

Orientering 23

4.2.8 Television i skola och vuxenutbildning

UR är storproducent barn- och ungdomsprogram för förskola, av

grundskola och gymnasieskola.

Programmen produceras ofta i serier där egna produktioner ingår

tillsammans med beställningar, inköp och samproduktioner med andra TV-företag. Ett exempel är Dagis-TV, fast serie som vänder sig till barn, en föräldrar och personal. Under hösten 1995 startar TV-serie om en ny

integrationen mellan förskola och lågstadium. UR:s skolproduktioner

sänds både på skoltid och fritid.

För grundskolan har UR:s produktion dels varit inriktad språk, dels ämnen mediekunskap, geografi och naturvetenskap.

som Under 1995 och 1996 kommer UR att satsa på ämnet teknik, genom både produktion och studiematerial för eleverna och av program lärarfortbildning. För gymnasiet är det språkprogram som dominerar. Produktion och sändning på andra områden historia, demokrati, medier, av program som Europa m.fl. uppgår i dag till timme vecka under terrninstid. en per Var tredje användare UR:s material för gymnasieskolan är mycket av

nöjd med det pedagogiska utbytet. Varannan är ganska nöjd.

Enligt SCB:s undersökning har hälften av alla gymnasielärare använt något UR-material läsåret 199394. Språklärama 90 procent och

lärarna i samhällsvetenskapliga ämnen 84 procent använder UR:s flitigast. De flesta vänder sig till AV-centralema för att få tag program i programmen. Komvux i Landskrona driver tillsammans med kabel-TV-företaget

Landskrona Vision en försöksverksamhet med distansundervisning via

lokal TV-kanal. Syftet är att lokalt erbjuda utbildning för en en grundskolekompetens i matematik, svenska, naturkunskap och samhällskunskap samt matematik gymnasiet. Utbildningen är i första hand avsedd för arbetslösa, invandrare, företagspersonal med behov av

kompetenshöjning och föräldrar vill kunna stödja sina barn i

som

29 Nio tio grundskollärare har enligt en SCB-undersökning 1993, tillgång till av

ljudbandspelare, och video. Åtta tio lärare att eleverna har ganska

tv av anser stor eller stor nytta tv och video. 69 procent bedömer att de själva har stor av eller ganska stor nytta av tvvideo. ° Enligt undersökningar gjorda av MMS och RUAB hösten 1993. 3 Landskrona Vision deltar i ett nätverk med 24 lokala TV-stationer med ett gemensamt bolag, CTM AB, för stöd och utveckling av svensk lokal-TV.

24 Orientering SOU 1995: 120

skolarbetet. Programmen, som är 15 minuter, produceras med professionell

kvalitet Beta till kostnad cirka 15 000 kr Lärarstöd

en av per program. ges via telefon. Kursen kan också fås på video. Tentamen för giltigt

betyg ges efter avslutad kurs.

5 Kostnader för

en utbildningskanal

5.1 En

uppskattning av driftkostnadema för en utbildningskanal

Hur mycket kostar det att driva rikstäckande marksänd TV-kanal med en uppdrag att producera och distribuera utbildande och folkbildande

program I det följande presenteras en uppskattning av driftkostnader under ett år för utbildningsdelen i eventuell fjärde analog marksänd

en TV-kanal med rikstäckning. Två tablåer har använts. Höst- och vårtablån omfattar 40 veckor och sommartablån omfattar 12 veckor. Kostnaderna har beräknats for ett programschema med 12 timmars daglig sändning med början kl. 9.00 och slut kl. 23.00 året runt. I programtablåema har räknats med ett dagligt uppehåll på två timmar under tidig kvällstid för sändning andra slags av program.

Alla förstasändningar, cirka 13 det totala utbudet, ligger i höst-

av

och vårtablån. Repriser och âterutsändningar, cirka 23 totalutbudet,

av ligger i både vår- och hösttablån och sommartablån.

26 Kostnader SOU 1995: 120

Vår- och hösttablå 40 veckor

8 tim måndag till fredag 8x5x40 1 600 timmar förstasändning 4 tim repris måndag till fredag 4x5x40 800 timmar 12 tim repris lördag till söndag 12x2x40 960 timmar 1 600 timmar förstasändning och 1 760 timmar repris och återutsändning Summa 3 360 timmar

Sommartablå 12 veckor

12 tim repris och återutsändning måndag till söndag 12x7x12 1 008 timmar

Totalt 152 veckor 1 600 timmar förstasändning och 2 768 timmar repriser och återutsändning Summa 4 368 timmar

De uppskattade kostnaderna är uppdelade produktion, distribution och administration.

SOU 1995: 120 Kostnader 27

Produktion

Produktionsbudgeten avser att täcka en produktion inkl. inköp och utlagda beställningar för åtta timmar daglig förstasändning måndag till

fredag under fyrtio veckor höst- och vårprogramtablå år. Resteranper

de sändningstid, fyra timmar måndag till fredag under fyrtio veckor, alla

helger samt alla dagar under tolv veckor sommarprogramschema täcks,

enligt ovan, av repriser och återutsändningar.

Kostnadskalkylen for produktion för dags förstaav program en sändningar baserar sig på följande:

två timmar for barn och ungdom till genomsnittskostnad för - en egenproduktion av 500 000 kr per timme,

en timme TV-föreläsning för högskolauniversitet, genomsnittskostnad - 75 000 kr,

en timme reportagestudio, vuxenutbildning, genomsnittskostnad for egen produktion 500 000 kr,

en timme reportage, vuxenutbildning, genomsnittskostnad 600 000 kr, -

-tre timmar folkbildning och distansundervisning, genomsnittskostnad

per timme 600 000 kr.

Genomsnittskostnaden för den produktionen exklusive TV-

egna

föreläsning vars kostnad är beräknad till 75 000 kr är beräknad till

565 000 kr. Kostnaden för inköp har satts till i genomsnitt 122 000 kr

och for utlagda beställningar till 288 000 kr.

Programkostnader för veckas iörstasändningar

en

Egen produktion 21 tim x 565 000 kr 11 865 000 kr Inköpt produktion 12 tim 122 000 kr 1 464 000 kr x Utlagd produktion 2 tim 288 000 kr 1 576 000 kr x

TV-föreläsning 5 tim x 75 000 kr 375 000 kr

Summa 14 280 000 kr

Produktionen veckas förstasändningar 40 timmar med barn- och

av en

ungdomsprogram, vuxenutbildnings-, folkbildnings- och distansutbildningsprogram i genrer från dokumentär, reportage och fiktion till

28 Kostnader SOU 1995: 120

studio och TV-föreläsning beräknas kosta 14,3 miljoner kr.

Totalkostnaden för 40 veckors produktion l 600 timmar är 572 miljoner kr. Kostnaden i genomsnitt per timme förstasändning är

358 000 kr och kostnaden per sändningstimme inklusive repriser och

återutsändning är 131 000 kr.

Distribution

Distributionen förutses ske nationellt via analogt marknät som når nästan hela befolkningen 98 procent. Kostnaden uppskattas ligga mellan 150 och 180 miljoner kr. Om kanalen även används för andra ändamål än de denna kalkyl gäller bör motsvarande del av kostsom naden lyftas bort från denna kalkyl.

Administration

Utgångspunkten för uppskattningen är UR:s administrativa budget. UR

uppskattar sina administrationskostnader för TV-verksamheten till 20 mkr. Det betyder cirka 100 000 timme förstasändning. För kanal per en med 1 600 timmar förstasändning skulle det betyda 160 mkr. Med beaktande stordriftsfördelar i administrationen motsvarande uppskattav ningsvis 25 procent skulle kostnaden bli 120 mkr. Hyran som för UR:s del i dag uppgår till 12 mkr skulle kunna uppskattas till cirka 50 mkr. Sammantaget blir det 170 mkr för administrativa kostnader. Siffran bör

betraktas som en mycket ungefärlig uppskattning.

Produktion 572 mkr Distribution 150-180 mkr Administration ca 170 mkr

Den sammanlagda driftkostnaden för en rikstäckande utbildningskanal

kan uppskattas till cirka 900 miljoner kr.

32 Uppskattningama programproduktionskostnader är baserade SVTs av budget 1994, URs produktionskostnader 1994 och U-links produktionskostnader 1995. Särskilda kostnader for att friköpa rättigheter till program, enligt URs praxis, är inkluderade. Proportionema mellan egenproduktion, inköp och utlagda beställningar följer de proportioner UR har i dag, 59 respektive 34 och 5 som procent. Detta pris inkluderar även programtörbindelse till sändarstationema och nedbrytbarhet till tio regional-TV-områden. Källa: Teracom.

SOU 1995: 120 29

6 Interaktiv TV

Mycket pekar på att vi i Sverige i en nära framtid kommer att erbjudas nya tjänster baserade på digital teknik som kopplas samman med TV sänd via satellit ocheller marknät och kabel. Med digital teknik som plattform kopplas TV samman med datorer och telekommunikation för lagring, transport och distribution av information. Härigenom skapas

förutsättningar för dubbelriktad kommunikation och interaktiva tjänster.

Förberedelser för sådan sammankoppling kan vi redan när se datortillverkare lägger in TV-funktioner i PC-n och TV-tillverkare sätter datorfunktioner i sina apparater. TV- och PC-marknader går ihop i en marknad. ny Det är sannolikt att det blir vanligt att ha en multimediacentral hemma som olika funktioner kopplas till, bl.a. TV, hemdator, telefon fax, videobandspelare, stereoanläggning, CD-ROM-spelare, skrivare kopiator med mera. Centralen kommer att stå i förbindelse med omvärlden genom parabolantenn och modern eller anslutas till ett kabelnätverk med ATM-teknik möjliggör snabba, dubbelriktade försom ny bindelser. Denna utveckling grundad på digital teknik kan få intressanta tillämpningar inom utbildningen och särskilt inom distansutbildningen

34 Till detta avsnitt har bl.a. använts ett underlag av TV-joumalisten Leif Hedman. 35Via satellit har vi snart ett oöverskådligt utbud av television. Då kommer det att bli svårt att välja utan hjälp av en dator eller av en TV som också är en dator. 36ATM, Asynchronous Transfer Mode, är en metod för att transportera stora mängder information ljud, text och bild i nätverk. 37Inom televisionen gjorde den digitala tekniken sin entré genom redigeringen. TV-program och nyhetsinslag klipps i dag i allt större omfattning digitalt i datorer. Materialet kan härmed hanteras friare. I framtiden kommer t.ex. flera personer oberoende av vistelseort att delta i redigering av samma material. Bild, ljud, grafik och stillbilder blir lättare att hantera i förhållande till varandra. Redigering av program kan fortsätta även om det redan ligger ute i sändning. I framtiden blir också inspelningen digital.

30 Interaktiv TV

för att skapa kvalificerad tvåvägskommunikation och möjliggöra ett smidigt materialutbyte mellan studerande och lärareutbildningsanordnare och mellan studerande sinsemellan. Den tekniken kan i hög grad bli en aktiverande teknik där varje nya studerande systemets kombination tvåvägskommunikation, genom av snabba transporter och stor lagringskapacitet, själv kan anpassa utbildningen till sina behov. Även för distansarbete kommer digitaliseringen samma grund att innebära nya möjligheter. Hittills är mycket litet utprovat i praktiken i större skala. Det digitala kan därför verka fantasifullt och fiktivt, det handlar om teknologier men ocheller tekniker redan finns de inte kommersisom - även om ännu är ellt intressanta. Många projekt och försök pågår. Ett standardiseringsarbete har satts igång inom DAVIC-kommissionen siktar på som standarder och definitioner för teknisk apparatur. gemensamma Vi presenterar i det följande lista över ett antal de tillämpningen av digital TV DAVIC att definiera och standardisera. ar av som avser Samtidigt pekar vi på några möjliga tillämpningar för distansutbildning.

Broadcast

Broadcast är applikation ett stort antal användare omedelbar en som ger tillgång till ett stort urval TV-, radio- och datatjänster. av

Användaren skall bl.a. kunna:

söka sig igenom nätverksutbudet med hjälp lättbegripliga menyer - av

DAVIC kommission med deltagare från 200 företag i 20 länder. är en Kommissionens uppgift är att formulera normer som skall kunna accepteras över hela världen. Det handlar huvudsakligen om bredbandsteknik där de olika instanserna är sammanlänkade via kabelnät. Normerna skall gälla för hantering stora signalfiöden från producent Content Provider via en distributör av en Service Pr0vider till användare Service User. Bredband innebär att en mycket stora mängder information kan transporteras, t.ex. rörliga bilder i hög upplösning tillsammans med HiFi-ljud och grafik från producent via distributör till användare. Samtidigt skall användaren kunna skicka tillbaka signaler till producenten och han skall kunna kommunicera med andra användare. Det kan handla allt från beställningar av TV-program till videokonferenser. om

39 Med hjälp en fjärrkontroll styr användaren den dator genom vilken av förbindelsen med omvärlden sker. Datorn har många benämningar Set Top Unit STU, multimediaterminal, multimediaplattfonn, TV-dator, dekoder etc. Kärt barn har många namn. Här använder vi uttrycket TV-dator.

Interaktiv TV 31

och grafik på bildskärmen och detta utan dröjsmål,

skapa en egen i TV-datom för att få tillgängligt det

- meny programutbud och det datautbud som han är särskilt intresserad av,

välja tjänster, -

välja mellan olika språk för ljud och text, -

delta i interaktiva - program.

Movie on Demand MoD

Trots sitt namn är den här applikationen inte begränsad till enbart

underhållningsfilm. Alla former av audio-visuell framställning kan

innefattas i begreppet. Beskrivningen nedan kan lika gärna gälla

instruktionsfilm, utbildningsfilm, dokumentärer, föreläsningar etc.

MoD avser en tjänst förmedlas över ett nätverk och som som erbjuder tjänst hemvideo. samma som en

Användaren skall bl.a. kunna:

välja språkversion och översättningstext, v

när som helst under uppspelningen få ytterligare information

- om innehåll i det han just tittar på eller alternativa filmerprogram i om samma ämne,

begränsa tillgängligheten, t.ex. hindra att barn vissa slags filmer,

- ser

skapa en personlig önskelista t.ex Jag är bara intresserad utbud - - av om naturvetenskap.

Delayed Broadcast

Delayed Broadcast avser program som sänds ut via sändamät, kabel och satellit och som samtidigt spelas på hårddiskar. Hårddisklagringen kan ske på utplacerade i nätverket. Användaren kan därefter servrar komma åt programmet genom att beställa det från när det servern passar.

32 Interaktiv TV

Tekniken skulle förmodligen passa väl in på AV-centralemas

verksamhetsområde. Med regionala skulle AV-centralema kunna

servrar on-linebetjäna skolor och andra användare av radio-, TV- och ñlmmaterial etc. Delayed Broadcast-tekniken kan också användas för t.ex. elektroniska tidningar, nyhetsbrev, studielitteratur, datorrnjukvara eller annan elektronisk information i distansutbildning.

Telemedicine

Med denna tjänst kan hämta in information och ordna videokonman ferenser. Röntgenbilder kan till exempel distribueras till flera bedömare. Kirurgiska ingrepp kan visas för studenter och kollegor. Alla dessa upp data kan lagras och åtkomliga hos distributören. Denna tjänst kan vara sannolikt få stor tillämpning inom utbildning och forskning.

News on Demand

Systemet bygger på att användaren på ett interaktivt sätt skaffar sig

tillgång till nyheter. Alla nyhetssändningar, från alla nyhetsbolag som

ingår i tjänsten, lagras på Efter hand något nytt inträffar servrar. som sänds bulletiner ersätter de gamla. ut som Användaren kan när helst han slår sin TV rubriker och se

nyhetssammanfattningar. Användaren kan sedan välja att se vissa inslag

TV eller få dom utskrivna text. News on Demand-systemet är som som

användbart även på utbildningsområdet. Man kan skapa en personlig

ämnesområden vill hålla sig fortlöpande informerad meny av som man

Flera utbildningsanordnare och forskningsinstitutioner kan

om. samarbeta på avgränsade områden mot för att hålla samma server studerande, forskare och andra intresserade á jour med händelser inom respektive tema och ämne.

SOU 1995: 120 Interaktiv TV 33

Distance Learning

En möjlig tillämpning för distansutbildning kan syfta till att skapa ett

virtuellt klassrum. Genom att utan geografisk förflyttning samla studenter och lärare kan det bli möjligt att genomföra undervisning med högt kvalificerade lärare och gästföreläsare även inom smala ämnesområden. Andra tillämpningar kan till så att t.ex. i ämnet geografi man väljer ett land eller region och då kan få se TV-program området. om Vidare kan man beställa fram geologiska, ekonomiska eller andra kartor. Dessa kan man se på skärmen eller få hemskickade. Man kan se videosekvenser, höra dialekter och musik. Det kan också finnas

vidarekopplingar till Internet så att man kan få dagsaktuell information

från området. Man kan få kontakt med människor den ort man studerar via elektronisk post eller genom diskussionsgrupper på Internet. Under en lektion kan följande funktioner finnas tillgängliga. Eleven kan välja olika kameror och vinklar för att ett föremål eller händelse se från olika håll, han kan välja och bearbeta olika multimediadokument

dokument som kan innehålla text, grafik, stillbild, rörlig bild, tal och

ljud. Han kan också kommunicera med läraren. I den enklaste formen sker det med elektronisk post under pågående lektion, under gynnsamma

omständigheter kan det ske med videokonferens. Mellan lektionerna kan

eleverna kommunicera med lärare och handledare och med varandra, t.ex. för att göra grupparbeten, genom att sända och ta emot multimediadokument som elektronisk post. Utöver ovanstående arbetar DAVIC med Standardisering och

definition av följande tillämpningar: Karaoke Demand°, Near

on

video demandw, Bildtelefon42, Videokonferens, Teleshopping,

on

° Tekniken kan användas i musikundervisningen. Notema till ett musikstycke växer t ex fram på skärmen medan studenten i sitt hem spelar med. Han kan välja om han skall spela solo, deltaga i liten ensemble eller sitta i stor orkester. Möjligheterna kan bli många om man kombinerar karaoke-systemet med Distance Leaming. 4 Detta är ett system för att skapa flexibilitet utan avancerad interaktivitet mellan producent och konsument. En och samma film startas i flera kanaler, men med viss tidsförskjutning. Systemet kan användas andra sätt. Samtliga avsnitt i en språkkurs i 27 delar visas samtidigt men olika kanaler. Den studerande kan fritt välja vilket av de 27 avsnitten han vill se. 42 Systemet möjliggör ett ömsesidigt utbyte av ljud, bild och andra data i realtid.

34 Interaktiv TV

Home Banking, Spel, Content Production, TVlistings, Intemet Access och Virtual CD-ROM

Enligt planerna kommer det första förslaget till världsomfattande en Standardisering alla de funktioner som nämnts här ovan i december av 199546.

43 Spel kan finnas tillgängliga på nätverk, antingen för spel nätet eller också kan hämta hem spelet för lagring i den egna datorn. man 44 Här handlar det de menyer som är kärnan i interaktiv television. Eftersom om det kommer att finnas mängder kanaler och program som sänds i flera av kanaler samtidigt, tidsförskjutet, så kommer det att behövas personligt utmen formade Studerande kan på så vis sortera fram alla program som har menyer. anknytning till deras tema och ämnesområde.

S Detta är tjänst erbjuder samma möjligheter till interaktivitet, spel, en som inlämingsprogram och databasletande som vanliga CD-ROM-skivor. Skillnaden är att det sker över nätet där skivan ligger i en server, ett minneslager för digital information.

46 Andra frågor berörs i samband med förslaget är system för textning och som copyright vid interaktivitet och att det skall finnas utrymme för en återgående möjliggör videokonferens med hög bildkvalitet. signal från mottagaren som DAVIC:s intention är att föreslå ett standardsystem som accepteras av alla länder.

7 Bedömning

7.1 och blir allt

Utbildning kunskap viktigare

Samhälle och arbetsliv förändras snabbt både nationellt och intematio-

nellt. På många områden sker genomgripande tekniska förändringar. Inte

minst ser vi det inom medier, data, konsumentelektronik, telekommunikation, och det nya område av s.k. informationsteknik som nu bildas.

Snabbare tillgång till större mängder relevant information är en tillgång för att skapa användbar kunskap och nå skicklighet och färdighet.

Det arbetsliv som kommande generationer skall verka i kommer att

ställa sammansatta och över tiden allt oftare förnyade krav. nya, mer Förmågan att skaffa färsk kunskap blir viktigare. Men också att skapa kunskap, att lära sig lära, och att använda sina lärdomar. Misslyckas vi, samhälle, med detta ökar risken att vårt välstånd minskar, att vi som blir fattigare.

Utbildning är central för att stärka vår förmåga att omsätta information till kunskap i kreativ med bl.a. skicklighet och

en process

färdighet som mål. Utbildning är därför alltmer betydelsefull för att

klara stora mål att både minska arbetslösheten och att skapa av som

värden i ökad och förbättrad produktion av nyttiga varor och tjänster. Utbildning är tillgänglig i ett stort antal situationer och

som sammanhang och anpassad för att mot ett stort antal skiftande svara behov kan bidra till ett kunskapslyft hos alla i samhället utan att kun-

skapsklyftoma ökar. Man kan utifrån ett sådant perspektiv, anta att

varvad utbildning under ett livslångt lärande blir alltmer angelägen för arbetslivet, samhället och den enskilde och att utbildning och folk-

bildning på distans, via TV och andra medier därmed kommer att spela

en viktig roll.

47 I den kunskapsbaserade ekonomin är intellektuellt kapital väl så intressant som materiellt. Den som skulle få för sig att köpa t.ex företaget Microsoft skulle knappast göra det för värdet på datorer och byggnader utan för värdet på anställdas intellektuella förmåga. Men inte främst förmågan att komma ihåg hur datorerna fungerar utan snarare förmågan att skapa nya datorer för framtiden.

36 Bedömning SOU 1995: 120

7.2 Tekniska

möjligheter medger nya

distributionssätt för television

I dag sänder tre TV-kanaler, SVT:s Kanal 1 SVT1 och TV 2 SVT2 samt TV via markbundna sändamät med analog teknik till i stort sett hela landet. Dessa tre kanaler har det största antalet tittare. Det finns frekvensutrymme för ytterligare två analoga marksända TV-kanaler, en med rikstäckning M4, en annan med nästan rikstäckning M5. Samtidigt som denna möjlighet står till buds har nya möjligheter öppnat sig genom att digital sändningsteknik har utvecklats långt. Europeisk systemspecifikation för digital överföring via satellit och kabel blev klar 1994. För marksändning planeras specifikationen vara klar 1995. I mitten av 1995 kan digitala sateIlitkabel-tjänster börja

erbjudas och i mitten av 1997 marksända tjänster

I utredningen Tekniskt utrymme för ytterligare TV-sändningar SOU 1994:34 anförs att mindre man tar i anspråk av icke utnyttjat frekvensutrymme för ytterligare sändningar med analog teknik t.ex. för en eventuell M4- eller M5-kanal, desto större handlingsutrymme

behåller man för att i framtiden introducera digitala sändningar.

Det är utredarens bedömning att ur utbildningssektoms perspektiv är digital television att föredra framför analog när det gäller framtida, ytterligare marksänd television. Fördelar ett utbildningsperspektiv med ett införande av digital ur marksändning jämfört med analog är:

att fler kanaler får plats. Kostnaden för digital marksändning bedöms därvid bli betydligt lägre än för analog marksändning. Om man använder i dag känd och utprovad teknik är det rimligt att anta att man kan få till stånd 4 digitala kanaler som når 98 procent av befolkningen. Då tas M4-sändamätet i anspråk. Därutöver finns också utrymme för det s.k. M5-sändamätet som utbyggt kan nå mellan 85 och 95 procent av befolkningen. Distributionskostnaden per kanal, inledningsvis, uppskattas till 40

48Digital satellitsändning till Sverige har påbörjats under 1995. 49Källa: Teracom. 5° Tekniskt utrymme för ytterligare TV-sändningar, SOU 1994:34, 5.50

SOU 1995: 120 Bedömning 37

mkr å . Om nätet också skall fungera för regional sändning från tio

per regioner tillkommer kostnader på mellan 10 och 15 mkr år totalt för per hela landet. Dessa siffror skall jämföras med den uppskattade årliga distributionskostnaden på 150-180 mkr för ett fjärde marknät för analog,

rikstäckande TV-sändning når 98 procent befolkningen

som av

att den tekniska kvaliteten i ljud och bild blir högre bl.a. bättre - genom stömingsskydd,

att det skapas större utrymme och ytterligare flexibilitet för ihop- koppling med nya tjänster grundad på ny, digital teknik,

att signalen är enklare att kryptera, -

att mottagarapparatema blir mindre och effektsnåla, - mer

att forskning och utveckling med all sannolikhet fortsätter att vara mer,

-

omfattande på det digitala området än på det analoga.

Nackdelar är:

att det på mottagarsidan uppstår extra kostnader för avkodnings-

-

utrustning och eventuella kostnader för antenn och kostnader vid

eventuellt senare inköp av ny mottagarapparat för digitala marksignaler,

att utvecklandet av digital teknik är mer komplext, -

att själva systembytet och samexistensen flera system, analog och - av

digital mark- och satellitsändning, skapar problem bl.a. på konsument-

sidan.

I valet mellan digital mark- eller satellitsändning är det utredarens

bedömning att marknätets räckvidd till i stort sett hela befolkningen

5 Bland annat beräknas energiförbrukningen minska till cirka 10 % jämfört med energiförbrukningen med analoga sändare. Källa: Teracom. 52Om sändning arrangeras i singelfrekvensnät kan ytterligare ett antal kanaler få plats med motsvarande kostnadsminskning per kanal. Källa: Teracom. 53Källor: Regler och villkor för ny marksänd TV, Ds 1994: 105 och Teracom. 54 Om signalen når mottagaren via kabel och omkodas i ingången till kabeln behöver den enskilde mottagaren ingen avkodare.

38 Bedömning

nästan överallt är en betydelsefull fördel ur ett utbildningsperspektiv. En

fördel är att det sannolikt blir mindre kostsamt att sända regionalt annan jämfört med satellitsändning. Om tio regioner sänder samtidigt regionalt

över satellit med bibehållen teknisk kvalitet krävs en tiodubbling av

transponderutrymmet i satelliten. Marknätet däremot låter sig relativt

enkelt delas i regioner utan att extra sändningskapacitet behöver

upp tillföras. En fördel med digital satellitsändning är att den bedöms bli billigare

l

än digital marksändning. De flesta kostnadsuppskattningar ligger i I

l

intervallet 10 till 30 miljoner kr år. per u 1

i

I

7.3 television och video ökar i

Inslaget

av l

utbildning och folkbildning

i

Inslaget TV och video har ökat på många områden i vårt samhälle

av och sannolikt fortsätta öka.

kommer att

i

Även i utbildnings- och folkbildningssammanhang ökar använd-

ningen av TV och video som läromedel och hjälpmedel samtidigt som f

primära informationsbärare är och tal och på I undervisningens text

bildsidan grafik och stillbild. Såväl inom folkbildning, ungdomsskola som högskolauniversitet

i

finns det hos många utbildningsanordnare eller mindre avancerade

mer

för medieproduktion, inklusive for TV och video. Dessa

resurser

är ofta kopplade till utbildningar där praktisk färdighet och

resurser

teoretisk kunskap i produktion TV och video ingår, bl.a. vid universi-

av

och högskolor, i gymnasier, på folkhögskolor och i studieförbund.

tet TV och video är ett användbart medium för utbildning och folk-

bildning. Mediets alla möjligheter inom utbildnings- och folkbildnings-

området är emellertid ännu inte utnyttjade.

i

Det finns i dag, inom bl.a. distansutbildningens ramar, behov av att g l utveckla läromedel, undervisningsformer, metoder, modeller och

organisation med bl.a. TV och ny informationsteknik som integrerade i

till och kostnadseffektiva för användare och ä

inslag och som är anpassade

l l

55 Transponder är sändare i satelliten som drivs med solceller. en 56 Även kostnadsuppskattningar under 10 mkr förekommer.

57 TV och video har rörliga bilder bärande uttrycksform. som gemensam, Härigenom syftar uttrycket TV och video i detta sammanhang också mot produktion och sändning rörliga bilder via datorer och telenät inom ramen av informations- och kommunikationsteknik. for ny

SOU 1995: 120 Bedömning 39

utbildningsanordnare. Det är därför angeläget att forskning och

utveckling av utbildande och folkbildande television stärks. Såväl den television som är avsedd för en bred, allmän publik den är som som avsedd för begränsade målgrupper i utbildnings-och folkbildningssammanhang.

Det är angeläget att stärka utbildningsanordnares yrkesmässiga

kompetens och kapacitet att producera och beställa distansutbildning och

folkbildning på distans både med TV, video och andra mediekompo-

nenter och med inslag av ny informationsteknik. Ett av flera mål bör

vara att kunna bidra till produktionen ett utbildnings- och folk-

av

bildningsinriktat utbud, bl.a. i eventuella framtida kanaler för utbildning

men också att kunna bidra till utbildande och folkbildande programutbud i lokala, regionala och nationella kanaler för allmän, bred TVen publik. Regional spridning och mångfald av produktion utbildande och av folkbildande television bör kunna medföra ökad närhet och anpassning till användarens behov. Didaktiska program är direkt kurs- och utbildningsanknutna och som

som vänder sig till och är anpassade för specifika målgrupper bör i

framtiden kunna sändas med nya distributionstekniker när dessa finns

tillgängliga bl.a. digital TV via marknät ocheller satellit. En eller flera

kanaler för television och andra digitala utbildningstjänster med

ny informationsteknik m.m bör när tekniken är tillgänglig och övriga

förutsättningar närvarande kunna byggas upp inom eller i samarbete med utbildningssektom för sändning lokaltregionalt och nationellt. Ny

digital teknik i form av datorer, modem och telelinjer hopfogade i nätverk för kommunikation och informationsöverforing erbjuder vidgade

möjligheter för distansutbildning och annan utbildning, bl.a. för att utveckla olika former av interaktivitet mellan lärare, handledare och administratörer å sidan och de studerande å andra sidan. Men också ena mellan studerande sinsemellan för grupparbeten, studier gemensamma och social kontakt. Denna teknik kommer också att flexibelt kunna kombineras med digitalt sända medier. Digitalt sänd TV är mot denna bakgrund intressant för utbildningsområdet. Som ett led i introduktionen av digital TV för utbildning och

folkbildning bör regeringen därför pröva om digitalt sändningsutrymme bör upplåtas till de TV-företag som har rikstäckande sändningar över

analoga marknät.

5 Utöver marknät är det i dag satellit och kabelnät som är möjliga infrastrukturer för sändning av utbildande och folkbildande TV.

40 Bedömning SOU 1995: 120

7.4 och fortbildning i

Utbildning

televisionens utbud

Om delar in public service-utbudet på traditionellt sätt i de tre man

kategorierna: nyheterinformation, underhållningforströelse och utbildningfolkbildning så år det i dag, enligt utredarens bedömning, den

sistnämnda kategorin som släpar efter i SVT:s utbud. Medan underhållnings- och nyhetssverige tagit till sig TV-mediet har motsvarande intresse inom utbildningssverige varit svagare eller haft större svårigheter att manifestera sig i TV-utbudet.

I kommersiella TV-kanaler inriktade mot svensk publik och

distribuerade via satellit, kabel och marknät är utbudet av utbildning och folkbildning mycket begränsat.

UR är störst producent i Sverige TV med koppling till utbildning.

av UR har betydande erfarenhet produktion TV-program för av av utbildning och folkbildning. Kommittén därför att återkomma med avser bedömning UR:s framtida roll på utbildnings- och folkbildningsen av området. Även SVT är stor producent utbildande och folkbildande TV, av dock utan att annat än undantagsvis har direkt koppling till programmen

någon utbildningsanordnares verksamhet. SVT:s folkbildande program

håller hög kvalitet. Det vore därför värdefullt om delar av SVT:s

folkbildande programutbud också kunde ges ut i andra distributionsformer och versioner för bildnings- och utbildningssyften. TV spelar och kan även i framtiden spela betydelsefull roll för

en

utbildning och bildning. Dels kan TV tillfredsställa ett allmänt behov av

breda och smala, folkbildande och utbildande dels kan TV program, tillfredsställa behov hos de utbildningsanordnare som avser att använda TV i sin verksamhet. Det är därför utbildningssynpunkt önskvärt att så många tittare ur möjligt oavsett vistelseort har tillgång till utbildande och bildande som med hög kvalitet i teknik och innehåll. Det är också önskvärt program

att mottagning sker med teknik är väl spridd marknaden och

som känd tittarna. För närvarande är det television sänd över analoga av marknät och når i stort sett hela befolkningen som bäst motsvarar som dessa önskemål. Främst gäller detta public service-kanalema som har

uppdrag att producera för både breda och smala grupper, för

program att tillfredsställa både allmänna och speciella behov. Public service TV är härigenom viktig infrastruktur kan bidra till att lyfta en som

kunskapsnivån i landet utan att vidga kunskapsklyftoma. Utöver public

SOU 1995: 120 Bedömning 41

service-kanalema, Kanal 1 och TV är det den kommersiella kanalen TV 4 som sänder över analogt marknät, dock med något mindre

nättäckning.

Distribution utbildande och folkbildande i mångfald av program en kanaler med bred spridning är central för att uppnå reell tillgänglighet. Om utbildande och folkbildande förekommer i flera, breda program

kanaler växer den potentiella tillgången till attraktiva sändningstider för

denna programkategori. Samtidigt ökar betydelsen den s.k. kanalav

effekten medan risken för att folkbildande och utbildande

program blir isolerade minskar.

Det är kanaler som blandar sport med samhällsprogram, nöje med minoritetsprogram, opera med dokumentärfilm och nyheter med TVfiction som upprätthåller bildningsidealet. Det är iden blandningen

som

mer krävande programsorter har den bästa möjligheten att nå fram till

en stor publik och vinna tittare. nya

Det är därför utredarens bedömning att det finns behov

av mer sändningstid och bättre sändningstid för ett ökat utbud utbildande och av folkbildande i alla kanaler sänder över analoga marknät. program som Betydligt större gruppers behov utbildande och folkbildande av program skulle därmed kunna tillfredsställas. Hög kvalitet och relevans bör vara huvudmål för produktionen av utbildande och folkbildande För att uppnå dessa mål är det program. centralt att det finns en mångfald av kvalificerade produktionsresurser

så att TV-mediets möjligheter utnyttjas optimalt både i sig och i kom-

bination med andra medier, tekniker och läromedel.

Det är sammanfattningsvis utredarens uppfattning att reell tillgång för alla överallt, hög attraktivitet och såväl bredd djup i det samlade

som utbudet är angelägna mål för utbudet utbildande och folkbildande av

program. Mot bakgrund av ovanstående är det utredarens bedömning att en utbyggnad av ett Gärde, analogt sändamät för television inte bör

prioriteras.

I utredningens fortsatta arbete avser bl.a. att ta upp frågor

om

vilken roll TV kan och bör spela på lång sikt inslag i utbildning

som

och folkbildning på distans.

59Med kanaleffekt avses det fenomen att den som tittar på ett i program en TV-kanal oftare ser andra program på samma kanal än på i andra program kanaler.

1995 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ett renodlat näringsförbud.N. 40. Älvsäkerhet.K. . Arbetsföretag En ny möjlighet för arbetslösa.A. 41. Allmän behörighet för högskolestudier. U. . - Grön diesel miljö- ochhälsorisker. Fi. 42. Framtidsanpassad Gotlandstrafik.K. . - Långtidsutredningen 1995.Fi. 43. Sambandet Redovisning Beskattning.Ju. . - Vårdens svåraval. 44. Aktiebolagets organisation.Ju. . Prioriteringsutredningen.S. 45.Gnmdvattenskydd.M. slutbetänkandeav Muskövarvets framtid. Fö. 46. Effektivare styrning och rättssäkerhet . Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa.A. i asylprocessen. A. . Pensionsrättigheter och bodelning.Ju. 47. Tvängsmedelenligt 27 och 28 kap. RB . Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar. Fi. samt polislagen.Ju. . lO. Översyn av skattebrottslagen. Fi. 48. EG-anpassade körkortsregler. K.

11. Nya konsumentregler. Ju. 49. Prognoseröver statens inkomsteroch utgifter. Fi.

12. Mervärdesskatt Nya tidpunkter för 50. Kunskapslägetpå kärnavfallsområdet1995.M. redovisningoch betalning.Fi. 51. Elförsörjning i ofred. N.

13.Analys av Försvarsmaktens ekonomi.Fö. 52. Godtrosförvärv av stöldgods Ju. 14.Ny Elmarknad + Bilagedel.N. 53. Samverkan för fred. Den rättsligaregleringen. Fö.

l5.Könshandeln. 54. Fastighetsbildning en gemensam uppgift for stat - 16.Socialt arbete mot prostitutionen i Sverige.S. och kommun.M.

17. Homosexuell prostitution. 55. Ett samlat verksamhetsansvar för asylärenden.A.

18.Konst i offentlig miljö. Ku. 56. Förmåneroch sanktioner

19.Ett säkrare samhälle. Fö. utgifter för administration.Fi. - 20. Utan stannar Sverige.Fö. 57. Förslag om ett internationellt flygsäkerhets-

21. Stadenpä vattenutan vatten. Fö. universiteti Norrköping-Linköping.U.

22. Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skane.Fö. 58. Kompetens och kunskapsutveckling om yrkes- - 23. Brist på elektronikkomponenter. Fö. roller och arbetsfältinom socialtjänsten.S.

24. Gasmoln lamslår Uppsala.Fö. 59. Ohälsoförsäkringoch samhällsekonomi

25. Samordnadoch integrerad tågtrafik på olika aspekterpå modeller, finansiering - Arlandabanan och i Mälardalsregionen.K. och incitament.

26. Underhällsbidragoch bidragsförskott, 60. Kvinnofrid. Del A+B. S.

Del A och Del B. S. 61. Myndighetsutövningvid medborgarkontor.C.

27. Regionalframtid + bilagor. C. 62. Ett renat Skåne.M. 28. Lagen vissa internationellasanktioner 63. Översyn av skattereglerna för stiftelser och ideella om en översyn. UD. föreningar. Fi. - 29. Civilt bruk av försvarets resurser 64. Klimatförändringari trafkpolitiken. K. regelverken, erfarenheter, helikoptrar. Fö. 65. Näringslivets tvistlösning.Ju. 30.Alkylat och Miljöklassning bensin.M. 66. Polisens användning av övervakningskameror vid av 31. Ett vidareutvecklatmiljöklassystem i EU. M. förundersökning.Ju.

32. IT och verksarnhetsfömyelse inom rättsväsendet. 67. Naturgrusskatt, m.m. Fi. Förslag till samverkansformer.Ju. 68.IT-kommissionens arbetsprogram 1995-96.SB. nya 33. Ersättningför ideell skada vid personskada.Ju. 69. Betaltjänster.Fi.

34. Kompetens för strukturomvandling.A. 70. Allmänna kommunikationer för alla K. - 35. Avgifter inom handikappomrádet. S. 71. Behörighetoch Urval. Förslagtill nya regler för

36. Förmåneroch sanktioner en samlad redovisning. antagningtill Universitetoch högskolor. U. - Fi. 72. Svenskainsatser för internationell katastrof-och

37. Värt dagligablad stödtill svensk dagspress.Ku. Kartläggning,analysoch förslag.

- fllyktinghjälp.

38. Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial o. yrkesutbildning.U. 73. Ett aktiebolag for servicetill universitetoch

39. Some reflections on SwedishLabour Market högskolor m.m. U.

Policy. A. 74. Lägenhetsdata. Fi.

Någrautländska forskares syn svensk 75. Svensk flyktingpolitik i globalt perspektiv.A.

arbetsmarknadspolitik. A. 76. Arbetetill invandrare. A.

Statens offentliga utredningar 1995

Kronologisk förteckning

77.Röster om EUzsregeringskonferens 108.Ny ellag. N. hearingmed organisationsföreträdare, 109.Likvärdig utbildning lika villkor. U. debattöreroch forskare.UD. 110.Viljan att veta och viljan att förstå - 78. Den svenska rymdverksamheten.N. Kön, makt och denkvinnovetenskapliga 79. Vårdnad, boendeoch umgänge. JU. utmaningeni högreutbildning. U. 80.EU om regeringskonferensen 1996 l1l.Omvärld, säkerhet,försvar. institutionemas rapporter Frågor om EUzsandrapelareinför regerings- synpunkteri övriga medlemsländer.UD. konferensen1996.UD. - 81.Ny rättshjälpslagoch andrabestämmelser om 112.Svensksjöfart näring för framtiden. rättsligt bistånd.Ju. + Bilagor. K. 82.Finansieringslösningarför Göteborgs-och l 13.Friståendegymnasieskolor.U. Dennisöverenskommelsema. K. 114.Indirekt tobaksreklam.S. %w EU-kandidater 12 länder som kan bli EU:s 115.Ny lag om europeiskaföretagsrád.A. . nya medlemmar.UD. 116.Jämställdhet mal i utvecklingssarnarbetet. ett UD. .Kulturpolitikens inriktning. Ku. 117.Jordbrukoch konkurrens jordbruketsställning i - Kulturpolitikensinriktning i korthet. Ku. svenskoch europeiskkonkurrensrätt.Jo. - Tjugo års kulturpolitik 1974-1994.Ku. 118.Totalförsvarsplilttiga m 95. En utvärdering av de Dokumentationoch socialtjänstregister.S. totalförsvarspliktigasmedinflytandeoch av deras Försäkringsrörelsei förändring Fi. socialaoch ekonomiskasituationunder Den brukademångfalden.Del 1+2. Jo. gnmdutbildningen.Fö. Svenskari EU-tjänst. Fi. 119. Ändringar i hyresförhandlingslagen. Kämavfall och Miljö. M. Hyresgästinflytandevid ombyggnad m.m. Ju. Ett reformerat straffsystem.Del I-llI. Ju. l20.TV och utbildning. U. EG:s arbetstidsdirektivoch desskonsekvenserfor det svenskaregelsystemet.A. 93.Omprövning av statligaåtaganden.Fi. 94. Personalaweckling,utbildning och beskattning. Fi. 95.Hälsodataregister Vårdregister.S. - 96. Jordensklimat förändras. En analys av hotbild och globalaåtgärdsstrategier.M. 97. Miljöklassning av snöskotrar.M. 98. 1990-taletsbostadsmarknad en förstautvärdering.N. - 99. SMl-llzsverksamhetsformK. 100.Hållbar utveckling i landetsfjällområden.M. 101.Ett utvidgatEU möjligheteroch problem. - Sammanfattning av en hearingi augusti1995. UD. 102.MedborgarnasEU frihet och säkerhet - Frågor om unionenstredje pelareinför regeringskonferensen1996.UD. 103.Föräldrar i självförvaltandeskolor. U. l04.Skattereformen1990-1991.En utvärdering.Fi. 105.Konkurrens balans. i Åtgärder för ökad konkurrensneutralitetvid offentlig prissättning m.m. N. 106.Rapporteringsskyldighet för revisoreri finansiella företag. Fi. 107.Avbytarverksarnhetens organisationoch fmansiering.Jo.

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Staden vattenutan vatten. [21]

Radioaktivaämnen slår ut jordbruk i Skåne.[22] IT-kommissionensarbetsprogram 1995-96. [68] Brist elektronikkomponenter. [23]

Gasmoln lamslárUppsala. [24] Justitiedepartementet Civilt bruk av försvarets resurser Pensionsrättigheter och bodelning.[8] regelverken, erfarenheter, helikoptrar. [29] Nya konsumentregler. [11] Samverkan för fred. Den rättsliga regleringen. [53] IT och verksamhetsfömyelse inom rättsväsendet. Svenskainsatser för internationell katastrof-och Förslagtill nya samverkansformer. [32] flyktinghjälp. Kartläggning,analys och förslag. [72] Ersättning för ideell skada vid personskada.[33] Totalförsvarspliktiga m 95. En utvärdering av de Sambandet Redovisning Beskattning.[43] - totalförsvarspliktigas medinflytande och av deras Aktiebolagets organisation.[44] socialaoch ekonomiska situation under Tvángsmedel enligt 27 och 28 kap. RB grundutbildningen. [118] samt polislagen. [47]

Godtrosförvärv av stöldgods [52] Socialdepartementet

Näringslivets tvistlösning.[65] vårdens svåra val. Polisens användning av övervakningskameror vid slutbetänkandeav Prioriteringsutredningen.[5] förundersökning.[66] Könshandeln.[15] Vårdnad, boendeoch umgänge.[79] Socialt arbete mot prostitutionen i Sverige.[16] Ny rättshjälpslagoch andra bestämmelser om Homosexuell prostitution. [17] rättsligt bistånd. [81] Underhállsbidragoch bidragsförskott, Ett reformerat straffsystem.Del I-III. [91] Del A och Del B. [26] Ändringar hyresförhandlingslagen. i Avgifter inom handikappomrádet.[35] Hyresgästinflytandevid ombyggnad m.m. [119] Kompetens och kunskapsutveckling om yrkes- roller och arbetsfältinom socialtjänsten. [58] Utrikesdepartementet Ohâlsoförsälcringoch samhällsekonomi Lagenom vissa internationella sanktioner olika aspekterpå modeller, finansiering översyn. [28] - - en och incitament.[59]

Rösterom EU:s regeringskonferens Kvinnofrid. Del A+B. [60] hearing med organisationsföreträdare, debattörer - Dokumentationoch socialtjänstregister. [86] och forskare. [77] Hälsodataregister- Várdregister. [95] EU om regeringskonferensen 1996 Indirekt tobaksreklam. 14] institutionemasrapporter synpunkter i övriga medlemsländer.[80] Kommunikationsdepartementet - EU-kandidater 12 länder som kanbli EU:s - Samordnad och integrerad tågtrafik på nya medlemmar. [83] Arlandabanan och i Mälardalsregionen. [25] Ett utvidgatEU möjligheter och problem. - Älvsâkerhet.[40] Sammanfattningav en hearingi augusti 1995.[101] Framtidsanpassad Gotlandstrañk.[42] Medborgarnas EU frihet och säkerhet - EG-anpassade körkortsregler. [48] Frågorom unionens tredje pelare inför regerings- Klimatförändringari trañkpolitiken. [64] konferensen 1996. [102] Allmänna kommunikationer för alla [70] Omvärld, säkerhet,försvar. - Finansieringslösningar för Göteborgs- och Frågorom EU:s andra pelare inför regerings- Dennisöverenskommelsema. [82] konferensen 1996. [111] SMHI:s verksamhetsform [99] Jämställdhetett mål i utveeklingssamarbetet. [116] Svensk sjöfart näring för framtiden. - Försvarsdepartementet + Bilagor. [112]

Muskövarvets framtid. [6]

Analys av Försvarsmaktens ekonomi. [13]

Ett säkrare samhälle.[19]

Utan stannar Sverige. [20]

Statens offentliga utredningar 1995

Systematisk förteckning

Finansdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet

Grön diesel miljö- och hälsorisker.[3] Arbetsföretag En ny möjlighet för arbetslösa.[2] - - Långtidsutredningen1995. [4] Obligatoriskaarbetsplatskontakter för arbetslösa.[7] Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.[9] Kompetensför strukturomvandling.[34] Översyn skattebrottslagen.[10] Somereflections SwedishLabourMarket av on Mervärdesskatt Nya tidpunkterför Policy. [39] redovisningoch betalning. [12] Någrautländskaforskares syn svensk Förmåneroch sanktioner en samladredovisning.[36] arbetsmarknadspolitik.[39] - Prognoser över statens inkomsteroch utgifter. [49] Effektivare styrningoch rättssäkerhet Förmåneroch sanktioner i asylprocessen.[46] utgifter för administration.[56] Ett samlatverksamhetsansvar för asylärenden.[55] - Översyn skattereglemaför stiftelser och ideella Svenskflyktingpolitik i globalt perspektiv.[75] av föreningar. [63] Arbete till invandrare.[76] Naturgrusskatt, m.m. [67] EG:s arbetstidsdirektivoch desskonsekvenserför Betaltjänster.[69] det svenskaregelsystemet.[92] Lägenhetsdata.[74] Ny lag om europeiskaföretagsråd.[115] Försäkringsrörelsei förändring [87] Svenskari EU-tjänst. [89] Kulturdepartementet Omprövning av statligaåtaganden.[93] Konst i offentlig miljö. [18] Personalavveckling,utbildning och beskattning.[94] Vårt dagligablad Pstödtill svenskdagspress.[37] - Skattereformen1990-1991.En utvärdering. [104] Kulturpolitikens inriktning. [84] Rapporteringsskyldighet för revisorer i finansiella Kulturpolitikensinriktning i korthet. [84] företag. [106] Tjugo års kulturpolitik 1974-1994.[85]

Utbildningsdepartementet Näringsdepartementet

Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial Ett renodlat nåringsförbud. [1] yrkesutbildning.[38] Ny Elmarknad + Bilagedel. [14] Allmän behörighetför högskolestudier.[41] Elförsörjning i ofred. [51] Förslag om ett internationellttlygsäkerhets- Den svenska Rymdverksamheten.[78] universiteti Norrköping-Linköping. [57] 1990-taletsbostadsmarknad Behörighetoch Urval. Förslagtill nya regler för första utvärdering.[98] - en antagningtill Universitet och högskolor. [71] Konkurrensi balans. Åtgärder för ökad Ett aktiebolag för servicetill universitetoch konkurrensneutralitetvid offentlig prissättningm. m. högskolor m.m. [73] [105] Föräldrar i självförvaltandeskolor. [103] Ny ellag. [108] Likvärdig utbildning lika villkor. [109]

Viljan att veta och viljan att förstå Civildepartementet

- Kön, makt och den kvinnovetenskapliga Regionalframtid bilagor. [27] + utmaningeni högre utbildning. [110] Myndighetsutövningvid medborgarkontor.[61] Fristående gyrrmasieskolor. [113] TV och utbildning. [120]

Jordbruksdepartementet

Den brukademångfalden. Del l+2. [88] Avbytarverksamhetens organisationoch finansiering. [107] Jordbrukoch konkurrens jordbruketsställning i svenskoch europeiskkonkurrensrätt.[117]

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Miljödepartementet Alkylat och Miljöklassning av bensin.[30] Ett vidareutvecklat miljöklassystemi EU. [31] Grundvattenskydd.[45] Kunskapsläget kämavfallsområdet1995. [50] Fastighetsbildning en gemensam uppgift för stat och kommun. [54] Ett renat Skåne.[62] Kämavfall och Miljö. [90] Jordens klimat förändras. En analys av hotbild och globala átgärdsstrategier.[96] Miljöklassningav Snöskotrar.[97] Hållbar utveckling i landets fjällområden.[100]

FRITZES

Bcstiillningzn: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Fax 08-20 50 21, Telefon 08-690 90 90