Utbildningskanalen delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

än

w Statens offentliga utredningar

WW 1997:148

Pål Utbildningsdepartementet

Utbildningskanalen

Delbetänkande

av

Distansutbildningskommittén DUKOM

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliet Förvaltningsavdelningen

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

Omslag: Lennart Forsberg

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-33-20724-9 Stockholm 1997 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Utbildningsdepartementet

Genom beslut den 4 maj 1995 bemyndigade regeringen chefen för Utbildningsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att föreslå åtgärder som kan främja användningen distansmetoder inom

av främst vuxenutbildningen och högskolan dir. 1995:69. Till särskild utredare utsågs direktören vid Filminstitutet Lars Engqvist. Till den särskilde utredaren har knutits ett antal experter och ett sekretariat.

Kommittén har beslutat anta namnet Distansutbildningskommittén DUKOM.

I direktiven hade DUKOM som särskilt uppdrag att med förtur pröva om en fjärde markbunden TV-kanal kan utnyttjas för nationell utbildnings- och bildningsverksamhet. Övervägandena i denna

fråga redovisades i delbetänkandet TV och utbildning SOU 1995:120, i vilket bl.a. föreslogs att eventuella satsningar inom utbildnings-TV skulle

nya ha digital teknik som plattform. Mot bl.a. den bakgrunden avstyrkte kommittén att tillgängligt utrymme för marksänd TV skulle användas för att inrätta ytterligare en analog TV-kanal.

Regeringen gav den 4 mars 1996 DUKOM tilläggsdirektiv dir. 1996:17, vilka gav kommittén i uppdrag att lägga fram förslag om vilken roll Sveriges Utbildningsradio skall spela inom utbildnings- och folkbildningsområdet. Tilläggsdirektiven återfinns i bilaga. Jag får härmed redovisa denna del av utredningsuppdraget genom överlämnandet av betänkandet Utbildningskanalen.

Ärendet har inom sekretariatet beretts departementsrådet Lars

av Göransson och kommittésekreterare Astrid Utterström. I beredningen har ett antal av kommitténs experter samt sekretariatet i övrigt deltagit.

Ansvarig för produktionen av heloriginal har Rauni Westin varit.

Stockholm den 4 november 1997

Lars Engqvist /Lars Göransson

Astrid Utterström

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Sammanfattning 5 Bakgrund 5 Förslag och motivering 5

2 Utbildningsradion i dag 9 Allmänt 9 Programmen 10 Målgrupper 12 Informationsteknik IT 14 Affärsverksamhet 15

3 Public service en radio och TV i allmänhetens tjänst 17

- Inledning 17 Regelverket kring public service-verksamheten 19 Ansvarsfördelning 22

4 Ny teknik och nya medier 25 Allmänt 25 Kommunikationsrevolutionen 26 Digital TV 27 Digital radio 29 Internet 30 Elektronisk post och elektroniska anslagstavlor 31 Informationsdatabaser 31 CD-ROM och DVD 31 Videokonferenser 32

5 Upphovsrättsfrågor 35 Svensk upphovsrätt 35 UR och upphovsrätten 36 Upphovsrätten och IT-området 38 Några nationella aktiviteter 39 Internationell upphovsrätt 40 Konklusion 43

6 Utbildningsradio och utbildningsTViomvärlden 45 Inledning 45 Danmark 45 Finland 46 Norge 46 Frankrike 47 Nederländerna 49 Storbritannien 50 Tyskland 52 Australien 53 Kanada 54 Distansuniversitet 54 Konklusion 56

7 Överväganden 57

Framtidens utbildning blir mer multimedia 57 Digitala sändningar i radio och TV 58 Digitalt sända utbildningsprogram 59 UR 62 Sammanfattande överväganden 64

8 Förslag 65 Utbildningskanalen 66 Produktionsföretaget 67 SR, SVT och TV4 68 Multimediemarknaden 69 Den fortsatta beredningen 70

Bilaga 1 Kommittédirektiv 71

Sammanfattning 5

Sammanfattning

Bakgrund

I avsnitt 2 finns en beskrivning av Sveriges Utbildningsradio UR. Där behandlas kortfattat verksamhetens utveckling, företagets formella ställning, organisation och ekonomi samt programverksamheten inom företaget.

UR har ställning som public service-företag och dess uppgifter sammanfaller i stor utsträckning med Sveriges Radios SR och Sveriges Televisions SVT. I avsnitt 3 görs en genomgång av public service-begreppets innebörd och av lagstiftning av betydelse för radio och TV.

URs omvärld är i stark förändring. Antalet radio- och TV-kanaler växer och kommer antagligen att växa än mer som följd av digital sändningsteknik. Utvecklingen av informationsteknik IT sker snabbt och påverkar i allt mera ökande grad all utbildningsverksamhet, såväl traditionell utbildning som distansutbildning. I avsnitt 4 finns en genomgång av nya medier och ny teknik av intresse för utbildningsområdet och av möjligheter och begränsningar. Det påpekas särskilt att den snabba utvecklingen gör att varje försök till beskrivning av området på kort tid blir föråldrad.

Utifrån enkla grundprinciper om upphovsmäns rätt till sina verk har ett omfattande regel- och avtalssystem utvecklats. De upphovsrättsliga frågorna kring användningen av nya medier är i stor utsträckning olösta liksom frågorna återanvändning s.k. sekundär produktion i de nya

om medierna t.ex. radio- och TV-program. Upphovsrättsfrågor behand-

av las i avsnitt

I avsnitt 6 finns beskrivning av verksamheten med utbildnings-

en program i radio och TV i ett antal länder med särskild vikt lagd vid utvecklingstendenser.

Förslag och motivering

I avsnitt 7 redovisar DUKOM sina överväganden rörande utbildnings-

i radio och TV, och i avsnitt 8 de förslag som övervägandena program har lett fram till.

Med DUKOMs är utbildningsprogrammen läromedel. Ra-

sätt att se dio- och TV-program utgör, i likhet med t.ex. den tryckta boken, en-

6 Sammanfattning SOU 1997: 148

vägskommunikation. UR bör således inte

ses som utbildningsanordnare

utan som ett företag med ensamrätt att etersända läromedel. I stor utsträckning används sedan i inspelat skick. programmen Utbildningsprogram i radio och TV bedöms ha betydelsefull roll en att spela på grund av sin förmåga att snabbt nå studestora grupper av rande. De bör därför ökade sändningstider tilldelas genom att egna digitala radio- och TV-kanaler. Av kostnadsskäl bedöms det som orealistiskt att dagens UR skulle kunna fylla sådana kanaler med program. I stället bör kanalerna också få utnyttjas olika utbildningsanordnare av i anslutning till kurser de som ger. Det kommer att ta tid innan övervägande del allmänheten en av har skaffat sig utrustning för att kunna ta digitalt sända radioemot och TV-program. Därför måste under övergångstid utbildningsprogram en lämnas utrymme också i de analoga radio- och TV-kanalerna.

DUKOM föreslår att den verksamhet UR i dag bedriver skall delas som i tre delar.

1 Ett särskilt företag här benämnt Utbildningskanalen får i uppdrag att sända utbildningsprogram i radio och TV. Bolaget skall därvid i samråd med utbildningsanordnare helt eller delvis finansiera produktion radio- och TV-program avsedda ingå i kurser av att som utbildningsanordnama ger. Det skall vidare samordna utbildnings-

anordnamas radio- och TV-program i de digitala kanalerna egna och därvid sträva efter att det samlade programutbudet får lämplig en spridning vad utbildningsnivåer, ämneskategorier och målavser grupper. DUKOM ser för sin del inget avgörande hinder fömot att retaget ägs av samma stiftelse SR och SVT och finansieras med som medel ur rundradiokontot trots att det inte skall ha public serviceuppgifter utan enbart sända renodlade utbildningsprogram. Verk-

samheten bör således anslagsfinansierad. vara

2 Ett annat företag här benämnt Produktionsföretaget bildas för produktion av bl.a. radio- och TV-program för Utbildningskanalen. Till företaget överförs huvuddelen URs nuvarande produktionsresurav ser. Produktionsföretaget bör också utnyttja sin kompetens för att producera radio- och TV-program för andra beställare samt läromedel avsedda för andra medier än radio och TV, såsom programvaror för datorer, CD-ROM-skivor och video- och audiokassetter. Företaget bör vara ett fristående och intäktsñnansierat bolag arbetar som på uppdrag av beställare. Inledningsvis bör det ägas av staten.

3 En betydande del URs nuvarande verksamhet av är snarast att hänföra till public service. Program detta slag i huvudsak av allmänt folkbildande bör inte sändas Utbildningskanalen. program - av Som ersättning bör utrymmet för denna programkategori öka hos de två

SOU 1997: 148 Sammanfattning 7

public service-företagen SR och SVT, med vilka därför sändnings-

villkoren bör omförhandlas.

Utbildningskanalen förutsätts, som framgått, sända radio- och TVprogram som har producerats olika utbildningsanordnare, och Pro-

av duktionsföretaget förutsätts producera multimediala läromedel för olika utbildningsanordnare. I dag saknas i stort beställare sådana produk-

av ter. Hithörande frågor kommer att behandlas i DUKOMs slutbetänkande som beräknas kunna avlämnas i maj 1998.

Förslagen i detta betänkande är av principiell karaktär. Om förslagen vinner anslutning krävs ett relativt omfattande arbete för deras

genomförande. Detta arbete bör anförtros en särskild organisationskommitté.

Utbildningsradion i dag 9

2 Utbildningsradion i dag

Allmänt

Redan i slutet av 1920-talet började skolprogram att sändas i radion. Skol-TV-sändningar startade 1961. Skolprogrammen i radio och TV finansierades med skattemedel.

Ett mångårigt utredningsarbete startades 1967 den första TRU-

av kommittén Television och Radio i Utbildningen som samma år också påbörjade en produktion av utbildningsprogram. Programverksamheten och utredningsarbetet ledde fram till bildandet av Utbildningsradion 1978 genom en sammanslagning av utbildningsprogramverksamheten inom Sveriges Radio AB med TRUs produktionsenhet. Utbildningsradion fick ställning av ett dotterbolag inom koncernen Sveriges Radio AB och finansierades via skattemedel. Sedan 1985 är Utbildningsradion finansierad av TV-avgiftsmedel. Genom 1992 års riksdagsbeslut övergavs koncernmodellen och moderbolaget Sveriges Radio AB

avvecklades prop. 1991/92:140. Dess uppgifter övertogs av programföretagen Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion.

Sveriges Utbildningsradio AB UR är numera ett aktiebolag, helägt av en statlig stiftelse, som också är ägare till Sveriges Television AB SVT och Sveriges Radio AB SR. UR är i likhet med de två andra företagen ett public service-företag, med egen sändningsrätt i radio och TV. sändningarna sker i samma kanaler som SVTs och SRs.

Sändningsrätten grundas på ett sändningstillstånd som för UR, till skillnad-från SR och SVT, är begränsat till två år l januari 1997- 31 december 1998. Avsikten är att det skall omprövas bl.a. på grundval av förslag från DUKOM.

Med sändningstillståndet följer villkor som i långa stycken är likalydande med SVTs och SRS se vidare avsnitt 3. Det skiljer sig främst på det sättet, att det pekar ut ett antal utbildningsområden som verksamhetsfält: förskola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning inklusive folkbildning. URs uppgift är att förstärka, bredda och komplettera de utbildningsinsatser som görs av andra inom de ovan nämnda utbildningsområdena. Speciellt för UR gäller också att användarna skall

möjligheter att framföra synpunkter på och önskemål om programges verksamheten.

Enligt årsredovisningen för 1996 var URs sändningstider 706 timmar i SVTs kanaler, SVT1 och SVT2 och l 813 timmar i SRs kanaler,

10 Utbildningsradion i dag

SOU 1997: 148

P1, P2, P3 och P4, varav 866 sändes i riksprogrammen och 947 timmar sändes regionalt.

UR har sin huvudsakliga finansiering via TV-avgiftsmedel.

För speciella utbildningsinsatser kan kompletterande finansiering ske över statsbudgeten. Vid sidan av den avgiftsfinansierade verksamheten bedriver UR affärsverksamhet består förlagsverksamhet, teknik-

som av försäljning och kurssekretariat.

Resultaträkningen för UR under 1996 omfattade totalt 325 miljo-

ca ner kronor mkr i intäkter. Därav 250 mkr avgiftsmedel, 7 mkr

var statliga medel för lärarfortbildning, 40 mkr försäljning teknik, 21

av mkr förlagsintäkter, l mlcr ersättningar för kursverksamhet och resten 6 mlcr, övrigt".

Under 1996 medelantalet anställda hos UR 290 Or-

var ca personer. ganisationen av fast anställd personal under 1997 ut enligt följande:

ser

Programmen

De flesta URs finns tillgängliga långt efter sändningen i

av program radio eller TV. I dag har UR ett betydande programlager byggts

som upp under åren och som nu omfattar omkring 7 000 titlar. De lånas ut via landets ca 60 AV-centraler till lärare och studieledare. Programmen går även att låna via folkbiblioteken eller att köpa från URs kundtjänst. ProgramJournalen utkommer 2 ggr/år med information kommande

om termins utbud.

Endast en mindre del programbankens titlar kommer till använd-

av ning i radio- och TV-sändningar under ett år. De under

program som 1996 sändes i TV fördelar sig, enligt URs årsredovisning, på följande sätt:

Utbildningsradion idag ll

Sändningstid i TV Antal timmar Total sändningstid 706 varav

förstasändning 238

repriser och annan återutsändning 468 AV 238 tim i förstasändning utgjorde egen produktion 127 inköpt från annan eller producerat

av annan i samarbete med UR 99 producerat men icke sänt 12

UR disponerar sidorna 800-899 i Text-TV. Där ges bl.a. fortlöpande information om programutbud och programinnehåll, övningsuppgifter samt pedagogiska anvisningar och tips.

Huvuddelen av radioprogrammen produceras av 25 regionalkontor med två anställda på varje plats. Det innebär att alla radioprogram produceras i regionerna förutom främmande språk, svenska 2 och distansutbildning samt sändningarna för barn i P3.

I årsredovisningen för 1996 anges hur kostnaderna för programverksamheten i radio och TV fördelas på olika områden. Produktionskostnaderna har uppgått till 145,4 mkr. I beloppet ingår kostnader för teknik, personal, program samt andel av overhead.

Fördelningen av resurserna inom gruppen Vuxna är enligt UR följande:

Lärarfortbildning 15% Språkkurser för vuxna 13% Övrig vuxenutbildning, inkl. folkbildning riks och regionalt 72%

URs program är friköpta, dvs. skolorna har rätt att banda programmen utan ersättningsskyldighet. Se vidare under avsnitt

12 Utbildningsradion i dag SOU 1997: 148

Målgrupper

Skolprogrammen

Då det gäller med eleverna i skolan som målgrupp är den

programmen direktlyssnande och direkttittande publiken liten, och användningen inom den primära målgruppen har nästan uteslutande formen av uppspelning ljud- och videokassetter som lånas från landets AV-

av centraler.

Detta är naturligt eftersom sändningarna inte kan ske på tider som

alla skolors scheman, också eftersom lärarna har behov av passar men att bekanta sig med materialet i förväg för att kunna infoga det i undervisningen på bästa sätt.

Användningen inspelade dominerar starkt på alla stadier

av program i skolan. Det näst vanligaste sättet att skaffa program på videoband är att lärarna själva bandar TV-programmen. När direkttittande förekom-

är det främst på mellanstadiet och i samhällsämnena på grundskomer lans högstadium. Rapport nr 1996, UR

Vissa för barn och ungdom har dock ett stort antal direkt-

program tittare. Detta gäller t.ex. aktualitetsprogram som"Lilla Aktuellt/"Lilla löpsedeln samproduktion med Aktuelltredaktionen i SVT1 med en genomsnittlig publik på nära 650 000 tittare. URs årsredovisning 1996

Procent alla lärare som använt URs och /eller annan producents

av TV-program i undervisningen

Källa: Rapport nr 1996, UR

Användningen i skolan radioprogrammen ligger på en lägre nivå.

av När det gäller främmande språk har dock åtta av tio språklärare på högstadiet och gymnasiet använt UR i sin undervisning. Lärarnas användning radio och ljudband i undervisningen har totalt sett minskat nå-

av got under den första delen 90-talet. Användningen av inspelade pro-

av

Utbildningsradion idag 13

gram dominerar starkt på alla stadier i skolan. Alla lärare på högstadiet som använt radioprogram i undervisningen, och nästan alla på låg- och mellanstadiema, har använt bandinspelningar. Rapport nr 1996, UR

Övriga program

Flertalet av URs övriga dvs. huvuddelen, vänder sig inte till

program, institutioner som skolan utan till enskilda människor, vilka

- - som helst. De flesta utgör vanlig" publik lyssnar på eller

som ser programmen slumpvis eller planerat precis som de gör med andra radiooch TV-program.

Publiken för programmen på vardagsförmiddagama uppgår genomsnittligen till omkring 40 000 personer medan program sända på bästa sändningstid kan ha en publik uppemot en halv miljon Årsredovisning 1996. Siffrorna visar att det finns en betydande faktisk och potentiell publik för seriösa program med det uttalade syftet att fönnedla kunskap, förutsatt att de har intressant innehåll och form och att de sänds på attraktiva tider.

Antalet enskilda personer som använder URs program som inslag i organiserade kurser med tentamensmöjligheter är, vid en jämförelse med de totala publiksiffroma, litet. Sålunda i årsredovisningen

uppges 1996 som ett exempel på stort deltagande drygt 1 000 personer ha

- deltagit i kursen "Grundkurs IT" hösten 1996, men fler skulle ha deltagit om studieplatser funnits. Begränsningen här ligger inte hos UR utan hos de institutioner med vilka UR samarbetar.

I samarbete med ett flertal högskolor gav UR under 1996 tio distanskurser på poängnivå, varav två blev inställda p.g.a. för lågt antal deltagare. Totalt antal deltagare var 2 633. Fyra av kurserna var nya bl.a. "Grundkurs IT. Mellan 1991 och 1996 har det totala deltagarantalet per år i URs distanskurser lägst varit 1 692 och högst 3 686. Uppgift från UR, PM 970122

Mellan den publik som ser på eller lyssnar till URs program utan egentlig studieavsikt och den grupp som använder URs program som läromedel i andra organiserade kurser, finns en kategori som regel-

av bundet följer programmen i studiesyfte och som komplettterar dem med en kursbok och studiehandledning och annat material, men utan avsikt att tentera eller få annan officiell bekräftelse på sina kunskaper.

Hur många människor i denna grupp som följer olika programserier under ett år är inte bekant men kan möjligen skattas utifrån uppgifter om hur många som köper kursböcker och annat studiematerial. Sålunda kan nämnas att textboken till en språkkurs i spanska för vuxna har sålts

14 Utbildningsradion i dag SOU 1997: 148

i över 50 000 exemplar. Textboken till den ovan nämnda IT-kursen har sålts i omkring 3 000 exemplar. Försäljningsstatistik från UR

I URs uppdrag ingår att särskilt beakta behoven hos språkliga och etniska minoriteter samt funktionshindrade. UR, SVT och SR fördelar ansvaret sinsemellan för olika insatser på dessa områden. För URs del handlar det under tid främst programverksamhet för döva

senare om och hörselskadade, svenska andraspråk samt finska och tomedals-

som finska.

Informationsteknik IT

Under de senaste åren har UR tagit inititativ på IT-området. Bland annat har investerat i egen Intemet-server, som innehåller företa-

man en gets hemsidor. Förutom information programmen etc. finns möjlig-

om heten att lyssna på några radioprogram samt att titta på ett video-

sänds ut via Internet i realtid, dvs. man kan lyssna/titta program som på utan att i förväg ladda till datorns hårdisk. Hinder

programmen ner

upphovsrättslig karaktär ligger for närvarande i vägen för en snabb av utökning radio- och TV-sändningar via Internet. Se vidare avsnitt

av 5. Även studiehandledningar och informationsmaterial kommer i ökad utsträckning att finnas tillgängliga via Internet.

Under 1995 startade UR en BBS" Bulletin Board System, ett konferenssystem kan användas för publik- och elevkontakt till

som programprojekten UR Direkt. Systemet har plats för ca 2 000 användare och UR får härigenom möjlighet till ökad kontakt med lärare

en och elever.

UR har sedan 1996 enhet för multimediaproduktion. Det möjlig-

en

CD-ROM-produktion. URs förlag har under 1996 givit ut gör t.ex. egen fyra CD-ROM-titlar. Antal producerade CD-skivor är för närvarande ett 30-tal.

Vidare har UR, tillsammans med SVT, investerat i en ny sändningsdator för Text-TV. Förutom bättre grafik, fler fárgnyanser etc., har

en de vill skriva ut Text-TV-sidor på papper också möjlighet att ta ut

som

vanlig skrivare. dem via en

En kommunikationsdatabas är under uppbyggnad i samarbete med Wasa Data. Syftet AV-centralema tillgång till aktuella sänd-

är att ge ningstider genom kontinuerlig uppdatering, programbeskrivningar och bokkatalogens innehåll: böcker, häften, ljudkassetter etc.

SOU 1997: 148 Utbildningsradion idag 15

Affärsverksamhet

URs affärsverksamhet består förlagsverksamhet,

av teknikförsäljning

och kurssekreteriat. Dessa sidoverksamheter skall täcka sina kostnader. Kursselcreteriatet handhar administrativa sysslor kring kursverksamheten.

Förlagsverksamhet

Verksamheten omfattar främst produktion böcker, studiehandledav ningar, språkhäften samt ljudkassetter utgör komplement och som ett stöd till radio- och TV-programmen. Den omfattar också

försäljning av

CD-ROM- och CD-skivor. Förlaget driver dessutom bokklubb för en pedagoger, Leka Lära Leva, i samarbete med Studentlitteratur. Enligt årsredovisningen 1996 minskade omsättningen med 12 procent till 20,8 mkr. En anledning till vikande försäljningssiffror på skolböcker, främst språkhäften, skolornas försämrade ekonomi. anses vara Det ekonomiska resultatet blev Antalet titlar under 1996 67. nya var Andelen icke programanknuten utgivning är för närvarande 6 ca procent.

Teknikförsäljning

Enligt årsredovisningen investerades under 1996 totalt 24,1 mkr främst i sändningsutrustning på grund ökade åtaganden i teknikförsäljning, av övrig teknisk utrustning samt datorer med lcringutrustning. Teknikförsäljningens omsättning ökade 1996 med 62 procent till 39,4 mkr. Resultatet blev före skatt 0,6 mkr Årsredovisning 1996. Verksamheten består, enligt URs hemsidor på Internet, följande deav lar:

0 Utsändning av TV-program för kommersiella TV-företag T.ex. Kanal 5 och TV 1000 0 Uthyrning av teknik till produktionsbolag tre TV-studior, fyra radio-studior, redigering, grafik 0 Satellitkonferenser mestadels teknikuthyming, ibland producent-

ansvar

0 Affärs-TV telcnikuthyming och producentansvar

Affairs-TV vänder sig i första hand till större företag, myndigheter som vill få ut intern- och kundorienterad information till många platser

2 17-1355

16 Utbildningsradion i dag SOU 1997: 148

samtidigt genom kodade sändningar. Verksamheten har pågått i ett

ca år.

UR har tidigare motiverat verksamheten på följande sätt: Genom teknikförsäljningen erhåller UR betydande intäkter samtidigt kost-

som naderna för de egna produktionema kan hållas nere. Därtill kommer att den externa försäljningen ökar förutsättningarna för företaget att bibehålla och förbättra den tekniska kompetensen hos personalen samt hålla en hög teknisk utrustningsnivå. Årsredovisning 1994. Som framgår av årsredovisningen 1996 ser situationen i dag annorlunda ut.

SOU 1997: 148 Public service radio och TV i allmänhetens tjänst 17 - en

TV i

3 Public service en radio och

-

allmänhetens tjänst

Inledning

Historik

Begreppet public service innebär att statsmakterna garanterar en radiooch TV-verksamhet bygger på principer om integritet och redaksom tionell självständighet, mångfald, saklighet och opartiskhet. I begreppet ligger också att skall ta skälig hänsyn till minoritetsintressen av man olika slag och att hela befolkningen nationellt, regionalt eller lokalt skall kunna ta emot sändningarna. Public service-traditionen utvecklades i Storbritannien och är förknippad med utvecklingen BBC. Den byggde på uppfattningen att av målet för radio och TV att informera, undervisa och underhålla. Det var ursprungliga argumentet för att ge de nationella radioföretagen monopol att fri etablering ansågs vara omöjlig på grund av den begränsavar de tillgången på frekvenser. Ett annat argument att det fanns ett bevar hov statlig styrning för att skapa förutsättningar för landstäckande av sändningar. Det ansågs de skälen inte möjligt att medge fri etablering på av en villkor gällde för exempelvis Dessutom anfördes samma som pressen. att radion hade sådan påverkanskrañ att reglering var nödvändig en en för att massmedierna inte skulle missbrukas i politiskt eller kommersiellt syfte, och att radion hade viktig uppgift i folkbildningens syfte. en I stället försökte från statens sida att garantera en vidsträckt yttman randefrihet inom för sändningsmonopolet. Den publicistiska inramen tegriteten i förhållande till statsmakterna och olika maktgmpper var, och är fortfarande, viktig ingrediens i den brittiska tappningen av en public service-uppdraget. I Sverige fick AB Radiotjänst år 1925 ensamrätten till radiosändningar. Organisationen verksamheten styrdes i första hand erfaav av renheterna från Storbritannien. Radion betraktades som ett företag i allmänhetens tjänst i princip skulle stå fritt gentemot staten och som andra maktcentra, staten skulle utöva en kontrollerande verksammen het och ytterst garantera den ekonomiska basen genom att radion finansierades licensavgifter. I de ursprungliga åliggandena for Radiogenom tjänst ingick även att främja folkupplysning och folkbildningsarbete.

18 Public service en radio och TV i allmänhetens tjänst SOU 1997: 148

-

Alltifrån starten reglerades verksamheten avtal mellan staten

genom och företaget. Redan det första public service-företaget bedrevs i aktiebolagsform.

Hur ser det ut i dag

I dag finns det tre public service-företag: Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio. TV4 AB är ett reklamñnansierat företag som sänder i marknätet och har vissa public service-uppgifter. Staten ställer ganska omfattande krav på TV4s programinnehåll,

men kraven kan ändå inte jämföras med dem ställs på public service-

som företagen.

Vidare finns det ett tiotal TV-kanaler som distribueras via satellit och som är särskilt inriktade mot den svenska publiken, däribland TV 3 och Kanal Dessa båda kanaler är reklamfinansierade. Kanalerna har säten i London och faller därmed under brittisk jurisdiktion. Svensk lagstiftning är således inte tillämplig på kanalernas sändningar.

Privat reklamfinansierad lokalradio introducerades i Sverige under 1993. I dag finns 85 sändningstillstånd. Några andra krav på sändningamas innehåll än att minst en tredjedel av programmen skall fram-

vara ställda för den egna verksamheten finns inte. Regeringen tillsatte i oktober 1995 en kommitté för att föreslå ändringar av reglerna för lokala ljudradiosändningar. Kommitténs betänkande Den lokala radion SOU 1996:176 har remissbehandlats och regeringen har därefter beslutat att kommitténs förslag till förändringar av den kommersiella lokalradion inte kommer att genomföras. I stället skall en särskild utredare tillsättas under hösten 1997 med uppdrag att föreslå nya regler som bidrar till mångfald i framtidens kommersiella lokalradio. Det nya utredningsuppdraget skall vara slutfört senast den 15 november 1998.

Den svenska modellen för radio och TV i allmänhetens tjänst kan sammanfattas på följande sätt:

rikstäckande sändningar

redaktionell självständighet

opartiskhet och saklighet

demokratiska värden

mångfald och decentralisering

hög kvalitet

kulturansvar

minoritetsprogram

folkbildningsambitioner

SOU 1997: 148 Public service en radio och TVi allmänhetens tjänst 19

-

Regelverket kring public service-verksamheten

Inledning

Ramama för public service-företagens verksamhet finns i yttrandefrihetsgrundlagen, lagen 1991:1559 med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgmndlagens områden, radio- och TVlagen 1996:844 och EGs regelverk på området TV-direktivet. Vidare regleras verksamheten i tillståndsvillkoren för programverksamheten som i sin tur grundas på riksdagsbeslut samt genom associationsforrnen och ägarstrukturen. Hit hör även de beslut av riksdagen gäller TV-

som avgiftens storlek och medelstilldelningen.

Yttrandefrihetsgrund/agen

Den 1 januari 1992 trädde en ny särskild grundlag till skydd för yttrandefriheten i kraft, yttrandefrihetsgrundlagen YGL. De principer

som grundlagsfásts i YGL har dock till stora delar gällt även tidigare för public service-företagens verksamhet.

YGL reglerar skyddet för yttrandefriheten i ljudradio, television, filmer, videogram och ljudupptagningar YGL bygger på

m.m. samma principer som tryckfrihetsförordningen, vilket bl.a. innebär att principerna om censurförbud och etableringsfrihet gäller för större delen

av det moderna massmedieområdet. Eftersom frekvensutrymmet inte är obegränsat gäller principerna etableringsfrihet dock inte för radio-

om och TV-sändningar.

Vidare gäller för ljudradio, television, filmer m.m. tryckfrihetsförordningens principer om ensamansvar och källskydd, begränsning

av möjligheterna till kriminalisering samt särskild rättegångsordning med tillgång till jury. YGL kompletteras av lagen 1991:1559 med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgmndlagens områden.

Radio- och TV-lagen

Radio- och TV-lagen 1996:844 trädde i kraft den 1 december 1996. Den innehåller en sammanslagning sju författningar på radio- och

av TV-området, bl.a. radiolagen 1966:755 och lagen 1992:1356 om satellitsändningar av televisionsprogram till allmänheten.

20 Public service en radio och TV i allmänhetens tjänst SOU 1997: 148

-

Den nya lagstiftningen innehåller endast smärre förändringar i sak men innebär klarare och enhetlig regleiing. En viktig ändring är

en mer att till sändningar för vilka regeringen meddelar tillstånd skall kunna knytas villkor av olika slag som skall ersätta det tidigare systemet med avtal mellan staten och programföretagen.

E GS TV-direktiv

Sverige åtog sig redan genom undertecknandet EES-avtalet,

av som trädde i kraft den 1 januari 1994, att följa rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 samordning vissa bestämmelser fast-

om av som ställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar utförandet

om av sändningsverksamhet för television TV utan gränser.

Direktivet avser att åstadkomma den nödvändiga harmoniseringen för att möjliggöra fri rörlighet TV-sändningar över gränserna. Det

av innehåller bestämmelser om ansvarigt land, europeiska programkvoter, visningstider för biografñlm, reklam och sponsring, skydd för barn och ungdom och genmälesrätt.

Direktivet är införlivat i svensk lagstiftning genom bl.a. radio- och TV-lagen. Ett reviderat direktiv med i stort sett regler antogs

samma av Europaparlamentet och rådet i juni 1997 97/36/EG.

TV-avgifts/agen

Enligt lagen l989:4l om TV-avgift skall den innehar TV-

som en mottagare betala TV-avgift för mottagaren till Radiotjänst i Kiruna AB. Avgiften är för närvarande l 536 kr per år. Avgiftsbeloppen överförs till rundradiorörelsens resultatkonto hos Riksgäldskontoret, det s.k. rundradiokontot. Riksdagen beslutar medelstilldelningen. Medlen

om används för verksamheten inom SVT, SR och UR samt en del av Granskningsnämnden för radio och TVs kostnader.

Allmänna riktlinjer för public service-företagen

I juni 1996 beslutade riksdagen att anta regeringens proposition

om en radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-20013

Propositionen innehåller de villkor och riktlinjer som skall gälla

under kommande tillstândsperiod för den radio- och TV-verksamhet i

Prop. 1995/96:16l, bet. l995/96:K.rU12, rskr. l995/96:297.

SOU 1997: 148 Public service en radio och T Vi allmänhetens tjänst 21

-

allmänhetens tjänst som bedrivs av UR, SVT och SR. Tillståndet

avser perioden den l januari 1997 den 31 december 2001 för SVT och SR.

- URs tillstånd omfattar perioden den l januari 1997 den 31 december

- 1998. Riktlinjerna för URs verksamhet är oförändrade under tillståndsperioden i avvaktan på förslag från DUKOM.

Regeringens och riksdagens syn på public service-uppdraget

sammanfattas i den senaste propositionen enligt följande:

Public service-uppdragets innehåll innebär bl.a. att SVTs, SRs och URs sändningar skall vara rikstäckande, att programverksamheten skall präglas av redaktionell självständighet, opartiskhet och saklighet, demokratiska värden, mångfald och decentralisering, ett ansvar för minoritetsprogram samt av folkbildningsambitioner.

Under den kommande avtalsperioden skall programföretagen särskilt vidga och fördjupa sitt kulturansvar, sända fler svenska program med hög kvalitet, öka samarbetet med kulturinstitutionema, öka omfattningen av utomståendes medverkan, tillhandahålla program som speglar det mångkulturella samhället samt ägna ökad uppmärksamhet åt program för och med barn och ungdomar.

Programföretagens redovisning till statsmakterna skall förtydligas. Företagen skall årligen följa upp och rapportera hur uppdraget uppfylls, en s.k. public service-redovisning.

Programföretagens sändningar skall nå minst 99,8 procent av den bofasta befolkningen. Sändningsrätten för SVT skall omfatta två TVkanaler inklusive text-TV och för SR fyra radiokanaler samt att UR skall få sända i SVTs och SRs kanaler. Om ett programföretag vill

programkanaler skall regeringens medgivande inhämtas. starta nya

SVTs, SRs och URs resurser för teknisk utveckling skall sammanföras till ett gemensamt dotterbolag.

Finansieringen av verksamheten skall liksom hittills ske med T Vavgzftsmedel. Programföretagen skall inte tillåtas finansiera sin verksamhet med reklam. Sponsring skall endast få förekomma i SVTs sändningar i samband med sportevenemang.

Organisation

Sedan den l januari 1993 är public service-verksamheten organiserad i tre aktiebolag: Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveri-

Utbildningsradio AB Aktierna i de tre bolagen ägs sedan den l ges januari 1997 för ändamålet bildad förvaltningsstiftelse

av en

2Prop. 1991/922140, bet. l99l792iKrU28, rskr. 1991/921329. 3Prop. 1995/962161, 70.

s.

22 Public service radio och T Vi allmänhetens tjänst - en SOU 1997: 148

Dotterbolagen Radiotjänst i Kiruna AB och Sveriges Radio Förvaltnings AB ägs gemensamt de tre programföretagen i relation till av

storleken på respektive programföretags medelstilldelning. Sveriges

Radio Förvaltnings AB äger i sin tur Sveriges Radio och Television Fastigheter AB, Radio TV Hälsan AB och Sveriges Radios förlag AB. Som nämnts ovan, skall enligt 1996 års riksdagsbeslut ett nytt gemensamt dotterbolag bildas för teknisk utveckling.

Ansvarsfördelning

Statens inflytande

En betydande del det och inflytande, normalt åvilar av ansvar som aktieägarkollektivet i ett aktiebolag, tillkommer vad gäller public staten service-företagen. Staten beslutar riksdagen de grundläggande förutsättgenom om ningarna för hur public service-Verksamheten skall bedrivas, dels genom lagstiftning i form av radio- och TV-lagen och lagen TVom avgift, dels genom beslut storleken på avgiften och allmänna om om riktlinjer för verksamheten. Riksdagen beslutar elningen även om . av medel till programföretagen. Genom regeringen fördelas

agen

till programföretagen via regleringsbrev i enlighet med riksdagens beslut. Enligt radio- och TV-lagen meddelar regeringen sändningstillstånd. Till dessa tillstånd kan knytas villkor olika slag. av Vidare godkänner regeringen public service-företagens bolagsordningar. Regeringen utser dessutom ordförande i programbolagens styrelser.

Programföretagens självständighet

Förhållandet mellan staten och programföretagen uppvisar flera olika drag som syftar till att säkerställa programföretagens självständighet. Det har vid flera tillfällen slagits fast radio och TV i allmänatt en hetens tjänst i sin programverksamhet skall stå fri i förhållande till såväl staten som de stora organisationerna och andra maktcentrai Dessutom skall staten, riksdag och regering, inför varje genom kommande tillståndsperiod endast allmänna riktlinjer för public ange

4 Se t.ex. prop. 1995/96:161, s. 45.

SOU 1997: 148 Public service radio och T Vi allmänhetens tjänst 23 - en

service-företagens programverksamhet Utifrån de allmänna riktlinjeroch tillståndsvillkoren bestämmer varje företag självständigt sändna ningsverksamhetens inriktning. Det är enligt yttrandefrihetsgrundlagen endast programutgivaren kan avgöra vad viss sändning skall som en innehålla. Statliga myndigheter får inte förhandsgranska program och kan inte förbjuda sändning på grund det kända eller förväntade innehållet. en av Det är Granskningsnämnden för radio och TV som genom efterhandsgranskning prövar programföretagen har efterlevt bestämmelserna i om radio- och TV-lagen och tillståndsvillkoren. Public service-företagens redaktionella integritet och programmässiga självständighet har tradition varit stark i förhållande till bolaav styrelser. Styrelsema har inte haft direkt inflytande på redaktionsgens nivå, utan endast haft ett övergripande ansvar för programverksamhe-

ten. Genom riksdagsbeslutet 1992 betonades att de allmänna förutsättningarna för public service-verksamheten i princip skall vara givna för hel avtalsperiod. Det fastlagts i 1996 års riksdagsbeslut inför en som tillståndsperioden l januari 1997 den 31 december 2001 for SVT och - SR, respektive l januari 1997 den 31 december 1998 för UR, vad gäller uppdragets omfattning och inriktning, organisationen och de ekonomiska förutsättningarna skall alltså inte kunna förändras under tillståndsperiodens gång såvida inte mycket speciella skäl motiverar detta. Även denna omständighet programföretagen en stabilitet och ger

självständighet.

Till medlen för att skapa förutsättningar för en självständig pro-

gramverksamhet hör också ägarkonstruktionen. Stiftelseägandet är ett

från skilt ägande bör bli ytterligare faktor bidrar till staten som en som programbolagens självständighet och oberoendet av statsmakterna. Ovan nämnda förutsättningar skapar ett allmänt skydd för programverksamhetens oberoende från otillbörligt inflytande.

5Se t.ex. 199l/92:14O s. 41. prop.

SOU 1997: 148 Ny teknik och nya medier 25

4 teknik och medier Ny nya

Allmänt

De allmänna förutsättningarna for utbildningsprogram av det slag som UR för, liksom för mottagningen dem, påverkas av utnu svarar av vecklingen inom radio och TV och särskilt vad avser public serviceföretagen. I det följande skall i korthet främst eterrnediernas utveckling behandlas, även medier kan användas för kommunikation men nya som med anknytning till utbildningsornrådet. Eftersom utvecklingen av ny teknik går snabbt blir varje beskrivning också snabbt inaktuell. Kommersiell radio och TV har under de senaste tio åren fått sitt genombrott i Sverige. Tillgången till TV-kanaler varierar kraftigt mellan de hushåll kan kanaler sänds via satellit och övriga hushåll som se som endast kan de tre rikstäckande marksända TV-kanalema, SVT1, som se SVT2 och TV4. Drygt hälften befolkningen i Sverige har i dag möjav lighet kabel- eller satellitkanaler. På sätt varierar att ta emot samma tillgången till radiokanaler. Hela radio- och TV-utbudet kan alltså inte alla hushåll i landet. I dag sker sändningarna till största delen nås av med analog teknik. Digital distribution TV och radio kommer i grunden att helt förav ändra förutsättningarna för etermediema. Digitaltekniken ger inte bara bättre frekvensutnyttjande och högre bild- och ljudkvalitet utan ger också antydan vad är möjligt i det framtida multimediaen om som samhället. Den tekniska utvecklingen har också inneburit att önskemålen att för andra tjänster än rundradio få tillgång till frekvenser som i dag används för rundradio har ökat i omfattning. Etersändning i radio eller TV erbjuds i dag endast som envägskommunikation, distribution med olika innehåll till en enbart en av program mottagande masspublik. Men när datorerna blir integrerad del av en TV-apparatema uppnås möjligheten till tvåvägskommunikation; televisionen blir då ett tvåvägs, interaktivt medium. Multimedier för utbildningsändamål befinner sig i början på en utveckling kommer att öka lcraftigt. Skolverket har fått i uppdrag av som regeringen att bygga ett nätverksbaserat nationellt resurscentrum upp för multimedier. Det centret byggs ett nätverk av olika nya upp genom aktörer, t.ex. universitet, högskolor och kommunala resurscentra. För allmän beskrivning informations- och kommunikationsen av teknik i Sverige kan bl.a. hänvisas till bilaga l till regeringens proposi-

26 Ny teknik och nya medier SOU 1997; 148

tion Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik IT-propositionen prop. 1995/96: 125.

-

Vidare hänvisas till regeringens skrivelse Utvecklingen i infonnationssamhället rskr. 1997/98:19. I skrivelsen lämnas dels en redovisning utvecklingen på IT-området, dels regeringens bedömningar av

av centrala frågor för ökad tillväxt och sysselsättning i informationssamhället samt redovisning genomförda, pågående och kommande

en av åtgärder inom handlingsprogrammet for att bredda och utveckla användningen av informationsteknik.

Kommunikationsrevolutionen

Den tekniska utvecklingen har inneburit att text, ljud, rörliga bilder och stillbilder kan hanteras samtidigt och förmedlas genom olika slag av distiibutionssystem. Denna utveckling har möjliggjorts genom digitaliseringen, dvs. omvandlingen av alla typer av signaler tillbinära enheter ettor och nollor samt genom att överföringskapaciteten i distributionssystemen ökat dramatiskt.

Den digitala signalen kan distribueras på flera olika sätt t.ex. genom särskilda nät för datakommunikation, telefonnät, kabel-tv-nät, satellitutsändning eller teknik för marksänd televison och radio.

Dessa nät integreras alltmer och används också för samma eller likartade tjänster. Den digitala tekniken gör det t.ex. möjligt att tala i telefon via Internet och att se på TV" via telefonnätet. Tekniken leder till

sammansmältning mellan telekommunikations-, medie-, ochelektroen nikindustrin.

Integration tidigare särskiljbara medier och nya medier för med

av sig vissa problem. Det finns t.ex. skillnad i fråga om lagstiftning

en mellan å sidan radio- och TV-tjänster, där det finns en reglering

ena framför allt i fråga innehåll och å andra sidan nyare audiovisuella

om tjänster är tillgängliga efter individuell beställning. För de sist-

som nämnda tjänsterna finns inte någon särskild lagstiftning med innehållsregler. För de tjänster växer fram i gränslandet mellan traditionella

som radio- och TV-tjänster och individuella tjänster kan det vara oklart vilka regler som gäller.

En ökad efterfrågan på elektroniska inforrnationstjänster som alternativ till traditionella tjänster kan förändra inte bara situationen på

mer kommunikationsornrådet, utan även omfattningen statens ansvar och

av tilldelade på andra områden. Detta kan medföra såväl ett behov

resurser

SOU 1997: 148 Ny teknik och medier 27

nya

av förändringar av vissa åtaganden som att lagstiftningen på berörda områden behöver förändrasf

Regeringen har tillkallat en särskild utredare för att utreda behovet av och förutsättningarna för en samordning av lagstiftningama för ljudradio, television och televerksamhet dir. 1997:95. Utgångspunkten är att lagstiftningen bör underlätta utvecklingen av elektroniska infonnationstjänster och att ta tillvara medborgarnas, näringslivets och samhällets olika behov med avseende på sådana tjänster. Uppdraget skall redovisas senast den 31 oktober 1998.

Digital TV

I digital TV och radio används en ny sändningstelcnik som gör nya tjänster möjliga i televisionen och ljudradion. Som tidigare nämnts, sänds TV i dag nästan uteslutande med analog teknik. Försök med digitala markbundna sändningar i Sverige genomfördes första gången i november 1995 och reguljära digitala satellitsändningar har påbörjats.

I januari 1997 beslutade riksdagen att anta regeringens förslag om digitala TV-sändningar prop. 1996/97:67. Beslutet innebär bl.a. att digital marksänd TV i Sverige skall införas i flera steg, med möjlighet för staten att successivt ta ställning till om och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta. Public service-företagen skall tilldelas medel för att kunna delta i utvecklingen av digital sändningsteknik, för såväl ljudradio som marksänd TV, om högst 200 miljoner kronor ur rundradiokontot. Medlen skall användas för utveckling av nya tjänster i samband med den nya tekniken, t.ex. olika interaktiva tjänster och nya kanaler, samt för utsändningskostnader. Vidare har regeringen tillkallat en särskild utredare med uppdrag att förbereda sändningarna och lägga fram förslag om sändningsorter etc. Den särskilde utredaren lämnade i juni 1997 rapport SOU 1997:103 med förslag på sändningsorter. Frå-

en gan bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Därjämte skall en kommitté med parlamentariskt inslag följa sändningsverksamheten och medverka vid den fortlöpande utvärderingen.

Digitaliseringen innebär stora fördelar. Den gör det bl.a. möjligt att komprimera signalen mycket kraftigt. För televisionens och ljudradions del innebär detta att ett betydligt större antal program ryms inom ett givet frekvensutrymme. Distributionskostnadema sjunker och frekvensutrymmet utnyttjas bättre.

Den digitala TV-telmiken ger också möjlighet till ett flexibelt utnyttjande av kapaciteten. En given överföringskapacitet kan utnyttjas så

6Se t.ex. Moderna telekommunikationer alla, Ds 1996:38, 148.

s.

28 Ny teknik och nya medier SOU 1997: 148

att få kanaler med hög bildkvalitet sänds eller många kanaler med lägre kvalitet. En film kan t.ex. ges högre kapacitet och därmed också bättre bildkvalitet samtidigt ett studioprogram lägre kapacitet då som ges bildkvaliteten inte är av samma betydelse. Digitala marksända signaler störtåliga än analoga och möjliggör också portabel mottagning. är mer Med inbyggd eller en liten fristående antenn är mottagning inte been roende annat än strömkälla TV:n kan lättare flyttas runt i hemav en met och mottagning är möjlig i t.ex. fritidshus, husvagnar och båtar. Tekniken lämpar sig dessutom för kryptering vilket innebär goda möjligheter för t.ex. betal-TV. Tittaren kan då också få välja att endast betala för de program som han/hon vill se, t.ex. tjänster såsom "Pay per view och Video On Demand". Andra tjänster med koppling till ett visst TV-program, t.ex. resuméer, bakgrundsinformation eller texter på olika språk, kommer också kunna erbjudas. Övriga intressanta tjänster interaktiv utbildning, home-shopping, biljettbokning, kan tänkas vara banktransaktioner, elektroniska tidningar, bibliotekstj änster och tillgång till trafikinformation" Dagens analoga TV-mottagare behöver en avkodare för att kunna ta emot de digitala TV-sändningama. Detta gäller oavsett hur den digitala signalen distribueras till mottagaren. Avkodaren kan antingen byggas in i TV-mottagaren eller vara ett löst tillbehör. Den enklaste avkodaren eller "set-top box kodar enbart om signalen. En mer avancerad avkodare multimediatenninal förväntas dock kunna ansluta det mesta - hemmens elektronik, t.ex. persondator, skrivare, radio och CDav spelare. Terminalerna förväntas också innehålla modem för inkoppling på kabel- eller telenätet. Detta öppnar dörren för telekommunikation samt för Intemet-tj änster För att interaktivitet skall uppstå behövs vägar för returinformation. Den normala överföringskapaciteten via det fasta telenätet koppartråd är i dag tillräcklig för enkla tjänster där mängden information i returkanalen är relativt liten. Genom att använda kabel-TV-näten koaxialkabel kan få avsevärt högre kapacitet för returinforman en mationen. Den tekniska utvecklingen vad gäller att öka överföringskapaciteten telenätet är mycket snabb. ADSL Asymmetric Digital Subscriber av Line är teknik klarar överföring av en eller flera samtidiga TVen som kanaler på den enkla koppartråden, samtidigt den används för som vanliga telefonsamtal. Om ADSL införs i nätet kan enligt betänkandet Från Massmedia till Multimedia SOU 1996:25 tekniken användas

7Prop. 1996/97:67, 12. s. 8 not a.a. 9 11. a.a. s.

SOU 1997: 148 Ny teknik och nya medier 29

för minst 90 procent av Sveriges befolkning. Inom några få år väntas kapaciteten kunna ökas ytterligare med s.k. VDSL-teknik Very high bit-rate Digital Subscriber Line. Det krävs dock, enligt dagens kunskap, en utbyggnad av fibemätet om VDSL-tekniken skall kunna användas i en större omfattning.

Telia AB håller för närvarande på med att uppgradera det befintliga telenätet på olika sätt, vilket kommer att möjliggöra avancerade tjänster. Målet är att alla hushåll inom några år skall erbjudas bredbandskommunikation. Detta kommer innebära att abonnentema dels får möjligheten till interaktiv kommunikation med kapacitetskrävande rörliga bilder, dels får tillgång till ett stort utbud av TV-kanaler.

Telia driver flera försöksprojekt med interaktiv TV i olika delar

av landet 1997. Hushållen får där med hjälp av en ny typ av hemterminal, ADSL-teknik och ATM-växlar Asynchronous Transfer Mode, en mängd inforrnationstjänster via sin vanliga telefonledning. "Video On Demand, spel, mäklarinforrnation, modemagasin och utbildningstjänster erbjuds. Tittaren beställer de olika tjänsterna fjärr-

via en kontroll.

Telia InfoMedia Television AB driver också i Jarlaberg i Nacka Strand ett försök med tvåvågskommunikation i kabel-TV omfattande cirka 500 hushåll. Hushållen kan beställa t.ex. filmer, nyheter och spel via sin knapptelefon.

Digital radio

Våren 1995 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag prop. 1994/95:170 att digitala ljudradiosändningar skulle påbörjas, men att dessa inledningsvis endast skulle få förekomma i ett begränsat antal områden. Såväl SR och UR som privata programföretag gavs möjlighet att delta i sändningarna, som påbörjades i september 1995. För närvarande finns inga mottagare ute i handeln, men flera apparattillverkare bedömer att ett antal olika produkter skall kunna presenteras under våren 1998.

Regeringen planerar att göra en utvärdering av verksamheten med digitala ljudradiosändningar när mottagare väl finns tillgängliga och såväl radioföretag som allmänheten i tillräcklig utsträckning har givits möjligheter att bedöma för- och nackdelar med den nya tekniken.

Ljudradiosändningar med digital teknik ger bättre ljudkvalitet och större tålighet mot störningar än den analoga tekniken. DAB-systemet Digital Audio Broadcasting möjliggör mobilmottagning utan kvalitetsförluster och minskar avsevärt frekvensbehovet. Nya tjänster kan

30 Ny teknik och nya medier SOU 1997: 148

erbjudas, t.ex. sändningar med tilläggsinfonnation till programmen text, stillbilder och rörliga bilder.

Internet

Med Internet avses det nätverk av flera nätverk som gör det möjligt för datorer har domänadress att kommunicera med varandra. Man

som en räknar med att ca 80 miljoner människor har tillgång till Internet och antalet växer snabbt.

Det finns stor mängd tjänster för kommunikation på Internet.

en Några de vanligaste tjänsterna är att skicka och ta emot elektronisk

av post, filöverföring, tenninaluppkopplingar, videokonferenser, lyssna på radio t.ex. s.k. real audio, titta på TV t.ex. s.k. real video och netcast samt tala i telefon.

På Internet finns också tiotusentals elektroniska konferenser där människor från hela världen kan diskutera med varandra. Det finns konferenser där alla deltar samtidigt och konferenser där deltagarna tar del av materialet och skriver sina inlägg vid olika tidpunkter.

Via Internet kan man söka uppgifter i mängder av databaser med fakta i olika ärrmen.

World Wide Web WWW är i dag den snabbast växande tillämpningen av Internet som kan förmedla text, bilder, ljud och video. Här finns s.k. hemsidor där t.ex. personer eller företag presenterar sig och sin verksamhet. Dokumenten kan vara sammanlänkade med dokument i andra databaser genom s.k. hyperlänkar och bildar härigenom en världsomspännande samling av dokument.

Olika sökprogram finns tillgängliga som gör det lättare att orientera sig i den enormt stora och ostrukturerade inforrnationsmängden.

Utbudet av och intresset för elektronisk handel ökar snabbt. 0n-linebaserade butiker erbjuder en mängd olika produkter t.ex. CD-skivor, matvaror, böcker, programvaror m.m. Som betalningsmedel används kreditkort eller form av postorderbeställning. Andra nyttofunktioner

en

har börjat bli vanliga är olika former banktjänster, köp av resor som av och nyhetsservice.

För att få tillgång till Internet behöver man en dator, ett kommunikationsprogram och anslutning genom en fast förbindelse eller ge-

en nom ett modem och den vanliga telefonledningen. Tillgång till Internet via kabel-TV-nätet är också möjligt. För detta krävs ett s.k. kabelmodem som kopplas till kabel-TV-nätet. Försöksverksamhet pågår redan i vissa delar av landet.

Ett alternativt sätt att få tillgång till Internet är via s.k. WebTV. I detta fall krävs ingen traditionell dator, utan en box gör det möjligt att

SOU 1997: 148 Ny teknik och medier nya 31

utnyttja den vanliga TV:n för detta ändamål. Själva uppkopplingen sker via telenätet på vanligt sätt, och det är alltså inte TV-kanalen som är bärare signalerna. Uppkopplingen måste också ske med särskild av teknik från leverantörens sida. WebTV lanserades under 1996 i USA och finns ännu inte kommersiell tjänst i Sverige. som

Elektronisk post och elektroniska

anslagstavlor

Elektronisk post e-post innebär att ett meddelande skickas från en dator till en annan eller till flera. I del kan också en varianter av e-post gruppkommunikation ske. I dessa s.k elektroniska anslagstavlor, "Bulletin Board Systems "335 eller konferenssystem erbjuds användarna möjlighet att använda e-post, delta i konferenser, hämta filer och kommunicera med andra uppkopplade användare chat". Under hösten 1997 kommer Posten AB att tillhandahålla en e-postadress som är kopplad till den fysiska postadressen. Genom sådan en e-post-adress kommer att kunna erbjuda rad tjänster, bland man en nya annat s.k. hybridpost. Detta innebär att den har tillgång till Internet som kan få ett meddelande elektroniskt, medan den inte har tillgång till som Internet får meddelandet utdelat ett normalt brev. som

Informationsdatabaser

En databas är ett elektroniskt arkiv innehåller stora mängder insom formation. Det finns databaser för mängd olika ämnen, numera en t.ex. ekonomi, teknik, fysik, juridik och dagsnyheter. De kan innehålla referenser, statistik, bilder, ljud m.m.

CD-ROM och DVD

Med CD-teknik avses de olika standarder finns för optisk läsning som av digital information från kompaktskivor. På alla optiskt avläsbara lagringsmedier kan både text, ljud, stillbilder och rörliga bilder lagras. Dessa medier har mycket stor lagringskapacitet. En CD-ROM-skiva rymmer t.ex. cirka 300 000 A4-sidor text eller 1 000 bilder. Skivan avläses optiskt med laser med hjälp särskild CD-ROM-spelare av en som kan anslutas till en persondator. Det går snabbt att söka och ta del av informationen på skivan.

3 17-1355

32 Ny teknik och medier nya

I IT-propositionen att såväl den internationella som den natioanges nella CD-ROM-marknaden befinner sig i mycket snabb tillväxt. Vidadet inte finns någon fullständig och samlad bild över den re nämns att svenska och användningen CD-ROM. Vissa skatt-

produktionen av

utvecklingen redovisas i Teldok-rapporten Den svenska ningar av marknaden för online, audiotex och CD-ROM"." vidare att antalet publikt tillgängliga svenska

I propositionen anges

titlar inriktade på informationsförmedling dvs. exklusive spel- och produktioner uppskattas till ett sextiotal. De beräknas ha

nöjesinriktade

000 exemplar. De flesta svenska titlar ut förlag och sålts i 20-25 ges av motsvarande. Störst är och Norstedts förlag, det förra med

Bonniers

inriktning på affärs- och företagsinformation och det senare på juridik, samhälle, ordböcker etc. Även de nationella bibliotekskatalogema och vissa myndigheters information finns på CD-ROM. S.k. Virtual CD-ROM är tjänst erbjuder samma möjligheen som till interaktivitet, spel, inlämingsprogram vanliga CD-ROMter som skivor. Skillnaden är att det sker över ett nät där skivan ligger i en serminneslager för digital information. ver, ett Det finns även CD-ROM-skivor som har inbyggd Intemet-access. Digital Video Disc eller Digital Versatile Disc, numera endast DVD lagringsmedium under utveckling och väntas bli till- DVD är ett nytt gängligt i handeln under 1998. Den skivan kan, liksom CD-ROMnya skivan, lagra både ljud, stillbilder och rörliga bilder men har text, mycket större lagringskapacitet än dagens medier. elektronik- och nöjesindustrin tillsammans har utarbetat Det är som för videokassetter, musik-CD-skivor och CD-ROM- DVD att ersätta skivor. En DVD-skiva med fyrdubbel kapacitet motsvarar ca 30 CD- ROM-skivor. Skivorna kommer att spelas s.k. multimediamaskiner av kan kopplas till TV:n, stereon och datorn. som

Videokonferenser

Videokonferenser är den vanligaste benämningen för bild- och ljudkommunikation mellan två eller flera parter, oftast på ett större geografiskt avstånd från varandra. Videokonferenser används i stor utsträckning för utbildning på distans samt för administrativa uppgifter som

styrelse- och planeringsmöten.

° Prop. 1995/962125, s. 99. Klasén och Anders Olofsson: Den svenska marknaden för online, auditex Lars och CD-ROM framväxt, nuläge, utveckling och trender, Teldok-rapport 93, - 1995.

SOU 1997: 148 Ny teknik och medier

nya 33

Utrustningen, som i sina tidiga versioner ofta bestod större

av anläggningar med storbilds-TV, videokameror och konferensstudios,

tenderar nu att bli personnära med enkla och billiga PC-baserade

mer systern, där samtidigt fler parter än tidigare kan inkopplade. De PC-

vara baserade systemen används bland annat för arbete med projekt, där

gemensamma arbetsytor eller text/bild kan bearbetas samtidigt.

Även WWW kan användas integrerad del

som en av videokonferensen och ersätter då till viss del tidigare programvarubaserade arbetsytor

för arbetsdelning. WWW kan också användas förmedlare

som egen av videokonferenser. För närvarande på utvecklingen

satsas stora resurser av denna tjänst.

SOU 1997: 148 Upphovsrättsfrågor 35

5 Upphovsrättsfrågor

Svensk upphovsrätt

Upphovsrätten skyddar olika typer verk t.ex. text, bild, film, daav torprogram. Ett verk måste emellertid uppfylla vissa grundläggande krav på originalitet och kvalitet. Upphovsrätten består ekonomiska av och ideella rättigheter. Rättigheterna uppkommer när verket har skapats och varar normalt i 70 år efter upphovsmannens död. Skyddet innebär att upphovsmannen skall dels få ekonomisk ersättning när hans verk mångfaldigas eller görs tillgängligt för allmänheten dvs. framförs eller Visas, dels få skydd mot kränkande återgivanden De ekonomiska m.m. rättigheterna kan överlåtas eller upplåtas, dvs. licens kan till någon ges annan som kan utnyttja verket under viss tid efter vilken rättigheteren na återgår till upplåtaren. Skyddet är främst reglerat i upphovsrättslagen, URL 1960:729. För att upphovsrättslagen skall kunna tillämpas på ett verk ställs inga formella lcrav. I URL finns också regler om s.k. närstående rättigheter. Här avses främst vissa rättigheter som lagen åt utövande konstnärer dvs. ger musiker, skådespelare, sångare m.fl. framför litterära och konstnärliga som verk, åt producenter av ljudinspelningar fonogramframställare, samt åt radio- och TV-företagen. Dessa kategorier innehar rättigheter liknande dem som ges upphovsmännen till litterära och konstnärliga verk. En utövande konstnär har sålunda ensamrätt att bestämma över radio- och TV-utsändning av hans framförande av ett verk och över upptagning inspelning framförandet på anordning vilken det av en genom kan återges. Han har även principiell ensamrätt att bestämma över en mångfaldigande av en sådan upptagning. Tillsammans med producenten av en ljudupptagning av framförandet har han vidare rätt till ersättning vid utsändning av denna i radio eller TV eller vid ett annat offentligt framförande den. av Producenter av ljudupptagningar samt producenter upptagningar av av rörliga bilder har ensamrätt att tillåta eller förbjuda mångfaldigande av upptagningama och principiell rätt att tillåta eller förbjuda spridning till allmänheten av dessa. I lagen ges radio- och TV-företag ensamrätt att tillåta eller förbjuda vidareutsändning av deras utsändningar och upptagning dessa på av anordningar, genom vilka de kan återges, samt mångfaldigande och spridning av dessa upptagningar.

Upphovsrättsfrågor SOU 1997; 148

Det finns emellertid vissa inskränkningar i upphovsrätten. Exempel kopior får framställas för enskilt bruk och att exemplar får framär att ställas i blindskrift eller talböcker för synskadade m.m. som Offentligrättsliga ersättningsordningar såsom talboksersättningen

har införts för att kompensera upphovsmännen för inskränkningama. Vid vidareutnyttjande verk handhas upphovsmännens intressen av

upphovsrättsliga organisationer. Rättighetsorganisationema företrä-

av der rättighetshavama vid avtal, inkassering och fördelning av ersätt- Organisationerna har även hand s.k. avtalslicensfrågor. ningen. om Avtalslicens innebär kollektivt avtal med svensk organisaatt ett en verkan också för upphovsmän inte är anslutna till organition ges som Avtalslicens används t.ex. beträffande fotokopiering för unsationen. dervisningsändamål och vidaresändning i kabelnät. Administrationen avtalslicenser handhas övergripande organisationer på området av av såsom BONUS och Copyswede.

BONUS Bild-Ord-Not-Upphovsrättslig Samorganisation är en

inkasserat, förvaltar och fördelar ersättningar för ideell förening som litterära och konstnärliga verk samt fotografiska

mångfaldigande av

bilder. BONUS handhar bl.a. fotokopieringsavtalet för undervisnings-

ändamål. Copyswede är också ideell förening och fungerar som paraen en för de svenska upphovsmännens och utövande konstnä-

plyorganisation

organisationer. Copyswede bildades 1982 och är en förhandrernas till sekundära rättigheter Några av förelingskartell som tar vara m.m. avtalsområden vidaresändning i kabelnät, utnyttjandet av ningens är bandning på video- och ljudkassetter inom utbild- URs program genom och utnyttjande SVTs respektive SRs vi-

ningsväsendet av program

deo- och ljudkassetter. Förhandlingspart för public service-företagen är

Arbetsgivareföreningen SRAO.

UR och upphovsrätten

verksamhet bygger nästan alltid på nyttjandet av upphovsrättsligt URs och prestationer. Utbudet består dels av skyddade verk av program dels producerade utomståenegenproducerade program, av program av Till den hör även samproduktioner och insede företag. senare gruppen rat inslag utomstående program i egenproducerade program. av

kan upphovsrättsinnehavare delas in i Såvitt avser egenproduktion

nämligen anställda vid UR och övriga. två grupper, kollektivavtal gäller mellan public service-företagens Genom som

och olika arbetstagarorganisationer har UR i princip

förhandlingspart förfoganderätt anställdas i tjänsten utförda upphovserhållit fri över

Upphovsrättsfrågor 37

rättsligt skyddade verk och prestationer. För denna rätt erlägger företaget, utöver lön, dels ett engångsbelopp år för fördelning mellan ett per antal medarbetare, dels, vid kommersiell försäljning, royalty på företa-

gets försäljningsintäkt.

Vid medverkan av organiserade upphovsrättsinnehavare regleras rätten för sändning i allmänhet kollektivavtal, s.k. branschavtal genom eller avtal med ett Collecting Society, exempelvis Copyswede. Därutöver ger upphovsrättslagen vissa radio- och TV-företag rätt till sändning av litterära och musikaliska verk icke organiserade av upphovsrättsinnehavare i de fall kollektivavtal föreligger på området, s.k. avtalslicens 26 d § URL. Bestämmelsen innehåller dessutom vissa skyddsregler för upphovsmännen. Avtalslicenser rör UR finns bl.a. som på bildornrådet och med Författarförbundet. Som nämnts ovan regleras skolornas rätt att banda URs radio- och TV-program i ett särskilt avtal med Copyswede s.k. friköp. För denna rätt erlägger UR en Viss procentsats grundgaget, för närvarande 41 av procent för videogram och 21 procent för fonogram. År 1996 var ersättningen från UR som hör till Copyswedeavtalet 615 000 kr. I ca ersättningen ingår också URs rätt till video- och fonogramutgivning på hemvideo- och institutionsmarknaden försäljning och uthyrning. Avtalen med rättighetsorganisationema olika ut. Gemensamma ser drag är att grundgaget inkluderar eller flera sändningar, att ersätten ningen för återanvändning repris av programmen är baserade på en viss procentsats av grundgaget samt att det även finns vissa uppräkningsregler för grundgaget beträffande äldre produktion. Vidare utgår inte någon sändningsersättning för nattrepriser i ljudradion 00.00- O5.00. Därutöver gäller för UR, radio och TV att program som av undervisningstelcniska skäl visas högst tre gånger under sexmånaen dersperiod, ersätts såsom för en sändning. Vad avser program producerade utomstående s.k. produktionsav utlägg klareras normalt rättigheterna för organiserade upphovsmän av UR. Detta gäller upphovsmän som tillhör organisationer UR har som avtal med t.ex. Författarförbundet. I övrigt produktionsbolaget svarar för kontrakteringen. Enligt URs Standardavtal för produktionsutlägg, förvärvar UR fri förfoganderätt till programmet. Det innebär att UR har rätt att utnyttja programmet i dess helhet eller i enskilda delar med beaktande av upphovsmannens ideella rättigheter och med utnyttjande av alla metoder existerande och i framtiden, i alla länder och under nu obegränsad tid. År 1996 den totala kostnaden för URs nyttjande upphovsvar av rättsliga verk och prestationer ca 30 miljoner kronor exklusive tillsvidareanställdas löner och vissa arbetsgivareavgifter.

38 Upphovsrättshågor SOU 1997: 148

Upphovsrätten och IT-området

Problemen när det gäller upphovsrätten på IT-området rör både de ekonomiska och ideella rättigheterna. Skyddat material finns tillgäng-

som ligt digitalt, t.ex. i ett datomätverk, kan inte kontrolleras i samma utsträckning som traditionella verk skapade i analog form. Det är svårt att kontrollera när, var och hur ett verk används. Följden är att intrång i rättigheterna inte kan förhindras och upptäckas lika lätt.

Genom digitaltelcniken är det möjligt att till en låg kostnad och med minimal tidsåtgång framställa kopior av förlagan. Detta kan leda till att gränserna för primär och sekundär utgivning riskerar att suddas ut.

Därutöver ökar risken för manipulation av text, musik och bild. Digitalt lagrat material möjliggör också kontinuerlig uppdatering. Med hjälp av ett lämpligt datorprogram kan ett verk, en bild t.ex., ändras så att det föreställer något annat än ursprungligen avsett.

Vidare minskar behovet av exemplarframställning betydligt eftersom digitalt material kan överföras direkt till enskild dator. Ett

en exempel är att av de ungefär 200 000 vetenskapliga artiklar etc. som årligen produceras på engelska publiceras endast en liten del i skrift. De lagras i stället i databaser och görs tillgängliga on-line till användaren.

Den digitala tekniken påverkar balansen mellan allmänna och enskilda intressen i den traditionella upphovsrätten. Starka ensamrätter kan hindra att information blir tillgänglig, vilket kan leda till en besvärlig situation inom t.ex. utbildning och forskning. Nya medier och

ny teknik kan också betyda nya förtj änstmöj ligheter för upphovsmännen.

Från URs verksamhet finns följande exempel på nya företeelser. Programmanus har tidigare levererats till användarna i tryckt skrift tillsammans med övrigt material, kassettband/videoband. Någon ersättning till upphovsmännen förutom ursprungsgaget, har inte utgått för dessa programmanus. I och med att UR nu vill skicka programmanus elektroniskt, via Internet, vill upphovsmännen få särskild ersättning för detta.

Ett annat exempel är svårigheterna för bland annat UR att klarera rättigheter med upphovsmännen beträffande återanvändning av arkivmaterial för t.ex. CD-ROM-produktion eller sändningar av s.k. real audio/video på Internet. Det har visat sig att förhandlingar mellan parterna i dessa frågor oftast inte leder till något avtalsslut. Svårigheten att träffa överenskommelser om utnyttjandet respektive vidareutnyttjandet av verk/prestationer kan bero på att det ännu inte är någon vet

som var ribban skall läggas för den ekonomiska ersättningen till upphovsmännen med avseende på nya medier och ny teknik.

z Henry Olsson, Copyright, 221, femte uppl., CE Fritzes AB 1994.

s.

Upphovsrättmågor 39

På initiativ Nordiska Ministerrådet har det gjorts en kartläggning av de upphovsrättsliga frågor som rör användningen av arkivmaterial av s.k. sekundärproduktion hos radio- och TV-företagen i Norden. Ett gemensamt remissvar från den nordiska public service-företagen väntas inom kort oktober 1997. Frågor är relaterade till den digitaltekniken har givits hög som nya prioritet såväl nationellt som internationellt. Nedan redovisas bl.a. aktiviteter inom landet, Europeiska Unionen EU och Världsorganisationför den intellektuella äganderätten WIPO. en

Några nationella aktiviter

Elektroniska anslagstavlor skiljer sig från hittillsvarande massmedier på så sätt att användare har möjlighet att lämna egna bidrag som genast blir tillgängliga for andra användare. Denna möjlighet väcker bl.a. många frågor kring datalagens 1973:289 regler registeransvar och om ändamålsbestämning. Frågan reglering elektroniska dokument har särskilt studerats om av i utredningen Elektronisk dokumenthantering SOU 1996:40. Vad som utretts är elektroniska dokuments rättsliga status samt ansvarighetsfråi samband med förmedlingen av elektroniska meddelanden, främst gor elektroniska anslagstavlor. Utredningen föreslår bl.a. att en särskild lag elektroniska fönnedlingstjänster utfärdas, i vilken ett särskilt ansvar om läggs på den tillhandahåller förmedlingstjänster. Vidare föreslås att som ett undantag görs för elektroniska anslagstavlor beträffande huvuddelen av datalagens bestämmelser. I början oktober 1997 överlämnade regeringen till riksdagen en av proposition med förslag särskild lag om ansvar för elektroniska om en anslagstavlor. l lagförslaget slås fast att den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla skall dels ha uppsikt över en sådan tjänst, dels skyldig att användare tjänsten viss information och att förvara ge av hindra spridning vissa slag meddelanden. Underlåtenhet att förav av hindra spridning vissa meddelanden och att lämna föreskriven inav formation skall bli straffbart. Datorer använts vid brott mot etc. som lagen skall i vissa fall kunna förverkas. Beträffande datalagens tillämplighet föreslås fortsatt beredning frågan med beaktande av Datalagsav kommitténs förslag i betänkandet Integritet, Offentlighet, Informationsteknik SOU 1997:39. Mediekommittén har i år överlämnat betänkandet Grundlagsi mars skydd medier SOU 1997:49. Kommittén har bl.a. dels analyför nya serat i vilken omfattning medieformer omfattas av tryckfrihetsförnya ordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, dels utrett behovet av ett

40 Upphovsrättsfrågor SOU 1997: 148

grundlagsskydd för yttrandefriheten i medieforrner nya som används till att förmedla yttranden och information till annan allmänheten. Kommittén föreslår att bestämmelserna i TF och YGL utvidgas till att omfatta även de elektroniska medierna, det för nya samt att närvarande inte finns behov lagstiftning. Vidare kommittén av en ny menar att Internet i dagsläget inte kan betraktas ett medium i sig får som utan ses som ett system som möjliggör olika former datakommunikation och av varje tillämpning får betraktas för sig vid bedömningen var av om grundlagsskydd föreligger eller Betänkandet har remissbehandlats och regeringen bereder for närvarande frågan. De upphovsrättsliga problemen i samband med den teknologin nya berörs i det arbete pågår i IT-kommissionen dir. som 1996:46. I september 1996 lämnade kommissionen skrivelse till en regeringen med förslag till åtgärder, bland annat ett förslag utredning framtida om av en

gemensam lagstiftning för telekommunikation, data och medier.

Beträffande utredningen eventuell samordning lagstiftom en av ningarna för ljudradio, television och televerksamhet, hänvisas till avsnitt För vidare redovisning nationella aktiviteter hänvisas till av regeringens skrivelse Utvecklingen i informationssamhället 1997/98: 19.

Internationell upphovsrätt

Genom informationstekniken påskyndas globaliseringen och upphovsrättens betydelse ökar inom både EU och de länder medlemmar som är av FNs fackorgan WIPO World Intellectual Property

Organization.

En hannonisering på de rättigheter blir aktuella av synen som vid internationella överföringar skyddat material är därför väsentlig av av betydelse. De internationella konventionema har fått aktualitet; ny Bernkonventionen fick i december 1996 tillägg för nya att anpassas till den digitala utvecklingen nedan under rubrik WIPO.

se

Konventioner

Det finns tre konventioner berör den svenska upphovsrätten som ur ett internationellt perspektiv: Bemkonventionen 1886, Världskonventionen om upphovsrätt 1952 och Romkonventionen 1961. En av Bernkonventionens viktigaste principer det upphovsär att rättsliga skyddet inte får göras beroende några formella av krav, dvs. skyddet inträder i och med att verket skapas och inga krav får ställas på registrering: På så sätt kan varje författare eller konstnär utan vidare

SOU 1997: 148 Upphovsrättsfrågor 41

göra det upphovsrättsliga skyddet gällande för sitt verk enligt den nationella lagstiftningen i alla länder anslutit sig till konventionen ca som 120 länder. Världskonventionen har ratiñcierats av 95 länder och anses ha lägre skyddsnivå än Bemkonventionen. En viktig skillnad är att annan Världskonventionen tillåter formkrav förutsättning för skydd. Alla som slags formaliteter skall uppfyllda att verket märks med anses genom copyrightsymbolen ©, rättsinnehavarens och årtalet för den namn första publiceringen. Dessa formkrav måste uppfyllda om man vill vara göra anspråk skydd i länder med sådana lcrav. Länder som tillträtt båda konventionerna har sinsemellan inga fonnkrav eftersom Bemkonventionen gäller dem emellan. Romkonventionen skydd för utövande konstnärer, fonogramger framställare och radioföretag. Dessa s.k. närstående rättigheter skiljer sig ganska mycket från land till land och konventionen har därför inte blivit så utbredd hoppades 51 länder. som man

World Trade Organization

Numera regleras också viktiga aspekter den internationella upphovsav rätten inom Världshandelsorganisationen WTO. Det s.k. TRIPSavtalet Related Intellectual Propery Rights innehåller regler om

Trade

upphovsmäns rättigheter och s.k. närstående rättigheter. Framför allt får inte särbehandla sina medborgare, dvs. skyddet för utländska man egna rättighetshavare skall motsvara det skydd landets egna medborgare som har. Underlåtenhet- att följa reglerna kan medföra handelspolitiska

sanktioner.

Europeiska unionen

Upphovsrätten inverkar på kommunikationsmöjlighetema inom unionoch därmed viktig fråga för EU. År 1995 publicerades s.k. en är en en grönbok, Green Copyright and the Challenge of Technolo- Paper on gy innehåller handlingsplan för upphovsrätten inom EU. Den som en berör främst frågor internationella digitala överföringar av uppom hovsrättsligt skyddat material men även frågor om parallellimport. Problemen kring spridning straffvärda meddelanden genom gloav bala kommunikationsnät har uppmärksammats i flera länder. Europeiska unionens råd resolution i februari i år där medlemsstaterna antog en att uppmuntra framväxten system för självreglering av uppmanas av branschen.

42 Upphovsrättsfrågor

EG-direktiv 96/9/EG om rättsligt skydd för databaser skall införlivas med svensk rätt. De lagändringar som krävs skall träda i kraft den l januari 1998 prop. 1996/97:1 l Direktivet syftar till att säkerställa att det för databaser, dvs. sammanställningar verk, uppgifter eller annat

av material, finns ett harmoniserat immaterialrättsligt skydd på hög ni-

en vå inom EU. Den inskränkning finns i upphovsrätten för framställ-

som ning av exemplar för enskilt bruk skall inte längre ge rätt att framställa digitala kopior av sammanställningar i digital form. Ändringen hindrar dock inte att man för enskilt bruk gör papperskopia sammanställ-

en av ningen. Inskränkningen for offentligt framförande skall inte rätt att i

ge förvärvssyfte använda sammanställningar för undervisning. Vidare införs ett katalogskydd som skall gälla i 15 år.

I höst skall Europeiska kommissionen påbörja ett arbete med sikte på ett nytt EG-direktiv om upphovsrätten och närstående rättigheter. Syftet är att uppnå en harmonisering behövs för att den inre mark-

som naden skall fungera i infonnationssamhället.

Vidare avser Europeiska kommissionen att presentera grönbok i

en frågan om en eventuell samordning lagstiftning för radio, TV och

av televerksamhet.

WIPO

Det hölls en diplomatkonferens om upphovsrätt i december 1996 inom ramen för WIPO. EU, 126 medlemsstater och ett stort antal intemationella och mellanstatliga organisationer deltog. Syftet med konferensen var att komma överens tre fördrag berör internationella

om nya som regler om skyddet för upphovsmän, artister och fonogramproducenter när deras material används i internationella infonnationsnätverk, t.ex. Internet. Två av dessa fördrag antogs, WIPO Copyright Treaty och WIPO Perfonnances and Phonograms Treaty. Det tredje fördraget,

som handlade om skyddet för databaser kunde man inte Bestäm-

enas om. melserna i det sistnämnda fördraget skulle i stort sett ha följt innehållet i EGs databasdirektiv. Från europeisk synpunkt innebär fördragen inte någon större förändring av skyddsnivån, kan säga att skyddet

men man i viss mån stärkts ytterligare. Ett svenskt undertecknande fördragen

av förbereds för närvarande, vilket torde kräva ändringar i upphovsrättslagstiftningen.

Arbetet inom WIPO med den nya informationsteknologin fortsätter. Några frågor gäller skyddet för radio- och "FV-företagen, utövande konstnärers skydd med avseende på audiovisuella produktioner samt databasskyddet.

SOU 1997: 148 Upphovsrättsfrågor 43

Konklusion

Digitaltekniken och nya medier gör det möjligt att utnyttja och sprida upphovsrättsligt skyddade verk/prestationer i en helt annan omfattning och på ett helt nytt sätt än tidigare. Upphovsrättsystemet är under ständig utveckling.

Behovet av hannonisering av rättsornrådet inom EU och intemationellt är därför av stor betydelse. Vissa anser att det nuvarande systemet inte räcker till utan vill införa ett nytt rättsornråde, s.k. digitalrätt.

Upphovsmannen har enligt den traditionella upphovsrätten ett starkt skydd för sitt verk. I upphovsrättslagen finns dock flera undantagsbestämmelser, inskränkningar i ensarnrätten, som har sin grund i det samhälliga intresset information allmän vikt till medborgarna. Förut-

av av

inskränkningar i förfoganderätten framställning av exemplar för om enskilt bruk m.m. kan nämnas bestämmelsen i upphovsrättslagen om att allmänna handlingar skall tillhandahållas enligt tryckfrihetsförordningen oavsett upphovsrätten.

Varje gång teknik kräver regler bör man sträva efter en rim-

ny nya lig balans mellan ensamrätten och olika slags inskränkningar eller t.ex. avtalslicenser. Vikten denna balans är särskilt tydlig om ensamrätter

av koncentreras på ett fåtal händer långt från den skapande verksamheten.

Utbildningsradio och utbiIdningsT Vi omvärlden 45

6 Utbildningsradio och

i omvärlden

utbiIdningsTV

Inledning

I de flesta länder är utbildningsradio och utbildnings-TV avdelningar inom public service-företagen. Fristående radio- och TV-företag för utbildning inom public service som UR i Sverige är undantag. I det följande redovisas utbildningsverksamheten hos vissa radio- och TVföretag i Europa, Australien och Kanada. Därutöver ges en beskrivning

Open University i Storbritannien. av

Tyngdpunkten i detta avsnitt har lagts vid utvecklingstendensema hos företagen.

Framställningen bygger i huvudsak på intervjuer med personer i ledande befattningar inom respektive företag.

Danmark

I Danmark finns en avdelning inom Danmarks Radio DR för utbildningsprogram, TV-Åben, etablerades 1994. TV-Åben sänder i

som DRs båda kanaler DR1 och DR2 250 tim/år. Planerad sändningstid

ca för 1998 är 300 timmar. Verksamheten finansieras genom licensmedel

12 miljoner danska kronor 1996 och viss sponsring ca 1,5 miljon-

ca

er danska lcronor 1996. Programtablån innehåller vuxenutbildning, vidareutbildning, folkbildning och "Öppna kanalen; tittarnas egna program t.ex. föreningsverksamhet samt program från lokala TVstationer. En nyhet i verksamheten är en kurs i samhällsvetenskap med möjlighet till tentamen på ett studiecentrum för vuxna.

TV-Åben har, i jämförelse med mycket liten fast budget och

UR, en tvingas därför att söka bidrag till olika projekt. En viktig bidragsgivare är Undervisningsministeriet som därigenom direkt kan styra delar av programverksamheten. Ministeriets medieenhet har till uppgift att stödja utvecklingen av utbildningsmaterial till alla utbildningsnivåer. Stöd bl.a. till videoprogram och multimedier/interaktiva medier i

ges form produktionsgarantier eller tillskott. Andra bidragsgivare är

av Miljöstyrelsen, Lärarhögskolan och Centrum för teknikstöd för utbildning.

DR2, är en ny kanal under uppbyggnad, skall även sända ut-

som bildningsprogram producerats utanför företaget.

som

46 Utbildningsradio och utbildningsTVi omvärlden SOU 1997: 148

I Danmark pågår för närvarande diskussion särskild en om en utbildningskanal i ett kommande digitalt marknät.

Finland

Public service-företaget Finska Rundradion YLE sänder utbildningsprogram i radio och TV på både finska och svenska med olika men redaktioner för de två språken. Verksamheten är licensñnansierad. Finlands svenska television sänder endast skolprogram, 70 tim/år. ca I samband med en kommande digitalisering marknätet planeras av även vuxenutbildningsverksamhet. Den utbildning som Finlands svenska radio FSR sänder i Riksradion består folkbildning, språkprogram, skolprogram I Regioav m.m. nalkanalen sänds sedan 1996 kompetensgivande distansutbildning för , vilken utbildningsanstaltema producerar innehåll och FSR erbjuder teknik, sändningstid och journalistisk handledning. Denna distansutbildning utgör fröet till något skall bli digital ljudradiokasom en egen nal DAB för utbildningsprogram. Sammanlagd sändningstid i Riksradion och Regionalkanalen är ca 300 tim/âr.

Ylen Ykkönen finsk radio sänder folkbildningskaraktär

program av riktade till vuxna. I samarbete med Vasa universitet produceras öppna universitetskurser 2-3 poäng, två till tre kurser år. per Under 1996 var 35 procent av sändningstiden för utbildningsprogram i TV 1 finsk TV avsedd för barn och ungdom, 65 procent för vuxna. Programområden är skol-TV, språkprogram, det öppna universitetet, fortbildning samt hobby- och hälsoprogram. Totalt antal sändningstimmar var 359 varav l2l timmar förstasändningar. I det öppna universitetet ingår kurser med möjlighet till numera tentamen. Kurserna utvecklas i samarbete med tolv universitet. Sedan 1996 sänds periodvis kompletta språkkurser 2-3 timmar nattetid för bandning. Utbildningsverksamheten har genomgått intern översyn under en 1997. Förslag från översynen innehåller bl.a. kampanj för att fören stärka YLEs image utåt.

Norge

I Norge finns en avdelning för utbildningsprogram för TV inom det licensñnansierade public service-företaget NRK Norsk rikskringkasting. Avdelningen, som byggts ut i samband med starten NRK 2 av

SOU 1997: 148 Utbildningsradio och utbildningsT Vi omvärlden 47

under 1996, har en relativt begränsad sändningstid. Skol-TV-program sänds ca 4 tim/vecka under tenninema. Vuxenutbildningen består

av distanskurser, språkkurser och folkbildningsprogram. Sändningstid för vuxenutbildningsprogrammen är 3 tim/vecka kl. 18.00-19.00. För närvarande pågår diskussioner om eventuella fasta kvällssändningar kl. 23.00-24.00.

Undervisningsradion lades ned 1993. I stället upprättades språk-

en redaktion i Kulturkanalen P2. Sändningstiden är 2,5 timmar vecka

per under förmiddag och kväll.

För information och kompletteringsmaterial

om programmen används Internet.

Utöver den ordinarie programverksamheten vill NRK öka försäljningen av program från arkiven bl.a. för utbildningsändamål. Därvid vill man satsa på sekundärproduktion av program t.ex. CD- och CD- ROM-skivor, video och böcker. Mot den bakgrunden beslutade NRKs styrelse att grunda ett helägt dotterbolag NRK Activum AS våren 1997. Dotterbolaget skall, förutom att utveckla sekundärproduktionen, ta över all kommersiell verksamhet som i dag finns inom NRK och starta och utveckla nya verksamheter på den kommersiella marknaden. Den kommersiella och den licensñnansierade verksamheten skall hållas strikt åtskilda. Överskott från affärsverksamheten skall dock återföras till den licensfinansierade verksamheten.

Frankrike

La Cinquiéme

La Cinquiéme Femman public service-kanal etablerades

är en som 1994. Femman sänder via marknätet både uppbyggda

program som kurser och allmänna utbildningsprogram samt dokumentärer och

mera kulturprogram. Programmen är producerade utomstående produ-

av center. Verksamheten är finansierad via avgiftsmedel 54% och skattemedel 43%. Femman når 3-6 procent TV-publiken i Frank-

av rike.

Vid sidan av produktionen utbildningsprogram har utvecklat

av man en on-line telefonservice. Den ger direktkontakt med användaren

genom Minitel on-line databas och telefon. Minitel on-line fungerar ungefär på samma sätt ett s.k. mini-Intemet och har 14 miljoner

som användare i Franlqike. Man kan t.ex. skicka e-post, delta i debatter i TV, rösta och spela spel. Dessutom finns information att hämta oli-

om ka ämnen samt viss rådgivning.

4 17-1355

48 Utbildningsradio och utbiIdningsTVi omvärlden

Ett dotterbolag till Femman, La Ciquiême Developpement, har startat W on-line service, i samarbete med Intemet-företaget Infoen ny nie. Tjänsten skall fungera ett komplement till TV-programmen som och är riktad både till allmänheten och till lärare. Utbudet består av:

En utvidgning det normala utbudet, t.ex. kompletterande material 0 av till lärare, kunskapstester. Information och tjänster relaterade till fritidsverksamhet och undera hållning. Tillgång till Internet och e-post. Planete Blanche CD-ROM: Planete Blanche är i första hand ett populärt TV-program har fått ett nytt fonnat. Det finns länk till en som förmedlar information i form text, foto och videomeny som mer av sekvenser. Dessutom finns det länk till W 5 som i sin tur har ett en speciellt fönster för Planete Blanche med kompletterande infonnation till programmet samt intressanta Internetlänkar.

Vidare har Femman byggt databank för program och tjänster å upp en I slutet 1996 påbörjades användningen av databanken i carte. av skolor, studiecentra för kulturcentra och lokala arbetsförrnedvuxna, lingar. Under 1997 skall även skolor för yrkesutbildningar och universitet kunna ta del av utbudet. Databanken innehåller Femmans programutbud. I framtiden skall det även ingå relevanta från annat håll, t.ex. utländska proprogram duktioner. Databanken nås Femmans Intemet-server. Användaren väljgenom och får beskrivning programmet på skärer ut ett program upp en av Beställningen görs och programmet laddas på användarens men. ner hårddisk. Programmet kan antingen på datorskärmen eller på en ses eller flera TV-apparater. För att kunna ladda programmet krävs en ner parabolantenn, ett stort hårddiskutrymme samt avkodare som också en fungerar åtkomstkontroll. Åtkomstkontrollen kommer även att som

fungera ett slags publikundersökning.

som

Centre National de Documentation Pédagogique CNDP

CNDP är ett nätverk offentliga institutioner sorterar under utav som bildningsdepartementet. Nätverket består ett mycket stort antal regiav onala och lokala centra där drygt 2 000 anställda arbetar, t.ex. lärare, pedagoger, bibliotekarier, mjukvaruproducenter samt audiovisuella producenter och designers. Verksamheten har pågått länge och finansi-

via skattemedel. eras

Utbildningsradio och utbildningsT Vi omvärlden 49

CNDP har till uppgift att hjälpa till med att genomföra utbildningsmålen, dels genom att producera och distribuera läromedel, dels

genom att sörja för dokumentation av utbildningsmaterial/litteratur, dels

genom att utveckla nya pedagogiska hjälpmedel, mjukvara och multimedier. Ca 220 timmar TV-program produceras år den större

per varav delen är program avsedda för skolan. Skol-TV-programmen bandas och distribueras via videokassetter. CNDP producerar även TV-program för vuxenutbildning som sänds i utbildningskanalen Femman, timme

en om dagen.

Den omfattande förlagsverksamheten består av böcker, tidskrifter, videoband etc.

Nederländerna

De nederländska public service-företagen är uppbyggda efter folkrö-

en relsemodell. Det finns tre statliga nätverk och 12-15 företag. Licens-

ca medel delas ut i olika andelar efter en nyckel enligt antal abonnenter. Även intäkter från reklam samlas i och fördelas på

en gemensam pott samma sätt.

Utbildningsverksamheten bedrivs i dag främst TeleacNOT.

av Sändningstiden för TV-program 450 tim/år 200 timmar

är ca varav skolprogram. I radio sänds främst aktuella magasinprogram för bred

en publik ca 300 tim/år. En tredjedel av programmen är samproduktioner eller inköp. Sedan 1988 är programproduktionen separerad från sändningsverksamheten.

Vuxenutbildningen i televisionen innehåller allmänbildande

program, företagskurser, språkkurser och yrkesutbildning. Däremot finns det varken examensorienterade kurser eller distansutbildningskurser.

Skolprogrammen följer de nederländska läroplanema. Flertalet

av de yngre eleverna 5-11 år tittar regelbundet på vid di-

programmen rektsändning, i övrigt bandas programmen.

TeleacNOT använder bl.a. Internet för distribution infonnation

av om kurser, bokutgivning och programtablåer. En italiensk språkkurs finns också tillgänglig på Internet.

50 Utbildningsradio och utbildningsTV i omvärlden

Storbritannien

BBC

Det brittiska public service-företaget BBC är från den 1 april 1997

organiserat i sex huvudområden. Fem driver public service-verksamhet- Corporate Centre, BBC News, BBC Production, BBC Broadcast och BBC Resources. Det sjätte, BBC Worldwide, driver kommersiell verksamhet. Under BBC Broadcast sorterar sex avdelningar: Television, Radio, Regional Broadcasting, Education, Channel Services och Multimedia Services. I det följande skall främst BBC Education behandlas.

Förändringen innebär främst har övergått till projektor-

att man en ganisation där man köper in tjänster på projektbasis inom och utom företaget. Produktionsapparaten är separerad från programverksamheten. Den nya organisationen beräknas ge bl.a. effektivitetsvinster. För några år sedan infördes ett krav på att minst 25 procent all produk-

av tion skall utföras av oberoende producenter.

Vidare uppmuntras BBC av statsmakterna att aktivt bygga vidare på verksamheten på den kommersiella marknaden i syfte att med intäkter därifrån stärka den licensñnansierade verksamheten i allmänhetens tjänst. Inga licensmedel investeras i den kommersiella verksamheten.

Inom BBC Education pågår diskussioner om huruvida

programproduktioner eller kompletterande material kan finansieras utomstående

av intressenter, inom public service-ramama.

När det gäller programproduktion har man hittills haft möjlighet till samfinansiering med kommuner, statliga myndigheter och ideella organisationer för särskilda program såsom lärarutbildning och utbildning av sjuksköterskor. Grunden för denna särbehandling anses vara ett övergripande nationellt intresse för dessa yrkesutbildningar. Det redaktionella oberoendet betonas starkt i dessa sammanhang. En särskild enhet, BBC Focus, har hand om verksamheten. Programmen sänds nattetid i den s.k. The Learning Zone. I övrigt anses inte public serviceuppdraget tillåta någon delfinansiering av programproduktion.

Beträffande kompletterande material till programmen ser bilden

annorlunda ut. Sådant material finansieras både med licensmedel och bidrag från välgörenhetsorganisationer och statliga myndigheter. Visst material säljs till självkostnadspris. Vad gäller övrig produktion sker försäljningen genom BBC Worldwide kommersiell verksamhet. Frågan är om listan av tillåtna samfinansiärer kommer att utökas i framtiden och vad detta i så fall kan få för konsekvenser för public serviceverksamheten.

Utbildningsradio och utbildningsTVi omvärlden 51

Den snabba tekniska utvecklingen aktualiserar frågor gränserna

om för public service. För att hålla isär public service-verksamheten från den kommersiella verksamheten, har BBC t.ex. skapat två separata web-sites för utbildning på Internet för public service och för

- en en kommersiell verksamhet.

avslutade diskussioner inom BBC pekar på framtida avtal

om produktion kompletterande material med utvalda telekommunika-

av tionsföretag och andra privata företag med hög status.

BBC Education

BBC Education sänder utbildande och folkbildande för för-

program skola, skola, vuxenutbildning och distansutbildning Open University. Sammanlagt sänder BBC i sina kanaler över 2 400 timmar utbildande och folkbildande program i radio och TV år. BBC Education

per producerar också böcker, broschyrer, faktablad, IT-produktioner för Internet och CD-ROM samt rådgivningsservice.

På skolsidan arbetar efter ett årligen fastlagt policyprogram

man som utgår från skolan och detaljerade läroplaner. De eleverna

yngre tittar på TV-programmen vid direktsändning i övrigt bandas

- programmen. Många skolprogram flyttas nu från dag- till nattsändningar. Det förekommer inga sändningar i radio riktade till skolorna. I stället distribueras ljudkassetter. Årliga publikundersökningar visar att 90

procent av skolorna använder BBCs skolprogram.

Vuxenutbildningen består främst av folkbildning i kampanjforrn. Förutom radio- och TV-programmen i första hand skall motivera

som till studier kan kampanjpaketen innehålla böcker, broschyrer och telefonrådgivning.

Med finansiering från Open University sänder BBC Education årligen 350 radioprogram och ca 170 halvtimmesprogram för TV in-

som går som en del av distansutbildningskurser. Programmen sänds under natten i den s.k. The Learning Zone. Se vidare under rubrik Distansuniversitet.

Vidare håller BBC Education på att utveckla Internet-tjänst för

en lärare där programutbud i radio och TV knyts ihop med skriven information och med länkar till i sammanhanget intressantaweb-sites i olika ämnen.

Den brittiska regeringens satsning på digitalisering marksänd

en av TV innebär att BBC och övriga bolag med tillstånd att sända i marknätet särbehandlas. BBC har t.ex. tilldelats en egen s.k. multiplex. Det betyder att BBC för utbyggnaden sändarnätet och bestäm-

ansvarar av mer programprofilen för åtminstone tre program med hög kvalitet. Sär-

52 Utbildningsradio och utbildningsTVi omvärlden SOU 1997: 148

behandlingen motiveras bl.a. att man vill garantera ett högkvalitativt av grundutbud i de nya kanalerna. BBC Education har utlovats timmes sändningstid varje vardag en och fem timmars blocksändningar under helgerna i digital kanal, en ny BBC Choice. Målsättningen för utbildningsavdelningen är dock tio timmars sändningstid dag i den kanalen och i en framtid en per nya utbildningskanal. egen

Channel Four Television

Channel Four är ett reklamfinansierat företag startades 1982 med som public service-uppdrag. Under de senaste fyra åren har Channel Four delat ansvaret för skol-TV-programmen med BBC. Sändningstiden år är 340 timmar skol-TV och vuxenutbildper ning. Endast ett fåtal de yngre eleverna tittar direkt på programmen av 4-7 år. I övrigt bandas skolpersonal. Lärarhandledprogrammen av ningar publiceras via Internet. I framtid kan övergång till Video Demand" i stälen man se en on let för TV-sändningar med avseende på skolprogrammen. Verksamheten för vuxenutbildning består av, i likhet med i BBC, folkbildningsprogram i kampanj Inför digitaliseringen marknätet, planeras bl.a. en ny kanal som av skall sända skolprogram på förmiddagama och långfilmer den övriga

tiden.

Tyskland

I Tyskland finns två public service-nät, ARD elva regionala stationer åtta sänder både radio och TV-program och ZDF en nationell varav kanal. Public service-företagen är licensñnansierade och sänder via marknätet, kabel och satellit. Den totala sändningstiden för TVmed utbildningssyfte inom ARDs regionala verksamhet är ca program 5 700 timmar år 1995. Motsvarande sändningstid för radioproper är 3 100 timmar per år. gram ca Westdeutscher Rundfunk WDR och Bayerischer Rundfunk BR två regionala radio och TV-stationer har stora utbildningsavdelär som ningar. WDR och BR sänder vardera l 000 timmar utbildningsproca år i televisionen. Programmen omfattar hela utbildningsområgram per det- från skolprogram till universitetskurser. Inom ARD bedriver BR det s.k. Telekolleg i samarbete med fyra andra regionala stationer. Utbildningen riktar sig till studerande med

SOU 1997: 148 Utbildningsradiø och utbildningsT Vi omvärlden 53

grundskolekompetens 16-30 år. Kurserna innehåller dels radio- och TV-program, dels kursmaterial/ böcker, dels handledares regelbundna kontakter med de studerande i lokala studiecentra/skolor. Examen efter 2,5 års studier ger inte tillträde till de traditionella universiteten utan endast till den s.k. Fachhochschule högre yrkesutbildning. Fonnerna för Telekolleg anses numera vara något föråldrade. Mot den bakgrunden pågår för närvarande en översyn av verksamheten.

Både WDR och BR har en väl utvecklad on-line-verksamhet och driver flera pilotprojekt på Internet. Bland annat sänder BR skolradioprogram via Internet s.k. real audio. Sedan hösten 1996 erbjuder BR dessutom ett femtiotal skolor möjligheten att via s.k. data ta emot kompletterande material till skolprogrammen.

I april 1998 skall BR starta en särskild utbildningskanal via satellit, eventuellt i samarbete med WDR. Kanalen skall sända skolprogram, kursrelaterade program med möjlighet till tentamen och breda utbildningsprogram såsom dokumentärer, 24 timmar om dygnet.

Australien

ABC Australian Broadcasting Company är ett skatteñnansierat public service-företag med en relativt stor utbildningsavdelning, "Children and Education". Sändningama består av underhållningsprogram för barn TV, skolprogram TV och distansutbildningsprogram för vuxna TV och radio. ABC har dock fått nedskärningar på 12 procent

av budgeten under de senaste åren.

Skolprogrammen finansieras genom en särskild fond som består

av royalties från skolornas bandning Sändningstiden är

av programmen. ca 350 tirn/år. För närvarande är andelen tittare ca 40 procent vid direktsändning 5-11 år. I övrigt bandas programmen.

On-line-verksamheten är begränsad och innehåller främst kompletterande material. Det finns dock planer på en utbyggnad där man i framtiden hoppas kunna utnyttja den interaktiva möjlighet som datorerna erbjuder.

Under 1992 började ABC att producera och sända TV-program

som ingick som delar i universitetskurser på distans, s.k. Open Learning. Det bildades ett konsortium under ledning av Monasch-universitetet, The Open Learning Agency, i samarbete med ett tjugotal andra universitet. Ca 15 distanskurser har producerats sedan starten. Sändningama av programmen sker på natten för bandning. Total sändningstid per år är 1 250 timmar inklusive övrig vuxenutbildning. I år har inga program producerats p.g.a. att det särskilda tillskottet av skattemedel har tagit slut.

54 Utbildningsradio och utbildningsTV i omvärlden

Det planeras en ökning av programproduktion av övrig vuxenutbildning, dvs. yrkesutbildning och vidareutbildning t.ex. språk- och ekonomikurser. I detta fall handlar det nästan enbart om samproduktioeftersom i princip skall täcka sina egna kostnader. Detta innener man bär att vid varje produktion måste man söka extra pengar hos förlag, utbildningsväsendets olika institutioner eller statliga myndigheter. Enligt direktiv skall öka användningen utomstående produnya man av center, vilket bl.a. anses öka kreativiteten. I radion sänds distanskurser 7 tim/vecka i en nationell kanal. ca Det finns del on-line-tjänster. Open Leaming Agency sänäven en der radioprogram och distribuerar programmanus via Internet. En utbyggnad verksamheten är planerad. av

Kanada

TVOntario är ett utbildnings-TV-bolag som bildades 1970 och som finansieras med skattemedel 70% och försäljningsintäkter 30%. Utbildningsprogram sänds 24 timmar dygnet på två kanaler: den engom elsk-språkiga TVO och den franska TFO. TVOntario sänder folkbildningsprogram, distansutbildningskurser och skolprogram. Skolprogrammen sänds endast under natten. På sikt vill skapa virtuella klassrum". I höst startas ett pilotman projekt med tio skolor i första hand kommer att få tillgång till ca som demand-service TV-programmen. Efter programmen levereras on av kompletterande material och lärarhandledningar. Via Internet distribueras litteraturlistor, bokkataloger, programmaoch programkatalog över TV-programmen. Dessutom har man innus tegrerat ett konferenssystem i Internet-servem där öppna konferenser/diskussioner om olika ämnesområden behandlas. Företaget har fått minskade statsanslag vilket bl.a. har lett till nu

nedskärningar inom produktionsverksamheten.

Distansuniversitet

Open University blir ofta åberopat Utbildningsradions motsvarigsom het i Storbritannien, är i själva verket först och främst ett distansmen universitet. Mot bl.a. denna bakgrund ges här en beskrivning av universitetets verksamhet. Några andra exempel på distansuniversitet i Europa är Universidad Nacional de Ed i Spanien, OTIC/Open University i Nederländerna, FemUniversität i Tyskland samt Centre National dEnseignement á Distance CNED i Frankrike.

Utbildningsradio och utbildningsT Vi omvärlden 55

Open University

Open University är Storbritanniens största universitet med drygt 218 000 registrerade studenter varav 140 000 inom akademisk grundutbildning 1995. Sedan starten 1969 och fram till 1994 har över 170 000 grundexamina avlagts vid Open University. Årsbudgeten omfattade l994/95 omkring 196 miljoner brittiska pund varav en tredjedel täcktes avgifter från de studerande och försäljning av studiematerial.

av

Det skiljer Open University från andra universitet är dels att det

som i princip inte finns några behörighetskrav för registrering dvs. kurserna är öppna för alla vuxna inom Storbritannien samt EUs medlemsstater, dels att utbudet genomgående består av distanskurser.

Utmärkande för Open University är att man har lagt ner stor möda på att producera en serie mycket omsorgsfullt och väl genomarbetade tryckta material för självstudier på universitetsnivå och att dessa material kompletteras med etersända i radio och TV samt med an-

program nat IT-distribuerat material.

Det tar ungefär tre år att producera en norrnalkurs. Därefter fordras minst åtta års användning kursen för att den skall bli ekonomiskt

av bärkraftig.

De enskilda kontakterna med de studerande sker via en regional och lokal organisation handledare/lärare tutors finns tillgängliga

av som för personliga möten i bl.a. lokala skolor och bibliotek.

Open University har sitt centrum i Milton Keynes norr om London och de fast anställda uppgår till 3 700. Till detta kommer drygt 7 500 lärare och rådgivare i huvudsak är verksamma vid drygt 300 lokala

som och 13 regionala studiecentra runtom i Storbritannien. Efter nedskärningar i dag 200 personer för produktion av radio- och TV-

svarar ca

i samarbete med BBC ytterligare nedskärningar är planeraprogram de. Det är närmast denna verksamhetsdel bör jämföras

senare som med dagens UR.

Antalet timmar sänds i TV uppgår till ca 700 och i radio till ca

som

år. Open University har nyligen fått minskad sändningstid. TV- 150 per

sänds under natten i BBCs program "The Learning Zone". programmen Sedan i början 1990-talet distribueras ca hälften av TV-

av programmen enbart inspelade på kassett. Radiosändningar har minskat och i dag etersänds endast kurser riktade till ett mycket stort antal ele-

I normalfallet skickas ljudkassettema per post till studenterna. ver.

Universitetet har utvecklat en ny strategiplan för de kommande tio åren, 1996-2005. Man investerar 10 miljoner brittiska pund över en femårsperiod kommunikationsmedier. Den tekniska satsningen

i nya innefattar bl.a. ett forskningsinstitut, satellitprojekt, utveckling av CD- ROM, utveckling Internet-användning samt rekrytering av ny perso-

av

56 Utbildningsradio och utbildningsT Vi omvärlden

nal. Open University erbjuder redan några kompletta kurser via Internet.

Vidare vill man utöka antal studenter inom och särskilt utom landets gränser.

Konklusion

0 I flera länder finns mer eller mindre långt framskridna planer på att

starta särskilda utbildningskanaler i främst TV men även till viss del

i radion. Som tidigare nämnts har den digitala utvecklingen medfört

att frekvensutrymmet inte längre är lika begränsat som förr och

därmed finns utrymme för s.k. nischkanaler.

0 En annan tydlig tendens hos public service-företagen är för närva-

rande en övergång från dag- till nattsändningar av utbildningspro-

i TV, särskilt kursrelaterade Outnyttjad sändningstid

gram program.

tas tillvara och för användarens del spelar det oftast ingen roll när på

dygnet inspelningen sker. 0 Vidare märks en ökad användning av utomstående producenter for

att stimulera lcreativiteten och mångfalden. På flera håll är också

produktionsapparaten separerad från sändningsverksamheten. 0 Överlag märks också en ökning av samproduktioner på alla utbild-

ningsnivåer. 0 Sändningar av utbildningsprogram i radio har fått minskad betydel-

I stället spelas programmen in på ljudkassetter och skickas per

se.

post till användarna. 0 Intresset är mycket stort hos public service-företagen för att ut-

veckla användningen av Intemet i utbildningssyfte. Förutom distri-

bution av programtablåer, lärarhandledningar etc finns i dag komp-

letta kurser på Internet. Det pågår många projekt där man försöker

utveckla de interaktiva momenten.

För skolornas del ser flera företag en utveckling mot Video on 0

Demand-service av programmen. 0 Skol-TV-programmen har överlag direkttittare de flesta pro-

-

bandas i skolorna eller av t.ex. AV-centraler som URs

grammen

program.

överväganden

Framtidens utbildning blir mer multimedial

DUKOM har uppdrag dir. 1995:69 att föreslå åtgärder som kan som främja användningen distansmetoder i olika slag av utbildning. Utav redarens huvuduppgift är att föreslå en strategi som långsiktigt främjar utvecklingen i hela landet de möjligheter till distansutbildning som av den moderna informationstekniken IT erbjuder. Kommittén har fått i tilläggsdirektiv dir. 1996:17 att lämna förslag vilken roll UR skall om spela inom utbildnings- och folkbildningsområdet. Med hänsyn till huvuduppdraget är det naturligt att DUKOM fäster särskilt avseende vid URs roll inom distansutbildningen. Utbildningsi radio och TV är inte i sig distansutbildning enligt den definiprogram tion DUKOM använder. Enligt den definitionen krävs interaktivisom tet mellan lärare och studerande och helst också mellan de studerande, och den interaktiviteten sker på distans, varmed avses avstånd i tid

och/eller rum. Informations- och kommunikationsteknologin är under stark utveckling medför stora förändringar i samhället och med nödvänsom dighet också får genomslag inom olika slag utbildning. Av särskild av betydelse för DUKOM är att möjligheterna till interaktivitet inom di-

stansutbildning ökar. IT förknippas främst med datorer, och det är i första hand det ökade utnyttjandet datorns möjligheter i olika tillämpningar som ligger av bakom utvecklingen mot ökad multimedieanvändning inom såväl en distansutbildning utbildning i traditionella former. som mera Radio- och TV-program är exempel på envägskommunikation. Utbildningsprogram är läromedel, används inom både distansutbildsom ning och annan utbildning. Däremot är i radio och TV onekligen något som överbrygprogram avstånd i nämligen från sändare till mottagare. Om programgar rum, spelas in, vilket är det normala vid användning i skolor och vanligt men bland enskilda tittare och lyssnare, överbryggar de också avstånd i tid. I kombination med andra läromedel blir radio- och TV-programmen ett multimedialt inslag. Multimediema kommer i ökande utsträckning att påverka undervisningens omfattning och uppläggning, pedagogiken och sättet att handleda de studerande.

Utbildningsanordnamas ekonomiska resurser är begränsade, och detsamma gäller lärares och studerandes tid. Om några vinster skall kunna fås i form av höjd utbildningskvalitet utan kostnadsökningar krävs att utbildningsanordnama noga planlägger när, och hur olika

var medier kan användas och hur de kan kombineras.

Av detta följer att utbildningsanordnarna bör ha inflytande över innehållet i och utformningen av de olika multimediekomponentema så att den aktuella kursen eller distanskursen helhet får pedago-

som en giskt god utformning, vari bör ingå att de studerande skall ha ett betydande utrymme för egna val av lärmetod och kompletterings- och

av fördjupningsmaterial. Det är viktigt att utbildningsanordnaren antingen själv svarar för utformningen av multimedieinslagen eller har tillgång till en utvecklad marknad på vilken val kan ske mellan olika multimediekomponenter. Det är således inte rimligt att någon har monopol på att producera läromedel för ett visst medium.

Digitala sändningar i radio och TV

Introduktionen av digitala sändningar i radio och TV är på gång i Sverige. För radions del pågår sändningarna redan, ännu finns inte

men mottagare på de vanliga konsumenternas marknad. De första beräknas bli introducerade våren 1998 bilradioapparater. För TVs del be-

som döms utvecklingen innebära, att konsumenterna först skaffar sig till-

en sats till den vanliga TV-mottagaren som gör det möjligt att omvandla de digitala signalerna till analoga.

Digitala sändningar medför möjligheter till en avsevärd ökning

av antalet radio- och TV-kanaler. Programutbudet kan därför öka väsentligt.

På sikt kommer troligen den digitala tekniken att helt ersätta den analoga vad gäller sändningar av ljudradio och television.

Allmänhetens apparatinnehav kommer att förändras först successivt, och det beräknas ta flera år innan ens en majoritet har skaffat sig utrustning för att ta emot de digitala signalerna.

De marknadsmässiga förutsättningarna för försäljning av mottagare för digitalt sända program påverkas naturligtvis av vilka program

som kommer att sändas i de nya kanalerna. Om man t.ex. nöjer sig med att sända samma program som förekommer i de analoga kanalerna har publiken liten anledning att skaffa sig de mottagarna. Då blir över-

nya gångstiden lång innan de analoga kanalerna kan läggas ner. Om däremot de digitalt sända programmen har ett attraktivt innehåll både

som ersätter och avviker från de analoga kanalemas blir incitamenten starka att skaffa sig de nya apparaterna.

SOU 1997: 148 Överväganden 59

Det förefaller inte troligt att den totala tid som publiken använder för radiolyssnande eller TV-tittande skall öka. Tillkomsten av nya kanaler måste därför antas komma att leda till en ytterligare uppsplittring publiken. Om denna sedan går hand i hand med en utveckling mot av ökad specialisering av de olika programmen är en öppen fråga som sannolikt kommer att föranleda en diskussion om public serviceföretagens uppgifter och ställning. En ökning av den totala användningen av radio och TV förutsätter antagligen att de programmen innehåller helt nya tjänster. Möjlignya heter till sådana tjänster finns bl.a. genom att mottagare för digitala nya radio- och TV-program kan användas för interaktiv kommunikation. Många bedömare det troligt att den digitala TV-apparaten komanser att integreras med datorn. En utveckling i denna riktning skulle mer också bidra till specialisering programmen och av målgruppema för av dem.

Digitalt sända utbildningsprogram

I diskussionerna digitala TV-kanalema har det mer eller mindre om nya förutsatts att åtminstone dem skall användas speciellt för utbilden av ningsprogram. En sådan specialkanal kommer med stor säkerhet att få delvis publik än den tittar på URs program i SVT1 och en annan som SVT2, publik är målinriktad och har tydligare stuen som mera som en dieavsikt. Sannolikheten för att så blir fallet förstärks av att de som vill kunna ta emot de digitala TV-kanalema måste köpa extrautrustning eller köpa och sannolikt dyrare mottagare. nya En radio- eller TV-kanal som reserveras för enbart utbildningspromedför rad möjligheter. Program kanske bara kan gram en nya som nu sändas vecka kan repriseras åtskilliga gånger, vilket naturen gång per ligtvis skapar större tillgänglighet för dem vill följa det.Livslängdsom på utbildningsprogrammen ökar eftersom det finns utrymme att sänen da dem under flera år. Ett ökat sändningsutrymme medför också ökade möjligheter för fler att sända utbildningsprogram; motivet för att förbehålla sändningsrätten för ett enda företag minskar. Om utbildningsprogram erhåller ett väsentligt ökat utrymme i nya digitala kanaler uppstår frågan om det finns anledning att fortsätta att sända sådana i analoga kanaler. Hänsyn måste naturligtvis tas program till hur snabbt olika mottagare programmen får möjlighet att ta emot av de digitala sändningarna. Då det gäller skolprogram eller andra program som har institutioner målgrupp bör sändningarna kunna ske enbart digitalt så snart de som kanalerna finns. Som har framgått tidigare sker direkttittande och nya

direktlyssnande i begränsad utsträckning i skolorna. I stället används inspelningar vilka som regel gjorts hos AV-centraler, av vilka det finns ett 60-tal i Sverige. Om det överhuvudtaget är motiverat att etersända

skolprogram i stället för att distribuera dem elektroniskt eller på inspelade kassetter direkt från producenten, så bör det begränsade antalet institutioner som tar emot programmen från början kunna skaffa sig den erforderliga utrustningen för att ta emot digitalt sända program.

Då det däremot gäller utbildningsprogram, för vilka målgruppen är enskilda måste hänsyn tas till den tid det tar innan de digitalt

personer sända programmen kan tas emot av den breda allmänheten.

I URs redovisning av den egna verksamheten görs en kategorisering

programmen som utgår från den tänkta målgruppen. Följande sju av programkategorier kan i huvudsak anses riktade till enskilda personer, nämligen 1 allmänt folkbildande program

vuxenprogram, som ingår i kurser och till vilka det finns kursböcker för i huvudsak självstudier program ingående i distanskurser på högskolenivå program för lärarfortbildning förskoleprogram program för funktionshindrade program för minoriteter

Med folkbildande program avses program av mera allmänt orienterande karaktär. Till form och innehåll är de inte olika SRs och SVTs faktaprogram eller samhällsprogram.

Övriga vuxenprogram är avsedda som komplement till en kursbok och har ett tydligt utbildningssyfte. De sänds som serier. Språkpro-

hör hit. Många tittare köper inte kursböckema, men har upgrammen penbarligen ändå behållning av programmen eftersom de har en inte obetydlig publik. Som komplement till övriga Studieformer får de anses ha ett stort värde.

Distanskurserna för högskolestuderande har tagits fram i samarbete med institutioner vid universitet och högskolor och programmen utgör ett viktigt inslag i utbildningen.

Programmen för lärarfortbildning ingår också i målinriktade utbildningar.

Förskoleprogrammen har stora likheter med SVTls och SVT2s barnprogram, och de skulle lika gärna kunna sändas av dessa programkanaler.

UR har tillsammans med SR och SVT i särskilt uppdrag att sända program som i URs statistik går under beteckningarna program för

funktionshindrade respektive för minoriteter. Här har överenskom-

en melse gjorts mellan företagen om fördelningen av ansvaret. En del av URs program är av mera allmän karaktär medan en del har ett tydligt utbildningssyfte.

Samtliga de här nämnda programkategoriema är viktiga för sina olika publikgrupper, och de kan inte utan vidare tas bort från de analogt sända programkanalema innan en acceptabelt stor andel av tittarna har mottagare för digitalt sända program.

Samtidigt kan behållandet av analoga sändningar bli ett hinder för det fulla utnyttjandet av de möjligheter som de digitala kanalerna erbjuder.

I de analoga kanalerna uppgår sändningstidema för URs program för närvarande till genomsnittligen ca 14 tim/vecka utslaget över hela året. Antalet program som kan sändas under en vecka är alltså starkt begränsat. Tillgängligheten för tittare och lyssnare är därmed också begränsad.

I en egen digital kanal däremot blir sändningsutrymmet mycket stort. Teoretiskt kan man sända 24 timmar om dygnet eller 168 tim/vecka i en kanal. Det finns alltså utrymme för att sända flerdubbelt antal program och dessutom varje program i flera repriser så att tiderna passar många fler tittare och lyssnare än vad tiderna för de analoga sändningarna kan göra.

Nu kommer emellertid möjligheterna att till fullo utnyttja sändningsutrymmet i särskilda utbildningskanaler att begränsas av ekonomiska skäl. Att producera och att sända program medför kostnader. Redan att sända ett program samtidigt både analogt och digitalt medför merkostnader, om än marginella. Om dessutom de digitala kanalerna används för att sända fler än vad som finns i de analoga blir

program merkostnaderna betydande. Som har framgått tidigare regleras rätten att reprisera ett program i avtal med upphovsrättshavama. Redan ett ökat antal repriser medför därför kostnadsökningar. Kostnaderna för att producera särskilda program för en digital kanal blir givetvis större.

UR har framfört önskemål om att få disponera en egen digital TVkanal. Om UR inte tillförs ökade resurser måste kostnaderna för att fylla den digitala kanalen med program minska det ekonomiska utrymmet för program i analoga sändningar.

Frågan måste därför ställas om det inte finns anledning att snäva in URs uppdrag för att säkerställa att tillräckliga ekonomiska resurser går till de mera målinriktade utbildningsprogrammen. Det finns alltså skäl att ifrågasätta inte SR och SVT borde överta uppdraget att produce-

om

de ovannämnda programkategoriema. Den disra och sända ett par av kussionen bör gälla de allmänt folkbildande programmen, bampro-

62 Överväganden SOU 1997: 148

och del programmen för minoriteter och funktionshindgrammen en av rade.

En sådan renodling uppdraget skulle sannolikt öka förutsättning-

av arna för UR att i samverkan med folkbildningsorganisationer, skolor, högskolor och andra utbildningsanordnare fylla en viktig utbildningspolitisk funktion.

På sikt kan det bli möjligt att ställa flera digitala radio- och TVkanaler till förfogande för utbildningsprogram. Diskussionen för den närmaste framtiden har dock handlat om bara en TV-kanal. Det kan utan vidare slås fast att UR med nuvarande medelstilldelning inte har resurser att fylla hela den tillgängliga sändningstiden i en egen TVkanal på meningsfullt sätt. Därför bör en särskild utbildningskanal

en erbjuda sändningsutrymme också andra, alltså folkbildningsorganisationer, skolor, högskolor och andra utbildningsanordnare.

Tidigare har framgått, att en internationell tendens i fråga om TV är

i allt högre utsträckning skiljer på programproduktion och att man sändningsrätt. De företag som svarar för sändningarna övergår allt mer till att köpa programmen från andra TV-företag eller från särskilda produktionsbolag. Samma tendens kan märkas i SVT1 och SVT2. Det finns därför också anledning att ifrågasätta om UR behöver ha en egen organisation för programproduktion.

UR

UR är läromedelsproducent, som har givits ensamrätt att sända sina

en produktioner i radio och TV. URs program är, till skillnad från nästan alla andra läromedel, kostnadsfria för användarna och står till förfogande en fri nyttighet. De finansieras med anslag ur rundradio-

som kontot hos Riksgäldskontoret och alltså av TV-avgiften.

UR är, i likhet med SR och SVT, ett public service-företag, och arbetar följaktligen inom de ramar som regelverken för ett sådant företag uppställer. Det innebär bl.a. att företaget har stor redaktionell självständighet och att dess oberoende gentemot utomstående maktgrupper är säkerställt. Oberoendet gäller också i förhållande till marknaden. Programanskaffningen inköp och produktion av program och ut-

egen sändningen programmen finansieras med offentliga medel.

av

Vid sidan programverksamheten i radio och TV bedriver UR ett

av antal sidoordnade verksamheter. URs förlag ut böcker som komp-

ger letterar utbildningsprogrammen. Bokutgivning innebär alltid en affarsrisk, målet är att förlaget inte skall uppvisa förlust så att det måste

men delfinansieras av avgiftsmedel. Nära knytning till programverksamheten har också försäljningen av tidigare sända program på audio- och

SOU 1997: 148 Överväganden 63

videokassetter s.k. sekundärproduktion. Vidare förekommer publicering av visst kompletterande material till URs programverksamhet på Internet. Ingenting av detta bör utgöra något principiellt problem i förhållande till URs ställning och uppdrag public service-företag eller som i förhållande till sättet för finansiering verksamheten. Gränserna för av vad som kan göras inom programverksamheten och inom till denna knutna biverksamheter sätts bara medelstilldelningen och tilldelning av av sändningstider. Frågetecken uppstår däremot om UR börjar bedriva verksamhet som inte har anknytning till uppdraget att anskaffa och sända utbildnings-

program. Det kan t.ex. inte anses ingå i URs uppdrag att producera andra självständiga läromedel än radio- och TV-program. URs möjligheter att uppträda som producent av video- och audiokassetter eller CDav ROM-skivor för utbildningsändamål är därför begränsade, liksom möjligheterna att använda Internet för andra ändamål än sådana har som en tydligt knytning till radio- och TV-programmen. Det bör inte anses möjligt för UR att inom för sitt nuvarande uppdrag och med ramen nuvarande fmansieringssätt börja bedriva distansutbildning med de krav på interaktivitet mellan anordnaren och de studerande då som uppkommer. I det sammanhanget bör ett studium uppbyggnaden och av omfattningen av verksamheten vid Open University i Storbritannien ge en antydan om vilka förändringar som krävs. Problemen är av åtminstone två slag. Å den ena sidan får UR sina anslag rundradiokontot för att ur anskaffa och sända radio- och TV-program. Om dessa medel används för annan verksamhet så bortfaller motivet för att använda den nuvarande ñnansieringskällan. Om å andra sidan URs produktionsresurser bekostade med medel ur rundradiokontot används för produktion läromedel på mark- - av en nad ñnns risk för att UR utnyttjar otillbörlig konkurrensfördel, eller i en varje fall risk för att UR misstänks för att göra så. Samtidigt finns det starka skäl för att den organisation och den kompetens som finns inom UR skall kunna utnyttjas allsidigt inom en växande multimediesektor och med särskild inriktning på läromedelsförsörjning. UR är förmodligen i dag den organisation i Sverige som har störst kunskaper, delvis sannolikt unika, då det gäller att kombinera den rörliga bilden, ljudet och texten till pedagogiskt väl fungerande en helhet. Inom UR finns en organisation har ett stort pedagogiskt kunsom nande och erfarenhet att driva projekt och samordna alla de kompeav tenser som behövs för att åstadkomma bra utbildningsprogram. Samma grundkompetenser behövs för att skapa bra datorprogram och CD-

5 17-1355

64 Överväganden SOU 1997: 148

ROM-skivor for användning inom såväl distansutbildning som traditionell utbildning. URs kunnande skulle också värdefullt för att provara ducera t.ex. video- och audiokassetter utan bindningar till de format och konventioner gäller för som skall passa in i radiosom program och TV-sändningar och utan bindningar till de begränsningar som public service-uppdraget kan medföra. Men enligt DUKOMs uppfattning vidgad roll för UR inte förenligt med uppdraget att bedriva public är en service och inte heller med sättet för finansiering URs verksamhet. av

Sammanfattande överväganden

1 Utbildningsradio och utbildnings-TV bör i framtiden sändas av ett företag har ett entydigt utbildningspolitiskt uppdrag och som som inte omfattas de särskilda regler är förknippade med public av som service. 2 Uppdraget producera och sända utbildningsprogram i radio och att bör renodlas till läromedel för kurser for alla nivåer i det TV att avse svenska utbildningsväsendet och inom folkbildningen. Övriga proi URs nuvarande sändningar saknar klar utbildningskarakgram en och bör skötas public service-företagen SR och SVT, men tär av helst också TV4. Detta bör klarläggas i sändningstillstånden for av dessa företag när tillfälle for omförhandling sändningsvillkoges av ren med företagen. Utbildningsprogrammen bör sändas i digitala kanaler och 3 egna övergångsvis delvis också analogt.

4 De digitala utbildningskanalema bör öppna för flera olika utvara bildningsanordnare; detta kräver ett samordningsorgan.

5 De produktionsresurser UR har byggt för utbildningsprosom upp i radio och TV bör användas också för produktion av andra gram multimediala läromedel. Dessa läromedel bör göras tillgängliga på marknad i konkurrens med andra läromedelsproducenter. en 6 bör ekonomiskt och organisatoriskt skiljas

Programproduktionen

från sändandet av utbildningsprogrammen.

SOU 1997: 148 Förslag 65

8 Förslag

UR har i dag oklar ställning dubbla uppdrag. Dels är UR ett en genom public service-företag med publicistiska uppgifter, dels är UR ett utbildningspolitiskt instrument sin programverksamhet skall som genom vara ett komplement till det övriga utbildningsväsendet. DUKOM, som anser att radio och TV även i framtiden har viktig en roll att spela distributionskanal för utbildningsprogram, föreslår som att URs uppgifter skall renodlas så att verksamheten blir helt inriktad på utbildningsprogram. Övrig programverksamhet, dvs. sådan innesom fattar program allmänt innehåll, bör överföras till i första hand av mera SR och SVT och helst även till TV4. Som har framgått tidigare anser DUKOM att UR bör betraktas som en producent av läromedel, vilka kan användas inom i princip alla typer av studier. UR är inte utbildningsanordnare och bör heller inte bli det. Förutsättningen för förslagen i det följande är att sändningsutrymmet för utbildningsprogram i radio och TV vidgas väsentligt att genom verksamheten tilldelas egna kanaler. Grundscenariot är därvid att planerna på digitala marknät förverkligas och att näten efter överen gångstid blir rikstäckande med möjligheter till såväl regionala losom kala sändningar. Andra tänkbara scenarier är att motsvarande sändningsutrymme och täckningsgrad erhålls analoga eller digitala genom sändningar via satellit eller genom digitala sändningar via kabel eller telenätet. Så snart digitala TV-kanaler är i drift bör sådan kanal användas en enbart för utbildningsprogram. Det bör också övervägas inte om en av de nya digitala radiokanalema skall innehålla enbart utbildningspro-

gram. Det nuvarande UR bör delas i två från varandra skilda företag. upp Det ena företaget, i det följande benämnt Utbildningskanalen, skall uteslutande ha ansvar för anskaffning och sändning utbildningsproav gram i radio och TV och ta över det nuvarande URs sändningsrätt. Verksamheten bör i likhet med URs anslagsfinansierad. - - vara Företaget bör stå i Utbildningssveriges tjänst och därför inte ha allmänna public service-uppgifter. DUKOM från sina utgångspunkter ser inget hinder mot att Utbildningskanalen ändå den statliga stiftelägs av se som äger SR, SVT och för närvarande också UR, inser att det men kan finnas invändningar mot en sådan ordning. Om det lämpligt anses eller möjligt att stiftelsen äger Utbildningskanalen krävs vissa ändringar i stiftelseförordnandet.

66 Förslag SOU 1997: 148

Det andra företaget, i det följande benämnt Produktionsföretaget, nybildas skall överta URs verksamhet med produktion av utbildmen ningsprogram. Produktionsföretagets verksamhet blir inledningsvis att

producera efter beställning Utbildningskanalen, men sucprogram av cessivt bör företagets verksamhet vidgas till att avse produktion av alla slag läromedel, även elektroniska, och särskilt sådana innehålav som ler ljud och rörliga bilder. Produktionsföretaget kommer därvid att ar-

beta på marknad i konkurrens med andra läromedelsproducenter. en

Utbildningskanalen

Utbildningskanalens uppdrag blir att sända program tydligt inriktade på användas i utbildningssammanhang, varmed DUKOM menar dels att skolradio och skol-TV sådana även i fortsättningen skall om program sändas i radio och TV, dels är avsedda att användas i program som samband med kurser. Kurserna kan ha anordnare, såsom är fallet annan med de nuvarande högskolekurserna för vilka UR sänder program inom for sitt samarbete med olika högskoleinstitutioner. Programmen ramen kan också utformade läromedel för enskilda studier och avvara som användas i kombination med andra läromedel, t.ex. kursböcksedda att

er. Programmen sänds dels i de digitala kanalerna, dels, övernya gångsvis, i SRs och SVTs analoga kanaler. I de digitala utbildningska-

nalema sänds vidare har producerats av olika utbildprogram som ningsanordnare. Utbildningskanalens uppgift blir alltså både att sända företaget självt har beställt efter samråd med olika utbildprogram som ningsanordnare och att tillhandahålla sändningsmöjligheter för program utbildningsanordnarna har producerat eller låtit producera. Det är som möjligt och kanske också nödvändigt- att olika slag blandñnansiav eringar kommer utvecklas, så att Utbildningskanalen tillsammans att med utbildningsanordnare finansierar del av programmen. en Utbildningskanalen kommer alltså att sända program som kommer från flera olika källor. En samordningsfunktion kommer att bli nödvändig för beslut de olika skall sändas men också för om när programmen åstadkomma avsedd bredd i programsammansättningen och balans att målgrupper. Viss kvalitetskontroll kommer också att bemellan olika liksom instans för bedömningar ett enskilt prohövas en yttersta av om förenligt med radio- och TV-lagen. För funktioner av nämnt gram är slag bör ledningen for Utbildningskanalen svara. Utbildningskanalen bör, i likhet med UR, ha regional organisaen skall ha till uppgift att länk mellan företaget och uttion. Denna vara

SOU 1997: 148 Förslag 67

bildningsanordnare runtom i landet och också att medverka vid tillkomsten av regionala och lokala sändningar.

UR finansierar sin verksamhet med anslag rundradiokontot.

ur DUKOM ser ingen anledning till att inte Utbildningskanalens verksamhet skulle kunna finansieras på samma sätt. I sammanhanget förtjänar det emellertid erinras om att UR tidigare har finansierats med skattemedel och ur statsbudgeten. Finansieringssättet för utbildningsprogrammen är alltså knappast en principiell fråga, på ett ovillkorlig

som sätt är knutet till verksamhetens innehåll. Eftersom Utbildningskanalens uppdrag blir snävare än URs bör anslagstilldelningen kunna minskas och det frigjorda beloppet bör tillföras SR och SVT.

UR producerar och sänder i dag skolprogram. I klassrummen används sedan programmen nästan uteslutande i inspelat skick. Det är sannolikt mera rationellt att distribuera programmen i andra former till AV-centralema eller direkt till skolorna. Om radio- och TV-sändningarna upphör så upphör naturligtvis också Utbildningskanalens befattning med dem.

Olika utbildningsanordnare bör tillförsäkras ett avgörande inflytande över programverksamheten inom Utbildningskanalen. Hur detta skall åstadkommas om det skall ske genom styrelserepresentation

eller genom tillskapandet av någon typ av programråd måste utredas

vidare.

Det ankommer inte på DUKOM att lämna förslag den närmare

om organisationen av Utbildningskanalen, men kommittén räknar med att omfattningen av den kan göras begränsad. Det är emellertid viktigt att understryka, att Utbildningskanalen för att kunna kompetent

vara en beställarorganisation för det samlade utbildningsväsendet och för folkbildningen måste innehålla god kunskap om hur radio- och TVprogram produceras.

Produktionsföretaget

Produktionsföretaget föreslås bli bildat som ett bolag för produktion

av multimedieinslag för utbildningsändamål. Till företaget bör överföras huvuddelen av URs nuvarande produktionsresurser inklusive personal som är anställd för att producera program.

Produktionsföretaget skall inte ägas av förvaltningsstiftelsen för public service-företagen utan vara fristående från denna. Verksamheten skall vara intäktsñnansierad och alltså inte bedrivas med anslag från vare sig statsbudgeten eller rundradiokontot. Företagets verksamhet bör inte formellt begränsas till att producera läromedel utan hela multi-

68 Förslag SOU 1997: 148

mediemarknaden bör stå öppen för det. Inledningsvis bör produktionsföretaget statligt. vara Till början bör verksamheten i huvudsak bestå i att producera raen dio- och TV-program på beställning Utbildningskanalen. Företaget av bör också utnyttja sin från UR ärvda kompetens for att producera radiooch TV-program och olika typer av multimediekomponenter på beställning utbildningsanordnare och det bör också kunna åta sig konav sultuppdrag i samband med multimedial läromedelsframställning som utbildningsanordnama själva vill bedriva. I princip bör således, i varje fall på sikt, inga statliga bidrag utgå till företaget utan det bör arbeta fritt på marknaden. DUKOM räknar emellertid med att produktion läromedel inom smala områden eller av avsedda for begränsade studerande inte heller i framtiden grupper av kommer att lönsam på helt fri marknad. För utvecklande och vara en produktion sådana läromedel kommer det därför att finnas behov av av särskilt samhällsstöd. DUKOM räknar med att produktionsföretaget kommer att ha goda möjligheter att få beställningar av sådana lärome-

del. Om sändningar i radio och TV skolprogram skulle upphöra bortav faller Utbildningskanalen beställare. Om Produktionsföretaget som även i den situationen skall fortsätta att vara producent för skolprogram måste Utbildningskanalen ersättas med beställare. Denna fråga annan behandlas inte här, i DUKOMs slutbetänkande kommer frågor men rörande utbildningsanordnamas möjligheter att fungera som beställare multimediala läromedel att behandlas. av Vid grundandet bör, nämnts, Produktionsföretaget få överta som huvuddelen för programproduktion. Det bör vidare få av URs resurser överta URs programbibliotek för att kunna använda det som underlag för framställning alla slag av läromedel. av

SR, SVT och TV4

Enligt DUKOMs förslag skall Utbildningskanalen enbart beställa och inköpa med tydlig inriktning på utbildning och avsedda att program ingå i kurser. URs nuvarande programverksamhet är vidare än så, och den omfattar såväl allmänna folkbildningsprogram som allmänna proför minoriteter och funktionshindrade samt föreskoleprogram. gram Omfattningen verksamheten med detta slag program skiftar över av av åren, genomsnittligen torde den motsvara någonstans mellan en men fjärdedel och tredjedel URs budget. Renodlingen av Utbildningsen av kanalens uppdrag får inte leda till att de nämnda programtypema får nu minskat utrymme i de svenska public service-kanalema.

SOU 1997: 148 Förslag 69

DUKOMs förslag om begränsning av Utbildningskanalens uppdrag förutsätter att sändningsvillkoren för SR och SVT skärps så att de ännu tydligare än nu anger, att de tvâ företagen har stora folkbildande uppgifter och att de inom ramen för sin programverksamhet i ökad utsträckning skall tillgodose barns och smala publikgmppers särskilda behov. För att kunna fullgöra sina utvidgade uppdrag bör de två programföretagen tillföras de medel som frigörs genom den förutsätta anslagsminskningen till Utbildningskanalen.

TV4, som finansieras genom reklamintäkter, har i likhet med SR och SVT public service-uppgifter men betalar, till skillnad från de andra företagen, en koncessionsavgift för rätten att sända sina program i det rikstäckande marknätet. Ersättningsbeloppet har fastställts efter en bedömning av vad TV4 kan förväntas erhålla i intäkter från TVreklamen. De faktiska intäkterna är beroende av programinnehållet och vad i det avseendet är föreskrivet i sändningsvillkoren. Enligt

som DUKOMs uppfattning skulle det vara av stort värde om framtida sändningsvillkor tydligare framhävde också TV4s förpliktelser då det gäller folkbildning och ansvaret för att barns, funktionshindrades och minoriteters behov blir tillgodosedda.

Multimediemarknaden

I det föregående har DUKOM föreslagit att de nya digitala utbildningskanalerna i radio och TV skall kunna innehålla program som producerats på initiativ och bekostnad av annan än Utbildningskanalen. Vidare har DUKOM räknat med att det skall komma att finnas utbildningsanordnare beställer multimedieinslag till olika

som andra typer av er hos Produktionsföretaget.

I dag saknas i stort en marknad som är beredd att betala för utvecklingen och produktionen multimediekomponenter för utbildnings-

av ändamål. DUKOM räknar emellertid med att den situationen kommer att ändras.

Tillkomsten av Utbildningskanalen och av möjligheten att nå en publik över hela landet via radio och TV innebär antagligen i sig ett viktigt incitament för utbildningsanordnarna att söka nå nya studerandegrupper, särskilt om möjligheten öppnar sig att genom bl.a. Produktionsföretaget få professionell och kompetent hjälp att producera programmen.

Att utbildningsanordnarna skulle ta aktiv del i utfonnandet av läromedel är antagligen för många av dem en ny tanke som kommer att behöva tid för att slå igenom. Men allteftersom intresset växlar över från den utläming som har präglat det svenska utbildningssystemet till

70 Förslag SOU 1997: 148

den inlärning som egentligen borde vara all utbildnings syfte kommer troligen också intresset att växa för läromedel som stimulerar de studerande att arbeta självständigt. En sådan utveckling behöver emellertid stöd i förändrade regelsystem för hur utbildning skall organiseras och finansieras, förändringar som också behövs för att förbättra möjligheterna till distansutbildning. Eftersom kostnaderna för utveckling nya

av läromedel är stora behövs också samarbete mellan utbildningsanordnama.

Till hithörande frågor återkommer DUKOM i sitt slutbetänkande.

Den fortsatta beredningen

DUKOMS presenterade förslag principiell karaktär. Kom-

ovan är av mitténs uppdrag är att lägga fram förslag om vilken roll UR, och därmed radio- och TV-program, skall spela inom utbildnings- och folkbildningsområdet. DUKOM har däremot inte haft uppdraget att presentera ett detaljförslag om hur verksamheten skall utformas eller vad den skall innehålla, inte heller finansieringsbehov eller finansie-

om ringssätt. Det bör emellertid framhållas, att förslagen inte medför ökat medelsbehov.

Förslagen medför relativt stora organisatoriska förändringar. De kan genomföras först efter ett fortsatt beredningsarbete. Innan ett sådant arbete påbörjas, lämpligen i en organisationskommitté, bör förslaget remissbehandlas och därefter bli föremål för ett principbeslut.

Bilaga 1 71

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till Distansutbildningskommittén

U 1995:07 Dir. 1996:17

Beslut vid regeringssammanträde den 4 mars 1996

Sammanfattning av uppdraget

Utredningen skall lägga fram förslag om vilken roll Sveriges Utbildningsradio skall spela inom utbildnings- och folkbildningsomrâdet. Uppdraget skall redovisas före utgången av oktober 1997.

Bakgrund

Sveriges Utbildningsradio AB är ett avgiftsfmansierat programföretag

producerar och sänder utbildningsprogram i TV och radio. Sändsom ningama sker i de kanaler i övrigt används Sveriges Television

som av och Sveriges Radio. Utbildningsradion producerar och säljer även tryckta läromedel och annat material som komplement till programmen. Den totala sändningstiden för TV uppgick till 570 timmar år 1994. Det mot-

sändningstiden i Sveriges Television det året. svarar ca 10% av

I delbetänkandet TV och utbildning SOU 1995:120 redovisade Distansutbildningskommittén sina överväganden med anledning av uppdraget att pröva eventuell framtida fjärde markbunden TV-

om en kanal kan utnyttjas för nationell utbildnings- och bildningsverksamhet.

I sammanfattning anförde kommittén att det i första hand behövs utökad sändningstid för utbildande och folkbildande program i de kanaler sänder för allmän publik. Utbyggnad av ett fjärde analogt

som en sändamät för television borde inte prioriteras ur perspektivet av utbildning, bildning och folkbildning. Nya stora utbildningssatsningar på TVområdet borde ha digital teknik plattform. Kommittén angav som

som sin avsikt att återkomma med bedömning av Utbildningsradions

en framtida roll på utbildnings- och folkbildningsområdet.

Utredningen tekniska förutsättningar för utökade sändningar av

om radio och television till allmänheten U 1991:10 har avgett betänkandet Från Massmedia till multimedia SOU 1996:25. I betänkandet föreslår utredningen övergång till digital marksänd TV i Sverige. En

en utbyggnad digitala sändamät bör inledas senast år 1997. Nätet bör

av ha kapacitet för 24 rikstäckande TV-kanaler.

72 Bilaga 1

Distansutbildningskommittén har enligt sina direktiv dir. 1995:69 som huvuduppgift att föreslå en strategi som långsiktigt främjar utvecklingen i hela landet av de möjligheter till distansutbildning som den moderna informationstekniken erbjuder.

Den tekniska utvecklingen inom distributions- och lagringstekniken aktualiserar frågan om Utbildningsradions framtida roll. Om en utbyggnad av digital marksänd TV i enlighet med förslaget i SOU 1996:25 kommer till stånd ökar sändningsmöjlighetema avsevärt. Det innebär ökade möjligheter att sända utbildningsprogram i TV, liksom även andra program med inriktning på särskilda målgrupper. Det kan också leda till att flera TV-kanaler med en allmän inriktning kommer att tävla publikens uppmärksamhet.

om

Användningen av förproducerat ljud-, bild- och textrnaterial tillsam-

med interaktiv modern informationsteknik kommer sannolikt att mans få en ökad betydelse i framtidens utbildning. Materialet kommer att distribueras med hjälp av flera olika medier, däribland i form av eterbuma marksändningar. Men också radio- och TV-sändningar till allmänheten med utbildande och folkbildande syfte kommer sannolikt att

fortsatt stor betydelse även om möjligheterna till interaktivitet vara av saknas eller är begränsade.

Utbildningsradion har en särställning genom att företaget har sändningsrätt i allmänt tillgängliga radio- och TV-kanaler och genom att det är finansierat via mottagaravgifter.

Uppdraget

Distansutbildningskommittén skall i perspektivet av de förändringar

är att vänta inom teknik- och medieområdena särskilt analysera som vilken roll Utbildningsradion med sin speciella ställning bör spela i

som en utveckling som medför en mera omfattande användning av modern informationsteknik i utbildande och folkbildande syfte. Därvid skall kommittén pröva det är lämpligt att ett företag med en sådan ställ-

om ning får en utvidgad roll inom utbildning och folkbildning, bl.a. som producent läromedel i huvudsak avsedda för distribution i andra

av former än genom rundradioteknik eller som anordnare av kurser som bygger på interaktiv användning av sådant material.

Kommitténs förslag till Verksamhetsinriktning skall åtföljas av kostnadsuppskattningar och förslag till finansieringssätt. Kommittén skall redovisa dessa förslag före utgången av oktober 1997.

Utbildningsdepartementet

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolanstegför steg.U. 32 Följdlagstiñningtill miljöbalken.M. . - . lnkomstskattelag,dell-lll. Fi. 33 Att läraövergränser.EnstudieavOECD:s . . Fastighetsdataregister.Ju. törvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Övervakning Förbättradmiljöinfonnation. M. 34 avmiljön. M. . . Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestödför 35 Ny kurs i trañkpolitiken+ bilagor. K. . . arbetshandikappade.A. 36.Bekämpandeavpenningtvätt.Fi.

Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrågor.K. 37 Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.U. . . Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring 38.Myndigheteller marknad. . förvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningensolika verksarnhetsfonner.Fi. sex Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa. 39.Integritet Offentlighet Informationsteknik.Ju. . Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- 40.Ungaoch arbete.In. . hetsanpassningavstatsförvaltningens 41. Statenoch trossamfunden

struktur.Fi. Rättslig reglering

10 Ansvaretför valutapolitiken.Fi. Grundlag . - Skatter,miljö och sysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund . - 12.IT-probleminför 2000-skiñet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku. slutsatserfrånenhearinganordnadav 42. Statenoch trossamfunden

IT-kommissionenden 18december. Begravningsverksamheten.Ku.

IT-kommissionensrapport1/97.K. 43. Statenochtrossamfunden

13.Regionpolitikför helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen

14.lT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkliga arkiven.Ku.

15.Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 44 Statenochtrossamfunden . ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

16.Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45.Statenochtrossamfunden

17.Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Stöd,skatteroch finansiering.Ku.

+ Bilagor. Fi. 46. Statenoch trossamfunden

Granskning granskning.av Statligmedverkanvid avgiñsbetalning.Ku. . Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.Fi. 47. Statenoch trossamfunden

Bättreinformationomkonsumentpriser.ln. Denkyrkliga egendomen.Ku. . Konkurrenslagen1993-1996.N. 48.Arbetsgivarpolitik i staten. . Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Förkompetensochresultat.Fi. . unga6-16år.U. 49.Grundlagsskyddför nyamedier.Ju.

Aktiebolagetskapital.Ju. 50.Alternativa utvecklingsvägarför EU:s . v Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik, gemensammajordbmkspolitik. Jo. . demokratiochdelaktighetden november19968 5 Brister i omsorg . anordnatavFolkomröstningsutredningen,IT- enfrågaombemötandeaväldre. kommissionenochKommunikationsforsknings- 52 Omsorgmedkunskapochinlevelse . beredningen.IT-kommissionensrapport2/97.K. enfrågaombemötande äldre.av - 24 Välfärdi verkligheten Pengarräckerinte. 53.Avskaffa reklamskattenFi. . - 25. Svenskmat- EU-fat.Jo. 54.Ministemoch makten.

26. EU:sjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi.

försörjningen.Jo. 55.Statenoch trossamfunden.Sammanfattningarnaav

27. Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfrån destatligautredningarna.Ku.

28. I demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och 56 Folketsområdgivareochbeslutsfattare. . vårt offentligaetos.Fi. + Bilaga och1 Ju.

29.Bampomograñfrågan. 57. I medborgarnastjänst.

Innehavskriminaliseringm.m.Ju. En samladförvaltningspolitikför staten.Fi.

30. Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför 58 Personaluthyrning.A. . svenskstatsförvaltning.Fi. 59 SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsform.Ku. . 3 Kristallkulan trettonrösteromframtiden. 60.Betal-TV inom SverigesTelevision.Ku. . - IT-kommissionensrapport3/97.K.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

6l. Att växablandbetongochkojor. 89.Handelnmedskrotochbegagnadevaror.N. Ettdelbetänkandeombarnsochungdomars 90.Ändradorganisationför det statligaplan-, bygguppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån ochbostadsväsendet.ln. Storstadskommittén. 91.Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrågor. - 62. Rosoravbetong. Jo. Enantologitill delbetänkandetAtt växabland 92.Medieföretagi Sverige Ägandeoch betongochkojor från Storstadskommittén. strukturförändringaripress,radio ochTV. Ku. 63.Sverigeinför epokskiftet. 93. Hanteringavfel i utjämningssystemetför IT-kommissionensrapport5/97.K. kommuneroch landsting.In. Samhall.En arbetsmarknadspolitiskåtgärd 94. Konkurrensneutralttransportbidrag.N. . + Bilagedel.A 95. Forumför världskultur 65 Polisensregister.Ju. enrapportomettrikare kulturliv. Ku. . - 66. Statsskuldspolitiken.Fi. 96.Lokalförsörjningoch fastighetsägande. 67.Återkallelseavuppehållstillstånd.UD. Enutvärdering statensfastighetsorganisation. av 68.Grarmlands-TVi kabelnät.Ku. Fi. Besparingaristortochsmått.U. 97. Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.M. . 70.Totalförsvaretochfrivilligorganisationema 98.Skyddavskogsmark.Behovochkostnader. uppdrag,stödochersättning.Fö. Bilagor. M. - 7l. Politik för unga. 99. Ennyvattenadministration.Vattenärlivet. M. + 2stbilagor. In. 100.Nyasamverkansformerinom denSjöhistoriska 72. En lagomsocialförsäkringar. museiverksamheten.Ku. 73.Inför ensvenskpolicy omsäkerelektronisk 101.Behandlingavpersonuppgifterom kommunikation.Referatfrån ett seminarium totalförsvarspliktiga.Fö. anordnatavIT-kommissionen,Närings-och 102.Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s handelsdepartementetoch SEISdenll december jordbruk i framtiden.Jo. 1996.IT-kommissionensrapport6/97.K. 103.Rapportmedförslagomsändningsorter.Ku. 74.EU:sjordbrukspolitik,miljön ochregional 104.Polisi fredenstjänst.UD. utveckling.Jo. 105.Agenda21 i Sverige. 75. Bosättningsbegreppet.Skatterättsligaregler för Femår efterRio resultatochframtid.M. fysiskapersoner.Fi. 106.Enfondförungakonstnärer.Ku. 76. Invandrarei vårdochomsorg l07. Dennyagymnasieskolan enfrågaombemötande äldre.av problemochmöjligheter.U. - - 77.Uppföljningavinkomstskattelagen.Fi. 108.Att lämnaskolanmedrak Omrättentill rygg - 78.Medelsförvaltningi kommuneroch landsting.ln. skriftspråketochomförskolansochskolans 79. Försäkringsmåklare. lagöversynEn av möjligheteratt förebyggaochmötaläs-och Försäkringsmäklarutredningen.Fi. skrivsvårigheter.U. 80.Reformeradstabsorganisation.Fi. 109.Myndighetsansvaretför transportavfarligt 81 Allmännyttigabostadsföretag. gods.Fö. . +Bilaga.In. 110.Säkrareobligationer Fi. 82.Lika möjligheter.In. lll. Branschsaneringochandrametodermot - 83.Om maktochkön i spårenavoffentliga ekobrott.Ju. organisationersomvandling.A. 112.En samordnadmilitär skolorganisation. 84.Enhållbarkemikaliepolitik. M. 113.Mot halvamakten elva historiskaessäerom - 85. Förmånefterinkomst samordnatinkomst kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.A. begreppför bostadsstödenochnya 114.Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri kvaliñkationsreglerför rätt till förändringochkönsmaktensframtid. A. sjukpenninggrundandeinkomst.S. 115.Ljusnandeframtideller ett långtfarväl 86.Punktskattekontrollavalkohol, tobakoch Den svenskavälfärdsstatenijämförande mineralolja,m.m.Fi. belysning.A. 87. Kvinnor,mänochinkomster. 116.Barnetsbästa främstai rummet.FN:skonvention Jämställdhetochoberoende.A. ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige. 88.Upphandlingför utvecklingf.N. 116.Barnetsbästa enantologi. -

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

117.Nobelcenteri Stockholm ett informations-och

-

aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och

samhälle.Ku. 118.Deladestäder.S. 119.Entydligare roll for hälso-ochsjukvårdeni

folkhälsoarbetet. 120.Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning,

utveckling.EnKartläggning.U. 121.Skolfrågor Om skolai ennytid. U.

- 122.Rättigheteri luñfartyg. K. 123.Ett effektivarenäringsförbud.N. 124.lT-kommissionenshearingomdennyamedie-och

programvaruindustrin.Andrakammarsalen, Riksdagen,1997-06-16.K.

125 Ett svensktinvesterarskydd.Fi. 126.Bilen, miljön ochsäkerheten.Fi. 127.Straffansvarförjuridiskapersoner.DelA+B. Ju. 128.Verkställighetochkontroll i utlänningsärenden.

UD. 129.Kollektivtrafik i tid + Bilaga.K. 130.Effektivare statliginköpssamordning.Fi. 131.Lag om premiepension.Fi. 132.Antimicrobial FeedAdditives.Jo.

.Antimikrobiella fodertillsatsersammandrag.Jo. 134.Förtroendemannainflytandeökadkvalitet och

-

rättssäkerhet.S. 135.Ledare,makt ochkön.A. 136.Kvinnorsochmänslöner varförsåolika A.

- 137.Glastakoch glasväggar Denkönssegregerade

arbetsmarknaden.A. 138.Familj, makt ochjämställdhet.A. 139.Hemmet,barnenochmakten.Förhandlingarom

arbeteochpengari familjen.A. 140.Fonogramersättning.Ku. l4l. Bokeni tiden.Ku. 142.Högkosmadsskyddmotsjuklönekosmader.S.

säkrareEuropa.UD. 143.StörreEU - 144.Försvaretsfastigheter.

Formerför enkostnadseffektivoch verksamhetsinriktadförvaltning.Fi.

145.Förvalta medmiljöansvar.Statsförvaltningens

arbetefor ekologiskhållbarhet.M. 146.Grunddata i samhälletstjänst.Fi.

- 147.Barnsbilderavåldrande

enfrågaombemötandeaväldre.

- 148.Utbildningskanalen.U.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Deladestäder.118

Entydligareroll för hälso-ochsjukvårdeni Fastighetsdataregister.3

folkhälsoarbetet.119 Aktiebolagetskapital. 22

Förtroendemannainflytandeökadkvalitet och Bampomograñfrågan. -

rättssäkerhet.134 lnnehavskriminaliseringm.m.29

Högkostnadsskyddmot sjuklönekostnader.142 Integritet Offentlighet Informationsteknik.39

Bamsbilder avåldrande Grundlagsskyddfor nyamedier.49

enfrågaombemötande äldre.147av Folketsområdgivareoch beslutsfattare. -

+ Bilaga l och 56

Kommunikationsdepartementet Polisensregister.65

Branschsaneringochandrametoder ekobrott.111 Länsstyrelsemasroll itrafik- ochfordonsfrågor.6

- mot Straffansvarfor juridiska Del 127 IT-problem infor 2000-skiñet.Referatoch slutsatserfrån

personer. A+B.

enhearinganordnadavIT-kommissionenden

Utrikesdepartementet 18december.IT-kommissionensrapport1/97.12

Återkallelse Digital demokr@ti.Ett seminariumomTeknik,

avuppehållstillstånd.67

demokratioch delaktighetden8 november1996 Polisi fredenstjänst.104

anordnatavFolkomröstningsutredningen,IT- Verkställighetoch kontroll i utlänningsärenden.128

kommissionenoch Kommunikationsforsknings- StörreEU säkrareEuropa.143

- beredningen.IT-kommissionens 2/97. 23

rapport

Försvarsdepartementet Kristallkulan trettonrösteromframtiden.

-

lT-kommissionensrapport3/97. 31 Totalförsvaretoch ñivilligorganisationema

Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. 35

uppdrag,stödochersättning.70 - Sverigeinför epokskiñet. Behandlingavpersonuppgifterom

IT-kommissionensrapport5/97.63 totalforsvarspliktiga.101

Inför ensvenskpolicy omsäkerelektronisk Myndighetsansvaretfor transportavfarligt gods.109

kommunikation.Referatfrånettseminariumanordnatav En samordnadmilitär skolorganisation.112

lT-kommissionen,Närings-och handelsdepartementet

Socialdepartementet ochSElSdenll december1996.

IT-kommissionensrapport6/97.73 Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.8

Rättigheteri luñfartyg. 122 Välfärd verkligheteni Pengarräckerinte. 24

- IT-kommissionenshearingomdennyamedie-och Bristeri omsorg programvaruindustrin.Andrakammarsalen,

enfrågaombemötande äldre.51av - Riksdagen,1997-06-16.124 Omsorgmedkunskapoch inlevelse

Kollektivtrafik i tid + Bilaga. 129

enfrågaombemötande äldre.52av - Att växablandbetongochkojor.

Ettdelbetänkandeombarnsochungdomars Finansdepartementet

uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån

lnkomstskattelag,del I-lll. 2 Storstadskommittén.61

Byråkratini backspegeln.Femtioår avförändring sex Rosoravbetong.

forvaltningsområden.7 Enantologitill delbetänkandetAtt växabland

Flexibel förvaltning. Förändringochverksambetongochkojor från Storstadskommittén.62

hetsanpassning statsförvaltningensstruktur. 9av En lagomsocialforsäkringar.72

Ansvaretfor valutapolitiken.10 Invandrarei vårdoch omsorg Skatter,miljö och sysselsättning.1 l

enfrågaombemötande äldre.76av - Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Förmånefter inkomst samordnatinkomstbegrepp

- och problematik.15 for bostadsstödenochnyakvalifikationsreglerför

Skatter,tjänsteroch sysselsättning. rätttill sjukpenninggrundandeinkomst.85

+Bilagor. 17 Barnetsbästai främstarummet.FN:skonvention

Granskningavgranskning. ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige.116

Den statligarevisioneni Sverigeoch Danmark.18 Barnetsbästa enantologi.116

- Kontroll Reavinst Värdepapper.27

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och Skolfrågor Om skolai ennytid. 121

vårt offentligaetos.28 Utbildningskanalen.148 Europaoch staten.Europeiseringensbetydelsefor svenskstatsforvaltning.30 Jordbruksdepartementet Att läraövergränser.EnstudieavOECD:s Svenskmat- påEU-fat. 25 forvaltningspolitiskasamarbete.33 EUzsjordbrukspolitik och denglobalalivsmedels- Bekämpande penningtvätt.av 36 forsörjningen.26 Myndigheteller marknad. Alternativautvecklingsvägarför EU:s Statsförvaltningensolikaverksamhetsfonner.38 gemensammajordbrukspolitik. 50 Arbetsgivarpolitiki staten. EUzsjordbrukspolitik,miljön ochregional Förkompetensochresultat.48 utveckling. 74 Avskaffa reklamskattenl53 Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrâgor. 91

- Ministemochmakten. Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s Hur fungerarministerstyrei praktiken 54 jordbruk i framtiden.102 l medborgarnastjänst. Antimicrobial FeedAdditives. 132 En samladforvaltningspolitikför staten.57 Antimikrobiella fodertillsatsersammandrag. 133 Statsskuldspolitiken.66 Bosâttningsbegreppet.Skatterättsligaregler for Arbetsmarknadsdepartementet

. fysiskapersoner.75 Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför Uppföljning av inkomstskattelagen.77 arbetshandikappade.5 Försäkringsmäklare. lagöversynEn av Personaluthyrning.58 Försäkringsmäklarutredningen.79 Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd Reformeradstabsorganisation.80 Bilagedel.64

+ Punktskattekontroll alkohol,tobak ochav Om makt ochkön i spåren offentliga

- av mineralolja,m.m.86 organisationersomvandling.83 Lokalförsörjningoch fastighetsägande. Kvinnor, mänoch inkomster. Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.96 Jämställdhetoch oberoende.87 Säkrareobligationer 1 10 Mot halva

makten elvahistoriskaessäerom- Ett svensktinvesterarskydd.125 kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.113 Bilen, miljön och säkerheten.126 Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri Effektivarestatlig inköpssamordning.130 förändringoch könsmaktensframtid. 114 Lagompremiepension.131 Ljusnandeframtid ellerettlångtfarväl Försvaretsfastigheter. Densvenskavälfärdsstatenijämförande Formerfor enkostnadseffektivoch belysning.115 verksamhetsinriktadförvaltning.144 Ledare,makt ochkön. 135 Grunddata i samhälletstjänst.146 Kvinnorsochmänslöner varför såolika 136

- -

Glastakoch glasväggar Denkönssegregerade Utbildningsdepartementet

arbetsmarknaden.137 Dennyagymnasieskolan stegför steg.1 Familj, makt ochjämställdhet.138

- Växai lärande.Förslagtill läroplanfor barnoch Hemmet,barnenoch makten.Förhandlingar

om unga6-16år. 21 arbeteoch i familjen.139

pengar Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.37 Besparingaristortochsmått.69 Kulturdepartementet Dennyagymnasieskolan IT i kulturenstjänst.14

problemochmöjligheter.107 Statenoch trossamfunden - Att lämnaskolanmedrakrygg Omrättentill Rättsligreglering

skriñspråketochomförskolansoch skolans Grundlag

möjligheteratt förebyggaochmötaläs-och trossamfund

- Lag om skrivsvårigheter.108 Svenskakyrkan. 41

- Lag om Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, Statenoch trossamfunden utveckling.En Kartläggning.120 Begravningsverksamheten.42

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statenochtrossamfunden Hanteringavfel utjämningssystemeti för Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch kommuneroch landsting.93 de kyrkliga arkiven.43

Mlljodepa rtementet Statenoch trossamfunden Svenskakyrkanspersonal.44 Förbättradmiljöinformation.4 Statenoch trossamfunden Följdlagstiftningtill miljöbalken.32 Stöd,skatterochfinansiering.45 Övervakningavmiljön. 34 Statenochtrossamfunden Enhållbar kemikaliepolitik.84 Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.46 Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.97 Statenochtrossamfunden Skyddavskogsmark.Behovochkostnader. Denkyrkligaegendomen.47 Bilagor. 98 Statenoch trossamfunden.Sammanfattningamaav Ennyvattenadministration.Vattenär livet. 99 förslagenfrån de statligautredningarna.55 Agenda21 Sverige.i SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsfonn.59 Femår eñerRio resultatochframtid.105 Betal-TV inom SverigesTelevision.60 Förvaltamedmiljöansvar.Statsförvaltningens Grannlands-TVi kabelnät.68 arbetefor ekologiskhållbarhet.145 Medieföretagi Sverige Ägandeoch

strukturförändringaripress,radioochTV. 92 Forumför världskultur

enrapportomettrikarekulturliv. 95 - Nya samverkansformerinom denSjöhistoriska museiverksamheten.100 Rapportmedförslagomsändningsorter.103 Enfond för ungakonstnärer.106 Nobelcenteri Stockholm ettinformations-och

aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och samhälle.117 Fonogramersättning.140 Bokeni tiden. 141

Närings- och handelsdepartementet Regionpolitikför helaSverige.13 Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 Konkurrenslagen1993-1996.20 Upphandlingfor utveckling.88 Handelnmedskrotochbegagnadevaror.89 Konkurrensneutralttransportbidrag.94 Etteffektivarenäringsförbud.123

Inrikesdepartementet Bättreinfonnationomkonsumentpriser.19 Ungaocharbete.40 Politik for unga. + 2 bilagor. 71 Medelsförvaltningi kommuneroch landsting.78 Allmännyttiga bostadsföretag. + Bilaga.81 Lika möjligheter.82 Ändrad organisationfor detstatligaplan-,byggoch bostadsväsendet.90